# ID: svediakorp-gov215
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 80,836
# sentences: 2,681
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Mandagen den 2 April.
1'leumn kl. ^ 11 förmiddagcm
Justerades följande.
Utdrag af Protokollet hällit i Höglsss. Ridderffapets
och Adelns visnum den 31. MarS
1810.
-
S. D. Efter derom gjord anmälan af Friherre Ls<j6r8tröm,
Ruäolf, beslöt Högloff. Ridderffapet och
Adeln, att till den medaille.samtclige Riksständen bestulit
att läta flä öfwer den lyckligen utförda Regementsförändringen,
omkostnaden af Riksens StanderBanque
ffulle bcstäs; i hwilket beflut de öfrige Respective
Ständen skulle wänligen inbjudas att stg förena.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloff. Ridderffapcts
och Adelns klenum den 31 Mars
1810.
S. D. Föredrogs och bifölls LagUtfkottets den
29 Mars pä bordet lagda betänkande i anledning af
Kongl. Majis till Riksens Ständer i Räder framställde
proposition, angående erindran Lill allmänheten
sm hwad tvid Boupteckningar iagtta,
§as bält. Hwarom de öfrige Respective Ständen
genom utdrag af Protocollet wänligen ffulle underrättas.
Ut
Ridd.
sch Ad. Prst. 6 te Band. 2 dra afd. iT»:» i.
2
Den 2 Aprik.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. NidderffapetS
och Adelns Plenum Len 81 Mars
1810.
S. D. Föredrogs ä n»o och afflogs Allmänna
Beswärs - och LeconomiäUtskottets den 14 Mars pä
bordet lagda Betänkande, rörande upphäfwande af det
uti Kongl. Lrefwct till KammarCollegium den 26 Januari»
1808 gifna stadgande, hwarigenom hwarje rättsökande
part, utlberörde Collegium blifwit älagt, akt inuan
hans beswär, förklaring eller ansökning derstädes
emottages, till bemälte Kongl. Collega Cantz!» erlägga
en afgift af 16 st. b-co; hwarienne Högloft. Nidderffapet
och Adeln beflöt att desta sä kallade instnuationk-penningars
erläggande till nästa Riksdag skulle
fortfara.
Och skulle de öfrige Respective Ständen
genom Utdrag af Protocollet härom »vänligen underrättas.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Ridderskapets
och Adelns plenum den 81 Mars
1810
S. D. Föredrogs ä npo och bifölls Allmänna Beswärs
- och OeconomiäUtskottets den 2g Mars pä
bordet lagda Betänkande, angäcnde nödwändigheten af
uägon anstalt till »vinnande af en säker statistist kännedom
om Landets närwarande ställning; hwilket genom
Utdrag af Protocollet de öfrige Respetive Eländen
wanligen stulle meddelas.
Utdrag as Protocollet, hället i Högloft. Ridderskapets
och Adelns xlsnum den Zl Marö
1810.
S- D. Föredrogs ä npo Allmänna Beswärs, och
OeconoiniäUtstottcts den 2g Mars pä bordet laggdn
Betänkande, rörande Landhandelns ftigiftvandr; och
,brflöt
Den 2 Aprik.
3
beflöt Högloft. Nidderssapet och Adeln akt till berörde
Utskotts Berednings, i bet hufwudsakliga af Utstottet
gillade Förslag, till alla delar lemna sitt bifall; Och
skulle de öfrige Respective Ständen genom Utdrag af
Protocollet härom wänligen unoerrättas.
Uplästes ett ifrän Allmänna Veswars-och Oeconomiälltffottet
ingifwet sä lydande.
Utdrag af Protocollet, hällit l Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs - oF OeconomiäUtstott
den 1 April 1810.
S. D. Föredrogs de ifrän Respectioe Ständen
ankomne sivar pä Utskottets den 10 Mars afgifnc Betänkande,
angående Markcgängs sättningen, hwaraf
inhämtades, att denna fräga, likwäl endast i afseende
pä tiden för tarorncs upprättande, i anledning af
förekomne anmärkningar, blifwit ifräil Högloft. Ridderstapet
och Adeln samt Hederwärda BondeStändet
Lterförwist, men att deremot Högwördlge PresteStändet
och Wälloft. BorgareStändet bifallit Betänkandet.
Dä Utskottet pä denna grund na äter tog detta
ämne under pröfning, kunde Utskottet icke undgå att
fästa ett rättwist afseende derwid, att anmärkningarna
emot den tid för Markcgängs taxornes upprättande,
son, Utskottet föreslagit, blifwit gsorde hos de twenne
Ständ hwilka denna sak närmast och egentligen
rörde och hwilkas fördel eller skada derwid lättast kun.
Le komma i fräga.
I anledning häraf ansäg Utskottet, hwars böjelse
det alltid warit att foga sig efter Riksens Högloft.
Ständers önskningar, sig wara pligtigt att frängä sitt
förra yttrande, hwarigcnom tiden för Markcgängs sätt
'
nin
-
Der» 2 April.
rstngcn, blifwit projecterad till den 5 Januari,, och i stället
pä de stal i anmarkningarne finnes och NilsdagsMannen
'Wv ^nx i synnerhet ausört, wördsammcligcn tillstyris»,
ati MarkcgZngs-taxorne hädanefter böra omkring den
rr December, och sist innom d-nna tid, wara upprättade.
Utstvtter trodde att kungörandet af de utsatte priserne
frän denna tid till den 21 December lätteligen bör kunna
wevställas och säledes den säkerhet tvid Lfwerenskommelfer
eucmellan Räntetagarne och Räntegifware, som
dermed äsyftaö, fullkomligen winnås.
Hwilket Riksens Höglofl. Ständer egen pröfning Vördsammeligen
ftulle underställas.
lix prnkocollc»
D. I. dsetrel.
Föredrogs c nyo RiddorehusUtffottets den 29 Marö
pä bardet lagda Memorial, i anledning af Friherre Os»
klei-ströms, Uullolft hemställan om en särskild belöning för
HofJägmästaren von Qreiff, i afseende pä hans uppförande
wid den sist timade lyckliga Regcments-förändringen,
Friherre klsvnerbeim, I srs t^uzust, anmälte attHofMarffalken
m. m. Herr Lilkverspsrre anmodat honom, att
pä hans wägnar vid detta tillfälle uppläsa följande anförande:
Uti
hwad NiddorhusUtffottet tillstyrkt om företrädes"
ratt till underhäll säsom Cadet eller Stipendiat för en af
Herr HofJägmästaren och Riddaren von O-eiSs manliga
Bröst-Arfw ingar, som ock uti en Ledamots af samma Utskott
<arskilta lemsiällan om delaktighet i Adelige Jungfru-Stiftet
för Herr HofJägmästarens Twenne Döttrar^
instämmer jag till alla delar.
Men
Dm 2 April.
5
Men dä Ridderffapet och Adeln pä sädant satt emot
Herr HofIägmästaren von Ore-lk wisat den wälwilja som
densamma för desi enstilta del kunnat ästadkommk, tager
jag mig anledning» sa wäl af sielfwa saken, som ock af
Ridd-rhusUtffottets yttrande: "Att Herr HofIagmästa»
"rens utmärkta fortsenfter emot Aosterlandet, synas pä"kalla
icke ensamt Högloft. Ridderstapers och Adelns ev"känfla
och tacksamhet:" att hemställa, huruwida icke
Herr von vreill^ utmärkta och behjerradc redighet, gäfwo
Fosterlandets nu församlade Repn-sentanter anledning,
att anse honom säsom ett »värdigt föreMäl för deras gemensamma
erkänsla.
Det är wisterligen ä ena sidan att förmoda, att för
detta Konungens forlöf att undankomma icke werkat någon
förändring i den stallning Allmänna Salerne redan
tagit: Ä den andra sidan lar man dock ej kunna neka, att
ett tidigt förekommande af detta Försök afböit uppträde»»;
hwilkas följder nu efterät swärligen kunna beräknas; Och
dä Herr von 6reill war den förste som »ned en behjertad
rädighet, med ögonflcnligt blottställande afsin person, förkortade
för detta Konungens försök, uppkommer och deri,
genom en förtjenst af särskild beskaffenhet, hwilken honom
ej kan förnekas.
Af fädane skäl hemställer jag till Högloft. Ridderffapets
och Adelns uplysta bepröfwande, huruwida icke för
Riksens Högloft. Ständer kunde wara anledning att hos
Hans Kongl. Majit i underdånighet anmäla Herr von
att med dest utmärkta Nädiga ätanke wara bewärdigad.
Stockolm den 2 April igro.
Is »o ldsrz Lllkvcczpsrre.,
General-Adjutant och Hofmarffalk etc.
Herr
6
Den 2 April.
Herr Grefwen och Landtmarskalken gjorde derefter
proposition till bifall a sä wäl Niddarehus Utstottets
Memorial, som det dcrwid bifogade särffilta yttrande af
Herr Wsbrenllorll, Lsri, hwilken med Ja beswarades;
hwarcfter Herr Landtmarstalkcn ytterligare proponerade
att Herr Sillvsrspsorez dictamen mätte med de öfrige
Ständen fä communiceraö, och dcsie »vänligen inbjudas,
att r den der- föreflagne underdäniga anmälan sig
med Högloft. Ricdcrstapet och Adeln förena:
Bifölls.
Uplästes ett ifrån StadsUtskottet lngifwet sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti ett meddeldt Transumt af Protocollct, hällit Uti
Högloft. Ridderstapets och Adelns Ulenum den 2 sistledne
Martii, har Herr Friherre ^ollsn Willielm Oilfencrsnt^
hemställt, att Terminen till Läns upptagande uppä RiksgäldsContoircts
Obligationer, siällde pä 6 är med 5 procents
ränta, icke mätte inskränkas innom den för AnnutetsLänen
föreflagne tid af Sex wcckor utan fä fortfara
intill desi att den behöflige Summan af Fyra Millioner
Riksdaler ärhällits genom begge Läne-sätten, emedan ett
annat förhällande skulle wara stridande ej mindre emot
Statsutskottets intention, an Riksens Högloft. Ständers
derpä grundade Beslut.
StadsUtskottet fär i anledning häraf Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln wördsammeligentillkännagifwa, att hwad
angär de af StadsUtstottet föreflagne samt af Riksens
Högloft. Ständer bifallne 2:ne sätt, till Inrikes Läns uptagande,
dels pä Annuitctcr, och dels uppä RiksgäldsContoirkts
Obligationer, ställde pä 6 är^och med 5 procents
ärligt interesie; Sä har, uppä de stjäl Utstottets
förra Betänkandcn härom innehälla, Utskottet an
-
Dm 2 April.
7
sett desse Län, säsom »varande af en särskild beskaffenhet,
böra insk änkas innom den anteckningstid, som Utskottet
-föreslagit; men hwarcmot Statsutskottet ansett nägot hinder
icke möta för Herrar Fnllmägtige i Riksgäldskontor
ieret, att esler omstandighcterne, pä satt förut ffjedt, up«
taga de Län, Contoiret för sin enffllda rörelse behöftver,
äf-ven efter den tid af Sex weckor, som för ofwannämde
2:ne särftitta nu förcflagne Länesätt ar utsatt, och hwar,
om föreskrift uti det för RiksgältsContoiret, föreslagne
Reglemente ar infört. Stockholm den i April i8ro.
Pä Högloft. Nidderstapcts och Adelns Ledamöters
magnar
Lines Elemin A.
Pä Högwördige PrcsteStändets Ledamöters magnar
'rk. äV e i 6 e m a n.
Pä Wällofl. BorgarcStandcts Ledamöters wägnar
LIr§. ?r. Ikotttofk.
Pä Hederwärda BondeSt.ändcrs Ledamöters wägnar
^ o n jonsson.
kst. kröäellus.
Lades pä bordet»
Upplästes ett ifrän Statsutskottet inlemrrat sä lydande.
WLrdsamt Memorial!
Sedan Statsutskottet nu i alla delar fullandadt den
detsamma, enligt Regeringsformens föreskrift, aliggande
skyldighet, att utreda och för Riksens Högloft. Ständer
upgifwa StatsWerkets tillstånd , förwaltning och behof -  Och, i följe häraf, Utskottet uti Memorial af den 25 !
den.
8
Den 2 Aprik.
denna mänad till Riksens Högloss. Ständer aftemnat
de upprättade Persvnclle Stater, jemte den författade
Riksstaten och dertill hörande calcnler; Sä har Utskottet
icke bordt underläta, att hos Riksens Högloft. Ständer
wördsammeligen anmäla det utmärkta och oförtruten
biträde, hwarmed Herr StatsCommisialren och Riddaren
V/ictsAren, wid sä wäl Staternes upprättande
sorn RiksStatens författande samt upgörande af de
mänga dcrwid förefallande widlöftige och grannlaga
Calcnler och uträkningar, Utskottet tillhandagätk. Med
kännedom af den werkliga möda och arbete Herr StatsComm-siarien
härwid haft osparde, för att bringa dest
delär af StatsNcglcringen uti ett med Statsutskottets
Förslag och Riksens Högloft. Ständers darpä sedermera
grundade Beslut öfwerensstämmande stick och systematisk
ordning:.Och med öfwertpgelse om Riksens Högloft.
Ständers ädla och ömma tänkesätt emot hwarje
nitisk, redlig och förtjenstfull Embetsman, har StåtsUtskottet
ansett sig icke böra lämna Herr StatsComrnistariens
sä medelst ädagalagde oförtrutna bemödande
mtan afseende.
Och som Utskottet funnit detta med största anledning
förtjena nägon särskild wedergällnittg; Sä får
till Riksens Högloft. Ständer StatSUlstottet mördsamrneligen
hemställa, att Riksens Högloft. Ständer täckas
tillägga bemälte Herr StatsCommiffarie en gratification
härföre af Ett Tusende Riksdaler Banco och
att StatsUtffottct mätte tillätas att anmoda Herrar
Fnllmägtige i RiksgaldsContoiret att desie 1000 Rd.
Banco af under händer hafmande medel uppä Ststs,
Utskottets disposition anordna och utbetala.
Till Riksens Högloft. Ständers bifall hcmställes
detta wördsammast. Stockholm ben i April 18L0.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
6 Ises Elemin
Pä
Den 2 April. ?
Pä Hkgwördigs PrcsteStändets Ledambtrrs rvägnar
lii. V/e i ä e m a n.
Pä Wälluff. VorgareStändcts Ledamoters magnar
Larl kr. L. a n ä I) 6 r A.
Pä Hcderwarda BondeStändets Ledamöters magnar
^ o n ^ON850 N.
Ist. kröäelius.
Lades pä bordet/
Upplästes ett ifrän StatsUtstottet ingifwit sa lydande
:
Wördsamt Memorial!
Sedan Riksens Högloft. Ständer behagat meddela
Statsutskottet de förändringar och rättelser som Riksens
Högloft. Ständer funnit godt göra med den af
Statsutskottet projecterade StatsReglering , sä har
StatsUtffettet i öfwerensstämmelse dermed lant författa
en RiksStat öfwer StatsWerkets Inkomster och
utgifter, hwilken StatsUtstottet för härhos bifoga tillika
med Le i enlighet dermed upprättade och under de
faststälde hufwud - titlar upptagne Personelle Stater,
hwilkct allt,Riksens Högloft. Ständer lärer täckas, atc
jemte deras undcrdäniga Berättelse angående StatsRegleringen
till Kongl. Majit r underdånighet öswer,-  lemna med underdänig hemställan, att de samma mätte,
sedan Kongl. Maj:t dertill i Räder behagat lemna
desi höga sanction, tillsändas Kongl. StatsCom irct
till efterrättelse tvid de i följd deraf skeende utbetalningar.
^
StatsUtstottet bör harwid tillkännagisBa-alt som
Rik
-
Den 2 Äprjk.
Riksens Högloft. Ständer behagat förordna ätssillige
tillökningar och förändringar uti den af SkatsUtffottet
projecterade StatsNeglering; sä har ock detta gjort en
förändring och tillökning un den förut upgifne Stats»
Wrisien enligt hwad härhos bilagde calcul öfwer StatsWrrsten
efter den npprättade NiksStatsn innehäller,
men hwilket dock icke har nägot annat inflytande pä
den af StatsUtstottet uppgjorde FinancePlan än att
det endast i samma proportion öker RiksgäldsConloirets
utbetalning till StatsWerket, af den inflytande
Dewillningen: Och har StatsUtstottet uti den för Fullmägtige
i NiksgäldsContoriet projecterade Instruktion
en sädan förändring redan behörigen iakttagit.
Till Riksens Högloss. Ständer hemställeS bett»
tvördsammeligen. Stockholm den 25 Martil 1810.
Pä Högloss. Nidderffapets och Adelns Ledamöters
wägnar
d 1 Le 8 kleming.
Pä Högwördige PresteStändets Ledamöters wägnar
1kr. Weideman.
Pä Högloss. BorgareStändets Ledamöters wägnar
I. 8 c k m i 6 t.
Pä Hederwarda BondeStändets Ledamöters wägnar
Jo k. Lricsgon.
^röäelius.
H -
Esk
-
Den 2 April. H
Lalcul öf- Statg-Bristen efter tzen upprättade
RlkoStatett.
Enligt den af StatsUtffottct projecterade StatsRegkering
och der öfwer upprättade calculer, utgjorde Stats
Bristen
— — — 470/6Z3;8.Z.
I anledning af dcrwid gjorde Anmärkningar
hafwa Riksens Högloft. Ständer
sedermera bifallit följande tillökningar
och förändringar, neml.
Underhälls kostnad för Haga LustSlott
och Park som blifwit till Kongl.
Majus nådiga disposition i undcrdä,
nighct öfwerlemnad — 2,000:
För TelegrafInrättningen i BohusLänfle
Skärgarden — 226:3,.
Lönetillökning för äldsta Notarien!
Kongl- StatsContoiret i enlighet
° med hwadhanafälder förut innehaft 2Z:
Lön gD -bättringar för UnderOfficerare
och Manflap wid HrlogsFlottan i
likhet med hwad som blifwit bewiljat
UnderOfficerarne och manskap
wid Artilleriet och wärfwade
Regcmenter — 20,325:
Dit» wid Armeens Flottas
Escader i Stockh. 4,194:36.
Dito i Götheborg dito 1,763: 36.
Dito i Malmö dito 6oz:z6. 26^2: rs.
TifferenceförManftapet
wid Mörnerffa Husar
Regementet emellan
den af StatsUtflottet
föreftagne tillökning af
r ff och den af Riksens
Högloft. Ständer
sedermera bifallne af
1 fl', iz rst. pä man 1,130:35. . ...
Transport 30,314: zi. 470,658- 8- 3-
LranSs
LL . Den 2 April.
Transport Zo,Zi.> '^0,6508:8.';,
Den del äf Aftöningen
för SjömätniiigsCorpsens
Stat, hwilken
Stats-Utstottet föreflagit
till indragning
genast, m.n som nu
sedan Riksens Högloft.
Stander be,!utit, att
denna Corps bör äter
pä Stat uppföras,
* kommer att utgå 6,ogz: Z?. 4.
De till Erpeuccrför FaltmatningSCvrpscn
förut
besådde, men af
StatsUtstotrct i för»
ening me d denna Corps
projeeterade indragning
till upphörande
genast föreflagne zZa
Sid. som dock, sedan
RikscnsHöglofl.Ständer
behagat gilla denna
Corps bibehållande,
pä särskild Stat komma
att utgä och bestås Z5v:
De pä Staten för Ho»
spitalernes underhäll
af Statsutskottet till
' indragning föreflagne,
rnen af Riksens Högloft.
Ständer tilläter
upptagande bifallne
För Rpiöpings Hospital
till ftagt Orars inköp 20:
För Arebro dito — b
För Malmö Hospital till
de fattiges underhäll
' r66 T. 21-Z k:pr Kronotionde
Spanmäl ä
zL tz.i — 125:
samt Contant ro: 16. 135: ro.
— r6g:Z2.
Transport 36,887: 4.4. 470,658:8.?.
Till
-
Den 2 April. iz
Transport z6,887:4- 4. 470,658: 8.2.
Tillökning uti den pä Allmanna
och Extra utgifts - Staren
upförde Extra Utgtfts-Sum
-
1-
man — — 25,000:
Beta ning af KrigkAcadcmiens
äldre stu'dcr — Z,ooo:
Twenne ProtoeollsSccreterares
Löncrfräu ZustitiäRepisionen
haf: a blifwit flyttade pä
Allmänna IndragningsStatcn,
emedan Innehafwarne
Seraf NevisionsSecreterare
Törne Lrsnöt erhällit alsted
och Protocolls-Secreteraren
^>n??on njuter ständig tjenstfrihet
— — 66b:
Aom de för Malmö Hospital
äter pä Stat upptagne 166H
Tunnor Kronotionde Spanmäl
hwilka blifwit ibland öfwerstotts-
Spanmälen till
Kongl. Maj:ts och Kronans
disposition beräknade, men
nu mera derifrän asgä, sedan
Le hädanefter som hittils komma
att af HospitalsInrättningen
njutas sä förswinner
den derföre säftm inkomst i
förra Calculen paräknade betalningen
s 4 Rd. per tunna
med 666 Rd. zo st., men
som Kronowärdet äz6 st. tunnan
med 128 Rd. blifwit här
alwen upptagit, sä utföres
här endast äterstoden — L4r:Z2.
Genom rättelser uti beräkningen
af Spann,äls wärdet
och någre smärre mist-summeringar
pä Allmänna IndragnmgsStaten,
tillhopa 166: 16.
Sedan Slottshjelpen och MedicinalFonden
blifwit sam
r
-
Trankport 66,261:4.4. 470,658:8.3.
man» ^
14
Den 2 April.
Transport 66,261:4 4 470,658:8.3.
manstagne med Bewillningen,
mcn de widStatsRegleringen
^ blifwit ibland StatsWcrkets
inkomster särstildt päräknade;
sä uppföres här ersättning
till StatsWerkct till det belopp
de päräknade blifwit
nemligen: /
Slottshjelpen — 32,272:
MedicinalFonden — Z,aoo: 35.272:
Summa 121,553:44.
Härifrän afgä de indragne Ee
neralsLöner
— — Z,o6Z:
Dä Återstoden af tillökningen
blifwer — —' — 98,463 4 4«
Summa StatsBrist som af
Bewillningen sommer att
StatsWerkct genom Riks
gäldsContoirct
godtgöres — 596,126:12.7.
I anledning häraf tfllkännagaf Herr Grefwen och
Landtmarffalken, att den enligt Riksens Ltänders Beslut
upprättade RiksStaten, wid detta Memorial warit bifogad,
mcn att da, i anseende till dest widlöftighet, endast
ett exemplar deraf blifwit utstriswit, borde detsamma hos
alla Ständen circulera, och af ExpeditionsUtstottet fluteligen,
wid författandet af Riksdags Beslutet begagnas.
Anmäldes och infördes Herr HofCantzleren Friherre
»k Wetterstedt, hwilken pä Kongl. Mastts magnar till Herr
Ercfwen och Landtmarstalken aflemnade Konungens Rädiga
swar
Den 2 April.
15
swar i anledning af Riksens Ständers undcrdäniga skrifwelse,
rörande Wargeringens uphäswande.
Herr HofCantzlern afträdde ester manligheten utbes
ledsagad-
Uplästes ett ifrän StatsUtstottet ingifwet sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti Bilagan Lik. E. till StatsReglerings Betänkandet,
innefattande Militaire Staterne tills Lands, har StatsUtstottet,
under Titeln LifGardct till Häst föreslagit, att
be Officerare, sä wäl tvid detta Regemente, som wid för
detta Swensta Gardet, hwilka blifwit reducerade, skulle
fä behätta de deruti föreflagne Lönings-wilkor, i ätta är,
till ersättning för deras i stensten utgifne accordcr, utan
afseende pä om de under tiden wunne befordran till annor
tjenst och Lön, men att efter den tiden berörde Lönings
wilkor borde owilkorligen indragas.
Ej mindre Wälloft. BorgareStändet ändetHederwär»
da BondeStändct hafwa uti ProtocollsUtdrag af den 2r
och a; sistl. Februarii bifallit hwad Statsutskottet härutinnan
hemställt; Mcn däremot hafwa Högloft. Ridderflapet
och Adeln samt Högwördige PresteStändct utiProtocollsUtdrag
af den 24 sistlcdne Februarii samt den 8 och
14 nästl. Marti! harwid gjort den förändring, att de Officerare,
som kunna komma att erhälla ersättning för
deras reducerade Syflor, mä i a:ne är ätnjuta den af
StatsUtstottck föreflagne ärliga ersättning och derefter
fulla beloppet af berörde ersattnings-summa för 6 ärpä
en gäng i StatsWerkets Rewerfer med 6 procents Ränta
till dem utbetalas, hwilket förhållande äfwen blifwit
ansett böra sträcka sig till de Officerare wid för detta sk
Regementet eller nu mera andra Gardes Regement,
som kunna wara i samma belägenhet; Sä att ac
csrds
-
16 Den 2 2tpril.
cords ersättning mä wid förefallande Transport, befordran
eller afgäng för dem aga rum.
' Lch som uti denna fräga s Ständ stadnat emot o;
Sä har StatsUtstottct Mat detta förhättande till Riksens
Högloft. Stander wördsammeligcn anmäla.
Stockholm den i April 1S10.
Pä Högloft. Ridderffapets och Adelns Ledamöters
magnar
Llues klem in A.
Pä Högmördige PresteStändcts Ledamöters magnar
Itt. VV e i ä e m a n.
Pä Walloft. BorgarcStändets Ledamöters mägnar
L i r A. kr. Ivo ttto 5 f.
Pä Hederwärda BonoeStändets Ledamöters magnar
Jon jonson.
kröäelius.
Uplastes följande
Kongl. Maj:ts
Nädiga Sivar till Riksens Stander pä deras underdäniga
strifwelse rörande Wargeringen; Eifmit
Stockholms Slott den 31 Martti ILlv.
Kongl. M^aj:t har emottagit Riksens Ständers
underdäniga strifwelse af den 30 » denne manad, rörande
Wargeringen mid Swensta Armeen. Lika beredwillig
Kongl. Mastt alltid warit och oföranderligcn
stall
Den 2 Apri?.
17
stall bliswa att möta Riksens Ständers rättmätiga for»
dringar, att frän dest styrelscgrunder afffilja alla sädana
författningar, hwilka medföra ökade bördor för en särskild
ilast af dest trogna undersätare, bördor, soini nägonmän
kunna anses kränkande af deras lagliga rätt, med en lika
warsamhet har Kongl. Maj:t wid detta tillfälle ansett Sig
böra ga till maga, da den första af alla'pligter till Dest
pröfning undcrsiääcs, dcn, att förswara och upprätthålla
Fä'erneslandcts sjelfständighet. Kongl. Maj:t är öfwer,
tygad, att ingen Swenst man kan hysa ett stridigt be»
grepp i detta afseende, och det är med denna förutsättning,
som Kongl. Mast, utan att ingä i någon pröfning
af de anledningar, som i Rikets närmarande ställning,
beklagligen icke af nägon okänd, kunnat förmä Riksens
Ständer att wäcka fräga om Wargeringens indragande,
nu anser Sig heligt päkallad, till fredande af Dest sammcte,
i alla möjeligcn inträffande händelser, att fästa Riksens
Stänkers uppmärksamhet pä faran! af en ytterliga,
re minskning nti ett redan otillräckligt förswarswerk. Da,
efter detta Riksmöte, Rikets Krigsmagt satt högre och dyrbarare
allmänna rättigheter att förswara, synas Riksens
Ständers äliggande wara ännu heligare, att ej genom
förnyade inskränkningan blottställa denna redan nog förswagade
Härsmagt, den äterförwärfwade Lagliga friheten,
dem sjelfwe och Fäderneslandet för ett gemensamt mistöde.
Mä ej den tanken, fordom främmande för Swensta
Medborgsmäns sjelfständiga sinnen, uppstä hos SwerigcI
nu församlade Lagstiftare, att Utländske förbund utan inhemsk
styrka, kunna ensamme wara titträcklige att skydda
Fäderneslandet. Erfarenhetens lära och alla FolkflagS
förflutna öden bewisa nogsamt, att blott den magt fortfar
att wara sjelfständig, blott den winner förtroende hoS
andra, som, aldrig misströstande om sin egen kraft, häms
tar af sitt fortfarande stridbara tillständ den säkra borgen
för bibehällandet af ett äterwunnit fredslugn.
LidS. och AS. prot. 6;f« Land. s:dra afd. N:s 2. . Leff»
18 Den 2 April.
Desin tänkesätt, hwilkas wärde ingen lärer kunna
misikänna, synas hafwa gifwit anledning till Kongl. Brefwct
af den 10 Januari! 1790, der uti i^st , §. ett sall
förutsattes för Wargeringens bruk, dä hwarjc arni och
hwarje wilja böra förenas kill Fäderneslandets förswar.
Det är i afseende pä detta enda fall, nemligen dä
Rikets gränser skulle ofredas, eller hotas af en anfallande
fiende, som Kongl. Majit tror Sig böra till Nissens Ständers
medborgerliga och eniga bedömande framställa den
enkla fräga: Huru Riket stall förswaras och om dennärwarande
Krigsmagten dertill anses tillräcklig? Kongl.
Majt bör tro, att den samma Lagstiftande Magt, som fö»
reflär inskränkning af förswarsmedlen, ej kunnat widtaga
detta steg, utan att d-rjemte wara betänkt pä nägon annan
allmännare o i) mera rättwist fördelad ersättning.
Kongl. Maj t öfwerlflmnar denna migtiga frägaS bcswarande
med fu t för roende till Desi trogna Ständer,
som i öfweren^stämmelse med Kongl. Maj ts tänkesätt,
säkert icke wilja ittstränka sin omsorg blott till närwarandc
tid, blott till Statswc>cket8 ' edan b siutna uppkjelpande,
men äfwen titt en aflägsen framtid, som dä först ej wäckel
nägon farhäga, dä först lcmnar rum ät ett grundadt
hopp, när Swenges inbvg,are med enighet, kraft, förtroende
och fred kunna gä kommande öden till mötes. Kongl.
Majit förblifwer Riksens Ständer med all Kongl. Näd
»ch ynnest städse wälbewagen.
L ^ k
6. »k VVelrr„1eät<
Stock»
Den 2 April.
is
Stockholms Slott dcn zi Mars rgrs.
Protokoll, hällit inför Konungen i StatsRädet^
hwarwid Hans Kongl» Höghet KronPrinsen war
tillstades
Närwarande»
En
af Rikets Herrar StatsMinistern för Utrikes
Ärenderna, Herr Friherre Von Lindeström.
StatsRädcn Friherre LlosenblaU.
Friherre Von Liatett.
Friherre l^UIerbetö.
Friherre ^cilerspnrre.
Underteknad HofCantjler.
Pä-Kongl. Mains Nädiga befallning anmälte unders
teknad den frän Riksens Stander inkomtie underdäniga
ssrifwelse af d?N zö sistl. rörande Wakgerittgen; hwarefs
ter det sivar upplästes, som Kongl» Majit lätik uppsätta^
för att till Riksens Ständer, af underteknad HofCatttzler
contra signeradt, afgifwas, och uti htvcjrs innehäll Statss
Rädetö Ledaniötcr enhälligt instämde.
In ticleM ikrotOcol!!
O. sk Wettersteät.
Friherre eberström, Uuäolk, uppläste till Protokollet
följande:
Huru skulle en man, foM med begkepp och hierta känner
hwad ordet Fädernesland betyder, kunna ssilja sig
wid detta märkwärdiga Riksmöte, utan ett försök att rädda
den »värnlösa Fosterjorden ifrän den »väldswerkan, som
wanmagten liksom päkallar? Wisa tvära grannar förminffade
och försummade försmars anstalter k Detta är att
fostra
20
Den 2 Npri?.
fostra anfall? planer hos dem eller att gifwa styrka och
lif ät dem, de tedan kunna hafwa. Blodiga fegder, som
sätta den underlägsna magtcnS hela existence pä wägspel,
Zro säkra köljder deraf: de kunna leda till flafweri och tota!
undergäng: deras wista werkan stall wara, art Fosterjorden
härjas, att Statens krafter uttömmas, att den enfiilta
wälfärden wäldföreö. Erfarenhetens sorgeliga beavis
ligga tätt framför wära ögon. När ett samhälle deremot
wisar sig wäpnadt och med beredda stora steg lätt
uppkalla stridskrafter, ar ej allnast sjelfstandigheten bcwarad,
utan afwen det blod och den förmögenhet, som eljest
fiola uppoffras för dest bibehällande. En fiende inställer
sina försök emot ett land, hwars Regering och Medborgare
omffansat sig med waksamhct och styrka: der ar allmänna
wälfärden bcwarad, och de i krig nödwändiga uppoffringar
äro förekomna. Hwad man för detta ändamäl
Uppoffrar, är ej förlust, utan besparing.
Men med tillämpning pä wärk Swerige frägar man
twifwelsutan: hwad kan wärt redan härdt betungade land
ytterligare utgöra, som leder till detta stora ändamäl?
Hwar finnes medel, när hela styrkan redan är uttömd?
Hwad kan man wänta af allmänna miljan, nar intrycket
af det misthandlade Landwärncts lidande ännu ej af tiden
»ch glömffan blifwit utplänade? Man torde, kan hända,
ut n fruktan för misttag kunna gifwa ett ti fredställands
sivar pä desta frägor, ett siva , som till äfwentyrs siger
förmåga att frän Medborgcrsmannens hjerta och begrepp
aflägsna skräckbilden af dest fallande kufwade Fosterland.
Om en försivckrs-pkan gifwes, -— grundad pä Folkbewäpning,
som medför en alldeles obetydlig kostnad, och
inga beswär i fredstid, — som, i stället för att betunga,
ger lättnad ät jordägaren i krigstid, som medför ingen
ends
Den 2 April. SI
enda af ben olyckliga Landtwärns-inrättningcns olägenhet
ter, som under detta ulcbliswande af bördor och beswär
v niro'den storsta enkelhet i delarna och det hela, dock
betryggar Fcsterlandct, ej allenast frän ett säkert fall, ntan
aswcn fri N den förstörande och uttömmande striden
för sjelfständig frihet: — om en sädan plan gifwes, s§
mäste den winna Medborgsmannens bifall: sä mäste den
wara si renlig med märt uarwarande förswagade och uttömda
riltständ.
Nar nian nu utgär frän de fasta och enkla grundsatscrne,
att hwar man ar pligtig till uppoffringar för det
hela : att näringarnes och framför allt jordbrukets beständ,
är källan alwen för den Stats förmåga, som ksiget fcrdrar;
att nar man uppkallar en Na.iöns styrka till för»
swm, bör dcrisrän uppmärksamt afssilljas all kostnad, all
möda och all olägenhet, hwilka ej oundgängeligt erfordraS,
hwilka ej leda rakt till ändayiälet; sä synes mig de enkla
och allmänna grunddragen till en folkbewäring i Swerige
böra blifwa följande:
1:0 Hwar man förklaras pligtig att förswara Fäderneslandet
personligen, med undantag af Hemmansägaren
och den af hans söner, han sjelf utser till sitt biträde hemma:
likaledes undantagas alla innehafware af Fabriker,
Handelsrörelse och Werkstäder med de personer till oundgängligt
arbets biträde, som de behöfwa: likaledes alla,
som förut äro i Statens tjenst.
2:0 Alla öfrige manspersoner, som äga physiff förmas
ga att försvara Fosterjorden, utgöra den folkmasta, hwarut!
de Stridsmän, som rfordras till Fäderneslandets försvar,
af Regerings-magten uttagas: denna masta fördelas
i klastcr, och den ordning faststalkes, hwareftcr testa
klastcr, den ena efter den antra, skola wid infallande krig,
uppkallas till rverksamhet, — Alla friwilliga utgä före de
öfrigt»
Den 2 April.
öfriga, hwarefter iagttages, att de yngre utgä först, de äldre
sedan: de ogifta först, de gifta sedan. De som emot
wärfnings-penningar wilja gä till de wärfwadeRegcmcnterria
eller till RegemeiftsrMusiken, och dertill behöfwas,
afräknas. För öfrigt tillätas inga undantag, ingen ätstillnad,
i anseende pä ständ eller börd, utan hwarje frist och
sund medlem af Staten delar samma styldigheter, samma
mödor med de öfriga till Fosterjordens sörswar. Alla tjcnstbara
personer, med utflutande endast af sjuka, och wan«
föra antagas och bewapnas, Pä längden göres ej afseende,
' /
Z:p Fördelningen i Classerne synes böra blifwa följande:
— r:sta Classen, alla frän och med 21 är, till och
med 25. — 2:dra Classen, alla frän och med 26 till och
med 30 är, — Zchje Classen, alla frän och med .zr är till
pch med Z§. —
450 När krig utbryter, ersättes alla vacancer ur denna
massa af MedborgKman : all lega till Soldater förswinner
dä, och derigenom förswinner äfwen det stora felet i
märt indelningswcrk, att hemmansägaren är stylvig att
staffa Soldat, och ingen är pligtig att blifwa det. Genom
denna inrättning har den jordägande allmogen i alla
tider blifwit ruinerad, och derig nom sjelfwa grundwalen,
till förmägan akt utföra ett krig, undcrgräfd,
5:0 När Krigshären bchöfwer förstärkning, ökas de
waniiga Compagnierne. med manskap ur deras hembygd.
Om en Socken, till exempel, har 10 peguliera Soldater,
ökas deras antal till r6, 20, go, och s§ widare efter beHofwet:
allt förblifwer under det gamla Compagnie-besä;et:
om deri en tillökning blir nödig , förstärkes det med
rn eller annan Subaltern - och Under-Officer.
6:0 Endast när fara för Fäderneslandet wisar sig, och
Mmänna wälfärden pakallar stridfärdiga Medborgares
« armar,
D.n 2 April.
23
armar, fler folkbewapningcn enligt följande allmänna föreskrift:
Konungen befaller Landshöfdingarne besörja utskrifningen.
Landshöfningarne utse, inom hwart prosteri,
en af hwarje Niksständ, der de finnas, hwilka under ordförande
af Landshöfdingen, och biträde af Regements-och
Compagnic-bcfalet i orten samt Kronofogden och Häradsflrifwarcn,
förrätta utskrifningen i det hela och desi fördelning
i elafier, wid hwilkct tillfälle en Regements-eller
BataillonsFältffär skall wara närwarandc. Der Landshöfdingen
ej kan wara tillstädes» förordnar han nägon i
sitt ställe, äfwenjein NcgementsChcfen kan i sitt ställe
förordna en RegementsOfficer- De uttaga ur classerne,
enligt dessas nummer, det antal Konungen anbefallt till
Armeens och Flottornes complettermg och tillökning.
Denna tillökning af Krigsfolk får likwäl ej uppgå till
kögre än 50,000,, och utsi ifwes öfwer hela Landet i hwarje
särskilt ort, efter en lika proportion till Folknummern
inom classernes älder. Genom densamma upphör äkwen
nu och för alltid all uppsättning afWargerings» och För^dllbblings-manffap
för Armeen och Flyttorne.
7:0 Om den militärifka undcrwieningen inflränkes
till det blott i frig nödwändiga, äro Z dygn till bfningstid
före uppbrottet, allthwad som bchöfwes: det nya mans
skåpet införlifwas med det gamla, 0 n underwisningen
fullföljas och fullbordas under marcben till frigstheat rnUnder
denna underwisningstid njuter manstapet fältafs
löning. Allt beror pst förkortade fö cflrifter, ända ner
till het blott nödwändiga. Glömmom aldrig att stora tacs
tifla rörelser äro okunnighetens, yförständeNs och fäfängans
misstag, pä wär krigsthcarer. Bctäl ts bildning och en i
högjta grad förenklad Compagnie-öfning, är hds oss det
hufwudsakliga - allt annat är en onyttig börda för Lan«
det
Zko
Gcwär och kläder anskaffas r fredstid och swärn
n
-
24
Den 2 April.
tungarn i Kronans sörräder för det tillökade manskapet,
till exempel för 5000 man hwarje är: detta blir för ett
helt Rike en nästan okänbar kostnad. Den utstrifna Medborgaren
blir derigenom genast lika wäll kladd, som den
gamla Soldaten; han njuter samma förplägning, och d-t
rysliga Laudtkyärnsreländet kan aldrig mera äga rum.
9:0 Sä snart fred är fluten, hcmförloswas allt det
Afskrifna manskapet, och aflewererar gewären, Men behäl!ler
sou gäsiva den mondering, det nyttjar. Konungen
torde i näder täckas förordna och befalla allt hwad denna
inrättning i öfrigt och i öfwercnsstämmelse med nu uppgifna
hufwudgrunder kan kräfwa.
Nu frägar jag hwarje man af klokhet och erfarenhetÄr
denna plan werkstallbar? Kan ät en Folkbcwäpning
S>fwas en större enkelhet och ett större eftertryck? Är kostnaden
betydlig i fred? Gifwes dä ett enda beswär, som
ätföljer denna plan? Njuter Hemmansägaren af densamnia
lättning eller kostnad under ett krig? Kan den nyst
utsrrifne hysa farhäga för sin nya bestämmelse, när han
frän första ögonblicket af sin werksamhet är lika lottad
med sine äldre kamrater?
Lch jag frägar Medborgaren, behöfwer han darra för
sitt Fäderneslands öde, när stridskrafter för desi sielfbesiänd
oupphörligt kunna utgä fran en outöslig källa?
Hwilken är den Magt, som »vägar fatta en plau till
anfall mot en Nation, som äger, med un.antag af England,
det fördelaktigaste läge i Europa; och hwars gränser,
nu utblottade pHförswar, erhälla af erfarne McdLorgsmäns
»vishet och omtanka beskydd af en odelad National-styrka?
Gifrvcs ett annat sätt att undwika nya
krigsbördvr i framtiden, än det, att hoS fienden motiverka
all hopp onr eröfring?
Och
Den 2 April.
KS
Och ännu den sista Hagan: Är det en -verkan afwishet
eller oförställd, att söka sördelarne af ett stadgadt regeringssätt,
af Medborgarens lagliga fredande för inhemsk
förtryck, af Statswerkets reglering, af National - upplysning
och Näringsförkvfran, utan att tillika med eftertryck
motwcrka den waldsmagt, för hmarS första försök till och
med spären af alla desta korrt njutna fördelar stols förswinna?
Om wi ej lemna Regeringen nödigt manskap att
emot fiendtligt anfall förswara Åtminstone alla -vigtig»
punkter af wär widsträckta grants; sä lärer ingen annan
d'fcnsions-plan ! farans stund blifwa möjlig, an den, att
draga wär till förswarct otillräckliga stående ArmSe till
de genom belägenheten mest fasta postioner midt i landet,
för att dcrifrän, wid tjenlig» tistfällcn och ärstider, framsmyga
och söka återtaga de utaf ost af nödtwang öfwergifna,
af fienden redan stöflade och förstörda kustorterna
och bland dem sjelswa Hufwudstadcn med Rikets Langve,
Förräder och Embetswerk.
Jag anhällcr wördsamt att detta anförande matte
med öfrige Nespeetive Ständcn blifwa communiceradt och
femte Kongl. Måill i dag uppläste nädiga Skrifwclse till
-vederbörligt Utstött remitteradt. Stockholm den ? April
rZio.
Herr llisrlllelm 0)'IIcn5c:däIä) Larl, uppläste till Pros
tocollct följande:
Wid en fräga hwars afgörande stall bestämma SwcLiges
framtid, befaller Fosterlandskänflan sitt fria och öppna
uttryckande; pä detta rum gertzon wältalighetenSrätt
om hon ej ersätter dest saknad
Urgamla
fördomar, rättigheter r ärhundraden njutne
och besästade hafwa under detta Riksmöte blifwit uppoffrade;
de siora magter, som maga Europas oden kunna
es
26
Ven 2 April.
ej annu döma, öm Fäderneslandets wäl, eller ognablickets
twäng warit driffjädrarnc. Desin magter afbida en utgång,
som stall stapa begäret och wisi^eten att undcrkufwa
ett förswarslöst land, eller nödwändighcten och interesict
att at ett fritt Folk med högaktningens hälsning
bjuda wanstap och förbund. Af Nationens Representanter
beror denna utgång. Fäderneslandet har lidit störa
och smältande förluster, men ännu äger det i sitt sköte
armar och järn — ännu kunna besia krafter, rätt anwända,
mot främmande mäld skydda Sweriges gränsor. Huru
uppfylla detta stora ändamål? Huru sätta en lika
kraftfull som högtidlig stämpel pä Swensta Folkets wilja
att förswara sitt sjelfbcständ, dä Rikets penninge-tillgängar
icke medgi wa ökandet af desi regulier» krigsmagt
och dennes instränkra antal icke mcdgifwcr landets skyddande?
Endast genom ett National-förswars beslutande,
endast genom ett pä grunderne af den för alla gemensamma
skyldigheten emot ett gemensamt Fosterland upprättad
National-Förswar, färdigt dä faran päkallar
lika warmt för känslan af den heliga pligt att förswara
fin Fädernejord, som säkert att under styggd af en b"
swurcn grundlag, aldrig till andra ändamäl nppfodras.
I detta upplysta Samfund more öfwerstödigt att uppräkna
alla de olyckor, som skulle blifwa följderne af ett
motsatt afgörande, följder af den derigen m hos främmande
magter uppkommande öiwertygelse, att nn icke äga
wilja, enhällighet och sjelfförsakelse, dä wi upmanas att
bewara wär frihet. Denna urgamla Stat nedsänkt till
wanäran af ett lyd-Rikc; desi yttre och inre förhällanden
af utländska magtspräk bestämde; frukterne af jordbrukarens
swett och möda, utpräsiade af sirmma hand, som
smidt desi bojor; landets kärnfulla ungdom twungen at^
under en främmande himmel för en främmande sak strids
-
Den 2 April.
27
-a och blöda. — Se der blott nägra matta drag af den
rysliga taflan. 3^tte det ewigt bli öfverflödigt att här
framställa det öde, som öfwcrgätt Pälen, det öde,som fö«
restär hwarje Stat, der den slocknande medborglighetens
sista gnista qwafwcs af parti-andan och Egoismen.
I de ärofulla märken, som pryda Vesta murar
i minnet af de uräldriga orsakerne till sin upprinnelse
och sin benämning, finner Rikets sörsta Ständ pligten
att wid detta för Swensta jordens beskydd och
Swensta namnets ära wigtiga, högst wigtiga tillfälle,
yrka den enda företrädesrätt det begär: art gifwa ett
ädelt och medborgerligt efterdöme. Följdt af wära MedStander
stola dest werkningar för wära samtida bereda
den enda möjligheten att ät de efterkommande
lemna arfwet af ett obefläckadt namn, af en osörstränkt
sjcfständighet och af en erkänsla lika »varaktig med dem
bäda. I följd af desta enkla sanningar, af medborgligheten
dicterade och hwilkas tillämpning i detta uplysta
patriotistt sinnade ständ icke kan blifwa rwekydig,
instämmer jag i det af en wärd Ledamot ViceAmiralen
Friherre Le6er8tröm pä sä liberala och »verkställbara
grunder gjorde anförande, och anhäller ödmjukast,
att delta mätte med de öfrige respective Ständen
kommuniceras.
Herr L^jlanscirolä tilläde mundteligen det h«n
förenade sig med Friherre Leci6r8tröm, och likasom
han önstadc nialets reniitterande samt att med de öfrige
Stände» fä communicera sitt dictamen.
Herr Gresivcn och Landt,narskalken gjorde derefter
proposition, att det mätte tillätas Friherre Lefliström,
t^uciojf, sa wäl som Herr 6zr1len8ckölcf,
Larl, att »ned de öfrige respective Ständen kommunicera
sina nvst upplästa diktamina.
Bifölls.
Herr
L8
Vcn 2 Zlprik.
Herr Ike IL Lianus, 6ec,7§, uppläste tik! Pros
tscollet följande: E.
Säkerligen lärer ingen sinnae^ibland ost som icke
med de warmaste känflor af wördnnd och tacksamhet
emoktagcr detta förnyade bewis ak Hans Kongl. Majus
outrrötteliga omwärdnad och Landsfaderliga omsorg för
Fäderneslandets närwarande och framtida bcständ, desi
lugri och sicfständiohet — hwilka höga och wärdig-»
föremål, efter min tanka, aldrig kunna winnås om
»cke med antagandet af National - bewäring. —-  Hmem skulle icke tro, att war första omtanka wart
första och ifrigastc bemödande bordt wara att söka medlen
till tvär säkerhet, organisationen kill wart förswar,—-  hwarfbrutan ftelfwa wära rådplägningar pä detta ställe
ej kunna wara fullkomligt tryggade, och kanske af
en främmande magt störes, hwilken en dag skulle föreskrifwa
ost de lagar, sam wi sjelfum i sä mänga secler
stiftat. Ett folk lifwadt af en sann F-ädcrneslandskänfla,
med fast hegar att wilja uppoffra allt för fin
frihet och sjelfständighet, sätlor sig alltid i kraftigaste
förswar just den stund det listigast önskar fred, ty Let
känner, att den swage äger inga anspräk, hwarföre ej
den mägtigare efter behag sätter gränts, men akt med
förenade krafter och kloka anstalter kan det trottsa den
förmätnes inkräktningslostnad. .  Jag känner ingen
högre pligt, än sörswarct af mitt Fädernesland » och
för hwarje redlig Swensk blir dcrla ett walspräk, sorn
med lif och blod sörsivaras det har warit wära
förfäders första ka.nsta
kätom ost följa deras war
dlga
efterdömen.
Samtiden skall njuta deraf lycka
och säkerhet, — esterwerldeu ska'l dä med tacksamhet
förwara wärt minne frän fvrgängligheten. — Intet
land snart sagt i Europa har warit blottstäldt för sä
hotande stvrtningar, som detta urgamla Nike. Päminnsm
osi att ännu en gäng kan desta olycksstormar
närmaö wära stränder — pämittnont ost, art wär fordna
-
Den L April.
29
na skyddsmur saknas
akt fordna wapenbröder, som
kämpat för wär fritzek, under del de warwik egen odödlighet,
ef mera sirida för osi — att wi Medes snart
fanna wara öswerra stade, — stela wi dä ef kaga sä
kloka anstalter, som befäster den Thron wi sjelfwe upp
rätthällit,
styddar den jord, som sekt osi födas
eller
stola wi är öder learna tvär cpistance
och finnes wäl
dcsia medel i nägot annat, än nationalbewäring? Dä
alla större Stater funnit, att endast deruti ligger möjligheten
till deras förswar och säkerhet, huru mycket mer
äi det ej en nödvändighet för de mindre, om desie annars
ej stola snarr sörswinna bland de sjelfständigo
och emottaga logar af en främmande Beherrskare. —.
Hwartill tjenar wäl den nysi stedde rewolutionen, der
Fäderneslandet pä branten as sitt fall, omgifwit af
fiender hart nära att inkräktas, räddss af medborgare,
svin eldade af sann Fäderneslandskänffa, wäger allt för
att rycka det ur djupet af olyckan. Hwartill tjenar
wäl upprättandet af wär nära störtade Thron och den
för framtiden befästad genom walet af en Thronföljare,
som redan lifwat Nationens hopp för kommande tider,
fästat desi uppriktiga tillgifwenhet och med elt ord
Riksens Ständers snart stutade ärs arbete, om allt
-etta ej kan tryggas af Inhemska förswarare, som med
wapen i hand kunna skydda wära w.dfträckta tzräut,
sor — om ej wid en fallen wapenbroders sida, err
annan framträder, eldad af samma patriotiska känsla;
och huru är detta möjligt med wär narwarande Ar,
mLe-styrka och organisation? Fåfängt stola wi kunna
räkna pä allierades biträde till wär räddning, dä w!
sakna National-anda innom osi sjclfwe och brist i an,
stalterne till wärk förswar, ty ingen Sear ar i nägon
flagg beräkning bland andra magter, som ej är sjelfständig,
ssm ej innom fig äger krafter till förswar i
miljan att förswara fig, och med främmande hjelpiroppar
innom märt egit land, stola wi snart känna
werk
-
30
Den 2 Aprik.
werkningar föga stiljaktige frän de af fiender. -— Mätte
desta sanna mätningar af Fäderneslandets belägenhet,
lifwa hrvarje Swenst Riddersman till minnet af
de Lyra pligter, det answar wi äro skyldige en Samtid
och en Efierwerld och med utrop af erkänflans bifall
gä wär älskade Konung till mötes, och i det wi
tryggar dest Thron, omfatta enda medlen till märt
Fäderneslands framtida och närwarande beständ, frihet
och sjelfständighet.
Herr Oe la (ZranAs tilläde mundteligen, att han
för öfrigt förenade sig till alla delar med Friherre Legerström.
Friherre 8tgel von fgollstein, Lorfits
viA. Lika sä säkert det är, att wi alla äro ense der?
utinnan att söka freda Fäderneslandet fran utländskt
wald, lika sä säkert är det, att wi äro af olika mening
om det rätta sättet att »verkställa sädant. Utaf
den nu upplästa Konungens nädiga strifwclse synes
dest milda och rättwisa önskan »vara, att tyngden af
Rikets förswar ej drabbar ensamt wista Closter af medborgare
i Riket, utan att alla mäga i proportion lika
deltaga deruti. Denna önskan är ock allmänhetens.
Jag har förur stere gänger yttrat min tanka wara, att
den som. hade nägoi att förlora borde bidraga att sörswara
det samma. Zag kan icke ändra denna öfwer,
tygelse Det nu föreilagne satt är icke annat än ben
förra conscriptisn med nägon förändring. Wi wete
hwad mistnöje detta projecket wäckte hos VondeStändet,
och hwilket steg detta Stand tog för att undgä
denna sak. Konungen lofwade pä BondeStändets underdäniga
önskan, att denna fräga skulle förfalla; huru
katt man dä föreställa sig, att de nu med nöje stola
lemna sitt bifall till en sädan proposition? Ändas
mälet kan lätteligen förfelas härigenom, men snarare
tror
Den 2 Aprtk.
tror iag det minnes, om en hmar i Riket, som ager
förmögenhet, i proportion af den samma bidrager tiss
anskaffande af krigsmän emot lega. Nationen har oNekeligen
rättighet att fordra, det deras representanter
tillse, wid en sädan ny inrättning, att alla njuta lika
rätt.
Herr Lilfversparre, Aron Isaac, hade anmodat
Grefwe klörner, Aciolpk (röran, att uppläsa
följande af honom författade Dictamen:
Det är en allmänt erkänd sanning och hwilken
äswen under denna Riksdag flere gänger blikwit yrkad,
att märt förswarswcrk i allmänhet och Indelningswerket
i synnerhet tarfwa mycken förbättring till förökande
af det förra och till ett billigare fördelande af
det sednare; men som en sädan förbättring icke utan
Riksens Ständers medwcrsan och samtycke kan bringas
till wcrkställighet och härtill fordras att hafwa alla
de upplösningar samlade, hwarsörutan allt bemödande
till detta ändamäl blifwer kbrgäswes, och hwilka
upplysningar för att i vefla wigtiga ärender fatt»
ett beslut, äro lika ounigä-gliac, som innom loppet af
den för Riksdagar bcsiämde tid af Z högst 4 mäira,
oer omöjlige att dä först samla; sä är wiflerligen nägon
förberedande anstalt i detta afseende utaf högsta
nödwanöighet. Härwid förekommer likwal den omständigheten
att grundlagens absoluta föreskrift, det ettan
Riksens Ständers medwerkan, hwarken förändring
eller tillökning i rolerigswerkct är tilläten, kunde med
skäl hos Regeringen uppwäcka betänkligheter äfwen att
företaga ofwannämde förutgäende ätgärder, säsom mbjligtwis
kunnande hos allmänheten uppwäcka misitankar
och farhägor för mätt och steg hwilka ej more med
Regeringsformen förenliga: mig tyckeS alltsä, att Riksens
Högloft. Ständer borde, innan de nu omsider ät,
ffiljas, beresa en utwäg till »frvannände ändamälS
»in»
32
Den 2 Aprik.
tvinnande, hwilket bäst torde kunna ste, om Ständer»
ne formeligen authoriserade Kongl. Mant att i förrberörde
afsigt uti allmänna sammankomster sädane som
wid KnekteContractcns sörsta upprättande höllos, later
genom LandshöfLingarnes rädpläga med Rust-och Norehällare
om det basta sätt till nödige förbättringar i
besia delar; hwarcster ämnet i hela desi widd kunde af
Riksens Ständer med riktig kännedom wid nästa Riksdag
företagas och granskas. Endast Ständers sanction kan
giswa sadane kswerläganingar och förslag kraft af Lag:
följaktcligcn kunna de förbättringar som projecteras icke
heller förut bringas i werkställighet; men enär jämte nysi*
nämnde ändamäl, Rikets förswarswerk i allmänhet äfwcn
för det närwarande fordrar Ständernas sörgfälliga omtanka,
och ett krigs-eller frcds-tillständ i synnerhet ut: Europas
nuwarande belägenhet knappast beror af någon
magts serskildta wilja, torde med billigt afseende ä de sorgliga
minnen, som wäckt allmänhetens »wilja mot allt som
pä närmare eller fjärmare häll presenterar sig i skepnad
af Landtwärns-inrättning, afsigten åtminstone prowisorist
och som ett säkerhetsmätt till nästa Riksdag kunna winnås,
om det äfwcn i underdänighet uppdrogs at Kongl.
Maj:t,att wid tillfälle af förrberörde sammankomster med
Rust - och Rvtchällare affluta och blott prowisionclr till nästa
Riksdag, genast wcrkställa en sadan arrangement, hwarigcnom
de förbindas att hafwa i bcrcdstap rescrwckarlar,
som wid infallande krig strart wore att tillgä, likwäk
med uttrpckeligt förbch'll att utom deras anskaffande,
Rotarne med ingen widare kostnad derföre af hwad
namn som hälst skulle belastas och äfwen emot det
bestämda wilkor, att ! händelse af krig Rotarne i intet
fall skulle, derest ordinarie och rcserwekarlar i fällt
omkomma, wara skyldige till nägon widare recrukc,
ring, intill desi Riksens Ständer, som wid ett infallande
Den 2 April.
33
krig nödwändigt mäst samlas, sig utlåtit huru med recrutering
under krig derefter lomme att förhällas; och hwilkct
uttätande man med moralist wisihet kan förutsäga Klefwc
grundadt pä cn jämnare fördelning af deltagandet i
krigsbördan
I
sammanhang med detta ämne och till befordran
deraf, att Riksens Ständer nästa Riksdag mätte sä mycket
mer obehindradt kunna med ett utwidgadt förswarswerk
förbinda cn förbättrad, till de stattskpldiges lättnad
genom en jämnare fördelning, inrättad bewäring: stulle
det afwcn ankomma pä Kongl. Maj:L att genom sädane
sammankomster, som oftvannämdt är, med Jordägare och
Egendoms Innehafware pä Land och i Stad, som nu icke
deltaga uti rotering, läta rädpläga om det sätt som lämpeligast
kunde förcsläs Riksens Stander till detta anda,
mäls winnande; hwarwid likaledes borde iakttagas att riton:
hwad enstilde hwar för sig blott personligen stulle
wilja tillstjuta och hwarförc äfivensom för andra allmänna
medel borde redowisas, nägon werkställighct söm skulle
onerera sjelfwa jorden, icke förr, än efter Ständers
beslut fick äga rum widare än pä samma sätt, som här
nyst frammanföre är föreslagit i afseende pä reserwe-karlars
hällande i beredskap utan nägon ytterligare dermed
förknippad kostnad.
Pä delta sätt tror jag, att twännc goda ändamäl stulkunna
winnås; dek ena en möjlig utwag till tillgäng pä
folk i händelse af fredsbrott innan Ständers nästa sammankomst;
det andra, att RikfttiS Stander blefwe iständ»
satte att med werkstg kännedom taga detta grannlaga ärende
under öfwcrläggning. Ingen grundad farhäga för
mistbruk kan härwid äga rum, dä sammankomsterne hällas
offenteligen , icke under Militaire - Styrelsens , utan
under wanliga Landtregeringens öfwcrinseende, och dä
rs»
ZiLS. sch AS. prst. 6:te Bans, s-Lra AfS. P7:s
34
Den 2 April.
resultatet af hwad wid sammanfomsterne förefaller genast
befordras till trycket. ,
Riksens Ständer stiljas nu ät och kunna, som ostvannamdt
ar, icke förutse de särstildta förhållanden, hwaruk;
Landet r afseende pä utrikes makter efter tiders och omständigheters
föränderliga bestaffenhet kan komma att sig
befinna och hwarwid Fäderneslandets fördelar, sjclfbeständ,
ja titt och med existance möjligtwis kan bero af ögonblicket
och den större eller mindre förswarskraft samt
energitz det ar i ständ alt ådagalägga. Med en Lagbunden
frihets-beständ, med Swensk manna-rätt följer oskiljaktigt
skyldigheten till dest förswar och ät Nidderstapet och
Adeln samt BondeStändet ar uti deras priwilegier den
ärofulla pligten till personligt förswar af Fäderneslandets
sjelfständighet, dem särskildt ovilkorligen uppdragen, i hwilken
förbindelses uppfyllande destutom alla Ständ i Samhället
säkerligen tassa med hwarannan,; Den trotsigaste
fiende finna stall betänkligt att angripa ett Land der han wet
hwar man wara beredd till det sammas förswar och en^'
öfwerhängande fara kan oftast aswarjas, de största fördelar
winnås, dä hjelpcmcdlet är förbercdt och werkställig,
heten snar. Jag föreser således med fullkomlig wisthet
att Riksens Ständer ej wilja lämna Regeringen i den bekymmersamma
ställning att se sig utur tillstånd att kunna
bewaka samt befordra Rikets säkerhet och fördel i brist
utaf sädane anstalter, som behöfwas för att hos Bundsfönvanter
ej mindre än hos fienden underhalla det intryck
af åkning, som hela Europa egnat ät Swensta namnet.
-ögonblicket ar wid dylika tillfällen oftast dyrbart,
och äfwen den korta tih, som mäste fkrbigä, innan Konungen
kunde erhälla Riksens Ständers råd och hjelp, kunde
medföra oersätteliga förluster för Riket: jamwäl hwad
jag ofwanföre rvägat tillstyrka om reserwkarlars antagan^
ds till Armsens förstärkning wid förefallande behof; kun
-
^ de
Den 2 Apt-il.
de ttivjligtwis, innan det kunne werkställaS förorsaka ^örre
tids utdrägt, än omsiändighetcrnc uran Rikets ffad^
medgäfwe. Tilt förekommande häraf tror jag fördenskull
att Riksens Ständer, i betraktande afwär werldsdels ntiwarande
besynnerliga politiska stallning, med fullt biber
hällande af deras fri - och rättigheter kunde förklara Konungen
berättigad att, om, innan Sländernes nästa sammankomst,
dä >de fä tillfälle att om nödiga förbättringar
i förswarswerket- i l wad nu icke mevhinnes, widare besluta,
den olyckan skulle inträffa, att Riket befunne ffg
inwcckladt uti krig, widtaga kill erforderligt motwärNS
anstaffande de Medel, som utan inträng i Riksens Stänchers
beffattningsräkt, ögonblicket oumgängcligen kan kräfwa,
intill dest Riksens Stander hinna sammankallas t-ill
ytterligare widtagande af de Utwägar till Rikets hjelp,
som dess behof och förstvar tarfwa. Just denna omständigheten
att behofwen wid dylika händelser alltid skola göra
Stänhers sammankallande ouydwiftligt, är, den personliga
tillgiswenhetcn och förtroendet för Negenten oberäknade,
en säker borgen det genom ?n sadan ät Kormngamagten
för ofwannämde olyckliga tillfälle, wid ett päksmMit
krig, lämnad rättighet, ingenting är att befara för
folkets frihet och regeringssättets bestånd, som, medelst eN
möjlighet för Regeringen att widtaga kraftiga och skyndsamma
anstalter, ager sitt säkraste ofta enda förswar e»
mot fiendens förtryck.
Jag underställer dessa mina tankar Högloft. Ridderskåpets
och Adelns ompröfwande och anhaller, att detta
yttrande mä remitteras till det Utskott, som af de respective
StäNden anbefalleS att med utlätande öfwer förewarande
amne inkomma.
Friherre kuökeek, Llsxsnäsr, yttrade till Protdcostet
fölander Dä Rikets förswar är en lika ffk ffpldig, som o
w!s
-
26
Ven 2 April,
wilkorlig pligt hoä Swensta Folket! allmänhet; hwars uppfyllande
äliggcr hwarje Medborgs-klast, der hwarkcn älher
eller Ständ mcdgifwer undantag, och älla rättigheter
och styldigheter harwid aro att lika anse, sä tror jag afrvcn
att med sadan Fäderneslands-känfla mätte Swensta
Folket nu fordra af best Representanter att de ivid detta
Riksmöte böra tillbjuda och försäkra wär äkstade och wördade
Konung om Swensta Nationens beredwillighet att
uti.farans stund, dä Riket hotas af en mägtjg fiende, understödja
Konungen och förswara Fosterjorden, hwarföre
jag med instämmande uti Amiralen Friherre Osterströmgjorda
anförande, anhäller, att detta Kongl. Majtts Nädiga-Swar
och framställning mätte till Beswärs- ochOcconomie-Utstottet
blifwa pcmitteradt, dä Utstottet torde äkaggas
att med förstag om sättet huru denna förswars
skyldigheten bör lämpeligast reparteras styndsammeligcn
inkomma.
Herr Dsbm, kefir. I anledning af den lyckliga afsägelsen
af Hans Excellence Herr Grefwe kuutk, behöf,
iver jag ej uppläsa hwad jag i afseende uppä hans motion
hade författat. Men dä en del deraf har sammanhang
med förcwarande ärende, anhäller jag att fä det
samma till Protokollet anföra för att sedan gemensamt
med öfriga yttranden remitteras. Herr Dbsm uppläste
derefter följande:
Ett Rikes rätta förswar bör ingalunda blifwa particlt.
Den rätta styrkan, som kan werka, dä behofwct
är ytterst, bör wara samfällt, och enstilta pätag äro som
detacherade anföll misiräkning och förlust. Likasom Bcwillningen
är. allmän till Rikets understöd, sä bör förswaret
wara samfällt till FiendenS motwärn.
Wär förledna krigs-utrustning war ingalunda mot
landets wilja ekler sakens natur, i anseende till uppsättning
af wargering sch Landtwärn. Mas
-
Den 2 April.
27
wargering som är sednast grundad isrätt 1/41, war
alldeles i esprit af wärk uräldriga sätt att recrutera; dä
efter behof flere eller färre hemman hopsattcs om en Soldat,
men de roteringsflyldige utgjorde ändock endast krigsmakten.
LandtrvLrnet war efter nu warande fransta methoe
den som uti allt bör efterföljas, dä w! känna att detta
originerar sig ifrän dest store Regent.
Som Jordägare och Medwerkare ivid bade Wargering
och Landtwärnets uppsättande i Wästergöthlard kan jag
sanfärdeligcn intyga, att detta i sin början aldrig uppwäckte
hwarken misinöje eller mvtständ — förr än man
fann dessa corpsernes otillbörliga återvändande — utan
föda utan kläder utan skötsel eller wärd.
Landets rätta förswar borde bero eller bestå u i kärnArmLer
midt uti Landet — i Gotha Rike, tvid Stockholm
och Gefle, dä derifrån kunde detacheras efter behof.
En sadan Arm^c anförd af tvär nädiga Kronprins
och de Herrar Generaler och Militairer hwilka nu under
kriget i synnerhet utmärkt sig. Detta fvrswaret häller jag
före är det enda at,t pätänka, och borde nu ivid Riksdagens
flut wär Nädiga Konung i underdånighet recomnicnderas.
Herr d>vlll-n3tolye, /cnller5, utbad sig att till Proto«
collet fä anföra följande: — Jag war sinnad att i dag
yttra mina tankar om den af Hans Excellcnce Grefwe
Duutll i Lördags wackte fräga om Säteriernas skyldighet,
att dä Riket af fienden angripes upvsatta en karl för
hwarje mantal; men dä nu Herr Grefwe kvubt sjelf begärt
och Niddcrflapet och Adeln tillätit, att denria hara"
proposition skulle nu företagas till discusion samt nngra
af Ridderffapct och Adeln wolat gifwa ät Kongl. Majllv
- rm
ZS Den 3 April.
,iu upplästa Rädiga SwarangäendeWargeringarnesupphörande,
den tournure, som flulle Konungen aflat en
National - armering, nödgas jag gifwa wid handen» att
jag pä intet wis kan af detta Konunge>-s swar hämta'
annan mening, än att han welat erhindra SkiksStänLen
att arrangera sä, att wid ctt infallande krig ätminstone
sä mycket manskap som Wargcringen utgjorde^kunde wara
att tillgä. Zag sär ock aran påminna Ridderflapet
och Adeln, att dä Konungen icke gjort nägon directe proposition
om Nativnal-armcring eller rattare benämdt cvnscrihering;
sä hade 3>idde, flapet och Adeln icke bordt upptaga
nägo» sädan proposition, emedan det strider emot
ett redan fattadt beslut. Men dä flere dictamina hunnit
redan författas och äfwen nu blifwit här upplästa, nöd-!
gas jag äfwen uti detta fall yttra mina tankar,
Dä alla som äro komne till wist alder och tankcför
pläga
mäste bäde önsta, ja till och med pretenderar att utaf
en wälhestäld regering njuta all upptänkelig säkerhet till
lif och egendom; är ock en följd att en fiendes inträng
uti Landet och deras stöfling säkerligen af alla Vältän
kande
anses högst nödigt förekomma; och att till befordran
deraf ingen will sig det undandraga, dä wcrkliga
nöden det fordrar. Det ankommer dä först, att bcdömrna
om wargeringens bibchällande är dertill titträckeligt,
eller om ctt större antal af karlar fordras; allenast att
denna tunga drabbar nägot en och hwar och icke wista
fylk-clastcr, eller än mindre individuel-.
Jag har wäl flere gänger under denna Riksdag
hört yrkas med all möjlig ifwer om nödwandighetcn af
en conscriberad Anrste och detta af mättgen, som hwarkcn
med sin person, än mindre med uppoffring af Söner
och kan handa ingen fyrks bispringning dertill kan bidraga.
Wen Huru ojämnt och högst orättwist more icke
det,
Den 2 Apriil.
39
det, om twänne lika förmögne medborgare hwilka den
ena hade en eller flere Söner, men den andra inga, den
förre skulle dä owedersägeligen tillsläppa desi Söner
blott för att de wörö inom en wisi alder, men den andra
äter till egit och Rikets förswar skulle wid ett sä
olyckligt och oförmodadt tillfälle som förut är suppones
rädt, icke göra eller gifwa något att hamma den öfwer
hufwudet hängande faran.
Första ttkningcn häraf är ,'u nästan ett pätageligt
mäld, Åtminstone hedömmes detta sä af de flästa ömsinrmde
Föräld-ar; isynnerhet om härtill beräknas, att de
genom en dyrbar uppfostran sökt bereda sine Söner till
andre för Riket och medborgare lika gagneliga yrken,
som dct militaira Srändet för hwilket sednare ock Sönerne
kjelfwe frän barnna-ären icke haft nägon häg. Förutan
allt detta bör ock ccnsidereras, att om besia Föräldrars
Söner skulle nödgas eller twingas att som man säger,
bära gewäret uti wisia är, manne hwad uti education är
päkosiadt, ssäligcn ej kan anses förloradt och desie Föraldrar
derjemte sinna sig skyldige att med sin förmögenhet
bistä sina i fälttaget warande Söner, dä äter den förutnamde
andra medborgaren hwarken kanner den hjertfrätande
oron att se sina Söner twingaS till ett dem motbjudande
yrke, ej eller hade de nysinämde förluster och
dcpenser.
Om noden fordrar en sä ansenlig förstärkning, som
jag tycker mig här genom utskrifning wilja fordras, ,'L
är det m>n tanka, att hwar och en mansperson inom
wisi älder bör wara skyldig pä ett eller annat sätt försämra
Riket; och bör detta ffe antingen med egen person
eller med tillsläppande af sin förmögenhet; men innan
ens nägon uppsättning af folk patänles eller fler» Lr
4s
Den 2 Apkii.
högst nödigt, att Riket har fulla förråder äf alla stag,
sä att wära och Rikets försvarare aldrig som hitintills
stedt, sakna det nöbwändigaste af lifwcts behofwer, neni"
ligen kläder, föda och all möjlig omwärdnad och skötsel'
Dä nar detta ar fullständigt arrangeradt, bör, som jag
förut hast äran nämna, mankönet, som är innom wist
alder bidraga wcrksammast lill Rikets och medborgares
förswar; och kan dä genom warfning och friwillige nödigt
antal karlar anskaffas och härtill bör da den med mycken
rllcr ringa förmögenhet bidraga pä enahanda satt, som
den kommande B.willnings-Förordningen utstakar, som
ock denna gard utgöras af bäda könen. Men den som
icke will eller kan pä detta satt till fvrutnämde ändamål
Med sin förmögenhet bidraga, bör dä med sin person fullgöra
sin pligt emot Riket och medborgare samt dä bekomma
tillika en skälig wärfnings-penning. Härigenom
tron jag att lika skyldigheter uppfyllas och tyngderna
drabba alla och ej wista personer. Torde ock hända, att
«ll oroterad jord af hwad beskaffenhet som halst wid förutnämnde
olyckliga tillfälle borde aläggas någon billig rotering.
Men för att ej sakna arbetare till jordbruket och
andre lika nödwändiga handtcringar säsom ock att fä mer
tillgäng till Rikets förswarare ivore ock gansta nödigtatt
inga lättingar af mankönet under hwad rubrique som
hälst fär skyddas, och till en början bör endast wista EmLctsmän
af högre grader tillätas att fä hafwa mer an
högst twänne drängar; dock dem undantagne som äro uti
fält, som dä wore i behof af en eller flere drängar, jemma!
ock borde inga Bodswcnncr, Härfriseurer, med flere
lika onyttiga personer icke fä mantalstrifwas och för»
fwaras.
Högl- Ridderskap och Adel'. Jag bade erkänner sjclfwilligt
och wägar anmana en och hwar att upptäcka, om,
under
Den 2 April.
41
under alla rädplägningar wid förra och donna Riksdag ,
jag talat uti ärender 'som involverat nägot eget interesie;
men jag ar får och har nu uppriktigt sagt min
ställning och mina tankar: jag är vfwcrtygad, att en och
hwar, som är Far, ej orätt bedömer och än mindre med
ogenhet anser mina yttranden.
Grefwe lllövenlflillm, 2ril, yttrade sig: Dä Kongl.
'Wajlls Nödiga nysi upplästa swar uppä Riksens Ständers
underdäniga ffrifwelse i fragan om wargeringcn redar,
föranlätit flere warda Ledamöters dels striftcliga
dels mundteliga anföranden^ som wunnit ett allmänt
bifall, ar wisierligen för mig föga att tillägga uti sjelfwa
huswudämnct. s-ag wägar cnd-ast utbedja mig Höglofl.
Niddcrstapctö och Adelns benägna uppmärksamhet för
nägra anmärkningar i anledning af vägra salda yttranden,
hwilka jag önffade matte jemte Konungens
Nödiga Proposition och dfrige upplasta Dictamina fä åtfölja
den rcmisi Ståndet förmodligen beflutar till behörigt
Ntskott.
En ward Ledamot Herr Friherre 8t->el har trott sig
böra uppsöka skyldigheten af Fäderneslandets förswar uti
den osäkra och föränderliga lyckan att aga mer eller mindre
förmögenhet. — En prineipc, som skulle wisierligen
frikalla mängden frän allt deltagande uti denna wigtiga
pligt, för att ensam afsätta densamma uppä den förrnögnes
skuldror. Att undersöka wärdet af Herr Baron
Ltsist, hemstälda grunder skulle mahända föra osi för
längt ifrån mälet — men hwad mig beträffar får jag
förklara, «tt jag fullkomligen anser pligten af Fäderneslandets
förswar härflyta fran egenskapen att wara en
Samhalls-mcdoorgarc, och oberoende af den grad af förrnögtnhct
eller rikedom lyckan kunnat länma at rndividuen.
Desi
-
42
Den 2 Sprik.
Desiutom tror jag, att denna af Herr Baron 5tsLI projekterade
grund hästar för ett uti utförandet äfwentyrligare
fel, det nemligen att blottställa sjelfrva den Rike att ej för
dest penningar finna den, som atogo sig uppfyllandet af
desi Zligganden. Swensta Folket äger mindre känsla för
Penningar än för ära och pligt. — Det är ef nog att
älägga den Rike anskaffandet af stridsmän, när ingen
älägges att för den rikes penningar ikläda sig denna egenskap.
— Ett sädant förhällande wore att pä allt för osäkra
grunder bygga det wigtjgaste af alla beslut, som forewarit
Riksens Ständers pröfning — och jag tror ej att
detta förhällande pä nägot sätt skulle wara enligt med
dct föremäl Herr Friherre Lrsol afwensom wi alla äsyfta
— nemligen Fäderneslandets försmår.
Swärighcten af indelta Armäens eomvlettcrande äfwcnsom
den ännu större af Warfwade Armens bcwisar
huru litet man uti dylika fall kunde förlita sig pä penningens
wid andra tillfallen sä oswikcliga warde — isynnerhet
nar frägan är om ett sä stort antal stridsmän»
som det i fräga warande.
Jag fär sälcdes förklara, att jag till alla delar in,
stämmer med de af Herr Friherre kuäölk Lehrström
framställde grunder. — Skulle likwäl Högl- Ridderffapct
och Adeln upplyst finna, att orden Lonscriblion eller
National-Arinermg hwilka redan gjort ett sä obehagligt
intryck pä wisia Clasier medborgare, möjligtwis nu borde
undwikas, sä kunde hufwud-ändamälet lika wäl winnås,
om, med bibehållande af Friherre Eelleiströms uppgifna
grunder, hwarje Län, Stad, Härad eller Socken i mohn
af desi folk-nummer älades att wid inträffande krig utöfwer
den wanliga roteringen anffaffa ett emot behofwet
lsmpadt antal Soldater, tjcnligl kjädde, hwilket äfwcn
'som
-
Den 2 April.
4Z
sou, ben öfrige krigsmagten wid inträffad afgänga borde
complctteras och ersättas.
Grefwe ve la varllie, ^acvd: Knappast hade jag förniodat
akt sedan Riksens församlade Ständer i iner, an
ii mannder haft sig uppdragit en mängd angelägna mäl,
ännu ett af den största wigt skulle äterstä, skulle komma
till företagande och afgörande nästan i ögonblicket, dä
Ständcrne stola ätstiljas.
Det är ej en enskild mans gagn eller förlust, som
är i fraga, det är det allmännas wäl, det är Fosterlandets
beständ, det är bibchällandet af »rar sjelfständig,
het, som stals afgöras, och jag skulle anse mig straffbar,
om jag ett ögonblick kunde twcka om Ridderstapcts och
Adelns tänkesätt wid ett sädant tillfälle. Hwcm är wäl
dcn Riddersman, som i Rikets wada wid uppmanandet
as sin Konung, ett ögonblick skulle wägra att strida för
sikt Fosterland, förswara dest gränser och äterhälla en trottsande
fiendes försök mot wär frihet? Ldppnoni Fosterlandets
häfder, igenomögnom tidcböckerne, kunna de framwisa ett
enda tillfälle, dä Regentens eller Rikets wäda päkallatSwenstc
Ädsingars wärn mot inkräktande-fiender eller hotande
wäldswerkare och det ej otwungit lernnädcs? Nej det giswcs
ej en Ädling, som twekar, dä Konung och Fosterlands
wäl gemensamt bjuda honom taga wapen, kalla honom
att förswara bada. Hwarcnda (jag är derom försäkrad)
äger dcn fasta kswcrtpgelse, att Fosterlandets förswar är
hwarje Swensk mans första pligt, att Fosterlandet hotadt,
äger rätt att kräfwa hwarje medborgares arm; de
känna lifligt dcn sanning, att det är bättre dö som fri
Swensk, än lefwa staf under hwilken främmande magt
som hälst, och att Ridderstapet och Adeln med ökade förbindelser
är pligtig föregå fine med-undersatare med efterdomen
af en ökad häg af ett ökadt nit.
Kongl.
44 , D-lr 2 Äpeik.
Kongs. Mai:? har i Sitt lämnade bifall kill Riksens
Ständers pä rätt och billighet stadgade beslut, rörande
WargeringcnS upphörande, gistvik dem ett synbart wedermälc
af Sin rättwisa, sina ömma tänkesätt och Sitt
hjtrta för Swensta folket. Dä Kongl. Majit derjemte
öfwcrlamnat täll Ständerna att sjeifwe inkomma med förstag,
att uppge utwggar Ull WrnMns förökande, dä framdeles
Rikets försmår der kan fordra, har Kongl. Mafit
wisat Ständtrna ett förtroende, sam kraswer af ost ett
swar enligt med Konungens höga önskan och lämpadt efter
svära tillgängar. Men jag anser ej möjligt att nu
här irnrom Ständen bereda ntwägarne dertill. Zag tror,
att Regerings-Formcn föreffrifwer och sjelfwa naturen af
sarén fordrar en remist till ett Utskott. Jag har afwcn
hört detta af flere marda Ledamöter prkaS men med olika
meningar till hwilket; Constitutions, Oeeonomie - och
Stats - Utstottcn äro ömsom nämde. Dä Kongl. Maj:t
rättwist ansett det wara StändcrZ rätt att i detta mål
förestå och besluta, synes mig ej, att det pä nägot sätt
kan tillhöra dek förstnämde Utskottet. Att ater remittera
det ensamt till Leconomie- och Beswärs-Utstottet anser
slag sä till wida origtigt, att dä alla mäl som tillhöra
detta Utskott äro endast understallniNgs-mäl, wore det
närwarande ej af en sadan natur; jag häller Medes före,
att detta mäl tillhör Stats - och .Oeconomic-Ukskottens
gemensamma handläggning, och önskar, att sä snart sse
kan, det mätte remitteras.
Jag instämmer fullkomligen i hwad en wärd Ledamot
Herr Friherre beckerström här yttrat om Sweriges lyckliga
läge, som han ansett i afseennde pä anfall, nast England,
wara ett af de förmon lig aste, men jag tror ej att hwarken
denna locala fördel, den Armöe wl hafwa eller cck
fördubbling deraf rvorc tillräcklig: Mot fiender, till styrka
-
T)LN 2 April.
4Z
ka vch mita! osi Lfwerlägsne fordras ett förswar, som ej
winnes af ett bestämdt antal Lroupper, men med säkerhet
ernäs r känslan af Fosterlandets kraf, i den opinion
man äger om Åliggande pligtcr, med den man inger fienden
om en oryggelig föresatts att till sista man förswara
fin sjelfständighet, att ingen uppoffring är för stor till
sadant ändamål, och att en Nation, der enighet vch samdrägt
räder, der hivar man strider för ett g mensamt wäl,
der första känslan ägnas friheten och hela Nationalstyrkan,
Len förswarande kan ej underkufwas af öfwermagtcn, och
hämnas grymt försöken emot desi sjelfbesiänd. Mä Swerige
an en gäng wisa hwad det warit, hjeltars fosterjord,
och denna chfwertygelse, genom tankar och gerningar, gjfwen
wära fiender, stall antingen tillbakahälla deras anslag
eller med segren kröna wära wapen, om försök göres
mot Swcriges ära, mot Sweriges sjelfständighet.
Dä nu ej fräga kan wara om annat, än att finna
medlet, som leder till detta stora ändamäl, akt utse sättet,
som med största rättwisa förena det wisiaste resultat, fär
jag, i anledning af hwad jag förut yrkat, ödmjukast anhälla,
att detta mäl, tillika med de flere till ämnet i dag
här gjorde yttranden, genast matte till Stats - och Oeronomie-Utstottcn
blifwa remitterade , de andra Standen
underrättas om wart beslut, och Utskotten anmodas att
med all den skyndsamhet, som kan förenas med ämnets
wigt, säkra upplysningars winnande, och uppgörandet af
ett moget förslag , det behandla, samt till Ständernas
sluteliga ompröfrvandc och stadgande Återlemna.
Friherre LIsss. Under en l-fnad,
merendels agnad ät fredlina yrken, och snart wid en
alder, da man ätstar att stisias ifrän allmänna och
bullersamma ärcndcr, torde jag kanske ej tala i detta
ämne. Men bet är känslan af min medborgerliga wärdighet,
af aktning för Riksens Ständer och för det
Ständ, hwaraf jag har den äran att wara en medlem,
af
46
Den 2 April.
of innerlig kärlek för ett Fosterland, hwars möjliga faror
bör wäcka allas nit och omtanka, som förmär mig att förena
min röst med deras, hwilka pttrat sin fukomliga bcrcdwillighct
och sin fasta föresatts, att till landels förswar
maga alla uppoffringar. Jag kan ej föreställa mig ett
skönare och wärdigare sint pä detta af Sweriges frälsning
ntmärkta Riksmöte, än att wid äsynen af en möjlig
framtida wada, Riksens Stander gemensamt inför Konungen
tillkannagifwa, att de stola tweka och dö till förswarct
af Sweriges sjelfbestånd, att de med en sädan försäkran
beswara Konungens Nädiga omwärdttad och lemtur
detaillerna att i wänlig ordning utredas och fö^esiäs.
Till detta Friherre riominss yttrande hördes kring
hela rummet ert högljudt bifall.
Friherre Legerström, I-cnd. Mänga hafwa redan sä
grundligt och sä wäl talatst detta ämne att saken ej widare
behöfwer mitt förord. Det ar endast i anledning af
nägra ord i Herr Koi-lenstvlpes yttrande, jag anhäller att
nägot fä tillägga, emedan eljest hos en och annan, någon
twekan torde kunna uppsta, huruwida detta ämneafRidderstapek
och Adeln kan upptagas. I början af Riksdagen
beflöts, akt ingen ventilation deröfwer skulle aga rum,
förr än Konungen till en sädan gäfwe anledning. Det
skedde genom Konungens proposition om en allmän NarionalArmering,
nägot widare beslut är icke fattadt, utan ventilation
deröfwer är allenast tills widare förklarad hanlande.
Nu har Konungen af Riksens Ständer begärt ett
frostag huru de wilja förswara Landet, och Lenna begäran
är en tillräcklig autorisation för Riksens Ständer att till
Konungen afgifwa hrvad förslag de till ändamälet kunna
finna tjenligast. Sluteligen förenar jag mig till alla delar
med Friherre. Kallvik L-ll-r^röm och Friherre ?Iemir>s.
M-,
Den 2 Aprtt.
47
Anmälte? och infördes en Deputation ifräv det hederwärda
BondcStändet, anförd afNiksdagsmannen ifrän
Upland, ^n6ei-s Is»!ison ökert, hwilken meddelade Ständets
föreställning till fina MedStänder, rörande en yrkad
jemkning i Clartä Sigillatä Författningen, sä wal som
WondeStändets beflut, rörande den Allmänna Wewillnins
gen, samt att till Nämnden? afgörande remittera frägan
om medel till Saltkällor? upptagande
Deputatisnen
afträdde, efter manligheten utbeledsagad.
Friherre 8trsl von kgollstein.- En wärd Ledamot Herr
Grefwe levenheim har ansett mitt yttrande i denna sak
säfom stridande emot den skyldighet, som äliggcr en i war
att bära wapen för Fäderneslandet, dels ock outförbart i
werksiälligheten. Det fordras wäl icke mycket bewis dertill
, att det egentligen är den, som äger förmögenhet i
ett land, som är pligtig till besörjandet af landets förswar.
Att det är den största orättvisa, att den som har Söner
skall fe dem uttagas att förswara landet och de rikes egendvrnar,
oä mänga af defia rika icke gifwa ett öre härtill,
har Herr dlorllenrtolpe före mig tydeligen wisat. Det
inkast, att om ingen blir älagd till krigstjenst, den för.
mögne med alla fina penningar skulle kunna ändock wara
ur ständ att anskaffa Soldater, emedan Swenska folket
icke för penningar läter förmå sig dertill, att det blott är
den höga kansta af ära att fä strida för Fäderneslandet,
som kan förmä dertill, tror jag icke wara Herr Greswens
alfwar. Jag tager mig deraf anledning göra Grefwe» en
fraga: Herr Grcfwcn har sjelf haft ett wärfwadt Compagnie,
Grefwe» har af Kronan emottagit penningar att
wärfwa Soldater till detta Compagnie, huru mänga mail
har wäl Herr Grefwe» sätt utan penningar, och som endast
-
48
Den 2 April.
Last af denna höga kansta af ara akt strida för Fäderneslandet
lätit engagera sig? I sädant fall, hwarpä Lag liktväl
twiflar, mätte Herr Grefwcn samlat en artig förmögenhet
under sin tjenstetid. Mitt förra yttrande kan jag
derföre icke frängä, att det ar de, som besitta landets fa,
stigbler och landets statler, som böra emot lega anskaffa
Sen för Rikets förslår nödwänkiga tillökning i krigsmagt,
men skulle emot förmodan nägonsin den händelse inträffa,
att manskap ej genom friwillig öfwerenskommelse kunde
anskaffas, dä skulle utan kanhända stor orättwisa emot en
fixerad lega af 50 ä 60 Rd. sädane personer älaggas
klgstjenst, hwarpä Staten har en närmare pretention,
nemligen sädane, som pä barnhusen blifwit uppfostrade»
eller barn af inhyses hjon, backsiugu-folk och smärre torpare,
hwilka icke egentligen äro att anse såsom närande,
utan snarare säsom tärande medlemmar i Samhället och
hwars barn merendels uppwäxa under det de genom kring»
strykande och tiggande sär sitt lifs uppehälle af de förmögnare.
Herr dlorstenstnlpe yttrade: Som en ward Ledamot
Herr Baron Legerström welat Vederlägga mig, att Nidderskapet
och Adeln ej fattat nägot bestut, att ingen fräga
om conscription här skulle mer fä proponeras, nödgas
jag repetera förloppet, som förmodligen fallit honom
utur minnet.
Sedan, flera fruktlösa projecter om en conscription
till förökande af Arutten här war gjord, fattade Ridderstam
t och Adeln det beslut, att en dylik fräza icke annorlunda
än frän Konungen här skulle fä göras. Konungen!
har ock sedermera uppä BondeStändets underdäniga hemställan
Nädigst förklarat, att Han icke ärnade detta proponera.
Dä nu mig wetteligt icke Rikets ställning med
sine grannar blifwit ftdrrmera försämrad t men wäl genom
-
Den 2 Äpvil.
4Z
nom de slutne frcds-tractater förbättrad; och da Konungens
i dag upplasta Nädiga swar om Wargering n icke
efter min tanka innefattar nägon sä stor förstärkning af
Armeen, som nu af någre Ledamöter synes äsyftas, anser
jag gansta tillräckeligt, om Wargcringen uppsätter?
och orotcrad jord ätagcr sig nägon billig rotering, da Riket
med härsmagt anfalles.
Herr dlorllenstvlpe afbröts af ett allmänt rop att det
ej more fräga om ersättning för Wargeringen, utan om
medel att förswara ost.
Friherre rdillckerstolp-, llsrl. När jag nu för andra
gängen hör nämnas, att Konungen skulle hafwa samtyckt
till Wargeringens upplösande, tror jag mig böra anmärka,
att detta wäl icke kan wara rätta sättet alt Sanctionera
ett beslut. Konungen har t.wärtom begärt nya medel
till förswar. För min del ingär jag gerna deri, att den
som ej har barn att erbjuda till Rikets tjenst, gerna mefill
förmögenhet mä ersätta denna brist.
Grefwe lAörncr, 6öisn. Dä det ej är min tanke
akt widare uppehälla denna discurston, will jag endast
söka att äterföra den till sitt egenteliga ändamäl, och anhällcr
derföre hoS Herr Grefwcn och Landtmarstalksn om
proposition till remiss.
Herr Grefwen och Landtmarskalken gjorde derefter
följande proposition: bifaller Högloft. Nidderstapet
och Adeln, att Konungens Nädiga swar rörande Wargering
ens upplösning samt de sä wäl munteliga, som striftcliga
yttranden, hwilka här nu blifwit afgifna, mätte
till Allmänna Berswars - och Oecvnomic-Utstottet remitteras.
Ropades ett allmänt och starkt Ja.
Räg
-
Ridd. och Av. prot. L:t» Baad. ^-ra afd. r7:o 4.
So
Den 2 April.
Nägrc hördes inwända, att remisi äfwen bords göras
af denna fräga till Statsutskottet, men efter en korrt
öfverläggning, beslöts att det wio den redan beslutne remisien
skutte förblifwa.
Herr Grefwen och Landtmarskalken propone.
rade dereitcr; att detta R-ddcrstapcts och Adelns beflut genom
en Deputation mätte de öfrige Nespective Standen
kundgöras samt att i detta beslut äfwen mätte upptagas
Ridderffapcts och Adeliis bifall till Friherre kleminZs pttrandc.
Bifölls.
Friherre Ilullbeck, ^lcxsnller, önskade, att Utskottet
matte anmodas att skyndsamt med sitt yttrande öfwer
detta ärenden inkomma.
Grefwe kksmilton, -^xel, anförde: Som ett tillägg till
Herr Amiralen Friherre (legerström? Memorial, med hwitken
jag enligt min första fattningsgäfwa till alla delar
förenar mig, fär jag anmäla att sag önskar att hädanefter
en ärlig pension af Tio Rd. mä tilldelas en hwar
Soldat, som förtjent Tappcrhets-incdaillcn och 50 Nd. för
den som ar sä swart blesterud eller ock genom arms-eller
bens mistning urständsatt att beqwämligen förtjena sitt
bröd; Jag skulle önsta, att detta mitt förslag kunde äga
en retroactiv werkan ätminstsne för de sistnamde, hwar»
till jag för en,kild del skulle efter mina wilkor bidraga,
sä wida ej Staten dertill finner utwägar.
Herr Grefwen och Landtmarskalken gjorde pro»
position att detta Grefwe förslag mätte fä ät
följa
remisicn till Allmänna Beswärs- och Leconomie-Ut*
flotte:.
Bifölls.
Justes
Den 2 April.
51.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hållit i Högloft. Ridderftapct
och Adelns plenum den « April 1810.
S. D. Beflöt Högloft. Riddcnskapet och Adcln attt-ll
Allmänna Beswärs- och Lceonomie-Utskottet remmitlcra
Kongl. Majus Nädjga sivar till Riisens Ständer p dc»
ras underdöiiiga ffrifwelse rörande Wargeringen, gisivit
Stockholms Slott den zi Mars r8io, hwarj.mte dc åtskilliga
dictamina och yttranden, fou, ivid tillfälle af desi
uppläsande, till Ridderffapets och Adelns Piorocoll blsiwit
aflämnade skulle denna rcmisi ötsölja. Högloft. RidLerskapct
och Adcln beflöt äfwen att för sina Rese ctive
MedLtänder förklara sin fullkomliga beredwilligh-t aligis
Kongl. Maj:ts Nödiga önskningar till mötes, och sin söresatts
att kill Fäderneslandets förswar wöga alla uppcsiringar,
öfwerlämnades detaillerna att i behörig ordni g
utredas och förcflös: hwarföre Allmänna Bcsivärs - och
Lceonomie-Utskottet skulle anmodas att stpnd amt med si.t
förslag inkomma. Ut supra.
Med detta ProtocollsUtdrag afgick deresier Dcputa,
tioncn under anförande af Friherre dllcming, Lise-,-.
Justerades följande underdöniga strifwelser till
Kongl. Maj:t.
Stormägtigste NllerNädigste Konung!
Med öfwcrtpgelse om den allmänna uppfostrans wigt
för Samhällets wäl samt med kännedom om de i detta
afseende inom Fäderneslandet widtagne anstalters mindre
anwändbarhet till närwarande tid och de förändringar,
hwilka fö wäl wetenskaperne som underwisnings-met o«
den, genom en stigande uplpsning, undergätt, hafwa Riksens
-
5L
Dcn -2 April.
sens Stunder ivid det förslag, som Rectorn Magister 6.
Silverstolpe meddelat till winnande af nödige förbättringar
i Rikets Upfostrings-werk fastat den upmärksamhet,
som ämnets wigt samt den grundliga kännedom hwarrned
det bliswit afhandladt förtjenar; Ock dä Riksens Stär,
hcr, sedan wärdén om den Allmänna Upfostran blifwit
till wcrkställandc magtcn odeladt Lfwerlemnad, hysa den
rmdkrdaniga Lfwertygelse, att Eders Kongl. Maj:t ät denna
styrelsegrcn ! Räder lcmnar all den nplysta omsorg
som stall underhälla närwarande ock bereda kommande
siägtcrs förstånds - och kunskaps - odling , Patriotism' ock
sedlighet, anse Riksens Ständer sig böra till Eders Kongl.
Maj:ts Nä iga pröfning härhoS öfwerlcmna berörde förflag
med derwid gjorde anmärkningar, med underdänig
anhällan, det täcktes Eders Kongl. Magt genom kunnige
och erfarne män läta undersöka Läro-werkens närwarande
tillstän", pä det deste inrättningar mätte erhälla ett efter
tidens uplysning mera lämpadt stick.
Riksens Ständer framhärda, etc.
Stormägtlgste AllerNädigste Konung!
Sedan Bonde - Ständct wid denna Riksdag begärt,
att Enstistes och Storstiftes Författningarne mätte ofwerses
och lämpas efter bchofwcn och omständigheterne pä olika
Orter samt Enfliftcs Fvrfa.tningarne, till förekommande
af widare olägenheter deraf, emedlertid till deras
kraft och werkan inställas, hafwa Riksens Ständer, wid
bfimrwägai de häraf wäl funnit att Enstiftcs förrättningar
lika med alla siora företag i början pä sine ställen
mött någon swärighkt och fordrat medel, som endast L
framtiden kunna ersättas; men dä Författningarne i detta
ämne bjuda, att wiste gode män walde af Iordagarm:
sjelf» e
Den 2 April.
83
fjclfwe ock kunnige i Landthushäflningen skola bedöma
vm ock huruwida det sökte Enstiftet är lämpligt och "yttigt,
till följe hwaraf nägon särdeles olägenhet icke syneS
wara att häraf befara ock Riksens Ständer för öfrigt arv
Lfwcrtygade om den bätnad för Rikets Äkcrbruks-skötsel
Enstiftcn i allmänhet medföra, hwilkcn äfwen redan fullkomligen
»visat sig i de södre Provincerne, hafwa Riksens
Ständer icke funnit anledning, art i underdänighet tillst»)rka
deste Författningars inställande, utan med afseende
pä Bonde-Ständets önstan, och enär Storskiftes Fö ordningen
af ar 1783 synes haftva flere brister, hivaribland
kan räknas den för ett »väl inrättadt Jordbruk hinderliga
omständighet, att Storskifte af äkcr är tillätit k flere
stiften och tegor, endast ansett sig böra hos Eder Kongl»
Maj t i underdånighet hemställa, om icke Eders Majit
L ängst skulle täckas läta öfwerse de sä wäl för Storskiften
seni Enstiften i allmänhet stadgade Författningar, pä
det desamma i de delar deraf, som till »viste Orter ej äro
lämp ige, »nä kunna efter omständigheterna rättas och förbättras
dä emedlertid och intill dest en sädan förbättring
hunnit »verkställas de gällande Enstiftes Förordningarne
förblifwa till efterlefnad ländande.
Riksens Ständer framhärda, crc.
Stormägtigste MerNädigste Konung!
W!d förchafd granskning af Taxorne öfwer sä »väl
inkommande som utgäende Sjötullen haftva Riksens Ständer,
utom de särskiltc förhöjningar, som blifwit wid det
tagne beslutet om Landtullarnas afstaffande, päräknade,
till ersättning för en wist del i Statens hittills genom
bein upburne inkomst, funnit sig till ett dylikt »ytterligare
bidragande böra beivilja lämplig Sjötull ä någre Articlar,
som förut ej fäkt införas, men hwilka Riksens Ständer
bär
-
Den 2 April.
härmed i undcrdänighet anhälla mätte till fri införsel
bluma tilärne, säsom dels, sadane, att de genom
förändrade omständigheter finnas oumbärlige och dels
of ren bcstaffenhct, akt det hittils emot dem gällande
förbud icke ripfpllt ändamälet utan fastmera föranledt
till Lurcndrägerier.
Bland de waror, pä hwilka Swerige otwifwelag,
tigt befinner sig i saknad efter förlusten af Finland
räkna Riksens Ständer Saltpctter och calcinerad Pottasta,
af hwilka den förra är för Kronan'? behof högst
nödwändig, mea för Hemmans - brukaren omöjlig, att
anskaffa, om ej frihet lemnäs till desi införande frän
Uirikes orter samt den sednare äter lika oumbärlig
för Swensta Fabrikerne; och, nied afseende pä en skälig
uppmuntran för till»oerfaren af desie behof inom
Landet, hafiva Riksens Ständer ansett lämpligt, att
fastställa den inkommande Tullen ä orafinerad Salthetter
till 10 si Lisipvndct samt ä Callcincrad Pottaska
till 8 si. Lisipundet.
Ak de waror, pä hwilka ehuru förbudne, ändock
warit tillgäng och consumtion, haswa Riksens Ständer
egentligen fästat fin uppmärksamhet wid atstillige
winer neml. Bourgogne, Eanarie, Cap, Champagne,
Pontac, Ztalienfla och Sicilianfla, samt wid nysi anförde
förhållande trott det öswcrensstämma bäde med
en god Lagstiftnings, princip och med Statens fördel,
otc desie winer hädanefter frigiftvas till införsel einor
följande Tull: för Bourgogne, Italienska, i likhet med
hwad för Rhenfla betalas Tjugufem Nd. per äm;
Canaric-winer lika med Portugisiska , Tolf Riksdaler
per äm; men Cap, Champagne och Pontac, a 32 sikannan.
För öfrigt och i sammanhang härmed anhälla
Riksens Ständer i underdänighct, alr den förhöjning
L
Den 2 April.
35
wiste waror, som, enligt Eders Kongl. Majus Nädiga
förordnanden under sistl. Maji och September mäna»
der, endast tillfallit Fattigwärden i Stockholm och
Götheborg, mä isrän och med nästa ärs börian ripp,
bäras och anwändas i hwarie Stapelstad till drst sats
tige, sä framt nägon ordeiulig anstalt till deras föi°,
sör-ande derstädes finnes antagen.
Riksens Ständer framhärda, etc.
- O . . ' -
Stormägtigste AilerNädigste Konung!
Uti den Nädiga proposition, sorn EdcrS Kongl,
Maj t, under ben lS Oktober sistledet är i Näver be»
hagar till Riksens Ständer afläta, a >gävNde hnruwida
Instruktion mä wara af nöden för Riksens Ständers
Fullmägtige eller Wederbörande Tjenstemän, hwilka
böra warda hörde i frägor om eftergift af ädbmdc er»
sättningar, som tillhöra Riksens Sländcrs penninge»
wcrk, Stats-Werkct eller de under Collegicrnes eller
scrffilde Direktioners styrelse warande Castor, hafwa
Riksens Ständer, med undcrdänig wördnad emottagit
ett förnyadt dyrbart wedermäle af Eders Kongl. Maj ts
Landsfaderliga omwärdnad och mildhet uti ett ämne af
sä mycket mera grannlaga beskaffenhet, som det nästan
altid torde komma att röra Medborgares hela wälfärv.
Under öfwerläggning härom hafwa swärigheter
och flere betänkligheter sig företett att bestämma föreskrifter
lämplige till alla de händelser dä ersättningar
af allmänna Medel kunna komma i fräga, enär de
med hwarje sädan särskild händelse förenade omständigheter,
hwilka ffulle tjena till grund och rättesnöre för
wederbörandes underdäniga Mätande, kunna blifwa
sä mängsaldige och olikartade, att de icke möjligen kunna
i förwäg utstakas. Men ehuru nägon för ända»
mä»
56
Den 2 April.
mälet tjenlig Instruktion, i anseende härtill icke kunnat
af Riksens Ständer förestäs, hofwa de dock trott
den utgång wara för befordandet af Eders Kongl.
Maj.-ts Nädiga afsigt tjenlig om nemligen, sedan
Eder Majit wid vrbfningen af nnderdäniga Ansökningar
om eftergift af sädanc ersättningar, hwilka
genom laga kraft wundne Domar eller Utslag äro
utredde och bestämde, i Räder funnit omständighcterne
sädana att rättwisans stranga kraft bör gifwa wika
för billighetens anspräk, Eders Maj:t Nädigst täcktes
bifalla att med werkställighctcn af de fällde Domar
eller Utslag mä ansta till Riksens Stander sammanträda
och sjclfwe kunna komma i tillfälle att deras
underdäniga yttranden afgifwa; dä Riksens Ständer
hofwa ali anledning att hoppas, det deras undcrdäriiga
tillstyrkanden stola vfwerensstamma med Eders
Kongl. Majus omma hjertelag för olyckliga medborgare,
samt att den eftergift af ersättning, som Eders
Majit i Näde pröfwat billigt, icke stall ä deras sida
»nötas af nägot hinder, dock anse Riksens Ständer
att, om under loppet af Rättegången, den Sökandes
fasta eller lösa Egendom skulle wara till Statens säkerhet
med sequester belagd, en sadan scquester wäl
mä kunna upphäswas men icke annorledes än emot
»vederbörligen godkänd borgen; hwilkct, till underdånigt
swar ä Eders Kongl. Majus härom gifne Nädiga
Proposition, Riksens Stander härmed fä i underdänighct
anmäla.
Riksens Ständer framhärdar, ete.
Stormägtigste AlletNädigste Konung!
Dä betydlige hinder för Jordbrukets trefnad och
uppkomst redan länge blifwit i ätstillige trakter af
Skäne genom flygsand förorsakade, hasum Riksens
Stän
-
Den 2 April.
S?
Ständer insett nödwändigheten af de »verksammaste
anstalter till detta ondas afhjelpande. De medel, som
deremot kunna i allmänhet med framgäng anwändas,
säsom Trädplanteringar, Stängftls upprättande ä tjenlige
ställen, Sandhafras med flere dylike »växters utsående
samt päfyllande af Dy-jord, hrvarest tillgäng
deraf finnes arv wäl af Riksens Ständer kände, men
dä alla dessa medel böra lämpas efter localen, där de
skola gagna, samt beskaffenheten af den flygsand, luvars
»vidare utbredande de stola förekomma, anse Riksens
Ständer sig ej kunna med önstad noggranhet i detta
amne afgiswa nogot förslag, hwars »verkställande i alla
särskilde omständigheter skulle finnas lika tjenligt.
Enligt Riksens Ständers tanka skulle deremot
andamalet bäst och lättast minnas, om i de Landsorter,
som genom flygsand lida stada, en Committs
Mi hwarje Fögderi blefwe tillförordnad, bestäende af
»agra derstädes boende kunnige Män, hwilka under
"ordförande af Landshöfdingen i Länet och uppä hans
kallelse kunde sammanträda, för akt utse och »vidtaga
de medel, som till flygsandens hämmande kunna finnas
mäst lämplige; och synas desse Eommittäer böra i uriderdänighet
ingifma deras berättelser och förslag til!
Eders Kongl. Majit, som derefter i Räder lärer täckas
Dess Nädiga förordnande i anledning deraf utfärda.
Dä Ortens Znmänare troligen icke ensamme förmä
bestrida de kostnader, som till ifragawarande ändamäl
finnas nödwändige, sä torde ej heller detta Niksgagneligs
företag utan annat understöd kunna »verkställas; men ehuru
Riksens Ständer hysa den öfwertygelsc, att ailmanrm
medel näppeligen kunna bättre anwändas, än dä Rikets
mäst bördige Provincer skulle derigenom kunna räddas
frä«-
gF Den 2 April.
frän förödelse, hofwa Riksens Stander likwäl funnit betänkligt,
att härtill anflä något as Statens, för det narwarandc,
knappa tillgångar, utan deremot ansett lämpligt,
att intill nafta Riksdag >n afgift af i still, mätte
erläggas för hwarjc Tunna Spanmäl, som frän Skane
sjöledes utföres; hwilka medel skulle öswerlcmnaS t^ll
förutnämnde Commitäer, som agde att dem efter behof
cmwanda och derföre w!d nästkommande Riksdag redowiM'
Riksens Ständer framhärda, rc.
Stormägtigste AllerNadigste Konung!
'M>d Zkadigt förtroende till Riksens Ständers tankesätt,
har Eders Kongl. Mast, uti Nä ig Proposition af
den i8-'de siftl. Sept, behagat wända deras uppmärksamhet
pä nödwändigreten, att i Riks-Staten fastställa
en ärlig summa, hwllrigenom de Olficerare, Under-Ofsicerare,
och Soldater af Finsta Armeen, hwilka ej efter
slutad fred önsta ätergä till Finland, utan haldre wilja
uppoffra sina ätersti ende dagar i Rikets tjenst maga, intill
hess Eder Mast kan fii na tillfälle att införlikwa dem med
den pä Stat warandc Swensta Krigsmagte», i nägen man
hällas ffadeslöse för hwad de i Finland förlorat, och ej
efter trogit uppfyllda piigtcr, se sig blottställde för en
oundmiklig nöd.
Riksens Ständer erkänna lika med Eder Kongl. Maj:t
att Finsta Armeen, genom sitt tappra förhällande och sine
osparde mödor till ett gemensamt Fosterlands förswar
Stort sig berättigade till samtidens tacksamhet samt efterwerldcns
högaktning och hugkomst; och dä det utan twifwel
är Swensta Nationens allmänna önskan, att kunna
pä ett ' sädant sätt belöna denna Arnwes i mer än ett
afse
-
Den 2 April.
afscnde stora uppoffringar, att den Åtminstone titt nägon
del kunde anse sig ersatt för desi förluster, hafwa Riksens
Ständer, som bäde af öfwertygclse och böjelse för hwad
ratt och billigt ar i denna önskan instämma, till detta
ändamälet anflagit en summa af 64,505 Riksdaler; med
underdånig anhällan, det mätte den samma genom Eders
Maj:ts Nädiga försorg blifwa till Eppectance-löner för
wederbörandc, efter Nädigste pröfning och godtfinnande
fördelad; och hysa Nissens Stander den underdäniga förhoppning,
att Eder Kongl- Masit i män af blifwande
lcdigbcter inom Armeen i Näde täckes till Stats-Wcrkets
lisa befordra alla de Finsta Officerare i sin grad, som önsta,
att i Swensk tjenst qwarsiadna.
Pä det att Stats-WcrketS knappa tillgängar icke
mätte betungas med Löners utbetalande till andre afFin->
sta Arm-len, sä Militair- som Eivile-pcrsoncr an dem,
som kunna med rätta göra anspräk derä, anse Riksens
Ständer inga andra böra komma i ätnjutande deraf, an
de, som antingen med den öfwerblifne Finsta Armeen
redan hit öfwcrkommit eller ock i anseende till sjukdom
eller fängenstap i Finland qwarstadnat, men sist inom
den i:ste nästk. Juni! sig har till tjenstgöring inställa, dock
med undantag om nägon gitter wisa laga förfall afffjukdom,
fängenstap eller andre händelser, som kunna förorsaka
ett längre uteblifwande, hwilket förfall likwäl bör
underställas Eders Kongl. Maj:ts Egen Nädiga pröfning;
kunnande Medes pä lika grund de, som i egenskap af
Ryste undersaker i Finland qwarblifwrt eller af Nyste
Regeringen wcterligen blifwit wid sine Boställen och löncförmäner
bibehällne, eller ock aneiorledes för sitt lidande
ersgtte, icke wara till nägon löns eller accords ersättnings
ätnjutande af Swensta Kronan berättigade; äfwensom i
han
-
66
Den 2 April.
händelse nägon med erpectance-lön hugnad ur Riket bortflyttar,
dess lön genast bör till Stats-Werkets besparing
indragas.
Hwad äter angär Accords-ersättningar till de Officerare,
hwilka efter Reglementet äro för sine tjenstcr
dertill berättigade; sä ehuru, enligt samma Reglem nte,
icke Staten, utan efterträdaren äv skyldig akt ersatta Accord,
men wid de tillfällen däSystlor blifwit indragre och
sälcdcs ingen efterträdare funnits, Kongl. Majit bcfallit
Accords-summans utbetalande af Stats-Werket och desto
Officerare, som icke hafwa nägon efterträdare i fine tjcnsier
befinna sig i lika ställning; anse Riksens Ständer,
att, wid deras afgång frän erpectancc.-lönen genom befordran
eller transport till sädan Militair-beställning,
hwarföre accord bör erläggas, Accords-summan ma af
Stats-Werket förskjutas efter t?9Z ärs Reglemente och
Tariffen för det ar dä befordran eller transporten fler,
likwäl med wilkor, att om den befordrade fran tjensten
afgär innan StatS-Werket genom den indragne expcctancc,
lönens inbesparing wunnit ersättning för det meddelade
accords-förflotttt samnia Werk bör utaf det efter honom
utfallande accord erhälla fyllnaden uti hwad dä deri kan
brista; h.varfvrutan äfwcn funnits nödigt att stadga det
rättighet till en sädan ersättning wid affleds-tagandct icke
tillkommer nägon, som icke minst twenne är qwarblifwit
i Rikets tjenst, äfwensom att deri, hwilken i rc> är njutit
eppectancc-lönen, utan att under tiden hafwa erhällit befordran
till annan tjenst och lön, icke undfär ackordsersättning
af Stats-Werket, emedan accordet genom erpectancc-lönens
åtnjutande under berörde ro är anses
wara ersatt; kunnande ingen undfå accords-ersättning
förr än wid afgäng ur tjensten eller befordran inom
uams
Den s April.
6L
nämde 10 är; nien för dem, som under tiden med döden
afgä och äro kill accvrd berättigade, likasom för alla de
Officerare, hwilka i kriget affidit och äfwenledes för sine
tjenste» haft rättighet till accord, ehuru ingen efterträdare
efter dem bliswit nämnd, haftva Riksens Ständer funnit
billigheten fordra, att accords-summan af Stats-Werket
utbetalas till de astidnes arfwingar; och komma alla dctza
accords-summor att godtgöras med Stats-Contoirets Lbligl'loner,
hwilka stallas pä sex är, med sex procents löpande
ärlig ränta, och, för att i innehafwarens hand
blifwa destomera anwändbarc, icke utfärdas pä högre
summa än 50 Riksd. stycket, sä framt ej nägon, i män
af accordets belopp önskar att den pä högre summor erhälla;
warande det äfwen alla till accords-ersättning berättigade
Mätit, att insatta sine uti Stats-Contoirets
Obligationer erhällne accords-summor uppä Annuitets
Läncfonden emot sju procent, hwilken säledeö endast i
detta fall kommer, att för dem hällas öppen.
Slutligen hafwa Riksens Ständer ansett, det alla
de, som pä ett eller annat sätt deltagit uti den wanhe,
derliga och olyckliga Capitulationens ingäende wid Sweaborgs
Fästnings Lfwerlcmnande till fienden, och icke kunna
»vederbörligen styrka, att de emot ett sädant Fästningens
Lfwerlätandc protesterat, icke kunna äga nägdr^ rättighet
hwarken till expectance-lön eller accords-ersättning af
Swensta Stats-Werket; hwilket allt till underhänigt sivar
ä Eders Kongl. Maj:ts Nädiga proposition Riksens Ständer
härigenom bordt i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer fcamhärda, rc.
Stor
-
Den 2 April.
StormAgtigste AllerNädigste Konung!
Dä allmänna Lagen uti i; Cap. i. §. Rättegång?-  Balken till lagligt jas emot Domare hänförcr den omständighet:
om han hafmer en lika sak i annan Natt; hafwa
Riksens Ständer med tillämpning af de stal och grunder,
som Lagstiftaren wid detta stadgande wisligcn afsctt, Minik,
det en Domare mäste wara ännu mera obehörig,
att befatta sig med Mål, som äro sä bestaffadc, art han
kan förutse sig komma att i samma Nätt, där han är
Ledamot, flere dylike saker, för egen del, säsom part,
utföra, hälst han, da alla Mål nödwandigt böra utdömas
efter samma grundsats, skäligen kan misttänkas, akt halst
antaga den, hwaraf hans egne sakers fördelaktiga utgäng
beror.
I sädan ställning äro otwifwelagtigt Tull-och AccisBetjente
i anseende till de wid Tull-och Accis-Rätter
förekommande Ärende), emedan hwar och en af deste
Betjente är, icke blott berättigad, utan ock genom sin
tjenst älagd, att i sädane Mäl wara åklagare, samt genom
mäls-ägande eller beslagare andelen i böter och consisqveradt
gods af ofta betydligt warde, i möjlig frestelse,
utt af egna fördelar sörwillas wid Lagarnes tydning och
tillämpning. — Till åtlydnad af sista Momentet af Lagens
Zberopade rum, borde derföre dcste Tjenstemän, enär sä^ane
Mäl, i den Rätt, dar de aro Domare, förekomma,
alltid sjelfmant träda ifrän Ratten; men dä sädant i de
fleste af desta Nätter, som till största delen utgöras af
Tull - och Accis-Vetjcnte, skulle hafwa den följd, att för
hwarje förefallande Tull-ärende, särskilde Ledamöter mäste
tillkallas, hafwa Le Zörfaltningar, enligt hwilka deste
Tjenste
-
Den 2 Aprik.
63
Tjensteman/ äro förordnade till Domare i Tull-och AccisNatter,
ej kunnat undgä, att wacka Riksens Standeruppmärksamhet
och omsorg till nödig rättelses befrämjande
Dä
nu harwid förekommer att, utom det Tull - och
Aceis-Betjente icke alltid torde hafwa idkat Studier och
undcrgätt wederbörlige förhör uti de för Domare-Embctet
och Rattegängs-arenden sä högt magtpäliggande wetenflaper,
de till lön och tjenst bero af en Styrelse, som
sjelf delar befattningen samt att den, som upptäcker
Lurendrägeri och understes, enligt Z Art. i. §. af Kongl.
Förordningen den 6 April i7stv, jär under hela ransakuingen
och framgent wara okänd, hwar,'genom kan hända
att den anklagade ffulle komma att dömas af sjelfwa angifrvaren,
som enligt Författningarnc äger anRl i böterne
och det gods han förklarar för consisqueradt, utan
att en sadan olaglighet kan genom Partens inwändning
förekomma- eller genom dest ätalan rättas; hafwa Riksens
Stander ansett en sadan Organisation alldeles oförenlig
med den säkerhet, som genom Domstolar bör bäda
äspftas, och uti allmänna öfwertpgeistn om owäld Libehallas.
Uppä desse grunder anhästa Riksens Ständer hos Edcr
Kongl. Maj-t i underdänighet, att, med uphaswande
af de hittills existerande Gränft - och Sjö - Tulls samt
Accis-Ratter i Räder mätte sörordnas:
i:o Att RZdstufwu-Rätterne i Städerne hädanefter
mäga till ransakning och afdvmande uptaga atta de Mäl,
som de därwarande Sjö-Tlulls- och Accis-Nätter, enligt
nu warande Författningar tillhöra, emot ätnjutande af lika
Expence-Medel och Expeditivns-lösen, som Sjö-Tulls Rättcrne
hittills tillkommit.
64
Den 2 April.
L:o Att de till Granse Tull-Rätterne hittils hörande
Ärenden hädanefter mäge upptagas och afdömas, antingen
af Häradshöfding med HäradS-Nämnd, där och näk
sädant lämpligen kan ste, hwilkct pä Eders Kongl. Maj:ts
Nädiga pröfning bör ankomma eller ock, dä den skyndsamhet,
hwarmcd berörde mål, bade för det allmännaö rätt
och enskildes säkerhet böra afgöras, sädant icke mcdgifwcr, af
andre Lagkunnige män, hwilka till Domhafwande och Ordförande
uti Eranse Tull-Ratter arstitueraS, och hwilka hwars
ken i anseende till inkomst haftva nytta eller stada as Mälens
utgäng, eller va något sätt sta uti beroende af den öfwer
Lull-Wcrket befintlige styrelse; och syncS wid destc Domstolar
böra wid inträffande behof såsom Bisittare tillkallas 70-  rväldige, bofaste och edswurne personer af närmast boende,
hwilka, likasom Ordföranden, njuta enligt Taxan ersättning
för de kostnader, som dem härigenom äbringas
och Zw Att ändring uti Nättcrncs Utslag uti de nu omrörde
ärenden mä sökas wid de Öfwer-Domstolar, dit sähane
Mäl ifrän de förra Granse - och Sjö - Tulls samt
Accis-Rätter, enligt Författningarne gatt, med iagttagande
af lika tid och prästanda som de samma förcstrifwa.
Riksens Ständer framhärda, etc.
Föredrogs a nyo Lag-Utffottcts den Ly Mars pä bordet
lagda utlåtande i anledning af de hos Högloft. Riddcrstapet
och Adeln anförda anmärkningar wid UtstottetS
Betänkande öfwer det Lagens stadgande, att mö afhwad
Alder hon wara mä, stall stända under förmynderskap.
Under upläsning af detta utlätande, äterkom Friherre
kleming med Depukativnen och aftade redogörelse för sin
bestickning.
Herr
Den 2 Apeik.
65
Herr s5 kil-ited-rz, Wlhelm. Man har aldrig känt
nägon olägenhet deraf, att man ökat swärigheterne för
omyndige personer att förklaras.myndige, och Allmänna
Lagens stadgande i detta afseende har mig wetterligen
icke medfört nägra oredor, eller lidande. Dä Allmänna
Lagen stadgat att mö stall stä under Fvrmynderstap, är
detta ett owilkorligt förordnande, som iverkeligen harden
sanna egenskapen af en Lag, att utan förklaring kunna
winna en bestämd ätlydnad. Hade Lag-Utskottet föreslagit
att mö wid en mist bestämd äkder skulle blifwa myndig,
sä hade detta Förslag ägt denna egenskap af Lag och
invjligtwis kunnat antagas; men nu har Lag.lttstottet i
det stället föreslagit, att ansökning om myndighet hos Dos
mare stall göras, hwilken sedan äger att pröfwa och förklara
Lagen, och deri göra dispcnse. Rättigheten att dispensera
Lag har i detta, som i alla andra fall, altid till,
hört endast Konungen. Lag-Utskottet will ej erkänna, att
förhällandet altid warit sädant, men hwilken är det som
icke känner att Konungen altid i detta afseende grfwit
dispcnse. Min tanka är således att Lag-Utstottets förslag
bör afsläs, och den Allmänna Lagens stadgande oförändradt
bibchällas. Det är mig berättadt, att öfrige Ständer,
redan gillat Lag-Utskottets Förslag. Det är lätt begripligt
att Konungen ej lärer eftcrgiswa en Rätt, som ^
Honom af älder tillhört, och att det sälcdes ej kan winna
stadfästelse. Men pä det den mängd Ansökningar jagkänner
redan finnas, och den myckenheten, som under tiden
kunna inkomma ej till de Sökandes stora stada, mätte
blifwa altför länge hwilande, fär jag föreslä, att i fall de
andre Ständen härtill redan giswit sitt bifall, Ridderstapet
och Adeln mätte anmoda dem, att åtminstone intill
nästa Riksdag läta bero wid Lagens förra stadgande, och
de Formaliteter sam hittills warit öflige
Herr
Aidd-
och Ad. prat. Sue Dmnd. Afd. Nio 5.
66
Den 2 April.
Herr von klsusWoUk, Lsrl 6u«tsk ll.eiobo!s, utbad sig
akt ytterligare fä tillkännaglfwa samma tänkesätt som han
i Lag-Utffottct yttrat, och hwilka i ett särskildt Protocollss
Utdrag ätföljde Expeditionen Han hade flere gänger inför
Ridderstapet och Adeln vttrat den tanka; att den Allmänna
Lagen borde oförändrad bibehällas. Att wilja inskränka
Konungen i sin rätt, more efter hans tanka origtigt.
Den skyndsamhet sorn desie ärender fordrade skulle
äfwen förfelas, derest myndighet endast genom Ansökning
hos, och pröfning af Domare, sturle kunna erhällas. Wid
detta tillfälle är ej fräga otti Näd, ty dertill fordrades
att ej hofwa förtjent. Här begäres endast Rättwlsa för
den sorn anses hafwa förmäga, att sjelf stöta sina angelägenheter,
och detta andatttäl bör efter min öfwertygelse
pä allt sätt befordras. Jag tillstyrker derföre lika med
Herr KlwtLbLrg, att Utskottets betänkande mätte affläs,
och Allmänna Lagen efter sin förra lydelse, jemte Konungens
höga rätt, att derutinnan wid inträffande händelse
pä sätt och i ordning hittUö brukligt warit, meddela dispenser
bibehällas.
Heer von ZtrokUcd, blcnntnz Xcinlf. När detta Mät
förra gängeN hos Högloft. Ridderstapet och Adeln förewar
inlemnade jag ett Memorial hwari jag bewisade olägenhcterne
af det Förslag, Lag-Utskottet uppgifwit. Jag trodde
att den irring skulle kunsta fortfara som derför läg
till grund. Det wore för widlöftigt att upprepa allt
hwad jag dä anförde. Det hufwudsakligaste wak att med
den omgäng Lag-Ukststtet föreslagit skulle det kunna draga
ut 7 L 8 är, innan pä en Ansökning om tvinnande af
Myndighet nägot Utslag fölle, och under tiden alla de fördelar
gä förlorade, för hwilkas ernäende en sädan Ansökning
blifwit gjord. Jag anser tillika wädligt, att denna
LispensationL-Rätt af primat man skulle lunna utöfwas.
Män-'
Den 2 April.
Mänge skulle derigenom kunna raka ! lidanden, som swärligen
stöde att ersätta. För öfrigt är här icke sräga VM
att i nägot afseende öka Konungens magt, endast akt bi»
bchälla Hans rättigheter. Hwad ! Betankandet finnes
anfördt rörande Konung LLIdl. XUtes förbud att med
Ansökningar, directe wanda sig till Konungen borde Lag»
Utskottet hafwa kändt, att det angick endast Civila Ansökningar,
och utfärdades i affigr att hindra sökande akt gä förbi
de manlige Domstolarne. Konungen utöfwade äfwen dä
alltid Dispense s Rätten , och i Mä! af detta stag män»
de man sig directe till Thronet». Zag kan Medes för min
del icke annat än yrka afflag pä Utskottets utlätan-e, sch
att allmänna Lagen mä oförändrad bibehällas.
Herr lAsnoer-itsw, isodsv. Z Regerings » Formen är
den stöna rättigheten tillagd Kongl. Maj:t att göra näd»
men jag Hat ingenstädes deri funnit honom berättigad»
att dispensera Rikets Allmänna Lagar. Detta ar det stät
som söranledt Lag-Utstottets beslut. Jag instämmer med
de wävda Ledamöter, som nu yttrat sig, i allt hwad dd
anfört rörande vlägenheterne af det föreflagna stadgans
dct, Men jag katt ej med dem förena Mig deri, att Konungen
skulle kunna dispensera Lagen. OM sä ar bör wäl
en Författning tagas, hwarigeNom det blifwer möjligt för
den, som upphunnit nägon alder, och ager förmäga att
sjelf stöta sina angelägenheter, att kunna blifwa myndig.
Pröfningen af desta omständigheter kan utan twifwclbäst
göras af Domaren och Nämnden i den ort der personer»
bor, hwilka bäst böra känna dest frägd, och dest egenskaper.
Jag sär derföre anhälla om Herr Grefwens och LandtMarstalkeNs
proposition till bifall ä Lag - Utskottets Betänkande.
Grefwe loiötner, Molyk Väksn. Sedan kunnige och
yrfarne Jurister redan yttrat sig öfwer detta ämne, skulle
6S
Den 2 Apell.
jag er uptaga Högloft. RidderffapetS och Adelns Lid, om
Let icke more för att förklara, det jag ej tror Regerings,
Formen ligga r wägen för Konungen, att dispensera Lagen.
Deri finnes intet förbud emot lenna rättighet, och i
Le Mäl -er Konungen densamma förut utöfwat, synes mig
säledes ingen inskränkning wara gjord. Det är enligt med
förhällandet af all Lag-stiftning, att endast pröfningen af
facta, af deras förhällande till bestämd Lag, och siuteligen
sedan det blifwit utrvndt, Lagens tillämpning, kan tillhöra
Dcmann. Att göra dispense af undantag ifrån Lagen,
Let är cnd st den werkställande magtens sak. Rä härtill
kominer» att derest den omgäng Lag-Utffottet föreftagit
skulle gillas, der si desin ansökningar bv'de gcnomgä alla
fo-^malit ter af en procesi, och af stridiga interesien och kanske
äfwen af winnings-lystna Advocater förwrängas, den
ägendomeN, hwaröfwer dispontions-rätt blifwit sökdt, under
tiden kunde gä förlorad, synes bäde Lagen och klokheten
ogilla detta Förslag. Jag fär nu tillika anmäla att
jag af ett Protocolls-Utdrag ser att Preste-Ständet afslagit
Lag- Utskottets Förslag, och yrkat Lagens oförändrade
bibchällande. Om nu Ridderskapet och Adeln deri ssulle
instämma, stadna twänne Stand emot twänne, saken förs
faller,x och Konungens urgamla rätt förblifwer oförändrad.
Jag fär säledes tillstyrka ett beslut i enlighet med
hwad Preste-Ständet rörande denna fräga afgjort.
Herr sk LUntsbsrF och Herr krinttscKälZ, förenade
sig med Grefwe klörn».
Herr lAsnnerstam, yrkade, att han ej ännu kunds
finna Konungen äga rätt att göra besia dispenser. Lagarnas
kraft, Samhällets och Medborgares säkerhet
hwilnde pa bestämdhet i LagarnaS föreskrifter. Det more
blott i despotista Stater, der dispensations-rätten kunde
Den 2 April.
69
Herr »k klinteberg, anmärkte, att af denna Herr
Ugnnerstams rigtiga grundläggning broge han wid tiuäu.p-'
ning ä detta ämne, den emot herr d-lannerstsrn- tanka
stridiga slutföljd, att som Lag-Utskottets Betänkande ej
innefattade nägon bestämd, owilkorlig Lag, utan blott en
kämnad rättighet för Domaren, att efter omständigheterna
bifalla eller afslä, dä Mö sökte att blifwa myndig, sä
hade Lag-Utskottet sjelf bibehållit principen af dispense,
blott med nedflyttning af rättigheten för desi utöfning,
hwarigenom Lagen icke säledcs blefwe mera, men rväl
mindre tydlig och bestämd, än ben nu är.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, gjorde
-derefter proposition till afflag ä Lag-Utffottets utlätande,
samt att hwad denna fräga angar allmänna Lagen? stadgande
mätte förblifiva oförandradt, 1 följe hwaraf i Kos
nungcns rätt att göra dispense, ingen rubbning kunde
äga rum
Bifölls.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken, tillkännagaf,
att han nyst erhållit underrättelse, att KonglMajit
tills i morgon middag kl. half till 2, ärnade uppkalla
Riksens Ständer till plenum plenorum ä MsSalen.
Friherre lckljencrsntr, ^soksn Wilbelm, anförde till
Protocvllet följande:
I Högloft. Nidderffapets och Adelns Plenum den s
Martil, blef uppä Herr Grefwe lVläinors^af mig unders
stödde motion bifallit, att det uttryck i Högloft. Statsutskottets
Finance-plan som stadgar att Riksgälds-Cons
Loftet icke singe utgifwa nya. Creditsedlar till annat anda
malz
-
Den L April.
Mäk, Myle a? de förflitne sedlar, som i sädan assigt
tzstlämnades, stlille sä förklaras» att Contoirct enär be?
hoftyet het fyrhade mätte fä ersätta den minstning i deg
till andre ändamäl päräknade Fond som Igenom den Cons
toiret äiagde realisation kunde uppkomma, endast metz wils
tor att Cretzitsedel-stocken aldrig öfwerstiger den summa af
6,26r,587 Niksd, 28 still,6 runsi., som i UtstottetS osman»
berörde Financc-plan är uppförd
Detta
beflut är ocksä intagit i 6:te §. af det Protos
<ylls-Uttzrag som bestämmer, med hwatz Vilkor Högloft,.
Stäntzet antagit Finanee-plancn,
Hetzerwärda Bontze-Ständet har med Ridderstapet och.
Adeln altzcles instämt. Men dä deremot Högwörtzige Präster
ych Wäilvft. Borgare-Ständcn sig i denna fräga icke yttrat
är .Annet om icke oafgjortzt ätminstvne för de werk-,
ställande mindre tytzcligen bestämdt; hwarföre jag, ehuru
ogerna nägot uppehäll as mig göres, nödgas anhälla,
att Högloft'. Riderstapet och Adeln häronr wille inhämta,
de 2:110 Resp.. Medständens tankar.
Lika nödigt blifwer ock alt bereda ett afgörande beflut
r en annan, fräga, som innefattas i Finance-planen och
Hwilken är af Hvgw, Präste-Stäntzet bifallen, af Wällofl,
Borgare-Ständet afflagen; men hwaröfwer Högloft- Rids
Lerffapet och Adeln, samt Hederw. Bontzc-Stäntzet sig
tcke ullätit; nemligen: huruwitza Utrikes Län fä upptagas
M kiquiherande af förfallne Räntor och Capital afbetala
yingar ä Utrikes Gälden, om fädane Län pä förmånlige
sätt kuntze negocieras under det en stegrah Cours, hins.
hrar Wexel-uppköp och Remisser,
Jag utbeder mig Herr Grefwens »ch Landt-Mgrsta'-  fens proposition till hjelpande af dessa lacuner.
Grefwe
Ven 2 April.
Grefwe förner, ^llolxk Oörsn, hwab ren förra
xuncten af Friherre I.ils-ncr2r>:^'L ytitMide angär, fär jag
nied honom deruti alldeles instämma. I anseende till
den sednare äter will jag allenast hemställa, om icke allt
hwad som i Finance-planen och Stats-rcgleringen ej blif«
Vit afstaget eller forändradt, bör anses såsom bifallit.
Friherre I^llscncrsntr, mcdgaf denna Grefwe körner»
anmärkning; men hade med mycken uppmärksamhet genom»
läst alla StändenS Protocolle-ut drag, rörande denna fräga,
och funnit att ehuru den warit alternativt ftamstäld,
hade dock ingen^ra af alternativcrna blifwit bcflutna,
hwarföre han trodde att denna satts här icke kunde an,
mändas.
Grefwe kerner, yrkahe ä nyo, att han ej sage nägvt
annat medel att winna flur ä Ärenherna, än att an,
taga det sätt han nyst anfört.
Grefwe De ks Ogrlli^ och Hans Excellcnce Herr Grefwe
kduutk förenade sig med Grefwe gärner.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, wille
hämna den upplysning att ExpeditionsrUtststtet, som nrr
myre sysselsatt med uppsättandet af Expeditionen rörande
Stats-rcgleringen, lärer komma med förfrägningar,
hwilka med denna fräga stä i nära sammänhang, hwars
söre densamma nu intilldesi kunde fä hmila.
Herr LeZerbeim, sndsn Osv i cl r intygade säsom Ledamot
af Expehitions-Utffottet att det werkeligen fä för»
hölle sig.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, propos
nerade säledes, att hmad den första srägan anginge,
fräste, och Borgare-Ständen mätte anmodas, att sig
ders
De»» 2 Apri!.
Lcröfwer förklara, dä deremot hen andra tills widare
finge hwila.
BisöllS.
Grefwe veOsrSi--. Ibland de storsta swärighcter
BewillningS-Ulftottel mött under sina arbete, har warit
d- n att komma till kännedom af"den gamla BcwillningenS
rätta belopp- Ifrän dc olika häll hwarcst upplvsningar
blkfwik sökta, hafna olira uppgifter erhållits, allt i brist
af redfrga och bestämda Forrnulairer för rcdowisningen af
uppbörden. Lewillnings-Utffottet har derföre önskat att
konna t ll Kongl. Mastt i underdånighet underställa, det
Han tackteS bc^ lia Kammar-Cvllegium, att päbjuda sädana.
Formnlairer för rcdowisningen af uppbörds-,-edogör
isen. Jag får har till Högloft. Ridderffapcts och
Udelns pröfning Lfwcrlämna ett förflag dertill, som jag
kikwal anser min ffyldighet nämna, ci ar af mig, utan
författadt af HaradS-Bokhältarcn dlääb, cn man hwNkcn
r längre lid med beröm wardal uppbörden i en af NiketS
folkrikasie Provinser, och af hwars kunffaper, nit och
drift, BcwillningS-Utstottct under inncwarandc Rikemöte
haft det största biträde. Jag hemställer om wi icke skulle
kunna inbjuda wära Mcdstander, att gemensamt med ost
detsamma till Kongl. Majit öfwerlamna för att efter behörig
granskning af Kongl. Kammar-Collegium, kunna
antagas och pabjudaS.
Herr Grefwen och Landt - Marskalke n, giorde
proposition till bifall ä denna Grefwe ve t» Osrclien motion,
hwilken med Ja beswaradcs.
Eluteligcn gjorde Herr Grefwen och Landt»Marffal»
krn proposition, att Ridderffapet och Adeln mätte in,
stämma
Dm 2 April.
slamma r Prastc-Ständets fattade beslut, att Expcditions-Itstottct
ifrän de öfr-ga Utstottcns Canecllier, ftulle er«
hälla biträde, i dest mot Riksdagens instundande flut,, förökade
gbromäl.
Bifölls
Ridderftapet
och Adeln ätftiljdes kl- jtill g.
In ktlem Urotosoll»
6. LjikvsrstOtpe.
Tisdagm dm 3 April.
klcoum kk. bals till ic> förmiddagen.
Friherre lVlsnnorbtlw, lttsrz ^uZast. Zag erindrar
wig, at den i gar gjorda Remisten af Konungens Rädiga
Sivar rörande Wargeringens upphäfwande, jemte de yttranden,
som i anledning deraf till Prvtocollet anfördes,
mar helt enkel, att Mälet till Allmänna Bcswars-och
Oeconomie-Utflottcts bearbetande ftulle hänwisas: nägon
kunde af en Ztcmifl till detta Utskott dr»ga den slutsålts,
att wi ansett detta Mäl ibland den- lwaröfwcr Riksens
Ständer endast aga att till Kongl. Naj:t afgifwa stna
underdäniga önskningar. Pä det ingen fräga derom mfl
kunna uppstä, fär jag nu föreflä, ett Ridderfkapet och
Adeln mätte befluta, att detta Mäl, enligt den 7g. §- i
Rcgerings-Formen bör behandlas och afgöras.
Friherre lllljen^rantr, Ivllsn VVilKslm, instämde i
denna Friherre ^I-wnerbeims motion
Ätstillige
begärde att fa hörs »ppläsas den 73-  hivilkcn derefter upplästes,
Herr
7^
Dm 3 April.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken, gjorde
proposition pä hwad Friherre ^»nnerdeis föreslagit, hwil»
ken enhälligt bifölls.
Friherre lAsnnerbeim , anhöll, att detta Ridderskapets
och Adelns beslut skyndesamt genom Protycoll-Utdrag mätte
Le öfrige Nesp. Ständen meddelaS,
HerrGrefwenochLandt»Marfkalken, anmälte,
Ltt dä dr yttranden, som i gär föreföllo i anledning af
Konungens Nädiga Swar rörande Wargeringens upphäfwande,
flyndesammare än Protocollet kunde hinna
justeras borde till Utskottet remitteras, wille han anmoda
Le Herrar som icke kjelfwe dem skrift ellgen knlemnat, att
Leffe sine yttranden i denne förmiddag öfwerse och justera.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hällit ! Högloft. Ridderstam
pets och Adelns Plenum den z April i8ro.
S. D« Dä Ridderstapet och Adeln förleden gärdag hade
remitterat Konungens Nädiga Swar, rörande Wargerin»
gens upplösande, till Allmänna Beswärs och OecynomieUtstottet,
beflöt Höglpft. Nidderftapet och Adeln, att pa
Let detta Mäl, genom detta Utskotts befattning, ej mätte
xumia förblandas med dem, hwari Riksens Ständer äga
endast, att till Kongl. Majit framgifwa sine underdänigq
önskningar, detsanma efter 73. §- i Rcgerings-Formen
stall komma atc jehandlas och afgöras: hwaroni dc öfr
rige Resp. Ständm genom Utdrag af Protokollet sknll>
wänligen underrät,as.
Htz Lupk!,.
Herr
Den F April.
73
Herr Grefwen och Landt-Mqrskalfekj, tMäns
Nagaf, att redan för längre tid tillbaka under Riksdagen
de öfrige Z Stånden hade beslutat, 'att för Medecin^
Doctor Lr-mät, betyga Ständcns agtning i anseende til!
dcn Fri-Schola han stiftat och med utmärkt nit wärdat;
hwaröfwer Herr Landt rMarffalken, sedan denne sak torde
hafwa fallit i glömsta hos Ridderstapct och Adeln wille
lata uppläsa de öfrige Ständcns Ridderskap^ och Adeln
meddelade Protocolls-Utdrag
Efter
uppläsning häraf proponerade Herr Grefwe» och
Landt-Marstalkcn: att Ridderstapct och Adeln i de öfriga
Standens beslut mätte instämma, hwilket bifölls; och
hwarcfter följande Riksens Ständers derom författade
Skrifwelse justerahes;
Med ben känsla af aktning och tacksamhet, som e»
till allmänt nyttiga företag anwänd omtanka alltid förtjcnar,
hafwa Riksens Ständer wid denna Riksdag fästat
deras uppmärksamhet wid det sällsynta patriotiska bemödande
och dcn lyckliga framgäng, hwarmed MedicinäDoctor»
LrsnM, i Hufwudstaden stiftat sä wal en Schola
för Handtwcrks-Gesäller och Lärlingar, som en särskild
underwisnings-anstalt för fattiga Flickor; hwarjemte Riksens
Ständer med tillfredsställelse inhämtat, med hwils
ken sorgfällighet och drift detze Inrättningar wärdas och
befordras tils Ungdomens danande för Samhället och dest
odling genom Nytliga kunskaper.
I anledning häraf hafwa Riksens Ständer bestutit,
att betyga enskildt för Stiftaren Doctor Lr-mM den syns
yerliga förbindelse» hwartill han genom medvorglig nit
och uppoffring gjort sig af Nationen förtjent; samt tillika
gemensamt för honom och öfrige Ledamöter af veste Stif
tel»
-
76
Den Z April.
telsers Directioner förklara sin erkänsla för ben oafbrutit
sorgfälliga tillsyn, hwarigenom sä gagnande Inrättningars
bestånd och förkofran befrämja? z hwilket genom
Allmänna Tidningarne kungöras skulle.
Grefwe bksmUtun, utbad sig att fä uppläsa
följande, hwilket han önskade mätte fa ätfölja Nemisien
af hans yttrande i gär;
Enär Kongl. Maj:t äskar en förökad bcwäring tror
lag de redan walde Taxeringsman sä i Socknar som Härader
böra ensamme biträda Landöhvfdingarne j urwalet
af Manstap.
Herr Grefwe»: och Landt-Marskakken, gjorde
Nroposition om Remisi af detta yttrande, hwilket bifölls.
Föredrogs följande:
Utdrag af ftlrotocollet, hällit hos Bonde-Städet
den o:dra April rZio.
S. D. Sedan Bonde-Ständet lätit sig föreläsas Riks
sens Högloft. Ständers Bewillnlngs - Utstötts Protocolls,
Utdrag den
skiljaktighet rörande Charta-Eiglllatä Förordniirgen, som
upstätt emellan Bonde-Ständet och desi Rcspeetive McdStänder,
mä till det förstärkta Stats-Mskot ets afgörande
genom votering öfwerlcmnas; har Bonde-Ständer
innan denna Utskottets hemställan till slutelig pröfning
af Ständer företages, ansett sig böra till de öfrige Ständens
ömma behjertande framställa de betänkeligheter, sock
kill lfrägawarande stiljaktighet föranledt, under den säkra
öfwertygelstn, att de Resp. Ständen till mcdgifwande
af
Den 3 April.
77
kf Bondc-Ständels billiga fordring i denna del, behagade
fästa ett rättwist afseende.
Bonde-Ständet har i denna fräga endast yrkat sadan
förändring uti dcn projekterade Författningen, att Allmogen
i Nattcgäiigs - och Bcswärs-frägor cmst Ståndspersoner
bör med deste nyttja lika hög Charta och der,
emot äfwen tillgodonjuta Rättegängs-kostnah efter samma
proportion som Ståndspersoner, men i Twisier Allmogen
inbördes emellan, Chartans belopp till hälften
nedsättas.
Dä allt ifrän Chartä-Sigillatä Werkctö första inrättande
Bonde-Ständet säsom en owilkorl-g rättighet
sätt njuta lindring till hälften mot Ständspersoner uti
Chartä-Sigillatä afgiften: Dä Swensta Allmogens Frioch
Rättigheter i allmänhet, blifwit bäde af framfarne
Konungar och Riksens Höglofl. Stander sjelfwe tkd efter
annan till ett oryggeligt beständ försäkrade: Dä berörde
Allmogen förundte frihet är att anse för nästan den enda
förmon Bonde-Ständet i jemnförelse med andre StändS
företräden kunnat sig tillräkna: dä sjelfwa frägans obetydelighet
äfwen kommer i betracktqnde tillsammans med
Len förestagne Förordningens stadgande i andre delar»
hwaraf befinnes att wid charterandet af alla stags Contracter
och dylika Handlingar, Allmogen delar lika tyngder
med andre Medborgare; och dä wid detta Riksmötes
snart annalkande stut Bonde-Ständet nu framstalt en
önskan, billig i sin grund och i wcrkställighcten utan kännare
följder för Resp. Medständen, efter all sannolikhet
är den siste som Bonde-Ständet under Riksdagen ämnar
att till de Resp. Medständens ädla medgifwande förebringa;
sä kan nägon twekan hos StäNdet möjeligcn icke
uppsiä, ali ju icke dess Medständer, hrvilkas ömhet och
rätlwisa Bonde-Ständet alltid stall erkänna, täcktes med*
elfwa
73
Den Z Sprik.
Hifwa den rättelse uti ofwannämnde Chartä-Sigillatä
Förordning» som Bonde-Ständet ansett nödig.
Med wSrdsam och wänlig anmodan till Respective
Med-Ständen att härutinnan sä fort sig möjligen gjörä
läter, lemna Bonde - Ständet etts tillfredsställande sivar,
har Ständet tillika bordt meddela den underrättelse, att
i fräga om Medelö anstäende till utrönande, huruwida
Salt-tillwerkning inom Riket kan med fördel werkställas,
finner Ständet annan utwäg till Ärendets afgörande icke
Ltersta än att, pä sätt BewillningsrUtstottet i förut omnämnde
Protocolls--Utdrag hcmstäldt, det samma bör till
det förstärkta Stats-Utffottctö flUteliga handläggning öft
werltmnas. Ut supra»
p-otocolli
3. L. IrsZLräk»
Grefwe De Is Qeräiez ^»cob. Enligt hwad jag ibid
denna upläsning förmärkt, innefattar detta Protoeollss
Utdrag 2:ne serflildta mäl. Det ena rörer frägan om
Medelö anffaffande till Salt-källors uptagande hwilkett
är af sädan beskaffenhet, att den ej annorlunda, än genom
Nämnd kan afgöras. Det andra rörer Bondc-Stäns
dets yrkande, att wid Rättegängar Allmogen emellan hädanefter
säsom förr endast behöfwa papper stämpladt med
half Charta eNwt hwad för Ständs-persoNer ar föreskriswit.
Om följden af en eftergift i detta afseende, Morr
Nägvn winst för Allmogen sjelf, skulle jag wara den förste
ätt den yrka, men jag tror att den ringa kostnaden wid
Rättegängar Allmogen emellan endast wöllar ökade Rättegängar.
DeN wällar dels att Allmogen sjelf ej genast
inftr den dryga kostnad de i längden Medföra, dels att inleresterade
personer, lättare kunna betjena sig af dest enfald
för att upwigla Proccster. Detta Moraliska stal,
har warit n»sti> för BewillniNgs-Utffottet, att förestä en
Dr
-
Den 3 April.
79
förhöjning i afgift för Bonde-Ttändet i denne artikel, att
efter skedd äter-remitz likwäl ivid sin förra ranka ftrblifwa,
samt är det äfweu nu för mig att tillstyrka ett afflag
pä det Hederwärda Bondes Ståndets nu meddelade önskningar.
Friherre kleming, Lise», utbad sig att UplySningswiS
fä namna, att till Stats,Utskottet more ankommit ett Protokolls,
Utdrag ifrän detHögwördigePreste-Ständet, hwars
igenom syntes - att detta Ständ förenat sig med BondeStändct
och ansett den »väckte frägatt säsom ett priwilegir
Mäld
Grefwe körner, X6o!pb 6öran, kunde rväl för sin dek
icke finna att frägan säsom Ltt privilegii mäl borde anses;
MeN wille icke dest mindre hemställa om icke Bonde-Ständets
begäran wore gansia billig. Han trodde Bonde-Ständet
yrka, att dä detta Ständ wid Nättegängar endast njöte
halfwa expenser, detsamma r förhällande dertill ocksä wille
erlägga endast half Chartä-afgift»
Grefwe v- 1» Osräie. När benna sak första gängen
! DewillningssUtsiottet förkwar, gjorde Bonde - Ständets
derwarande Ledamöter ett enkelt pästäende att Allmogen
endast borde betala half Charta, men när Bcwillningss
Utskottet wägrade att deri ingä, inwändes, att sädant wos
re billigt» emedan Bonde-Ständet wid Rättegängar i för->
hällande till Ständs s personer, endast ätnjöte halfwa expenser.
MäNga af UlsiottctS Ledamöter funno detta billigt
, men pä de af mig anförda Moraliske skäl, wille de ej
medgifwa Chartansnedsättande, utan önskade häldre expensernesförhöjande,
en sak hwilken likwäl läg Utom Bewillningso
Utskottets ätgärd. BondeStändet har nu medgifwit, att betala
lika Charta med Ständs-pcrsoner wid de Rättegängar de
Med Sländsspersoner kunna föra, men deremot önskat, att wid
Nät»
Den 3 April.
Rättegångar Allmogen emellan, der matte förblifwa säsom
hittills med half Char ta.
Grefwe förner, Löolpll Oörsn. Äfwen sedan Mg ers
HZllit denna underrättelse om sakens wcrkeliga förhällande,
fär jag till Högloft- Ridderstapct och Adeln hemställa, om
det icke i alla fall wore klokt, att bifalla Bondc-StanderS
begäran.
Zag misikärmer ej wigten af det Moraliska skälet men
Wonde-Standet sjelf snncs ätminstone icke inse den samma,
och jag tror, att rär srögan bli^mit inffränkt till de
Rättegångar som föras Allmogen emellan, det äfwen kunde
wara billigt, om den gamla Författningen bibchölles.
Det skulle eljest se ut, likasom tre Stand wille besluta om
beskattningen för det fjerde- Jag frestar ders re, att
man skulle förklara det Hcdcrwärda Bonde - Ståndet, att
det wäl ej wore någon desi rättighet, att i ''tta afseende
Njuta afkortning, men att Ridderstapct och Ateln af oerr
upriktlga wälwilja Ridderstapct och Ädelst oasbrorit hyser
för Bonde - Ständet bifallit dest yttrade önstr.n, rörande
lägre Charta wid Rättegängar Allmogen emellan.
Friherre Osterström, Mcob. Riksens Ständer hafwa
wrd detta Riksmöte ej ifrän nägou borttagit nägon fördel,
utan ätt derföre tillbjuda behörig ersättning. D»
ött hittills warit Bonde-Ständc Z rätt att endast nyttja
half Charta, bör denna rättighet, detsamma, icke fränö
lännas utan behörig ersättning. Jag fär således äfwen
för min del instämma i hwad Grefwe lASrner förestagit.
Grefwe ve la 0->r^ie, inwände att här wcrkeligen
wore fräsa om ersättning igenom förhöjning i cppcnserne.
Grefwe k-lsmilton, />.xel, frägade om denna ersättning
äfwen borde gälla för Bönder, som besukte Säterier.
Herr
Den 3 Äpri^
81
Herr Grefwe» och Landt--Marskalken, wiss»
för sin del afwen tillstyrka bifall till Bonde-Ständels begäran,
hwarefter pä anmodan af
Grefwe Vs Is Osräis, att om han flusse afstä att wikare
yrka nägot hinder wid proposition den dä mätte göras
i de termer Grefwe Mörner Nyttjat
Herr
Grefwe» och LandtsMarskalken, gjorde
proposition, i enlighet med Grefwe Mörner förstahwilken
bifölls-
,
Herr Grefwen och Landt-Märskalken, hrmstälde
om icke, sidan alla Ständen nu stadgat sine bestut
rörande Allmänna Bewillningen och likwäl en och
annan stiljakrighet dem emellan förekommer, Ridderffapet
och Adeln wille dem till brpcditions-Utstottct remittera^
hwilket stulle aga att desse beslut redigera. Skulle Utskottet
upptäcka nägre ffiljaktighctcr rörande saker, bodde
detsamma sädant Riksens Stander tillkannagifwa. Hwad
ater anmärkningar wid blotta ord och mtryck angings
stulle det tillhöra Utflottct att den lämpeligaste redactioNen
föreflä.
Bifölls
Upplästes
följandet
Riksens Högloft. Ständers Mmanlla Äefwak?-  och Oeconomie - Utskotts Mlätande, i anledning
af följande, emot Utskottets afgifne Förstag om
anstalter till Veneriska smittans hämmande, hoResp.
Ständsn gjorde anmärkningar och anföranden:
»
r:o Af Herr Lfwer - Stallmästaren m. Tnfwe
hon vsMlnZsdsuIsn: att utwägarne för penninge-tillgänj
gar
Xiöd> öch Aö. prack. 6.-i» L»aS. 2lfö r?:» »>
82
ven Z April.
gar till förökande af Eurhus» inrättningar borde underställas
Konungen, som säkert wäljcr de werksammaste
medel att winna det äsyftade ändamälet.
s:o Af Herr Lagmannen m. m., ^Vasell: att detta
Amne icke, i sammanhang med frägan om fattige Barns
uppfödande mätte ankomma pä uppskof till nästa Riksdag,
utan med all flpndsamhet afgöras.
z-o Af Herr Borgmästaren dlorstiöm: at dä en ensam
person begärde, att till Idkande af Caffehus-eller
Krögeri-näring, fä till nägon Landsort sig begifwa, och
hwarwid ingen anledning förekomme att misstänka afsigten
dermed, sädant icke borde förwägras.
4?o Af Herr borgmästaren ^Vsbreriberg: att ordens
telige Spis-qwarters hällande w'd tillfällen af Marknader
och större Folksamlingar icke mätte fö bjudas.
5:0 Af Herr Directeuren Zantesson: att i anseende
till Eärdfari-handlande samt Sjömän af bättre Classen,
den föreflagne Läkare »visitationen icke more lämpelig wid
andre tillfällen, än dä nägon särskild anledning förekommer,
att sädane personer kunna wara med smitta
behäftade.
6t0 Af Riksdags-mannen Xnckers DsnlelsSSlt frän
Elfsborg- Län: att inskränkning i Gärdfari-handeln stulle
leda till deras förderf, hwilka nu för denne Handelsförmän
erlägga en icke obetydlig afgift till Staten; att
Utskottet wisat allt för ringa aktning för en Class af
Medborgare, hwllke säsom Frie Swensse Odal-Bönder
icke utan ett groft förolämpande ä Utskottets fida, kunde
sättas i hop m>d Ziguenarc, Skojare och Hästbytare;
att Utskottet följaktcligcn borde förständigas om anständigheten
af Dess Expeditions-sätt; att Gärdfari-handlan
öe.
Den 2 2tprik.
de, som Utgöres af Allmogen sjelf, stola inom ett Miss
tid ätcrwända, och att Medes det sede-fördcrf, fois, stuns
dom ar cn följd af längre wistande i stora Städer, sst
Mycket mindre här katt inträffa, som Allmogey naturligt»
wis »cke waljcr dessa till sina warots afhttrande; att man
deremot orättwist bland Gstrdfarirhattdlande sätter det
antal Borgare, som frän Städerne Borsts och Ulridahamn
ntwandrar och hela äret uppehället sig i främs
mande Orter; hwarjemte Utstottet uppmanas, att upp,
gifwa de händelser, da Vetterista fmittot gcnsitt Eärdfarihandlande
blifwit utbredde.
7:0 Af Riksdags-mannctt bengt frän sam
ma
Lätt: Att r hans hemort brukas till Läns-Lazarettet
försända dem, som hafwa Venerisk sjukdom, samtal
attstaltertte i desse delar stole wara sst goda och fullkomliga,
att de xj kunna förbättras pä det af Utstottet fvresiagne
sätt, hwarföre han aldeles afsagt sig allt deltagande
l nstgott förändring.
Härjemte har, enligt derom ankommit PrötocöllsUtdrag,
Hederwärda Bonde-Ståndet bestutit, att denna
sräga borde äter-remitteras kill Utstottet, som derom
skulle fst underrättelse, jemte föreställning, att Utstottet
blämpeligen sökt kasta skugga pä de sstkallade Gärdfaris
handlande, hwilka likwäl äro bofaste Bönder och Hemmansnägare,
samt följaktligen Medlemmar af Sweriges
Allmoge, säsom hwarö Ombud Bonde-Ständer icke med
liknöjdhet kunnat anse Utskottets berörde förfarande.
Desse anmärkningar, fär Utstottet ttu i samma ordning
som de här ofwan äro intagne pä följande sätt
beswara: '
r:o Lika med Herr Grefwe HsntMzzhzusen, sinner Utstottet,
det frägan angstende Curhus-inrättningarnes ut
wid
-
84
Den 3 April.
widgande beror pä Kongl. Masits olnffränkta Höga förordnande;
men det förslag Utffottet yttrat angäende
Landshöfdingarnes rädplägningar med Socknarnes Deputerade
kan Utffottet nu icke frängä.
s:o Herr Lagmannen Vt->5sll- erinratt om angeläZenheten
att ffynde^amt och innan nästa Nordag widtaga
anstalter emot Veneriska smittan medgifwes fullkomligt
af Utffottet, som icke inser nägot hinder för all i detta
Ärende nödig Åtgärd, sedan frägan härom nu mera
icke har någon gemenskap med den om Allmänna Fattigwärdén.
>
Z:o Z hwad Herr Borgmästaren Noström anfördi,
om tillständ för ensamne personer, att begilwa sig till
nägon Landsort, till Idkande af Cafföhus-och Krögerinäring,
anser Utffottet sig icke kunna instämma, sä framt
endast kring-resande är i f-äga, ty Utssotttt är öfwertygadt,
att fastän anledning till afsigtens misstänkande ej
förekommer, det likwäl kan wara gansta lätt för en
Cafföhuö- eller Krkgen-Hdkare, att puder resan förffaffa
sig till biträde en mängd lösa och liderliga personer samt
med dem besöia orterne och ästadkomma samma olägenheter
som hitintills.
4:0 Dä ordentclige Spis-wärdar och Traktörer icke
Llifwit uti Utskottets Betänkande omnämnde, eller derunder
inbegripne, sä lärer nägot s^ecielt nämnande af
-eras undantag frän förbudet, hwilkct undantag frän
Herr Borgmästaren'Wsbrenderg äskat icke wara af nöden.
5:0 Att Sjöfolk samt de till Gärdfari-hankels drifwande
utsände Tjenste-d. ängar böra undergä stränga
Läkare-visitationer, tror Utffottet ännu wara nödigt, och
detta sä mycket mera, som omförmälte personer pläga
besöka
Dsn Z April.
8-8
besöka Utrikes orter; men med anledning af sä wäl Herr
Directeuren Lsntessons som Hederwärda Bonde-Ständets
anmärkningar fär Utffottet nu föresiä, det sä beskaffade
visitationcr icke mä utsträckas till de Gärdfari-handlande
hwilka äro werkeltga Hemmans Innehafware.
6:0 Utffottet medgifwer, att för Gärdfari-handlands
Hemmans-ägare nägon ytterligare inskränkning uti deras
Handels-rättighct än Kongl. Eommerce-Eollegii kungörelse
d n 8 Martil iLog inne! äller, wid detta tillfälle icke bör
komma i sräga; men Utskottet kan icke med stillatigande
förb-gä den omskar diodet, att en Ledamot af Hederwärda
Bonde-Ständet, Riksdags-mannen gullers vAnielr.
ron frän Elfsborgs Län, pä hwars upplysning och riktiga
omdöme, Utffottet uti andre hit remitterade Memorialer
emottagit flere bcwis, denne gäng lätit förleda sig att
tro, det Utffottet welat förolämpa hans Committenter
och med detsamma hela Bonde-Ständet, hwars nytta,
det öfwerklagade Förflaget närmast rörde, hwars heder
Utffottet alltid med yttersta öm!ct söker befrämja, och
hwars tilltagande wälmäga är ett af de käraste ämnen,
hwarmed Utffottet kan sysselsätta sig. För öfrigt anser
Utffottet desi wärdighet icke medgifwa, att lemna widare
swar 8 de förhastade och troligen af Författaren föga ef*
tertänkte uttryck, som i Memorialet finnas.
7:0 t^huru Riksdagsmannen Lenzt ^nller,5on för sin
dek afsagt sig deltagande i nägon förändring afanstalterne
Lill Veneriffa smittans hämmande, säsoin onödige uti hans
hemort, förmodar Utffottet likwäl tillräckelig anledning
deraf icke förekomma, till inställande af hwad som för öf»
rige delar af Riket kan wara angelägit.
8:0 Utffottet har med missnöje inhämtat, att Hederwärda
Bonde-Ständet trott det Utffottet welat kasta.flug
W
-
86.
Den Z Aprik.
ga pä kN del af Ntikets Allmoge. Dä Utskottet till minnande
af ett godt ändamäk föreslagit ett dertill ledande
medel, och dä Utstyttets öfwertygelse om nödwandigheten
af detta medels anwändande warit grundad pä en wcrklig
kännedom ym fvrhällandct, har Ut stolte t icke med stal
Wantat ng att desi wälmcnta Förslag stelle erhälla dcn
misttydning deråt blifwit gifwen.
Z följd af hivad säkedes nu anfördt blifwit har Ute
stoltet ansett någon förändring af r:sta puncten uti d st förra
Betänkande, angäcnhe förbud emot Caffehus och Krogers
Jdkares kringresande i landet iste höra tillstyrkas.
Deremot får Utskottet förcflä, att 2 pnneten mä lyda
salunda: Skyldighet för de till Gärdfarihandely
drjfrvande utsände ynglingar och tjenste? drängar, ast
Läde fypr än de erhalsa past och hrvarje gällg det pä,
strifrreo, lätg ftg af Läsare visiteras, sams öfwer viste
tatjonen förskaffa stg Letyg K Pastej,
Dcn - förra projectet upkagne oidra punct bör blistwa
hen Z:dje och pä följande satt förändras- Instränknng
i tillätelsen för (Dlasförare, Smideshandlare, ^ästLytgre,
Zigucnare, Skojare m fl, att i Landsorters,?
kringresa, med dem älagd skyldighet, att pä ofwannamns
öe satt uirdergä Läkare visttation. <Vch komme detta sednare
äfwen att gälla för Sjömän (Skeppare likrväl
derunder icke hegripne) witz deras ankomst till Sjöstäder
etc,
Dttrandet om kurhusen tror Utstyttct icke behöfwa
nndergä ändring; meu Utstottct fär wördsammcligen till,
styrka, att deste angelägna anstalter mätts ju förr dest
häldre blifwa antagne, samt medel till fria Medicgincntrr
m. m af Medicinal-Fonden anflagne.
Dock
Den 3 April. 87
Dock warder detta allt Riksens Högloft. StänderEgen
granskning wördsammeligen underjtäldt. Stockholm
den io Martil igiv.
Pa Högloft. Ridderskapets och Adelns magnar
0 ti. 6. OX 6 nLt g 6 rnL.
Pä Högmördige Prcste-Ständets Ledamöters
magnar
Lars ^sok. K n ci 8.
Pä Wällofl. Borgare-Ständcts wägnar
L. s. 8 c ti 6 n k e r r.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets mägnar
L. Ericsson,
k. I. dletrel
kades
pä bordet.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bekwärs» och
Ekonomie-Utstottets utlätande i anledning af de,
emot Utskottets deN 22 Juli! sistledit är afgifne
Betänkande, angäende Inrättningar för Fattige
Barns upsödande, gjorde anmärkningar,
Detta ämne» hwilket förut, med föranledande afHerr
Capitain ^nclerL l^ur6cnLro!pez Memorial, blifwit jemte
frägan om nödige anstalter till veneriska smittans hämmande,
i samma Betänkande afhandladt» fär Utstotttt nu >'er->
skilt till Riksens Högloft, Ständer framställa. De hos
Respective Ständen gjorde anmärkningar och afgifne anstranden,
hwilka Utskottet dock till förekommande af witz
lyft
-
88
Den Z April.
listighet, icke anser nödigt, att till deras innehälluptaga,
-ä de flästa derutaf foranleht t-ll förändringar af Utstot--  ?cts Betänkande säsong här nedanföre finnas aro följande;
r:o Herr Hfwer »Stallnräfiaren m. m. Grefwe von
I.2ntinK§ösu8cns tjll Hkglofl. 8-idderffapct och Adelns Pro»
tocoll den 28 December nasti, är afgifnc Dictamcn,
2:0 Herr Eapita ne Friherre Lissl von lfollsielns an»
körande till samma Protocoll, jemte ett qf honom till Hög»
loff, Uidderstapet och Adeln ingifwit cch den Z Januaria
detta är till Mstvstet- rcniittcradt Memorial,
Z:o Anförande kill Höglost. Niddinskapcts och Adelns
Protocofl den z Januari, qf Herr Expeditons-Srcretera»
ren Andree Lljernsteclt,
Memorial af Herr Capitaine ^nä-ns Nvk<Z-nstc>Ipe,
upläst pos Högloft, Riddcrstapet och Adeln den 18 sistlcdno
Januarik,
Z:s Utdrag af Byrgarc-Ständets Protocoll för den ir
Nowember sisilcdit ar, innehållande anmärkningar af Hcrr
AdvocatrFifcalen laikmsn och Herr Directeuren Lonlxsson,
sgmt
tz:o Protocokls - Utdrag frän Hederwärda Bonde»
Stäydet af den IZ September 1809, hwaruti äro uplagné
Anmärkningar af ätstillige Stäudets Ledamöter,
Nemligen f Häri LaltLarsLon fran Södermanland, Leio
st^-nstersson fran Swartfjö Län, ^Knrlsrs Danielsson
frän Elfsborgs Län, lUelir Oxelbert; frän wrebro
Län, idsils Hakansson och 8ve» Nilsson Med flertz
Miksdagsmätl frän Christianstads och Hallands Län,
^ons Hermansson frän Westerbotten, Hakan DelrrsLÖN
frän Jönköpings Län, Nrio Ollman och lolian
Ulricsson frän Upland, lori Ionsson och Delli Delin
^yn frän Blekinge, äolr-nns» LerAstrcim frält Skara»
bsrgs
Den 3 April,
89
borgs Län, Gullers Zonton frän Bohus Län, LöNZt
/^rrclerssc-io frän Elfsborgs Län och ^.näsrs LerrZksson
frän örebro Län. ^
Wid öfwerwägande af alt hwad härigenom blifwit
pttradt och erindradt, har Utssottct ansett sig bora dertill
lenina till swar:
r:o Att enär, den af Utssottct antagne grundsatts,
Het Barnen för att ägcr rättighet till allmämt understöd,
sturle wara Kader och Moderlösa, utan tillgängar,
rvarn och beffydd, eller ock deras Föräldrar j fall
de befröa, sä fattige, att de icke hafrva nägot IordbruS
eller andra Medel till sitt underhäll, icke någon anmärk»ring
förekommit, densamma bör förblisma oförändrad, men
i ansten! e til! erindran derwid, att Barnen af i krig om,
komne krigsmän eller oägta födde anfetö mäst berättigade
till medlidande och hjelp, får Utssottct förklara, att dest
mening wisterligen warit det alla behöfmande borde i möjeligaste
matto erhälla understöd, mende oägta Barnen moro
i synnerhet nämnde derföre, att desto, sorn pä -niet sätt
aro mättande till sin ställning, och säledes icke utan den
Lwmmaste orättwisa böra plikta för Föräldrarnes fel,
-dock merendels sakna allt ffydd och försmår, derest fckc
det Allmänna för dorn wille .draga försorg. — De i Fält
omkomne krigsmans Barn moro äter ansedda att äga högsta
anlprak pä underhalt, af Fäderneslandets wälgsrande
Stiftelser, dä deras Fäder i Statens tjenst och för Fäderneslandets
mät upoffrat ett lif, pä hwars bibehållande till
Lfwcntyrs hela den olycklige flägtens beställd berodde.
2:0 Att Första punctcn af Utssottets förra Betänkande
angäcnde Inrättningens -verkställande under inseende af
en öfwer-Direction, nu mera bör förfalla, och ifraga warande
Inrättning deremot bl-fwa förenad med den öfrige
Fattig
-
öv
Den 3 April.
Fattigwärden, hwarom Utffottet i anledning af Herr AAesstor
Osdns Memorial aflemnat sitt yttrande.
g:o Att i stället för de inom Länen, Häraderne eller
Pastoraterne projccterade särflilte Dircctioncr, hwilka icke
ma äga rum, Inneryänarne inom hwarje Socken böra
upmuntras, att ibland sig utwälja ett wisst antal friwillige
Deputerade, de der jemte Pastor böra besörja hela
Fattigwärden inom Socknen och derwid tillse, att de törstige
blifwa sä wäl underhällne, samt om de arv arbetstöre,
med arbete förseddc, som omstandigheterne medgifwa;
ankommande pä Socknemännens fullkomliga godtfinnande,
att bestämma de närmare Regler, som r afseende pä de
Deputerades förwaltning och Controllen dcröfwer m. m.^
finnes nödige. Härigenom förfaller z:je puncten i förr«
Betänkandet.
4:0 Att alla Medel Utffottet förut päräknat till Fond
för ifräga warande Inrättningar, nu mera icke kunna fö-»
refläs, sedan desamma dels blifwit af Riksens Ständer
till andra ändamäl d-sponerade och dels emot gällande
privilegier icke fä dertill anwändas, och dä dessutom sädane
Allmänna Medels utfinnande tillhör ett annat UtskottS
ätgärh, tror Utskottet sig äfwen icke beböfwa lemna
något yttrande öfwer de af Friherre LtsSI von ttollLtein
och Herr dlar-lenstnlpe nu föresiagne tillgångar. Deremot
och i grund af hwad här förut anfördt blifwit samt med
anledning af de hos Rcspective Ständen derom gjorde yrkanden,
fär Utffottet nu tillstyrka, att hwarje Socken hädanefter
som hittills mä äga incm sig utse de tjenligaste
utwägar till sine fattige barns försörjande.
5:0 Att det förra yttrandet om redowisningen förfallrr
och lämpaS efter ofwan intagne grdje Momentet»
6:s
Der, Z April.
91
6:0 Att Utskottet lika med Riksdagsmannm Oxelllvrz
ansett nödigt, att de tillförene utkomne Författningar emot
tiggerier skarpas och af wederbörande Krono-Betjening^
pä det alfwarsammasie handhafwas, men förflaget
om en ny organisation af Policen pa Landet, har såsom
ej ägande gemenskap med förevarande ärende, afUtffottet
Nu icke kunnat uptagas,
7:0 Att Utskottet i anledning af Herrar 6s^n oHLzLe?
.af. Wallost. Borgare - Ståndet bifallne Motioner, „u
anser sig säsom tillägg till de öfrige puncterne, la wal uti
dkt ifraga warande, sorn uti det om Allmänna Fakt.gwär»
pen afgifnc Betänkande, lora förcflä, att dek för hwarje
Swensk Medborgare icke endast mätte anses som en samwets-pligt,
utan äfwen blifwa ett Lagligt aliggande, att,
i myn af sin förmögenhet i hwqrje Socken (som lättast
borde kunna uträknas efter Bewillnings-summan) med en
wist afgift bidraga till de behöfwandes inom samma Socken,
bärgning , och att denna afgift lika owilkorligen hör utgöras
som de utffylder, hwilka till Staten erläggas. — Utskottet
tror det wara sä mycket mera stal härtill, som erfarenheten
ofta wisat, att sä länge afgifter till de beböfwandes
understöd hwartill blott friwillige, har den ojämnhet
inträffat, att de fattige undcrhällits mera pä de mindre
bemedlades an pa de werkligcn förmögnes bekostnad.
Lch
8:0 Att en underdänig framställning hos.Kongl. Majit
matte göras, det, isynnerhet uti de Orter, hwilkaö oländighct,
mindre cultur eller andra omständigheter förorsaka
en större fattigdom, och en talrikare mängd af behöswande
nya och tillökade Allmänna Inrättningar till arbets»
förmägans utöfwande, mätte efter Kongl. Mastts Nådig»
förordnande, genom Dest Befallningshafwandes försorg
stiftas och organiseras?
Häri
-
Dm Z April.
Härigenom kror Utskottet sig haswa uptagit och beswarat
allt hwad emot Utskottets Betänkande är wordet
anmärkt; men i anledning af åtskillig? Bende - Ständcts
Ledamöters yttranden om onödigheten af flere anstalter förFattig
- och Sjukwärden, än som förut finnas , anser Utskottet
sig böra näsnna, att om ock sä lyckligt skulle wara,
det desse anstalter uti en och annan Lrt hunnit till den
grad af fullkomlighet, att någon förbättring deraf icke behöfwes,
det will säga, att alla fattige derstädes utan undantag,
blifwa tillräckeligcn wärdade och försörjde, äger
Utskottet likwäl en tillförlitelig och saker kännedom derom,
§tt pä de fleste ställen i Landet fattigdomen bchöfwer bättre
ward, Plågan wcrksammare tröst och sjukdomen säkrare
zillgang pä Läkemedel, än som nu kan erhällas; och som
det endast warit för de ännu oförsörjdc, »värnlöse och man,
lottade hjelp blifwit päyrkad, och sädane olycklige nästan
sifwer'allt finnas, har Utskottet härutinnan icke kunnat ändra
sin öfwertygelse. Dock warder allt detta Riksens Hög,
loff. Ständers Egen granskning wördsammeligen unders
skaldt. Stockholm den 10 Marti, igiv.
Pä Högloft. Ridderstapets och AdelnS »vägnar
Hok. 6. Oxenstjerna.
Pä Högwördige Preste-Ständets Ledamöters
mägnar
0 L r 1 H o k. Isi n ä s.
Pä Wälloft. Borgare,StändetS wägnar
6. H. 8cliönkerr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets »rägnar
L. Lricsson.
LadsS K§ Lordet.
k. H. dlatrr!.
Den 3 April»
FSredrogs 8 nyo Stats-Utstottets den 2 April pä bordet
lagda Memorial innchällande Ntssottcts anmälan af
Riks-Sundens olika beflut rörande reductionen af Lif»
Gärdet till Häst etc.
Herr Grefwen och Landtmarfkalken gjorde pro»
position att detta mäl till afgörande af Stats - Utskottets
nämnd matte hänwisaS.
Bifölls.
Föredrogs a nyo Stats - Utskottets den s April p§
bordet lagde Memorial rörande arfwode till Stats - Corn»
missarien VyilleZren för desi biträde wid Mks-Statens up»
rattande.
Bifölls.
Friherre 8tsLl von klb.NZtein, föreftog att den nu ups
rättade Riks-Statcn hwaraf ett exemplar till Rikfens Ständer
blifwit inlemnade, mätte genom trycket till Allmänhetens
kännedom befordras.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken begärde
att denna fräsa ställe fä hwila, till desi han hunne underrätta
sig, huruwida icke redan denna tryckning more pä»
>- tänkt, samt om densamme pä Statens bekostnad strill^
werkstallas.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hälli» i Högloft. Ridderstam
pet och Adelns plenum den » April igro.
S. D- Föredrogs « nyo och bifölls Stats - och Berville
nings - Utskottens re» sy Mars pä dordet lagde gemensam»
-
94
Veil 3 April.
samma Betänkande angående anskaffande af medel till wilis
nande af en nödig och mera allman Läkardwärd, sädanden
e,f Herr liokvcnwlch, c»rl, blifwit föreflagen och as Allmänna
Bcsmars - och Occonomie-Utflottct tillstyrkt: HwaryM
de öfrige Respective Ständen genom Protocolls-Utdrag»
wanlkg del skulle leMnas. bit suxrs.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Riddersta»
pets och Adelns Plenum den 2 April igro.
S. D» Instämde Högloft. Nidderffäpct och Adelli r
Högwördige Preste-Standets beslut, att i anseende till de
Tnängfaldige gjöromal, hwaraf Expeditions - Utflottet wid
Riksdagens nu instundande flut öfwcrhopas, detsamma af
de öfrige Utskottens Cancelliet mätte erhällä biträde. Och
skulle de öfrige Rcspective StändeN genom Utdrag af Protokollet
härom manligen underrättas, bit -uprs.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Mdderskas
pets och Adelns plenum den 2 April igro.
S. D. Föredrogs ä nho och bifölls Stats - Utskottets
den 29 Mars p§ bordet lagda Memorial - i anledning af
Kongl. Majus Nädiga proposition angående NäntesbetalNingen
ä de Patriotiska länen m. m. Hwarom de öfrige
Rcspective StäNden genom Utdrag af Protokollet wänlig
del skulle erhälla. Vr supiL.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Ridderskäpets
och Adelns Plenum den 2 April igro.
S. D. Föredrogs ä Nyo och bifölls Stats - UtskottetS
den zi Mars pä bordet lagda Memorial, rörande dispositionen
af Flyinge och Dalby Kongsgärdar till Hof-Stall--  rnastaren Grefwe kröllcb intill nasta Lagtima Riksdag,
åmot en Arrende-summa af Rd. ärligen; hwarom
r de
Den Z April.
de öfrige Respective Standen, gerbom Utdrag af Protokollet
wänligen stulle underrattas, Or Lapis.
Utdrag af Protokollet hällit r Högloft. Nidderstapcts
och Adelns Plenum den 2 April igro.
S. D. FöredrogZ och bifölls Banko»Utskottets McKrorial
af den r sistlcdne April, innehällande Utstottets utlätande
öfwer de anmärkningar, som tvid desi Betänkande,
r anledning af Konungens NZdiga proposition rörande
medel till Jernhandteringens uprätthallande, hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln blifwit gjorde: Och stulle de öfrige
Respective Ständett genom Utdrag af Protokollet härom
»vänligen underrättas. Ot suxis.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum den 2 April 1810.
S. D. Beflöt Högloft. Ridderstapet och Adeln att
»vänligen anmoda Lct Högw. Präste-Ständet stnnt det
Wällofl. Borgare-Ständet att sig förklara huruwida de
behagade instämma i Bonde-Ständkts och Ridderstapets och
Adelns beslut, att det uttryck i Högloft. Stats-Utstottets
Finance,plan, som stadgar, att Rikögälds-Contoiret icke
singe utgifwa nya Crcditsedlar till aNNat ändamäl, än
Utbyte af de förflitne sedlar som i sadan afsigt ditlcMNadcs,
stulle sä förklaras; att Contoiret enär behofwct
det fordrade, »nätte fä ersätta den minskning i desi tift
andra ändamål påräkna de Fond som igenom dcn Contoiret
älagde Realisationen kunde uppkomma, endast med
wilkor, att Creditftdel-stocken aldrig öfwerstiger dett summa,
som i Utskottets vfwanberörde Finance-plan, ar uppförd.
Hwarom de öfrige Resp. Ständer» genom Utdrag
af Protokollet stulle wänligen underrättas, v»
s' Ut
-
96
Den 3 Äpkil.
Utdrag af Protokollet hällit r Högloft. Ridderffapets
och Adelns Plenum deN April igio.
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Stats-Utskottets
den sg Mars pä bordet lagda Memorial, innehällandö
Utstottets förslag.sä roal till en Instruction för Fullwägtigr
i Niksgälds-Coritoiret, som till berörde Eontoirz
öfrige Organisation och LöniNgs-stat; Lock bifogade Högloft
NidLcrffapet och Adeln till detta beflut det tillägg, att ät
Herrar Fullmägtige. stuste öfwerlemNas, att efter sig företeende
omständigheter reglera Contoirets Expectancesiat.
OM hwilket allt de öfrige Nesp. Ständen genom
Utdrag af Protokollet manligen skulle underrättas, lllt
Utdrag af Protocollet hällit i Högloft. Nidderffapets
och Adelns Plenum den s April igto.
' S. D» Föredrogs ä nyo Stats-Utstottcts den zi MarL
Ha bordet lagda Memorial, innehållande Utskottets utlätande
i anledning af de anmärkningar, som w!d desi äts
gärder af Riksdagsmannen k--br OxLlbkrs ifrän Carlskoga
blifwit giorde; och beflöt Högloft. Ridderstapet och
Adeln att till alla delar gilla Stats-Utstottets förfarande
samt tillika förklara fin tacksamhet och erkänsla för de
rnangfaldiga och beswärliga arbeten- hwarmed berörde
Utstött under detta Riksmöte warit öfwcrhopadt och sig
Utmärkt: hwarom de öfrige Resp. Ständen genom Utdrag
af Protocollet mänligen skulle underratas. lllt suxrs.
Utdrag af Protocollet hällit i Högloft. RidderstaprtZ
och Adelns Plenum den 2 April iZro.
S- D« Beflvt Högloft. Nidderstavct och Adeltt att erbjuda
sine Resp. Medständer, att gemensamt med dem
till Kongl. Majit i und«rdämnghkt öfwerlemna hosföljande
-
Den z April.
97
jande af Härads-Bokhällaren Mäk författade och af Ordförande
i Bewillnings-Utffottet till Ridderffapet och Adeln
ingifne Förslag titt Formulairer för Redowisningen af
Uppbörden, med underdånig anhållan att de samma
efter behörig granskning ina af Kongl. Maj-t i Räder
gillas och till antagande päbjudas. IK supra.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Niddcrstaxets
och Adelns Plenum den 2 April 1810.
S. D. Föredrogs ä »po Lag-Utskottets den 29 Mars
pä bordet lagda utlåtande i anledning' af de hos Högloft.
Ridderffapet och Adeln anförde anmärkningar wid Utskottets
Betänkande öfwer det Lagens stadgande att Mö
af hwad alder hon wara mä, stall stända under Förmynderskap;
och beflöt Högloft. Ridderffapet och Adeln, att
titt alla delar afflä hwad Lag-Utffottet i afseende härä
föreslagit, samt att den Allmänna Lagens stadgande i
delta afseende borde förblifwa oförändradt, i följe hwaraf
i Konungens rätt att göra difpence ingen rubbning
kunde äga rum, hwilkct genom Utdrag af Protokollet
de öfrige Resp. Stånden manligen skulle meddelas. I7t
supra.
Utdrag af Protokollet hällit r Högloft. Ridderstam
pets och Adelns Plenum den 2 April 1810.
S. D. Z anledning af en af Herr Liikverspgrr-, Isaac
L,3is, wäckt Motion, beflöt Ridderffapet och Adeln, jemte
bewilljande att hans Diktamen med de öfrige Ständen
finge kommuniceras, det dcfi Resp. Medständcr wänligen
skulle inbjudas, attidea deri föreflagne underdäniga
anmälan till Kongl. Maj-t rörande Herr von Oreiik nied
med Högloft. Ridderffapet och Adeln sig förena, l-lt supra.
Ridd. och Ad. prof. 6:te Dand. r:dra Afd. N:s 7
92
Den Z April.
Herr Uergbman, ^mbro?iu3 N2KIIU-S) utbad sig fä
erinra, att dcr annu saknades ett utlåtande ifrän StatsUtstoUet
rörande en af Herr kiint^leölcl gjord Motion,
att ett förslag skulle uppgöras öfwer beloppet af den
summa som ätergätt till Staten, 'genom Riksens Ständers
rörande Pensione-Statcn fattade beslut.
Herr Uiintrscbölcl, pgu!, yttrade sig:
I anledning af Herr vswerste Le->-§drnsns nu gjorde
Motion får jag aran tillkännagifwa, atp jag werkcligen,
den 21 uti nasti- Febr. mänad, ho- Höglofl- Riddcrflapet
och Adeln hemstalte, om icke, sedan de grunder blifwit
stadgade, hwarefter indragning af obehöuge Löner och
Pensioner komma att werkställas, Höglofl. Stats-Utstottet
mätte warda anmodadt och uppdragit, att likmätigt samma
grunder, uppgöra, bestämma och uppgifwa den derifrän
harflytande och för Staten blifne nya tillgäng; men
jag bör icke eller obemält lemna det jag wid samma tillfälle,
icke allenast anmärkte hurusom, utöfwer den, för
Civile Embetsman- Pensioner pä Stat anstagne summa
io,ovo Riksd- samt den för Enkor och Barn anordnade
Pensions-summan 15,000 Riksd. jemwal uti den ifrän
Höglofl. Stats Utskottet till Riksens Ständer ankomne
sä kallade indragnings StatS-lisian, en summa af mer än
ZZ,ooo Riksd. wore upptagen för detta ars Beneficieoch
Benädnings-Stat, ulan ock, jemte mcdgifwande sä
wäl att förstnämnde s:ne Pensions Statk-summor icke
more swarandc emot den mangd behöfwande som anropa
Konungens Rndewisning, säsom ock att förty nägot serskildt
anslag under rubrique af Benefice-och BenädningsStat
mätte giras, derhos tillstyrkte en wist ärlig summas
stadgande, för sistnämnde behof, samt att Höglofl.
Stats-Utstottet allt derföre mätte warda uppdragit att
föreslä denna summas sä kallade maximum.
Den Z Aptil.
99
Efter säsom jag fattare Resultaret» af öfwerläggningen,
om deste mine framställandcn blefwo de bäd^
Remitterade till Högloft. Stats-Utflottet men wid den
nästledne dag fledde justeringen af Protokollet, för ofwan»
nämnde dag den 21 Febr. hade jag tillfälle inhämta att,
efter innehällct deraf, endast den sednare motion, eller
frägan om Beneficc- och Benadnings-stats summans stadgande,
blifwit till Utflottet remitterad. Wid sädant förhållande
kunde jag wäl hafwa anledning, att nu ä nyo
yrka först berörde frägas remitterande till merbemälte
Utflott; men som fä dagar af detta Riksmöte nu mera
äterstä och sagde Remist förty synes blifwa utan ändamäl;
sa will jag för min del nu icke widare härmed be»
swara.' hwaremot och emedan Högloft. Utflottet mig wettcrligen,
ännu icke afgifwit nägot utlåtande öfwer den
andre framställningen, nemligen om stadgandet af wist
summa för en hädanefter blifwande Bcnefice - och Benäd»
nings-stat; ty är jag föranläten ödmjukeligen derom anhålla,
det Utflottet mätte ytterligare warda anmodat och
pämint om samma utlatandes flyndesamma afgifwande,
warandes efter n.in tanka merberörde af mig söreflagne
författning icke allenast angelägen i afseende pä Statens
knappa tillgångar, utan jemwal bidragande till Konungens
befrielse frän mängfaldiga underdänige ansökningar
och rekommendationer, som, wid en odeterminerad tillgäng,
Konungens milda och ömma hjertelag swärligen
ffulle kunna lemna utan Nådigt afseende och bifall.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, gjorde
proposition, att Stats-Utflottet mätte anmodas, att med
sitt swar pä berörde Remist med första inkomma.
Bifölls.
Före»
Dm 3 AxrU.
Föredrogs ä nyv Allmänna Bcswärs - och Oeconomies
Utflottets den 2 April pä bordel lagda Protocolls-Utdrag^
innchällande Ulffottets fmnyade sörflag rörande Markegängs.
sättningen.
Bifölls.
Föredrogs den af StatsMegleringen annu äterstäends
puncten rörande aflöningen för Skänsta Wargcringens
Lfficers-Stat.
Grefwe Hamilton, ^.xel, tillkannagaf, atl han redan
för 6 weckor sedan hade författat ett Dictamen, hwilket
han utbad sig atl nu fä uppläsa, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Jag h»)ser det fasta förtroende att närwarande Rikfenö
Stander icke underkanna min wid första Samlingen
om Wargcringens upprättande inlämnade Protest, ännu
bland Handlingarne förwarad och soln fulla 20 är njutit
sin fulla helgd. Denna Protest har wal icke hindrat mig
under de 2:ne förekommande krigen af fri wilja deltaga s
Wargcringens uppfattande.
Men är det möjeligt att ögnablickets uppoffring kan
förwandlas till en standig tjenstbarhet?
Samma fräga framställer jag för alla Rusthällare !
Skäne. Det som aldrig ar begärdt, kan wäl aldrig sägas
w ra samtyckt, dertill behölwes endast företes Konungens
Nädiga Bref ankommit i Aug. 1789, hwari endast begäres
i och för krigets skull Wargcringens uppsättande, den har
ock ej under rz är warit samlad och till större delen förs
swunnit allt till är 18°8°
Stats
-
Den 3 April.
L0l
Stats-Mstottct ansörer till ffäl nödwändigheten öka
Trouppcrnes antal i Skäne som pä ett Seculum ej sedt
någon fiende inom sin Grans. Jag medgifwer angelägenheten
häraf för hela Riket. Zag tror det är högst
nödigt Riksins Ständer lemna Kongl. Majit utwäg wid
förefallande fiendt igheter öka wär krjgsmagt, wär ställs
nmg päkallar detta försigtighets-stcg, utom hwilket alla
wä-a anstalt r blifwa föga gagnande Men jag hwarken
niedgifwer eller tror det bör tagas pä Jordbrukarens bekostnad,
än mindre pä nägra enstiltcs, aldraminst pä deras,
som redan äro betungade med krigsmäns underhäll.
Stats - Utskottet anförer en friwillig öfwerenskommelse,
om ock den förewarit, kan den ej binda flere än de som
närwarande samthckt, längre utstrakt strider den mot 45.
§. af 1772 ärs Negerings-Form, mot 5. Monn af Säkcrhets-Actcn
numera upphafwen genom 73. och 80. §.§.
af Negcrings-Formen af den 6 Iunii 1809.
Staks-Utffottct förmenar sig finna styrka till sin förhisna
öfwe enskommclsc r Kongl. Maj-ts Nädiga stadfästelse
pä Wargeringcn i Skäne af den 11 Jan. hgo.
Den, som will utan fördom dömma, finner i den endast
ena Partens pästäende, utan allt begifvande af den andra;
halma Riksens Ständer kunnat kullkasta 2-ne dem
pätrugadc Regerings - Förmer; Männe ej Skänffa Rusthällarcn
bör förwänta sig samina rattwisa i detta Mål,
hwilket är det enda jag ödmjukast pästär som en billig
fordran att Swenffar i Skäne blifwa behandlad lika med
Swenstar i alla andra Landsorter, utan afseende pä nägra
förmoner de troligen assia, dä fräga uppkommer att
dana en allmän förbättring; och hwilka förmäner Rusthällarena
äro dr enda som dem icke njuta.
Jag fär den äran inför Högloft. Ridderstapet och
Adeln förnya, för mig och efterkommande min Protest
mot
102
Den 3 Äpt-ik.
mot Wargeringen särskilt i Skäne. Dock alltid färdig
täfla med hwcm som helst, uppoffra allt i farans stund.
Friherre 8t»el van kllollsteir!: Stats-Utffottet har grundat
sitt yttrande derpå, att Skäningarnc ffulle hafwa
ingätt friwilliga Contracier, rörande Wargeringens uppsättande.
Letfamnia lärer äfwen pästäs i en utkommen
tryckt skrift. Det förhäller sig likwäl icke sä? Jag utber
mig fä berätta werkeliga sammanhanget med denna sak.
Under 1788 ars krig proponeradc Konungen att en Wargering
i Skäne ffulle uppsättas: detta bewilljades och
werkstäldcs, dock med uttryckeligt förbehåll, att efter krigets
flut denne Wargering alldeles ffulle upplösas. Detta
hände ock werkeligen efter flutad Fred. Pä Konungens
wägnar gjorde sedermera Herr General ll^oll en ny proposition
om Wargeringens uppsättande. Hwad som är
säkert är, att Skäne betungades med Wargering, men
att Contracterne ej blefwo sä friwilligt ingängne som det
stod pä papperet. Pä samma wis har l ant r andra
Landsorter. Händelsen med Baron bewisar detta.
Sedan han blifwit dömd säsom för Högmäls-brott, derföre
att han wägrade att uppsatta Wargeringen, in«
gingo de öfrige pä hans ort i Contractet. Säledes wörö
Sfwerenskommelserna icke eller der frlwilligc; pä samma
grund som de ä andra ställen i Riket blifwit upphafne,
bora de äfwen i <^käne afffaffas. Detta grundar jag sä
mycket mera pä 80. §. i Regerings - Formen, som den
Skänska Wargeringen ar alldeles af samma egenskap med
den öfrige Wargeringen i Riket, och säledes nu, likasom
den bör wara, upphafwen. Den kan icke dä ä nyo upprättas
utan genom ett nytt beslut af Konung och Stander.
Pä besia skäl, fär jag hos Herr Erefwen och LandtMarffalken
anhälla om proposition till afflag ä Stats"
Utskottets yttrande.,
Herr
Den 3 April.
Herr bkAusrvolll, L»rl 6usksk l^einbolll. ^ag känner
icke annorlunda an efter trowärdige Mäns berättelser
tillstapelsen af de äbcropade Contracter om Skänffa Wargcringen;
men deremot mä förhällandet warit huru som
hallst, tror jag dock med full wiffhet, dels att med de
Contracter hwilkas held blifwit stadgade uti 8v. §. af
wär Regerings-Form, forstäs sadane, som i grund af
gällande Regerings-bagar och Zndelnings-Werk i allmän,
het blifwit upprättade emellan Kongl. Majit och Kronan
ä ena samt Rust - och Rot!ältare ä amra sidan, ibland
hwilkas antal ingalunda turna beräknas enskildt dem om
Skänffa Wargering^, emedan nägot undantag för Pro»
vinccn Skäne icke blifwit päbjudit, och Skänffa Rusthäll
larne egenteligen under dä warande krig samt i och för
detsamma ätagit sig uppsättandet af denne Fri-Corps, i
likhet med öfrige F>i-Corpscr, hwilke under sa wal omfvrmälde
som de scdnastc krigs-oroligheter blifwit tilldanade
och efter Freds afflutande alltid upphört; dels att
Rusthällarne i Skäne hwarken kunna eller böra äläggas
större tunga, än som ar i öfwerensstammelse mcd Indelnings-Werket
tch hwad öfrige Niisthällare i Riket mäste
Vidkännas; dels ock att om Wargering i Skäne stall bibehällas,
mäste afwcn Rikets öfrige Provineer pä lika
sätt deltaga uti förswaret af ett gemensamt Fosterland
eller ater om, i följd af Konungens Nädiga Päbud och
Ri!sens Högloft. Ständers Beslut, Wargeringen i allmänhet
öfwer hela Riket stall upplösas, Wargeringen i
Skäne ock mäste undergå ett lika öde, sä wida icke nägon
rimlig orsak kan förebäras, att denna nämnde Province
stall beröfwas de fördelar och rättigheter, hwilkct i allmänhet
för hela Riket utkswas och stadgas, enär af Skänes
Inbyggare i öfrigt fordras enahartda skyldigheter
som af andra Swcnffe Medborgare, ätminstone kan jag
icke annat än önsta och pästä, att mine omförmälde Landsmän
-
104
Den 3 Sprik.
män icke i nägor mätto mage behandlas mera oblidt än
deras Mcd-uw ers tare, sa framt de ej sjclfwe skulle af
patriotisk känsla nu wilja ätaga sig särffildje förbindelser
och Wargcringcns bibehällande. — Dock som sistlcdne gärdag,
i anledning af Konungens Nädiga Skrifwclse till
Rikets församlade Ständer, och en wärd Ledamots, Herr
Friherre Österströms Motion, hwilken syntes winna assel»
ende och bifall hos de fleste Ledamöter af Högloft. Ridder"
skåpet och Adeln, fraga blifwit wäckt om en allman Utskrifning,
att i nöRns stund, dä Märt älskade Fosterland
warder af stende angripit, tjena till desi förswar, hwarmedelst
allt anspräk pä Wargerings - och LandtwarnöCorpsers
upprättande skulle förfalla; alltsä finner jag mig
böra till Högwälborne Herr Grefwens och Landt-Marskalkens
samt Högloft. Niddcrffapcts och Adelns mogna
bepröfwande hemställa om icke, i händelse Högloft. Ridderstapct
och Adeln ej willja asstä Stats-Utstottets Betänkande,
angående serskild Wargerings bibehällande i
Skäne, det more lämpeligast läta all frägd och ventilation
derom, hwila intill desi Riksens Stander fattat Beslut
om FörswarS-anstalternes förbättrande; pä det, r
händelse Herr Barock Österströms Förslag om Utffrifningsmanskap
warder gilladt, Skane genom påökning af Wargering
icke ma draga en dä än mera tryckande tunga
framför de öfrige Provincer i Riket, och blifwa den enda
Landsort/ som jemte Zndelte Regcmentcr, och Utstrifnings-manstap,
äfwen älägges upprättande och underhä
ande af en serskild Fri-Corps eller sä kallad Wargerings-
Drouppe, twärtemot innehållet och afsigten med
ofwanberörde Motion.
Grefwe lövenhielm, Osrl. Dä fräga hos Ridderskapet
och Adeln nu uppstätt om den Skånska Wargeringen
anhäller jag- att fä anföra nägra ord: Zag tror,
att
Den 3 April.
105
att Stats - Utskottet fullkomligen iakttagit hwad som warit
dest skyldighet, dä det icke pröfwat npphofwet och ursprunget
till denna Wargering. För att göra sitt Statsanslag
har det endast behöft kanna de ingängne Contracternc
och att Provincen alldeles blottad pä Znfanterie
till sitt försmår behöfde Wargeringen. Emot de inkast,
att Wargering?-Comracterne ej skulle wara lagligen ingängne
lärer man med skäl kunna inwända, att denne
uppgift synes nog misstänkt, när sedan deras ingående,
2:>ie Riksmöten blifwit hällne, utan att nägre laglige beswär
dervfwer blifwit anförde. Det är troligt, att om
orättwisan och stadan af denna inrättning warit sä stor,
som det nu pästas, ätminstone nägra klagomäl skulle hofwa
försports. Dä likwäl wid Contractcrncs upprättande
nägon oordning möjligen kan hafwa förelupit, tror jag
att Niddcrskapct och Adeln rörande detta ämne ej kunde
taga nägot wisare beslut, än att i underdänighet öfwcrlcmna
ät Konungen, att dcröfwer förordna en laglig undersökning,
samt att om derwid Contracterne befunnes
wara olagliga Konungen dä berättigades, att dem ogilla,
och Wargeringen upplösa. Skulle äter desse Contractex
wara laglige, kan den 80. §. här icke anföras. Hela frägan
hwilar pä att upplysa Contracternes laglighet- Dess,
förinnan kunna af Ständer intet beslut fattas. Det är
endast Konungen, som är i ständ, att förordna denna
undersökning.
Herr llotblieb, (lsil krelliie, förenade sig till alla
delar med Grefwe Hongelm, sä mycket heldre som han
hade sig bekant, att de öfrige Riks-Ständen redan beslutit,
att hos Kongl. Maj:t anhälla om en sädan undersökning,
sorn Herr Grefwen nu föreslagit.
Grefwe lAä/ner, Ellvik 6öism. Det är i anledning
af Stats-UtskottcLs förslag till Stats-reglering som denna
fräsa
ro3
Den 3 April.
fräga nu kommit under ventilation. Det war Statsutskottets
pligt, att efterse Stats-behofwen, efterse hwad
som borde utbetalas och hwilka tillgängar dertill kunde
finnas. Att pröfwa ursprunget till hwarje Inrättning
och huruwida den i följe deraf borde bibehålla-, läge alldeles
utom Utskottets krets. Utskottet fann att Wargering
ns Lfficcrs-Corps hade lön pä Stat. Det war säledes
icke berättigadt, att deraf förestå näaon indragning.
Det kunde endast underställa huruwida denna Löne - Ltat
skulle stadfästas eller ej När det fann, att densamma
genom Kongl. Författningar och i dem äberopade Corn varter
war grundad, kunde Utskottet icke annat än pä
Stat uppföra den. Lm Inbyggarcna i Skäne hade allmänt
warit af den tankan, att Wargeringen skulle afskaffas,
hade de utan twifwcl sjelfwe och i god tid derom
wäckt fräga, sä att undersökning under Riksdagen hade
kunnat göras och Mälet rigtigt bercdt till Ständernes
pröfning framställas. Ru är det ! följe af ett Statsanslag,
som anmärkningar rörande hufwudsaken framställas,
ett förfarande som Åtminstone bör kallas oordentligt.
Jag will ej neka, att Rusthällarne i Skäne böra
hafwa samma rättigheter, som deras likar i det öfriga
Swerige, men sädant beror af Contracter och dem har
det tj tillhört Stats-Utskottet att pröfwa. Hwad äter
beträffar frägan om Provineens behof, synes det wara
gansta tydligt, nar i hela Skäne, Halland och Blekingen
intet Indelt Infanterie finnes. Skäne betalar äfwen en
obetydlig afgift i Utstrifnings-pennmgar och har ingen
rotering, hwarigenom denna Province i jemnförelse med
andra njuter mycken lindring- Jag fär derföre hemställa
om icke i anseende dertill, att allt detta fordrar en nogare
pröfning, att behofwet af Wargeringen är tydligt, att
Författningarne derom arv kungjorde och Contracter,
hwarpä de grunda sig, kände; om icke säger jag, i ansten
-
Den Z April.
I07
seende till allt detta, det wore bast att hela Ärendet öfwerlemnadcs
till Konungen, hwilken dä ägde att efter
anställd undersökning rätta hwad som kunde wara felaktigt,
antingen genom Wargeringens afflaffande och införande
af Rotering eller pä nägot satt i sammanhang med
det af Friherre cellerström i, gär upplasta Förslag i fall
detsamma skulle winna Riksens Ständers bifall.
Friherre 3tse1 vön wolstein. För att befunna det
inkastet att Twä Riksdagar förflutit utan att nägre klagomål
öfwer Wargeringen i Skäne och sättet att den inrätta
blifwit anförda, fär jag nämna, att dä desie Twä
Riksdagar blifwit hällne uudcr cnwälds-perioden, nästan
under samma styrelse, som infört misibruken, hade det
warit förgafwes att försöka afhjelpa dem Utom dest
war det den tiden icke tilljtandigt för Ständer att sjelfwe
wacka srägor. Nu först sen wi aterwunnit friheten, tror
jag rätta tiden wara, att söka och fä rattwisa, men hwar
och en mä dömma, nar det nu är s§ smärt att fä rätt
huru fäfängt det hade warit förr, att dertill göra ett
försök. Jag will icke länge uppehälla mig ivid att pröfwa
och beswara Grefwe lVlöroers anförande. En stor del
af de stät han anfört för Utskottets förfarande synes
mig hafwa legat utom desi krets. Jag häller mig endast
ivid föreskriften i 80. Regerings-Formen, hwars mening
ej kan wara annan, än att befästa den gamla krigsmagtcn,
sädan som den i de första Kneckte-Eontracterne
är grundad, och hwarigenom säledes alla i sednare tider
tillkomne förändringar i Indelnings-Werket mäste wara
upphafne. Dä denna Lag gäller för de öfrige delar af
Swerige, yrkar jag, att den äfwen för Skäne mätte blif,
wa gällande.
Grefwe ttsmUton, ^xcl. En wärd Ledamot har
förcbrätt Skänes Innebyggare att hafwa försummat stna
fata
-
103
Den A April.
fatalier. Zag trodde alldrig art denne RegeringZ-Form
stull kunna uttydas till warre, an de händelser som inträffade
u >der dispotismcn. De Herra", som citerat 80.
hafwa rj last densamma till flut. D>t ordet hufwuds
grunder, som deri igenfinnes, wffar att fräsan endast är
om de gamle Contracterne. Det är h rdt, att Regering?-  Aormcn pä detta wis stall expticcras af personer, som
hwarkcn hafwa eller någonsin sär Rusthäll.
Grefwe Dävendjelm, Larl. Beklagligen lärer detta
wara allt för sant af mig, och jag bekänner att jag ser
ingen dager sä gerna jag wille att ge Herr Grerwen dementi.
Hwad Contracterne angär äro wisterligen de,
som i serstilta Provincer äro gjorda, denom 80. §. stad»
fästade. Dess mening har alldrig kunnat wara, att fullkomligen
Återföra Indelnings - Wcrket till det tillstäntz
hwarf detsamma wid Konung L^iri. den XI:tes lid befann
stg. I sädant fall skulle till exempel de förändringar
som blifwit gjo da med E>stgötha-Cavallerie till Infanteris
äfwen böra upp äfwas- Alla friwilliga Contract böra
ester min Lfwertygelse respecteras. De enda hwilkas helgd
kunde sattas i fräga aro de som' blifwit olagligen ingängna,
men denna laglighet eller olaglighet af Contractcr
kunna^ej wi säsom Ständer pröfwa.
Grefwe kkörns,, ^6slk 6ö,sn. För min del stulls
jag om det wore nödigt kunna gifwa Herr Grefwen dementi,
emedan jag äger mne Rusthäll, men det hör icke
till saken. Z Finland wat Wen geringen en permanent
inrättning. I stöd af Contract är den äfwen detsamma
i Skäne. Regerings - Formen har stadfästadt deste Cons
tracter intill dest Konung och Ständer derom annorlunda
besluta. I deste Contract hafwa wisterligen och kunna,
ännu modistcationer göras genom friwilliga öswerenskom
mclser
-
Den 3 April.
roy
ruelser och meningen af 80. §. har alldrig kunnat wara
att Återföra Jndelnings-Wcrket tilt sitt primitiva tillstånd.
Den angär nya tillkommande Contracter ej de redan afslutade
och ett sädont anwändande deiaf kan ej med billighet
kallas en förtydning. Jag får derföre hemställa
till wederbörande Rusthållare i Skäne om det icke more
lämpeligast, att till Konungens granskning öfwerlemna
de klagomäl de tro sig wara berättigade att föra öfwer
sättet huru Warg ringen blifwit dem patrugad och om
icke deras önskan att fä olagligheter rättade endast sä,
lunda af, den wcrkställande Magten, kau blifwa uppfvld.
Friherre Stael von Hollstein i anledning af
hwad Grefwe Dökvenliselm anfört bör anmärkas art
Len förändring i Contracter, som inom östgötha Ca«
»vallerie blifwit gjord, ej älade nägon ny tunga utan
bestod endast i en öfwcrenSkommelse, att pä ett annat
sätt utgöra förut älagda skyldigheter. Wargeringen
deremot är ett nytt älagdt onus utan nägon minskning
af andra bördor och det bör tydeligen märkas, att det fri,
»villiga contractet derom aldrig gjordes med annat förbchäll,
än att den efter krigets stut, ffulle uphöra.
Grefwe Dökvenl^elin, (larl. Friherre Stael har
riktigt anmärkt stillnade» emellan förändringen af östgötha
Cawallerie till Infanterie och ursäktandet af
Wargeringen i Skäne, men alt detta bör icke hit Con,
tracter de mä wara af hwad natur som hälst böra hällas,
när de pä ett lagligt sätt blifwit afslut»de.
Friherre Stael von Hollstein vrkade ä nyo att
desie contrakt gensm M §. » Regerings-Formen wors
uphäfna,
Trrft
L10
Den Z April.
Grefwe Hamilton , ^,xsl. Zag mill allenast tillfl
Aga Grefwe Rui ner, huru jag stall anses som al,
brig upsatt nägon Wargering? 168O ärs cvntracter
aro de enda som igenom Regerings-Formen aro bibehällne.
Jag förbehäller mig, att Skäne icke serstilt
ma bestattas: Zag vrotesterar deremot högtidligen och
begär afflag ä Utstottets Betänkande eller i widrigc
fall votering/, dä jag förbehäller mig att 10 §. i Adeliga
Priviletzierne mätte anwändas och inga andra öf»ver
denna fr äg a fä votera , än de som arv ägare af
Fastigheter.
Anmältes och infördes en Deputation frän det
Hederwärda Bsnde-Ständet anförd af Riksdagsmannen
Slars frän Bohus Län, hwilken upläste ett ProtocollsUtdrag
af runehäll, att Bonde-Ständet instämt i RidLerstapets
och Adelns förklaring, i anledning af Konungens
Nädiga smar rörande Wargeringen och detsamma,
jemte ätffillige inom Ständet i anledning deraf
afgifva yttranden, till Allmänna Bcswärs-och Le«
conomie-Utstottet remitteradt.
Dcputationen utfördes pä manligt sätt; hwareftec
Grefwe Hamilton fortfor, frägande om Conträrter
kunde airses lagliga, hwilka ej med Konungens och
Ständers samtycke moro ingängne? Pä sädan grund
hade är 1800 Contracterne rörande Bränwins-Arrendet
blifwit uphäfne.
Friherre Oscksrstrcim, stseob. Zag trodde aldrig
att i Riddarhusets Plenum fä höra, att ingängne Contracter
ej skulle hällas i helgd, aldraminst sädane,
hwilka genom Regerings-Formen tpdeligen äro stadfästade.
Zag tillstyrker, att, rörande de i fräga »varande,
undersökning om deras laglighet mätte anställas. Bes
finnes
Den 3 April.
sinnes dä att de äro olaglige, mä de förfalla. Finnas
de äter wara Laglige, kan i dem utan Konungs
och Ständers samtycke ingen ändring äga rum. Sä,
lebes är det bäst, att hela saken öfwerlem,ras till HanS
Maj:t. Ständer äro ej nu i tillfälle att densamma
pröfwa. Likwäl anser jag nödigt att om det wid undersökningen
uplyses, att de äro olaglige, mä Kongl.
Majit af Riksens Ständer berättigas, att vem up,
häfma.
Grefwe Hamilton, , protesterade emot all
undersökning. Sjelfwa undersökningen wore olaglig,
emedan Contracterne i sin natur moro olaglige.
Grefwe körner, /cckolk Köra». Tillfrägad af
Grefwe Hamilton, huru han borde anses, ssm aldrig
upsatt Wargering, kan jag ej annat smara än att jag
hemställer detta till Herr Grefwe» sjelf. Likwäl när Herr
Grcfwen war den enda, som wid detta tillfälle protesterade,
kan jag ej för min del förstä huru besia Con--  tract kunna anses olagliga. Kunna de wäl brytas eller
uphäfwas, utan en ordemelig undersökning? Utan
twifwel är Skänes innebyggares ratt bast bewarad,
om hela denna sak öswerlemnas till Kongl. Majit.
Lm de i gär wäckte Motioner skulle antagas, om nä,
gon jemkning skulle göras i Rotering, twiffar jag er
alt icke Konungen gör afseende uppä och tillfredsställer
desie sine undersätares önstningar.
Herr llotlrlieb. Anmodad af Herr vice Presiden,
ten Isismolleu, fär jgg pä h-^.ns wägnar tia Protocollet
upläsa följande:
Dä hos Höglosi. Nidderskapet och Adeln det ämnet nu
förekommer huruwida Skönsta Wargering?» bör bibehättaS
eller ej, sär jag i ödmjukhet framställa de orsaker
-
Lb2
Den 3 Npril.
säker som r förewarande fräga grundlagt Stats-UtstottetS
Betänkande.
Undcrsätarnes ffyldighet att wärja Riket och dertill
kemna Medel har ifrän urminnes tid warit ostridig; men
sattet att ett sädant biträde utgöra har altid bcrodt pä
öfwerenskommclse: Z sädant afseende har ifrän början af
i6oo talet Bcwillningar nästan wid hwarje Riksdag blifwit
äffade och utgjorde, stundom i penningar, ofta i man-,
skap, hwilket genom Commissarier blifwit utffrifwit till
det antal, och i den ordning Riksens Ständer för hwarje
gäng bestämt; grnnderne för nämnde utflrifningar Utstakades
pä olika sätt, ibland efter gärdetal, stundom efter
manstyrkan, hwarwid likwäl altid och i alla tider Ridderskåpets
och Adelns Sätes - och Ladugärdar warit befriade.
Att detta sätt till att utgöra krigsmagtcn war bcledfagadt
med stora olägenheter, samt wid werkställighcten med missbruk,
wittna de flere Resolutioner däremot, som tid efter
annan blifwit utfärdade, och de bittra beswär hwarmed
Allmogen icke destomindre under Konung den XI:tcs
första NegcriNgs-är inkommo, hwilket föranlät Hvgbemälts
Konung, att s dan af andlingar om ett ständigt kneckie-häll
redan blifwit träffade med Allmogen i ^sier - och Wester
Dalarne, Wermland, Helsingeland, Gcstrikcland, Wester
Norrland och Wiborgs Län, söka wid Riksdagen 1632 förmå
de öfrige Provinder att sig till en lika inrättning be*
gifwa. Flere Provincer ingingo genast i det ständiga
knecktc-hället andre ärcr förblefwo wid utffrifningen med
förbehäll, att framdeles fä densamma emot ett ftadigwarande
kneckte-häll utbyta. Dä nu utstrifningarne ofta
behöfdes och Ständernes sammankomst'i sädant afseende
altid medförde beswarligheter, klef det genom r6Z7 ärS
Riksdags Beslut Konungen updragit, att efter de grunder
. lSgo
Den 3 April.
rugo ärs Bcrvillning utstakade, käla i de Orter, der ständigt
kneckte-häll icke finnes framdeles förrätta utstrlfninLarne
dä de tarfwades; det dröjde icke länge innan frän
de fleste öfrige Landsorter i Swerige och'Fifiland ansökningar
inkommo, att fä utgöra en ständig Rotering, hwareftcr
de ni, befintlige Knecktc - och Bätemans Contracter
blifwit asflutadc. Att Skäne och Halland frän älder haft
en lika utstriftiings-skyldighet lärer kunna tagas för ostriLigt,
dä man finnér, att den Iordrefnings, Commistion ,
som derstädes förordnades 1669, hade fig älagt att tillse
huru Militien derstädes skulle lämpligast kunna inrättas
pä samma fot som i Swerige, hwarpä nämnde Commistion
äf-vcn inlemnade förslag, hwilkct troligen ej kommit till
wcrkställighct för Statens behof af penningar, som sannolikt
gifwit anledning till Konung Lektid den Xl-tes hem»
liga bref till General-Gouwerneurrn Grefwe rp-cbeberg
i6zz, att' söka förwandla utskrifningen till en venningcasgift,
hwarpä nu warande frihet frän utskrifning in natura
sä wäl uti Skäne som Halland fig endast grundan
Icke desto mindre har Skäne sedan den tiden beständigt
en sadan frihet njutit, undantagande ären 1704, 1708
1711 och 1712, da efter serskild Jnstruction aine Regementen-
hwardera af 1000 man Soldater utstrefwos, mcy
snart derefter blcfwv deste Regcmenter redrrcerade och
Skäne återgick till dest förra Knecktc-frihet, emot utskrift
nings-pcnningar enligt de i68z stadgade grunder. Stats
Wcrkcts inkomst häraf har wäl i början warit ett fullkomligt
»vederlag för den ätnjulne Kneckte - friheten; men
tidernes stiften och penningens fö> kämrade warde hafwa
werkat en obillig et lika skattskyldiga undersätare emellan
samt en bctydelrg minstnlng i Kronans intrader.
Af hwad nu är anfördt synes kydeligen, det Skällsta
sch Halländska utstrisningen ! hwad som angär sättet att
den
Ridd. Aö. Ppst. Lite Land. L-dr» 2!fS. 8.
114
Den Z Zlpril.
den utgöra, endast har sin uprinnelse frän i6go och 1633
sirens Riksdags-Beslut och den i anledning häraf utfärdade
Znstruction; att rättigheten till desi afbördande med
penningar, härleder sig frän en tillfällig tillätelse som
fatt fortfara. Statens inkomst af utffrifnings penningarne
i Skäne och Halland har per medium desse sednare ären
bestigit sig till Rd. om äret, att denna inkomst lika
sä litet swarar emot wärdct af den Kmckte-frihet som siere
Tusende Hemman deremot begagna, lärer lika sä litet
tarfwa bcwis, som att Skäne och den oroterade delen af
Halland, med äldriga skyldighet och lika beskydd, likwäl
under rZo ärs tid, mindre än öfrige Swensta Provincer
bidragit till Rikets förfwar.
Jag fär dä underställa Ridderstapet och Adeln, om
det kan förenäs med billighet, att Skäne nu skulle undandraga
sig upfyllandet af det med Rusthällare 1791 ingängne
friwillige och laglige Contract, att sä i freds - som
krigstid underhälla en Wargering af 500 man för hwardera
af de Skänsta Cawallerie - Regementerne, dä Riket
derigenom äger att tvid infallande krig kunna påräkna
rooo man Znfantcrie, emot en sä ringa ärlig utgift i
fredstid som 2600 Rd., hwilket nu utgör hela kostnaden
till Befälets aflvnande.
Sluteligen får -ag erindra, att om någon med annan
öfwertygelsc om Skäne och Hallands skyldighet, att
deltaga i egit och Rikets förfwar, skulle till desi stöd äbcropa
gamla privilegier, och den ofta tillförene framsatte
Malmö Recess, lärer efter min tanka deraf sä mycket min,,
dre nägon skylsta kunna hämtas, som d-nna Recess i allmänna
ordalag stadgar, att Innewänarena uti de conquc»
terade provincer borde smara till Kneckte - hället; och att
Halland, som är kändt för swaga Hemman, redan i/ZS
ingätt uti Roterings-styldighet till Bätsmanshället in na
'
tura.
Den Z April.
tiira, för. alla ber besintclige Kronor och Krono-Skatter
Henrman.
Pä ofwan anförde grunder får jag således rödmjuks
het tillstyrka att proposition mätte göras till bifall pä
Etats-Utjkottets Betänkande.
sfr. 'llvrsmelleM
För egen del yrkade Herr Idotbleib proposition ä hwad
Herrar Grcfwar I-ävevbjelm och stärner yrkat- nemligen
en ordentlig urrdersvkning rörande lagligheten af de Cons
tracter, pä hwilke Skänffa WargeriNgen sig grundar, och
0N! denne proposition icke bifölls votering, hwarwid bett af
Grefwe blsmilton Zberopade §. i Adclste privilegierNe riks
wal aldrig kunde komma i fräga. Wl handla inom Nidr
dårhuset enligt Rikets Grundlagar- enligt hwilka wi alla
har församlade aro Swensta Folkets Representanter, och
kunna i denna egenskap- till följe af r §» Niksdags--Ord»
ningen icke bindas afandra föreskrifter, ande, som Grundz
lagarne dictcra, samt Utöfwä alla de riktighet er som tills
komma Folkets ombud. io §. j Adelige Privilegiirne wos
ro dcsiutom icke anwändbar och har aldrig tvid sädane frägor
som denna .warit det; emedan densamma wal föreskrift
iver att Nya onera ä jord icke stola äga rum, utan deras
samtycke, som ager Jord; Men aldeles icke utesluter ans
dra, som nro i utösningen af Riksdagsmanna-rattigheteratt
i besint om dylika onera deltaga.
Friherre Liset Vob bl- ttLt«n. A Herr ^llerrineckeNS
nu uplaste Dkctamen, ar icke Uptagit, att Skäne är in»
beldt. De der warande Rusthällare äro starkt oNercrade och
hafwa inga Äugmenter. Om det warit nägött i Lagen
grundad skyldighet att upsätta Äargering, hade utan twifz
wcl Konung lil genom General derom
anmodar Prvviucens Znnebyggare. Det äk utan alt twist
wtt.
116
Den Z April.
wel, akt dt första gängen frägades om de deri wille ingä
af god wilja och att det bifölls med förbelM. Nu när
Konungen uplöst Wargeringen ar den naturligt wis äfwen
i Skäne uphäfwcn. Jag hade wäntat mig att inom
detta Samfund finna frihets-anda. Här finnes män
som kullkastat Despoten, men de understödja hans werk.
Grefwe Amilton, ^xel. Jag har wisterligen fullt
förtroende till Hans Majt. Zag medger äfwen att lagliga
Contraeter ej kunna uphäfwas, men detta Contract
är olagligt. Jag kackar Herr votbllck för sin historiska
berättelse, men mg unerar att har finna personer, som
wilja flydda slaglighcter.
Herr Rotblleb. Jag har aldrig welat skydda någre
olaglighet»; jag har aldrig yrkat nägon olaglig Wargering.
Jag har twartom förenat mig uti den önskan Grefwarne
Möner och l^övendjelm framsiält, att hos Kongl.
Majit skulle anhällas om en sädan undersökning, hwarigenom
det fullkomligen kunde utrönas huruwida Skänsta
Wargeringen pä ett lagligt eller olagligt satt tillkommit:
Hwad Herr Grefwe Nsmitton behagar kalla en afmig meddelad
Historifl Berättelse, är icke annat an hwad som
hwar och en bör kanna, säsom ägande sin grund i Rikets
Grundlagar och innefattande sä tydliga föreskrifter, att
^ag hade trott det man icke skulle behöfwa pä dettä rum
anföra nägot till deras förswar.
Grefwe Dövenh^elm, Lsrl ^xel. Contraeter mä wara
af hwad beskaffenhet som hälst, sä är det ej individa»,
hwilka kunna stämpla dem olagliga: bäde Grefwe Mörner
och iag haswa yrkat, att de skulle underkastas en laglig
pröfning och dermed synes allas ratt wara fredad. Hwad
ten ro- §- i Zldeliga Privilegierne angär, hade jag ej
wäntat mig, alt höra den äberopaö och anwandas af liberalt
-
Den Z Aprr?.
H7
beralt tankande Ledamöter af detta Ständ. Jag ager
ingen ting, men derföre stall ingen säga mig, att jag
har mindre städade begrepp om rättwisa och Pligter, eller
mindre kärlek till Fädernesland och Lagar, ali de, som
kunna skryta af stora Potzessioner.
Grefwe Märner, Ellvik Qörsn. Hwar.ie Landsort har
sine särstildta Aneckte-Contracter. Olikheten dem emellan
kemisar ej något för eller emot deras rigtighet. Den
egentliga frägan wid detta tillfalls ar, huruwida Contra»
eterne qm Skänsta Wargering»» äro lagliga eller ej. Jag
tror icke nägon kunna pästä att Jndividuers uppgifter
kunna anses tillräckeliga, att derpä grunda ett Riksens
Ständers Beslut- Om Konungen befallt Skänsta War»
geringens upphörande ändrar sädant icke Srats-Försiaget,
hwilket angär blott ett anflag ät Befälet och detta Befäl
existerar otwifwelaktigt antingen Trouppen är hemförlofwad
eller ej. Jag sär således ä nyo hemställa till dem
som här yrkat förändring, om icke deras rätt bör anses
tilliäckeligen förwarad genom den undersökning har blifwit
yrkad.
Friherre 8t»el von lkollsteln. Konungen har upps
häfwit den Skånsta Wargeringen i grund af 8°. §.
Regerings»Formen- Det wore en contradiction, att begära
en ytterligare undersökning, sedan principen redan
förut är stålråd och befordrad till »verkställighet. Det ar
endast i grund af Regcrings-Formens tydliga föreskrift
jug yrkar, att Skänska Wargeringens upphafwande ge»
noni ett Riksens Ständers Beslut mätte stadgas.
Etefrve l.övevlge!m, Lri!, pä stöd att sm Konungen
anbefalt Skänsta WargcringcnS upplösning, sädanl dock
för ingen del bewifade denna Inrättnings sbehörighet.
Fris
D-'-r Z 2lprik»
Friherre Leäsrstisip, grodde sig kunna för,
l-ikrg, att Konungen ej upphäswit Skänffa Warg ering en
och anmodade Herr Stats-Serreteraren IZsrdjelm art herr
sry kemna närmare upplysning,
Herr I^eichjslm, llinrlc VVildelm, försäkrade, att da
Konungen befalte i altmanhet att den uppsatte Wargeringen
ffulle upplösas, den Skänffa uttrvckeligen blifwi^
Undantagen, såsom warande af sarffildt beskaffenhet,
Herr Gcefmcn och g and t - Mar skalken, fräs
gade, om icke detta amne nu more nog upplyst, sä att
Ridderffapet och Adeln wille tillåta honom att deröfwcr
göra Propbsikion.
Effillige hördes yrsa, att Proposttten nu mätte
göras,
Hwarfvre Herr Grelmen och Landt-Marskalken,
frägade, om Ridderffapet och Uheln bisölle Statds
bltffoltets utlåtande,
Ropades ett starkt Ja, blandat med nägra Nej,
Dä emot bifallet till denna Proposition en och annan
hördes yrka, att förhällandet med Skänffa Wargcringen
myre detsamma, som med den öfrige Wargeringcn i Riket
förcstalde
«
Herr Grefwen och Landt - Marskalken, att
detta förhällande werkeligen l sä mätta more olika, att
den Skänffa Wargeringen grundade sig i Contract, hwitkas
riktighet eller olaglighet han trodde ej directe af Ridderffapet
och Adeln kunna granffaS,
Friherre Lissl vou tZollstein, trodde, att äfwen alla
Wdra Wargeringar uti Riket grundade sig i Contracter.
Der
-
Den Z April.
1!9
Deremot ropades ett allmänt Nej.
Herr Grefwen och Landt-Marsfalken, gjorde
derefter Proposition, att Riddcrffapet och Adeln mätte
bifalla det af Stats-Utstottct gjorde Stats-Anslaget samt
r allmänhet rörande Skönsta Wargcringen och ds Contracter
hwilka röra hetz uppfattande blifwit flutne, i un»
derdänighet anhälla hos Kongl. Majit om en laglig undersökning,
i följe hwaraf, derest wid denna undersökning
desie Contract skulle befinnas wara olaglige, Kongl. Majit
stulle aga att dem upphafwa
Ropades
ett starkt Ja, hwarihland dock hördes ett
och annat Nej, intill desi
Grefwe hamilton, ^xel, som till Propositiost hade
wagrat sitt bifall, siuteligen begaf sig med wilker, det r
Erpcditioncn mätte tilläggas, att Kongl. Majit i Räder
mätte läckas läta Swenstar i Skäne njuta lika rätt med
Swenstar i allmänhet; och hwilket af Ridderstapet och
Adeln medgafs.
Justerades följande underdäniga Skrifwelfe till Kongl.
Mant.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Till Eder Kongl. Majit fa Riksens Stander i underdånighet
öfwerlemna de Formulaire till Anteckningsbok,
IAt /e., till Quittcnce-Bok, l.it. Z., och till Inte,
rcsie-Uträkning, I.it. L.; hwilka Riksens Stander ansett
tjmlige och antagit titt nyttjande i afseende pä de Bokförda
eller Annuitcts«Länen, om hwilkas upptagande
Riksens Ständer i underdän-ghet meddelat Eders Kongl
Majit deras Beslut.
Hwad
120
Den Z Apri!.
Hwad Ouittence,Boken, l^ir. 6 , angär fä Riksens
Ständer nu endast i underdänighet anmäla, det de mot
hwad deras förut i detta amne astätne underdäniga
Skrifwelse innehåller, wid närmare vfwcrwägande funnit,
att sm Längifwarens namn skulle jemte Läne-summan
t Qnrtten c-Böckerne upptagas, fejden deraf möjligen
ffulle blifwa att desamma kunde föranleda till hwarjehanda
missbruk, pä hwilken grund Luittencc-Boken enligt
hwad Formulairet ut-visar iste kommer att ställas pa
namn eller wist person.
För öfrigt hofwa Riksens Stander, i anseende till
sjelkwr anteck,iingen »n dermed förenade omständigheter,
närmare bestämt följande Puneter, att derwid iakttages.
i:o.
Bör h!r arje Läntagare uti Riksens Ständers Banque
för Rikrgälds-Contoircts räkning insatta det Capual
han will läng-fwa Staten, och som icke får unde, stiga
lovide Riksd- Banco, derefter uppwisa Banco-Attcstcn
öfwer det insane Lnne-Lapitalct uti Stats-Contoirct och
sjelf eller genom dertill oefullmägtigadt Laga ombud, i
den derstädes öppnade Lane.'Bok enligt Formulairet illir.
^ , införa sitt namn jemte summan, hwilken antecknas
af den dertill förordnade person uti den Quittence-Bok
Längifwarcn der erhåller och som bör wara genomdragen
samt med Stats-Coritoirets Sigill ftzrfcdd.
2:0.
Derefter inställer sig Längif,raren uti RiksgätdS-Contoiret
och uppwisar där Quittcnce-Boken jemte Banco,
Attesten, hwilkcn dnr aflemnas, dä pä enahanda sätt
som uti Stats-Contoiret anteckning och inflrifning sier
sä wat uti den oppunda Läne-Boken hwilken sednare Län -  gifwaren derefter till sig tager och behäller.
Den 3 April.
121
3:0.
Ästundar en Langifware att Transportera antingen
leta elter någon del af sitt Capital dock icke under jemna
A^tal öfwer hwarje hundrade pä nägon annan, bör cn
sadan öfwerlätelse först ffc uti StatS-Contoiret, pä det
satt att öfcherlätaren pä sin räkning sjelf eger genom
befullmägtigadt ombud pä sin egen räkning i Läne-Boken
asstrifwer det Transporterade Capitalet ä den insatte
Lane-Summan, hwilken äfwen af behörig person uti
Stats-Contoirck i Ouittence-Boken antecknas. Den person,
pä hwilken öfwerlätclsen skett' och för hwilken äfwen uti
Länc-Tokcn öppnas cn ny Folw och egen räkning under
initial boksiafwcnafdest namn, inffrifwer sjclfden pa honom
Transporterade Summa och erhäller dera under
samma Folio cn serskild Quittenec-Bok för det pä honom
Transporterade Läne-Capital och ester det Formulaire,
som här förut omnamt ar. Dcnfter bör cnckhanda anteckning
och Transport ske uti Riksgälds-Contoiret sä
framt Sfwerlälllsen stall blifwa gällande.
4'.o.
Dä cn Längifware med döden afgär, böra desi Arfwingar
lagligen legititera sig innan Lane - Capitalet pä
dcm Transporteras; men sedan sädant stett, bor behallna
Läne-summan sä uti Stats- som Riksgalds-Contoircn
pä dem öfwerföras, samt en ny Folio och rakning pä
-eras namn öppnas och detta äfwen pä den upphörde
räkningen annoteras.
5w.
Will en Längifware genom ombud läta besörja anteckningen
af Läne-suniman eller ock Transporter af en
redan insatt, bör han dertill utfärda behörig Fullmagt,
hwilken om den stall för gällande antagas bör wara för.
sidi?
L22
Dcn Z 2lpril.
sedd med antingen Domarens i orten om det ar pä Jandet
eller Notarie,Public! om det ar i de Stader der sadane
finnas eller och. wederbkrande Magistrats intygande
att Längifwaren densamma wcrkeligcn utgifwit och sitt
namn derunder egenhändigt tecknat, och hwilka intygande
böra wara med wederbörlige Embets-Signcten bekräftade.
6;o.
Dä en Längifware bort-transporterat hela sitt Läner
Capital bör wid sista transporten deraf Ouittence - Boken
uti Riksgälds-Contoiret aflcmnas dar annuleras och ibland
de till Lane-Fonden hörande Handlingar förwaras till
framtida upplysning i händelse nägon fräga derom skulle
Uppstä.
7:0.
Ingen Längifware tillätes, att hwarken uppbara
Räntan eller Transportera nägon del af Läne-Capitalet
med mindre chan icke uppwisar Originale Lurttence»
Boken.
8w.
Alla förfalstningar och undcrflef härutinnan böra
anses och behandlas lika med Brott emot allmänna
Säkerheten,
9-o,
Räntan pä deste Län utbetalas uti Riksgälds - Corn
toirct hwarje halft är och bör den uti Niksgälds-Contoiret
uträknas pä sätt Formulairct illit. c., utwisar, samt
riktigheten af en sädan uträkning till Capital och datum
genom påskrift uti Stats-Contoii^t blifwa stprkt innan
anordning derä utfärdas. Utbetalningen bör ej ste eill
annan person än Längifwaren sjelf eller dest lagligen befullmägtigads
ombud emot quitto, och anteckning deraf
sie
Den Z Aprik
-
123
sse sä uti Länc-Bvcker som Luittence-Boken pä sätt Fors
Niulairen innehälla,
io:o.
Antecknings»tiden till besia Län blifwer Sep wecker
räknadt ,'frän ben dag, dä enligt wcderböremde Pastors
intygande, kungörelse härom blifwit ä Predikstolen i hwarje
Församling uppläste.
11:0.
Till nödig Controlls winnande bör efter hwarieMänads
förlopp Coltationering anställas emellan Läne-Bokcn
i Stats-Contoirct och den i Riksgälds-Contoiret i närwaro
af en Stats - Contoirets Ledamot och en af RiksgäldsContoirets
Fultmägtige, hwilka bora till hwardera af
besia Werk inlemna berättelse, sym uti Protokollet in»
tagcs.
is:o.
Uti denna Länc-Fond inäga äfwcn Riksgälds-sedlar
efter den faststälde Realisations-grunden insätlas och anwändas,
ästvensom de Patriotisse Länen om någon Längifware
det ästundar,
Jemte underdänig anmälan om hwad Riksens Stan»
der säledes wid denna Lane-operation ansett böra iagttagas,
anhälla Riksens Ständer i underdånighet, det täcktes
Eder Kongl. Maj:t läka Nädig kungörelse härom till
Allmänhetens underrättelse utfärdas, sanik lika Nådig
Befallning och Föreskrift Stats - Contoiret, uti hwad p§
desi åtgärd härwid ankommer, meddela.
Riksens Ständer framhärda rc.
Förs
-
124
Den Z April.
Föredrogs Z nys Stats - Ukstottets den 2 bennes pä
bordet lagda Memorial, innehällande Utstottets förklaring,
rörande tiden för uptagandet af Inrikes Län.
Friherre lllljencrsntr, ^obLN Miidelm, Upläste i aris
ledning häraf följande:
Med wcrkelig bcdröfwclsc har jag last Höglofl. StatsUtstottets
Memorial af den 1 bennes i anledning af den
Niotio» jag i Ridderstapets och Adelns plenum den s
sjstiedne Mars ansäg mig nödsaiad att gköra.
Om detta Utskottets Betänkande af Höglofl. Riksens
Stander gillas, ar det dä afgjordt att Inrikes kan, ämnade
till ersättande af de förskott, till circa 4 millioner, hwarom
Vanqucn sednast blifwit tillitad, icke stola erhällas till
ett emot spftemälet swarande belopp; ty hwilken ffulle
kunna hoppas, att en sadan summa were att förwänta,
enar anteckningstidcn a swen för fem procents länen icke
fär öfmerstiga sex weckor.
För min del är jag icke i ständ att fatta nägot stal
till ett sädant behandlande af detta amne.
Om, emot min innerliga, öfivcrtygelfe Banquens säkcrhet
och Rikets wäl icke krafwa att Banque» det första
ste kan äterfär de i fräga warande fyra millioner som en
befallande nödwändighet förmätt Riksens Ständer akt af
Banquen asta; hwarföre stulle dä nägre Inhemste län till
Fond för Banquens ersättning komma i fräga?
Är ater det för Regeringen, för Samhället, för enstilte
af högsta wigt, att sä »vidt sig göra lätcr cn genom krig
och olyckshändelser tillkommen Sedel-masta sa atcrföreö
inom en rimmelig gränts, att devaltion af Rikets hufwud
mynt icke för häftigt mä tilltaga och för länge fortfara,
dä
Den 3 April.
12Z
da ar för mig icke tänkbart, hwarföre igenom sjelfstapadt
hinder, man torde motarbeta lyckligt resultat i ett föremäf,
hwars angelägenhet man <rkänt och sä ofta sä högeligen
yrkat?
Det är solklart, att sä länge Riksgälds-Contoiret
uptager län n:ot fem procent och Obligationer stalde pä
5 är, är ingen som lennar penningar mot samma ranta
och ett ärs förlängd betalnings-termin.
Allt hwad till BanquenS ersättande wore att päräkna
skulle således wäntas af Le Permancnte Anuitets-länen.
Jag wägar fräga «n icke detta ar att med andra
ord decretcra, att inga Inrikes län stola till oftaberörde
ändEäl nptagas med undantag af den obetydeliga
summa som efter sex weckors antecknings-tid genom Bokförde
7 procents länen kan förwäntas.
Hlstare af .enkelhet önstade jag, akt sä framt detta icke
warder rattadt, man häldre med klara ord mä stadga, att,
med undantag af Permanent? Amiitcterne, ingaJnhemffe
län böra sökas till Fond för BanquenS ersättning. Winsten
häraf wore i min tanka, att i sädantfall nödwändigt
skulle upgifwas orsalcp, som nu icke synas wara behöflig?.
Likmätigt den princip fag under loppet af denna Riksdag
oaskrutit ^fgt och altid stall bibehälla, wägar jag »vördsammeligen
anhälla, att Högloft. Ridderstapet och Adeln
täcktes besluta:
i:o Att Riksgälds-Contoiret hällcs öppet för län mot
Obligationer pä sex är med 5 procents ränta intill dest
den summa af circa syra millioner ar influten som af
Banquen är ästad till Contanls b-choswens fyllande och
Lefwcr
-
126
Den Z April.
Lefweranteurernes liqviderande och att sä lange denna summa
icke till fullo ar uptagen Contoirct naturligtwis icke mä
emottaga län till egne behofwer cmot Obligationer pä
fcm är.
o:o Att dä den ofwannämnde Summan är influten
och till Banque» ersatt Riksgälds - Contoirct mä pä satt
Stats.Utffottet föreslagit uptaga län mot fem procent pä
fem är att dermed fylla Contoirets behof, och likmätigt
Stats - Utskottets förtraffcliga yttrande i Betänkandet af
den förwandla Utrikes gälden till Inrikes,
enär det sig göra läter, utan afwikaNde ifrän erhällande
Insiructivncr och deruti stadgads grunder.
z:o Att Riksgälds-Contoiret bör i nion länen inflyta
till Banquen gjöra afbetalning!»' i poster af minst ioo,ons
Nd. Banco, sedan Contoirct förut upsylt de Banquen älagde
dä ännu icke werkstallde Utbetalningar till Leveranteurer
m. m.
4:0 Att om Contoirct, efter att af influtnc länen hafwa
gjort betalningar till Banquen, skulle äga behof till hwilkas
fyllande de af Stats-Utstottct tillätne län, mot Obligationer
pä fcm är warit ämnade och hwartill annan tills
gäng saknas, Contoirct dä asBaNqucn Mätte fä läna beloppet
pä samma wilkor som afRiksens Stander för Banqucns
sednasie tillstött ät stadgadt, nemligen mot ärlig ränta
a fem procent och rwä procent ärlig afbetalning ä Capitalet.
— Contoiret obetagit, att ett sädant temporairt
län liqvidera, sä fort ytterligare influtne Medel dertill
lämnat tillgäng
Uppä
detta mitt anförande som ej annat är än en
xlar framställning af allmänt gillade grundfattser och tagns
beslut, anhäller jag om proposition och i händelse af bifall
-
Den Z Apri!.
127
fall att Beflutet mätte de öfrige Respective Ständen jemte
detta mitt anförande Commuuiceras.
Friherre I^encrrmtr tilläde derefter mmiteligcn, det
han önskade, att de andra Ständen mätte fä del af desta
hans anmärkningar. För öfrigt ansäg han nödigt, att
ännu ytterligare förklara sin mening da kanske icke alla
ibland Ridderskapet och Adeln följt denna sak. NiksgäldsContoirct
har lange uptagit län emot fem procents ranta
och pä fem ärs tid, hwilka Stats^-Utstottet nu äfwen Mätit
Contoiret att an widare uptaga, dock endast till fyllnad
af Contoircts egne behof. Ds län hwilka Riksens
Ständer nu bewilljat skulle fa upptagas till Statens biträde
och för att ersätta! Banquen eller minsta dest utbetalningar,
äro bestämda pä sex ärs tid. När Ntstottet
önskat att för deste läns »plågande en tid af endast sex
weckor skulle förestrifwas, tror jag såsom en ofelbar sanning,
att ingen lärer i Contoiret insätta penningar pä ser
ars tid, dä han har tillfälle att insatta dem pä fem. Zn^kruction
för Fullmägtige innehäller wäl att Publigvepapper,
borde i Diskonten emottagas: Deste Riksgalds-Contoirets
Obligationer böra wäl wara goda och de bgsta Stats
papper som kunna finnas, men dä jag hört tros, att de
icke dest mindre icke i Diskonten skulle emottagas; synes
det mig nödigt, att en författning till sädant ändamäl
widkoges.
pierr vvn^Zcbultsenbeim, yttrade fig: Zag
gcnkänner uti Herr Baron lcklH-ncrsnML gjorda motion
dest patriotiska zele kör det allmänna bästa samt dest önskan,
att Riksens Ständers Dank icke mä sä mycket tillitas.
Högloft. Stats-Utstottet, har a ena sidan äfwen haf^
sädan Finance - principer för Riket i gemen om hjertat,
men ock trott sig bora ä andra siöän hafwrr afseende pä
hett
123
Den z Apri!.
ben ofta galdbundna, Närings-Idkaren och Cultivsteuren,
som, till följe af sörmänligs och länge fortfarande anbud
lill publigva län-biträden kunde af sine Borgenärer blifwa
oroad med kraf och upsagning. Dä först föreslogs, att hels
pu bl i q va Läns - uptagningen inom sex wecker skulle wara
afflutad, kunde ock jag finna terminen wara korrt; men
LZ Högloft. Stats-Utstottet endast utsaste antecknings - tiden
till Läns fournering, sä fick med detsamma hwar
hogad Langifware flere m änaderö rådrum, att erbjuda sitt
biträde
Hwad
äter Lell omständigheten beträffar, att Riks,
gälds-Contoirets Herrar Fullmägtige icke wörö i ständ satte,
att fsrwandla Utrikes län till Inlandska, dä, utom
hwad som nu bestämdt för Stats-Werket blifwit require,
rädt, Niksgälds-Contoirct blott singe ytterligare uptaga
;än till egne behof, men uti det nya Reglementet (8 Art.
5 ft) är tydeligen förcffttfwit: ''Att Riksgälds-Contoiret
"kommer pä lika sätt som hittils, att hällas öppet för
"Inrikes län mot Obligationer pä minst fem är och med
"fem procents ränta, sä länge Fullmägtige pröfwa sädant
"nödigt." Finna nu Herrar Fullmägtige det nödigt och
nyttigt, att förwandla, wid eu passande Waxelcours, Utrikes
län till Znländffa genom erbjudna Inrikes Banco--  län eller genom nv förskrifning till Swensta Handlande,
som approprierat sig Contoints Obligationer till Ulland,
ningen, om full valuta in Banco, sä ligger sä mycket mindre
nägot hinder i wägen till en sä nyttig operations widtagande,
som en sädan omsättning efter en sig företeende
möjlighet wid 1800 ars Riksdag anbefaldes och som jag
intygar, uti den till Herrar Fullmägtige ännu icke extraderade
Hemliga Jnstructivnen ytterligare tillstyrkes.
Hwad som flttteligen den anhällan beträffar, att, till
befordran af rikligare LäntillgAngar^RiksgaldseContoirels
. Obli
-
Den 3 Aptit.
13g
Obligationer, likasom andre goda Actier, ffullefä tjena till
Län-hypotheqvL i Nlks s Diskonten, sä torbo det wara betänkligt,
att sä nicdclft med flere millioner öka en utelöpande
Discont - summa om kanske 5 till 6 millioner Nd»
Antingen skulle pä det sattet Transport - sedelstocken förökas,
hwilket man just welett förekomma, eller komMö an,
dre beskedlige Läntagare, som blott hafwa en eller annan
wcderhäftig löftesman att prestera, att frustreras af ett
nödigt biträde. Icke eller tror jag, att Riksens Höglofl»
Ständer wilja eller kunna wid detta ärende nyttja ett
Magtspräk, som Discont-Werket ages af Banquen, samt
af diverse private personer. Pä -det hela öm NägoN förklaring
ä det redan faststälda Reglementet för Riksgälds»
Contorcts Fullmägtige skall äga rum, sä lärer ben ej i
Riks-Ständers plena kunna gifwas, utan mäste Motionttt
remitteras till Höglofl. Stats-Utffottet,
Grefwe Morimer, ^clolk 6ö,A!7, Det nu upläste Statsutskottets
Memorial har endast för afsigt , att förklara
rätta meningen ak ett redan tagit beslut. Riksens Ständer
hafwa bestänidr afgjort, att län af twarms stag skola
af Riksgälds-Contoiret fä antagas, samt derjemte gillat
de wilker Stats-Utstottet fästat wid detta Förflag. Statsutskottet
har ester den hemställan Friherre, ldist-ncrsritL
gjorde, och som till StatsUtskottetbiifwitremitterad, med största
upmärksamhet genomlast Handlin garne sch derefter afstrit
fin förklaring öfwer beflutets mening, hwari säles
des, ester min ofweitpgelse, ingen förändring widare kan
äga ruin. Med blott afseende pä utwägar, at-t till Stadens
behof upsöka eptra medel skulle man lätt dela Friherre
Iö!jcnr:rsntL's önskan, att hiden för läns uptagande
wida utsträcktes; men jag fär hemställa om icke nödwän--Zt
«tt wist determinerad Lid derföre bör finnas. Detta
> syner
Aid-, och LS. pvot. 6tte L antz, -chra Aftz. or o g.
Den 3 April.
synes mig nödwändigt i twänne afsecndcn. Man bör
nemligen se till, att icke privata komma i allt för stor förlägenhet
om, när Staten bjuder större fördelar än enskifta
kunna anskaffa, stora summor skulle upsägas och flyttas
ifrän den allmänna rörelsen till Statens disposion. För
Banquen är det äfwcn nödigt, att den mäste känna beloppet
af stna utgifter och inkomster. I alla fall fär jag
lrZga, om det kan anses rädligt eller eris möjligt, att ändra
beslut och Författningar, som redan twänne gänger
undcrgätt pröfning och blifwit gillade. Jag för min del
kan ej medgifwa nägon förändring och skulle ej anse den
nyttig. Det torde äfwen wara en misiraknad idöe, att
genom förlängd läntid hoppas att erhälla sä stora län,
att stora afbetalning»:-, pä den Utländske skulden dermed
skulle kunna göras., Swcriges Wexel-tillgäng har under
förhandlen lyckligare perioder sällan gätt öfwer 6ov,oso
Sid. och aldrig än ett är öfwer En million. Dermed kan
ej nägon afbetalning werkställas och när man samman,
räknar den ärliga räntan pä Utrikes skulder, de ännu
vbctalta Intresien och amalgams län, som ännu bchöfwa
ersättas, lärer icke snart den lyckliga stund inträffa, dä
sädane afbetalningar till betydligt belopp skulle kunna äga
rum. Hwad sluteligen Banquens säkerhet beträffar tror
jag Len genom de anstalter Riksens Ständer widtagit wara
fullkomligen stadgad. Den Summa, som Banquen stall
ripbära af Stats-Mtrket, är i Förslaget gansta rund tilltagen
och utgör ärligen r,oso,ooc- Rd. Banquens utbctal,
ningnr komma dels genom redan gjorde liqvider dels genom
afkortning för hwad genom dcsis län kan komma att
liqvideras, att till betydlig del förminstas. De komma
hestutom att succcsfivt werkställas och päkänningen blir
derföre ej sä stark. Lm Länsystemet skulle sä utwidgas,
som Friherre Illljsncr»ntr föreslagit, skulle det möjligkwis
ttl gäng wara att befara att Banquen ej erhölle sina
rän
-
' ^ /r/
Den Z Äpril. liz
räntor, och delta wore förBanquen den egentcliga wädan.
Att Vanquen ordentligen erhäller dcn 1,020,000 Rd., sem
ifrån Stats-Werket till henne ärligen skall inga, werkac
längt mera för desi säkerhet an en mer eller mindre betydlig
afkortning pä de utbetalningar Riksens Ständer beslutat
och hwilkcn blott skulle leda till krångel och omma,
gar, hwilka det för hwart och ett pcnningc-werk ar i högsta
grad wigtigt att undwika. Säledeö med all aktning för
det nit, hwaraf Friherre DilsevcrsntL lifwas, men med
stil/aktig öfwertygclse tom fåken mä det tillätas mig att
anse den föreflagne andringen som ett misitag och önskar
att den ej mätte bifallas.
Friherre er ut rom, ^->cod. Hwad fräsan rörande
läntiden angär, ar det ej min mening, att nu yttra mig.
Jag will allenast anmärka wid Friherre Illliencrs>nie'z förslag,
det Riksgälds - Contoirets Reverser skulle i Diskonten
fä belänas, att följden deraf kunde wara rätt swär
för Näringarne. Vanco-Utskottet har Utsatt ett maximum
för Banquens förskott titt Diskonten, derafffola till Götha
Canal innan kort 800,000 Rd, afdragas. Om nu Disconten
äladcs, att beläna Riksgälds-Contokrets Obligationer,
kunde det hända, att alla tillgängar i Diskonten för pri,
väte blefwe utlömdc.
Herr Erefwen och Landt-Marskalken. Det
är Ridderflapet och Adeln bekant, att Kongl. Majit kallat
Riksens Ständer till plenum plenorum kl. 52. Dä
tiden nu ar inne, att Äidderffapet och Adeln till Riks,
Salen bör upgä, torde det tillätas mig akt göra proposition.
Friherre I/ilsencrsntL började beswara de inkast, som
emot hanS anmärkningar blifwit gjorde samt pä Herr
Orefrven och Landt-M«rffalkens föreställning, att dertill.
nu
152
Den 3 April.
7M icke wore tid yrkade, att nasta Plenum innan nstgot annat
ämne företoges fä fortsätta sitt nu afbru tne anförande,
sörbehällandes pä det högsta, att ej denna sak med förhastande
mätte behandlas.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken swarade,
att i sädant fall finge diftusionen till nästa plenum upstjutas,
emedan Kongl. Ma-tts kallelse mäste efterkommas.
Derefter anmälte Herr Grefwen och Landt.Marstalkcn
att Grefwe levenheim. L->kl, Hnstade fä upläfa ett Memorial,
rörande Bcwärings-frägan, men att tiden blifwit
riptagen af den nu sist förefallne altför widlöftiga discustonen.
Herr Grefwen och Landt.Marstalkcn hemstalde derföre,
om icke till »vinnande af tid Ridderffapct och Adeln
wille tilläta att detta Memorial, säsom upläst i denna dagens
Protokoll finge uptags och till Allmänna Beswärs,
och Oeconomie Utstottet remitteras.
Bifölls.
I anledning häraf affcmnade Grefwe l.öven^eim j
Larl till Protokollet följande Diktamen:
öfwertygad att alla utan undantag äga lika tänsta
för Fäderneslandets sä nödwändiga fvrswar, ärjaz ocksä
Lfwertygad att Högloft. Utstottet ej ogunstigt upptager
rrägra ytterligare anmärkningar i detta wigtiga ämne,
hwars syftcmäl är att lätta werkställandet och antagandet
af dertill ärforderlige mätt och steg. ^
r:o Jag börjar med att förklara, att jag anser Indelta
Armeöns Constitutiva principer säsom högst stadliga
sä wäl för Landets odling som för Landers förswar. Denna
inrättning prdsuponerar ett Contrakt 'emellan undcr--  * såten
Den 3 Äprii,
Den och Kronan, der den förre bewilljar ett wistt antal
Soldater, hwarmcd den sednare war pligteg förswara Staten,
utan afseende uppä den högre styrka fienden kunde
äga — men detta sednare fall medförde snart nödwändigheten
af ZLargerings införande, en ny tunga för en witz
Gast Medborgare, som likwäl uti sednare tider blifwit
befunnen lika otillrackelig emot fiendens ännu mera för»
starkte härar. I denna ställning befann sig Swerige Zx
i8oZ, dä Landtwärnct utffress till fyllnad af Statens
stridskrafter — och denna pä goda principer byggda inrättning
hade wisterligen räddat Swerige om den ej blifwit
sä sent widtagen, att man ej sant med noggranhet
organisera densamma, och framföralt om man ifrän dest
ursprung stält detsamma under den ordinaira Arme^nS
kunniga och krigswana befäl. Hwad gruffiga följder detta
misstag haft för krigets utgäng, lika som för Landets population
äro ty wärr nog kände för att ej har behöfwa
omnämnas — men mä hända är den sträck detta Landtwärnets
öde lemnat den mera ömma an uplysta Gasten
Medborgare emot all flags Conscription, den farligaste af
alla dest ätföljde olyckor för det framtida, ännu blödande,
ännu wacklande, men aldrig öfwergifna Swerige.
2:0 I anledning af ofwananförde, tror jag ej frägan
nu wara att införa ett permanent och fullkomligt Cons
scriptions-Systeme, ehuru detta är och blir i alla tider det
enda förnuftiga, billiga och säkra wilkor för ett Lands sjelfbeständ.
Ännu torde sinnena wara för mycket intagna al
det olyckliga Landtwarnets mistvden för att äga det lugn
som fordras akt antaga och grundlägga ett Conscriptions»
Systcmc, som med tiden skulle göra sjelfwa Indelta Armeen
öfwerflödig.
Jag tror säledeS frägan nu endast wara: Att intill
näst inträffande Lagtima Riksdag widtaga en författning
län
/
-
tZ4
Pen 3 April.
landande att ivid infallande krig satta Kongl. Maj:t utr
tillstånd att med eftertryck kunna förswara Landet och utföra
kriget: och detta aro Riksens Högloft. Ständer rvisterligen
skyldige sa wäl Konung som Fädernesland.
Wid nästa Lagtiyia Riksmöte är sag äter ölwertygad,
att tiden stall hafwa utplänadt det sorgligaste af wara förluster,
och att en megnad eftertanka uti detta wigliga ämne
stall hafwa boredt alla Claster Medborgare, och öfwertygadt
dem alla om rättmätigheten och nyttan af en pä
kloka grunder införd Conseription.
Z:o För närwarande tror jag i anledning häraf, att
alla bcnälnningar af National-bewäring eller Conseription
borde undwikas, och Niikscns Ständers Beflut endast innehälla
följande:
"Riksens Ständer öfwertygade att Fäderneslandets för''fwar
är en af Fäderneslandets första och heligaste förebringar,
öfwertygade att den nuwarande bewapnade
"styrkan är dertjll otillräcklig, besluta:
r:o Att wid infallande krig stall Armeen förstärkas med
50,000 man, tagne utur Mastan af de Medborgare,
af hwilköt Ständ som hallst, som äro emellan 20 och
40 är.
r.o Detta manskap uttages utur hwarje Län, Stad,
Harad eller Socken, i mohn af dest Folkmängd, antingen
igenom lottning eller igenom friwillig vfwerenskommelse.
z:o Befriade ifrån denna skyldighet äro,
a) De som förut äro i Statens tjönst.
d) Den som är egen Hemmansbrukare, eller Hemmansbrukares
enda Son.
e) Wid Fabriker och öfrige Näringar högst oundgängsligt
ansedde personer.
4:0
Dm 3 April.
185
4:0 Detta antal af 50,000 man åligger Landet, at-t wid
skeende afgäng komplettera, och bör hwar och en sä«
dan wara försedd med
r Tröja,
i par Byxor,
s Skjortor,
s par Strumpor,
r pär Skor.
r Hatt.
i Capott; allt uti brukbart ständ.
Siv Detta manssap kan uti fredstid icke sammandragas
hwarken till Excercitie, Tjenstgöring eller arbetens
förrättande; men dä Konungen finner Riket uti fara
att med krig hemsökas, ma detta manssap samlas och
organiseras, likwäl ej utur Provincen dragas förr än
krig blifwit förklaradt eller börjadt.
6:0 Detta manssap ställes sä snart det blifwit fvrsamladt
under Provincens eller Länets Ordinarie Militairissa
befäl. Hwar och en som kan käfs, ssrifwa och
räkna mä uti mohn af dest instgter och öfrige condurte
begagnas till Underbefäl, och der större underbyggnad
äger rum till Subaltern befäl. - V
Ester mina ringa instgter skulle denna method att
organisera prowisoriflt Landets Förswar mindre »väcka ors
hos ömsinte Föräldrar, dä man betraktar att en Conscrips
tion emellan 20 sch zg är binder omkring r;o a 140,000
ynglingar dä deremot denria endast drabbar det ärforher»
liga antalet och således lemnar hwar och en hopp- at^
ödet eller friwillg öfwerenskommelse befriar honom ifra»
ett personligt upfyllande af denna pligt.
Dek
-
Den 3 Apkil.
Denna method anser jag Dven tillräcklig att intill
nästa Lagtima Riksdag försäkra Rikets sjelfbestånd och
scmna sä ival Ni ets Pundsförwanter ssm Dest stender
ett öfwertygande prof, att Swensta Folket aldrig kanunderkufwas,
och redan uti fredens fulllomligastc lugn bercdt
de frafter som stola stpdda dest gränsor och hdst.sielfbcs
ständ wid infallande krig, — Enda sattet att unhwika at^
minstone aflägsna detta onda.
Hwad detaillerne af utförandet beträffar tror fag sä
Mytket mera det samma böra Kongl. Maj-t i underdånig,
het öfwerlemngs, sory lag ej tror att Riksens Ständer
äga hwarlen sid eller tillräcklig kännedom för,att med nödig
noggranhet kunna fastställa desamma, och lag destutom
ej tror att detaillerne utan endast principen tillhör
Lagstiftarens omsorger,
Ehuru ofullkomligt jag kunnat uttrycka mina tankar,
wägar jag hoppaff sitt Högloft-, kttstottct n ärdes med öswerseende
omfatta mine brister, och endast stänka nägoN
ripmärksamhet ät det warma nit som styrt mitt företag,
Stockholm den Z April itzio.
kl»r'> lllövenbjelm.
Sedan underrättelse ankommit att de öfrige Refpeetive
Standen redan till Riks - Salen upträdt, aftägade
HöZloff. Riddcrffapct och Adeln, under Herr Grefwens och
Landr-Marffalkens anförande, till plenum plenonim,
hwarest Hans Ercellence En af Rikets Herrar StatsMinistern
för Utrikes Ärenderne Herr vc>n HnZLströM, ä
Hans Kongl. Majus wägnar tillkännagaf Kongl. MajttS
Rädiga bifall ä följande af Riksens Ständer gjorde un
derdä
-
Den 3 April.
1Z7
derdäniga Förslag och hemställanden. r.oOm Lagens rätta
förstånd i anseende titt efterlefwande Makas giftorätt ut^
Jord ä Landet, som under fästetiden eller före wigseln
.gemensamt eller titt lika stor del blifwit inköpt, ehwad det
skcdt inom eller utom den andra Makans börd. 2:0 Om
Sterbhus delägares rätt wid dens dödsfall som under
Fidci-Cymnusi willkor innehafwa fast Egendom. z:o Om
uphäfwande af Kongl. Förordningen af den szZuliii7§A
och ändring Uti 1,0 §.-Z Eap. Giftermåls - Balken rörande
Qwinna, sorn under Ägtenssaps löfte blifwit lagrad. 4:0
Om behandlingssättet af sädane ämnen, som rora Fidei»
Commisters rätta mening och 5:0 Om en förändring i ro
§. i Kongl. Stadgan om Wärfning och Manstaps.legands
till krigstjenst af den 7 April 1802.
Sedan Hans Ercellence Stats» Ministern afträde aft
tägade Högloft. Riddcrstapet och Adeln ifrån Riks-Salen
ech ätstiljdcö kl. z titt z<
In kiclem ?rntocolli
^ 6. 8iI5verstolpa.
Män-.
rz8
Den 2 April.
Mändögerr -en 2 April *).
plenum kl. 5 eftermiddagen.
Justerades följande underdäniga Skriswelse lill Kongs.
Mant.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Hos EdcrS Kongl. Mant fä Riksens Ständer härmed
i underdänighetanhälla omNädigste Sanction af dcL
Formulaire till Försäkran att af SwerigeS Konungar
asgifwas, hwilkct Riksens Ständer »vid denna NikLdaantagit
och godkändt.
Riksens Stander framhärda, rc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
D3 Riksens StänderS Justitie-Ombudsman bör f
Embets,ärenden, lika med Rikets Collegier och andra
Publique Embetsman njuta Fri-brcfs rättighet» fä Riksens
Ständer härmed hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhälla det Nädig Befallning mätte derom bliswa
Äfwer-Post Directioncn meddelad.
Riksens Ständer framhärda, rc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Dä Riksens Ständer förmoda att Hans Kongl. Höghet
Kron-Prmsen torde täckas, till minnande af kännedom
om detta Lands Economiffa och Politiska beskaffenhet,
Anställa resor till Rikets Åtskilliga Provincer och särskilda
medel
*) Detta Protocoll läses pag. efter Protokollet
för tzcn r April förmiddagen.
Den 2 April.
139
medel för detta stora och wigtiga ändamäl bordt i likhet
med hwad förut warit manligt af Staten bestäs; hofwa
Riksens Ständer af de blifwande besparingarne uppå
Stats-Anslagen, härtill bewiljat en Summa af (12,000)
Tolf Tusende RikSd. Banco om äret, att frän detta ärS
början räknade till Hans Kongl. Höghet, cyrot Desi
Egen Höga disposition och uppä desi derom skeende requifition
af Stats-Contoirct anordnas och utbetalas; hwilket
Riksens Ständer härmed fä hos Eder Kongl. Majit i
underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda, re.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Sedan uti ett fran Riksens Stander ingiswir Memorial
Llifwit yrkadt, att alla Znquarterings-styldige i Städerne
och p§ Landet, med undantag af roterade Hem»
ma's »Innehafware, mätte taxeras till en wisi ärlig
Skatt, som under namn af Inquarterings - och Service»
afgift borde uppbäras och anwändas till ersättning ät
Inwanarne i de Fästningar och Stader, där Troupper af
Landt-eller Sjö-Staten arv förlagde; hofwa Riksens
Ständer tagit detta ämne under öswerwägande och der»
wid ä ena sidan wäl funnit med rättwisa och en jämn
fördelning af skyldigheter Medborgare emellan öfwcrens--  stämmande, att Inbyggare i de Stader, hwarest Garnizoner
äro förlagde icke ensame böra widkännas kostnaden
af en anstalt, som i stil män för Statens och alla 'desi
Medlemmars säkerhet är widingen; mert äfwen ä den
andra det wara betänkligt, att för narwarande gifwa ans
ledning till nägon ny allman tunga och Nya pälagor för
Rikets Inwänare.
Riksens Ständer hafrpa deremot ansett det öfwerkla--  gadr Inquarterings-beswäret lempligast kunna afhjelpa»
der»
140
Den 2 AprU.
derigenom, att r de Skader, hwaresi ständig Garn-zon ar
förlagd, pä Staten? och det Allmannas bekostnad sä -vidt
och sä fort Leff tillgångar medgifwa, Castrnc-byggnader,
lämplige och trllraSlige för ändamälet, blifwa anlagde och
underhällne; och pä dct nägon lättnad snart mätte winnås
l de Lnera och Utsky-der; som med Jnquartering af
Cavalleric, framför dcn af Jnfanterie, äro förenade,-  onhälla Riksens Ständer! underdånighet, att i de Stadcder
Cavallcrie Trouppc är i Garnizon eller Ständ-quarter
förlagd, Stall och andra till Magaziner och Förwarings»
rum för Fourage m- m., erfvrderlige Hus, genast mätts
pä Statens bekostnad blifwa anskaffade.
Riksens Ständer framhärda, ;c.
Upplästes ett rfrän Banco-Utskottet iugifwit sä lys
dande
Wördsamt
Memorials
Det wördsamma utlåtande, som Banco-Ntffottct, r
anledning af Kongl. Maj-ts till Utffottet Remitterade,
Nädiga Proposition till Riksens Ständer, angäende medel
till Jern-hanteringens upprättande, under den rg-ds
sisi!. Martil hast aran afgifwa; har enligt ankomne Utdrag
af Protocollen, hos Högw. Preste-Ständet dcn 22
Martii samt hos Wallofl. Borgare-Ständet och Hederw.
Bonde-Ständet under dcn 23 derpäföljande wunnit Wals
Lemäldte zins Ständs enhälliga bifall.
Högloft. Ridderstapet och Adeln har deremot, genom
Utdrag af Protokollet under den 22 i samma Mänad,
LerKrde utlätande till Banco-Utffottet äterförwist med bifogande
af nägre Hcrrar Ledamöters, Herrar Frihcrrar
Den 2 April.
Asrmverbeimr och 8tEs samt Herrar UoLLnborZz och lkevkrnLknIcts,
wi<> Banco - Utflottets hemställan gjorde anmärkningar,
äsyftande i det masta, en total rubbning af
de för Banqucns Län pä Jern m. m., wid 1779 ärS
Riksdag meddeldte Föreskrifter i sä matto, att Närin--  garnes upprätthållande och uppmuntran, utan afseende
ä Banquens dertill ägande förmäga, pästäs utföra BancoFörwaltningens
första och förnämsta flvldighet.
Banco - Utskottet fär härwid ej förtiga att en sädan
ordning, är wid 1779 ärs och alla efterföljande Riksmöten
Banco-Förwaltningen owilkorligen föreskrifwen, att
Werkets förmåga till dest Financiclle förbindelsers oafbrutna
uppfyllande, bör wara första och förnämsta före,
mätet för dest bemödande.
Att dernäst det Allmännas redning och upprätthällande,
iden män sädant, utan rubbning af Werkets första
och förnämsta werknings - skyldighet, kan ske, uppL
dertill af Riksens Stander sjelfwe meddeldt Föreskrift,
bör komma i ätanka.
Näringarnes understöd och uppmuntran är wisterligen
ett bode högst nyttigt och nödwändigt föremål, men
fär för ingen dcl under andra willor äga rum, än med
det i första Puncten föresknfne bemödande skär att förenas.
^
Riksens Högloft. Ständer kära upplyst finna att den
till Rikets räddning, deras Banco - Werk Åliggande förs
bindebse, wid detta Riksmöte icke blifwit äfidosatt.
Uti de wördsnnma utlätande, som Banco-Utskottet,
öfwer flere, med detta ömtaliga amne, gemenskap ägande
fall, haft äran afgilwa, har Utskottet, med afseende
ä den ärliga inbetalning, som pä Banguens Förskott till
Stats
-
142
Den 2 April.
Srats-Werket ar fastställd, funnit kunna hysa den öfwer,
tygelse? att sä wäl dest förstnämnde werknings-stpldighet
kan oafbrutit uppfyllas; som att Nanngarne derjemte,
äfwcn hädanefter icke bchöfwa sakna de betydande biträden
af Banque», som de hitintill sätt begagna.
Herrar Banco-Fullmägtige hafwa warit, och blifwa
äfwen hädanefter, authoriserade och älagde, att uti de
medels anwändande som för Realisations bestånd kunna
finnas oumgänlige, framför allt, med all möjelig omtanka
och warsamhet pä Näringarnes uppratthällande
fästa synnerlig uppmärksamhet.
Nägon längre utsträckning af de för Jern-beläningen,
och Länens inbetalning, före ketta mcdgifne Modificationer,
anser Banco - Utskottet sig ej kunna, hwarken hos
desi Rcspective Principaler foresta, eller Baneo-Förrvaltningen
sörestrifwa. Stockholm den r April igro.
^folr. Istenn. 6^I1enbvrZ. I^uäviä biörnen,
Larl (strsvesiMUIe. L. Ökman.
Irl. IstelsinZius.
Bifölls.
i
Herr kLrgbmLn, Ambkosius lr-lsZnus, uppläste till
Protocoller följande: — Dä jag wäckt fräga om indragande
af Wargcringen säsom pä de mast olagliga grunder
tillkommen, och Riksens Högloft. Stander enhälligt förklarat
denna min Motion wäl grundad samt derföre beslutat
att Wargeringen hädanefter stall upphöra; men Kongl.
Majit har föreställt Riksens Ständer nödwändighekcn
af att utse andra medel till Rikets fvrswar, i händelse
af fiendteligt anfall, sä anser jag mig pligtig uppgifwet
en ritwäg till ersättande af den förlust Armeen gjort ig«'
noin
Dm 2 April.
nom Wargeringens indragning. Mitt förstag ar, att ini
om hwartindeldk Regementes canton anwärfwes och upp^
sattes en Jägare-Bataillon af lira styrka, som indragna
Wargeringcn, hwilken införlifwaZ nied Regementet och
fördelas pä Compagniernc, till besp ring af sarstiltt be,
säl: wikare att 2 Subaltern-Officerare och 2 L z Under»
Officerare tillökas wid hwart Compagnie. Desse Jagare
skulle engageras och besoldas pä lika sätt, som de wid
Warmelands Regemente, och allenast göra tjenst 14 dagar
om aret samt dessemellan äga frihet, wistas hwar de
Lstundade inom Regementet. De borde derföre kunna fas
för samma betalning, som Wärmelands Jagare eller 6
RikSd. Banco ärligen, wärfnings-penningarne inberäknade.
Och pä det Staten wid desscs beklädande mätte
fä den möjligaste minsta kostnad, borde den med nogaste
besparing uträknas. Monderingcn, sorn kunde göras af
godt Walmar, bestäs pä 12 och mindre monderinge-perscdlar
pä 6 ar. En Bataillon af 600 Man med npssbesagde
särffildte befäl stulle ej kosta öfwer 7,000 Riksd»
ärligen och följakteligen 20 sädana Batailloner kunna undcrhällas
för circa 140 ä 150,000 Nilsd. Desse, säsom i
frid stäende och öfwade ssulle wara mycket mera anwandbara
wid början af ett krig, an Wargeringen, hwilken»
dä i hast uppsatt behöft en tid att exerceras- Om i anseende
till folkbrist, desse Jägare icke skulle kunna anwärfwas
för nu päräknade laga pris, kunde utskrifning göras
af ungdom utaf alla Ständ emellan 21 och 24 ärs älder:
och dä wisscrligen icke alla inom denna älder behöfdes för
att hälla Jägare-Battaillonerne complette, borde de som
funnos öfwerflödiga frikänna? igenom lottning, till undwikande
af egennytta och mannaman. För att bestrida
Lenna kostnad fär jag förestå, att Riksens Höglvfl. Ständer
öka den f.iststälde Bewillningen med 4 procent hwars
jemte hwad igenom nägon -el af Cavalleriets förändring
ti«l
144
-Den Z April.
till Infanteri bibringas, bör blifwa tillräckligt till 2ö Z
»4 sädane Zagarc-Batailloners undcrhällandc»
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, proponerade,
att detta Herr Lsrzllm-ms Dictamcn mätte till
allmänna Beswärs-och Oeconomie-UtskotteL fä remitteras.
Herr Viintrscdölä, krut, hade ingenting emot denna
xemiff, men dä Herr LerZdinsn afwen föreslagit, att Bea
rvillningen med 4 procent skulle förhöjas, trodde han,
att hans Förslag afwen till Vewilliungs-Ulflottet borde
hänwisas.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, ansäg
sugen fräga om förhöjningen af Bewillningen kunna
aga rum.
Friherre LellerLti-sm, stgcob. Belvillningen kan wiss
serligc:- höjas och säledcs den delen af Herr Lsrgdw-mg
yttrande ej remitteras. Der öfriga mä fä hänwisas till Allmänna
BeswärS-och Deconomll-Utstottet.
Herr LerA-man, frägade huru det more möjligt att
uppsätta Jägare utan att dertill aga tillrackeliga tillgängar.
Grefwe De la Lsrllis, frägade deremot, huru det
more möjligt att öka Bewillningen sedan den en gäng
wore faststald.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, erin»
-rade, att det Förflag wm i dag af Friherre Legerström
chlifwit uppgifwit, medförde ingen kostnad hwarkcn föx
Nationen eller Stads-Wcrket.
Friherre LeZ-rström, stscvk, yrkade a nyo, att om
Herr L-n-w-m wille hafws nägon -el af sitt Memoria!
remit
-
Den 2 Äprk!.
145
remittcradt, kunde? dct bcwiljaS endast i afseende pä dcn,
som rörde uppsättningen af Jagare.
Friherre Ll.-6ertträm, IduUoll, trodde att det wore
bast att hanwisa Herr LergdwanL yttrande till MilitairCoMMitt6tN.
Herr Le,gbm»n, ansag dct wara nägot gansta nytt
att wilja uppsatta Troupper utan penningar. Han yrkade
för öfrigt pä sill rakt, att erhälla den begärde Remisiem
Grefwe Del» Osiris, anmärkte, att han förmodade
ett Förslag tilt förhöjning af Bewillningen wistt icke skulle
wara behagligt för Riksens Ständer.
Herr KerZbmsn, ansag sig förwissad, att det skulle
wara behagligare an Conscribtion.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, prepvnerade
att Herr Lergbmsns yttrande mätte remitteras,
dock med undantag af allt hwad deri förekom, som rörde
Bewillningen,
Föredrogs ä nyo Stats- samt BewillNiNgs-sttstoktcns
förenade utlåtande rörande anskaffande af erforderliga
Medel till inrättande af en bättre Läkarcwärd ä Landet.
Herr von Lcbnitrwnbcirn, OsviZ) uplaste till Protokollet
följande:
Dä Sweriges Folkstock utgör hela Rikets dyrbaraste
Egendom och wafcnteliga styrka, sa lara Rikes Fader innan
de ätstiljas, finna det wara ett för sig äterskäende
högst
Xidd. sch Ad. prst. Sttk Band. 2:dr« Afd. lo.
146
Den 2 April.
högst wärdigt föremål, alt widtaga sädana Medicinal-anstalter,
som medföra cn mera allmän Läkarewärd pä Landet
till Menig'ekens helsås bcwarandc Swenste Läkare
hafwa öfwer ett hallt Scculum kunnat tafla om företrädet
med samma Wcttenffaps-idkare i de mäst upplyste Lander,
och intet Rike kan namnas, hwarest de njutit sä ringa
uppmuntran. Kongl. Collcgium Meduum, ti ika med
har w irande offcnteliga Lärare och Läkare för Stadens
fattige, samt Provincial? Medic! med deras medhjelpare,
utgörande ett samfäldt antal af 115 Personer, ä 0 aflörte
med cn ärlig summa af Rd-B:co 9870. Destc hafwa med
mycken kostnad och möda inhämtat en för mcnniskoflagtet
högst angelägen Wettenskap, och ingen Hushällare eller
Näringsidkare, förmår löna och föda ett lika antal af de
ringaste tjenare och arbetare för nysnämda Summa, eller
Rd 85: Zg, h, per man. Mediciiial-Wcrkcts Styresmän»
ehuru töme wida under deras wärdighct och den gagnande
tjenst de göra Staten, begära alsintet för sig; mcn anhålla
af patriotiskt nit, om förbättrade löner ät Läkare uti
LanLsortcrnc, sä att de för nödig lifsbergning, icke ytterligare
mä nödgas uppoffra sin mästa kid till förmögnare
Inwanares sjuk-stjötsel, utan akt de fastmera kunde betjena
den medellösa menigheten
Unge
Läkare winna cn dogmatisk underwisning wid
wära Universiteten af de mäst upplysta och lärdaste Lärare;
men wid wära rme ännu i behäll warandc Högflolor lönas
blott Z:ne Profestorer i Medicinska Faculteten, och saknas
der tillfällen att i alla hänseenden fullkomna den lärgiriga
Ungdomens kunstap. Lika som Lpfoid till Medicinsk
öfnings- och erfarenhets winnande behöfwer ett London,
Leydeu ett Amsterdam, och Halle ett Berlin i sitt granstäp,
sä är ock i samma afseende ett Stockholm af nöden
för den wid Upsala och Lunds Academie wäl uppfostrade
Medicinska Ungdomen: Till winnande af cn tillräcklig Anatomist
-
Den 2 April.
147
tomist öfning, kan blott i stora Staber nog tissing g,'fwas
till döda kroppars dissection, för vr-etisk handledning
uti inwärtes och ut ärtts Läkarewc^ teuskapen, samt uti
Barnförlossnings-konsien kan blott ti rackliga tillfällen gifwas
wid Hufudstadens större Sjukhus, och wid den för
de fattiga inrättade sjukwärd Märga unga Chirurg-rs
medellöshet hindrar dem ock att widtega ben kostsamma
Academiska wägen till nödiga kunskapers minnande. Utom
de redan i Hufwustadcn in rattade Medicinska Lärcembeten,
sä wäl som nu »varande sjukhus, bchöfwcS till
fullständig un erwiknings och erfarenhets winnar-de ännu
ett större Publikt biträde, om ändamälet efter be vsm t
fullkomnas skall, sanit att lillräckelige Läkare bildas mä
för Rikets widtomkring spridda menighet.
En wärd Ledamot af Högloft. Ridderffapet och Adeln,
Herr Professor li-llverckett, som ej mindre högaktas säsom
en förträffelig Läkare än som en nitisk mcnnistowän, har
med öfwertpgelft wisat, huru omöjeligen en ProvincialMedicus,
dä han äswcn ar försedd med en medhjelpare,
kan wid förefallande sjukdomar hinna betjena ett helt Höfdingcdvmcs
Jnwänare, som ofta kan besiä af mer än
102,000 w.enniffor, och som ibland finnas 20 till zo mil
omkringspridde; denne waltänka.nde man har derföre gifwit
Let kloka rädet, att Rikets wärdiga Prestcrffap wille mera
allmänt inhemta en fullkomliga-e Läkare-kunskap. Medicinal-Werket
i gemen, skulle nara blifwit owcrksamt, om
det ej redan wunnit hjelpsamma biträden af Församlingarnas
Pastorer; men hwad obeskrifwelig större nytta flulle
icke Prester med en förökad Medicinsk insigt till hela Samhällets
wälfärd kunna åstadkomma? Mänga tusen menniskolif
kunde, med ett i tid gifwit afförande eller kräkmedel,
samt med en wäl afpassad Zderlätning, frälsas,
som wid en annan otjenlig stund snarare päffyndadc döden.
Wäk
148
Den 2 April.
War rena Gudalära har friat osi frän den -rr-Za fördomen,
af ett ouudwilligt öde, och en sadan bestånd dödsstund
som nrcd intet medel afböjas sunde. Huru mänga
niennistors död ar icke genom koppympningen förekommen,
och nu senare genom vaccinationen? Huru mänga förtäras
icke af det olyckliga veneriska gistet, som alle i lid botas
kunde. Förutan all annan dermed förknippad inwärtes
mälla, bör ingen dö af den ofta sä folködande Rödsoten.
Frosior med sina ätföljande chronista sjukdomar, döda
mänga mennissor, som dbck alldrig handa borde.
Större delen af pleuresier, och wange hetsige Febrar,
i tid och förnuftigt skötte, bora lyckeligen kunna afhjclpas.
Benbrott kunna latt och säkert botås och mångfaldige mt--  wartes fiodor, 'sorn eljest mcdförMn saker död. W>d barnsöl
losiningar der naturens krafter finnas vMrackcliga, kunna
osta 2:nc lif frälsas som eljest blifwit dödens offer,
o. s. w. Men en allmännare hjelp och, un sättning, kan
icke utan en förökad undenviSnings - anstalt och en längwarigare
beredning winnås.
Det mä ej här löna mödan att beswara de sivaga
inwandningar, som blifwit gjorde af n gre afundsjuke,
egennyttigc, eller korttänkte personer, emot Presters befattning
med Läkarewärden.
Wäre wärdige Prestman hafwa det storsta efterdoms
af Religion ens helige Stiftare. Dm de icke forma göra
öfwernatnrliga under,' sa har dock Naturens allwise Mästare
försett osi med sädane Gudomliga mede! hwarmed
en eljest oundwiklig död osta förckommas kan. Lm rne,
nigbctens tillgistvenhrt för Prcstcrstapet beklageligen mpckct
afkolnat, sä blir det ett wälsjgnat medel för Själasörjaren,
att tillika sörja för sina Sockncbors kropps halsa. Hwad
tillgifwenhet hafwa icke annorstädes de andelige sä kallade
Barm/
Den 2 April.
149
Barmhertigt Bröder wunnit genom utdelad Läkarebok?
Den som i Paris besökt det förträffeliga Sjukhuset, kalsadk
La Lharito, har icke utan ömmaste sinnesrörelse klin,
nät se den mildhet och skicklighet hwarmed de wid Sjukhuset
tjenstgörande munkar uppwakta och skiöta derwarande
sjuke. En b'rere Losme har warit en Lärmästare för
war samtids skickligaste stcnffärare. Chinchina kallas ännu
i England Iesuit-bavk i hogkomst af Zesuite Ordens
Bröder som bragt detta wälfignade medel uti en annan
Verldsdel i mera allmänt bruk. Ware wördnastvärde Pre*
sier wilja förmodeligm icke wara mindre mcnniskoflägtets
matgörare. För egentelige Läkare kan det icke blifwa en
förman, att räd och bot j hwarje Socken erhällas kunde, och
de således mindre rädfördes; men den allmänna fördelen
bör gä för den cnstiltc. Wi hafwa flere bewis att der
icke ar öfwer en idog nians höfwa, att wara pä en gäng
en fullkomlig Prest, och en god Läkare; likasom det är nogsamt
kändt, att flere Prelater warit, jemte stora Theologer,
tillika usmärkte Historie! Nalurales, Hisiorie-flrifwarc,
Mathemakici, eller Poster samt äfwcn förut Jurister
och Militaircr; äfwensa hafwa nägre gode Läkare warit
känhe för mang annan nyttig kunskap i förening med deras
egcntcliga Wettenskap.
I clt Kongl. Circulair-Bres, af den 21 Augusti 1786,
bjudes redan, att Prester skulle winlägga sig om kunskap
i Medicinens grunder, för att med nyttiga räd och hjelp
bispringa sina ähörare, wid pakommande sjukdomar och
farsoter. Sä ock, att Gymnasierna skulle förses med e»
Medicinsk Lector; men wi kaune huru litet ! denna wa^
blifwit wcrkstäldt. Med mera alfwar mäste nu en »välgörande
spoque för framtiden beredas^ Wär warde Herr
Iralvenkelt har wlsat, huru ett nytt Institut behöfdes, för
att dana skicklige Underläkare, samt att i förening dermed
ett Garnisons-sjukhus i hufwudstaden inrättas bordt, för
att
1 o
Den 2 April.
att tissffapa rättstaffens Medico - chirurg,, esser mera
kunnige Fältläkare, än hwarmed wära tappre krigare
w d sista fälttägets början betjentes. Medelst 50 Stipendier.
a 100 Rd. hwardera, stusse utwäg staffas ät
unge Prestman att inhämta medicinst kunskap; med
sadan» beredda tillfällen tiss lärdoms winnande, och med
uppmuntran af wista tjensteärs beräknande för sädane
Folklärare, som tillika kunde blilwa kunnige Folkläkarc,
bör nicrs framgäng kunna förwäntas, än genom bestämda
makrspräk En wis Regering lärer i sinom
tid kunna utfästa enär ingen mä Prestwigas, förrän
densamme åtminstone kunnat undergä en underläkareeramen,
samt säledhs biifwit en nyttig medhjelpare för
Provincial-Mcdici. Lm en sädan Medico - Thevlog
kunde göra sig förtjent af Medicinä-Doctors wärdighetcn,
sä more det sä mycket bättre, pä det honom icke
förebrås sunde, att han blott more halflärd. Man kan
äga gansta grundelig Medicinsk och Thirurgist kunskap,
utan att just kunna pryda en lärostol; fä af wära
basta Practiei och Provincial - Medic! torde wilja tisswälla
sig den egenskapen, men kunna dock frälsa mänga
menniskolif. Likaså lära fä af wära mest uppbyggliga
Prester wäga pästä sig wara fullärde Polemici och
skicklige Vibeltranslatorer ifrän grunspräken. Zag har
uti de förenade Stats - och Bewillmngs-Utskotten haft
tillfälle wisa huru stora summor af Staten blifwit
vnwände till den behöfwande Allmogens sjukwärd ;
men
« I Etatsforflag n äro uppförde som ärliga
utgifter: Understöd till farsotens och
smitlos nima sjukdomars hämmande samt
fria Medicamcnter för fattiga i Landsoiterne,
hwarunder bcgripes Curhuset i
Wadstena och Ambulatoriske Curhus i Prowinserna,
samt den särffilte koppympningen
i österbotten — — Rd B:co 7020 - -
Den 2 April.
16L
men beklagligen har ivid nu »varande stallning ej npttan
alltid swarat cmsr kostnaden. Till en bätre un,
derwisnings minnande, och till förökta arfwoden ät
wära -vanlottade Läkare i Provinserna m. m. , är af
Herr Ir-rsver-ke-lt en ärlig summa af 30,899 Rd.
32 b. Specie föreflagcn; men som npfinämda förenta
Utstötts Beredning trott kunna nedsättas till Rd. B:co
L2,82h>, eller utgörande tillsamman med de förut bewilmde
allmänna Statsmedlen, Nd. 17,1^5, ett sam»
fält belopp för hela Medicinal - merkel af N:dlr B:c»
40,000
Under en sädan total summa tror jag
ock art hela detta Niksgagneliga syftemäl »vöre förse,
ladt. Med halfwa krafter kan i allmänhet föga uträttas,
och förspillas ej sällan penningar förgäfwes, genom
en illa uträknad besvaring. Jag får säledes wörd,
sammast anhälla om ett benäget bifall ä allmänna Beswärs
- och Oeconomie-Uiflottcts i ämnet gisna Betän,
kande, med behörigt afseende ä Stats - och BewillningsUtffottens
gifna förslag till werkställighets-medlen. Or,
ganisationen har »visligen blifmit i underdänighet underkastad
Kongl. Maj:k, som ivid flere tillfällen nädigst
täckts taga Läkare - konstens förkofring sig om hjerta».
Utom mänga andra undersätliga förbindelser, hofwa
Swenffe Läkare att tacka wär nädigs Konstng för den
under Förmyndare-regeringen werkstälda lyckliga förening
af Collcgium med Cyirurgiska Societeten , som säledcs
sätt ett till allmän båtnad närmare fästadt föreningsband
emellan inwärtes och utwärteö Läkare-konstcn,
än i nägot annat land finnes sä fast samman,
knutit.
Herr
För fattige och vencriffe sjuke i Stockholm,
ärligen - Rd. B:co i52c>: - »
Enligt 17Y5 ärs till K. Seraph. Ordens
Gillet inkomna Räkenskaper är utbetaldt
för Hospitalen och Lazaretten samt till
Barn uppfostrings - hjelp i Landsorterna,
samina är, en summa — Rd- 31,889- sr, Z
152
Den 2 Aprrk.
Herr klLrllikt-n tZ^llensKöl-l, lk^il, yttrade sig: fiss
Folkets Representanter i en Stat, som utur Revolutions,
tillstånd höjt sig till form och wardighet af ett stadgadt
Reger ings-sätt, kan wal icke wigtigare öfwerläggningsämnen
förekomma an sörswarct af denna Stats Sjelfständighet
och wärdén om .detta Folks ökande och hälsa.
Det första af drsta ämnen har i dag med en warma,
Ridderffapet och Adeln wärdig, blifwit omfattadt och behai;dladt,
och pä samma, uti Swensta Riddarhusets Annaler
merkwardiga dag, förekommer det andra härtill
slutligt afgörande. Jag stall ej widlyftigt yttra mig öfwer
en fak hwars wigt och beskaffenhet blifwit sä wal och
grundligen afhandlad af den wardige Man som j'ag till
större delen har att tacka för upplysandet och stadgandet
af min öfwertygelse deruti, denne aktningswardc, Wettenstapernas
och medborglighetens Veteran, sem ! mera
an en half mennistoälder wid allmänna Riksmöten och r
enffilda lefnaden , gagnat och upplyst genom ^cftcrdömen
och werkfamhet, med ett oro den warda Ledamot, som nyst
talat '-st.
Man har sagt, man har ffrifwit och tryckt att det enda
nödwandiga sattet till förekommande af sjukdomar och
far
-
Konungens Förste Archiater, Preses i Collog. Med.
och Commendören af K. W. O. Herr von
Sckulrenbeiin, hwilken såsom Statsman och Lard warit
och ännu ar för Swerige hwad llaller war för
Bern. Dct ar hans kunskaper och nitfulla wcrksamhet
wi hafwe att tacka för anskaffandet af cn fond
för Koppympningen och för inrättandet af Allmänna
Barnbördshuset, utan att Statswcrkct dertill förskjutit
det ringaste, och hwilka för mcnffligheten och den
wetenstapliga underwisningeu hedrande och nyttiga
anstalter, wi uiom honom ännu torde Hafwa saknat.
Dcn 2 April.
farsyter pä Landet, more ett ordentligare mättligarc lefnadssätt
hss Allmogen, och att inga andrs, inga wettsammare
medel §.n rena seder fordras till utrotande af
det rysliga onda som öfwerflyttad till gamla weridén för
att hämna Européernas barhari uti dcn nys, enligt
hwad allmänt är bekant, hotar att föröda en af Swenges
wackraste Provinser. Lemnom nt deri oerfarna Thco^
rim att skapa Lagar och Inrättningar för menniskorna
sädanc de borde wara — det tillhör wisa Lagstiftare att
behandla och göra Föreffriftcr för mennistorna sädana
som de arv.
Dct ar ej har som denna sanning kari betwiflas, ej
här den, att otillräckliga medel endast ofullkomligt utföra
ett godt andamäl. Uti Riksens Högloft. Ständers Slatsoch
Bewillnings-Utskott, sä wäl som i deras sammansätta
Första beredning, har jag tillkännagifwit, att jag anser
den af Utskotten föreflagna summa otillräcklig till det
äsyftade andamälets minnande. Att utförligen yrka skälen,
att nu förestä andra medel, och söka beslutande^ af
en annan större summa, tillåter icke tiden, sedan ett önskat
mål blifwit satt för detta langa Riksmöte, och desi
flut med hastiga steg nalkas, Lcksä hyser jug den tillfredsställande
öswertygelsc, ätt, det stora wigtiga förcmälet
blir uppsyldt.om wi jemte upplåtandet af framtida medel,
öfverlemna desi utsträcktare wcrkställande at Konungen;
minnet af hwad Han i sina manliga är sjelf erfor,
dä Han under ctt härjande krig, mar högsta Befalchafware»
öfwer Sweriges Sjömakt, af de lifliga rörelser Han
kände, af de ädla föresatser Han fattade, dä Han säg
tuscndetals Fäderneslandets tappre Förswarare, af brist
pä nödig skötsel och tillräckeligt antal skickclige Läkare,
falla ikring sig, offer för sjukdomar och döden; besia minnen
hos wär åldrige Konung, förenade med känslan af
den högsta pligt, att warda dct Folk som anförtrodt sm
sällhet
1Z4
Den 2 Aprik.
sällhet och sina öden i Hans händer, äro osi den säkraste
borgen, att wart hopp och mensklighetcns fordringar i
detta fall, pä bästa sätt blifwa uppflöda. Det kan ej
sara det billiga och stora förtroende wi hafwa till Konungens
omsorg för Nationens wäl, att desi Representanter
till Throncn frambära önskningar wärdige Honom och
dem, och i närwarande fall är detta nödwändigt, emcda,,
enligt Regerings-Formen, om icke medel och utwägar
öppnas, Konungen framdeles finner sig ur ständ att i detta
wigtiga ämnet Verkställa hwad Hans hjerta och Hans
skyldighet yrka. Jag an aller derföre ödmjukeligen, att
Utskottens upplästa Betänkande, mätte till sitt innehäll
och i synnerhet hwad hemställandet till Kongl. Maj:t angär,
af Högloft. Ridderskapet och Ädcln difallas.
Herr löfvenfelt, C,rl, uppläste tM Protocollct föll»
rande: den tid är icke längesedan förfluten, dä man ansag
föreningen af den rnwärtes och utwä tes Läkar -konstens
utöfning, af en och samma Person, för onödig, omöjlig,
onyttig, ja kanske orimligare, än wänga nu arne diN
föreflagna föreningen emellan Läkare - och Prest-studierna
och deras utöfning; likwäl war denna Åtskilnad fladlig
för de sjuka d. ä- för menffligheten, fladlig för sjelfum
Läkare-wettenflapen — huru ofta är icke en sjukdom
sammansatt af lid-lser, som fordra känn dom i bi de inwcrtes
och utwärtes Läkare-Wettenffapen? — Huru smärt
för den fattige, för sjuke i allmänhet, isynnerhet pä Landet,
att dä ärhälla räd af 2:ne Läkare pä en gäng, som
genom mot-arbetande ofta kunna förstöra Naturens egna
heUraftcr — fladlig denna ätflillnad för den enighet,
som bör räda emellan Läkare; man har exempel att
äfwen i politiskt afseende, Läkare och Chirurger nästan
alltid wörö af olika partier emot hwarandra, och derigenom
underhöllo den den afund och oenighet som Författ
nin
-
Den 2 Apri'.
155
ningarne oH sjclfwa Underwisningen grimdlade Förnuft
och stigande upplysning skingrade wäl efter band
besia fördomar, sä att förbudet upphäfdes, som wid wike
nekade Faltskärcr att tillika befatta sig med inwertcs
Läkare göromäl, och twärtom, men den aran och tillfredsställelsen
war wär Nödige Konung förbehällen, att under
Förmyndare-StyrclscnZ, genom Kongl- Eollegii-Medici
och Chirurgiska - Societetens förening under en samfält
Styrelse grunda en mera wcttenffaplig underwisning för
Chirurgiens lärande och fullkomligt'borttaga denna skadliga
Åtskilnad- Da Han härigenom redan icke allenast boredt
stna Undersåtare en skov men kanske i allmänhet ej
lika känd och rvärderad rvälgävning, , dä Han härigenom
ästadkommit en epoque uti Medicina! - Werkcts
förbättring, som gifwit yela Europa exempel, mätte det
afwen wara Honom förbehällit att fullkomna denna sin
wälgarning emot sitt Folk och Mensklighetcn, alltid afsedd
och dyrbar för Hans hjerta, genom föreningens befordrande
emellan de Presterliga och Medicinska Studierna
och deras utöfning, pä ett sätt som sakens natur,
den stigande Upplysningen och wart Lands local och
behof fordrar och Han i sin wishet finner tjenligasi —
en förening hwars möjlighet och nytta arfarenhcten bewisar
— Förnuftet gillar — och svin alldrig warit för
bu
-
T. ex. Chirurgerne moro alltid Mösior och Läkarena
af Hatt-partict, och afwen ur detta skäl hyste den
bitterhet emot hwarandra, som war wänlig i Partieq
tider.
Ofta wörderås icke nog af Allmänheten, och glömmes
snart af Samtiden, dem som redbart gagnar
mänskligheten och det Allmänna, dä stundom minnet
af Handlingar, som mera skadat an gagnat medelst
Marmorn förwaras ät Efterwerlden.
156
Den 2 2lpril.
Luden, men wal genom Författningar payrkad Jag
tvägar sa mycket mera göra mig hopp om Högloft. NidLerffapets
och Adelns bifall till sä wal Högloft EkonomiUtskottet
sanet Stats - och Bewillnings -Utskottets Betänkande,
i anledning af mitt Förslag om en nödig och mera
allman Lakarc-wärd pä Landet samt wid Armeen och
Flottorne, som Borgare- och Bonde-Standen, redan till
alla delar gillat Ekonomi-Utskottets Betänkande, tift och
med' Prcsie-Ständet, utom all tjensteärs beräkning för
medicinska examina, 'som detta Ständ afflagit. Beträffande
Stats-och Vewillnings-Utskottens Förslag, sä hoppas
jag, det sa mycket tattare äfwen bifalles, som det icke
medför nägon tillökning i Bewiftningen, och hcrnstallan
till Konungen att af den 9 Hufwud-Titeln i Riks-Staten
öka Medicinal-Fonden i hwad Han finner nödigt, är sä
mycket naturligare,, som Åkerbruk och Näringar icke lara
kunna trifwas och uppmuntras, utan de arbetandes
hälso wärd.
Herr Grefwe n och Landt-Marskalkcn, gjorde
proposition till bifall ä detta de förenade Utskottens, i
anledning af Allmänna Besvärs <- och Oeconomie - Utskottets
af Ridderffapet och Adeln förut gillade Betänkande,
rörande detta ämne, gjorda Förslag; hwilkcn med Ia
Lesw.irades,
e
Föredrogs Z nyo och bifölls Stats-UtstottetS den
3L Mars pä bordet lagda Memorial, rörande disposition
«f Flyinge och Dalby KongSgärdar till Hof-Stallmästaren
Grefwe IkroUoU intill nästa Lagtima Riksdag
emot en Arrende-Summa af 3000 Nd. ärligen.
Före
-
Genom Circulair-Brcf till Conflstorierne i Riket af
är 1,736.
Den 2 April.
LS7
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den 2l Morö
pä' bordet lagda Memorial, innehällande Utskottets uts
låtande i anledning af de anmcrkningar, som ivid desi
åtgärder af Riksdagsmannen ikekr Oxelberg ifrän
Carlstoga bliswit gjorde.
Herr Grefwe» och Landt - Mar skalken gjorde
proposition att R^dderstapet och Adeln matte tili
alla delar gilla Stats-UtskottctS förfarande, samt förklara
sin tacksamhet och erkänsla för de mängfalldiga
och bcswärliga arbeten, hwarwid detsamma under detta
Riksmöte sig utmärkt, hwarjemte .Herr Landt-Marstalkcn
förcsiog, att Höglofl. Riddctstapet och Adeln stulle
till Bonde - Ständer afgifwa den Förklaring, att den
med mistnöje funnit Oxelberg? obefogade och obehörigs
anmärkningar, men more öfwertpgad, att Bonde-Ständrt
sjelf, stulle derwid- taga den åtgärd det sörtjente.
Grefwe ikckörner, Tickols 6>öran. Jag kan ej annat
än nied största erkänsla emottaga en propotion sä
smickrande för det Utstött, hwaraf jag har den äran
wara en Ledamot. Men iag får likwal hemställa, om
det icke were tillräckligt att läta dcrwid bero, utan att
till Bonde-Ständet afgifwa nägon förklaring. Hade
min röst inom Stats - Utskottet warit gällande, stulls
detta yttrande aldrig hofwa upptagit Riksens StänderS
tid eller blifwit ett mäl för deras bfwerläggningar.
Jag hade dä som nu welat lemna Oxelberg? anmärkningar
i tysthet ät föraktet, och jag är öfwertygad akt
de af Bonde-Standet icke gillas.
Alt hwnd Stats-Utstotter kan önsta är de Nesper
tive Ständens bifall och om det blir lyckligt nog att
fä wara i ätnjurning deraf, bör Utstottkt wara längt
ifrän att wilja ingä i strid med nägon individli.
Herr
158
Den 2 April.
Herr Grefwe» och Landt - Marsta l ken sör»vade
sin proposition, med den förändring Grefwe
körner föreslagit, hwilket bifölls.
Föredrogs a nyo oH biföllS Stats - Uiffottels den
29 Mars pä bordet lagda Memorial, i anledning af
Kongl. Majus till Stats-Utstortct aflätne Nädiga proposition
angäende Ränte-betalningen, ä de Patriokiffe
Länen.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den 29 Mars
pä bordet lagda Memorial, innehällande Utskottets förslag,
sä wäl till en Instruction för Fnllmagtige iRiksgä
ds - Contoiret, som till berörde Contoirs öfriga Lrganisalion
och Lönings-Stat.
Herr Lveäoriskssrns, Drlc II,ornäs hade inlämnat
ett anförande till Protocollet, hwilket upläsies sä
lydande:
Uti Stats-UrssottetS Project, till Reglemente för
Herrar Fullmägtige är stadgadt, att, med någre modificationer
i lägsta graderne, de Embetsmän och Be»
tjentc ivid Riksgälds-Werket, hwilka wid en förcstäende
Reglering af Staten, anses umbärlige, böra flyttaS
pä Expeckance Stats, med bibehällande af den Lönen
hivar före iMQ ärs Riksdag innehade. Hemliga Utskottet
wid nämnde Riksdag, i den fulla öfwertygelse,
att Realisationen snart skulle pägä, och i sammanhang
dermed en stor del af Werkets Betjente blifwa öswerflödige,
beflöt werkeligen, att med Eppecrance-Lönerne
stulle pä ofwannämde satt förhällas. Men dä mänga
»förs
Den 2 April.
169
oförsedd» händelser, i alla dit hörande omständigheter,
werkat den ändring i den förmodan Riksens Ständer
ar 1800 om Riksgalds-Werkcl hade, och Realisationen
icke kom att begynnas förrän den 1 September 1801
sann den af Hemliga Utskottet anbefalte Reglering af
Werkets Stat, intill denna dag, pä sätt föreffrifwit
war, icke ägt rum; ntan de nu wid Contoiret wa»
rande Embetsmän och Betjente, säsom behöfiige ansedde,
under tiden, dels genom avancement efter tour och
älder i tjcnsten, och dels genom en af Herrar Nevisorcrne
tid efter annan bewiljad provisionel Löne - förbättring,
finnas uti högre grader uppflyttade och belönte
will det synas en ömtälig fräga, att nu nedflytta
a Erpectance Stat, de personer till den ringare Lön
en hwar för il är sedan innehade, oaktadt en sädan
under tiden, för goromälens gäng warit behöflig.
Det antal af Riksgälds - ContoiretS Embets - och
Tjenstemän, som nu kunna anses öfiveiflödige, sedan
en stor mängd, dels genom dödsfall dels genom befordran
till Astistance - Eontoirct och andra Werk afgätt,
blifwer mindre betydeligt.; men tillämpningen af hwad
1800 ärs Ständer i en annan mening föreflrifwit,
blifwer icke dest mindre nu, för Sen indragne personen ,
lika obilligt och tryckande; ty utan twifwel, skulle hwilken
Embets - och Tjensteman söm hälst inom Merkel
, warit mera beläten, att straxt efter 1Z00 ärS
Riksdag aldeles blifwa ffil/d frän Werket, ännu efter
11 ärs ytterligare oförwitelig tjenstgöring, under en
tryckande dyrhet och mera awancerad älder, ätergä till
Len Lön pä expectance Stat han före är 1800 innehade,
med skyldighet, att tiar som päfordras i tjenstgöring
ingä. Den förra händelsen hade wisterligen kunnat
för mängen wara högst beswärande; den sednare
föga förenlig med den huldhet och rättwisa en nitisk
och trogen Tjensteman bör af Riksens Ständer wänt»
efter 20 ärs »ppfyld» »ligter i Ständernes tjenst
Sä
-
Den 2 Apkil.
Såsom exempel ma nämnas förhässandet med en
Commissarie wid namn hwilken fran Ständer
ries
förra Contoir, 1^89 blef inflyttad pä NiksgäldsContoirets
Stat, der han efter hand hlef befordrad till
Commissarie tjenst med LvQ R:drS Lön. Sedan denne
person genom älder och orklöshet blifwit oförmögen
att widare tjenstgöra, flyttades han för nägra är sedan,
pä Expectance Stat med den innchafwande Lönen
50O Rd. , hwaraf han före är 1Z00 endast hade Z5v
Rd. Utan att denna åtgärd nu blifwit klandrad, föijer
dock af hwad i Reglementet för Herrar Ftlllmägtigs
ar projsckcradt, i händelse det af Ständcrne fastställes,
att Istclc hädanefter bör ätnöjas med ZsiO Nd. och detta
i en tid dä han är oförmögen till annat arbete,
samt skröplig i den grad, att han till sina angelägenhcterS
bewarande, är under förmyndare satt.
En hwar lärer ock lätt inse, huruledes, wid en
skeende Reglering, dä Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
böra hafwa frig händer, till befrämjande af
ordning och säkerhet , akt utse till Embetsmän i RikszäldS-Conkoiret
de mäst passande för ändamälet; och
will blifwa för Fullmägtige brydsaMt att ä ena sidan
hafwa för ögnamärke Contoirets sanna nytta och ä den
andra icke finna utwäg att sonlagera den pä Expectance
Lön afgående med ett högst nödwändigt unders
häll för lifwcts bergning.
Af desse anförde omständigheter, och dä icke karr
dragas i twifwelsmal, att Riksens Ständers mening
nu är att pä tjenligaste sätt, en gäng för alla organisera
ett Werk, af sä mycken wigt för Nationen, hemställes
om icke med det helas beständ är mera förenligt
och rättwisan närmast öfwerensstämmande, att till
rrndanrödjande af en länge fortsatt willerwalla med
tjensterne inom Riksgälds - Contoiret, Riksens Stän»
der
Den 2 Apel!.
161
ber nu tik Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoirct ös,
werlemnade, att efter sig företeende omständigheter i desi^
delar reglera den blifwande Expectance Staten, ochhwar*
igenom ej heller i anseende tik möjeliga Lön-besparingar,
af Len nu i Staten rundcligcn upptagne personal, föga
kostnad i det hela skulle uppkomma.
Såsom ytterligare stal för den förmodan, akt Riksens
Stander ej lämna denne reklamation utan höggunstig ätgard,
mä ock anföras, att jemte det siere Arens Herrar
Revisorer icke lamnat Betjcningens > Riksgälds-Contolret
prccaira ställning utan upmärksamhet hafwa ock d^
senast församlade Riksens Stunders Herrar Revisorer wid
öfwcrwagarde af Betjeningcns grundade bekymmer, Medgifwit,
att den del af Betjeningen, som wid en slutelig
Stats-Reglering ffulle blifwa öfwersiödig, borde åtnjuta
hela innehafwande Lönen ä Erpcctance-Stat, sä wida crc^
dit-si dcl Werkets Stat dä icke utgjorde mera än beloppet
af den är 1792 af StänLcrne för samma dctaille fastställde
Stat, hwilken omständighet hwarwid Betjeningen sig
tryggat, dock till närmare pröfning olyckligtwis ej nu lärer
förekommit. Stockholm den zo Mars igro.
Lric Ib.
Herr GrcfweN och Landt-Marskalken, gjorde
proposition till bifall ä Utskottets förslag med tillagg,
det ät Herrar Fullmägtige mätte öfwerlemnas att efter
sig företeende omständigheter reglera Contoirets E.rpectance
Stat.
Bifölls
Härefter
bortgick Herr Grefwen och Landt-Marsk
alken och kemnade Klubban ät Grefwe c!e I» Osiäle,
ridd. och Ld. prot. 6:le Land. -chra Afd. L7-S n.
16L Den 6 April.
Justerades Pleni Protokollen för dcn 20 Februariiför
sch eftermiddagen, samt den 21 Februarii.
Högloft. Ridderstapet och Adeln atffiljdes kl- l till 9»
!n tiilcm krntocolii
6. ^ Lilstverstolpe.
Fredagen den 6 April.
Plenum kl. 8 förmiddagen.
Justerades Pleni - Protocollcn för dcu 22 och 2Z
Februarii.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderstam
pets och AdelnS Plenum den Z April iLrc».
S. D. Bestöt Rivdcrstavet och Adeln, i det Hedern).
Bonde-Ständet den 2 April meddelade Protocolls-Urdrag,
att, ehuru wäl ej säsom nägon rättighet, dock säsom ott
prof af deN upprigtiga walwilja, Ridderstapet och Adeln
för Bonde-Ständet oafbrutit hyser, till alla delar bifalla
Dest begäran, att tvid Rättegångar Allmogen inbördes
emellan ChartanZ belopp mä till hälften nedsättas, emot
den som af Sländs-Personer bör begagnas; och skulle
genom Utdrag af Protokollet, de öfrige Resp. Slänten
härom »vänligen underrättas, lllt Luprs.
Utdrag af Protokollet, hällik i Högloft. Ridderstapels
och Adelns Plenum den z April igro.
G. D. Föredrogs § nyo och bifölls Allmänna Be«
srvärS- och Leronomie»Utstottets din 2 April pä dordet
lagda
Dr'N 6 Apdil.
16Z
lagda Prvtocolls-Utdrag, innehällande berörde Utstötts,
i anledning af äter-remisi ifrän Högloft. Ridderstapct
och Adeln och det Hedcrw. Bonde-SLändet, förnyade För»
stag rörande MarkegängS-sättningen, hwarom de öfrige
Resp. Sanden genom Utdrag af Protocollet, vänligen
skulle underrättas, vt Luprs.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderstam
pets och Adelns Plenum den z April r8r°.
S. D. Bcstöt Högloft. Ridderstapet och Adeln, att
»vänligen anmoda Stats-Utskottet. att med der snaraste
inkomma med Dest, genom Remitz under den 2i ststledns
Februari!, begärda Förflag öfwer beloppet af dett Summa,
som ätergätt till Staten, genom Riksens StanderS
rörande Pcnsivns-Staten fattade Beslut: och skulle de
öfrige Nesp. Ständcn genom Utdrag sf Protocollet härom
rvämigen underrattas. Vt Luprs.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Ridderstas
pets och Adelns Plenum den z April igro.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Utstottets
den 2 April pä bordet lagda Memorial rörande Arswode
till Stats ' Commisiaricn Widegren, för dest wid Riks»
Statens upprättande m. m, kemnade biträde; hwarom
de öfrige Resp. Ständcn gen m Utdrag af Protocollet,
manligen skulle underrättas. Vt Suprs.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Ridderstas
pets och Adelns Plenum dett April rFio.
S. D. Vestbt Högloft. Ridderstapet och Adeln, alf
till afgörande af Stats-UtskottetS Nämnd hänwisa den
sräga rörande willkoren för Reductioncn af Lif-Eardet till
häst, m. tn., som Stats-Utstottet genom sitt Memorial
af
164
Den 6 Apcik.
af den r April hos Riks - Ständen anmält; hwarom de
öftige'Resp. Standen genom Utdrag af Protocollet, wänligen
stulle underrättas. Ar Sui-ra.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Ridderstam
pets och Adelns Plenum den z April rgo.
S. D. Deflöt Högloft. Nidderstapct och Adeln, att
till Erpedilions-Utstottets handläggning remittera samte--  liga Niks-St ändens Beslut, rörande den Allmänna Bewillttingen,
för att deraf sammans.-tta den fluteliga Rc-uctionen;
hwarwid dock bcmälte Utskott stulle äligga, att
deräst ibland de stiljaktigdctcr dessa Beslut kunna innehälla,
nägon wäscntAig rörande saker stulle upptäckas,
sädant till Riksens Ständers Plena tillkännagifva, men
i afseende pä olika Anmärkningar och Beslut wid blotta
ord och uttryck, den lämpeligaste Rcdactionen föreflä; om
hwilkct allt de öfrige Resp. Ständcn genom Utdrag af
Protocollet wänlig del stulle erhälla, tkr Luxrs.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum den Z April igro.
S. D. Föredrogs ä npo den af bat. L, af StatsRegleringen
annu till afgörande äterstäende Puncten,
angäende de Skänsta Cavallcrie - Nkegemcnterncs Wargering;
och efter en noga anställd pröfning, beflöt Högloft.
Ridderstapet och Adeln, att till det af Stats - Utskottet
gjorda Stats-Anflaget lemna sitt bifall, samt i allmänhet
rörande denna Wargering och Contracter, hwilka om dess
uppsättande blifwit ingängne, i underdänighct anhälla hos
Hans Kongl. Masit om en laglig undersökning; i följe
hwaraf, deräst wid denna Undersökning dessa Contract
stulle befinnas wara olagliga; Kongl. Maj:t stulle ags,
att dem upphäfwa; hwarom genom Utdrag af Protocollet
de öfrige Resp. Ständen »vänligen stulle underrättas.
Luxr». Herr
Den 6 AprU
-
165
Herr Grefwen och Landt-Marskalken tillkannagaf,
att han ifrän Hanö Kongl. Maj:k erhållit en
Nädig Skrifwclse röranoe RiddarehUvsLrdningen, hwilken
nu upplästes sä lydande:
med Gudö Nädc, Swcriges, Göthes och
Wendes Konung, rc. rc. rc. Arfwinge till Norrige,
Hertig till Schleswig, Holstein, rc. rc.
Wär synnerliga Ynnest och Nådiga benägenhet, med
Gud Allsmäktig, Troman, Herr Grefwe, Landt-Marffalk,
Riddare och Commcndeur af Wäre Orden! Uti underdånig
skrifwclse till Ost» under den z» innewarande Manad,
hafwen I, ä Rid erstapets och Adelns magnar till Wär
Nädiga Stadfästelse insändt undcrdänigt Förflag till en
Niddarehus-Ordning. Sedan Wi härvfwer inhämtat
Märt Stats-Räds underdåniga Räd och tankar, mele Wi
till detta nnderdäniga Förflag lemna Wärk Nädiga Bifall
med iagttagande i anseende till 2 Momentet, Z7 §. af
denna Riddarehus-Ordning, hwaruti stadgas, att LandtMarstalkcn
med Ständets samtycke kan affluta Plenum,
af den Anmärkning, Wi under den 7 Februarii redan
gjort, dä Riksdags-Ordningen af Ost antogs, wid denna
Grundlags 46 §. Detta hasme Wi härmedelst welat,
Eder uti Nädkgt Smar tillkännagifwa, och ägen I att
härom Nidderffapet och Adeln underrätta. Wi befalla
Eder, Gud Allsmäktig synnerligen, NäLeligen. Stock»
holms Slott den Zi Mars r8iv.
0 I< I. .
166
Den 6 Aprik.
Företogs ä npo Stats - Utstottcts den L April pä
bordet lagda Memorial rörande tiden, inom hwilkcn Inrikes
Länen böra upptagas och hwarom Ventilationen i
förra Plenum afbröts och till denna dag uppstöts.
Friherre Istljsnaismr, sollsn ^Vllllelw, Anledningen
till dek nu under pröfning warande Memorial, war de
Anmärkningar jag gjorde i Plenum den 2 Mars, och
hwaraf Hans Epcellence Herr Grefwe KuutK, dä begärde
Rcmist kill State-Utstottct. Riksens Ständer hade bestulit,
att Inrikes Län af ?:ne stag stulle fä upptagas.
Det ena stagct bestod i Bokförda Län eller Annuiteter L 7
Procent, det andra i wanliga Län för > Procents Ränta
till att äterbctalas efter 6 är. Bcflutct war lig sin esprit
klart, men pä det ingen twctydighct stulle uppsta witz
Erecutionen, och någon möjligtwis kunna pä 5 Procents
Länen lämpa den korta antecknings-tid af 6 Westor, som
ensamt pä Bokförda Länen kan hafwa afseende, sa prkade
jag, att med tydeligare ord mäste bestämmas att 5 Prycents
Länen stulle utan förcstrifwcn Termin fortfara»,
intill dest de 4 000,000 hunnit inflyta, som Riksens Högloft.
Ständer uppå Stats--Utstottcts Förslag bifallit, att
Niksgälds-Contyirct stulle söka att erhälla, I anledning
af denna Remist har Stats» Utstottet afgifwit dest sivar,
som nu är under vfwerlaggning Detta sivar innehäller
att Utskottets mening warit, det den utsatte tiden af 6
Westor skulle gälla för bägge Län-slagens upptagande.
Utstottet ha? likwäl förklarat, att fräga endast wore om
antestnings-tiden, och att det stulle stä hwar och en fritt,
som inom denna tid sig anmälte, att framdeles, dock pä
bestämdt ögnablick aflemna sina Penningar. Som jag et
fann denna Förklaring nöjaktig, uppläste jag derom i förra
Pleno ett Memorial, hwilkct jag anhäller akt nu ä npo
fä uppläsa.
Fri
-
Den 6 Apcik.
Friherre lllilsencisntr upläste härefter samma yttrande,
sop; i Protokollet för den z April finnes uptagit, hwsr»
efter han fortfor: Sadan war den Anmärkning :ag dä
gjorde, hwarcmot Grefwe IVlörner sedan anförde ätstillige
inwändningar. Det blir gansta swart för mig, att kom*
nia ihog alla besia inkast — men det ar ändä swärare,
att, med samma lätthet och redighet som han, framföra
och befwara dem; det hufwudsakligaste deraf war, att
Grefwe körner ansäg denna fräga redan sä afgjord, att
ingen widare förändring deri kunde aga rum. Härwid will jag
allenast anmärka, akt när jag, dä de'samma förewar, der»
wid gjorde Anmärkning, dä den af Riddcrstapet och Adeln
nptogs och sjelfwa saken till Stats-Utskottet äter-rcmitterades,
och dä det just är swaret pä denna ätcr«remisi, som
nu är under wär pröfning, kan wäl fåken icke anses
säsom redan afgjord. Dernäst anförde Grefwe lASrner
nägot, hwarigenym han sökte bewisa, att mitt anförande
were stridande mot förut fmtadt beflut. Jag bör derföre
förklara, att jag ej söker uphäfwande af något förut fat«
taht beslut, m n ästar, att ereccutionen ej matte blifwa
sadan, att den uphäfwer Beslutet. Stats-Utstottet har
sjelf yttrat, att det endast wvre i yttersta nödwändighet,
som Banquens ytterligare biträde bord- anlitas, och att
de summor som sednast till utbetalning af Banqucn begärdes
wörö nödwändiga, sedan Riksens Ständer cj i tid
'bislutat att uptaga Inrikes Län. Nar ststen sig sälunda
förhällcr, är det en solklar följd, att Riksens Ständers
önskan är att erhälla Län, och äfwcn lika solklart, att för
besia Läns uptagande inga willor böra sättas, som hin,
dra att Län erhallas, Detta gäller nemligen om de Jn«
rikes 5 procents Länen. Riksgälds-Cyntoiret uptager förut
Inrikes Län mot 5 procent och med 5 ärs återbetalningstid
Dcsia nya Län till BanqucnS ersättning stullc löpa
med samma ranta, men böra ej äterbelalas förr än om
6 är.
16Z
Ven 6 Fpki!.
6 är. Jag ar öfwertpgad, akt pä dessa '.vilkor oj en enda
stilling stall inflyta eller antecknas under de utsatte 6 wec^orne.
Hwar mennista insätter täldst sina penningar pä
korrtaste äterbetalnings-terminen. I början nar det swa^
^ades mig, att Riksgälds-Contojret fick fortfara, att som
förut uptaga Län, war jag dermed nöjd, men nu, när jag
finner, att Fullmägtige ej sa anwanta de medel, som sä,
lunda inflyta, tili annat än Contoirets egna behof, och
säledcs icke eller till BanquenS insättning, kan jag ejder»
Nied wara tillfredsställd. Widare yrkade Grefwe Norner,
att förlänga',idet af tiden skulls medföra wada för gäld'
bundna. Jag har sjilf uägon gäng inför Ridderstapet
och Adeln förklarat, att om jag skulle döma ester mitt
eget interesse, säsom innehafware af gäldbunden Egendom,
borde jag ej lagga mig emot hwad som kunde bidraga till
myntets försämring; men sädant ar altför mycket emot
mina grundsattsor och jag tror, cm det kunde förekvmmas,
borde man haldre till sädant ändr.mäl upläna penningar
mot 6 procent. Jag kan ej se, hwarföre Let är större
fara, att »plana penningar pä 6 an pä 5 är, och för gäldbundna
finner jag ej eller nägon annan wäda möjlig, än
att de kanske kunde komma att betala fina skulder med ett
nägot mindre förswagadt mynt. Grefwe telörner anförde
ytterligare, att genom dessa Läns uptagandc kill en altför
stor Summa, Banque» skulle kunna komma i mistning af
de inbetalningar , som af Staten till henne böra göras»
Jag har ofta och af mänga hört sagas, att det skulle wara
en förde! för Banquen, att tillwerka och utläna Sedlar
för Ranta. Men jag har aldrig wäntat att emot en sä
uplyst man som Herr Grefwe kelörner, behöfwa framställa
bcwrs för motsatsen. Om Banquen icke utbetalar de 4
Millionerne, sa får Banquen icke eller räntan dcrä, det
ät sant, men skulle sädant mai wara en förlust?
Dk
Den 6 April.
16g
För cn sjuk är wisit nödigt, att erhålla botemedel,
men om nägon wistte utwäg, att aldeles förekomma sjukdomen:
borde i sädant fall, patienten assia anbudet, för
att icke gä miste om Medicgmenterne? Grefwe ltts-ner^
sista anförande rörde den af mig yrkade Län» rakt i Dis»
conken pä Rikögälds-Contoirets Obligationer. Det swarades
äswen, att denna Läne-rätt, stulle leda till att ifrån
enskildt» borttaga biträdet af den för Discontens rörelse
fsstsiallda Summa. Denna Anmärkning kan ej komma af
annat- an att man ej riktigt markt eller fattat mina ut,
tryck. Zag har ej önffat nägon uteslutande belanings-ratt
för besia Obligationer, blott att de likasom andre Pubkique
papper mätte antagas när de till beläning kunna komma
i fräga och hwilkct ej ofta lärer inträffa, dä ingen gerna
länar ut sina penningar för 5 procent och sedan länar
sjelf för 6.
Herr von Z-bultrenbsim, vavill. Till hwad jag i förra
!Z)lcno anförde rörande detta ämne, har jag ingen ting
hufwudsakligt att tillägga. Jag kan ej frångå, att den
Anmärkning Friherre Illiffncrsntr gjorde, blott rörcr förklaringen
af Stats-Utstottcts mening, i afseende pä tiden
inom hwilken Inrikes Länen bora uptagas. Niederffapet
och Adeln har öfwer della ämne redan siadgat sitt
beslut, men i Stats-Utssottet har det tid efter annan bl-fwit
olika behandlat. När Utffottct gas sitt första betänkande^
föreslog det inskränkt tid af en manad. I dess andra
Betänkande förcflogos sex Wecker, och detta har flur
teligen blifmit sä förklarat, att dermed endast gjordes afseende
pä den tid, inom hwilken Anteckningen, till besia
Län kunde wärksiällas. Jag ser icke eller nägot hinder
för nägon, att inom denna tid anteckna sig, om han och
icke stulle kunna aflemna pcnningarnc förrän ett halft eller
helt är efteråt, Det som gör besia siags Län behagliga
är
170
Den 6 April.
är att de fä stallas pä s-nä Summor emedan det ej är
förestrifwit till hwad belopp insattningarue behöfwa göras.
Den begärda belänings-rätten i Disconten kan ef^
ter min Lfwcrtygelse knappast afRikftns Ständer tillstyrdas,
men omöjeligen anbefallas. Den rörcr bäde Manguens
ech Discont-Wcrkets privata Actie-agare. Destutom
stulle följden deraf wara antingen att Banco-Sedclstocken
ökades hwilkct more emot ändamälct, eller ock, om Disconr
"ten ej finge öfwcrffga ett wist faststäldt Maximilin och
besia Obligationer, stulle hafwa företrädes »rätt, att tillgängarne
för enstildke Läntagare blefwe förminssade. Eli:»
teligen hwad angar att Riksgälds-Contvirct endast för dest
egna Lirecta behof stulle fä uptaga Län, har man trott
att Contoiret derigenom stolle äga tillräckeliga tillgängar
i fall nägon omsäitning af Länen ifrän Utländska till Inxändsta
kunde blifwa möjlig. Utan att röj<x nägon hemlighet
kan jag likwäl saga, att i den hemliga Instruktion
Stats-Utstottet till Riksgälds - Contoixet aflemnar , detta
ämne är widrörht.
Grefwe Mörner, srlkolyb Oorsrr: yttrade stg:
Till styrka för hwad jag förleden Pleni-dag hade äran
anföra torde jag nu fä upläsa följande Utdrag utur StatsUtskottets
gure Betänkanden i detta amne. Det första af
den 1-1 Augusti innehåller följande:
Transumt ak Riksens Högloft..'Ständers Stats--  Utstötts Protocolls Utdrag af den 14 Augustt
180g, angäcnde Inrikes Läns uptagande.
— — Dcsia enie förcftagne satt till penningars an
skaffande,
anser Stats-Utstottet dock icke böra begagnas
widare eller längre, än under nu warande Riksdag, och
af cn Ultimat-Termin af en Mänad, ester kungörelsens
ut
-
Den 6 April» lyr
utfärdande härom, bör utsättas, inom hwilken Länet pä
heste willkor icke emottages? — — —'
Dcruppä gjordes den inwandning, att ett sädant Län
system ställe stada Naringmne och Industrien genom rubbande
af cnstildtas Löne - tillgängar. Delta bestvarades
af Stats - Utstottet igenom följande, af dcn 9 September
samma ar,
Transumt af Riksens Högloft. Ständers SratSUtstötts
Protoevlls Utdrag af den 9 September
1309, angäende samma amne,
— Dä dcn af Stats - Utstottet föreflagne korta tid af
en mänad fastsialsis till antecknings - termin, med förbin»
belse, att den tecknade Summan stall inom manadens stut
wara lefwcrcrad, sä ar det ej deraf att befara nägon olä«
genhet för Närings - Idkare, Jordbrukare eller Fastig etsägare,
emedan troligen intet Capital, i sadan wäg place^
rädt ar sialldt pä sä korrt uppsägnings tid, — —
Dch efter detta Utskottets swar blcf proicetet af Högloft.
Nidderstapet och Adeln gilladt, men i de andra Stän^
ben förklarades, det böra blifwa hwilande till dest den
Allmänna Finanee-planen kunde pa samma gang komma
under öfwerläggning. Det war sedan Utstottet ätcrfätt
sitt första project j detta ämne, som Utstottet af de gjorde
Anmärkningar, och i synnerhet af Friherre UUjencrsnr^
Financc-projeet fann sig söranlätit förnya sin hemställan
till Standerne om Läns uptagande pa samma grunder
som det förut framstalldte. Detta Utskottets Betänkande
af den 27 Januari! och som blifwit utan förändring bifallit,
innchällcr i anseende till. Läne-tidcn följande
Träns
-
L72
Dm 6 April.
Transumt af Stats - Utffotttts ^ Betänkande af
dcn 27 Januari! 13ro, angående Inrikes Läns
Uptagandc.
„ — Atl den olägenhet, som
häraf förmodats kunna upkomma för Närings - Idkare,
Jordbrukare eller Fastighets-ägare, har Stats - Mskottet
Uti desi Betänkande af dcn 9 sistledne September tillräckes
ligen wisat icke wara att befara, dä anteckningstiden till
stikå Läns uptagando blifwcr inffrankt mom den korrta
tid af ffep Wecksr efter Kungörelsens datum, hwilken antcckningstid
Stats-litffvttet nu funnit sig föranlätet, att
projectera, i stället för den förut till en mänad föreflag»
Detta Utffottets Betänkande klef till alla delar utaf
samkelige Niks-Ständen gilladt. Dä detta nu war afgjordt,
war det endast förfrägnings-wis som Herr Friherre Illlzencrsnt^
begarte fä weta, huruwida nägon skilnad pä Läs
uingstiden för de sure olika slagen Län kunde aga rum,
eller war uti Utffottets Betänkande äsystad. Det är der»
öfwer, icke nägon förändring uti beslutst, som Utskottet
nu afgifwit sitt yttrande. Det hanför sig helt och hällit
till Utffottets Betänranden i detta amne, emedan Utskottet
ej ansett sig tillständigt, att ändra om hwad fyra
Ständ, redan bsffutit. Jag hemställer till Högloft. Ridderffapet
och Adeln af hwad följder det kunde wara,, att
sedan ett amne blifwit z:ne särskildta gänger granffadt och
2me gänger bifallit, dä fluteligsn r följe af någre begärdte
Förklaringar, ändra om hwad man förut fastställdt. Jag
*?or ej heller att för Ridderffapet och Adeln dermed nägst
Aulls
Den 6 Apri!.
17Z
stulle winnås, dä g:ne Stand redan bifallit beflutct och hwatz
Nidderffapet och Mein skulle förändra komme alltför sent.
Skulle det oaktadt Högloft. Riddcrstapct och Adeln
tro sig kunna widtaga den af Baron Dil^ncrsntr föreftag,
ie förändring, fär jag likwäl hemställa, huruwida sadant
werkeligen more nyttigt. Det är otmifivclagtigt en god
afsigt, att sörja för Banquens säkerhet -igenom ökande af
inbetalningarne till densamma; men jag tror att detta
minnes säkrast igenom iagttagande af hwad uti den redan
gillade Financc-plan är föreslagit, da man derigenom wisst
fär weta hwad Banquen ärligen i intersse och afbetalningar
erhäller. Det ar dessutom i synnerhet de bokförde
eller 7 procents Länen, som kunna bidraga att minsta Sedelmpntet,
men om dessa ar nu ingen fraga att utsträcka
tiden inom hwilken de kunna uptagas öfwer den föreflagne
Perioden af 6 wecker- Hwad de 5 Procents Länen pä
6 ärs äterbctalningstid angär, sä kunna de pä intet satt
hafwa en lika fördelagtig werkön som de förstnämde.
Enär de kunna delas i Sedlar ända till 52 Rd. och äro
ställde pä Sedelhafwarcn ,. säledes kunna löpa man och
ruan emellan, blir det egentligen intet annat än ett slags
Pappers mynt som kommer att i samma mähn det utmidgas,
göra det auloriserade Sedelmyntct mindre behöfligt
och följaktligen att öka tilloppet till Banquen för att
realisera det. Skillnaden blir hufwudsakeligen, att Staten
för Obkigationerne kommer att betala interesse, dä
den för Baneosedeln betalar intet. Dessutom förlorar det
Allmänna genom Länens obestämda mwidgande ärligen
Z Procent, emedan till Banquen betalas endast 2 Procent
r interesse och 5 Procent i afbetalning pä stulden, i stället
att till Priwata erlägges 5 Procent i interesse och endast
2 Procent afsättcs till Amornsscmcnts Fond. Jag
kan säledcs under ingen synpunkt sinna förirelagtighet för
det allmänna, att de sa kallade Stats-Lancn till 5 Proreut
skulle utsträckas till cn obestämd tid. Det bara komme
att
Den 6 April.
Ott förlänga samhällets allmänna uppoffringar, utan atk
göra annat än krångel och oreda, sä i Wanquens som
enstiltas Penningcstallning.
Herr kri-iiezcbölll, ^Lul. Dä Höglost. Niddcrstapet
och Adeln, w.d början af denne Nitsdag, decrcterads
att, för Statens behof skulle upplänas penningar, emot
L Procents Ränta och med Längiswarens befrielse frän
Bewillnings-afgift ä dessa Län, war jag en,am af skiljaktig
tanka, af det stal, att jag befarade, ber sä förmänlige
utlänings-willtor stulle föraniäta Eapitalisteme,
att, till kär,bar förlust för Närings - Idkare och PosscSs
sionater, uppsäga hos dessa ststnamde stäende Läne-sum»
mor och de samnia till Staten utlåna; och befarade jag
desto häldre en stik följd, som, ehuru swagt Rikets Penriistge-Werk
dä synles wara, man dock icke hade anledning
till tmifwclsmäl derom, det ju Staten alltid
flulle wara sorgfällig om ett fullkomligt uppfyllande
af Statens eller wedcrbörandcs, för Statens Rakning,
ingängna Afhandlingar och Förbindelser; eller sedan Sas
kerna numera sätt ett annat förhällande i sä mätto: att
de Personer, som, uppä strifteliga Försäkringar, em till
erhållande contant betalning, för deras gjorda Lefverats
ser sf hwcnjehanda krigs-behof, ännu sakna deras betalning;
att Riksens Ständer ansett sig berättigade stadga,
när och huru desse LefveraNteurer stola bliswa betalte,
samt jämwal eu gäng bcflutit, att de borde ätnöjas,
med ifrägawarande betalning, inom 16 Lrs tid, och nit
stuteligen, med ändring af sistnämde Bestut, bestämdt
betalnings-tiden inom 1812 ärs fluk, med allena 5 Procents
Ränta; och sedan, bwad märkeligast är, en ock annan,
as meranämde Lefvcranteurer, kunnige derom, art
<N stor del af deras lesvercrade Naror, ännu wörö odisponerade,
pä derom gjord Ansökning icke kunnat, i afräkning,
pä deras Fordringar, fä Återtaga, sagde odisponerade
W«rsr, med crbudcn 50 Procents förhöjning, pä
deras
Den 6 April.
175
deras försäljnings-priscr. Sä, och enär ett dylikt förhållande
iche annat kan an werka mindre förtroende, och
rwilwelaktighet om Statens framgena löften och förbin»
L'llser, kan äkmiststone jag för min de! icke finna nägon
anledning, att befara, det, säsom jag horten ward Leda,
mot omförmäla, nägon Capitalist, som ager Penningar,
emot nöjaktig Säkerhet och Ränta, hos Närings-Idkare
Eller Postesfionater placerade, stall återfordra samma Penningar
för att deni, blott emot Z ProceNts Ränta, pä
6 ärs tid, till Stats - Werkct och emot Statens Förbindelser,
utläna; utan fruktar jag lwärtom, att detta Läne,
Project, i bctydclig matto, warder förfeladt. Wid öf,
wcrwägande sa wäl häraf, som angelägenheten atti fräsa
warande Län, Fvra Millioner R-d. mä kunna erhällaS
och sä medelst jemwäl det stora ändamälet winnås, att
Wanguen mätte undgä bestrida bchofwet, med ätergif»
mandet af en förökad S-delstock, blifwer det jemwäl, efter
min tanka, af högsta wigt, att de hinder och betänkligheter,
som finnas i nägvr mätto möta i fräga warande
Penninge-negociatioN, warda pä det möjeligaste undanröjde
och afhjelpte. Och som jag lika med Herr Friherre
lstljenerknttr, icke allenast anser den stadgade tiden af 6
Weckvr för Lämnö insättning wara alltför kort och otillräckelig,
utan jämwa! finner olämpeligheten deraf, att,
pä en och samma tid, hos Högloft. Niksgäids-Contoiret,
stall uptagas sa wäl i fräga warande Län, för Stats-werfets
behof pä 6 ärö tid, som särskildt Lä» för NiksgäldsContoiret
pä 5 ärs tid mot lika eller 5 Procents ränta,
etwdan det synes otwifwelaktigt, akt den fisinämde Uplärnugcn,
säsom pä kortare tid ställd, stall winna företräde
och hwaraf följden mäste blifwa, att ten förre, eller för
Stats-Werkcts behof, manquerar; aktsä förenar jag mig
helt och hällit, uti Herr Friherre hemställ
rande och förslag, att nemligen upläningstidcn, för mer
»Ma
176
Den 6 April.
omförmälte Län af fyra Millioner, för Stats-Wcrkets
behof, mä fä oafbrutet fortfara, sä länge och intill betz
hela denna Summa erhätles samt att, för det andra,
under samma tid den för RiksgäldS-Contoircts behof pä
5 ars ättrbetalnings tid, tillgörande Penninge-Negociation
malte warda inställd.
För öfrigt har jag wäl, under DiScutzionerne, detta
ärende rörande; hört omförmälas, säfom nägvn slags förklaring,
öfwer ofwannämde bestämde Uplaningstid, af
6 wecker, att det skulle kunna wara tillfyllest görande,
ä Längifwarens sida, om han, under sagde tid, blott anmälte
sig, fhr nägon wist Summa, och att han sedermera
efter skeende incastcring, kunde göra sjelfum inrättningen;
Men för min del, tror jag att, »vid betraktelsen afofwanomförmalte
bctänkclighetcr, till blotta beslutets tagande,
uti en sä wigtig fraga, för mänga Capitalistcr ffulle
fordras längre betänketid än 6 wcckor, sä mycket häldre,
som flere swärighcter kunna möra, för en päräknad incasiering,
säsom grunden för bestämmandet af tiden, till
insättningen af Läncsumman.
Slutcligcn och hwad angär det, emot den af Herr
Friherre IlllMcrE och mig förcflagne och yrkade förändring
eller förklaring, gjorda inkast, att berörde förändring
säsom stridande emot samtclige Niks-Ständens härom
en gäng fatrade cnhallige beslut, förty icke kunde eller
borde kunna aga rum eller tillätas; sä utom tet jag, för
min del, i allmänhet tror det wara Ständens rättighet,
att uti Oeconomifle frägor, pä förekomne skäl, rätta och
förklara tagne beslut, innan de sammankommit till expedition
; får jag jämwäl ödmjukeligen erindra och äberopa,
säsom ett likstämmigt Prejudikat och grund för osman
anförde min tanke och framställning, huru som Riksens
Högloft. Ständer, uppä Högloft. Stats,Utstottets
till
-
Derr 6 Aptit. 177
tillstyrkande, säsom och förberördt ar. först enhMigt bes
slutit, att de sä kallade Lefwerantcurcr icke stulle »rhälla
deras betalning, förrän inom rL Lrs utgäng, men nu
sed rinera derutinnan gjort en total förändring, saint
stadgat betalningens werksiällande inom röta LrS flut.
Herr dlorllen^tolxc, /talle,s, förenade fig med Herr
printrsckölll.
Herr ^lilmsn, Otto l^rellric: Ehuru tåg till en börs
jan bör ärkänna att jag ej med fullkomlig kännedom af
Financcn kunnat följa de anstalter och beslut, som under
denna Riksdag blifwir widtagne, tror jag likwäl, sedan
jag hört Friherre l.iljenL,sntr'L anförande, att hwad han
prkat är gansta wäl grundadt, och hwarom jag säledeS
med honom förenar mig. Den inwandning som blifwit
gjord, att ett beslut häröfwcr redan stulle wara fattadt
kan jag ej finna äga grund dä det ar upplyst, att frägla
blifwit till Stats-Utstottet äterrcmittcrad, och det är
jiist ökwer Utskottets sivar pä denna äterremist, som Rids
derstapet och Adeln nu öfwcrläggcr. Att Bancv-Sedel
Stocken genom bewiljande af DiSconteringssrättcn stulle
kkas, är en omöjlighet, sedan Banque» för des biträden
till Diskonten utstakat en wist gräns, i följe hwaraf den
förmänen som kesta sedlar i Diskonten stulle äga, egenteligen
komme att bero af DircctiynenS fbrwattning.
Skulle äter sä wara, att beslut werkeligen är fattadt»
som bestämdt fvrestrifwcr huru härwid bör förhällas, är
het werkligen att beklaga, om z- St-indS bcflut stulle hins
dra att hjelpa Crediten för ett fallande mynt. —
Friherre DNjcncr-mtr : Pä intet sätt kan jag medgifwa,
tstt det war förfrägningswis, som jag wäckt min motion.
Jag har yrkat att Ordalaget i expeditionen dm Hnhemstk
rid», och A», prst. Scke Land. »:Sr« rfd. r7:v is.
178 Den 6 Apkik.
L-änttl sä mäste ändras, att ingen misitydning mä kunna
äga rum, och Beflutet, genom expeditions sättet blifwa
en nullitet. Det war Hans Excellence Ruutti, icke jag
som begärde att saken stufle till Stats-Utstektcts tolkande
remitteras. Dä som nu, och a>u koni dä, pästod jag werksiällighet
i likhet med betänkandets Esprit, och fattadt bcflut.
Hwad Utstottck i förre, icke antagne Betänkande»
sagt, om Anteckningstidcn, hörer wäl aldeles icke till
sakck; Mcn dä Hw Grefwe lvlö,r.rr till styrka för stn
mening sädant äbcropat, sär jag namna, att i det Project
förleden Sommar aflcmnades, ansägs Antecknings,
tiden böra wara korrt, emedan en högre ränta och bcwillningsfrihet
för Länen dä war föreslagen. Nu dä detja
ar andradt ka» wal icke wara rimligt att ett försigtighetsmätt
bibehälles, som hade rapport pä en nu uphörd ordsak.
Att anse s Procents Län pä 6 är wädcligarc, än
dylika Län pä 5 är, har jag lika litet kunnat, som det
är mig möjeligt, begripa att ett flikt pästäcnde af nägon
kan göras.
Elrcfwe ökörner, -^r>!;->si OLrsn. Det nit Friherre
I.i1jci>crsntr wisar för Banaucns beställd, är wisierligcn
gansta berömligt, men jag tror, att hwar och en son,
öfwerwarit Stats-Utstottets Hswerlaggningar, bör afwcn
hos mig hafwa funnit samma önsta» och ett ej mindre
kraftigt bemödande att maka — öfwer Banqucns beskärm;
men just med afseende derpä, mäste man betänka, hwad
som kan tjena att inrveckla desi fvrhällande, ej att detsamma
utreda. Nar de Obligationer Niksgalds-Contoiret
för besia Län afgiswer sattas pä smä Summor mäste dö
bliswa att anse lika som löpande sedlar; När de aro transportabla
och man sch man emellan löpa med ränta, kunna
de ej eller annat, om de winna full Credit och till ett be,
kpdligt belopp utspridas, an werka förminstning i det
Sedel,
Den 6 April. t7y
Sedelmynt» wärde, för hwiikct ingen ränta erläggesÄndamälel»
att stärka Banqucns Credit, mot-ttbe-as säledcs
i stället för att winnås I samma män man betalar
ränta för desta Sedlar ökas äfwen Statens Utgifter. Jag
tror, akt sä mäl dcn sarl,äga för Banquen som sä ofta
röjes, som det sätt man förcflär att befästa dest säkerhet,
hwarken är fullt grunda- eller roal kcraknadt. — Wärt
Sedelmynt» warde beror nästan blott af omständigheter,
emedan dest mindre gok-r ovinion endast afvesta omständigheter
billigen kan härledas. Skulle en god Conjunclur
för Handeln inträffa, kunde man äfwen hoppas, att all
farhäga för Myntets Wärde skulle förswinna. Lin de
waror som nu fylla wara wägar en gäng till Utlänningen
afsättas, ingär med detsamma till Banque,, de Summor»
som nu deruppä äro belänte. Dä skulle man äfwen
finna huru nyttigt och för Allmänna rörelsen nödwändigt
det wore, att af den utelöpande Sedel-Stocken ej alltför
wäldsamma indragningar gjordes. Jag kan sälcdes oj
LfwerlygaS alt Friherre l.ilj-ncrsnL's yrkande, kan wara
lika nyttigt, som det är »välment. När Statens skulder
-i en wist faststäld ordning amorteras och det utelöpande
Credit myntet succesivt indrages; är det okwifwelagtigt
allt hwav man kan wänia. I and-a Länder, har man
sett Creditmynt rttgifwas , utan nägon fond och utan bc.
stämda amortistements wikttor. Äl wcn hos ost har en dylik
utwäg ej längesedan igenom wära Nikögälds-Sedlar warit
widtagcn- — De saknade bäve Hypothek och Amortistc,
mcnts-Fvnd» och likwäl war det i mer än zme är som
de under en gynnande Handels ställning och en klok förwallning
bibehölls ett bestämdt fvrhällande, i anseende
till Bancomyntet. Jag nekar ej dcrfö-e att ju följderne
under en förändrad ställning utwisade, att försöket war
wägadt; eller jag tror det bör kunna bewittna att det
är mänga andra omständigheter, än det srithmetista för,
hällan»
180
Den 6 Äpril.
hällandet utaf Sedclmyntct till den reela Fonden, son:
kunna b i dragbar, bestämma bet förras warde; och jag
tror det i synnerhet bör kunna stilla farhägorne för mört
Sedelmynt, som har en bctydelig Fond och wid hwilket
Proportion emellan denna Fond och det utelöpande Credit
myntet förbättras ärligen genom betydliga inbetalningar.
Undertecknad: ölllsvcrstolpe, /tkrshrim. Med
lika mycken wcrkclig bcdröswelse 'om Friherre Clls-m-rAntr
förnummit Stats-Utffotlcts ut ätande ! anledning af hans
den 2 Marti! gjorda Motion, har också jag eston ben
Lfwerflödiga oro, som yttras öfwer BanqucnS säkerhet.—
När hwar och en utan swärighct kan göra sig sjelf reda
för de yttre omständigheter, sam wid war Handels betydliga
undcrwigt mäste werka en hög Cours, sa walsön:
denna Coursens inflytande pa ett ScdelmpntS »värde i
den stund, dest fulla gäldande med Silfwer, »vöre en af
de osörlätliga därssape> , »nan kunde fä att förcbrä en
Banco-Förwaltning, borde in.an ej wänta att främmande
orsaker eller ätminstone mindre wigtiga, stnlle uppsökas
till Mynters fall, än mindre att »radan af ert sädant
fall, skulle okas af en osta yttrad enstan, son: endast föder
mitzcrocndc hos dem som ej aga kännedom af saker^maS
ställning. Det ware att önsta, att åtminstone Riksens
Ständer hyste fullt förtroende till sitt Banco-Utstott,
stom med all möjlig öppenhjertighet under denna Riksdag
ädagakagt grunderne för silk förfarande. Utan art roja
nägon hemlighet, kail jag förklara att detta Utstötts Protokoller
kunna bestyrka, att ett ibland hufwudskälen, hwarföre
Baneo-Utstottet ej trodde sig böra lagga hinder?
wägen för utbetalningen i Banquen af de sista summor^
soin till Statens behof äskades, ivar att Utskottet dcrige,
nom trodde sig' kunna förekomma det -tt annat Sedel,
' ' " mynt
Den 6 Apri'.
mynt till Vanco-Sedlurncö skala , flulle till ett betydligt
belopp blifwa utelöpande. Hwad frägan och beläningen
af NikSgälds-Contoircts Obligationer i Disconten beträf»
far, kan iag ej so nägon annan föreskrift med raltwifa
kunna förenas, än den som gass i afseende^pä de Stats»
Obligationer som till Levcrantcurerne komma att afgif»
was, nemligen, att de Riksens Ständers Fullmägtige
som aro Directeurer i DiScvnttn, äga, sä witt Regte»
rncntct tilläter, att anse dem för goda Hypothck. — För
öfrigt är ocksä jag af den öfwcrtygclse, att detta mäl af
Riksens Ständer är fullkomligen afgjordt, men dä jag
hört en ward Ledamot deremot inwanda, att en sräga
som blifwit äterrcmitterad ej kunde wara afgjord, fär
jag under fullkomligt medgiswande af detta Axiom, liklmU
upplysa» att ingen äterrcmisihär warit i fragg.' Zcrz
kan genom Protocollet af den 2 Marö bestyrka, att friherre
bll!^encrsnt2 i följe af en punkt i Finance-p^li-cn
gjorde sin anmärkning. Att dä densamma gick ut pa cn
förklaring af Stats-UtffottctS mening, i ett till Riksens
Ständers omprvfwandc understalldt förflag, och Friherre
l^iljLncrantr! ej fann sig nöjd med den förklaring Stats»
Utskottets närwarande Ledamöter afgäfwo, blef hans gjorda
anmärkning pä Hans Excellonce Herr Grefwe Uuutbr
begäran till Skats-Utskottct remitterad, men bcflutets
gällande kraft aldrig satt i fräga.
Friherre Ollerström, ^»cob. Upplysningswis fär jag
den äran tillkännagifwa, att i Disconten inga andra
Sedlar eller Reverser enligt Reglementet äro Disconta»
bla, än de, som inom 6 mänader äro förfallne. Jag
har ai^Uös icke misitagit mig rörande Friherre Uilsencrsntr',
mening, men jag kan ej föreställa mig hwad
som skulle äsyftas med ett beslut i detta afseende som ej
innehölle nägon föreskrift. I Disconten cmottagas alla
Reverser för hwilka man har nägot förtroende, men
det
182
Den 6 April.
dctwore emot Reglementet, att befalla wista Obligationers
antagande, halst sädane som ej inom Discont-tiden more
sörsallne, hwarigcnom Discontcn kunde inledas i förlust
Friherre
Oggls, klnc Lonrsä. Sedan sä wärd»
Ledamöter, som Herr Dllckmsn, Friherre IlllsencrsntL
och H.rr krini^-Molcl öfwer detta ämne sig yttrat» har
lag,Hermid wisterligen ingenting att tillägga. Jag sinner
dett utsätta tiden till länens upptagande alltför korrtOm
nian grill ändamälet, bör nian äswen wilja medlen,
och jag conforme-ar mig således till alla delar med Fri,
herre. Hil;ssxiLr?.M2.
Friherre 8l.^rr>;tsät. Dsrz v/ilbelw. Dä Riksens
Stäter, beflutat, att inrikes län stola upptagas, böra
de äknir.n wilia medlen att dem crhälla. Det skulle mvcket
läckra Längifware, om de berättigades, att i Discontcn
Epothicera Oblimtionernc. Hwad Friherre LlellerstrSm
ansört, atl Diskonten pä desta Obligationers emottagande
kunde wara i fara att förlora, synes migognm,
dadt emedan om länet ei wid författo-tidcn inbetalas,
för detsamma tolf Procent mätte erläggas, och Discontcn
för sjelfwa Capitalet i Hypothcket äger full säkerhet.
Friherre Illlsencrsnm Det beröm Herr Grefwe
leornel- täcktes lämna mitt nit för Banquen, ffulle ännu
mera smickra mig, om i stället för sä ifrig motsägelse
jag finge röna nägon medwerkan. Att Sanquens förhällande
stall inwecklas derigenom att den undgär utbetalandet
af !,r>oo,ooo är sivärt att rätt begripa. Kanske
är min fattningsgäfwa äfmen för ringa, att inse alla
we kningar af det i Wägarne liggande Jernet, men sä
mycken kännedom af Nakunn af Sede mynt, och det,
sammas inflytande , tror jag mig äga, att jag wägar pä,
siä, det inga Statspapper kunna undsä namn af mynt,
förrän
Den 6 April.
183
förrän Regeringen genom Författning stadgar, att de till
wistt wärde stola i allmanna rörelsen cmottagas. Ditintills
äro de akt anse likasom andre Reverser, och kunna
kika litet som de, uttränga eller stadcligen werka pa Statens
hufwudmynt. Twärtom aga de den förtjenst att
utan wädeligc följder öka rörelse Capitalet, och böra således
wara en tröst för dem som anse den igenom kriget
utkomne Sedelmastan för omistclig, och dest indragande
titan ersättning för stadelig.
Detta nit för Allmänheten fär jag i min tour berömma;
men tror, att Allmänheten ätminstone icke lärer
sakna de Sedlar, som ännu icke utkommit, och af denna
natur aro dc ifrägawarande 4,000,000.
Citation af andra Länders alldeles fullkomlig!! Danquerotte
Systemcr, bör ste till warming icke till efterföljd.
För öfrigt är mitt anförande icke cn blott wälmäning,
iag menar wcrkeligen gansta illa mot sädan tydning
af fattadt beslut, att det förwandlas till morsatscn
af deras förmodan som detsamma gillade,
Angående Discont - rättigheten itercrar jag att jag
aldrig yrkat densamma med nägon rubbning af Discon»
tens Lctroj, eller Directionens instruction. I anledning
af Friherre Leckerströmz anförande fär jag nämna, att d»
flere sorter Actier, som i Niks-Discontcn belänas icke
kunna kallas fvrfallne. Jag bedrager mig, om icke Kongl.
Riksgälds-Contoirets Obligationer, och äfwcn StatsContoiretS,
ehuru icke sörfallnc, blefwo i Disconterue
belänte.
Af Herr Grefwe anförande stulle man tro,
att frägan nu wore att wisa onyttan och ffadligheten af
inhämffa L^in, men frägan är helt annorlunda.
Gtats-Utstotttt har wisat nyttan och nödwändighc
te»
-
Ven s April.
ten af knhämste län, och Riksens Ständer har beflutit,
att de böra och stola söka-. Det ar pä hetta tillstyrkan,
de som jag mig stöder. Det ar detta tagna beslut- werk»
ställande tom jag yrkar- Lin Herr Grefwe» »vid bettin,
kandets ventilerande afgifmit sine nu framställde anfö.
randen, hade dest wältalighet fanste wcrkat ett direct ålstäg,
som jag skulle preferera, för der indireeta, som nu
för mig är en »verkelig surprisc.
Friherre Lleclsr-Uröw, jscob. Jag hade trott att ej
ytterligare behöfwa trötta Högloft. Ridderffapct och
Adttn »ned Åberopande af Discont-Reglemcntct, men Fri.
herre stjern,,tellin inwändning twingar mig dertill. Den
är sä mycket oriktigare som har icke är fräga om Läntagarcn
utan endast om Hypvthckrt. Skulle det hända att
Läntagare» Icke betalade, nödgade- Difconten hälla sig
till Hypothekct, och om an Hypothckct stulle i en fram»
tid försäkra Difconten att ej förlora Capitalet, fiadnar
lstwäl densamma alltid i förlust af räntan ända till Hypothekets
förfallotid. Hwad äter igen Acticr beträffa, är
det gansta sant att de samma ehuru icke förfallna likmäl'i
Difconten beläna-; men deremot stcr denna beläning
aldrig till deras fulla belopp, utan endast titt det
prälumtiya wärde, som de hafwa man och man emellan.
Elutcligen da Friherre l,.il»-norant2 yttrat, att de i fråga
»varande Riksgälds-Contoirets Obligationer, ej stulle
kunna öfwergä titt mynt, fär jag allenast anföra, alt
denna förmodan tillräckeligen wederlaggcs af Götheborgs
och Malmö Discontcrs tre Procent-Sedlar, hwilka
till ett betydligt belopp löpa kring landet.
Grefwe öäSriier, -^llulpb 6är»n, Urkade A nyo att
här icke kunde wara fräga, om att ändra ett redan fat,
tadt beslut, utan endast om att ratt fatta begreppet der,
a-f. Han hade för sin del yrkat, att man stulle hälla sig
Lill
Den 6 April.
185
till ordalydelsen och trodde att -vid ett Mank förfärands
ingen twetydighet kunde äga rum. Han hade sjelf up»
läst z:ne yttranden frän Stats Utskottet, hwilka alla in»
stämde i samma resultat, och dä han säledes trodde ingen
kunna neka att ju befluten worå tagne, kunde han aldrig
frängä att det wid dem borde förblifwa. Hwad han anfört
om sjelfwa Län»systcmets inflytande och förhällande
till Banquens och det Allmännas fördelar, trodde han wara
grundadt i sakens natur, men hade icke till söremäl att
motsäga nyttan och nödwändighcten af inländska Läns uptagande,
endast att wisa, den gräns som derwid bör iagt»
tagas och att säledes det redan fattade beslutets bibchäl»
lande isin fulla kraft wore enligt äfwen med det Allmännas
werckeliga fördel. Dä frägan om Läns uptagande fö»
rewar hade han understödt förflaget dertill, men det war
>ust pä den grund, att de dermed förenade willtor skulle
iagttagas och han kunde cj annat tro, än att när defla wörö
klart uttryckta och utan förändring bifallna, utgjorde
de äfwen en del af beslutet som i hela sitt sammanhang
borde hällas i lika helgd.
Herr Grcfwen och Landt - Marskalken upläste
ur Stats-Utskottcts belänkande följande mening:
''State-Utskottet sär i anledning häraf Högloft. Riddcrssapet
och Adely -vördsammeligen tillkännagifwa, att
hwad angär de af Stats-Utstottct förcflagne samt af Riksens
Högloft. Stander bifallne o:ne sätt till Inrikes Läns
uptagande, dels pä Annuitcter och dels pä Riksgälds-Con°
toireis Obligationer, stälde pä 6 är, och med 5 procentärligt
intcrefle, sä har uppä de skäl Utskottets förra Bc»
tänkanden härom innehålla, Utskottet ansett besia Län säsom
warande af en särskild beskaffenhet böra inskränkas
inom den antecknings-tid, som Utskottet föreslagit." Herr
Wrefwen och LandtmarstalkerU förestälde, att af desin ord
tyd»-
186
Den 6 April.
tydcligen syntes akt Stats-Utstottets förra Betänkande ware
bifallit, hwsraf följde att i Ståndets redan fattade b-e»
stut ingen förändring kunde göras.
Friherre Illlsencraritr: Jag itererar, att de orsaker upkört,
som i förra Betänkanden gäfwo anlcdnjng till den
korr-ta Antecknings --terminen; hwilken nu mera endast i
afseende pä 7 procents Länen kan och bör bliswa gällande.
Zag pästär att ehuru ordalydelsen är mörk i Beiän»
kandet om Länen, bör likwäl meningen deraf aldrig kun,
na tolkas annorlunda än jag astar. Sedan AnnuitctsLän
äro bestrifne stär der, silke Län, och ingalunda bäg,
ge Läne sorterne. D-t wore bast att Betänkandet finge
intagas och upläsaS.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken, erinbräde,
att det more pä det nu fvredragne Stats-Utstottcts
Memorial som propositionen kunde göras och ej pä nägot
annat. Han frägade derföre om Ridderstapet och Adeln
gillade Stats-Utstottcts i detta Memorial gjorda framställning.
Ropadcs ett starkt Ja, men nägre Nej, dä fluteligea
Friherre UlgZIs, Lric conrall, hördes begära Votering.
Grefwe thörner, ^.rlalpd Oörsn, Förestälde att Betänkandet
onekligen blifwit bifallit, och anhöll att pä det
de som derom twiflade skulle kunna öfwertygas, Protokolls
»Utdraget derom mätte inhämtas och upläsas.
Herr Grefwen och Landt» Ma rskalk en anmärkte,
att en Votering öfwer denna fräga endast skulle
bidraga till en onödig möda, och borttaga tiden.
Friherre kllllfk-ncrLntr, anhöll att det fattade beslutet
haröfwer mätte fä upläsas. Han trodde för sin del att
deraf
Den 6 April.
187
deraf tydeligen skulle finnas det Statk-Utffottet föreslagit
denna inskränkta tid endast för AnnuitetsrLänen.
Friherre lilggis, L,ic Loorsck, försäkrade att sä werkeligen
worc.
Grefwe ^körver, ^ciolpb 6örsn, wille ej twista att Ilse
genom uttydning »ian ffulle kunna gifwa Stats-Utffoltets
Ferflag som ligger till grund för Ständernes Beslut, en
sädan mening, mell trotdc äfwcn det more billigt atr medgifwa
Stats-Utffottct alt sjelf äga rvitsvld om sitt eget
Betänkande.
Herr ?e!ntrscllöl-k: Jag beder ödmjukeligen, att Högloft.
Ridderskapct och Adeln täckes killäta mig päkalla d si
upmärksamhet pä betragtelser, af den efter all sannolikhet
inträffande händelsen , att i fräga »varande Län, icke,
inom den förcftagne Läne-tidrn, afö weckor, ärhä -es; Ett
nu tillgörande owillko ligt stadgande, af nysinämde in»
ffränkta tiden, ffulle ju da hindra NikSgälds - Contoiret,
att fortfara, med Lanetö eompletterande och följaktligen ben,
gcnoin samina Län päräknade högst angelägna pcnningcrcsouree,
warda förfelad. Med afseende hära sä wäl son»
L de öfrige af mig förut andragne ffäl kan jag altsä icke
underläka, att härmed förnya min redan gjorda framställ»
ning, vin rättelser eller förklaring, nti nu i fräga »varande
uplänmgs-författning. Men vin Högloft. Ridderffapet
och Adeln icke ffulle för godt finna, att, efter hwad
jag yrkat, Läne-insättnings-tiden mä oafbrutit räcka, sä
länge och intill desi full Summa erhällits, utan anser bäst
wara, att först pä försök lämna hugade Längifware endast
§ wcckors tid, att sig derom anmäla; Sä wägar jag
än widare i ödmjukhet hemställa, om icke, i den händelse
nu omförmäldte Läne-Summa, inom sagde 6 »veckors tid
bliswit tecknad, Niksgäldö» Eontoiret mä warda tillätit
och
188
Den 6 April.
vch updragit, att, eker till befinnande omstandigbetei', förlänga
Länctiden. Härförutan och i anledning af hwad
som blstwit anfördt, angående af nägon yrkad Discontcrings
- rättigkgt, uppä Ziiksgälds-löontoirets Newcrser, pä
ifräga warandc Län, får jag aldrwörst instämma, r den
lankan, akt ett sädant stadgande säkerligen ställe, i nägon
nrähn blifwa bidragande till sramgäng, uti sjelfwa LäneNegvciarion.
Lich hwad i öfrigt denna sakangär, sä förekomina
harwid rine frägor, nemligen sm och huru; det
will säga, om det tillhörer Nässen- Stander att idrordna
om cu dylik rättighet för Längifwarne? Samt dernäst
hurudane wilkor, wid Discontcringen ina blifwa? I afseende
pa den förra frägan, har wäl den betänkligheten
ibliswn ripgifwcn, att, uti L^ikL-Discont inrättningen, jämwäl
äro priwate Actie-ägare; Men, ester min tanka, bör
ttt sädant sörhällande icke hindra, att innchafwarnc af
osWannämndc Rcwcrfer, erhälla Diskonterings - rättighet
Lerä, pä ett, nied Discont-Förfaktnmgarnc, öfwerensstämmande
sätt; .Och tror ja.g mig säsom ett gällande prejudikat
härutinnan, kunna åberopa, huru som Innehafwarne
af förre Utrednings - Tommisiions Rcwerser, likmätigt
Ständers beslut, singö beläna samma Rcwerser uti Riksgälds
Contoircts Diseont-Werk, änskönt äswen uti denna
inrättning more private Actie-ägare; widkommande äter
belänings-willkoren, samt den dermed gemenskap ägande
gjorra Anmärkningen, akt, w!d bristande inbetalning af
ä förcnämde Rcwerser gjordt Discont-Lan, samtLäntagai-cns
tillika inrräffande oförmögenhet,Discont-Werkct ffullc
blifwa blottställd^ för förlust, sä wäl i afseende ä de pantsatte
Ncwcrscrncs fleräriga förfallotid, som igenom skillnad
n emellan Räntan ä Discont-Länct och ä dc hypothicerade
Newerserne; Sä är en dylik befarad förlust lätteligen
förekommen, derigenom akt, säsom dct med Utredning-'
Commibionins ofwaimämde Rewenser tillgick, icke
hel«
Den 6 April.
18S
hela beloppet, af de nu - fräga warande Rewerserne, utgifwcs,
utan Läm-Summan sa bestäinmes, att luid manquerad
inlösen, ock, om Sifcont-Mcrket, dest rättighet likmätigt,
nödgas gtnom Auction föryttra santea, hclaLäne-Sun-ma",
med Ränta och anwändande iosinadcr, med
säkerhet kan wara att pärärna.
Herr Grefwe» och Landt-M arskalkcn, erin
drad
, att hwad Herr krinte?clwl<l nu anfört icke hörde
till amrut fcr Ridderffapcts och Slde'.ns närwarande öfwcrläggningar.
Grefwe l^snrncr, ^ckol^b 6»r3n. Tet är med den största
förundran H; nu hör yttras, att i ctt amne
bworöfwer fliiksens Ständer fattat ctt ordentligt be«
stut, detta bcflut ffulle kunna andras. Jag hemsta er
om M'd ett sädant förfarande näg risin nägot bcflut stall
kunna blifwa beståndande, hller Ständer komma till nägot
wistt Resultat af sine öfrbcrläggningar. Meningen af
det nu i fräga warande beflutet har ej warit att ett Län
af 4 millioner R:dr ffulle inom en tid af 6 weckor uptagas;
den är blott att inom desta 6 weckor Län fär emot»
tagas till och ej utöfwer belopp af 4 millioner, i fall tillfälle
dertill ffulle gifwas, hwilka Län efter 6 är böra äterbetalas;
mcn jag förenar mig med Friherre l^iljencrLntr
derom, alt sjclswa det Betänkande hwaröfwer beslutet blistwit
fattadt, mäste blifwa uplast, dä deraf tillräckclig uplysning
stall crhällas.
Herr kri'ntr,cbölck.- af Herr Grefwe KlöraerL nu gjorde
anförande eller anmärkning, tror jag mig böra stuta
att det undfallit Herr Gttftvxrrs upmärksamhet, pä hwad
grund eller anledning, jag icke funnit betänkligt föreflä och
ffrka nägon ändring eller förklaring, uti deri nu i sräga
warande Länc-Författningen; Jag allt derföre, jemte
äbe°
190
Den 6 April.
Sberopandc, af de, emot samma Författning, af mig sjöruda
päminnelstr, an en gäng haswa äran uprcpa, att jag
anser det wara Riksens Stander lika sä öppet och obe,
taget att ändra och förklara desi, ! denna fräga, ännu
oexpedierade beslut, som Riksens Ständer ansett sig aga
rätt och frihet att andra deras, angående sä kallade Lervcranteurernes
betalning, enhälliga beslut.
Friherre Illljencrsntr r Jag kan omöjeligen mcdgifwa
att ventilation är öfwer Stats-Utflottets swar. Den mäste
hofwa till föremäl, mitt anförande af ben 2 Mars;
hwilkct icke kunnat företagas förr an detta swar ankommit-
Icke eller kan jag bifalla att, efter bcflutct, Utskottet
har ratt att kolka sin mening. Ty det är naturligt,
att Ständcts beflut, grundar sig pä den mening som Ständer
fattat af ordasättct, sädant det ivar tvid Betänkandets
pröfning.
Grefwe körner, ^6»Iph 6orsn, wille wädja till Protokollet
af den r Mars, hwaraf tydligen flulle ses, att den
Anmärkning Friherre liljencr-wt?. hade gjort, ej- föran,
leddes af frägan rörande tiden till besia Läns uptagande,
titan af en för detta beflut aldeles främmande ordsak, el,
ler nägra ord, som om dem förekomma i StatS-Utstottets
sista förslag öfwer Finance-planen.
Friherre Illlsencrsntx. Jag har aldrig klandrat beslutet,
jag kan ej nog ofta uprcpa det. Min Anmärkning
härledde sig af en aning, att uttrycket skulle kunna sä uttydas,
som jag nu hör.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, befallts
att den delen af Protokollet för den 2 Mars som rörde
denna ventilation skulle upläsas, hwilket äfwcn genast
»verkställdes. - --
Herr
Den 6 April.
Herr DZirlmsn. Som det nu uplästa Protocol»
let wisar »itt Friherre lulsencraulr: ? Motion warit
af sadan beskaffenhet, akt den ej kunnat afqbras innan
Utstvttct deröfwer hördes, kan jag ej finna, att
Utstotlets afstyrkande af Friherre DiiseircrLiilLL ön»
skan stalt kunna binda Ständers beslut.
Grefwe krklörner, -^eknlpir 6öran, trodde att af Pro»
tocollet ingen annan mening kunde dragas, än att
Niddcrskapct och Adeln ej ansett stg säkra om rätta
meningen af Utskottets Betänkande och derföre remitterat
Friherre InIsenersrNL'» Anmärkning lill erhäl»
lande af en Förklaring. Det kunde aldrig komma i
fräga, att besluta vin, hwad som redan more beslutadt^
Herr DuKImsn, yrkade att det berodde af Rid»
derskapet och Adeln alr gilla eller ogilla Stats,Utflot»
tets nu afgifne Förklaring
Friherre
Lellerskrvm, för min del kan jag af
Protvcollet ej draga annan slutsats, an att Friherre
Ivllsencrantr protesterat emot beslutet, och begärt ups
lysning om hwad ban deri ansett twetydigt. Denna
Förklaring är nu gifwen, men skulle Riddcrstapet och
Adeln ej dermed wara beläten, kan pä sin höjd er;
ytterligare Förklaring begäras, tp sedan Sländertir
stadgat sitt beslut kan allt hwad deröfwer ifrän Ulstot»
ter nu kan emanera, icke annorlunda anses, än säsom
meddelad notitiam.
Friherre IFHencrrLnrr. Jag förklarade tydeligeq
den 2 Mars, och itererade att min protest, icke förr
ägde rum, än om Ridderskapet och Adeln, emot min
förmodan, skulle gilla den förklaring om antecknings»
tiden, som Hanö Excellent:» Grefwe »uultr lämnade.
Grefwe
192
Den 6 Äprik.
Grefwe körner, r^.äolpli Oeiran, upläste StatZs
Utsiotters Memorial af den 27 Januari!, lilläggandcs
att det more detta Utskottets yttrande, som af Riksens
Stander blifwit bifallit.
Friherre Dilsencrant^: Den upläste strophen om
talar
Engelska Läne-methoden. Derefter heter det slike
A.än. Jag frågar, kan detta ha rapport pä annat än
Permanente Annuiteriw? Eller kan wäl ö procentS
Län som i mängfalldiga ar blifwit nptagne, anses wara
en nyhet, en imitation af Englands Länesätt 2
Grefwe >Inrrier, /rcknlpli Ooran: uti Stats^Utstotkets
första Betänkande angäcnde detta ämne, som
är i form >rs Protocolls-Utdrag meddeldt Riksens Stander
den 14 Augusti sistledne, heter det utkryckeligenr
''Dessa 2:ne söreflagne sätt, till penningars anskaffande,
anser Stats, Utffottet icke böra begagnas widare
"eller längre än under numarande Riksdag, och en
''uttimat-Tennin af en Mänad efter Kungörelsens ut''färdande
härom, bör utsättas, inom hwitken Länet
"bör wara tccknadt sch hwarefter »ägor widare Län
"pä dessa wilkor ,cke emoicagasSamma intcresseLelalningar
och samma method för Länens emottagande,
är uti de 2lne följande StatS »UtskottetS Betänkan»
den i detta ämne bibehällen som i detta blifwit förestagen.
Uti Betänkandet as det 9 päföljande September
, är endast ytterligare fbrklaradt, att den tecknade
Summan skulle inom ManadenS stut wara lefwererad.
I det fluteliga och af alla Ständen bifallna Betänkandet
af den 2? sistledne Januari!, äro dessa bäda,
Läne-sätten, med bibehällande af enahanda willtor
och med äberopade af de 2:ne StatS-Utskottets föregäendr
Förstag i dessa ämnen ä npo till Riksens Ständers
antagande framställde och ingen annan förändring
är gjord- än att antecknings - tiden är utsträckt till 6
weckor§
Deri 6 April.
193
wecker, i stället för en Mänad. D8 ingen stillnad i
Betänkandet i anseende härtill är gjord emellan bäd»
Läne-sätten, mäste ordet slite Län förstäs sä wäl om
det ena, ssm om det andra, och som det icke war hertvid
frägan om att inskränka sig till en blott inrita,
tion af Engelska Läne-sältet, mäste icke eller Utskottets
mening emot ordalydelsen kunna inskränkas till blott
det ena Läne-sättet. Det är pä denna grund som Utskottet
ej heller kunnat afgjfwa nägon annan Förkla,
ring, och jag hoppas derwid mätte förblifwa.
Friherre Isiljsoeranlr!: Jag Zberopar rust det
samma som Grefwe Mörnsr, men fattar deraf en helt
olika mening.
Herr Erefwen och Landt-Marskakken, trod,
de att af de Acker Grefwe Mörner upläst, en och
hwar skulle finna att beflutet redan more oföränder,
ligen fattadt. För sin egen del wille han förklara, att
han ej widare kunde sig dermed befatta, hwarfbre han
hemställde om icke de nu gjorda Anmärkningar mätts
alldeles förfalla.
Friherre Hljsncranlr, begärde propotion sadan
som Herr Grcfwcn och Landtmarjkalken den 2
Mars »velat göra densamma.
Herr Lotsiiieb, klari lllreäric, äberopade Protokollet
för den 2 Mars, och »ned upläsandc ä noo af
nägra stycken derutur, bewisade att Friherre Dil^ncrankr:
endast gjort en Reservation emot beslutet i fall
detsamma stulle förstäs sä att tiden för bägge Läno»
sätten flulle wara lika, hwaröfwer flukeiigen han hade
begärt en Förklaring.
Fri
Ridd.
och AS. V»»t. sick? L-and. rs Äfd. t?.o IA.
194
Den 6 April.
Friherre pästod, att det more öfwer den
na
Förklaring Ridderskapct och Adeln nu skulle besluta.
Herr Grefwen och Landt-Ma rska l k en: Friherre
luljencraukei erkänner, att han gjort sin reservation
endast om ej hans tanka skulle bifallas. Han
hade sedermera begärt uplysning, om beslutets mening,
hwilken nu more gifwen.
Herr Vahlman: Protocollet utwisar, att 2:ne
Ledamöter af Stats - Utskottet, hwilka ofelbart hafwa
mera kännedom sä wäl af Financen i allmänhet som
af de beslut ifrän Stats - Utskottet under denna Riksdag
blifwit föreslagna, än de steste af Utskottets öfrige
Ledamöter, yttrade, att Stats - Utskottet warit af
samma tanka med Friherre Hljsncraiitri. Utskottet
har Nu afgifwit sin Förklaring, hwilken sälcdes beror
af Ridderskapct och Adeln att gilla eller ej.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, trodde
att Herr ^Lillman misitagit sig om Protocollets innehäll.
Herr VäUIinan: Hans Ercellence Herr Grefwe
Ruutti yttrade, att om Utskottet ansett nägon olika
tid böra bestämmas, för de bägge särskildta Läningssätten,
hade det utan twifwel bestämdt yttrat sig deröfwer.
Grefwe Llorner , pistol pti storan , just detta yttrande
bewisar, att sä wäl Hans Ercellence Herr Grefwe
Ruutti, som jag wore af ostridig tanka med Fris
herre Hljsnci-arnr. Han wille att en olika tid för
bägge Läne - slagen skulle utsäcras. Wi förklarade stt
Utskottets mening warit lika för bägge.
Hrrx
Den 6 April.
193
Herr Däblmsn, yrkade att sedan nu Utskottet instämt
i denna Förklaring, det wore öfwer den som
Ridderjkavet och Adeln borde fatta sitt beslut.
Friherre HZgla, instämde häri, tillaggandes att
han eljest ej insäge hwartill en Förklaring skulle tjena.
Grefwe körner, swarade, att Förklaringens änLamäl
warit, att uplvsa hwad som under öfwerlägg.
ningen rörande ett annat ämne, ansägs mörkt. När
det nu wore uplyst att Stats- UtffottetS Memorial af
den 27 Januari! wore af Riksens Ständer bifallit,
frägade han, huruwida elt sä fattadt beslut kunde ändras.
Friherre Eeflsrström, Jacob: Det högsta sorn Ivid
detta tillfälle kunde medgifmas wore att Ridderskapet
och Adeln, när det fattade sitt beslut öfwer UtffottetS
Betänkande af den 27 Januari! , ej gif-vit sig nog
mööa att granska och förstä detsamma, men sedan det
redan blifwit bifallit, kan sädant icke wara ffäl till
nägon ändring. När nu tankaknc öfwer beflutet aro
ffiljaktige, och man i anseende till Expeditionens för.
fattande begärt uplysning dcröfwer, kan Stats-Utffots
tets meddelade förklaring aldrig anses annorlunda, än
säsom gifweil blott all nokitiam.
Friherre I^ilsenci-^ntr: Det är alltför obel) § igt ntt
trötta Nidtcrffapet och Adeln, med äter upprepande af
ett och detsamma, men andres repeterade inkast nödga
mig dertill. Ehuru det witzerligen icke är utan erem pe
att fattade beslut blifwit ändrade, (säsom beflutet om
aeveranteurernes betalande,) är detta säsom jag m nga
Sänger sagt, icke min mening- Jag pnstär, att bcfluttt
ändras genom Grefwe borner, tolkning, icke af min ber
8«r>
Lg6
Den 6 Apri!.
gäran, som endast har till föremal, att ät ett uttryck gifwa
mera tydlighet.
Herr kslilmrm: ben förklaring Friherre öderström
öfwer denna sak gifwit, betyder att ett Riks-Ständ stulle
kunna besluta öfwer en sak, utan att densamma förstä,
och att det sedan kunde uppdragas ett Utstött att bestämma
sjelfwa beflutet.
Grefwe IWiner, ^klolxd Göran. Om nu en förän,
drlng i ett redan trenne gänger granstadt och widtagst
heflut stulle göras, sä komme det ej att behöfwas mera
än att en eller twänne Ledamöter af ett Ständ satte sig
före att begära en förklaring, och Ständet sedan den more
inkommen, efter dessa Ledamöters tanka, resolverade
i motsatt mening. I sädant fall lemnar jag derhän huru
nägot nägonsin stulle blifwa beståndande.
Härefter talades nägon stund af flere pä en gäng
hwilket ej till Protokollet kunde upptagas.
Herr Grcfwen och Landt-Marstalken: Dä
Friherre lllljencrsntr gjorde sin anmärkning war beflutet
redan tagit. Enligt Protokollet för den 2 Mars, anser
Friherre Illljencrant2 sin anmälan blott som en Reservation
och begär upplysning öfwer den twetydighet, han
trodt sig upptäcka Sedan denna upplysning nu är lemnad,
ser jag ej att wid saken nägot widare kan göras.
Skole wi säsom jag nu af nägra Ledamöter hört yrkas,
ändra beslut, som sä sormeligen bliswit tagna, stulle aldrig
nägon ting kunna blifwa bcständande, och Riksdagen
aldrig lida till sitt flut.
Friherre Illljsncrsntr: Det är ett stort misstag att
jag önffar ändrande af ett fattadt beslut. Jag gör det
lika litet, som ja- begärt någon förklaring. Jag har
yrkat.
Den 6 April.
197
yrkat, och jag yrkar att beflutet fär följas utan något
aditament, hwarigenom det till intet göres. I min
tanka, ar meningen i Ut,Fottets betänkande gansta be»
griplig. Min enda önskan ivar, att denna mening, fean
tydeligt följer af sakens natur, skulle uttryckas 'med sä
klara ord, att den ej kunde tolkas pä sätt nu sier.
Med Herr kLlllman instämmer jag i wägrande af
Utskottets uttydnings rättighet. Den moro mycket wädeligare,
än att en eller flere Ledamöter af ett stand
söka bidraga till »verkställighet-af de principer och beslut,
som wunnit deras och allmänt bifall.
Herr Grefwe» och Larrdt-Marstalken, förklarade
ä npo, att när det Utstött, som gjort förflaget,
nu hade förklarat sina tankar, kunde man med fåken icke
längre komma. Propositionen till förändring i det fat»
tade beflutet kunde Herr Landt-Marstalken icke göra.
Ätstillige hördes ropa, att ett annat ämne mätte företagas.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken, upp»
ropade härefter:
Herr UiUnZlioff, Otto Llsxnus, ssm anmält sig att
tala.
Friherre Lt^sinstellt, lllsrz 'tVilbelw, LIfbröt Herr
r.tickgkoff, anmalnndes, att dä Stats-Utffottet ingenting
nämnt rörande Riksgälds-Contoircts Obligationers beläning
i Disconten, wille han nu framställa denna fråga,
och proponerade, att denna beläning mätte rilläka?
Friherre Oellerstlöm, sscob: Det är led,amt atr
ständigt repetera samma sak, men jag fan och bör icke
undcrläta att päminna, att det nu utfärdade Di,contReglemente
mäste gälla sä länge Discontens Octrop
räcker»
193 Den 6 April.
käcker, ekler till och med är 1815. Nissens Ständer kunna
er besluta förändring i Contractcr, som med Privata
btifwit ingängne.
Grefwe lUörncr. Allt hwad i detta fall kunde göra?,
more detsamma som ffedde med de Stats-Obligalioner,
hwilka till Leveranteurer stola utlämnasr neml. att Banco-Fullmägtige
autori,crades att med afseende ä Reglementet
ernoltaga dem såsom goda hypuheque, men en
tädan föreskrift behöfs icke. Det kander af sig sjelf sä
wida Djrcctivnen har förtroende för dessa Obligationer.
Herr Grefwe» och Landt-Marstalken, erinrade
att denna fräga förut warit wäckt, och efter Åberopande
af Reglementet, 'ör allie. Han anmodade nu ä nyo Herr
kitinZi-.oss, att uppläsa sitt yttrande.
Friherre Icklj-mcrsML, afbröt Herr kitlrigll-iff och
frägade om den förra frägan more alldeles stut.
Herr Landt-Marstalken, Swarade ja.
Friherre 1 istcncrontr: Dä Herr Grcfwens och LandtMarstaikens
wagrande, att göra Proposition, medförer
enahanda werkan som ett afstag ä min motion, är tiden
inne att afgifwa Protest emot ett sadant tolkande af
Högloft. Stats-Utstottets fvrflag och Riksens Ständers
beslut, som jag här afhort och som gör begge delarne till
en illusion och motwcrkar det hopp Allmänheten bordt
äga, att den our.dwikliga oreda i Myntsystcrnel, som är
en följd af kriget icke skulle ökas med olägenheter, som
bordt och kunnat förekomma?.
Herr krintnscllölcl, utbad sig att äfwrn hans Reservation
mätte i Protokollet antecknas.
Ändte
-
Den 6 April.
199
Ändteligen erhöll Herr kitinZdoss Lrdet och uppläste
följande:
ödmjukt Memorial!
Dä wär Nädiga Konungs sivar angäende Wargerin»
zéns indragande, jemte dess crindran till Riksens Stander
angäende Landets förswar i händelse af fiendtligt anfall,
lämnar Lss nu, sä.wäl som wid alla tillfällen de
ojäfakt igaste prof af denna wär Nädiga Konungs hulda
och Riksfaderliga. omwärdnad för sine undersätares wäl.
Mine Herrar! Knappast har under detta länga Riksmöte
nägon sak förekommit af mera wigt, som päkallat sä
wäl den enstildtes som Allmänhetens kraftiga biständ och
niedwerkan till ett gemensamt ändamäl: Fäderneslandets
förswar- — Jag wägar hoppas och tro, det ingen
som född Swenfl icke ärft förfäders tänkesätt och mod,
jag menar sädane tänkesätt, som Engelbrecht Engels
brechtsons och i Sturars tid, warmt flöto i hwarje Swensk
Mans ädror; med sädane tänkesätt, och lifwad af en
älskad Konungs uppmuntran för ett gemensamt fädernesland
, tror jag det böka äligga hwarje redlig Medborgare
uppgifwa det han tror wara för Landet tjenligast,
möjeligt och anwändbart. Pä dessa skäl wägar jag andglla
om Högwälborne Herr Grefwens och Landt-Marstalkens
samt Högloft. Ridderfkapcts och Adelns ynnestfulla
tälamod och öfwersigt, ehuru ofullkomligt jag uppgifwit
dessa mina tankar i denna sak.
Ehuru gerna jag wille instämma ? hwad en wärd
Ledamot Friherre ttuäolk Lagerström anfort och projceterat,
kan jag för min del deri ej ingä, häldst jag tror,
att med utskrifning utan wikttor, torde mota mänga swärighetcr,
äfvensom underkastad en oundwikkig orättwisa
i anseende dertill, att den rike utan Barn, skulle ej hafwa
nägon känning, ehuru han i händelse af stöfling hade
mäst att förlora: Ett lika förhällonde more nied en
rik
SOS
Dm 6 Apri!.
rik man som blott hade Döttrar, men deremot en fattig
som af Försynen blifwit beskärd med flere Söner, komma
att utlämna alla besia da de inträffade wid den ätder,
som more utstakad lill utskrifning, och detta utan
all ersättning. Jag frågor Eder mine Herrar, om det
wsre ratkwist! Deremot instämmer jag till alla delar i
hwad en wärd Ledamot Friherre 8t»el von tkolstein yktrat
att nemligen, den tom äger' jord eller hwad fort nä»
ring och förmögenhet som häldst, hör efter desi mer eller
mindre betydenhet dertill bidraga.
Jag fär derföre förcflä följande rcpm riston i händelse
af fiendtligt anfall.
i.'y Att hwarjc anie Mantal Säteri och oroterad Jordyrken,
samt Näringar pä Landet, oe sednare conffderera-e
efter deras godhet mot Hemmantalen, upsatte r Man,
htvarwid dock borde undantagas alla frän och med Subalterus
till och med den minsta Militairc-Boställs innehafware,
men alla andra deri deltaga.
so Alla sädane Hemman, som förut äro roterade bora
för hwarje z Mantal upsätta i Man, hwilken kunde
smara emot den af besia Hemman förut i krigstider utförde
Wargerings-karl.
Z:o Ätt af Städttna, utom den rotering, som förut
warit benn alagd, en tillökning considererad efter deras
yrken, NäringarS godhet och wälmäga, sä att de ej koniMe
att utgöra niindre än dubbelt antal manskap mot
hwad de förut utgjort, men wäl mer, häraf uppkomme
<N friwillig tillökning, som minst upgick till 30,000 man.
4:0 Detta manskap skulle aflämnas till Kongl. Majit
schllKronans Ombud, inom hwarje Härad eller Stad, sist
r:ne Westor ester sedan kriget blifwit kungjordt; manffa»
pet
Den 6 April.
pet wara manbart, men pä längden borde ej hafwas afseende.
5:0 Till förekommande af ett flitt missöde, som Landtwärnct
sist sörflutnc kriget träffat, borde de genast klistra
införlifwade med hwarje Orts Ordinaire MilitaireCvrps,
dä de böra wara försedde af Rotarne med en förswarlig
Mundering efter den Modell, som det Ordinaire
Regimentet i Orten brukar.
6:0 Att Rotarne slipper dem sedan bekläda och recrkitcra,
i händelse afgäng pä ett ell-r annat rvis skulle tima,
och efter slupadt krig, sä wal manstapet svin Rotarne
wara frie, och de sednare frän allt underhäll af denna
Troupp.
7:0 Att i händelse ej Rotarne skulle tvid infallande
krig kunna hinna, eller icke wara möjeligt, att för lega
erhälla manskap, äfwcnsom att detina Armering, ej skulle
försiä, sä sär jag fluteligen anmärka, att utskrifningen
wäl mä förutgå, i enlighet med hwad Friherre kallvik
sellerström projecterat, men med det wilkor som oswall»
till är nämdt noga bör obftrweras, nemligen: att drN
förmögne som ej äger barn eller ock endast Döttrar mä
med Contantcr ersatta hwad han ej med Landets förswarare
kan ästadkomma, hwilkcn Summa proportionaliter
bör som ersättning utdelas till dem, som dertill mer eller
mindre med barn eller förswarare bidragit. Detta mitt
Memorial anhäller jag mätte till Oeconomie--och BeswärsUtffotlet
blifwa remittcradt.
Detta Memorial blef af Herr kntllliek, Larl k,ellitt,
begärt pä bordel, men sedan han ifrän denna begäran asp
stätt, till Allmänna BeswärS - och Oeconomie-Utskottet
remitleradt.
L02
Den 6 April.
Herr krintrzcdälö, kaul, uplaste följande:
Nedan för 6 Mänader sedan, eller derutöfwer, gjor^
de hos Högloft. Ridderstapet och Adeln jag en framställning
angäende till widtagande anstalter och Författningar,
som ester hwad iag förmodade skulle bidraga till wirmande
af en för Rikets Fabrigucr, blifwandc förökad tillgäng,
pä inhemst Ull, och i samma nian, till ett minffadt behof
af den Utländske. Hwilken af mig wackte motion Högwalborne
Herr Grefwe» och Landt-Marstalkcn, samt Högloft.
Ridderstapet och Adel» behagade remittera till Högloft
Lag - samt Beswars- och Leconomie - Utskotten.
Sedermera eller den iZ Januarii innewarande är
hade jag äran, att uti ett hos Högloft. Ridderstapet och
Adeln »plast och inlemnadt Memorial, uppä andragne stät
och anledningar, i ödmjukhet söreflä och tillstyrka det mätte
en sädan oföränderlig Lag wara stadgad, hwarigenom
ratttigheten och skyldigheten i frägor om afhandlingar och
förbindelser, emellan Staten och Undcrsätarne, blefwe reciproque,
sä att lika som Staten kan Lagligen tillhälla Undersåten
fullgöra dest löften, denne sednare jemwäl mä
äga stadgad wäg och rättighet, att om sä nödigt blifwer,
af Staten dest ratt Lagligen utkrafwa; Och detta Memorial
behagade Högloft. Ridderstapet och Adeln remittera
till Högloft Lag-Utskottet.
Ehuru ostvan omförmäldte 2:ne frägor efter min tanka
och öfwertygelse, aro af tämmelig wigt, har dock sä
midt mig är bekant, hittills icke nägot utlätande deröfwer,
frän Högloft. Utskotten, till Högloft. Ridderstapet och Adeln
'nkommit; Äfwensom icke eller jag under tiden welat bes
smara Utskotten med påminnelser derom. Men dä nu Riksmötet,
inom fä dagar, stall uphöra, föranlätes jag ödmjukast
hemställa, om icke Högbemälle -me Utskott kunde blif
-
Den 6 April.
20Z
wa derom erindrade och anmodade, att flyndesamligen,
till Riksens Högloft. Ständer, inkomma med deras infordrade
yttranden, som troligen för detta mäste wara bereds
de, och tilläfwcntyrs redan färdige till afsändning.
För öfrigt fär jemwal derom ödmjukeligen anhälla,
att derest förbemäldtc af mig wäckte Z:ne frågor, nu mera
icke kunna bliswa afgjorde, det mä wara mig höggunstigt
^illätit, om jag sä för godt finner, mine derom ingifne
Meniorialer, till trycket befordra lära.
Herr von lksusvvllk, Larl 6ust»k llleinbolck: Wille als
lenast i anledning af detta Herr HnniLscbAlls yttrande,
trim ra, att om man frägade Ledamöter af Utskottet om
de nplyöningar man ästundar, stulle man ej behöfwa -.ned
påminnelser beswära Ständet. Hwad den fragen an»
ginge som rörde Lag-Utskottet, kunde Herr von llzu^vollk
nu upgifwa, att dcn redan för längre tid sedan afUtffottct
bliswit granstad, och att Riksens Ständer, otwifwelagtigt
antingen redan erhällit eller snart erhåller Utskottets
i anledning deraf gistna yttrande.
Häri instämde äfwen Friherre Lhernsteclt, e->rl 6u
stsk.
He«r Grcfwen och Land t - Marskalken, till»
sännagaf att nägre Acker ifrän Lag-Utskottet, nyligen moro
inkomne, hwaribland troligen den, som rörde detta ämne,
äfwen skulle finnas.
Ytterligare anmälte Herr Grcfwen och LandtMarstalken,
att Friherre ttermeUn, Zswuel OuLisl,
skriftcligcn tillkännagifwet. det han more hindrad attlangre
deltaga i Allmänna Veswärs - och Oeconomie - Utskottets
göromäl, i anledning hwaraf Herr Grcfwen och Landt--  Marffalken anmodade Herrar Electorer af första Clasten,
atr
Dm 6 Äpril.
att sä snart möjeligen ste kunde, i anseende tiss detta Uts
stotts wigtiga och pätrangande göromäl i Friherre ttermeUnz
ställe en annan Ledamot utwälja.
Derefter tillkännagaf Herr Grefwen och Landt»
Marstalken att Preste - Ständet wid den af Högloft.
Riddcrstapets och Adelns gillade underdäniga strifwelse tiss
Kongl. Maj:t rörande Författning i upfostrings-anstalterne
i Riket anmärkt det mätte ordet grundelig utgå. Det
i anledning häraf meddelade Protocolls »Utdrag upplästes
sä lpdande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwordige Prés
ste-Ständet den 2 April r8io.
S. D. Dä Erpeditions-Utskottets Förstag till underdånig
strifwelse, angäcnde förbättring uti Rikets Upfost»
rings - och Underwisnings-Anstaltcr nu till justering up»
lästes, ansäg Preste-Ständet det, framfor ordet kännedom
förekommande ordet grundeliga böra uteslutas.
Preste-Ständet erkänner nogsamt, att Rectorn Mas
gifter Lllkverstolpss Förstag, rörande detta amne i wiste
delar röjer en grundelig kännedom, men da Allmänna Be->
wars - och Ljeconomic-Utskottct uti dest betänkande, hwilkct,
af Z:ne Ständ till assa delar gilladt, ligger till grund,
förkastat bemalte Rectors Förstag, trodde Prcfte-Ständct
det icke wara lämpligt att Riksens Ständer genom ett
mitsord om grundelig kännedom i allmänhet likasom skulle
godkänna hwad de pä sätt ofwanförmäldt är, i wista delar
ogillat. Vt Luxr».
klx protocollc»
/. ist. ^linc^ujät.
Hers
Den 6 April.
803
Herr Grefwen och Landt,Marskalken, frä«
gade härefter om Högloft. Ridderftapct och Adeln ansäg
-enna förändring nödig?
Ropades Nj.
Uplästes ett ifrän Stats-Utffottet ingiswit sä lydande
Wördsamt Memorial!
Uti Protocolls-Utdrag af den zr sistl. Marti! och den
3 i denne Män ad hafwa Högloft. Nidderflapet och Adeln
samt Högwördige Preste-Ständet anmodat Stats-Utstottet,
att för Committerade till Tryckfrihetens wärd föreflä
Samlings - och Expeditions - rum samt medel till Wed,
Ljus, Skrifmaterialer och renflrifning.
Hwad först angär Samlings - och Expeditions-rum;
sä anser Stats-Utskottet, att dä Justitie-Ombudsmannen
enligt Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen är Ord,
förande i Tryckfrihets» Commiteen och dest Secreterare äfwen
kommer att bestrida Secreterare, tjenste» i bemälte
Committé, synas äfwen de Embets- och Expeditions-rum,
som för Justitie - Ombudsmannen blifwa utsedde, kunna
utan olägenhet för hans Embets utöfning, begagnas för
Tryckfrihets Commitöcns Sammanträden.
Widkommande dernäst nödige medel till Wed, Ljus,
Skrifmaterialer och renffrifning; Sä har Stats-Utffottet
funnit ett sädant anflag desto mera nödwändigt, som u,
tom Secreterare!!, nägot särftildt biträde af Betjening icke
blifwit för denna Corn mitt-te bestädt. Sedan den nu til*
zätne widsträktare och Allmännare Tryckfxihet ofelbart koms
-mer art medföra bäde mänga och särstildta göromäl för
Commitsen, syiiks det ock blifwa en nödwändighet, att
CyMk
206
Den 6 April.
Comiiutköen försis med erforderliga medel, pä det Com»
mitten icke mätte i saknad däraf, finna sig ur ständ satt
kunna »vederbörligen bestrida de ärender, som till dest ät»
gard höra.
Med afseende härä har Stats - Utskottet icke trott fig
böra föreslä ringare Summa för i frägawarande behof
an 402 Nd. Banco om äret emel behörig redogörelse, och
hwilken Stats-Utskottct altsä hemställer mätte af RiksgäldsContoiret
ärligen uppä Committens reguisition utbetalas,
därom, i händelse af Riksens Högloft. Ständers bifall,
Stats-Utskottct torde tillätas, att meddela Herrar Fullmägtige
i Riksgälds »Contoiret förestrift till efterrättelse
och behörigt i akttagande.
Till Riksens Högloft. Ständer hemställes detta ivörd»
sammeligen. Stockholm den 4 April iZio.
Pä Högloft. Ridderstapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Lines Elemin A.
Pä Högwördige Preste-Ständets Ledamöters wägnar
lingstaäius.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets Ledamöters magnar
Abra k. LnZel.
Pä Hederw. Bonde-Ständets Ledamöters wägnar
/ o ir. Ericsson.
I?rö Zelius.
Den 6 April.
207
Uplästes ett sä lydande, ifrän Stats-Utskottet sck dlotitism
afgifivit
Wördfaint Memorial!
I anledning as Stats-Utskottets hemställan uti Memorial
af den 25 sistl. Martii, angäcnde de grunder hwarkfter
de nu ledige eller framdeles ledige blifwande Kungsoch
Kungs-Ladugärdar böra försäljas, hafwa Högwördige
Preste-Ständet och Wällöf!. Borgare-Standet, som sig i
denna fräga förut icke yttrat, uti medkelte Protocolls-Utdraget
af den Zi sistl. Martil och den 2 i denna Mänad,
gifwit Stars - Utskvttet tillkänna, att bemälte Refpective
Ständ med det HeLerwärda Bonde-Ståndets yttrade tanka
sig i sä matto förenat, att de funnit meranämde Krono-Gods
böra till den mästbjudande pä offentlig Auction
till Skatte försäljas, uti sädane större och mindre Hem*
mantal och delar, som efter hwarje Egendoms - särskildta
omständigheter och local finnes mäst paAande, i hwilkct afseende
hos Kongl. Masit borde göras underdänig anhällan
om Befallning till Kammar-Collcgium, att, efter wederbörande
Landshöfdingars hörande, huru hwarje sädan Egcndom
lämpligast bör kunna styckas, om dest behöriga
refning, npskaltande och rotering, samt derefter skeende
bort-auction erande i wcderbörlig ordning, föranstalta.
Dä nu säledes genom gine Ständs sammanstämmande
Beslut det sätt och de grunder blifwit fastställde,
hwarefter de ledigblifrande Kungs- och Kungs-Ladugärdar
komma att försäljas, äterstar för Stats-Utffottet ick^
yäg'n widare ätgärd i ketta ämne; S rats-Utskottet fär
endast hemställa, att hos Kongl- M> jck mätte i underdä*
Arghet anhällas, tet Kongl. Nai:k räcke? om »verkställigheten
-
Ho8 6 Äs)kk!«
heten häraf läka Nädig Befallning till wederbörande afgå.
Stockholm den 4 April iZio.
Pä Högloft. Ridderflapcts och Adelns Ledamöters
magnar
Llaeg kleming.
Pä Hkgwördige Praste-Ständets Ledamöters magnar
kt. Ungs taäi us.
Pa Wälloft. Borgare-Ständets Ledamöters wägnar
^dr. ^n§el.
Pä Hederwarda Bondc-Standets Ledamöters wägnar
7crir. Lricsson.
^röäeiius.
Uppläste? och kades pä Bordel ett ifrän Stats-Ulstöttet
inkommit sä lpdande
Wördsamt MemoriakWid
förchafmander af Stats-Utffotteks senare utlätande
öfwer deftwid State-Utftottets förut afgifne betänkande,
giorde anaiärkninaar, hafwa Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln samt Wä -ost. Borgare-Standet yttrat,
hwad angar den ak Utfk -ttet föreflagne stängsel skyldighet,
att dermed bor^e förfaras efter allmänna Lagen och
Kongl. Förordningen af den 9 Febr. 1802, hwaremot
HögwörUge Preste-Standet och Hederwärda Bonde-Ständet
utan anmärkning bifallit Stats-Utffottets hemställan,
att det bör tillhöra de blifwande ArrendatvreMe, att, !
MSN
Den 6 April.
LO9
Nion af innehafwande flere eller färre lotter, answara
för ängarneö tillbörliga stängsel och densamma pä egen
bekostnad utan Kronans betungande besörja och widmagt*
hälla, och derest han anser för sig förmonligare, att in,
hägna fine pä Arrenden innehafwande skiften, ett eller
flere, bör han sädant pä egen bekostnad werkställa, utan
förbindelse för innchafwarne af de lotter som tillgränsa,
att uli en flik för den förres enskilda, nptta upprättande
stängsel deltaga.
Widare hafwa Högwördige Preste-Stäadet och Wälkosl.
Borgare-Ständet förklarat, att Arrende för Eldgarns
Äng i Swartsjö Län, hwilket Arrende-innehafwaren enligt
Contract haft rättighet att antingen lefverera in nslui-s
med P armar HL ärligen eller ock betala med
penningar efter 17 R:d. Parmen, borde hädanefter betaxas
efter Länets ärliga MarkegängSpris; Men hwarken
Höglöfl. Ridderstapet och Adeln ej eller Hederwärda Bonde-Ständet
hafwa nägot pttranLe i detta ämne meddelt»
I afseende pa rättigheten att genom egna eller an.
tzras kreatur löta beta agorne om Wären eller längre in
pä hösten än till flutet af September mänad, som StåtsUtskottet
föreslagit, hafwa hwarken Högwördige PresteStändet
eller Hederwärda Bonde - Ständet gjort nägon
anmärkning eller ärindran; men deremot hafwa Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Wällofl. Borgare - Ständet
ansett denna rättighet icke böra inskränkas inom nägon
witz tid utan ankomma pä Arrendatorernes egit godtfinnande
och det sätt de anse för sig förmänligast,
Dctza skiljaktigheter har Stats - Utskottet ansett sig
böra de Respective Rrks-Ständms Egit närmare bepröf--
wan?
Aidd. sch Ad. prsk, 6lke ^arrd. A-fd. r4>
sm Dm 6 April»
wande wördsammast underställas. Stockholm den 4
April rsro
Pä
Högloft. Ridderskapets och Adelns Le»
damöters magnar
Llses Elemin §.
Pä Högwördige Preste-Ständetö Ledamöters magnar
1 i n g 8 t s c! i u s.
Pä Wällofl. Borgare-StäNdes Ledamöters magnar
LnZei.
Pä Hedcmärda Bondt»Ständcts Ledamöters magnar
§ 0 k. Lri c § 5 0 n.
jdis. kröäellus.
Följande Handlingar uplästeS och lades pä bordet:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besmärs r och
O ekonomie« Utskotts Betänkande, i anledning af
Herr Rpttmästarrn Grefwe ^xel blsmiltnns frän
Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterade Mes
rnorial, innehällande Förflag:
r:o Att alla FLrpantningar mätte förklaras för
Laga köp, och Fasta derä meddelas: 2:0 Att en Jord»
ägare, inom hwars rägäng eller bolstadde skäl nägon,
ett annat Hemman tillhörig, Urfjäll ligger, mätte fä
ten samma utbyta eller efter mätesmanna ordom in,
lösa: z:o Att för hwad Jord som häldst mätte upp»
häfwas de öfwcrenskommelser, hwarigenom uti en
Park, en Dy blifwit ägare af marken och betet, men
en
Dett 6 April.
LIL
kn annan By af Ständ - skogen , eller till och med
Betes-rättigheten men icke marken: 4:0 Att alla Häs
rads» och Sockne-AlmänniNgar mätte delas.
Mid öfwerläggning I detta ämne, har Utstottet,hwad
ben i i:sta punctcn uptagne omständighet beträffar, ansett
fig icke kunna densamma säsom under denna Riksdag
förut wäckt och i fräga kommen men till ett annat
Utskotts handläggning hörande, till pröfning och beswgs
rande uptaga.
Widkommande dernäst det ! Memorialet gjorde yrkande
om Urfjällars utbrytande, finner wäl Utskottet det
wara af största nytta och wigt för en Jordägare, att hafs
wa fina ägor tillsammans pä ett ställe och icke kringfprid,
de, hwarföre Utskottet äfwen skulle önsta, akt Urfjällar hädanefter
klindt af ägaren mot annan Jord fä utbytas,
och sädane Urfjällar falsas, som med särskild Ränta ut.
Kronans Iordabok äro Upförde och ej i Hemmantal Med
Gärden beräknade, meri Utskottet tror det icke kunna äläg°
gas nägon säsoM skyldighet, Utan lärer det samma pä
wcderbörandc Jordägares eget friwilliga begifwande böra
ankomma.
Hwad äter zidje puncten angär, anser Utstottct, att,
dä de deruti nämnde öfwerenskommelfer onekeligen medföra
ett betydeligt hinder för Jordbrukets tlphjekpande och
förkofran, deras undanröjande med alt skäl bör tillstyrs
kas. — Utskottet förmodar delning af sädäN i fräga wa
,-ande mvrk kunna ester fig företeende omständighetex
werkställas pä Let fält att Jordägaren bekommer t. ep»
^ eller jidclar af bästa Jorden, och ägaren af dcn stäende
flogen ekler Betes-rättigheten den öfriga andelen, begge
till fullkomlig ägo, med rättighet likwäl för Jordägaren
oM han sa Lstundar, att ä den mark han nödgaö asstä
förut
212
Den 6 April.
förut afhugga Skogen. Börandes denna delning af Landt,
matare förrättas, och i brist af godwilligt äsämjande, bestämmas
utaf tillkallade gode män eller? wid Laga Domfiol,
med tillämpning af nu upgifna grunder.
Beträffande fluteligen Förslaget om Härads- och
Sockne-Allmänningarnes delning, k^rn Utflottet nu mera
sig dermed icke befatta, sedan Utstottet, uti sitt till Riksens
Högloft. Ständer afgifwande betänkande om Allmänna
Skogshushållningen, i denna omständighet redan
fattat sitt beslut.
Hwilket allt till Riksens Högloft. Ständers Eget star.
städande wördsammeligen öfwerlemnas. Stockholm den
ro Martii rSio.
Pä Högloft- RidderstapetS och Adelnö
wägnar
Joki. 6. Oxenstierna.
Pä Högwördige Preste-Ständets wägnar
^ o t,. L. N n I t.
Pä Wällofl Borgare-Ständets wägnar
0. ^s. 8ctiöntierr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständes magnar
L. Lri esson.
k. kftstre!.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Dcswärsroch
Leconomie - Utstötts Betänkande angäende sättet
för wcrkställande af uphandlingar för Kronans
be?
Dm 6 April.
213
kesos samt försäljning af dest umbärlige persedlar.
De frän de Respective Riks-Ständen ankomne Handlingar,
hwilka föranlcdt detta Utskottets yttrande äro:
r:o Memorial af Herr Ofwcrsie-Licutenanlen och Riddaren
k- L. Ottpenvalclt, innefattande yrkande, art Kronans
behofwer hädanefter endast genom anställande Nuetioner
mätte uphandlas, samt all införskrifning af Utländska
kläden till Armsens behof hädanefter iiphöra.
2:0 Memorial af Herr Erfwersten och Riddaren k-Ull
Zcbiitrorcrsnt?, innebärande wederläggning och anmärkningar
wid Herr Orip-n^vsläts berörde Memorial sam^
Förflag att Kronans uphandlingar mätte warkställas genom
förseglade anbud, hwilka inom wist utfatt dag skulls
wara aflemnade.
z:o Memorial af Herr Krigs-Rädct Grefwe 6. Snoilsky,
hwaruti förefläs det Uphandlingar för Kronans
räkning mätte, säsom Oecmwmista mäl, utan nägra absolute
föreskrifter, öfwerlämnas till sadane Embetsmäns
besörjande, som dertill äga kunffap och för sina mätt och
steg blifwa redo skyldige.
4:0 Utdrag af Wällofl. Borgare - Ständcts Protocoll
för den iz September nästlcdit är, innehällande bifall till
Höglofl- Stats-Utffottets yttrande, att Herr^DirecteurcN
L. li. Ssntessnns dit remitterade Memorial om wista om^
ständigheters iakttagande wid de för Kronans rakning ste^
ende försäljnings - uphandlings - och Arrende - Auctioncr,
borde till detta Utstötts handläggning öfwerlämnas.
5:0 Herr Directeuren Ssnt-ssons nysnämde Memorial.
De i ämnet sälunda wäckte frägor lror Utstottet sig
kunna till beswaxande indela i följande Fyra: s) Om upphand
-
314
Den 6 April,
handlingen af Kronans behof i fredstider ; k,) t krigstider;
c.) Om försäljningen af Kronans Tionde och andra
umbärlig? persedlar; och 6.) Om införskrifning af Utländskt
?lqde till Arniecnö hehsf.
Utstottet har, efter fulländad granstning af besia om»
siändlZhtter, stadnat uti de beslut, dem Utskottet nu för
till Riksens Högloft. Ständers eget widare bedömande
wdrdsammettgen öfwerlemna och hwilka här NU skola au»
förås,
Hwad anaär första puncten eller Frägan o>n urbandlingar
af Kronans behof i freds tider, sä anser Utskottet
-em yrvilforligen böra ske genom anställande Auttioncrsä
mäl > ben ort her waran erfordras som witz wedcrbörans
-e Werk i Huftvudstaden, och fär tillika föreflä, att wid
sädane uphan-lingar inga särstildta Anbud mä fäagarum»
ntan lägsta anbudet altid antagas,
Dernäst och hwad beträffar upphandlingen af Kronans
Hehof i krigstider; sä enär erfarenheten nogsamt Ådagalagt,
att behofwer yftast äro fä pässyndande, att Auetioner
till Upköp deraf omöjeligen hinna palysas och werkställas,
utan att ändamälet med sjelftva anstaffandet stall
förfelas, sä anser Utstottet sig wördsammeligen böra fökeflä,
det tillKongl. Majtt matte i underdänighet öfwerlämlias,
att i krigstider, genom wederbörande Werk och Embets?
Män widtaga de mäst lämpeliga och sä wäl till bchofwenS
fyllande, som crhällande af möjligaste bästa pris, tjenlige
utwägar. Utstottet hämtar sä mycket mera skäl till den?
2>a sin hemställan af den i Herr Directeuren L-mo-ions
Memorial nämnde casus, akt under nästlidne ärens krig
Kungörelsen om en till fyllande af Kronans behof Utfatt
Ruclion icke blifwit utfärdad för än dagen före Auctiomn
fgmt endast i drn Stad der Eommistariatsr restderat, som
Den 6 April.'
skmma exempel ytterligare bestyrker att Auktioner killuphandling
af Kronans behof under pästäende krig, i anseende
till den derwid erfordrande ffvndsamhet, sällan äw
tjrnlige och till ändamälets minnande lämplige.
Angående widare försäljningen af Kronans Tionde«per«
sedlar och öfrige umbärlige Effecter, sä ehuru U:stöttet ickr
kunnat förmoda, att de samma hittils annorlunda än pä
Auction blifwit försålde, will dock Utskottet, da fräga derom
blifwit wäckt, för sin del föreslä, att alla afyttringar
af Kronans Tionde persedlar eller andra Waror och Effekter
omilkorligcn böra ste pä öppen Auction till den mastbjudande,
och att derwid äfwen högsta budet stall gälla
samt inga särskildte Anbud fä aga rum. Härwid anser sig
dock Utskottet böra tillkännagifwa sin öfvertygelse om olämpligheten
deraf, att wid sädane Auctioner, ett minimum
för Försäljningspriset utsattes, dä, efter hwad Utskottet
har sig bekant, Kronan ofta mäst »vidkännas stada
och förlust derigenom att ett alt för högt pris wid Auctioner
warit stadgadt^hwarigenom händt att mängfalldiga Auctioner
8 samma persedlar mäst utlysas, utan att de ändock
blifvit försälde. Utskottet anser dessutom ingen wäda för
Kronan derförutan upstZ, dä sädane Auctioner ändä manligen
ste ä sine särstildte stallen pä en gäng.
Hwad ändteligen beträffar införskrifning af Utlänstt
kläde till Armöens beklädnad, sä ehuru Utskottet icke kan
anse de derom gällande Författningar wara uphäfne genom
den, de nyss förslutne ären skedde och nu af Herr
QiipcmvvLlllt öfwerklagade, införskrifning af Utlänstt kläde
för Arm-ens behof, hwilken ätgärd Utskottet dock anser
hafwa ej allenast warit en nödwändighet, dä all annan
tillgäng pä tjenligt kläde saknats, utan äfwen stelt tillen
jcke obetydelig winst för Kronan; will dock Utskottet wörd--  sammeligen föreflä, det till Kongl. Majit mätte i unders
dänighet öfwerlenmasi att i detta afseende widtaga de mätt
cch
Ll6
Dcn 6 AprLk.
och steg som till ändamålets winnandc kunna synas KonglMajit
firmonligast; till hwilkcn hemställan Utffottct anser
sig sä mycket mera bcfogadt, som en sädan rättighet
äger sä nära sammanhang med Kongl. Masits höga rätt i
Commandomäl, art Utskottet icke utan inträng deri tror
sig kunna nägon annan tanke i detta amne yttra, samt
Utskottet dessutom äger den mast grundade öfwertygelse,
att Kongl. Masit wist icke lärer underläta, om det med
det Allmännas båtnad och wäl är förenligt, att haldre läta
bekläda Armeen med Inrikes tillwerkadc än med Utländska
kläden.
Alt detta underställes Riksens Ständers egcngransks
ning wördsammeligcn. Slockholm den r» Martii igicr.
Pä Högloft. Ridderskapcts och AdelnS
magnar
Hök. 6. Oxenstierna.
Pä Högwöröige Preste-Standets wägnar
H o k. L. Kl u 1 t.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets wägnar
6. H. 8 c könkerr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets wägnar
L. LricsLvn»
H. bketire!»
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Betänkande,
angäende Lagarnes urskiljande, förenkling
och förbättring.
Flere till respective Riks-Ständen ingifne Memoria5er
harvm hafwa Lill Utskottet blifwit remitterade»
Herr
Den 6 April.
217
Herr ZUkverspsrrez innehäller dcn önskan, att Lag»
Utskottet matte granska och urskilja, hwilka Lagar och särskilda
Författningar wid tillfälle af frägor om förändring
eller uphäfwande borde handteras efter 87 §. och
med hwilka efter 89 §. i, Regeringsformen förfaras mä,
men att dä Utskottet icke torde medhinna en sädan widsträkt
granffning, det mätte ingifwa förslag till bestämmande
af grunderne för skilnaden emellan Lagfrägor och
Leconomic-mäl, äfwensom förestå en Instruction förLagCommisijvncn
eller en annan Corps af sakunnige Män,
att inom wist förelagd tid utarbeta och af trycket till Allmänhetens
kunskap och omdöme utgifwa ett till berörde ändamål
tjenande Lag-project.
Till befrämjande af Doevnomiska Författningars förbättring,
önskar ock Herr lVlsrmerstsw, att sä wäl Lag-Ut^
skottet som Högloft. Oeconomic - Utskottet mägc gcnomg^
-Byggninga - och Handclsbalkarne, och anteckna de ställen
deruti, hwilka säsom Oeconomiske Författningar böra frän
Civile och Criminal Lagar skiljas, samt att dcste Utskott,
sä widt de till Riksdagens stut medhinna, mäge utmärka
de föreskrifter, hwilkas uphäfwande wore för het Allmänna
nyttig samt upgifwa de förändringar, som uti de öfrige
borde ske eller — derest de under nämnde tid sädant icke
skulle medhinna, de åtminstone mätte upgifwa nägot satt
att bereda sch utarbeta en plan härtill, för att, såsom cn
Riksens Högloft. Ständers underdäniga önskan, öfwerlännäs
till Kongl. Mast.
Detta urskiljande har ock warit pätänkt af Högloft.
Oeconomie-Utskottet, som uti Memorial till Riksens Högloft.
Ständer tillstyrkt att sädant arbete matte updragas
Zag-Utskvttct ensamt.
Herr 8l!kveistols,e, o. L. ästundar ett utlåtande om,
utom Händelö - och Slögde - Lagarne, nägon annan ClaH
af
Den 6 April.
af Författningar kunde wara behäftad med oreda, och k
behof af en Revision, samt huru en sädan Revision borde
wara beskaffad för att swara emot det ändamäl att tjena
till ledning för Konungens och Ständernas åtgärd wid för,
bättring af samma. Forfattningar i hela deras samman-»
hang; hwarffmtc förefläs, att belöningar af Riksens Hög»
loft. Ständer matte utsättas, tjenlige art upmuntra sak,
kunnige att pä sädant arbete omvända sin tid: Att wiste
personer mätte utfts hwilka ffulle emottaga sädane arbes
ten till den i Januari, r8iz, under loppet af hwilket är
heste Commfflerade ägde att deröfwer utarbeta Betänkan-,
den, som till Riksens Ständer är 1314 ffulle öfwerlemnaS.
Riksdagsmannen gullers Iose.biws,on har yrkat er»
samling af gällande Författningar, som dels ändra Allmänna
Lagen, dels bestämma hwad Landtmannen i öfrigt»
i synnerhet säsom skattdragande, bör iakttaga.
Herr von Zcdsntr, lkvrr kreäric Oabriel, som anser
en fullkomlig omarbetning af sä wäl I7Z4 ärs Lagbok, som
Kyrko - och Sjö-Lagarne, samt de sä kallade Oeconomiffe
FHrfattn-ngar oumgängelig, förcflär: Att sädant arbete
horde updragas ät en Committé^ af is eller ik Ledamöter,
hwilka icke allenast genom Theorctiffe, utan och Practiffe
kunflaper i Lagfarenhetens alla grenar gjordt sig allmänt
kände, och hwilka emot sä tillräkelig betalning, att deun»
ber Lagarnes utarbetande hwarmed de endast ffulle wara
sysselsatte, icke wore i behof att genom Industrie skaffa sig
understöd för deras uppehälle, borde förpligtas att inom
wist tid till exempel 4 är hafwa utarbetat en fullständig
Lagbok, Sjö-Lag och Kyrko-Lag; widare att hwarje Inner
wänare i Riket ffulle till gbanffning af denna Committé^
fä insända projectcr i sä wäl Juridiska som Oceonomiffa
ämnen: att arbetet sedan det wore färdigt borde tryckaSexemplar
deraf utdelas till Undv Domstolar, HsftNätter
Den 6 April.
och Collegier: hwar och en äga frihet trycka eller till
Committeen ingiswa päminnelser, öfwer hwilka den samrna
widare borde yttra sig och öfmerlcmna arbetet till
Riksens Högloft. StänderS granskning; hwarjemte i de
Deconomiste delarne borde sä tillgä, att utom de pro»
jccter, som af enskilde kunde ingifwas, borde LandShöfdingarneZ
yttrande, beledsagade as nägre Länens inbyggares
tankar infordras, hwarefler de Specielle Lcconomiffe
Författningar som Csmmittäcn fann böra aga
rum, skulle serskildt tryckar och ett exemplar deraf tillsändes
hwarje Kyrka pä det Sockne-boarne kunde äga
tillfälle art dem gransta och deras anmärkningar till
Committeen insända, hwarcfter altsammans kunde till
Riksens Stander öfwcrlämnaö. Och beträffande kostnaden
härtill, tror Herr von 8cftant2 den kunna ersättas
dels genom inkomster af det nya Lag - WerketS
försäljning, samt af genom nägra Riksdalers afgift för
hwarje sak, broltmäl undantagne, som hes Kongl. Majit
j underdånighet fullföljas och ett pär stistingqrs afgift
för hwarje stämning,
Hwarförutan Herr Grefwe OMenkorg, ill. H.,
föreflär: att de mäl, hwilka Lag r Utstoktct icke hunnit
afgjöra mätte lämnaS till den wanliga Lag-Commisiio»
nen och de hwilka hos Högloft. Oeconomie-Utstottct annu
kunde sakna handläggning till en sädan Oecvnomist
beredning, som af Konungen ander Desi Förmyndare
Regering war förordnad, same att Förslag till Lagar
och Oeconomiste Författningar kunde af hwar och en
fä ingifwaS till bemälde Crmnusiion eller nysinämnda
Beredning, hwilka efter föregängen pröfning mä dels
till Kongl. Maj:t dels ä rästkoiumande Riksmöte till
Riksens Ständer härom cfgifwa dera- tillstyrkanden
och berättelser.
De om Lagarnas och Författningars urskiljande
med afseende ä Regeringsformens S7 sch 59 §. §.
wäckm
220
Den 6 April.
wäckta motioner anser Utflottet wara bland de swäs
råge problemer, emedan, dä Civile Lagars fullkomlig,
het och högsta syftemäl är att, femte bestämmande och
skyddande af hwarje medborgares rättighet, befordra enskild
flit och hushälning samt deraf beroende allmän
wälmäga, det härigenom blifwer wansseligt att utstaka
riägon gräns, hwarigenom de frän allmänna hushällnings
Lagar stola wara noga flikde, hwarfbrutan nägot
afseende äfwen torde böra göras pä den nog all,
mänt rädande tanke, s»m skulle de Författningar, hivilkas
ämnen icke influtit i 1724 ärs Lagbok, tilläfwentyrs
med Undantag af Kyrko - och Krigs-Lagar, kun,
na utan Åtskilnad bära namn af Oeconomiste, pä hwitken
opinion de motioner ocksä synas grundade , som
antingen endast eller ock förnämligast r afseende pä
nämnde allmänna Lagbok äska dyligt nrstiliande. OH
har Utskottet desto mindre nu ägt tillfälle utarbeta ett
Förslag till utredande af grunderna för denna skilnad,
som den egenteliga swärigheten just häruti ligger, hälst
seda,t rätt bestämde kännemärken för bäda deste arter
as Lagar äro funne, tillämpningen deraf bör, utan något
sörutgänget upräknande, kunna wara gansta lätt
wid hwar/e förekommande särskild fräga. Dä frägor
upstätt, om ett gifwet mäl borde af detta eller af Hög^,
loff. Oeconomie- och Beswars - Utskottet behandlas, har
Lag-Utskottet dels följt ofwannämnde nog allmänt räs
dande öfwertygelse, dels ansett för Oeconomistt hwad
som, ehuru i allmänna Lagen intagit, likwäl synts
wara af mera kocal eller temporair beskaffenhet, hmil»
ket wäl är att anse säsom ett mera provisoriskt förfarande,
men till äfwentyrs den enda regel att sölja
intill dest de grunder blifwit bestämdt upgifne, hwarpä
den i Regeringsformen augifna stilnad egenreligen bör
hofwa afseende.
Den 6 Fprii.
22L
Widkommande dernest det, som om Lagarnes revision
och förbättring ar yrkadr; sä är det otwifwclaktigt
att de fläste Classer deraf tarfiva förnämligast
förenkling till deras yttre form, för att af Allmänheten
kunna rätt fattas och tillämpas, och nägre äfwen
nägon förbättring till deras innehöll genom,
efter tidens stick afpassade, närmare bestämmelser, tillägg
eller ändringar. Men att utmärka nägon wiff
Class som framför andra more af nägon förenkling och
förbättring i behof, anser Utstoktet föga tjenande till
nägot werkeligt ändamÄ, emedan de, som kunna wara
mäst beswärade med oreda, ofelbart äfwen fordra en
djupare förstning och längre tid, än de öfrige för att
fullkomnas, hwarförutan dessa wigtiga föremäl i allmänhet
torde snarast winna framgäng, om hwar och
en som derpä kan och will arbeta fär wälja det ämne,
hwars grunder han tror sig bast känna och der han
haft basta tillfälle att förwarfwa tillräcklig erfarenhet.
Med Herr Silver,tslps inser ock Utskottet wigten
af en föregäende utredning af LagarneS Historia och
sammanhang, bygd pä deras allmänna Philosophiska
och Statistiska grunder, utom hwilken utredning försöken
till förbättring mäste blifwa med större eller mindre
ofullkomligheter behäftade. Hwarföre de till Lagfarenheten,
säsom dess grunder och hjelpmedel, hörande
kunskaper pä allt möjlrgtwis borde upmuntras, hwarSill
hörer, att de, som med Lagfarenhctens, Natur-Nätten6,
samt National - och Stats - Oecononiiens theorie
egenteligen böra wara sysselsatte, pä t/enligt sätt förrnä§,
att till Allmän granskning och underwisning,
pä modersmälet utgifva härtill hörande Afhandlingar,
att äfwen andre kunnige personer genom Listinctioner,
vch andre lämpelige belöningar ma wäckaö till täflan
mes de nyssnämnde.- sä att nämnde theone ej mä anser
-
222
Den 6 April.
ses för ett monopol för nägra fä, eller för nägot soin »ned
utöfningcn icke skulle siä i synnerlig gemenskap; men
kännedomen af den förra mera utspridas, och sä wäl härk»
Zenom, som genom alfwarsamma Examina för dem hwilka
ingä i Civila Ständct, samt genom sunda befordrings-gruttd--  sattser i sammanhang med nägon liberal Löne»reglering
för nyssnämda Ständ, att tillräckligt antal persotter sä
inom som utom EmbetsmaNtta - corpsen tilldanaS af an*
wändbar fficklighet äfwen wid Lagstiftningens ärender, och
hwaraf äfwen skulle blifwa en följd - att Nationen i allmänhet,
mera uplyst, skulle med större interesse omfatta
dessa k fig sjelf högst wigtiga föremäl.
Men ehuru dessa äro wikoren för ett större fullkomlighet
i Lagwerket; Lock soM medlen härtill äro mera längwäga;
mä imedlertid byggas pä den grund, och begagnas
de Mede! man redan äger, förnämligast för att sam»
mandraga de spridda Lagförklrringar och Författningar i
den concisa och rediga ordning, som ämnenas natur och
omsiändighcterne medgifwa, hwarigcnom äfwen möjelighe»
ren af deras werkeliga förbättring, der den tarfwaö, i mers
kelig Mon ffulle befordras.
Att sädant skulle pä ett mot ändamälet fwarande satt
kunna werkstallas af Riksens Högloft. Ständers Utstött pä
en Riksdag» är nägot som hwarken af dessa Corpscrs Organisation
kan wäntas eller.med deras Ledamöters öfriga
mängfalldiga göromäl förenäs; kunnandes af dem högst
fordras Nägra yttranden i serskildta ämnen af Mindre
»vidsträckt omfattning» men hwarigenoM, äfwen dä de Med,
föra nägon wcrkelig förbättring i Lagarnes »NNehäll ,
massan as Förordningar dock beständigt öres och Lagstipningcn
allt mer och mer skrswäraS. Lag-Utstottet, öfwerkpgadt
härom, har ocksä äfwen af de tidigare tilldess
samma remitterade ärender, lemnat owidrörde sädane, som pä
Lagswerket i det hela - eller större delar deraf synts äga
. ett
Den 6 April. L2Z
ett större inflytande, etter storörn en rvidtyftigare förstning
och hwilka, jemte dem som sednare inkommit Utffottethär
Nedanföre sär anmäla.
Lag-Utskottet finner äfwcn, lika med en desi Ledamot
Herr von Lcksritr, att Lagwerkets förenkling och förbättring
icke kan behandlas säsom bisak af sädane, som genom
andra vffenteliga, eller af enflilda angelägenheter hindros
frän att härpä anmända en odelad tid och uppmärksamhet.
Hwarföre tjenstledighet, Arfwoden och, för dem som
Mäst utmärka sig, Hedersbelöningar wisierligen borde in§8
i de vffenteliga anstalter, som till sädant andamäl kunna
widtagas men hwarom i narwarande omständigheter
icke nägot Förflag, alldraminst af Lag-Utffottet, lärer
kunna fä göras.
Utskottet bör härwid blott erindra, att ehuru, soM
förut sagt är, allt hwad Nationen äger af insigt, erfarenhet
och Patriokisme bör bringas i täflan till det ifrägawarande
stora ändamäletö befrämjande, det i alla fall blefwe
oundgängcligt, att icke allenast en särskild Commitc^
af sakkunnigt män förordnades, som more serdeles för,
bundne att pä LagarS, och Författningars rcdaction och
förenkling arbeta, och derwid begagna de afhandlingar
och projecter som under hand af andre kunde blifwa insände,
utan och att nämde Commitees arbeten efter anhtc
Nationers exempel och pä satt äfwcn hos Osi förr
warit östligt, blefwe af trycket utgifne säsom projecter,
för att ät Allmänheten öppna tilfälle för påminnelser och
anmärkningar, häldst ostridig! är att det är wida lättare,
att i andras arbeten upptäcka werkeliga brister, an att
sjelf utarbeta nägot felfritt, och att äfwen mindre kunnige
kunna, underwisade af en tillfällig erfarenhet gifwa
Nyttiga upplysningar, hwarmedelst äfwensom af det sätt,
hwarpä Allmänheten finnes fatta det föreslagna, geda
Anledningar kunna hämtas till rattets r sä mali uttrycken
som
224
Dm 6 Apeik.
som l Prosecternes hufwudsakeliga innchäll. Och borde ds
gjärds päminnelser sedermera af Commiteen i tillbörligt
Lfwerwägande tagas, för att med fullbordadt Betänkande
och Förslag till Kongl. Majit och Riksens Ständer ä nästa
Lagtima Riksdag inkomma. Att i de ämnen som blot^
a:igä wista Orter i Riket, LandshöfdingarS och andre Embetsmäns
äfwcnsom Jnncwänarnes yttrande förut borde
infordras är ock otwifwelaktigt af hogsta angelägenhet.
I anledning af hwad nu är anfördt fär Utffottet
tvördsammeligen tillstyrka, det hos Kongl. Maj:t den unLerdäniga
önflan ma andragas: att alle som dertill äga
skicklighet mä upmuntraö bidraga dertill att dels hela Bal,
kar af Allmänna Lagen, eller flere med hwarandra gemenskap
ägande warda med de skedde ändringar, tillägg och
Förklaringar, som förtjena att bibehällas eller andra som
synas oundgängeligt nödwändige att af nyo införa i sy,
stcmatisk ordning sammandraga dels ock större delar as
andre Förfatkningarncs föremål, i lika ordentligt sammanhang
framstälde, säsom särskilde Lag - böcker för hwarje
Clasi deraf, dels ock de grunder utredas och noga bestäm,
mas, hwarefter Lagar och Författningar mä, enligt Regeringsformens
87 och 8y §. §., bringas under o.-ne ätskildc
Clasin'. Hwarförutan, med äberopande af hwad Herr
vnn Lcbsotr särskildt härom yttrat, och härwid sinnes
bilagdt, Utskottet aswcn tillstyrker en lika undcrdänig hemställan
och förordnande af en Lag-Cemmitse af sakkunnige
män, med särdeles omsorg walde af ätskillige Corpser och
frän särskildta Lands-orter, till sädant antal som Kongl.
Majit för godt finner, att icke blott tillfälligtwis och pä
inskränkta ämnen, utan med odelad upmärksamhet pä hela
Lag-wcrket utarbeta ofwanbcskrefna Förslag att underkastas
sädau granskning och slutelig pröfning som förmäldt
är.
Slick
-
Den 6 Aprkk
-
Sltiteligen fär Utskottet hos Riksens Högloft. Ständer
anmäla de ämnen öfwer hwilka, pä oswananförde
stäl, Uistottct icke trott sig böra nägok Ullätande meddela,
med wördsamt tillstyrkande om den underdåniga hemställan,
att derest Kongl, Majit skulle täckas i näder wid-aga
nägon sädan offentlig anstalt som omförmäldt är, desse
ärender mäste lill den förordnade Lag-Commi:keen fä öfwerlämnas,
att wid Författningarnes redaction i öfwerwägande
tagas.
1:0 Om UrfMars consoliderande med de ägor hwar»
till de gränsa, samt om nägot stadgande i afseende pä fäderne
agor, hwarrill en har ägande rätten, men andre en
beständig ny tjeratt; ämnen andragne af Herr Grefwe
ttswiltcw i Memorial, som afweninnehäller andre puncter,
hwarom Nistottek yttrande meddelat.
2 0 Om uphäfwande af Revisions stilling; Memorial
af Riksdagsmannen Lsnästen.
Z:0 Om ändring l 9 §. zo Cap. Rättegängs-Balken,
Memorial af Herr Werming.
4:0 Om förmedlade Hcmmansrätt i odelad Skog och
Utmark; af Herr Ws-ell.
5w Om Lagmans-Ratters indragning; Borgare-och
Bonde-Ständets Remisser.
6:0 Om kroppsstraffens afstaffande; Memorial af
Herr ttlorling.
7:0 Angäcnde Post-Werket; Memorial af Hcrr»--lm.
8:0 Om Apell frän Lagmans-Rätter i Hemmans klpfnings-frägor;
Memorial af Riksdagsmannen kelli kellinson.
s o Om
Xitztz, sch Ltz. p»st. 6:te Lantz. Lidra Aftz. N o 15.
226 Den 6 April.
9!v Lm Dcurs-Natters inrättande; af Herr lilalm,
io:o Om Skattflpldig Jordö förminffning; Memorial
af Herr lilannerstam.
ii:o Lm Förrnynderssap; Memorial af Talemannen
I^srs Olsson.
12:0 Om Protocollister wid Härads-Nätterne; anförande
af Herr blelt2enb;elm.
*z:o Om de band som fiettra cnstild flit i afseende
pä Jordbruket; ( Herr Msnnkrstsm. )
14:0 Om Publigue Län; Mein. af Herr k-iatrscbölä.
Stockholm den r April 1810.
Pä Höglofl. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
I. u ä V. n n cl L r s t r ö m.
Pä Högwördige Prestc-Ständets Ledamöters magnar
L. t^.. /r 1 m ^ ui 8 t.
Pä Wällofl. Borgare-Standets Ledamöters magnar
?. 6 r e v e 8 m ii k I.
Pä Hederw- Bonde-Ständets Ledamöters »vägnar
Lric 01c>k880 n.
^ob. blolwbergson.
Asffrist.
Uplast i Riksens Höglofl. Ständers Lag-Utflott
den r April 18 ro.
Om
Den 6 April.
227
Lm Riksens Högloft. Stander skulle bifalla rwn Motion
angäcnde Lagarnes granftning och omarbetande af
en Committöe, anser jag såsom en närmare utweckling af
den plan jag riti mitt Memorial upgiswit mig böra tillägga
följande.
Det är ej nog att den som stall projektera Lagar ager
Thcorctisse och Praetiste kunskaper i Lagfarenhetcn, han
bör äfwen äga kännedom af det Land för hwilket Lagar»
ne strifwas. Skiljd isian en sadan kunstap, stall Lagstiftaren
med den basta wilja och med de »vidsträcktaste kunskaper
ofta begå de största misttag samt förfela ändämälet
af sitt arbete. Da det nästan icke är möjeligt finna
någon som ensam ager kännedom om detta widsträckta
Land och dest Jnnewänare, lärer det blifwa nödigt att dä
en Lag-Commirt6e organiseras, dertill sökas personer ifrän
sarffildtc Werk och serstildte Orter i Riket, hwilka med den
Juridiska kunskapen, förena kännedom om arbets,methodcrne
i särskildte Werk, loeala omständigheter samt Innewänarnes
seder och lpnnen.
Dä Ständernes beslut om Lagarnes omarbetande i
underdänighet öfwerlrmnas till Kongl. Maj:t att utgifwa
Befallning om wcrkställighcteu, tror jag Riksens Högloft.
Ständer kunna foresta grunder för (öommitteens organiserande.
Jag anser mig af sädan anledning kunna up,
gifwa att Lag-Commiltecn bör efter min tanka bestä utaf
Twenne Ledamöter af Kongl. Majtts Justitie-Revision.
Twenne utaf Swea Hsf-Rätt.
Twenne utaf Götha Hof-Nätt.
Twenne Häradshöfdingar frän hwardera Hof-Rattens
Jurisdiction. ^
Twen»
228
Den 6 April.
Twenne Ledamöter af Stockholms Nädsiufwu - Rätt»
hwilka uti Kämners-Ratterna warit tjenstgörande.
Twenne Borgmästare frän Städerne i LandSorterne.
En Lands-Sccreterare, samt
En Juris Professor eller Adjunct fran nägon af Academierne.
Att Committ-en i Oeconomiste mäl mätte fä biträde
->f
Twenne Ledamöter frän Kongl. Kammar-Collegium,
samt i sädane ärender som röra Handel, Märel och Sjöfart,
af Twenne Ledamöter af Commerce - Collegium och
nägon af Arosshandels-Societeten i Stockholm; äfwensom
uti Ecclesiastique frägor af 2,ne Ledamöter af Stockholms
eller Upsala Consistoriel', ar hwad jag fluteligen anser böra
tilläggas.
I. krock. Lakr. von Lckantr.
Likalydande med Herr vo» LcllsntL'- anförande, intygar
Joli.
bkolmberzsso».
Ett wördsamt Memorial ifrän Coust,'tutions-Utffottet:
Till Constitutionk-Utffottet har Högloft. Ridderffaprt och
Adeln under den iZ-de sistlcdne Januari, behagat Remittera
ett af Herr Ryttmäsiarcn Grefwe ^xel ttsmilto»
jngifwit, och in Plena upläst Memorial, Hwaruti med er»
indran derom, att Riksens-Stander är 1789 blifwit ur
kyrkobönen riteflutne, yrkas att hädanefter, säfom förut
warit brukligt, matte i denna bön, näst efter det Kongl.
Huset» och framför trogna Embctsmän, Swensta folket,
införas.
Cons
Den 6 April.
L29
Constitutions-Utstottet, som anser sig öswertygad, att
r hwarje redlig Swenst mans hjerta är Swensta folkets
wäl alltid innesiutit uti desi öfriga förböner» har likwäl
i anledning af den nu rväita fräga, trott sig böra erindra
om den skilnad som ar emellan Reglementarista författningar
och sädana stadgande», som angä ett utwidgande
eller en förklaring af grundlagen, och hwilka sednare äro
de enda som ligga inom gränsen af Utskottets befattning.
Dä ingenting för Riksens Ständers werkeliga magt
eller anseende genom uplifwandc af en sadan formalitet
skulle winnås, lärer den icke eller kunna anses annorlunda
än som ett af förcmälcn för sädane Reglemcntariste stadgande»,
hwilka tillhöra den wcrkställande magtcns ätgärd'
och hwilka Riksens Ständer derföre torde göra bäst att
till dest omsorg öfwerlämna. Skulle man äter under en
mera bestämd synpunct wilja betrakta ämnet, som et föremäl
för kyrkolagen, sä hör det ljkwäl icke till Utskottets
ätgärd , utan skulle dä i wänlig ordning af Riksens Ständer
beslutas och sanction öswcrlämnas. — Dä Riksens
Ständer utan twiswel sjelfwe bäst lära inse huruwida
det med deras wärdighet instämmer att göra detta ämne
till ett föremal för deras öfwerläggningar och beslut, äter,
skär för Utskottet endast, att till deras pröfning hemställa
äfwen detta sista wörsamma yttrande. Stockholm den 4:de
April i8io.
Pä Constitutionk-Utstottets Magnar.
L1s.es
Ornrcl Aberstein. ^:son H^c^ert.
Lsrl Lsarzu.
Ett
De,r 6 April.
Ett frän Constitutions-Utskottet ingifwit sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Till Riksens Högloft. Ständers pröfning och antagande
ivid naste Riksdag, fär Constitutions-Ulffottct härmcdclst
wördsanimeligen öfwerlcmna hosföljande af 5l)err
Dvctorn och Biskopen L. v-,n Uosen-itein upgifne och af
Utstottet godkände Förslag till förändring och förklarande
af a:ne Grundlagens särffilda förcstrister
Dä
52 §. uti Regeringsformen stadgar! Att ÄrkeBiskopen
alltid skall wara Taleman för preste - Ståndet,
men 2z §. af Riksdags- reningen innehäller" att i
händelse af underläten kallelse af Stats-Rädet, -e i 10
§. nämnde wederbärande till Riksdag kalla, RidLerskapet
och Adeln da borde nämna Landt-kNarstalk och de
öfrige Ständcn hwart för stg sine Taleman, böra orden''
och de öfrige Ständen utur denna §. af Riksdags - Orduirgen
utgä, samt i det stället sällås: och Lorgare-samt
Bonde-Ständek
För
att bringa Zg §. af Regeringsformen till fullkomlig
enlighet med 37 af Riksdags-Ordningen, anser
Utstottet den förstnämnde böra erhälla följande tilläggning,
att näst efter orden: Ett Lag - Utskott akt utarbeta , införes
följande: de frän Riksens Ständers plena remitterade
förslag till Civil etc. , samt efter orden: Ett allmänt
Beswars , och Oeconomie-Utffott att inrättas : i anledning
af i Skänden wackte frägor, anmärka etc.
Stockholm den 4 April 1810.
Pä Constitutions-Utstottets magnar
EIae8 I^IeminA. L. von Rosenstein.
Daniel Lbsistein. ^:son Ist)-c!<ert.
(larl Oeorglr.
löd»
Den 6 April
-
srs,7rist.
ödmjukt Memorial!
Som jag wid jämförelse af födande §. ?. uti Regeringsformen,
samt Riksdags-Ordningen, trott mig sinna
nägon motsägelse, ledande till osäkerhet wid tillämpningen,
samt möjligtwis uppkommande twister i en framtid,
har jag ansett mig böra sädant hos Högloft. Utstottet anmäla,
till den ätgärd, besia mina anmärkningar kunna anses
förtjena.
Dä 52 §. ut! Regeringsformen stadgar: Att ÄrkeBistopen
alltid skall wara Taleman fov Preste-Ständet,
men 2g §> af Riksdags-Ordningen innehäller: Att i händelse
af underläten kallelse af Stats-Rädet, de i ro §.
nämnde wederbörande till Riksdag kalla, Ridderstapek
och Adeln dä borde nämna Landt-Marflalk, och de öf,
rige Ständen hwart för sig sina Talemän, torde orden"
och -e öfrige Ständen uti denna §. af Riksdags-Ordningen
böra utgä, samt i det stället sättas: Och Borgare,
samt Bsnde-Standen.
Stadgandet i gz §. af Regeringsformen: Att Lagutskottet
har att utarbeta Förslag till Livil, Lriminslsch
Ryrko-Lagarnes förbättring; samt att cveconomie,
Utstottet borde anmärka briskeri de Allmänna ^ushällnjngs-anstalterna
och förbättringar deruti föreftä, synes
i min tanke icke aldeles öfwercnsstämmande med z7 §. af
Riksdags-Ordningen, som förklarar: Att intet Utstött, Lonfkltutions
»och Lanco-Utstokten undan.agne, wore berättigadt
att wäcka frägor till afgörande i Riksens Ständers
plena, eller att upptaga andra ämnen, än de frän
plena remitterade.
I anledning häraf, och dä meningen af Regeringsform
mens 5Z §. icke lärer kunna anses wara, att Lag-och Oeco,
no.
Ven 6 April.
nonne »Utskotten, borde äfwen utan remiss frän »Agot af
Riks-Ständen fä wäcka frägor, samt utarbeta Förslag till
Lagarnes förbättring, äkwensom anmärka brisier i Hus»
häl!nings,anstalt>rne, fär jag k ödmjukhet hemställa, om
icke un' 5g K. of Regeringsformen näst efter orden: Ett
Lag Uistolt att utarbete,: niä införas.'' De frän Riksens
Tta-.ders plena remitterade Förslag till Civil etc.
samt efter orren: Ett allmänt Lesrvärs - och Oecsnomistk
Utstött att: kunde insättas'' i anledning af erbällne remisser.
Stockholm den s8 April i8ro.
Larl von Rosenstein.
Lika lydande med Originalet intygar:
Larl 6sokKii.
Detta Memorial säsom innehällando Förflag till en
förändring i en af Grund-Lagarne, skulle hwila tiss uptagande
och afgörande wid nästa Riksdag.
Uplästes och kades pä bordet ett af Stats »Utskottet
ingifwit sä lydande:
Wördsaml Memorial.
Ibland de ämnen, som under detta Riksmöte tillhört
StatsrUtffottctö ätgjärh, att till Riksens Högloft. Stä»,
ders granffning framställas och utredas, har Stats» Ut,
stöttet äfwen trott sig böra uptaga det, angäende under,
hället för Hennes Maj:t, Swerigcs nu Regerande Drott,
ning, i den händelse efter Försynens allwisa stickclse Hen»
nes Maitt stulle uti Enftständ blifwa försatt.
Stats-Utstottet hade gerna önstat, om möjligt warit,
att »unna undgä widröra ett ämne, hwillet påminner om
dsn högst smärtande och ömmande förlust, som Fäderneslandet,
Den 6 April.
landet, wid saknaden af en god och ölstad Konung, en
dag stall göra.
Men sedan Kongl. Ma):t, genom desi Hyf-§anzlerSEmbete,
lätit till Stats-Utstottet i Räder öfwerlemna en
Afskrift af Högtsalig Konung lil:?, den 24 April
1774, till dä warande Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan
af Södermanland» nu mera Hennes Majit Drottningen,
Zisna försäkran om Enke-Säte och underhäll, i fall Hennes
Majit säsom Swensk Drottning blefwe försatt i Enkeständ.
Och dä, efter naturens oföränderliga Lag, denna
ömma förlust, hwilken Gud Nådeligeni det längsta
afböje, möjcligen kunde inträffa; Sä har Stats-Utstottet
för sin del trott Riksens Högloft. Ständers underdäniga
wördnad och tillgifwenhct för Hennes Majit Drottningens
dyra och älskade Person fordra, att till betygande deraf»
kn witz underhälls - Summa för Hennes Majit blefwe af
Riksens Högloft. Ständer nu bestämd och i underdänig»
het föreslagen, i den bedröfliga händelse, att HenneS Majit
skulle, efter den Högste Gudens beslut, Desi höga Gemäl
öfwerlefwa.
Sä wäl genom ofwan högstbcrörde särskilda NädigU
försäkran, af den 24 April 1774 af HLgsalig Konung 6v.
lil, som enligt 8 Artikeln uti det emellan Hennes
Majit och Hennes höga Gemäl samma är uprättade Eif*
termäls-Contraet, af hwilka Documenter afstrifter härhos
bifogas, har Hennes Maj-t blifwit lofwadt och tillsagdt,
att om Hennes Majck säsom Swenst Drottning blefwe
försatt i Enkestånd, skulle Hennes Majit, jemte Enkesätet,
njuta i ärligt underhäll Sextio Tusende Riksdaler Banco
Specie i ett för allt. Stats-Utstottet anser wid denna
säledes redan bestämde Summa icke wara nägot att erindra,
dä den i det närmaste Lfwerensstämmer och icke öfwerstiger
den underhälls-Summa» som för Rikets EnkcDrottningar
förut warit bestädd. Och
234
Den 6 April.
Och som denna Summa är lika med hwad för HanS
Kongl. Höghet Kron-Prinsen till Dess och Desi tillkommande
Gemäls Hofhällning, jamte Resc-penningar för Hans
Kongl. Höghet, af Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
blifwit föreftagit: Och wid Hans Kongl. Höghets
upstigande pä Swensta Thronell således blifweratttillgä;
sä hemställer Stats-Utstottet. att den dä mä öfwerflyttad
pä Hennes Mastt Drottningen, hwarigenom Staten icke
behöfwer att derutöswer graveras med nägot annat eller
särMdt anflag härtill.
Jemte det Riksens Högloft. Stander lara tackas, att
härom läka deras underdäniga strifwelse till Hans Kongl.
Mastt afgä, torde Riksens Högloft. Ständer äfwcn finna
Nödigt, att dermed förena den underdäniga önskan och anhållan,
det Kongl. Maj:t härom täckes i Räder förständiga
Dest och Rikets Stats-Contoir till underdånig efterrättelse
och behörigt iakttagande.
Till Riksens Högloft. Ständer hcmställes detta »vördsammeligen.
Stockholm den i Aprft iLio.
Pä Högloft. Ridderstapets och Adelns Ledamöters
magnar
L1LL8 kleming.
Pä Högwördige Präste-Ständets Ledamöters »vägnar
^s. linZstaclius.
Pä Wälloft. Borgare-StZndets Ledamöters magnar
^dr. LnZel.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters »vägnar
^näers vilsson.
l>l. kiöäellus.
W?
Den 6 April.
Afskrift.
Wi 6 17 81 ^ 1 med GudsNäde, Swerigeö, Göthes
och Wendes Konung, re- rc. rc. Arfwinge till Norrige,
Hertig till Schleswig, Hollstein, Stormarn och Ditmarsen,
Grefwe till Oldenburg och Delmenhorst rc. rc. Gore ryet»
terligt för Ost och Wäre Arfwingar och Efterträdare pä
den Kongl. Swensta Thronen, att som uti det emellan
HanchKongl. Höghet Wär älstelige käre Broder, den Hög»
borne Furste Herr Swerigcs, Göthes och Wendes
Aif-Furstc, Hertig till Södermanland, Arfwinge till Norrige,
Hertig till Schleswcig Hollstein, Sweriges Rikes
Stor-Amiral, och Hennes kärlighet den Durchlauchtig» Prinsestan
»LVVIO OH8?eLil» LlgTrklOllä., Arfwinge
till Norrige, Hertiginna till Schlesweig Hollstein, Stormarn
och Ditmarsen, Grefwinna till Oldenburg och Delmenhorst,
uprättade Giftcrmals-Contract ibland annat af»
tält och fastställ blifwit, att i fall, efter den Gudomcliga
Försynens behag Hennes kärlighet Prinsestan i Enkestånd
skulle blifwa försatt, Hon dä har till Enkesäte att åtnjuta
Wadstena Slott med Starby Kongsgård uti östergöthland
och de Räntor som dertill utgöras - och att i sädan
händelse Wadstena Slott kommer att sä tillagas och inredas,
att Hennes kärlighet Prinscstan det med anständighet
kan bebo: Sä hafwe Wi för Ost och Wäre Efterträ,
dare pä den Kongl. Swensta Thrvnen härmed utfästa och
försäkra welat, att därest den Högste Guden skulle hädankalla
Hans Kobgl. Höghet Hertig före sin Gemäl
Hennes kärlighet^! i,iscstan NOVVIO kWI5/.SL1N
1011/^, stall Hennes kärlighet nystnämnde Enkesäte äga
och tillträda och deraf draga inkon,sten ifrän den dag Hon
räkat i Enkeständ: Äfwensom Wi däwilja läta meranämnde
Wadstena Slott behörigen uplaga och inreda samt med Mendler
och Husgeräds-persedlar förse; Äfmensom Wi ock utfäste,
att dä läta tillställa Hennes kärlighet en Silfwer-Service,
fyra
2Z6
Den 6 April.
fyra Magnar, nemligen: «n Parade-Wagn, en annan för
ständigt bruk, en Wagn för Hof-Fruntlmret samt en Coupö
för Cavaliererne jämte tre anspann Magns - hastar och
ätta Nid- eller Wagns-klippare, hwaremot Hennes kärlighet
Prinsessan drager försorg, att alltsammans, hwilkct efter
sörkattadt inventarium öswcrlcmnas, icke försämradt
eller förflingradt warder. — Utom det föregående förbinder
Wi Ost ock, att uppä händelse af ett sädant Hennes
kärlighet? Prinsessans försättjandc uti Enkcständtill Hennes
farlighets rikcligare utkomll för sig sjelf samt dest
Hof-Srats underhällande läta Hennes kärlighet ärligen
undfå den tillökning af inkomst och penningar, som nu
wid fvrcstäcnde Giftexmäl, warder Hans Kongl- Höghet
Hertigen af Södermanland anflagen, bestigande sig till
Ett Hundrade Femtio Sju Tusende Daler Silswermynt,
under hwilken Summa likwäl Hennes kärlighet Prinsessans
Spel - Hand - och Klädespenningar till Fem och Tjugu
Tusen Daler Silswermynt äro inbcgrepne, sa att deras
utbetalning uphörer ifrän den dag att Hennes kärlighet
har att upbära förenämnde Summa af Ett Hundrade
Femtio Sju Tusende Daler Silswermynt.
Skulle äter den Gudomeliga Försyner/ sä flicka att
Hans Kongl. Höghet, Hertigen af Södermanland kommer
att upstiga pä den Kongl. Swenfla Thronen och Hennes
kärlighet sedermera säsom Swensk Drottning blefwe försatt
i Enkeständ flall Hennes kärlighet jemte Enkesätet
njuta Try Hundrade Tusende Daler Silswermynt eller i
Speciemynt bcräknadt Sextio Tusende Riksdaler Banco;
dock att i den händelsen Spel - Hand - och Klädespenningarne
äre uti Summan as Sextio Tusende Riksdaler
Banco inbcgrepne och ej widare utbetalas. De Hennes
kärlighet Prinsessan i ofwannämnde mätto tillslagne förrrräner
nyttjar Hennes kärlighet under all den tid Hon
sig
Den 6 April.
237
sig uti Enkeständ befinner, och sä länge Hon utom Swe»
riges Rikes Regerande Konungs Ja och Samtycke sig icke
utom Riket begifwer; ekler under hwad förewandning, som
hälst wara kunde, anställer nägon resa till främmande Orter.
Skulle annorlunda- ske, förhälles som i GifrermälöContraclet
är öfwercnökommit, att nemligen Hennes kärlighet
dä mister allt det underhäll och den Hofhällningsom
Henne anstagne blifwit. Till yttermera wisto hasme
Wi detta med Egen hand underffrifwit och med Märt
Kongl. Sigill bekräfta lätit. Stockholms Slott den 24
April 1774-
6 O 8 I' ^ k'.
( S. )
L. Kozeasckler.
Förstrifning pä Enkesättet re. rc. för Hennes kärlighet
Prinsestan ttLOVIO LITLäLLItt
Med Höga Originalet lika lydande intygar
b!. L-ttrsw.
Transumt af Eiftermäls - Contractet emellan
Hans Kongl. Höghet, Hertig af Sö
dermanland
och Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan
af Södermanland ttLOVlQ Ll.1-
8 Art.
Därest den Gudomliga Försynen sä sticka skulle att
Hanö Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland komme
att upstiga pä den Kongl. Swensta Thronen och Hennes
Durchl.
238
Den 6 Apci!.
Durchl. sedermera, såsom Swensk Drottning blefwe för,
satt uti Enkoständ, skall Hennes Durchlt. utom det i föregäende
Article annänide Eniosäre njuta Tre Hundrade
Tusende Daler Silfwermynt eller, i Specie mynt berak,
nadt, Sextio Tusende Riksdaler Banco, hwilkct ar hwa^
Hennes Kongl. Mant nu warande Enke-Drottningcn, enligt
Riksdags - beflutet af nr 177; i ärlig Inkomst tillagt
blifwit- Häremot förbinder sig Hennes Durchl. Prinsessan
NLVVIO att ritan
Swerigcs Rikes Regerande Konungs Ja och Samtycke,
icke bcgiswa sig utom Riket, eller under hwad förewändning,
som hälst wara kunde, anställa någon resa till främmande
Lrter. Skulle annat ste, mister Hennes Durchl
allt det underhäll, och ben Hofhällning, som Henne anslagen
warder och här ofwanföre omnämdt är.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utstott den r April igro.
S- D. Uplastcs ett Utdrag af Högloft Nidderskapets
och Adelns Protocoll för den 22 sistledne Marti,, enligt
hwilket L'g-Utffottets Betänkande under den 7 förutgående
Februarii angäende den af Herr Lagmannen von klausdUk
wäckte fräga om stadgande af nägon Författning eller
Lag, som föreskrefwe huru Jnnewänarne i ett af fiende
anfallit Land i allmänhet borde förställa sig m.m-, blifwit,
i anledning af ätskillige dcrwid gjorde Anmärkningar,
som nu äfwen uplästcs, till Lag - Utffotttt äterförwisadt -  Men som efter hwad genom ankomne Protocolls - Utdrag
är tilttännagifwit, de Trcnne öfrige respective Riks-Stän,
den berörde Betänkande till alla delar bifallit; sä fann Lagutskottet
sig icke kunna i nägvn widare ätgärd i samma ämne
zngä; Hwarom Utdrag af Protocollet skulle till swar ä
om
-
Den 6 April. 2Z9
omförmälte äterRemiss, wördsammeligen meddelaö. ^ M
Lapis.
klx protocollo
^ok. bjolmdorgsson.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit uti Bo,gare-Ståndets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm de»
zr Martil 1810.
S- D. Dä Borgare-Ständet till siutelig granskning
företog den projecterade Förordningen, angående en Allmän
Bränrvins-Bränning samt Riksens Högloft. StänderS
Bcwillnings-Utstotts, i anledning af hos Riks-Ständen
förekomne Anmärkningar, oen 28 i denna mänad, afgifne
ytterligare Betänkande i detta ämne, beftöt Ständct föl,
jande tillägg och Rättelser:
1:0 Pä det icke nägon misstydning, i afseende pä fri
införsel af Vränwin till Stadcrnc, mä kunna ledas af
detta yttryck, att rNaggflns-Directionen bör aga att ensam
disponera distillerings - friheten i Stockholm och
Götheborg, kommer att pä behörigt ställe i Förordningen
tydeligen utsattas, det hwikken som häldst äger rättighet,
att till Städernc införa, och der föryttra sä wäl Listiileradt
som odistilleradt Lrränwin.
2:0 Z anseende till den utsatte progressiva afgiften
för Pannerymden, förblef Borgare-Standet af den tanka,
som dess wid förra Betänkandet gjorde Anmärkning innefattar,
att denna progression icke mä lampas tillsamman,
flagna beloppet af flere under ett tak inrättade Pannor;
men om äfwen denna satts, j anseende till de af Utskottet
äberopade och af de Respective Med-Ständcn gillade
skäl
2M
Ven 6 April.
fläl icke ss»lle owillkorligen fä gälla, kunde dock Ständet
föreställa fig, att denna progrestiva beräkning mä hafwa
afseende pä sädane i ett och samma hus inrättade
Pannor; hwilka särffildte ägare kunna öfwerenskomma
att, till besparing af Dagswcrken och EldenS säkrare
wärdande, sälunda hafwa ä ett ställe anlagda, utan skulle
altja i Förordningen utmerkaS, att afgiften för sädane
Ltffillige perso:er tillhörige, men i ett hus inrättade Pan»
twr, ware fig i Staden eller pä Landet, endast bör beräknas
efter hwardera Pannans särskildta kanne - rpmd.
Z:o Med gillande af hwad Utskottet föreslagit, angä»
inde personalens beräknande i de Stader, som, efter Rik»
fenö Ständers Beslut, Bränwins-tiklwerkningen tilläten
är, fann Ständet nödigt, att till efterrättelse för wederbörande
Magistrater och Taxeringsmän, uttryckeligcn stadga,
det afgiften i sädane Städer bör betalas efter 8 staf
hwarje Mantalsskrifwen person, ehwad densamma af
Bränwins - brännings rättighet äger fig begagna eller icke,
Lock med undantag af dem ibland Garnizonerande man»
flap som ej äro Husägare; samt att Staderne sjelfwe
blifwa owillkorligen ansmarige för hwad hos de taxerade
ej kan utgä.
4:0 Med Högloft. Ridderstapet och Adeln förenade fig
Ständet uti den anmerkning, att Bränwins - bewillnings
afgiften icke är, pä sätt Utskottet i dest Betänkande äbe»
ropat, efter Hemmanens Clastification eller större och mindre
wärde bestämd
5:0
Hwad anga» tiden, dä den nu fastställande Bcwillningen
för Bränwins - branning bör taga sin början,
i hwilken omständighet Något yttrande af Utskottet icke
blifwik meddelsdt, fann Ständet, att, i anseende till den
förut beslutne Brännings-friheten, intill Maji mänads flut,
den förra Författningen säledeö mä wara gällande för
första
Den 6 April.
24t
första half-äret, samt den nya Förordningen, och deruti
stadgade Bcwillning, ifrän och med innewarande
ärs sednare halft; Börandes tvid nu blifwande Mantalsffrifning,
en och hwar, som af Brännwins - bränningen,
efter denna Författning sig begagna will, sädant
pä behörige sätt anmäla. Och skulle detta stadgande
äfwcn i Förordningen intagas.
Borgare-Ständet, som i allt öfrigt godkände hwad
Utffottet yttrat och föreslagit, önstade att de Respektive
Med-Ständcn benägit täcktes, uti nu föreslagne
pä rättwisa och billighet grundade rättelser, med Bsrgare-Sländet
sig förena. Och skulle detta ProtocollsUrdrag
häröfwer utfärdas,
Tx Urotocolla
s. 14. keterson.
Lades pä bordet.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwkrdige
Preste-Ständet ben 2 April I8l0.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utflotts utlätande öfwer de Anmerkningar,
hwilka einst dest Förslag till förökande af Wadstena
Krigsmanshus-Casias inkomster blifwit gjorde.
Uppä de grunder, hwilka redan genom Protokoll sUtdrag
af den 14 nästledne Februarii blifwit de Respektive
Med-Ständen kommunicerade, och enär PresteStändet
icke allenast lika med bwad utffottet i desi förra
Betänkande yttrat, fant» hwarje Medborgare i män
af
Zidd. och Ad.prst. L:te Bauö. 2:ör» Afd. r?:- i6.
L42 Den 6 April.
af förmäga LLra mildra de under wapnen gränade,och
i striden blesterade stridsmäns mäst tryckande nöd och
bekymmer, utan ock trodde att Löntagaren, som endast
i anseende til! sitt ärliga underhäll, njuter fördelen af
krigarens bemödanden för Rikets förswar, till denne,
när han blifwit äldrig eller förlamad, af sina knappa
tillgäugar för ingen del bör sammanskjuta mera än
dest lycklige Medborgare, som igenom Soldaters krigiska
dygder, pä en gäng njuter flydd för innehafwande E»
gendom och ärlig inkomst, kunde Ständer icke antaga
Utskottets oftvanförmäldte Förslag, som synes kasta
huswudsakliga tyngden af walförtjente men afskedade
krigsmäns underhäll pä Embcts -> och TjenstemannaClasten,
utan förblef Ständet till alla delar wid desi
utt berörde Protocolls,Utdrag upgifna Förslag, det mä
hwarje Swensk man intill nästa Riksdag ärligen till
Wadstena Krigsmanshus Costa erlägga 2 procent af
den Summa, som enligt den blifwande BewillningsFörordningen
i Betoillning pä honom belöper, de likmal
hanskärr undantagne, hwilka förut aro förbundne,
att till Amiralitets Krigsmans-Castan contribuera; utr
hwilkct Förslag de öfrige Respective Ständen äfwenleLes
nu skulle inbjudas, att sig med Preste--Ständer
förena.
Men i händelse de Respective Med-Ständen icke
uti detta Förslag instämma, ätager sig Ständet för fin
del att de Ecclesiastiqve Personer hwilka icke tillförene
Centonal betalt, mä fäsom ett friwilligt sammanssorr
till afskedade och behöfwande krigsmän ärligen intill
nästa Riksdag erlägga Tre procent af den Bewillning,
som pä deras löner sig belöpa ; börande detta sammanskott
pä det sätt fördelas, att ifrän de orter i Riket,
af hwilka Centonalen med öfrige Krigsmanshus-afgif--  ter till Wadstena Krigsmanshus-Casta ingätt, ifrägakwarande
gäfwa, jemwäi dit lefwereras; hwaremot detta
sgm
-
Den 6 April.
245
sammanstött af de Orter der Cenlonalen, m. m. blifwit
till Amiralitets Krigsmans Casian erlagd, bör till
sistnämnde Cassa aflemnas. Ilr supra.
llx l?rotocol!c>
bft. ^Imczuist.
Upläsies och kades pä bordet ett, ifrän Lag-Utstöttet
ingifwit, sä lydande :
Wördsamt Memorial!
Sedan Lag - Utskottet e-rhällik del af Reglementet
för Riksens Ständers Riksgälds-Eontoir, har Utskottet
till sölje af samtclige Respective Riks - Ständens, uti
särstildte hit ankomne Protocolls,Utdrag, mcddelte besint,
utarbetat profet till Lag, hwarefter Fullmägtige i
nämnde Contoir för underlätenhet och förseelser i deras
anförtrodde befattning, böra dömas, hwilker project
här hos till Riksens Högloft. Ständers granskning mdrdsammeligen
öfwerkemnas. Dä de principer, hivarcfler
ankwarighetö - Lagen för Fullmägtige uti Banquen är
gillad, ägt en likställig tillämpning pä möjelige förseelser
af Fullmägtige uti Nikogälds-Contoiret i och förs
deras befattning, har Lag-Utstottct, med anledning af
Riksens Ständers Egit beslut, projecterat för de sednare
lika answarighet, som för felagtige Banco-Fullnrägtige,
i hwarje serstildt fall as Riksens Ständer
funnits lämpelig. Stockholm den 2 April ILiO.
Pä Högloft. Riddcrstapcts och Adelns Ledamöters
magnar
u d V. a n u e r 8 t r ö m.
Pä Högwördige Preste-Ständets Ledamöters wägnar
L. /r1mcjUl8t.
Pä
244
Den 6 April.
Pä Wallofl. Borgare-Ständets Ledamöters wägnar
k. 14. 6 reve 8 m ii ii i.
Pä Hcderwärda Bonde-Ständets Ledamöters wägnar
biric O 1 o k s 8 o n.
^loimberAgon.
Project till Answarighets-Lag för Riksens Högkofl,
Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Conroiret.
1 §.
Underläta Fullmägtige i Riksgalds-Contoiret, att,
wid det tillfälle, dä, enligt Regeringsformens 50 §.
Konungen r samräd med dem och Fullmägtige i Bangnen
annan Riksdags» Ort än Hufwudstaven utsätter,
noga iakttaga och tillstyrka hwad de för bet Allmänna
finna mäst lampeligt och nyttigt, stall det bero pä de
sammankommande Riksens Ständer, att pröfwa, hus
ruwida Fullmägtige, en eller flere, gjort sig oförtjenke
af Riksens Ständers förtroende eller böra under ransakning
till Laga answar ställas.
2 §.
Ilska Mom. Bcträdes en eller flere afFullmägtige
att angående Dispositionen af Riksgälds - Cons
toirets medel eller hushällningen med Werket hofwa
emottagit eller ätlydt nägon annan befallning eller förestrift,
an af Riksens Ständer; hasme den eller de
häri brottslige förwerkat Riksens Ständers, och allt
annat allmänt Medborgerligt förtroende. Tillskyndas
genom flikt förhällande Riksgälds s Contoiret eller dest
Credit nägot lidande, dömes den brottslige till Fästning
pä Twä till högst Fem är ntan arbete, och ersätte
stadan med hwiad han äger eller framdeles ärfs
w«r
Den 6 April.
L45
wer eller förwärfwer. Är en sädan Fullmäktig Embets
- eller Tjensteman, stall han desiutom stlljas frän
Embetet eller tjenste», utan att den eller annan publiqve.
befattning kunna äterfä.
2:dra Mom. Finnas Fullmägtlge hafwa genom
underdäniga tillstyrkanden beredt bifall till sädant,
som ar stridande emot de uti Reglementet utstakade
grunder för Riksgälds - Contpirets inrättning eller pä
annat salt leder till inskränkning i Riksens Ständers
rättigheter att kjelfwe om Werket förordna, ware Lag
samma som 1 Momentet i denna § innehäller.
Ztöje Mom. Bewilja Fullmägtige Accord pin
Riksgälds-Contoirets fordringar, ware de jemwäl förs
lustige Riksens Ständers samt annat allmänt förtroende
och ersätte den stada Riksgälds - Contoiret deraf
lidit.
3 §.
Underlåta Fullmägtige, att sedan Bewillningen
och Krig-gärden, som till Riksgälds - Contoiret stilla
lefwereras, influtit, ärligen besörja de särstildte utbetalningar
7 Art. 5 §. i Fullmägtiges Reglemente stads
gar böra ste till Stats - Werket och Riksens StänderS
Vängne, hafwa Fullmägtige gjort sig förlustige af Riksens
Ständers förtroende, och straffes efter omständigs
heterne enligt 18 Cap. Handels - Balken ; ersätte jäms
wäl all den stada, som genom sädan försummelse kan
uppkomma.
4 §.
Meddela Fullmägtige, i anledning af 7 Art. 5 §.
i Reglementet nägot förstott annorlunda eller utöfwer
hwad samma §. föreffrirwer, komma de att wara underkastade
enahanda straff och ersättnings päföljd, som
i 2L
246
Den 6 Apri?.
i 2 §. r Mom. stadgas. Lag samma ware om de till
Riksgälds-Werkst r allmänhet hörande och dit anflagne
Medel, under hwad förevändning eller willkor som hälst
af Fullmägtige derifrän rvckas eller anwändas Lil! andra
behof, än dem Riksens Stander bestämt.
Z §.
Betrades Fullmägtig att af försummelse eller egennytta
haswa undcrlätit, öfwerffridit eller afwikit ifrän hwad
Reglementet i en eller annan mätto till efterlefnad stadgar,
eller Nissens Ständer eller deras Revisorer föreskris,
wa, mä maler genast anmälas hos Riksens Ständers
Ailstitie-Ombudsman, hwilien aligger att detsamnrarffyxchs
samt hos Kongn Swea Hof-Nätt Maga. Hof-RÄLs'n
pröfwe da först om mälct är af sädan beskaffenhet, att
den anklagade bör under Rättegången ifrän utöfningcn
af den honom anförtrodde Riksgälds Förwaltning skiljas;,
och ffulle efter anställd Laga undersökning den anklagade
befinnas brottslig, fälles ian, utom i de fall denna Lag
särskildt uptager, lill answar och ersättning efter omstan»
digheterna, enligt rg Eap. Handels-Balken.
6 Z.
Dä Fullmägtige ef fä tillåta Konungens eller Regeringens
Ombud att biwista deras sammankomster oftare,
än Fullmägtige ästunda att med honom öfwcrlägga, hasme
den eller de, som denna föreskrift brutit förwerkat
Riksens Ständers förtroende; och bör cn sadan förseelse
af nästkommande Revisorer genast anmalaS hos Riksens
Ständers Justitie -? Ombudsman och dermedj förfaras pä
sätt i 5 §. sr förordnadt.
7 §-
Ästdosätta Fullmägtige att i mål, som tarfwa nägon
utredning, inhämta Commistariernes ut-lätande, hwilket bör
biläg
-
Den 6 April.
24?
biläggas Fullmägtiges Protocoll, förhälles med deras an,
swarighet enligt Z §.
8 §.
Reser Fullniägtig bort utan skedd anmälan hos Ordföranden,
eller han, eller Ordföranden utan med öfrige
Fullmägtige gjord öfwerenskemmelse, och derigenom försummar
sammanträde, eller annorledes afhäller sig ifrän
Fullmägtiges sammankomster utan att äga och tickännaZifwa
Lagligt förfall, ware han för hwarje försummadt
Sammanträde förfallen till Tio Rd:rs böter, som afdragaS
Arfwodet och tillfalla Allmänna Fattigwärden i Stockholm
V
§-
Hälla Fullmägtige Sessioner, eller fatta de nägot be,
flut, dä ettdera af de Respective Ständens Ledamöter eji
sirö tillstädes-; eller afgöra Fullmägtige nägot ärende af
wigt och betydenhet, såsom Län-Negoeiatiomr, Wäxel-in,
köp, Sysslors tillsättande m. m. dä icke minst etta af Fullmägtige
äro närwarande, äge samma answar rum och försares
pä lika sätt som i 5 §. omförmäles; Och stall i desse
och alla andre fall den , som sig icke till Protocollet yttrat,
anses hafwa bejakat PluralitetenS beslut.
r° §.
Förbryta Fullmägtige sig, 'i nägot af förutnämnde
fall emellan Ncvisorcrne, eller dä Riksens Ständer ej äro
tillstädes, anmälcs och beifras sädant af Riksens Ständers
Iustitie-Ombudsman.
n §.
^fwer Kongl. Swea Hof-Rätts Utslag r desse ma!
kunna wäl hos Kongl. Majit underdäniga beswär anföras;
dock mä den Fullmägtig, som genom Hof-Rättens Dom
blifwit stiljd frän befattning med Riksgälds, Förwaltnin
gcn
-
L48 Den 6 April. s
gen, ehwad denne Dom ändras eiler ej, eller den klagande
benädas, icke äter kunna insättas i sin befattning, ritan
af Riksens Ständer sjelfwa. Stockholm den s April
i8ic>.
Pä Högloft. Ridderjkapets och Adelns Ledamöters
magnar
I, u tl V. kel L n cl 6 r 8 t r ö m.
Pä Högwördige Prestc-Ständets Ledamöters wägnar
L. ^ I m u i 8 t.
Pä Wälloft. Vorgare-Ständets Ledamöters wägnar
k. lä. 6 r 6 V 6 8 m u It I.
Pä Hederwarda Bonde-Standets Ledamöters magnar
Lric Olossson.
^oh. käolmbergson.
Riksens Högloft. Ständers Constitutions-Utstotts
Betänkande rörande National Representationen,
med tillhörande Handlingar och Protocoll, 'H.
Detta Betänkande skulle hwila till uptagande och afgörande
ivid nästa Riksdag, tzwarjemte förbehäll gjordes,
att det skulle mara ingen förnekat, att sina enskildta tankar
deröfwer ingifwa och bilägga.
Herr
v) Detta Betänkande, hwilkct är tryckt hos omk Orsn
är !8ro, under Titul: Riksens Högloft. Ständers
Constitutions - Utskotts Betänkande rörande National
Representation med tillhörande Handlingar och
protocollec, warder, till undwikande af onödig widlyftighct
och deraf upkommande kostnad för Prenus
meranterne, icke härstädes tryckt, utan finnes serskildt
att köpa.
Den 6 April.
849
Herr l?LKImsn - utbad sig att fä fästa Nidderffapets
och Adelns upmärksamhet pä ett ämne, som wäl förut more
afgjordt, men hwartill Borgarc-Ständet bifogat ett tillägg
som i hufwudsaken more rigtigt utan att ändra Ständens
beflut. Det rörde Wadstena Krigsmanshus Cassa.
Till den ända upläste Herr kLlllmsn Borgare-Ständets i
afseende pä denna fräga afgifne Prötocolls-Utdrag, hwarefter
tan tilläde att dä han ansäg nyttigt för Cassan, att
för sine utestäende medel crhälla 7 procent och oest Fonders
Bokföring dessutom bidrogo till Annuitots-LänenS förökande,
anhölle han hos Herr Grcfwen och Landtmarffalken'
om Proposition det mätte Ridderffapet och Adeln i
detta Borgare-Ständets beslut, sig förena.
Friherre sellerström, stscod. Hwad sjelswä frägan
anginge om dessa Fonders inrättning pä Annuiteter, sunne
han wisserligen nyttan deraf för Krigsmanshus-Cassan;
men dä dermed det wilkor more förbundit, att tiden för
LänenS uptagande skulle förlängas, kunde han dertill ej
lemna sitt bifall.
Herr kLlllmsn. Frägan om Krigsmanshus-Cassan
är hos Högloft. Ridderffapet och Adeln redan afgjord. Den
jag nu wäckt kan anses säsom ny, men stäende i nära
gemenskap med den som här förut förewarit. Den är säledcs
enligt Niksdags-Ordningen tillätlig, men kan ganska
wäl, om nägon sä behagar, läggas pä bordet. Likwäl
mätte mig tillätas uplysa, att om ej för denna Cassa, I
afseende pä insättningstihen, undantag göres, kan den ej
af denna förman betjena sig. Directioncn kan ej förut
weta när dess inkomster inflyta, eller till hwad belopp de
kunna stiga. Pä den korrta tiden af 6 weckor, kan den
säledes ej bestämma hwad den bland Annuitcts-Länenkan
insätta.
Dm 6 April.
Friherre löljenciantr;. Jag will gerna förena mig
rmd Herr VLKImsn, rörande dispositionen af denna Castor
medel, ehuru följderne deraf kunde blifwa tämligen swä»
ra bäde för mig och andra. Det är cn werkelig förmän,
att aga Län för 5 Procent. Man skulle kanske tycka att
fö-lusten ar ringa om räntan ökes med cn procent; men'/
hwar och en four försökt att winna Län i publika Castor,
lärer nogsamt kanna att sädant ej astöper utan en kostnad,
fä att man innan pengarne erhällits kan fä räkna ända
till 7 procent. Icke dest mindre ar jag färdig att häri
förena mig med Herr kkmiwsn, emedan det är min prin?
cip, att ej se pä mitt, utan pä det allmänna interestet.
Jag bör likwal anmärka: att dä staga warit wäckt om
att öpna Banquen till Läncbiträden ät Jordbruket, har
jag wäl warit emot desta Förslag, men tror, att nar Förs
stag upgöres, att annu ytterligare ifrän denna näringsidkare
borttaga de tillgängar de hittills kunnat päräkna»
sädant bor sse med mycken warsamhet, och Jordägare i
allmänhet ömt behandlas.
Herr ikslllmgn, crindrade att hwad upsägningen angick
af Le penningar, som Wadstena Krigsmanshus-Casta
utlänt till 5 procent, wore densamma redan afNidderstapet
och Aveln och de öfrige Niks-Ständen bcfluten Men
pä det lenna upsägning ej för tungt skulle falla pa desta
Läns nuwarande innehafware, hade Borgare-Ständct för
Krigsmanshus -Castan gjort det undantag, att den stulls
njuta en längre tid till insättning pä Annuiteterne.
Friherre Leger5tröm, Idnckolk. Det har nu nyst warit
en läng discusion just rörande den stägan huruwida infättningstidcn
till desta Län kunde utsträckas öfwer 6 wecker.
Jag anhäller att frägan ej ä nyo mätte wackas,
hwarigenom wi inledas i längwariga öfwerläggningar, som
ej kunna föra till nägot flut.
Den 6 April.
2-Zl
Friherre liljencrants, trodde, att med den förklaring
Stats-Utstottet gjort af sin mening, att de Län man wille
kill Staten aflemna endast inom 6 weikor borde anmälas,
kunde Krigsmanshus - Casian aga fullkomligt tillfälle, att
af denna Författning draga fördel.
Friherre Legerström, .fscok, ansäg Casian kunna wara
belåten om den till Annuitets - Län disponerade ds medel
den inom 6 weckor kunde känna sig i tillständ att inom
bestämd tid lyfta, och att densamma hwad andra inflytande
medel beträffade wäl pä annat sätt kunde dem annian"
da intill nästa Riksdag. Det more för öfrigt hans tanka,
att ingen ting bestämdt borde denna Casias Direktion, rö»
rande penningarnes Disposition, föreskrifwas, utan endast
lemnäs densamma öppet att alwen placera dem i Annnitetcr.
En lycklig conjunctur lunde inträffa dä Staten funno
sig befogad att nedsätta räntan pä Annuieteterne, och
Casian kanske gerna sage att hafwa sina penningar annorlunda
utsatta.
Herr VZKlmsn. Den lyckliga Conjuncturen kan jag
ej annat än anse säsom gansta aflägsen, dä Staten skulle
pä Annuiteterna kunna nedsätta räntan- Skulle det nu
werkeligen wara en fördel för Casian att fä sina penningar
utsatl a för 7 procent, sä kunna de dertill nödiga mätt
och steg ej tagas inom 6 wecko". Meningen kan ej wara
att redan förräntade Capital skulle upsägas och dertill anwändas.
Casian har att förwänta nya tillgångar, hwilka
kunna biifwa gansta betydliga, och dem more i synnerhet
min önskan, att den insatte bland Annuiteterne. Lm Riksens
Ständers mening är att Län stola erhällas, bör wäl
öfwen säsom ett medel dertill tiden inom hwilken de fä
uptagas, sä förlängas, att hwar och en mätte kunna hinna
att efterse, hwad Summor han dertill kan anwända.
Gref,
Den 6 April.
Grefwe von OsntinZsbsussn, Hlbreobt, ankäg detta
Herr ksblmsns Förslag medföra en sä tydelig förmän för
Krigsmanshus- Casian, att han hos Herr Grefwen och
Landt-Marskalken anhöll om proposition till bifall dera.
Friherre Legerström, fscob. Ridderskapet och Adeln
lärer wäl ej kunna göra om hwad den nyst stadgade. Cassia»
synes mig nu för första gängen hillsten om den pä
Annuiteter för insatta de Capital den redan har. Föröfrigt
fär jag äberopa hwad jag nyst/anförde, att Conjuncturen
kunde undergä sädane förändringar att Casian kunde
finna sig beläten om ej desi Fonder i Annuiteter more
insatte.
Grefwe von Osntingsbsusen, förklarade sig säsom sent
uppkommen pä Riddarehuset, ej känna hwad som förut
pastorat.
Grefwe Oo Is Osrllis, ffscob, instämde med Grefwe
Osntiiizsbsusen deri, att Förslaget för Casian wore förmånligt,
äfwcnsom med Herr ksblwsn i den önskan att Cassia»
mätte erhålla all möjlig laglig winst, men ansäg ej
enligt med Ridderflapets och Adelns redan fattade beslut,
att bcwilja en längre insattningstid ät denna Casia, hälst
dä sädant förwägrades andra.
Herr kLblmsn. Riksens Ständer hafwa tillförene gjort
undantag för de Finska .Officerarn es accordcr. Jag kan ej
se annat än att det skär ost öppet att till besia undantag
göra tillägg. Desi utom'är det helt olika att gifwa en
allman tillåtelse, emot att lemna den endast ät en publik
inrättning. Jag kan ej tro att denna tillätelse pä nägot
sätt kan wara skadlig för Riksgälds-Contoiret eller för
det Allmänna, utan snarare bidragande till andamälet att
fhälla Län
-
Grefwe
Den 6 April. SZ3
Grefwe 1» Osräis, hwad undantaget för de Finska
Officerarne beträffar, har jag ansett detsamma som en
sak, hwilken ingick i den ersättning, hwartill de syntes mig
berättigade. Dct lärer ej kunna undfalla nägon att denna
ersättning icke desi mindre ej är swarande emot deras
förlust Denna förmän borde derföre dem tilläggas, men
jag kan ej inse nägsn sädan grund, hwarföre den, ät Wads
siena Krigsmanshus-Casia skulle bewiljas.
Grefwe l.ökverck^elm, L31I ^xel, wille ej medgisma
nägon förlängning, af insattnings-tiden, men trodde att
icke d si mindre Casian kunde äläggas att i Annuitcterna
insätta sina nu ägande Fonder.
Herr von 8cbulrenbeim> Osvicl. Större delen af charitabla
inrättningar insätta utan twifwel sina Fonder i
Annuitet er, emedan de aldrig säkrare kunna placeras, men
de böra ock inom sep weckors tid kunna hinna att anteckna
sig dertill, och känna hwad Summor de kunna disponera.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken gjorde
Proposition, till bifall ä Herr kLtckmllns motion, hwilken
beswarades med
Nej och nägra Ia«
Herr kalman. Propositionen har med bäde Nej och
Za blifwit beswarad; saken är Medes icke afgjord, och jag
will ej afstä i frän mitt yttrande.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken. Proposition
till nägon förändring i insättningstidm för besia
Län kan jag ej göra.
Herr kLblm-m, jag skulle ingenting hafwa emot om
saken finge hwila, men att den affläs utan att undergä
en nogare granskning synes mig ej wara r fin ordning.
Ester
2Z4
Den 6 April.
Ester ätflillige korta yttranden af flere Ledamöter -  förklarade fluteligen:
Herr Grefwe» och Landt--Marskalken, at^
d8 med denna motion cn ändring i ett redan fattadt bes
flut Lfyftades, kunde dcn icke heller säsom ny uptagas, »s
tan förfölle alldeles.
Herr anmärkte, att i sädant fall denna fräs
ga komme att till nämndens afgörande hänskjiitas.
Föredrogs ä nyo Riddarehus-Utflottets ben 09 Mars
pä bordet lagda Memorial, i anledning af den till Ut»
flottet remitterade fräga, om stora Riddarehus-Salens förs
seende med Kakelugnar.
Friherre Legerström, Jacob, trodde att stora RiddareHus-Salen
ej genom mattor pa golfwet, och dubbla ftNs
ster kunde upwärmas. Deffafgifna yttrandet om Kakels
Agnarnes behöflig» storlek , ansäg han icke alldeles wäl--  grundadt. Utffottet hade efter hans tanka gjort bäst, att
irörande denna fräga tala ivid en Kakelungsmakare, som
tväl ej sörslätt fig pä Architecture men deremot säkert pä
Kakelungar. Det funnes äfwen den utwägen att wärma
up rummet genom rör dä eldningen kunde ffe i wänlngen
inunder. Han undrade att dä man i det afgifna pttraNs
det haft afseende pä Architecturen, man föreflagit en Tambour,
som skulle flämma bort densamma. Han önflads
säledes att salen till Niddarehus-Utflottet mätte återför»
wisas, med anmodan att det mätte höra Kakelugnsmakare,
Murare och andra Handtwerkate, som med eldstäders
och rörs anläggande hafwa att sig befatta.
Hwav medlen beträffade trodde dan, att om Eastarr
Lrustc i tillgängar, blefwo det ej alltför kännbart att genom
-
Den 6 April.
285
nom slibfcription och sammanskott »verkställa Lenna reparation.
Grefwe ve Is 6srRe. Jag har igenting emot att
denna fräga äterremitteras, i synnerhet som reparationen
under denna Riksdag hwarken lärer behöfwas eller
kail werksiällas' Jag förstär ej att döma huruwida Herr
O^örveU haft ratt I sitt omdöme och sitt förslag eller ej. Men
en af Riddarehuscts äldsta Ledamöter, eller Vanco-Comniissaricn
8!lkver?tolpe har sagt mig, att man fordom warit
betänkt att utmttga secreta Utffotts-Salen genom ena
waggens borttagande, hwarigenom ett tillräckcligt 'stort
Scssionsrum erhölles, hwilket redan har eldstäder. Denna
Anmärkning azihäller jag mätte fä ätfölja Remissen.
Friherre ko-enbsne, LcbeiinZ, föreflog att hela detta
ärende mätte updragas ät Riddarehus-Directionen, som
till nästa Riksdag hade god tid, att undersöka och widtaga
de bästa utwägarne.
Efter nägra fä ytterligare öfwerläggningar beflöts,
nppä derom af Herr Grefwcn och Landk-Marssalkcn gjord
proposition, att Utskottets yttrande, ätföljdt afde nu gjorde
Anmärkningar, stulle äter-remitteras, samt Utskottet anmodaS
att skyndsamt, linder loppet af nästkommande wecka,
med förnyadt utlätande inkomma
-
Föredrogs L nyo och bifölls Constitutions - Utskottets
den 29 Mars pä bordet lagda Memorial, i anledning af
Grefwe ve is Osr-lle^ till Utskottet remitterade Littainen,
hwari föreflogs Höglofl. Nidderskapet och Adeln afsägelse
af ännu innehafwande privilegier, emot förutsatte willtor,
qtt de öfrige Ständen äfwcn afsäga sig alla privilegier,
Lgir Den 6 April.
förmäner och rättigheter, som kunna tillhöra dem enskilt^,
den jord de aga eller den rörelse de idka m. m.
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätffiljdes kl. 2.
In lillem krotocollr
6. 8j15verLtoIpe°
Dagen den 6 April.
Plenum kl. half 5 eftermiddagen. ,
Npbrvts forsta Clastens Herrar Elcctorers Lista till
mal af Ledamot i Allmänna Beswärs - och OeconomieUtskottet
efter Friherre Hermelin, Lamuel OuZtss, och befants
dertill wara utsedd
N:o 2;z Friherre Langels, Inkan ^uzust, GeneralMajor,
Com. af L. O. 8t.
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätffiljdes derefter.
In kclem ?rotocolli
6. Lilverstojpe.
Den LO Aprtt.
LS7
Tisdagen den 10 April.
Plenum kl. half i.
Ordförande under Herr Grefwens och Landt - Mars
skalkens sjuklighet, Herr Grefwe ^acob -le is Lsill,-.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Niddcrffapcts
och Adelns Plenum den 6 April rgio.
S. D. Wid förnyad föredragning af Riddarhus, Utskottets
afgifne och den sy sistl. Mars pä bordet lagda
Memorial, r anledning af den till Utffottet remitterade
fraga, om stora Riddarhus - Salens förseende^ med Kakelugnar
till näst inträffande Riksmöte, beflöt Högloft. Ridderskapet
och Adeln, i anledning af gjorde Anmärkningar
wid Utflotters yttrande i detta ämne, att det samma jemte
Anmärkningarne till Utffottet äterremittcra, med anmodan
att dervfwer skyndsamt under loppet af nästkommande
mecka med förnyadt utlåtande till Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln inkomma. Vt suprs.
Utdrag af Prvtvcollet, hältet i Högloft. Riddcrffapets
och Adelns Plenum den 6 April l8io.
S. D. I anledning af Högwördigc Preste - Ständets
Protocotts - Utdrag af den 2 sistl. och den deri angäende
order grundelig gjorda anmärkning wid Expeditions - Utskottets
Förslag till underdånig ffrifwelse till Kongl. Maj:t,
rörande förbättringar r Rikets upfostrings anstalter, bes
siöt Högloft. Ridderffapet och Adeln, att wid sitt förut
gjorda godkännande af denna expedition oförändradt förblifwa:
hwarom de öfrige Respective StZnden genom Utdrag
af Protokollet wänligen skulle underrättas. Ve supig.
Ut
Lidö.
och Ad. prof, kpls Land. L.-dva Afd, r?.
258
Den ro April.
Utdrag af Protokollet, hället > Högloft. Riddersten
pets och Adelns Plenum den 6 April i8io.
S. D. FvredrogS a nyo och bifölls Constitutions-Utstöttets
den og Mars pä bordet lagda Memorial, innell
llande Utstottets utlåtande i anledning af Grefwe veis
Osrcliez till Utstottet remitterade Diktamen, hwaruti förefläs
Högloft. Ridderstapet och Adeln afsägelse af ännu in»
nehafwande Privilegier: och stulle de öfrige Respective
Sttnden genom Utdrag af Protocollet härom wänligen
underrättas, vt ruxrs.
Uplästes ett frän Stats-Utstottet inkommit sä lydande:
Wördsamt Memorial.
Högloft. Ridderstapet och Adeln har uti ProtocollsUtdrag
af den 2g sistl. Marti!, i anledning af gjorde anmärkningar,
till Stats-Utstoktet äterreniittcrat Utskottets
afgifne Betänkande öfwer Herr ddorllenstolpcz Memorial,
apgäende indragning af, alla Klubbar och Tasslare
som under förra och denna Riksdag wanligtwis hafwa
hällits pä Statens bekostnad.
Deste anmärkningar innehålla: Att dek hade warit §nstcligt,
att Stats-Utstvttct uti desi Betänkande funnit för
godt att för framtiden helt och hällit akräda dylike Klubbars
fortfarande för alla 4 Ständen och i det stället tillstyrkt
en enda pä sätt Herr dlorclenstolpe förestagit: Att
hwad Tasftarne angär, desamma mätte totalt indragas,
men att om de stola fortfara, en enda Taffel dä
mätte bestämmas, till hwilken en wist Summa mätte anstäs
och g » 4 gänger i weckan Ledamöter af alla Ständcn
blifwa budne; stuteligen hcmställeö, att för en komma»-
-
Den ro April.
2Z9
mande Riksdag aleinga Arrangement mätte göras för
Secrcterarc-Taffeln, samt att Stadens Cancellier förplig,
tas att genast ivid nästa Riksdags början framställa, hwad
de öfrige Tafflarne angar, till Standens granskning och
decision.
Likaledes har uti Protocolls - Utdrag as den zi ststl.
Mars det Hederwärda Bvnde-Ständct till Stats-Utstcttet
återremitterat Utskottets Betänkande uti ifrägawarande
ämne med förklarande, det Stander för tillkommande
Riksdagar wille hett och hällit afsäga sig rättigheten lill
förplägning pä bekostnad af avmänne medel, dock med det
uttryckcliga förbehäll, att sä wida ej de öfrige Niks-Stäiidcn
skulle i lika Beslut sig förena, den Summa da, som
wid hwarjc Riksdag för Bonde-Ständcts Klubb och spis»
ning kan komma att bestämmas, i sadant fall af Ständer
sjelf i proportion af dess bidragande till Stats-Werket, sär
pä lämpligt sätt disponeras.
Hwad de sä kallade Ständens Klubbar angär; säfar
Stats-Utskottet i den delen äbcropa hwad Utskottet i desi
förra Betänkande härutinnan hemstält, neml. att hwad
som till förtäring ä desie Klubbar kan erfordras, mä för
kommande Riksdagar af hwarje Ständ särskildt af egne
medel eller tillskott bestäs, pä sätt tillförene warit manligt
och nu äfwen af Preste - och Borgare - Ständen sker,
men att hos Kongl. Mant kunde i underdänighet anhällas,
det nödige rum till en Klubb för hwarje Ständ särskildt,
men icke en allmän, mätte uti nägot af Kronans Hus i
Räder utses.
Widkommande deremot kostnaderne till underhällande
af Tafflar för sä wäl Herr Landt-Marskalken som Herrar
Talcmännen och Hederwärda Bondc-Ständets Secreterare)
sä yttrade Stats-Utskottet i desi förra Betänkande, det Utskottet
-
260
Den lo Fpei!.
skottek ickx fann anledning till förestående af total indragning
deraf, emedan denne utgift pä Statens bekostnad
ifrän längre tider tillbakars warit wänlig och bcstädd, och
Medes ester Stats - Ulffottcts tanke icke eller syntes för
framtiden kunna uphöra, men Stats-Utstottct trodde dock,
att wid hwarje Riksdags bönan borde bestammas en ester
dä warande omständigheter och gängse priser lampad wiss
Summa i mänaden för hwardera af desse Tafflars underhäll
under den pästäendd Riksdagen.
Efter hwad Stats-Utskottct har sig bekant har wid
fvregäende Riksdagar, allt sedan 1720 warit, enligt Riksens
Ständers Egit förordnande, bcstadtHcrrLandt-Marstallen
och Herrar Talemanncn en särskild Gratifiration
wid Riksdagens slut till ersättning för de utgifter de i och
för deras Embeten under Riksdagen mast ^vidkännas, och
hwilkcn Gratifikation altid blifwit lämpad efter den längre
eller den kortare tid Riksdagen pastatt.
Att Herr Landt - MarstalkenS och Herrar Talemän,
nens Embeten widksmmande Riksdggar afwen blifwa förenade
med hwarjehanda kostnader-och oundwikeliga utgifter,
anser Stats - Utskottet wara utom all fräga; .Och dä
det synes hwarken billigt, eller ens lärer kunna begäras,
att de stola flike kostnader af egne medel bestrida, sä får
Stats-Utstottct hemställa, om icke för tillkommande Riksdagar
mä af Statens medel bestäs sä wal Herr LandtMarstalken
som Herrar Talemanncn en wiss gratificarion
Eller Honorarium i mänaden, till bestridande af förefalla»-  de utgifter, och att en sädan gratificativn mä wid hwarje
Riksdags början af Riksens Stander sjclfwc bestämmas.
För Bonde-Ständcts Secreterare har afwenlcdeö wid
förre Riksdagar, likasom för Bonde«Ständets Taleman
IvtMt bestädd en särstild Eratification — och som med
hans
Den 10 April.
261
hans befattning aro förenade bäde flere skyldigheter och
jamwal kostnader, än som dc öfrige Riks-Ständcns Secreterare;
sä underställes Riksens Höglofl. Ständer wördsammeligen
öm icke honom härföre mä bestäs ett särskildt
mänadtligt arfwode, hwilket torde böra pä enahanda sätt
wid Riksdagens början af Riksens Stander fastställas.
Stockholm den 5 April 1810.
Pä Högloft- Ridderfkapcts och Adelns Ledamöters
wägnar
xe 1 a m i I t o n.
Pä Högmördige Prästc-Ständcts Ledamöters magnar
peflr Lam. Oresen.
Pä Wallofl. Borgare-Ständcts Ledamöters magnar
LnZel.
Pä Hcdermarda Bondc-StändetS Ledamöters wägnar
/!>. n 6 6 r 8 vilsson.
dl. ^löäeliuz,
Lades pä bordet.
Herr Grefwcn och Ordföranden tillkännagaf att
Hans Epcellcnce Herr Grefwe Lrslie hos Ridderffapct och
Adeln anhölle pä Frimurare-Barnhus Directionens mägnar
att nyttjandet af Stora Riddarhus - Saln mätte densamma
bcwiljas till upförande af den manliga Längfrcdags-Concerten:
hwarjemte Hans Erccllcnee läfwadc att,
r händelse Riksdagen ännu ej Långfredagen more fulländad,
skulle fräga om Salens nyttjande ej blifwa för längre
tid, än ifrän Skär-Thorsdags eftermiddagen till nästföljande
-
262
Ven 10 Apkik.
de Lördags morgon, dä alla Lrchcster-ställningar äler
skulle wara borttagne; och hoppades Hans Epcellence, att
Ridderskapet och Adeln mätte täckas lemna sitt bifall till
est begäran som äfyftade ett bidragande till en mängd
fattiga barns understöd.
Bifölls.
Uplästcs följande underdåniga strifwelse till Kongl.
Majit.
Stormägligste AllerNädigste Konung!
Wid Stats regleringens företagande hafwa Riksens
Ständer, under jemförande af tillgängar och behof, och
under den forgfälligasie granstning fört utröna sättet, huru
Stats - Werkets inkomster mätte kunna, utan det Allmännas
altkör stora betungande, förökas och urgiftcrne
minstas genom sädane indragningar och besparingar, som
stöde att förena med Riksstyrelsens t.llbörliga handhafwande,
Rikets försmår och hwarje dest inbyggares i Lagen grundade
säkerhet. Biträdde af Stats - Utskottets nitfulla bemödande
hofwa Riksens Ständer, säwidt omständigheterne
det mcdgnwit, nalkas detta mäl och godkänt den af
Stats-Utstottet sammanfattade Riks - Stat, hwilken härigenom
till Eder Kongl. Majus Nädiga stadfästelse i underdånighet
öfwerlännäs.
Sedan Stats-Utstottet emottagit Eders Kongl.Maj ts
Nädiga proposition af dem5 Zulii rörande Stats-Wcrket
och efter inhämtade fullständiga uplysningar utredt dest
tillstånd och behof, hafwa Riksens Ständer hwad först beträffar
Stats-Werkets förwaltning ansett för densamma
nägot annat förbällande eller »agre ytterligare föreflriftcr
än de hittils gällande, ej erfordras. Till minnande
af en fullkomlig ordning och redighet hafwa lik
-
Den iv Apklk.
L6Z
wal Riksens Ständer trott wara af myck-a, wigt att i Stats»
Contoirct hädanefter, jemte den af Räntekammaren förda
CaAa-Bokcn, hällcs en Hufwud-Bok med dubbla partier öfwer
Stats-Wcrkets inkomsteroch utgifter,för hwars upprättande
Eder Kongl. Maj.-t i händelse af Nädigt bifall till Riksens
Ständers önffan täcktes i Räder anbefalla nödiga mätt
och steg.
Dä flere af Stats-Werkets inkomster till sjclfwa sin
natur och sin grund äro af den beskaffenhet, att de för det
löpande äret mäste endast förflagswis beräknas, hafwa
inkomsterna i allmänhet wal ej kunnat pä det nogaste bc«
stämmas. Dock hafwa Riksens Ständer godkänt de häröfwer
uprättade och i underdänighet bifogade calculer, såsom
lämnande en någorlunda säker ledning wid upgö»
randet af den Stats - brist, som af Bewillnings-Summan
bör fpllas. Intraderne äro för öfrigt de hittills wanlige
med den skilnad i benämningen, att, enligt Regeringsformens
6c>:de §., åtskilliga Titlar af de inkomster, StatsWcrkct
förut upburit, hädanefter räknas till Bcwillning
hwarjcmte och dä Slotts-Bpggnads hjelpen och MedicinalFondcn
nu mera blifwit i Bcwillnings-Sumiijan inbegrepne
Stats-Werkct kommer att härför af Riksgmds-Contoirct
erhälla ersättning. De af Nummer-Lotteriet tillHofStall-
och Casiern bpggnaderne utbetalte medel böra framgent
frän Stats-Werkct utgä och säledes hela NummerLottcrie
behällningen till Stats-Contoiret lefwcreras.
Redan frän äldre tid hafwa Staterne warit delte x
Ordinarie och Extra Ordinarie, och i sednare tider denna
sistnämnda i twänne särskilta Titlar nemligen ärliga utgifter
och säoanc som bestämdes, att wid innehafwarnes
afgäng indragas. Riksens Ständer hafwa likwäl funnit
att med bibehållande af samma redighet en ännu enklare
method skulle kunna införas, den, att för hwarje ColleLillly,
Werk, eller CorpS uprätta en Stat som hwarken
kallg
-
L64
Den 10 Apeik.
kallades Ordinarie eller Extra Ordinarie, utan blott Stat
för det Werkst, och hwaruppä sjelfwa Ordinarie aflömngsStatcn
upfördes, hwilken icke wore nägon omwexling underkastad,
sa framt ej inträffande omständigheter fordrade
femte Wcrkets förändrade Organisation, en förnyad reglering;
samt att deremot pä en sä kallad Allmän UtgiftsStat
uptaga alla sädane Utgifter som wore underkastade
förändradt skick, och pä Allman Indragnings allt hwad som
wid afgäng kunde till Stats-Werket indragas och besparas.
Riksens Ständer som förmodat en sadan Författning medföra
ordning och lätthet, sä wid sjelfwa Stats-regleringen,
som wid Revisionen af Stats-Werkcts Förwaltning hafina
ansett denna nu af Stats-Utskottet följda method böra
tjena till norm för de ärliga Stats-Ncgleringarne.
Uti de Ordinarie Staterne för Collegierne och publike
Werken i allmänhet hafwa Riksens Ständer ej funnit anledning
att Verkställa nägra förändringar eller indragningar,
men alla öfriga utgifter äro efter deras enskilda beskaffenhet,
upförde dels pä Allmänna Utgifts, dels pä
Allmänna Zndragnings-Staten, till hwilkcy sednare äfwen
blifwit flyttade sädane gamle och till tjenstgöring oformögrie
Embets- och Tjensteman samt Betjente, hwilka undsätt
afffed eller tjenstfrihet, med eller utan lönens bibehållande,
pä del lönen mätte äterkomma till Werket, och efter hand
hwar och en kunna undfä hwad Staten för hwarje Sysla
och för ärendernes behöriga gang bestar.
Desta och öfrige wid Stats - Regleringen tillämpade
grunder bafwa Riksens Ständer trott böra följas intill
nästa Riksdag; kommandes dock i likstämmighet dermed
Staterne att as Stats-Contoiret ärligen uprattas och till
Eder Kongl. Maj:tS Nädiga fastställelse öfwerlämnas, hwarwid
Stats-Contviret torde erhälla Nädig befallning, att
noga tistse, det alla besparingar, som under tiden inträffande
-
Den 10 April.
263
de omständigheter kunna medgifwa warda behörigen iakttagne
och Staten derjemte sä tidigt uprättad, att den i de
första Mänaderne af äret mä komma wederbörande till
handa och landa till efterrättelse wid skeende utbetalningar.
Med skyldigt afseende ej mindre pä Riksstyrelsen-? befriande
frän olämpliga inskränkningar i desi dispositionsrätt
öfwer Stats - Medlen än äfwen pä försäkrandet ät
Nationen af besia Medels anwändandc till bestämde ändamäl,
hafwa Riksens Ständer enhälligt fastställt följande
hufwudtitlar och för hwarje af dem anslagit nedannämnde
Summor att, inom sjelfwa Titeln, af Eder Kongl.
Maj:t fritt och obehindradt disponeras, nemligen:
Under första hufwud,titeln eller för Rongl. Host,
sch Slotks-Staterne.
Riksdaler: Fyrahundrade Sextio Sju Tusende Ättahundrade
Tjuge Tre, 27 si. n rst.
Under andra hufwud,titeln, innefattande Civile och
Landt - Materne.
Riksdaler: Fyrahundrade Fyratio Ätta Tusende, Fy,
raklindrade Ättio Nio, 7 si. 8 rst.
Under tredje hufwud-titeln, angäende lNilitaire Materne
och Förswars-werten till Lands och Sjös.
Riksdaler: En Million Fyrahundrade Nittio Tre Tu,
sende Åttahundrade Sexton, 2 si. 8 rst.
Under fjerde hufwud-titteln eller för Llericie-Maten
och Läro-werten.
Riksdaler-. Sex Tusende Niohundrade Femtio Tre,
29 si. 6 rst.
Un
-
266
Den 10 April.
Under femte hufwud-titeln för de fria Rsnsterncr.
Riksdaler: Tio Tusende Fyrahundrade Femtio Tre.
Under sjette hufwud-titeln till Hillda Stiftelser
Riksdaler:
Aderton Tusende, Fyrahundrade Fjorton
9 si, ic> rst.
Under sjunde hufwud-titeln för Pensions-Stakerne.
Riksdaler: Trettio Tusende, Tvåhundrade Nittio.
Under Åttonde hufwud-titeln till Allmänna och Extra-
Utgifts - Staten.
Riksdaler: Trehundrade Sextio Ätta Tusende, Twä
- hundrrde Sextio Fyra, 24 si. 1 rst.
Utan att uptagas under särskild hufwud-titel aro för
Allmänna Indragnings-Staten anstagne.
Riksdaler: Fyrahundrade Ottali» Nio Tusende Sju
hundrade Sjuttio Fyra, >8 si. Z.
Derjemte hafwa Riksens Stander beslutit, att allt
hwad sä wäl pä Allmänna Indragnings-Staten, sedan
först redan derpå anordnade eller framdeles till bifallande
anslag blifwit besörjde som po de atta första hufwud-titlarne
kan besparas mä till ett belopp af Etthundrade Tusende
Riksdaler ärligen, rinn icke deröfver utgöra en nionde
hufwud-titel, ämnad till Jordbrukets, Handelns och
Näringarncs uphjelpande och underhäll, med det malkor,
att deraf inga pensioner mä utbetalas eller särskilta Sum,
mor deraf till sädane föremäl begagnas, hwilka ej med
Jordbruk, Handel och Näringar äga gemenskap; körandes
dock, innan denna Stat formeras, framför alt annat utgä
de medel, som fordras till den för Embets - eller Tjen,
stemän beslutne Löne-förbättring; samt till en förbättrad
Allmän Läkare-wärd och kommer alt hwad sedermera ut
öf
-
Den lo April.
267
öfwer de anflagnc ivo,000 Rd. uti besparingar inflyter,
att anwändas till afbetalning ä Rikets Gäld.
Genom den säledes gjorda regleringen hafwa flera
förändringar i de förra Staterne upkommit hwilka Riksens
Stander trott sig i underdänighet bora anmäla, under
äberopande af hwad ofwannämnde nya Stater hwar
för sig innehälla och utwisa.
Utom dc regleringar som, i afseende pä Eder Kongl.
Maj:ts Hof- och Hof Stall-Staten samt Hanö Kongl.
Höghet Kron-Prinsens Stat, redan förutgätt och af Eders
Kongl. Maj:t i Räder blifwit gillade, äro under första
hufwud-titeln, eller wid Kongl. Hof - och Slotts-Staterne
följande förändringar iagttagne. s
Z stället för den förra Stockholms Slotts, Stat, utgörande
Sjuttio Tusende Twähundrade Femtio Fyra Riksdaler
Z si. 9 rst. finnas här upfvrda till Kongl. SlottsStats
Poliee, Eldning, Lyshällning 5,959 Rd.44si-iorst.
samt till Wed och Kohl för de Kongl. Höfwen Nitton
Tusende Sexhundrade Fyratio Sex Riksdaler, hwaremot
Staterna för öfwrr, Stäthällaren och öfwer Intendents
Embctena, Kronans Publike Hus och Fria Konsternas
Academie blifwit flyttade under andra behöriga hufwud,
titlar; pä Allmänna Utgifts - Staten diverse, utgifter till
Materialcr, Ljus och Wed, till Byggnader och reparationer
ä Stockholms Slott och de publika Husen och till
Wed för Opcra-Huset och mindre Theatern, samt pä Allmänna
Indragnings, Staten Löner som förut stätt pä
Stockholms Slotts - och Slotts Byggnads, eller Publike
Husens Stat jemte Femhundrade Tjugu Twä Famnar
Stats - och Deputats-Wed.
Sedan Stäthällare-Embetct pä Stockholms Slott kommer
att indragas bör Wed-uphandlingen, som förut, besök
-
L68 Den 10 2tprik.
sörjaS af Afwer , Stäthällare - Embetet och den Wcd och
Kyhl, som erfordras för Kongs. Slottet emottagas af Slotts»
Fogden till redowisning och utdelning, men WedochKohlbchofwet
för Hennes Kongl. Hög ets Prinfepans Palais
under Eifwer-Stäthällare-Embetcis wärd och redowisning
i Wedgärden förwaras. Hwad i öfrigt härwid kommer att
ragttagas tacktes Eders Kongl. Mant af den underdanigst
bilagde Stat i Nädcr inhämta.
För Drottningholms och Swartsjö Slott hafwa Riksens
Ständer qN slagit i ett föralltSextonTusendeRiksdaler;
hwaremot inflytande Arrenden för Hemman och lägenheter
m. m. böra sör hwarjc ar till Räntekammaren lefwereras
Utan
att känna de orsaker, af hwilka Färentuna Harad
blifwit är 1786 lagdt under Drottningholms StätHällare-Embctc,
hafwa Riksens Ständer likwäl ej insett
n got hinder, att ju detta Härad eller det sä kallade Swartsjö
Län mä ater föras, och i följe deraf, dcn vfwerflödiga
Betjeningen till Staten indragas. Dä en wist Summa
till Eder Kongl. Majus Hofhällning redan blifwit anslagen
och Stats-Werkct således nphör att beflä aflöningar
för Stäthällare och underlydande Betjening a de Kongl.
Lust-Slotten samt i den underdäniga förmodan, att Eders
Kongl. Mast i Nädcr wärdes bifalla ofwannamnde Förslag,
hafwa Riksens Ständer, uppä Stockholms Lans Stat
flyttat aflöningen för Swartsjö Landt-Stats Betjening
samt pä Allmänna Indragnings-Staten atstillige andra
personers inmhafwande Löner.
Beträffande Ulriksdals Kungsgärd hafwa Riksens
Stander ej bcslutit nägon annan förändring än den, att
det qvantum af Wed och Kohl, som erfordras under Hennes
Majus Enke-Drottningcns wistande pä denna Kungsgärd
, bör utgä af det, som för Hennes Majus Hofhäl»
ning r Stockholm blifwit anslagit, och det öfriga behofwet
af Äungsgärdens egna inkomster besörjas. I en
-
Den rv April.
26g
I enlighet med hwad här ofwan är i underdånighet
anfördt kommer Stäthällarcns pä Gripsholm och destSecreterares
aflöning att ej mera utgå frän Stats-Werkct;
och torde dä Stäthällare - Embetct uphör Styrelsen öfwer
Mariefreds Stad böra under Landshöfdingen i Nyköpings
Län Lterläggas.
Till Slottets underhäll och nödig Betjenings aflöning
äro Twä Tusende Riksdaler ä Stat upförde, hwaremot
-frän detta ärs början, de inkomster, forn hittils influtit i
Gripsholms Slotts Casta komma att till Stats-Contoiret
direete lefwcreras, samt de Kungsgärden anslagna dagswerken
bland bcsparingarnc uplagas.
Bellevue Lust-park hafwa Riksens Ständer ansett g-«
nast böra för Eders Kongl. Majlls och Kronans räkning
genom öppen Auction till den mast bjudande pä Trettio
är utarrenderas och de blifwande Arrende-Summorne till
Stats-Wcrket ingä.
De utöfwer Hennes Kongl Maj:ts Enke - Drottningens
Ordinarie Stat hittills bestädde Löningar för Hennes
Majus Lfwerste - Marskalk och Öfwer-Kammarherre
komma jemte deras Deputat-wed hädanefter att frän NiksStaken
förswinna pä det satt, att ofwanberörde Löner frän
Hennes Majus totala underhälls-summa i Stats-Contoiret
afdragas och särskildt anordnas och Deputat-weden äfwen
af de äterstäende Sextio Tre Tusende Sexhundrade Sextio
Sex Riksdaler gr st. bcstridcs. Riksens Ständer äro
Lfwertygade, att Hennes MajstS ädla och milda tänkesätt »
skutte ensamt wara nog för gillandet af denna indragning;
men Riksens Ständer hafwa likwäl till densamma ej saknat
anledning af lalle puncten uti Högsalig Konung 6v.
III:, Testamente, der Hennes Majll blifwit tillagd en
Summa i ett för allt af 66,666 Rd. 32 st. med Nädigt
förklarande, att nägon widare tillökning ej borde äga rum.
Hen
-
270 Den lo 2tpri!.
Hennes Kongs.Höghet Prinsessan 8O?I-IIL
Stat, som tilljörene utgjordt tillsammans z6,66ZRd.
18 ss. 8 rst. finnes nu mera uptagcn till 28,990 Nd. § ss. 4 rst.
Denna minstning härör dels deraf att twcnne aflöningar till
en del blifwit flyttade pä Allmänna indragnings-staten,
dclS genom besparingar pä beklädnads -summan, dels och
stuteligcn genom indragningen af de Hennes Kongl. Höghet
i ersättning för förlorade inkomster af Stiftet Luoälmdu7Z
tillagdt 8,062 Nd. till hwilken sistnämde åtgärd Riksens
Ständer med förtröstan till Hennes Kongl. Höghets
wälwilsa för Fäderneslandet sä mycket mer wänta Rädigt
b fall dä denna tillfälliga inkomst ej kunnat anses äga
gemenskap med hwad för Hennes Kongl. Höghet säsom
Swensk Prinsessa bordt anfläs.
Wid Eder Kongl. Majus Lif-Drabant- Corps hafina
Riksens Ständer funnit nödiga Åtskilliga förändringar och
indragningar äsyftande en besparad kostnad för Staten'
ckikwäl i förening med bibchällandet af denna Corps tillbörliga
stick. Den tid dä Corpsen war i Fyra Compagnicr
afdelad, tillsattes fyra Capitaine-Lieuienanter: Nu
dä Eorpscns styrka är betydeligen mindre, synaS twcnne
pä Ordinarie Stat blifwa tillräklige, men om i afseende
pä wacktgöringen, flem skulle erfordras, torde de af Eder
Kongl. Maj:t, lika som hittils stett, kunna r survivance
antagas.
Med underdänigt äberopande af de under Andra
hufwud Titeln innefattade och bilagde Stater fä Riksens
Ständer, utom de redan beflutna och i underdånighet tillkännagifne
nya anslag för Herrar Stat^ - Ministrarna
samt Stats - och Justitie - Räden anmäla nedanstäende
förändringar wid Civile och - Lands-Staterne.
Genom Inrikes Civil- E.rpeditionenL fördelninig i
twcnne Departements och organisationen af en särskild
Hos
-
Den 10 April.
271
Hof-Cancellerns-expedition samt en Canzlie - styrelse har
isjclfwa werket en tillökning i utgifternc för Eders Kongl.
Maj-ts Cancellic upkommit, men Staten blinm! manstad
genom flere Löners cch utgifters öfwerflyttandc pä andra
Stater.
Dä Politiska sörhällandcn sa osta omwarla hafwa
Riksens Ständer ej kunnat inga i någon speciel detail
med reglerandet af Staten för Utrikes Ministrarne, utan
trott sig böra i render dänighct erbjuda Eder Kongl. Majll eN
wist Summa utsatt till Nittio Tusen Riksdaler, beräknade
i Hamburger Vaino, till bestridande^ af i fräga warandc
kostnader, dem Eder Kongl. Maj-.t efter Egit NädigL
»välbehag täcktes reglera, sa wal till besiriKande af utgif,
ter af Ordinarie Beflickningarne som till pensioner för
rappellerade Minister-Staten. Riksens Ständer maga
harwid fästa den underdäniga önskan, det en sädan författning
mätte i Räder widtagas, att inga Extra Ordinarie
Utgifter utöfwer berörde Summa mä i och för dcsia
ärenden komma Staten till last, och att de pä rapellerade
Minister-Staten utförde Ministrar och Commisions-Secre,
terare mätte, sä midt fle kan wid de nya beflickningarne
anwandas; hwarjemte Riksens Ständer tillförse sig af
Eders Kongl. Maj:ts Nädiga omtanke att de till äfwcntyrs
härwid inträffande besparingar komma Stats-Werket till
godo.
Skillnaden emellan Commerce - Collegii förr warande
och nu uprättade Stater bcstär deruti, att pä Allmänna
Utgifts - Staten blifwit upförde de till flrif - materialer ^
Weduphandling, Manufacturerncs befrämjande och Spinnhusens
underhallande ansiagne medel, samt pä Allmänna
Indragnings-Staten Twenne Commerce-RädS Löner Till
Manufacturernes och Fiflerierncs bcdrifwande och upmuntran
har ä Stat hittills warit bestädd en Summa af
n,oc>Q
272
Den iv 2tptik.
Ii,ooc> Rd.; hwarförutan Commerce«Collegium af Tullmedlen
upburit förhöjning pä Engelff Sälläder och Spansk
Ull med 4,500 Rd. Dä likwäl af wcderbörandes inför*
drade upgister, Riksens Ständer funnit att den förstnämnda
af dessa Summor skulle, utan förfelande af äNdamälet
kunna nedsättas och den andra helt och hättit till StatSL-erkct
indragas, har fädant nu mera ock blifwit iagttagit.
Som Regeringsformens 19 §. stadgar att Högsta Domstolen
ager att gifwa de af Domstolar och Embctsmän
sökte förklaringar öfwer Lagens rätta mening, hafwa Riksens
Ständer trott deraf följa att Lag-Commisionenö be»
fattning borde uphöra, hwarföre Secreterarens arfwode
blifwit upförd pä Allmänna Indragnings-Staten och öf,
riga utgifter för denna Commision genast komma att förswinna.
I likhet med hwad i förra tider warit förordnadt,
hafwa Riksens Ständer ansett det wara för Kronan och
Staten förmonligt att inseendet och besörjandet af Byggnader
och reparationer ä Stockholms Slott, Kongl. LustSlottcn
och Kronans Publik Hus, inom Hufwudstaden
updrages ät en Slotts-Bpggnads Direction, som borde bestä
af Riks, eller Lfwcrste Marflalken, Lfwer - Stäthällaren
och Lfwer-Zntendcnten utan särflildta arfwoden och
med biträde af de under Lfwer-Intendents - Embctct lydande
och pä dess Stat nu upförde Tjensteman och Betjening
; Hemställande Riksens Ständer alt sädant till Eder
Kongl. Majus Egit Nädiga godtfinnande.
Dä Nummcr-Lotterietät Stats-Werkct lemnar en för
dess närwarande behof högst nödwändjg ärlig inkomst hafwa
Riksens Ständer, hos hwilka fräga om detta WerkA
indragning blifwit wäckt, ansett den samma böra fortfara
till nästa Riksdag.
Utan
Den IV Apcil. 273
Utan näston erindran wid isoy ärs Stat sörön St^
-Varthclemy hsswa Riksens Ständer l.kwal ej upfö t negon
Stat för d nna besiktning ar igro,medan under ffere är
någon nkomst derifrän ej instut t och denna Stats-Summa
j vfr-stk rikan Swensta Stats-Wcrkets gravation altid U!-  gätt af öns bebällna inkomster. Hos Eder Kongl- Majit
fä emedlertid Riksens Ständ r i underdänighet anhälla,
det mätte Eouverneuren eller Commendanten derstädes i
Räder antydas att godtgöra kfwerst ttet af inkraderne,
sedan utgifterne pä stället blifwil besörjde, hwareft r en
ordentlig Stat borde fastställas till behörigt iagttagaade i
framtiden.
Af de medel som, enligt Kongl. Bresiwek den 27 Augusti
1777, bcstäs ut! ersättning i stället för wista Tullfriheter,
hwilka warit förundte Acadcmicr, Städer, wiste
Apotekare m. st. haswa Riksens Stander ansett dem som
warit bcstädde Academicrne i Upsala och Lunk, Hospitalen
i Nyköping samt Knuts-Gillet i Malmö böra med detta
är uphöra och försa inna. Ersäunings - Summan för de
Apothekare förundte Tullfriheter har^bliswit pä Allmänna
indragnings-Staten upsörd , men deremot hafwa Rik,
sens Ständer hwad ersätiningarne för den Städerne tik,
lätne Tullfrihet anzär, trott des mina icke böra indragas
utan uptagit dem uti Allmänna Utgiftk-Statc».
Wid Tredje Hufwud-Titteln innchällande Militarre
Statcrne och förswarS-Mer en till Lands - och Sjös, kä
Riksens Ständer äfwenledes i underdänighet Åberopa de
bifogade Staterne och lika underdänigst i öfrigt anmäla
följande.
Dct har ej undfallit Riksens Ständers Upmärksamhet,
huru otillräckligt under närwarande dyrhet pä alla
lijsc
Aidd. och Ad.prot. S-.te Lans. 2:-r« 2tfd. L7.s 18.
Den lo April.
lifsmedel, den wärfwade Soldatens gage synes blifwa för
dest nödtorftiga bergning. Dä betar Statens owilkorliga
förbindelse att draga omsorg för desi förswarare och n§-  gon tillökning i Soldatens underhäll synes af sjelfwa billigheten
fordras, hafwa Riksens Stander faststält denna
tillökning till 2 si. Banco om dagen för gemenffapen af
Artilleriet, Konungens Egit wärfwade Regemente samt
tvid Flottornes Wolontaire och Sjö-Artilleries Compagnicr;
rnen blott till T si. rsi. pä man wid lblörnersks HufarRegementct
i anseende till desi mindre trägna tjcnstgöring.
Detta tillvita gage, beräknadt ifrän och med den r
Januari! innewarande är, bör under de Trenne Epercitie
mänaderne utfalla för hela styrkan, emedan under den
tiden permittering ej äger rum; men för de öfriga Nio
mänaderne af äret endast för halfma styrkan; hwarjemte
iagtages: att Rcgcments-Chcfen är Kongl. Majit answa.!
rig för denna tillöknings fördelande endast pä den tjenstgörande
trouppcn och att Compagnie«Chefs icke kommer
att deraf njuta nSgon inkomst eller förbättring i sina
LöningS - willor: Att tillöknings - Summan under Chefens
tillsyn förwaltas af eN Direction inom hwarje Regemente,
hwilken äligger att tillse det hwarje Compagnie
erhåller denna päökning endast för desi cffective tjenstgörande
manflap, och att i händelse nägra mänadcr om ärct
med iagttagande af den genercla sörcffrift, att hivar
karl äger minst twänue nätters frihet, antalet af den tjenstgörande
styrkan ej ffulle fullt upgä till hälften af hela
Regementet, den besparing, sorn derigenom winnes anwändes
till förbättring i de öfrige tjenstgörattdes underhäll-
Samma bewekande ffäl, som för gemenskapen blifwit
anförde, hafwa äfwen gält för Undcr-Lfficerarne wid
r sräga warande Znfantcrie-Regemctttcn, samt Flottorne,
hwadaN Riksens Ständer för Under - Dfficerarne wid Artilleriet,
Konungens Egit wärfwade Regemente samt Sergeanter
cch Under-Lfficers-Corporaler wid GardeS-Rege
>
Men
-
Den 10 April.
275
menterne, äfwen som för Under »Officerare w?d Örlogs»
och Armeens Flottor bewiljat 25 procents förhöjning ^
d ras ä Stat ägande Coutante Löner och destutsm för de
sistnämnde samma beklädnads hjelp som W'der-Lfficerars
Ne w!d de märfwadr Regementerne Åtnjuta. Desta sfs
wannämndc underhälls » och Löne - förbättringar hafwa
liktväl ej kunnat annorlunda bewlljas än till nästa Riksdag,
pä det de, sa n ida förändrade omständigheter göra
dem umbärlige, dä mätte till Staten indragas
Med
afseende ä >Stats-Werkets knappa ti^gängar i
sammanhang med det ä Krige-Collegii inrättning och hufwud
ändamäl hafwa Riks ns Ständer trott, att detta
Werk lämpligen kunde äterfäras till dln enklare organisation,
som genom Stats-,^leringen den 24 Maji l7S7
bliswit faststäld, samt att den Arbcts-Ordning, som Kongl.
Majus Nädiga Instruction af den L-; Iu>ui 1782 stadgar
-'orde äter införas. I enlighet härmed är cn särskild
Stat Uprättad för Krigs-Collegium, och de dermed förenade
Arclie - Rustkammare - och Factorie Staterne derif än
stilide, hwarjeMtc Löner, arfwoden och Traktamenten till
ett sammanräknakt bclopr af b ->45 Rd ao st. blifwit Upförde
pä Zndragnii gs-Stae n samt ffcrl andre utgifter pä
Allmänna Utgifts »Staten öfwerflytt d . Dä tillika Instruktions-Departein
ntet, ! Riksens Ständers tanka, bör
förswinna, lärer det bl fwa nödigt, att den till styrelsen
öfwer Krigs »Akademien för rdnadc Direktion äterställes i
sitt förra stick, och att de Löner s m ölwerförts tillKrigsCollegH
Stat frän Krigs - Academiens, hädanefter af den
sistnämndas medel Utgä
I
följd af den hushällnings-p'incipe, bidragande riu
ordning wid redowie ningen, att alla Kro ans inkomster
böra, sä midt möjligt är, pä ett ställe insty a och sedan derisrän
efter behof och anordningar äter utgä, hafwa Riksens
Stan--
S?6
Den 10 Apris»
Ständer funnit att de under Krigs - kollegium hörande
Artillerie-Excercitie medels, Organisations, HingstmedelS,
och Skesta Hingst premie - Cassorne böra genast uphöra
och deras innehafwande Fonder komma Staten till godo
emot det att af Stats-Werkct bestridas de pä berörde Cassör
förut anflagne utgifter, som kunna anses böra oundrvikeligen
fortfara; warandes de Löner, som ej mindre pä
organisations an Artillerie Excercitie-Cassan förut upförts,
nu mera hänflyttade pä Allmänna Indragnings-Staten.
Handlingarne rörande dessa samteliga fyra Cassors utlänts
medel, äfwensom deras behällning, hafwa Riksens Ständer
ansett böra genast aflemnas till Riksgälds-Contoirct, som
äga att besörja om ds utlänte medlens indrifwande och lef->
rverering. Om Eder Kongl. Maj:t för godt finner att de
för Swea Artillerie underhällne i8 Hästar, hwartill en
nog dryg Summa funnits i räkningen afförd, framgent
bibehållas, borde genom Krigs, Collegium någon ätgärd
widtagas, till minffning i kostnaden; och ar emedlertid
nägot särstildt anflag härtill icke ä Stat upfördt hälst
denna utgift lärer böra bestridas af den till Artillerie och
Amunitivns behof anslagna Summa. Med Artillerie-Epcercitie-Medels
Cassans uphörande komma ätstillige med densamma
förbundna arfwoden att förswinna och blott hwad
som fordras till Tractamente för Under - Lfficerarne och
till Instrumenter anfläs och utgä af ofwanberörde mede!
ä Allmänna utgifts-Staten. Som vacancerne wid Smalands
Dragon-Regemente blifwit äter upsatte, har inkom,
sten för Hingstmedels, Eassan uphört; men af de vacancer
som framdeles tillätas bör inkomsten till Stats-Wer,
ket inflyta, hwilket i öfrigt ej widare graveraS af nägot
Lwad denna Cassa bestridt, undantagande det, som fordras
till Under-Officerares Löner som, efter upgifwit belopp,
lämpligast kunna utgå af besparings - medlen wid Regementet.
Sedan General Inspecteurs inrättningen blifwit
iNäs>
Den 10 April.
L77
r Räder indragen » böra hädanefter de af Skönsta Hingsts
Premie-Enstan utbetalts Premier, pä Stat anfläs och
bestridas.
I sammanhang med' hwad här ofwanföre i underdä»
nighei finnes anfördt anhälla Riksens Stander lika underdånigt,
att Eders Kongl. Maj:t i Räder tycktes till wederbörandes
efterrättelse och ofelbar werkställighet förordna,
det alla Kronans medel af hwad beskaffenhet sam
hälst, Vewillningen allena undantagen, böra till StatSWerket
owägerligen inga, för att sedermera derifrän till
de i Staten anflagne särskildta behof, behörigen anordnas.
Dä flere omständigheter tillätit och föranledt Fortiflcations
Statens minstning, hafwa särstildte derä tillförene
upförde utgifter till en Summa af Z,zi6 8!d. 4 st- genast
blifwit flyttade pä allmänna Indragnings - Staten ;
och kommer äfwen af äterstoden, att ester stcende reglering,
wid innehafwarcns afgäng besparas beloppet af Fältmätnings
Corpsens Stats-Summa 7,500 Rd. säattFortifications-Staten
sedermera ärligen endast erhäller 11,814
Rd. 8 st.
Den till Fästnings-Byggnads Staten anflagne Summa,
är ä Allmänna Urgifts-Staten upförd, och, i händelse
densamma skulle finnas otillräckclige bör till FästningsByggnader
anwändas hwad som framdeles kan besparas,
pä anslagen till Armsens beklädning, Trost och utredning
eller till Gcwärs och Amunitions-förräd, eller till Salbitters
uphandlingcn. Likaledes är ä Allmänna Utgifts-Staten
uptagen pä Förflag och emot redogörelse en Summa af
8,000 Rd- till Wcd och Liusbehof i Fästnings - och Garnizons-Orterne,
hwaraf dock bör äfwen besörjas detta behof
för Corps de Gardet pä. Riddarholmen samt för Wak»
terne wid Tullarne.
Wib
278
Dm ro April.
Wid Fältmatnings-Corpscn stafwa Riksens Ständer
ansett Gemral-Lwarte mästarens- Lieutenantens och Seereterarcns
beställningar med ätfoljande Lön r böra wid in»
nchafwarnes afgång eller befordran indragas.
En indragning af Generals - Lönerne war redan af
förra styrelsen anb fald, och d-i de fleste Generaler äga Löner
som Regements - Chefer, Pasma Riksens Ständer
ej funnit nägon betänklighet, att nu indraga Generals
Lönerne för ast wid innehafwarcns afgäng kill State^
besparas.
Uf de nuwarande Swea Lif-Garde, Lis-Malche till
Käst och Lindra C arpes Regementet hanva Riksens Stan»
ber trott kunna formeras cn Kongl. Gardct-Brigade, dock
sä att bwarje Regemente bibehåller sin särskilta Stat och
ayancements- tourén inom detsamma. Cn sadan anstalt
ffulle ej endast återföra inrättningen till desi första war»
diga enkelhet, Utan ock underlätta Stascn genom ätstilliga
besparingar. De sämcdelst upkomne exspextanec Löner
wid Swea, Andra, och för detta Swensta Gärdet äro pä
Allmänna Jndragnings-Staten upförde. Hwad ffärffildk
beträffar L>f-Gardct till Häst stafw! Riks ns Ständer funnit
indragnmgen till cn dl af d »na kostsamma Trourps
Befäl, Manstap och Hästar nästan owilkorstgcn yrkad af
Statens tryckande behof. Denna Corps är säledcs till
antalet äterförd frän 420, sill Zvo Man, eller till fyra
Esgvadroncr, af Sjuttio fem Man hwardera, hwilken styr"
ka li al, wi^ ttt infallande frig mä kunna efter lehöfwet
okas, hwarjemte Tjugufem Hästar p. bwarje Esqvadron
kom na att under fredstid för Kronans räkning hällas
vacanie. .Oa stadt de tillökningar, som närwarande
tids dyrh t gjort oi-ndwifelige för den bi^ehällna delen»
ffall Stats»W'.rket pä denna förändring winna cn b-tvd»
lig
Den io Apr-i?.
Z79
lig ärlig besparing, hwilken än mera ökes r den myn ds
pä Indragnings-Statcn upförde afgä.
Wid bestämmande af Löne - wilkoren hafwa Riksens
Ständer funnit stal, att tillägga de sälunda reducerade
officerare och Under-Officerare wid Lif-Gardet till Häst
enahanda Löner som af dem förut under rjenstgöringen
innehades, hwarjemte Esqvadrons - Cheferne, som genom
reductiynen äfwen förlorat stna Compagnie-revcnuer, böra
till ersättning derföre ätnjuta lika förmäner, svin i r8d6
ars Stat blifwit förunnade ät Compagnie - Cheferne wid
de öfrige Gardes Regcmcnterne. SyM likwal en sädan
tillökning egentligen har afseende pä godtgörandet för crxagde
drygare accord, hafwa Riksens Ständer ansett billigt
akt en wist tid för desta Löners omilkorligq ätnjutonds
bestämmes, hwarefter Lönerne ofelbart komma att indragas,
antingen innehafware» under tiden wunnit annan
befordran eller ej; och kommer hänpid att iagttagas, att
de Officerare, som efter desta grunder erhälla ersättning
för deras reducerade tjcnster mä i twenns är ätnjuta densamma,
wid hwilken tids förlopp totqla ersättnings Summan
för Sex är pä en gäng i Stats - Zsterkets rewerser
uppä lika tid med Sep procents Ränta till dem utbetalas;
hwilken Författning äfwen bör gälla för de Officerare
wid f, d. st UslLnzles Regementet, nu mera Andra
Gärdet samt wid f, d. Swensta Gärdet som äro i samma
belägenhet, sä att accords ersättning w-d förefallande transport,
befordran eller afgäng äfwen för dem ma äga runn
Rägon minskning i lvlörnerrkz Husar - Regementets
styrka har, hwad Manskapet angär, ej ägt rum, men Riksens
Ständer hafwa deremot ansett de Lwä Hundrade
Hästar, som är lZoh tillkomma, böra under fredlig tid för
kronans räkning hällas vacante samt paste - v»lance och
ut
-
Den 7v April.
ntforbrlngs kostnad m. in., Medes bestäs endast för Fyra
Hundrade Hästar
De
till General Fälttygmästarens disposition förut
anordnade Sju Hundrade Åttatio Riksdaler äro nu mera
indragne af det stal att de undc> General Fälttygmästare
Cmbetct lydande Militairc Tjenstenurn njuta aflöning pä
Krigs-Collegii Stat; och stulle Eder Kongl. M-j:t i Nä*
-er vrofwa nödigt, att flere p rsoner härtill förordna, torde
dä ej falnas utwag att tillägga dem ett ester tjcnstZöringen
lämpadt arfwodc.
Fv- Offiecrarne wid Fransta Corpsen, UeZimeot llu
llr-l sym vä Allmänna Zrdragnings-Statcn nro upförde,
chafwa Riksci!s Stander faffstäl t en tid af Sep är, uns
-er hwflken de mä förblifwa i ätnjutande af sine Löner;
kommande dcste dock att ginast indragas för dem som un*
-er tiden erhälla befordran till annan tjenst och Lön.
Under erkännande af denna inrättningens wärde och
syftmng till det Allmännas nytta haima Riks ns Stander
kj fttnnit anledning att crindra nägot enrot fortfarandet
af den pä Carlberg anlagda Krigs-Academie. Men i bes
traktande af Statens tillgängar tro likwäl R-k ens Stan*
der, att antalet af Ca>cttcrne bör inflrankas till tet, som
närmast swarar emot behofwet af Officers , ämn n e förs
hällande till Armsens minstade styrka och att detta antal,
Medes hädanefter lämplig n kan instrankas till Åttatio
eller Tjugu Gratistcr och Sextio betalande. Dä dosta sistnämnde
ärligen erlägga en afgift af Twä Hundrade Fems
tio Riksdaler, kommer Stats-Merker att tillstjuta endast
,z,voo Nd. ärligen för inrättistngens beständ, hnmremot
Arrende-- edlen för Carlbergs Kungsord, med derunder
lydand lägenheter ingä till Stats-Werket, af hwars me-el
den Skuld, för hwilken Accademien häftar och som, ens
Den 10 April.
rigt upgift utgör zocxr Nd., bör emot redowisning godtg
kras.
Riksens Ständer hafwa rväl förmodat attö-rlog»-  och Armeens Flottors sammanffäendc under en Chef och
en styrelse ffulle för Stats - Werkct i framtiden medföra
en betpdelig besparing; men dä sädantej uta, föregängne
närmare undersökningar ffulle kunna werkstallas, lärer ul^
redandet häraf tillhöra den Committé, som Ehrr Kongl.
Majit i Räder torde förordna i ändamål as en plans up»
görande kill förändringar och fl dragningar uti Rikets Militaira,
Civila och Ecclefiastiqua Stater; ankommande i öfrigt
detta ämne va Eder Kongl. MajitS Egen Nådiga
pröfning och godtfinnande.
Beträffande inqvarttringcn för Armccns Flottas Efcadre,
der den af Kronans medel bcstäs, hafwa fltiksins
Stander deruti ansett nödig en sädan förbättring, att Under-Lfficerarnc
nnd Escaderne ma njuta samma Inqvartering
som för Under - .Lfficerarnc ivid öfri e Wärfwad^
Regementen är faststäld och att den för Sjö - Artilleris
Manskapet i Stockhom mä ökas tm Fyra Riksdaler saint
»vid de i Lrterne förlagde Escadrcr till Tre Riksdaler om
äret för hwarje Nummer och Spel.
Wid Staten för Sjömätnings - Corpsen hafwa Riksens
Ständer funnit den förändring lämplig, att sä wäl
C esens Lön, som de till Instrumenters anskaffande med
flere utgifter upförde 2,60a Nd- böra hädanefter af inflytande
Lots - och Väkmedel bestridas.
I öfrigt komma af dcn för Dcfensions, Werke» till
Lands och Sjös anflagne Summa En Million Riksdaler,
att af St-ats-mcdlen utgä Sexhundrade Tusende Niksda,
xer, hwaremot de öfriga Fyra Hundrade Tusende Riksdaler
-
L82
Den 1O 2lprLk.
daler utgöra- enligt Riksens Ständers derom särskildt
fattade beslut.
I ordningen följer Fjerde Hufwud-Tittcln, hwarunder
Clericie-Staten och Laro-Werkcn innefattas. Härwid
fä Riksens Stäntzer endast i underdänighet anmäla, att
de Lunds Academie bestädde 296 Rd- jemte de för Upsala
Academie Stall-Stat anflagne 910 Rd. zs st. blifwit stalde
till indragning med nästlidne ärS stut, hälst desta utgifter
ansetts kunna af ofwannamnde Acadenuers egna
medel besörjas.
Wid Femte Huswud-Titteln, innchällande Staten för
Fria Konsternc, hafwa Riksens Ständer med underdänigt
Åberopande af sjelfwa Staternc, ej nägot widare att tillägga,
än att inrättningarne af Mälare och Bildhuggare
Academien och af en aflönings - och Pensions «Stat för
Swensta Artister och Konstnärer blifwit förenade, k en
enda under namn af fria Konsternas Academie.
De under Sjette Hufwud,Titteln uptagne och päsär«
stildte Författningar grundade milda Stiftelser äro utan
förändring bibehällne
Widare
finnas under Sjunde Hufwnd-Titteln, Pen»
fions-Staterne upförde. De är 1798 till början och grundläggning
afen framtida fullständigare Pensionö-inrättning
ansiagne 10,022 Rd. aro oförrpckte frän andamälet äfwen
nu i Staten intagne. Riksens Ständer hafwa likwäl
trott sig böra harwid i underdänighet foga den önskan
att Eder Kongl. Mant till den möjligaste stpndsamm^
wcrkstallighet i Räder täcktes befordra den Allmänna Pen,
sions-Casta inrättning för Rikets Civile Embets-och Tjcn,
stemanna - Corps, hwilkcn genom Kongl. Brefwct af den
14 Iunii I80Z blifwit föreflagen och anbefald, säsom i
«lla afseende» gagnelig för de Allmänna Ärendcrnes tills
börs
Den lo April.
283
börliga stick och handhaswande Oansctk den är i?Z9 stiftade
Pcnsions-Staten för Embets - och Tjenstenit s Erck
kor och underäriga bahn redan hlifwit ökad till ett tredubbelt
belopp, bär densamma likwäl funnits otillräklig för
pensionerande i alla Elcksicr af fattige sökande. Med bchj
utande af besia nödställdas olyckliga belägenhet l afwa
Riksens Ständer stadgat en tillökning af Pensi'ons»rum
i flera Elasier hwilkcn inalles utgör z.szo Riksdaler och
hwarigenom Exspceranternas antal blifwit minffadt frän
Twähundradc L>o till Sjuttio Sep, oberäknade dc stders
mera tillkomne.
Af Ä-'tonde Hufwud-Tittcln täcktes Eder Kongl. Mant
i Räder inhämta, att Riksens Ständer för Allmänna Uck
gifts-Staten faststäldt en Summa af Tre Hundrade Sex*
tio Ätta Tusende T> ä Hund ade Sextio Fyra Riksdaler
L4 si. r rst., derunder inbegrepne de 100,000 Rd. som
för Extra Utgifters bestridande finnas till Eders Kongl.
Majcks Egen Nädn.a disposition anflagne. De förut be»
städde omkostnader för Enstiftcns befrämjande i Skane
och Skaraborgs Län haswa Riksens Ständer ansett böra
till nästa Riksdag fortfara ock anwändas till bcfrgmjande
af Enst flen i allmänhet, dock att de Innewanare i oswannamnde
Prov ns och Län, som äga fordringar för redan
werkställde Enskifte ' utflyttningar deraf först blifwa
godtgjorde. Dä hos Riksens Stander i öfwerwägande
kommit »ödwändigheten och nyttan af Hcllsingborgs Hamnbyggnads
fullbordande haswa Riksens Stander trott, att
till detta ändamål kunde ak de kill Hof-Stall - och Cascrn
Byggnaden i Stockholm anflagne m del nägon del anwandas,
hwarwid Eder Kongl. Maj:t, likmätigt Desi Höga
rätt, täcktes hafma Nädigt afseende pa behof och oniständighcter.
Sluteligen hafwa Riksens Ständer tvid de personella
Staternes uprättande ansett leda till ordning och äfwcn
tis
284
Den io April.
nägon besparing för Stats-Werkct, att pä en enda Stak
hänflytta sädane personer, hwilka Åtnjuta Extra Löner,
Pensioner, arfwodcn, Gratificationer, Tractamentcn eller
andra förmoner, som aro underkastade indragning wid innehafwarnes
afgäng eller befordran, äfwen som alla d?
Extra Ordinarie Werk, Inrättningar, Stater och Corpser,
hwilka helt och hällit, eller till nägon del uppä förckomne
anledningar bort indragas, utgörande totala beloppet af
denna Allmänna Indragnings - Stat sä weil i Contante
penningar som Indeltc räntop efter Kroirans wärdi samt
Spannemäls wärde efter Krono - och Stats - pris, en sam»
manräknad Summa af 48'-,774 Ad. r8 st. z rst.
Widkommande särstildt Staterne för Beneficier och
benädningar, hafwa Riksens Stander trott, att wid sädane
förmäners tilldelande eller bibchättande följande grunder
borde iagttagas:
1:0 Att ej nägon, som af Staten njuter Ordinarie
eller Extra Lön mä derjemte aga pension eller ä Benädningk-Staren
uptagas, under hwad namn och titel som
hälst.
e:o Att den, som till pension anses berättigad ej bör
njuta mer an en pension.
Z:o Att de Författningar, som tillägga tjenstemän
wid wist älder och efter wista tjenste-är hela eller halfwa
Lönen i Pension för deras öfriga lifstid, stola oförändrade
äfwen hädanefter tjena till grund.
4:0 Att Bcnädnings-Staten för afstedade Civile Emkets
- och Tjenstemän samt deras Enkor och barn bibes
hålles till nästa Riksdag fördelad i de nu fastställde Clas«
ser.
5'S
Den 10 AprU.
385
5:0 Att dä orden : A?effädnings - Skak utmärker torf»
tlghet böra nu och alt framgent alla Enkor och barn af
känd förmögenhet,, eller fvrmäga att fielfwa sig underhälla,
uteslutas frän pension och p- öfningcn häraf till Konungen
i underdänighet öfwerlämnas.
Riksens Stander hafwa i öfrigt ansett lämpligt att
Merkan af desia Pensions grunder mä taga sin början med
andra Qvartalet af innewararwe är.
Till hwad Riksens Ständer salunda rörande StatsRegleringen
och Riks» Statens Hufwud-Tittlar hemställt
eller beflutit, utbedja sig Riksens Ständer i underdänig,
het Eders Kongl. Majcks Nädiga bifall och stadfästelse.
Riksens Ständer framhärda, :c.
Herr sk klinteberg, 'Willielm, ptkrade sig, thuru sjelf
Ledamot af Expeditions-Utstottct, önsta, till Utskottets yttermera
säkerhet, att denna underdäniga strifwelse, hwilken
more ett sammandrag af Acter, utgörande föga mindre
än Ett ! undrade ark, mätte af någon Ridderstapets
och Adelns Ledamot särskildt genomläsas och med Acterne
jämföras, emedan icke omöjligt more, att emot Utskottets
wilja nägot misitag kunde i en Expedition bestäcnde afen
fädan mängd detailler hafwa sig insmpgt.
Herr Grefwe» och Ordföranden tillkännagaf
det han kände att Erpeditions-Utskottcts Secreterare lämnat
del af denna underdäniga strifwelse ät StatS-Utskottets
Secreterare, som ägde sig alla Lesia detailler pä det
nogaste bekante och förklarat sig icke hafwa wid Expedi*
tionen vägon erindran att göra, i anledninghwarafHsrr
Grefwcn trodde Ridderstapet sch Ädeln kunna med trygg,
het densamma godkänna.
Royal cs Ia; och
286
Den 10 April.
Herr »k klinteberg förklarade det han wisterligen ej
hade något,att erindra emot godkännande af Expeditionen,
Len han för sin del ansäge riktig utan hade han gjort sin
hsmstallan endast för Expcditwns-Utstottets säkerhet.
I anledning af utfärdadt nädigt anstag till Plenum PlcNorum
astägade, anförde af Herr Erefwenoch Ordföranden,
Högloft. Ridderffapet och Adeln klockan z 2 till Riks-Salen,
hwarest sedan Hans Excellence Stats«Ministern för
Utrikes Ärenderna Herr von åtföljd af Stats
Rådets
Ledamöter, dit äfwen ankommit, Herr Grefwcn
och Ordföranden öfwcrl^Mnadc Riksens Ständers underdäniga
sivar pä de af Kongl. Mant gjorde propositioner
och contrapropositioner, rörande förändringar i wista alls
wänna Lagens stadganden. Derefter meddelade Hans Excellence
Herr Stats - Ministern Kongl. Majus Nådiga bifall
ä följande af Riksens Ständ.r gjorda underdäniga
Fö, stag och hemställande», nemligen r
1:0 Till formulairet för den försäkran, som af Swen
rigcs Konungar kommer att afgifwas.
L.-o Om ändring i Az Cap. Mistgernings-Balkcn ! af,
seende pa lägrad qwinnas answar.
Zw Angående Med-rbörandes ffvldighek, som wid Fängelse-inrättningarna
hafwa upsigt och wärd.
4:0 Angäendc rättigheten att, genom Laga fäng, frälse
ränta förwärfwa, samt Lagfart derä.
Om ett ytterligare tillagg till Kongl- Majus Nädiga
Contraproposiiion af den n Januarii, om bestäm^
Munde af wist tid, inom hwilken häcklade personer böra
siällas för rätta.
6:0
Den 10 April. 88?
6:0 Om Riksens Ständers ömsesidiga förändringar
och jämnkningar af Privilegier.
Högloft. Ridderstapet och Adeln kemnade Riks«Salen
och ätstiljdes kl. 2.
In liclem ?rotocolll
6. Lilverstolps.
Onsdagen den 11 April.
Plenum kl. half 10 förmiddagen.
Ordföranden Herr Grefwe ^scod Os I» Osräi», i anledning
af en frän Herr Grefwcn och Landt- Marskalken
ankommen hillet, som anmodade den äldste närwarande
Grefwe» att under hans fräaiwaro föra Klubban.
Justerades följande underdäniga ffrifwelse till Kongl.
Main.
Stormägtigste AllerNädigsie Konung!
Wid granstning af Lagens stadgande ii §. af?Cap«
Rätlegängs-Balken, har hos Riksens Ständer fräga up«
stätt om ffwad som för en Intecknings giltighet erfordras,
och huruvida Domarens före inträffad Cetzion meddelade
utlätande är sä wasentcligt, att derest Ceffioner detsamma
förutgätt, Inteckningen ingen förmänS-ratt kunde
medföra.
Nämn--
283 Den rr Fpri!.
Nämnd? fräga svttcs bero pä den Allmänna: Äc Domarens
utlåtande emellan Dorgenlr och Galdenären
väsendtlig formaliketl ukan hrvilken, Inteckning icke nägon
rverkrn äaev? Dch i fall den det rvore, mäste dä
-etta utlåtande nödwandigt hafroa färegäkt den händelse
öä Inteckningens werksamhet kommer i fräga?
Sä bestämd bör fräaan ei förblandas med denna: Är
Inteckning icke skedd eller erhällen, förr än Domarens
nämde utlätande eller Resolution tillkommit? Ty en
bedd Inteckning ar derföre icke alltid gällande.
I afseende pä sistnämnde fräga, tro Riksens Stander
sig icke förblanda begreppen om söka och erhälla, dä ds
anse Inteckning wara sökt ! d t ögonblick dä ansökningen
d rom ingifweS, men skedd eller erhällrtt i den stum, dä
samina begäran blifwit i NättcnS Prstoco < instrifwen. Ty
som Ansökningen alltid bör innehälla Egendomens namn
och kännemärken, sa blifwer genom samma Ansökning ocksä
Gäkdenärensffasta Gods, inffrifwit eller intecknadt, hwilka
ord arv enligt Allmänna spräk - bruket spm Nyme, likas
som upflrifrva och upkeckna, warande äkwen ordet inteck,
rr.r af samma bestaffenhet i g Cap. 1 §. Giftermälö-Bal«
ken, snut i 7 Cap. Z §. Nattegängs - Balken, om cliest
desie Lagens rum stola kunna förstäs. Och i 11 §- r?
Eap- Handels-Balien m ste det talesätt fäkt Inteckning,
som i o §. samma Capstcl, heter lätit Inteckna hänföras
lill den Actus, dä Borgenärens begäran intckges i NättenS
Bok^. Ty hade det afseende pä Domarens nämde profklings
åtgärd, hwilken altid inträffar efter Inprotocvlles
ringen, om Eäldenären ej ä Ansöknings-däg^n i Rätten,
sjelfmant afgifwit förklaring, sä skulle d »'igenom »nöjeli--  gcn häiida, att, om dcn i Junst sökt Inteckning af
en StatsrEgenoom tillhörig 6, hwilken wistades sä längt
bort, att dagen till hanö hörande mäste utsättas till den
r Decem»
Dm 11 Apell.
269
1 December, och om emedlertid 6 den 20 November ölmen
begärde alt fä samma fastighet intecknad dä L
redan more hemkommen, sä att han kttnde kallas till
den 2H och Domaren säledes komma i tillfälle att utlaka
sig om 6:8 förrän om Inteckning, 6 klin
de
fä förmäns-rätt framför oagkadt bennes wida
större waksamhct; hwilkcn obillighet aldrig kan fökja af
desse Lagens rum, dä orden tagas r deras egenteliga
bemärkelse, den de ock hafma pä andra ställen i Lagen.
Att i 12 §. nyssnämde Capitsl, der det stadgas,
att ej gifwer Inteckning formans - rätt, utom i fast
Egendom, sorn Gäldenär-ägde, dä Inteckningen
skedde, sistnämde ord hafwa afseende blott pä Ansöknings
dagen, dä In-Protocolle»'iiigen gjordes, winner
äfwen styrka ivid jämförelsen af Ksngl. Förordningen
den 21 Nowember 1?ZO, som synbart tjent till grund
för äberopade Capikel, emedan samma stadgande der
uttryckes med dessa Ord: ritan allenast i Debitorns fasta
Egendom, som han wcrkeligen äger när Inteckningen
Legäres.
Men fastän det säledes är obestrideligt, att Inteckning
kan uran nägot Domarens emellan Borgenär
och Gäldenär gifne Utslag wara gjord, sä ätcrstär
ändock den sräga om det salunda fullbordade Intecknande:,
äfwen utan fädan pröfnings ätgärd, kan wara
gällande och efter Lag »verksamt.
Dä Intccknings-Domstolens berörde utlätande icke
bchöfwes, utom i det fall, dä Gäldenär eller nägon
annan Inteckningens »verkan bestrider, det samma icke
eller i annat, än detta fall är i 1 §. 7 Cap. Nättegängs-Balken
fordrat, och ett Utslag icke dör i denna
omständighet mer än i andra »vara annat an ett uttryck
Ridd.
sch Av. prsk. 6tte La»-. s?vra Afv. Nrs
Den ii April.
tryck af hwad som, oberoende af Utflaget, i sig sjelfär
rakt, sä synes »val ak L-g i>ngen anledning wara, att
anse ett sädanr utlätunde för nägon wäsentelig formalitet.
Men om det ocksä wore, sä enär Lagen er nämnt
nägon tid eller nägo» händelse, efter hwilken ett flikt
utlakande ef flulle kunna äskas och meddelas; sä finnes
ingen anledning till den mening, att uilätandet
mäste hofwa föregätt den händelse, dä Inteckningens
wcrksamhct sättes i fräga; hwarföre, om, ester sökt
Inteckning, Gäldenärcn kommer under Cedion, ingen
ting synes hindra, att ju Domaren, ester Gäldenarens
och hans Borgenärers samt dä warande rätts Innehafrvares
hörande, mä genom Utsiags afkunnande uppfylla
den formalitet, som ännu kunde tros behöflig,
för akt giswa Inteckningen,, der ben i allt annat äger
fin rigtighet, dest retroactiva werkan, räknad frän Ansöknings-dagen.
Af den satts, att Domarens utlätande, ansedt sässm
en formalitet, tillika ej skulle kunna med enahanda
»verkan meddelas, ester d?t stridighet dero»,, upstätt,
sorn före en sädan händelse, skulle och den obillighet följa,
att om, sedan Inteckning sökt är, Gäldenaren innan
den för honom sörelagde instäl-lelsedag, söryktrar Egendomen
till den tredje man, hwilken derefter bestrider
Inteckningens »verkan till Panträtt emot sig, skulle det
altid stä i en oredlig Gäldenars magt, att genom en
flik fvryttring onyttig göra alla en Borgenärs försök
att anskaffa sig säkerhet.
Och dä till denna satts ännu mindre anledning
af Lag finnes, än till den, att nämiide urlätand» är
en oumbärlig formalitet, till följe hwaraf den mening
blifwer ostridig, att en Gäldenär, lika litet kan, gen vin
en
Den ii April.
2g 1
en tillställd köpe - afhandling, som genom anmäld Ees»
sion göra den. före dctze Iletus sökta Inteckning onpt,
tig; hafwa Riksens Ständer, uppä förenämnde grunder,
ansett föl/ande förklaring af l §. 7 Cap. NättegängsBalken
nödig, och utbedja sig derä Eder Kongl. Majus
Nädigsic Sanktion, nemligen t Att fastän efter sökt
Anteckning, och sedan Domaren utsatt dag till '
Gäidenäro hörande deröfwer, denne f?ulle,innan
samma dag inträffat, söka afrrädes förmän,
sädant icke mä betaga en j atta andra
afseende» fullgttttrg Inteckning, den werka»,
att medföra förmånsrätt.
Riksens Ständer framhärda rc.
Widare upplästes till Justering följande:
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
I anledning af wäckt frnga om stadgande af Hägen
Lag, som förcskrcfwc huru Innewän.rrne i ett af
fiende anfallet Land i allmänhet borde sig sörhälla;
hafwa Riksens Ständer ansett följande Stadgande!, i
detta afseende tjenlige, och anhälla härmed i unvcrdänighel
om Eders Kongl. Majus Nädiga bifall dertill.
Ito Om »vid päkommande Krig, Regeringen icke
grille hafwa widtagit förswsrs anstalter för nägon LandsOrt,
hwilken af fienden kunde blifwa angripen, eller
icke lcmnat Embetsmänncn i Orten, föreskrift huru l
sädant fall bör förhallas, wä dst ankomma pä In->
wänarne sjclfwa att sätta sig till motwärn, eller ej,
ester som de finna omständigheterna föranleda; utan
att utgängen af det ena eller andra mä sedermera kunna
läggas dem till last, sä framt ej misas kan, att
förräderi till förhällandet föranledt; och
2;o
LM
Den rl 7lprik
-
S:o Sä wida Åtlydnad af de befallningar, en
inkräktande fiende utfärdar, icke kunde undwikas, mä
den ej eller till last räknas, lika litet som den TroHcts-Ed
inkäktarcn med Swärdet i handen affordra»,
sedan likwäl föreställningar deremot förgafwes biiswit
gjorde.
Riksens Ständer framhärda rc.
Härefter föredrog Herr Grefwen och Ordföranden
Lag »Utskottets den 6 dennes pä bordel lagda Prokocolls-
Utdrag , i anledning af Niddcrstapcls och AdelnL
ätcrrcmist afLag-Utffottets Betänkande öfwer detta ämne.
Herr Grefwe» och Ordföranden, gjorde proposition
till godkännande af berörde Betänkande.
Bifölls, hwarestcr den upläsie underdäniga skrifwclscn
godkändes.
Justerades följande underdäniga sirifwclser till
Kongl. Maj:t :
Stormägtigste AfferNädigste Konung!
.Hos Riksens Ständer har Landshöfdingen och
Riddaren sk 8eUoribx>kn anhällik, att som den Hushyra
af HOO Rd. Banco, hwilken bcstäs Landshöfdingen
j Stockholms Län till anffaffande af nödige Bonings-,
«ch Embetsrum, ivid nuwarande tiders upsiegrade Hyror
skall wara alldeles okillrackelig, dä utom Lands,
hösdingens egne Bonings-rum, erfordras SestionS-rum,
samt Rum för Lands-Secrctcraren, Lande-Kammereraren,
LandtsRäntmästaren och Läne-Bokhällarcn, äfwen»
som för Lands-Cancelliet, Lands-Contvirck och Prvvin,
ce Lafidtmateri-Contoiret, Archiver och Waktbetjening,
Hushyra alltsä, mätte till ett sädant belopp bestäs, att
pastan
-
Den i! April.
passande Embttö- och Boningsrum derföre mLjcligrn
kunna erhällan, intill desi Eder Kongl. Majn och Kronarr
kan äga tillfälle att till Landshöfding? - Necidence i,p,
lära nägot fig tillhörigt , och lill ändamälet tjcnligt
Hus.
Riksens Stärrder finna nogsamt, att den anslag»
ne Hyres Summan alldeles ille synes bliswa tillräcke»
lig under närwarande tids sä högt upstegr-de Hushyror,
att derföre kunna erhälla tillräckclige och kienligs
Bonings - och Embets-rum, men da i Stats-Werkets när»
warandc belägenhet nägon tillgång till sammaHyres-Sum»
mas förökande icke gifwes; anse Riksens Ständer sig
böra hos Eder Kongl. Maj 5 r underdänighet anställa ,
det någor af Kronans härwarande och för ändamälet
tjenligt Hus mätte i Näde uplätas till Landshöfdingen
Nesidence och nödige Embets-rum, dä äfwen den anflagne
Hyrcs-Iumman kan till Stals.Werkets lisa, indragas
och besparas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste MerNädigsie Konung!
Redan hafwa Westerbottens olycklige Znwänare
emottagit dyrbara wedermälcn as Eder KoNgl. Majus
Nädiga omwärdnad; och de hafwa genom ett bewiljadt
Läne- understöd blifwit räddade Åtminstone frän ounds
wikclig undergång. Men de olyckor, som de under fi,
endens wald och förtryck lidit, pä kalla dock en Allmännare
och mera werksam hjelp, om deras nöd skall up*
höra, och de wänta den med tillförsigt af de lyckligare
Provincer, som hotade af lika öde, sett sig i farans
stund genom Försynens Näd derifrän bewarade.
Af
294
Den 11 April.
Af denna anledning hafwa Riksens Ständer up,
Pä Riksdagsmannen frän Westerbotten aVnclsrs
dei-As gjorda anhållan, anfelt säsom en helig pligt, att
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet föresiä, det
»nätte, genom en öfwer hela Riket utgäende Stambok,
Allmänheten som aldrig wägrat de olycklige sin hjelp,
upmanas att med friwillig sammanskott bidraga till
förenämdc nödställde Inwänares undsättning.
Riksens Ständer framhära re.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Ehuru de tryckande olägenheter, som alltid Ztfölit
Krono,skjutsen, blifwit genom Eder Kongl. Majus den
28 Juni! sistledit är, utfärdade Nädiga Förordning i betydlig
män afhulpnc, hafwa dock Riksens Ständer, wid
öfwerwägande af detta ämne trott samma ändamäl
kunna ännu fullkomligare befrämjas genom iagttagande
af följande omständighet, dem Riksens Ständer, säledeS
ansett sig böra till Eders Kongl. Majus NZdiga
Pröfning r underdänighet öfwerlemna.
i:o Att sa ofta ste kan, Durchmarcher mätte anskällås
kill fots, äswen som att transporter af Troup,
Per, eller Kronans Effecter mätte ste sjöledes pä alla
ställen, der belägenheten sädant medgifwer.
2:o Att de Äboer i Skärgärdarne, hwilka för sin näring
ej behöfma, sä stort antal hästar som wid Ärouo-stjuts
för deras Hemmansdelar kunna erfordras,
eller i anseende till belägenheten hafwa smärighet att
vfwerföra hästarna till fasta Landet, kunde efter omständigketerne
antingen blifwa helt och hältet eller wista
Årstider srihallade frän utgörandet af sädan stjuts em>.
't erläggande af en wist stadglld stälig afgift till dem,
som
Den ii April.
295
som i stallet komma att den bestrida, eller vik erhäll»
rättighet att med bätar forsla oe Krono, transporter
, som genom deras granjkap kunna sjöledes
framföras.
Z:o Att 8 de Orter, der hästar wid Jordbruket
Mindre begagnas, det skulle mara tillåtit för de skjut»
sande att nyttja Oxar, wid Transporter af Svann»
mäl och andra Effecter, dä ej synnerlig skyndsamhet
erfordras.
4 o Att Länsmännen i Riket skulle äligga ärligen
upprätta/till riStigheken behörigen styrkte förteckningar
ä de inom hwar och ens District befintlige ha»
star hos dem, som arv skyldige att Krono--jkjntsen fö.«
rätta, hwilka Förteckningar torde i form af sä kallade
CommcnLcur - Rullo* till Landshösdingarne inlämnas,
samt sedermera altid ä Lands--Canöellicrne wara tillhands
art de fljuksstyldige ibland sig mätte inom hwar»
je Länsmans Distrikt utwälja en a twä Deputerade
af Ständs«Pcrsoncr och lika mänga af Allmogen, till
hwilka Länsmannen borde lemna in Doupvlette af nyst»
nämnde Förteckning ä Hastarne inom Districtek: att
desi Deputerade skulle wid inträffande Krono - skjutsar
wara wid upropet tillstädes, derwid genast af Länsmannen
fördra hans om Hästarues bädning ifrän Konungens
BefallninA,shafwande erhallne Ordres, jemnföra
dem med Förteckningen, efterse att ingen orättwisa eller
understes wid uppbädningen skett, och att under väpackning
och afmarche m. m. rätteligen tillgär; wara
berättigade, om de det ästunha, att medfölja marche»
till nästa skjuts-ombyte; hälla hand öfwer att stjuttslegan
tidigt och rigtigt till de skjutsande betalas, samt
ä wederbörligi ställe anmäla, allt hwad de finna wara
i en eller annan mätta wid skjutsningen olagligen fö»
relupit j Och skulle Krono - Betjeningen wara pligtig
att
296
Den 11 April.
att lämna handräckning ät besia Deputerade i det som
ej stridde emot LandshöfdingenS uttryckeliga Ordres.
5:o Att om stjutsstylldige frän stjutsnings - stället
utebliswa, Krono^Vetjeningen och de föfleflagne De,
puterade, mä kunna lega Hästar för de utcblifnes räkning,
sä att den tillstädcskomne Allmogen ej twingas
skjutsa hwad den uteblcfne bordt transportera; hwar,
jemte Konungens BefallningShafwande mä wara berättigade,
att wid Krono, ffjutfar upbäda fyra par reserve,
Hästar för hwart tOOlde par, akt ätfölja frän hwarje
ombyte, sä att i händelse nägon olycka för de upbä.
Lade timar, andre Hästar mäga wara tillhands, utan
att pä den fljutsstylldiges bekostnad, hwilkcn olyckan
träffar, Hästar behöfwa legas; och ffulle för de säledcs
medföljande reserve-Hästar belalaö hälften af tegan när
Le icke blifwit anmändc, och hela logan om de komma
att ffjutsa.
6w Att Eder Kongl. Majit i Nädcr täcktes uti
Desi urlofwade förnyade Nädiga Täg-Ordning, utsätta
thuru stor tyngd som wid Durch-tåg och Marcher ha»
Lanefter högst fär läggas pä hwarje last; hwilkcn tyngd
mätte lampas efter ärk-tidernes beskaffenhet, wägarncS
längd och tillständ samt Marchens längsammare eller
hastigare fart.
Att, enär af Esmmendeur - Rullorne inhäm»
ras, att nägon Hemmans Äbo icke äger sä manga Hästar
, svin ifrån de fleste Hemman i Länet wanligen
pläga wid Krono-fljukser uttagas, han icke mä bädas
med flere Hästar ester mantalet, än som pä hans
Hemmansdel af älder underhällits, och till gärdens bruk
nyttjats, men pä det likwal någon ojemnhet uti skjutscnS
fördelning härigenom ej mä uppkomma, sones Len,
* forn
Dörr IL April.
SS 7
som säledes åtnjutit lindring» bora tvid tillfälle dä hans
grannar befrias frän Krono-skjuttS, uppbädas med sa mänga
Hästar som förra gången för honom felades.
.Riksens Stander framhärda:e.
StormägLigste AllerNädigsie Konung!
Sedan till folie af Riksens Sränders Beslut, Statsutskottet
anmodat Fullmägtige i Riksgälds-Contoin t, att
begära Directioncns af Allmänna Brandförsakrings-Werket
yttrande huruwida Drrectiocken wille lata desi uti Riksgälds
- Contoiret inncsiaendc och widare erhållande Fond
blifwa förra tad uti berörde Contoir, emot lika willtor ordränta,
som 1782 sirs gseglemente u-stakar, eller om Directioncn
häldre wille den uttaga till private Lans utgismanLe,
da ali Relation Werlen emellan förfölle; och detta sednare
Alternativ, tvid Dclägarnes uti Allmänna Brandförsäkrings-Wcrket
den 20 sisil. Ianuarii hällne samman,
träde, blifwit nied stor plilralitct antagit, har Eders Kongl.
Want i anledning af Dclägarnes derom gjorda underdåniga
anhållan, och med afseende pä Brandförsäkrings,Wer»
kets Allmänna nytta samt dest deraf beroende rätt till
Riksens Ständers omwärdnad, uti Radig proposition af
den 21 sistledne Februari- behagat till deni öfverlemna
Directioncns och Dclägarnes af Allmänna Brandförsäkrings-Wcrfets
önstningar, sä wäl att fä beräkna räntan
A de i Riksgälds-Contoiret ännu qwarstående medel, åtminstone
til! den 1 innewarande April, samt att Uppbörden
derstädes af Brandförsäkrings-medlen rnä intill samma
tid fä fortfara, som ock att winna rättighet, att pä
sätt Directionen föreslagit, fä när större Brandskador sko--  la ersattas, uptaga Län i Riks - Diskonten till ett belopp
af iZv,SOo Nd. emot Directioncns Reverser ochHypothe--  que af till Werket gifne sbrffrrfningar.
Efter
§93
Den ii April.
Ester noggrant öfwerwägande af detta amne, ha^wa
Riksens Stander funnit, att det utan hinder af 1782 ars
Kongl. Reglemente, alltid warit Niksgälds-Contoircts rättighet
af afsäga fig.gemenskap med Allmänna Brandförsäkrings
- Wcrkct, samt att emellan desi Werk aldrig warit
annat förhållande än det emellan Längifware och Läntagare
i allmänhet gällande, till följe hwaraf upsägning
af Brandförsäkrings-medlen, kunnat göras af RiksgäldsEontorrcts
Fullmägtige äfwen före denna Riksdag.
Uppä denna grund och dä den i Augusti mänad sist,
ledne ar af Fullmagtige gjorde upsägning af Allmänna
Brandförsäkrings - Fonden sälcdes warit och bordt wara
emot Brandförsäkrings-Werket lika ga r ande antingen den
t! kommit i följd af Stats-Utskottcts tillstyrkande eller icke,
samt det gcnam berörde upsägning Directionen lemnade
rädrum af z:ne mannder till medlens uttagande warit lika
längt om icke längre än det Eder Kongl. Maj t i Rade
täckts proponera, haswa Riksens Ständer icke funnit Hägra
satane omständigheter wara för handen, hwilka kunna
föranleda till betalande af räntan till BrandförsäkringsWerket
längre än till den sista Lctober förledet ar, dä efter
den stedda wilkorliga uppsägningen, samma ranta riphöet
att widire löpa.
Widkommande föröfrigt Brandförsäkrings - Werkets
önskan, att w!d behof till större Brandskadors ersättande^
fä i Riks-Discontcn upptaga Län till ett belopp af 150,002
Rd. sä enär wid denna Riksdag, Riksens Ständer icke allenast
fastställt en wist Summa, som Banqu ns försträcknin--  gar till Riks-Discvnt Wcrket icke fä öfwerssrida, utan ock
förednat, att af samma Summa 802,000 Rd. böra framdeles
hallas Götha Canal Discont-Werk tillhanda, hwarigenom
säledes den för Handelns och öfrige Näringars understöd,
till Riks-Discont-Wcrkctö Disposition äicrstäende
tillgäng kommer att betydligen inskränkas» wäga Riksens
Stan
-
Den 11 Äpri!.
299
Ständer sa mycket niindre lemna ett owillkorligt bifall
^ill hwad Brandförsäkrings - Directionen i ofwannamnde
mätta begärt, som sädant ffulle förutsatta nödwändighetcn,
att ännu ytterligare utur Discont - rörelsen indraga
150,000 Nd., hwilken Summa, under owisthet nar Brandsörsäkrings-Eontoirets
behof deraf kunde inrräffa, altid borde
hällas för desi rakning i beredskap. Men som, enligt
7 §- af Kongl. MafitS Nädiga Reglemente för RiksDiseont-Wcrket,
Publikt Wcrks Obligatiop-er i allmänhet,
när Discont-Dirccttonen finner deni innefatta erforderlig
säkerhet, äro bland de Handlingar, hwilka, utan inskränk*
ning inom nägon wist Summa, kunna belanaS; sa anse
Riksens Ständer Brandfvrsakrings-Merket derigenom wara
lika med andre Publike Werk berättigad till Län af
NikS-Disconten, dock icke annorlunda, än att hwarjc gang
ett dylikt Lätt asiundas, pä Disconk-Directionens pröfning
och afgörande ma ankomma, sa wäl beffaffenhctcn as de
^änc-Handlingar och Hypothcque, hwilka kunna antagas,
som beloppet af den Summa hwilken i förhållande till
Discont - Werkets behällna Fond kan utlcmnas; börande
BrandförsäkringS-Direetionen, dä Discont biträdeii ästaS,
wara med behörig Authin isation till sädane Läns uptagande
försedd.
Detta hafwa Riksens Ständer till underdånigt swar
ä Eders Kongl- Mastts Nådiga Proposition härigenom
bordt anmäla.
Riksens Stander framhärdar rc.
Stormägtigsie AklerNädrgste konung!
Wid öswerwägande af ett till Riksens Ständer ingiswit
Memorial, rörande inrättning af större och mindre
HushällS,Sällskap öfwer hela Riket, hafwa Riksens Ständer
-
ZOO
- Den 11 April.
der funnit detsamma innefatta atta d' tttwägar, som för
uarwarande torde kunna, till Landt-Cultureys befrämjande
forestad, och fä af sadan anledning det samma till E*
ders Kongl. Majus Nådiga och högst uplysta bemödande
härmed i underdänighet öfwcrlcmna, med lika underdånig
ärhällan, dct täcktes Eder Kongl. Maj:! genom Dest Bcs
fallningshafwande i Räder läta uppmuntra Landets Inbyggare
, att sä wäl Socknewis som LänsmiS inrätta de
Ut! MemorialetKöreflagne HuShällnings-Sällff p, eller sa»
dane Hushällnings-Nämnder, som r HuShällnings - Comrnittscns
underdåniga bilaga till Kongl. Maj:t af är I7YZ
blifwit föreflagne.
Riksens Ständer framhärda rc.
Friherre Leser,tröw, Idullvlk, upläfte titt Protokollet
följande:
Under loppet af detta Riksmöte har Högloft. Ridder»
ffaper och Adeln wid alla tillfallen wisat sin Liberalitet
till de Personer som gjort sig förtjente af deras belöning;
med »»ledning häraf täger jag mig friheten göra pämint
cn Ledamot, som med warm Patriotist nu, cmottagit och
lill Ständcts fullkomliga nöje uträttat en kinkig och nog,
gran Commiyion, four medfört honom betydlig depanee
och mycket bädc bcswär och ledsamhcter, det är Friherre
-^xek ru-ns, under hwars handledning och upfcende Vsup»
teckningen förrättades öfwer f. d. Konungen och Dest Familles
Egendom; flere resor till Gripsholm utom annan
depanee aro för honom sä mycket känbarare som dest wills
?or, af ost wäl kände, knappast förflä titt hans subsistance.
Han har aldrig beklagat sig utan med nöje lidit för att
hafwa den inre tillfredsstättellsen att kunna wara nyttig.
Jag tror derföre att det är wär skyldighet att Åtminstone
störa honom skadeslös, Zag
