# ID: svediakorp-gov207
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,854
# sentences: 2,351
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


1220 Den 24- Zebruaril
När
1788 ärs Krig begyntes war LifGarder
1800 Man fördelt i 18 Compagnieri under loppet
af Kriget hade 7 blifwit vacante: och dä Konun.
gen mid Freden beslöt att reducera Regementet till
10 Compagnier hwardera af iso Man, skulle af
de äierstäende Ert indragas, hwarrill Han i bläder
för godt fann, att urwälja mitt» ehuru jag ej
war bland de yngste, och hade lyckan, seni högste
Befalhafwaren kommendera den delen af Regementet,
som fäcktade i Swenstsund den 9 och ro Julli
1790.
Konungen begagnade den »iden arne förwisningsPkatser
Sweaborg och Bartholemy, af hwilka ven
första blef för mig bestämd, med bibehållande af min
Capitains Lön och Ordres art der göra tjenst ef er »värdigheten
afven fullmagtjaginnehade.Lönentransporterades
derefter genom ett särskildt Konungens bref päTawastehus
Ränteri alt Uppbäras, hwarigenomjag under hela deri
Konungens lifs rd nödgades emottaga den i de sä kastade
kalrnelijelms polletter. Märkelig stillnad emellan
lövö R-o. Banco ert Compagnie af Lif-Gardet den
tiden renderade, och 226 R:d. uti sädane Polletter
och ehuru 174g ars Rese-Reglemente uttryckeligen
listade mig säfom dä Commendcrad utom Regementets
ständ, ett Traktamente af 32 st. vm dagen, ut»
föll det aldrig under hans lid.
Nägra dagar efter Konungens död, erhöll jag
tillstånd Återkomma, och trodde af denna owäntade
Nädiga kallelse fä det, genom Oswerste-Lieutenant
I^iljellorns bortgäng vacairt blefne Compagniet,
hwariill äfwen i Brefwet om reduc ionen gass mia
stör
-
Den 24 Zebruarii. »201
största hopp, .fy det lydde sälunda: "att alla de Of<-  ' stcerare och Undcr-Osstcerare, som nu mera öfwer"stiger
det faststälde antalet af hwarje grad, bibe"bällas
wid deras innehafwande Löner, intill dest
"oe, uti steende ledigheter pä den nya Stalén kun"na
inga och remplacera''. Bedragen derutinnan roar
jag ända i dagelig mantan intill desi Accvrds-Reglemenlet
mgafs, dä jag derigenom mistade ej allenast
allt ho^p, utan afwen mine ullagde Accorder. Dä
betta i djupaste underdänighet föredrogs Hans Kongl.
Höghet Hertigen, placerades lag som äswerste»
Lieutenant pä Kongl. Upplands Regemente med 2:ne
Capitains Löner, en af hwardera Gardes-Regcmenterne,
tillsammans 412 R:d. Riksgälds, hwarwid
jag förblef intill betz, under för detta Konungen 6ustak
IV Xäolpks lid, en Gransknings- och Indrag»
nings ComitLe sattes, hwilken upptog och behjertade
mine förluster den i synnerhet, genom Ac ords-Reg»
lementet: förcsiog i underdänighet hos Konungen arr
gifwa mig den först bliswande Öfwerste-Lieutenants
ledighet pä Skal och fä njuta en Ex ra lön af 50-r
R:d., hwilken sedermera stulle racka intill dest, att
genom ärlig decortering jag more ersatt för der erlagde
Accvrdet jag da komme att utgifwa: detta behagade
Konungen i Näder bifalla.
Dä jag i anledning häraf uppgjorde min calcul
och sannt, att om jag- af Staten stulle erhåll»
6000 R:d., oaktadt dä i Riksgäldsmynt, som mar
Accords-summan, hwilken för Ett Compagnie wid
Lif-Gardet med Konungens Nädiga bifall mar tilläten,
stulle jag, med indragning af ridsfördrifwen genom
Speclacler »ch Pickeniquer samt de täta Uni.
forms'
I2OL
Den 24 Zebruaru
-
forms-sörandringarne hafwa wida bättre utkomst deraf,
. an om ;ag mo>e i werkiig tjenst med derwid åtföljande
förnxmer, anhöll således derom och fick Nådigt
önstad! Utslag, men pa det wisel: emedan penninge-.
stligängarne den tiven wörö swarare, att den
skulle utbekomma!? i z.ne Terminer inom oure är,
2000 R:dr hwardera gängen, och i den man Extra
löneu förinilistas, sä att dä första gumman war
lemnad, minstades Pensionen 122 R.d., wid andra
242 och wid den sista förswann Extra lönen hell
och hållet.
Herr skönström, ?ebr. Jag för min del tror
mig ej kunna pröfwa eller döma om nägra mätt och
steg, som anga Gardes Regementerne, utan anser detta
för ett executivt mäl, som bör till Kongl. Maj.ls
deeision östverlemnas.
Zerr Grefwen och Laudtmarffalken stagade,
om Ridderstapet och Aveln killäte, att han nu
finge göra proposition.
Ropades I».
Herr Lock. Äga ej Riksens Ständer rätt att
yttra sig?
Herr Landtmarfkalkcn. Jos utan all twif
wel;
men i wista sall dlstwa deras yttrande Konungen
endast understälde.
Grefwe körner, 6öran. Jag hem
stäsler
kill Högloft. Ridderstapeks och Adelns eget
vm
-
Den 24 Februari;. 1203
omdöme, om wi annat kunna besluta, än blotta wilkokoren,
hwaruppa wi anse Gardes Regementernes Officerare
med iagltaganve af billighet kunna reduceras.
Delta är det enda som fordrar Sländers bifall,
allt öfrigt som med delta mål äger gemenskap,
mäste bero af Hans Maut att pröfwa. För öfrigt
dä man pa en gäng önskar en tillgäng för Slaten
och billighet i tilldelningen af förmäner ät de Officerare
som reduceras, och en sadan önskans uppfyllande
synes mig i det närmaste kunna förenas med Fri»
herre Österströms förslag, sä fär jag för min del
derä tillstyrka bifall.
Herr kotstlieb consormerade sig med Grefwe
Norner.
Zerr Grefwen och Landtmarffalkcn uppläste
härefrer ekt författadt utkast tili proposition, hwilken
efter någon obelydlig jemkning framstäldes som
följer:
Bifaller Högloft. Ridderstapet och Adeln StatsUtjkottetS
utlätande i i4:de punkten, rörande Gardes-Regementerne,
med den förändring Friherre Lesterström
föreslagit neml- att de Officerare, som kunna
komma alt erhälla ersättning för deras reducerade
syftlor, ma i 2 me är aminta den af Staks-Nkskottet
förestagne arliga ersättning, och att derefter
fulla beloppec af berörde ersättnings,summa för 6 är
pä en gäng i Stats-Werkels Reverser med 6 procents
raina kill dem utbetalas.
Ropades ett starkt Ig, hwaribland ett eller
annat Nej hördes. Herr
?2«4 Den 24 Zebxuarii.
Herr Cock hegärde, att i Protokollet mätte
antecknas, det han fullkomligen bestripde all re?
ducering.
Friherre 8tael vern bllolstein yrkade sitt förbe?
häll rörande Officerarne af Finsta Armeen.
Herr Grefwen sch Lllndtmarffalken "in
prade
att della mål förekomme i ett >ärstildt Betan?
kgnde frän Stats-Utstottet.
Femtonde pnnkten angäende LifRegements Brigadens
Cujrabierer upplästes och befanns derwid ej
»vara något att päminna.
Uppfästes r6:de punkten angäende klörnersta
Husar,Regementet.
Herr Lock. Utan att bestrida detta tappra
Regementes förtjenst, fär jag ödmjukeligen underställa
Högloft. Ridderstam och Adeln, om dä wi
nyst förehaft och bifallit en frana om reduclivn pä
ett Regemente, som warit i Kriget blottstäldt, wi
nu stulle tillöka ett, som ingen ting förlorat. Sär
hant stulle för Stats-Werket Åstadkomma en tillökning
af hela t4,v->O R:dr om äret. Jag erkänner
fullkomligen billigheten deraf, att de som i stensten
gjort kostnader, böra fä sitt igen; men att för
dem njuta sä stor ärlig ränka, det synes mig wara
öfwer all billighet. När detta mäl blifwer Hans
Majlk understälde, hoppas jag, att han täckes pä
hesta cpnstdkrqtioner görg det Nödigaste afseende.
Her?
Den s» Zehruarii. rros
Herr Grefwen och Landtmarskalken prvpo,
ncrade bifall pä Utskottets tillstyrkande;
RopadeS Ja, Mom af Herr Lock som ropa,
de Nej, och i händelse der ej blefive gällande,
votering.
Friherre gellerström^, ^acob. DL det redan
ar Upplyst och af Herr Ofiverste Xock sjelf medgifwit,
att detta är ett undcrställnings-mäl, sä in?
ser jag ei. hwad ändamälet stulle wara med en wotering.
Ridderstapet och Adeln kan ej stadga, att
Regementet bör med ayo man förminstas och Rik,
sens Ständer kunna ej i allmänhet oM Regementet,
nes organisation något decidera. Dä således hwad
mi här yttre kan wara annat, än Ridderskapets och
Adelns enstildta öfwertygelse, sä hemställer jag om
någon ling genom votering skulle winnås: Och kanske
att pä sadan grund Herr (look torde frän denna
begäran assia.
Herr cook: Ja sä wida som ingen mer an jag
sagt Nej.
Herr 6^Uenlvakn, krellric, ropade Nej och
votering.
Friherre Stael von holstein. Min afsigt ar
ej att tala om Mörnerska Husar Regementet; Jag
will blott erindra, bet jag hört sädane tankar yttras,
hwilkas tillämpning skulle kunna leda tilt kränkning
af Ständers rätt. Det hac sagts, att Riksens
Ständer ej kunna något besluta yn, Regementets
yr,
1206 Den 24 Februani
organisation:
Jag tror dek; men jag kror ock, att
Riksens Ständers rätt är, att decidera, om de wilja
bewilja 14000 R:d. tillskott till Regementets underhäll
eller ej.
Friherre" Uiääerstolps, Larl. I anledning af
Herr Locks yttrande, nödgas jag, ehuru oangenämt
det är, att tala i egen sak, uplysningswis anmärka,
att här icke är fräga nu om ökning af Mörnerska
Husar Regementet, utan rwärtom om indrag'
ning as en tillökning som blifwit anbefald i Kongl.
Brefwet af den y April 1806, hwilken tillökning
nu icke kan indragas utan en utbetalning till EsgwaLrons
Chefs, hwarom jag hast äran erindra dä detta
ämne förra gängen förehades och som blefwo en ren
förlust för Staten utan att medföra någon nytta i
afseende pä desi redan nog swaga förswars anstalter.
För öfrigt skulle jag förlora tiden med att upgöra
en taclist afhandling om rimligheten af det förslag
Högloft. Stats-Utskottet med noga kännedom af Rikets
tillgångar och desi därmed jemförde behof till
Riksständen ingifmit, hwilkel jag önskar ma gillas,
ehuru litet bindande det ari saken, den jag, såsom
flere warde Ledamöter redan yttrat, anser bero fullkommeligen
af Executiwa magten.
Herr Lock. Jag har ej sa kunnat förwilla
mina tankar, att jag ej skulle marka skillnaden emellan
Indragning och tillökning. Jag känner akt haflarne
äro förut af Stats - Utskottets indragne, men
Utskottet förestår derjemte bibehällande af Karlarne
och deras bibehällande mäste nödwändigt orsaka en
Utgift för Slaks-Werket.
Den 24 Febru-rii. 1207
Herr Larlsteim 6MenlcköIZ, Larl. H;vad
Ulskonet anfört rörande Mörnerska Husar Regementet,
har det ej tilltrott sig, att anse annorlunda an
säsom en hemställan, hwaröfwer decisionen nödwandigt
stulle af Konungen bero.
Grefwe k.5ver>k,ielm, Larl ^xel. Jag får
den äran erindra, att frägan nu ej egentligen är,
huruwida detta är ett underställningsmål, utan huruwida
Regementet bör undergä förminskning eller
förblifwa pä gammal fot.
Zerr Landtmarffalken förnyade sin proposition
om bifall titt Utskottets hemställan.
Ropades starka Ja, blandade med ett och annät
Nej
Friherre
Legerström, ^cob. Som twänne Ledamöter
begärt Votering, och synas derifrån ej wilja
afstä, sä torde de behaga, att blott förestå Con,
tra-Propositionen, pä det voteringen genast mätte kunna
begynnas.
Härefter uppkom någon blandad converfakion,
som ieke redigt kunde lill Protocoll fattas.
Friherre Stael von wolstein. Jag för min
del skulle ej wilja votera, om ej här blifwit satt i
fräga Riksens Ständers rätt att deliberera om SubDivisions-Titlarne,
Votera wi äter, sä är sädant
ett bewis, det wi äga rätt att derom deliberera.
Herr
i2o8 Den 24 Zebruarik,
Herr Greswen och Landtmarffalken. Jn
gm
har bestrivl Ridder skåpet och Adeln rätkigheieu,
att deliberera om Sub-Diäisions-?illarne; men åtskilliga
mål äro af den beskaffenhet, ait decistonsrätten
ensamt tillkommer Kongl. Majit. I sädane
fall mäste mälet honom underställas, och bland fada»
ne mål är delta ett. För öfrigt är denna fräga nu
icke under öfverläggande utan allenast den om Statsutskottets
tillstyrkande, rörande Mörnerska Husar-Regementet
i afseende hwarvä, sedan Votering yrkas,
jag får förestå följande Voterings-proposition:
Den som bifaller Ståts-Utskottets utlåtande, rörande
Mörnerska Husar-Regementet, skrifwer
Ja
Den
det ej will skrifwer
Nej.
Winner Nej , skola af Kongl. Mörnerska Regementet
indragas 25 Man pä hwarje Escadron,
dä det blifwer 400 Man, som det war innan Kriget
börjades, och säledes tillökningen af 202 Man
förswinner.
Denna voterings - proposition blef af Högloft.
Ridderskapet och Aveln gillad.
Friherre Stael von holstein. Det är Riksens
Ständers onekeliga rätt, att bewilja Medel. Ar
frägan VM r4,oso R.drs utgift af Stats - Welcker,
fä
Den 24 Abruarii. 1209
sä tillkommer Riksens Ständer decisionS-rätten: ax
fråga att organisera Regementerne, sä tillkommer
densamma Konungen, men den förra förblifwer alllid
Riksens Ständers.
Grefwe l^övendjelm z Larl ^xel. Riksens
Ständers rätt att bewilja kan rcke bestridas, men
när anstags-summan för hufwud-titeln en gäng ar
bewiljad, sä ager Konungen, att derom inom samma
titel disponera.
Derefter företog Ridderskapet och Adeln kl. L
lill r voteringen, hwilkcn slutades kl. Z lill z esm.
dä rösterne befunnos hafwa utfallit svin följer:
Ja « i4l
Nej - » - - 68.
I anledning hwaraf Stats - Utskottets hemställande
rörande Mörnerska Husar - Regementet war
bifallet.
Öppnades Herrar Electorernes af s:dra Classen
Lista till wal af Ledamot i Banco - Utskottei efter
Herr Kroneborg och befants dertill wara utsedd
N:o 408 Herr vanknarstt liljeström, 5ilcob
Malcom, Capitaine, R. S. O»
Der
-
iris Den 24 Februari!-
Derefter fortsattes granskningen af Stats- Utskottets
Memorial rörande Militaire - Starerne till
Lands.
Upplästes och bifölls i7:de punkten angående
General-Befälet öfwer Artilleriet samt Artillerie-Negememernes
Stater.
I8:de Punken angående UeZiment äu koi
Upplästes.
Herr l^orstenstolpe, ^nsterZ hcmstalde om
det wore en billig proposition, att de Officerare,
som betalt accord fä njura Expectance-Lön i äna är,
och de som ej sädane betalt hela sex arén njuta lön;
och om man pä sädant satt skulle wisa mera generosile
ät Utlänningar, som ej warit blottstälde i
Krigets faror an at wära egna som deruti deltagit.
Herr Grefwen och Landtmarffalken. Just
för der de äro Utlänninnar synes mig, att ScatsUtstoltels
tillstyrkande borde bifallas.
Friherre Stael von Holstein. Att ej bifalla
dertill ställe strida emot Swensta Nationens ädelmod.
Undertecknad Lilverstolxe, ^xel Qabriel confvrmerade
sig med Friherre Stael.
Uppå gjord proposition blef 18 punkten bifallen.
Nittonde punkten angående Mänsta Cawatteriemes
Wargering upplästes.
Gref
-
Den 24 Februarii. 12 n
Grefwe Amilton, ^.xel anhöll om Uppskof
med detta mäl, i anledning af flere omständigheter,
och ibland andra den, att Ekonomie. Utskottets Betänkande
rörande Wargeringen i allmänhet inför
rväntades.
Uppä gjord proposition blef detta mäl uppskjutit,
till desi berörde Betänkande hunne inkomma.
Tjugonde punkten, angående Krigs.Academien
pä Carlberg upplästes och
Bifölls.
Upläjies följande:
Utdrag as Protocollet, haller i Borgare.
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stockholm
den 2Z Februarii 18ro.
S. D. I anledning af hvS Borgare- Ständer
wäckt fräga, om otillräckligheten af de för
Hans Kongl. Högh-t Kron-Prinsen anflagne 24220
R:dr, hwilken sumjua ock redan bliflvit till hälften
winstad, genom den asdragna utgiften för Hans
Hans Kongl. Höghets Taffel, beflöt BorgareStänder,
som fann, det Hans Kongl. Höghet med
återstoden ej more i tillfälle, att bestrida nödiga
kostnader, under resor anstälde till winnande af känndom
om Landets culkur och öfriga beskaffenhet,
at»
i2i2 Den 24 Abruarii
att
till Högloft. Stats-Utskottet remittera det härom
ingifna Memorial, säsoni innefattande Ständets önstan
i de ta afseende; Och skulle de Respectiwt
Med-Ständen wördsamt och manligen inbjudas att i
denna Remiss sig förena, lie Supra.
Lx krotocollcr
D. Valerius.
Begärdes pä bordet af Herr ^oräenllolps,
^nckerr, men dä manga af Ridderstapet och Adeln,
hördes önsta frägans remitterande till Stats-Ukstotlct
afsiod Herr >lor6enlio!pL och Remissen
Bifölls.
Herr Koräeustolps: Som jag uppä Ridderskåpet
och Adelns önskan afstäkt ifrän den begäran
atr den af Borgare-Stänvek wäckte fräga stulle pä
Bordet blifwa liggande, till hmilkens skyndsamma
Remiss Ridderstapet och Adeln sä nitfullt tycktes
yrka; Sä täcktes Ridderstapet och Adeitt tilläta,
att jag och enligt min Riksdagsmans rätt nu anhäller
och pästär om remiss till behörigt Utstött utaf
Len motion jag den i8 Januarii hade äran göra uti
ett mäl, som rörde besparingen för Skaten; Och
kan jag icke afhälla mig min förundran, akt mitt
eget Ständ med remittering af detta ärendet wisat
mindre benägenhet, dä sag med säkerhet met, att
åtminstone a.ne af wära Medständer fullgjorvt hwav
Regerings-formen L detta afseende förestrifwer.
Den 24 Februarii. 1213
Herr Grefwen 06) Lcrndtmarstalken fwara
de,
alt Herr. Koröentio-pes Memorial rörande
Tafflars och Klubbars indragning blott af glömska
kommit att sa lange hwila pä bordet och föresiog derföre
att detsamma nu mätte till Stats-Utffokter
remitteras.
Bifölls.
Företogs till afgörande Nilitaire Staterne
till Gjös, utgörande Bilagan Litt F. af
Regleringen, jemte Stais-Utskottets denry F-bmariL
pä bordet lagda Memorial innefat ande förklaring
öfwer derwid i Riks-Ständen gjorda anmärkningar.
Wid i:sta puncten angående Milikairens aflöning
wid Orlogs-Floktan fans ej någon erindran
äga rum, emedan frägan derom redan förut i anledning
af ett särskildt Stats-Utskottets Betänkande
blifwit bifallen.
Upplästes a-dra puncten angående (örlogs*
Flottans Nybyggnads och Underhalls-Stat
jemte hwad Stats - utskottet uti inlagan Lig. F.
sig derom yttrat.
Godkändes.
^ Tredje puncten angående Båtsmans indelningen
uplastes och gillades.
Z:te Band- s:dra Afd. 8r. Fjer
-
1214 Den 24 Zebruarrr.
Fjerde punclen angående ArmLns Flottas Escadrer
uplastes.
Herr 5cbutrercrautr:, gottan berman upläste
följande:
I anledning af wäckt fråga virr bibehållandet af
den under Kriget tillökte Ciwile betjening för Armöens«Floika
i Slockholm, har Stats-Ulstottet ej
kunnat delta tillstyrka, utur det stal, att det stulle
linda till prejudikat för andre werk, da ordsaken
uphört hwarföre de blifwit tillsatte. Harwid får jag
upplysningswis aran anmäla, det denna tillökning bestar
af i Rewisor och 4 Kammarstrisware, att des»
fe personers göromål i och för Krigets stull nödvändigt
mäste hela detta är fortfara; Att Escadern
sä wäl i anseende till nära tredubbelt förökadt anral
af fartyg, som påökning af Bslontairer och Cofardie
Batsman, jemte en större arbels styrka, emot hwad
den före Krigets utbrott war, äfwen hwad Ciwile
betjeningen beträffar derigenom fatt mycket förökade
göromål och cur om Remision och öfrige ärender stola
till bestämda lider ärligen medhinnas, denna tillök»
ning är och blifwer af mycken nödwändighet.
Jag sär således till Nidderstapers och Adelns bifall
hemställa, om icke denna sak mä till Kongl. Masits
godtfinnande i underdånighet öfwerlemnas, förakt,
wid en närmare reglering af Flottorne derä gjöra
det Nädiga afseende, hwariill omstandigheterne kunna
föranleda och anhäller jag ödmjuk!, om Herr Grefwens
och Landtmarstalkens proposition.
Herr
Den 24 Fsbruarii. 1-15
Herr Grefwen och Landtmarstalken fräga.
de om Rivderskapec och Adeln bifölle, att den tillökning
af Ciwil Betjeningen wid Armeens-Ftotka som
tillkommit under Kriget mä förblifwa sä lange densamma
behöfwes och prösningen deraf ät Kongl.
Maj:t öfwer!emnås.
Ropades Nej blandadt med Ja
Herr
Grefwen och Landtmarstalken propo»
uerade derefter bifall till Ut,kottets Betänkande.
Ropades Ja, blandadt med ert och annat Nej.
Grefwe Lövenheim, Larl ^xel. Som detta
mäl i alla fall kommer att underställas Kongl. Maj:t,
sä ar det blott i srägan om principen, som jag schaller
fä yttra mig. Om jag icke misikagcr mig, sä förestär
Stats-Utskoktet, att Sjö-Artilleriets Under-Ofstcerare
mä erhålla inqwarterings-penningarne förhöjda till
4 R:d. om äret; men harwid mörer den omständigheten
att staden möjligtwis nekar deras utgörande,
och stödjer sig deruti pä en af Konung lil
gifwen försäkran, att staden skulle för ewardeiiga lider
flippa med 8platar om äret. Jag tror ej, ehuru underdänig
tjenare jag anses wara afKonunga-magten, att nägon
Konung bör funna för ewerldeliga tider gif»va
en sädan försäkran. Jag underställer alisa,
att om den i fräga »varande förhöjningen för
Armbens-Flottas Under-Ofstccrare bewiljas, samma
stadgande äfwen mätte galla för de andra Garnizons
Regementerne.
Friherre Ichchencrantr: uplyste, akt denna förhöjning
till 4 R:d. är af Stars-Utskottet föreflagen, k
händelse besia iriqwarrerings penningar skulle hädan.
ef
-
1216
Den 24 Februarir.
efter som hittills af Stals-Werket utgå. För Staden
kan Mstotlet icke yttra sig, hälst i afseende pä
de andra Garnizons Regemenierne, ät hwilka Sraden
kan ha rätt a:t säga: wi besia rum i stallet för
penningar, och ArmäenS Flotta njuter af Staden
ingen inkvartering.
Friherre Ltael von Dolllein. Den af Grefwe
Dövenbjelm nn gjorda hemställan, hnruwida det af
6oric,^ lil med Staden ingängne Conrract stulle
bibehällas i sin helgd, strider wäl emot desi förr
yltrade principer, att hwad en Konung har gjordt
icke kör tala nägvn ändring. Det ar mig derföre
sä mycket fägnesammare, att jag en gäng har den
lyckan kunna conformera mig med honom, och tror
alldeles det wara Riksens Ständers rätt, att andra
sädank, som blifwit gjordt till Statens gravation.
Grefwe Dolma conformerade sig med de begge
warda Ledamöter som sist talade.
Herr Grcfrven och Landtm arfkalken gjorde
ä nyo proposition pä bifall till Stats-Urstottets tillstyrkande,
hwilken med Ja beswarades.
Femte xuncten angående Fältmätnings-Corpsen
uplästes.
Friherre Oe6erllröm, I^usiolk, ansäg delta
mål, lika med de syra föregående, böra underställas
Kongl. Majit som ägde, att derom beflura efter inhämtade
upplysningar af den nedsatta Comit! Leri.
Herr
Den 24 Zebruarii. 1217
Herr ak Lcllulteon, >katlaanaL!, uplaste ett sa
lydande Wördsamt Memorial:
"I anledning af Högloft. Stats-Ukstotters sednare
och mera förmånlige yttrande om Sjö-Matnings
Corpsen, utbeder jag mig, att i ödmjukhet sä underkasta
Högloft. Ridderstapets och Adelns pröfning,
om icke Sjömamings-Corpsens hela Skar, som ej
är annat än en förbättring af den urgamla LotseriStaren.
mätte hel och hällen fä utgå af en och
samma Fond med Lots-Werkers och Bäk-Jnrättningens
öfrige utgifter. I allmänhet mäste jag wal
bekänna, att jag ej kan inse nyttan deraf, an den
ena aflöningen stall ukgä ifrän en gifwen del af
Rikets inkomster och den andra ifrän en annan.
L)m ordning och sammanhang i Rikets hushållning
winnås stall, är nödigr, att Rikets alla intrader
flyta tillhopa uti den allmänna Skattkammaren, och
att alla utgifter derutur betalas. Skiljer man dem
i flera afdelningen, sä stall lätteligen hända, akt
de angelägnaste företag, genom bristande tillgängar
afstadna, dä man för err annat mindre wigkigt
wärf icke allenast har nog / utan också räd att flöja.
Stats - Ilkstvktet har behagat föreflä, alt Chefen
för Sjömatnings - Corpsen stall erhälla sin aflöning
af Lots- och Fyrings-Medlen, och att de 2620)
R.dr, som fä anwändas till nya mätningar, af
samma Fond äfwcn böra utgå, men att Corpsens
öfrige Embetsman, bestående af zme Lots DistrictsChefer
och Förmannerne för de bägge Contoiren erhälla
sin lön ifrän Skars - Contoirek. Enligt min
öfwertygelfe uppkommer derigenom mycken oreda, bade
i reqwifltion och redvwisning: Ehuru Sjömät
ning
s
-
>218 Den 24 Zebruarii.
nings-Corpsens hela Stat, Lots-Betjeningens aflöning,
Bäkars och Fyrars underhäll och de till nya
mätningar änflaqne medel urbetalas af de inkomster,
Lors- och Bäk-Jnrättningar ärligen renderar, sä ärerstär
för Rikeis Stats-Werk lika fullt en gansta
betydande behållning. Denna omständighet, som icke
är grundad pä osäkra uppgifter, utan pä noggranna
epkracrer utur Sta^s-Contoirers och Tull-Di»
rectionä Böcker, giswer mig anledning, ait hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln anmäla ett ämne, som för
Lots wäsendets bestånd och allmänna förbättring är
af den yttersta angelägenhet. Ingen Corps, ingen
inrättning i Sweriges-Rike är sä illa lönt, som
Lotsarne.
Skulle man lätteligen kunna tro, alt en KronoLots,
som likwäl mäste äga mänga goda instgter,
och pä hwars skicklighet och omdömme icke allenast
egendom af betydligt warde, utan också mänga mennistors
lrf sä ofta beror, icke erhäller högre lön än
2 till g R:d. ärligen, sedan han under namn af
Lärling, reserwdräng eller Secund Lots i allmänhet
fatt tjena rc> ofta 15 är aldeles utan lön. Der
Lolsförrjensteii ar betydande, skulle en större eller
mindre Krono-Lön föga betyda; men öfwer hufwud
räknadt upgär sjelfum Loksnings inkomsten icke till
5 eller 6 R:b. per man ärligen. Bör man dä förundra
sig, att ingen skicklig och omtänksam karl nn
mera will fasta sig ivid ett yrke, som är sä lilet lönande,
och alt jag är öfwerhopad af Lotsar, som anhålla
om afsked ifrän Lots-tjensten, såsom en den
största näd. Längt ifrän att kunna införa de angelägna
förbättringar Lors-Werket behöfwer, och dertill
Den 24 Zebruarii. 121?
jag, sa längr min inskränkta förmåga medgifwer,
gerna will bidraga, wägar jag försäkra, att hela
Lots,inrättningen sä småningom stall gä under, till
versättelig stada för Rikets hushällning, handelsrörelse
och sörswar, vin icke en efter närrvarande pen.
ningewärde mera afpatzad aflöning Lotsarne bewiljas.
Jag wägar i ödmjukhet förestå, att en Ordinarie
Lots icke mä i ärlig lön erhälla under io R-d., en
Ålderman icke under 22 R:d. och LotsUlpsyningsman
50 R:d.
Inrättningen bär sig ändä gansta wäl. Inkomsten,
som beror af segelfartens liflighet, har efter
ett medium pä n ar gätt till 24,202 R:d.
Utbetalning arne stulle blifwa följande:
UpsyningsmäN, Äldermans och Lotsars
Löner - - - 4020 R:d.
Sjömätnings - Corpsens Stat, de nya
District-Chefernes Löner inberäknade 4726 -
Allmänna Locs-Werks-Contoiret 922 -
Stockholms Lots-Districts-Contoir 252 -
Bäkars och Fyrars underhäll 5222 -
Till nya mätningar och flere tillbehör 2622 -
Tillfällige reparationer - 324 -
Summa 18,222 R:d.
Således stulle denna nyttiga Inrättning likafullt
kunna lämna omkring 6202 R:d. till owanligk
starka reparationer, nya Bäkars byggands och flere
för segelfarten nyttige inrättningar.,
Ty
-
122S Den 24 Zebrnarii.
Tydeligen finner jag- akt Högloft. Ridderskapet
och Adeln nu icke lärer kunna ingä uri speciel granskning
as mine upgifter, som likwäl äro med noggranhet
beräknade/ men om de aine Hufwud-puncterne,
Sjömätnings - Corpsens hela Ståls upförande pä en
och samma Fond, och Loks-Betjemngens löne-förbäkrring
bifalles, sä torde de närmare detaillerne antingen
igenom Stats - Utskottets uplysta bepröfwande,
elter en särffild Committös närmare granskning widare
kunna u redas, i händelse dessa upgifter airses
förtjena Högloft. Riddcrlkapeis och Adelns upmärkfamher,
anhätler jag ödmjukeligen, att de öfwige Ständen
derom underrättas.
Friherre liljencrants. Jag fär ödmjukeligen
»plysa, det Utskottets Ledamöter af Wällofl. BorgareStändet
yrkade, att Lots-och Bak-afgiften icke mätte
anses såsom en inkomst för Skaten, utan fä anwandas
till sin rätta bestämmelse nemligen underhäll,
utwidgande och förbättrande af Lots- och Bäk-inräktningame
under upftgt af en styrelse^, hwacuki nägre af
Handlande Corpsen äfwen finge deltaga. Och dä ej
mindre de som yrkat Lots- och Bäk-afgifrens disponerande
pä nyssberörde satt, än alla som deras mening
biträdde, likwäl medgäfwo akt Sjömärnings-Corpsens
Chef, som ansägs böra fortfara säfom Lots-WerketS
Högste S'yresmän mä njuta sin lön af Bäk- och
Loks-afgiften, och a>t äfwen de ifrägawarande 2602
R:d., hwars anwändande medför en direct nytta för
Handel och Sjöfart, af samina medel också mätte utgå,
sä har Utftotler icke kunnat undqä att antaga
ett förslag, som efter Majoritetens bifall till Ledamöternrs
af Borgare-Ständer yttrade tanka om Bäk
och
-
.Den 24 Zebniarir. 1221
och Loks-afgiftens anwändande, minstar den Summa
hwarmed Sjömätnings-Corpsen stulle komma att gravera
Stats-Werket.
Friherre ^amilton, Larl, yttrade sig, alt
som Aflönings Staten för Sjömatnings Corpsen kill
någon del more af Oeconomie-Utstottek behandlad i
sammanhang med frägan om Lots- och Bak-Inrättningen,
sä syntes honom lämpeligast om Ridderstapet
och Adeln killäte, att med afgörande! af förewarande
puncr i Stats-Utstottets utlåtande upstötes
till desi Oeconomie Utstottetö Betänkande inkommit.
Friherre liljencrants erindrade att sa snart
Stars-Ukstotiets hemställan icke contradicerar OeconomieiUiffottets
tillstyrkande, insäge han icke något
hinder för bifall ä den förra.
Uppå gjord proposition bifölls 5: te puncken af
Srats-Utstotteks utlåtande.
Herr 8clliit2ercrant2 utbad sig fä uplasa
följande.
Som Ridderstapet och Adeln, dä Skaks-Utflottets
project kill Oswerflyttnings Stat för ArmLens-Flottas
Finsta Escadrer till pröfning förekom, ej
behagade göra afseende pä de af mig einor denna
Stat gjorde nödwändiga, jag wägar till och med säga
rikliga anmärkningar, sä sär jag nu, sedan StatsUtffottels
betänkande angäende Mililaire^Staterne
till Sjös blifwiti faststäldt och hwarutinnan de fleste
nu äberopade anmärkningar blifwit iakktagne, wörd
sam
-
1222 Den 24 Zebruarii
samt.
anhälla, att ett lika tillämpnings sätt mä wid
öfwerflytlnings Skaten för Armeens-Flottas Finsta
Escadrar warda Lag'tagen, emedan det annars stulle
kunna hända, sä framt den upgifna Staten bokstafligen
efterföljdes, att af samma flags Folk en del
blefwe pä ett mera, och en del pä ett mindre fördelaktigt
sätt inom samma Regemente och Corps aflönte
i och hwarom jag ödmjukl. sär anhälla om
H-:rr Grefwens och Landtmarstalkens proposition.
Herr Grefwen och Landtmarskalken Wid
denna Herr 8ckiit2orcrant2'8 hemställan lärer ej nägon
ätgard kunna äga rum.
Upplästes till Justering följande underdäniga
strifwelse till Konungen:
Srormägtigste Allemädigste Konung!
Under öfwerläggning om de mwägar, hivilka
kunde wara tjenlige att widtagas, till erhällande af
nödige medel för att bestrida de Statens utgifter, som
äro oundwikelige och hwartill någon tillgäng hwarken
hos Stats eller Riksgälds-Werken gifwes, hafwa
Riksens Ständer fästat deras synnerliga upmarksamhet
dera, att sädane mätte undwikas, som kunde pä
något sätt medföra ett stadeligr inflytande pä allmänna
Crediten och Opinionm.
Bland
Den 24 Zebruarii. 1223
Biand Lylike utwägar har utgifwandet af elt
nytt Credit Sedelmynt med stal blifwit räknadt; och
med lifligt minne af de oredor i Rikets penningewerk
samt de bade allmänna och enstilta förluster, som
Riksgäldsfedlarne medfört, hafwa Riksens Stander
efter öfwerwägande af de medel, hwaraf andre Na»
tioner sig betjenat dä Starens tillgängar warit otillräckelige
att fylla dest behof, stadgat den öfvertygelse,
art det asystade ändamälet stulle med minsta olägenhet
winnås genom Inrikes Läns »plågande.
Efter ett lyckligt och stadgadt Regeringssätt, där
bade allman och enskild säkerhet ar genom Regerings
laqarne wäl förwarad, twifla icke Riksens Ständer»
att ju den sanna Medborgerliga andan stall upman»
en hwar, att i sin mohn bidraga till Fäderneslandets
uprätthällande, dä tillfälle dertill öpnas pä sädane
wilker, akt det enstildta Jnteresiet kan med det
allmänna förenäs; i anledning hwaraf Riksens Stander
beslukit, alt till de nödige medlens anskaffande
rvidkaga följande 2:ne Läne-Systcm:
i.o Att län under Riksens Ständers garanti
upptagas pä Riksgälds - EontoirerS Obligationer,
hwilka icke utgifne pä högre summa än 50 R:dr
stycket, stallas pä sex ars bestämd äterbetalnings-tid
med 5 procents ärlig ränta.
2:0 Att för dem äter, som pä defle wilkor och
uppå saba ne obligationer icke skulle finna sig wid
att biträda Staken med Län, den utwag öppnas,
att genom Bokförda Län, eller sä kallade permanenta
Annuilkter insätta dr summor de wilja för
-
1-24 Den 24 Zebrnarri.
sträcka Staten; börande Längifwaren i detta fa!I,
uti Riksens Ständers Banque, för NiksgäldsContoireks
rakning insätta Läne-Capitalet; hwarefker
Banco - attesten upwises och aflemnas i Stats-Contoiret;
dä hans fordran sä wäl derstädes som i
Riksgätds-Contoirce af honom sjelf eller dest laga
Ombud med egen handkeckning bokföres. Någon
Obligation ä den pä detta sätt längifne summa utfärdas
icke, utan meddelas Längifwaren, till bewis
pä hans fordran, en qwittence-bok, deruti hans
namn och Läne-summa aro upkagne och hwaruki den
ärliga räntan sedermera bör wid utbetalningen af
wederbörande antecknas, till hwilken ända den ock
altid wid ränte-uttagningen bör medhafwas. Wilkoren
harwid böra blifwa, att Länet aldrig kan af
Längifwaren eller hans rätts innehafware upsägas
eller ätersordras, men wäl af honom till andre, en
eller flere, antingen helt och hället, eller ock r
mindre poster, dock icke under ivo och stinna 50
tal R.-dr, öswerlätas, allenast sädant ster ä behörigt
ställe, dar Länet ar bokfördt; Kronan likwal
den rätt förbehällen , att om hon sä för godt sinner,
upsäga Länet till äterberalning, hwilket da bör stje
6 mänader förut. Till Längifwarens hypokheqne eller
säkerhet för Räntans u bekommande bör en wist
del af Kronans Intrader pantförstrifwas, hwilken
aldrig fär pä annat ställe eller till andre ändamål
hypothiceras, innan Capitalet antingen är äterbe
ralvt,
eller ock ett annat fullgiltigt hypotheque i
stället satt till säkerhet för Längifwaren, som wid
Rattans uttagande bör stelf, eller genom Laga Om«
bud med egen handteckning uti Läne-boken godkänna
det nya hypothequet; och hafwa Riksens Ständer
-
Den 24 Zebruaril. 1225
der ansett Husbehofs-bränwins Brännings-afgiften,
hwilken till fullo swarar cmct Räntan a det erforder^
liga Läne^Capitalet wara bland Kronans Räntor den
lämpligaste, att nu i detta afseende pantförstrifwas.
För alt göra vena Läne-system antagligt och
begärligt, ehuru Länaifwarcn icke kan återfordra
sitt Capital, hafwa Riksens Ständer trott Sig böra
fastställa den ärliga räntan för desie Län Nll 7
procent, samt ansett det böra högtidligen försäkras,
att denna ränta aldrig skall nedsattas, sa lange
Capitalet utan upsägning begagnas, äfwensom akt
bade Obligalionerne och Läne- Fonderne stola wara
frie frän all direct Bewillning och Taxation nu och
framdeles, llrwäl pä det sätt, att enstilde wid uppgiften
af sin Förmögenhet icke stola äga rätt, att
för sädane fordringar, såsom Bewillningsfrie, göra
något afdrag, dä stäga upkommer om en allmän
upstattning af hwars och ens ärliga inkomst.
För öfrigt hafwa Riksens Ständer bcsiutit,
att ankecknings-tiden till de sörsträckningar, som pä
förenämnde 2:ne sätt kunna Staben erbjudas, och
uti hwilka äfwen Riksgälds - Sedlar efter den faststälde
realisations-grunden och dewalwalion fä emot»
lagasmä inffränkas inom sex weckor efter kun.
görelsens datum, samt att Länen icke böra öfverstiga
fyra millioner Riksdaler (säsom ungefärligen swa.
rande emot de oundwikliga utgifter, hwarrill all annan
tillgäng saknas, deribland äfwen Lefwerankeurernes
fordringar aro inbegripue.)
Jemte undcrdänig anmälan om Riksens Ständers
-
Den 24 Februari!- 1226
ders således saktade beslut, anhälla Riksens Ständer
i underdånighet, det tacktes E. K. Ät. läka
detsamma till snar werkställighet befordras.
Riksens Ständer framhärda oc.
Friherre IKjcncrant? , fsolian Willielm önsta»
de, att Riksgälds-Eomoiret Mit mätte sä mottaga
Riksens Ständers befallning om Kungörelses utfärdande
i afseende pä desie Län. Friherre Istljsncr-mts
förklarade sig icke derföre hafwa nägot att
päminna emot den upplasta expeditionen, men anhöll
blott för styndsamhetens stull, att RiksgäldsConloiret
härom mätte undfå en särstiid strifwelfe.
Grefwe ^lörnsr, ^äolpk Loran upplyste, alt
i gär astons hade i Stats-Utskottet blifwit justeradt
en anmodan till Riksgälds - Contoiret i afseende pä
Formulairerne till de föreflagne Obligationer.
Friherre liljencrants förklarade sig ej härom
hafwa ägt kunskap.
Herr Silverstolpe, Lustaf ^.drakiam ansäg del
ena icke hindra det andra, utan denna expedition,
om Ridderstapet och Adeln densamma rigtig befunne,
kunna gillas och Stats-Utstottet likafullt kunna
lemna Riksgälds-Contoiret de nödige föreskrifter.
Uppå gjord proposition blef Expeditionen godkänd.
Den 24 Zebrnartt. 1227
Företogs till afgörande allmänna Utgifts-Naten,
urgörande Bilagan Litt. K- af Stals-regleringen
, jemte Stats-Utstouers Förklarings-Memorial
de> öfwer, hwilket den 14 dennes blifwir lagdt pä
Bordel.
Wid första punkten af Memorialer, innefat°
tande Utskottets förklaring öfwer den gjorda anmärkning,
att de pä denne Srat upförde 55,202
R:dr till ersättning för skillnaden emellan Markegängs-
och Ilphandlings-pris för Spanmäl till Garuizons-Regementernes
behof skulle wara för högt killtagen
, blef af Ridderskapet och Adeln gillad.
Andra punkten angående Fängars ffjuts och underhäll
godkändes likaledes.
Tredje punkten angående de till Enskiftens befrämjande
i Skäne och Skaraborgs Län uppförde
Medel.
Herr >iorllenlioIpe, Hnäers, förmälte stg ej
hafwa nägok att erindra wid denna Stats-Utskottets
hemställan till ensikiftenas befordrande, han wille allenast
erindra, att något före Riksdagen hade Enfkiftes
Författningen blifmit till Verkställighet inhiberad,
och trodde alltså, att sedan medel till deras
befrämjande wörö anflagne, borde äfwen en underdånig
anhällan hos Kongl. Maj:t göras, att Förfatlnjngen
mätte älersä sin werkan.
Grefwe Oe la Oaräis utbad sig. fä uplysa,atk
Tnskiftes Författningen blifwit af f. d. Konungen
för
12 28 Den 24 Zebruarii
för
Kriget skuld rnhiberad i afseende pä Militie
Boställen, men atk den nu under Riksdagen äler
had- blifvit uplifwad; åtminstone kände Herr Grefwen,
att der sä i afseende pä Skäne förhölle sig
och ect benus derpä more att Herr G.efven sjelf nu
rinder Riksdagen erhållit enskifte.
Friherre äVetterstestt, Lustaf, intygade likaledes
att Författningen wore till sin kraft och werka»
äterstäld.
Herr Klorstenkolpo yttrade sig, akt enskifte lik.
tvål hade blifwit honom wägradr, men art sädant
möjligrwis kunde härröra af olika begrepp vin Författningens
»verkan.
Herr von käausvolff, Larl Lustaf keinstolä
besannade, alt förhäiiandet mea ^enna Författning
warit aldeles sädant som G efoe Oe la Larstie upgiftvit:
och hade nägot misisörständ om Författningens
kraft och werkan existerat, wore sädant en hän»
delse, hwaröfwer serskilt i laglig wäg kunde klagas.
Herr Grefwe» och Lo.itdtmarstalken försäkrade
sig ha^va fäst venna Författning sig såsom
Landshöfding tillsänd och sjelf under Riksdagen hafrva
befordrat werkstallighek as densamma.
Uppå gjord proposition bifölls Utskottets tillstyrkande.
Uplastes 4tde Puncten angående Exlra Utgifts»
summan.
Hans
r2-s Den 24 ^ebruarir»
Hans Excellence Herr Grefwe R.uutk. Säsock
Ledamot af Stats - Utskottet, hwarest jag med mitt
samtycke deltagit i detta beflut, är det naturligt, att
jag ej kan hafwa Något alt päMiNna wid den brimma
af 100,000 R:V, som Stats-Utskottet föreslagit
till Extra Utgifternes bestridande. Jag utbeder
mig allenast fä iagtkaga detta tillfälle, att yttra en
hemställan rörande en sak af annan beskaffenhet. Aag
har anledningar att tro, och är nästan öfwertygad,
att Hans Kongl. Höghet Kronprinsen arnar företage
resor i Landet, för att inhämta uplysningar i
hwarjehanda ämnen, som röra Landers tillstånd och
Oeconomie, sädane resor, anstälde af en Herre äMnad
att en gäng blifwa Rikets Styresman, kunna utan
twiswel ej annar än wara nvkkige; redan fordom plägade
Riksens Ständer för KronPrlnsen ansta medel
ill! sädane resors förökägandci Det lär wäl ej nu
kunna wara Riksens Ständers Mening, att Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen skulle bestrida kostnaderne
till dylike resor af de Medel, forst blifwit honoist
till Sin Hofhällning anstagne: sabant wore icke billigt,
således lärer härtill ingen annan utwäg finnas,
än art anstä ett tillskott pä Extra Utgifts-Sraten,
hwilken är efter Min öfvertygelse tägt uptagen till
loo.ooo R:d om äret. Jag sär derföre den äran
förestå att antingen 5 a 6ooo R:d mätte anses
böra till detta ändamål afsättas af de besparingar,
som kunna göras, eller ock, om Ridder skåpet och
Adeln sä behagar, att Stats > bl storker matte anmodas
förestå någon annan utwäg 'nu medels anskaffande
för detta ändamäl, hwars angelägenhet och nytta
jag icke torde behöfva bewifa.
Gref
ö-te
Band. 2:dra Afd. 82.
Den 24 ZebruariL- rågö
Grefwe Oostna, ^uZull. Jag har hört fa
myckel kalas om indragningar och kvek ej huru mycket
penningar derigenom kunna erhällas. Om medel
kill Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens resor kunna
winnås genom besparingar, sä ar det wäl, dä
har jag witzerligen för min del icke något att häruppä
rala; men skulle medlen inhämtas genom Bervillning,
och wi innan Bewillningen ännu ar fastställ),
ej weta huru mycker wi kunde bewilja, sä hem.
ställer jag ödmjukeligen, om en sadan utgift kan
bifallas.
Friherre Leckarllröm, ^scost. Elt förslag i
dylikt som Let Hans Excellens Grefwe kuut!, nu
behagat göra o§ i dag strän Skars-Utskottet meddelt och
af Ridderskapet och Adeln remirreradk till Skats-Utstottek.
Hans Excellence Herr Grefwe kuut!, förmälte
sig säsom nyligen i Plenum upkommen icke härom
hafwa haft kunftap.
6err Grefwen och Lgndtmarftalken gjorde
proposition till bifall sä wäl ä ven af Stats-Utskot»
ret i dest Memorial föreflagne tillökning i Extra Utgifts-summan,
som ä RemiA till Skats-Ukstotter af
Hans Excellence Grefwe kuutks motion rörande medel
till Kron. Prinsens resor; hwilka propositioner
med Ja beswarades.
Företogs Stats.Utskottets den 21 dennes pä
bor
-
Den är HebLUarii. 1231
bordet lagda Memorial rörande aflöning för Riksens
Ständers Justitie Ombudsman och dest Cancellie.
Herr Lilverkolxe, Lukrik träkam. Hwad
den häruti förestagna lönen för Justitie Ombudsmannen
angar, har jag deremot ingen ting ali erindrar
den ar jemt hivad den bör wara när den ar anslagen
till lika belopp med Justine Cancellerens. Hivad
ater Resepenningarn, beträffar, har jag ej nägok art
inwanda mot Summan, men det kunde möjUgkwiS
hända, att somliga är hela denna summa icke behöfvcs.
Jag får derföre den aran förestå den tilläggning,
att Justitie Ombudsmannen bör wara stylvig
art för sina resekostnader aflemna rakning, och torde
r anledning af denna min anmärkning, i fall den af
Ridverstapet och Adeln godkannes, Stats-Utstvtlets
Memorial, i hwad Resepenningarne angar, böra atcrremitteras.
Friherre eeäerkröm, Jacob. Jag tror ej ect
Betänkande bör kunna bifallas i ett mäl och remitteras
i ert annat.
Herr von 8cbgrit2, Ivar k^reöriL (-»briel, afwenwäl
torde böra stadgas, huru mänga hastar Justitie
Ombudsmannen bestcis.
Grefwe klörrmr, (-örsö. Jag får
den aran Uplysa, alt Venna fraga äfwen förcwarit r
Stals - Ukstottet» som dä Justitie Ombudsmannen
ar ansedd äga lika rang och anseende med JustitieCanoestcren,
har trott honom böra åtnjuta lika med
hwad Justitie Cancelleren bestås efter der för Konungens
-
123» Den 24 Zebruarii.
mångens Embetsman utfärdade Rese-Reglemente, och
för öfrigt ansett sig lagga en säkerhet emot obehöriga
resor uti den summa as 1000 R:d Banco ärligen,
hwilken icke skulle fä öfwerstridas.
Herr von Lckantir yrtrade sig för sin del wisserligen
gilla, ark Nefe-Reglementer roges lill rältesnöre,
men önskade allenast att sädanr blefwe för
framliden tydeligen stadgadt.
Herr Lock, Lorstlr Uuäviss, instämde med
Grefwe thörner, men wille blott framställa den srägan,
huru förhällas borde, i fall mer än 1002 R:V
lill Justitie Ombudsmannens resor erfordrades?
Herr ^oräeustoliie, ^näsrs- Äfwen torde wid
detta tillfälle afgöras ben stugan, huruwida Justitie
Ombudsmannen bör under sin tjenstetid njuta lönen
för den syssla hail till äfwentyrs förut lunde innehafwa.
Harwid uplystes, att uti den sist justerade tilläggningen
lili Justitie Ombudsmans I istructionen
more förutsatt den casus, atc Justitia Ombudsmannen
kunde förut innehafva en annan syssla.
Herr Grefwen och Landtniarstälkm stagade
om Ridderskapet och Adeln gillade Utskottets förslag
i afseende pä Justitie Ombudsmannens lön samt
såsom anmärkning godkände den motion, att han för
sine resekostnader mätte afgifwa räkning; men att
resepenuingarne icke finge öfwerffrida rooo R:dr
Banco.
Ro
-
Den 24 Zebruarli. »2zz
Ropades Ja.
Friherre Legerström, jfacob, utbad sig atk wid
förflaget om aflöningen för Justitie Ombudsmannens
Secreterare och Cancellister fä anmärka, att dä till
desta tjenste-befarrningar troligen fordrades ganska
sticklige personer, symes honom de föreflagne förmänerne
nägot knapt tilltagne, och hemstälde i synnerhet,
om man till Secreterare, hefanningcn kunde påräkna,
ari för 420 R:dr om äret finna en person
med den skicklighet, som dertill behöfdes.
Grefwe Oe la (Zarstie ansäg för sin del icke
möjligt, att för Secreterare» tillstyrka högre aflöning,
dä till och med Astestorer i Hos-Rätterne icke ätnjuta
mer än 400 R:d; men Herr Grefwen wille erindra
om en annan omständighet, den att Justitie Ombudsmannen
Utan twifwel behöfde en person af sitt
Cancellie, att pä hans Embeisresor wara honom följaktig,
och föreflog således att Rese-traemmente och
ett wistt antal hästar afwen för denna person mätte
bestämmas.
Herr Gottilieb, Larl chrestric. Jag instämmer
sä mycket häldre i hwad Herr Grefwe ve la 6arst,'e
anfört, som Expeditions-Secreterare i Konungens
Cancellie, hwilke äro Tromän, icke äknjuta mer än
400 R:d i lön och Canccllister 100 R:d; hwarförutan
de nu föreflagne Tjenstemäns befattning aldrig
kan blifwa sä trägen, att icke sadane personer kunna
af Justitie Ombudsmannen antagas, hwilka innehafwa
andra systlor: och stulle det blifwa föga uvmuntrande
för andra Embets» och Tjenstemän, om
lil!
1-34 Den -4 ZebruariL.
lill deras prejudice desse skulle erhälla högre löner
eller arfwoden.
Grefwe körner. Stats-Utskottet har trodt sig
följa en riglig grund, dä det föreslagit Secreterarelönen
i likhet med andre Embetsmäns af samma wärdigher,
dessutom kan det icke wara Secreterare betagit,
att pä en gäng innehafwa denna befattning och
en annan syssla med lön. Alt Utskottet icke projec»
terat respenningar för den person, som skulle wara
Justitie Ombudsmannen följaktig, ar en glömska
som lätt kan afhjelpas, i fall Högloft. Ridderskapet
och Adeln behagar ärerremiilera Memorialet.
Herr 8ilverllolps, 6utlak ^brakam. Ibland
Le Justikie-Ombudsmannen uti Jnflructionen älagde
skyldigherer finnes äfwen den, art författa en berättelse
i afseende pä de stora föremålen Lagarnes allmänna
granskning och öfwersigten af Rikets hushälls
författningar. Och när man anser Secreterare» såsom
hans biträde i afseende pa sädane ämnen, sa
synes mig en man af mer än wanliga kunskaper och
skicklighet mara den enda rätta atc kvälja, ej blott
en, som till dageliqen förefallande, ware sig juridiska
eller andra cimile tjenstemanna yrken är öfwad,
ej eller en som för brist pä medel till utkomst mäste
dragas ifrän sine wid tjensten förefallande angelägne
göromål. För öfrigt fär jag i afseende pä hwad en
wärd Ledamot nyss anmärkt, att ExpeditionsSecreterare
i Konungens Cancelie icke ätnjuta mer än 420
R:d., erindra, att sädant icke bewisar annat än art
Expeditions Secrekerarnes Löner äry för små.
Hery
Den 24 Februarn- 1235
Herr kotklieb. Med erkännande af wigten ukas
Secre? erarens befattning får jaglikwäl anmärka,
alt han har en tid af fem är, som förflyter emellan
hwarje Riksdag, lill utbarbetande af den berättelse,
han bör lill Riksens Ständer afgifwa, hwarföre
hans arbete i detta afseende icke kan blifwa sä mödosamt.
Herr Grefrven och Landtmarffalken proponerade
bifall till ben af Ulflottet tillstyrkta aflöning
för Justitie Ombudsmannens Cancellie med tilläggning
» att Rese-penningar mätte efter Refe-reglementet
anfläs för den person, som blifwer Justitie
Ombudsmannen följaktig.
Ropades Ja och Nej
Herr dloräenstolpe, ^näsrs. Som detta är
Stats - Utstottets sörsta Betänkande i detta ämne,
och anmärkningar derwid äro gjorde, hemställer jag,
om ickd detsamma bör äterförwisas.
Friherre Leäerkröm . ^acol,, understödde Herr
I^oräenäolpes tanke. Han trodde, att Ridderjkapets
och Adelns bifall till- lönesummans belopp icke
annorlunda borde anses, än som ett gillande i förhand.
Men dä anmärkningar wid andra stallen i
Betänkandet moro gjorde, ansäge han älerremist blifwa
mödwändig.
Herr Landtmarffalken gjorde derpå proposition
pä äterrremifl, hwilken bifölls.
I2ZH Den 24 Zobruarri.
Zerr Grefwe» och ^andlmarskalkey upkä«
sie 47 §. af Ri/ödaqs-Ordnjngen rörande Talemans
Beredningen och frägade, huru Ridderstapet och Adeln
behagade utse de Ledamöter af Ständer, som i. den?
samrya borde deltaga.
Grefwe ve!a 6akc!ie yttrade sig, alt ehuruväl
han ansäge det wara ständers rättighet, att
utse desie Ledamöter, önstade han, att det mätte updragas
Herr Grefven och Lanhrmarstalken, att för
hwarje gang serstilt kalla hwilka personer af Ridder»
stapet och Adelq hay sjelf behagade.
Gansta manga instämde häruti.
Zerr Grefwe» och Landtmarffalken ftägade,
om Ridderstapet och Adeln härmed allmänt förflarade
sig nöjdes
Bifölls.
Högloft, RidderstLpek och Adely ätstildeskl.^tilltz.
In kiöem ?rotocolli
6. Lilversiolxc.
Mä^
Den 26 Zebruerii. 1237
Mändageii dcn 26 Februarii.
Plenum kl- 10 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderstapels och Adelns Plenum den
24 Februarii 1810.
S. D. Fortsattes granstningen af StatsReglerings-Bilagan
Litt. E., angäende MilitaireSraterne
till Lands, jemte Stats. Utstottecs ben 19
dennes pä bordet lagde Memorial innefattande för.
klaringar öfwer derwid gjorde anmärkningar; och
blefwo Utskottets, under Punkterne 4, Z, 6, 7,
8, 9,'?O, n, iz, 15, i6, 17, 18 och 20 af.
gifne Utlätanden och Tillstyrkanden godkände.
Angäende i2:te Punkten, om wadstena
Krigsmanshus-Lasta, stadnade Ridderstaper och
Aveln i der beslut, betz färstildte Prvtocolls-Utdrag
af denna, dag, rörande detta mäl, utwisar.
Den Fjortonde Punkten, angäende LifGardet
till ääst, bifölls metz den förändring, att de
Officerare, som kunna komma att erhälla ersättning
för deras reducerade systlor, mä i twenne är ätnjuta
den af Stats - Utstottek söreftagne ärliga ersättningen
, och att derefter fulla beloppet af berörde
?rsättnings- summa för sex är pä en gäng i Skars
M-r
-
i2Z3 Den 26 Zebruavr!.'
WerketS Remerser med 6 procents rama tili dem
utbetalas.
löfwer den Nittonde Punkten, angående de
Skänsta LcrwallerierneS wargerning, upstöt
Högloft. Ridder>kapet och Adeln att sig yttra, intill
dest Oeconomie. Utskottets Betänkande rörande Wargerningen
i allmänhet till afgörande förekommer.
Och skulle härom de öfrige Respective Standen
genom Protocolls- Utdrag manligen underrättas.
lät luprs,.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderskapets
och Adelns Plenum den 24 Februarii
1810.
S. D. Gillade Högloft. Ridderskapet och
Adeln till alla delar hwad, i Memorialet af den
Z dennes, som den i4:de klef pä Bordet lagdt,
Stars-Utskottet, rörande Wadstena Krigsmanshus
sig yttrat och tillstyrkt: hwilket stulle de öfrige
Respective Standen manligen tillkännagifmas. lät
Luxra.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Ridderskapets
och Adelns Plenum den 24 Februarii
r8l^.
S. D. Bifölls och godkändes hwad Statsutskottet
rörande Militaire - Staterne till SjöH
ut
-
Den 26 Zebruarii. raz
utgörande
Bilagan Litt. F>, ,ill dess Betänkande
öfwer Stats-regleringen, tillstyrkt och för öfrigt sig
yttrat i dest den 19 dennes pä Bordet lagde Memorial
innefattande förklaringar öfwer wid berörde Bilaga
i Riks-Sländen gjorde anmärkningar; hwarom
genom Utdrag af Protocollet de Respective MedStänden
skulle manligen underrättas, vr luxr».
Utdrag af Protocollet hållit i Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Plenum den 24 Februarii
i8io.
S. D. I anledning sä mål af ett frän
det Wällofl. Borgare - Ständet ankommit och i dag
upläst Protocolls-Utdrag af förliden gärdag, som
af särskildt hos Högloft. Ridderffapet och Adeln
gjord motion, beflöts att Srats-Utskottet flkulle anmodas
upgifwa nägot förflag till bestridande af kostnader
för de resor inom landet, hwilka Hans KonglHöghet
Kron-Prinsen kunde behaga anställa till minnande
af kännedom om Landets Oekonomiska och
Statistiska beskaffenhet; hmilket beslut skulle de Respective
MedStänden genom Utdrag af Protocollet
manligen communiceras. vt tuxra.
Utdrag af Protocollet hällit i Höglofl. Ridderffapets
och Adelns Plenum den 24 Februarii
i8io.
S. D. Företogs till granskning. Allmän»
na UtgiftS-Staten, utgörande Bilagan Litt. K.§
lill
12 40 Den 26 Zebruarii.
till Stats-Utstottets Betänkande om Stats.-regleringen,
jemte U stotrers i Memorial, som den 14 den.
nes pä Bordet kades, afgitne förklaringar öfwer ivid
samma Bilaga gjorde anmärkningar; och blef h,vav
Stats» Utstoktet i berörde Memorial lig utlärit och
tillstyrkt af Högloft. Ridderstapet och Adeln till alla
delar godkändt och gilladt; stolandes härom genom
Pcotocolls-Utdrag de öfrige Respective Ständcn män,
ligen underrättelse meddelas. lOt luprr^
Uidrag af Prokocollet hällir i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum ven 24 Februarii
i8«o.
S. D Äterremitterades Stats - UkstottetS
den sr dennes pä Bordel lagde Memorial, rörande
aflöning för Riksens Sanders Justitie Ombudsman
och desi Ccmzlie, i anledning af följande, inom
Ridderstapet och Aoeln gjorde anmärkningar:
i:o Atr Justitie Ombudsmannen ä kostnadcrne
till sina Embets. resor, syntes böra uppgifwa räkning,
emedan det more att förmoda, att jomliga är
en mindre summa härtill ätginge, än den af StatsUtstottet
föreftagna högsta 1200 R:dr BancoMynt.
2:0 Att Rese-penningar äfwen syntes böra anfläs
för den Person af hans Canlzlie, af hwilken
han i afseende pa arendcrs expedierande behöfde wara
ätföljd.
z:o Att utsättas matte, huru stort antal hä.
stat borde hwardera under desin Hmbets-resor bestäs.
Den 26 Zebruarii- 12 41
4:0 Att ett något betydligare ärligt arfwode än
400 R:dr syntes böra ansins Justitie Ombudsmannens
Secreterare, enär tilt utbfuingen af denne tjenstebefattning,
i afseende pä de stora föremålen, Lagarnes
allmänna granstning, och öfwersigten af Rikets
Hushällnings-sörfatkningar, en man af mer än
ivanliga kunskaper och skicklighet more den enda rätta
att malja, ej blott en som till dagcligen förefallande,
ware sig Juridiska eller andra Civila Tjensieniauna-yrken
more öfwad, ej heller en som för
brist pä Medel till utkomst mäste dragas ifrän sina
wid stensten förefallande angelägna göromål. Ut
supra.
Herr Nordenstolpe, Anders. Dä flaga uti
förra Plenum här fö, emar, angående Justitie Ombudsmannens
rese-penningar, eriudrar jag mig att
någon wärd Ledamot pämint om rese - penningar är
en af de personer af hans Cam; ie, hwilken han
tycktes behöfwa hafwa med sig, da jag menar någon
af Nidderskapet och Adeln yttrade, att om 1000
R:dr Banco ansiäS härtill emot räknings aflemnan.
de, kunde sistnämnde Person äka med honom utan
någon depance för Staten. Dock som jag finner
detta saknas uti det nu uppläste Protocolls-Utdraget,
och den warde Ledamoten som gjorde ofwannämnbe
anförande, nu kanske icke är tillstädes, sa fär jag
för egen del begära till Protocollek, att jag rycker
det Justitie Ombudsmannen wäl bör kunna lata «n
af sina till Canlzliel hörande personer äka med sig,
enär ester rese-reglementet 7 Hästar lära honom bestäs,
och icke staga mätte bliswa att han en kamille
-
1242 Den 26 Zebrukrii.
mill- stall göra de äsyfiade resor; men rractamentr
för cn Canrzlist torde wara nödigt att bewilja.
Delta Herr Koräenllolpes anförande stuke såsom
en anmärkning ärfölja Protocolls« Utdrager rii!
Stats-Utfkollei.
Friherre kleming. Lires, anhöll om Högsost.
Ridderstapet och Adelns yttrande huruwida icke, da
Friherre Stael von klolllein, Lorllt/. Quävig z
stnlle mäkjas art i Nämnden suppleera Hans Excellence
Herr Grefwe Uuutk i frägan om Stuteriers
bestånd pä Flyinge och Dalby, Ridderstapet och A--  delns mening icke hade warit, att han i allt öfrigt
som rörde Flyinge och Dalby äfwen stulle deltaga i
Stats-Utstoktets öfwerläggningar; sadan hade åtminstone
Friherre kleming fattat Ridderstapet och
Adelns mening.
Uppå gjord proposition biföll Höglofl. Ridderstapet
och Adeln denna förklaring.
Herr Grefrven och Landtmarstalken anmälte
akk ätstilliga önstat atr en Deputation lill de
öfrige Respective Ständen mätte afsändas med tillkännagifwande
af Höglost. Ridderstapet och Adelns
i sista Plenum fattade beslut innefattande förändring
uti Stats - Utstorkers tillstyrkande rörande förmäner--
ne
Den 26 Lebruani- 1343
ne för de reducerade Officerare af Gardes-Regementerne.
Bifölls.
Företogs till afgörande Stats.Utstottcks den 23
dennes pä Bordek lagde Memorial, rörande Medels
anslående lill odlingar i Pitea Lappmark.
Grefwe von l-antin^^liauken, /rlbreclit, upläste
till Protocollet följande:
Oin aldrig, utan stava för en Stat, kan urakllätas
att igenom understöd och tjenliga upmuntringar
befordra nya Odlingar, Näringar och Handastöjder;
blifwa nämnde anstalter nästan en nöd.
wändigher för ett Land som ej obetydligt minskadt
tild silk område igenom förödande krig, likwäl nödgas
draga lvngden af förhöjda utlagor, för att för.
smara och uprätthälla det forn ännu deraf är öfrigt.
Dä delta härda öde träffat Fäderneslandet, och dä
dest kill en del i ödesmål liggande Jord endast pä«
kalla idoga händer för akt blifwa gagnelig, dä lärer
det ämne som nu är under Högloft. Ridderstapets
och Adelns pröfning, icke wara bland de minst
wigtiga.
I anledning häraf önstade jag fästa Högloft.
Ridderstapets och Adelns upmärkfamher pä bet parriotista
företag som Herr Major Stael von wolstein
i Pitcä Lappmark börjat och i nägea är med
fram
-
1244 Den 26 Zebruarii.
framgång fortsatt, men hwilket han i brist af nödiga
tiilgängar nödgas inställa, sä framt icke Riksens
Högloft. Stander, igenom ett ringa understöd,
falke honom i ständ art detsamma fullfölja.
En wärd Ledamot har yttrat, det wi ägde bördigare
trakter att göra fruktbare, än de som, belägne
i de Nordligare delar af Sweriget. lofwade att
sparsammare löna vdlings-kostnaden. Det medgifweS
att i flere af Rikets Provincer finnes Jord, som
ändock till odling tjenlig, allt ifräu Hedenhös legat
i linda, Men den tillhör det mesta cnstildia Personer,
som göra den fruktkar i den mohn veras tillgångar
medgifwa, den päkallar icke allmänt understöd
sör au bllswa nyttig, den minstas ärligen genoin
desi ägares flit och häg till förkofran. Annat
är sörhällandet med de i Lappmarken till odling
tjenliga Landsträckor, de äro Rikets tillhörighet?
desie rymliga utmål, dem Naturen Uistakat säsom
kjenlige att gifwa männistor föda, men som allt sedan
Skapelsen legat obrukade, kunna icke utan allmänt
understöd göras till hemwist för Nybyggare.
Genom anstälde undersökningar är utrönt, an de
widsträckta trackter, som bära namn af Lappmarker,
bestä till stor del af en till odling tjenlig Jordmän;
de sä kallade Myror, som innehålla flere mils längd,
äro i synnerhet af sadan bestasfenhel; dä desie blif»
wit utdikade, plöjde och besädde, har enligt gjorde
försök god äring erhällits bade al Säd och Foder»
»växter. Uttorkandet af nämnde Myror, som i deras
naturliga tillständ längt inpä Wären behälla
Kälan, och med rätta bära namn af Frost-nästen,
stulle äfwen medföra den icke obetydliga nytta, crtt
ej
Den 26 Februari!. 124^
-ej allenast i de Norra Otterne göra Klimatet mil.
Lare, utan ock, om icke alldeles förekomma, dock i
märklig mohn minsta wärfrosters stadeliga werkaN
pä ärswäx en i be längre i Söder belägne Prowin.
cer. Dä sädail allman nytta med tiden kan förmän,
tas genom fortsättning af Herr Major Stael von
'HoillLms päbegynte upodlingar, förtjenar e,or min
tanka den af honom gjorde anhällan Hogivfl. Nidderflapers
och Adelns benägna bifall. Det kan ei nekas
att ju icke mänga är fordras innan den wankade
Allmänna nyttan as Lappmarkens odling kan tillflyta
Riket : förr eller sednare skall den dock winnås,
och dec i den mahn, större eller mindre kostnad deruppä
anwändes. Men om för art werkställa ert nyt,
tigt företag, man nödgas med nästan omärkeliga steg
framskrida till walet, blir ber dock aldrig ett stät att
helt och hällit derifrån afstä. Jag wagar äfwen
Hoppas, att wiv ett för Statens Financer ljusare
ridehwarf stall finnas utwägar för en wis och nädig
.Konung, art igenom kraftigare åtgärd, an bensöm
nu kan pätänkas, bekriga Rikets Nordliga ödemarker,
och dermed widga Swcriges Grönför.
I anledning af hivad jag haft aran em»
-föra och dä Stars Utstottet tillstyrkt, det Herr Major
StsolZ anhållan mätte till Konungen L underdånighet
hemställas, fär jsg wördsammast tillstyrka bifall
till Ukstotkeks Betänkande, jämte det, a:t Högloft.
Ridderstad och Adeln täcktes uti expeditionen
till Konungen täta yttra den underdäniga önstan»
Let Kongl. Maj:t wille pä sätt Konungen funne
nyttigast understödja fortsättningen af Herr Major
Lisei
Ztte Band. s.dm 2lfd. 8Z:
1246 Den 26 Zebruarri.
8tae! von HolllLms päbegyma upodlingar i Pitea
Lappmark.
Friherre 8tae1 von holstein z Lorsits I^uävig.
Dä Högloft. Stais - Utffottek i sitt Betänkande»
vmnämnt milt anförande, att en Sångare eller Dansmästare
rvid förra Operan ensamt har sä mycket i pension
ärligen, som nu begäres till denna upodling, och
gistvik den uplysning akt ingen af defta har öfwer
800 R.d.^ sä har jag wäl mifttagit mig venni art
jag trodt nägon kunna hafwa 2200 ; men i sielfwa
»verket är der dock samma sak om nägon ensamt har
denna Summa eller flere dela den; för Slaten äro
vefta Medel i alla sall illa anwände. Stars-Utstottet
anser jemwäi den summa af eirca 16,020 Ridr?
som Opera-Sujetkerne hafwa i pension, icke egenteligen
säsom pensioner, utan säsom Löner, hwilka
wid de Lngängne Comracterne blifwir förbehällne fä
xä lifstiden ätnjutas, ehwad de moro tjenstgörande
eller icke; defta Contracter kunde derföre icke utan
rubbning af allmänna säkerheten käla nägon ändring.
' Jag sär likwäl härwid upplysa att före
1779 ars Riksdag, hade Konungen i HandPenUingar
blott 45,200 R.dr; wid samma Riksdag ökades
defta med 55/022 R:dr, sä att jemna summan
blef 122/222, och härtill war bland annat ett
hufwUdsacligt skäl: den kostnad Konungen mäste
»vidkännas genom inrättandet af Operan, som af
honom enflildt underhölls; detta har sä framgent
förhällit sig och dä f. d. Konungen uphäfde Operan
blefwo defta Sujetter satte pä Pensions-Srar
af Konungens HandCafta, säsom Personer, hwarmed
Staten icke hade minsta befattning; det är först
nu
Den 26 Zebruani. 1247
nu tvid Stars - regleringen som de blifwit flyttade
frän Konungens HandCasia och pä Staten; Jag
finner icke akt Staten har någon förbindelse, att
honorera Contracrer, som icke arv afflutade ä Statens
magnar, utan helt och hållet enskildt; lika sä
liket finner jag del kunna wara en pligt för det Allmänna,
redan nog förut öetungadt med Skatter, att
äfwen med fin bekostnad, bidraga till de nöjen Stockholms
Stads Jinewänare kunna hafwa af Spectaclerne;
en sä stor ort mäste kunna sjelf underhälla
en Coincdie-Troupp, halst dä Husen, Garderobs m.
m. redan äro art tillgå; med nägon arrangement af
enlreprenade, säsom pä andra stallen är brukligt,
mätte delta kunna werkställaS, och härom har jag
redan inlemna! till Högloft. Stats-Utskottet ett Memorial
, i anledning af en annan fräga. Hwad egemeligen
upoblingen i Pitea Lappmark angar, saar
det mål gansta rigtigt, att upodlingar i sydligare
orter torde hafwa företräde, men derföre är ingalunda
sagt att de i de Nordligare äro onymga och
icke böra pätänkaS; ibland de flere skäl som tala
för befordrandet af denna fak, är äfwen det, att
arbetet är redan börjadt och icke obetydliga summor derpä
anwänve, hwilken kostnad torde gä alldeles förlorad,
om företaget ej fortsätteS. Ibland de förnämsta
orsaker, hwarföre den betydliga summan af
om ring 70,000 R:dr blifwit af Starens Medel
anflagne till Stall- och Caftrn-byggnaden här i
Slockholm, war wäl onekeligen, att stora summor
redan till denna byggnad äro anwände, och skulle
gä förlorade, om fullbordan af byggnaden afstadnave;
och dä nu en g.de hufwnd-titel lärer blifwa bifalkn
till Jordbrukets, Handels och Näringars uphjel
pan
-
12 43 Den s6 Abruaru
pande, sä torde understöd af denna Fond kunna erha^
as, om Konungen, pä Rr sens Ständers underdåniga
önstan, stulle häraf täckas anordna behofwet.
Herr Koräeuliolpo. Redan den 16 Decems
ber hade jag den ärm i detta ärende framföra mina
rankar, som -roligen gistvik anledning !iil förewaram
de discuftion. Jag är ännu af samma mening,
och ehuru ,ag ej kan tilltro mig äga den erfarenhet
Nli L mvrhushällningen, svin de warde Ledamöter
hwilka npft talat, wägar jag dock föl-klara att jag
anser med uppodlingar af Rikets Jord böra förfaras
som en slok Hushållare med mycket betydlig ercndtt
af lika god Jord plägar göra? denne uppodlar säkerligen
först nära ikring sig. Dä nu Riket bade
Gottl nd och äfwen öfwer allt här heMma pä fasta
landet, har flere oupodlade Fält, anser jag dem först
böra odlas ; sami enar Riksens Ständer genom
§:de Artikelns formerande ibland Huswub-titlarne
redan ädagalagdt sitt nit , att wilja understödja Landtbruket
och andra nyttiga rörelser, ankommer det nu
pä Konungen om honom godt lynes, art äfwen understödja
den ifrägawarande, sam behöfwes säkerlr1
ingen recommendation frän N» sens Ständer.
Det more i annat fall flere orter som också borde
ihågkomma S.
Herr von LckrultrieNlieiln, Oavlä. Jag förenar
mig med Högloft. Skars Utskottets Betänkande,
vm Nasafjäll fä wäl som Med Herr Grefwe L,atr>
LmZskaULouZ yttrande r detta ämne ; men kan dersmtt
icke sinna en LedaMors tanke wäl grundad, att
man ej borde tänka pä Lapplands -cultiwrring; sä
län
-
Den 26 Zebruani» r24y
ränge i Swerige funnos odlingsbar jord. obrukad. I
män de mera nordiske land kap edlas, samt deras
kärrasdikas och u lörkas, sä förmildras klimatet ide
Lillgränsande orter. I Taciki lid war Tyskland mera
oblidt, än wära ftogsbewäxta och källare Prom nicer;
och det nu för tiden ciwiliserade och cultiwerade
Finland bestrifwes som det höga Lappland.
En sadan förändring i Klimaiet har blott odlingen
förmatt åstadkomma. Herr Major 8tgel hax och tillrackeliqen
bestyrkt, att i nejden af Nasafjell mycken
mark kunnat göras fruktbar, stola Lapplands minerallsta
starter komma att begagnas, sä mäste landet
först odlas och befolkas. Det ar kändt huru swäre
och kostsamt det htifwer för Bergs-Rädet Baron
Normelinakt peuxlera den delen af Lappland,
hwarest han funnit den ri aste Jernmalm till och
med öfwer jordytan, sä akt densamma blott hehhfwer
ikmllstötas. Det ar lyckligt a k sadane resourser der
finnas, dä wara Grufwor i dek lägre belägna Lander
blifvit utkömde; men man bör i lid fäkta sig i
författning att kunna begagna desia dyrbara killgängar.
Friherre Ltae! har behagat inblanda i detta
ämne en besparing wid de publique Spectaklen.
Denna utgift har för detta stigit öfwer 100,002
R:dr Banco ärligen; esker Stora Operans indragning
har f. d. Konungen fastställ för de återstående
Spectaklen en ärlig Stat af R:dr k6,«5g, och
har deruti WLr nu regerande Konung Nadigst welat
deltaga för R:dr 8,ZlZ, och Högloft- StåtsUtskottet
blott tillslagit 4 500. Huru stola dä de
äierstäende R:dr godtgöras, till formliga
Contraeters fullgörande? Manne Wi wid Wära bekymmer
ej beböfwa en blandning af Ntila ör Oulge ?
l
I2FV Den 26 Zcbruarik.
Böra wi wika frän wära liberala principer, all ej
uphäfwa laglige förbindelser, eller sära det Allmänna
förircendet?
Herr krintrlkölä, ?aul. Om det riäaon tid
warit angelägit, att bidraga till odling af Rikets
Oces-Iord, som möjeligen kan odlaS; sä är det
wisser igen nu, sedan Rikets Omräde , genom ett
högst olyckligt krig, blifwit sä betydligen minstadt.
Genom egen erfarenhet eller kännedom, af den
Jord med det mera, till hwarS bearbetande och odling
Herr Major Stael von kllolliein söker allmänt
understöd, kan jag icke bedömma nyttan eller möjligheten
af Herr Majorens företag > men jag äger
en annan och särskild underrättelse härutinnan, som
jag anser mig bade kunna och böra hafwa fullt förtroende
före: den nemligen som jag, redan för flere
är sedan erhölt af min nu mera aflidne Broder,
hwilken snart 40 är war Bergmästare uti Westerbotten,
och under tiden flere gänger, ä EmbetetS
wägnar, besökte Nasafjelis Silfwer-Werk, samt hermid
äfwcn fästade nödig upmärksamhet, pä siclfwa
LandSortcnS läge och beskaffenhet. Denne min aflidne
Broder bäde berättade och försäkrade mig derom,
att, efter hans tanke och öswenygelse, i fräga
warande G>us-arbete, borde blifwa bäde nyttigt och
lönande, om det med ordning och alfwar blefwe
brismet; att jemwäl nedanföre sselfwa Silfwer-Werten
more tillfälle kill gansta »vidlyftiga odlingar;
samt att sistnämnde odlings-arbete och deraf följande
LandetS befolkande, hufwudsakeligen skulle bidraga,
till ett säkrare och sörmänligare begagnande af de
star
-
Den 26 Februarii. r»5r
skatter, som Bergen i denne aflägsna Landsort, för,
modades hysa; börandes jag också harwid icke obemält
lemna den i milt sinne anmärkningswärda omständigheten,
huru som sörbemälte min aflidne Broder,
bland annat, denna sak angående, yttrade och
tittade, der föga hopp more om framgång uti nyst
omförmäldte arbeten, sä framt icke någon sadan person
wille ätaga sig urförandek deraf, som, med försakelse
af allmänna sammanlesnaden, flyttade pä
stället, samt derstädes hade all kostnad, möda och
omsorg osparde, för bade Berg- och Landt-Brukets
bedrifwande. Mig synes werkeligen, att detta sist
vmförmälte inträffar pä Herr Major Stael. Och
med en, pä ofwan anförde af mig för trowärdig
ansedd nplysning och underrättelse, grundad öfwertygelse,
bade om möjligheten af den i fräga »varande
odlingen, och Rikets med tiden deraf blifwands
fördel, samt derhos med afseende pä de af Herr
Major Stael, wid desi ansökning fogade bewis öfwer
de framsteg han pä denna arbetswäg redan gjort,
sinner jag mig således hafwa en fördubblad anledning,
att med fullkomligt instämmande mi Herr Grefwe
b.3ntinA8baulen8 yttrade tanka, jemwäl för MM
del, i ödmjukhet tillstyrka bifall deraf.
Friherre klannerbeim, lttsSrs afgick
med Deputativnen, till de öfrige Ständen,
Friherre Leöerström, ^acob. Sedan en Nionde
hufwud-titel till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnes uphjelpande, blisivit med en dertill anslagen
summa besluten, tror jag för min del bäst
wara, att till Kongl. Maj:t öfwerlemna pröfningen
hu
-
i2 52 Den 26 Zebruarii.
hliniwida något deraf mä kunna kill Herr Major
Ltasls i Lappmarken företa-gne odlingar bewiljas, och
fär således för min del tillstyrka bifall a Stats - Utskottets
gjorde hemställan.
Grefwe lckörnsr, Loran. Jag fär
den Kran tillägga till hwad Friherre Lsäsrllrönr
yttrat, att ett sädant bifall synes mig desto lättare
att gifwa, som Stats - Utffottet ej tillstyrkt någon
ling bestämdt, utan är det Kongl. Majrt fullkomligen
öppet lemnat, att efter anbefalld undersökning
pröfwa, huruwida de föressagne Medlen kunna Herr
Major LtLoI bewiljas. Pä lika sätt har StaksUtleottet
gäkr kill wäga wid fräga om ett SilfwerW
rk: det har ej tilltrodt stg att tillstyrka annat,
än att om, efter gjord undersökning, dest understödjande
befinnes nyttigt, dce mätte ät Hans KonglMaj.
t öfwerlemnas, att anflä Medel dertill.
Grefwe Ds lnLaräis. Nyttan alde kö re tagne od lin»
gärne i Lappmarken är af flere bewrst. Frägan som >m
ar under öfwerläggning är blott, om utwäg till penningar,
att till detta ändamål ansta. Nar nu Högloft.
Ridderstapel och Adeln en gäng beslutat en
Nionde Hufwud-titel till förmän för Jordbruket och
g s«l», ll I,, is
häfwcn, och således icke något mer erfordras, än en
anhållan hös Hans Maj.t det han räcktes omfatta
detta ämne med den nädiga upmärkfamhet, det synss
förtjena.
Herr KIwAlxor, Lsrät. Öm de bada ändamälen
kunna winnås, det ena af Grefwe DantlnLs
lrau
-
Den 26 Zebru-rii. 125g
Kaulen upgifwet, att medelst nägra niatzars och myrors
utgrafwande i Lappmarken. frostnätter stola före»
tommas i de Södra Mikels P owincier. och dek an,
dra as Herr Major 8taol von wolstein, art med
ett ärligt understöd af 2000 R:d. Banco innom
Sex ärs lid u odla ,0,000 Tunneland jord, har
jaq för min del icke något emot Stals.Utstortels
Betänkande öfwer denna fcaga.
Herr Keuterkjslm, Larl, hade inlemnat ett
Dictamen sä lydande:
Dä Högloft. Stats och Oeconomie Ukstokken
icke ivelat eller giltat bestrida hwar en möjligheten eller
nyttan af upodlingar i Lappmarken, hwilka Herr
Major Ltael von Holstein har under hmder, utan
endast som grund för sine afflag, aberopar Rikets
medeNösa tillstånd, anhäller jag ödmjukast fä underställa
Högloft. Ridderstapers och Adelns lika uplysta
som ädelmodiga bepröfwaude, mine tankar i denne
magtpäliggande fräga.
Det synes Åtminstone billigt att htt land, hwilket
med en Million NikSdalerö omkostnad, gräfwer
Canaler till lättnad för waru-transporter, vtwifwelagstgt
äfwen warit omtänkt att hafwa i förräd till
Leffe produccers anskaffande som derpä kunde föras,
erforderliga medel.
Riksens Högloft. Ständer hafwa beslutat och
anordnat en sävan summa till sädant ändamål, dä
deras Utstött dömmer omkring 1020 Tunneland redan
updikgde Myror, färdige mottaga Plogen, och
för.
12 54 Den 26 Februarli.
förskaffa Stalén om dylikt arbete fortsattes, pä ds
öfrige tjenlige ställen, med ivid past 272,900 opara'nade
Jnnewänare, samt en ökad tillgäng pä Wic.
tualie-Waror; och afwen Spannemäl nar Climatet
genom stigande odling blifwit mildradt. Detta är
dessutom det enda möjliga medel akt med Rikets winst
drifwa Nasafiells Silfwer Grufwor, samt andre
Malm tillgångar, som dcr uran all twifwel sinnciS;
tages widare i öfmerwägande dcn ymniga lillåäng pä
Skogar, Fistrila och Segelbara Sjöar och Clfwer,
tyckes som intet annat än brist pä god wilja kunna
hindra de nyttigaste företag
Beware
Gud att wart Fädernesland skulle
wara till ben grad utmärglat, akt det med sina förenade
krafter icke förmådde Åstadkomma 2000 R:d.
Banco i Sex är dä sä stora fördelar, ined en sa
ringa starf kunna winnås.
I närwarande tidepunct synes sädane landtwinningar
wara bade de ädlaste och möjligaste, som sörwärfwas
med Pivg, Spada och Hammare, lika mäglige
öka nationel» wälmägan och hela hwad Krigen
färat, samc blott fordra den Jdoges Swelt, men
sparar dess Blod»
Alla omständigheter om denna betydliga odling
äro dessutan redan uplyste genom anmärkningarne öfwer
Pitea Lappmarks upodling, tryckt 1809, hwilken
lemnar lika fägnesamma som Utförliga underrättelser
om dessa sä länge misskände widlyfrige Landsträckors
fördelaktiga beskaffenhet, styrkte och besannade
af däwarande Directeuren k'. Larxelan,
Den 26 Februari!. rrZz
Prosten Öhrling, Dalkarlarne Läck i Hjortnäs,
?ehr sonson I^äng, samt luckors Lrlon i Torsb
rg genom deras bifogade betyg, att odlingen är
för Nasafjells Silfwer Werk högst nödig och nyttig,
samt att detza Myror bringas genom afdikning till
omanlig fruktbarhet, och alstra kraftigare Foderwäxrer
än i andra orter, jemwäl att Kryddgärds^Frngter
redan der lrifwas, och siuteligen att den förtidiga
frosten förswinner i samma mahn som odlingarne
avancerar. Akt deste sednast nämnde in vaanden
icke arv edeligen styrkte , är hwarken deras eller Herr
Major Ltael von Ickollleins försummelse» de instälde
sig i fadank upsät wid Härads Rätten, men tilllats
icke afgiswa i laglig ordning witknesmäl emedan
deras utsagor icke instämde med de berättelser wiste
tjensteman, som pä Kongl. Majus Nädigste besa!-  ning besett orren, förut afgifwit, detta besynnerliga
jas är enda orsaken, och om det kör jenar upseende,
icke lärer undgå wär nitiske Justitie Cantzlers
handläggning, eller mahända wara den blifwande
Justitie Ombudsmannen sörbehällit.
Med anledning häraf, och i synnerhet, dL
Herr Major 8t«el von I-lolllein sjelf yrkar ärlig
Syn pä hwatz tillgjordt blifwit, wägar jag ödmju,
kast hemställa om icke Slars-Mffottet kunde älaggas
uppgifwa Fond för denna odlings-summa.
Högst sällat- framwisas en man som wid sä hög
alder, dä en tilltagande bräcklighet är att päräkna
och fä ^vilkorligt behöfde Hustru och Barns vmwärdnad,
hasta utur destas sköte, försaka icke alle»
nast alla lifwetS nöjen uian afwen Le mäst oum
bär
-
I2Z6 Den 26 Zebruarik.
bärliga behof, af ätra att jemwäl i dest lefnads höst
gagna sitt Fädernesland; matte det kunna i en
framtid räkna mänga med sä Spartanska tänkesättmen
aldrig miffkänna deras warde, eller tilläta nöden
fjettra den idoga arin som will räcka dem bröd.
Jag anhäller om Herr Grefven och Landtman
skalkens proposition, samt tillstånd fä communicera
detta med de öfrige RikS-Ständen.
L. lveuterbjelm.
Zerr Grefwe» och Landtmarffalken proponerade
bifall pä SlcuS-Utstoltets Betänkande.
Ropades Ja blandadt med ett och annat Nej»
Herr I^oräenstolps. Jag har pä intet sätt
bestridt, att Herr Major Stael >nä fä sjelf söka hos
Konungen det begärdta understöder, ehuru otrolig
jag anser myckenheten af de upodlingar han lofwar
att göra pä sex ars tid. I m'in ranka wore det
att liksom misitro Konungens omfattande omtanka
för Landthushällningen, m. m. om RlksenS Stan»
der för hwarje calu8 » med recommendationer till
honom inkomma skulle; och är det således blott L
detta afseende jag kill propositionen swarat Nej.
Friherre Stael von wolstein. Jag skulle anse
för ett högst farligt prejudicat, om ert Ständ ej
skulle, när sä godt syntes, kunna wanda sig med un,
derdäniga önskningar till Kongl. Maj». Omöjligt
kan sädant misshaga Konungen, och jag finner således
ej, att icke Ridderskap» och Adeln stulle kunna
-
Den 26 Februarii. »257
ka aflemna en underdånig hemställan lill förman för
Herr Major Stael.
Friherre Lesterllröm, sacob. Dä det i Un»
Lerstäanings-mäl är lika mycket hwad term man
nyttjar för akt uttrycka sin önskan och Konungen al.
lid derom deciderar; sä lyckes mig att Herr kiorstenllolxe
icke lärer göra någon swärighet, att afstä
frän sitt nekande till beslutet.
Friherre Stael von tlolstem. Jag för mm
del, kan ej begripa hwad önskan är, om man ej
säger tzwaki den bestär, ty att bara hemställa och
icke bestämma hwad man hemställer , kan ju ej wara
någon önskan.
Grefwe körner, ^stolplr (-öran upläste flutmeningen
af Stats- Utffoltets tillstyrkande, nemligen:
alt efter närmare hällen undersökning, Herr
Major Stael, sä midt möjligt more, mätte erhälla
det understöd, som kunde pröfwas skäligt ; och tilläde
, det han förmodade, att ett tillstyrkande i sä afwägda
termer skulle instämma med Herr NorstenÄolxes
tanke.
Herr Grefwen och LanDtmarflalkm gjorde
ä nyo proposition lill bifall pä Srats-Utstottets Betänkande
, samt alt Herr Major Stael mätte i anledning
deraf till Kongl. Majus Nädiga omtanka
-anmälas.
r2A8 Den 26'Februarii
Företogs
Bewillnings-Utstottets sedan den z:te
dennes pä border hwitande Memorial, rörande förändringar
och och rättelser uli fördelningen, upbörden
och redogörelsen af den efter Kongl. Stadgan d. io
Junii >8oZ, hittills crlagde Charta-Sigillata afgift;
hwarwid, med Ridderstapers och Adelns gifna samtycke,
upplästes endast de §. §. af förordningen,
hwaruti nägre rättelser af Ulstortet blifwit föreflague;
och gjordes derwid under läsningen nedanstrefne
anmärkningar:
Herr von 8cftantr, Ikvar Ureäiic Oakriel,
hade inlemna! följande anmärkntngar som uplästes:
Emot Projeetel till förändring af förordningen
vm Char a Sigilaia anser jag följande erindringar
nödwändige:
Uti 4 L- sista Momentet ar bibehållen en origtig
Definition som mäste rältas. 1748 ars ChartaSigillara
Förordning nämner Börds-Bref. Hwatz
härmed förstods kände sörmodeligen icke författaren
af i8og ars förordning, men wille förstä det, och
förändrade ordet till Bördes-Bref, samt tillskapade
en alldeles fa!st Uttolkning, dä han kallar det Resolutioner
och Utslag, angående inbördad fast Egendom.
Men med Börds-Bref förstäS Magistraters
eller Domstolars Bewis öfwer Personers Börd, eller
Födsel och Skyldskap, samt meddelades fordom och
troligen äfwen nu ät Gesäller, samt andre personer
hwilka flyttade till tzfläg,e oner för att drifwa handkwerk
eller annan näring, och sä widare. Ofwanbe,
rörde misstag bör allrsä rätras.
§ 7-
Den 26 Februari!. 125-
§. 7- Bland Collegier och andra Werk som
Npräknas i 7 H. star Cantzelie-Precidents-Bmeau;
men som den nu mera lär wara förändrad till Cantt
Helie-Styrelsc, torde fädant böra rättas.
9. Dä Eharta-Sigilata uti 9 § bestämmes
för Deductioner och Eontra-Deductioner hos Kongs.
Majit önskade jag det mätte blifwa bestämdt förestriswit,
om Eharta-Sigilara ä sädane Handlingar
stall äga rum eller ej - för dem som för fattigdom fä utan
rewisions- stilling draga fåken till Konungen. Den har
wäl ej hittills fordrats; men mangen härom okunnig har,
dä författningen nägot uttryckelig icke förcstrifwer, lä»
tit Chartera sine Handlingar.
Utaf 2Z Z. 2 Mom. kan ej hämtas nägon
Anledning till befrielse för asla som fullfölja malen
utan afgift; ty den som icke är alldeles utfattig är
ei fri frän löfen eller Charre-penningar i Hof-Rätten.
Han är blott fri frän rewisions-stilling och lösen för rewisions-ac
er dä han ej ager skuldfri egendom för a66
R:dr 32 H.
Emot flutet af 9. z.' nämnes Resolutioner pä
Donationer i gods eller penningar m. m. Huruwida
detta nu mera kan bibehällas eller bör förändras
är nägot som jag fär hemställa till närmare
granskning.
§. 12 De stal Utskottet anfört för uphäfwandet
af den i ratz, förut förestrifne Charta-Sigilata ä
Certepartier eller Hyres Contracter om Fartyg kill
Inrikes orter kan jag ej anse giltige. Om denna
afgift icke kan kontrolleras af Landtulls-Betjeningen
sedan den nu mera lär komma att upphöra, kan
den
I26Q Den 26 Zebruarii.
ren troligen lika wäl werkstallas af Sjötulls.-Betjening
, hwilken förmodeligen hädanefter blir nödwanrig
i alla Sjöstäder , eller ock af Magistraten.
§. 14. Det torde wara bäst, ast hädanefter
följa samma grund för Contracters Charterande i
Städer och pä Landet som hittills warit brukligt,
och jag afstyrler -Medes den förestaqne förändringen
i 14 §« i afseende a Contraceer om Jord ä Landet.
Hemmantalet är li a olämpligt akt 'aga ti l grund
som det skulle wara a t förelkrifwa Charta för ett
rvi§t amal rum i Städerne och salunda belägga ett
Contracr om 8 rum i G enna med lika stor Charta
som ett dylikt L Stockholm eller Götheborg.
H. 16. Afa Hafwa wederbörande Embetsman
warit i förlägenhet, huru Bytesbref ä Fast Egendom
skola Chaneras dä uti Bytesbrefwet, nägot
warde ej blifwit nägondera Egendomen äsatt eller
ens mellangifts-fumma funnits. Någon föreskrift
Härom är derföre nödvändig, lifafom om Gäfwo->
bref pä Fastighet hwarmed ofta lagfares.
I afseende sä wal pä denna F. som den 14
F. önstade jag, för lätthetens skuld wid beräkningen
af Charta för summor öfwer 150 Rdr, att hwarje
Lfwerskjutande 75 R:dr som belägges med 12 ,
matte förwandlas till Zo R-dr a 8 st. Förhållandet
blir detsamma, men för uträkningen behöfwer man
ingen Tabell, oc>) man är bättre belären med eu
beräkning som Lan ske i hast, än med den som for,
drar längre lid och för den enfaldige är mindre beÄNxlig.
HT- i8, ,
Den 26 Hebruarii. ^26:
§' r8. Hwav foM blifwit föreslagit till för»
ändring i 18 8-, fruktar jag medföra flere olägenheter
wid wcrkställighcten. än man kan förurse^ och
jag tillstyrker derföre häldre bibehällandct af hwad
förut stadgadt warit. Skulle nägon förändring aga
rum, tror jag den snarare borde innehålla, cm om
de! som genom de upräknade händlingarne ar gifwit,
icke är till wiflt wärde bestämdt- borde, för utrönandet
af Charta beloppet, Gode Mäns wärdering
medfölja handlingen, dä den för domaren upm.ises,
eller ock en sadan wardering företes innan DocuMemel
hos Domaren sär aterkägas.
§. 19. Om jag ratt förstätt förändringen af
'9 8-, sä hafwä årsskiften blifwit uteslutne fran
Charta Sigillata- hwilkec förMödctigen ät ettmitzkag.
8- 25. Fordom war bet en Häradshöfdingarnes
flyldighet att hafwa, Charta Sigillätä försäljningen.
Dermed war Allmänheten i Landsorterne
bättre beläten än Med deN sednare anstalten, dä det
efterFörfatlNingen är fördeMen flägsArace att fä pa Credit,
Papper till deras expeditioner, hwarwid jemwäl
handt att Räntmästaren har behällt sörsäljnings-ören.
Wid Härads-Rätterne förekomma de mesta handlingar
som i Landsorterne stola förses med Charta,
dec är derföre mest lämpeligt att wid desie Ratter
finnes tillgäng ä alla sorten Således anser jag för
min del tjenligäst ätt försäljningen^ i denna del ställes
pä samma fotsom före i8oz. Deras reqwisttioner
kunna ffe hos Landshöfdingarne och redogörelse-me
tho
5
te Dand. 2:dra Asd- 84.
1263 Den 26 Abnrarii.
rhoden bli sä enkel, att den ej behöfwer widlyfti^
omgång.
Z. »6. Utskottet har wid förändringen af 26
H. sökt förekomma dct prejeri, man förmodat försäljningsmännen
kunna företaga, genom försäljning
af flere Chartor till mindre valeur b stället för större.
Detta har ock lyckars list hälften. I stället
att Försäljningsmannen hittills kunnat påtruga 48
st. st:rs Chartvr i stället för En Riksdalers, samt
erhälla 8 försäljnings-ören för 2 r:st., fär han nu.
mera för 4 Chartor a 12 st. blott 4 §. Dä Charblir
en Handelsvara, pä hwilken försäljningsmannen
stall winna af Allmänheten, är der troligt att Säljaren
icke finner uträkning akt hafwa större Chartor
an pä tolf stilling, hwarmed Köparen blir litet belåten.
För min del anser jag de sä kallade försälj»
nings-ören böra förswinna, samt att Kronan bör bestå
försäljningsmannen wista procent i arfwode. Det
synes mig wara enligt sakens narur, att den som ägcr
waran, lönar försäljaren, och att denne ej stall
taga betalning för fin möda af Köparen.
Annu en omständighet anser jag böra i den utkommande
Författningen tilläggas, nemligen den,
att Embetsman sann hwar och en mä äga rätt att
Utbyta maculerade Chartor. Ej sällan händer att
under en Expeditions författande, under en afhandUngs
uppsättande, en Charta nllfälligtiviS blir 0
obrukbar. Slika händelser kunna ofta icke förekommas
och förlusten bör wäl nu mera icke drabba
hwarken Embetsmannen eller den Cnstildtc, dä efter
delta inga Skrister fa stämplas och en del 0-
wil
-
Der» 26 Abru-rii. rs6z
wilkorligen stola wara strifne pä stämpladk Papper.
Östa har handt att Expeditioner wid Domstolarne
ilfe blifivit utlöste» och sedan igoz ärs Författning
utkom har den till sädane Expeditioner nyttjade Charta
Sigillatan fallet den nog illa lönta Embetsmannen
till tast; hwilket allt rorde böra komma i behörigt
öfwekwägande hos Ulstotter, kill hwilket jag
anhäller att detta ärende målke warda äterremittekadl,
samt förbehåller mig, att om jag, innan betz
förnyade Utlåtande inkommer, stulle finna någon ytterligare
anmärkning äga rum, som wid en hastig
granstning nu möjligen undlallit Mig, dä sa sädanr
hoS Utstottek directc anmäla, (ä. Scflsnt?:-
Under lasningeN häraf äterkoM Friherre Llannerkeim
med den asgängue Deputakionen och lilkkännagaf»
att Preste - Srändet lofwat aflemna sitt
swär, sä snakt deisammä hunnit öfver Malek salta
sitt beslut, samt att Borgare- och Bonde-Ständm
förmälte sig hafira fulländat granstningen af StatSregteringen»
Uti
t 2 Z, af Tharia Sigillaka-Förordningen
hade warit stadgadt» a'r ä Paff för Allmogen, som
reset öfwer gränsen brukas ätta stiliingars Charta
för Personen. Bewitlnings-Utstottet hade nu förcflagir
detta stadgaNde-s lydelse pä följande sätt, För
Allmoge soM reser öfwer gransen i Handels-ären"
be eller ej, återkommer inom syra dygn brukas
äkta Skillingars Charta för Personen.
Grefwe Oe la 6aräis nplyste anlcbningen tifl
Leil här gjorde tilläggningen wara, att flere af Bonde
-
1264 Den 26 Zebruarii.
de-Skände> inom Bewillnings-Utstotiet nämnt, akt
ofta hände del Allmogens Kreatur wandra öfwer
gransen, att Allmogen i följe jderaf wore twungne
att dem eftersöka och återhämta, och att de ansägo
det wara ett obilligt omm, alt som hittills stedt,
nödgas derföre betala Past.
Wid 14 §. anmärkte
Herr Llmm, stolw. Att Torpare, jemte alle
ostarrlagde Aboer böra Chartera sine Abo antagningssedlar,
lika med stattlagde hemman i proportion efter
deras jemförelse twd de stattlagde.
Uppå begäran uplastes dee wid Bewillnings»
Utstotteks fbrewarande Betänkande bilagde serskildta
yttrande af Grefwe (ruttenborg, Jokan kllennmg.
Grefwe slörnet , ^ttolpb (rörnn, yttrade sig
sinna sä mycket skal uti hwad Herr Grefwe 6^1-  ienborg häruti yttrat, att han förmodade, det Rrdverstapet
och Adeln torde deruti instämma.
Friherre s^ernstottt, Larj (rustak, yttrade sig
i likhet med Grefwe körner.
Zerr Grefwen och Landtniarskasken- Kanske
torde Högloft. Ridderstapet och Adeln behaga
antaga det upläste yttrande af Grefwe (ruttenborg,
i afseende pä 14 2°, såsom en Ståndets allmanna
anmärkning
Ropades
Ja
Wid
-
Den 26 Februaris
Wid 18 §. uplästes äfwen Grefwe L-zstlenborZ8
yttrande.
Wid 2 a §. likaledes.
Grefwe ve la 6aröie Uplyste, att stalet, hwar.
före Bewillnings-Utstottet icke anragit Grefwe 0/1-  lenborg försiag om Stämpel - afgiftens Upbärande
af Krono - Betjeningen wore der, att efter Utflotteks
project stulle inom hwart districk, som bestode
af högst 6 eller 7 Socknar, alltid finnas en
Person, som hade Charror akt föryttra och att dylika
pä sadan grund alltid more att tillgå.
Wid 2g:dje L- anmärkte
Herr Ittam, Att alla inlagor om Ut.
svningar, af hwilket Ständ och till hwad som halst,
Hagar, Kolning, oc.» hwilka öro mer eller mindre
förmånlige, borde i män derefter Chaneras.
Wid 2z §. yttrade sig
Herr von vausvoUlf, Larl Lustak keinkolck.
Wid den upläste §:n om arfwodet för dem, hwilka
hafwa blifwit ombetroddc försäljning af Charta Sigillata,
fär jag blott göra anmärkning om mera tydelig
och bestämd föreskrift, huruledes förhällas stall
med försäljnings-arfwodet för det stämplade Papper
som Domrarne eller Hrradshöfdingarne hafwa rättighet,
att emot utgifwande flristeliga förbindelser
och redogörelse wid ärets stur reqwirera för löpande
äret till nödigt behof dels wid Domstolen, dels för
Rätt
-
1266^, Den 26 Hebnlttrrk
Rättsökande
och andre inom deras jtwisbictioner bo>i
ende. Pa wista stätten häfwa Landl-Räntmästarno
eller dem ät hwilka försäljningen warit updragcn -  efter Domarens reqwisirion utlefwererak till honom
det stämplade Papper; me» vagtadt wid redogörelsen
mot ärets flut wanlige och rätta praxis marith
at> Domaren äterstäldt de ofdrfälde Chartor och er»
lågt betalning för det stämplade Papper som de!
framflutna äret ätgätt; har dock förfäljnings-arfwodet
bliswit Domaren affordrat för hela det partik
han reqioirerat och följaktligen äfwcn för det stämplade
Papper han icke försäldt. Dä Domaren omöjligt
kan bestämma wid rsqwisilionen huru stort
parti» Chartor af hwar;e stämpel för kommande aret
i hans jurisdiktion ätgär, hwilkst sörhäller sig olika
allt efter storleken pä köpe-skillingarne för försäldo
Fastigheter, pä summan som företeende Sluld-sedlar
och bliswande Inwentarier m. m. innehalla, men mäste
hafwa i beredskap stämplat Papper efter hwad
behof som erforhras; fä synes högst obilligt, att
han ej får till godo njuta försäljnings-arfwodet föv
vet stämplade Papperet han afytlrar, utan mäste
lemna det till den som emot dest reqwisition till honom
utgifwer Ehartorne, hwilka af honom blifwit rsqwirerade,
men icke employerade. Om Doinaren
kan aläggas att utan särstiidt arfwode hafwa detta
beswär, fordrar wäl billighet och rättwifa det hM
åtminstone icke derjemte bör wldkännas någon egen
utgift för en sak, svin tillskyndar honom ingen fördel,
uran hlott mhda och answar.
Grefwe ve ia 6aräie. Jag torde härwid fa
äterföra den warde Ledamotens minns ä hwad i dea
sö
-
Den -6 Zebrvkrii- »267
föregående §:n finnes ansördt, nemligen, att Häradshöfdingar,
Bergmästare m. fl. äga lika som hit»
tills rättighet att wid Landr-Ränrerierne reqwirera
det antal Chartor de bchöfwa, arr hwar och en, som
Thartor försäljer, äger rätt titt det arfwode af Con«
toiret som Riksens Ständer nu behagat utfäkta, och
art Räntemästarena ej tillkomma sig för högre provision
debitera, än för hwad de sälja directe, men
ej för hwad till Kronans öfrige Embetsman Utlemnas.
Sedan Förordningen samt Betänkandet wore
tils flut genomgängne, yttrade sig
Herr 'IKam, det han önskade, att Dewillnings-Utskottet
inlemnade ekt Förslag öfwer huru stor
Summa den i flutet af Betänkandet föreflagne till
ökning
ä Charta Sigittatcl Betjeningens aflöning
komme att utgöra.
Grefwe Oe la 6ar6is upplyste, akt ett sädant
Förslag more redan inlemnadt och wid det nu uplä»
sta Betänkandet bifogadt.
I anledning af en as Herr von Lckavtr gjord
anmärkning, utbad sigj
Grefwe Oe la (-sröm att fä uplpsa, det orsakerne
till den föreflagne förändringen med stämplin»
gen, wore wid 12 Z. att Borgare-Standet anfört,
att dä deras Fartyg stundom flere mänader segla
inom Riker utan att förrän i efterhösten äterkomma,
wore det dem en omöjlighet, att answar» för dea
mer eller mindre noggranna upgift deras Skeppars
kun
-
??68 Dpn ?6 Zcbnraxii.
sunde gjöra» och att det strängare answar som är
älagt pä utrikes seglande fqrtpg, sä spnteS dem altför
hardt dä werkstallandet oftast ej berodde pä Reda?
rena utan ensamt pH Skepparena- Wid 18 Z> hgr
Utstotset funnit, eg större rättwjsa wid wiste pry
centS
erläggande, än wist för arket. I den piärde
Ledamotens upgsfne förflag att tjll undwikande as
prejeri det bör wara Contoissst och ej Köpmannen
som betasar försäljnings ören. instämmer jag fullkomligxn,
och önstade atr det wid nya ^kedactionen
bleswe iagktagit.
grefwe sstamsttov, , önskade arr i Almanachorne
matte införas ^till Allmogens underrättelse
ett korrt utdrag efter asglfterne för de Charror, jom
allmännast behöfdes.
Herr von käaULvolkk erindrade, att förledne
Sommar en dylik fräga om införandet i ^Llmanachorne
af Utdrag af wiste Författningar hos Ridder
stapet och Adesn förewapit', men att Ridderstapet
och Adeln ansett sig derom icke kunna något besluta,
af det stal, ätt Almanachornes ulgifwande
och innehall helt och häller berodde af Kongl. WetenstapS-Academien.
"
Grefwe vo ja P-arstie yktrody sig ej inga uti
den frägan, huruwida det wore Ständers rätt att härpm
besiuta, men ansäg för sin del gansta nyttigt»
ynj Kongl. WetenffaoS-Apademien fogade anstalt om
fädane uplysningarS införande i Almanachorne.
Herr ak klmteberx, VVilkelm. Med de af
Herr
Den 26 Zebruar!!. 1269
Herr Westeren von Sckantz gjorda anmärkningar
förenar jag mig utom hwad angär den af Utstottet
förestagne anstalten lill försäljning af stämpladt Pap.
per pä Landet, hwilken jag kror wara mera lämpe»
kjg, än den, som förut warit förestrifwen, men sättet
att belöna försäljningsmännen för deras beswär,
medelst wist procent af hwarje Charta, i män af
dest storlek, anser jag, lika med Herr Astestoren ,
wara gansta betänkligt; ty ä ena sidan, om ock
allom more gifwit den förmägan, att med färdighet
uträkna procentens belopp, kommer ljkwäl en egennyttig
försäljningsman, i bästa tillfälle, utan controll,
att förfördela Köparen genom procents beräkning
lltöfwer det, som wederbör, och ä den andra
blotjställes den redlige försäljningsmannen för misttanka,
da Charran mäste betalas högre an stämpeln
ukwisar. Zag stulle derföre önsta, akt någon an,
nan utwäg prätke kunna i denna del tagas, uran att
Staten förlorar pä den af Charta Sigillata inkomsten
päräknade summan.
I öfrigt finner jag wara alldeles ptwifwelak.
tigt, att honesicium rpvillonis Zratis ej berättigar
Parterne, att wara frie fran stämpladt Papper wid
ffriftwäxlingen hos Konungen; man kan ej sägaS
wara utfattig för det man ej äger Zoo R:dr Banco,
som för Gäld ej häftar. Mig synes ock att Lerte
Partier för Inrikes sjöfart ej böra frias frän stämfadt
Papper; men dä befrag'arne ej stäligen kunna
anses skyldige, alt om en stik Chartering besörja,
dä fragtstutet ej ster af dem sjelfwe, utan af deras
Skeppare, torde Skepparen böra anses förbunden ^
att derom föranstalta, wid answar af päsöljd för
I27O Den 26 Lebrukrii
honom
sjelf, utan att hans underlåtande, i denna det
bör för Befragtarne medföra något äfwentyr.
I öfrigt har jac» hört omtalas, all lill minst,
ning af Chartan ä Hyres-Comracter i Skäderne,
den plägsed stall wara östrg, att en wist del af hyreS-summan
utsattes såsom swarande emot ormra,
och att blott Charta beräkningen ster efter den öfriga
summan. Till förekommande af ett sädant missbruk,
rorde wara nödigt förestrifwa, att utan afseende ä
de Tillar, Contractet kan innehälla, Chartan ukräk,
nas efter hela den betingade summans belopp.
Grefwe I)o la Haräis yttrade sig anse det som
en skyldighet a» nämna, akt wid frägan om den 23
§. af 1803 ars Charta-Sigilata förordning, innehälla
lindring för Almogen, Ryttare, Dragoner m« inuti
afgifter för Chartor af ett wist »värde, och hwitfelt
§. Beivillnings-Utstottet anser nu alldeles böra
utgä, hade Bonde-Ständets Ledamöter i Utstottet
-nstat. att densama »nätte förblifwa beståndande; men
att Utskottet icke insett billigheten af de ffäl, Vc
derföre anförtt
Zerr Grefwe» och Landtm<rrskalken föreslog,
ask i anledning af de hos Ridderstapet och Adeln
gjorde Anmärkningar, delta mäl »nätte till Beivistuings-Utstortet
äcerremitteras
-
Den 26 Februarii. 127:
Iuläerades följande underdäniga
Kongl. Maj-t.
Stonnägtigste Allernädigfle Konungk
Dä uti Elfsborgs och Hallands Län, särdeles i
Mark och Kind samt Norra Halland, tillwerkningey
af Linnemäfnader redan hunnit den höjd, ali en be»
tydlig exportwara derigenom upkommic, och denna
tillwerkning otwifwelakrigt stulle, till allmän och en«
stild fördel, kunna ansenligen utwidgas, om ungt
solk, wid saknad af andra tjenkiga näringsutwägar
erhölle frihet, att, för uchfningen af detta yrke bosätta
sig, utan akt wara hemmansbrukare, eller tor»
pare, eller hasiva försmak såsom Krigs- och Gerningsmän
i Orten, anse Riksens Ständer sig böra
hos Eders Kongl. Maj:t i unherdänighet cmhälla,
att den frihet matte i nader lemnäs bade yngre och
aldre Personer i berörde Län, atr utan afseende pä
Jordbruk eller annat försvar, fä pä egen hand obehindradt
sysselsätta sig med linnemäfnader hwarige»
nom en mängd Mennistor kunde, jämte beredande
af en betpdelig winst för Rikets handel, winna nya
tillfällen till utkomst och bergning; börande tikwäl
härigenom inge» ändring ste u i hwad författningar»
ne om fattigas wärd och underhäll wid främmande
Personers inflyttning i Församlingarne, förestrifwa,
I sammanhang med detta ämne har frägan om
nödwändjgheten af widsträcktare försörjnings utwägars
öppnande för tvrftige Personer bland Qwinno-könet
hos Riksens Ständer wäckt den upmärksamhet och
det behjertande, som detta köns behof kräfmer, samt
menstF
IL7- Den 26 Zebrucrrik
mensklighet
och rättwisa päkalla; och dä detta kön ej bör
betagas den pä naturlig billighet grundade rättighet, art
genom ett fritt anwändande af sin arbetsförmåga bidra,
ga tik sin bergning; samt dcsilttom flere handreringar och
yrken gifwas, hwilka liksom i naturlig ordning tillhöra
Qwinnan, skulle af henne med lätthet och skicklighet
utöswas, hafwa Riksens Ständer till utwidgande af
Närings-friheren för den talrika klasi af behbfwande
Qwinnor, hwilka eljest förgäfrves Mulle söka ett wärn
mot dpn nöd och förtwiflan, som fluteligen leder till
laster och brott, rrotr sig upfylla ett högst angeläget
Åliggande, dä de till Eders Kongl. Majit härmed i
underdänighsst frambära den anhållan» det täcktes
Eders Kongl. Majit i Räder lära utfärda en sadan
författning hwarigenom en hwar oförsörjd af Qwinnvkönet,
synnerligast Embets och Tjenstemäns fattiga
Enkor och Döttrar mä tilläggas rättighet, att man
hinder af Handels-Reglemencen och Skä-Författningar
i Staderne idka följande Näringar och Handt,
werk, nemligen: Skomakare, Handskmakare, Linoch
Stkump-wäfware, Knapp- och Snörmakare,
Bröd- och Sockerbagare-Handtwerken, tillwerkning as
alla flags Mans- och Fruntimmers Kläder, samt
Handel uti öpna Salu-bodar med Kramwaror och
Viktualier, jemte andre för Qwinspersoner patzantze
handreringar och flöjder med wilkor akt de sig dertill
hos Magistraten anmäla; och i öfrigt erlägga de
Krono- och Stads-Utjkylder, som i mgn af deras
rörelse, dem af Taxeringsmännen skäligen älägges;
dem likwäl obetagit, att i händelse de anse sig för
högt bestaktade pä det i författningarne stadgade sätt
behörig rättelse söka; och hafwa Riksens Stander ansett
det icke böra wara desie Personer rillätit, att pa
si
-
Den 26 Zebruarii- 1273
me werkstäder eller i öpna Salubodar nyttja Manolks
biträde, äfwenspm att den, hwilken i gifte
räder, ej mä tillätas att begagna sig af denne således
medgifne Näringsfrihet, hvilken wid nästinfallattde
Lagtima Riksdag sedan Qwinnoköner tilläfwen.
tyrs hunnit förwärfwa sig widsträktate insigter Uti
wista siöjder kunde genom en mera fullständig författning
närmare bestämmas»
SlttteligeN, och för att ytterligare befrämja de!
härmed äsyftade änvamäl, anhälla Riksens Ständer
i underdånighet, det uti deri författning, forn i händelse
af Nådigt bifall härtill, lärer Utfärdas, Eder
Kongl. Masit Nädigst täckes förklara sig wilja med
wälbehag anse, om sa wäl Kram» och VictualieHandlande
som de förut upräkttade Handtwerkericns
idkare, hädanefter till sitt biträde antaga Qwimror i
stället för Karlar hwilkas arbete synes häldre böra
egnas ät sädane yrken, sorn fordra mera Kunffapek
eller större Kroppskrafter»
Riksens Ständer framhärda eko.
Företogs till afgörande Stats. Utskottets den
Zz pä bordet lagda Memorial, rörande Mademoiselle
Kicttar6^'s, pä sin Egendom Tolarp wid Halmstad
anlagde Fabriksanläggningar, till hwilkas understödjande
Stats-Utstotter icke ansett sig kuunä nägra
ytterligare medels anfläende, tillstyrka.
Herr
374 Den 26 Zsbruartt.
äerr Grefwen och sLandtmarstalken. gjorde
Proposition'pä Stats - Utskottets uttalande, hwilken
för öfrigt med Ja beswarades, mert
Friherre Ltael von kiolstein yttrade sig, att
som Stats-Utskottet nämnt, att de klåben Madc
moiselle
Kicbarci^ lewererat icke skulle wara pä hennes
Fabrik tillwerkade; sä torde sädant fordra närmare undersökning.
Om saken sig sä förhölle, wore wifferlis
gen denna Fabrik för Halland as mycken nytta,
emedan esker hwad Friherre 8tael kande hon al Allmogen
i Prowincen utlcmnade Ull till spinnande, och
sedan beftridde wäfnaden och färgningen i Fabriken.
Grefwe förner, ^6o1k 6öran, yttrade sig ej
kunna inga i Fabrikens nytta för Halland. Ledamö»
rer i Stats-Utskottet af bäve Borgare- och BondeStänden
hade yttrat, att Mademoiselle ireickarkl/
tili en stor del hos Allmogen upköpt de Persedlar
hon leswcretat; men saken torde derföre icke wara i
del skick, alt junna af Riksens Stander riktigt be
dömmas, och Herr Grefwen ansäg frägan wara, hu°
ruwiva Ridder>käpet och Adeln skulle pä osäkra upgister
grunda ett tillstyrkande.
Herr Grefwen och Landtmarffalken förnyade
derefter sin proposition om godkännande as SkatS«
Utskoltöts utlåtande, hwilken med Ja beswarades.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätskiideS lt. s.
In Uittem krotocoUi
6. 8i!verliOlpe.
Den 26 Zebrnarii. 1275
Mändagen den 26 Fcbruarii.
Plenum kl. Z eftermiddagen.
F-redrogS ä nyo Stats - UkffottetS den 21 Februarti
pä bordet lagde ytterligare utlätande öfwer
den wäkla trögan, hnrnwida den sä kallade Humbl»
Garden i Stockholm mä af Kronan ätcrmgas, eller
och Arrende-Summan utsattas lill ett belopp, forn
enior afkastningen swarar.
Friherre Stael von Ilolsrein. Dä denna frä'
ga kommit till Stats--Utstotlers handläggning, drar
jag deraf Len sä ra stutsats, att Hnmble-Gärden är
en Kronans lillhörigher: Och dä Arrende-wilkoren
äro brnrne och jorden tillhörer Kronan, sä kan ej såsom
StarS-Ulstortet föreslagit Öfwer-Stälhällare
Embelek dermed erhälla någon befattning, utan bör
^stcr min tanka Stals-Ukskottet fä delta mål äter
till sig till undersökning och ny behandling.
Zcrr Grefwen och Landtm arstalken. UplysningSwiS
får jag »amna, att de andra irenne
Ständen redan bifallit HUstottetS yttrande; och för
öfrigt torde Ridderskap» och Adeln finna, att StatöUkstottet
icke är någon Domstol, som äger undersökningSrätt.
Herr dloräenllolpe, -^näers. Jämte instämmande
nli hwao Herr Bgron Stael har ansört, fär
jag äfiven andraga ett ofta förut nyttjadt stal, att
dä denna jord tillhör Staten, bör och rind den pä
em
-
i2?6 Den 26 Zebruarii.
enahanda sätt förfaras, som med ali annan dest jord
hwilken ej enligt Lagarne genom Auction blifwit
borklemnad, hwarom Ridderstapet och Adeln annu
icke fattadt något wist beslut. Detzutom bör och
wid denna lägenhets bortarrenderande göras samma
willor, som om Kungs Trädgarden är stadgat, sä
att Mminheten kan fä begagna en gammal rättig
hek ätt fritt och obehindrat där promenera.
Grefwe körner, ^äolpli Loran, utbad sig fä
iiplysa, att Hiimblc-Gardcn ej wvre en lägenhet som
hörde under Rubriken af wanliga Kungs-Gärdar,
utan räknades bland Lustparkerne hwilka stätt under
Konungens Disposition.
Herr l^orclenstolps^ T^näers. Dä här blifwit
yttradt att denna lägenhet, likasom flere andra
star ensamt urider Konungens Disposition, fär jag
till hwad jag förur haft den äran y tra, nu blott
tillägga, akt Konungabalkcn förbjuder alt abaliene»
rande utöfwer en Konungs lifstid af alla Kronans
tillhörigheker.
Zerr Grefwe» och Landtmarfkalken, pröponerave
bifall pä iL>tats.Urikvlicls uttalande:
Ropade Ja, men
Friherre Stael von wolstein, begärde ytterligare
fä anmärka, del han trodde, aktalia frågor som
komma till Stats-Utskottets handleggning rörde Kronans
tillhörigheter och att det wore Rit sens Ständers
ratt, att derom besluta.
Den 26 Februari!- 1277
6err Grefwen och Landtmät svalken yttrade
sig att Friherre 8ruLl8 tanka skulle för hans räkning
i Protocollrt Uptagas.
Friherre 8tsel von kllollkein önskade den proposition,
att HunWl.Garden skutte anses såsom hemfallen
till Kronan och för Stats-Wer-et Utgöra en
tillgäng, om nu warande Arrendatorn, UnderStät»
hallaren Uillfsnsxsrre, befunnes icke hafwa Upfpldt
arrende-wilkoren.
Zerr Erefwen och Landtmarskalken erindrade,
att detta wore föreslagit i Stais-Ulstottets
Utlakande, som Ridderffapet och Adeln nu bifallit.
Företogs till afgörande Stats- Utskottets den 7
December pä bordet lagda Ullätande öfwer Landshöfdingen
i Stockholms Län sk 8cbcnboms anhållan
att fa komma i åtnjutande af den werkeliga
Landshöfdinge-lönen med atföljande förmåner.
Bifölls.
Likaledes ett samma dag pä Bordet lagdt Betänkande
af Stats--Utskottet rörande föreslagen indragning
af den Landshöfdinge-Lön, hwaraf Hans
Excellence m- m. Herr Grefwe sk , ehuru
inZ:te
Band. s.dm 2lfd. 85^
»278 Den 26 Zebruarii
innehafware
af Presidents-Sysilan i Kongs. Kam»
mar-Collegium, likwäl annu är i Åtnjutande.
Bifölls.
Widare gillades till alla delar Stats-Utffottets,
i ett den 2i dennes pä bordet lagdt Memorial, afgifwne
förklaring, i anledning af en hos Wällofl.
Borgare-Skändel gjord anmärkning, det stulle Ut.
stöttet i desi Betänkande om Kungsgärdarne, icke
hafwa omnämnt Kungsgärden Ulfsbäck i Smaland.
Företogs det Förslag Stats-Utstottet i ett hos
Akidderstapet och Adeln den 23 ststlidne pä bordet
lagdt Utlåtande upgifwit, rörande äterlösande till
Kronan af sädane KronoGods, Hemman och Lä.
genheter, som blifwit till priwata bortförpanrade.
Gillades.
Stats-Utstottets den 22 dennes pä bordet lag.
da Utlätande i anledning af det Förslag att Ädelforsi
GuldWerk matte med sörledit ärs siut uphöra,
samt de underliggande Hemman och Pauliströms
JernBruk pä öppen Aution försäljas.
Bifölls.
De
sDen 26 Februari!. r-7-
Det af Stals-Utstouet afglsue och den L l bens
neS pä bordel lagde Memorial, rörande frikännelse
för Borgmästaren i Westerås 6. k. ttellmsn och
Rådmannen derstädes kekr l^sntken frän den pä
dem belöpande ersättning i följe af Stads-Catzeuren
Loäs-IIs balance.
Bifölls.
Föredrogs Stats« fltstottets den 22 dennes pä
bordel lagde Memorial rörande de anstalter som
borve widtagas till befrämjande af det Beslut Riksens
Ständer i afseende pä Sahla Grufwa, under
denna Riksdag fattat.
Godkändes såsom instämmande Med Ridderska»
pers och AdelnS förut härom tagne Beslut.
Herr wormbs, d^ils. Dä Charta SigilIM
Förordningen i förmiddags uplästes, wagade jag
icke derwid göra en anmärkning, af fruktan att mill
minne kunde fela, som wid min alder mä Mig förtätas
; men sedan jag nu gjordt mig närmare underrättad
och funnit att anmärkningen kan äga rum,
mbeder jag mig fä den aflemna, bestående deri, atk
Kongl. Maj:t genom en Nådig Författning äret efter
Chana Sigillata Förordningen u kom, stadgat,
an Skulo-sedlar för uptagne Län till Officerares
sccorder stola hädanefter med flämpladt Papper för
-
i28o Den 26 Februarii.
ses, ehuru de förur warit derifrän fritagne, hwarvm
jag hrr fär bifoga Krigs-CoUegii Kungörelse af
den 15 Augusti 1824.
Detta Herr Uorictt8's anförande skulle säsom
anmärkning medfölja ärerremisien till BewillningsUtstotlet.
Företogs ä nyo Allmänna Beswärs- och Oeoouomie-U-skottets
Utlätande, rörande Lurendrägeri
och Tullförsnillning, hwilkek sedan den 14 Februarii
legal pä bordel.
Bifölls.
Likaledes företogs Allmänna Beswärs och Oeconomie
- Utskottets sedan den 27 Januarii hwisande
Beränkande ongäende en allmän och oinskränkt Nederlags
och Uplags-frihet för alla Rikets Sjö- och
Stapel-Städer.
Bifölls.
Uplästes ä nyo Allmänna Beswärs- och Occonomie
- Utskottets den 10 Januarii pä Bordet lagda
Protocollö- Utdrag rörande Dykeri-Inrättningen i
Riket.
Den 26 Februarw i-8r
Friherre Legerström, st.usto!xb, anförde följande:
Dä Atlinänna rsw rs och Oeconoinie-Utsköttel
list Rioderstapet och Adeln inkommit med Utlåtande
om Dyke,i-Re^-me nets törandrande uti otte
Punkten pä salt deras Betänkande innehätler, fäk
jag »vördsammeligen uplysningsmis nämna, alk d'ä
närwarande Ociroy derpä erhöll priwilegium, har
deste priwilcgier först blifwit granffade af Kongl.
Cvmme»ce'Col!egium, som hörde Skepps-Rederierne,
sedan af Commikteen af Armeens Flotta, Allmänna
Beredningen, och siuteligen uti Konungens Conseille;
pa aila förenämnde stallen jämnsördes förra Octropens
priwilegiec, och blef uii den sednare den stillnad;
att i stallet för timmar och ingen fram.
mande hjelp fick brukas, hafma de deremot nu 62
timmar och fä nyttja främmande hjelp, dä ej något
af lasten tostås; ivid förra Oetroyen mar prccenren
pä Bargare-lön högre och nedfattes salunda: för de
stador, som förr betaltes io procent, betalas nu 6
procent af Inländste, och 8 procent för Utländske
Skepp; pä de Sjöstador som förr betalte 15 procent
betalas nu 12 procent, de som förr betalte
20 procent nu ,Z; de 25 procent nu 22 procent
och de som förr betalte zg procent betala nu 25
procent. Hvad som beträffar det Godsägare och
SkeppsRedare stola fä losta och bärga med främmande
hjelp, har wisterligen icke undfallit höga »vederbörande,
som haft e«l lika afseende pä Asturadeurernes
säkerhet, och funnit den lika helig, som
SkeppsRedarnes, saint ersarenhe en lärt, akt den
enda controll Astu-adeuren har, pä hivad som blifwit
bärgat, äro de Förteckningar han erhäljer pä bärgal
Gods af Tokeriet och Tullen. Det andra skalet
-
irör Dek 26 Februari!.
let war; om Fartyg stulle under namn af Sjönöd ,
fä losta betz Last, kunde alla »nöjeliga Lurendrägerier
införas; ty en Skeppare behöfde endast sätta
pä uti »vackert »väder, och med främmande hjelp lossa
hwad han behagar; sa »nyckel läktare, svin ingen
conlrol! finnes pä hwad som btifwit bärgadt och äter
inikeppadl. E t exempel, will jag blott anföra, det
Dykeriet ej ar utan nytta: sörkcdit är nli Falkenbergs
district strandade en Engeli? KanonSlup,
hwilken »ned Dykeri-Commistariens lillständ bärgades
af privat Man, hwilken ingas rakning pä roocZ
R:dr i bärgare-lön, dä Engelska Consul»» i Görheborg
stickade räkningen till Direc»ionen af Dykeriet,
befants den enligt Reglementet blott utgöra omkring
5--<z Rtdr,
Slutekigen fär jag till Högloft. RidderffapetS
och Adelns upplysta ompröfwande hemställa; om ej ett
skäl är gällande: der att ingängne Controcter böra
hallas, och icke ändras förr än de äro kill ända lnp«
ve, vin allmän och enskild säkerhet stall äga beständ.
Således fär jaq anhälla om Herr Grefwenä och
Landtmarstatkens Proposition» att detta Betänkande
rist Kongl, Maj. t öfwerlemnas för att derä göra
Nådigt afseende tvid denna Octroys sint.
Grefwe amilton, ^xel. Ehuru jag ej sjelf
äger strand, ber jag att pa Skänska Adelns rvägliar
fa anmäla det lidande densamma öfwergätk genom
Ocrroyen. och instämmer således i Mstottets
yttrande.
Herr Lcbiitrsrcraotr, josian kjerman, upkaste
föl»
Den 26 Zebruarn- rrSz
följande Dictamen: I anledning af Allmänna Besvärs
och Oeconomie-utstolteis nu upläste Betänkan,
de, angående Dykeri inrättningen i Riker, utbeder
jag mig pä en kort stund Högloft. Ridderfiapets och
Adelns upmär samhet, tiil hwad jag mot detta Betänkande
har atr anföra.
För Högloft. Ridderstapet och Adeln är det
misserligen icke okändt, att Hans Maj:t f. d. Konungen
i grund af Regerinas-Lagarna ägde full
magt och myndighet, ott, dä Gamla Dykeri Octroyen
med »802 ärs siut uphörde efter godtfinnande
densamma törnya utan nägons hörande; Men sädant
oagtadt ansäg Kongl. Ma,:r angelägir, att lära öfwerse
alla rörande Dykerie och Bergnings Werket gällande
författningar, och infordra sä wäl dä »varande Committerades
i.ä sörwalrningen af Armöens Fattas
ärender, som Kongl. CommercEollegii och TullDirectionens
underdäniga utlätanden, hwarwid Skepps
Rederierne äfwen bleswo hörde, i anseende till ett
förnyadt Reglemente, och icke förr än en siik Actus
söregäkt, samt ärendet jamwäl passerar Allmänna
beredningen, fann Kongl. Mast för godt, att icke
allenast ät misse Priware Personer, under en förbättrad
ny Octroy, pä 25 ärs tid, updraga »verkställigheten
af Dykerie och Bärgnings-anstalkerne, utan
och rörande Werkeis styrelse med hwad dermed äger
gemenskap, läka utfärda ekt särskildt Reglemente
hwaru i tillika Compagniets alla ej mindre förenade
rättigheter än äliggande styldiheker finnas noga utstakade,
och som (att förtiga flere) innehaller de hus.
wudsakeliga förändringar till Skepps och Godsägares
förmän, a» Skeppare »vid Strandningshändelser vu
1284 Den 26 Zebruarii.
äger ratt, att da last icke behöfwer lostas, begagna
och nyttja främmande biträde i 60 timmar lill
fartygets afagning frän grund, utan att wara
förfallen under Dvkeriet, hwilket under förra Ocrroyriden
war alldeles förbudit, samt ari Compagniets
bärqarelön, emot hwad den förut war, blifwit beIpdeligen
nedsatt och minskad.
Med allt stal hade man salunda bordt manta sig,
att Allmänna Besvärs- och Oeconomi^Utstotlet efter
att hafwa erkänt den goda afsigt, hwilken ined Dvterie
och Bärgnings-inrätlningen frän början warit
afyftad, stulle upgifmit hmari de kännbare olägenheter
för Handel och Sjöfart egenteligen består, svin
enligt Utskottets tan a åtfölja denna inrättning, pä
den for den nu är stäld. Men, utan att upgifwa ett
enda factum af antingen werkelig bristfällighet i
Reglementet eller att Delagarne i nu warande
Dykeri-Octray med andosätkande af dest föreskrifter
pä något sätt sökt träda den fiönödlidandes rätt för
nära, har Utstotiek lik.val icke twekat att förestå en
sadan ändring i högstbemalke Kongl Reglementes 6
§., som derest sörstaget wunne bifall, ofelbart stulle
medföra hela Dykeri inrättningens uphörande. Om,
med dct obestämda uttrycket fara för Sjöskada will
förstas werkelig st rand ninas händelse, är lätt att finna,
de' med lemnad rättighet ät Skeppare att äfwen
med främmande biträde under en tid af 60 timmar
losta af lasteir sä mycket fom kunde pröfwas nödigt,
ingen Skeppare någonsin bomme att begära Dykeriets
hje P, utan wib tillfällen dä Bergningen blefive pä
det högsta fvär och kostsam; »ch Med fädant wilker
Ewiflar jag uppå, att Dykeri. Compagnie^ derest de,
Den 26 Zebruarli. »285
pa satt Utskottet föreflagit, blefwo hörde, hwarken
skulle wilja eiler kunna upfylla de flere skyldigherer
dem i efwan högstberörde Kongl. Reglemente blifwit
älagde, ulan söka förswara Negle!neiue'6 orubbbade
bestånd och bibehållande i fullkomlig helgd, sä länge
Octroy liden räcker, lika med alla andra afflmade
Contracter:
Cluteligen sär jag Ullägaa, ^^^^st DykeriCvnlractek
innan Octroyens flut skulle kunna rubbas,
skulle icke eller någon säkerhet för andre pa Contracrer
med Kongl. Maj:r och Kronan grundade Apocialioncr
wara alt påräkna. Wädeligheren af en sadan
ställning torde icke behbfwa något bewis. Och
dä det tillhör Rikelö Ständer akt maka öfwer helsiden
af Medborgares lagliga rättigheter ock dem derwid
skydda; sa får hos Höglost. Ridderstapck och
Aveln jag ödmjukeligen yrka, att Allmänna BeswarSoch
Oeconomie - U skottets isrägawarande Betänkande
icke mä antagas, och hwaröfwer jag i lika ödmjukhet
anhäller om Herr Grcfwens och Landtmarstalkens
proposition.
Grefwe von UantinA8k>LU8en, ^1bre:clit, förklarade
sig instämma med Herr 8ckut2Lrcramr -  emedan lagligen gjorda Contracter aldrig borde kunna
rubbas.
Härmed conformerade sig Grefwe IHenhelMz
Larl Xxvi.
Herm Grefwe» och Landtmarffalken propouerade
bifall tilt Utskottets pmanve.
8ko»
1286 Den 26 Zebruarii.
Ropades Nej.
Grefwe Amilton begärdte att om Riddersta»
pet och M>eln ej biföue Uttalandet, likwäl förbehåll
mätte göras för Adeln i Skäne, enligt Roschildsta
Freden.
Zerr Grefwen och Landtmarstalken. Afflär
Ridderjkapet och Adeln Utjkottels pnranoe:
Ropades Ja, och derjemte ett Nej.
Friherre von platen, Lalrar Logislarw. Jag
börjar med akt förklara del jag ttll alla delar instämmer
med hwad Herr Lckut^ercrant? anfört,
men ibland de flere och kraftiga stal jag hört anföras
till bibehållande af en allman Dykeri-inräktning,
har jag likwäl saknat ett, som jag tror mig böra
meddela. Hwar och en Sjöman som har kännedom
af förhällandet uti de Lander, hwarest en sadan inrättning
ej finnes och der likwäl Sjö-olyckor ofta sig
tilldraga, wet nogsamt, att plundring och röfwerie äro
den manliga följden, dä mennistor Utan nagonIau»
thorisation eller befäl sä gä om bord pä ett strandadt
stepp för att losta det; och har jag sjelf sett de wäldsammaste
uppträden häraf följa. Jag fär alitsa af
detta wigtiga stäk yrka, att den punkt mätte förändras,
som förbjuder all testning af strandadt Fartyg
genom andra an Dykericts Folk, ehuru jag finner
gansta rätt och rvälgörande att främmande folk ma
pä allt färt söka hjelpa skeppet af grund, såsom sednaste
Dykeri-stadgan förestrifwer. För öfrigt hoppas
jag, att ingen enskild man, minst här ibland
Den 26"Zebruarii. rrgU
Ost, mätte tilldelas den exklusiva rättighet, att pä
sm strand rigta sig af Medmenniskors olycka.
Herr Grefwen och Landtmarflalkcn förnya.
de sin proposition ttll asflag ä Occonomre Utskottets
Uiläkande om Dykeriet;
Hwilten med Ja beswarades.
Gcefwe hamilton, Axel, begärde att hans
förbehåll rörande Adelns i Skäne Bärgnings-rätlig.
het mätte intagas i Protokollet.
Herr fällman, Otto krestric. Det matte
förmodeligcn ej wara utan anledning som Oeconomi
- Utstottet funnit sig böra fästa nägon wigt wid
de Förslag, hwaröfmer det samma nu yttrar sig.
Jag hade derföre trott att detsamma icke borde fullkomligen
afflaS, utan nägon närmare upmärksamhet
deruppå fästas. För öfrigt tror jag att nägon sär»
skild förmän icke bör tillerkännas nägon särskild
prowtns, uran äswen uägvt afseende göras xä alla
andra delar af Riket,
Herr Grefwen och Landtnrarffalken yttrade
sig att mäler nu wore afgjordt.
Herr käblman trodde propositionen hafwa blifwir
med I« och Nej beswarad.
Hans Excellence Herr Grefwe kuutkr. Otwifwekagtigt
är att e> Contrakt böra uphäswas eller rubbas,
men jag skulle för min del anse bäst om hos
Kongl,
ra88 Den 26 Zebruarii.
Kongs. Mai.t i underdånighet anhölles att chter
Ociroyens flut Hans Maj:t dä täcktes a hwad nu
nu tillstyrkt blifvit göra det Nådiga afseende Honom
kunde lämpeligt synas:
Häruppå gjorde Herr Grefven och Landnnarflalken
proposition hwilken med Ja bestvaradeö.
Föredrogs a nyo ett af Stars- Utjkottet inlemnadt
och den 14 Februari! pä bordet lagdt Memorial,
rörande Jnstruclion för Commiftariater i Riksgälds
Contoiret.
Herr 8träle, Larl vvilkelm, hade inlemnadt
följande, som uplästes:
Utan att inga i granskning de as, hurumida
den af Högloft. Skals-Utskottet förestagne förändring
lili styreisen af Rilsgalds-Contoiret skulle föranleda
lill ärendernes bättre behandlande, an om ve af Fullmägtige
hädanefter som hittills, utan den projecterade
omwagen genom ett Commiftariak, biefwo granstade
och upgjorde, har jag endast fastat min uppmärksamhet
derwid, att riri den för Cnmmisiarialet af Utskottet
föreflagne Jnstruction, hwarken uti g:de
eller pä näaot annat stalie, i afseende pä Wexel-upHandlingen
sinnes föreskriswit, hwem som i afseende
till Traftentens eller Endotzentens wederhäftighet och
kända Credit bör pröfmr Wexelns antaglighet; om
sädant tillhörer Wexel-upköparen, Commjsariaiek efter
Den e-6 Fcbruaril. 1289
Herrar Fnllmägtige?
I det sednare fallet fär jag
blekl anmärka, akl all piening är för sen, da Wexeln
ar beiaiv. Wig synes säkrast btifwa, atr de om Tisdagen
och Fredagen uyhandlade Wexlar, dagen efter
eller Onsdagen och Lördagen inför Fullmägtige up»
wisas, och de som anses goda, i anseende till Trassentens
eller Endosientens (om en sadan finnes) pä
Beirsen ägande goda Credit, enflildta förmögenhet,
eller kända Exporkhandel, blifwa ifrån Protocollet genom
pästrift ä siutsebeln remitterade till betalning.
Denna omständighet anser jag af sä mycket större
wigt för Contvirct, som eljest genom ett oförsigtigt
förhällande Contoiret kan fä hädanefter» likasom före
är 1820, widkannas, flere betydligare förluster, för
hwilka ingen efter Jnstruciion kunde bindas till
answar.
Q W. Lttäle.
Friherre lälljencrantr, polian Willielm', irplaste
till Protocollet följande: I anledning af det project
som Högloft. Stats - Ulstottet ingiswit till up,
rättande af ett Commisariat inom Riksgälds Contoiret,
fär jag ödmjukeligen afgiswa följande mine wälmente
tankar.
Tist förändringar af ett sä bcffaffadt Werks organisation
kan icke finnas mer än ome anledningar.
Den ena att afhjelpa befundne brister och oordningar,
den andre att för framliden förekomma möjelighelen,
att sädant mä kunna existera.
Att
29S Den -6 Zebruarir.
Alt Wexel-uphandlingen, de couranke Malens
behandlande och Werkets Mcchaniste styrelse (hwarom
endast är fräga) de sednare ären blifwit förwaltade
pä etc fullkomligt nöjaktigt sätt, derom wittna
ej mindre de siste Revisioners berättelse an Högloft.
SlatS-Utstotlets egit upiyste wittncsbörd.
Der är således icke fran den första af ofwannämde
anledningar, man kan härleda plane^tit! en kostsam
och sä huftvudsaklig omstöpning af Arenoernes gäng
inom detta Högloft. Riksens Ständers Werk.
Syftemålet dermed mäste således lökås i önskan
att stadga der möjeligen jäkcaste sätt att framgent bibehålla
de förmänliga resultaker, som utom de föreflagne
ansta terne hitintills runnat winnås. Dä hela
ämnet bringas lill högsta grad af enkelhet, tyckes
det derföre kunna innefattas i desie 2:ne Frägor:
r:o Är det upgifne Förslaget af den bcfkaffen»
Het, att idet äsyftade andamalct derigenom med nubbet
upfysies.
2:0 Om icke sä arr blir det dä rädeligt att förändra
en mechode som gifwit ett förmänligt resultat,
för atk i det högsta winna samma fördel af en nyhet,
hwars lyckliga effert ar förmodad, men utan erfarenhet,
icke kan wara gifwen?
Dä den första frägan wägar jag smara. Planen
innefattar behandlandet af 2:ne hufwudsakligen
olika befattningar. Der ena som angär Courante
mäl, upbörden och Riksgälden. Det andra Wexel
up
-
Den 26 Februari!- 1291
upköp och Utrikes-galdcns betalande. Det första flaget
af göromål anser jag genom ett Commistariat kunna
bestridas lika .val som hitintills; men vcksä icke
bättre och redigare än nu sker.
Den sednare, och sä oändeligen mera granlaga
befattningen, som nu under Fullmagtiqes omedelbara
öfwerinseende handhaftves as Bokftuks-Contoirets sä
kallade Utrikes Departement, är deremot af den natur,
att största swärigheten att fullkommeligen wäl
stöta densamma ligger i den Publicitet hwarmed Ämnet
i narivarande stick, redan mäste behandlas- Att
med ett Commiffariat öka antalet af de personer som
med denna detaille aro syselsatte, wore således ett
säkert satt, till fullkommnande af omöjligheten, att
upna det lyckliga resultatet som bör sökas
Sa
ofullkomlig den kännedom än är, som jag
om Contoiret hitintills hunnit taga, är den likwal
tillräckelig att förmå mig pä det högsta afräda att
Bokfluis Comoirets Utrikes-Deparkement, och alla
dermed gemenstap ägande befaltuingar, stiljes frän
Fullmagtiges omedelbara styrelse. Och der är med
»varmaste nit jag anhäller att om Högloft. Statsutskottets
Förslag icke skulle i har äberopade afse.
ende förkastas, detsamma äkminstone icke mätte antagas
utan att Fullmagtige förut blifwit hörde.
Mitt swar ä den andra frägan: blir det rädligt
att förändra en method som gifwit ett förmånligt resultat
för att i det högsta nunna samma fördel af en
nyhet, hwilkenS lyckliga effert är förmckad, men
utan
i2y2 Den 26 Zebruarli
ulan
erfarenhet icke kan wara gifwen? föijer tydeligen
af hwad jag redan haft äran anföra.
Högloft. Ridderstapet och Adeln stadnade saker- ,
lizen i ett nekande beslut om mine tankar kunna
winna Högloft. Ständers uplyste bifall.
Dä Högloft. Scats-Utststtet medgifwit, att
Fullmägtige böra bibehällas wid Ofwerstyrelsen af alla
göromål innom Riksgälds Conloiret lärer ingen
misstyda mitt anföranoe ttll böjelse, att hindra en
minstning af Fullmagtiges inflytelse.
Och om Fullmäglige till Werkets stada icke
wilja undandraga sig någon möda, nägon ansvarighet,
torde sädant wara en pligt, hwarigenom det
smickrande förtroende de af sine Principaler fatt
emottaga ensamt kan rättfärdigas. Sä högeligen
Riksgälds Contoiret stall önsta att aga, och beflita
sig att förtjena, li^a allmänt anseende, lika stadgad
Credit, som Högloft. Riesens Ständers Banque;
sä mycket jag för min enstildta del önstar att Cchntoirets,
med (i det minsta) lika trägne och ansvarigs
göromål syselsatle Tjenstemän, mä förtjena och njuta
lika upmunlran och förmåner, som deras medbröder
af lika grader innom Banco-Werket; sä litet anser
jag det wara angelagik och önstcligt, akt desse,
till beskaffenhet och söremäl, sä essentielt olika Werk
blifwa helt och hällit lika organiserade.
Att detta milt ödmjuka Memorial, med de öfrige
Respectiwe Ständcn fär communiceras, derom
wägar jag ödmjukeligen anhälla.
Hwar
-
Den 26 Zebruarii. 1295
Hvarefter Friherre I^Isencrantr: mundteligen
tilläde. Jag får noga förklara, ail i Högloft. Uk»
ftssorleks Betänkande innchälles mycket, hwarmed jag i
högsta matto instämmer; såsom angelägenheten af
wiste förökade Cornroller och säkerhetsmått sann angelägenheten
atl söka Hans Kongl. Majus Nådiga
Föreskrift till samkelige Evllegier och Embetsman,
atl lemna Comoirel det stynds.mma och kraftiga biträde,
som hittills sätt begagnas, m. m.
Herr ^enZerlein, ^acokupläste till Prokocolletföl.
sande: om sä under denne som ftstförflukne Riksmöten,
Skänverne hwarken gillat stneFullmägtigesförwaltning,
eller de för dem utfärdade Jnstructioncr, om Rikets Högloft.
Ständers bastan och fasta föresats är, att genom bestämda
Jnstruc ioner och Ans.varS-Lagar stadga sin egen
säkerhet, sina FullmägtigeS pligter sch answar, och
förekomma de mängtydige Domslut Fullmägtige undergått,
och om siuteligen all Styrelse-Ordning grundar
sig pä den answarighet hwarje lydande Styrelse
aligger inför sine närmast föresutne, dä wagar jag icke
anse den för RiksgäldS-Commistarierne projecterade Jnstruction
ledande till sitt ändamål. Jag befarar twertom
att Ständerne sielfwa stulle härigenom i betydlig
man leda ansivaret frän Fullmägtige, och försätta
kommande Stander i willrädighet, hwilken af Contoiretö
hela Betjening de egentligen borde tilltala
för begängne fel eller misttag.
De i i:sta Mom. älagde befattningar, samt r
z:dje punkten deruti älagde answarigheker, anser jag
alltför midt omfattande och betydande för Embetsmän,
som icke förur haft upsigt deröfwer, och således
5-te Band. s.dra Afd. 86. icke
»2Y4 Den 26 Zcbruaru.
icke torde karma sä mänga särskilda Upbörder och deras
egenskap.
De uli 4 Z i Mom. projecterade åtgärder med
utrikes län, är en för Commifiarierne lika ny som oman
befattning, som deflutom icke kunde instämma med
principen för Wäxclköp, där minsta medwetande antal
personer, om behvfwen torde wara Contoirets
rätta fördel.
Om i öfrigt Depofltions-Conkoireks Commissarie»:
skulle jemte Sedel-Werket äfwen handhafwa den sä nyttiga,
som nödwändiga Conkrollen, för stämpladt Papper,
enligt Bewillnings-Utffottets Förstag, sä lärer
deras tid med desie göromål wara fullkomligt uptagen.
Herr' von 8clrult2enlre?m Oavicl. Jag har
ifrån Riksgälds-Contoirets sörsta danande önskat,
att elt Commiflariat ivid det werket skulle i likhet
med hwad i Banquen stelt, inrättas, samt således
befordra samma kunskap och ordning wid alla ärendens
handhafwande. Fullmägrige wäljas frän östan
och wästans gemenligen förutan all kännedom vin detta
laggranna och i flera hänseenden componerade
Räkne-Werk, och stola genast satta sig medelbart i
Författning och utöfning wid alla dekailler. Om ibland
Nidderstapet och Adeln samt hos Borgerstapet
någon ät ämnet ledande kunskap kan finnas, sä
är en sadan mindre hos Preste- och Bonde Ständer»
atk fönvänta. Fullmägtige mötas manligen twcnne
gänger i weckan och är den ena i synnerhet den hufwudsakliga
mötesdagen; men Werkers ärender fordra
en daglig skötsel och tillsyn af wal underrättade, wäne
-
Den 26 Zebruarii. rsss
Ne och oombytte Embetsman. Dä mindre wigliga
mål böra af Commistariatet genast kunna werkstallas,
och de hufwudfakligare, efter en utstakad föreskrift,
beredas ti» Herrar Fullmägtiges ompröfning och be,
sint. Med ett sundt förnuft kan ett säkert omdöme
fällas i en wäl utredd men förut okänd fak, och
man förmär med rättwis noggranhct prdfwa och granska
en king, som Man ej sjelf kan i wecker fullgöra.
Man kan noga döma om en Klädning är mai gjord,
viri cttt Hus är wäl byggdt, om ett ämne ar wäl
ajhandladt, utan alt sjelf kunna werkstalla nägotdera.
Jag har flere ganger än någon, uppå Höglofl.-  RidderstapstS och Adelns befallning, dels som Rervifor,
dels som Ledamot af Hemliga Utskottet, öfwersclt
RikSgäldS-Werket, men stalie bafwa wiv att
genast förutan ett Commitzariaks föregången beredning
sätta mig wid Fullmägtiges Räosbord och omedelbart
befordra ana förefallande ärenden till werkstäliighet.
Mänga misttag, mänga förluster hade was
rit förekomne, om ett Commistariat förut pröfwak
alla mäl, och haft direet inseende pä wista Contoir.
Jag kan således icke med nog nitfull wärma till--  styrka Högloft. Skals-UtstoiterS Förslags antagande
af ett wäl organiferadt Commistariat.
Friherre lttiljencrantr!. Jag irererar 6tt jag
icke mvtfagk angelägenheien af ytterligare controlle.rS
widtagande. Jag har endast anfört, akt ds kunna
erhällas utan inrättande af ett CoMMistariat. Och
arr de klistra mera tillförlätelige unver Fuumägtiges
omedelbara befattning med ContoiretS styrelse. Hwitken
svin will underrätta sig derom, stall sinna,
manza af de förr saknade eonlroiler redan äro in«
rär
-
!-y6 Den 26 Zebruarri.
rattaoe, och att de öfrige, som Högloft. Utskottet
ansett nödige, längesedan stokat wara werkstälde,
om Fullmägtige ansett sig tillständigt, ark något
widgöra i ämnen, hwarmed deras Respective Principaler
äro sysie-salle, och hwarnli föreskrift bör afwa
las. A veles som Högloft. Ukstoklet behagat sig
yttra, är det en daglig och direct Ihandläggning,
som ensamt skaffar grundelig kännedom om Werket.
Detta m del dertill äga Herrar Fullmägtige nu.
För mfn del befarar jag, alt de mindre gagna, dä
de ukur andra handen fä uplysningar som nu genast
falla i ögonen och dä förlitande! pä andras
omsorg och anfoarigher torde minsta den werksamma
noggranhel som nu är nödwändig.
Herr Larlsson , Lävarsi. Dä jag flere är deltagit
uti Riksgalds-Contoirets styrelse, bör jag med
den kännedom jag ager om detta Werk, fullkomligen
instämma uti Friherre liljencrants^ yttrande
angående en förändrad styrelse af Contoret. De flera
tryckta Revisions-berättelser witsorda att Contoiret
är wäl organiseradt, att alla controller äro
fullgoda, således kan en förändring wara dels utan
nytta, torde hända äfwen stadlig.
Herr Svedenstjerna, Lric Isiomas, Med all
den aktning jag astid hpst för Friherre liljencrants
och hwilkea hos mig ännu mer blifwit fästad under
den tid han warit Ordförande i det Werk, hwaraf
jag har äran wara Ledamot, nödgas jag lifwäl wid
detta tillfälle förklara mig af olika tankar med honom.
Friherre Liljencrants medgifwer i wista delar
nyttan af ett Commistariats inrättande i Riksgälds
-
Den 26 Zebruarik- 1297
Contoiret, och tror likwal akt de Ukländ-a affairerna,
om de dragas under dena Commitzariat, stutle
derigenom winna för mycken publicitet. Af Ukländsta
affairer kanner jag inga andra än Utländka
Bress och Räkningars emottagande elter expedierande
och Wexel-upköp. De förra enwttagas och öpnas
manligen af Fullmägkige och remitteras kill
Bokfluts-Contoiret, hwarest de nu g wetterligen aldrig
blifwit hemliga hällne och swärkigen kunna wa.
ra det, dä de skola pasiera flere händer, öfwerfätkas,
hos Fullmägkige uppläsas, och i deras Prokocolt intagas.
Hwad ater Mexel-upköpet beträffar, fä lärer
wäl aldrig Stats-Ulstoltets mening warit, akt
Fullmägkige skulle bindas wid der Commisiariatct
föreflagit, sä mycket mindre som Stats-Ukskotket gifwit
Fullmägkige rätt alt till Wexlars upköpande anmoda
hwilken person som hälst. Allt hwad som således
kan hända af Commiflariatets ofwanförmäldte
åtgärd wid Utländska affairerna äro att dek en dag
förr, lär känna Utländska Breswens innehåll och att
der fär ingä i speculationer cm Wexel-upköp, hwilka
Fullmägkige äga att gilla eller förkasta.
För de courante och dagliga gtzromalens bestridande
i Contoirek synes Commissarialel böra medföra
flere förmvner. Der ar alltid lättare för dem som
dageligen och stundeligen mäste arbeta inom ett
Werk, akt kanna och följa alla derwid förefallande
detailler, an för den ät hwilken öfwcrsigten egenteli»
gen ar anförtrodd. Utan att motsäga Herr KrigsRädet
Larlelon, än mindre klandra den förra af honom
sä mycket prisade ordningen inom Conkoiret, mäste jag
dock tillstå, att föredragnings-sältet derstädes, wid
mitt
Den 26 Zichnrarii.
mitt första inträde föreföll mig mindre enligt med
hwad som brukas i Collegchr eller wid andre Werk
der flere mål förekomma. En sa kallad föredragnings-lista
saknades alldeles och blef derföre as flere
Ledamöter genast föreslagen. Om icke wista controller
ännu kunde wara nyttiga, ehuru ei förut pätänkta,
lemnar jag derhän. Emedlertid skulle jag tro,
akt vm nägot saknas i ordning och conlroll, stulls
sädant bäst winnås genom ett Commistariat, hwilkek
fick uptaga, bereda och >i!l Fnllmägtige anmäla alla
förekommande mål, aldeles pä det sätt Riksens
Högloft. Ständers Stats-U? skott föreslagit; och dä
mig wetterltgen inga andra transactioner inom Contoirek
kunna eller böra hemliga hällas, än de som
frän Fullmagtiges sida kunna markas; sä beror ju
i asta fall af dem att sädane ej Commistariaket meddela,
Pä desta stal wägar jag för min del tillstyrka
bifall pä Högloft. Srals-Utstottets Betänkande i
hela sin widd och följaktligen lill allt hwad det angående
Commistariatels organisation ych åtgärd föreslagit,
Herr Lctwltrenkmm, hfvist. Jag anser al!
frukta» för hemligheters yppande vm Utrikes Galvyn
. för aldeles fåfäng, Till sölje as mitt MemoMvrial
tillstyrkte 1799 ars rewision en publicitet om
sä Utrikes som Inrikes Gäldens förhällande, pä
det Rikets nogne Skattdragare mande fä erfara
hwad bätnad deras bewikjade tillstött förmär ästad70NMM.
I en lycklig stund bifölls ändteligen wid
;gvO ärs Riksdag, att en ärlig Kungörelse utfärdas
stu e om all Riksgälds,Werfels sä tillgäng som
utgift. Hwar Man kan således lära känna precisa
Ut
-
Den -6 Zebruarii. ^299
rikes Galdens förhållande. Ett Commissariat tillkomme
att uppgifva Jnteressens och Amalgams förfallodag
samt »varande tillgångar, imri Herrar Fullmäglige
akt domina vin Coursens bestafsenhet, samt
utse en Man bland sig, em Commissarie eller Kamererare
till Wexelns upköp, kanffe oek sjelf,ve besörja
om all Utrikes Correspondence samt Brefväxling
med Rikets Publique Werk och högre Cmbelsmän.
Nykomne Fullmägkige hafva hittills nödgats söka
underrättelser af Betjeningen, men jag pästär att
all underrättelse hädanefter stall ste officiell och wid
answar.
Om all afhandling först blifvit beredd
och upfigten öfwer Bokstuts-Contoiret warit af ett
Commissariat werkstäld ; fä hade en förlust wid Jernoch
Cafife-Handel samt Stockholms Bewillnings-upbörd,
öfwer 202,000 R:dr Banco warit frälste;
icke hafwa heller alla mindre misstag till Riksens
Ständer blifwit upgifne.
Friherre läiljencrantx. Jag är alltför ledsen
att finna mitt anjörande wara motsagdt af rwänne
wärde Ledamöter, som jag sä upriktigt högaktar.
Jag hoppas likwäl att de lika litet misstycka ett öppet
framställande af min öfwerlvgelse, som jag möjligen
skulle kunna ogilia eller förolämpas deraf, att
de om delta ämne äga en skiljaktig opinion. Det
ar sant, Riksgäldens belopp är nu icke »nera en hemlighet;
men tiden till Wexel-upköp, den större eller
mindre nödwändigheten att skynda dermed. Wexelbehofwet,
belopper af Contoireks tillgångar, dstwldtagna
sättet att dem anwända, alla dessa omständigheter
äro, som jag förmodar, af den natur att önsteligt
wore, om de kunde med nägon grad af hemlig
-
IZ20 Den 26 Zebruarii.
lighet behandlas, intill desi »verkställighet är fulländad.
Jag ar förwissad att ett Commitzartats befattning
med desse ärender märkligen stall öka de swärigheter,
sam derwid redan förekomm.
Herr Lilsverlloipe, I^arg. För min del får
jag förena mig med Friherre Iftljencrants i förewarande
amne och som ert ytterliaare stal dertill anföra
att Chefen för Inrikes Departementet i Riksgälds
Contoirets Bvkftms-Conkoi, till Fullmägtiges
Rewisvrers och Srats'1Ustvt!eks fullkomliga tillfredsställelse
alkid förrättat sin syfta. Ätt nu inrätta en
»nellanclatz af Förman emellan honom och Fullm^gtige
stulle haswa Utseende af ett misstroende, som han
ej förljenar.
Grefwe von I^ntinZsKaulen, ^Ibrecdt, tillstyrkte
att Stats-Utstottet mätte öfwer detta mål inhämta
Riksgalds-Conloirets Fullmägtiges Utlåtande.
Zerr Grefwen och Landtmarstalken propo,
verade äterremiss till Skaks-Ukstottet, som! alt Fullmägtige
matte öfwer mälet höras.
Bifölls.
Företogs Bewissnings,» samt Allmänna Beswäröoch
Oeconomie-Utstottcns den 21 dennes pä Bordet
lagda Memorial rörande Post Inrättningen i Riket.
Grefwe vs la Lsräie, ftacob. I egenskap
af
Den 26 Zcbruarii. izsr
af Ledamot i de sammanstagne Bewillnings- samt
Allmänna Beswärs och Oeconomie-Utffokten, tror
jag mig skyldig uplysa de skäl som förmatt Utskotten
atl förestå en tillökning uti betalning af Postföringen.
Jag lemnar till Ridderskapels och Adelns
mogna ompröfwande, om hwad 1707, det will säga
för ic>Z är sedan derföre stadgats, nu till wä,
ra tider och uphöjda warupriser kan wara lämpeligt.
f. d. Konungen fann rättwisan af Postsörarnes härutinnan
lid efter annan anförde klagomål,och förändrade
dels efter de olika tyngder som PosthemmaneN
innom sig moro alagde, dels den täta skjutsning som
för somlige i anseende till deras läge wid de större
och allmännare wägarne ivar förknippadt, han
ökade Postlegan i afseende hära äfwen olika pa.
olika orter, lill 1, 2, az, z. si. Hwad
Utstottet nu föreflagit är en fördubbling af hwad dä,
»varande Regering stadgade och efter samma norm,
sä akt Postlegan oagtadt den projecwrade förhöjningen
ändä ingenstädes blir öfwer 7 si. »nilen för ordinarie
Posten. Dä Utstotten ater för Extra-Poster
föreslagit lika med hwad för wänlig Kronoskjuts enligt
Kongl. Maj:ks Nädiga befallning bör betalas,
hafwa de endast följt hwad alltsedan 1808 warit befaldt
i den wägen, och svin, enligt deras omdöme,
är af en noggran rättwisa för de P^stförande Bon.
de-Sandets i Utskottens nästan alla Ledamöters kla,
gan om den mindre ordning, som warit dels wid ett
olika urtagande af hästar wid Postens förande, dels
olägenheten för P stbönderne att ofra långt ifrän deras
bostäder och stundom »ned flere timmars wäntning
nödgas afbida Posternes ankomst, har wällat de förändringar
Utskotten i besia 2:ne delar trott sig böra
Rik
-
IZO2 Den 26 Zebrukrii.
Riksens Siänder ödmjukast förestå. I anlednilig af
hwad Herr ^LNFLrU-in i Utskottet anfört rörande'
löneförbUtiiirg ;ör Postwerket i allmänhet, anser jag
för min skyldighet den i synnerhet yrka för Poststaten
har i Slockholm som i proportion mot flere andre
Posi-Conttir i Riket ar oändeligen illa lönte. Orsaken
akt Utstötte!! cj tillkrodt sig kunna denne i allr
uptaga, ar att den ej ifrån något Ständ till dem
inkommit, men det blir ej ett stal för mig här ost
dölja yrkande af hwad jag anser rärtwist, billigt och
fullkomm-ligen enligt med de tankesätt Nidderstapet
och Aoeln reid alla tillfällen wisat och bör wisa.
Det torde wara mig tilläkit att lemna nagra underrättelser,
som wisa billigheten af hwad Herr 2sn
Zerlein
och jag wid detta tillfälle yrka. Post-Directeur
Istäim, en lika gammal som agtningswärd man,
sedan 1747 nytjad wid Postwerket och sedan 1759
jnnehafwanve den tjenst han nu äger, tjenar derwid
med en lön 266^ R:d. och deremot de till Utskotten
frän Postwerket kemnade uplysningar innchälla, att
Postmastaren i Göthebörg har 400 R:d. Jag hemställer
till Ridderstapets och Adelns mogna ompröswande;
är denna proportion billig? dä likwäl den
förres ärliga redogörelse utgör nära 83,000 R:d»
den sednares sällan 28,000; mig synes delta wara
ert tydeligr bewis pä skiljaktigheten af deras göromäl
pä den förres rättmätiga anspråk ä en tillökning af
en lön sä wäl förtjent af en pä grafwens brädd »varande
Embetsman, som i nära 6i är gagnat Staten.
Med den ökade rätt Herr Öfwer Direckeur Lststun
har till Statens erkänsla och deraf en följande löneförbättring
synes mig öfwer hela härwarande PostSkalrn
böra wärsta en sädan förhöjning, som uran
att
Den 26 Februarii. 1303
akt dermed wilja tadla andra Post-Eontoir, jag ät»
minstone aldrig wiv något rönat mera ordning,
höflighet och skyndsamhet än wid det härwaraude, och
dä man besinnar mängden af deras göromål synes
mig det hos desse Embetsman wisa en ökad förtjenst
en ökad rätt till erkänsla, och det är af dessa stät
jemte deras werkeligen för liden öfwer höfman knappa
wilkor, jag ej kunnat undgå att för dem yrka en
Löneförbättring. En annan omständighet som wid
genomläsandet af alla till detta Werk hörande handlingar,
jag trodt mig böra anmärka, är att Postwerket
är kanske det enda af wära redowisande Penningewerk,
där ej misse Procents ersättning för missräkning
tillcrkännes redowisaren, och jag frägar
hwilket werk det mera billigt tillkommer än det der
intägten ster med den oundwittiga skyndsamhet som
här, der remisser ifrän alla andra Post-Contoir statt
emottagas, och uträkningen pä inlemnade eller till
utlösning gisne Bref nästan i ögonbttcket statt giftvas;
jag tror af alla dessa stät att en Löne-förbätt.
ring för Stockholms Post-Contoirs Betjening och L
synnerhet för OfwerPoftDirecteuren är lika nödwän,
dig som rätlwis, och särdeles dä Ridderffapet och
Adeln behagar erindra fig, att wid den för Ciwile
Embetsmän påtänkte Löneförbättring, hwilken StatöUtstottet
nu lärer hafwa under händer, arv ej PostWerketS
Embetsmän och Betjening innebegripne,
Utan att de af sjelfwa Werket aflönas, ester de
Stadgar som för detsamma finnas.
Slukeligen sär jag anhälla att detta mitt anförande
mätte jemte Herr Lengerleins till Stats.
Ut
-
IZS4 Den 26 Zebruaru.
Utskottet blifwa remilteradt och deras yttrande deröfwer
infordradt.
Grefwe von I^ntinFsKaulsn, Albreckt understödde
hwad Herr Grefwe vs la Larttie sig Yttrat
rörande löneförhöjningen för Post - Betjeningen i
Stockholm.
Herr AnZerlem, jfacob, anförde skriftligen söl,
jander Det bifall med hwilket Post-betjeningen till
Allmänhetens nytta i mänga är emot en högst
ringa lön förrättadt sine trägne göromål, torde
wara en bewekande orsak för Ri ets Högloft. Ständer
att för dem utwerka en löne-tillökning, som kunde
bestridas med högst 1202 R:d. Jag tror att
denna Betjening, som handhafwer en nu mera Sländernes
egen exkraordinaire Bewillning borde upmuntras
att med trohet och nit fortfara uti en sa högst
wigtig tjenstgöring, att dä deras inkomster i wista
fall ar minskade genom den nya Post-Förordningen,
wore det deremot en rättwisa att pä annat satt ersät,
la dem denne förlust, som de i och för sin tjenstgör
ring aro betagne alla andre utwagar till bärgning.
Detta har warit ändamälet för min ödmjuka hemstal,
lan om Lönetillökning för Post-Berjeningen.
Grefwe körner, ^äospk Loran. Efter de
fullständiga Uplysningar Herr Grefwe vs la Larstis
behagat lemna, i afseende pä Utskottens förslag i allmänhet,
rörande Post-Inrättningen, har jag för min
del ej nägre erindringar dcrwid att göra utan bifaller
Betänkandet. Men hwad angär den nu före»
slagne Löneförhöjmngen för Post-Veljeningen, får jag
Dm 26 Zebruarii- 1305
allenast uplysa, att StatS.Urskottet med det snaraste
inkommit med ett generell Betänkande om Löne-till«-  ökning för alla Kronans Tjenstemän, och kanske torde
hivad deruti förestås, anses wara tillräckligt för det
ändamål som här asystas.
Grefwe Oa la 6ar6ie, /scr>b, yttrade stg tro
att åtminstone hwad PosbDirectenren i Stockholm
anginge, tvide han, pä de skäl Herr Grefwen redan
anfört, förtjena en särskilt walwilja och större Löneförhöjning.
Herr Grefwen och Landtmarskalken propvnerade
bifall till Ulstottens Betänkande.
Ropades Ja
Grefwe
körner, 6öran. Jag färden
aran nämna akt dä jag nyst yttrade mig, erinbrads
jag mig ej att Post-Werkeks löner icke lara wara
intagne i Stats.Utfkottets allmänna Betänkande om
Löne» förhöjningar; hwarföre jag wifferligen finner
denna fräga kunna särskilt behandlas.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken föreslog
att Grefwe Oe la Larclies och Herr ^en§erlelnL
motioner matte till Stats-Utskottet remitteras.
Bifölls.
szc>6 Den 26 Zebruaru»
Uplästes följande frän Stats»Utstokter sä no»iliam
inlemnade Memorial:
Wördsamt Memorial;
Sedan hos Rikfens Högloft. Ständer StalsUlstottet
uti Memorial af d. n December förlebik
är anmält, att wid den inom Utskottet wäckta fråga,
huruwiva ett S uterie wid Flyinge och Dahlby
Kungsgärdar i Malmöhus, more nödigt att underhålla,
den derom anstälde votering fä utfallit, att
lZjwä Ständ förklarat ftg för Stuteriets bibehållande
och Twä Ständ för dest uphäsvande: och wid
detta ärendes förehafvande utt de Respeckive RiksStänden,
Höqtoft. Ridderskapet och Adeln samc det
Högwördiqe Preste-Ständet stadnat i det beflut, att
en Skuterie-inrättning wid Flyinge och Dahlby bords
bibehällas, men Wällofl. Borgare-Standet saint det
Hederwärda Bonde-Ståndet ansett detsamma böra
indragas och uphöra; sä haswa, efter af Stats Utskottet
uti Memorial af den 2 i denne mänad om
detta förhalande gjordt anmälan, Riksens Ständer
förklarat sig icke äga anledning, akt i deras i
detta ämne författade Besiut någon ändring göra,
och a t således denna fräga bör, pä sätt §. i
Regeringsformen innehåller, genom förökning af StatsUtskottets
Ledamöter afgöras.
A anledning häraf och sedan detta förökade antal
Ledamöter blifvit i de Respective Riks-Scänden
walt, haswa SratS-Utskottets Ledamöter, salunda till
L20 förstärkte, i dag sammanträdt; och efter det en.
Den 26 Zebruarii. 1307
likmätigt 69 tz. i Regeringsformen, blifwit utlottad,
hafwa de öfrige 119^ för sig lätit upläsa Stats-Utstottets
i delta amne till Rikets Högloft. Stander
afgifne Memorial, tillika med de Nelpective RiksStändens
Remifter, deruppå följande Voterings Proposilion
blifwit framstäld: Den som bifaller, att
en Stuterie-inrättning wid Flyinge och Dahlby
Kungsgärdar i Malmöhus Län bibehälles, strifwer
Ja, den det ej will, strifwer Nej. Winner Nej
kommer Stars-Ulstoitet, att till Riksens Högloft.
Stander afgifwa desi Betänkande, huru med Förwallningen
af vefta Kungsgärdar framdeles kommer
att förhällas. Denna Proposition har blifwit gillad,
med det tillägg, alt äfwen om Ja winner, kommer
Stats.Utstottet att afgifwa deft Ulläande i afseende
pa grunderne för Stuterieis framtida inrättning, och
hwad derwid kan anses nödigt att iagttaga och förestrifwa.
Sedan därefter Voterings-Sedlar blifwit utdelle
och uphämtade, och Voteringen sä utfailis,att 77
Röster medelst Nej förklarat sig för Stuteriets uphäfwande
och 42 Dito för deft bibehållande; sä kommer
i följe häraf Stats-Utstottet, enligt Propositionens
innehall, att lill Riksens Högloft. Ständer afgifwa
deft Utlåtande huru med förwaltningen af desse
Kungsgärdar framdeles kommer att förhällas.
Stockholm den 24 Februari 1810.
Dä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Liaes kfemiax. Dti. Weiäman.
Dä
izo8 Den 26 Zebruarit.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hcderw- Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl l?L. l^anäbsrA. polian Lricston.
kröäelius.
Uplästes ett ifrän Stats«Utftottet ingifwit sä
lydande:
Wördsamt Memorial.'
Wid det af Stats-Utssottet under d. 21 sist!.
November till Riksens Högloft. Ständer asgifne,
samt uti Högwördige Preste-Srändet och der Hederwärda
Bonde - Ständer till alia delar bifallne Betänkande
angående Hof-Stalt-ängarne samt deras
framtida disposition och hushållning, hafwa anmärkningar
blifwit gjorde, sä mäl hos Högloft. Ridderflapet
och Adeln, som uti det Wällofl. BorgareStändet,
deröfwer Stats-Utftottel nu fär desi utlärande
afgiftva.
Uti Wällofl. Borgare-Ståndet har blifwit anmärkt,
att Stars Ulstoktet icke sitt Betänkande upgifwit
när Arrendeären ä Rcdö Äng i Söderman*
land, tilländalöpa.
Utjkottet fär härwio uplysa, att enligt Kongl.
Brefwet af den 26 Juni 18^4 innehafwes denna
Ang under Arrende af Hans Excellence, Herr Gmeral
GdU»
-
Dett 26 Hebrirarii. rzog»
Gouverneuren m- m. Herr Grefwe kuUttt, räknade
pä lika lang tid med Arrende af Räfsnäs Kungsgård,
som mkd MidfastaN 1872 gär till ända
Rörande
Eldgarns Ä>ig i Swartsiö öän, soni
Uti Ulstoitets B.ekänkände omförmätes innehafwas
lrtaf Stäthällare-EiNdetet öfwör Drortningsholms och
Swarlsfö Län, har blifwit anmärkt, an da dektä
Embete torde komMa ait indkagas, bör Angen återfalla
under Kronan, och u arrenderas ester saMMä
grunder, som öfrige Kongsängarj
Eldgarns Äng har icke annorlNndä dispönerats
af Stathällare-Embetct, an arr dkn genom desi försorg
blifwit utarrenderad och innehafwes, enligt Conrract
af veu 14 April 1788, af nu mera afledne
Directeuren och Riddaren Oorss'8 Arfwingar yä iov
ärs arrendetid, emot 2.8 Parmar Hö ärligen- söm
erlägges Med 17 ParMar lill Drottningholms SloltsCasia,
hwilkcn ater till Kongst Hof.Stället lefwörerar
ro PatMar Hö iti natura.
Wid Ulftottets Förslag, ätt Ängarne boröe fördelas
i wista Lotter, har blifwit anmärkt, att wiö
en sädaN fördelning borde graderiNgen förtal tas genom
Landtmätare, hwilket Ulan någon synnerlig kostnad
för Kronan, stulle kunna werkställas, dä Ängarne
förut redan aro Mätte, och Någon rist afmätning
således icke kehöfives
Ul
skottet anset för sin det en sädan förrättning
blifwa bade kostsam och jeMlvät Lfwetflödig^
sk'
Z.te Band. 2:dra Astv. 87.
izr» Den 26 Zebruarii.
sedan Ängarne redan före detta aro ordentligen afmätte
och pä Charta lagde och hwarföre Utstollet alltsä
icke kan en sädan åtgärd tillstyrka.
Srats-Utstotket har föreslagit, art Arrendet för
Kongs-ängarne bör ställas pä Hö, men akt Arrendalorerne
böra till Kronan erlägga betalning för
Höet efter Länets ärliga markegängspris, samt att
hwad Hof-Skallets Höbchof angar, detsamma bör ge«
nom Kongl. Kammar-Collegii försorg uppä ärlig för
Kongl Hcf-Ställets räkning anställande Enneprenade
Auction uphandlas.
Häremot hafwa ätstitlige Ledamöter hos Höglofl.
Ridderstapet och Adeln anmärkt, att sä mycket Hö,
som lör Kongl. Hof-Ställets behof erfordras, bör
ifrån de närmast belägne Ängar, som hafwa beqwäm
Cjö-transport, in natura lekwereras, och resten af
Arrende höet betalas efter Markegång, eller ock akt
Arrendatorerne mätte erhälla rättighet, atr antingen
lefwerera allt Höet in natura här wid Hof-Skaller
eller ock lösa det efter Markegång med 20, 25 a gcprocents
förhöjning.
Stals-Utffottel har ansett att all förestrift om
Höets lefioerande in natura stulls medföra mänga
olägenheter, och iemwäl mycken kostnad för StatsMerlet,
samt äfwen eit mindre Arrende, än efter
Utstottets förslag more att förwänka. Dä Kongl.
Hof-Stallets hela Höbehcf, icke lärer kunna pä en
gäng emottagas, utan te^wenringen deraf mäste ste
esler hand, äfweusom as de Ängar, hwarifrän Sjötransport
är, icke kan päraknas ett sä stort qvantum,
som
Den 26 Zebruakli. rZrr
som öehofivet fordrar; sä mäste Höet Ml pä stallet
warande Lador a de öfrige Ängar emotkagas och förwaras
tills det pä kjenligt winterföre kan hitföras.
Skall detta ske för Kronans rakning fä fär Kronan
»vidkännas dryga kostnader till Ladornas underhallande,
till aflöning för nödig Be sening ivid tillsyn
af Höets leswererande och säkra sörwarande, samt
en dryg lransporl-kostnad; flulle Arrendatorerne äter
wara förbundne, att lefwerera sitt Arrendehö pä
egen risque och kostnad ivid Kongl. Hof-Stallet
härstädes; sä skulle della onus werka en betydlig
minskning i det Arrende man annars kunnat påräkna.
Dä Ängarna delas i smärre-Lotter, blefwe en
sädan lefwerants in natura förenad med de största
olägenheter för de blifwande manga serskildta Arrendatorer,
sa framt Höet icke finge lefwereras uti pä
stället warande Lador och dä skulle, utom all annan
kostnad, Kronan jemwäl stadna i den risque, att
Höet under Sjb-irausporten genom infallande regn
kunde skadas. Dä U i skotte» öfwerwäger allt detta,
har U skottek ansett den method att Arrende-Höet finge
efter Markegängspris löfås, pä säl Utskottet föreflagit
wara den lämpeligaste och nred Kronans bästa
och säkerhet förenligaste utwäg, art kunna crhälla en
förökad och högre inkomst af defle Lägenheter. Men
att öka Arrendet med 20 a zo Procent uiöfwer
Markegangspriset, tror Utskottet icke werka till en
högre inkomst för Staten, ly det är ganska naturligt,
att när Arrendator icke fär lefwerera Höet in natura,
utan mäste betala det med 20 a 32 procent högre
än Markegängen; blifwer han nödsakad att äta»
ga sig et' mindre Arrende i Hö, än han skulle göra,
vm han singe lösa det efter manliga Marksgängspri
set»
-
iZl2 !Den 26'Fcbruarii.
set. Utskottet kan således icke tillstyrka nägon förändring
i dest förra hemställande härutinnan.
I anseende till de ä Kongs-Ängarne nu warande
Kronan tillhörige Lador, har uti WalloflBorgare
Ständer blifwit anmärkt, att de ester föregången
wärdering böra ivid Anctionen bortsäljas pä
en gäng med Arrendets upläkande af den plars,
hmarä en sädan Lada beflnnes, ^''wedan de aro sä
stora, att Arrendatorer af smärre Ängs Lotter icke behöfwa
deM sä beskaffade, utan nödwändigt mäste anse
deras underhavande ganska anereus!, och hwilket
alltsä nödwändigt stuve werka minstnirg i stelfwa
Arrendesummans belopp.
Staks-lltstottet instämmer destcmera i detta yttrande,
som der synes böra blifwa en följd af hwav
Stctts-Uistvtket r dest Betänkande i detta amne före»
stagic och hemställt.
Uti 4-Ve Punkten af Skats-Utstottets Betan»
kande, har Utskottet föreslagit, att der bör tillhöra
Le blifwande Arrendatorerne, akt, i män achinmhafr
wande flere eller färre Lotter, answara för Ängarnes
tillbörliga stängsel,, och densamma pä egen bekostnad
Utan Kronans betungande besörja och sä widmagrhaila,
ark Ängarne mage wara fredade >rän allt o»
hägn, samt art det i öfrigt mä fä ankomma pä
hwarje Arrendator, akt, derest han anser för sig förManligare,
arr inhägna sine pä arrende innehaswande
S,ilten, ett eäer flere, savant pä egen bekostnad
wirkställa, dock Utan förbindelse för Jrinehafwarne
af de Lotter, som tillgränsa, arr uti en siik
för
Den 26 Zcbruarii. 1312
för den förres enskilda nytta uprättande Stängsel
deltaga.
Sä wäl hoS Högloft. Ridderskapet och Adeln
som uti det Wällofl. Borgare - Sländet har blifwit
yrkadr, att, hwad Stängsel-stydigheken angär. dermed
mätte förhällas efter allmänna Lagen och Kongl.
Förordningen af den 9 Febr. 1802.
Skars-Utskottet får häremot ^anmärka, att dä
pä de fielie stallen, der KongöÄngar arv belägne,
dc nästgränsande Hemman äga brist pä Hö, har Ut»
skottet trott der wara mäst förenligt sä wäl med
Kronans som Arrendatorns fördel, att dessi Ängar
anwändas till hwad de arv, och ej till Äter förwandlas,
och af sadan anledning anse t en stik
Stängsel-skyldighet, som Högstberörde Kongl Förordning
föreskrifwer, icke blifwa hit lämpelig; och
dä Utskottet derjemte insekt, huru Skogsövande det
skulle blrfma, om hwar och en af deste Arrendatorer
wore stylvig att instänga sitt Skifte; sä har StatsUtstoltet
icke funnit anledning, att tillstyrka nägot
annat förhällande härutinnan, än det Utstvtker i dest
förra Betänkande föreslagit.
Emot Stats-Utstotlets Förslag, att Arrendatorerne
ej mätte wara tilläm, an genom egne eller
andras Kreatur löta beta Ängarne om Wären
eller längre in pä Hösten, än nll flutet gf Sep
tember
Mänad, emedan erfarenheten bestyrkt' den
stora stada Ängswallen täger, genom betande och
trampning under de tider af äret, dä Marken är
sank, har sa wäl hos Högloft. R.dderstapel och A'
deln
IZI4
Den 26 Zebruarii
-
deln som uti det Wällofi. Vorgare-Ständet blifwik
anmärkt, att Arrendasorerncs rättighet, att begagna
betet, icke borde wara inskränkt inom den af Ut
skottet
förestagne tiv.
Utom dek stäf till en sadan föreskrift Utstoiket
här vfwan anfört, har Ulstotter äfwen ansett härigenom
böra förekommas de oredor och swärigheter,
som annars ftu»e kunna upstä, enär Arrendatorerne
ej i' godo kunna komma öfwerens, om liden, dä
Beret stall börjas och sintas. En sadan föreskrift
har dessutom warit nödwändig, dä Stängsel-stytdig
heren,
efter Utskottets förflag, ankommer pä hwarje
Arrendators fria behag, och icke bliswer sör honom
en owilkortig styldiahet att deruti deltaga.
Sä wäl hos Högloft. Ridderffapet och Adeln
som ui det Waltofl. Borgare < Ståndet har bliswit
anmärkt, akt Arrendatorerne icke böra betagas rättighet
i en fri disposition öfwer de arrenderade
Ängs-lotter ati dem e ter behag odla, allenast de utgöra
dei ätagne arrendet.
Stats-UUstottet deremot anser, att icke någon
friare disposition och anwandande af de utarrenderade
ÄngsTegar bör Arrendatorerne wara Mätit,
än som öf.verensstämmer med Ängarnes behöriga
wärd,och skötsel. och synes de icke annorlunda böra
tilt Äler fa upplöjas eller odlas i den män sädant
kan stnnas nödigt och npttig^rill befordrande af en
förmänligare Graswäxt, och Ängarnes större bördighet.
Uti Wallofl. Borgare - Ständer har blifwit yr»
kadt,
Den 26 Zehruarii. 1315
kadt, af ätskillige Ledamöter,^ att wid anställande
Arrende - Auction a Kongs - Ängarne borde optionsrätt
lemnäs de förre Arrendarorerne, pä det deste,
i förhoppning att, emot någorlunda billiga willor,
blifwa bibehällne wid arrendet, mätte mmun ras,
att icke ivauwärda Jorden under de sednare ären af
Arrendetiden, som wvre att befara, om de icke genom
en sadan rolighet kunde lätiare förekomma, akt
wid Arrendets utgång blifwa stiljde derifrän.
Stats-Utstoktet kan sör dest del icke instämma
uti ett sädant förslag, utan anser, att härmed bör
förhällas likasom wid andra Arrende-Auctioner, att
den soM gör höafta anbudet bör bliswa berättigad,
att fä emottaga Arrendet, dä han för Contractets
uvfyllande kan ställa wederbörlig säkerhet. Och dä
Kongl. Kammar - Collegium hädanefter kommer att
taga lika befattning med wärdén af desta Ängar,
som Collegium hittills haft öfwer Kongs- och KongsLadugärdar
samt Kronans Domainer i allmänhet,
sä lärer Kongl- Collegium icke underläta, att lemna
wederbörande Herrar Landshöfdingar nödige föreskrifter»
att ä deste Krono Ängars behöriga skötsel
och behandling hafma en sadan tillsyn, att all wanwärdnad
och misthuöhällning med dem förekommes.
En Ledamot af Högloft. Ridderskapet och Adeln
har begärt uplysning, huruwida de ifrägawaranLe
Kongs2°lngar, hwilkas arrende-afgift erlägges
i Hö, blifwit bort-arrenderade uppä auction eller
icke.
^ Till uplysning dera fär Stars - Utskottet medde
-
LZI6 Den ?6 Zchrugrii.
dela, gtt »lkpm Ryda, Wentholms och Eldgarns
Angar, qf hwilka deg första blifwit jemte Ryda
KongsWrd af Kongl, Kammar« Kollegium pä öppen
Auction borrkqrrenderqd, famt de ?:ne sednare
flf Släthällare-Embetet pä Drottningholm, hofwa
alla hfrsga Dtall-Angar, af hwilka Hö till Kongl,
Hof-Stqllet sefwereras, bkifwit bortarrendergde ge,
nom Rjks-Stallmastare-Eiflbetets och f de sednare ä,
ren, ester detta Ambötets indragnings genom Riks,
Marffalks-Embelets föranstaltande, Stochholm deg
Februqrii 18^2.
Pä Högt, Ridd. sch Adxlns Pä Högw. PrelleStändelS
/ Ledamöters wägnar .Ledamöters wägnar
Llseg kleming, VVchistnmN.
Pä Wätlofl. Borg. Ständ; Pä Heherw. Bsnde.St,
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
L»Ze1. ^nöers dlil8fon°
>1. kröäelius.
Widare yplastes ett fq lydande Memorial frän
Gtats - Ukstoltet:
MrdsaW Memorial!
Witz det tstlätqnde,. som Stals-vlstottel yndey
tzen 22 sistl, December, till Riksens Högt. Ständer
WMfqmmeligen afgifwit, rörande Krpno Fiffen^
Qwar
-
Den -6 Februarm 1317
Qwarnar, Färjor, Broar, Kroqar, med flere dylika
lägenheter, hwilka för Kronans räkning, äro dels
pä wista är och dels pä obestämd tid Utarrenderade,
hafwa hos Högwördige Preste-Ständet, Walofl.
Borgare-Ständer sami dek Hederwärda Bonde-Ständel
förekommit älstillige Anmärkningar som till större
delen äsysta en närmare uplysnjng om flere lika
beskaffade Krono-lägenheter, hwi!ke icke blifwit upgifne.
eller och allenast under Länets Titel summanter
omnämnde, för beskaffenhet och Inkomst.
Stats-Utstottet, som i frägan om de större
Krono-Godsen, eller Kongl. Lust-Slott, Kongs- och
Kongs-Ladugärdar samt Hof-Stall- och Krono-Ängar,
redan sökt att till Riksens Högloff Ständer
kunna om desamma öfwerlemna en i möjeligaste matto
omständlig berättelse, bade i afseende pä Hem,
yiantal, grundränta och afkastning, samt det sött,
hwgrefter de sä i äldre sgm senare rider blifwit förwaltade,
har wisterligen i öfwerensstämmelse härmed
önffqt, att pä lika fullständigt wis kunna, lill Riksens
Höglvfl. Ständers granskning framlemna beskus,
yjng, äfwen vinde mindre Kronolägenheter, hwilka
wärst föremälen fHr detta Betänkande. Men da
upgifterne härom som ifrän Kongs. Kammar-Colle,
gium inkommit, särdeles hwad rörer Westerbottens
och WesterNorrlands Län, upgä pä mängfaldigq
ark, ehuru sammanräknade summan af Kronans Inkomst
ej stiger högre, än i förstnämnde Länet till
,524 R:dr Z st, 9 r:st,, och i det sednare till 646
yi-.dr 32 st. ärligen, har Skats-Utskottet, enär nägyn
anledning ej förekommit, att tillstyrka rubbning
eller förändring uti hivad de derom ingängne Eou
tracte?
-
Den 26 ZebruariL
-
tracter eller Förordnanden innehålla, hitintills trott
sig lill unvwikande as widlyfkigher böra, pä fäkt
som sted , endast upgifwa Länen och askastningens ärliga
belopp.
Staks-Utstottet, som inser nyttan för Riksens
Högloft. Ständer, alt uran omgång bade nu och för
framtiden, äga mförlige upgifter, om Rikets tillhöriaheker
af hrvad egenskap de wara mä» har redan
»vördsammeligen söresiagit, att Kongl. Kammar-Col°
legium kunde uppdragas, att härom till nasta Lagtima
Riksdag inga i författning; och får Ska sUtstotkek
»u emedlertid öfverlemna Ett exemplar af
de Förteckningar öfwer de i Gefleborgs, Wester-Norrlands
och Westerbottens Län warande K>ono-Fisten,
qwarnar, färjor, broar och krogar, m. m.. som grundlagt
Stats-Utfko tets förra Berättelse, hwilka sedan sam»
telige respeclive Riksstånden deraf hase del, torde benägit
äterlemnas till Srals-Utstotteltet, för att till
framtida Uplysningar wid Utskottets Handlingar
förwaras.
Uti Wällofl. Borgare-Ständet har blifwit anmärkt,
att Stats-Ukftotket icke yttrat sig, huru med
ifrägawarande Lägenheter i allmänhet skall förfaras,
när de bestämde Arrende-ären löpa till ända, astren
som hwad iakttagas bör, i anseende till sädane
af defte lagenheter, svin pä obestämd lid äro under
Arrende uplälne.
Hvad den förra omständigheten angar, sa anser
Ntflottet det wara en följd af redan stadgade Författningar,
som wederhörande äligga arr iakttaga,
att,
Den 26 Februari!- 1319
atk, enär nu warande Arrenden tiilandalöpa., Lägenheterne
warda ä nyo uppä allmän Auction i wänlig
ordning, genom Kongl. Kammar-Co iegii försorg ,
till den mestbjudande under arrende uplätne, pä
den lid som Förfatkningarne utstaka, och som hmad
Fisken angar är 6 är.
Beträffande äter den sednare; sä har Ulskortet
pä sätt här ostvan anfört ar» i dest förra Betänkande
redan yttrat det Utskottet .vid upläkelserne af
alla desta Kronans Fisken, Qwarnar m. m. icke
funnit någon anledning förekomma som kunnat föreanleda
till rubbning eller förändring uti hwad de
derom ingängne Contracrer och gilne förordnanden
föreskrifwa; och wid hwilkek yttrande Utskottet nn
icke har nägot widare att tillägga.
I öfrigt har blifwit anmärkt, att nedann.lmnde
Lägenheter skola i Utskottets Betänkande aldeles
saknas, och hwarom begäres uplysning, nemligen:
r:o 8yra till Gottland hörande Holmar,
hwilka förut anstagne till nyttjande a' Lommendanten
ä wtshy fästning sedermera blifwit
efter fästningens raserande, under Arrende
uplatne emot en ärlig afgift af tillsammans
62 Adr
Stats-Utskotket
fär harwid uplysa, akt nägre sätrane
Lägenheter icke warit ä dm frän Kongl. Kamruar.
Collegium afgifne Förteckning uptagne, och säledes
icke eller kunnat af Etats-Ukstotter upgifwas;
men efter nu erhållen upgift stola Holmarne. As,
sund
igro Den 26 Zebruarii.
sund, Grundet, Mcigo och Fianquen genom Konun»
gens Befallningshafwandes försorg ester offenkelig
Auction pä obestämd tid wira borrtarrenderade emot
ett ärligt Arrende af 23 R:d 29 si, hwilket, enligt
räkenstaperne, för dek närwarande u gär; waranves
af Kongl. Kammar-Colleglum den 15 Juni 1807
underdänig hemställan hos Kongl. Majit gjord, huru
med desie Holmar bör förhällas, men hwarä Kongs.
Majus nädiga swar ännu icke stall wara meddeldt.
2:0 Att ärligen till Lronan skola betalaS
23 L:d såsom Tomtören tor den plats
der lvrSbv Slott fordom want velägit,j men
hwilken Inkomst icke blifwrt uptagen
Utaf
härwarande Handlingar har icke kunnat
utredas, huru förhällandet härmed är. Uti LandkRäkenstaperne
uptages icke någon sadan Ja omst,
under särskild Titel z men om en sädan afgift till
Kronan utgöres, är den förmodeligen, säfom icke warande
af Arrende-natur, innebegripen under de Contant
Penninge-Rantorne, och kommer såmedelst Kronan
till godo.
3:0 Norrstens Rrono fiske i Stockholms
Län- deraf R.ädman koön wara Arrendator
och ärligen betala 9 Hjerdingar Ström'
wing.
Detta Krono-fiste har, efter den frän Kongl.
Kammar-Collegium nu »hällne upgift, warit inbegripit
under Gräsö Kongsgärds Arrende innan den
till Säteri förwandladcs, och räntar nu, enligt Jor?
tzebolen, 5 Tunnor Strömming ärligen rist Kronan.
4;o
Den 26 Februarii. 1321
4'» Att ivid Elfkarleby Gästgifwaregärd
skall öfwer DahlElfwen finnas enizärja.som
skall wara Rronan tillhörig, deraf inkomsten
saknas.
Efter den underrättelse frän Kongl. Kammar-.
Collegium blifwit meddelad, stola hwarken derwarande
Arrende-Handlingar, Jordeböcker, eller Räkenstaper
härom lemna näM uplysning.
Att o:ne i westmanland belägne Rrouv'Lagenheter
saknas, neml- tZoyenSqwarnS--  HZiste, som stall innehafwaS af en Major t-iljettröm,
samt TranwikenS Ziste i Mälaren,
som af RöpingS Stads Innewänare stall disponeras.
Hivad het förra angar, sä kan nägon uplysning
derom icke meddelas, dä icke upgifwit blifwit inom
hivad Härav och Socken detsamma ar belägit.
Och beträffande det sednare; sä emedan det
hörer under Lagenheterne kill Kongsöhrs Kongsgård,
kommer dermed att förfaras pä sätt Utskottets afgifne
Betänkande om denne KongsgärdS behandling
innehåller.
6:0 Angående en wid Jönköping belägen
Lägenhet, Ro enlund kallad, hwilken genom
byte stall Rronan frangätt, men nu utgöraS
af wida större rymd, än som under Bytet
stall wara innebegripit.
Om
1322 Den 26 Zebruan!.
Om denna lägenhet som är ert Torp under
Höggärdet, fär Utskottet härhos bifoga ett Exkract
ur 1805 ärs Jordebok, som uplyser förhällandet.
7:0 Angäende de emellan Stockholms och
Drottningholms Slott warande 2:ne Äroar,
Nockeby och Tranaberg.
Sä wäl uti Utskottets Betänkande angående
Allmänna Stats-Regleringen som det serskildta, angäende
de under Kongl. Majtts egen höga disposition
ställde Kongsgärdar. är Inkomsten af bese Broar
fbrestagen, att ifrän och med innewarande ärs början
inflyta lill Stats-Werket.
8:0 Angående Rosenholms EwarnS Ålfiske
i wester RekarneS Härad af Nyköpings
Lä ', som skall innehafwaS afSriherrinnan Lis^rotlis
Arfwingar
Under
delta namn finnes intet Fiske i Räkenjkaperne
uptaget, men wäl Strukarnes Krono Fiske,
som innehafwes af LieZrottts Arfwingar och är uti
Stais-Ulffotteis förra betänkande upkagit.
9:0 Att den sä kallade Nyebro nära Wennersborg,
icke finnes uptagen
Som
hwarke. Härad eller Socken, hwarest'denna
Bro är belägen, blifwit upgifne, ej eller nägon
Titel, Bro Tukt eller Bro-Algitt för Nyebro, i Capital
Räknu.garns eller Krono-FogdarneS Special
Räk,
Den 26 Zebruarii. 1323
Rakningar finnes; sa har Utskottet icke eller kunnat
en sadan Lagenhet i desi Betänkande uptaga.
io:o Att Nyebro med dertill hörande
Lax-Siste i Wiste Härad och Hallands Län,
saknas.
Någon sädan lagenhet sinnes icke; men Åsbro
Lax-siste, som lärer wara detsamma sokn nu upgitwes
för Nyebro, hör under Åhs Klosters Kongsgård,
och är uti Ulfiotteks Betänkande om Kongsgardarne
uptagik.
ii:o Att i Lalmare Län ^ stall wara ett
Arono-siste i den sä kallade Amäen, som Allmogen
i orten mot Skatts erläggande begagnar.
Detta Fiske kallas Thunforsi Laxfiske, och är
i Stats-Ulskotlets förra Betänkande om desie Lagenheter
uptagit. Stockholm den 23 Februarii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. Ib. ^Veiäman
Pä
Wällofl. Vorgarc-Ständ. Pä Hederm- Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters »vägnar
Larl kr. b>anäber§. Joban Lric5lon.
dl- kröäelius.
Aft
iz24 Den 26 Zebruarii.
Afgift.
Utdrag af Jönköpings Läns Jordebok
för 1805. Pag. 72.
Tweta Härad
Nässiö Socken
Höggärde
1 Äng med Arrende - Ränta 200
Daler Srlfwermynt, hwilka kill underdänigste följe
af Kongl. Maj.ts Nädiga Förordnande af den ig
September 1779 bör beräinas a z Daler Silfwermynt
Riksdaler» med -- - - - - 66 : 32:
Rosenlund r Torp.
Annot- Denna Äng som warit anslagen til!
understöd för Huskvarna Gewars-Factorie, och till
Skane köpt för l2so Daler Eilfwermynt enligt
Kongl. Krigs - Collegii Bref den 31 Julii 1770 ,
hwarmed Kongl. Maj.lls Nädiga tillstånd genom Re»
solution den 2 Augusti 1786, warit afsöndrad tili
Torpet Rosenlund för en del, och mokswarande Räntans
erläggande af Jnnehafwaren Hof-Rätls-Rädet
och Riddaren Herr Baron (rustak lAauritr
men enligt Konungens höga Befallningshafwaudes
Bref och Ordres af den 20 April i 804» har pa
ägarens af Husqwarna Factorie Herr Capitaine
LKrenpreutL i underdånighet gjordö anhållan, Kongl.
Majit i Nador lcmilat bifall, att till Hof-RätlsRädet
och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden
Herr Baron (rustak lviauiur ko8le, emot den
Kongl. Majrl och Kronan tillhörige del af Höggär
de
O
-
Den 26 Zebtuarii.' rzrs
de-Ängen ill Husqwarna Gewärs-Factorie fä urbytre
r Mantal Krono Skatte, Hemmanet Tormnäs r
Roberga Socken och Tweta Harad, samt i anledning deraf
Högloft. Kongl. Collegium likmätigt dest ^aftämeSkrifwelle
d. n Aug. 1802, under samma dag lätit utfärda
behörigt Bytes- och Uplätelse-Vref pä fulla Högs
gärds-Ängcn, hwaremot densamma till hela sitt innehäll
kommit i Högbemälte Herr Hof-Rätts«Rads ägo» kommandes
alitsa hela räntan för Höggärdsängen as mer
Högbemälte Herr Baron, Hof-Ratls-Rädet och Riddaren
6. kl. kasse såsom ägare af Rosenlund att erläggas
; se Fol. Zi4 seqv.
Rätteligen mdragit intygar.
6. k. HupenkLlt.
Ridderstapet och Adeln fann detta wara endast
sä notitism aflemnadt, emedan Uk??ottets Betänkande
om Kron«-Fisten tillförene war af Ridderskapetoch
Adeln bifallit.
Derefter fortfors med upläsning af söljaM:
frän Stats-Ukftottet inkomne Memorialer:
Wördsamt Memorial!
Uti ett till Hederwärda Bonde - Srändet af
Riksdagsmannen ^VosswZ ingifwit och derifrän till
Stats-Utftottet remitteradi Memorial anhäller han, att
Äboerne ä de under Johannisbergs Kongsgård i
Westmanland lydande HemmanKurön, Ridön och
och Westeräng mätte, såsom Äboer ä Kronv-Hemman,
i likhet med alla andra Innehafware af dylika
Lägenheter, styddas wid fin BewillningS-rätr och
zrte Band. a:dr» Afd. ^8. haf
-
IZ26 Den 26 Zebruarii.
hafwa förelrädcs-rckt till Skatte-lösen, om de sadaut
Åstunda, och att, om Kongsgärden stulle lill Skatte
försaljas, detze Hemman icke mätte anses wara
med Kongsgården af lika egenskap, o-h pä enahanda
sätt försäljas till Skatte, emedan Äboerne, som,
under hopp om en rolig besittning derä, stola nedlagt
en, i förhällande till sina tillgängar betydlig
kostnad, derigenom ställe blifwa försatte i yttersta
uselhet och elände samt kirl Tiggarestafwen bragte.
Stats-Utskottet får harwid tillkännagifwa , att
under Johannisbergs Kongsgård, belägen i Westmanlands
Län, Tuhundra Härad och Sundby Socken,
lyda Hemmanen Ridön N: o r, r Mantal,
Jbivem N:o 2, ! Mantal, Westeräng i Mantal,
samt Kurön Z Mantal.
Genom Nädigt Bref af den -Z Juli! 178g
updrog Kongl. Majit dä wacande Hof-Marstalken,
nu mera Herr Presidenten m. m. Friherre kror
vesterström Johannisbergs Kongsgärd med derunder
lydande Hemman, Ridö, Westeräng och Kurön
samt dagswerken och andra tillhörigheter, för dest
samt desi Frus och Barns lifstid under arrende
med samma rätt och willor, som KongsLadugärden
efter det är 1759 upprättade arrende-contract af
framledne Herr Presidenten Baron Lronstestts arfwingar
innehafts, eller emot Räntornes betalande efter
ärlig Markegång, dock utan nägon förhöjning L
i de contante penningarne i anseende till ,776 ärs
Mynt-valvakion. Sedermera har Kongl. Maj:t Uti
Nädigt Bref af den 2 Augusti 1785 förundt Herr
Presidenten Baron Legerström och efter honom desi
Den 26 Februarn- rze?
Son en lika fri disposition öfwer vfwannäklttide
Hemman, font öfwer sielfwa Kongs-Ladugärden, utan
anna, förbehåll, uran aNnat förbehåll, än att
wara answarige för Hemmanens häfd och deraf ga»
ende Rån or; häruppå Utfärdades äf KoNgl. dammar-
Lollegium under den ro Aunii 1790 behörigt
arrende-contract för Herr Friherre Lerlorllröm, desi
Fru och Barn, men genom Kongl. Brcfwer af den
27 Amil >799 förklarades, akt detta arrende stuve
med Herr Friherre Loclorllräms död Uphöra, hwilket
äker genom Kongl. Brefwet döN z September
1800 i sä matto ändrades, akt bemätte Herr Friherre
erhöll rättighet, att under arrende behälla denna
Kongsgärd pä 2Z är elier till midsasiän är 1825;
warandcS arrcnde-rättigheken under oen 4 Fcbruarii
1802 transporterad pä Lieutcnantcn Daniel 8ran6t.
Da nu ifrägawarande Hemman, efter hwad efwan
anfört är, lyda under Johannisbergs Kongsgård
, och tillika aro inncbcgripne under desi arrende,
sann således icke äro att anse af lika beskaffenhet
med andra Krono - Hemman , där Äbocrne äga
rätt till besittning och Skatte-lösen; sä Lnser Statsutskottet
någon fräga om Skatte-köp dera, eller
förändring uti Arrendatorns efter Contractet deröf»ver
ägande dispositions-rätt under nu warande Ar.
rende icke kunna aga rum. I öfrigt lärer Vet ankomma
pä wederbörande Kronans Embetsmän i orten,
att öfwer Kongsgardens och desi underliggande
Hemmans och Lägenheters wärd och skötsel, samr
arrendc»wilkorcns upfyllande, hafwa behörig tillsyn,
och till laga rättelse befordra hwad Häremot kan desin
-
rzs8 'Den 26 FebruariL.
finnas siridande. Slockholm den 19 Februarii
i810.
Pä Högt. Ridd. och AdclnS Pä Högw. Preste-Etändets
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Claes kleming. lii. VVeiäman.
Pä Wällisfl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Londe-Gtänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Carl kr. UsnäberZ. Joli. kricstoa.
dl. kroäelius.
Ladeö pä Bordel.
Wördsamt Memorial!
Sedan till Riksens Högloft. Stander StarsUtstottet
afgifwit desi utlåtande öfwer de anmärknin,
gar, som som inom de Respectiwe Riks-Skänden
blifwit gjorde tvid de Bilagor till Stats-Utftottets
Betänkande angående Stals-Regleringen, hwilka
innefatta Militair-Staterne till Lands och Sjös;
Sä sär Ukftottek nu beswara Le Anmärkningar, som
detzutorn blifwit Utftottet meddclte öfwer följande
Militaire-Arenden, nemligen:
1:0 Angäende de af Stat6«Utffottet föreftagne
wisa Vacancer, wid den indelta Armeen
t fredlig tid.,
Uti
Den 26 Lebruarii. »329
Uti afgifwit Betänkande af den 17 sistl. November
har Stats-Utskottet, pä de derutinnan anförde
grunder, föreslagit, högst ^:del af Judetta Ar,
meens efter Indelnings-Merkel utgörande hela styrka,
mätte under fredlig tid hällas vacant, emot erläggande
af en wist vacance-afgift rill Stats. Castan
den Utskottet föreslog mätte af Konungens ombud och
RegementsChefen, esker med Rust- och Rotehållare
hask sammanträde, Regleras och bestämmas, derwid
kill grund borde läggas hwad Ryttaren och hästen eller
Soldaten kostat i ärligt underhäll under de ic> sist
förslutne ären uträknad efter örtens markegängspris
för samma tid; Och ffulle ett medium härutaf bestämma
beloppet af den ärliga vacance-afgiften; Men
som Rust och Rotehällarne hade den förbindelse, att
wid infallande krig genast recrutera; Och ett billigt
afseende ä den dertill erforderlige kostnad således
borde göras; Sä ansäg Utskottet att vacance-afgiften
icke borde utsättas högre, än till Adelar af hwad
den efter ett sädant utrönt medium utgjorde. I öfrigt
war Utskottet af den kanka, att icke någon karl
emot sin eller Rotens wilja skulle förafskedas: att det
skulle ankomma pä de nu ledige eller vacante bliftvande
Rotars fria wal, antingen de wille recrutera eller
betala vacance-afgift, och ändteligen, att den Rote
som en gäng blifwit vacant och erlade vacance-afgift
skulle hafwa frihet, alt äterrecrutera, när han fun.
ne det för sig förmänligt och kunde prestera en dugelig
och antaglig karl.
Bäde det Wällofl. Borgare-Skändet som och
bet Hederwärda Bonde-Stänbet hafwa bifallit StatsUtskvtteis
Betänkande i detta mäl; men isrän Hög
lost.
iZIy Den r6 Fel>ruarii«
lofl. Nkidderstapek ^ Adeln har det till Utskottet
blifwit äterremitteradr, i an edning af- någre derwid
gjorde anmärkningar, hwilka gemensamt gädcrpä ut, att
wederlägga berta förslag, säsim icke förenligt med Rikets
behof af förswar i desi närwarande förändrade
belägenhet,
Stats-Utffotket har Uti desi förra Betänkande upp.
gjfwit de grunder, hwarpa Utstortet byggt detta För?
flag, hwilka Utskottet äfw?n får sig nu äberopa.
Utffostet har icke föreslagit någon förändring eller förminskning
uti den Indelta Armeens styrka efter Jndeluings-Werket,
ulan att dest fulla numerral bör wid
?tf infallande krig wara alrj päräkna. Det är blott
Under den tid. som Riket njuter fred, som Utskottet,
med grund af förra tiders erfarenhet och enligt hwad
här förut, Utan befunnen fara för Försivars-Wcrkets.
wid flere tillfällen hlifwit iakttagit, trott sig kunna
söreflä, att någon del af den Indelta Armeen kunde
hällas vacant; Utskottet har icke bestämdt upgifwit,
att d?t owilkorligcn stall wara ^:del, utan endast
ansett detta, fasom det högsta antal af Vacancer
som kunde tillätas. Utskotters Betänkande utwisar,
qkt Utskottets mening icke warit, att någon
Rust» eller Rothällare skulle pätwingas vacance, utan
att allt hvrde hero af friwillig öfwerenskvmrnelfe,
3:0 Angäende den af Stats«Utskottet fyreflagne
förändring af ätskittige LawallerieRegementer
till Infanterie- 6
Wid Stats - Utskottets förslag , att hälften af
L? bägge Skönsta Indelta Cavallevie - Regememerne
samt
Den 26 Februari!- »3Zr
samt Smalands och Wastgötha Dragon-Regementer
matte förändras» tilt Jnfan.erie, hafwa Wallofl.
Borgare- och Hederwärba Bonde - Sländet icke haft
något att erindra; men hos Högloft. Ridderstapet
och Adeln har af en Ledamot blifwät anmärkt ätstilligt
emot detta förftag, samt a.t det icke more lamp»
ligt hwad de bäda Skånsta Eavallerie-Regementerne
angär, hwilka ortens lage och Nationella lynne med
flere omständigheter fordrade, att säsom Cavatlerie
bibehällas; hwareinot bäde Smälands och Wastgötha
Dragon-Regementer skulle helt och häller kunna med
fördel föränL.as till Jnfanterie.
Stats- U skottet har af hwad härutinnan anförr
blifwit icke kunnat finna nägon anledning till förändring
af hwad Stats - Utstottet förut i detta ämne
hemställt; men som denna staga likwäl ar af den
beskaffenhet, att Utstottet med fullkomlig säkerhet
icke kan inse, om Utskottets tillstyrkande bärutinnnn,
werleligen innefattar der gagneligaste och för Rikets
sörswar nyttigaste förftag« sä anser Utstottet detta
granlaga amne böra till Kongl. Majrts Egit höga
godtfinnande öfwerlemnas, pä der Kongl. Majit
Sjelf i Räder mä kunna förordna hwad för Rikets
förswar är lämpligast, som ock med de RustandeS
fördel och locala förhållande mäst öfwerensstämmande.
3:0 Angäende de wid Skända gussar- oH
Smälands Dragon Regementen inrättade Excertie-EsquadroWer.
Sedan uti Memorialer sa wäl hos det Högloft.
Ridderstapet och Adeln som der Hederwärda Bonde
Slän
-
r,SZ? Den 26 Zebruarii.
Ständet blifwit yrkakt upphäfwande af dewidSkänfia
Husiar- och Smålands Dragone-Regcmenter inrättade
Excercilie-Esquadrvner, fäsom för Rusthällarne betungande
och uran allt ändamål för Trouppens bättre
Excercice, ehuru Staks-Werket harwid mäst widkännas
en betydelig ärlig utgift; och Stats-Utfiottet
fatt del af desie V»emorial till Utlåtande; sa afgaf
Utfiotket under deg 15 nästlidne November, desi yt^
irande, deruti Utfiotket förklarade sig icke wara i
tillfälle atr bedöma, vm desie inrättningar medfördt
för Kongl. Majtt och Kronan all den nytta deraf
bordt wantas; men dä det af alle kunnige Officerare
xrkännes att fädane Inrättningar aro enda med^
fet, att ät ett Indelt Catzallerie gifwa någon högre grah
gf brukbarhet, Lunde Utfiottet, långt ifrän att föreflä
Upphöranprr af he redan Existerande Excercitie Esqvahrpnerna,
ej undgå att tillstyrka, dek fädane mätte wid
de öfrige Cayallerieme inrärtas, dock med willtor,
akt sädant icke medförer någon kostnad för Kongl.
Waj?t och Kronan eller tunga för de rustande.
Uti Högwördige Preste.Ständet, Wällofl. Borgare-Gtändet
samt det Hederwärda Bonde-Ständet
har af flera Ledainöter blifwit yrkadk ifrägawarande
Kxereitie EfquadrpnerS u-phäfwande , såsom för de
Mustande mycket betungande, Häruti hafwa ätfiilli--  ge Ledamöter hos Högloft. Ridderffapet och Adeln
sinstäml, deremot andre lillstyrkt deras bibehållande^
såsom för Cavalleriets större brukbarhet och en ökad
MAlighet Wttige och nötzwändige,
Skåls? Utfivstet får i denna del åberopa hwatz
W stfkst DeigukMtz i detta amne innehåller, men
Den 26 Februari!. izzz
med dek Magg att delta för de Rustande icke mätte
medföra någon tunga, och i hwilken Utskottet destomera
styrles, som Utskottet jämwöl har sig bekant
ett Underdänigt beswär i detta ämne blifwit hos
Kongl. Majit anförde samt att Herrar Landshöfdin»
gar i Calmare, Jönköpings och Kronobergs Län
uti afgifne underdäniga Utlätande, och efter det de
Rustande blifwit hörde, helt och hållet afstyrkc fort»
farandet af Exercitie - Esquadroner wid Smalands
Latta Dragon-Regememe.
4:oAngLende Bongl Lif-Drabante Corpsen
Wid
Utskottets Förstag att 9 stycken Hastar
för Kongl. Lif-Drabant - Corpsens behof mätte pä
Kongl. Majus Hof-Stall underhallas, samt att de
är dä Kongl. Majit i Nädcr täckes anbefalla Corpsens
Exercice, Hastar dertill matte commenderas frän
nägok af de närmaste Cavallerie-Regementer; hasina
anmärkningar blifwit gjorde, sä wäl hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln som uti Högwördige PresteStändet
och Hederwärda Bonve-Skändet, som yrka
ändring och uphäfwande af hwad Utskottet härutinnan
föreslagit.
Hwad först angär de 9 Hastar, som Utskottet
föreflagit mätte för Corpsens behof underhällas pä
Kongl. Majits Hof-Stall; sä kan Utskottet derutim
nan icke söreftä någon ändring. D'sse äro för
Corpsens tjenstgöring hos Kongl. Majit inom Hus»
rvudStaden nödwändige, och kunna omöjligen tiss
mindre antal bestämmas. Det antal af 152 Höstar
fom dessutom pä Hos-Stallet utfodras, för dera§
IZZ4 Den 26 Abruarii
Kongl.
Mastter och Hans Kongl. Höghet KroilPrinsen
samt deras Hof-Stat, dels till Equipagedels
till Rid-Häsiar jemte andra förefallande behof,
lemna icke någon tillgäng att af detta antal förse
Kongl. LiflDrabamerne med Hästar, dä de till Hist
stola göra tjenst hos Kongl. Maj:t. Dä Stats.Utstottet
föreslagit, att de nu ifrägawarande 9 Hästar
mätte underhällas pä Kongs. Hof-S»allek, har sädant
stedt, för att bespara kostnaden af färstildt
Stall.rum och aflöning för färstildt Stall-Betjening
till besia Hästars ans och stötfes, som i annat fall
blefrve nödig. Widkommande dernäst, att till Drabant-Corpsens
Exercice mätte fä csmmenderaS Hä»
star fran något af de närmaste Cavallerie - Regement
ter; sä kan Utskottet icke finna, att detta kan medföra
nägon tunga, stada eller olägenhet för de Ru»
stande, enär härmed iakttages alla de omständigheter
ivid Hästarnes wärd och skötsel, med mera, som
Utskottet i desi förra Betänkande föreslagit och upgifwit.
Utskottet tror ock. att det fall, dä Kongl.
Majit i Räder kan tackas anbefalla Corpsens Ezcrcice
torde sällan inträffa. I öfrigt bör Utstorter
anmärka, att det för Stats» Werket skulle medföra
en gansta betydlig kostnad, om Corpsen för detta
hehyf skulle med egna Hastar förses.
5:0 Angående den af Longi. Maj:t fordrade
En Million R:dr ärligen till Förswarö
anstalterne.
Sä wal uti färstildt Betänkande af den 29
November förledit ar, som uti det Utlakande StatsUtstottet
afgifwil angäende Finance-planen, har
Stats
-
Den 26 Zebruarii. »335
Stats - Utskottet anfört alla de skäl och omständigheter
Utssottet ägt för Sitt tillstyrkande härutinnan,
och derwid Utskottet nu icke har något widare att
tillägga. Uti Wällofl. Borgare» Ståndet har wäl
af iiägre Ledamöter blifwit förslagit, att denna summa
mätte nedfällas antingen lill 600,002 R:dr, efter
Skars- Utskottets project wid Stats-regleringen,
eller ock till 800,020 R:dr; men Stats - Utskottet
kan uppå de flät Desi ofwanberörde Betänkande innehälla,
sig härmed icke förena.
6:to Angäende f. d. (bstgötba Lawallerie
Regementets Indragne Indelningar.
En Ledamot hos Högtofl. Ridderflapet och
Adeln har anmärkt, act af f. d. Östgötha Cawallerie
Regemente skola finnas, i löfwerste, 4 Ryttmästare^
i Regements--Owartermästare och i Regements-Stallmästare,
hwilka blifwit ansedde böra flyttas pä Indraqnings-Staten
, för alt hemfalla Stats. Easian
wid Innehafwarnes afgäng. Och som desie Löntagare
äro pä Allmänna Indragnings-Staten uppförde; och
penna Stat sedermera blifwit till Höglofl. Ridderskapel
och Adeln aflemnad; sä anser Stats-Urskottet denna
anmärkning härigenom beswarad, Stockholm den
19 Februarii 1812,
Pä Höglofl. Ridd och AhelnS Pä Högw. Preste.Ständ.
Ledamöters mägnax Lesambters wägnar
Llaes kjeminb. "UK, Weiäman.
Pä Wällöf!. Borgarc-Stänh. Pä Hederw. Bonde-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^dr. Lngel, ^näer8 d>lil8trin.
1^. kröcielins,
Lader pä Bordel.
Wörd
-
r336 Den 26 Zebruani.
Wördsamt Memorial:
Uti det Betänkande, som till Riksens Högloft.
Ständer, Stats-Utskottet under den Z ftstlidne December
afgifwit, angående Strömsholms och KongsöhrS
Kungsgärdar och Stuteri-Inrättning, har Utskottet
förklarat sig wara af den kanka att Stuteri-Inrättning
wid Strömsholm borde bibehällas, men akt Kungs,
öhrs Kungsgård med desi tillhörighcter borde helt och
hällit skiljas frän Stuteriet wid Strömsholm, och
serskildt till Stats-Werkeks förmän pä enahanda sätt,
som, i afseende pä Kungsgärdar i allmänhZl, före.
slagit war, anwändas och behandlas. Hwad äter
angick sättet, huru Regleringen af Stuten-inrättningens
underhällande wid Strömsholms Kungsgård
borde werkställas; sä wörö meningarne derom ibland
Utskottets Ledamöter skiljaktige, i thy, att en del anfägo
lämpeligt att det mätte i underdänighet updragas
Kongl. Maj:st, att förordna en Committee
lill utarbetande och föreseende af en tjenlig plan här»
lill, dä andre deremot trodde det tillhöra Utskottet, att
bestämma grundcrne och till Riksens Högloft. Ständer
upgifwa förslag till »verkställigheten; och som efter
härom anställd votering, 2 ständ stadnade enrot 2,
sa underställdes förhållandet Riksens Högloft. Ständer,
I anledning häraf, hafwa de respective RiksStänden
uti Pcotocolls-Utdrag af den 29 sistl. December,
samt den »z, 15 och 27 nästl. Januarii,
behagat meddela SlaiS-Utskottel, att hwad Stuteriet
pä Strömsholm serskildt beträffar, detsamma bör säbom
nyttigt widmagthallas, men art hwad angär ett
sörhältravt inrättande as herörde Stuteri, detsamma
Dcn 26 Zebruarii- 1337
mä öfwerlcmnas lill Kongl. Majrts scrstildta nädiga
åtgärd, pä det fäkt, alt en CommiriLe, bestående af
äfwen i Landthushällningen kunniga män, dertill ut»
ses, hwilka dock böra, såsom en vwillkorlig grund
för deras algard antaga, att Staten i och för
Stuteriets underhäll, icke med någon utgift belastas,
och att de till detta ändamäl anflagne Krono«Dagswerken
fä efter Markegång lösas, samt den derföre
belöpande afgift till Stuterie-Castan inflyta, afrvensom
att denne Förwaltning bör wid nästa Lagtima
Riksdag till Riksens-Skänders widare ompröfning
och afgörande öfwerlemnaS. Widkommande ä°
ter Kongsöhrs Kongsgård; fä hafwa de rcspcctive
Riksständen ansett densamma med betz tillhbrigheter
böra helt och hållet stiljas ifrän den blifwande Stuteri-inrättningen
wid Strömsholm, och serskildt kill
Stats» Werkets förmän, pä enahanda sätt genom
Kongsgärdar i allmänhet af Riksens Högloft. Stander
kan warda sastställdt, anwandas och behandlas.
Och har sä wäl Högloft. Ridderstapet och Adeln som
Wällofl. Borgare-Eländet äterwist detta ärende till
Skats-lltstottet, att sig widare utläta om sättet och
willkoren för denna egendoms utarrenderande.
Sedan Riksens Högloft. Ständer salunda samfälldt
bcsiutit, att Kongsöhrs Kungsgärd med dest
rillhörigheter bör helt! och hällit stiljas ifrän den blif,
wande Stuteri-inrättningen wid Strömsholm, och akt
densamma borde till Stats-Wcrkets förmän pä enahanda
sätt anwändas och behandlas, som om Kongsgärdar
i allmänhet kan af Riksens-Ständer blifwa
sastställdt; sä anser Stats-ältffottel grunderne och wiktorén
för denna Kungsgärds framtida disposition icke
»338 Den 26 Zebruarii.
kunna blifwa andra än dem, fom af Riksens Högloft.
Ständer kunna blifwa fastställde för de öfrige Kungsgär»
barnes anwändande till Statens bästa förmän. Men
som Slals-Utskotket nogsamt funnit, att ännu någon
lid erfordras, innan defte Kungsgärdar kunna blifwa
i behörig ordning frän hwarandra ftiljde, och Statsutskott»
ansett härtill ätgä en tidafa-ne är; sä har
Utskottet trott det btifwa lämpeligast, akt den Coinmitteir
som efter Riksens Ständers Beflut genom
Kongl. Maj:ts särskilta Nädiga ätgärd kominer att
förordnas till utarbetande och förestående af en tjenlig
plan till Stuteriets inrättande och organiserande
wid Strömsholm, finge sig updragit sä wäl att förwalta
Kongs-Gärvarne under vefta ome är, efter de
grunder, den uti Stats-Utskottets förra Betänkande
uptagne proposition innehäller, som ock att befordra
werkställizhelen deraf, att defte Kungs-Gärdar efter
förenämnde 2 ärs förlopp owillkorligen mätte
warda frän hwarandra i ägor och tillhörighet» wedecbörligen
afskiljde, derefter Kongl. Kammar Collegium
lärer böra härmed, liksom med de öfrige KongsGärdar
i Riket, taga befattning och efter de, för
deras behandling fastställde grunder om framtida hushållning
och dispositionen förordna.
Uti till Wallofl. Borgare»Ständet ingifwit och
derifrän till Skals-Utskottet remitteradt anförande,
har Herr Borgmästaren 8ckenström anmält, att Kö.
pings Stad, i anledning af Kongl. Donationer och
Privilegier, skall ifrän' äldre tider innehaft den förmän,
att, emot skyldighet att förrätta Slottern ä
Köpings Byslätt samt höet derpå inbärga uti en dertill
af Staden uppförd kostsam lada, samt detsamma
wintertiden forslas till Strömsholm, fä begagna be»
tet
Den 26 Abruarii. rzzy
tet, ej mindre a denna Byflätt, än sä kallade Kö»
pings Om. som af Allmogen i Äkerbo Härad bärgas,
och att fä begagna Fiflet i wiken nedanföre sistnämnde
äng, emot den förbindelse, alt »verkställa rörtäckten,
sann hälften deraf efter anordning lill Strömsholms
eller KvngSöhrs Kongs-Gardar afföra; äfwen,
som atr Hushagen emot en ärlig Arrende-afgift af 50
tunnor hafre, lefwcrerade »vid Strömsholm, stall pä
enahanda sätt, till understöd för Gistgifweriet och
och Postföringen, wara till Förwaltarne deraf upplä.
ten. Och dä hivarkcn Köpings Stad elier Arrendatorer»»-
af Hushagen stola brustit uti fullgörandet af
de förbindelser den» älegak att uppfylla för desie ä
Kongsörhs Kungsgårds omräde warande lägenheter; sä
anhäller han, att Köpings Stad »nätte wid desie förmäner
bltfwa bibehällen^ oagtadt att Kongsöhrs
Kungsgärv för öfrigt warder utarrenderad,, hälst Staden
utom denna tillgäng för sine mänga kreatur icke
stall äga utrymme till något bele.
Stats.Urstottet har wäl oin willkoren och bestaffen»
helen af besia utaf Köpings Stad nu begagnade rät»
tigheter icke ägt en sä fullständig Uppgift eller kännedom
af de Författningar, hwarpä de sig stödja, att
U stöttet kunnat inga i nägon särstiljd eller hufwudsakelig
pröfning häraf; men Urstottet anser att enär
behörig undersökning härom förut bliswit wcrkställd,
sä bör med detta ärende förfaras ester de allmänna
grunder, hwilka Riksens Högloft. Ständer om flika
lägcnhekers framtida begagnande kunna finna för godt
att stadga och förestrifwa.
Rik
-
rz4o Den 26 Zebruarii.
Riksens Högloft. Ständer hemställes detta allt
»vördsammeligen. Stockholm den 19 Februarii lZio.
Pä Högloft. Ridderssapcts och Pä Högw. Prcste-StändetS
AdelnS Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Llaes kleming. I'!». VVeiäman.
PäWällofl. Borgar^Ständets Pä Hederw. Bonde-StändetS
LedambterS wägnar Ledamöters wägnar.
Larl kr. k,Lnftberx. ssok. kricrton.
krööelius."
Lades pä Bordet.
Wördsamt Memorial!
I anledning af åtskilligt ifrän de Respective
Rils-Ständen till Stats - Utskottet remitterade Memorial,
deruti blifwit yrkad Indragning af Presterstapers
Wederlags-Soannemäl, har Stats-Utstottee under
den 12 sist!. October afgifwit det utlåtande, att
Ukftottet icke ansett en sädan indragning, såsom stridande
emot Presterskapets Privilegier, kunna agr
ruin.
Detta Stats-Utskotteks yttrande har hos sa wäl
Högloft. Ridderskapet och Adelén som uti det Högwördige
P.efte-Siändet blifwit gilladts; men deremot
ifrän Willoff. Borgare-och Hederwärda Bonde-S'änden
äterförwist, med de anmärkningar i Borgare-Ständet,
akt hos Kongl. Majrt i underdånighet mätte hemställas,
Den 26 Februarii. 1341
akt de sä kallade behaglig lids förläningar mätte owillkorlizen
indragas, dä nägonJnnehafwarederafgenom döden
afgär, och art hmad wederlazen angar, ordentelig
undersökning borde sse, till urrönande, hwilka Pastorater,
som i anseende till Jnnehafwarnes mer eller
mindre fördelaktiga lönings-willkor, billigrwis kunde
umbära vesta weverlag, samt art Riksens Ständer
mätte förklara sin underdäniga önskan, att, hwarest
sädant iniräffade, deste wederlag mätte wid närwaranoe
Jnnehafwarnes död till Sta en indragas.
Bonde-Sländet har ansett nägon styrka för denna inkomsts
bibehållande icke kunna dragas frän Privilegier,
ne, säsom alldrig af Bonde-Ständet medgisne, och
att i allt fall större hinder för den till indragning redan
beflurave öfriga delen af wederlaget.
Stats Utskottet har för dest del icke kunnat anse
deste anmärkningar? af den följd och beskaffenhet, art
Stats-Utssottet deraf ägt anledning till nägon förändring
i Utskottets i detta ämne förut afgifne yttrande,
hwilket Utskottet allsa får till swar dera sig nu
har äberopa. Pä RiksensHöglofl.StändersEgitbepröfwande
ankommer, huruwida Riksens Högloft. Stander
skulle finna nödigt, att en fullständig undersökningafwederbörande
mä anställas, till utrönande af beskaffenheten
utaf sä wäl wederiags som behaglig lids förlänings
spannemälen, pä der Riksens Ständer mätte
i en framtid komma i tillfälle att derom erhälla en
tillräckelig och nödwändig kännedom. Stockholm
den 17 Februarii 1810.
Pä Högt. Ridd- och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters wägnar LedamblcrS wägnar
Llses kleming. Weideman.
Pä
s te Band. s dra Afd. 89-
iZ42 Den 26 Zebruarii
Pä
Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde,Stand.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Ln^el. ^näers Eriston.
K. kröäelius.
Tranfumt af Protocollet, häsilt hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott den 17
Februarii 1810.
S. D. --------
Rörande Indragning af Wederlags och Behaglig
tids förlänings-Spannemäl, utlät sig Herr Biskopxen»
m. m. Doctor ^Veistmsn, att som Herr Dcctorn
och Biskoppen förnummit att uti det Wälloft.
Borgare och der Hederwärda Bonde-Ständet blifwit
bestridt det någon indragning af Behaglig tids förlänings-Spannemäl
skedt, sä hade Herr Doctorn och
Biskoppen frän Consistorium i Skara infordradt ett
behörigen styrkt Prolocolls-Uldrag härom, hwilket nu
företeddes, och hwaraf inhämtades att under en lid
af elfwa ar ifrän och med är 1798 till och med 1823,
hade wid Tjuguswä Pastorater i Skara Stift sä beskaffad
Förlänings-Spannemäl blifwit Lill Kronan indragen
; med anledning hwaraf Herr Doctorn och Biskoppen
begärde, att nämnde Prvkocolls-Utdrag kunde
fä ätfölja den i detta ämne till Riksens Högloft.
Ständer afgående Expedition.
In 6äem
I- Lunäius.
Af
-
Den 26 Zebruarii
-
L34Z
Asssrift
Förteckning
pä Indragen behaglig Tids FörlänmgS-Span.
nemäl wid nedanffrifne Pastorater i Skara Stift är 1798-
1798.
Den 6 Nov. indragne wid Mariestads Pastorat,
1799-
Den 6 April dito wid Floby Pastorat ,
1802.
Len 2o Oct. — wid Ekby « » » « ,
Bjärsätters » , »
Amnehärads , - >
Wings i Walla Härad
Fägreds . « ,
Hwilka sistnämnde 12 Tunnor komma att
wid nu waranoc Kyrkoherdes afaäng derstädes,
till Kongl. Majit och Kronan indragas.
1804-
Den ii Julli indragne wid Fogläs » »
Den 2i Dec.
— Götheneds »
1828.
Den 17 Mars wid Horns Pastorat indragne
Den 22 Sept. — Fredbergs dito dito
— Undenäs , » « , »
Grefbäcks » « « » ,
— Häggums , » - » ,
— Gudhems , « » , «
Sjögerstads « » -
— Bjerka'S:nafSkaraPastorat
— Ähs af Flo « » » «
Tädene » » , « , »
— Hjerpäs » - , , ,
— Hofwa »««»«.
— Thun » , - » - »
Spanncmäl
T:r K:r
22
25?
I
ioz
3
'9?
4
2Zx
13
19?
13
16
12
4
4
2
7
2
2
4
13
2
1
2
3
12
12
Summa
- -
- 149 29^1
Att denna Förteckning är utur de i Skara Con->
sisto.-
!Z44 Den 26 Zebruarii.
sistorii-Archiv befintlige Handlingar, för nämnde
är rätteligen utdragen, samt att all den behaglig
lids Förlänings - Spannemäl om hwars indragning
sedan den 2r:de Octobcr 1790 staga upstätt, till
Kongl. Mant och Kronan »verkligen blifwil indragen
intygar, Skara den 25 November 1809.
k. I^inölkoA.
Lector och Confistori, Notarius.
Herr Grefwen och Landtmarskalken. Hus.
wltdsaken är förut af Ridderstapet och Adeln afgjord;
men dä Stars - Utskotiet hemställer om en undersökning
, som till nästa Riksdag borde wara werkställd,
fär jag fräga om Högloft. Ridderstapet och Adeln
bifaller att derom underdånig anhällan hoS Kongl.
Maj: t mä göras.
Bifölls.
Atterligare uplästes följande Stats - Utskottets
Memorialer:
Wördsamt Memorial!
Sedan, till följd af Riksens Högloft. Stän.
ders Beslut, Stats-Utstokret anmodat Herrar Fullmägtige
uti Riksgälds Contoiret, att begära Directivnens
af Allmänna Brandförsäkrings - Werket yttrande,
huruwida Direetionen will täta dest uti
Riks.
Den 26 Februarii. 7345
Riksgälds innestäende och widare erhällande Fond
blifwa förrantad uti berörde Contoir emot lika willtor
ränta, som 1,782 ars reglemente urmakar, eller
om Direcrionen heldre will den urtaga till privata
Läns utgifwande, dä all relation Werten emellan
förfölle; sä hafwa Herrar Fultmägtige uti ankommit
Memorial af den io inn varande mänad inberattar,
hurusom Directioncn al Allmänna Brandförsäkrings,
Werkek uii aftäten Skrifwelse under den z nästförutgängne
giswit Herrar Jullin igstge tillkänna, akt,
sedan genom Kungörelse u?i Allmänna Tidningarne
Delägarne uti Allmänna Brandföcsäcrings - Merket
till den 20 uri nästlidne Januarii mänad blikwit
kallade, att till öfwerläganing härom med Dircckronen
saminanträda; sa hade wio detta sammanträds
Delägarne, dels personligen n.rrwacande, dels genom
ingifne striftelige anföranden eller befullmägtigade
Ombud, med stor pluralite antagir det af
Riksens Högloft. Stander, förelagde sednare alternativ
, nemligen att ifrän Niksgälds-Contoiret uttaga
den derstädes innestäende Fond, hwarigenom all re.
lation Werten emellan således komme att uphöra;
hwarjemie Direclionen insändr en afffrift, som härhos
medföljer, af Directionens till Kongl. Maj:t
under den z innewarande aflätne underdäniga Skrifwelse
i detta amne, säsom innehällande de öfrige
och hufwudsakliga dithörande omständigheter, dem
Directionen, jemte Delägarne, ansett sig böra hos
Kongl. Maj:t i underdänighet anmäla, för att öfwer
flere af dem erhälla Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition till Riksens Högloft. Stander, innan
ett afgörande Beslut deröfwer tages.
Och -
IZ46 Dett 26 Zsbtttlkni
Och dä hos Riksens Högloft. Stander SratsUtftotcet
nu fär äran anmäla detta af Allmänna
Brandförsäkring,s-Werket meddelade swar, harStatsUtstottet
med åberopande af Dest under den 27 December
förledik är uii ämnet redan afgifne Betänkande,
hwilket, enligt till Staks-Utstok'et inkomne ProtocollsUtdrag
af den z och iz sistl. Januarii, uti Högwör»
Lige Preste-Siandel samt Hederwarda Bonde-Stan.
det till alla delar blifwit gilladt och bifallit, ansett
sig böra till Riksens Högloft. Ständer »vördsammeligen
hemställa, om icke Herrar Fullmägtige uti
Riksgälds-Contoiret genast böra underrättas, alt de
derstädes innestäende Brandförsäkrings-Medel, uppå
Directionens tillgörande reqwisition, komma att äterställas,
men någon ränta icke godkgöras längre,
än till den sista Oktober 1809, eller den dag, dä,
efter den genom Herrar Fullmägtige, enligt StatsUlskottets
tillstyrkande, skedde wilkorliga upsägning,
räntan uphört att widare löpa, samt att all relation
emellan Riksgälds-Contoiret och Allmänna
Brandförsäkrings. Werket derefter komme att förfalla.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
PS Högloft. Ridd. och Adelns PS Högw. Preste-StSnd.
Ledamöters »vägnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. s. 1inZliaäiu8
PS Wällofl. Borgare-StSnd. PS Heder»v. Bonde-StSnd.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
/ibrak. Lngel. ^.näers I>Iil8tou.
kröäelius.
Af
-
Den 26 Abruarii. !347
Afskrift
of
Afskrift.
Till Kongs. Maj:t underdanigst?
Sedan hos Eders Kongl. Maj:l Directionen af
Allmänna Brandförsäkrings-Fonden den iz Sepkem.
ber flstledit är i underdånighet anmält, huruledes
Fuslmagtige i Riksens Ständers RiksgäldsContoir
uti strifwelse under den z Augusti och 4 September
samma är meddelt Directtonen Riksens Ständers
Slats-Utstolls Beslut, att Allmänna Brandförsäkrings-Werket,
Riksgälds-Contoirer innestäende och
framdeles inflytande medel borde förräntas, med de
wilkor och pä sätt Stats Utskottet föreskrifwit, eller
och att nägon ränta för Brandsörsäkringsmedlen läng.
re, än lill den sista Oktober förledit är, skulle godlgöraS,
dä all Riksgälds-Contoirets förut hafde befattning
med upbörden af berörde medel skulle nphöra;
hafwa Tull Fullmäg>ige ytterligare uti strifwelse af
Riksens Ständers egit Vestms och hwarom Fullmag.
tige uti samma dag frän Stats-U-stottet ankoinmit
Protocolls-Utdrag, blifwit föreständigade, begärt
Directionens utlärande, huru vida Directionen will
läta desi nu innestäende och widare erhällande Fond
blifwa förräntad i Riksgälds Contoiret, emot lika
wilkor och ränta, som 7782 ars Reglemente utstakar,
eller om Directionen häldre will den uttaga
till Private Läns utgifwande dä all Relation Werten
emellan förfaller.
För atc kunna meddela ett sädant af Riksens
Ständer begärdt utlåtande, har Directionen under
den
»348 Den 26 Zebruarii
den
Zv nästl. December lalit kalla samtlige deläga»
re af Allmänna Brandförsäkrings-Fonden, alt den
20 af nästförledne mänad med Direclionen sammanträda,
för art sig bestämdt yttra öfwer de af Riksens
Stander Direclionen förelagde twenne alternativ.
Wid detta sammanträde hafwa icke allenast
447 fränwarande delägare i Fonden, antingen genom
ingifne ffrifteliga anföranden, eller genom befullmägtigade
ombud, af anförde stal yttrat den önskan, att
Kongl. Majtt sednast utfärdade Nådiga Författningar,
rörande uiläningar af Werkets medel till Private
Delägare i Fonden, malle utan rubbning eller
förändring fa fortfara, samt att alle i RiksgäldsContoiret
insatte medel mätte derifrän urragas; och
all relation med detta Werk derefter upphöra, utan
ock af Zk närwarande delägare pluraliteten i samma
yrkande sig förenat. Direction har ock för sin del
ansett för Werkets Credit och framtida bestånd förmånligast
akt de Författningar Kongl. Majit i Nä»
der för denna inrättning mfardad blifwa oförändrad!
beståndande, samt af det stäk att Werkets delägare
som stelfwe, genom egne friwillige afgifter, tillstjmit
de medel, som utgöra Brandförsäkrings-Fonden, med
fä stor pluralitet astar, att densamma mätte frän
Riksgälds-Contoiret uttagas samt all relation med
detta Werk upphöra, äfwen deruti instämt.
I sammanhang med hwad salunda i hufwudsaken
blifwit tillgjort, hafwa delägarne i Allmänna
Brand-försäkrings-Fonden wid ett den 27 sistl. Jayuarii
ytterligare haft sammanträde ^gemensamt med
Dierctionen funnit nödwändighelenj ochj yttrat den
ian
-
Dcn 26 Zebruarii. 1349
kanka hwilken härmedelst lill Eders Kongl. Maj.t i
underdånighet hemställes, att 100,000 R:d. Banco
borde såsom en rörlig Fond till förefallande större
Brandskadors betalande afsättas, och emot fyra procents
ränta, efter gjordt anbud i Götheborgs Discont
insättas med willtor att till större eller mindre del
utan uppsägning genast kunna lyftas, och äfwenledes
enhälligt önstat, att, jemte det delägarne förmodade
dä den af Stats-Utskottet rörande Allmänna Brandförsäkrings-Werket
wackte fräga i hela sin widd
blifwit till Riksens Ständers afgörande öfwerlämnad,
nägon rubbning eller förändring i förut
gällande Författningar och ingängne ömsesidiga
förbindelser ej kunde äga ruin förr, än
Riksens Ständer malek definitivt afgjordt, och att säledes
dä först räntan ä Brandförsäkringsmedlen borde
upphöra att af Riksgalds-Eontoirer betalas, Directionen
tillika, hos Eder Kongl. Maj:t mätte
framställa Werkets delägares underdånig» anhällan,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t Nädigt till Rikfens
Stander göra den proposition, att räntan ä de medel,
som i Riksgälds-Contoiret qwarstä, matte fä
beräknas lill den r:sta nästkommande April, eller
såsom Dircctionen i underdänighet halst önskar och
anser tjenligast sex mänader ifrän den i.sta sistl.
November som wörö den i:sta nästkommande Maji eller
en manad längre, och att alla insättningar af
Brandförsäkrings - Medel till samma tid oförändradt
mätte fä fortfara, pä det Directionen mätte sä äga
rådrum till widtagande af alla nödiga anstalter till
Werkets bästa.
Och hafwa Werkets Delägare äfwen i underdä
-
IZ5» Den 26 Februarii.
rättighet wägat begära, det täcktes Eders Kongs.
Maj.t rvld samma tillfälle i Räder föreslä det Rik.
sens Ständer mätte gifwa Direcrionen rättighet att
wid förefallande behof, emot Direcrionens afgifwande
Revers och Hypotheque till motswarande belopp
af Werkets innehafwande förjkrifningar fä i RiksDisconten
uptaga Län till en summa af högst
iZv.oos R:dr Specie, pä det, i händelse afen
eller flere tilläfventyrs inträffande sä stora eldfkador,
att de dertill afsättanve Medel ej more tillräckliga
i hwilket fall den i Reglementet sörefkrifne provifionella
afbetalningen af Länen, komme att taga sin
början, för akt derigenom, jemte inflytande afgifter
och räntor, fä snart möjligt blef, Återställa den i
Götheborgs Discont infälle rörliga Fonden till sitt
förra belopp, såmedelst en Ulwäg kunde winnås,
alt, utan afwaktan af Länens afbetalning, hwilken
ef förr än ester sex mänadcrs förut skedd upsägning
kan för sig gä, genast kunna fullt ersättas de inträffade
Brandfkadorne.
Sluteligen dä flere af Delägarne yrkat, att
den, till följe af de i detta ämne wäckte hufwudsakliga
frägor, för någon tid upffjutne och hanlande
Utläningar af Werkets Fond mätte genast och
fkyndefammeligen äler fortsättas, fär Directionen
sä wäl i anledning häraf, som ock desi egen till
Eders Kongl. Majit den iz.-de September förledit är
i detta ämne gjorde underdäniga, hemställan härmedelst
utbedja sig Kongl. Majus allernädigste föreskrift, om
Riksens Ständers ytterligare Beslut häröfwer bör
afmattas, eller utan afseende derpå, den yrkade utlåningen
genast företagas.
Den 26 Februari!- izZr
De wid Delägarnes sammanrräden förde Protocoller
warda härhos i underdånighet bifogade, och
Directionen framhärdar med diupaste undersåtlig
wördnad, nit och trohet rc. rc. oc.
Enligheten med Originalet intygar
^ac. Oran.
Lades pä Bordet.
Wördsamt Memorial'
Till Riksens Högloft. Ständer har Stats-Ut.
stöttet uti afgifwit Memorial inberättat, a», i
anledning af erhällen remitz ifrän aine af Respective
Riks. Ständen, om inlösande för Statens räkning
af Herr Bergs - Rådet Friherre hermelins
Chartte - Samling med dertill hörande Plätar och
Jnstrumenter, 2:ne af Stats. Utffotters Ledamöter:
Herr äfwerste Kammar - Junkaren, Commendeuren
och Riddaren Friherre Larl LonZe samt Herr Ofwersten,
Commendeuren och Riddaren, Friherre
^äeltvärä förklarat sig wilja, i anseende till förekomne
skiljaktig meningar inom Utskottet, berörde
Charlas-Samling med tillhörande Plätar och Jnstrumenter
för egen rakning inlösa, dock att, om Riksens
Högloft. Stander skulle pröfwa det wara mera i
sin ordning, att detze Samlingar för Stålens räst
ning böra inlösas, sä wörö de beredde, att i sädant
fall ifrän sitt anbud afstä, och detsamma till Rist
sens Högloft. Ständer öfwerlemna.
izZ2 Den 26 Zebruarii
Uli
hära meddclt sivar hafwa Högloft. Ridderstapet
och Adeln samt det Hederwärda Bonde-Standet,
med förklarande as deras erkänsla för detze
Herrars berömliga anbud och palriokista tänkesätt,
ansett Rikets närvarande behof icke medgifwa meranämnde
Chartse- Werks inlösande för Stats-Werkets
räkning; hwaremo' sä wäl Högwördige Preste-Ständet
som det Wällofl. Borgare - Ständet yttrat, att
berörde samling med dithörande Jnstrumenter, enligt
dera till Stats - Utskottet lemnad upgift, mä,
för Statens räkning emot den upgifna summa
15,002 R:dr Banco inköpas, hwarwid Högwördige
Preste - Ständer ansett, att hos Kongl. Majtt bör
underdånig anhållan göras, det Landtmäterie-Contoirer
mä i Näder anbefallas, att om Jnstrumenternes
förwarande samt Chattornes afdragning och försälj,
ning foga tjenliga anstalt, men det Wällofl. Borgare-Srändet
äter kill Stats-Utskottet öfwerlätit, att
inkomma med Förflag, huru detze Chartor och Jnstrumcmer
skola till framdeles ersättande af denna ul«
gift säkrast kunna anwändas.
Men som, efter hwad ofwan anfört är, twänne
Ständ emot twä, af de Respective Riks-Ständen
om detze Chartors inlösen, säledes stadnat i ffiljaktiga
beflut; sä lära Riksens Höglofl. Ständer benäget
täckas finna, att wid sädant förhållande
Stats - Utskottet icke härwid kan lemna »ägon widare
ätgärd. Stockholm den iZ Februarii 1812.
Pä Högloft. Ridderskapets och Pä Högw. Preste-Ständets
Ädelns Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Llaes klemins. lii. Weidman.
Pä
Den 26 Zebruarii. 1353
PäWällofl. BorgcircStändetsj Pä Hcderw. Bondc-Ständets
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar.
^brah. Ln§el. gullers Wilsson.
>1. kröllelius."
Lades pä Bordet.
Wördsamt Memorial!
I anledning af ert utaf Herr Henning LlrriIlian
Lclimitterlow tilt Högloft. Ridderskapct och
Aveln ingifwit och derifrån till Stars-Ut skot let remitteradt
memorial, deruti föreftäs, att Haga LustSlott
och Park mätte öfwerlämnas till Wär nu regerande
Allernädigste Konungs höga disposition, har
Stats-Utstottet uti memorial af den 18 sist!. December
yttrat att da Stats-Utftoktet wid det uppgifne
förftaget till underhälls-summan för f. d. Konungen och
desi Famille, samt med anledning af den öfwer f.
d. Konungens tillhörigheker upprättade! Bouppteckning.
upptagit wärdet för Haga Lustflott och Park
säsom en tillgäng och f. d. Konungens enskilda Egendom,
som icke utan Konungs och Ständers gemensamma
bifall fär disponeras» och Riksens Högloft.
Stander benna Utskotters hemställan bifallit; sä ehuru
Utskottet lifwadeS af icke mindre wördnad och
kärlek för Sweriges nu warande alstads Konung, an
den Herr Schmitterlöw yttrat, ansag Utskottet sig
likwäl wid sädant förhållande icke tillhöra, alt något,
i afseende pä dispositionen häraf, widare förestå,
utan
IZ54 Den 26 Zebruaru.
utan ankomme sadant pa Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning och godtfinnande.
Uti Stats-Utskottets häröfwer meddelte Pwtocolls-Utdrag
af den n sistl. Januarii, har Högloft.
Ridderstaper och Adeln förklarat fttc beslut wara, att
ät Hans Majit Wär nuwarande Allernädigste Konung
i underdånighet uppdraga nyttjande rätten af
Haga Lust-Slott och Park med det hwad till berörde
Slott och Park för det närwarande såsom tillhörighet
räknas. Deremot hafwa Högwördige PresteStändet,
Wällofi. Borgare- och Hederwärda Bonde
- Ständet äterremitleradt detta ärende till StåtsUtskottet
att sig utlaka, angående berörde LustSlotts
behöriga underhållande samt huru det ma
nyttjas och disponeras.
Stats - Utskottet instämmer till alla delar uti
Högloft. Ridderskapet och Adelns beslut, att nyttjande
rätten af Haga Lust-Slott och Park med tillhörigheter
, derunder äfwen inberäknad Lägenheten
Frescati, mä till Kongl. Majus Nådiga disposition
i underdänighet öfwerlemnas, att den eser
Egit Nådigt godtfinnande begagna, dock utan någre
särskildte föreskrifter derwid.
Hwad underhälls-kostnaden ater angar; sä har,
efter öfwerwagande af Stats-Werkets närwarande
knappa tillgångar, Stats - Utskottet icke tilltrott sig
kunna förestå högre summa än 2000 R:dr om äret
i ett för allt till Statens underhallande och nödig
Betjenings aflöning. Stats - Ullkottet har ansett en
sadan summas bestäende pä Stat desto mera nöd
-
Den 26 Zebruarii. izss
wandig, som Kongs. Maj:t tby förutan, och i händelse
alt detta underdånig., anbud blefwe beledsagar med
der willor, att Kongl. Maj:t af Egna Medel skulle
underhålla Slottet och dest tillhörighetcr, torde afsäga
Sig cmottagandet deraf, dä det kunde blifwa
för Staten långt kostsammare, om pä dest bekostnad
detsamma med Parken och killhörigheter skulle i behörigt
skick underhällas.
Till Riksens Högloft. Stander hemstalles alltså
detta wördsammeligen. Stockholm den 16 Februarii
i8lo.
Pä Högt. Ridd. och Adclns Pä Högw. Preste-Ständets
Ledamöters wäinär Ledamöters wägnar
, Llaes kleming.
Pä Wällofl. Borgare-Stän-. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^brak. LnZel. ^näers Cliston.
kröckelius.
Lades pä Bordet.
Wördsamt Memorial!
Sä wäl Högloft. Ridderftaper och Adeln som
Högwördige Preste-Ständet hafwa behagat till Statsutskottets
Utlätande remittera ett as Herr Ofwersten
och Riddaren Ler^liman inlemnadt Memorial,
sä lpdande: -Der
-
»356 Den 26 Februarir
"Derigenom
akt de ä östra sidan af Torneå och
Muonio Elfmar belägne delar af Torneå Socknar,
wid sista Freds - Tractaren blifwit till Ryssland af--  rrädde, hafma äkskillige Jndelningshafware wid Westerbottens
Lands- och Mililair - Stater mistat flere
eller färre af deras Lönings - Hemman, och fäledes
fäkt sine Löner i mer eller mindre män förminskade;
och da det more stridande bade emot rättwisa och billighet
att läka desse Embets- och Tjenstemän wara i
saknad af de Löner, som efter Staren dem tillkom»
ma; fär jag ödmjukligen föreflä, att de mätte
erhälla ersättning för sine borkmistade Lönings-Hemman
af de fä kallade Krono befparde ekler »disponerade
Hemman i Landet, hwaraf tillräckligt antal,
för berta behof finnes.
Af lika anledning har StabsCapitens Bostället
wid Premier-Majorens-Compagnie, och jag har orsak
tro, äfwen Premier-Adjutants-Bostället frängätt Regementet.
Nägon utwäg börde röfwer widtagas att andre
i deras ställen blifwa inköpte. Akt detta mitt andragande
mätte blifwa remitkeradl till Riksens Ständers
Stats-Utjkott, för atl häröfwer gifwa mlätande, och
derjemte communiceras med de öfrige Refpective
Ständen; derom fär jag ödmjukeligen anhälla"
Ehuru Stats-Ulskorket ansett denna Herr Ofwersten
och Riddaren Ler^bmans gjorde hemställan
wara grundad pä rättwisa och billighet, har Utskottet
likwäl funnit sig, wid mäl af sadan beskaffenhet
som detta, ej kunna tillhöra annan ätgärd, än atl
Riksens Högloft. Ständers eget ompröfwande wördsammeligen
underställa, huruwida icke Riksens Hög
-
Den 26 Zebruarii. 1357
löst. Ständer täckas finna anledning, art i underdänighek
hemställa detta ärende Kongl. Maj-.ts Egen
Nådiga pröfning, dä Stats-Urfkollet hyser den underdäniga
förhoppning, att Kongl. Maj:t icke lärer
underlåta att dera fästa den Nådiga uppmärksamhet
och widkaga den åtgärd, som Kongl. Maj:! i Na.
der kan pröfwa detsamma förtjena. Stockholm den
17 Febrnarii 1812.
Pä Högloft. Ridd och Adelns Pä HLgw. Prest?-Ständ.
Ledamöters wägnar Lcsamöters magnar
Llaes kleminA. VVeiclman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hcdcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöteis wägnar Ledamöiers wägnar
^br. kngel. ^.liclers Istii5tnu.
dl. kröäelius.
Lades pä bordet.
Wördsamt Memorial'
Till Staks-Utstotter har blifwit remitteradt etk
af Herr Friherre c. l.. 8tael von wolstein deu 7
December förledit är, hos Hög tost. Ridderstapet och
Adeln ingifwu memorial, hwaruti Herr Friherren,
under förmodan, att det skulle närmare bidraga till
Rikgälds-Comoirets framtida säkerhet, i afseende pä
BewillningenS behöriga taxerande, indrifwande och öf»
werremittcrande, om Bewillnings-afgiften, sä wäl
wid
Z:te Band. 2.dra Afd. 90.
rz-8 Den 26 Zcbruarii.
ivid taxeringen, som indrifningen och redowisningett
»vid Lands - Contoiren med flere wederbörlige ställen,
der densamma inflyter, helt och hållet stiljdes ifrän
Stats- och andre medel, samt att salunda:
r:o Särskilda Taxeringslängder för BewillNings-medlen
fördeS.
2:o Säcstildte Debet-scdlar utfärdades och wid
steende betalning qvitterades.
z:o Uppbördsmännen derföre likaledes afgäfwo
särstildte räkningar och Balance Extracler.
4:0 Lands-Contoiren eller andre werk, som uppbara
och till Ritgälds-Contoiret aflemna Bewillningsmedel
däröfwer höllö särskildte Böcker och Räkningar.
5:le Atk desse särskildte Böcker eller Räkningar
Med alla dertill hörande V.wificakivner wid det päföl»
jande årets ingång, tidigt ock ä stadgad lid tili Riksgälds-Contoiret
insändes: och
6:o A.t wid Riksgalds-Contoret för alla desse inkommande
Böckers och Räkningars Revision ett särffildL
Contoir warder inrättadt med sä tillräcklige Tjenstemän,
att Rc-ision ofelbart mä, »vid answar tillgörandes
kunna »vara werkstätd sist inom 12 mannder
ifrän drt räkenstaperne inkommit.
Men widkommande fragan hwarest steende anmärkningar
stola pröswas, sarnr wederböranbe redorvifare,
dä sä nödigt finnes, till answar ställas, sä
häl
-
Den 26 Zebruarii- 1359
häller Herr Friherren före- att allt sadank hädanefter
som hiklils mä förblifwa Kongl. Kammarrätten
tillhörande.
Smts-Utskottet har i anledning häraf infordrat
Fullmägtiges uti Riksgälds-Comoiret uttal-nde, lwilket
tillika med Kämmerer arens »ti Boksluts Contoiret
till Herrar Fullmägkige inkomiie »nemo »?l; k taisUtstottet
härjemte fär äran bifoga, samt wid berörde
memorial för egen del tillägga följande:
Om särskitle Taxerings-längder öfwer Bewillningsmedlen
hitlils icke blifwit upprättade, samt serMlte
Debet-Sedlar Utfärdade har likwäl efter hwad
Stats-Utstottet har flg bekant, Bewillningen under
sin Allmänna Titul alltid blifvit särskild redowisrd
och icke pä någor sätt med Stars eller andre Almänna
medel sammanblandad; och hwittet hädanefter
synes med desto större lätthet böra kunna iakttagas,
som Bewillningen efter mera enkla grunder kommer
att taxeras.
Stats-Utskottet inser wäl lika med Herr F-iherre
Stael von llkollstom, angelägenheten deraf, att
redogörelsen för Bewillningen med all skyndsamhet warder
granstad, men Stats-Utstottet will förmoda, att
om noga uppsigt hälles deröfwer att wederbörande
inom ben tid Förfartningarne utstaka, med deras redogörelse
räkningar inkomma, granskningen af reste
räkenskaper med erforderlig skyndsamhet torde kunna
rverlställas uti Kongl. Kammar-Rätten, sedan söramålen
derstädes genom förlusten af Finland i bety.
delig matto blifwit minskade, samt Nevi.onen af
Bewillnings Taxerings-Langderne destutom icke kan
blifva sä »vidlyftig, och fordra sä mycken tiv, som
förut, dä denna Revision nu mera kommer att in
strän
-
iz6o Den 26 Zebrukri!.
fk> änkas egentligen till ziffran och icke får sträckås till
pröfning af Taxeringsmännens ätgarver eller stelswa
grunderne hwarefrer Bewillningen ar beräknad och
päförd.
Ett sarffildt Revisions Contors inrättande skulle
derföre i Stats-Utskottets tanka, icke medföra någon
wäsentelig ny! ta sioarande mot den dertill erforderlig
kostnad; hvarförutan det torde wara lämpeligast,
att alla Redogörelse Räkningar öfwer Allmänna
medel, i anseende till den gemenskap, de med
hwarandra kunna aga, pä ert och samma ställe granskas.
Nägon anledning ar icke eller till den förmodan,
att Revisionen af Bewillnings Näkenffaperne skulle
komma att förrättas med mera noggranhet och drift,
af Riksgäkds^Contorels, an af Kammar-Rättens betjening,
dä Revisions göromälen arv af sadan bestaffenhet
akt de af Fullmägkige icke kunna conlrolleras.
I öfrigt har Stats.Ukskvktet, med anledning af
Herr Friherre Stael von kkollllein!; Memorial, »vördsammeligen
bordt uplvsningswis nämna, att, ehuru
den speciela granskningen af Bewillnings-Rakenskaperne,
sker uti Kvmmar-Rätten, kan likwäl uppbörden
i allmänhet conlrolleras, genom de Räkenskaper
och Förslag, hwilka, enligt Författningarne, till Riksgälds-Contoret
skola insändas; och om en sädan controll
ä Contorcts sida blifwit iakttagen, hade den af Herr
Friherren omnämnde Upbörds Balance i Stockholms
Stad ofelbart genom Contoret bordt kunna uptäckas,
enär förhällandet af Reftantierne wisar sig Uti de
hwarje är till Contoret inkomne Summarisks Räk
-
Den 26 Februarii. rz6l
ningar, och anledning således warit för handen, att
härom göra anmälan ä wederbörlig ort.
Stats-Utffotret har alitsa för sin del icke funnit
skäl tillstyrka hwad Herr Friherre Stael von läollKein,
pä sätt ofwanberördt är, föreslagit; hwilket
dock Riksens Högloft. Ständers närmare bepröfmande
wördsammeligen underställas. Stockholm den n
Februarii 1810.
PaHöglofl. Ridderskapetsoch PäHögwördigePreste-StänAdelns
Ledamöters wägnar dets Ledamöters wägnar
LIaes kjenung. Ib. VVeiäman.
Pä Wallofl. BorgareStänd. Pa Hederw. Bonde-S^
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
^brab. Ln°el. Hnäers Nilsfon.
bl. kröclelius."
Afstrlft.
Ödmjukt Memorial:
Uti Prvkocolls Utdrag, dateradt den 4tde sistledne
Januarii har Högloft. Staks-Utftoltet behagat
till Fullmägtiges Utlåtande communicera Herr Friherre
L. l-.. Stael von tlolllieins hos Högloft. Ridderflapet
och Adeln ingifne och härhos äterföijande
Memorial, angäende uppbörden och redowisningen
för Bemillningen samt Revisionen af de dit hörande
Räkenstaper.
2
»36- Den 26 Februari!-'
I anledning häraf hafina Fullmägtige mi delta
ämne infordrat Boksluts Contorets närlagde
rankande, hwilket Fullmägtige funnit till alla delar
nöjaktigt och hafwa för egen del icke nägst derwid
att tillägga, utan fä detsamma till Högloft. SkatsV
stöttets pröfning wördsammeligen Lfwerlsmna.
Stockholm den irsta Februarii 1810.
Pa Rikets Ständers Riksgälds-Contors wägnar
Lric Iola. LveäenllMna. I,. LilfvLrkolpe»
k'. I-. >VittinZk° I. L. k>a§u8. L. L. ^illjenvalZ^
0. kr. I«LnäberA. bl. Lettervall, k.. VV. LerZer.
^:lon ^/c^ert» kxic krlcston. blötan kekrston
L.
8.
Jan. kr. LerZman
Afskrilt.
Ödmjukt Memorial!
Herr Friherre Stael von klollllem har utk
Memorial, som till Herrar Fullmägtiges yttrande
blifwit remitteradt, hos Högloft. Riderstapek och
Adeln anmält hurusom fliljaktigheter uti de af LandsContoren
upprättade General Förslag öfwer Bewillningen
sig yppat och hwarigenom det af RiksGälds
C-ntorer, enligt Jnslructionen upprättade och pä
desie Förslag sig grundande sammandrag af Bewillnings
Forstagen icke kunuat tved den noggranhet som
* we
-
Den 26 Februarii. rggz
wederbör, ukwisa huru mycket Vewillning af ät,Adlige
Inrättningar såsom K ut, Alun- och Sockerbruken
borde ulga, hwarförman och enir esree hwad
ocksä kändt blifwit de tilt Kongl. Kammarrätten
inkomne Räkenskaper för flere är ännu stola wara
oreviderade samt de för KrutBruken sedan 1823
aldeles icke inkommit, någon säker underrättelse i
detta amne, ej eller wore att frän Kongl. KammarRätten
förwänta, anser Herr Friherren af största an,
gelägenhet art till befordran af RiksGälds Contorets
framtida säkerhet om Bewillnings afgiftens behöriga
taxerande, indrifwande och öfwerremiterande till
Contoret, nya anstalter och Författningar, bidragande
till mera ordning wid detta angelägna ärende w?rda
wivragne, i hwiiket afseende Herr Friherren förestagit,
att Bewillningen sä wäl wid taxeringen som
indrifningen och redowisningen wid Lands-Contoren
Med flere ställen der densamma inflyter helt och hällit
mä stiljas frän Statens eller andre medel samt ask
salunda.
1:0. Särstildte Taxeringslängder för sagde medel
upprättas.
2:0. Särstildte Debet Sedlar utfärdas och wid
fleende betalning qwitteras.
g:o. Upbördsmännen likaledes derföre afgifws
särstildte räkningar och Balanre Exkracter
4:0.
LandS-Contoren eller andre Werk som
uppbära och till Riks-Gälds-Contoret aflemna Bervillnings
medel, dsröfwer hälla särstildte Böster eller
räkningar, Z:o Atl^
rz64 Den 26 Zebruarii
5:0.
Att deffe särskildte Böcker eller rakningar
med alla dertill hörande Wenficationer wid det päföljande
äre s ingång tidigt och ä stadgad tid till
RiksGaldContoret insändas; samt
6:0. Att wid Riksgälds - Comoret för alla
deffe inkommande Böckers och Rakningars revision,
ett särskildt Contor warder inrattadt, med sa tiilräckelige
tjensteman att Revision ofelbart och wid answar
tillgörande kan wara werkställd sist inom ,2 mänader
ifrän det Räkenskiperne inkommit. Men widkommande
frägan hwarest skeende anmärkningar stola
pröfwas samt wederbörande Redowisare, dä sä
nödigt sinnes, lill answar stillas, sä kunde alt sädant
hädanefter som hitlils sörbliftva Kongl. Kammar-Rätten
tillhörande.
BokstulsConkoret, som med en billig wördnad häraf,
inser Herr Friherre Stael von Illollstems nitiska
benrödande art befrämja Comorets rätt, sinner lik»väl
wid werkställigheten af förenämnde Redogörelse
Method ganska betänkeliga swärigheter sig förete och
får Contoret derföre till Herrar Fullmägtiges uplysta
bepröswande anföra följande.
Enligt samma project är, som förut blifwit anfördt
r:o. Förestagit att särskildte Taxeringslängd»
för Bewillningsmedlen borde upprätttas. Taxeringslängderne
upprättas af Härads?krifwarne. Om sä
dane särskildte längder skliHe upprättas för de RiksGälds-Contoret
anflagne Medel, sä följer ock deraf
ali särskildta Mantalslängd» kill bestyrkande af de
Den 26 Fcbruarii. 1365
förstnämndes riklighet mäste uppgöras. Härigenom
klefve arbetet i den män ökadt att berydelig tillökning
af Betjening wid Häradsjkrifware-Conloren icke
kunde undwikas
2:0
Borde enligt Herr Friherrens tanka serffildte
Debet-Sedlar utfärdas och wid skeende betalning
qvitteras.
Debet-Sedlarne utfärdas af Häradsskrifwaren,
utan något biträde. Att älägga honom Utfärdandet
af serskildte Debet-Sedlar för Riksgälds Contoirets
medel, more att älägga ett dubbelt arbete öfwer dest
förmäga, tillökning af Betjening blefwe alltså äfwen
i detta afseende nödwändig.
z:o Anser Herr Friherren det nödigt att af
Upbördsmännen likaledes derföre afgifwaS serskildte
Rakningar och Extracter. Det är nogsamt bekant
att Upbördsmännen äro sä tillräckeligcn sysselsatte,
med sa wäl Debiteringen som indrifningen och redowisningm
af upbörden, med thy ätföljande serskildte
Afsortnings och Restlängders uprättaude, hwilka
sednare wid Upbördsärens flut utl widfyftighet föga
gifva sielfwa Taxeringslängderne efter z att tillökning
i deras göromål skutte medföra den olägenhet,
att inorifningen af Upbörden icke med den drift, som
wederbör, kunde företagas.
4:0 Äfvenledes borde Lands Comoiren eller andre
Werk, som upbära och kill Riksgälds-Contoiret
aflemna Bcwillningsmedel, deröfwer hälla serskildke
Böcker eller Räkningar.
Om
rz66 Den 26 Februarii.
Öm serskilda Hufwud-Vöcker för RiksgaldsContoirets
medel af Lands Contoiren skulle upraltas;
sä. följer ock deraf, att dubbla Bokslut mäste göras.
Lands-Contoirens trägna arbete är nogsamt kändt» det
behöfives knapt nämnas, att Betjeningen pä LandsContoiren
är nästan otillräckelig för de redan densamma
älagde göromäl; att älägga dem dubbla Hufwnd-Böckers
upgörande, u an akt tillika fördubbla Betjeningen,
skulle snarare föranleda tltl oreda, än åstadkomma
den deraf wäntade nytta.
Sluteligcn har Herr Friherren förestagit atr detze
serffildte Böcker eller Räkningar, borde med alla dertill
hörande Veristcationer till Riksgälds-Contoiret
insändas och att för alla desie inkommande Böckers
och Räkningars Revision, ett serskildt Contoir borde
inrättas med sä tillräckelige Tjenstemän att Revision
ofelbart kunde wid answar wara werksiälld 12 mä»
nader ifrän det Räkenskaperne inkommit, och widkommande
frägan om anmärkningars pröfwande samt
Redowisares ställande till answar kunde allt sädant,
hädanefter som hittills förblifva Kongl. KammarRälten
tillhörande.
Till en sädan inrättning erfordras enligt de wid
Kongl. Kammar-Rättens organisation upgifne grunder,
om göromälen skulle meo den drill som wederbör,
ftötas, åtminstone 2.-ne Contoir med en Förman eller
Inspector för hwardera, samt till en fullkomligt
speciel granskning 18 a 20 Revisorer och 6 Kammarffrifware,
således tillsammans 26 a 28 Embetsoch
Tjenstemän som more Nb. wäne wid LandsContvirs
Rakenskapernes reviderande. De af Riksgälds
-
Den 2k Zebru-Lti. 1367
gälds-Conkoirets pä Expectance stat flyktade Personer
aro icke tillräckelige kill antalet som erfordras och ät.
minstone de fleste icke sä qualificeraoe alt någon särdeles
nytra af dem i detta hänseende kunde »vämas. Påföljden
om wid sädane göromål skulle nyttjas mindre
wäne Personer lunde således blifwa förlust i stället
för päräknad winst; att äter förse ett sädant Contoir
med alldeles ny Betjening, medförde, utom en betydlig
kostnad för Staten, torde hända icke mindre olägenheter.
Att Kongs. Kammar-Rätten underlåtit att be-,
waka Contoirets rätt, har Contoiret sä myckel mindre
anledning att förmoda, som, utom de i allmänhet
anförde klagymäl öfwer bemälte RättS stränghet, i
afseende pä indrifningen af Bewillnings- och Statsmedlen,
de till Herrar Fullmägtige derifrän nästan
beständigt inkommande Vres angående influtne medel,
i följd af merbemäldle Rätts Anmärkningar, derom
synas lemna ett ojäfakrigt »vittnesbörd.
För öfrigt och enär det dessutom äligger »vederbörande,
att till Riksgälds Contoiret insända Ränteri-förflag,
svin utwisa beloppet af de i hwarje mänad
influtne och remitterade medel, samt derjemte »vid
Upbördsärets flut, Summarifle Räkningar, som urwisa
huru mycket af Riksgälds-Contoirets Fonder
bör utgä, jemte hwad i Landet och Ränrerierne är
innestäende, tillika med hwad under årets lopp influttt;
och Riksgälds Contoret derigenom är i tillfälle,
akt enär större behållningar af desse medel finnas ma.
ra utestäende, derom göra »vederbörlig anmälan, synes
ak erforderlig säkerhet för Contoirets sä wäl
IZ68 Den 26 Zcbrilarii.
som för Stats-Werkets medel, wara alt päräkna, om
de hittills redan päbjudne anstalter till upsigt ä Upbördsmännen
iakttagas, och allt hopp och utsigt om
eftergift af dek answar, och ersättning, som wid äsi.
vosmkande deraf genom flere lydlige Författningar
blifwit fästadt, för alltid warder undanröjt.
Herr Friherre 8tael von hollstein har ibland
annat afwen fäst sin upmarksmnhet derwid, att de af
L Kammar-Rätten infordrade upgifler, öfwer influten Bewillning
af Alun, Krut- och Säcker - Bruken ännu
icke hunnit att aflemnas; och förmenar Herr Friherren
att i händelse serstildte Böcker öfwer Be,
willnings-medlen blefwo insände till Riksgälds-Contoiret,
kunde sädane upgifter snarare och utan om,
wägar erhällas.
Harwid får Contolret i ödmjukhet- erindra, att
ett sädant arbete ar af den widd , att dec icke af
hwilken som hälst kan i hast upgöras, <y dertill fordras
att genomse, fä wäl flere ars Taxerings- och
Afstrifnings- samt Afkornnngs - Längder jemte Spe«
cial-räkningarne, som äfwen de af wederbörande insände
särstildke redogörelser; och kunna upgisterne i
afseende pä Bewillninqen för Krut, Alun- och Socker-Bruken
icke bestämmas, förr än wid ärets flut,
halst desie Bruk erlägga Bewillning räknad efter
dek qvantum de tillwerka, hwarföre det ock blifwer
nödigt sä wida sammandragen af Bewillnings-förflagen
stola kunna utwisa denne Bewillnings belopp
med mera precision, en längre termin af ett ar sednare
för General-Förslagens uprattande än hittills
öfligt warit mäste bewiljaS, emedan wid Taxeringar
nes
-
Den 26 Februari!» 1569
nes flut dä samma General-Förslag nu upgöres^
icke kan bestämmas huru mycket Alun, Socker och
Krut för det löpande äret kommer att tillwerkas.
Stockholm den 18 Januari! 1810.
Ivl. Laäovius.
Lades pä bordet.
Hwarefter Ridderstaper och Adeln ätffiljdes kl.
Z ro om aftonen.
In mistom krotocolli
6, Silverstolpe.
Tisdagen den 27 Februarii.
Plenum kl. 9 Förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Ridderstapets
och AdelnS Plenum den 26 Februarii
18 ro.
S. D. Gillades till alla delar hwad SkatsUtflottet
i dest den 23 dennes hos Ridderstapet och
Adeln upplasta och pä bordet lagde memorial tillstyrkt,
i afseende pä ett till berörde Utstötts utlakande
-
L37s Den 27 Zebruarii.
de remitkeradt Allmänna Beswärs- och OeconomkeUtflottels
Betänkande, angående odlingar i Pitheä
Lappmark: i följe hwaraf Herr Majoren 6eor§
Lo§l8lLU8 Ltaal von kkoMein, svm defte odlingar
begynt flulle till Kongl. Majrts Nädiga ätanka anmälas,
att efter närmare hällen undersökning, sä
wivi möjligt är, erhälla det understöd, som kan
pröfwas skäligt: och skulle genom Protocolls-Utdrag
de öfrige Respective Ständen härom manligen underrättas.
I7t supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och gillades Skats-Uk»
skottets genom ett hos Högloft. Riddeflapet och Adeln
den 2g Februarii pä bordet lagdt memorial afgifne
utlärande, i anledning af en af Friherre H.. bl»
O^IIenlijerna ingifwen och till Utskottet remitterad
anhällan, det mätte Utskottet updragas att utse, och
efter hwad omständigheterne kunna medgifwa, föreftä
en till fortsättningen af den af Jungfru kickarst/
i Halland anlagde Klädes»Fabrique nödig Fond.
Hwarom de öfrige Resp. Ständen genom Utdrag
af Protocollet manligen skulle underrättas, klt supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls StåtsUtskottets
den 21! Februarii pä bordel lagda ytterligare
mlätande i anledning af en hos det Hederwärda
Bonde-Ständet wäckt fraqa huruwida Humlegärden
i Stockholm mä af Kronan ätenagas eller
ock Arrende summan utsättas till ett belopp, som swarar
einor afkastningen; och flulle de öfrige Respective
Ständen, genom Uedrag af Protocollet härom
»vänligen underrättas. M supra.
S. D.
Den 27 Zebruarii. 1371
S. D. Biföll Hagtofl, Ridderfkapet och
Adeln Slars-Utskotters den 7 sists. December pä
bordet laada ntlätande i anledning cif Landshöfdingen
och Riddaren af Lckenboms memorial och anhållan
att fä komma i åtnjutande af den werkeliga
Landshöfdinge-lönen med ätföljande förmäner. Hwilket
genom Utdrag af Protokollet de öfrige Respeclive
Ständen wänligen flulle meddelas. Illt tuxr».
S. D. Bifölls Slats-Utffotkets den 7 December
pä bordet lagda memorial, rörande föreflagen
indragning af den Landshöfdinge-Lön hwaraf Hans
Exccllence m. m. Herr Grefwe af ehuru inne
hafware
af Presdents-syfflan i Kongl. Kammarkollegium,
likwäl ännu är i åtnjutande: hwarom wänlig
underrättelse genom Utdrag af Protokollet skulle
meddelas. lllr luiua
S. D« Gillades till alla delar StatS.Utskottetsi
ett den 21 sistl. pä bordet lagdt memorial, afgifna förklaring
i anledning af en hos Wallof!. Borgare-Ständrt
gjord anmärkning, det skulle Utskottet i desi Be.
tänkande om Kongs och Kongs Ladugärdanes disposition,
icke hofwa omNämnt Kongsgärdarnes Ulfsbäck i
Smaland; hwarom de öfrige Respective Stanbelt
genom Utdrag af Protokollet »vänligen skulle meddelas
underrättelse, lllt lu^ra.
S, D. Högloft. Ridderskapck och Adeln gillade
. till alla delar det förslag Stats-UI skottet upp
gif
-
rz?2 Den 27 Zebruarri
gifwit
i ett den 23 sistl. pä bordet lagdt memorial
i an edning af den ifrän Bonde-Ständet tilt bemälte
Utskott remitterade fräga om äterlösande till Kronan
af sadme Kronogods, hemman och Lagenheter, som
bliswit ii!l privar bortförpankade: och skulle genom
Utdrag af Protokollet de öfrige Respeclive Ständen
härom manligen underrättelse lemnäs. Ot supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls StatS-Utskottets
den 22 sistl. Februarii pä bordet lagda memorial,
i anledning af eil af Riksdagsmannen
Lanätten ingifwit Förflag, det mätte Ädelfors Guldwerk
med förledit ars sint upphöra, samt de underliggande
Hemman och Pauliströms Järnbruk pä öppen
Auction till den mestbjudande försäljas: af hwilket
Besiut de öfrige Respeclive Ständen genom Utdrag
af Protokollet wänlig del skulle lemnäs.
supra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Höglofl.
Ridderffapels och Adelns Plenum den
26 Februarii 1810.
S. D. Pröfwades och bifölls hwad StatsUkskoltet
genom desi den 21 Februarii pä bordel lagda
memorial, i anledning af Borgmästarens i Westeräs
6. l?. sellmans och Radmannens derstädes keter
Iö.an6tllen8 till Utskottet remitterade ansökning,
tillstyrkt, det mätte sökanderne frikännas fran den
pä dem belöpande ersättning, i följe af den i StadsCasieuren
Lostells balance dem älagde ansmarighet
för den de! deraf, som bestode af Riksgälds-Conroireks
medel. supra. S. D.
Dm 2- Februari!» r373
Utdrag af Protocvllekj, hällit r Högloft. Rid«<
derflapcrs och Adelns Plenum den s6 Februarii
r8i^.
S. D. Föredrogs ä nyo StatS-Utskottets den
sr Februari: pä bordet laggde memorial, rörande de
anstalter Utskottet till Riksens Ständer hemställt böra
midragas, till befrämjande af det beslut Riksens Ständer,
i afseende pä Sala Grufwa, under denna Riksdag
fattat: och dä detta Stats-Utstottets förslag till alla
delar öfwerensstämde med det BeftM Högloft. Rid,
Ler,kape: och Adeln i hufwudsaken redan hade fattat?
wille Högloft» Ridderftapet och Adeln äfwen dertill
uu lemna sitt bifall, i följe hwaraf den föreflagne undersökningen
rörande Sala Grufwa innan nästa Lagtima
Riksdag bör wara fulländad, och dä Riksens
Ständer kunna föreläggas. Och skulle de öfrige Refpective
Ständen, genom Utdrag af Protoeollet härr
vm manligen underrättas, tilt luxrs»
'S» D. Föredrogs ä Ny o och bifölls Mmäm
M Beswärs- och Occonomie-Ukftotkets den 14 Februari
pä bordet lagda utlätande, i anledning af de
emot bemälte Utskotts den 7 Augusti sistl. är afgift
Ue Betänkande, angäende förordningen den 6 April
L79y om Lurendrägeri och Tullförsnillning, gjorde
anmärkningar; hwarom de öfrige Respective SkäNdett
genom Utdrag af Protokollet mänligen skulle Underrättas-.
bit tuxra.
S. D. Föredrogs och bifölls till allä delar
M.
s»te Band. s:drä Äfh. 9 t»
Den 27 Zebruaktt.
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Uistoktets den
27 Ianuarii pä bordet lagde Betänkande, angående
en allmän och vinstränkt nederlags och uplagsfrihet
för alla Rikeks Sjö- och Stapelstäder, i likhet med
hivad Staden Götheborg förut i Näder förunt blifwik:
och stulle de öfrige Refpective Skänden genom
Utdrag af Protocoller härom wänligen underrättasPtUt
laxra.
S. D. Föredrogs a nyo och bifalls till alta
delar Bewillnings samt Allmänna Befwärs- och Oeconvmie-Ulstottens
den 21 Februari pä bordet lagde
Betänkande, angående Post-JnrätkNingen i Rikell
Hwarom de öfrige Refpective Ständen genom Utdrag
af Protocoller manligen stulle nnberrättas.
^lt supra.
S. D. Föredrogs ett fran Stats Utstotker
ingifwit memorial, innehållande swar pä de anmärkningar
som wid bemälte Uistotts Betänkande angående
indragning af Presterskapets wederlags Spännemäl
af den 22 ftstledne Ockober, i Borgare- och
Bonde-Ständen blifwit: gjorde och dä hwad Stats»
Utstkotter härwid anfördt, kill alla delar instämde
med det beslut Högloft. Midderstapet och Adeln förnt
öfwer detck amne fattat wille äfwen Högloft.
Ridderskap^ och Adeln till detta utlåtande lemna
sikt bifall; Hwarjemte Högloft. Ridderstaper och Adeln
bestöt att hos Hans Kongl. Maj:t en underdänig
anhällan stulle göras, det mätte en fullständig undersökning
anställas till utrönande af beskaffenheten
sä
Den 27 Februari!» 1375
sä wäl af Wcderlags som behaglig lids FörlaningsSpannemäl,
pä det Riksens Ständer mätte i en
framtid komma i tillfälle, alt derom erhä^la en tillräcklig
och nödig kännedom. Hvarom de öfrige Respeciive
Ständen, genom Utdrag af Peolocollcl manligen
stulie underrältas.j fät supra.
S. D. FöretogS ä nyo Allmänna Beswarsdch
Oeconomie - Utstottets den 70 Jmuarii pä bordel
lagbe ProtocollS-Utdrag af den 8 Jmuarii rö,
rande Dyleri-Jnrättmngens i Riket befordrande lill
ett lämpeligare och mera nyttigt stick; och bestöt
Högloft. Ridderstapet och Adeln, esker en noggran
pröfning, att pä Utstottets afgifne förstag för der
närwarande intet widare afseende kunde göras, an
att detsamma till Kongl- Majit i underdänighet öfwerlemnas,
jemte lika underdänig anhällan del mätte
Hans Maj:t efter Octrvyens flut dcrwid fasta
den Nädiga Upmärkfamhet, som ämnets wint synleS
förtjena; och stulle de öfrige Respeelive Sländen
genom Utdrag af Protocollet derom manligen underrättas.
fät supra
-
S. D. Föredrogs ä nyo Stats - UtstotketS
den 14 Februari, pä bardet lagda Memorial rörande
Förslag kill en Jnstruction för Commitzarierne i
i Riksgälds.Eontoiret, och dä derwid äkffillige anmärkningar
biifwit gjorde , bcflöt Högloft. Ridderstapet
och Adeln att detta Memorial, ätföljdt af berörde
anmärkningar äterremittera kill ytterligare pröfning
af Stats-Utstotlet som äger a» öfwer della
mäl
1376 Den 27 Zebruark!.
mål efter Fullmagtiges i Riksgalds-Conkoiret hörande,
med sörnyadt Utlåtande inkomma. Hwilket be»
flut genom Utdrag af Protocollet skulle de öfrige
Respecliye Ständen wanligen meddelas. Vt luxra
S.
D. Återremitterades i anledning af gjor»
de anmärkningar Bewillnings-Utstolteis den z dennes
pä bordet lagda Betänkande rörande fördelningen
, upbörden och redogörelfen af Charlas SigillalW
afgiften. vt luxra.
S. D. NemiteradeS
Till StatSUltffottet.
Ett Memorial af Herr ^en^erlein, ^facodz
rörande sörbältringen wid Postwerket i Riket;
Ett anförande til! Protocollet af Grefwe ve
la Cnräie, ^sacob, rörande förbättring i lönewilkor
för Postmästaren och den öfrige betjeningen wid
Postwerket i Stockholm, vt tuxwa.
Uplastes följande:
Utdrag af Protocollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utstött den 2§
Februarii 1810.
S. D. Lill Banco »Utstottet hafwa blifwit
re
-
Den 27 Februari!. 1377
remitterade, twänne Memorialer, det ena ifrån Högloft.
Ridderstapet och Adeln af Herr förste Archiater»
och Commendeuren von Lckiultsenlieim, det
andra ifrån Mällofl. Borgare-Ständet af Herr Direciemen
Zsnteskon, rörande någon af Banco-styrelsen
till widtagande åtgärd, i ändamål, att förekomma
Wcxel-Coursens stadeliga stigande. I anledning
häraf, fär Banco - Utstottet wbrdsamt till
Riksens Högloft. Stander anmäla, att det redan
före detta haft denna fräga under öfwerwägande,
och widtagit de mätt och steg, hwilka, enliga med
Banquens Författningar pä en gäng leda till det
Allmännas nytra, och Bancv-Werkets säkerhet, men
hwilka, i anseende till ämnets beskaffenhet , ej kunna
göras allmänna, och fäledes ej Riksens Ständers
Plena meddelas. Banco. Utstottet fär afwen
till Riksens Högloft. Ständer hemställa sin mening,
ait rörande detta ämne, icke nägol sammanträde
med Högloft. Stals-Utstoclet lärer wara af nöden.
Merligare, och i anledning as Herr Förste
Archiater» och Ewmmendeuren Lckultsenkeims Memorial,
fär Banco-Utstottet förklara, att det projec»
terade utlemnandet af Koppar-stiljemynt emot Ban»
co-Sedlar pä Specie mynt, af Utstottet blifwit ansevi
oförenligt med de för Banque» fastställde RealisationS-grunder;
hwarjemte Bauco-Utstotlet, som
kommit i erfarenhet af den yttrade farhäga, att ut»
»växlingen af Specie-mynt, för det närwarande skulle
starkare än tillförene, nyttjar delta tillfälle att uply»
sa, det Utstottet, efter inhämtade tillförliteliga upgifter,
funnit berörde utwaxling ända till denna das
ej
IZ78 Den 27 Zebruarii.
ej hafwa öfwerstigit, hwad under de förra ären warit
Ivanligt. Ar och dag, som förr skrifver star.
Efter Befallning,
öst. klellingius.
Ridderskapet och Adeln fann detta ej kunna wara
annorlunda an sä notitiam afgifwik.
Uplästes följande.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksens
Höglost. Ständers Allmänna Beswars och
Öeconomie-Urskott den 22 Frbruarii 1810,
S- S. Föredrogs ett af Riksdags-Fullmägtigen
för Malmö Stad Herr Advocat-Fiscalcn kl.
kalkman till Wallofl. Borgare-Ständet ingifwit och
till delta Uijkvkts handläggning remitteradt Memorial,
hiva,uti pä anförde grunder blifvit föreslagit;
att alla Inqwarterings-skyldigheter j Skader och pä
Landet med undanlag af roterade Hemmans innehafware,
mätte taxeras till en wist ärlig Skatt, som
under namn af Instwarteringö och Service-afgift,
borde uppbäras och esker de grunder Riksens
Ständer utstaka anwandaä endast till ersättning ät
Jnnewänarne i de Fästningar och Skader der Trop.
par af Landt» eller Sjö-Staten aro förlagde, sä att
veste Släder erhöllo: no Full »vedergällning för de
kostnader af alla stag som tillskyndas dem för Inqwarteringen
af Garnisoner och tillhörande Ofver»
ych Under-Befäl, samt Civile Embers- och Tjenste»
män;
Den 27 Februari!». rs?s
Mn; 2:0 Tillräckligt underhall för dem af Gemen,
ffapens, Hustrur och Barn, fom efter Magistraten»
pröfning moro i »verkligt behof af allmänt understöd
Wid
öfwerwägande af delta amne ansäg Ut»
stot'et det wäl ä ena sidan wara öfwerensstämmande
med rättwisa och en jemn fördelning af skyldigheter
Medborgare emellan, art Jnnewänarne uti de Städer,
hwarest Garnisoner aro förlagde icke ensamme
böra »vidkännas kostnaden af en anstalt, som i sin
män för Starens och alla dest medlemmars säkerhet
är »vidtagen; men äfwen, ä den andra, det more be»
tänkeligt, art i Rikets Innewänares nu genom kri»
gets olyckliga följder iräka de utblottade ställning till»
styrka nägon ny runga eller någre nya palagor. Ut«
skottet rrodde deremot, der öfwerklagade Jnqwarte»
rings beswäret för der närwayande lämpeligast kunna
afhjekpas derigenom att i de Städer, hwarest ständig
Garnison ar förlagd, pä Statens och det Allmännas
bekostnad sä midt och sä sort desi tillgängar medgrf-'
wa, Caserne byggnader, lämplige och rillräcklige för
ändalmälet blifwa anlagde och underhällne; men att
Riksens Högloft. Ständer tillika hos Kongl. Maj:t
i underdänigher bords anställa, art lill lättnad i de
Onera och Utstvlder, som med Inqwartering qf Ca»
vallerie framför den af Jnfanterie äro förenade, Skallar
och andre till Magasiner och fönvaringsrum för
fourage m. m° erforderlige hus, i de Städer der CaValleri-Trouppe
i Garnison eller Ständqwarter är för»
sagd, genast pä Starens bekostnad mätte ward» anskaffade.
Hwilka hock Riksens Högloft. Ständers Egen
-
*38» Den 27 Februari?»
gen pröfning ^Vördsammeligen skulle underställas. II,
5uxra.
Lx krotocollo.
k. d^etLs!.
Lgdes pä bordet.'
Uplastes följande:
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Lag«
Utskotts Protocoll, hällit den rz Februa»
rii 1810.
S. D. För Utskokret anmäktes och uplastes
ett af Herr Hof-Marskalken Baron Uuäbeck, hoS
Högloft. Ridderstapet och Adeln den r8 ststl. Januari!
ingifwit, till Lag-Utskoktet remitteradt Memorial,
hwari yrkas, att Lagens stadgande angäende ärverkan
a ftog mätte ändras och skärpas; men som
Urskottet, i anledning af Riksdagsmannen polian
ZckaZnus ^Veslmzs förut i berörde ämne wäckte fräsa,
genom Betänkande den 27 October nästledit ar,
pä anförda stal, ansett nägon skärpning i answaret
för äwerkan ä annars enskildta Skog icke bör äga
rum, hwilket utlätande samtelige Refpective RiksSländen
bifallit, sä kunde Lag«Utstottet nu i samma
ämne icke afgifwa annat yttrande, än endast äberopa
tzwad salunda blifwit' hemstäldt och gilladt; hwarom
Utdrag af Protocollet skulle till Riksens Högloft.
Ständer expedieras.
In Lstem.
Holmberxkov.
Rid«
Den 27 Zebruarii. iz8r
Ridderflapet och Adeln uptog detta säsom endast
aä nolittam afgifwit, emedan frägan redan före
detta war afgjord.
Uplästes följande:
' Riksens HSglofl. Ständers Allmänna Be.
swärs. och Oeconomie-Utskotts Betänkande
, angående Fängars förande 06) bewakande.
I detta ämne har Utffotlels handläggning blifvit
föranledd af följande frän Högloft. Ridderssapet
sch Adeln samt Hederwärda Bonde - Ständer remitterade
twanne Memorialer nemligen:
i:o Af Herr Hof-Rätts- Rådet Larl kreärie
täeykenlkölä, hwaruti till afhjelpande af de olägenheter
som de af Allmogen hwilka lill Fängfljuts
blifwit anflagna, mäste widkännas, samc till förekommande
deraf, att säsom genom nu warande Fäng»
ftjutstanstaltcrs olämplighet skett, Mistdädare fä
tillfälle frän sine Förare undkomma, förefläs, det
en sädan författning borde, i likhet med hwad i
Finland warit brnkeligt, widtagaS, att Uti hwarje
Härad wiste Fångförare antogos som njöto lön af
Häradet, och för alla Fängars forstlande blefwo anfwarige,
samt i händelse af wärdslöshet derwid,
med strängare straff belagde, efter förhällandet af den
Fånges brott hwars rymmande de wällat.
s:do Af Riksdagsmannen Ian hankön frän
Blekinge, innefattande förslag, att genom allmänt
Be
-
r.Z.Sr Den 27 Zebruarii.
Beswär hos Kongl Maj:t anställa: att fängskjrst»,
sen mätte lika med Gästgifware skjutsen hlifwa bes.
tald med 12 A. milen kr.) att Fängarnes tractamente
under forslandet, mätte ökas till 4 st. om dagen,
och c) att gröfre brottslingar pä de ställen, dar Läns.
häckten ej finnas, blifma förwarade i Kronans häckten,
under den tid, som utgår innan Ransakningen
blifwerfulländad och slutligt utslag gifwit.
Dä Utskottet, wid öfwerwägande af hwad i det
förra Memorialet blifwit anfördt, nogsamt insett och
destutom fullkommeligen känner, huru osäkert det nu
brukeliga satt wid Fängars förande är, har Utskottet
i likhet med hwad Herr Hof-Ratls-Rädet
kenlLöIst förestagit, ansett Fängföringen bäst och
säkrast, igenom wiste serskildt för detta ändamäl antagne
Fångförare, kunna werkstallas; men som detta
mäste rattas efter olika locala förhållanden i
hwarje Landsort, tror Utskottet, akt sä wal deras
antagande som aflöning bör ankomma pä HäradsBoernes
egen, inför Konungens Befallnirigshafwans,
de i hwgrje Län, trästad öfwerenskommelfe; och
skulle deste FäNgförare efter Lag answara om genom
någon deras försummelse, Fänge fick tillfälle att undkomma.
Genom detta stadgande borde likwäl icke KronoBe
jeningen hädanefter wara befriad frän de skyldigheter
i afseende pä Fängförseln, densamma hittills
alegat.
Hwad äter angar den i Msdagsmannnen storh
Jonssons Memorial föreflagne förhöjning i Fängffiuks-legan,
har Utskottet wäl funnit detta yrkande
Wigt, men ansett der wara en fräga, som egente«
li
-
Den 27 Zebruarii. izsr
ligen icke tillhörde Utffottets pröfning; äfwen som,
i afseende pä underhållandet för Fängarne, Utflortet
icke trott sig killständigt deröfwer något yttrande
meddela, da Riksens Högloft. Ständer, i anledning
af Ulffottets derom förut afgifne Betänkande under
innewarande Riksdag, redan i detta amne fattat
sitt beslut..
Beträffande siuteligen sista puncten i nyfinämde
memorial, sa emedan den endast äfyftar, dek Misi-^
gärningsmän, hwilka för brott häktas, böra, innan
ransakningen öfwer dem kan anställas, förwaraS ukr
Kronans häckten, der ^äns-häcklen icke finnas, men
ej uti Härads-2srrester, hwilka blo t aro inrättade
för bewakningen under den tid; som är behöflig för
sjelfwa ransakningen wid Tings-Rätten, har Utffottet
funnit detta sörftag wara sa öfwerensstämmande med
allmänt wedertagligt bruk, a de stallen hwarest sädant
med nödig säkerhet för fänaes förande och förwarande
lfinstes tjeniigt och nyttigt, att Utstottet ic«
ko anser betänkeligl detsamma tillstyrka.
Hwilket allt dock Riksens Högloft. Ständers
egit upplysta vmpröfwande »vördsammeligen warder
Mderstäldl. Stockholm den 22 Februarii 18to.
P8 Högloft. Ridd. och Adelns PäHSgw. Prcste.StändctS
wägnar wägnar
polian 6. Oxenstjerna. polian L. läult.
Pä Wällöf!. Borgare? Stän, Pä Hederw. Bonde.StäN»
dets wägnar. dets wägnar.
L. ä- Lctiönkerr. L. Lricston.
tzades pä borc-kt. Fö
-
IZ84 Den 27 Zebrnarir.
FörtogoS till afgörande Stats - Utskottets
den i6 December och 21 Februarii pä bordet
lagda memorial, innefa! rande utlåtande öfwer dispositionen
af Kongsgärdarne och Kongs Ladugärdarne
i Riket.
Erefwe Lronsteät, Xils anförde strifteligen
till Protccollet följande:
Jag har tillförene witz företagandet af StatsUtffotlets
första Betänkande om Kongsgärdarne haft
den äran att inför detta upplysta Ständ Ådagalägga
förhällandet med Höijentorps KongSgärds Arrende,
samt genom dä äkföljanoe documentcr bewisat framledne
Commerce-Rädet ^Itzrömere arfwingarS
rätt till perpetuel arrende afflutadl pä Riksens Högloft'
Ständers tillstyrkan, samt efter en emellan,
kommen rubbning, aker af Riksens Ständer förklarat
att Commerce-Rådet ^Iltromors perpetuella arrende-rättighec
såsom grundad pä Högsta magtens be.
flut owillkorligen skulle äga kraft och werkan. Jag
har afwen utan ringaste laglig anledning ett sädant
kraftigt och med allmän säkerhet förbundet beslut för
kort' tid sedan af före detta Konungen blifwit i hög
grad rubbadt, och wi delägare af Arrendet af gunst
och näde efter ordalydelsen boch bibehällne wid Arrendet
i 25 är. Jag har ä de öfrige delagarneS
magnar anhällit att emot uppoffrandet af perpetuel!»
arrendet, antingen fä en utsträckning af 52 ar ä
detsamma, eller ock bibehällne wid 25 ärs arrende,
,bli befriade frän skyldigheten att i den händelse,
som Contracret innehåller, Caractershuser wid nämnds
Kongsgärd, dä Arrendet upphörer skulle wara
-
Den 2- Zebruarli. 1385
ra nedrukuadL och obrukbardt, uppföra ett sädanr
af sten.
Stats Utskottet har ä detta mitt tillförene gjorda
anförande utlätit sig salunda: "Sä r händelse
en sä beskaffad (StenhussiByggnad) ffulle fin»
nas ä stället mindre behöflig ivid Rongsgärdens
disponerande, enär det nu gällande 2lr»
ronde Lontractet till ända löper, sär Utskottet
till Riksens Högloft- Ständers ompröfwande
wördsammellgen hemställa om icke Kongl»
Kammar-Lollegium kunde uppdragas att härom
lata anställa undersökning samt till nästa
Lagtima Riksdag med utlätande häröfwer till
Riksens Ständer inkomma-" Harwid hwarken
böra eller hafwa wi nägvt att erindra, men wid
den andra delen af Stats-Mskottets nu warande pro»
ject, nemi: "samt derest berörde Stenhus byggnad
för ett framtida nytt arrende kunde
umbäraS, förestå någon billig ersättning,
som Lronan för den eftergifwande Byggnadsskyldigheten
kunde af nu warande ArrendeInnehafrvare
till godo njuta." får jag anmärka
au emedan wär skyldighet att prestera Carackers»Byggnad
af Sken efter mart Contrack och ratlwisans
enlighet, ej förekommer förr än i den händelse
wid wart afträdande frän Kungsgården det nu
warande Earactcrs.-huset dä wvre ester ordalydelsen
nedrutnadt och obrukbart: sä fä wi således härigenom
förklara att wärr hittills begärta willkor om
Stenhus byganad? befriande emot afstäende af perpetuella
Arrendet uu ärerkalla. Och öfwerlemnar till
Riksens Högloft. Ständers efkersmnade om wärl,
fom
Den 27 Zebruarii- izsu
som jag hoppas, estergifwande anbud bör billigtwis
antagas och i annat fall med den magt de behaga
utöfwa, upplyst följa den nödwändiga gränsen som
i alla tider bör wara utstakad till den allmänna och
enskildt» sakerHetens bibehällande.
bli Is Lronsteat.
Pä begäran lämnades Herr Grefweu rillständ
med de öfrige Ständen communicera.
Zerr von bleifns, 6eorz uppläste till Pro»
tocoller följande:
HögwälborNe Herr Grefwe och Landtmarskalk,
Höglofl. Rtdderstap och Adel. Med hwarje redlig
Medborgare delar jag wiflerligen den warmaste öf»
rvertygelse om nödwandigheten af besparingar och
indragningar för den genom det vlyckeliga Krig
utblottade Statens uphjelpande, men för den i en»
fald, laglydige underläten blir det icke läkt begripligt
huru laglige comracter med en laglig Regering
kunna uphäswas eller ändras; om Kongl. Mastr
updragit Riksens Ständer akc nu om Kungsgärdarne
fritt disponeras, undrar jag huru wida ätminstone
de Konungen sjelf förut disponerar, härunder
kunna komina i fräga dä Hans Maj:t wal icke med'gifwit
att detze discostkioner warit orättwisa ! det gifwes
wiflerligen möjligheter att genom orikliga framställningar
och flere Recommenda ioner någon gang
>fä ätnjuka osörcjente fördelar men om och sädane
Misitag äro oundwikelige manne derföre en allmän
princip kan antagas att nu täta alla innehafware af
-Kungsgärdsarrenden som icke genom auction tillkom
^
M'-
Den 27 Februarii. rz8?
)nik fa erfara blott Riksens Ständers magt, men
ieke njura en i hoppet önskad rätrwisas och billighet.
Jag känner ieke huru alla i fräga warande KungS.
gärds arrenden ^tillkommit, jag känner blott, akt
hwad lilla eller Tyska Ladugarden angar som är en
bland de minsta Kungsgärdär i Swerige, erhöllt
jag Arrende-rättigheten deraf wifferligen icke för stora
Krigsföltjenster. Min lilla plats som Sonbbal--  rern under förra Finska Kriget gaf mig ej tillfälle
akt förskaffa mig sadane, men Blesiurer af Rikets
fiender wisar äiminstone akt man wägat sif och lemmar
för Konung och Fosterland, och jag hade den
ölyckan art wid Walkiala fa en sadan Bleffure af
hwilksn jag ännu har de swäraste lemningar och
som gjorde mig oförmögen att pä den bana jag
walde, söka ära och bröd för alderdemen, detta
war orsaken hwarföre jag begärde Arrende.rättigheten
af vfwannämnde Lägenhet, och orsaken hwarföre jag
erhöll wär nu warande Nådiga Konungs Resolution
den 17 Maij 1796 och f. d. Kong Gustaf Adolphs
stadfästelse af d. 18 Februari isor, om Zo ärs
besittnings-räkk deraf, räknadt fran midfasta» 1802.
Jag har säledes sätt denna lägenhet af en laglig
Regering, och Hwart hättwifar man allmänna opionen
om Regenius ord öch iöften'icke äger helgd inför Ständer,
Hivar fins den allmänna säkerheten om den en»
flildte störes och om medborgare fom pä ett redligt
sätt sätt en utsigt till torftig bärgning för framtiden
kunna förlora denna utsigt utan föregången oförtjettst
blott frägan derom i ett Siks-Ständ wäckep. DeW
swagt yttrade tamar som wisierligen icke kunna wäkZ
ka pä det beslut det Högloft. Ridderstapet och AdeM
i ämnet fattar har jag dock ansett som en piig' M
llilr
1388 Dm 27 Zebruarii.
till Protocollek anföra med full öfwertygelfe akt Swensta
medborgare i allmänhet, och hwarje enstild man
kan öfwerlemna tryggt sin sak ät pluralitetm as
detta wördnadswärda Riks-Ständ som alltid ädelt
isral mot orättwisan. Med de lätta principer om
ägande rättens helgd som den wäckie fragan innesat»
tar om förlusten i allmänhet af ingängne Contrgciet
om Kongsgardarne är wäl del projecc icke owäntat
att de som genom särstilte afhandlingar fatt förste
innehafwares rätt till deste Arrenden kunna' efter
wiste fardags ar förlora denna rätt men som jag finner
att Stats-Mstottets pluralitet icke gillat benna
ranka, förmodar jag alt Högloft. Ridderstapet och
Adeln lika rättwist ogillar den, hälst förste Arrendeägaren
som för sitt afträde blibwit förnöjd egentligen
skulle förlora dä han etdera efter laga öfverenskommelse
eller en redlig mans Heders pligt bör hemula
sin ingängna öfwerläkelse. Detta lärer wäl äfwen
wara Statens pligt om lagliga Contracter stola häs.
was eller ändras innan Arrende tiden till ända gatt»
Jag äger icke Lagkundstap, men jag är öfwertygad
alt bäve Lagar och Författningar i samband med bil»
lighet och owald, godkänna de anmärkningar jag gjordt,
och i fölgd af hwilka, jag ödmjmasi sär anhälla om
Högwälborne Herr Grefwens och LandtmarffalkenS
proposition att till Kongl. Maj:t öfwerlemna afgöranbet
huruwida något eller nagra af deste Arrenden
böra kunna upphöra eller ändras. I denna hän.
delse förmodar jag att hwarje innehafware blir hörd
och lärer ej någon med billighet och heder i sädank
undandraga sig an genom tillökning i Arrendet som
wid Statens nu owanliga behof tyckes billigt Uppfylla
den pligt sam endast pä delta sätt blir ädelt och
rättwist affordra». Ilpx
-
Den 27 Zebruarli. 1389
Uplästes Slats-Utstoltets ullätande angäende
första Classen, bestäende af säoane Lägenheter, hwaraf
arrendet blifwic af Riksens Stander eller pä deras
åtgärd siuiit, och hwaraf arrendetiden annu ej
ri» ändalupit; hivarwid Ukstoktet tillstyr t, att dessa
Arrendens innehafware stuile njuta stna Arrende Conlracier
till godo.
Herr Grefrven och La>;dtmarstcrlken gjorde
hära prvpopilvn till bifall haulken med Ja beswarades.
Uplästes Stats-UtckottckS utlakande rörande andra
Classen , hvartill Ulstotlet hänförr sädane Kungsgärdar,
hwarä Arrende-rättigheren rilllommit genom
framfarne Konungars enstildta förordnanden; och öfwer
hwit as dispo ition ante olika meningar innom
Utstötte! upstät, i det en del förestagit, art ArrendeJnnehafivarne
kunde tillätas fä begagna den äterstaendeConlractstideu
emot Arrendets erläggande i
Spannemäl, räknad efter det äretS Markegång, da
penninge ran an bestämdes, eller Arrende rättigheten
bcwiljades, fä akt Kronan såmedelst abid koinme i
åtnjutande af en emot gän bara priset i det närmaste
swarande afkastning; hwaremot ater en del Ledamöter
anfelt en sadan beräkningsgrund för Kronan
icke medföra nägon synnerlig tillökad inkomst, man
tillstyrkl, att den Kongsgärdarne Åsane G undränta
säsom stödjande sig pä veras med tillydande Henunans
och Lägenheters genom ordentlig staktläggning, efter
hwarje orts underwisning Utrönta bestaffaffenhet. borSe
utgå efter -vederbörlig förwandUng, och ärlig Markegång
?tte
Band. -.dra Afd- 92
139» Dm S7Lebru6 H.
ZZng samt alls by Innehafware, som begagna Kronans
i Jordebok uptagnc dagswedken borde derföre lik!
Kronan erlägga betalning efter ärlig markegång. ""
Herr von läeijne, 6eor§ tttbad sig harwid fä
erindra, akt efter den sednare meningen till hwilken
det wisierligen wore Riksens Ständers rättighet, aÄ
samkPka, synleS honom likwäl arrende! blifwa sä
högt, att desi åtnjutande icke mera bleftve en belöning.
Friherre Ltael von HollsteinLorsttr l.vävi§. En
of Arrendatorerne under denna Clasi Herr EaptaiNen
LerxeakrLle har sjelf gifwit anledning att förmoda,
det han wille äraga sig mångdubbelt förhöjde Arrén»
Le willkoe: manne ej deraf för Riksens Ständer s?U
kunde hamras, att med desie Kongsgärdar Vidtaga
samma anstalter, som de, hwilka wid l 77a ärs Riksdag
af Riksens Ständer fogades. >
Arl^erre käjertL ^ ssreZric erinrade att af Stat -  Utstottet lwerme altcrnativer blifwit förrstagne. Herr
von Nelsn; hade upogiftvlr ett tredje, att i uudAr
dänighet updraga Kongl. Maj:r, att efter Arrenda t
kyreracS höranoe fastställa arrendk-wilkoren; och hem»
ftälde Friherre Läser!.- til? Ridderstapet och AdelnS
vmpröfwande, om ick L-nna utwäg torde wara dm
lämpligaste. - ' - 0^
'i.'.""'
Zerr ^orclönstolpE, Austers. Jag kan icke
förena mig med de Herrar, som anse Arrendatorns
oioillkorligL rätt wara, att behålla sina Arrenden,
Min tanka har jag redan yttrat till Pivroeollrt ven
-6 Deesmber, och- jag tillägger blott/ att jag rvisir
icke
Den s? KbruariL. rzsr
icke wil!, Ätt dr som för Krigo' ellar andra' LMvl
ket gjorde lauster sätt nägot Arrende stM ^'sakna
Riksens Ständers behjertande. Elnstcligl wvre^
vm wid denna och kommande Riksdagar Riksens Stän.
der med lika ömhet bestädade min och andra Medborgares
tätt och wälfärd, dä fräga blifwer om Rikets
mynt eller beskattning sör penninge-förmögrnhet. För
att nu icke med »vidlyftighet borttaga Ridderskapet och
Adelns lid instämmer jag uti den proposition, ätt
Underhandling med Arrendatorerne om Arrendets förökande
uti Spannemäl kunde ste genom Konungens
Besallningshafwande och nägvi Riksens SkänLero ombud
i hwarje Ort; men att Ständerne wid näst in»
fallande Riksdag Mä äga rätt att godkänna de nyS
Accordcr» samt vm de wilja, stilja Arrendarorne frän
sins aecorder wid päfbljande fardag.
Hans Exellenee Herr Grefwe Kuukk» Krie- Estter
min tanka bör wi gL i ordning med frägotne.
Första frögan synes mig otwiswclaktigt wara den,
ärol de uprör>.sde Eontracterns behörige? eller arv dt
af bestaffenhe!» att kunna upphäfwLS? BejcEas ben
sednare srägan. dä först uppkommer en senare- huru
en billig jemkning kunde äga tum. För mitt del tror
sug !i.a som i srägan om D^erietS Ottroij hwilleit
ike är annat än ert Conrrad', mt de nu isrägawarandc
Eontraeter ej heller kunna rubbas förr än Arrende.
riven är till ändalupen, emedan, efter mitt
tanke, CoNtrMerne äro st-lade Med kätter matt.
Jag. will icke öfwer detta amile wara widlysttg. utan
endast i korthet tillägga, akt ttt rubbning l Veste
Tontcacter skulle hafwa oberäkneliga fökder, t anseende
kill Transporter, arf, Hemuls.ftAssr ock mera dh«
IZY2 Den 27 Zebruarii»
likt, i anledning hwaraf jag tror mig med fullt stal
böra tillstyrka ail defle Arrenden malle blifwa beståndande.
Friherre Ltaol von Illolllem. Sedan frägan
om Kongsgärdarnes disposition förewarit hos StatsUtstoktet
och nu derifrän ar inkommen till Riksens
Stander är ingen twifwel, att det ju ar Riksens
Ständers ratt akt derom decidera. De i första clas»
sen uptagne Kongsgärdar äro sädane, hwarä Conrracterne
äga all kraft, ester utfärdade författningar,
om denf kan ej någon fraga upstä; men med dem
som nu äro i fräga synes mig förhällandet ej wara lika,
emedan för Arrenden dera fattas de formaliteter
som ställe gifwa dem en laglig werkan; och här»
pä kan Johannisberg nämnas såsom prejudicat,
hwarom jag sedermera förbehåller mig alt fä
yttra mig.
Friherre liststoncrant?, fobian ^Vilstelm. De beslut
som af Riksens Ständer tagas kunna och bör
icke tillkomma stumpwis. De mäste nögwändigt stödja
sig pä oryggeliga pagenerela principer. Om den
grundsatsen blifwit antagen, och under loppet af
Riksdagen utan undantag följd, akt alt som är stridande
emot Statens direcka fördel stall uphöra eller
förändras, utan afseende pä den inflytelse, sädant
kan medföra pä allmänna säkerheten och
enstildtas »välfärd, sä skulle jag wifferligen till.
styrka, uphäfwandet af alla Contracier om Kongsgärdar,
som ulan föregången Auction och Ständernas
sanction äro flutade af Konunga-magken, eller,
dä det pä rältwisa grundade förhällandet är helt an»
nor
-
Den 27 Zebruarii- rzyz
norlunda, kan jag aldrig medgifwa, att ena dagen
följa en princip, som den föreäende ar förkastad.
Att emot en enstildt eller en clas? af Medborgare
utöfiva en wäldsamhet, hwarifrän andre blifwit
styddade.
Wore alla Kongsgärdar af ifrägawarande för.
hällande, ännu i första Jnnehafwarens händer, stut.
le kanste ett sten af billighet kunna framstymta lil!
äterkagandet af en obehörigt gifwen och likaledes erhallen
ynnest. Men dä det största antalet innehafwes
af z:dje och 4:de Man, som pa god tro, ofta
med kante pengar, och till fulla wärdet nllhandlat
sig en besittnings-raik, som med ali laglig anledning
bordt anses orubblig, sä kunde de oratkmisaste
följder derigenom upstä. Jag anser deremot det
of Högloft. Stals-Utstottet förestagne första alternativet:
"att till Spannemäl förwandla arrende-sum"man
enligt det orets Markegång dä Contrgcket
"stöts" wara en i asta hänseenden billig modisicalion,
hvarigenom det fel rattas, att i penningar hofwa si.
xerat arrende-summor, som aldrig böra utsattas i
annat an waror: Arrendatorerne komma dä,
att ärligen erlägga lika stor del af egendomens afkastning,
som del första arrende-äret utgjordes;
och räktwisligen kunde de icke begära (halst i Statens
närmarande belägenhet) att deru i njuta minskning,
synnerligen som de upstigne Spannemäls-prisen
owedersägeligen bidraga kill deras fördel och lätthet,
att arrendet utgöra. Ett ytterligare stäk som
hos mig grundar opinion om detta förslags bitligbet,
är att jag hört detsamma af flere Kongsgäros Arrendatorer
pä enahanda sätt bedömas.
Lag
IZ 94 Den 2 7 Zebruarlk.'
Jag fär fäkedes afstyrka LrrendatorerneS hörande
och atthälker om proposirion ä första alternativet
sf Skats-Utflottetä Betänkande.
Herr Grefwe» och Landrmarskalken- B!»
faller Högloft. Rivderlkapet och Adeln att Jnnehaf»varne
af de i andra Claften uptagne Kongsgärdar
mä sina Contracter till godo njuta samt an härwid
tilläggas det af Herr von llexne gjorde förslag an
arrende-wilkoren ma af Kongl. Maj:t, efter Anenda
torernes hbrande förhöjas.
R»p°d-« I-°ch N-i
Grefwe
Oe la 6ar6ie begärde alt proposition
»nätte göras pä MskotletS första alternativ: Att nuvarande
innehafware skulle tillätaS fä begagna den
Lterftäende Contracts tiden emot Arrendets erläggande
i Spannemal, räknad ester det årets markegång
dL penninge-räntan bestämdes eller Arrenderättighelen
bewtljades.
verr Landtmarskalken upläste detta alternativ
och gjorde proposition till bifall derä.
Ropades äter Ig och Nej
Hans
Excellenee Herr Grefwe Kuutk begärde
först proposition, om Contraeterne borde orubbade bi»
behällas eller icke.
Herr von thejne Leorx, förklarade det han
för sin del, ehuru han föreslagit att till Kongl.
Mäste
Den 27, LeLruarir. iZ9Z
Majit mätte öfMleumas afgörandet huruwida nägot
elter någre af.bcsta Arrenden böra känna uphöra eller
ändras, likwäl funne sig alldeles nöjd att ingL
pä Stats-Ulskottets första alternativ.
^ . Herr von Lcbultrenlmim , vaviä. Jag fruktar
att man under ändra Clasien sammanblandade rme
stags Arrenden. De som tillkommit genom offeMelig
ÄrictioÄ höra icke hit. De ma för Srats-Werket
wara, mer eller mindre förmanliga, sa böra de dock
alla Aafwa beställd. De deremot som wära Konungar
ensamne behagat upläka, utom auction och utan
Ständers medwerkan, om dem kan nägon talan äga
rum, helst de tillkommit emot twanne Riksdagsbeslut.
Om allmänna^ förtroendet lill Konunga-ord ändock
tyckes-fo>dra sädane Arrendens fortfaranoe intill den
bestämda tiden, sä mäste billigtwiS penningens proportionela
valeur wid den primitiva upplåtelsen godtgöras,
och hwilket helst pä fält som Herr von
ne förestagit mä werstallas. .
Zerr Grefwen och Landtmarstalken- för,
nyade sin . sista proposition, hwilken ater-med Ja och
Nej beswarades. ' . '
Hans Exccllence Herr Grefwe kruutb vrkade L
nyo att desi proposition om Comraeternas bibehållande
mäste af Herr. Landtmarstalken framställas.
Herr Grefwen och Landtmarstalken- Me»
dä Arrendatorerne sjelfwe finnna billigt att ingä i
StatsrUrst.ytlets första alternativ?
' ' r>' ' ' ^ ^ ^ '
izyS Den -7 Abruarii.
Hans Excellence Herr Grefwe l^untk,. Hör
finnas allenast rine, Herrarne LerZenlirale och von
I-loijne, som dertill begifwit jigz men de lunna ej
decidera för de öfriga Kvngsgärds Arrendakorerne i
samma belägenhet, hwilka till antalet Utgöra ätta:
och jag san ej utan vaering begifwa mig ifrän den
mo ion jag gjörl att Contracterna mä förblifwa orubbade.
Herr ^o^onllolpc-, ^nstsrs. Den warda Le»
damoken läcties ursak! a at del förundrar mig höra
den principen, som skulle Riksens Etander icke äga
rätt att disponera om Kongsgärdarne, dä alla Sländön
för flere mänader sedan hänwist frägan om alla
KongsgärdcrAcrendens pröfning till Stals-Vtstoktet,
och i följd deraf 1'kffot et förledne December inkommit
med filt Betänkande, som den ,6 i samma månad
här förehades och med anmärkningar ärer förwistcs.
Dä tär ival aldrig nu någon fräga kunna
nysta, att wi sko a votera om huruwida Riksens
Ständer hafwa rät ighek acr laga nägra andra förfanningar
om de uii 2:dra Claflen nptörda Kongsgärdar,
hwilka Smts-b-tslkottek tillförene ansett böra
genom ny Auction bort-arrenderas.
Grefwe förner, Söran. Jag tror
ej här nu är frägan om Ständers rätt i afseende
pä KongsgärdarneS behandling; jag tror ej heller
akt hwad som är föreflagit kan anses som ett arbi,
trairl s»yiande af Comracter; jag tror att här blott
är frägan, icke om den strängaste räktwisa, men om
hwad bi igheken, om hwad Medborgares, i grund
of erhällne löften hyste förhoppningar, tyckes kunna
fordra
Den 27 Zebrucrrii- 139?
fordra eller böra medgifwa. Uti det serstildra votum,
som jag wid UtjVoktets första Betänkan e öfwer
detta ämne kvg mig den friheten läka medfölja till
Sländen, har jag tillräckligen ädagalagdt mina tänkesätt,
och jag har försökt wisa ämnets grannlagenhet.
Det torde nu tillätas mig ali ä ena sidan erindra,
att de Arrcnde-innehafwares rätt, som utan
Auction och utan Ständers serskildta samtycke bekommit
destc förläningar, icke synes wara sa fullkomligen
försäkrad, dä redan 1728 och 1748 arens RiksdagsBcsluk
fastställt, att alla Arrenden stulle pä Auction
utbjudas, dä Arrenden wäl blifwit af Ständer ömsom
rubbad och återskänkte wid 1766 och 1769 ärcns
Riksdagar, men principen förderas borrt-arrenderande
förblifwit oklandrad. Men a andra sidan torde
der också tillätas mig påminna, att 1772 ars Regerings-Form
öfwerlemnade ät Konungen disposition
af Statens allmänna tillgängar, att denna än widare
genom Säkerhets Acten ucwidaades och atl således
de som Conkracrerat med Statens högsta Styresman
icke kunna anses wara i deras belägenhet, som afhandla!
med orätt man. Nir delra ej är förhållandet,
sa bör ej heller de löften hwarpä de grundat sine
förhoppningar och kan hända sin bergning wäldsamt
rubbas. Förlusten för enstilte blir i sädant
sall för dem wida känbarare än winsten betydlig för
Samhället och lika luek som de ena böra rigta sig
pä dest bekostnad lika tiie^ bör det också rigta sig pä
deras. För att jemka saken sä nära-billigheten som
möjligt, tror jaz att när Utskottets Betänkande bifalles
ändamälet ä ömse sidor i det närmaste winnes.
Men om Ridderstapet och Adeln häldre bifaller ^en
af Herr von käestne förestagne utwäg till bestam
man
-
rz.yZ Den ^.7 FebrstL^r
mande af CvNikarrernes söchö>ist»g, är jag ej ben
som stall höja min röst för att motsäga det.
Hans Excellence Herr Grefwe st.uutk anhöll, alt
i fall af votering, hwilfen Hans Excellence yrkade ä
fall hans motion icke bifölls, propositionen mätte
stallas sälunda: Den som bifaller der första alternativet
af Stats-Utstoktets tillstyrkande skrifwer 2a;
den det ej will strifwer Nej. Winner Nej förblrs»'
wer det wid Conlracternes innehäll.
Ropades Nej blandar med nägra Ja. , .
Friherre ölLnnorkeim, I^ars Aubust. Uti
den ställning öfwerläggningen nu befinncs, borde derblifwa
nödigt att tillfe huru saken lärrast kan stiljasHans
Excellence Herr Grefwe kuutk har yrtrat sig
för Conrracternas bibehållande. Srats-UtstoM har
i sitt urlätande lemnar aine alternariver. Således
finnes här z:ne frågor som kunna utgöra ösiverläggningsämnen.
I ett sädant sakens stick synes mig.
den första frägan först böra afgöras och således, om
votering ffall aga rum, Hans Excellence, Herr Grefwe
stuutsts framställning böra utgöra Ja-propos,rinnen,
och conrra-propositionen innehalla, alt om nej
winner discutteras U storrets begge alternativer;
skulle dä Ja winna, sä är hela salen afgjord: tvin«
ner äter Nej, sä har Högloft. Ridderstapct och Adeln
sin rättighet fbrwarad att om Utstotrets beggp
förstag öfwerlägga.
Herr Nordenstolpe, Anders, och gansta mänga
andra hördes häruti instämma; men
Fri
-
Ber» r 7 Hebnneii- ^9 s
' Friherre LilzendrantL yrkade proposition pä Ut«
stöttets första aktjrnativ. ^ ^ ^
Friherre koksnkans deremot, ansäg den af Hans
Exeellence Herr Grefwe Kuutk mäckte preliminaire
fraga böra först afgöras; hwaremot
Friherre I^iijencrsntL yttrade, om frägan, pa flera
sätt mandes rorde ätstillige voteringar förestå, och
swärligen kunna minnas den förening som jag hop,
pas om enligt pluralitetens önstan proposition göres
ä första alternativet utan förändring eller tillagg.
Herr Grefrven och Landtmarstalken lat
derefter upläsa och gjorde proposition till bifall ä be,
rörde alternativ.
.
t Ropades starka Ja blandade med Nej.
Friherre Ltjernkeät, Larl 6ukak^ anmärkte,
att dä det more allmänt kändt huru olika Marke,
gängSpriferne moro under olika är, fa borde ej nä,
§öt wiflt Lrs Markegängspris bestämmas till rät.
tefnSre. ° - .
^'Friherre I^lljencrantr. Jag hör att den tvär,
da Ledamotm mifllagit sig om frägän att betala ef.
ter hwarje ärv Markegäng kunde medföra en obillig
lunga för Arrendatorerne: dä deremot enligt försiaget
fräga endast är att de i Spannemäl stola erläg.
ga hwad de i Penningar contraherat.
Grefwe von l^ntmzMulen, ^Ibrectz önsta.
de
i4oo Den 27 Zebruarii.
de att sedan votering more hegard, densamma genast
mätre för sig gä och yttrade sig för sin del anse conlraclerne
böra äga bestånd.
Grefwe kolen, Oulkak, anmärkte akt ibland
de ifrägawarande Kongsgärvar wore äfwen Uranienborg
i Malmöhus Län, och att den som samma
Kongsgård innchaswer skulle blifwa ruinerad om
hans nuwarande Contracts wilker rubbades, nuwarande
innehafware hade genom ars tillträdt denna
Kongsgård, ätflillige hemman moro derifrän utbrutne
och flere andra kostnader af honom bestridde, hwarigenom
han wid en till Stadgande förändring i wilkoren
stulle blifwa lidande.
Herr Grefwen och Landtmarffalkcn- Sedan
votering nu blifwit begärd och en förening i
tankarne synes icke kunna winnås, sär jag förestå
följande voterings-proposition: Den som bifaller att
Contracts wilkoren för de 8 under a:dra Clasien up»
tagne Kongsgärdar mätte blifwa oförändrade, skrifwer:
Ia.
Den det ej will, skrifwer:
Nej.
Winner Nej, öfwerlägges serskilt om Stats,
Utskottets begge alternativ.
Ropades Ja och Nej.
Fri.
Den 27 Zebruartt. i«oi
Friherre Hiljencrantr. Ja propositionen kan
icke blifwa annorlunda an ven som war gjord och
med Nej och Ja beswarades. De som till densamma
icke bifall temnat tillhörer det att victera contra
propostkionen.
Friherre Stael von blolstein. Innan detta
mål remitterades till Slats-Utskottet blef det bestutadt
a t Contracterne om desto Kongsgärdar wero pä
origliga grunder afstutade och således kan esler min
tanka votering om Conlrackernes bestånd icke aga
rum.
Grefwe kvlörner, ^stolpla 6öran. Ett sädant
bestut har åtminstone aldrig kommit lill Stats-Utstotiets
kunffap och jag twiflar att det nägonsin blifwit
af Ridverskapet och Adeln fattat.
Friherre Stael von lllolstein. Åtminstone tror
jag att något sadant har warit i fräga.
Herr Silverstolpe, Lustak a^laralaam. Drr
werkeffqa sdrhätlandet är att anmärkningar af sadan
beskaffenhet hos Ridderskapet och Adeln blifwit gjorda
; men något bestut öfwer dem har icke blifwit fattat,
och deruppå tjenar Stats-Utskottels utlåtande
till bewis. Hwad angar den förestagne vvteringsproposttionen
fär jag förklara mig anse den som Herr
Grefwen och Lanvtmarskalkcn enligt Friherre lallan,
lierkeima förstag framställt wara ben rätta, helst
Srats-Utskotlets Utlåtande innefattar 2:ne altcrnatitzer,
hwilka begge kunna komma under öfwerläggginS'
Fri
-
r4s2
Friherre-Liljencranz. Jag wet, wäl att Utskottets
utlärande innefattar s:pe - nlt"c«ativer inen
har aldrig hört någon enda tala för mer an det första.
I voterings-prppo.sitionen kan wäl icke.inkomma
annat än det som warit i fräga. ,., :s
Friherre ^lannerkeim. Jag får härwid anmärka,
akt Herr Landlmarstalkcns proposition pä första
alternativ» blifwit med Ja och Nej beswarad. ^
Grefive ve la 6aräis. Dä Votering ^är begärd
och Herr Grefwen och Landlmarstalken Man
rwifwel lärer böra framställa propositionen i enlighet
med de flestas under discourserns yttrade ästundan
skulle jag för min del önsta att StakS-UkstoktM
första alternativ mätte blifwa Ja-propositionen och
den nekande propositionen innefatta den af enstild
ward Ledamot Hans Excrllence Herr Trefrve kuyri.
irpkastade fräga. a.' . . .i .
- Herr käki man. Ulf frägan om voker-inzS-proposttionenS
framställning förenar jag mig fnflkoml!-  pen med hwad Friherre Uisj^acrantr tillstyrkt, Jag
har alltid hört yrkaS att Utskottens förflag böra Åtgöra
Ja-propositionen och Cvmrapropositionen innefatta
hwad deremot pLstäs. Om den nu föreflagne
voterings-propositien stulle antagas sä sätkeS Verigsnom
i fräaa om Högsta Magten äger rätt att besluta
om Äroiidew'skörén för Kronan" Lägenhetrr.
Herr örlverstolvck , 6ust»k Mi k^ör-n
de
ordningen inom proposilionerne will jag-gern-Medgiswa
atr Utskottets försiag mä blifwa Ha-pt^-osirios
neri,
Nm-: - Nbrl4».M. vaoz
nen, men-dä detta sZrsiäg är Mtemativt, bchöfde
man dä sokst i-ot.>a om aliörnativen-och sedan om
Len tredje nu yrkade motionen. Om Friherre Klan»
nerHeims förflag antageS stippa wi ätminjione med
en votering. ^
Grefwe Klörosr, /räolpk 6öran. Da nu frä
Mott
lärer wara om besiaffenhetcn af voreringTpropositiönen.
sä ,är jag förena mig med de wärdä
Ledamöter som till Ia-propofikion begärt Srats-Utstötters
första alternativ och till Nej-proposition fräIan
om wid Contracrerue bör förblifwa.
-Vi / 7 '- -- - - ^
Grefwe von l^antingrks ullen. Dä votering
begärd/ kärer de vpponerandes rättighet akt fä
förestä Contra . propositionen. Ingen annan vo.
kcrrngS-propösition än den Friherre Klsmit-rkieim fö»
Astsgrt, ar till antagande framstäld och derwid an-^
häller jag det mätte förblifwa.
Herr Lnck, Lorsitr l-uäviL. Jag insn'mmer
säDiycket heldre med Grefwe L-antmgrliauten, atö
de -opponerande 'böra fä förestå Contra propositions
som jag härom dagen sietf fiä' siriswn e« sädan.
'-V -7^:0: . VVÄ2P: ------- . . 7 --
Herr von l-l-iuswol^LarKruALtK^iakrolä.Jagl
HM 'wäl^öicsatt wig ali uti detta ämne, som sa grun-'
deligt af siere Ledamöter, ej mindre nu än förr»'
gängtn enär Höglofi. StaiS-UtfkottetS Betänkande
fbrewax, blifwir afhandlat och utredt, bibehålla tyst» .
näo fir att icke öka widlyftighetrn af Discustonerna/
Meri som jag sinner mcniNgarne delade och siri.'
Lige ikimd HöWst. Rivderflapet och Adeln,' änser
r424 Den 27 Zebruarii
jag
mig böra wika frän denna min föresats och äf«
wen yttra mina tankar i afsigt att genom meddelande
uplysningar titl äfwenkyrs kunna bringa frägan
till et mera skyndsamt resultat.
Efter mitt bedömmande böra alla Kongsgärdar
och Krono-L igenheter fördelas i z:ne Classer. Till
den första Llasien hänförer jag dem, hwilka under
Arrende blifwic ät priwake öfwerlälne och ä hwilka
Arreude-Conlracter »vederbörande erhällik förre Konungars
och Riksens Ständers sanction eller stadfästelse
; alt desse laglige åtgärder nu hwarken kunna
eller böra undergå nägon förändring, utan att »vederbörande
Arrendatorer och innehafware mäste enligt
Lag, rartwisa och billighet sann i stöd af sista Mom
uti 77 H. Regeringsformen bibehällas wid de fördelar
emot mgorande af de skyldigheter samma Contracker
innehålla, lärer icke någon motsäga; och derföre
har och Högloft. Rioderstapet och Adeln nyligen redan
sädant besiutak, sä att jag icke behöfwer uppehälla
mig med fullständigare Vewisning uti en redan
afgjord sak.
Andra Classen anser jag innefatta alla de
Kongygaroar och Krono-Lägenhcter, hwilka ä öppen
Auction blifwit till den mästbjudande under Arrende
upläkne och ehuru desse derefter meddelke ArrendeContract
hittills icke blifwit af Nikalls Ständer fast.
stäldte; dock som ä ena sidan derigenom icke Riket
tistyndatS någon förlust dä eli sätt till Arrendets
försäljande warit widtagik, hwarmedelst synbart til!
Stacs-Cassan influtit den högsta möjeliga inkomst,
som någonsin kunnat päräknas; ock ä den andra ett
Deii 27 Februarii- ^405
för Riket mera klokt behandlingssätt med KongSgärdarne
dä för tiden icke kunnat uptänkas, samt härförutan
wederbörande Arrendatorer i förlitande pä
säkerheten af denna dyrt köpte äckvmst eller besitt,
ning, haft full anledning att a de sälunba förmärs,
wade Lägenheter under de första befittnings-ären ned,
.lägga all den möda och kostnad hwartill de kunnat
anskaffa utwägar pä det framdeles innan arrendets
flut, antingen de sjelsve eler Åtminstone derasakswingar
mage derföre full ersättning till godo njuta z sä anser
jag ofwanberörde Arrende-Contract äswen wara Ds
laglig beskaffenhet, och att deras innehafware rättmätigt
tillkommer samma flydd, kom enligt hwad olnsönnält
ar ostridigt bliswit uti Lagar och RegeringsForinen
tillöfwat Arrendatorer af de Kongsgärdar och
Lägenheter hwilka jag hänfört under den första Clatzen.
Tredje >tla6sen äro äter de Kongsgärdar och
Krono - Lagenhe er hwilka af Sweriges framfarns
Konungar efter godtycko blifwit disponerade samt ät
.enflilte donerade eller öfneckälne emot wiste mer
och mindre för Riket sörmänliga »vilkor. Alt Skaren
har nu full rätt an reklamera deste Fastigheter
och äterkalla de meddeldke Comracter, samr derined
förfara etter hwad Rikets Representanter eller församlade
Ständer pröfwa nyttigast och billigast wara,
anser jag icke tarf,oa någon bewisning, sä »vida
ben regel mäste blifwa gällande, att Lagligt stände
och olagligt ätergänge. att enligt wära allmänna
Lagar ingen bäfwer wäld, annor Mans Jord
försälja, förpanta och bortarrendera utan
rät
Zrte
Band. s:dra Asd. 93. ,
1406 Den 27 Zebruarii.
rätta ägarens minne och samtycke och hwarföre
jemwäl wär Iiegerings - Form uti äberopade 77
H. märkeligen stadgar, att blott de personer och menigheirr,
som efter hit ilis gällande Författningar
nu innehafva och nyttja Kronolägenheter, mä dera
laglig rätt till godo njuta. Kongsgärdar och KronoLägenheter
äro icke Konungens u an Rikets enstildte
tillhörigheter. Uti ingen af wära äldre Regeringslagar
finnes uppdragit ät Konungarne att med Rikets
egendomar efter godtycko handla; Och ehurn efter
1789 ärs säkerhets-akt Konungen ägde magt att styra
Riket efter hivad honom godt syntes, kunde
likwäl denna magt icke utwidgas till abalienerande
frän Riket ät enstildte personer af
Statens egne tillhörigheten Åtminstone kau denna af
Konungarne uköswade frihet icke extenderas uköfwer
deras egen Regerings-tid och till inträng uti Efterträdarens
lika fria styrelse rätt. Men den sanning
a>t Ulöfwande af högsta rätt ar stundom största orätt
eller mäld mäste och harwid werka afseende till ömt
behjertande för deras öde som i förlitande pä helgden
af en magtagande Konungs löften och Resolutioner innehaswa
sädane Lägenheter och dera nedlagt betydliga
kostnader under lika förhoppning som de Arrendatorer,
hwilka jag omnamk wio andra Clasten; Äistillige
Kongsgärdar hafwa blifwik öfwerlätne ät sädane
män hwilka gjort sig wälfönjenke af Fäderneslandet
och berättigade till dest erkänsla. En wärd Ledamot Herr
von har nyligen adagalag! orsaken till den Ko
nungsliga
Näd honom blifwit wederfaren efter det han
i Rikets tjenst emot Fäderneslandets Fiender blifwit
g->.on! erhollne biestnrcr nkur ständ satt, ehuru Ivid yngre
ar att forlsätia den batia han pä sä wärdigk säll.
begynt
Den 27 Februarii. 1407
begynt. I min orl eller pä Gottland ar ock en Kongs
gård
eller >ä kallade Wisborgs Kongs Ladugärd emot
nog drygt ärligt arrende, sedan Kronan förut ffelf genom
desi Tjensteman sörwaltat samma Egendom med
den ringa fördel att Balance i Rakenstaper pä utgifter
och inkomster ärligen intraff?de sä wida jag
rätt päminner mig förhällandet, eller åtminstone en
ringa behållning eller öfwerstotk för Kronan lefwere
rades,
i sednare tider upläten pä bestämde är kill
den sitt tidehvarf hedrande äldrige och sörtjenstsulle
^siversten och Riddaren ak klint, efter det han pa
flere sätt och äfwen wid det be anta Höglands Sjöflaget
och genom asfattande Caartor öf.ver Osterffön,
utmärkt lig, samt under 178c- ars krig-dä en stor
del af Carlscrona Stad genom Eldswäda blef ödelagt,
förlorade all sin egendom och med Fru och talrik
famille reducerades till yttersta behof af medmennistors
deltagande känslor. Flere dylika exem el
torde wal kunna framföras, om jag kände alla dem
hwilka nu innehafwa Krono Lrgenhe.er. Slutföljden
as hwad jag salunda haft äran anmärka blifwer den
akt ehuru Staten har laglig rätt, alt indraga ifrågavarande
Kvngsgärdar af tredje C,asien och Naionens
upmärjamhet är fästad dera huruledes desi Re,
presentanier derom förordna; nationen likwal bör och
mäste gilla om Riksens Höglofl. Ständer i stället för
detta indragningssätk wivtager en utwäg hwarigenom
Sta en tillffyndas mera fördel af desie Lägenheter är
den förut njutit, utan att innehafwarne deraf pä ert
obilligt sätt betungas. Och denna Utwäg kan efer
mitt bedömande wid öfwerwägande af de stäliga anspråka
ena-sidan Staken och ä den andra Kongsgär
barnes nu »varande innehafware äga icke upfinna läm
peli
-
L4--L Den 27 Februari».
petigare än den som Stars-Utstottet mi desi Betänkande
af första alternativet föreslagit att nemligen
Arrendatorerne bibehällas wid deras Contracker med den
förändring deruti, att Arrende-summan reduceras eller
förwandlas lill Tunnor Spannemäl efter markegängen
dec är hwarje, Contract finnes daterat och
samma spannemäls belopp hädanefter under arrendeåren
utlämnas antingen in natura eller efter marke,
gängen för hwarje är Skatten erlägges emedan wid
, allt köp eller Arrende af Fastighet, dennas afkastning
bestämmer köpeskillingen eller Arrende Summan, och
> innehaswarne af Kungsgärdarne eller Kronolägenheter
wid Arrende-willkorens utgörande således icke tillägna
sig den belydeliga fördel som skulle tillskyndas
dem genom ett senare ören fallande penninge- och sti.
gande spannemälswärde. Jag hemställer således om
proposition till bifall ä Skals-Utskottets förestagne
omförma.te första alternativ. ^
Härtill yttrades bifall. , ' ^ .
Zerr Grefwen och Landtmarstalken Frä,
gadxH.ns Ejtoellence Herr Grefve Kunkt om han-ej
skulle behaga afstä ifrän votering; men
Hans Excellence Yltrade sig anse fragan för mistig
ftr att härutinnan kunna soga sig efter plmali.
telen. - ^
Zerr Grefwen och Landtm arflalken- Jsä
dant
fatt .sär- lag,, förestå Högloft. Ridderskapet och
Adrin följande volenngs-prcpositicn.
Den
Den 27 Februarir
-
I4SS
Den sorn i afseende pä de af Stats-Utstottek r
andra Clatzen upförde Kongsgärdar bifallep att Ar»
rendc-Jnnehafwarne tillätas begagna den äterstäende
Contracts-tiden, emot Arrendets erläggande i spanneMal,
.räknad efter det ärets markegång, dä pcnningeräman
bestämdes eller Arrende.rätligheten bewiljades,
strifwer
Winner Nej förblifwa CoMrackerne orubbade.
Denna proposition godkändes.
Grefwe körner., Ellvik 65rsn. Enligt med Riksdags
Ordningen borde wäl voteringen senast för sig
gä; men dä enligt anslag Kongl. Majt' behagat kal»
la Riksens Ständer till Plenum plenvrum pä Rikssalen,
och innan tiden dertill inträffar voteringen
omöjeligen kunde hinna slums fär jag ödmjukeligen
hemställa om icke någon lid dertill i eftermiddag kunde
bestämmas.
Zerr Grefwerr och Landtmarstalken föreslog
Riddcrfkapet och Adeln lill voterings begynnande
ätersamlas klockan 4 i eftermiddag.
Den det ej will, strifwer.
Nej.
Bifölls.
Här
-
!4lv Den 27 Zebrrrarii.
Härefter fortsattes widare granskningen af StalsUtflotteks
Betänkande om Kongsgärdarne
Hwad
angick de i gdje Classen uppförde Kongsg.
ärdar, hwilka till följe af 179Y ä^s författning eller
i likhet dermed blifwit lill arrende uplä ne. blsöll
Högloft Ridderskapet och Adeln Ulstottets tillstyrkande
att de skulle orubbade förblifwa.
Widare bifölls att enligt Utkottets tillstyrkande
Sub-Arrendatoren af Ulltuna Kongsgård ^näers
Ikakr för de ännu Återstående arrende arén till
Stats-Werket borde inbetala hela den arrende-afgift
af 1 666 R:dr 32 si. Banco, hwartill han genom
comrack med f. d. G eswe Nunck stg förbundit ;
men att i händelse Ikalrr efter skedd undersökning
skulle befinnas hafwa jörsummat upfylla Contraciswilkoren,
han dä mätte hafwa arrendet förwerkat och
Kongsgärden afträdas till Kronans fria disposition.
Uplästes Stats - Utskottets yttrande öfwer Jo
hannisbergs
Kongsgård.
F iherre Stael von kkollstein uplaste till Protokollet
följande:
Jag får Utbedja mig att Högloft. Ridderskapet
och Aoeln täcktes lemna någon upmärksamhet ät detta
ärende. Ingen ing är mindre owanligt i en
despoNsk regering, än enstilre personers förföljande,
om de rakat mistig Regenken eller ock deh Favori
er och Einbeksnrän i bland andra war äfwen Ri sRadel.
k^unck et bewis deraf. Det är bekant att
den
-
Den 27 Zebruarii- 14H
denne fordna Radsherrn, jemte patriotistt nit förenade
stort förstånd och slughet, war derföre alltid
ett hinder för de planer som förehades till Konungamiagtens
utwidgande, pä bekostnad af Folkets
rätt; detta ädrog honom en rancune af Konung
III:dje som sträckte fkg ända till dest barn
och arwingar; denne annars milde Konung, kunde
icke emotstå den menstliga och olyckliga swagheten
att finna ett begär och en hugnad i härndén RiksRädet
kunck innehade Johannisbergs Kongsgård
pä ewerldeiigt arrende, flere andre hade dylika; wid
1765 ärs Riksdag stedde en förändring dermed och
päföljande Riksdagen blef ett ytterligare arrangement
dermed kagen, sä att innehafwarne i stället för
ewärdeliqt arrende fingo det determineradt pä roo
och somlige pä 50 är; Johannisberg ägaren wardt
det icke härom rädfrägadt, när den storta tiden af
,Z är war förlupen mäste han afträda gärden oansedt
bäde lag och rätlwisa fordrat han med de andre
bordt njuta lika rätt, men icke nog med denna
härdheten, man sträckte förföljelsen annu widare,
allman lag bjuder atr en Arrendator eller Innehafware
af Jord, som blir äterbördad, stall för alla
meliorationer njuta ersättning efter mätismanna orbom.
Rits - Rade t brinck hade pä Johannisberg
med stor kostnad, upbyggdr icke allenast flere byggnader
hörande till Oeconomien, utan äfwen en
kostsam Caraclers-byggning; efter Lag har aldrig
kunnat nekas honom ersättning härföre, men waldet
böd att han stulle ga derifrän som Sparf frän ax,
de nu befintliga byggnader pä Johannisberg äro säledes
kunckilkL siägten MhörigcH emedan Kronan
ännu icke betalt dem; jag hemställer derföre om Rikets
-
i4i2 Den 26 Zebruarii.
kers nu församlade fria Stander böra sanctionera
den orättwisa behandling en despotisk Konung i ivredes
mode lärit en redlig Swensk man och patriot
umgälla för det han sött sörswara sin och Medborgares
ratt. Riksens Ständer hafwa wid detta
Riksmöte wisar mängfaldiga rros bade af ädelmod
och rältwisq medelst eftergift af balance-mäl; ersättning
för accords-summor ehuru de blifwit lill högre
belopp ulgifne än Forsa tninqarne utstaka; huru
kan man dä assia en Medborgare att fa ersättning
för den egendom som i detta ögonblick annu lagligen
tillhör honom och san icke utan ert ytterligare
magtspräk frankannas honom och anhäsler således
att detta ärende till ny pröfning af Stats- Utskottet
mätte företagas.
Grefwe b.rlntin^kauken , Albreckt, yttrade
sig anse deria wara ett enskilt mål och protesterade i
anledning deraf emot den begärda remisien till SkalsUtskottet.
Friherre 8tae1 deremot yrkade, att detta mäl
genom remisi till Stars-Utffottet mätte upragaS.
Grefwe Lkörner, Aclolpl» 6örgn. Jag kan
»visit ej annar än inkresiera »nig för en lidande man
och önska att han »nätte erhålla uprättelse. Hwad
för öfrigt den af Friherre Ltael framstälde fak beträffar
kan jag deröfver icke ytna »nig, emedan jag
ej kan döma om hwad jag icke känner; men hwad
jag tycker mig kunna med wisihet inse är att beskaffenheten
af saken är sädan,, akt bervin ej tillkommer
Riksens Ständer och ej Skars-Utskottet att döma,
uran -
Den 27 ZebruarU. 1413
utan bör detta säsom cit sarstildt mål höra till laga
Domstols befattning och endast der rättelse sökas:
ty att här uptaga detsamma more snörrätt stridande
emot y') §is i Regerings - Formen fullkomligen
tydliga föreskrift.
Friherre 8tae^ von Hollstein. Jag för min
del kan ej annat finna an att dä Kongsgärdarne
stä omedelbart under Riksens Ständer mätte det tillkomma
Seats-Ui skottek, att om allt hwad derom angär,
undersöka och pröfwa.
Grefwe Dolma. Jag har aldeles icke något
inlresie i denna sak, jag wägar försäkra Högloft.
Ridderstapet och Adeln derom, aldeles icke något
intretze, men jag kan ej underläta att deltaga för
andras rakning som arv lidande: och dä bör jag
säga att jag tycker, som jag icke annat kan finna,
än att Friherre 8tael har fullkomligen rätt.
Grefwe körner. I anledning af hwad den
warde Ledamoten Friherre 8taol yttrat får jag den
äran anmärka det Riksens Ständers rättighet ar att
pröfwa grunder och principer för Kongsgärdarnes
disposition och förwaltning men att inga i pröfning
vm Enskiltas rättigheter, kan aldrig tillkomma Riksens
Ständer. 77 §. Regerings-Formen stadgaratt
Kongsgärdarne stola förwaltas ester de grunder
Riksens Stander derom förestrifwa, dock att de
personer och menigheter» som efter hittills gällande
Författningar sädane Kronans tillhörigheter nn innehafwa
eller nyttja, mä njura laglig rätt derä till
godo m. m. Häruti tillerkanneö Riksens Stander att
stad
-
r4i4 Den 27 Februarii.
stadga grunder, att stadga Författningar i afseende
pä Kronogodsens disposition och förwaltning, och
sadan bör deras rättighet wara; men utöfningen af
desse grunder, tillämpningen af desse Författningar,
bör tillkomma »verkställande och Domare-magterna:
och all pröfning om deras åtgärder härutinnan hafna
Riksens S änder gellon; 90 H. Regerings - Formen
sig sielfwa wiSligen förmenar.
Friherre Stael von kkollstein. Frägan är har
om en Kronans stuld, om ett Kronans inbrott,
i privat mans rättighet. Kronan har ej mera rät--
tighet lill byggnaden pä Johanninberg alsi Kapare» i
Sjön har till det gods han med wald lillwällar sig:
och hwem annan kan i detta sall afhjelpa den orättwisa
som stedt, an Riksens Sländer som ensamme
aga att bestämma Kronans rätt öfwer KongSgärdarne.
Herr Illman. StatS-Utstotlet har aldeles icke
kunnat anse sig såsom Domare och således ej kunna
pröfwa kunckilka FamillenS anspråk: en sadan
rättighet tillkommer icke detsamma. Jag kan således
icke förena mig uti den af Friherre Stael gjorda anhållan,
atr denna fräga skulle hänförwisas lill Utskottets
uptagande, utan tror alksä för min del att
kunckälka Familjen icke har någon annan wäg att
sölja än den som Rikets allmänna Lag lemnar alla
rättsökande öppen.
Friherre Stael von blollstein. Nej denna utwäg
kan jag för min del ej i förewarande fall anse
för den rätta. Är 1762 stadgade Riksens dä fria
Ständer de wilkor, hwaruppä RikS-Radet kunck
stut
-
Den 27 Zebruarii. 1415
skulle äga akt innehafwa Johannisberg. Wille man
saga att de gjorde olagligt, att de icke wörö berättigade
akt derom stadga. Jag för min del tror att
pröfningen af allt hwad Kongsgärdarne angar mäste
tillkomma Riksens Ständer.
Herr von klsusvvolkk. Den warde Ledamoten
Friherre Lisei synes mig wid detta tillfälle göra det
misstag att sammanblanda den Lagstiftande magten
med den Lagskipande. Hvardera hofwa sina tydliga
serstida rättigheter, grunderna, föreskrifterna, förfaitningarne
mäste owilkorligen tillkomma den sedna»
re att stadga; men deras tillämpning och pröfningen
af enftiltas ersätlnings-twister kunna ingalunda
hithöra: de mäste tillkomma den Lagskipande magien
ensam. Jrg sar alltsä i alla delar förena mig
med hwad Heer Grefwe Ickörnar behagat y lra och
anser säledes detta mäl icke kunna af Högloft. Ridderjkapet
och Adeln eller af Srats-Utstottet lill star»
städande uptagas.
Friherre Lise! von IkoIIlkein. Men detta är
en fordran i anledning af ett innehaft KongsgärdsArrende,
hivilken kunckilks Familjen har gör anhängig.
Herr von käsunwolk. Saken ar den samma antingen
den ar Kongsgärbs sak eller annan den utgör i
begge fallen ett enskildt twistemäl och mäste såsom i
laglig wäg genom wederbörlig Domstol behandlas.
Zerr Grefwen och Landtniarffalken frågade,
om Ridverstaper och Adeln anjage den nu wäckte
> frä
-
1416 Den 27 Abruarir.
fcäga icke kunna upptagas och om Ridderstapet och
Adeln bifölle hwad Stats-Utstoltet angående Iohan»
niöbergs Kvngsgärd sig uilatit.
Ropades Ja»
Widare uplästes Stats-Utstottets utlätande rörande
Höijentorps Kongsgård sam! Grefwe Lronsteäts
förut i dag till detta Protokoll vplästc yttrande.
Herr !>loräen6olpe. För min del anser jag alt
hwad Utskott i afseende pä byggnaden tillstyrkt i
förra fallet mätte antagas, sä att Kammar.Collegium
innan nasta Riksdag later hälla den proponerade syn,
ty om den stall dröja till Ärrendec nätt sitt flut, sä,
ehuru jag icke är eller will wara spåman, tror jag
att Kronan stall göra en betydande förlust uu byggnader.
Grefwe körner uplyste att detta Arrende ehuru
perpetuel!, hade tillkommit genom Konungs och
Ständer gementsamr.
Herr Grefwe» och Landtmarfkalkeirproponerave,
att enligt Stcits-Mffoneks tillstyrkande i
desi första Betänkande innehafwarne af Arrendet ä
Höijentorps Kongsgärd mätte befrias ifrän den Sten»
Husbyggnad, som enligt Arrende Contractek dem war
alagt att uppföra, emot det all Arrende pä satt
i8v7 ärs Kongl. Resolution förestrifwer, efter 25
är uphör.
Bifölls.
Den 27 Zebruarii. r4i?
Härefter afgingo Zerr Grefwen och Landtmarskalken
och Riddersrapeis och Adeln klockan I kill
plenum plenorum ä Rikssalen, hwarest af Hans
Excellence Stats-Ministern för Vtrikes ärenderna uplästcs
Kongl. Maj-.ts Nädiga Sanckivn i assende pä
den af Riksens Ständer öfwerenscvmne Jnstrukion
för deras Justiriae Ombudsman.
Högloft. Riddekstapet och Adeln ätfkiljdes klockan
2 eftermiddagen.
In?iäem krotocoll!
6. Lilverkolxs.
... Tisdagen dm 27 Februarii.
- Plenum kl. 4 Eftermiddagen.
-- Ordförande Herr Grefwe ve la Laräie- Jacob.
Företogs genast den i förmiddags plenum bestulne
votering, hwilken flutadeS klockan H till 8 öm
aftonen, dä rösterne befunnos hafwa urfallit sam
följer;
... Ja i4r.
Nej 38.
I
i4l8 Den 27 Zebruarii.
I anledning hwarafHöglofl. Ridderskape! och Adeln
hade beflutit att i afseende pä de af Stats-Utjkoltet i
2:dra Clasten upförda Kongsgärdar, att ArrendeJnnehafware
skulle tillätas begagna den äterstäende
Contracts-tiden emot Arrendets erläggande i spannemäl,
räknadt efter det ärets markegång dä penningeräntan
bestämdes eller Arrende-rättigheten bewiljades.
Derefter fortfors med granskningen af StåtsUtskottets
utlätanden rörande Kongsgardarne; och
upläste Utstottets tillstyrkande af Landshöfdinge aflöningarne
pä Gottland och Malmöhus Län hwarest
Kongsgardarna Roma Kloster och Alnerup under
Arrende.titel äro Lanvshöfdingarne uplälne, mätte
warda reglerade utan sammanbindning med desie
Kongsgärdar.
Grefwe koken, (Zuflak. Utaf Stats-utskottets
Betänkande sinner jag det wara i fräga, att
draga in Alnerups Kungsgård, enär Landshöfdinge-Systlan
i Vtalmö hlifwer ledig. Säsom Innehafware
anhäller jag likwäl att innan Tit. täger någon
äkgärd med detta mål, fä uplysa förhällandet
med nämde Kongsgärd, och till den ändan fä upläsa
Konungens Bref af den Zs Martti 1778-
Tranfumt af Kongl. Majus Nädiga Bref
till Dest och Ruets Kammar - Collegium
och S'ats - Contoir, om Lands- Slottsvch
S julsfärds - Staterne, Daterad den
zo Martti 1778-  ------- Dä Skänska General-Gouverr
nementet, som ensamt för denna provincen finnes pä
1696 ärs Stat, blef deladt emellan twänne Landshöfdingar
fick Len ena sitt säte i.Cristiansstad, men
den
Den 27 Zebruarii. 1419
den andra i Malmö; och oansedt begge Landshöfdingarne
dä denna delning stedtze 1719 blefwo salle ttll
lika lön, näml. till iZoo R:d. S:M- hwardera, och
Landshöfdingen i Christiansstad sedermera i anseende
till myntets försämrande warde sätt denna Lön för.
dubblad men andre izoa R:d. enligt hwad redan
sagt ar, hwaremot Landshöfdingen i Malmö alldeles
ingen förbättring ätnjutit; sä har dock Landshöfdinge
Embetet i Malmö, ehuru allenast med half lön
emot samma Embete i Christiandsstad, warit arstedt
för bättre och förmänligare än det sistnämde. Orsaken
härtill bestar i Kongsgården Alnarup, belägen i
Malmöhus Län, Bara Härad och Lemma Socken,
som emot ett ganska lindrigt Arrende af allenast 369
D-r S:m warit nyttjad af Landshöfdingen i detta
Län. Huruwida denna AlnarupsKongsgärd för ett
sädant Arrende stall beständigt wara förenad med
Landshöfdinge-Embetet i Malmö, har sä hos Rik»
sens Stander som hos Osi flere resor warit under
ventilation, men blef sist sä faststäldt, genom Wart
Nädiga Bref af den 2 Markit 1769, att Landshöfdingen
i detta Län borde, utan widare Indelning,
läta sig nöja med Arrendet af Alnerup, samt derwid
i stället för Indelt Lön, bibehällas, dock sä, att Arrendet
hädanefter skulle utgä efter den är 1767 Kungs»
gärden öfwergängne nya skattläggning sig bestigande
i Jordaboks-Ränta, Terminstatt och Salpetter-hjelp
till 427 D:r iz Ore S:m, och art samma Arrende
borde af Landshöfdinge Lönen ofraknas.
När nu en ny lönings-Skat för Landshöfdingen
i Malmöhus skulle fastställas, hafwa Wi funnit
billigt att härom sä i Nader förordna att Alnarui sKongsgärv
wäl mä hädanefter wid La.ndshöfdinge
Ein
-
i42s Den 27 Zebruarii.'
Embelet i Malmö förblifwa, men^ bör Landshöfdlw
gen i stället för 427 Daler 13 Ore för indelt. Lön
beräknas till 602 Daler Silfwermynt och differan»
cen i Lönen 902 Daler dito Mynt honom gvdkgöras
i Contant med Z22 R:dr Specie; dock utan
rättighet för nuwarande Landshöfdinge eller nägon
hans Efterträdare, akt antingen begära eller undfå
besia 302 R:dr äfwen indelte. Men hwad nuwarande
Landshöfdingen i Malmö Dlia^e Iliott,. angär,
fä tilläte wi i Nader, att han i sin lifstid och sä
länge han detta Höfdinge-Embete innehafver, mä
ätnjura Alnerup emot förra arrendet 427 Daler 13
Ore Silfwermynt, samt fa differancen i Lönen 1272
Daler 19 Ore Silfwermynt betald med 357 R:dr
16 siw; men tvid hans befordran eller afgäng,
förblifwer wid hwad Wi i ofwannämde mätte förordnat
- - - - -
p - - - - -
Wi befalle Eder Gud Alsmägtig Nådeligen oc.
6 8 ^ ^ k.
I^encrantr»
Rätteligen transsumeradt intygar
L. Öttorber§.
Kongl. Kammar-Collegij Actuaric»
Häraf lärer Tit. finna, atl sedan Konung och
Stander wid 1769 ärs Riksdag beflutat art Älne
rup
-
Den 27 Zebruarii-' 1421
rup af Landshöfdingarne i Malmö under beständigt
Arrende ställe innehafwas emok en ärlig Summa af
427 Daler iz öre Silfwermynt, har den 1778
blifwit pä Lönen indelt för 202 R:d., under förbehåll,
art aldrig Landshöfdingarna ägde rättighet söka
indelning för de zoo R:d. forn nu i penningar bekommas.
En följd häraf lärer således blifwa, art
imet Alnerup kan ifrån Landshöfdinge Lönen söndras,
med mindre att Landshöfdingen i stället erhäller
indelt Lön, huru der stall tillgå förstår jag intet,
da Kronan i Skäne intet har nägra indelta rämor
uran blott någon tionde som ätgär till brövlad för
derwarande Garmzoner. Jag tror derföre art bäsk
more om den saken förblef i dek stick den nu ar,
och Hemställer hos Tit huru wida någon widare
ventilation i detta amne ar nödig.
Herr von klausvolfs, Lar! 6ustak keinsiolst.
Enahanda förhållande som den warda Ledamoten
Herr Landshöfdingen Grefwe Kolen anfört cm
Landshöfdingens Löningsfätt i Malmöhus Lln företer
sig och med det för Landshöfdingen pä Gottland;
O>n jag rätt päminner mig ar pä Stat anslagit i
Lön för sistbemälte Landshöfdinge blott Femhundrade
Riksdaler utom någon sarstild fumma till hushyra i
Wisbo; och hwar och cn inser tydeligen att med
denna cberydeliga Lön en Landshöfdinge omöjeligt
kan wara belåten om han stall lelwa »värdigt t tt
Ständ och det wigliga Embete han bekläder. Af
sädan orsak har 0 h frän aldre lider nllbakas Kongsgärden
Noma Kloster benämnd, bnfwit emot wiste
wilkov Landshöfdingen ä Gottland pä Lön anflagen,
och '
§:te Band. s.dra Afd. 94-
1422 Dcn 27 Zebruaxil
och
detta är utan all tmifwel sä wäl genom Konungs
Resolutioner som 'af Rrksens Stander långt söre
derks stadfästadt; och i stöd af den sanna princip
Rikets nu församlade Sländer under hela detta Riksmöte
sölgt, tror jag der icke waraRiksensStändertillständigt
att derutinnan gjöra någon ändring; hälst det projecr
att indraga Kongsgården och gifwa Landshöfdingen
wederlag medelst indelt Lön icke torde a Golrland
wara anwäntbart, emedan jag påminner mig med
wisshet, art sedan för nägra är tillbakas f. d. Konungen
i ömt betragrande af Landstakens knappa
Löningswilkor ä Gottland meddelte den Resolution ) att
Lands-Secrekeraren, Kammereraren och begge Fogdarne
ffulle hädanefter hvardera njuta hälften af
dest förut i penningar ansiagns Lön indelt af Kronans
Rämepersedlap, sädanr wackte mycken swärighek
samt missnöje hos Allmogen i de Socknar, hwilka
blefwo till Löningshemman anslagne.
Jag tillstyrker sälcdes att hwad Högloft. StaksNkffottet
rörande Noma Closters Kongsgård hemstält
mä fastställas och Landshöfdingen ä Gottland hädanefter
såsom hittills warda bibehållen wid Besittningen
of denna Kongsgärd enrot de wilkor som förut Stadgade
finnas.
Herr Lock, Lorsus läullvig, utom det jag instämmer
i hwad de bägge warda Ledamö erne anfört
utbeder jag mig ödmjukeligen fä anmärka, att hwad
Konung och Ständer sammanstämmigt beslutat 1769
lärer wäl aldrig kunna undgå rubbning, och sär
Mg således tillstyrka bifall ä Grefwe kolens yttrande.
Friherre klannerkenn- Högloft. Ridderskapet och
Adeln torde behaga Undra sig akt meningen ej är akt
frän
-
Den 27 Kebruarik. 1423
fråntaga innehafwarne hwad de njuta; således böc
Herr Grefwe Idolen anse sig sullkommeligen säker
om sin bestitning. Men wib Grefwe kolsns bortgång
tror jag det bör anses såsom Konungens räll
att pä annat satt reglera LandshösdingeLönen.
Herr Lock. Nej! Ständerna böra aldrig kunna
dermed befatta sig.
Friherre L-Iannsrkeim: Jag har icke nämnt
Ständerna.
Grefwe kolen. Likwäl skulle jag tro att när
Konung och Ständer beslutat, matte S änders medwärkan
äfwen behöfwaS för att häfwa besiutet.
Grefwe hörnor, ^6olpk> (iiöran, Om StatZ-Utfkoltet
ivid detta ämnes behandlande hade känt hwad
Herr Grefwe kolen nu behagat anföra, tror jag ej
att desi tillstyrkande hade blifwit sädant som det ar,
m»n i alla fall sär jag den äran erindra dek Utskottet
ej sagt att Alnerups Kongsgård skulle innehafwaren
fräntagas. Emedlertid torde ben propositionen
nu wara den rätta att framställa, akt Ridderskapet
och Aoeln ej anser sig nu kunna med denna fräga
befatta sig.
Zerr Grefwen och Ordföranden gjorde propost,
tion t,ll bifall uppå iLta!s-U'skolietS tillstyrkande
rörande Alnerup och Roma Kloster.
Ropades Nej och Is.
Zerr
1424 Den 27 Lebruarii.
Herr Grefwen och Mrdföranden fragade
deruppä om Ribderstapel och Addeln ansäge sig na
kunna befatta sig med denna fräga.
Ropades Nej.
Grefwe kolen ansäg. först böra afgöras, vm
Stander kunna förändra hwad Konung och Ständer
gemensamt stadga!.
Zerr Grefwen' och Mrdföranden- Jag
Hade kroik att sedan Högloft. Rldderstapet och Adeln
med Nej beswarat min proposition em Ridderstapet
och Adeln kunde dermed befatta sig, sä hade beslutet
ulfallil efter Herr Grefwens önskan.
Friherre LoöLrllrömz ssscsb, Hwad Konung
och Ständer gemensamt saststaidt ar lag intill desi
detsamma af Konung och Stander ändras. Dek
som af dem är stadgat rörande Alnerups Kongsgård
bör således för det närvarande, för innehafwafwaren
blifwa beståndande.^
Zerr Grefwen och Mrdföranden- Jag menar
akt Högloft. Ridderstapet och Adeln uppå min proposition
ansedt sig för det närwarande ej härmed kunna
sig befatta.
Ropades Ig.
Uplästes de af Skats-Utstottet föresiagne alte'-  natiiper angående ledigblifwande Kongsgärdars framtida
disposition, att desamma antingen i dimdre delar
-
Den 27 Zebruartt. r4ZZ
lar lill stakke försälja eller under Arrende pä öppen
Auction urlaka', samt de wilkor, som i derks senare
sall, ivid Arrendet borde fastas.
Herr Grefwe» och Ordföranden: Bifaller
Högloft. Ridderstapet och Adeln att de framdeles
ledigblifwande Kongsgärdar mä styckas och lill Skatte
försaljas.
Ropades Ja och' Nej
Herr
von LcttuItLenkiejm, O a vist. Det masts
med allmänna öfwertygelsen öfwerensstamma att den
egendom bättre wardås som ar i sjelfägandes hander
än den som leges af andra; och att följaktligen det
mäste lända bade till enskildt och allmän förmän
att Kongsgärdarne, ivid de betingade Arrende-arens
förlopp, haldre pä ett förståndigt sätt upsalas till
Salu an ytterligare förarrenderas. En beständigt
fortfarande stor Spannemäls-Skatl, med en ringare
lösepenning, blifwer i längden wida förmänligare,
an en större köpeskilling pä en gäng utbetald, wid
en ringa förbehållen ranta. Jag tillstyrker säledes
att sedan en ledig mordén Kongsgärd btifwit behörigen
refwad, fördels i mantal och noggrant bestriswen
samt tid lemnad till besigtning, et hemman i
sönder, sä wida möjligt ar utbjudes pä Auction till
den mestbjudande Skacke-gifwaren uti ärlig Span.
nemals-Ränta,- kommande den som erbjudit den hög.
sia ärliga ränte-kappen, att för Sex ärs sadan statt
erlagd efter äreks Markegäng, undfä ewärdetig besittningsrätt
såsom Kongsgärds Skatte-man. Män.
ge idoge personer som ej äro bemedlade med pennin
Lar
-
1426 Den 27 Zebruarii
Kar
kuna dä ta,7a cm elt sädant Skatteköp, och
Kronan stall winna en större röel inkomst an den
någonsin haft eller genom Arrende wägen kunde winna.
Wid förpaklningar utsuges jorden, men förbättras
sällan; och försämras den L synnerhet de sista
arén genom twe-säden, ängs och hagars nyplöjning
och vgödd igenläggning, Skogsurödning, och byggna.
Ders försämring, hwilket alt swärligen genom Oeconomista
besigkningar och Hnsesyner kan afhjelpas.
Hwar Kö are borde och wara obetagligt att sä inropa
flere Mantal, derest i synnerhet större åbyggnader
funnes eller stifren och afstängningar föga möjlige
»vöre- Det är blott igenom ett sä kraftigt afgörande
beslut som alla misibruk kunna sörekommas och
ett olyckligt träte-srö förtagas, hwaraft Riksens
Ständer sä ofta blifwit oroade. Födoämnen stola
således i Riket ärligen tilltaga, och utan alt förbud
införslen af utländsk Spanmäl, diwersie V-ctualiewaror,
Lin och Hampa, af sig sjelf förswinna, samt
Den enskifta wälmägan ärligen föröka Statens
styrka.
Herr von Ittausvolkk, Larl 6ustak keink. Jag
snser del högst wigrigt, nödwändigt och nyttigt, att
Kongsa-^rdar och Kronn-jordar warda statllagde samt
ä öpne Auctioner frän Kongl. Majtt Kronan för
ewärldeliga tider abalienerade och till enstrldle med
full ägande rätt försålde, sä fort och i den ordning
De om samma Lägenheter uprätkade Arrende-Contracter
till ända lupit.
Swerige efter ett fulländadt olyckligt Krig,
hrvarwid äfwen en tredjedel af desi förut statt dra,
gam
-
Den 27 ZebrnKni. 142?
gande innebyggare blifwit fran Riket afsöndrade,
bcfinnes ty warr, ui skulder sä sördjupadt, akt det
warder föga trolig?, att de återstående lwä tredjedelar
Imwwänare hwaraf flere genom samma olyckliga
Krig bläs,vit sselwe utarmade, kunna i längre tider
uthärda en sä dryg Bewistning, som oumgängeligen
erfordras lill Statens behof till räntans godtgörande
a Riks - Skulden och Amorkistements - Fond för
samma Skuld eiler ärlig afbetalning derä. Högst
nödigt är det således, att alla utwägar nu npsölas,
hwilka kunna leda till det Riksgagncliga ändamål
ari lätta Nationens betryck, sa wida en allmän Ban,
queroukke skall undwikas; och lUa öklost hushälla!
det är af hwarje enstilot Postestionat, som blifwir
sa fördjupad i Skulder akt ärliga inkomsten af dest
Egendomar icke validera emer den ränta han mäste
utgifva till sina Borgenärer, u an akt sä fördjupa
Skatten för sina Underhafwande att de warda utarmade
och nödgade efter ett ester flere ars förlopp
lemna Hemmanen öde, hwarigenom äfwen den säkra
inkomst han förut kunnat päräkna förswinner;
att han längre bibehäller alla sina Egendomar, och
icke om förmänlige anbud göras försäljer en del af
dem, för att dermed liqvidera sin Gäld och sedermera
af de öfrige med sine underhafwande lefwa
treiaczuilt och nögdt ; äfwen sä owiÄigt handladt synes
det mig, att uti ett Rike, hwarest finnes andra
utwägar till afbetalning af en äsamkad StatsSkuld,
icke widraga deste utwägar utan i det längsta
prästa hwarje Individ». Näntorne, hwaraf
största delen annammas af Utlänningar; fräta like
Kräftan; wära medborgeliga krafter aftyna, och genom
de dryga ärliga kemister af penningar utur Riket,
,428 Den 27 Zebruarii.
ket, mäste nationella Crediten förringas och warder
of wart Mynt salia. Men vin i fräga warande Lägenheter
försäljas till Landets Barn, inflyta till
Skats'Ca6an betydliga summor, soms, anwände till
afbetalning ä Rikets Utländska Skulder, lemna såsom
en winst för Staten alla de penninge - räntor,
hwilka tillförene wandrat ur Riket, och Bewillningen
som af Landets Jnnewänare dittills mäst utgöras
, kan följaktligen i samma mohn nedsättas. För
en och annan torde det anses betänkligt, som jag
vck redan hörk, att nu widtaga de yttersta utwägar
af Rikets tillgångar, utan att lemna »agot deras
till wära Efttrkommande i händelse de warda försatte
i den äfwentyrliga belägenhet hw.nutinnan wi
ty warr befinna ost. Men enär sjukdomen är häftig
mäste ock kraftiga botemedel widragas om lifwet
stall bibehällas. Jag tror ock wi böra anse wart
al,kade Fädernesland wara sä pä branten af dest uplösning,
akt sä wida det alltid kommer, såsom
hwarje redlig Swenst önskar, att bibehälla ett rum
bland Europas fi-llfberoende Stater, en dylik wada
icke ar till förmodandes. Och jag tror jemwäl,
akt wära efterkommande stola wälfigna deras försäters
st >ft om wi kunna sä reglera Statens affairer,
att till ars ät dem lemnäs, icke wara bekymmer,
utan en fullkomlig utsigt art kunna i anseende och
wälmåga winna daglig förkofran.
En annan lika wasendtelig och ögonskenlig winst
för Staten är ock den, att dä desie Krono-lägenheter
warda till full ägo och besiktning upläten ät Landets
Barn, stola ock samma Lägenheter, bättre an hittills
stedt, bliswa wärdade och upodlade, emedan hwarje
Den 27 Februari!. "29
Arrendator, med billig och ingalunda straffwärd omtanka.
alr för sig och sin Famille af Contracret draga
den högsta möjeliga fördel, söker att under de för
hans besiktning bestämda fä är, af den under Arrende
innehafwande Egendom utsuga all möjelig af.
kastningökraft, ^huru Egendomen för framtiden deri»
genom lider. Äfiven som det ock bör förstena afseende
att da, säsom jag för min del tillstyrker, Kongsgårdarne
innan försäljning ster warda styckade, och
hwarje del serstild försäld, sä mänga serstilde hushall
upkoinma och hasiva sin bergning, som swarar
emot awalel af de inropade Hemmans-delarne; hwitka
hushall följaktligen deltaga med andre staltdragande
till Bewillnina och öfrige onera, hwarmedelst
således uppenbart jemwäl en lättnad u'i utstylder tillstyndas
för alla Medborgare. Men dä jag omnämt,
att Kongsgärdarne och Kronans jordar böra styckaS,
dels derföre att flere hushall kunna deraf hafwa
bergning, dels af det talande stal att Staten mätte
bekomma en större försäljnings-summa, emedan erfarenheten
styrkt, att en egendom alltid betalas högre
enär den i mista delar och icke ostyckad försäljes, efter
mänge hafwa tillfälle och räd, att kunna inropa
ett och annar Hemman, men fä aga numera tillgångar,
att inlösa större Fastigheter; och ju flere Speculanter
desto större täflan ledande till Säljarens
winst; bör jag ock säga min tanke att styckningen icke
siker till mindre än helt Hemman, pä del att hwarjeAbo
mä wara besutten, och den oreda förekomma»,
som skulle blifwa en oundwikelig följd af en störes
Egendoms fördelning i mänga smä parter.
Hurmviva denna försäljning bör werksiallas pL
iÄt
-
r4zo Den 27 Zebruarii.
fatt en wärd Ledamot Herr Archiater» 8cku!t2cn!re'm
nyligen föreslagit, nemligen emot wist ärlig Spannemäls-ränta,
som stall bestämma Skatte ösestillingcn
eller annorledes, lärer wara en sräga som icke kommer
under öfwerläggning, förr än urredr blifwik det Kongsgärdar
och Kronans jordar stola till wista Hemman
styckas och till salu a Auction utropas; men wid
förbigående sär jag dock nämna, alt om försäljning
stall ste, lämpeligast wsre, akt Hemmanen uplätas
efter högsta anbuden pä manligt sätt i ekt för allt
med förbindelse derjemte, att Köparne ärligen vidkännas
de statler och onera, som Hemman as dylik
natur päföras emedan dels en större sammanräknad
summa för Staren derigenom erhälles till afbetalning
pä Riksstulden, hwilkec är hufwudändamälek med
detta project; dels ock att i annat fall flere Specu.
lanter torde blifwa afsträmde genom sarhaga att ehuru
nu stadgas en wist Spannemals-ränta emot frihet
frän andra Utstylder för deste Hemman, likwäl i en
framtid fräga kan upstä om veste Hemmans deltagande
uli hwarjehanda Bewillning m. m. pä enahanda
grund som i sednare tider Säteriernes befästade
och uräldriga privilegier blifmit i wista afseende»
redan rubbade och i hwad som än ärerstär blottstälde
för totalt uphäfwande; sä att Riksens Sränder swärligen
kunra garantera med wisthet för ewerldeligt bestånd
af det löfte, som ät Köparne om ärliga Räntan
decrekeras.
Herr Lock. Wid hwad den warde Ledamoten
behagar anföra att Skattestillingen för de Kongsgärdar
som fbrylkras, skulle wara tjenliga till afbetalning,
sär jag allenast anmärka, art det ar rätt bekk
ag.
Den 27 Zebruarii. iszr
klagligt att Riket skall befinna sig i en sä gäldbunden
belägenhet, men hemställer tillika om det were
skäligt akt wi stulle försälja alla Kongsgärdar förakt
betala Rikets skuld och wära efterkommande slippa
allt deltagande i denna betalning.
Friherre Letterström, flacob. Jag tror att det
wvre sä mycket nyttigare att Kronans Lagenheter efter
arrendeårens förlopp styckas och till Skatte försäljas,
som de dä mäste blifwa bättre stötte, dels
derföre atr de utgöra mindre delar, dels derföre att
man manligen bättre stöter sitt egit än en annans.
Desiutom skulle Staten derigenom tillflyta en ärlig
winst, säkrare att päräkna: och när dertill kommer
att Staken genom försäljningen genast undfär en betydligare
Summa att anmanda till Riksgäldens afbetalande,
sä kan jag för min del ej annat än fullkommeligen
bifalla detta alternativ.
«
Herr kälstman. Lika med hwad jag i StatsUtstoktet,
dä frägan der förewar, yttrat, fär jag nu
hos Högloft. Ridderstapet och Adeln tillstyrka det de
Kongsgärdarne, allt efter som de succisi vt blifwa ledige,
mä i mindre delar styckas och pä öppen Auction
ät den mestbjudande försäljas. Om af en fädan
an-vändning det genast tillflyter Riket en betydelig
winst och en resource till Riksgäldens asberalr
ning, blifwer denna winst' i längden ännu betydeligare.
Ofta har man sett personer som äga tillträde lill
Regenten, profitera af denna förmän för att surprenera
hans wälwilja och wid Kongsgärds-arrenden betinga sig
fördelaktiga wilkor till Statens förlust. Alt denna
»lägenhet sörekvmmes är redan en winst as icke rings
-
I4Z2 Den 27 Zebrrrarii.
ga betydenhet, men den mest synbara stall deraf upkomma
att hwarje innehafware uti sin fulla ägande
ratt sinner en säkerhet för sina odiingar.
Herr von Lckult^enbsim yttrade, dek han in»
nan Stats - ältstotter warit emot KongSgärdarnes
försäljande pä auction emot penninge-ranka och kunde
för sin del icke annat tillstyrka an SpannemätsSkatt.
Grefwe lkstamilton, Axel, wille blott erindra
att utom all annan förmän som Staren genom Krc-,
no-Lägenheternas föryttrande tillflöle, upkomme derigenom
en större wälmåga hos Undersäkarne, förmögenheten
blefwe genom styckningen mera spridd
och tillfällena till flere barn ät Staten förökas.
Grefwe körner, Aclolpst 6öran. äkrom hwad
siere wärde Ledamöter redan kill förmän för KronoLägenheiernas
försäljning anförc, torde det lillätas
mig tillägga, att till bestämmande af den nytta
Staten haft af sin ägande förmögenhet i Jord be,
höfwer man endast rädfräga erfarenheten. Sedan
den tid uphört dä Hoshällningen, för prestationer
in natura behöfde dem, hwad kan wäl Staten haft
för inkomst utaf dem, wid hwilka tillfällen af allmänna
behof hafwa de tjent att mindsta dem? Jag
<kor att wid detta som alla anora tillfällen bör man
för att göra sig ett rigtigt begrep om saken noga
urstilja hwad som tillkommer hwar och ens befattning
inom Samhället. Det tillhör icke den styrande
Magten alt sysselsatta sig med wärdén af enskildt
egendom; detta göres mycket bättre utaf enstildla.
Den 27 Februani. 1433
Statens bestyr med sädanl blir altid en anledning lill
Misträkningar och förluster. Den enstiltaS wärd derom
förenad med dest fördel, ar också mast enlig
med Samhällets ändamål, att Regeringen stall hofwa
öfwersigten af der hela och befattningen med
wärdén af dest bestånd, men den enstilta begagna
hwad som blott genom enskilt försorg kan odlas och
anwänbas. Starens förmögenhet ar icke annat än
resultatet af alla enfflltas och ju flere rttwäaar till
Utkomst och uppehälle för dem öpnas, ju mera blir ock«
sä gjordt förökandet af Samhällets gemensamma tillgångar.
Jag kan derföre ej annat än tillstyrka akt
Kongsgärdarne L man de blifwa ledige mätte ester
förekommande omständigheter styckas och förMas.
Men sätter huru detta senare stall ste är äler en
wida swärare och mera granlaga fräga. Hwad Herr
Archiater» von LcliultLonKeim i detta afseende föreslagit
stall wisterligen gifwa Staren den största ärliga
inkomst af desta Lagenheter; men jag hemställer
om i afseende pä köparens säkerhet och pä förhällander
med de oliku Hemmanens natur det more
rätt försigtigt att tillskapa ett nytt flags Hemman
som i kraft af serskilt» afhanvlingar ägde särskilta
inlresten och särskilta onera och rättigheter. För köpares
säkerhet tror jag der wara lika litet förmånligt
som kan hända i längden föga öfwerensstämmande
med Statens inneste. Dä nuwarande Kongsgärdar
äro till sina delar af olika natur, blir alltid frägan
huruwida de wid en styckning och sörsa jning stola
behälla den, huru de pä en gang skulle kunna äga
Säteri - frihet och utgöra Grund - ränta som KronoSkatte
Herr
-
I4Z4 kDen 27 Zebruartt.
Herr Grefwe» och Landtmarskalken upkom och
intog sitt stalie.
Herr von Leultsenkerm. Det är en wigtig
fräga, den en ward Ledamot Herr Grefwe körner
wäckt af hwad natur sädane Kongsgärds - ska'iehemman
skulle blifwa. De oenigheter som upstigit i anseende
till Säteri och Frälsejord, skulle synas söran»
leda till att nystnämde egendomar borde blifwa af manlige
Kronoskatte-Hemmans egenskap; men derwid förefaller
den betänklighee att i wista Höfdingedöme»
finnas flere Kongsgärdar och i den Norra delen af
Swerige ej någon enda sadan. Om således Skattebönder
pä nägra ställen wunne biträds och lisa wid
Soldathällning, skjUttSfärder m. m. sä blefwe tyngden
pä Skattdragare» i andra orter oförändrad.
Akt befordra jemnlikhet, skulle dä för de nytillkomne
Kongsgärds Skattehemman betalaS en vacance-afgift,
och för andra onera en serskild Skatt utgöras. Men
redigast och för Kronan förmånligast synes wara, att
för sädana immuniteter en större ärlig spannemälSSkatk
wid inropet erbjudes, och mäste all afund för
sädan frihet genom den drygare räntan eller afraden
förekommaS. All annan ersättning eller penningewinst
för Kronan är mera wanskelig. Ett stort fel
ar således efter min öfwerlygclse wid de pä Auction
inropade KongSgärdS Arrenden, att räntan till en
stor del utgöres i penningar och att ärliga penningelegan
pä nägra ställen stiger Uköfwer SpannemälSArrendets
warde.
Friherre Stael von klollstein. Om det' är
ostridigt art man som ägare sköter bättre än som inne
-
Dm 27 Februaris igZA
mhasware pä wiff lid af en annans egendom, sä ar
det lä k afgjork: akt det ändamälet Jordens odling,
»vinnes genom Kongsgärdarnes fdrsäljning under
wilckor af full ägande rakt. Men ar frägan att med
ägarens Jnlereffe förena Kronans, sä fär saken ett
annat utseende och dä synes mig deras föryttrande
kinot ärlig Skatt wara den Ukwäg som bör föredragas.
Om Kronan ännu ägde qwar all den jord hon
förytkrat, stulle hon i denna stund wara omättligt rik.
Jag fär således den äran conformera mig med Herr
von Lckutirenbeim i det förslag att Kronans Lägenheter
mä jäljas emot ärlig Skatt; men jag fär
derwid tillika yttra den önskan att de e; märte i allt
för smä delar styckas. All hemmansklyfning för ivida
drägt gär emot sitt ändamål: den orfttten fattigdom
och icke wälmäga. Hemmansdelar finnas sä smä
ali de icke giswa brödfödan. Eu gräns för klysningen
mäste således efter min tanka sättas: och jag skulle
för min del tillstyrka att Kronolägenheterna wid för»
säljandet till skatte icke styckades i mindre delar än
ett henrman. När man har egendom sä att man är
född och ända något derutöfwer att afläta dä först kan
man wara en nyttig medborgare: den som producerar
mindre än han sjelf behöfwer är onyttig och är stadlig.
Grefwe Os 6arstis: med största uppmärksamhet
har jag afhört hwad flere Ivarda Ledamöter öfwer
detta wigttga ämne pä begge sidor behagat anföra.
Ibland andra frägor är äfwen den sramstäld
om Kronolägenheterna i fall af styckning, bo de
samtelige uv.dfä Skattehemmans natur eller behälla
den de förut haft. Jag för min del kan icke annorlunda
än såsom skadligt för Nckct anse om de stulle
till
1436 Den 27 ZebruarU.
till skatte försaljas; och jag wägar för Högloft.
Ridderstapet och Adelns upmärksamhel framställa,
om ert sädant steg hade för 40 eller Zo är tillbaka
blifwit tagit, hivad tillgångar Riket i närwarande
ridcpunct skulle haft att påräkna. Skulle äter Högloft.
Ridderstapet och Adeln behaga besluta att en
sadan försäljning och derjemte-, styckning skulle aga
rum, tror jag likwal art delarne icke borde blifwa
mindre an ett hemman. Men för min del stulle jag
hälst tillstyrka att ingen styckning af Kronans Lägenheter
mätte aga rum, utan att de hädanefter mätte
disponeras genom Arrenden efter de grunder 1799
ärs Författning föreflrifwer, jag anser dem pä en
förskaffa Staten den möjeligaste högsta inkomst och
bewara Kronan en rätt som för en kommande tid
möjeligen af wära efterkommande med tacksamhet stall
erkannas.
Grefwe körner. )ag fär den aran namna
akt enär först blifwer afgjordt huruwida Kongsgä»
barne böra säljas eller Arrenderas, och man sedan
kommers till frägan om deras styckning, tror jag det
stall befinnas att Utskottet hemstält att den ej mätte
nedsättas lägre an till ett hemman. Man har troil
att somlige lägenheter till och med icke kunna ens i
sa smä delar styckas. Detta fordrar likwäl local
kännedom af hwarje serskild lägenhet och bör till denna
kännedoms inbenuande »vederbörlig undersökning
genom Kammar-Collegii ätgard styckningen föregå.
H.vad äler angär fielswa frägan om desie Lägenheter
böra försäljas eller utarrenderas, sä nekar jag ej
akt Kronan i sednare fallet altid förbehåller sig den
förmän att wid Arrendets fluk höja wilkoren och
der
-
Den 27 Zebruarii. 143?
derigenom föröka sina inkomster; men jag för min
del tror, att man bade följer en erkänd Stats-hushällnings-princip
och förekommer alla de missbruk som wid
Arrendens förunnande hittills sä ofta inträffa om man
genom en mältlig styckning och derpå följande försäljning
fixerar i en agares hand bade rättighe en och intresset
att ival odla en jord, hwars skötsel förut warit myket
omstifkelig och tillika försäkrar Kronan om en
oförandelig ranta akt pärakna.
Herr von 8cliult/wnkeim: man har fä mänga
exempel att de som ivari före ost profiterat af Kungsgårds
Arrenden, atr principen om Krvno-Lägenheternas
försäljande synes niia äfwen derigenom böra
winna en större antaglighet. Dessutom synes det
mig föga troligr akt den son; erhåller en Kongsgård
under zo ärs arrende kan bjuda Kronan högre wilker
än den nu förestagne Summan af sex ars statt, att
genast utbetala sammanlagdt med den ärliga afradcn
i Spannemäl , att sedermera ewerldeligen utgöra:
och hwad äler styckningen beträffar, talar för densamma
tillräckligen der skal atl jordens produktion
mäste blifva mycket starkare nar denne jord pä siere
händer fördelas.
Grefwe vs !a Qaräie. Till hwad jag för
ut
yttrat emot Kongsgärdarnes styckning och försäljning
, får jag den aran såsom stal för min
tanke tillägga alt, om de förblifwa ostyckade,
komma de förmodeligen alt stadna i mera walrnäende
ägares händer, och att erfarenheten
nogsamt intygar ait Possessionaters egendomar i
all
Z:te
Band. 2-.dra Afd. S5«
r4Z8 Den 27 Februaril
aNmänher
aro de bäst brukade; och för det andra att
om KongSgärdarna "genom försäljning uplätas ät
werkeliga ägare sä försäljas jemte jorden för ewerldeliga
tider äfwen de stora och ofra minneswardc, äbyggnader
som deruppå finnas; och den blifwer oftast
en swär tyngd för en mindre Egendom, stall följaktligen
äfwen minsta hwad en köpare utan penne ökade
kostnad af underhall fordrar , stulle gifwa, och
mig synes att ensamt deras förstörande stulle för ost
och efterkommande blifwa smärrande förebråelse af et
nu kanhända i största ^välmening tagit, men af en
framtid som förhastat anset beslut.
Friherre Legerström, ^scob. Till hwad Grefi
we körner i detta ämne behagat yttra och hwaruti
jag till alla delar instämmer, får jag endast tilllägga
att ju mera stora Iord-EgendoMar delas uti
smärre och ändock mätlliga delar, destomera förökaS.
vH förbättras odlingen af desamma och att ju flere
jdrdbelar spridas till de mindre bemedlade folk-klasser,
desto säkrare inhämtas af dem i längden PoSsesfionakernes
bättre brUknings - särl och förebyggeS
genom en jemnare delad förmögenhet afunden emellan
olika Medborgare af ett och samma Samhälle
Herr
Norstenstolpe, Austers conformerade fi'g
Med Friherre Osterström.
Zerr Grefwen och Landtmarstalken. Bi.
faller Högloft. Rioderstapet och Adeln att de ledigwarande
eller framdeles ledig blifwande Krono-God.
sen ma styckas och till Skatte försäljas.
Ro»
Den 27 Februarii. 1439
Ropades starka Ja blandade med näqra Nej.
Herr Grefrven och Landtmarskalken hemstalde
om icke be kill antalet sä Herrar Ler möker
som till den framstälde propositionen ropat Nej stulle
behaga begifwa sig, hwarigenvm en polering,
hwars resultat tyckes wara nog synbart, kunde förekommas.
Grefwe Oe la 6aräie. Ehuru wigkig jag anser
denna sräga och kanske wigugare an manga andra
som wid detta Riksmöte förewarit, för votering
ästaks och werkstälbts, kan det ej wara min
tanke att deröfwer begära votering, dä jag hör Högloft.
Ridderskapet och Abetns tanka i allmänhet derom
wara sä starkt uttryckt; utan anhäller allenast
att i Protocollet mä för min räkning antecknas det
jag ej kunnat bifalla Krono - Godsens styckning och
försäljande, emedan jag anser det såsom för det Als.
männa af de mäst wädeliga följder och pä det aldra
högsta stridande emot min öfwertygelfe; af aktning
för Ridderskapet och Adeln hwars pluralitet
jag nogsamt ser är af en annan, afstär jag således
ifrän votering men önskar att min reservation mätte
i Protocollet intagas.
Herr Lock. Det är smartande att påtänka,
att Kronans Domainer skulle genom styckning och
försäljning stiljas frän dest ägo; men af wördnad
för Herr Grefwen och Lanbtmarskalken will jag ej
häröfwer begära votering, utan anhäller allenast i
likhet med Grefwe Oe la 6aräis att i Protocollet
mä upkagas, det jag med rörelse och för det Allmännas
wäl härtill afiemnar mitt nekande.
Uti
Den 27 Abruarii.
Uti Herr Grefwe Os la Osräies reservation
förenade sig:
Herr 2enZerlein, facob; Friherre Clarks von
^Vurtenlaor^ , ^reärio 'kVillaelm; Friherre I^ilge,
Otto; Herr ak Lillen, Larl 6ukak; Herr Kotlalieb,
Larl kreäric och Friherre Ijjorta, Xxel.
Herr Isrsmeäen, kreäric begärde till Pro»
tocollet antecknadt det han bifölle Krono-Lägenheternas
styckning, men icke deras försäljande, och med
honom förenade sig:
Herr VValrrenäorkk, ^näers,
Friherre l3un§s, Larl och
Herr lersmoäen, bjerman.
Widare togs under öfwerwägande hwad StatsUtstottet
föreflagit, rörande sattet och wilkoret? för
Hemmanens styckning och försäljning.
Herr krintLlkölä, ?aul, yttrade sig att den
frägan hwad egenstap Krono - Lägenheterne stulle
fä, enar Le blefwo till Skatte försälda, om de bor^
de bibehålla sin förra natur eller erhätla natur af
Krono Skatte wore vtwifwelaktigt af mycken wigt
och sörkjente det nogaste öfwerwägande. För sin del
trodde Herr krintrLölä att äistlllige för Kronan
mindre fördelaktige följder kunde förutses om deffe
Hemman erhölle Krono Skatte egenstap och alt i
sädank sall detta amne kunde fä gemenskap med ätälskivige
andra Oecvnomista frågor hwilka förmode
li
-
Den 27 Zebruarii.
I44k
ligen icke blefwo lätta att utreda, i följe hwaraf
och till midwikande af de discussions-ämnen som
deraf skulle härflyta. Herr krintrlkölä tillstyrkte
att berörde Lägenheter mätte orubbadt bibehålla den
natur de förut haft.
Grefwe Os la 6ar6is. Sedan Höglofl. Ridderffapet
och Adela uu hade besiutit att KronoGodsen
skulle försäljas rrodde Herr Grefwen alt de likiväl
borde bchälla sia förra natur, af de skal akt
i widrigt fall skulle förändringen endast blifwa till
Skatte Hemmanens förmän.
Nägre hördes häruti instämma.
Friherre Ztael von Oolstein trodde ej att fragan
här kunde blifwa att wid Hemmanens försäljning
deras förut innehafva natur skulle förändras
och de densamma atsöljande förmaner förloras, utan
blett att fönvärfwa Kronan en säkrare inkomst och
tilldela ägaren en säker besittning.
Grefwe Os la (Zarstis förmodade likaledes att
de Herrars mening hwilka tillstyrkt Kronogodsens
styckande och försäljning icke kannat wara annan än
att ä ena sidan tillskynda sörwärfwaren en säker be- »
sittning, och ä den andra, Kronan en högre förmän.
Herr Grefwen trodde att begge besia ändamål bäst
wuniws om besia lägenheter bibehölles wid sin förut
innehafoe natur; förnpandes för öfrigt Herr Grefwen
sia förut yttrade kanka, att i händelse Hemmanens
egenskap förändrades, ntföllo hela winsten deraf
till det kringliggande Skaltccs förmän.
Gref
-
1442 Den 27 Aebruarri.
Grefwe körner, ^äolpk 6öran. Det är
wifierligen afstgren an Stare,, stnllo winna wid Hemmanens
styckning och försäljning; fräsan är endast
hwaruti denna winst Mll bestå, antingen uti cn
högre Köpeskilling eller uri en högt npdrifwen ränta
? I min ranke är ej att bestrida hwad RiddersVaper
och Aeln i derra afftendet behagat besluta; jasi finner
att saken allt för lätt kan bade pä ena och andra
sidan förswaras; det är endast i afseende till
framrida ägares säkerhet som jag ännu en gäng will
hemställa om icke da ägande rätten, af Kronan uplätes
och Hemmanet således förwandlas r«ll Kronoskatte
det synes wara säkrast alt med andra Hemman
af samma egenstap läka del dela lika stylvig.
Heter och jag tror ej der kan ske, om ärliga räntan
blir pä Auction till det högsta updriswen. Detzurom
blir ju winsten dä Hemmanen dela Zandra onera, i
samma män ökad för samhället. Okad rotering är
ju ostridigt en ny tillgäng för Staten och om jordägaren
kan någor winna är det jn också efter nu
amagna BewillningSgrunder cn winst för samhället,
sa att pä Vetza skäl del skulle synas nyttigast all de
delade 'ika skyldigheter med alla andra.
Grefwe ve la 6ar6ie. Om med Skatterattig°
het endast menas besittningsrätt med den derwid fästade
enda skyldighet, att till Kronan betala en witz
stadgad ärlin ränta, sä instämmer jag sedan Ridderskåpet
och Ädeln beslutat Krono-godsens försäljning,
som jag uprigkigt tillstår alltid skall kosta pä mig
och alldrig kan blifwa enligt min öswerrygelse gagnelig!!
alldeles uti Hemmanens uplätande till skatte;
men skulle dermed menaö att Hemmanen derigenom
iklä
-
Den -7 Zebruarii. r443
Näda sig alla dc Kronoskatte Hemman manligen ät*
följande onera, sa kan jag för min del härtill icke
samtycka, emedan syftemålet är att Kronan skulle
tvid denna förändring med Krono-govse» winna, och
betta syftemål synes mig ej kunna ernas pä annat
färt än att Krony.godsen blefwe wid sin förra natur
bibehällne.
Herr Lckult^enkeim förklarade sin tanke wara
att Krono godsen borde wid styckningen hehälla sin
natur, emedan, om de hymedelst icke blefwe underkastade
alla de onera, som. wid wanlige Skaire-hemman
Moro fästade, sa ersattes sädanl derigenom att de tils
Kronan, erlade cn högre afrad,
Herr Grefiyen och Landtmarstalken- Bifaller
Högloft. Ridderjkapet och Adel» att Krono,Lägenheterna
wid försäljningen ma behålla den jorden för
det närwarande gtföljande natur.
Ropades ett starkt Ja och ett Aej.
Heyr Grefwen och Landtmarffalken Bifaller
Högloft. Ridderskapet och Adeln de för försäljningen
och Skattläggningen «s Stats-Ukskottet föreflagne
wilkde och förbehåll.
Ropades In
Friherre
8tse1 von klolstmn erindrade att
Stats-Utskottet föreflager det Krouo-godsen wid för»
fästningen borde delas i Hemman och att detta ord
innebure en obestämd bemärkelse: han föreslog der»
fö
-
Z444 Den 27 Februarir
före
om icke styckningen lunde skc ester ett wisit
;unneland-tal. ,
Häremot anmärktes akt ett sädant styckmngssätt
more allt för betydliga swärigheter underkastade.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken proponerade
art Kroao-godfen icke matte styckas i mindre
delar än eill Hemman af eu helt Mantal.
Herr kastlman föreslog att KöpesMkingen för
desie Hemman matte owilkorliqen i Banken eller
Riksgälds-Contoiret insättas. för alt anwändas till
sfbetalninz uppå Rikets utrikes gäld.
6err Grefivnr och Landtmarskalken gjorde
Hära proposition, hnnlkcn med Ja heswaraoes.
Äfwen wäl gillades till alka delar hwad Stats»
Utfforket för öfrigt hemställ, sä i allseende till de
undantag, hwilka för de Landshöfdingarne pä Lön
ansiagne Kongsgärdar böra äga rinn, som till den
Kammarkollegium updragne pröfning wid Kongsgärdarnes
försäljning, i afseende pä ftrskilda loenia
förhållande!'.; äfmenfom det af Utskottet förestague
uydrag ät Kammar (5ol!egium att k>.!l nästa Lagtima
Riksdag inkomma med omständelig upgist öfwer alla
'Uikers Domaiuer, .Hamman och Lägenheter, jenne
beloppet af Grundräntan efter de» Penningc-Numersire,
son, i Jordboken uptages.
^erv
Den 27 Februarii. 1445
Zerr Grefwen och Landtmarstalken till
kännagaf
ark i TalemännenS, enligt RiksdaasDrdningen
hällne sammanträde blifwit öfwcrenskommit
akt nästa Thorsdags förmiddag i alla Riks-Standen
Wal ställe anställas kill de Clecrorer, igenom
hwilka, till ett lika antal af hwarje Ständ, Riksens
S,änder ställe »kfe ska Justitie Ombudsman;
sanik utr Justitie Ombndömans-walek ställe st.mma
dag klockan stin eftermiddagen werkstältas. Ltiwen»
wäl killkännagaf Herr Lnidlmarstalken, akt StatsUistonekö
Fmance-plan stulle nästkommande Fredag
i Rikö-Ständen till afgörande före agas.
Herr bloräenstolxe, Anders, erindrade akk i
SkakslUlstotrekS sednare utlärande, ännu aterstöde en
punk., angående Bergshammar, ett Mantal under
Niricsdahls Kongsgård.
Uistoklets yttrande häröfver uplästes, innehållande
au, som Arrende-afgifren för Bergshammar
ingär till Ulricsdahls Slotr-Caha och således tillkommer
Hennes Maftt Enke - Drottningen, som
innehafwcr nämnde Slott och Kongsgård salom En»
ke-Säre, sä sunne Skars-Utstottet något ferstlldt förordnande
om delta Hemman icke kunna under Hennes
Majus lifstid komma i sräga.
Herr blorstsnstolxe, Austers. Tillät mig, mine
Herrar, äter yttra en tanka, hwilken jag aldrig
kan frångå, nemligen, akk dä det icke kan bestridas,
atl Bergshammar tillhör Staten, bör ock Arrendaroren
gifwa Staten en nu tillökad Skatt i likhet
Med andre Kronans Arrendatorer, emedan lika Med
bor
-
1416, Dcn 27 Zebruarir.
borgare böra, njuta lika rätt och pä enahanda sätt,
behandlas. StatS-Ut,kottet har tillstyrkt, att nu »varande
innehafware skulle fa begagna, sina förra Urrende-wilkor,
. för den orsakens skull,, akk detta är en
tillhörighet under Ulriksdahl, hwilkcn enligt Contrakt
pa lifstid innehafwes af Hennes Maj:t Enke-.
Drottningen. Men, mine Herrar, Hennes Maj.t
kan ju fa etc Skudt Arrende, om deuna och andra
dertill hörande Hemmans-lägenhcter gä pä Arrende,-  Auclion; eller vek alt hon Upbar hrvad Conlracket
innehåller och Staren dä bekommer öfwerskottek. Dcsiutom
weta wi ju icke hurn länge wi njura den glädjen
fä äga Hennes Maj:t tvid lif; ingen af ost önskar
Hennes sräufälle, men hon kunde ju dö oför-,
töfwadt eller inom nästa Riksdag,
Herr Lock, fragade om det more möjligt att en
Kongegård kunde göras lill Fidei-Commih efter i uplätelsen
af Bergshammar äl Grefwe Lark »ämnes alt
detsamma skulle innehaswas Son efter Son?
Grefwe Läörner, Aöolxk Loran. Jag tror
«tt wi lätt komma ifrän detta ämne vin wi skilja de
twenne frägorna, huru med Bergshammar nu bör
förhällaS; och huru dermed kan förfaras i händelse
af Hennes Maj:r Enke-Drottningens frånfälle. StatsUlskotlet
har ej mera gjort, än yttrat sin förmodan
att något serskildt förordnande om detta Hemman
icke kunde under Hennes Majlis lifstid komma i
fräga, emedan Ulricsdahls Kongsgård är Hennes
Maj:t till Enke-Säte ansiagen. Det lärer ock wara
tydligt att inse, att sä länge Enke-Drottningen
disponerar denna Kongsgärd, kunna icke Riksens
Stän
-
Den 27 Zebruarii. 1447
Ständer dermed kaga befattning. Men om för det
närwarande något beslut rörande Bergshammar bör
fanas i afseende pä framtiden, hemställer jag om icke
det bör blist r sädanr, att efter Hennes Majtt Enke-Drottningens
frånfälle bör med denne Kongsgård
förfaras pä samma färt som med alla andra dylika
Lägenheter.
Herr käklman begärde allenast härwid den
tilläggning till Grefwe törners förslag, ail efter
order Lägenheter mätte tillsättas: hwilka under
samma clasi kunna hänföras.
Herr l^oräenstylpe. Dä Herr Grefwe Ickor,
ner täger till skäl, alt blott för del Enke.Drottningen
innehafwer Ulriksdahl pä lifstid, kunna Ständer
dermed icke taga minsta befattning; sa sär jag
härwid anmärka, ait flere Kongsgärdar finnas, som
warit, och än nyttjas såsom Lust-Slott för Deras
Majner, men att Riksens Ständer dock förbehållit
sig dispositionen öfwer ägorna- Om Hennes Majit
Sjelf begagnade den som brukas under Bergshamra,
skulle och kunde jag »visit icke göra det påståendet akr
Staten skulle för densamma bekomma någon förökad
inkomst; men dä Hennes Contrakt tydeligen urstakar
(och hwilket jag wct Stais-Ukffottet sett) akt Hon
icke skall fä öka eller förändra Arrendakorens under
Ulricsdahlo Kongsgård nu innehafwande Arrenden
och Conkracter, sones mig att det är Ständers skyldighet
och rätt att ställa desie Arrenden i likhet med
hwad wi nysi för andra Kongsgärds Arrendatorer
hafwa beflutit, och derigenom skaffa Hennes Majck
eller Slaten en förökad och billig inkomst: ty annars
blif
-
^48
Den 27 Zebruarli
-
bliswa princkperne olika samt Grefwe Lärck, pä wisst
sätt pensionerad af Staken, hwilkerjag intetdera kan
sinna mig uti att bifalla.
Grefwe körner erindrade art Hennes Maj:k
Enke-Drotkningen agde en rättighet, som ej kunds
Henne betagas, alt såsom Euke-säte fritt disponera
om sa wäl UlricSdahlS ägor. som Lustslott; och att
da Hennes Majit icke Sjelf wäckt någon fräga om
förändring i Arrende-Eonrracket för Bergshammar,
sä ägde R-.ksens Ständer icke att under Hennes Mattts
lifstid dermed befatta sig.
Herr Grefwe» och Landlmarfkalken gj°>de
Härefter proposition i likhet med hwad af Grefwe
hörnor och Herr kvillman bliswir föreslagit, hwilken
med ja beswarades, urom af
Herr b4or6enlloip>e, som yttrade sigt Om tiden
icke wvre pä aston sä långt liden, samt derföre
jag befarade adraga mig RiddersikapetS och Adelns
missnöje om jag begärde votering, sä afstär jag derifrån,
dock med reservation uti Protocollet, alt jag
pä intet sätt kan gilla detta förhållande med Arrendatorer
af Kronans Lägenheter.
Rjdderskapet och Akrln ätskiljdeS kl. ^ 10.
In stclem xrntocolli
6. Liiverstolxo.
Ons
-
Den 28 Zebruarii. 1449
Onsdagen den 23 Februarn.
Plenum klockan 9 Förmiddagen.
Grefwe Dela. 6aräie, jsacod, Sedan wal till
de 12 Electorer, hwilka gemensamt med de öfrige Stan»
denS Electorer stola sammanträda att utse Riksens
Ständers Justilia Ombudsman, är utsatt i morgon
företagas, utbeder jag mig fä föreflä att pä samma
gäng twenne Supleanter mätte fä waljas för att i
Eleckvrers rum inträda, i händelse nägon af dem
som dertill blifwa walde, skulle afsäga sig detta för»
troende eller icke kunna walet bewista; och hoppas
jag att Högloft. Rivderstapet och Adeln icke lärer
finna swärighet att till detta mitt förslag samtycka,
dä härigenom förekommes det beswär och den tidsutdrägt
som igenom ert serskildt wal skulle ästadkommas,
i händelse nägon ordinarie Elector wore hindrad
alt sig wid Ombudsmanna walet infinna.
Herr Grefwen och Landtmarffalken gjorde
uppä delta Grefwe vela Laräies förslag proposition
hvilken, bifölls.
Herr Grefwe diamilton, ^xel, upläste till prvlocollet
följande.
Sedan Ridderffapet och Adeln fatkadt det besiut
att Kongsgärdar wid förefallande ledigheter stola till
Skatte med bibehällande af sin natur försäljas, underställer
jag om ej det bör ske efter tunnelandet, om
tunneland graderad jord säljeö pä öppen Annion
med
1450 Den 28 Zebruaru.
med succesiva betalnings-willkor sä tror jag derigenom
winnes den största summan och mesta folkökning.
Det blir alltid för den rika öppet köpa flere sädane
delar men han sär betala mera, hwilket ar det
som böx äsystas.
Zerx Grefwe och Landtmarstalken erinbra.
de an bena mål redan förlebne gärdag war hos R>dderskapet
och Adeln afgjordt och pabet sätt, att Kongs,
gärdarnes styckning skulle ffe efter hemmantal.
Grefwe ^amilton begärde att hans motion dä
allenast mätte, säsom en reserwativn för hans räk.
ning iagttagas i Pcotocollet.
Uplästes följande;
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
' Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Öeconomie-Utflort den 16 Februarii 1810.
S. D. Sedan, i anledning af Herr Ofwersteps
och Riddaren af Kongl. Mc>j:ts Swards-Orden X.
kerrmans frän Högloft. Ridderskapet och Adeln
remitterade memorial, om Wargeringens indragning
Utskottet den 7 Augusti förledit är till Respective
Riks Ständen afgifwit sitt Betänkande, och detsamma
af Wällofl. Borgare-Ständet och Hederwärda
Bonde'Ständet bifallits, sä hade Högloft. Ridderskapet
och Adeln den a i derpä följde September samma
Be
-
Den 27 Hebruarn- !45r
Betänkande äterförwisat, med en af Herr Kerrman
derwid ftiifteligen gjord anmärkning; Men Höqwördige
Prcste-Ekändet, enligt derifrån ankommit Prolocolls-Utdrag,
beflutit art upskjuia sakens afgörande,
intill desi Utstvttets förnyade utlåtande inkommer.
Af sadan anledning blef nu Herr Ofwerste
ker§kman3 anmärkning kagen under öswerwägande,
hwcnwid Ukstottet ansäg, att om, enligt hwad densamma
innehäller, fiägan angående Wargeringens in»
dragning icke bordt anses annorlunda än som en beskattnings-fräga,
H>vilkcn Riksens Högloft. Ständer
sselfwe äga att afgöra, sä hade densamma alldrig
kunnat af Oeconomie-Utskortet upkagas; men sä framt
aker Högloft. Ridderstapek och Adeln, lika med Borgare-
och Bonde-Ständen samt Utffolkek, finna att
Wargeringen är en Allmän Hushällnings-anflalt, hwarmed,
jemlikt Zz §. uti Regeringsformen, detta Utskott
endast tillkommer att sig befatta; sa wille Uttct
för sin del wördsammeligen erindra om föreskriften
L Regerings-Formens 8y Z. som uttryckeligen innehåller:'^
Riksens Ständer äga doch iEe makt
att i depa mål, (nemligen allmänna huShällnings
Lrender) annat eller mera besluta än föreställningar
och önskningar, att Hv6 Ronungen
anmälaS, och chrvarä Lonungen, sedan
StatS-Rädet deröfwer blifivit hördt göra det
afseende han för nvttigt finner." Da Utskottet,
med fullkomlig äklydnad af denna §. behandlat saken,
och i fikt utlåtande tillstyrkt, att Herr LerZKmsns
af Utskottet bifallne förslag mätte hos Kongl. Ma:jt
i underdånighet anmälas samt att de angående WarZeringen
med Rust och Rotehällare slutne Conträr
-
!45r Den 27 Zebruarir.
ter, enligt Regerings Formens 82 Z. mage i alja afseende»
i behörig helgd blifwa hällne, trodde Utskottet
ng icke nu wara berattigadt att i nägon mario
afwika frän Regerings-Formens bokstafliga innehall
och kunde således pä intet satt förandra det uttalande
Utskottet en gäng tillförene afqifwit, samt Wallofl.
Borgare-Ständet och Heder-värda Bonde-Stäm
gillat ock godkänt, tilt luxrg,.
Lx krotocollo
k.
Lades pä bordet.
I sammanhang härmed uplästes följande Dictamen
af Grefwe LlyllendorZ hollan kksnninZ.
Dä jag ägt tillfälle inhämra kännedom af Högloft.
Oeconomie- ochBeswärs-.Utskottets sednare Betänkande,
i afseende pä Herr Of-verste Lorglrmans anmärkning,
wid det förra, om Wargeringens uphäfwande. hwilket
rit! Högloft. Ridderftapet och Adeln i desie dagar
inkommit samt funnit samma Betänkande wara so»
tadt pä g-eundfakser, sorn esker min öfwertygeste, icke
med Regerings Formens föreskrift ftä i förening, anhäller
jag wördsammeligen att derom fä yttra min
mening för akt i sammanhang med berörde Betänkande
till Ridderssapers och Aoelus pröfning inkomma.
Oeconomie-Ulftollets första Betänkande af den
7 sistl. Augusti om beskaffenheten as den af Herr
Ofwerste UorAkman wäckle froga, har jag för min
'del funnit twelydigt, enär Utskottet, wäl ä rna sidan
tillstyrkt underdänig anmälan hos Kongl, Ma:j,
om
Den 28 Zebruarn.
sm uphafwande af Författningarne rörande Wargeringen,
hwilka ..Författningar likwäl, lika med
dem vm -Landtwarnet,, och' 4 enahanda 'förhållande,
genom Regerings-Formens 80 Z. förut blifwit
uphafde:; men deremot- a andra sidan med-gifwit,
att, r grund af de-, för längre Ud tiltbakas,
med Rust- och Rothällare uprättade Contracter, 'Wargeringen
borde uphörag och dä Herr Öfverste Le-rZ.-  Waw, genom anmärkning derwlo beredr ett tillsä e,
att, genom Utstotters sednare Betänkande oin dest
werkeliga mening blifwa uplyst, har jag anset! ändamålet
winnås mran alt behöfwa med serskilt anmärkning
beswära. Utskottets mening är nu, genom det sednare
Betänkande bestämdt ukikyckt, pä n esker min
öfwertygelse, irke tillfredsställande sätt, och, dä Ut'.
ffotlet förklarar sig, jemre Borgare- och Bcnde-Snänden
anse Wargeringen wara en allmän Hushall ningsanstalt
hwarkill -53 och 89 §. of R,gerings-F-rmen
borde lämpas,-och hwaruti blot- önstningar ägde
rum, förmodar jag atr deste Ständ i bitaHet till
Utskottets ?första Betänkande -icke ansedt sig hafmq
-ingätt i en sädan mening,'som'innefattar ett medaifwande
att Konungen kunde bibehålla, förändra, unHäfwa
-och sedermera förnya Wargering efter godtfinnande,
och hwarigenom, rsasom chushkrllnings-mal kunde
förklaras ett Åliggande af den drygaste bestattning,
uprätkande af en obestämd Wargering, som kunds
päbjudas till Äkegememernes heta styr a eller LerAtöfwer.
Jag känner allt för wäl att för dek märwarande
wore wisterligen irke -något misibruk deraf
art chefara, men fåken är af för mycken wigt för
framliden, för att icke Lag-likmätigt -behandlas; och
Det
Ztte Bgnd» 2idr« Afd. '§6° '
iLZ4 Den -8 Februari!»
det torde icke ytterligare tarfwa demis, att Höglsff.
Oeconomie-lltffortet gjort cn origkig tillämpning af
RegcringS-Formens föreffrist, sedan Utskotter icke gistvik
den förmodade förklaring af dess sörsta Betänkande,
att den föreffagne underdäniga anmälan, in>
nefaktade cn underdånig anhållan om merkställighet i
afseende pä Wargeringens afskaffande, jemlikt hwad
Regerings-Formen föreskrifwer, da densamma i 80 §.
Llottj omnämner Kneckte-Concracter och Indelningswerk,
säsoin grundförfatlningar för Krigsmagtens
uprättande; dä hwarken under Konung den
Elftes Regering, dä de uprättades, eller sedermera,
någre allmänna Contracter cm Wargering i sammanhang
dermed blifwit träffade är det omäneadl att
Oeconomie-Utstottet under förewäudning af en allmän
hushålls - anstalt kunnat medgifva möjliga
Existancen af en Krigsmagt, som Regerings-Formei:
icke godkänner, och i äldre tider icke warit påtänkt,
än mindre beskuren. Denna tillökning i Krigsmagten,
fick först fin killwarelje', efter den kännedom jag
äger, ,74, dä Riksens Ständer sjclswe besiöto Kriget
emot Ryssland och till utförande as det samma
förordnade, att en »y Krigsmagt under benämning
af Wargering skulle upsältas, som till säkerhet för
för fullt anta!, borde den gängen jemlikt roteringen
utgöras. Denne rillsäliige beskattning uphörde under
kriget och i den män ro arne eftergäsmo Wargecingsbarkarne,
deras förbindelser att de blifwande Vacancer
Completkcra. I det päföljandc kriget med Ryssland
lät Konung den g:dje i Otterne göia
propofition cm Wcugenngens upsäitande, dä misse
Provincer deri ingingo, andre äter fig densamma undandrogo.
Om detta warit Nationens skyldighet ii
grund
Bett 28 Zebruat!^ rgZZ
i grund af Hemmantal, hade ej högstbemäldte Konung ,
svin wisterligenickccftergaf sina rättigheter, icke begärt
hivad han kunna! befalla) och att Konung
doubtt i grund af Anwäldsmagt pabuder Wargeringens
upsattande bewisar blott hans magt, men icke Äationens
förbindelse. Denna framställning rorde uplysa det olika
förhållande som sig företer emellan JndelningS-werk
hch CoNtracter, samt Wargeringens upsätkande, samt
att icke något i Författningar grundadt samband,
bcsinnes wara deste inrättningar emellan- Om serstille
ösworenskommelser om Wargering i wiste Provincer,
i sednare lider träffade, medföra någon enstilt sör^
bindelse, ankommer pä en serskilt pröfning: för min
del hyser jag den öfwertygelse, att sädane öfwerenss
koMMelser ofta »lindre ordenkeligen och lagligen tillkomne,
icke borde äga annan än individuel förbindelse
och icke bero pä beslut af eu, pluralitet till förekommande
deraf, att Allmänna Arender, som icke annor»
siades än wid Niksmören böra förekomma, icke mäge
wid päbudne sammankomster i Orrerne kunna ripkagas
och asgöras- I anledning af hwad anfört är,
får jag Vördsammeligen tillstyrka, att med ogillande
as de grunder hwarpa Oeconomie-Utskottet fotadt
sitt Betänkande, hos Kongl. Maj-.t ma i underdånig-!
hel anmälas, att som Wargeringens tillwarelse icke
äger någon grund i 82 Z. af NkegeriNgs-Formens innehåll
» Kongl Äiasit täcktes i Räder med sammar
anledning, som i afseende pä Landkwärnet redan stedt,
laka befordra till Verkställighet Regerings-Formens
berörde föreskrift, sa att Löargeringen mätte afwcn
alldeles sörswinna. Jag inser wäl, att i desi olyckliga
händelse, art Riket af Fiende anfölles desi
vkdinaire Krigsmagten icke torde till förswarer warel
till
-
I4Z6 Den 28 Tebritäkii.
racklig, men jag fan derföre icke medgifwa, akt densamma
stall, som en bestämd skyldighet allena ökas
hos Hemmans-innehafware, i förmodan art lämpeligare
och naturligare grunder derföre torde framdeles
bestämmas an sädane, som fasta 'förswars-stpldigheren
wid Jordbruket allena. Sluteligen och dä, som förenämt
är, aldre ^ontractcr och Jndelnings-werk aro,
jemlikt 80 § af Regerings Formen, enda grunden för
Krigsmagrens uprättande, men Wargeringen deremor
ar en friwillig inrättning, beroende lill lid sch be
stkaflenhet, af friwiliigr bestut och som, hwarken i
fölgd af Indelnings - Werk eller strifkeliga öfwer»
enskommelser har någon laglig killwarelse för en bestämd
tid; sa sar jag till Högloft. Ridderstapet och
Adeln wördsammeligcn hemställa, om icke i den
händelse eit eller flere af RiksSränden stulle genom
vifallet af Oeconomie - Uistotleks första Bdkänkande
chafwa medgifwit Wargeringtzns inrättning wara en
allmän hushälls-anstalt som berodde xä Konungens
-godtfinnande. Högloft. Ridderstapet om Adeln ma
'i detta mål såsom ett gansta betydligt bestattnings^näl
förklara sig aga beftutande rätt, saMt att den
sydeliga förändring i ?Z samt förenämde 8" ^
Diegerings - Formen , hwartist Utstoriets Betänkande
föranleder, icke mä kunna komma i fräga i annan
wäg än den Regerings-Formen i afseende pä förändringen
deruti förestrifwer.
Lades pa bordet.
Friherre öckgnnerdklm, I^ars Ibland
de
Dey. 28 Zebroaril- ^457
do flere wal, som ännu för Ridderssapet och Adeln
Kersta ar ock det- hwarigenom Ridderstapet och A4
deln strifte behaga utse 6 Electorer, hwilka äga , att
gemensamt med de öfrige Standens Electorer unvalja
Ledamöter till Tryckfrihets - Eommitteen. Jag
hemställer till Högloft. Ridderstapets och Adelns egit
ympröfwande, om icke utan särskilt befwär och tids
Utdrägt detta ändamål stulle winnås, om man öf«
werenskomme, att de 6 personer, som wid det i
morgon lill anställande ival erhålla fleste rösterne titz
JustiliW Ombudsmans Electorer stulle tillika anses
fäsom Electorer lill. uuväljande af Tryckfrihets-Committeen
Uppa
af Zerr Grefryen och Landtmarffa^
ken gjord proposition blef detta Friherre
hsiiys. Förftag
Bifallit-,
Uplastes ett ifrån Stats. Urstoltet inkomMtl s^
lydande:
Wördsamt Memorial»
Sedan « i anledning as Kongl. Majrts Nådiga
proposition om ett ärligt underhåll för den Återstå^
ende delen af Finsta Armeen, iSmts-Utstottet, under
den i sistl. December till Riksens Högloftetander
afgkfwit betz Betänkande och Förftag i'dek?
1458 Den -8 Zebruarri
ta
ämne: sä haf-va samtelige Respcclkve Riks-Stäuden
behagak detta ärende till Stats. Utskottet äter^
remittera, med yttrad önskan, att Stats - Utskottet
mille inkomma med ett förnyadt Förslag i möjligaste
matto sä bestaffadt att deste tappre Försvarare af
Sweriges ratt och ära mätte kunna anse stg för si>!
na kanbaraste förluster ersatte, hwarwid Walloch
Borgare»Slandet fogat den anmärkning, att noga
urskiljas bör, hwilka Officerare samt Under.Officerare
och Eivil-Besiente kunna antingen genom antagande
af Rysk tjenst och lydno, eller delaktighet uti
den om Sweaborg ingangne wanhederlige Capitulation,
hafwa ratlwisligen gjordt sig förlustige af den
rättighet och wälwilja, som endast den wardige och
fin Undrrsälligq fro lillgifne Medborgaren hör till,
komma.
Allmänt har inom Stats-Utskottet, fä ival nu
som förra gängen, dä detta amne till öfwcrläggiiing
förehades, den ranka warit rädande, att Finsta
Ar»men för sitt rappra förhällande och sina o-,
sparba mödor till ett gemensamt Fosterlands förswar,
gjort sig berättigad sill Samtidgs erkänsla samt Efterkommandes
högaktning och tacksamma hugkomst»
Utan twifwel är det Swensta Nationens allmänna
önskan, att kunna pä sädant sätt belöna
Finsta Armeens i mer än ett afseende stora upoff.
ringar, att den ätminstone till nägon del kunde ansa
fig ersatt för dest stora förluster; och det är bäve
of öfwertygelse och böjelse för hwad rätt och billigt
är, som Stats-Utskoltets Ledamöter instämma i denVS
allmänna önskan. Men det är med ett »verkligt
Den 28 Lebruarik. 1459
bekymmer, som Utskottet funnit hinder möta för ett
fullkomligt uppfyllande häraf, och Leffe Lro förnäm,
kigast: ett utblottadt Stars. Werk, nya af sednare
tiders händelser tillkomne Stats-behof, och en för
deffe behvfs fyllande redan sä högt päräknad Bewillning
att all tillökning deri, stuve i närwarande betryckta
omständigheter troligen öfverstiga Nationens
krafter och förmåga.
Men dä nu Riksens Högloft. Ständer behagat
as StakseUtstoltek asta ett förnyadt Förslag i möjli,
aaste mätto fä beskaffade, att Finsta Armeen mätte
kunna anse sig för sina känbaraste förluster ersatt;
sä har Stats. Utskottet ett sädant nu uprättadt,
hwilket härhoS till Riksens Höglofl. Ständers egen
pröfning wördsammast öfwerlemnas, och deruti blif--  wit förestagit all den tillökning uti de förut projec.
terade Löner, som Utskottet i Slats-Werkets när»varande
betryckta tillstånd ansett möjlig att kunna
åstadkomma. Uti detta Förslag har Stats-Utstottet
pä de skäl deff förra Betänkande innehåller, likwäl
icke gjordt nägon stillnad imellan Indeld och Wärfwad
Lön, utan uptagit lika aflöning, sä för den
Wärfmade som Jndeldta Armeen; men som Compagnie-Cheferne
wid Hennes Maj:t Enke - Drottningens
och ^LZerbornlkr Wärflvade Regementet enligt
accords-reglementet njuter en högre accords-rätt an
Compagnie-Cheferne wrd de Indelta Jnfanterie-Regementerne,
och en sadan högre accords-rätt grundar
sig icke pä de Löner som Staten bestär, hwilka wid
Wärfwade Infanteriet aro wida mindre än wid det
Jndeldta, utan pä de inkomster som de af sinn
Compagnier, i grund af de med Kronam afstutade
v
2 46O Den 2 8 KbruaM
Passivolance-Contrac^er,
kunnat pÄäKia,,.- svm wKGarnizons
tjenstgöring nro formäniigare än för de nr,
som icke ligga r Garnison z, sä har af sädane anked--  rungar och »ill ersättning för sa wät deras förlorade
Cvinpagpie-revenner,, som ägande högre acovrds-rätt,.
Stats-.v ikottet dessutom upfördt 200 R-.dr ärligen
för h,v ard era af desse Compagnie-Chefer, utom för
Etfiversten, för hwilken såsom ägande enahanda och
kika accords- ratt med Ofwerstarne wid det Jndeldts
Infanteriet. U. skottet ansett fia icke kunna en sa---  dan- ersättning föreslä-.
Der af Staks-Utskottek nu uprättade aflönings--  Förflag, som, i anseende till perfonalet, grundar sig
pä de af Herr General Lieutenanten och Commendeu»
ren Friherre ^cklororeutL meddeldte uppgifter, slutar
sig pä en summa af 64,505 N:d^ och således 24 505
R:d mera än det förrra Förslaget. Till bestridande
af denna tillökte utgift finnes wäl icke ä Stat något
särskildt anslagmen som de Pvmmerffa Regemente
nt erne lära komma att nu återgå till Pommern
sch således hädanefter icke torde komma att af Swensta
Stats-Werket widare astönas, sa blifwa därigenom
att påräkna en inkomst, som troligen skall upfylla
hwad som fordras till den nu förestagne tillök»
Ning i den för Finska Armeen förut projecterade aflöning.
Beträffande de wid för detta Finska GenerakKrigS,
Commisariatet warande Embels och Tjenstem
n; C ä anser Stats Utskottet dem äfwen böra wid
fine körut hafde Löner bibehällas; dock böra af desse
Löner icke andre af Smts-Werkkt ulgä- än de fom
Dm 23- Februari:-. ,!46T
HruL sf Stats-. Merkel markt bestridde, utan- de öfrige
fä hädanefter som hiktils njuta sin aflöning af den»
under Kongl. Krigs. Eoll eg i o disposition stående Finnsta
Pacevolance-Fonden, halst detta synes numera
ölifwa den enda utgift, som denna Fond efter Finlands
förlust torde komma att »vidkännas-»
Pä det att Skats-Werket i deffj närwarande
knappa tillgängar icke »nätte betungas med Löners
utbetalande till andre af Finsta Armeen, sä mililair
som civile personer, än dem son» derä med ratta kunna
göra anspråk» anser Stats-Utstolkel ingr andra»
deraf böra komma i åtnjutande, an de; som antingen
med den öfw-erblefna Finsta Armeen redan öst
rverkommit, eller i anseende lill sjukdom eller fångenskap
i Finland qwarstadnat, men sist inom den i:str
nästkommande Iunii sig har inställa till tjenstgöring,
dock med undantag om någon gitter wisa laga förfall
af sjukdom, fängenstap eller andra händelser, som
kunnat walla ett längre uteblifwande, hwilket förfall
likwäl bör underställas Kongl. Maj:ts Egen
Nädiga pröfning. De, som i egenstap af Finsta»
Undersåtare qwarblifwit i Finland, äfwen sorn de^
hwilka wetterkigen af Rysta Regeringen blifwit wik»
sine Boställen och Löne-förmaner bibehällne eller a»tuorledes
blifwit för sitt lidande ersatte, anser Stats»
Utskottet icke wara berättigade till någon Löns- eller
Accords-ersättnings åtnjutande af Swensta Kronan,
Att alla de, hwilka pä ett eller annat sätt deltagit
i Capikulalionens ingående vin Sweaborgs
Fästnings öfweriemnande till Fienden, och icke weLerbörligen
kunna styrka att de emot ett sädant Fästom
»
-
I4§2 r8 Lebruam.
ningens öfwerlämnande protesterar icke böra njuta
hwarken Expeckance-lön eller Accords ersättning, har
Slats-Ulftoltet i de§ förra Betänkande förestagit och
hemsta lt.
Hwad äter a«gär Accords-ersäklningarne till Officerare
af Finska Armeen; sä fär StatS-Ulstotret i
den delen åberopa hwad desi förra Betänkande innehåller,
och derwid Uistottet endast fär tillägga
följande.
Zilla de Officerare, som blifwa ansedde berättigade
atnjura Expectance-lbner och efter Accords-Reglementet
äga rättighet till accord för fine innehafva
rjenster, böra äftven undfå. Accords ersättning
efter Accords - Reglementet dock med wilkor a:t
rättighet till en fädan ersättning wid afstedstagandet
icke tillkommer nägon, som icke minst z:ne är
qwarblifwit i Rikets tjenst.
Den ssm i ro är njutit Expecrance-Lönen utan
stt under tiden hafwa erhållit befordran till annan
tjenst och lön, undfär icke någon Accords-ersätlning
af Etats-Werket, emedan accordet genom Expectance°Lönens
ätnjutande under berörde is är anses wara
ärsalt.
Ingen undfär accords-ersättning förr än wid
afgång ur rjensten eller befordran till annan tjenst
inom nämnde ic> är; men för dem som under liden
rned döben afgä och arv berättigade tili accord njuta
deras Sterbhus eller arfwingar en sädan rättighet
lili godo.
Den 28 Zebrnarii' 1463
För alla dc Officerare, som i Kriget med döden
afgätt och warit för sine tjensier berättigade till
Accord, men efter hwilka nägon efterträdare icke
blifwit nämnd, bör äfwen Accord af Srats-Werket
utbetalas till deras Arfwingar eller Sterbhus.
Accorderne godtgöras, enligt hwad Stats.
Utskottet i desi förra Betänkande föreslagit, med
Stals-Conlvirets obligationer, stälde pä 6 är med
L procents ränta; och böra desie obligationer icke
ställas pä högre Summa än Femtio R:d. stycket,
för att göra dem i Jnnehafwarens händer desto an»
»vändbarare, sä framt icke nägon önskar att fä dem
pä högre Summor, i proportion af den belöpande
Accordssumman utfärdade.
Skulle Riksens Högloft. Ständer täckas tilläta,
att de Officerare, som ivid afsked eller befordran
finnas berättigade till Accord, mage fä inställa fine
uti Stats-Contoirets Obligationer erhällande AccordsSummor
uppä den af StakS-Utskottet föreflagne och
af Riksens Högloft. Ständer bifallne Annuitets-LätieHonden
emar 7 procent, och hwilken således endast i
detta fall skulle för dem hällas öppen; sä more detta ä
Riksens Högloft. Ständer- sida ett ytterligare prof
af det ömma och granlaga sätt, hwarpä Riksens
Högloft. Ständer ansett desie aktningswärde Medborgare
böra behandlas.
I alla öfrige omständigheter, rörande detts
ärende, sär Stats-Utskottet åberopa hwad uti dest
förra Betänkande härom blifwit föreslagit och hem
-
L'4^4 Den.. 28. 8MMM
stalt, dä rwld Nrstotket icke har något widarp aO
tillagga. Slockholm den rZ, Februarii. r8ro°
M Högloft. Ridd. och Adelns W Högm. Preste-St8nh°
Ledamöters wägnar Lesamötcrs magnar
(lineskleming, 'I'!,. VVeiömnn.
YL WMofl, Borgare-Ständ.. YL Hederw. Bandc-Ständ,
Leva,nöters wägnar Ledamöters wägnar
(l3,r> kr. L-LnZberZ. ^okan kricslon
-
Den 28 Zebruarlr» 246Z
Upia sirs följande^
Utdrag af Drotocollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco- Utskokt den 25
Februarii r8io>
S. D. Tfker erhällen Remlst ifrän de Respectiwe
Ständen, af Kongl. Maj:ts Nädiga proposition
till Riksens Ständer, om angelägenheten, att lill
Dackjerns Vergslagernes understöd och upprätthållande,
en Summa af-aoo Ä Zoo,ooo R:d. mätte ansins,
för att såsom län emot lindrige Ränte, och bekalnings.
wilkor, kunna af Kongl. Majn till förbervrde
ändamäl anwändas, har Banco-Utstortet under
den z 8 December näftl. är, med afseende ä de uti
Kongl. Majtts Nädiga proposition framställde skäl
och considerationer, ej kunnat undgä att till de Re
spective Ständens Mptysta ompröfning och godtfinnande
wvrdsammeligen hemställa huruwida, och i hwad
morr, Tackjarns-Bergslagerne mage af denna summa
fäs blifwa understödde soM enligt Banco-Utskotrets
förut yttrade förmodan, kan besparas af de -s,
24Z,9OZ R:d, Hwilka, jemlikt Högloft. Stats-Utskot»
rers allmänna Finansplan, Banquen till StatsMerkets
vumgängeiiga behof, än widare borde förskjutas?
Men i händelse, emot Banco-Utstoltets förmodan,
nägon biträdes-iillgäng för berörde Bergslager
i denna wäg sig icke skulle förete, huruwida dä
för detta ändamäl, en tillgäng uti Banquens fits
terligare biträde till Stals-Werket af 200,000 Md
Lunde fä äga rum?
Banco-Utstoltrts förbcrörde hemställan har,
li k! ,
r466 Den 28 Zebrusrii
likt ankomne Utdrag af Prokocollen hos HZgloch
Ridderstapet och Adeln under ven 14 vennes, hos
Högwördige Preste-Slandet under den 9:de och hos
Walloch Borgate.Sränbet den §:te sistl. ^sanuarii,
bliswit bifallen. Hederwärda Bonde-Ständct deremot,
enligt Urdrag af desi Protvcoll under den 9 sisti.
Ianuarii bestulet: det skulle Banco--Utskottets Be»
tankande i anledning af Kongs. Maj.ts Äadige
propostlion om understöd förTackjerns Bergslagernes
till Utskottet äler förwisas, med den allmänna anmärkning,
att da den af Banco - Utskonet förestagne
Länesumma af 200,000 Rldr, wore för bchostvet
alldeles otillräckelig, densamma borde ökas till der af
Kongl. Majrt i Näder sörestagne högsta belopp af
2Zo,soo R:dr, samt att Banco-Utskoltet i anledning
af denna crindran, stulle förnyadt utlåtande afgifwa,
Vrnco-Utffottet bör hartvid öj lemna obemält,
att Utstollets wördsamnia hemställan i denna delen,
war grundad pä Kongl. Mastts Nädiga ftamstäuning,
ej mindre af Tackjerns-Bergslagernes swärn
belägenhet, än beloppet af den summa, som til! deras
understöd erfordrades. Genom bifall till hivas
BancEtfkottet hemstält, siker twifwels utan ett ytterligare
undantag ifrän de för Bäncv-Förwaltningen
i allmänhet fastställa grunder t men om Banco-'
Utstotkek, med afseende i ett allmänt högst trängande
behof, funnit sig icke böra afstyrka den enda hjelp,
som nu befunnits möjlig, har det derjemte warit, och
är det Banco-Ulstotteks Åliggande» att under werkekö
närwarande ställning, icke gifwa anledning till nägvn
större biträdeSsumma i frän Banquen, än Sen Kongl.
Mchr ij Näder anfert kllnna emot behofiver hlifwa i
Den 23 Zebruarii. 1467
Let närmaste swaranve. Är och dag som förr strifwit
star.
Ester Befallning
A!- bleliln^iu».
L-ides pä bordet»
Ilplästeä följande Memorial fränSlatS»Utskorltt
Wördsamt Memorial;
Ifrän det Hederwärda Bonde-Ständer har till
Statä Utstottet b.rfwit remikteradt eit af Riksdagsmannen
för Ährsstads, Fauräs och Hunble Härader
i Hallands Län Lettr Olsbon till Hederwärda .Bon.r
de.Slandet ingiswit Memorial, sa lydande:
"Som jag ifrån mina hemmawarande Medbrö"der
erhållit strifwelse att jag*som är deras Riksdags"man
wille inför hans Kongl. Maj:t wär Allemä"oigste
Konung och Riksens nu församlade Sränder
"i underdånighet anhälla, det Kongs. Majtt i Nader
''läcktes widtaga den anstalt svin sig wederbör till
"der i Hallund till Iripperlks Arfwingarne i Halland
''förpantade gods inlösande, som Drottning Lrrkmmiden
26 Apail 165g til! /rärian Iripp i Hol'"iand
bort frän SwerigeS Krona fdrpanlavt, med
"oe wilker art Swensta Kronan stulle detsamma
"igen fä återinlösa, samt pä lifa sätt förbundne alt
kääri
-
'1463 Den 28 Februaru.
"^ärian Tripp eller desi Arfwingar icke skulle liga
"rättighet, akt desse förpantade hemmansräntor ps
"något sätt upphöja, men det oagtadt har likwäl nuvarande
'TrippiLa Arfwingar eller deras Znspeeko"rer
nu i sednare arén, är ifrän är pä ett oskäligt
"sätt upphögt desse hemmans-räntor. Det är detta
"fattiga Folkets enträgna önskan, akt som Swensta
"undersåtare och medlemmar L en och samma Stat
"mätte i Räder blifwa befriade ifrän' ecr Utländskt
"främmande ok, som dem i sä mänga är tryckt"Skulle
fä hända att i Rikets nu warandc belägenhet,
"Kronan och Stars-Tassan iÄe stulleförmä att sielfdet»
"ta pantsatte god^ inlösa, sä Erbjuda sig dessa förpantade
Hemmans 'Aboer sa wäl pä skatten som städjet, att
-"för Kronans räkning hwar och en för sitt äboends
"Hemman sills förskaffa penningar till detta mera"»ämde
förpantade godfets inlösande, mot de wilkor
"att de äboer som innehafwa Städje Hemman kunde
"fä Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii
"Skattebref pä sine hemman i ersättning för sine
"utlagdc penningar och de som för detta ändamål äro
Skatte möjligen kunde erhälla magön lindring
någre är pä sine Hemmans - räntor till ersättning
iför sine utlagde penningar alt efter som Hans Kongl"Majrt
det i Räder täcktes förordna. För öfrigt
"wille dessa meranemnde Hemmans äboer dä genast
"äkaga sig den Rotering och det fulla skjuktsnings"besivär
som i allmänhet ätföljer Krono- och Kro"uostatte-HeMManS
natur.
"För öfrigt skulle det blifwa för Kronan och
'"Staten en betydelig winst dä desse Hemmansräntor
^'tllfölto Swensta Slaten i stället för de Trippilk-e
^Ärfwingarne" "Jag
Den 28 Februarii. »469
"Jag anhäller för den skuld att Fader Tale»
"man och mine Medbröder i Glandel tacktes läka detta
"anförande i Ståndets Protdcotl blifiva uttagit samt i
"underdånighet till Kongl. Majit eller ock lill we"oerbörande
Utsökt behörigen remitteradt."
Utaf de ifrän Kongs. Kammar-Collegium erhallne
Handlingar och upplysningar i della mäl har
Srats-Utstottel inhämtat, att deste förpantade gods,
tillsammans utgörande 199 ^:dels mantal med asatte
räntor i persedlar gifwa efter «8o8 ars markeqäng
förwandlade enligt Bilagan Lil. ^ en afkastning af
4876 N-dr 4Z st. 6 r. samt art Drottning ouk!i8wlretr
uti afhandlingen med ^strian Dripp as den 26
April i6Zg enligt Bilagan Lik. L, gjort lörbehäll
om äkerlösningskätk med följande ordalag: "Ty aflande
Wi Ost, Wäre efterkommande Konungar och
"Sweriges Krono mer ofwanberörde Goos och Lägenheter
och tillägne dem merförberörve ^strian
hustru och Arfwingar, med Hus,
"Aker, Ang, Skog, Mark, Fiske och Fiskwatlen»
"Strömmar, Qwarnar, och QrSarnställen, Korp och
"Torpställen samt alla andra pertinentier och tillägor,
i wätö- och torro, närby och fjerran intet undantagande
af alt dek som dertill lyder med rälla
"af alder legat hafwer, och lagligen tillwinnaS kan,
"akt njuta bruka och behålla^ lill ewärdelig ägosom
"allodialt och ocondiiioneradt fralse, aldeles såsom
"wäre trogne män och undersåtare af Ridderstkapet och
"Adeln uti mera bemälte Prowince Halland deras
"wälfängna Egendom och Frälse-gods efter privilegierges
lydelse och innehall innehafwa och bestttja; Och
">ä«
s.te Band. s:dra Afd. 97»
1472 Den 28 Zcbruarki.'
"såsom Wi Oss, Wäre efterkommande Konungar och
"Sweriges Krono Nädigst sörbehälle art wela och stola
"Hafwa magt, när Oss och dem faller lag-och behagligt
"berörde Gods, Qwarnar och Lägenheter emot företal"te
89,77g R:dr 26 Ore 1 g p:gr Silfwermynt
"restitution till honom ^ärian Iripp eller hans hu"stru
och Arfwingar, att ater- och igenlösa, pä hwit"ker
fall han eller lhe efter undfängen nöjaktig betalning
stola wara styldjge utan gensägelse thesamma
"art afftä och afträda; altsä där etk eller flere af o,f"wanberörde
Hemman, Qwarnar och Utjordar, ginge
"särlan Iripp, hans hustru eller arfwingar med
"någon rätr pä hwarjehanda färt och händelse ifrän,
"oä förpligte wi Qss, Wäre Efterkommande Konun"gar
och Sweriges Krono akt erlägga dem eller homrom
sä goda gods i lika ränlor och Lägenhet igen,
"inom 6 weckor näst derefter, utan nägon widlöfkig"her
eller uppskof, Skattägarne deras rätt efter lag
"härmed nu och framdeles oförkränkt, m. m.
SrakS-Ukstottet har widare inhämtat, att Högstsalig
Konung III, Uppå ansökan af dä
warande
Öfwersten nu meia Hans Epellenoe Herr
Fältmarskalken Friherre loll, under den 17 Januarii
1782 enligt Bilagan Ltt. E. pä honom vfwerlätit
Kongl- Majus och Kronans ifrägawarande äterlösningsrälk,
dock ej med större eller »vidsträcktare
nyttjorätt af förpantnings Hemmannen, än hwarmed
de i vfwerlälelse Brefwek tili Teinan Irixx blifwit
afstädde; men hära har nägon werkställighet sedermera
icke följt, utan art af Handiingarne uplysaS
kunnat orsaken dertill.
Stats»
Den 28 Zebruarii. 1471
S^ats-Ulskottet anser af detta alt följa, art dek
är Kongl. Masits och Kronans Höga och ostrid.iga
Latt, att förenämnde förpantade gods åkerlösa.
H vad ater angar Äboernes a desse förpantade
Hemman gjorde anhållan, att af egne medel fä en
sädan återlösning besörja, sä kan Inskottet för dess
del icke finna något att deremot erindra. Det kan
med stal räknas såsom en National winst, om desse
förpantade Hemmans räntor qwarstadna inom Riket
och uran kwifwel skulle det bidraga till en bättre odling
och hushållning med desse Gods, om ägande
ratten och en dermed förenad sakrare besittning warder
pä Aboerne öfwerläten. Af sädane anledningar
kan och bör Stats Utskottet icke annat, än tillstyrka bifall
pä Aboernes genom Riksdagsmannen Per Olsson
härom nu gjorde anhällan, att dä Stasens närwarande
behof och knappa tillgångar icke lära medgifwa
en sädan utgift af Stats.Werket, de sjelfwe
mätte af egna Medel fä hmar och en sikt äboende
Hemman, åkerlösa. Utskottet sar harwid endast
tillägga, alt ester Utskottets tanka, och pä sätt Sökanderne
begärt, böra Aboerne ä Stadje-Hemmarmen
såsom ersättning för sine utlagde penningar, erhålla
Kongs. Kammar Collegii Skatte Bref derä uran
lösen och erläggande af någon Skatte Köpeskilling,
jann Aboerne ä de Hemman, som redan arv Skalis
uti enahanda afseende undfä frihet frän Krono eller
Hemmans Räntornes erläggande as Hemmanen i 12
ärs lid; börandes ekt sadan! förpantningens äterlö ände
wara werkstaldl innom 5 är, och de bewiljade
friheter icke förr taga sin början; och torde för öfrigt
Landshöfdingen i Orten böra updragaS, att genast
1472
Den 28 Zebruarii.
sammankalla defte Äboer för akt med dem rådgöra och
öfwerenskomma om de tilltro sig att inom denna lid
kunna anskaffa den arforderliga lösningssumman.
Riksens Högloft. Ständer hemställes detta ärende
»vördsammeligen. Stockholm den 16 Febr. 1810
PäHöglofl. Ridderffavctsoch PäHögwördigcPreste-Stän,
Adelns Ledamöters wägnar dets Ledamöters magnar
Lise» kleming. ^VeiämLN.
P§ Wälloft. BorgareStänd. Pä Hcderm. Bonde-St»
Ledamöters wägnar
^brsk. Lngel.
Ledamöters magnar
^son jonston.
dil. kröäelms."
Litt.
Denna Tabell införes wid början af Pag. 147Z, Arket 97-
Lik. A.' -
Ta bell, som utwisar beloppet af de Hemman och Räntor, som uki 1805 5rS Räkenffaper afföraS, såsom af Kongl. Maj2 och Kronan försålde a g procent till särlan Irixxenligt
Kongl. Köpebrefwet d. 27 Oktober 1652.
Hallands Länr
Laholms Fögderie
Halmstads Dito
Warbergs Dito
Fjäre Dito
Summa
»-v
11^
17^
74i
96
>997r
Penningar
15
75
69
164
21
34
20
5
32
D
«-r
^ do
VD
16
5L
l59
299
6 525
rrv
Sd
L?I
vo
-VD
LS
c»
-VD
LO
.!io 2
LO
LO
o
«-r
S
V
O>
VD
108
122 2V
2IZ
c»
1».
41
> k-9
k8 166 4
24
24
4
1 6
OO
-VD
r>
HA
-VD
L?
-VD
6-
SO
Q
>-r
L»
VD
»oj,-,
2«
I 7
S
VD
r>
o>
VD
O .7
39
Hönö
s
»o
VD
Z6
12
r>
8
102
K
rr
3
3
rr
K
50 k IO  '762
»-r
Z
2'
Ä
<-v>
L»
15
13
6
50
55
Z6
-
7o
32Z
34
3
274
367
34
7
294
762
22
4
693
29
24
4
G
s-L
2 Z
D 2
OO
VD
'
Ml.l
35
52;
224^
22Z
s
2
c»
1 599:
-7
2^-7
V
2
r>
G
Summa Summarum
53
23
68
36
6
78
42
—
134
32
—
292
37
—
616
23
3
320
27
IO
688
14
5
745
33
10
1528
8
2
Förtvandlings - Uträkning
öfwer a andra sidan specificerade Persedlar esler 1828 ars Markegång
Contanke Penningar, Jordeboks 164 32 6
Terminstatt 693 7 r
Skrifware-penningar 2 27 —
»Banco
860
l8
7
R.
st-
r.
52Z L-K n/z SSmör,
a
2
36
—
l44S
IS
4
10 G Honung
a
i
40
—
44
—
26 Tunnor io Kappar Näg
a
7
36
—
2VZ
44
3
215 13 Korn
a
5
16
—
1149
32
—
166 4 Hafraa
Z
16
—
SS3
36
—
1 Tunna Mjöl ,
a
S
12
—
S
12
5 Listp. Fiss
a
I
12
—
6
.2
i st: Spicke La-l
a
3
16
—
3
l6
—
i? Ko
a
10
—
—
12
24
—
5 Lamm
K
—
40
-—
4
8
Z9 Gätz
a
—
so
—
iL
12
Ao Höns
K
/
S
—
S
iv
—
no Last Hö
a
4
16
—
476
32
—
59Ss Dagswerken
a
10
8
^5
4
Summa Rrdal..
487Ö
43.
6
Den 2S Februani. !47Z
coxia
Litt,
L.
WJ etc. Gjöre Wetterligt att
såsom Wär trov undersåte Osi Elsteligt Ehrborne och
Wälförständigt ^6ri3n l^ripp hafwer hovs Os och
Kronan een anseenligk ffulldforvring, som Rakningarne
uii wart Kongl. Rijks-Kammar Collegio omstandeligen
beratta och förmähla i underdanigheet och
soökia och Pretendera ödmjukligst hovs Os anhällandes
Wij wehle honom hans Hustru och Arfwingar
nägra Godls och Lagenheter uti Wär Prowince
Hallands under fullt Ärftligt allodialt Fralse till
Kjöp, uti afflags pä bemälre hanns underdänigst
förstott och Skuldfordrings Nadigst uplathe och förunna;
altja emedan Osi för denna tiden icke faller
lägeligt honom samma skuldfordrings i penningar be»
thala, hafwe Wij af synnerlig Kongl» Rädt och benägenhet,
enkannerligen uri annseende af benn aller
underdähnigste styldige devotion han ^.örisn Iripp
till wart Nädiga behag altydt hörsam och ödmjukligst
hast. Contesterar, dennsamma han och än ytterligare
sa lange han lchver förplichtet wara stall, uppä
Hans underdänigste begäran honom Hans Hustru och
Arfwingar nnder fast Conditionerat Arfteligt fralse,
wehlat i »ader tiksta och försällja (Till hwilket Wij
och förmedelst wärt lill wart Kongl. Kammar-Collegium
afgängne bref af den 10 uti innewarande Mänavt
Os Nadigst hafwa förklarat och Resolwerat,)
Efter som och i kraft af detta wärt öppna bref Nädigst
sällje och till Kjöpe upläte bemälte ^öria»
Irixx hans Hustru och Arfwingar desie efterstrefns
Wi.
1474
Den 28 Zebrnarii.
Wäre och Kronans Gods uti bemalte Prswincle
Hallands och Warberg Lahn, be'ägne nami. Himble
Harads Torpa Socke', peer i Balgk Skal ehemanan
Oluk i T .rpa Skattehemman a, oiuk
LenAtton idun Ska nehemman peer ib:m Skattehemman
Ickanns ib:m Krano-hemman I,
lälik ^nckergkon ib m Kro'.!vhe',nnan i, ^nriers
Kitlton ib::n Kronohemman I, Ir-lärtcn ^nclekrkon
ib m Kronohemman i, peer prerkon ib:m Kronohem
nan I peer i lilla Backa Cläster-hemman I,
Lnr^s keerson i Kjerra Cläster-H mmau I , Sven
Wilsson limm Sasterhcmman i, snäsig L^örukon
id:.n ,so?n k nitton ib:m Clästerhemman i, Ingemar
peerton idun Clästerhemman l, pärs /^nckerlon
ibnn C nerhemman i, ^näers ldlilkon ibnm Clasterhenman
l, peer Millton ib:m Ciäsie hemman
I>!il8 ^.n^erskon i Tarpa Kjörkjohem. L, Kjödstabs
Soken peer r Klödstadt Skattehemman , , peer
'porb^örnlon ib:m Skattehemman k, ^ör.8 ^nöersLon
rönn Skattehemman 1, T^rviZ peersson midt
Broen Skattehemman ^ , /rrkve Markuson i Allgustärp
Skattehemman ^, dkils peerson i Kjödstavs
SämreheNlMan t, ksils i Cangstruo Kronohemnian
i, pune lukasson ib.".n Kronohemman i,
chlils punnason ib:m Kronohemman I, purans
Wilsson ibtir. Kronohemman i, Sveen i Kjödstadt
Kronohemman r. peer i Lägähs Krcnohemman i,
piäpj-irn Boobergh Kronohemman i , pärs jönnson
idun Kronohemman I , chars /tnäerson io:m
Kronob, i , Löi^e i Aiauitorp Kronoh. i, ^nöers i
Längas Kronoh. ^ /tnciers i Bökestad Kyrkioh.
Sveen i Stangegardh Krrkiohemman z, Hänncsieds
Socken: Sveen i Biärtärp Skattehemman i,
Den 28 Februari!- ^475
lortz siskon ib:m Skattehemman i, jöns i Hunnesta
L kattehemman i, lors /rnstsrskon ibun
Skattehemman i , jlesr LenZtkon ib:m Skattehemman
i, ^söim Andsrsson ib:m Skattehemman i,
LcmAt Underskön ib:m Skattehemman I , Hakan
d^iston ib:m Skattehemman i, Lör^e i Sunnestadh
Skattehemman I, lars Länx-tkon ib:M Skattehem»
man t, /ousters i Biartorp Samiehemman r,
^öns Länztskon ib:m Samiehemman l, Anders
Carston ib-m Samiehemman i, Anders i Blartärp
Kronohemman i, kser vilsson widh Kjörkan
Kronohemman l, lars ^önnkon ib:m Kronohemman
I, löre i Biartorp Kronohemman I,
Oluk ^Lillön ib:m Kronoheinman i, Lveen Lors
idun Kronohemman' r, lars i Hunnesta Kronohemman
I, 8ör^'e llenstrikton ib:m Kronohemman
I, Anders lärb^örnskon idun Kronohemman I,
Lörje i Btärtorp Kronohemman I, oluk LenAtkoa
ib:m Clästerhemman 1, Leer Olrlkon ib:m Klosterhemman
i, Oluk LanZtkon i Gudekiar Kyrkiohemman
^ ; Twäger Socken : Lör^'s i Twagec
Skatte - hemman i lksb^örn Lvsnskon ibnn
Skattehemman i, Leer lVörkon ib:m Skattehemman
I, lars Olstton ibnn Skattehemman I, Oluk
i Kalkabök lars ib.m Skattehemman, Oluk 8vennkoir
ib:m Skattehemman r, §venn i Piztiö Skattehemman
i, lklills i Äh6 Skattehemman i, /ousters
ib:m Skattehemman 1, (tarin laskas ib:n« Skattehemman
i, Leer i T,»ager Säinichcmman ,r,
ltstaans larson ib:m Samiehemman i, InZrs i Åhs
Samiehemman i, Kils i Mosagärdh Samiehemman
I , Austers i Kuragärdh Samiehemman I. kristers
i Ähs Kronohemman r, Län^r Ljörnkon ib:m
1476 Den 28 Zebriiarii.
Kronohemman i, Nills i Ägärdh Kronohemman
I, k^örn i Fagered Kronohemman i, klanns hällon
i Tageboo Kronohem, r, ^nclers i Fagereoh Kronohemman
i. Svenn i Munsia Swigh Kronohem. l,
Kars i Lengärd Krono-hemman, koer i Konäs Krono-hemman
i , k^öcn i Wrähn Krono - hemman
i, Tore. Olansson i Wrän Krons - hemman i.
Olus i Smedsgärdh Krono - hemman i. klanns
i Stora Björkängen Krono-hemman i. ^on
i Lilla Björkängen Krono-hem. i. ^nsters i G >lltabäck
Krono-hem. Zängt i Twäger Krono-hem.
I. Svsn Ohlsson ib:m Krono h. Sängt i Kullagården
Krono-hem. elas jönnson Ivid Strömqvarn
Räntar 4 D:r 16 öre. Llemit gönsson wid
Strömqvarn Rämar 2 D:r 8 öre. Olus >IiIssou
i ltterähs -i^varn Rankar rz D:r ,6 öre. LIsmit
jönnsson wid Strömqwar, af ett Ängsstycke Räntar
28 öre, keer i Tvlleredh Cläster-hem. t. Kunno
ib:m Cläster-hem. Kars tatfon i Twäger Clästerhemman
r. /rmk^orn i Pasteby gjärdhe Cläster*
hemman I. keer i Kallebäck Cläster-hemman r.
^ssmun i Twäger Cläster-hemman Z. Svenn i
Lundh Kjörkio - hemman §1 Kjöd>tadh Socken:
I>li1s i Kiödstadh Skatte-hemman l. Rällstorp
Socken, Kunne lSlillkon i Kallstorp Skatteh. l.
Onuustlr i Mutan Kiörkio - hemman i. Skiätiinge
S ocken, Svänn'i Hänne Kjörkioh. i. ^nclers i
Vestarp Kjörkohemman i. KlLIran i Ragnarp
Kjörkio hemman lstakan i Jallarp Kjörkio-hemrnan
A. Kruneton 8. l^HIs i Krimmitsson Skattehemman
I. ^önns Ohlsson ib:m Skatte-hemman
i. Leer Olaisson ib:m Kjörkio - hemman 1.
KstiU i Tarstarp Kjörkio-hemman Swanarp
Soc
-
Den 28 Zebruavii.
r477
Socken: konne i Spannarp Kjörkioh. z. Oluk ib:m
Kiörkioh. I. kjetell ib:m Kyrkjoh. Mische Härads,
Wagröe Locken ^önns i Kielstorp Kronoh. Oluk i
Binngome Kronoh. g. lallis ib:m Kronoh. peer
ib.m Kronoh. Z. peer körston ib:M Kronoh. i. k>ar§
ib:m Krono-hem. 2. dlills i Ambjörntärp Kronohemman
peer i Buna Cläster-hemman 2- ^rn.
ckers ib:m Cläster-hemman ^sönns ib:m Ctästerhem.
^önnr i Backa Cläster-hemman 2. stills
i Swawäkra Cläster-hem. Oluf i Walsäier i
Bingane Ciästerh. Lars i Torne Kyrkioh. 1. Gullers
i Linganc Kjörkioh. i. ib:m Kjörkio-hem. l. ^nckers
^tmunton ib:m Kjörkio-hem. i. f^ietell i Notwära
Kjörkio-hem. 1. lönns i Backa Kiörkio-hem.
I. ^sacob i Wärna Aörkio-hemman ?. ^näers
i Harpereds Kiörkioh. Svenn i Buna Kiörkiohem.
r. Sträwalla Socken, peer i Nohle Kjörkiohem.
1. Austers i Stråwalla Kjörkio-hem. r. Faurahs
Härads, Tili geby Socken, ^önns Trudstorp
Skatte-hemman r, Ifvar i Hösten Skatteh. r. An°
elers ib:m Skarteh. r. 8venn i Fahle Skatteh. r.
Austers i Heliarup Skatteh. I. Lars i Björnsgärdh.
Skatte-hemman i. p^rs i Gi-.ckestadh Skatte-hemI.
Gullers i Lyllstärp Skat^-hemman I, drills i
Taringe Skatteh. 1. dtils i Agardh Skatke-heniman
1. löre i Kislestadh Sämje-hemman, Oluk i Lyngby
Sämie-hemman i. Leer i Skiörup Sämie-hem.
man I. Austers ib:m Sämie-hemman I. Hörn i
Hösten Krono-hemman r. Kristers ib:m Krono-hem.
I. Svenn pä högen Krono-hemman 2- Kjällaredh
Socken, Mortten i Barhult Skatte-hemman i. A„,
sters i K,ellgärdhe Skakte-hemman 1. Austers i
Bergh Skatte-hemman i. peer i Mangärde Kry
no«
-
,478 Den 27 Zebruarir.
no-hemmman i. ^.öns i Brädajarde Krono-hem. i.
Ojuk i Bretarp Krono-hcmmsn i. keer i Kimleredh
Krono hemman i. Utzer ibnn Kronohemman i.
Oiuk Millton ib:m Krono hemnian i. Oiuk i Lilla
Backa Krono-hemman i. Kjötar i Stora Backa
Kronohemman r. ^n6er8 i Lagallt Kronohemman
i. Austers r Hollkekulla Krono-hemmaii r. känZr
i Sölstoagierds Krono-hemman i. Imrs i Cekahs
Krono-hemman i. ^rkveä i Befäs Krono-hemman
i. LMI i Gallagiärds Kronoh. i. Svenn L Lnndbrvv
Krono hemman 2- .Iöns Starshul! Kronoh. 2»
lönns i Norskogh KronL-hennnan ^önns i Häselja
Krono-hemman ^önns i Bonnebergh Krvrw-hemman
^ÖNN8 i Källaredh Krono-hemman 2.
Ägäme Socken, dki>8 /rncierskon i lyda Kjörkiohemman
i. Windbergs Socken. Svenn i Tröninge
Klörkio-hemman i. I^ars ib:M Kiörlio-hemman *.
Olok i Kalkeberg Kronor hemman Stafsin
ge
Socken, LLntzt ^näerskon l Srafsrnge Kjörko-hennnan
2- kasmus ib:m Kiörko-hemman
Moras Socken, khnZt i AskollL Kiörko-hemman r.
Halmstads Län, Ährstads Härad, Skrä Socken, Oluk
i Boberg Kjörko - hemman i. Svenn i Strea
Kiörkohemman §. Trogärds Socken, Kmtiörn i
Lillabodt Kiörko-hemman Biallaredt Socken,
lärbjörn i Tvrnaredt Krono-hemman kumm i Sella
Kronoh. Längt i Ncsta Kronoh. Oluk i bnn Krono-hemman
Z. o ars iä:m Krono-hem. T' T^näers
i Wismeredt Krono-hemman L- dlärten i Tronhult
Krono-hemman ett fjerdedels. Halmstads Harad,
Söndrans Socken, kl^ore i Getinge Krono-hcm.
r- dlils i Troiteberg Krono-hemman i. LänZt i
Willsharadt Krono-hemman ^ Lanzt i Iammerup
Kjör
-
Den 28 Februari!» 1479
Kiörko-hemman r. Wabrö bocken, jsönns i Onsjö
Krono-hemman 2.. )önns i Tiarps Kjörkio-hcm. 2.
keer i Ågerup Kiörko-hemman L. Räfwinge Sccken,
J'en i Täckinge Kjörkio-hemmrn i. jsoan i
Bränneniarpell Kjörkio-hemman Slätragra Socken,
Knut i Roenstorp Krono-hemman 1. ?oor i
Märädk Krono hemman r. Lbriken i Hambohl
Kjörkio-hemman r. ^önns i Öfra.naredt Kiörkio.
hemman -Owidbille Socken, LänZt Kiilenrp
Krono-hemman i. Knäers i Bröllerup Kronoh.
Kars i Brödirholm Kiörkio hemman i. keer i
Brandsborg! Kiörkohemman 2. ZänZt, i Skogby
Prestehem. i. Toräs Socken, ^öns i Öfra Mie!a
Kronohemman 1. Sven i Kiörshult Kronoh. ?eer i
Sihutle..ardl Kronoh. 7. 8ven i Booberg KroNoh. x.
Keer i Baggähs Kronoh. x. Knäers i Gerdshult Kronob.
^, peer i Holk Kronoh 2 föns i Kolarp Körkioh. r.
>ii!s i Moshult Kiörkioh. i. Ichrei Stenseboo Kjörkioh.
1. ^öns iKibbebo Kjörkioh. 7. Kars i Tokared Kjörkioh. ^
keeri Hullegärdt Kjörkioh. Z. härten -'^R önska Körkioh»
Z.LänzciRisboo Kjör oh. SvenniÖhltöKjörkioh. Z.
Knäeis i Heride Kjörkioh. ^.TiaderedsE öcken: Knuäl i
Bier Kronoh. K 8 venn i Medillk Kjörkio-hemman l.
Frelaenro Fjerding, livar i Fjelgene Krcaio hemman
r. Harpeliunge Socken, län uthjordk i Wu seril Rantar
I D:r 22 öre. Kafvel i Hafweldahl Kronohemman
elt äitondedels och ldlUs L Hafwcrdaht Kjörkiobemman
2. Hwilka förejkrisne Godts hwart öhr
sigt bedraga sä wijda ährlige Räman Kongffatten
sampt arbets och weede-penningarne angnar lill 4059
D:r 25 öre och 22 p.g:r gädt Biange Silfwcrmyni
och esrer kiordt uträchningt uti märt Kongs. Rich
Kammar-Collegio, när esler wärk medi mehrbemäkle
Käria».
i48s Den 28 Zebruarii.
däljan 1'ripp ingängne Nådiga förafstiedandhe
räknas kill z procent 89/773 R.r 26 öre
iZr p-g'r Silfwerinyndt sig uki kjörck belöpa dem
w> som ofwanbemalt är, tillstä och Nädigst Bewillie,
som wij och hermed af Kongl, ynnest tillstå och sörunne
honom ^cirian uki dem Skuldfordrings
som hann för gjordhe underdänigst försträckningar
efter wär Konni. RäckenKammars med honom ligviderade
och siutne Rachninqar annu kan hafwa kill
fordra att mage afkorta Dccourtera och således L>§
och Kronan för ofwanbemälie Godts alldeles förnögia
och tillfredsställa, sä att förmedelst denna hans kortningk
kjöpcr, hafwer rätt sin fullkomlige rlchiighet
och Wij medh Sweriges Krono underdänigst derföre
af honom arv förnögde; dy afhändhe Wij Os wä»
ra eslerkommande Konungar och Sweriges Krona
mehr ofwanberöcde Godts och Lägenheter och tillägne
dem mehr förberörde Kclrian liipp Hans Hustro
och Arfwingar med Huus, Äker, Ängt, Skogsmark,
Fiske och Fiskvatten, Strömmar, Qvarnar och
Q varnställen, Torp och Tsrpställen, samt alla andra
pertinenkier och till ägor i wäko och torro, närby och
fjerran intet undantagande af allt det som dertill lyder
medh rätta af alder legat hafwer och lagligen till»
winnås kan, att nyttja bruka och behälla till ewärde.
ligt ägo, sampt alodialt och ocondilionerat Frälse, alldeles
såsom wörä trogne Männ och undersåtare af Ridderstapet
och Adellen, uti mehr bcmält Provincie Hallands
deras wallsänge ägendom och Frälse-Godts efter
mllvi legiernes lydelse och innehälvt innehafwa
och hestttja, och säsom Wij Os, wära efterkommande
Konungar och Sweriges Krona nädigst förbehälle att
wchle och stöhle haswa macht när O§ och dem
Den 28 Februari!- 1-181
saller' lag, och behagcligt berörde Godts, Qwarnar
och Lagenheter emoth företalte 89,773 R:r Tjugusex
öre p:g:r Silfwcrniyndt. Restitution lill honom
särlan Iripp eiler hans Hustru och Arfwingar
at ätjer och igenlöösa rä hwilket fall hann
eller wi efter undfängen nogachtigt bethalningt
ftohla wara skyldiga utan geensagw lhe samma att
afsta och afträda. Alitsa där ert eller flere af ofwan,
berörde Hemman, Qwarnar och Iltgjordar ginge 7^-  clrjan Iripp, hans Hustru etter Arfwingar meth
någon rätt pä hvarjehanda färt och händelse ifrån,
da sörplichta Wij Os wära efterkommande Konungar
och Sweriges Krono att erlägga dem eller Honom,
sä goda Godts i lyka Ränta och Lägenheet
igicn innom 6 wikors näst derefter uthan någor wid,
löftighet eller upskof, Skattägandcrne deras rätt efter
laagh härmedt nu och framdeles alldelis oförkräncht.
Har alle detta angäar, som för wär flull wehle och
kulla gjöra och kätha hafwe sigt tillbörligen att efterrätta,
icke gjörandes ofta bemälte ^ärian Iripp,
hans' Hustru eller Arfwingar heremodh hinder meer.
eller förfängt i nägon matto nu eller i tillkommande
tijder. Till witzö hafwe Wij detta medt wär egen
hand underffrifwit och wärk Kongl. Secrets underhangiandhe
bekräfta lälit. Gifwil pä wart Kongl.
Slott Stockholm benn Tjugo Sjette dagen uti Aprilles
Mänadt, Ähr efter Christij bördt Ett Tusendr
Sex Hundradt och pä det Femtyondre Trevie.
c » id i s i ^l
6sbrie1 ve la 6arä!e.
^ooblm Lcbultkeim. vria Jobankon Llönrnlbiölöt,
LsnZt danson b.eukelckt»
Fö
-
r482 Den 28 Zebruarii.
Förestående Copia wara lika lydande medh denn
som ifrån Kongl. Reductions Colleg. lill Hallandste
Lands-Complviret nederfändt wardner.
L- Kilikon.
med Guds näde, Sweriges, Göthes
och Wendes Konung etc. ekc. etc.
Wär synnerliga ynnest och nädiga benägenhet
elc. etc. etc. Hos O§ har Ofwersten P L. loll
gjörl underdånig ansökning, att som Hennes D»aj:t
Drottning tönurswinx i lifstiden är i6Zz till H,-  ärian Iripp, emot en wist beräknad köpeskilling förpantat
etc antal i Halland belägne Hemman, men
derwid Utiryckeligen förbehållit Kronan att veste Hemman
emot samma^ Köpeskillings äterbetalande tillbaka
lösa, bemalke Oswerste alitsa mär'e tilkätas alt i
kraft af den äterwinnings-rätt köpebrefwet innehåller
rneranämnde hemman, vem han förmenar såsom af
Frelsenatur icke mot adeliga Privilegiera kunna till
Krono under ägo och ewärdelig Besittning äter inlösas
frän nu warande disponenter revindicera emot
en oafkortad och promt disposition i Banguen af hela
Len öfwerlätclse-brefwet utsatte Summan, hwar>emte
Ofwersten i underdånighet anhäller om nådig befallning
till »vederbörande att meddela honom de uplysningar
och underrättelser som han kill denna saks
fullföljande kan hofwa nödigt akt hos Eder eller hos
wärt och Rikets cuchive, Götha Hof-Rätt eller annorjiades
Da och begära. Detta hafive »vi tagit uti d?äLigl
öfwerwägands z och hwad angar det hinder Öfwer
-
Den 28 Zebruarii. 1483
werste loll förmenar blifwa för Kronan i anseende
till Adelig» Pcivilegierne mötande wid inlösen af
förenämnde Hemman, sä sinne wi det sä mycket mera
sörfalla som, oaktadt destaHemman blifwit till
lripp under Frälsemanna rätt förpantade de likwal
i händelse Lenna förpantning genom deras aker in»
lösen till Kronan uphörer, dä icke kunna anses annorlunda
än ester deras egenteliga Natur som innan
de till lrip-xr upläkos befunnits^Hafwa warit dels
Skatte och dels Krono, men hwad Ofwersten loits ofwanberörde
ansöki i ig för öfrigt beträffar, sä hasme wi
i anseende lill förefomne stal och omständigheter funnit
godt att till den samma lemna Wart Nådiga bifall
i sä matto, att, jenne der wi pä meranämnde Ofwersie
öswerlätit och Transporterat wär och Kronans
i stöd as det för ^ärian lripp utfärdade Köpebref,
ägande rättighet akt Le till lrixp förpantade Halländske
Hemman äter inlösa hasme Wi dermed tillika
welat ost och Kronan i Näoer förbehålla.
nino Att öfmerlätelsen af denna lösnings.rättighet
som har sitt afseende uppå alla till bemälke
lripp förpantade Hemman tillsammanstagne hwilka
icke genom reductionen kill Kronan återkommit ej eller
annorlunda eller genom ett eller flere af vesta Hemmans
särskildte inlösande, sär af Ofwerste loll nyttjas.
2:0 Att Wär och Kronans, i kraft afköpebrefwet
ägande rättighet till denne förpantnings äter infriande^icke
härigenom mä i någor matto.förminskas
utan Ofwersten loll eller hans Arfwingar åligga
att deste hemman kill ost och Kronan äter afstä enär
sädank päfordras och lösen derföre erlägges.
z:o
1484 Den 28 Zebruarn.
Z.-o A!t i sadan händelse Kronan icke ina wars
förbunden till högre hösen sör ofkanämnde hemman
än den mer bemälte Oswerste med vstridiga Bewis
kan intyga sig hafwa för samma Hemman tili Irixxilka
Arfwingarne utbecalk.
4:0 Att derest af^hwad orsak som helst sadane
omständigheter emellan Ofwersten l^oll och ^rippist^L
Arfwingarne sticke inträffa som^werkade uppehåll wid
utförandet af den uppå bemttte Oswerste nu öfwerlätne
Lösnings-rättighet afförpackningen sädant
dä icke mä ligga Ost och Kronan i wägen att, enär
vmständigheterne der medgifwa ffelf nyttja wär ägande
och i förenämde arne puneter föcbehällne rättighet
till berörde förpantnings äter inlösen för wär Egen
Höga räkning: och
5:0 Att som Ofwersten lott wid den honom
bewiljade Lösnings rättighet större eller widsträcktare
uyttjo rätt af förpantningshemmanen, än hwarmed be
i öfwerlätelse-brefwet till ^ärisn l^ripp blifwit af»
siädde, och detza Hemman nu i Arfwin
-irnes
händer werkeligen ätföljer, sa blifwcr bemälre
Oswerste och desi arfwingar uttryckeligen förbudet
sa wal att berörde hemmans nuwarande eller tillkommande
Aöoer Ålägga eller affordra större ränta,
städja, Skatt eller Tunga än hwad de hittills Utgjort,
som ock art begära eller pä hwad annat sätt
söka ärhälla förwandling af ett eller flere af de under
förpantningen hörande hemmans enligt Zordaböce
terne ägande Krono och Skaltemakur.
För öfrigt hafwe wi Aucwriierat Ofwersten
litt
Den 28 ZebruaM. t48S
Tott ätt pä wederbörliga ställen söka och undfå dä
uplysnittgar som hatt till nyttjande af den pä honom
nu öfwetlättte LösningsrättigheteN katt sinna wara af
nöden; hwitt» allt wi L Näver wete hafwa Eder
tillkännagifwit jemte det wi läte Wär öppna Resolution
hära för E)fwersten loit utfärda, och ÄLi befalle
Eder Gud Allsmagtig Synnerligen Nädeiigen.
Stockholms Slott den 17 Januarii 1782.
6 v § T k.
I. I^jljencrantL.
Till Kammar-Collegium angående rättighet för
Ofwerfte Tolt att fä inlösa nägre i Halland belägne
till Trixpilko ArfwiNgarne förpantade Hemman.
Lades pä bordel.
itplästes följande Memorial frän Stats» Utskottet:
WördsaMt Memorial!
Sedan ej mindre Herr Presidenten och ComMendeuren
Grefwe koste § an Herr Assesforen vott
Lcbrntr Uti till Högloft. Ridderskap» och Adeln ingifne
samt därifrän till Stats » Utstoltet kemilerade
Memorial, yrkat nödwändighetkn och behofwet af
Löne-förbätiring för Kongl. Hof-Rätterne, hwilked
Herr Grefwe koste äfwen utsträckt till samtelige öf,
rige penninge-LSntagande Civile Embetsmänj Sä
har uti det Walivst. Botgare-Stänvet wid granffningen
af den utaf Sraks-Utskottet projecterave Statsreglering,
denne fräga äfwen blifwit wäckt - och
har säsom StändelS Allmänna anmärkning blifwit
antagit och med de. öfrige Respective Aiks-Ständen
eommuniceradt det förstag till Löne-fökbättriug, som
ste Band. r.--ra Afd. -9- af
Z4L6 Ten 28 ZebrttLnr.
af -me iilaf Ständets Ledamöter ar wordet uppgift
mit. Detta förflag innehåller, att famkelige Chefer
och Ledamöter uii Rikets HosiRätter och Collegier
skulle undfå 50 procerns tillökning, samt de öfrige
inom samma Werk pä Ordinaire Stat warande
Tjenstemän och Betjente 25 proeent. U'i flere Memorial
och yttranden ifrån de öfrige Nespective RiksStänden
har en Löne-förbättring för Rikets pennin»
ge Löntagande Embels- och Tjensteman äfwen blifwit
yrkad.
Akt detta granlaga ämne icke undföll StåtsUtskottets
ömma uppmärksamhet under Statsreglering
gen, har Stvts-Utflottek uti desi Betänkande om
denna Reglering redan haft tillfälle ait inför Riksens
Högloft. Ständer ådagalägga; men i anseende till
StatsWerkets knappa tillgängar mäste Slats.Utskoltet
dä inskränka sig inom blotta önskningar och
hemställanden till Riksens Höglofl. Ständers Eget
ömma behjertande, om och när en sädan anstalt skulle
kunna widtagas. Nu, sedan genom remisier frän
de Respective Riks-Standen, det blifwit Stals-Utflotket
älagdt att ett mera bestämdt yttrande härutinnan
afgifwa, har Stats-Utffoltet tagit detta ämne
under förnyadt öfwerwägande.
I afseende pä ej mindre billigheten än nödwändigheken
ja alwen rättwifan af en Lönc-förbättring
för Rikets fläste penningc-Lönkagande Embetsoch
Tjenstemän, har inom Stats- Utskottet allmänna
tankan blott warit en. A't här uprepa de mångfaldige
skäl, svin hämtade af den dageliga ärfarenheten,
sä högt tala för rit ämne, rm hwars hela wärde
Uträkning
Pä beloppet af de Expectance - Löner som Högloft. Stats, Utstottet föreflagit för dem af
f. d. Finsta Armeen hwilka qwarblifwa i Swensta Tjenste», grundad pa de förteckningar
, som Herr General - Lieutenanten Baron ^6lerLreun under den
izos och den 2 Februarii innewarande är afgifwit.
S Ofwerstar med Regemente a 1,100 R:dr » » s
Specie
5,§00
5 Ofwerste.Lieutenanler ä Stat a 650 R:dr , - -
Z2L0
Än för r ivid Enke-Drottn. Lif-Regemente som lnnehafwa Compagnie
200
3,4Zo
14 Förste Majorer a 500 N:dr - - - - ,
7000
il
Än för i wid Enke-Dronn. Lif-Reg:te som innehaft Compagnie -
200
7,200
45 Andre Majorer och Capitainer a ZZo R:dr ----- 15,750
Än för 6 wid Enke - Drottningens och fä-FerKornLZ, Regementerne
som innehaft Compagnier - - - . -
I2OS
16,952
3,602
18 St. Capitainer och Regements Qwartermästare a sos R:dr -
no Lieutenanter, Fandrikar och Cornetter pa Star a 150 R.dr -
16,502
z Stabs-Fändrikar a rov R;dr - , - » -
' 300
57 Ofwer-Befals Under-Officerare a 75 R:dr ^ -
4,275
83 Under-Befäls Dito a 50 R:dr - » - - - °
4,150
61,925 r
4 Auditeurer a 150 R:dr - - - - -  6 Regcments-Läkare a 150 R:dr - , - -  2 Under-Lakare a 75 R:dr , , - - -  2 Regements-Pastorer a 150 R:dr , - - -  i Bataillons-Predikant . ; - - «
i Munsterstrifware - - » ° ° ° ° ^
i Tygstnfware - - - - *
^ F. d. General-CommiHariatct i Finland,
i General-Intendent af Pafievolance-Medlen » " « Zoo
622
yos
I5T
300
Zo
5c»
50
S,I02
!
i Falt-Kamererare af Stats-Medlen - - -
i Fält-Secreterare af Dito - ' ' °
af Pafievolance-Medlen - . - 52
r Falk-Revisor af Pasievolance-Medlen - > ' 200
i Falt-Cafieur af Dito - - « ' . - ^50
i Kammarstrifware af Dito ^
Zvc>
180
480
6 S:a iooo
Summa-
Stockholm den 19 Febr. i8ic>. .
^ M. 6. WmrnarlieäL.
Lades pä Bordet.
5: te Band. r:dra Afd- 98.
—
64,505
t
!
Den 28 Zeb marit- 1489
sens Högsost. Ständers Ledamöter, ja hela Swensta
Allmänheten, redan länge warit öfwertygade, wore endast
att onödigtwis uplaga Riksens Höglost. Ständers
för andra wignga och angelägna ärender dyrbara
tid.
Slats-litstokkek har alitsa endast bordt instränka
sitt yttrande till upgifwande as det sätt hwarpä
Stats-Ukstottet anser en Löneförbättring möjelig att
åstadkomma. Om den icke kunde erhallas annorlunda-
än genom en ännu ytterligare ökad VewillningsSumma,
utöfwer den Stats-Utstoktet redan sörestagit;
sä wore hoppet om förbättrade wilkor för den
behöfwandt Embets- och Tjensteman»» Corpsen förswunnit
och Stats-Utstotkels ätgärd i detta ämne
härmed slutadl; men som Skats-Nlstolket icke insett
omöjligheten af ett Förslag, som, utan att wara
grundade pä en ökad Bewillning, pä en gäng skulle
bade uppfylla Riksens Höglost. Ständers yttrade allmänna
önstan, och tillika tillfredsställa Embets- och
Tjenstemännens billiga wäNtan; sä har Stats-Ulstoktct
nu tagit detta ämne under närmare öfwerläggNing,
dermid Ukstorket funnit följande omständigheter förekomma
neml.
,:o Till hwad belopp en sadan löneförbatkning
Mä kunna förestås;
2:0 Hwilka Embeten ock Tjenster samt Stater
och Corpser deraf synes böra blifwa Velaktiger
Z:v af hwad Fond den bör utgä, samt
4td
k 4yo Den 28 Februarii.
4:0 Tiden, dä den skulle kunna taga siu
början.
Hwad den första omständigheten angär! sä har
Staks-Ulstottet icke trott sig böra söreflä nägon annan
olikhet härutinnan emellan wista grader af Embeten
och Tjcnster, än hwarkill siclfwa Lönernas belopp
föranleda, och att således hwar och en mätte
njuta enahanda procents förhöjning, i proportion af
dest pä Stat ägande lön. Den stillnad i Lönerne, fom
wid Stalernes första upprättande blifwit faststäld och
Utskottet wid detta tillfälle ansett äfwen böra iagrtar
gaS, grundar sig pä hwarje Embels och Tjcnsts olika
högre pligter och skyldigheter, xä deras mer och
mindre wigkiga och answarsfulla inflytande pä Statens
allmänna ärender, samt de större eller mindra
omkostnader, som ansets ätfölja utösivandet deraf;
och dista stal till en fädan gradation hafwa hwarken
uphört, eller kunnat uphöra, akt wara gällande i
hwarje wäl organiseradt, samt pä ordning och stick
grundadt samhälle
Den tillökning i lönerne som Utskottet, i närwarande
tiders dyrhet och uppstcgrade warupriser,
således ansett, för penninge-Ldmagares nödiga utkomst
wara högst oumgangelig, har Ut stöttet icke
kunnat förestå till högre än procent om äret uti
de nu pä Stak ägande löner för alla de Werks och
SraterS Embets- och Tjenstemän. som efter Utskottets
tanka, böra wid detta tillfälle kunna komma
i fräga.
WidkoNlmcmde dernäst till hwilka Stqker och
Werk
Den 28 Februarii. »49»
Werk en sädan förmän bör sträcka sig; sä har Utskottet
ansett det böra blifwa EmbetS- och Tjenste»
männen samt Betjente wid Le ä bilagde förteckning
upptagne Werk och Stater, som äga Löner pä Werms
Stat, tillika med Capitainer wid Flottorns samt
Stabs-Capitener och Subalrerne Officerare wid de
wärfwade Regementet och Flottorne; äfwensom alla
sädane Embetsman, hwilka äro ständigt tjenstgörande
men nu njuta Extra Löner pä allmänna indragningsStaten
till desi ordinarie lön pä Stat blifwer ledig
och kan dem tillfalla, synas af en sädan förmän
böra blifwa delaktige säsom warande desiutom af ert
högst obetydligt antal. Om L öfrigt nägre penninge»
löntagande Embets- och Tjenstemän stulle finnas antingen
wid härwarande Kronans publika Werk eller
och wid Siarerne i Orterne, hwilka, i anseende
till dera» ringa penninge-löner, kunna anses tarfwa
Löneförbättring, det Stats-Utjkottet, i brist af tillräckligt
uplysningar, nu icke ar i tillfälle att kunna
pröfwa; sä hemställer Sta's-Utskottet, att till Kongs.
Maj:t mä i underdänighet öfwerlemnas, att efter behofwet,
och i den mohn Statens nllgängar medgifwa,
detta werkställa, derwid Utskottet anser den underdäniga
önskan böra fästas, att Kongl. Maj:t härwid
täckes fästa ett ömt och Nädigt afseende pä de
obeiydeliga penninge-löner, sam ätskillige af de
ringare Landt- Stats Betjente, säsom Länsman
med flere innehafwa.
Enligt den upprättade och härhos bilagve uträkning
utgör ärliga beloppet af denna Löneförbättring
en summa af 6i,Z68: 39- 4.
DL
!4-» Den §8 Aebruaru.
Da Stars-Utstottet äfmen bordt upgiftva ben
Fond hwaraf denna Löneförbättring, utan att gravera
Srats-Werket med något nytt anslag härtil, bör
kunna utgq och bestridas; fä fär Stats-Utstottet tilkännagifwa,
det Usstvttet anser densamma k^rnna tagas
af den besparing i Stats-Werkets nu päräknads
oflönings - utgifter för de Pommerste Regememerne,
som deffe Regementers äterförande pä Pomerst Stat
lämnar, och som wida öfwersiiger hwad till den nu
söreftagne Löne-förbättrtng ärfordras.,
I afseende pä tiden, nar sädan Löne-förbäktring
skulle kunna taga sin början; sä kan Utstottet i den
delen icke föreslä nägon wift termin utan anser
det böra till Kongl. Maj:ts Egit Nädiga wälbehag
i underdänighet hemställas, atl läta detsamma till
Nädig »verkställighet befordra, enär en häremot swarande
besparing genom ofwanberörde Regementers öfwerflytkande
frän Swensta pä Pommersta StatsWerket
inträffar.' Kongl. Maj:ts uti Desi Nädiga
proposition af den 5 fistl. Julii yttrade Nädiga tanka
om nödwändigheten af bättre Lönade Embets- och
Tjenstemän, till minnande af en bättre de allmänna
örendernes gäng, lemnar Stats.Utstottet det underdåniga
hopp, att Kongl. Maj:t stall med Nädigt nöjs
och wälbehag se den tiden förkortad, inom hwilken
Kongl. Maj:t kan lemna Dess trogna Embets- och
Tjenstemän sä af Militaire som Civil Staren ett sa
Sfwertygande prof af desi ömma och Nädiga omwärdnad.
Om Riksens Högloft. Ständer, det Stars-Utstot,
tet bäde hoppas oc^Knstar, täckas med wälbehag uptaga,
och
Den 28 Zebruauii' 1493
sch med Less underdäniga förord hos Kongl. Majit
understödja detta billiga Försiag; sä ar StatsUtstottet
öfwerlyqadk derom, att det bör och ffall befordra
ett föcbätrradt stick och en ökad drift i de
allmänna ärendernes behandling, en tacksam och nitisk
iftver hos Embetsmanna Corpsen i dess pligkers upfyl,
lande; och Staken stall wid alla tillfallen och i alla
bess handlingar med räktwisa och framgång kunna
fordra och pakalla Embetsmännens mödor och nit.
Riksens Högloft. Ständers Egit uplhsta bepröf.
wande hemställes vetta ärende rvördsammeligen.
Stockholm den 19 Februarii.
Pa .böglofl. Ridd. och Adelns PS Högiv. Preste-Ständ.
Ledamöters »vägnar Ledamöters »vägnar
Llaes kleming. ^Veiäman
H§
Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ»
Ledamöters wagnar Ledamöters wägnar
Larl I?r. iftanäber^. ^.nckors hilsko»-
kryllelius»
kades pä Bordet.
Widare Uplastes ett ifrån Stats < Utskottet in--  lemnat Memorial sä lydande.
Wördsamt Memorial!
Sedan Riksens Högloft, Ständers Allmänns
' " Be
-
I4S4 Den -8 Zebruarii.
Beswärs och Oeconomie-Utstott afgiswkt betz utlätan,
de öfwer Riksdagsmannen Oxelberg Memorial,
daruti han yrkar Rewision öfwer den under Kongl.
Commerce-Collegii disposition stäende Manufaktur
fond, men Utskottet ansell della wara utom gränsen
af desi befattningen hafwa HSgwördige Preste-Stän.
det, Wällofl. Borgare-Ständet och Hederwärda
Bonde-Standet remitterat detta ämne till Srars-Utffokters
utlärande.
I anledning häraf har Stars-Urstorter ifrän
Kongl. Commerce-Collegium infordrat upgifk och
Berättelse om beloppet och beskaffenheten af ve under
Kongl, Collegii förwaltninq stälde Fonder, såsom de
ä Stat ärligen bestädde Medel till Manufacturernes
befrämjande, Fisteriernes upmunrran och Spinnhu.
sens underhäll, samt Manufactur-Disconten, huru
desse disponeras, och hwilka Utgifter däraf bestridas.
! -
Utaf desse upgifter har Stats-Utstoltet inhäm?
tat, art de under Kongl. Commerce-Collegii förwall,
ning och disposition stäende Fonder aro af ame stag
veml. Mannfaclur Discont.Fonden samt de till Mavusaclurernes
befrämjande. Fiskeriernes upmunrran
och Spinnhusens underhällande pa Stat ärligen anr
flagne medel.
Hwad den förre eller A7anufsctur'Discont«
Konden och Inrättningen angar; sä är, efter
hwad Kongl. Commerce-Collegii upgift omförmäler,
förhållande dermed följande:
Denna nyttiga och för Swensta Marni faclurer
nes
-
Den 28 Februarii. »495
ries befrämjande och bestånd, nödwandiga Inrättning
grundlädes först wid 1756 ärs Riksdag, da Riksens
Ständers Secrew-Ulstotl bewiljade et län af Banque»,
stork 7 Tunnor Guld, eller izi,666H R:d.
emot z procrnis ränta, hmilket Län Riksens Ständers
Manufaclur-Contoir ägde disponera till urlänin.
gar pä sä^re handlander Rewerser samt medelst accept
erkände Jmvisningar för köpke Manufackur-waror.
Denna Fond förökades widare är 1758 , pä Ma»
nufackur-Conroirets hemställan, af Banco-Fullmägtige
med 4 Tunnor Guld, samt widare genom inberalning-r
ären 1767, 1768, 1769, 1771 och 1772,
till Banque» pä Manufaclur-Fondens gamla Räntefria
Banco-stuld till en Summa af 68,851 R:d.
38 si. i nst., som till Discont Fond genast fick
nyttjas, och fluteligen blcfwo de rine aldre Discont.
Länen uti Mars och April Mänader är 1772 jem.
nade till 12 Tunnor Guld genom en tillökning af
1666 R-d- 32 si. hwarefter och intill är i^k Banquens
Län till Manufaktur - Diskonten utgjorde
268,85! R:d. Z8 si. r nst. allt emot z procents
ärlig ranta, den Manufactur-Fonden erlade. Med
stöd af Kongl. Brefwet den iz Augusti 1775 blef
till Banquen ären 1776, 1777, 1778 och 1779
Fyra Tunnor Guld äterbetalte, sä alt Banquens
gifne Län ifrän sistnämnde är till det narwarande
vrubbadt förblifwit wid 202,185 R:d. 6si. 1 r.st. eller
nägot öfwer 12 Tunnor guld, oberäknad! de inbetalningar
Riksgälds.Contoiret de sednare aren gjort ä
Manufactur-Fondens gamla Ränle-fria Banco»
Skuld, jemte Kongl. Brefwet deu 20 Julii 1786,
som med 1808 ärs flut Utgjorde 89,101 R:d. ssi. 4 rst«
14-6 Den 23 FcbrAarrr
Jsrän
första början har denne Fond warit
stäldt under Riksens Ständers Manufaktur-Cantoirs
disposition tills ven 27 Sept. r 766 , dä förwaltningen
deraf enligt Kongl. Brefvet den 4 Junii samma
är, npdrogs Kongs. Commerce Colleginm. För
Discont-län hafwa Fabriqueurerne ifrän Discont-Jnrättningens
början är 1756 kill är 1758 betalr en
procents ränta, sedermera till är 1763, 2^ procent
vch widare till är 1766 g procent, efter hwllken lid
och intill 1779 räntan förhöjdes till 4 procent för
Banquenä medel och 6 procent för Casians egen
Fvnd; Jfrän sistnämnde är till är 179g är räntan
nedsatt till 5 procent för Län af den egna Fonden;
men som denne dä till en del blcf med Kongl. Majt:s
Nädiga tillätelse förwandlad till Credit-Sedlar; sä
rvidtogs den Författning att för Län i Bancomynt
skulle betalas 4 och i Credit-Sedlar 5 procents ränta
om äret. Sedan Fonden genom Credit-Sedlarnes
realisation blkswit äter förwandlad till Banco, faststäldes
genom Kongl. Brefwet den iz Junii 1805
att den redan förut nedsatte räntan i wänlig Discont
till 4 procent för de dä sammanflagne Fonder nrä
stan ändring fortfara, men deremot stulle förfallorantan,
som ditrils blifwit ärlagd med 6 procent,
förhöjas till ra procent frän försallo-dagen, sä framt
länet icke inom ätta dagar derefter betalas, men un.
der sistnämnde tid 4 procent beräknas, sä framt Läner
inom nämnde 8 dagar infrias. Jnteresict till LäneBanquen
för desi försiräckningar i utlänings.wägen z
procent, som, enligt hwad ofwannämndt är, Mlle be»
ralas af Manufaktur.Fonden, anbefalltes till godtgörande
af Discont-Fonden frän 1797 ärs början,
enligt Kongl. Brefwet d. 16 Mars samma är.
Den 28 Zebulan!. 1497
De Tullförhöjnings.-medel pä Angelfft Sälla»
der oä) Spansk Ull, som enligt Kongl. Brefwen d.
15 December 178Z och 15 April 1786, till MaNufactur-Fondeu
influrik för att anwändas till afbördande
af den Discont vch Bancoftuld, för hwilken
det pä Kongshvlmen här i staden förr »varande Engelska
Garfweri häftade lill Läne-Banquen ochMafacmr-Difconk
Fonden, tillädes genom Kongl. Brefvet
den 16 Martn 1797 sistnämnde Fond, einot
det att densammas besparings-Easta därefter widkannes
hela Jnterestet till Läne-Banquen, samt för dest
hos Stats-Werket ägande fordringar, bestående dels
i förskjuten ränta för flere är till Läne-Banquen,
och dels för wista Fabriques Idkare i Räder bewiljade
förmäner. Denna Fondens fordran hos StarsWerket,
som »vid 1796 ars flut utgjorde 73244
dk.d rs st. 5 ^ r. anbefaltes deremot till afskrifning genom
Kongl. Brefwet den 16 Mars 1797. Ifrån TullArrendets
början och framgent hafwa deste Tullförhöjningsmedel
enligt förra ärens medium, kommit fon.
den till godo med en wist summa af 4500 R:dr°
ärligen.
Den ttllwaxt Discont-Fondens besparings-Easta,
Leks genom de wid Länens utgifwande afdragne in»resten
under hela tiden, och dels genom förfallorän.
tor, wunnit, Utgjorde, enligt afflutad HufwudBok,
wid 1808 ärs flut i säkra tillgängar 416,373 R-d
24 st. 4 r.
Fondens utgifter bestä.
rrv uti Interesten till Lane « Banque» ,
sow
