# ID: svediakorp-gov221
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,456
# sentences: 2,503
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 29 September. Zvi
enkling och förbättring af i?Z4 ärs Lagbok, och
atta bade före och efter densamma utkomne ännu
gillande Författningar, att detta Project
matte efter hand tryckas, och slutet deraf, om
möjeligen, i början af ar i8iz utgifwas, sä
att intill sistnämnde ars flut den granskande
Allmänheten kunde deröfwer meddela Lag-Commissionen
sina anmärkningar och omdömen, hwarefter
Committäen a nyo ffulle under 1814 ars
lopp öfwer se bela arbetet och i början af ar
i8rg pä Trycket utgifwa de tillägg, ändringar
eller förbättringar, som Commitcken fluteligen
ansett nödiga, sa att wid näst derefter infallande
Riksdag Konung och Stander kunde efter
pröfning deraf, antaga detta Project, eller
utställa det till någon ytterligare granskning,
om det icke anses hafwa wunnit den fullkomlighet,
att det som Sweriges Allmänna Lag
antagas kunde.
Jag koppas icke bidraga till ökandet af
Riksdagens längd, dä jag ödmjukeligen anhäller,
att detta Memorial till Höglofiige LagUtskottets
yttrande hänwises."
Remitterades till Lag-Utskottet.
Undertecknad Lilverstolpk;, /^xel 6g.kriel,
som sig anmält, erhöll ordet och uppläste till
Protokollet följande:
"Inom Riksens Ständer har i detza dagar
blifwit föreslagit i afseende pä f. d. Konungen.
,:o Att om Han eller Hans Barn ffulle beträda
Sweriges gränsor, de mätte behandlas
lika med Biltoge förklarade; 2:0 Att om Han
öswerffredenägon witz för Honom bestämd dämar
cations
-
Z02 Den 29 September.
calmus-linia, Hans underhäll matte för den
tid som kunde förlöpa intill desi Han inom samma
linia äterwändt, innehäflas och räntefritt
besparas till en fond för Hans Barns framtida
understöd, och besparingen icke i Hans lifstid
utbetalas.
Jag tvet och betygar mig upprigtigt forwisiad,
att något oädelt icke ingått i deras
äsyftning-, som framställt desa förstag. Ur
delina förklaring hoppas jag fä hämta en ursäkt
för kivad min mening i detta ämne kan
innefatta skiljaktigt emot deras.
Forsta frägan här synes mig wara den:
I hwad ändamäl skulle de förestagne mätt och
steg widtagas? Skulle det ej wara för att
utehätta tillfället till störande af allmänna lugnet.
Hwart steg som dertill leder, synes mig
riktigt: hwad derutofwer gär, synes mig onyi.
tigt, och kan wara äfwen owist beräknavt.
Caracteren'af den Revolutions-Handling
som gifwit Swerige ett förnyadt Samhälls-ffickwar
tydligen endast den, att försätta den fordna
Regenten och Dest Kamille ur förmägan att
genom sin närwaro wara skadliga. Under deras
wistande qwar inom Landet, bewakades de,
m-.n icke mer: de bebandlades pä ett sätt,hwarpä
de starke alltid böra behandla de magtlölm
Lika national-anständighet iagttogs wid deras
flyttande utom Landet. Pä utländsk botten
ställdes de pä fri fot. Nationen ej allenast
»vördade, som bon borde, deras enskilta egendom:
hon gjorde mer, hon tog af sin egen för
att inemot fördubbla den. Hon ägde magten
att med sin gäfrva förbinda wilkorz hon gjorde
Den 29 September. ZOZ
det icke: hon stadgade blott att utflyttnings-stunden
skulle wara den, hwarifrän underkället borde
beraknaS: detta innebar naturligen twänne
saker: att den fordna Regcnten och Desi Famille
förwärswade i samma stund rättighet till detta
underhäll, och att de, i fall af äterträdande pä
Sweriges jord, borde wara samma rättighet
förlustige.
Sä wisar sig en fullkomlig enhet i Nationens
förhällande; allt gjordes för det enda ändamålet,
allmänt lugn: intet derutofwcr: intet
emotPcrsonerne: intet steg röjde wägen farhär
ga, intet innebar kansta af retelse: allt war
glömsta och ädelmod.
Efter dcsia erinringar wägar jag fräga:
Skulle Nationen, det är, stu.lle Riksens Ständer,
utöfwarne af desi magt, bibehälla sitt anseende
af ädelmod, om de wid sitt tillförene
fattade besiut nu först fästade ett wilker? Skulle
de framgä i samma plan, lwareftcr de förut
handlat, ckm de genom ett Biltog-förklarande
gäfwe anseende af personlighet ät ett steg, som
tillförene blott haft sak till föremal? Jag skulle
ej bejaka desia frågor.
Efter mitt sätt att se detta ämne- skulle
jag altja hemställa cm icke det enda rätta steg
att widtaga wore det, att, säsom en följd af
Riksens Ständers besiut om f. d. Konungens
och Desi Familles flyttande utom Riket, förklara
det, i händelse han eller nägon nu lefwande af
Desi Famille antingen Nära nalkades, eller inträdde
inom Sweriges gränsor, werkställande
Magten dä, af sig sjelf, äläge att genom sina
Embetsmän deni derifrån genast äter aflägsna.
zo- Den 29 September.
och endast i det senare fallet, det af Riksens
Ständer dem, utöfwer deras egendom, särskilt
bemiljade underhäll anses wara upphört.
Ett sädant beslut skulle synas mig gä jemt
till sitt ändamäl. Ingen farbäga för Personerne,
ingen retelse met dem röjdes. Endast tillfället
till parti - stämplingar more undanröjdt.
Och hasme wi werkligen att befara nägot annat?
Jag anhätler ödmjukast att denna min
hemställan, såsom i min tanka icke hörande
under nägot. af de manliga Utskottens pröfning,
mätte till ett särskilt, eller till det redan förordnade
särskilta Utskottet, förwisas."
^err Baron och Landt - Marskalken föredrag
i sammanhang härmed ett ifrän Statsutskottet
denna dag inkommit Memorial, af den
27 dennes, innefattande, till swar pä Ridderskapets
och Adelns Remisi af Herr Lindströms
Dictamen, rörande samma ämne, en omständelig
uppgift ä f. d. Konungens och Desi Familles
underbälls-summor och de, i afseende pä desia
summors utbetalning och successiva nedsättande,
wid senaste Riksdag stadaade föreskrifter; jemte
det yttrande, att Stats-Utskottet för öfrigt
torde fä anse detta ämne icke tillhöra sitt utlätande.
<kerr Baron och Landt-Marlkalken hemställde
om icke Ridderffapet och Adeln, under
godkännande as Stats-Utskottets nysiberörde yttrande,
skulle behaga remittera m-s Dic
tamen,
jemte beNr mälet, till det särffilta Utskottet,
dit Herr Landt-Marssalken hade sig bekant
att dct H derwärda Bonde-Ständer hade
samma ärende hänmisat.
Bifölls. Upplä
-
Den 29 September.
Upplästes ä npö Lag-Utffottets.den 2g dennes,
pä bordet lagda Utlåtande och Förslag i afseende
pä en sä kallad Martial-Lag, tillika med
Grefwe l.ö^Lnllfeims, OuLtsl> särskilta Dietamirra
öfwer samma ämne.
Herr Lrummer, LLfl k^Lgnns^ hade in?
lemnat ett Anförande, bwilket upplästes sä lydande:
''I alla tider hafva Regeringar och Undersäter
crkändt de förras bäde Pligt och rättighet,
att med waldfamma medel widmagthäl?
la Samhällsordningen, när den hotas med rubbning
eller undergäng. Det finnes ingen Lagstiftning
där de sättas t fräga. En Lag behof?
wer ingenstädes och alldraminst i Swerige stiftas,
som tilldelar en Orts Befälhafvare rätt
att gwäfwa wäld med wäld. Den föreslagna
Martial-Lagen kan ej hafva för afsigt, att i
detta afseende öka en Regerings magts emedan
det ej behöfves. Propositionen, föranledd af
den i Swerige oerhörda händelsen att en samlad
folkhop begått ett mord , och likasom twungit
Militair-styrkan att skingra dem, synes mig
hufvudsakligen hafva det lofliga ändamäl, att
Dä Regeringen wid sädane tillfällen utom all
twiswel är berättigad att anwända all styrka
till ordningens återställande, föreskrifter mätte
finnas örn sädana mätt och steg, hvarigenom
den, bwilken i oredan är oskyldig, kan forma
att rädda sig undan den olycka, som-billigen
träffar den brottsliga. Det är ur en sädan
synpunct jag tror att det till Riksens Ständer
öfwerlemnade Förslaget bör betragtas, emedan
det är med afseende därpä som Lagen böe
stiftas.
Ridö. och 2ld. Pe. N:o Ist, 40. Hwak
Zo6 Den 29 September.
Hwar och en som gör mäld ä enskilda eller
offenteliga Personer eller deras egendom,
kan gripas och häcktas; och den angripne äger
förswara sig, om nödigt är med angriparens
dödande. Militairen är enligt sin tjenst särskilt
pligtig att gripa dem, hwilka ä gator och
kstsintliga platser, där Militair är förlagd, be§ä
wald och olagligbeter. Om den öfwerfalles,
eller möter mttwärn, da den förrättar sin
skyldighet, äger den rätt att opäsalt nedergöra
de mötsträfwige.
Desie grunder äro lika tillämplige pä en
enda Jndividu och pä smärre folkhopar, som
pä de större. Tillämpningen blifwer derföre
enahanda, ellwad folkhopens styrka öfwerstiger
denwanliga wagtens eller ej. Det beror ej
pä folkhopens storlek om mäld sär nyttjas eller
ej. En stor folkskockning kan endast ålägga
Befälet skyldigheten att taga större försigtigbetsmätt.
Hwari desie försigtighetsmätt skola
bestä, kan ej komma i en allmän Lag.. A ena
sidan bero de af tillfälligheter som ätfölja de
oroliga uppträdena, ä den andra, bör det alltid
wara den werkställande magtens rätt att
dem befalla, likasom det är desi fel cm de brista.
Om de alldrig sä noggrannt i en Lag förut
bestämmas, kan man dock ej wara säker, att
de wid t-Vfället äro anwändbara. Ur detta skäl
tror jag hela den 1 i det afgifna Förslaget
kan utgä. Den hör till en Befälhafwares Instructiön.
I desi ställe torde denna Lag tarfwa
en ingresi s^m bestämmer, när de i den
samma föreskrifna formaliteter böra iagttagas,
och förklarade, att de, som ej togo sig till wara,
Den 29 September. Z07
ra, sedan desse formaliteter moro uppfyllde, utan
stonsamhet mäste förblandas med de brott sti ge.
Detta är nödigt, pä det Lagen wid sin utöfning
ej mätte behöfwa äterhallas af den blödiga
menffligbeten, och styrelsen ej ffyllas för
härdhet när den utöfwar rättwisa. JiJenting
är sa olyckligt för Samhällsordningen, som
att en Lag ej i sin stränghet utöfwas; men för
-att den billigen med stränghet ma tunna utöfwas,
mäste deri allt wara iagttagit som stridbar
den oskyldiga, och derigenom rättfärdigar
strängheten., ,
J en sädan ingress borde salunda bestämmas:
1:0 Att om det Bcfäl a en Ort som ager
laglig rätt att maka öfwer ordning, wid sitt
bemödande att återställa eller upprätthälla ordning,
ofredas, skytte angriparen sig sjelf eulia
t den princip, som räder i 6 Cap. Missgerning
Balken om myteri och" uppror; och siere
'Lagens rum.
2:0 Att om wäl ett Befäl icke ofredas/men
dock wid en owanligt stor folkstockning befarar
oreda, och det, efter gjorda wänliga warnin-gar,
beböfwer sätta sig i tillstäNd att bruka mäld,
och derefter gifw t de signaler, som antyda hopen
att ätffiljas inom en wiss bestämd tid, äro
alla de, som en sädan antydan icke hörsamma,
ansedde sä som medbrottflige i oredan.
Zw Att detta sä Mycket mera är gällande,
om den samlade folkhopen werkeligen redan öfwergätt
till oordenteliga handlingar; dä likwäl,
före de firestrifna signalernas, inga andra än
de som gripas i wäldfam gerning kunna anses
medbrottflige. -
* ' DS
Z08 Den 29 September.
Dä de fall, hwarwid en Martial-Lag mä
knnna anwändas, salunda blifwit bestämda,
böra de foi maliteter anföras, hwilka nödvändigt
böra föregä dest anwändande. Desta igenfinnas
i Förflägets 2 §. — Jag ffulle i allmänhet
wara af den tanka, att alla desta beffrifningar
om förutgående anstalter ej fördes under
form af lagparagrapher, utan endast såsom
underrättelser för dem som böra åtlyda Lagen.
Endast straffen böra fä denna form. En sadan
alldeles ny redachion af denna Lag ffulle bidraga
att Aöra densamma klar, och om föreffrifterne
da framställdes i korta sattser, ffulle de
dels lättare begripas, dels säkrare utrönas om
de nog bestämdt och med pastande ord blifwit
uttryckte. Hwad sjelfwe de föreflagne föregä -  ende anstalterna beträffar, tror jag att hwarje
anmaning bör föregäs af ett eller flere skott,
och att i stället för en fana alltid en tafla bor
nyttjas, pä hwilken wore fästad med stora bokstäfwer
och ziffror uppgiften om tiden inom
hwilken folkffingringcn bör gä för stg. En sädan
tafla kan äfwen cm natten med lycktor
upplysas. Tiden mellan hwarje anmaning bök
noga bestämmas, och det torde wara nog mycket
beaärdt att en stor folksamling inom tio
minuter ffulle kunna ffingras.
Sedan de förutgäende signalerna äro beffrifna,
bör det ock uppgifwas till hwad ytterligheter
den bewäpnade styrkan är berättigad
ait gä. Detta igenfmnes i Förslagets z och
det är således först den fjerde, hwilken efter
min tanka bör erhälla form af en lagparagraph.
— Allt det föregående kan och bör säsom en
Kung
-
Den 29 September. 309
Kunglig Förordning till allmänhetens underrättelse
utfärdas. Answaret derest denna Förordning
ej ätlydes, är hwad som i lagform
behöfwer stadgas.
I afseende pä detta answar bör märkas,
att alla de oiagligheter, som ste före den förelagda
tiden, mäste arnäs såsom de eljest efter
Lag äro bestämda; men att allt hwad som gär
ut pä att hindra anmaningarne, signalerna,
folkets skingrande, och allt bet wäld som eljest
efter sledd och börd anmaning utöfwas, är att
anse säsom uppror, tp upprör innebär en olydnad
emot executiva magtens Åtgärder, yttrad r
en folksamling och med förlitande pä dest styrka.
Detta gör att den 4 §. till en hufwudsaklig
del annorlunda beböfde redigeras. Wid en
sädan ny redaction, sä wäl af denna, som do
följande straffparagrapherna, torde man kunna
önsta att uttrycken mera sattes i Lagens befallande
och bestämda stil, och en och annan twetydighet
och mindre logist tanka rättades, bwilkct
otwifwelagtigt händer dä Lag-Utskottets upplysta
Ledamöter underkasta sitt förslag en nogare
granstning.
När man fluteligen ätergär till betragtande
af ändamälet med denna Lag, befordrande
af allmänt lugn, förefaller det nog främmande
att straff häri finnas utsatte endast mot upprorsmakare,
men deremot alls icke finnes w:drördt
i hwad answar de böra stanna, som försedde
med den magt denna Lag förutsätter, icke
werkställa allt hwad den tilläter till lugnets
bibebällande; eller, hwad som för allmänna säkerheten
wore ännu olyckligare, öswerstrede fina
-
§10 Den SA September
na rättigheter,, och antingen i otid n löst vade
wald, eller sträckte stna åtgärder utom upprorets
dämpande., En Lag, till sin natur det
owäldiaaste, som kan tänkas, bör förutsätta
brotts möjligbet bos alle. och cm en Reg erina
yred krafts skall kunna uppfylla sin pligt att.
widmaatkälla ^ tatsordninaln. mäste den genom
Lagen kunna, fönnä. sina. werkställa;'.he werktyg
till lydnad. Jag anhäller att Laa-Wffottet
pä denna anmärknutt matte gopa behörigt as>
seende, bälst när n an äläager undersäter att
wid Wiste tillfällen mara underkastade den ar-,
bitraira masten, bade allman och personlig sär
kerhet fordra att denna magt ej kan utsträckas
utom detandamäl,. hwartill den blifwit gifwen.
För att ytterligare förklara min. mening,,
får jag bifoga följande Förslag:
In tedo i NK.
Ofwerfläthällare, Konungens Befallningshafwande,
Magistrater och Kroncbetjente make,
enligt deras pligt , öfwer det allmänna, lugnets
bibehållande
I följe häraf ma de, wG lärdt answar,,
ej förgäta att af den twangsmagt, som är till
hands, äska handräckning, der veste, ryld laga
answar ej mä wogra, till aswändande och dämpande
af alla försök att störa der allmänna lugnet.
Watter, Patrouller och Poster, äfwenwm
all Troupp som till ordnings - kallande i allmänhet,
eller för särskilta tillfällen ä näacn
L)rt, är beordrad, iakttage noga hwad dem i
berörde afseende är föreffrifwit. Sträe
-
Den 29 September. ZlL
Sträcke sig dock ej denna twängsmagt längre,
än till de oroliges fängslande, innan de
nedanföre föreffrefna anstalter förutgätt. Men
ffulle desse lugnets bewakare wid sädant tillfälle
anfallas,, eller eljest till sjelf-förswar uppfordras,
äge rätt att pä stället döda angriparen,
eller den motsträfwige, hwilken liggechgild.
Skutte folksamlingar förmärkas, hwilka
wäck ej i oordentelige handlingar utbrutit, men
synas sä manstarka att de wanliga ordningSanstalter
ej till deras skingrande anses förslä,
utan anwändande af det yttersta mäld;, eller
ffulle bland en folkhop oordningar förmärkas,
i hwilka wäl ej hela hopen deltager, men de
brotts! ge ej kunna genast antastas, utan att de
fredlige tillika, mäste skadas; äge högste i Befälstadde
civile Ämbetsmannen pä stället, men
när denne ej är tillst . drs, Högste Befälhafwarcn
för de der förlagde Trupper förklara,, att
för upploppslagen t llämpning kan ckgs rum.
När fädan förklaring ffer, gifwes signal
med brenne lösa ffott af canoner eller handgewär.
Derefter warde uppläst en sä lydande kungörelse:
"Jag(Befallandens namn) förklarar, i kraft
af den magt Konungen mig uppdragit, att upploppslagen
mä, kunna tillämpas. Hwar och en
ware tillätit att, inom minuter ifrän, signaltaffans
uppställande sig ifrän folksamlingen
bem fredligen begifwa, och ffylle sig sjelf den,
som detta päbud ej hörsammar, för den olycka
honom kan träffa."
I samma stund detta päbud blifwit kungfordt,
upphisias till den höjd att den öfwer
allt
Z12 Den L9 September.
allt kan wara synbar, en swart tafta med påskrift
i röda hskstäfwer: Kotksam.ingen stittgras
inom minurim. Om det bchöfives, anLrinoes
flere sädane tast r, hwaraf ett tillräckeligt
förråd bor ä de ställen, Konungen förordnar,
alltid wara till hands.
Innan den utsatte tiden förflutit, warde
ofwanstäendepäbud twänne gänger ä nyo kungjordt,
och detta kungörande'dä titthännagifwit
genom en salwa ur bandgcwären.
Söker en eller flere bland den samlade folkmastan,
att hindra signalernas gifwande, eller
skulle che genast utbryta i wald lamheter, ware
de såsom upprorsmän ansedde, och äqe den titt
ordningens bibehällande samlade styrkan, att,
likast m wid tillfälle af sjelfförswar, genast, utan
vmwäg emot den bruka wäld.
Häller sig folksamlingen eller en del deraf
fredlig, dock icke inom den förcffrifna tiden åtskiljes;
äge Befälhafwaren rätt till de mätt och
steg, som ull deras ffingrande finnas tjcnlige.
Hwile det pä Befätbafwarens answar, att
ej lata detta wäld räcka längre, an till lugnets
återställande nödwändigt behöfwes. OfwerstätLallaren
eller bögste i Befäl stadde civile Ämbetsmannen
pä stället kan, om sä nödigt finnes, genom
en hwitfanas uvpbistande gifwa tillkänna,att
upploppslagen äter Lillsinwerkställighet mä hwitå..
Strafflag, i afseende pä olagligheter
som i Folkhopar begäs.
§. i.
Mom. r Nu är en anmaning tll ffingring
gifwen, och försöker någon, med ord eller ger'
Ning,
Den 29 September. ZiZ
ning, att hindra skingrandet, dä stall han, om
han ej pä stället nedergöres, sedermera straffas
säsom upprorsstiftare efter 6 Cap. 1 8> Mlff
gernings-Balken.
Hit höra icke allenast uppfordringar till de
samlade att qwarbliftva, utan ock allt buller
och oljud, bwarigenom ytterligare anmaningar
af den befallande ej mä höras, eller förhindrande
af signalernas anbringande, samt wäld
och hot ä befallanden, samt dem hwilka honom
biträda eller ä Trupperne.
Mom. 2. Den som efter afkunnad befallning,
etter gifwen och förmärkt signal, begär
annat wald emot personer eller nägons egendom,
straffes som upprorsman, enligt 6 Cap.
2 §. Mistgernings-Balken.
Mom. Z. Men det wäld eller hot, som
ster före gifwen befallning om stingring, straffes
som Lag eljest förmär.
Mom. 4. De som efter den förelaggda och
genom signalerne utmärkta tiden qwarblifwa,
och ej gitta wisa oöfweiwinncrligt hinder, straffes
säsom i uppror delakriqe; enligt 6 Cap. 2
8. Mitzgernings-Balken, l waremot den är utan
answar, som, utan alt hafwa nägot wäld eller
olaglighet föröfwat, inom den förelaggda
tiden bortgär, och sig alldeles frän hopen stifter.
§. 2.
Mom. i. Kunna de, som wäldsamheter begä,
genast gripas, och kan wäldet eljest afstyras
utan de fredligas stadande, och gifwer
ej Anföraren för de till hands warande Trupper
-
§14 Den 29 September.
ver genast ordres , och cör ej alkwarligt försök,,
att, pä sätt bonom tillätit är, afstyra oordningen;
straffas med ett ärs fästning eller annat
fängelse, efter omständigheter.
Mom. 2. Är efter gifna signaler om upploppslagens
utöfwande, Militair-Chefens handräkning
af Civila magten ästad och gifwer
han ej dä genast, ordres till hopens skingrande
samt alfwarliga bjuder till att skingra den,,
samt wäldsamheterne, der de ste,, afstyra; miste
hufwudet, eller straffes med twenne och irenne
ars fängelse pä fästning efter omständigheterna.
Lyder någon af manskapet wid sistnämnde
tillfälle ej. ordres; dömes genast genom Ståndrätt
enligt 2 och i4 Cap. Krigs-Artiklarne.
Och werkställes: straffet genast..
Mom. Z. Utöfwar Truppen, efter ordres;
mäld utöfwer de gränsor ofwan äro bestämde,,
sä att fredliga personer uppsäteligen waldföras,
innan signalerne. äro gifne och den fsrelaggda
tiden förfluten, eller sedan samlingen är
stingrad och oroligbetcrne dämpade: eller den öf--  werfalles , sorn i std dragit sig ur hopen och
gär hem till sitt, dä han icke något ondt. gjordt,,
och warder nägon fredlig och ostyldig derigenom
dräpen; miste Anföraren hand och hufwud, och
för annan stada straffes dubbelt emot hwad Lag
om sickt mäld eljest förmär. Den af manstapet,
som utöfwer ordres wäld härwid föröfstar,
dcmes genom Ständrätk, som nysi sagdt är.
Men ställe under det Truppen sin skyldighet
fullgör, nägon ostyldig komma i misshugg,,
och sädant pästäs mera af wada än af ställan
-
Nen 29 September- ZM
lande och uppsåt hafwa skett; dä äge Domaren
§, sädant aöra det. afseende, som med Lag, och
omständigheter öfwerensstämmer.
Mom. 4. I alla dega fall, när Befälhafware
sig förser, ware han, der ban ej till
höden döu es, owärdig att. nägon Kronans tjenst
widare bekläda.
Om en Orts förklarande i KrigsLitlftän
Skulle
de wanlige twängsmedel, jemte dem,
som- här ofwan bestrefne äro, ej finnas tillräckelige
till ordnings och lugns återställande i
näston wist Ort i. Riket, äge den Konungens
BefallningShafwande, till hwilken Konungen
farstu dt sadan magt uppdragit, under de an--  swarighetswilkor inför Konungen,, som Konungen,
genom Nådig Instruktion eller behörige
Generäl-Ordres, förcffrifwer, att förklara den
Ort, der oordning förefaller,, i krigstillstånd,,
hwarefter, och intilldess ordningen är återställd
och krigstillständet aflyst, alla de medel, högsta
Befälet ci Orten widtager, äro lagliga; dock
att, enär mäld emot personer mäste anwändas,
vfwanstäende matt och steg iakttagas, till förekommande
deraf att fredlige menni stor ej mäge
lika behandlas med waldswerkarc och upproriskt.
När Ort i krigStillständ förklaras, gifwes
signal med Irenne canonstott,. hwilket, sa länge
sädant tillständ fortfar, hwarje dag a wiss
timme upprepas. Ocksä mä ä Kprkotorn uppsättas
en swart fana med rödt korss, samt följande
Kungörelse dels ä Prädikstolar eller offentelige
samlingsställen uppläsasj, dels ä GaLuhörn
an fiås. Jag,
Z16 Den 29 September.
"Jag (Befallningshafwandens namn) förklarar,
t kraft af den magt, Konungen mig
uppdragit (Ortens namn) ifrän denna stund i
krrgstillständ. Sä länge detta tillständ warar,
äligge cn hwar,som ej särskrld tillätelfe äger,
att hälla sig inom sitt hus; och befinne sig ingen
i en hop af mera än personer. Skytte
sig eljest hwar och en som detta päbud ej lyder
för den olycka honom kan träffa."
Genom en hwit fanas anbringande ä Kyrkotornen
asiyses krigstillständet.
Om Högloft. Ridderffapet och Adeln finna
besia anmärkningar i nägot afseende grundade,
torde Förflaget till Lag-Utskottet fä äterremitteras,
och af dem ätföljas."
Grefwe k.öwk-nt>ji-lm, Wid Hög
loflige
Lag-Utskottets betänkande fär jag härmedelst
framställa följande anmärkningar:
Uti ingresicn nämnes förutsättande afKrigsArticlars
och Reglementers efterlefnad. Dä
afsigten utan twffwel är, att nu gifwa alla till
detta ämne hörande föreskrifter den högsta grad
af tydlighet, torde det kanske wara nyttigt att
1783 ärs Tjenstgörinas-Reglemente 2 Delen
L Afdelningen g Cap. 5 Articlen 8 8. och KrigsArticlarnes
6 Cap. 12 tz. med hwarandra noggrannt
jemfördeS, emedan det kanske är att befara,
att de sä kunna uttydas att motsägelse
uppkommer.
Uti Utskottets 5 §. är efter min tanka ej
nog bestämdt uttryckt att det är Krigslagarne
om krigslydnaden i Fält hwars anwändande
Den 29 September. 817
Äfwcn önstade jag, att, wid alla de tillfällen.
der betänkandet nämner mätt och steg
sorn i sannad med Civile Ämbetsmän af Mtlitair
Befälhafwaren stola widtagas, det bestämdes
hwilkendera deciderad, da de äro af olika
menirrg.
För öfrigt eonformerar jag mig fullkomligen
med Utffottet, emedan dest projeet efter
min tanka fullkomligen uppfyller det wisa mål
Utstottet haft s äsigll; det — att sätta en Befälhafware
i ständ att lagligen dämpa ett förefallande
upplopp, men, dä jag ej anser detta
wara nog för Samhällets beskydd; dä den principe
hwarifrän jag utgätt,som syntcS mig allmänt
antagen, dä den 20 Junii war i fristare
minne, den, att Statens säkerhet fordrar, utom
medel hos Regeringen att dämpa det närvarande
upploppet, äfwen medel att förekomma ett
päföljande, och återställa lugnet och hörsamheten,
hwilka af sädane uppträden alltid för nägon
tid rubbas; dä denne principe, säger jag,
hos mig ännu stär lika fast, som w:d Riksdagens
början, fortfar jag att anse det af mig
projecterade tillägg nödwändigt.
Skulle likwäl lie. Lrummors nyst Upplästa
Memorials sista punct blifwa antagen ock
allt, hwad Befälhafwaren i en i krigstillstånd
förklarad Ort gör och later, blifwa såsom lagligt
arstedt, sä^ erkänner jag gerna att detta
Förslag i alla affeenden öfwer träffar alla andra
sä gjorde, som framdeles tillgjökande Förslag
och ätertager jag i detta fallet gerna mitt.
Herr Saron och Landt-Nkar ftulken hemställde
om icke de af Grefwe lloivoulsteim och
Herk
Zi'8 Den '29 September.
Herr krum mer gjorde erinringar ansäges him
dra antagandet af Lag-UtstoEtets För stag, och
Detsamma sä niada böra äterförwisas.
Bifölls.
Herr lläblnmn, Ottd llrellrik: Sem den
tid snart är förflirten, bwarefter Riksens Höglofl
ge Ständer, enligt Grundlagens föreskrift >
iere till pröfning kunna upptaga nägra npa
motioner; an häller jag att nu till Ridderffapets
och Adelns benägna åtgärd fa anmäla nägolt
sone wisierligen är nödwändigt att Rikfensj Högloflige
Ständer icke förgäta.
.Ibland de manga bestut, som tvid sistförflutna
Riksmöte widtogos, äro ätffillige af sadan
beskaffenhet att deras gällande kraft och
werkan nu ffulle upphöra, fa framt icke nägcl
uttrpckeligt härom blefwe stadgadt; och häruti
'inbegripcs sä wäl bewillningsarticlar> sem andre
föremal, hwaruti Riksens Ständer gifwit
förordnanden, gällande endast till paföljande
Riksdag.
Af sädan egenffap torde jag exempelw's
fä anföra 1:0 Riksens Ständers unoerdaniga
uppdrag till Kongl. Maj:t att med femtio procent
kunna förhöja Sjötulls-Taxan ä wista Articlar.
2:0 En bewiljad tillökning uti inkoMsterne
för Wadstena Krigsmanshus/ kwarom underdänig
ffrifwelse expedierades under den 28
sistledne A pr ill; men hwarä ingen werkställighet
ännu följch; och hwilket ämne tillika alldeles
saknas uti Riksdagsbeslutet. z:o Den för»
böjning pä löner och gage som för Underbefäl
och tjenstgörande manskap af wärfwade Arnwett
pä enahanda sätt blef beflutadt, m. fl. d.
Med
Den 29 September. Zi9
Med afseende pä ett sädant sakernas förhållande,
tror jag det blifwa nödvändigt, att
Riksens Ständer gifwa en allmän bekräftelse
till nästa Riksmöte ä alla ivid det sistförflutna
wiotagne beflut, sonr endast Kulle gälla till
det päföljande, sä midt de nu icke uttryckeligen
ändras eller modifieras. Ä swen sä att beflutet
om de till Wadstena Krigsmansl-us Lasta tillökte
afgifter, mätte uti Riksdagsbeflutet för denna
Riksdag blifwa intagit.
Det särskilta Utskott, som wid Riksdagens
början maldes för att yttra sig om de frän sista
Riksdag uppskjutna mäl, torde snarare än
nägot annat äftven kunna yttra sig om de för
limiterad tid afgjorde: hwarföre jag anbäller,
att detta yttrande mätte till nämnde Utflott
blifwa remitteradt.
Herr Baron och Landt-Mm skalken gjorde
proposition till bifall ä den begärda Remistett
titt det särskilta Utskottet, hwilken proposition
med Ja beswarades.
Herr Baron och Landt-Marskalken Utbad
sig fä Ridderffapct och Adeln underställa
om dä, i brest pä Prenumeranter, fortsättningen
med tryckningen af Ridderskapets och Adelns
Protocoller för sistledne Riksdag, förmodeligen
snart blefwe afbruten, och dä antalet af Prenumeranter
pä denna Riksdags Protoeoller, samt
Bibanget till alla Riks-Ständens Protoeoller
icke ännu syntes ersätta kostnaden, men uti Riksdagsordningen
likmäl more owilkorligen stadgadt
att de samma borde till Trycket befordras,
icke följden häraf syntes naturligen böra blifrva,
att Statswcrket borde förskjuta utgifnings
kostna
-
Z20 Den 29 September.
kostnadcrne; vch vm Höglcflige Ridderffapet och
Abeln icke skulle således debara om sättet hars
till infordra Mats-IUstLttets utlätande.
Bifölls.
Likaledes uppå Herr Baron och Landt-Marstalkens
erinran, ali de sä kallade Riksdagskostnadcrne,
säsom strifmaterialicr, ljus, wcb,
m. m. sä fcr'de öfrige Riks-Ständen som för
Riddarhuset och desi Canzli, hwilka wid atta
Riksdagar blifwit af Scatswerkets medel bestridda,
äfwensom alla dylika kostnader för
kUssvtten, bcstöt Ridderffapet och Adeln, att
detze kostnader elfwen för denna Riksdag borde
af-samma mede! utgå, och frägan om utgörandet
af dem till Stats-Utskottet hänwisas.
Upplästes ett frän Stats-Utskottet inkommit
Memorial, af den 26 dennes, hwaruti Utskottet,
r anledning af Professoren Doctor ^lm^ui8ts
till Utskottet remitterade Förflag, att Krono-Domainerna
mätte t mindre lotter utarrenderas,
samt Kronodagswcrkena hädanefter alltid
fä lösas efter wederborande Läns Markegäng,
aflemnar det swar att Utskottet uti sitt
betänkaltde af den 25 dennes, angäende Kungsoch
Kungsladugärdarnes förwaltning, förmodar
samma principer stola finnas bafwa blifwit
yrkade och följde, för hwilka Profeösoren
Doctor Almguist nitälskan
Ridderffapet och Adeln ansag detta Utlätande
^6 nottnLm medoeladt.
Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets sedan
den 25 dennes hwilande Utlätande, rörande löneförhöjning
för penningelöntagande Tjenstemän.
Den 29 September. Z2L
Grefwe ^törner, ^cioik 6örLn: Med mpdket
nöje har jag wid förlcdne Riksdag, säsom
Ledamot af Stats-Utffottet deltagit, i det Förflag
att de illa lönade Civile Ämbetsmännen
ffulle erhälla löne-tillökningar. Men jag wet
ocksä i anledning deraf att detta Förslag war
wilkorligt, att det grundade sig pä den supposition
att P nnmerffa Regementerne ffulle ifrän
den Swenffa kunna öfwerföras pä Tyffa Staten.
Jag hy^er till alla delar den önffan att
detta Forflag mä ga i werkställiahet dä, när
det kan läta sig göra. Men tror det more obilligt
att desiförinnan owilkorligen fordra desi
^verkställighet.
Rar Stats-Utffottet uppgjorde sitt första
Forflag moro ej wilkoren kända för PommernS
äterbekommande och ännu mindre Pommerns
tillgängar. Sedermera är utrönt, att denna
Province är nästan utblottad, att Domainerne
som utgjorde grunden till Statens redbaraste
inkomst arv i främmande händer, och derigenom
bebäda för Landet ärliga utgifter, att ändteligen
Pommerns Jmvänare som uthärdat irenne
ärs fälttog och fiendtlig beskattning, äko wida
mer utblottade än wi, att således föga eller
intet af Landets fordna resourcer äterstä.
Det är likwäl obestridligt att Pommerska
Regementerne icke för Pommerns men till Siveriges
sörswar utgjutit sitt blod och utmärkt sig genom
en tapperhet och en ihärdighet som gör dem
berättigade till Swenffa Folkets tacksamhet, som
owilkorligen fordrar att de åtminstone blifwa
i ätnjutande af de löne-förmoner som de sig
wid tjenstens emottagande betingat. I jemfö--  Ridd. och Ad. prof. Nw 4t, 42. kels?
Z22 Den 29 September.
telse med wära Embetsmän, som ätnjuta ve
milkor pä hwilka de ingått i tjenst, kan jag
säledeö ej annat än finna de Pommerske Rege,
menternes fordringar äga ett obestrideligt företräde.
— WitzerligeN wore det wäl, om alla
kunde erhälla hwad de synas förtjena; men i
en tid, dä den skattdragande medborgaren mäste
till Statens underhäll uppoffra en stor del
af sine tillgängar och underkasta stg nya inffränkningar,
sek jag ej atsEmbetsmannens fordringar
böra framför alla förtjena afseende. Jag
tror i synnerhet ej att det bör ske pä Pommerska
Regementernes eller pä det utblottade Landets,
Jnnewänares bekostnad. Hwad de kunna
göra, kan endast genom Regeringens åtgärd
utrönas.
Jag anhäller derföre, att saken mätte såsom
hittills lemnäs till Konungens pröfning,
att nar Han finner tjenligt werkställa; och dä
jag sä mycket som nägon önskar att de lidande
Embetsmännen mätte komma i ätnjutande af
förbättrade wilkor, tror jag att deras fördelak
ej kan lemnäs i bättre händer än Regeringens,
som ostridigt har det kraftigaste intreste att dest
merktyg mätte njuta det underhäll, som kan tjena
dem till uppmuntran och belöning.
Friherre st Lustaf: I anled
ning
af den fräga som nu blifwit wäckt om
öfwerftyttande pä Pommersk Stat af de Militaire-Corpser
och Penstonairek, soM wid Riksens
Ständers sista sammankomst uppfördes pä
allmänna indragningsstaten Under titel af Pommersk
Expectance-Stat torde Högwälbokne Herr
Baron och Landt-Marskalken samt Högloft. Rid
derffa
-
Den Lg September. MZ
derstapet och Adeln tillåta mig att t ödmjukhet
meddela nägra upplysningar. Den warde Ledamot,
som före mig yttrat sig i detta amne,
har redan tillräckeligen utweklat de skäl, som
böra päkalla Riksens L-tänders uppmärksamhet
i afseende pä Pommerns närwarande ställning,
och pä omöjligheten för detta Land att nu genast
ätertagg förbindelsen att underhålla en lika
ster Mrlitail styrka, som förut warltPä Pommersk
Stat uppförd innan Provinden genom ett
treårigt krig blifwit pä alla desi tillgängar utblottad,
och innan den redbaraste dcken af desi
inkomster, nemligen afkastningen af Domanium
genom fredslutet med Frankrike blifwit afträdd.
Sä länge Domanium war Kammarens oförryckta
tillhörighet, kunde inkomsterne deraf, jemte
Landets wanliga utstywkr, betäcka den nödiga
underhälls-summan, sä wä! för de i Pomrnern
warande twenne Infanterie-Regementen, som
för den del af Artillerie och Lrnckons Flotta, som
dels af gammalt war satt pä Pommersk Stat,
dels sedermera blef dit öfwerst-tt w. Men olika
blir förhä ilande da man betraktar att Provineen
ivid desi, återställande till Swerige, och
i kraft af en högtidlig fredstractat blifwit be.
röfwad hela afkastningen af D-marnum, till
ett ungefärligt belopp af 134,000 R:dr Pommerst
courant om äret, och att denna summa,
bängt ifrän att inom Landet förtäras, deremot
ärligen stall ulga till en främmande magts underfätare.
Drsiutom bör ej obemärkt lemnäs att
kriget kostat Pommern flere millioner Riksdaler ,
och att Landet ännu hästar för en enskild skulld
af 800,000 Riksdaler Hamburger-Banco, till
Z24 Den 29 September.
Hwars gäldande twänglän och utstrifningar
mäste göras.
Wid den reglering som nyligen ffett med
Pommerska Staten har? med billigt afseende
6 ena sidan pä Landet öfwergängna olyckor,
samt ä den andra pä förbindelsen att befria
Swensta Statswerkct i möjligaste mätto för en
för detsamma främmande utgift, det Resultat
följdts, att pä Pommersk Stat ett af de Tysta
Regementerne blifwit öfwerflyttadt, och redan
i nägra mänader i Pommern understället. Denna
anstalt befriar allmänna indragnings-staten
frän en utgift af nägot öfwer 61,600 Riksdaler
Banco. Dertill kommer ännu en summa af omkring
8,800 Riksdaler Banco för för detta Pommerska
Embets- och Tjenstemän samt Pensionairer,
hwilka nu äterställas pä Pommersk Stat.
Denna ärliaa förminskning af omkring 60,000
Riksdaler Banco är iikwäl allt, hwad enligt
min öfwertygelse Pommerns närwarande ställning
kan medgifwa.
Friherre Amilton, carl, utbad sig säsom
Ordförande för Stats-Utskottet och derigenom
närmare i tillfälle att känna detta mäls beskaffenhet
och behandling, fä lemna den upplysning,
att ett betänkande 'isrän Stats-Utskottet, rörande
anflags-summorne, med det snaraste skulle till
Ridderstapet och Adeln inkomma; att deraf torde
synas, bwarföre Utskottet ansett en tillgäng
genom Pommerska Regementernas flyttning kunna
uppkomma; och att Utskottet trott det antingen
detza Regementer skulle kunna frän allmänna
indragnings-staten till Pommerska Staten
öfwerflyttas, eller ock behofwet genom tillök
-
Den 29 September. Z2Z
ning i bewillningen behöfwa fyllas: bemställandes
i anledning häraf, om icke förewarande
mäl lämpeligast kunde hwila till desi betänkandet
om Stats-anflagen hunnit Ridderffapet
och Adeln föredragas.
Denna hemställan blef,uppä gjord proposition,
af Ridderffapet och Adeln bifallen.
Upplästes ett ifrän Stats-Utffottet inkommit
Memorial, af den 24 dennes, innefattande
utlätande öfwer Kongl. Majtts Nådiga Proposition,
angäende förwaltningen af Kungs- och
Kungsladugärdarne, jemte de till detta Memorial
hörande bilagor: warandes af ULffottet
föreflagit sättet och wilkoret för detza lägenheters
utarrenderande, samt Krono-dagswerkenas
utgörande med penningar.
Lades pä Bordet.
Upplästes Stats-Utffottets utlätande, af d.
27 September, öfwer Konungens Nädiga Proposition,
angäende betalning af Hamburgffe
Banquiererne ^vLi-Koll8 Arfwingars, K. von
L §0N8, och k.ui8 L fLnguelg fordringar
; innefattande tillstyrkande i hwad mon och
under hwad wilkor Swenffa Kronan synes Utffottet
böra för betalningen af desia fordringar
häfta.
Lades pä Bordet.
Upplästes ett Memorial frän Bancs-ULffottet,
af den 22 Sept., hwaruti ULffottet i anledning
af ^Herr 8Lltt6tei6t8 yrkande om ActieAgarnes
i Äbo Discont rättighet att utur Banque»
äterbekomma sitt derstädes deponerade Silfwer,
sig yttrar att nägot bestämdt utlätande
häröfwer icke kunde aflemnas, sä länge utred
-
AM Den 29 September.
ningen af Finska Diskontens angelägenheter icke
More fulländad, och att för öfrigt nägot twifmelsmäl
icke kunde uppsta, det ju Banguen i
sturm tid skulle enligt sina förbindelser göra
hwar man ratt.
Lades pä Bordet.
Upplästes Lag-Utskottets utmätande af den
15 dennes, i anledning af Riksdagsmannen
LenAt Xnä-,'r85cui8. frän Elfsbor.'s Län gjerde
motion, rörande förändring i Kammar-Colle--  gii Kungörelse den 20 Maji i?9S, angäende
förbättring i r?85 ärs Landnnäterie-Tapas 12
Moment; tillstyrkandes Lag-Utskottet, att dä
Landtmätare hos Konungens Befallmngshafwande
söker handräkning till utmätning af sitt
arswode för private förrättningar, hans räkning
ej n.ä aMs utmätnings,gild förr, än densamma,
efter wcderpartens hörande blifwit pröfwad,
samt att, derest Konungens Befallningshaswande
ffulle finna skäligt, det, innan förrättningens
flut större eller mindre del af arfwodet
mä fä af Landtmätaren uppbäras, sädant
icke mä heroiljas utan emot borgen af twänne
wederhäftige män, som answara för de uppburna
medlens äterbärande, i händelse Domaren
pröfwar att Landtmätaren sin skyldighet
icke fullgjort.
Lo des xä Bordet.
U"vläst>.s Lag-Utskottets uti Memorial, af
den 15 dennes, afgifne utlåtande , i afkende vä
R ksdagsmannen ll«?nge silict-r^xons frän Bobus
Län till Utskcktet remitterade Förflag till
förekommande af den osäkerhet, som kunde härflyta
frän en Landtmätarcs försummelse att till
Pro
-
Den 29 September. 327
Provincie - och Landtmäteri - Contoiren insända
Concept- och Renoverade Chartor: att Ueffottet
ansäge detta ärende höra till de allmänna
hushällningsmäl, hwilka, enligt 89 §. i Regerings-Formen
icke tillhörde Lag-Utskottet att
bereda.
Lades pä Bordet.
Sluteligen upplästes Lag-Utffottets betänkande
af nnstberörde dag, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, rörande förklaring
öfwer 1 §. 7 Cap. Rättegängsbalken, tillstyrkandes
Lag-Utskottet wista jemkningar och
tilläggningar uti hwad af Kongl. Majit i detta
ämne blifwit i Nader föreslagit.
Ladcs pä Bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 29 September i8ro.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets
den 2A sistledne September pä bordet lagda Me.
morial af den 21 i samma manad, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition, angående
nägra wid Statsregleringen förekommande
omständigheter; och blef hwad Stats-Urjkot»
tet föreslagit'och tillstyrkt, af Högloft Ridderffapet
och Adeln till alla delar gilladt och bifallit.
vt 8uyra.
S. D. Efter föredragning afStats-Utskottets
i dag inkomne Memorial af den 21 sistledne
September, rörande den till Utffottet remitterade
motion om wista försigtighetsmätts widtagande
till förekommande deraf, att st. d. Ko
nun
-
F28 Den 29 September.
nungen mä närma sig till eller beträda Rikets
.gränser; och dä Ridderffapet och Adeln derwid
fann ingen erinran äga ruin, beflöts att berörde
motion, jemte ett af Herr Silverstolpe
^ 6. ingifwit, samma ämne rörande, Dictamen,
ffulle till det af Riksens Ständer nedsatte särskilda
Utskott remitteras. Skolandes de öfrige
Riks-Ständen genom Protocolls-Utdrag wänligen
inbjudas att med Ridderffapet och Adeln
häri instämma, vt supra.
S. D. Uppdrogs ät det af Riksens Ständer
nedsatte särskilda Utskott, att upptaga och
crfgifwa sitt utlätande öfwer den af Herr
mau, Otto kSe6riK, gjorda motion, det de af
Riksens Ständer witz sistledne Riksdag fattade
beslut, hwilka till den nästföljande Riksdagen
ffulle blifwa gällande, i allt hwad Riksens Ständer
nu icke annorlunda stadga, mätte fastställas.
Uti hwilket beslut de öfrige Respective RiksStänden
ffulle wänligen inbjudas att med Ridderffapet
och Adeln instämma. Oe supra.
S. D. I anledning af det stadgande i 59 §-  Riksdags-Ordningen, att Riks-Ständens Protocoll
wid hwarje Riksdag skola tryckas, och
enär de medel som genom prenumeration blifrvit
upptagne, befunnits alldeles otillräckelige
till tryckningskostnadens bestridande; beflöts det
ffulle Stats-Utskottet anm-.das att sig utläta
vm möjligheten och sättet, att med understöd
af Statswerkct utföra tryckningen af återstoden
af R.dderffapet och Adelns Protocoller för sistledne
R-lsdag, samt desi Protocoll för den innewarande,
jemte det till alla Riks-Ständens
Protttttll hörande Bihang.
Der
-
Den 29 September. 329
Derjemte skulle Stats-Mffottet anmodas att
uppgifwa sättet burn de sä kallade Riksdagskostnaderne
för Nls-Ständen och Utskotten,
såsom titt ffrifmatcrialier, ljus , wärme, m. m.
ffola för innewarande Riksmöte komma att bestridas.
Ult supra.
S. D. Föredrogs a nyo Lag-Utffottcts den
23 sistledne September pä bordet lagda Memorial,
innebällande Förslag till en UpploppsLag;
och dä deiwid ätffilliga anmärkningar
framställdes, kwiika Höglofiige Ridderffapet och
Adeln ansäg hindra antagandet af det uppgifna
Förslaget, blef detta Memorial, ätföljdt af
de derwid gjorda anmärkningar, till Lag-Utskottet
äterremitteradt. klc supra.
Justerades klent- Protocollet för d. 22 dennes.
Höglcstige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
klockan en qwart till 2.
In lillem krotocollt,
6. Ltlverstolpe,
Tisdagen den 2 Oktober.
klenum kl. 9 f. M.
Insterades klent-Prctocollerne för ben 2Z
och 28 September.
<dLrrDaron och Landt-kNarskalkcn föredrog
ä nyo Stats Utskottets sistledne plent-dag
pä bordet lagda Memorial, innefattande utlätande
öfwer Kungs- och Kungsladugärdarne.
Up^
ZZO Den 2 October.
Uppå gjord proposition blef detsamma till
alla delar gilladt och bifallit.
Företogs ä nyo Siats-Uiffotlets samma
dag forsta gängen uppläste utlåtande, rörande
betalning af Hamburgffe Banquiererne ^verNolls
Arfwingars, Voll ltLllc: L Lons, och
Unis L ^engnels fordpingar.
Bifölls.
Widare föredrogs ä nyo Lag-Utskottets
samma dag pä bordet lagda utlätande, af Kongl.
Majk förcflagen förklaring öfwer 7 Cap. 1 8.
Rättegångs-Balken, rörande wista omständigheter
angäende inteckning i fast egendom; hwilket
Utskottets utlätande af Ridderssapet och Adeln
Bifölls.
Wid förnyad föredragning af Lag-Utffottets
merberörde dag pä bordet lagda Memorial,
innefattande tillstyrkande om wista förändringar,
i Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse
den 2a Maji 1799, angäende förbättring
i 178Z ärs Landtmäterie- Taxas 12 Moment: i
afseende pä utgörande af Landtmäterie-arfwode.
Bifölls.
Likaledes upplästes a nyo och gillades Banco-Utskottets
den 29 September pa bordet lagda
utlåtande öfwer Hcrr.L.-rKlstelllts motion,
rörande Actie^Ä,aarnes i Äbo Discont till Banquen
inlemnade Silfwer.
Företogs Lill afgörande Riddarhus-Utskottets,
sedan den 22 September pä bordet hwilande,
Förslag lill en förändrad Riddarhusordning.
§. §. 1, 2, Z upv^stes och bifölloS.
Wid
Den 2 Oetober. ZZi
Wid §. 4, hwaruti mot slutet stadgas om
förmyndares ratt att utfärda fullmagt frägade:
Grefwe U-Ulini-, llmllr, om meningen more
att ett Fruntimmer som more tillförordnad
förman dare för en Lufwudman, äswen ffulle
anses berättigad att utfärda fullmagt, eburu
sjelf oberättigad att intaga nägon Atts Säte.
Swarades af Herr Baron och Landt-Marffalken,
att den princip bär blifwit följd syntes
wara den. att hwi'ken som hälst Lagen i
allt annat tillerkände Förmyndare-rätt, äfwen
borde kunna i detta fall utöfwa densamma;
hwarefter Herr Baron och Landt-Marskalken
uppläste den uti Utskottets, särskilta Memorial
wid denna 8. anförde förklaring.
Uppå gjord Proposition, blef 4 §. af Projectet
gillad.
8. 5 Bifölls.
§. 6 upplästes. I anledning af sednare
momentet deraf, hwaruti stadgas: atr om Adelig
Älk pä Swärdssidan ingär under farande
Riksdag, dör Lull m ägt ig uppbära att in--  nehafwa G^te för donsamma , utträde sig
Grefwe Kalting: Det ^praxis förr bade warit
sadan, att eburu en Ett under Riksdagen
utdödde, leböll likwäl Fullmägtigen för densamma
sitt rum med full Riksdagsmanna-rätt
intill dest Riksdagen slutades. Han hemställde
om icke sä äfwen nu borde stadgas, och
erinrade, att >om Fullmägtigen genom Alteus
utaäna. upphörde att hafwa Säte pä Riddarhuset,
kunde deraf äfwen den följd sig yppa, att
en Landt-Marffalk, hwilken sutts för en Att
som under Riksdagen utslocknade, såmedelst blef
we
-
ZZ2 Dcn 2 October.
we däplacerad, och ett nptt nämnande afLandtMarstalk
nödigt.
^err Baron och Landt-Marffalken erinrade
härwid, att en Landt.Marstalk icke för
nägon Att ägde Sate och Stämma.
Grefwe kalting medgaf att förhållandet
wore sädant, men uppgaf i stället den casus,
att den tillförordnade Landt-Marstalken ensam
af sin Att, gäfwe sin fullmagt ät en annan
Adelsman, såsom händelsen warit wid Rilsdagen
i Norrköping ikoo; och om Landt-Marstalken
doge under Riksdagen, blcfwe bans Ätts
Fullmägtig förlustig sitt Säte och Stämma.
Herr von 1'roii, Lars vsviö, ansäg denna
följd naturligen böra äga rum, emedan
Fullmägtigen ej kunde åtnjuta bättre rätt än
principalen, för hwars Att frän den stund den
wore utflocknad, all Rilsdagsmanna-rättighet
mäste wara upphörd.
Herr Larlbeim 6^IIen8k.ö16, Larl, wägade,
med all högaktning för Ridderstapet, tro
att de ej kunde förliknas med de stjerner, om
hwilka det berättas att de stola lysa ännu i
siu är efter sedan de förswunnit.
§. §. 7, 8, 9, ro, 11, 12, 1Z, 14, 15,
16, 17 upplästes och bifollos.
Wid i8 §. af innebäll att om wid en och
samma anteckning twänne etter flere fullmagter
för en och samma Att uppwistes, borde de
alle ehuru af behörig man utgifnc, ogillas; och
att om sädane fullmagter wid olika anteckningar
anmältes, borde den gälla som först blifwit
uppwisad, yttrade sig
Dcn 2 October. 333
Herr iliam, kelli-, tycka wara simpelt att
det stadgades, det den ful! magt, som hade älfta
datum, gällde, antingen begge presenterades
pä en gäng eller hwärdera särskild.
Da en och annan häremot yttrade sig för
ö. lydelse, gjerde Herr Baron och Landt-Marskalken
proposition till bifall ä 18 hwilken
proposition med Ja beswarades.
z. §. 19, 20, 21, 22, LZ, 24 bifollos.
Uti 25 rörande Bänkmän, Electorer och
Utskotis-Ledamöter, hwilken i öfrigt bifölls, skulle
i enlighet med hwad Herr ibam föreslog mot
flutet af i stället för orden: ware hans Gäte
ledigt, sättas: ware hans rum fästom Bänkman,
Elecror eller Utskotts-Ledamot ledigt.
§. 26 upplästes.
Wid det stadgande deruti, att Elector ef
borde äga rättighet sin befattning sig afsäga
före walet till Ledamöter i de Utskott hwilka,
i Regerings-Formens 53 och Riksdags-Ordningens
28 och Z6 §. §. stadgade äro, hemställde
Undertecknad 8ilver8tc>Ipe, ^xel 6rbriel,
om icke det syntes obilligt älägga walde Electorer
det twäng att icke kunna sin befattning
sig afsäga förr än de walt Ledamöter i sädana
särskilta Utskott, om bwilka endast är fräga i
Z6 §. Riksdags-Ordningen, enär man alldrin
kunde weta wid hwilken tid under Riksmötets
lopp, eller ens om nägot sädant särskilt Utskott
skulle blifwa förordnadt, och underställde i följe
häraf, om icke citationen af berörde 36 §.
syntes böra alldeles utgå,
334 Den 2 Oelober.
Herr Baron och 2.andt-Marskalken gjorde
Proposition till bifall a denna hemställan, saint
till gillande af det öfriga af 26
Beswarades med Ja.
§. §. 27, 28, 29, 50, 31, 52, 33, 34 Upplästes
och biföllos.
Upplästes §. 33 hwaruti, bland annat stadgas:
"att munteliga anföranden i frägor som
aro af egenskap att böra remitteras till Utskott,
esler att commun iceras med de öfrige
"Riks-Ständen, böra skrifteligen innan nasta
"ptLiium till Protocollet inlemnas."
Harwid utbad sig Undertecknad 8iiverstoips
fä nämna, att enligt bade praxis under sistledne
Riksdag, och äfwen wäl da fattadt särskilt
besiut, borde munteliga motioner hwilka kades
pä bordet, och sädana tvid Utskotts yttranden
gjorda anmärkningar som werkade till äterremist,
ffrifteliga inlemnas till Protocollet. och
att skälen härtill hade warit, dels den större
authentieite motionen fick derigenom, att Ledamoten
den sjelf författade, och dels den större
skyndsamhet hwarmed cn gjord anmärkning kunde
komma under ett Utskotts pröfning, enär
densamma kunde dit aflemnas innan Protoeollet
wvre justeradt, hälst Ledamoten dä sjelf finge
answara för författandet af sin tanke.
Han hemställde alltsä om icke desie bäda
omständigheter äfwen kunde i denna §. intagas
och redactionen af ofwanföre upptagne stadgande
blifwa följande: "Wacker nägon munteligen
"en fräga, som pä bordet lägges, eller remitteras,
Den 2 Oc kober. 338
''terås, eller med de öfrige Riks-Ständen com"municcras,
eller gör nägon munteligen säda"na
anmärkningar wid ett Utskotts yttrande,
"hwilka till samma yttrandes äterförwisande
"werka, böra frägan, eller anmärkmngarne in"natt
nästa llteuum ffrifteliga titt Protocollet
"aflemnas."
Denna redaction blef jemte hwad i öfrigt
Utskottet i 35 tz. föresiagit, uppä gjord Proposition,
bifallen.
§. 36, Z7> 38, 39/ ^o, 41, g2, 43, 4t,
45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 63, 54, 56
upplästes och biföllos.
Herr Baron och Landt-Marskalken föreslog
att sedan Ridderffapet och Adeln salunda
gillat Riddarhus-Utskottets Project till en förbättrad
Riddarhus-Ordning, med de i dag beslutne
förändringar, denna Riddarhus-Ordning
matte till Hans Maj:t i underdänighet öfwerlemnas
för att efter erhällande af Dest Nädiga
stadfästelse, blifwa gällande frän början af nästinträffande
Riksmöte, och att Rwdarhus-Utffottet
mätte anmodas inlemna Förslag till en
underdänig skrifwelse till Konungen, rörande
detta ämne.
Bifölls.
Företogs till afgörande Bewillnlngs-Utskottets
Memorial, af den 22 September, som
sedan den 25 derpä följande pä bordet hwilat,
ätföljdt af Utskottets särskilta yttrande punctewis
öfwer Advocat-Fiscalen med fle
res
wid Bewillnings-Förordningen gjorde anmärkningar.
Hwad
ZZ6 Den 2 Oetober.
Hwad Utskottet sig utlåtit blef af Ridderskåpet
och Adeln likaledes under öfwerläggn ingen
punctewis behandlat och, efter särskilta
propositioner, bifallit, med undantag af de twänne
ord, som här nedanföre finnas anmärkta,
och hwilka Ridderskapet och Adeln ansäg böra
wid den framdeles skeende redactienen, såsom
mindre riktige utgå.
I anledning af Utskottets utlåtande öfwer
det wid i Momentet af o §. af i Articlen gjorde
Förflag att hvarjehanda förluster matte komma
i beräkning till afdrag ä behållen inkomst,
och hwilket utlåtande blef af Ridderskapet och
Adeln gilladt, pttrade sig genast derefter upplysningswis
Grefwe
lviörneo, ^cloik 6örsn: I anledning
af hwad nu är uppläst och bifallit, torde
Let tillätas, såsom ytterligare förklaring öfwer
hwad Utskottets emot Herr balkman yttrade tanka
anfört, tillägga fö'jande:
Herr balkman har efter min tanka uti sin
definition fattat ett origtigt begrepp öfwer hwad
bör förstas med behållen inkomst. Han wille
derunder icke inbegripa annat än den tillökning
af förmögenhet, som hwar och en wid ärets
stut skulle finna sig hafwa wunnit, deremot kan
jag ej annat finna, än att hela BewillningsProjcctet
grundar sig pä uppgiften af hwad en
hwar har att disponera till sin och de sinaS fördel,
sedan blott de utgifter blifwit afdragne
som warit oundwikeligen nödige till erhällande
af detta Residuum. Skulle det nu wara tillätit
att sedan en sädan uppgift är gjord, sedermera
komma med afräkningar för lidna förlu
-
Den 2 Oktober. 337
sier, wore ju ingen möjlighet att fä nägot bestämdt
att räkna pä för Bewillnings-beloppet.
Detta ffulle ju säledes medföra en oändelig oreda,
ej blott i alla beräkningar, men i alla Statsanslag.
Sadant blir derföre omöjligt i utförandet.
Jag tror det äfwen icke för den skattdragande
är nödigt. Ty antingen har han lidit
förlusten före uppskattningen, da äger han en
ostridig rätt att angifwa sin förmögenhet sä
mycket mindre; eller har samma förlust inträffat
efteråt, dä äger han samma rätt att derföre
erhälla afräkning wid nästa ars beskattning.
Jag ser säledes ej att han i nägotdera fallet
kan i längd bliftva lidande; men jag finner wäl,
att ett annat förställande ffulle i Statens beräkningar
af sin inkomst och i redogörelsen der'
före införa en högst skadelig oreda.'
För öfrigt är jag nöjd om hwad jag nu
haft äran anföra, får r afseende pä Herr d-ttkmLns
reservation, inflyta i Protokollet, säsom
ett ytterligare motiverande af de ffäl, sock föranlätit
Ridderffapet och Adeln att bifalla Utskottets
förslag.
Ur 2 punkten 2 momentet af 2 articlen,
hwaraf den föreflagne nya redactiön sälnnda
börjas: "Denna afgift säsom af grundffatts
egenskap eller dermed jemförlig ätfölje alltid
Hemmanet, m. m.", blef ordet alltid efter gjord
anmärkning af Grefwe körner uteflutit, för
att förekomma det rnistförstand, som ffutle samma
afgift åtfölja Hemmanet äfwen sedan Bewlllmngen,
såsom endast ställd till nästa Riksdag,
kommer att upphöra.
Ridd. och Ad. pr. t??:S4Z,44. Wid
3§3 Den 2 Octobtt.
Wid den uti 11 Momentet Z §. af Z Art,
fcresiagne tilläggning, rörande möjlig framflyttning
af Taxeringsterminen, anmärkte Grefwe
^lörner, att enär denna termin efter Utskottets
nu gjorda förslag kunde flyttas till en
annan tid än den ig Maji, upphörde derigenom
ordet ofelbart, som i den tryckta Bewillnings-Förordningen
finnes nyttjadt i afseende
pä terminen den 15 Maji, att widare äga riktighet,
i anledning af hwilken anmärkning Ridderffapet
och Adeln fann äfwen detta ord böra
wid redactionen förswinna.
Upplästes ett fran Stats-Utffottet inlemnat
Memorial af den 29 September, innefattande
befi utlätande i anledning af Kongl.
Maj:ts Allmänna Nädiga Proposition till Riksens
Ständer den 26 Julli, angående Statswerkets
tillständ och behof; tillstyrkandes Statsutskottet
bekräftelse ä den af Riksens Ständer
wid fistledne Riksdag fastställde Statsreglering,
sä wäl som den dä widtagne financeplan, under
iagttagande af de wid denna Riksdag fattade
beslut, som kunde Statsregleringen röra,
hwarjemte Utffottet i afseende pä ätffillige gjorde
anslag tillstyrker, att, till undwikande af Bcwillningens
höjande, hos Kongl. Maj:t mätte i undcrdänighet
anhällas, om befallning till StatsContoiret
att ifrän Allmänna Jndragnings-Staten
utefluta Pommerffa Staten; äfwensom, att
berörde anslagne utgifter, warda pä Stat uppförda
under behörige hufwudtitlar, utom hwad
angär högstsalig Prins H ugusts Pensions
stat,
samt Pl.nstons-Staten för bletzerade Officerare
och Under-Officerare, hwilka pä Allmänna
Den 2 October, ZZ9
JNdragnings-Sta en upptagas; äfwen som StåtsUtskottet
anser R^iuai: för Pommerfla flulden
böra pä denna Stat placeras.
Lades pä bordet.
Upplästes Ståts-Utskottets Memorial af den
29 September, innefattande dest särflilta tillstyrkanden
i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Proposition till Stats-Utflottet, angäende de
pä AllmännaJndragnings-Staten uppförda eptra
loner och pensioner m. m. G swen Orebro Slott
ben zo Augusti i8io; hwilket Memorial af 14
bilagor war ätföljdt.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial af derk
29 September, hwaruti, till sivar pä Konungens
Nädiga Proposition af den 14 i samma
mänad, tillstyrkes, att en summa af Z Tusende
Femhundrade Riksdaler mätte anfläs till pensioner
ät blesterade Officerare och Under-Öffieerare.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats-Utskottets uti Memorial
af nystnämnde dag afgifne utlätande, att StatsUtflottet
icke ansäge sig kunna sig befatta med
Len af Handelsmannen sudeck wäckta fräga om
löne-tillökning för Städernes Magistrats Personer-
enär deste Embets- och Tjenstemän icke erhälla
sin aflöning frän Statsverket.
Detta Stats-Utflottets utlätande blef af
Ridderskap^ och Adeln gilladt.
Efter uppläsande af Stats-Utflottets Memorial
af den 1 Oetober, hwaruti Ut flottet icke
anser sig icke kunna taga befattning med
Asfesforen o.-rbn8 gjorda motion, rörande utstakande
af en wist gräns för f. d. Konungens
* * Mistel
-
Den 2 Octcber. 340
wistelse-ort, antag Ridderskaret och Adeln sedan
samma fräga blifwit till särskilta Utffottet hänqvist,
detta utlätandc säsom endast notinLm
mcddeladt.
Upplästes Lag-Utffottets Memorial af förledne
gärdag, hwaruti, i anledning af Herr iaizeström8
Memorial, i afseende pä f. d. Konungens
wistelse-ort, Utskottet förklarar, sig icke tillhöra
att någon del af detta mäl till pröfning
widare upptaga, än att hemställa om icke detsamma,
säscin af Ministeriel egenskap, kunde
i underdänighet öfwerlännäs till Hans Kongl.
Maj:t, som torde i Räder efter Hemliga Utskottets
hörande, derwid täckas foga de kraftiga anstalter
som ämnets wigt fordrar och till det sökta
hufwudsakliga ändamälets winnande säkrast
föranleda kan.
Ridderskapct och Adeln ansäg detta utlätande
böra hwila till desi det Särskilta Utskottets
utlätande inkommit.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial af
sörlcdne gärdag, i anledning af Borgmästaren
gjorda prkande om upphäfwaude af den
pröfningsrätt i frågor cm eftergift i ballancecch
crsättningsmäl, hwilken Riksens Ständer
wid sisiledne Riksdag sig förbehällit; samt desi
hemställande om icke besia benädningsfrägor böra
af Konungen ensamt behandlas. Med hwilken
motion Stats-Utskottet, som sunnit densamma
derpä stödd, att den pröfning i berörde
mätto Riksens Ständer sig förbebällit, wore
Constitutions-stridig, ansett sig ej kunna taga
befattning.
Ladcs pä bordet.
Köre
-
Den 2 October. 341
Föredrogs Lag-Utskottets Memorial af den
19 September, i anledning af Riksdagsmannen
vxncMi'8 dt!i850»8 frätt Carlstads Län gjorda
motion, att da wi- inträffadt dödsfall, disposition
om qwarlätenffapcn ej finnes gjord, de
minderårige barnen, af oskift bo, efter Domarens
ompröfwande mätte tilldelas en ersättning,
som swarade emot hwad de äldre vlifwit päkostade
intill den tid de kunnat gä Föräldrarne till
handa; utlätande sig Utffottet hafwa funnit betänkligt,
tillstyrka den förest agne LagfLrändringen,
men hemställer, att ät Prästerskapet allmänt
mätte uppdragas, att wid husförhör och sjukbesök
med tjenlige föreställningar söka förmä,
i swagare wilkor stadde Föräldrar, sä förordna,
att, i händelse af deras dödsfall i de yngre
barnens spädare älder, deste sednare icke mä
derunder sakna nödtorftig föda, kläder och upptucktelse.
Lades pä bordet.
Upplästes Lag-Utskottets Memorial af den
September, innefattande i anledning af Herr
Larl kl. Won!>8 förslag, att Manufacturister
oeh Handtwcrkare lika med Handlande matte
blifwa tillätit, med ed gifwa sin fordran fullt
witsord, äfwensom, att dä en Längifware behörigen
bokfört en försträckt pcnninge-summa,
honom mä tillätas med ed bestyrka samma sin
fordran, Utskottets bl^tt i afseende pä förra
puncten gjorde tillstnrkande att det witserd,
bwilket enligt 17 Cap. 2 Rättegängs-Balken,
jemförd med Kongl. Förordningen den 28
Junii 1798 §. 2, tillk mmer den, som till bestyrkande
af fordran för utborgade waror äbe
rvpar
-
Z42 Den 2 Oc kober.
ropar böcker öfwer Handel och Köpenffap äfwen
mä sträcka sig till warutillwerkare och förädlare,
hwilka öfwer sin rörelse bok och räkning
behörigen hälla och hälla läka.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 2 October 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls StatsUtffottets
den 29 sistledne September pä bordet.
lagda Memorial, i anledning af Konungens
Nädiga Proposition, angående förwaltningenafKungs-
och Kungsladugärdarne. Or supr-,.
D. D. Biföll Höglofiige Ridderffapet och
Adeln Stats-Utffottets den 29 sistledne September
pä bordet lagda Memorial, rörande Kongl..
Majus Nädiga Proposition, angäende betalning
af Hamburgffe Banquiererna Arf
wingars
st. von stlaUs L 8ons och st-ui§»
L 4enguel8 fordringar, stst 8UPI-3.
S- D. Föredrogs ä nyo och bifölls LagUtskottets
den 29 sistledne September pä bordet
lagda Memorial, i anledning af Konungens
Nädiga Proposition, rörande förklaring öfwer
1 §. 7 Cap. Rättegängs-Balken, angående inteckning
i fast egendom, stst 8opr-i.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag-Utffottets den
29 sistledne September pä bordet lagda Memorial,
rörande förändring i Kongl. KammarCollegii
Kungörelse af den 20 Maji 1799, an-.
gäende förbättring i 178Z ärs LandtmäteriTapas
12 Moment, ock beflöt Höglofiige Rid
derffa
-
Den 2 October. Z43
derstapet och Adeln, att, till hwad Lag-Utstottek
föreslagit, lemna sitt bifall. Ut sup,a.
S. D. Föredrogs a nyo och gillades Banco-Utffottets
den 29 September pa bordet lagda
utlåtande öfwer Herr u. ^ r-aklekeläcs för
Delägarne i Äbo Discont-Contoir gjorde pästäende,
^ att, emot Banquens Transport-Sedlar,
återfå det Silfwer eller Silfrets belopp i Speciemvnt,
som Actie-Agarne, till winnande af
delaktighet i Werket, uti Banquen inlemnatt
Ut 8upr».
S. D. Bifölls det af Riddarhus-mstottet
inlemnade, och sedan den 22 September hwrlandc
Förslag, till en förändrad Riddarhus-Ordning
med de irenne mindre betydande jemnkningar,
scm i Protocollet upptagne finnas, och
Utffottet meddelas skulle; hwarjemte UtffotteL
ffulle anmodas att uppsätta och inlemna Förslag
till underdänig strifwelse till Kongl. Maj:t,
med anhällan om Desi Nådiga stadfästelse a
Riddarhus-Ordningen i det stick densamma,
efter de denna dag beslutne förändringar, be
fiNNes.
Ut 8upra.
S. D. Wid förnyad föredragning af Bewillnrngs-Utstottets
den 25 sistledne September
första gängen uppläste Memorial med bifogade
utlätanden, öfwer de af Advocat-Ziscalen
M3U, Borgmästaren ttinä8ti-öm, m. fl., framställda
anmärkningar wid Bewillnings-Förordningen,
blefwo besia utlåtande till deras innehåll
bifallne och grllade; anseendes endast Ridderstapet
och Adeln wid den framdeles skeende
redactionen af de gjorde förändringar, tilläggningar,
eller bestämningar, twänne ord,säsom
mindre riktige, böra utgå, nemligen: i.s
344 Don 2 October.
1:0 Ordet alltid utur den af Utskottet föreflagna
redaktion af 2 Puncten 2 Momentet
af 2 Ärtsten;
2:0 Order ofelbart utur 11 Momentet 5 §.
af Z Articlen,uti den tryckta Bewillmngs-Förordningen.
Hwarom de öfrige Respective Ständen ffulle
genom Utdrag af Protocollet manligen un,
derrättas. t-lr supra.
Transumt af Högloft. Ridderff. och Adelns
Protokoll, den 2 October 1810.
I 25 §. af Riddarhus-Utffottets Förslag
till en förändrad Riddarhus-Ordning, skulle i
stället för orden: ware hans-Säte tedrgt, sättas:
ware hans rum fäsom Bänkman, Llectör eller
Utskotts Ledamot iedigt.
Ur 26 §. skulle anförandet af Z6 §. Riksdags-Ordningen
utgå.
Uti ZZ tz. MLe i stället för orden: muntelige
anföranden till och med trll protocotlet
inlemnas, sättas: wckcker någon muntellgen
rn fräga fom pä bordet lägges, eller
remitteras eller med de öfrige Riks Standen
communrceras; eller Zoe nägou munteligen
sadane anmärkningar wid ett lUskorts yt"
leande, hwilka till samma yttrandes äterforwlsande
werka; böra frägan eller anmärkningarne
innan nästa Illsnum, skrifteliga till
protocollet astemnas.
Högloflige Rstderskapet och Adeln ätftiljdes
klockan en qwart till 2.
lullclem?rotocoIU,
6. Lilverstolpe.
Torö
-
Den 4 OcLober. 845
Torsdagen den 4 Oktober.
plenum kl. 11 förmiddagen.
Justerades kleni - Protokollet för den 29
C eptember.
Uppbröis Bänkmännens Lista till wal af
Elcctorer i irenne affängnes ställe, och befunnos
dertill hafwa bliswit utsedde:
N:o 17 Friherre kleming ak I^i ebelia, klerman,
Kammarherre. N.076 Friherre l<iu?s ak
^VercNou, Fullmägtig Herr ^KLIN , kenr, Öfwe rJntendcnt.
N:o Herr LerZensorLle, (4ustak,
Kammarherre.
Herr Oarlbeim 6v1Ien8k,öI6, Larl, utbad
sig, enär Hans Majus Konungens höga födelsedag
nästkommande Söndag ffulle inträffa, och
Ridderstapet och Adeln säkerligen, med uppriktig
kansta iagttoge alla tillfällen att betyga Hans
Maj:t siu Lillgifwenhct och kärlek', fä hemställa
om icke Ridderstapet och Adeln skulle behaga,
och sä wida de öfrige Respeetive Ständen deruti
instämde, gemensamt med dem berörde dag uppwakta
Kongl. Maj:t genom en stor Deputation,
under anförande af Herr Baron och Landt-Marsta.
ken, som stullc äga att ä Riksens Ständers
wägnar tolka deras glädje att ännu äga sin äldrige
och gode Konung; och deras wälönstningar
öfwer Hans kommande dagar.
^err Baron och Landt-Marfkakken gjorde
Proposition ä denna Herr 6)Ulc-n»K.öict8 motion,
hwilken med allmänt Ja beswarades.
Före-r
346 Den 4 Oetober.
Föredrogs ä npo Stais-Utskottets tvid sista
plenum pa bordet lagda betänkande, angående
anslag till pensioner för blcsierade Officerare och
Under-Officerare.
Herr Baron och 2.andt-MarskaIken gjorde
Proposition till antagande af detta betänkande,
h wilken
Bifölls.
Upplästes till afgörande Stats-Utfkottets
den 25 September pä bordet lagda, och sedan
den 29 ytterligare hwilande Memorial, rörande
anslag till löne-förhöjningar för penninge-löntagande
Embets- och Tjeristemän.
' Uppå erinran af Grefwe körner, ^6olk
6örsn, att detta betänkande stöde i närmaste
sammanhang med det i sista plenum pä bordet
lagda Memorial ifrän Stals-Utffottet, som innefattade
desi utlätande, rörande Stats-Werkets
tillständ och behof, blef det sednare likaledes
ä npo uppläst, för att i gemenskap med det
förra afgöras.
Grefwe körner, ^clolf 6ör->n: Af det nu
upplästa betänkandet, jemfördt med det förra,
angående löne-tillökningen, har jag ej kunnat
hämta annan slutsats än att frägan är: hw«l.
ken urgrft är wrg'igast, hwiiken kan snarast
besparas? Stats-Utffottet har ansett, att ingen
annan utwäg till nöds.m tillgängars erhållande
finnes, än att owilkorligen tillstyrka öf°
werfiyltningcn af Tpffa Regementerne pä Pommersk
Litat. Dä jag i allmänhet ej kan annat
än gilla de fiesta anflag Stats-Utffottet uppgifw
t, och hwilka redan af Riksens Ständer
täta wara ull större delen bifallne, kan jag
Den 4 Oetober. 847
likwäl ej undgä att yttra min förundran, att löne-tlllöknincen
för en wist de! Embetsmän funnits
wara af en sa skyndande nödvändighet, att,
utan af wende pä möjliga tillgängar, den stulle
genast gä i werkställigbct.
Jag hade önskat att känna, huruwida Konungen
will bifalla ett sädant förslag, huruwrda
han will ingä uti att förbättra Embetsmännens
lcne-wilkor pä bekostnad, antingen af
ett Regemente som har, lika med ada öfriga,
en ostridig rätt till Swensta Nät:oneus tacksamhet
och i följe deraf till underhall af den
samma, eller pä bekostnad af den millien. Wilken
Riksens Ständer wäl till förswarswerket bewiljat,
men Wilken ännu kke efter närwarande
Stats-anflag kan uppgä till mycket öfwer
800,000 Riksdaler.
Om summan af sn million är werkeligen
den, som, enligt uppgift, erfordras för att satta
Rikets förswarswerk i nägorlunda stick, om
denna summa ej inom korrt tid kan fyllas, är
det da skäl att underkasta den nya afdrag?
Efter de uppgifter wi förleden gärdag hörde
af Hof-Caneelleren, och efter den kännedom
hwar och en af ost kan hafwa om Pommerns
lidande detza sednare ären, kunna wi ej wänja,
att nägot mer af denna Prcvince kan gö
ras. Wi lära ej eller begära, att ett Regemente,
som med distinetion stridt för Swensta Landels
förswar, stall i en hast upplösas och bcröfwas
ett med skäl päräknadt underhäll. Det återstår
dä endast att taaa medlen, till Pommerska
Statens flyttning ifrän Allmänna JndragningsStaten,
utaf nyflnämnde en million. Dä blir
348 Den 4 October.
det frägan: bör löne-tillökninqen för en de! Embetsman
föregå vint ankan. om medel till Rikets
forswar? Ar denna första utgift, som för
cn stor del icke werkar annat än ett ej betydligen
förbättradt wälsiänd,af större wigt, än att
lemna tillgängarne till förswarswerket orubbade?
Jag kan för min del ej förmoda det sednare.
Jag skulle tro, att medel till Embetsmäns
bättre aflöning, dels ej kunna finnas förr
än defia af wigtigare Stats behof blifwit oberoende,
dels att de böra sökas uti en bättre
organisation af Embetsmanna-Corpsen. Om
man minskar defl antal, om de qwarblifwandcs
göromål blifwa bättre bestämda, torde tillgäng
till bättre utkomst och till ärendernas bättre
förwaltning, pä en och samma gäng kunna
finnas. Emedlertid skulle jag för mindel förmoda
, att dä wi ej kunna räkna pä Pommerns
tcklgängar och ej kunna weta huruwida Konungen,
af medlen till förswarswerkets underhäll,
kan nägot bewilja, det wore bättre om man
lemnat ät Konungen pröfningen af tiden, dä
löne-tillökningar för Embetsmännen kunde äga
runi. Regeringen har uti deras tillräckligare
underhäll, ett närmare interetze än någon annan.
Ingen kan derföre bättre än Regeringen wara
t ständ att bedöma bäve tillgängarncs tillräcklighet,
och ögonblicket dä de bora anwändas.
Ingen förenar således efter min tarka bättre
interesiec för sakeus framgäng och kännedom af
desi förhällandc. För min del skulle jag således
vnskat, att sr ägan om Pomme v ska Regementernes
öfwerfl"!tmng ifrän allmänna indragningsstatcn
äfwensom den om löne-tillökninaen blifwit
till Konungens pröfning widare hemställd. Men
Den 4 Octoker. 349
Men om Ridderskapet och Adeln finner sig
Let oaktadt kunna och wilja bifalla Utskottets
betänkande, will jag icke borttaga en dyrbar tid,
och är nöjd att hafwa mine tankar förwarade
i Protocollet.
Friherre l-lam-tton, (H, förklarade sig
witzerligen finna i mänga delar grundadt hwad
Herr Grefwe körner behagat anföra. Han utbad
sig allenast fä nämna de skäl som föranledt
Stats-Utskottets tillstyrkande.
Utskottet hade ivid nuwarandc Riksmöte
sätt till sig uppgifne flera Statsbehof, hwilka
behöfde fyllas. ' Dä alla mtwägar dertill blifwit
upptagne, äterstodo i afseende pä i fragg
warande lönc-förhöjning inga andra alternativer
än att hos Kongl. Majtt anhälla om Pommerffa
Regementernäs flyttning frän Allmanna
Jndragnings-statcn, hwarigencm en tillräcklig
besparing till detta ändamål uppkmr.me, eller
ock att föka en ny tillgäng, genom förhöjning
uti Bcwillningen. Hwad sjelfwa löne-förhöjnings-procentcn
angjnge, hade densamma af
Riksens Ständer under sistledne Riksdag blifwit
fiperad till ZZ- och en tredjedels procent af
lönerne; men tiden, när förhöjningen borde inträffa,
'skulle ankomma pä successivt skeende indragningar.
Sedan sistledne Riksdag hade werkeligcn
indraaningar pä Allmänna Jndragningsstaten
inträffat till nagra och 30,000 Riksdaler
och säledes till en ganska ansenlig del utaf
den summa af ungefär 60.000 Riksdaler som
utgjorde anslaget till löne-förhojningen. Differencen
i den erfordeliga summan hade således
ej blifwit mycket sivär att fylla igenom affö
ring
-
ZZO Den 4 Oetobsr.
ring af blott någon del af Pommcrffa Staterna,
men deremot hade under denna Riksdag
tillkommit behofwet af en förhöjd Stat för
Kron-Prinsen: och dä Riksens Ständer utan
twifwel torde finna att detta anflag framför de
andra framför de öfriga borde utgå, och således
kom me att upptaga mera än hwad redan af
Allmänna Jndragnings-Staten kunnat afföras,
sä insage Höglosiige Ridderskapet och Adeln att
utwägen med Psmmersta Regementernas flyttande
ä Pommerff Stat warit den enda StatsMstottet
haft att påtänka om henninge-löntagarne
stulle genast kunna fä tillträda förmänen
af förhöjde löner.
Grefwe körner, Ellvik 6örsn: A anledning
af hwad den wärde Ledamoten nyh anfört,
torde det tillätas mig tillägga till mitt
förra yttrande: att efter hwad jag kunnat tvid
uppläsningen fatta, utgör summan af de öfwerstjutande
medel till hwilka medel skulle anstaffas,
med inbegrepp af hwad som till förra
Kron-Prinsens Stat war anslagit, nägot öfwer
50.000 Riksdaler; om det afdrages ifrän de
50.000 Riksdaler som genom Pommerska Statens
sednare reglering äterfallit till Swensta
Statswerket blir äterstoden nägot öfwer 20,000
Riksdaler; om man wäntat att befluta lönetillökningens
werkställighet till dest de öfriga
nägra och 30,000 af Jndragnings-Staten kunnat
besparas, hwilket ofelbart ej kan draga allt
för länge ut, hade man sluppit afgöra nägon
wäldsam öfwerflyttning af ett annat Regemente,
'och att rubba de förut gjorda Stats-anslagen.
Jag
Den 4 Octoöer. M
Jag anför detta till rättfärdigande af min
förut yttrade mening, men uran att derföre yrka
äterremitz af betankandet, em RidderstapeL
och Adeln finner den mindre nödig.
Herr lanners tam, goULn: Jemte det jag
forenar mig med och äberopar hwad Herr Baron
tllamitton anfört, om de stäl, si-m föranledt
Stats-Utskottet att af besparingen pä Jndragnings-Staten
genomPommersta Regemenlernas
öfwerflyttning, ansta medel till förhöjning
ä penninge-löntagares arliga lön af Staten,
utber jag mig att fä fästa RidderstapetS och
Adelns uppmärksamhet derpå, att denne löneförhöjning
redan wid förra Riksdagen blifwit
säsom nödwändig ansedd och bifallen, och deremot
behofwet af de öfrige uti förewarande betänkande
uppförde anslag tillkommit sednare, än
beflutet omnämnde löne-tillökning.
Jag hwarken will eller bör bestrida de krigares
rättighet till underhäll af Staten, som
möjligtwis kunde komma i fräga till indragning;
jag erkänner riktigheten af Herr Grefwe
törners uppgift om rätta belopret af den summa
Kongl. Majtt ärligen erhåller till Rikets
förswarswerk; och i följe af de upplysningar
wi äga om Pommerns tillstånd, hwilka genom
Hof-Cancetterens nyligen härstädes meddelade
uppgift blifwit bekräftade, mäste jag äfwen säsonfi.
säkert antaga, att Pommern icke förmär
underhälla mer än ett Regemente, samt att säledes
det andra Regementet mäste indragas,
eller falla Swensta Statsverket till last. Men
ä en annan sida hemställer jag till Ridderstapets
och Adelns behjertande,om det skulle i något
-
ZZ2 Den 4 Oktober.
got afseende wara rättwist eller nyttigt att uppehålla
en ökning för wara C wile- e cb Militaire
penninge-löntagare, som de, under förlitande
pä förra Ständernas beslut, med säkerhet
redan påräkna säsom följd af stcdde brHwringar
pä indragnings - staten, och att den ställe
längre eller kortare Lid utcblifwa för sednare
tillkomna bebe,", eller för underhäll till ett
Regemente af 600 uran, som msjeligen lunde pä
annat sätt b behällas, utan att en mängd Civila
och Militaira Emb.tsmän skulle sakna en
knapp tillökning i en lön, cm otillräckligheten
hwaraf berms gro öfwerfiödige.
Dä Stats-Utstott t likwäl icke ansett sig
bära för fäderne yppade mindre betydliga anflags-summor,
tillstyrka Bewillninaens förökande,
har Utskottet sä midt jäg känner, icke
äat nägon annan utwäg eller tillgäng att föresiä,
än den betänkandet innefattar. "
Skulle Ridderstapet och Adeln, i anledning
af Herr Grefwe anmärkningar, äter
rem
ttcra detta mål till Stats-Utstcttct, anhäller
jag derföre, säsom Ledamot deraf, att Utstött-t
matte crhälla nägon anwisning, att genom
Bewl-ninaens böjande eller pä annat sätt
af Lilleängar, lwilka möjlrgtwis stulle kunna
för Ut stöttet wara okände, kunna fyllnaden i
nödiga anstags-summor föreflä.
Herr Baron ocd Landt-Marskalken: Dä
Grefwe lvlöi-nsr förklarat sig icke genom sitt yttrande
äsyfta aterremisi, utan atuöjas att aflcmna
sin tanka till Prctocollct, och Herr ittanvc-rslgm
ej oller i afsigt att afstyrka Stats Utstötte
ts förslag sig yttrat, beror det af Höst fl.
Ridder
-
Den 4 October. ZZ5
Ridderffapet och Adeln huruwida de gjorda anmärkningarna
böra anses hinderliga, etter ej,
för antagandet af Stats-Utskottets betänkande.
En och annan röst hördes önsta antagandet
deraf; hwarefter Herr Baron och Landt-Marstalkcn
yttrade sig till en början fä foresta bifall
till Stats-Utskottets betänkande om Statswerkets
tillstånd och behof uti hela desi widd.
Denna proposition blef genast med Ja beswarad.
, , . . . >
Herr Landt-Marskalken frägade: om icke
Ridderstapet och Adeln genom detta bifall äfwen
ansäge betänkandet om löneförhöjningen
gilladt.
Rövades Ja. . ., .^ ^
Herr Baron och Landt-Marstalken: Under
Ridderstapets och Adelns bifall till den uti Utskottets
betänkande om Statswerkets tillständ
och behof förestagna fastställelse ä Ståts-Regleringen
samt ä den wid-sistledne Riksdag antagne
finance-plan, skulle wäl stadfästandet af
den förra Bcwillnings-summan naturligen synas
wara inbegripit; men da denna fräga rörer
Nationens dyrbaraste rättighet, beskattningen,
torde jag fä genom särskild proposition
hemställa om Ridderstapet och Adeln behagar
stadfästa Bewillninqs-summan till lika belopp,
som wid sistledne Riksdag; nemligen 2,500,006
Riksdaler.
Bifölls.
Herr Baron och Landt-Marstälken Lillkännagaf
sig nu i ögonblicket hakwa erhållit den
underrättelse, att Hans Kongl, Höghet KrdnPrinsen
stulle den 25 September anträda reRidd.
sch Ad. pror. 4Z/.4S. san
ZZ4 Den 4 October,
san frän Paris, men att han ej troddes kun,
na inträffa i Swerige förr än närmare flutet
af denna mänad.
Änyo föredrogs Stats-Utskottets den 2 dennes
pä bordet lagda betänkande, i anledning af
Konungens Nädiga Proposition,angäende de pä
AllmännaJndragnings-Staten uppförde extra löner
och pensioner, m. m.
Grefwe ^törner, -^clolk Oörsn, bad tillen
början om ursäkt för det han i dag sä ofta genom
yttranden wägade trötta Ridderffapet och
Adeln, och uppläste derefter följande:
Wid det nu upplästa betänkande, rörande
Bencficii- och Benädnings-Staten, kan jag ej
nnderläta att för min del anföra nägra betänkligheter,
utan att derföre yrka äterremist om
Ridderffapet och Adeln finner sig det oaktadt
benägen att lemna Förslaget sitt odelade bifall.
Sällan har en Regent med mera foglighet
och mätta behandlat ett ärende; sällan har, i
min tanka, han funnit det mindre enligt sin
billiga wäntan beswarat, än i närvarande fräga
om Beneficii- och Benädnings-Staten.
Da i de twenne pune ter som woro bestämda,
och som derföre woro öfwerlemnade till Konungens
pröfning, Hans Maj:t utan skäligt
klander kunnat inskränka sig wid den pröfning,
som i allmänhet bibehällit närwarande innehafware
wid deras löneförmoner, har Konungen
i dest ställe hemställt saken till en widare
granskning af Riksens Ständers Stats-Utskott,
och med förtroende till Riksens Ständers wishet,
gifwit dem sina tänkesätt tillkänna, för att
fästa deras uppmärksamhet pä fordna Regenters ef
-
Den 4 Öetober. ZZA
ler dä warandeRegeringslagak rättmätigt fattade
beflut, pä styrelsens aktning, pä R.ksens Ständers
eget anseende af ädelmod och rättwisa,
samt pä den ringa bätnad hwrlken för Staten
kunde härsipta af partiella indragningar i jemförelse
med den rubbning af enskildas förmögenhet,
som derigenom skulle förorsakas.
Men Hans Maj:t har tillika icke äskat af
Riksens Ständer annat än ett swar om och
hwilka af de pä Benesieii-och Benädnings-Titeln
uppförda Personer, anses böra genast förlora
hwad de innehafwa, samt hucuwida och
till hwilka under de öfriga titlarne pä samma
Stat, en lika indragning bör sträckas.
Utaf denna Proposition bade till swar, efter
min tanka, icke bordt följa annat än, antingen
att Stats-Utskottet i anseende till de
twänne obestämde punkter som frägan egenteligen
angeck förklarat afsigten wara att för
framtiden ekhälla besia besparingar och för det
närwarande hemställt ämnet till Konungens
pröfning, utan widare förbehäll, eller ocksä att
Stats-Utskottet i anledning af Konungens begäran
ingätt i pröfning af de Personer som
borde bibehälla stn pension, eller ej, och säledes,
wisat tillämpningen af de reglok man framställt.
För min del bekänner jag alltför gerna,
att jag föredragit den förstnämnde utwägen,
emedan jag alltid ansett Ständers kallelse wara,
att endast framställa allmänna reglor, och
trott dem föga skicklige att befatta sig med individuela
förhällanden; men dä man oagkavt
erkännande af denna grundsats, icke will medgifwa
desi hela päföljd, dä mall tivärtom mer
ZZ6 Den 4 Oetober.
än nägonsin yrkar indragningarnes werkställighet
och utwidgar reglorne derföre; dä kan jag,
för min del, ej annat sinna, än att det warit
bättre att Riksens Ständer, som genom sitt antal
och periodista tillwarelse, lättare kunna bära
det förhatliga af desia forestrifters bestämmande,
dä de tillegnat sig popularitetens fördelar
genom principens yrkande och reglorneö
framställning, äfwen ätagit sig det oangenäma
af tillämpningen.
Gerna stall jag medgifwa att de nu uppgifne
reglor äro till bestämdhet och omfattning
wida bättre, än dem som wid förra Riksdagen
wörö frukten af Grefwe framställ
ning;
men det oagtat kan jag ej finna att de
till alla delar kunna förekomma all twetydighet,
att ju icke alltid anledningar efterät stola
gifwas till klander öfwer sättet af deras tillämpning.
Den i:sta puncten, som angar dem, hwilka
för innehafwande embete eller tjenst njuta
extra eller ordinarie lön, och säledes ej böra pä
Indragnings-Staten under nägon rubrik uppföras,
har likwäl Åtskilliga undantag, som förutsätta
en pröfning, dels'af Personens förtjenster,
dels af deras torftighet, hwilken jag fruktar
alltid wid werkställigheten stall möta ^sivsrigheter
eller blifwa underkastad tadel, dä den
icke omedelbart är öfwerlemnad till Konungens
wälbehag.
Man mäste betänka att Regeringen, i sädana
fatt, är satt emellan det obehagliga alter,
uativet, först af deras klagomäl, som igenom
indragningen äro i fara att förlora och sedan
sf deras, som finna, att ej nog är indragit. Dä
Den 4 October. 357
Dä ett hopp till räddning igenom något
forbehäll xir de förstnämnde gifwit och ett yrkande
af reglens werkställighet ä den andra sidan
är owilkorligcn anfördt blott med de undantag
reglcn medgifwer, blir tillämpningen
af desta undantag ett lika oangenämt som mödosamt
göromål.' Da Riksens Ständer icke
wilja lemna den werkställaude magtcn fria händer
att smäningom och efter beqvämlighet werkställa
desta indragningar, blir alltid min tanka,
att Riksens Ständer böra sjelfwe göra tillämpningen
af de reglor de fastställt, och dä be
wilja tillegna sig det populaira af deras framställning,
äfwen ätaqa sig det obehagliga af
utförandet. Sädan är min tanka öfwer ämnet.
I afseende pä redaetion af första puncten,
torde jaa i förbigäcnde fä anmärka, att ett
litet skriffel deri influtit det' heter: "Men om
"hwad han pä Allmänna Indragnings Staten
"njuter skulle öfwerfiiga dest innehafwaude lön,
"bör han pä samma Stat fä uppbära öfwerskot"tet.
Härifrän kommer likwäl att undantagas
"sädane,som för werkelige krigsförtjensier ac."
Meningen lär wara att undantaget bör ske ifrän
det allmänna stadgandet om indragning; men
detta lär behöfwa tpdligare uttryckas.
Wid 5:te puncten, hwars hufwudafsigt jag
föröfrigt ej kan annat än mycket gitta, är likwäl
ett förbehäll, wid hwilket jag mäste upprepa,
hwad jag redan wid undantagen i den
första anfört och om obehagligheten för Regeringen
att wara satt emellan det alternativet
att antingen pröfwa hwarje enskildls förmögenhet
och i grund deraf indraga hwad en Per
-
ZZ3 Den 4 October.
son förut ätnjutit, eller ocksä efterät blifwa
tahlad för att ej med noggranhet hafwa rakttagit
ett sädant förbehåll. Samma förhällande
spnes mig äfwcn wara med hwad i 6:te puncten
är namdt vm undantag för enskildt större,
förmögenhet.
Lill den minsta borde den grad af förmö-,
genhet bestämmas scm till ett sädant uteslutande
skulle föranleda; men i det fallet händer äter,,
att de samma för tjenst er som hos den ena blifwa
belönte, hos den andra blifwa lemnade utan
»vedergällning. I allmänhet mä den anmärkning
tillätas mig. Det är icke efter grunderna
äfen Fattigwärds.inrättning, men efter graderne
af förtjenst^som pensioner böra utdela§<
Desta äro af 2-.ne stag antingen sädana
som, efter antagen sedwane, wid en tjenstebayas
början, wisa sista tillstygten wid desi stutt
Sadane äro de pä denäordinaira Pensions-staten
uppförde. Det andra staget äro de, som, r
Regentens land, utgöra hwad man kallar belöningar.
Det är med dem han uppmuntrar,
och kan hända ofta för en föga motswarande
ersäd,ning tillwägabringar stora bemödanden och
cwäntade uppoffringar. Således upplifwas den
döende Krigaren wid löftet om dest Barns och
Enkas underhäll; säledes uppoffrar Embets-och
Statsmannen sin bästa älder i det allmännas
tjenst, i hopp cm ett torftigt underhäll i framtiden.
Kanske werka sädane utsigter kraftigare
än lone-tillökningar, ty en ökad beqwämlighet
för det närwarande, ger sällan den drift, som.
en tröstande utsigt för framtiden..
Den 4 October. 359
Det är r desta afseenden sorn jag ffulle hafna
önskat, att Stats-Utstottet med detsamma
det fastställa de grunder i kraft af hwilka denna
Staten skulle förswinna, äfwen föreslagit
någon summa för att wid dest upphörande wara
till Regentens disposition för nya belöningar.
Mä wi alltid päminna ost att desta ej
mindre äu straff utgöra grunden för Regeringens
werkningsförmäga; och hwad skall han
destutom tänka derom den Furste, som wan
att se stora saker utträttas äfwen är wan att
se stora belönmgar utdelas?
Om den werkningskrets nu blir mera inskränkt
inom hwilken han kommer att wistas,
stall han derföre tro eller medgifwa att den icke
bör drifwas med i wistt förhällande lika
driffjedrar.
För min del kan jag säledes icke annat än
upprepa den önskan att Stats-Utskottet jemte
uppgiften af Indragnings-Projectet bade förenat
det af den summa som hädanefter bör till
sädane utdelningar wara till Regentens disposition.
Denna summans bestämmande är bwad
jag egentligen tycker tillkomma Riksens Ständer.
Dest nyttiga anwändande, är hwad som
endast kan erhällas genom Regentens wishet.
Sluteligen kan jag ej undgä anmärka en
origtighet söm uti betänkandet influtet, angäende
anledningen lill 6:te punctens uteslutande l
den fordna expeditionen till Konungen. Dä
jag har mig bekant att denna punct finnes cmnämnd
i alla Ständens Pr> tccclls-Utdrag som
afhandla detta ämne och till hwi ka beslut förra
Stats-MskottetS betänkande legat till grund,
z6v Den 4 Octobep.
karr jag ej annat, finna, än att selet ligger, em.
ut: något af Stats-Utskottets raisonneincnter
hämtad anledning; men uti antingen en sjelf,
af förra Expeditions-Utskottet, tagen granss-,
ning, som detsamma ej tillkom, eller uti en
försummelse som det bordt undwika. I bada.
fallen spnes mig för det närwarande det wara
en nog öswcrflödig compliment, att tillegna
fordna Stals-Utskottets utlätande en päföljd
det ej bordt hafwa,
Jag fästar föröfrigt wid desse anmärkning
gar ingen annaa wigt än att bast v a min tanka
fvrwarad i Protocottet, nöjd , om da , när
sträfwande efter popularitet icke mera blir mäle!
föx allas bemödande, det befinncs att jag
warit lika litet böjd, att smickra mängdens,
som Regentens passioner, och att skild ifrän alfi
»väntan af fördelar ifrän någondera, jag åtminstone
icke haft annat föremäl, än sanning
och rätt i deras, widsträcktaste omfattning.
Friherre llsmitton, Latt, förklarade det
han för fin enskilda del i Stats-Utssottet warit,
i de siesta afseende, af samma tanka som
Grefwe körner och csnformerade sig äfwen nu,
med honom. Han wille blott namna att anledningen
till de nu föreflagne siadganden, warit
den stora mängd af förfrågningar som i.
afseende pä dessa ämnen blifwit gjorde bos
Stats-Contoiref, och frän Stats-Contoiret hos
Kongl. Majit,
Föröfrigt hade han uti Stats-Utssottet. instämt
uti pluralitetcns tanka af den orsak, att.
i de flesta fall pröfningen blifwit, sä som den,
f hans tanka borde, underställd Kongl. Mäj:t.
Dyn 4 October-. M
Hwad den föreflagne nya redactionen af irsta
punctcn anginge, singe han nämna att Utskottet
hade följt det Project som Författaren till
förbättringarne hade uppgifwit; hwad den siste
af Grefwe Norner anmärkte omständigheten
beträffade/bekände han sig derom icke äga någon
kunskapi
För öfrigt förklarade Friherre tt-rmiltorr
sig för sin enskilda del icke hafwa något emot
att betänkandet äterförwifles i fall Ridderstapet
och Adeln sä för godt funné..
Herr Barén och Landt-Marskalken erinrade
att Grefwe Norner icke yrkat äterrernisi, men
att Friherre ktamilron tycktes densamma önsta;
hwarföre Herr Landt-Marskalken hemställde, om
Ridderstapet och Adeln ansäge de af Grefwe
Norner gjorda anmärkningar hindra cnta.andet
af betänkandet och detsamma sälm da böra
aterförwisas.
Ropades Ja.
Företogs till afgörande Lag-Utstött äs den
s Oktober pä bordet lagda utlätande ösw r Hery
e. N. vvongs motion, att Manufacturistcr och
Handtwerkare mätte blifwa tikätit med ed fästa
sin fordran, m. m.
Bifölls.
Likaledes föredrogs a nyo och bifölls hwad
Lag-Utstottet, uti Memoriaf, sorn den 2 dennes
lades pä b rdet, sig utlätit öfwer >4nclers
dlii.-rsons frän Carlstads Län förflag,att minderärige
Barn mätte wid deras Föräldrars dödsfall,
af oskift bo tilldelas en ersättning, som
fwarade emot hwad de äldre blifwit xäkostadt.
Z6s Den 4 October.
Föredrogs ä nyo och gillades EtatS-Utskottets
uti ett i sista plenum pä bordet lagdt
Memorial yttrade mening, att detsamma icke
kunde befatta, sig med Borgmästaren ^rsenii
motion cm upphäfwande af den pröfningsrätt
i frågor om eftergift, medelst näd i Ballanceoch
Ersättnings-mäl, hwilken Riksens Ständer
ivid nästledne Asiksdag sig förbehällit, i afseende
pä Tjenstemän wid Riksens Ständers penningewerk,
m. m. enär Borgmästaren stödt sin
motion pä bet skäl att Riksens Ständers härom
fattade beslut icke more med constitutionen
förenligt.
Justerades följande Ridderskapetsoch Adelns
underdäniga sirifwelse till Kongl. Maj:t:
^tormägtigste Allernädigste Konung k
Arfarenheten under loppet af denna Riksdag
har nogsamt öfwertygar Ridderffapet och
Adeln om nyttan och angelägenheten af sädane
förbättringar i den af Ridderffapet och Adeln
antagne och af Eders Kongl. Maj:t den Zi
sistledne Martu i Räder stadfästade RiddarhusOrdning,
hwilka dels mera noggrant, än densamma
hittills innehäller, upptaga hwarje inom
Dtändet möjligen förekommande casus, dels ät
behandlandet deraf, gifwa ett mera klart bestämmande,
samt i öfrigt medföra en större
tydlighet genom en förbättrad ordställning uti
innehället af denna Lag.
Sedan Ridderffapet och Adeln, pä sätt
87 §. af Riddarhus- Ordningen af den zr sistledne
Martu föreffrifwer, gillat och antagit
wiste förbättringar och förändringar, säsom i
underdånighet bilagde Riddarhus-Ordning widare
-
Den 4 Oktober. Z63
dare innehäller, fär Ridderffapet och Adeln
lill Eders Kongl. Maj-.ts Nä dig a fastställelse
densamma i underdänighet öfwerlemna för att
till efterlefnad frän början af nästkommande
Riksdag blifwa gällande.
Ridderffapet och Adeln framhärda
Upplästes Stats-Utskottets denna dag inkomne
Memorial af den z October, Hwarnti,
med anledning af Bergs-Rädet lloeiMllg till
Utskottet remitterade Memorial, tillstyrkes att
det wid sistledne Riksdag stadgade Läne-Systcm
genom annuiteter mätte alldeles inställas; hwarjemte
Utskottet deremot föreflär, att RiksgäldsContoiret
endast mä komma, att säsom hittills,
sä länge Fullmägtige pröfwa nödigt, hällas
öppet till Inrikes län mot Obligationer med 5
procents ränta, men pä 2, 4 a K ars förfallotid,
med mera.
Lades pä Bordet.
Upplästes ett ifrän Lag. Utskottet inkommit
utlätande af den 25 September, hwarnti till
styrkeS bifall ä Borgmästaren dlensous förslag
till den förklaring öfwer Allmänna Lagens stadgande
i 6 Cap. 5 §. Mitzgernings-Balken, att
"om , äfwen främmande F-olkflag och deras Regeringar,
med hwilka Riket är i fredligt och
wänffapligt förhällande yttranden i tryckt skrift
förekomma, somTryckfrihets-Committäen, hwars
utlätande genast wid undersökningens början
bör infordras, förklarar' tydligen förräda den
brottsliga afsigt, att hos sädan Magts undersätare
wäcka och underbälla mistnöje med dest
Regering och Regeringssätt, eller innehälla rykten
och berättelser om sädan Magts Regering,
eller
F64 Den 4 October.
eller bärwarande sändebud, hwilka, enligt samina
Committses utsago, äro säsom förklenlige
och till misisämja ledande att anse, Författaren
deraf eller ock Boktryckaren, derest han Författaren
ej uppgifwa kan, genast mä gripas, och
med afseende ä brottets beskaffenhet efter ofwanberorde
Lagens rum straffas, samt skriften
confisqveras, eller derest det förur preliminariter
stett, samma constscation lagligen stadgas."
Ladcs pä bordet.
Upplästes ett frän Constitutions-Utskottet
rnlemnadt Memorial af den z October, innefattande,
med gifwen anledning uti ett af Doctor
L. /e. ^lmgu.l8t gjordt. Förstag, det tillstyrkande
att i 14 §. af Justitie-Ombudsmans Jnstructionen
mätte tilläggas följande stadgande:
"Justitie-Ombudsmannen äligge ä siven att wid
"hwarje Riksdag för Riksens Ständer uppgifna
hwilka af deras wid sistförflutne Riksdag
"fattade beslut och gjorda hemställningar blif"wit
af Konungen gillade, utfärdade oih i wer"ket
ställde."'
Lades pä bordet.
Friherre 8ilvc-iskölck, Xil8, hemställde om
icke den fräga anggends benädningar i Ballancemäl
som af Borgmästaren ^r8eniu8 blifwit
wäckt, och^ med hwilken Stats-Utstottet ansett
sig icke böra taga befattning, likwäl wore af
den wigt att förtjena en särskild uppmärksamhet,
och om densamma ej borde säsom en ren
Lagfräga till Lag-Utskottet förwisas.
Herr kätttinLN, Otto F-rectric, förklarade
skälet till Stais-Utskottets yttrande hafwa walrid
att Borgmästaren ^r8emu5 yrkat ändring
uti
Den 4 Oetoöer. Z6g
Uti Riksens Ständers wid sista Riksdagen uti
detta ämne fattade beslut, pä dell grund, att
han ansett det samma säsom emot Constitutionen
stridande; och da Stats-Utffottet ej tillkomme
nägöt urffiljaNde af sädana frägor, hade
detsamma icke kunnat sig dermed befattautan
ansett det snarare tillhöra ConsiitutionsUtffottets
ätgärd.
Friherre ktLmiiwn, Lgr1> förmälte sig wara
af samma tanke som Herr ^Littman, att fräsan
icke kunnat af Stats-Utffottet upptagas;
men trodde, att när ifrän Borgmästaren ^r8snH
motion afffildes hans yrkände, att Riksens
Ständers tillförene tagna beslut, borde anses
säsom Constitutionswidrigt, äterstode blott
den af honom gjorda hemställan, att Konungen
mätte erkännas bcnädningsrättighet i sädaste
battancemäl som rörde Tjenstemän wid Riksens
Ständers penningewerk, hwilken fräga Herr
Baron ansäge säsom en ren Lagfräga och Medes
särskildt kunna remitteras tilt Lag-Utffottet.
Herr Baron och Landt-Marffalken yttrade
sig icke inse nägot hinder med mindre Ridderffapet
och Adeln kunde,enär nägot afseende icke
gjordes pä ämnets behandlingssätt tvid sista
Riksdag, särskilt remittera buftvudfrägan
till Lag-Utffottet säsom en särskild motion af
Friherre Lilversköiä.
Ätffilltge ropade härtill Ja.
Herr kLlttman förmälte frägan besia deruti,
huruwidä, när Tjenstemän wid Riksens
Ständers penninaewerk räkade i ballance, Kongl.
Maj:t skulle tillerkännas rättighet, att om sjelfwa
eftergiften af penningar besluta, eller om
-- . ^ den
-
Z66 Den 4 Oetober.
denna rättighet sturle wara förbehällen Riksens
Ständer. När frägan under denna synpunct
betraktades, trodde Herr kaKlmLn densamma
wara af Constitutionel bestaffenhet, och pä sädan
grund Constitutions-Utskottet förmodligen
wara det enda. som dermed borde taga befattning.
Herr Baron och Landt-Marskalken yttrade
sig förmärka att Pluraliteten af Ridderskapet
och Adeln tycktes anse densamma såsom en Lagfräga
och derföre böra hämvisas till Lag-Utstottet.
Ropades Ja.
Upplästes Lag-Utskottets Memorial af den
L8 September, hwaruti Utskottet, till swar uppä
Riksdagsmannen ^öns d>tti85on8 frän Östergöthland
gjorda motion, att Marknader häldst
mätte sä anställas, att den sä kallade Marknadsaftonen
icke inföll pä Söndagen, förklarar
sig, uppä anförde skäl, anse nägot nytt Lagstadgande
härom icke wara af nöden, enär tydelig
Lag derä tillförene funnes.
Lades pä bordet.
Upplästes Brwillnings-Utskottets Memorial
af den 2 dennes, innehällande, i anledning
af Herr von Krun-; gjorda motion, förslag till
en tilläganina till 6 Momentet 5 h. z Art. af
Bewillninas-Förordningen, tjenande till rättesnöre
för Bewillningsuppbörden wid Regemen-erne.
Lates pä bordet.
Upp.ästeS Bewillnings-Utskottets, under d.
s dcnw-s. afaifne tillstyrkans att den förstonini
fran Bewillning, som qe.wm 8, 9, 10 och
11 Momenterna uti 4 §. 1 Art. af BewillningsFLrordningen
blifwit tillagd Städerna Uddewalla,
Den 4 October. Z67
walla, Ämäl, Upsala och Ostersund, samt Jni^änarne
i Westerbotten och den Norr om OreAlf
belägna del af Nordmalings Socken mätte
intill nästa Lagtima Rrksdag fortfara.
Ladcs pä bordet.
Upplästes Bewillnings-Utskottets Memorial,
af nystberörde datum,, innefattande utlätanden,
rörande' wista delar uti BewillningsFörordningen,
hwaröfwer Riksdags-Fullmägtigen
^n0er8 OI582N frän Orebro Län, genom
hes det Hedcrwärda Bonde-Ständet gjord motion,
äffat förklaring.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Riddcrffapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 4 October 1310.
S. D. Efter förnyadt föredragande afStatsUtffottets
den 2 sistledne October pä bordet lag.
da Memorial, i anledning af Konungens Nädiga
Proposition, rörande anstäende afpcnsionsfond
för blesterade Officerare och Under-Officerare,
blef hwad Stats-Utffottet i afseende derxä
föreflagit af Ridderffapet och Adeln gilladt
och bifallit. Oe supr,.
S. D. Föredrogs ä nyo det Memorial ifrän
Stats-Utffottet, hwilket den 2 sistledne October
ladeö pä bordet, och innehöll jemte Ulffottcts
pttrande, i anledning afKcngl. Majus Allmänna
Nädiga Proposition, angäende Sratswerkels
tillständ och bebof, Utffottets hemställan, att den
wid sistledne Riksdag gjorda Slats-Reglering
och Financeplan mätte fastställas, samt dest för
-
Z68 Den 4 October-.
stag till bestridande af de utgifter Riksens Ständer
under denna Riksdag beflutit; och bief detta
Memorial, under fastställande, i följe af
särskild proposition, intill nästa Riksdag af den
förra Bewillningssumman. 2,500,000 R:dr, till
alla delar bifallit, llle 8uxrL.
S. D. Föredrogs ä nyo och gillades SLatsUtffottcts
den 2 sistledne October pä bordet lagda
Memorial, angående en af Borgmästaren
^rgeliius wäckt fräga om upphäfwaNde af den
pröfnings-rätt i frägor om eftergift af gunst och
Näde i BallaNce- och ErsäNNingsmäl, hwilken
Riksens Ständer wid sistledne Riksdag sig förbehällit.
tlle 8aprL.
S. T>. Lag-Utskottets bett 2 October pa
bordet lagda Memorial, i anledning af Riksdagsmannen
^nciers XU58ON8 frän Carlstads
Län, motion, rörande förändringar i stf. 12 Cap:
Ärfda-Balken, hwilket nu ä nyo föredrogs - blef
af Ridderffapet och Adeln bifallit. Oc suprL.
S. D. Bifölls Lag-Utskottets den 2 sistledne
October pä bordet lagdä Memorial, rörande
Herr L. iVt. vvZnZs t wtion, att Manufacturister
och Handlwerkare lika med Handlande
mätte blrfröa tillätit att med ed gifwa sin fordran
fullt witsord, samt likaledes Langifware
fä med ed styrka sin försträckning af en penning
emmma, som behörigen blifwit bokförd.
Illt 8uprl.
S. D. I anledning af gjorda anmäkkNingar
wid Stats-Utffottets den 2 sistledne October
pä b wdet lagda Memorial, i anledning afKonungmsNädiga
Proposition, angäende de pä Allmänna
Indragnings-Staten uppförde eptra löner
Den 4 Oetober. 369
och pensioner m. m. blef detta Memorial af Nidderskapet
och Adeln till Stats-Utskottet äterremitteradt.
du sup.-».
S. D. Stats. Utskottets den 25 sistl. September
pä bordet lagda Memorial, rörande tonförhöjningens
werkstallande för Civile Embctsmän,
blef efter förnyad föredragning af R:dderskäpet
och Adeln bifallit, vt 8upr».
Upplästes Protocolls-Utdrag frän dctHögwördige
Preste-Ständet af den 22 September,
innehä ilande:
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Riksgälds-W.rkers tillständ och förwaltning; ^
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
den delen af f. d. Konungens förmögenhet, som
bestär uti Riksgälds-Contoirets Obligationer;
Gillande af Stats-Utskottets Memorial om
Riksqälds-Fullmägtiges rätt att inkalla Supleant
till tjenstgöring, när den Ordinarie längre
tid af sjukdom warit hindrad.
Af den 25 September:
Instämmande med Ridderskapet och Adeln
uti Remiss till Stats-Utskottet af twänne Memorial
af Herr LLKlman och af Friherre 4llUrcreutr
om Finska Eppectance-Staten; uti Wälleflige
Borgare-Ständtts Remisser till Lag-Utskottet
af Borgmästaren dU:n8gn8 förflag till
förklaring öfwer Lagens stadgande i g 6 Cap.
Missgernings-Balkcn; ochtillAllmännaBeswärsoch
Oeconomie-Utffottet, af Directmren tlo;Lnd^rA8
Memorial om Bohus-Lanska Sillsizket.
Gillande af Stats-Utffottets betänkande
öfwer Riksdagsmännen Oxetlr?rA8och VVe38in8s
Memorialer om Kungsgärdarne;
Ri--. och Ad. pr. L^:o47,48- Bifall
370 Den 4 October.
Bifall till Stats-Utffottets Memorial, i
afseende pä Riksdagskostnaderna;
Gillande af Banco-Utskottets Memorial
om förhöjande af traciamentet för Banco-Revisorerne;
Bifall
till Stats-Utskottets Memorial om
gratifikation för Stats-Commitzarien i-röäelius.
Af den 86 September:
Remitz tillBanco-U ffottet a^Kongl.Maj:ts
Nädiga Proposition om Jcrnmcrksrörelsens understöd.
Bifall till Stats-Ulff tttels Memorial om
pension för Ofwer-Krigs-Commitzarien Uinllsreärs
Enka och Barn;
Bifall till Stats-Utffottets betänkande, mn
eftergift af den Assessorn Ohlström i lifstiden
ädömda ersättning af rcdowisad uppbörd.
Af den 29 September:
Gillande af Stals-Utffottets betänkande
om Hvfbällnings-Stat för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, m. m.
Instämmande uti Bonde-Ständets Remitz
till Lag-Utff/ttet af Riksdaasman.ncns löns l^iU8on8
fran Östergöthland Memorial, om förbud
att marknader mä hallas pä Mändagar, pä det
att Sakbathen ej mä ohelgas.
Upplästes P> ot colls Utdrag frän det Wällofiige
Borgare-Ständet af den 21 September,
innefattande:
Rensttz t'll Stats-Utffottet af Herr Handelsmannen
Memorial, om sädan lön
förhöjnina
för Stadernas Magistrat som för
öfrige Tjenstemän är fastställd.
Den 4 October. 371
Af den 22 September:
Anmodan , r enlighet med Preste-Standet till
Bewillnings-Mffottet att upprätta färstag till Reglor
och Formulairer för Taxerings-Committeerne;
Stats- Utfftttets Memorial om f. d. Konungen
tillhörige Rcksgälds-Cvntoirets Obligationer;
Bifall till Stats-Mffottets Memorial om
Riksgälds-Contoirets Fullmägtiges rätt att inkalla
Supleant när Ordinarie en längre tid af
sjukdom warit hindrad;
Remisi till Stais-Utffottet af Borgmästaren
^rssnii Memorial med hemställan om icke
Konungen tillhörde rättigheten att gifwa näd
uti ballance- och ersättningsmäl.
Af den 25 September:
Gillande af Stats-Utffottets hemställaNt.M
gratistcation för Srats-Commlsiarien rröt^liii8;
Gillande af hwad Stats-Utffottet pttrat, i
anledning af twänne Memorialer som medföljde
Bonde-Ständets Nemch af Konungens Proposition
om Kungs-och Kungsladugärdarne;
Bifall till Stars - Utskottets Memorial om
Riksgäldswerkets tillstånd och förwaltning.
Af den 26 September:
Remisier till Banco-Utffottet afKongkMaj-.s
Nädiga Proposition om Jernwerksrörelsens understöd;
och till Stats- samt Lag-Utffetten, ett
Dictamen af Assessor O-rlln, öm utstakandet
af en wisi gräns, hwilken f. d. Konungen och Desi
Barn ej mä tillätas öfwerffrida.
Af den 26 September:
Äterförwisning af Oeconomie- Utffottets utlätande
öfwer Konungens Nädiga Proposition
om wärdén af de Fattiga;
* * Bifall
872 Den 4 October.
Bifall Lik Skals-Utskottets Memorial om
eftergift af den skulo, för hwilken Aösessoren
DrtkiLtröms Sverbbus till Kronan häftar.
^ Gillande af Banco-Ulskoltees hemställan om
förökande af tractamentek förBanco-Revisorerne;
Gillande af E tåls-Utskottets utlåtande öfwer
Remisten fran Preste-Ständer om skyndsam
wcrksiällighet af den beslutna löne-förbättrmgen
för Civtle- och MiiitaireEmbets- ochTjenstemän;
Ogillande af Lag-Utfftttcts Memorial med
förslag t:ll en np Lag, i afseende pä Folkresnil-ogar
af den orsak att den befanns cfwersiödig dä
siadgandcn härom strut finnas i Lagen;
Bifall till Stats-Utssottels Memorial cm
något ärligt understöd för Öfwer-Cemmistarien
iHvc!8tck6ts Enka och Barn.
Af den 2 Ocftber:
Äterremist afStats-Utskottets utlätande öfwer
Konungens Nädiga Proposition om Kungsoch
Kungslatugärdarne;
Gillanda af Stats-ULskottets yttrande öfwer
en dit remitterad fräga om utstakande af
en wist gräns för f. d. Konungens wistelseort;
Instämmande uti Riddrrffapels och Adelns
Renust till det särskilta Utskottet af Herr bZui11,
3118 motion, om fastställande af de wid sista
Riksdag fattade beslut;
Upplästes Protos Ks-Utdrag frän det Hederwärda
Bonde-Ständet af den 21 September,
innefattande:
Remist till Lag-Ulsk>tttet af Riksdagsmannen
.fin >- l>!ii85oii frän Östergöthland, angäende
det Marknader ej n,ätte hällas pä Mändagar;
Anmo
-
Den 4 October. Z73
Anmodan till Expeditions-Utffottet om uppsättande
af cn adresi till Konungen för att underrätta
cm decharger för Stats-Rådet, Föredragande
och Konungens Nadgifware i Commandcmäl;
Remisi
till Bewillnings-Utskottet af Konungens
Nädiga Proposition, angående nägra underdåniga
ansökningar om eftergift iBewillning;
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Riksdagswcdergällninaar för Utskottens Secreterare,
Canccllier och Wak^betjening;
B fall till Stats-Utskottets Memorial om
betalandet af hpran för Standens Kaibbrum;
Ater remisi till Lcccncmie-Utskottet af desi
utmätande öfwer Konungens Nädiga Proposition
om allas skyldighet att deltaga i wärdén
af Fattige.
Af den 22 September:
. Anmodan, i likhet med Prcsie-Ständet, till
Bewillnings-Utskottet att inlemna Förslag till
nägra Reglor med bifogade Formulairer för
Taxerings - Commitleerne;
Remisi till Bewillnings-Utskottet af Riksdagsmannen
sokau Oisson Uongkertzs Memorial
om lindring för Gestrikland i Bewillning;
Gttlande af Stats-Utskottets Memorial, angäende
Len delen af f. d. Konungens egendom,
som bestar i Riksgälds-Contoirets Obligationer;
Beslut att, ^anledning af Stats-Utskottets
gjorda förfrågan, Riksgälds-Fullmagtige
ma tillätas, när nägon Ordinarie längre tid
of sjukdom hindrades, att tillkalla desi Supleant.
Af
374 Den 4 Octo ber.
As den 25 September:
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Riksgälds-Werkets tillstånd och förwaltning,
utom bwad angick den hemställan att de medel
som inflöt) genom försummelse att uttaga utdelningar
af Discont-Actier m. m. finge anwändas
till fond för Enke-Penflons-Caflan;
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
eftergift för Assesforen OLlllscrörns Enka och
Arfwingar;
Bifall till Banco-Utskottets Memorial om
förökande af traclamentet förBanco-Revisorerne.
Af den 26 September:
Rcmitzer till Banco-Utskottet af Konungens
Nädiga Proposition om Jernwerksrörelsens
understöd, samt till det särskilta Utskottet,
Lric ^ncter880n8 frän Stora Kopparbergs Län
Memorial om nägra tillägqningar wid Riksens
Ständers beflut öm f. d. Konungens utförande
utur Riket;
Remifler till Stats-Utskottet af Lric ?>ru868
frän Carlstads Län Memorial om förhöjning
i arfwodet för Ståndets Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
samt ^son88on8 frän
Bohus Län Memorial om lllvUkslllska Donationernas
bättre anwändaNde;
Till Bcwillnings-Utffottet k^»n8 d>lil88vn8
frän Gefleborgs Län Memorial om afgift för
Caracterrr;
Samt till Banco-Utskottet Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition om understöd för Jernwerksrörelsen;
och Lnc Lru868 Memorial om högre
arfwode för Ständels Fullmägtige i Banquem
R
-
t
Den 4 October. Z75
Bifall lill Stats-IUskottets Memorial om
gratification för Stats-Commisiarnen llröäeliu8.
Af den 27 September:
Ständets tanka att säsom 2 §. af Expeditions-Utffottets
Förslag till Riksdagsbeslut
redan war justerad, kunde den af Preste-Ständet
deruti föreflagne förändring deruti icke äga rum.
Af den 29 September:
RemiHer till Lag-Utskottet af gonL8 jonsson?
frän Östergöthland och diiis 8vensson8 frän
Stockkolms Län ingifna Memorial, angående
ändring och rättelse uti Förordningen om Stängsel
,ckpld'gbet; samt till Oeconomie-Utskottet af
twänne M morialer afillutv^ ULr88o» frän Christ
anstads Län och af lllLN8 kll»n88on frän Kopparbergs
Län, om jemnkning i Rustningen och
Roten ngen öfwer bela Riket;
Ärerremitz af Lag-Utskottets Memorial, anaäende
en Allmänna lugnet betryggande författning.
Af den 2 October:
Instämmande med Ridderffapet och Adeln
uti Remisi till det särskilta Utskottet af en gjord
motion om qränsors utstakande för f. d. Konungens
wistelseort;
Instämmande likaledes med Ridderffapet
och Adeln i det uppdrag ät det särskilta Utskottet
att afgifwa sitt utlåtande öfwer den gjorda
motionen, att de wid sista Riksdag fattade och
till den nästa gällande beslut, mätte fastställas
i allt hwad nu icke annorlunda stadgades.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
kl. half 2. lu lläern piolocolli,
6. LUverstolpe.
— Lörda
-
376 Den 6 October.
Lördagen den 6 October.
?leiium klockan io förmiddagen..
Herr Baron, och Landt-Marskalken förmälte
sig hafwa i dag blifwit hedradt med cn Nådig
ffrrfwelsc frän Konungen ut: ett Hans Majtt
enskilt nära rörande ärende, hwrlket Herr LandtMarckalkcn
trodde 5g ej bättre kunna bcbandla
an genom upplasirng af Hans Majtts Nådiga
Bref.
Herr Landt-Marskalken uppläste härefter
detsamma sä lydande:
Wälborne Herr Friherre och Landt-Marskalk!
Jag har, under loppet af detta Riksmöte,
wid sä manga tillfällen emottagit ojafaktiga
prof af Riksens Ständers berömliga bemödanden
att gä Mine walmente afsigtcr till mötes,
att Jag ej kan draga i betänkande att i ett ämne
som Mig enskilt rörcr, wadja till ett förnyadt
yttrande af desia Riksens Ständers tänkesätt.
Vied synnerlig tillfredsställelse bar Jag sett,
att Riksens Ständer kjelfwe, i afsigt att, i möjligaste
matto, förminska de fran deras sammankomster
oskiljaktige kostnader för Landet i allmänbct,
sökt att påskynda ärendernas gang och
derigenom tillwinna sig en ökad ratt till sine
Cowmittentcrs tacksamhet. Jag har äfwen gjort
fullkomlig rättwisa ät den önskan Jag hos Riksens
Ständer trott Mig förmärka, att samlade
fa emottaga och hylla Den med en i Sweriges
häfder sällspord enstämmighet af Dem utkorade
Swea Rikes Kron-Prins. Dä, enligt de underrätt
-
Den 6 Octobcr. ° 377
derrältclser Jag ifrän Paris crbällit, Högbemälte
Herre den 25 i förliden mänad derifrån
afrest, men ingen säker uppgift blifwit mia mcpdelad,
när Hans Kongl. Höghet kan ttll Helsingborg
förwäntas; dä desin t en? den långt framlidna
årstiden och Min alder göra hes Mig den
önskan naturlig, att under en blidare wäderlek
fä företaga Min återresa titt Stockholm, för
att ej blottställa Min redan af sorger och bekymmer
nog wacklande hälsa, bar Jag ansett
säfom det tjenligaste sätt att förena, hwad Jag
är Mig Sjelf och Riksens Ständer skyidig, dä
Jag härmedelst föreflär, att Riksdags-ärenderna
mä, sä fort möjligen ffe kan, här i Orebro
till ända bringas och Riksens Ständer sedermera,
omkring den 21 i denna mänad, dä efter
att anledning Hans Kongl. Höghet KronPrinscn
kan nägra fä dagar derefter titt Stockholm
anlända, Sig till nämnde Stad begiswa,
efter i förwäg fattadt beflut, att der ej upptaga
eller systelsätta sig med nägra andra ärender,
än Hans Kongl. Höghets emottagande och
hyllande, samt Riksdagens derpä följande stut.
Jag witt derföre ej eller afgifwa nägon Prorositiönstill
Nckfcns Ständer efter deras flyttning
frän Orebro till Hufwudstaden och Jag förwän--  tar Mig, att denna Min begäran, den Jag uppdrager
Eder att, pä sätt I Ljenligast finnen,
Ridderffapet och Adeln meddela, sä mycket snarare
mä winna Riksens Ständers bifall, som
de ej lära neka Mig den för Mitt hjerta uppersta
belöning att se wärdén af Mine Återstående
dagar, med ömhet och deltagande omfattad
af det Folks ombud, ät hwilket Jag uppoffrat
-
378 Den 6 Octoöer.
offrat min älders lugn och för hwilket Jag alldrig
haft stagra bemödanden osparde. Jag förblifwer
Eder wäl affäctionerade
^ sid t..
Hcrr Larlbeim 6vIIen8kösi6, Lsrl, anmälte
sig och yttrade: Allt ifrån det ögonblick dä
war ä'stade Konung bytte den enstilta lefnadcns
lyckliga lugn mot de Lunga omsorger som
ätfölja en Krona, bar han, uti sina meddelanden
till sitt trogna Fstk, med desi wäl till
vföränderlit syftemål, stundom gchrt uppoffringar,
alllid förgäta sig fjelsi Konungen hor
i den Desi Nädiga enstan l warma. wi n.ch genom
Herr Baron" ecb Landt-Marstalken blifwst
underrättade, för första gängen, med emta:.kan
sier det allmänna bästa, "förenat afscendet pä
wärdén af de dagar, s m, dä de endast helgas
ät Sweriges wäl, för hwarje Lwenst medborgare
bafwa ctt stort och sirligt wärde. W. kunne
fullkomligen att de Riksdagen tillhörige ännu
oafgjorde mål inom fä dagar hinna afsiutas,
i synnerhet dä den allmänna werkiam etcn,
genom de stora anledningar som nu basröst
oifne, ytterligare ekes. Jag hemställer derföre
ödmjukeligen att Ridderst spel och Adeln ffr
att af pligt och böjelse uypfordi adt, ga Konungens
Nädiga önskan till mötes, hl.s Kongl. Maj.t
i underdånighet anhä^a, och, dä wi böra wara
öfwertygade att wara Med-Ständer lifwas
af samma tänkesätt, inbjuda dem att i samma
underdåniga anhållan deltaga: att Konungen
Nadigst täckes tilläta, att, sedan Riksdags-bestulet
här i Orebro blifwit justeradt, och Riksens
Ständer högtidligen afgjort att ingen widare
öfwer
-
Den 6 Octsber. 379
öfwerläggning, inter widare beslut derefter mä
äga rum, de dä ma fa beaifwa sig till Slockholm
och Riksdagen räcka sä långt till desi Ständerna
aflagt sin Hyllnings-Ed till Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen; denna handling, såsom
den enda återstående §. i det redan justerade
Riksdags-beflutet, införas, och sedan detsamma
blifwit understrifwit, Riksdagen afflutas. Pä
det att ett tillräckligt antal Riksdagsmän mätte
i ^vederbörlig tid hinna till Hufwudsiaden,
kär jag derjemte hemställa om icke den 18 Oct.
kunde fastställas salom den dag, zä hwilken
Riksdags-bestutet stall wara justeradt.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
härefter Proposition till bifall a hwarje särstilt
punct af Herr Oz-llei^köills motion, hwilken
Proposition med enstämmigt Ja lefwarades.
Sedan Ridderstapet och Adeln beflutit att
genom en Deputation inbjuda sine Respcctive
Med-Ständer att i detta beslut sig förena, lemnade
Herr Landt-Marskalken Riddarhuset för
att Personligen i underdånighet underrätta Hans
Maj-.t om den beredwillighet hwarmed Ridderstapet
och Adeln genom detta sitt beslut gatt
Hans Majus Nådiga åstundan till mötes, och
Grefwe KevenlEw, Oi^trck, emottag, under
Herr Landt -Marskalkens fränwaro, Klubban.
Friherre Kallbeck, Alexander, uppläste
följande:
För Fosterlandets wänner är det alltid en
önstad tillfredsställelse att inom Riks-Ständen
finna öfwerensstämnulse i tänkesätt och enighet
i
Z80 Den 6 October.
i befluten, och dä desta lyckliga händelser, under
detta Riksmöte, tecknat detta Riddarhus,
hwartill, utom Ståndets patriot.sta nit och wälwilja,
wär Landt-Marstalls rediga och ordentliga
sätt att leda och framställa förekommande
ämnen, synnerligen medwerkat och beredt ett snart
förestående flut pä detina Riksdag, sä lärer
Ridderstapet och Adeln, af er kansta, wänstap
och tillgifwenhet för wär älskade Landt-Marskalk
med wä.behag an e, att jag till Höglofkige
Ridderstapets och Aoelus pröfning ödmjukeligen
förestår, det wi «r.bedja ost fä lala förfärdiga
Herr Baron och Landt-Marskalkens
Portratt, såsom en glad erinran af detta likafä
lyckliga som lugna Riksmöte.
Herr Grefwen och Ordföranden gjorde Proposition
att Ridderstapet och Adeln mätte, uppä
Riddarhus-Cayans bekostnad, läta förfär,
drga Herr Baron och Landt-Marstalkens Portratt.
Ropades allmänt Ja.
Friherre kuäbeck utbad sig derefter fä hemställa
om icke, ej allenast i afseende pä kostnaden,
utan i synnerhet i afseende pä talangen,
Ridderstapet och Adeln skulle behaga, till detta
Portratts förfärdigande, ut'e en af wära yngre
Artister. Herr ^Vestin som pä de sednare
ären gMtt sig för sin konst sä gansta fördelaktigt
känd.
Herr t-vttc-ugkölcl trodde att, i ett mäl af
denna beskaffenhet, nägst afseende pä kostnaden
icke kunde komma i beräkning: och, hwad anginge
sjelfwa målningens werkställande, hemställde
han om icke, dä R.dderstapet och,Adeln
agde ibland sig en man, nemligen Herr Ofwer
Jnten
-
Den 6 October. Z8i
Intendenten som wore den bästa Doma
ren
öfwer konsterne, R dderstapet och Adeln
skulle behaga anmoda honom att foresta Artisten.
Friherre RUv^r-Mutll, dttts, utbad sig fä
erinra att frägorna cm kostnaden och Artisten
alltid warit, af Högloflig?. Riddcrstapet och
Adeln, öfwerlcmnade ät Riddarhus-Dircctionen
och föreflog, att idderstapet och Adeln nu pä
samma sätt watte tillwägagä.
H.rrGrefwen och Ordföranden gjorde Proposition
pä Friherre 8jUveisKölc!8 hemställan,
hwilken med Ja beswarades.
Upplästes ett frän Bewillnings-Utskottet
inkommit utlätande, af den 4 dennes, öfwer
Konungens Nådiga Proposition af den iZ September,
rörande ätstcklige sökte eftergifter i Bewillningen,
hwilka, pä sätt Utskottet förestagit,
tillstyrkas.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Riddcrssapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 6 October i8iv.
S. D. Med gifwcn anledning af Kongl.
Majus, uti Nådig ssrifwelse lill Herr Baron
oclst Landt-Marskalken, denna dag yttrade enskilda
Nädiga enstan, och uppå särskild inom
Ständet giord motion, ansäg Högloflige Ridderstapet
och Adeln sig böra gä Hans MajUs
äsiundan,i afseende pä. Riksdagens snara afflutande
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
emottagande i Stockholm, till mötes, och
siadnade i anledning deraf i följande beslut:
1:0 Att
Z82 Den 6 October.
1:0 Att inga öfwerläggningar eller beflut,
efter flyttningen till Stockholm, ma Ma rum.
L:o Att Riksdags-beflutet här i Orebro mä
före afresan justeras.
Z-.v Att bos Kongl. Maj:t skulle i underdän
ghct anhällas omdeHNädiga tillåtelse att
Riksdagen mä räcka till den dagen da Riksens
Ständer fa aflägga deras Hyllnings Ed till Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, och strapt derefter
afflutas; dä blott denna handling mä genom
särskilt §. tilläggas det här i allt öfrigt
fullt justerade Riksdags-beflutet.
4:0 Att dagen dä Riksdags-beflutet ofelbart
stall warajusteradt, mä utsättas till den
18 October.
Och skulle de öfrige RespectiveStänden wänligen
inbjudas att i detta beslut sig förena.
Ot Lllpl-g.
Härefter återkom Herr Baron och LandtMarskalkcn,
ätcrtog sitt rum och framförde till
Ridderstam och Adeln Konungens Nädiga hälsning,
jemte titlkännagifwande, att Hans Maj-.t
med mvcken rörelse cmottagit underrättelsen om
Ridderstapets och Adelns, pä hans yttrade ästundan,
gjorda afseende, och yttrat sig häruti igenfinna
ett nytt wedermäle af den utmärkta wälwilja
bwärmed Ridderstam och Adeln sä ofta
mott bans önskningar, samt älagtHerr LandtMai
stalken att för Ridderstapct och Adeln förklara
bans synnerliga erkänsla.
Sedermera, underrättad om Ridderstapets
och Ade ns, under Herr Baron och Landt-Marstallens
främvaro, fattade beslut angäende mälrringen
af dest Porträtt, aflade Herr Landt-Mar
stalken
-
Den 6 October. Z8Z
ffalken sin tacksägelse för detta förnyade prof
af R ddcrjkapels och Adelns uppmärksamhet och
godhet enut honom.
Den beslutne Deportationen till de andra
Ständcn uppropades och afgeck under anförande
af Grefwe borner, Oonan, medfö
rande
det nyst justerade Protecolls-Utdraget.
Upplästes Bewillnings-Utffottets Memorial
af den 4 dennes, innefattande afstyrkande
ä Riksdagsmannen ^o!i-»n Owgon l^ongyLrtzs
gjorda hemställan om lindring i Bewillning för
Gcstriklands Allmoge, samt ä Riksdagsmannen
k-l3ns Nilsons frän Norra Helsingland gjorda
förslag om stadgande af en afgift för Caracterer
utan ätföljande embete eller tjenst.
Ladcs pä Bordet.
Föredrogs ä nyo Constitutions-Utffottets,
i sista pieinim pä bordet lagda Memorial, innefattande
förslag till en tilläggning i 14 8- af
Jnstructionen för Riksens Ständers JustitieOmbudsman.
Bifölls.
Likaledes, föredrogs ä nyo och bifölls Bewillnings-Utskottets
den 4 October uppläste Memorial,
i an'edninr af Herr von l<rnu8 hemställan,
rörande Bewillnings-uppbörden tvid
Regementerna.
Widare upplästes ä nyo och bifölls Bewillnings-Utskottets,
uti Memorial af den 2 October,
aflemnade tillstyrkanden i afseende pä Riksdagsmannen
^nclc;r8 01880N8 äskade förklaring
af wisia delar uti Bewillnings-Förordningen.
Ytterligare, wid förnyad föredragning, bifölls
Bewillnings-Utskottets, i sista klenum upp
lästk
-
Z84 Den 6 October.
läste tillstyrkande, rörande fortfarande till nästa
Lagtima Riksdag af den förstening i Bewillning
som i Bewillningö-Förorda ngen blifwit
tillerkänd Städerna Uddewalla, Amal, Upsala
och Ostersund, samchJnwänarne i Westerbotten
och den Norr omOre-Elf belägne del af
Nordmalings Socken.
Lag-Utskottets, den 4 dennes pä bordet
lagde yttrande, hwaruti afstyrkes det af Riksdagsmannen
föns Xöisson fran Östergöthland
förcflagne stadgande, det Marknader balst matte
sä anställas, att den sa kallade Marknadsaftonen
icke infölle pä Söndag, blef efter förnyad
uppläsning bifallit.
Föredrogs ä nyo Lag-Utskottets, den 4 Oct.
pä bordet lagda Memorial af den 25 i nästledne
mänadst innefattande tillstyrkande till en
förklaring öfwer 6 Cap. g §. Misigernings-Balken,
i afseende pä tryckta strifter, som kunde
wäcka mistnöje oell osäkerhet emellan Riket och
främmande Mäster, hwilket tillstyrkande blef,
uppä gjord Proposition, bifallit.
Undertecknad silverstolpe, -^xek 6Lbri'el,
anhöll att i anledn ng häraf fä yttra sig, och
uppläste till Protocollet följande:
När en Lag, till sin grund rättwis och till
sin tillwarelse nödwändig, högt päkallas af allmänna
rösten — och päkallas still den grad att,
för sakens stull, afseendet pä formerna i wist
män förswinner; dä höjer sig förgäfwes den
enstilta rösten titt förekommande äf dest stadgande.
Detta är etr stäk, hwarföre jag stillatigande
afwaktat Högloflige Ridderstapets och
Adelns af mig förutsedda bifall till Lag-Mstot
-
Den 6 Octöber. Z8Z
stets förslag till ett siadgandei anledning af Herr
borgmästaren vl-nsLns invtion i afseende pä
Krister sorn angripa Utländska Magter. Fruktan
att wara ensam af den stridiga tanken, more
icke ett skäl: onytstgheten att wara vet, karr
här ensam komma i beräkning.
Men da jag således icke yttrar enmotRidderstapets
och Adelns bestut stridande tanke, elster
ens en reseröation, anhäller stag sä still Prolstocollet
sörwara ett särskilt skäl hwärföre"sag
'ansett mig kunna fe.öfwer den brist i riktig
'sonna st tet, att denn a fra m nä blifrv'1-behandlad
såsom en estkel lag-fräga,. och icke sasonr
'en grundlags frana, eluru detta stadgande sy?
stres mera tillböra Tryckfrihets-.än Allm inna Lallen.
Detta .stal är fels an de: Inom ett SamZ
hälle kunna inga andra 'rättigheter Medborgare
tillerkännas, än de soln ägä sin arur.d i sjelfsva
Samhälls-Contractet. Säle des existera, r
afseende pa Trr-ckfrcheten^ rättigheter Medborgarne
emellan, samt emellan Medborgarns och
'Statens myndigheter. och llwarfcreä emedan-alla
desta rättigheter äro sociala. Deremot färswinncr
all tillämplighet af sociala rätts-vr.ndiper
sä .snart frägsr uppstä Staten och Stater
emellan: de kunna aldrig, ulan särskilta öfwerenskommelfer,
som däs kallas Trgctster ellcä
Förbund, anses annorlunda ää stadde i Vet
naturliga tillståndets forhällanden till hwärandra:
och detta tillstånd är icke annat , än ett
tillställd uran rätt. Ur denna gränd härledeö
jag den tanke, att uti Trpckfrihets-LaqcN, wiv
dest första daning, aldrig nägra werkligarättigheter
bordt stadgas i afseende pä Utrikes MaäLidd.
sch Ad. prstt P-r.s 49, Zo, M
Z86 Dea 6 October.
ter. Ur fain ma .arund hoppas jag ock, att öN
ett öfwersecnde med den nysi af mig annrärkte
brist i formalitet denna gäng ej utan skäl kunnat
äga rum, delta öfwerseendc alldrig matte
säsom präjudicat anföras, emedan allt hwad
Tryckfrihcts-Lagen föröfrigt stadgar, werkligcN
har afseende pä sociala, icke pä politiska förhällanden,
och anmärkningen cm ett tillständ Utan
medborgerlig rätt således, i afseende pä nägon
annan del af samma Lag - icke kan gälla.
Herr Baron och LaNdt-Marskalken utlät
stg, att dä silverstolpe yttrat sig ätnöjas med
sin gjorda förklarings intagande i Protokollet,
.utan att dermed äsyfta Näston werkan pä Ridderffapets
och Adelns nu fattade beslut, sä ägde
naturligen wid detta mäl ingen widare ätt
gärd rum.
Justerades följande, frän Eppeditions-Utskottet
inkomna uNderdäNiga skrifvelse:
1:0 Riksens Ständers underdäniga lyckönskan
till Hans Majit pä Desi födelse-dag;
2:0 Underdänig skrifwelse cm gratificatiott
ät Stats-Commisiarien kröUelius;
z:o Dito om decharge för Stats-Rädet;
4:0 Dito om bibehållande af Högsta Domstolens
Ledamöter;
g:o Om hyreskostnaderna för Ständens
Klubbrum;
6:0 Om eftergift för Assessor vsblströms
Enka.
Upplästes ett ifrän det särskilta Utskottet
inkommit Memorial, af den 5 dennes, innefattande,
i anledning af frän irenne Riks-Ständ
beslutne Remisier, följande, uppä anförda stäk,
gjorda tillstyrkanden: tto Att
Den 6 Oktober. Z87
i:o Att till förtydligande och för att gifwa
mer fuiljtändkghet ät Riksens Sränders, redan
förlidit Fr, fattade beflut, röra nde f. d. Konungens
och Desi Familles flyttning och wistande
utom Riket, ytterligare förklara: Ätt Vesta bestin
mnefattande det owilkorliga forbeställ., att
hwarken f. d. K mangen eller nägon af Den Fänri
lie skulle beträda Sweriges gränsor, och att
Riksens Ständer flir nu och i framtiden uppdraga
ät Regeringen att till widmagthällande
'af detta beslut och till minnande af det Härmed
äsyftade allmänna lugn och säkerhet, utan hinder
af något annat afseende, widtaga alla till
ändamälet nödiga Matt och steg.
^ 2:0 Att om f. d. Konungen eller nägon af
Dest Famille skulle af gällande omständigheter
finna sig föranläten ätt wistelseort förändrabör
det ffe med Swensta Regeringens wettstap
och bifall, sä framt de wilja blifwa i atnM
tande af den underhälls summa R.klens Ständer
dem bewiljat.
Z'.o Ätt dä f. d. Konungen äflägsnär sig
ifrän sin Famille, äger han icke att lstfta mer
än intrestel för stans enstilta förmögenhet, utgörande
2Z,Z82 R:dr Swenstt Banco samt de
10,000 R:dr fom Riksens Ständer H0N0M enskilt
tillagt.
4:0 Ätt det Återstående af underhällsfummän
tillkommer alltid i sädant fall f. v. Drottt
niNgen att för sin och dest barns räkning, fa
länge desta sednare äro omyndiga, emottaga
Lch disponera.
* * Aemstäl
-
Z88 Den 6 October.
Hemställandes utskottet om icke, i fall betänkandet
af Riks-Ständen bifölles, desia 4
puncter finge i Riksdags-beflutet intagas.
Lades pä Bordet.
Härefter ätcrkom, med Ridderskavets och
Adelns deputation, frän de andra Ständcn
Grefwe kiöi-ner och förmälte att Präste- och
Borgare-Ständen yttrat sig hafwa redan stadnat
i lika beslut med Ridderskapet och Adeln,
och att ämnet hos Bonde-Ständet wore under
Lfwerläggning.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets, i sista
klenum pä bordet lagda Memorial, af den Z
dennes, innefattande' sä wäl tillstyrkande om
inställelse afAnnuitets-läne-spstemet, som försiag
till stadgande af rättighet för RiksgäldsContoiret
att, när nödigt pröfwades, upptaga
Inrikes län mot g procents ränta, men pä
L, 4 a 6 ärs förfallotid.
Grefwe ^körner, /rsolk 6äran, anmälte
sig att tala, och yttrade sig:
Wid tillfälle af det nu uppläste betänkande
om annniteterna, will jag ej widare yrka
deras nödwändighesi Sedan den sid dä desia län
föreflogos, äro cmstänbigheterne sä förändrade
och beräkningen af behof och tillaängar sä omL^tt,
att jaa ej widare will päsiä detta lönesystems
werkställighet. Men, dä Stats-Utffotlet
i stället för deckannna föreslagit ett nytt läningskätt
pä2:ne är,kan jag ej undgä att derwid
fästa min upymärksambet. Jäg tror det
böra i detta afseende undersökas, om detta läninas^ttär
beböstigt, om det är swarande emot
ändamälet.om detänteligen är nyttigt för Contoirets
credit. Efter
Dett-6 Octobcr. 389
Efter de underrättelser jag haft tillfälle
förskaffa mig, äro Contoirets tillgångar för
det närwarande mer an tillräckliga. ComoiretS
behällning utgjorde den 17 suck ed ne September
öfwer 800,006 R:dr, och den skulle innan ärets
flut okas ined omkring 250,000 R:dr, allt Banco.
Jag wet wäl att stora utbetalningar äro
Contmret älagde, men jag har tillika den öfwertygelsen,
att de swärligen kunna inträffa
förr än detta ärs Bewillning influtit, och dä
äro Contoirets tillgängar mer än tillräckliga.
Jag kan således icke anse nägon ökad laue.tillgäng
wara för Contoirets behof oumgLngelig.
Dä inga län för 7,procent mera erhällas, blir
i samma män tillgängen pä 5 procents-länen
sä mycket ymnigare. ^För min del kan jaa sä,
ledes ej anse den nya läne-methoden behöflig.
Att den skulle wara särdeles mot ändamälet
swarande, kan jag ej heller finna dä följden, i
fall ett sädant län-systeme wunne framgång,
skulle blifwa att Contoiret, nu genast erbölle
penningar som det ej behöfde, att det singe bersöre
betala ränta, och att frägan om återbetalning
uppkomme dä när man mest more i behof
om länets bibehällande. Ack läna penningar
blott pä 2:ne är synes ung för ett penninge-werk
wara detsamma som att stänka b rt
intereflet utan att draga nytta af CapitaletS
omvändande. Jag skulle tro en sädan utwäg
ursäktlig om den för Contsire s credit w ne
oumaängeligen nödig; men jag bekänner att jag
ej kan inse dest nytta. Det är en allmänt erkänd
sats, att hwarje förändrad länings-mckhod
som innehäller förbättrade wilker för Längift
wa^-s.
Z90. Den 6 October.
waren ger- tillkänna ett större behof, hos Län»,
tagaren och af hmad jag redan haft äran anföra,
är detta sä mycket mera öfwerflädiqt som
^cntoirets stallning merkeligen icke fordrar det.
Jag rrer således, att ömarken för Contoirets;
credit eller för dest bick of är detta nya län-sy-,
steine nyttigt eller nödi t. D t skulle till öH
med stada Conto.ret, dä det satte detsamma, i
nldwändigkct att gora beständigt nya äterbetalningar
u.an att kunna under tiden anwända
hmad det till läns crlällit. Da nä-ra erhällrtlan
pä 2 är stulle ingen mer wilja läna
pä annat milkor, och hela Contoirets län-syste-.'
me och penninge-ställning stulle deraf lida en
stadeug förändring.' '
Jag wille derföre tillstyrka att, med bifall
till -ivad Glats-U'skottet em annuitets-länens.-  inställande tillstyrkt, Ridderffapet och Adeln
täcktes besluta, att, hmad den sednare delen af
betänkandet augast, kunde Rldderstapet och Adeln
ej lemna dertill sitt samtycke. Att i det ställe
Ridderstapet ecb Adeln uppdroge ät Siats-Utstöttet
att uti Jnstruction till Riksgälds-Contoirets
Fullmägtige, lemna dem frihet att upptaga
län pä m'nst 4 a 6 är emot 5 procent, och
ätt derjemte tillse- l urmmda icke Contolret, af
egna medel, utan att afmagta ytterligare lane-tillgäng,
stulle kunna inlösa de Patriotiske
länen rnon nag. n nast tid af högst 6 eller Z
mänuder, efter hwars förlopp de qmarstäende
länen betaltest med ej mer än .^ procent. Dä
än-yet km anuuitets-länen, redan engäng warit
under R dderstapets och Adelns öfmerläggning
kan jag ej annat förmoda, än att betän
-
Den 6 Oc to b er. 391
kandet nn är till definitifk afgörande företaget
ock att, om Ridderskapet och Adetn sa finna
för godt, de kunna deruti göra den nu föreslagna
förändring.
Detta Grefwe iVtörnei-5 anförande hade blifwit
trenne gånger afbrutet af tätt pä hvarandra
följande deputationer fran de öfrige Respective
Riks-Ständen hwilka deputationer anfördes,
Praste-Ståndets af Herr Biffoppen Doctor
Bsrgare-Ständets af HerrAd
vocat-Fifcalen
balkman; och Bonde-Ståndets,
af Riksdagsmannen Lermon fran Småland,
hwilka tillkännagäfwo att de öfrige Respective
Stånden, uppå hrstild inom hvarje
Ständ gjord motion fattat lika beslut med Vidtzerffapet
och Adeln, i afseende pä Riksdagens
snara afflritande och Riksens Ständers styckning
till Stockholm; hwarjemte Bonde-Ståndets
deputation anmälte ett af Ständet fattavt.
beflut om präglande af en Medaille till äminnelse
af det förrättade Thronföljare-walet, och
Ståndets inbjudning om. de öfrige Rrks-Ständens
instämmande häruti.
Sedan deputationerna afträtt och Grefwe
körner fullföljt sitt anförande till stut yttrade sig
Herr YLlllmLn, Octo kckeärik: det han trodde
de af Grefwe tviörn.i-l- framställda anmärkningar
äga sin grund, men att, dä fräga wore
att bifalla Utskottets tillstyrkandeoi afseende pä
annuiteterne, och afflä den om läns upptagande
af Riksgälds-Contoiret. och denna sednare
fräga, såsom första gängen wäckt af Statsutskottet,
och fäledes ny, ansäge han, enligt
Regerings-Formen ingen del af betänkandet
W2 Den 6 Ociober.
kunna.. afgöras uirik it. utan detsamma bern v
Heta dcH widd till Stats-M ottel äterfärnstsas
(Nrefwe
ölörilsr, /ellojt Oorgn: Jag-rhaV-"
^ di n grtrud trott saken utan Renrist kunna af-,
gores att INA ansäg det föl stag Stars-Utffot-.
tet gfom om ctt nott läne-sätt wara uppk,ommi'tt
'anledning af frägan om anrui tets-länens i»-.
siLllunde. 'Lck t ar under denna spnxunct ett
omedelbart sammanhang' med denna senare. och
dch,benna redan' en gäng wain t. underkastad Rid-,
derffapers ecb Adelns pröfning, och. i ftljs ast
gjorda, anmgrknrngar h-istM remi-terad, Lrvd-.
du jag der l-u wara Nrdderffaxets och Adelns,
c stridiga rätt att bifalla eller asstä. beränkandet
med. Le förändringar, undanlag eller tillsatsersom.
de ansägo nödige. Jag har.äfwen af det
ffäl" trött, derwid icke nara någon' olägenhet,
att da wi nela att bchoftvet af annuitets-läni
Egenie!,'gen stärrorde af frägan om äterbetal-i
ning.'af Patriotiske länen och desta icke gä lill
högre summa, än inalles af L40,roo R:dr, och
jag af göd band. war uuderrättav att Riksgälds?
Contoiretsrillaängar ffulle tillåta det sörffjutädestahindel,
war intet me>a nägot stal att yr-,
ka. försöket af. ett. nytt/lgningssätt som irlleteumgangeligt
bHof fordrade, och söm för det
allmänna war mmdre fördelaktigt. Pä desta
grunder wägar jqg annuchemställa om icke RidLerffapet
och Adeln', ffulle kunna stadga, sitt bestut
öchb utan esterremist afgöra ämnet.
Friherre lltLnNllon, e»rl,- Af hwad , den
w'JdeL-rdamoten,spm.senast talade, anfort, finnér
-a- gil ban anser det Stats-Uffsttet tillstyrkt
de ..u omtalgbe länen med s procents rän
-
Den 6- Octcber. M
ta pä' 2, 4 etter 6 är till fyllnad af hwad ge-,
nom annuitets-länen warit pära roadt att inflyta.
Men sädan hax icke Stats - Utskottets tan-,
ke warit. Allt hwad genom, annuitetslän skulle
erhällas, kommer Lill fullo attförffjutas af
Banken/ Men ngen Ned. de föreflagne Z pro-l
cents länty max ingen annan än att dermed
hetäcka och infria de. Patrivtiffe länerp som läspa
med 6 procents räyta, och till hwilhas betalning,
ingen fond äx päräknad;. sawt att lem-,
na Fm llwägtlge, hädanefter som hittills, öppet
att, enligt Reglemente och Jnsiructioner, uppdaga
län a. Z procents ranta dä behofwey det
fordra.' ^tats-UtstottLt hqdr ansett sig tillhöpigt
att glfwa ett särskilt betänkande öm Lesia
lgn, sedan Annuitets- läne-systemet war afstyrkt;
as det Ml att werkställigheten af hwad förra
Riksens Ständer beslutat cm Z procents-läns
Upptagande, hittills hwilat, i och för samma
betänkligheter som wällat annmLpts-länens inställande/-—För
enffilt. del är jag af den tanka,
att dylika, läns upptagande pä 2 ärs uppsägnings-tid
werkeligen ej behöfwas, ty Riksgälds/Contoirets
tillgängar äro sä stora att intet
dylikt behof kan, inom 2:ne är . inträffa.
HerrkLlllmÄn: Jag utbeder mig fä erinra,,
att det torde wara oafgjordt cm icke Riksgälds-,
Contoirets behof af län möjligen torde ökas genom
beslut som af Riksens Ständer wid detta
Riksmöte- fattas. Desiutom bör ock besinnas,,
att om en sä lycklig handels-ccnjunctur inträffar,
att Riksgälds-Contoiret sättes i tillfälle
att remittera wäplar, sä torde det äfwen af det-.
La ffäl wara nyttigt att Contoiret får rättig-.
Z94 Den 6 Octsber,
het att upptaga inhemska län, Jag tror säte-;
des att. detta ämne behöfwcr ett närmare ökwerwägande
innan det slutelig! afgöres, och
tillstyrker derföre att det mätte fa till Statsutskottet
ärergä.
Herr ^!-riner?!tgm, lobsn: Jag har tyckt
mig finna Herr Grefwe -vitNnerg anmärkningar
wara af sä mycken wigt, och innehälla sädana
upplysningar i ämnet, att jag för min
del skulle önska att fä dem uti Stats-Utskottet
närmare granska. Om jag icke orätt minnes,
blef, wid förra Riksdagen, i anledning af ett
Stats-Urskottets, betänkande,, det beslut fattadt,
att de sä kallade patriotiske länen skulle ersättas
af de tillgängar, som genom da. beslutade
annuiteter och 5 procents-llän kunde i Riksgälys-Contoiret
instöta; men sedan Stats-Utskott,
t, uti det nu r fräga warande betänkandet
ä.fstyrkt upptagande af annuitcts-länen, dä
först bär den frägan uppkommit, huru patriotiske
länen skulle pä annat sätt godtgöras. Ehuru
denya fräga äfwen blifwit intagen uti det nu
andra gängen förewarande betänkandet om annuitets-.
lanen, anser jag den likwäl såsom nu
första gängen underställd Högloflig^ Ridderskapets
och Ade-ns pröfning, och hemställer således
om den icke , i följd af Greswe lVtörnei-8 anmärkningar,
mä till Stats-Utskottet ät.erremitteras.
Grefwe ^törner, pclolk Det torde
tillätas mig erinra att allt kan ge anttdning
till äterremist, om man ej betraktar saken i deras
hela sammanhang och omfattning, om hwarje
mvdrfication eller tilläggning i anledning af ett
re
-
Den 6 October. Z9S
xedan framställt ämne stall anses säsom en ny.
fräga. Jag kan för min del ej frängä den öfchertpgelsen,
' att det af Stats-Mstottet föreflagN
nya läne-sätt har sammanhang med, frägan
cm patrivtista länens återbetalning utan annuitets-läns
upptagande; äfwensom att denna
återbetalning kan werkställas vin endast det inom
ffontolrct wanliga läne-sätt bibehällcs och Contoiret
fär anwönda sina för hand warande tillgångar.
Jag rret wäl att de inga i beräkningen
af flera betydliga för Stats-Werket nödiga
föxstotter, men jag tror mig ocksä med täme-,
lig wisihet känng. att dessa utgifter sannolikt
iste kunna inträffa, innan Contoiret, igenom
nästa ars snart inflytande Bewillning, erhållit
nya och mctswarande tillgängar. — Jag tvet
gtt om en fördelaktig bandelch-conjunctur stolle
inträffa och tilläta wexel-uppköp, aro till den
ändan 600,000 Rlldr ärligen eller 1,900,000
R:dr för de 2:ne nästföljande arén till detta behof
beräknade, och jag tror ej att en ymnigare
wexel-tillgäng kan i detta afseende för Swerige
wara att hoppas. I alla fall wore det
just i det ögonblick dä de största bebo swen skulle
infalla, om äfwen de län. som nu stolle göras
pä 2 är wore förfallne. Jag finner således
intet ändamål med detta nya läne-sätt, och
dä desi uteslutande är den enda förändring jag
i Utstottets betänkande föreflagit, stolle jag tro
att saken kunnat utan äterremiss afgöras; men
om flere önsta den, är det icke jag som kan eller
wtll opponera mig deremot.
Herr källlmsn: För min del tror jag att
om ock förewarande fräga icke wore ny, wo
-
396 Den 6 Vetober,
re det RiMrstapets och Adelns rättighet att
andra gängen äterremittera densamma; men
skulle tillika anse att pä, det sätt Herr Grefwe
Kläder epplieerat saken, kan man finna sammanhang
emellan allt ting. För öfngt kunna
Grefwe körner? anmärkningar äga mycken grund,
och mejligtwis leda till förändring i Stats-Utskottets
för stag; men jag tror att saken är för
migtsg,fsr att icke förut noga besinnas, hvarföre
jag ytterligare anhäller om anmärkningarnes
meddelande genom äterremisi till StatsUtffvttef.
Friherre §llfver§KSlä: Jag har ej haft till»
fälle att öfwerrvara detta mäl i Stats-Utskott
Let, men anser detsamma sä wigtigt, att jag
för min de- ej annat kan än instämma i Herr
L-LKtm-ms yrkande om öest ätcrförMsning till
inhämtande af Stats-Mstöttets förklaring.
Herr Baron och LamttMarffalken: Ehuruwäl
Ridderskapet och Adeln beflutit att med
skyndsamhet gä till wäga i de äterstäenreärendernes^
behandling, skulle likwäl saken synas
mig kunna bättre beredas och lättare afgoras,
om den förut finge af Stats-Ulffottet upplysas.
Jag hemställer alltsä om ej Höglosiige Ridder-.
stapet och Adeln skulle anse de gjorde anmärkningarye
hindra antagandet afMemorialet, ochdetsamma
således böra äterförwisas.
Ropades Ja.
Någon stund derefter yttrade sig
Grefwe NornLi-.- I anledning af det myst
förut förehasde rfwerläggn ugsämne, anställer
jag ödmjukeligen att till' min ursäkt fä anföN,
gtt jag sä mycket rnindre kunde förmoda att
en
Den 6 Octobet. Z97
M Ny fräga were i samma betänkande sork afbandlade
ett redan föredragit ämne, innefattadsorn
enligt Riksdags-Ordningens 51 §. det ät
föreffrifwit att: /'I en ftrifk börs ej flera
nia! af olika beftaffcnhct föredvages." Jag
anhällek att denna o anmärkning rnTtte l Motocollet
fä inflyta såsom en förklaring- hwarföre
jag ej kunde förmoda att den af Statsutskottet
uppgifna nya läne-method work en ny
fräga som behöfds ärerremittsras.
Herr Baron och Landt-Marffalken förmätte
sig hafwa gjort samma anmärkning som
Grefwe körner, och ansäae derföre fä mycket
riktigare att wälet blifwit aterrermtchradt.
Upplästes ett frän RiddllroUS-Utffottet inkommit
Memorial, af dm Z Oelober, rörande
anstalter och säkerhets-mätt alt iakttaga i aft
seende pä Riddarhus och ALeligaIungfrwStiftsCasiornas
i Finland ägande iutecknade fordringar;
llwilket Memorial af Riddcrffapet och Ädeltt
Bifölls.
Upplästes det särskilta Utskottets Memorial
af den 5 October- hwarUti, i anledning as
R dd erkapers och Adelns Remitz af Herr källin
mgnu gjorda motion, tillstyrkes, attMa de ätens
der som under sistförflutne Lttksdaa blifwit aft
gjorde, och öfwer hwilka besluten till den nästföljande
skulle blifwa gällande, samt således nu
äler bordt förekomma- mätte, i anseende till dett
korta mellantid som sedan sista Riksdag förflutit,
tvid denna fastställas- med Underdänig anhållan.
att Kongl. Majtt täcktes, efter ämNetias
beskaffenhet- läta desamma Lill werkställigheL
befordra.
Lades pä bordet- Upplär
Z98 Den 6 October.
Upplästes Bewillnings- samt Allmänna Äeswärs-
och Oeconomi^-Utskottens gemensamma
utlåtande af dcn 2 October öfwer Konungens
Nädiga Proposition,, rörande. brännwinshränningeN
och distilleringest för Carlscrona Stad,
hwaruti tillsiprkes att densamma hädanefter
sorn dittills wal ma fä utäfwas i ett sammansatt
werk, men utan försäng för nägon i detta
wetk icke deltagande Jnwänares rättighet
att braunwin särffilt tillverka. samt att wid
bränirwinsöewillNingens bestämmande för nämnde
Stad, bär följas de grunder Kongl. Maj-.ts
utfärdade Nädiga Kungörelse innehäller, fä wäl
i afseende pä personela afgiften, sorn pä dest
sorn i och för panne-rymden är utstakad.
Ladcs pä bordet. . . ...
Upplästes Banco-Utffottets Memorial af
dest 5; October, innefattande tillstyrkande att
Allmänna Magazins-Inrättningen mätte, emot
anbudens säkerhet och förbehällest tre prodents
ränta, erhälla intill nästa Lagtima Riksdagdiscont-rättighet
i Banque» till en summa af
300,000 Riksdaler.
Lades pä bordet.
Upplästes Banco-Utffottets Memorial af
dest 4 October, hwaruti uppä gifwen anledning
genom ett sammanträde mellan Stats-och Banco-Utffotten,
tillstyrkes att det stadgade läningssättet
medelst annuitcter mot 7 procents räntä
nu mätte äterkallas.
Lades pä bordet. . , . ,
Upplästes Stats-Utskottets inkomne^ Memorial
af den 4 October, innehällande förslag
till förbättrade willor för ä Eppectance-Stat upp
'
förda
Den 6 Oc kober. 399
förda Stabs-Capitaine:' och Subaltern-Officerare
af f. d. Finsta Armeen; till cn Stat för
de till inrättande 'Gräns-D mpagnier af Finsta
Soldater under Finskt Befäl, samt^till accords-crsättmngs
uppbärande genast för ^Finsta
Officerare som till Swerige öfwerflyttat.
Lades pä bordet. „
Upplästes Stats-iltstottets Memorial äf
den 4 Octvbcr, innefattande afstprkande ä den
af Ridderstapet /och Adeln dit remitterade motion
om ur.derstöd af Stats-Werkets mede! till
fortsättningen äf tryckningen utaf Ridderstapcts
och Adelns Prctcoll för nästledne Riksdag
samt t.ll tryckningen af Prctocollerna för
den nu löpande, och af Bihanget till RiksStändens
Protecöll; samt tillstyrkande af en
underdänig anhållan hos Kongl. Maj:t att kost.
naderna till strismaterialier, ljus, wärme, m. m.
för Standens och Utstottens Canzlier matte af
den till Riksdagskostnaderna anflagna summan
bestridas. ...
Lades pä bordett..
Herr Baron och Landt-Marskalken föreslog
Ridderstapet. och Adéhn att instämma uti det
Hederwärda B-nde-Ståndets fattade beslut om
en Mcdailles präglande, för att bewara minnet
af det sist anställda Thrcnföljare-walefi
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protokoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 4 October i8io.
S. D. Sedan Högloflige Ridderstapet och
Adeln lätit sigj föredragas Stats-Utstottets i
Memvs
M Den 6 Mober.
Memorial af den i dennes yttrade -tanke, att
detsamma ej ägde alt sig rM-ta öfwer BorgMästaren
MseNij Mande om UPphäfwande af
den profnmgs-rätt i ftägor em eftergift,, medelst
näd, i Balarwc - och Ersältnmgs-mal, hwilken
Ri Esens Ständer ivid ttästlidne Riksdag sig
förbehällit l afseende pä Tjenstemän wid Rikftns
Ständers 'penmmste-iEk',. .fmnl desi. hemställan
oM icke besia L^nädnittgs-frägor borde
af Konungen enfarnt behandlas; och Ridderffape-t
ecb Adeln cmchit sist lwra gilla denna Staks'-  Ut stöttets tanke, dnär Borgmästaren stödt sitt
yrkana och W hemställan pä det stäl M Riksens
Ständers härom fattade besiut icke ware med
Consiitutionen foreNlrgt; beslöt Ridderskapct och
Adeln, uppä gjord hemställan af Friherre 8M^erslloiä,
döiis, att sjelfwa bufwud-srägan',
skiljb ifrän allt afseende pä kuru den wid sista
Riksdag blifwit /behandlad, säsom ett enkel Lagfräga,
till Lag-Utskottet remittera, ve supra.
Utdrag af HZglost. Ridderffapets och Adelns
PrcLecoll, wid Urtima Rrksdagen i Orebro,
den 6 October 48ic>.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls det tillägg
till 14 §. af Instruktionen för Riksens
Ständers Justitia-Ombudsman, som af Conslitutivns-Utskottet,
genom ett den 4 sistledne
October pä bordet lagdt Memorial blifwit föreslagit.
vt supra.
S. D. Biföll Högloflige Ridderffapet och
Ädeln BewitMings-Utskottets den tz sistledne
October pä bordet lagda, och no ä nyo föredragna
Memorial, innehällaride utlätande öfwer
-
Den 6 October. 401
ivsr den af Herr von Kruus wäckta och frän Ridderffapct
och Adeln remitterade motion. vc supra.
S. D. Hwad Lag-Uiffottet i ett den 4 ststledne
October pä bordet lagdt Memorial tillstyrkt,
i anledning af Riksdagsmannen 70»»
Nilssons frän Östergöthland wäckta motion, rörande
Marknaders'hällande sä, att den sä kallade
Marknadsaftonen icke mätte infalla pä Söndag,
blef af Högloflige Ridderskap^ och Adeln
till alla delar bifallit. Or supra.
S. D. Bifölls Bewillnings-Utskottets den
4 October pä bordet lagda Memorial, rörande
befrielse/rän Bcwillning för Städerna Uddewalla,
Ämäl, Upsala och Ostersund, samt Jnwänarcna
i Westerbotten, och den Norr om OreElfbelägna
delafNordmalingsSocken. lic supra.
S. D> Biföll Högloflige Ridderffapet och
Adeln Bewillnings-Utffottets den 4 October pä
bordet lagda Memorial af den 2 i samma Mänad,
rörande nägra af Riksdagsmannen ^u6ers
Olsson frän Orebro Län äskade förklaring
gar öfwer wista delar uti Bewillnings-Förordningen.
Or supra.
S, D. Efter förnyad föredragning biföll
Högloflige Nidderffavet och Adeln Lag-Utskottets
den 4 October pä bordet lagda Memorial,
rörande en föreslagen förklaring af g §. 6 Cap.
Mistgcrmngs-Balken i afseende pä Utländska
Magters förolämpande genom af Trycket utgäende
Skrifter. Oe supra.
S. D. I anledning af förekomne anmärkningar
wid Stats-Ulff ttets den 4 sistledne October
pä bordet lagda Memorial, rörande de sä
kallade Annuitets-länen, och dä desta anmärkRröd.
och Ad. proh. i7l:o Zi, . nlN
-
402 Den 6 October.
ningar ansägos wara af egenffap att hindra
antagandet af hwad Stats-Ut skottet föreslagit,
beflöt Högloflige Ridderffapet och Adeln att berörde
Memorial till Stats-Utssottet äterremittera.
bie 8n^rs.
S. D. Gillades till alla delar hwad Riddarhus-Utffottet
genom i dag uppläst Memorial
af den Z sistledne October anmält, rörande
nägra Riddarhus - och AdeligaJungfru-StiftöCasicrnas
fordringar i Finland, bie 8uprL.
S. D. I anledning af det Hederwärda Bonde-Ständets,
genom Protocolls-Utdrag af denr-a
dag gjorda inbjudning, beslöt Högloflige
Ridderffapet och Adeln att med Bonde-Ständet
sig förena i det beslut, det mä pä Banquens
bekostnad en Mcdaille präglas, till åminnelse
af Riksens Ständers wid denna Riksdag förrättade
wal af Tronföljare, tlr suprL.
Herr Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf
att Ridderffapet och Adeln skulle i morgon
middag klockan half i församlas in kleno»
i anseende titt den Stora Deportationens affärdande
till Hans Maj:t.
Justerades klem - Protcccllet för den 2 Oet.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan 1.
In 66em krotöcolli,
6. Lilverstolpe.
Sönda
-
Den 7 October. 403
Söndagen den 7 October.
kieuum kl. half 1 örn middagen.
Anmälts och emottogs, Konungens Cabinetts-Kammarherre,
Under-Ceremoni-Mästaren
»vid Kongl. Majus Orden, Herr Ouscrtt öer^Sn^rLie,
sorn till Herr Baron och Landt-Marskalken
framträdde och förrnälte sig pä Kongl.
Majus Nådiga befallning wara utsänd, för
att till Herr Baron och Landt-Marskalken öswerlemna
ett handbref frän Kongl. Majll jemte
Stjernan och Bandet af Kongl. SeraphimerOrden,
hwilka Herr Kammarherrn och UnderCeremoni-Mästaren
pä ett hyende medförde.
I anledning af denna näde-bewisning, yttrade
sig Herr Baron och Landt-Marskalken:
Herr Kain,mrrherrn ochOrdens Under-Ceremoni-Mästaren
behagade Kongl. Maj:t i underdänighet
förklara mitt hjertås listiga rörelse
öfwer ett »vedermäle af Dest näd, som sätt
ett ökadt warde af sättet hwarpä det öfwrrlernnas
och af den tidpunct som dertill blifrvit utsedd.
Den första fräga jag bör göra mig sjelf
är om jag förenar alla de egenskaper genom
bwilka man med tillfredsställelse kan bära ett
sädant äretecken; swaret derpä är icke gynnande
för min egenkärlek. Dä jag jemför svärdet af
en sädan heder med ringheten af mina tjenster
bör jag ej kunna anse det som en belöning
men sorn en uppmuntran. Jag skall beflita mig
att sä ställa min wandel, att sä rikta alla mina
aerningar till allmän nytta, till rättwisa,
ordning och mennisto-wäl, att i den stund dä
alla jordiska äretecken nedläggas, man om mig
404 Den 7 October.
mä kunna säga: San bemödade sig att för,
tiena dem, för öfrigt kan jag icke mitztaga mig
om Konungens Nädiga afsigt. Hans Maj:t
wille lemna ett högtidligt och talande wedermäle
af sitt bifall till det ädla, eniga och kloka
handlingssätt, som under loppet af detta Riksmöte
utmärkt det Riks-Ständ, bwars Ordförande
jag har den äran wara. Jag ber Herr
Kammarherrn ytterligare innesluta mig i den
Näd med hwilken Kongl. Maj:t täckts omfatta
hela min lefnad, tänkesätt hwarä jag hoppas
att inom fä ögonblick fä den nädcn ätt lemna
muntelig bekräftelse.
Sedermera blefwo Ordens-tecknen Herr Baron
och Landt-Marskalken af ofwanbemälte
Kammarherre päfästade; hwarefter CabinettSKammarherren
LerZensträie afträdde, beledsagad
lika som wid ankomsten.
Sedan Herr Baron och Landt-Marffalken
öppnat och genomläst Kongl. Maj:ts Nädiga
skrifwelse, yttrade sig Herr Landt-Marffalken
att jemte det för honom sjelf smickrande, som
Lenna ffrifwelse innebure, hade Hans Majtt deruti
behagat pä ett sä wälwiljande och aktningsfullt
sätt, emot Ridderffapet och Adeln sig uttrycka,
att Herr Landt-Marffalken ansäge för
sin skyldighet, att densamma för Ridderffapet
och Adeln läta uppläsa.
Kongl. Mattts Nädiga Hand-Bref blef derefter
uppläst, sa lydande:
Wälborne Herr Friherre och Landt-Marffakk!
Jag har ej trott pä ett wärdigare sätt
kunna uttrycka min tillgifwenhet för Eder och
Min erkänsla för de utrnärkta tjenster I Mig
och
Den 7 October. 403
och Riket bewisat, än dä Jag, pä en dag, som
hos Mig äterkallar minnet af förflutna är, och
lär Mig högre stutta de Personers hjertan,som
under alla stiften aldrig warit wacklande i deras
tänkesätt för Mig, utnämner Eder till Riddare
af Swea och Götha urgamla och hederwärda
Seraphimer-Orden. Jag öfwersänder
Eder detta Ordens-tecken, det I genast kunnen
anlägga. Genom Edert utnämnande har Jag
äfwen trott Mig uppfylla, utom den enstilta
wänstapens, äfwen en allmän tacksamhctspligt
emot det Ständ, hwars ledare I ären, och som
under loppet af detta Riksmöte i sä hög grad gjort
sig till Min synnerliga wälwilja berättigad!.
Jag har sett Ridderstapet och Adeln föregä stna
Med-Ständer med efterdömen och uppoffringar;
Jag har sett allmänt wäl hos dem utestänga
alla enstilta afsigter, och dä Jag ät Eder
öfwerlcmnar den högsta Ridderliga prydnad en
Swenst Konung kan utdela, hoppas Jag, att
Ridderstapet och Adeln, som wid alla tillfällen
wisat Eder stn aktning och sin tillgifwenhet, äfwen
deruti mä igenkänna ett prof af mina tänkesätt
för dem.' Jag förblifwer Eder rättwist
affectionerade.
c K i..
Herr Baron och Landt-Marstalken fortfor
härefter: Ädle Herrar af Ridderstapet och Adeln!
Jag upvrepar ä nyo det är Edert wärdiga, ädla
och kloka handlingssätt som berett mig denna
hedersbetygelse. Äfwen derföre skulle jag hos
Eder stanna i förbindelse. Jag wet icke huru
jag stall uttrycka mina känslor för all den godhet
I mig bewisat. När I fästen Edra blickar
406 Dm 7 October.
pä den prydnad jag i dag cmottagit, sä weten
att den betecknar ett hjerta som' sä. länge det
andas är warmt af högaktning och tacksamhet
emot Eder.
Uppä gjord motion af Friherre-^Mvk-rsköiä,
dM5, öfwerenskom Ridderffapet och Adeln att
vfwanbcrördcNädiga Hand. Bref, jemte förloppet
af hwad sig salunda >n kleno tilldragit, skulle
i Protocollet intagas.
Sedermera ankommo de öfrige Ståndens
Takemän och Deputerade, hwarefter de, jemte de
af Ridderskapct och Adeln utsedde Ledamöter
aftäaade k vekan half 2, under Herr Baron och
Landt-Marskalkers anförande, för att sill underdänig
lyckönffans afiäagande, upxwakiaHanS
Maj:t Konungen pä Desi höga födelse-dag.
In iiäem krotocolll,
n. kieminZ.
Mandagen den 8 October.
klenum klockan 11 förmiddagen.
Upplästes ett ifrän Banco-Utskottet inkommit
Memorial, af förleden gårdag, innefattande
utlätande öfwer Konungens Nådiga Proposition
af den 24 September, i afseende pä Jernwerks''örelsens
upprätthållande, jemte bifsgadt
utlätande af Banco-Fullmäktige öfwer samma
ämne; afstyrkandes Banco-Utssottet pä det högsta
all förändring af de för Banquens utläning
pä Jern och andra exportabla effecter i allmänhet
utfärdade stadgandcn; men tillstprkan
des
-
Den 8 Ottober. 407
des att jemte det tiden för utmaning ä sädane
effecter mä till Junii mänads flut blifwa för.
längd, det mätte pä Banco-Fullmägtige ankomma
att widtaga sädane mätt och steg för
de förfallne länens äterbetalning, som i möjligaste
matto kunna lindra och underhjelpa läntagarnes
skyldiga bemödande i detta afseende;
samt att för länen pä effecter i Uppstads-Wagarne
kunna bewilja enahanda förmän, som
för län pä effecter, hwilka uti Stapelstädernas
Wägar ligga förwarade, fär äga rum.
Lades pä Bordet.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets sista
klc>ni-dag pä bordet lagda Memorial, rörande
anwändandet af de till Finsta Expectance-Staten
anflagne medel.
Bifölls.
Wid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 6 October pä bordet lagda utlåtande,
rörande Brännwins-tillwerkningen för
Carlscrona Stad, blef detsamma, uppä gjord
Proposition, af Ridderstapet och Adeln bifallit.
Upplästes ä nyo Banco-Utskottets uti Memorial
af den 4 October, hwilket sistledne ^leni-dag
kades pä bordet, yttrade tanka till afstyrkande
af Annuitets-läne-systemets bibehällaade.
Herr Baron och Landt-Marstalken yttrade,
att, dä detta Memorial blott innefattade Banco-Utskottets,
i anledning af Stats-Utstettets
meddelande, yttrade tanke om detta ämne, torde
det ej kunna annorlunda anses än såsom
sci notity-im ingifwit,och nstd sjelfwa hufwudfrägan
nägon ätgärd icke för det närwarande
kunna äga rum, sedan Stats-Utskottets betan
-
408 Den 8 October.
kande deröfwer blifwit af RidderstapeL och Adeln
äterförwisadt.
Ropades Ja.
Föredrogs ä nyo detSärstilta Utskottets sistledne
^Uni-dag pä bordet lagda Me-norial, rörande
fastställelse af de wid förra Riksdagen
tagna beslut, hwilka ansetts endast trll den nästföljande
blifwa gällande.
Bifölls.
Upplästes a n po Stats-Utskottets den 6October
första gängen pä bordet lagda Memorial,
rörande medel till tryckningen af Ridderstapets
och Adelns Protocoller, samt Bihanget till RiksStäadens
Protocoller för denna Riksdag.
Herr lorneblscl, Osri, hade inlemnat ett
Dictamen, som upplästes, sä lydande:
Stats-Utskottet har afstyrkt den hos Ridderfkapet
och Adeln wäckta motion, att tryckningen
af Ridderstapets och Adelns Protokoll
wid sistledne och innewarande Riksdag, samt af
Bihanget till Riks -Ständcns Protocoll wid denna
Riksdag, matte af Stats-mcdlen understödjas,
och har ansett att denna tryckning borde
vä enstild mans bekostnad wcrkställas. Orkaken
hwarföre frägan blifwit wäckt, är just den^
att ingen enskilt utan förlust kan ätaga sig tryckningens
werkställrghet. Dä ingen enffild man,,
och icke ens nägot Ständs enskilda Cafia kan
anses skyldig att lida denna förlust, blcsweföljden,
att örn ej genom allmänt understöd utgifningen
befordrades, oesia Protocoll ej utkomme.
Men Riksdags-Ordningen forestrifwer uttryckeligen
att de skria tryckas. Om således LaZens
för estr ift stall uppfyllas, lärer det ej äler
-
Den 8 October. 409
fiä nägon annan utwäa, än att medlen härtill
assigneras pä Riksdagskostnadcrna; hwilkct äfwen
ifrån början lärer warit meningen med
Remi Hen. §
Detta kan ej blifwa nägon betydlig förökning
i kostnaderna. Den kan ej öfwerstiga sovv
R:dr, och det är lika troligt, att den ej kommer
att blifwa annat än ett förskott, som genom
Bokens afsättning äterstältes. Redogörelsen
för försäljningen bär ej heller, som StåtsUtskottet
föreställt'sig, anses sivär. Om commisstonen,
mot wänlig provision, lemnäs ät en
enda Person, fä Wederbörande derwid ingen annan
omsorg, än att utbetala förskott och sedan
uttaga pä bestämda tider räkning och penningar,
och derpå afgifwa qwitto. Utan twifwel
siä alla penninge-w.rk alltid i wädsigare förskott,
och nödgas waka öfwer bräkigare redogörelser.
Min anhällan är att Stats?Mffottcts betänkande,
med desta anmärkningar mätte återremitteras.
Herr Baron och Landt-Marskalken: Som
öswcrläggningen öfwer detta ämne icke lärer
för Stats-Utskottet upptaga mycken tid, torde
jag fä hemställa cm ej Ridderskapet och Adeln
anser Herr lol-neblaäs anmärkningar wara af
beskaffenhet att hindra antagandet 'af Utskottets
Memorial, och detsamma alisa böra äterföripisas.
Ropades Ja.
Herr Baren och Landt-Marskalken: I anledning
af Ridderskapets och Adelns gillande
af det Särskilta Utskottets hemställan om bekräftelse
ä sädane wid sista Riksdag fattade beslut
-
4iv Den 8 October.
sint som ansetts böra blott till den nästföljan.
de äga kraft, sär jag till Ridderffapet och Adeln
hemställa om icke, i händelse bland dem nägra
skulle finnas' af egenskap att hchäfwa Konungens
Nädiga sanction, derom mätte i Riksens
Ständers underdäniga ffrifwelse anhällas.
B fells.
Föredrogs ä nyo det Särskilta Mffottets
den b Let ber pä bordet lagda Memorial, rörande
wista n ätt och steg i afseende pä f. d. Konungens
wisielse-ort, m. m.
'B'fölls.
Likaledes föredrogs ä nyo och bifölls Beivillnings-Utskottets^
sistledne kleni-dag första
gängen upplästa utlätande, i anledning afKongl.
Majlls Nädiga Preposition, rörande wista hos
Hans Maj:t sökta eftergifter i Bewillningen.
Herr Lsrlbeim 0^Ilen8kölä, L-nl, utbad
sig fä föreflä att dä ätffillige af Riddcrffapets
och Adelns Ledamöter wörö fränwarande ur det
sörledne gärdag hällne stenum, och således saknade
en 'närmare kännedom af Kongl. Maj-.ts
dä uppläste Nädiga ffrifwelse till Herr Baron
och Landt-Marffalkcn, denna Nädiga ffnfwelse
nu mätte ä nyo uppläsas, pä det äfwen de
mätte fä dela de känstor af erkänsla för Hans
Mast och af trllgifwenhcr för Herr Landt-Marffalkcn
som denna Nädiga ffrifwelse hade i de
närwarandes hjertan uppliftvat.
Herr kelu-, tyckte sig wilja erinra
sig att förledne oärdag bade blifwit resolveradt
det Konnnge; s Nadrga Bref ffnlle intagas i Protocollet,
och trodde att om sakens förlopp blcfwe
>n exteuLv infördt i Riksdags-Tidningen,
sä
Den 8 Oktober. 411
sä skulle densamma erhälla en ännu fullkomligare
offentlighet.
Herr 6Men8köi6 eonformerade sig med
Herr Ullam.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemställde
huruwida den af Herr foreflagne
utwäg af RidderffapeL och Adeln an sägs wara
den bästa att widtaga.
Bifölls.
Föredrogs ä nyoBewillnings-Utskottets sistledne
nleni - dag pä bordet lagda utlätande, angäende
yrkad lindring i Bewillning för Gestriklands
Allmoge, samt om föreslagen afgift för
Caracterer.
Bifölls.
Likaledes föredrogs och gillades Lag-Utskottets
den 29 September pä bordet laaoa Memorial,
hwaruti Utskottet förklarar sig icke anse sig
tillkomma att meddela huswudsakligt utlåtande
öfwer Lerike deiLts88on8 motion, i afseende pä
Landtmätares skyldighet att till Jordägare m. m.
aflemna behöriga Cbartor.
Upplästes ett ifrän det HZgwördige PrästeStändet
eommuniceradt Memorial af Professorn
Doctorn ^Imgui8t till -vederläggning as
Bergs-Rädet 8otlloik8 emot AnnuitctS-länen
yttrade stridiga tanke.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protokoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 8 October i8iv.
S. D. Biföll Högloflige Ridderskap^ och
Adeln Stats-Utffottets den 6 dennes pä bordet
lagda
412 Den § October.
lagda och nu a nyo föredragna Memorial, rörande
förhöjning i Expectance-Iönerna förStabsCapttamer
ochSubalterne-Officerare aff. d. Tinlia
Armsen. lstr supra.
S. D. Återremitterades, i följe af gjorda
anmärkningar, Stats-jUtstottets den 6 dennes
pä bordet lagda Memorial, rörande understöd
till tryckningen af Ridderstapets och Adelns Protocoll
wid nästledne, samt Ridderstapets och Adelns
Protocoll och Bihanget till samtelige Riks-Ständeus
wid inncwarande Riksdag, lllc supra.
S. D. Biföll Hägloflige Ridderstapet och
Adeln det (Lärstilta Utskottets den 6 dennes pa
bordet lagda Memorial om antagande af wista
försigtighets-mätt i anseende till f. d. Konungens
wistelse-ort, och till afwändande af ett
försök a dest sida att nalkas eller beträda Sweriges
gränsor. Ot supra.
S. D. Föredrogs ä nyo de förenade Bewillrnngs-
samt Allmänna Beswärs- och Oeconomi^-
Utskottens gemensamma Memorial af den
2 sistledne October, hwilket den 6 i samma Månad
blifwit lagdt pä bordet, i anledning af Konungens
Nädiga Proposition, rörande ändring
för Carlscrona Stad i den wid sista Riksdag allmänt
bewiljade rättighet afBrännwinsbränning;
och blef hwad de förenade Utskotten deruti föreslagit,
af Hogloflrge Ridderstapet och Adeln
till älla delar bifallit. Cg supra.
S. D. Efter förnyad föredragning biföll
Höglcflige Ridderstapet och Adeln det Särskilta
Utskott:is den 6 dennes pä bordet lagda Memorial,
rörande fastställande af dc wid nästledrre
Rikslag fattade beslut, hwilka till den näst
följan
-
Den 8 October. 413
följande Riksdagen skulle blifwa gällande; hwarjemte
bcflöts, att, derest ibland dem nägra
skulle finnas, hwilka fordrade Kongl. Mastts Nådiga
stadfästelse, underdånig anhållan derom i
Riksens Ständers ffrifwelse skulle införas.
I^t supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Bcwillnings-Utskottets
den 6 bennes pä bordet lagda
Memorial, af den 4 i kamma manad, angående
eftergifter af Bewitlning hwarom ansökningar
för åtskilliga Lands-örter bliswit gjorda.
(ic supra.
S. D. Bifölls Bewillnings-Utskottets den
6 dennes pä bordet lagda Mcm-rial, rörande
yrkad lindring för Gestriklands Allmoge, i afseende
pä de dryga skjutsningar och inqwarterings-befwär,
som under sista krig der mäst utgöras,
sä wäl som ett till Utskottet remitteradt
förslag om Åläggande af Caracters-afgifter.
I^t supra.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan half 1.
In liclein krotocolli,
6. Silverstolpe.
Torsdagen den n October.
Ulenum klockan 11 förmiddagen.
Justerades klen! - Pro tocollerna för den 4
och 7 dennes.
Upplästes ä nyo Banco-Utskottets sistledne
klen,-dag pä bordet lagda utlätande öfwer
Kongl. Majtts NädPa Proposition, rörande anstalter
ttll Jernwerksröre!fens understöd.
414 Den ii Octoker.
Herr sk Lederstam, gokall I4m6ric, heide
i afseende häruppä inlemnat ettDictamen som
upplästes, sä lydande:
Wid Banco-Utskottets nu ä npo föredragna
Memorial, i anledning af Konungens Nä°
diga Proposition, rörande förändringar i wilkoret
för exportables Metall-Effecters beläning i
Banquen, torde mig tillätas att yttra nägra
tankar, hwilka ätminstone synas mig med billigheten
öfwerensstämmande. Konungens Nädiga
Proposition stödjer sig sä pen uppgift,
hwars sannfärdigbet större ^.elen af Sweriges
Inbyggare lärer kunna bestyrka, att Brukshandteringen
löper fara att fullkomligen gä under,
genom de olyckor som ätfölja en nästan alldeles
hindrad export. Det synes mig som hade
Banco-Utskottet kan hända bordt öfwerwäga
hwilkendera wädan är större för Fäderneslandet,
en hel närings fullkomliga undergäng,
eller ett undantag om det ocksä skulle wara frän
Reglorna för en inrättning, hwilket undantag,
nar anledmngarne dertill förswunne, af sig
sjelft skulle upphörm Riksens Sländers Banque
har till ändamål för sin inrättning, att
underhjelpa utwägarne till penn'ngewerkets jemna
bestånd: och detta underbjclpande är nu sä
mycket mera förbundet med Banqnens intereste,
som dest credit-systems upprätthållande ej lärer
kunna wara att förwänta, sä wida icke alla
wära hufwudnäringar, cm icke uxpkjelpas, ätminstone
räddas ifrån undergäng.
Konungens Proposition rörer twänne utwägar
l.tt delta ansiamal. Den ena, att tiden
till Metall-Esfectcrs bolän ng i Banquen mätte
utsträe
-
Den 11 October. 413
utsträckas öfwer hela äret: den andra, att länen
pä derstädes redan pantsatta Effecter mätte
fä förlängas Mot afgifwande af nya Certificat
att panten pä stLag finnes orubbad, samt
inbetalning af ränta och, derest Banco-styrelscn
skulle finna nödigt, att under tiden nedsätta
beläningswärdet inbetalning af skillnaden
deruti. Bägge vesta utwägar har Banco-Utskottet
ansett stridande m.t Banquens grundförfattningar.
I afseende pä den förra ttrde
det ttllätas mig an älla om upplysning, huruwida
de anledningar som furrnos är 1779 att
stadga det ingen beläning om S mmar-Mänaderna
finge äga rum, werkeligen ocksä nu äro
förhanden? Manne nägon seker en sädan beläning
när han har tillfälle att försälja sin
pant? Männe rättigheten att äfwcn under
Sommar-mänaderna fä beläna Metall-Effecter,
nu sökes med sä mycken längtan af annat skäl,
än att exporten är swär om icke omöjlig? I
hwad män löper Banquen större fara att i Julii
Mänad beläna panter än i Junii och Mast?
Jag wägar hysa den öfvertygelse, att vesta stadgar
om beläningst der, ej böra till Banquens
grundförfattningar, utan twärtom till hern, som
efter Eonjuncturer och Rikets penningeställning,
kunna och böra förändras; och mig synes för
Staten nyttigare, om Banque^ med ett tell
pantens wärde proportioneradt län biträder den
förläana näringsidkaren, än om denne, i sin
nöd skulle twingas att försälja sin wara till
underpris ät den Capitalist, som för ögnablickct
kunde wara nog bemedlad att förffottswis
uppköpa den pant, han sedan efter fä Mannder
6
416 Den 11 October.
ders förlopp i Banquen belänar, med sin winst
och utan annan stilnad r Banquens utgifwande
af län, än att de twä eller tre mannder
sednare utbetalas.
Icke eller synes mig omsättningen af panter
wara stridande mot Banquens grundför--  fattning. Hwar och en kanner, att den som
pä nägra dagar kan staffa sig penninge-Lillgäng
för att lösa en del af sin pant kan genom relapering
och ny pantsättning, efter stägon tid
hafwa förrättat denna omsättning. Jag wille
dä fraga, om en genom maniement gjord omsättning
är mera stridande mot Banquens grundförfattning,
än en tillåtelse att göra den utan
omswep? Hela följden är, ack det kostar Läntagare»
mängfaldigt mer att uppläna och inbetala
Capitalet, samt utbyta wägattestcr, än
det stulle kosta honom, att genom presenterande
af ett Certificat, och med inbetalning af räntan,
fä werkställa omsättningen. Det synes
mig icke eller wara att befara, att desia län
pä detta sätt blefwe förwandlade till stäende.
Zär det dä werkeligen en winst för Fabrikanten
att i Banque» beläna sin p-ckt, eller är det allenast
en nödresiource? Männe icke hwar ollen
i den stund panten kan försäljas, stall utlösa
den ur Banque», och söka sin winst?
Det stulle kunna wara möjligt att Banco-forwaltningen
äger sädana rättigheter att
Bruksägares nöd kan lindras genom nägra
undantag, hwilka den kan bewilja ifrän belänings-författningarne.
Jag har swärt att stilja
ifrän mig den öfwcrtygelse, att ett Werk sädant
som Banque» ej bör erkänna mänga undantag
-
Den 11 Oktober. 417
dantag frän Författningarna i desi förwaltning.
Om werkets principaler förklara, att pä wista
wilkor och wist tid undantag kunna äga rum,
Va blifwa desta undantag en Lag, och werket
befarar derwid ingen ting; men om undantag
kunna göras stödde pä förwaltarenas öfwertygclse,
stär controllen pä klenare fötter, och fältet
är öppet för misttankar bland Allmänheten.
Om jag ej bedrager mig, har Kongl. Maj:t
noga öfwerwägit alla fördelar och olägenheter
innan Han till Riksens Sländer öfwerlemnade
sin proposition. Jag skulle för min del wilja
till denfamma tillstyrka bifall endast med tillägg
af en bestämd tid för de deri föreflagne städganden,
hwilkcn jag wille förestä till nästa Riksdag.
Jag skulle likwäl för att wara utmärkt
försigtig, och i fall man ej derpä will ingä,
föreställa mig att innan nästa Riksdag en sa
lycklig conjunctur kunde inträffa, att genom en
fri export, näringen ej kunde behöfwa detta biträde
af Banquen; och i sädant fall wille jag
förestä att tiden utsattes till nästa Banco-Revision,
inom hwilken, äfwen med den lyckltgastr
conjunctur, wära Metall-wägar ej kunna wara
tömda frän de förlag der nu finnas samlade.
Det kunde dä öfwerlemnas ät Reviforerns
att ytterligare derom lemna föreskrift. Men
dä Riksdags-Ordningen föreffrifwer att ett inkommet
Memorial ej första gängen med förändringar
kan afgöras , fär jag anställa att detta
i anledning af nu gjorda anmärkningar mätte
till Banco-Utskottet äterremitteras.
Herr Baron och Landt-Marffalken frägade
om Ridderskapet och Adeln ansägs de af
Lid-, och Ad. pcsr. r7?'.o ZZ, Z4. Herr
418 Den 11 October.
Herr Qcijerstgm gjorda anmärkningar hinderlige
för Memorialets antagande, i hwilket fall
Memorialet borde, enligt 8!cgerings-Formen,
återremitteras.
Ropades Ja blandadt med ett och annat Nej.
Her He>i^LN8kölc!, Ilettlol, yttrade sig: Jag
kan icke nu wara af annan öswertygelse an den
jag bade sistledne Riksmöte, dä detta ämne war
under Högloflige Nidderskapet och Adelns pröfn'ng,
nemligen att Barquens grundförfattningar
icke bora uppl äfwas för afbjelpande aftillsällige
swärigheter, dä ändamälet thy förutan
kan winnås.
Som Bruksägare behöswer jag begagna
länerättigheten i Banquen, och känner lika med
alie andre af dem angelägenheten att fä detta
biträde pä de möjligen basta wilkor, men icke
kan jag inse nägon rättighet att fä det pä andre
wilkor, än Lerwifwaren sinner förenliga
med sin säkerhet och ställning.
Banco-Utstcttet har medgiswit att förlänga
länetidcn, och uppdraga till Herrar Fullmägtige
att i öfrigt pä allt sätt, som med Banqucns
säkerbet kan förenas, biträda Bruksägare
med län ä deras Bruks-Effccter, sä länge nu
warande för Bruks-bandteringen menlige conjunctur
sirtfar. Icke kan jag inse bwad man
mer kan önsta eller begära, än en försigtig werkställigbett
bärof, sim gifwer uppmärksambet ät
Le medel som kunna lätta de swärigbeter hwarmed
Brulshandteringen nu har att strida.
Männe det ä Banquens sida wore rätt
att ätaga sig pä bestämd, kortare eller längre
tid fortfara' med sädane länebiträden, ehuru
den
Den ii October. 419
den tillfällighet som dertill gifwit anledning desi
förinnan upphön? hwilka dä kunde nyttjas som
misibruk, till motarbetande af Bancomyntets
stadgade wärde, under en tid dä Banquen ät
andra behof derjemte utsträckt sina biträden wida
öfwer manligheten.
Den anmärkning torde äfwen äga rum att
Bruksägare, som begagnat länerättigheten emot
de wilkor Författningarne utstaka, icke kunna
wara berättigade att begära bibehälla sina erhällna
län under andra wilkor än Längifwaren
will eller kan medgifwa, hälst dä han redan
wälwilligt gätt Lantagaren sä längt till mete,
att han, sä widt länkan hjelpa, bör wara hulpen.
Jag önskar och anhäller derföre att Banco-Utffottets
betänkande bifalles utan förändringar
eller tillägg, sä mycket häldre som om
Bruksägare sträcka sin begära i nan
co-Utffottet
pä sick answar kan bifalla, det kunde
grfwa anledning till inskränkning i den beredwillighet
Bruksbandteringen hitintill bufwit
wisad, hwilken händelse säkert medförde för de
fleste desi Idkare, de bekymmersammaste olägenheter,
och torde hända undergäng för mänga.
Friherre Lk Ulan att
äga den kännedom som bör erfordras, för att
med säkerhet kunna yttra sig i förewarande ämne,
har jag likwäl trott mig finna i Herr
Zer8tam8 nu upplästa Memorial, en tillräcklig
ledning för min enskilta öfwertygelie, att, i
öfwensstämmelse med hwad denne wgrde. Ledamot
yttrat, begära äterremisi till Banco-Utskottet
af desi afgifne utlätande, i anledning af
Konungens Nädiga proposition, rörande förän
*
* drin
-
4L0 Den 11 October.
dringar i wilkoren för Metall-Effecters beläning
i Banquen. Jag har afBanco-Utstottets
Memorial funnit, att det fjelsi ansett det afsteg
som först gjordes fran den för Banquens
styrelse stadgade grundsals, såsom warande föranledd
och pakallad af Rikets räddning fran
en ofelbar förstöring, och dä den fara, som för
ofwannämnde tidpunct äberopas, säkerligen ej
kan jcmnforas med den, som Jernwerkshandteringen
i närwarande bcdröfliga händelse :njunctur
ar underkastad, torde det mig tillätas förmoda,
att äfwen med åsidosättande af de större
ansprakcn pä hela Rikets räddning, som i
anseende till första afsteget frän Banquens grundförfattningar
äberopas, likwäl de af Herr
OeijerstÄM uppgifna wilkor torde kunna t det
närmaste förenas sä wäl med det werksamma
correcuv som af Banco-Utskottet anföres, som
med den omwärdnäd Rikttlls Ständer äro en
af Rikets wigtigaste naringar stpldige. För
mig blir det ätminstone ej begripligt att en
Bruksägare snarare stall beläna sin Jerntillwerkning
i Banquen för 5 R:dr Skcppundet,
och derföre betala tre procents ränta, än till
bwad pris som hälst ulöfwcr denna beläningSsumma
söka att föryttra sin wara.
Fä Bruksägare inom Riket lära finnas,
som i hopp af högre jernpriser och förmånligare
conjuncturer för afsättningen äga tillräckliga
förlager, att endast taga län i Banquen
pa sina tillwerkningar, dä förmodeligen ingen
jernrörelse i Swerige drifwes med det enda
spftemäl att derigenom winna, ware sig ett Temporairt,
af enstilta begifwanden beledsagadt, el
-
Den 11 Oetvber. 421
ler ett pä ett formeligt Riksens Ständers bc->
sint grundadt understöd af Banqucn.
Friherre Le<ier8tiöm, Som Leda
mot
af Banco-Utsiottet, anser jag mig böra
yttra att den wirda Ledamoten Herr
anmärkningar i min tanka ej behöfwa återremitteras,
af de skäl att alla de modnficatconer
uti de försträckningar Banquen kan lemna till
biträde för jernhandteringen äro fullkomligen
upptagna; och om Banquens credit skall äga
bestånd,o sä bör den äfwen kunisa återfordra
sina utlänta medel, samt pä Fullmägtiges pröfning
ankomma om länen fä prolongeras etter
siola inbetalas.
För min del tror jag ej att något större
biträde kan af Banquen päräknas med bibehällande
af de Författningar som för realisations
oafbrutna gäng äro anbefaldte af är 1779 och
1786 hwilka ligga till grund för Utskottets afgifne
hetänkande. Jag fär derföre hemställa
till Högloflige Riddersiapet och Adelns ompröfning
om icke saken utan äterremist kunde afgöras.
Grefwe ittöriwr, ^cioit Oöran: Utan att
äga den kännedom om Banquens inre ställning
och Författningar, hwilken kan sätta mig i ständ
atr med bestämdhet yttra mig öfwer ämnet, anhäller
jag endast att fä fästa Riddersiapet och
Adelns uppmärksamhet pä de allmänna grunder
som utgöra wUkeret för sädane Werks beständ.
Desta bestä hufwudsaklrgcn deri att en
wist proportion wid Sedelmastans utgifwande
alltid iagttages, att hwad som utgifwes inom
en wist tid ater inflyter. Det är detta som gör
Banquer aldeles otjenliga att annat än pä.kort
422 Den 11 October.
Lid biträda med län, och Hypotbeket mä wara
aldrig sä godt, sä blir det sör en Banque
otjenligt cm det ej inom en wist tid kan realiseras.
L ädan är ätminstone den lara scm hitintills
i Afseende pä alla Banquers inrättning
warit godkänd, och som förbudit dem att uti
stäende län ingä. Wid hwad cn wärd Ledamot
nost anfördt, att ingen fördel sones wara för
Läntagare» att lemna en wara oförsäld sä snart
tillgäng till försäljning skulle oppas, torde jag
fä erinra att det gifwes menniskor som wid
minsta fördelaktig utsigt manta en ännu fördelagtigare
och ätt i allmänhet man alltid söker
winna det mästa. Om tillgängen skulle ge
tillfälle att lemna waran osäldi spekulation pä
ännu bättre pris framdeles, männe det icke
skulle bidraga att höja pris, och att bibehälla
den Tariff som jag fruktar det redan under en
mera gormande period gaf Utlänningen anledningen
att borja hemma tillwerka en sämre
wara. Om i England der lifsmedel och arbetslöner
i jemnförelse mot ost äro i sä olika högt
siris, man det oagtadt funnit uträkning uti att
uppdrifwa jerntillwerkningen, männe det ej winnar
att wära priser äro för högt uppdrifne?
Männe wi stola söka att än widare derwid bibehålla
dem? För min del skulle jag önsta att
dä Ledamöter af Banco-Utskottet dä Läntagare»
orkat bifall till Stats-ULstottets betänkande,
Ridderstapet och Adeln wille blifwa derwid
ock päminna sig att dä det kommer an pä biträden
af Banque» är beslutande Rätten Utskottet
cwilkorligen förbehällen. Men om, sedan
i ämnet blifwit sä mpcket talat, Ridderstapet
och
Den 11 Octcber. 22Z
ecb Adeln till att närmare bestämma sin öfwertygelse
stulle önsta äterremisi, är det icke etter
jag som kan deremot hafwa nägot att inwända.
Friherre Lecler.-itrom, anhöll att
till detta ämnes nöjaktiga utredande BancoFullmägtiges
utlätande, som medföljde BancoUtstottets,
mätte för Ridderstapet och Adeln
. uppläsas; bwilket stedde.
Herr Baron och Landt-Marstalken: Da
frägan nu egentligen är om äterremist af Banco-Utskottets
Memorial, får jag allenast erinra
att wid de tillfällen under detta Riksmöte dä
skiljaktighet i meningarne uppstått, hwilka tillfällen
wiHerlige». ej ofta inträffat, hafwa Ridderstapet
och Adeln öfwerenskommit att läta de
sörehafde betänkande» ätergä, äiföljde af de
erinringar som blifwit gjorda, och ärenderna
hafwa wisicrligen merendels derwid wunnit.
Kanske torde i ett mål af den egenskap som det
närwarande, upplysningar äfwen wara nödige,
och dä ett nytt yttrande afBanco-Utstottet icke synes
behöfwa upptaga mycken tid, den nödiga
styndsamheten genom en äterremitz säkrast befordras.
Bifölls.
Uppä gjord hemställan af Herr Biron och
Landt-Marstalken bewiljades Ridda u> Fistalen
Kammar-Junkaren llrtlii.enberA tillstånd att
i enstilta angelägenheter bortresa, och wara fränwarande
intill dest Ridderstapet och Adeln stulle
äter sammanträda i Stockholm; och Herr
Landt-Marstalken förordnade Riddarhus Eptra
Cancellisten Rector Mtversrolxs att under tiden
Fiscals-tjenste» förrätta.
Herr
424 Den 11 October.
Herr Baron och Landt-Marskalken utbad
sig fä erinra att, sedan en termin för Riksdagens
afflutande blifwit faststäld, ärenderna mycket
skyndade; att det närwarande antalet af Ridderffapet
och Adelns Ledamöter syntes wäl behofwas;
att äfwen sädaua skiljaktighcter i Riksens
Ständers tankar öfwer wisa frågor möjligen
lunde uppkomma stom gjorde wal af nämnder
nödige. Om Herr Landt-Marskalken skulle
åberopa sina rättigheter, berde han nämna
att han ej ansäge sig widare -kunna bewilja
permission att frän Riksdagen bortresa; men
ban wille dem icke äberopa,utan hoppades att
Ridderskapet och Adelns Ledamöter af wänskap
för honom, och ännu mera af nit för det allmännas
wäl, i möjligaste mätto qwarblefwe
under de fä dagar som ännu af detta Riksmöte
äterstode.
Urplästes och godkändes följande underdäniga
ffrifwelser till Kongl. Mast:
1:0 Om förklaring öfwer 6 Cap. Z §. Misigjernings-Balken.
2:0 Om medel till oförutsedda utgifter.
Z:o Om förklaring öfwer Commerce-Collegii
Kungörelse 1799 i afseende pä Landtmäteri-Tapan.
4:0 Om Manufacturisters och Handtwerkares
rätt att sina fordringar med ed styrka.
5:0 Om Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Stat.
6:0 Om Riksdaaskostnaderna.
7:0 Om medel till pensioner för blesierade
Officerare och Under-Officerare.
8w Om
Den 11 Octobcr. 425
8:0 Om utbyte af f. d. Konungens till Sedelhafwaren
ställda Obligationer.
9:0 Om löne-förbättring för penninge-löntagaren.
10:0 Om nägra omständigheter wid inteckning
i fast egendom.
'11:0 Om"en tilläggning i 14 §. af Justitia-
Ombudsmans Jnstruction.
12:0 Om förstgtighets-mätt i afseende pä
f. d. Konungens mistel se-ort.
iZ:o Om fastställelse af beslut kraftägande
blott intill denna Riksdag.
14:0 Om förmons-rätt för spädare barn
ur offift bo.
ig:o Om Riksdagens afstutande.
Upplästes ett ifrån Expeditions-Utskottet
inkommit Memorial af den 9 Octobcr, hwaruti,
i anseende till Riksdagskallelsens införande i
Riksdags-beflutet, anhalles att Riksens Ständer
behagade utsätta dagen för nästkommande
Lagtima Riksdags början.
Lades pä Bordet.
Föredrogs g nyo Lag-Utskottets den 2 i
denna manad pä bordet lagda utlåtande öfwer
Herr Uilj^eröms motion, i afseende pä f. d.
Konungens wistelse-ort.
Herr Baron och Landt-Marskalken bemstälde
om icke Ridderskapet ock Adeln ansage
falla af sig sjelf att ett sädant beslut redan blifwit
fattadt öfwer ^ i anledning af det Särskilta
Utskottets yttrande och den underdåniga
skrifwelsen till Kongl. Maj:t derom äfwcn r
dag blifwit justerad, nägon åtgärd wid detta
Lag-Utskottets Memorial icke ägde rum.
Ropades Ja. Upplä
-
426 Den 11 October.
Upplästes ett Memorial frän Stats-Utffottet
af denna dag, innefattande, tttl swar pä
Ridderskapets och Adelns den 6 October gjorda
äterremist af betänkandet rörande inställelse af
Annuitets-lane-systemet och förslag till läns
upptagande, af Rcksgälds-Contoiret; Utskottets
yttrande, uppä ätffilliga i Memorialet anförda
skäl alt det icke kunnat ändra sin tanke i
hwad Utskottet om desta län tillstyrkt.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats. Utskttets Memorial af
den 9 dennes, med tillstyrkande att Landt-Räntrnästarne,
i följd af Riksens Ständers wid senaste
Riksdag fattade beslut, mätte fä sig till
godo beräkna och afföra en fjerndels procents remiste-lage
ä alla ifrän och med den fösta nästlidne
Januarii ifrän Landt-Ränterierna expedierade
remister af Riksgälds-Contoirets medel.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats-Utffcttets Memorial af den
io October till swar uppä Ridderskapets och
Adelns och det Hedcrwärda Bonde-Ständets
äterremist af Utskottets betänkande, rörande
kostnaden till tryckningen af bägge desta RiksStänds
Protocollep för nästlidne och närwarande
Riksdag, samt Bihanget litt Protocollerne
för innewarande Riksmöte': förmälandes
Utskottet, i följd af hwarjehanda anförda slutledningar,
sig förblifwa wid att afstyrka denna
trycknings-kostnads bestridande af Statens
medel.
Lades pä bordet.
Upplästes ett ifrän Stats-Utskottet inlemnat
Memorial af denna dag, inneyällande ett
tillstyr
-
Den 11 Octo ber. 427
tillstyrkande att till Kongl. Mastts handläggning,
enligt egen Nädig" pröfning i underdånighet
anmäla, en af Riksdagsmannen eLs
jonsson wäckt fräga om indragning till Kronan
samt förwaltning af de sä kallade Ickvtttelclcffa
Donations-Godsen.
Lades pä bordet.
Upplästes Lag-Utskottets Memorial af den
5 Octobcr, innefattande utlåtande öfwer ttvänne
af Riksdagsmännen ^onLs jonsson fran Östergöthland
och dttls larsson fran Stockholms Län
wäckta frägor, rörande Stängselffyldighet hemman
emellan; men hwaruti blott tillstprkes att
samma princip, som, enligt Z §. i 1802 ars
Kongl. Förordning, i skog och utmark gikwer
witsord ät den som stänga wille, mä i allmänhet
behällas endast med den modificatwn att
äfwen dä ffilnadslinien utgör en mindre sträcka
än Zooo famnar, och den By, hwars deltagande
i stängsel äskas, icke kan anses draga
särdeles nytta af markens fränhägnande, det
mä, sä wida twist uppstär, ankomma pä Domarens
pröfning, hwad lindring, ett mindre
deltagande än som emot hemantalet swarar,
en sädan By^erhälla mä.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats- och Oeconomi^-Utskottens
gemensamma utlätande af den Z October,
öfwer Kongl. Majtts Nädiga Proposition, angäende
Allmänna Magazins-inrättningen i Riket.
Lades pä bordet.
UpplästesStats- och Oeconomiss-Utffottens,
i anledning afRiksdags-Fullrnägtigen Directeuren
UosenberZs gjorda motion, afgifne gemensamma
-
428 Den 11 Oclober.
samma utlätanden af den 10 dennes, rörande
medel och utwägar till befordrande af Sillfisket
pä djupet.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och AdelnS
Pretocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 8 Oetober 1810.
S. D. Biföll Höglofiige Ridderffapet och
Adeln Lag-Ulffettets den 29 Sept. pä bordet
lagda och nu ä nyo föredragna Memorial, rörande
den af Riksdagsmannen Niclason
frän Bohus Län wäckta motion om ett stadgande,
att Landtmätare ej borde wara berättigad
till erkällande af mer än halfwa arfwodet, förr
än barr, med bewis frän Landtmäterie-Contoiret
styrkt, att han dit och tttl Jordägaren aflemna!
concept och renoverade Chartor, m. m.
Ilc supra.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Prvtrcoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 11 Oct ber 1810.
S. D. I anttdning af förekomna anmärkningar
wid Banco-U ffottels den 8. Oetober pä
bardet lagda, och nu ä nyo föredragna Memorial,
innehältande Utffottets utlåtande i afseende
pä Konungens Nädiga Proposition om
medel till Jernwerks-handteringens upprätthällande,
blef detta Memorial till Banco-Utffottet
äterremitteradt^ Uic supra.
S. D. Wid föredragning af Lag-Utffottets
den 2 i denna mänad pä bordet lagda Memorial,
Den 11 October. 429
rial, rörande Herr lnljsströmg motion, om nödiga
försigtigbcts.nätts widtagande i afseende
pä f. d. Konungens wiftelse-ort, ansäg Höglofiige
Ridderffapet och Adeln denna fräga redan
genom Ridderffapet och Adelns beslut öfwer
det Särskilta Utskottets betänkande i samma
ämne wara afgjord, någon öfwerläggning
i anledning af Lag-Utskottets Memorial icke
äga rum. Oo 8upra.
Justerades klerck - Protocollet för d. 8 dennes.
Höglo stige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre qwart till 2.
In ckäem krotocolli,
6. 8i!ver80ol^,e.
Fredagen den 12 October.
kienum klockan half 11 förmiddagen.
Justerades klerck-Protokollet för den 11 October.
Föredrogs ä nys Stats- och Oeconomi^-  Utffottens förledne gårdag pä bordet lagda betänkande
om Allmänna ' Magazins-inrättningen,
och i sammanhang dermed Banco-Utskottets
utlätande, rörande Discont-rätt i Bauquen
för samma Direction.
Grefwe lckörner, Loran: I anled
ning
af det nu senast uppläste Memorial, torde
jag endast behöfwa erinra, hwad jag redan
i gär hade den äran nämna, huru otjenligt det
är att en Banque skulle ingä i widlöftige stäende
försträckningar, och huru litet äfwen de
bästa Hppothek i sädant fall kunna ersätta den
fara en Banque löper af sädana altför widsträckta
företag. För
4M Den 12 October.
För öfrigt hwad sjelfwa betänkandet angär,
dä det sä widt omständigheterna medgifwa
tyckes uppfylla de twenne ändamäl, som med
Konungens Nä diga Proposition ä syftades, det
ena att fä en widsträcktare Magazins-fond,
det andra att bestämma begreppet om den stags
redogörelse, som af Riksens Ständer för denna
förwaltning skulle kunna fordras, har jag i
anseende dertill ingen annan önskan öfrig, än
att det mätte winna Ridderskapet och Adelns
bifall. Men för min del önskade jag fä uti
Protocollet förwarad en liten anmärkning jag
ej kunnat undgä göra, i anseende till Utskottens
tillämpning af 60 §. i Regerings-Formen
till frägan om Bränneriernes utarrenderande.
Det heter wäl uti denna §. ej heller m<i Louungen
Statens inkomster förpakta, men jag
kan 'ej deraf draga den slutsats att ju Konungen
och Riksens Ständer gemensamt kunna förordna
bwad de i detta fall finna tjenligt. Jag
stror också att denna princip ar sä mycket angelägnare
att bibehälla, som Riksens Ständer
annars skulle betaga sig rättigheten att i allmänna
husbällsanstalter besluta hwad de finna
nyttigast. Jag kan ej neka, att om Brännerier
stola drifwas för Statens räkning, anser
jag enda utwägen wara att utarrendera dem;
men dä jag nu ej will insistera pä denna fräga,
will jag endast i anseende till principen om
Ständers rättighet att gemensamt med Konungen
besluta om sädane"ämnen, hafwa den för
min räkning i Protocollet införd utan att sör
öfrigt yrka någon äterremisi af betänkandet.
Herr
Den 12 October. 4Zi
Herrr Barén och Landt-Marffalken gjorde
proposition till gillande af Stats- och Oeconomi---Utffottens
betänkande, hwilken med Ja
beswarades.
L kaledes föredrogs och bifölls bemälte bägge
Utffotts förledne gärdag pä bordet lagda gemenfamma
betänkande, rörande Sillfistct pä
djupet.
Widare föredrogs ä nyo Stats-Utffottets
återremitterade Memorial, rörande tryckningen
af Protocollerne och B i hanget derti ll, samt om
Riksdagskestnaderne för Standens Canzlier tillika
med Wstottets förledne gärdag pä bordet
lagda swar pä Ridderstapet och Adelns äterremifi.
Grefwe körner, /lclolk 6öran: Jag kan
ej undgä förklara min förundran öfwer Statsutskottets
utlätande i detta amne. Dä 59 §.
Riksdags-Ordningen uttryckligen innehäller,
att alla Riks-Ständens Prot.coller stola tryckas,
och ingär i detta gerna derom, bade jag
trott att när wi hade ett sä tydligt Grundlagens
stadgande, det wore Riksens Ständers
äliggande alt sörja för desi »verkställighet. Det
är wistt sant, att af det stadgande att de stola
tryckas, ej följer att det stall ste pä Statens
bekostnad, sä wida annan utwäg finnes. Men
dä ingen cnstild finner sin uträkning att ätaga
sig denna omsorg, och ingen kan en sädan kostnad
äläggas, dä inträffar Statens skyldighet
att lemna sitt biträde till en sädan pä allmänt
antagen Lag grundad anstalt. Jag kan ej eller
förmoda sitt Staten derwid kunde hafwa
nägon betydlig förlust. Den summa Stats-Ut
ffottet
-
4Z2 Den 12 October.
ffottet hypotbetice antagit, synes mig sä stor,
att jag twiflar att sa mycket ätgär i etl ars
tryckningskostnader öfwer hela Sweriges Rike.
Föröfrigt, ehurudan summan mä wara, är det
nu icke frägan derom, utan om Riksens Ständers
förbindelse i afseende pä en Grundlags
föreskrift. I afseende pä Controllen öfwer utgiften,
kan jag ej eller dcrwid finna någon swärighet.
Ingen ting ar lättare, än att i detta
afseende stuta Contraet med en Boktryckare, sä
wäl öfwer kostnadens belopp som Exemplarens
antal, och att sedan hälla hand öfwer bwad
som försäljcs. Detta mätte ej stvara swärare
än alla andra räkenskaper. Dä nu betänkandet
är andra gängen föredragit, och wi kunna
det med tillsatser eller förändrmgar antaga eller
förkasta, torde jag fa foresta, att Ridderskapet
och Adeln täckas besluta attProtocollerne
skola, i brist af annan tillgäng, pa allmän bekostnad
tryckas, och anmana Stats-Utskottet
att uppgifwa meyel dertill.
Herr Hejllenskölcl, Oetlok: Jag fär den
äran nämna att wid öfwerläggningen om detta
ämne inom Stats-Ustkottet hafwa Borgareoch
Preste-Ständens Ledamöter derstädes förklarat,
att deras Ständ tryckte stna Protocoller
pä egen bekostnad. Om nu Ridderskapet
och Adeln och Bonde-Stänget skulle besluta att
tryckningen af deras Protocoller skulle bestridas
pä publik bekostnad, sä hemställer jag huru saken
fluteligen skulle utfalla, dä twänne Ständ
stannade emot twänne, och om i sädant fall
Ridderskapet och Aoelus beslut kunde äga nägon
kraft.
Den 12 October. 433
Herr LZlckman: För min del tillstår jag
mig wara af den tanke, alt Högloflige Ridderssapet
och Adeln ej en'a:nt pä Statens bekostnad
borde utgifwa sine Prolocoller: jar hemställer
hurudant utseende sädant ffulle fa, när de
andra Ständen kjelfwe besörjde utgifningen af
sina. Dctzutom får jag göra den erinran, att
ehuru Grundlagen föreffrifwer att Riks-Ständens
Protocoller stola lryckas, nämner den likwäl
ej pa hwars bekostnad tryckningen stall
werkställas, hwarföre ock S ats-Utskottet ej ansett
sig tillständigt att foresta det Stats-Werket
stulle dermed belastas.
Grefwe lAorner: Ja "j kan wid detta tillfälle
ej begripa hwad inflytande andre Stånds Ledamöters
yttrande inom ett Wststt kan eller bör
hafwa pä Ridderskapets och Acelns beflut i grund
af en Lags föreskrift, hwars werkställighet det
kommer an pa att befordra. Jag medgifwer
wäl att af föreskriften det de stola tryckas ej
owilkorligcn följer att det stall ste pa Statens
bekostnad: men jag får också anmärka, att dä
tryckningen ej kan ste pä annat sätt, blir af
Lagens stadgande en följd att det mäste ste genom
den sisinämde utwägen. Hwad Staten da
utgifwer kan ej anses annorlunda än som en
annan Riksdagskostnad, och denna är, sa wä!
som alta öfriga, i följe af Lagens stadgande en
allmän utgift.
Herr Iliam, ksllr: Hwad Herr Lälilmnrr
behagat anföra att Riksdags-Ordningen wäl
förestrifwer Protocollernas tryckning, men icke
pä hwars beko,knad, har i min tanka sa god
grund, att jag förenar mig med honom. Deflutom
Ridd. och Ad. prof. N:os5,S6.
434 Den 12 October.
sedan wi nu mera äga cn Tryckfrihets-Förordning,
star Let ju bu ar och en fritt att läta trycka
Protocollerna om l an dtt behagar. Jag tycker
altfä att Stats-bUstettet haft goda stal till
sin förklaring, och förestår derföre bifall till dest
betänkande.
Undertecknad 8tt veidolf,?, /rx?l Oabi-Wl:
Frägan i sin enkelhet synes mig wara följande:
"Niksdags - Ordningen stadgar bestämt alt
Riks-Ständens Prot.coller stola urgifnas af
Trycket. När en Grundlag sädant stadgar,
bwem stall kostnaden för deras rttgifyande träffa?
Ingen Jndevidu, ingen privat Casta kan
genom trägen Lag sädar t älägocs. De sem
gjort stadgandet mäste naturligtwis bestrida kostnaden
utaf medel l warom de kunna förordna.
Riksens Ständer äga ej mer än trenne fonder
att anlita: Stats-Wwkcts, Riksgälds-Contoirets
och Banguens, Pä endera af detza fonder
mäste crycknings-kostnaden assigneras, i fall förestriftcn
om tryckningen stall äga en betydelse:
ty älägaa nägon annan kostnaden till denna
tryckning det kunna ej Riksens Ständer. För
att göra detta klart, stall jag för ett ögonblick
äsidosätta frägan om tryckningen af Ridderstapets
och Adelns Protocoller, säsdm ägande ett
stenkarl anseende af egennytta. Jag utbeder
mig allenast fä underställa, hwilken skyldigheten
äliager att trycka Bikanget till Riks-Ständens
Protocoller. Nägot enskilt Riks-Ständ,
nägon enskild man kan den ej äligga. Det
mäste dä wara Riksens Ständer genom de penninge-tillgängar
de äga. Hwilken är grunden
till detta åliggande? Ingen annan än före
-
Den 12 October. 435
striften i Riksdags-Ordningen: denna föreskrift
talar lika bestämt em tryckningen af Protocollerna,
som om den af Bihanget ; och genom denna
bestämdhet förfwinner det stenhart cgennyttiga
i fragan om utgifwandet af de förra.
Jag sär altsä ödmjnkcligen hemställa att,
i likhet med hwad Grefwe ^törner förestagit,
fortsättningen af Ridderstapets ochMelns Prctocoller
för förra Riksdagen (ty om annar än
fortsättningen kan här ej wara fräga) sä wäl
som Protocollcrna samt Bihanget för denna
Riksdag matte pä allmän bekostnad blifwa tryckte.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
proposition till bifall pä hwad Grefwe lVinrnsr
och Silverstolpe sig yttrat; hwilken proposition
befwarades med Ja och Nej.
Herr Landt-Marstglken proponerade derefter
bifall till Stats-Utskottets betänkande.
Ropades äter Ja och Nej.
Friherre Silfversköld, duis: Efter min öfwertygelse
torde frägorne här böra stiljas. Jag
medgifwcr gerna att hwad angär Bihanget till
alla Riks-Ständens Protocoller, bör det pa
allmän bekostnad utgifwas; men med tryckningen
af Ridderstapets och Adelns Protocoller tror
jag ickeStats-Werket bör belastas; ttDänneStänd
sägas hafwa beflutit att sjelfwa läta trycka stna
Protocoller. Om Ridderstapet och Adeln, i
afseende pä sine, fattar ett annat beslut, och
Bonde-Ständet, i afseende pä sina, deruti instämmer,
sä torde saken böra genom nämnd afgöras:
06) jag tror ej att det wore Ridderstapet
och Adeln wärdigt att begära anwändandet
af denna utwäg för en fräga af sadan beskaffenhet.
* *
436 Den 12 October.
Grefwe körner-: Jag ber cm förlätelse,
men det förefaller mia nästan obegripligt huru
en skilnad pä Vesta frågor län äga rum. Den
anförda föreffriften i Rilsda s-Ordnrnqcn är
bestämd och gemensam för alla Rrls-Standens
Prot- coker lika sä wäl som för Bihanget. Hwad
äter beträffar, art deruti ej finnes stadgadt pä
hwars bekestnad trrckningen stall werksiällas, är
detta ett stadgande som deruti icke beböfde finnas.
Uti Riksdags-Ordningen finnes ej eller föreffrifwit
hwar mede! till Riksdagskosinaderna
stola tagas; emedlertid är det tydligt att de
mäste utgöras och att det ej kan ffe af annat än
medel llwarom Riksens Ständer lunna disponera.
För öfrigt, ellwad beslut de andra RiksStändcn
fattat eller kunna fattaftörande tryckningen
af sine Protocoller, kan sadant ej innefatta
annat än ett beaifwande af dem sjelfwa;
Ridderssapc t och Adeln lunna ej derigenom förlora
sin rättighet i anledning af Grundlagens
bestämda föreskrift, af liva lenbom den stall
äaa en bet'delsie, cstridigt mäste följa att hwart
Riks-e tand bör, till sina Protocollers lika
msit, som till Billangets tryckning, kunna päräkna
biträde af allmänna medlen, sä wida utgiften
lärtill ej pä annat sätt kan bestridas.
Herr 8ijern8Mm, UuävlK, förenade sig med
Grefwe uörneck
Dö Herr Baron och Landt-Marstalken härefter
rt'rade sig att meningarne hos Ridderstapet
''ch Ade n syntes swärligen kunna förenas,
flreflk-g en och annan Ledamot proposition ä nyo
pä Grefwe förut gjorda hemställan;
men dä Lerr Landt-Marstalken densamma gjorde.
Den 12 OcLobrr. 4Z7
de,blef den ä nyo med Ja och Nej beswarad;
hwarester en och annan de lärd: votering, efter
saken ej syntes pä annat sätt runna skftjas.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemstälde
innan voteringen skulle företagas, om icke
Ridderskapet och Adeln bifölle den delen af
Srats-Utstöttets betänkande hwaruti tillstyrkes
ersättning af allmänna medlen för Ständens och
Utstottens Riksoagskostnader till skrifmaterialier,
ljus, wärma, m. m.
Ropades Ja.
Härefter författades och upplästes af Herr
Baron och Landt-Marstalken följande förstag
till voterings-proposition:
Den som bifaller Siats-Utskottets betänkande
i hela desi widd skrifwer
Ja.
Den det ej will skrifwer
Nej.
W uner Nej, sä anser Ridderskapet och
Adeln för sin del att sä wäi fortsättningen af
förra Riksdagens Protocoller, som Protocollerna
för den innewarande, jemt: deras Bihang,
bära tryckas pä allmän bekostnad', och skora medel
dertill af Stats-Utstottet forest äs.
Efter uppläsningen häraf ropades Ja blandadt
med Nej.
Herr Länl man yttrade sin önskan att om
Ja wunne, skulle Bibanget till denna Riksdags
Protocoller pä allmän bekostnad utgifwas.
Dä flere häruti utan motsägelse instämde,
förändrade Herr Baron och Landt-Marskalken
Ja propositionen till följande lydelse:
Den
4Z8 Den 12 October.
Den som bifaller Stats-Utskottcts betänkande
med den förändring, att Bihanget till
Riks-Standens Protocoller irpckas pä allmän
bekostnad, ffrifwer
Ja.
Hwilken Ja proposition i sammanhang med
den förut här upptagna contra propositionen
upplästes och godkändes.
Friherre 8ilt'versk,ölä frägade, hwilken, r
händelse Ja wunne, tryckningen af Ridderffapcts
och Adelns Protocoller dä äläge.
Herr Landt-Marffalken yttrade sig att i
sädant fatt more ingen ting derom decideradt,
utan kontme denna fräga att genom särskilt öfwerläggning
hos Ridderffapct och Adeln afgöras.
Härefter företogs genast, inemot klockan 12,
voteringen, hwilken efter någon stund afbröts
genom ankomsten af Hof-Cancelleren Friherre
^Vetterstedt, som ä Kongl. Majus wägnar öfrverlemnade
en Desi Nädiga ffrifwelse, hwilken
här nedanföre i Prvtocollet finnes intagen.
Sedan Hof-Cancelleren afträdt,fullföljdes
voteringen, hwilken slutades klockan 1, dä rösterna
befunnos hafwa utfallit pä följande sätt:
Ja — 29.
Nej — 22.
Warandes altsä endast Bihangets tryckning
af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Herr Baron och Landt-Marskalken bemstälde
om ej i följd af det nu fattade beslutet
Stats-Utskottet borde anmodas att föreslä medel
till Bihangets utgifwande af Trycket.
Bifölls.
Upplä.
Den 12 October. 439
Uvplästes följande Kongl. Maj:ts genom
Hof-Cancelleren meddelade Nådiga ffrifwelse:
L ^ k t. med Guds Nade, Sweriges, Göthes
och Wendes Konung oc. oc^ äc. Arfwinge
till Norrige, Hertig till iLchleswig Hollstein
oc. oc.
War synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig, Troman, Herr Friherre,
Landt-Marstalk, Riddare och Commendeur
af War Orden! Sedan Wi i Nädigt öfw>.
rwägaude tagit den af Eber till Otz öfmcrlemnade
Riddarbus-Ordning, som wid innewarande
Riksmöte blifwit af Ridderstapet och
Adllln antagen och gillad, hafwa W:, runan Wi
dera War Nädiga stadfästelse lemne, i anseende
till 2 Mom. i 12 8. af denna RiddarhusOrdning,
anlett Otz böra göra den anmärkning:
att den Adelsman, som med Wart/ärstilta Nådiga
tillständ sig emot främmande Ofwerhet med
Tro- och Huldhets-Ed förpligtat, och Erenbom
eller Embete inom Riket hafwer, ma med lika
wilkor, som i Mom. i ofwannämnde 8. förestrifwer,
Sate pa Riddarhuset intaga. Detta
stadgande ar öfwerensstämmande med hwad 14 §.
iden nu gällande R ddarhus-Ordningen af den
Zi Mars innewarande är förejkriswer, och Wi
hasme deraf funnit en ytterligare anledning,
att detsamma nu bibehälla. Wi befalle Eder
Gud Alsmägtig synnerligen Nådeligen. Orebro
Schtt den 11 October 1310.
LH. k t..
6. ak Wetterstsät.
Herr
440 Den 12 Oktober.
Herr Baron och Landl-Marskalken: Da
denna Kongl. Maj ts Nådiga ffrifwelse icke innefattar
en allmän fräga, hwit ken efter Riksdags
Ordningen nödwändigt ffulle hwila pä
bordet, får jag hemställa huruwida Ridderssapet
och Adeln ffulle behaga detta mål genast
afgöra.
Ropades Ja.
Herr Landt-Marskalken hemstälde derefter
om Riddcrffapct och Adeln ffulle behaga, uppå
den af Konungen uppgifna anledning, bifalla
det af Hans Maj:t föreslagna tillagg till 2Mom.
i 12 §. af Riddarhus-Ordningen. "
Samtycktes.
Och ffulle i anledning häraf Riddarhus-Utskottet
anmodas att med förslag till underdånig
ffrifwelse rörande detta ämne Lill Ridderffapet
och Adeln inkomma.
Föredrogs a nyo Stats-Utffottets den 6 Oct.
återremitterade betänkande, rörande Annu.teterna
och upptagande af Inrikes län, jemte StatsUtffottets
förlcdne gärdag pä bordet lagda swar
pä Nidderffapets och Adelns äterremisi.
Grefwe ^törner, 6ör3n: Dä Stats
Utffcttet
nu förklarat sig i afseende pä upptagandet
af Inrikes länen, tillagt det, som jag
Åtminstone af dest första betänkande ej fattade,
att dcsta län pä 2 är icke mä längre fortfara
än Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret pröfwa
nödigt, har jag för min del ej nägot att wid
Utffottets betänkande erinra.
Herr Baron och Landt-Marffalkcn gjorde
proposition till gillande af Stats-Utffottets Memorial,
hwilken med Ja beswarades.
Wid
Den 12 October. 441
Wid förnyad föredragning bifölls Statsutskottets
förledne gärdag pä bordet lagda betänkande,
angående tiden frän hwilkenden af
Riksens Ständer bewiljade förhöjningen i Remistlaget
ä Riksgälds-Contoirets medel, för
Landt-Räntmästare bör räknas.
Efter förnyad föredragning afEpvcditionsUtffottets
förledne gärdag inkomne Memorial,
rörande Terminen för nästa Lagtima Riksdags
begynnelse, tillkännagaf Herr Baron och LandtMarskalken,
att nti den förledne gärdag hällne
Talmans-Confcrence, hwaruti Ledamöter af alla
Riks-Ständer: deltogo, hade tankarne warit
enige att den 15 November 1815 mätte säsom
Termin för nästa Riksdags begynnelse tillstyrkas,
i anledning bwaraf Herr Landt-Marskalken
hemstälde om icke Riddcrskapet och Adeln
skulle behaga nystnämnde dag dertill utsätta.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Lag-Utskottets förledne
gärdag pä. bordet lagda Memorial, rörande en
tilläggning nti 1802 ärs Kongl. Förordning om
Stängsel-ffoldighet.
Bifölls.
Likaledes blefStats-Utfkottets förledne gärdag
pä bordet lagda betänkande, angäende jlvttteicltffa
Donationerna wid förnyad föredragning,
af Ridderffapet och Adeln bifallit.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adekns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 12 October 1310.
S. D. Efter förnyad föredragning af de
förenade Stats- samt Allmänna Beswars- och
Oeco
-
442 Den 12 October.
Oeconomi-Utskottets förleden gärdag uppläsle
betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition, angående Allmänna Magazinsinrättningen,
i sammanhang med Banco-Utffottets
den 6 sistiedne pä bordet lagda Memorial,
rörande samma ämne, blef ywad ofwannämnde
Utstött gemensamt föreslagit, af Höglofl-ge
Ridderstapet och Adeln till alla delar
gilladt och bifallit. vt supra.
S. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets
den ii sistledne pä bordet lagda Memorial, innehällande
Utskottets swar pä de anmärkningar,
som wid dest betänkande rörande tryckningen af
Ridderstapets och Adelns Protocolle-, samt Bihanget
till Riks-StändcitsProtocoll, blifwit gchrde,
äfwensom angäende amdeis ansläende till
Riksdags-utgifternas bestridande för Ständens
och Utskottens Cancellier, och blef Smls-Msköttets
förslag bifalltt med den förändring, att
berörde Bihang stall pä publik kostnad tryckas
och Stats-Utskottet, i följe af detca beslut anmodas,
att medel dertill föreslä. vt supra.
S. D. Sedan Stats-Utskottets den ii sistledne
pä bordet lagda Memorial, innehällande
Utskottets förklaring öfwer de anmärkningar
som blifwit gjorde ivid dest Memorial af den
Z October, rörande de sä kallade Annuitets-länen,
ä nyo blifwit föredragit, gillades och bifölls
till alla delar berörde Stats-Utskottets Memorial.
vt supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Statsutskottets
den ili sistledne pä bordet lagda^Memorial,
i anledning af en hos BondeiStändet
wäckt motion, rörande lckvittcklllcsta Donationsgodsen.
vt supra. / S. D.
Den 12 October. 443
S. D. I anledning af Eppeditions-Utffottets
den 11 sistledne pä border lagda Memorial,
beflöt Högloflige Ridderffapet och Adeln
för sin del att Terminen till nästa Lagtima Riksdags
början, matte i Riksdags-beflutet utsättas
till den ig November 181Z. Vc supi-L.
S. D. Föredrogs ä nys och bifölls Lagutskottets
förleden gärdag pä bordet tagda Memorial,
rörande föreslagna förändringar i Kongl.
Förordningen om Stängsel-skyldigheten, vc 8uyrs.
S. D. Gillades till alla delar Stats-Utskottets
förleden gärdag pä bordet lagda Memorial,
rörande tiden för uppbärandet af LartttRäntmästares
Remisilage för de medel som till
Riksgälds-Contoiret öfwersändas. Lie 8upr-i.
S. D. Föredrogs ä npo och bifölls de förenade
Stats- samt Allmänna Beswärs- cä Oeconomi^-Utskottens
gemensamma betänkande, rörande
Sillfiffets anställande pä djupet, ve 8uptg.
Upplästes Protocolls-Utdrag frän det Högwördige
Preste-Ståndet af den 2 October, innefattande:
Instämmande
med Ridderffapet och Adeln
utiRemisier till Särskilta Utskottet af Capitaine
kLlllman8 motion om fastställande af de wid
sista Riksdag fattade och Lill den nästa gällande
beslut i allt hwad nu ej annorlunda stadgadt
är; samt till Stats-Utskottet, fräsan om
medels anfläende till bestridande af Riksdagskostnaderne
för Riks-Ständen och Utskotten.
Instämmande i Remisi till det Särskilta Utskottet
af hos de öfrige Riks-Ständen gjorda motioner
om försigtighetsmatts widtagande i afseende
pä f. d. Konungens wistelse - ort.
Aterre
-
444 Den 12 October.
Äterrcmisi af Lag-Utskottets förflag till
Martial-Lag.
Af den 4 October:
Bifall till B.willnings-Utskottets Memorial
med förslag till en förnyad redaction af Bewillningö-Förordningen,
med de anmärkningar
derwid blifwit hos Ridderffapet och Aöeln gjorda.
Gillande af Banco-Utskottets Memorial, i
afseende pa Herr motirm, rörande
yrkad rättighet för Actie-Ägarne uti Äbo Discont
att emot Banquens Transport-Sedlar återfå
sitt Silfwer.
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, i afseende
pä Konungens Nådiga Proposition om
w:sia omständigheter, rörande inteckning i fast
Egendom.
Godkännande af Strts-Utskotlets Memorial,
i anledning af Konungens Nådiga Proposition
om någre Hamburgske Banquierers
fordringar.
Bifall till StatS-Utskottets Memorial cm
Stals Werkets tillstånd och behof, samt fastställande
af B.willnings-summans belopp.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial om
uLmet.nng af Landtmätare-arfwode.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial om
Landtmätcms förpligtande att till Landtmäterioch
Prvvince-C:ntoiren insända concept- och
renoverade Chartsr.
Ater remisi till Stats-Utskottet af desi betänkande,
rörande Konungens Nädiga Proposition
om Kungs-ochKungsladugärdarnc, samt till
Lag-Utffottet af ett yttrande öfwer Riksdagsmannen
^nctLi-8 Nstxsonx Memorial om ändring
i io §. 12 Cap. Ärfda-Balken. Bi
-
Den 12 Oetobcr. 445
Bifall till Stats-Utffottets yttrande öfwer
Konungens Nädiga Proposition, angående några
wid Stats-regleringen förekommande swäreghetcr;
emedan det som angick tillökningen af
Swea Hof-Rcitts- och Lands-Staterna ansägs
blott wara Lill nästa Riksdag gällande.
Bifall till Stats-Utffottets Memorial om
Pensioner för bleficrade Officerare och UnderOfficerare.
Gillades Stats-Utffottets betänkande cm
löne-tillöknmg för Städernas Magistrater.
Bifall till Stats-Utffottets Memorial om
löne-förhöjning för Embets- och Tjenstemän frän
inncwarande ars tredje qwartal.
Gillades Stats-Utff.ttets utlåtande öfwer
Profesor ^lmgui8ts Memorial om Krono-Domainernas
förwaltning.
Gillades Stats-Utffottets utlätande öfwer
Kongl. Majis Nädiga Proposition, rörande medel
och utwägar till godtgörande af ätffillige
oförutsedda utgifter.
Af den 6 October:
Äterremist af Stats-Utffottets yttrande öfwer
Bergs-Rädet klotllotfs motion om Annuitets-länens
upphäfwande.
Instämmande uti Bonde-Ståndets beslut
att pä Banquens bekostnad prägla en Medaille
öfwer det lyckliga Thronföljareöwalet.
Gillande af Stals-Utffottets utlätande öfwer
Borgmästaren /4r8enii Memorial om Riksens
Ständers pröfningsrätt i frägor om att
gifwa näd i Balance- och Ersättnings-mäl.
Bifall till Lag-Utffottets Memorial, rörande
rättighet för Manufacturister och Handtrperkare
att fine fordringar med ed styrka. Be
-
446 Den 12 October.
Beslut att Riksdaas-beflutet stall wara justeradt
och Riksdaas-affairerna reglerade till den
18 October, och att Riksens Ständer dä stola
begifwa sig till Stockholm för att hylla KronPrinsen,
hwarom en Z. stall tilläggas det i öf«
rigt här somt justerade Riksdags-beflutet.
Upplästes Protocotts-Utdrag fran det Wällofiige
Borgare-Ständet af den 29 September,
innefattande:
Rcmitz till Bewillnings-Utstottet afStatsMajorcn
Westins motiofi om utsättande af en
prisfråga om den bästa method till Bewillnings
utgörande.
Af den 2 October:
Rcmisi till Lag-Utstottet af Borgmästaren
dlsnsEns förflag till ändring i formaliteterna
wid afhandlingar om jordafång.
Af den 4 October:
Äterremitz till Stats-Utstottet af dest utlätande
öfwer Konungens Nådiga proposition om
nagra Hamburgsta Banquierers fordringar.
Bifall till Stats-Utstottets Memorial om
Pensioner för swart blesierade Officerare och Under-Officerare.
Gittande af Stats-Utstottets yttrande öfwer
Konungens Nådiga roposition om RiksLagsk-'stnaderna.
Äterremisi af Stats-Utstottets betänkande,
i följd af Konungens Nådiga proposition, angäende
näqra wid Stats-regleringen förekommande
omständigbeter.
Bifall till Stals-Utstottets Memorial om
bestämmandet af en Stat för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen.
-W Vi
-
Den 12 Octcber. 447
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Stats-Werkets tillständ och behof, och sedermera,
pä särffilt proposition, till fastställande
af Bewittnings-summan.
Gillande af Stats- och af Lag-Utskottens
Memorial, i afseende pä wista försigtighetsmätts
widtagande i anseende titt f. d. Konungens
wistelse-vrt, i hwad angeck deras sammanstämmande
yttrande, att de ej kunde upptaga
detta mål till pröfning, likwal med det förklarande,
i afseende pä Lag-Utskottets hemställan
cm ärendets öfverlemnande titt Kongl. Maj:t,
att Ständet ansäge den köra förfalla;'samt underrättelse
om en Remist till det Särskilta Utskottet
af Assessoren Oattns Dictamen i samma
ämne. -
Älerrcmist af Bewittnings-Utskottets förslag
titt en förnyad redaction af BewillningsFörvrdningen.
Af den 6 October:
Beflut att atta Riksdags-ärender skola wara
afflutade och Riksdags-bestutet justeradt till
omkring den 18 October, hwarefter Riksens
Ständer skola begiswa sig till Stockholm för att
hylla Kron-Prinsen, l wilken enda Act kommer
att sedan upptagas uti det redan förut fullt
justerade Riksdags-bestutet.
Gillande af Stats-Utskottets yttrande öfwer
Handelsmannen 8t3beck5 motion om Lönetillökning
för Städernas Magistrater.
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Annuitets-länens upphäfwande och förändrade
omständigheter wrd upptagande af län emot Riksgälds-Contvirets
Obligationer, likwäl med den
förän
-
448 Den 12 October.
förändring i den sednare frägan att lane» borde
ställas pä olika helt ärs Terminer af twä
till sex är.
Bifall till Stats-Utskottets utlåtande i anledning
af Konungens Nådiga Proposition om
de pä Allmänna Indragnings-staten uppförde
extra löner och pensioner.
Gillande af Stats-Utskottets utlätande, öfwer
Profesor Memorial om Krono
Doma
neraas utarrenderande i mindre lotter.
Bifall till Bewillnings-Utskottets tillstyrkande
om förffoning i Bevillning för Åtskilliga
Städer och Orter.
Bifall till Bcwillnings-Utskottets Memorial
om wista omständigheters iagttagande ivid
uppbörden af Bevillning utaf Officerare och
Tjenstemän wid Regementerna.
Upplästes Prottcolls-Utdrag frän det Hederwärda
B nde-Ständet af den 2 October,
innehällande:
Gillande af Lag-Utskottets Memorial med utlåtande
öfwer dcicinssons motion om Landtmätarcs
skyldighet att till Province- och Landtmäteri-Con
torren inlemna csncept- och renoverade
Gkartor
Instämmande med Ridderskapet och Adeln
uti hänwifandet till Stats-Utskottet af twänne
frågor: ten ena, om tryckningen af Riks-Ständens
Protocoller, den andra, om Riksdagskostnaderna
för Ständens ock Utffottens Cancellier.
Äterremist till Bcwillnings-Utffottet af dest
Memorial, i anledning af i Bewillnings-Förordningen
förcflagne anmärkningar afÄdvocatFiscalen
raikmsn. med flere.
Bifall
Den 12 Oktober. 449
Bifall till Stats-Utffottets Memoria! om
något ärligt understöd, för Öfwer-Commistarien
I.in68teät8 Enka och Barn.
Bifall till twänne Lag-Utffottets Memorial,
det ena om en särskild författning till iagttagande
i afseende pä inteckning i fast egendom,
det andra rörande Landtmätares rättighet att
täta utmäta sitt arfwode.
Bifall till Stats-Utskottets utlåtande öfwer
Capitaine» I^1se8tröm8 och Assessoren Oalins
motioner om f. d. Konungens -vistelse.ort.
Af den 4 October:
Gillande af Stats-Utffottets utlätande öfwer
Handelsmannen yttrande om lö
ne-tillökning
för Städernas Magistrater.
Gillande af Stats-Utffottets Memorial, rörande
Borgmästaren ^r5!-mi motion att benädnings-frägor
i Balance- och Ersättnings-mäl
böra af Konungen ensamt behandlas.
Äterremist af Stats-Utffottets Memorial, i
anledning af Konungens Nädiga prc-position om
Riksdagskostnaderna.
Fastställande af den wid sista Riksdag beflutna
Bewillnings-summan.
Bifall till Banco-Utffottets Memorial, rörande
Delägarnes uti Äbo Discont rättighet
att emot Banquens Transport-Sedlar äterfä
det Silfwer de insatt.
Bifall till Stats-Utffottets betänkande om
Staten för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen,
Dest Gemäl och Dest Son.
Gillande af Stats-Utffottets utlätande öfwer
Konungens Nädiga proposition om medel och utwägar
till godtgörande af nägra oförutsedda utgifter.
Lid-, och M. prot. N>o 57, 58. Bi
-
4Zv Den 12 Qctober.
Bifall till Lag-Utskottets utlätande öfwer
Riksdagsmannen Nilssons gjorde mo
tion,
angäende nägot förordnande i afseende pä
mindre barn uti ostift bo.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial, rörande
Handelsmannen motion derom att
Manufacturister och Handtwerkare, lika som
Handlande, blefwe tillätit sina fordringar med
et> styrka.
Af den 6 October:
Bestut om en Medailles stäende, i anledning
af det lyckliga Thronföljare-walet.
Bifall till Stats-Utstottets Memorial, rörande
Doctor Hlmguists motion derom att §mbets-
och Tjenstemän skulle frän innewarande
ärs tredje qwartal fä till godo njuta den för
dem wid förra Riksdagen beslutne löne-förhöjningen.
Bestut att, sedan Riksdags-ärenderna blifwik
slutade, och Riksdags-beslutet ^här justeradt,
till den 18 dennes. Riksens Ständer sedermera
stola begifwa sig till Stockholm, för att hylla
Kron-Prinsen, och ätt endast denna Act sedan
stall i Riksdags-beslutet införas.
Höglofiige Ridderstapet och Adeln ätstiljdes
klockan half till 2.
In 6cleM krotocolu,
6, LUverStolxe.
Lörda
-
Den 1Z Oetober. 4Z'l
Lördagcn de» ^ October.
visnum klockan 11 förmiddagen.
Upplästes ett frän Constitutions-UistotteL
inkommit Memorial af den 12 October, hwaruti
förestäs, det täcktes Riksens Ständer förordna
att de Acter, innehällande förstag till sädane
förändringar i Grundlagarne, som wtd
denna Riksdag af Utskottet blifwit aflemnade,
och hwari äfwen innefattas, utom det nu »varande
Utskottets tillstyrkande, de anmärkningar
som wid Grundlagarnes antagande och under
ststledne Riksdag gjordes, mätte pä allmän bekostnad
ofördröjeligen af Trycket warda särskilt
utgifne.
Bifölls.
Upplästes och godkändes följande Ridderstapets
och Adelns underdäniga ffrifwelse till
Kongl. Maj:t:
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Uti fkrifwelse af den 11 i denna mänrd,
har Eders Kongl. Maj-.t i Näder behagat gift
wa Ridderskapet och Adeln tillkänna, att Eders
Kongl Mast, wid öfwerwägande af den Riddarhus-Ordning,
som wid innewarande Riksmöte
blifwit af Ridderskapet och Adeln antagen
samt Lill Eders Kongl. Majtts Nädiga stadfästelse
i underdänighet öfwerlemnav/funnit,
l anseende till 2 Mom. i 12 8. af samma Riddarhus-Ordning,
den anmärkning böra göras:
att den Adelsman, som med Eders Kongl. Maj-.ts
särskilda Nädiaä tillständ sig emot främmande
Ofwerhet med Tro- och Huldhets-Ed, förpligta!,
* *
482 Den iz October.
och Egendom eller Embete inom Riket hafwer,
mä med lika wilker i:sia Mom. i ofwannämde
§. föreffrifwer Säte pä Riddarhuset intaga.
Ridderffapct och Adeln, sem fullkomligt
insett grunden till den af Eders Kongl. Maj:t
föreslagne ändring i 2 Mom. 12 §. af Riddarhus-Ordningen,
har densamma antagit; och
fär Ridderffapct och Adeln altsä i undefdänighet
anhälla, att den till Eders Kengl. Maj:t
öfwcrlemnadeRiddarhus-Ordning mä, med iagttagande
af oswannämnde ändring, i Räder fastställas,
för att till efterlefnad frän början af
nästkommande Riksdag blifwa gällande.
Ridderffapct och Adeln framhärda oc.
Upplästes ett frän Stats-Utffottet inkommit
Memcrial af förledne gärdag, innefattande,
uppä anförde ffäl, det swar uppä Ridderffapets
och Adelns gjorde äterremisi af betänkandet,
rörande de pä Allmänna JndragningSStaten
uppförde extra löner och pensioner, att
Utffottet icke af anmärkningarne derwid, funné
anledning för sig att ändra sin i ämnet gjorda
hemställan; samt beträffande redactionen af i:sta
puncten af pensions-grunderna, att de deruti
föreslagna undantag böra försiäs hafwa afseende
pä hwad denna punct i allmänhet stadgar.
Ladcs pä Bordet.
Upplästes Allmänna Beswars- och OeconomiW-Utffcttets
betänkande af den 11 vennes,
hwaruli Utffottet, till swar pä remitterade Memorialcr
af Herr tUontzoinerle, kaoian, af Riksdagsmännen
llellr Oxelberg, ingers foacllim8-  8l>n, fan perion, son38 ingersson, och Lric
Ollman, samt Prosten Uinäestrllm rörande sa
Den iz October. 455
wäl Allmänna Magasins-inrättningen som utwägar
till Spannmälens hällande i pris, sig
yttrar: att hwad uti nägra af förenämnde Memorialcr
är anfördti afseende vä Allmänna Magazins-inrättningen,
har Utskottet funnit wara
beswarat genom Stats- och Oeconomi^-Utskottens
den Z dennes gemensamt afgifne betänkandes
anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
om nämnde inrättning: att bwad Spannmälsprisen
beträffar tillstyrkt det Riksens Ständer
mätte hcs Konungen i underdånighet anställa,
att Hans Majtt, efter som för Riket ansäges
förmänligast, täcktes i Räder genast, antingen
tills widare förbjuda införsel af Utlänst
Spannmäl af alla stag, eller ock derä stadga en
sä förhöjd Tull, att den icke till försäng för
Swensta Spannmälens afsättning kan införas,
samt i sednare händelsen tillika i Räder anbefalla
wederbörande, att noggrant tillse, det nägon
försnillning sif Tullen ä Utländsk Spannmäl
ej blifwcr föröfwad, m. m.
Lades pä bordet.
Upplästes Allmänna Beswärs- och Oeco,
norina-Utskottets utlåtande, af den 11 October,
öfwer Riksdagsmannen ittckve U»r88on8 Memorial,
rörande det sä kallade Förstärkningsmanstapet,
samt Illgn8 lltanssoi^, rörande den
till werkställande nya votering, hwilket betänkande
war ätföljdt af twänne Ledamöters särstilta
yttranden.
Lades pä bordet.
Upplästes Constitutions-Utskottets Memorial
af den 10 dennes, rörande-förändringar
uti Tryckfrihetslagen, ätföljdt af förslag till
desta
454 Den iZ October.
detza förändringar; hwilka förslag skulle enligt
Regerings-Formen bwila till upptagande och
afgörande wid nästa Riksdag.
Upplästes Bewillnings-Utskottets Memorial
af den .11 October, innefattande Regler och
Föreskrifter till de Skattskyldigcs och Taperingsmännens
samt andre Wederbörandes efterrät-^
telse- samt atföljdt af Formulairer för uppgift
tillMantalsskrifning samt Berednings- och Taperings-Committeerne.
Lades pä bordet.
Upplästes Bewillnings-Utskottets Memorial
af den 12 October, innefattande, i anledning
af i Borgare-Ståndet gjord anmärkning
wid Bewillnings-Utskottets utlätande öfwer
frägan om Caracterers beläggande med Bcwillnings-afgift,
Utffottets förklarande af de skäl
hwarföre det icke kunnat en sädan afgift tillstyrka.
Ridderskapet ock Adeln förklarade detta utlätande
bora anses säsom all nottttam aftemnadt.
, Upplästes Bewillnings-Utffcttets inkomne
Memorial af den ii October, hwaruti, i anledning
af gjord motion af Stats-Majoren, vice
Talemannen Westin, tillstyrkes, dels att en belöning
af ZoooR:dr Banco mätte tilldelas den
som till nästa Riksdag utarbetat och dä utgifwer
ett sä fullständigt förslag till Bewillningcns
.utgörande, att det af Riksens Ständer, efter
deras Bewillnings-Utskotts hörande, i berörde
afseende gillas och antages; dels att twänne
andra belöningar af i,soo och 8oo R:dr mätte
utdelas ät dem hwilkas förslag kunde finnas
leda till wäsentelig nytta och upplysning i äm
-
Den iz October. 455
net, men som likwäl ej ägde den fullständighet
som förstnämnde project; hwilket allt skulle ankomma
pä Riksens Ständers wid nästa Riksdag
pröfning och bestämmande; och borde, efter
Utskottets tanka, omnämde belöningar utgä
af Bewillnings-medlen.
Lades pä bordet.
Herr Baron och Landt-Marffalken hemstälde
om icke Stats-Utskottet borde anmodas att
förestå utwägar till bestridande af kostnaden
till den i dag beslutne tryckning af de till nä.
sta Riksdag smilande Grundlags-frägor.
Bifölls.
Justerades eleni-Protokollet för den 6 dennes.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protokoll, wid Urtima Riksdagen i Örebro,
den iz October 1310.
S. D. Biföll Högloflige Ridderffapet och
Lldeln Constitutions-Utffottets i dag ingifne Memorial,
rörande särskild tryckning pä allmän
bekostnad af de Acter, hwilka af ConstitutionsUtffottet
blifwit till Riksens Ständer öfwerlemnade,
innehäilande de förslag till förändringar
i Grundlagarna, som wid sistledne och innewarande
Riksdag blifwit gjorda; hwarjemte
Ridderffapet och Adeln beslöt det Stats-Utffottet
skulle anmodas härtill föreflä nödiga medel.
l-lt supra.
Upplästes Banco-ULffottcts utlätande af
denna dag öfwer de anmärkningar som den 11
den
-
456 Den iZ Oktober.
dennes blifwit gjorde wid Utffottets yttrande
i anledni>g af Hans Maj:ts Nädiga Proposition
i afseende pä Jernwerksrörelsens upprätthållande;
innefattande detta Memorial de
ffäl hwarföre Utffottet ansett sig icke kunna
frängä sitt i ämnet förut asgifne utlåtande.
Lades pä bordet.
Höglcflige Ridderffapet och Adeln ätffilj,
des klockan half 2.
In kllem ?rotocolli,
6. Lilverstolpe.
Lördagen den iz October.
klenum klockan 7 om aftonen.
UpplästcsLag-Utskottets, i anledning affrän
Riks-Ständen gjorde äterremitzer, inlemnade
Memorial af den 12 October, med nytt project
till stadgande» tjenlige att afstyra upplopp.
Lades pä bordet.
Upplästes Lag-Utskottets, utlätande af den
9 October, öfwer 'den till Utffottet remitterade
motion buruwida frägor.om eftergift, medelst
nåd i Balance- och Ersättnings-mäl, enär ds
röra Tjenstemän wid Riksens Ständers penninHero-erk,
kunde af Konungen ensamt bebandlas;
iörklarandes Utffottet sig icke anse desia flags
benädnings-frägor kunna innefattas rinder nägon
af de i Regerings-Formens 88 §., säsom till
ett Lag-Utffotts handläggning börande de^ar af
Lagar och Författningar, och således, dä denna
motion syntes åsyfta en förklaring eller ett
utwidgande af de i Regerings-Formens 25 §.
Konungen tillerkända jura nmjestXrics, ansett
Den iZ October. 457
sig icke tillkomma att nägot hufwudsakeligt yttrande
häröfwer afgifwa.
Ladcs pä bordet.
Herr L^rlkeim 6^IIensköIcl, L^rl: Nägot
mera än fyra mannder äro förflutne, sedan det
härdaste stag träffade Konungen och Fäderneslandet
uti förlusten af war älskade Kron-Prins
La,l ^u^ust. Fran alla kanter af Riket, i alla
klasier af Medborgare, af alla aldrar har
den djupa bedröfwelsen blifwit uttryckt genom
klagan och tärar, wältaligheten har i de skönaste,
sannaste drag, tecknat den bortgångne Furstens
dygder och egenskaper. Men den wärd
som sorgen, tacklamheten och kärleken rest ät
desi minne, äterstär annu en handling, som
stall bekräfta att den listiga saknaden icke war
en stor olyckas, icke första ögonblickets häftiga,
men lätt förswinnande intryck pä ett lättsinnigt
Folk; att Swensta Nationen, rältwis i sina
minnen, som isina förhoppningar, kan pä samma
gäng bära offret af sin tillgifvenhet ät den
som stall grunda desi framtida sällhet, och ät
den som skulle gjort det, om Försynen förlängt
desi dagar. Jag ankäller derföre ödmjukeligen
hos Härr Baron och Landt-Marstalken och Hogloflige
Ridderstapet och Adeln, att en Medaills
mätte blifwa slagen till förewigande af den ädle
Furstens minne och dygder, af Sweriges förlust
och Nationens saknad; och utbeder mig derpä
wördsamt Herr Baron och Landt-Marskalkens
Propositioff.
Proposition ä denna Herr 6^lic-n8kölcls
motion klef härefter genast af Herr Landt-Marstalken
gjord, och af Ridderstapet och Adeln bifallen;
-
463 Den iz Oktober.
fallen; hwarjemte beflöts att kostnaden härtill
ffulle af Banquen bestridas, samt att de öfrige
Riks-Ständen ffulle manligen inbjudas, att r
desia besiutmedRWderffupct öchAdeln sig förena.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och
Oeconomi»;-Utskottets i förmiddags-plenum pä
bordet lagda utlätande öfwer Riksdagsmännen
lutve I^ti-880N8 och bliin8 tl»n88vn8 Memorialer,
rörande Förstärknings-manffapet och den
npa Re teringen.
BiföllS.'
Föredrogs ä nyo och bifölls samma Utffots
denna förmiddag pä bordet lagda utlätande
i afseende pä Spannmälens hällande i
wärde.
Likaledes blef, wid förnyad föredragning,
bifallit Bewillnings-Utffottets i förmiddagspienum
pä bordet lagda Memorial, rörande
belöningar för till uppgifwande förslag tillBewillningens
utgörande.
Upplästes Lag-Utffottets utlätande af den 9
Octcber öfwer Borgmästaren dlen86U8 Memorial^
afseende pä säkerheten af köp, hwaruti Utskottet
bemställer att desi i afseende häruppä, föreflagne
Lag-förändring mätte till pröfning wid nästa
Riksdag fä uppskjutas, saint densamma emed,
lertid fä underkastas Allmänhetens granskning.
Lades pä bordet.
Upplästes Lag-Utffottets, uti Memorial af
den 5 Ociober, innefattande utlätande öfwer
Herr kMnner8tAM8 Memorial, rörande den till
förordnande Lag-CommitW-ens befattning och
göromä>, premiers utsättande för de bäst utarbetade
Lag-projecter m. m.z förklarandes sig
Utffot
-
Den iz October. 459
Utskottet icke anse si,a äga anledning till annat
yttrande än det Utskottet wid sistledne Riksdag
afgifwit i sitt betänkande af den i April!, angående
Lagarnes urffiljande, förenkling och förbättring,
hwilket, enär det dä icke skall blifwit
till Kongl. Majit i underdånighet eppedieradt,
Utskottet tillstyrker mätte i sammandrag säsom
en Riksens Ständers Underdåniga önskan hos
Kongl. Maj-.t wid denna Riksdag anmälas.
Lades pä bordet.
Uppä hemställan af Herr O^llengkölll och
derä gjord proposition af Herr Bäron och LandtMarskalken,
bifölls att storleken pä den i dag
beslutne Medarlle öfwer Högsalig Kron-Prinsen
Oall ^u^u8t skulle blifwa lika med storleken af
den som präg'ades i anledning af Hans Kongl.
Höghets utwaljande till Thronföljare.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. RidderskapetS och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den iZ October 1810.
S. D. Beslöt Högloflige Ridderskapet och
Adeln för sin lx?, att ca Madaille till uttryckande
af Nationens saknad, wid förlusten af
Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen L-irl />ugu8t,
skulle pä Riksens Ständers Banks bekostnad präglas,
af lika storlek med den sorn präglades öfwer
Hans Kongl. Höghets utwäljande till Thronföljare,
och skulle de öfrige Respeotive Ständen
manligen inbjudas att uti detta beslut med Ridderskapet
och Adeln sig förena, vt 8upia.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Bewillningö-Utskottets,
uti Memorial af den 11
den
-
46o Den iz October.
dennes afgifne tillstyrkande, angäende utsättande
af ett pris för det fullständigaste Förslag
till utgörande af Bewilln ng. Ur sapr».
S D Allmänna Be wals- och Oeconomin--  Utffottets utlåtande af den 11 Let ber, öfwer
ätfflllige Riksdagsmäns gjorde motioner, rörande
Spannmåls-Magazins-Directionens styrelse
och förwaltning, samt angäende utwägar
till Spannmålens hällande i pris, blef wid förnyad
föredragning, af Ridderffapet och Adeln
gilladt och bifallit. Ur 8npra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oeconomi^-Utskottets Memorial
af den 11 dennes, innefattande utlätande
öfwer Riksdagsmännen lutve Unrssons och
I-tans k-l-rn880N8 i afseende pä det sä kallade
Förstärknings-manskapets utgörande gjorde motioner.
Ut supra.
Högl, stige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan en qwart till 9-
In lläem krotocolli,
6. 8ilvLr8tolpT.
Söndagen den 14 October.
klenum kl. half 12 förmiddagen.
Föredrogs ä nyo det af Lag-Utskottet förledne
gärdag inlemnade Project till en Lag,
ägande till föremä! att afstyra upplopp.
Undertecknad .silverstolpe, -^xel Uabriel,
uppläste härefter följande Dictamen:
Under fullt erkännande af de afstgters rent
het och medborgerligheten af de principer som
ledt
Dcn 14 October. 461
ledi Lag-Utffottet ivid sammanfattandet af det
nu till afgörande föredragne Project, kan jag
ej un-dgä uppriktigt tillstå, det jag för min del
anser detaljerna af detta förslag icke i klarhet,
bestämdhet och förmäga att werka till sitt
ändamäl smara mot grundsatsernas riktighet.
Jag wet wäl, att sedan detta mål, efter äterförwisning,
ä npo inkommit, är det Högloflige
Ridderffapets och Adelns rättighet att genom
dest behandlande efter behag, insätta alla
fullkomligheter uti bristernas ställe. Men under
denna äspftning, som säkerligen sinnes i
hwarje redlig Medborgares afsigt, torde det likwäl
wara twifwelaktigt huruwida denna äspftning
kan winna sin fullbordan under de fä dagar
Riksens ständer ännu äga att anwända
till detta ämnes besinnande. Jag har, sedan
Projcctets uppläsande förledne gårdag, haft
tillfälle att afhöra ätffilliga kloka och aktningswärda
mäns tankar om detsamma. De hafwa
warit sä ffiljaktige, träffat förslaget i sä wigtiga
delar, och derutöfwer warit sä mängfaldiga
i afseende pä förbättringarne, att jag för
min del tyckt mig inse, om icke omöjligheten,
Åtminstone de största swärigheter, möta förhoppningen
att nu se denna wigtiga Lag stadgad pä
ett satt som Nationen bör af sina Fullmägtige
sörwänta. Af denna anledning wägar jag Högloflige
Ridderffapets och Adelns pröfning underställa,
om icke, utan att hwarken fullt gilla
eller fullt ogilla Lag-Utffottets förslag, som icke
är förkastligt derföre att det ej är fullkomligt,
Ridderffapet och Adeln skulle finna för det närwarande
tjenligast att stanna i ett beslut af ungefär»-
-
462 Den 14 Octobek.
gefärligen följande innehall: att, dä, wid gransk*
ning äf Lag-Utskottets för stag om en Lag vill
afstyrande af upplopp, fä wigtiga betämligbeter
emot desi antagande sig yppat, som icke synas
kunna med mogenhet afhjelpas under den
korta tid Riksens Stander sig för Riksdagsärendernas
afgörande föreskrifwit, och en Lag,
hwars stadgande bör stä i den aldra närmaste
gemenskap med afseendet ä den allmänna Medborgerliga
säkerheten, kräfrver ven samwetsgrannaste
behandling; sä har Ridderskapet och
Adeln för sin del ansett all ätgärd wid förenämnde
Project för denna Riksdag böra hwila,
och Riksens Ständer för det närvarande
kunna ätnöjas med den underdäniga anhällan
bos Konungen, att Hans Maj-.t täcktes^ wid
inträffande upprors-tillfällen, efter föregängne
warningar, genom Wederbörande Embetsmän
gifwa werkställigbet ät den i Lagarne stadgade
grundsats, att wald mä med wäld mötas, i det
vwilkorliga ändamäl att Riks-Lagarne mä upprätthällas,
och allmän och enskild säkerhet blist
wa tryggade.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemstälde
om Höglcflige Riddcrffapet och Adeln bifölle
8iivei5to!pe8 Dictamen, och att i sädant
fall flutmeningen af detsamma mätte ordagrant
utgöra Ridderffapets och Adelns beslut i detta
ämne.
Bifölls.
Äfwenwäl beslöts att de öfrige Respective
Ständen skulle genom en Deputation skyndesamt
underrättas om detta beslut, hwilket i följande
Protccolls-Utdrag innefattades:
Ut
-
Den 14 October. 46Z
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protoeoll, wid Urtima Riksdagen i Or<-  bro, den 14 October 1810.
S. D. Dä, wid granskning af Lag-Utskottets
förslag om en Lag till afstyrande af upp»
lopp, sä wigtiga betänkligbeter emot dest antagande
sig yppat, som icke synas kunna medmogenbet
afhjelpas under den korta tid Riksens
Ständer sig för Riksdags-ärendernas afgörande
föreskrifwit, och en Lag, hwars stadgande
bör sta i den aldra närmaste gemenskap med
afseendet ä den allmänna Medborgerliga säkerheten,
kräfwer den samwelsgrannastck behandling;
sä- har Ridderskapet och Adeln för sin del
ansett all åtgärd wid förenämnde Project för
denna Riksdag böra hwila, och Riksens Ständer
föt^ det narwarandc kunna ätnöjas med den
underdäniga anhällan hos Konungen, att Hans
Majit täcktes, wid inträffande upplopps-tillfällen,
efter foregängne warningar, genom Wederbörande
Embetsmän gifwa werkställighet at
Len i Lagarne stadgade grundsats, jatt naiv
ma med wald mötas, i det owilkorliga ändamäl
att Riks-Lagarne mä upprätthällas, och
allmän och enskild säkerhet blifwa tryggade.
blt supra.
Ankom och emottogs Hof-Cancelleren Friherre
sk ^Vetter!;teclt, som ä Kongl. Mains
wägnar aflemnade följande Kongl. Maj-.ts Mdiga
ffrifwelse, bwilken, sedan Hof-Cancelleren
afträtt, upplästes, sä lydande:
464 Den 14 Octobcr.
c ^ kl. med Guds Näde, Sweriges, Göthcs
och Wendes Konung oc. oc. oc. Arfwinge
till Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein
oc. oc.
Wär synnerliga Pnnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig, Troman, Herr Friherre,
Landt-Marskalk, Riddare och Commendeur
af Wäre Orden! Wi hasme i Räder lätit
Ost föredragas. Eder, ä Ridderskapets och
Adelns wägnar, till Osi afiatne underdäniga
ffrifwelse af denna dag, med tillkännagifwande
att Ridderffapet och Adeln antagit den förändring
uti 2 Mom. 12 tz. af den nu föresta^-  ne omarbetade Riddarhus-Ordningen, Wär Nådiga
ffrifwelse till Eder af den ii i denna mänad
innehäller; och dä Wi för öfrigt ej hafwe
någon anmärkning alt göra emot i fräga warande
Riddarhus- Ordning, hafwe Wi densamma,
med iagttagande af ofwanberörde förändring
uti 2 Mom. 12 8-, härmedelst gilla och
stadfästa welat, för att till efterlefnad, frän
början af nästkommande Riksdag blifwa gällande.
Detta hafwe Wi Eder till Nådigt swar
samt Ridderskapets och Adelns behöriga kungörande
i Räder meddela welat, och befalle Eder
Gud Alsmägtig, synnerligen Nädeligen. Orebro
Slott den iz Oct.ber 1810.
L ^ k k.
6. ak
Till afgörande företogs Banco-Utffottets
sedan den 8 dennes hwilande utlätanve öfwer
Konungens Nädiga Proposition om utwägar
till Jernwerksrörelsens upprätthällande, jemte
Utffot
-
Den 14 OcteLtt. ^ 46Z
Wstottets förledne gärdag uppläste swar pä
Riddcrstapets och Adelns aterremisi.
Herr 6eijer8tLM, joban kkenric,. hade inlemn.
at ett D e ta men som upplästes sä lydande:
Tre Ständ hafwa redan bifallit Banco-Utffottets
betänkande. Ett olika beslut af Riddcrffapet
och Adeln ändrar ej Riksens Ständers.
Det är således ej min afsigt att utwerka nägon
ändring deruti. Dä ester min öfwertygelse, ett
för Banquen och för Fäderneslandet möjeligen
icke mädeligt bestut är fattadt, utbeder jag mig
allenast att till Protocollet sä öfverlemna mina
tankar derom.
Detta bestut synes mig tydeligen fattadt i
följe af ett misiförständ. Banco-Utffottet yttrar
i sitt sista Memorial, att man prkat en bestämd
siere ärs frikallelse för Läntagare ifrän
förbindelsen att länen Återbetala. Sädant äk
aldrig yrkadt, hwarken i Konungen.s Nädiga
Proposition, ellerst de anmärkningar jag gjorde
mid Banco-Utskottets förra Memorial. Hwac
och en bör eller kan känna att alla län, pä Metall.
Effecter i Banquen, äro gjorda med i Reversen
tydeligt utsatt wilkor, att de antingen
helt och hältet eller till en del, när som hälst,
utan afseende pä wisi förfallotid, kunna uppsägas.
I detta till Banqucns grundförfattning
hörande stadgande, är ingen ändring begärd,
säledes ingen frikallelse pä siere ar for Läntagaren
att länet äterbetala, och säledes flutligen
inga permarrenta län föreflagne. Möjeligbet att
tvid förfallotiden fä göra omsättning, är nägot
Helt annat. Jag kan ej inse-, hwarföre Banquen
Ribb. och Ad. ptot, Hki:o §9,6i3,
466 Den 14 Oktober.
genom betz wägran, stall kosta Näringsidkaren
i bemedlade Individuel händer.
Efter de upplysningar jag ägt tillfälle att
inhämta, kan den som will jemnföra Banquens
utläningslängder erfara, huru fordom Manu»
fatturisterna sjelfwe syntes i Banquens Böcker,
dä deremot nu merendels förlagSgifwarena
stola beläna Effccterna: om man efter nägon
tids förlopp stolle finna der ännu färre Bruksägares
namn, men desto flere Handlande, stall matt
lätt dömma till -verkan och följden, af det nu
tagna bestutet. Om ett förstörd hufwud-näring
dä tillika gör Riket fattigare, lärer det än mera
wisa sig hwad Banque» derwid wunnit.
Banco-Utskottets tillstyrkanden synes mig
motiverade med förtäckta uttryck. Mä det wara
mig tillätit att i samma drägt fä kläda mina
spädomar. En gäna ställ likwäl saken klart
inses, ty inga intrcsten werka länge pä samma
sätt. Det stall dä utrönas hwad som -verkligen
befordrar realisauonen inom Bänquen: det
stall utrönas, cm den beror af iagttagandet
af wifla mcthoder i Författningar, eller om,
sedan ett Lands penningewerk ligga under, den
kan befordras genom nägot annat sä kraftigt
som genom hufwud-näringarnes upphjelpande.
Kongl. Majit har för andra gängen fästat
Riksens Ständers uppmärksamhet pä detta wigtiga
ämne. Jag har uti inwändningarne deremot
icke träffat ett werkeligt bewis att desia Hans
Propositioner kunde medföra nägon stada. Landet
anses skyldigt att -vidkännas en förlust, pä
det stal att dest afhjelpande skulle rubba grundförfattningarne
af ett werk, som det stär i Rik
-
Den 14 October. 467
sens Ständers magt att när som hälst omskapa.
För min del anhäller jag allenast att fä
iProtocollet antecknadt, det jag tacksamt erkänner
Kongl. Majus hulda omsorg, och ansett
mig icke kunna bidraga till ett beslut, som, ej
förekommer möjelighcten att göra de samme
fruktlöse.
Herr Lsrlbeiin (i^Ilenskölä, L»rl: Jag får
den äran tillkännagifwa att dä Höglostige Riddcrskapets
och Adelns äterremisi förcwar i Banes-Utskottet,
insägo Utffotters Ledamöter» jemte
mig, möjligheten af den miHtanka pä BancoFörwaltningen
som Herr Osi^er8tLm i stna anmärkningar
ansett kunna befaras om pröfningsrätten
i afseende pä läns prolongation lemnades
oinskränkt i samma förwaltnings händer.
Jag anhöll derföre att, till wedcrläggning af en
sädan misitanke, det medel Banco-Utffottet deremot
antagit äfwen mätte, i Utffottets swar Pä
äterremisien blifwa anfördt. Men denna min
proposition wann icke bifall: och jag fär derföre
nu, enligt hwad jag för Utskottet förklarat,
den äran anmäla, att t Reglementet som för
Fullmägtige kommer att utfärdas, blifwer, till
förebyggande af en möjlig mannamon, infört,
att den lindring i wilkoret» för Zernläns inbetalning,
som Banco-Fullmägtige, efter förutgäende
föreffrifna formaliteter tilltror sig kunna
bewilja» skall, om den bewiljas en pantägare,
äfwen komma alla till godo.
Herr , Oettlok: I anledning
af hwad Herr (-yilensköill nu anmält, fär jag
den äran nämna, att r 1779 ärs Reglemente,
som tydligast utstakar grunderna förJernbelä
*
* nin
-
468 Den 14 October.
ningen, är tillfälle lemnat ät Fullmägtige att
prolongera läne-terminen; men derwid är tillika
förestrifwit, att sädant bör ffe efter föregängen
öfwerläggning mellan alla Fullmägtige,
hwilka dä äro pligtige att till Protocollet anföra
sina tankar. Det kan således ej wid detta
tillfälle wara någon fara för wäld och personlighet.
Hwad Herr Oeijerstsms nu gjorda
anmärkningar angar, fär jag nämna, det stadgandet
i Reverserna, att länen efter 6 weckors
uppsägning kunna infordras, har, sa mycket
weig är bekant, ej förr än efter är iLvo funnits,
dä det i Reverserna infördes af orsaker som torde
wara kände, men icke här behöfwa upprepas.
Denna utwäg är en nödresourcc, hwilken jag
önstar att Banquen icke mera hädanefter än
hittils mätte behöfwa nyttja. Genom den kännedom
jag har om Danquens tillständ, efter de
flera tillfällen dä jag warit hedrad af Högloflige
Ridderstapets och Adelns förtroende, dels
säsom Revisor , och dels sä som Ledamot ut Banco-Utskottet,
wägar jag försäkra att de af Herr
6eijt:iLt3m anförde betänkligheter icke äro sä
wigtiga, och att Banco-Utstottets tillstyrkande
innefattar allt hwad i denna sak, i förening
med BanqucnS intresie, kan tillgöras.
Herr Baron och Landt-Marffalken: Som
Herr Leijerslam l sitt Dictamen ej yrkat annat
än att i, detta ämne fä aflemna sakförklaring
till Protccollet, sä fär jag genast föreflä
Höglcflige Ridderffapet och Adeln gillande af
Banco-Utstottets betänkande.
Bifölls.
Den 14 Oelober. 469
Föredrogs ä nyo och bifölls BewillningsUtffeltets
förleden gärdag pä bordet lagda Memorial,
innehälsande Regler och Föreskrifter till
de Skattffyldiges och Taxeringsmännens samt
andre Wederbörandes efterrättelse med åtföljande
Formulairer för Mantalsskrifning samt Berednings-
och Taxerings-Committserna.
Uppropades och afgeck Deputationen till de
öfrige Respective Ständen, under anförande af
Grefwe tttörner, ^ctolk Oöran.
Föredrogs ä nys Lag-Utskottets förleden
gärdag pä bordet lagda yttrande öfwer frägan
öm näd i Balance- och Ersättnings-mäl, i afseende
pä Tjenstemän wid Riksens Ständers
pennings werk; hwilket yttrande blef af Hägloflige
Ridderffapet och Adeln gilladt.
^Likaledes föredrogs ä nyo och bifölls Lagutskottets
förledne gärdag pä bordet lagda utlåtande
öfwer Herr ^nnei-stams Memorial, rörande
Lag - Committeen.
Lag-Utskottets utlätande öfwer Borgmästaren
Memorial, rörande Köpeafhand
lingar
i afseende pä fast egendom, hwilket förledne
gärdag war lagdt pä bordet, blef ä nys
uppläst och gilladt.
Upplästes ett ifrån Bewillnings-Utskottet
inkommit Memorial af den 11 October, innefattande
swar pä i Borgare- och Bonde-Ständen
gjorda anmärkningar wid Utskottets utlätande
öfwer Advocat-Fiscalen kalKmanZ erinringar
w^d Bewillnings-Förordningen.
Uppä föreställning af Herr Baron och LandtMarskalkcn,
ansäg Ridderffapet och Adeln nägcn
ätgärd härwid icke äga rum, seoan Rid
derffa
-
470 Den !4 Oetober,
derstapet och Adeln bifallit Utstottets första be.
tänkande.
Uppläste- och godkändes följande underdäniga
strifwelser till Kongl. Majrt:
1:0 Om Remisilaget för Landt-Räntmästarne
ä Riksgälds-Contoirets medel.
2.0 Om Hamburgste Banquierernes fordringar.
Z:o Om Jernwerksrörelsen.
4:0 Om Stängsel-styldigbelm.
5:0 Om Sillfisket pä djupet.
6m Om Expectance-Lönerna för Finsta Officerare.
70 Om »vitfeillrffa Denationerna.
Härefter äterkom Grefwe lviörner med den
till de andra Ständen afsände Deputation och
redogjorde för sin bestickning.
Föredrogs ä nyo Stats-Utstottets sedan d.
2 October bwilande betänkande, rörande de pä
Allmänna Indragnings-Staten uppförde extra
Löner och Pensioner, jemte Utstottets förledne
gärdag pä bordet lagda, swar ä Ridderstaxets
och Adelns äterremisi af detta betänkande.
Uppä gjord proposition blef Utstottets betänkande
af Ridderstapet och Adeln bifallit.
Grefwe körner, 6öran.' Jag fäk
härwid endast den äran tillkännagifwa, att redan
dä jag hos Ridderstapet och Adeln anmäl-.
, te mina anmärkningar witz betänkandet öfwer
detta ämne, förestälde jag mig att de i StatsUtstottets
tanka skulle förefalla mycket, för obetydliga,
för att åstadkomma ändring uti Utskottets
tillstyrkanden, och att jag derföre ej eller
begärde deras hänwisande till Stats-Utskottet»
-
Den 14 Oktober. 471
ket. Jag fär således nu blott till Protokollet
nämna att jag af Stats-Utskottets swar icke
funnit anledning att stänga min förut i detta
mäl yttrade tanka.
Herr Baron och Landt-Marskalken: Da mälet
redan ar afgjordt och Grefwe förner blott
begärt sin enskilta tanke i Protokollet förwarad,
äger härwid ingen widare ätgärd rum.
Upplästes ett ifrån Cppeditions-Utskottet
inkommit Memorial af förledne gärdag, hwaruti,
i anledning af Ständcns olika tankar ivid justeringen
af den 8. i Riksdags-beflutet som innefattar
Riksens Ständers beslut om bibehällande
af samteliga Hogsta Domstolens Ledamöter,
föreflas följande jämkning: "likaledes har
"den af ost, enligt 103 8. Regerings-Formen
"utsedda Nämnd röstat öfwer den stägan om al"la
Högsta Domstolens Ledamöter äga Riksens
"Ständers förtroende, och böra wid deras systlor
"bibehällas, hwilken med Ja blifwit beswarad."
Hwarjemte Utskottet, t afseende pä wid denna
Riksdag gjorda förändringar uti Instruktionen
för Riksgälds-ContoiretsFullmägtige,föreflär
att i den till Riksens Ständer förut inlemnade
§. af Riksdags-beflutet, rörande detta ämne,
orden med nägca förändringar mätte
warda införde.
BiföllS. '
Upplästes ett ifrän ConstitutionS-Utskottet
inkommit Memorial af den 12 dennes, rörande
de wid förra Riksdagen och den nu warande
gjorda förslag till förändringar i RegerinqSFormen
och RiksdagS-Ordningen; hwilka för.
stag jemwäl wörö Memorialet bifogade.
Ridder
-
47L Den 14 Octoöer.
Ridderffapet och Adeln fann detta mäl enligt
Regerings-Funnen böra hwila till nasta
Riksdag.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Pro t eoll, wid Urtuna Nilsdagen i Orebro,
den 14 Oe i. ber 1810.
S D. B foll Hsqloftige Ridderftapct och
Adeln Lill alla delar Banco-Utskottets utlätande
öfwer Konungens Nådiga Proposition, rörande
utwägar Ull Jernhandterinwns upprätthälkande,
i anledning af det förleden gärdag pä
bordet lagda och nu a nyo föredragna berörde
Ucffotts Memorial, innehällande swär ä de anmärkningar
som hos Ridderskapet och Adeln wid
förenämnde utlätande blrfwit gjorde. Oe supra.
S- D. Biföll Högloftige Ridderskapet och
Adeln Lag-Utffottets förleden gärdag pä bordet
lagda Memoria!,, rörande den afHerrgtanDLrstsm
nmckta motion, om uppgift af en arbetsmethod
för Lag-Committeen. Oc supra.
S. D. Föredrogs a nyo ocb bifölls Lag-Utffottets
förleden gärdag pä bordet lagda Memorial,
rörande den af Herr Borgmästaren dlenS6n
wäckta motion till förekommande deraf att
icke twänne Köpeafhandlinqar om samma fafiigsets-egendom
med twänne särskilta Personer
mätte kunna upprättas. Oc supra.
S. D. Gillades bag-Utskottets i ett förleden
gärdag pä bordet lagdt Memorial afgifwit
yttrande i anledning af Borgmästaren ^ruenii
yrkande om upphäfwande af den pröfningsrätt
i frågor om eftc/aift medelst nåd i Balaneevch
Ersättnings-mäl hwilken Riksens Ständer
. ^ tvid
Den 14 Oetober. 473
rvid nästledne Riksdag sig förbehällit i afseende
pä Tjenstemän wld Riksens Ständers penninge-werk,
m. m. Or supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Bcwillnings-Utffottets
förleden gärdag pä bordet lagda Memorial,
jemte förflag till sa wäl Regler dch
Föreffrifter titt de Skattskyldigas och Taxeringsmännens
samt andra Wederbörandcs efterrättelse,
som Formulalr för uppgift till mantalsffrifning,
samt till Berednings- och TaxeringsCommitteerna
ej mindre ä Landet än i Staden,
och beflöt Höglofiige Ridderffapet och Adeln att
till alla delar dertill lemna sitt bifall, bie supra.
S. D. Biföll Höglofiige Ridderffapet och
Adeln Expeditions-Utskottets genom i dag inkommit
Memorial, gjorda förflag till nya Redactioner
af de twanne §. §. i Riksdags- beslutet
som röra Nämndens omröstning öfwer Högsta
Domstolen, samt fastställelse» af Instructiönen
för Futtmägtige i Riksgälds-Contoiret.
supra.
S. D. Biföll Höglofiige Ridderffapet och
Adeln Stats-Uiffottetö Memorial, rörande de
pä Allmänna Indragnings-Staten uppförda
extra Löner och Pensioner, m. m. i anledning
af Utskottets förleden gärdag uppläste Memorial,
innehällande desi swar pä de anmärkningar
som hos Ridderffapet och Adeln wid det förenämnde
bflfwit gjerde. dU supra.
Höglofiige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
klockan half till 2.
In llclem krotocolli,
A. 6. 8i1verstolpe.
Sonda
-
474 Den 14 Setober.
Söndagen den 14 October.
klenum klockan 6 eftermiddagen.
Företogs wal af Ledamöter till utgörande
af den i ^9 8- Regerurgs-Formen förefkrifne
Nämnd, kwartill följande Herrar och Män be»
funnos hafwa blifwit utsedda, nemligen:
Till Ordinarie Ledamöter:
N:o Röster.
1Z6 Friherre Lronstellt, Larl hrellrik - z6.
219 Friherre ^VranZel af Sausis, LkriLtlLn,
Ryttmästare - - - - - - 22.
247 Friherre hihesvärll, Fullm. Herr
(rörnn. Assessor - r - s 22.
284 .Friherre örnsköld, jokan willielm,
Öswersie ---------- 24.
Zi9 Friherre sk !4orllin, jokan, Lands
höfdinge
- -------- Z8.
Ig Herr Kikkin^, Larl (rustaf, Major - 36.
1Z9 Herr Käse, Fullmägtig Friherre Lellerström,
esri, sfwerste Lieutenant - 22.
184 Herr Lilkversvärö, Fullm. Friherre
Callerström, "hkure, Ofwerste - , 21.
408 Herr hiljeström, jacob Malcom,
Eapitain --------- 40.
792 Herr haxerkjelw, joban Henric,
Lagman - ----- - - - 39.
834 Herr Ltaöl von hollstein, klätt»
6ustak, Secreterare ------ 22.
1602 Herr Lzlllenkäat, Fullm.. Herr 'her
smellen,
hars Lustaf, CapitaiN - 34.
1702 Herr lörneblrll, Larl, Häradshofding
---------- 33«
1772 Herr
Den 14 Oetobek. 478
N:o Röster.
1772HerrLrummer, carl klsxnus, Notarie- 26,
1794 Herr von Hollsten, Lrlsnä, Häradshofding
---------- 22,
1856 Herr ve kärere, ^xel, Häradshofding
------ - - - ? 22.
19Z2 Herr Olllensköill, Fullm. Herr von
Sekant?, Carl jsacoö, Major ? - - 22.
1999 Herr kallicnstellt, /^llot^k l^re
llrik,
Kongl. Secreterare - - - - 37.
2010 Herr ak Oeijerstam, hollan Henric,
Hof-Junkare ------ 38.
§099 Herr von l^ruus, Lonrsll kerlll
nanll,
Major - ------- 33.
2186 Herr von Wakrenllorll', Gullers,
Brukspatron - - - - - - - - Z8.
N o Till Suppleanter:
983 Herr cronacker. Fullm. Herr 6eijerslsm,
claes. Brukspatron - - e 21.
1943 Herr Lerzensltölll, brik. Kongl.
Secreterare -------- 21.
2024 Herr Stiernstam, l-ullviZ, Häradshöfding
---------- 21.
2172 Herr voricks, Fullm. Herr von
Sekant?, Lustaf, Expedit. Secret. - 20.
Af hwilka de3'.ne förstnämnde lottade med
Friherre l?kure cederström, fom erhällit lika
antal röster.
Höglvflige Ridderffapet och Adeln ätffilideS
klockan half 10.
In tillen» krotocolli,
6. Silverstolpe.
Mända
-
476 Den iZ Oktober.
Mändagen d-n 15 Oktober.
klenum klockan 11 förmiddagen.
Ordförande under Herr Barons och Landt»
Marskalkens inträffade opaHlighet, Grefwe 6^-
Ltät Hsvvenliaupt.
Upplästes och godkändes följande underdäniga
ffrtfwelser tlll Kongl. Maj:t:
1:0 Om ätskillige wid Stats-Regleringen
förefallande omständigheter.
2:0 Om Brännwins-bränningen i Carlscrona.
Z:o Om medel Lill afstyrande af upplopp.
Dä wid flutet af denna expedition war infördt
att Lag-Utskottets förslag till Kongl. Maj:t
skulle öfwerlcmnas, men Ridderffapet och Adeln
ansäg detta icke hafwa warit Riksens Ständers
tanke och denna slutmening således innefattade
ett misitag som fordrade rättelse, sä skulle förslaget
till den underdäniga ffrifwelsen trll ExpeDittons-Ut
skottet äterlemnas i ändamål att berörde
slutmening mätte ur densamma uteslutas.
4:0 Om Stats.Werkets tillständ och behof
samt Bewillnings - summan.
Upplästes en ifrån Hans Maj:t ankommen
Nädig ffrifwelse till Herr Baron och LandtMarssalken
af förledne gårdag, hwaruti Hans
Majit förklarar sig med nöje samtycka till Riksens
Ständers beslut, i afseende pä Terminen
för Riksdagens afflutande samt i Räder tillkännagifwer
att Hans Maj:t,i anseende till den
längt framlidne ärstiden, ernade nästkommande
Tsdag, den 16 innewarande sig härifrän till
.Stockholm begifwa.
Upplä
-
Den iZ October. 4-77
Upplästes eit Memorial af denna dag
fran <Ltats- och Banco-Utskotten, hwaruti
tillstyrkcs en förhöjning af 100 R:dr Banco
frän 1810 ärs början för Fullmägttge i Banco-
och Riksgälds-Contoiret.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial af
denna dag, innefattande dest tillstyrkanden» om
arfwoden för Utskottens Secreterare ochCanzlister.
Lades pä bordet.
Upplästes Stats-Utskottets utlätande af den
iZ October, öfwer Preste- Borgare- och Vonde-Ständens
anmärkningar wid Utskottets betänkande,
angäcnde Kungs- och Kungsiadugärdarnes
förwaltning.
Lades pä bordet.
Upplästes ett frän Vewillmngs-Utskottet
inkommit Memoria! af denna dag, innefattan.
de det utlätande öfwer Borgare-Ständets gjorda
anmärkning att den af Utskottet projecterade
förändring uti 4 Art. 1 h. 7 Mom. körande
Bcwillnrngs-afgiften för Tjenstehjon more
stridande mot Bewillnings-Förordningens lynne
och grunder, att, uppä anförde stal Utskottet
tror sig icke äga anledning göra ändring uti
hwad redan blifwit föreslagit.
Lades pä bordet.
Upplästes ankomne Protodolls-Utdrag frän
det Högwärdige Preste-Ständet, af Len 8 Oktober,
r nn; fattande:
Bifall till Särffilta Ulffottcts tillstyrkan
om fastställandet af Le wid sista Riksdag fattade,
till den nästa gällande beslut.
Män
-
478 Den iZ Oktober.
Gillande af Bewillnings-Utskcttets Memsr
rial, rörande Riksdagsmannen l-LnAbeiks pästäende
om eftergift i Bewillning för Gestriklands
Allmoge.
Gillande af Bewillnings-Utskottets Memorial
om förskoning för Bewillmng för Åtskilligt
Städer och Orter.
Bifall till Constitutions-Utskottets Memorial
om föreslaget tillägg uti 14 §. af Justitia-Ombudsmannens
Instruktion.
Bifall till Bewillnings-Utffottets Memorial,
rörande nägra af Riksdagsmannen ^näsrs
Olsson frän Orebro Län äskade förklaringar t
Bewillnings-Förordningen.
Gillande af Bewillnings-Utskottets Memorial
om Bewillnings - uppbörden-wid Regementerna.
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, rörande
Marknaders hallande sä, att den sä kallade
Marknads-aftonen ej mä infalla pä Söndag.
Bifall till Bewillnings- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomi-s - Utskottens utlätande öfwer
Konungens Nädiga Proposition om Brännwins-bränningen
i Carlscrona.
Gillande af Lag-Utffottets föreslagna förklaring
af Z h. 6 Cap. Misigernings-baiken, i
afseende pä förolämpande af Utländska Magter
uti af Trycket utgäende skrifter.
Godkännande af Särskilta Utskottets Memorial,
rörande widtagande af wisia försigtighets-mHtt
i afseende pä f. d. Kllnursen.
Gillande af Bewillnings-Utsi?ttets utlätande
öfwer Konungens Nädiga Proposition, rörande
näara underdäntga ansökningar om eftergift
i Bewillning. Uf
Den 1Z Oktober. 479
Af den 12 October:
Beflut att, enligt Regerings-Formen, ConstitUtions-Utstottets
Memorial om förändringar
i Tryckfrihets-Lagen, skulle Lill nästa Riksdag
blifwa hwilande.
Bifall till Stats-Utstottets Memorial om
förhöjning af Expcetanee-lönerne för Officerare
af f. d. Finsta Armeen.
Bifall till Stats- samt Allmänna Beswärsoch
OeconomiT-Utstottens gemensamma, samt
Banco-Utskottets särskilta utlåtanden i anledning
af Konungens Nädiga Proposition om Magazins-inrättningen
i Nr ket.
Gillande af Stats-Utstottets Memorial, i
afseende pä i-lvitkeiölsta Donationerna.
Bifall till StatS-Utstottets Memorial, i anledning
af Konungens Nädiga Proposition om
de pä Allmänna Indragnings-Staten uppförda
extra Löner och Pensioner.
Beflut, i anledning af det Särskilta Utskottets
Memorial om fastställande af de wid
sista Riksdag fattade och till den nästa gällande
blifwande beflut, att med Ridderstapet och
Adeln instämma uti anhällan hos Kongl. Maj:t
om Desi Nädiga sanktion ä de af desia frägor
som sädan fordra, och uti anmodan till Expeditions-Utstottet
att dem uppgifwa.
Beflut att anse nägon ätgärd, wid LagUtstottets
Memorial i afseende pä f. d. Konungen,
ej äga rum, sedan det Särskilta Utskottets
Memorial redan
Gillande af Stats- och Baneo-UtstottenS
särskilta utlätanden öfwer Annuitets-länenS
upphäfwande, äfwensom af det förra Utskottets
Mems»
480 Den ig Octobek.
Memorial, i afseende pä wisa förändrade omständigheter
wid upptagande af län mot Riks?
gälds-"Contoirets obligationer.
Bifall till Stats- samt Allmänna Beswärs--  och OeconvmtL--Usffcttens yttrande öfwer am
ställande af Sillfiske pä djupet.
Gillande af Stats -Utffottets Memorial - angäende
tiden frän hwilken Landt-Räntmästarena
fä uppbära den bewiljade förhöjningen,
af Remiffaget ä Riksgälds-Contöirets mebel»'
Upplästes Pi-otccolls-Utdrag frän det W ils
lostige Borgare-Sländet af den 6 Octcber, innefattande:
Gillande
af Bewillnrngs-Utffottets utlätande
öfwer Riksdagsmannen ^nllers Oljons
Memorial, rörande nägra förklaringar i Bewillnings
- Förordningen.
Gillande af Stats-Utffottets Memorial om
medel och utwägar till godtgörande af nägra
oförutsedda utgifter.
Gillande af Stats-Utffottets betänkande om
Borgmästaren ^i8enii motion om rättighet för
Konungen att behandla benädningsfrägor iBalance-
och Ersättnings-mäl.
Af den 8 Oetober:
Instämmande i Bonde-Ständets beffut om
flåendet af en Medaille öfwer det lyckliga Tronföljare-walet.
Bifall till Lag-Utffottets Memorial, rörande
förklaring öfwer' Allmänna Lagens stadgande
Uti g §.6 Cap. MiHaernings-balken, i
hwad angär till Trycket befordrade ffrifter som
anga främmande Manter.
Gillande
Den ig October. 431
Gillande af Bewillnings- samt Allmänna
Veswärs- och Oeconomi»;-Utskottens betänkande,
i anledning af Konungens Nädi.ga Proposition
om Brännwins-bränning för Carlscrona
Stad.
Godkännande af Lag-Utskottets tillstyrkande
till förklaring uti Lagens stadgande om witsvrd
för fordringar, enligt Bok och Räka ng.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial, rörande
frägan om Ersättning af oskift bo för
minderårige barn, swarande mot den pä de äldre
an man de kostnad.
Bifall till Bewillnings-Utstottcts Memorial,
innefattande utlåtande öfwer ansökningar
om eftergift i Bewillning, hwilka frän åtskilliga
Orter blifwit gjorda.
Bifall till Stats-Utskottets betänkande om
förhöjning af Expcctance-lönerna för Officerare
af f. d. Finsta Arnwen.
Bifall till Lag-Utstllttcts Memorial om
Landtmätarcs rätt till arfwodes utbekommande.
Gillande af Constitutions-Utskottets Memorial
med projecteradt tillägg i 14 §. i IustitiLOmbudsmannens
Jnstruction.
Gillande af Lag-Utffottets Memorial, i afseende
pä ästadt stadgande att Marknader ej
mä anställas sä, att den sa kallade Marknadsaftonen
inträffar pä Söndag.
Bifall till Lag-Utstottcts Memorial om missa
försigtighetsmätt i anseende till f. d. Konungens
wistelse-vrt.
Godkännande af Banco-Utstottcts yttrande
om Actie-ägarnes uti Äbo Discont rättigRidL.
och AL. pr. N:o 61,62. het
482 Den 1Z October.'
het att emot Banquens Transport-Sedlar återfå
det ai dem insatta Silfret.
ÄLerremisiafBewillnmgs-UtstottetsMemorial
om yrkad lindring i utstylder för Gestriklands
Allmoge, och om Caracterers beläggande med afgift. ^
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, rörande
Konungens Nädiga Proposition om särstilt
författning i wisia omständigheter, rörån,
de inteckning i'fast egendom.
Vifell kill Särskilta Utskottets Memorial
om fastställande af de wid förra Riksdag fattade,
till nästa Rrksdag gällande blifwande, beslut;
samt öswerlcmnande till Expeditions-Utst
ttet att uti desi ffrifwelse härom, a de af
desia beslut som det fordra, begära Konungens
Nådiga sanction.
Gillande af Lag-Utskottets utlåtande öfwer
cn dit remitterad fräga om Landtmätares skpldighct
att till wedcrbörande Contoir insända
concert- och renoverade Chartor.
Beslut att anse någon åtgärd ej äga rum
wid Banco-Utskottets Memorial om Annuitetslancns
upphäfwande sedan Stats-Utskottets utlåtande
i samma ämne redan more afgjordt.
Gillande af Stats-Utskottets Memorial om
understöd för tryckningen af Ridderskapets och
Adelns Protocoll samt af Bihanget till alla RiksStändens
Protscoller, samt om bestridande af
k.stnaderna för skrifmaterialier m. m. för Stånden
och Utskotten.
Af den 12 October:
Beslut. i anledning afEppeditions-Utstottets
Memorial derom, attdagen till nästa Lagtima Riksdags
utsättande stall blifwa den izNovemb. 1315.
Bi
-
Den is October. 43Z
Bifall, efter gjord och besvarad äterremisi,
till Stats-Utskottets Memorial om nagra Hamburgffe
Banquierers fordringar.
Gillande af Stats-Utskottets Memorial, rörande
k-IviLtetarjka Donationerna.
Gillande af de sammansatta Stats- samt
Allmänna Beswärs- och Oeconomi^-Utskottens
betänkande om Sillfisket pa djupet.
Gillande af Lag-Utskottets utlåtande om
Stängsel-skyldigheten.
Bifall titt Barnn-Utskottets Memorial , rörande
Konungens Nådiga Proposition om Jernwerksrörelsens
understöd.
Äierremisi af Stats- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomi^-Utskottens gemensamma
betänkande om Magasins inrättningen.
Bifall till Stats-Utskottets Memorial, rörande
tiden frän hwilken Landt-Räntmästare
äga att njuta det förhöjda Remistlaget.
Beslut att lata de anmärkningar förfalla
som blifwit gjorda wid OecMomin-Utskottets
betänkande, rörande Gesällers hänförande under
Tjenstehjons-Stadgan, bade i följd af derrvid
gjord förklaring och i följd af irenne Stånds
redan fattade besiut.
Af den iZ October:
Bifall till Constitutions-Utskottets Memorial
om tryckandet af dest förslag till förande ngar
uti Grundlagarne,samt anmodan till Statsutskottet
att uppgifwa sättet till werkställigheten
däraf.
Bifall till Stats-Utskottets Memorial, rörande
Konungens Nådiga Proposition om nägra
wid Stats-Regleringen förekommande om
*
* stän
-
484 Den iZ October.
ständighcter, sedan Ständet fatt förklaring öfwer
sina gjorda anmärkningar.
Gillande af Oeconomi^-Utskottets betänkande
om skyldigheten för alla att deltaga i
wärdén af fattiga m. m. i sammanhang med samma
Utstötts förklaring öfwer bemälte betänkande.
Gillande af Bewillnings-Utskottets Memorial,
rörande Ak voern-Fiscalen an
märkningar
wid Bewillnings-Förordningen med
de i samma Utstötts Memorial af den 11 dennes
meddelte förklaringar och tillstyrkte ändringar.
Gillande af Bewivnings-Utstottets förklaring
öfwer desi betänkande om afgift för Caracterer,
uti hwilken förklaring Utskottet säger
sig ej kunna frängä sitt fattade beslut.
Upplästes Prötocolls-Utdrag frän det HeLerwärda
Bonde-Ständet af den 8 October,
innefattande:
Äterremisier af Stats-Utstcttets betänkanden
i anledning af Konungens Nädiga Proposition
cm nägra wid Stats-Regleringen förefallande
omständigheter, om betalandet af nägra
Hamburgste ^Banquierers fordringar, och
om Pensioner för swärt blesierade Officerare och
Under-Officerare wid Armeen och Flottorna.
Bifall till Lag-Utskottets betänkande, angäende
tiden för Marknaders hällande.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial, rörande
sökt förklaring i 6 Cap. Z §. Misigerningsbalken.
Af den ii October:
Bifall till Bewillnings- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomi^-Utskottens betänkande
vm rättighet för Carlscrona Stad, att utöfwa
bränn
-
Den iZ October. 485
brännwins-bränning och distilering r ett Bolag
och i ett enda sammansatt werk.
Gittande af Bewittnings-Utskottets Memorial,
rörande Konungens Nädiga Proposition
om nagra underdåniga ansökningar om eftergift
i Bewillning.
Gittande af Constitutions-Utffottets förslag
titt tillägg i 14 H. af Justitia--Ombudsmannens
Jnstruction.
Gittande af Bcwillnings-Utffottets utlätande
öfwer af Riksdagsmannen ^näsrs Ol88on
frän Orebro Län sökta förklaringar i Bewillnings-Förordningen.
Godkännande af Bewillnings-UtffottetsMemorial,
rörande uppbörden af Bewillning
af Officerare och andra Tjenstemän wid Regementerna.
Bifall till Oeconomi.^-Utffottets Memorial
om Gesällers ställande under TjenstehjonsStadgan.
ÄterremiH af Stats-Utffottets utlåtande
öfwer Konungens Nädiga Proposition om de
pä Allmänna Indragnings-Staten uppförde
eptra Löner och Pensioner.
Bifall titt Bcwillnings-Utffottets Memorial
i anledning af sökt eftergift i Bewillning
för ätffillige Städer och Orter.
Af den 12 October:
Beslut, i anledning af Eppediticns-Utskottets
ansökning att fä weta Terminen till nästa
Lagtima Riksdag, att den skall utsättas till
den 15 November 18IZ.
Bifall till Stats-Utffottets Memorial, angäende
förwaltningen af i-lvUU-lätska Donationerna.
Bi
-
4L6 Den 15 October.
Bifall till Stats-Utstottets Memorial om
tillökning i Eppcctance-Lönerne för Stabs-Capitainer
och Subaltern.- Officerare wid f. d. Finsta
Armeen.
Godkännande af StatS-Utstottets Memorial,
rörande tiden frän hwilkcn Landt-Räntmäsiarena
fa ätnjuta förhöjningen af Remistlaget
ä Riksgälds-ContoiretS medel.
Gillande af Bewillnings-Utstottets Memorial
om lindring i Bevillning för Gestrikland
vch om afgift för Caracterer.
Gillande af Banco-Utstottets Memorial, rörande
Konungens Nådiga Proposition om Jernwerksrörelsens
understöd.
Bifall till Stats-Utstottets swar ä ätcrremisten
af dest betänkande om Riködags-kostnaderna.
Gillande af Särstllta Utstottets Memorial
om wista försigtighetsmätts widtagande i afseende
pä f. d. Konungen, och besiut att lata
Lag-Utstottets Memorial förfalla i anseende till
bifallet till Särskilta Utstottets Memorial.
Bifall till Stats-samt Oeconomi^ - Utskottens
betänkande cm Sillfisket pä djupet.
Gillande af Lag-Utstottets Memorial om
Stängsel-skyldigheten.
Bifall titt Stats-Utstottets sednare betänkande
om 6 procents och AnnuitetS-länen, för
att gästa till nästa Riksdag.
Beslut att anse intet wara att göra wid
Bewillnings-Utstottets andra Memorial om Caracters-afgiften
sedan det första redan är bifallit.
Af
Den 16 October. 437
Af den iz OcLobcr:
Äterremist af Stats- samt Oeesnomi^-Utffottens
betänkande om Magazins-inrättningen.
B.fall till den sednare delen af Stats-Utskottets
pä remist och äterrcnust afgifne uckätanden,
angäende ej mindre ckostnad-n ä tryckningen
af Riks-Standens Protc-coller med det
sa kallade Bibanget, än Riks-Ständens och
Utskottens kostnader ä strifmaterialier, ljus och
wed, m. m. Men hwad den förra delen deraf
anginge: beslut att tryckningen af Bonde-Ständets
Protocoller och Bihanget till alla Ständcns
Protocoller för innewarande Riksdag borde bestridas
af Stats-Werkct; hwadan ock anmodan
till Stats-Csntoiret att medel härtill foresta.
Härefter uppträdde Ridderffapet och Adeln
under Herr Baron och Landt-Marjkalkens anförande
klockan 12 pä Riks-Salen, hwarest,
enär Hans Maj:t Konungen war hindrad att
sjelf wara närwarande, följande swar ä af Riksens
Stander i underdäniqhet aflemnade skrif,
welser blefws af Hans Epellence Herr StatsMinistern
Friherre voa ä K önun.
gens wägnar meddelade.
i:o Bifall, att afgörandet af sä wäl de
utaf Riksens Ständer w.ickta Grundlagsfrägor
som de af Kongl. Maj:t wid Riksdags-Ord-'
ningens antagande gjorda anmärkningar skulle
till nästa Riksdag uppskjutas; samt erinringar
rörande nägra otydligheter uti Tryckfrihets-Förordningen.
2-.o Stadfästelse ä 1789 ärs SkattcköpsFörordning.
z:o Bi
-
488 Den ig October.
Zw Bifall till Riksens Ständers underdäniga
swar, rörande iagttagande af wista omständigheter
wid inteckning i fast egendom.
4'v Bifall till den af Riksens Ständer beslutne
förtäring öfwer 5 Z. 6 Cap. Mistgerrrings-balken,
med tillämpning till tryckta skrif,
ter som kunde åstadkomma osämja med Utrikes
Magter.
5:0 Förklarande att Hans Maj:t ej funnit
stal bifalla hwad Riksens Ständer i underdånighet
föreslagit i afseende pä större arfstilldelning
ät barn som wid sine Föräldrars dödsfall
ännu befinna sig i spädare älder.
6:0 Bifall till den af Riksens Ständer bestulne
tilläggning till 14 8. i Riksens Ständers
Justitia-Ombudsmans Jnstruction.
7w Bifall till Riksens Ständers underdäniga
förslag att, i afseende pä Faöriks-Jdkares
och Handtwerkares fordringar för utborgade
Waror deras behörigen hällne Böcker och Räkningar
mage äga wilssrd.
8:0 Tillkännagifwande att Hans Maj:t i
afseende pä den af Riksens' Ständer föresiagne
förändring i 12 Mom. af Kongl. KammarCollegii
Kungörelse den LO Maji 1799/ angäknde
förbätirjng i 178Z ärs Landtmäteri-Tapa,
wille öfwer detta mäl, såsom afOeeonomiff beskaffenhet,
framdeles, i den för Oeconomiffa
ärenden föreskrifua ordning, sitt beslut fatta.
^9:0 Förklarande, i anledning af den utaf
Riksens Ständer föreslagna msdification wid
4 8> af 1802 ärs Kongl. Förordning om Stängscl-ffpidigheten,
det Konungen funnit nyttigast
att
Den iZ October. 489
att lära oförändradt förblifwa wid hivad Stängsel-Författningen
härutinnan innehaller.
10:0 Bifall, t afseende pä de Konungen
tillkommande åtgärder, till det af Riksens Ständer
fattade beslut att alla de ärender som under
sistförflutne Rikc-^ag blifwit afgjorde, och
öfwer hwilka besluten till den nästföljande ffulle
blifwa gällande, samt således nu bordtäter förekomma,
böra, i anseende till den korta mellantid
som sedan förra Riksdagen förflutit, nu,
såsom under samma wilkor faststälde anses.
Högloflige R^ddcrffapet och Adeln lemnade
Riks-Salen klockan half till I.
lii krotocoUi,
6. 8i1ver8tolpe.
Tisdagen den 16 October.
kleillim klockan 12 förmiddagen.
Ordförande under Herr Baron och LandtMarstalkens
fortfarande sjuklighet. Grefwe
6ust3,k UelVLnUsuxt.
Upplästes ett frän Expeditions-UtffotteL
inlemnadt nytt exemplar af skrifwelse till Kongl.
Maj:t, angående medel till afstprande af upplopp,
bwilket, sedan den i det förra exemplaret
befintliga slutmening nu war utesluten, af
Ridderffapet och Adeln godkändes.
Upplästes ett frän Stats-Utffoltet inkommit
Memorial af förledne gärdag, innefattande
det swar ä Ridderstapets och Adelns, den 25
September, gjorde äterremist af frägan rörande
Kungörelse om antecknings-tiden för Annuitcts-länen;
att Stais-Utffottet ansäge allt ut«.
lätan
-
/
430 Dm 16 October.
låtande häröfwcr förfalla sedan samtelige RiksStanden
bifallit Stats-Utskottets betänkande, rorandefullkomligt
inställande afdettaLäne-Systeme.
Detta Ståls-Utskottets yttrande blef af
Ridderssapet och Arein gilladt.
Upplästes ett frän Stats-Utskottet inkommit
Memorial, af den ig dennes, med tillstyrkande
att hos Kongl. Majit mätte anhättas det
utgifterna till tryckning af Bihanget till RiksStändens
Protocollcr för detta Riksmöte, samt
af de Handlingar, hwilka innehålla Constitutions-Utskottes
förflag till för enid ringar i Grundlagarne,
mätte af de till Riksdagskosinaderna
anflagne medel förffjntas, m. m.
Lades pä bordet.
Föredrogs ä npo Stats-Utskottets förledne
gärdag pä bordet lagda Memorial, rörande
arfwrden förUtstottensSecreterareochCanzlister.
Bifölls.
Friherre ak ^Vmtc-rgteclt, OustLf, anmälte
sig och yttrade: Da Ridderskapcts och Adelns
Protocoller wid sista Riksdag äro af den histoilffa
märkwärdighet att de i all deras fullständighet
förtjena alt komma till Allmänhetens kunskap,
tror jag mig böra till Högwälborne Herr
Grefwens och Ordförandens samt Högloft. Ridderskapct
och Adelns upplyftare pröfning hemställa,
huruwida, dä nu mera intet bidrag till
tryckningen af vesta Protocoller, enligt Riksens
Ständers beslut, af allmänna medel kan erhallas,
följande förflag icke, sasöm till andamälct
ledande, mä kunna antagas. RiddarhusD.
rcctionen borde uppdragas, att först göra
försök om icke, någon enskild Förläggare skul
-
Den 16 October. 491
le för egen räkning wilja ätaga sig de ätcrstäende
Protocollcrnes tryckning, men om detta
försök, som jag fruktar, misslyckas, torde Rtddarhus-Cassan
böra widkännas denna utgift,
och till minffuing af tryckningskostnaderne antalet
af exemplaren nedsattas till 500; jag känner
att Riddarhus-Cassan till följe af de wid
sista Riksdag gjorde anordningar, hwilka framför
alla andra böra utgå, är mycket medtagen,
och förestär derföre wördsammast att RiddarHus-Directioncn
mä, om sä erfordras, upptaga
ett län titt betäckande af kostnaden för Protocollernes
tryckning, bwilket län sedermera r^ä
ersättas dels genom winsten pä försäljningen,
och dels genom till Riddarhus-Cassan inflytande
och ännu ej anordnade medel. Den brist som
icke desto mindre kan uppstä, eller den ersättning
Riddarhus-Cassan tillkommer, bör afRidderffapet
och Adeln garanteras och om utwägarne
till denna garantis uppfyllande wid nästa
Riksdag beslutas.
Herr Grefwen och Ordföranden gjorde proposition
till bifall ä Friherre -ck VVmter8teärs
yttrande och förslag, hwilken proposition med
Ja beswarades.
Föredrogs ä nyo Stais- och Banco-Utskottens
förledne gärdag pä bordet lagda Memorial,
rörande förhöjda arfwodcn för Fullmägtige
i Banquen och Riksgälds-Contviret.
Dä Herr Grefwen och Ordföranden gjorde
proposition till bifall hära, ropades Ja blandadt
med Nej; och
Grefwe Löfvenhjelm, Larl 6Ö8ta, yttrade
det han ej kunde begripa annat än att den föro
slag
-
492 Den 16 Oclober.
flagna förhöjningen wore aldeles öfverflödig /
han troyde ej att Banquen och Riksgälds-Contoiret
bsrdc belastas med denna tillökta kostnad
och han wore öswertygad att man för Zoo R:dr
Banco om äret stulle hädanefter som hittills
finna skicklige Man att förordna till Fullmägtige
i Vesta Riksens Ständers Werk.
Friherre llrrmilcon, Lail, utbad sig fä tillkännagifwa
att Stats-Utskottet ej hade yttrat
sig öfwer denna fräga i afseende pä RiksgäldsContoircts
Futlmägtige förr an det utaf Banco-Utskottet
inbämtat den underrättelse att detsamma
hade tillstyrkt förhöjning för BancoFullmägtige,
och dä hade Stats-Utskottet ansett
Riksgälds-Contoiret lika wäl kunna bära en
dylik och icke aldeles betydande kostnad.
Grefwe ^törner, ^ctolk 6Ö1-LN, yttrade stg
anse fragan icke egenteligen wara huruwida kostnaden
kunde af Riksgälds-Contoiret bestridas
i afseende pä detta Contoirs Futlmägtige, utan
snarare om principen huruwida ät nägotdera
Werkets Futlmägtige en förhöjning i arfvode
borde bewiljas.
Herr lllltblman, Otto ll'reclrik, Utbad sig fä
nämna att anledningen till denna fräga wore
alfwén genom en Remist frän det Hederwarda
Bonde-Ständet, och att skälen till förhöjningen
deruti egentligen haft afseende päBonde-Ständets
Futlmägtige, hwilka wore nödsakade att
flytta frän sina hemwist pä Landet och bosätta
sig i Stockholm, der en större dyrhet gjorde penningen
mindre wärd. Detta wille Herr Läklrn-rn
endast hafwa upplysmngswis anmält, och
ati det ej warit Stats-Utffvttel sjelf som föreflaglt
förhöjningrn. Herr
Den 16 Ociober. 493
Herr Grefwen och Ordföranden gjorde äter
proposition till bifall ä Utskottets tillstyrkande.
Ropades Ja och Nej.
En dcrpä följande proposition lill afstag
derä blef pä lika sätt beswarad.
Grefwe körner: Wid nu i fräga warande
tillökning för Banco- och Riksgälds-Fullmägtiges
arswoden, kan jag ej neka, att för min
enskilta del jag funnit förslaget mindre lämpeligt.
Jag hade trott att ett sädant uppdrag
cif Riksens Ständc-rs förtroende more nog hedrande
för att afseende ej skulle gjöras pa det
dermed förknippade arfwode, och jag bekänner
att jag minst hade wäntat en framställning om
en tillökning frän det Hederwärda Bonde-Ständet
som sist kommit att deltaga i Banquens
styrelse och som föröfrigt till alla öfriga utgifter
eller löneförbättringar wifat sä föga benägenhet.
Om arfwcdet synes för litet, äger ju
hwar och en som blir Fullmägtig rättighet att
afsäga sig, och uti denna fribct finnes ju ett
correctiv sör dest otillräcklighet? Af enskild böjelse
skulle jag derföre icke tillstyrka bifall pä
betänkandet, men dä jag hört sägas att redan
Irenne Ständ antagit det, och dä Ridderffapets
och Adelns afstag säledes wore utan ändamäl,
hemställer jag om wi böre synas mindre benägna
än de öfrige.
Grefwe Uö^enbjelm yttrade sig twifla att
förhöjningen wore i alla de andra tre RiksStänden
chifallen, förmälte sig icke kunna till
densamma lemna sitt samtycke, och ej kunna
denna sin tanke utan votering frängä.
494 Den 16 Octobec.
Dä någon skiljagtigbet i tankarne ännu
hos Riddcrskapet och Adeln förmarktes, hemstälde
Herr Grefwen och Ordföranden a npo Utffottens
t llstyrkanden till bifall; hwartill ropades
Nej blandadt med Ja.
Grefwe körner pttrade sig att om han
blifwit bedragen i den uppgift att de andra
tre Standen bifallit förhöjningen, hade han intet
att inwända emot hwad beslut man wille taga.
Ordföranden gjorde derefter proposition till
afflag, hwilken beswarades med Ja samt ett
eller annat Nej; hwareftsr
Herr Grefwen och Ordföranden pttrade sig,
att da de nekande icke till.ka prkat votering,
more saken afgjord, och den tillstprkta arfwodes-förhöjningen
afflagen.
Företogs till afgörande Stats-Utskottets r
gärdags-plenum upplästa Memorial, innefattande
swar pa de öfrige irenne Riks-Ständens
ätcrremister med anmärkningar wid Utskottets
betänkande, rörande Kungsgärdarnes förwaltning.
Grefwe körner: Utan twifwel lara Ridderffapet
och Adeln med nöje hafwa afhört de
stal närmare utwicklade, och de anmärkningar
ganska skickligt wederlagde, som anga ett ämne
öfwer bwilket Riddcrskapet och Adeln redan
fastställt sitt beslut. Dä jag således förmodar
att Höglofiige Riddcrskapet och Adeln icke drager
i betänkande att lemna Utskottets yttrande sitt
bifall, är endast min afsigt att fasta Ridderskapcts
och Adelns uppmärksamhet pä de twänne
nya frågor, som uti detta betänkande förekomma
och som egenteligen synes wara de enda
Den 16 October. 49Z
hwilka hos Ridderstapet och Adeln kunde föranleda
titt någon ny öfwerläggning. Den ena
angar endast ett förtydligande af Utstottets tanka
om Kungsgärdarnes styldighet att hätta Förstärkningsiyanstap,
sä att män bör nyttja ordet
roteras i stället för det art balla Wargermgsmanftap.
Detta kan anses snarare forn
en rättelse än som någon förändring t Utskottets
förut afgifne yttrande. Den andra frägan
rörer byggnadsskyldigheten för Arrendatorer af
Kungsaärdar. Den är nu satt i likhet med
hwad Allmänna Lagen stadgar för Arrendatorer
i allmänhet och ersättningen blir också derefter
lämpad. Dä denna förändring synes sä
fansta billig, lärer den wisierligen instämma
med Nidderstapcts 06) Adelns afsigt, ehuru den
torde fordra ett nytt uttrvek af dest wilja. Jag
hemställer derföre om icke Utskottets förslag mä
i bäda afseende» bifallas.
Herr Grefwen och Ordföranden gjorde proposition
att Ridderstapet och Adeln, i anledning
af detta Grefwe tUm-ners yttrande, mätte gilla
Stats-Utskottets utlätande.
Bifölls.
Wid förnyad föredragning afBewittnings-Ub
stöttets förledne gärdag pä bordet lagda utlätande,
öfwer en i det Wälloflige Borgare-Ständet gjord
anmärkning wid Utskottets projccterade förändring
i 4 Art. 1 §. 7 Mom. af Bewillnines-Förordningen,
i afseende pä Tjenstehjons-bewillningsafgift,
blef berörde utlätande, uppä ajord
proposition, af Ridderstapet och Adeln giltadt.
Upplästes ett frän Expeditions-Utstrttet inkommit
Memorial af denna dag, utgörande
Welli
-
496 Den 16 Oetober.
^Vekiculum till: 1:0 Ett förslag till underdånig
ffrifwelse till Kongl. Mastt att åtfölja de af
Riksens Ständer faststälda förändringar och
tillägg till Bewillnings-Förordningen; Reglor,
Formulairer m. m. 2:0 Förslag till Redactton
af berörde förändringar och tillägg.
Npstnämnde underdåniga ffrifwelse upplästes
derefter och godkändes.
Widare upplästes Redactionen af ofwanberörde
förändringar och tillägg.
Under läsningen däraf ankom ett Protokolls-Utdrag
frän det Wälloflige Borgare-Ståndet,
af förledne gårdag, hwaruti tillkännaqifwes
att Borgare-Ständet ogillat Bewillnings-Utffottets
förflag,i afseende pä Tjenstehjons-bewillniugs-afgift,
och i anledning häraf bestutat
nägra förändrade Redactioner hwilka i Protocolls-Utdraget
funnos upptagna och om hwilkas
antagande Borgare-Ständet inböd de öfriga
Ständen att sig med detsamma förena.
Dä Herr Grefwen och Ordföranden hära
gjorde proposition, förklarade Ridderssapet och
Adeln sig icke kunna frangä sitt, medelst gillande
af Bewillnings-Utfflttcts denna dag ä
nys föredragna utlätande, fattade beslut, i anledning
hwaraf uppä gjord proposition beflöts,
att denna fräga ffulle, till afgörande af det
förstärkta Stats-Utskottet, förwifas.
Äfwen ffulle den delen af npsi uppläste Redaction
af förändringarne och tilläggen i Bewillningö-Förordningen,
bwilken angtck Tjenstehjons
bewillnings-ffyldiqhet hwila, och det öfriga
af Redactionen anses justeradt.
Upplästes
Den 16 Öctobek. 4tz7
Upplästes och godkändes följande underdä»
niga flrifwelser till Kongl. Majtt:
1:0 Om Allmänna Indragnings-Staten.
2:0 Om Fattigwärden.
Zw Om i!ag-CommittÄN.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderflapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 16 October 1819.
S. D. Bifölls Stats-Ulflottets förledne
tzärdag inkomne Memorial, rörande arfwoderr
för Utflottens Secreterare och Canzlister. dlc supra.
S. D. Afflogs Stats- och Banco-Utflobtens
i förledne gårdag uppläst Memorial, afgifne
tillstyrkande om förhöjning i arfwodet
för Fullmägtige i Banquen och Riksgälds-Cons
toiret. tK supra.
S. D. Wid förnyad föredragning af Be>
rvillnings-Utffottets förledne gårdag pä bors,
det lagda utlätande öfwer en i det Wällefl».
Borgare-Ständet gjord anmärkning wid Ut»
flottets projecterade förändring i 4 Art. 1 ^
Mom. af Bcwillnings-Förordningen, i afseen.4
de pä Tjenstehjons bewillnings-afgift, blefUt^
flottets utlåtande af Ridderflapet och Adelm
gilladt. l/t suprL.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-UtflottetKl
förledne gärdag pä bordet lagda utlätande of-»,
wcr i trenne Riks-Ständ gjorde anmärkning
gar wid Utflottets betänkande om Kungsgär»,
darnes förwaltning> hwilket utlätande af Hög-.
loftige Ridderflapet och Adeln gillades. dle supra»
S. D. Sedan Ridderflapet och Adeln dem,
na dag gillat Bewillnings-Utflottets utlätande
Ridd. och 2ld. pron V7.o LZ, 64. aj j
498 Den 16 October.
af den 15 dennes, i afseende pä Tjenstebjons
bewillnings-afgift, fann Ridderskapet och Adeln
sig ej kunna instämma i det Wällosliga Borgare-Ständ
ets genom Protocolls-Utdrag af berörde
dag meddelte beslut, till förändring af
Utffctlets förslag i detta ämne, och beflöt, r
anledning häraf, att denna fräga skulle, enligt
Regerings-Formen, till afgörande af det förstärkta
Stats-Utskottet förwisas. kU 5upra.
Höglefiige Ridderssapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2.
In il riem krotocoll!»
-4. 6. Silverstolpe.
Onsdagen den 17 October.
plenum klockan half 12 förmiddagen.
Herr Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf
det han genom en Biljett frän Hans
EMence, Stats-Ministern för Utrikes ärendernaförledne
afton erhållit den underrättelse, att
Haus Kongl. Höghet Kron-Prinsen den 1 i denna
mänad afrest frän Slottet Morfontaine
nära wid Paris, och att Han den iz warit till
Hamburg förwäntad, hwarcfter Herr LandtMarssalken
tilläde det en i dag ankommen Courier
förmält Hans Kongl. Höghet den 11 redan hafna
warit till Hamburg ankommen.
Herr Baron och Landt-Marskalkett anmärkte
det Friherre jacob Legerström genom i gär
ankommit Bref till Riddarhus-Secreterare»,
hwilket blifwit Herr Landt-Marskalken meddelt,
nfsagt sig förtroendet att wara Banco-Fullmägtig,
och hemstälde i anledning häraf om
Ridder
-
Den 17 Oetobek. 499
Ridderskapet och Adeln behagade i dag eller i
morgon, hans ruin-genom till anställande wal>
uppfylla.
Ridderskapet och Adeln bestöt att i detta
ändamäl sammanträda denna afton klockan 6.
Widare föreslog Herr Baron och Landt'Marskalken
att ull säkerhet att det förstärkta
Stats-Utskottet mätte wara fulltaligt wid den.
beslutna Nämnd-frägans afgörande, nägra af de
Ridderskapets och Adelns Ledamöter som wid
Nämndwalet fatt de flesta rösterna näst intill
dem som blifwit Suppleanter mätte fä inträda
i deras ställe, som tilläfwentprs kunde saknas.
Bifölls, och befunnos enligt Wal-Proloeollet,
desta Herrar wara följande:
Grefwe UEsnttLupt, tZnstak.
Grefwe tUorner, ^6olk 6öran°
Grefwe l-sijonsteät.
Herr VlljndMä.
Herr van
Grefwe I<Lllin§> ?ekr.
Föredrogs ä npo Stats-utskottets föktedne
gårdag uppläste Memorial, angäende medel till
tryckntngen af Bihanget till Riks-Ständens
Protocoller samt af de till nästa Riksdag hwis
lande grundlagsfrägor.
Bifölls.
Justerades kleni-Protocollet för den 12
dennes.
Upplästes och godkändes en underdänig skrifwelse
till Kongl. Maj:t om en, Förstärkningsmanffapet
rörande, omständighet.
Likaledes eN dito om Kungsgärdarnes förs
tvättning.
- * Lika
-
xoo Den 17 October.
Likaledes cm arfwoden för Utstottens Secreterare
och Canzlistor.
Ank-m och upplästas ett Protocolls-Utdrag
af den iZ October, hwarutr samtclrga RiksStänden
inbjudas att instämma uti BorgareS.
andels fatiade bcflut,det mätte BewckiningsFörordmngcn,
sedan den med Landt-Marstalkens
och Talemännens understrifter blifwit försedd,
helt och hättit omtryckas, med intagande
deruti af de wid denna Riksdag gjorda rättelser,
förklaringar och tillägg, samt en sä stor
upplaga deraf göras, att ett tillräckligt antal
exemplar, afsändt till Landsorterna kunde hällas
Taxeringsmännen och andre Wederbörande
tillhanda.
Herr Baron och Landt-Marstalken: Jag
päminner mig härwid att Höglosiige Ridderstapet
och Adeln redan beflutit att detza rättelser,
förklaringar och tillägg stola särskilt tryckas,
och förmodar att Ridderstapet och Adeln
icke wilja frängä detta beflut.
Grefwe lVlörner, ^clolk 6öran: Till Herr
Baron och Landt-Marstalkens anmärkning har
zag föga att tillägga, jag utbeder mig blött fä
nämna, att omtryckningen af en sä widlöftig
författning som Bcwillnings-Förordningen skulle
upptaga altför mycken tid och Åstadkomma
en utdrägt som snarare behöfwer förckommas
enär taxeringarne behvfwa pästyadas om Bewillningen
stall i nägorlunda t d kunna indrifwas,
jag tror defluwm att bäde tryckningen och
kostnaden dertill icke äro af nöden, ändamälet
blifwer tillräckligen uppfyck och all nödig redighet
wunnen,dä de wid denna Riksdaggjor
-
Den 17 October. Mi
da förändringar och tillägg särskilt tryckas såsom
ett Bchang till den förut utfärdade Bewillnings-Förordningen.
Omtryckningen skulle
till och med kunna gifwa anledning till oredor
och mi sitag, da en Person ägde och wille
följa den gamla, och en annan den nya Bewillnings-Förordningen.
Om derföre jag ffulle
wäga i detta ämne göra ett tillstyrkande, wore
det att Höqloflige Itidderskapet och Adeln skulle
förblifwa wid ett förut fattade beslut om rättelsernas
och tilläggningarnes tryckande särskilt.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
hara proposition till bifall, hwilken med Ja
beswarades.
Upplästes till justering det af ErpeditionsUtskottet
inlemnade förslag till Riksdags-beslutet,
hwilkät af Ridderskapet och Adeln godkändes.
Derjemte anmälte Herr Baron och LandtMarskaiken
det Expedttions-Utskottcts Secreterare
hos honom tlllkännagifwit att ibland de i
Riksdags-bestulet upptagne önsknings-mäl
fattades ett, nemligen rörande fragan om
förhöjning i Tullen för Utlänsk Spannmål, bwar«
öfwer bcstut icke ännu hade hunnit i samteiiga
Riks-Ltanden fattas, men hwarom en punct
skulle tilläggas sä snart Expeditions-Utskottet
hunnit blifwa om twenne Ständs beslut underrättadt.
Upplästes ett frän Censtitutions-Utskottet
inlemnat Memorial af förledne gärdag, nnefattande
förstag till grundlags-frägornas behandlande,
wid nästkommande och följande Riksmöten.
Detta
802 Den !7 Otte ber.
Detta Memorial ffulle enligt RegeringsFormen
hwila till nasta Riksdag.
Upplästes till justering ett Utdrag af Hägleflige
Ridderffapets och Adelns Protokoll för
den 16 och 17 Ottobcr, rörande trycknineen af
fortsättningen utaf Ridderffapets och Adelns
klerck-Protokoller för sistledne Riksdag.
Herr Baron ock Landt-Marskalken hemstälde
om icke Ridderffapct och Adeln funne billigt
att samma beslut äfwen ffulle gälla i afseende
pä tryckningen af Pro Lokollerna för inne?
parande Rcksdag,
Uppg förflag af Herr käfftmgn, bifölls likaledes
att epemplarens antal icke borde kunna
vedsättas under Mo.
Hwarefter Protokolls-Utdraget erhöll följande
lydelse:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protokoll, wid Ur tinta Riksdagen i Orebro,
den 16 och 17 Octcber 1810,
S. D. I afseende pä tryckningen af det
ätcrsiäende af Ridderffapets och Adelns klsnlPr0tocoller
för sistledne Riksdag samt Protocollörne
för innewarande Riksdag, beflöt Högloft
lige Ridderffapct och Adeln att ät RiddarhusDnectienen
ffulle uppdragas ffyndesamt göra
försök om icke någon enskild Förläggare ffulle
Milja ätaga stg tryckningen deraf för egen räkning,
men att om detta försök icke ffulle lyckas,,
ffulle Riddarhus- Castan ividkännas utgiften dertills
och, till minskning af trycknings-kostnaden,.
antar
Den 17 Oelobcr. goz
antalen af exemplaren nedsättas till minst 500;
samt att dä de wid sista R.ksdag gforda anordningar,
framför alla andra böra utgå, skulle
särskilt tillberörde trycknings bestridande Riddarhus-Dircctionen
wara berättigad, att om sä
erfordras , i sädant ändamäl upptaga ett län,
hwilket sedermera skulle ersättas dels genom winsten
pä försäljningen, dels genom till Riddarhus-Casian
inflytande och ännu ej anordnade
medel; samt att ersättningen af den brist som
icke destomindre kunde uppstä, skulle afRldderffapet
och Adeln garanteras, och om utwägar--  na till denna garanties uppfyllande, wid nasta
Riksdag besiutas. Or supra.
Utdrag as Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protokoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 17 October i8iv.
S. D. Wid förnyad föredragning af Stats.
Utskottets förledne gärdag pä bordet lagda tillstyrkande
att hos Kongl. Masit skulle anhällas,
det tryckningen af Bihanget till Rlks-StändenS
Protokoller för denna Riksdag samt de Handlingar,
hwilka innehälla Constitutisns-UtffottetS
förslag till förändring i Grundlagarne, mätte
af anslaget till Riksdagskostnaderne bestridas,
blef berörde tillstyrkande af Ridderskapet och
Adeln gilladt. Or supra.
S. D. Efter föredragning af det Wällöf,
liga Borgare-Ständets genom Protokolls-Utdrag
meddelade beslut, att en helt ny Upplaga
af B ewittnings-Förordningen skulle göras, med
införande af de wid denna Riksdag af Riksens
Ständer beslutna förändringar, och dä Höglo stige
-
xo4 Den 17 October.
ge Ridderffapet och Adeln ansäg derigenom
dröjsmäl och möjeligen oreda ivid taxeringarna
wara att befara, beflöt Höglofiige Ridderffapet
sch Adeln att wid sitt förut fattade beslut, det
gesie förändringar såsom ett Bihang mä utsärdas,
förblifwa. supru.
Grefwe körner, ^6otk Oorsn: Da uti det
u upplästa Riksdags-beflutet jag saknar nara
ämnen som likwäl ingä uti de af Rikens
Ständer wid denna Riksdag fattade bernt,
tror jag mig böra hemställa om icke de äfven
uti detsamma böra inflyta. Sadane äro
>et swar öfwer Konungens till Stats-Ulffotckt
tfgifne Nädiga Proposition, angäende medel till
flera extra behof, såsom Hamnstängningen , Riksoagskostnaderne
ochTruppernesundcrbäll i Slockholm.
Jag wet wäl att de tillaängar Rrksens
Ständer härtckt uvvgifwit icke förändra SiatsRegleringen
eller Bewillnings-summan, och jag
erkänner äfwen, att dä Riksens Ständer öfwer
sina enffilda werk Banqucn och RiksgäldsContoirct
hafwa en omedelbar disposition, behöfwa
ej deras anordningar af desia werks tillgängar
någon Konungens sanction; men da
till Allmänna utgifter medel af desia werk anflas
och öfwerlemnas till Konungens ytterligare
disposition, skulle jag. tro att sadant borde i
Riksdags-beflutet inflyta, sä wäl i afseende derpä
att beflutet dä förwandlas ifrän en Riksens
Ständers cnffilta werk till en det Allmänna
rörande författning, som elfwen i anseende till
de ersättnings-wilkor hwilka Riksens Ständer
med desia förffotters afgifwande förknippat och
hwilka genom införandet i Riksdags-beflutet bö
-
Den 17 October. 505
ra erhålla en fullkomligare authén ticite.— För
min del dä jag anser grunden för hwad som i
Riksdags-beflutet bör inflyta wara den, att allt
hwad fem utgör en afhandling emellan Konung
och Ständer äfwen bör igenom införandet r
Riksdags-beflutet af bäda fluteligen sancticneras,
hade jag önstat att äfwen det bcflut Riksens
Ständer fattat, rörande Upplopps-Lagen
att den skulle tlll näsia Riksdag blifwa hwilande,
jemte den underdäniga enstan Riksens
Ständer dermed förenat, hade uti Rrksdags-beflutet
blifwit omnämnd.
Herr 1 sklms».- I förra delen af Herr Grefwe
lViorut-i-5 yttrande instämmer jag fullkomligen;
men hwad angar förslaget till MartialLag,
bar Ridderffapet och Adeln wäl bcflutat
att detsamma stulle för denna Riksdag anses
bwilande, men ej att det stulle bliswa hwilande
till nästa Riksdag, bwilket sednare stulle förutsätta
att detsamma dä owilkorligen borde upptagas:
en förestrift som utan twifwe! icke kan
enligt Reaerings-Formen wara gällande för
annat än Grundlags-frågor.
Herr Baron och Landt-Marskalken bcmstälde
om icke Ridderstapct och Adetir stulle i anledning
af Grefwe törners motion anse nödigt
anmoda Eppeditions-Utstottet att inkomma med
förslag till en särskild §. om sädana Riksens
Ständers beslut sorn röra de utbetalningar af
Riksgälds-Contoirets medel till Stats-Werket,
hwilka under denna Riksdag blifwit bewiljade,
jemte sättet huru de framdeles komma att Riksgälds-Contoiret
godtgöras.
Bifölls.
Juste
-
Zo6 Den 17 October.
Justerades kleni-Protocollcrna för den
iz dennes, för- och eftermiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Ade/ns
Prottcoll, wid Urtima Riksdagen i Örebro,
den 17 Octsber 1810.
S. D. Efter fulländad justering af Riksdags-beflutet,
förklarade Högloflige Riddcrffapet
och Adeln för dest del sin önskan att deri
en särskild §. mätte införas om sädana Riksens
Ständers beflut som röra de utbetalningar af
Riksgälds-Contoirets medel till Stats-Wcrket,
hwilka under denna Riksdag blifwit bewiljade,
jemte sättet huru de framdeles komma att Rcksgälds-Contoiret
godtgöras. Ör suprs.
Justerades ?ten,-Protocollerna för den 14
för-och eftermiddagen, samt ig och 16 October.
Högloflige Ridderskapet och Adeln ätffiljdes
klockan half 2. In käem 8rolocotU,
6. Lilverstol^e.
Onsdagen den 17 Oktober.
klenum klockan 6 eftermiddagen.
Anstäldcs wal till Banco-Fullmägtig efter
Friherre (lectersrröm,^cob, och blef dertill genom
35 röster utsedd Herr kalkender^, Kletar
Olok 6otttrie6, Kammar-Junkare och Riddarhus-Fiscal.
Högloflige Ridderssapet och Adeln ätssiljyes
klockan tre qwart till 7.
In llclem krotocolli^
6. Rlvorstolpe.
I Tors
-
Den ir October. 507
Torsdagen den 18 October.
?!enum klockan half 12 förmiddagen.
Upplästes det förstärkta Stats-Utskottets
Memorial af förledne gårdag, hwaruti tillkännaglfwes
att, genom behörig ompröfning med
72 Ja mot 47 Nej blifwit beflutit, att wid den
af Bewillnings-Utskottet förcflagna redaction af
1 Puncten 7 Atom. 1 §. 4 Art. af BewillningsFörordningen
(om Tjenstehjons Bewillnings-afgift)
kommer att förblifwa. -
I anledning häraf, och dä denna redaction
war denlamma som finnes införd uti de hoS
Ridderffapet och Adeln uppläste och i öfrigt godkände
förändringar och Utläggningar i Bewillnings-Förordningen,
ffulle äfwen densamma
nu säfom justerad anses.
Föredrogs ett Protocolls-Utdrag frän det
Högwördige Preste-Ståndet af den 16 denneS,
med inbjudande till de öfrige Ständen att. med
Preste-Ständet instämma deruti, att, iden underdåniga
ffrifwelse till Kongl. Maj:t, rörande
Bewillningen mätte uttryckas att bade Berednings-
och Taperings-Committäerne borde ä nyo
sammanträda.
. Bifölls. ^
Härom uppsattes och justerades genast följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 18 October 1310.
S. D. Det af Högwördige Preste-Ständet
föreflagna tillägg i Riksens Ständers underbar
niga
AvZ Den 18 October.
niga ffrifwelse till Kongl. Maj:t, rörande Bewillnings-Förordningen,
af orden bade Lered,
niligs pcd. blef af Högloflige Ridderffapet och
Adeln gilladt. 0>. supn
Upplästes och godrändes följande frän Eppeditions-Utstollet:
1:0
Underdånig ffrifwelse till Kongl. Maj:t
om Allmänna Magazins-inrättningen.
2:0 Dito om trpckwngen af iweni-Protocollernas
Bhang och Grundlags-frägorna.
Z:o Tilläggningar i RiksdaLs-beflutet, angående
Annuitets-Systemets upphörande, och
Riksgälds-Contoirets utbetalningar till StarsWerket.
Herr Baron och Landt-Marstalken föreflog
att i likhet med kuvad wid ststledne Riksdag
stedt, mätte stadgas, att arfwodena för Utstottens
Secreterare och Canzlister ej mätte utan
emot Riddarhus-Sccreterarens recipists pä Protocollernes
och Handl!nqarnes inlemnande till
Riddarbus-Archivet fä uppbäras.
Bffölls.
Härom justerades genast följande ProtocollsUtdrag:
Utdrag
af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 18 October 1810.
S. D. Bcflöt Högloflige Ridderffapet och
Adeln, i likhet med bwad ststledne Riksdag stedt,
att arfwodena ät Ulff ttensSecretcrarc och Canzlister
icke böra till dem utbetalas förr än, genom
Riddarhus-Secreterarens qvitto kan intygas,
att Utskottens Protocoll och Handlingar blifwit
till Riddarhuset aflemnade. Ot suxra.
Den 18 October. gog
Upplästes ankomne Protocolls-Uldrag frän
det Högwördige Preste-Släudet af den iz October,
innefattande:
Gillande af Stats-Utstcttets Memorial om
understöd till tryckmngen af Ridderstapets och
Adelns Protocoller nnd nästledne och innewarande
Riksdagar, samt om kostnaden till Skrifmaterialier
m. m. för Ständens och Utskottens
Canzlier, med det undantag af Bihanget» som
Ridderffapet och Adeln gjordt.
Afflag ä Lag-UtffoLtetsMemorial om Stängsel-styldigheten.
Bestut att Terminen till nästa Lagtima Riksdag
stall blifwa den 15 November 181Z.
Beslut pä Stats-Utstottets hemställan att
Suppleant ma kunna inkallas till tjenstgöring
dä Fullmägtig i Riksgälds-Contoiret längre tid
warit af sjukdom eller annat laga förfall hindrad.
Bifall till Constitutions-Utskottets Memorial
om tryckning af Utskottets betänkande» och
förslag till förändringar i Grundlagarne med
undantag af de som förut särskilt äro tryckta,
samt anmodan till Statö-Utstottet att dertill
utse medel.
Gillande af Banco-Utskottets Memorial om
Jernwerks - rörelsens understöd.
Gillande af Bewillnings-Utskottets betänkande
om utsättande af ett pris för den bästa
Bewillnings - Förordning.
Bifall trll Bewillnings-Utskottets Memorial
med förestagne Reglor och Formulairer till
de Skattstyldiges och Taperingsmännens samt
andra Wederbörandeö efterrättelse, med önskan
att de genast genom Trycket mä kungöras.
Af
siv Den 18 Ottober.
Af den iz October eftermiddagen:
Bifall till Oeconomi^-Utskott.ts MemorU
al,rörande FörstärkningS-manffa^eis utgörande.
Bifall till Oeconomi^--Utskottets Memorial,
dels om Magazins-inrättningens styrelse,
och dels om afhjelpandeafSpannmälenswanpris.
Bifall till Bewillnings-Utffottets betänkande
om afgift för Caracterer.
Gittande af Bewillnings-Utffottets utlätande
öfwer anmärkningar gjorda wid de§ första
Memorial, rörande Advodat-Fisealen kalk»
mans anmärkningar wid Bewillnings-Förordningen.
Af den 14 October:
Instämmande med Ridderffapet och Adeln
i defl beflut om präglandet af en Medaitte för
att uttrycka saknaden wid förlusten af Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen LLri August.
Gillande af Lag-Utskottets utlåtande öfwer
Borgmästaren Hrsenii motion, rörande Riksens
Ständers pröfningsrätt i frägor om eftergift
medelst näd i Balance- och Ersättnings-mäl.
Gillande af EMditions-Utffottets Memorial
om någre föreflagne ändringar i Riksdags-beflutet.
Godkännande af Lag-Utffottets Memorial,
rörande Borgmästaren d<en56N8 motion om nägon
förändring i Jorda-Balkens 4 Cap. 4 8.
Instämmande med Ridderffapet och dldeln
uti dest beflut, i anledning af Lag-Utffottets
Memorial om någon Upprors-Lag, att öfwer -  lemna ät Konungen att tillse det de Lagar, som
finnas, rätt handhafwas och att wäld mä med
mäld mötas.
Gillan
-
Den 18 Oetober. gil
Gillande af Lag-Utskottets Memorial, rörande
Häradshöfdingen i-8unn5 Memorial
om nötwändighcten af wära Lagars öfwerseende.
Af den 15 Oktober.-
Gillande af Stats-Utskottcts betänkande,
rörande Kungs- och Kungstadugärdarne.
Ogillande af Lag-Utskottets Memorial om
dispositioner till förmon för yngre Barn.
Af den 16 Oktober.-
Gillande af Stals-Utskottets yttrande, angäende
tryckningskostnaden afBihanget till RikSStändens
Protokoll, m. m.
^ Bifall till Bewillnings-UtffotketS uNätan--  de öfwer gjorda anmärkningar wid dest förflag
till Reglör och Formulairer wid Bewillnings
taperande.
Bifall till Stats- och Banco-Utskottens gemensamma
utlåtande, rörande tillökning i arfwodet
för Fullmägtige i Banquen och Riksgälds-Contoiret.
Beflut att qwarblifwa i sitt förra beslut
om Tjenstehjons Bewillnings-afgift oagtadt
Borgare-Ståndets inbjudning att det frangä.
Gillande af Stats-Utskottets betänkande
om arfwoden för Utskottens Secreterare och
Canzllster.
Af den 17 Oktobers
Hänskjutande till det förstärkta Stats. Utskottet
af frägan om Tjenstehjons Bewillningsafgift,
emedan Borgare-Ständet uti sitt beslut
warit stiljagtigt fran de andra Ständen.
Upplä
-
FIL Den 18 October.
Upplästes Protoeolls-Utdrag frän detWW
loflige Borgare-Ständet af den iZ October,
innefattande:
Beslut att B:hanget till Riks-Ståndens
Prctocollcr stall pä Allmän bekostnad trpckaö,
och Stats-Utstottet anmodas att medel dertill
foresta.
Aterrenust af Oeconomi-Utskottets Memorial
om Magazins-inrättningens styrelse velom
afhjelpande af Spannmälens wanpt^.
Bifall till Bewillnings-Utstottets Memorial
om en prisfrägas, utsättande rörande en
förenklad method till utgörande af Bewillmng.
Bifall till Oeconomi^-Utskottets Memorial
om Noterings- och Förstärknings-manstapet.
Äterremist af Bewillnings-Utstottets Memorial
om ReglorochFormulairer för taperingarne.
Af den 14 October:
Instämmande med Ridderstapet och Adeln
uti präglandet af en Medaille tell Åminnelse af
Hans Kongl. Höghet Kron -Prinsen Larl
Godkännande af EMdttions-UtstottetsMemorial
om nägra förändringar af redactionen
i nägra §. §. af Riksdags-beslutet.
'Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Kungs- och Kungsladugärdarne, sedan Statsutskottet
yttrat sig öfwer hos tre Riks-Ständ
derwid gjorda anmärkningar.
Beslut i anledning af Ridderstapet och Adelns,
Borgare-Ständet i dag meddelade beslut, rörande
Lag-Urskottets förändrade project till Upplopps-Lag,
att som Ständet redan förut af fle-.
ra skäl funnit en sadan ny Lag vfwerflödig,
kunde det nu ej eller i pröfning af förslaget
mgä,
Den 18 October. Ziz
ingä, och beflöts altsä, det skulle fragan förklaras
hwilande, anseendes likwäl Ständet för
sin del nägsn underdånig anmälan hos Kongl.
Maj:t i derta ämne ej wara af nöden , hälst Ständet
hyste den lyckliga wisihet att Kongl. Maj:t
utan att derom i underdånighet erinras, alltid
lika ömt och kraftigt wakäde öfwer LagarneS
helgd, och den Allmänna trygghetens bibehållande.
Af den 1Z October:
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, rörande
Afhandlingar om Jordafång.
Beslut att enligt Regcrings-Formen oest
Riksdags - Ordningen Constitutions - Utskottets
Memorial om föreflagne förändringar uti Grundlagarne
skulle till nästa Riksdag blifwa hwilande.
Gillande af Lag-Utskottets Memorial om
arbetsmetyod för Lag-Committäen.
Godkännande af Lag-Utkottets Memorial
vm Borgmästaren förflag till upphäf
wande
af Riksens Ständers benådningsrätt utr
Balance- och Ersättnings-mål.
Af den 16 Oetober:
Ogillande af Stats- och Banco-Utskottens
Memorial om förökade arfwoden för Fullmägtige
uti Bangucn och Riksgäkds-Contoiret.
Gillande af Stats-Utskottets Memorial om
arfwoden för Utskottens Secreterare och Canzlister.
Godkännande af Stats- och OeconoinissUtskottens
Memorial örn Allmänna MagazinSinrättningen.
Ridd. och Ad. pr. kIw 6g, 66. Gillan
-
514 Den 18 October.
Gillande af Stats-Utskottets Memorial om
mede! till tryckningen af Constitutions-Utffottets
förslag till förändringar uti Grundiagarne
samt till Bihanget.
Af den 17 October:
Instämmande uti Preste-Ständets beslut
om tilläggande af orden bade Berednings och
framför ordet Taxerings-Committäerne uti skrifivelsen
till Kongl. Maj:t om Bewillningen.
Ogillande af Oeconomi^-Utskottets Memorial
om afhjelpande af de läga Spannmålspriserna.
Beslut att ConstitutionS-Utskottets förslag
till sättet att behandla Grundlagsfrägorna, ma
hwila till nästa Riksdag.
Anmärkning wid Expeditions - Utskottets
förslag till Riksdags-beflutet, att der icke war
cmnämdt om Annuitets-läne-systemets äterkallande.
Ofwerlemnande till det förstärkta Statsutskottet
af srägan om Tjenstehjons Bewillnings-afgift.
Upplästes Protccolls-Utdrag frän det Hederwärda
Bonde-Ständet af den 12 October,
innefattande:
Bifall till Särskilta Utskottets Memorial,
rörande fastställande af de wid sista Riksdag
fattade och till den nästa gällande beslut, sä att
de till den nästa gälla; med reservation, af en
af Ständets Ledamöter, rörande ZZ §. i sista
Riksdags-beflutet, hwilken angärForstärkningsmanskapet.
Af
Den 18 October. ZiZ
Af den 1Z October:
Bifall till den af Oeconomire-Utskottet r
desi Memorial af den 10 September föreflagne
afgift, som Skeppare, Styrmän, Båtsmän,
Matroser, Jungmän och öfrige Sjöfolket borde
erlägga till Fattigwärds--anstalten wid förhyrningen
i Götheborg och öfrige Rikets Städer,
likwäl med wilkor, att sädant komme deras efterlemnade
fattige Enkor och Barn till godo, pä
anmälan derom, de mätte hafwa sitt hemwist
ä hwad Ort inom Riket som hälst; äfwensom
bifall dertill att skyldigheten att försörja de fattige,
ma åligga hwar och en inom Församlingen,
som icke sjelf wore i behof af andras hjelp,
och att Församlingarneö genom pluralitet fattade
beslut om afgiften till de fattigas försörjande
mä anses förbinda äfwen dem, hwilka,
oaktadt föregången offentlig kallelse, ej warit
tillstädes, eller närwarande werka eller sedermera
till Församlingen inflyttat; likwäl sä, att
icke Kongl. Maj:t beswärades med Nädiqste pröfning
och stadfästelse af hwarje Församlings widtagne
författning härutinnan, utan densamma
mätte anses förbindande och' executiv, genom
Wederbörande Landshöfdingespäskrift; och ffulle
detta allt gälla till dest den Allmänna Författningen
om Fattigwärden kunde wid nästa Lagtima
Riksdag blifwa faststäld.
Af den 14 October:
Bifall till Lag-Utskottets yttrande öfwer
Borgmästaren ^rgenii Memorial, rörande Konungens
rätt att behandla benädnings-frägor i
Balance- och Ersättnings-mäl,
* * Villan
-
Z16 Dcn 18 October.
Gittande af Expeditions-Utskottets föreslagr^e
förändrade redactioner uti 2:ne 8. §. af Riksdags-besiutet,
hwilka angingo Nämndens omröstning
öfwer Högsta Domstolens Ledamöter,
samt i den §. sorn angar Riksgälds-Werket.
Bifall till Lag-Utskottets Memorial, rörande
anwändandet af en del af dcn för LagCommittöen
anflagna summa titt belöningar
för bäst utarbetade projecter till Lagarncs förbättrande
eller förenkling.
Beslut att intet kunde göras wid BancoAtffoltets
sednare Memorial om understöd för
Jernwerksrörelsen, sedan det första Memorialet
redan war bifallit.
Bifall till Lag-Utskottets utlåtande öfwer
Borgmästaren dlensLns Memorial om förekommande
af swek wid afhandlingar om köp af
fastigheter.
Instämmande i Ridderskapets och Adelns
beslut, i afseende pä den af Lag-Utskottet föreslagna
Lagen till förhindrande af upplopp.
Bifall till Stats-och Banco-Utskottens betänkande
om förhöjning i arfwodet för Fullmägtige
i Banqucn och Riksgälds-Contorret.
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
arfwoden för Utskottens Secreterare och Canzlister.
Instämmande med Ridderskapet och Adeln
deruti, att till uttryckande af Nationens saknad
wid förlusten af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
Luri läta prägla en Medaille
pä Banquens bekostnad.
Bi
-
Den 18 October. 517
Bifall till Bewillnings-Utffottets twänne
Memorraler, det ena rörande Advocat-Fiscalen
kLiKinLns, med fleres anmärkningar wid Bewillnings-Förordningen,
det andra innehållande
Regler och Formulairer för de Skattffyldige
och för Taxerings-Committäerne.
Bonde-Standets i anledning af Stats-Utffottets
Memorial, rörande Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om nägra wid Stats-Regleringen
förefallande omständigheter, afflag ä de
sä kallade Taffel-penningarne för Presidenten i
Kongl. Swea Hof-Rätt, äfwen som Staten för
Landshöfdingarne i de nya Länen Jemtland och
Herjedalen samt Norrbotten; men bifall till
Pensionerne för Ofwerste Lieutenanten !ckol8t,
nedsatt till 750 Riksdaler, för Förste ExpeditionsSeereteraren
Kultberg, nedsatt till 166 R:dr 32
tz. och Kammartjenaren suui titt 250 Riksdaler
samt oförändradt för Städerffan 8Una Iv.rs6otter
och Laqveijen .jen8 50 Riksdaler ärligen
att njmas, sä länge Pensionairerne wistades
här i Riket, och saknade anständig och lönande
befordran eller tjenst; sä ock att förre Bokbällaren
i Kongl. Räntkammaren Xorb^r^ mätte
uppföras pä ^Allmänna Jndragnings-Staten;
bafwandr Ständet i öfrigt redan den 6 October
bifallit SMs-Utskottets betänkande om tillökningen
af Adjunctions-penningarne för Kongl.
Swea och Götha Hof-Rätterne samt bewiljat
4000 Riksdaler ärligen till nästa Riksdag för
att anwändas för den beflutna Lag-Committeen;
och hwad angär medel till Institutet för blinde
och döfstumme samt till ätskillige utgifter, dem
Kongl. Commerce-Collegium tillförene bestridt
518 Den 18 Oktober.
af Manufaktur-fonden, hade Ständet, redan
den 8 dennes, sig utlätit med bifall till Statsutskottets
betänkande, likwäl att, hwad anginge
sednare ämnet, summan förblefwe wid
hwad förra Riksdagen bestämdes 4Zvo Riks--  daler ärligen till nästa Riksdag.
Afflag ä Stats-Utffottets betänkanden om
Konungens Nådiga Proposition, angäende betalning
af nägre Hamburgffe Banquierer.
Afstag a Stats-Utffottets Memorial, rörande
Konungens Nådiga Proposition om Pensioner
för swart blesterade Officerare och Under-Officerare.
Beslut att anmoda Expeditions-UtffotteL
upplysa huru en expedition hade kunnat blifwa
uppsatt innan Ståndets beslut hunnit blifwit
kändt.
Bifall till Constitutions-Utffottets Memorial,
angående tryckningen pä Allmän bekostnad
af förslagen till förändringar i Grundlagen,
och anmodan till Stats-Utffottet att dertill
utse medel.
Beslut att enligt Grundlagarne förslaget
till ändringar i Tryckfrihets-Lagen skola hwilka
till nästa Riksdag.
Gillande af Stats,Utffottets Memorial,
rörande Konungens Nådiga Proposition om de
pä Allmänna Indragnings-Staten uppförde
extra Löner och Pensioner.
Bifall till Stats-Utffottets Memorial om
Stats.Werkets tillstånd och behof, i hwad derutinnan
-
Den iF October. , 519
nan fans hemstäldt, att den ivid sista Riksdag
gjorda Stats-regleringen och Finance-plan
mätte utan förändring bekräftas, pä derom nu
gjord särskild proposition.
Beslut, att enligt Grundlagarne, nägra af
Constitutions-Utskottet gjorda förslag till förändringar
i Regerings-Formen och RiksdagsOrdningen
skulle till nästa Riksdag blifwa hwilande.
Bifall till Stats- samt Oeconomi^-Utskottens
och Banco-Utskottets särskilta yttranden,
angående Allmänna Magazins-inrättningen.
Äterremifl af Oeconomi^-Utskottets yttrande
öfwer flere dit remitterade Memorialer, sä
wäl om Allmänna Magazins-inrättningen som
om afhjelpande af Spannmälens wanpris.
Bifall till Bewillnings-Utskottets Memorial
om en prisfrägas utsättande för en förenklad
method till utgörande af Bevillning, i sä
mätto att belöningen tillkommer den, som till
nästa Riksdag utarbetade, och dä inlemnade ett
sä fullständigt förslag, att det af alla fyra RiksStänden,
efter Bewistnings-Utskottets hörande',
gemensamt kunde gillas och antagas.
Af den 17 October:
Förklarande, i anledning afBorgare-Siändets
inbjudning att med sig deltaga i beslutet
om Åtskilliga förändringar i Bevillnings-Utskottets
förslag, anqäende Tjensteyjons Bcwillnings-afgift,
att Ständer af anförde skäl deruti
ej kunde instämma.
Herr
5Lv Dcn is October.
Herr Baron och Landt-Marskalken tiss»
kännagaf att samtelige Riks-Ständens bestut,
angående förbud eller Tullförhöjning pä Utländsk
Spannmål, icke ännu hunnit inkomma, och hemstälde
altsa, om icke, i händelse af irenne Ständs
bifall till Oeconomi^-Utskottets betänkande öfwer
detta ämne, ffrifwelsen derom till Hans
Maj:t kunde fä i Stockholm justeras.
Bifölls.
Justerades kleni. Protocollerna för den
17 October.
Uppä Herr Baron ochLandt-Marskalkens tillkännagifwande,
att enligt 6 §.af Ordnings-Stadgan
för Ridderffapets och Adelns sammankomster,
borde de, under Riksdagen insamlade bötes-medel
tilldelas torftiga Adeliga Enkor, anstäldes
nu uppräkning af desta medel, hwilka, jemte
dem som i sparbössan genom friwilligt sammanskott
denna dag influtit, befunnos göra 49 R'.dr
8 si. Bancompnt, samt en Specie-Ducat, och
skulle berörde medel, tillika med dem som ännu
tilläfventyrs kunde komina att i Stockholm uppbäras,
wid Riksdagens flut till ofvanskrifne
ändamäl amvändas.
Sedan Ridderffapets och Adelns öfverläggning
ar öfwer de Allmänna Riksdags-ärenderne
nu blsfwit tillända bragte,och sammankomsterne
i Orebro med denna dag skulle upphöra,
pttrade sig till Ridderffapet och Adeln
Herr Baron och Landt-Marskalken pä följande
sätt:
Den stund är wäl icke ännu inträffad dä
jag fär nedlägga det Embete hwarmed jag warit
-
Den 18 October. 521
rit hedrad, men dä gränsen nu är bestämd för
de Allmänna öfwerläggningarne under loppet
af detta Riksmöte, dä jag stall lemna denna
Ort och detta rum inom hwilket Ridderstapet
och Adeln nied sä mycken wärdighet, samdrägt
och klokhet fördt sina rädplägningar, dä jag
troligen ej i Hufwudstaden sär äterse de fleste
af dem som här deltagit i desin rädplägningar,
känner jag behofwet att utgjuta mitt hjerta i
tacksägelser och wälönstningar.
Ädle Herrar af Ridderstapet och Adeln?
Lycka och hugnad följe Eder i alla lrfwcts särskilta
belägenheter och i kretsarna för Eder
medborgeliga werksamhet. Arbeten med fraingäng
för Edra Mcdmennistors förädling, räknen
mänga tillfällen att uträtta det nyttiga och
goda, öppnen ofta hulda och broderliga armar
mot den förwillade, mot uslingen och den nödlidande.
Lefwen lyckliga i den-husliga säl! se tens
sköte, njuten der allt intill Edra dagars gräns,
samma trogna omwärdnad kom utgjort Er lefnads
lycka, upplefwen den älder, dä wälartade
Barn uppfylla Edra käraste förhoppningar.
Stödjen Eder längd länge mot desin trofasta
Wänner, som aldrig swikit Eder wäntan, och
sem sprida umgängets glädje och lif inom Edra
hus, se der de önskningar jag i afstedetö timma
utgjuter för Er sällhet.
Jag stadnar hos Eder i de största förbindelser
ej allenast för de lysande belöningar Eder
godbet mig bcredt, men för den, som öfwerträffar
allt hwad man pä Jorden kan wärna,
Medmer.mstors tillgifwenbet och förtroende.
Läten dä mitt minne biand Eder förwaras
af
622 Den 18 Oetober.
af wänffapen och wälwiljan, och om! det någon
gang upplifwas i förhällanden der man anklagar
för uteblifwande af allt det goda man ej
hunnit uträtta och för allt det onda man icke
ägt förmäga att afböja, sä domen mig med
mildhet och skonsamhet.
Det är med sädane tänkesätt' och med liflig
rörelse som jag hembär hela gärden af min
tacksamhet ät Ridderffapets och Adelns samtelige
härwarande Ledamöter och mitt yttersta Farina!
ät dem, hwilka jag ej sär äterse under utöfning
af den ärefulla befattning jag wid detta
Riksmöte ägt.
Till swar härä uppläste Grefwe OcvenbLupt,
Lustet, ett sä lydande Tal:
Högwälborne Herr Baron och Landt-Marskalk!
Med rörda sinnen hafwa Ridderffapets och
Adelns Ledamöter hört det afffed Herr Baron
och Landt-Marffalkcn nu till dem behagat göra.
Om det intet kan beswaras med samma
wältalighct, aldraminst af den, sorn i dag har
den äran att wara Ridderffapets och Adelns
Tolk, sä beswaras de tänkesätt som Herr Baron
och Landt-Marffalkcn för Ridderffapet och
Adeln yttrat gen em de känflor, som hwar och
en Swensk Riddersman, som bewistat denna
Riksdag, inom sitt bröst för Herr Baron och
Landt -Marskalken förwarar.
Wärdige och Store Män, och deribland
twänne af Herr Baron och Landt-Marffalkcns
Ätt och namn hafwa fördt den Staf, hwilkcn
Herr Baron och Landt - Marffalkcn snart i sin
Konungs händer stall äterlemna. Histo
-
Den 18 October. 523
Historien har gjordt och stall gora deras
minne rättwisa. Dä denna rättwrsa en dag
med häfdernas oförstäida och okonstlade sprak
stall göras ät de sällsynta egenstaper och den lika
sällsynta framgäng, hwarmed Herr Baron och
Landt-Marstalken uppfyllt ett af de swäraste
kall, stola desie häfder, stödde pä förra tiders
erfarenhet ,ch de närwarandes sanna wittnesbörd,
utan att förolämpa nägon, tillägga, att
ingen Landt-Marstalk nägonsin warit mera ölstad.
^ Ridderstapet och Adeln, rättwis mot sine
Förfäder, rättwis emot sig sjelf, wägar med
en grundad tillfredsställelse äberopa de tänkesätt
för Konung, Fädernesland och Medborgare,
hwilka inom detta Ständ warit rädande,
och hwilka pä olika sätt, efter tidehwarfwens
lynne ledt det till uppoffringar, till kloka och
ädelmodiga beslut.
Men om Ridderstapet och Adeln skulle tro
närwarande Riksmöte, genom nä,got utmärka
sig frän de föregäende, sä är det genom en enighet
sällsynt wid alla möten, sällsynt wid alla
rädstag. Den borde infinna sig dä Ridderstapct
och Adeln haft att swara emot en Konungs
afsigter, som sjelf förelyser sine Undersåtare
med den warmaste kärlek till Fäderneslandet,
och med alla försakelser, som desi wäl päkallade.
Trygg för sine afsigter känner likwäl Ridderstapet
och Adeln huru lätt olika begrepp
om medlen kunna wäcka söndring, och känner
dä tillika allt bwad den är stylvig Herr Baron
och Landt-Marstaiken, för det lugn, för den
enighet, hwarmed öfwerläggningarne blifwit
gjorda och beslut tagne, det tillhörde Herr
Baron
§24 Den 18 October.
Baron och Landt-Marffalkens rena och patriotiska
hjerta, att winna ett allmänt förtroende,
dest upprigtiga och wärdiga bemötande, att finna
och bibehälla wänffap och kärlek, dest warma
och sanna wältalighet, att elda allas bröst,
att leda allas sinnen till det föremäl, som af
alla söktes. Mä detta blifwa Herr Barons och
Landt-Marffalkens belöning och fira, sä widt
som för Herr Barons och Landt-Marffalkens
hjerta ar ljuft att dela denna ara med Ridderffapet
och Adeln. Ma för ost alla en annu
större tillfridsställelse återstoden att de bestut,
hwilka wid denna Riksdag blifwit fattade och
i synnerhet bland dem, det som en gäng ffall
trösta Swerige, wid den ömmaste af alla förluster
, mätte' hafwa grundlagt och befastat Fäderneslandets
sällhet och wälgäng. Herr Baron
och Landt-Marskalken ffall dä icke ängra
sina mödor, och om Herr Baron och Landt-Marffalken
för desamma begär ännu en gärd, sä
mä Herr Baron och Landt-Marskalken finna
den l Riddcrffapets och Adelns warma och beständiga
wänffap och tillgifwenhet, och i de
upprigtiga önskningar Ridderffapet och Adeln
gör, att Herr Barons och Landt-Marffalkens
lefnad mä blifwa sä lycklig som Hans egenskaper
och dygder det förtjena.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljLes
klockan i.
Iu llllcnn Llotocolli,
6. Liivsrslolpe.
Tors
-
Den 26 OctoLer. 525
Torsdagen den 26 Octeber.
rienum ä Riddarhus-Salen i Stockholm klockan
half 12 förmiddagen.
Herr Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf
att till underrättelse för RidderffapetS
och Adelns nu antecknade Ledamöter skulle nrr
uppläsas samtelige Riks-Ständens, under sammanwaron
i Orebro, till Kongl. Majtt i undcrdänigbet
aflätne ffrifwelse, af innehäll, att alla
Riksdags-göromälen ffulle den 18 October
wara definitift afflutade och Riksdags-beflutet
samma dag justeradt, hwarefter Riksdagen mätte
till Hufwudstal>en förflyttas, och den enda af
Riksdags-beflutet äterstäende H., nemligen rörande
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinscns Försäkrans
afgifwande samt Hyllning af Riksens
Ständer, efter sammanträdet här i Stockholm,
justeras.
Denna underdäniga ffrifwelse blef häruppä
uppläst, ock Herr Landt-Marskalken anmälte
att Kongl. Majtt till desia Riksens Ständers
beslut lemnat sitt Nådiga bifall.
Herr Baron och Landt-Marskalken förklarade
derefter sin enffilta tillfredsställelse, att
finna antalet af de rättsinnige och för Fäderneslandet
»vältänkande Ledamöter, hwilka i Orebro
öfwerwarit Riksdags-ärcndcrne, nu med en
mängd lika sinnade förökadt.
Herr Landt-Marffalken lät uppläsa en frän
Hans EMence Herr Stats-Ministern för Utrikes
ärenderna Friherre von Ludström till
Herr
626 Den 26 Octoker.
Herr Landt-Marskalken ankommen Biljett med
hosfogad marche-route för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, hwaraf inhämtades att Prinsen,
som den 28 October ankommit till
Helsingborg, skulle den 23 derifrän afresa
och inträffa i Christianstad, den 24 i Wexiö,
den 2.6 i Jönköping, den 26 i Linköping, dea
27 i Nyköping, den 28 pä Sturehof och nästkommande
Mandag den 29 pä Drottningholm.
Herr Baron och Landt-Marffalken hemstälde,
om, dä en Allmän illumination, till firande
af Hans Kongl. Höghets Kron-Prinsens anländande,
komme att bär i Stockholm anställas,
Ridderskapet och Adeln icke ansäge med Ständets
wärdighet enligt att Riddarhuset äfwen
blefwe eclaireradt, och om ej i sädant fall, ehuru
Riddarhus-Directionen icke under warande
Riksdag ägde nägon befattning, och ej eller enligt
sin Jnstruction ägde tillständ att sjelf i nägon
utgift till Allmänna högtidligheter för Riddarhusets
räkning ingä, likwäl kunde, såsom
den der förut haft, och säledes bättre än Riddarhus-Utskottet
kände de erforderlige anstalterne
till illuminationer, fä fia denna gängen
särskilt uppdragit att härom oä i skyndsam författning,
^och derwid, sä mycket den korta tiden
medgäfwo, göra afseende pä bwad Ständets
wärdighet, med iagttagande af minsta möjliga
kostnad för den icke wäl bemedlade Riddarhus-Casian,
kunde fordra.
Bifölls.
Widare tillkännagaf Herr Baron och LandtMarffalken
att nu, likasom wid högsalig Kron
Prin
-
Den L6 Lctober. 527
Prinsens c-»rl ^nZusts ankomst, en Deputation
af Riksens Ständer komme att pä Drottningholm
emottaga den nu utkorade Kron-Prinscns
försäkran, och hemstälde, om Ridderffapet och
Adeln nu, likasom dä,ffulle behaga genom wal
utse de 24 Ledamöter, hwilka Ridderffapet och
Adeln denna gängen, i likhet med antalet af
de andra Ständens, skulle till den stora Deputationens
utgörande aflemna.
Friherre liljecrantz, polian ^Vilhelm, erinrade
att anledningen hwarföre Deputationen
förra gängen blifwit wald, warit det stora antalet
af Ledamöter som i densamma önffade,
mcn naturligtwis icke kunde fä deltaga, och
trodde samma anledning nu äfwen wara för
handen.
Herr von Rosenstein, k4ils,/hemstälde huruwida
ej lämpeligast wore om Herr Landt-Marffalken
täcktes ätaga sig att enffilt öfwerenskomma
med de Ledamöter för hwilka en sädan
resa till Hans Kongl. Höghets mottagande wore
lägligast.
Herr Baron och Landt-Marffalken erinrade,
att om Ridderffapet och Adeln ej behagade
wälja sine Deputerade, sä wore dcn wanliga
ordningen att hwar och en hugad anmälte och
antecknade sig hos Riddarhus-Fiscalen; denna
anteckning blef derefter genast werkstäld.
Slutt
-
M8 Den 26 October.
Sluteligen justerades Protocollet för RidDerffapets
och Adelns sednaste sammanträde i
Orebro den 18 October.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätskiljdes
klockan 12.
In lläem krotocolli,
6. Lilverstolpe.
Lördagen den z November.
rienum klockan half 1 pä middagen.
Herr Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf
att till de twänne Gala-Spectakel, forn
r nästa mecka komme att, i anledning af Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens ankomst och
hyllning gifwas, skulle ungefär 50 Biljetter till
hwartdera komma att Riksdagsmännen af Ridderstapet
och Adeln tilldelas; och hemstälde om
icke, da detta antal icke kunde första för alla
de antecknade och tiilafwentyrs ännu till antecknande
Ledamöter, billigheten fyntcs fordra, att
de härwarande Riksdagsmän som i Orebro öfmerwarit
Riksdags-angelägenbeterne, borde äga
företräde till Biljetters erbällande, och att, om
De sedermera vfwerblifmande Biljetter, mätte
mellan de öfrige Ridderskapets och Adelns Ledamöter
lottas.
Bifölls.
Justerades klem-Protocollet för den 26
October.
Grefwe körner , / rlolk Oöran, utbad stg
fä till Ridderskapets och Adelns afgörande hem*
stalia
, Den z November. Z29
ställa cn alldeles oeeonomiff fraga, fem rörde
de i Plikt-Casian linder denna Riksdag influtne
penningar. Det more redan i Orebro, enligt
Ordnings-Stadgan, beflutit, att detza medel
ffulle till en liten hjelp ät nägra fattiga
Adeliga Enkor anwändas. Det äterstode nu
blott att bestämma huru mycket bords tilldelas
hwar och cn som häraf kunde komma i åtnjutande,
och af hwem utdelningen ffulle kunna
tjenligast werkMllas. I afseende pä förra frägan
föreflog Herr Grefwen att dcsia gäfwor
mätte stfferas till icke under 5 och icke öfivrr 10
R:dr Ba.neomynt; och i afseende pä den sednare
wille han hemställa om icke, dä deHa summor
mäste wära sä ringa, en skälig granlagenhet
emot de Personer som as dem kunde blifwa delak.
tiga, fordrade att tilldelningen icke crholle någon
werklig vublieitä^ hwarföre Herr Grefwen pros
poneräde att Ridderffapet och Adeln mätte anmoda
Herr Baron och Landt-Marskalken, att
denna tilldelning efter sitt eget granlaga ompröfwande
werkställa,
Hörr Båkön och Landt-Marskalken fragade
om icke denna befattning egentligast tillkömme
Riddarhus-Utskottet? ' ^
Grefwe körner yttrade sig, icke det bestrida,
men trodde att ändamälet af en större discretion
wid tilldelningen bättre wunnes om en
person hade sig densamma anförtrodd.
Herr Landt-Marskalken hemstälde härefter
till Ridderffapets och Adelns bifall det af Gref
Vibd.
sch 2ld. p)rsh. M:s 67^, 62. we
ZZO Den Z November.
we körner förestagna minimum af 6 R:dr och
maximum af 10 R:dr Bancomynt, samt att
utdelningen mätte werkstättas genom HerrLandtMarffalken,
som derföre ffulle redowisa.
Samtycktes.
Upplästes förteckningen pä de sista frän de
öfrige Ständen inkvmne Protocolls-Utdrag, innehällande:
Ett
frän det Högwördige Preste-Ständer
af den 17 October, att Constituttons utlåtande
öfwer Undertecknad Hilverstoipes motton, rörande
Constitutions-frägors behandlande, ffulle hwila
till nästa Riksdag.
Ett dito af samma dag, att ConstitutionsUtffottets
Memorial af den 12 October, innehällande
anmärkningar och förslag till ändringar
i Regerings-Formen, och Riksdags-Ordningen
ffulle wara till nästa Riksmöte hwilande.
Ett dito af den 18 October att arfwodena
ät Utffsttens Secreterare icke mätte till dem
utbetalas förr än genom Riddarhus-Secreterarens
qwitto kan intygas att Utskottens handlingar
blifwit till Riddarhuset aflemnade; men
att Utskottens Canzlister mä utbekomma sina
arfwoden sä snart de genom Sccreterarnes betyg
kunna styrka det de sina skyldigheter fullgjordt,
gällandes sädant llkwäl icke om Statsoch
Banco-Utffotten, hwilkas Handlingar icke
till Riddarhuset inlemnas.
Ett
Den Z November. M
Ett Protocolls-Utdrag frän det Wälloflige
Borgarc-Ständet afven 18 October, af lika innehöll
med Ridderskapets och Adelns beflut, angäende
arfwodenas utbekommande för Utskottens
Secreterare och Canzlister.
Ett Protocolls-Utdrag frän det Hcderwärda
Bonde-Ständet af den 16 October,att som
Ständer förbleswe wid sitt förra Riksdagen fattade
beslut om Kungsgärdarnes försäljnings sa
ägde hos Ständet för det närwarande ej nägon
öfwerläggning eller beflut om den föreflagne
förwaltningen rum.
Ett dito af den i-' October, att Ständet ef
antoge Borgare-Ständets inbjudning, angående
deltagande i desi beflut, rörande Bewillnings-Förordningens
omtryckning.
Ett dito af samma dag, att ConstitutionsUtflottets
Memorial, rörande Grundlagsfrägore
nas behandling!, ffulle hwila till nästa Riksdag.
Ett dito af samma dag, att Ständet bifallit
Stats-Utskottets Memorial om tryckningen
af Bibanget till Ständernes Protocollek
samt Grttndlagsfrägorne, och lät!t wid Utskottets
yttrande om tryckningen af Bonde-Stäm
dets Protocoller bero.
Ett dito af kamma bag, att Ständet lätik
bero wid den upplysning Eppeditions-Utskottet
aflemnat, i anledning af hwad Ständet am
* * Märkt
832 Den 3 November.
märkt Md den förestagne underdåniga skrifwelsen,
rörande Pensions-Staten för bletzerade
Under-Officerare.
Ett dito af samma dag, att Ståndet inflämdt
i Preste-Ständets bestut att i strifwelfcn
till Kongl. Maj:t om Bewillningen skulle
framför ordet TaperlngL-Lommitteerne införas
bade Berednings och.
Ett dito af den 18 October, att Ständer
r allt ogilladt lulve Ivarssons och b^3N8 I^3N8-  L0N5 motioner i afseende pä Förstärknings-manffapet,
sä att wid hwad Bonde-Standets pluralitet
förra Riksdagen, i denna fräga hade in
xleno bestutit, komme att förblifwa.
Ett dito af samma dag, att Oeconomi^-  ULffotteis Memorial, angäende utwägar att afhjelpa
Spannmälens nuwarande wanpris, blifwit
ogilladt i hwad anginge en anhällan hos
Kongl. Maj:t om förbud emot Spannmåls-införsel,
eller förhöjd tull, men bifallit i hwad
Utskottet afstprkt Krono-utffpldernas gäldande
med Spannmäl annorlunda än hittills warit
»vänligt.
Anmältcs, emottogos ochsinfördcs pä wanligt
sätt tivanne Konungens Ofwerste-Kammarjunkare,
Grefwe rriensiock och Grefwe
fscob
a Kongl. Maj:ts wqgnar indi od Ridderffapet och
Adeltr att nästkommande Mändag den 3 November
klockan 12 sig ä Riks-Salen infinna, för
att
Den z November. gZZ
att öfwerwara afläggandet af Hans Kanal. Höghets
Kron-Prinsens Tro- och Huldhets-Ed ät
Kongl. Maj:t samt att gemensamt med de öfrige
Standen Hans Kongl. Höghet hylla.
Sedan Herrar Ofwersie - Kammarjunkarne
afträdt, ätffiljdes Högloflige Ridderffapet
och Adeln klockan i.
In Ådern ?rotoco1!i,
O. bilverstolps.
Mändagcn den 5 November.
klenum klockan hals 12 förmiddagen.
Herr Baron och Landt-Marffalken tillkännagaf
alt under mängden af göromål i Expeditions-Utffottet
mot flutet af Riksens Sränders
warelse i Orebro, hade ett mai, nemligen
om en Pension för Bokhållaren i Kongl. Ränte-Kammaren
kabisn borberg, kommit i förgätenhet;
samtelige Riks-Ständen hade likwäl
i Orebro bifallit Stats-Utffottcts tillstyrkande
om denna Pensions tilldelning, och ExpeditionsUtffottet
hade i anledning häraf nu inlemnat
förflag till en underdånig ffrifwelse till Kongl.
Majtt, rörande detta ärende.
Denna underdåniga ffrifwelse blef derefter
uppläst och godkänd.
Herr Baron och Landt-Marffalken yttrade,
att som det torde interesiera det ansenliga
-antal af närvarande Riksdagsmän hwilka ej
öfwer
-
534 Den 5 November.
öfwerwarit befluten i Orebro, att känna hwad
Ridderstapet och Adeln afgjordt i afseende pä
Protocotternas tryckning, finge han härmed lem.
na den underrättelse, att det blifwitRiddarhusD.
reetionen ovilkorligen älagdt att styndsamt
besörja om tryckningen sa wäl as fortsättningen
af klenl-Protocollerne för sistledne Riksdag,
som om tryckningen as Protocollerne för
den nu warande; och att, pä det ingen rubbning
mätte existera uti de pä Riddarbus-Castan
redan gjorde anordningar, nemligen till Jeten öfwer
Lagmannen 6xllencreut?, till RiddarhusSalens
uppwärmande, till Löne-tillökning för
irenne af Riddarhusets Tjenstemän, och till en
ny Hand-Matrikels utgifwande, till hwilka ändamål
räntan af Castans nu warande Capital
och wanligtwis till förwäntande inkomster främst
borde anwändas, bade Ridderffapet och Adeln
älagt Riddarhus-Directioncn att till Protoeottstryckninaen
upptaga ett särskilt län, emot Ridderstapets
och Adelns garantie, bwilket län, i
händelse det sedermera ej af inflytande medel
hunne betalas innan nästa Riksdag, Ridderstapet
och Adeln utfäst sig, att genom utwägar
som wid nästa Riksdag stola widtagas, godtgöra.
Hwad äter anginge Bjhanget till alla
Riks-Ständens Protoeoller för denna Riksdag,
utan bwilket sjelfwa Protocollerne icke kunde
rätt fattas, hade Riksens Ständer beflutit att
det skulle pä allmän bekostnad utgifwaS: sä att
inga anstalter wors uraktlätne, som kunde tjena
till att lägga Riksdags-angelägenheterncs
behandling, för'bägge de siste Riksmötene, infor
Nationens ögon.
Ridder
-
Dcn Z November. 535
Ridderffapet och Adeln hördes öfwer allt
detta yttra sin tillfredsställelse.
Herr Baron och Landt-Marffalken begärte,
i anledning af det uppdragande han i sista
kwllum erhållit i afseende pä utdelningen af
de iPlikdCasian influtne medel, att honom mätte
trllätas dcrwid asiociera sig Riddarhus-Secreterarcn
och en annan Ledamot af Ridderjkapet
och Adeln.
Bifölls.
Herr Baron och^andt-Marffalken hemstälde
om icke sedan i Orebro blifwit afgjordt det
icke nägra beflut efter Riksdagens flyttande hit
till Huswudstaden ffulle fattas, utan endast justeringen
här för sig gä af dcn enda äterstäende
af Riksdags-beflutet, den, rörande Hans
Kongl. Höghets Ktton-Prinsens utkörande samt
desi hyllning, hwilken sednare i dag pä RiksSalen
ffulle werkställas. sä att justeringen i
morgon kunde för sig gä, Herr Landt-Marffalken
tillätes att enligt 81 §. Riksdags-Ordningen,
gemensamt med de öfrige Talemännen hos
Kongl. Majtt i underdänighet anhälla om Riksdagens
afflutande.
Bifölls.
Sedan twänne Härolder ankommit, aftägade
Högloflrge Ridderffapet och Adeln af dem
föregångne, och under Herr Baron och LandtMarffalkens
anförande, klockan inemot 12 tilt
Rikö-Salen, hvarest efter uppläsandet af den
Act, hvarigenom Hans Kongl. Majtt ttll sin
FZS Den 5, 6 och 10 November.
San adopteradt Hins Kongl. Höghet KronPrinsen,
sist Högbemält Furste aflade sin Trooch
Huldhets Ed ät Kongl. MajN, och Riksens
Stander samfält Hans Kongl. Höghet Kron?
Prurlen Larl jokan byltade, samt siuteligen
afhörde Hans Kongl. Höghets Tgl till Konungen
och Riksens Stander,
Högk figge Rrdderstapel och Adeln lemna
Le Rits-Salen klockan half 2.
!n tlNem krotocolli;
6. Lilveistol^e,
Tisdagen den 6 November.
klenum klockarr 10 förmiddagenl
Justerades den återstående 2 §. af Riksdags-beslutet,
angäcndc Tkronföljare- Walet och
Hans Kongl. Högbcts Kron-Prinsens hyllning.
Högloflige Ridderstam och Adeln ätstiljdes
klockan en qwart till 11. .
In tiäsm krotocolli,
O. Lilverctoly?,
Lördagen den 10 November.
klenum klockan half 1.
Justerades ktcni-Protoeollerne för den Z,
8 och 6 i denna manad,
Ankomma och emottogos päHfligt sätt Konungens
Ofwerste-KammarjunkareGrefwe ^clsm
LsrnU, ^acbtmeistcr och Grefwe jacob, Onstak
dooenL^erus, af hwilka den förre ä Kongl. Maj:ts
wägnap
Den 10 November. 537
wägnar tilikännagaf, att den Predikan som
skulle föregä Riksdagens afstutande, kommeatt
i Sanct N.colai Kyrka hällas nästkommande
Mandag den 12 November klockan 10 förmiddagen,
efter hwilken Predikans stut Ridderffapet
och Adeln ägde att sig i Råd-Salen församla,
för att wara Kongl. Maj:t följ.cktige till
Riks-Salen, hwarest Kongl. Maj:t ärnade att
Riksens Ständer hemförlsfwa, hwarjemte Kongs.
Maj:t behagat i Nader bjuda 48 Ledamöter af
'Ridderffapet och Adeln samt Riddarhus-Secreteraren
och Fiscalen, att samma dag spisa middag
pä det Kongl. Slottet.
Sedan Herrar Afwerste - Kammarjunkare
afträdt, omförmälte Herr Baron och Landt-Marstalken
att enär Acten pä Riks-Salen were
fulländad, komme Ridderffapet och Adeln att
der ätffiljas, och endast den Deputation qwarstanna,
som blcfwo utsedd att aflägga afffcdsuppwaktning
hos Konungen och dcn öfriga Kongl.
Familjen, och hwilken borde infinna sig uti Konungens
nedre matsal för att, gemensamt med
de öfrige Riks-Ständens Deputerade, innan
Middagsmåltiden denna uppvaktning hos Kongl.
Maj:t fullgöra. Sedermera skulle samma Deputation
klockan tre qwart till 6 om aftonen
samlas i Hennes Majtts Drottningens öfra
matsal, för att samma skyldighet uppfylla hos
Deras Majestäter Drottningen och Enke-Drottningen,
samt hos Hans Kongl. Höghet KronPrinseu.
Tisdagen dcn iz November klockan
12 om middagen skulle Hennes Kongl. Höghet
Prinscstan emottaga Riksens Ständers Deputation:
och sedan denna Deputation återkommit.
SZ8 Den 10 November.
ffu.le Niks-Ständen genom särffilta Dcputationer
taga afffed af hwarandra.
Härefter antecknade sig hos RiddarhusFiscalen
de Herrar som skutte utgöra Deportationen
till Personernc af den Kongl. Familjen,
samt de hw-lka komma att spisa middag pä det
Kongl. Slottet.
HZgloflige Ridderffapet och Adeln ätskilj.
de§ klockan i.
In 6clem krotocolli,
6. silverstolpe.
Mändagm den 12 November.
klenum klockan half 10 förmiddagen.
Uppå Herr Barons och Landt-Marskalkens
tittkännagifwande att enligt Riddarhus-Ordningen
en Deputation af sex Personer, under äldste
närwarande Grefwens Hans Exettence Herr
Grefwe ttrndes anförande, ffutte i morgon enar
Ridderffapet och Adeln för denna Riksdag ätffrljas,
till Konungen Återlemna Landt-Marffalks-Stafwen,
antecknade sig nu detze Herrar
och upprepades likasom de, hwilka ffutte utgöra
afskeds-Deputationen till de öfrige Respectivs
Ständer:.
Sedan 2-.ne Härolder ankommit, aftägade
Högloflige Ridderffapet och Adeln klockan 10
tltt Slorkprkan att afhöra Riksdags-Predikan,
efter hwars flut klockan 12 Ridderffapet och
Adeln,
Den 12 November. 539
Adeln, Kongl. Majit titt Riks-Salen foljaktige,
derstädes jemte de öfriga Riks-Ständen,
afhörde Riksdags-beflutet och blefwo af Hans
Majit hemförlofwade.
Riddcrffapet och Adeln lemnade Riks-Salen
klockan half 2.
In Uttern krotOLolli,
O. Li1ver§tolys,
Tisdagen den iz November.
stenum klockan half 12 förmiddagen.
Herr Baron och Landt-Marffalken anmälte
det han wid den förledne gårdag aflagde afffeds-uppwaktning
med Ridderffapets och Adelns
Deputation hos Hennes Majit Enke-Drottningcn,
erhållit Hennes Majits Nädiga befallning,
att för Riddcrffapet och Adeln förklara
den listiga rörelse, och den synnerliga erkänsla
hwarmed Hennes Majit emottagit det henne
lemnade wedermäle af Ridderffapets och Adelns
uppmärksamhet och Mg i swen het för hennes
Person.
Äfwenwäl tillkännagaf Herr Baron och
Landt-Marffalken att en af Hans Kongl. Högbets
Kron-Prinsens Adjutanter titt Herr LandtMarffalken
i dag aflcmnat Hans Kongl. Högbets
Tal titt Ridderffapets och Adelns afffedsDeputation,
hwilket Tal Herr Landt-MarffalkeN
förmodade att Riddcrffapet och Adeln ön,
ffade höra uppläsas och läta uti Protokollet inflyta.
Ropades Ja. Derest
540
Den iz November.
Derefter upplästes detta Tal sä lydande:
kclessieurs lss Deputes cle Is I^oblesse!
f'aZrsL avec plaisir et reconnoissancs cles
ssntiinents c^ue Vous nstexpriiner; is compte
sur Votre aikection comnre Vous pouveL
compter sur la mienne.
Da Diste Hui vient tte terminer 868 travaux
sera celebre claus lss annales 6e la 8ue6e par
Desprit -l union c^ui a presiele a ses cleliberutions.
Depositairs supreme cles Doix c^us Vous
sver: ucioptees, le Doi les rnaintienclra et lss
ksxa respecter cle tous, sans clistinction 6u rsn^
ni cles psrsonnes. Vous me trouverer: tougours
pröt a cletenclre avec Vous la rause cle la ?atrie
et ^uancl son lronneur et sa ^loire l'exiAsront
se sentirai avee clelices tout mon san§
couler pour elle.
Herr Landt-Marskalken förmälte att sedan
sista uppräkningen af de i Pttkl-Casian sMitm
medel, hade de blifwit förökade med nägot
öfwersRldr Banco, sa att hela Summan för
det närwarande utgjorde 55 R:dr Banco.
Juste
Gode
Herrar af Ridderstapct och Adeln!
Jag emottager med nöje och erkänsla de tankesätt
I för mig yttrén, jag räknar pa Eder tillgifwenhct, likasom
H lunnen räkna pä min.
Det Riksmöte, hwars arbeten nu blifwit tilländabragtc,
stall blifwa märkwärdigt i Sweriges häfder genom
den eniga anda som styrt dest öfwerläggningar.
Högste wärdare af de Lagar I fastsiält, stall Konungen
dem widmagthälla och göra dem wvrdade af assa
rikan åtskilnad i rang eller personer. Mig stolen i städse
sinna beredd att med Eder förswara Fäderneslandets fak:
och när dest heder, dest ära det kräfwa, skall jag känna
mig säll att läka all min blod för detsamma rinna.
Den iz November. A4i
Justerades klent. Protocollerne för dett 10
och 12 deuttes.
Herr bittet, Lbdo ttucivtF, förestog att de
af Herr Landt-Marskalkens Ta! såsom anförande
Rrdderskapets och Adelns afffeds-Deputation
till Konungen och den Kona!. Familjen, mätte
warda särffilt befordrade till Trycket och doppades
att Ridderffapets och Adelns gemensamma
önskningar deruti instämde.
Ropades Ja.
Hans Epellenee Herr Grefwe LiLlls yttrade
samma önskan i afseende pä Herr Baron och
Landt-Marskalkens Tal pä Riks-Salen.
Ropades äter Ja.
Herr Baron och Landt-Marskalken föreställde
att dessa Tal icke torde äga den förtjenst
'Ridderffapets och Adelns godhet behagade dem
tillägga, och att lika ämnen ofta orsakade repetitioner
af samma tankar; hemställandes om ej
det more tillräckligt att de efter manligheten
intogos i Protocollet.
Ropades Nej.
Herr Landt-Marffalken hcmstälde dä om
det ej gjorde tillfyllest att de i Riksdags-Tidningarne
trycktes.
Ropades Nej och bestöts att de skulle särffilt
tryckas, och tillika intagas i Protceollet.
Härefter afgeck klockan tre qwart till 12
Herr Landt-Marffalken med Ridderffapets och
Adelns afffeds-Deputation till Hennes Kongl.
Z42 Den iZ Novembet.
Höghet Prinsessan, och Hans EMence Herr
Grefwe ttralie mottog, under Herr Landt-Marffalkens
fränwaro, Klubban.
Efter Deputationens återkomst affärdades
under anförande af Grefwe körner, ^UollLör^n,
Ridderstapcts och Adelns afffeds-Deputation
till de andra Respective Ständen.
Sedermera bestöts att Herr Landt-Marstalkens
Tal till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
afwen skulle i Protokollet intagas och särskilt
af Trycket utgifwas.
t
Samtelige Herr Landt-Marffalkens Tal
lyda som följer:
Till Lonungen,
p3 Rikk-Salen den 12 November i8ls.
Stormägtigsie Allernadigste Konung!
Fullbordade äro nu de wigtige wärf,som,
under loppet af fyra snart förflutna mänader,
i förtroliga rådplägningar samlat Swensta Folkets
Ombud kring Eders Kongl. Maj:ts Thron.
Sällan hafwa flera märkeliga händelser
tätare följt hwarandra, .sällan har ett Folk warit
hotadt af flere miflöden, Samfundsbanden
warit närmare att upplösas, än under den korta
tid som tilländagatt, sedan Nationen, twungen
att frälsa det dyrbaraste hon äger, sin sjelfständighet,
hänfördes till den ytterlrga nöd,
att bryta hellga, öma och wördnadswärda band.
Den iZ November. F4Z
Det war under de enstilda sorgernas smärta, soni
Eders Kongl. Maj:t ädelmodigt bcstöt, att för
Sweriges wäl uppoffra sin återstående lefnads
sällhet och ro; som Eders Ma;:t einottog storessen
af ett R:kc,stakadt i djupet af sina grundwalar,
och der Folkets lynne naturligen ffulle
»vidkännas brytninaarne och allt det obestämda
af en hastig öfivergäng fran de olika SamsundSläror,
som innefattades i gamla oeb npa Grundlagar.
Ögonblickets rrädor afivändes; unn framtidens
hopp war ännu »vacklande och swag. Eders
Kongl. Mastts och Nationens salniuansiämmande
röst kallade till Tbronföljare en Prins, sorn
ej syntes medföra andra fördelar, än Små personliga
dygder. Han hann icke ankomma, förr
än grafwens skuggor spridde sig öfwer Eders
Maj:ts lefnad: och i hwilken tid skulle Swerige
beröfwas sitt enda återstående stöd? jo, dä
delade meNingar örn det Allmännas »val rädde
bland Folkets ombud; da den befarades, denna
bitterhet, som åtföljer parti-andan; dä alla
samfunds-förbindelser ännu »voro swaga; dä
allt ffulle förändras af hwad förra tider tillskapat;
dä folkbristen och penninge-orcdan war
stigen till sin höjd; i en tid, dä Riket war i
krig med de flesta Magter, och dä det ägde sin
enda tillflygt i anföraren för ficndtliga kärar.
Eders Kongl. Maj-.ts hälsa aterstäldes, sinnena
lugnades: Han kom änteligen, denne efterlängtade
Prins, och besannade Sitt rykts. Här, pä
detta rum, inför denna Thron, lofwade Han,
med mcnniffowännenö »värma och den rättsinniges
öfwertygande kraft, att bereda Sweriges
sällhet. Här önffade Han sig ett stöna re arf,
än
Z44 Den iZ November.
än den Krona som irar honom ämnad:
c!,en Xllficles dygder och Hans Folks kärlek.
Alstad för Sina enkla seder. Sin redliga wälwilja,
Sin werksamma menniffokärlek, utgjorde
Han Eders Maj:ts och Nationens sällhet.
Hwilken ljus dag äterkällar icke minnet af den
lid, dä Eders Kongl. Maj:t sednast hemförlofwade
Sitt trogna Folk! Men hwilket förfärligt
mörker följde derpå! (larl xugusea död
ätersänkte Nationen i bestörtning och willrädighet;
Hans begrätna lemningar infördes till
den länga hwilan bland Sweriges Stora Regenter;
och inför skuggan af Folkets Älskling,
inför mennistowänncns ännu warma asta, förLfwades
det afstywärda brott, som pä en gäng
kränkte Lagens och Konungens Maj:t. Mest
icke nog härmed. Ständshätet, detta i alla tider
werksamma medel till Sweriges olyckor,
spridde redan sitt gift i de swagas och okunnigas
sinnen; ren smidde den oupplyste, den
illasinnade och mennistohataren de wapen, som
skulle utgjuta Swenstt blod inom Sweriges
gränsor, utan att beräkna den ofelbara följden,
att Nationen, nära fördränkt i lärår och
blod/skulle twingas att som en ^välgerning
emottaga fortryckets och träldomens bojor.
Denna Tafta är mörk, men den är sann.
En wis har sagt, att cm sanningen wore bannlyst
frän jorden, bör den ännu finnas qwar i
Konungars kjcrtan: tilläggom, sä bör den ännu
talas inför Deras Thron,
Det war i denna Fosterlandets belägenhet,
som Eders Maj:t, betungad, men icke nedböjd,
af
Den iZ November. 543
af är och sorger, samlade Sina trogna Ständer
till det Riksmöte, som i dag flutas. Deras
handlings-sätt swarade emot wärdigheten
af deras bestämmelse. Landets wise leddes af
wishetens föreskrifter: oförfärat, manligt och
ädelt gingo de till sitt stora mål; och detta mäl
skadar Eders Maj:t i dag wid Sin sida, när
Eders Maj-.ts Fadcrliga blickar fästas pä den
bland samtidens Hjeltar, hwars dubbla Lager
körwärfwades genom täppcrhetens och menniffokärlekens
förenade rätt. Annu räknas Swerige
bland Europas Nationer, ännu kan det
winna ryktbarhet för sina samfundsdygder, ännu
finnes der ett Folk, som förstår att besegra
olyckorne och nöden, för att bärga sin frihet
och fin ära. Ewige Allmagt! hwilka ämnen
för tankar och betraktelser, hwilken underbar
ledning af händelsernas lopp! hwem är den
förhärdade eller den känflolöse, som icke lyfter
sitt öga till Himmelen, och erkänner en Försyn?
Allernädigste Konung!
Ridderskapet och Adeln ätrrwända nu till
fina hembygder, intagne af wördna- och tacksamhet
för Eders Majus dyra Perwn, och öfwerlenma
med trygghet sina handlingar under
detta slutade.Riksmöte ät häfdernas och minnets
dom. , Afunden och därskapen bestrida
icke mer att Samhälls-ordningen fordrar företräden;
men de§a företräden bora utmärkas af
förtjenster: och ewigt — ewigt minneswärd är
den sanningen, att mcnniskan icke har annat
warde, än det hon får genom sina egenskaper.
Börden, lyckan, riredomarne, äro endast tillfälliga
fördelar, som pä långt afstånd bortRrdd.
och Ad. pcor. N:o 69,70. stym
-
-46 Den 1Z November.
ffymmas af gerningarnes nytta, framalstrad
af förständets pdling och ljus, och af bjertats
redlighet och wälwilja. Förgäfrves skall Swensta
Folket kunna hoppas en hög samfunds-anda,
det will säga, en stor och -varaktig national-kraft,
om icke de yttersta omsorger anwändas
till allmänna uppfostrans förbättring inom
alla medborgeliga klasier.
Frän tankans första utwicklinq bör mennistan
inhämta sanna förnufts-grunder för
sin bestämmelse, hwaraf följa afgjorda begrepp
om hwad som utgör medborgerlig frihet. Hon
bör tidigt danas till den sinneshöjd, h-varrgenom
hon känner sitt eget wärde, i samma mon
som hon är rättsinnig och god, och att hon genom
desia egenskaper är wördnadswärd, antingen
hon -verkar pä lyckans höjder, eller i ringhetens
och fattigdomens stugga. Kallas hon
till medwerkan i Statens -värf, sä bör bon tidigt
-vara under-vist, att aldrig inblanda per.
sonliga intresien i Fäderneslandets stora sak,
att -väpna sig med denna öfrvertyaelsens styrka,
som höjer henne öfwer smädelsens misitydningar
och klandret, genom ätankan pä minnets
rätt-visa och odödlighetens lön. Hon bör
weta, att den som ej beredt sig att dö för sanning
och rätt, -var en s-vag befordrare af deras
-välde pä jorden.
Ridderstapet och Adeln stall beflita sig att
utsprida desia grundsatser, att till deras utöfning
bilda kommande flägter. Om sädana tankesätt
blifwa de rädande i allmänna lynnet,
sä stall aldrig Folkstyrkan wända sig ernet annat
-
Den iZ November. 54?
nät föremål, än Utländskt mäld; samfunds-andan
stall bewaras af den heliga eld, som brinner
i bwar medborgares hjerta; smädelsen stall
icke maga tillägna sig allmänna röstens uttryck;
ingen ofullkomlighet i menstliga Lagar stall begagnas
för lönnmordet pä medborgares namn
och rykte; och det stall för ewigt ätersjunka i
sin afgrund, detta Ständshat, sa lägt till sin
natur, sä afstywärdt till sina följder, och lika
gynnande för förtryckarens och folkförledarens
planer. Dä stola de broderliga banden närmare
sammanknytas emellan dem som föddes för
att älska, omfatta och stöda hwarandra, under
den korta och gemensamma wandringen till de
rymder, der mennistowännen stadnar med sitt
hopp efter arbetets och mödans tid; der den wise
wäntar uttydningen pä lifwets mörka gata
i ewighetens ljus; der föreningspuncten är bestämd
för alla dem som älskats upplyst och aagnat
sitt slägte, och hwarifrän Eders Mai-.ts förklarade
anda en dag stall skyddande swAwa öfwer
sina Fäders Thron, öfwer det nya föremälet
för Sweriges kärlek, och öfwer det Land,
för hwars wäl Eder Kongl. Majt uppoffrat
Sin ungdoms liflighet,Sin manna-albers styrka,
Sin älderdoms lugn, korrt sagt, hela Sin
lefnads sällhet.
I Eders Kongl. Maj:ts Nåd utbedja sig
Ridderstapet och Adeln i djupaste underdänig-.
het att städse fä wara inneflutne.
Titt
548 Den iZ November.
Till Ronungen,
Wid Ridderskapcts och Adelns Afskeds-lippwattning
den 12 November izio.
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Wid foten af Eders Kongl. Maj:ts Thron
hafwa Ridderssapet och Adeln nyss tolkat deras
underdäniga och wördnadsfulla tankesätt; de
komma nu att lemna den yttersta bekräftelsen
derpä, genom förnyade löften af trohet och tillgifwenbet
för en Konung, hwars milda dygder
och warma Fosterlands-känfla skall njuta rättwisa
bade af samtid och efterwerld.
Ridderssapet och Adeln kan ej i dag till
Eders Kongs. Majtt frambära deras underdåniga
och cina farwäl, utan att med Swenss
redlighet och wärma lyckönska Eders Kongl.
Majit till det stöd Eders Maj:t erhållit i Hans
Kongl. Högket Kron-Prinsens älskade Person.
Större än sitt rykte, har denna Furste icke ännu
nalkats någon Swenss man, utan att winna
hans hjerta. Hans öma tillgifwenhet för
Eders Kongl. Majtt, Hans ljusa och odlade
förstånd, Hans sunda Stats-lära, Hans kraftfulla
sinnelag, besannadt af Hans bragder,
Hans ädla och intagande handlings-sätt, och
denna godhet förenad med wärdighet, som uttrycker
hjcrtats innerliga wälwilja, allt har
intill denna stund wittnat att Nationens hopp,
icke allenast är uppfyllt, men öfwerträffadt.
Mätte denna Prins, och de som närmast tillböra
Honom, länge fa sprida sällhet och glädje
öfwer Eders Kongl. Maj:ts lefnad; och Eders
Kongl. Maj:t, ensam öfrig af Sweriges ford
-
Den iz November. 649
na Konungahus, stall med sin Egen erfarenhet
besanna, att bland jordens talrika innewänare
utgöra de ädla och de goda blott en
enda Att.
Ridderstapet och Adeln önsta upprigtigt,
att i egenstap afRiks-Ständ icke behöfwa utöfwa
sina medborgeliga rättigheter, förrän de dertill
kallas af den t Grundlagen bestämda tid.
Mätte de dä ännu fa möta sin älbriga och goda
Konung, hwars dagar blifwit förlängde genom
Folkets förböner och den Allmänna sällheten.
Ridderstapet och Adelm utbedja sig att r
Eders Kongl. Masi.ts höga Kongl. Nåd och
Ynnest fä wara innestutne.
Till Annes Maj.t Drsttningen.
Stormägtigsta Allernädigsta Drottning!
Det Riksmöte som redan under sitt lopp
beredt Ridderstapet och Adeln den ostattbara
lyckan, att inför Eders Kongl. Maj:t tolka deras
underdäniga och wordnadsfulla tankesätt,
ger dem i dag, wid sin fullbordan, en förnnad
anledning att äter frambära ett sädant offer
af deras undersätliga pligter. Ridderstapet
och Adeln lyckönstar sig att se Konungens hjerta
deladt af en Prinsessa, begäfwad med de
egenskaper, genom hwilka hon inser sin höga
bestämmelse i den lugna warbighet, i det kloka
och adla bandlings-sätt, sorn pä en gang
förljufwar Konungens lefnad och ger en ökad
8Z0 Den iz November.
styrka ät de förbindelser, som förena Honom
med Sitt Folk. Fran ögonblicket af Sin första
ankomst i detta Rike älffades Eders Kongl.
Maj-.t för Sin medfödda godhet, och för Sin
wördnadswärda böjelse att bereda deras sällhet
som omgäfwo Henne. Uppflyttad pä Thronen,
skall Eders Maj:t ännu högre wärdcra utöfnin§en
af Lesia egenskaper, och finna tillräckligt
för Sin ärelystnad att som Sweriges Drottning
bibehälla samma kärlek, hwilken Nationen
sä uppriktigt ägnade Hettiginnan af Södermanland.
^ Eders Kongl. Maj-.ts höga Kongl. Näd
och ynnest utbedja sig Ridderffapet och Adeln
i djupaste underdånighet att städse fä wara
inneflutne.
Till Hennes Mastt Enke-Drottningen.
SLormägtigsta Allernädigsta Drottning!
Det är med känslor af den djupaste wördnad
och af den sannaste underdåniga tillgifwenhet,
som Ridderffapet och Adeln i dag, efter
en läng tids förlopp, äter nalkas Eders
Kongl. Maj:ts dyra Person; som Ridderffapet
och Adeln wid detta tillfälle känna stg upplifwade
af stora och rörande minnen.
Den följd af är, dem Eders Kongl. Maj:t
tillbragt i detta Rike, erinra om tidens brytningar
och skiften, om den odödlige Regent, som
fäste Eders Kongl. Maj-.ts öden wid detta Land,
om den aldrig förswagade wälwtlja Eders Kongl.
Maj:t för detsamma burit, och om de egenffa
per,
Den iZ November. 65L
per, genom hwilka Eders Kongl. Maj:t i alla
tider stall framställas till mönster för en Drottnings
dygder, lika som alla äldrar stola förete
Eders Kongl. Maj:t som ett ibland de i dödligheten
sällan förekommande bewis, att Himlen
nedsände sorgerna pä jorden, endast för att
framställa dygden i en stönare dag.
Ridderstapet och Adeln, lika som Swensta
Nationen, rättwisa de ädla och wärdiga tänkesätt,
genom hwilka Eders Kongl. Maj.t höjer
Sig öfwer sina öden; de beundra den själs-storhet,
med hwilken Eders Kongl. Maj.t wärderar
Sweriges sällhet lrka högt som sin egen.
Wärdes Eders Kongl. Maj:t icke anse detza uttryck
som smickrets rökwerk, upptändt inför högheten,
eller som ord utan mening, förestrefne
af tillfället: nej, de äro wära hjertans friwilliqa
offer, gifne ät det största af alla wärdén,
Menniskans.
More lyckan och lugnet deras owilkorliga
lott, som förtjente dem/sä skulle de förljufwa
Eders Kongl. Maj:ts äterstäende lefnad. Emot.
lage Eders Kongl. Maj:t med nädigt wälbehag
de önskningar Ridderstapet och Adeln i detta
afseende utgjuta! Deras tankesätt, framburna
med den wärma och den sanning, af hwilken
de sjelfwc lifwas, stola lemna dem eii^drnbar
rätt att i Eders Kongl. Maj:ts höga Näd och
Unneft fä wara innesiutne.
5 ill
652 Den 1Z November.
Till Fans Rong!. Höghet Lron-prinserr.
Durchlauchtigste Kron-Prins,
Nädigste Herre!
Ridderstapet och Adeln känner lifligen hela
sin sällhet i detta ögnablick, dä det sär inför
E. K. Höghets sötter nedlägga offret af sin
djupa wcrdnad, äfwensom den sällhet detsamma
förestår i de stunder, dä återkommit till sina
hem, det stall äter fä upplifwa den allmänna
glädjen, i allas hjertan utslocknad wid frånfälle
af den Förste, som war föremälet för
ivar ömaste tillgifwenhet. Defia känflor omgifwa
redan E. K. Höghet i Desi nya Fosterbygd;
cch att döma efter den lifliga beundran,
de'känslor af tillaifwenhet och wördnad, som
hit föregätt E. K. Höghet, och hwilka E. K. Höghet
sä wäl förstär att Sig tillwinna, statt E. K.
Höghet icke förmärka utbytet af Sitt Eget Fädernesland,
emot ett annat. Ridderstapet och
Adeln, E. K. Höghet tillgifwit, smickrar sig
ännu att pä stridens dag för E. K. Höghets
ögon äterföra desia tappra Krigsmän, som, beredde
a:t utgjuta sista blodsdroppen för sitt Fosterland
cch sin Regent, hoptals samlades under
Desi Fanor, med desia upphöjda tänkesätt,
fom snart skulle ät Swensta Wapnen ätergifwa
deras glans. och
Spira är E. K. Höghet Amnad: och när menstliga
ödenas l wälfningar en dag föra E. K. Höghet
pä den Thron, öfwer hwilken deras stora
namn och deras odödliga ära swäfwa, stall
E. K. Höghets ruin i häfdcrna ulmärkas bland
Hjcltarncs och de stora Regentcrnes; men en
-
Den iZ November. 6SZ
dast wäraj hjertan stall det tillkomma att ägna
E. Kr Höghet en titel, mindre lysande, mä
hända, men mera ljuf, den som gass ät
Xll, den af Holkers Höder. I hyddan, likasom
i palatsen, stall det ännu af wära sednaste
efterkommande upprepas; det stall blifwa
den wärdigaste gärd, som ät E. K. Höghets
minne kan hembäras af ett tacksamt Fest, sorn
i denna stund med enig röst uppsänder till Himmelen
sina brinnande önskningar för E. K. Höghets
wäl: önstningar, hwilka Ridderstam och
Adeln nu, i afstedets stund, för E. K. Höghet
ä nyo i underdänighet uttrycker.
Wärdiqas, Nädigste Herre, med godbet
mottaga offret as dest kärlek och wördnad ; wardigas
med nöje erfara den förhoppning hwaraf
det lifwas,att en dag kunna förtjena Cn K. Höghets
hoga bifall: ett bifall , som oupphörligen
stall utgöra drifkraften för dest bemodankcn,
och ett föremäl för dest ärelystnad. Ja, Nädigste
Herre, wärdigast tro att Ridderstam och
Adeln aldrig stall glömma, att Swerige hac
en ford tillräcklig för dest behof, och jern
att sig förfwara!
Till Hennes Rong!. Höghet prinfesfan,
80?IIIX XlttllUllldH
Högborna Furstinna, Eders Kongl. Höghet!
Det är alltid med wördnadens och tillgifwenbetcns
känslor, som Ridderstam och A^eln
nalkas rauol !> n l LclrlLL och tto viss 0Ir,c!i8
Dotter; den förra bewarad i Folkets minne ge.
nom
554 Den iZ November.
norn sin öppenhjertighet och sin mildhet, den
sednare oförgätlig sä länge man ännu i detta
Rike ffattar upplysning, lärdom och witterhet,
och wärdig att wara Luse ak den Z:djes Mor,
ocy t>ieäriL den 2:dras Syster.
Med egna dygder har Eders Kongl. Höghet
t kat Sin rätt till Nationens wördnak
Eders Kongl. Höghet har med ömhet deltagit i
Sweriges olyckor, har med dygdens undergifwenhet
mött tidens brytningar, händelsernas
justen och de enffilta sorgernas mörka timmar.
Eders Kongl. Höghet har ädagalagdt denna
sinncshöjd, under hwilken hjertats suckar qwäfwas
wrd ätankan pä Fosterlandets wäl. Under
en sä wacker dag är Eders Kongl. Höghet
känd af Nationen, och i umgängets förtroligare
kretsar; hwem erkänner icke der Eders Kongl.
Höghets intagande wärdighet, förenad med trohet
i wänffap, och, ett aldrig förswagadt min-^ne
af pröfwad tillgifwenhet och wälwilja.
Mä himlen förunna en läng werksamhet
ät sädane egenffaper, och blifwe Eders Kongl.
Höghets äterstäende lefnad förljufwad af allt
som ger menniffo-lifwet ett wärde: wänffapen,
wälgörandet och glädjen.
I Eders Kongl. Höghets fortfarande Näd
utbedja sig Ridderjkapet och Adeln i underdånighet
fä wara innestutne.
Härefter ankommo och emottoges i följande
ordning efter hwarandra de öfrige Respective
Ständens Afffedö-Deputationer
Depu
-
Den iz November. 6Z5
Deputationen frän det Högwördige Preste,
Ständer war anförd af Orderrs-Bistoppen Herr
Doctor ^lurra^, hwilken höll följande Tal:
Högwälborne Herr Baron och Landt-Marskalk,
Högloflige Ridderskap och Adel!
Sä bar nu för andra gängen inom ett är
äter ett Riksmöte blifwit stutadt; och hwilket
Riksmöte hade kunnat wara sorgeligare till sm
anledning, wädefullare i stn början, och för
sjelfwa de sednaste efterkommande till sina följder
wigtigare.
Ett nyligen frälsadt Fädernesland stod
äter wid branten, att nedstörtas i otaliga faror
och eländen. — Wid förlusten af den ädla Prinsen,
pä hwilken Nationen fästade sitt hopp, säg
den sin Konungs stöd falla, nya olycksmoln
sammandraga sig, och nya stormar wäckas, som
hotade med förbistring och undergäng.
Men den Gudomliga Försynen wakade öfwer
detta urgamla och ofta skakade Rike. —
Himmelen ljusnade. Lugnet äterstaldtes. — Häfderna
omtala ej nägot Riksmöte som detta, sä
utmärkt af enighet och öfverensstämmelse i tankesätt
bland Rikets samlade Ständer. — Och
med hwad känflor och hopp hafwe wi icke sedt
och emottagit den Hjelte, som stall ersätta den
förlust, wi i t^srl /Vuzust gjordt och en gäng
fullborda hwad Xlll.cls begynt! —
Hwad kunne, hwad böre wi icke wänta af en
Furste, hwars Lagrar icke blott blifwit skördade
pä Stridsbanan? Nej, wälsignelser följa
honom öfwer frän de Nationer, dem han besegrat
och som i honom funnit en männistowän,
en Beskyddare, en Fader. Hwem
656 Den iz November.
Hwem lifwas af Fosterlands-känflan och
frambar nu icke tacksamhetens heliga offer inför
den Guda-magt, som ät kommande tider
ännu en gäng öppnat glada utsigter för wart
suckande Fädernesland? Hwem är Swensk, och
wälsignar icke en Konung, som warit ett medel
i Förspnens hand till sitt folks räddning?
Hwem af ost känner sig icke nu dubbelt förpligtad
och dubbelt uppmuntrad till utöfningen af
de förbindelser, wi hafwa mot ett gemensamt
Fädernesland?
Hwad Swerige har att tacka den Riddersmannen,
som med wältalighetens bebag och en
klok ledning förberedt och styrt alla öfwerläggningar
och cheflut, — hwad det är skyldigt ett
Ständ, hwilket, såsom det första, har en fördubblad
pligt att upprätthälla och förswara Rikets
sjelfständighet och ara, och med wardiga
cfterdömen förelysa Med-Stander, kan alldraminst
förgätas af Preste-Ständct.
Dä Preste-Ständet genom ost sine Deputerade,
Md nu flutadt Riksmöte för Högwälbcrne
Herr Baron och Landt-Marskalken och
Höglestige Ridderffapet och Adeln betygar sin
wördnad och tacksamhet, innefluter det sig tillika
med upprigtigasie tillgifwcnhet i Högwälborne
Herr Barons och Landt-Marffalkens samt
Högloflig/ Ridderffapets och Adelns fortfarande
ynnest och bcwägenhet.
Ordföranden för det Hedcrwarda BondcStändcts
Deputerade, Riksdags -Fullmägtigen
Danielson frän Elfsborgs Län, yttrade
sigffom följer:
Dä
Den iz November. 557
Dä under ljusnade förhoppningar delta
Riksmöte nu slutas, gär Bonde-Ständet,lifwadt
af en sann tillfredsställelse, alt bjuda Högwälborne
Herr Baron och Landt-Marssalken samt
Högloft!,qe Ridderssapet och Adeln sin sista hälsnnig.
Foremälet för wär sammankomst har
blifwit fullbordadt och Thronföljden befästad genom
ett wal märkwärdigt för desi enighet, men
ännu mera genom det lysande namn Swerige
derigenom fästadt bland antalet af sine Store
Män. Under medwetandet att, sä midt händelserna
af mennissor kunna förutses eller bestämmas
, hafwa sörgt för Fäderneslandets framtida
sjelfständighet, anropar Bonde - Stänget Försynen,
att ffyddande kröna wära förhoppningar
med fullbordan.
Genom enigbct och inbördes förtroende hafwa
Riksens Ständer utmärkt deras sammankomst.
Bonde-Stänget, tacksamt erkännande
Högloflige Ridderssapets och Adelns nitfulla bidragande
härtill, har uppdragit osi att yttra
desia tänkesätt, och förklara desi fasta föresats,
att genom medborgeliga tänkesätt, tro och redlighet
göra sig wärdigt, att wara medlemmar
af det förbund som skall stödja och upprätthälla
Fäderneslandet.
Idesia bemödandengörBonde-Ständetsig försäkradt
om Ridderssapets och Adelns deltagande,
vch säsom en belöning för dem, smickrar sig Bond
e-Ständet, att i Högwälborne Herr Barons och
Landt-Marskalkens samt Högloftiqe Ridderssapets
och Adelns ynnest fä wara inneslutit.
- Ordfö
-
638 Den 1Z November.
Ordföranden för det Wällofliqe BsrgareStändets
Deputation, Riksdags-Fullmägtigen
för Stockholm, Herr Statö-Majoren bestin uttryckte
sig som följer:
Högwälborne Herr Baron och Landt-Marffalk
samt
Höglofiige Ridderffap och Adel!
Borgare-Ståndet läter igenom osi desi Deputerade
frambära till Herr Baron och LandtMarffalken
samt Höglofiige Ridderffapet och
Adeln, sin wördsamma wänliga hälsning.
Wi fä derjemte ä Borgare-Ständets wägnar
lyckönska till flutet af en Riksdag.-sorn,
sorglig till sin anledning och wigtig i afseende
pä desi ändamål, siadfästat genom sitt beslut
Sweriges lycka, och detta beslut öfwerfört wart
hopp till en werkelig njutning wid Lfwersigten
af wära framtida öden.
Borgare-Ständet känner med en glädjefull
förtröstan att Höglofiige Ridderffapet och Adeln
alltid ffall gifwa en ny glans ät förfäders ärofulla
bedrifter genom framställande af egna dygder
i förenande af mildhet med tapperhet, och
mognad i räd med nitfull werksamhct, och Borgare-Ständet
frambär i bada desia afseende»
till detta första Riks-Ständ en oskrymtad gärd
af sin beständiga tacksamhet.
Borgare-Ständet sinner säledes en förnyad
uppmuntran att genom ett sorgfälligt bemödande
gifwa lif ät näringarne till befrämjande
af allmän wälmåga i dem trygghet der päräknar
frän detta första Ständ, att anfördt genom
Konun
-
Den iz November. 559
Konungens wishet inom ost hindra all öfwergäng
frän kraft till wald, men alt nyttja den
allmänna kraften med manlig stälthct, om nägonsin
emot allmän önskan utwertes fiender till
märt sjelfbeständ, ffulle yppa nya företag till störande
asfrid och säkerhet för wära fredliga arken.
Borqare-Ständet sommed desta tänkesätt gläder
fig öfwer ljusare dagar för kommande Slägter,
utbeder fig att alltid fä wara inneslutit i
Högwälborne Herr Barons och Landt Marskalkens
samt Höglofiige Ridderskapets och Adelns
fortfarande ynnest och benägenhet.
Hwilka Tal af Herr Baron och LandtMarskalken
pä ösiigt sätt beswarades, och Deputationerne
afträdde i samma ordning som de
ankommit.
Grefwe körner äterkom med Ridderskapets
och Adelns Afskeds-Deputation frän de andra
Ständen.
Herr Baron och Landt-Marskalken yttrade
fig att med erfarenhet och öfwertygelse om Grefwe
IVlörnerL lyckliga talegäfwa, wille han hemställa
om ej Ridderskapet och Adeln bebagade
afhöraGrefwe kiörnersTal till de andraStändcn.
Bifölls; hwarefter Grefwe körner uppläste
desta Tal, hwilka ffulle, efter Ridderskapets
och Adelns yttrade önskan, i> Protokollet intagas,
sä lydande:
Högwördigste Herr Doctor och Ärke-Biffop
sä ock
SamteligcLedamöter af det Högw.Preste-Stände!!
Dä, wid början af detta Riksmöte. Ridderffapet
och Adeln till det Höawördiae Preste»
Grän
-
g6o Den iZ November.
Ståndet frambar sin första hälsning, war det,
oaktadt erfarenheten af menffUga uträkningars
förgänglighet, som Nidderffapet och Adeln wid
ätankan af Fäderneslandets wada trodde sig
finna de säkraste tröstegrunder i förlitande till
den Försyn som hitintills wakat öfwer Sweriges
öden. Med liflig tacksamhet för denna Försyns,
lika outransakliga som milda omwärdnad,
gär Nidderffapet och Adeln att i dag, wid
sitt afskedstagande, med sina Med-Ständer dela
fägnaden öfwer samma Försyns utmärkta
beskydd, öfwer den enighet hwarmed den tillåtit,
att under wrdt utseende omständigheter, öfwerläggningarne
fortffridit, öfwer de ljusnande
utsigter, somför framtiden,igenom ett lika lyckligt
som enhälligt wal wisa sig för Fäderneslandet.
Till det Stand som med Nidderffapet
och Adeln är närmast i tillfälle att dela desin
känstsr, tror Nidderffapet och Adeln sig icke kunna
lemna ett mera tillfredsställande afsked,
än desia tacksamhetens uttryck för Allmaktens
beskydd > än de alfwarligastc önffningar att
den alltid mätte waka öfwer wart Fädernesland.
Det är med dcsie tänkesätt som Ridderffapet
och Adeln innesluter sig i det HLgwördige
Ståndets hugkomst och wänffap.
Högädle Herr Taleman och Commerce-Råd,
sä ock
Samtel. Ledam. af de t Walloch Borgare-Ståndet!
Med en ljuf kansta af öswerwundna swarigheter,
af ater upplifwade förhoppningar,
frambär i dag Nidderffapet och Adeln till det
Wälle stiga Borgare-Ständer sin sista hälsning
wid
Den iZ November.
wid detta Riksmöte. Dä nu mera minnet af
det framfarna hos ost endast bör förwaras för
att stödja och uppmuntra wara bemödanden för
det tillkommande, ffattar sig Ridderffapet och
Adeln lycklig , att med sina Med-Ständer kunna
dela glädjen öfwer framtida utsigter, att
gemensamt med dem hafwa med lika enhällighet
bidragit till det wal som nu utgör grunden
för wärt och Fäderneslandets framtida hopp.
Wid ätankan af Staters undergäng, af enffiltes
lidanden, hwaraf detta tidehwarfuppwisat
sä märkwärdiga och sä talrika efterdöme»,
är med en tröstande hugkomst af Fäderneslandets
särskilta läge och kanske med någon pä dest
Lagstiftares bemödanden, som Ridderffapet och
Adeln kastar ögat tillbaka, pä de faror detsam,
ma hotat, pä den lott som nu synes blifwa
Swerige tilldelad.
o Länqt ifrän att dölja för sig, att ännu
swärigheter äterstä, att ännu möjligtwis bemödanden
och uppoffringar af alla stag skola erfordras,
är Ridderffapet och Adeln beredd att
häruti med oegennyttigt mod gä den Furste till
mötes, under hwars ledning deste uppoffringar
ej skola wara förgäfwes, under hwars anförande
Sweriges urgamla ära och anseende skall
winna ny stadga och förökad styrka. Dä säledes
Ridderffapet och Adeln, jemte sina MedStänder
delar öfwertygelsen om Fäderneslandets
behof och om dest framtida hopp, är dct
med icke mindre förtjusning som Ridderffapet
och Adeln päminner sig desta märkeliga ord, att
hos ett fritt Folk och under en rätträdig Ne,
gent är det snille och förtjenst somföra till allt,
Ridö. och Ad. prat. 71. att
x62 - Den iZ Ncvemker.
att de utgöra den enda grunden för rättwisa
belöningar. Aldrig äsyftande nägon annan företrädes-rätt,
fägnar sig Ridderffapet och Adeln
att således med sine Med-Ständer dela enahanda
anspråk, och under instämmande i desia tänkesätt,
ber Ridderffapet och Adeln det Wällofliga
Borgare-Ständet emottaga försäkran af
sin wänffap och högaktning.
Hederwärde Taleman,
sä ock
Samtelige Ledamöter af det Hederwärda
Bonde-Ständet!
Alltid war det ljuft att wid flutet af ett
arbete kunna säga sig hafwa fulländat det; sällan
har detta med mera skäl kunnat Riksens
Ständers Åtgärder tilläggas, än dä, med afseende
pä ändamälet af detta Riksmöte, Ridderffapct
och Adeln i dag till sina Med-Ständer
frambär sin afffeds-hälsning. Lifligt päminner
sig Ridderffapet och Adeln, att det war under
en följd af utmärkte Regenter som Swerige
fordom steg till böjd af ära och anseende; lifligt
delar Ridderffapet och Adeln med sine MedStänder
och hela Allmänheten öfwertpgelsen,
att den Furste, hwilken nu blifwit kallad att
bereda Sweriges framtida öden, skall wisa sig
wärdig desie sine odödlige företrädare; och med
samma warma och lifling deltagande höjer Ridderffapct
och Adeln sina tankar till den Försyn,
hwars omwärdnad beredt detta hopp, hwars beskydd
endast kan försäkra desi werktighet. Ridderffapet
och Adeln som redan länge warit öfwertpgad,
att det är det intryck wära Store
Korwa
-
Den iZ November. 563
Konungars minnen hos Nationen qwarlemnat,
som förenat med en sann känsla af Samhällets
behof och enffiltas säkerhet, grundlagt den
kärlek för sin lagliga Ofwerhet hwaraf Swensta
Allmogen alltid warit utmärkt, ser med
fägnad desin känslor hämta ny styrka genom
upplifwade förhoppningar och finner uti dem
en borgen för beredwilligheten till de uppoffringar,
hwilka lika oegennyttiga som gemensamma,
i en framtid kan hända blifwa oundwikliga.
Dä, när ännu krigets fackla, eller följderne
af desi nysi lidna misiöden, trycka ^större
delen af Europa; när ännu Swerige mäst bibehållit
känslan af stora förluster; da »vöre för
tidigt att tro sig blott behöfwa njuta det närwarande,
att kunna hoppas, utan att widtaga
medel för att bereda uppfyllandet af sina önskningar.
Mätte wi komma ihog, att desia ej
kunna, ej böra hafwa annat föremål, än
deracslandets högsta fördel, att denna aldrig
winnes pä nägrrffenstiltas bekostnad, men genom
rättwist beräknade och wäl anwände gemensamma
bemödanden! Wi kunna hoppas
att desia hädanefter ej stola wara förgäfves.
Lätom osi upprigtigt och kraftigt räcka hwarandra
handen, att hwar, i sin mon, dä behofwet
det fordrar, hälla dem osparde!
Det är i desia tänkesätt som Ridderstapet
och Adeln sinner den säkraste borgen för inbördes
»vänskap och högaktning, det är derom som
Ridderstapet och Adeln ber det Hedenvärda Bon,
de-Ständet wara ä desi »vägnar försäkradt.
Uppå gjord förfrägan af Herr Baron och
Landt-M ar kalken churuwida Ridderstapet och
Adeln
564 Den iZ November.
Adeln önffade genast efter denna sista Sessions
stut, afhöra justeringen af denna dagens Protocoll,
i hwilket fall Riddarhus-Secreterare»
dertill wore beredd, eller om justeringen ffulle
sedermera inför Riddarhus-D.rectionen för sig
gä; och uppä gjord anmärkning af Friherre KosenkiLns,
att det sednare alternativet wore enligast
med praxis, hwilken han ansäg ej något
ffäl wara att frångå, beflöt Ridderfkapet och
Adeln att detta Prötocoll ffulle inför Riddarhus-Drectionen
pä ofligt sätt justeras r närwaro
af de Ståndets Riksdagsmän som behagade
justeringen öfwerwara.
Enär nu mera nägra ämnen för Ridderffapcts
och Adelns Lfwcrwägande ej äterstodo,
uppstod Herr Baron, Landt- Marskalken , Ofwerste-Kammarjunkaren,
Riddaren och Commendeuren
af Kongl Maj-.ts Orden Friherre ciseg kleming,
och höll till Ridderffapet och Adeln följande
Afffeds-Tal, som med allmänt bifall och
upprörelse afhördes:
Högwälöorne, Walborne Herrar, Grefwar,
Friherrar, Ridders- och Adelsmän!
Wid den yttersta gränsen af ett Riksmöte,
mindre märkwärdigt genom sin längwarighet
och mängden af de beslut, som derunder
blifwit fattade, än genom den föresyn det lemnar
af Samfunds-anda, enighet och klokhet,
älerstär det mig endast att nedlägga det Ordförande
jag af Konungens Nädemottog, i en tid
dä Fosterlandets olyckor hade nädt sin höjd, dä
Himlen ätertog sitt län af den älffwarde Prins,
som utgjorde märt hopp, dä en allmän ggsning
rädde
Den 15 November. 565
rädde bland Folket, bewittnad af de uppträden,
dem menniffo-wännen sorgfälligt utplanar ur
sitt minne. Rysligt och mörkt war det ögonblick,
dä jag tillträdde den befattning, jag nu
fulländat, warnad af det förflutna och det närvarande,
fordrades det en stark känsla af den
owilkorliga pligt att uppoffra sig för Fäderneslandet,
för att ätaga sig ett sa wigtigt wärf,
utan erfarenhetens biträde, och utan annat stöd,
än redlig wälwilja mot hwar man. Med undergifwenhet
för min pligt, med förtröstan till
Allmakten, och med sant misitroendc till mig
sjelf, beträdde jag den bana, wid hwars mäl
jag in säg möjligheten af min lefnads förspilda
lycka och ro.
Men sä obekant är menniffan med sina
öden, att de händelser hon fruktar, ofta äro de
som bereda henne owärdeliga njutningar. Jag
jnsäg snart att den Maten aldrig är tung, att
till stora och wärdiga ändamäl anföra de Rättsinniga
och de Goda. Jag möttes af den mest
sällsynta enighet, det warsammaste handlingssätt,
den klokaste pröfning af Fäderneslandets
behof, och det mest oinskränkta förtroende till
mine enffilte afsigter. I denna stund, dä detta
Riksmöte och desi händelser tillbakaflyttaS i
det förflutna, kaik jag med trygghet säga, att
om jag ägt ögonblick af bekymmer och farhägor,
har jag dock ej ägt ett enda af enskilt oro
eller misinöje. Att mitt sinneslugn warit lika
wäl bewaradt under mitt Embetes utöfning,
som i stillheten af min boning, och att jag aldrig
funnit mig mera tillfredsstäld, än dä jag
sett mig omgifwen af Dem jag haft den lyckan
art anföra. Adle
566 Den iz November.
Ädle Herrar afRidderfkapetoch Adeln, som deltagitiöfwerläggningarne
af detta slutade Riksmöte,
tröttnen ecke att höra mina förnyade tacksägelser,
att emottaga uttrycken asmin sanna wördnad och
ewiga erkanfla. Sägen dem af Edra Bröder, som
redair äterwändt till sina hemwist, att mitt hjerta
i afssedets timma sökte dem i den husliga sällhet,
der de mistas; att jag änyotillönssadeEderochDem
den högsta jordissa lyckan, aldrig funnen utom pligternas
trogna utöfning, ömhetens förbindelser,och
utom hjertats minnen af mänga aftorkade tärar,
och af manga dagar uppoffrade för allmän gagnlighet,
för sanning, rättwisa och mennissowäl.
Samma lyckliga werknings - krafter utmärke äfwen
Eder, Herrar Ledamöter af detta RiksStänd,
i anseende t?ll hwilka jag mäste beklaga,
att senare förbindelser inskränka mitt redliga bemödande
att förtjena Eder godhet.
Har jag, Ädle Herrar, af Eder alla förtjent
denna godhet, sä följen mig med Edra wälönssningar
inom de kretsar, der mina öden tilläfwentyrs
fästa min werksamhet. Onssen mlg krafter och mod
att aldrig af mcnniffo-fruktan wika frän sanning
och rätt, att tala sanningens spräk inför deMäktige
pä jorden; bereden mig ofta tillfällen att pä rättmätiga
grunder utföra den förtrycktas, den swagas
och den nödlidandes talan. Dömmenmig med
mildhet, när jag anklagas för allt det onda mina
krafter icke förmätt afoöjg: och bussen änteligen
attjag en gäng,under älderdomens ellergrafwcns
hwila, efter mödans och bekymrets tid, ma hafwa
förtjent det ssöna namnet af Mennissowan.
Änteligen kan jag icke upphöra att tala frän
detta gmm, utan ate' frambära mina um enlig a
Den iZ November. Z67
önstningar, att detta fulländade Riksmöte mä begynna
ett nytt tidchwarf för SwerigeS sällhet. Glömme aldrig
Nationen tzwad dcn är ffyldig en Konung, hwars dagar
ödet endast syntes » afwa skonat säsom ett räddnings-medel
mot de högsta olyckor som någonsin hotat ett Rike
Mätte länga tidehwarf lyckligt fvrtgä under styrelsen af
den nya Ätt, Swensta Folket uppflyttat pä Thronen!
Spride sig. ist än denna Thron till alla Medborgeliga kret»
sar sann upplysning, warm mennisko-kärlek, liflig nitäl»
stan för Lagarnas kraft och Samfunds-ordningcns helgd!
Och när en dag Fäderneslandets wärf bjuder Rid»
derstapet och Adeln att äter samlas inom besia murar,
mätte besia tankesätt leda öfwerläggningarne och stadga
deras följder! Ware dä inom hwarje Medborgares bröst
det beslut oföränderlige» fattadt, att lefwa och dö med
Fäderneslandet! Ware den sanningen afgjord, att nyttiga
ändamäl aldrig beredas utan rättsinnighet, upplysning,
kunskaper, oegennytta och frimodighet! Mätte änteligen
den, hwars ärefulla lott det blir att intaga den upphöjda
plats, frän hwilken jag nu nedgär, lika som jag i denna
stund, följas dcrifrän af hjertats innerliga rörelse och
tacksamhetens lifliga minnen!
Och I, Herr Grefwe, ät hwars wänfasta hand jag nu
anförtror det Äretecken jag fört, blir detEder tillätit attjemte
Ridderstapets och Adelns känslor uttrycka dem som lifwa
en enskilt Man, sä säg inför Thronen att jag äterlemnade
denna Staf med samma rörelser som de, med hwilka jag stall
stuta mina dagar, med walsignelser öfwer min Kung, mitt
Fädernesland, och öfwer -det Riks-Ständ, hwars Anförare
jag nu upphör att wara.
Wänner, Medborgare och Bröder, som - dag äro samlade
för att emottaga min assteds-halsning ! Jag har upphört
att wara Eder Ordförande; men ben rättigheten blir mig aldrig
betagen, alt med wänstapens wärma tillönska hwar och
en af Eder de lyckligaste lefnadsöden. Lefwen lycklige, I, som
i ungdomens och manlighetens kraftfulla älder ännu agen att
påräkna en läng wcrknings-tid! Njuten sällheten genom egna
dygder, och genom deras, som tillhöraEder! OchJ,som
under ärens och mödornas tyngd nedböjcns mot gräfwe»,
gän fridsamt Ewigheten till mötes och insomnen ljuft till hen»
nes ro, stutnc i armarna pa dcm ni alflat! Sä följer Eder ännu
wänstapens önstningar utom tidenögräns; sä hälsar hsn Eder
alla idag med sitt redliga, ömma och tacksamma Harwal!
868 Den iZ November.'
Sedan Landt-Marssalks-Stafwen blifwit mot stutet
af detta Tal mottagen af äldste Grefwen Hans Epellence
Riddaren och Lominendeuren af Kongl. Maj:ts Leken Herr
Grefwe Li llie, höll Hans E',ellence a Ridderssa
pets
och Adelns wägnar till Herr Ofwerste-Kammarjunkaren
FriherreI^leniinZ ett sä lydande Tal:
Högmälborne Herr Baron och Landt-Marssalk, löfwerste
Kammarjunkare
samt Riddare och eLommendeur
af Kongl. Majus Orden!
Om wid detta Riksmötes början en dyster sorg gjorde
utsigten till Fäderneslandets räddning mörk och swar för
hwarje rättsinnig Medborgare, lifwades Ridderssapet och
Adeln af det hopp att genom enighet och sann Fäderneslandskänsta
gä en älssad och wördad Konungs wisa afsigter till mötes,
och i samräd med sine Med-Ständer bereda en lugnare
framtid, än den wi nu öfwcrlefwat. Utgängen har rättfärdigat
märt hopp; och om Ridderssapet och Adeln bidragit till
befästandet af gladare utsigter för kommande tider, bär Herr
Baron och Landt-Marstalkens nitista och owaldugabemödande
att föra wära rädflag kraftigt bidragit härtill. Jag ätcrtager
af Herr Baron och Landt-Marffalken den Staf som med
sä mycken wärdighet af Herr Baron och Landt-Marskalken
blifwit förd, förakt den till Hans Kongl. Majit i undcrdänighet
ätcrställa. Denna Stafwitsordade om Konungens Nådiga
tänkesätt för Ridderssapet och Adeln dä densamma lemnades
till Herr Baron och Landt-Marssalken, hwilken med KonungensHöga
förtroende förenade Ridderssapets och Adelns
agtning och wänssap.Ofwertygad om Ridderssapets ochAdelns
bifall, kan jag försäkra om dest tänkesätts beständighet, säsom
den gärd Herr Baron ochLandt-Marssalken tillkommer frän
Let Ständ, som alltid högagtadt sanna och werkliga förtjenster.
Mätte Herr Baron och Landt-Marssalken i längliga tider njuta
frukten afsitt ädla och lyckliga bemödande att hafwa bidragit
till allmänt wäl, och med wänssapens känslor erinra sig den
ömma del Ridderssapet och Adeln alltid tager uti Herr Barons
och Landt - Marssalkens beständiga walgäng och förnöjelse.
Högloflige Ridderssapet och Adeln ätssiljdes klockan tre
awart till 2, under inbördes betygande afrillfredsställelse öfwer
det nyttiga forn wid det nu fulländade Riksmöte blifwik
för Fäderneslandet uträltadt.
In killer» ?rotoeo11i,
O. kiilverstolpe.
Register.
(NB. Till utrönande af alla Riks Ständens beslut
öfwer hwarje mäl; se Protocoiis-Utdrag.)
A.
Äctie-ägares uti Äbo-Discont rättighet att äterfä sitt
sH!lfwer, iy5. 203 325. 330. 34A.
llldeliga Iungfru-Skift, se Iungfru-Stift.
Friherre 6a>-^ JoLarr, yttranden, 2lz, Hkg.
Adress tili Konungen till beklagande af sorgen öfwer
Kron-Prinscn <7ar/ frånfälle samt rörande
tacksägelse för Riksdagens flyttning m. m. Zs. 38. 99.
42. 45. 50. — Lyckönsknings till Konungen pä Desi
födelsedag, 345, 386.
Afsägelse fran Baneo-Fullmägtigskap, 4s8. — frän att
masi a Bankman, Electvr eller lltstottS-Ledamot 37. zz.
49. 66. 75. 76. 80. 100. 10g. 119 122. I2Z. 130. 160.
176. r8c>. S67. 2gö^
Allmanna Leswärs - sch Geconomiä-Utflotteks Ledamöter;
se Lista. — Memorial och Betänkande»; fe
M morial.
Allmänna Indragnings-Staken; se Indragning.
Amiralitets. warfs 5 Församling rvid Götheborg; st
Proposition frän Kong>. Maj:t om Fattigwäroen.
Annuiteks-läncn, om anteckningstiden bertill, 264. 27;.
289. 489- .
Annuikets-läne-systemet, upvhafwande deraf, 363. 388
398 401. 497. 426. 440 442.
Arf, sp> dare barns förmänsrätt dertill ur offist bo, 84*°
361. 368 423.
Arf-Prinsens Stat; se Stat.
Arfrvoden, förhöjning derä för Fullmagtige i Banken
och Riksgälds-Contoiret, 477. 491. 497. —- och träckamentén
för Standens och Utffottens Cantzlicr, 114.
146. 131. 172. 191. 202. 222. 264 265. 286.288.477.
497. 300. — uppbäras icke utan mot recepisse pä hand»
lingarm, 508.
Arkillerierne, ökande af antalet af hästar for, 3l" 59.
^rcr/roFir arfwingar» fordringar; fe Banquierer.
L Register.
B.
Balander sch ersättnings-mal, fräga om benädningar
deruti, 340. 362. 364. 363. Z99. 456. 469. 472.
Banco-Fullmägtige, wal dertill, 135. 192. 202.499.506.
— deras utlåtande i afseende pä wi§a stiljattighctcr
mellan deras instruction och Riksdags-Beflutet, jemte
Banco-Fullmägtigcs Protocoll i samma amne, 145.
a.48. 159. 180. — förhöjning i arfwodet för, 477.491.
497-
Banco - Fullmagtigstap, Friherre afsägelse
derisrän, 498.
Banco-Mflottet, Ledamöter deraf; se Lista — dest Bctänkandcn
och Memorialer; se Memorial.
Banco-wevkets tillstånd och förwaltning, utlåtande deröfwcr,
123. 133. 141.
Banquierers, någre Hamburgste, fordringar, 144. 325.
329. 342. 470.
Barn, förmänsrätt för stavare ur oftift bo, 341. 361.
368- 425.
Beklagande af sorgen dfwcr Hanö Kongl. Höghet KronPrinsen
fränfälle, 32. 38. 42. —
44. 5a.
Benädningar i Balance- och Ersättningsmäl; se Balauce.
Lere nings-Lommitteer, tilläggande af orden, bäde Berednings
och i E.rpedition om Bewillningen, 507.
Ler-Fc,stråle, Kammarherre, sänd frän Kongl.
Maj:t med Seraphimer-Lrdens-tecknen, 8 Landt-Marstalkcn,
403. '
Lrrc. yttranden, 128. 12g.
»aclottei se ponte.Torvo.
Berättelse Riddarhus-Directionens; se Riddarhus-Direcs
tion. Zustitiä-Lmbudsmannens; se Zustitiä-Lmbudsman.
— Konungens om Rikets Styrelse sedan sistlidne
Riksdag. 23.
Beslut, fattade wid förra Riksdagen att äga kraft ,intill
den nästa, faststalde, 318. 328. 397. 408. 409, 412^425.
Beroillnings-Förordningcn, motion af vo» oin förändring
deruti, 227. 366. 383. 400. — tillägg, förklaringar
och förändringar deruti, 139. 143. 202. 227.
265. 287- 335, 343- 366. 367. 381. 38Z. 400. 401.420.
Register. z
411. 413. 454. 458. 469. 472. 477> 495. 496. 497- —
Justering af redactionen deraf» 496; 507. — om trycks
ning deraf jemte tilläggningarne» 50a. 509.
Lervillning» vin atffillige sökte eftergifter deruti, so;.
366. 981. 383. 401. 410. 413. — lindring deruti för
Gestriklands Allmoge 983. 4"- 423. 454> utsättande
af premium för det basta förstag till utgörande deraf-
434- 458- 439-
Berriilningo-Summan, stadfästelse dera, 353. 167. 476.
Bewillnings-Utstottet, ledamöter deraf; se Lista. —
dest Betänkande» och Memorialer; se Memorial.
Bihanget till Riks-Ständens Protoeoller, tryckning deraf,
72. 75- Zi9- 328. 399. 408. 42S. 4s6. 431. 44;
49o. 499- Lag- 308.
BondeSkändets deputationer; se Deputation, — dest Protocolls-Utdrag;
se Protocolls-Utdrag
Lorgare-Ständets
deputationer; se Deputation. — dest
Protocolls-Utdrag; se Protocolls-Utdrag.
Li-aLe, Grefwe Lrcllrfc, dest yttranden, 13. 14.
18. 23. 24- 117. 542- 568, — dest tal wid stafwens
mottagande af Landtmarffalkcn, 568, — Ordförande r
Landt-Marffalks ställe, 14. 96.
llarl yttrande Z03.
BranwinsbrLnning och distillering i Carlscrona genom
ett bolag» 178. 292. 398. 407. 412. 476.
Bänkman» afsägelse dcrisrän; se Afsägelse. -- wal dertill;
se wal.
C.
Lcmtstier, Standens och Utskottens, arfwodcn och träckamentén
för dem; se Arfwode.
Caracters-afgift, 383. 4m- 423. 454-
, tlarl, yttranden, 164. ZZ2. 343»
378- 380. 420. 457- 467. , . , .
Carlscrona Stad, rättighet för kill Branwins-bränning
och distillering i ett bolag m. m.; se Bränwins-bräns
ning,
Ariherre Facoö, yttranden, 47- 57. 78. 224,
224. 12b. 128- 234. 144. 146. — afsägelse frän BancsFullmägtigffavet
498.
4
Register.
erö-rrt» Friherre /knllot/, yttrande, 2Z.
Friherre 77u»--, yttranden 421. 423.
Lhartä-Sigillatä-Förordningcn, om swärigyeter wld
werksta-tindct deraf, iza. 153. 178. 193-
Lonstrturions Utstot.ets ledamöter; se Lister. — desi be»
tänkamen och mcmorialer; se Memorial. — desi Protoco
ls-Utdraa, 107.
Tonstitutorialer för Iustitiä - Ombudsmannen och desi
Suppicant, 172. 193. — för Committerade till Tryck»
FrirctenS wärd, 180. 293.
Arfherre Facuö, Ordförande i Landt-Marffalkens
ställe, 64.
D.
Dalrot,-t,',, Aflcstor, Enka, eftergift af en henne ädvmd
eftcrräkningS-summa 287- 296, 297- Z86.
Danc^varllt , Aacol> yttrande, 274.
Decharge för StatS-Rädet, 189. 294. 386. — intagan»
de deraf i Riksdags-Beflutcr, iga. 194.
Deputationer, Bonde-Standets, 6. 43. 55. 74. 81. 391.
556. — Borgare-StändctS, 8- 42. 74- 93- 392 558.
— Prestc-Ständcts, 10. 42- 44- 74- 95. Z92 555- —
Ridderffapets och AdelnS, 13. Zg. 43- 62. 72. 97. rzg.
Z8z 469. 542. — till Konungen, 24. 345. 406. — till
Drottningen 118- — till Kron-Prinsens mottagande,
92K. — till den Kongl. Fa,nillen, 537- 542
von OäLe/n, Arfherre, introduktion för, 173.
Döttrar af enligt nuwarande Regerings-Form adlade
personer, fragg om adlig wärdighet för dem, 112. 120.
E.
ESs justering och aflaggande af Banco-Utstottets narwa»
randc ledamöter, 42.
Eftergifter i Bewillning, 202. 366. 381. 383- 401.
410. 41z.
hamnel, yttrande, 105.
Lldgavns-ö, förklaring af Riksens Ständers beslut wid
sistlidne Riksdag om arrendet deraf - 146. 150, 172.
-93-
Register
6
Electover; se Lista. — till wal afIustitiä-Ombudsmannen
och dest Suppleant, 135. 169. — tiuwalafTryckFrihett^Committerade,
rgö. 176. afsagelser frän att
wara; ie Afsägelse.
-a/ram, yttrande, 39-
Enke-Drottnmgens fordran j anseende till Dest HeäratsEontract.
ror. 110.
Ersättningomäl, benådning i; se Lalance.
Expectance-löner för Finsta Officerare, 203. 398- 407.
4rr 47->.
Expeditions-Utffottets ledamöter; se Lista. — dest betankanden
och memortalcr; se tNemorirl.
Expeditioner till Ronungen: i anledning af Kron-Prin--  s-ns ^ frånfälle samt med tacksägelse för
Riksdagens förläggande till Orebro, 32. 38. 39. 42.—
45- 50. — Om Wal-akt, Succesiions-Ordning och ÄronPrinsens
Försäkran, aic>. 116. — om Thronföljarcwalet,
99. 101. 110. — med Riksens Ständers Hyllnings-Ed
ät Kron-Prinscn och Kron-Priysens Hyllpings-Ed
ät Konungen, 143. 2,53. — om Stats-Werkets
afbetalningar ä de af Banquen till Staten gjorda
fvrstrackningar, 193. — om de hinder och swäri-weter
som mött wid werkstalligheten af den nya Chwtä-Sigillata-Fvrordningen,
193. — om arrende-wilkorcn för
Eldgarns-ö, 193. — om uppskjutande med afgörandet
af de frän den fednaste Riksdagen hwilande Lrundlags-frägor,
220. 227. — om bilehällandc af samrline
Högste Domstolens ledamöter, 235. 266. 296. 297. 386
— om Skatteköps-Fvrordningens fastställande, 274. —,
om Riksdags-wedergällningar för Ståndens och Utstottens
Cantzlier, 286. — med lyckönskan till Hans
Majtt pä Dest födelsedag, 345. 386. - om gratisieaLion
för Stats-Commistarien 386. — om
decharge för Stats-Rädet, 386. — om hyreskostnaderne
för Ständens Klubbrum, 386. -— om eftergift för
Astestor Enka, 386. — om förklaring öf
wer
6 Capitlet 5 § Misigcrnings-Balken, 424. — om
medel till oförutsedda utgifter, 424. — om förklaring
öfwer Kammar-Collegii Kungörelse 179g, i afseende pä
Landtmateri-taran, 424. — om Manufacturisters och
Handtwerkareö rätt att sina fordringar med ed styrka,
424. — vm Kroii-PrinScns Stat, 424. — om Riks
-
6
Register.
dagskostnaderne 424. — om medel kill pensioner för
swart blctzerade -Officerare och Under-Officerare, 424.
— om utbyte af f. d. Konungens till Scdelhafwaren
ställda Obligationer, 425. — om löne,förbättring för
penninge-löntagare, 425. — om nagra omständigheter
wid inteckning i fast egendom, 425. — om en tilläggning
i 14 §. af Justitia-Ombudsmannens Instructiori,
425. — vin försigtigtighcts-mätt i afseende pä f. d.
Konungens wistelseort, 425. om fastställelse af beslut
kraftägande blott intill nästa Riksdag, 409. 425. —
om förmånsrätt för spädare barn ur offift bo, 425.—
om Nfksdagsgöromälens afslutandest Orebro, 425.525.
om Remist-laget för Landt-Rantniastarne ä Rlk§«
galdt-Conioircts medel, 470. — om H nnburgste Banquiercrncs
fordringar, 470. om Zernwerks-rörelsen,
470. om Stängsel-skyldigheten, 47a. — om Sillst
skct
pä diupet, 470.^ om ErpcLtancc-lönerne för Finsta
Officerare, 470. — om Hwitfekdtsta Donationerna,
470. om ätstillige wid Stats-rcglcringcn förekom
mande
omständigheter, 476. — om Branwinöbränningen
i karlscrona, 476. —. om Statswerkcts tillstånd
och behof, samt Bcwillniugs-summan, 47K. om medel
till afstyrande af upplopp, 48g. — om de af Riksens
Ständer beslutne förändringar och tillägg uti Bewillnings-Förordningcn:
Aeglor, Formulairer m. m.,
496. (Bcflut om tilläggning af ord- n bäöe Lerednings
och uti sist!' 4nnde Expedition, 507.) öm Allmänna
Zndragnings-Staten, 497 om Fattigwärd n. 497.
— om Lag-Committcen, 49.7. — om en Förstärkningsmanffapct
rörande omständighet, 499. — om Kungsoch
KungsLadugärdarnes förwallning, 499.— omarftvoden
för Utffottens Secreterare och Cantzlister, 500.
— om Allmänna Magazins-Znrattningen, 508. — om
tryckningen af Pleni-ProtocollernaS Bihang och Grundlagsfrågorna,
508. — om pension för Bokhållaren i
Kongl. Räntc-Kammaren 5ZZ,
Extrcrcta protocolli; se Prokocolls-Utdrag.
§.
^aktigwaröen, m. M., iZ5. 142. 192. 202. 222, 497.
Register. 7
Finance-sstanen, fastställande deraf, 338. 346. 367. 476.
Finsta Officerare pä Expectancc-Stat; se Expeclancelöner.
Friherre cöfwerste Rammarjunkare, utnämd
till Landt-Marstalk, Z.
Flyttning, Riksdagens, till wrebro, tacksägelsc-adrctz derföre
till Konungen, 39. 4?. — 44. 50. — till Stockholm,
37b. 381. 423. 525.
Fordringar, Manufacturisiers och Handtwerkares rätt att
sine med Ed styrka, 341. 361. 368. 424. — Riddarehus-
och Adeliga Jungfru-Stifts-Catzorncs i Finland,
397- 402.
Fsrmulairer, och Neglor för Taxerings-Committeernez
sc T>a,reriiigs-Lommitteerne.
gratifikation för Stats-Commistarien, 264.274.
289-386
Fnllmägtige i Banqucn och Ikikögälds-Cpntoi^et, huruwida
wid tillkommande NikSdagsmanna-wal får röstaS
pä dem, roy. — i Banqucn; se Lanco-Fullmägtige.
— i Riksgälds-Contoiret; se Riksgälds-Lontoir.
Förkortande, Riksdagens om medel dertill, 55. 61. 66.
76. 77. 220. 227.
Förskoning i Bewillning, fortfarande deraf för ätffillige
stader och orter, 366. 383. 401.
Förskott, Riksgaldsi-Contoircts, till Stats-Werket;'se Forsträckningar.
Forstärknings-manskapet, om en detsamma rörande omständighet,
433. 438. 460. 499
Förstrackningar, Riksgälds Eo. toirets till Stats-werket
till godtgörande af Lcveranleurers fordringar, 144.180.
293- 195.
Försäkran, Kron.Prinsens till Riksens Ständer, 96. 97.
iui. 110. 116. 133.
Förändringar i Bewillnings-Förordningen; se Bewillniugs-Förordning.
G.
Gala-Spcktakel, u.tdelning af bil/etter dertill, 52F.
Ocster.rtam.k, 7/c,!,-!>, yttranden, 131. 414. 465.
Gestrikland!', Allmoge, om lindring i Bewillning för, 3L3.
4,1. 413. 434.
8 Register.
Gesäller, upptagande deraf i tjenstehjons-stadgan, ig^s.
202. 222.
L>-r'-en>rtie»-na, Fröken Marrans , pension för hen
ne,
105. 154. 178. 193
Grundlags-frägorna, tryckning deraf, 451. 455. 490.
499. 50Z. zv8. — förflag till deras behandlande, 501.
H.
T7--77- va», L. /l. Ä Sons fordringar; se Proposition.
Friherre ra,-^ yttranden, 324. 349. 360 364.
392. 492.
Hamnstängni igen, medels anfläende dertill; se Utgifter.
Handtrverkares och Manufacturisters rätt att sina fordringar
med Ed styrka; se Wanufacturister.
Hamburgfte Banquierers fordnngar; st Lanquierer.
, Oettio/, yttranden, 418. 432. 467.
Hemligt Utskott, Konungens ffrifwelse om ival deraf, 23.
— dest Ledamöter; se Lista.
Hemmansdelar, smärre i Carlstads Län, angäende Be»
mistning för dem, 139. 243 148.
Hof-Lantsteren, sand frän Konungen, 67. 130. 134.143.
177. 201. 295. 438. 463.
Hwitfcldtfta donationerna, 427. 441. 442. 470.
Hpllningo-Ed ät Kron-Prinscn, 101. 117. 137.143.147.
153. — Kron.Prinsens ät Konungen, 108. 117- 237.
143. 147. 153.
Hästar, antalets deraf ökande för Artillcrierne 32. 59-  Högste Domstolens Ledamöter, nämnd till pröfwande om
samtlige gjort sig förtjente att i deras kall bibehällas,
235- 273. 225. 266. 296. 297. 386. — förändring r
den §:n af Riksdags-Vcflutcr som rörer omröstningen
dcröfwcr, 296. 297.
I.
Illumination af Riddarhuset, 526.
Indragnings-Staten om allmänna, 339. 3,4. 368. 4-2.
47o. 473, 497. ^
Instruktion för Zultit-a-DmbudSmannen, tilläggning >,
364. 383. 400. 423. — för Banco-Ut,stöttet, 41.43.64.
Register. 9
72. 74. — för Vanco-Fullmägtige, rörande stridigheter
emellan densamma och sednaste Niksdags-Beflut, i fräs
gan om Bankens förffvtter ät Stats-Werket, 124.134.
144. 148. 159- 280. 193.
Inteckning i fast egendom, om serskild författning i missa
omständigheter dervid, 135. 142. 327. 330. 342.425.
Introductionev: Friherre 7<rc,-cicr, 48. — s/ TttrHeäc>-F,
63. — Friherre oon Dose/?», 173.
Inventering af Banque», 121. 124. — iza. 22Z. 265.
Istmkningar i nägra Riks-Ständens Beslut, förflag dertill
frän Expeditions-Utffvttet, 471. 473.
Jenkell, I.r<ri lÄ fordringar; se Äanguieree.
ta»'/ Jo/ra», yttrande, 52.
Iernroerks-rörelfens understöd, om anstalter dertill, 295.
406. 413. 428. 455- 464- 47o. 472.
Iungfeu-Stifts-Directionens berättelse om Strfts-aren
Verne,
10. 32. 229. — desi Casias fordringar i Finland,
397. 402.
Iustering af adresi till Kongl- Mastt rörande tacksägels
se för Riksdagens flyttning, m. m., 50. — af den förnyade
redactionen af inst uctionen för Banco-Utffottct,
97. — af Expeditioner till Konungen; se Expedition.
— af Protocollcr, 21. 2g. 39. 53. 63. 65. 73.117.132.
233. 150. 25g. 273. 201. 220. 298. 329. 345,402.413.
429. 455. 499- 506. 520. 528. 536. 541. — af Protos
colls-Utdrag, 38. 43- 45. 61. 62. 72. 74- 75- 77. 97.
116. 117. 13g. 141. 242. 147. 148. 172. 293. — 195,
221. 222. 266. 287. " »89. 297. 298. 327. — Z2g.
342- 343- 367. — 369. Z81. 399- — 402. 411. —413.
428. 442. — 443- 455. 4L9- 460. 463. 472- 473. 497°
502. 503. 506. — 308.
Iustitiä-Ombudsmannen, desi wistelfe-ort dä Riksdagar
hällas utom Stockholm, 4a. 51. 59. 62. — desi Embetsberättelse;
40. 13g. 143- 248. — wa! af Elcctorer till
desi utwaljande, 135. 269. — wal deraf, 135- 172.—
rval af desi Suppleant 135. 171. — Constitutorialer
för honom och för hans Suppleant, 172. 193. — tilläggning
i desi instruktion- 364. 383. 400. 425.
8
10 Register,
K.
Grefwe iNöLr yttranden, 114. ZZI. ZZ2.
R> sares, Fransmännens, samlyeke till den utkorade
Thronröljarens antagande af Swensta Folkets anbud,
22 6.
Friherre ^/atLa,ra-7; introduction, 48.
«/ Tt/rnte-erFL, svante, introduction, 6z.
Rlubbar, hyra för rum dertill, 114. 170. 178. i§z> 386.
Konungens berättelse om Rikets styrelse sedan sistlidne
Riksdag, 23. — Desi propositioner; se Propositioner.
— Dest flrifwelscr: se Skrifwelse.
f. d. Ronungen, försigrighets-mätts iakttagande iafseendd
pä dest wistelft-ort, 274- 287. Zor. 3»4- 337- 334-  Z40. ^86. 410. 412- 425. 428. — utbyte af i onom tillhörige
RiksZälds-Contoirets Obligationer, 220. 223.
226. 425.
Rron-prinsens Försäkran till Riksens Ständer, 96, rot.
110.15Z.— Standcrnes Hyllnings-Ed ät honom, 101.
1Z7. 14Z. 15g.—Dest Hvllnings-Ed ät Konungen, 108°
iz7. 14Z. 15Z. — Dest »sa och ankomst, underrättelse
om tiden bertill, 333- "' assiest frän Slottet Morfontaine,
498. — ankommen till Hamburg, 498. — dest
rnarche-route genom Swerige, 525. — dest Stat; se
Stat. — dest mottagande pä Drottningholm, deputation
dertill, 526. dest tal wid Ridderstapets och Adelns
afsteds-uppwaktning, 540.
vnn corall, yttrande, 227.
Rungs - och Rungs-Ladugärdarnes förwaltning, 144.
2öz. 2'4- 289. Z20. Z2g. 339 343. 477. 494-497-499.
Röpe,2lfb»ndlingae, säkerhet derwid, 4,58. 46g. 473.
L.
Lag- Committé, 299. 4LS 469. 473. 497-
yttrande, 12g,
Lag-Utstotkets Ledamöter; se Lista. — dest memorial och
betänkanden; se Memorial.
Landt-Marstalkens utnämnande, z. — dest tal och yttranden,
4. 7. 10. 12. 14 39. 21. 24. 26. Z1. zz.
Register. n
6g. 76. 78^ 8c> 81. 9Z. 96. 98. — 101. rog- 112.113.
115. 118. iso. iss. 129. iza. 133. 134. 136. — 1Z8.
145. 147. 153. 160. 165. 167. 168. 170. 174.176. 188.
— 190. 202. 219. 22Z. 274. 296. 299. Z04. 317. ZI9. Z20.
329. 331. 332. 334. 335- 345. 346. 352. 353. 361.365.
366. 376. 379- 386. 396. 397. 399- 403. — 405. 407.
409. 411. 417. 423. 425. 429. 435. — 438 44o. 457-
462. 467. 470. 497. 500. 501. 505. 508. 520. 525. -
527 529- 533. 535- 538. 539- 541- 559' 564. — dest
utnämnande till Seraphimer-Riddare, 403.
Landtmätare, förklaring öfwer taxan för dem, 326.330.
342. 424. — desi skyldighet att till Jordägan», Pros
vincie- och Landtmäteri-Contoiren insända Eoncept-och
renoverade Chartor, 326. 411. 428.
Ledamöter i Utskott; se Lista.
Lcy-or-ltot/cl, yttranden, 125- 130.
LLw-7-l-auM, Grefwe tal, 522. — ordförande »
Landt-Marffalkens ställe, 97. 37g. — 381. 476. 48g,
49i. 493- — 495-
Friherre AoLan ^rVLel»r, yttrande, 527.
Lindring i Bewittning för Gestriklands Allmoge; se Ge,
skr kland.
Lfwer-Krigs^Commisiariens Enka och barn,
pension för, 287. 296. 297.
Lista, Länkmannens, till wal af Electorer, 30. 48. 58.
in8. 123. 345.
Lista, Electorernas till wal af Ledamöter uti Riddar,
Hus-Utstot et, 31. 141. — Mi-Hemliga Utskottet, 34.
— Uti Constitutions-Utststtet, 34. 171. uti Stats»
Utskottet, 35. 79. 100. 291. — uti Banco»Utskottet, 35.
80. 171. — uti BcwillningsrUtskottet, 36. 49. 99.109.
— uti Allmänna Beswärs-och Occonomie-Utstottet, 36.
50. g». 100. 109. 141. 171. — uti Lag-Utskottet, 37.
49. — uti Expeditions-Utskottet, 37. 171. 291. — utr
det, till öfwerseende af ZnstrucUonen för Banco-Ut»
skottet, tillförordnade serskildta Utstött, 46. 50. — utr
det serskildta Utstött, som äger att yttra sig öfwer upp,
skjutandet af sedan sista Riksdag hwilande mäl, 63.
Lugnets äterställande l Hufwudstaden; se Memorial
frän Stats-Utstottet.
Larl rs fordringar; se proxostlion.
12 Reglstee.
LyckZnffan, underdånig till Konungen pä Desi Födelses
dag, Z45 Z86.
LZne-förbattring för Statens penninge-löntagande tjem
steman 286. Z20. Z46. z6g. 425.
Grefwe yttranden, 5g. 101. lil.
LöwenLjelmr, Grefwe yttranden, 276. 2gr. Zi5«
/.vrvenL/xlmr, Grefwe (.»>'/ Sörts, yttranden, 4A1- 49Z
-
Maga;ins-D>rectionen, tillmälen emot densamma af Riksdagsmannen
se 6.V-/Lce§.
Magastns,inrättningen i Riket, 177. zg8- 427. 42g»
44* 5o8
Magistrater, lörm-förhöjning för Städernes, zzg.
Friherre yttrande, Z2.
s^anTrertlernr^, Fr herre 4,yttranden, 57. iog«
iri. 115. i.ZZ. 134. rz8. rgo.
Asanire^tamr, Fo/ra,r, yttranden, 29g Zgi. Zg4-
Manufactur,'sters och Handtwerkares rätt att sine fordringar
med Ed styrka, Z41- z6i> 963. 424.
Marknader, utstakande af dagar dä de ej fä hällas, z6ö°
Z84. 401-
Martial-Lag, rörande, 276. 291. 905. 929. 456. 460-  469. 476 489. — uteslutande af slutmeningen uti Expedition
derom, 476.
Medaille, präglande deras till Åminnelse af det förrättade
Tdronföljarc-walet, 991. Zgg- 402. -— Mende deraf
till förewigande afKron-Prinscn min
ne,
457 459-
Memorial: fran Allmänna Lefwärs - Lch Geconomie
Utftottet:
rörande Gesällers upptagande i tjenstehjonSstadgan,
192. 202. 222 — om skyldigheten för alla att
deltaga i wärdén af fattiga, 192. 202. 221. 497. —
om Magazins-Directionen, Spamnalens hällande i pris,
rn. m- 452. 458. 460. — om Förstärknings-manffapet
och den nya rottringen, 45Z. 458. 460. 499.
— frän Lmnes-Ulstottek: om inventeringen af Banken,
121. 124. 229. 265. — rörande Banco-Werkcts tlllständ
och fbrwaltning, samt om förbättring i willgren
för Päppers-Mastaren och Arbetarne wid Bankens
Register. 1Z
Pappersbruk, isz. izz. 141. — rörande frägan om
uppfyllande af twenne ruin bland Banco-Fullmägtige
af Bonde-Ständet, 123 —rörande stiljaktighetcr emellan
instruction för Banco-Fullmägtige och sednaste Riksdags-bcflut,
i afseende pä Bankens förskott till StatsWerket,
124. 134. 144. 148. 159. 180. 195. — i anledning
af hos Borgare-Ständet gjorda anmärkningar
i afse-nde pä avtalet af Fullmägtige som ivid befluts
fattande böra wara närwaran e, 158. — med transsumt
af Banco-Fullmägtigee öfwerlaggnings-protocoll
i fragan rörande ol>tt,eter uti Riksdags-Bcflutct och
Banco-Fnllmägtigcs instruction, 159. 180. 195. — om
förhöjning ä tractamentet för R-emsorerne: 224. 274.
289. — i anledning af gjord motion vm Actie-agarnes
u-i Äbo Discont, - ättigh t att återfå sitt Silfwer, 325.
ZZ-n Z4Z. — om Discontträttighet i Banken för Allmänna
Magazins-!n>att> ingen, Zg8. 42g 441. — om
understöd f r Iernwcrks-rvrelsen, 406. 413. 428 455.
464. 470. 472. - med swar ä äterrcmisten af dest Memonal,
om Zernwerks-rdrelscns understöd, 455. 464.
470 472. — om upvhäfwande af det stadgade läni gss
sättet medelst annuiteter mot 7 procents ränta, zgz.
407-
-frän L-ervillnings - Urskottet: om Bcwillningen för
smärre Hemmansdelar i Carlstads län, rzg. 143- 148.
— med yttrande öfwer Konungens Nåd ga Proposition
angäcndc binder och swärigheter wid werkställandet
af den förnyade Chartä-Sigillatä-Förordningen,
153. 178- 193- — i anledning af Advocat-Fifcalen siatLIvid
Bewillnings-Förordninqen gjo-de anmärkningar
287. ZZZ. 343- — om tilläggning i BewillningsFörorlningen
i afseende pä Bewillnings-uppbördcn wid
Regementerne, 366. 383. 400. — om fortfarande till
nästa Lagtima Riksdag af den förskoning i Bewillning
som blifwit ätstillige städer och orter bewiljad, 366. 383.
40, — om förklaringar i wista delar i Bewillnings
Förordningen,
367. 383- 401. — i anledning af Konungens
Proposition om ätstillige sökte eftergifter i Be«
millning, z8r. 410. 413. — om lindring i Bewillning
för Gestriklands Allmoge, samt om stadgande af afgift
för Caracterer, utan ätföljande embete eller tjenst, 383°
4m. 413. 454. — innefattande förslag till Re-glor och
14 Register.
Formulairer för uppgift till Mankals-ffrifning, samt
Berednings- och Taxerings-Committeerne, 454. 46g.
472. 49S. — i anledning af ätcnemisi frän BorgareStänder
af frägan om afgift för Caracterer Utan ätföljande
embete eller tjenst, 454. — rörande premiers
utsättande för det bästa förslag till Bewillnings utgörande,
454. 458. 45g. — med swar pä twänne Ständs
anmärkningar wid Utskottets utlärande öfwer AdvocatFiscalen
erinringar wid Vewillnings-Förord
ningen,
46g. - om Be illnings-afgiften för tjenstehjon,
477- 495- — 497- bc>7- /
— svän Lsnstikutions-Utskottet: rörande Zustitia-Ombudsmannens
sörfrägan om desi wistelse-ort dä Riksdag
hälles utom Stockholm, 51. 59. 62. — med förslag
till Wal-Akt, Succesiions-Lrdnittg och Kron-Pr-nsens
försäkran, 101 116. izz. med förslag till Riksens
Ständers Hylln!ngs-Ed ät Kro --P insen, samt Kronprinsens
Ed äi Kongl. Maj:t, 137. 14g. 147. — innchäuande
decharge för >^tats-Rädct, 18g. 194- Z86.
om en tilläggning i 14. §. af Iustitiä-Ombudsman
riens
instruktion. 364. z8z. 400. 425. om tryckande
af de föreflagne förättdringarne i Grundlagarne, 431.
4yo. 499. 503 508. — rörande wid förra och nu warande
Riksdagar, föreflagne förändringar i RegeringsFormen
samt Riksdags-Lrdningen, ätföljdt af förflagen
till besia förändringar» 471. — med förslag till
Grundlags-fräaornas behandlande, wid nästkommande
och följande Riksmöten, 501. rörande förändringar
i Tryckfrihets-Lagen, ätföljdt af förslag till besia förändringar,
4ZZ.
— frän Expeditions-Utskottet: rörande Bihanget till
Ständens Protocoller, 71. 75. — om utsättande afvägen
till nästa Lagtima Riksdags början. 425.441.443.
— rörande jemkningar i nägra Riks-Ständens beslut,
47Z> — vehiculum till: 1:0 förslag till underdänig skriswelse
till Konungen att åtfölja de af Riksens Ständer
fastställda förändringar och tillägg till Bewillnings»
Förordningen, Reglor, Formulairer, m. m. 2:0 Förslag
till redaktion af berörde förändringar och tillägg,
495-
-- frän Lag-Utftottet: rörande Justitiä-Ombudsmannens
Embets-berättelse, izg. 143. 148. — rörande stadgan
-
Register. i5
Len r afseende pä allmänna säkerhetens widmagthällande
wid inträffande- folkresningar, 276. 291. 305. 339.
— om Landtmätares rättighet till uppbärande af sitt
arfwode, 336. 330. 34?. 434. — om Landtmätares ffyldighet
att till Jordägaren samt Provincie - och Län tmäteri-Contoiren
insända Coneept och renoverade Charlot-,
326. 411. 428. — om förklaring öfwer rr§. ? Cap.
Rättegängs-Balken, 337. 330. 343. 435- — angäende
försigtighetsmätts widtagande i afseende pä f. d. Konungens
wistelse-ort, 340. 435. 428. — om något stadgande
i afseende pa de mindre barnens i cstift bo rätt
till större arf i förhällande mot hwad pä de större
blifwit päkostadt, 341. 361. 363. 435. — om tillätelse
för Manufacturister och Handtwerkare lika som Handlande,
att med ed gifwa fin fordran fullt »vitsord, 341.
361. 368. 434- — viff förklaring af allmänna Lagens
stadgande i 6 Cap. 5 § Mistgernings-Balken lämpadt
till i tryckt skrift gjorda förklenliga yttranden om utrikes
magtcr med hwilka Riket är i fredligt förhällande,
363. 384. 401. 424- — om Marknaders hällande
sä att den sä kallade Marknads-aftonen ej infölle pä
Söndag, 366. 384. 401., — om stängsel-styldigheten,
427. 441- 443- 470. — i anledning af gjorda äterre»
mister af test Memorial om Myrände af upplopp,
jemte ett nytt prostct till stadgande i förenämnde ändamäl,
456. 460. 463. 476. 48g. — rörande Ständer»
nes pröfnings-rätt i frägor om eftergift i balance? och
ersättnings-mäl, 456. 469. 472. — i afseende pä säkerheten
wid köp, 458. 46g- 473. — om Lag-Commjteens
458. 46g- 472- 497.
— frän Riddarftus-Ukststtet: rörande fragan om adelig
wärdighet för döttrar af enligt nuwarande Regeringss
form adlade personer, 112. 120. — med utlåtande öfwer
Riddarhus-ärenderne, igo° — med utlätan e öfwer
förwaltningcn af Adeliga Iungfru-StiftS-ärcnderne,
229. -- m d förklaringar öfwer 0 förslag till förändringar
i Niddarhus-Ordningen, 229 330. 343 362.
439. 451. 464. — om Riksdags-gratificationer ät Rids
darhus-Fiscaien och bägge Riddarhus-Cantzlisterne, 294-  397. — rörande Riddarhus- och Adeliga Zungfru»
Stifts-Castornaö i Finland ägande intecknade fordringar,
397- 402.
16
Register
— frän Stako-Utskoktrt: angäende förwaltandct afRrkZs
gäldo-Contvirets ärcnder enär Fullmagtige ar ett hett
Ständ saknas, 70. 77. — nied utlåtande öfwer cn rill
Utstotter aflnnnad Ronungens P-ädiga Proposition
angäende ränta och afbetalning ä Capitalet af de for»
sträckningar hwarmcd Riksgälds-Contoi-ct, i stallet för
Banken kunde komma att biträda Sta s-Werkct till
godtgörande af lefverantser till d t sist öfwerstandNe
kriget, 244. 180. 19Z. 195. — med yttrande öfwer en
till Utskottet aflemnud Ronungens Nlädig» Proposition,
angående medel och utwä^ar till'godtgörande af
de oförutsedda utgifter som de- i följd af Swensta
hamna nies stangni g för Engelska Krigs-och Handelsfartyg,
samt till lugnets återställande inom Hufwudstaden,
widtagne anstalter, Stats-Werket abragt, 145.
189. 294- 424. — med förslag till Riksdags.-wedergäll»ingar
för Secretcrarne och Tjcnstemännen wid Stäns
dens Eantzlier samt Wakt-betjeningen. 146. izr. 17-2-  564 286. 288 - — med tillstyrkande till förklaring af
Riksens Ständers beslut wid sista Riksdag om arrendet
af Eldgarns-ö, 146. 150. 172. igz. — angående
Pension för Fröken Mariana
154. 178- igz. — om hyres-kostnaderne för Ständens
Klubbrum, 170. 178- agZ- Z8Z- — om Riksdags-wedergällningar
för Utskottens Secreterare, Cantzlicr och
Wakt-betlening, rgr. 202. 22?. 286, — om RiksgäldsWerkets
tillständ och förwaltning, 219. 22g. 266. —
röna,:de tillkallande af Suppleanten da nägon Fusin
mägtig i Riksgalds-Contoirct en längre lid af sjukdom
hlifwit hindrad att öfwerläggningarna öfwerwara, 219»
S22. — om utbyte af, f. Konungen tillhörige, Riks»
gälds-Contoirets Obligationer, ställda pä Sedelhafwaren,
mot Contoirets serskildta förbindelse pä,hela CaPital-beloppct
mot Z procents ränta, 220. 22g. 266.
425. — med yttrande öfwer Ronungens Nläölga Proposition
om Riksdags-kostnaderna, samt anslående af
medel till de till Kron-Prinsens och Dest Familles mottagande
oundgängliga utgifter, 262. 273. 28g- 424. —
sm gratifikation för Stats-Csmmistarien 264°
874. 289. z86. — med yttrande öfwer Riksdagsmännen
och j^§r7,§lr hemställanden om ordet
prof
-
Register 17
Pröfning i rz Hl ftdnaste Niksdägs-bcflut bordt ägg
rum oni KronodagswerkS-beswärct, lamt KungSgärdars
ries försäljning eller förwaltning, 263. 274. 289.om
ändrisig i ftdnaste Ständers beslut om sinance-planen,
i afseende pä antccknings-tidcn till de sä kallade annuitets
- och 5 procentslänen, 284' 273. 289. 489. —med
swar pä äterremistcn af Utffottcts ^Memvrial omRitsdags-wedcrgällningar
för StändeNS Secreterare, Cantzlicr
och Wakt-bctjening, 264, 265. — med utlåtande
öfwer Rommgens Olädiga Proposition till L-tatS-Uts
skottek angäende nägra wid Stats-regleringen förekommande
omständigheter, 286- 299. 327, 476. — — om
Stat för Kron-Prinsen och Dest Son, 286, 396. 298»
424. — rörande de pcnningc-lvntagande tjänstemännens
beräkning af löne-förhöjning frän innewarande
ärs tredje qvartal, 286. 320, 346. 36g. 425. — vmfrikallelse
för Negements-Auditeuren Enka
frän betalningen af den henne ädömde efter.räknkngssumma,
287. 296 297. 386. — om nägot ärligt understöd
för Öfwer-Krigs-Commistaricn Enks
och barn 387^ 296, 297. -- i anledning af remist af
frägan om försigtighetsmätts widtagande i afseende pä
f. d. Konungens wisielse-ort, 304^ 327^ — i anledning
af Profestorn Doctor förslag ätt Krono-do
Mainerne
mätte Utarrenderas i mindre lotter och Aros
No-dagswerkena fä lösas efter wederbörande läns inarkegäng,
Z2o< — om fvrwaltniNgett af Kungs - och
Aungs-Ladugärdarne, 325. 329^ 342. 49g- — om betalning
af Hamburgske Banquiererne, Arfs
rvingars, -071 //-/t- LA Sons, och LA Zsn
x?-els
fordringar, Z25« Z2gi 342^ 470. — i anledning
af Rong!. rNasits allmänna Olädiga Proposition till
Riksens Ständer om Stats-Werkets tillffänd och behof,
338- 346. 367. 476. — i anledning af Rongl»
Pl7aj:ts vrädiga proposiki> n till Stats-Utstottet, an»
gäende de pä Allmänna Jndragnings-Staten uppförde
Extra löner och pensioner m, m-, 339. 354. 368.
432. 47^ 47Z^ 497. — i anledning af Ronnngens pläLiga
proposition om anstäenee af medel till pensioner
för smärt blesterade Officerare och Under-Officerare,
339. 34b. 367, 424. — rörande löne-förhöjning för
3
»8 Register.
Städernes Magistrater, zzg — rörande utstakande af
en witz gränö för f, d. Konungens wistelse.-vrt, zzg.—
om upphäswande af den prösningsrätt i , röger om eftergift
i batance- och ersättningsmäl, hwilken Riksens
Ständer sig wid sistlidne Riksdag sörbeoallit, Z40. z6r.
368. Zgg. — angående upphäswande af annu itets- läne-systemet,
samt innchällande förstag att Riksgälds»
^ontviret endast son>. Mills, mä hällas öppet, sä länge
Fullmägtige pröswa nödigt, till Inrikes län mot
Lbligatroner med 5 procentS ränka, men pä 2, 4 a 6
ärs förfallotid, z6z. z88- Zg8. 401. 407. 426. 440.442.
— rörande förbättrade wilker sör ä Expcctance-siat
uppförde StabS - Capitencr och Subaltern-Officerare
af f. d Finsta Armeen, rörande Stak för de till inrättande
GränS-Compagnier af Finsta Soldater under
Finskt Befäl, samt accords-crsattnings uppbärande för
de Finffe Officerare, font till Swerige öfwerflyttad,
zg8. 407. 411. 470. — om medel till Protocollernas
tryckning samt till strif-marenalier, ljus, wärme, m. m.
för Ståndens och Utstottcno Cantzlier, zgg. 408. 412.
— med swar pä äterremissin af samma Utstötts Betänkande
om annuitcts - länc-systemets upphäswande, 426.
440. 442. — om Ncmisi-lagct för Landt-Rantmastaine
ä frän Ränterierna expedierade remisier af RiksgaldSContoirets
medel, 426. 441 44g. 470. — med swar pä
äterrcmisien af dest Memorial om tryckningen af Protoeollerna
samt af Bihanget kill Riks-Ständens Protokoll,
426. 4zi. 442. ^08. — om indragning till Kronan
samt förwaltning af de sä kallade Hwitfeldtsta
DonationS-godsen, 427. 441. 442. 470. — med swar
pä Zterremitzen af Utstottcts Memorial om de pä Allmänna
IndragningS-Staten uppförde extra löner och
Pensioner, 452. 470. 47g. 497. — om arkwoden för Utskottens
Secreterare och Cantzlister, 477. 490. 497. 50,0.
— med swar pä frän trcnne Ständ gjorde anmärkningar
wid Utffottets Betänkande om Kungs - och Kungs»
Ladugärdarnes förwaltning, 477- 494- 497- 499- —
med swar pä ätcrreniiffen af bcmälke Utstötts Mems»
rial om antecknings-tiden för annuitetS-länen, 489. —
angäende medel till tryckning af Bihanget till Riks»
Ständenö Protokollet samt af Constitutions-Utstoltets
Register.
19
förslag till förändringar i Grundlagarne, 490. 49g.
5«Z 508.
— frän det Forskarkta Stats-Utstottet med berättelse om
omröstningen ösw.r frägan om tjenstehjons Bewillninge-afaft
507.
— frän ett farstilöt Utstött rörande Znstructionen för
Banco-Utstot'et, 64. 72. 74.
— frän ett särskildt Mstott rörande medel till Riksdagens
förkortande 66. 76. 77. 220. 227. — innefattande
utlåtande öfwer frägan om Riksdagens snara slutande,
153. 189. 194- rörande försigtighets-mätts iagttagande
i afsö nde pä f. d Konungens wistelse-ort,
z86- 4?o. 412. 425. — om fastställande af de wid den
förra Riksdagen fattade till ten nasta gällande beslut,
Zg7^ 408. 4«9- 4*2. 425.
— frän S nima slagne Utstött, nemligen: frän Berville
nin is- samt Almänna Beswärs- och Oeconomie-Utskotten
rörande Bränwins-bränningen i Carlscrona,
gg8. 407. 412. 476. f an S'ats- samt Allmänna Be,
smars- och Leconomie-Utffotten om Allmänna Magazins-inrättni
gen, 427 42g. 441. 508. — frän de bäda
sistnämnde Utskotten om befor.rande af Sillfisket
pä djupet, 427. 4zr. 44Z. 470. — frän Stats- samt
Banco-Utstotten rörande förhöjning i arfwodet för
Furlmlgtige i Binqucn och Riksgälds-Contoiret, 477.
492 497-
yttrande, 7Z
Motions-rakten, termin derföre, 225. 226. 288.
Mör-Ilerr, (Grefwe tt tcttgL 6ara?r, tal och yttranden, 1Z.
14. 26. 41. 56 77- 81. in. 114. 117. 119. 127. iz8.
15g. 167. 178. 200. 27Z. 287. 321. 336. — 338- 346.
35». 354- 388. 392- 394- 396- 421. 429. 4A1. 433-435-  440. 47m 492. - 494. 500. 504. 528. 52g. 559-
MaVireri, Grefwe <7art, yttranden, 125. 128. 188.
Grefwe sand i anledning af Thronföl
jare-walet,
ankommen till Paris, soi.
N.
>7»rLe»-F, Bokhällaren kH», Expedition om pension
för, 533.
SO Register.
prorömalittgsrfocken, eftergift i Bevillning för den nork
om Ore elf belägne delen deraf; se Eftergift.
Nämnd till Thronföljare-walet, 72. 78. — bll pröfwan*
de af Högsta Domstolens förhällande, 135. 173. 17;.
— förändring i §. i Riksdags-beflutet som innehäller
dest omröstning öfwer Högste Domstolens Ledamöter,
296. 297. — till förstärkande af Stats-Utstottet, 470.
474-
O.
Obligationer, RikSgälds-Corttoirets, tillhörige f. d. Konungen,
ställda till Sedelhafwaren, memorial om utbyte
-eraf mot förbindelse pä hela Capital-beloppet med
5 procents ranta, 220. 223. 266. 425.
Officerare af Finsta Armeen pä Erpectance-Stat, bättre
lonings-wilkor för dem, 203. 398- 407- 4n. 4?o- —
och Undcr-Officerare, smärt blesterade, pensioner för
dm; se B en sto ner.
Ordförande under Landt-Marstalkens fränwaro, 14. 64.
g6. 97. Z80. Z81. 476. 4Ä9- 491- 493. — 495. ,
Grdnings-siadga, Riddcrstapets och Adelns, uppläst, 10.
Riksdagsmannen, tillmälen mot MagazinsDirccliyu,
i55> 160. _ 168.
P.
pappersbruk, Bankens, förbättring i wilkoret! för arbetärne
derwid. 123. 133. 141.
pensioner för Fröken 105. 154. 178. 193.
— för Lrnärtecltr Enka och barn, 287. 296. 297. —
för Bokhällaren uti Kongl. Räntekammaren
533. — om medels anfläcnde dertill för smärt
Llesterade Officerare och Under-Officerare wid Armeen
och Flottorne, 178. 339- 34^. 367- 4^4-  plena plenorum, hällne, 22. 298. 487' 535- — bjudning
dertill, 21. 532-  pligtmedlen i anledning af ordnings-stadgan, beloppet
deraf, 520. 540. — utdelning deraf ät fattiga Adeliga
Enkor, 328. 535.
Register» LL
psnte-^orvo , seMLdi
sens af ival till Thronföljare; se Thronföljare-rva!«
— Dest antagande af Swensta Folkets anbud, 226.
porträtt, Landt--Marstalkens, Z79.
premium, utsättande deraf för dct bästa för stag till Bewillnings
utgörande, 454. 458. 459-  Preste-Stände>s Deputakioncr; se Deputation. — dest
Protocolls-Utdra.g; se Pcotocolls-Utdrag. D
Propositioner,
Ronnngens Nådiga, angäcnde Statsrverkets
tillstånd och behof, 23. 338. Z46. 367. 476. —
om wal af en Thronföljare, 67. 78. 81. — 95. 97.99.
101. 110. — rörande swärighcter wid werkstallandet
as den nya Chartä-Sigillatä-Förordningcn, 130. 153.
178. 193. — om wärdén af fattige samt rörande en
serskildt fraga som uppkommit wid Amiralitets- Warfs
samt örgryte församlingar wid (Möeborg, izz. 142.
,92. 202. 221. 497. — om en serskildt författning r
wista omständigheter, angäcnde inteckning i fast egendom,
135. 142. Z27. ZZo. Z42. 425. — om förwaltnist-,
gen af Kungs- och Kungs-Ladugrrdarne, 144. 26g. 274.
289- Z2v. Z25. 329. 342. 477- 494- 497- 499- — 0M
Hamburgste Banguierernc, arfwingars, L.
vs» //atte LZ Sons, och Fencel- fordringar,
144. Z25. 329. 342. 470. — angäcnde Allmänna Magazins-inrättningen
i Riket, 177. 398. 427. 429. 441.
508. — om rättighet för Carlscrona Stad att hädanefter
som hittills utöfwa Bränwins-bränning och Distillering
uti ett Bolag och ivid ett enda sammansatt werk,
178. 192. 398. 407. 412. 476. — om medels anfl -cnde
till pensioner för smärt blestcrade Officerare och UnderOfficerare
wid Armeen och Flottorne, 178. 339- 346.
Z67. 424. — angäcnde nägra underdäniga ansökningar
om eftergift af Bewillning, 202. 381. 410. 41Z.
— om anstalter till Zernwerks-rörelscns understöd ,295.
406. 413. 428. 455. 464. 470. 472. — till Stats-Utstöttet;
se Memorial frän Stats-Utstottet.
protscoll, Namdcns som ager att dömma huruwida Högsta
Domstolens ledamöter gjort sig förtjente atti deras
kall bibehällas, 275. — Riddcrstapets och Adelns, rörande
tryckningen deraf, 319. 328. 399. 408. 426. 431.
44r« 490. HV2. 533- — justering deraf; se Justering»
22 Register.
Protocolls-Utdrag: RidSerskapetk och Adelns, om beklagande
af^florgcn ofwe',' Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
fränfälle, Z8. — om förän
dring
af Bancv-Utstottets instruetion, 43. — om tacksägelse-adrxtz
till Konungen för desi anstalter lill lugnets
bibehällande, Riksdagens flyttning, m. m. jemte
sorgebeklagelsen öfwer Hane Kongl. Höghet Kron-Prin.
sens Lar/ fränfälle, 45. — om medel till
Riksdagens förkortande, 61. — om Jnstitiä-Ombudsrnanncns
förfräg 'n rörande betz wisteise-ort, 62. — rörande
dagen till wäljande af Nämnd till Toronföljaremåill
och dag till sjelf, a walet, 72. — om ändrmg af
instruetionen för Banco-Utstvttet, 74. om bidanget
till Riks-Ständens Protocoller, 75. om uppffjutande
af de wid förra Riksdagen till den nasta uppstjutne
mäf, 77. — om Tdronföliare>walet och uppsättande
af de dermed geinenflrp ägande Acta PubRa, 97«
— om antagande af Wal-Acr, Succesiions-wdning och
Kron-Prinsens försäkran, 116. — vin uppsättande af
Kron-Prinsens Ed till Kongl- Måill, samt Riksens
Ständers Ed till Hans Kongl. Höghet, 117. — om förrättande
af de i Regeringsformen förestrifne wal, 139.
— on Banco-werkets tillständ och Fullmägtiges förwaltning,
samt förslag till förbättring af wilkoren för
Pappersmästare»! och Arbetsfolket wid Tumba Pappersbruk,
141. innehällande remister, 142. — angäende
Eds-formulair för Kron-Prinsen samt formulair till
Riksens Stänllrs Hyllnings-Ed ät Hans Kongl. Höghet,
samt öfwerlemnande ät Hof-Cantzleren uppsättande
af Hans Kongl Höghets titulatur; jemte anmodan
till Expeditions-Utskottet att derom uppsätta strifwelse
till Kongl. Mant, 147. — rörande Lag-IItffottlls Memorial
om Justitiä-Ombudsmannens embets-berättelse,
148. — om Vcwillning för smärre hemmansdelar i
Carlstads län, 148. — med infordran af Banco-Fullmägtiges
utlätande öfwer frägan om Stats-werkets ärliga
inbetalninsar till Banken, jemte deras Protocoll
frägan inom dem förswar, 148. med äterremisi
«f Stats-Ukffottets Memorial om Riksdags-wedergällninaar
för Ständens Secreterare, Cantzlier och Waktbctjening,
172. rörande Stats-Utskottets Memorial
sm arrende-chilkoron för Eldgarns-», 172. — om pen
-
Register. 2z
sion för Fröken LIZ. — om hyreskost
naderne
för Ständens klubbar, 19Z, — om sivar.^hester
wid werkställandct af Chartä-Sigillata-Förordiiingen
19Z. — om medel och ukwägar eill godtgörande af
de oförutsedda utgifter som Swensta hamcarnes stängning
för Engelska Krigs- och Handels-fartyg same lugnets
Återställande i Hufwudstaden, Stats-Werket abragt,
194. — om decharge för Gtats-Nädct och i förande
deraf i Niksdags-Bcslutet, 194- — om medel till
Riksdagens förkortande, 194. om Stats-Wcrkets liqvider
med Banken för gjorda förskott, 195. —om fat«
tigwärdcn, samt rörande en serskildt författning i detta
afseende wid Amiralitets - Warfs och Orgpte församlingar
wid Götheborg, 221. — om Gesällers ställande
under tjenstchjons-stadgau, 222. — om Rikshagswedergällningar
för Utskottens Seereterare, Cantzlicr,
och Wakt-betjening, 222. — om tillkallande af Suppleant
dä nägon af Niksgälds-Contoir.ts Fullmägtige
längre tid af sjukdom blifwit hindrad att deltaga uti
göromälen, 222. — om Riksgälds-Werkets tillstånd och
förwaltning, 266. — om utbyte af f. d- Konungen tillhörige
Riksgälds-Contoirets Obligationer, 266. — om
uppsättande af erudition till Konungen med underrättelse
om Högste Domstolens bibehällande i deras Embeten,
266. — om införande ! närwarande Riksdagsbeslut
af stadfästelse ä 1789 ärs Skalteköps-Förordning,
266. — om Regtors och Formulciircrs uppsättande för
Taxerings-Committeerne, 287. — om Riksdags-weders
gällningar för Ständens Secreterare, Cantzlier och
Wakt-betjening, 288. — om terminen för motions-räts
ten, 288. — om Riksdags-kostnaderne, 289. — om gras
tistcation för Stats-Commistarien k-KS-lclii-r, 289. -  om förhöjning ä tractamcnte för Banco- Stats- samt
Riksgälds-Werkens Revisorer, 289. — med ät rremist
till Stats Utskottet af dest Memorial om werkställigheten
af 5 procents-länens och de bokförda länens upptagande,
289. — i anledning af Riksdagsmänn n o-cekoch
Memorialer, innehällande anmärk
ningar
wid Riksens Ständers beslut wid sista Riksdag,
rörande anwändandet af Kungs- och Kung;-LadugärLarne,
289. — om ändring i redactionen i den §. af
Mksdags-beslrttet som angär Nämdens omröstning öst
R4 Registek.'
wer Högsta Domstolen, 297. — om arfwöden fZr'N:ds
darhusctS Ordinarie betjening, 297. — om ärligt understöd
för Öfwer Krigs-Cvinuiisiarien E,s«
ka och barn, 297. — om eftergift af Asicsioren Dabtskuld
till Kronan, 297,'— om Stat för KrsnPrinsen,
Desi Eemäl och Son, 298. — om nägra wid
Stats-regleringcn förekommande omständigheter, 327.
— om Stats-Utffottets yttrande i anledning af iragan
vin f. d- Konungens wisiclft-orr, samt remisi af walet,
jemte ett af O. inglfwit, samma äm
ne
rörande, Dictamett, till det af Riksens Ständer ncds
satre scrffildta Utskott, 327. --- innehällande remisier,
328. — innehällande ätcrremisi af Lag-Ukstottets Mes
niorial med fbrsiag till Upplopps-Lag, 329. — om för»
waltningctt af Kungs - och Kunge-Ladugardartte, 342.
— om någre Hamburgffe Banquicrcrs fordringar,342.
— om serskildt stadgande i afseende pä i K- 7 Cap«
Nattegängs-Balkcn, i afseende pa inteckning i fast es
gendom, 342. — om Landtmatares ratt till arfwodes
utbekommande, 342. — om Actiä-ägarnes uti Äbo D>-  scont, ratt till utbekommande af det Silfwer de uti
Banken inlemnat, 343. — om RiddarhUs-Ordningen,
343. — om förändringar i Bcipillnings-Förordningen,
34Z. — om medels anflsiends till pensioner för sivärt
biesicrade Officerare och Under-Officerare, 367^ — om
Stats-Werkers tillstånd och behof, Finance-planen och
BcwillningS-summan, 367. —. oM upphafwande af den
pröfnings-rätt i fr-ägor om eftergift i Balance-och Ersattnings«mäl,
hmilkcn Riksens Ständer sig förbehällit,
368. — om förändringar i 9 12 Cap. Äirfda-Balken,
363. — om rättighet för Maiiufacturister och Handtmerkare,
att lika som Handlande, sina fordringar med
Ed styrka, 368. — med aterrcmisi af StatS-Utskottets
Memorial om de pä Allmänna Indragnings-Staten
uppförde cxtta-löner och pensioner, 368. — otti werkstallande
af löne-förhöjNingen för penninge-löntagande
Embets- och Tjensteman, 369. — om Riksdagens flyttning
till Stockholm m. m., 381° — pm Standernes
pröfnings-rätt i frägor om eftergift i Balance- och Ers
sattningö-mäl, 399. — om tillägg i 14 §- af Zustitias
Ombudsmannens Znstructivn, 400. — rörande Bcwill
nin^ss
-
Register.
25
rnngk-uppbörden wrd RegementLrne, 400. — om dagar
för Marknaders hällande, 401. — VIN förskoning frän
Bew ilning för wista Skader och orter, 401. — om förklaringar
i Bewilinings-Förordningen, 401. — om föresiagcn
förklaring af 5 §. 6 Cap. Mistgern-ngs-Balkcn,
401. — om Riddarhus- och Adrliga ZungfruEtifts-Castornas
fordringar i Finland, 402. —oni nies
daille öfwer Thronsöijare-walet, 402. — örn Expecrancc-lönernc
för Officerarne af f. d. Finsta Armeen, 412.
— med aterrrmist af Sck.ts-Utssottcts Memorial om
medel till tryckningen af Ridderstapets och Adelns Prokocoll,
samt Lihanget till sanitligc Riks-Skä-PenS Protocvll,
41S. — om förfigtlghers-mättS iagttagande i afseende
pä f. d. Konungen, 412. — om Branwinsbranningen
i Carlscrona Sta', 412. — om fastställande
as wid förra Riksdagen fattade, till den nasta gällande,
beslut, 412. — om eftergifter i Eewillning ywarvm
ansökningar för ätstillige landsorter bliswit gjorda,
41 z. — om La> dtmatarcns ffyldighet att till jordägaren
sam-t Provincie- och Landtmateri-Contoiren insända
Concept- och renoverade Chartor, 428. medatcrrcniist
af Banco-Utskottets Memorial om understöd för
Jcrnwerks-handteringen , 428. — om fdrsigkighctsmakts
iagttagande i afseende pä f. d. Konungen, 428.
>— om Allmänna Magazins-inrattningcn, 441. — om
medels anfläende lill tryckningen af Bihanget till samtlige
Riks-Ständens Protoeoller, 442. — om upphafwande
af annuitets- lam-systemet, 442- om Hwitfcldtsta
Donations-godsen, 442. — om terminen till asta
Lagtima Riksdag, 44Z. — om stangscl-styidi-h len,
44Z> — om Remist-laget tor Landl-Rantmastare ä Riks»
galds-Contoirets medel, 443. — vin Crundlagö-frägornas
tryckning pä Statens bekostnad, 455. om präglande
af en mcdaille öfwer förlusten af Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen 45g. — om ut
sattande
af ert premium för det fullständigaste förslag
till Bewillnings utgörande, 459- — om Magazins-Directionens
styrelse ach Spanmälens hällande i pris 460.
— rörande gjorda motioner i afseende pä Förstarkningsmanffapet,
460. — om Lag till afstyrande af upplopp,
46g, — om understöd för fzernwerks-rörelsen, 472. —
4
26
Register.
om Lag-Eommitteen, 472. — om säkerbet Ivid Köpeafhandlmgar,
472-. - om Ständernes prdfinngs-rätt
i frågor om rftrrgift i Balance - och Ersättniogs-mal,
472. — om Regler och Formulaircr för de skattstyldige
och för Taxe>ings-Cvmmi:tecrnc, 473 rörande
jcmkningar i nägra af Riksens Stancers bcsiut, 473.
— rörande de pä Allmänna Zndragnings-Stattn uppkör,
de extra-löner och pensioner, 473. — om arfwvden för
Utffottens Secreterare och Canrzlister, 497. — om förhöjning
i arfwodet för Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoirct,
497. VM tjenstehjons Bcwiuningsafgift,
497. — om frenne Ständs gjorde anmäKninningar
wid utlätaudct om Kungö - och älungs-Ladugärdarne,
497. — vin fbrwisninZ till Förstärkta Stats,
Utffottet af frägan om tjenstehjons Bewillnings-afgift,
497. — om tryckningen af Ridderstapets och Mems
Pleni-Protocoller för sistlidne och inncwarande Riksdagar,
502. — om medel till tryckning n af Bihangct till
Riks-Ständcns Protscoller, samt as Constitutwns-Utffottcts
sörflag till förändringar i Grundlagarne, 303.
— om tryckning af en ny upplaga af BewillninasFörordningen,
503. — om införande i Riksdags-Bcsiuket
af ett mäl som deruti blifwit uteglömdt, 306. —
om tilläggande af orden bade Berednings- och uti
Expedition lill Kongl. Maj:r omTLewillnings-Förordningen,
507. — om stadgande att Utskottens Secreterare
och Cantztister ej ma förr fä ut sitt arfwode än
de prcsterat Riddarhus-Secreterarens recepisie pä Protocvllernes
och Handlingarnes inlemnande till Riddarhus-Archivet,
308.
— presie-Ständets, 40. 47. 34. 71. 99. 107. 108. 121.
140. 14g. 137. 170. 197. 265. 268. 295. 369. 441.443.
477- 1,07. 309.^ 530.
— L>orgare-«cai,öets, 54. 64. 77. 121. 140. 133. 198.
269. 294. 370. 446. 448. 300. 312. 531.
.— Bonde-Srändets, 47. 53. 60. 77. 99. 117. 130. —
1Z2. 140. 134. 174. 199. 224. 225. 270. 372.448.484-  314. 531.
— Lonstrklltions-Ulstottets, med utlakande öfwer fragan
huruwida, wid tillkommande Riksdags»,nanna-wa!, borde
fa rostas pä Riksens Ständers Fullmägtigr i Banken
och Riksgälds-Contöiret, 107.
Register. 27
profning, ordek, i )Z §. af förra RikSdags-Beflut, «6z.
F74^ 289.
^a/r/ma»§, oeec» yttranden, 95. 115. 7.17. 120,
125. 12g. 1Z6. 1Z7. 165. — 167. 189 20Z. LL7. Z18»
3b4. 365. 39^. 393- 393- 433- 437- 4S«' S02. 505.
R.
Reglor och Formula,'rcr för Taxerings-Committcerne; se
. a,/;rings--Eommittc.
Remisi-Lage för Landt-Nantmästarne ä Rrksgälds-Evntoiret?
niedel, 426. 441. 443. 470.
Revisorer till Stats- Banco - och Riksgälds-Werkcns vfwelseende,
ival deraf, 290. — förhöjning i dag - och
rcsc-traetamentet för dem, 224. 274 289.
Riddavhus-Lasians fordringar i Finland, 197. 402.
Riddarhus-Dicection, desi berättelse om Riddarhtlsarenderne,
10. 32. — mål deraf, 192. 221.
Riddarhus-Fiscal, Extra, tillförordnande deraf under ordinariens
opasilighct, 65. 150. — permis
sion
för, 223.
Riddarhus-Ordningen, uppläst, 6. — förändrande deraf,
Igl. 22g. 2Z5. ZZO. Z4Z. Z62. 4ZY. 451. 464.
Riddarhus-Secrekerapen, permisiipn för, 101.
Riddarhus-Utstottst, ledamöter deraf; se Lista, — dest
bctankandcn och mcmoriachr; fe Memorial.
Riddarhus-ärenderne, utlåtande deröfw r, 190.
Riksdagens början, z. — desi öppnande pä Rikssalen,
22. — desi förläggande till wrebro, tacksägelse derföre
till Kongl. Majit; se Flyttning. — desi förkortande,
55. 61. 66. 76. 77. 220. 227. — desi ffyndfamma slutande,
motion derom af 0-v-tSc>-L-, izo, 137. 142. izz.
18g. 194 desi flyttande till Stockholm, 376. 881.
425 525- — desi afsiutande pä Rikssalen, 536. 538.
Riksdag, nästa, termin dertill, 425. 441. 443.
Riksdags-Leslutet, justering af Zngresien samt z §. deraf,
226. förändring i rcdactionen af P:n deruti som
rörer Rämdens omröstning öfwer Högsta Domstolen, 296.
297. — justering deraf, 501. — införande deruti al ett
Uteglömdt mäl, 504. 506. 508. — justering af tillggguingar
deruti, angående anniiitets-fystemets upphörans
23 Register.
de och Riksgälds-Contvircts utbetalningar till StatsWcrkct,
508. justering af den ojustcrade K:n deraf,
rörande Thronföljarc-walet och Hans Kongl. Höghet
Krön-Prinecns hyllning 536.
Aiksdags-göromalens äfsiulande i Lrdbro, 367. Z81 zgi.
423. 525.
R-ksdags-kostnaderne, i allmänhet. medel dertill, 262.
27Z- 289 424. — för Stånden och Utstotten, bestridande
deraf af Stats-medlcn, zso. 323. 399. 408. 412.
Rikodags-pcedikali, bjudning dertill, 21. 536. — hallen,
22. 538.
RikLgäids-Lontoiret, dest tillstånd och förwaltning, memorial
derom fran Stat:-Utstottet, 219. 223. 266. -  dest styrelse enär Fullmägtigc af ert helt Stand deribland
saknas, 70. 77. — wal af Fnllmägtige d-ruri,
22Z 267. dest förskott till Stato-Wc> kct; sc För
skräck'»ingar.
— förhöjning i arfwodet för Fullmägtige
derwid, 477. 491- 497-  Loic», Grefwe LoSrrt, sand i anledning af Thronfökiare-waler,
ankommen till Paris, 201. — äterkommen,
226.
von Koici-ltoi-ri, yttranden, 136. 327.
Friherre yttranden, 37g. 38».
Rum bland Fullinägtige i Banken af Bondc-Ständet,
fräga om uppfyllande deraf, 123.
S.
FabLe/ekllti, Lcnvre Foöan; Yttrande, 195.
Secreterare, Ständens och Utstottcns, arfwoden och tractamcnten
för; se Arfwode.
Silfwer, fraga om återställande deraf till Actic-ägarnc r
Äbo Discont, 193. 203. Z2Z ZZ». 343-  Lrll/veric/räkai, Friherre yttranden, 27. 118- 12b.
izq. 364. Z81. 396. 406. 435. 438-  G-llfiste pci tiupct, 427. 431 443. 470.
llvLllrrr >?avrwe^ yttrailden, 1Z1. 135. 136.
Laörrek, Yttranden, 152.133.160.180.
301. 333- 334- 384. 434- 460-  Ssötull förhöjning deraf ä Utländff Spanmal, 73. 76.
154- 4L2. 458- 400.
Register. Ls)
Skatteköps-Zörorduing, intagande i denna Riksdags
Niködags-Befliit af dcn ivid dcn förra gifna, men ej
dä i Riksdags-Beflutet införda, stadfästelse derä, 224.
225. 266. 274-
Skrif-materialier, m. m. för Stånden och Wokten, 320.
328. 399. 408. 4ir. , ,
Skrifter, tryckta, förklenliga mot Utrikes Magter, tillämpning
dertill ak ett Lagens rum, 363. 384. 401. 424.
Skrifwelse, konungens, om walet af ett Hemligt Utstött,
Lz. — till Bonde-Ständct angäende beisrande
wid den viig Domstol af dc beskyllningar sorn uti Riksdagsmannen
memorial mot Spanmä!s-Di
reetionen
blistvit anförde, 166. — om Riksdagens flyttning
till Stockholm, 376. — till Landt-Marstalken, tillika
med Seraphimer-Orden, 404. — om RiddarhusLrdningen,
439. — innehällandp janction ä RiddarhusOrdningen,
464.— innchällande dest samtycke kill terminen
för Riksdags-görov? alens flutande i Orebro,
samt underrättelse enar Hans Mast arnade begifwa
sig till Stockholm, 476.
-- Riksens Ständers till Konungen; se Expedition och
Adrest.
—. Riddersscrpets och Adelns till Konungen, om Rid
darhus-Lrdnirigen,
335. 36-2. — om dcn af Konungen
föreslagne förändring i Niddarhus-Ordningcn samt anhållan
om Dest sanction ä ofwannämnde Act, 451^
Slutande, skyndsamma, af Riksdagen, motion derom af
130. 137. 142. 153- 189. 194. — Riksdagens,
anhållan hos Kongl. Mast derom, 535.
Spcinmäls-lMnga;in; se Maga;!».
Spanmäls-pris, stadgande deraf, 73. 154. 452. 458.460.
Spectakel-biijettcr, 528.
Stadfästelse af dc wid förra Riksdagen blott till den nästa
gällande beslut, att förbliswa gällande till den
nast pä denna följande, 318. 328. 397. 408. 409. 422-  425.
Stadga till Ordnings tvinnande inom Riddarhuset, uppläst,
10.
Stat, fastställande deraf ät Kron-Prinsen samt Dest Son
146. 286. 296. 298 424.
Gmts-regleringen, om nägra hermid förekommande oms
ständighctcr, 286. 299. 327. 476.
Zo Register.
Stats Utststtets ledamöter; se Lista. — dess betänkanden
och w.cmorialcr; se N7emsriai.
Gtats-Utstokket, ALrstarkta, wal ceras, 47g. — bänwisning
till betsa muta as en BewiiNMgr-fräga, 4yk. 497.
7yttrén e, 4Zb.
Stangsel-skyldic helen, 427 441. 44Z. 470.
Grefwe yttrande, 12 '
Succession -ord..:i. g, 96. 97. icn. nc>. 116. 13g.
Suppleant, Zustitiä-Lmbuosmanncns, wal deras, 135.
171.
Suppleanter till ThronfLsare-Namden, 69 wid de r
Reg>ringsfor:i!kn förcffrifnc wal, 147. — ti'kallande
deraf enar Fullmägtig i Riksgälds-Contoiret en längre
tid bliswit af sjukdom hindrad att öfwcrlaggningarne
öfwerwara, 21g. 222-
?.
Tal af LandL-N7arskalken wid Riksdagens början, 4. 7.
g. 11. ig 24. — wio proposition om Thronfvljarc-walet,
gz. - wid Riksdags-göromälens flutande i örebro,
520. — wid Riksdagens flut, 542. 548. — 590. 552.
55Z. 564. — om tryckning af desse sistnämnde, 341.
— af Grefwe KraLe wid Riksdagens flut, 568.
— af Grefwe wid Niksdage-göromälens flu
tande
i Orebro, 522.
— af Grefwe luLencr såsom ordförande för Ridderstapets
och Adelns hälsnings - och afffeds-depntationer till
de andre Ltänden, 14. 16. 17. 55g. 360. 562.
— af Ordförande för de öfrige !re Skaydcns halsningsoch
afffeds-depulationsr till Ridderffapct och Adeln, 6.
8. ro. L55- 55,6. 558.
Talmans-conference, utseende ef ledamöter dertill, 47'
Taxerings-Lommitteerne, Reglor och Formulairer för
dem, 265. 287- 454- 469. 472. 496.
Termin för nästa Lagtima Rikedag, utsättande deraf,
425 441 44Z.
Tllramr, yttranden, ZZZ- 41a. 43Z.
Thronföljare-wal, 67. 78. 81. 95- 97- 9g. 101. 110.
—^underrättelse derom, ankommen till Paris, 201. —
medaille deröfwer, zgi. Zgg. 402.
Register.
Tjenstehjon, Bewillnings-afgift för, 477. 495. — 497.
507.
a/ yttrande, 86.
Tillägg i BcwillningS-Förordningen; se L.ewilln ngs
Aörordoing.
Tiliilarur, ouoi^-Prinscnk, dess uppsättande afHof-Cantzlcrcn.
137. 24g.
Lrackamenkp för Ståndens och Utffottens Cantzlier; se
Ar-roste. — för Nevisorerne, förhöjning derä, 224.
274. 289.
Tranfumt af Riddcrffapets och Adelns Protokoll röran,
de Riddaryuo-Lrdn>ngen, 344.
r>e>7r T^ror/^, O^vrll, yttrande, ZZ2.
Tryckfrihets-tiommitkeen, Eleetorer lill wäljande deraf,
136. 176. — Ledamöter deraf walde, 179. — Conuitutorialer
för ledamöte ne deraf, 180. 1.93.
Trycksrihctn-Lagen, förstag till förändringar deruti, 45g.
Tryckning af pteni-protoco! erna; se prstocoll. — af Bl,
hangel dertill och Ernndlags-frägernc; se Bihang och
Erundjage- ragor. — af Landt-Marstalkeks tal; se
Tal. ar Transnmt af Nidderflapcks och Adelns Protocoll
rörande motion, 165. 167. 168.
yttrande, 408.
u.
Uddewalla Stad, eftergift i Bewillning för; sc Eftergift.
Under-Mffjcerare, smärt'dlesterade; pensioner för dem; se
pensio-er.
Uppbörden af Bewillning wid Rcgementerne, tillagg»
ning derom i Bewillnings-Förordningen, 227. 366.383-  400.
Upplopp, medel till afstyrande deraf; se Martial-Lag.
Uppsala Stad, eftergift i Bewillning för; se Eftergifk.
Uppskjutande af de wid den sista.Riksdagen till den nästa
hanjkutna nial, 55. 56. — 58. 66. 76. 77. 220.
227.
Utdrag af protocollet; se Prococollrz-Utdrag.
Utgcher, oförutsedde, godtgörande till State-LLerktt deraf,
14;. 189- 'g t- -1^4-  Utstotts-Ledamot, afsägelse frän att wara; se Afsa,
gelfe. ,
SL ReMcr.
W.
Wal af Bänkman, 22. 27. 46. 47. 49. 65. 120. — af
Thronföl;«rc-Nämd, ög. 69. 72. 78. - de uti Rcge«
rizigs-?Formen urstakade, 233. 239. — af Iustikia-OmKudsmans-Eieeiorer,
235. 269. — af Näiud som äger
att Lömma huruwida Högsta Domstolens samtlige Ledamöter
gjort sig sörtjente att i dera- wigtiga kall bibchäNas,
233. 273. — till Sleetorcr som aga att utse
Committeradc till Tryckfrihetens wärd, 135. .176.
as Committerade till Tryckfriyeteas wärd, protccoll
derom, 179. — af Fullmägtige i Banken, 135. 192.
802. 499 506. — af Fullmägtige i Riksgälds-Gomorrct,
133. 223. 267. — af Nämd till förstärkande af
Stats-Urffottet, 47a. 474. — af Niddaryus-Directisn,
192. 221.
Walrlllkt, 96. 97. ror. 110. 21b. 233.
Westerbottn, eftergift i Bewillning för inwänarne uti:
se Eftergift.
0/ Lriherre yttranden, 322. 42g.
490.
Wistelseort, f. d. Konungens; se f. d. Ronungen.
Wotering, 437. 438.
Z.
LLLe yttrande, 542.
Ä.
Ämäl, eftergift i Bewillning för; se Eftergift.
O, '
Orgryte förstrmling ivid Götheborg; se proposition om
^ Fattigwärden.
Ostersund, eftergift t Bewillning för; se Eftergift.
Ltockl,olm, tryckt i Marquardska Tryckeriet, 2822.
