# ID: svediakorp-gov220
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,662
# sentences: 2,325
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Hällne hos
Högloflige
Rtdderffapet oH Adeln,
Wid
Urtima Riksdagen i Arebro
Är i8io»
>«S^SVS^<S-rLSV«AL
OREBRO,
Tryckt hos Nils Magnus Lindh, L8w>
l8io.
Den 28 Julii.
(^s^edan Hans Kongl. Maj-.t, i anledning af
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens Larl
beklaganswärda frånfälle, och den deraf
uppkomne angelägenheten af ett nytt Thronföljare
wal, genom Nådigt päbud behagat kalla
Riksens Ständer till en Urtima Riksdag,
att den 2Z Julii 1810 hällas i Hnfwudstaden,
men af förekommande anledningar Riksdagsorten
blifwit genom särskildt Nådig Kungörelse
förändrad till Orebro Stad; blef Riksdagen
medelst öflige ceremonier ä berörde dag urbläst,
samt af Hans Kongl. Mäj:t samma dag till
Landt-Marskalk i Näder utnämd Ofwerste Kammarjunkare»
och Commendeuren af Kongl. Norvstjerne-Orden,
Friherre emes keikminZ, hwilken
genast efter utnämnandet, samt det i Riddarhus-Ordningen
förefkrifne mottagande af Riddarhus-Directionen,
Riddarhus - Secreterare»,
och öfrige till Riddarhus-Canstiet hörande Personer,
utsatte tiden förden första anteckningen
af Högloft. Rldderffapets och Adelns ankomne
Ledamöter till nästföljande dag, Tisdagen den
L4 Julii, klockan 10 förmiddagen. Sedan första
uppropet af denna anteckning dä för sig gätt,
och det andra Thorsdags förmiddagen den 26
Juli, sammanträdde Högloft. Ridderffapet och
Adeln första gängen
* * Sörda
-
en 88 Juli!.
» »
Lördagen den 28 Julii.
klenuln kl. 10 f. Nk.
^err Baron och Landt-Marstaiken, äskade
ljud med klubban , och öppnade sammankomsten
med följande Tal:
"Högwälborne, Wälborne Herrar Grefwar,
Friherrar, Riddare och Swenner!
Om framgången afmenskliga företag alltid
wore följden af warm fosterlandskänsla,
redlig wälrvilja och liflig ätra älska mennifför
och att af dem älskas, sä skulle jag med
trygghet möta det ärofulla men mänskliga öde,
som bjuder mig, att i dag tala frän detta rum;
men denna trygghet förswinner snart, wid ätankan
pä det omfattande snille, den länga erfarenhet,
det skarpsinniga och snabba omdöme,
den' härdade sinnesstyrka och den lugna frimodighet,
som fordras bland pligterna af det wigtiga
kall Konungens Nåd mig anförtrodt. Dcsia
egenskaper, omöjliga att förwärfwa under en
vwerksam och enformig lefnad, och under den
korta tid, soln förflutit sedan Fäderneslandets
olyckor päkallade min ringa tjenst, neka mig
sitt stöd i detta wiatiga wärf, hwilket sjelfwa
desia olyckor twungit mig att emottaga, äfwen
med den möjliga uppoffringen af min timliga
wälfärd. -
Stödd mot denna Staf, uppflyttad pä denna
höjd, der mcnniffans brister synas i den
fullaste dag, lyfter jag min förtröstande blick
till den Rymd, der den rättsinnige tror sig äga
Ledaren af alla sina öden, och utgjuter mitt
-.o. hjer
-
hjertås innerliga önskningar, att jag mätte äga
framaäng och trast, art umom desta murar anföra
Rikets första oStänd till de w.irdiga, lugna
och eniga samräd, förutan hwilka, jag säger
det öppenhjertigt, detta urgamla Rike stall
nedstänka i den afgrund, som icke längesedan
öppnades för detsamma, af den mest förstörande
Statslära, och pä hwars yttersta bradd det
flyttades, när döden bortkallade en Prins,
föremålet för wär cwiga saknad, och hwars
egenskaper naturen syntes hafwa särskildt danat
till Sweriges upprättelse och sjelfbestånd.
Zidle Herrar! samtelige Ledamöter af Ridderstapet
och Adeln! jag egnar Eder frän denna
stund, alla mitt förständs och mitt hjertås krafter,
att ömt warda Eder lagliga rätt, Edert
pä dygder och klokhet grundade anseende; jag
lofwar Eder, att jag stall frän denna plats,
under öfwertygelsens stadd, oafbrutit yrka
enighet, lagludnad och ordning, och att jag stall
redliat arbeta för allt hwad som gifwest mcnnistors
lefnad etc wärdc, rättwisa, menniskokärlek
och samfunds-wäl.
Jag äger ingen annan ärelystnad än den,
att fä medwerka till ädla och nyttiga ändamål,
jag söker ingen annan, belöning wid malet af
min mödosamma bana, mera dyrbar, mera
werkande pä min återstående lefnads sällhet,
och pa lugnet af min sista timma, än den, att
hwar och en ibland Eder inä af erfarenhet och
öfvertygelse tilldela mig det stöna wittnesbördet,
att jag handlat som en redlig man.
Medborgare, Wänner och Bröder! Jag
nyttjar desta kära namn, som sa wäl uttrycka
wär
-
"dWWWWMDMsss 23 Julii.
wärdet och wigten af wara förbindelser, skänken
mig Eder wälwilja och Edert förtroende.
De ffola harda mig mot mödorna, trösta mig
i bekymren och bereda rättwisa ät mina affi,stier,
äfwen om ögonblick inträffa, dä en olika
öfvertygelse delar wära omdömen om medlen
till det Helas wäl,de ffola bortskymma för Sdra
ögon min ofullkomlighet och mina misstag, och
genom denna öfverensstämmelse i tänkesätt och
handlingar, ffola wi kanhända, genom mörkret,
sergerna och bekymren uppsiefwa ljusare
Lagar, eller åtminstone kunna hoppas, att kommande
Slägier ffola wälsigna wär mull för
den ständagtiahet och det mod, hwarmed wi
kämpat och besegrat wära öden.
Det äro icke ord utan mening, icke förställda
och pragtfulla uttryck, utan sanningens
och hjertasis spräk jag talar, när jag innesluter
mig i Ridderffapets och Adelns ynnest
och wänffap."
Efter detta Tal, som med mycken bifallskänfla
afhördes, werkffälldes den i RiddarhusOrdningen
föreskrifva uppläsning af ^samma
Lag, hwarwid fortfors till 18 tz stut, dä en Deputation
ankom ifrän det Hederwärda BondeStändet,
anförd af Riksdags Fullmägtigen ifrän
Westmanland gollin lVIkignus hwil
ken,
ä sitt Ständs wägnar, helsade Ridderffapet
och Adeln genom följande Tal:
"Bonde-Ständet bastar , att genom Oss sina
Deputerade fullgöra sin första skyldighet, af
medborgerliga och upprigtiga hiertan wördnadsfullt
hellsa och lyckönffa Rikets Första Ständ.
Mätte inbördes enighet och, förtroende lätta det
hekym
-
Den 23 Julik.
bekymmer, som trycker Konungen och Folket.
Mätte wära ömsesidiga bemödanden, att genom
ett nytt Tronföljare-wal stadga ett kärt Fosterlands
wäl, lyckas.
Bonde-Ståndet tillförser sig, hwarom det
ock med wördnad anhäller, att äf Högl. Ridderstapet
och Adeln med ynnest, bewägenhet och
förtroende omfattas."
Herr Baron och Landt-Marskalken be
swarade
detta Tal i följande ordalag:
"Rchderffapet och Adeln emottager med synnerlig
fägnad försäkringarne om det Hederwärda
Bonde-Ständets wänffap och förtroende, och
gör sig förwisiadt att det Hederwärda BondeStändet
fullkomligen inser, att inbördes enighet
och wälwilja är det enda medlet, att rädda
märt stakade och sörjande Fädernesland.
Äterfören redlige Dannemän, jemte Nidderstapets
och Adelns helsning, besia tänkesätt
till Edert Ständ, säg det, att Ridderstapet och
Adeln älstar Eder uprigtigt. Säg att den som
will öfwertyga Er om motsatsen är fiende till
Fäderneslandet, till allmänna sättheten, till det
ädlaste som finnos pä jorden, frid och förtrolighet
bland mennistor. Sä tänkte äfwen Han,
den redlige, gode och mennisto-älskande Förste^,
bwars bortgäng föranledt detta Riksmöte, sä
stulle Han talat titt Eder, om det ännu wore
Honom tillätit att meddela Er sina tankar, frän
de rymder, der Han omaifwen af nödlidande,
hwilkas tärar Han aftorkat, njuter belöningen
för
Den 28 Julli.
för sina dygder, för allt det goda och nyttiga
Han i dödligheten uträttat. Ja redlige Danneman,
räckom hwarandra handen, att wi ännu
en gäng stola frälsa wart Fosterland; den
Prins wi begräta, stall dä stänka ost sitt öfwerjordista
bifall, när wi en gäng, hwar och en
i sin ordning bortgä, att möta Honom i det
landet, der inga suckar höras, och inga tärar
Sju tas.
RiddcrstapetS och Adelns högsta önskan är,
att alltid fä äga det Hederwärda Bonde-StänLets
wänstap och förtroende."
Sedan Deputationen afträdt, fullföljdes
till flut Riddarhus-Ordningens läsning.
Ankom frän det Wällofl. Borgare-Ständet
en Deputation, hwars Ordförande, Riksdags
Fullmägtigen frän Stockholm, Rädmannen
lioclliseiiiiclr, afiade sitt Ständs helsning
genom följande Tal:
"För HögwälborneHerr Baron, Landt-Marffalken
och Cemmendeuren, samt Högloft. Ridderstapet
och Adeln, fär Borgare-Ständet, genom
ost Deputerade, frambära sin första wördsamma
helsning.
"Uti den djupa sorg, som föranlätit detta
Urtima Riksmöte, skutte Borgare-Ständets lifliga
deltagande snart öfwergä till nedslagenhet,
em icke Borgare-Ständet erinrade sig de flere
wädeliga tillfällen, dä, genom det första StänLets
mogna rådighet och werksamma biträde.
Fäderneslandet äterwunnit sin sjelfständighet,
inbördes frid och lugn.
Den 28 Julli?
Lifwadt af denna sanning, med kännedom
af de storrverk, en Nations enhälliga bemödande
formar, till gemensamt bästa, uträtta, kanner
Borgare-Ständet sig lattadt i sitt bekymmer
och styrkt i den tillförsigt, att ett »värdigt
uppfyllande af det stora ändamål, hwarfäre detta
Riksmöte är beramadt, bereder war älskade
Konung, tröst, Swea Land, ett mägtigt stöd,
och desi samtelrge innewanare, säkerhet och
trefnad.
Matte endast det allmänna bästa utgöra ett
odeladr föremål för Riks-Ständens öfwerläggningar;
dä skall Borgare-Ständets hopp icke
förfela, samt enighet och samdrägt wara en
oswikelig borgen för Swea Lands sjelfständighet.
Under listigaste önskningar för allmänt wäl,
anhäller Borgare - Ständet, att uti Herr Barons
och Landt-Marskalkens samt Högloft. Rldderffapets
och Adelns ynnest och bewägcnher,
warda inneslutit."
Detta Tal, blef af Herr Baron och LandtMarskalken
beswaravt pä sätt som följer:
"Ridderskapet och Adeln, som alltid med
upprigtig »vänskap omfattat det Wällofl. Bagare-Ständet,
kanna sig i denna stund , sä »nyckel
rrrcra böjdt dertill, som det bysechdcn mest
grundade öfwertygelse, att ett Riksständ, sa»nnmnsatt
af sä upplyste och rättsinnige män, inser
Fäderneslandets owillkorliga behof af enighet
och inbördes wälwilja. Rchderskapet och
Adeln erinrar sig »ned särdeles hugnad den fullkomliga
öfwerensstämmelse i tänkesätt och handlin
-
Den 28 Iulii.
lingar, som under ett nyst skutadt Riksmöte,
rädde imellan detsamma och det Wällofl. Borgare-Ståndet
. samt bemtar derifrän bebagliga
slutsatser till de förballanden kom nu midtaga,
vcb förnyade anspråk pä det, Wällofl. BorgareStandets
mänskap och förtroende."
Deputationen afträdde, hwarefter
Upplästes Stadgan till ordnings minnande
i Högloft. Ridderffapets och Adelns sammankomster.
Sedermera upplästes Riddarhus-Directionens
och Adeliga Jungfru-Stifts Directicnens
Riksdagsberättelser, hwilka skulle biifwa pä bordet
hwilande intill dest Riddarhus-Utffottet hunnit
förordnas.
^err Baron orb Landt-Marskalken tillkännaaaf,
att som enligt 17 § af RiddarhusOrdn
rmen, andra anteckningen för Högloft.
Riddcrskapet och Adeln, borde förrättas dagen
före det forsta uiernnnUiknorum och Herr LandtMarffalken
hade sig bekant, att Konungen ärnade
utsätta detta stenum Utenorum till nästkommande
Mändag den 30 Julii, sä komme
berörde anteckning, att förrättas i morgon, dä
första uppropet skulle börjas klockan 11 "förmiddagen,
och det andra, klockan g eftermiddagen.
Ankom det Höamordioe Preste-Ständets
helsnmqs Deputation, anförd af Herr Biskoppen
och Commendeuren Friherre dlöl-ner, som,
genom ett sä lydande Tal, uttryckte sitt Ständs
tänkesätt.
"Inför Högwälborne Herr Baron och LandtMarstalken,
samt Högloft. Ridderstapet och Adeln,
fär Preste-Ständet, genom osi, dest Deputera,
de, frambära wördnadens och wänstapens helsning,
ivid öppnandet gf detta Riksmöte.
Den anledning, af bwilken Swea Rikes
Ständer, denna gängen blifwit sammankallade,
är högst smärtande och bedröflig för hwarje
redlig Swensk. De händelser, hwilka nyligen
innom Hufwndstaden inträffat, äro lika ryslige,
som oerbörde uti detta Lands historia. Det
blifwer dä sä mycket mera angelägit för Rikets
nu församlade Ständer, att genom ett wist och
skyndsamt wal af en annan "Tronföljare, uti
den afgängne Forstens ställe, gifwa ett nytt stöd
ät Sweriges urgamla Thron, samt bereda lugn
och trygghet inom Fäderneslandet.
Den förlust, wärt Land har lidit genom
Hi-rill ^.ugusrs död, är kanhända oersättlig. Hans
stadgade alder, Hans mogna erfarenhet, Hrns
genomträngande snille, Hans manliga klokhet,
Hans starka känsla för den sanna^ äran, och
Hans kärlek för Nationen, lära swärligen kunna
äterfinnas hos nägon annan. Denne sällsynte
Prins ffycktes wara född för att en gäng
upplifwa wära störste Konungar, för att Återföra
till sin fordna glans och ära, ett styckadt,
ffakadt och blödande Fädernesland. Han är
nu död, och ingängen i det tysta, men hans
minne stall blifwa odödligt, och sä länge en
fri Swensk man ännu finnes pa jorden, stall
desi älskade namn alldrig förgätas.
Pre
-
Den 23 Julli.
Preste-Siandet wäntar, gemensamt med
Nationen, af Rikets första Stand, ett starkt
och utmärkt efterdöme af den kraftfulla enighet,
som uti brydsamma omständigheter äro Rikens
enda frälsningsmedel: efterdöme af den
klokhet, som altid utmärkt Högloft. Ridderffapets
och Adelns beslut, af tillaifwenbet för Konung
och Fosterland, och wi skole med H mmelens
biständ, ännu en gang fä se de swartå
moln skingrade, hwilka för det närwarande
samlat sig öfwer wär bonz ont: se saknadens och
sorgens tärar förlwundne fran war gode Konungs
öga, och Folket ater hugnadt i hoppet
om en mera säll och lycklig framtid.
Uti denna glada förmodan är det, som
Deputerade, pä Preste-Ständets wägnar, ödmjukt
wäna förklara dest oskrymtade fägnad öfwer
Högloft. Ridderffapets och Adelns ankomst
trll detta Riksens Ständers allmänna sammanträde;
hwarjcmte Ständet utbeder sig, att uti
Högwälborne Herr Barons och Landt-Marskalkens,
samt Högloft. Ridderffapets och Adelns
ynnest och wänffap alltid fä wara inneslutit."
I anledning häraf, yttrade sig Herr
rsn ock) L-andt-Marskalken till Preste-Ständets
Deputerade salunda:
^ "Ridderffapet och Adeln emottager, med
utmärkt nöje, wänffaps-försäkrrngar af det
Riks-Stand, som har religionens wärd till sitt
högsta föremäl, och instämmer fullkomligen i
dest nu fä kraftfullt och wärdigt yttrade tänkesätt.
Den som med ett hjerta, upprymdt för
sanning och menniffo-wäl, med ett, af kunskaper,
Den sS^uUr
per, forskningar och erfarenhet, beredt omdöme,
granskar Statslärans föreskrifter, skall alltid
finna en ibland de skönaste af dem,, i en upplyst,
i gerningarne werksam Gudsfruktan. Och
j enskildta förhållanden, i tider sadana som dem
wi upplefwat, under beständiga brytningar,
cm skiften och förluster, huru oändeligen ljuft är
det icke, (jag äberopar manga af deras wittnesbörd,
inför hwilka jag talar), att kunna
lyfta sitt hjerta och sin blick till den höjd, der
man efter sorgernas och mödans tid, wäntar
fullbordan af religionens, ömhetens och hoppets
löften.
Ridderskapet och Adeln innesluter sig i det
Högwördige Preste-Ständets wänskap och förtroende.
"
Härefter uppropades och afsändes en Deputation
af 12 personer, under anförande af
Grefwe iviöin6i>, Oörsn, att till de öfrige
Respective Ständen framföra Ridderskapets
och Adelns wänliga helsning.
Sedan Grefwe blomner, efter nägon stund,
med Deputationen äterkommit, yttrade
Hans EMence Herr Grefwe Li-Llle den
önskan, att Ridderskapet och Adeln mätte erhälla
del af Grefwe piörners Tal till de andre
Ständen, hwilka, Hans Excellens wore öfwertygad,
skulle förtjena Ridderskapets och Adelns
bifallande uppmärksamhet.
Häruti instämde Friherre Oe^ersrröin kluäolk,
Grefwe Lrrörnketr, Oart, med siere.
Grefwe lVlörner yttrade sig, att efter de
Tal, Ridderffaprt och Adeln, i dag fran Herr
Ba,
Den LZ Iulii.
Barons och Landt-Marffalkcns mun hade afhört,
ansäge han icke sina äga det wärde, hema
ltc Herrar Ledamöter förmodade dem äga.—
Herr Baran och Landt-Marstalken föreslog,
att dä den stora Deputationen, sammansatt
utaf Ledamöter af atta fyra Riks-Ständen,
snart skutte här ä Riddarhuset församlas, för
att ä Riksens Ständers magnar upmagta Kongl.
Maj:t, Grefwe tviöi-nei- mätte göra Ridderskapet
och Adeln det nöjet, att efter Deportationens
äterkcmst uppläsa sina Tal.
Härefter uppropades de 48 Ledamöter, som
skutte utgöra Ridderffapets och Adelns Deputation
titt Kongl. Maj:t, hwilken Deputation,
sedan, inom en kort stund de öfrige Riks-Ständens
Talemän och Deputerade pä Riddarhuset
församlats, aftägade under Herr Barons och
Landt-Marskalkens anförande titt det Kongl.
Slottet; och Hans Excettenee Herr Grefwe Lratw
emottog imedlertid klubban.
Sedan Herr Baron och Landt-Marskalken
med Deputationen återkommit, uppläste Grefwe
Ickör-N6l>, OÖI-3N, uppä Herr Landt-Marffalkens
anmodan, sina Tal till de öfrige Wänden,
hwilka, dä de med mycket nöje afRidderffapet
och Adeln afbördes, skutte enligt af Herr
Landt-Marskalken gjord, och af Ridderskapet
och Adeln bifallen proposition i Protokollet intagas.
De lydde fom följer:
"Högwördig ste Herr Äkke-Bi skopp och Taleman,
och samtelige Ledamöter af det Höawördiga
Preste-Ständet!
Witz
Wid början af ett Riksmöte, päkalladt igenom
de mest beklaganswärda bewis pä förgängligheten
af menffliga förhoppningar, har
Ridderffapet och Adeln med listiga rörelser af
wänffap och agtning, uti det Högwördiga Preste-Ständet
återsett dem, som fatt sig uppdragit,
att förklara det rätta wärdet as allt jordiskt,
till ett tillkommande bättre och fullkomligare
lif.
Icke utan förtwiflan skulle Ridderskapet och
Adeln hafwa sett det stöd undanryckt Thronen
och Fäderneslandet, som war ärnadt att gifwa
trygghet ät bäda, och stadga hoppet om lyckligare
tider, sä framt icke Ridderskapet ochAdeln,
i religionens heliga läror, hemtat den öfwertygelse,
att den Försyn som straffar, äfwen är den
som belönar, och att den dygdiges bemödanden,
ehuru ofta underkastade pröfningens swärighe1er,
likwäl för den Guddomliga wisheten äro de
mest behagliga offer. Fägnande sig att fä nedlägga
desin tänkesätt i skötet af dem, som äro
ernade att tolka denna Guddomliga lära, anse
Ridderffapet och Adeln sig lycklige, att äfwenledes
med det Högwördige Preste-Ständet dela
den öfwertygelfen, att det är genom den praktiska
rvisheten, som den Allsmägtiga Försynen befallt
osi, här nere, uppfylla sina ändamäl, och
att säledes wid frägan om Fäderneslandets stora
angelägenheter, det är blott igenom en oegennyttigt
rigtad uppmärksamhet pä desi wigtigaste
fordringar och behof, som wi kunne hoppas,
att lindra desi saknad och bereda möjligheterne
af en lyckligare framtid.
Med
Med dessa tänkesätt,, innesluter sig Rid-erskapet
och Adeln uti det Höawördige PresteStändets
fortfarande wänskap."
"Högädle Herr Taleman, och samtelige Ledamöter
af det Walloch Borgare-Ständet!
Da wid ett nyss förflutit Riksmöte, Ridderffapet
och Adeln bade den äran beswara det
Walloch Borgare-Ståndets första helsning, mac
det wisserligen under midt utseende omständigheter,
som man ägde att frugta för swärigheLerna
och omfattningen, af den bana man borde
beträda, men det war ej med denna nedfläende
kansta af förswundna förhoppningar, af
nya oförmodadt uppkomne ämnen till farhägor,
bwilken nu ej annat kan än ätfölja Riks-Ständens
första möte.
Under en sadan ställning, är det likwäl,
Ridderffapet och Adeln dubbelt angenämt, att
se de band af wänffap och förtroende upplifwas,
som ärchett sa oumgängeligt willtor för
en lycklig utgång af Riks-Standens bemödanden,
och dä utaf det förra Riksmötets arbeten
den fördelen Åtminstone är oss öfrig, att äga
stadgade Grundlagar, samt en älskad och laglig
Regering, wägar äfwen Ridderffapet och Adeln
smickra sig, att igenom ett owillkorligt iagttagande
af de förra, igenom ett upplyst och oegennyttigt
förtroende till den senare, Fäderneslandets
sär äler mätte kunna läkas, och dess
hopp upplifwas, om också dess saknad icke förr
än sent skulle upphöra. Ridderffapet och Adeln,
som delar den med hwarje redlig.Swensk, tror
^ 2 den
den endast böra wika för de stora fordringarna
af Fäderneslandets behof och Medborgares wäl.
Ridderffapet och Adeln innesluter sig i det Wällofl.
Borgare-Ståndets wänskap och förtroende.
Hederwärda Taleman, och samtelige Ledamöter
af det Hederwärda B .nde-Ständet!
Med en kansta af smärta, som endastckan
jämnföras med storheten af den förlust, hwilken
sä hastigt a nyo fördt Riks-Ständen tillsammans,
har Ridderffapet och Adeln känt
minnet af denna förlust upplifwas, wid hwarje
erhindran af ett sä oförmodadt möte. Dä
Ridderffapet och Adeln nu gär att beswara det
Hederwärda Bonde-Ständets första hälsning,
är det likwäl för Ridderffapet och Adeln en tillfredsställelse,
att fä utgjuta sin saknad i de
Medborgares fföte, hwilkas interesten och fördelar
äro med Ridderffapets och Adelns och det
Allmännas sä nära förenade. Om endast saknadens
gärd wore den, som af ost fordrades,
om det wore tillätit, att endast öfwerlemna sig
ät känstan deraf, skulle förstumma förhoppningars
beräkning, äfwensom erindran af ett
älskadt minne, lemna dertill en lika ofta förnyad,
som länge fortfarande anledning. Men
Swensta Folket, dä det ät ost uppdrog det answariga
katt, att wara dest Ombud, har med
detsamma älagt ost, icke blott, att beklaga Nationens
förluster, men äfwen att söka boladem^
och det är till detta mödosamma wärf, som wr
mäste inbördes uppmana hwarannan, att med
lika mycken wishet som fosterlandskänsla förena
wära bemödanden. Mätte wi, för att härRidH.
sch Ad. pr. 17^0 Z, 4. lill
eN"28"Julii.
till winna styrka och uppmuntran, föreställa ost.
bwad den Furste ffulle bafwa fordrat af ost,
hwars förlust wi nu begräte, mätte wi föreställa
ost, att kandla wärdigt hans önskningar.
Swcrrges wäl,som ffulle warit det beständiga
malet för hans werksambet, ffall dä äfwen
blifwa det för ost, och förmå ost åsidosätta al-'
la små enffilta afsigter. Under erkännande af
den sanningen, att den söndring, som förswagar
de största samhällen, är för de mindre det
närmaste steget till deras undergäng, ffole wi
oegennyttigt' pröfwa och inse ögonblickets fordringar
och behof, och wisa ost äga ej blott
den wishet, som känner sin förmäga, men äfwen
den, som ser kwar den bör stanna, och således
ädagalägga lika mycken försigtighet och
mätta i walet af wära företag, som fastbet i
dem wi beffutat. Dä ffall skug
ga
mildt se ner uppä ost, och nedkalla wälsignelsen
öfwer wära bemödanden; dä ffola wära
owänner erkänna styrkan af wär förening,
och ätcrhälla sina anfall; dä ffola wära hemmawarande
medbroder lemna ost det witsord,
att icke allenast ej hafwa förlnsiflat öfwer Fäderneslandets
räddning, men äfwen, att ännu
en gäng, hafwa fulländat den. Mätte flutet af
detta Riksmöte blifwa sädant, och Ridderffapet
och Adeln ffall härtill räcka det Hederwärda
Bonde-Ständet en trofast och pälitelig band,
under det det innesluter sig i dest beständiga
wänffap och wälwilja.
Hans Epcellence Herr Grefwe kratte: Dä
endast de Ledamöter, hwilka deltagit uti Deportationen
till Konungen, warit i tillfälle att fä
hö
-
28 IuM. ' 19
böra Herr Barons och Landt-Marstalkens underdäniga
Ta! titt HansMajU, får jag ä mina,
och flera Ledamöters magnar anhälla, att
detsamma mätte för Ridderskapct och Adeln uppläsas,
för att sedermera erbätta ett, utantwifwel,
förtjent rum i dagens Protocoll.
Andra hördes häruti instämma.
Herr Baron set) Landt-Marskalken uppläste
derefter berörde Tal- sä lydande:
Stormägiigste Allernädigste Konung!
En kort tiderpmd är förfluten, sedan Ridderstapct
och Adeln, wid fullbordan af ett längwarigt
Riksmöte- nalkades Eders Kongl. Maj-.ts
dyra Person, med afskedets och hoppets gemensamma
rörelser. Riket mar räddadt, en ny
Sambätts-ordning antagen- freden med stora
uppoffringar återställd- Thronföljden stadgad
genom ett fritt och ädelt mal, bekräftadt af den
Furstes egenskaper pä bwicken det fallit, Eders
Kongl. Majtts hälsa mar efter det wädligaste
anfall äterställd, och Swensta Folket tackade
Försynen, som lrmnat wärdén af deras högsta
fördelar ät ett lyckligt förbund imellan ålderdomens
wishet och mannaälderns styrka; Eders
Kongl. Maut nalkades den sällhet, Eders Majus
dygder förtjenat, och syntes änteligen hafma
munnit cn rik ersättning för sin lefnads mängfaldiga
brytningar och stiften. De förbindelser,
som fäste Eders Majus kärlek wid KronPrinsen
Eerrt ^.uFusts älstade Person, moro
ädlare än blodsbandets, ty de wörö dygdernas.
Men ödet hade beflutit en kort waragtigbet ät
denna sällhet, och samma grift ställe snart iip*
" neflu
-
Den 28 Juli.
nestuta de fleste af alla dem, som af ömheten
och naturen stänktes ät Eders Maj:ts hjerta.
Ridderstapet och Adeln samla sina tankar
kring denna graf, som gömmer sa mänga fotsiwunna
föremäl för Swensta Folkets kärlek,
och gjuta warma tärar pä det kallnade stoftet
af en Prins, som förenade med köghctens tittlar,
det stöna namnet af Mennistowän; Ds
begräta honom gemensamt med hwar redlig
medborgare, med hwar upplyst befordrare af
Sweriges sjelfbestånd och ära, med de fattiga
och wärnlöfa, hwilkas bestyddare och wän han
war; de wälsigna Hans minne för de korta,
ljufwa förhoppningar Hans egenstaper stänkts
ät deras betryckta fädernesland; de tacka honom
för hwarje trofast handtag, hwarmed han lofwade
att outtröttligt arbeta för deras och Fosterbygdens
wäl, och de äkalla Hans styddande
anda med samma innerliga känstor af sorg,
saknad och tillförsigt, med hwilka man, irrande
imellan Himmelen och grafwen, uppsöker
dem man älstat, för att begära ett hemligt medwetande
af deras närwaro och omwärdnäd, äfwen
seden de förbytt mödornas och lidandets
tillständ i den ewiga säliyetens frid.
Ridderstapet och Adeln, dela, med de listigaste
känstor, Eders Kongl. Maj:ts djupa och
rättwisa sorg, de wäga att i underdänighet erbjuda
Eders Kongl. Majtt trösten af deras undcrsätliga
och wördnadssullatillgifwenhet. Den
Aksmägtige förlänge Eders Maj-.ts lefnad, och
läte Eders Majtt upplefwa den tid, dä Eders
Kongl. Majtt änteligen wid Sin serra älder,
ser Fäderneslandets himmel uppklarna af det
ljus, som ger ett behagligt återsken frän Eders
Majus ungdoms lyckliga dagar. Med desta
tänkesätt anhäller Ridderffapet och Adeln i djupaste
underdånighet, att i Eders Kongl. Majus
nåd och ynnest fä wara inneflutne."
Ankom, och cmottogs pä öfligt sätt, Konungens
Ofwerste Kammar-Junkare Riddaren
af Swärds-Orden Friherre L-i-t btamiiron,
som tillkännagaf Kongl. Majus nädiga förwäntan,
att nästkommande Mändag den zo Julii
finna Ridderskapet och Adeln, till RiksdagsPredikans
afhörande i Stadens Kyrka, församlade,
efter hwilken Predikans flut Ridderffapet
och Adeln skulle i Kyrkan qvarstanna, för att
afhöra Kongl. Majus Tal, och Dest Propositioner
emottaga; warandes äfwen Hans Majus
befallning att det förut brukliga antal Deputerade
mätte af Ridderskapet och Adeln utses, att
samma dag spisa middag pä det Kongl. Slottet.
Sedan Herr Landt - Marskalken, ä Ridderffapets
och Adelns wägnar, utlofwat att Hans
Majus Nädiga befallning skulle efterkommas,
utbeledsagades Herr Ofwerste Kammar-Junkaren,
och
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan j till 2.
Mändagen den M Julli.
ktenurn klockan 9 förmiddagen.
Justerades Protocollet för den 28 Dennes.
^err Baron och Landt Marskalken tillkännagaf
att enligt föreffriften i Riddarhus-Ord
nin
-
ningens 2z f ffulle Bankmans- och ElectorSWalen
i morgon förrättas, i anledning bwaraf
Herr Landt-Marffalken anmodade RidderffapetsochAdelnsHerrar
Ledamöter,att i detUMmun
han tilt klockan ri föremiddaqen ärnade utsätta,
mangrant wara församlade till Bänkmans Walet
klockan half 12, häldstenligtRiddarbns Ordningen
allenast ett upprop w.o detta Wal ägde
rum.
Härefter antecknades af Riddarhus-Fiseaken
Kammar-Junkaren de 48 Her
rar
hwilka enligt Konungens nädiqa befallning,
ägde att i dag spisa middag pä detKongl. Slottet,
Sedan 2me Härolder ankommit, afgeck kl.
Lo Herr Baron och Landt-Marffalken och Ridderffapet
och Adeln till Stadens Kyrka, hwarest,
sedan Riksdags-Predikan blifivit afhörd, Hans
Kongl. Majit täcktes fran Thronen genom ett
Tal'hälsa Riksens Ständer, och Herr LandtMarffalken,
sa wal sorn Talemännen tolkade
Riksens Ständers underdåniga wördnad, hwarefter
Hans Måill behagade läka uppläsa en Berättelse
om RiketsSttrelse 'edan sista Riksdagen,
Desi allmänna nådiga Proposition angående
Stats-Werkets tillstånd och behof, samt Desi
nädiga Skrifwelse om Walet af ett hemligt
Ulffelt, af hwilka Handlingar Herr Baron och
Landt-Marffalken ä Ridderffapets och Adelns
wägnar hade den naden emottaga ett Exemplar
för att i Ständet särffilt uppläsas.
Enär Herr Landt-Marffalken och Ridderffapet
och Adeln, ifrän detta med ösiiga ceremonier
förrättade öppnande af Riksdagen, ä
Riddar
-
Den zi Ju
Riddarhuset återkommit, åtskildes Högloflige
Ridderffapet och Adeln klockan half 2.
in Uclsin krotoeoUi
O. 8ittv6rL>.oIj2e.
Tisdagen den zi Julii.
klenu.n klockan 11 föremiddagen.
Upplästes den af Hans Kongl. Maj:L förledne
gärdag i nader astemnade Berättelse om
hwad ffg i Rikets^ styrelse ttlldragit sedan sista
Riksdag, gifwen Orebro pä Niks-Salen den M
Julii 1810.
Lades till Handlingarne.
Upplästes Kongl. Maj-.ts allmänna nädiga
Proposition till Riksens Ständer, angaendeS eatsWerkets
tillstånd och behof; gifwen Orebro Slott
den 26 Julii 1810.
Lades pä bordet till dest Stats-Utskottet
hunnit förordnas.
Upplästes Kongl. Maj:ts nådiga Skrifwelse
till Riksens Ständer om walet af ett hemligt
Utskott; gifwen Orebro Slott den 28Juliii8io.
Skulle hwila till dest Electorerne hunnit
att wäljas.
Han Excellence Herr Grefwe anhöll,
vfwertygad att Ridderffapet och Adeln med honom
delade lika tänkesätt att Herr Baron och
Landt-Marskalken behagade för Ridderffapet och
Adeln uppläsa sitt förledne gärdag ä Riks- Salm
-
len med sä myckel bifall afbörda Tal till Kongl.
Magt, i anledning af Rrkmötets öppnande.
Dä mänga häruti instämde, uppläste Herr
Baron och Landt-Marskalken detta Tal.
Hans Epellence Herr Grefwe Lislie föresiog
att detsamma mätte i Protocollet intagas.
Dä den af Herr Grefwe Lr-slre framstälde
önskan, utaf de fleste Riddcrskapets och Adelns
Ledamöter upprepades, införes, i anledning däraf
här Herr Baron och Landt-Marskalkens Tal,
sä lydande:
"Stormägtigste Allernädigste Konung!
Den anledning som bjuder Ridderskapet
och Adeln att i dag framträda till foten af Eders
Mast.ts Thron utgör ett bland de ofta förekommande
bewis af det osäkra i alla menniskans
företag, det wädliga i hennes öden, det bedrag?
liga i hennes förhoppningar och af sorgernas
obestridda rätt att tillegna flg de flesta af hennes
dagar. Nägra weckor äro förflutna sedan
Eders Kongl. Maj:t under de ljufwaste föreställrrin.
gar hemförlofwade sina trogna Ständer, delande
deras glädje öfwer ett räddadtRike, fredade
gränser, stadgade författningar och en bekräftad
Thronföljd. Alla desia utsigter för den
allmänna stillheten ägde dock, näst Eders Kongl.
Majsts dyra Person, sitt förnämsta samband
i den Förstes längwariga lefnad, wid hwilken
Fäderneslandet fäsie sina käraste önskningar,
och i hwars sonliga tillgifwenhet Eders Maj:t
fann en dyrbar tröst mot tidens pröfningar och
hjertats sorger. Detta samband har brustit, det
är fallit detta stöd mot hwilket Eders Magt
luta
-
Den Zi Julin"^MWM"ZZ1
lutade sina äldriga stulldror, den är utsläckt
denna blick som bär wördnadens och tacksamhetens
uttryck till Eders Majus hjerta, det andas
icke mer detta bröst som flög med sä mycken
w irina för Sweriges wäl, Eders Maj:L
söker förgäfwes föremålet för sina sista wälsignelser
och ropar obeswarad i grifternas tystnad
Kron-Prinsen Augusts älskade namn.
Ja det war älstadt detta namn ty det betecknade
ett stort och sannt mennniffowärde, det
bars af en Prins ät hwilken naturen gaf denna
owanliga sinneskraft, under kwars ingifwelser
man oupphörligen bemödar sig att werka
för sanningen, rättwisa och för alla stag af
menniska-förädling, af en Prins i hwars själ
war ifrckn bimmelcn nedgjuten denna Gudomligt
stöna känsla, som med ömhet omfattar hwarje
lidande, förtryckt eller förwillad, som förband
med desia milda böjelser förständets redbarhet
och willjans kraft, som med skarp och genomträngande
blick förstod att stilja den makt
som söndersliter, förtrycker och krosiar ifrän den
som sammanbinder, upprättar, beskyddar och
stärker, och om det wore tänkbart att den dygdige
i den sällhet han njuter ännu äger en känsla
öfrig af Jordens lidanden och brott, sä ställe
Kron-Prinsen Lai-t ^nggisr sända en straffande
blick tillbaka pä laglösheten, wäldet och
mennistohatet.
Ridderstapet och Adeln kände hela wärdet
af den Son Eders Maj:t begråter, de kände
hwad han war för fäderneslandet, för Eders
Kongl. Maj:t, och för hwar rättsinnig medborgare;
de beklaga Hans förlust med djup, och
oför
-
Den Zi Julii.
oförfalskad sorg, och de kunna icke bättre uttrycka
den än genom deras beslut att med enighet
och mod arbeta för Sweriges sjelfbestånd och
ära, ett beslut som utgör det wärdigaste offer
de kunna nedlägga inför Eders Maj:ts Thron
och inför den Förstes skugga hwars asta gömmes
i Konungars och Hjeltars grist, hwars
minne lefwer i Swensta Folkets kärlek och i
mennistowännens dygder, och hwars ande i odödlighetens
ljus omger det godas ewiga upphof
och mäl.
Dyrt älskade och wördade Konung, ömma
Far för ett sörjande och betryckt, men troget
Folk, mätte desta tankesätt framburna af ett
Riks-Ständ med Swensk manna redlighet och
tro, blifwa en tröst för Eders Maj:ts hjerta och
lemna Ridderstapet och Adelil en dyrbar rätt
att i Eders Kongl. Majtts Kongl, nåd och ynnest
fä wara mneflutne.
Grefwe lVlörner, Söran, föreslog att
detta Tal mätte genast särskildt och pä Riddarhus-Castans
bekostnad tryckas.
Herr Baron sch Landt-Marftalken erböd
sig att dertill sjelf bestrida kostnaden.
Ropades tTlej.
Herr Landt-Marskalken Upplyste att för
tryckningen genast pä Riddarhus-Castans bekostnad
läge i wägen det hinder att Ridderstapet
och Adeln wid sista Riksdag beflutit att ej
utan förutgängen remist till Riddarbus-Utskottet
göra nägra anordningar pä RiddarhusCastan.
Fritzer
-
Fkiberre Tittveesetiölc!, IVils, önskade i
sädant fall att tryckningskostnaden matte fä bestridas
af nägra Deputerade.
rr Marska kcn, yttrade för ho
nom
wara swart att öfwer en sadan fräga sjelf
göra proposition, men borde ej wägra att fräga
om ett sädant sätt instämde med Ridderssapets
och Adelns önskan.
Ropades ett starkt Ja.
Härefter och dä klockan war half 12 företogs
det till i dag utsatte Bänkmanswal, s wilket
i enlighet med Riddarhus-Ordningens föreskrifter
förrättades, och hwilket flutades innemot kl.
1, dä följande Herrar befunnos hafwa blifwit
till Bänkmän utsedde:
Bänken N:o
1 Grefwe I^venynnpr, 6uZt?>k, Ofwerste.
2 GrefweHottrineisrSl', kiLN8,Iustitie-Canzler.
Z Grefwe O^tlensrolpe, Onri, Kammarherre.
4 Grefwe Ouller, Flrllmägtig, Friherre Oron
srectr,
Zaeob, Major. '
6 Grefwe klosén, kodsir, General-Major.
6 Grefwe LnnZs, Fullm. Grefwe lllMvenyjelm,
6-Ar>, Kammarherre.
7 Grefwe von OtÄnringsttansen, ^.Ibreettr^
General-Major.
8 Friherre XVi-e^e, irAbiKn, General.
9 Friherre kosse, Osr-t klin, ioOfwerste.
ro Friherre kksmitton, Ortrl. Ofwerste Kammar-Junkare.
r r Friherre von kssen, kkAnskkem-io, En afRikets
Herrar, Stats-Räd.
12 Friherre llsnollvarär, Esri o. Ofwerste.
iZ Friher
-
ZI Julli.
1Z Friherre Djurklou, Nils ^6olk, Major.
14 Friherre DuZerbjelKe, Joliun, Ofwerste
Lieutenant.
1Z Friherre Klingspor, Dre6rik, Hofmarskalk.
16 Friherre 8iikverZKölci, lViis, Major.
17 Friherre Diljeuorarur;, Larl Ollo, Capitain.
18 Friherre uktVor6iu, FoUuu, Landshöfdinge.
19 Friherre^.6l6rb6l.U,0uc1juuu60öruu.Stats
Räd.
20 Friherre vou Dn^esrröm, Durs, Statsmi
nister
för Utrikes ärenderna.
2) Herr DLrcl, Dolk Deriuuu, Capitain.
22 — Drutt, Joliuu iVIuguus, Major.
2Z — Dulkenberg, lVlelker Ootttriecl, Kammar-Junkare.
24 — 8iltv6rsvur6, /ullm. Friherre OeäerZrröiu,
Huu-6, Ofwerste.
2Z — De Oeer, fullm. Herr 0) lleurum, Carl
^UolxU, Kammar-Junkare.
26 — ^ernsliölcl, Lurl ^oliuu, Capitain.
27 — ^Vijnbiuäii, Ourl, Ofwerste-Lieutenant.
28 — Druee, Hof-Junkare.
29 — Dexonuukur, Fullm. Friherre iVluuuer
keim,
Ousruk, Major.
ZO — Dugerlstelin, lleurik iloliun, Lagman.
ZI — 0) Ueukrook, iloUun Oörsn, Major.
Z2 — vou Doseusreiu, lVils, Landshöfding.
ZZ — 8ilfverL6tiöl(1, Nils, Landshöfding.
Z4 — vou 8ttol<ireli, DeuuiuZ ^.6olxli, Justitie-Räd.
ZZ — Djungkelr, Denrio Villielin, Krigs-Räd.
Z6 — vou 8etll, Fullm. Grefwe 0)llteuborA,
Dreärik, Justitie Stats-Minister.
Z7 — vou Utol^u, Delir, Rpttmastare.
33 8ve»
N:o
Z8 Herr i^veöensrjern^LeriAt^öolplr, Capitain.
Z9 — Le-i-flenslr-äie, 6usrrrk, Cabinetts-Kammarherre.
40 — Liuininei', l>i3^nus, Notarie.
/jl — von 8oIioi.inA,Frisrus L^risroxkkl-, Lieutenant.
42 — I^>ötv6nsI<jnl(Z, 8Alomou, Landshöfding.
4Z — lersineclen, Fnoob, Brukspatron.
44 — Heikensköld, Derlok, Assessor.
4Z — 8kölc>ebr-rnc>, Lsi-I, Ofwerste-Lieutenant.
46 — Ingerlöf, Lsil Olof, Capitain.
47 — von Iroil, I^iSi-s Orrviö, Canzli-Räd.
48 — von I^rnus, Lonr^öl^ei öinklnö, Major.
49 — IKosensvÄlö, Folrsn 8amue1, Capitain.
50 — LÄrri-am, lierman, Canzli-Räd.
Sedan Herr Baron och Landt-Marskalken
anmodat samtelige Herrar Bänkmän att i eftermiddag
klockan 4 sammanträda för att ivälja
Electörer, hwarom äfwen särskilt anslag utfärdas
ffulle,
Justerades?ieni-Protokollet för den zo
Julii, hwarefter Högloft. Ridderffapet och Adeln
ätskiljdes klockan en qwart till 2.
in köein ?roroeo11i
6. 8ilkv6rsro1^>e.
Tisdagen den Zi Julii.
kienurn klockan 7 om aftonen.
Upplästes HerrarBänkmänsLista tillwal af
Electörer, och befanns detta Wal hafwa pä följande
sätt utfallit: N:o 1
Zi Julli.
N:0
1 Grefwe DraNo, i^sgnns Dredrik, En nf Rikets
Herrar.
^ 89 Grefwe von Höpken, Fullmäktig Grefwe
OMenÄloipe, Dirro, Capitaine - Lieutenant,
R. S. O.
110 Grefwe von Dnnrin^slikrnssn, ^tkreellt)
General-Major, Com. St. K. W. O.
Z1 Friherre ^VLotnineisrer, Clries, KammarJunkare.
69 Friherre Itiitnmb, Claes, Förste Hof-Stalls
mästare, R. af K. M. O.
ivZ Friherre 8erö,nlelr> Fullm. Grefwe 8rrömtetr,
Cerl, General, Com. af St. K. S. O.
LZ4 Friherre Djnrktou, iviis idolph, Major,
C. S. O.
LZZ Friherre De Ceer till Leufsta, Cari, Ryttmästare.
91 Herr tviörner, LtEiian, Capitain.
IVZ — DaikenberZ, t>1eloller, Kammar-Iunkare.
139 — Kase, Fullm. Friherre Cederslröw)
Carl, Ofwerste Lieutenant, R. S. O.
440 — Didron, Fullm. Herr lersineden, Derin.
n, Ryttmästare.
778 — De^onsnk-rr, Fullm. Friherre ^lannerNoiin,
Onsrak, Major.
782 — LelkraFe, Fullm. Herr hiörner, ChriSlör,
Major, R. S. O.
862 — Cillenk, ook, hokkin Cöran, Major.
946 — kteilk, Ftlllm. Herr Heikensköld, DndviZ,
Protocolls-Secreterare.
LZ72 — 8dkversrrLIe, Call, Ryttmästare.
1A47 — von 0relik, ^san DudviZ, Hof-Jägmäst.
1830 Herr
N:o
L8Z0 Herr 8oliorinZ, gustus Oirisroxker, Lieutenant.
1925 — lLUrenZranar, ^6am, Stallmästare.
1977 — d>6)^aZK, LUrisroxlrer, Ofwerste,
R. S. O.
201Ö — at Lsxersram, ckokan Henrik) HofJunkare.
2012 — tchoi-r, Fullm. Herr törneblad, Larl,
Major, R. S. O.
2042 — Lederstam, Onstak, Assessor.
21Z2 — ak liim, Onsrak, Konstmästare.
i^err L>aron och Landt-Marskalken anmodade
de walde Herrar Eleexer att i morgon
förmiddag klockan ro sammanträda, för att
wälja ett Riddarhus-Utskott, hwilket i anseende
till anteckning af ankomne Ledamöter af Ridderffapet
och Adeln more nödvändigt innan walen
af de öfrige Utskotten.
Ridderffapet och Adeln åtskildes klockan
half 8.
in liclem krotoeolli
O. Lillversrolpe.
Onsdagen den i Augusti.
klenum klockan L om middagen.
Öppnades Herrar Electorernes Lista till Wal
af Ledamöter i Riddarhus-Utskottet, och befunnos
dertill wara utsedde:
N:o
38 Grefwe Lilienstolpe, Larl, Kammar?!
herre.
88 Grefwe vsn Il.osen, klebert, GeneralMajor.
N.o 9S
Den i Augusti.
N:o
go Grefwe von Hermanson, (larl, Major.
279 Friherre brangel ak Laus, ^nton, Ryttmästare.
1Z Herr ktibbinA, Oart Ousrak, Major.
ZZ9 — I^eres^verotk bkoi-arli, LarL Ousrak,
Hof-Jägmästare.
8ZZ — XVer6eu1io1k, Fullm. Herr ^minoik,
Lerner, Major.
12ZZ — von Lolland, stseob, Landshöfding.
1794 — ^on Hofsten, Lr1an6,Häradshöfding.
1886 — 6e ker-686, ^xel, Häradshöfding.
1999 — I?aIt<6NSt6c1t, ^.Zol^it frreclrrlt, Kongs.
Secreterare.
20Z9 — von Iroil, I^ars Oavi6, CaNjli-Räd.
<;err Baron och Landt-Marskalken anmodade
det fölunda walde Riddarhus-Utskottet
att i morgon och öfwermorgon förmiddagarne
sammanträda, i afseende pä anteckning af till
Staden ankomne Ledamöter, pä det Herrar Electorerne
mätte komma i tillständ att bland ett större
antal Ledamöter wälja till Utffotten, hwilka
samtekige borde enligt Riksdags-Ordningen
wara tillsatte innom ätta dagar efter Riksdagens
öppnande.
Äfwen proponerade Herr Landt-Marffalken
att Riddarhus- och Stifts-Directioncrnes
Riködags-Berättelser mätte till Riddarhus-Utffottet
remitteras.
Bifölls.
Friherre blannorNeim, Ltusrak, uppläste
till Protocollet följande:
Till
Den i Augusti.
Lill Högwälborne Herr Baronen och LandtMarffalkens
och Högloft. Ridderskapets och Adelns
upplysta pröfning, wägat jag ödmjukeligen hen^
ställa, att Riksens Högloft. Ständer, med en
stor Deputation Hans Maj:t Konungen i underdänighet
uppwaqtade och beklagade Hans
Majus och Rikets förlust genom Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens död.
Konungen saknar sin Son, sitt älderdoms
stöd. Det är ej wid detta bedröfliga tillfälle,
blodsbandets och den blödande naturens öfwerseende,
som förstorar förlusten. Sällsynta egenskaper
gifwa en mera »varaktig, mera sann rätt
till sorg. Pä desia egenskaper, swarande emot
widdén af Fäderneslandets behof, »var ock »värt
framtida hopp grundadt.
Men Du är ej mer ofärgäteliga Furster
Din ffugga hwite dä som en wälgörande SkyddsAnde
öftver Swea Land! Det war D-g kart.
Du »viste huru ett Folks kärlek förwärfwas.
Djupheten och uppriktigheten af Wär sorg,^ädas
galägqer hrvad en sadan kärlek är wärd.
Jag hemställer derföre ödmjukast, att om
detta winner Herr Baron och Landt-Marskalkens
samt Högloft. Ridderskapet och Adelns bifall,
de öfrige medständen inbjudes, med Ridderffapet
och Adeln häruti instämma.
Herr Baron och Landt-Marskalken Ptoponerade
bifall ä Friherre dtÄnnol-Nsims motion,
samt att de öfrige Respective Ständen mätts
inbjudas att titt deltagande uti en sädan underdänig
Deputation med Ridderstap-t och Adeln
sig förena.
BifLlls.
Hidd. och Ad. prsk. er.o L, 6. Högloft
Z4 ^ Den 4 Augusti.
Högloflige Ridderssapet och Adeln älffilres
klockan z till s.
in 66e»n krnroeolli
O. Lilkvetsrolpe.
Lördagen den 4 Augusti.
kienuin klockan is om middagen.
Uppbrötos Herrar Electorernes Astor till
Wal af Utffotts-Ledamöter ^ hwaraf befunnos
»vara utsedde:
N:ö Lill Hemliga Utststtet:
44 Friherre xVrecle^ÄbiLn. General, Riddare
af Kongl. Maj:ts Orden.
19I0 Herr diviii, fullm. Heer Lilfverstolpb^
Riddarhus-Sccret. Riddare afN.O.
1988 Herr ^cllLt sparre, Oeoi-A, f. d. StaisRäd/
Landshöfding, Lomm. af Kongl. S. O.
N:ö Till LsnsiittitisnL - kltjDottct:
64 Grefwe Spens, fullmägt. Grefwe dlörner,
Oöi-än. Kammarherre, Riddare
af Nordstjerne-Orden.
116 Grefwe Xe^erkjellle, follmägtig Friherre
OkUerströin^seob, Major. Ridd. afS. O.
1304 Herr Xn) leri Stjerna, goNan Oarl^ Major /
Riddare af Swärds-Orden.
1702 Herr lornedwu, earl, Häradshöfdinge.
1870 Xappllolr, fullmägtig Herr Lille er.
stolpe, Kammar! erre, Riddare af N. O.
8204 Herr OaNn, sk Lolc^ulioun, Larl konrus,
Ofwerste, Riddare af Swärds-Ordem
Lill
DeN 4 Augusti.
Nö Lill Stats-Utstottet:
99 Friherre iiktiniiron, Onni, Öfwerste KamO
mar-Junkare- Riddare af Swärds-Orden.
28Z Friherre Litkversllötä, Maior.
290 Friherre von Hogen, fnllm. Friherre OsUeisri-iöinz
RuUolf, vite Amiral.
Zoi Herr kaiman» Ono Capitain.
17Z2 — ^.cUoi-berii > 4acob, Secreterare.
I94O — lersineUkN, I^ieUrill. Vide Ptestdent.
Commendeur af Swärds-Orden.
1892 — Oöt'vonslljöI6, 8kr!o,non. Landshöfding-Riddare
af Nordstjerne-Oroen.
1983 06) kenskötcl, Oertoki Asscss.w- Rid
dare
af Nordstjarne-Orden.
L199 — LerSxreUt, CancellietRäd, Rids
dare af Nordstjerne-Or-en.
N:o Till Banco-UrsVottet;
109 Grefwe dloi-nor ak 'Tuns- Onri, General-Lieutenant.
^
211 Friherre OoNertzröin, 8ror> Öfwerste^
Riddare af Sivards-Orden.
243 Friherre O^Zsi-tetUk, fullm. Herr kiirsn»
karz, JollÄN OsnieO Capitain.
184 Herr Liikve^svLl-ci, fullm. Friherre 6s->
äersrröin, 'Tlnire, Ofw. Ridd. af S- O.
4Ö8 — l^iljostvöin. ^Äco>-iVlkrievm^ CapikaiN/
Riddare af Sivards-Orden.
862 Ovltoil oooll. gol,lin 06rån, Major
Riddare
af Swärds-Orden.
1Z41 — OnZetor-on». fullm. Herr diontKomörie,
l^it-ario, Ofwekste Lieutenant, i
1977 - Olirjxrnplwi-Z Öfwerste, Rid
dare
af Swärds-Orden.
2186 — vov sNrenäHr^^nÄsrsMrukspatroN.
Den 4 Augusti.
Dewillnings - Utskottet:
6i Greswe Onllsr-, fullmägtig, Friherre OronFsoob
Otto, Major.
87 Friherre ?0586, Osri Heni-io, Ofwerste,
Commendeur af Swärds-Orden, och Riddare
af Swärds-Ordens Stora Korst.
Z19 Friherre r»t' Korelli, hollan, Landshöfdinge,
Commendeur af Nordstjerne-Orden.
Z21 Friherre Isvnsr, ^odnn Oenrie, General
-Major, Ridd. af Sw.Ord. Stora Korst.
939 Herr LnNiototr, Ousrat, Lieutenant.
778 — l^eijonsnkÄl', fullm. Friherre l>lannerkeim,
Ousrsk, Major.
L762 — von OlrUotk, fullm. Herr l>Lonr§omsrio,
Lagman.
L87L — XVsitenoronn, fullmägtig Herr Hoos,
Major.
1940 — 7k,oob, Brukspatron.
r999 — k^sl^etttteZr, /Vltolf, Kongl. Secret.
L099 — von XrnnSiOoni-ncZ^erctingnch Major.
L20Z — Lgtti-^m, Obmnn, Canzli-Räd,Riddare
af Nordstjerne-Orden.
Till Allmänna Deswärs och <Oeco
N:o
nomie-Utstottet.
110 Grefwe I^3Nttn§sil3ttS6n, ^llbreellr, General-Major,
Comm. af Wasa-Ordens
Stora Korst.
16 Friherre Xur-K, fullmägtig Herr OMor^
8l-njöi6, Osri,Öfw., Ridd. af Sw. Orden.
1ZZ Friherre von KokttVl^in, valner Ootttob,
Hofstallm.,Comm. af Nordstjerne-Orden.
2Z2 Friherre ö^epbjelkt;, ^soirsn, äfwersteLieutenant,
Riddare af Swärds-Orden.
109 Herr l^uje, Lr/nrlls. S2Z Herr
Den 4 Angni
N:o
F2Z Herr klotNIieb, clari lprsärio, Protocolls-Secreterare.
LO7Z — LiikversoNoiN, iViis, Landshöfdinge,
Riddare af Sivärds-Orden.
1721 — Ingelots, Major.
1356 — Oe ^l-686, ^xei, Häradshöfdinge.
1939 — Ol^ensetiöllt, fullmägtig Herr von
8c-Nanr2, 6. F., Major
1991 — 8oirölcl6bran8, clari klrio, -öfwersieLieutenant.
2161 — IVlunic ak kiosenLiiöici, polian, IurisAdjunct.
N.o Till Lag, Utskottet.
Zig Friherre ak borrlin, gökan, Landshöfdinge,
Commendeur af Nordstjcrne-Orden.
121 Herr kijerra, holtan ^6ain, Landshöfd.
1948 — von Ln^estöm, fullmägtig Grefwe
l^nvenNjsiin, Ousrak, General-Adjutant,
^ Ofwersie, Kammarherre. Riddare af Sw.
Orden.
1702 — lörnediaä, clari, Häradshöfdinge.
N.o Till Expeditions - Utskottet:
103 Grefwe Ltröinkeiti, Hans Cecilio, Kammarherre,
Lagman.
291 Herr De Oeer-, fullmägtig Herr OMenram,
clari ^.6oik, Kammar-Junkare.
2172 — Dorioks, fullmägtig Herr 8oiiane2,
Onsrak, Expeditions - Secreterare.
Herr Saron och Landt-Marskalken tillkännagaf,
att Herr LiikversoKöicZ, lVils, Landshöfding,
anmält sig wara hindrad att mottaga
det honom genom Herrar Electorerneö wal wi
-
sade förtroende.
W.da
Den 4 Augusti.
Widare under detta kionum anmältes af.
sägelser af följande Herrar: Friherre kosse,
Oaill kttiilttllo, Friherre von 8ob>vorjri, XVerner
OolUob, Herr O-rlkeiin O) IIensodö16,
kori)Herrguss, kr)'NlUe, HerrIngolotL, Lsrl.
Sorr och Landt-Marskalken till.
kännagaf, att sedan uägra Bänkmän bliswit
walda till Electorer, cch de lwardera tillkommande
befattningar, enl-gt Riddarlms-Ordningen,
icke singe bos samma Personer förenas,
ffulle Höglofts Ridderstapet och Adeln om Mändag
sammanträda fcr att wälja npa Bänkmän
för de afdelnirmar bwilkas Bänkmän blifwit
Electorer, lwareftcr Bänkmännen om Tisdag
kunde wä^ja npa Electorer i deras ställe som
blifwck till Utssotts-Ledamöter utsedde, och Electorerne
samma dag wälja Utstötts-Ledamöter
efter dem som afsägelser anmält.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och
Adelns Irrtocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r Augusti »8io.
S.^ D. Bcflöt Ridderstapet och Adeln, i
ändamål att beklaga Hans Kongl. Majtts och
Rikets förlust genom Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen 63,1 ^u^usrs fränfälle, atf inbjuda
sina Resvective Med-Ständer till utgörande,
jemte Ridderstapet och Adeln, afen stor
Deputation, fom ägde att inför Hans Maj:t
locka Riksens Ständers djupa deltagande och
saknad, kr snjrrs.
Härup
-
Den 4 Augustt.
Häruppä antecknades och efter nägon stund
afsändes under anförande af Greftve t_.ökvenUjetin,
Larl, den Deputation som titt de öfrige
Ständen skulle medföra detta Ridderjkapets och
Adelns beflut.
Justerades kleni-Protccollet för denZi:sta
Julii förmiddagen och för samma dag eftermiddagen.
Herr KngeterÄNtr, ^krelnnn, föreslog att
den stora Deputation som skulle inför Hans
Maj:t tolka Riksens Ständers känslor i anledning
af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
frånfälle äfwen mäste uppdragas att frambära
deras underdäniga tacksägelse för Kongl.
Maj:t emot den för dem wisade omsorg genom
Riksdagens förflyttande till denna Stad.
Uppä Herr Landt-Marskalkens hemställan
att detta ämne ännu nägon stund kunde fa hwitå
och justeringen fullföljas, justerades widare
Protocollet för den irsta i denna mänad.
Herr Baron och Landt-Marskalken förefiog
att, sedan Stats-Utskottet numera wore
förordnadt, Ridderskapet och Adeln mätte till detsamma
remittera Konungens nädiga Proposition
om Statswerkets tillständ och behof.
Bifölls.
Härefter uppropades och afgeck Deputatio,
nen till de öfrige Respective Siänden under anförande
af Greftve kökvenlijelm, Osrt ^xel.
Herr Baron och Landt - Marskalken anmälte
att Profesior Il-sfventelr i Stockholm genom
Riksdagsfullmägtigen för Stockholms Stad Handelsmannen
kriget, aflemnat r?8 exemplar af
Journal för Läkare och Fältffärer, tredje och
< fjer
-
4 Augusti.
^fjerde häftet, för att ibland Högloft. Ridder,
stapels och Adelns Ledamöter utdelas, samt att
j fall flera exemplar skulle behöftvas äfwen der.
pä wore tillgäng.
Upplästcs twänne Utdrag af Prctoeollet häl.
let hes Preste-Ständet bägge af den i:sta sist.
ledne Augusti innehällande det ena Präste-Ståndets
beflut att Kyrkoherden Doctor säsom
fullmägtig i Riksgälds. Contoiret borde wid
Riksdagen qwarstanna, intill desi Riksens Ständer
komma i tillfälle att afgöra huruwida Riksgälds-Centoirets
sullmägttges hörande angäende
werkets styr else kunde wara af nöden. Det
andra Preste-Ståndets beflut att under den tid
Doctor för Riksdagens stull härstädes
wistas förordna Kongl. Hof-Predikanten och
Kyrkoherden Doctor att i hans ställe
fullmägtigstapet i Banqven bestrida; hwilka
bägge Protocolls-Utdrag, säsom blott nottliaiu
meddelade, lades till acterne.
Upplästes ett af Riksens Ständers Justitie-Ombudsman
Friherre iVIcNiriertleiin, Osis
ingifwet Memorial, innehällande förfrågan,
huruwida han, hwilken säsom sin ätts
hufwudman till Riksdagen hitkommit, dä Instruktionen
för Riksens Ständers Justitie-Ombudsman
stadgar att han i Stockholm bör wistas,
mä kunna, sedan Riksdagen derifrän blifvit
flyttad, här sitt ämbete utöfwa.
Remitterades till Constitutions-Utskottet.
Widare upplästes Riksens Ständers Justitie
-Ombudsmans Ämbetsberättelse.
Remitterades enligt zz § i Riksdags-Ordningen
till Lag-Utffottet.
Anmäl»
Den 4 Augusti.
Anmältes och infördes en Deputation ifrän
det Högwördige Preste-Ståndet anförd af Bissoppen
i Linköping m. m. Doctor rosenstein,
hwilken meddelade Preste-Ständets ProtocollsUtdrag
innehällande desi beslut att genom ett
särskildt Utskott, bestäende af irenne Ledamöter
af hwarje Ständ, läta öfwer se den efter manligheten
hos Ständet till justering anmälta Jnstructionen
för Banco-Utffottet, i synnerhet i
hwad som rörde den 8 Z., hwari Regeringsformen
af är 1772 äberopades, hwrlket, dä den
numera more afffaffad, ej kunde stä tillsammas
med wära nu warande Grundlagar.
Deputationen afträdde pä öfligt sätt utbeledsagad.
Aerr Baron och Lande.Marskalken tillkännagaf
att han äfwen tänkt i dag efter manligheten
till justering föredraga instructionen
för Banco - Utffottet, men att dä af Preste-Ståndet
en anmärkning dcrwid redan more gjord,
hwars rigtighet Högloft. Ridderffapet och Adeln,
utan twifwel, medgifwer wille Herr Baron och
Landt-Marskalken'föreslä Ridderffapet och Adeln
att i Preste-Ständets fattade beslut instämma.
Grefwe ^clolplt Oörsrl) wille
för sin del dertill gerna bifalla rnen^ önskade
allenast den tydliga föreffrift: att i berörde Jnstruction
intet annat mätte fä förändras än hwad
som har afseende pä den nu afffaffade Regeringsformen
af är 1772.
iSerk Baron och Landt-Marskalken förnyade
derefter sin proposition med det tillägg Grefwe
dtörner föreslagit, hwarjämte Herr LandtMarffalken
till Ridderffapet och Adeln hemställde
-
Den 4 Augusti.
de, cm icke oagtadt Jnstructionen ej genast till
Banco-Utskottet kunde aflemnas, detsamma dock
mätte desiförinnan kunna sammanträda, till
widtagande af anstalter att komma i behörig
overksamhet, dock utan rättighet att uti beredning
eller beslut om nägra Banqvens angelägenheter
ingä förrän Jnstructionen blifwit af Riksens
Ständer godkänd och stadfästad.
Bifölls.
I anledning hwaraf den wanliga eden för
Banco-Utskottets Ledamöter justerades och sedermera
aflades af Herr Baron och Landt-Marstalken
och de till Utskottet utsedde närwarande
Ledamöter, nämligen: Grefwe ivtör-nerst
Ösr-l, Friherre ll-aZerkslr, fullmägtig Herr Lttrenborg,
goNAN Oiinivl, Herr LittverZvLrU, fullmägtig
Friherre Lettsrsi-röm, Ilnire, Herr Lrifullmägtig
Herr lVIonrZoinei-ie, k^i-ecliill,
och Herr LUriseo^Uel',' kom
mandes
de öfrige Ledamöterna att i Banco-Utstottet
sin ed aflägga.
Anmältes och infördes en Deputation ifrän
Wällofi. Borgare-Ständet anförd af Riksdagssullmägtigen
ifrän Stockholm Borgmästaren
HsUrgvi^r, och meddelande Protocolls-Utdrag pä
Borgare-Ständets beflut att bifalla den af Högloft?
Ridderskapet och Adeln föreslagna stora Deputation
till Kongl. Maj:t.
Deputationen afträdde behörigen utbeledsa
gad.
Härefter äterkom Grefwe I^ofvenUjeim med
Deputationen och aflemnade berättelse om sin
bestickning.
Justerades följande:
Ut
-
Den 4 43
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och^
Adelns Protocoll ivid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4Augusti i8ro.
S. D. I anledning af fragg om justering
af Instructionen för Banco-Utskottet, och dä i
den 8 § deraf, Regeringsformen af den 21 Augusti
1772 äberopas, samt i enlighet med det
beslut Högwördige Preste-Ständet genom Protocolls-Utdrag
af denna dag meddelt, beflöt
Högloft. Ridderffapet och Adeln, att ett särskildt
Utskott bestäends af irenne Ledamöter af
hwarje Ständ, skulle sättas till berörde inftructions
granskande, dock med förbehäll, att deri
ingen annan ändring mätte göras, än i hwad
som den äleropade nu afffaffade Regeringsformen
rörer: Anseendes för öfrigt Ridderskapet
och Adeln för sin del icke nägot hinder wara,
att Banco-Utskottet mä genast kunna sammanträda,
till widtagande af anstalter, att kunna
komma i behörig werkfamhet, dock utan rättighet,
att uti beredning eller beflut om nägraBanqvens
angelägenheter ingä, förr än Banco-Instruktionen
blifwit af Riksens Ständer godkänd
och stadfästad, dir snpr-A.
Med detta Protocolls-Utdrag afgeck till de
andra Ständen en Deputation anförd af Grefwe
blörnor, ^ckotplr Oörsn.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän
det Hederwärda Bonde-Ständet anförd af Riksdagsmannen
ifrän Blekinge flon konsor,, som
enligt medfördt Protocolls-Utdrag tillkännagaf
det Bonde-Ständet antagit Ridderffapets och
Adelns inbjudning att genom en stor Deputation
-
Den 4 Augusti.
^tion uppwagta Kongl. Majtt för att beklaga
Kongl. Maj:ts och Rikets förlust genom Hans
Kongl. Höghets Kron-Prinsens 6-ri-l ^.,rZusr8
dödliga frånfälle, samt önskat att dertill mätte
bifogas en underdänig tacksägelse för alla de
wisa och wärdande anstalter Konungen i följd
of omförmälte aldrig nog begrätne förlust r
väder widtagit, särdeles den att Riksens Ständer
med full trygghet här fä öfwerlägga om
det wigtiga hufwudmälet för närwarande Riksmöte,
Thronföljden och hwad dertill hörer.
Deputationen utbeledsagades pä manligt
sätt.
Herr Baron sch Landt-Marskalkerr erindrade
Högloft. Ridderffapet och Adeln, att dä
denna motion redan utaf Herr LnAelei-snrx innom
Riddarhuset blifmit wäckt, dä Bonde-Ständet
deröfwer redan fattat sitt beslut, och den
more af egenskap att hwarken behöfwa eller böra
uppskjutas, trodde han sig kunna densamma
nu genast till Ridderffapet och Adelns bifall
framställa.
Ropades allmänt Ja.
Hwarefter äfwen bifölls att Riksens Ständers
abretz till Hans Maj:t Konungen rörande
detza ämnen af Expeditions-Utskottet skulle uppsättas.
Anmältes och infördes en Deputation ifrän
det Högmördige Preste-Ständet anförd af Bijkoppen
i Skara m. m. Doctor som
medelst Protocolls-Utdrag tillkännagaf PresteStändets
bifall till Ridderffapets och Adelns
beslut rörande Deputationen till Kongl. Maj:t.
Deputationen utfördes pä manligt sätt.
Gref
-
Dea 4
Grefwe körner äterkom med Ridderskapets
och Melns Deputation och aflemnade efter
manligheten berättelse om desi beskickning.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 4 Augusti 1810.
S.D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln,
sä wäl i anledning af innom Ridderskapet och
Adeln denna dag wäckt fräga, som af ett genom
Deputation frän det Hederwärda BondeStändet
i dag meddeladt beflut, att den stora
Deputation som skulle fä sig uppdragit att hos
Hans Kongl. Maj:t i underdånighet beklaga
Desi och Rikets förlust genom Hans ^Kongl.
Höghet Kron-Prinsen ^.u^usls fränfälle,
äswen ffulle frambära Riksens Ständers underdäniga
tacksägelse för de af Hans Maj:t
widtagne wisa anstalter, sä wäl till allmänna
lugnets bibehällande, som dertill, att Riksens
Ständer sammankommit pä en ort, der de r
trygghet kunna öfwerlägga om den hufwudsakliga
frägan rörande Thronföljden och öfriga Rikets
wäl närmast rörande angelägenheter. lic supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln ätffiljdes
klockan tre qwart till L.
in K6ein krotoeolli
O. 8iUverslotpe.
Mändagen den 6 Augusti.
kiennin kl. g eftermiddagen.
Öppnades Herrar Electorernas lista till wal
af Ledamöter i det, till öswerseende af Instructio
nen
-
Dea 6 Augustt.
ör Banco-Utffottet, beflutne särsttldta Utskott,
och befunnos dertill wära utsedde:
N:o 283 Friherre Litfverklljriici, käcks, Major.
1304 Herr I<o)ck6iisy6rrl3, .7.6. Major,R.S.O.
1940 — l^sl-sineUerij ^sseob. Brukspatron.
^err Baron ock Lanör-Marskalken anmälte,
att följande Herrar aflagt sig sina rum
i Utskott, nemligen: Herr Dckrsineckori, Ickoob»
sä wät i det sist Utnämnde- som uti Bewillnings-Utftottct.
Herr Baron och Landt Marskalken tillkännagaf,
att ehuru anflaget för i dag innes
holle, att allenast för tre Utdelningar Bänkmän
skulle wäljas,wore likwäl sep rum ledigs.
Misitaget härrörde deraf, att Riddarhus-sekreteraren
ansett de Bänkmän, som först warit
Elektorer, och sedan blifwit inwalde i Utskott -  utan ytterligare wal, kunna återgå till Bänkmän;
men andra Ledamöter afRidderskapet och
Adeln, hade tyckts härom hysa en skiljagtig
tanke, och dä Riddarhus-Ordningen, i detta
afseende, ej nägot tydligt stadgade , ansäge Herr
Landt-Marffalken kanhända tjenligast wara,
att alla de lediga rummen, genom nytt wal
mätte besättas. Herr Landt-Marffalken föreflog
derföre, att oaktadt ansta.get innebötte wal,
allenast för irenne asdelningar, de öfriga tre
likwäl, i fall Lcdamörerne deraf wore närwarande,
äfwcn nu mätte förrätta wal till Nya
Bänkmän.
Derefter framträdde 7 Bänk-afdelningen,
och walde efter Grefwe von O^nriiiAziianson,
^lKi'6eUr, Grefwe Miagerbjtckke, Fullmägtig Friherre
LLöorsrl-önr, ^aeobj Major.
lZ:ds
Den 6 Augusti.
iz:de Bänk-afdelningen, som efter Friherre
Djurklou, utwalde Friherre ^eaersliöm,
Lior, Ofwerste.
sz-.dje Bänk-afdelningen, som efter Herr
kalkenbeiA, walde Herr Dillie, krence.
4i:sta Bänk-afdelningen, som efter Herr
von8cKotinZ,walde Herr ln-zeiotr, Larl, Major.
Af den 29 och 31^ Bänk-afdelningen wörö
ätskillige Ledamöter fränwarande, hwarföre nu
ej något wal för dem lunde anställas.
Upplästes följande Protoeolls-Utdrag: ifrän
det Högwördiga Preste-Ständet, af den 4 Augusti,
rörande nedsättande af ett Utskott till
vfwerseende af Banco-Utskottets Instruction;
äfwenledes frän samma Ständ, af samma dato,
rörande en Deputation till Kongl. Maj:t;
samt twänne ifrän Bonde-Ständer, af samma
dato, angäende, sä wäl berörde Deputation,
som nystnämnde Utskott.
Sedan Herr Baron och Landtmarskalken,
till Rtdderskäpet och Adeln hemstält, pä lwad
sätt Ridderskapet och Adeln skulle behaga utnämna
de twänne Personer, som, ä dest magnar,
borde deltaga i Talmans conferencerna,
vch efter gjord motion af Friherre Oellerr-löm,
isacob, beslöts, uppä derom ajord Proposition,
att Herr Baron och Landt-Marskaiken, mätte
äga att särskildt till hwarje Confekence, efter
behag Ledamöter tillkalla.
Herr L>aron och 6.andt-Marskalken anmodade,
i följe häraf, Grefwe körner, Häolk
Oörsn, och Herr kssilmsao. Octo kreUiic, att
sig wid »asta Conference instnna.
Upplä
-
Den 6 Augusti.
Upplästes Protocollet öfwer det nyst för*
rättade Bänkmanswalet, hwarefter Högloflige
Ridderffapet och Adeln åtskiljdes kl. tre qw. till 6.
in kclem kroroeolli
6. Lilkversrolxe.
Tisdagen den 7 Augusti.
rienum klockan 1 om middagen.
Uppbröts Listan öfwer Herrar Bänkmätiuens
hällne wal tillElectorer, i fyra afgångnes
ställe, och befunnos dertill wara utwalde:
N:o 264 Friherre Wenner8te6t, 6u8tat, General-Major,
R. S. O. ^
— 875 Herr 6lipenvsl6t, 6örsn, Ofwerste
Lieutenant.
— 1662 —dlorcierckelt, Jobsn XiclLS, LieUtkN.
— 1768 — 8climitterlörv, kkenninZ Ltirisr.,Of
werste-Lieutenant.
Anmälte l^err Baron scb Landt, Marskalken,
att frän Riddarhus-Utskottet blifwit
inlemnadt Friherre-Brefwet för Generalen af
Infanteriet och Commendeuren med stora Korset
af Kongl. Swärds-Orden, <^rl dlatKanLLl
Lt
tillkännagifwande af Utffottet, att alla prestanda,
för introductions winnande, blifwit fullgjorda,
i anledning hwaraf, Herr Baron och
Landt-Marskalken gjorde proposition, att Friherre
af klercker, mätte i sin ordning erhälla
introduction under N:o 334 bland Frihsrrarne
pä Riddarhuset.
Bifölls. Före
-
Företogs ival till Bankmän för sgide och
Zi:sta afdelningarne, hwilket sä utföll, att för
den förra äterwaldes Friherre tMumsrUeim,
tZasi-rf, och för den sednare utföllo rösterna lika
för Herr OMc ^lalcom, och Herr
Koos, 6u8k2k, i anledning hwaraf, lottning dem
imellan skulle anställas. '
^err Larou och Landt-Marskalken tillkännagaf,
att Herr LlMläsdranll, Lart^idk-ic,
anmält sin afsägelse frän att wara Ledamot i
Allmänna Beswärs- och Oeconomi^Msk.lltet.
Högloflige Riddcrffapet och Adeln ätstilst
Des klockan half till 2.
in llcksm krotocolli
6. LUkvsrstolpe,
Thorsdagen den 9 Augusti.
klenum klockan ^ L.
Öppnades Herrar Eiectorernas Lista till Wal
efter åtskilliga Herrar som afsagt sig att ivara
Ledamöter i Utskott och befunnos wara walde:
Uti Lag-Ukstotrel:
Efter Herr Landshöfdingen Ujsrt», fokas
Nio IZIg Herr Usifonstolps, fonas Lamuel,
Häradshöfding.
Uti LewrUnings-Utickottet:
Efter Friherre kos3«,Lari Hsnric, Ofwerste,
Herr lorsmeäsn, facok. Brukspatron, och
Herr LalllekeU, Qustak, Lieutenant.
N:o Z04 Friherre l^ock, Lellr ^llolpk,
Hofmarskalk^ Riddare af Nordstjerne-Orden.
Ridd, och Ad. pr. t7r o7-8 N.o
,50 W«Den 9 Augusti.
^k:o 1088 Herr Ueifoull^ckr, fullmägtig Httk
8köi6t?brgnU, iviattllias, General - Consul. N:o
1759 Herr ävellenslfcrua, UenAt, Capitain.
Uti Allmänna Bcswärs och Geconomiks
Utskottet.
Efter Friherre Ku, K, fullmägtig Herr 6zst->
— Ien8choIU, Larl.
— Friherre von Lefverin, Verner.
— Herr Luise, Lr^uthe.
— — 8i>1fversköI6, dlils.
— — Ingelots, Larl.
^HllölUebranä, Larl ^ric.
N:o 76 Friherre ^ruse al Verchou, fullmägtig
Herr Iliam, kekr, Öfwer-Intendent.
195 Friherre LzUleuKrooll, <^u8eat, Kammarherre.
291 Herr De 6eer, fullmägtig Herr 6)UIer^
ram, Larl ^6oll, Kammar-Junkare.
447 Herr VViublaU, Larl, Ofwerste-Lieutenant.
792 Herr Lagerhielm, Ucurik ^okan, Lagman.
1662 Herr d4orcIenlelt,ko'uan dliclaa, Lieutenant.
Lill ökt särstilta Utstottet:
Efter Herr I>r8meäer>, sacol,, Brukspatron.
N:o 1040 Herr lersmclleu, krellric, vice President.
Upplästes och godkändes den af EppeditionsUtffottet
inlemnade adre§ till Kongl. Maj:t
hwilken Riksens Ständers stora Deputation
skulle äga att till Hans Maj:t i underdånighet
öfwerlcmna.
Föredrogs ett ifrän Constitutions-Utskottet
inkommit Memorial af den 8we Dennes, in
nefat
-
Den 9 Augusti.
uefattanve det utlåtande öfwer Riksens Mänders
Justitia Ombudsmans Friherre
Usims hemställan, rörande orten för dest embetes
Utöfning da Riksens Ständer annorstädes än
i Hufwudstaden församlade äro, att Utffottet,
wid jemförelse af denna fräga med den lZ:de
§ i JustitlD-OmbUdsmanNcns Jnstruetion, och
dä i följe deraf Riksens Ständers JustitiX-Ombudsman,
dä han pä resor stadd är, icke dest
mindre sitt embete utön v ar, för sin del ej funnit
för honom nägot binder att såsom wistande
ä den ort der Riksens Ständer sammankomm t,
äfwen sjelf stna till embetet hörande göromål
bestrida, heldst hans begagnande af sin Riksdagsmanna-rättej,
dä han sädant sjelf icke yrkar,
kan anses bland de laga förfall, wid hwilka
suppleanten börembetsförwaltningen tillträda,
Lades pä bordet,
Hert sernskölä^ stobLNz uppläste till
Drotocollet följande:
Dä hwarje redlig mans pligt är, att enligt
sin öfwertygelse fritt yttra silla tankar uti
allt, som kan i ringaste matto gagna och tjena
Fäderneslandet, utbeder jag mig fä följande
inför Herr Baron och Landt-Marskalken samt
Höglostige Ridderskapet och Adeln ödmjukast underställa.
Under sista Pommerska fälttäget inrättades
Fält-Artilleriet äkande maner. Det har
sedermera bibehällits i samma beredskap, och
troligen kommer det hädanefter att blifwa derwid
sä framt ej nägon Förslagsmakare skulle
proponera att det förändrades till ridande, hwilket
jag för min del finner onödigt och för kost
-
Den 9 Augusti.
adens stull aldeles olämpeligt; deremost har
jag funnit, och finner att, för att befordra ätande
Artilleriet till den möjeligaste höjd af fullkomlighet
hwartill det lätt kan komma, fordras
ett nödwändigt medel dertill, och det är hästar
- huru manga till antalet warit Kongl. Götha
och Wendes Artillerie-Regementer anst agne
wet jag ej med wisihet —meri snart ett är har
Kongl." Swea Artillerie Regementet uti Stockholm
haft M stpckcn, med detta ringa antal har
Regementet stolat exerceras sä rväl uti Ridkonsten,
som uti sättet med äkande Artillerie —
beklageligen öar Regementet mycket vacancer och
destutonckstarka commenderingar hwilket ansenligen
minffat antalet af 1000 mar: med Befäl
inberäknadt ungefärligen som utgör Regementets
hela styrka, till boo hwilka i är stolat i
ofwanbestrifne delar öfwas. — För Eder mine
Herrar som warit och ännu ären militairer lärer
det säkert fatta fig mycket lätt, att inse
orimligheten uti detta stätt, att stapa ett dugligt
och öfwat Fält-Artitterie — jag tilltror mig
ock med all säkerhet kunna förwifta Herr Baron
och Landt-Marskalken samt Högloft. Ridderstapet
och Adeln att pä dylikt fortfarande wis underställer
Staten Zo hästar nästan utan ändamäl.
Det har warit omöjeligt för mig kunna
dölja detta yttrande af min öfvertygelse, äfwensom
att jag ffulle anse det oförlåtligt försumma
iaattagandet af detta tillfälle dä Riksens
Högloft. Ständer äro församlade, utan art ej
yppa min enda förmodan wara den, att härvida
Swensta Artilleriet stall bibehälla sitt' frän
längre tider förwärfwade anseende jemförelse
-
wis mot andra Staters Fält-Artillerier, samt
Kronan och Staten äga rätt att fordra tillbörligt
stöd af detta wapen, sä mäste medlen lämpas
derefter, och såsom Hufvudsakligen bidragande
till ändamälets tvinnande, tror jag, att
100 hästar böra bestäs och tilldelas hwarje Artilleris-Regemente.
Men ffulleStaten ej kunna åstadkomma detta
offer, san i sin mohn, till sjelfstäudiqhetenö
dervarande, efter min tanke fordras, sä mäste
ätminstone 60 pä hwarje Regemente kunna bewiljas,
^ under detta antalet wore det ett alldeles
onödigt öfwcrflöd att belasta Staten med
uppköp och underhäll af nägon enda häst i detta
afseende.
Jag wägar hoppas, äfwen som jag derom
ödmjukast anhäller, att'Högwälborue Herr Baron
och Landt-Marskalken samt Högloft. Ridderskapet
och Adeln med graeieust Lfwerseende
och förbigäende af den ofullkomlighet hwarmed
detta ämne af mig blifvit framställ — täcktes
skänka detsamma en blick af uppmärksamhet, och
i händelse det winner bifall, det dä mätte sä
wäl med öfrige Respect-ve M?dständen communiccras,
som tttl wederbörligt Utskott remitteras.
Ladcs pä bordet.
Justerades Pleni-Protocollerne för den
4:de och 6:te dennes.
Derefter werkställdes den förledne gärdag
uppstjutne lottningen till Bänkman för den 3 usta
bänk-afdelningen, hwarmedelst Herr ttoos, Oustrck,
blef Bänkman.
^err Laron och Landt-Marskalken tillkännagaf
att ibland de Personer som till Utstött
-
Den 9 Augusti.
stotts-Ledamöter blifwit utwalda, more äfwen
en Elector Herr dcorll-nwlc, j hivars ställe,
enär befattningarne af Elector och Utstotts-Ledamot
icke singe sta tillsammans, Herrar Bänks
män borde till wal af en annan Elector sam?
manträda.
Upplästes ätstillige Protocolls-Utdrag, frän
de andre Respective Ständen, af följande innehäll,
nämligen: frän Borgare-Ständet ett af
den 4 Augusti med bifall till den af Ridderstapct
och Adeln föreflagne stora Deputation till
beklagande af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
frånfälle; ett af samma dato, med bifall
till sättande af ett särstildt Utstött tillöfwersecnde
af 8:de f. i Banco-Utskottets Jnstruetion,.
med det förbehäll och tillägg Rrdderstapet och
Adeln harwid gjordt; frän Preste-Ständet ett
af den 6 Augusti med instämmande i sistnämns
de förbehäll och tillägg; frän Borgare-Stärudet
ett af den 7 Augusti med bifall att den stora
Dcputationcn äfwen mätte frambära- Riks
sensStäuders underdäniga tacksägelse för Kongl.
Majus wisa anstalter till allmänna lugnets bis
bl balkande samt Riksdagens flyttande; frän
Preste-Ständet ett af den 6 Augusti af samma
innehall; frän samma Ständ ett af den 6 Augusti,
innefattande Remisi titt Stats-Utstottet
af Kongl. Majus nädiga Proposition angäende
Statswerkets tillständ och behof; till Lagutskottet
af Riksens Ständers Jusiitise-Ombudsmar
s Riksdags-Berottelsc; och till Constitutiors-Utstottet,
af Justitia-Ombudsmannens
förfrågan cm desi wistelse-ort dä Riksdag annorstädes
än i Hufwudstaden inträffar; samt
Den 9 Augusti.
frän Borgare-Scändet af den 7.de, och frän
Bonde-Ständet af den 8:de Augusti, af lika
innehäll med det nytznämnde.
Sedan Herr Baron och Landt-Marskalken
underrättat Ridderffapet och Adeln att Kongl.
Maj:t behagade nästa Mändag föremiddagen
emottaga Riksens Ständers stora Deputation,
ätffiljdes Höglofiige Ridderffapet och Adeln kl.
klenum klockan 11 föremiddagen.
Anmältes och infördes en Deputation frän
det Hedcrwärda Bonde-Ständet, hwilkensOrdförande,
Riksdagsmannen tVe88inl-medförde och
uppläste ett Protocolls-Utdrag af förlednc gärdag,
hvarigenom de öfrige Ständen inbjödos,
att förena stg i det beslut, Bonde-Ständet till
möjeligaste förkortande af denna Urtima Riksdag,
fattat, nemligen: att alla wid nytz hällne
Riksdagen, upptagne, behandlade, utredde och
till nästa Riksdag uppffjutne frägor, i hwad
ämne som häldst, icke ä denna Riksdag mätte widröras,
utan än ytterligare, pä sätt redan dä
ffedt, och med i allt förbehällen öppen talan,
uppskjutas till nästkommande Riksdag, att dä
först pröfwas, och att, med anledning ak 36 H
i Riksdags-Ordningen, ett särfflldt Uiffott af
z-.ne Ledamöter frän hwatje Ständ sättes, till
hvilket denna allmänna fräga, efter hwad 56
§. i Regerings-Formen föreffrifwer, mä kunna
remitteras.
en hvart till 2.
ln lläem krotocoUi
A.. 6. 8ilkver5toIpe.
Lördagen den n Augusti.
Den 11 Augustt.
Tal, yrkade derjemte Riksdagsmannen
VVeLLiri^ synnerligen pä Bonde-Ståndets
Ledamöters behof och önskan, att ffillda
frän stna hem, under början af den för landet
angelägna bergningstiden, åtminstone komma
i belägenhet, att fa öswerwara Bergningens
flut.
Sedan Dcputationen afträdt, yttrade sig
Baron och Landt-Marskalken, att det
wisterligen were Ridderffapets och Adelns ostriL'ga
rätt, att säta detta mäl hwila pä bordet,
men hemställde om Ridderffapet sch Adeln ^ ej
flulle anse med det allmännas, och sin egen önskan
enligare, att ät detsamma genast lemna
någon ätgärd?
Grefwe lVlöi-ner, ^clolpb Loran, förmälte
sig med tillfredsställelse och högaktning hafwa
afhört de tänkesätt, af patriotism och sorgfäU
lighet för medbröders wal, ^om i Bonde-Ständets
Protokolls-Utdrag, och Deputatwnens Ord^
förandes Tal, warit uttryckta. Han trodde gtt
r en tid, sadan som denna, dä Fäderneslandet
unker wista synpunkter kunde anses swäfwa i
en cwist belägenhet, det torde wara af wigt,
att Riksens Ständer pä ett friwilligt sätt inffränkte
antalet af föremålen för sina bandlägg
uingar, wid detta Riksmöte. Han finge pä sädan
grund hemställa, att Ridderffapet och Adeln
mätte behaga lemna sitt bifall till den af Bondeståndet
gjorda Proposition. Men tillika utbad
han sig fä yppa den önskan, att i allmänhet,
sä sparsamt, som möjligt wore, och icke utan
för tydligen wigtiga orsaker, nya frägor mätte
i Riks-Ständen, under detta Riksmöte, blifl
rwa
Den 11 Augusti.
wa till afgörande framställda. Detta äsyftade
han mätte yttras fasom en önskan, wisierligen
icke såsom ett beslut; och detta sä mycket häldre,
som en sädan önskan fullkomligen instämde
i esprit'n af Bonde-SLändets proposition.
För öfrigt skulle Herr Grefwen bäldst
hafva önskat, att detta mäl kunnat afgöras utan
- remisi; men dä Bonde-Ständet yttrat sin åstundan
derom, wille han ej densamma afstyrka ,
utan begärde blott uti Protokolls-Utdraget som
torde komma att innefatta Ridderstapets och
Adelns bifall, tilläggningen af den önskan, att
ej nägra nya motioner utan yttersta nödvändighet
mätte wäckas.
>^err Baron oclr L.andk-M<rrskalk>m gjorde
Proposition till bifall ä Bonde-Ständets
framställning, med den tilläggning Herr Grefwe
lVlörner föreslagit.
Beswarades med ett starkt Ja.
Friherre kttsnnerbeim, Lars yt
trade
sig, att dä detta beslut innefattade , att
detta mäl ej skulle tillhöra nägot as de förut r
Grundlagarne föreskrifne Utskott, ibland hwilka
Constitutions-Utskottet skutte haswa synts det
lämpeligaste, att dermed taga befattning, wille
han föreslä, om ej till inskränkning i antalet
af Utskott, detta mäl kunde hänwisas till det
redan förordnade Utskottet, till öfverseende af
Jnstructionen för Banco-Utskottet.
Friherre Letterström, j acob, kunde för sin
del ej häruti instämma, emedan Riksdags-Ordningen
stadgade att ett nytt Utstött ägde att
befatta sig blott med det särskildta mäl, för
hwil
-
Den ri Augusti.
hwilket det blifwit förordnadt. Om Electorerne
ansäge tjenligt, att till det nu föreflagna
nya Utffott wälja samma Ledamöter, som i det
redan förordnade, beredde sädant utan twifwel
af dem; men att remittera ett nytt mål till ett
Utffott, tillsatt för ett annat, ansäge han icke
behörigt.
Herr Baron ock Lmndt-Marsk-Uken gjorde
proposition till utwäljande af ett särskildt
Utffott, som ägde att titt Riksens Ständer inkomma
med utlåtande öfwer frägan om de förut
uppffutne måls ytterligare hwilande till nästa
Riksdag.
^ Bifölls.
Öppnades Herrar Bänkmännens Lista till
wal af en Elector i Herr d-lorclenWUs ställe, och
befanns dertill utsedd N:o 456 Herr Aminoff,
hollan Lgbriel, General-Adjutant och Ofwerste.
Herr Landt-Marffalken erindrade om hwad
han redan i sista plenum tillkännagifwit, att
Hans Maj:t, nästkommande Mandag den 1Z
Augusti, täcktes emottaga Riksens "Ständers
stora Deputation. Hwr Landt-Marffalken wille
nu allenast nämna, att fräqa uppstått om
antalet, af Ridderffapcts och Adelns Deputerade
härtill.^ Tillförene hade Ridderffapet och
Adeln, till sadana Deputationer, lemnab ett antal
af Ledamöter, dubbelt emot hwardera af de
andra Ständens, Men dä härem ej nägot i
Riksdags-Ordningen eller Riddarhus-Ordningen
funnes föreffriswit, och dä deremot more i
bägge stadgadt, att Ridderffapet och Adeln skulle
till Utskotten lemna ett antal lika med bwardera
af de andra Ständens, more ätffillige af
den
Den 11 Augusti.
den kanka,att antalet i de gemensamma Deputationerna
äfwen borde wara lika. Herr Baron
och Landt-Marskalken bcmställde nu denna fråga
till Ridderffapets och Adelns egen pröfning
och afgörande.
Efter någon stunds tystnad yttrade sig ätstillige
pä en gäng, att likhet i princip för Utstött
och Deputationer syntes böra iagttagas.
Herr Saron och Landt-Marskalken gjorde
i enlighet härmed proposition, och att salunda
Ridderstapet och Adeln, till de gemensamma
Deputationerna, lemna jemt lika manga Ledamöter,
som de öfrige Ständen, hwurt för slg, lemna.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo, Eonstitutions-Utstottets,
den 9 dennes, pä bordet laade Memorial, innefattande
tillstyrkande ä Riksens Ständers Justitia-Ombudsmans
gjorde hemställan, att han
mätte anses behörigen kunna ä annan ort än
r Hufwudstaden sitt Embete utöfwa, enär Riksdag
ä annan ort inträffar; hwilket tillstyrkande,
sedan derjemte blifwit uppläst Bonde-Ständets
Protocolls-Utdrag af den 10 Augusti, innehällande
bifall tillUtstottets Memorial, blefuppä
gjord proposition, af Ridderstapet och
Adeln godkändt-o
Föredrogs ä nyo Herr sernskölllg i sista
plenum pä bordet lagde Dictämen, rörande tillökning
af hästar för Artilleri-Regementerne.
Grefwe Uövven hjelm, L^rt Fxel, yttrade
sig, att dä detta mål synbarligen agde närmaste
gemenstav med bwad Regeringsformen kallar
commando-mäl,. hwilka tillhöra Kongl.
Majus egen dicision, trodde han detsamma ur
det
-
Detta stät, wara af beskaffenhet, att ej kunna
af Ridderskapet och Adeln upptagas, och ansä.
qe Herr Grefwerr sä mycket mindre sr äg an om
hästarnos antal bero af Riksens Ständers pröfning,
ssm det wore ostridigt, att Kongl. Maj:t
ägde rättighet afgöra den bufwudsakliga prellminaire-fräga,
öm ett åkande Artilleri wore
behöfligt, eller ej. Efter Herr Grefwens tanka
wore det altja ej till Riksens Ständer, utan i
söreffrifwen Ordning till Konungen, som Herr
sernsixöiä borde med denna sin erinran wända
sig.
Herr Baron ock Lande-Marskalken hemställde
i anledning häraf, att denna fräga icke
mätte af Ridderffapet och Adeln aftagas, utan
Herr fernsköia äga, om bonom godt syntes,
att densamma hos Kongl. Majit i underdänighet
anmäla.
Bifölls.
Upplästes och lades till Handlingarne Bonde-Ständets
Protocolls-Utdrag af den 9 dennes,
af runehäll, att Ständet till ConstitutionsUtskottet
remitteradt frägan om wid tillkommande
Riksdagsmanna-wal borde fä röstas pä Riksens
Ständers Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret,
samt till Banco- och Statsutskotten,
frägan, huru enär af Banco-Fullmägtige
twänne, och alla tre fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
såsom händelsen för det närwarande
wore, blifwit walde till Riksdagsmän,
samt af Banco-Fullmägtige Dars' Olsson af
Konungen förordnad Taleman, och Da
nielsson,
äfwensom af Riksgälds-Contoirets
Fullmägtige. Vice Talemannen ^näers kansson
Den 11 Augusti. MMZt
och liric Ericsson sig här ittfUNNit,
mell l-jäkan ?eNr88on afbidade Ständets förordnande,
om han borde i Stockholm förblifwa,
eller agde sig bär infinna, de ärender som
utgjorde ämnet för bemälte Fullmägtiges befattning
i Banken och Riksgälds-Contoiret, ma
lämpeligast kunna wärdas, utan hinder af Fullmägtiges
begagnade Riksdagsmanna-rätt.
Herr Laron oct) Lairöt-Marskalken anmälte,
huruledes genom misitag wid uträkningen
öfwer de Ledamöter, som borde tillhöra
hwarje sä kallad bänk-afdelning händt, att 4r:sta
afdelningen uti Herr Ingelot? Person erhällit
en Bänkman, som i anseende titt sin nummer
pä Riddarhuset tillhörde en annan afdelning;
hemställandes om icke detta misitag, som härrörde
af owana wid en, under denna Riksdag,
för första gängen anwänd inrättning, borde genom
ett nytt wal rättas, och förefläendes att
4i:sta afdelningen, sä wida alla Ledamöter af
densamma wörö närwarande, mätte genast detta
nya wal företaga.
Men som en Ledamot af denna afdelning,
fattades,skulle walettill nästa plenum uppskjutas.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Prötocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 11 Augusti i8iv.
S. D. Beflöt Högloflige Ridderskapet och
Adeln, att till alla delar instämma i det beslut,
hwarf det Hederwärda Bonde-Ständer inbjudit
de öfrige Respective Ständen att sig förena,
att med willkor af alla Med-Ständens bifall,
och Riksens Ständers i allt öfrigt förbe:
häll
-
Den 11 Augusti.
källna motions-rätt, alla wid nyst hallna Riksdag
upptagna, behandlade, utredde, och till
nasta Riksdag uppstjutne frägor, i hwad ämne
fory häldst, icke ä denna Riksdag mä widröras,
utan än ytterligare, pä sätt dä stedt,
och med i allt förbehållen öppen talan, uppstjutas
till nästkommande Riksdag, att da först
pröfwas; samt att, med anledning af M § i
Riksdags Ordningen, ett särskildt Utstött af
Trenne Ledamöter af hwarje Ständ mä fattastill
hwilket denna allmänna fräga, efter hwad
66 - i Regerings-Formen förestrifwer, mä
kunna remitteras: och wille Högloft. Ridderstas
pet och Adeln, endast såsom en dest enstildta
önstan tillägga, att till befordrande af denna
Urtima Riksdags snara afftutande, wid dens
samma inga nya motioner, utan fä wida de
anses af yttersta nödwändighet, mätte göras.
S. D, Biföll Högloft. Ridderstapet och
Adeln Constitutions-Utstottets den tz sistledne
pä bordet laggda utlätande af den 8 Augusti,
rörande Justitia-Ombudsmannens m. m. Friherre
lVkLnnerKeims förfrägan, huruwida han,
enär Riksdagen ifrän Hufwudstaden blifwit
flyttad, dä han, säsom sin ätts hufwudman
wid densamma sig infunnit derstädes, oagtadt
Jnstructiottens inNehäll, att hans wistelse-ort
bör wara Hufwudstaden, kan sitt Embete säsom
Justitia-Ombudsman utöfwa.
Derefter Uppropades och afgick under anförande
af Grefwe t^övvenIUetm, Usrt
en DevutatioN som stulle till de andre Respcetive
Ständen framföra dede Ridderstapets och
Adelns beftut.
Den 1Z Augusit
^err Baron och Lan^t-Marskalken tillkännagaf,
att Riddarhus-Utskottet anmält alla
wederbörliga prestanda, till Jntroductions minnande
wara fullgjorda för Lagmannen kvants
st klinteberg, hwilken genom nädigt Diplome
af den 29 Juni: nästlidet är, blifwit under sine
bröders adeliga Nummer 2188 adopterad;
och proponerade i anledning häraf, att Jntroduction
pä Riddarhuset mätte honom bewiljas.
Vifölls.
Justerades kleni-Protocollet för den
i denna mänad; hwarefter
Ridderffapets och Adelns afsönde Deputation
äterkcm, och Grefwe Uövvenbjelm redogjorde
för den hollon, uppdragne bestickning.
Ridderstapet och Adeln ätstiljdes kl. ^ k
in lläem krotocolli
6. Lilkverstolge.
Mändagen den iz Augusti.
klenum kl. 10 f. M.
Öppnades Herrar Electorernas Lista till
wal af Ledamöter i det särskildta Utstött, som
äger att yttra sig öfwer den, af Hederwärda
Bonde-Ständetwäckta fräga, rörande uppstofmed
profningen af de frän sistledneRiksdag hwilande
mäl,och befullnos härtill wara walde följande:
N:o 57 Grefwe ö»pen8. Fullm. Grefwe körner,
^äoipk (-öran. Kammarherre, R.N.O.
1Z!Z Herr Ueztonstolpe, Lamuel ^ONLS,
Häradshöfding.
-—220^ Herr 6aknafLoIguboun, Larl pontus,
Ofwerste, R. S. O. Ser
tZ Augustt.
Sedan Ridderffapet och Adeln uppä Herr
Baron och Landt-Marskalkens anmodan, intagit
rvänstra sidan af Salen, för att a den högra
lemna plats ät de Ledamöter af de öfrige
Respective Stånden, 24 af hwartdera, hwilka
skulle, jemte ett lika antal af Ridderffapet och
Adeln, utgöra den stora Deputationcn till Häns
Majit, ankommv smäningom Herrar Talemannen,
och bemälte Standens Deputerade, hwarefterDcputationen,
under Herr Landt-Marskalkens
anförande, afgeck kl. half till 11 till det
Kongl. Slottet, och Grefwe duraer, Fullmägtig
Friherre Lron8t?ät, ^acob, emottog, under
Herr Landt-Marskalkens fränwaro, klubban.
Upplästes twänne Protocolls-Utdrag frän
det Wällofl. Borgare-Ståndet, af den 11 i denna
manad, innes ällande det ena, att BorgareStåndet
till ett särskildt Utskott hänwist den
af Bonde-Ständet wäckta frägan om uppskjutande
med pröfningen af de ämnen, som ifrän
nyst hällne Riksdag blifwit till den nästkommande
hänfkjutne; det andra, Borgare-Ståndets
bifall till Constitutions Utffottets yttrande
öfwer Riksens Ständers Justitia-Ombudsmans
förfrågan om desi wistelseort, da Riksdag
annorstädes än i Hufwudstaden hålles.
Lades till Handlingarne.
Upplästes ett Memorial af den 11 dennes,
inlemnadt fran det Utskott, ät hwilket blifwit
uppdragit att utmäta sig rörande förändringen
af 8 ^ uti Banco-Utskottets Jnstruction, och
i bwilket Memorial, jemte anförande af skälen
till denna Utffottets t llstprkte förändring, förslaget
härtill salunda war framstäldt: Dä Kongl.
Majit
DeN 13 Augusti. 6Z
Maj:t i Räder för godt finner, att Banco-Utskottet
nägon Proposition meddela rörande sädana
mål, som hemliga hällas böra, och Utskottet
ej skulle finna sig förut genom denna
Jnstruction berättigad!, att dcn med Riksens
Ständers rätt afgöra; äligge det Utfiottet, att
sedan Banco-Fullmagtige blifwit hörde, i allmänna
ordalag, och utan hemlighetens uppdagande,
Riksens Ständer om den erhällna Propositionen
underrätta, för att wid hwart och
ett sädant fall, särffildt begära Riksens Ständers
tittftänd, att med deras rätt förordna om
de ämnen, som i Kongl. Majtts Proposition
innefattas.
Lades pä Bordet.
Justerades ?leni-Protccollet för den9 Au,
gusti; hwareftcr Herr Baron och Landt-Marskalken,
samt Ledamöterna af den stora Deputationen
äterkommo, och Herr Landt-Marskalken
tillträdde äter klubban.
Sluteligen förrättades för den 4i:sta Bänkafdelningen
wal till Bänkman, hwartill Herr
von Losinen, Larl, Major, befanns hafwn
blifwit genom flesta rösterne utsedd.
Ridderffapet och Adeln ätffiljdes klockan
half till 12. in k-lem krotocolll
O. Silfverstolpe.
Lördagen den 18 Augusti.
Llenuln kl. half 1 f. M.
^err Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf.
det han. i anseende till RiddarbusFiscalen
Kammar-Junkaren l^lkenberZ päksmRidd.
och Ad. pcor. Vl.o 9/10. mm
66^" Den 18 Augusti.
men sjukdom, förordnat en af Riddarhusets Extra-Cancellister
Rector 6. Liltverscolpo att
Fiscalstjensten under detta plenum förrätta.
Herr Landt-Mar falken anmälte att eN
af Electcrerne, Friherre De 6eer, Li>rl, af det
angenäma skälet att inträda i ägtenstap, hwilket
Hoal! fl. Ridderstapet och Adeln säkert godkände/nöd^akades
frän Riksdagen bortresa, i
anledning hwaraf Herrar Bänkmännen anmodades
att en annan Electcr i hans ställe utse.
Likaledes tillkännagaf Herr Baron och LandtLNarsialkcn
att en Ledamot i Stats-Utskottet,
Friherre Legerström, lillgott, samt en Ledamot
i Banco-Utskottet, Friherre Legerström, 6u«tLt
Lior, skulle skyndsamt i Konungens ärenden
lbcrtresa, hwarföre Herrar Elcctorerna ägde att
Leras rum i berörde Utstött besätta.
Upplästes ett Memorial af denna dag inkommit
frän det till prösningen af frägan om
Le sedan sistledne Riksdag bwilande mäls uppskjutande
till den nästa, tillförordnade Utstött
och innefattande uppä anförde stäk, hwilka af
sjelfwa betänkandet som i bihanget till StänLens
Protccoller finnes intagit, de hufwudsakliHa
urlätanden att de hwilande oeconcmista mäl
more i fin nalur af bestaffenf-et att icke wid
Lenna Riksdag upptagas till pröfning; att de
bwilande grundlagsfrägcrna icke ännu hunnit
blifwa nog allmänt kända eller i allmänna omdömet
noa mognade för att päkalla pröfning och
afgörande wid denna Riksdag; samt att i anseende
till frägan cm ett sparsamt anwändanLe
af motions-rätten kunde Ittstottet ej tillstyrka
mer, än en allmän önskan, tjenande snara
-
Den 18 Augusti.
re till cinwisniNg än till föreffrift, och i anseende
till hwilkende RespectiveRiksständen ffulle
sig särskildt förbebälla pköfningsrätten af de
nial, som kunna anses wara af yttersta nödwändighet.
Lades pä bordet.
AnMältes, emottogs och infördes pä wans
ligt sätt. Hof-Canzleren och Riddaren af Nordstjerne-Orden,
Friherre Ou8tat sk Wetterstectt^
hwilken för Ridderffapet och Adeln Uppläste Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition till Riksens ständer
rörande wal af ,en efterträdare till Sweriges
Krona, gifwen Orebro Slott den 18 Augustt
1810; Hwaruti Hans Maju till Swea Rikes
Kron-Prins och Kongl. Majus Efterträdare pä
den Kongl.SwenffaThronen förestär Hans Furstliga
Höghet^ollan Laptj8t^uliu8 UsrnLllotte, Furste
af Ponte-Corvo, Under wilkor och förbehäll
att nämde Prins, i händelse han till Thronföljare
af Riksens Ständer wäljes, mä, innan
sin ankomst pä Swenff botten- redan hafwä antagit
den rena Evangeliska läraN, och att han
dä undertecknar en lika sörfäkran font den Rikets
Ständer för högsalig Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen upprättade.
Sedan Herr Baron och Landt-Marskalken
anmodat Hof-Canzleren att för Hans Maj:L
frambära Ridderstapet och Adelns underdäniga
wördnad saint beredwilligbet att dest Nädiga
Proposition under öfwerwagaNde täga, aftradde
Hof-Canzleren, Utbeledsagad lika söm wid ankomsten.
° -
Derefter upplästes Protocollet hällit inför
Konungen i Stats-Rädet denna dag, inNefat*
*
Den 18 Augusti.
tande Stats.Rädets enhälliga underdäniga tillsiyrkande
till berörde Kongl. Pr position.
^err Baron och Lardr-Ma'ff ken yttrade
sig därefter: Det wigtiga ämne K^nun§en
i Nädcr framstäldt, bär i afseende pä den
större eller mindre medverkan lagarne lenarat
mig till ärendcrnas fortgång?, försatt mig r
werkelig förlägenhet. Nena sidan är jaa sorgfällig
att lwaffoch en af Ridderffapet och Adelns
Ledamöter matte äga tid och rådrum att bereda,
stadga och yttra sitt omdöme i ett sä wigtigt
mäff, ock ä den andra tala för Desi skyndsamma
afgörande alla de wigtiga ff> l som i dödligheten
kunna företes, den pakallas denna skyndsamhet
af Fäderneslandets bcbof af säkerhet
och lugn, af Konungens enffilta önskningar
hwars lefnad icke mera förkäkras af ungdomens
rch hälsans krafter, och som förtjenar alla att
röna bewiö af Nationens tacksamhet för sin
sinnesstyrka, jag will säga för sin dygd, ty sä
ber den benämnas denna försakelse med hwicken
menniffan för stora och nyttiga ändamål
uppoffrar allt hwad som är benne enskilt behagligt
och kärt. Den päkallas för tryggheten
äf alla enffilta och allmänna företag, och af
aktningen för hwar rättsinnig, fridälskande och
nyttig Medborgare som åtminstone ett ögonblick
behöfwer afwända sina sergeliga blickar
frän deus mörka framtid som hotar chans Fädernesland.
Jag skulle derföre hemställa om
icke Ridderffapet och Adeln i morgon wille utwälja
den Nämnd Riksdags. Ordningen föreffrifwer,
men manga af wära medbroder,äro franwarande,
jag bekänner att'jag är öm om de
-
Dm 18 Augusti. 69
ras rätt och föreflär säledes om icke Ridderffapet
och Adeta täckes gilla att Kongl. Maj:ts
nadiaa Proposition hwilar pä bordet öfwer
morgondagen, att Mända ^en bestämmes titt
nyväljande af berörde Nämnd och att Tronföljare-wa.
et ofelbart werkställes nästa Tisdag.
Sedan Herr Baron och Landt-Marffalken
häruppä urvik st de 2-.ne« första puncrcrne af
6r:sta §. i Riksdags. Ordningen, hemställde han
om icke Ridderffapet och Adeln, för att med
skyndsamhet gä Kongl. Majtts w^lwiljande
afsigtcr och Nationens längtan till mötes, skulle
behaga sjelfwe besluta och derjemte inbjuda sine
Respective Med-Ständcr, att till utwäljande
af den i berörde §. föreffrifne Nämnd utsätta
nästkommande Mändag, och dagen derpä öfwer
Kongl. Majtts Nädiga Proposition rädflä och
besluta.
Denna Proposition blef med ett starkt Ja
beswarad.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemställde
widare om, enligt hwad någre Ledamöter
till Herr Landt-Marffalken önffningswis yttrat,
Ridderffapet och Adeln skulle änke nödigt
att utwälja nägra fä suppleanter, för att, i
händelse en eller annan till Nämnden wald Ledamot
befunnes hafwa laga förfall att sig i -ensamma
ej infinna, likafullt^ kunna densamma
wid sitt rätta antal af 16'Personer bibehälla.
Bifölls;
och dä Herr Landt-Marffalken ytterligare utbad
sig blifwa underrättad huru mänga suppleanter
Ridderffapet och Adeln ästundade wäija, yttrades
af somlige antalet twä, af andra fyra, hwil.
ket
79 Den 18 Augusti.
ket sednare antal efter gjord Proposition, af
Rihdiskapet och Adeln bestämdes.
Upplästes ett Memorial frän Stats-Utskottet
af den 17 dennes, innefattande Mffottets
yttrande öfwer den till detsamma frän det Hederwärda
Bonde-Ständet genom Protocolls-Utdrag,
af den 9 Augusti remitterade fräga: huru
de ärender som utgöra ämnet för fullmägtiges
i Riksgälds-Contoiret befattning mä lämpetigast
kunna wärdas utan hinder af fullmägtiges
begagnade Riksdagsmanna-rätt: anseendes
Stats-Utskottet den för hand warande händelsen,
att alla det Hedcrwärda Bonde-Ständets
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret äro säsom
Riksdagsmän till Riksdagen kallade, för sin
del wara af lika beskaffenhet med den, som
förutses f 14 §. w Art. af Reglementet för
Riksgälds-Contoiret, hwarest stadgas, att
enär samtelige Fullmägtige för ett wisit Ständ
ä en och samma gäng äro dels bortreste och
dels af sjukdom hindrade, mä, derest ärendina
icke tala uppskof, det wara de öfrige Fullmägtige
tillätit att dem afgöra, och pä sadan
grund Riksgälds-Contoirsärendernas gäng icke
genom den nu inträffade fränwaro af Bonde-Ständets
fullmägtige, böra hindras. Hwilken
uttväg äter ma wara lämxeligast till förebyggande
gf de hinder i göromälen, som wid
Riksgälds-Verkets styrelse kunna uppsta i händelse
förfall kland de öfrige Standens fullmägtige
inträffar, aiffi ^ Utskottet tillböra det Hediwarda
Bonhe-Ständets eget bepröfwande,
säsom ett desi Oeconomicum enligt 69 i Riksdags-Ordningen.
Detta Memorial lades pä bordet. Upp
-
Den 18 Augusti. 7t
Upplästes ett Protocolls-Utdrag af den 9
Augusti frän det Högwördige Preste-SLändet
af innehåll: att sedan Stats-Utskottet genom
Prottcolls-Utdrag af den 7 näst föregäende förklarat
sig icke finna något hmder för härvarande
Fullmägtiges uti Rcksgälds Contoiretättrre
a till Stockholm, och da den uti Preste-Scändets
Protecolls-Utdrag af den 1 Augusti emförmälte
berättelse om Riksgälds-Werkets tillstånd
och förwaltninq nu,mera hitkommit, anser
Preste-Ständet sig böra tilläta sin härvarande
fullmägtig i Riksgälds-Contoiret, Kyrkoherden
att till Stockholm äterresa.
Likaledes ett Pre tocslls-Utdrag af den n
Augusti, innefattande Preste-Ståndets bifall till
Constitutions-Utskottets utlåtande angäende Justitia-Ombudsmannens
wistelse-ort, dä Riksdag
annorstädes än i Hufwudstadcn hälles; samt
Ett dito af samma dag lwarigenom Preste-Ständet
kungör sitt bifall till den af Bonde-Ständet
wäckta fräaa rörande de frän sist
bällne Riksdag uppffjuine ämnens hwilande till
nästa Riksdag.
Detza Irenne Protocolls-Utdrag ladcs till
Handlingarne.
Föredrogs ett Memorial frän ExpeditionsUtffoltet
af denna dag, innefattande Utskottets
anhällan, att i afseende pä utgifwandet, enligt
89 tz. i Riksdags-Ordningen, af de handungar
som utgöra bihanget till samtelige Riks-Sländens
Protocoller, dels alla Ständens ProtecollsUtdrag
mätte Utffottet meddelas, dels alla Utstött
mätte anmodas att i god tid till Expeditions
-
72 Den 18 Augustt.
tions-Utskottet, insända afffrifter af sina betänkanden
och förklaringar.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Prokocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 18 Augusti 1810.
S. D. Efter afhörande af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition rörande wal af en Efterträdare
till Sweriges Krona; och för att med
skyndsamhet gä Kongl. Masits wälwiljande afsigter
och Nationens längtan till mötes, besict
Högloft. Ridderffapet och Adeln för egen del,
och wille derjemte sine Respectivc Med-Ständer
wänligen inbjuda, att till utwäljande af den uti
ti i Riksdags-Ordningen föreffrifne Nämnd
utsätta nästkommande Mändag den M Augusti,
och den nästföljande dagen till öfwerwägande
och beslut öfwer berörde Hans Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition. Or supra.
Härefter uppropades och afgeck under anförande
af Grefwe thorner,Loran, en Deputation,
sorn skulle till de öfrige Ständen medföra
det i nu justerade Drotöcolls-Utdrag innefattade
beslut.
Företogs till afgörande det till öfwerseende
af Banco-Utskottets Jnstruction förordnade
Utstötts den iz dennes pä bordet lagda Memorial,
innefattande förslag till en np §. i berörde
Jnstruction, i stället för den 8'-de, hwilken
olämpelig befunnits.
Uppä gjord Proposition af Herr Baron och
Landl-Marstalkenblefdelta förslag bifallit;och
dä
Den 18 Augusti. 73
dä Ridderstapet och Adeln redan förut ej funnit
näqon ändring i de öfriga tz.s. af nöden,
skulle Expeditions-Utskottet anmodas att, med en
fullständig redaction af berörde Jnstruction till
Riksens Ständer inkomma.
Justeradesklem-Protocollerne för den 11
och iZ dennes.
Herr ^tonx^omeiie, ksbisn, hade inlemnat
ett Dictamen, hwilket upplästes sä lydande:
Med det ansenliga Spannemäls-förräd,
som nu i snart sagt hwarje Jordägares bod är
inneliggande, och 'med den glada utsigt Lill en
kärlig fförd, som i de flesta Prov meer sig befinner:
Frägas om nu ej rätta stunden är inne,
att förekomma all Utländsk Spannemäls-införsel
medelst en till flere hundrade procent förökad
tull, pä det, att den inhämska Säden mätte
kunna hällas i nägorlunda pris swarande
emot alla öfriga waror: Och att Landtman pä
bwilken tyngden af den nya Bewillningen mäst
faller, mä derigenom sättas i ständ att den sig
afbörda. Eller ock att en sädan Författning
widtages att de Contribuerande efter ett wisit
faststäldt pris (till exempel 4 R:dr Banco för
Rägen), mätte fä medelst insättning i närmaste
Krono-Magazin med Spannemäl sine Ulla.
gor liqvidera. Detta anses böra blifwa ett angeläget
Riksdags-ärende hwarigenom den fattigare
Allmogen sättes utom behof att för en
ringa penning afyttra sin Säd i höst när Krono-Utlagorna
stola utgöras, hwilka troligen
i annat fall alldeles intet utgä.
Anhällandes jag att detta säsom ett nödvändigt
willkor wid utöfningen af den nya Bewill
nings
-
74 Den 18 Augusti.
nings-Förordningen mätte remitteras till behörigt
Mffott.
Begärdes pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapet och Adelns
Protocoll wid Urttma Riksdagen i Orebro
den 18 Augustt i8io.
S. D. Sedan Högloft Ridderffapet och
Adeln lätit sig föredragas ett den iz sistledne
pä bordet lagdt Memorial ifrån det särskildta
Utffott Riksens Högloft. Ständer behagat tillförordna
att öfwerse Jnstructionen för BancoUtffottet,
och efter derom gjord Proposition gillat
den af berörde Mffott föresiagne npa 8
samt, da Ridderffapet och Adeln för sin del
redan förut ej funnit nägon ändring i de öfriga
§. §. af nöden, beflöts att EppeditionsUtffottet
ffulle anmodas, i enlighet med hwad
samteltge Riks-Stånden häröfver befluta, uppsätta
och tttl Riksens Ständer öfverlemna den
salunda upprättade Justructioncn för BancoUtffottet.
Ot suprL.
Genom Deputationer frän de öfrige Respective
Stånden nämligen fran Preste-Stander
under anförande af Herr Order.s-Biffoppen
Doctor itturrs^. FränBorgare-Standet under
anförande af Riksdags-Fullmägtiaen för StockholmRadmannenttoven
samtfränBonde-Ständet
under anförande af Riksdagsmannen ingers
frän Elfsborgs Län; hwilka Deputationer
hwar för sig företrädde, underrättades
Ridderffapet och Adeln att de öfrige Respektive
Ständen slädnät i lika beflut med Ridderffa
pet
^
Den 20 Augusti. 75
pet och Adeln rörande sä wäl dagen till den i
6: §. Riksdags-Ordningen forestrefne Nämds
vtwäljande, som dagen till Tronföljare-Waters
företagande innom Ständen.
Sedan desin Deputgtioner hwar för sig afträdt,
äterkom Grefwe körner med Ridderstapet
och Adelns Deputation och gjorde redo för
sin bestickning; hwarefter Högloft. Ridderstapet
pch Adeln ätffiljdes klockan 2.
jn llclem krotocolli
6, Zilkverstolpe,
Mändaqen dm 20 Augusti.
plenum fl, ^ 10 f, M,
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protokoll, hällit wid Urtima Riksdagen t
Orebro den 18 Augusti 1810.
S. D. Biföll Högloft. Ridderstapet och ^
Adeln Expeditions-Utstottets, genom wördsamt
Memorial af denna dag gjorde anhållan, att ^
dels alla Ståndens Protoeolls-Utdrag mätte
Utskottet meddelas, dels alla Utstött mätte anmodas,
att af sina hetänkanden och förklaringar
en afskrift, äfwen till Expeditions-Utskottet
i god tid insända, bie supra.
Grefwe von UantinZslluusen, /Albreckt, anmälte
sig af enskildt e angelägenheter wara nödsakad,
att innan kort lemna Riksdagen, och i
sölje deraf, att afsäga sig det honom wisade
förtroende, att wara Ordförande i Allmänna
Beswärsr
76 Den 20 Augusti.
Beiwärs- och Oeconomi^ Mffettet, hwilket Herr
Grefwen ansäge sig, i enl.g'et med R ddarhusOrdningen,
kunna göra. enar bemälte Utskott
ännu hittills icke baft något sammanträde.
Dylika anmälniirgar, och af samma ffäl^
gjordes äfwcn af Herr l<otbtieb, Lai-t ?l-e6^,c,
och Friherre lagerbjelke, goban, hwilka likaledes
warit till Ledamöter uti Oeconomi^-Utskottet
utwalda.
^err Bcwon och Lantzt-Mlarskalken tillkannagaf,
det en annan Ledamot af samma
Utskott, Herr bkoiclenfelt, joban Kielas, i anseende
till en hans Fru hastigt päkommen sjukdom,
nödsakats bortresa; och anmodade Herr
Landt-Marskalken, i anledning af desia anmälningar,
Herrar Electorerne, att de lediga rummen
i Oeconomi^-Utskottet gencm wasibesätta.
^Företogs till afgörande det af ett särskildt
tittförordnadt Utskott afgifne, och den 18 dennes
pä bordet lagda betänkande, rörande de sedan
sista Riksdagen hwilande mäl.
Dä, efter uppläsningen häraf, tystnaden
ännu iakttogs, yttrade Herr Baron och LandtMarffalken
sig böra, enligt Niddarhus-Ordningen,
fräga omHcglofi.RidderffapetochAdeln ansäge
öfwerläggningen öfwer detta mäl fulländad?
Hwilken fräga med Ja beswarades.
Herr Baron oci) Landt-Marskalken gjorde
derefter Proposition till bifall pä Utskottets
betänkande, bwilken beswarades med ett starktJa.
Uppä pj rd Proposition, remitterades till
Allmänna Beswärs- och Oeconomi»--Utffottet,
Herr iUontgomeries, babian, i sista plenum upplästa
Dictamen rörande förhöjning af Sjö-Tullen
pä Utländsk Spannemäl. Före
-
Den 20 Augusti. 77
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets i sista
plenum pä bordet lagda Memorial, rörande
frägan om Riksgälds-Contorrets förwaltning,
enär ett helt Rcks-Ständs fullmägtige derstädes
saknades; kwilkett Memorial blef af Ridderftapet
och Adeln bifallit.
Upplästes ett Protocolls-Utdrag frän det
Wällofl. Borgare-Ständet af den 18 dennes,
med bifall till det särskildta Utskottets förslag
till en förändrad redaction af 8 §. i BancoUtskottets
Instructicn; ett dito af samma dag,
med bifall till Expeditions-Utskottets anhällan
om del af Ständens Protocolls-Utdrag och Utskottens
betänkanden; likaledes ett af samma
dag, frän Borgare-Ständet, och ett frän Bon- .
de-Ständet angäende Thronfö-jare-walets utsättande
till den 2 usta Augusti, och Nämndens
utseende den föregäende dagen.
Ladcs till Handlingarne.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protocoll, hällit wid Urtima Rlksdagen
i Orebro den 20 Augusti 18 oo.
S. D. Föredrogs och gillades det, till pröfning
af den h«'s Bonde-Ständet wäckta fräga
rörande de mät, som sedan sistledne Riksdag,
lill denna bl-fwil uppskjutna, ned'atte särskildta
Ulsk..Us, den r8 Augusti, pä bordet lagda Memorial.
Ot 8UPM.
Grefwe biörner, ^clolk 6ömn, hemställde
om, dä detta mäl wore af synnerlig wigt, det
icke wore angelägtt, att genast genom en De
puta
-
78 Den 20 Augustt.
putation, om Ridderskapets och Adelns beslut
deröfwer- underrätta de öfrige Ständcu.
Friherre ohrström, st«col>, anfäg bärwid
de olägenheter mota, dels att en sadan
Deputation skutte förmodeligen träffa de öfrige
Riks-Ständen redan sptzclsatte med sina wal
list Nämnd, dels att da walet till Nämnden hos
Ridderstapct och Adeln genast skutte komma att
företagas, kunde möjligen hända, att en del af
de Ledamöter, som ginge i Deputationen blefwe
under sin fränwaro uppropade; tillstyrkande
alltsä Friherre letterström, att beflutet endast
genom Protocolls - Utdrag, blefwe de Respeetive
Med-Ständen oommuniceradt.
>gerr Saron och Landt-Marfkatkett gjokde
härä Proposition, hwilken bifölls.
Derefter klockan j 12 företogs i föeeskrifwen
ordning, walet titt deN Nämnd, sorn
skulle äga att genom omröstning en Tronföljare
utkora, i händelse Riks-Ständen sins emellan
icke skulle om en enda person förena.
Walet warade litt klockan tre qwart titt 7
om aftonen, dä följande Herrar och män,gcNom
flesta rösterna befunnos hafwa blifwit utsede:
Till tvrdinarie Ledamöter:
N:o Röster.
1 H)refw6 krsbe, ^lsgnus krestric — 179.
84 Grefwe Spens, futtmägtig Grefwe
leio, ner, ^-ttoll 0iöran — ^— — I16,
169 Grefwe körner Lk 1Urt3, L3il - 171.
11Z Grefwe UgZerbjelKe, futtmägtig Friherre
Letterström ^ — I69.
^ 84 Fri,
Dett 20 Augusti. 79
N:o Röster.
54 Friherre von Angern 8ternker§,
tvl3ttkiL8 ^lexantter — — — 161.
67 Friherre kalbit^k^, ^ttam E— — Ig^
1Z4 Friherre Lettsrkjslm, Lsrmuntt, Ofw. 171.
245 Friherre Lagerfelt, fullmägtig Herr
ffkrenkorg, gökan Daniel — — 121.
L8Z Friherre Liltverskjöltt, I^ils, (genom
lottning) — . — 106.
440 Herr Dittron, fullmägtig Herr iers
metten,
Derman — — — 16Z.
778 Herr Leijonanckar, fullmägtig Friherre
^lannerkeim, Lu8taf — 1Z1.
852 Herr L^llenkrok, gökan Loran — 1Z1.
875 Herr Lripenvalttt, Loran 168.
1Z04 Herr Kuglenstjerna, gökan Larl — 170.
1Z41 Herr Lngelcrona, fullmägtig Herr
lVIontgomerie, Lrettric — — 127-
2186 Herr von Wakrendorff, sotters — 164.
N.o Till Suplsanter:
2204 HerrOakn afLol^ukoun,Larl?ontu8,
(genom lottning med Friherre
8ilfv6rskjöltt). —- — — — 106.
2010 Herr ak Lederstam, Dinric — — 104.
1983 Hrrr Degkenskjöltt, Dettlof — —' 97.
89 Grefwe Depken, fullmägtig Grefwe
Lgllenstolpe, Dlric — — 94.
Sluteligen Öppnades Herrar Eleetorernas
Lista till wal af Ledamöter i ätstilliae Utstött, och
befunnos dertill hafwa blifwit utsedde följande:
I Gtats«Ukftottet:
Efter Friherre von Losen. fullmäktig Friherre
Letterström, Luttolt, Vwe Amiral.
N.o 260
80 Den 21 Augusti.
N:o 260 Friherre von 5a1t2L, Lckuarck kre-.
ckric, Kammarherre.
^ Banco. Utffsttet:
Efter Friherre Legerström, Lustaf Lror,
Ofwerste.
N:o 16 Friherre,trurck, fullmägtig Herr
LMenskölll, Larl, Ofwerste.
Allmänna Bcswärs och GeconomreUtstottet:
Efter
Grefwe Lantingshausen, Albreckt,
General-Major, Friherre Lagerbjelke, j^oban,
Ofwerste Lieutenant, Herr Rothlieb, Larl Lrellrlc,
Kongl. Secreterare, och Herr l^oräenlelt,
Lsbriel, Lieutenant.
Nw 87 Grefwe Löwenhjelm, Larl Lösta,
Capitain.
1Z6 Friherre Lronsteöt, Larl Lreclric.
983 Herr Lronacker, fullmägtig Herr
at Leijerstam, LIaes, Brukspatron.
1794 Herr von Llolkston, Lrlanck, Häradshöfdinqe.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätssiljdes
klockan 7.
Tisdagen den 21 Augusti.
Llenum kl. 10 f. M.
Herr Baron och Lan-t-Marsk:kken anmälte
följande affägelser af Ledamöter, som
ännu icke i Utffotts-öfwerläggningar deltagit
nemligen: af Friherre von Laltza, Läuarä Lre
ckilc.
Den 2 t Augusti. 8t
äric, r Stats-Utskottet; Herr dkontlromorie,
r abian, i Bewillninqs-Utskottet; Herr Allain,
?el>r, i Allmänna Beswärs- och OeconomiDUtskottet;
anmodandes Herr Landt-Marstalken
Herrar Electorerna, att i desie Herrars ställe,
nya Ledamöter utse.
Herr Baron ock Landt-Marskalken Utbad
sig, under de upprigtigaste önffningar i
afseende pä lugnet och wärdigheten af öfwerläggningen
öfwer det ämne, han nu ernade
Ridderstapet och Adeln föredraga, RidderstapetS
och Adelns tillätelse, att ä nya uppläsa Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om en Efterträdare
till Sweriges Krona.
Herr Landt-Marskalken uppläste derefter
berörde Kongl. Proposition, hwarefter
Ankom och infördes frän det Hederwärda
Bonde-Ständet en Deputation, hwars ordförande,
Riksdagsmannen Ox^lbsr^ fran Carlskoga
uppläste Ståndets Prstocolls-Utdrag af
denna dag. af det hufwud^akliga innehäll, att
Bonde-Ständet med ett hjerta och en mktn beflutit
, i enlighet med Konungens Nädiaa Proposition,
och med de willkor densamma innefattar,
antaga och utkora Hans Fursteliga Höghet
gökan LaptiZt guliu8 Lernsciotts. Furste af Ponte-Cvrvo
till Sweriges Kron-Prins, och wär
nuwarande Allernädigste Konungs Efterträdare
pä den Kongl. Swensta Thronen.
Deputationen, pä wanligt sätt beswarad
afträdde.
Grefwe körner, ^äolk Wran, uppläste till
Protocollet följande:
Ridd. och Ad. pr. N.o ri, rs. Wid
82 Den 21 Augusti.
Wid ett tillfälle, sä afgörande för Swenges
framtida wälfärd, har jag trott min pligt
fordra att icke bibehälla cn tystnad h wilken jäg
kanhända allt för ofta wägät bryta. Mätte
Fidderffapet och Adeln äfwen i dag täckas med
benägit öfwerseende lemna mig tillgift, om jag
tröttar deras tålamod, och dä jag stall söka
utweckla skälen till den öfwcrtpgelse jag ärnar
ådagalägga, mätte ätminstone den rättwisa göras
mig, att möjliga mist tåg härröra afrinna
insigters ofullkomlighet, icke af mitt Uppsåt!
Detär ickeinför Högl. Ridderstapet och Adelil
jag behöfwer omtala fwärigheterne af ett sär
dant wal sorn det hwilket nu föuestär. De äro
för wäl kända af hwar och en utaf ost- och den
omtanka och noggrannhet med hwilka ställen för
och emot de möjliga bestulen redan i en mänad
blifwir ä alla sidor afwägde, wittna tillräckligen
bäde att man insett wigten af ämnet och
ätt man lisftat warg öfwertygad, att intet annat
borde derwfd komma i fräga än Fäderneslandets
högsta fördel och omsorgen för dest sjelfständighet.
, Med denna öfwcrtpgelse har det
warit naturligt att grunden till hwars och ens
omdöme skulle hwila pä beswarandet af desta
Lule frägere »hwilka äro för Let närvarande
Läderneölandcts forriämsta set) hufwudsaklrgaste
behof? Huru stola de bäst och säkrast
kunna fallas eller afhjcllpaL?
Det gifwcs utan twifwel, wista fordringar,
hwilka säsom wilkor för Samhälls-inrättäingen
äro gemensamma för hwarje Borgerligt
Samhälle; Sädana äro Lehofwen af personlig
och egendoms säkerhet, af inhemskt lugn, af
obero
-
Den Lr Augusti. ZZ
oberoende i anseende till Utländska magier. De
fön'a af desia ändamål winnås genom rättvisa
Lagars kraftiga handhafwande Under en waksam
Styrelse; det senare genom Statens anstingen
inre werkliga ellet fotwärfwade relati'wa
styrka-.
Det gifwas ändra behof hwilka tillhöra
hwarje Samhälle sarffildt-.i Moa af dell lage,
af detz tillgångar- af desi ställning och-förhållanden
i anseende till sina grannat. --- Det äro
de ha senare som modifiera sältet att uppfylla
fordringarne af de förra- och del är genom ett
riktigt omdöme om de ena som man bereder Utwägen
att tillfredsställa de andra-. — Uppriktigt-
jag bekänner det- har jag trott- att med
snart uttömda tillgångar och en med skuld belastad
skattkammare - med betydligen minskat område,
med en af inhemska oredor och lidna förluster
skakad ^Samhällskropp- borde wära önskningar
och wära bemödanden riktas derhän- ätt
sä mycket font Möjligt obemärkte söka Utrymme
alt andas-och genom en klok inwertes hushällNing-
genom forsigtiga poliliffa förbi ndelser -  winna tid att hämta krafter saMt genom förökad
näringsflit och utwidgad arbetsförmåga
inom egna landamären tillwäga bringa de iNs
kräktniNgar som Utan waldsamma skakNingar
kunde bereda ost ett waraktigt sjelfbestånd.
OM med besia allmänna bet warit tillä tit
förena enskilta afwendcn, utaf deru agtning som
tillgifwenheten för en allmänt saknad Furste
skulle meddela äfwen Desi flätztingät, utaf lättheten
att pä dem fortplanta samma tillgifwen.-  het, och utaf det hopp sorn erfarenheten af ben
* * Mas
84 Den sr Augusti.
enås dygder äfwen ffulle ingjuta för den andras,
sä bekänner jag, att walet af den allmänt
saknade Furstens äldre Broder, hade synts mig
wara en lika wäl afpastad gärd ät den wänffap
hwilken förenade dem bada, som ett för
Sweriges belägenhet och kufwudsakeligaste behof
wäl uträknat och afmätt wal.
Men da jag säledes frimodigt erkänt, bä-e
hwad som warit min enffilta böjelse och de
ffäl som feranledt mig dertill, mäste jag ocksä
a andra sidan medgiswa, att det fattades en
tillräcklig garantie för de önffningar jag wägade
hysa, att det Samhälle hwars trefnad jag
önffade mätte i lugn beredas, kanffe igenom
sjelfwa sin swaghet war utur ständ att fä bibehålla
det lugn som det hade af nöden, att
äntcligen det är en sanning att da Europas
tillständ ännu länge torde blifwa underkastat
häftiga ffakningar, mäste smärre Stater, som
äro utur ständ att leda händelserne, söka sig
ett stöd emot deras wäldsamhet. Jnsigtsfulle
män hafwa före mig säledes bedömt Sweriges
enffilta belägenhet, och allmänna känflan har
med listig fart omfattat deras anwisning. Regeringen
har deri sett ett medel, att med förhoppningarnes
kraft upplifwa känflan af Nationalförmäga,
och den Regent, lika utmärkt
genom hwad Han gjort som genom hwad Han
uppoffrat för Fäderneslandet, har lytznat till
allmänna röstens önffningar och gätt dem till
mötes. Deraf har härrört den sällsynta förening
till Furstens af Ponte-Corvo fördel,
hwilken det torde wara sn ärt att säga, antingen
den mera hedrar Regenlen eller Nationen,
men
Den 21 Augusti. 83
men hwilken, ewigt i tideböckrcn märkwärdig,
skall satta xills namn bland de säll
synta
Regenters som kände inga betänkligheter
da det kom an pä Fäderneslandets bästa. —
Hos den Nation som päkallat ett sädant wal,
förutsätter det en icke mindre omanlig höjning
l tänkesätt, e-tt begär efter sjelfbestånd, nog
allwarligt för att alltid wara agtningswärdt,
en förmäga till stora uppoffringar och stora bemödanden,
förutan hwilken detta begär more
ett intet, änteligen en rigtig insigt af den sanningen,
att ingen är mera skicklig att wara
den allmänna wiljans Tolk eller bedömma desi
fordringar, än den som ssild ifrän alla förut
fattade meningar med en ^vidsträckt erfarenhet
är i ständ att utur en pä en gäng högre och
enklare synpunkt, pröfwa saken utan anseende
till personen. — Om nägonsin den önskan som
är sä wigtig för ett Samhälles wälständ kan
werklig göras, att förtjensien ensam mätte winna
belöning, sä bör det wäl förmodas af den
Regent som hit ankommen utan enffilta förbindelser
alltid warit man ej allenast att dömma
gerningarne efter deras blotta wärde men
äfwen att blott igenom dem bereda sin egen
ära. Kanske, för en Nations lyftning till den
högsta grad af inre förmäga, behöfs ej mer
än stora efterdömen hos Regenten och rättwisa
belöningar till Undersäten. Dä häruti och utr
den kraft en man af sannt wärde alltid förmår
gifwa ett Folk bwars styrelse blir Honom anförtrodd,
jag förutser anledningar till fördelaktiga
förändringar uti mitt Fäderneslands öden;
mä det tillätas mig tillägga, att den händelsernas
88 Den Al Augusti..
gang forn bestämt desta förändringar, lika oförwantad
i sin början som oberäknelig till sina
följder, synes mig bada ett af desta tidffiftcn,
som för en Nations öden blifwa afgörande;
och dä jag erinrar mig, att det storwerk hwilket
iv, hindrades att utföra blcf icke
dest mindre forbckallit ät den första Ousuck
^llolt, mä jag wagg hoppas, att hwad Larl
^u-;u5c ef hant göra för Swerige, skall en gäng
blifwa Dest efterträdare tillätit att werk st älla!
Mätte Han mäta sina företag, icke blott efter
förmägan. af sitt snille,, men efter heffaffenheten
af wära tillgångar, och mätte Nationen
alltid med lika beredwilligbet forn nu göra rättwisg
ät Hans förtjenster! Dä stall den npa
tidepunkt Furstens af Ponte-Corvo utkoran- ,
de Hmes för Swerige bebäda, blifwa utmärkt
genom ernäendet af det som utgör mälet för
atta rättsinniga Medborgares önskningar, nemligen
Fäderneslandets wälgäng, Dest ära och
sjelfständighet.
Herr ak Rikell, dustaf lVilbclin^ uppläste
ett Dictamen, sä lydande;
Dä Rikstys Höglofl. Stander nu stola
strida till ett nytt Thronföljare-wal efter wär
alldrig nyg saknade cch bearätne Kron-Prins
Larl torde mig tillätas, att inför Herr
Baron och Landt-Marskalken, samt Höglofl.
Riddcrstapet och Adeln anföra de skäl, bwarpä
jag grundar den röst mig wid wal-akten tillkommer
att afgifwa.
Sweriges' sjelfbestånd fäsom Stat, och dest
sördelagtiga utwärtes förhållanden, samt Rikets
-
Den 21 Augusti. K7
fets imvärtes lugn och wältrefnad, äro de wilker,
som Swensta Folket önstar se befordrade
och uppfvlloe genom den Pr n >, som t-ll Swepiges
tillkommande Thronföljare, ber ut'es.
I afseende häruppå,torde man först böra
bet'aata Europas närwarande ställning, och
Swcriges belägenhet relativt till densamrna.
Dä Europa bestod af manaa Stater af
första Ordningen, skulle swärighcten att kunna
öfwerenskomma om eröfrings och delningsplaner
imellan alla desin nästan lika betydande
magter, utgöra de mindres wärn och garanti.
Århundraden^ framstöta i denna sakernas ställning,
tilt dest Polens delning bröt första länken
i denna kedja; de Ostra magterna crhöllo derigenom
en högst bctydelig förstoring, men Frankrike,
som erhöll intet, bibehöll dock sina motswarande
fordringar, och fördelen af prejudikatet.
Revolutionskriget utbrast, och dest följder
wörö, att de mindsta Staterna blefwo ersättningsmedel
för de Storas förluster, och att
de fleste medelmåttiga nödgades stuta sig till
nägon wist af de större, för att ej i sin tour
inga som framtida compensationer. Det fordna
Europeiska jemnwigts systemet förändrade
dä sin form. Det är nu ej mer alla Europas
större och mindre Stater, som ömsesides motwäga
hwarandra; det är förnämligast Tre stora
wälden, som omgifne af sina Allierade, dels
täfla om det uteslutande öfwerwäldet, dels mstwäga
hwarandras krafter.
Det Brittiska wäldet ler sina talrika och
hittils nästan obesegrade flottor beherrska alla
haf. Det Ryssa med 40 millioner mnewänare
88 Dcii 21 Augusts.
sträcker sig frän Torneä till Donaus utlopp.
Det Fransta foederations och Alliance Systemet
innefattar Westra Europa, frän Ocean till Nicmen,
frän Nord-Cap till Calabrien. Frankrike,
med 42 millioner Jnnewänare, utgör medelpunkten;
de närmast kringliggande'Stater
utgöra med detsamma ett gemensamt helt, förmedelst
ett foederalivt förbund;- och de aflägsnare
hafira ingätt Alliancer, som jemte familjeband,
eller Ländernas naturliga läge och Stats,
interetzen, äfwen fästa dem wid det allmänna
förbundet.
Swerige befinner sig omgifwet af alla tre
de nu uppräknade Europas största magter. Osteroch
Ncrdsjön^gör det till granne med HafsHerrstaren;
i Ostern är det efter ärstiderna mer
och mandre sammanhängande med Rystland; i
Wester och Söder gränsar det till Danmark, som
utgör del af Continental-förbundet.
Med 2 millioner Jnnewänare, och ett sädant
läge, kan det omöjeligen hoppas att r
längden bibehälla en sädan fullkomligt oberoende
yttre sjelfständighet, som de mindre Stater,
under förra jemnwigts-systemet ägde, och
dä kunde bibehälla. Denna sanning är högst
oangenäm, men desi owedersäalighet, ty wärr!
af exempel klarligen bewist. Mätte andra Staters
misiöden, och de splittror wi sjelfwe lemnadt,
i det olyckliga skeppsbrott, hwarifrän stor.
hjertade och redlige Män osi räddadt, blifwa
warnande winkar, att ej ä nyo med samma
fördomar om Europas ställning, kasta ost r
samma och kanske ännu större olyckor.
Swen
-
Den 21 Augusti. 89
Swerige har ännu blott flutit fred med
sina fiender, men ej omfattat det system, som
stall försäkra desi framtida sjelfbestånd; Swerige
mäste säledes nödwändigt förklara sig, det
mäste nodwandigt helt och hällit omfatta ett af
de Europeiska Stats-spstemernc, och att den
naturligaste förbindelsen, i sädant fall är med
den magt, af hwilken wi hafwa mest att hoppas
och mindst att befara, samt att Frankrike
är för dest i denna belägenhet allmänt medgifwit.
Swärligen kan dä ett lämpeligare tillfälle
yppa sig, att med mera wärdighet och fördel
ingä i det Politiska system wi mäste omfatta,
än förmedelst utwäljandet af en Fransk
Furste till Rikets Thronföljare. Ingen hemgift
kan blifwa wigtigare för Swerige, än den
han medförer, nemligen säkerheten att Rikets
sjelfbeständ, heder och wälgäng stall utgöra
ett bäve Stats - och PersonligtstntercHe för Fransta
Kejsarehuset, hwilket i Sweriges styrka och
tilltagande krafter, statt anse stna egna i samma
mohn tillwäpa.
Sweriges inre ställning i närvarande ögnablick
fordrar ock ett särskildt afseende. Sista
krigets motgängar, Rikets lidna förluster,
en tryckande Riksskuld och söndrade tänkesätt
hafwa nedslagit sinnena, det fordras en stor
häfkraft, att hastigt höja dem till den punkt,
som fordras för att ätersätta ost i den ställning
wi böra och kunna intaga. Ankomsten af en
Fransk Furste till Rikets Thronföljare, omgifwen
af den glans, som Pryder dlspoleons hjeltar,
stall lifwa allas sinnen, och wäcka ett nytt
yy Den 21 Augustt,
hopp för framtiden, samt ingifwa ett od eladi
förtroende om kraften ock form agan att utföra
hwad den bepröfwade erfarenheten uttänker och
bereder. Atlas tankar stola da förenade wändas
till ett gemensamt mål, att med enig mannakraft
upplyfta wart Fädernesland till den
högre bestämmelse, däi.poleou8 inlereste, lika
Kraftigt som wart eget, fordrar att wi stola erna.
Den sällsynta enstämmighet, med bwilken
Allmänna rösten, wid fragan omTkrcnföljden,
redan upprepat Prinsens af Ponte-Corvo namn,
torde här göra öfverflödigt, att yttra något om
hans personliga egenstaper, af hwilka hwar och
en redan synes wägla en kraftfull, men lagbunden
styrelse.
Prinsens as Ponte-Corvo fälttyg i Tystland,
Italien och Polen wittna om Härförarens
stwklighet och hjeltens mod. Kallad i en
af de swäraste tidpunkter, att som Krigs-Minister
reorganisera Fransta Ar »werna, kan jag
personligen wittna den enthousiasme, som detta
wal wäckte bade hos Troupperne och i Landet,
samt werkan af de anstalter han, under
sin korta men nitfuka förwaltning, widtog.
S.m Ambastadeur wid ett af de största Hof i
Europa, under den mest imvecklade ställning
imellan bada Regeringarne, har Han wisat
samma kraft och bestutsamhet, som utmärkte
Härföraren; och i den civila styrelsen af Hannoversta
Landet, kar Han tillwunnit sig, genom
sin rättwik» och stin popularitet, allas kärlek
och tillgifwenhet. Han har således såsom Embetsman
warit nyttjad i,Styrelsens förnämsta
grenarp Han känner således Regerings-Aren
dernaH
-
Den 21 Augusti. yl
vernäs gäng och nrechanisme, pä Han sjelf med
beder lågt handen »vid dem alla. Han bär
fran de lägre grader genom egen förtjenst upplyftat
sig till Marstalks-Staswcn; Han stall
dä i alla Ständ, l alla Clasier, i alla grader
wardera och uppsöka förtjensten, och weta stilja
pen frän lyckans tillfälligheter.
Det enkla och indragna lefnadssätt, som
Prinsen alltid fört, stall gifwa Honom elt nytt
wärde bos ett tarfligt och alswarsamt folk, si m
älstar kärnan och ej ytans glans. Wand, säscm
fordom privat man, att med noggrann'et
beräkna sin Occonomista ställning, stall Han,
med en busfaders ömhet, behandla sill nya Fäderneslands
financer, dä en dag Försynen kallar
Honom, att dem förmasta.
En elfwa-äng Son, stall genom Tbronföljdcns
ytterligare befästande, ola wart hopp
om framtida lugn; och desi goda cgenst^per synas
kofwa, att Harr en dag, stall eräda i en
wärdig Faders fotspär.
En grundad tillgifwenbet för wär fria
Stats-Författning kunde ett ögonblick ingisiva
den fruktan, att 'en mägtigt understödd Prins
stulle kgn bända syfta, att i densamma ästadkomma
instränkningar; men dä Regerings-Formen
tillägger Konungen hel och odelad den
»verkställande magten, stulle en sädan enstan
wara utan billigt ändamäl, och den stora Lagstiftare,
som gifwit ät de nya Stater Han stapat,
alldeles pä samma hufwudgrunder hwilande
Stats-Författningar, som den wi nu
äge, och i förut cnwäldigt styrde Stater infört
Lagbunden Styrelse-Form, stall wisierligen ic
-
92 Dcn 21 Augusti.
ke önsta eller understödja inskränkning i de hos
ost urgamla rättigheter, som Han friwilligt
skänkt'andra folkslag; utmn dest, sinnes intet
enda exempel, att Han sökt winna minsta inflytande
i andra landers inwärtes styrelse; blott
dem, som med härsm.agt blmvit eröfrade, hafwa
af Segcrwinnaren erhållit sin organisation.
Nationens kärlek skall utom desi blifwa den
tillkommande Kron-Prinsens ömaste syftemäl,
och denna winnes sakrast dä Prinsen wrsar agtning
och tillgifwenhet för de lagar och inrättningar,
Nationen är med ömtälighet tillgifwen.
Prinsen af Ponte-Corvo bär desiutom
i alla tidskiften wist sig med en utmärkt wärma
tillgifwen de liberala grundsatser, som utgöra
föremålet för ett rättskaffens fritt folks
önskningar.
En Härf amre, som skördat sa mänga lagrar,
beböfwer ej önska krig för att i detta
afseende lefwa i Historien. Han stall twärtom
med full kunskap om de olyckor som åtfölja äfwen
de lyckligaste krig, söka undwika alla anledningar,
söm kunna störa freden, sä oundwiklig'nödig
för att bota wära djupa refwor.
Men skulle wära gränser fordra förswar, hwilket
hopp ljusnar dä ej för Fäderneslandets söner,
att se sig anförde af en sä krigs-erfaren
och seaerwand Hjelte. National-bewäringen
stall da, med fullt förtroende till Regeringens
fadcrliga omsorg för deras be^of, och med
full wisihet om stridens utgång, ila till sina fanor.
Desia äro mina stäk, hwarföre jag fär
lemna min röst till Hans Fursteliga Höghet,
Prins foban öaptist fulius Lsrnaäotte, Fursts
af
Den 2L Augusti. 93
af Pont c-Corvo, för att utköras till Swerigcs
Rikes Kron-Prins, med de willor Hans
Kongl. Maj:t i dest nädiga Proposition täckts
framställa.
Läsningen afdetta Diktamen hade blifwit afbruten
genom en frän dctWälLofl.Borgare-Ständet
ankom men Deputation, under anförande af Riksdags-Fullmägtigen
frän Götheborg, CvmmerceRadet
tokman, som uppläste ett Protceolls-Utdrag,
i afseende pä beflutet lika med det, som
frän det Hederwärda Bonde-Ständet blifwit
meddelt; äfwensom ett annat, hwarigenom Borgare-Ständet
befanns hafwa ät ConsiitutionsUtstottet
uppdragit, att inkomma med förslag till
Wal-akt, Thronföljare-försäkran och Successions-Ordning,
med bibehällande af de senast
för Acterna af samma egenskap antagne hufwudgrunder;
hwarefter och sedan Deputationen
aftradt, Herr af DibeU fortfor till flut med
läsningen af sitt anförande.
Enär någon anmälan att erhälla ordet icke
widare förspordes, frägade Herr Baron och
Landt-Marstalken enligt 46 §. Riddarhus Ordningen,
om Ridderstapet och Adeln ansäge öfwerläggningen
fulländad? Hwilken fräga med
ett starkt Ja beswarades.
-Kerr Baron och Landt-Marskalken yttrade
sig derefter: Ögonblicket är dä inne, framkallat
af förlusten af sorgerna och bekymren är
det inträffat detta ögonblick, som stall afgöra
om Swerige, efter länga Sekler, stall förblifwa
ett sjelfständigt Rlke eller icke. Delad emellan
stora minnen och älskade förboppningar
tror jag mig flyttad i inbildningras werld, jag
64 Den 21 Augustt.
tycker mig omgiswen af denna högtidliga tysts
nåd, under Wilken wara Fäder sedan de blifwit
störda i sin länga hwila, resa sig ur grifterna
för att lysina 'till wart beslut. Jag upps
täcker ffuggorna äs fallna Hjeltar, stora Stats;
män, och frägdade Medborgare af alla Ständ,
och alla äldrar, som följa otz med deltagande
uppmärksamhet, och jäg tror mig igenkänna
bland dem wälnaden af denna ömma menniffowän,
denna rättsinniga och goda Furste- som
nyst bortgick, sedan Han bland o§, sä till sä;
gardes, endast synats för att blifwa ett gemensamt
föremäl för kärlekens och saknadens
tärar. Jag ser tidehwarfwen- som öppna.sitt
sörwar ät'wära gerniNgar, och Historien, soM
fattar sin penna för att uppteckna huru wi
handlat.
Ma den ewiga Försynen, mot bwllkcN
meNniffan älskar att lysta sin tanka i wädans
och bekymrets ögonblick, genom följderna af
detta wal, som nu skall företagas- bereda lucina
och lyckliga tider ät märt skakade och sör--  jande Fosterland; mätte samhällets grundmar
lar stärkas genom kärlek till Samfunds-Ordning
och menniska-wäl, genom lagbunden frihet,
sann Upplysning, och werksamma bemödanden
för allt hwad som är ädelt, nyttigt och
godt; mätte wär .äldriga och goda Konung sinna
sig tröstad af Fäderneslandets lyckligare belägenhet,
innan den dagen inträffar, att Han
skäll insomna till ewighetens ro; och mätte wt
sjelfwe, när wi för sista gängen trycka till
wära hsman wära makar, wära barn, eller
wära.,wänner, när de nedböja sina hufwuden
Den LL Augusti. tzZ
för att emottaga wär sista wälsignelse; mätte
säger jag, odeir yttersta blick wi pä dem fästa,
uttrycka wär öfweriygelse, att de skola räkna
lyckligare dagar, än dem wi öfwcrlefwat.
Härefter framställde Herr Baron och Ländt»
Marskalken följande proposition:
Bifaller Högloft. Ridderskapet och Adeln,
l enlighet med Konungens Nädiga Propösition,
och med de willor densamma innefattar, ätt
Hans Fursteliga Höghet soll-ni ö-ipusr sulius
Lernsclokte^ Firrste af PoNte-Corbo, antages
och härigenom anses utkvrad titt Sweriges KroNPrins,
och wär nuwarande Ällernädigste Konungs
Efterträdare pä den Kongl. Swensta
Thronen.
Denna Proposition Klef bifallen medelst ett
irenne gänger upprepat, starkt och enstämmigt
Ja, ätföhdt af ett lifi.gt utrop äf Lefwe Konungen!
-
Genast härefter ankom frän det Högwördige
Preste-Ständet en Deputation, hwars Ordförande,
Herr Bistoppen Doctor Weigmsn,
uppläste twänne Preste-Ständets ProtocollsUtdrag
; det ena, rörande utkorelsen af Fursten
af Ponte-Corvo till Sweriges Kron-Ppins;
och det andra , rörande en dylik remist ttll Constitutions-Utstottet,
som redän frän BorgareStändet
blifwit tillkännagifwen.
Sedan Deportationen blifwit beswarad och
afträdt- yttrade sig
Herr käblman, Otto klleftric: att dä, genom
det nu af Ridderskapet och Adeln fattade
beslut, hans enstildta listigaste önskningar blifwit
uppfyllda- wille han allenast ödmjukeligen
till
96 Den 21 Augusti.
till Ridderffapet och Adeln hemställa, om icke
med det ffyndesammaste borde föranstaltas om
Wal-Actens uppsättande, pä det Ridderffapets
och Adelns Ledamöter, hwaraf en ganska stor
del wore sinnade att för sina angelägenheters
skull, fran Riksdagen sig begifwa, mätte äga
tillfälle att denna Act desiförinnan underteckna;
hwarjemte Herr llälllman, i enlighet med Borgare-
och Preste-SLändens fattade beslut, tillstyrkte
remisi titt Constitutions-Utskottet, i afseende
pä de öfriga, wid detta tillfälle, särskildt
nödiga kubllciZ.
Herr Baron och Landt-Marskalken förmälte
sig redan hafwa haft denna hemställan i beredskap,
och gjorde derefter följande Proposition:
Bifaller Högloft. Ridderffapet och Adeln,
r anledning af den nu gjorda utkorelse, att ät
Constitutions-Wffottet mä uppdragas, att ffyndesamt
inkomma med förslag till Wal-Act,
Successions-Ordning, och Thronföljare-försäkran,
med bibehällande af de senast för Ätterna
af samma egenskap,antagne hufwudgrunder?
Bifölls.
Dä Herr Baron och Landt-Marskalken
härefter begaf sig till det Kongl. Slottet, för
att i underdänigbet underrätta Hans Kongl.
Maj:t om Ridderffavets och Adelns i daa fattatade
beslut, emottogs tills widare Klubban af
Hans Epcellence Herr Grefwe Leabo.
Justerades följande:
Utdrag
Den 2 t Augusti. 97
lltdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protocsll, hållit wP Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Augusti 1810.
S. D. Under de högtidligaste och enstämmigaste
bifallsrop, som warmaste walön,kningar
för Hans Maj:t Konungen, beflöt Högloft.
Ridderstapet och Adeln, i enlighet med Konungens
Nädiga Proposition, och med de willtor
densamma innefattar, att antaga och utkora
Hans Fursteliga Höghet, gökan Laptist sulius
Uernaäotte, Furste af Ponte-C orvo, tillSweriges
Kron-Prins, och wär nuwarande Allernädigste
Konungs Efterträdare pä den Kongl.
Swensta Thronen; samt i anledning af denna
sälunda ^verkställda utkorelse, att ät Constitutions-Utstottet
stulle uppdragas, att stpndesamt
inkomma med förslag till Wal-Act, Successions-Ordning
och Thronföljare-försäkran, med
bibehällande äf de senast för Acterna af samma
egenstap antagne hufwudgrunder, om hwilka
beflut de öfrige Respective Ständen stulle,
genom Utdrag af Protocollet, manligen undervättas.
supra.
Derefter uppropades och afgeck, under anförande
af Hans Excellence Herr Grefwe Lrabe,
den Deputation, som stulle de öfrige Respective
Ständen detta beflut meddela; och
Grefwe lervenhaupt, 6ustak, emottog i Herr
Grefwe Lrakes ställe, Klubban.
Upplästes och justerades det af EgpeditionsUlstottet
inlemnade förflag till förnpad redaktion
af Jnstructionm för Banco-Utstottet.
Ridd, och Ad. prsr. r7.o iz, 14. Härun
-
98 ' Den 21 Augustt.
Härunder äterkom Herr Baron och LandtMarskalken,
som ater intog sitt rum, och Underrättade
Ridderffapet och Adeln, att Hans
Kongl. Maj:t med den innerligaste rörelse emottagit
tidningen cm det wal, hwarigenom Dest
Nådiga Proposition blifwit af Ridderffapet och
Adeln bifallen,
Herr Baron ock) Landt. Marskalken fortfor:
Sällan lärer någon Ordförande under den
langa tid Riksmöten ägt rum, med mera tillfredsställelse
an jag fatt utöfwa sitt wigtigg
kall. Jag kan icke utan rörelse erinra mig
det eniga, förtroliga och wärdiga sätt, hwarpä
Ridderffapet och Adeln öfwerlagt, och fattat
stna beslut; jag har aldrig hyst den förmätna
tankan att anse mig ivuxen det embete
jag bestrider, denna cnigbet har Medes endast
warit Ridderffapets och Adelns, och icke mitt
werk. Mä likwäl den tillfredsställelse jag känner
blifwa en anwisning för dem af mina Efterträdare-
hwilka, likasom jag, i wädliga tider
kallas till detta rum, att aldrig, äfwen
med de swagaste krafter, misitrösta om sin förmäga
att tjena Fäderneslandet; mätte min erfarenhet
upplysa dem, att inga owanliga egenskaper
behöfwas, när man gar raka wägar,
ledd af rena afsigter och redlig wälwilja. Jag
önskar, att när den röst för ewigt tystnat, som
nu frambär besia uttryck, när det hjerta brustit,
hwars rörda känslor framkallar dem, att,
säger jag, Ridderffapets och Adelns Protoeoller
dä mätte förwara min djupa högaktning
och ewiga erkänsla för det Riks-Stand, hwars
Ordförande jag haft den äran att wara.
Upplä
-
Den 21 Augusti. 9S
Upplästes Preste - Ständets Protoeolls - Utdrag
af den 18 dennes, rörande dagarne till
Mseende af Nämnd, och företagande af Thronföljare-
walet.
Lades till Handlingarne.
Hans Excellcnee Herr Grefwe Lrnbe Återkom
med Deputationen frän de andra Standen,
och redogjorde för sin beskickning.
Upplästes och lades till Handlingarne Bonde-Ståndets
Protoeolls- Utdrag af denna dag,
innefattande beslut om remisi till ConsiitutionsUtskottet,
i afseende pä uppsättande af de, i
följe af Thronföljare-walet, nödiga Mter.
^erc Laron och Landt-Marskalken proponerade,
att Expeditions-Utskottet matte anmodas
uppsätta den underdäniga skrifwelse,hwarigenom
Konungen skulle om Thronföljare-walet
underrättas.
Bifölls.
Högloft. Ridderskapei och Adeln ätskiljdes
klockan 12.
IN lläem krotocollij
Lr. Zilverstolpe.
Torsdagen den 2Z Augusti.
klenum kl. half till 1.
Öppnades Herrar Elektorernas Wal-Lista
till Ledamöter i följande Utskott:
Till Bewillnings-UtskSttet:
Efter Herr NontZomeiiL, maldes
2Q24 Herr Lrjsrnstsmz UuävlZj Häradshöfding.
* * Utk
IVO Den 2Z Augusti.
Uti Stats. Utskottet:
Ester Friherre von 8sl2», Rövsrä kreöric,
waldes N:o Z22 Friherre ^nkarsvärcl, carl
henric, Ofwerste.
u i Allmänna Bcswärs och GeconsmieUtskottet:
Efter
Friherre kruse Fullmägtig Herr iksm,
kekr, waldes N:o 279 Friherre vvi-LnZel ak Lauris,
ckristian ^nton, Ryttmästare.
Herr Darsn och Landt-Marskalken tillEännagas
att Grefwe kövenkjelm. Larl 6u»tak,
anmält afsägelse frän att wara Ordförande
i Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottet
och Friherre ksvast, fokan henric, frän
sin plats i Bewillnings-Utskottet, hwilka afsägelser
icke kunde wägras, enär bemälte Herrar, dä
besia Utskott icke ännu haft sammanträden, ej kunnat
i nägra göromäl deltaga. Äfwen hade Herr
Munck st Rosensköld, kberksrcl 2scksriss,hwil
ken,
säsom Caput intagit sin ätts säte i stället för
sinBroder,Herr Munck st Rosensköld, ^oksn, genom
den sednares afträdande frän sin ätts säie,
tillika en plats efter honom, uti AllmännaBeswärsvch
Oeconomie-Utskottet blifwit ledig. HerrLandtMarstalken
anmodade i anledning häraf, Herrar
Electorerne, att de sälunda lediga rum uti Utffotten
besätta.
Herr Baron och Lanöt-Marskalken anmälte
widare, att Herr Lederstam, 6ustst,
afsagt sig förtroendet att wara Electvr, i anledning
hwaraf och dä redan förut ett rum bland
Electorerne anmältes wara ledigt efter Friherre
-
Den 2Z Augusti. roi
re De Oeer, Herr Landt-Marstalken anmodade
Herrar Bänkmän att desta bagge ledigheter
complettera.
Herr Baron och L.andt-Marskalken anmälte
undertecknad Riddarhus-Secreterares anhållan,
att erhålla ätta dagars permistion, för
att i enffilta angelägenheter resa till Norrkö-'
ping, försäkrandes sig Herr Landt-Marffalken
om det förtroende af Ridderffapet och Adeln, att
han skulle föranstalta om Protseollets behöriga
bestridande genom någon Person af RiddarhusCanzliet,
under Riddarhus-Secret. fränwaro.
Upplästes Constitutions-Utstottets Memorial
af denna dag, utgörande VeNiculnm till
följande irenne Arter, hwilka likaledes upplästes,
nemligen: Förslag till
Wal-Aet, Succestions-Ordning och KronPrinsens
försäkran, hwilka Acter lades pä bordet.
Hero Baron och Landt-Marskaiken föreslog,
att ät Constitutions-Utskottet mätte, i likhet
med hwad wid sistledne Riksväg stedt, uppdragas
att till Riksens Ständer inlemna Förslag
till Hyllnings-Ed ät Kron-Prinsen.
Bifölls.
Upplästes till justering: Expeditions-Utskottets
Förslag till underdänig strifwclse till
Hans Maj-t Konungen, med underrättelse om
Thronföljare-Walet.
Lades pä bordet.
Grefwe Uövenbjelm, Darl ^xel. Uppläste
följande:
Ibland de Stats-regleringar sorn widtogos
wid sistförflutne Riksmöte, torde Ridderstapet
och Adeln tilläta mig att till Dest upplysta omdöme
-
LOL ' Den 2Z Auguila
döme äterföra ett, som under den hastighet och
bristande kännedom, hwarmed det dä 'afhandlades,
saknar den rättwisa, som säkerligen alltid
warit det föremål Riksens Ständer sökt förena
med Statens förmon.
Igenom votering uti däwarande Stats-Utskottets
stora Nämnd afgjordes, att de uppä
Hennes Kongl. Majtts Enke-Drottningens Stat
befintlige twänne löner, nemligen En för Dest
Ofverste - Marskalk stor 2000 R:dr, och En för
Dest Ofwer-Kammarherre, stor 1000 R:dr, tilllika
med samma Ämbeten ätföljande Wedpenninge-ersättning
ffulle upphöra att utgå ifrän
Stats-Werket: och hemställde Riksens Ständer
till Hennes Majtts Enke-Drottningens Eget
Nadigaste godtfinnande , att deste Löner af dest
örliga anslagna Star utgöra: bnarjemte Hen-,
nes Majtt Enke-Drottningens Stat uppgjordes
till en summa af 66666 R:dr 32 st. Banco ärligen.
Detta beslut, Högloft. Ridderskap och Adel»
strider rakt emot innehället af det wid Hennes
Majtts höga Giftermål afslutade Heyratbs-Contract
— En afhandling den Riksens Ständer
ej äga rättighet, och lika säkert ej miljan, att
brpta.
2:dra Artikeln afdet Heyraths-Contract, som
Kr 1766 afslutades och ratificerades bäda Hos-,
men emellan, lyder salunda wid slutet:
' "Skulle deremot Hennes Kong!. Höghet öfwerlefwa
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen,
sa hafwer Hennes Kongl. Höghet att njuta de
ärlige räntor eller intresse af samma Etthundrade
Tusende Riksdaler Specie (de nemligen
som
Den 2Z Augusti. loz
fom Hennes Maj:t Enke-Drottningen som Brudffatt
medfört) till 6 af hundrade ärligen, tillika
med de andra bär nedanför anförde räntor."
Detta senare stadgande bewisar fullkomligen,
att ehwad nämde Hepraths-Contrakt sedermera
utstakar för Hennes Maj:t, under de
successiva egenskapernaafKron-Prinsetza,Drottning
etter Enke-Drottning, sa kan dest utsatte
wilker aldrig inbegripa de 6000 R:dr Banko
specie, som utgöra Bruoffattens räntor, hwilka
alltid böra dcrutöfwer till fullo utgå.
Artikeln 5 stadgar längre fram, att:
"I fall Hennes Kongl. Höghet som Drottning,
efter den Högstes wilja skulle blifwa försatt
i Enke-Ständ, sä skall Hon njuta samma inkomster
och prbrogativer sein Hennes Kongl. M aj:t
nuwarande Drottningen tillstädt och lofwat är."
Da 1792 ars ryswärda brott pä en gäng
beröfwade Swerige dest sallbet och Hennes
Majtt Enke-Drottningen en Maka, erhöll Hennes
Maj:t, i anledning af denna g:te Artikel af
Her/.aths-Eontractet, samma ärliga stat, som
förr ägdes af högstsalig Hennes Magt EnkeDrottningen.
Lill följe af ofwannämde Eontract hade
nu Hennes Maj:t Enke-Drottningen warit fullkomligen
berättigad att utöfwer denna summa
ärligen uppbära räntan af Brudffattens 100,00a
R:dr med 6000 R:dr. Men dä Hans Kongl.
Magt wär Allernadigste Konung, Sweriges däwarande
Regent, säsom ett bewis af "dest höga
aktning och tittgifwenhet för en älffad Syster,
tillökade Hennes, Maj:ts Enke-Drottningens
Hofstat med en Ofwerste-Marffalk, och en Öfwer
-
104 Den 2Z Augusti.
rrer-Kammarherre, hwars löner titt ett sammanslagit
belopp af zooo R:dr ärligen borde
of Slats-Werkct utgä, sä fant Hennes Maj:t
Enke-Drottningen bärutinnan en anledning att
ej yrka pä nämde Räntors utbetalande.
Hennes Maj-.t Enke-Drottningen har säleidcs
af ädelmod friwilligt saknat en högre inkomst,
och härigenom efterskänkt ät det allmänna
en ärlig besparing af 5000 R:dr Banco.
Sädant, Högloft. Ridderssap och Adel, är
eätta förhällandet. Skulle nu Riksens Ständers
sist widtagne beslut fortfara att äga kraft,
sä äkersättes Hennes Maj:t Enke-Drottningen
uti den orubbcliga rättigbet, Desi HepratbsContract
tilldelar Hennes Maj:t. —En rättighet,
dm jag är öfwertygad att ingen ibland ost
sätter i fraga: men dermed förfaller äfwen den
för Staten päräknade besparingen, och förwandlaö
kill en ökad kostnad.
-LfMrtygad att Riksens Högloft. Ständer
olldrig hade fattat nämde beslut, om rätta förhällandet
dä marik rrppdagadt, fär jag nu den
äran nedlägga detta ärende i skötel af de ädla
känkcs-tt som altid styrt och altid skola styra
Riksens Ständers företag, och anräller att fä
med detta Memorial wända mig till wära öfrige
Medstandcr ock Högloft. Stals-Utffottet..
Jemte den ödmjuka Preposition: att de twännr
Löner som af Hans Kongl. Maj:t är 1792 tilldeltes
Hennes Msj:t Enke-Drottningens Hofstat,
mätte fortfara att ifrän Stats-Werket utgä.
Försedd med wcderbörligt widimerad afdrift
as HcEs Kongl. Maj.t Enke-Drottmn
genö
-
Den 8Z Augusti. 10g
gens Heyraths-Contract, stall jag bifoga densamma
till detta Memorial pä det att granskningen
af detta ämne mätte blifwa sä mycket
fullkomligare.
Begärdes pä bordet.
Herr Lkrensl-un, Lamuel, uppläste följande
ödmjukaste Memorial:
Efter sist förslutne Riksmöte, är en Pcsionaire
pä Riksgälds-Contoirets Stat, Hof-Jägmästaren
Friherre Ittegric Oriperi8tjsru:i>>Enka,
Fru liva ttovi8a ttkostubbo, under den 2 Maji
innewaranye är genom döden afgängen. — Hennes
pension 166 R:dr Z2 den hon bade ätnjutit
sedan är 1804, ägde följande grundorsaker,
nemligen: att oStamfadren i Mannens
slägt, Rlkskammar-Rädet ^oel 6ripen8st6rnÄ,
den förmögnaste af cnff-lte män pä sin tid, uppoffrade
titt Rikets fyrswar,. under början af Konung
l< tt den Xttx Regeringstid, assa sina tillgängar,
deraf han stek sjelf stuta listret i fattigdom:
Att hans, till Familjen efterlemnade
fordringar hos Kronan, ehuru beledsagade igenom
ett helt Seculum med ojäfaktiga wittneshörd,
ändock bljfwit uppä fläg.evs bekostnad
lika länge outredoe och innehällne: att Sonsönerne,
Hof-JagmLstaren och Legations-Secreteraren
Friherrarne (tt-p-nsej^ru-r, när de nytz
till myndiga är wero komne, mtaltes är 1755,
af nägre dä warande Riksens Råd till en Aversionshandel
af den omyndiga arlen, hwarigenom
detze i tjenst nyligen ingängne ynglingar
wilkorade sig Friherrligt Ständ samt löste om
sysilor med anständig utkomst, emot det, att de
afsade sig deras Afs-Pretentioner: att Kronan,
ros Den 2Z Augusti.
som uti denne Ungdoms handel, hwilken i det
hela icke anqeck mindre, än sex millioner, sjuhundrade
Tusende och femhundrade daler Silf--  wermynt, således redan sluppit iwa tredjedelar
utaf fordringens tyngd, icke läng tid derefter,
och förutan allt »vederlag,fann en ökad lättnad uti
ena Contrahentens Legations-Secreteraren Oi-,-  xLnstsernL8 död, hwilken satte ett förnyat insegel
emot denna slägtgrens alla widare anspräk
och förhoppningar: och äntligen att, dä Familjens
rättwisa sak — segrande öfwer ett Sekels
mörker - framträngde i dagsljuset, bestämdes
igenom laga utredningar i?95, Kronans wundna
fördel, pä manliga sidan i flägten, utgöra
nära fem Tunnor Guld — en winning, som wid
jemförelse med hwad Hsf-Jägmästaren QiipenstjeruL,
för sin del Njutit äf Staten, borde
ädraga sig Hans rättmätiga suckar — och som
i sjelfwa »verket, beredde en knapp utkomst till
Hans följeslagare genom lifwet. Uppä »nera
riktande skäl för Staten, har »val aldrig nägot
underhäll blifwck tilldelt en efterlemna!) Maka.
De finnas dctze ffäl ändock »nera samtalade
hos Rikets Högloft. Ständers Fullmägtige
»vid Riksgälds-werket, htvarest Hof-Jägmästaren
Friherre <-iipen8tjerns8 enda oförsörjda Dotter,
Fröken KlLl-jana Larolina OripLn8ijern!i, redan
före kallelsen till denna Riksdag, hade ingifrvit
ansökning om öfwerlätande ä Henrie af
den Pension, Modren förut innehaft.
Det utgör säledes icke nägot nytt, eller
främmande ämne, hwad sorn redan innehar rum
uti högbemälte Fullmägtiges, »vid denna Riksdag,
förekommande minnesböcker och Handlingar,
Den LZ Augustt. 107
gar, utan innefattar allenast en wördnadsfull
erinran, att fästa Herr Barons och Landt-Marffalkens
och Högloft. Ridderstapets och Adelns
uppmärksamhet Md en för mennistohjertat ömtålig
fräga, enär den framdeles pasierat wederbörligt
Utstötts granskning, och hinner derifrän
iirkomma.
I sädan afsigt, och pä det nödige upplysningar
ej ma saknas ä sitt rätta ställe, wägar
jag i djupaste ödmjukhet anställa, att detta Memorial
jemte ätföljande Allegater och äldre Handlingar
i detta ämne, höggunstigt mätte blifwa
till Stats-Utskottet öfwerlemnade..
Remitterades till Stats-Utstottet.
Upplästes aä notitiain följande ProtocollsUtdrag:
Ett
ifrän Constitutions-Utstottet hwaruti
detsamma utläter sig, i anledning af det Hedcrwärda
Bonde-Ständets Remitz af den frägan,
om wid tillkommande Riksdagsmans-wal
borde fä röstas pä Riksens Ständers Fullmägtige
i Bangven och Riksgälds-Contoiret, icke,
enligt 81, 83, 84 §. H. af Regerings-Formen,
i anseende till den ordning, hwari detta mäl
till Utstottet inkommit, kunna denna fräga till
pröfning upptaga; twänne dito fränPreste-Ständet
af den 13 Augusti, det ena innefattande
bifall till Expeditions-Utstottets anhällan om del
af Ständens och inskottens Handlingar till tryckning,
det andra bifall till det särskilta Utskottets
Memorial, rörande Banco-Utskottets Instruktion;
och
Ett
ros Den 2Z Augusti.
Ett dito frän Preste-Ständet, innehållande
bifall till det frän ett särskildt Utstött inlemnade
betänkande rörande de sedan sista Riksdag
brottande mål.
Friherre ^lännerholm, I^r8 /^U^ll8t, förmälts
sig ej hafwa fattat, om wid det af Herr
Baron och Landt-Marstalken föreflagne uppdragandet
ät Constitutions-Utstottct att inkomma
med förslag till Hyllnings-Ed ät KronPrinsen,
derunder äfwen hade blifwit inbegripen
nägon dylik ätgärd, i afseende pä den Ed
Kron-Prinsen borde Hans Kongl. Maj:t swärja.
I widrigt fall anhölle Frrherre ^isnnsrKelm,
att Proposition äfwen deröfwer mätte göras.
Herr Baron oct) lbandt-Marskalken förklarade
sig ej förut hafwa omnämt denna sednare
Ed, och gjorde nu Proposition, i enlighet
med Friherre Hännnerbeim3 motion, hwilken
Bifölls.
Högloflige Rrdderstapet och Adeln ätstiljdes
klockan half 2.
in llclem krotocolli
6. §i1ver8tolpe.
Lördagen den 25 Augusti.
klonum kl. 12.
Uppbröts Herrar Bänkmäns Lista till ival
af twänne Electorer efter Frrherre Oee 6eor,
Lark, och Herr Leclsrstnm, Ou5rat, och befunrros
dertill wara utsedda:
N:o 284§rihelre Orn5bö!6,ttobsn vilhelm,
Ofwerste. N:o 325 Herr Appelbom , Fullmäg1ig
Herr lerLmeäeu, ^acob gottan, Lieutenant.
Wida,
Den 25 Augusti. 109
Widare uppbröts Herrar Electorers Lista
till wal af följande Utffotts-Ledamöter, neml.
Uti Bewillnings-Utskottet:
Efter Friherre isvast, gollsu Uenric,N:o
LOA Friherre Xk.erllje1m sk I^lsrZreteltinä, Lamuel^
Ofwerste.
Uti Allmänna Beswärs- och tveconomieUrskottet:
Efter
Grefwe Uövenlljelln, Lsrl 6u8tsk,
och Herr lVtuncll sk K08SN3cllöI6, hollan: N:c>
28t Friherre Örnskötcl, gollsn vvilllelm, Ofwerste,
och N:o 959 Herr 8slllekclt, 6ustsk,
Lieutenant.
Derefter tillsade Herr Landt-Marskalken att
wal af Bänkmän borde anställas för 5:te Afdelningen
efter Grefwe Ko8en, Kollert, för
Afdelningen efter Friherre Leclerscröm, 6u8tsk,
Lror; för 2i:sta Afdelningen efter Herr ktsröll
till Segerstad, kolt tkermsn; för 2Z:dje Afdelningen
efter Herr Uillje, Li^ntlle; och för zz:dje
Afdelningen efter Herr Lilkverrcllölcl, dliis;
hwilket wal någon dag i nästa wecka borde förrättas,
äfwen borde nya Elcctorer wäljas efter
Herr OiUron, Fullmägtlg Herr ^er8meäen, Herman
; Herr kke i tk, Fullmägtlg Herr ble^ken8köl6,
Uulivitz vsttlok, Friherre lltiömkelt, Fullmägtig
Grefwe 8trömkelt, Lsrtz Herr 8ckmitterlötv,
llllenninA Lllri8toyllsr, och Friherre Örr>8k.ö1ä,
^oksn vvilkeim; samt en Ledamot uti Riddarhus
-Utskottet efter Grefwe Ko8en, Kollert.
Pä särskildt derom af Herr Baron och LandtMarffalken
gjorde Propositioner, gillades de af
Consti,
ilo Den 28 Augusti.
Constitutions-Utstottet inlemnade och i sista plenum
pä bordet lagda Atter: nemligen:
Swea Rikes Ständers förening och Wal--  Act angäende den Högborne Furstes Prins
LrtpOsr,suii> af Ponte-Corvo utkörande till
Swea Rikes Kron-Prins och till Efterträdare
pa den Kongl. Swensta Thronen.
Succesiions-Ordning, hwarefter den Hög;
borne Furste, Swea Rikes utkorade Kron-Prins,
Hans Kongl. Höghet Prins xossn LLpci8t ^utii
af Ponte-Corvo manliga Bcöstarfwingar,
stola ägg rätt till den Kongl. Swensta Thronen
samt att Swea Rikes styrelse tillträda, af
Konung och Riksens Ständer stjord och fastställd
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
L810.
Hans Kongl. Höghets Prins )obsn Lspti8t.
^ulii af Ponte-Corvo Försäkran till Rik»
sens Ständer, sedan Hans Kongl. Höghet genom
Deras wal och förening blifwit förklarad
för Swea Rlkes Kron-Prins.
Widare gjorde Herr Baron och Landt-Marstalken
Proposition att Expeditions-Utstottet matte
anmodas om uppsättande af behöriga Expeditioner
till desia Ätters ofwerlemnande till
Hans Maj:t Konungen, hwaribland Suecessions-Ordningen
Hans Kongl. Maj:ts Nådiga
Sanction borde underställas.
Bifölls.
Upplästes ä nyo och godkändes ExpeditionsUtstottets
Förflag till underdånig strifwelse till
Hans Kongl. Maj:t rörande Thronföljare-waleb
Företogs det af Grefwe böevenkfttm,
^xei, i sista ?lenum upplästa och pa bordet
Den 2Z Augusti. NI
la,ada Dictamcn, rörande en af Hennes Majtt
Enke-Drottningen uppgifwen fordran af Staten.
Grefwe lVlörnLi-^ /^ciolt 60,8»: Jag kan
ej misikänna det ädla i Grefwe döwensijelms
afsigt att staffa upprättelse ät en Person hwilken
han anser lidande , men jag wägar underställa
Högloft. Ridderstapet och Adeln, om icke
dä Högloft. Ridderstapet och Adeln helt nyligen
yttrat den önskan, att inga andra mål wid
denna Riksdag skulle upptagas än de hwilka
Ständet, pröfwat wara af högsta wigt-, dä
desiutom, om icke, genom kända olyckliga händelser
denna Urtima Riksdaa blifwit föranledd,
Hennes Majtts Enke-Drottningens rätt
ej kunnat komma i fräga förr än ivid den till
5 är härefter utsatta Lagtima Riksdagen, hela
denna fräga nu mätte fä blifwa hwilande. Skulle,
säsom jag hoppas Grefwe dower-, i-sittm sjelf
härtill gifwa sitt bifall, förbleswe Högloft. Riddcrstapet
och Adeln wid sitt en gäng fattade
beslut och Hennes Maj:t Enke-Drottningens rätt
Henne alltid förwarad.
Grefwe döwentijelm, Lgil ^xel: Det har
wisit icke warit min afsigt att öppa motioner
som kunnat göra Högloft. Ridderstapet och Adeln
bekymmer. Om det sä stulle wara Högloflige
Ridderstapets och Adelns önstan, will jag gerna
läta falla den jag nu gjort, öfwertygad att
dä Hennes Majtts rätt är henne till ett annat
tillfälle förwarad, ingen i Swerige lärer glömma
Kcnung m och hans Enka.
Friherre ^IsNnerbeiMz d-»r8 När
Herr Grefwe döwenlljelm sjelf ingar uti att
läta saken falla, har jag för min del mtet deremot,
LIS Den 2Z Augusti.
mot, men cm den gjorda motion ffulle nedläggas
i följe af den äberopade yttrade önskan, får
jag derwid anmärka att densamma pä intet wis
kan wara bindande utan att det twärtsm more
stridande mot wära Regerings-Lagar om Ståndet
ffulle utofwa nägon pköfnings-rätt innan
en motion förut till behörigt Utffott warit remitterad,
deremot är det Grefwe Uöwenlljellus
fullkomliga rätt att sjelf nedlägga frägan.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
Proposition att den af Grefwe Uowenlljelm wäckta
motion pä hans egen begäran mätte fa förfalla
och Hennes Maj:t Enke-Drottningens rätt
till ett annat Riksmöte wara Henne förwarad.
Upplästes ett ifrän Riddarhus-Utffottet ingifwit
sä lydande:
Hörsammaste Memorial!
Uti z:dje §. af Högloft. Riddarhus-Direktionens
wid denna Riksdag tlll Högloft. Ridderffapet
och Adeln afgifne och till RiddarhusUtffottet
remitterade Berättelse rörande Riddarhus-ärcnderne,
har berörde Directron andragit,
att sedan Högloft. Ridderffapet och Adeln under
den l Dcc. isog uppä dä warande Riddarhus-Utffottets
afgifne tillstyrkande behagat
bifalla: i:o att rättigheten till inskrifning i Ädeliga
Jungfru-Stiftet mä utsträckas äfwen till
de, enligt nu gällande Regeringsform, Adlade
Personers Döttrar; 2:0 att desie sistnämde
äfwen finge hugnas med Adelig wärdigbet, likwäl
utan rättighet till Adelige Privilegier, och
hwarom hos Kongl. Maj:t underdänig anhäl
-
Den 2Z Augusti. irz
lan borde göras; sä har Riddarhus-D'rectionen,
efter sist öfwerständne Riksdagens flut,
hwad i:sta Punkten beträffar, densamma till
Hans Kong!. Maj:ts Nädiga bifall i underdänighet
hemstält, men rörande den sednare, eller
frägan om Adelig »värdighet,- likwäl utan
rättighet till Adelige Privilegier för Döttrar af
de, sedan den 6 Junii 1309 i Adeliqt Sränd
upphöjde Personer, samt den underdäniga anhållan,
som häröfwer hos Kongl. Masi.t borde
göras, har Riddarhus-Directionen tillkännagifwit,
att densamma dels i saknad af bestämd
soreffrift huruwida det warit desi Åliggande att
denna Ridderskapets och Adelns underdäniga
anhällan till Kongl. Maj-.t framföra, dels ock
under ve flere betänkligheter som bos D rectioncn
rörande denna ätgärd uppstätt, icke tilltrott
sig att härom inför Kongl. Maj:L nägot
yttrande anmäla. I anledning häraf, har Riddarhus-Utskottet
funnit angeläget, att nu detta
ämne till Högloft. Ridderffapets och AdelnS
upplysta ompröfwande öfwerlemna, under förmodan,
att Högloft. Ridderffapet och Adeln lika
med Riddarhus-Utffottet lärer anse detsamma
wara af den egenskap, att först böra af
Constitutions-Utskottet och samtelige Riks-Ständen
behandlas. Orebro den 24 Augusti 181.0.
Pä Riddarhus-Utskottets wägnar:
Lbiistian Wrangel. 6ustäk Uibbing.
lul. k. von kllolstsn. /^xel cls kress.
kr. kalkenstectt. 14. kleming,
Herr Baron och Landt-Marskalken uppläste
i anledning häraf Z7Z. i Regerings-Formen.
Ridd. sch Ad. pr. M.o 15, 16. Grefwe
114 Den 25 Augusti.
Grefwe kalling, kebr ^llolpll, yrkade att
det wore bäst att följa Constitutionens bokstafliga
innehäll.
Memorialet begärdes pä bordet.
Grefwe ^törner, Oöray: I anled
ning
af den 24 §. i Riksdags-Ordningen som
bjuder att tjenliga arfwoden för Ständens och
Utssottens Canzlser och betjening skola af Statsutskottet,
i samräd med Herr Landt-Marssalken
och öfrige Talemännen föressäs, och af Ständerne
fastställas, torde jag till tidens minnande
i ödmjukhet fä förestå, att frägan härom
mätte till Stats-Utssottet fä remitteras, för
att, efter öfverläggning med Herr Landt-Marssalken
och öfrige Talemännen, inkomma med
förslag till ett arfwode, lämpadt ej allenast efter
arbetets beskaffenhet, men äfweN efter den
drygare kostnad som Riksdagens förflyttning,
för de flesta individuer mäste förorsaka.
Uppä derom af Herr Baron och LandtMarssalken
gjord Proposition blef denna motion
till Stats-Utskottet remitterad.
Friherre Le6er8lröm, facob: Dä Riksens
Högloft. Ständer wid det nyligen slutade Riksmötet,
förordnat, att Ständen borde kjelfwe
besörja betalningen af all slags förtäring pä
Klubbarna, förbehöll Riksens Ständer sig likwäl
att erhälla dertill nödige rum i nägre af
Kronans hus.
Som genom Riksdagens flyttning ^)ä en
ort der inga sädana hus äro att tillgå, och
om jag ej mifltager mig, Riksens Ständers
beslut innehöll att för hwart Ständ borde utses
nödiga rum, sä fär jag underställa om ej
Stats- ,
Den 25 Augusti. lig
Stats-Wcrket borde fä besörja kyran af Klubbruniinen
för atla Stånden; hwarföre jag anhäller
att Höglofl. Ridderftapet och Adeln täcktes
tilläta, att frägan blir till Stats-Utstottet
remitterad.
Herr ?äklmsn, Otto ?reäric, wille päminna
sig att Riksens Ständers wid sistledne Riksdag
f detta afseende fattade beslut, ej innebölle,
att Staten ffulle betala hyran för Ständens
Klubbrum, utan endast en underdänig
önskan att Kongl. Maj:t mätte lemna Ständen
sädana rum i nägra af Kronans byggnader,
en enstan som swärligen kunde uppfyllas
när Riksdagen icke wore i Stockholm sammankallad.
Herr Baron L.qnbr-Marskalken bestyrkte
upplysningswis i egenstap af Statsutskottets
Ordförande under sistledne Riksdag,
riktigheten af denna Herr llällimans uppgift.
Friherre ^lannerbeim, b.»r8 ^uAusr, erinrade
att dä wid sista Riksdag denna Urtima
Riksdag ej kunnat förutses, hade Riksens SLän,
ders beslut blifwit fattadt i beräkning af en
wänlig Riksdag i Stockholm, hwarföre, när
omständigheterna nu wore förändrade, det wore
anledning att beslutet äfwen kunde undergä
någon förklaring. Han tillstyrkte af detta skäl,
att frägan till Stats-Utskottet mätte remitteras;
hwilket uppä derpä gjord Proposition
Bifölls.
Justerades följande:
* * Utdrag
116 ,, Den 2g Augusti.
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protokoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 2Z Augusti 1810.
S. D. Föredrogos och gillades följande den
LZ sistledne pä, bordet lagda Handlingar, nemligen:
1:0
Swea Rikes Ständers Förening och
Wal-Act, angående den Högborne Furstes, Prins
Hollan Uaptisr Hulu af Ponte-Corvo utkörande
till Swea Rikes Kron-Prins, och titt Efterträdare
pä den Kongl. Swensta Thronen.
2:0 Successions-Ordning, hvarefter den
Högborne Furstes, Swea Rikes utkorade KronPrins,
Hans Kongl. Höghets Prins Hollan Laptiat
Huli! af Ponte-Corvo manliga Bröstarfwingar,
stola äga rätt till den Kongl. Swensta
Thronen, samt att Swea Rikes styrelse tillträda,
af Konung och Riksens Ständer ogjord
och faststäld wid Urtima Riksdagen i Orebro
den i8io.
Z-.o Hans Kongl. Höghets Prins Hollan Lapti8t
Huln af Pontc-Cobvo försäkran till Riksens
Ständer, sedan Hans Kongl. Höghet genom
Deras Wal och Förening blifwit förklarad
för Swea Rikes Kron-Prins.
Och beslöt Högloft. Ridderstapet och Adeln
att anmoda Expeditions-Utskottet om behörig
underdänig Expedition af desta Handlingar till
Hans Kongl. Maj:l, med iagttagande deraf,
att Successions-Ordningen, säsom rörande en
Grundlag, bör Hans Maj:ts Nädiga Sanction
i underdänighet underställas. Oc supra
Utdrag
Den 2Z Augusti. 117
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protokoll, ivid Urtima Riksdagen i Orebro
Pen 2z Augusti i8io.
S. D. Beslöt Högloft. Ridderffapet och
Adeln att till Constitutions-Utskottet öfwerlems.
na uppsättandet af förslag till Riksens Ständers
Hyllnings-Ed ät Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, och till den Ed Hans Kongl.
Höghet bör Hans Maj:t Konungen swärja.
öt supra.
Upplästes twänne ifrän det Hederwärda
Bonde-Ständet ankomna Protocolls-Utdrag, det
ena rörande Ständcts bifall till den nya föreslagna
§. i Jnstructionen för Banco-Utffottet;
det andra deft bifall till Expeditions-Utskottets
begäran om det af de till Riks-Ständens Protocoller
hörande Handlingar.
Justerades nieni-Protocollen för den 18,
20, 21 och 2z Augusti.
Grefwe Norner, ^clolpb Qöran, anhöll r
anledning af hwad Herr Baron och Landt-Marffalken
till Protocollet för den 21 Augusti hade
dicteradt, Litt det Tal Hans Excellence Herr
Grefwe krake, hemma hos Landt-Marskalken,
sä som Ordförande för Ridderffapet och Adeln
06) enligt deras yttrade önskan, samma eftermiddag
höll, i Protocollet mätte fa intagas.
Herr käklinan, Otto kreäric, anhöll att
Hans Erellence mätte detsamma här uppläsa;
dä det af stg sjelf i Protocollet instöte.
Hans Exellence Herr Grefwe Lrake, som
sade stg nu icke hafwa detta Tal till hands,
lofwade att detsamma till Protocollet aflemna.
Herr
118 Den 28 Augusti.
Herr Baron ock Landt-Marskalken tackade
Ridderffapet och Adeln för detta noa prof af
dest wälwilja, förklarande det han ansäg som
en oswikelig grund för sin egen tillfredsställelse
att Ständets Protokoll i en framtid ffulle
bewittna denna wälwilja.
Höqlofiige Ridderffapet och Adeln ätffiljdcs
klockan half 2.
in krotocolli,
6. silverstolpe.
Tisdagen den 28 Augusti.
klenum kl. 12.
Friherre 8iit'verscbj5lcj, Kits, förmälte sig
genom berättelse bafwa förnummit, att Hannes
Maj:t Drottningen ffulle k mma till Orebro,
i hwilket fall ban ansäg läsom en underdånig
ffpldigbet, att Ridderffapet och Adeln
genom en Deputation ffulle uppwaqta Hennes
Majit. Han anhöll, att Herr Baron och LandtMarffalken
täcktes underrätta sig, huruvida
och när Hennes Maj t ffulle wilja emottaga
en sadan Deputation, samt tillika derom med
de öfriga Ständens Herrar Talemän öfwerenskomma.
Herr Baron ock) Landt Marskalken bestyrkte
Friherre 8ill'vei-8clli6l6<; uppgift, att Hennes
Majit Drottninaen i morgon wäntades till
orten, föp att bo pä Hagelund, samt frägade
om Ridderffapet och Adeln wille samtycka till
Friherre äilfverscsijöläs motion.
Beswarades med Ja.
Herr
Den 28 Augusti. 119
Herr Baron och Landt-Marffalken anmälte,
att i Allmänna Beswärs- och OeconominMskottet
more npa ledigheter efter Friherre
ll^llonkrook, och Friherre' öinskklä, efter
hwilka han anmodade Herrar Electorerna, att
nya Ledamöter utse.
Grefwe björner, ^äolpk 6öran, utbad
sig, i anledning af den motion han i förra
plenum gjort, nu fä uppläsa det Tal, Hans
Epellence Herr Grefwe krake hällit ä Ridderffapet
och Adelns wägnar till Herr Baron och
Landt-Marffalkcn, hwilket Hans Excellence nu
hade aflemnat; och dä denna begäran af Högloft.
Ridderffapet och och Adeln gillades, uppläste
Grefwe björner följande:
De känflor af högaktning , wänfkap och
tillgifwenhet, hwartill Högwälborne Herr Baron
och Landt-Marffalken gjort sig berättigad,
hafwa ej längre kunnat förborgas inom hwarje
Riddersmans bröst, utan fordra deras sammanstämmiga
och högtidliga förklarande. Det
är i detta ändamäl,som Herr Baron och LandtMarffalken
ser här församladt Ridderffapet
och Adeln. Mig bär blifwit uppdragit att, ä
Ridderffapets och Adelns wägnar, försäkra Herr
Baron och Landt-Marffalken, om wär listiga
tacksamhet för det wänffapsfulla, och det utmärkt
owälduga sätt, med hwilket Herr Baron
och Landt-Marffalken leder Ridderffapets
och Adelns öfwerläggningar och genom sina lysande
talenter bidrager till den enighet, som i
ewerldeliga tider skall göra detta Riksmöte utmärkt,
och Herr Barons och Landt - Marskalkens
namn älffadt och högaktadt. Med ds
warma
-
iso Den 28 Augusti.
warmaste önssningar för Herr Barons och LandtMarffalkens
wäl förena wi den, att uti Herr
Barons och Landt-Marffalkens beständiga wänffap
och förtroende fä wara inneslutne!
Derefter förrättades Bankmans-wal, dä
enligt deröfwer särskildt stället Protocoll, maldes
för Z.te Afdelningen, Grefive Uö^venkseim,
c-ixl Qustat, Capitain. iz:de Afdelningen, Friherre
Armfelt, Otto, Ofwerste-Lieutenant. 2Z:dje
Afdelningen, Herr Liltverllselm, OfwerJägma
stare.
Af Li:sta och ZZ:dje Afdclningarne moro
inga Ledamöter tillstädes.
Företogs Riddarehus - Utffottets, den 2Z
sistledne pa bordet lagda Memorial, rörande
Adelig wärdigl et, dock'utan rättighet till Adelian
Privilegier, för Döttrar af de sedan den
6Iumi 1809^ i Adeligt Ständ upphöjde Personer.
Herr palllman, Otto llrectiic, trodde, att
detta ärende ej utan Constitutions-Utffottets
föregäende yttrande kunde afgöres. Men ett
sädant yttrande kunde, enligt Grundlagen, ej
genom remist ifrän Sländet crhällas; det borde
genom cnffilb Riksdagsmans Memorial begäras.
.Den första frägan i Utffottets Memorial
more redan wid förra Rrksdagen afgjord;
den sednare more af den natur stan redan anfört,
och borde derföre nu här alldeles förfalla.
Herr Baron och Landt-Marskalken fragade
huruwida Ridderffapet och Adeln pä lika
sätt, säsom en Constitutions-sräga ansäg den
af Riddarhus-Mffottet gjorda anmälan,ff)wilket
beswarades med Ja.
Före
-
Den 28 Augusti. 121
Föredrogs ett frän Banco-Utskottet ingifwit
Memorial, innehållande Utskottets förfrågan,
huruwida nägre dest Ledamöter behöfde
till Stockholm afresa, för att »verkställa den wid
Revisionerne wanliga inventeringen af Banquen
och Tumba Pappers-Bruk.
Begärdes pä Bordet.
Upplästes följande Protocolls-Utdrag frän
de andra Ständen af den 25 Augusti, nemligen:
1:0 ifrän Preste-Ständet rörande dest bifall
till Förslaget till Wal-Act, SuccessionsOrdning
och Kron-Prins Försäkran, i hwilken
sistnämde Act Preste-Ständet ansett 4:do
Momentet tydligare kunna uttryckas sälunda:
siuteligen utlofwc WJ, att enär WJ. efter
Hans Kongl. Majtts Swea Rikes och wär Regerande
Allernadigste Konungs och Herres dödliga
fränfällc simen hwilkcn anmärkning, dä
Preste-Ständet ej yrkat Actens ätcrrcmist, Ridderskapct
öch Adeln ej amag kunna werka till
någon ändring deraf. 2:0 Ifrån B rqare-Ständer
om gillandet af Comstittttions-Utskottets Protocolls-Utdrag,
i anledning af den remitterade
frägan om wid Niksdaasmanna-wal borde
fä röstas pä Ständens Fullmägtige i Banquen
och Riksgälds-Contoiret. Zw" Jfrän samma
Ständ, öm gillande af Förslagen till Wal-Act,
Successions-Ordning och Kron-Prins-Försäkran.
4:0 Jsrän samma Ständ om gillande
af det, till utredande af frägan om sätten till
Riksdagens förkortande, tillförordnade särskildta
Utskotts betänkande. Ifrän samma Ständ
om Remister.
Höglof
-
122 * Den ZO Augusti.
Höglo stige Ridderffapet och Adeln atffiljdes
klockan en qwart till 2.
in llciem krOtocolli^
6. 5i1ver8tvl^e.
Torsdagm den zv Augusti.
klenum kl. half 1.
Herr Baron och Landt-Marskalken tillkännagaf
det han uppfyllt Ridderffapet och
Adelns yttrade önffan om underrättelse huruwida
Hennes Maj:t Drottningen behagade mottaga
en uppwaktnings-Deputation af Riksens
Ständer, och att Herr Landt-Marffalken i följd
häraf erhällit en Biljett ifrån Hof-Canzleren
med tillkännagifwande, att Hennes Maj:t wäntade
denna Deputation i eftermiddag klock. 5;
i anledning hwaraf, och dä Herr Baron och
Landt-Marffalken hade sig bekant det de andra
Ständens Talemän och Deputerade ffulle klockan
tre qwart till 8 sig ä Riddarhuset infinna
, Herr Landt-Marffalken erinrade att de 24
Ledamöter af Ridderffapet och Adeln hwilka
komma att i Deputationen deltaga, mätte wid
samma tid sig härstädes inställa.
Herr Landt-Marffalken anmälte det Friherre
vVranZLl, Lnristisn, afsagt sig förtroendet
att blifwa Ledamot i Allmänna Beswärsoch
Oeconomie-Utffottet, i följe hwaraf Herrar
Electorerne ägde att nytt wal efter honom
anställa.
Öppna
-
Den Zv Augusti. rsz
Öppnades Bänkmännens Lista till wal af
Electorer efter följande Herrar:
Herr viclron, Fullmägtig Herr 1'er8meäcn,
Illermai,; Herr klein, Fullm. Herr ble^ken8kölcl,
IbuäviA Oecrlok; Friherre 8tröml'elt, Fullm. Grefwe
Ltrömkekt, Larl; Herr Lcbmitterlot , INenniliA
Lbri8topber och Friherre Örn8kölU, polian Willielm
; och befunnos dertill wara walde:
N:o 7Z Grefwe Leijonsteät, LarttOfwerste, m.m.
— 77 Friherre SMlaä, kebr, -öfw. Lieutenant.
686 Herr Lne8ckölä, krans, Ofw. Lieutenant.
6or Herr lltcermark, Fullmägtig Herr klack,
kreclric, Häradshöfdinge.
8Z4 Herr 8tac1 von läoll8tein. Natts (zustak.
Secreterare.
Efter uppläsningen häraf anmältes att Herr
Lne8ctiö!6 afsagt sig det honom nu tilldelte rum
säsom Elcctor.
Upplästes ett ifrån Banco-Utffottet inkommit
Memorial af den 29 dennes, innefattande
berättelse om Banco-Werkets tillstånd och förwallning,
samt hemställan om förbättring i
wilkoren för Pappers-Mästaren och Arbetarna
wid Banquens Pappers-Bruk.
Lades pä bordet.
Likaledes föredrogs ett Memorial af samma
dag frän npstbemälte Utffott, innehällande
i anledning af gjord Remist frän det Heder--  warda Bonde-Ståndet, för hwilket 2.ne Fullmägtiae
medelst utöfningen af deras Riksdagsmans-rätt
saknas, en hemställan om angelä
genhe
-
124 Den ZO Augusti.
genheten af sädan till »vidtagande ffpndesam
anstalt inom det Hederwärda Ständet, att
Banco-Fullmägtigffapet ma kunna oförtöfwadt
äterstälias i dest fulla activits.
Lades till Handlingarne, såsom afBondeStändets
ensamma åtgärd beroende.
ytterligare upplästes ett Memorial frän
Banco-Utffottet af den 29 dennes, rörande sammanjämkande
af befundne stridigheter emellan
Banco-Utffottets »vid sista Riksdag Fullmägtige
kemnade föreskrifter och Riksdagsbeslutet, i
afseende pä betalningen as Bankens gjorde och
tillgörande förskott ät Stats-Werket.
Lades pä bordet.
Föredrogs ä npo Banco-Utffottets Memorial
af den 2z Augusti, uppgifvande Utffottets
tanke wara, att en inventering afVanco-Werket
wid denna Riksdag icke befunnes af nöden.
Friherre (oecll-rslröm, fscob, yttrade sig:
Oberäknadt att jag, säsom hedrad med förtroendet
att wara Fullmägtig i Banken, personligen
önffar att inventering ma äga rum, pä
det Riksens Ständers Deputerade mä sjelfva
kunna dömma huru Werket sedan de nya Fullmäktiges
tillträde warit styrdt och wärdadt, tror
jag att en sädan inventering är en ibland de
angelägnaste formaliteter att iagttaga, i afseende
pä Bankens credit och Nationens opinion
om dem förwaltning, och sä mycket nödigare att
»verkställa som den är i lagarne tydligen föreffrifvcn.
Dcstutom är sedan sista Riksdag en
förut icke gjord anstalt fogad i afseende pä den
Möjligheten att Bankens redbara fond kunde
behöfwa flyttas, och om hwilken kännedomen
ej
Den Zo Augusti. 12Z
rj torde tillräckligen kunna af en beskrifning
inför Banco-Utstottet inhämtas. Äfwenwäl är
tidspillan för cn sadan inventering icke be.tydlig;
den kan pä gansta fä dagar werkställas:
och kostnaden dertill kan aldeles, icke öfverstiga
Zoo R:dr- Banco. Jag för min del kan således
ej annat an tillstyrka dest wcrkställande,
och tror att den lämpeligast kan för sig gä, enär
efter stedt Fullmägtigs-wal, de nya Fullmägtige
böra tillträda förwaltnin,gen.
Grefwe tVlörner, Lart: Jag kan för min
del icke anse ett särskilt affardande af nägra
Banco-Utstottets Ledamöter till förrättande af
inventering nödig; enär en sädan inventering
under den nystförflutne Riksdagen warit gjord;
och ingen den ringaste misttanke pä Banco-Fullmägtiges
förwaltning inom Banco-Utstottet
uppstätt. Jag tillstyrker således bifall till BancoUtstottets
inlemnade Memorial.
Uti Grefwe törners yttrande instämde Herr
, henric hollan, och Herr Uei^on
L!o!y6,
Lamuel.
Herr käktmsn, Otto k^reclric: Om det är
ovilkorligen i Riksdags-Ordningen förestrifwit
att en inventering af Banco-Werkst bör
ste wid hwarje Riksdag, sä är jag wisterligen
af den tanken att den äfwett wid detta Riksmöte
bör äga rum. Men i och för sakens stull
anser jag inventeringen icke nödig. Knappt
fyra mänader äro förflutna sedan ön dylik för
sig geck. Banco-Fullmägtige äro sä nyst walde
och deras förda förwaltning sä stiljd ifrän
misttankar att nya Fullmägtige icke svnas mig
af nöden. Om ett nytt wal enligt Riksdags
Ordnin
-
126 Den M Augusti.
Ordningen mäste förrättas, är det troligt ali
samma Personer blifwit ä nyo utsedde, och da
inträffar ett nytt skäl, hwarföre inwentcrin'ku
- icke kan, efter min öfwertygelse, scm nödig anses.
Friherre Legerström: Det är Utan twifwel
smickrande för Banco-Fullmägtige att starra
sig sa wäl trodde i afseende pä sin förwaltning.
Men om icke annat skäl funnes till anställande
af en inwentering, synes mig densamma
fordras i afseende pä de nya arrengementer
sorn blifwit widtagne,för att i händelse af behof
, kunna till annan ort flytta Banguens redbarheter.
DeHutom är det i min tanka, högst
nödigt att Riksens Ständer genom sina Deputerade
tillse huruwida den reela fonden är af
Deras Fullmägtige wäl wärdad. En sädan uppmärksamhet
synes mig Riksens Ständer wara
Nationen skyldige. För öfrigt sär jag den äran
upplysa att det icke är i Riksdags-Ordningen
utan i Instructionen för Banco-Utffottet, som
Banquens inwentering är föreffriswcn ; men dä
Riksens Ständer, i kraft af Riksdags-Ordningen,
wid denna Riksdag fastställt denna Jnstruction,
anser jag en sädan inwentering lika
owilkorligen älagd, som om den wore i Riksdags
- Ordningen föreskrifwen.
Friherre Sllivmsckjölci, ^ils.-Iag för min
del skulle häldst önska att öfwerläggniugen öfwer
detta ämne mätte blifwa uppffuten intill dest
det nya Banco Fullmägtigs-walet för sig aätt:
och tror att, i händelse Riksens Ständer finna
en inwentering af Banquen nödig, densamma
lämpligast kan werkställas dä de nya Fullmägtige
tillträda sin förvaltning.
Grefwe
Den Zo Augusti. 127
Grefwe körner, ^clolpb 6öran: Jag kan
ingalunda mistkänna Friherre Leci^r5troms nit
för Riksens Ständers rättigheter, dä han, ehuru
sjelf Banco-Fullmägtig, yrkar en sorgfällig
granskning. Jag får allenast den äran anmärka
att den föreskrift han äberopar, icke efter
min tanke kan anses säsomen skyldighet, utan
innebär endast att Riksens Ständer äga rättighet
anställa den yrkade inwenteringen, och
jag anser Rikets och Banquens säkerhet och garantie
hwila pä denna rättighet, icke pä dest
owilkorliga utöfning. Jag erinrar mig wäl
att, wid den Riksdag som är lövö hölls i
Norrköping, Banco-Utskottet, genom deputerade,
som till Stockholm affäldädes, werkställde
inwentering af Banco -Werket. Men omstänw
digheternc da och nu äro icke de stamma. Ätta
ar moro dä sedan den sist öswerständne Riksdagen
förflutna, nu hafwa blott nägra fä mänader
förbigått sedan den sista. Ingen skälig
anledning till misttanka finnes i afseende pä
Fullmägtigcs förwaltning. Äro wista nya anstalter
Banco-Fullmägtige fogade, sä behöfwer
nägon tid framflyta innan man kan komma
i belägenhet att pröfwa och bedömma deras
lämplighet. Jag fär säledes till Ridderskapet
och Adeln hemställa om icke Banco-Utskottets
Memorial kunde bifallas endast med det förbehäll
att de Fullmägtige Ridderskapet och Adeln
framdeles wäija, antingen nya Personer eller
desamma dertill utses, mä kunna äska inwentering
af Banco-Werket i fall de kjelfwe skulle
sädant för sin större säkerhet ästunda.
123 Den ZO Augusti.
Friherre Leäerström: Att den tid som sedan
sista Riksdag förflutit warit kort. medgifwer
jag, och att, ur detta stal, en inwentering
kunde anses mindre nödig, än dä flere är mellan
Riksdagar förflutit. Men orsaken hwarföre
jag tror mig böra tillstyrka densamma bar
ej afseende häruppä, utan ligger uti hwad jag
förut anfört, nemligen i uppmärksamheten pä
tillständet medBanqucns rcela fond och en nödig
pröfning af anstaltcrne till dest flyttande
wid infallande behof.
Grefwe körner, Larl: Banko-Utffottet
har haft sig förelagd beffrifningen om de anstalter
Banko-Fullmägtige i detta afseende fogat:
det har funnit dem nöjaktiga; och denna
bcffrifning är tillräcklig för att gifwa anledning
till ött fullständigt omdöme öm desamma.
Herr Lerg8te6t, Li ic: Jag utbeder mig att
sä framställa twänne betänkligheter, som synas
mig ligga i wägen för den af Banko-Utskottet
gjorda hemställan: den ena att det borde
wara ett för framtiden wädligt prejudikat att
undcrläta en föreskrifwen formalitet, hwarpä
Controllen öfwer Banko-Förwaltn ngen sä hufwudsakligcn
bwilar; den andra att ehuru allenast
fyra mänadcr sedan sista inwenteringen
förflutit; har likwäl sedermera just den tidpunkt
inträffat, dä wid län pä metall-effekter, dels
inbetalningar och relaz-er blifwit gjorda, dels
nya län blifwit upptagne, sä att de i LäneBanquen
förwarade dokumenter undergätt betydliga
förändringar. Jag wet ej om dcsia
omständigheter werkligen äro sä wigtiga som de
förefalla mig: jag underställer denffallenast Höa
-
Den zo Augusti. 129
loflige Nidderffapets och Adelns pröfning; och
förenar mig för öfrigt med Grefwe eaöl-rwr att
denna frägas afgörande synes lämveligen kunna
uppffjutas till desi det nya Banko-Fullmägtigs-walet
för sig gätt.
6err Baron och Liandt-Marskalken:Riksdags-Ordningens
49 ö. gifwer wisierligen anledning
att mälet pä twä eller tre Ledamöters
begäran ffulle kunna ä nyo hwila.
Friherre 8iUvsk-5cllölcl, käils: Jag för min
del hemställer att mälet mä hwila till desi-Banco-Fullmägtigs-walet
blifwit förrättadt, dä,
i fall de nu svarande Fullmägtige skulle ombytas,
Ridderffapet och Adeln kanhända ivid deras
installerande af Banko-Utskottet, torde pröfwa
en inwentering nödwändig.
Herr UelZLtecit: I denna önskan instämmer
afwen jag, men utbeder mig endast härwid
fa anmärka att en sädan inwentering torde
blifwa nödig, äfwen om blott en ny Fullmägtig,
för hwadStänd som helst, ffulle wäljas.
Herr llälllmiin: För min del kan jag ej
anse en inwentering ur detta skäl nödig. Om
en Ledamot bland Banko-Fullmägtige afgär
mellan Riksdagar och-en annan således i bans
ställe förordnas, sä behöfwer ej, för hans skull,
en inwentering förrättas. Jag inser ej hwarföre
densamma efter ett wal, förrättadt af Riksens
Ständer, ffulle anses mera behöflig. Jag
sär alltsä anhälla om Proposition pä Baneo»
Utskottets Memorial, med det af Grefwe körner
föreflagne förbehäll att det mä ankomma
pä de Fullmägtige som framdeles wäljas, att
äska eller ej äska inwentering.
Lidö. och Ad, prat. 17,18- Herr
iZo Den Zo Augustt.
Herr lHjon8tolpe anhöll om enkel Propos
sition till bifall ä Banko-Utskottets Memorial»
Herr Laron och Landt-Marskulkrn. Dä
jag hos Ridderskapet och Adeln finner meninaarne
häröfwer delte, torde jag fä hemställa
hmuwida Ridderskapet och Adeln behagade bifalla
att enligt Friherre L>ilkvei-8cl>öt68 förslag
denna fräga mätte hwila intilldetz Ridderffapets
och Adelns wal af Banko-Fullmägtige för
fia gätt.
Ropades Ja.
Anmältes, infördes och emottogs pä wanj
ligt
sätt Hof-Canzleren Friherre sk vvetter8le6t,
hwilken ä Kongl. Maj:ts magnar öfwerlemnade
dest nädiga Proposition af den 22 Augusti,
angärnde ätffillige förekomne hinder och swärigheter
wid werkställandet af Riksens Ständers
förnyade Charta - Sigillatss - Förordning.
Sedan Hof-Canzleren, pä öfligt sätt ub
beledsagad, afträtt upplästes berörde Nådiga
Proposition, sä wäl som Stats-Rädets derwid
fogade Protocoll, hwarefter Propositionen blef
till Bewillnings-Utskottet remitterad.
Föredrogs ett Protocolls-Utdrag af den 2.tz
dennes frän det Hederwärda Bonde-S tändet af
innehäll det Ständet enhälligt bestulit att den
af Ledamoten Oxelberg gjorda motion om Riksdagens
stutande, fä fort, jemte frägan om
Riksdagskostnaderna, de i 96, 97 och ioz§. §.
af Regerings-Formen omförmälte ärender bum
nit afgöras, skulle remitteras till ett särskildt
Utskott, och att det särskilta Utskott som redan
more satt att upptaga en i Bonde-Ständet wäckt
fragg om Riksdagens förkortande genom de
Den zo Augustt, rzr
frän förra Riksdagen uppffutne mäls ytterligare
uppskjutande, i händelse det ej än wore
Upplöst, krinde anmodas att äfwen bereda den
af Oxeiber» wäckta nya staga, eller, i annat
fall, borde äter Nedsättas, för att denna fräga
upptaga och deröfwer sig utlåta; likwäl sä, ätt
de öfrige Respeetive Ständen ffulle, med inbjudning,
härom underrättas.
Wid detta Protoeolls-Utdrag war bifogadt
ett Memorial af Riksdagsmannen Oxelby,
uppläst hos Bonde-Standet den 24 Augusti och
innefattande den i Protoeolls-Utdraget omformälte
motion.
Efter gjord erinran af Herr Baron och
Landt-Marffalken att detta Protoeolls-Utdrag
innefattade ett wentilations-ämne, yttrade sig
Herr 8ittverscolpe, b"reclric: brunst, att
detta ämne torde behöfwa nägot besinnas, i
anledning hwaraf han begärde detsamma pä
bordet.
Upplästes ett Protoeolls-Utdrag frän det
Hederwärda Bonde-Ständet af den 24 dennes,
innefattande Ståndets bifall till det särskilta
Utskottets den 18 dennes hos Ständet pä bordet
lagda utlätande öfwer den af Bonde-Ständet
wäckta fräga om Riksdagens förkortande
medelst de ifrän förra till nästa Riksdagen uppffutne
mäls ytterligare uppffutande till Riksdagen
näst efter denna; hwarjemte i ProtocsllsUldraget
tillkännagafs att Lengt/Anckersson frän
Elfsborgs Län och Lric Anckersson frän Sivartsjö
Län wille hafwa förbehällit att härigenom
ej hindrades fräga om nägon ändring som de
förmente blifwa nödig, i hwad 33 Z. af sed
-
1Z2 Den ZO Augusti.
naste Riksdagsbeslut innehölle; hwilket pä be->
gäran blifwit anmärkt.
Likaledes ett Protocolls-Utdrag frän samma
Ständ, af berörde dato, med bifall till
Stats-Utskottets den 17 Augusti afgifne utlätande
öfwer frägan huru Banco och Riksgäldsärenderna
ffulle kunna bestridas oansett twänne
af Banco-Fullmägtige och alla tre Riksgälds-Fullmägtige,
säfom walde Riksdagsmän,
sig här infunnit eller inställde.
Wterligare ett dito, af den 25 Augusti,
innefattande Bonde-Ständets gillande af Consiitutions.
Utffottets förflag till Wal-Act, Sucoessions-Ordning
och Kron Prinsens Försäkran
jemte befluten anmodan till Expeditions-Utffottet
att besörja det de§a Handlingar wederbörligen
färdiggjordes för att kunna i underdånighet
aflemnas till Kongl. Maj:t, hwars Nädiga
Sanction, i afseende trll Successions-Ordningen,
säfom »varande en grundlag, fordrades.
Detza Protocolls-Utdrag lades till Handlingarne.
Härefter uppropades de 24 Ledamöter hwilka
under Herr Landt-Marskalkens anförande ffulle,
jemte de öfrige Ständens Herrar Talemän
och Deputerade, uppwakta Hennes Maj.t Drottningen.
Sluteligen justerades kWni-Protccollerna
för den 25 och 28 dennes.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffilj.
des klockan tre qwart till 2.
in lläem ?rotocoUi
6. River-stolpe.
" Man
-
Den Z September. rzz
Mändagen den 3 September.
klenuin kl. 12.
Justerades?leni-Protokollet för den Zo Augusti.
Föredrogs ä nyo, Banco-Utffottets, den
Zo Augusti, pä bordet lagda Memorial af den"
29 näst föreqäende, innefattande berättelse
om Banco Werkets tillständ och desi förwaltning,
samt förbättring i hwilkoren för Pappersmästaren
och arbetarne wid Banquens Pappersbruk
Tumba.
Herr Baron och Landt-Marskalken yttrade
sig, att detta Memorial innefattade irenne
Punkter: i:o En försäkran om Banco-Werk^ts
soliditet och sjelfbeständ, och en tillkännagisiven
förhoppning om dest ytterligare förkofrån;
underrättelser hwilka ej annat kunde, än
wara för Ridderffapet och Adeln tillfredsställande;
2:0 Ett omdöme att Banco-Fullmägtigo
under den korta tid, som efter det sista Riks.
mötet förflutit, i alla delar swarat emot Riksens
Ständers förtroende, äfwensom att Banco-Vctseningen
sina åliggande skyldigheter uppfyllt
Witz detta omdöme torde Högloft. Ridderffapet
och Adeln, dä Banco-Utffottet detsamma
med Riksens Ständers rätt afgifwit, icke
hafwa nägot att erinra; z:o En hemställan om
lön-l. limning för Pappersmästaren wid Tumba
Pappersbruk, samt förhöjning i wecko- och
dagspenningar för arbetarne derstädes: öfwer
denna Punkt torde Ridderffapet och Adeln tilläta
mig att göra Proposition till bifall.
Friherre ltlannerbeim, b,krr8 ^UAUst, trodde,
att, dä frägan här egentligast wore om arbetslo
-
1Z4 Den Z September.
betslöner, hwilka lätt moro underkastade billiga
förändringar, och icke syntes kunna uppgä till
rätt betydliga summor, detta ämne kunde med
fullt förtroende öfwerlemnas Banco-Fullmägtiges
egen ompröfning, och ej behöfwa bliswa ett
Lfwerläggningsämne för Riksens Ständer.
Friherre Lellerstr«m, ^cob, erinrade, att
alla frägor om penninge-utgiftcr, i afseende pä
Banquens Stat, borde enligt Banco-Utskottets
Instruktion, af Utffottet underställas Riksens
Ständers egen ompröfning, samt att dessutom
De nu foreflägne utgifter, i anseende till Personernas
antal, icke wore sä obetydliga; i anledning
hwaraf han ansägRidderffapet och Adeln
Dcröfwer böra besluta.
Sedan Friherre ^lsnnerkeim förklarat, dst
han, efter de upplysningar Friherre 6ec!er5tröm
lemnat, afstode frän sina betänkligheter, gjorde
Herr Baron och Landt-Marskalken Proposition
till bifall ä Banco-Utskottets hemställan om
löne- samt wecko- och dagspenningars förhöjning
för arbetarne wid Tumba Pappersbruk,
hwilken Proposition med Ja beswarades.
Anmältes och emottogs Hos-Canzleren Friherre
st WettLrstellt, hwilken ,ä Kongl. Maj-.ts
rvägnar, öfwerlemnade twänne Dess Nädiga
Propositioner, hwilka sedermera i detta plenum
upplästes.
Hos-Canzleren afträdde beledsagad, säsom
wid ankomsten.
Herr Baron och Lantzt-Marskalken tillkännagaf,
att, i sista plenum, blifwit uppläst
och pä bordet lagdt ett Memorial frän Banco.
Utffottet, rörande sammanjemnkning af wissa
stridig.
Den Z September. iZZ
stridigheter mellan föreskrifterna i Riksdagsbeslutet
och i Banco-Fullmägtiges Reglemente, r
afseende pä ersättning för Banquens förffotter
ät Stats-Werket; hwarwid Herr Landt-Marffalken
föreflog att, dä beredningen- af denna
jemnkning, ej blott pä Banco-Utffottet, utan
ock pä Stats-Utffottet berodde, detta mäl mätte
hwila, till dell Stats - Utskottets utlätgnde
inkommit.
Bifölls.
Upplästes Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
till Riksens Ständer, om skyldigheten
för alla, att deltaga i wärdén af fattige, samt
rörande en särskild, wid Amiralitets- Warfsoch
Orgryte- Församlingar wid Götheborgs r
detta afseende uppkommen fräga: gifwen Orebro
Slott den Zi Augusti r8io.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och
Oeconomirs - Utffottet.
Upplästes Kongl. Majtts Nädiga Proposition
till Riksens Ständer, af den r'? Augusti,
om en särskild Författning i wista omständigheter,
angäende Inteckning i fast egendom.
Remitterades till Lag-Utffottet.
Herr Elivel stolpe, bre6ric Lamuel, hemställde
till Herr Baron och Landt-Marskalken
samt Ridderffapet och Adeln, om icke, i afseende
pä det Allmänna ändamälet af Riksdagens
fortffyndande, det skulle wara nyttigt, att
en tid utsattes, till företagande af wista, enligt
Lagarna, oundgängliga wal. Ibland dessa
funnos nägra, säsom walet till JustitiseOmbudsmans-Electorer,
samt hans och hans
Suplöants utwäljande af dem; till Nämnd,
att
LZ8 Den Z September.
ott pröfwa Högste Domstolens förhällande; samk
till Electorer att rvälja Tryckfrihets-Committäcn,
hwilka fordrade alla fpra Riks-Ständens sammanstämmande.
Torde hända wore det tjenLigt,
att begynna med dcsia wal, hwilka kansta
pä wisia dagar i nästa mecka kunde för.
rättas: och' dä intill desi, ännu ätta dagar
Aterstode,sä hunne ännu mänga bortreste Riksdagsmän
återkomma, och hwar och en ägde
rädrum, att om dssia wals företagande underrätta
sina bekanta, sä att pä en gäng,
ckndamälet af skyndsamhet wunnes, och nägön
Lfwerrumpling icke kunde sägas äga rum.
Herr von Rosenstein, dttls, hemställde om
icke häldst lunde till walen utses en Onsdag, eller
<n Lördag, dä Stats-Rädet icke wore församladt,
Dch Ridd-erffapets och Adelns ringa antal, således
icke genom Stats-Räds Ledamöternas sränrvaro
more förminffadt.
Herr?äittm3n, Otto Rreäric, erinrade, att
walet till Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret,
icke torde böra företagas förr an Stats-Urffottet
inkommlt med sitt utlätande öfwer deras förwaltning.
Herr Silverstolpe förklarade sig ej hafwa
pttrat annat, än att man till en början kunde
företaga de wal, hwartill alla Ständens sammanstämmande
fordrades.
Herr Baron o cd Lanbt-tBcr stalkcn proponerade,
att, i den ordning, som i ZtegeringsFormen
är följd, wal mätte Onsdagen den 12
Sept. företagas till de Electorer, hwilka samma
dag skulle äga att malja Riksens Ständers
Justilia-Ombudsman och desi Supleant; och
de
Den Z September.
de Usiföljande hagarne walen Ml den Nämnd,
som bör gransta'Justitia-Domstolens förhållande;
samt till Electorerne att utse TryckfriHets-Committeen;
hwarjemte Herr Landt-Marstalken
föreflog, att de öfrige Rcspcctive Ständen
mätte inbjudas, att i detta beslut instämma.
Bifölls; och skulle en Deputation härom
Lill de öfrige Standen afsändas.
Upplästes ett Memorial frän ConstitutionsUtstottet
af den Zi Augusti, med öswericmnanLe
ak förflag till Riksens Ständers HyllninasEd
ät Kron-Prinsen, samt Kron-Prinsens Ed
ät Kongl. Majtt, hwilka begge Acter sedermera
upplästes; innefattande Memorialet derjemte
en hemställan, att ät Hof-Canzleren kunde
öfwerlemnas upprättandet af Kron-Prinsens
titulatur.
Detta Memorial jemte bägge Ederna lades
pä bordet. Föredrogs ä nyo ett i sista lttenum
uppläst Protocolls-Utdrag frän det Hederwärda
Bonde-Ståndet, rörande hänwisning titt det,
i afseende pä Riksdagens förkortande, förordnade
särskildta Utstött, af en utaf Riksdagsmannen
Oxelberg i samma ändamål gjord
motion.
Herr Baron och L.andt-Mar stålben hemställde
titt Ridderstapets och Adelns behag, att
remittera denna motion till berörde Utstött, eller
titt ett särskildt, som kunde förordnas.
Herr käll Iman yttrade sig att dä det förut
walda Utskottet just wore sörordnat i ändamäl
att yttra sig öfww medel titt Riksdagens
pästyndande, och dä den i Bonde-Ständet gjorda
motton, ägde närmaste gemenskap ryed detta
-
1Z8 Den z September.
ta ändamål, syntes honom densamma läknpeligen
kunna dit remitteras, och ett särskildt Utskotts
, förordnande icke wara af nöden. Någon
tid skulle hermed winnås, och ehuru wäl Riksens
Ständer otwifwelagtigt borde wara tillsammans
intill desi swar ifrän Hans Kongl.
Höghet Thronföljaren hunne ankomma, wöro
det säkerligen allas gemensamma önskan att
strapt derefter kunna fä ifrän Riksmötet skiljas.
Friherre b^rrnnerlleim, Uar8 ^uAU8t, erinrade,
att den princip förut under Riksdagen
warit följd, och torde äfwen nu böra följas,
att astid särskildt Utskott förordnades för en
särskildt fräga, enär denna icke hörde till befattningen
af nägot af de uti Grundlagarne
förut föreskrifna Utskott.
Grefwe körner, Lors», uppläste
ur Z6 H. Riksdags - Ordningen följande ord:
"Skulle Riksens Ständer finna flera Utskott wa"ra
af nöden, mä de af Ständerna obehindrat
"tillsättas. Sädane Utffott mä dock ej befatta
"sig med andra ärenden än dem, hwilka enligt
"Regerings-Formen pä Riksens Ständers ät"gärd
ankomma." Herr Grefwen yttrade sig,
att dä detta stadgande hwilket wore det enda,
som rörde tillsättande af särskildta Utffott icke
lade nägot annat hinder i wägen för deras
befattning än det som uppkomme af ämnens
obehörighet att af Riksens Ständer upptagas,
insäge han ej heller för sin del någon erinran
wara att göra mot den wäckta frägans hänwisande
till det redan förordnade Utskottet.
Herr Laron ecb Landt-Marskalken gjortze
Proposition, att Riksdagsmännen Oxelberg
motion
Den Z September. LZy
motion mätte hänwisas till det Utstött, som
redan i afseende pä Riksdagens förkortande
blifwit nedsatt.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Riddcrstapets och Adelns
Protccolll, wid Urtima Riksdagen i Orebro
den z September isea.
S. D. Beslöt Högloflige Riddcrffapet och
Adeln, att, Onsdagen i nasta mecka, den 12
Sept., företaga ival till de Elcctorer, lmilka
samma dag skulle äga att wäija Riksens Ständers
Jusiitise-Ombudsman, och dest <LUplöant,
bwarefter, pä de nästföljande dagarna, den
Nämd, som bör gransta Justitia-Domstolens
förhällande, samt Elcetorerna till TrpckfrihetsCommrtteens
utnämnande, skulle komma att
utses; i bwilkct beslut, dä de af desta mål beroende
förrättningar tillhöra Riksens Ständer
gemensamt, Ridderstapet och Adeln wille mänligen
inbjuda stna Respective Med-Ständer,
att instämma.
Derefter afgeck med detta Protocolls - Utdrag
Deputationen till de andre Ständen under
anförande as Grefwe Kalting,
Upplästes ett Memorial frän Lag-Utskottet
af den 16 Augusti, med utlätande öfwer Justitia
-Ombudsmannens Riksdags-Berättelse.
Ladcs pä Bwdet.
Upplästes ett Memorial frän BewillningsUlstottet
af den Z Sept., med utlätande öfwer
Handels
L40 Den z September.
Handelsmannen fränBoraare-Stän
det
remitterade Memorial, rörande Bewillningen
för smärre hemmansdelar i Carlstads Län,
samt Branwins afgiften för dylika derstädes.
Ladcs pä Bordet.
Upplästes twänne Protocolls-Utdrag frän
Let Högwördige Preste-Ständet af den zo Augusti,
mnefattgnoe, det ena hänwisning till
Bewillnings-Utffottet af Kongl. Maj:ts. Nådiga
Proposition, rörande Charta Sigillatse Förordningen;
det andra, ett instämmande i RidLerffapets
och Adelns beflut, om uppdragande
ät Constitutions-Utffottet, att uppsatta förflag
Lill Riksens Ständers Hyllnings-Ed ät KronPrinsen,
och Kron-Prinsens Ed ät Konungen.
Ptterligare upplästes fyra Protocolls-Utdrag
frän det Wallofl. Bergare-Ständer af den zo
Augusti, hwaraf twänne innefattade samma
beflut, som de twänne nysi förut upplästa; ett
innehöll gillande af Stats-Utstottets utlätande,
b-uruwida Riksgälds-Contoirets ärender kunde
behörigen wärdas, utan lunder af Ständets Fullmagtiges
begagnade Riksdagsmanna-rätt; och
ett tillkannagaf bifall till Banco-Utffottets Memorial,
om dispence för Utskottet frän inwentering
af Banqucn och desi Pappersbruk.
S^uteligen upplästes twänne ProtocollsUtdrag
frän det Heder warda Bonde-Standet af
Len Lg Augusti, innefattande det ena öfwerlemnande
ät Constitutions-Utffottet, att inkomma
med förslag t.ll ofwanberörde Eder, och det andra,
bifall till den föreslagna dispensen frän
Banco - Werkets inwentering.
Häref
-
Den Z September. L4L
Härefter äterkom, med den till de andre
Ständen afsönde Deputation, Grefwe kalting
och redogjorde för sin bestickning.
Högloflige RidderstapeL och Adeln ätffiljdes
klockan treqwart till 2.
in tidcrn krotöcoUi,
6. 8ilverstolpe.
Fredagen den 7 September.
klenum klockan half 12.
Öppnades Herrar Electorernas Lista till
wal af Utstötts-Ledamöter, hwartill befunnos
wara walde:
I Riddarhus - Utskottet:
Efter Grefwe von Rosen, Robert, General-Major
och Capitaine-Lieutenant: N:o 60
Grefwe körner, btampuR, General-Major och
Capitaine-Lieutenant.
Uti Allmänna Bestvärs- och GcconomieUtstottet:
Efter
Friherrarne ^VranZel, L^Usn-KroK
och Örnsköld: N'.0 191 Friherre Danckvardt,.
Larl, Ofwerste. N:o 200 Friherre Rrisendorkk,
Larl Lustak, Ryttmästare. N.o 297 Friherre
DiUjencrantr:, Larl Otto, EapitaiN.
Justerades följande twänne:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Prötocoll, wid Urtima Riksdagen i O rebro
den z September 1310.
S. D. Föredrogs ä npo Banco-Utstottets,
den 20 Augusti, pä bordet lagda Memonal
inne
142 Den 7 September.
innefattande sä wäl ett omdöme om Banco?
Werkets tillständ och Fullmägtiges förwaltning,
wid hwilket Banco-Utskottets omdöme Ridderffapet
och Adeln icke ansäg något wara att erinra;
som forflag till förbättring af willkoren för
PapperSmästarcn och arbetsfolket wid Tumba
Pappersbruk, hwilket förslag Ridderffapet och
Adeln till alla delar gillade. rn supra.
S. D. Beflöt Högloflige Ridderffapet och
Adeln att remittera:
Till Allmänna Beswärs- och TeconomieUtskottet:
Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition, af den
Zt Augusti, om skyldigheten för alla att delta?
ga i wärdén af fattige, samt rörande en särskilt
wid Amiralitets- Warfs - och Orgryte Församlingar
wid Götheborg i detta afseende upps
kommen fräga; samt
Till Lag. Utskottet!
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, af den
17 Augusti, om en särskildt författning i missa
omständigheter, angäende inteckning i fast
egendom.
Äfwensom Ridderffapet och Adeln i anledning
af det Hederwarda Bende-Ständets Protocolls-Utdrag,
af den 25 Augusti, instämde
uti desi yttrade tanka att hänwisa den af Riksdagsmannen
Oxelberg till befordrande af Riksdagens
förkortande gjorda motion, till det särskilta
Utskott som i afseende pä en fräga af
lika äsyftning, förut blifwit förordnad Oi supra.
Före
-
Den 7 September 14Z
Föredrogos ä nys de den Z-.dje dennes pä
bordet lagde forsing afHEonstitutions-Utskottet
till Riksens Ständers Hyllnings-Ed ät KronPrinsen,
samt till Kron-Prinsens Ed, hwilka
forsing godkändes, och hwarjetnte pä gjord Proposition,
' bifölls, Constitutions-Utffottets, i det
widfogade Memorial af den 31 Augusti gjorda
hemställan, det mätte upprättandet af KronPrinsens
titulatur, uti alla de, i följd af Thronföljare-walet,
frän ConstitUtions-MKottet inlemnade
och i Riks-Ständcn godkände Acter>
ät H^f-Canzlers-Embetet öfwerlännäs.
Afwenwäl beflöts, det skulle ExpeditionsUtskottet
anmodas, att uppsätra den ffrifwelse
till Kongl. Maj:t, hwarigenom berörde Handlingar
borde till Hans Majit i underdänighet
öfwerlemnas, med anhällan om nädig Sanction
ä de bland dem hwilka en sädan ätgärd fordra.
Föredrogs ä nyo 'Lag-Utskottets > den 3 bennes
pä bordet lagda Memorial, innefattande
utlätande rörande Justitia - Ombudsmannens
Riksdags-Berättelle, hwilket utlätande afHöglosiige
Ridderffapet och Adeln
Bifölls.
Likaledes företogs ä nyo och gillades, Bewillnings-Utssottets
den 3 September pä bordet
lagda yttrande öfwer Riksdagsfullmägtigen
Handelsmannen Kjellander» Memorial, rörande
jemkning i BcwillNingeN och Brännwinsafgiften
för mindre eller klufne hemmansdelar
inom Carlstads Län.
Ankom och emottogs Hof-Eanzleren Friherre
ak letterstedt hwilken, ä Konungens
wägnar/ aflemnade twänne dest Nådiga Pro
post
-
L44 Den 7 September»
positioner hwarefter ^rr Hof-Canzleren aftradde
pä öfligt sätt utbelRsagad.
Derefter upplästes berörde Kongl. Propositioner,
den ena af den Z September, angående
förwaltningen af Kungs- och Kungs-Ladugärdarne;
den andra af den Av Augusti, angäende
betalning af Hamburgske Banquierernes
^verbotl'8 arswingars, von tralle Lc
8on8 och illu!8 L kengusis fordringar: hwilka
Propositioner Lill Stats-Utskottet remitterades.
Föredrogs ett frän Stats-Utskottet inkommit
Memorial, af den Z dennes, innefattande
Utskottets yttrande öfwer en frän Hans Kongl.
Maj:t, till Utskottet i Räder aflemnad Proposition
af den 22 Augusti, angäende ränta och
afbetalning ä Capitalet af de försträckningar,
hwarmedRiksgälds-Contoiret, i stället för Riksens
Ständers Banque, kunde komma att biträda
Stats-Werket till godtgörande af skulder
för leverantör till det sist öfwerständna kriget.
Lades pä bordet.
Friherre ^ec!er8lrom, ^gcob: Da nu Statsutskottets
betänkande efter sammanträdet med
Banco-Utskottet ar inkommit, fär jag anmärka,
att jag wid det pä bordel- hwilande betänkande
frän Banco-Utskottet saknar Banco-Fultmägtiges
utlätande, hwilket efter min öfwertygelse
bort af Banco-Utskottet infordras och wid desi
betänkande bifogas; och dä detta Utskott i sammanträdet
med Stats-Utskottet tillkännagifwit
hwad förra Banco-Utffottets, för Fullmägtige
utfärdade Reglemente, i denna fräga innehäller,
sä förundrar det mig att ej äfwen Fullmägtiges
öfwerläggning och ckeflut uti ämnet
blif
i
-
Den 7 September. 146
blifwit framlagde för Riksens Stander. Den
decharche Hsglofl. Banco-Utstottet redan meddelat
Fullmäqtiqe, kan jag för mia ej anse gällande
innan min ätgärd wid detta mål blifwit
godkänd, emedan derwid förekommer att
jag förklarat Reglementet för Banco-Fullmägti.ge'
utan all bindande kraft i denna del, af orsak att
det war stridande emot R-ksoags-beslutet, och
jaa anser Ständernas förcffrift salom den mest
gällande, efter de aro sä wäl Utskottets som
Fulmägtiges principaler. I anledning af allt
detta fär jag anhä.lla om Herr Baron ochLandiMarffalkens
Proposition, att Banco-Urstottet
mätte äläggas infordra Banco - Fullmägtiges
utlåtande öfwer den genom Konungens Proposition
framställda hufwudfrägan, äfwensom att
för Riksens Ständer framlägga FullmäqtigeS
redan hafde öfwerläggning och fattade beslut, k
frägan om företrädet, till efterlefnad, mellan
Banco-Reglementets och Riksdagsbeslutets föreskrifter.
Baron och Lanöt-Marlkalken proponerade,
i anledning häraf, att berörde Protocoll
sä wäl som ett särskilt utlätande af Banco-Fullmägtige
ffulle infordras.
Bifölls.
Upplästes Stats - Utskottets Memorial af
den Z dennes, innefattande Utst ettets yttrande
öfwer Kongl. Majtts till Stats-U^stottet aflatne
Nädiga Proposition, af den 22 Augusti,
angäende, medel och utwägar till godtgörande
af de oförutsedd utgifter som de, i följd af
Swensta hamnarmes stängning, för Engelska
Ridd- och Ad. pr. 19, 20, Krigs
-
146 Den 7 September.
Krigs- och Handels-fartyg, samt till lugnets
återställande inom hufwudstaden, w cd tagne anstalter,
Stats-wcrket äbragt.
Lades pä bordet.
Friherre , ^cob, anmälte sig
att tala och uppläste till Protocellct följande:
Da Riksens Stander wid den förflutne Riksdagen,
bestämde Staten för högstsalig Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Prins (tarl
8U8t, blcf wäl en större Stat anstagen för Prinsen,
sedan han i gifte ingädt, men ftm den
nu af Riksens Ständer utkorade Thrcnsöstaren
Prins ^'olisn Lzpcist äger en n ärig
Son, torde det wara nödvändigt att Lill Stat
äftven för bemälte unga Prins nödige medel
blifwa anflagne. Altia underställer jag Herr
Baron och Landt-Marskalkens samt Högloft! ae
Ridderssapetö och Adelns pröfning huruwida
ät Slats-Utskctlet bör uppdragas, att inkomma
med projekt till Stat för Prins Ogcar, eller
om genom tillökning i Kron Prinsens Stat
samma ändamål kar, uppf llas.
Remitterades till Stats-Wskollet.
Upplästes Stats.-Ulffottdts Mcr.w-rial af den
8Sept., innehällande ftrflag tillRiksdagswcdergällningar
för Standens Seeretcrare, Tjenstemälinen
wid Ständens Canzlier samt waktbetjeninaen
wid desamma.
Lades pä bordet.
Äfwcnlcdes upplästes ett Memorial frän
Stats-Utskottet af samma dato, innefattande
tillstyrkande till en förklaring öfwer Riksens
Ständers wid sista Riksdag, fat-ade beslut rörande
arrendet af Eldgarns-O.
Lades pä bordet. Herr
Den 7 September. 147
Herr Baron och Landt Marskalken hemstälde
om Högloft. Ridderffapet och Adeln ej
ffulle anse nödigt att wid de tvenne wal som
Onsoagcn, Thorsdagen och Fredagen i nästa
mecka komme att förrättas, äfwen utse ett wistt
antal Suppleanter, i händelse nägon eller några
af de walde Ordinaire Ledamöterna icke
skulle wara att tillgå.
I anledning häraf beflöt Ridderffapet och
Adeln att till hwardera walet utses twänne Supleanter.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protocoll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 7 September isto.
S. D. Godkändes de frän ConstitutionsUtffottet
inlemnade förslag till Eds-Formulaire
för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, och
Formulaire till Riksens Ständers HyllningsEd
ät Hans Kongl. Höghet, hwarjemte Ridderffapet
och Adeln biföll Constiiutions-Utffottets
i dest widfogade Memorial gjorda hemställan >
att upprätiandet af Hans Kongl. Höghets Titulatur
mätte ät Hof-Canzlers-Embete! öfwerlemnas.
Derjemte ansäg Ridderffapet och Adeln
Eppeditions-Utskottet böra anmodas att uppsätta
den ffrifwelse till Kongl. Maj:t- hwarigenom
alla de i följd af Thronföljare-walet frän
Constitutions-Utskottet inlemnade och r Ständen
godkände Handlingar böra till Konungen
t underdånighet öfwerlännäs, med anhållan om
* * nädig
148 Den 7 September.
nävig Sanction ä de af desta Handlingar hwilka
densamma enligt Grundlagarne fordra, tilt
supra.
S. D. Bifölls Lag-Utskottets, denZdennes,
pä bordet lagde Memorial; innefattande utlåtande
öfwer Riksens Ständers Justitia - Ombudsmans
Rlksdags-bcrattelse. Oc supra.
Si D. Förttrogs Bnvillnings-Utffottets,
den Z sist!. Sept., pä bordet lagde Memorial,
innehällande desi utlåtande öfwer ett ifrän
Borgare-Ständet, till Ulskottet remitterat Memorial
af Handelsmannen Kjeli-an-wr, rörande
Åtskilliga noaare besiaminngar af wista Bewillningsförcrdningens
föreffrifter; bwilket Bewillnings-Utflottets
utlätande Höglo fl. Ridderjkapet
och Adeln till alla delar gillade och bifölls.
tilt supra.
S. D. Beflöt Högloft. Ridderskapet och
Adeln att till den förestäende öfwerlä gningen,
rörande sä wäl Stats - Utffottets som BancoUtffottets
utlätandei!, öfwer den, genom Kongl.
Maj-.ts Nådiga Proposition, wäckta frägan om
Stats-Werkets ärliga inbetalningar till Banqucn
i ränta och capitalsafdrag ä Banquens
förskott till Staten, genom Banco-Utskottet in -  fordra, sä wäl Herrar Banco-Fullmägtiges Protokoll,
när, före Riksdagens början, frägan om
olikbeten mellan Riksdagsbeslutet och BancoFullmägtiges
Reglemente hos dem till pröfning
förewar, som det utlätande Herrar Fullmägtige
nu, i anledning af högstberörde Nädiga Proposition,
kunna afgifwa Utdrag af Protocollet
titt de öfrige Relpective Ständen och BancoUtskottet
skulle expedieras. supra.
Upplä
-
Den ii September. 149
Upplästes ett Protocolls - Utdrag fran det
Högwördige Preste-Ståndet, af den zo Augusti,
innefattande bifall till Stars-Utskottets yttrande
öfwer fragan rörande förwaimingen af
Riksgälds - Contoirets ärender oansedt twenne
Bonde-Standets Fullmägtige såsom walde Rcks--  dagsmän sig instält.
Dito ett, af den Z September, med instämmande
uti irenne af Ridderffapet^och Adeln
gjorda rcmisier, af Friherre Legsrslroms,
cok, anförande rörande hyra för Ständens
^ Klubbar i Grefwe !Aörner8, Oöi-an, om
arfwoden för Ständens och Utskottens Canzlier
och betjening samt Herr lVtoiwAomeries, i-H2n,
angående förekommande af Utländsk spanmäls
införsel, m. m.
Dito ett af samma dato, innefattande remisier,
till Lag-Utskottet af Konungens Nådiga
Proposition rörande inteckning, Lill Oeconomie-Utffottet,
af Konungens Nådiga Proposition
angående wärdén af fattige, samt af Prosten
Uinci8tröm8 Memorial om ffpttdesam werkstallighet
af de wid sista Riksdag fattade beslut
rörande Magazins-inrättningen i Riket, och till
Stats-Utskottet af Profesioren Doktor ^lingvist»
Memorial, om ffyndsam werkställighet af Riksens
Ständers beslut rörande förbättringar i
penninge-löntagande civile Embets- ochTjenstemäns
löner.
Dito ett af samma dato innefattande Remisi
af Riksdagsmannen Oxeil^i-^ Memorial
om Riksdagens ffyndsamma afflutande, till det
särskildta Utskott som, i afseende pä en förut
wäckt
)50 Dcn rr September,
wäckt fräga om Riksdagens förkortande blifwit
förordnadt.
Justerades kleni-Protocollet för dcn Z Sept.
Hogloflige Riddcrffapet och Adeln ätffilj-,
des kl, tre qwart till 2.
in llclem. krotocolli,
6, 81 l v e rs tolp e.
Tisdagen den n September.
klenum kl, half till 12 f. M.
^crr Baron och Landt - Marskalken tillkännagaf,
att Herr kllrenboiZ, follay Osnlol,
samt Herr o^iisnrnm. enrl ^clolt, den förre
Ledamot uti Banco-Utffottet, och den senare
Bänkman, samt Ledamot uti Oeconomi^ - Utskottet
anmält sig af sjuklighet icke kunna widare,
i desamma platser atföljande befattningar
deltaga; och skulle, i anledning häraf, nytt
wal anställas,
I anledning af Riddarhus-Fisealen äkommen
sjuklighet/ förordnade Herr Baron och
Landt-Marffalken Riddarhus Extra Canzlisten
Rector 8>lvei5toipe, att urrdcr detta plenum
hans ställe företräda.
Föredrogs a nyo Stats-ULffotLets, den 7
dennes, pä ^bordck lagda Memorial, rörande
arrén-.
Den 11 September. 151
arrendewillkoren för Eldgarns O, hwilket Merncrial
pä gjord proposition bifölls.
Likaledes företogs ä nyo Stats-Utffottets
Memorial af den 5 Sept., rörande »vedergäll,
ningar för Ständens Secreterare, Canzlier och
Wagtbetjening.
Herr Oeijerstsm, follen henric, anmälte
sig, och uppläste ett sä lydande
^ Ödmjukt Memorial!
Wid Stats-Utffottets betänkande, rörande
aflöning ochArfrvoden förRiks-Ständens Canzlier,
anhäller jag att fä göra en och annan anmärkning:
Att, enär Riksdagen blifwit flyttad
ifrän Stockholm, »vederbörande erhälla särskildta
traktamenten och särskildta arfwoden,
finner jag ganska billigt. Men att desia arf»voden
bestärninas till en »vitz summa för hela
Riksdagen, antingen den blifwer lang eller
kort, synes mig »vara en origtig princip Olägenheten
deraf, syntes »vid sistsörslusne Riksdag.
Ständens Secreterare blefrvo dä utrnärkt
»vanlottade, da dere»not Cancellister »vid Ständen
och Utffckten, erhöllo rcke långt ifrän lika
»nycken betalning, oagtadt skillnaden i »värdighet,
ansrvar och möda. Act, i det nu uppgifna
förslaget, Ständens Secreterare blifwit alt
för obetydliga arfwoden tillagde, lärer ingen
neka. När de erhälla 300 Riksdaler, och sedan
i proportion, Utskottens Secreterare och
betjening böra fä mindre, lära de senares blif>va
sä obetydliga, att de nästan ej af Rik'ens
Ständer turina erbjudas. Icke heller ökas Statens
-
rxr Den n September.
tens utgifter betydligt, om Ständens egna Sekreterares
aflön-ng skulle ökas, kanske med en
för alla sammanlagd summa af Ett Tusende
Riksdaler. Mitt ödmjuka förslag more, att
äfwen arfwodet ställdes till något wistt i märraden,
lä det af sig sjelf blefwe proportioneradt
efter Rrlsdagens längd. Jag wille derföre
förestå, att Riddarhusets, Preste-Standets
Secreterare erhöko Lyo, och Bonde-S.andels Secreterare
ZOO R dr i mänaden, utom de föreslagne.
Tractamenten, dä, dels en rigtig princ
p blefwe följd, dels deste Tjenstemän någorlunda
lnlligen af Riksens Ständer belönades.
Med denna anmärkning anhäller jag att
Utskottets förslag mätte blifwa äterremitteradt.
Undertecknad 8>1verktolpe, ^xek tZabriel,
utbad sig, fä wid Stats-Utskottets Memorial
-»göra en anmärkning af annan beffaffenbet.
Herr Landt-Marskalken och Herrar Talcmänuen
hade föreslagit att ersättningen för Resekostnaderna
mätte räknas frän och till Hrifwudsiaden.
Grunden härtill hade förmodeligen warit
den, att Huswudstaden är, enligt RegeringsFcrn
en, att anse såsom den egentettga Riksdaes-Orttn,
kwarföre ock, när Riksdag i Stockholm
hålles, resekostnaden dit och derifrän alling
någon Tjensteman wid Ständens Canzlier
bestäs. Äfmenwäl skulle kontrollen öfwer
desta kostnader kanhända bliswa nog swär,när
det komme att bero af Jndchiduerne sjclfwe, att
uppgiswa de Orter lwarifrän de kommit, och
hwartrll de ärnade äterwanda. Dä Stars-Utftottet
anlett denna senare grund böra följas,
och ;ag för min del anser den förra innebära
Den ir September 1ZZ
större wigtighet,. anhäller jag ödmjukast, att i
fall Högloft. Riddcrffapet och Adeln anser denna
anmärkning wara af beffaffenhet att hindra
antagandet af Stats-Utffottets Memorial,
och detsamma således blifwer oäterförwisadt,
denna min anmärkning mane fä till Utskottet
medfölja.
Grefwe bköi-nsr, Hclolk som hade
anmält sig att tala, förklarade sig, efter de
nu gjorde anmärkningar, ej hafwa nägot att
tillägga.
^err Sar^n och Landt-Marskalken: framställde,
i anledning af 56 §. Regerings - Formen
, den frägan: huruwida Riddcrffapet och
Adeln ansäge de nu gjorda anmärkningar bin
dra antagandet af Stats-Utffottets Memorial,
och Memorialet salunda böra äterremitteras.
Denna Proposition blef med Ja besvarad.
Upplästes och godkändes Riksens Ständers
underdäniga ffrifwclse, med öfwerlemnande af
de i anledning af ThronfLljare-walet beflutne
och godkände Handlingar.
Upplästes bet, i afseende pä Riksdagens
förkortande, tillsatte Ulffotts Memorial af den
^ dennes, innefattande utlätande öfwer den
utaf Riksdagsmannen Oxel be rz wäckta fräga
rörande Riksdagens snara afflutande.
Lades pä Bordet.
Upplästes ett Memorial af den 6 September
frän Bewillnings - Utskottet, innefattande
desi yttrande öfwer Konungens Nädiga Proposition,
angäenbe förekomne hinder och swäriqheter
wid werkställigheten af den förnyade Charta
Sigitiatss Förordningen.
Lades pä bordet. Wida
-
1Z4 Dm 11 September.
Widare upplästes Stats-Utffottets Memorial
af den Z dennes, innefattande ttllstprkan-e,
i anledning af Herr till Ut
skottet
remttterade Memorial, det matte, uppä
anförda ffäl aflidne Hef-Jägmästarens Friherre
OripLN8tjltrn38 dotter, Fröken lviLriLUL 0-trollNL
6,ipeiiLtferna tillerkännas den pension
166 R:dr, Z2 si. Bancompnt, hwilken hennes
aflidna moder i lifstiden ätnjutit.
Ladespä bordet.
Upplästes åtskilliga Protseolls-Utdrag fran
det Hederwärda B nde-Standet af den z dennes
innefattande: Remisi titt Lag-Utskottet af
Konungens Nådiga. Proposition, i afseende pä
Inteckning i fast Egendom; samt till Oeconomi-^
- Utskottet, Konungens Nådiga Proposition,
rörande wärdén af fattige.
Bifall ttll Banco-Utskottets Memorial, rörande
Banco-Werkets tillständ och förwaltning,
samt wttirorens förbättring för arbetarne wid
Tumba Pappersbruk.
Nemisi till Bewillnings - Utskottet af Konungens
Nådiga Proposition, widkommande
Chartte Slgittat-e - Förordningen.
Bonde-S.ändets beflut, att anmoda förra
Riksdagsmannen Pin gesson i Walla och Stockholms
Län, att under den tid Banco-Fullmägtigsn
Danielson more af sin Riksdags
manna
befattning bär hindrad, i hans ställe
fullmägtigffapet r Banquen färwalta.
Nemisi till OeconomiD-Utffottet af Riksdagsmännen
?eter Oxelberg.-; och ^.nciers ^o^-  Memorialer, angäende mätt och steg
Lill stadgande af skäligt Spannemäls pris; hwilka
-
Den ii September. 155
ka Mcmorialer af Trycket utgifne, wörö wid
Protocolls-Utdraget bilagde.
Undertecknad dilverstolpe, ^xel 0»briet,
yttrade sig: I anledning af det tryckta Memorialet
af Riksdagsmannen Oxelberg, rörande
"Spannemals Directionen, och ett fiperadt all,
"mänt Spannemälspris till stadga för näringar"ne,
" hwilket Memorial åtföljer det nu uppläste
Protocolls-Utdraget, anhäller jag ödmjukast, fä
hermed tillkännagifwa min afsigt, att till Ridderskapets
och Adelns Protocoll förklara min
enskilda tanka om de olägenketer som skulle
följa, sä wäl i afseende pä märt Regerings,
sätts bestånd, som pä säkerheten för hwarje
medborgares ära, sä länge Smtens högsta magt
Lagen icke beröswat honom densamma, em det
skulle wara med begreppet cm Niksdagsmanna
rätten förenligt, att, såsom i detta Memorial
blifwit gjort, tillåta sig, inom ett Ständ och
inför Allmänheten, emot personer anföra obestämda
trllmälen, och anklagelser utan bewis.
Widare upplästes Prstocolls-Utdrag af den
3 September ifrån det Wällofl. Borgare-Slänyet,
innefattande:
Äterremitz af Banco-Utffottets^utlätande
rörande Banco-ärendcrnas behöriga wärd, utan
hinder af Bonde-Ständets Banco-Fullmägtiges
begagnade Riksdagsmar.na - rätt.
Bifall till Bance-Ulskcttets utlätande, angäende
Banquens styrelse, samt willkorens förbättring
för Arbetarne wid Tumba PappersBruk.
Rcmisi till Oeconomi Utskottet af Konungens
Nädiga Proposition, angäende wärdén
af fattige. Remitz
156 Den 11 September.
Remist titl Bewillnings-Utskottet af Advoeat-Fiscalen
anmärkningar wid Bc
willnings-Förordningen,
och till Lag-Utskottet
af Handelsmannen llngd? motion, rörande Jnstruction
till rättelse för wedcrbörande Civil och
Militaire styrelse wid förefallande oroliga och
wäldsamma uppträden, fa wäl som af Radmannen
blocll8Lllilcl8 och Grosthandlarens ^XitvillLsons
Memorialer, samt Handelsmannen
vekarn anförande i samma ämne.
Instämmande i Ridderskapets och Adelns
beslut rörande ival, den 12 September, och de
bägge följande dagarne, af Justitia--Ombudsmans
Electorer, Opinions-Nämnd, och, Electorer
tttl Tryckfrihets-Committäens utnämnande.
Remist till det, i afseende pa Riksdagens
förkortande, redan tillförordnade Utskott af Riksdagsmannen
Oxelberg motion om Riksdagens
ffpndsamma afflutande. ^
Bifall till det särskildta Utskottets förut
inkomna u-lätande, samt sedermera, i anledning
af bos Borgare - Ståndet gjord anmärkning,
afiemnade bestämda förklaring, att ett
Ständs yttrade önskan om en wäckt frägas nedläggande,
ej kunde betaga någon enskildt Ledamot
rättigheten till motionens fullföljande, och
behörig Remist deraf.
Upplästes samma Stånds Protccolls-Utdrag
af den 7 September, innehä ilande:
Remi st till Stats-Utskottet af Konungens
Nådiga Proposition den zo Augusti, angående
betalning af Hamburgska Banquiererne ^vsrllotk
Arfwingar, m. m. fordringar, och af Konungens
Proposition, den z September, rörande
-
Den ir September. 157
de Kongs och Kongs - Ladugärdarnes förwaltNluq;
samt till Lag-Utffottet af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, den 17 Augusti, i afseende
pä Inteckning i fast Egendom.
Remisi till Bcwillnings-Utffottet af Borgmästaren
janstion»!; Memorial, rörande ändring
af wisia i Bewillnings - Förordningen
förcffrifne Terminer; samt till Lag-Utffottet
af Handelsmannen rVov»8 Memorial, om rättighet
för Fabriks-idkare och Handtwerkare,
att sina fordringar med förda räkenskaper styrka.
samt för Längisware i allmänhet att efter
bok utsöka kontant gifne län.
Godkännande af Consiitutions - Utskottets
förslag till Eds - Formulairer, samt bifall till
Utskottets hemställan, rörande upprättandet af
Kron-Prinsens titulatur.
Bifall till Lag - bUffottets utlåtande öfwer
Iustitiss-Ombudsmannens Riksdags-Berättelse.
Äterförwisning af Bewillnings - Utskottets
utlåtande om Skpddsafgiftens och Brännwinsafgiftens
bestämmande för wisia mindre hemmansdelar
i Carlstads Län.
Upplästes Protocolls-Utdrag frän det Högwördige
Preste - Ständet af den Z September,
innefattande:
Bifall till Banco-Utskottets hemställan om
dispence för Utskottet frän Inventering af
Banquen och desi Pappersbruk.
Bifall till Banco-Utffottets Memorial, rörande
B anco-Werkets tillständ och styrelse, samt
förbättrade förmåner för Arbetarne wid Banquens
Pappers-Bruk.
Wida
-
LSS Den 11 September.
Widare, Protocolls-Utdrag af den 7 September,
innefattande:
Instämmande med Riddcrskapet och Adeln
r afseende pä de, den !2 September och följande
dagar, till anställande wal.
Bifall till Lag-Utskottets yttrande öfwer
Justitia - Ombudsmannens Embets-Berättelse.
Gillande af de af Constitutisns-Utffottet
föreflagne Eds-Formulairer, och bifall till Utskottets
hemställan, rörande Kron-Prinsens titulatur.
Remist till Stats-Utskottet af 2.ne Konungens
Nädiga Propositioner; den ena angäende
betalning af nägra Hamburgffa Banquierers
fordringar, den andra angående förwaltningen
af Kungs- och Kungs-LadugärdarNe^
Ytterligare Protocolls - Utdrag af den 16
September, tillkännagifwande:
Preste-Ständets instämmande i Ridderffapets
och Adelns Remist till Stats-Utstottet af
Friherre P>c»b (^ecierströins Dictamen, angående
Stat för den utkorade Thronföljarns Son.
Bifall till Bewillnings-Utskottets utlätande
öfwer Herr lvjLUanllersMemorial, omSkyddsafgiftens
och Brännwins-Bewillningens bestämmande
för mindre hemmansdelar i CarlstadsLän.
Upplästes ett Memorial frän Banco-Utskottet
af den 10 September, i anledning af
hos Borgare-Ständet, af Banco-Utskottets yttrande
den 29 Augusti, rörande Fullmägtigskapet
i Banquen, föranledda anmärkningar, i
afseende pä det antal Fullmägtige, som wid
besluts fattande böra wara tillstädes; tillkännagifwandes
Utskottet, att den tilläggning uti
Bans
Dcn 11 September. 159
Banco - Reglementets stadgande rörande detta
antal, blifwit bifogad, att, i händelse nägot
Ständs Futtmägtige ffulle af oförmodadt Laga
förfall hindras, att sig wid sammanträdet infinna,
sädane mål, som ej tala uppskof, icke
. dest mindre, kunna af ätta närvarande Fullmägtige
afgöras.
Detta Memorial fann Ridderffapet och
Adeln wara acl notniLm meddeldt.
Upplästes Banco - Utskottets inkomne Memorial
af den 10 dennes, med insändt Transsumt
af Banco - Fullmägtigcs kkwerläggningsProtccoll
i frägan, rörande olirbetcrna i föreskrifter
uti Riksdags - Beslutet och uti BancoFullmägtiges
Reglemente, i afseende pä Kronans
inbetalningar ä Banqucns förjkotter, samt
Banco-Utffottets tillkännagifwande, att beträffande
det af Ridderffapet och Adeln äskade utlätande
frän Banco-Fullmägtige, i afseende pä
sammanjemkningen af desta olikheter, hwaröfwcr
Kongl. Majus Nädiga Proposition ej ännu
till Bancs-Utffottet bade ankommit, ansäge
Utskottet sig, för werkställigbetcn deraf, bora
afbida jemwäl de öfrige Refpective Ständens
yttrande.
Lades pä Bordet.
Justerades klen, - Protocvllet för den 7 Sept.
Hogloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan en qwart till 2.
in 66em krotocoUi,
<2. Lilverstvlxe.
Otts
-
160 Den 12 September.
Onsdagen den 12 September.
klenum kl. 8 f. M.
^err Baron och Landt-Marffalken tillkännagaf,
att Herr O^iienrnm, som i gärdaas-^iLnu-n
anmälts af sjukdom wara hindrad
att förblifwa Ledamot af Allmänna Beswärs
och Oeconomi^ - Utffottct, jemwäl innehaft
ett rum i Eppeditiors-Uistottet, hwilket
rum af ofwannämnde orsak äfwen nu more ledigt.
Likaledes anmälte Herr Landt-Marskalken
att 2-.ne rum i Constirutions-Utffotret more
ledige, efter Friherre Oociersrröm )ncol>, som
i Kongl. Majus ärender bortrest- och efter Herr
I<u^N1en8tftrnn, jollin QuI, ftm af sjukdom
blifwit hindrad att till Riksdagen återkomma;
anmodandes altja Herr Baron och Landt-Marffalken
Herrar Electorerne att detze lediga platser
genom npa wal besätta.
Undertecknad 8>IvLl8toIpL, -lVxel Lghriel,
anmälte sig att erhålla ordet, och uppläste till
Protokollet följande: Sedan jag, genast wid
det, genom Protokolls-Utdrag frän chel Hederwärda
Bonde-Ständet, förledne gärdag gjorda
officiella meddelandet af Riksdags - Fullmägtigen
L. Oxelbertzs den ZO Augusti i bemälte
Riks-Ständ upplästa, och sedermera genom
tryck allmän gjorda Memorial, rörande Spanmäls-Magazins-Directionens
befattning m. m.-,
anmält min afsigt att till Högloft. Ridderffapet
och Adelns Protokoll förklara mina enfkilta
tankar om olägenheterna r afseende pä Regeringssättets
beställd och hwarje Medborgares
Den 12 September. 161
ära, om Riksdagsmanna-rätten kunde medföra
den, att i ett Stand och inför Allmänheten
framträda med anklagelser utan bewis; är det
min uppenbara pligt att skynda med den bestämda
uppgiften af hwilka anföranden, ur detta
Memorial, jag anser innebära sädana anklagelser.
DeHa anföranden äro följande: Ur2:draMomentet:
"Sä länge samma Direction är att
"anse som ettsärffiltHandels-Collcgium, hwars
"föremäl är att nästan endast ockra pä d: bit^tils
warande stigande och fallande spannemäls"priserne;"
Ur '?:de Momentet: "Inblandad i
"sjelfwa jordbruks-näringen igenom brännwins"bränning
och spannmäls-handel, har denna
"Direction hittils warit ett särskilt mercanti--  "lifft Collegium, hwars medlemmar, i liaison
"med den öfriga Handels - Societeten, handlat
"med statens pengar, säsom ett förlag, och
"strukit winsten i egna fickor, pä bäde Statens
"och Näringarnes bekostnad."
Nu wägar jag fräga^Att säga det denna
"Direction har till föremäl att nästan endast
"ockra pä spannemäls-priserne, och att den hit"tils
handlat med Statens pengar, säsom ett
"förlag, och strukit winsten i egna fickor, är
'det ej att mot denna Direction, säsom förordnad
förwaltare af Statens medel, framföra de
pätagligaste anklagelser om egennytta, om oredlighet,
om werklig försnillning?
Det är längt ifrän mig att här wilja uppträda
säsom förswarare för Ledamöternes af
Magazins-Directionen förhällande: intet berättigar
mig till detta förswar, intet känner jag
Ridd. och Ad. prot. t7ko8i,8S. »m
1-62 'Den 12 September.
om detta förhållande. Min tanka är endast att
prka, det, brottslige eller oskyldige, är det alla
Medborgares rätt i ett Land der lagar finnas,
att icke af nägon kallas det förra innan lagen
rffenteligcn tryckt sin stämpel af brottslighet pä
deras gerningar.
Wi äge en Brottmäls-Lag: den mäste wara
helig till efterlefnad: desi helgd är osi i
Grundlagen försäkrad. Den bjuder att ingen
kan för brott tilltalas annorlunda, än i den
ordning lagen sjelf föreffrifwer. Den ålägger
a.nkla.^rrm stämnings-ffpldigbet; den anwisar
honom en wlsi Domstol till utförande af sin talan;
den föreffrifwer honom pligten att bewisa
sitt tillmäle; den stadgar att en sadan rättegång
icke får förfalla, emedan den brottslige
dä kunde blifwa onäpst; den stadgar reconvention
mot den som ohemult angifwer, emedan
belackaren annars skulle njuta det skydd hwartill
blott den rättskaffens menniffan är berättigad.
Den kan icke medgifwa tillmälen för
brottsliga gerningar, utan stämning, utan bewis,
annorstädes än inför Domstol, altsä ej
heller inom nägon offentlig cooperation, och
minst af allt inför den mest offentliga Allmänheten.
Jag känner ock hwilken yttrande-rätt wära
Grundlagar tillerkänna en Nationens Fullmägtig
inom sitt ständ: kanske är jag ej utan
förtjenst af den trygghet deråt är gifwen redan
wid första daningen af märt Regeringssätt.
Men dä jag med min röst bidrog till försäkrandet
af benna rättighet, ingeck det aldrig i
min beräkning att Allmänna Lagens föreskrift
Den 12 September. i6z
ter skulle kunna lösligen brptas genom yttrande
rätten inom Riksens Ständer. Jag ansäg alltid
denna Lags rätt helig att skydda hwar och
en, som den icke förklarat skyldig: jag ansäg,
utan helgden af denna grundsats, ingen medborgares
rätt säker, och under mennisto-flägtets
närwarande stick, under fäkunnighetens och
pasiionernas mera utwidgade wälde, än förständets
och rättsinnighetens, ansäg iag, denna
grundsats förutan, den dygdiges rätt mindre
säker, än nägon annans. Jag ansäg dä
äfwen Statens upplösning böra blifwa en fJjd
af Grundlagens äberopande till skydd för ohörsamheten
ät en annan. Derföre stadfästades i
Grundlagen denna andra Lag, Allmänna Lagen,
till lika obrottslig efterlefnad, som den
förra. Det är således der, hwarest bägge sammanstämma,
eller der ej något är stadgadt i
den sednare, som Riksdagsmanna-rätlen är af
Grundlagen skyddad: det är orimligt att den
skulle wara det annars: och bewiset derpä yppar
sig sjelf, dä man finner 110 §. RegeringsFormen
bokstafligen förutsätta, att en Riksdagsman
kan ställas under tilltal för sina gerningar
och yttranden i Riks-Ständ eller Utstött.
Efter förklaringen af detza tänkesätt, hwilkas
yppande jag smickrar mig att hwarje dygdig
och rättskaffens man icke stall misikänna,
fär jag allenast tillägga upprepandet af mitt r
början gifna yttrande, att sädane äro mina
enstilta tankar, att säledes min mening härmed
ej är, hwarken att inleda Högloft. Ridderstapet
och Adeln till nägot steg af beifrande mot en
annan Ständö-Ledamots gerning, eller ens ast
* * erin
-
zk4 Dcn 12 September.
erinran i afseende deruppå, till det Ständ hwars
Medlem han är: jag hyser twärtom den öfwertygelse,
att sädane steg, Rikscns Ständer emellan,
ffnlle genom passionernas strid och folkmassors
siräfwande till missbruk af stn magt,
mara af stor mäda för Regerings - fättet: jag
tror ej med detta Regerings-sätts anda förenligt,
att Riks.-Ständen, icke warande werkställande
magter i Staten, ffulle wara Lagarnes
bewakareinom bwarandra; men jag tror ock,
att cn uppmärksamhet, lemnad ät förevarande
ämne, ej blott i laglig ordning, men äswen
genom allmänt trpck kommen till wär kännedom,
dä denna uppmärksamhet qwarstannar
inom märt Ständ, är löstig och tillbörlig: och
jag tror, cm möjligt were, ännu mer, att om
inom detta Ständ, yttrande-rätten af nägon
Ledamot, lika sem i ofwanberörde Memorial
nyttjades, sä ffulle ingen annan Ledamot finnas,
som icke af känsla för allmän rätt, för
sambälls-ordning, för hmarje medborgares ära
och hägn, ffulle' yrka ett Laglilmätigt ogillande
deraf.
Herr Lsrllleim 6)glen8kö1cl, Larl, yttrade
sig: Dä de uti nyss uppläste Dictamen fä
klart och wärdigt yttrade tänkesätt otwifwelaktigt
delas af bwarje detta Högloft. Ständs Ledamot;
dä Ridderffapet och Adeln icke äger
att pä annat sätt tillkännagifwa sitt ogillande
afRiksdagsmannen Oxelberg förfarande; hemställer
lag ödmjukligen till Herr Baron och
Landt-Marffalken och Högloft. Ridderffapet och
Adeln, cm icke det högtidligaste och egentligaste
sätt att uttrycka Ridderffapet och Adelns
bifall
Den 12 September. 165
bifall till det bär uppläste anförandet blifwer,
att besluta dest tryckande, hwarpä jag ödmjukeligen
anhäller om Herr Baron och Landr-Marskalkens
Proposition.
Herr Läbllnan, Otto brådrik, yttrade st t
äfwen dela samma tänkesätt som i det uppläste
Dictamen moro uttryckte, och anse fullkomligen
lofligt att en Ständs-Ledamot inom sitt
Ständ fritt wcderlade och gjorde erinringar
wid sädane yttranden af Ledamöter ur ett annat,
hwilka han för lagstridige ansäge. Men
han trodde derjemte, att samma »varsamhet i
förfarande sorn Ridderskapet ock Adeln skulle
emot sig af ett annat Riks-Ständ förwänta,
samma warsamhet borde ock Ridderssapet och
Adeln emot ett annat Ständ iakttaga. Han
tillstyrkte alltkä att, i afseende pä förewarande
ämne, icke nägot annat steg mätte komma i
sräga. än ett beslut till tryckning af det uppläste
Dictamen, hwartill han gerna gäfwe sitt
bifall.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
Proposition till bifall att det uppläste Dictamen
matte, i afseende pä de deruti yttrade tänkesätt,
befordras till trycket.
Bifölls.
Herr Baron och Landt-Marskalken förmälte,
att honom tillhanda kommit en nädig skrifwelse
frän Kongk. Majtt till Herr Landt-Marskalken
af den ra dennes, innefattande ett wid
handen gifwande att Kongl. Majtt, genom särskilt
Nådig ffrifwelse till Bonde-Ständet, af
samma dag, äskat Bonde-Siändets samtycke
till ett lagligt beifrande wid behörig Domstol
166 Den 12 September.
af de beskyllningar, som uti Riksdagsmannen
Oxelbär, Memorial bliswit emot SpannemälsDircetionens
Ledamöter anförde; hwilken Konungens
Nädiga ftrrfwelse till Herr Landt-Marffalken
upplästes, sä ival som den till BvndeStändet
samt Stats-Rådets Protocoll, hwilka
begge sednare Handlingar moro i afskrift bifogade.
Herr rälllmsn uppläste följande: Med anledning
af Kongl. Majus nu upplästa Nädiga
ffnfwelse och dermed ätföljande Handlingar,
angående Riksdagsmannen OxetiierZ!; i det Hel-erwärda
Bonde-Ltändet afgifna Memorial,
och det afseende till answar söm detsamma för
honom skulle medföra, torde till Högloft. Ridderskapet
och Adelns upplysta bedömmande jag
i ödmjukhet fä framställa följande:
Ordningen huru denna fräga rörande Oxelbe-r§
kan behandlas, föreffrifwer RegeringsFormens
110 och Riksdags-Ordningens 78 ^
Desta Grundlagar stadga nemligen att en för
brott angiswcn Riksdagsman icke kan lagligen
tilltalas förr än Z af dest eget Ständ sädant
beslutat; men deruti medgifwes icke att fräga
rm en dylik answarighet fär af de andra RiksStänden
upptagas. Sädane äro gräntsorne för
Ständens inbördes rättigheter till bwarandra,
och det blifwer alltid lika wigtigt som ömtäligt
att dem icke öfncrskrida. Äf desta skäl, och
dä jag för det Hederwärda Bonde-Ständet hyser
all den aktning som jag af samma Ständ
skulle för mitt eget fordra, anser jag Högloft.
Riddcrffapet och Adeln icke tillkomma att ingä
j nägon pröfning om Oxelberg förhållande uti
Den 12 September. 167
sitt Ständ, utan tror att denna fräga såsom
Bonde-SLändet ensam tillhörig, bör pa Desi
afgörande bero, och följakteligen att Kongl.
Majtts Nådiga ffrifwelse icke kan annorlunda
anses än blott ac1 notitism.
Dä jag säledes nu endast pä allmänna
skäl, grundade iden warsamhet jag anser det
ena Ständet wara skyldig det andra, betagit
mig all widare pröfning i denna fräga, torde
jag likwäl kunna begagna denna anledning att
förklara huru mycket jag enskilt ogillar de uttryck
Oxolksrgs Memorial innehälla; och huru
owilkorlig jag anser de derutinnan förolämpade
Embetsmäns rättighet wara att söka och erhälla
den upprättelse Lag och Författningar
medgifwa.
Herr Baron och Landt-Marskalken förmalte
att detta ämne wore, genom Kongl. Mastts
Nädiga ffrifwelse till Herr Landt-Marskalken,
Ridderffapet och Adeln endast nouliam rneddeladt,
och hemställde för öfrigt om det icke
wid tryckningen af 8>lver8toips8 Dictamen,
wore tjenligt att utsätta, att det ffedt i kraft
af Ridderffapet och Adelns uttryckta bifall.
Herr källman ansäg för sin del det lämpeligaste
wara att lata trycka detta mäl, icke
som ett Protocolls-Utdrag innefattande Remisi
till det Hcderwärda Bonde-Ständet, utan som
ett Transumt ur Protocollet, som wisade sakens
hela förhållande hes Ridderffapet och Adeln
och hwaruti säledes Ridderffapet och Adelns
bifall till tryckningen äfwen blefwe intagit.
Grefwe körner, ^clolk,6öran: Jag tror
det är en ffilnad emellan den^ åtgärd hwari
i
genom
168 Den 12 September.
genom ett Ständ skulle söka pätruga ett annat
sina meningar och den hwarigenom det förklarade
sitt bifall till hwad som inom detsamma
blifwit yttrat. Da jag fullkomligen gillar den
ivarsamhet i kraft af hwilken Rrdderskapct och
Adeln afbällit sig ifrän all slags officiel demarche,
r anseende till en Ledamots yttrande inom det
Hederwärda Bonde-Ständet, kan jag likwäl icke
finna något hinder för Högloft. Ridderskapet
och Adeln att offcnteligen förklara sitt bifall
till hwad Herr Riddarbus-Secretcraren Litverstolye
nysi öfwer detka ämne härstädes framställt.
Jag anhäller derföre att, dä Hans Memorial
till trycket befordras, det mätte tydeligen
utsättas, att det skett pä Ridderskapet och Adelns
begäran och att det wunnit deras fullkomliga
bifall. Jag tror detta wara angeläget icke blott
säsom en följd af Ridderskapet och Adelns pä
Högwälborne Herr Barons och Landt-Marskalkens
Proposition ordentligt uttryckta beslut,
utan äfwen säsom ett b^wis pä Ridderskapets
och Adelns instämmande uti de tänkesätt som
uti detta Memorial innefattas och pä Ridder--  skapct och Adelns deltagande för hwar och en
som är ohemult lidande.
Herr Baron ock Landt-Marskalken: Bifaller
Högloft. Ridderskapet och Adeln, att ett
Lransumt ur Protocollet mä göras, i hwilken
form, jemte de öfrige Ledamöters yttranden
öfwer detta ämne, Herr Silverstolpe Dicta--  rnen befordras till trycket, ätföljdt af förklarandet
af Ridderskapet och Adelns fullkomliga öfwerensfiämmelse
med hansderuti yttrade tänkesätt.
Denna Proposition blef med Ja beswarad.
Häref
-
Den L2 September. 169
Härefter företogs kl. 9 wal till de Electorer
som skulle äga att ä Ridderffapet och Adelns
magnar deltaga i omröstningen till utseende af
Riksens Ständers Justitia-Ombudsman och
dest Suppleant.
Lä walet klockan half 12 war flutadt,
upplästes Wal-Protocollet, hwaraf inhemtades
att följande Hrrrar blifwit förordnade:
N:o Till Ordinarie Electorer: Röster.
109 Grefwe lVlärner af Tuna, Larl, General-Lieutenant
------ 8Z.
16 Friherre kurck. Fullm. Herr Larllleim
6^Iien8kölcl, Larl, Ofwerste 46.
69 Friherre kälLmd,L1ae8,HofStallm. 47.
1Z6 Friherre Lron8tellt, Larl kreärik.
Lieutenant -------- 47.
279 Friherre ^VranZei af Sausts, ellri8ti3»,
Ryttmästare - - - - - 47.
10Z Herr kLlkenberA, welker 6ottkrwll.
Kammar-Junkare - - - 47.
8Z4 Herr Rael till Vapnö, lVlatt8 6u8t<ck,
Secreterare ------ 45.
17Z2 Herr ^6wrdctll,^aco'o, Secreterare 47.
*794 Herr von bjollswn, Lrlsnll, Häradshöfding
------- 47.
L92Z Herr LkrenZrLnat, Stallm. 45.
1999 Herr ka!ken8te6t, /46o1k kreärik.
Kongl. Secreterare ----- 8i.
2204 Herr 6a b n 3kLoI^ulloun,LgrIkon
tv8,
äfwerste ------- 49.
Till
i7v Den 12 September.
N.o Till SuptLanLer: Röster.
18Z0 Herr von 8cbotin§, ^N8tu8 Lbristoxker.
Lieutenant, efter lottning med
Herr ^raet och Herr LNrenzrLNLt,
som ägde lika röster - - - - 4Z.
1910 Herr Horn, FMlN. Herr 8ilvsr8tolxe,
Oabriei, Riddarhus-Secreterare
, genom lottning med Herr l.övensivölci,
8^iomon, sedan Grefwe
6^Uen8tolp^, Larl, som hade 85 röster,
anmälts icke förr än i morgon
återkomma till Staden ----- 40.
Herr Baron och Landt-Marffalken tillkännagaf
att, enligt Ridderffapet och Adelns Protocslls-Utdrag,
hwilket de öfrige Stånden bifallit,
skulle walet till Justitia - Ombudsman och
desi Suppleant i dag för sig gä, och anmodade Ordföranden
Grefwe lvlörnsr, (^ri, att em sammanträdet
lata utfärda anslag till kl. .5 i eftermiddag.
Upplästes ett frän Stats-Utskottet inkommit
Memorial af den 11 September, innefattande
tillstyrkande att hyreskostnaderne för Ständens
Klubbar mätte af allmänna medlen bestridas.
Lades pä bordet.
Upplästes Präste-SLändets Protocolls-Utdrag
af den 10 September, innefattande bifall
till'Stats- och Banco-Utskottens hemställan i
afseende pä Stats-werkets inbetalningar ä de
af Banken gjorde förskott.
Höglosiige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan tre qwart till 12.
in krotocolli,
A. 6. 8ilverZtolpe.
" - Tors
-
Den iz September. 171
Torsdagen den iz September.
klenum kl. 10 f. m.
Genom wal af Elcctorerne hade blifwit
utsedde enligt Listor, hwilka nu öppnades, till
Ledamöter
I Lonstitutions> Utstottet:
Efter Grefwe Underbjelke, Fullm. Friherre
Letterström, gncob, och Herr ILu^teri8rjerr!n,
hollan Larl: N:o 247 Friherre U-1lje8vLr6 , Fullmägtig
Herr o,g,»In, Oörnn, Assessor, och N:o
2208 Herr von Lrinkmnn, Larl <Zu8tnk, Envojö.
I Banco-Utskottet:
Efter Friherre UnZerkeU, Fullm. Herr UKrenbortz:N:o28zFriherre
8rlkver8^öt6,!4il8, Major.
Uti Allmänna Beswärs och GeconomLeUtstottet:
Efter
Herr ve 6eer, Fullmägtig Herr 6vllenrnm:
N:o 198Z Herr k^e/ken8köt6, vettlok,
Assessor.
Uri Expeditions, Utskottet:
Efter Herr Vs6eer, Fullm. Herr 6^llenrnm:
N:o 1943 Herr Lergen8ckötä, Lric, Protocolls-Secreterare.
Upplästes Protocollet öfwer det, förledne
gärdag, af särskilta Electorer, anställda wal
till Riksens Ständers Justitia-Ombudsman
och dest Suppleant, hwaraf inhemtades detFri-
- hellre
172 Den 1Z September.
herre Uars ^uZust ^lannerbeim, förste Eppeditions-Secreterare
och Commendeur med Stora
Korset af Kongl. Wasa-Orden, bade med
48 rester blifwit till Justitia-Ombudsman ätertvald
och Lagmannen sollan blenne Leterson
med 47 rester till Justitia-Ombudsmannens
Suppleant, hwarförutan Lagmannen I4örlin
och Lagmannen Uaurln till den förra af
Vesta platser hade erhällit hwar sin röst.
Uppå gjord Proposition af Herr Baron
och Landt-Marskalken, beflöts att EppedilionsUtskottet
skulle anmodas att för Friherre lviannerkeim
och Lagmannen Leterson uppsätta behörige
Constitutorialer.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderskapet och Adelns
Protocoll, ivid Urtima Riksdagen i Orebro,
den ii September i8iv.
S. D. Wid förnyadt föredragande af Statsutskottets
den 7 dennes pä bordet lagda Memorial,
angående arfwoden och tractamenten
för Ståndens Secreterare, Canzlier och Betjening
blef detsamma äterremitteradt, i anledning
af gjorda anmärkningar af Herr Leijerscam,
hollanblenric,i afseendepäprincipen för StändsSecreterarnes
arfwoden, och af Undertecknad Silverstolpe,
^xel Oabriel, i afseende pä principen
för resepenningarnes beräkning, t-ck supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Statsutskottets
den 7 September pä bordet lagda Memorial,
rörande arrende - wilkoren för Eldgarns-O.
supra. ^ Juste
-
Den iZ September. 175
Justerades rieni-Protocollet för den 12
dennes.
Föredrogs Kongl. Maj:Ls Nädiga Diplom
af den 29 Junii 1809 pä Friherrlig wärdighet
för General-Majoren och Riddaren med Stora
Korset af Kongl. Cwärds-Orden 6eor§ Larl
von Döbeln, i anledning hwaraf och efter anmälan
det Riddarhus-Utstottet funnit alla prestanda
wara fullgjorda; Herr Baron och LandtMarffalken
gjorde Proposition att Friherre von
Döbeln mätte bewiljas introduction pä Riddarhuset
under N:o ZZZ bland Friherrarne.
Bifölls.
Derefter företogs kl. half 11. Ridderffapets
och Adelns wal till Ledamöter af den
Nämnd som, enligt 10Z tz. af Regerings-Formen,
äger att dömma huruwida Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter gjort stg förtjenta att i deras
wigtiga kall bibehällas.
Röstberäkningen slutades klockan 1, dä Protocoll
författades och upplästes, hwaraf inhemtades
att följande Herrar blifwit utsedde:
Till Ordinarie Ledamöter :
N:o Röster.
84 Grefwe Spens, Fullm. Grefwe körner,
^öolk 6örsn, Kammarherre - 85.
61 Grefwe Duker, Fullm. Friherre Lron
Ltellt,
jsgcob. Major - - ° - 84.
99 Friherre llllamiiton, Larl, Ofwerste
Kammar-Junkare
- - - - - 85.
28Z Friherre Silversköld, blils, Major - 85.
L19 Friherre »k dloräili,)obsn,Landsh. - 85.
N:o 501
174
N:o
Deri iz September.
Röster.
501 Hcrr käklmrn, Otto prellrik, Capit. - 8Z.
1910 Herr ptorn, Fullm. Herr LilverstolPL,
^xel Oabiiel, Riddarhus-Secret. 8Z.
1940 Herr leismLäen, prectrill, Viee-Presideut
---------- 85.
^1255 Herr von 8Llluncs,7.i^.,Landshöfdinge LZ.
1999 Herr IHlkenstectt, ^äolk krellrill.
Kongl. Secreterare - - - - - 51.
2010 Herr sk O^ijsrstLm, hollan I4enric,
Hof-Junkare - - - - - 51.
2199 Herr öLrxsteclt, ktric, Cancellie - Råd 61.
Hwilka trenne sistnämnde genom lottning
med Ofwerste o.-.lln blefwo till Ordinarie utsedde;
sedan Friherre Losse, Larl henric, Ofwerste
, anmältes wara ur Staden fränwarande.
N:o Till SuplLanter: Röster.
2204 Herr O»lln af Colquhoun, Larl pontus,
Ofwerste, genom lottning med
de Tre förenämnde Herrar. / - - 51.
I892 Herr Uölvenskölll, 8aloinon, Landshöfdinge,
genom lottning med Herr
lörnsblLä, Larl, Häradshöfdinge - ZZ.
Herr B^ron och Landt-Marffalken anmodade
derefter de nu utwalde Ledamöter att, jemte
de öfrige Ständens, ä Riddarhuset sammanträda
i eftermiddag klockan Z, till uppfyllande
af det i Regerings-Formens 105 §. föreffrifna
ändamäl.
Upplästes fem Protocolls-Utdrag frän det
Hederwärda Bonde-Ständet af den 7 dennes, in
-
nehällande:
Bifall
Den 14 September. 175
Bifall till Lag-Utskottets utlåtande öfwer
Justitia - Ombudsmannens berättelse.
Godkännande af de, utaf ConstitutionsUtffottet
föresiagne formulairer till Kron-Prinsens
Ed och till Riksens Ständers HyllningsEd
ät Kron-Prinsen, jemte bifall att titulaturens
upprättande ät Hof-Canzlers-Embetet öfwerlännäs.
Instämmande i Ridderffapets och Adelns
beslut den Z dennes, rörande dagarne till wal
af Justitia-Ombudsmans-Electorer, m. m.
Bifall till S Lats-Utffottets Memorial, rö.
rande wedergällningar för Ständens Secreterare,
Canzlier och Waktbetjening, med den förändring,
att af de för Bonde-Ständets twänne
Nota»ier föreflagne arfwcden ZLoR:dr för den
ena, och Leo R:dr för den andra, Notarierne
ffulle erhälla lika del eller 250 R:dr hwardera.
Remitz till Stats-Utskottet af Kongl. Maj:ts
NädigaProposttion, angäende HamburgffeBanquierernes
^verkotk arfwingars, m. m.
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätskiljdes
klockan en qwart till 2.
ln kclem krotocolli,
6. 8i1ver8tolxe.
Fredagen den 14 September.
klenum klockan 11 förmiddagen.
Upplästes sä notitigm följande Protocoll:
Är 1810 den iz September sammanträdde
den Nämnd, som äger att dömma, buruwida
högsta Domstolens Ledamöter gjort fia förtjent,
176 Den 14 September.
tjente,att i deras kall bibebällas, dä, sedan en
Ledamot blifwit utlottad, öfwer följande Proposition
voterades:
Den som anser alla högsta Domstolens Ledamöter
äga Riksens Ständers förtroende, och
böra wid deras sytzlor bibehällas, fkrifwer
Ja,
Den det ej will, strifwer
Nej.
Winner nej, företages ny omröstning, enligt
Regerings-Formens 10Z §. Dä rösterne utföllo,
som följer, nemligen:
Ja — 28.
Nej — 19.
I-soli/hwaraf Nämnden ansett högstaDomstolens
Ledamöter böra wid sina sytzlor bibehällas,
och ingen widare åtgärd af Nämnden i
detta afseende äga rum.
Herr Baron och Landt-Marstalken anmälte,
att Herr körner, Lkri'5ter, Major, och Herr
Lei^enscNölcl, Lric, afsagt sig sina rum, den
förre bland Electorerne, och den sednare i Eppeditions-Utfkottet;
i anledning hwaraf detza rum
genom nya wal stulle uppfyllas.
Härefter företogs kl. en qwart till 12 wal
afde Electorer, som, enligt 108 §. i RegeringsFormen,
stola äga att utse Committerade till
Tryckfrihetens wärd. Röst-räkningen flutades
klockan half 1, dä följande Herrar befunnos
hafwa blifwit walde:
Till Ordinarie Ledamöter:
N:o 64 Grefwe 8pen8, Fullm. Grefwe lVlör
ner,
^äolk Löran, Kammarherre, 52 röster.
N:o 89
Dm 14 September. 17?
N:o , Röster.
89 Grefwe von illoken, Fullm. Grefwe
0'/lWn8tolps, Ulric, Ofwerste Z2.
1Z9 Herrllä8c, Fullm FriherreLeäcrströ^,
c-rri, Ofwerste-Lieutenant - - - 52.
1602 Herr 6/ilenbaZt, Fullm. Herr ll?er
8,
ns<äori, wi>!8 Oo8tak, Capitain - Z2.
1702 Herr lörrieblall > Orri, Häradshöfding 67.
17Z2 Herr /Aiwl-bstb, stacod, Secreterare §2.
Af hwilka de Fem Herrar som bade crhällit
52 röster, lottade med Friherre
lVlLNnerbeim, 6u8tak.
Cill Gupläantetl
2010 Herr ak (ZsijLlMam, sokrir tllsrrric - 48'
778 Herr I.e^onankar, Fullm. Friherre
blannsrlleim, 6u8tat, Major - - - Z2>
Genom lottning med de ofwannämNde
Herrar som hade erhällit lika röster.
Herr Baron och Landt-Marffalken anmodade
Ordföranden, Herr Grefwe lAöi-nc, att
efter inhemtad underrättelse hwilka blifwit af
de öfrige Riks-Ständcn utsedde, sammankalla
samtelige Electsrertte till walförrättning ä dag
och timme som kunde lämplige stenas.
Ankom och emottogs pä öfligt sätt Konungens
Hof-Cantzler Friherre ak Wsttsr8tsclt, som
a Hans Majlis wägnar öfwerlemnade ^ltte Dest
Nädiga Propositioner, Hwarefter Herr HofCantzleren
afträdde, efter wänlig plägsed utbeledsagad.
Uoplästcs Kongl. Majlis Nädiga Proposi-.
tion till Riksens Ständer, angäende Allmänna
Ridd, och 2ld. pr. Pilo 2Z, 34. Maga
-
178 Den 14 September
Magazins-inrättningen i Riket. Gifwen Orebro
Slott dcn rZ September rsio.
Remitterades till Stats- och Oeconomi^-Utskotten.
Upplästes Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
till Riksens Ständer, angående rättighet
för Carlscrona Stad att hädanefter, som dittills,
fä utöfwa Brännwinsbränning och distillering
genom ett Bolag och wid ett enda sammansatt
werk. Giftven örebro Slott den iz
September 1810.
Remitterades till Bewillnings-Utskottet,
W-dare upplästes Kongl. Majus Nädiga
Proposition titt Riksens Ständer, om medels
omstående till pensioner för swart blesterade Officerare
och Under-Ofstccrare inom Kongl. Majus
Arms och Flottor. Gifwen Orebro Slott den
14 September 1810.
Remitterades till Stats-Utskottet.
Föredrogs ä nyo Bewillnings-Utskottets
den 11 dennes pä bordet lagda Memorial af
den 6 näst föregäende, i anledning as Kongl.
Majtts Nädiga Proposition, angäende förekomne
hinder och swärigheter wid werkställigheten
af den förnyade Charta-Sigillatse-Förordningen;
och blef Bewillnings-Utskottets Utlätande,
iippä gjord Proposition, bifallit.
Föredrogs till afgörande Stats-Utskottets
den 12 dennes pä bordet lagda Memorial, rörande
hyreskostnadernes för Ständens Klubbar
bestridande af Allmänna medlen, hwilket Memorial
likaledes bifölls
Slutligen föredrogs ä Nyo Stats-Utskottcts
Memorial af den Z dennes, hwilket den ii blif
wit
-
Den 18 September. L79
lvit pä bordet lagdt, innefattande tillstyrkande
det matte, pä anförde stal, aflidne Hofjägmästaren
Friherre Oripenstjernas Dotter, Fröken
lvlarig,NL LL-olinä 6riveri5tje1'iM tillerkännas dtN
ärliga pension 166 R:dr Z2 H. Bancomynt/
hennes afledne Moder åtnjutit.
Detta tillstyrkande blef uppå gjord Proposition
af Herr Baron och Landt-Marffalken,
utaf Högloflige Ridderffapet och Adeln bifallit.
Grefwe borner, ^llolk O01LN, förklarade
sig ej hafwa någon inwändning att göra
tvid Ridderffapets och Adelns nU fattade billiga
beflut; men anhöll blott att fä i protokollet
anmärkt, att den Oripenstjernska familjen,
i afseende pä sin fordran hos Kronan, Åtminstone
bliswit bättre än den O^lllsnstjernskL
faMillen bebandlad.
Högloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljbes
klockan half 2.
in sillem kidtocolli,
^ O; Silverstolpe.
Tisdagen den 18 September.
klenum klockan half Ii förmiddagen.
Upplästes Protocollet, hällit den 14 denNes
hos de till wal af Committerade till Tryckfrihetens
wärd utsedde Herrar Elektorer; och
befanns walet till Committerade hafwa utfaU
lit som följek:
Riddarhus-.Secreterare» o. Silverstolpe
ZZ röster. Eppeditions-Secreteraren ^nllers
* ^ Uull
-
iLv Den 13 September.
Kullberg 2Z. Expeditions-Secreterare» si. l).
Vlilei-ius LZ. Kyrkoherden Doct. I5LL U-I^U8 22.
Ofwer-Hof-Predrkanten Doct. Uillje^vlllillb i.
Assessoren Olok 2eniv8 23. Revisions-Secreterarcn
I. 6. lui-llsjseli sz.
Och ffulle Expeditions-Utffottet uppsätta
och till Stånden inlemna Constitutorialer för
de 6 bland ofwanffrifne Herrar, hwilka flesta
rösterna erbällit.
Herr Baron och Landt-Marffalken tillkännagaf,
att Friherre Larl, af gäl
lande
orsaker nödsagad att frän Riksdagen bortresa,
anmält sig icke kunna förblifwa i utöfningen
af det honom wisade förtrcende att wara
Ledamot i Stats-Utffottet, i anledning hwaraf
Herrar Electcrerna anmodades, att hans
lediga rum genom nytt wal uppfylla.
Företogcs till afgörande Banco-Utffottets,
den so Augusti, och Stats-Utffottets den 7
September pä bordet lagda Mcmorialer, rörande
Stats-Werkets ffyldighet till Ränte- och Capital-afbetalningar
ä de af Banquen gjorda
försträckningar; kwarjemte upplästes det frän
Banco-Utffottet, den ii September, inkomna
Transumt af Herrar Banco-Fullmägtiges Protocoll,
dä detta mäl före Riksdagen, hos dem
till werkställigbct förebades, samt detsamma Protccoll
ätföljandc Memorial, hwaruti, jemte till'
kännaaifwande, att berörde Transumt wore
detta Memorial bifogadt, Banco-Utffottet sig
vttrar, att bwad beträffar Ridderffapets och
Adelns infordran af utlätande frän Herrar
Banco-Fullmägtige öfwer Kongl. Maj:ts öfwer
detta ämne gjorda Nädiga Proposition, som ej
ännu
Den 18 September. 131
ännu till Banco-Utskottet ankommit, ansäge
Utskottet sig, för -verkställigheten deraf, böra
afbida jemwäl de öfrige Respective Ständens
yttrande. ,
Undertecknad Lilvsrstolpe-, -^xst Qabriel,
uppläste till Protocollet följande:
Efter uppläsningen af de inksmne Handlingar,
rörande ämnet om Stats-Werkets ffyldighet
titt inbetalningar af Ränta och CapitalProcent
ä de af Banquen gjorda och till görande
förskott, nemligen Banco-Fullmägtiges öfwerläggnings-Protocoller
näst före denna Riksdag,
och Banco- samt Stats-Utskottens under
denna Riksdag aflemnade yttranden, torde Häglofi,
Ridderskapet och Adeln lätt finna, att 2:ne
hufwudsakliga frägor framställa sig titt utredning,
nemligen: 1:0 Huru stor borde BancoFullmägtige
dä, och 2:0 Huru stor bora Riksens
Ständer nu anse Banquens ersättningsrattighet'i
"Huru
stor i sakens skick, före denna Riks"dag,
Banquens ersättnings-rättighet borde
"anses," det ar, om ben borde bestämmas enligt
Riksdags-Beflutet till 180,000, eller enligt
Fullmägtiges Reglemente till 120,000 R:dr
i Qwartaler, om i förra fallet Banquen torde
mottaga inbetalningar blott i mon af redan
gjorda förskott, eller i det sednare mottaga dem
till nägon del äfwen ä förskott, som ännu moro
till görande; derom hade inom Banco-Fullmägtige,
i början, 2:ne skiljagtiga meningar
uppstätt.
Pröfningen af hwarderas rigtighet, sä
länge mälet ännu hetragtas, säsom blott under
-
182 Den 18 September,
der Banco-Fullmägtiges behandling, lärer otwifwelagtigt
främst hmla pä utredningen af den
frägan: Hwad borde härwid för Fullmägtige
tjena till omdömes gruild, sakens billighet, elfer
utfärdade beslut?
Att werkställare af föreskrifter äga rättighet
att werkställa enligt egen pröfning af sakens
billighet, i det fall dä utfärdade beslut till
rättesnöre för dem icke finnas, derom kan twifwelsmäl
icke uppsta. Men lika owäldigt lärer
och böra mepgifwas, att der beslut werkeligen
finnas, der upphörer werkställarnes egen
pröfning om saken.
Nu är händelsen här den, att beflut kunnas
utfärdade, och funnos pä Z-.ne ställen, neml.
i Reglementet för Banco-Fullmägtige, och i
Riksdags-Beflutet, samt Riksens Ständers särskildta
underpäniga ssrifwelsc till Kongl. Maj:t;
men bär moter den betydande swärighet, att
desta beflut, ehuru enstämmiga i wista grunder,
moro sins imellan stridige, i det bestämdaste
af allt, sjelfwa siffran.
Dä uppstår äter den frägan: Ägde werkställarne
att noggrant följa ettdera af desta beslut,
eller ägde de att efter egen pröfning bland
dem wälja ettdera till efterföljd?
Denna fräqa hwilar äter pä en annan:
Were bägge desta beflut för Werkställarne lika
kraftägande, moro de af en och samma, eller
af lika berättigade myndigheter utfärdade? eller
moro de utfärdade af 2-.ne myndigheter,
hwaraf den ena, uti det i fräga warande mälet,
stäp i, owilkorlig ätlydnad af den andra?
Det will med klarare ord säga: War det Rik
-
Den 18 September. 183
sens Ständer sjelfwe, som hade utfärdat 2:ne
sius imellan stridiga beslut i samma ämne;
eller war det ett Utstött, som i ett mäl, der
icke det, utan Riks-Ständen sjelfwe ägde beslutande
rätten, utfärdade öfwer detta samma
ämne ett beslut stiljagtigt fran Riksens Ständers?
— Swaret hära är utom allt twifwelsmäl:
det war det sednare fallet som här ägde rum.
Nu uppkommer 1:0 den frägan: När förordnade
^Verkställare oundgängligen mäste ^bringa
i utöfning ett af 2:ne stridiga beslut öfwer
samma ämne, utfärdade af samma eller ock lika
berättigade myndigheter, hwad utwäg mäste
härtill widtagas? Ingen annan, än en
pröfning och uttolkning, enligt werkställarnes
egit begrepp om sakens billighet. Och hwarfore
blifwer denna utwäg loflig? Blott derföre,
att en annan alldeles icke finnes.
Dernäst följer den frägan: När förordnade
wcrkställare böra bringa i utöfning ett af
twänne stridiga beslut öfwer samma ämne, det
ena fattadt af en i detta ämne högst befallande
myndighet, och det andra af en densammas
förestrift fullkomligen underkastad, äga dä wsrkställarne
en pröfnings-rätt? Ar ej den högsta
myndighetens beslut deras enda lag? Kan en
billighetspröfning gälla emot bestämd Lag?
Eller förswiuner ej den underkastade myndighetens
förestrift alldeles inför den högst bcfallandcs?
Man kan ej tweka om swarén pä desia
frågor.
Tillämpningen af desia slutsatser gör sig
sjelf. För Herrar Banco-Fullmägtige funnos
öfwer det i fräga warande ämnet wänne rakt
stridi
-
r84 Den 18 September,
stridiga förestriftcr: den ena i Reglementet dem
omedelbart meddelad af Banco-Utskottet; den
andra dem formligen meddelad af Kongl.
Maj.t, utur Riksens Ständers underdåniga
skrifwelse, och, hwad ännu mer är, officielt
kungjord pä Riks-Salen, i Riksdags-bestutet,
r en Act om hwilken de ej kunde wara okunnige,
ur hwilken det till och med äläg dem att
inhemta lydelsen af ett beslut, öfwer hwilket
de kände, att Banco-Utstottet ej kunde, att Riksens
Ständer således mäste hafwa bestutit. Nu
hemställer jag hwilketdera rättesnöret borde
gälla emot det andra: Reglementet äfwen understödt
af Answarighets-Lagens hotelser, eller
Rlksdags-bestutet kraftigt genom sin blotta natur
af högre Lag? —Man lärer ej bestrida det
sednare sin företrädes-rätt: och medgifwandet
häraf upplöser hela knuten af frägan om Fullmägtiges
äliggande. Herrar. Banco-Fullmägtige
hafwa säledes, efter min öfwertygelse, handlat
enligt rigtiga grunder dä de wid sista öfwerläggningen
cm ämnet, werkligen fattat sitt
besiut i öfwerensstämmelse med den tanken,
som ansäg rättesnöret för dem ligga i Riksens
Ständers beslut, och alltsä icke i Banco-Utstottets,
hwilket Utskott, i mänga mäl ägande caracjeren
af-Riksens Ständer, i detta'mäl. saknade
densamma alldeles.
Sedan jag salunda framställt min tanke
hstru stor Baneo-Fullmägtige borde anse, och
uppgifwit burr: stor deras majoritet werkligen
ansett Banquens ersättnings-rättighet,tror jag
det äfwen wara en moralist pligt att förklara,
det jag anser minoritetens Mjagtiga tanke in
galun
-
Den 18 September. 18Z
galunda derföre förtjena ett hardt bedömmande.
Under ett alldeles nptt Regeringssätt, präste
sädane urffillningsfrägor som denna, i och för
deras nyhets skull nödwändigt förefalla främmande,
för mänga äfwen upplystes begrepp.
Nya grunder för ett Regeringssätt kunna snart
nog wara antagne: det älgar en längre tid innan
de inhcmtas genom wanan: denna fäster
sig ej förr än genom oftare upprepade tillämpningar:
wanan till bokstaflig efterföljd af Lagar
kan således ej fordras, såsom en mycket
snar följd efter ett annat äldre Regeringssätt,
hwarunder wanan wid egen pröfning naturligen
mäst wara wida allmännare gällande. Widare,
om de kunna synas hafwa felat, hwilka
sett saken ur en annan synpunct, än jag här
sett den, sä war sädant, onekeligen före dem,
genom andras felagtighet, wid nggotdera beslutets
uppställning, beredt. ytterligare finnes
hwarken genom allmänna eller enffildta underrättelser
något spar, att någon af de Personer,
ät hwilka werkställigheten war uppdragen,
handlat, hwarken efter nägon mägtig inflytelse,
eller det ringaste enffildta ögnamärke. Kort
sagdt, jag finner i deras ffiljagtiga tanke ej
annat än en ren afsigt och missförstånd. Jag
tror att wid ett sädant sakens förhällande, tillhör
det, dä saken moraliskt betragtas, Riksens
Ständers ej bewägenhet, utan deras rättwisa,
ej att icke se, men wäl att icke beifra; och anser
för öfrigt sä mycket mindre nägra till päföljd
ledande ogynsamma anmärkningar kunna
äga rum, som Högloft. Ridderffapet och Adeln
redan förklarat sig ej hafwa något att erinra
wid
186 Den 18 September.
wid Banco-Utskottets denna Riksdag afgifne
gynsamma omdcmr om Fullmägtiges fkrwaltning.
Efter den frägan, hnru stor Banco-Fullrnagtige,
före denna Riksdag, borde anse Banquens
ersättnings-rättighet? följer denna andra,
i afseende pä hwilken jag ej stall länge
uppehålla Riddexstapcts och Adelns tälamod,
den: "huru stor denna ersättnings-rättighet nu
"bör af Riksens Ständer sjelfwe anses?"
Utredningen häraf hwilar främst pä den
frägan: "Är den förra Riksdagens Ständers be"flut
i detta mäl ett owilkorligt rättesnöre för
"närwarande Ständer, eller skär det de nnwaran"de
fritt att efter hilligbets-grunder afgöra saken?"
— Försatsen här kan icke annat än nekas, eftersatsen
icke annat än beiakas: grunden till dessa
swar ligger i wära Grundlagar förwarad.
Dä altja Riksens Ständer tillkommer denna
rättighet, hwilken Banco-Fullmägtige icke
tillkom, att efter billigbets-grundcr pröfwa, antingen
rättesnöret för Banqnens Ull erhällande
inbetalningar bör sökas i de förra Ständernas
Riksdagsbeslut, eller i det förra Banco-Utskottets
Reglemente för Fullmägtige; äterstar endast
att afgöra för hwilketdera billial-etcn mest
talar; och dä anser jag mig böra förklara det
de as nuwarande Banco-och Stats-Utstott uppgifne
och tillräckligt utförde stät för afbetalningarnes
utgörande efter de i förra Banco?
Reglementet anförde grunder, synas mig i läglighet
och billighet wida öfwerwäga de stal som
dcremol kunna framställas; i anledning hwaraf
jag således i ödmjukhet fär tillstyrka bifall ä
desta begge Utstötts sammanstämmande yttranden.
Den 18 September, 18?
Jag känner att, emot detta måls afgörande
ännu ett inkast kan göras: det, att ett deröfwcr
af Högloft, Midderffapet och Adeln inf. rpradt
utlåtande af Baneo-Fullmägtigc icke inkommit.
Banco-Utffottet har, i afseende deruppå,
med någon fficklighes swarat, att Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, rörande detta ämne,
icke ännu kommit Banco-Utffottet tillhanda,
och att Utffottet ansett sig böra afbida de
öfrige Respective Stänhens instämmande i Ridderffapets
och Adelns infordxan, Deremot kunde
wäl med stal inwändas, först, att hwarken
Ridderffapet och Adeln behöfde till Banco-Utffottet
hänwisa, eller kunde Utffottet behöfwa
en hänwisning till sig afen Proposition rörande
ett ärnue, hwarofwer det war Ridderffapets
och Adelns rättighet att, en sadan Proposition
förutan, infordra Banco-Utffottets yttrande, och
ännu mek, hwarofwer Utffottet sjelf, utan afwagtan
af en sadan hänwisning, werkeligen
haft sammanträde med Stats-Utskottet, och äfwen
med yttrande inkommit; och, för det andra,
att när ett Riks-Ktänd infordrar yttranden
öfwer mål, som uppenbara kunna wara,
ligger det ej i något U-ffotts magt att för desias
afgifwande eller anskaffande afbida de öfrige
Ständens instämmande; att hwart Riks-Ständ
äger en synnerligen ostridig rättighet, att genom
detta medel inhemta upplysningar i frågor, rörande
Riksens Ständers egit Werk, Banquen,
äfwen om de öfrige Ständen skulle anse sig
dem icke behöfwa, och äfwen om något exempel
skulle möjligen kunna uppgifwas pä en
häremot stridande praxis, hwilken, twärtemct,
den
183 Den 13 September.
deN nu warande Riksdags-Ordningens grundsatser-
aldrig lan blifwa Lag. Men dä- efter
min öfwertygelse, deri förewarande i sig sjelf
wisierligen högst wigtiga fragan, synes'af de
redan inkomne Handlingar tillräckeligen upplyst,
och dä Banco-Fullmägtiges, senare än utlåtandets
infordrande, inkomne öfwerläggningsPretocoll
nogsamt later förmärka, att ett sädant
utlätande, ätminstone af pluraliteten bland
dem, sedan billighets-profmngen numera more
deras rättighet, ej ffulle blifwa annat, än ett
instämmande i hwad Banco- och Stats-Utskotten
redan sig yttrat; wägar jag ödmjukeligen
till Högloft.' Ridderffapet och Adeln hemställa,
att läta sin rätt till berörde utlätandes erhållande,
såsom numera öfwerfiödigt falla; blott
med iagttagande i Protocollet, att Riddcrffapet
och Adeln ej derföre sig denna rättighet fränkänt;
och upprepar för öfrigt bärmed det af
mig förut gjorde tillstyrkande af bifall till Banco-och
Stats-Utskottens enstämmiga yttranden.
Herr Baron och Landt-Marffalken hemställde
om Ridderffapet och Adeln skulle behaga för
det närwarande afsta fran sitt infordrande af
Banco-Fullmägtiges utlätande, utan fränkännande
af desi rättighet till desi erhällande.
Grefwe lttörner, Larl, anhöll blott, att
fä i Protocollet anmärkt, att som de andra
Riks-Ständen ännu ej hade yttrat sig öfwer
Ridderffapets och Adelns ästundan om BancoFullmägtiges
utlätande, hade tillfället ännu
warit för Utskottet öppet att infordra detsamma,
i händelse Ridderffapet och Adeln det
ästundat.
Den 18 September. 189
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
Proposition till bifall pä Stats- och BancoUtskottens
instämmande yttrande, i afseende pa
godt,görandet af, Banquens till Staten gjorda
förskott.
Denna Proposition blef med Ja bestvarad.
Herr LaNtman, Otto Lrellric, Utbad sig,
dä han nu först hade hört uppläsas Herrar
Banco-Fullmägtiges öfwerläagnings-Protoeoll,
hwaruti han tyckt sig röja nägon anmärkning
emot det förra Banco-Utskottets ätgärd i detta
mäl, att, säsem han sjelf warit Ledamot af
samma Utskott, fä förklara det han för sin del
icke widkandes det Banco-Utskottet wid Reglementets
författande hade öfwerskridit gränsorna
för sina rättigheter.
Efter förnyadt föredragande af Stats-Utskottets,
sedan d. 7 September, pä bordet hwilande
utlätande öfwer Kongl. Maj-.ts Nädiga
Proposition, angäende medel och utwägar till
godtgörande af de oförutsedde utgifter i afseende
pä Hamnstängniugen, samt äterställandet af
lugnet i Hufwudstaden, blef Stats-Utskottets
berörde utlätande, pä gjord proposition, bifallit.
Föredrogs ä nyo det särskildta Utskottets,
den 11 September, pä bordet lagda Memorial,
i anledning af den, utaf Riksdagsmannen
Oxelberx wäckta fräga om Riksdagens snara
afflutande; och blefwo de i samma Memorial
innefattade utlätanden, uppå gjord proposition,
bifallne!
Upplästes ett ifrän Constitutions-Utskottet
inkommit Memorial af den 15 dennes, innefattande
anmälan att Constitutions-Utskottet
utfär
-
L96 Ben 13 September?.
Utfärdadt den i 105 §. Regerings-Formen föreskrifne
granstning af Stats-Naders Protscollcr,
och att Utffottet ej funnit nägon anledning
till anmärkning mot Stats-Rådets Ledamöter,
Föredragande, eller Konungens Rädgift
wade i Emu mando- mål, i anledning af hwilken
förrättade granstning, bemälte hoga Embetsman,
enligt 76 i Riksdags-Ordningen och
ir §. af Answarighets-Lagen, äro frikallade
fran all ansrvar-ghct för deras Embetes-utöfning
intill den dag, dä inNewarande Riksdag
Lag.» sin boman.
Hörr BaroN och Landt-Marstalken hemställde
om icke, i anledning af denna Utaf ConstitutioNs-Utskottet
^cj notiriitm gjorda anmälan-
den salunda Stats-Radets Ledamöter, Föredragande
och Konungens RadMvare i Commando-mäl
gifna decharge mätte,. genom EppeditioNs-Utstottets
åtgärd, Uti Riksdagsbeftutet
intagas.
Bifölls.
Upplästes ett fran Riddarhus-Utstottet inkommit
Memorial af den 14 dennes, innefattande
Utlåtande öfwer Riddarhus-ärenderne,
hwilköt Memorial blef af Högloft. Ridderstapet
och. Adeln bifallit.-
Friherre ^lannerkeim^ Uar8 Aubust: Under
loppet af sista Riksdag- antog Ridverstapet
och Adeln till efterföljd den,Nu gällande
Riddarhus-Ordningen. Wid jemförelse imellan
densamma öch den af 1626, tillökad 1779/
faller den förras företräde genast i ögonens
men som densamma, i anseende dertill, att den
mäste lämpas efter en Ny sakernas ordning/
Den 18 September. Igt
är att anse säsom alldeles ny, torde, utan förnärmande
af den werklfqa erkänsla Man willigt
bär till de agtniNgswärda Herrar, hwilka
haft mödan, att Riddarhus Ordningen utarbeta,
samma omdöme kunna äga rum ma denna,-  stm om andra Reglemcntariffa Författningar^
att den saknar den fullkomlighet, l wilken bruket
och erfarenheten säkrast åstadkomma. Redan
under loppet af denna Riksdag,- har matt
wid Lagens radfrägande uti förekomna ämnen,
trott sig dels sakna föreskrifter, dels funnit dem
ej nog klart bestämda. Af sadan anledning
har jag, i samråd med flere af Ridderssapests
och Adelns Ledamöter, författat ett förslag, innefattande
ätskilliga förändringar och tillägg,
hwilket jag Protocollet bilägger. Under skäligt
Mitztroende till min egen Urskillningsgafwa,
Utbeder jag Mig af Ridderskapet och Adeln den
ynnest att se till Uppsåtet, och hemställer ödmjukeligen
om ej Riddarhus-Utskottet skulle
anmodas, att inkomma med yttrande HUruwida
det finner förslaget till större eller mindre del
antagligt; samt sjelf anser sig äga anlednilp
gar till'föreslående afän ytterligare förändringar.
Friherre tci-wnerlleim aflemnade härefter
sitt förslag till förändringar i RiddarhUs-Ordningen,
hwilket till RiddarhUs-Utskottet remitterades.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial af
den 17 September, innefattande yttrande öfwer
Utskottens Ordförandens förslag till Riks,
dags-wedergällningar för Utskottens Secreterare,
Cantzlier och Wagtbetjening.
Lades pä bordet.
Upplä
-
;g2 Den i8 September.
Upplästes ett ifrån Oeconomi»;-Utskottet
inkommit Memorial af den 8 September, hwaruti
Utskottet, i anledning af Remist. af en utaf
Herr bolmer wäckt fräga, rörande Gesällers ställande
under Tjenstehjonsstadgan, yttrar sig wid
narwarande. omständigheter battna funnit i flere
afseenden betänkligt, att densamma nu skulle
till afgörande upptagas, och bemstätter det
samma fraga matte tils widare nypffjutas.
Lades pä bordet.
Ytterligare upplästes ett Memorial frän
Allmänna Beswärs och Oeconomigs-Utskottet af
Veil 10 September, innefattande utlätands öfwer
Konungens Nädiga Proposition om ffyldigheten
för alla att deltaga i wärdén af fattiga.
Lades pä bordet.
Herr Baron och Landt-Marskalken erinrade
att Ridderskapet och Adeln i sista plenum
remitterat till Bewillnings-Utffottet Konungens
Nädiga Proposition om bränwinsbränningen
för Carlscrona Stad; och hemställde nu om
icke, enär detta mäl äfwen syntes wara af
Oeconomisk beskaffenhet, berörde Kongl. Proposition
likaledes mätte till Allmänna Beswärsoch
Oeconomi»;-Utskottet hänwisas.
Bifölls.
Uppå gjord Proposition af Herr Baron och
Landt-Marffalken, bcflöt Ridderskapet och Adeln,
att nästkommande Torsdag, den 20 dennes, förmiddagen
anställa wal af Banco-Fullmägtige;
och eftermiddagen wal af Riddarhus-Dirtcteurer.
Justerades följande underdäniga skrifwelser
till Kongl. Maj:t:
Om
Den 18 September. 19Z
Om Stats-Werkets afbetalningar ä de af
Banquen till Staten gjorda försträekningar.
Om de hinder och swärigheter som mött
wid werkställigheten af den nya Chart«-Sigillat-L
- Förordningen.
Om arrende-wilkoren för Eldgarns-O.
Äfwenwäl justerades Riksens StänderS
Constitutorialer för Justitia-Ombudsmannen,
Dest Supläant och Ledamöterna af TrpckfriHets-Committeen.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 14 September 1810.
S. D. Bifölls Stats-Utffottets, uti Memorial
af den 5 dennes, afgifne tillstyrkande,
angående en ärlig pension pä Riksgälds-Contoirets
Stat för Hofjägmästarcn Friherre Orip6N8ljern»8
Dotter, Fröken iVlariLNL L^rolill»
6ripen8kj6rng. / dte 8uprs.
S. D. Beflöt Högloft. Ridderffapet och
Adeln, i anledning af Stats-Utffottets Memorial,
ten ii dennes, det böra Hyreskostnaderne
för Ständens Klubbar af Stats-WerketS
medel bestridas, och ibland öfrige Rttsdagskostnader
inbegripas.
S. D. Bifölls och gillades till alla delar
Bewillnings-Utstottets, i Memorial af den 6
dennes, afgifne utlätande öfwer Konungens
Nädiga Proposition, angäende förekomne hinder
och swärigheter wid werkställigheten af den
nya Charta-Sigillatoe - Förordningen.
Lidd. och Ad. prst. tTr.o S5, »L. Utdrag
194 Den 18 September.
Utdrag af Högloft. Ridderstapets cch Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 18 September iZio.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Statsutskottets,
den 7 sistledne September, pä bordet
lagda Memorial, i anledning af Kongl.
Mattts Nådiga Proposition, angående de medel
och utwägar till godtgörande af de oförutsedde
utgifter, som de, i följd af Swensta Hamnarms
stängning för Engelska Krigs- och Handels-Fartyg^samt
till lugnets återställande imm
Hnfwudstaden, widtagne anstalter, Stats-Werret
äbragt.
S. D. Föredrogs Constitutions-Utskottets
Memorial af den September, innehallande
berörde Utstötts utlåtande, i anledning af dest
förrättade granstnmg af Stats-Rädets Protocoll;
och dä, i anledning deraf, Stats-Rädets
Ledamöter, Föredragande och Konungens Rädgifware
i Commando-mal äro
all answariglet för sina Embetens utöfning,
intill den dag innewarande Riksdag börjades,
Heftöts att Epmditions-Utstottet stulle anmodas,
att denna frikallelse i Riksdags-beslutet införa.
' S. D. Föredrogs a nyo det ifrån det särskilda
Utstött, Riksens Ständer, i afseende
pä medlen till Riksdagens förkortande,. nedsatt,
inkcmne och, den ii dennes, pä bordet laq'de
Memorial, innefattande utlåtande öfwer Riksdagsmannen
Oxelberg till Utstottct remitterade
motion i samma ändamål; hwilket utlätande
Högloss. Ridderstapet och Adeln till alla delar
gillade.
S. D. Före
-
Den 13 September. 19g
S. D. Föredrogos ä nyo Banco-Utflottets,
den 30 Augusti, pä bordet lagda Memorial af
den 29 i samma manad, samt Stats-Utflottets
Memorial af^ den Z September; hwilket,
den 7 i samma manad, lades pä bordet, bägge
rörande Stats-Werkets liquider med Banguen
af Ränta- och Capital-afbetalning för
Bgnquens gjorda förflott till Staten; och beflöt
Högloft. Ridderflapet och Adeln, efter noga
pröfning af frägan, och de, i anledning
deraf infordrade Handlingar, att till Statsutskottets,
rörande ligmdations-sattet häraf afgifna,
och af Banco-Utskottet äfwen gillade
förslag, till alla delar sitt bifall lemna.
Herr Lilliefelt, kkinric gollin, uppläste till
Protokollet ett sä lydande
Wärdsamt Memorial!
Dä nu Högloflige Ridderflapet och Adeln
har afgjvrt den wigtiga fräga, som föranledt
dest kallelse till denna Urtima Riksdag, och tiden
säledes tyckes tilläta andra måls företagande,
sä har jag ansett mig ej böra längre
uppskjuta att framställa ett ämne, som, ehuru
det ej rörer mängden af medborgare, likwäl
har ett afgjordt inflytande pä fleres wäl, och
torde utur en sädan synpunct sä mycket häldre
förtjena afseende, som det owilkorligen finnes
förenligt med begreppen om rättwisa och billighet.
Den olyckliga Handelsställning sorn de senare
ären warit wär lott — ty olycklig kallar
jag den, dä wära export-waror äro qwarliggande,
och Landet deremot öfwerswämmas af
utländska Producter — har förmodligen mest bidragit
att uppjaga wär wexel - cours. Ifrån
* * ' de§
196 Den 18 September.
desi stigande härleder sig twifwelsutan Herrar
Banco-Fullmägtiges widtagna besiut, alt ej annorlunda,
än som ffer, inlösa Banquens utelöpande
Transportsedlar. Om detta besiut har
warit nödvändigt sör Banquens beständ, sä
tyckes dock det ej wara med rättvisan öfwerensstämmande,
att sträcka detsamma sä längt,
att icke Banquen ätei betalar till private Personer
det silfwer, scm Banquen af dem emottagit
mot wista willor, hwilka icke blifwit uppfyllda,
eller kunnat uppfyllas.
Dä Äbo Discont med nädig tillåtelse Octroyerades,
erhöllts, som kunnigt är och Reglementet
tydligen föresirifwer, delagtighet deruti
endast pä det wilker, att werksilfwer uti Banquen
mäste insättas för den subscriberade summan.
Detta ffedde under ett dopp, grunbadt
i erfarenheten af de andra Disconterna, att
för denna deposition erhälla en motswarande
winst. Men detta hopp har genom allmänt
kända olyckliga omständigheter förfelats, och
pä en owist utgäng beror ännu, om och huru
mycket af det tecknade Capitalet kan äterfäs,
och skulle ocksä Capitalet äterbekommas, är dock
temmeligen säkert att Räntan under de förlidna
ären gär förlorad.
Om nu Riksens Ständers Banque ej Julle
widkännas skyldigheten att till Acti^-Agarne
äterbetala det af dem inlemnade silfwer, eller
i dest egit Spccie-mynt, hwad som ActiasCapitalet
kan komma att äterfäs, skulle ensamt
ActiN-ägare erfara förlusten af Discont-werkets
vlyckliga öde, men Banquen deremot, till och
med njuta fördel deraf; ty Banquen har förbundit
-
Den l8 September. 197
bundit sig, att, mot ätnjutande af ofwanförmälte
deposition i silfwer, försträcka Acti-«-ägare
ett län af (om jag ej bedrager mig) 150,000
N.dr, emot Z procents ärlig ränta, och pä lika
läng tid, som Octroyrn warade, ifrän bwilket
ätagande Banquen nu mera genom Werkets
upplösning blifwit befriad. Acti-v-ägare
äro lika litet wällande, som Banquen, till de
omständigheter, hwilka werkat Difcont-Werkcts
upphörande, och just derföre bör äfwen det
beslutna förhällandet ätergä, det will säga, att
Acti^-ägarne äterbekomma sitt silfwer, mot den
derföre i stället undfängna Sedelmatzan. Men
härtill fordras ett bestämt Riksens Ständers
förklarande, hwilket sä mycket säkrare bör kunna
päräknas, som desie Atti---ägare redan undergätt
ett lidande, som enskilt drabbar dem,
och hwilket ännu mera ökades om denna billiga
begäran skulle mötas med afflag. Jag anhäller
derföre wördfammast att fä detta Memorial
med de öfriga Riks-Ständen communiceradt,
och derjemte remitteradt till behörigt
Utskott, för att inkomma med sitt utlätands
derom.
Lades pä bordet.
Upplästes Protocolls-Mdrag frän det Högwördige
Preste-Ständet af den 12 September,
innefattande:
Beslut att med afgsrandet af Stats-Utskottets
betänkande, angående medel till godtgörande
af de Stats-Werket äbragte oförutsedde
utgifter, skulle hafwas anstånd till desi alla
de flera otomordentliga behof, som under denna
Riksdag kunde komma i fräga, hunnit blifwa
kände. Bifall
198 Den 18 September.
Bifall titt Stats-Utskottets utlätande, rörande
arrendet af Eldaarns-O.
Dito,-af den iz September, innefattande:
Bifall titt tats-Utskotlets Memorial, om
pensien för Fröken
Anmodan titt Eppeditions-Utskottet. att
uppsätta Constilutorialer för Riksens Ständers
Justitia-Ombudsman och desi Supleant.
B-fall till Bcwillnings-Utffottets yttrande
öfwer K-nungcns Nädiga Proposition, r afseende
pä Charta-SigillatD-Förordningen.
Gittande af Banco-Mskottets utlätande i
afseende pä Banco-ärcndcrwas wärd, utan hin>
der af twanne Bonde-Ständets Fullmägtiges
begagnade Riksdagsmanna- rätt.
Bifall till Stats-Utffotters utlätande om
Hyres-ko stnaderne för Sländens Klubbar.
Bifall till det färskUda Utskottets yttrande
om utwägar till Riksdagens skyndsamma afflutande.
"
Dito, af den i r September, innefattande:
Remisi till Stats-Utssottct af Konungens
Nädiga Proposition om pensioner för smärt
blesierade Officerare och Under-Officerare; samt
titt Allmänna Bekwärs- och Oeconomi-Utskottet
af Konungens Nädiga Propositioner, angäende
Brännwins-bränningen för Carlscrona
Stad; samt om Allmänna Magazins-inrättningen.
Upplästes Protocolls-Utdrag frän det Wallcfl.
Borgare-Ständet af den ii September,
innefattande:
Beslut om anständ med afgörandet af Statsutskottets
Memorial, rörande de oförutsedde utgifterna.
. Visäll
Den 18 September. -99
Bifall ä tillstyrkandet om pension för Fröken
(ttipenstjernL.
Bifall till Stais.Utskottets utlätande om
arrende-wilkoren för Eldgarn s.-O.
B fall till Ståts-Utskottets Memorial, rörande
Riksdaqs-wedergällnUrgar för ^tandens
Secreterare, Canzlier chch Wagtbetjening; jemte
förklaring att fördelningen af de för BonLe-Stäl'.
dels Notarier förcflagne arfwoden borde
pä detta Stånds egen pröfning ankomma.
Bifall till Stars- och Banco-Utskottens
sammanstämmande utlätande», rörande liquidations-sättet
för Banquens försträckningar ät
Stats- 26erket.
Gtllaicke af Banco-Utskottets utlätande af
den 29 Augusti, rörande Banco-ärendernas
wärd, utan hinder af twänne Bonde-Ständets
Fullmägtiqes begagnade Riksdagsmanna-rätt,
med den uppä ffedd äterremist af Utskottet meddelade
förklaring, att, i händelse något Ständs
Fullmägtige skulle af oförmodadt laga förfall
hmdras att sig till sammanträdet infinna, sådana
mäl, som ej tälde uppskof, icke dest mindre
borde kunna af ätta närwarande Ledamöter
afgöras.
Dito, af den 12 September, innefattande:
Gillande af Bewillnings Utskottets yttran- .
de, rörande swärigheterna wid werkställigheten
af Chartss-SigillatD- Förordningen.
Upplästes Protocolls-Utdrag frän det Hederwärda
Vonde-Ständet af den 7 September,
innefattande:
Remist af Konungens Nädiga Propositcn,
angäende FörwaUningen af Kungs- och Kumgs
Ladu
-
Lov Den 18 September.
Ladugärdarne, samt af Riksdagsmännen Oxelb>LiZ8
och vVe88inZ8 ingifna Memorialer.
Rcmisi till Lag-Utskottet af ^nller8-  son8 fran Elfsborgs Län Memorial, angäende
Landtmätare- arfwodc; och ^»ac-18 ttnt8xoi>8 fran
Carlstads Län motion, att, wid arfffiftcn, för
minderårige barn,ma af bo offifto afsättas hwad
Domaren pröfwar sparande emot kostnaden,
sorn ä de äldres uppfostran wore anwänd.
Remisi till Lag-Utffottet af LenZt I>tic1s8-  8on8 frän Bohus Län Memorial, om answar
och päföljd för Landtmätare, som försummar,
att till Province- och Landtmäteri-Contoiren insända
concept- och renoverade Charter öfwer
förrättade matningar, eller att jordägaren desi
Charta-Exemplar tillställa.
Dito, af den iZ September, innefattande'
Remisi till Stats-Utfkottct af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition om pensioner för blesierade
Officerare och Under-Officerare; samt till
Oeconomi^ - Utskottet af propositionerna om
Brännwins-bränningen i Carlscrona, samt om
Magazins - Inrättningen.
UppA gjord motion af Grefwe borner,
samt proposition af Herr Baron och
Landt-Marffalken, bcfiöts att till undwikande
af en widlöftig uppläsning, ffulle i likhet med
bwad wid sednaste Riksmöte warit östligt, en
Lista af korta rubriguer pä innehället af Standen§
ankommande Protocolls-Utdrag författas,
Den 20 September. 201
och i stället för sjelfwa Protocolls-Utdragen, i
Rlenr uppläsas.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätssiljdes
kl. tre qwart till 2.
In llllem krotocolli,
6. 8ilverstolye.
Onsdagen den 20 September.
kjenum klockan 9 förmiddagen.
Herr Baron och Landt-Marskalken uppläste
en nyligen till honom ankommen bittet, lfrän
Haus Excellence Stats-Ministern Friherre von
Lögeström, hwaruti tiltkännagafs att genom
en förliden gärdagsafton frän Stats-Rädet
Friherre lagerbjelke ankommen Estafette af
den 5 dennes, den tidning inlupit att Cabinetts-Courieren
Oronlanll anländt titt Paris d.
z, samt Grefwarne Rosen och körner den 4;
att Grefwe Rosen förmodligen den 6 skulle
hafwa sitt företräde hos Kejsaren, samt att
Cabinetts-Courieren genast derefter skulle ätersändas.
Baron lagerbjelke war öfwertygad,
att med honom, sä wäl ett tillfredsställande
swar frän Kejsaren, som den utkorade Thronföljarens
antagande af Swensta Folkets anbud,
(öfwer hwilket dan warit lifligen rörd)
otwifwelaktigt stulle följa.
Justerades Rlenl-Protocollet för den ir
September.
Ankom och emottogs Hof-Eanzleren Friherre
Lt ^Vettergteät, som ä Kongl. Majtts
wägnar aflemnade en Kongl. Maj:Ls Nödiga
Proposition. Sedan
2O2 Den 20 September.
Sedan Hof-Canzleren pä öfligt sätt utbe?
ledsagad afträdt, upplästes Kongl. Majus Nädiga
Proposition titt Riksens Ständer, af d. iz
September, angäende nägra underdäniga ansökningar
om eftergift af Bewillning.
Remitterades till Bewillnings-Utskottet.
Derpä företogs kl. half 10 wal till Fullmägtige
i Riksens Ständers Banque, hwilket
wal kl. half 11 war fulländadt, och, befunnss
följande Herrar dertill hafwa erhållit flesta rösterna
:
Grefwe tHyttenKorA, follen. Kammarherre - 83.
Friherre Oeäerström, ,l°lcob, Major - - - - 79.
Herr l-ÄZerKrin§,L3,i-l, Stats-Secreterare - 6Z.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och
Oeconomi»;-Utffottets, den is dennes, pä bordet
lagda Memorial, innefattande utlåtande
öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposition öm
skyldigheten för alla att deltaga i wärdén af
fattige, m. m.; hwilket, efter gjord Proposition
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och
Oeconomi^-Utskottets, den 18 dennes, pä bordet
lagda Memorial , i afseende pä en af Herr
bolmer gjord motion om Gesällers ställande
> under Tjenstehjoys - Stadgan.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemställde
om Rioderffapet och Adeln anfäge wid
delia utlätanoe nägon erinran nödig.
Ropades Nej.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utfkottets
i sista ulenum uppläste Memorial, rörande
Rrkstags-wedergällningar för Utskottens
Canzli
-
Den 20 September. soZ
Canzlier, blef detsamma af Högloft. Ridderstapel
och Adeln
Bifallit.
Uppå gjord proposition blef till Banco-Utstottet
remitteradt Herr m. P, t
sista lllenum pä bordet lagda Memorial, om
ActiL-ägarnes i Äbo Discont utbekommande
af sitt i Bnnquen deponerade silfwer.
Herr UälltiriÄN, Orrö b'reclrjc, erhöll ordet
och uppläste till Protokollet följande:
Medborgare i allmänhet, och särdeles Lagstiftaren
uppfyller sina bade för hjertat och inbillningen
mest tillfredsställande pligter, genom,
iagttagande af hwarje tillfälle att bereda eller
i sin mon medwerka till Samhällets eller desi
medlemmars bästa. Kännedom af egen ofullkomlighet
kan likwäl ofta bjuda tystnad, och
hindra mangen nyttig och pä goda stal uttänkt
framställning att i dagen framtränga; men alla
betänkligheter böra dock fluteligen wtka för
öfwertygelsen om det som är det rätta, och
uppriktig önffan att se dest fullbordan. — Dä
jag ak sädan anledning i dag wägar pröfwa
Högloft. Ridderffapets och Adelns tålamod, ffer
det uti den säkra förhoppning att ingen af Eder
mine Herrar stall anse den tid förlorad som
anwändes för att bereda ett blidare öde för aktningswärde
Medborgare, som under uppfyllande
af sina lika ärofulla som mödosamma plikter
mot Samhället, utan egit förwällande blifwit
försatte uti en bekymmersam belägenhet.
Detta inträffar med en del af f. d. Finsta Ar-,
möens Officerare, hwilka oagtadt dem kemnade
fördelqgtiga wilker om de qwarstannat inom
^ . Peras
/
204 Den 20 September.
deras inkräktade fosterbygd, heldre med Sweriges
sällhet fästat sine förhoppningar och besiutadt
att säsom frie Swenstar lefwa och dö.
Riksens Högloft. Ständer, som under senast
förflutna Riksmöte utc sine mänga wigtiga
företag alltid med bekymmer möttes af
Rikets medtagne tillgängar,, sträckte äfwen en
öm, och Riksens Ständer wärdig omtanka till
återstoden af f. d. Finsta Armeen. De uppmanades
härtill af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
om underhäll för Befäl och Tjenstemän
wid i fräga warande Armöe, af de för densamma
allmänt rädande tänkesätt, af en klok
PoliUque för kommande tider och af den gärd
erkänstan ägde att fordra af medborgligheten.
En kort beskrifning huru detta ärende blifwit,
under senaste Riksmöte, behandladt och
afgjordt, stall derät gifwa mera ljus; och huruwida
följderna af Riksens Ständers ätgärd
i detta ämne swarat emot dermed äsyftadt ändamäl,
torde jag ock närmare böra utweckla.
Konungens Nädiga Proposition blef till
Stats-Utstottets närmare handläggning remitterad.
Detta Utstött, härwid som mänga andra
tillfällen, inskränkt inom den tränga gräns
emellan mänga behof och fä tillgängar, kunde
icke följa sin böjelse att föreflä en tillräcklig
underhälls-summa, war derföre nödsakadt att
wid uppgörande af ett project till EppcctanceStat,
mer hafwa afseende pä Stats-Werkets utblottade
tillständ än pä hwars och ens nödwändiga
behof. Utstottets afgifna Memorial, i
afseende pä underhäll för Finsta Armven, blef
fäsom för knappt och otillräckligt beräknadt,af
samte
-
Den 20 September. 205
samtelige Respective Riks-Ständen äterremitteradt,
och Utstottet anmodades att afgifwa ett,
förnyadt utlåtande, samt utse medel till Eppectance-löner,
närmare lämpade efter hwars och
ens nödwändiga behof.
Dä emedlertid genom freden med Frankrike,
Pommern äter blifwit en Swensk besittning,
erhölls derigenom en förut opäräkrnw tillgäng,
af hwad för Pommerska Regementeknas Stat,
frän Swensta Stats-Werket utgätt. Stats-Wcrket
begagnade denna synbara apparcnce om
tillgäng, och föreslog med anledning af Ständernas
gemensamt yttrade önskan, nägon förhöjning
till de förut projccterade Expectancelönerne.
Utstottet som an säg omöjligt att
alla skulle kunna lemnäs lika stora löneförmäner
som de i Finland förut innehaft, trodde
sig säfom den första grundprincip böra antaga
att hwar och en forn önskade att i Swensk
tjenst qwarstanna, borde i förening med innehafwande
wärdighet fä uppbära sä stor lön,
att dermed blefwe möjligt förskaffa sig en tarflig
utkomst. Säfom en följd af detta föremäl
grundade Stats-Utskottet sitt senare förslag till
fördelning af Eppectance-lönerne, icke pä de
löne-förmäner som förut innehafwits, utan pä
hwad öwar och en här högst nödwändigt skulle
behöfwa. Af sädan orsak uppfördes pä en
Stabs-Capitaine 200 och för Osficerare af Subaltern-graden
150 R:dr i ärlig Exvectancelön,
oagtadt de af wärfwade Regementer och
Corpser förut endast sätt uppbära säfom lön
pä Stät 7S, 8« högst rov R:dr.
Med
^Ö6 Den 20 September.
Med antagande att det werkeligen utgjorde
R.ksens Ständers enstan att i Swensk tjenst
bibehälla största delen af Finsta Armens Befäl,
syntes denna princip wara sä mycket nödwändigare
att följa, som det är lätt att inse,
att Officerare som aflägsnat sig frän Anhöri- '
ge, som efterlcmnat sin eller Föräldrars egendom
under Jnkräktarnes wälbebag, icke i allmänhet
kunna rncdföra egen förmögenhet ritt
Soutien; och fastan de i Finland, der warupriserne
warit mindre högt uppjagade, pä sin
hemort, med tillhjelp af egna medel, kunnat
fylla bristerna af en ensam otillräckelig lön;
sä är icke samma förhållande dä de säsom främlingar
stola uppehålla sig i Swerige.
Stats-Utffottets ofwannämde senare Memorial,
jemte dermed bifogadt project till Eppectance-löner,
blef af de Respective RiksStänden
pä följande sätt bifallit. Hos Ridderffapet
och Adeln gjordes anmärkning mot
den fördelning Swts-Utskottet föreslagit, och
Ständet beflöt med anledning deraf det tillägg,
i afseende pä beloppet af Expectance-lönerne,
"Att dä Riksens Ständer bewiljat att den af
"Stats-Utskottet föreflagne summa af 6u,Zog
"R.dr mä till detta ändamäl anwändas; i underdånighet
till Hans Kongl. Majtt stulle öfwer"'lemnas
att werkställa fördelningen, dock med
"förbehåll att den fördelning e: kats-Utskottet
."förestagit, mätte blifwa ett bestämdt Minimum
"för hwad ät Officerare i hwarje grad tilldelas."
Det Wällvflige Borgare-Ständet biföll till
alla delar och utan nägot tillägg eller' förändring
hwad Stats-Utffottet föreslagit.
"Hög
-
Den 20 September.- LO7
"Högwördige Preste- och Hederwärda BoN"de-Ständen,
som afwcn bewiljat summan, an"sägo
fördelningen deraf böra till Kongs. Mants
"Nädiga pröfning öfwerlemnas." Desia Ständens
beslut jemförda med hwarandra, utwisa
att deraf icke uppkommit något resultat hwad
fördelningen beträffar; emedan 2:ne Ständ beslutat
densamma till Kongl. Maj-.ts Nädiga
profning öfwerlemna, men enligt de öfrige
Iwännes beslut borde hwar och en af Forsta
Armeen ätminftone erhälla sä mycket i ärlig
Eppectancelön, som Stats-Utstottet för bwarje
grad föreslagit. Sädant oagtadt har Riksdagsbeslutet
blifwit i följande ordalag författadt:
"ck 12. Mom. 4. Dä Finska Armeen genom
"sitt tappra förhällande, sina uppoffringar och
"sitt bemödande till ett gemensamt Fosterlands
"förswar, gjort sig berättigad till Nationens
"tacksamhet, hasme Wi titt nägon ersättning
"för Officerare, Under-Officerare och Soldater
"af denna Armse, som antingen redan hit öf"werkommit,
eller ock sist inom den irsta nästkommande
Junii sig här till tjenstgöring in"ställa,
anslagit en summa af 64,505 R:dr,
"med öfwerlemnande titt Kongl. Majst, att
"efter Nädig pröfning berörde summa till §p,
"pectance-löner fördela och, i underdänig förhoppning
att de Finsta Officerare , som önsta
"atti Swensk tjenst qmarstanna, blifwa i män
"af yppade ledigheter, till Stats-Werkets lätt"nad
af Kongl. Maj:t hwar i sin grad, inom
"Armeen befordrade."
I enlighet med detta Riksens Ständers beslut
har Kongl. Majck i Räder sörordnat cn
Com
-
Lv8 Den 20 September.
Committé att uppgöra underdånigt project till
Eppectance-Stat för Officerare och Tjenstemän
af f. d. Finsta Armöen; samt under den ?:de
sistledne Augusti detsamma stadfästat. Denna
Stat uppgär inalles till 36,752 R.dr 32 st.r,
säledes icke mycket öfwer hälften af ywad Ständerna
till detta ändama! ansett behöfligt. Efter
denna Eppcclance-Stat kommer lrkwäl alla
af högre grad än Capitains, att åtnjuta nägot
mer än hwad Stats-Ulstottet förefiagit: denna
tillökning synes dock wara gansta billig, helst
tillgångarne sädant medgifwa. Men deremot
hafwa för Srabs-Capitalner och Subaltern-Officerare
Eppectance-lönerne blifwit mycket förminskade
emot hwad de af Stats-Utstottet wörö
upptagne till, nemligen för nagra fä till
100 R:br, de öfrige till 8316, 82 och 75
R:dr. — Det är otillräckligheten af denna lön
för dem som icke hafwa annat att. päräkna till
mat, hushyror, kläder, m. m. jag will underställa
Ridderstapets och Adelns upplysta berömmande,
och den swära belägenhet hwaruti
desta Officerare bärigenem blifwit försatte, som
jag önstar att Ständerne wid detta Riksmöte
matte afhjelpa. Förmodligen har, dä Staten
projecterades, owistheten om icke ännu mänga af
Finsta Armeen kunde öfwerkomma, och den summa
af 40,000 R:dr som endast fanns att tillgå
innan nägot af de Pommersta Regementernes
Stat kunde till detta ändamäl innehällas,
söranledt det ringa löne-belopp hwartill Officerare
af lägre grader blifwit uppförda. Men
sedan man nu med wisthet känner deras antal
som kunna komma r fräga, är jag säker att
äfwen
Den 20 September. sos
äfven inberäknat den af mig nu föreslagna förhöjning
för Stabs-Capitain.r och SubatternOfficerare,
nemligen för de förra till 200 R:dr
och för de senare 150, hela summan ända icke
skall mycket öfverstiga desi närwarande belopp
, ty det är redan flera af de pä Expectancestaten
upptagna Personer som tagit afsked, eller
blifvit pä Ordinarie stat förflyttade, och
wisierligen dä desias löner afdragas skall hela
beloppet ätminstone icke öfverstiga de 40,000
R dr, som utom besparingen af Pommerska staten
af Stats-Werket är att till detta ändamål
anmanda, helst om extra arfvedel! och lönerför
sädane Personer, som ej tillhört Finska
Armeen, flyttas derifrån.
Att den Expectance-lön enligt förra.StatSUtstottets
tanka Officerare af lägre grader borde
erbälla, och om hmars werksiällighet jag
nu mägat framställa min önskan, icke är för
högt beräknad, tror jag mig lätteligen kunna
leda i demis, men jag hemställer denna fräga
till deras afgörande, som icke äga den medfödda
förtjenst att hafva sätt förmögenhet i arf,
utan försökt att med »50 a 200 R.dr om äret
uppehålla sig, och derjämte göra bmar man rätt:
jag mädjar häruti äfven till alla dem som
med lyckans bedrägliga ynnest äfwen ärft en
Caracter nog upphöjd för att kunna med deltagande
b ed ömma andras oförsökta olika belägenhet;
och jag fruktar dä icke att afhöra domslutet.
Skulle likwäl någon gifva mia det owäntadesmar,
att de af f. d- Finsta ArmLens Officerare
som icke här kunna lefwa med den lolla
Expectance-län för dem blifvit anslagen, mck
Lidi», och Ad. pr. 27, 22. till
Lio Den 20 September.
till Finland ätergä, sä ehuru detta redan beklagligen
med manga inträffat, sedan de sett
sine pä Kongl. Majus och Riksens Ständers
för dem ytlrade gynnande tänkesätt, grundade
förhoppningar om en nagor-unda tillräcklig
Eppcctance-lön, blifwa ouppfyllda, kan jag rebe
undgå gora den reflexion att det more rätt
olyckligt om enffildt förmögenhet skall blifwa
mättstocken för att i Swensta Armeen kunna
tjena, och att sädant wäl icke more det lämpcligaste
sättet att befordra skicklighet bland Militairer.
Jag ffulle da äswen kunna åberopa
Ryssa Regeringens politique, enligt bwilken
fördelaktiga wilker blifwit de Finsta Officerare
lemnade som uti Finland wilja qwarstanna.
Men jag tror icke att någon Swensk sins kern
icke will göra rättwisa ät de Finsta Medborgare,
hwilkas förtjcnstcr sjelfwa den Nation
mot hwilken de nyligen slagits, wet att wärdera.
Mätte Swerige i längliga tider fä, under
en oafbruten fred, njuta frukterna af en med
klokhet och kraft förd lagbunden frihet, och mätte
Försynen långt aflägsna den tidcpunct dä
wär Armde äter stall ikläda sin blodiga rustning.
Men skulle till Fosterlandets förfwar de
manbare inbyggarne äter nödgas öfwergifwa
sina fredliga yrken, sä fruktar jag att wi finge
inse förlusten af de Officerare som lätt nog
kunnat sättas i tillfälle att här qwarstanna.
Och om wi hafwa orsak att önsta att de fa
som i Swerige ännu äro qwar, stola här förblifwa;
sä lätom ost ihäckcmma att mennistan
är skyldig sig nägot sjelf, och att man icke bör
wänta att personer af blotta kärleken till Fä.
bernes
-
Den 20 September. 21 r
derneslandet stall helt och hällit uppoffra sin
egen walford.
Om desie nu ofullkomligt yttrade tankar
skulle gifwa anledning för andra att, pä ett
mera uppl»/ande sätt, styrka hwad jag haft
äran anföra; och Riksens Högloft. Ständer
häråt benägit skulle lemna bifall, sä äk jag
förwisiad att Kongl. Maj:t med särdeles Nådigt
»välbehag stall häruti igenkänna Ständernas
rättivisa tänkesätt, och bemödande att dera
lemna dem prof som gjort sig förtjenta Nationens,
och i följe deraf äfwen desi Representanters
ömma behjertande och hägkomst. Dä Riksens
Ständer pä ett lika högtidligt som dem
»värdigt sätt, ägt tillfälle belöna en af de Generaler
som i Finland eommenderat, och dä
namnet Sikajocky uti Swerige förcwigar minnet
af Fältherrens egenskaper, more det gansta
oförenligt med de för honom ädagalagde
tänkesätt, att lemna näqra af desi Cam ater,
som medrverkat till Hans ära, i saknad af det
nödwandigaste, oaktadt de äga bäde wilja och
förmåga att tjena Fäderneslandet. Det skulle
omöjligen kunna förenas med en klok Regerings
milda afsigter och Swensta Ständernas medborgerliga
tänkesätt, att sedan desie Officerare
under föresatts att med de ännu frie Sivenstarne
lefwa och dö, försakat de fördelaktiga »vilkor
Inkräktaren erbjudit, läia dem här sucka i
den swäraste strid »ned nöd och bekymmer.
Herr ställman anhöll att detta hans Dictamen
»nätte remitteras till Stats-Mstottet och de
öfrige Riks-Ständen meddelas.
* * Friher
-
212 Den 26 September.
Friherre ^lllercreutir, L»rl )ollÄN, förmäl1e
sig k afwa blifwit underrättad om der. motion
Herr llälllmLn i dag ernadc gora, och således
hafwa haft tillfälle att författa det anförande
han nu anhöll fä uppläsa, fich att sedermera
fä, jemte Herr källlmsr>8. hänwnas
till Stats-Mstottet och
Ständen communiccras. Friherre ^äwrcremr
uppläste deruppä följande:
Af Herr Capitain ?Lklir>!,n8 anförande,
finner jag, att han af mt för Finsta Befälet
tror sig bora göra någre anmärkningar wid den
Reglcsiing, stin pä Kongl. Maj ts Nadina befallni;
g, af någre
äfwcn warit) blifwit gjord, och af Kongl. Masi.t
faststäld. Herr Capitain faster i syn
nerhet
sin uppmärksamhet derwid att StaLsCapitaincr
och Subaltern- Officerare icke erhållit
fullt ut, hwad Stats-Utstottct föreflaait,
härwid anser jag mig stylvig upplysa, atr Cemmittera.
de
ues reglerande, fasisi.äldt en wist mund, den
de utan afwende pä Person tredt sig böra följa,
denna grund, war, att hwar och en af Finsta
Befälet stulle i det närmaste förhjelpas till
hwad de förut i Löne-förmäner haft, men Subaltern-Officerare,
sä widt tillgänqarne medgäfwo,
mer än hwad de förut innebaft, också
har ingen Regemcnts-Officer, ej keller Capitain
blifwit tillagdt, mer än han förut innehaft,
men wäl mindre, deremot hafwa SubalterneOfficerare
sätt fullt ut kwad de innehaft, och
större delen hälften derutöfwcr, och jag wet icke
om man med stäl kan tilldela en del af Fin
-
Den 20 September. 21Z
ska Befälet i Expectance-löner, mer än de ordinaira
Lönerna utgöra, som Finska Artilleriet
och Armöens Flotta, hwilka komma att öfwerflyttad
pä Swensk Stat, åtnjuta, hwarmed de
mäste göra tjenst hela äret, dä de som innehafwa
Expectance-löner endast beböfwa göra
tjenst exercitie-tiden, och da Committerade, som
icke trodde sig kunna handla ester godtycke, mäste
följa wista grunder, och dä det strider emot
all princip, att'bestämma Expectance-löner större
än Ordinaira löner pä Stat, hwarigenom
hwarje Expektant skulle anse sig förfördelad, dä
han transporteras till systia med lön yä Staff
hwilket dock Högloft. Riksens Ständer i underdånighet
hemställt mätte iagttagas, hoppas jag
Högloft. Ridderffapet och Adeln finner att Committerade
följt billiga och rattwisa grunder; men
utom hwad nu här är anfört mot Expectancelönernas
förhöjande, utöfwer hwad. faststäldt
blifwit, tillkommer ännu det wigtigasts ffälet,
nemligen brist pä tillgängar, ty enligt Presidentens
uti Kongl. Stats-Contsiret, Friherre
offciela uppgift, finnes ej tillgäng
pä mer. än 40,000 R:dr i stället för 64,500 som
wörö päräknade, och dä nu Expectance-Staten
uppgär t'll 36,752 R:dr 52 st.r, hwaribland 50
Unden Officerare och 150 Soldater ännu icke ärs
upptagne, lärer hwar och en finna att tillgångar
för det närwarande saknas.
Herr Capitain källlman har anfort, att
stort antal Finska Officerare äterwändr till Finland,
för det deras Expcctance-löner blifwit sä
smä och otillräcklige, men jag fär upplysa, att
sörhällandet är helt annorlunda. AfExpectant
L
stan
T'-4 Den LO September.
Listan finnes att gansta fä finnes qwar af Regements-
Officers- och Capitains-graderne, samt
Subaltern-Osficerare som baft Officers-löner,
och hwilka lrkmist blifmit tillagde fullt ut hwad
Stats-N^stottet bestämt, men deremot är större
delen af Smeabo rqs och Smartholms GarnizoMrne
hit tfmcrkomne, samt sädane som till
76 R d:s löner bl fwit upptagne, hwilka mest
äro sädane som förut innehaft Vargcrings-Osficers,
Under Officers eller inga löner, och när
defie, enligt med hwad Committerade i underdänigbct
pllstyrkt, komma r ätnjutande af den
löne-trllikning, som Riksens Ständer för deras
mcdcrlikar i Swensta Armeen faststäldt, hafwa
de, efter m n öfwertygclfe ej nägon billig
anledning till klagan. Men mill man igenfinna
stålet hmarföre stort anta! Finsta Officerare
äterwandto till Finland, sä har fädant stedt,
om jag sä mägar säga, af det härda beslut,
att ingen Finst Officer kan crbälla fin obetpdeliga
Accords-summa, efter Accords-Reglementet,
utan att wara tmunaen tjena trenne
ärs tid, l millet inaen Swensk Officer är underkastad
,männe fädant öfmerensstämmer med
den mffwilja Hsgloflige Riksens Ständer mid
sä mänga tillfällen yttrat för Finsta Militairen,
och bwilken ma m l a i de: na stund sä kraftigt
och märdigt tolkas af Herr Capitain kallinian,
ecb om detta ämne stall ä nyo komma under
nägon v.ntilatmn, mägar jag hoppas Höglofliffe
Riksens Ständer, med afseende ä Finsta
B fä ets mängfgldiga lidanden, läta de fä ännu
hffmarande som kunna mara berättigade
LillAccords-ersättningar,hwilkas antal icke gä
öfwer
Den 20 September. Liz
öfwer 2v, sorn kunna komma i kräga att taga afsked,
njuta lika rätt med Swensta Officerare, att
wid afskedstagande genast utbekomma stna Accords-crsättningar.
pä det af Riksens Ständer
förestrefne sätt. Wid detta tillsatte sär jag äfwen
ödmjukeligen framställa, om icke den besparing
som nu finnes, och framdeles kan tillkomma
af Finsta Eppectancc-fvnden, derigenom
att Befälet efter hand transporteras till sysilor
pä Stat, mä fä anwändas till formerande af
ett eller 2me Gränts-Compagnier till Gräntswakters
utgörande wid Grisielhamn och Törmä,
af härwarande Finsta Soldater, omkring
150 sipcken, hwilka förklarat sig i Swensk tjenst
wilja qvarstanna, under Finskt Befäl, i annor
händelse mäste detta stridbara Folk tillätas
äterwända till sin fosterbygd, och dä Finsta Befälet
i alla fall, njuta Expectance-löner, samt
derest indelt trouppe i annat fall med appart
aflöning mäste commenderas till gränsbewakning,
lära Högloflige Ridderstapet och Adeln
nog samt inse att Staten härwid ingenting förlorat.
Hwad Herr Capitain för öfrigt
behagat anföra om det wärdiga sätt bwarmed
Högloflige Riksens Ständer fihägkommit mine
förtjenster, medelst §o ärs donation af Läckö
Kungsgärd, hwaraf minnet derigenom blifwit
förewigat och hwilket borde blifwa en anledning
för ung att icke glömma dem, som medwerkat
titt min ära m. m.. sä kan jag icke utan rörelse
erinra mig, Högloflige Riksens Ständers
mig wisade wälwilja, hwilken är lika smickrande
som ärofull, och som lemnar mig ett
ärligt understöd af omkring 1200 R:dr Banco,
2!6 Ten 20 September.
sä länge jac w'sias i Sncrige. och således
k äller mia i det rån mäste skadeslös för hivad
jag län lida fä mine Lindemar i Finland,
rn»n aldrig kan det föröka m ne ferb ndelser
och min erkänsla emot den Armste och de Camratcr,
sam bidragit till min ära, dcsie tänkesätt
har jag sä högtidligen förklarat och adagalagt,
alt jag ficke bmde derom, erinras, jag
stak icke glömma Finska ArmMns förtjenster r
allmänhetoch i synnerhet de se-m utmärkt sig,
äfwensom de Herrar och rrck-n, h wilka wid Regcments-förändringen
den iz Mars 1809, under
försakelse af lif och wälfärd, wägade det
afgörande steget som dä kanffe räddade" Swerige^
och jag hoppas Högloft. Riddcrssapet och
Adeln icke skall ogilla om jag kos Kongl. MajrL
nid yppande tillfällen söker utwerka Dest Nådiga
llffmärksamhet för dem.
För öfrigt hoppas jag ingen af mine Landsmärg
stall mistkänna mine tänkesätt och mitt
förfallande, jag menar att det war jag som
inför Höglostige Ridderffapet och Adeln takt Lill
deras schman, inför Kongs. Mast har jag wid
alla tillfällen gjort Lika" sä, men'aldrig stall
jag utsträcka min åtgärd utoftver rättwisanS
eller biSighetens gränfcr, eller pä ett betungande
sätt söka befordra deras förmän, pä ten
acknmgswärda Swensta Armllens bekostnad,
som osta delat lika faror och mödor med den
Finsta^ Sjelf född Finne, bar jag under krigets
lcpp, ätföljt Finsta Armeen,' och öfwerwarit
nästan alla krigshändelser, känner.således hwarje
Jndividnes förtjcnsier och särskilta förbällande,
och stall sä midt jag förfiär och pä mig
ankom
-
Den 20 September. 21?
ankomma kan, söka till, att göra hwar och
en ratt.
Jag anhäller ödmjukeligen, att detta anförande
fär åtfölja Herr Capitain LLittmLns
Memorial, ej mindre till Högloft. Stats-Utffottet,
än de öfrige Riks-Stånden.
Herr källlman yttrade sig: Det skulle wara
mig pä det högsta okärt, om den senast talande
' wärda Ledamot, för hwilken jag lika
med hela Nationen hyser mycken högaktning,
skulle hafwa fattat meningen af mitt anförande
sa, som äsyftade det ett klander af hwad
Kongl. Maj:t i detta mäl. godt funnit, eller
emot den åtgärd, de till detta ämnes beredande
förordnade Committcrade derwid lcmnat.
Kongl. Maj:t ägde enligt sista Riksdags-bestulet
en gifwen rätthgdet att, efter sin egen nådiga
pröfning, behandla detta ämne. Denna
rättighet har jag medgifwit, och säledes ej
kunnat klandra utökningen deraf. Men jag
hur trott att större firma ner nu skulle kunna
tillstyrkas för öfwerflyttade Finsta Officerare
af de Z:ne lägsta graderna till och med StabsCapitainer:
och dä jag^ lyckt mig finna orsaken
hwarföre dofta högre förmäner icke redan blifwit
dem tillerkända, ligga i farhägan att den
till detta ändamål päraknade Summa kunde
blifwa otillräckelig dä manga ännu frän Finland
torde öfwerkomma, och öfwerflyttningen
af Pommerska Regementertra icke förr än efter
en längre tids fyrlopp stulle kunna werkställas,
lwarigenom den ä Pommersta Staten förmodade^
tillgäng utcblef. Men dä jag' nu, sedan
defta betänkligheter förswunnit, tror mig
218 Den 20 September.
kunna wisa att tillgängar pä Finsta Erpectance-Staten
icke stola saknas, äfwen till den
af mig för de af lägre Officers-graderne nu
fsreflagne tillökning; är jag fullt förwiflad att
sädant stall instämma med Herr General
crLUtx'8 egen önffan, och om hwars tänkesätt
för den Armäes bästa, han med sä mycken ära
commenderat, jag aldrig ett ögonblick kunnat
twifla. Jag tycker mig således icke finna nägon
hufwudsakelig stiljaktighet uti Herr General
-XälerLreut^ 8 och min tanka, än hwad beträffar
bedömmandet af tillgängarne.
Man kan ju tillstyrka ändring af hwad
som blifwit gjort utan att dermed äsyfta klander
af Handlingen. Herrar Committerade hafina
troligen wid Eppectance-Statens uppgörande
följt sin öfwertygelse, lika som jag följer
min. Fastän Kongl. Maj:t enligt den rättighet,
Ständernas underdäniga öfwerlätande medgifwit,
werkstält fördelningen, betager sädant
icke Riksens Ständer att derwid besluta förändringar,
helst dispositions-rättigheten af allt
hwad pä Allmänna Jndragnings-Ltaten finnes
upptagit, ensam är Riksens Ständers, emedan
deste medel icke innefattas under de 8 Allmänna
hufwudtitlarne för utgifterne.
Friherre ^.äiei-creut? yttrade sig gerna med
Herr NLllim-tn instämma i den önstan,att om
tillgängar funnes, wilkoren för de öfwerflyttade
Finsta Officerare, hwilka sä redligen uppfylt
sina pligtcr, mätte kunna förbättras.
Herr Baron och Landt-Marstalken förklarade
att örn Herr ?L!Nm2N8 motion hade innefattat
ett klander i afseende pä Konungens och
Desi
Den 20 September. 219
Desi Embetsmäns åtgärder, more det, enligt
Regerings-Lagarne, emot Herr Landt-Marstalkens
pligt att densamma t:ll ventilations-ämne
upptaga. Men dä Herr käblmLn uti sitt Dictamen
hade inskränkt sig blott till en tillstyrkan
rörande sättet att förbättra Finsta Officerarnes
wilkor, och emot en sädan tillstyrkan nägot hinder
sig icke företer, ansäge Herr Landt-Marstalken
sig med fog kunna Högloflige Niddcrstapct
och Adeln proponera, att till Stats-Utskottet
hänwisa sä wäl Herr LLNlm-ins som
Friherre ^6lercreut2's uppläste yttranden.
Bifölls.
Upplästes ett ifrän Stats-Utstottet inkommit
betänkande af den 18 September, med dertill
börande twänne Bilagor, rörande Riksgälds.
Werkets tillstånd och förwaltning.
Lades pä Bordet.
Upplästes Slats-UtstotteLs Memorial, af
den 18 dennes, med anmälan af en ukafFullmägtige
i Riksgälds Contoiret gjord förfrägan,
huruwida Fullmägtige, dä nägon af deras MedLedamöter,
genom en längre tid förefallande
sjukdom, hindras att deltaga uti görpmälcn
wid Contoiret, mä äga rätt att inkalla till
tjenstgöring den för ^onom af Riksens Ständer
utnamde Supsteaat.
Herr Baron och Landt-Marskalken hcmstalde
huruwida, dä Ridderstapet och Adeln
icke ägde Supplöanter för sine Fullmägtige,
Ridderstapet ecb Ade'n funne sig äga nägon
ätgärd att ät detta mäl lemna.
Ropades Nej.
Ytterli
-
L20 Den 20 September.
MLerligare upplästes Stats-Utskottets Memorial,
af den 18 dennes. lwaruti förefläs, att
de f. d. Konungen tillhörige Riksgälds-Contoircts
Oblagatwner, ställda till fedelbafwaren,
marle utbptas emot samma Contmrs särffilta
förbindelse pä hela Capital-beloppet med 6 procents
ärlig ränta, samt att det a de gamla
obligationerna upplupna interesse mä uträknas
och godtgöras till den dag, under hwilken den
särskilta förbindelsen utfärdas.
Lades pä Bordet.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemställde
om icke, da Ridderskapet och Adeln bestulit
att till nästa Riksdag uppskjuta med afgörande
af de sedan den sista hwilande grundlagsfrägor,
och detta beflut äfwen rörde Kongl.
Masit rätt sä wida. som Hans Maj-t äfwen
i sädana ämnen bade wid sista Riksmötet meddeit
Riksens Ständer anmärkningar, Erpeditions-Utffottet
mätte an!nodas,att till erhällande
af K^ngl. Maj:t6 bifall, härom uppsätta
en underdånig ffrifwclse.
B fölls.
Justerades kleni-Protocollerna för den LZ
och 14 dennes.
HZgloflige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
klockan tre qwart till 12.
in ii clem ?ro to cotti,
tä. ättvcrstoixo.
Olls
-
Den 20 September. 221
Onsdagen den 20 September.
klenum klockan half 5 eftermiddagen.
Företogs wal till Ledamöter afRiddarhusDirectionen,
hwilket wal flutades klockan 6,
dä följande Herrar och Män befunnos hafwa
till Riddarhus-Dirccteurer erhällit flesta rösterna:
Grefwe tVl2Anu8 Lrn6rik, En af Rikets
Herrar, Ridd. och Commendeur af Kongl.
Maj ts Orden -------- 82.
Friherre Kosenkgns, 8ckerir>§, Stats-Secreterare,
R. N. O. - - - - - - 69.
Friherre 8jöbiaä, Lellr, Ofwcrste-Lientenant,
R. S. O. --------- 82.
Friherre Klingspor, Lrellrik VUbelm, HefMarffalk
--------- 75.
Herr Läblman, Otto kre6rik, Capitain - - 76.
Herr Lionste6t, kkans ^xel, Ofwerste-Lientenant
----------- 63.
Herr starks von 'tVurtenberkr, d^il8 Vilbelm,-  JustitiX-Räd, R. N. O. - - - - 62.
Höglo stige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
klockan 6. ln llctem IllotocoUi,
/t. 6. 8i1ver8to1ye.
Lördagen den 22 September.
ktenum klockan 12 cm middagen.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderfkapets och Adelns
Protokoll, Md Urtima Riksdagen i Orebro,
den 20 September 1810.
S. D. Wid förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Oeconomi^ - Utskottets
Len
222 Den 22 September.
den 18 dennes pä bordet lagda Memorial, innefattande
uttalande öfwer Kongl. Majus Nådiga
Propositi u om skyldigheten för alla att
deltaga i wärdén om Fattige, samt rörande en
särskilt i detta afseende wid Amiralitels-Warfs
och Orgryte Församlingar wid Götheborg uppkommen
fräga, blef berörde Memorial as Högloft.
Ridderskapet och Adeln bifallit. Or
S. D. Föredrogs ä npo och lemnades utan
erinran, hwad Allmänna Beswärs- och Oecsnomise
Utffottet, i ett af den 18 dennes hos
Ridderskapet och Adeln uppläst Memorial, af
den 8, sig ptlrat i afseende pä den af Herr
Illo Imer gjorda motion, om Gesällers ställande
under Tjenstehjons-Stadgan. dtt sup^.
S. D. Bifölls Stats-Utskottets, den 18
dennes pä bordet lagda Memorial, angående
Riksdags-wedergällninaar för Utskottens Secreterare
, CantzlierochWakt-betjening. tttt supra.
S. D. Upplästes ett Memorial, af den 18
dennes frän Stats-Utskottet, hwaruti till RiksStändens
särskilta afgörande anmäles, en af
Riksgälds-Contoirets Fullmägtige gjord förfrägan,
fturuwida Fullmägtige, dä nägon af
deras Med-Ledamöter, genom en längre tid
förefallande sjukdom, hindras att deltaga uti
de wanliga trägna göromälen wid Contoiret,
mä äga rätt att inkalla till tjenstgöring den
för honom utnämnde Suppleant; och fann
Högloft. Ridderskapet och Adeln, enär Suppleanter
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret icke
af Ridderbapet och Adeln förordnas, Aq icke
hafwa någon ätgärd att ät detta mäl lemna.
Ot supra.
Upplä
-
Den 22 September. 223
Upplästes ä npo Stats-Utffottets i sista
plenum pä bordet lagda Betänkande, angående
Riksgälds-Contoirets tillstånd och förwaltninq.
Bifölls.
Likaledes upplästes ä npo Stats Utffottcts
den 20 dennes pä bordet lagda Memorial, innehällande
korståg om utbyte af de f. d. Konungen
tillhörige Riksgälds-Contoircts Obligationer
mot samma Contoirs särssilta förbindelse
pä hela Capital-beloppet, m. m.
Bifölls.
Herr Baron och Landt-Marffalken bcmstälde
om sedan Högloft. Ridderffapet och Adeln
nu mera, genom sitt bifall till Siats-Utffoltets
betänkande', rörande Riksgälds-ärcnderna, äfwen
sjelfwa förwaltninq gillat, och säledcs nägot
hinder för wal till Fullmägtige i Rcksgälds-Contoiret
sig icke widare pppade, Ridderffapet
och Adeln skulle behaga detta wal
företaga nästkommande Tisdag den 25 Sept.
förmiddagen, samt derjämtc utsätta till samma
dag om eftermiddagen walet af Revisorer till
Stats-Banco ochRiksgälds-Werkcts öswerseende.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Banco-Utffottets, den 23
och 30 Augusti förehafde Memorial, innefattande
tillstyrkan att den Banco-Utskottet manligen
Åliggande inventering af Banco-Werket
mätte fä, uppä anförde ffäl, wid denna Riksens
Ständers sammankomst, äsidosättas.
Herr Baron och Landt-Marffalken hemstälde
huruwida Ridderffapet och Adeln behagade
för sin del besluta, att denna inventering
borde för sig gä eller om, dä de öfrige trenne
Slän
-
224 Den 22 September.
Ständen redan förklarat sig icke anse densam,
ma wid detta Riksmöte nödig, Ridderffapet och
Adeln behagade med dem instämma.
Ridderffapet och Adeln biföll det senare
af desin altcrnativer.
Upplästes ett fran Banco-Utffottet inkommit
Memorial, af den 19 dennes, innefattande
tillstyrkande att del uti 5 Punkten af Kongl. Kungörelsen
den 15 Februari i 1779, om Banco-Werkets
öfwerseende stadgade dag-tractamente, för de
blifvande Revisorer, matte fran en Riksdaler
Specie om dagen förhöjas till 2 Riksdaler, och
att sadant jemwäl under resan matte fa lämpas
till de ifrån Landsorterna walde Revisorer,
för sä manga dagar sem, efter 8 mil pä
dagen, wid fram- och aterresan dertill mäste
anwändas.
Lades pä Bordet.
Föredrogs ett Utdrag af det Hederwärda
Bonde-Ständets Prot coll, innefattande Ständets
beslut, att den af Riksdagsmannen
soneson frän Blekinge wid förra Riksdagen
wäckta, till Allmänna Be'wärs- och Oeconomirc-Utffottet
remitterade,samt genom Riksens
Ständers dä gifna bifall, titt Utffottets utlätande
afgjorda, men i Riksdags-bestutet ej införda
fräga, om stadfästelse ä Skattemäns genom
1789 ärs Kongl. Förordning om Skatteköp,
wundne fria dispositions-rätt öfwer sina
Hemmans stoa m. m., att delta mäl ffulle till
Expeditons-Utffottet Lfwerlcinnas, för alt ra rum
i beslutet för denna Riksdag; i lnvilket beslut
Bonde-Ständct wönligen inbjuder de öfrige
Ständen att deltaga.
Den 22 September. 22g
Efter inbemtade upplysningar att denna
fräga wid sistledne Riksväg werkeligen warit
af samtlige Riks-Ständen bifallen, ehuru den,
förmodligen af förgätenhet, under den stora
mängden af päffyndade expeditioner, icke kommit
att i RiksdagS-beflutet införas, biträdde
Högloflige Ridderskapet och Adeln uppå Herr
Baron och Landt-Marskalkens proposition detta
det Hederwärda Bonde-Ständets beflut.
Upplästes det Hederwärda Bonde-Ständets
Protocolls-Utdrag, af den 14 dennes, hwaruti,
i anledning af Protocollet ballet wid sammanträdet
af den Nämnd, som ägde att dömma huruwida
Högste Domstolens samtelige Ledamöter
gjort sig förtjente att i deras kall bibehällas,
och hwaraf befunnits med 28 röster emot 19
wara afgjort det samtelige Ledamöterna ägde
Riksens iständers förtroende, tillkännaglfweS
Bonde-Ständets beflut, det skulle ExpeditionöU.
skottet anmodas, att om samtelige bemälte Ledamöters
bibehällande wid förtroendet, författa
en underdänig anmälan t:ll Kongl. Maj:t.
Uppå gjord proposition af Herr Baron och
Landt-Marskalkcn instämde Högloflige Ridderffapet
och Adeli: häruti.
Genom Protocslls-Utdrag af den 14 dennes,
hwilket upplästes, hade det Hederwärda
Bende-Ständet tillkannagifwit sitt bifall till
det särskilta Utskottets blänkande, rörande Riksdagens
möjligaste ffyndamma afflutande, med
den enda förändring, att, med wilker att de
öfrige Ständen sig dermed förenade, efter den
2; i denna mänad ingen ny motion finge i
Ständet wäckas.
Ridd. och Ad.prot. V7:o 29/30. Herr
226 Den 22 September.
Herr Baron och Landt-Marskakken yttrade
sig förmoda det Ridderstapet och Adeln icke ansäge
af stor wigt den skilnad af 5 dagar, som
sig befann emellan den 24 i denna manad, och
den 29, dä motions-rätten enligt Riksdags-Ordningen
skulle upphora, och att Ridderffapet och
Adeln fölunda ej sunne sig behöfwa fatta nägot
besiut öfwer detta ämne till instämmande
med Bonde-Ständet.
Antom och af Herr Baron och Landt-Marffalken
upplästes en till honom stäld billjett frän
Hans Exellence Stats-Ministern för Utrikes
ärendcrna Herr Friherre von hwar
uti
tillkännagafs att General-Majoren Grefwe
K obert Uosen, som denna förmiddag fran Paris
äterkommit, medfört Hans Maj:ts Fransmännens
Kejsares swar pä Konungens bref, innehållande,
i forbindeliga ordalag, Hans Kejserliga
Masits samtycke dertill att den utkörare
Thronföljaren finge antaga Swensta Folkets
anbud, samt bref till Kongl.Maj:t ifränHans
Kongl. Höghet Kron-Primen, hwaruti denna
Furste, med wärma uttrycker sin tacksamhet emot
Konungen och Nationen, samt sin fasta föresats
att söka bereda den förres tillfredsställelse
och den senarcs framtida sällhet.
Upplästes och justerades ingresion till Riksdags-besiutct
tillika med irenne af samma
besiut, bwilka bliswit frän Expeditions-Utstottet
inlemnade, stolandes likwäl det sista momentet
af Z §. i bwad som rörpe NiksgäldsConroiret,
tills widare säsom cjusteradt anses,
i anseende tell den uti betänkandet om Riks§älds-Contoirets
förwaltnmg föresiagna och bi
fattne
-
Den 22 September. 227
fallne ändring uti Jnstructionen forRiksgäldsContoirets
Fullmägtige.
Justerades Riksens Ständers uNderdäniga
strifwelse till Konungen, angäende de till nästa
Riksdag uppffutne mäl.
Herr von l<ruii8, Lonr-lll, hade inlemnat
ett Memorial, hwilket Upplästes, sa lydande:
<Dom det förestär Undertecknad att blifwa Ledamot
i Socken-Beredningar och kanhända i
Taxerings-CoMmittLer till den nya BewittNiNgens
utgörande, sä finner jag nödigt uppgifwa
följande brist i Bewlllttmgs-Färordningen:
Uti Z Ärt. 4 §. 12 M rm. förordnas wäl
att i de Städet där Troupper äro förlagde,
ffola personelc förteckningar pä hwars och ens
embete och lönewilkor af Befälhafwaren sändas
till Konungens Befallningshafwande, för
att komma Wedcrbörande Taxerings-Committäe
tillhanda; men huru i denna del förhällas
stall med denstsom tjena wid indelte Regementer
a Landet, och där hafwa. bäde Boställen,
Kronotionde och Hemmans-räntor pä lön anstagne,
derom förmäler Förordningen ingen ting.
De förre Bewittnings-Förordningar innehöllö
att Regements-Skrifware wid Regementerne
stUlle efter afBefälhafwarne öfwerseddL
och Perifiecrade Förteckningar pä alla Officerares
och Betjentes afgifter, medlen af deras löner
innehälla, samt i Landtränterierne lefwerera
och redowisa, men dä detta stadgande alldeles
saknas i den nya BewillningS-Förcrdn-ngen,
och Regements-Skrifwarne följakteligen
icke äro älagde att pä sätt förut warit manligt
fortfara, hwilket sätt ej eller nu är läm*
* peligt,
828 Den 22 September.
peligt, hälst hwars och ens afgift förut skall
af Taxerings-Committeen utstakas; sä tycks
det wara sä mycket pätageligare att sädane
Löntagare wid Regementerne kunde bäde emot
deras wilja och afsigt undgä att erlägga denna
Bewillnings-afgift,som det alldeles icke wore
att förmoda, att de som knappast mera än
till namnet känna den nya Bewillnings-Förordningen
stolte sjelfwa till Taxerings-Comrnittecn
uppgifwa sine löne-wilkor, etter weta
af nägon förändring i det uräldriga sättet att
till Regements-Skrifwaren betala atta sina utffylder,
utan att hwarken wid mantalsstrifningar
eller taxeringar göra nägon anmälan
derom.
För att nu fä detta afhjelpt, hemställes,
om icke den förklaring öfwer Bewittnings-Förordningen,
som i anseende till siere inkomne
anmärkningar, lärer blifwa utgifwen, kunde
stadgas, att Lheferne för de pä Landet förlagde
indelte Regementen böra hwarje är inom
October mänad tillsända Landshöfdingarne en
fullständig Förteckning pä atta i Länet besintellige
Officerare och Tjenstemän som höra till
Regementet, med utsättande af hwars och enS
Boställe- och Löne-wilkor, antingen det förra
är bortarrcnderat eller ej, med hwad mera som
till upplysning t^ena kan, pä det hwar och en
sedan mä wid de i Ncvember och December för
päföljande äret, steende mantalsstrisningar,
kunna wid sina Boställen blifwa i mantal strifne
säsom det rättaste stället, oaktadt en eller
flere kunde uppehälla sig annorstädes, och Taxerings-Committäen
således blifwa i tillständ,
att
Den 22 September. 22g
attförhwar och en utsätta den Bewillning harr
bör erlägga, hwarefter Härads-Skrifwaren till
Landshöfdingen aflemna Förteckning, ej mindre
pä den Bewillning som Läntagare wid Regementet
böra erlägga, änderas mantalspenningar
och Lagmansränta med flere Boställen ätföljande
afgifter, hwilken Förteckning Landshöfdingen
tttlsänder Regements-Chefen, att igenom
Regements-Skrifware» ä hwars och ens
Lön afdragas; och i Ränteriet lefwereras, samt
titt Lands-Boken redowisas.
Remitterades till BewillningS-Utffottet.
Upplästes ett ifrän Riddarhus-Utffottet
inkommit Memorial, innefattande UtffottetS
utlåtande öfwer förwaltningen af Wadstena
Adeliga Jungfru-Stifts ärender.
Uppg gjord proposition, blef detta utlätande
till alla delar gilladt.
Föredrogs följande frän Riddarhus-Utffottet
inkomne
Hörsamste Memorial!
Sedan Högloft. Ridderffapet och Adeln den
18 i denne mänad behagat till Riddarhus-Utffottets
närmare genomseende remittera det af
Friherre ^lsnnerbeim, ^U^u8t, författa
de
och samma dag hos Högloft. Ridderffapet och
Adeln föredragne Förflag till förändring ttlti
Riddarhus-Ordningen, och Utffottet det samma
till granffninq förehaft, fär Utffottet nu den
äran till Högloft. Ridderffapets och Adelns upplyftare
ompröfning och gillande, öfwerlemna det
i anledning häraf sammanfattade och härhoS
bifogade Förflag till en förändrad RiddarhuSOrdning.
Den 22 September.
Dä ULff-lltet i detta ämne grundat de för
restagne f.-rär.Lringalve ej allenast pä den erfarenhet,
siw rinder loppet af denna Riksdag,
tvid Riddarhus - La dmnaens esterlefwanye genom
ätffi stige till Utffcttets afgörande inträffade
casus stadgat dest öswerlygelse , sa wäl om npitan
som nödwändigheten af deste förändringar,
utan ock särskilt, uppå de af Friherre > ruppgifne
wälgrundade anmärkningar, utr
hwilka Utffottet till alla delar instämt och såsom
sine egne antagit, fär Utffottet, under erkännande
af den förbindelse Utffottet i afseende
pä bemälte Friberres harwid anwände upplysta
möda, särskilt hyser, härjemte punctewis
förklara grunderne till de i försiaget upptagne
förändringar.
Wid i 8.
Förklaring.
Dä af Matrikelns efterföljd ingen annan
ordning kan äga rum, än att Grefwarne äro
oltid de första och derefter Friherrarne, syneS
hetta stadgandet derom öfwerflödigt.
Wid 4 §. 2 Momentet.
Förklaring.
Wärdén af en omyndigs Egendom, om-,
sorgen att dana honom Ull en dygdig och nyttig
Medborgare, synes wara långt wigtigare
uppdrag, än förordnande af Fullmägtig wid
R isdag. Detta senare synes således kunna
uppdragas Förmyndare af hwad Ständ han
wara mä.
Wid
Den 22 September. 251
Wid 6 och 7 §. §.
Förklaring.
Om Ättemän med iakttagande af Z §:s föreskrifter,
intagit Hufwudmannens säte, bör det
ej- wara denne senare, hwilken^möjligtwis af
giltige ffäl ej sä snart som Atteman kunnat
sig infinna, betagit att för annan Ätt säsom
befullmägtigad sitta.
Annat är om han fullmagt utgifwit. En
hufwudman är född Representant, derigenom
att han genom en annans befullmägtigande
disponerat om sin medfödda rätt, bör han anses
ej hafwa welat af ägande Riksdagsmanna
rätt sig begagna.
Hwad 2 Mom. beträffar, sä och i händelse
den hittils gällande ordning i sä mätto förändras,
att icke ett wistl antal Elcct.rcr och
Utffotts-Ledamöter nödwändigt mäste tagas af
fordna Första Clatzen, synes ingen ting hindra,
att en Adelsman, eburuwäl han intager ett
annat säte, qwarblifwer i utöfning af det honom
uppdragne förtroende, likwäl med undantag
af Bänkmansffapet.
Wid 8 §.
Förklaring.
Af den förra redaktion synes säsom angick
stadgande» endast Hufwudman, dä det likwäl
bör gälla för hwilken Adelsman som helst.
Wid 12 §.
Förklaring.
Det finnes icke nägot stadgande, som uteffuter
till Greflig, eller Friherrlig wärdighet
upp
-
2A2 Den 22 September.
upphöjd, frön desi förr ttll äfwentyrs innehafde
Hufwudmanna-rett, innan han för den
nxa wärdlgheren Intro duction tagit.
Wid iZ §.
Förklaring.
Zlfwikande utur Riket, är i sig sjelf en
otillåten Handling, som ej förändras t.ll sin
egenffap genom ansökning om Konungens Lejde-Bref,
hwarföre detta i den gamla §. upptagne
wilkor torde böra uteflutas.
Wid 14 §.
Förklaring.
Att en Adelsman genom antagande af Embete
i Utrikes tjenst, förwarfwar insigter anmändbare
i desi Fädernesland, bör sa wida han
sig försedt med sin Ofwerhets tillstånd, icke
stilja honom ifrän utöfning af Medborgelige
rättigheter. Annat är om han, ehwad det stedt
med Konungens tillständ eller ej, swurit annat
Lands Ofwerhet tro och huldhet. Om han derigenom
ej har större, mäste han dock hafwa nägot
interesie, för ett annat Land Men enSwenst
Representant, bör helt och hallit tillhöra sitt
Fädernesland.
Wid 15 §.
Förklaring.
Stadgandet spnes böra wara ej allenast
för Hufwudman, utan allmänt för hwar och
en utflyttad Adelsman.
Wid 16 §.
Förklaring.
Sedan den gamle Ridderstapets och Adelns
indelning i Clasier är upphäswen,, torde det
kun
-
Den 22 September. 235
kunna anses conseqvent, att äfwen skilja ifrän
sig deras ännu enligt förra Riddarhus-Ordningen
äterstäende lemningar.
Man kan ej inse någon werkelig förmän
deraf, att Grefwar och Friherrar owilkorligen
ssola utgöra en tredjedel bland Electorer och
Ulssotts-Ledamöter, eller deraf att den öfrige
Adeln wore försäkrad derom, att ej flere till
sädane Posters beklädande singe ibland de förstnämnde
tagas. Men det ignes oemotsägeligt,
att de wäljande äro närmast i tillfälle, attutöfwa
deras uppdrag, enär de ej äro inskränkte
inom någon särskilt afdelning och att upplysning,
redlighet, utmärkta egenskaper och tillgifwenhet
för Fäderneslandet icke förhälla sig
i någon witz proportion hwarken emellan Medborgare
eller inom Ridderskapet och Adeln.
Wid 19 §-
Förklaring.
, Säsom ej allenast Commendeurs och Adlig
Att haswa samma nummer, utan äfwen flere
Commendeurs-Ätter hafwa det, blifwer det gjorda
tillägget nödigt.
Wid 23 z.
Förklaring.
Af samma orsaker som wid 16 §. anförde
äro, leder sitt ursprung förändringen af 2 Mom.
De öfrige förändringarne synas explicera
sig kjelfwe.
Wid Zo §.
Förklaring.
Man har med förändringarne endast sökt
ett mera klart bestämmande.
Wid
2Z4 Den 22 September.
Wid Z4 §.
Förklaring.
Såsom Niksdaas Ordningen ej stadgar hutu
Utstötts sammanträde, efter anfla.g senare
gjort än klockan 8, anses bör, har derom ej
heller här nägot kunna förestrifwas.
Wid Z7 §.'
Förklaring.
Momentet7 utgär, emedan näppeligen nä«
gon afRiddcrstapct och Adeln lärer erkänna sig
wara r behof af dest förestrift.
Wid 44 §.
Förklaring.
Den som ställes under tilltal, är ännu ej
sakfäld. Uteslutande frän Riddarhuset är redan
en bestraffning, sem icke bör wara en witz
följd af en till dest utgång owitz Handling.
Wid 48 §.
Förklaring.
En förlätlig uturaktlätenhet af en Tjen»
steman, att i Upprors L.stan införa en wederbörligen
antecknats namn, ber ej stilja den
senare ifrän utöfning af Rrksdagsmanna-rätt.
De här ofwan icke upptagne §. f. äro sädane,
som anttngen till strien äro omarbetade,
eller ttll hela deras innehall bibehällne, eller
ock aldeles utgängne, säsom redan i nägre andre
tz. innefattade, hwilket widstemnförelsen
med
Den 23 September. 235
med den nu gällande Riddarhus-Ordningen
fullständigare inhcmtas. Orebro den 20 September
1810.
Pä Riddarhus-Utstottets wägngr
L. L6v. L^Iclenstolpe, Lernclt
isac. kuäv. v. LckLntir. -^xel äe krese.
^cj. kr, kal^enZtegt. O. O. Iroil.
N. kleming.
Härefter upplästes följande Memorialet
bifogade projectt
Förslag
till en förändrad
Riddarhus-Ordning.
§. r,
Pä Riddarhuset äger hwar och en Introducerad
Ätt genom desi Hufwudman, Säte och
Stämma, efter den i Matrikeln stadgade Ordning.
§. 2.
Titt undwikande af all stering Ättemännen
emellan, hwilkendera för Attens Hufwudman
hör anses, statt, såsom förr warit manligt,
Äldste Sonen och efter honom hans Äldste Son,
och sä man efter man, sä länge nägon lefwer,
som ifrän äldste Sjonen pä Manslinie» härstammar,
alltid wara Attens Hufwudman, men derefter
närmaste Ättemän af äldsta qwarlefwande
grenen, och hans manliga efterkommande, pä
lika sätt efter hwarannan. För de i senare tider
, före antagandet af den nu gällande Regerings-Formen
af den 6 Junit 1809, till Gref
-
2Z6 Den 22 September
lig eller Friherrlig -värdighet upphöjde Ätter,
kommer Hufvudmanna-rättigheten för de yngre
och icke till högre -värdighet upphöjde Ättegrenar,
att ga i rät nedstigande linea pä
L-värdssidan frän den, h wilken nu Hufvudman
är; men de öfrige Ättemän, af de till
högre -värdighet upphöjde, att stä såsom Expectanter,
till desi deras ordning i den högre
-värdigheten inträffar. H-vad äter -vidkommer
de Ätter, hwilka efter Regerings Formens antagande,
blifvit med Adelsffap, eller Greflig
eller Friherrlig -värdighet förlänte, sä förbälles
med dem ester det som i Regerings-Formens
Z7 §. finnes stadgadt.
3.
Infinner Hufvudman fig ej wid^ Riksdag
till andra anteckningen, äge den af Attén, som
dä tillstädes är, rättighet att Säte ä Riddarhuset
för Ätten intaga. Skulle flere Ättemän
dä tillstädes -vara, äge den företräde, som pä
manssida» Hufwudmanncn nä/mast är. Har
till andra anteckningen ingen Atteman fig infunnit,
äge Hufvudman rättighet af annan
Introducerad Ätt Fullmägtig förordna. Kommer,
efter Riksdagens fortsättande i -verksamhet,
Hufvudman till anteckning tillstädes förr,
eller pa samma gäng med Ättemän, äge den
förstnämnde företrädet. Det tillkomme äfven
Atteman om han till anteckning kommer förr
än Hufvudman eller Fullmägtig, eller pä samma
gäng med den senare.
§-4. ^
Häfver Hufvudmannen ej uppnatt tjugner
t ärs alder, äge dä Fullmyndig man af Ätten,
Den V» September. 237
ten, hwilken Hufwudmannen pä sätt 2 h. utstakar,
närmast är, att utöfwa all Hufwudmans
rätt, intill betz denne kommit till den
alder, att sjelf kunna Säte intaga enligt 16
af denna Riddarhus-Ordning. Finnes af Ätten
ingen annan behörig och till fyllda 2g ar
kommen, äge Hufwudmannens lagligen tillförordnade
Förmyndare att fullmagt utfärda, eller
om han är af Adelig Introducerad Ätt, att
Famillens Säte pä Riddarhuset intaga.
Z- 5-
Uppstär wid anteckningen twist om Hufwudmanna-rättcn,
bör den" af det blifwande
Riddarhus-Utffottct, efter Genealogiernes föranledande
, pröfwas och emedlertid den af Ätten
antecknas, som efter de för hand warande
Tabeller befinnes wara den äldste, intildesi med
antagliga bcwis den andre sin bättre rätt titt
Säte och Stämma styrkt.
Hafwer Atteman i behörig ordning antecknad
blifwit, äge i sädant fall Hufwudman
rättighet att, i/kraft af behörig fullmagt, Säte
för annan Att intaga; har Hufwudman fullmagt
utgifwit, ware han för den Riksdagen
ffild frän utöfning af Riksdaasmanna-rätt,
utom i den händelse, att Fullmagtig Utrikes
rest, eller under Riksdagen med döden afgätt,
eller efter styrkt laga förfall och erhällit tillstånd,
frän Riksdagen med allo afrest.
Utgär Adelig Ätt pä Swärdssidan under
warande Riksdag, uxpböre Fullmlgtig att in,
nehafrva Sate för densamma. B lifn er und er
pä sia
-
LZ8 Den 22 September.
pästaende Riksdag Ättemän eller Fullmagtig,
genom Hufwudmans afgång sjelf Hufwudman,
rntage ban Säte för Ätten, utan att fktljas
frän egenffap afElector, Utffotts- eller NamndsLedamot.
§. 7-
Är Adelsman wid Domstol anklagad eller
lagligen formunnen till brott, som ä dest heder
och ära gä, eller är brottet af den egenskap , att
det efter' Lag ej kan med penninge-böter försonas,
bör honom för hans person ej inträde ä
Riddarhuset tillätas förr, än han derifrån fullkomlig
befrielse wunnit, äge ej heller, i fall
han Hufwudman är, eller hans rätt utöfwarförr
rättighet att Fullmägtig,förordna, utan
tillkomme dä den närmaste af Attén att dest Säte
pä Riddarhuset intaga; är ater Hufwudmannen
den enda af Ätten, ware dä dest rum
ledigt. Lag samma ware med den, som, för
annat fel, blifwit Säte och Stämma bland
Ridderskapet och Adeln förlustig förklarad.
§. 8.
Hafwer någor: Adelsman afstätt sin Egendom
ull sine Borgenärers förnöjande, ma han
under det frägan derom w>d Domstolen^ anhängig
är, hwarken för sin eller annan Att intaga
Säte pa Riddarhuset och ej eller sullmagt
utgifwa. Hafwer Domstolen frikänt honom
frän sine Borgenärers wrdare kraf, äge han,
sedan dom derom wunnit laga kraft, uti sine
förre rättigheter inträda; hafwer äter Domstolen
ej befriat honom ifrän framtida answareller
är han dömd för bedrägligt förhållande,
Den 22 September. 239
mä han i bada desta fall cj äga att för sm
Ätt rum pä Riddarhuset stntaga; i det förra
fallet sä wida ej andre Attcman af Slagteri
finnas, ma han fullmagt till annan behörig
man utgifwa.
§-9-
Alla de Commendeurs-Ättel hwilka tillkommit
förs den 6 Junii 1809, eller den dag
dä den nu gällande Regerings.Formen blef af
Kongl. 'Maj:t och Riksens Ständer faststald och
antagen, ägg att bibehålla det högre Sate a
Riddarhuset, som dem blifwit för detta tillagt;
men de Adelsmän, som ifrän ofwannämnde
dag blifwit till Commendeurer utnämnde, eller
hädanefter utnämnas, förblifwa wid deras Ätter
och förra rum deruti, utan att deras upphöjelse
till Commendeurs-wärdigbeten mä gifwa
anledning till bildande af en Ny Ätt ä Riddarhuset,
Marken för dem fjelfwe eller deras
manliga Attelaggar.
§. 10.
Efter Hufwudman för Adlig Ätt, som till
Friherre upphöjd blifwit och Jntroduction erbällit,
tillträde närmaste Ättemän, derest sädan
finnes, Hufwudmanna-ratt för Adeliga Ätten.
Pä samma sätt förhälles äfwen, nar Friherre
till Greflig wärdigbet upphöjd blifwit: dock
iagttages altid härwid hwad 2 §. särskilt föreffrifwer.
?. ii.
Adelsman som utur Riket afwikit, bäfwe
förwerkat rätligbet till Sate och Stamma pä
Riddarhuset. Är han Hufwudman, tillfälle
Hufwudmanna-rätten, närmasteAtteman. Äter
konl
-
240 Den 22 September.
kommer Adelsman, utan att för afwikandet eller
orsaker dertill blifwa till brott förwunnen,
intrade han i förra rättigheter.
Reser Hufwudman Utrikes, antingen i Konungens
ärender, eller med wederbörligt tillstånd,
för enskilta angelägenheter, eige han rätt att
förordna nägon behörig att Attens Säte intaga,
Ättcmaimcns bättre rätt framför Fullmägtig,
dock alltid oförkränkt.
§. 12.
Adelsman som med Konungens tillständ i
främmande Herrskaps tjenst är, äge, sä wida
han för sin Person här i Riket ffattffrifwen är,
rättighet att Sate pa Riddarhuset intaga. Förekommer
der någon sak till öfwerläggning och
beslut, som det Herrskap angar, i hwars tjenst
han är, bör han ej öfwerwara beslutets fattande,
hwarken ir> stleno, Utskott eller Nämnd,
derest han Ledamot i nägon af de begge senare är.
Adelsman som med Tro- och Huldhets-Ed
främmande Oswerhet förbunden är, mä,ehwad
han i Riket Egendom innebafwer eller ej, ingen
Riksdagsmanna-rätt tillkomma.
§. 13-
Flyttar Adelsman sitt bo och hemwist Utrikes
pä sätt A2 §. i 1723 ärs Adeliga Privilegier
omförmäler, hafwe ban och hans barn,
som Utrikes äro, förlorat Stte blaild Ridderffapet
och Adeln, fastän han eller de fastighet
här i Riket äga skulle; är ban Hufwudman,
tillfälle Hufwudmanna-rätten närmaste Atteman.
Inflyttar i Riket sadan Adelsman, eller nägon
af
Den 22 September. L4L
af hans manliga Bröstarfwingar, styrkor lagligen
att förbindelserne emot främmande Herrstap upphört,
och Konungen med ny Tro- och Huldhets-Ed
sig förpligtar, inträde han eller de i Ättens förra
rättigheter, sä wida han eller de icke gjort
sig af en sädan förmän cwärdige.
L4.
Sä snart Landt-Marskalk, enligt F2 af
Regerings-Formen och 23 §. af Riksdags-Ordningen,
bliftvit af Konungen i näder utnämnd
och af de twänne Äldste närwarande Grefwar,
till hwilka Kongl. Majit honom öfwerlemnar,
till Riddarhuset beledsagad, emottages stan derstädes
wid ingängen, af Riddarhus-Directionen,
Riddarhus-Secreterare» och de öfrige till
Riddarhus-Cantzliet hörande Personer. Derefter
utser Landt-Marffalken irenne af Ridderssapet
och Adeln , hwilka jemte trenne af
Riddarhus-Directeurerna, Riddarhus-Secreteraren
och Riddarhus-Fiscalen, efter föregängit
anslag, den pä följande dagen wid utsatt timma
sammanträda under Landt-Marffalkens Ordförande,
för att borja anteckningen. HLrwid
stall den ordning följas, att upprop ster efter
en, pä alla lefwande Ätter författad Matrikel,
efter den ordning de pä Riddarhuset Säte äga,
dä hwar och en wid uppropet framträder, läter
anteckna sig till förnamn och earacter, eller
till granskning aflemna sin erhällne fullmagt,
hwarefter honom tilldelas en med Riddarbulets
Sigill pätryckt Pollett, med pästrift af Ättens
nummer och namn, med den antecknades
förnamn, samt nummer pä den Bänk, der hans
Ridd. sch Ad. pr. L^o Zt, M. stäk
-
242 Den 22 September.
ställe är hcncm anordnadt. Ej mä nägon till
anteckning anmälas som sig wid Riksdagen
icke Personligen infunnit, eller Pollet för honom
utgifwas.
Den som ej inställt sig wid första uppropet,
kan anmäla sig wid det andra, som genom
anslag kungöres.
§. 1Z.
Dagen förr an Konungen i Räder kallar
Ständerne pä Riks-Salen, sser äfwen en dylik
anteckning med twänne upprop, dock ej under
påstående llenum. Sedan mä ingen anteckning
tillätas förr, än Riddarhus-Mskottet
är förordnadt, hwiiket genast ske bör, sä snart
Elektorerna walde äro. ' Detta Utskott bör ock
endast för anteckningar sammanträda en half
timma före hwarje utsatt kllenum efter Riksdagens
utbläsande. Ej mä näston af RiddarHus-Bctjeningcn,
wid answar, enskilt och utan
Riddarkus-Utffottcts samtycke, till nägon, eho
det wara mä, Pollet utgifwa; börandes i öfrigt
noga tillses, att den som Pollet ordentligen
erhäller, äswcn oenast och ofelbart warder
i Upprops-Listan antecknad.
§. r6.
Ingen äge rätt, b wa rgen säsom Hufwudman
för egen eller säsom Fullmägtig för annan
Ätt, a Riddartuict Säte intaga förr, än
han fyllt 26 är. I följe häraf äligger den>
som forsta gängen sig till Riksdagsman anmäler,
att om sin äider, i fall sädant äskås, uppte
bewis genom Utdrag af Kyrkoboken ifrän
den Församling der han född är. Finnes ej
Kyrkobok, eller är den genom wädlig händelse
Den 22 September. L-Z
sörkommen, galle beims af någon Konungens
Embetsman i Orten; men icke i annat fall mä
detta bewis antagas, an dä Kyrkans Handlingar
werkeligen genom wada förkommit. Uppmisas
härom'origtigt betyg, hänstjutes saken
till WederbörligD.mstol, och den origtigt betyg
företer, ware, jämte det att han bör anses efter
Lag,, Säte och Stämma ä Riddarhuset den
Riksdagen förlustig. Jnnebälla de wid Riddarhuset
befintlige Genealogier härom fullständig
underrättelse af dag och äratal, är ej annat
bewis af nöden.
Enär Hufwudman för Ätt fyllt 2i^är, ma
han, sä wida ej andre fullmyndige Arteman
finnas, äga rätt behörig Fullmägtig förordna.
Den, som, oaktadt han till laga älder kommen
är, blifwit under Förmyndares ward och inseende
af behörig Domstol ställd, mä ej kwarken
sjelf Sate intaga eller Fullmagt utgifwa.
§. !7.
Ej mä någon Fullmagt för gällande anses
och antagas, som icke af Altens werkliga
Hufwudman eller dertill, enligt denna Riddarhus
Ordning, berättigad är, blifwit utgifwen;
börandes Fullmagtens antingen med utgifwarens
stil Lfwerallt strifwen och underffrifwen
etter lagligen bestyrkt, owilkorligen wara författad
efter följande formulaire:
Till den Lagtima (Urtima) Riksdag som r
N. stall hällas, och täger sin början den (dag
och är) befullmägtiaas härmed, (earactere och
namn) att för (Gresiiaa, Frillerrliga, Commendeurs,
Adliga) Ätten N. N. Nw vo intaga Säte
och Stämma pä Riddarhuset, hwarwid han
* * vwil
-
844 Den 22 September.
owilkorligen förpligtas att ställa stg till efterrättelse
den af Kongl. Majit och Riksens Ständer
antagne och beswurne Regerings-Form af
Len 6 Junit idog, jemte Riksdags-Ordningen
af den io Februarii i8io, och öfrige gällande
Grundlagar. Ort och datum. Namn.
Sigill,
Caracter.
Hafwer Förmyndare för omyndig Fullmagten
utgifwit, bör sädant under namnet tydligen
utsättas, samt Förmyndare-förordnandet i Original
eller bewittnad afffrift biläggas.
Fullmagt för Commendeurs-Ätt bör äfwen
upplysa ifrän hwilken Hufwudman Commendeurö-Ätten
härstammar.
§. 18.
Uppwisas wid en och samma anteckning
twänne eller flere sullmagter för en och samma
Ätt, warde de alle, ehuru af^behörig man utgifne,
ogillade. Anmäles sädane Fullmagter
wid olika anteckningar, gälle den som först uppwisad
blifwit.
Den som med obehörigt utgifwande af en
eller flera fullmagter beträdes, kommer för ett
sädant förhållande, hwiiket uti Riddarhus-Utffottet,
uppå Riddarhus-Flscalens anmälan,
upptagas och undersökas bör, att anses Säte
och Stämma pa Riddarhuset, för längre eller
kortare tid, förlustig, allt efter hwad Ridderffapet
och Adeln m?leuo derom kan rättwist
pröfwa; och ware han äfwen oberättigad att
widare utgifwa fullmagt till bswistande af den
Riksdagen.
§. 19.
Den 22 September. 245
Sedan anteckningarne är» forrattade, blifwa
Bänkarne af Riddarhus-Secreterare» och
Fiscalen delte, hwarwid iagttages den för Ätterna
här ofwanföre uti i §. stadgade Ordning,
pä det sätt, att första Grefwe-Bänken
blifwer till höger om Landt-Marffalks-bordet,
den andra till wenster, o. s. w. Sedermera
uppfläs en Bänk-Lista wid hwarje Bänk, hwarä
äfwen de Riksdagsmän böra uppföras, som
sedermera uti Riddarhus-Utskottet antecknas och
JnträdesPolletter erh älla; Åliggande RiddarhusFiscalen
werkställighetcn häraf noga handhafwa.
2V.
Ingen mä pä Riddarhuset inträda, innan
han förut förWakthafwande Under-Officeraren
uppwist den honom kemnade Jnträdes-Pottetten.
Riddarhus-Fiscalen äligge att, efter egna anledningar,
eller uppä erhällna underrättelser,
tillse det ingen obehörig öfwerläggningarna
bewistar.
Utlänar nägon sin Pollett till annan Person
, för att honom såmedelst inträde förffaffa,
ware den som Polletten utlänt, Säte och
Stämma den Riksdagen förlustig, hwarom, efter
Riddarhus-Fiscalens anmälan, i RiddarHus-Utffottet
undersökas bör, för att sedermera
af Ridderfkapet och Adeln in klene» afgöra-.
§. 21.
Sedan Riksdagen af Konungen blifwit a
Riks-Salen öppnad, böra nästa söknedag derefter,
sä wida kl^num klene»rum icke ä samma dagär anbefaldt,
Bänkmans- och Electors-walen werk
stäl
-
Den 22 September..
ställas. Med testa wal forhälles salunda att»
enlig.: Antecknings-L stan, samtelige Ridderffapels
och Udelns nälwarande hela antal delas
uti fcrntio särstilta, men till beloppet lika delar,
kwarwid cm nägot mindre antal stulle
emerd nn.a, detsamma pä sista afdelningen med
.en Person pä hwardera fördelas bör. Sedan
detta blifwit werkställt, uppropas hwarje afdelning
för sta, som be.-iswer stg inom strandet
att förrätta Bänkmans-wal, hwarwid hwar och
en inlemnar en simen Sedel, tecknad med en
af de Personers namn, som i afdelningen finnes,
da den som de fleste rösterna erdättit är
behörigen wald Bänkman. Hafwa twänne eller
ficreAlNdfatt. lika antal röster, dä stall dem
emell mr lottas, ehwad de äro närwarande eller
ej. Är någon brrta da dans afdelning uppropas,
bäfwe han sin rätt Lill deltagande i
walet för ven gängen förwerkat.
De salunda walde Bänkman sammanträde
samma dag och wälje, innan de älstckjas,.
med stulna Sedlar, ttugufem tillSäte och Stämma
antecknade att wara Midderstapets och Adelns
Motorer..
Afgär Bänkman under Riksdagen, wälje
den afdelning, till hwilken kan Hört, en annan
i dans ställe, pä sätt stadgadt ar,, hwilket
nya wal, efter derom dagen förut gjort särstilt
ansiag, alltid in r teno ste bör; blifwer
rum bland Electorerne ledigt, ätcrbesättes det
sencm wal af Bänkmännen, af hwilka witz
Mtzarit tillfälle minst tjugusex böra wara tillstädes
och i walet deltaga. Alla andra Motorer
och Nämnder, som Lill särstilte befattningar
-
Den 22 September. 247
gar enligt Regerings .-Formen och Riksdags-Ordningen
erfordras, wäljas, efter derom dagen
förut stedt, anflag, af Ståndet, samfält in klLnc».
22.
Electorerne äligge att den pä följande dagen,
fä wida görligt wara kan, eller ock inom
den tid Riksdags-Ordningen i desi 28 H. förestrifwer,
wälja Ledamöter till samteliga i nystberörde
§. omnämnda Utstött.
Dem tillhörer äfwen att tillsätta Ledamöter
af Ridderstam och Adeln i alla de Utstött,
hwilka Riksens Ständer med anledning af Riksdags-Ordningens
56 8. finna wara af nöden,
samt att wid inträffande ledigheter wäija Ledamöter
i de afgängnas ställe.
Electorerne sammanträde ej till wal utan
föregängit in ?lsno fattadt bestut, samt behörigt
anslag. De kunna ej till Ledamot i Utstött
wälja annan Person än den som till Säte
och Stämma antecknad är. De förrätte deras
wal genom flutna Sedlar, börande hwarje
Sedel innefatta sa mänga Personers namn,
att de utgöra antalet af Ridderstapets och Adelns
Ledamöter i det Utskottet hwarom fräga är.
Minst Tretton Electorer böra närwarande i walet
deltaga. Wal-Protocollet bör genast af minst
iz Electorer undertecknas, och förseglaot Ull
Riddarhus-Secreteraren aflemnas..
§- 2Z.
Den ibland Ridderstapets och Adelns Ledamöter,
som efter Matrikeln är den A.dfie,
före i hwart och ett af Riksens Ständers Utstött,
Ordet, enligt hwad i Riksdags-Ordningens
39 8. stadgadt är. H. 24.
248 Den 22 September.
§-o 24.
Ej mä nägon pä en åäng wara Bankman
och Ewctor. Bliswer Bänkman till Elector
wald, upphör hans förra befattning och
utwälreö en ny Bankman pä sätt här ofwanföre
stadgadt or. B.facknrngarne af Bänkman
och Utffötts-Ledamot mä l.kwäl hos en Person
kunna förenas. Warder E eckor till UtstottsLedamet
wald, upphvre han att wara Electer
och bora genast Bänkmännerna sammanträda
och en annan utwälja.
§. 25.
Hafwer näaon, som sig wid Riksdagen anteckna
-ätit. uppdraaen befatunng såsom Bänkman,
Elector eller Ulskotts-Ledamot wid första
sammanträdet rcke utofwat eller utöswa kunirat,
äge ban frihet, att. efter anmälan hos LandtMarffalken
och Pollettens aflcmnande till Riddarhus-Fiscalen,
ifrär. Riksdagen afresa. Har
han utan anmälan trenne wecker warit fränwarande
eller twenne wecker öfwer bewiljad ledighet,
utan styrkt laga sörfall, ware hans Säte
ledigt att intagas af annan Adelsman pa
sätt denna Riddarhus-Ordning föreffriswer.
§. 26.
Till sörsta Electors-walet utsedd Bänkman,
ma ej förr an detta wal är sörrättadt, lunna
sig denna befattning afsäga. Skulle Bänkman
sedermera afgä.wäljeö en annan, pä sätt stadgadt
är. Lag samma ware om Elector, innan
första walet är werkstäldt till Ledamöter i de
Utssott, hwilka i Regerings-Formens 55 och
Riksdags-Ordningenö 28 och Z6 §. §. stadgade
är o. ' Till
-
Den 22 September. 249
Tillstånd att pä 2 högst Z weckors tid ifrän
Riksdagen afresa, mä Landt-Marskalken kunna
bcrvilja 4 eller 5 af Bänkmännen eller af
Electorerne.
§. 27.
Adelsman, wald till Ledamot i Utskott,
äge rätt att, innan Utskott sammanträda första
gängen efter hans utwäljande, sig detta
förtroende afsäga. Sedermera ma han ej, utan
laga förfall, som i Ständets 1'lenuin blifwit
anmält och pröfwat, nied sin befattning såsom
Utskotts-Ledamot upphöra; dock mä, med anledning
af Riksdags-Ordningens 79 §. Ordförande
i Utskott kunna bewilja en högst irenne
Ledamöter 2 högst ^ weckors ledighet till egna
angelägenheters ^bemötande. Uteblifwcr han
twänne wecker öfwer den bewiljade ledigheten,
utan styrkt laga förfall, ware hanö rum i Utskottet
ledigt.
Ifrån befattningen i Hemliga Utskottet, kan,
sedan detsamma blifwit i werksamhet satt, ingen
utan Konungens tillstånd alldeles eller pä
bestämd tid entledigas.
§. 28.
Försummar Utstötts-Ledamot Stan laga
förfall Irenne pä hwarannan följande sammankomster,
eller bortreser han utan erhällit tittständ,
ware harr sin Riksdagsmanna-rätt för
den Riksdagen förlustig; börandes sädant af
Utskottets Ordförande genast för Ridderstapet
och Adeln in kwno tillkännagrfwas och i Protocollet
der antecknas.
§. 29.
SM. Den 22 September.
29.
Med laga förfall förstäs hwad Allmänna
Lagen stadgar i 12 Cap. 1 §. Rättegängs-Balken.
Skulle andre spnnerlige der icke nämnde
orsaker till förfall anmälas och stprkas, inä
pröfningen deraf pä Ridderstapet och Adela in
Icke no Ankomma.
^ 20.
Anstag till klenum bor ste dagen förut
sisi klockan 6, och till Bänkmans, Electorsoch
Utstötts sammanträden sist klockan 8 om aftonen.
Göres anslag senare, ware llwnam, B.inkmans
eller E ectorers sammanträden ogiltigt. Om
under warande ti- nu-n fortsättning pröfwas
nödig pä eftermiddagen, bör anstag dertill innan
klockan 1 wara gjort.
' 8. Zr.
Första gängen dä Ridderstapet och Adeln
ystd hwarje Riksdag -n ?Uno samlas, bör,
jemte hwad i öfrigt till kungörande kan wara
förestrifwit,. denna Riddarhus-Ordning uppläsas,
och sedan ett trvckt exemplar alltid wara
att tlllgä, sä wäl äLandt-Marstalks-bordet, som
Uti Riddarhus-Canzliet.
§. 32.
Landt-Marstalken eller, om han latit tillkännagiswa
att han ej kan tillstädes komma,
den närwarande efter Matrikeln äldste Grefwen,
åge att wid samltngstimman, efter med Klubban
ästadt ljud, läta börja öfwerläggningarne.
Denne senare bibehälle dock alltid sin ratt att rösta.
Dör Landt-Marstalk, afwagtas i underdänighet
Konungens nädiga utnämnande af en
annan. §. zz.
Den 28 September 25 r.
§.. ZZ.
Landt-Marffalken åge, med efterlefnad af
Riksdags - och Riddarhus-Ordningarnes före»
ffrifter, ensam rättighet:
1:0 Att sammankalla Ridderffapet oä) Adeln,
in kleno.
s-.o Att börja och, med Ståndets samtycke,
affluta klenum; hans rättighet dock obetagen,
att, i de fall H. Riksdags-Ordningen
stadgar, förklara öfwerläggningen hwilande.
z:o Att anordna och leda Ridderffapets och
Adelns öfwerläggningar, hwarwid noga iakttages
hwad 37 §. af denna Riddarhus-Ordning
stadgar; tillkännagifva. hwad till förewarande
frågor hörer eller icke, och hwad i
sammanhang dermed kan eller bör upptagas;
warna dem som sig otillbörligt förhälla, hwilken
rättighet likwäl ej mä sträcka sig dertill,
att göra warninaen allmän för hela Ståndet;
inhemta Ridderffapets och Adelns tanka om
sädane skriftliga eller muntliga anförandens
uteslutande utur Protokollet, som kunna anstötliga
wara, eller emot Grund-Lagarne stridande,
samt i öfrigt noga tillse, och deröfwer
hand hälla, att Ridderffapets och Adelns Allmänna
Sammankomster alltid pä ett med Ståndets
wärdighet och anseende öfverensstämmande
sätt warda hällne.
4:0 Att hos Ridderffapet och Adeln all
Kcnungfligan rätt styrka och likasä inför Konungen,
Ridderffapets och Adelns.
5:0 Att, pä sätt Riksdags-Ordningens
40 §. stadgar, i alla Utskott äga tillträde för
att kunna tillse göromälens oafbrutna gäng.
6m Att
SZ2 Den 22 September.
6:0 Att till werkflällighet befordra allt hwav
som Ridderfkapet och Adeln besluter och fom ej
emot Regerings-Formcn och Rikets öfrige Grundlagar
finnes stridande.
Wid hwarje Riksdags början skall en föredragnings
Lista inrättas med twänne columner,
uti den ena columncn införes alla inkomna
mål af hwad beskaffenhet helst, jemte
namnet pä den Ledamot, som ingifwit Memorial,
innefattande sadan ny fräga, fom, enligt
Regerings-Formen, Riksens Ständers öfrverläggnmg
och plöjning tillkommer, och bör
äfwemväl rnnehället i korthet anföras: uti den
andra columnen ater, antecknas när något mäl
blifwit in Llt-no föredragit, när det blifwit lagdt
Pä bordet, eller till någor Utskott remitteradt;
när Utskottets utlä tande inkommit, och när
derefter frägan blifwit af Ridderskapet och
Adeln afgjord. Denna Lista som af äldsta Riddarhus-Canzlisten
stall föras, bör wid hwarje
kwnum ligga a Landb Marstalks-bordet och dest
emellan alltid wara uti Riddarhus-Canzliet att
tillgä. Efter ordningen af denna Lista, böra
mälen föredragas, i fall icke Ridderfkapet och
Adeln derom annorlunda förordnar, enligt Riksdags-Ordningens
47 §. Förekomma Propositioner
och Remistcr frän Konungen, eller ärenden
till communication och afgörande fran de
andra Riks-Srättden, böra sädane mäl och ärenden
alltid och owilkorligen hwarje Nlsnum först
och främst föredragas. I öfrigt ställe LandtMarstalken
sig till efterrättelse hwad den efwan
-
Den 22 September. LZZ
wan anförde 47 §. om den gemensamma öfwerläggningen
Talemännen emellan närmare stadgar.
§- 35.
Hwar och en antecknad och wid Riksdag
närwarande Ledamot, äge ^rättighet att munteligen
eller skrifteliqen wacka alla sadane frägor,
hwilka enligt Grundlagarne kunna i Stanpens
utenL upptagas. Muntelige anföranden
i frågor, som äro af egenskap att böra
remitteras till Utskott, eller att communiceras,
med de öfrige Riks-Ständen, böra ffrifteligen
innan nästa klenum till Protrcollet inlemnas.
Alla skrifteliga anföranden skola genast efter
deras uppläsande afgifwas till Protocollet.
§- 86.
Sedan sextio dagar förflutit, räknade ifrån
den dag Kongl. Majit enligt Regerings-Formens
109 och Riddarbus-Ordnurgens 27 8. 8.
lätit om Stats-Werkets tillstånd och behof.
Riksens Stander underrätta, mä inga nya frågor
wäckas, eller sadane af Landt-Marffalk eller
den hans ställe företräder, upptagas, bärifrän
undantagas dock, dels Ståndets egna Oeconomiea,
dels sadane ämnen, som af redan fattade
beslut eller redan upptagne ärenden, eller
ock af de under Rlisdagen inträffade händelser
omedelbarligen sig härleda.
57.
E) mä något Memorial af Ridderffapet
och Adeln till pröfning upptagas, som ej är
ingifwit, antingen af den som 'pä Riddarhuset
Säte och Stämma äger, eller i annat Ständ
werklig Riksdagsman är; öorandes, i anseende
till alla Memorials beskaffenhet och deras
rommu
-
2Z4 Den 22 September.
communieation med de öfriga Riks?Ständen
noga iakttagas hwad 6 t och 32 §. §. i Reksdags-Ordningen
derom stadgar.
§. 33.
Inkommer, i sadan fräga Grundlagen tillåter,
något skriftligt Memorial, hwarä Remitz
til! Utstött ej begärcs eller pröfwas nödig, bör
detsamma owilkorligen, utan afseende om nägon
det astar eller icke, pä bordet läggas och
ej förr företagas, än efter den ordning Föredragnings
- Listalt utmärker.
§. 39-
Hwar och en Ledamot af Ridderstapet och
Adeln åge rätt att in llleno fritt yttra sig öfwer
alla de mäl, som till öfwerläggning förekomma,
och om lagligheten af allt sorn inom
Riddarhuset sig tilldrager. Jnga andra muntell,
ga anföranden mä likwäl till Prototollet
upptagas, än de som gifwas af Ledamöter,
hwilka efter anmälan till Landt-Marskalken
och af honom i behörig ordning uppropade > uppstigit
och frän sin plats yttra sina tankar.
Ingen ware berättigad att utom Pkotoeollet
tala. Ingen tilläte sig Personligen förolämpande
uttryck.
Uppsiär fräga om nägon pä sädant sätt
sig förgätt, pröfwe Ridderstapet och Adelnom
han derföre af Landt-Marskalken enligt
35 §. Z Mom. ast denna Riddarhus-Ordning
wärnäs bör; om fåken af ett Utstött stall närmare
pröfwas, eller ock alldeles förfalla. Förwises
fåken till ett Utstött, stall ett sädant af
Tolf Ledamöter sättas, och äge Landt-Marstalken
samt den Person hwilken i fräga ar, att
Den 22 September. 255
af nämnde Ledamöters antal, hwardera hälften
utnämna. Detta Utskott pröfwe genast mälet
och lemnc deröfwer till Ridderstapets och Adelns
lUenum sitt Betänkande, antingen till befrielse»
eller att dermed stall förfaras 'pä sätt 1 Mom.
i Regerings-Formens 110 Z. stadgar, eller till
uteslutande frän Säte och Stämma pä Riddarhuset
för den Riksdagen, hwartill fordras
ett lika belopp af röster, som nystnämnde §.
för sättande under Laga tilltal bestämmer.
8- 4v.
Uti alla sädana mäl, som Personligen rora
en eller annan af Ridderstapets och Adelns
Ledamöter, böra densammes närmaste Skyldeman
, till och med Systonebarn, ingen Stämma
äga, utan stola de, sedan sä wäl den sorn
saken angär som de sjelfwe, ägt tillfälle töll
Protocollet andraga, bwud de nödigt aktadt,
jemte honom, när beslut stall fattas, frän
Riddarhuset taga afträde.
Skulle nägon eller nägre, som pä ofwanberörde
sätt befinnas Slägt wara, uti sadan
fräga hafwa voterat, ware ban eller de Riksdagsmanna-rätt
för den Riksdagen förlustige,
och voteringen ogiltig i fall uti nästa dll-näm
stvrkes,att voteringen kunnat bero af hans eller
deras röster.
8. 41.
Enär ett mäl titt flutligt afgörande företages,
och ingen fia widare anmäler att nägot
till Protocollet anföra, inhämte Landt-Marstalken
först Ständets tanka, l-uruwida det anser
öfwerläggningen fulländad, bwareftcr Propositionen
-
366 Den 22 September.
siitonen fram ställes. Blifwer den med allmänt
Ja beswarad, mä ingen försöka att besiutet
genom np öfwerläggning upprifwa; kunnandes
erinringar i tjenlige ordalag derwio göras och
i Protöcollet intagas, dock utan werka» af någon
beslutets ändring. Alla Propositioner böra
göras till bifall, sä att den som samtycker
kan^swara Ja och den sorn bestrider, Nej, och
bör i wigtiga frågor Propositionen af Riddarhus-Secreterare»
skriftligen författas och af
Ständer justeras, innan den af Landt-Marskalken
göres.
§- 42.
Ar Propositioners med Ja och Nej beswarad
och begäres af en eller flere votering, samt
den eller de derifrän ej wilja afstä, da stall
voterings-propositionen genast af RiddarhusSecreteraren
författas, och till justering af
Landt-Marskalken, eller den hans ställe företräder,
framställas, samt voteringen derefter
pä sätt nästföljande §. §. stadga, innan kl-nuin
slutas, för sig gä, och mä Proposition aldrig
göras om det stall v.teras; ej eller votering
derom tillatas. Emot ett beslut som genom
pluralitet imd eller ulan v-tering blifwit fatLaot,
mä den eller de som af särskild tanka äro,
enligt Riksdags-Ordningens 67 8- i lavad falk
som helst äga rätt reservation anmäla, sädant
uti Protokollet anteckna läta, och en sädan reservation
de öfrige S.änden meddela.
43-
Da votering eller val förrättas stal, anmode
Landt-Marskalken, eller den hans ställe
företräder, sex Personer af Ridderstapet och
Adeln
Den 22 September. 257
Adeln att jemte sig wid bordet sitta, och fyra
af dem att anteckning föra, sa wäl öfwer dem,
hwilka rösta, som öfwer dem, hwilka wid första
uppropet sig ej infinna. Upprop förrättas
af Riddarhus-Fiscalen ester antecknings-listan.
De som till en och samma Bänk höra, träde
inom ffranket när deras Bänknummer uppropas,
och hwar och en framlägge wid upprop af
d.si namn, en lyckt sammanrullad sedel pä det
pappersark, som hålles af en Ledamot wid bordet.
När Bänkens upprop är flutadt, lemna
de, som honom tillhöra, ffranket at nästa Bänks
Ledamöter, och mä ingen annan än den som
till förewarande Bänk hörer, under pästäende
wal eller votering wara i ffranket eller der
frammanföre, än mindre sta i ffrankdsrren,
sä framt han ej hörer till den Bänk som uppropad
är, hwarä Riddarhus-Fiscalen noga och
alfwarsam tillsyn hälla bör, och hwadan honom
äfwen owilkvrligen äliqger, att wid alla wal
och voteringar tillstädes wara. Ingen äge att
rösta som ej behörigen antecknad blifwit, och
inträdes - Polletten medhafwer.
st 44.
Wid alla wal oell voteringar, Bänkmanswalet
undantagit, stola twänne upprop ffe.
Den som sig ej infinner när andra uppropet
för hans Bänk werkställes, hafwe sin rättighet
den gängen förlorat.
st 45.
Finnes wid votering, twänne eller flera
Sedlar sammanrullade, Sedel märkt, eller utstrykning
derä, ware alla sadane Sedlar ogilLitzd,
sch Ad. prst. Nlls , Z4. lade.
L58 Den 22 September.
lade. Wid wal af personer nyttjas skrifna
Sedlar, sein ssola mära enkle, slutne, ihoprullade,
omärkte och frie fran all twetydighet
eller crigtigket, k anseende till Personernas nämn
eller antal; börandcs om wa!-sedlars rätta bessaffenhet
alltid före walet skrifte!ig och fullständig
underrättelse ansiäs, pä lika sätt som
i anseende till voterings-propositioner är stadgadt.
Zlfwen ssola alla wal, dagen förut, till
Ridderssapets och Adelns underrättelse, genom
anslag kungöras. Wid voteringar npttjas tryckte
Sedlar med Ja och Nej, som uti RiddarhusCanzlict
ssola wara att tillgå , sä wäl sorn pä
ett innanföre dörren i Stora Riddarkus-Salen
framstäldt bord, l madan alla sädana skrifna
säsom olagliga anses.
§. 46.
Sedan voterings- eller wal-uppropen äro
stutade, öppnas Sedlarne af Ordföranden, samt
granskas as honom och af dem som wid bordet
sitta, ibland lwilka, syra föra bwardera särskilt
Protocoll, som efter fulländad votering eller
wal collationcras. Derefter upprättas ett
omröstnings- eller wal-Protocoll, hwilket underssrsswes
af alla dem, som wid bordet sitta,
och förseglas för att in kleno uppbrytas och
ikungörasö ^
§. 47-
Wid bwarje Riksdag, ware sig Lagtima
elter Urtima, wälje Nidderssapet och Adeln, pä
sätt föregäende §. §. stadga, trennc (z:nc) Fullmägtige
uti Riksens Ständers Banque, lika
antal Fullmägtige uti Riksens Ständers RiksLälds-Contoir
samt ser Revisorer, som, innan
näst
-
Den 22 September. 295
nästföljande Riksdag, skola öfwcrse och gransta
Stats- Banco- och Riksgälds-Werkens tillstånd,
styrelse och förwaltning. Deste Fullmagtige
och Revisorer intaga sina Såten efter
ordningen af Matrikeln. I anseende till beskaffenheten
af de Personer, hwilka till desta
befattningar kmma under omröstning komma,
iakttages hwad Riksdags-Ordningens 66, 67
och 6z §. §. derom stadga. Med wal till Revisorer
af Ridderstapet och Adeln, emellan Riks.
dagarne,förhälles pa sätt Kongl. Masits Kungörelse
af den 19 Februarii 1779 derom stadgar.
Till befrämjande af nödig ordning wid
Ridderstapets och Adelns Allmänna sammankomster,
är särskilt stadgande utfärdadt, som
i Stora Riddarhus-Salen kommer att till efterrättelse
ansläs.
§- 49.
Riddarhus-Utstottet består af Tolf Ledamöter.
Inför detta Utstött stola alla Ledamöter
af Ridderstapet och Adeln, hwilka efter de twänne
första anteckningarne wid Riksdagen sig infinna,
sin behörighet till Säte och Stämma
styrka, och Polletter utbekomma.
Detta Utstött tillkommer att ofwcrie Riddarhus-
och Adeliga Jungfru-Siifts-Directionernes
göromål sedan förra Riksdagen; revidera
Riddarhus - Castan och Adeliga CadettScholT-Fonden,
såsom ock alla öfrige under
desia Directioners förwaltning ställde Castor,
Donationer och Legater; börandes öfwer allt
detta Utskottet sin berättelse till Ridderstapet och
Adeln aflemna, deruti äfwen de ändringar''el.
* * ler
260 Den 22 September.
Ler förbättringar böra förefläs, som Utskottet,
antingen i anseende till sörwaltninaen eller i
andrehänftenden, kan finna nödige. ^
I öfrigt äger Utslitet att ställa sig till
efterrättelse, hwad denna Riddarhus-Ordning
föreskrifwer; och ehuru detsamma föreställer
Riddarhus- och Adeliga Jungfru-Ltifts-Dircctioncrne,
hwilka under påstående Riksdag upphöra,
och deras befattningar äro Utskottet uppdragna,
ma det likwäl ej med Introductioner
sig befatta, utan derest sädana under Riksdagen
sökas, böra desamma , sedan wederbörliga
prestanda likwäl förut r Utftottct bliswit granffadt
och godkände, bos Ridderffapet och Ädeln
in l'leno stnmalas, scm, efter gttwit samtycke,
lärer cm Ättens införande i Matrikeln tillsäga.
Lottning och inskrifning i Adeliga Jungfru-Stiftet,
sä wida den under Riksdagen inträffar,
mä likwäl af Utskottet werkställas, dock
bör Landt-Marskalken anmodas att derwid wara
tillstädes.
8. 50.
Emellan Riksdagarne besörjes och förwallas
Riddarhusets angelägenheter af en Direction,
bestäende af sju Ledamöter, ibland hwilka
en icke kommer att ätnjuta honorarium.
Denna Direction, för hwilken är utfärdad
särskild Jnstruction, innehällande äfwen förestrifter
för Riddarhus-Secreteraren och öfrige
Riddarhusets Tjenstemän, wäljes wid hwarje
Riksdag af Ridderskapet och^ Adeln in ttMno
genom omröstning, ibland sädane Adelsmän,
hwilka äro behörige att wara Ledamöter uti
Utskott. Ej
Den 22 September. 261
Ej ma Ledamot af Riddarhus-Dircctionen
derjemte kunna wara Fullmägtig i Riksens
Ständers Banque, eller i deras RiksgäldsContoir,
eller Revisor öfwer detza Werks- samt
Stats-Werkets tillstånd, styrelse och förwaltning.
§. 5!-
Med Jntroductioner för dem som till Adlig,
Friberrlig och Greflig wardighet af Konungen
i Räder upphöjas, kommer att förhällas till
alla delar efter hwad Kongl. Förordningen af
den 8 Maji 1775, samt Kongl. Brefwet a^den
ir Februarii i8vo tydligen' föreffrifwa; åliggande
det under Riksdagarne Riddarhus-Utskottet
samt deremellan Riddarhus-Directionen
att noga tillse och handhafwa uppfyllandet af
hwad salunda härom uttryckligen stadgadt är.
§. 52.
Skulle Riddarhus-Utffottet finna n.igon
ändring eller tilläggning wid denna RcddarHus-Ordning
nödig, eller wäckes fräga derom
in kleno, hwilket till Utffottet remitteras bör,
äge Utffottet att derom öfwerlägga och med
sitt Betänkande till Ridderffapet och Aoeln in,
komma. Sedan Riddcrffapet och Adeln tagit
sitt beslut om någon ändring eller tilläggning,
vfwerlemnas det till Konungens stadfästelse,
för att wid nästföljande Riksdag blifwa gällande.
§. 3Z.
Att de ä Riddarhuset befintliga Genealogiffa
Tabeller warda i rigtig ordning hällna,
enligt Kongl. Majlls Kungörelse af den io
Aug. 1762 fich den 2Z Februarii 1765, äligger
emellan Riksdagarne Riddarhus-Directionen.
Under warande^Riksdag blifwer detta en owilkorlig
skyldighet för Riddarhus-Utffottst. L- 34.
362 Den 22 September.
f. 54.
Ej ma nägon upptaga annan Ätts namn
eller wapen, den mä wara lefwande eller utdödd.
lwarraenom ej allenast oreda i Ätten
förorsakas, utan äfwen Genealogierne blifwa
misitag och irringar underkastade.
§. 55.
Sedan Kongl. Maj:t pä Riks-Salen ätffiljt
Riksens Stander och dem bemförlofwat, samt
Landt-Marskalken derefter pä Riddarhuset afsiutat
Ridderffapets och Adelns sammankomster,
afiemnar Landt-Marffalken Staswen till
den efter Matrikein äldste narwarande Grefwen,
hwikken med sex Deputerade af Ridderskapet
och Adeln genast uppträder till Kongl.
Majst för att Landt-Marffalls-Stafwen i underdänigbet
återlemna, och mä sedermera nägon
san mankomst för Nidderskapet och Adeln
den Riksdagen ej äga rum.
Memorialet och Förslaget lades pä Bordet.
Upplästes ett Memorial frän Stats-Ulskottet
af den 21 dennes, kwaruti, säsom yttrande
öfwer Konungens Nödiga Proposition till
Stats-Utskottet, angående Riksdagskostnaderna
förestås en Summa af 150,000 R:dr fä wäl
tilt detta ändamäl, som till bestridande af de
till mottagande af Hans Kongl. Höghet KronPriwen
och Desi höga Famille fcrestäende oumgängliga
utgifter, och med hwilkcn Summa
Riksgälds-Contoiret skulle bispringa StatsWerket,
till desi de tillgängar, som detta Werk
har att päräkna, hinna inflyta.
Lades pä Bordet. UpplL
-
Den 22 September. 263
Upplästes ett Memorial fran Stats-Utstottet,
af den 18 dennes, hwaruri Utskottet sig
utlåter öfwer Riksdagsmannen Oxeibsogs dit
remitterade hemställan om i iz §. af Rikfens
Ständers beslut wid sista Riksdag, rörande
anwändandet af Kungs,- och Kungs-Ladugärdarne
ordet pröfning bort-äga rum, och om
icke en nådig stadfästelse i afseende pä detta
ämne warit den enda åtgärd Riksens Ständer
i en dylik fräga ägt att i underdånighet
önsta; sä wäl som öfwer Riksdagsmannen
^e55inA8 äfwen till Utskottet remitterade Memorial,
hwaruti handels instämmer med hwad
Oxelbsr!; i ofwanberörde mätto anfört, dels
yttrar sig wilja minnas att Johannisbergs
Kungsgård stall wid nästledne Riksdag warit
af Stars-Utstottct upptagen ibland de Kungsoch
Kungs-Ladugärdar som borde försäljas,
hwarföre ban begär en noga granskning af
Riksdags-bcflutet derutinnan, samt att Ständer
mätte förnya den wid sista Riksdag förda
klagan öfwer Kronodagswerkens utgörande till
Kungsgärdarne; warandes Stats-Utstottets utlätande
bäröfwer att begge besia Memorialer.
som anga det förra Riksdags-beslutet, hwars
ervedierande icke tillhört dä warande Stats-Utstotts
ätgärd,för ben skull i denna del icke rö-,
ra ämnen, som tillhöra Stats-Utstoltcts utlä-'
tande; att hwad angar Kronodagsaverks-beswäret
till Kungsgärdarne, hafwa Riksens Ständer
wid nästledne Riksdag ansett besia dagswerken
wid nu warande arrendes flut böra upphöra
; och öfwer frägan huru dermed för framtiden
förhällas bör, will Smts-Utstottet sig yttra
-
§64 Den 22 September.
ira i sammanhang med frägan om Kungsgärdarnes
forwaltning i allmänhet.
Lades pa Bordet.
Upplöstes Stals-Utffottcts Memorial, af
den si denins, swarnti, pä anförde skäl, föreslås
för Stals, Cemmistarien l-rölle! iu», som
under Lnnewarande Riksdag galt Utskottet tillhanda
med upplysningar tvid handläggningen
af de ärcnder, som Utskottets befattning tillhört,
en grat-sication af 400 R:dr Banco utom
det horn m anflagne tractamente och rese-kostnad.
Lades pä Bordet.
Umrligare upplästes Stats Utffottets Memorial
af den 21 dennes, bwaruti föreflas den
förklaring r afseende pä bwad uti det wid sista
Riksdag fattade beflut, rörande finance-plancn,
är stadgadt, rörande de sä kallade 5 procentslänen
och Annnitets-läne^'., att, bwad de förra
angar, Riksgälds-Contoiret icke t ll någon wist
tid mä inskränkas att dem upptaga, och att,
beträffande de senare, antecknings- tiden dertill
mä förblifwa wid bwad utlatt är, nemligen
6 weckor efter afkunnandet af Kungörelsen derom
af Predikstolarne, m. m.
Lades pä Bordet.
Föredrogs Stats-Utffottets Memorial, af
ten 21 dennes, innefattande det utlåtande, i
afseende pä äterrcmisten frän Ridderffapet och
Adeln, af Utffottets, under den 6 dennes, afgifne
M morial, angäende Riksdags-wedergällrungar
för Ständens Secreterare, Canzlrer och
Wakdbetjcning, att dä de öfrige Riks-Ständen
redan bffoLik Stats-Utskottets sirpstnämnde Memorial,
torde Ridderffapet och Adeln, i stöd
Den 22 September. 265
af 49 §- Riksdags-Ordningen finna de wid detsamma
gjorda anmärkningar,komma att förfalla.
Herr Baron och Landt-Marskalken erinrade,
att om Högloflige Ridderffapet och Adeln
af Stats-Utskottet äffade ett beswarande af de
fran Ridderffapet och Adeln dit remitterade anmarkningar,
wore sädant wifterligen deras rättighet;
men hemställde om icke ett sadant kunde
i detta mäl anses af mindre wigt, och dessutom
i sakens närwarande stick öfwcrflödigt.
Bifölls.
Herr Baron och Landt-Marskalken gjorde
derefter Proposition till bifall af Stats-Utskottets
nytzberörde Memorial af den s September,
hwilken Proposition med Ja beswarades.
Upplästes ett Protocolls-Utdrag fran det
Högwördiae Preste-Standet af den'20 dennes,
hwaruti de öfrige Riks-Ständen inbjudas att
med Preste-Standet sig förena om en anmodan
till Bewillnings-Utskottet, att uppaifwa och til!
Riks-Ständers stvndsammast inlemna
Forflag till nägra Regler med bifogade Formulairer
för Taperings Committöerna. genom
hwilkas iakttagande jemnwigt och likställighet
uti taperingarne kunde winnås.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protecoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 22 September i8io.
S. D. Bifölls Banco-Utikottets den 28
sistledne Augusti pä Bordet lagde Memorial af
dm
266 Den 22 September.
den 2Z i samma manad, inneballande Utskottets
hemställan om icke till undwikande af en
icke obetydlig kostnad och jemwäl tidspillan den
ätgard, som i afseende pä inventeringen afBanquens
redbarheter,Banco-Utffottet äligger, mat.
te wid denna Riksens Ständers Urtima Sammankomst
fä blifwa ägd0satt. dck supra.
S. D. Biföll Högloflige Ridderffapet och
Adeln till alla delar Stats-Utskottets den 20
sistledne September pa Bordet lagda Betänkande,
angäende Riksgälds-Werkets tillständ och
förwaltning. tck supra.
S. D. Biföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Stats-Utffottets den 20 ststledne September pä
Bordet lagda Memorial, innebällande Utffottets
förflag att de f. d. Konungen tillhörige
Niksgälds-Contoircts obligationer utbptas mot
samma Contoirs sarffilda förbindelse pä hela
Capital-beloppet med 6 -nts ärlig ränta,
samt att det ä de gamla obligationerna upplupna
intereste uträkna- och godtgöres till den
dag, under hwilken den särskilda förbindelsen
Utfärdas, lcke supra.
S. D. Beflöt Högloflige Ridderskapet och
Adeln att förena sig med Bonde-Ständet i dest
beslut, att ät Expeditions-Utffottet uppdraga
författandet af en underdänig skrifwelse till
Kongl. Maj:t med anmälan att i kraft af Nämndens
omröstning öfwer Högsta Domstolens Ledamöter,
bemälte Ledamöter bibehällit Riksens
Ständers förtroende, bie supra.
S. D. Biföll Högloflige Ridderskapet och
Adeln, a swen för stn del, det af Hederwärda
Bonde-Ständet tagne beslut, att till Expeditions
-
Den 2Z September. 267
tions-Utskottet öswcrlemna, för att i Riksdags-bi
flutet fcr innewarande Riksdag. införas,
Riksens Ständers wid sistledne Riksdag
fattade beslut om stadfästelse ä Skattemans,
genom 1789 är s Kongl. Förordning cm Skatteköp,
wundna fria dispositions-rätt öfwer sina
Hemmans flög. Ot supra.
Högloflige Ridderflapet och Adeln ätfliljdcs
klockan tre qwart till 2.
In trllem krotocolli ,
M L. Lilverslolps.
Tisdagen den 25 September.
?lenum klockan half 11 förmiddagen.
Tittkannagafs af Herr Baron och LandtMarflalken
att 2:ne Ledamöter i Stats-Urflot.
tet, Herr Hsm as», :'r>;c!ric. och Herr öere;-  swlle, toi-w, bindrade af särskilta angelägcnbeter
att wid Riksdagen qwarblifwa, affagt sig
sine rum i bemälte Utflott, i anledning hwaraf
Herr Landt-Marskalken anmodade Herrar
Electorcrna att vesta Herrars platser, sä wäl
som Friherre /Vu »isvä-lls, hwars afsägelse
för fä danar sedan anmältes, genom nytt wal
ffpndsamt uppfylla.
Härefter företogs wal till Fullmägtiqe i
Riksgälds-Contoiret, bwilket wa> klockan half
12 war fulländadt, dä följande Herrar befunnes
hafwa genom flesta rösterna erhållit detta
förtroende:
Friher
-
L68 Den 2Z September.
Friherre liljecrantz, stollsil willielm, Merjor -84.
Herr Lvellenstjsrna, Uric Ibornas, Directeur ' 82.
Herr Lilkveratotpe, I^irs, Major ----- -84.
Upplästes Förteckningen öfwer de frän de
öfrige Respective Sländen ankomne ProtocollsUtdrag,
innehällande:
Protocolls-Utdrag frän Preste-Standet, af
d. 14 September:
Remist till Stats-Utskottet af Professorn
Doctor ^imguist8 anförande, angäende plan
till Krono-Domainernes ut-arrenderande helst i
mindre lotter;
Af den i8 September:
Bifall till Stats-Utstottets Memorial om
tractamenten och arfwoden för Riks-ZtändenS
Secreterare, Canzlier och Waktbetjening.
Af den 20 September:
Instämmande uti Bonde-Ständets beslut,
att Riks-Standens wid sistlcdne Riksdag widtaqne
beslut, rörande fri dispositions-rätt öfwer
Skattebemmans skog, mä till Eppeditions-Utffottet
öfwerlemnas, för att fa rum uti Riksdags-beflutet
för nu pästaende Riksdag;
Remist till Bewittnings-Utskottet äf Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition till Rckfens Ständer,
af den iZ September 1310, angående några
underdåniga ansökningar om eftergift af
Bewillning;
Beslut att Dächargen för Stats-Rådets
Ledamöter, Föredragande och Konungens Radgifware
r Commando-mäl ma införas i Riksdags-beslutet;
Gillande
afOeconomisc-Utskottets utlåtande
öfwer fragan om Gesällers hänförande under
Ljensiehjons-Stadgan; Bi
-
Den 25 September. 269
Bifall till Stats-Utskottets Memorial om
Riksdags-wedergällningar för inskottens Secreterare,
Canzlier och Waktbetjening;
Bestut att anmoda Eppeditions-Utffottet
författa en underdånig ffrifwelse till Kongl.
Maj:t med anmälan att samtelige Högsta Domstolens
Ledamöter ansetts äga Riksens Ständers
förtroende;
Bifall till OeconomirL-Utffcttcts utlåtande
öfwer Konungens Nådiga Proposition, anga.
ende wärdén af fattige, m. m.
Protccclls-Utdrag frän Borgare-Ständet,
af den 14 September:
Nennsi till Stats-Utskottet af Konungens
Nädiga Proposition, angäende pensioner för
swärt blesierade Ofstcerare och Under-Officerare;
trll Oecouomin-Ulskottet, af Konungens Nädiga
Proposition, angäende Allmänna Magasins-inrättningen;
och Ull Bewillnrngs.Utskottet,
af Konungens Nädiga Proposition om
Brännwins-bränningcn för Carlscrona Stad,
samt Borgmästaren Imborgs Memoria! om
ytterligare förskoning, intill nästa. Riksdag, i
Bewillningen^fcr Uddewalla och Amal, Borgmästaren
d<en3en8 enahanda anmälan i afseende
pä Upsala, Brukspatronen Ustibr8 för
Westerbotten, och Borgmästaren OUbsr§5 för
Ostersund.
Af den 18 September:
Remisi till Lag-Utskottet af Borgmästaren
dien86N5 förslag till förklaring öfwer Allmänna
Lagens stadgande i s 8. b Capitlet Misigernings-Balken;
Bi
-
L70 Den 2Z September.
Bifall till Stats Utffottcts tillstyrkande,
rörande Hyreskostnaderna förStändcns Klubbar.
B fall till det särskilta Ut'?ottets utlätan.
Le i afseende pä Riksdagens snara afstutande,
ansecndcs lirwäl Borgare-Sländet, i afseende
pä tiden för noa rnotioner, böra förhällas enligt
Rilsdagö-Ordningens 56 Z.;
Af den 2r September:
Bifall titt Borche-Ständets inbjudande, att
Expeditions-Utskottet mätte anmodas expediera
och i bestulet för denna Riksdag införa
hwad under sista Riksdag blifwit tillgjordt i
frägan om Skattemäns fria dispositions- rätt
öfwer sina Hemmans ffog, m. m.;
Bifall till Stats-Urffottets utlätande om
wcdergällningar för Utskottens Secreterare,
Canstier och Waktbetjening;
Äterremisi af Occononli-L-Utskottets Memorial,
angäende Gesällers hänförande under
Tjenstehjcns-Sta'" an;
Beslut, i anledning af Constitutions-Utskottets
Memorial, att döchargen för Stats-Rädets
Ledamöter, Föredragande och Konungens
Rädgifware i Commando-mäl, bör i Riksdagsbestutet
införas;
Remisi till Bewillnings Utffottct af Konunacns
Nädiga Proposition, angäende nägra
ansökningar om eftergift af Bewillningcn; samt
till Oeconomi^ Ut^ottet af Directeuren
bci-j;.- Memorial, rörande Bohus-LänffaSlllfiffet;
Prottcolls-Utdrag frän Bonde-Ständet.
Af den 12 September:
Beslut om b belällande af Bonde-StandetS
Fullmägtige i Banqucn;
Af
Den 2§ September. 271
Af den iz September:
Anmodan till Eppeditivns-Utffottet att uppsätta,
förordnanden för Riksens Ständers Justiti-L-Ombudsman
och desi Suppleant.
Afflag ä Stats-Utffottets förklaring af
Riksens Ständers wid sista Riksdag fattade
beslut, i afseende pä Eldgarns-O, sä att Arrendatorn
mäste antingen >g natura lefwcrera ZZ
parmar Hö, eller dem lösa efter arliga Markegängen;
Beflut^att
Riksdagsmannen kelter Oxelberg
frän Orebro Län, för sina i ett af honom
uppläst och genom Trycket kringspridt Memorial,
om ett, till förmän för näringarne
stadgadt Spanncmälspris,o fällde, nu mera likwäi
dels förklarade, dels äterkallade yttranden,
Ständct pä det högsta ogillade, mä efter Riksdagens
stut, under laga tilltal ställas;
Instämmande i Remisi till Stats-Utffottet
af Friherre jacob öderströms Dictamen,
angäendc den utkorade Thre-nföljarens och Desi
Sens Stat.
Bifall ä Stats-Utskottets tillstyrkande om
pension för Fröken Lripcnstserna;
Af den 14 September:
Gillande af Bewillnings-Utffottets utlätande
öfwer Herr Kchllansters Memorial, om
Skydds-afgiftenö och Brännwins-Bewillningens
bestämmande för mindre Hemmansdelar inom
Carlstads Län;
Gillande af Bewillnings-Utffottets utlåtande
öfwer Konungens Nädiga Proposition, r
afseende pä Charta-Sigillatse Förordningen;
Be
-
L72 Den 2Z September.
/ Beflnt om uppskof med afgörandet afStatsUtffottctö
betänkande öfwer Konungens Nådiga
Proposition om utwägar till godtgörande af
de Stats.-Werket äbragte oförutfedde utgifter,
till desi alla de flere utomordentliga behof, som
under denna Riksdag kunna, komma i fräga,
hunnit blifwa kände;
Af den 15 September:
Anmodan till Expeditions-Utskottet att uppsätta
förordnanden för de walde Committeradc
till Tryckfrihetens ivard;
Af den rn September:
Remisi tillOeeonomtW-UtskottetafRiksdagsmannen
son sonsons Memorial, rörande Branwins-bränningen
för Carlscrona Stad, samt
till Bewillnings-Utffottet af sa wäl detta Memorial,
som af Konungens Nädiga Proposition
i samma ämne;
Gillande af Constitutorialerne för Justitia-Ombudsmannen,
Desi Suppleant och Comnrilterade
till Tryckfrihetens ward;
Gillande af ffrifwelferna till Kongl. Maj:t,
angående Stats-Werkeis arliga inbetalningar
till Banque», angående Elmrik-Sigillatse-Förordningen
/ch angående Arrende-wiktorén för
Eldgarns-O;
Remisi till Bewillnings-Utffottet af Rrksda;smannen
.^näsrs Olssons frän Orebro Län,
Memorial, rörande förklaring i wisia delar af
Bewillnings-Förordningen.
Af den 21 September:
Remisi till- Bewillnings-Utffottet af Konungens
Nådiga Proposition, angående nagra
underdäniga ansökningar om eftergift af Berm
sining. Löre
-
Den 25 September. 273
Föredrogs a npo Stats-Utskottets den 22
dennes pä bordet lagda utlätande öfwer Kongl.
Majus Nådiga Proposition, angående Riksdagskostnaderna;
hwilket utlätande blef, uppå
gjordProposition, bifallit.
A npo föredrogs Stats-Utskottets frän
den 22 dennes hwilande Memorial, rörande
tiden för upptagande af de sä kallade 5 procentslänen,
samt anteckningstiden för Annuitets-länen.
Grefwe lttörner, ^clolk tjäran: Det är endast
emot slutmeningen af det nu uppläste Betänkande,
som jag har nägot att anmärka.
Den deruti innefattade önskan, att Kungörelsen
om länens öppnande, mätte med görligaste
första utfärdas, spnes mig pä en gäng obestämd,
och derjemte involvera den tankan, att
utan afseende pä förhand warande omständigbetcr.
I andra Länder bar man likwäl ansett
det af wigt att wälja det ögonblick, dä län
chppnas, att sä aspasia det att Statens ställning
kunnat gifwa säkerhet och förtroende ät
penmnge-transactioner. Jag skulle tro, att en
sädan försigtighet äfwen hos osi wore nödig,
tp om ett län öppnas utan att nägon ting betydligt
erhälles, blottställes Statens7credit och
ändamälet förfelas. Dä Riksens Ständer alldrin
kunna med wisihct förutse, ännu mindre
bestämma det ögonblick, som i sädant afseende
wore tjenligast till läns erhällande, skulle jag
önska, att för att säga nägot mera bestämdt,
och med detsamma mera försigtigt,' Riksens
Ständer behagade widtaga det beslut, att tiden
till Kungörelsens utfärdande om annuitets-länens
öppnande, mätte af. Hans Majtt i
Ridd. och Ad. pr. M:o ZZ, 36. sam
-
L74 Den 2Z September.
samråd med Riksgälds-Fullmägtige bestämmas
och de äga rättighet att i underdånighet anmäla
när de ansägo tjenligast att början med dessa
läns upptagande gjvrdes.
Herr Baron och Landt-Marskalken hemställde
i anledning af 56 Z. Regerings-Formen
om Ridderskapet och Adeln ansäge den af Grefwe
tviörner gjorda anmärkning af beskaffenhet
att hindra antagandet af Stats-UtskottetsFörslag
, och detsamma således böra Återremitteras.
Bifölls.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 2 Sept. pä bordet lagda tillstyrkande
om en gratification af goo R:dr för StatsCommistarien
UröäeUus, blef detsamma af Högloflig
Ridderskapet och Adeln bifallit.
Likaledes blef, wid förnyad föredragning,
Baneo-Utffottets, merberörde dag, pä bordet
lagda Memorial, rörande förhö-dt dag- och
rese-tractamente för de blifwande Banco-Revisorer,
bifallit.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets, i ett d.
L2 Sept. uppläst Memorial afgifne yttranden
öfwer Riksdagsmännen Oxelberg och VVe88MZ8
anmärkningar, i anledning af iZ i sista
Riksdagens beslut, rötande Kungsgärdarne;
och fann Ridderskapet och Adeln sig wid desta
yttranden ej hafwa nägon erinran att göra.
Justerades Riksens Ständers underdäniga
ffrifwelse till Kongl. Maj:t, rörande Skatteköps-Förordningens
fastställande.
Herr OrinckvLrllt UiUje8tröm,sacob Maleom,
uppläste till Protokollet följande:
Snart
Den 2Z September. ^ 273
Snart är tiden förfluten inom hwilken nya
motioner fä wäckas, tillät mig derföre att i
dag fa yttra nuna tankar uti ett ämne, efter
min öfwertygelse, af wigt.
Allmänt är bekant att wär f. d. Konung
otwungit sjelf bestämde sin wistelse-ort före afresan
utur Riket. Dä förra Riksdagens Högloflige
Ständer gäfwo honom ett genereust underhäll,
ansägs inga widare förbehåll nödiga
i denna del. — Men nu dä han lika otwungen
aflägsnat sig ifrän den trakt hanevall till
sitt hemwist, och i det han nalkas Östersjöns
stränder, och synes wilja öppna sig ett widsträcktare
Fält för sine företag, männe han dä
kan anses hafwa uppfyllt det wilkor, enligt
hwilket han af Swensta Folket ej allenast erhällit
fin frihet, men äfwen ett efter wära tillgångar,
och efter det tillständ i hwilket han
försatt Nationen, ej beräknadt underhäll? Wänne
wi böra stillatigande se honom gifwa nya
ämnen för illasinnades, ehuru föraktliga, likwäl
alltid snart uppfattade beräkningar? Förestrifwer
ej allmänt wäl i sädant afseende nägra
förfigtighetsmätt?
Borde ej f. d. Konungen, genom ett offentligt
kungörande uti Utländsta Tidningar,
antydas:
1:0 Att om han eller hans barn beträda
Rikets gränser, stola de behandlas lika med
Biltoge förklarade.
2.0 Att sä snart han öfwerger trakten
Söder om Elbe-Floden (eller nägon annan Demareations-linea
som kommer att bestämmas),
innehälleö allt utbetalande af dest qwartaler,
- * * till
276 Den 2Z September.
till dest han äterwänt till Södra sidan om Elben,
och hwad som pä sädant sätt bespares,
blir en fond till hans barns framtida underhäll,
men hwilken ej utbetalas i desi lifstid,
och hwarpä intet intereste beräknas?
Pä detta sätt skutte jag förmoda att Nationen
pä en gäng »visat sig uppmärksam och
rättwis, utan att upphöra att wara ädelmodig.
Jag wet att man skulle kunna säga att
f. d. Konungen har en ostridig rätt titt den del
af desia tillgängar, som utgöra interestet för
dest enskilta förmögenhet. Men har dä den
Nation som kunnat behandla honom som fiende,
och hwilken twärtom pä wista »vilkor sörjt
för dest framtida underhäll —har den dä inga
rättigheter.
H»vad är en Regcnts enskilta förmögenhet,
sorn utan nödvändighet lemnat ett styckadt
Land i mänga millioners förökad skuld?
Mycket iner kunde anföras uti detta ämne
men jag »vill ej borttaga mer af en dyrbar tid;
utan ånsätter endast hos Högwälborne Herr Baron
och Landt-Marskalken om proposition ä Remist
till »vederbörligt Utskott.
Remitterades till Stats-Utskottet.
Upplästes ett ifrän Lag-Utskottet inkommit
Memorial, af den 19 dennäs, innefattande Förslag
till stadgande i afseende pä allmänna säkerhetens
widmagthällande »vid inträffande folkresningar.
Lades pä bordet.
Grefrve I-ö^venbjelm, Ou8taf, utbad sig fä
till Protokollet uppläsa följande, hwilket han önskade
-
' Den 2Z September. 277
skade mätte fa, jemte Lag-Utskottets Memorial,
hwila pä bordet.
"Om Martial-Lag.
Om Regeringens förmåga att mota Utländskt
wald är första wilkoret för en Stats
Politiska tillwarelse, är utan twifwel tillräcklig
kraft att stäcka inhemskt sjelfswäld det andra.
Kunde gradationer i denna sannings tik-,
lämpelighet äga rum, skulle jag pästä att Sweriges
regering har högre behof af denna kraft
än nägon annan. Min mening är ej att upproriske
uppträdens inträffande ar sannolikast i
Swerige: jaH är öfwertygad om motsatsen;
men jag pästar att den alltid förstörande egenskapen
af inbördes oroligheter, är farligare för
detta, än för nägot annat Land, och att det r
samma mon är i Swerige angelägnare att utrusta
Regeringen med alla de medel som gifwa
honom kraft, sä wäl att förekomma upprorsandans
utbrott, som att hastigt dämpa dem
som ej kunnat förekommas. Ju swagareStat,
ju farligare anarchiens oredor. Bland swaga
Stater räknas Swerige till de fa som ännu
aga en sjelfständighet att bewara. Denna hotas
mera af inhemsk oordning än af utwärtes
fiender. Alltid, och i alla Länder, har det ögonblick
dä tömmarne fallit ur Regeringens händer
warit tätt ätföljdt af fientlig invasion. Mot
mägtigare Stater än Swerige har försöket blifwit
gjordt, och säkert skulle det lyckas emot ett
Rike, hwars förswar endast med förutsättande
af alla krafters förenade och regelmässiga anwändande,
kan som en möjlighet tänkas. Den
förtärande werkan af inbördes oroligheter,'mä
-
278 Den 2Z September.
sie blifwa än hastigare i ett Land, der den minsta
cxäräknade kostnad ästadkommcr sä känbar
förlägenhet i financernc; der dagligt brod, endast
säs genom dagligt arbete, och der den minsta
stagnation i Näringar och Slögder redan
ar ett Nationell ondts som pä mänga sätt
menligen efterwärkar, och som wid hwarje lipprorist
brplning mäste i större eller mindre mon
Uppkomma. Jag anser ej tjcnligt att här anställa
en detaillcrad undersökning om beskaffenheten
af de represtiva och de eoö-civa medel
Regeringen äger i sin disposition; och som utgöra,
lwad man (t de Länder der den finnes)
kallar den Allmänna och högre Policen. Till
desi landhafwande fordras 1:0 ymnig penn inge-tillgäng;
2:0 en bcwärad styrka, talrik,
förlig samt ändamals-mästigt organiserad och
förlagd; 3:0 kraftfulla Lagar. Den första Ar,
tikeln är hos ost as en mager beskaffenhet: jag
ingär ogärna i diseustion om den andra — lätom
ost åtminstone tillegna ost den tredje och minst
kostsamma — en kraftig Martial-Lag,
Ibland de inkast deremot göras, är dest
möjeliaa fara för friheten det starkaste. Faran
är wärkelig, men farhägan är ej consequcnt.
En Martial-Lag är en Dictatur. Oinskränkt
förtroende ligger i dest -väsende, och mäste utgöra
dest grund. Begäret att äfwen med rist
af en mindre fara undwika den största, är dest
motiv. All samhälls-lydnad ax ett offer af märt
medfödda begär till oberoende, gjort ät behofwet
af beskydd. Dä wi i denna uppoffring ej
gä sä längt sym fordras att winna det äsyfta»
ye beskyddet, handla wi inconsequent. När
man
Den 25 September. 279
man will ändamälet mäste man wilja medlen.
Halfwa uppoffringar äro de tyngsta: intet belönar
dem. Att i allmännhet bestämma den
grad af magt hos Regenten, som, utan fara
för medborgeliga friheten, uppfyller föremålet
med Regeringars tillwarelse, är det problem som
alla constitutioners Författare sökt upplösa.
Positiv solution har alldrig blifwit gifwen: blir
det heller alldrig: det wore en fullkomlighet, och
den får ej finnas pä Jorden. Endast appraximative
bestämma snille och erfarenhet gränsen,
och derwid säger den senare att ehuru tungt
Despotismens jernhand tryckt menffligheten, har
sjelfswäldet rysligare gistlat den. Men ehuru
otillräcklig wär theon mä befinnas wid författande
af Grundlagar i allmänhet, är den mer
än tillräcklig att stadga wär öfwertygelse om
nödwändigheten af en författning, som, dä
utomordentlige faror hota samhällsordningen,
genom utomördenteliga medel ökar Regeringens
werkningskraft; tillräcklig att förbi en smäagtig
farbogas betänkligheter stadigt handleda
Lagstiftaren wid bestämmande af denna Lags
föreskrifter. Bestämmandet af en tjenlig motwigt
är, som nyst anfördt blifwit, Lagstiftarens
stötesten, men frägan om denna motwigt
förswinner wid den, om den tjenligaste Martial-Lag:
dest bestämmande är ett enkelt problem —
den har blott ett petitum — säkerhet för dagen.
Jag fortfar att i förhand wederlägga de
inkast jag redan bört, och ej kan antaga. Här
ett af dem: "Männe upproriska företag ännu
kunna wara att befara?" Gjordes detta inkast
i afsigt att sätta en Martial-Lags nöd
wändig.
SM Den 2Z September.
wändighet i fräga, more det åtminstone cm^equent.
Jag- ffulle da sa mycket ämnets kinkiga
beffaffenhet det mcdgifwer, försöka en undersökning
as de grunder, hwarpä en oinskränkt
trygghet för tillkommande tider kan hwitå. Jag
ffulle begära del af de berms man äger, att de
icke mera äro till de Elementer till oroligheter,
vm hwilkas natur tankarne wäl kunna wara
delade, men om hwilkas werkliga tillwarelse
ibland ost wi sa nyligen och sa ljusligen blifwit
ofwertygade. Jag ffulle utbedja mig, att
genom öfwertygande grunder bliswa satt i tillfälle,
att deltaga i den sä glada tro, att de
äro förstörde dcsta frön af en förhatelig Sect,
som ehuru hittills hos ost comprimerad, alldrig
upphör att wara werksam, och hwars spar sä
uyst blifwit sedde, och sa handgripeligen igenkände
för odjurets egne fjät.
Men sä kinkig denna diskussion wid en wist
grad af offentelighet blifwcr, sä öfwerflödig
were den här; ty nödwäMghetcn af en Martial-Lag
är ällmänt insedd: det är wid flögan,
rm dest beffaffenhet det här förewarandcmnkast
göres, och derifrån mäste det pragmatiskt uteslutas.
Kan uppror ej mera inträffa, sä behöfwcs
illgen Martial-Lag, och da äro alla
projecter dertill lika öfwerflödiga. I samma
stund wi nedsätta ost att öfwerlägga om en
Lag emot inhcmsse orolig'eter, lärer deras möjelighet
wara förutsatt. Dä mäste man för att
wara conftqucnt, utan minsta afseende pä sannolikheten
af upploppens snarare eller tätare
inträffande, argumentera, som wore utbrott nästa
dagvakt förwänta. Den högre eller mindre
grad
Den 25 September. 281
grad af lugn, till hwilken hwar och en numera
hunnit upparbeta sig, äger ej häri den minsta
L. gista auctor-tet. Twärtom, stulle känflor äga
att werka pä besiuten, sä stulle jag tillstyrka
att hwar och en under loppet af öfwerläggningarne,
i minnet äterkalladc, ej allenast hwad
han nu will kännas wid,utan det hela af sine
känflor och uttryck den 20 Junii och päföljande
dagar. Hwad som är säkert, är, att derwid
stulle mina tankar ogement winna i medhåll.
Ibland de till en fullständig Martial-Lag
hörande författningar, är nedsättande af särstikta
Domstolar eller instränkning af appellations-rättighctm,
en af dem som möta de starkaste
betänkligheter, och är likwäl en af dem
hwars utelemnande strrlle i denna Lagens system
lemna den största ock stadeligaste lucka.
Dä man betraktar den mängd orattwisor och
grymheter, hwartill commisiiöner warit medel
och werktyg, kan man ej misibilliga det höga
warde som sättes pä rättigheten att alltid dömmas
af sine naturlige Domare. Men dä en
känd Lag förut bestämt hwilka Domstolar det
äligger/att sedan Martial-Lagen blifwit proclamerad
upptaga wipa brottmål, och förestrifwer
den rättegängs-ordning de härwid aga att
följa, upphörer ju allt det wilkorliga häri.
Att andamälct fordrar annan procedur i lugnets,
och. andre i upprorets dagar, inses wid
enklaste undersökning af strafflagars natur. Ofta
och origtigt har deras utöfning blifwit kallad
Lagens hämnd. Hamnd är Samhället
och Jndividuer lika litet tillständig. Beskyddet
af Samhällets säkerhet är strafflagars föremål
—
282 Den LZ September.
remäl — rättigheten att eftersträfva denne säkerhet,
utgör Samhällets enda rättighet att
straffa. Att sätta den okynnige utur ständ att
widare stada, och genom dest straff sprida en
warnande sträck, äro ju de werkningar pä
hwilkas ästadkommande straffen och sättet af
deras werkställande mäste beräknas. Ett straff
som i flere mänader efter ett förefallit upplopp
werkställes, kan wäl afskräcka dem som päföljande
äret were hugade att ställa till ett nytt,
men kan det tillbörligen bidraga till dämpande
af de till äfwentyrs längre fortfarande oroligheterna,
och till användande af den närwarande
faran? Latom ost ej beständigt ha den
plan — och hufwudlösa 20 Junii för ögonen —
lätom ost af denna nesliga dagens lika inconsequenta
som brottfliga händelser blott bibehälla
wäckelsen att i hela sin widd betrakta detta
wigtiga ämne. Ware längt ifrän mig att till
styrka för mina meningar söka utsprida en stadelig
oro, men kunna ej om 10, 20, 50 är härefter,
oroligheter utbryta om hwars ursprung,
natur och werkande orsaker intet dödligt sörständ
nu kan ha den ringaste aning? Ar det
blott för dagen eller för äret,Nationens Representanter
böra arbeta.? — Ar det ej en Phystst
och Moralist möjelighet att hwad en gäng
händt, kan flere gänger hända. More wi än
trygga för wär tid, ha efterkommande dock en
rätt till wär omsorg. Hwem answarar ost för,
att sädana utbrott alltid stola inom en dag och
en Ort inskränka sig? Om ohörsamheten en
annan gäng weckor och mänader fortfar (sädant
har händt i flere Stater, och Staten har
ändä
Den 2Z September. 283
ända blifwit frälsad). — Om sjelfswäldets försök
en annan gäng mera oförtrutit förnyas;
om flere Orter och Landstaper pä en gäng af
denna swindel anfallas, männe det dä är likgiltigt
att grefwe, bewiste, och bekände brott
ej förr än efter flere mänader bestraffas? Männe
den med strafflagarne äsyftade manning dä
är lika kraftig som när straffet sä godt som
pä bara gerningennär förbrytaren och nedflär
honom? Männe ej wisiheten att äswen i det
wärsta fallet (det att pä bara gerningen blifwa
gripen), ändä i flere mänader fä afwagta händelsernas
wändning , stall tända hoppet att genom
sine medbrottstiqes framgäng blifwa befriad
och öka dristigheten hos detze orolige mcnnistor,
som en gäng want sig wid att öfwerlemna
sitt öde ät upproriska uppträdens utgäng.
— Helgd ware Swensta Lagens wördnadswäöda
grundsats att heldre fria en brottslig, än
fälla en oskyldig. — Helgd ware den anklagades
äfwen den största brottslings rätt. Men
huru kan den anses förnärmad genom en, af
en förut känd Lag minstad appellations-rättighet,
dä rättegängs-ordningen i allt öfrigt bibehäller
samma försigtiga och rättwisa gäng
under häftigaste uppror som under djupaste
lugn. Samhällets rätt till allmän och enskild
säkerhets upprätthällande är ocksä helig, och
den förnärmas genom onödig tidsutdrägt. Ej
mä man hoppas att träffa Samhällets argaste
fiender genom den Lag som berättigar Regeringen
att möta mäld med mäld. Denna Lag är
ocksä i högsta grad nödwändig, och utan ttvifwel
förkortar den procesien för de dristigaste
för
284 Den 2g September.
för dem som gä i spetsen, men oftast äro desse
blinde wcrktyg, rvilseförde Enthousiaster. Anstiftarne,
de farligaste bofwarne, ätkommas
sällan i striden. Det är ej i spetsen man nänsin
träffar detta slag af mcnniffor. Det är en
god police som stall framdraga dem utur de
kryphäl der de tillställa sitt Lands förderf; det
är en kraftfull Lag som genom en snar bestraffning
stall skydda Samhället emot deras försåt.
Jag förestår- att i den Ort, som bliftvit
förklarad i krigstillstånd, mäste sä länge detta
fortfarer, bokprassarne stä under högsta Befälhafwarens
oinstränkta disposition. Möjeligheten
att stilla upproriska sinnen dä hwarje upprors-apostel
äger att dageligen utkasta sine giftkakor,
kan jag för min del ej tänka mig. Det
starkaste af alla skäl, som emot Tryckfrihetens
möjeliga stadelighet blifwit anförde, är, att
man ju med Bokprässen kan godtgöra hwad
Bokprässen syndat. Men i det här i fräga warande
fall, lärer man nödgas förekomma dess
snedspräng, ty de kunna icke alltid genom wederläggning
godtgöras. Högsta Befälhaftvaren
lärer ha annat att göra, än läsa och wederlägga
alla Frasmakare och Scriblerer, och swärligen
lärer Regeringen öka dess General-Stab
med ett Detachement Författare troe. Dessutom
kan pasquillen ha kostat hundradetals
menniskolif innan Sättaren ens hunnit sortera
stylarne till wederläggningen. Jag smickrar
mig med att icke hysa illiberalare irmer än nägon
annan, och swärligen lärer nägon kunna
mig framställas, som wärmare än jag nitälskar
för allmän upplysning. Men allting - har sin
Den 2Z September. 2L3
tid. Jag har swart att föreställa mig att allmänna
upplösa:,ngen mvcket förlorar pä BokpräHarncs
hwila, i den Ort som är i krigstillstånd,
c cl) rinder de wecker detta kan räcka.
Hwarkcn tiden eller rummet är gynnande för
litteraira betraktelser. Litteraluresis förlust kan
omöjligen wid en temporaire inskränkning blifwa
sä stor, som Samhällets fara i det motsatte
fallet. Jag älskar ljus, men ogärna will
jag bli innebränd.
Den disposition och Police öfwer Post- och
Tullwerket m. m. jag äfwen föreflagit, lärer
hwar och en finna sä oskiljaktigt hörande till
högsta Befälet i en i krigstillständ förklarad
Ort, att bewisning ej lärer tarfwas.
För min del skulle jag beundra den höga
sjelfförsakelse!! hos en BefLlhafwarc, som,
utan att utrustas med all den magt och de attributioner
jag här föreslagit, skulle wäga emottaga
det ändä nog answariga Befälet af en i
krigstillständ förklarad Ort.
Jag upprepar det ännu: Martial-Lag är
en Dictatur, och Dictatur innebär gränslöst
förtroende. Romarne förstodo sig pä frihet,
troligen sä wäl som wi, och likwäl utropade
de Dictatorer. En af deras Författare säger om
dem som af kärlek till lifwet uppoffra det som
utgör lifwets wärde, kropter vimm, vits; perltere
cLU838. Mä wi alldrig nödgas säga propter
I bertLtem, 1 bsrtLtis psrlliäimus c^usss.
Mä detta pedanteri förlätas mig—annorlunda
hade jag ej, sä noga förmätt uttrycka min tanka.
Glömmom ej^ att utan allmän och enskilt
säkerhet, njutes ingen sann frihet — att utan
säker
-
L86 Den 2Z September.
säkerhet är frihet ett tomt ljud, en skuggaGlömmom
ej att det är genom sjelfswäld wägen
gar ifrän frihet till flafweri."
Upplästes Stats-Utffottets Memorial, af
den 21 dennes, innefattande utlåtande öfwer
Konungens Nädiga Proposition till Stats-Utskottet,
af den 6 September, angäende nagra
wid Stats-regleringen förekommande omständigheter.
Lades pä Bordet.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial, af
den 24 dennes, innefattande utlåtande öfwer
Friherre ^»cob Lectersrröms Diktamen, rörande
Stat för den utkorade Thronföljaren och Dest
Son; föreslåendes Stats-Utskottet att en ärlig
Summa af 66,666 R:dr Z2 st. härtill mätte pä
Stat anfläs, samt till kostnader för Kron-Prinsens
och Dest Familles hitflpttning, meublering
af Dest rum, anskaffning af equipager, inköp
af Hästar och allt Stalltillbebör, m. m. en Summa
i ett för allt af 33,335 R.dr i6 st. till Hans
Kongl. Höghets disposition öfwerlännäs.
Lades pä Bordet.
Justerades Riksens Ständers underdäniga
skrifwelse till Kongl. Maj:t, rörande Riksdagswedergällningar
för Ständens och Utskottens
Canzlier.
Upplästes Stats-Utskottets Memorial af d.
24 dennes, hwaruti tillstyrkes, att en Summa
af 6i,c;68 R:dr 39 st. 4 r:st. mätte till den bestulna
löneförhöjningen för Statens penningelöntagande
Tjenstemän anfläS^ och Wederbörände
till godo komma fran och med tredje gwartalet
innewarande ar.
Lades pä Bordet. Upp
-
Den 25 September. 237
Upplästes Stats-Utskottets i Memorial af
den 18 dennes afgifne tillstyrkande, att Assessorn
och Regements-Auditeuren 0. vLlll8tröm8
Enka kjellvik lUillcrr l^inll mätte frikallas frän utbetalandet
af en Hennes afledne man ädömdefterräknings-summa,
stor 51ZR:drZ2§. 2 r:st.Bauco.
Lades pä Bordet.
Upplästes ett ifrän Stats-Utskottet inkommit
Memorial af den 18 dennes, innefattande
tillstyrkande för Öfwer-Krigs-Commitzarien
Uinc>5t6clt8 Enka och Barn af nägot ärligt understöd,
icke öfwerskridande beloppet af hwad
Riksens Ständer tillförene såsom pension tillagt
Riksgälds - Contoirets och General - AssistauceContoirets
Tjenstemäns i fattigdom efterlemnade
Enkor och Barn.
Lades pä Bordet.
Uppä hemställan af Grefwe körner, Hclolk
6örsn, samt ä densamma af Herr Baron och
Landt-Marskalken gjord proposition, remitterades
till Lag-Utskottet Herr l.Ujeströms i dag uppläste
Diktamen i hwad första puncten deraf angeck.
Upplästes ett ifrän Bewillnings-Utskottet
inkommit Memorial, af den dennes, innefattande
utlätande, i anledning af Advocat-Fiscalen
IHIK.M2N8 wid Bewillnings-Förordningen
gjorde anmärkningar.
Lades pä Bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderfkapets och Adelns
Protocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 22 September 1810.
S. D. Instämde Nidderffapet och Adeln
uti det af det Högwördige Preste-Ständet fattade,
283 Den 25 September.
tade, och genom Protocolls-Utdrag af den 20
September communicerade beflut, att anmoda
Bewillnings-UtffotM att uppgifwa och till
Riks-Standens itteua skyndsamt inlemna Förslag
till nagra Reglor med bifogade Formulairer
för Taxerings-Committeerne genom hwilkas
iagttagande, den jemnwigt och likställighet uti
Taxeringarne som synts wara första wilkoret
för möjligheten af den nya Bewillningens utgörande,
kunde winnås, supra.
M D. Företogs till slutligt afgörande Statsutskottets
den 11 dennes återremitterade utlätande
af den Z nästföregående, rörande Riksdags-wedergällningar
för Ständens Secreterare,
Canzlier och Waktbetjening; och blef berörde
utlåtande af Ridderffapet och Adeln bifallit.
plt supra.
S. D. Wid föredragning af -det Hederwärda
Bonde - Ståndets Protocölls-Utdrag, af den
14 dennes, innefattande bifall titt det särskilta
Utskottets betänkande, rörande Riksdagens ffyndsamma
afflutande, med den enda förändring,
att, med wilkor de öfrige Respective Ständen
sig dermed förenade, efter den 24 i denna månad,
ingen ny motion singe i Ständet wäckas;
ansäg Ridderffapet och Adeln den skilnad af 5
dagar, som sig befann emellan den 24 och den
29 i denna mänad dä motionsrätten, enligt
Riksdags-Ordningen, skulle upphöra, icke wara
af 'den betydenhet, att nägot beflut öfwer
detta ämne, till instämmande med Bonde-Ständet,
behöfde fattas. u>t supra.
Utdrag
Den 2Z September. 289
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Protocoll, wid Ultima Riksdagen i Orebro,
den 25 Oetober i8rv.
S. D. Biföll Hogloftige Ridderffapet och
Adeln S.ats-Utffottets den 22 sistledne September
pä bordet laade Memorial, i anledning
af Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående
Niksdags-kostnaderna. Oe supra.
S. D. Bifölls Stats-Utffottets den 22
sistledne September pä bordet lagda Memoria!,
rörande arfwode för Stats-Commitzarien bttocleliu-;,
i anfeende till desi befattning, att med
upplysningar wid handläggningen af ärenderne,
under innewarande Riksdag, gä Stats-Utffottet
tillhanda. Uc supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Banco-Utffottets
den 22 September pä bordet lagda
Memorial, rörande förhöjning i dag- ochresetractamentet
för Banco-Revisorerna. supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utffottets
den 22 sistledne September pä bordet lagda Memorial,
rörande werkstältigheten af Riksens
Ständers wid sista förflutne Riksdag fattade
beslut, sä wäl om Riksgälds-Contoirets sä kallade
5 procents län, som om Bokförda läns
upptagande; och dä i afseende pä det sista ämnet
sädan anmärkning gjordes, hwilken Ridderffapet
och Adeln anfäg hindra antagandet
af detta betänkande, blef detsamma, ätföljdt af
denna anmärkning, till Stats-Utffottet äterremitteradt.
klr supra.
S. D. Föredrogs a nyo Stats-jUtffottets,
den 22 sistledne September vä bordetHlagda MeLidd.
sch Ad. pest. N.o S7,38. mo
-
290 Den 2Z September.
morial, i anledning af Remisier ifrån BondeEländet
af Riksdagsmäniten o Oxelberg och
'VVessivAs Menrorialer, innefattande anmärkningar
wid Rikfens Ständers beflut wid sista
Riksdag, rörande anwändandet af Kungs- och
Kungsladugärdarne; och fann Högloft. Ridderffapet
och Adeln sig dcrwid ej haftva någon
erinran att göra. ve supra.
Högloflige Ridderffapet och Adeln åtskiljdes
kloekan tre qwart till 2.
In llllem krotocolli ^
O. äilverstotpe.
Tisdagcn den 25 September.
klenum klockan half Z eftermiddagen.
Företogs wal till Revisorer till Stats- Banco-
och Riksgälds-Werkens öfwerfeende ä den
enligt Riksdags-Ordningen till denna förrättning
inträffande tid; och bcfunnos efter omröstningens
flut, följande Herrar och Män haft
iva blifwit härtill utsedde:
Grefwe 6^11euborA,IobanI4elininK,
Lagman --------- 40 rösten
Friherre von OnZern LteruberA,
^lattllias --------- 48 —
Friherre docll, k. ^äolk, HofMarffalk
--------- 43 -
Herr kalilman, Otto krellric.
Capitaine -------- 49 —
Herr Ltocllenström, lllars, Directeur
--------- 71 —
Herr
Den 25 September. 291
Herr 1sr8medsn, paroll I>liclÄ8^
'Brukspatron - - - - - - 74 Röster.
Höqloflige Ridderffapet och Adeln ätffiljdes
klockan 6.
In lldem ?rotocolli,
6. Lilvoratolps.
Onsdagen den 26 September.
klenum kl. half 12 f. M.
Öppnades Herrar Electorernas Wal-Lista
till uppfyllande af ledige platser i Utffott, och
befunnes utsedde till Ledamöter
I Stats-Utffottet:
Efter Friherre ^.nkar8värd, Larl; Herr ler8Meden,
fredrik; och Herr LerAntedt, Lric,
Maldes: N:o 254 Friherre l^ar-srllfeike,
hollan, Ofwerste-Lieutenant; Nm 2059 Herr
von Iroil, I^ar8 David, Cancellie-Räd; N:0
2182 Herr ^Ianner8tam hollan, Häradshöfdinge»
I Eppeditions-Utskottet:
Efter Herr ilerAen8llöId, Ll-ic,
Maldes: N:x> 1772 Herr brummer, Larl
LILZNU8, Secreterare.
Grefwe Döwenllheimz 6u8tak, hade inlemnät
ett sä lydände
Wördsamt Memorial!
Hindrad af tjensteförrLttainaar r Stockholm
att deltaga i Högloft. Lag-Utffottets öf^
- werlägg
-
L92 Den 26 September.
werläggningar om Martial-Lagen, kemnade jag
före min afresa det Project dertill som ätföljt
Utffotters betänkande. Dä jag nu efter erhällan
kännedom af detta betänkande anser öfwerfiödigt
att de puncter, af mitt Project som öfrverensstämn-a
med Mffottets, särffilt upptagas,
och derjemte finner de andra tarfwa dels modification,
dels noggrannare redaction än jag
före min päffpndade afresa medbunnit, anhäller
jag att fä ätertaga nämnde Project, och att
nord Högloflige Lag-Uffot tets betänkande, med
Lwilket jag i-alls öfrigt conformerar mig, fä
säsom tillägg föreslä hosföljande Project, samt
att detsamma, jemte mitt i gär uppläsie Dictamen,
n:ättc de öfrige L länden communiceras."
Det härwid bifogade Project uppläfies derefter,
sä lydande:
1. c. Dä upprer, upplopp eller wäldsamma
dagligheter, af lwad namn som häldst utbrista,
och Konungen anser allmän och enskilt
säkerhet ej gencm wanliga medel kunna skyddas,
äger Konungen att i kriqstillständ förklara
den Ort eller Stad der utbrottet skedt.
2. Krigs-tillständct innebär följande ändringar
i styrelsens wanliga gäng:
i:o Den. Bcfälbafware Konungen utnämner
att i den i krigs-iillfiänd förklarad Ort föra
högsta befälet, förställer Konungens egen
Löga person, befaller i dest namn, förermr hos
fig hela den Civila och Militairiffa styrelsen,
vch äger att »vidtaga alla mätt och steg, som
allmänna lugnets, lydnadens och ordningens
äterställande och stadgande samt allmän och enskildt
säkerhet fordra.
s:o Civi
-
Den 26 September. 29Z
2:0 Civila personers förbrytelser af upprorisk
beskaffenhet, upptagas af de Under-RätLer,
dit de hittils hört, och ransakas med all
den skyndsamhet den anklagades ratt och sanningens
upptäckande, möjligen medgifwa. Häcklade
Jnquisiters lösgifwande mst borgen, och
kroppsstraff^ förwandlande titt böter, äga, i
mål as ofwannämnde beskaffenhet, icke rum:
ej heller appellation ifrän nämnde Under-Rätt.
Desi dom werkställes utan uppskof sä snart den
af högsta Befälhafwaren bli swit faststäld. Skulle
mäl af ofwannämnde beskaffenhet wid Kr.gstillständets
upphörande ännu finnas oafgjorde,
förfares dä dermed efter allm.tn Lag.
Zw I anseende till förbrytelser emot Pest,
Patnul, Wakt och all Trouppe under gewär,
sörbälles som i Fält, enligt Krigs-Articlarne
6 Cap. 12 tz.
4:0 Utan högsta Befälhafwarens tillständ
sär, sä länge krigstillständet räcker, intet af
Trycket utgifwas, och stä Bskprästarne och Bokhandeln
under harrs oinskränkta disposition.
a:o Högsta Befälhafwaren äger att befalla
Hus visitätioner och förordna alla Lill den
högre och mindre Policen hörande mätt och
steg som ändamälet fordrar.
6:0 Han äger att i anseende till Tullarne
och Posterne taga de dispositioner honom nyttiga
synas, hämma communicationer, och lä La
granska ankommande och afgäende Bref och
Paqueter.
7:0 Undantagande i Stockholm äger han
att anbefalla flyttning till annor Ort af Publique
Castor och Förräder, dä han anser deras
säker
-
294 Den 26 September.
säkerhet det fordra, han äger likaledes att förbjuda
all utbetalning eller utleftverering af Cassör
och Förräder, och att af dem regn i rera b ivad
han tils bestridande af det allmännas tjenst behöfwer
ochhej annorlunda erhålla kan.
8:0 För hemliga utgifter redogör han efter
de i Fält-Staten gifne grunder.
^ 9:0 All den kostnad'som följer af de händelser
som wallett krigstillståndets Proklamera-,
Le, ersattes af den Stad eller Ort' som warit
i krigstillstånd försatt.
Z. §. När Konungen amer allmänna säkerheten
ej längre tarfwa utomordenteliga mätt
och steg,/later' Konunoen upphäfwa krigstillstänyct
och styrelsen ätertager sin wanliga gang."-
Grefwe tllmvenstjelmZ uti Memorialet yttrade
önskningar blefwo afRidderskapet och Adeln
bifallna, och det nu uppläste Projectet lades
pä bordet.
Upplästes ett Memorial fran RiddarhusUtffottet,
af förledne gardan, innefattande hemställan
om tilldelande' af 150 R:dr i Riksdagsgratification
ät lwardera af de Irenne under
Riksdagen tjenstgörande Riddarhusets Tjenstemän:
Riddarhus-Fjscalen och begge Canzlisterna,
^ Bifölls.
Upplästes ett Protocolls-Utdrag fran det
WällofligeBorgare-Ständet, af den 25 dennes,
innefattande Remist af ettMemorial utaf BergsRadet
tdotboch, med förstag, att stadgandet cm
Annuitels-lan till 7 proeents ränta mätte, såsom
skadligt och numera öfwerstödigt, äterkallas
eller förändras; i följe af hwilken Remist,
Wrgare-Ståndet, tills widare, uppffjutit med
Den 26 September. 29Z
pröfningen af Stats-Utffottets Memorial, rörande
detta ämne.
Hof-Canzleren Friherre ak ^Vetterstedt ankom
a Kongl. Majus wägnar och, efter emottagande
pä manligt fatt, öfwerlcmnade en Kongl.
Majus Nädiga Propositton, rörande understöd
för Jernwerksrörclsen; yttrande sig Herr HofCanzleren,
att det more wida skildt frän Hans
Majus böjelse att, genom wäckande af nya
ämnen, lägga binder i wägen för styndsamheten
af Riksens Ständers öfwerläggningar; men
att Hans Maj t, öfwertygad om wigten af Jernwerkshandrertngens
befrämjande, sä som en af
Rikets, hufwudnäringar, trott fia icke böra underlåta
att deruppå göra Riksens Ständer uppmärksamma,
och hyste derjemte den tanken, att
Riksens Stander lätt, och utan betydande tidsutdrägt,
kunde sig förena om medel och utwagar
tilt desi underlättande.
Sedan Herr Hof-Eanzleren afträtt, äterbeledsagad
som wid ankomsten, upplästes Kongl.
Majus Nädiga Proposition till Riksens Ständer,
angående anstalten kil Jernwerksrörelsens
understöd; Gifwen Orebro Slott den 24 September
1810.
Remitterades till B.anco-Utskottet,
Föredrogs det HZgwördiga Prästc-Ständets
Protccolls-Utdrag, aschen 2g dennes, innefattande
ett inbjudande till de öfrige Ständen, att
med Präste-Ständet sia förena öm följande Redaction
af den ch. i Riksdagsbeflutet, hwilken
ängar omröstningen öfwer Högsta Domstolens Ledamöter:
likaledes bär den af ost, enlrgt
LOZ §. af Regerings Formen utfedde tTlchmnd,
^ -Smt
sg6 Den 26 September.
därnt Domstolens samtci-ge Ledamö
ter
forest ntc atc r deras kai! b; tu hällas.
Herr Baron scb Landt-Ma'ska!ken gjerde,
i anledning häraf, den Proposition, att ofwanberörde
tzä af Riksdagsbeflutet skulle salunda
förändras, att uttrycket: 0- sststa rästerna,
utginge och Domstolens gillande owilkorligt
uttrycktes.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets^ förledne
gar dag inkomne Memorial, rörande förffoning
för Assessorn O. om, Enka frän en ef
terräkningssumma
af 5!5 R:dr 32 tz. 2 r:st.,
.jemte ränta. st
Bifölls.
Likaledes upplästes ä nyo och bifölls StatsUtffottets
föpledne gårdag inkomne tillstyrkande,
rörande Mgot ärligt understöd för OfwerKrigs-Commistarien
llrc-ciilc Linklsmllts Enka,
dvlaria lllartzarma Allerman.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
förledne gärdaq pä bordet lagda Memorial,
rörande den utkorade Thronföljarens
Stat och hwad dermed gemenstap äger, blef
samma Memorial af Högloflige Ridderffapet
och Adeln bifallit.
Herr Baron och Landt-Marstalken tillkännagaf
att Herr von Lcnockng, jiu8tu8 Lllri8tovner,
efter erhällen befordran, nödsakades,
r afseende pä tjenstgöring, lemna Riksdagen,
sch i följe deraf afsagt sig sitt rum bland Electorerna:
i anledning hwaraf Herr Landt-Marffalken
anmodade Herrar Bänkmän att sä wäl
Herr
Det» 26 September. 297
Herr von 8cbotin§s; sem flere bland Electorerne
ledige rum, genom nya wal, uppfylla.
Justerades följande:
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och Adelns
Prötocoll, wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 26 September 1810.
S. D. I anledning af den, genom Protocolls-Utdrag
fran det Högwördige PräjkeStändet,
gjorde anmärkning wid den §. i förslaget
till Riksdagsbeslutet, som rörde Nämndens
omröstning öfwer Högsta Domstolen, beslöt
Högloflige Ridderffapet och Adeln att denna §.
skulle salunda förändras att uttrycket: de fleste
rösterne, utgår, och Domstolens gillande owilkorligt
uttryckes. ble supra.
S. D. Biföll Högloft. Ridderffapet och Adeln
Riddarhus-Utffottets i dag uppläste T«emorial
af den 25 sistledne September, rörande arfwoden
för de af Riddarhusets Ordinarie Betjening,
hwilka af Riksens Ständer wäl till tractamenten,
men ej till arfwoden blifwrt uppförde.
blt supra.
S. D. Bifölls Stats-Utffottets förledne
gärdag pä bordet lagda Memorial, innehållande
betz hemställan om nägot ärligt understöd
för framledne Ofwer-Krigs-Commiftarien Uiuclsteäts
Enka och Barn. Ot supra.
S. D. Biföll Högloflige Ridderffapet och
Adeln Stats-Utffottets förledne gårdag pä bordet
lagda Memorial, innehällande dest hemställan
em eftergift för en skuld stor 515 R:dr
Z2 st. 2 r:st., hwarföre framledne Assessoren
o.vLblLtromsEnka tillKronan häftar. dlr supra.
S. D. Bi
-
298 Den 26 September,
S. D. Bifölls Stats-Utstottets, den 25 sist-,
ledne September, pä bordet laada Memorial,
rörande bestämmandet af en Stat för Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Dest Gemäl och
Son. Ille supra.
JusteradeskUni-Protocollet för den 18 dennes.
Klockan half 1 aftägade Ridderstapet och
Adeln under Herr Baron och Landt-Marskalkens
anf rande till tienum klenorum, hmarest,
sedan H.-rr Baron och Landt-Marstalken i underdänigbet
ofwerlemnat Riksens Ständers ffrifwelse,
rörande Thronföljare-ma^et, Hans Epelllence
Stats-Ministern för Utrikes ärenderna a
Kongl. Maj ts magnar meddelte Riksens Ständer
den underrättelse, att den utkorade Thronföljaren,
efter erhållit, tillstånd af Hans Maj:L
Fransmännens Kejsare, emottagit Swensta Nat-onen»
andus.
Derefter upplästes af Hof-Canzleren K^-.
nunaens Nådiga sanctionj a SucceHeonö Ors-'
ningen, a den försäkran Hans K nu. Hnchet
Kron-Prinsen ager att till Rksens Sander
afgifwa, ä Riksens Ständers H'Wings-Ed
ät Hars Kongl. Höghet, och a Hans Kongl.
Högbcts Tro-' och Huldbets-Ed ät Kongl. Majit,'
hwarefter Landt-Marstalken och Ridderstapet
och Adeln frän Riks-Salen aftradde klockan
stalf till 2. In lillem kroroLolli,
6. 81 iverstolpe.
Lördagen den 2g September.
klenum kl. 10 förmiddagen.
Justerades klein. Protokollet för den 20.
september. ' "  Före-,
Den 29 September. 2gy
Föredrogs ä nyo Stats-Mskettets sedan d.
25 dennes hwilande utlåtande öfwer Konungens
Nädiga Proposition till ^tats-Uiffotlet,
af den 6Septcmber, angående nägra ivid Stmsregleringen
förekommande omständigheter.
Efter gjord erinran att detta utläsande innefattade
flera särskilta punkter, utbad sig Herr
Baron och Landt-Marskalken fa, till en början,
fräga om det hehagade Ridderffapct och
Adeln ati betänkandet i hela dest widd bifalla.
Ropades Ja.
>6err Landt-Marlknlken förmälte att sedan,
genom detta bifall, ett beslut alliä äfwen
more fattadt om en Lag-Committé, finge han
tillkännagifwa, det Herr blanrierstam, joban
hade inlemnat ett Dwtamen, bwars innehåll
ägde dermed gemenskap. Detta Dictamen upplästes
nu, sä lydande:
"Wid förra Riksdagen hafwa Riksens Ständer
insett nödwändigheten af wära gällande
Civila och Criminela Lagars och Författningars
allmänna öfwerseende, sammandrag och
förenkling, samt derföre bifallit Lag-Utffottets,
i anledning af flere Ledamöters, jemte min motion,
dä afgifne betänkande om en Lag-Committsies
nedsättande för detta ändamäl. Detta
betänkande inkom likwäl icke förr än wid Riksdagens
flut till Ständcn. Nägra medel till
utgifter för en sädan Eommitto funnos icke dä
anflagne, och fräga derom borde ej eller wäckas
sedan Stats-Regleringcn redan war uppgjord.
Lag-Utskottet framställde säledes endast wigten
af förenämnde ändamäl, och förcflog i allmänna
uttrycki en Lag-Commissions tillförordnan'
' ^ ' "  ' ' de,
Zoo Dcn 29 September.
de, utan att bestämt afgifwa yttrande om tiden,
sättet eller ordningen för desi arbete, ehuru,
såsom Ledamot t Lag-Utskottet, jag witt
minnas, attfräga och öfwerläggning derom war.
Sedan Stats-Utflrttet numera redan tillstyrkt
och anwist medel för arswode titt en LagCommission,
och dä Riksens Ständer, som jag
hoppas, icke skola härtill neka sitt bifall, wägar
jag ödmjukeligen anmäla den önskan, att
dä ZOLO R'dr, eller en större del af dcn anstagne
sun.man anwändas säftm aflöning eller
ersättning Litt de Ledamöter och Betjening, scm
titt C-mmitteen förordnas, återstoden mätte
anfläs till premier för de bäst utarbetade Projcctcr,
som till Lag-Committden kunde inkomma.
Delta skulle, i min tanka, medföra den
nytta, att flere kunnige Män uti arbetet fingo
deltaga, bwilka dels icke kunde, i afscer de rä
antalet, uti Committeen anwändas, dels ocksä
icke baswa tillfälle, att antingen oafbrutit ät
ctt sädant arbete offra sin tid och möda, eller
att utan wedergällnma göra det, samt att dä
erfarenheten ansar, att täflan mera än bestämd
aflöning werkar lust och drift till ett sä beskaffadt
arbete, Lag-Committdcn ffulle äga tillfälle
att wälja emellan insigtsfulla Mäns utarbetade
Samlingar och icke stundom twnrgas att
atnöjas med den lönade Arbetarens mindre lyckliga
Produkter.
Jag utber mig äfwen fä föbeflä, att den
Ordinarie Lag-Committäen, dertill insigtsfulla
Män bäde i Hufwudstaden och Landsorterne
kunde wäljas, borde inom 1312 ärs flut hafrva
utarbetat ett förflag till sammandrag, förenkling,
