# ID: svediakorp-gov206
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,831
# sentences: 2,549
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


838 Den 22 Abruarii.
För Llerici- och Läro-werke»»
Jndelte Räntor esrer KronoWärdi
5iZ: 4: 6.
4/899 T-r k:pr
Sunäl L z6 si. 3,674: ZZ: —
Contanca penningar
2,688: 40: __ 6,878: 29: i.
För Fria RonsterneContanta
penningar 10,453- — —
För Milda StiftelserIndelta
Räntor efter KronoWärdi
2,556: iä: ro.
Contanta penningar
15.689: 7: — ,8,245: 25: 10,
För pensionS-Staten.
Contanta penningar 30,290: — ^.
För Allmänna och Exira Utgifts-StatenContanta
penningar 348,264: 21: i.
Tillsammans R:d. 2,811,895: 45- 4-
Bestäenbe uti
Jndelte Räntor ejner KronoWardie
309,994: 42: 9.
28,692 T-r »2Z
k-pr Spanne
mal
a 36 si. 21,519: 14: 1,
32,347 T:r 3^
kappar dito
L 1^ R:d. 43/129: 23: 4°
Contanta penningar
2.437,252:15: 4Z- ^
Ja»-
Den so Zebruarit.
8ä9
I anseende lillhwadRegerings-Formen omhwarje
Summas oföttyckla brbehäaande under den för hwar
och en bestämda hufwud-tirel, yttrade sig Stats-Utskottet
i dest förra bekantande, att som lUstotter förmodade
del Riksens Högloft. Sränders afsigt ingalunda
more eller kunde wara, cm.instcanka den Styr
rande Maglens dijpositions-rätr, inom besia atil för
instränkta gränsor, sä rrodde Ukstsrret sig ffpldigk
förestå, art i följe af de nu uprättade Srarer, de
deruti uptagne wisia Summor under sina A lmänna
Tittar, maire hwar för sig onstäs och bliswa de en.
da, hwars belopp för en hwar Regeringen ej mätte
öfwerstrida eller till annat ändamål anmanda, hvaremot
Utskottet ansag det böra wara Kongl. Maj:!
vbehindradk, akt hwad som, rvib Ve under hwar och
en af desia hufwud-lilttar märan.de Starer och CorpfLr,
kan besparas eller genoin en bättre organisation
indragas, mät le kunna till Statens bästa således
förändras och antingen bliswa en besparing för StatsCasian
ellery zenona Löne-sörbärlring tjena lill förbättring
i Arendemes sörwallning och akt således Regeringens
disposition, under hivar och en af besia
hufwud-lirtlar, mä wapa fri och oinskränkt, sä snart
Summan som kill hwar och en är anslagen ej öst
werffrides.
Uti Respective Riks-S.anden has,vä flere Ledamöter
instäm, i denria Stals-Utskottets hemställan,
hwaremot af någre blifmit yrkadt, art onr pä nägoN
Hufwud-Titel besparingar skulle kunna str, som icke
behösde litt nägot annat ändamål inom samma HnswUd-Tittel
anwändas, nien deremot pä en annan
Hus.
Z.te Band. s:dra Asd. 62.
8yo Den 2o Abruarii.
Hufwud-Tiktel yppade sig en werllig brist eller behof
Regeringen dä mätte äga räkkiahet, att af Besparingarne
pä de andre Hufwud-Tiltlarne anmanda
sä mycket, som kill den uplomne bristen eller behofrvets
fyllande kunde erfordras.
Skåls-Utstottet inser nogsamt madan af en för
utsträckt instränkning i Regeringens »verkningskrets
till sädana anstalters widkagande som kunna tjena till
Samhällets försmår och beredande af desi inwärieS
förkofran och motstånd, men Utskottet har dock icke
»vägat tillstyrka någon förändring uti hwad Utskottet
i desi förra betänkande i delta ämne anfört och hcmstäldt,
såsom hwarigenoin, efter UlstoktetS tanka/ändamälet
icke stall förfelas.
Riksens Högloft. Stander hemställeS allt detta
»vördsammeligen. Stockholm d. i» Februari »3io.
Pä Högloft. Nidd. och Mclns Pä Högw. Prcste-Ständ.
Lcdainöurs »vägnar Ledamöters »vägnar
Llses kleminA. 1'k». HVeiclman.
Pä Wällöf!. Dorgarc-Ckänd. Pä Hcderw. Vonde-Ständ.
Ledamöters »vägnar Ledamöters magnar
Ln^el. ^nckers dlrlskon.
kräckLlius,
jTill Protocollet:
Som get ar förläiiigl akt a^a åtgärder uti allmänna
hushällsmäl, som ej bara. stämpeln äfen owil
kor.
Dest 26 ZMuarrr. DZt
förlig tydlighet och oinskränkt publicitet, kunna misttänkas
an ingen för fwaghet eiler oredlighet, lärer
Vet wisterligSn wara af högsta wigt, att de göromål,
soni tillhöra Kongl. Stats Contoireis befattning, Uti
Något afseende aldrig saknaa sörstnämde egeustaper,
emedan drägligheteN af be Skattstyldiges böroor befrämjas
genom öfwertygelsen om desta ofta tungt nog
Ulgifna skatters tigtiga anwandaude til! bestämda nödiga
behof.
JfraN äldre tider har wärk it^pbörds-Werk
Warit belastadt med nästan otaliga Perstdel-Tit tar,
hwilka till Någon del längesedan uohörk äki in Matura
utgöras, hwilkas wärde fäledes blifwit förwand»
lade i penningar, dels efter stadgade och dels efter
föränderliga Pris CoUränker, och hwilken förmandling
medfört ej aiieNast orimligt beswär och arbete
för flpbördsniän och redowifande, utan ock ofta osäkerhet
och wisterwalla hos de S^attgifwaude och destUtom
har. genom flatterneS olika distribution till
serskilt- behof, den okältwisa ofta timat.att den stalt
smn warit Kronan bespatd lättare kunnat Utgöras
än den som ät wista Stater och Ämbetsmän i Landsvrterne
warit bestämde.
Ba Kronan atnöjt sig Med Marksgangs-priset,
här Judelnings-hafwaren ofta fordrat zo a 40 pst
derlttöfwer, h>oärigenom den ena iludersälen ojemN<
förligt swarate än den andra blifwit betungad.
Ätt förestå någon förbättrad ordning uti bestå
delar, tror jag nu icke wara lämpeligt, ehuru olas
genheterne synes mig snarast kunna undanröbjas genom
-
892
Den 20 Zebruarii.
nom dek enkla förordnande, akt assa bade Jordcboksoch
Mantals-RaMor blifwa sammanflagne uki högst
tre artiklar: Spannemäl, penningar och DagöworVen,
och att Kronans Räntetagare altid more
förbundne att ätnöjas med MarkegängS-priset för de
dem tillflagne löner, ehwad de af Kronotionde eller
Hemmans-Räntor utgå.
Men en annan olägenhet af det omförmälre
Upbörds- och Redowisniugssättet ar icke mindre eftertänkligt
ait Rikets werleliga Stat, funderad pä
totala Inkomsts och Utgifls-Summan, ännu icke kunnat
upgöras. Det är sant att denna Riksdag bibragt
Memighetcn flere statististe kunstaper om wart
fäderneslands fördelar och brister, än man pä mänga
ärhundraden i allmänhet förr ägt, och jag hoppas
att detta ljus aldrig skatt medföra någon skada för
andre an uplysniugens Monopolister, om någre i
wärl land finnas; men en Hufwudbok, förd efter
fädane grunder, som äro Comrollable, och som innehåller
efter tidens stick lampadt warupris öfwer alla
Rikets utgifter och inkomster, saknas annu och det
är i likstämmighet med mitt Stånds enhälliga önsta»,
jom jag äfwen wagav tro, att en förbättrad Bokförings-method
uki Kongl. Srats-Conkoiret öfwer alla
derstädes förekommande Räkningar, hädanefter bör
inom sörestrifwen tid äga rum. Dä Spannemälskunnan,
hwarpä Statens förnämsta inkomst ar beräknad,
nu mera efter der gängöara myntets försämring eller
tillökning gäller 5, 6 a 8 R:d, hwarsöre stola de
nräldriga prisen a z6 si och r-, R:d pä Kronvlionden
och Afrads-Spannemälen bibehällas? Om icke dels
i den afsigt alt undanhålla Allmänheten den ögonsten»
-
Den 2o Februari!.
893
ffenliqa kunskap som af hwar man bör agas att Staten
tili sitt underhäll betalar 9 a 7 dubbelt mera,
än det i Ziffran later, och dels för att i mörker inswepa
och förwiila den S artstytdige, som för att
fä en uträkning öfwer sina ärliga sty digheters mängd
mäste tillita personer, hwilka deras gjordt elt serskilt
studium, hwilkek äfwen ofta fordrar en männistaS
hela lifstid.
Destutom hwilka betydliga utgifter finnas icke
uti den Ordinaire Staren utelemnade? Cxempelwis
will jag anföra Clericiets friheter af indelte oförwandlade
Räntor och Kronotionde, Utgörande i förra
fallet ungefär 15,000 R:dr, hwilka i anseende
till MarkegängS pris säkerligen kunna sex ekler fem
dubblas, och i det sednare minst 20,020 Tunnor
Spannemal, hwilka utgifter bemalte Stat af det allmänna
ärligen indrager, utom de Lönings-förmäner
i Tertial och Oiwicktionde samt Likstol, som eften
Lag och äberopade Privilegier densamma tillkommer.
Om det nu gifwes en wist proportion emellan
närande och tärande Medlemmar riri ett samhälle,
hwars öfwerstridande lagarne böra söka art förekomma,
och om af Nils Statens ärliga framställning en
sadan proportion endast och allenast stall rigllgt kunna
bedömmas, sä will det blifwa ovilkorligen nödigt,
att hwar enda starf, som af Medborgaren beralas
till Samfundets hela East» rigtigt uplecknas och att
Statens alla werkeliga behof i sammanhang dermed
äga den publicitet, att de af. hwar Man kunna beLömmaS.
En
8A4 Den 20 Zebruam
En
sadan framställning ar ljkwäl ännu ichZ
gjord, Min ivprdsammq tanke är derföre:
r:o Akt ett bestämt Stats-pris pq SpannemälkN
ti!: z R'd id st och pä de öfriga Persedelrän,
tor i lika förhållande nu genast antages, hryilkec pris
till nästa Riksdag fortfar, dä Rikets Ständer ester
siq da företeende omständigheter der samma kunna
hka elier nedsätta, och att efter berta pris alsqStatsgnsiag
hädanefter stola Märtas,
2:0 Som en Riks Stats-Bok ej möjligen kan
pä flera är, i anseende till sakernes gäng, hmnq
hlifwa uprattad, stall Kongl, Stars-Conroiret, som
hör äga en generel öfwersigt af alla Rikets hade ständiga
och tillfälliga inkomster, deröfwer föra en Huft
MUdbok, inraitav pä dubbla partier, grundad pä de
af Riksens Ständer uti stiiks^Stqten gifne förestrift
ter, hwjlkqs egenwilliga förändring uppenbart strider
emot H2, 64 och 6g Zme af Regerings-Formen,
och stplle göra Stars.Urflkotrers längwaftga arbetk
till en ren nullitet och utom hwilken en sädan Stats,
ffontoirels Hustoudbck all granstning af rätta förhällandet
blifwer omöjlig,
g:o Att atta Embers- och Tjenstemän, som in,
nehafwa Lön pä Rikers Stat, efter deröfwer författade
forflager, ifrån mederbörqnde Collegier och Emhetswerk,
ware sig pä indelning eller penningar, stola
stna löner endast pä Stats-Eontoirets anordnin,
gqr till Räntekammaren, Magazins-Directiynen, elfer
Konungens Befaltningshaswande i LandsorkernZ
stmartalsmis genom deras Chefer utbekomma,
4?Y
Den -o Zebruarii. ^ 895
4:0 Att Lands-Tontoiren hädanefter stola öfwer
alla Kronans intrader uti deras Respective Län ingifwa
Räkningar efter Marke-gängs förwandling, e.
hmav desse intrader omedelbart till Kronan eller till
Löntagaren ntqä, af hwilka Rakningar Hufwndboken
wid Stats» Comoiret sedermera beg-vamligen pä före»
strifwit sätt kan inrättas.
5:0 Alt de Tittlar, hwarefter Staken redan
blifwit upgjord, blifwa bibehällne, emedan de stödja
sig pä Regerings-Formens tydliga förestrift, men
att i fräga om Förswarswerket, Kongl. Maj:t mä
äga säsom honom godt synes den dertill ansiagne
torala Summan med undantag af de föresiagne indragningarne
efter Nädigt godtfinnande förordna.
6:0 Att alla öfwerffott af besparingar pä de
serstilte Staterne ej mage annorledes än till Riksstuldens
afbetalning och Benninge Lömagande Embetsmännens
Löne-förbättringar efter de af Riksens
Stander stadgade grunder fä anwandas. Stockholm
irn n Februari 1810.
lll. LMkr.
Jemn
-
8dä
Den 22 Zebruarii-.
Jemnförelse emellan de Kongs- och Ladui
1809 ärs Skar bliswit uplagne och dem§
1829 ars Stat paraknar alla Kongsgärvars
och andra Lagenheters
Arrende-medel med en sammanräknad
Summa i Penningar
af 25,9,9: 45: g,
HwarM kommer
Gripsholms Arrende
Lägenheter under
Carlberg
Sola Bergslag
Avelforst Guldwerk 290:
Tonner wid Bohus 8s: 32:
Masthamnar i Gä
-
1,220: „ ^
1,259: 12: 12»
1,119: 8: —
25: " —
boställe i Carlskrona 25: — 20.7,0:
1,308 T:r -Z,
k:pr^
Synäl:> 14 R:d.
Dlsfrrencen består
uki hwad gr 1809
ej isarir päraknadt
Arrenden för Flyinge
och Dahlby
Uckö
Källare under Slottet
som finge af
Gtyrhö staren diironeras
-
1,745'. 3-
Gumma 31,464: 3S!
1,2221
1,220:
725: ^
Transport
31-4^: 2Z< 1-
Den 20 Februari!»
gärdars med flere Lagenheters Arrende-medel
som Högloft» Stars-Utskottet päräknat»
Högloft.Utskottet paräknar i dest afgift
ne project Kongs- och Ladugårdsmed
flere lägenhekers Arrenden i
penningar 40,019: 34:
1,267: T:r 8 ?:pr
S:mälä izR:d. i,68y: 32: — 41,^^ ig.-  Difference»
41 T:nor i?Z k:pr
Spannemäl.
?Zo8 25; som L
Stats-förflagerne
frän lönen marik
1809 mera
xäräknade än K.
Kammar-Collegii
afgifne Kongsgärds
förteckningar
uptaga ZZ: 191
Ädelfors Guldwerks
Arrende är under
särstilt titul bland
tillgängarne pä
Nftladr
290: 30:
898
Den 20 Zebruarii.
Transport 2,725: — — 31,464: ZZ: r«
Läaenheker under
Dcottninghslm
och Swansjö 4,002: ^
Daqswerken under
Gripsholm m.m. 996: 28: 6.
Fiskeri-arrenden i
Wester Norrland
anflagne under
Ordin. Räntan,
wen för iZlo
förde under Ar«
An. Differens härrörande
af olika
priser, hwartill
Dagswerken och
Arrenden i persed,
lar blifwit hegge
Lades pä Bordek och tillkännagaf Herr Grefwen
och Landtmarffalken alt han ärnade det i morgan
företaga»
rende
646: 32: — 8,368: 12: 6,
ären uptagne
2,222: 19: 5»
Summa 42,055: 19:
Fri
-
Den 22 Abruarrk. §99
friherre Legerström, ^cod, föreslog, att dä
ival i eftermiddag stusje företagas nu Ledamöter för
gtt gemensamt med Stats-Ulstotket göra en Nämnd,
dä det more en nödwändig princip att i denna
Nämnd någon Ledamot icke kunde saknas och dg möj»
tigen kunde hända, att af de ,2 Ledamö er, som
stusie utses, någon affade sig sitt rum eller af sjuk--  dom wore hindrad, att biwista sammanrrädet, någre
SuplHamer mätte för sqdane tillfälligheters stull pq
samma gäng med de Ordinaire Ledamötcrne mäkjas,
hwarwjd Ridderstapet och Adeln torde behaga be?
stämma, att de Ledamöter, som erhöllo de fleste röster»
ne näst efter de tolf, kunde såsom sielfstrifne Sups
pläanter anses.
Denna Moliou understöddes af Hans Excellens
Grefwe stumla och af Herr dloräenstolpe, kristers,
hnstlken flstnämde tillika föreflog. att om Nidderstapet
och Adeln härtill bifölle, deria heflut mätte med
he öfrige Ständen communiceras, hwaraf ve kan handa
funne anledning att till säkerhet om Nämndens
fullständighet ett dylikt besim hwart för sig fatta,
Afwenmäl föreflog Herr dloräeristolpa art dä sä
wänga namn pä en Sedel skulle uptagas, de samma
mätte numereras pä der man wid öppnandet malte
sättare kunna märka om amalet wore rigtigk,
^err Grelwey och Landtmarstalkcn propv«
nerade, att i eftermiddag pä samma gäng som de 12
Ordinaire Ledamöierne, äfwen 6 Suppleanter mätte
wäljas och de för SupplLamer anses, hwilka näst
i ordningens efter de Ordinaire erhöilv de fteste rö-,
sterne,
922 Den 22 Zebruarii.
Bifölls: och ffulle detta beslut med de öfrige
Ständen communiceras.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum den 19 Februarii
1812.
S. D. I anledning af Expedikions-Urflottets uti
Memorial, som denne dag föredrogs, gorde anmälan.
Huruledes den längesedan af samkelige Riks-Skänden
bifallna frägan om till anställande rewision öfwer
förwaltningen af Rikets allmänna medel sedan 1822
ärs Riksdag, befunnes i anseende till sätter af denny
Rewisions werkstältande i det stick, att anie Riksstånd
ansett den böra förrättas af en CommiiL, den
Hans Kongl. Maj:t flulle täckas i Räder förordna,
och 2:ne Ständ ansett den böra fle genom af Riksens
Ständer sjelfwa utsedde Ledamöter, samt genast
under denna Riksdag begynnas; Beslöt Högloft. Ridderstaper
och Adeln, att denna fraga hwars salunda
»varande flick icke medgäfwo någon jämkning, flulle
afgöras genom omröstning af en Nämd, bestående,
enl. 7Z § Riksdags-Ordningen af Stats-Utflottet
som förut med mätet befattning haft, förstärkt med
det föreflrefne antal Ledamöter, walde af hela Stan.
det; hwarjemte och dä Nidderskapet och Adeln fannr
stt lika förtroende böra till en sä utwald Nämnd
hyses i afseende pä alla de mål som lill ett och samma
Utstött befattning höra, Ridderffapet och Ädela
Dcn 2o Zebruarii- 921
för sin del ansäg närwarande fräga om redowisning
gen lämpeligast böra till afgörande öfwerlemnas ät
Stats^Utstolket förstärkt med de samma Ledamöter,
som tili afgörande as frägan om stuteriet ä Flyinge
och Dahlby Kongsgärdar komma a!k af RidderftapeL
och Adeln utwäljas, hwarom de öfrige Ncspectiwe
Ständeii stulle genom Prvrocvlls Utdrag wänligen
underrättas. Dt Luxra.
Opnades Herrar Electorernes af rista och s:dra
Clasterne Listor till ival af Ledamöter:
I Skats-Utssotket
Efter . Friherre Lonöe, Larl, och Friherre
^äeltvärä, Trio Oöran.
N.-o 80 Grefwe Duben, Fullmägkig Herr Dertmeäen,
Ler Ueinbolä, Ofwerste N. S. O.
N:o 86 Grefwe lblamilton, ^xel, Ryttmastre.
Efter Hans Excellence Grefwe ^uutb i anseende
pä hans anmälte jas wid frägan om Flyinge och
Dahlby Kongsgardar.
N:o iZZ Friherre Stael von DloNstein,
Lorstr DuäviZ.
Efter Herr Dixerbieim, LeveZ,
N:o
902 Deri 22 FebruMu
N:o 2tZ2 Herr ak XlerkLkz Larjj EapitaiNöz
I Lag-Utffotlsk
Efter Herr Lronebor^
N.-o 240 L^IIenkvärä Fullmägtig, Herr i^ätitletkaMz
lokanZ Häradshöfding
Herr
Lock, Lorsits Kuävig, begärde propositioU
ätt Herr ^iZerkiLlm såsom bortrest -kulle anses hofwa
leninat sitt runi i Stats-Ut-kottei' och art den estöö
honom walda Ledamot mätte ej fästin Reserwe Utan
sästm ordinarie anses
Art
Grefven öch Landtm arflalkcn förMalte
,,a ej af Lakats Ut-koktels Ordförande F iherrs
klemmAs sästm icke NU närwarande, ännu hafwa
kunnat crhälla Upplysning huruwida Herr lkigerkietms
plats i Ur-kottet more forMeltgeN ledig eller
om Herr 'rjZertrisIm innan sin afresa anmält sig
för ttägra fä dagar ärna wara fräNwarande; I anledning
hwäraf Herr Landtmaeskalkcn yrrade sig ej
nu kunna göra den af Herr Loek gjorda proposition
Herr
Lock- ÖM jag ej kan erhålla den proposition
jag äsiundat, begär jag att i Protokollet
märke antecknas, akt öen samma blifwit Mig, SwenjV
Riddesman, af Herr Grefwen och LandtmarstalkeU
wägrad, och alt jag protesterar emot Herr ^iZertllelms
ef erkrädares Ukwäljande endast i egen-kap
af Resertze.
Are
Den 2 o ZebntarU. yog
^err LandtmarstalkeN erindrade Herr cock
VM vmöic^tzyelei, att annorlunda än genom SlarsUtskottets
Ordförande kunna behörigen uplysa derta
amne.
Friherre kä^crta, ^xel, paminte, att till dtzlika
frägors utredande, den föresiagne Riddarhus-OrdNingen,
hwilken borde sädane innefalm, mätte snart
blifwa företagen.
Herr Grefwen och Landtmarstalken lofwade
att dec sä snart möjligt wore skulle ske.
Hans Excellence Herr Grefwe Knutsi, praxis hade
warit, att om en U-ffolts Ledamot ej hos Ord.
föranden anmält sin bortresa, hade han blifwit såsom
utesluten frän Utskottet ansedd; del wore säledes rigtigl
af Herr Lantmarskalken anmärkt, an Friherre
kleming borde uplysa, huruwida Herr 'Uigesiielm
sädant fullgort, och hade han der ej borde naturligtwis
hans plats inom Utskottet anses ledig.
Ester någon widare öfwerläggning härom förföll
för det närwarande den af Herr Lock wäckta fräga
huruwida Herr Hgersiielm annu för Ledamot i
Stars-Utskonet borde anses.
F-iherre kock - per ^-ZoI5, upläsle till Protdcollet
följande dictamen:
Säsom Ledamot utaf Banco-Utskotret, har jag
wal i anledning af desi sisis. Torsdag till Ridderskapet
och Adeln meddelade urlämnde, rörande full betalning
-
9^4 Den 22 Zebruarir.
rung till Lewerameurerne, i det hufwudsaMga coM
for-nerat mig med Herr Grefwe kkenninZ 6yUsnborAZ
men wid sakens närmare ösiverwägande tror jag mig
aga fullkomligt stal akt afgifwa följande mera bestämda
yttranden: Icke Utan Surprice har jag funnit art
StatS-Mstorret, som i dest förra projeck rörande Lewerantcurernes
liqwiderande föresiagit, att de borde nöja
si ; i fem är med blotta räntan, men i de derefrw
päföljande 10 arén först fä deras Capital fordringar
betalte, nu deremot i dest sednare Betänkande
tillstyrkt att samma fordringar stola af Banquen till
fullo liqwideras innom 2:ne än
Alt Statens fordringsägare förnöjas ar billigt
och rätt och äfwen politiskt, klokt och nyttigt, ty
Statens Credit för framtiden torde eljest gä förlorad.
Men soM det enda medel man härtill äger att
wi- .aga, pä en annan sida, ej-allenast i wist mohn
u wergräfwer den allmänna Crcditen, dymedelst, att
Banco Marnes warde fäsom representatiwe förringas
utan och derigenom tillika, en hwar enskildt innehafware
af desta sedlar förlorar en betydelig del af
sin egendom, sä syneS ock ett sä beskaffad! medel icke
Utan största försigtighet böra anwändas»
Dä det säleds är gifwrk, att Leweranteurer böra
betalas, men att ingen annan utwäg därtill finnes
än medelst biträde frän Banqmen, sä fordrar wisterligen
omtankan för Fäderneslandets bästa, atr da
man will afhjelpa enstiltas lidande, man icke tillika
fördärswar det allmänna pennigewerkec.
En
Den 20 Zebruarii. 90Z
En medelwäg mäste säledes sökas emellan de
rure ytterligheter, akt pä ena sidan förnärma Lewerarncurerne
och den pä deras förnöjande grundade
Stats Crediken, samt pä andra sidan att störa Banco-Werke!6
Credit, genom ekt alt för stort utgifwan,
de as dest sedlar inom för kort tid.
Denna medelwäg synnes bestä dari: AttLewerankeurerne
pä 5 ärs lid fä deras fulla betalning.
Det war wisterligen en tid, i synnerhet dä
Stals-Utstottet nyst hade projecterat förenämnde långt
mindre fördelaktiga betalnings terminer, som de betydligaste
Leweranleurer och fordringsägare hos Skaten
skulle ansett sig mycket lyckliga att fä påräkna full
betalning för deras fordringar inom 5 ärs tid. Och
jag finner ej något stät, hwarföre man icke annrr
härmed borde sinna sig belåten. I synnerhet om veste
fordringar, förwandlade i Stats-Obligativner, aue»
toriserades, säsom valable Hypoteker, länbara i Riksdisconken.
Att äter den utelöpande Banco-Sedelstocken blir
mindre och följaktligen Banco-werkets-Credit bättre,
om Lewerankeurernes fordringar utbetalas pä Z är
i stället för ett eller twä är, är pä lagligt; afwensvm
Banco-ftdel innehafwares rätt derigenom mindre
lider. Det inkast torde göras: akt ju förr Leweranreurerne
fä sin betalning, desto läktare torde det blr
för Slaten att en annor gän i gbehofwets tid finna
Leweranteurers willighet: Detta är sant; men dä Letveranteurerne
till förra Kriget mäste nöja sig med
att fä deras fordringar hos Skaten godtgjorde pä tio är
sä
Z:te Band. »»dra Afd. 6i,
926 Ten so Zebrukni.
sä stall Staten i samma förhållande, om den nu betalar
Leweräntcurcrne till sista Kriger pa fem är,
kunna påräkna en dubbel tjenstfärdighet lill Lewerantser
wid näst blifvande behof, och sädant torde göra
tillfyllest. Härjemte torde fa anmärkas, alt nu wa»
rande friwUIiga Leweranteurer, åtminstone till större
delen, haft sig bekant, att förra Krigets Leweranteurers
fordringar wid krigets flut ej blifwit betalte pä
kortare tid anio är, och att således de förstnämnde,
åtminstone till större delen, torde hast den försigtigheten
akt wid deras beling och entrepenader, göra ett
försigtigt afseende pa den möjeliga och kanske pä goda
stöl förmodade lids utdrägt med betalningen. Lewerenteurerne
till förra Kriget hade icke sä nara talande
exempel för sig och wörö således mera att beklaga.
Häraf torde följa, att de som gjordt stora Lewerantfer,
fast de sedt att förra Leweranteurerne ej singö erfältning
för deras fordringar förr än innom tio är,
icke kunna anses alt för mycket lidande, om de nu
halst i Rikets närwarande mblottads tillstånd fä full
betalning pä fem är. Ämeligen synes det icke wara
likgiltigt för Banco-Werket att pa 5 är fä Utgifwa
den Summa, som enligt Stats vkftottets sista projekt
skulle utgifwas pä 2:ne är; Emedan ingen annan
förnuftig grund, än frucktan för en alt för stor
Banco-Sedelstcck ens kan tänkas till Banco-Utstotrets
nyst afgifna afstyrkande pä den estest högst billiga
proposition: Alt allmänna Magazins-Directionen,
som as Staten äger atr fordra öfwer en Million,
matte i stället för betalning, ärhälla Disconträttighct
pä trehundrade tusende Riksdaler för det icke
alldeles onyttiga ändamäl, att i goda är staffa Landtman
nen afsättning och i misiwäpl-är förebygga hun.
gers
-
Den so Zebruari!. 9-27
g'7snöd och hälla utsädet i beredskap ak Landtbrukaren.
Stockholm den 19 Februarii 1810.
?. /rck. kock.
Friherre kock begärre tillstånd att detta Dicka»
men med de andre Nespective Stånden commun!»
cera; hwilket bifölls och ffulle det samma för öfrigt
hwila till dest Stats - Utskottets Finance-plan blefwe
till afgörande företagen.
Företogs till afgörande sä wäl Allmänna I»'
dragningS-Staten, utgörande Bilagan Litt. L. lill
Srals.Urjkotlet Betänkande om Stats - regleringen,
som Stats-Utskottets den 14 dennes pä bordet lagda
Memorial, innehällande utlätande öfwer wid berörde
Bilaga gjorde anmärkningar.
Friherre bjerta, önffade att delta ämne
ännu mätte upskjutas.
Swarades att det samma redan lange legat pä
Bordet.
Friherre kljsrta erindrade akt detta mäl more
af mycken wigt och önskade derföre, att namnen pä
alla de personer, hwilka pä Benadnings-Staten moro
upsörde mätte för Ridderskapet och Adeln upläsaS
pä det man mätte fä höra hwilka de moro som af
Staten ätnjuta sä dyrbara förmvner.
928 Den 2v Zebruarii
Härtill
ropades af mänga nej och att denna
upläsning skulle blifwa oändelig widlystig.
Friherre 8tae! von volsiein, Lorktr I^uäviZ,
erindrade art dä Grefwe ve Is OarZie gjorde sin
motion, innefattande de 6 puncter, hwilka L StatsAlflorrets
swar wörö nptagne, hade Friherre 8tae1
äfwen wäl gjordt den, att de som förut innehafwa
Ordinarie Lön ej tillika mätte kunna för särskildt Ex»
tra Lön pä Staren upföras. Skulle en sadan tilldelning
komma under namn af pension, sä hade han
ej nägot att påminna, men att någon person kunde
pä en gang innehafwa rwänne flags inkomster under
rubrique af Löner ansage han såsom en pätaglig obillighet.
För öfrigt trodde Friherre 8taol, att man
borde granska hwilka personer ätnjöre inkomster under
flera tittlar, sanik afaöra hwilka borde sädana ätnjura
eller icke, pä det man mätte kunna utröna hwilka
besparingar deraf upkomme, emedan, innan Statens
tillgängar genom besparingar wore kända, Bewilinings,
Summans belopp icke borde bestämmas.
Herr käsilman, Otto kreäric, yttrade sig, att
fä ämnen hade för Slaks.-Utskottet wgrit sä granlaga
som det förevarande att behandla. Stats-UtskotteL
hade insett hela vbehagtighelen af det förerag,
att granska de hwarje person särskilt af Skaten
lilldelke inkomster samt swärigheten, att med rättwisa
kunna werkstäila denna granffning, och derföre
trorr sig handla rigtigast, dä det endast framstälde
grunder art as Riksens Ständer widtagas.
Han söresiog alksä att RidLerskapet och Adeln endast
mät
-
Den ro Zebruari!- 909
mätte fästa sig wid desta grunder, dem pröfwa och
fastställa och ät Konungen, såsom den werkställande
magten, i underdånighet updraga deras tillämpning
och u öfning.
Gansta mänga hördes häruti instämma, meri
Friherre kkjerta, ^xel, yttrade sig ej kunna
det göra, sä wärdig man Herr käirlman annars
wore.
Friherre Stael von wolstein. I detta Herr
källmans förslag kan lag ej instämma. För min del
önstar jag öfwer detta ämne all möjlig publicitet.
Den adla afsager sig sjelf obilliga förmoner. De
som pä ett orattwist fält dem ätkommit böra genom
publiciteten märkas. Det ar pä javan grund jag
önstar såsom Friherre bjerta begärt, att Listan öfwer
Benesicii- och Benädnings-Staten mätte blifwa
uplast.
Friherre klljsrta, ^xel, förnyade sin anhållan
derom, instämmande i de stal Friherre Stael anfört.
Grefwe körner, ^stolpla 6öran, upläste till
Protocollet följande:
Dä jag pä i:net wis mistkänner att det ju kan
synas billig' alt de som utan kända werkliga behof
eller ränmä iga orsaker njuta nädegäfwor af Siaren
uti en rid af allmän nöd blifwa de första som underkastas
indragningar, mäste jag pä andra sidan
med?
Siv Den 20 Zebruarlr.
medgifva att intet ar swärare an att utstaka gransen,
hwarest besia böra begynnas, hwarest de böra uphöra.
L)m den sä kallade utdelande räktwisan ä ena
sidan är en af de wigligaste och mast betydande ibland
den regerandes befallningar, är den ä den andra
en af de mäst granlaga och majt underkastade misikag.
Det är konsten atr häru i sinna det rälla som utmärkt
stora Regenker,som till en betydlig del bestämt deras
Regcriugs-kraft och enheten i desi werkningssätt; men
Lenna konst som grundas pä mennisto-kännedom, äfwen
sä mycket som pä kännedom utaf principe, ar
derföre fa sivär att den nästan atrid beror af omdömet
om indivivuer och deras inbördes förhållanden,
at den fordrar en särskilt tillämpning af ratthetens
reglor, för hwarje särskilt Casus. Wisierligen kunna
wisia allmänna reglor upgöras för utdelandet af Statens
belöningar, men merendels skal! man finna besia
tvid tillämpningen otillräckliga och merendels torde
man slutligen nödgas erkänna, att det endast tillhör
en stor man att dömma, huru förtjente män stola
belönas.
Det är för det wanliga och hwardageliga som
reglor kunna göras; men besia mäste da bero pä ett
rigtigt utredande as åtskillnaden emellan Medborgarens
och Embetsmannens förhällanden, emellan den
förres och den sednares pligter och fordringar. Som
Medborgare är redan hwarje enskilt skyldig en wist
grad af biträde kill det allmänna, men han har också
emot desi erläggande rättigheten sig förbehållen att
använda finer. krafter och sin förmäga efter som han
i,:u ställning och för sin utkomst finner förmånligast.
Hwad
Den 22 Zebruarii.
9,1
Hivad han, utom det allmänna bidraget, af sin arbetsförmåga
tillegnar Skaren, blir en särskilt upoffring
som fordrar en särskilt ^vedergällning. Det ar således
ett stags Contracr svin bestämmer Embetsmannens
förhäilanden till det allmänna.
Dä willkoren häraf aro kände wid desi emottagande
kan Embetsmannen es er den strängaste rättwisa
ingen ting krafwa utösiver hwad han således siel
bringat eller uppå desia milkor emottagit. Men
Statens behof att fä sina arender wäl förwaltade,
att derföre lemna Embetsmannen nägon upmuntran,
förenar sig här med desi Jntresien och instämmer uti
alt uprätthälla desi mod och uplifwa desi bemödanden
genom närwarande eller framtida fördelar.
Här upkomme nu frägorne om desias beskaffenhet,
om den rättighet som statt bestämma dem, om
förhällandet derwid emellan förtjenst och behof.
Det more kan hända det rättaste, att hwarje
Embetsman i Staten more sa lönad, att han jemte
ert efter ställning afpasiadt underhäll funne uti de
med tje>isten förenade wilkor en möjlighet att genom
ordentlig hushållning bespara näHvt till sin framlida
bergning.
Derigenom more Stalén befriad frän alla an»
spräk pä widare underhäll och den enstilta ägde samma
möjlighet i detta som andra företag, art genom
egen omtanka bereda sin framtid, men dä lönen swarande
emot ett sädant-ändamäl skulle blifwa drygare
än alla pensioner, emedan antalet af dem som dertill
wo
-
Den 20 Zebruarii
-
wore berättigade more oändelig! talrikare, hafwa sädane
löneförmoner sällan i nägot Land kunnat gifwas
ärminstone aldrig annat än ät gansta fä Embetsmän.
Det har warit med hoppet om framrida fördelar
som den stora mängden af de öfrige blifwit tröstade
för narwarande mödor, för nerlagd lid och kostnad
ivid förivärfwandet af sticklighet kill Skarens tjenst.
Staren har således fördubblat sine tillgängar och erhållit
biträden genom ut igren af fördelar som han
ej genast u-tdett; Egentligen torde besia bufwudsakeliaen
kunna delas u?i twänne Closter: hoppet
om befordran och hoppet om pension Ivid en
wist älder eller för en efterlefwande samille. Det
är nu om denria sednare som här upkommir fräga.
J rgen af ost lär wilja neka Embetsman, för hwars
lönewittor wi orta förklarat medlidande, den Utsigt
till ett möjligt skadestånd som de ägde redan ivid början
af denna bana, eller Staren den rättighet, att
belöna, som fördubblar desi werknings-förmäga. Här
lär säledes endast wara fraga om bestaffenheken af de
anspråk som kunna gifwa rärr till fadane belöningar,
om bestämmandet af graderne utaf förtjenst och af
behof.
I anseende till framtiden torde sädant mer eller
mindre fullkomligt igenom granskningen af de nu förestagne
grunder eller genom fastställandet af andra,
åtminstone till någon del lata göra sig.
Men besia grunder torde likwäl aldrig med stal
böra och kunna rättas efter annat än längden af tjenstetid,
förhällandet af wista tje ister till det allmänna,
i anseende till lön och till deras inflytande pä det
he
-
Den 2v Zebruarii. 913
helas wäl, samt ändteligen swärigheken att, i anseende
lill wista befattningars beskaffenhet, dertill erhälla
ffickeliga ämnen. Men om efter en granlaga och
mödosam granskning, som skulle fordra den fullkomligaste
kännedom och det mest afmatta bedömmande af
hwarje särskilt befattnings wigt, af Löne-wilkorens
mer eller mindre tillräcklighet ester de kostnader, som
hwarje särskilt Embete erfordrar, och af den mer eller
mindre swärighet svin giswes för att dertill förwärfwa
skicklighet, om säger jag, man efter alt detta
skulle lyckas akt fastställa nägra allmänna icke obilliga
Reglor, för utdelandet af desta belöningar, aterstär
likwäl aliid pröfningen af Jndiwiduens särskilta förhållanden
till Staten, af dest olika anspråk ester graderne
af förtjenst och as behof; omöjligen lar deria
kunna genom nägra Reglor i förhand utan undantag
bestämmas; omöjligen lar man kunna pasta, att dä
cnstiltes tjensier emot det allmänna aro lika, den
händelsen att af egne medel kunna wara bärgad bör
utesluta den ena ifrån en belöning, som en annan
skulle anses hafwa rätrwist erhållit. Ännu mera 0-  möjligt lär det wara att i förhand bestämma den grad
af behof, som skulle gistna anspråk pä understöd, af
den förmögenhet som skulle uresiuia derifrån. Wid
all sadan fräga mäste man erindra sig att pröfningens
rättwisa ej allenast beror pä bedömmaudet af det närwarande,
men ästven pä kännedom af det förflutna,
och att den, som försiöfat sin förmögenhet, icke kan
wara mera berättigad till biständ än den som bewaral
den. För alt sädam mäste derföre lemnäs ett
wistt utrymme och en wist frihet i wal ät den regerande,
att wid hwarje särstilt Casus bestämma hwad
han finner tjenlig! och utan dma werknings-utrymme
kan
9!4 Den 20 Zebruarii.
kail hwarken tillämpningen af reglorne blifwa billig
eller Regen en kunna anses wara i Åtnjutande af
den rättighet an belöna, som ar honom genom Lagen
tillagd. Sveriges Konungar hafwa hittills oinskränkt
ätnjukit den och Pensions - Reglementet, som
innehållit endast de minsta willor, hwaruppa Embetsman,
wid deras afgäng efter en witz tjenstetid, agde
att rakna, har icke warit något hinder för Regenken
att widare utsträcka detza näde-bewisningar. Fragan
är nu wäckt huruwida det stedt efter rätt och billighet.
Jag kan för min del ej inse, huru en sadan
pröfning af särskilta Casus tillkommer Rikets Ständer
och Lagstiftare. Hwad är en Lag annat an fastställandet
af en allmän regel för wista förhällanden?
Om Lagstiftare besluta för hwarje särskilt Casus efter
särskilt pröfning, tillintetgöra de Lagarne och möjlighe-en
för deras widmagthallande. Huru är destutom
en sadan pröfning möjlig, att med rättwisa werkställa?
Pä hwad grund äro wi berättigade akt dömma
om graderne af förtjenst och af behof? Gärna
will jag medgifwa, att mycket kan synas mindre rattwist,
akt man med förtrytsamhet kan finna wista personer
i besiktning af wista förmoner, men grundar
sig ej detta omdöme pä en mer eller mindre sann individuel
opinion och är det denna som da man handlar
i en allmän befattning fär rädfrägas? Kunna
wi altid upgifwa skälen till wart omdöme, kunna
wi answara att de äro grundade pä rigtiga upgifter,
pä en fullständig kännedom af det föregångne och
det närwarande. Skall icke en sadan pröfning inleda
Riksens Ständer i undersökningar, som blifwa lika
widlyfiiga som främmande för dest befattning och kan
nyt»
Den 20 Februarii. 9iZ
nyttan för der allmänna blifwa swarande emot swärigheten
och obehagligheten, ja wädan deraf? Är
icke stmeligen en pension, lika wäl som en lön, en
del af dek som den, hwilken det erhällit, räknat pä
till sin utkomst och som ingär i desi förmögenhet?
Sä snan denna stall honom betagas efter en dom,
grundad pä beskaffenheten af desi förtjenst och desi
behof, blir icke detta en rubbning af Lagligen erhällne
förmoner, i följe hwaraf man stulle synas päkalla
en lika pröfning af enstiltas ägande rätt öfwer deras
förmögenhet i anseende kill desi belopp och deras behof.
Dä således en ^vilkorligt företagen undersökning
af enstiltas förtjenst och behof stulle leda till
sadane följder, lärer det bästa och dek enda för Riksens
Sränder möjliga wara, att, ester pröfningen af
de nu förestagne grunder eller ester fastställandet af
andra, öftverlemna till Hans Majit, att med afseende
pä särstilta personers förtjenster och behof efter de
upgifna grunder läta gransta och förordna om indragning
och förminskning af närwarande Benefieii- och
Benädnings - Stat, samt att Riksens Ständer för
framtiden fastställa den Summa, öfwer hwilken en sädan
Stat hädanefter ej bör eller sär sträcka sig. Med
detta förbehäll kror jag Riksens Ständer nä ett sig
»värdigt sätt, uran sönderstilande inom sig sielfwa och
utan förolämpande af enstilta, stola hafwa wunnit
det ändamäl af besparing för det allmänna, som jag
föreställer mig warit del enda som med närwarande
öfwerläagning bordt eller kunnat äsyftas.
Sluteligen torde jag sä tillägga att jag anser
mig lycklig att wid detta tillfälle sä npfylla elt updrag
som stall wittna akt jag ätminstone ej talar för
egen eller stäglingars fördel.
An.
9i6 Den 20 Zebruarii
Anmodad
och befullmägtigad af framlidne RiksRädet
och Niks-Marskalkcn Grefwe 6örnn 6)stlen1iierns8
Enka. FruGreswinnanL^IIsnklernn, född Friherrinna
kidbiriA, får jag ä hennes magnar afsäga
den pension hon hirills af Skats-medlen uppburit.
Hon har hafi den samma säfom en ersättning för de
dryga kostnader framlidne hans Excellence wid emottagande!
af Riks-Marskalks Embetet mäste göra och
det har warit i följe af Konug III:s skrifte
liga
försäkran till samma Excellence om en sadan förmän
för hans Enka, som hon den ämjutil. Det war
sedan Hans Excellence Grefwe O^IIenliiornn flera sangor
undanbedt sig den hederspost, hmartill Konungens
Nåd wille kalla honom, och sedan, Konung
III. killbndit honom åtnjutandet af dubbel lön, som
Riks-Rädet QMenliiernL erhöll ofwannämnde försäkran
och som den blef det enda willkor han fästade
wid emottagandet af en tjenst, för hwilken han mäste
inga i kostnader, som skulle falla hans Sterbhus
til! last och wid hwilket tillfälle han således för en
Easuell förmän upoffcade den närwarande werkeliga
som han genom en dubbel lön kunnat erhälla och som
hade blifvit en drygare utgift för Stats-Eaflan- N--  tan förebräelie alt åtnjuta oförtjent» fördelar hade således
Fru Grefwinnan dMenstjerns. kunnat bibehålla
den pension hon hittills upburit; men öfwertygad
att wid Rikets nuwarande mängfalldiga behof och
knappa tillgängar det bör wara hwarjc undersätes skyldighet
att efter stn förmåga med upoffcingar lätta
Statens börda, har hon icke längre welat ätnjura e»
förmän, som hon möjeligen kunde umbära, som hon
redan 2:ne är förut dels genom länebiträden dels genom
extra tillagg wid Krigsgärds afgiften ersatt det
allmänna.
' " " Mä
Den 20 Zebrukni. yl?
Mä det tillätas mig wid detta tillfälle tillägga
att denna upoffring ej ar den enda, ej den betydligaste
L^IIenstiernlka familjen fatt »vidkännas. Den
har desie sednare arén blott sedan hans Excellences
död 1799, mast erlägga lil! Kronan i ersättning för
bytesbrister 14,000 R:d. Banoo och deremot harden
betydliga fordran, samma famille ägde hos Kronan
i anledning af ett utaf Konung XII. ä dest
magnar af Staden Danzig utfordrar och lill Swensta
Armäens underhäll anwandt län och hwitket flera
ganger blifwit af Konung och Stander godkant
och om betalning försäkrad;, nu nyligen i följe af
försummade fatalier blifwit af Högsta Domstolen afslagit
och för nägra bristande formaliteter till intet gjordt.
Mä detta således wittna om huru ofta det händer
att högt upsatte medborgare pä sin eller esterlefwandes
bekostnad med känbara upoffringar fä wedergälla
det förtroende eller de förmäner be af samhället åtnjutit
utan afseende pä de tjenster hwarföre de dem erhällit.
Grefwe körner tilläde derefter munteligen att
han förenade sig med Herr kLKIman, L hwars Yttrande
han igenkände den Moderation som han
hoppades altid flulle utmärka denna warda Ledamot.
Herr Xotlieb, Larl krestric. Herr Grefwe
Erner har sä wäl och grundeligen yttrat sig
i detta amne, att jag för min del anser ingen
ting kunna tilläggas, och dä jag desiutom förenar
mig med hwad Herr Miriman nyss anförde,
för jag ödmjukast hemställa, om del . icke är
9i8 Den 20 Zebruarii.
helt och hällit öfwerflödigt att Personal-Listan pä dem
som i pension och Benädning-Staten aro upförde nu
upläses. Detta skulle endast medföra tids utdrägt
och synes ä sy sta en speciel pröfning som i unn kanka
endast tillhör Konungen och icke Riksens Stander.
Jag får således anhälla om Herr Grefwens och Landcmarstalkens
proposition pä bifall till Mstottels betänkande
i hela desi widd eller kanske snarare puncrewis,
pä det hwarje del af denna wigtiga fräga mä
kanna med noggranhet pröfwas och afgöras.
Friherre Stael von kkolllen. Jag anhäller att först
fä fästa mig wid den sista puncren i Herr Grefwe
klörner, yttrande. Grefwinnan L^Ilenk^erna har
lemnat det adla efterdöme att afsäga sig en pension,
hwaraf hon kunde wara i mistning, men Skaten
wal behöfde. Mätte detta efterdöme af flere efterföljas.
Emedlertid hemställer jag kill Höglofl. Ridderffapet
och Adeln att bestämma, huru wär och Ständernas
aktning stall kunna betygas inför denna wältänkande
Fru. Därnäst fär jag wända mig till
sjelfwa saken, rörande hwilken jag tror att det tillkommer
Riksens Ständer att reglera pensionerne. Da
det är Rtksens Ständer som därtill förstmter medle t,
mätte det äfwen wara de som böra och kunna afgöra
huru de stola anwändas. Jag skulle därföre önsta
att Stats-Utstvktet blefwe anmodadr, atk söreflä hwilka
personer pä denna Benesicii- och Benädnjngs-Stat
böra förlora sä eller sä mycket eller hwilka böra wid
sina innehafwande pensioner bibehällas, och der äc
därom jag anhäller att Herr Grefwen och Lanotmarfkalken
täcktes göra proposition.
Fri
-
Den 20 Zebruarii- gry
Friherre Iverta, ^xel. Del ar ej min gäfwa
a!l rala sä längl och walialigt som den warda Ledamot,
hwars Dictamcn wi nyst ashört, i mitt tycke
lika sä upbyggligt som en predikan pä Landet. Jag
torde vcksä icke rätt hafwa fattat hela innehållet af
detta tal, hwilket Högloft. Rivderstaper och Adeln
tacktes förläta min tröga fmtningsgäfwa. Jag har
allenast icke deraf funnit någon anledning att andra
min öfvertygelse och förnyar derföre min ödmjuka an»
hällan hos Herr Grcswen och Landkmarstalken, att
berörde Skar mätte blifiva »plast. Om jag af Staten
emortager en pension bör jag ej eller stammas att
höra mitt namn.
Herr kLIstman. Det skulle wara mig obehag,
ligt om jag sä illa hade exprimera! mig, ark någon
af hwad jag hade anfört stulle leda den ftutsatts, alt
hwar och en stulle wid sine innehafwandepensioner blifwa
bibehållen. Staks-Utstorrel Betänkande ar i detta afseende
kydeligt. Hwad aker sjelfwa förteckningen uppä dem
som ätnjuta pensioner beträffar, sä kror jag att om
nägon will höra upläsninzen deraf, är det hanö rättighet
och kan honom icke förnekas. För öfrigt tillstyrker
jag att Ridderstapet och Adeln mätte updraga
Grefwe körner att inför Fru Grefwinnan Lystenstjerna
förklara RidderstapelS och Adelns erkänsla och
»välbehag.
Herr k§orftenstolps, Mosters, cvnformerade sig
i detta afseende med Herr Miriman.
Gref
-
922 Den 22 Abruarii.
Grefwe Löfvenhjelm, Larl, önstade akt delta
förklarande af Ridderskap ks och Adelns erkänsla
mätte ste genom Protocolls^Nkdrag och anhöll derom
akt fä Herr GrefwenS och Landtmarfkalkens proposirion.
Zerr Grefwen och Landtmars^alken förklarade,
att han i sinom tid wille derom göra proposition,
men wille nu först till Högloft. Ridderstapet och Adeln
proponera bifall pä Skals-Urstottets Betänkande
i hela dest widd.
RopadeS Ja! Nej! och Votering
Herr
xälrlman. Da jag tror Ordningen fordra
akt grunderne först bör afgöras enligt hwilka pensioner
böra innehafwas och uldelas och hwilka ej säsom
Friherre 8tael von wolstein tyckts förmoda, ännu
af Ridderskap^ och Adeln blifwit bestämda, fär jag
för min del förestå, akt pröfningen af besia grunder
mätte punctewis företagas och hwardera genom en
särskilt proposition afgöras och fastställas.
Friherre Eljerts, -^xel. Jag tror atk här förekommer
2 me frågor, den ena om sjelfwa Betänkandet
och de deri upgifne grunder för pensioners utdelande,
den andra om upläsningen af sjelfwa Benesicii-
och Benädnings-Stalen. Om den sista först
werlställes sa tror jag alt wi om sjelfwa saken snart
skulle komma öfwerens.
Grefwe levenheim. Larl. Att denna Lista
säfom Friherre bjerta begärt mätte upläsas, tror jag
icke
Den 20 Februari». 92»
icke kunna nekas, men om denna uptäsning skulle för
sig gä, får jag uttryckelig-!, förbehålla och anser
fullkomligen enligt med grundlagens bade espri» och
föreskrifter, akt derwid inga reflexioner göras.
Friherre skjerf Altför garna afstär
jag enligt den warda Ledamotens yttrade önskan ifrän
att derwid göra nägra reflexioner, allenast denna
Stat blifwer upläst, ty jag tror art den som af Staten
njmer en pension icke bör stämmas, att derföre
blifwa kand.
Härmed Consormerade sig Herr Lzrllenlvanz
kreclric.
Grefwe körner, ^öolpl, Loran, utbad sig fa
erindra, atl den boken, som af S als. Utskottet till
Riksens Ständer bliswit öfwerlemnad, innehållande
den detaillerabe Up.sifren pä Bencsicii- och Benädnings-Staten,
nära tre weckor hos Ridderskaper och
Adeln legat pä bordel och att till och med en afstrift
deraf skall hafwa funnits pä nägon Klubb. Hdglofl.
Ridderskapet och Adeln hade således haft god tid atr
lära känna desi innehall. Sedermera har det blifwir
bcflutit, akt denna förteckning pä pensionairer genom
trycket stall meddelas allmänheten. Säledes skulle
den winna all nödig publicitet, hwarföre Herr Grefwen
nu ansäg Letz upläsande här öfwerflödigt samt
önskade och hoppades, att Friherre Inorta ifrän alt
widare yrkande deraf mätte afstä.
Friherre kherts, Hxel. förklarade sig ej wilja
deri frän afflä.
5:te Band- 2:dra Afd- ^2. Här
-
A22
Den 20 Zebruarii
-
Harwid ropades nägok.
Friherre ak ^Vetterstedt, Lustaf. Utan twifwel
kan den begärre upläsntngeil Fril crre ibljerta icke
förnekas, likwal torde dek tillätas mig erindra, a!L
man för alla företag bör hastoa ek. bestämdt ändamål,
hwilket jag wid detta tillfälle ej kan inse, da sa wäl
L aarne som sielfwa billigheten fordra, ak! här inom
Rioderkmpers or.: Adelns Plenum ingen pröfning
mätte anställas öfwer de personer och deras förtjenster,
hwilka pä denna Srat finnas utförde. För min del
hade jag halft icke önftat denna upläsning, emedan
den wcrkan deras som Friherre Stael äsyftat, att nemligen
siere personer skulle förmäs att friwilligc afsäga
sig sina pensioner, synes mig böra b'isma an större,
när denna förteckning kommer att genom trycket framläggas
inför hela den Swensta Ällmänhe.en.
Grefwe ve la Larckie, stacob. Jag hemställer
ti Högloft. Riodcrstaper och Adeln- om icke redigast
mere art chrst afgöra hwilka allmänna grunder
böra stadgas, antingen de as mig eiler af StarsUlskottet
föreslagna. Torde hända, ester ett sädant
sätt alt gä till wäga, och da grunderne en gäng
»vöre förest!isne, skulle de af Ridderstaoets och Adelns
Ledamöter, som äftundat Pensions- och BeriLdmngs-Slakelnes
upläsande, sinna det samma aldeles
onödigt.
Friherre vjerta begaf sig till hwad Grefwe
ve la Larstie yliral, endast hwarje punct särskilt
asgjordes.
äerr
Deri 28 gehrnar». 923
Zerr Grefwe,! och Landtm arstalken gjorde
derefter oropofilioll pä första puncten: au oj någon
stom af Staken njuter lön, ma derjem e hafwa pension,
eller a BenädningS - Skale-r upkagas under
hwad nanni eller tirel det ock wara mä.
Ropades i allmänhet Ja, utom af
Friherre 8tael von bloliiom, som önskade akt
framför order lön, mätte fattas ordinarie eller
extra
Grefwe
Lronsieät, dlils, upläste till Prolo»
collet följande:
Stats-Ntffoktek har uti dest sednaste Betänkande
rörande grunderne för de perso:wr, hwilka böra qwarblifwa
ä Indraznings-Skalen elter nu mera benämnde
BenädningS» och Pensions-Staren, tillstyrkt i
likhet med Herr Grefwe I)e la Oarclie uti i:sta
puneten att ej nägon sex, af Staten njuter lön
mä derjemte hafwa pension eller ä BcnädningSGtaten
uptagaS under hwad namn eller titel
det oE wara mä
För min del äger jag Ordinarie arfwodeS lön
af iooo R-d. pä Krigs-AeadenucnZ Skak, hwilken
efter Författningarne nphörer med samma manad
som min tjenstebefattning, och för öfrigt äger jag ingen
annan lön af Staten, men i anseende dertill art
»vid den reform, som skedde med Krigs-Academien
1797, dä Gvuverneurens lönings-arfwode ä Skar
nedfalkes frän izos R:d. kill roos N:d. och andra
för
-
924 Den 20 Zebruarii.
förmäner blefwv honom fräntagne, sä bekom jag sä«
som den hwilken bestridt nämnde syfta nästan frän
Academiens grundläggning säsom en mokswarande ersättning
igenom Kongl. Majus nädiga förordnande
af den i April! i3oZ, att sä länge jag bestrider
Gouwerueurs tiensten utan annan lön pä
Stat än den Gomverneuren ä RrigS-AcademienS
Stat är anslagen i likhet med alla andra
Mllitaire personer wid nämde Academie, hwilka böra
efter förfaktningarne tillika njuta andra löner pä
Stat, en oafkortad summa af organisations medlen
i Kongl. Krigs Collegio af 800 R:d. om äret.
Pä den grund att nämnde organisations medel nn
föresläs att indragas till Stats-Wcrket, har vck Statsiltstotkek
i sitt första betänkande upfört mig till de
omförmälte 8oo R:ds Åtnjutande ä den sä kallade
Jndragnings-Staren, nu mera benämnd BenädningsStaten.
Derwid ansäg jag mig ock trygg i hopp
om samtelige Riksens Ständers billiga bifall derä,
men nu sedan Utskottet godkändt Herr Grefwe ve
la QarZicg anförande i i:sta puncten att ej någon
som af Staten njuter lön mä ä BenädningSGtaten
uptagas under hwad namn eller titel
det ock wara mä; Sa sär jag i ödmjukhet underställa
pä hwad sätt jag hädanefter mä komma till
Åtnjutande af de hittills mig i Näder tilldelte 800
R-.d., utöfwer Let löne-arfwode som jag njuter pä
Krigs-Academiens Stat.
Grefwe vövenkjelm, Larl Hxel. Som det
förmodeligen ej kan wara Högloft. Ridderskapets och
Adelns tanka, alt ingä i särskilt pröfning om personers
-
Den 20 Zebruarli- 925
ners mer eller mindre behörighet till ätnjutande as
de dem anflague förmäner, sa torde någon ventilation
öfwer Herr Grefwe Lronlieät5 anförande icke kun»
na äga ruin.
Zerr Landtmarfkalken gjorde proposition till
bifall ä den af Friherre Stael wid första puncten
ästundade tilläggning, hwilken
Bifölls.
Andra, z:dje och 4:de puncterne
Biföllos.
Femte 6ne puncrerne uplasies sä lydande:
Z:te Att dä ordet Benädnings - Stat utmärker
törstighet böra nu och alt framgent alla pensionairer
af känd förmögenhet eller förmåga att sielfwa sig un»
berhalls, utesiutas frän en sädan pension,
samt
6,-te Att de personer, hwilka annu äro i tjenst,
men i anseende till förut innehafde tjenster eller sär,
stilla updrag, erhållit pensioner eller bibehällande af
hela eller wista delar af lönen, wäl kunna i stöd af
desta grunders i:sta punct ej behälla denna förmohn,
men aga da de framdeles genom afskeds erhällande
lemnat tjensten, dertill en full och försäkrad rättighet.
Friherre gjerts, ^xel. I anledning af den
5:te puncten har jag wäl med mig ett litet papper,
innehallande nagra anmärkningar, men som det ej
är
Den 2s Abruam.
är min mening akt dermed werka pä Nidderstapeks
och Adelns beslut, torde jag sedan wid tillfälle fä
upläsa yel samma. Nu wiil jag allenast anmäla att
med all underdånig wördnad för Hans Kongl. Maj:t,
rror jag likival, att det ar Riksens Stander, som
Lunga disponera om pensioner, emedan del är de
som dertill betala penningar».".
Grefwe äe !a Laräle, -iHm Itiksens ständer
lill Beneficii- och BenädningS^Staien skulle fastställa
en wist summa är det mia fulla öfwertygelse att ingen
annan än Konungen den samma bör disponera,
»nen är ater fräga om pensioner tror jag andet fullkomligen
tillkommer Riksens,Ständer bestämma grunderne,
sä wäl för de som nu stola af innehafwarepa
hehäilas, som ock för de, hwilka framdeles komma
klk bortgifwas,
Del är bekant akt personer finnas, som jamte
sin lön äfwen innehqswa och njuta pensioner. Det
är ingalunda unn mening alt undandraga förijensten
en belöning, elt nödtorftigt understöd, men jag tror
att der ar enligt fä wäl med principe som med det
afseende man bör hafwa pä Statens narwarande tillpänd,
alt veste pensioner bora indragas sä länge deras
innehafware njuta lön antingen Ordinarie eller
Extra.
Herr xäklman. Dä jag hörk sä wänge fakta
Mats-lttstoirels mening, som ffulle det hafwa tillfMkt
att Konungen bordo aga pröfnings rätr wid
Wnswners bortgiswande, sär jag den äran »plysa att
AstMH fhrsisg är sllhelcs fädant. Hvad de
4
Deir 20 Zcbruarii.
9-7
4 första puncterna beiräffar möler harwid inga siva,
righeler och Utstotket har ej kwekot, std såsom formeligen
kill fastäilande grunder hemställa dem rllt Riksens
Ständer. Dea zue och 6:ke punc.en deremot
har Utstötte^ anse t wara af den bestafftnhec att dä
i förhand ingeli ring kan bestämmas öfwer de beri
förekommande fall. more det bast att prdfningen deraf
ät Kongl. Majus öfwertemnades.
Friherre Osterström, jacob. Jag kan ej föreställa
mig/ att meningen kun é wara att taga pensioner
ifrån dem, sein redan färt sädana.
Ät,kistiga hördes härtill ropa: Jo!
Friherre Osterström fortfor, förklarandes att
andra bunde mistiaga sig sä ival som han. Dek moro
efter hans ranka omöjelizt, att Riksens Stander
kunde pröfwa hwilka personer pensioner borde tilldelas,
eller hwilka lunde dem umbära.
Grefwe sts la 6arstis5 afsigt more, efter hans
kanka, upfyld när Vesta grunder i allmänhet stadgades
och deras anwändning list Kongl. Mast öfwerlämnades.
Grefwe Ovsnlyslm, Larl H.xe!. H.vad den lankan
beträffar, som någon wärd Ledamot yttrat, atr
Riksens Ständer äga att bestämma och utdela pensioner
emedan de dertill betala penniugarne, tror jag
den ej wara sä aldeles riglig. Bewiljaudek af medlen
medför egentligen hwarken rättigheter eller skyldigheter
att bestämma deras anwändande. Rittens
928 Den 20 Zebruarii
-
Ständer betala wisserligen kostnaderne för Acmyen
och Flottorne, men stulle utan twifwel finna sig i en
»verkelig förlägenhet alt anföra desamma. Till
hmad Friherre Lesterström sagt tär jag allenast tillägga,
att det synes mig böra »vara en orubbelig grundsatts,
an ingen lagligen fängen förmän mä kunna
afhändas innehafwaren; det är således min tanka art
de nu stadgade grunder endast kunna wara gällande
för framtiden.
Friherre Stael von Dollstem önstade den tilläggning
till esta puncten, att om någon Militaire
person innehade -pension, men i kriget fält nägon
sivar blessur stnlle derföre undantag kunna göras och
han jemte lönen fä bibehålla sin pension.
Grefwe Lövenhjelm, Larl ansäg denna
anmärkning billig och säsom ett nytt stöd för sin
ranka att hela plöjningen borde kill Konungen ösi
werlemnas.
Friherre Stael von wolstein, Nej i sädant fast
mä Ständerne besluta, emedan de betala,
Grefwe Dolma, August. Jag mäste bekänna
akt det är ledsamt art laga af mennistor, men wi
kanna och det är oss nogsamt bekant, ait lander werkeligen
är i en wädelig belägenhet för penningar; dä
böra de ju mista, som hafwa z ja ända till g pensioner.
Friherre Djertz, Axel- Jag anser mig ej förnärma
min Konung, dä jag tror att pensioner ej af
ho.
Den 20 Zebruarii. 929
honom Utan af Riksens Stander böra disponeras.
Wär nu regerande Nådiga Konung har nogsamt wisa!
sine dispositioner; men andra tider kunna komma
lika vern wi öfwerleswat och dä ar säkerheten icke stor.
Grefwe vövenkselm, Larl Axel. Jag kan
omöjligen medgiswa att pensioner böra af Stander
disponeras eller gifwas, lika litet fräntagas. Pensioner
aro i allmänhet belöningen af gjorda tjenster.
Rättigheten ait belöna förijenster ar en af Konungens
och »verkställande magtens dyrbaraste föremål och
rättighet; den kan aldrig uti ett klokt organiseradt
samsund ulöfwas af någon annan än den werkställande
magten. Hwad redan gifne pensioner angar,
tror jag ej att wi knnna gifwa en retroacriv werkan
ät den Lag wi nu gä att stadfästa, men tror Grefwe
ve la Laraies wara nyttigt arr antaga för
framtiden. ' ^
Grefwe körner, ^stolplr L-öran. Frägan ar
nu allenast om de a:ne sednare punclerne af Grefwe
ve la Oarllies till Stats-Utskottet remitterade förslag.
Den första af besia puncter har Stats-Utskottet
ansett innefatta qwalistcationer, hwilka aldrig fullkomligen
kunna bestämmas. Den sednare äter lärer
med mera tydlighet kunna uttryckas, men jag tror
att bestämningar af den ena influerar gansta mycket
pä den andra, och att det i alla fall ar mäst ledande
till ordning, billighet och rätkwisa, att öswerlemna
all pröfning en detaille ät »verkställande magren. Etr
annai förfarande skulle leda Riksens Ständer till
Domare öfwer enstilta personer, hwilket Rsgerings»
Formen förbudit och pä alt fatt sökt förekomma.
Dcir 22 Zebruarir.
Friherre Stael von wolstein trodde att Regerings-Formens
föreskrift »cke har rigtig more tilläinpad:
här .vors ej fr äga cm utöfningen af någon
Domsrätt öfwer personer, utan blott om pröfningen
af deras förtjenst, samt utöfningeu af de grunder nu
blifwit stadgade.
Grefwe li,övenl>jelm, (larl ^xel. För akt en
gäng komma lili sini, tror jag det först borde afgöra-,
, om de reglor wi nu förestriswa kunna hafva
rekroactiv iverkan, eller endast för framtiden böra
gälla.
F therre Stael von klolllcin. Nej! nu är frägan
om indragningar af redan utdelade pensioner.
Det kunde ej kallas indragning om ej redan utoelade
penstoner förfwunne.
G.efwe Oe la 6arclie. Frägan ar nu om indragningar
genast och om siavgande af grunder för
framtiden, hwilka Kongl. Maj:t wid pensioners tilldelande
bör följa. Jag tror att det beror af Rik.
sens Ständer att förestriswa desta grunder och jag bekänner
uprigtigc akt jag anser som en werklig tjenst
gjord Konungen, att dem föreskrifva, da dest goda och
walgörande hjerta ej mera stall lida af ett afstag,
Ständers fattade består, men ej Kongl. Maj.-t wällar
och som sä ofta i Nitels narwarande tillständ blir
en nödwändighet, dä brist af medel, men ökadt antal
af pensioners sökande med hwarje dag tilltager. Hwad
mitt egit förstag angär, dä Stats-Utstolket bewisat
mig den oförwäntade godheten, atr gilla de fleste af
Mina deruti föreflagna grunder, bör jag äfwen med.
Den 22 Zebruarsti.
giswa, att jag sjelf inser swarigheien att bestämma
den Z:te punelen, och derföre gärna afstar ifrån alt
orkande af densamma, men jag anhälier hos Herr
Grefwen och Landtmarstalken deremot, om proposition
pa den 6:te puncren med det tillagda wilkor, att
den Tjensteman, som till följe af den i:sta punctcn
förlorar sin pension när han gär ur tjenst, dä mätte
kunna återfå hwad han förlorar och dera erhåller
Riksens Ständers heligaste försäkran.
Friherre Ltael von tkolllein instämde med Grefwe
Oe la Larclie.
Herr käblman. Grefwe ve la 6arstis har
efter min öfwerkygelse redigt uplyst sakens förhållande.
Det syncs mig för öfrigt tydligt att frägan angar
indragningar nu och ej blott grunder för framtiden.
I afseende pa den Z:te puncwn, will jag äfwen
för min del gerna medgifwa arr den mä förswinna,
Zerr Grefwcn och Landtm arskalken gjorde
i anledning häraf proposition alt den Ane punkten
ftutte förfalla.
Ropades Ja och Nej.
Herr Landtmarskalken gjorde derefter proposition
pä z:te och 6:te puncterne.
Ropades ä nyo Ja och Nej, samt begärdes
Votering.
9Z2 Den 22 Zebruarii.
Friherre Lk ^Vstterllsclt, 6uliak. Grefwe vs
la 6arllis har redan förklarar, ari hall wille assia
ifrån alt yrkande i afseende pä den Z:le prmclen. I
delta fall synes mig ej nägon votering wara af nöden,
utan Utffotters förslag desi förutan kunna antagas.
Hwad äter den 6:te pungren beträffar, anhäller
jag för min egen uplysning, alt äler fä höra
den «:sta för att rätt kunna fatta om ieke i ben samma
innehäkles alt det samma, som Grefwe ve la
(Zarsiie äsyfiat med de föreskrifter, han i den 6:te
föreslagit, i hwilket fall en förening af Högloft. Ridderskapets
och Adelns siridiga meningar äfwen synes
mig möjlig.
I anledning häraf uplästcs ä nyo i.sta och 6:ke
puncternc.
Friherre v^srta, Axel, urbad sig nu akt fä upläsa
hwad hlN i anledning af denna fräga författadt,
hwarefter han »ill Protyeoller uplasie ett fä lydande:
Wördsamt Memorial.'
Med bedagader glädje, öfwer äterkomsten äf
hela Pensions-Expentance Benädnings- eller Beueftcii-Staten,
som äterkoinmit frän Riksens Ständers
Högloft. Stats-Mskott, sär jag betyga min wördnadsfulla
tacksägelse, för deras gorda försök, alt pä bil.
liga grunder upställa antagninas-principer för framtida
pensioners utdelningar. Med Herrarnes gracieusa
tisiständ torde mig tillätas fa afgifwa nägra
vsörgripeliga tankar i ett ämne, som oflasi bidragit
lill ett bedagadt misinöje och lill beständig ätalan,
Den 2S ZebruariL. 933
wid gorda jämnförelser, emellan Förtjenst, Billighet
och Behof; och hwilken Casus, om den också adrager
mia, de wältaligas och högre Mans misinöje
öfwer en mindre lycklig framställningsgäfwa, wid
detaljerandet af denna sa,ens kinkiga na ur, hwilken
ingen garna ser cm den widröres, sä ar sanningen
aldrig mera än en, och jag kan aldrig förandra min
Mängäriga öfvertygelse om Pensioners orältwisa utdelning;
twenom simier jag mig pligtig öka de bedröfweliga
anmärkningar, som fordna magtspräkenS
dräpande frikostighet för Riker i sa mänqfalldiga är,
pä wärk arma Fäderneslands bekostnad, ärligen äsamkada,
men ej afffaffada eller mildrada Rikspläga,
bland andra förorsakat; och menar jag härmed be raktelscrne
öfwer NB- de mest obehöriga och större pensioner.
Att allmänheten will godkänna det förtjensterne
hos en del Pensionairer smara emot sädana pensioners
storlek, som här och der dem innehafva, blir ibland
större delen af rättwisa granstare omöjligt, om änskönt
jag derifrån också subtraherade all slags afund;
och berodde det af mig, alt deröswer anställa läsför»
hör och jemföra förrjenster, mötte oändeligen stora swärigheter,
hälst en del gär för fluten bok, likt en handels-rörelse
och komme jag säkerligen pä flere ställen
att fräga: min män huru kommer du härin, och
hafrver inga bröllopskläder- ^an man wäl kalla
det ägande-rälten, och göra det till en stöld emot
Nationens rättmätiga anfall wid granskningen af den
nuwarande Pensions-Staten, som Gud bäst wct pä
hwad för sätt det lyckas mängfaldiga a t af Mo.
narkens näd ntwerka sig besia pä Nationens bekostnad
sä tärande nädegäfwor.
934 Den 20 Zebruaru
Dä
jag nu delta nial får äran »vördsammast
att underställa, borde jag lika ödmjukt fä namna det
mitt ändamål ej någonsin kan bli, att förblanda de i
Rike högt aktningSwärda Män, med de mindre förtjenstfulla
af den för Riker frätande Pensious-Staten,
ty blott man kafer igenom Pensions - Statems
ligger det i full dager; twärtvm äro de sa wäl kända,
att stmsörelser bli onödiga emot dem som uptaga stora
Summok, och en del hafwa förlaningar destukom,
och deras Meritlista blir endast den, att de ägt skicklighet,
att förffafjftr sig en pension; och för åke
nu före omma detta fä illa fördelia och wkdkagna pensionSjätt,
önstade jag att den motion, en hög och wärd
Ledamot Herr Grefwe ve !a Oarstie för någon någon
tid kmbaka här siamstalde, kunde af Högloft. Riksens
Ständers Utstött ytterligare fä granskas, hwaresser
jag wägar hoppas hälsosammaste behallningae
och glada följder för wär utarmade Stcus-Casta.
Dä blefwe kyrkan stående milt i byn, hälst de fattiga
draga i wista afseenden största tyngden af beskattningen,
och kunna omöjligen med liknöjdhet betrakta
den triste alsieöt, forn bade Bewillningen och alla andra
oräkneliga beskattningar kommer atr framdeles medföra.
Utom Högloft. Ridderskapets samt Adelns, jemte
refpective medständens nu kraftigaste emot mitzöruken
af PensionS-utdelande, widtagna anstalter, skulle
wisterligen den fattigare och mindre uplysta Clasten
af medborgare läkt kunna misttaga sig om rätta förståndet
af de Orden; Den. mycket har, honom
Dall gifwrt warda, och den intet har/ honom
Dall frantagit warda- Hwar och en lefwer af sin
tro, och lira sä gör sag, och anhäller jag ödmjukeligen
wiv detta tillfälle fä Apa desta krones hemlig
he
-
Den 23 Zcbruarri. 9ZZ
heter för Ridderffapei ock- Adeln rörande pensioners
krymvningsmäner; sa lydande att:
1:0 Tror jag, akt om jag har stora egendo-.
mar, och ända will upbara af Skaken pension, är
efterdöme! lägiänkt, jag förlorar aktning, denne man
upstige derföre och afsäge fia siri pension. Betackas
högiidligen, och allt folk sage Amen.
2:0 Tror jag akt jag omöjligen kan hasina arne
Löner och Ämbete; hwartill allt folk sage Amen.
Z-o Tror jag akt det moro lika dåligt wela hafna
och behålla flere pensioner i denna wär usta nöd;
och sage härtill allt folk Amen.
4:0 Torde wi kunna wara nöjda med antingen
ett Riks Räds pension som fordom dä de gingo ur
tjenste» besteg sig till 666 R:d. 52 si. för de högre
Herrar eller också kunde den måttligt ökas i afseende
pä förändrade priser och tider; men mälteligr; och
alt folket sage säkerligen Amen.
5:0 Tror jag att bland efterlemnade Hof-Skaks
Betjening frän wara nu i Herranom afsomnade glor,
wördigst i åminnelse framsarne Konungar och Drottningar,
hwilkas gamla Beijenter Staken nu pensionerar
och hwilka Hof-Beijenter finnas bafwa öfwerdrifna
pensioner, ja till och med 800 R:d. Banco,
Si sädana MesieurS kunna nöja sig med mycket
mindre och, om för dem anfläs högliden till prydnad
2 u, goo R:d. sä bör den gynnaren derföre offra
Herranom en söt lukt; och all folk sage Amen.
6:0
9Z6 Den 22 Zebrucrru.
6.0 Tror jag att bland Pensionairerne nägon--  stäkes igenfinnes en Mademoiselle bagman, som
wisit lärer fä raso R:d. Banco om äret, men Utan
att wara ombuden att rala för henne, fä har hon
gjort Skaten en Sacrifice af sin person till högtidlig
Hertig krostric, och winsten häraf ligger i klar dager,
i afseende pä den eljest nu olägliga Hof-Stats anslående
för eljest läkt fordom gjorda Prinsar och Prinfesior,
det hon med sitt barmhertighet werk förekommit.
Jag tror derföre att hon till sin pensions ätnjukande
bör i del goda blifwa beståndande. Och
alt folk sage Amen.
llljörta.
Herr kotklie!), Larl krestric. Jag anhäller
ödmjukast akt fä upläsa bade i:sta och 6:le puncterne
för att sedermera kunna desto tydligare yttra mig.
Herr kotsilieb upläste derefter desie puneker och fortfor.
b:te puncten synes mig egenleligen icke innefatta
annat an explicarion eller ett correctiv af den
irsta och kunde kanske helt och hällit utestutas, men
som en författning icke nog tydligt till alla desi delar
kan bestämmas, och 6:te puncten desiutom äsysrar en
billig förmohn för de personer, som blifwa försane uli
det predicament der omtalas, tror jag att den samma
till hela desi innehäll bör bibehällas. De stridiga
tankesätt, som i afseende pä denna punct blifwit bland
Ridderskapet och Adeln yttrade, lära härleda sig fran
olika begrepp, huruwida den stall anragas, och om
den aniages, huruwida det stadgande som deraf blir
en följd stkall anses som en af Riksens Ständer o»
»vilkorligt antagen grund, eller tillämpningen efter
särskilta förekommande omständigheter stall till Kongl.
Masit
Den 20 Zebruarli. 937
Majit öfwerlemnas. Dä jag för min des anser denna
punct böra bibehällas, sär jag ock förklara, att
jag anser tillämpningen af den janima endast kunna
tillhöra Konungen, dä något owilkorligk stadgande
för ännu ej inträffade händelser swärligen lärer kunna
,vidtagas.
Grefwe I^övenlffelm, Larl T^xel, förnyade sin
anhällan att fä weta, om det beslut Ribderstapet och
Adeln nu toge, ffulle wara retroactivt eller endast
för framtiden blifwa gällande.
Herr Grefwen och Landtm arfkalken Yttrade,
an hwad Utffotret föreslagit förmodeligen kunde
bifallas och att när principen wore fasistäld, wore det
kanste bäst alt till Kongl. Maj:t öfverlemna tillämpningen
deraf.
Grefwe ve la 6aräie. Om icke Högloft. Rid,
derstaper och Adeln will medgifwa att denZtte pune,
ten utgär, tror jag ätminftone att dest anwändande
bör till Konungen öfwerlemnas, och jag ser ej den
ringaste wäda deri.
Ropades ett starkt
Friherre Ltsel von kllolllein. Om denna punct
synes sä swär, och man ei tror Riksens Ständer om
att kunna pröfva graden as förmögenhet, sä synes
det mig säsom wore det lika smärt för Konungen,
hwilken man dessutom ej med sä obehagligt göromäl
borde beswära.
L.te Band. rchxa Afd. 6g. Fri
-
958 Den 22 Zebruarll
Friherre
ak VVettorsteZt, 6ustak. En ward
Ledamot har yttrat, ack om pröfniugen af en wist
grad af förmögenhet, som borde göra till pension
oberättigad, blefwe sä swar akt den frän Riksens
Ständers älgard borde dragas, skulle denna pröfning
bliswa lika swar för Konungen. Enligt min öfwertygelse
synes mig likwäl som »verkställande magten ensam
kan wara i tillstånd att genom dest förhållande
till den person, hwars anspräk till pension kan komma
i pröfning, bade hafwa en närmare kännedom
om personens enfkitka förmögenhet och om wärdet af
dest Konungen och Riket gjorda tjenster- För Lag,
stiftande magien blefwe äter desta detaille-angelägenheter,
inträdande pä »verkställande magtens område,
om icke omöjliga att med tillbörlig noggranhet winnås,
Åtminstone till oberäkneliga personliga twister ledande.
I hwarje Stat bör grans-linjen emellan »verkställande
och Lagstiftande magternes ömsesidiga rättigheter
och befattningar noggrant wara updragen och i helgd
hällen, i annat fall inträder snart ett anarkijkt tillständ,
soin ej förr uphörer än den ena af desta mag,
ter »vunnit en fullkomlig seger öfwer den andra.
Herr Grefrven och Landtmarstalken gjorde
propoulion till bifall ä Z-te och 6:te punclerne af
Slats-Utffotkets betänkande.
Ropades ett starkt Ja och nägra Nej.
Grefwe I.övonbjelm, Larl ^xel, anhöll att
Herr Grefwe»» och Landtmarftalken tackres göra proposition
pa Vtstotteks betänkande i hela dest widd.
Ropades Nej.
Gee
-
Den 20 Zebruarli. 9Z9
Grefwe Norner, ^6oIpd Loran. Sä wida det
till oss kunde höras, blef Herr Grefmetts och Landtmarskalkens
proposition endast med Ja beswarad, men
om någon skulle hafwa ropar Nej eller begärt votering,
sä anhäller jag att han marce sädant förklara
och voteringen genast fä begynnas.
Herr Grefwen och Landtmkrstalken frägade
om någon hade begärt votering, hwarrill
Herr Lock swarade Ja
Grefwe
Norner, ^clolpli Loran. Dä Votering
är yrkad lär endast blifwa frägan om proposition
och contra-proposition. Den förra bör utan
twifwel blifwa pä betänkandet, den sednare lärer bero
utaf dem, som äro af motsatt mening, att bestämma.
Jag har för min del ej kunnat fatta hwaruri
den stall bestä, ty jag will ej förmoda att Ridder»
stapet och Adeln skulle med ett beflut anse sig kunna
och wilja tillerkänna sig förmägan och rättigheten att
pröfwa graderne af förmögenhet och behof eller att
derefter utdela pensioner.
Ropades Nej«
Grefwe Oe la Larckie. Jag ber om förlåtelse,
att jag äter Utber mig Rldderffapets och Adelns tålamod,
men jag tycker och jag inser ingen wada deri,
att när det rörer endast pensioner för Enkor och
Barn, pröfningen af deras torftighet kunde till Konungen
öfwerlemnas, och om wi derom förenade osi,
en votering undwikaS.
960 Den 20 Zebrukrii.
Ropades ett starkt Ja och fä Nej. Men en
oro upkom, hwarunder
Herr LeZerliolpe, ^uZuk, talade utan att hans
yttrande till Protocvller kunde fattas.
Sedan Herr Grefwen och Landtmarskalken med
Klubban äskat stud, yttrade han sig, det han tyckte
Ridderffapet och Adeln i det närmaste wara enie.
Den ztte puncten innehölle, att sjelfwa ordet Benädnings-Stat
utmärkte torftighet. Pä denna Stat
npfördes endast Enkor och Barn. De som hade
en känd förmögenhet borde derifrån urestukas. Denna
föreskrift hade Ut,kottet ansett obestämd i anseende
lil! swarigheten att pröfwa förmögenhet. Nu
föreslog Grefwe Oe la 6ar6ie de tillägg till denna
punct an det mätte öswerlemnas Konungen att pröfwa
deras mer etter mindre torftighet.
Grefwe körner, 6örar>, erindrade att
detta just more hwad U.,rottet förestagit.
Grefwe 6e la 6aräie. Till tvinnande af mera
tydlighet, önskade jag an denna punct mätte sä redigeras:
Dä ordet Benädnings-Stak urmarker torf»
lighet, böra framdeles de Embersmäns Enkor och
Barn, som haswa kand förmögenhet, uresiutas och
pröfningen af denna förmögenhet till Hans Maj:k
Konungen öswerlernnas.s
^ -V ' . - .
Den 20 Februarii. 961
Grefwe körner yrkade ä nyo, att detta wvre
hivad Utffottet tillstyrkt. ,
Hans Excellence Herr Grefwe kuutb wille uptysa,
att Pensions-Staten wore ett, BenädningsSkaien
ett annat/ För att komma pä EenädningsStaten
fordrades en ordentelig ansökning, hwarmed
borde sölja wederbörligt bewis pä den sökandes omständigheter.
De§a Documenter pröfwades derefter
i Slats-Contoiret och blefwe i wänlig ordning för
Konungen föredragne. Säsoin Scats-Secreterare,
hade Hans Exceilence sjelf manga ganger föredragit
sädana mål. Med pensioner tillgingo helt annorlunda.
De hade blisivit utdelade genom Konungens Ordres
till Stats Contoiret, utan föregängen pröfning eller
ordentelig föredragning. Någon annan wag att erhälla
ett rum pä Benadnings - Staten, kunde Hans
Excellence ej anse möjlig. Han funne således intet
hinder till bifall af Stats-Utstottets tillstyrkande.
Herr Grefwen och Landtmarstalken gjorde
derefter proposition tilt bifall ä Stats - Utstonets
utlåtande rörande zue puncten.
Ropades-Ja, men
Grefwe la Laräis förbehöll att det af honom
yrkade tillägg för tydlighetens stull mätte iagltagas.
Herr katckman. Dä nu öste puncten till afgörande
förekommer, sär jag den äran uplysa, akt Utstotter
derwid icke elier trott wilkoren nog klart kunna bestäm
-
962 Den 20 Februari!.
stämmas, ulan östren förestagit, att de rist Konungens
pröfning mätte hänstjukas.
Friherre 8tae! von klolstein wille allenast hemställa.
huruwida den förestagna puncken were enlig
med denna författnings esprit. Det funnes Embetsman
som hade en betydlig förmögenhet och således
kunde unbara penstoner. De erhöllo fanste äfwen
wid afstedsragandei dryga accorder. Skulle de nu
' äter fa rötiighct arr tillträda de pensioner dem nu
afhändas.
Herr Grefwen och Landtmarstalken erindrade,
att det more just för att fastställa grunder för
prost,inren af besia omständigheter som Ridderstapel
och Adeln nu öfwerstrgt och möstvat en rätt, som den
Lagstiftande magten tillkommer.
Herr Landtmarstalken gjorde derefter proposition
pä 6ue puncten af Ukstotteks betänkande.
Ropades allmänt Ja, men ett Nej.
Friherre Hjerta, t^xel, förbehöll allenast att
det mätte bestämmas lill hwad belopp den högsta pension
kunde utdelas.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstildes kl. 2.
In kiclem krotocolli
O. Silverstolpe.
Tis
-
Den 20 Zebruarii. 963
Lishagen den 20 Februarn.
P enum kl. Z eftermiddagen.
Anställdes wal lill utseende af de Ledamöter,
hwarmed Stals-vtfkoklet enligt Regerings-Formen
borde förstärkas, för att gemensamt med det samma
utgöra en N-mnd till afgörande af sädana frågor,
hwaröfwer Riksens Ständers röst icke kunnat utrönas;
och erhöllo följande Herrar och Män flesta Rösterne:
Ordinarie
Ledamöter:
N:o 91. Grefwe kaUmZ Fullmägtig Friherre
Legerström, Kuäolpk, ViceAmiral
m. m. ' 92 röster
N:o 29. Friherre Kotenkane, LcberinZ,
Stats-Secrererarc m. m. 101 —
N:n 228. Friherre Kiääerstolpe, Larl,
Öfwerste 94 —
Nio r86. Herr Sabelhjerta, Fullmägtig
Herr Oöran (rustaf, Atzeflor 9Z —
N:o 19Z. Herr KlinAtpor, äerclt, Ryttmästare
121 —
N:o 678. Herr Lilät, Fullmägtig Herr
Köni^, per, Auditeur 96 —.
N:o 818. Herr Reenstjerna, Fullmägtig
Friherre bljerta, kreclric 96 —
Nw 1637. Herr Knäbeck, Fullmägtig
Herr Silverstolpe, Kars Llabriel, Ryttmästare
lsr —
N:s
964 Den 20 Zebruarii. e. m.
N o 1661. Herr Larllioim 6^1IensclröI6,
Fullmäglig Grefwe I^övenlifelm, Larl
^xel, Ofwerste, Kammarherre isz röster
Nw IY8Z. Herr DeiMenL^ölä, Detlof,
Aftesior 98
N.o 1984. Herr 8cl>iit2oncrant2, fsokan
Derrman, Ofwerste 93 —
N:v2l86. Herr von Wa!irenZork,^n6Lrs ivz
Suppleanter:
N.o r. Friherre Oxenli^erna till Eka, 8ven
Llabriel
91 —
Nw 1Z4. Friherre Leäerlr^elm, LermunZ,
Öfwerste
8i —
N:o 240. Herr LlMenkvärcl, Fullmagtig
Herr l^lannerliamm, fjotrsn, .Härads-
höfding
88 —
N.o 1889. ^ult von 8teijern, D. 8.,
Major
85 —
N:o 1988. Herr ^6Ierlxarro, Larl, Eam
ccltie - Räd
86 —
N.o 2199. Herr Lergtteät, Lric, Cancellie-
Räd
88 —
Högloft. Ridderffaper och Adeln ätjkildes kl. ett
qwart till 2 om natten.
In piöein protocolli
6. 8ilverliolxs.
Ons
-
Den 2! Zebrukrii. 965
Onsdagen den 21 Februarii.
Plenum kl. 9 förmiddagen.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Bewillnings- samt
Allmänna Beswärs- och Oeccncmie-Utstorts
Betänkande, angående Post-Inrättningen
i Riket.
Wid den öfverläggning, som i detta ämne hos
Utskotten upstätt, i anledning af följande frän Riksens
Högloft. Ständer till Utskottens handläggning
öfwerlemnade handlingar, neml.: 1:0 P^otocolls-Utdrag
frän det Hederwärda Bonde-Stänvet och Högwördiga
Präste-Sländet af den 21 och 29 Augusti
sistlidet är, och 2:0 Wällvfl. Borgare-Ständels remisser,
under den Z September, 12 October och den 16
December 1809 af Herr Bruks-Patrvn Ebersteins
samt Herrar Borgmästare »olms och Le-elH Memorialer,
har det warit Utskottets sorgfälliga bemödande,
att noga öfwerwäga de anmärkningar svin
deruti emot postwäsendets närwarande stick äro gjorde,
samt de förslag list förbättringar i ett eller annat
afseende, hwilka blifwit afgifne.
Med en fullkomlig öfvertygelse om ämnets
wigt, om desi afgjorda inflytelse pa allmän ordning
och enskilt säkerhet, med en pä erfarenheten grundad
kännedom om de brister som ännu äkfölja Inrätt,
ningen, hafwa Utskotten icke kunnat undgå att finna
be
-
ch
9 66 Den 21 Zebruaril.
behofwet af sädane stadgande!», som till afhjelpande
af desie brister och minnande af Inrättningens
allmänt gagnande ändamål äro bäst ledande.
Utskotten hafwa först till granskning företagit
den genom Hederwärda Bonde-Ständeks och Högwördige
Präste-Ständets serskilta Protocolls - Utdrag
lill allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskoltets ärgärd
öfwerlemnade fräga om icke nägon annan anstalt
till Postföringens besörjande än den som för
narwarande bcsinnes, antingen genom entrepenad eller
annorledes bvrve widtagas, hwarigenoin denna In»
rättning, förutan Starens eller enskildas betungande
kunde bära sig sjelf och de hemman, hwilka härtill
nu äro anstagne, lill det allmännas betydliga winst,
i ställer blifwa älagde de skyldigheter som Hemman
i allmänhet åtfölja. Med anledning af detta förslag,
hwars »verkställighet Utskotten skulle önsta, samt hwad
i Herr Bruks'Patron Lbeistoin8 Memorial, hwilket
Utskotten härwid fä åberopa, finnes projecreradt,
anse sig Utskotten böra tillstyrka att hos Kongl.
Maj:t i underdänighet mätte hemställas, om icke, i
likhet med hwad Herr lUoerstein anfört och pä de
stäk han derföre upgifwit, försök kunde pä nägra
Italien göras akt »verkställa postföringen med sä kallade
postwagnar, hwarä 2 a g Resande jemwäl fortstaffades;
och om denna Inrättning för ändamälet
finnes lämpelig, kunde densamma sedermera i allmänhet
blifwa pä samma sätt besörjd. Enär likwäl Postföringen
äfwen om detta förslag blefwe satt i »verkställighet,
torde komma att längre tid bibehällas i
der stick den nu är, har hos Utskotten, till följe af
derom gjorde yrkanden, i öfwerwägande kommit, om
icke
Den 2 k Zebrnarii. 967
icke med billighet och en jewnt delad rältwisa det
more förenlig!, att dä tegan för Gästgifware och
Kronoskjuts nn mera bliswil förhöjd, betalningen för
Postföringen jemwäl borde ökas; Och Utskotten
hafwa i anseende kill tidernas förändrade stick, sedan
förra Taxan utfärdades, och med anledning af
de olägenheter, som älfölja Skjuksnings-beswäret,
trott sig böra tillstyrka delta. Harwid har wäl staga
upstätt, huruwida alla Pvsthemmans Innehafware
borde njuta en lika förhöjning, da en del af berörde
Hemman är beswärad med Rotering, Gästgifwarestjuts
m. m hwarifrän andre äter arv befriade.
Men dä, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den «y Augusti 1821, de Posthemman, hwilka
uystnämnde onera utgöra, aga förmäner, fwarande
emot deras större skyldigheter, framför de öfrige,
finna Utskotten det någon annan skilnad i Poststjutslegans
tillökning icke kan göras, an i lika förhållande
till hwad nämnde Förordning stadgar. Och fä Utskotten
förestå det denna lega för ordinarie och sidoposten
mä blifwa dubbel emot hwad, enligt ofwan
aberopade Kongl. Kungörelse, nu för Postföringen
ar bestämdt, och atc skjutsen af Extra Poster öfwer
allt bör betalas lika med hwad för Kronoskjuts är
faststäldt; äfwen som att denna skjutslega erlägges
för sä mänga hastar, som Postillonen, efter wäglagets
och andre omständigheters föranledande, behöfwer.
Utskotten anse likwal det wara rättwist att i den
Taxa, som härom komme att utfärdas, wid denna
förestagne tillökning borde fästas det wilkor, för
Postförare, akt de vpäminte stola fullgöra hwad dem
i och för Postföringen antingen redan äligger eller
framdeles kan blifwa anbefalldt, samt »villigt Staga
y6Z Den 21 Zebruarli. ,
sig, att utan förstärkning frän andra än de till PostJnrättningen
förut anffagne Hemman, oftare än
hittills forsla Posten, sä fränn wid derom skeende
undersökning behofwet eller beqwämligheken sädant
fordrar, och Kongl. Maj:l i följe deraf finner för
godt. det samma påbjuda. Härigenom förmoda Utskotten
att den minskning af ungefär iZ,ooo R:d.
i Statens inkomster, som genom den föresiagne förhöjningen
i Pofilegan upkommer, i det närmaste bör
kunna ersattas, utan atc den redan nog högt upsatte
Postporto för bref behöswer ökas.
Dernäst och i sammanhang härmed hafwa Utskotten
kill pröfning uptagik Herr Borgmästaren
klolms Memoria! o b derwiv iagtagit samma ordning
för stna yttranden öfwer de deruti uptagne ämnen,
som i Memorialet punctewis finnes wara följd. Beträffande
säledes itsta 2:dra och g:dje puncterne, angående
Postförares answar, Post-Rälkernes afskaffande
och Post-förmaltarnes tilltal för fel i stensten,
anse Utskotten desamma innefatta ämnen, hwilka ligga
utom kretsen af deste Urffotts arbetsomfattning.
Hwad sedan angar den af Herr Borgmästaren
Ikolm uti 4 Mom. gjorde hämställan om icke Postsörwaltare
hädanefter mage staffas under Landshöf»
dingarnes speciela tillsyn, med rätt och skyldighet
för de sednare, att u laka sig öfwer de förslag som
till Postförwaltare - syslors besättande böra afgifwas,
finna Utskottet sig dertill icke kunna tillstyrka bifall
enär dels det af Kongl. Maj:t ar dest Cautzli styrelse
och Öftver-Post-Direclion i Räder rchdragne inse
en
-
Den 2i Zebruarii- 969
ende och upsigt öfwer desse Embets och Tjensteman
derigenom more förnärmad och nägon enskild eller allmän
klagan ännu icke försports öfwer meblifwen Laga
ätgärd i de fall dä desse werk derom blifwit anliiade,
dels LandshöfdingarneS Embetsgjöromäl redan
äro sä mängfalldige alt utsträckningen deraf till andra
ämnen, än som förut tillhört deras befattning,
skulle förorsaka hinder ock upehäii i de allmänna
ärendernes nödwändiga och oafbruma gäng.
Widkommande z:te 6:te och /:de punclerne,
anse Utsto ten del höra pä Postförwalkarens egit godtfinnande
ankomma, huruwida han, som ^r upbörden
af Postmedlen är Kongl. Maj:! och Kronan answarig,
ma hälla Posträkning med den eller dem, som
detsamma begära och att följaktligen hans arfwode för
detta beswär icke lämpeligen kan af Utskotten kill wist
belopp bestämmas, utan bör bero af de serskildta öfverens'ommelfer
och beting, han derom kan träffa
med en hwar, som af en sadan förmän will sig begagna.
Deremot och med anledning af Kongl.
Canhli - Collegii Kungörelse af den 6 Maji 179Z
angående afgiften för recommenderade bref, fä Utskotten
hemställa om icke hoS Kongl. Maj:k i underdänighet
kunde förefläs, att en Postförwaltare ej
mä fordra etter äga rättighet att upbara högre betalning
än fyra stillingar för bewis öfwer ett afgående
rccommenderadt bref och dubbelt eller ätta stillingar,
dä bewiset tillika specifikt uptagcr hwad i
ett sädant bref medföljer; förankommande recommenderadt
bref twä stillingar och för emottagandet af ett
till Post Cömoiret direcle inlemnadt sä kalladt lösbref,
som ej fär wäga öfwer 48 lod, en stilling; äfwenfom
97^ Den si Zebruarii.
a t det bör wara Postförwaltarens owillkorliga skyldighet,
akt utan serkild wcdergällning .fortställa
EmbelS och Tjenstemän^ samt publigue werks lösbref
i Embeis mender. I fräga om Postförwaltarens
arfwvde för de tiii dest Post-CoMoir adresterade
allmänna Tidningar, tro Utskotten sig böra tilistyratr
eu wist Taxa ma utsättas af 24 st. ärligen för
hwarje sädanr blad, hwarmed, i anseende kill mäng.
den deraf och litt ringa bestvär dcrwld, en Posiförwaltare
bör finna stg bclären, i synnerhet o.n, enligt
hwad Utskotten äswen fä förestå, PotUrihe! hädanefter
rilläkas ej allenast för Post och Jnrikes-Tidningar
såsom hittills warit wanligk, man äfwen för andra
Dagblad som nn eller framdeles med wederbörligt
lillstand utgifwas och som af Kongl. Caotzli-S-Yreisen,
hwilken detta borde tillhöra, pröfwas wara
af den beskaffenhet, att de leda ti l der med Tryckfriheten
äsyftade ändamål: Likteralurens lillwaxc och allmänna
rplySningens befordran.
Da Utstkolten widare tagit under öfwerläggning
de delar af 8, 9 och io:de puncterne, som egenteligen
röra posternas gäng, Postförwaltarens förhållande
i sin tjensteutöfning och tiden dä en Postförvaltare
bör emottaga och uklewerera Bref samt hafwa
Post-Cartorne i Förstugan utspikade, wid hwilken
sednare omständaghet Utskotten likwäl ej kunna undgä
anmärka, ait den dar förestagne tid af 14 dadar,
hwarunder Charkorne, efter Posternes ankomst,
skulle finnas i förstugan till allmänt äskädanda, synes
utsträckt utöfwer den, som behof och en wist ordning
oundwikeligen fordra, haswa Utskotten deraf
funnit anledning tillstyrka, att Riksens Högloft.
Slän
-
Den 21 Zebruarii. 97 r
Stander wille hos Kongl. Maj:l göra en underdånig
framställning om angelägenheten deras a.t sedan
wederböranbe och deribland sä wäl Postförarne som
de Handlande och Societeter, hwilka hafwa widlyftige
affairer och en i mon deraf betydlig Brefvexling,
blifvit hörde, alla sädane anstalter, som igenom
Postinrättningens medwerkande till en läktare
och ökad Commnnication emellan Rikets serskildta
prowincer och större Handels Städer kunna giswa
lif och styrka ät Handel och rörelse och derföre pröfwas
nytlige, warda widtagne samt de hinder, som derwid
i wägen ligga, kraftigt undanröjde. Harwid
torde Utstotten fä anföra nägra omständigheter som
wid en skeende reglering af desse ämnen, efter Utskottens
tanka, i synnerhet böra komma i betraktande nemi.:
i:o Att alla nu gällande Postwäsendet rörande
Författningar warda, efter föregängen noga granskning,
sammandraga i en enda Förordning och sedermera
allmänheten till ätlydnad och efterrättelse
kungjorde.
2:0 Att Postsörwaltarne borde aläggas, alla
Söknedagar till Posttimmans stut klockan 7 om aftonen
utlemna efter Post-Eartorne ankomne Bref.
z:o Att Postföringen i allmänhet, men i syn.
nerhet till befordran af en snar och jemn communicakion
emellan Rikets större Handelsstäder mätte
med mera skyndsamhet än nu sker werkställas.
4:0 Art de missbruk, som nu icke sällan uröfwas,
med Exrra Posters afsändande, mätte, till
Postsörarnes lindring, warda hämmade, och
972
Den 2i Zebruarii.
5:0 Att dä Postens ankomst är till liden osäker
Post-Bonde icke heller ma kunna äläggas, alt ure
wid Landswägen, om hans Postgård är derifrån
någor aflägse, hälla hästar i beredssap, uran bör
Postilloncn altid färdas änninstone sä nära fram a,c
med bläsningm i Posthornet dest ankomst tydeligen
mä titlkännagiswas.
Utffokten hafwa icke funnit lämpelkgt, att, enligt
hwad Herr Borgmästaren käolm i n puncren
yrkat, tillstyrka, det Postförwaltare mätte stiljas
frän den upsigt öfwer Pasthastar och Postförares
körredffap, dem hi lills äiegat, hälst dc i UlstottenS
tanke äro bäst i tillfälle, alt wid anställande wisitarionen
rättas eller till älal anmäla de oo.dningar
eller brister, som derunder kunna uptäckas För
öfrigt hafwa Ntstotcen anst t stg icke kunna sträcka
sitt utläkande till den af Herr Borgmästaren llstolm
yrkade answarighet för P. st-Förwaltare i handelfe de
bcrrädeö att hafwa öpnat andras bref eller för öfrigt
begätt tjenstefel.
Slukeligen och i anledning af Herr Borgmästaren
6erwlil Memorial rörande yrkad Fribress rättighet
för Städernes Magistrater för alla sädane Bref
och Handlingar, som i Emoets-are wer derifrän af,
sändas, sä Utskotten tillstyrka, der Magistraterne, wid
remitterande sä wäl af Kronans rmbörd fom de
hithörande Beristc astoner och ö rr e Harwlingar, men
icke uti andre angelägenhe er, än vem hwarom förut
är stadgadt, mage Pochfrihel ätnMa.
Den 21 Åbrunn!. 973
Dock warder detta Riksens Högloft. Ständers
egen granstning wördsammcli en understäldt. Stockholm
den i Z Februarii 1810.'
Pä Högloft, Riddcrstapcts och Arclns Ledamöters magnar,
ftacod Oe la 6ar6is. ftok. 6. Oxenstjerna.
Pä Högmördige Preste - Ctändcts Ledamöt rs magnar,
Nicolaus Oarclell. jost. L. käult.
Pä Wallof!. Borgare.Ständcts Ledamöters magnar,'
^rnst. krestin. L. j. Lcstönsterr.
Pä Hederwärda Bonde,Stärdets Ledamöters mägnar,
jost. lckaZn V/L5sin§. Z. kricston.
k- 6. InZman. ?. j. l>let2e1.
Transumt as Protocostet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Bemiilnings» samt Allmänna
Eeswärs- wch Oeconoinie Utskottens
Plenum wid -Riksdagen i Slockholm den
i8 Febr. iZiq,
S» D. - - ' E - r j.
Herr Kammarskrifvaren Zengerlein hemstälde,
om icke Utskotten med err öm afseende ä Post Berjeningens
i Stockholm ringa och altför ötiltrackeliqa
Löningswilkor, hwilka deras trägna tjenstgöring icke
. . lem
5-te
Band. s.dra Asd. 64.
974 Den -i Zebru-rir
kemnade
dem tillfälle att öka genom annan särskild
fystelsättning och närmgs.inkomst, skulle wilja förestå
någon tillökning ä deras Löner, i synnerhet sedan bemälde
Beljenings hittills ämjutne wanlige sporrlar,
för bewis med sxecifique nygift öfwer hwad mi afgäende
recomincnderade Bref innestukes, nu blifwit
af Utskottet, genom en wist Utsatt Taxa för samma
Leras beswär, i betydelig mohn minffade; men Ut-,
flotten ansägo icke lämpeligt, a«t något utlätande nu
häröfwer afgifwa; dock bifölls Herr Kammarskrif»
waren 2engerleins derefter gjorde anhällan att denne
dest yttrade mening mätte fä åtfölja Utskottens
Betänkande rörande Post-Werker till Respeclive
Ständeu.
- - « s r » L
klt Lupra.
Hx krotocollo
L. InZmsn.
Transumt
WSrdsamk Memorial.'
»»--»-
Sluteligen och om förenämnde Inrättning anses
alt för »vidsträckt och det synes lämpeligare att göra
ett mindre försök, tyckes mig att med liken förändring
Len allmänna Bref-posten kunde sä inrättas, att
xaqueller och s högst z resande singe ätfölja den
-
Den 2i Abru-ril. s?s
samma; Wagnarne kunna förses med öfwerdrag eller
betäckning af mälav mas samt när behofwet kräfde,
bespännas med tre hästar, hwarigenom äfwen större
säkerhet wänns för Posten och den nu ofta wid regnrvader
inträffade olägenhet, att Brefwen ankomma
wäta och förderfwade, blef förekommen. Om härwid
i början någon förlust stulle upsiä, synes den icke
böra blifwa betydligare, än att den af Post-Werket,
hwars inkomster blifivit sä ansenligen ökade, bör
kunna dragas. Priser torde icke kunna blifwa högre
än 6 skilling milen för hwarje person som medföljer,
och för paquetter i runstycke Banco milen för
hwarje skålpund. Pä det att något för Pcst-Werker
ftadligt understes ej mä härwid kunna begäs, böra
alla paquekter dagen söre deras afgång pä Post-Con,
roiret inlemnas, men ej emoitagas, sä framt de innehälla
Bref, Penningar eller sädane Handlingar,
som hittills wani igen gädt med Bref-Posten; deremot
böra i första rummet tryckta skrifter och sedan andra
ej genom Tull-Lagarne förbudne effecter befordras.
För beqwämligheten wid inpackningen torde dock böra
stadgas att större paquetter än af ro markers wigt
ej fä afsändas. Slockholm den 5 Sept. 1829.
Dan. Aberstein.
Rätteligen transumerat af Herr Bruks-Pakron
Lborkeing hos Bewillnings- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomie - Utffotlen föredragne Memorial,
intygar
L. 6. InZmsn.
Wörd
-
976 Den 21 Zebruarii.
Wördsamr Memorial!
Ibland den mängd Författningar, som i sednare
tider urkommit, hafwa gansta fä rört Post-Werket,
och ingen bland dem har egentligen förestrifwit PostFörwalkares
skyldigheter och rättigheter. Detta tyckes
dock warit sä mycket mera nödwändigt, som alla
aldre Författningar i detta afseende dels såsom gansta
sällsynte icke lunna erhällas, dels ock äro otydliga
och för narwar«nde tider icke passande. Dagelig»
erfarenheten, serdeles i Landsorterne, wisa, huru
mänga tillfällen en Post Förwaltare har akt chikanera
Correspondenter, art i skygd af saknade föreskrifter
och behofwet »ör hwarje individue att. snart sagt, dependera
af Post-Förwaltaren, i synnerhet dä man
för en eller annan orsak nödgas haswa en widsträckrare
brefwexlinz, ar uppenbart; det torde således i
närwarande tidpunct, dä man fatt tillfälle att till
en uplystare pröfning öfwerlemna de allmänna ärender,
som tarfva granstuing och förbättring, icke wara
ur wägen, att äfven i afseende pä Post-Werket
wacka någre molioner och föressä föreskrifter, som ä
ena sidan stola bestämma gränsen för en kränglig och
chicaneus Post-Förwaltares walde, och ä den andra
fritaga den hederlige Embetsmanncn as detta stag
frän klander.
Af denna anledning wägar jag framföra mina
önstmngar i betra afseende, som äro följande:
1:0 Den hittills gällande Författning, att en
Post-Förwalkare, som anklagas för Embeks-fel, stall
dömas af en melerad Post- och Rädstufwu-Rätt,
deri
Den -i Zebruarii.
977
deri twärme Post Förwaltare stola wara Ledamöter,
tyckes endast föranleda, dels till en onöoig omgäng
innan en sädant inäl kan siulaS, dels ock, sä^om
under stundom händer, till en onödig utgift för PostCasian,
hälst nämnde Post-Förwallare aga rätt att
af Post-medlen förstoklswis upbära resekostnad och
dagtractameme, tili ersättning hwaraf ofra ingen tillgäng
giftves hos den, som saken simeligen rappar.
Ordinarie Rädstuswu-Rätten tyckes lila sä ordentligt
och rättwist kunna uptaga o.h afgöra ett sädant, som
ett annat det mäst inwecklade mål, och dä denne
Domstol hade skyldighet underställa silk beslut Högloft,
Kongl. Cancellie - Rättens pröfning synes Post-Förwaltarens
säkerhet derigenom ullräckeligen wara bewarad,
emedan Ofwer-Post-Direcwui en i denne Domstol
äfwen hädanefter kunde fä säte och stämma,
2:0 I sammanhang härmed borde äfwen de sä
kallade Post-Ränerne förswinna. Det är icke förenligt
med en Laglig Rättegängs-ordning, att PostFörwaltaren,
hwilken är den som skall obserwera om
Post-Bonde under Postföring?» begätt fel eller försummelse,
stall wara Ordförande i den Rätt, som
utstakar desi bestraffning. Rädstuswu Rätten tvckes
således wara den, som mäle^ bör afgöra, och PostFörwaltaren
den, som detsamma såsom Actor utföra,
hwariill han yck bör wara ffickligare än kill Domare,
hälst gansta fä Post-FSrwalrare finnas, som gjort
Juridiska kunskaper till sitt hufwud-yrke.
g;o Till undwikande af onödig omgång borde
den, som för Embets-fel will tilltala en Post Förwaltare,
äga ratt att dicette anmäla sig hos Landö
höf
-
978 Den 21 Zebruarii.
höfdingen i orten, som till malers utförande förordnar
Actor och Qfwer-Post-Direcreuren derom underrättar.
En fattig part, som är lidande, nödgas ofra
afstä mxd sin klagan, emedan han nu nödgas wända
sig till Ofwer-Post-Directeuren i Stockholm, hwilket
förorsakar honom bäde kostnad, besivär och tidS
utdrägt.
4:0 Dä Landshbfdingarne äro Konungens Högste
Embeksmän i Landsorterne och böra tillse, alt
lhwarje derwarande Embetsman fullgör sin skyldighet,
torde det icke wara vlämpeligt, att Post-Förwaltarne,
pä hwars Embets-pligters ordenteliga fullgörande
fä mycken allmän och enskild säkerhet beror, ställas
under Landshöfdingarnes speciella tillsyn, och att
Landshösdingarne hade rättighet höras samt skyldighet
a» sig utlaka öfwer de Förslag, som till deste
tjensters befattande böra afgifwas.
5:0 Dä Post-Caffan icke lärer tilläta att
lämna Postförwaltare störe Lön, an de för närivarande
innehafwa, hwilken lön för dem är gansta
vtillräckelig, sä synes det wara bäde billigt och
uödwändigt, art Postförwaltarne för de särskilta
Ibeswär de för räkning mäste »vidkännas, erhälla
hederlig och nöjaktig betalning. Min mening således
är att de sä kallade sporrlarne af lösen för
recommenderade bref, af Postwästors Postböckers hällande
samt betalning för sä kallade lösbref skulle^ bibehällas.
Men desie afgister stola wara dräglige
och framför allt sixt uistakade, sä att en Postförwaltare
icke» såsom huills pä nagra ställen torde inträffat,
mä aga rätt att taxera efter behag. I följd
De» sr Zebruarii. 979
häraf skulle ell hwar L Landet, som det astundade,
fä hälla Bok och Postwästa, derföre han jemte det
han ffelf besörjde om transpoterandet af samma mästa
skulle säsom ersättning för Postmästarens beswär
antingen betala wista procent af den Postporto, som
till Kronan för hans corespondance qwartaliter sig
belopp eller och skulle Landshöfdingen i orten, som
närmast känner locala beskaffenheten och andra serstilta
omständigheter, i brist af äsämjande, utsätta den
betalning Postmästaren borde ärhälla. Och om den
som Postväska begärte ansägs osäker för löpande
Postporto och arfvode, skulle Landshöfdingen förordna,
om han kunde fä en sädan rätt med eller u«
tan borgen.
För hwarje lösbref, som frän Post-Contoirek
afsändes af andrh än dem, som höllö mästa, borde
betalas en stilling Banco, utan afseende om Brefwet
wägde flere eller färre lod, ty dek är icke billigt
ark för etl fädam bref, deraf Postsörwaltaren ej har annat
beswär, anatt inlägga det i den mannens mästa,
till hwilken det är adresteradt, stall säsom hittills ofta
stedt betalas 12 ä 15 fl. Banco. Dock kunde
utan serskilt öfverenskommelse något sä stort paquer
icke fä medsändas, att det ej kunde rymmas i Post.
wäskan, hwari det skulle läggas. För alla lösbref,
som tjenstemän i Embets ärender afsända, skulle in.
gen betalning erläggas. För allmänna Tidningar
borde äfwen en wifl Taxa säsom en Riksdaler Banco
om äret för hwarje blad msättas, och af Postförwaltaren
icke öfwerstridas, mängen mäste nu för
liden afhälla sig frän läsning deraf, emedan de falla
sig alltför dyra.
6:0
989
^en 2i Zcbruarii.
6:0 En me;a tydlig författning borde gifvas,
huruvida det ou-.bwikeligen erfordras» all till »vinnande
af ersättning ivid rccomnieuderade bress afsänpande
laga P stmästarens betyg öfwer den penninge
Summa, som i brefwek inlägges', eiler om det
gör tillfyllest, att afsandaren sjelf upptecknar nummer,
datum och äreMl samt valeur af sedlarne, och
sedermera i händelse de pK posten för omma, riktigheten
deraf med sjelf sins Ed bestyrker. I förra
fallet är det billigt att Postförwallarne för deras genom
penninge Summai,s räknande tillskyndade beswar
erhålla en jkälig ersättning, som synes kunua Utsältas
till dubbelt emot hwad recommendation för ett
bref nu enligt förfqttningarne kostar, eller ätta fkilsingar
Banco, recommendarjons lösen inberäknad. I
händelse ater Summans räknande af Postförwaltaren,
scke ar af nöden, bör recommendarions lösen förblifva
wid hwad den nu ar, fyra si. Banco.
7:0 Bref mage ej recommenderas annorlunda
UN till och fran P st-Contojr, och lösen för ett ankomlnir
recommende-adk bref mä ej hsmerstrida den nu
stadgade eiler liva stiliingar.Banco, hälst det för
Postmällaren medför i"ge!> kostnad och ringa besvär,
all utlemna ert med Pesten ankommit bref,
8:0 En längre tid för breswens emottagande i
Post-Cenmiret före Pest,mö afgång och till deras utlemnande
ester desi ankomst, ar högst nödivandigt akt
;; ! U a, hälst dcsie omständigheter til! Corespordetidcns
ofta större olägenheter icke böra fö bero af PostfKrwallarnes
mälbehag, I förra afseende! lyckes lwä
timmar^ och i sednare en, dä ingen anna» ))vst ar air?
Dm 2i Zebruarii. 981
kommen, som bör expedieras, wara nog. Regleringen
härom bör efter Post-Förwaltarens hörande ste af
Landshöfdingen, som derom sedermera lämnar Afwerr
Post-Direckionen underrättelse.
9:0 Dä någon kill Post-Contoiret ankommer
för akt efierfräga bref eller begära andra uplysningar,
bör han af Postförwaltaren med höflighet bemöcas
och e t beskedligt hvar efter omiländighelerne af honom
lemnäs. I hände.fe Postmästaren rimligen bör
bibehällaS wid oen friheten atr anwlsa den sökande
till Post-Charwrne bör deste ivid ansenligt straff, af
Postmästaren en timme ef er Postens ankomst i förstugan
uthängas och icke förr än fjorton dagar derefter
äter intagas.
io:o Post Conwiret bör åtminstone wista timmar
hwarje söknedag eller ock hela dagen wara öppet
och tillgangeligt, allt efter hwarje orts behof och
beskaffenhet.
n.o De hittills brukeliga viflkationer ä Posthemman,
som för Post-Bönderne pä sina ställen utgör
en werkelig runga, böra icke af Posiförwakarne, titan
hwarje halst är af Krono Betjeningen > Ornen
förrättas. Ty dels bör Postförwak arén icke wara
ifrän Post-Contoirer och dels kan Krono Betjeningen
lika wäl som Postförwaltaren efterse, om Bonden
har en duglig häst och kärra, hwilket är der enda
föremålet för befigtningen.
12:0 Om en Postförwaltare beirädes att upsäteligen
hafwa öpnat annars bref, miste Tunsten,
Ändock han därucnr ingen ling tagit eller dest inner
häll .
982 Den 2i Zebruarii.
häll gjordt bekant. Lag samme ware i fall han begär
upsärelig egennytta. För andra felaktigheter
bör han näpsas med förlust af större eller mindre
del af Lönen eller Suspension pä längre eller kortare
tid, alt efter omständighelerne.
I min tanke ar Postwerket i Riket en ibland
de högst nödwändiga och nästan för hwarje enstikt
mycket maktpåliggande inrättningar. Det synes således
wara högst nödwändigt, att de, soni detta
Werk förestå, lika med andre Embelsmän icke sakna
nödige föreskrifter som as Allmänheten arv kände.
Om wällofl. Borgare-Ständet derföre funnit mina
anmärkningar förtjena någon upmärksamhet, anhäller
jag ödmjukeligen, att de reiniteras till behörigt Utskotts
utredande och granfkning.
L. 6. klolm.
Lika lydande med dek till Bewillnings- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utfkolten utkomrie
Memorial bestyrker.
L. 6. InZmsn.
Lades pä Bordet.
Uplästes ett ifrån Stats »Utskottet ingiswit
sa lydande:
Wördsamt Memoriali
Sedan Riksens Högloft. Ständer behagat infordra
Stats-Utstottets utlåtande och förslag, angäen--
de
Den si Zebruarli. 983
Lön och Rese-penningar för Riksens Högloft. Ständers
Justita Ombudsman samt aflöning för dest nödig
bUfwande Canhli- och Waktbetjening; Sä fär
Stats-Ulstottet ek sädant dest uklätande och förflag
nn härmedelst afgiswa.
Dä SratS-Utstottet stolat föreftä Justitia Ombudsmannens
Lönewillkor, har Utskottet icke kunnat
undgå, att fästa en nödig upmärksamhet ä wigren
och answarct af hans Embete och dest »vidsträckta
omfattning, som, efter desi Instruktion, förutsätter
den mäst trägna och oasbrulna »verksamhet och
syftosattning.
Och som Justitiä Ombudsmannens Embets i
de fleste delar är af nära beskaffenhet med hwad Konungens
Justitiä .Cantzlers Embete äligger; Sä
har Stat-Utskottet trott stg icke böra eller kunna föreftä
mindre Lönewillkor för Justitiä Ombudsmannen,
än hwad Justitiä-Canhleren ätnjmer.
Pä sädan grund fär Stats-Utskottet hemställa,
att Justita Ombudsmannens Lön för närwarande
mä faställas till enahanda belopp med hwad JustitiaCantzleren
nu i Lön åtnjuter, som ar 1600 R.d.
vm äret, och att, om under tiden nägon Löne-för,
bättring för Justiä-Cantzleren skulle inträffa, Justitiä
Ombudsmannen äfwen i samma proportion deraf
deraf mä komma i ärnjutande.
Om till Justitiä Ombudsman skulle mses nägon
sädan person som förut äger Embete eller tjenst
med Lön xä Stat; Sa anser Utskottet/ i enlighet
med
984 Den 2i Zebruarii.
med 6z §. uli Riksdags Ordningen, ett sädam
Embete e!Ier tjenst med deränöljande Lön icke böra
Återbesattas under det Jusckä-OnrLudsmannens Embers
befattning fortfar, utan att han, efter del han
dest Insticka Ombudsmans Embete lämnat, bör wara
berättigad, att till desi förra Embete eller tjenst
med derätsöljande Lön återgå. pä det Staten icke
mätte graweras, alt honom sedermera serskilt pen,
sionera.
Da enligt den för Justitiä, Ombudsmannen utfärdade
Instruktion, han afwen torde blifwa föranläien,
att wid desi Embets Utöfning företaga ätstil»
lige resor rist Landsorterne, och Riksens Högloft.
Stander afwen i detta afseende behagat infordra
Siats-Utskottets utlätande och förslag, har Utskottet
med afseende ä de dryga Kostnader, som i närwarande
tids dyrhet arv frän Refor oskiljaktig^ icke kunnat
föreslå nägon mindre Summa, än iooo R:d.
Banco, som Justitia-Ombudsmannen mä aga, i enlighet
med iz §. uti desi Instruktion att för detta
behof reqwirera och Utbekomma.
Hwad äter angär aflöningen för den tjll uköfningen
af Justitä-Ombudsmannens befattning nödige
ansedde Betjening, bestäende af i Secreterare, 2:ne
Canhlister och i Waktmästare; Sä fär Utskottet
föreslä, att Secreterare» mä undfå etr ärligt arfwode
af 400 R:d. och hwardera Cancelisten 200 R:d.
samt Waktmästaren 60 R:d.; Dock som desie personers
tjenstgöring pä längre eller kortare tid, enligt
24 T- uti Jnstructjeonen, beror pä Justina-Ombudsmannens
behgg och desie personer således kunna ester
-m?
Den -i Zebruarii. 98Z
omstandigbeterne af honnm ombytas; Sa böra de
icke ämjuia della arfwode lungre, an i proportion af
den t,d de till tjenstgöring hos Juflitia-Ombudsmannen
blifwa anwande.
I afseende pä utbetalningen af sä wäl IustitiäOmbuvsmannens
Lön och Refepenningar, som arfwo»
den för dest Betjening; Sä emedan deste nersoner
samfält arv Riksens Höglofl. Ständers egne Embetsman
och Betjente; Ty anser Srats-U k skottet, att
den för dem fastställande aflöning bör af Riksens
Höglofl. Ständers Niksgälds-Contoir utbetalas.
Detta alt underställes Riksens Höglofl. Stgn«
ders egit ompröfwande och förordnande. Stockholm
den 16 Febr. 1810.
Pä Höglofl. Ridd. och Adelns
Ledamöters wägnar
Llaes kleming.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ.
Ledamöters wägnar
^brakam LnZel.
Lades pä Bordet.
Up
-
Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar
Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar
^näers Niston,
dl. kröäelius.
986 Den 21 Zebruarkt.
Ufllastes ett ifrän Stats, Utfkottet ingifwit st
lydande r
Wördsamt Memoria!!
Nti Memorial under den 29 sistl. November har
Stats-Utstotret hase aran till Riksens Högloft. Ständer
upgifiva beskaffenheten af de Contracts - willor,
hwarunder Kongs- och Kongs-Ladugärdar med tillydande
Lagenheter aro enskilte personer till bruk och
begagnande uplätne, samt derhos meddelat Utskottets
uklätande, rörande ej mindre ändring eiler rubbning
uti sädane Arrende.Contracter, hwaraf Kronan icke
synes hämta en emot Egendomarnes warde swarande afkastning,
an äfwenwäl till Riksens Högloft. Ständers
ompröfwande öfwerlcmnat, antingen ledige blif.
wande Kongsgärdar och Krono-Domainer borde i mindre
delar försäljas till Skatte eller pä ga ärs tid
borrtarrcnderas.
Detta Betänkande har af samtelkge Respectlvs
Riks-Skänden blifwit med åtskillig- derwid gjorde
erindringar till Utskottets förnyade handläggning aterförwist;
hwarwid likwäl Högwördige Preste-Srandet
samt det Wällofl. Borgare-Ständet bestämdt afgjordt,
att ledige Kongsgärdar för framtiden böra »karren,
deras, med iagttagande af de wilkor, hwilka af Riksens
Ständer kunna föreskrifwas och fastställas.
Dä Utskottet nu företager sig befwarandet af ds
således upkomne anmärkningar, tror Utskottet redigheten
derwid fordra, akt wid hwarje del af dest till
-
Den -l Zebruarii. 987
sörene afgifne Betankande, särstilt leda förklaringen
öfwer hwad deremot blifwit erindradt.
De Kongs- och Kongs-Ladugärdar, hwilka efter
nu gällande Comracler gifwa Kronan en ringare afkastning
än af EgendoMarnes wärde skäligen bör kunna
päräknas, har Urstoltet hänfört till z:ne Clafier,
och i första Classen uptagtt fädane Arrenden, hwilka
blifwit af Riksens Ständer eller pä deras åtgärd
sturne och hwarä Arrende.tiden ännu ej lupik till ända;
uti hwilka Comracler Nilstotter funnit någon rubbning,
hwarken kunna eller böra äga rum.
Uti denna Claffen finnes blott z:ne Krono-Domainer,
hwaraf -:ne äro uplärne pä bestämda lider
och en eller Lindhofs Kongs-Ladugärd under perpetuel!
Arrende.
Uri Högwördkge Preste-Ständet har blifwit anmärkt,
att bibehållande af perpetuel!» arrendet icke
borde bifallas, äfwensom att arrenden pä 120 är
moro oformelige och olaglige, hwadan nägon modificarion
borde äga rum.
Stms-Utstoktet, som ansett perpetuella arrenden,
såsom innefattande abalienakion af Kronans tillhörigheter
likasom Contracter om arrenden pä 122 ars tid,
icke widare böra tillätas, har dock funnit högst betänkeligt,
alt tillstyrka uphäfwandet af i fräga komne
Comracler, dä derigenom skulle medgifwas att i mäl,
som sä nära hafwa instytelse pä ägande rätten, nägon
rubbning wore tilläten uti hwad Konung och Ständer
gemensamt förordnar. Den tillförlir som hwarjs
983 Den 2i Zebruarii.
Medborgare bör aga för Samhällets förenade högsta
Auclorlket, skulle såmedelst blifwa wackande, och ett
mistlrveude upkomma afwen om beståndet och »varaktigheten
af hwad pä lika fullständigt och kraftägande
sätt nu blefwe stadgadt.
Slats-Utstotter tror sig således, för att bewara
helgden af denna grundsqtts, böra förblifwa wid
hwad dest Betänkande i denna del innehäller.
Till andra Claflen har Utststtet hanfört sadane
Kongsgärdar, hwarä arrende rättigheten till ominit
genom framfarne Konungars enjkilte förordnanden;
Och hwilka arrenden, uppå anförde stal, borde uphöra
efter föregången laga upsägning.
Häremot har hos Högloft. Ridderstapet och Adel»
flere anmärkningar b ifwit gjorde, såsom att arrende,
rättigheten ia Kongsgärdar. den mä wara erhällen
eller handlad af första Innehafware'», bör aga bestånd
af det stal ari 1772 ärs Regerings Form stall lemnat
Kongsgärdarnes disposition lill Konungens enstilte
förordnande; Alt således alla lill denna C a§ hörande
arrenden böra förblifwa orubbade fä framt Contracterne
arv upsylde, hwarom undersökning bör »verkställas;
akt äler siike Krono-Lägenheter, komne genom
köp eller öfwerlätelse uti andra och tredje mans
hand böra ätergä förmedelst elk etter flere fardagsär,
eller annan bi tig becalning: Att ersättning för i
sednare tider tillkomne förbättringar kunna pröfwas
och bestämmas af Konungens Embetsman, jemte andre
walde vwäldige män, som utan betalning ätaga
sig Besigtnings > befwäret: Att fä wida i8oc> ärs
Be.
Den 21 Abruarir. H8-
Bewistnings-Förordning fixerat 50 procent af Artende-Summan
i Bewilining, stola Ri sens Stander
dymedelst haswa godkänt lagligheleN af desie nu i
fräga faire arrenden, i sammanhang med hwiiket sednare
af Herr Capitaine» kerZettstrLkle! andragna
stal, Herr Capitaine» såsom Arrendc-Jnnehafware af
Brabergs Kongsgård i Östergöthland erbjuder sig,
att siiwilligr erlägga en mångdubbelt större ArrendeSumma
för de återstående Conkracls arén, i likhet
med hwad Herr Capilainens lil! Skåls Utstoikel
förut ingifne och Ulstottets Betänkande älföljde MeMorial
innehåller, ener en Tunna Säd af all Kongsgärdens
öpne åkerjord: Att det lidande, som skulle
tillstyndas enstilre personer, h,vilka geirom köp eller
transporter eller ock förmedelst arfffifken, liqwlder m.
M. erhållit sä bestaffade Kongsgärdar, wore större
än Riksens Ständer barde wilja hasina pä fin rakning:
Att Riksens S-änder såsom Lagstiftare icke
kunna befatta sig med Lagskifpningen e.ler pöfningeN
af Contracternes Laga bestånd: Att de böra höras
som i saken äga del och akt ingen bör dömma j egen
sak: dock förcfiäs härjemte: att nuwarande ArrendeInnehafware
kunde erbjudas att begagna återstående
Arrende tiden emot erläggande af Srannemäl räknav
efter det äreks markegäng, dä peniunge - räntan be«
stämdes eller Contracket upgjordes, h-varmedelst Jnnehafwarne
ej komme att erlägga högre afgäld, än
wid första början warit päraknad och Kronan ej eller
genom wamprisernes förökade warde sä betydligt
förlorade.
Hos Högwördige Preste-Skändet har jemwäl förekommit
dea anmärkning, att Comracler pä bestäms
tid
Z.te Band. 24dr<r Afd. 6s,
5>s<2 Den 2i Zebruarii
Lid
borde öga bestånd, hwaremot ^nZers ^oacstims5on
frän Östergöthland yrkat, att Bräborgs Koitgsgard
sä mycket häldre kunde indragas till Kronan,
som twist upkommit emellan Arrendatorerne om ätstillige
ämnen som med dispo,,tions-rätlen af Kongs,
gärden ägde sammanhang.
Dä Stats - Utstoltet äberopat och grundat dest
Betänkande pä äldre o h nyare bade grundlagar och
serstilte lika bitidande stad ar. samt derhos fästat stg
förnärirligast wid 1772 ärs Regerings-Form, som innehälier
atl Konungen agde styra Rbei som S eriges
Lag sager och efter Konuuga-Balken Lands-Lagcn i
förening med nämnde Regerings F irm, man alt denne,
sä wal som den är 1789 antagne Förenings- och
Sikerhets-Act, omförmäler något, som lampeligen
synes nphaswa hwad uti 2 Cap Konunga - Balken
Lands-Lagen förordnas derom atl Krono-Godsen ej
fä minstas eller abalieneras, uran att den Konung,
som efterträder, äger wäld der att Återtaga, har
Slats-llkstottet sä deraf som de flere stät och omständigheter
Betänkandet omförmäler, icke kunnat undgå,
alt, pä sätt som ffedt, till Riksens Högloft.
Stander, hwilka efter nu gällande Regerings Form
äga art om Krono-Gadsens förwaltning förordna,
öfwerlemna bedömmandet deraf, om ej de större förmäner,
som Jnnehafwarne af ifrägawarande Kongs»
gardar, till Kronans kännbara stada och förlust, i
mängfaldiga är redan njurir, nu mera dä Rikets
behof sädant oumgangeligen kräfwer, borde uphöra;
Men i händelse Riksens Höglofl. Ständer stulle finna
någon modisicakion eller jemnkning härutinnan
böra äga rum: Sä har wid förestående deraf a:ne
olika
Den 2i Februari!- 99r
olika meningar inom Utskottet upstätt, i det en del
förestagit, att Arrende-Jnnehafwarne lunde tilläeas
fä begagna återstående Contracts-tiden emot Arrendets
erläggande i Spanmäl, räknad ester det ärets markegång
dä penninge-räntan bestämdes, eller Arrenderättighelen
bewiljades, sä att Kronan såmedelst altid
komme i ämjntande af en emot gängbara Sadesprisek
i ber närmaste svarande afkastning; H.varemok
äler en del Ledamöter anfelt en sadan beräknings
grund för Kronan icke medföra någon synnerlig tillökad
inkomst, utan tillstyrkt, att den Kongsgärdarne
äsatte grundränta, såsom stödjande sig pä deras med
tillydande Hemmans och Lagenheters genom ordentlig
skattläggning, esker hwarje orts underwisning, utrönte
beskaffenhet, borde ulga, efter mederbörlig förwandling
och artig markegång, samt alla de Arrende-Jnnehafware,
som begagna Kronans i Jordebok
uptagne dagswerken, borde derföre till Kronan erlägga
betalning efter ärlig markegång. Med hwilken
Arrende-förhöjning, ehuru den per medium lagik, utgör
sex gänger grundräntans primitiva belopp efter
Iordedoken, Arrende-Jnnehafwarne ej kunna anses
ostaligen belungade, enär de i öfrigt för samma betalning
åtnjuta Säteries-frihelen, och således äro
frie fran Krono-Tionden, all stags rotering och rotcrings-afgift,
stjUksningsbeswär, samt skyldigheten att
deltaga i wiste publique Byggnader och deras widrnagthallande,
med siere Hemman i allmänhet ätsöljande
besvär och onera: Och dä dessutom grundräntans
ulgifwande efter förwandling och markegång,
utgör en wida mindre Arrende-afgift an de ArrendeJnnehafware
erlägga, hwars Contracter äro uprätlade
efter 1799 ars faststälde grunder, synes sämedelst
wa
-
992 Den 21 Zebruarii
wara
utan afl fräga, att Jnnehafwarne af ofwanberörde
Kongs- och Kongs Lett ugärdar härigenom icke
blifwii i deras laglikmätige vält förnärmade, utan är
denne förändring i Arrende-Summan, endast i anseende
till Ri sens Siänders rättighet att den bestäM
ma, att anse lika med den Bewilining till icke mindre
än 50 procents belopp, som deste Arrende-Innehafware,
utan deras hörande, ären 1789 och 1822
af Riksens Ständer olades.
Hivad äler enskilt rörer Ultuna Kongs-Ladugärd,
sä förete sig derwid de särffilte omständigheter att
nuwarande Sub , Arrendatorer kastor» khalir, svin
genom uplätelse innehafwer den är 1786 Herr Grefwe
^lunck i Nader sörundte Arrende-rättighet, derföre
nu erlägges ärligen till Kongl. Stals-Werket
250 R:d.; Säsom Bewillning efter r8oo ärs Bewillnings-Förordning
till Riksgälds - Contoiret 2Z2
R.d., sann kill Grefwe brinck «i66 Rid. 32 st.
eller tillhopn 1666 N-d. 32 st. Specie; Och som
denna sistnämnde Summa rugör ivida mera än hwarlill
Kongsgärdens Grundränta R:d. 165: 8-' 3. elter
förwandlina och markegäng kunde sig belöpa; Och
Riksens Högloft. Ständer icke funnit nägon anmärkning
uppkomma derwid, akt den förmän, som Grefwe
klunck, hitintills hämtat af ofwanberörde Arrende-Summa
esker Utskottets förra Betänkande nu
Mera skall uphöra; fä anser Ctats-Ut,kottet nägvk
annat förordnande härutinnan icke af nöden, än att
Arendatorn Ulakr hädanefter under de återstående
Arrende-äre» till Stats-Werket erlägger hela den
Arrende-afgift af ,666 R:d. 32 st. Banco, hwartill
han genom Contracl sig förbundit; Och dä de hjelpe»
och
Den 2i Zebruarii. 993
och räfse-dagswerken som Arrende-Jnnehafwaren begagnar
icke arv af Jorde Böks naiur och egenskap
utan utgöras af närgränsande Allmoge emot särskild
betalning, som ej pä Arrende-Summan fär afdragaS;
sä finner Stals.Uiskottet icke anledning alt häruti
tillstyrka någon förändring, dock i händelse bäakr
skulle,ivid ä Kongsgården anställande besigtning, finnas
hafwa äsidosatt sine i Arrende-Conrractet ätagne förbindelser,
rörande KongsgärdenS behöriga häfd, pä
sätt som Riksdagsmannen OxelborA anmärkt, anser
Skats-Utstokiet i följe af nu gällande allmänna stad»
gar och Författningar Arrende - Conkraciet, säsom ä
' lälakrs sida förwerkar, böra u höra och Kongsgården
afträdaS till Kronans fria disposition.
Beträffande widare de i z:dje Classen af Stats»
Utskottet uptagne Kongs- och Kongs - Ladugärdar,
hwarwid Stats-Utsksttet anfelt någon rubbning uti
de om besse Krono-Lägenheker r.u gällande Conlracter
lämpeligen icke kunna föreflaS; Sä har hoS Högloft.
Ridderjkapet och Adeln, wid granskningen af Utskottets
Betänkande i denna del, dels förekommit ett
anförande till närmare uplySning om beskaffenheten
och tillkomsten af nu warande Arrende q VZi mgS»
borgs Kongsgård, och dels Herr Grefwe ^sils^-Lronsteäts
anmärkning derwid akt f. d. Konungen genom
Resolution af den ?r Mars 1827 förklarat det
framledne Commerce-RädetS ^lrlllrömmers arfwingar
förundte perperuella Arrende ä HöyentorpS Kongsgård
böra uphöra och Innehafwarne af gunst och
näde tilläggas 25 ärs forlsarande Arrende - rättighet
med föreläggande af nya willor för Kongsgärdens
skjötsel emot frikallelse^af den uti 1735 ärs Conrracr
994 Dm 2i Zebruaru.
Innehafware» älagde pligt att aga del uti Alingsas
Manufackurie: I anseende hwartill Herr Grefwe»
funne stsal, att förestå, dek amingen Arrende- iden
mätte » sträckås till 50 ar med samma wilker som
*735 ärs Contract innehåller, fason, en billig motstränghet
af Arrende-Jnnehafwarnes redan widkande
förlust, eller ock att fä bibehällas wid Arrendet pä
fatt 1807 ärs Kongl- Resolution förestrifwer uti
25 är, dock med wilker i sednare fallet, att blifwa
befriade ifrän den uti 1735 ärs Contract älagde förbindelse,
att dä nu warande Caractershus förfaller
ripföra dylik byggnad as sten, samt att i begge fallen,
enligt Högstberörds Kongl. Resolution wara befriade
ifrän del uti Alingsäs Manufackurie,- som ArrendeJnnehaswarne
sig redan afhändt.
Dä någon förändring om deste begge Kongsgärdars
nu gällande Arrende-wilkor icke blifwit af
Stats-Utffotket förestagne; Och Srals-Utstokket i öfrigt
icke kan tillhöra au inga i undersökning af hivad
Högsta Magten i laglig wäg efter wederbörandes hörande
stuteligen pröfwat och afgjort, fä anser StatsAtstottet
nägot widare förklarande härurinnan icke
wara af nöden; afwen som enahande utlåtande synes
gällande i hwad Herr Baron ^uncl^ hoS Höglost.
Aidderstapet och Adeln anförr till -vinnande af nä,
gon billig ersa tning och uprättelse derföre att dest
Faoer genom Kongl. Majcks Nädiga Utstag är,783
blifwit förklarad förlustig det perpetula Arrende som
han stall innehaft uppä Johannisbergs Kongsgård;
Men hwad wivkcmmer Herr Grefwe Lronsteätg anmalote
önstan, att Delägarne uti Hviiemorps Arrende
wälle befrias ifrån den Srenhusbyggnad, hwartill
för
-
Den -i Februari!. S9S
första Arrende Coni racket dem förbinder, sa i händelse
en sä belastade Byggnad stulle finnas ä st lltek mindre
behöflig tvid Konasgärdens disponerande, enär
det nu gällande A renve. Contrakt liliand,löp'r, sär
Ukiflottet till Riksens Hög.ofl. Ständers ompröfwande
>vö osammetigen hemställa, om icke Kongl. Kammm-.
Cotlegium kunde updragas att härom läka anställa
under ickning samt till nästa L guma Riksdag
med utlåtande h röswer kill Riksens Högloft. St rader
inkomma, samt derest berörde Sienhus-byamad
för etr framtida nytt Arrende kunde umb-ras. förestå
någon billig mattning som Kronan för den efergifwande
Bvgguads-sty vigheten kunde af nuwarande
Arrende Jnnehafrvare till godo njuta.
I sragan om de Konqsgärdar, hwilka aro Landshöfdingarne
pä Lön arrstagne, har Herr Dockor
'Hekman uti Hög-vdrdige Preste - Siandet anmärkt,
au de,amma mätte reduceras och ordentelige Löner
Landshösdin arne wid blistvande vacancer i destas
ställe tilldelas.
Stats-Utffottet har i dest Betänkande redan tillstyrkt,
art Landshöfdinge-aflöningarne pä Gottland
och Malmöhus Län, hwarest Kongsgärdarne Roma
Kloster och Alnerup under Arrende-titul aro Lands--  hbfdingarne uplätne, mätte warda reglerade utan sammanbindning
med veste Kongsgärdar; Och ankommer
det säledes pä Riksens Högloft. Ständers Egit be»
pröfwande hwad Utstottels Betänkande i denna de!
innehåller.
Af de alternativer som Stats-Utskottet hast arari
till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande öfwer,
Den 2i Zchruatti
tverlemna,
angående ledigblifwande Kongsgärhaxs
framlida förm Ilning, antingen de i mindre delax
horte lin Skatte föxsäljas, elier under Arrende pä
öppen Anclion uplgtas, hafwa Högwprdige Präster
Ständet och Wälloft. Borgare d landet redan pröfsvat
det slftnanjve förflagek wara med Stålens fördel
närmast öfverensstämmande; hwaremvt der Hederwärhg
Bonde-Ständek förklarar Crgndets allmänna ön?
bast wara, att berörde Kronogods malle i mindre
delar styckas och derefter offenieligen försäljas; Och
ehuru Högloft. Riddcrstapet och Adeln härutinnan
sig ännu ej flureljgeu uttattt, och pluraliterens lanta
således ej är falkad, anser Stats-Utstottet sig likwäl
böra för tidens minnande inga utt förklaring öfwer
de inom Wälloft. Norgare-Ständet, i förening metz
Arrende principens antagande, gjorde anmärkningar
hels därom , akt hwadsom hittills för Äng och Ladu?
gärd uti Arrende godtgjorls Kronan med penningar,
hädanefter ämnnstone tjll någon del mätte bestäm,
mas utt Hö, alt efter Markegäng heralas, dels
gtt Aunioner tjll nya Arrenden hädanefter blott pä
ett ställe och icke såsom hittills ffjedt hade ä Lands?
Cancelliet i Orien och u>i Konal, Kammcir-Eollegio,
äfwcnsom att Borgen för Urrendecs fullgörande
framdeles ställes för Z,»e är, i stället för ett ellex
första Krets Arrende, som nu allenast kan erfordras,
Stats-Usftottef infer wifferligsn, att afgäld i
sxrftdlar eller wahror a.lrjd medförer en större säkerhet
för ätnjukander gf hwad päräknadt blifwit; däreM"t
ett xestninge-belopp, relattwt till waruprifest
sche med den säkerhet kan bestämmas, utan merändels
Ä klnhhtjigher till Ränletagarens nachdel underkastadlf
Ben sr Zehruartt. 997
Men Utftottek frucktar dock icke utan anledning att
Arrende Inropen uti en wist wigt af Hö, atr lösas
efter Markegäng, skulle åstadkomma betänkligheter
hos de fleste som wid en Auction kunna komma akt
concurera och sämedelst hindra dem att sa noga
och bestämt, som med pennjngc anbud, kunna med
hwarannan tafla,
H vad äter beträffar Borgens ställande för g:ne
ars Arrende afgift, sä förmodar Stats-Utstattet, att
den säkerhet, som ä Kronans sida härmed äsyftas,
redan fullkomligen finnes förwarad uii de föreskrifter
hwilka jemnlikt Kongl. Brcfwet den ?o Maji 1808
iagttagas wid Arrende Anbuds godkännande, enär
»vederhäftig Borgen affordras tillträdande Arrendat
torn shr fem ärs lid,
Widkoinmande äter att Auctioner till Arendewilkors
bestäinmande mätte hädanefter allenast anstölsas
genom utrop pä ert enda ställe; sä har inom
Illstortet olika meningar derom upstätt: ä ena sidan
har man förmodat, art om Auctionen blot anställes
ä Lands-Cancelliet i det Län, dex den sörauciivnerande
Egendomen more belägen, skulle sämedelst,
enär alla Speculamer funnos pä en gäng församlade,
hwar och en af dem närmare »vara i ilifälle, för
inbördes täflan, atl göra högsta anbudet dä wiflheken
derom genast kunde inhenuas, uto»n det akt dä de fleste
Speculanter torde infinna sig antingen af L nets
Annewänare eller frän närmast angränsande Ocker
mera beqvämlighet och säkerhet för dem särdeles af
allmogen i fall Kongsgardarne styckades i flere delar,
skulle upkomma; Och ä andra sidan ärer har betänklighet
förekommit, att tillstyrka förändring uti nu
998 Dm 2r Zebruaru.
gällande Auctioneringssätt. emedan Kongl. Maj:t
och Kronan för alla sa Kongsgärdar som MilitiäBostallen,
hwilka under de sednasie förflutne 10
ären efter denna methooe b!ifwit förauctioncrade, erhållit
en efter Egendomens beskaffenhet tilt det högsta
updrifwen afkastning, hwilken alwen torde härledr sig
lill nägon del deraf, att dä Auction hällits pä en
och samma dag bäde uti Kongl. Kammar-Collegio
och Lands-Cancelliet i Orten, ingen egentelig sammansättning
af Speculanterne till Auclions prisers
fällande kunnat upgöras.
Sedan Stats-Utstoltet således wördsammeligen
meddelat dest utlåtande i hwad som rörer ett närmare
förklarande af Utskottets Betänkande, rörande
i fraga marande Kongs och Kongs-L.rdnoärdar,
derwid Ukstouet utestutit alt yttrande öfwer sädane i
Respeciiwe Riks-Ständen .upkomne anmärkningar,
hwilka angä de Kon sgärdar, som warit nnder
Kongl. Mfftts Höga Företrädares Enffildra disposition,
derom Ut kotret fartadt ert serskildt Betänkande,
som till Risens Högloft. Ständer nu öfwerlemnas;
Cä anser Urskotlek sitt öfriga äliggande
blifwa, att meddela wördsamt swar i anseende till de
uplysningar, hwilka dest Respeciiwe principaler serdeles
inom det Hcderwarda Bonde-Ständek uti ätstiliige
omständigheter, hwilka med Krouo-Godsen
äga gemenskap, Skats-Ukskvrtet affordra!.
Hos Högloft. Aidderstapet och Adeln har Herr
k^oräenkolps anmärkt, att Bergshamra under Ulrichsdahls
Kongsgård stall för mer an ioc> är tillbaka
wara för en ganska läg ärlig afgift lill ewärdeug
ego bordllämnadt.
Om
Den 2i Zebruaru» 59S
Om förhällandet härmed har ifrån Kongl. Kammar-Col!egium
den uplyöning^ blifwil Mflottet meddelad:
atc Bergshammar i Mantal Krono med dertill
hörande Trädgärd och Torp i Solna Socken
lyder under Ulucdahls Kongl. Lust-Slott, samt att
detta Hemman, enligt Kongl. Brefwer af den 1
October 1727 af Drottning blevviQ i
Räder öswerlemnat ät Secreieraren G efwe Lamuel
Lärck pä 12 ärs tid, räknadt ifrän Michaelii 1726
emor ett ärligt Arrende af zoo Dal. Kopparmynt;
sedermera har samma Arrende medelst Kongl. Brefwel
den 8 September 1719 blistvit under perpetuel
Besi'ttnings-rä:t i Näder förunnadt Grefliga Larkilka
Familien hwarefter detsamma deri 13 Januarii
1783 är wordet ytterligare i Noder confirmeradt för
Herr Skats-Secreteraren Grefwe Lärck och dest Sou
efter Son och Dotter ester Dotter samt Arrende afgiften
till följe af Kongl. Rescriptet den 29 April
sistnämnde är förhöjd till zz R:d. 16 si. Specie
och sluteligen är äfwen stadfästelse hära munnen
genom Kongl. Brefwet den ro Januarii 1797.
Och som Arrende afgiften ingär till vlrichsoahls
Slokts-Casia och fäledes tillkommer Hennes Majit
Enke-Drottningen, som innehafwer nämnde Slott och
Kongsgärd säsom Enke.-Säte; sä sinner Slats-Utflottet
nägot ferffildt Mrordnande om berta Hemman
icke kunna under Hennes Majus Lifstid komma
i fräga.
Uti det Hederwärda Bonde-Ständer har Riksdagsmannen
VVeslmF frän Westmanland erindrar,
att wid de af Stats-Utflottet till Johannisbergs
Kongsgärd upgifne Lägenheter, saknades en wid
namn Gränsta,
Kongl.
Ivo» Den Ll Zebruarii.
Kongs. Kammar-Collegium har derom wedett
den uplysning, att Gränsta 2 mankal inbegripes under
stelfwa Kongsgärden Johannisberg om 9 mankal.
Och kommer följaktligen med detta Hemman att
förfaras pä lika satt, som Riksens Högloft. Ständer
vm Johannisbergs Kongsgård, hwar öfwer StatSUtstottet
redan afgifwit utlåtande, kan förordna.
Riksdagsmannen ^sonss käL^snston frän CalmaLän
anmärker att Paulströms Järn-Bruk med underliggande
Hemman och Lägenheter icke af Stats-Ut>
storlek blifwit omnämndt.
Paulströms Bruk innebegripes uti Arrendet af
Ädelfors Guld-grufwa; Och da Stats-Utstoltet i denna
del till Riksens Högloft. Stände» afgifwit serstildt
Utlärande har någon anledning ei förekommit att uti
detta Betänkande något derom widröra.
Riksdagsmannen justera ^osclnmslon ifrän
östergöthland yrkar äfwen närmare upplysning under
hwad willkor Stegeborgs Kongsgärd i Östergöthland
frängädt Kronan.
Kongl. Kammar-Collegii aflemnade uppgift innehäller,
att Stegeborg till föije af Ständers Beslut
d. n Juuii 1734 blifwit till Skatte försäldr; Att
Räntan sedermera moro urbytl till Frälse af framledne
Kammarherren Grefwe Lckverm jemlikt KonglBrefwet
d. n November 1788 och Bykks-Brefden
29 December samma är,
Riksdagsmannen Lric Ölimsu frän Upland hild
anmärkt,att wid Norra Stäket fordom warit en BätFärja
-
Den 2i Februari». rooi
Färja af hwilken Kronan dä genom Arrende hade
inkomst, men att, sedan nu mera en Bro derstädes
blifwit anlagd, winsten af Bropenuingarne tillfölle
ägaren af Stäkes Säteri,
Förhällaydet härmed ar sädant att öfwerfarien
pä sarja nu mera upphört, derigenom att agaren af
Stäkes Säteri, Hans Excellence m. m. Grefwe af
OgZIas, anlagt en Bro med Wind. brygga för Fartyg,
samt att Hans Exellence erhåller der afgift, som
för öfwer- och genomfarten erlägges; Och som
denna förändring tillkommit i laglig ordning, efter
wevcrbörandes hörande, enligt Kongl. Brefwer d. 6
Aprill 1804; Sä lärer all anmärkning derom böra
förfalla.
Riksdagsmannen Lebr Oxelberg ifrän Carlskoga
har jemwäl erindrat, att enligt erhällen upgift
ifrän Kongl. Kammar Collegio wore Krono-Domainer
uptagne till ett antal af Z59; Men art Slats-Utflolter
endast uti de meddelie Tabbellerne uptagit
under Litt. A. - - - - - 45 5
och under Litt B. - - - - 152 ^
samt att således en bekydelig stillnad sig företer; hwarjemte
Oxelberg upgifwer en del sädane Kronans
saknade killhörigheter, och äskar, art sä wäl om dem,
som de öfrige fä nödig uplysning.
Skats-Utstottek som i sarstildt Betänkande uptagit
alla de Kongs- och Kongs-Ladugärdar, hwilka af
den Kgl. Familjen disponeras, eller warit under Konungens
Höga Företrädares Egen förwalming, förmodar
att en fädan fördelning gifwit anledning, att finna
isor Den si Zebruarii'
olikhet uti Kongl. Kammar-Collegii omnämnde upgift
och de Tabeller öfwer Rikets Domainer, som
detta Betänkande ätföljdt. — I öfrigt har Stats.
Utskottet med anledning af Oxelberg derom gjorde
begäran bordt meddela följande erhällne uplysningar:
i:v Att Tynnelsö i Öfwer Selebo Socken af
Södermanland blifwit genom Korml. Brefwet den
24 Nowember 1731 uplättt Herr Ofwersten VVoinsroilkzr
till ewärdeligt Frälse, såsom betalnmg för
hos Kronan agde underdåniga fordingar.
2:0 Att ärbyhus i Wendels Socken af Upland,
som förut warit Kongsgård, genom byke med Fru
eliriliiira Bjelke, blifwit Frälse Sätteri i hwiken
egenskap detsamma nu ages af Herr Baron Lar!
Oe Leer.
z:o Art Hacksta i Trögds Harad af Upland
nu för tiden är Frälse Säteri Ladugärd, som framl.
Grefwe Babian VVreäe bekommit i wederiag, i följe
af Kongl. Reductionö Commisionens bref den
27 Mars 1708.
4:0 Att Kungs Norrby i Östergöthland, fäsom
hörande lill Militiä Boställen, ibland de Kronans
tillhörigheter, som detta Betänkande omfattat, icke
kunnat komma i fräga.
Sw Att Stats-Utskottet, rörande. Gräsö Kongsgård,
som nu mera är Säterie, till Riksens Högl.
Ständer afgifwit dest yttrande som redan alla fyra
Respecsive Riks-Ständen bifallit.
Men
Den si Zebruarii. rooz
Men hwad beträffar de öfrige af Riksdagsmannen
Oxelkierg sökte uplysningar, r^-,nde Görgen Fonden
i coermanland, Skotat rp i Östergöthland, och Söderqwarnen
i Swedwi Socken af Wetkmanland med
siere namngune Lagenheter, sä har för felande anwisning
ä Hwad och Socken, någon uplysning ifrån
Kongl.Kammar-Collegium härom icke kunnat meddelas;
Dock som Stats-Utstoitek. inser nyttan och
nödwangigheten för Ni sens Sränders framrida uplysning,
att aga för hanlin fullständiga upgifrer
om Naturen och egenskapen af ali Rikets Jord,
har Srals-Utfkorret trott sig böra till Riksens Högloft.
Ständers godtfinnande wördsammeligen hemställa,
om icke Kongs. Kammar-Collegium kunde updragas,
art, i likhet med dest är 1776 af Trycket
utkomne Berättelse om Hushällningen i Riket, läka
till nästa Lagtima Riksdag författa en omstandelig
upgift, som innehölle alla Rikets Domainer,
Hemman och Lägenheter af hwad beskaffenhet som
halst, jemte Säterier , Fralse och Skatte Hemman
tillika med alla till Militaire-, Eccleciastique» och
Lands-Staterne ansiagne Boställs-Hemman lill namn
och antal samt beloppet as grnndran.an efter den
penninge uumerair, som i Jordboken uptages.
Sluteligen får Utskottet wördsammeligen harhos
widfoga den tilläggning, som Andre Prowinee-Con,
toiret af Kongl. Kammar-Collegium rörande KongsLadugärden
Horn pä Oland meddelt, uti de om
samma Kongs-Ladugärd förut afiemnade upgifter,
jemte en därwid bi'agd afsirist af Kongl. Brefwet
den >Z Oc.ober i8oZ. Öfwer hwillen tilläggning
såsom blott tjenande till en fullständigare uplrsning
»m
roo4 Den 2i Zebruari!.
vm de Horns Kongsgård tillydande Lägenheter,
Slals.UtMket icke funnit nägot utlåtande wara af
nöden. Stockholm den n Februarii igio.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters wagne»
Llaes kleming. I'!,. Weidman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^brskiam LnZel. ^ncker5 lellsson.
1^. kroclelius»
Till Protokollet
Dä jag icke kan afwika ifrän min i Högloft.
Ulstouet tillförene och sedan i Praste-Sländet yttrade
mening, alt alla Innehafware af Kongsgärds-Arrenden
pä bestämd tid, böra njuta sina Comraclcr till
godo; bör jag derjemte förklara, att detta yttrande
icke lrikanner vepson, njuta förmånligare Arrenden,
ifra» den serskildta afgift till Kronan, hwilken de,
enligt Riksens Ständers Beflut, under sednaste ären
derföre erlagt; kunnande, efter min tanka, denna
afgift med den allmänna Bewillningen af behållen
Egendom, äfwen sa liker förblandas som till
Exempel procent - afgiften för undfängna Testamenten,
etter andra Extraordinarie förmäner. Hwarföre
mig synes bäst wara, att alla Arrendatorer af
KongSgärdar, som hittills denne afgift erlagt, böra
höras, huru wida de densamma hädanefter wilja betala
eller häldre någon annan ersättning derföre till
Kro«
Den 2i Februari!. rooz
Kronan utgöra. Lill de hittills gällande Författningar,
hwarom förmales i 77 S- t Regen ngsFormen
och efter hwilka ofwannamnde LronanS
tillhörigheter nu innehafwaS eller nyttmS,
höra ock, uran twifwel, sadane Förfairningar, som
föreffrifwa särskilda afgifer för de förmänligare Ar»
renden deraf.
I. A.. k?inc;lia6ius.
Tilläggning pä min upgifk rörande Arrenderade
Kongs-Ladugärdar och Lägenheter.
Sedan Kongl. Majit medelst Nådig resoluston
den iZ Mars i?9Z lemnat 15 ars prolonga ion ä
Arrendet pä Kongs-Ladugården Horn pä Oland och
Calmars Län kill Capltainen dkoräonaäisr, och han
derwid genom Nädigt Bref den 8 Ockober 1799
blifwit bibehållen och Cvntrack af den g Mars 1802
rufärdats, har han transponerat Arrendet pä Lieutc»
nant I(s^, lvm dera den 20 Maj 1803 erhållit Kongs.
Kammar-Collegii Conrract, samt Kongl. Maj:t den
ly November I8o6 tilläkik I^oräsnaäler, kill dest
Arrende-liven är 1814 tilländagär, innehafwa och
nyttja nägra under denna Kongsgård lydande Torp
och afskildt liggande Lägenheter, sä har Kongl Majit
uti Nädigt Bref den 15 October 1808 förklarat,
att som enligt den skedde undersökningen och wcderbörandeS
intygande, denna Byggnad och odling som
Capitainen d^oröenaäler företagit stg ä de af honom
särskilt innehafwande agor under Horns Kongs-Ladugärd,
redan blifwit sä längt fortsatte» att en Stånds»
person dera ian beqwämligen bo och wara besuten,
äfwen
5.
te Band. s:dra Asd. 66»
iov6 Den 21 Februari!.
äswensom utredt blifwit, att Kongsgärdens öfrige agor
och tillhörigheten öro fullt tillräckelige för en särskild
Arrendators bergning, och lemna alik det utrymme och
tillfälle till odling och förbättring som han skäligen
kan behöfwa, sä skulle desse ägor frän der är 1814
blifwande nya Arrende Contrack undantagas och blifwa
en särskild Krono-Lägenhec och ordentligen refwas
och stattläggas till ärlig ränta i persedlar att in naiura
eller efter markegäng mgä, hwarjemte Kongl. Majtt
pä fält bifogade Nädiga Bref innehåller, tillagt honom
zo ärs besinning ä desse ägor emot rama lill
midfastan 1844.
^oli. Inellbeck,.
6uKnk etc. etc. etc. Wär synnerliga
Annest etc. elc. etc.
Hos oss har Capitaine» lorent? klorclensZIek
i underdänighet anhällit att sedan Wi, under den 19
November 1806, i Nader tillätit sökanden, hwilken
under Arrende-wilkor förut innehaft Kongs Ladugarden
Horn pä E)land, men detta arrende uppg annor
man öfwerlalit, att enligt den med nya Arrende-Jnnehafmaren
träffade öfwcrenskomn.else fä, intill dess
den redan stadgade Arrende-tiden med är 1814 tilländagär,
innehafwa och nyttja nägra under denna
Kongs-Ladugard lydande Torp och afsides liggande
Lägenheter, Oss, i anseende till de af NoräenaZIer
ä desse särskilte Lägenheter nedlagdt kostnader uti
byggnad och odling, för hwilka han under de ärerstäende
fa Arrende-ären icke skulle kunna erhälla
ersättning, i Näder täcktes, afwen med afseende ä
den honom öfwergängne olyckliga eldswäda, hwarwid
den
Den 2i Zebruaru- 1027
ben af Sökanden Upsörde Ladugärds-byggnad afbrunnit,
förunna honom Nådigt tillstä-ld, att efter oswannämnde
Arrende tido chrlopp ännu ytterligare uri
Zo är fä b ifwa bibehållen ivid de särskilte Lagenheter
af Horns Kongs-Ladugard, han nu innehafwer, emot
förbindelse att ärligen utgöra de Onera och skyldigheten
som densamma esler Skattläggnings grunder
kunna äsatras.
Sedan I häröfwer den 10 fistl. Augusti afgifwit
Evert unverdäniga Utlåtande sä hasme Wi hwab
anfört blifwit i Nådigt öfwerwägande tagit, och fom
enligt ffedde undersökningar och wederbörandcs intygande!!,
den Byggnad och Odling, som Capitaine»
diloräermäler föreiagit sig ä de af honom nu särskildt
innehafmande ägor under Horns KungS-Ladugärd,
redan blifwit sä långt fortsatte att en Ståndsperson
der kan bo och beqvämligen wara besuten, äfwensom
utredr blifwit att KongSgärdens öfriga ägor och tillhörigheter
aro fullt tillräckelige för en serstild Arrendators
bergning, och lemna alc det inrymme och tillfälle
till odling och förbättring, font han skäligen
kan behöfwa; alisa och i anledning af hwad I äfwen
i underdänighet tillstyrkt, hasme Wi i Näder godtfunnit
sörordna, att de af dlorZenaäler nu innehafwande
Lägenheter af Horns KongsLadugärd, lomma
att undantagas fran d-et är 1814 blifwanve ny Arrende
af samma Kongs-Ladugärd, till följe hwaraf
deste upoblingar och ägor, hwilka hädanefter komma
att utgöra en särskildt Kcono-Lagenher, skola ordenteligen
reflvas, samt efter örtens mcthode staktläggas
till ärlig ranta i persedlar, att in natura eller efter
markegängspris urgä; Och hasme Wi med Nådigt
ivo» Den 21 Zeöruaru.
afseende pä den byggnads- och odlings-kostnad d^oräenaäler
ä förberörde afstilde Lägenhet redan ned»
lagc som de flere för honom förekommande bewekande
omständigheter, i Nader weiat förunna honom, desi
Hustru och Barn Nadigr tillständ, att ytterligare
lili ga är, räknadt ifrän Midmstan 1814 till 1844,
samt emot den ränia som framdeles kan blifwa faststäld
fä beflrrja denna Lägenhet, som dä den afträdes
bör till byggnad, odling och hach wara i fullt
ständ, dera Wär Befallningshafwande stall hafwa
inseende; äfwensom styldigheterne härutinnan böra
wid en anställande Laga syn bestämmas; Hwilket
Mi Eder härmed till swar och efterrättelse samc
wederbörandcs förständigande i Näder tillkännagi>'wa.
Wi befalle etc. etc. e'.. HSgqwarieret Lemlands Prestgård
den iZ Ociober 1808.
Enligt Kongl. Majtts Eg't Höga Beslut. Under
Hans Kongl. Majsts Wär Allernadigste Konungs
och Herres främvaro, desi tillförordnade Regering.
1'rolls VVaclitmeiliar.
blLZlas.
Llrrensteim. Lidat. ^äZerfiorn.
K- M. Bef. Gen. Adj.
^olenblaZ.
Till Kammar - Collegium angående Capitaine
ldlorcienLälers underd. ansökning akt ytterligare blifwa
bibehållen wid besiktningen af någre under Horns
Kongs-Ladugärd pä Oland lydande Lagenheter.
Begärdes pä Bordet.
Herr
Dcn 2i Zebruarii. roo9
Herr IKam, ker. I detta Betänkande nämnes
Regerings-Formen af är 1772 och Säkerhets Accen.
Det är härdk att någon jemuförelfe anstäites emellan
dessa begge Grundlagar. Det är för första gången
efter revolutionen jag i nägon Act hört SäkerhelsActen
nämnas. 1772 ärs Regerings-Form war af
aila Standcrne enhällit an agen; Säkerhels-Acten
war deremot af Ridderffapet och Adeln enhälligt afsiagen;
emedlertid blef den en Lag, hwilken jag, och
jag tror hwar Riksdagsman, ej uran en särdeles rörelse
kan höra n.unnas. Jag anhaller derföre att en
gäng för alla mätte blifwa faststält, att denna Act
aldrig här mätte kunna nämnas eiler äberopas
-
Uplästes Listan öfwer det sörliden gärdag förrättade
wal af Ledamöter till ett amal af go personer,
hwilka komma att förstärka Stats-Utffottek till
utgörande af en Nämnd.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hallit i Höglofl. Ridderstapets
och Adelns Plenum den 20 Februarii
i8l".
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderffapet och Adeln
för sin del, att till förekommande af den tillfällighet,
att den Nämnd, hwilken af Stats-Urffoktet jemte särskilt
walde Ledamöter stulle formeras, kunde wid
sam
-
rois Den 2, Zebruarir.
sammanträdet lill omröstning finna sig i saknad af
någon Ledamot, utse, wid sitt i dag till anställande
wal af 12 Ordinarie Ledamöter, äfwen 6 som för
Suppleanter skulle-anses, och hwilka ägde aic i händelse
nägra Ordinarie Ledamöter sitt rum sig afsade,
eller af sjukdom wero hindrade att i sammanträdet
deltaga, i sädane Ledamöters ställe sjelsskrifne inträda;
Hwilket beslut skulle de Respcct.ive Med-Standen genom
Utdrag af Prolocollec manligen meddelaga. vt
Luxra.
Uplastes till justering Protocolls-Utdraget rörande
Ridderffapers och Adelns förledne gärdag fattade
besiut, angående Pensions- och Benädnings-Staten.
Grefwe Os la. 6ar6is, ^acod- I detca Protocolls-Utdrag
saknar jag en sak. Jag kan ej påminna
mig huruwida genom proposition i gar särskilt
blef besiuiat, att hwad nu rörande pensioner blifwit
fastställ med början af detta är skulle begynnas. Det
föreföll Åtminstone under discurserne och bewisades
wara meningen af hwad Stats-Utskottet föreslagit.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken förklarade
all deröswer ingen proposition blifwit gjord.
Friherre vjsrta, ^xsl, wille wal ej bestrida
att det icke genom formlig proposition blifwit afgjordt,
men det hade dock warit allas mening.
- Friherre Ltael von valstein. Lorfits UustviA,
anmärkte art om ej desse föreskrifter nu genast skulle
ta»
D<m 2i Zebruarik. ion
taga sin början, kunde de ej förtjena namn af hwad
de werkeligen kallades, Indragningar.
Friherre stistclerstolxo, Larl, trodde alt ett sädant
stadgande more emot all princip för en god Lagstiftning,
nemligen att någon Lag ej bör kunna werka
retroackivl.
Herr klingsporr, 6srZt, erindrade att Herr
kastlinan i gär hade uplysi, alt meningen wore det
deste indragningar genast skulle begynnas.
Herr Grefrven och Landtmarstalken- Högloft.
Rtvderskapet och Adeln lärer minnas att i gär
fräga upstod pä hwad salt Fru Grefwinnan Lilienstjerna
»f Ridderskapet och Adeln skulle hedras till
erkänsla för den ädelmodiga upoffring bemälte Grefwinna
gjort af den pension hon af Staken åtnjutit.
Tiden tillät ej i gär att deröfwer gjöra proposition,
hwarföre jag nu till Högloft. Ridderskapet och Adeln
får hemställa, antingen Ridderskapet Adeln behagar
att läka tillställa Fru Grefwinnan ett ProtocollsUtdrag
deröfwer, eller genom ett bref undemcknadt
af mig betyga henne fin aktning.
Ätskillige hördes yttra, alt brefwet borde undertecknas
af alla Ständens Taleman, hwarefter uppå
derom gjord proposition, bestöts, att de öfrige Ständen
skulle underrättas sä wäl om den upoffring Fru
Grefwinnan L^IIonstjerna gjort, som om Ridderskapets
och Adelns i afseende dera farrade beslut same
inbjudas att deruti deltaga.
Gref
-
IVIS
Den -i Zebruarii.
Grefwe Lronsteöt, Kils. Pa den no§ förut
weck e si äga har Rioderikapet och Adeln ej erhällir
någon proposition, sä att mi ej annu weka hurudan!
bestuk deröfwer blifwik fatkadt. Jag anhaller derföre
om en sadan pro-o>ition pä Let alt frägan bestämt
matte blifma afgjord.
Herr KorZenliolpe, pustors. Jag hade trott
att med föchäilander rörande denna fraga sä mycket
mindre twekan kunde upstä, som när Ridderskapet och
Aveln beslöt rörande Finska ArtillerieRegementels
öswerflvlrande pä Swensk Stat nämndes, an lillgängarne
för detta Regementes underhal! skulle tagas
af möjliga indragningar pä Pensions- och Benädnings-Statyn.
Meningen kunde bä icke wara akt
derra Regemente skulle wara i saknad af nödiga tillgångar
lill dest de som nu ä njuta öswerflödige pensioner
hinna att dö undan.
Grefwe o, nsteclt, Kils, begarte att StatsUtskottets
Betänkande rörande denna fräga, matte
blifwa upläst.
Friherre Iverta, ^xel. Det förbehåll den
warde Ledamoten fynes asyfra, skulle wäcka ändring
och nprifwande af en i gär tagit beslut, hwaremot
jag pä sadan grund högtidligen protesterar.
Grefwe Lronstcölt, Kils, trodde att Ridderskap
pet och Adeln i gar allenast hade faststält de grunder
hwarefter pensioner böra utdelas, men icke yttrat sig
om ttdcn när indragningarr.e skulle taga sin början.
Den 2i Zebruarii. roiz
Herr krint^tckölä, kaul. Dä Hans Excellence
Herr Grefie Uuutk nästlidne dag behagade lemna
den uplysning, att, uri Niks-Staten, warit anftagne:
en wiff Summa lil! pensioner för afskedstagande
Civile Embetsman, samt en särstild Summa till
pennoner ener nädegäfwor för deffe Embecsmans
Enkor och Barn. trodde jag, och förmodeligen flere
med mig, att, utaf sistnämnde anslag, den såkallade
Benesicii- och Benädnings - Staten skulle bestridas,
sam^ kunde, wid sadanr förhastande, icke hafwa att
påminna derwid, det mätte, uppä Konungens Nådiga
pröfning och godtfinnande, warda öfwerlemnadt,
att, efter de sökandes till befinnande behof och omstan,
digberer, i Näder stadga och förordna, om besagde
Anftags-Summas anwandande. Men jag har nu
sedermera icke allenast, utaf Högloft. Kongl. StatsContoireks
tryckta Förflag, öfwer Stats-Werkeks inkomster
och utgifter för ar ,809, funnit: akt deruti
under rubrique af Pcnsions-Slaren, bllfwit uptagnei:o
10,000 R:d. för Embetsmans pensioner: 2:0
15.000 R:d. för Enkor och Barns dito; samt deruröfwer
z:o En Beneficii- och Benädnings-Stat af
nägo' öfwer 55,000 R:d., alt Banco: utan ock af
den, ifrån Högloft. Stars - Utskottet, list Riksens
Högloft. Ständer aflemnade personelle upgiften pä
fistnamnde Siat för Lnnewarande är 1810, inhämtar,
att den samma upgär kill någor mer än 55,000
R:d. Wid betraktelsen af den myckenhet behöfvande,
som nödgas anropa Konungens Nädebewisningar, inser
jag lätteligen att ofwannämnde Summa 15,000
R:d. icke ar deremot swarande: För min del finner
jag jämwäl således bade billigt och nödwänvigt att
under rubricjue af Beneficii- och Benädnings-Stat,
1214 Den 2l Zebruarii.
något särskilt anstag göres; Men jag häller ock der»
emot ä den andra sidan före, att, för detta behof,
en wist Summa, som icke nägot ar fär öfwerstridas,
bör stadgas: Och om jag icke misitagit mig pä
Herr Grefwe törners i gär gjorde yttrande, sä war
jemwäl Herr Grefwen af den lankan: att Beneficii-
och Benädnings-Staten bör inskränkas till ett
witzt belopp för äret. Genom en sadan gräns kan
Slals-Werkeks Ukgist, pä denna räkningen, säkrast
till en wist Summa bestämmas: Och jag wägar
jämwäl i underdänighet göra mig försäkrad derom,
att wär Nädiga Konung desto mindre med misihag
anser en dylik Författning, som Konungen såmedelst
säkerligen stall blifwa befriad frän mängfaldiga fädane
underdäniga ansökningar och förord, som, wid
en odelerminerad Statö-killgäng, Konungens milda
och ömma hjertelag swärligen skulle kunna lemna uran
Nådigt afseende och bifall.
I anledning häraf sär altsä till Ridderskapets
och Adelns högst upchsta ompröfwande jag i all ödmjukhet
hemställa, om icke Högloft. Stats-Utskotter mätte
warda anmodadt, att förestä ofwanförmälte Beneficii»
och Benadnings-Stats Summas storlek, lämpad ej
mindre efter desi ändamål an efter Stats-Werkets
närwarande tillgäng.
Härföruran och som ändamälet med den yrkade
granskningen af de mängsalldiga och stora Pensioner
och Nädegäfwor, hwarmed Stat-Werket siinnes wara
beswäradt, samt pröfningen af deras behörighet eller
indragning onekligen warit, att dymedelst mröna,
' om
Den 21 Zebruarii- 1015
vin och hwad tillgäng, genom en dy'ik indragning,
ma för Staren winnås och i hwad mohn sädant kan
bidraga till minskning uri den blifwande Bewillningen;
Alisa och emedan de grunder, hwarefter berörde
indragning kommer att »verkställas, hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln redan i dec hufwudsakeligasie
blifwit stadgade; men oftvannamnde »vigtiga ändamål
ej winncs vin icke likmägtigt sagde grunder det
warder upgjordt och bestämdt, till hwad belopp meranämnde
tillgörande indragningar sig bestiga, utan
fast häldre upffofwet med en sä beskaffad äkgärd
skulle kunna »verka nägot hinder uti Bewillnings frägans
afgörande; Ty wägar jag än widare i största
ödmjukhet föreftä och derom anhälla, att Högloft.
Stals-Utsrottet »nätte warda updragit, med görligaste
första upgöra och till Riksens Högloft. Ständer
upgifwa de pensions eller Benädnings Summor, som,
efter merberörde stadgade grunder, komma att uphöra
och indragas. Anhällandes jag stureligen ödmjukast
det behagade Herr Grefwe»» och Landtmarskalken
öfwer deste 2:ne mine mvlioner, hwar för sig serskilt,
göra propositioner.
Herr Grcfwen och Landtmarstalken föreflog
att den nu »väckta första frägan tili Stars-Utfkotlels
ullätande marte remitteras.
Friherre kickllerstolpo, Larl. Oin jag ej allt
för mycket misttagit »vig sä war del allenast grunderne
för pensioners utdelande svin i gär as Ridderska.
pet och Adeln faststäldes. För »»lin del har jag ej
»agot intreste art hindra det indragningar icke genast
»nät
-
rois Den 2i Februari!-
malte taga sia början, men när man betänker alt älstillige
personer genom ett sädani bestut komme i
mistning af hwad de förur lageligen innehaft, får
jag förestä, alt till deras stavring i förlusten besia
indragningar ej förr an med nasta är mätte begynnas.
Herr klingspor, 6erät, ropade härtill Nej.
Friherre kistäorstolps fortfor alt bewifa de sivarigherer
som ffulle atföl,a ett bestut, att indragningarne
frän detta ärs början ställe beräknas, halst
första qwartalet redan borde wara ulbelalt.
Alstillige hördes ropa, att der kunde begynnas
med andra Qvartalet af innewarande är.
Herr Grufmen och» Landtmarstalken gjorde
proposition pa denna sistnämnde mening, hvilken
bifölls och säfom ett tillägg i Protocolls-Utdraget
infördes.
Föredrogs ä nyo Constitulions-UlstotlelS den 19
Februarii pä bordet lagda Memorial, innehållande
lilläggningar j Jnstruckionen för Riksens Ständers
Iustitiä-Ombudsmari. I anledning häraf uplästes
följande:
Den si Kbruarli. 1017
Utdrag af Protocollet, hållet i BorgareSländets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm
den 19 Februarii r8io>.
S. D. Biföll Borgare-Standet, att pä satt
Riksens Högloft. Ständers Constiturions Utskott, i
Memorial afven 15 dennes, yttrat uti 24 Z afJnstructionen
för Riksens Ständers Justitia-Ombudsman den
af U.stoltet föreftagne mening mä införas, till tydligare
bestämmande af denna Embetsmans egenreliga
wistelse-ort och att han under sin tjenstetid ej mä nägvn
annan publique Embetsmanna-befattning utöfwa.
Hwarom de Respectiwe Med-Slanden samt
wälbemälke Ukstott skulle wördsamt och manligen
underrättas. Ilt Luxra.
Lx krotocollo
I. kl. keterkon.
Härefter gjorde Herr Grefwen och Landtmarskalken
proposition lill bifall ä det af Constikutions
Utskottet föreftagne tillagg.
Bifölls.
Företogs Stats-Utstottet under Litt. I af
Stats-Regleringen meddelade serskildta upgift öfwer
Pensions-Staten, samt berörde Utstötts i anledning
af derwid gjorde anmärkningar afgifne den i4:de
Februani pä bardet lagda ytterligare utlåtande och
förslag deröfwer,
I-'-
i«i8 Den -i Zebruarii>
Innan ventilationen företogs, justerades det i
anledning af föregående anmärkningar nu rattade
Protvcolls-Uldraget, sa lydande:
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderffapels
och Adelns Plenum den 20 och
21 Februarii 1810.
S- D. Företogs till afgörande Stats-Utjkoktets
den 14 dennes pä booder lagda Memorial af den ii
nastsörutgaende, innefattande uilätande öfwer gjorde
anmärkningar wid Allmäna Jndragnings-Staten, Utgörande
Bilagan Litt. L till Utskottets Betänkande
angående Stats Regleringen; Och beftöt Högloft.
Ridderskapet och Adeln att lemna sitt bifall till hwad
Slats-Utstotter rörarde de under Numrorna 1, 2, Z,
4 och 6 uptagne puncter tillstyrkt med den enda för.
ändring i usta puncren, ark i stallet för orden njuter
Lön mätte fattas njuter" Ordinarie eller Extra
Lön; men hwad den zue puncien beträffade
ansägs densamma böra för tydlighetens skull pä föl.
sande satt redigeras: Att dä ordet BenädningS
Stat utmärker torftighet böra nu och alt
framgent alla Enkor och Barn af känd förmögenhet,
eller förmåga att sjelfwa sig underhålla,
uteslutas fran pension, och pröfningen
häxaf at Ronungen i underdånighet öfwerlemnaS.
Vörandes för öfrigt enligt Ridderjkapets och
Adelns kanka werkan af deste salunda godkände grunder
taga sin början med andra qwartalek af innewarande
är: Hwarom de öfrige Respectiwe Ständen
flulle genom Utdrag af Protokollet manligen underrättas.
Ult Lu^ra.
Den 2i Zebruarii. 1019
Derefter återtogs oswanberörde amne och yttrade
sig först
Friherre Ltael von täollklein. I anseende till
den inrättning af en Pension-Easta för Civit-Stakcn,
som här af Stats-Utstotter förestås, sä sär jag gjöra
der förbehåll, art den pä samma sätt som Armöens
Pensions-Casta marte inrättas genom ett sammanstött
af delägarne sielfwe. Skulle favant ej ste efter
samma grunder, utan Statens Medel dertill behöfwa
anwändas, protesterar jag deremot sormeligcn.
Friherre läjsrta,instämde häruti; upgiswande
ehuru Pensions - Castan genom ert enskilt rillstott
as Militaire Statens löner blifwir formerad.
Friherre Stael von bäollliein medgaf att ändamålet
af en sadan Casta-Jnrätlning wore bade wackert
och i wista afseenden gansta wigtigt, men första frägan
wore om Staten werkeligen i sin nuwarande
belägenhet hade räd att göra en sadan inrättning.
För sin del trodde han ej, art Staten dertill kunde
något bidraga.
Zerr Grefrven och Landtmarstalkcn. Hans
Exellence Herr Grefwe kuuttt torde kunna uplyfa,
om icke Staks-Utstottct anfelt möjligt att till en sadan
Castas formerande Stats Werket mätte kunna
biträda; hwilken fräga
Hans Exellence Herr Grefwe Kuutlr bejakade.
Gres.
ros» Den sr Februari!-
Grefwe klörner, ^stolpkr 6örarr. Denna Inrättning
finnes redan allt sedan är 1798. Jag wet
ej och jag förmodar ej, an et obetydligt understöd
stulle borttagas ifrän Civile Embetsmäns Enkor och
barn, som redan deraf erhållit pensioner.
Friherre klljerta, ^xel, hade fattat meningen
sä, att till denna Castas understöd io,soo R:d ärligen
af Staren stulle tillstjutas.
Grefwe Ikövenlstsim Larl ^xel, anmärkte akt
ArmLens Pen,rons Eista Linjuker Adelar af Wadstena
Krigsmanshus Medlen.
Herr Lock, Lorl!t2 I.u6viA, instämde häri,
men anmärkte art deraf endast ät Soldater Pensioner
utdelas.
Grefwe jkövenkielm, Larl ^xel, erindrade
akt Herr Lock bedroge sig loralster, emedan ingen
Soldat af ArmLens Pensions-Casta erhölle Pension
Friherre
8tao1 von hollstein. j)m sä är, arr
ArmLens Pensions-Casta erhåller tillstorr af Wadstena
Krigsmanshus-Casta, sä är den sednare sä tvål
som den förra Militair-Castor. För öfrigt will jag
afwen ifrigt söka bewaka Civil-Skarens fördelar, men
jag tror allenast att, häldre än att tillstjuta medel
till en Pensions-Casta, borde de Civila Embetsmännens
Löner ökas och det är mig sagt att ett förslag
Dertill isrän Stats-Utstotter tärer inkomma. Likaledes
när detta tillstött af Stats.Ukffottel kan förestås
förbehåller jag, att när fräga upkommer om ersättning
Den sr Zebruarii. a--21
ät Finska ArmLens Officerare, någon brist ej mätte
äberopas.
Grefwe körner, ^ckolxlr 6öran. Wi synes för det
närwarande sömma nog långt ifrän ämnet. Till
den omtalte Castan finnes i Srats-Conkoiret en sedan
1798 nedsatt fond och här är ej fräga om nägot
ärligt tillstött af 10,000 R:d. Här begäres ej
någon tillökning i Starens utgifter, utan allenast
att hwad som en gäng'är anslagit, mätte fä bibehällas.
Skulle Ridderffapet och Adeln besluta att,
till denna Pensions^Catzas förökning, wederbörande
Embets och Tjenstemän genom afdrag ä fina Löner
bidroge, lärer det likwäl wara en ätgärd, som till
någon del beror af deste Embetsmäns medgifwande
och endast af den werkställande magten kan utföras.
Friherre 8tael von hollstein. Om sä är, har
jag för min del ingen ting emot Stats-Mstottets gjor.
da förslag, uran finner, att om en sädan Casta genom
enstilt tillstött kommer att formeras, böra Riksens
Ständer icke dermed kunna sig befatta. '
Grefwe Os la 6aräie. En här närwarande Tjensteman
wid Stals-Contoiret har nu medelat ben uplysning,
alt werkeligen tilliste pensioner io,ooo
R.d. om äret af Skais-Werket utgår. Denna Summa
är säledes ej säsom Grefwe körner tyckes wilja
pasta, en fond som en gäng blifwit nedsatt, man
en ärlig och i sjelfwa werket betydlig utgift för Staten.
s:te Band. 2:dr- Afd. 67.
Gref
-
1022 Den 21 Zebruarii.
Grefwe Norner. I sädanl fall torde jag hafira
misitagit mig, men kror mig icke desimindre böra
tillstyrka fortfarandet af denna Summas utbetalning,
dä desi indragning flulle drabba Enkor och Barn,
som till sitt uppehälle kanske sakna all annan tillgäng.
6err Greftven och Landtmät stalken gjorde
proposition till bifall ä Staks-Ulflollels Betänkande
hwilket med ett starkt Ja och nägra sä Nej beswarades.
Grefwe I.övenk>je!m, Larl ^xel, trodde att
. praxis wore, akt da ett Ständ ej kunde förena sig
om ett befluk pluralitelens mening genom votering
flulle utrönas.
Under tiden hade mycken oro upkommit och en
stor del af Ridderstapet och Adeln hade öfwergiswit
sina bankar och sramgätl i flranket. Under bullret
hördes
Grefwe ve la 6sräie yttra, att praxis wore
att hwar och en flulle wara pä sin bänk och derifrän
yttra sina rankar; hwarpä
Grefwe levenheim swarade, att det ej wore
owanligt alt sadant stedt bade pä och utom bän»
karne.
Sedan något kugn war älerwunnit, yttrade
Herr
...
Den 2i Zebruari;. 1023
Herr Norrls nllolpe, ^nöers. Ester de säkra
uplysningar jag bekommit, mätte wifterligen den wärda
Ledamotens Herr Grefwe törners upgift wara
ett wilsetag af honom, att ifrägawarande 10,000
R:d. ffulle wara en Fond til! pensioner är Civile
Embetsman. Det förhäller sig helt annorlunda,
emedan denna af Stats - Utskottet föreflagne Summa
ärligen skulle af Siaren utgöras! hwarföre jag för
min del icke finner uti Rikets nuwarande swära belägenhet
möjligt och icke eller sial att bewilja förutnämnde
Summa, utan 'nnser Civil - Ständet redan
längt för detta bordt genom insättning wid befordringar
och afdrag pä sine löner formerat sig en PensionsCaffa
lika. sä wäl»som Militairen betta har gjort.
Friherre ak VVettorlleät, Qullak, önskade att öfwerläggningen
i detta ämne mätte föras med den
köld, som endast kunde swara mot Ridderstapets och
Adelns wärdighet. Han hade hörr att efter den uplysning
Herr Grefwe körner lemnat, en proposition
blifwir gjord af Herr Grefwen och Landtmarsialken,
som med ett starkt Ja och nägra Nej blifwik beswarad.
Deruppä har en ordwexling upkommit, svin
föranledde Friherren alt nu hemställa huruwida srägan
wore afgjord eller icke?
Ropades starka Ja med nagra fä Nej.
Grefwe körner, Aäolxk 6örsn, yrkade att
denna sak ej lange borde kunna u^pehälla Högloft.
Ridderstapet och Adeln, dä den egenreligen genom
gärdags-beflutet wore afgjord, emedan en af de bifallne
punckerne innehölls, alt de redan i detta af
-
io24 Den 2i Zebruarii.
smide widtagne och stadgade Författningar i sin helg»
stuile bibehällas.
F iherre Stael von ttolllein anhöll allenast om
en up.chsning, huruwida något nytt tillstött af Staten
härtill skulle bewiljas.
G efwe körner upsyste, akt derom ej more fräga,
att en Fond af 10.000 R:d. om äret redan förut
dertill wore anslagen och att om någor öfwerstott upkcmme
wid utdelningen af denna Summa blefwe
Fonden dermed ökav.
Friherre Stael von Ilolllem förklarade, att han,
i sädant fall, ingen king hade eniok'sakeus bifallande.
Herr Grefwen och Landtmarffalken frägade
om Rrdderskaper och Adeln således ansäg denna fräga
afgjord.
Ropades ett starkt Ja.
Uprepades och afgeck under anförande af Herr
Grefwe De la 6ar6ie en Deputation tilt de andre
Ständen för att till dem öfwerlemna Riddcrstapets
och Aoelus i gär fattade beslut rörande Beneficiioch
Benädnings-Staten.
Fö'etogs Litt. C. af Stats-Regleringen, jemte
Stals-Ntstokiers den 14 Februarii pä bordet lagda
Förn äring, öfwer de anmärkningar i Rik6-Ständen
derwid bilfwit gjorde.
Herr
Den si Zebruari!. ^25
Herr >koicken6oIpe, ^näers. Som Ridderstapet
och Apeln beflutll, alt punctewis afgöra hwad
S ats-Utstoltet un nu för handen »varande Betänkande
föreslagit; Och jag funnit a» uki detsamma
förekommer en fräga som lag till örene haft aran
wacka hos Ridderstapet och Adeln; sär jag ödmjukast
anmärka, alt som Stats-- Uistottet har ansett
Let af mig anmälte Bergshamra arrendet böra fortfara,
af det stal att det tillhörer Ulrichsdahls Kongsgård,
hwilket pä lifstiden poflederas af Hennes Maj:t
Enke-Drvttningen; Sä kan jag för min del detta
som stal icke antaga. Da Ridderstapet och Adeln
pä StatsUtstottets tillstyrkan redan satt rui fräga,
att Arrendatorer af andra Kronans Lägenheter, hwilka
icke genom Konungs och S anders bestur eller
auction bekommit sine Arrenden, böra wara dem förlustige,
sä tyckes enahanda förfarande böra ste med
Bergshamra med flere dylika Arrenden, emedan jag.
anser annars det ste mannamvn för öfrige förut vmnämnde
Arrendatorer. Dock söcstäs af sig sjelf att
Hennes Maj:t Enke Drottningen bör erhålla den förökta
Arrende-Summa som igenom Auction upkomma
kan. Jag anhäller derföre hos Herr Grefwen och
Landrmarffalken, att detta ärende icke ma lill afgörande
förecagas förr an Ridderstapet och Apeln sallat sikt
befluk, om öfrige lika bestaffade Kongsgärds-Arrenven.
Herr Diiam, kekr, anhöll det Herr Grefwen
och Landimarstalken matie tackas göra proposition
särskilt öfwer hwarje punct i detta Betänkande.
Esler säluada af Hwr Grefwen och Landtmarskalken
punctewis gjoroc propositioner gillades hwad
Sials
-
iO26 Den 2i Zebruarir.
Stats-Utffottet sig urlatit och fbreftagit rörande Stockholms
Slotts-Stat, sä wäl hwad till Hennes Kongl.
Höghet Prinsesians som det^Kongs. Slotte,s allmänna
wed-behof beträffade. Äswens-m andra puncten
angående Ulrichsdahls Kongsgård, om hwilkcn sednare
redan öfwer ett särstilr Betänkande Högloft. Ridderstapet
och Adeln hade beftutat.
Sedan z:dje puncten angående för detta KronPrinsens
Hof-Stat war upläst; yttrade sig
Herr krintrtkölä, kaul. Den nu sednast uplästa
delen af Högloft. Stats-Utfkotlets Betänkande har
förmodeligen afseende pä mina wid f. d. Kronprinsens
Stat gjorde anmärkningar; och som Högloft.
Utskottet icke behagat uptaga de af mig anmärkte
Summor lika med hwad jag egenteligen söreflagit och
yttrat: berörde mine anmärkningar jemwäl torde uuder
förflutna tiden hafwa hos Högloft. Ridderffapet
och Adeln kommit i förgätenhet, sä sär jag hafwa
den äran korteligen nämna, det jag anmärkt och yr.
kat icke allenast att Hans Exellence f. d. Riks Rådet
m. m. Herr Friherre kamel, som ä ofwannämnde
Stak blifwit upförd till bibehållande af desi såsom
f. d. Kronprinsens Gouverneur förut innehafwande
Lön R-d. i6 si-, efter min ranka borde amöjas
med wänlig Riks-Räds Pension 666 R:d. Z2
si. utän ock att för detta Prinsens Cavaillerer med
annan desi Betjening blifwit uran nägon bestämd
tid bibehallne wid deras löner, dä jag deremot ansett
dem w,d erhållande af Befordringar till andra Tjensier
böra frän sagde Löner warda jkiljde — Efter
min ranka och öfwertygelse hafwa alla förbemälre
Den si ZebruSrii. 1027
Personer wid nu inträffade förhållande, sä mycket mindre
nägon werkelig rättighet till deras Löners bibehällande,
som de icke eller genom Konunga bref eller Resolutioner
blifwit derom försäkrade; men för öfrigt och
sedan Höglofl. Ridderstapet och Adeln redan nästs,
dag afgjort och stadgat, att den som har en pension
icke mä tilldelas, flere säsom ock att de, som hafwa
pensioner eller Expectance Löner stola wid erhållande
befordringar med Löner mista samma pensioner
eller förut innehafwande expectance Löner, emedan
ingen fä innehafwa sine Löner; allrsä och dä
nu mera känt blifwit, att Hans Exellence Herr Friherre
kamel Utom ofwannämnde Guwernörs Lön
2ZZZ R.-d. 16 si. njuter Riks-Räds Pension 066
R:d. g 2 si. sä anser jag för min del det wara genom
Höglofl. Ridderstape s och Aoelns förberörde besiuk
afgjort, att Hans Exellence likmägtigt min anmärkning
bör ätnöjas blott och allena med desi Riks-Räds
Pension, samt att följaktligen merberörde ozzr R:d.
16 si. böra frän f. d> Kron-Prinsens Star alldeles
utgå och blifwa indragne Stuts-Werket till godo;
Äfwen som jag widare och hwad angar f. d. KronPrinsens
Cuvaillerer och Betjening jemwäl är af den
rankan och yrkar, akt de som redan hafwa andra
sysilor med Löner genast böra frän f. d. Kron-PrinfenS
Stat mefliUas samt likaledes de öfrige sä snart de
erhälla andra ljenster eller Beställningar med Lön;
Men stulle emot hwad jag förmodar emot denna
min motion något inwändas, sä underkastar jag densamma
Höglofl. Ridderskapeks och Adelns decision,
med förnyadt Åberopande af Ridderskapets och AdelnS
vswanberörde beflut och förordande.
Herr Grefwen och Laudtmarstalken- Dek
hufipudsakligaste af hwad Herr krilU-LLnlkölä nu
an
-
LO28 Den rr Zebruarii
anfört,
ar redan förut genom gärdaqens beslut afgjordt,
dä deruti stadgas att ingen pä en gäng mä
innehafiva arne Pensioner.
Grefwe Lövenhielm, Larl ^xel. Redan i
gär hade jag den aran wanda Högloft. Ridderskapets
och Adelns upmärksamhet derpå att här ingen undersökning
eller pröfning af enstilta personer bör
kunna aga ruin. För öfrigt hwad det af Herr
krimrlkölä anförda exempel beträffar, tror jag att
om Hans Excellence Herr Friherre kamel får wälja
hvilkendera han will behälla, lärer hans wal ofelbart
falla pä den största.
Herr Lock., Lorsitr Lustvig, trodde ej att han
i sädant fall borde taga den största. Han wore dertill
en allt för adel man.
Friherre ak Wetterstedt, Lustaf, förenade sig deruti
med Grefwe Lövenhielm, att ej någon pröfning af
enstilte personers competance till pension borde hos
Riksens Stander förekomma, och derigenom en dyrbar
tid borttagas. Det tillhör »verkställande Magien
ait satta de grunder i utöfning som af Lagstiftande
Magren blifwit stadgade.
Friherre Ltael von holstein wille för det narwarande
ej harwid uppehålla sig, utan förbehöll allenast
att framdeles öfwer detta amne fa tala.
Herr ?rin«Llkö>6, kaul. Förr an fräga kan
aga rum derom, huruwida Hans Excellence Herr
Friherre kamel mä funna under rubrik af r:ne
pen
-
Den sr Zebruar». 122?
pensioner wälja den största eller 2,ZZZ R:d. r6 si.,
bör det worå gifwit och ostridigt, att nysinämnce
Summa blifwit såsom pension Hans Excellence behörigen
anstagen. Pensioner äro grundade pä Konunga
bref eller Resolutioner; men här ar icke sädant
förhållande, utan frägan består nu egenteligen derutinnan,
om efter Stats-Utstotkeks försiag Hans Excellence
stall fä blifwa bibehållen wid desi merberörde
Gouverneurs Lön 2,zgZ^ N:d; och dä efter Riksens
Högloft. Ständers beslut och författning, f. d. KronPrinsen
uphört att wara Swea Rikes Kronprins;
sä mäste der fastmera wara en Riksens Ständer tillhörande
rättighet att stadga om de Herrar och män,
som upwaktat f. o. Kron.Prinsen, stola fä pensioner
eller icke: Och som Riksens Ständer icke tillagt
Hans Excellence någon pension såsom Gouverneur, samt
Högloft. Ridderffapet och Adeln icke eller emot deras
redan fartade beslut, att 2:ne pensioner icke fä äga
rum, lära kunna bifalla en siik pension, dä Hans
Excellence, säsom ofwan förmält är redan har RiksRäds
Pension 666 R:d. Z2 si.; sä icke allenast
mäste Hans Excellence med denne pension ätnöjas,
utan är jag derutöfwer försäkrad, akt Hans Excellence,
kännande Statens knappa wilkor, icke sjelf
yrkar tillgodonjutandet af Gouverneurs Lönen säsom
Pension.
Grefwe I^övenlnelm, Larl ^xel, förklarade att
han med förundran hörr alt en Ledamot sedan erindran
blifwit gjord, det Ridderstapet och Adeln ej
borde eller kunde inga i pröfning öfwer Personer,
icke desi mindre fortfor att gransta specialiteter- Han
Lnstade för sjelswa grundsatsens stuld alt genast alla
l»zo Ben sr Zebruarii.
öfwerlaggningar öfwer sädane ämnen mätte förhindras
och för framtiden förebyggas.
Friherre 8tsel von volkein wille nu allenast
tala till ffydd för Riksdagsmanna - ratten. Herr
rrintLlkölö hade ej ingått i någon undersökning öfwer
nägot annat ämne än hwad han sielf lange sedan
wäckt och pä hans gjorde anmärkningar swar
hade anlandt, more det ofelbart hans rätt akt deröfwer
yttra sig.
Herr Grefwen och Landtmarffalken- förkläde
att ölwer denna sak ingen wtdare discusion kunde
behöfwas.
Härefter återkom Grefwe Vs Ig. 6arc!is med
Depwalionen och aflude redogörelse för sin bestickning.
Företogs 4:de puncten af Betänkandet, angående
Hennes Maj:t Enke Drottningens Stat.
Herr Grefwen och Landtm anstalten proponerade^ill
bifall, att Hennes Maj:t Enke-Drottningens
Ofwersie - Marstalk och Ofverste - Kammarherre
hädanefter som hittills af S.ats.Werker aflönas, men
pä Jndragnings-Skalen upföras och således efter deras
afgång, de dem tillftagne Löner indragas.
Friherre Lias! von vtMsin. Den proposition
här blifivit gjord synes mig wara sadan, akt om
Hennes Maj:t Enke - Drottningen ej wille emottaga
dem pä sin Stal och af egne medel dem asiöna, de
dä
Den si 8ebru-rii. lszr
dä af Staks-Werket skulle erhälla sine inkomster och
pä Jndragnings-Staten upföras och derigenom en
skyldig och »val förtjent högaktning betygas Hans
Excetlence m. m. Herr Friherre Larl ^Zam VVaclat.
meister. Pä besia wiktor wille Friherre Stael elfwen
till propositionen lemna sitt bifall.
Herr Grefrven och Landtmarffalken uprepade
sin förut gjorda proposition, hwilken enhälligt
bifölls.
Wid Z:ke puncken angående Hans Maj:t Konungens
sch Hennes Maj:t Drottningens förra Fursteliga
Stat före Deras uphöjelse pä Thronen, an»
märkte
Friherre Stael vo» wolstein, akt der förut
tycktes warit tankan, an de personer, som wid desi»
Fnrsieliga Hof hast någon befattning, borde, wid uprältandet
af Kron - Prinsens Star, der anwändas.
För oet närwaranve tyckes wäl wär Kron-Prins ej
önsta någon särdeles stor Hof-Stat, men när han
en gäng jörmäler sig, såsom wi alla hoppas och önsta,
ökas äfwen deraf hans behof, och det wore »visserligen
en behållning för Stat-Werket om de derwid
anwändas och endast sä länge förblefwe pensivnairer.
Herr Grefrven och Landtmarstalken erindrade,
alt hwad anginge denna fräga, wore ben län,
ge sedan genom ett särskilt Ridderstapers och Adelns
beflul afgjord.
Fri?
IVZ2 Den 21 Zebruarii.
Friherre 8t»e1 von kgollkein, trodde ej att
det äberopade beslutet more noa tydligt. Da de
personer, hwilka nu pä denna Stat aro upförde, åtminstone
till större delen ej krmde anses oförmögne
1i>l tjenstgöring, kunde emot deras öfwerflyttning ä
Kron Prinsens Stat föga wara att in,vända.
Grefwe vövenkjelm Larl ^xel, ansäg det icke
enligt med Ridderskapets och Adelns wantiga delicatesie,
att i delta fall wilja nägvt förejkrifwa Kongs.
Majit.
Friherre ^'erta, ^xel, instämde till alla delar
stied Friherre 8tae1 von llolstein.
Gccfwe ve la 6ar<lis. Dä Ridderskapet och
Adeln förut till Hans Kongs. Majit gjort den hemställan,
det täcktes Hans Majit employera Sin Fursteliga
HosiStat, tror jag det öfwerensstämmer med
Ridderskapets och Adelns tänkesätt, att uran någon
widare påminnelse förlita sig pä Kongl. Majit.
Ropades Jer.
Herr Lock. I hwad Grefwe ve la 6ar6ie
yttrat, instämmer jag aldeles, fä widt möjligt är.
Sluteliaen företogs 6:te puncken, angående Hennes
Kongl. Höghets Prinsesians
1'in rs Stat.
Dä wid öfwerlaggningen i Stats-Utskottet huruwida
Hennes Kongl. Höghet borde fä behälla de
8062
Den 2i Zebruarii. rozz
8062 R:d., som blifwit Hennes Kongl. Höghet till
ersättning anslagne intill desi Hennes Kongl. Höghet
äterbekommer sina inkomster ifrän Stiftet Öuedlingkurg,
2.ne Ständ hade stadnat emot 2:ne och således
begge meningarne nu af Ulstotket wore framstälda,
hemstälde
Zerr (örefwen och Landtinarstalken lill
Hög ost. Ridderstapet och Adeln, att nu yttra sig
till hwilkendera de i nämnde fräga wille gifwa sitt
bifall.
Friherre Stael von blollsteio/ Denna sak är
nu andra gängen hos Ridderstapet och Adeln under
- öfwerläggning. Jag sär hemställa om sedan a:ne
Ständ stadnat emot 2;ne der kan wara enligt Regerings-Formens
esprit art Riksens Ständer ännu deröfwer
besluta.
Friherre Stael upläste derpä början af 69 §. i
Regeringsformen, hwarefter han fortfor: Högloft.
Ridderstapet och Adeln lärer häraf inse, att StaksUt,
kottet bör kringsända Depurerade för akt uplysa af
hwad orsa? Siänden stadnat i sä olika beslut, och
det är först sedan denna formalitet är upfylld, som
saken till Ständernas afgörande kan öfwerlemnas.
Grefwe klörner, ^stol^li (loran. Jag ber om
förläieise: den citerade Z. rör aldeles icke den stägan,
när inom ett Utstött Eländens mening w äro delade.
Den angär de tillfällen dä hos Riks-Ständen sjelfwe
betänkligheter nyslätt, att antaga eller förkasta en
framstäld motion.
Gres
-
iOZ4 Den 2i Zebruarli
Grefwe
ve I» 6aräie. Jnstämmnde med Grefwe
klörner, kan jag ej se huru denna Z. kan lämpas
till detta fall. För öfrigt kan jag ej öfwenyga mig annat,
an att det ar enligt med Ridderstape s och Adelns
tänkesätt att till denna Summas stadfästande för
Hennes Kongl. Höghet guma sitt bifall. Hennes
Kongl. Höghet Prinscffan erhöll den Stat Hon nu
har 1782. Efter det lefnadssätt Konung Lusi-xx lil.
förde tillbragte Hon tiden öfwer sommaren i siere
mänader pä Drottningholm och Gripsholm dä genom
de besparingar Hon under tiden hade tillfälle göra,
Hennes Stat war tillräckelig. Under loppet af nära
zo är, har för Henne sä wäl som för alla andra
Sweriges Inbyggare alla priser betydeligen stigit. I
följe hwaraf en förökning i Dest inkomster synes'
ganska billig. Destukom lärer man böra hafwa afseende
derpä,. att i det fredliga förhållande Swerige
sig med Frankrike befinner, Hennes Kongl. Höghet
snart torde äterfä sine inkomster af Qvedlingburg,
dä naturligtwis detta tillsten skulle nphöra. Jag
kan derföre icke annat än tillstyrka, att Ridderstapet
och Adeln mätte bifalla den jakande meningen.
Friherre 8tael von klloUstoin hemstälde hwad
förbindelse Swerige kunde aga akt ersätta, förluster
af inkomster frän en främmande Stat. Al KronPrinsen
hade allenast 24,002 R.d. blifvit anstagne.
Prinsetzan njuter af Skaten 6220 R.d. mera. Han
wore öfwertygad, akt Hennes Kongl. Höghet Prinfesian
wore nog ädelmodig att, i Sratens narwarande
nöd, icke önsta en inkomst, som skulle gra«
wera Staks-Werket. För öfrigt smickrad* han sig
ej att Ridderstapet och Adeln pä hans betänkligheter
skulle
Den sr Zebruarii.
stulle gjöra afseende Han önstade blott att de
för hans räkning mätte finnas i Protokollet.
Grefwe ve la 6sräie anmärkte, att förhållandet i
anseende till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan och
KrvwPrinsen more mycket olika. Kron-Prinsen hade
Konungens bord och behöfde ej löna någon serskild
Hof-Stat. Dessutom trodde Herr Grefwen, att afseende
derpä borde göras, att Landet för hennes
Kongl. Höghet alldrig betali någon ffuld, hwartill
det femma wid serskildta tillfällen för alla de öfrige
Kongl. Personerne utom Hennes Majit Enke Drottningen,
warit nödsakadt.
Friherre Ltsol van Holstein erhindrade, att
när Kron-Prinsens Stal uprättades wiste man icke
att han stulle wara en Person, som nöjde sig med
en sä ringa lefnad och ej satte wärde pä stora in
komster.
Herr Grefwen och Landtmarstalken wille
derefter gjöra Proposition, men asbröts af
Herr krintslkolst, kaul, hwilken yttrade: Jag
ar jemwäl ibland dem, som anmärkt till indragning
i fräga warande 8,062 R:d. Banco; Och jag är
ännu sä mycket mera öfwerrygad om rättwisan af en
dylik Motion, som hälften af Stais-Utstottet eller
2:ne Stånds Ledamöter den samma gillar, men dä
nu mera eller sedan sörberörde anmärkning af mig
gjordes, de allmänna sakerna sätt en sädan förän,
bring, att jag tror mig böra äga ett otwifwelaktigt
hopp derom, att Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
1036 Den 21 Zebrirarii»
snarligen kommer uti äter ätnjutander af inkomsten
för Qwevlingburgs Skiftet och såmedelst SiatenS
grawatron utaf berörde 8,262 R:d. förswinner; Sä
sinner jag mig wid dylikt förhållande hafwa anledning
att böra frängä i fräga »varande anmärkning.
Herr kotkalieb, Larl kreäric, anmälte sig att
tala, men förklarade, att som Herr krintslkölä afsioo
frän sin anmärkning angäende indragning ge»
nast af Hennes Kongl. Höghets ersättnings summa
och Friherre Stael endast önskade att fä i Prowcollet
iniagit hwad han anfört, afstod han ifrän fin rätt
akt yttra sig och begärdte proposition pä bifall till
bibehållande af berörde Summa ä Hennes Kongl.
Höghets Stak, med de förut föresiagne wilkor.
Herr Grefwen och Landtm arfkalken gjorde
proposition att Hennes Kongl. Höghet Prinsetzan
mätte bibehallas wid åtnjutande afZ,o6r R:d Ban»
co till ersättning af förlorade inkomster för Stiftet
Qvedlingburg , intill desi samma inkomster efter manligheten
äier bekommas.
Bifölls.
Herr Grefwen och Landtmarstalken anmälte,
akt han i gär yttrar det han såsom i dag
wslat företaga pröfuingcn ak Stals-Ukfkottets Betänkande
rörande Hufwud - Tttlarne i Stats Regleringen,
men akl dä han hört yttras önskan om nägot,
hade han welak upjkjuta öfwerläggningen upfkof derom
till i morgon.
Up
-
Den 2t Februani. roz?
Uplästes och godkändes err ifrån Stats U^otlek
ingiswit fä lydande:
Wördfamt Memorial!
Till Stats Ulsto ter har blilwit remitteradt Herr
Friherre LorsitL I>u6vi§ Ltael von kiolsteiiis anförande
till Högloft. Rroderstapels och Aoelus Po to»
collden iZ sistl. Inniarii, innefattande veu enstan,
-att något alfwarsamk steg malte tagas bade till hindrande
af försnillning af Kronans egendom, salom
ock bestraffning derföre, vin sä händer. Herr Friherren
yttrar såsom anledning härtill, att Herr Friherren
kommit i erfarenhet deraf, atl en Embetsman
bliswit för dylik försnillning angifwen, stald för rätta
och öfwerbewist och dömd akt ersätta Kronan dee
försnillade; Och ehuru den, som begätt er sädant
brott, lärer wäl ingen pretention kunna göra pä ett
redligt och ärligt namn, och således icke wara qvalisteerad
till Embetsman, han icke desimindre är wii»
syftan bibehållen. Herr Friherren förmäler slutligen, der
Herr Friherren uran att widare inläta sig uri speciel
ripgifr, med hwilken detta tilldragit sig, blott yrkar,
att om ingen Författning gifwes som förklarar en sä»
Lan person oskicklig till Kronans tjenst, en sadan matts
warda utfärdad; men i fall en sädan gifwes, noga hand
deröfwer mätte hällas, mr hen warder efterlefd.
Stats-Ulskottet får i anledning häraf yttra, att
efter hwad Stals-Utstottet förmodar, torde allmänna
Lagen och de om Npbordsmans answar och straff utfärdade
särftilte Försm niugar, i fa l Le behörigen
werksiällas, wara för ändamälet tillräckelige; men om
nä
§:te
B«nd. ndra Afd. 68.
rc>ZZ Den 2i ZebruLrri.
i
någre nya och förbättrade stadganden i detta afseende
skulle pröfwas nödige, har Stats - Utskottet trott der
icke tillhöra sin befattning, att förslag härtill upgif,
rva; Hivilret Riksens Högloft. Ständers ompröfrvande
»vördsammeligen underftalles. Stockholm den
»7 Februarii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcste-Ständ,
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
LIaes kleming. lia. Weiämsn.
Pä Wällofl. Dorgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
LnZel. ^nckers dli!5ton.
dl- ?rö6eiiu5.
Uplaftes ett frän Stats-Utskottet mgifwit sä
Lydande:
Wördsamt Memorial?
Uti de upgifker, som ifrän Kongs. Kammar»
Cottegium blif-vtt Statsllkstokter meddelte, angående,
sä wäl Kongs- och Kongs-Ladugärdar, fann Krono»
Lagenheter i a lmänhet, som ock de under Kongl.
Majtts och den Höga Kongl. Famiftens enffildta disposition
stäends Kongl. Luft-Slott och Kongsgärdar,
har Stats-Ukftolket saknar ali uplysning sm Kongl.
Maj:ts och Kronans eller de i Statems kallade pub
li
-
Den 2l Februari!. roz,
lique HuS och Byggnader sä i Stockholm som Landsvrlerne.
- Det är icke okändt, att Kongl. Majfl och Kre^
nan äger flere Hus och Byggnader här. i Stade!,
samt i de fleste Skader der LandshLfdinge-Säten ärv/
äfwensom gamla Slott och Byggnader pä äkflillige
af Kongsgärdarne i Riket.
Dä pä de ärliga Sraterne astid warit bestädde
medel till veste Byggnaders underhäll och reparation,
och jämwäl en icke obetydelig Summa dertill blifwir
af Slats-U t skottet i den projecterade Staken! upragne;
Sä har Stats-Utstottet anseit Kongl. Maj:ts och
Kronans Höga rätt och förmän fordra, a,t en
vmstandelig berättelse och nygift om alla desta Hus
och Byggnaders beskaffenhet och amal blifwer af wederbörande
ofgifwen, pä det deraf utrönas mätte, om
och huruwida Kronan kan äga flere sa beskaffade Hus
och Byggnader, än som kunna anses för dest behof
nödige, dä någon anstalt till deras nyttigare anwändande
till förmän för Slats-Werket kunde wid»
rågås.
Men ehuru en sädan berättelse och upgift under
närvarande Riksdag icke torde kunna erhällas i anseende
till den rid, som erfordras för inbekommandet
af ve L detta afseende nödige blifrvande underrättelser
frän »vederbörande Embetsman i sandsvrttrne; Sä
har Utstotter dock trott sin pligt fordra, ätt detta förhällande
till Riksens Höglofl. Ständer inberätta,
Lerivid Utskottet tillika sär hemställa, att Riksens
Höglofl. Ständer mätte hos Kongl. Maj:t r underdä
-
rv4v
Dm 2l Februam
-
nighet detta ärende anmäla, med underdånig anhållan
och hemställan derjemte, att Kongl. Maj:k i Räder
täckes anbefalla Dest och Rikets Kammar-Collrgium,
att, ester infordrade uplysningar ifrån »vederbörande,
med berättelse härom lill Kongl. Maj:t inkomma, dä
Kongl. Maj-.t i Räder torde täckas dermed »vidtaga
sädane anstalter, som kunna befordra den sörmänligafie
förwalming af desie Hus och Byggnader, ware
sig medelst uthyrande eller försäljning af dem i Stockholm,
sorn för Kronans egir behof finnas öfwerflödige,
samt nedtagande och försäljande af de gamla <^lott
ä Kongsgärdarne, hwilka äro förfallnc och hmars rexarerande
och underhållande äro för Staren utan ali
ändamål, hwarefter Riksens Ständer ivid nasta Riksdag
kunna blifwa i tillfälle, att om detta taga en
närmare kännedom och sig dä i delta ämne »vidare
utlaka. Stockholm den 17 Febr. rgio.
Pä Höglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw/ Preste-Ständ,
Ledamöters magnar
Ledamöters »vägnar
Llse8 kleming.
Pä Wällofl.lBorgare-St.
Ledamöters magnar
Adrak. LnAol.
8ades pä Bordel.
Hr. ^Veiäman.
Pä Hedcr»v. Bondc-Ttänd.
Ledamöters »vägiiar
^näers vilsson,
^röäelius»
Up.
Den -i Hebruarii. 1041
Uplästes ett ifrän Stats« Utstottet ingiswit sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Under den Z sistl. October har till Riksens
Högloft. Ständer Srars lltstouet föreslagit ej allenast
en förhöjning i mantals-penningarne, till underlättande
af Statens tryckande behof och någon förökning
i desi för uarwarande knappa inkomster, utan
ock att Skaderne Stockholm, Götheborg och Carlskrona,
hwilka hittills, i ställer för mantals - penningar,
erlagi den sa kallade qwarn-iullen, mätte hädanefter
äfwen utgöra mantals-penningar.
Sä wäl Högloft. Ridderffapet och Adeln som
Högwördige Preste-Scändet och Hedeiwarda BondeStändet
hafwa afftagik denna Siats-Utstollets hemställan
och ansett någon förhöjning i rnantals-penningarne
icke kunna äga rum. Uti der Wällvfl. Borgare-Srändet
hafwa flere anmärkningar i detta ämne
blifwit gjorde, hwilka alla instämma deruti, att denna
afgift icke kunde undergä nägvn förändring, och
af hwilka Walloch Ståndet ansett Stats-Ulstorret
böra erhålla del, för alt efter deras föranledande
med förnyadl utlakande till Riksens Ständers Plena
inkomma.
Da nu z:ne af de Nespectide Riks-Sländen bestämt
förklara sig icke kunna antaga eller bifalls
Slals-Utfkottets förslag och all fräga cm sörändrin'
härutinnan således förfaller; Sä lärer för Stats^
Utskottet icke wara någon anledning, att något wi
da»
loir Den si Zebruarii.
dare yttrande i delta ämne'afgifma. Stockholm den
17 Februarii 1810.
PäHöglofl, Ridd. och Adelns Pä Högm. Prestc-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
6!aks NeminZ. 1°K. ^Veistman.
P°ä Wallofl, BorgareStand» Pä Hederw. Bondc-St.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Kkrakr. Krräers Niisson,
dil. kröäelius.
Uplastes ett ifrån Stats - Ukstottet ingifnstt sä
lydande:
Wördfamk Memorial?
I anledning af gjord anmärkning af en Leda,
mor uti det Hcderwärda Bonde-Ständet, art till
Stats-Utstollek mätre öfwerlemnas att dera fästa
upmärksamhct, att Humlegården här i Staden
skall innehafmos af Herr llnder-Stäthällaren Kiljenivarrez
utan behörig afgift, sanik att Utjkortet borde
Utlaka fia, huruwida Humlegä ben icke mä äterrågås
af Kronan eller ock Arrende-Summan utsättas
till e?t belopp, som swarar emot afkastningen,
har till Riksens Höglofl. Ständer Slats-Utskotket
Uti Memorial af ben y:de ststl. December upgifmit
förhällandet härmed, med andragande, att Utskottet
för desi del icke fann någon anmärkning ägq
mm.
Den 2i Zebruanr. 1045
rum, sa widt den rörde Arrende-tiden och Arrende
»villkoren, utan trodde sig endast böra titt Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning wördkamnu ligen
hemställa, huruwida anledning wore, att Ofwer-Stät,
hattare Embete», under hwars inseende denna Trädgärd
egenkeligen stär , lunde blifwa anmodadt, att
tillse och hälla noga hand deröfwer, art de willkor
uppå hwilka Trädgärden blifwit Herr Under-Stäkhällaren
uppläten, warda pä sätt Kongl. Resolutionen
af den 17 April 1792 föresikrifwer, i behörig ordning
smäningom och efter hand wederbörligen fullgjon--  de, hälst, hwad Engelsta Trädgardens anläggande
angär, sädant icke kan upstju as till de sista Arrende-ären,
såsom fordrande en längre tids beredning för
»verkställigheten och fullbordandet.
Detta Stats-lltffotlels yttrande och hemställan
hafwa Högwördige Präste- samt Wällofl. BorgareStänden
bifallit; snvaremot sä wäl ifrän Högloft.
Ridderstapel och Adeln som det Hederwärda BondeStändet
malek blifwit titt Staks-vrffotteks förnyade
utlätande äterremiikeradt, i anledning af de inom
bemalte Respectiwe 2:ne Riks-Scänden derwid gjorde
anmärkningar, bestående deum, att som dek söv
Arrendet rufäste wilkor af en Engelst Trädgärds an
läggning derstedes, icke wore upfyllt, sä borde
Conlrac et anses förbnuik, och Humlegården pä öppen
Auction till den Högstbjudande uplätas.
StatSst^rsikottek får, hwad Arrende tiden och
wilikoren angär, äberopa desi förra Betänkande;
Mm om Under-Stäthällaren liljensparre i någon
del brustit i Contracts wiilkorens upfyäande; sä lära
-
io44 Den 2i Abruarii.
ra Riksens Högloft. Stander tickas finna det böra
ankomma pä Ofwe^Stäthallare-Embetet, under hwars
inseende denne Trädgard cgenteckgen star, ar^ härom
anställa undersökning, och dermed sedermera i
Laglig ordning förfara;' detta instämmer ock med
ihwad Stals-Utskottet i det förra urlakande härom
föreslagit och hemstälr. Stockholm den iz Februarii
r8 ro.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest -Ständ.
Ledamöters »vägnar Le0:möters »vägnar
Dlass UleminZ. Itr. VVeiäman.
Pä Wällofl. Borgare.Ständ. Pä Hedcriv. Bondc-Ständ.
Ledamble s »vägnar Ledamöters magnar
.^dralr. LnZel. ^n6. Cliston.
kröäelius.
Lades pä bordel.
Uplästes ett ifrän Stais-Utstottet ingiftvil sä
lydande:
Wördsamt Memorial?
Uti medeldt Protocolls Utdrag af den ig i
fistlidne Manav har uti der W illofl. Borgare-Standet
blikwit anmärkt, det Skais-Utstottet uti dest afgifne
Betänkande omKongs och Konzs-LadugärdarPVB
dispostiion, rcke stall omnämnt Kongsgården
Den 2r Zebruarik- 1045
Ulfsbäck i Smålånd, hwilken af Högstsalig Konung
6178?^ Avonrn II, Glorwördigst i åminnelse -  skall wara lill Markaryds Prästgård donerad, och
i anledning hwaraf Wäliofl. Borgare-Ständet anmodar
Ulskotret, att förhållandet med berörde Kongsgård
ukreda och filt yttrande deröfwer meddela.
Dä Smts-Utfkottet grundat desi mlätande,
angäende Kvngsgärdarne, pä den ifrän Kongl.
Kammar Co egium härom arhällna upgift: Och
deruti icke bttlwi upragen nägon sadan Krono-Lägenhet
under namn af Ulfsbäck, har Stats-Utskot»et
icke eller kunnat en sadan omnämna.
Stats-Utskottet har likwäl, efter den i detta
amne ifrån Wallofl. Borgare-Srändet ärhällne remist,
icke underlätik. akt om bestaffenhcten af denne
sä kallade Kongsgärd förskaffa sig nödig uplysning.
Utaf Kronans Jordeböcker och Räkenskaper finnes
icke nägon Kongsgärd eller Krono-Lägenher
tvid namn Ulfsbäck wara donerad till Pastor i
Markaryd, men wäl, att Prästegården i Markaryd
om Mantal kallas Ulfsbäck.
Uri Markaryds Församlings Kyrkas Archive
skall wäl finnas förwaradk ett Högtsal-g Konung
^vor.k«8 Donations-Bref, dateradr Jönköping
denria Augusti 1612, till Kyrkoherden i
Markaryd kaul Triol pä den sä ka ade Ulfsbncks
Ladugårds; Men rui Riks Archivet finnes icke något
annar, än ett öppet bref -at. Jönköping
den sr Augusti rörs för äerr kalrl, Ryrkieher
de
-
ro45 Den 21 Zebruarir.
de i Ulfsbäck', att njuta een Engh hwilken
Nlsckaren dersammastädes will sigh tillwälla,
till des; Engen honom ifrä opä äaredzting
Laglig n wunncn warder- — Och kia deua öpua.
L)rcf finnes dlo l oswanstäende rubrique i Archiivet,
enligt härhos bifogade ajftrift.
Om ock en sä beskaffad Donation till Markaryds
Prestegård» som uti der Wällofl. Borgare-Ständet
bnsivit anmär t, skulle meckeligen aga rum; sa lärer
någon iräga om L erka else deraf nu mera icke
L något afseende böra eller kunna upsta
Den un Högstsalig Konung Oxni, XI:s tid
anstald? Reduktion sträckte fig icke till anora Krös
nans Gods och lägenheter, än som efter 1632 blift
wik frän Kronan obä inerade och till private donerade,
och dä war om den sä kallade Ulfsbäcks Kongsgard
icke eiler någon sräga.
Om nu, en ännu längre Utsträckt reduc'ionsprinci
e stickle widtagas, sä skulle den unna lampas
till Egendomar, som ända uti Hedenhös tillhört
Kronan, ehruu de nu n ed ali Lrglig priwate Egendoms
ratt af andre än Kronan beicktjaS.
Riksens Högloft. Ständer lära alisa benäget
läckas finna, akt Stais fttskorlet hmarken bordt eller
kunnat sträcka sist ustätande eller ärgärd till andra
Lägenheter, an sädane, som enligt wederbörandes
Äpgister, utgöra Kronans egenteliga Domainer med
der
-
Den 21 Abruarn. 1047
dertill hörande och af samma egenskap warande tillböriabeter.
Stockholm den r? Februarii i8io.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prelin Ständ.
Ledamdnrk wägnar Ledamöters wägnar
Llses kleming. lii. Weideman.
Pä Wallof!. Vorgare-Ständ. Pä Hederm. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
/rbrsk. Tripel. ^näers >Iil8ton.
dl. kröäelius.
Afssrift.
Öppet Bress för Herr kä! Kyrkieherde i vlfzbeck
akt njura een Engh hwilken Klockaren der sammestädes
will sigh tiilwälla lill desi Engen honom
ifra opä häradsting Lagligen wuunen warder. Datum
Jöneköpingh den sr Augusti 1612.
Rätteligen wara afflrifwet ur det i Riks Arci,
wet förwarade Registratur, betygar. Stockholm den
L2 Jan. i8is.
O- 8un6t.I,
^Lluarie.
Begärdes pä Vorder.
vplästes ett ifrån Stats, Utssortet ingifwit sä
lydande:
Wördsamt Memorial;
Kongl. Ma:l har i Räder behagat genom Dest
Hof.Cancellerö Embete till Staks-Utstotter öfwer em
-
io48 Den -i Zebruarii.
na Borgmästarens i Westerås 6. k. sellmans
samt Rävmanen derstädes kedr Uantstöns underdåniga
ansö ning, alt sedan Kongl. Maj:r, i anledning
af deras underdäniga anhållan, att af nåd njuta befrielse
frän den dem genom Kongl. Kammar-Rattens
Ålstäg den n Noevmber i8oi och 24 November
i8og älagde answarighet förden i Westerås StasdIlpbörd
1799 och föregångne ären af Stads-Caseuren
Loäell ansanirade Banllanee, medelst Utslag den 2
December 1807 af Nåd bewiljat eftergift af den del
utaf Valiancen, som till Skavs-Casian bordt inga,
Sökanderne äfwen af Nåd mätte frikännas frän den
pä dem belöpande ersättning för den del af Ballanccn,
som bestar af Riksgaldö-Contoirets medel.
Jemnlikt den wid Lands-Conkoiret i Westerås
under den io April 1809 författade och Handlingarne
bilagde uträkning öfwer Borgmästaren Ilell'
mans och Rädmannen I.rntken8 answarsstyldighet
för ifrägawarande Ballance, äterstä, efter fledde afbetalningar
ä de andelar, hwilka pä dem belöpa i Ballancén
af Riksgälds-Coiuoirets medel, nemligen för
den förstnämde eller Borgmästaren ^silman 417 R:d.
43 si- 9 r:st. Capital och 75 R:d. 10 si. 8 r:st.
ranka eller till hopa 49Z R:d. 6 si. 5 rst. Banco, och
för den sednare eller Rädmannen U>anti,Ln 286 Rch.
11 si. 8 rst. Capital och 8g R.d. 6 si. 9 rst. ränta
eller tillhopa 369 R:d. 18 si. 5 rst. Banco, sä att
hela beloppet af Riksgälds-Contoirets medel, för
hwilkel eftergift i underdånighet blifwit sökt, ffutte
rttgtzra 862 Ntd. 24 si- io rst. Banco.
Och
Den 20 Zebruarii.
Och som Handstngarne' uplysa, hwad Kongs.
Kammar-Rätten uii desi afgifne underdånigt UkläMnde
jemwäl anfört, att hwarken medwekenhet af
Stads-Casieuren Koste1l8 oredeliga förhällande, äu
mindre någon delaktighet i hans öfwade försnillningar:
af Kronans medel län föras Sökanderne till last, utan
alt de af lättrogenhet samt förlitande pä kostelig beLrägeliga
upgifter dlifwit förledde; Sa har StatsINstoktet,
i betraktande häraf, och da Sökanderne
genom mistningcn af deras Egendom lamt saki
naden af en del af ve dem pä Lön anftagne Inkomster»
hwilka till afbetalningar ä Bdllancen blifvit
anwände, redan kommit att förfäktas uti en gansta
swär och rryckande belägenhet, ansett stg ega full
anledning, att till Riksens Högloft. Ständers öML
och ädelmodiga bepröfwande wördsammeligen öfwerlemna,
om icke, sedan Kongl. Maftt redan i Noder
räckls bewilja eftergift för den del af Ballancen som
till Slats-Castan stolat inga» eftergift och afskrifning
pa lika fält mä bewiljas Sökanderne för be pa
dem löpande andelar uti Ballancen af RiksgäldsContoirets
medel, Utgörande, enligt ostvan äberoi-ade
uträkning, xn sammanräknad Summa af 862 R:d.
24 §. ro rsi. Banco.
Att Stads-Caffeuren LoZeUs ballanec i manga är
kunnat fördöljas har icke undfallit Stais-Ulffottets upmärlsamhet.
MenStars-Utstollet wiil dock förmoda» art
när wederbörandes redogörelser, efter den ar 1799 stedde
förbättring uti Kongl. Kammar-Rättens organisation,
med mera ordning, skyndsamhet och drift komma
att granskas, upbördsmännen hädanefter stal! betagas
-
rszo Dm sr Zebruari!.
tagas tillfälle» att för flere är äsamka sig Vallander»
Slockholm den n Februarii iZio.
Pä Högt. Ridd. och Adclns Pä Högw. Prcstc-StändetS
Ledamöters wägner Ledamöters wägngr
LlLes kleming. I'!,. VVmiäemLN
Pä
Wällofl. Borgarc.Ständ. Pä Hederw. Bon^k' Ständ.
Ledamöters wäqnar Ledamöters wägnar
^drak. kindel. ^näers Nilsfon.
, -
dl. ^rööslrus
Ladcs
pa Bordel.
Uplästes ett ifrån Stats»Utskottet ingifwer sä
tpdandr:
Wördsamt Memorial!
Sedan Stats-Utskottel under den 15 December
förlcdit är afgifwik desi utlakande, i anledning af
Kongl. Majus till Riksens Höglofl. Ständer afläkne
Nädiga provositivn, angående huruvida Instruction
mä wara af nöden för Riksens Ständers Fullrnägckge
elle- weoerbörande Embetsman, hwilka, i
frågor om eftergift af ädömde ersättningar, som tillhöra
Riksens Ständers Penninge-Werk, Staks-Werket
eller de under Collegiernes och sarffilte DirectioNers
Styrelse w«rande Caflor, böra wara hörde; Sä
haswa HöZivördige Presie-Sländet och WDofl. Bor.
za»
Den 2l Zebruarii. ieZr
gare-Ständet under den Z och y Januarii detta äe
Stats Utstoltels »."ätande bifallit; hwaremot deisamma
ifrän Högloft. Ridderstaper och Adeln samr Hedermärda
Boude-Ständet blifwit ärerremitleradr med
anmärkningar.
Sä wäl hos Högofl Ridderstapet och Adeln
son: uti Hederwärda Bonde-Ständet har blifvit anmärkt,
mr Konungens framstälda Nädkga proportion
rörer blott den fräga, om någon Jnstruction anses
nödig för Riksens Ständers Fullmägtige och Embets»
män, hwarpä deras utlätande stall grundas, dä af
särdeles ömande och bewekande stal och omständigheter
eftergift ffulle komma af någon att sökas i ädömd
ersättning för allmänna medel; Och som denna fräga
decisifr bordt beswaras med Jr elfer Nej; stall
det obestämda yttrande, Stats-Utstotle deröswer meddelt,
dels öfwerffridit gransen af propositionen, dels
föranleda lill en swärare följd, än Ulstvttet pä grund
af dest anförde öma tänkesärr äsyfrat.
Stats-Utstottet får i anledning häraf yttra, atk
Slats-Ulstottet, uppå de stät, dest afgisne utlärande
innehäller, och dem Stats-Mstotter än ytterligare sär
åberopa,icke kunnat projeckera någon för ändamälet „
tjenlig Jnstruetion; hwarföre ock Staks-Ukstottet trott
sig kunna, i följd af Riksens Högloft. Ständers Remist,
upgifwa och till Riksens Högloft. Ständer förestå
hwad Slars-lklstoltet ansett kunna leda till befrämjande
af Kongl. Majus Nädiga afsigt.
Att det af Stats-UtMtet tillstyrkte upffof med
ÄNsökningarnes afgörande till Riksens Högloft. S änders
-
r»Zr Den 19 ZebruarU.
ders sammankomst, ivid flere tillfallen skulle kunna
föranleda till olägenheter, det har »visserligen icke
undfallit Stalg Ilrflotter; men att ett sädant upstof,
efter h-.vad uti anmirkningarne blifwit yrkadt, owilkorliAeu
stulle leda lil! grdje mans eller pr>'vate Fordringsägares
försäng samt wäcka uppehåll uti deras
ratt, ar nägor, som Stats-Ukstottet icke kan inse
eller medgifwa; Och wid hwilker förklarande StatsIltflotkek
nu trott »Ig böra lala bero, dä någon särffild
händelse, när sädant skulle inträffa, till bestyrkande af
vfwanberörde anmärkte olägenhet, icke blifwit up,
gifwen.
Hwad i öfrigt angar den uri anmärkningarne
anförde omständighet, at> Statens medel under upstofs
liden skulle komma att Uti Räkenffaperne ballanceras,
fä har Stats-Mstottet med skäl bordt anse denna o»
lägenhet af sä ringa betydenl ^ 'n hos SlatsUtfkottet
icke kunnat komma uri äprv» öfwerwägande.
Stockholin den 17 Februari i
Pä Högt. Ridd. och AdclnS Pä Högw. Preste-StändctS
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Llaes kiörning. HnZliaöius.
Pä Wällefl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bondr-Ktänd,
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
LnZel. Antiers vilsson.
I^rööellUZ»
LadcS pä Bordel.
Up
-
Den si Februari!. rssZ
Uplastes ett ifrån Stats. Ulstokket lngifwet sä
lydande:
Tstördsamt Memorial!
Hos Stars-Utffottet hafiva Öfwer-CoMmistarierne
wid General Astistance - Cvnkoiret k. l-Ieiäericst
och 0. I-önberZ pä anförda stal anhällir, att
utom deras Lön pä Slät, 666 R:d. g2 st. Banco,
undfå en artig ritlökning i likhet Nied Öftver-Commissarien
O. Lk, af i8z R:d. 16 st.; äftvensom de
fleste af Comoireks Embetsman och Betjening fört,
att, i afseende pä deras trägna och obehageliga tjenstgöring
faun tidernas dyrhet, erhälia någon förbättring
i sine Lönewilkor.
Herrar Fullmägrige i Rlksgälds-Conroiret, hwrlkas
Utläkande däröfwer blifwit infordrsdt, hakwa, i
afseende pä Öfwer - Cvmw.istarienie kie^clericks och
I^önbsrZs ansökning, hufwudsakeligcn anfort, att, sedan
Rikets Ständers Herrar Revisorer är 1807 i
anledning af däwarande OfweriCommistarien 'lVrrstc-nii
jemte ^äe)täsricki8 anhållan om enahanda Lönewilkor
med Ö wer - Commissarie» LK, förklarat, att hwav
denne uwfwer ven pä Stak faststälde Lönen, 666 R:d.
zass,, upbär, more en särstild förmän, som blifwit
bewiljad honom fä wäl som de andre begge ÖfwerCommissarierne,
hwilka är i8oz flyttats frän RiksgäldS.
Conioiret till desse beställningar och are den
omständigheten, att en Embetsman personelk och tills
widare fält sig tillagd en förman, icke kunde blifwa
uägon rigtig grund att derefter förbättra Löningswilkoren
för hans wederlikar, samt anledningar i allmänhet
icke hade förekommi! att förhöja Öfwer.CoMmissarierncs
- ä Star faststälde Lönerz Herrar Full
Mäg
Z.
te Band. s.dra Asd. 69.
I0Z4 Den 2l Zebruarii.
magtkge emot hwad berörde yttrande innefattar,^ da
icke trott det wara sig tillständig! att inga i pröfning
af älwer-Commissanernes anhällan, och icke heller alt
nu deroom wedela något annat utlärande än det', att
vm lika answar, ökade gjöromäl och en trägen tillsyn
»vid Asiistance-Cvntoiret warit orsaken hwarföre de
är i8oz antagne Ofwer-Commiffaricrne ansetts böra
ätmura förhöjning i den pä Stat anslagne Lön,
och äfwen wid 1805 ärs Rewision föranledt til! deras
bibehällande wid denna tillökning; samma stal
som dä bidragit lill deras ätgärd, genom sedermera
an mera ökade gjöromäl annu wore för handen, hwilken
sistnämnde omständighet, i förening med närwarande
riders dyrhet och beswarligheten wid Tjensterne
wid Assistance-Comoiret, Herrar Fullmägrige äfrven,
i anseende till Commissarierne och Betjeningen,
aberopat såsom anledningar för dem kil! upmuntrau
med någon deremot swarande förmän.
Herr Radmannen 8anZberZ har deremot i serstildt
dictamen, med åberopande af ,807 ärs Herrar
Rewiforers yttrande, anmärkt, att Ofwer-Lommisarierne
och Ovnbsr»', den sörre är 180K
och den sednare förledit är sökt och erhållit deras
syflor med den Lön och de förmäner som derföre i
Staren äxo anstagne; Och att hlands asia penningelöntagande
Embetsman, »ned hwilka Ofwer-Commisfarierne
kunna fattas i nägon jemnförelse, de ofelbart
wore bäst löwe: Att Qtwer-Commissarien Lk
annu och tills widare sätt behälla hwad han frän
början mera haft, hade man twifwel kommit deras
att man ej obilligt ansell för mera betankeligr, att
fränlaga en sticklig och nirist Embersman Hwad han
re
-
Deri 2i Zebruarri. 1255
redan af en tillfällighet fäck för mycket, än förneka
hans Embets-Kamrater e» lika tillökning urås
hwad de borde hafwa; Och Herr NäLmanneil san
fälcdes icke skäl att för täe^llorich och UönborZ tillstyrka
någon Lönförbättring; Äf-vensom icke helier
för Län- och Inlösnings-Commisarierne, hwilka redan
genom erhallne tillökningar hade pä Stat 500 R:d.
Bancko i Lön och borde således anse sig, i jemförelse
med deras »vederlikar wid andre Werk, wäl lön e.
Bland Betjeningen wore dock en wiss Tlast, som
Herr Radmannen trodde förtjena något serstildt afseende,
neml. Kammarffrifwarne wid Utlånings- och
Inlösnings.Deparrementen, hwilka, ehuru de redan
innehade 150 N:ds lön, likwäl kunde förtjena nägon
tillökning i anseende till de olägenheter, som åtföljde
deras tjenstgöring, derigenom, att de frän tidigt om
morgonen till middagstiden ej kunde någon stund gä
ifrän stället der de, i synnerhet de kalla ärstidernc,
moro blottstälde för drag och elak luckk; Men alla
öfrige högre och ringare Tjenstemän wid tiamnde Departement
ansäg Herr Radmannen redan wara försedde
med sädane Löner, som sä widt det i denna
wäg wore möjligt, godtgjorde dem för ljensiens beswarligheler,
äfwensom de, wid Bolums Comoiret
och Auctions-Kammarcn tjenstgörande, hwillas sysior
icke ätföljas af förenämnde olägenheter, sunde med
stal anses wara bättre lonke än deras wederlilar
ivid andra Werk.
Herr Radmannen har likwäl hemställt, hmuwida
Stats-Utskottet, i bekrackkandc af nu warande
dyrhet och penninge Lönernes deraf härrörande otili,
»äcklighet nu mera an förr, kunde sinna ÄMance
Csn»
-
Dcn 2i Zebruttrii.
.Comtoirets Tjensteman i DepariemeMten och Conkoi,
ren böra undfå näston ^llolning' i Lönerne om icke
förr, do k framdeles Vä Werkers rörelse ärerkommer i
det skick, att dest rewenue lämnade härtill erforderlig
behållning.
Wid öfwerw ägande häraf har Utskottet, med
anledning af hwad dels Herrar Fullmägtige, dels
Herr Radman SanstborK serskildt anfört, funnit skäligt
wö.rdsammeligen underställa Rikets Högtofl. S tänders
pröfning, hnruwida, dä hela Astistance-Contoirs
inrättningens ordni!,g och beständ huswudsakeligcn
beror pä ^f-oer-Eommistariernes nit och m märksamhet,
Len andre af dem mä erhä'a en ärlig tillökning af
i ZI R:d , 6 st. och den tredje af 8z R:d. 16 st.
Aumions Förvaltaren, hwgrs tjenst med 452 R:d.
pä ordinarie Star, jemte 52 R:d. pä Extra-Stat,
qr förenad med ,nycken granlagenhet och stort answar,
iso R-d sann Kmnmarskrifwarne wid uslänings
och Inlösnings Departementen, 25 procent af Lönens
belopp; dock alla vesta ärliga tillökningar endast med
ber wilkor, akt icke någon enda eller någon del af
dem mä äga rum, ruan att efter upgjord calcul den
bchälsne rewenuen för äret medgifwer deras utbetalning
lill fullt belopp för samtelige ofwannamnde personer,
sedan lilwal Under-Betjeningen färt ti lgodonjura
en tillökning af i>o, 15 a 20 procent, som StatsUrstottek
i sitl om Assistanee-Werkek afgifne Betänkande
för denne Betjening föreslagit och ben Ut,kottet
anlcr törst böra densamma bestås.
Häremot har liwäl en Stats - Utskottets Ledamot
Herr Eapieainen och Riddaren st, I)Ln<ivLrstt
kstljoström anfört, att han, efter den noggrannaste
prötning. som warit honom möjlig, fann sig föranlåta
alt för sin del assia atta förenämnde wilkorliga
Löne.
Den 2i Zebruarii i«Z7
Lönetillökningar, och att, dä Atzistance-Conkoircts Betjening
sedan är 1802 flere ganger erhällit sädana,
och ujöto derigenom redan wida mer an deras weder»
likar wid andre publique Werk, Herr Cavainen icke
fann någon anledning art för en tillfällig'stegring af
waru-prisen under ett krig, an ytterligare öka deras
Löner, dä sädam för alla andra Matzer af Embetsman
ej kunde ske, i hwilken tanke äfven Herr Förste '
Archiarern och Commendeuren O. von 8cbu!treu!roim
instämt.
Huru liten anledning för öfrigt Atzistance-Con,
toirels Tjenstemän i allmänhet haft, att beklaga stg
öfwer för smä Löner, wisar bifogade calcul Likt. A.
genom jemförelsen af hivad de före i8oz ars Reglering
haft, med. hwad de sedermera ä.njutit. Hwadan
ock Stats-Utskottet ej heller tilltrott sig kunna tillstyrka
någre andre Löneförbättringar Utöfver dem, som
Utjkoileis redan afgifne och af Riksens Höglofl. Stander
bifatlne Betänkande om Atzistance Con oiret innehåller,
än de här ofvannämnde wil örliga.
Sraks-^tflotte! har detzu öm lärit författa en annan
Calcul Litt. B-, af hwilken med lätthet inhämtas
förhällandet af Atzistanre-Contoirets nuvarande Aflönings-Slat,
med de förändringar deri, fom af Rik,
sens Högtofl. Stander redan b ifwit beflutne, tillika
med bifogade anmärkningar, som inni fatta de af
Stats Utskottet här ytterligare föreflagne wiikorliga
Löne-lillökningar.
Commitzarien wid andra Utlänings-Departemen»
tet ^on Lveäberg har uii ingifwen ansökning, den
Herrar Fullmägtige, efter deraf erhållen del, i stöd
af Allmänna Pen.ions - Förfanningarne enhälligt tillstyrkt,
begärt att erhälla tjenstfrihet med bibehållande
af sin hela Lön sos R:d. som pension och herwitz
rvzZ
Den -i Zebruarii.
gjort den tilläggning/ari i händelse detta ej kunds
Honom /viljas, han mors nödsakad, att för sig och
sin Familjes nödtorftiga lifsbergning i tjensten uttråka
sine esrer nanrrens ordning fa återstående dagar.
Skåls - Utskottet ar häruti af den ranka, »akt
8ve6ber§, som redan, enligt det Ivid ansökningen biks^gde
Prastebetyg, ar nära 71 är gammal, wäl bör
wid atffedstagandek fä behälla lönen, dock ej till
högre belopp ä» de 400 R:d. som wid den är 1803
med General Assicstanee-Contoirets Stat st edde nya
realerrng warit för syflan bestämd, sä framt icke
Rikers Högloft. Ständer med afseende pä 8veäberzs
höga alder och hans längwariga och beswärligllr tjenstgöring
as nägct öfwer gg är med allt för smä Löner,
skulle sinna skäligt att bewilja honom hela hans nu
»varande Lön pä Stat, hälst genom den flyttning innom
Comoiret som nnd.LveäboiZsmsgäng komme att
ske , den förmän winnes, att eN af Skats-Utstottet
redan tillstyrkt indragning af en Bokhällare och en
Kammarskrifware tjenst genast kunde kontina till werk.
skallighet.
I sammanhang härmed tror sig Skats-Utstottet
äfwen böra namna en af Assistance-.Conloirets äldsta
Betjente Ancrions-Mäklaren tullus val,Ibom, som
stall wara öfwer 80 är gammal, och nu sällan förmär
förrätta sin tjenst, hwars aflöning, bestående i 6
rst. Banco för hwarje Klubbslag, manligen stigit till
Något mindre än aoo R:d. om äret.
Slars-Ukskoltet får »vördsammeligen underställa
Riksens Högloft. Ständers wälbehag, om icke denne
gamla mannen mä erhälla den försäkran, att dä han
af oförmögenhet art längre fortfara med sin befattning
sjelf ästundar alt lemna densamma, han mä fä
ktlijuta en pension af 100 R:d. om äret, och den an
-
Den 2i ZsLruarii. ivzz
stalt med utropen ä Auctionerne dä widtagaS, att
den som dem förrattar, hwartill någon jtickelig per»
son af Contoirels egen under-betjening kunde nyttjas,
mä i stället för den nu brkueliga Slagpenningen. erhälla
för hwarje Auction i err för aUk (T>vä) 2 R:d,
genom hwilken förändring den för Dahlbom föreflagne
pensionen litel eller intet stulle komma Afsistance-Werker
till grawation.
Äfiven hafwa aflidne Inspeclorens Commiflarien
Ol. Dinstkorts Enka selena lllolmZren och aflidne
Kammererarens 6. Lle^stnZs Enka Qustava von
Lentten inkommit med anfokningar atk för deras fattigdom
stull sä pension.
Af de Handlingar, som finnas anfökningarne bilagde,
har Stats-Utstottek inhämtat, att den förre,
hwars man hade tjenr wid Assistance-Contoiret frän
1773 tills i September, >8c>4' dä han med en pension
af 18Z R'd. ,6 fl. erhälit afsted, är utan
förmögenhet, älderstigen och behäftad med en sä bestaffad
smaghek bade till Kropp och Sinnen, arthon
icke kan umbära andra mannistors ständiga tillspn
och hjelp; den sednare äter, hwars man ifrän äe
1791 warit i Riksgalds^Contoirels och fluteligen
genom flyttning derifrån i Assistance-Contoicets tjenst
med 420 R:d. lön, äfwen aldeles Utfattig, men ännu
i sin bästa alder med förmåga atr genom arbete
något bigraga lill sitt underhäll.
Stats-Ukstotter har ansett billigt, att dcfle Enkor,
lika med hwad ej länge sedan blifwit afledne
Erfwer-Commiflarien LcrAmans och Walken Enkor
Lewilljadk, mäge undfå pensioner, och fär derföre
vördsammeligen föreslå för Dinstlorls Enka i anseendet
hennes ålderdom och usta belägenhet (Ett hundrabe)
is» R.d. ärligen, sch, för l^e/Lnxs Enka, ftzk
ioöo Den 2i Zebruarii
hennes
stora fattigdom (Femtio) Zo R:d. intill dest
hennes omständigheter genom gifte ever pä annat sätt
kunna blifwa förbättrade.
Med anledning af förenämnde Enkors ansökning
hade Herr Nädmanen 8an6bsrZ i sitt ofwanberörde
diccamen ytirat den tanka, att en inrättning till en
album' pensions Stat för Assistance-Contoirets i
fattigdom efterlemnade Enkor, och såsom första fonden
härtill, jemte hwad T.ensiemännen sjelfwa kunde
wara willige att tillskjuta, föresiagit den del af öfwerfkotten
pä försålde panter, som, dä de ej inom ett är
uttagas, hemfaller till Contoirer och nu till Directionen
för allmänna Fatkigivärden aflemnas.
Stats-Utsto(tel, som funnit Radmannen 8anckber§8
ofwanbervrde förslag till en Pensions-Casta för
General Astist>ance - Cvntoirets Betjening ganska wäl
grundad!, he.r med anledning sä wäl häraf som Be--  kjeningens gjorde ansökning trott sig böra till Riksens
Högloft. Sjräliders bifall hemställa, om icke alla till
General Asiistance-Contoiret hemfallande öfwerskott pä
försats pan er, ma, pä sätt Radmannen 8a»äber§
föreft.agit, fä anwändas till grundläggning samt underhällande
af en sädan Pensions. Casta, sedan Betoningen
förbundit sig, att i slik händelse, med nä»
Avn ärlig afsättning af deras löner wilja bidraga lill
denna Schas framgena bestånd och förkofran. Stockholm
oen 17 Febr. i8«o.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste»Ständ,
Leo-möte^s magnar Ledamöters magnar
Claes kleming. IDnZttLälUS.
^)ä Wäklofl. Borgare-Ständ. Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledanlöter? magnar Ledamöters magnar
LnZel. Austers Istilston.
A- ^röcieiius.
Litt. A.
Calcul, sorn wisgr förhällandet af General Mstcmce- Contoirets Aflöning före I80Z
Ärs Rotering och desi nn warande Stat.
i Dunckeur
Z Os>ver-Commissari'er L
i Secreterare hos Directionen
r Ombuds,nan
666: Z2:
4 Län - Departementer.
333: 16:
Z Commissarier L
i Dito
i Casinur
Sknfmarehjelp
Missrakningspenningar
i Casseur sika
3 Kammar-Skifware L
i Diro
i Bokhallare wid Diarium
r Diko wid r-dra Diarium
Inlösningen
i
Commissarie
r Diko
i Ilpbörds-Kamrerare
MissräkningspemiinZar
133: i6:
66: Za:
33: >6:
122:
127: 37: 4
33: 16:
i Npbörds-Kamrerare
i Kammar-Skrifware wid Renovation
r Dito wid Qmsäkkniiigarne
BokflutS«Lon torre t.
i Kammererare
1 Revisor
Mfwer 'Lommisiariernes Expedition.
1 Notarie
Auction - tverket
-
i Auckions-Förwaltare
i Kamererare
i Casseur
Missrakningspenningar
i Revisor
i Auckions-Notarie
z Kammar-Skrifware L
n6: za: __
33.: 16:
WLrderingen och Zörwarmgen
1
Jouvelerare warderar Iouveler, Guld, etc.
, Inspector, förwarar dito
Transport
Gamla
Staten
666
32
133
222
16
1222
ä 522:
2ZZ
16
Lön 402:
Skrifh.66:Z2:
Missräknings-  peng. zz: 16:
Z22
—
L i5«:
122
—
250
—
l6i
53
Lön 422:
Missräknings-  pcng. zz: 16:
122
—
lika
k-102:
250
122
—-
33
16
2A2
222
IZ2
Lön 422: l
Misiraknings-l
peng. zz: 16/
Skrifh.66:z2:
för prvt.föran-  de 52:
122
ZS2
—
L 152:
i83
18Z
l6
16
4894
21
r
Nya
eller nu
warande
Staten
222S
i8z
250
1Z2O
ZOO
500
500
4Z0
IZ2
222
l52
520
502
433
433
IZO
220
16
indragen 180.3.
sDetze Mor inrättadcr l8oz. Af ^
iwer Cvmmitzarierne njuter en personell
jr8Z R:d. 16 tz. tillökning ärligen pL
Mtrg Sist
42'ci
252^
122
Z22
400
5Z2
222
222
4Z0
250
252
12152
Tillökad i8°S.
Tillökad rS»6.
Tillökad i8«ö.
Tillökad 1806.
Tillökad iLoS.
TMkad i8«6.
Sysiorne inrättade i8»s
»ch 1806.
-s!
När nu warande Jnnehalwaren afzär,
bör denna befattning förenas med Csn»
ira Protocvllets förande wid Aucionerne.
enligt Herrar Rcwisvrers Bcsiut
,807.
/Befsttningkn' wid Auktions ContraiPratoeollcts
förande samt arfwodct bortföre
kammer, framdeles att tillhöra Notarien
hos Oswcr-Comissarierne enligt
Herrar Rcwisvrers beilut 1807.
Tillökad,8°Z.
Transport
2 WarderingSmän L 16.
r Dito
r Vice Dito
L Waktmästare » 26: 8.
6 Diro
L Kammar-Drängar L 41' 32'
i Dito
A Dito
r Husdräng
Auclions - Mäklaren njuter i arfwode 6 r:st för
hwarje stag
Auctions-Utringaren
Summa
pensions - Staten.
Major ttöker Enka
Kamererarm VVeitLin
Ofwer-Commistarlen LeiZmans Enka
Dito - Enka
Summa
Gamla
Staten
Nya
eller nu
warande
Staten
4894
21
12150
I—
166
32
L 125:
225
I —
IA0
—.'t
55
26
100
—
333
16
L ros:
6oo
—
L ivo:
6oo
2Za
—
L 70:
420
16
32
70
—
L 70:
350
Lo
t
6
Z2
10
572Z
16
I47Z5
—
200
-
200
— r
IOO
——
120'
1F2
1ZO
—
602Z
Id
15335
I
—
Tillökad i8oö.
TiSökte «f»cr i8sz.
Dito 1800.
Dit» iK>6.
Diw ,808-
Litt. Ä.
Calcul sorn utwisar förhållandet af General Äsiistance-Lontoirets nu tvärande ÄW
nirlg och hwad för framtiden projecteras.
Nu >va-  rände
Stat
Ny
Stat
Jlvrag
ning
3 ä»fwer-Commi§arier L b 866: zsr —
Loos
—
2000
-—
/Af dctze niuter en personel tillökning
18Z R d. 16H. ärl. ^ Menför franiti-  /den förefläS ät dr» förste ä>swc>-Cem-  LmiKärien, i8z. 16. och ät dcn ändrx
nzz: 16 och ät den Z:je 16: wid
hwarje ars stut, dä ärcts Ävancc sae
^dant kan medgifwä.
t Secreterare hoS Directiorien ^
t8Z
l6
—
/llpföres pä Penssons-Staten enligt Rik-  sens Höglo-. Ständers bestut 1809.
t Ombudsman »
IttlänlttAett.
- Eommisiarker ^ - - Zoar —
L Ca§kllrec ä 400, - 820: — —
S°''ifwarehje?P L 66: 32:, 133: 16: —
^i§räkniNZ6penningar L zzr r6:>„ 66: 32: —
LZö
L006
i 220
350
220Ö
loos
-L
Enligt Riksens Höglofl. Ständers be-  stut 1809 kommer d una SMa wid
nasta ledighet art indragas och qöromä-  len derefter bekörjas af Riksaälds-Lon-  toirets OÄbudSHian ,ll r Ivis dennes
äigang Atzi>'ance - Lonkoirets Oinbyvs-  nian tillträda hans Systla med lika
tjenstgöring.
t Bokhallare tvid t:sta R)iariurtt -
2O2
^
zoe
—
^Da Bokhållaren wid s:dra Dia ium
saftar , indrag s dest tjenst, htvars gö-  >xomal förrättas af Bokhållaren ivid
tr: >a Diarium hwar. mot han af d n
Ibksparde Lönen får njuta den Utförd
/skillnaden ioo R:d, ärligen, enligt Rik-  fssens Höglo-. Ständers beslut I809,
-
Bokhällaren tvid Lidra Diärrunt s
tZÄ
I5ö
—
Zfndrages enligt förberörde bestut»
150
4 Kammarskr ifware L r rzo; —. ^
8 os
600
tDeke Kammarssrifware förestås att er-  IhLlla 25 preeents tillökning wiö hwärje
^arS flut dä^ årets avanee het sti dgif-  fwer, enligt Stats - llkstvttrtä betäm
vande.
Inlösningen-
L Commisiarier L » 500: — —
2 Kamererare L 420:, « 800: — —
Niisiräktiingspenningar L 33: t6:, 66: 32: _
lööv
866
Z2
iooo
866
Z2
^Indrages ivid Jnnehafwärens afgång;
lach af^besparingen tillägges 50 R:d. är-  ligen ät hwardcra af de sme KaMmär-  Iikriftvame wid omsättningarne; ostligt
^Riksens Höglo-. Ständers bestut 1809.
r Kammar skrifware wiö Renovation -
152
—
152
f
K Kammarskrifware wik Ömsättnin»
garne ^ - ioö:
Bokflutö - Lontoiret.
.200
—
ZVO
,Enligt sist aberopade Riksens Höglo-.
iStanders b stut komma ditze Källin,ar-  ^ffrifware att fralNd.les njuta den för
>d m Utförde tillökstiiig L 50 R:d. VM
^aret hirarderm
i Kamrerare , - s -  i Revisor - » »
Hswer-Commisiariernes Expedition
4OV
2Z2
—
400
2Z0
—
t Notarie - . » Z
AuctiönS-werke ts
r Äuctions-Förwaltare - s
j Kamrerare - - -  t Castelli: - » 420:
_
ioö
500
400
—
ioö
520
400
-
Äär nu warande Innehafware,, afgär
bör denna befattning för-nas med Lön-  /tra-Prvtocollets förande wid Äuctioner,
>ne, enligt Heträr Revisorers bestut
i-i8o?i
/Förestås en tillökuing af joö R:d. att
Ihwgrje ars flut tilldelas dä ärcts be-  (hällna avanee m-dgifwck enligt SwtS-  (Mitvttcts Betänkande
Transport
Sits BM. schrg
lS2Z0
—
10266
z3
transport
rzä
—
Transport
Skrifwarehjelp - - 66: 32:
Misiräkningspenningar - zz: i6:
För Contra-Prolocollels förande wid
Auclionen - - 50:
i Actuarie , - .
1 Revisor - - -
z Kammarstrisware L - 150:
Zörwaringen och Värderingen
1
Inspector som sorwarar Jouveier, Guld,
Silfwer eic. - -
i Jouvelerare wärderar Dilo -
z Wäi^eringsmän ä - 125:
i Vice Dilo , , -
12 WaktirMvre L » ioo:
—
12 Kammardrängar L - 72:
1 Husdräng - -
Auction Mäklaren har njukit 6 r.st. för hwarje
stag, men förestås nu att erhälla 2 R:d. för
hwarje Auction. » »
Aucnons - Utringningen . -
pensions - Staten.
Astedne Majoren 1-Iök.es Enka - -
Kamreraren Weltrin -
Aftedne Ofwer-Commistarien kerAinrng Enka
Astedne Ojwer-Commistarien VVastemi Dito
CommiHarien 6er6es - «
W nderingsman krölinZ -
Directicnens Secreterare Hof-Audikenreu
Läman » - -
Commistarien 8veök>er§ -
I ispectoren I^inälors Enka --
Kamreraren l^le^Hn^s Dito »
Mäklaren OaKIbom , -
Tillägges hwad en af Ofwer-CommistariernL
personell njuter ' - -
Afgår hwad framdeles kommer att indragas
- - -
Nu
warande
Slak
70252
Z50
200
IVO
4Zo
250
250
375
720
1200
840
6a
14725
lo
Rrd.
20O
Ivo
150
150
333
78
18Z
Zaa
722
50
700
R:d.
N:d.
Summa
Begärves pä Border
Högloft
RiddersZaxrt och Adeln ätstildes klockan L
Ny
Star
70266 Z2
Z50
200
252
450
250
250
375
100
1 roa
84a
62
Transport
10
74807
1944
76746
r8z
76929
^Bekaktning-n med Contra-Protocollcts
(förande wid Aucrionerne samt arfwed t
/brrfö^k lomm r franidcies akt tillhöra
^Notarien hos Lf-wer - Cvmmifarierne
jlenlrgt Revisor.rneS beflut 7807.
fErhäll r 50 5fl:ds rillvkning frän 1810
örb början, enligt Riksens Höglofl,
Stan ders hr flut 7809.
^Wärderingsmän och Wakt-Mtjening
iundfä en discretion af 70, 15 L 20
/procent af deras Löner wid biva je ärs
ulrik dä årets behällna arancc sädant
/inedgifwcr, enligt Riksens Höglosi.
»Ständers beflut 1809.
Inora g
ning
Erhöll Pension 7785.
Dito 1800.
Dito 780S.
Dito 78c>3.
Oitr 78c>4!warit upförde pä Riksgälds,
sTvntoiretS Stat, men flyttas
Dito i8o5jriu hit^
^Enligt Riksens Högloft. Ständers bcflut
7309-
roa
16629
38
23
16
38
38
,Förefläs nu till Pension enligt Stats»
-UtfttzttetS Betänkande,
Zso
Ili kiclein krotocolli
O. LilverKolpe,
Den 22 Zebruarir» io5»
Thorsdagen dm 22 Februarii.
Plenum kl. 9 förmiddagen»
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit i Högloft. RidLerjkapets
och AdelnS Plenum den si Februarii
18 lv.
S. D- I anledning af de stöl ConstilUtionSUiskoxret
i dest Len ic- vennes pä bordet lagde Memorial
anfört, biföil Högloft Nidderffapek och Adeln,
arr i början af 24 §. af Jnstructionen för Riksens
S anders Justino-OmbudSman den ri läggning och
förändring malte qöraS. att Iustitiä Ombudsmannen.
hwars rvistelse ort, i och för Embetet,
Lr i Zuwudstaden. ma ej under sin tjenstetid
utöfw någon annan publik EmbetSmanna
befattning: hwarvm de öfrige Refpective Ständen
ftuue genom Utdrag af Protocollet manligen underrättas.
Ult 8uxrs«
Utdrag af Protokollet, hällit k Högloft»
Riddersiapets och Adelns Plenum den
Li Februarii 18io.
S. D Med anledning af hwad^StalS-Utssorrek
i dest den 14 bennes pä bordet lagde Memorial
anföri lill ytterligare förklaring -öfwer bilagan
Lut. I till dest Betänkande om Stats Regleringen,
bisöll Högloft. Rtvderffapei och Adeln hivad Ukstot
tet
-
rskä Dett 22 Zebruarm
tet i berörde Bilaga rörande Pensions Stakernö
tillstyrrt: hwarom de Refpeeiiwe Mev-Ständen skullä
genom Utdrag af Protoöoliel wänligell underrältaS.
Iftt LUxra
Mdag
af Protokollet, häsilt i Högloft- Ridberskapets
och Adelns Plenum den 21 Fedruarii
l8i^
S-ä). Företogs till afgörande Bilagan Litt. C.
till Stals-Uiffoktets Betänkande rörande Stats-regleringen
innefattande Kongl. Hof-Hol-8tall- och SlottsStaterne,
samt Sta.s - iltffo tets den ra denNes pä
bordel lagde Memorial, innefattande förklaringar öfwer
wid berörde Bilaga gjorde anmärkningar. Efter
noggrant skärsiävande häraf, lemnade Högloft- Rtdbersiapet
och Ädeln sitt bifall till hwad Iltftvitek
sig i alt öfrigt yttrat: Och hwad särskilt angick den
frägan hurunnva Lönernö för Hennes Majit EnkeBrottniNgens
Ofwerste-Marstalk och Ofwcr-Kammar.
herre borde jenne deras innehafwandc deputat-wcd Utgå
af Hennes Majus Underhalls Summa och hädanef
er ej gradera Stais-Werket, ansäg Högloft- Ridderffapet
och Ädeln detta ej förr an wid Ve nu wätande
Jnnehafwarnes afgång böra inträffa, och desie
Ulgilter således för det närwarande böra blott pä
Indragnings-Staten upföras; Äfvensom, beträffande
den af Siats-Ulftottel ÄikseNs Ständer underställda
fräga HUruwida de 8262 R:d., hwilka blifwit
Hennes Kongl. Höghet Priuseftan Zvötti-v
tillagde säfom ersättning för förlorade inkoniste.
af Wtifret Qvedlingburg, borde Hennes Köngli
Höghet liberkännas än widare och i mill deft holl M
Den 2? Zshruarli. rskz
fsrörde inkomster nägon annan ersättning erhäller,
Pidderffapet och Adeln densamma pä ett jakande särk
afgjorde: Skolandes om detta allt de öfrige Respec?
tive Ständen genom Utdrag af Pcytocollet manligen
pnderrättqs. hit Lu^ra
Utdrag
af Protokollet, hällit i Högloft. Rid?
derskapetS och Adchls Plenum den 21 Fe?
bruarii 1810,
S, D. Uppå inför Ridderskapek och Adeln gjord
-nmälgn, att framtedne Riks - Marstalken och Riks?
Mqdet m. m. Grefwe 6öran L^IItenstjornas Enka,
Fru Grefvinnan (H^llenkjerus, född Friherrinna
UihhinZ, sig för framtiden afsade rättighet?» tift den
pension hon uppå gällande skäl hittills af Statsmedlen
upburir, heftöt Högloft. Ridderskap?» vch-U?
heln att lemna de öfrige Respective Ständen kaune?
hom af det ädla efterdöme utaf försakelse af en wäl?
grundad rättighet, ti ! sörniän för ett med dryga ur,
gifrer berungadt Stats<Werk, Fru NTiks-Marskalkin»
yan Grefwinnan ^IlenliMna salunda behagat gif»
M»; iOjudandeS derjemte Nidderskapet och Adeln
»vänligen sine Med»Ständ, att med Riddcrskapet och
Adeln sig förena om det beslut, att genom en skrif,
welie undertecknad af Herr Landtm,arffalken och Her,
pqr faleman, förklara bemälta Fru Grefwinnck Rik,
fens Ständers gemensamma aktning öfwer den rush,
borgexliga käpflq, som hos en person af hennes kända
tgenffaper mäste hafwa warit driffjädsrn till dea af
henne erbudne upoffring, hit 8upr».
?o6§ Den 22 Zebruarii.
Uplastes följande:
Utdrag ak Protocollet, häller i BorgareStändets
Plenum ivid Riksdagen i Stockholm
den 20 Februarii i8rc-.
S. D. Wid granstningen af Riksens Högloft.
Ständers Expeditions-Ukstotts förslag till underdånig
strifwelle, angäende Götha Canals anläggning samt
de as Riksens Stauber faststUdte wilkor för beviljandet
af Banquens biträde lill denna inrättning,
fann Borgare-Ständet, att denne Expedition tvål till
desi hela och hus»udsake iga innehall ivar aldeles instämmande
med R>ks - Ständens i detta mäl fattade
beslut, men att, ivid uptagander af den omständighet,
som angar Banquens wil orligt tillhörande andel i
Di cont-revenuen. uttrycket för mera ydlighet borde,
jemlikt egenteliga alsigten dermed, salunda rättas att,
i ftl el för orden: att derest Canal Di contenä
ptdelning till Actie ägarne i ränta och Discontwinst
stulle östyersttga nio procent, twä tredjedelar
af detta östverffott dä mä Banque»
tillfalla; mä införgs: att hwqrje är dä CanaiDrseontens
utdenjng till Actie-ägarne i ränta och
Discom-^inst kan stnnc.6 öfverstiga nio procent erc.
Och stulle de Respective Med-Ständrns förmohgnde
bifall till denna af Borgare - Ståndet i förenämnde
Expedition nödig ansedde rättelse inhämtas,
samt i sädant afseende detta Protocolls Utdrag wördsamt
pch »vänligen meddelas, vt 8upra.
Lx prcvocollo
läl. Ueterlon.
Den 22 Februari!. 1065
Uppä derom af Herr Grefwe» och Landtmarflalken
gjord proposition, blef den rättelse i Expeditionen
som Borgare - Ständet föreslagit, af Höglosl.
Ridderflapet och Adeln gillad.
Uplastes ett ifrän Stats-Utskottet ingifwit sä
lydande:
Wördsamt Memorial?
I följe utaf de ifrän z:ne Riksstånd ärha^len
äterför»visningar af det Betänkande angående Sala
Grufwa, desi närwarande beskaffenhet och möjligheten
af en ny reglering, som Slaks-Ukfloitet under
den 22 sistledne December afgifwit, får Skats-Utflottet
jemte äterlemnande af samma dest betänkande
följande förklaring och förslag till rättelser ytterligare
till Riksens Ständers gröf ing »vördsammeligen östverleinna:
De anmär.ningar, som uti de g:ne RiksStänden
blifwit gjorde halma hufvudsakligen tilt föremål
att bewisa de rättigheters laga helgd, i kraft
hwaraf Bergslags Inrretzenrerlre åtnjuta de dem nu
förunte förmoner, samt nödwänvigheten att icke företaga
en ny reglering eller faställa grunder dertill, förr
än en Wetenflaplig undersökning al G ufwans beskaffenhet
föregält,saint Bergslags Jnueflenterne blifvit
hörde öfwer sUtet atl förena en för dem tarflig
utkomst med Stats-Werkerö fördelar.
Hvad angär egenflaoen af Sr.la Gruflvas rättigheter
och priwilegier, sä har Slats.Utstottet metz
sitt
2 2 Zebruariis
sikt förslag till en ny Reglering, sg kyycket minbrZ
trott sig kränka desta rättigheter, som samma försiag
Ijll en betydlig dei grundar sig pä det af större delen
af Bergslags Interesten-erne sjeuire, wjh >804 ärs
Kommission upgifne och gillade sä kallade VVimaMtz
shrstaget
Stats-Utffytret
har» i grund deraf, ansett fxä«
gan om en sörändring wäckt af Jnkrestenterne stelfwq
ych da Utffpktet i owitzhet huruvida en Jernverks
anläggning nu skulle kunna äga rmy ansett delta
höra lemnäs till Bergslagens eget wal, har Utskottet
grundat sikt i annat fal! upgjsrde förslag, pä p:ne
tili 1804 Zr6 Commissiops handlingar besinreliga
ilpgifter, innehällande att Bergs agen per medium
«s io. är uppä silfwerkillwärkningen ärligen sörlorqr
4726 R:d. utom wärdek af körstor och Hö lewerantt
ser till Grstfwan, som tomtägare i Staden sielfwe
Vkgjork och som äro upgifne kill ett warde af 12 Rch
ärligen för hwarje tomt eller sill ett' sammantagis
belopp af R:d. Det mar pä desta qnledningay
som Utjkouet förmodat att enär det kommer att bero
af Jmrestenterne siclfwe att fortsätta gruswe-driften
eller ej, ffulle de öcksä anstngen af grulwe afkastz
ningen eller för befrielsen frän de med grufwe driften
förenade onera kunna erläggas en morswarande lindrig
ranta. I anledning af de sedermera arhqllntz
yplysningar, fär Utskottet ytterligare i detta ämne
förena sig med Herr Bergs-Rådet Uotstoff i den
Lnlkan art en sadan ränta icke wid Grufme-drif-ens
Whörande mä hfwerstiga warpet af den derigenom
wundna befrielse.
H-vad Utskott nämnt öm förhällandet med
Wteringen i de till SahibergS fögderie hörands
Gock?
Den 22 Hedmar». lsäf
Eöiknar grundar sig pä upgifrerna i 1804 ärs ComInissions
handlingar, och Utskottets kauka har ingatunda
maril» att allmogen skulle belastas med nägon
Ny kunga eller nya afgifter wid Grufwe driftens uphöranve,
endast att hwad den nu till Bergslagen för
Grrftwedrifttm utgör och ärlägger skulle wid G nfwans
neriäggande tillfalla Staten och för Stats-Werkets
Rakning antingen in natura eller efter marketzäng
upbaras.
StMs-Utskottet, som för öfrigt med Herr Bergsrådet
Uotftokk instann ! dest yttrande rörande nödwändigheten
af eN pä stället skeende ÄZettenfkapelig
Undersökning får härmed ytterligare förklara art Utskottets
tan a också, i enlighet därmed, icke kunnat
wara annan än akt Gaufman till dest en sadan undersökning
fötegätt, och kunnat afglfma eit bestämt
resultat, skulle förbliftva i dest näkwarande orubbade
stick fä i anseende till ii alm arande förmoner som förwaltning
af Grufwe-driftem
Stats-Utlkottet förmodar afwen, alt dä en sadan
undersökning fordrar en längre tid för att pä stället
gjöra jemförelse emellan det werkeliga förhällandet
as Malmlager .och bergarter samt det, som nUwarande
Chartör och Handlingar bekom innehålla, kiinde lätteligen
Ven fördelen att höra Bergslagen dermed förr
önäs och ett sätt till en framtida bättre reglering i
följe deraf upfinnak
I detta afseende tror Utskottet ätt uran widare
fastställande af nägra serffilka grunder ändamäler
säkrast winnes om Riksens Ständer endast gjöra en
Underdånig anhållan hos Kongl- Naj:t om förorös
natt
-
io68 Den 22 Zebruaru
»ande
af en sadan Wetenstapelig undersökning och
om updrag för de bernil utsedde Ledamöter, att derjemte
höra Bergslagen om wiilkoren för en ny reglering
af Comractet o Grufwe driften, sa att ett
aftal mätte kunna träffas, hwarigenom Jnterestenternes
bestånd och örtens fördel mätte med någon winst
för Skats-Werket kunna förenäs.
Stats U'ffotret tror detta sördra sä mycket mera
granlagenhet, som Let af Riksdagsmannen Lric
Lrston frän Westerås Län gjorde anförande, att
hwad genom stogens anwändande kan ärhällas, more
denna ortens enda eller hufwudsakliga tillgäng,
öfwertygat S'a s-lttffotwk om bchofwet och nyttan
af nägon emot bergshandleringen derstädes swarande
inrättning.
Km Riksens Stander bifasta', akt den nu således
förestagne undersökning mä aga rum, lära
Riksens Ständer äfwen dermed böra förena den önskan,
att ben innom nästa Lagtima Riksdag mätte
wara fulländad, sä att ett afgörande beslut dä marle
kunos tagas; Hwilker allt Riksens Högl. S änder
wördsammeiigen underställes. Stockholm den i6
Februaris i8io.
Pä Höalofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Skänd.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
c!sS8 L!LMM§. 1'ft, VVerämsn
-
Den 22 Abruarii. 1^69
Pä Wällöf!. Borgare-Ständ. Pä Hcderw. Bonde-Ständ»
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^brskam LnZel. ^näers ^rlston
dl.
kröäelius.
. ^ Lades pä bordet.
Uplästes ett ifrän Stats - Utskottet ingifwit sä
lydande r
Wördsamt Memorial!
I anledning af ert isian Hederwarda Bonde»
Ständek af Riksdagsmannen ^n6ei8 Lanästen frän
Jönköpings Län dit ingifwit Memorial, däruri han
förestår, att Aoelforst Guldwerk med förledit ars
sint mätte uphöra samt de underliggande Hemman
och Pauliströms Jernbruk pä öppen Auction till den
mästbjudande hwar för sig blifma förfälde, hivarige»
nom han förmodar att en half Million daler Silfwermpnc
skulle inom 6 mänader troligen kunna till
Stats-Castan indragas, har Stats Utskottet om beskaffenheten
af denna Kronans Egendom sökt inhemta
nödige underrättelser.
Utaf de handlingar och uplysningar Stals-Utflotlet
blifwic meddelke, har Utffvltet funnit förhällandet
härmed wara följande:
§;te Band. a:dra Afd. 7r. Se
-
ro7<- Den 22 Zebruarn.
Sedan den är 1739 i Ädelforsi upfundna Gnldanwisning
ifrän är 1742 blifwit för Kongs.'Majus och
Kronans räkning bearbetad och med Spannemäls
och penninge förlag samt Hemmans inköp m. m. päkostad;
SL har Guldwerker ifrän och med är 1772
ärligen warit understödt med 2222 R:d. af Stats
medlen under Kongl. Bergs Collegii disposition,
hwilken Summa, r anseende till en deraf utgående
och indragen lön, är 1781 minskades till 1952 R:d.
om äret. Under Ädelfors Guldmer? lyda för närwarande,
enl. Kongl Bergs-Cotlegii upgift, följande
lägenheter, neml.r
Ädelforsi Bruksgård med Ladugårds byggnad och nödige
Hus för Werkets arbetare; Äkskillige Byggnader
och Inrättningar för Guldmalmens tillgodogörande;,
En Knipsmrdja till Werkets betjening;
Ädelforsi eller Guaforsi Tull Mjölkvarn;
En Husbehofs Sägqwarn;^ Ätstillige Byggnader
»vid sjelfwa Grufman; Äua stycken ä Werkets
Hemmans ägor upförde Back-stugor; och Kibbe
Enllmjölqwarn med a:ne par stenar, inköpt af
friwillige Gäfwvr till en, fattigbösia wid Ädelfors
samt följande Hemman:
Germunderyd N:o 1, i mant. flatte Krono-Rusthäll.
Ibidem, Ebbegärd N:o 2, Z mant. Skatte Kromo
Augment, Skirö Käragärd N:o 4, ^ mantal
dito dito, U swanäs östergård N:o 2, ^ mantal
Skatte Krono Rusthäll. Slätäkra Mänsgärd eller
Trulsagård N:o i, § mant. Frälse. Rapperoa
Backegård el. Hagebslet N:o i, ^ mant. Frälse
Ibidem Gästgifwaregård N.o Z, ^ mant. Skatte
Den 22 Zebrr larri. -271
Augment och under samma Gärdsbruk s mane.
Frälse. Jbidem Källagärden N:o A, 1 mantal
Skatte Krono Rusthäll. Jbidem Drakegård N:o
2, i mant. Frälse.
Gastorp N:o i, i mant. Frälse. Kopparp N:o i
^ mant. Frälse; utgörande deste Hemman tillsammans
2^ mant.; Hwarjamte
Pauliströms Jernbruk med dertill hörande Masugn,
Stångjerns hammare med i Hard och 5.0 stepp.
Köpetackjcrns rätt, samt 52 stepp, ärligt Smide
Manufactur-Werk af 1 Kniphammare och 5 spikhammare,
samt nödige Hus och Byggnader bliswit
den .25 Febr. 1774 för Kongl. Maj-ts och
Kronans räkning inlöpt, och Ndeiforst Guld-werk
underlagdt, till följe af Kongl. Brcfwet den 14
Febr. samma är, lydande astren därunder följande
Hemman, neml:
Räsa N;o 2,^ mant. Frälse,ibidem N:o romant.
Krono, under samma Bruk- Ramsebo N:v r,
Cawallerie Augmenis Utjord. Swenuarp N:o i,
L mant. Krono statre. Boanäs N:o i, 4 mant.
Krono statte. Ibidem N:o 2, H maut. Krono med
åborätt.
samt
Jbidem Qwarngärd ^ mank. Augment.
Till följe af Kongl. Maj:ts Nädiga Bref af
den is Iulii 1742, med flere Kongl. Resolutioner
blef
1072 Den 22 Zebruarli.
blef genom Kongl. Bergs-Collegii Bref till Konungens
Vefallningshafwande i Jönköpings Län af den 26
Nowember 1742 förordnadt, att sa wäl till GuldWerkets
som till det dr inrättade Klefwa KopparWerks
fournerande med kohl, be närmast deromkring
belägne Stegar skulle besparas, neml. uti Ahlsheda
Pastorat och derunder lydande Annexec Skede och
Okna, sä wida ej något af Ökna Skogarne skulle blif.
wa Pauliströms Jernbruk anflagne, samt de uti
Hwetlanda, Skirö och Demmenhults Soknar-, Och
borde desie socknar gä Merkel tillhanda med Kol.
mngar, Rästwed och annat dylikt emot nöjaktig betalning,
hwarjamte desin Socknar förbjöds, att ^föra
sine Kohl annorstädes. För närwarande består Ädelforsi
Guldwerks District af följande Sju Socknar,
ueml.^ Alsheda, med desi Annex och Capell Skede
och Okna, Hwetlanda Socken, Skirö med desi Annex
Nyed, samt Lemnhults Socken, alla belägne i
Östra Harad och Jönköpings Län.
Sedan Kongl, Masir, i anseende till den för
Kronan med Guldwerkets drifwande förenade betydeliga
omkostnad funnit för godt, att detsamma bortarrendera,
har tisi följe af Kongl. Brefwet ben 22
Ockober 1300, Ädelforsi Guldwerk med Pauliströms
Bruk ach alla underliggande Hemman och Jnwenta.
rier, blifwit genom ett den 27 Martti 1801 upräträdt
Arrende Contract uplänk ar dä warande Berg»
mästaren nu mera aflidne Asiesioren triton 8vab
pä zo ärs Arrende tid, räknadt ifrän den i Oeeober
r8ol, till samma tid är i8Zi, emvt ätflillige
niktor, och - däribland art uti Arrende de första i»
Den 22 Zebruaril. i->7Z
arén oafkortad! ärlägga hwarje är izs Specie Dur
cater af Ädelfors Guldtillwärkmng, och därefter endast
ivo Ducater om äret; Och borde sädant ffje
inom siutet af December Manad efter hwarje Arrende
ärs utgång, men sista ärets afgift wara inbetald
inom den i October, eller samma dag Egendomarne
af Arrendatoren afträdas; Hwarjämte Contractet
innehåller, ark, i den händelse Arrendatoren öfwerftrider
förenämnde tid med Arrende-Summans
arlaggande, ssulle han wara förfallen til! ett
wike af toc> R:d. Banco, sann Kongl. Maj:l
och Kronan öppet, an, utan hinder af ArrendeComracrek,
ividtaga sädana utwägar, angående E"
gendomen, som i Näder kunde pröfwas nödige.
Sedermera hofwa, i anledning af Kongl. Majrts
Nädiga Bref den 79 Julii 1803, Kongl. Kammar
och Bergs - ColLegierne genom Resolution af
den 16 November 1804, transporterat berörde Arrende
Cvntract uppå Bruks-Patronen O. 6. tteäberK,
som uti Arrendet lil! hälften förut deltagit, emot
det, att han förbundit sig, att i AtzcHor Lvabs ställe
upfylla hwad Contracret förestriftver, och ari derföre
ensam ansivara ifrän den lid Lvab gemensamt
med Arrendet tillträdde — tteäberA
har derefter genom Transport afhandling den i?
Augusti »805, öfweriälit hälften i ofwanberörde
Arrende af Ädelfors Guld-Werk med rillhörande lägenheter
pä Oswer-Jägmäsiaren L. Xiklström och
Brnks-Patronen Lamitr:; Warandes ^oäcorZ genom
rufärdadt priwilegium af den 17 September
1805 som grundar sig pä Kongl. Brefwet, af den
19 Junii samma är, efterlätik, att wid Adelfortz
ro74 Den 22 Zcbruarir
-
fä inrätta en Ämnes hammare med Härd och ZOS
Skeppds. smide för drrfteoes »varande ManufackurWcrks
behof, samt atk till detta änmessmide fä upköpa
Tackjern frän Bergslagerne; hivarföruran han
afwen sätt tillstånd, att till sanrma smides förädlan»
de. u'om förrberörde Kniphammare, inrätta nödige
Wer städer under kämma tak^ned ämnes Hammaren;
Konmandes efter Arrende Areas förloov denna inrättning,
att blifwa en Kronans tillhörighet wid Adelforsi,
och det. i följe af Arrende Cmnractets innehåll,
ucan särskild ärsättning I öfrigt har
Kongl. Bergs-Cotlegium till ännagifwit, att, sedan
ätftillige stridighe er up omnit emellan nu warands
Arrendatorerne af Guldwerket, har Arrende Summan
för Ar l8o8 icke kill fullo blifwit ärlagd, i anledning
hmaraf Adivocat Fiscalen i Kongl. KammarCollegiun,
uti Embets Memorial yrkat, utom dei i
Arrende-Contracket -utsatte wile, att Arrendatorerne
mätte frän Arrendet stiljas, hwilkek mäl ännu stall
bero pä Kongl. Coilegiernes pröfning.
Utaf allt hwad salunda anfört ar och StatsUtstottek
af Handlingarne i öfrhqt inhämtat, har
Stats Utskottet »val funnit, atk Ädelfors Guldwerk
hittils ej kunnat driswas utan förlust för Kongl.
Maj:t och Kronan; men att Utskottet ansett sig af
det därom uprätrade Arrende-Contract hindradt, att
för nartvarande kunna föreslå någon annan ätgjärd
darwid, än att till Riksens Högloft. Ständer »vördsammeligen
hemställa, huruwida Riksens Högloft.
Ständer skulle käckas finna anledning, art hos Kongl.
Mahr i underdånighet anhälla, det Kongl. BergsCollegium
marte undfä Nådig befattning, att, dä
Wer
-
Derr 22 Zebruarik. ro 75
Wecker, antingen medelst Conrracrers uphörände
efter den utsatte Arrendetidens förlopp, eller genom
-dest förwärkande, ätergär till Kongl. Maj:t och Kronans
fria disposition, inkomma med Underdänigt
förslag, huruwida det kan wara nyttigt för Staten,
ark förenämnde Werks drift an widare fortfar, eller
om Werket anses böra nedläggas, i hwiiket sednare
fall ve detsamma tillhörande Lägenheter kunde pä
Auction antingen försäljas, eller pä Arrende uplätas,
hwilkeidera som bäst och förmånligast finnes. Stockholm
den r? Februarii izio.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste«Tt8ndets
Ledamöters wägnar § Ledamöters wägnar
Llses kleming 11». Weiämaa.
Pä Wallsll. Borgare-Stand. Pä Hederw. Bsndr.Gtänd,
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^krral». LuZeU Austers Nilsson.
N. kröäslius»
Lades pä Bordet. -
Föyekogs till pröfning Stats-Ulstorkeks den sa
Februarii pä bordet lagda Memorial, innehällande
Utffotteks swar pä de anmärkningar, som wid desi
den 22 Nowember hos Ridderjkapet och Adeln upläste
Betänkande rörande Stats-.Regleringen i allmänhet
i Riksständen blifwit gjorda. Sedan Herff
Greswen och Landrmarftalken frägat om RidderffaM,
io?6 Den 22 Zebruaru.
och Adeln önskade alk benge besia handlingar skulle
upläsas och dek bliftvit swaradt, att det wore killräcketigt
fä höra det sisi inkomna Memorialet, företogs
desi granskning punctewis.
I anledning af hiyad 'Stats-lttjkottet wid den
första puneten angäende Skads - Werkets förwalrning
hemställ, gjorde Herr Gefwen och Landtmarffalken
den proposition, att öfwer Skarens inkomster och
utgifter en hufwudbok med dubbla par ier matte häl»
las, famt rist Kongl. Maj:t öfwerlemnas, att till
desi uprattande anbefalla nödiga män och steg.
Bifölls.
Widare gillades utan ventilation Stats-Utskoltets
Mätande öfwer följande under andra puncren hörande
titlar, neml.:
Om Afrads och Krono-Tionde Spannemälen.
. Angäende Kungsgårds Arrenden.
Angäende Kronans Tionde-Silfwer, Mynkare
Lön
och Slagskatt af Sala Bergslag.
Angående Löfås Silfwer-Werk.
Angäende Koppar.ränran och Slagskatten, Ak»
widabergs och Tunabergs Koppar-Wer's zo:de Koppar,
rionden.
An
-
Den 22 Zebruarir. 1277
Angående Dylta Swafwelbruk och Kalkugns»
afgiften pä Gottland.
Angäende Chartä-Sigillatä recognition.
Angående Krut och Saltpeter försäljnings-medel,
General Förräds Castä-medel» samt Kneckte Rotefriheks
medel.
Angäende Cavallerie. och Dragone-Regemenrer--  nas Häst-vacance Spanmäl.
Wid den io:de titeln angående Nummer-Lotteriemedlen
och de deraf till Casterne-byggnader och Hamn,
byggnaden i Helsingborg ansiagne medel so.soo R:d.
frägade
Friherre Stael von läolliem, corktr lk.uZviA,
om vesta 20,000 R.d. till de nu upgifna andamälen
werkeligen redan moro af Riksens Ständer bewiljade.
När man sammanräknade beloppet för Z är, stege det
till 100,020 R:d., en nog stor Summa att i RiketS
närwarande tillständ anmanda pä byggnader hwarmed
kunde upstjutas.
Grefwe Oe la 6sräie, facob. I anledning af
hwad Stats-Utskottet i siik Betänkande anfört, rörande
Hamn-byggnaden i Helsingborg, räcktes HögloftRiddersikapet
och Adeln tilläm mig anföra, att dest
fortsättande werkeligen är af högsta wigt. Denna
byggnad är af stor nytta. Hwar och en wet arr Sjöfarande
med mera lätthet hälla sig under den Swensta
an under den Vansta wallen, och att de behöfwa
r->78 Den 22 ZeSrrmt-ii.
ifrän Helsingborg hämla fristt wakten, huru mycket
alt delta genom cn g^o Hamnbyggnad läktas, behöfwer
jag ej widare berris,va. Jag will allenast wanda
Höglost. Ridderstapets och Aoelus upmärksamhet
derpå, alt om det nu päbegynda alberet lemnäs ofar,
digt. är det äfwen aldeles borkkastadt; ly den öpna
sjön stall innan korrt förstöra de laggda grundwalarna
till en saker hamn. H vad äler sjelfwa den i
fräga warande Anflags-Gumman angar, kan jag ej
annat an med Friherre Stael instämma, att iZ,c.c>o
R.d. om äret är gansta mycket blott till fullbordandet
af en Casierne-byggnad. Ett mindre ändamål bör
wika för ett större; och derföre wille jag för min del
gerna tillstyrka, att Summan till Hamnbyggnadens
forisäitande ökades, sä att delta angelägna arbere
snart kunde fullbordas.
Friherre Stael von wolstein uprepade sitt förra
yttrande, äbercpande i iymierher, alt i Starens närwaranve
belägenhet den anstagna Summan wore altför
stor till det ändamäl, som ej directe wore af allmän
nytta.
Grefwe Oe la 6ar6is förestog, att Summan
stulle velas nirot i lu, och den ena hälften anwän»
das till Cassern byggnaden, och den andra till Helsingborgs
Hammbyggnads fullbordande.
F iherre k^Lnrierkeim, s^ars August. Om jag
rätt fauat saminanhangel är detta blott en subdiviston
af en hufwudtiiel. Det är ej gifwet, att alt hwad
som deri är upfördt, nödwändigt stall sä anwändas
som det bliftvit söresiaget, utan det betyder allenast
att
v
Den 22 Zebruarik io7§>
att Konungen till det upgifna behofwet kan anwända
den faststälda Summan.
Friherre Stael von I^olttern ansäg det wara
Riksens Ständers rätt akt bestämma Anstags-Sum,
morna till hwart behof. Han trodde d»t derföre wara
wigtigk att öfwer den förewarande frägan determinera
nSgol wisit: det wvre annars icke omöjligt
att Landet blefwe fullt med Casierner. Han önskade
derföre att pä det Riksens Stander mätte komma i
ullftand, att rätt döma öfwer behofwet, ett förslag
öfwer de medel svin dertill arv nödwändiga mätte infordras.
Grefwe Dövenlrjelm, Larl ^xol, ansäg Friherre
kckannerlwim rätt hafwa ukredt den nu förewarande
frägan. Det kunde efter Herr Grefwens kanka
ej tillhöra Riksens Ständer akt inga i detaillerne af
hela Srats-förslaget. Alt sädant wore sa'er, hwilka
fluieligen mäste lil! Konungen öftverlemnas, sa wäl
i afseende pä deras pröfning, som pä »verkställigheten.
6err Gresrven och Landtmarstalken gjorde
proposition till bifall ä hwad Skaks - Utskottet i sitt
Betänkande i afseende hara tillstyrkt.
Grefwe Ds la Oarstw anhöll att Herr Grefwen
och Landtmarflal en wille förestå, att Summan blefwe
delad, fä att io,ooo R:d. anwändeS till hwardera
byggnaden.
Grefwe Dövenlftelm trodde, att Riksens Stan»
-er hwarken borde eller kunde pröfwa hwad som mäste
ät
-
iszs Den 22 Februari».
alga till Castern-byggnaden. Det wore -för dem ingen
ting annat möjligt, än alt göra almänna ansiag
under hufwudkittlarna. Alt ingäende i detailler inledde
till föreflrifrer som inskränkte den werkställande
magtens rättigheter.
Friherre Stael von valstein förnyade fin önskan
atr innan något till besia byggnader ansioges,err förslag
öfwer kostnaden mätte infordras.
Friherre ^lannerkeim önskade akt frägvrne ej
matte förblandas. Den förevarande ventilationen rörde
ej Casiern-byggnaden. Dest anginge endast de Zooo
R:d. hwilka blifwit ansiagne af Stats-Utskvltt! sill
fullbordande af Hamn-byggnaden i Helsingborg. Öfwer
denna fräga wilke han nu anhälla om Herr Grefwens
och Landtmarffalkens proposition.
Grefwe ve la Qaräje. Hwad Friherre lrlannerlreim
nn anmärkt, lärer till någon del wara ett
misitag. Sammanhanget är sädant: af NummerLotterie>medlen
haswa 20,000 R.d. blifwit ansiagne
af Stats-Ulskottet, dels till Casiern-byggnaden, dels
till Hamn-byggnaden wid Helsingborg— Begge besia
ansiag äro för det narwarande under Högloft. Ridderstapeks
och Adelns pröfning.
Grefwe Llörner, ^clolpk 6öran. I SkatsUtflottets
forsta Betänkande rörande den Allmänna
Stats-regleringen, hade Utskottet föreslagit, att af
Nummer-Lotteri-medlen 20,020 R:d. stulle anwandas
till fullbordande af Casiern-byggnaden. Wid granskningen
i Borgare-Skänvet af detta Betänkande, har
Den 22 Zebruarli. rozr
Borgmästaren 5tLK1s yttrat den önskan, akt af dessa
20,002 Rid. Zooo matte fä anwändas till Hamnbyggnaden
i Helsingborg, och detta hav Stats-Ulffotter
medgifwit och tillstyrkt. För min del, ehuru jag
anser denna byggnad af största nytta, will jag likwäl
önsta, att ej någon wiss Summa titt nägotdera behofwct
mätte bestämmas; utan sedan den hela Summan
är anslagen^ det sedan mätte lemnäs till Kongs.
Maj:ts Egen Höga pröfning, att till det föremål,
som kan wara wigtigast anmanda den samma.
Herr limm, kekr, instämde häri och trodde,
att man endast borde i allmänna termer, till Kongl.
Majit berätta, huru mycket lill dessa byggnader blifwit
anslagit.
Grefwe I.övenl^e1m, Larl ^xel. Hwad Grefwe
körner anfört är wisserligen det ratta. Det ar
i sjelfwa merkel nästan likgiltigt huru mycket som ansins
kill hwardera af dessa särskilta Arkiclar. Dec
ar i alla fall ingen annan an den werkställande magten,
som kan pröfwa behofwet och derefter wid Arbetets
urförande anmanda medlen.
Friherre ak WettertieZt, Oukak, understödde
hwad sä mai Grefwe körner som Grefwe I_överihelm
yttrai, hemställandes tillika huruwida det more
möjligt för Riksens Ständer alt pröfwa, hwilken
Summa bestämdt till den eller den byggnaden kunde
behöfwas.
Hamnbyggnaden i Helsingborg more af en sä
synbar nytta, alt man knappt borde sakta i fraga,
det...
12 82 Den 22 Zebruarii.
det ju en eftertänksam Regering skulle haldre befordra
densamma till fullbordan, an en Castern-byggnad,
hwaraf behoswet aldrig kunde wara lika nödwandigt; -  Men omständigheter kunde inträffa som kunde göra
Hamn-byggnadens fortsättande under längre eller kortare
tid omöjlig. Och i sädant fall more en bestämd
föreskrift ju aldeles olämpelig. Friherre ak 'WetterLeät
tillstyrkte derföre att endast i allmänna ordalag,
de i fräga warande 20.000 R:d. af Nummer-Lotteri»
medlen, lill desta byggnader mätte bewiljas. .
Friherre Stael von kllollstem yrkade, att om
Riksens Stander först bewilljade hela summan, trodde
han art det sedan killkomme dem att bestämma,
huru mycket till hwardera behofwet borde anwändas;
och dertill behöfdes att ett kostnads förslag upgjordes.
Grefwe körner, ^clslk Läran; naturligtwis
har till desta Byggnader efter wanligheten ett kostnads
förslag blifwit upgjvrdt, och de anslagne medlen derefter
lämpade. Men sädane förslag aro alltid underkastade
förändring i synnerhet i den mon arbetet
fortare eller längsammare kan drifwas. Derom kan
således ingen och alldramiyst Riksens Ständer i förhand
något bestämdt föreskrifwa, utan göra otwif.
welagtigt bast, om de anflä en rund summa och sedan
ät den werkställande magten öfwerlemna, art
densamma amvända.
Herr kotklieb, Larl-kreörlc. Herr Grefwe
Ickärner har förekommit mig uki beswarandet af hwad
Herr Baron Stael von blollkem nyst anförde.
Jag anser här blott wara en enda fräga nemligen
den
Den -2 Zebrrrarii. rc>8z
den, vm Riksens Stander stola bewilja 2«,ooa
R:d. kill Stall och Casern Bygnaderne härstedes
samt hamnbyggnaden i Helsingborg. Denna summa
har wäl af Stars-Utffottet blifrvit sa fördelad
som skulle 15000 R:d. owilkorligen anwändas till
den förra och Aooo till den sednare, men jag finner
intet hinder hwarföre den icke odelad kan anwandas
till ernående af trvänne olika ändamål sa mycket
häldre som fördelningen och amvandandek af dylika
anslags - Summor endast böra tillhöra Konungen.
Huru stola Riksens Stander kunna pröfwa kostnadsförflager
och precist derefter bestämma wista summor
till slike företags »verkställande foM det i fräga. »varande.
Riksens Stander kunna endast efter en ungefärlig
uträkning bewilja medel till det eller det
ändamäletS winnande, hwarefter »verkställande Masten
äger besörja utförandet efter förekommande omständigheter.
Jag anhaller således om Herr Grefwens
och Landuuarskalkens proposition, att i fragc»
»varande 22,000 R:d. mä bewiljas, för art ester
Kongl. Majus godtfinnande fördelas till besörjande
af Skall- och Castern-byggnaderne samt Hamnbyggnaden
i Helsingborg.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken gjorde
derefter proposition, akt de 20,220 vi:d. u, Nummer-Lotterie
Medlen mätte till Casernbyggnaderne
i Helsingborg anwändas, efter hwad Hans Majrr
Konungen finner för godt, att dem sjelf fördela.
Ropades ett ganska starkt Ja och ett eller annat
k7ej.
Gref»
io84 Den 22 Abruarlr
Grefwe
Lövenhjelm Larl ^xel, yrkade Lik
propositionen mätte göras pä Utskottets Betänkande.
Herr Grefwen och Landtmarstalken erindrade
alt den redan blifwit gjord, men att emedan
saken nu andra gängen more före, kunde Utskottets
Betänkande efter behag med eller utan förändringar
ankagas eller affläs.
Grefwe Lövenhjelm, Larl ^xel. Am Höglofl»
Ridderstapet och Adeln ej kan i ett beslut förenas,
lärer ingen annan utwag än votering finnas att fä
ett flut pä salen. Jag tror likwäl att den kunde
undwikas sä snart alla fartat propositionens innehall,
men mcningarne derom äro olika. Somlige tro, att
den gick uc pä arr bestämma wista summor för hwarLera
byggnaden, andra ater, säsom jag önstar, att
fördelningen af Medlen mätte öfwerlännäs ät Konungen.
Am delta urredes föreställer jag mig, att .
allas tankar öfwer denna fräga snart kunna jämkas
tillsammans.
Herr Grefwen och Landtmarstalken uprepa
de
ä nyo stn sist gjorda proposition, hwilken/ ister med
ett starkt Ig och blott ett och annat Nej beswarades
Friherre
Stael von llolstem. Jag har sagt
Nej till denna proportion, icke i brist af wördnad
för Konungen. Jag »ror akt är wär nu warande
Nädige Konung, den i fräga warande dispositionen
af Rikets medel gerna mä updraaas; men dä dek
är Riksens Ständers rätt att afgöra Anflags-SumMvrne,
bör den för prejudicams stull iakttagas, dä
man
Den 22 Februari!-
man aldrig kan förutse, hwad som i en framtid
kan handa.
Hans Epcellence Herr Grefwe lkuutb. SratsUtstottet
har förestaait, att i svaga warande summan
flulle delas emellan Castern- och Hamn-byggnaderne, sä
att 5200 R:d. lill den sednare blefwe anwände. Om
vesta 5000 R:d. till Hamn-byggnaden af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln bewiljrdes och äkersioden
rZ,oOo R:d. till Hans Mant öfwerlemnades att anwandas
till Caserner, Skall med mera, sä tror jag
att allas meningar derom kunde förenas.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe Dövonbjolm, Larl ^xel. Som denna
twist lika wäl nu som ofeioarc wid hwarje punct
skall komma an förnyas, sä anhaller jag, art e»
gäng för alla den hufwlidprinripen mätke stadgas,
ari det icke här tillkommer ost att inga i de minsta dekailler
eller öfwer be dertill anflagne summor någon
ring bestämt afgöra.
Grefwe Dolma, /^uZulk förklarade stg lill alla
delar instämma Med Friherre Stael von käollttein
Grefwe
D«r la Larclie. Oaktadt jag ifrån
början önskade art till fullbordande af Hamn-byggnaden
i Helsingborg en större summa skulle anfläs,
will jag likwäl förklara mig nöjd med de 5020 R:d.
Ulstoiket har förestagit, allenast någon ting wistt bestämmes.
Dek är omöjeligl, att arbetet kan fullföljas
sä wida en wist summa icke kan päräknas.
z:te Band. ndra Ajd. 7». Gref
-
is86 Den 22 §ebruarii
Grefwe
körner, östvik Loran. Det ar ej
min tanke att neka en wist summas anslående till
fullbordande af Helsingborgs Hamnbyggnad. Det
är ett wacker! och nyttigt arbete, men jag tror att
hwad som dertill behöfwes och kan ätgä, bättre af
Konungen an af Riksens Ständer kan pröfwas.
Jag häller före, att wi således mätte sörblifwa wid
den redan gjorda proposition, att 20,000 R:d. ät
Konungen öfwerlemnas att amvändas till hamnbyggnaden
och andra allmänna byggnader.
Harwid upkom något sors.
Grefwe lLövonbjolm, Larl ^xel. Som den
af Herr G.cfwen och LaadtMarstalken framställa proposition
blifwit skenbarligen beswarad med starka Ja
och blott nägra fä Nej, hemställer jag, om icke efter
en stunds onödigt converserande, all fräga derom
nu mätte uphöra.
Herr Lcbönllröm, kolar, hemstälde om icke
sedan proposition more gjord, man wäl kunde votera,
men icke widare öfwer saken ventilera. Dä
härunder alt framgent oron syntes fortfara, frägade
Herr ll?akm, koste, om och huru fåken wore
afgjord, eller om man kunde erhälla en ny proposition?
Herr
kotklied. För att fä flut i denna sak,
anhäller jag ödmjukast, akt antingen det blir deciderat,
huruwida Herr Grefwens och Landtmarstalkens
nyst gjorda proposition ar bifallen, eller och i händel
-
Den 22 Zebruarii. 1087
belse den icke anses bifallen, emedan den med nägra
Nej ar beswarad, pro.osiiion kill votering göres;
dä första proposition blir bifallen ä bltstottets Betänkande
och Comra proposition den som Herr Grefwe»
och Landtmarffalken förut gjort.
Herr Greftven och Landtmarstalkcn- Jag
har wäl redan giori en proposition, hwilken med
mänga och starka Ja, men endast nägra fä Nej är
beswarad; men pä nägra Ledamöters begäran, sär
jag derwid nu göra det tillägg, och hemställa till
Högloft. Ridderskapets och Adelns bifall, att af de
20,000 N:d. Nummer-Lotterie Medel, 5000 R:d.
ärligen i 5 ärs tid anwändas till Hamnbyggnaden
i Helsingborg, och akt det öfwerlemnas till Kongl.
Maj:t akt anwända de öfrige 15,000 R:d., antingen
lill fullbordande af päbegynka Caffern-byggnader eller
Hamn-byggnader efter som Kongl. Majit bäst
pröfwar.
Ropades Ia och Nej
-Grefwe I^övenl^elm, L^rl ^xel. Jag bör
förklara, alt jag har aldeles ingen ting emot sielfwa
fåken, men jag kan likwäl till denna proposition icke
gifwa mitt bifall, pä dek ej den procedure mätte
widkagas, att wi här inga i pröfning af hwarje liten
Article af Srats-Regleringen.
Här blcf Grefwe I.övenkjelm afbruten, dä under
någon stund en häftig oro uppkom. Sedan lugnet
blifwit älerstäldt, yttrade sig
Gref
-
io88 Den 22 Zebruarii.
Grefwe körner, Astolf Loran. Jag kan för
min del ej begripa atk nu kan wara fräga om nägot
annar, än om den första propositionen biifwit bifallen
eller ej. Efter hwad jag kunnat höra. gaf pluraliteten
af Ridderflapet och Adeln dertill sitt bifall,
men om de som ropar Nej skulle sädant bestrida, ar
det öfwer denna första proposition, som de kunna
begära votering, hwilken jag i fädant fall anhäller
mätte lill tidens winnande genast fä företagas.
Grefwe ILvenkstelm, Larl ^xel; De begge
af Herr Grefwen och Landtmarskalken successivt fram»
stälde propositioner synas mig sins emellan stridige.
Den första innehöll, air disposition af medlen skulle
till Konungen öfwerlemnas, utan någon widare föreskrift.
Den sednare bestämde till någon del anwändander
deraf. Det ar pä sadan grund jag icke kunnat
densamma bifalla.
Friherre ^kannerfteim. Det kan hos mjg wistt
intet twiftvelsmäl upstä, art icke den sörsta propositionen
af Pluraliteten btifwit bifallen, men dä den
äfwen med nägra Nej hördes blifva beswarad, tror
jag ingen ling skulle hindra bifallandet af det af Herr
Grefwen och Landtmarskalken pörestagne tillagg, att
Zyoo R:d. anstoges till Hamn-byggnaden och det
öfwerlemnces till Kongl. Majll atr efter egit godtfinnande,
dertill eller till andra byggnader anwänd»
återstoden.
Ropades mänga Ja blandat med nägra Nej
Fri
-
Den 22 Zebruarii» »089
Friherre ak Wetterstedt. Jag tror ej, att efter
den palpabla nytta, som Hamnbyggnaden i Helsing»
borg medför, någon Regering stulle wara nog kortsynt
att icke fullfölja det arbeie som derpä redan är
nedlagt och eljest stulle gä förloradt. Af detta stal
har jag instämr i den sörsta propositionen, och jag
tror, ar: den werkställande magren ej genom alt för
detaillerade föreskrifter bör bindas: Del är nog,
alt Sländerne ansta en generele Summa. För dest
anmandande till hwart och cck litet ändsmäl böra de
kata Regeringen sörja. Della tror jag äfwen wara
enligast med Regera ngs-Formens esprit.
Grefwe va la (Hardie. Det torde tillåta^ mig
att något annorlunda än Friherre 'Wetterstedt se
denna fak. Pä samma grund som Riksens Ständer
kunna till Konungens disposition ansta en generele
Summa, tror jag alt de äfwen med lika stal kunna
bestämma wista Summor till wista ändamäl, och jag
kan ej inse, att den werkställande magten genom sädane
bestämningar blefwe mera bunden än den
borde.
Grefwe klörner, ^dolpst 6öran. Det är endast
för att följa principen, alt ej ingä k detaillcr,
som Riksens Ständer ej kunna prbfwa, som jag i
synnerhet yrkat, akt icke särskilta anslag utaf en generel
Summa mätte göras. För öfrigt kan det icke
wara fräga om att neka votering sa framt den begäres;
Men det är angelägit för tidens »vinnande,
att snart afgöres, huru,vida man will derifrån bege
sig eller ej.
Herr
r->9» Den 2 2 Zebruari!.
Herr ^Ironström. Jag anhäller, att Herr
Grefwe» och Landkmarffalken behagade högtideligen
förklara, att ingen ventilation öfwer denna staga
widare kan aga rum, sedan proposition blifwit gjord.
Harwid upkom mycken oro.
-Herr Grefwen och Landtmarffalken- Dä
jag gjorde den första proposition, blef densamma med
starka Ja och nägra fä Nej besivarad. Jag gjorde
derefter en ny, med nägra modificationer, men den
blef icke eller antagen. För att komma till flut med
denna sak, lärer dä inret annat medel finnas, än
akt Ridderflapel och Adeln voterar öfwer den första.
Ropades Nefi
Friherre Ltael von wolstein. Dä denna punct
först förekom war ännu icke Hufwudsumman bewilr
jad. Desi bewiljande bör narurligtwis föregä, och
sedan de särskilta ändamäl bestämmas, hwarlill delar
deraf böra anwändas.
Herr Lilverstolpe, 6ustak ^brabam.' Afwen
jag är af den öfwertvgelse, att den första propositionen
tämmeligen allmänt blifwit bifallen och endast
nägra fä Nej deremot yttrade. Emedlertid sättes
detta i fräga och jag ser ej nägon annan unväg för
akt flita denna twetydighet, än om Herr Grefwen och
Landtmarstalken räcktes fräga de Herrar, som i besluter
icke instämt, om de öfwer samma proposition
Åstunda akt votera.
Friherre Ltael von wolstein. Om den första
propositionen stal! anses bifallen och Riksens Ständer i
föl
-
Den 22 Zebmarii. 109»
följe deraf ej särskildt fä bestämma Anflags-Summorne,
fär jag för min del bestämt förklara, att jag
öfwer denna fräga will votera.
Härefter talade ätskillige dels sins emellan, dels
pä en gang, sä att ingen ting redigt till Protokollet
kunde fattas.
Zerr Orefrven och Eandtmarskalken frä*
gade Friherre Stael von llollieun, om han icke ifrän
den yrkade voteringen wille afstä.
Friherre Stael von klolllein. Gerna om den
ar Ridderskapet och Adeln emot, men jag är rädd,
att derigenom lägga grund till ett prejudicat, som
kan inskränka Riksens Ständers rätt.
Zerr Grefwen och Landtmarskalken- Sedan
Friherre Stael von lkolllein afstätt, torde Ridderskapet
och Adeln anse propositionen bifallen pä
det fäkt, att 20,000 R:d. öfwerlemnas Kongl.
Maj:t till Castern- och Hamn-byggnaden, och att
-5000 R:d. deraf bestämdt lill Len sednare böra anwandas.
Ropades Ja och Nes, hwaribland
Grefwe I^övenlifellNz Larl ^xel, uktryckrligen
hördes neka sitt bifall.
Friherre kiäckLrstolpre, Larl, föreslog det medel
lill förening, att utan bestämmande af nägon wist
Summa, Ridderskapet och Adeln mätte i underdänighet
till Hans Kongl. Maj:t hemställa, akt af desta
^ me
-
Den 22 Zebruaru
medel
i synnerhet befordra Hamn-byggnadens fullbordande.
Zerr Grefwen och Landtmarskalken srägade
vm Rioderstapet och Aoenr i be ina föreslagna linvåg
till förening »kulle finna sig nöjd? hwilket med eirhälligt
beswarades.
Grefwe I-övenbfelm, Larl /lxelz förklarade sig
dermed fullkomligen nöjd.
Friherre Stael von wolstein förvarade alt han
afstäkk ifrän votering meo dec wilkor, att propositionen
skulle blifva sadan som den af Herr Grefwen
och Landlmarffalken gjordes nyss före den sifia.
Grefwe förner, -Vclolpch Oöran, jag har tvid
delta tillfälle föga afseende pä Summorne, utan fer
allenast pä principen. Saken synes mig wara den,
att dä den forsta proposinonen bifölls och endast nägra
Nej hördes, mä bet blifwa derwid, eller deröfwer
voceras.
Zerr Grefwen och Landtmarskalken med.
gaf atc detta wore rätt, men irovde, art genom någon
förening, votering kunde undwikas.
Grefwe bchvenbfelm, Larl r^xel. Herr Grefwen
och Landlmarstalken gjorde först en proposition, hwil.
keii af Piuralueieir bifösts, men hwaröfwer Friherre
Stael yrkade votering. Nu har Friherre Stael förklarat
sig uöjd nied bewiljandet af de i sräga waranLe
2Q,oc:o R:d., allenast hos Kongl. Majtt i linderva
-
Den 22 Abruarii. ^93
dänighet anhälles, det tacktes Han i synnerhet anwända
besia medel till Hamn-byggnadens fullbordande
och med detta satt att afgöra laken förklarar afwen
jag inig nöjd.
Friherre Stael von Ulostiein. Jag afstod ifrän
den af mig yrkade votering nied det wilker, att den
förut af Herr Landimarstalken gjorda proposition
skulle antagas. Derefter gjordes genast en ny proposition,
hwilkeu om den anrages, sörblef jag haldre
wid min första mening och fortfor att begära votering.
Herr Uram, kckr, önskade att det förblefwe
tvid den första proposition, antingen den skulle afgöras
genom votering eller ej.
Grefwe körner, ^stolpk 6öran, sä wida
Summan ej bestämmes» utan endast lill Kongl. Maj:t
i underdånighet hemställes, ail i synnerhet befordra
Hamn-byagnadens fullbordande, will afwen jag med
beslutet förklara mig nöjd.
Friherre Stael von klolllein undrade, akt Grefwe
körner, ehuru sjelf Ledamot af Stals-Utskottet,
likwäl wore af en stridig mening mot Utskottets.
Grefwe kUörner erindrade, art sädant gansta
»sta kunnat handa, men att en eller nägra fä personers
enstildta meningar ej kunna bestämma hela Utskottets
beslut.
Herr
-
isy4 Den 22 Zebruaru.
Herr?äkliNLN, Otto kreäric:, päminte att Statsutskottet
endast förflagswis upgifwit detaillen af
Statens urgifter, för att wisa Statens behof, men
alt detta more blott delar af en hufwudtitel, hwartill
en bestämd Summa borde anstäs. Det tillhörde
Kongl. Maj.t att pröfwa delarne och disponera om
deraillerne.
Herr Grefwen och Landtm arffalken förklarade,
an sädan afwen warit hans första proposition,
hwarjemte hatt anmodade Högloft. Ridderskapet och
Adeln att derom förena sig, med det tillagg, att hos
Kongl. Maj:t i underdänighet anhälles, der mätte
han i synnerhet af besia medel befordra fullbordandet
af Hamn-byggnaden i Helsingborg.
Bifölls.
Derefter granskades och gillades de till andra
puncten hörande n, 12, iz och 14 titlarne. rörande:
(öfwerffottS-Spannemälen.
Saltpeter Skatten.
Sjö- och Landt Tullarne samt Accisien.
Charta SigillatL-afgisten och postmedlen.
Löne-besparingen och förra arens medel.
Sluleligen företogs tredje puncten rörande StatSWerfets
utgifter, hwaraf hufwudtitlarna uplastes.
Wid
Den 22 Zcbruani. ro§Z
Wid den tredje af besia hufwud-titlar, rörande
Militaire, Sraterne och Förfwars - Werten till Lands
och Sjösi anmälde sig
Grefwe ^amilton, ^xel, för akt upläsa ekt
Dictamen rörande Wargeringen i Skäne.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken erindrade,
att derom nu icke kunde blifwa fräga, man
att de anmärkningar Herr Grefwen wille göra, hörde
till ekt särskilt Betänkande, som framdeles till pröfning
skulle komma att företagas.
Grefwe Hamilton förklarade sig gerna dermed
wilja upffjuta, allenast han finge sin talan öpen;
hwilket Herr Landtmarffalken lofwade, och hwarefter
läsningen fortfor till flut.
Friherre kvlannerkeim, Lars ^utzust, uplaste
ett Dictamen sä lydande:
Herr Grefwen och Landtmarffalken samt Högloft.
Ridderskapet och Adeln har af del nu upläste Betänkande
inhämeat att Stats-Utffottet i anledning af
gjorda anmärkningar, med fortfarande föresats att
befrämja riktiga ändamål, inskränkt anslagen till
Staren inom Ätta hufwudtitlar. Förmonerna af en
sadan föreskrift skola blifwa det allmännas. En öpnad
friare werknings krets, lämnar en omtänksam och
kraftfull Regering i tillfälle att obehindrat sträcka sina
»välgörande omsorger till alla Riks hushållningens
grenar; ett adagalagt förtroende skall underlätta desi
wälwilja, da deremot, misitrocnde utmärkande föreskrifter
-
1096 Den 22 Zebruarii
ler
äro merendels kraftlöse att förebygga mistbruk;
dä desta föreskrifters instränkande egenstaper stulle
sannolikt hafwa de obehagliga, tör hän a obotliga
följder, att brister i den ena hushällsgrenen ej kunde
afhjelpas med de tillgängar, öfwerstott af anslag lill
en annan öpnade. Jag wägar således hoppas och
tillstyrka art detta uplysta samfund i denna del antager
Stats-Utjkottets grundsatser.
DL man eftersinna»: detta Utskotts bekymmerfulla
belägenhet, med ä ena sidan förökade behof att upfylla,
och ä den andra genom Länders afsöndrande
sörminffade tillgängar, lär man ej förundra sig deröfwer>
att det inskränkt sitt bemödande inom omtanka»
akt förestå utwägar till bestridande af Statens,
att jag sama kalla dem, Couranke behof. Att detsamma
anset det till vestas afhjelpande ärforderliga
betydeliga tillskott ej kunna sträckas öfwer den gräns
desta föremal utstakade.
Om likwäl en för Landets wal nitälskande Re»
gent skulle genom införande aken förbättrad ordning,
en sparsam hushållning med Rikets medel, kunna bereda
besparingar öftverträffande Riksens Ständers
Hopp, stulle de ej kunna bättre anwändas än ait
Salderas Hufwud-kittarnes Castor, mä hända altid
nyltige, men för ögonblicket utan wälgörande werka»?
Det är otwifwelaktigt eu god sak att med
tillgängar ifrän Indragnings - Staten betala skuld;
men männe ej desta tillgångar i stället anwände till
utwidgande af Jordbruk, tillbefrämjande af Handels
och näringars stor snart gäfwo mängfalldigad styrka
stt betala denna skuld? Riker äger inom dest nu »varande
-
Den 22 Zehrman!. ro-7
rande område obegagnad styrka uti dels ej odlade
dels med ofullkomlig culkur försedde Lander, erbjudande
ersättning för desi förluster. Der är besia ödemarkers
fredliga inkräktande Tesiin äfyftar dä han
säger: Den widgar Swea Land som odlar Swensk
jord, och om Wi någonsin haft af nöden att sätta
denna satts i iverkställighet är det wisierligen nu.
Men mine Herrar! ärfarenheten lärer att om Jordbruk
och näringar skola af det öfverskott som bestridda
utskylder, bestridd nödtorftig utkomst någon
gang lemnar, besörja deras förkofran» gär Naringarnes.
urwidgande ganska långsamt. Det allmänna
mäste här komma till ett kraftigt biträde och werka
en nyttig anticipation af en lid hwars förlust ej kan
ärfätlas; och om detta biträde kan winnås utan förökade
tillskott, mäste desi beviljande ej möta betänkligheter,
twärtom af hwarje rättsinnad patriot med
begärlighet och tillfredsställelse omfattas. I denna
förmodan hemställer jag till Ridderskapet och Adeln,
ärr alt hivad sä wäl pä allmänna Jndragnings-Staten,
sedan först revan derpå anordnade anslag blifwit beförjde,
som pä de 8 föregående Hufwud-Titlarne
kan besparas, mä anwändas till ett belopp af
100,022 N.d. Banco ärligen, men icke derutöfwer»
till en Nionde hufwud Titel, ämnad till Jordbrukets,
Handelns och Naringarnes uphjelpande och underhäll,
med förbehöll, att deraf inga pensioner, Grattficationer
eller benädningar mä utbetalas, eller särskilta summor
deraf till sädane föremål begagnas, hwilka ej
med Jordbruk, Handel och Näringar gemenskap äga;
och akt hwad Utöfver ofwanförmalte 122,000 R:d.
i besparingar ingär, amvändes pä sätt Skals-Utskottet
redan föreslagit.
ro98 Den 22 Februari!.
Friherre 8tjernstestt, Larl Lustaf, erindrade
att Friherre käannoistoims anmälan innehblle en ny
fräga, hwilken således borde hwila pä bordet.
Hans Excellence Herr Grefwe Uuutk och Grefwe
körner, Loran, uplyste, att frägan
wore ingen ting mindre an ny och önskade till brwis
derpä, att siukmeningen af Stars-Utskottets nu under
öfwerläggning warande Betänkande mätte upläsas,
hwilket afwen stedde.
Friherre Iverta, ^xol. Jag, som icke har den
lyckan att ha en lika faktningsgafwa med mänga andra,
anhäller allenast, att fä uplysning huruwida
nu kan wara fräga om bifall blott till Titlarne eller
pä hela Betänkandet.
Herr Grefwen och Landtmarstalken swarade,
akt det uran twifwet wore fräga om det hela.
Herr Miriman. Sä gärna jag skulle önska
att kunna bifalla Friherre Iräannersteims motion,
när jag blott betragtar desi ändamäl, kan jag
ej göra det emedan Regerings-formen tydeligen för,
bjuder Kongl. Maj:r att flytta de medel som under
en titel blifwit anflagne att anwändas under en annan.
Af denna tanka war jag när samma fräga i
Siats-Utskottet förewar och jag kan icke wara mig
olik. Dessutom torde Ridderskapet och Adeln tilläta
mig erhindra, akt innan korrt Stars-Utskortet inkom,
mer med sitt Betänkande rörande sättet att godtgöra
Finsta ArmLen desi lidna förluster; att den delen der
«f som hit öfwerflyttad Artillerier till Sjös och
Lands
Den 22 Februgrii. »099
Lands redan äger för sig ett beslut akt hielpas genom
andra beräknade möjliga besparingar och att inga andra
tillgängar lära finnas till hjelp för den Finsta
Armeen.
Skulle äter den stunden aswagras dä desta ersättningar
hunnit fullgöras innan nägra medel till
den nya titeln hunnit inflyta, torde det blifwa gansta
långt till. /
Friherre Usnnerkeim. Dä af en wäich ledamot
emot min motion ben inwändning blifwik gjord,
att den stulle wara stridande emot Regerings-formens
föreskrift, torde det wara bäst att derom rädfräga
densamma. Friherre käannorkeim upläste derefter
den 62 H. Regcrings-formen af innehåll att ÄiiksensStander
ägde att till Konungens Disposition ansta
wista summor under bestämda hufwud Titlar, hwarefter
Friherre klannerbeim fortfor bewisande det
hans förslag innehölle en bestämd summa anwänd till
en wist bestämd titel.
Friherre 8tae1 von klolllein. Det torde dä til,
lätas mig, att häremot fä upläsa den 65 §.
Sedan Friherre 8tae1 »plast denna §. och deraf
begynt bewisa motionens obehörighet, blef han af nä«
gon bland Ridderstapet och Adeln upkommen oro,
afbruten.
Herr käklmsn. I anledning af hwad Friherre
klsnnerkeim anfört fär jag den äran förklara att
Utskottet ej trott sig kunna anse såsom en hufwud
tit
-
nOv Den 22 Zebruarir.
titel, ett anslag som ej hade en bestämd Fond, utan
genom besparingar skulle upkomma. Skulle sädana
besparingar kunna äga rum, tror jag för min del
att det Förslag Utskottet gjort om deras anwändande
till Riks-skuldens afbekalande är bäve säkrare och
nyttigare.
Friherre blauner!,eina. Stats-Utjkottet sä wäl
som andra Utskott har sig updragik att bereda malen
och göra Förslag, men det är Riks-Ständens rätt
att deröfwer besluta. Dä Riksens Ständer till wista
killar anslagit wista Summor kan äfwen ingenting
hindra au Riksens Ständer äfwen förefkrifwa, huru,
i fall besparingar skulle wara möjliga, de medel böra
anwändas som salunda samlas, och om det Riksens
Ständer sä godt synes kunna de wrsterligen afwika
ifrän Utskottets förslag och såsom föremal för desta
medels amvändande, bestämma en ny hnfwud-tilel.
Grefwe körner, ^äolpk 6orsn. Dä jag warit
af olika rankar med den wärda Medbroder i Utskottet,
som nyst öfwer detta ämne sig yttrar, torde
det tillätas mig, att nägot närmare fä förklara min
mening. 65 §. i Regerings-Formen innehåller endast,
att medlen ej fä anwändas annorlunda än som faststält
blifwit, att Stats-Rädels Ledamöter äro derföre
answarige och skyldige att bewaka hwad Riksens
Ständer i denna del förordnat. 02 Z. säger, att
Riksens Ständer äga alt fastställa huru särskilda
Summor skola till särskilta ändamäl anwändas och
deste Summor under bestämda hufwud-titlar uti
Riks-Staten anslä. Den förstnämnda Z. finner jag
ej innehålla någor bestämmande som förbjuder Riksens
Stan
-
Den 22 Abruarii. nor
Ekander att fastställa sä mänga hufwud-trllar de behaga.
Hwad som äter uti den senare anbcfaltes, blir
igenom Baron kckannersteims sörflag iagttagit. Orsaken
hwarföre jag inom lä stoltet ej lockades att öswertyga
om riktigheten af en nära dylik framställning
jag dar gjorde, läg utan rwiswel deri, att jag för
den i fräsa warande nya titeln försummade akk förestå
en witz summa och att dest antagande sätcdeS hade
medfört »agot obestämdt för totalitekcn af aila utgifkerne.
Nu är delta förekommit och formaliteten
igenom Baron k.lanneicheim8 framställning iagttagen.
Regerings-Formens stadgande är således äfwen
uppfyldt. Dä laglighet» medgiswcs, lär fördelen
af ett sädant bestämmande ej wara lwifwelagtig»
Derigenom minnes det dubbla ändamälet alt uppmuntra
till besparingar och alt försäkra om deras
amvändande kill ett nyttigt föremal. En wälwiljanLe
och wcrksam Regering, som sage sig förhindrad,
att till werktig fördel för det allmänna anmanda
hwad den kunde bespara, skulle också snart Nog derigenom
afhäilas iftän sädana indragningar, som
alltid fordra möda och omtanka, som merendels göra
rr.iflnöjen hos nägra Jndiwiduer och so'.n ingen agde rakt
att fordra, dä endast den sustiman blcswe anwand,
som more lill behofwet bestämd. Samhället skulle förlora
derpä äfwcn om en besparing giordes och den blefwe liggande
ofruttbar för framtida möjliga men aflägsna behof,
ty Statshushållningen bestär ej blott uli att
minsta Utgifkerne, men alt öka Nalional-styrkan och
wälmägan, och i detta afseende är det oskare igenom
llokt gjorda förstokter än igenom merendels vtillräck
-
Z-Le Band. s.dra Usd- 72-
stiga
HO2 Den 2 2 Zebruarii.
liga besparingar som tillgångar beredas för framt?
da behof.
Hvad angar akt utaf Indragnings - Skalen ar
redan något wistt anslagit nll ökande af Finsta Armeens
Ex, ectance-Stat, sä hindrar det ena ej det
andra. Det will endast säga, att utaf besparingarne
blir en wist summa till ett wistt behof anstagett
och att tillgängen för den nya Titelns fyllande blir
sä mycket mera inskränkt elter inträffar sä mycket
senare.
Herr kälstman. Den underrättelse wi nyst erhöllo»
att Ridderstapel och Adeln äger rätt alt afgöra
saker, utan afseende pä de förslag Stats- Utskottet
förut, uppgiordt, war för mig alldeles icke
NY. Hwad angär det Finsta Artilleric-Regementer,
är det icke blott Uksto tets förslag jag i afseende derpä
kan åberopa, utan det är Nidderstapets och Adelns
eget beslut, hwarigenom medel till dest aflönande
bliswit anffagne. Jag hade föreställt mig,
art något afseende borde göras pä ett sädant beslut.
De besparingar som genom den allmänna Indragnings
Staten kunde päräknas, haswa äfwen till sina
ändamäl blifwit bestämda och indragningar pä
Collegier torde hwarken wara att förwänta eller utan
warsamhet böra yrkas. I alla fal! synes mig ett
sädant anwändande af besparings-medel wara en flyttning
emellan tillarne och om den killätes wel^jag
ingen ting som hindrar, att i framtiden en Konung
med Mindre wälwilja och ömhet för landets wäl,
än tvär nu Regerande Nädige Konung skulle kun
>
na
Den 22 Hebruanu r toz
na reducera nägra Regementet och bygga ett Ope»
råhus.
Grefwt Norner ^ ^göljrti 6örsa; erindrade,
att ett sävant anwändande af besparings-mevel, just
genom de inskränkningar Friherre Nannerkeim i sist
motion förestagir, wore omöjligt.
Hans Epeellence Herr Ärefwe jkumst förenade
stg med Grefwe förner oäi Friherre Nannerkeitn
att tillstyrka den sörestagne ywe hufwud-titeln. Dest
ändamäl, Landets upphsklpande, wore fa wigtigt,
att Hans Ercellence trodde ingeli redlig Man kllnnä
annat an dertill lemna sitt bifall. Hans Excellens
wille allenast namna att twä flags besparingar wörö
möiliga^ Den ena pä någon af hufwlld-titlarne i
fall Mindre penningar skulle behöfwas an pä någon
af dem af Riksens Ständer bliswit anslagit. Den
andra besparingen skulle kunna Uppkomma af Bewillningen
i fall ester dö nya Bewillnings. grundertra
en större sumMa inflö e, än man päräknat. I
döt sednate fallet hade det warit Stals - MstottcrS
förstag- att de öfwörstjutande Medlen flulle till
Stats-stuldens betalande anwändas.
Friherre 8tael vdn iko!5tein. Friherre Nantrerkieim8
försiag ar sa patriotiskt, art det Utan
twifwel winner hwar god Medborgares bifall, mell
da till den deri uppgifne y:de titeln all fond saknas
och Medlen skola genom besparingar samlas, lärer
den lange nog beklagligen blifwa ibland kia stesiststMi
Destutom enär desta Medel skola tagas af
Möjliga besparingar- kan jag ej infe hwar man
H04 Deri 22 Zebruanr.
möjligkwis sedan stilie kunna finna en Fond till ersättning
för de Finska Officerarne och förhöjning
i Civile Embetsmäns Löner, hwilka bägge föremal
jag för min del anser af högsta wigt.
Grefwe Llörner, ^clolpfi Loran utbad sig f«
Upplysa, att Srats - Utskottet öfwer bägge desie ämnen
stadgat sina tankar och att besia genom ett Betänkande
skulle Rllsins Stander meddelas, hwarigenom
man skulle se an Stats-Utstkotlee till Lesia bägge
behof,-paraknat sarstrlta tillgångar.
Friherre Stael von wolstein inwände, att
besia Betäntanden annu icke moro ankomne, och
att man borde känna dem, innan något öfwer förewarande
anine kunde bcsiutas.
Herr Silverstolpe, Lustaf , wille
gerna medge Friherre Stael, alt det länge torde
dröja innan besparingar bliswa möjliga och Medels
anwandande enligt den y:de titelns föreskrift salunda
lange blifwa ibland pia ckosiäeria; men detta
more ej ett skäl att icke antaga deu föreflagne motion.
Det wore bättre alt det goda uträttades sent
an aldrig. Hwad Herr l'Lt,!man8 inwandning beträffade
att, genom denna kuels bestämmande, Medel
skulle bortlagas, hivaraf eljest den Finska Armeens
Officerare kunde godtgöras, trodde han att
den grundade sig allenast i ett misiförständ. Om
Riksens Stander stadgade någon ersättning för Finska
Armeen, hwilker han ansag wara bade en billighet
och en stadighet, hörde anslaget dertill utan
twifwel under cn af de af Utstvlttt förestagne 3 hus
wud
-
Den 22 Zebruarii. rroF
wud-tillar. Och denna ersättning borde säledes utgL
innan nägsn besparing kunde sägas äga runi. Slutligen
Utbad sig Herr 8i!vLrstoIps fa tillägga, akt
han för sin del ingalunda knnde anse stadgaudec af
en y hufwud.titel såsom stridande emot RegeringsFormcn.
Det wore Riksens Ständer Mätit akt bestämma
9 hufwud-tiklar lika sä wäl som Z och när
wid den 9-de hufwud. titeln uttryckligen wore stadgadt
, att besparings, medlen till inga andra ändamål
an som deri förcstrefwes, finge amvändas, wore
heller ingen wada, att befara deraf att öfwerstotts-medlen
ifrän de öfriga titlarne kunna flyttas
till denna. En föreskrift om en sädan flyttning kunde
utan twifwel af Riksens Ständer göras, och
denna flyttning derigenom blifwa laglig. Det wore
säledes intet hinder för bifall kill den af Friherre
Nallnerksiln gjorda motion.
Herr kLblman. Dek ar wiflt ingen twifwel
att icke Friherre klannertroirn och flere Ridderjkapets
och Adelns warda Ledamöter bättre första Regerings-Formen,
an jag, men sa lange jaa har en
annan öfwertygelse, kan jag för min de! ej medgifwa
något som synes mig deremot stridande. Den
föreskrifwer tydligen akt Titlarne böra bestämmas.
Nar till den nu föreflagne y:de titeln ingen bestämd
Fond blifwit uppgifwet,, kan efter min öfwertygelse,
icke eller sielfwa titeln kallas bestämd, hälst Let
skulle kunna handa att lill densamma aldrig nagra
medel erhöllos.
Herr Lilverstolps, Lustaf Adralmm. Man
lärer wäl ej kunna pasta, att en titel bestämmes
enoast derigenom, arr man till densamma anslär
en rvisi penninge-summa. Bestämningen lig
-
Den 22 ZebrugM.
ger i ändamälel hwartill penningarne stola amvändas,
ei i storleken af den summa, svin der,ill ansins. Nav
ryan säger, alt besparings - medlen, anda lill
ktt belopp af ioc,c:OO R:dr, stola anwändas
Under e'' 9 Me tjtel lill upphjelpande och understöd
af Åkerbruk, Handel och istäringar, sä har
man uppaifwit dels alt denna summa och icke derstlöfwer
lill della ändamål stall anwändas; dels det
bestämda ändamälek för den y:de titeln. Mig synes
således som intet twstwel mera kunde uppsta, att
icke den as Friherre ^lsnnsrkeirn förestagne titeln,
efter all simkonst är fullkomligen bestämd och dest bestämdhet
för hwilken som hälst fästlig
Herr
dknröenslolpo, g^näers- Som mig icke
marit möjligt akt höra huruwida en wärd Ledamot
, Herr Bqron fjerta erhöll swar as Herr Grefwen och
LandtMarstalken om till förewarqnde venkilatiyn icke
hörer blott qntalet och benämningen af articlarne lill
Statens hehofwer, sä, jemte det jag mig förenar
med denna hans yttrade tanka, hwartill jag dä bi.
saller , att de enligt Baron klanrmrkeims proposition
mä blifwa nio, sär jag ock tili ika ödmjukeligen
hemställa hys Ridderstapet och Adeln samt för egen
del förklara, qtt de wjd hwarje article upplagne
summor icke. anses hewiljade förr än hwar och en
article af Ridderstapet och Adeln hlifwit enligt Reg^rings-Formen
behörigen granstad.
Friherre fjerta, ^xei sqde sig hafwa frägak,
M det nu stulle asgöras endast ym Titlarne eller
Gven tillika om summorne för hwarje mel?
Herr Lock z Lorstt? I^ustvib instämde i fam
W
stäga. ' - ^ - Herr
DenZebruarii. n°7
6err Grefwen och LanVtmarf?alken swarade,
alt frägan nu wore vm de ätta tillar StatsUlstoktet
föreflaait, samt om den y.de hwilken af '
Friherre klauuerkeim blifwit proponerad,
Friherre bjerta, ^xel. Denna Friherre ^2Nnorsioimx
motion ar wisterligen mycket wärdig, oH
jag har aldrig förr hört omtalas nägon hjelp ät Äkerbruket,
men nu önffade jag allenast fä fullkomligen
utredt, om här kan wara sräga vm nägot annat
än blotta titlarne.
Friherre ak VVetterstoät, Lustaf, Det ämne
som nu utgör föremålet för Nidderstapets och Adelns
öfwerläggmngar, är säkert ett af de wigligaste som
näavnsin till desi ätgärd och patriotista tänkesätt
blifvit öfwerlemnadt. Det har redan af flere wärda
Ledamöter blifwit pä ett sa upplysande salt utredt
och behandladt, att jag, äfwen utan afseende
pä min instränkm förmåga, anser alldeles öfverflödigt
att ingä uti nägon widlöftig utveckling af de
redan anförde stal till stöd för den af Friherre
klamierkeim wäckla sräga, om ^n Nionde hufwud»
titels tilläggande i Stals-regleringen till de 8 , redan
af Skats-Utstottet föreflagne. Jag tror att dä
Lagstiftaren, wid utöfntngen af sitt granlaga kall,
ej endast bör fästa sin uppmärksamhet wid det närwarande,
men äfwen sträcka sin omtanka till kommande
tider , dä derföre äfwen vestas fordringar böra
för honom wara lika heliga som dest samtids,
hwarje förslag som förenar detta dubbla ändamål för
Lagstiftarens bestämmelse, bör af honom med wärma
och wälwilja upptagas. Jag tror likaledes, att ingen
-
rrp8 Den 22 Zebruam.
gen Grat, i längden kan bibehålla sin tillvarelse §
vm ben ej följer ds tidehwarfs upplysning och gör
deraf en nödig tillämpning pä sig sjelf, hvarefter
andra bänder och i synnerhet angränsande Starer
raira sine anstalter och bemödanden; att da rn fraNrskridande
förädling utgör kännemärket pä en stigande
Upplysning, nya förhållanden böra stadga nya grunder
för Lagstiftningen; och an denna regel i synnerhet
uti Oeconomiska författningar ar nödvändigWt
synes pä talia en tillämpning deraf till wart fädernesland,
som, i desi närvarande stallning, styckad!
och förswagadt genom ett olyckligt krig, brafver
en tidig omtanka och skyndsamma Medels wiblagande,
att bereda, inom egna Landamären, ny er«
sättning för lidna förluster, nytt hopp att en dag
kunna åtminstone till e» del utplana de spar, dem
olyckor och förödelser efterlemnat, Hvad kan väl
pä ett kraftigare sätt leda till detta wigtiga resultat,
<ln dä en wälwikjande Regering ei möker nägca hinder
för dest åtgärder i afseende pä Handelns, Nayingarn.
es
känner fullkomligen vigten af de warda Ledamöters
Mt, som ansett en lill detta ändamål särskilt antagen
Fond böra hellre antagas, an de nya föresingne
befpgringarne pä de 8 hufwud-ritlarne, men
dä denna Fond nu omöjligen kan erhällas, anser
jag den i fräga varande utvägen fäsom den enda,
hvilken pä en gäng kan förena Rikets framrida förhes
med dest närvarande tillgångar. Jag anhällex
derföre L ödmjukhet om proposition pä hvad Hery
FMtzrre WauperheZna andragit.
Friherre Ltaöl von fsioistein medgaf att den
gtdv
Den 22 Zebruark- 110.9
y:de riteln wisierligen hade ett wärdigt ändamål,
men han afstyrkce ver prejudicat, att göra en författning
som stred emot Regerings-FormenS 62 Z.
Friherre Ltgernsteät, Larl Ouztak instämde till
alla delar i detta Friherre Ltaels yttrande.
Grefwe körner, 6öran. Jag Har
Hört sägas att Riksens Ständer skulle särskilt pröfrva
hwarje af de mindre titlarne och behofwet af de
för dem föreslagne summor. Jag får i anledning
deraf hemställa, huruwida sädant star i Riksens
Ständers förmåga, huruwida vet öfwerensstämmer
med Konungens och Riksens Ständers rättigheter?
Det är i afseende pä Bewillningen som Riksens
Ständer äga att taga kunskap om beloppet af summorne
för att derefter kunna rätta sirr omdöme om
lokaliteten af behofwet. De speciela Staterne ärv
derföre lagde under Riksens Ständers ögon såsom
kostnads-förflager, för att Riksens Ständer matte
deraf kunna inhämta anledningarne till hufwudfummorne.
Defla speciela Stater hafwa till sitt
personale och sina mindre detailler blifwit granffade
af Riksens Ständers Skars - Utskott, men hwarken
har det, eller lära Riksens Ständer kunna ingä uti
granskningen af alla särskilta behof, förese de tillkommande
eller uträkna huru de genom en möjligen
inträffande bättre organisation ömsom kunna minskas
eller förflyttas. Allt sädant lär dels icke ligga uti
Riksens Ständers förmaAa» dels icke wara deras
rött. Den dispositions-rätt öfwer Stars ° Medlen
som 64 §. af Regerings »Formen förbehåller Konungen,
blefwe i sädant fall en nullitet, om Riksens
Stän»
mo Den 22 Zebruarkr
Stander
skulle tro sig kunna, skulle anse sig
böra för en tid af fem är förutse hwar e särstilt
behof och bestämma Medlen dertill. Ändamälet
med de speciela Staternes granstning är således endast
att uppgöra kostnads-förstaget, icke att besluta
öfwer hwarje särskilt Stat. Det ar blott öfwer de
af beha sammamagne Special-Stater härrörande
särskilta huswud-kitlar som Regerings-Formens 62
§. berättigar Riksens Ständer att besluta och det
äro blott de summor som häraf uppkomma eller som
för ytterligare behof anses nödwändiga, som Riksens
Ständer äga att fastställa och hwilka inom
hwarje hufvud titel ej fa öfwerskridas. Denna
magt är redan widsträcktare än den i nägor land
warit Lagstiftande Magten tillagd, än den i Swerige
någonsin hitintills af Riksens Ständer blifvit
utöfwad. Den Budget som af Fiuance-Ministern
förelägges Parlamemet i England innehaller wida
allmännare rubriker än de nu af Stats - Utskottet
förestagne 8 huswud-titlar och dek är blott genom en
Cömmiklee som Parlamentet tar kunskap om specialittterne
hivilka aldrig btifwa ett föremäl för dest besiutande
rätt. Jfrgn 1720 till 1772 war det Sccreta
Utskottet som under Tysthets-Ed granstads
Stals-Werket och meddelade Riksens Ständer hwad
det fann för godt. Det bestämde behofwen och
Riksens Ständer bewiljade. Nu framlägges grunhxrne
till anstagen för Riksens Stander. De äga
att pröfva dem och yttra sig deröfwer, men de böra
icke besluta, icke fastställa annat än bufwudsummorne.
Dcstförutan göres Regerings - Formens
sitlydngd omöjlig. För akt den stall blifva nyttig j,
fordras annu ytterligare att den 9:de hufwud-titel
Den 22 Zebruarn.. im
Friherre ^lannersieim föreslagit mätte antagas. Det
är enda mert t alt med klokhet begagna hwad möjligen
kan besparas och dä Regerings-Formcn ingen
ting stadgar om hufwud-titlarnes antal lärer det icke
funna wara Riksens Stander mera förbudit att be.
stamma dem till 9 an 8, och jag sär derföre anhälla
om proposition pä alla y hufwud-titlarne med de
wilken Friherre lVIannersieim förestagit.
Herr Lock. instämde med Grefwe körner, att
dä Riksens Ständer kunde bestämma 8 tiilar, kunde
de äfwen bestämma 9 , men dä detta more rakt
stridande emot Regerings - Formen kunde han dertill
icke gifwa sitt bifall.
Grefwe ^amilton, Axel trodde att man lättast
lunde komma ifrän denna sak, genom underdänig
hemställan derom till Kongl. Maj:t,
Harwid uppkom nägot sorl,
Friherre Htael von wolstein. Äro ej anflags»
summorna till de ätta hufwud - titlarne sä precist uppgisng,
att af dem ej ett runstycke kan afdragas ? Om
sä är, sä kunna derä inga besparingar göras. Dä
more det endost pä den summa Konungen till förswars-werket
anstäs, som sädana kunde äga rum;
och den äter har jag hört berättas wara till ett 0-  tillräckligt belopp förestagen.
Serr Gpefwen och Landtmarffalken gjorde
derefter följande proposition: bifaller Högloft
Ridderskaper och Adeln de af Stats - Utstotlet före?
stag.
IH2 Den 22 Zebruar!!.
flagne atta hufwud-kitlar och ansiags-summor, rned
tillagg, akt allt hwat) sä wäl pa allmänna Jndragnings-Skaken,
(sedan först redan derpå anordnade
anflag blifwit besörjde) som pä de ätta nystnämnde
hufwud-tillarne län besparas, mä an.vandas, till
ett belopp as 100,000 R:dr Banco ärligen, men
icke derutöfver, till en nionde hufwud-titel, ämnad
till Jordbrukets, Handelns och Näringarnes upphjelpande
och underhäll, med förbehåll, att deraf
inga Pensioner, Gratificalioner eller Benadningar
mä utbetalas, eller särskilta summor deraf till nagla
föremal begagnas, hwilka ej med Jordbruk,
Handel och Näringar gemenskap äga, och att hwad
uköfwer oswannämnde 100,000 R:dr i besparingar
ingär, anwandes pä sätt Stals-Utskottet redan föreslagit.
Härtill ropades, starka Ja, blandade med nägra
Nej; och Herr Lock, LorKtr l,u6vi^ begärds
worering.
Derpä författades och upplästes till justering
följande woterings-proposition:
Den som btifaller de af Stats - Utskottet föreflagne
8 hufwud»titlar och anstags-summor med tilllagg
att alle hwad sa wäl pä allmänna IndragUings-Seaten
(sedan först redan derpä anordnade anflag
blifwit besörjde) som pä de ätta hufwud-titlar«e
m. m. (se föregäende) skrifwer
- 2»!
Den
Den 22 Zebruarn. mg
Den det ej will, strifwer
Nej;
Winner Nej, bifalles Utststteks Betänkande,
Ropades äter starka Ja, blandade med Nej.
Herr Lock yttrade sig wilja afstä fran wotrang
, vm det blefwe Ridderstapet och Adeln öppet
akt öfverlägga vm särskilta Aniklar c>f Stais-regls^
rings försiagen, säsom Skånska Wargeringen m. fl.
Härefter hördes blandade discurfer, som ej
kunde fattas till Prokvcoller.
Herr kaklnma. förklarade sig ej kunna godkänna
denna proposition, emedan den innefattade dea
föreslagna y:ds hufwud-titeln ; men i händelse Riddcrstapet
och Adeln denna proposition för öfrigt bifölls,
förbehölle han att rättigheten till öfwerläggning om
anslag till ve sörtjente Finsta Officerarnes underhäll
icke derigenom mätte wara Ridderstapet och Adeln
betagen.
Herr Lock och Friherre 8tae1 frägade om me»
ningen wore att discutzion öfwer frägan om Skånsta
Wargeringen skulle, oaktadt denna proposition
Mages, wara Ständet obetagen, L, hrvilket fall han
trodde sinnena latt kunna förenas.
Härtill ropades af mänga Ja, och Herr Landtmarstalken
förklarade sig likaledes sa anse saken.
Fri.
ni4 Den sr Zebruarii.
Friherre Stael. Dä Herr Grcfwen och Landtmarstalken
medgifwit wär rättighet an ventilera om
Skånsta Wargeringen, som Utgör en af Subdivisionstiklarne,
sä följer ock. att wi fä ventilera om hwarje
rinder Hufwud-tiklarne uptagen särstilt detailie-, och
mot detta wilkor har jag ej nägoc emot propositionen
att påminna.
Eli och annan yrkade att AnstagS. Summorna
för hwarje Hufwud-tikel icke mätte wara inbegripna i
propositionen.
Grefwe ve la 6sr6ie. Mängen torde kan hända
tro, att om den nu förestagna voterings-proposi--  tionen godkändes, stuste det wara Ridderstapel och
Adeln med detsamma betagit att öfwerlagga om
Stats-regleringens detailler: För min del kier jäg ej
ait sadant med denna proposition äsyftas, utcm anser
Ridderstapets och Adelns rakt i denna del fullkomligen
öppen. Men jag utber mig fä göra den anmärkning,
akt propositionen, sadan den nyst uplästes, ar
sa ställd, att antingen Ja eller Nej winner, bifalles
Stats Utstoktets Betänkande. Saoan kan förmodeligen
ej meningen wara. Jag önstade derföre en förändring
deruti salunda, att om Ja winner, bifallet
Hufwud-litlarna och de dem ätsöljaude AistagsSummor,
men att om Nej winner, lemnäs öppet
att distillera om Anstags-Summorna.
Efter nägoN jemnkning föreslog Herr Landtmarssalken
Vokerings-propositionen med följande tillaggs
ningar och förändringar:
Den
Den 22 Zebruarii. mz
Den som bifaller de af Stats.Utstottek föreflagne
ätta Hufwud-titlar och Anflags-Summor, med tillägg,
alt hwad sä ival pä Allmänna Indragnings'Staten
(sedan först redan derpå anordnade, eller framdeles
vill bifallande anstag blifwik besörjde) som pä de
ätta m. m. (Se första propositionen) strifwer
Ja;
Den det ej will, skriswer
Nej;
Winner Nej bifallas blott de af Stals'Utskottet
föreflagne Zufwud-titlarne. och lemnaS
öppet att om AnflagS Summorna widare öft
werlägga
Men
denna proposition blef icke heller godkänd;
hwaruppä föresiogs till Contra-proposilionen följande
utläggning:
Äfwensom öfwerläggning om Subdivlsions
titlarna, ehwad Ja eller Nej winner, är
öppen.
Hela propositionen jemte denna tilläggning, blef
ä nyo upläst, men ännu icke lill antagande gillad,
Utan en ytterligare jemnkning försöktes. Slurcligen
yttrade sig
Grefwe ve la 6arllis. Jag tycker mig efter
de jemkningar som nn blifwit gjorda, kunna söiModa,
att Ridderstapels och Adelns rankar öfwer delta
SM'
iii6 Den 22 Zebkuarii.
amne skulle lätt stä att förena, och en wotering alldeles
kunna rnrdwikas. Jag för min del anser fullkomligen
riktigt, och wägar ödmjukligen tillstyrka
Högloft, Ridderstapet och Adeln att antaga sä wal
de ätta as Utjkotter förestagne hufvud-titlar, som
den y.de hwilken Friherre ^ärnnerkeim förestagit,
och jag för min del säsom nyttig anser, tillika fast»
stalla hufwud-summorna sädana de blifwit förestagna,
samt öfverlemna till Kongl. Maj:t att inom be»
rörde titlar, ester Stats - RädetS hörande och uppä
dest answar, disponera om summorna i enlighet
med hwarje hufwud-tirels ändamål: huru summorna
till hwarje särskilt detaille stola anwändas, kunna,
efter min sutta öfvertygelse, Riksens Ständer aldrig,
utan Regeringm ensam, pröfwa. Men om
Ridderstapet och Adeln skulle behaga salunda besluta,
kror jag deremot lika med ett stort antal Ledamöter,
att en diseustion öfwer subdiwistonerna bör wara Ridderstapei
och Adeln fullkomligen förbehållen; och efter
hwad jaa trott mig finna, skulle jag förmoda
att om Herr Grefven och Landtmarstalken täcktes stilja
den jakande delen af den nu upplästa voterings-pro--  positionen frän den nekande, och till den förra foga
förbehället om discusiion öfwer Subdivisions»kiklarne
och deras Summor, sä torde densamma af Ridderstad
och Aoeln gemensamt bifallas.
Mänge hördeS häruti instämma.
I enlighet med detta Grefve ve la Oaräies
yttrande förändrades formen af propositionen, hwilken
Herr Grefven och Lundtmarstalken sjelf uplaste, s«
lpvrmde:
Bi
-
Dm 22 Februari!. rn?
Bifaller Högloft. Ridderskapet och Adeln de af
Staks-Utskottet föreflagne atta Hufwudttitlar och
Anftags-Summor, med tillaga, att alt hwad sä wäl
pä Allmänna Jndragnings-Staten (fedair först redan
derpå anordnade eller framdeles till bifallande anslag
blifwit bcsörjde) som pä de ätta nyssnämnde Hufwudrnlarne,
kan besparas/ mä anwändas, lill ett belopp
af iao,aoo R:d. Banco ärligen, men icke derutöfwer,
till en nionde Hufwud-tilel, ämnad till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnes »^hjelpande och underhä-l,
med förbehåll att deraf inga pensioner, gratifteationer
eller benädningar mä utbetalas, eller särskilta Summor
deraf till nägra föremål begagnas, hwilka ej
Med Jordbruk, Handel och Näringar gemenstap äga,
och att hwad utöfwer ofwannämnde loa,002 R:d. k
besparingar ingär, anwändes pä fäkt Stars-lltskottet
redan föreslagit: med den tilläggning, air Ridderskapet
och Adeln äger att öfwcrlägga om Subdivisions»
kitlarne och deras Summor.
Ropades Ig.
Herr kLlalman begärde antecknadt, Let han reserverade
sig emot beflutek vin den y.-de HnfwUd»
liteln.
Hwarefter Högloft. Ridderskapet och Adeln, uppä
gjord proposition, biföll att ätjkiljas kl. tre qwart till Z.
7n sprotoovlli
6. Lilverllolxs.
Lite Hanh. 2:bra Äsh. -
rus Den 2z Zebrilkrir
Fredagen
Len 23 Fcbruarii.
Plenum kl. 9 förmiddagen.
Uplästes ett ifrän Stals-Utskottet inkommit sä
lydande:
Wördsamt Memorial'
Uti Protocolls-Utdrag af den 16 ststledne December
har Högloft. Ridderffapet och Adeln behagat
till StatS-Ukstokteks ullärande remittera ett Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oecvnomie-Ukskolrs
Betänkande, angående odlingar i Pitea
Lappmark, sä lydande:
"Uti ett till Högloft. Ridderskapet och Adeln
ingifwit och derifrån till Utskottet remitterade Memorial
har Herr Majoren Ltaol von wolstein anmält,
att dä han utr ätta ars lid wiftats uri Piren
Lappmark.och haft befat ning med Nasafjells Srlfwerwerk,
har han funnit, att, ehuru der icke är
brist pä Silfwer och Bly, arbetet derstädes likwäl
ej kan bära sig dä sä wäl Matwaror som Arbetare
stola hämtas pä ?o mils afstånd; hwarföre han
ansett, att Jordbruket först borde upphjelpas genom
odlingar, hwarmed Majoren ock, medelst understöd
af f. d. Konungens Hand-Casta, gjordt den början
att circa iooo:de Tunneland Myror stola till torr
Jord wara odlade. Till fullföljande af ett sädant
företag, hwars utförande Herr Majoren, genom
bifogade förslag och anmärkningar öfwer Pileä
Lapp
-
Den 2z Zebruarii.
Lappmark will bewisa möjligt och lönande, anhäller han
akt ett ärligt understöd as twa Tusende Ni sdaler
Banco i sex är, mätte af Riksens Högloft. Ständer
för honom bestämmas, samt att till upplysning
om en redelig förwaltning af defte medel, en undersökning
af i odling och Jordbruk kunnige Man
mä hwarje är anställas; och tilltror sig Herr Majoren,
att, efter dofta ärs förlopp kunna hafma 8 a
10 OOO Tunneland Uppodlade och tillräcklig Spannemäl
för denna Lappmarks äboer och arbnare.
Med fullkomlig öfwerkvgelse om nyttan af odlingar
i allmänhet, har Utstollet icke kunnat undgå
atl finna huru mycken fördel det Allmänna stu e
kunna manta sig om isrägawarande widsträckta Landfkaper,
som nu endast äro ofruktbara ödemarker,
blefwo odlade och betolkade; och dä denia kommer,
huru sällsynt det är, alt träffa nog pa rivkistc Man,
som för den sena winsten af dy ika företag wilja
uppoffra sin tid och sina omsorger, tror Utstotler
det wara billigt, akt den person, som will ätaga sig
ett mödosamt arbete ej bör lemnäs utan uppmun.
kran och understöd.
Dä utstot'cl anser sig böra äga ett sullomligt
förtroende för ,de kunnige Män, hwilkas witsord
Herr Majoren Stael von wolstein, i anseende till
företagen möjlighet företett om da oet sch te understödet
synes gansta mättlig tilltagit för ett fä widsträckt
arbete samt Herr Majoren endast pä det wilker
grundar sin anhållan, att han hwarje är önstar
erhälla undersökning, ti ' ädagaläggande af hwa»
han ulrätlat, för alt smara emot del biträde S.am
ber
-
ris-» Den 2Z Zebruaru.
berne honom till afwentyrs kunna lemna, finner
Utstotter fullkomligt stal, alt med befi wördsamma
tillstyrkande beledsaga Herr Majorens oswannamnde
anhällen; och ehuru dek lärer tillkomma Högloft.
Stats-Utstotket, alt yttra sig huruwida «h pä hwad
satt det sökta penninge understödet kan erhällas,
sär dock Oeconcmie - Utskottet, i anseende till
detta arendes wigt och nytta för det Allmänna, der
samma ttll Riksens Högloff. Ständers öma behjertande
öswerlemna."
Likaledes har Högwördige Preste - Ständet til!
Stars«Utstotter remitterat delta ärende i hwad som
rörer srägan, huruwida och pä hwad sätt det af
Herr Majoren Lisei von wolstein sökte penninge
understöd af 2002 Rrdr Banco ärligen i sex ars
rid, mä till sörrberörde andamäl kunna honom bewiljas.
Hwarförukan åtskilligt Memorialer i detta
ämne blifwit ifrän Högloft. Ridderstapet och Adeln
till Staks-Utstoktec remitterade.
Stats-Ulstottet har med särdeles deltagande
inhämtat, sä wäl af Herr Major Llae! von blo!-  steina egen berättelse, som af Allmänna Befwärsoch
Oeconomie-Urstottets utlåtande den möda och de
uppoffringar, fom Herr Majoren haft osparde, för
att i Lappmarken och wid Nasafiells Silfwer-Wcrk,
genom loswande odlingar bereda möjligheten af underhäll
för ett »alrikare antal inbyggare; och StatsUlstottet
har med Allmänna Beswärs och Oeconomi
- Utstorret instämt uti den önskan, att Statens
tillgängar hade lillälit Utskottet, att förestå unväZar
lill den af Herr Majoren begärdte försträckning.
Men
Den 2z Zeöruarii- n-l
Men dä Stars - Utskottet tror sig wara skyldigt all
rättwisa ät Herr Majorens bemödande, mäste det ä
en annan sida gifwa Riksens Höglofl. Stander tillkänna,
att Utskottet icke, utan en ökning i närwarande
Stats-reglerings utgifter, kan kill detta
behof uppfinna nägre Medel och att, Lä Statsuppgifternes
belopp redan nog allmänt blifwit öfwerklagadt,
Utskottet icke wägat att något sädant
tillstyrka.
Hmad den utaf en af Högloft. Ridderskapets
och Aoelns Ledamöter gjorde anmärkning angar, att
en Sängare wid f. d. Kongl. Operan skulle njuta
emot ven begärde förfträckningcn swarande Lön, fär
Stats - Utskoltet gifwa tillkänna, att hwad de wid
Kongl. Operan employerade Sujetter angar, är ingen,
som har mer än 8oo R:drs pension pä Stat,
och att de densamma erhållit, icke såsom Nädebewisning,
utan som ett Contract, hwilket Staten
med dem, wid deras antagande ingått, och hwiUet
derföre, lika med andra förbindelser, mäste honoreras.
Stats-Ulskotter fär afwen anmärka, att oakkadt
de af Herr Major Ltael von Ulolstein kemnade
betyg om framgången af betz företagne odlingar»
anser Stats-Utskottet saken likwäl wara af de
mål, som fordra en närmare undersökning, och som
derföre egentligen bör Kongl. Majit till nogare
pröfning underställas.
I anledning häraf, och af flere dylike, dels
för Fabriquers, dels för Jordbrukets undrrhjelpande,
förekomne ansökningar, samt da Stars-Utskvtcet
är öfwerrygadt, att Lesia wigligä föremål säsom de
hus
-
ri22
Den 2Z Zebruarii
-
hulwudfakiigaste Medlen lill Samhällets trefnad och
wälmåga, förtjena en särdeles up nnärkfamhet och
allt möjligt biträde, wagar Staks-Utstottei nn förnya
desi förm ot'rade underdåniga önstan och förmodan,
akt, dä Riksens Högloft. Stander icke nu g -  nast kunna till desia ändamål någon bestämd Fond
ansta, Kongl. Majit, i fall akt de gjorde Statsanslagen,
an ingen genom en nogare Staks-reglering
eller indragningar och förbättringar i förwaltningen,
framdeles stalie lemna något öfwerstott, Kongl.
Maj:t dä i Näder täckes disponera det lil! sädane
behof, som kunna jannas ländande antingen till
Jordbrukets och Räringarnes förkofran, eller ock
till de Löne förbstiringar för Rikets Embets- och
Tjenstemän, som StaimUtstolcet förestagit.
Stats Urstottet, som tror denna utwäg förena
förmänenie af en nödig utsträckt werkningskreks för
Regeringen med den af en möjlig förkofran för enstilta
och allmänna hushållningen, får strueligen kill
Riksens Högloft. Sländers egit ompröfwande hemställa,
om Löke Herr Majoren Stael von wolstein
g detta fall kunde af Riksens Högloft. Ständer till
Kongl. Majsts Näoiga Kanka anmälas, air efrer
närmare hällen undersökning, sa widt möjeligt är,
erhälla det understöd, som kan pröfwas skäligt.
Siats-Utstotlek underställer alt betta Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning. Stockholm dea
r? Febr. r8io.
.Pä Högt. Ridd, och AdclnS Pä Hbgw. Prest! StändetS
Lecamöi rs wägnar Ledanaöiers wägnar
Llass bleminK. Hr- VVeistman.
Den 2z Zebruam
H2Z
Pä Wällofl. Borg. Ständ.
LevamötcrS wäinär
skrala- LnZel.
Pä Hederw. Bonde.Sk.
Ledamöter^ wägnar
1^. kröäelius.
Lades pä Bordet.
Uplästes följande Memorial frän Stals-Ut'
stöttet :
Mördsamt Memorial!
Sedan till Skats-Utstottet ifrän det Hederwärda
Bonde-Sländet blifwit remitterad en inom Ständet
wäckt fräga om äkerlösande kill Kronan af sädane
Krono-gods, Hemman och Lägenheter, som blifwit
till private bortförpanlade; Sä har Stats-Utstoltet
begärt, akt ifrån Kongl. Kammar-Colieginm erhälla
upgift ä sädane Kronans Jord-egendomar och Lägenheter,
som innehades under förpanknings-rätt, och
således ännu icke blifwit till Kronan återlöste.
I anledning häraf har Kongl. Kammar-Collegium
uti Protocolls-Ukdrag af den z sistl. October
meddelt Stats-Utffotket en sä lydande upgifr:
"S. D. Amnältes,att sedan Kongl. Collegimn
genom Herr Hof-Cancelleren och Riddaren af Kongl.
Nordstjerne-Orden Friherre sk äVettertteät erhällit
Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning, att till Riksens
Ständers Stats-Ukstolt upgifwa alla de boriförpantade
Krono gods, Hemman och Lägenheter, hwilka
ännu icke blifwit till Kronan äkerlöste, samt tillika
beloppet af Förpantnings-Summan och FörpamningS
-
wil
-
1124 Dcn 2Z Zebruaril.
wilkoren med hwad mera till uplysning härutinnan
tjena kunde; och Kongs. Collegium, till följe häraf
genast anbesalt sanuelige wederbörande Conwir att
styndesammast härom i Handlingarue undersöka och
berättelse kill Kongl. Collegium afgifwa; sä hade
nu desta Contoir med sine Memorialer i detta ämne
inkommit, hwilka nu uplästes, och funnos ester de
deruti lemnade upgifter, nu mera inga andra förpantningar
wara till Kronan oinlöste än följande,
nemligen:
De som innehafwas af Ecclestastik-werket i Lapp»
marken, hwilka äro
1:0 Hemmans-räntor afzis Mantal Skatte och
7^2 Mantal Krono tillsammans Mantal uti
Ä igermanlands Södra Fögderi och Wester Norrlands
Län, hwilka räntor, utgörande efter Krono-wärdie
620 Daler 29 öre Silfwermynt, den 14 September
1719 blifwit förpantade till Handelsman §okan
LIai8ton, men efter Kongl. Majus Nädiga Bref
den 17 December 1740 och 12 Januari' 1742 af
Direciion öfwer Lappmarkens Ecclesiastik Werk blifwit
inlöste med en pani-stilling of ic>,Z48 Daler 19
Lr? Silfwermpnt och nu innehafwas säsom intreste a
6 procent.
2:0 Sjuttio tunnor Tionde - Spanmäl i Wester
Norrland, som i Krono wärdie ester 2^ Daler pä
Tunnan belöpa till 157 Daler 16 öre Silfwermynt
och den Zi Mars 1702 blifwir förpantade af Tullnären
Lric Warg och pä Borgmästaren Lä. Lunäilröm
transporterade, men efter Kongl. Maj:ts Na
-
Den 23 Zebruarii. nrz
diga Förordnande är 1741 inlöste af Lappmarkens
Ecclesiastik-Werk med Z,lZo Daler courant Silfwer»
mynt, hwilka utgöra 16,300 st. enkla piecer eller
sex styfwers-siycken och uträknade efter Kongl. Kammar-Collegii
Tariff den 16 Januarii 1777 a 2 si.
io r:st. stycket göra <-91 R:d. g2 si.; och innehafwas
berörde 72 Tunnor säsom Jnrresie ä Panre-stillingen
a 5 procent; skolandes de fran början utgätt af wisia
Socknar i Jemtland och Medelpad, men den förändring
härmed sedermera stedt, art sedan Pastorn i
Fölinge och Jemtlands Lappmark lill lön och underhäll
42 Tunnor deraf blifwit anflagne, de öfrige zo
Tunnor till Kronans disposition blifwit afstädde och
i stället, enligt Kongl. Brefwet den 21 April 1749
wederlag lemnadt uti Westerbottens Tredje Fögderi
och vdisponerad AfradS och Tionde-Spanmäl, till lön
för Kyrkoherden uti Gellewari Församling uti Lulea
Lappmark.
gro Lappmarks-räntan af Södra och Norra Lappmarks
Fögderierne i Westerbotten saMt Kusamo Lappmark
under Kemi Harad i Uleäborgs Län, som wid
förpantnings-tiden ester 1748 ärs Jorde - Lok för
Westerbotten utgjort 2642 Daler 19 öre 8 pengar
Silfmermyni utan förwandling och till följe af Kongl.
Brefwet den ii Mars 1748 genom Kongl. Collegii
Förpantnings Bref af den 10 Januarii 17Z2 blifwit
emot en Summa af 58,724 Daler 19 öre 8 pengar
Silfwermynt till Lappste Ecclesiastik - Direclion förpantade
och nu innehafwas för Jmresie a 4^ procent;
warandes derunder begripen ej allenast Lapp-ffatken,
utan ock räncan af de Nybyggen, som dä wörö och
widare under förpanrnings-tiden genom Directionens
försorg kunde anläggas. Uti
1126
Den 23 Lebruarik.
Uti relationcrne till 1762 och 1765 samt 1769
Arens Riksdagar har den fördel bilsvik förestäld, som
Kongl. Mahr och Kronan skulle.tillfalla genom desia
förpanrningars inlösen; men derpå har nägot swar
sedermera ej fält inhänuas.
De förpantade Räntorne i A-igermanland efter
Krono-wärdet 620 Daler iy öre Silfwermynk eller
i Specie 207 R:d. z r:st.- hwilka Eccleffastik-Werket
njuta för pante-skillingen 10,548 Daler 19 öre Silswermynt
svin valverad till R:v. a 6 Daler Riksdalern
gör 1724 R:d. 36 si. 9 r.st., haftva enligt de
sist inkomne räkenflaperne efter 1806 ars markegång
utgjort 721 R:d. 25 si. 10 r:st. Banco,, således
omkring 41 procents rama pä pant-skillingen.
Lappmark-statten har efter samma ars Räkenskaper
utgjort 1,614 R:d. 18 si- Banco, neml. af
Södra Lappmarks Fögderlet
Norra Dito
och af
Kusamo Lappmark
således inemot 16^ procents ränta « pannftillingen,
som valverad till Specie a 6 TX.ler pä Riksdalern
gör 9,787- 20: z.
De förpantade 70 Tunnor Spanmäl upbäras
in natura, och hafwa, sä wida de bestå af blott
Korn. efter 1826 ars markegängar för Westerbotten
och Wester Norrland utgjort 291 R.d. 32 si. således
-
948: 12!
416: 28: —
249: 28:
1,614: 18:
Den 23 Zebruani. ^27
des omkring 29 procents ranta ä pantstillingen 99»
R:d. 32 si. ' ,
Uti ,805 ars Special-räkning för Laounda,
Hagunda och Ulleråkers Häraders Fögderi i Upsala
Län anföres, att Kongl. Academien i Upsala, etter
framlidne Landshöfdingen löners Bref den 22 November
,688 hofwa sig tillpantat Krono-hemman 7.
med ranta 77: 26: Z. hwilket enligt ett bilagdt Exiract
i B-rificaiions-Boken skulle wara Krono'hemmanet
Sunnersta N:o 1. Mantal Et, i Bonde-Kyrko
Sorken och Ulleråkers Härad; warandes ock för
detta Hemman i Jorde-Böckerne annorenadt, alt det
innehafves af Upsala Academie under Pant-titUl och
1'roebenciL ef er Landshöfdingen 1exner8 Bref af
den 22 November 1688, hwilket likwäl ej finnes
räkenskaperne bilagdt. Häremot anföres äter Uti
179Z ars Upsala Academies Jorde-Bok, att Henimanet
är 1Z9Z skall blifwit doneradt.
Uti Special Exkractet öfwer afkortningarne uti
Finspongs Län, Bräbo och Numminge Härader i
östergöthland är 1807 uptagas såsom förpantade
under Finspong, emot halfwa Herrebro äng, enligt
Kongl. Krigs.Collcgii Bref den s Junit 1748.
I Finspongs Län, Tjellmo Socken
Hendstorp ^ med ränta Specie 4: 47: n'
Wik ^ - 2: 12: Z.
Mg
-
,128
Den 2z Zebruarii.
N.ägna Socken
Srammetorps Krono-Utjord
Gjölltorps En Skane Dito
— L.
2.
Bräbo Härad
Ostra Eneby bocken
Sörby Krono-Utjord
Summa - 8: 2: 2.
Wid efterfrågan af Kongs. Krigs-Collegii äberopade
Bref, som skulle upplysa sammanhanget härmed
är swaradt, art samma Bref icke kunnat
finnas.
Uti den wid Afräknings-Comolret öfwer förpantningarne
förde sä kallade Pante-boken igenfinnas
ej desta Lägenheter och ej eller ofwannämnds
Sunnersta hemman i Upsala Län; och beslöt derföre
Kongl. Collegium att härom ifrän hwardera orien
infordra närmare upplysning.
Genom en i Malmö den 26 Junii 1803
fluten och den 26 Justi samma är ratificerad Convention
har Konungen till Hertigen af Meklenburg
Schverin under förpantning pä IOO är, räknade
frän Convenljonens underskrift upplätit Herfkaper
Wismar med staden och Amrerne Avil och Neuklosters
Dinricter, jeinke atla inom berörde områden
befintlige Swensta Kronans tillhörigheter, säsom
Stort, Köpingar, Byar, Afwelsgärdar, brukad och
vbru
-
Ben 2Z Zebruari!. H2K
obrukad Jord, Skogar, Jagener och Fisken, Pnbliqve
Byggnader, Inventarier och Fastigheter, Skaller,
Rentor och afkastningar af atla stag utan undantag,
allt med samma magr och ratt, som det i
Osnabrngste Fredstrackaten blifwit lill Swensta Kronan
öswerlemnadt; men pantestillingen och derwid
betingade willkor arv för Kongl. Collegium okande,
emedan de puncter, som derom handla, icke aro upptagne
i det Kongl. Collegio meddeldke Utdrag af
Conventionen, hwilken in OriZinaU stall wara förwarad
uti Kongl. Niks-Archivo.
Desia uppgifter stulle genom Utdrag af Protocollet
Riksnis Ständers Skats-Utstott manligen
meddelas. Ac och dag som förr strifwit star.
Pä Kongl. Kammar-Collegii Befallning.
^chr. llleliicftiu!;".
Skats-Utstottct har ibland deste uppgifter saknat
all upplysning om förhällandet med de uti Hallands
L in belägne och under Drottning Christmas
lid till Kammar- och Oeconomia.-Rädet Daniel
Lcklotzoi under förpantnings-ratt upplätne gods
för de af honom till Skaren gjorde försträckningar
af ioc>,OLo Daler z6 öre 2^ p:gr Silfwermynt
Och dä det kunde wara möjligt, att ännu flera bonförpantade
gods och lägenheter kunna giswas, derä icke
eller någon uppgift blifwit meddeld; sä fär till
Riksens Höglofl. Ständer Stats Utstottet wördsammeligen
hemställa, huruwida Riksens Höglofl. Ständer,
kunna i anledning häraf finna nödigt, att hos
Kongl.
rrzo Den 2z Zebrucrrii.
Kongl. Majit i underdånighet anhälla, det Kongl.
Kammar-Collegium malte undfä nådig Befallning,
att närmare läta undersöka och till nasta Riksdag
inkomma med en fullständig berättelse och uppgift
ä sä wäl de uti ofwannämnde Prolocolls-Utdrag
omförmaldte förpantningir som ock Schlegelffa förpantnings-godfen,
samt de flere, som kunna finnas
af lika bejVaffenhet, och lill hwilka Kronan kan aga
rätt lill förpantningens äterlösande. Stockholm den
17 Febr. läro.
Pä HLgl. Ridd. och Adelns
Ledambttrs mägnar
Llaes klommZ.
Pä Wällsfl. Borgare-Ständ.
Levamöters wägnar
^brali. LuZel.
Lades pä bordel.
Uplastes ekt af Stats-Utffoltel ingifwit sä
lydande:
Wördsamt Memorial'
Till Stats-Ntstolket har Höglofl. Rioderffapet
och Adeln behagat remittera Herr Landshöfdingen
och Commmdeuren Friherre H.. L. Q^llenfigsrnas
Me--
Pä Högw. Preste,Lkändels
Ledamöters wägnar
Ifi. äVmäman.
Pä Hcderw. Bonde-Atänd.
Ledamöters wägnar
^son hongton,
idi. kröäeiius.
Den 2z äebruarii. ngr
Memorial, deruti han förmäler, huru svin hos honom
Riksdagsmannen för Höks, Tönnersjö, Halmstads,
Ährstads, Farnäs och Himble Härader i Hallands
Län anmält, att Mademviselle UiLstaräij, medelst
sine ä dest Egendom Tolarp wid Halmstad anlagde
Fabriques-Jnrätkningar, arden obemedlade Allmogen
i Hallands Södr» Orter skall gistvik en Utwag
till bergning, som den'rorfkige och fatrige allt
dittills stal! saknat, och att hon, för akt kunna fullgöra
de af f. d. Konungen och Kongl. Krigs-Col--  legium henne anbefaltte leswerancfer af de betydligaste
partier Kläden till Kappotter, jemte Skor och
Strumpor, stall genom en kostnad af rZooo R:d.
gistvik en ökad fullkomlighet ät Fabriquens alla Machinerier
och Handteringar, men art, just nu, dä
allt more i ordning, och hon bordt hoppas akt stjörda
frukten af sine uppoffringar, stal!,* genom de
Reqvisilione- af Beklädmngs-perfedlar, som Kongl.
Krigs-Colleaium stall gjort trän England, behofwet af
hennes timver »ingar upchöra, och hon af sadan ordsak
wara nödsakad, ack nedlägga Fabriqves-rörelsen; I
anledning häraf, och uppå anmodan af oswannamnde
Riksdagsmän, har Herr Baron och Landsfös,
dingen hemställt, atr Siats-Urstorrcr mätte uppdragas.
att uste, och efter hwad omstandigheterne kunna
medgifva, förestå en kill ostvannämnde nyrtige
Fabriqves fortsättning nödig Fond.
Slaks-Ulstotket har, äf de Handlingar Utskottet
i betia ämne erhällit, och härhos i afstrift bffogas
Litt. A. och B. inhämtat, aik Jungfru kickaräij,
wid flere tillfällen, genom dc pä Kongl.
Majne 'Näbiga Befallning henne meddelle pennin
ge»
-
IIZ2 Den 2Z §ebruar!i^
ge-förstotter uppä contraherade lefwerantser, njutiL
en sörmon, den andre Lefwerantörer, ehurn ägande
lika bnspräk, likwäl mäste sakna.. Och dä härtill
kommer, att, efter hwad en wärd Ledamot af
Stats-Utstottek nu upplyst, Jungfru kickars af
Allmogen i Halland till .större delen stall uppköpt
de persedlar hon lefwererat; sä kan Stats-Ukstottet
för dest de! icke tillstyrka, att hon i Stats-Werkets
närwarande knappa tillgångar mä af Statens Medel
erhälla nägot understöd.
Riksens Högloss. Ständer hemstalleS delta »vördsammeligen.
Stockholm den 16 Februarii i8io.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ»
L cdamötcrs magnar Ledamöters wägnar
Llaes kleming. Hi. VVeiämsn.
Pä Wallofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Donde-Ständ» -  Ledamöters magnar Ledamöters wägnar
s. Lclimiät. ^näers IMston,
d>s- kröäelius»
Lit. A.
Liqvid pär Commiff-ffor Hvarom Jungfru ckM. ^arl. kickE med Kongs. Keigs-Deparkementet ben
Baneo
Debet.
Till följe af Kongl. Maj:tS Nädiga Bref d. r
Fcbruarii 1809, bekommit 1829 d. 13 FeLruarii
i förskott - - -
Af Kongs. Krigs-Förwaltningeu^
Len 17 Juni»
Len 8 Zulir
Len 29 dito
Len 6 Augusti
Len 20 Oktober
1027 16 6
567 9 —
328 6
ZI7 tL—
H52 9 b
Summa R-.dr
zyoo
3392
639:
Credit,
Af Jungfru kickaräil är lefrvereradtt
L.
rs Maji, ^ommistjkor
835 pär
d. 8 Junii
dito
S
48s —
d.
30 dito
dito
,s
Z86 ^
d.
i Julli
dito
-
340 —
d.
21 dito
Lits
-
420 —
L. Z8 Augusti
Lito
s
408
d.
gr dito
dito
418 —
d.
22 September Lito
.5
404 —
L° 32 dito
Lito
400
Summa 4091 par
a r
R:dr
-7 tz>
Summa R:dr
Banco
6392
6392
9
Stockholm Len So Oktober jiZoZ.
Fkr. OlLNLius. I- k. ZkvirouI.
§:te Band. s:tzr- Afd. 75.
i8c>8.
Januari!
Febr.
Mars
April
Maji
Augusti
Sept.
October
Decemb.
1829.
Maji
Junii
Julii
Augusti
Sept.
Jan.
Febr.
April
Junii
Julii
Maji
Lik.
Pro Memoria pa de Persedlar, som ärö as Jungfru kickaräii tefwererade nedanstående dagar eller fran Ar 1828.
!L
Enligt Kamrer Nalmboros qwitto är lefwererat
12
Dito
Dito
II
TillKgl.Maj;tsEgitWärf.R:teenl.Tit. I.iIMromsqw
7
Dll Götheborgs Förråd, lefwererat « -
4
Tilt UtredningS-förrädet lefwererat
^ B
28
Dito
Dito
Dito -
30
Dito
Dito
Dito -
^7
Dito
Dito
Dito -
2r
Dito
Dito
Dito ,
8
Dito
Dito
Dito -
28
Dito
Dito
Dito -
12
Till Halmstads Krono-Magazin
- -
8
Dito
Dito
Dito -
3»
Dito
Dito
Dito -
1
Dito
Dito
Dito -
2 1
Dito
Dito
Dito --
,8
Dito
Dito
Dito -
Zl
Dito
Dito
Dito -
22
Dito
Dito
Dito -
32
Dito
Dito
Dito -
18
Till Utrednings,förrådet lefwererat
- -s
2
Dito
Dito
Diro -
11
Dito
Dito
Dito -
30
Dito
Dito
Dito -
8
Dito
Dito
Dito -
29
Dito
Dito
Dito -
Summa
§
3
3
Ä>
3
rL
r-i
82
22
8ZZ
482
386
340
422
428
418
404
420
199
220
97
O
3
299^?
822
222 ^
1166
Z:U
xr» v-r
o
1331?
.....
136
2 I2Z^
1822^
I78ZZ
174?
789?
—
K
8-^
93 i?
8S3z
883
26.
1228
147
P. M. 1
I den mohn Jungfru kickmräu fullgjort dest
ingängne Lefwerenter cch dera med behörige Raknin!gar
inkommit, har betalning genast följt. 1825 d.
i2 Febr. erhöll hon ett Län af OrganisationsCastan
pä Z2so R:dr Banco, enligt Kongl. Majus Nådiga
Befallning i Bref af samma dag, mot 6 procents
ränka, som betaltes till den iz Februari detta
ar, dä enligt Kongl. Brefwet af den i i samma
manad, berörde Capital blef ffyttadt pä Krigsfonden
uran nägon ränta, säsom förskott ä dest Sko lefwerance,
och kan i öfrigt af bilagde liqvid dat. den
22 nästlidne October intagas, att ^ickaräii nu mera
hwarken i Kongl. Krigs-Collegio eller uti KrigsFörwaltningen
äger nägon fordran. Stockholm den
6 D". 1829»
dl» js. "Usllerliräle.
4291 1266 496 I32Z-5 L656 3287^ 59ä
Stockholm af Kongl. Krigs-Coll. Zntend. Dep» i:sta Kammar-Conloir den 4 December 1829.
I. k. Lxorwnx,
Den 2z Februari!.
Lades pä Bordel.
nZZ
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hållit i Högloft. Rldderstapets
och Adelns Plenum den 22 Februarii
1810.
S. D. Biföll Högloft. Riddersta d och Adcln
det af Wällofl. Borgare-Skändek i ProtocollsUldrag
af den 20 dennes, hwilket i dag upplästes,
förestagne förtydligande mi Riksens Ständers un»
Lerdäniga Skrifmelse till Kongl. Maj:t rörande
Götha Canals anläggning, ark i stället för orden:
att derest Lanal-DiScontenS utdelning till
Actie-ägarne i Ränta och Discont - winst stulle
öfwerftiga Nio procent, twa tredjedelar af
detta ö werstott dä mä Banken tillfalla,
mätte införas: akt hwarje ar da Tanal-Discontens
utdelning till Actie-agarne i ränta och Discont^winst
kan stnnaS öfwerstiga Nio Procent m.
m ; hwarom de dfrrge Nespeckive Ständen samt
Expedirions-Utstotket stulle genom Protocolls-Utdraz
wanligen underrättas. Ot Supra.
Widare upplästes till justering ett Ukdrag af
Protocollet för förlcdne gårdag rörande hufwud-tiklarne
och deras anstags-summor. Fri
Z'.
te Band. sl-drg Afd, 76.
"34 Den 2z Zebruarii.
Friherre Ztjsrnsteät, Lärl 6u5tak anförde
stristeligcn följande:
"Den under gärdagens Plenum hos Högloflige
Ridderstapek och Adeln wäckle fräga, att till de af
Srats Ntstokiet bestämda hufwud-titlar, den 9:de
mätte läggas med den mockra och pakriotista framsiallmng,
att amvändas lill Jordbruket, Handelns
och Näringarnes upphjclpande, mä man lemna allt
det warde, som densamma förkjenar; men dä jag,
jemte flere af Ridderstapet och Adelns wärda Ledamöter,
ansägo fragan af y:de punk:en icke böra
mot 49 §. i Riksdags - Ordningen, omedelbarligen
upptagas och afgöras, och efter min tanka likaledes
62 §. i Regerings-Formen uttryckligen förestrifwer,
att Stats - Werkets behof stall af StatsUtstoktet
uppgifwas och Bewillning der-efker utgå,
som Riksens Ständer aga att pröfma, samt ytter igare,
huru färstilta summor stola till särstilia ändamål
anwändas, följa pä defla premiffer de helt
enkla resultater, att någre öfwerstotts-medel i sädant
förewetande likasä litet förmodligen uppkomma, som
det icke är consequent, att pä suppositioner grunda
hufwud-kitlar i Riks- Staten eller skäligt, att sä
tillämpa och behandla Grund-Lagarne. Detta ar
min öfwertygelse, och jag hoppas, att reciten deraf
icke mä föranleda till försäng asmin rättmätiga talan.
Emedlertid yttrades under Discuflionen härom
olika tankar, hwarpä votering yrkades, som framflältes
och bifölls; Propositionen gjordes, som Protocollet
lärer omförmäla, derwiv under pästäende
justering, anmärkningar rrv och contra hördes, och
vo
-
Den 2z Februari!. H35
votering repeterades siere resor, sä af mig som andre,
likmäl med förbehåll af redig samt behörig
framställning öfwer ^usostio nn, som kill antagande
icke stod att erhälla, men att assia fran votering
förmärktes icke ester någon Proposition, sa wida omröstning
redan war bestulen.
Enär säledes i Zg F. af Riksdags-Ordningen
stadgas: ej mä nägol mäl till siuteligt afgörande
förecagas, förrän Landtmarskalk eller Taleman först
inhämtat, huruwida Stander anser öfwerläggningen
fulländad, och yttermera förestrifwes, att der
votering af en eller siere begares, och han eller de
ej wilja derifrån assia, dä stall vokerings-propositionen,
jemte tydlig contra-proposition genast författas,
med det mera §. innehåller; mäste häraf
också sölja, att del icke star i Landtmarstalkens
makt, att innom stranket och närmast derintill med
en eller annan deliberera om werkställigheten deri,
som owillkorligen stall för sig gä. Mycket mindre
matte det wara Mätit, att utan afseende pä senast
aberopade Z. Landtmarskalk tror fig kunna begagna
det tillfälle, dä han wid sitt Bord, omgifwen af en
mängd Ledamöter, utan Ständets icke en gäng skenbara
hörande wid upprepande af samma Ia-proposition
som förut, förklarar frägan för afgjord och åtskiljer
Nidderstapet och Adeln, till min och fiereS
surpris: sä fant jag förhällandet med gärdagens
Plenum. Likwal om det nägon gäng kan wara
billigt, akt alsta frän enstilte fordringar, om den
högaktning, som jag städse hyst och hyser för Herr
Grefwen och Landtmarstalken, och den- warma tillgiswenhel,
' hwaraf jag oafbrutet uppstswgs för det
n z6 Den 2z gebruartt
wördade
Ständ, hwaraf jag har den äran att wara
en medlem, förmär, att hos mig wäcka känslan
af sjelfförsakelse, och om den oskrymtade karlek, som
jag bär för min Konung och Fosterland dertill för
någon del kunde medwerka, borde glömskan ewigt
förwara hwad mig enskilt öfwergär; men dä kallet
af min befattning fran detta rum, sörpligtelsen a:t
heligt försvara medborgerliga rättigheter, a!t befordra
ordning och rätkwisa, till nämde förhållande icke får hänivisas,
kan jag icke undgå iagttaga, icke förgäta hwad
jag är mig sjelf och Samhället stylvig, akt i ödmjukhet
yrka och anhälla, det öfwerläggningen om
det förleden gärdag upptagna och rist votering sörehafde
wigkiga ärende, ma till Constikurionellk stut i
dag warda befordradr, hälst four de i min kanka
förelupne nullitetcr icke ligga i wägen för lagliga
åtgärder."
Zert Grefwcn och Landtmarffalken- De
tkllmälen Friherre 8tjLrnsieät i detta sitt anförande
behagat göra mig, finner jag ej ä min sida förtjena
beswaras. Jag äberopar Höglost. Ridderskapel och
och Adelns eget wittuesbörd om ej mitt förhällande
i detta mål war alldeles lagligt, om jag, enligt
hwad Friherre 8rjern8testt yttrar, enskilt afgjorde
något med wista kring mig samlade Ledamöter, om
jag ej flera gänger lät tili justering uppläsa hwarje
propcsi ion, och om jag ej omsider sjelf ljudeligen
uppläste den sista, hwilken ästadkom, akt Ridderska-pet
och Adeln uran votering atnöjdes med bestulet.
Härtill Hördes bifallsrop.
Fri
-
Den 23 Sebruarii. nz?
Friherre Ltjernsteät. Jag utber mig fä erin.
dra, att jag icke andragit annat, an som jag fann
förloppet uti gärdags Plenum, och önffar endast
rättelse deruli.
Grefwe Lövenhjelm, Larl ^xcl. Jag underställer
Högloft. Rioderffapct och Adeln, hurudane
följderne ffulle blifwa, om man den ena dagen
formligen fattade ett bestut, och den andra ffulle
det upprifwa. Ingen ordning, ingen säkerhet ffulle
dä mer existera. Om förledne gärdag, under justeringen
af proposstionerne rörande hufwud-titlarne,
någon oordning förmärktes, sä torde Högloft. Ridderffapet
och Adeln erindra sig, att wi sjelfwe dertill
wörö ordsaken derigenom, att understundom en
del Ledamöter moro samlade inom och omkring ffrankek,
att andras uppmärksamhet derigenom betogs,
att en del innan saken war till ända brag!, utgingo
sör att hämta sig vokerings-sedlar, i ranke att
omröstning war desinitift beslutad. Det är likwäl
ostridigt, att saken »verkligen stukades genom förening,
i sä mätto, att de Herrar, som hade äftundat
votering förklarade sig nöjda att derifrän afstä,
dä till jakande delen af volerings-proposikionen blott
säsom ett »vilkor tillädes det som förut hade rngjort
Lontra-propositioneu: och jag hoppas alitsa, att
Herr Grefwen och Landtmarffallen icke tilläter, det
ett sä formligen fattadr bestut uppriswes.
Friherre Lo6er8trom, jlacoh. Uti hwad Grefwe
Lövenhjelm yttrat fär jag härmed till alla delar
instämma, och endast tillägga, att samina Riksdags-Ordning,
svin af Friherre Ztjsrn8testt citeras,
stad
-
IIZ8 Den 2Z Zebruani.
stadgar, det ett Ständ ej utan sitt samtycke kan af
Landkmarskalken eller Taleman ätstiljas; och ait
denna formalitet i gär war fullkomligen uppfylld,
akt Herr Grefwen och Landtmarstalken gjorde formlig
proposition kill Ridderstaper och Adeln, att fliljas
ät, att den med Ja beswarades och att Stän-.
Let, utan någons motsägelse ätstiljdes, hwilket be»
milar, alt Ridderstaper och Adeln ansäg det förehafda
ämnet alldeles afgjordt.
Friherre 8tjern8toclt. Haruppä får jag smara,
det jag wäl känner Riksdags-Ordningens föreskrift,
men utan kännedom af besluter, anmälte jag blott
lill Herr Grefwen och Landkmarskalken, att jag icke
afstätt frän »siering.
Friherre Stael von wolstein, L01M2 I^uäviZ
erindrade, att Friherre Stjsrnatellt ej gjort annat
än repeterat hwad Riksdags - Ordningen i 4y:de §.
förestrifwer, hwilken förestrift ej syntes Friherre
Stael hafwa blifwit uppfylld.
Friherre lVkannerlroim, l^ars ^uZust. Dä 0-  lika begrepp inom Högloft. Ridderstapet och Adeln
uppstätt om tillgängen med frägan om hufwud.ritsarnes
afgörande, torde sake» bast stiljas, om
Herr Grefwen och Landrmarstalken behagar fräga
Ridderstapet och Adeln om det uppläste ProkocollsUtdraget
anses godkändt.
Ropades Ja och Nej
Grefwe
lAörnor, ^äolplr Loran. Jag an
häl
-
Den 2z Februarii.
! 139
häller endast, alt i anledning af Friherre 8tjernsteärs
nyh gjorde anförande fä den äran göra nagra
anmärkningar.
Friherre Ztjernlleflt anför, att frägan om den
9:de Hufwud-Tileln war en ny sräga, att den således
först bsrde remitteras. Jag får i anledning
deraf erinra, att den wid granskningen af Utskottets
första Betänkande angäende Skars-Regleringen blef
wäckt, alt den dä blef remitterad till Utstotret och
nu är nämnd uci Betänkandet, ehuru den ej wann
Utstorteks bifall. Formaliteten är säledes i detta afseende
iagktagcn och ingen ting lärer kunna hindra
Ridderstapet och Adeln, att fatta det beslut öfwer
ämnet, som de finna för godt.
Hwad den wärda Ledamoten anfört om öfwerflotts-medlen,
att nagra sadana ej kunna eller böra
uppkomma, lärer också wid nogare eftersinnande förfalla.
Dä en Stat finnes, som (allas Allmänna
Jndragnings-Staten och pä hwilken Personer och Löner
äro uppförde, som wäl ej ännu genast kunnat indragas,
men som efter hand stola upphöra och da
medlen äro ämnade att rågås utaf denna Stat, blir
der en gifwen tillgång, som fullkomligen pafiar till
den Besparings-Titel man föreslagit.
Desiutom är ej Konunaen betagit, att göra förändringar
i Embetsmäns Personale och genom en
enklare Organisation i flere Embetswerk torde ocksä
besparingar kunna iwpkow.ma. Allt sädant wisar,
att den y:de Hufwud-Titeln ej grundar stg pä blotta
supposilioner och Riksens Ständers Rätt att bestäm
-
Häo
Den 2Z Zebruarii.
stämma, huru mänga Hufwuv-Ti lar de behaga,
och art för dem ansia wista summor bewisa att dä
denna ar kill en wist Summa bestämd, som den ej sär
Lswersirida, ar hwarken i Förslaget en incsnsequence
eller Grundlagen wrängt behandlad.
Hwad det Friherre Ltjernliosttg yttrande angar,
akt discuhionenej warit siutad, när propositionen gjördis,
sä kan det sa mycket mindre anses grundadt. som
frägan ivar endast om besiaffenheten af proposition
och huruwida deröfwer siulle voteras, men ej om någon
widare ösiverläggning behöfdes. Nagoc magkspräk
i det afseenvet kunde ej behöiwas och war ej i
fräga. Hwad stukeligen fjelfwa RidderjVapets och
Adelns bifall lill Proposition angar, sa tyckes det
wara afgjordt, nar de asstodo frän votering, som
yrkar den, och bles annu widare ädagalagok, dä
Ridder skåpet och Adeln, utan motsägelse, pä Landtrnarfkalkens
proposition ä?stiljdes. Destutom sär
jag förklara, a t lill den bänk, där jag satt, hördes
gansia wal, nät Landtmarsialkea läste upp propositionen
och den bles med Ja besivarad, utan alt
jag hörds någon begära votering.
Grefwe Istamilton, .^xal. Dek ar ej min
lanke, alt uppritwa bestuced, hwarmed jag för min
del ar alldeles tillfreds; men jag sär blott nämna,
att i det upplästa Protocolls - Utdraget saknas det
gjorde tillägger, alt Riddersiapet och Aoel» ffulle
stga akt öfwerlägga om Si^bdiwisions - Titlarne och deras
summor. Riddarhus-Secreterare» har sagt mig, att
han trott det icke böra deruti införas, men jag
hemställer likwal, om ej dest upptagande ar af någon
wigt. Ug
-
Den 2z Zebruarii
-
H4l
Undertecknad RrddarhnS-Gecreterare. Det
,r ingen twismcl, akt Högloft. Ridderstapet och Adeln
ager sin rakt öppen alt deliberera om SubdivisionsTiklarmr
och deras summor: denna rätt ar förwarad
i den i gär sist justerade propositionens slutmening.
Men jag har trott, art det kan handa ej wore Ridderstapet
och Adeln aldeles pasiande» atk underrätta
de öfrige Skantzen om de wilkor, rörande sin enffilta
öfwerläggnings-rätt, hwarunder Högloft. Ridderstapet
och Adeln kunde wilja förena sig om fanan»
de af ett enstämmigt beslut. Likwäl, om Ridderstapek
och Adeln befaller, arr det gjorda tillägget stall
i Protvcolls-Utdraact intagas, är sädanl mycket lätt
art werkställa genast.
Atstillige önstade tilläggets intagande.
Grefwe I.ovenI^'oIm, ansäg detta tillagg om
Snbdivisions-Titlarna, såsom af Ridderstapet och
Adeln för sig stadgadt, icke röra de öfriga Ständen.
Andre instämde häruti.
Herr kahlman, Otto krestrik. Jag hade redan
i gar ten äran anmäla min tanke wara, aik be
stämmandet
af den af Friherre !Vlannorhsim före»
slagne 9-de Hufwud-Titeln, ehuru desi ändamål är
högst berömligt och wigligi, icke synes mig kunna
stä tillsammans med lydelsen af 60 § RegeringsFormen:
ätminstone fruktår jag det innefatta en illusion
af densamma. Jag tror, atl Riksens Stän
ders
rättigheter till betydlig del bero af hwatz i delta
mäl stadgas. Dem stall jag alltid anse mig pligtig
att
n-r? Der: 23 Zebruaril
att
förswara, och tror en God och Nådig Konung,
som gifwit tillräckliga wedermälen af renheten as sina
afsigler, icke derigenom förnärmas, att jag önskar
en inskränktare werlnings-förmäga för de framtida
Regcnker wi icke kanna. För öfrigt fär jag
med Grefwe körner intyga, akt frägan om en y:de
hufwud titel icke ar ny, den har i Stats - Utskottet
formetigen blifwit af Herr Grefwe lckörnor wäckt;
men dä öfwerläggning derom i Utstotter uppstod,
fann Herr Grefwen siuteligen sjelf, att densamma
ej wäl kunde förenas med Regerings-Formens föreskrift
i detta mål: om hwilket förhållande jag äberopar
alla de Herrar och Man som i Stats-Ulskottet
öswerworo denna discusiion.
Grefwe förner. I anledning af hivad den
warda Ledamoten behagat namna, fär jag den äran
upprepa hwad jag redan i gar anförde, att
mitt i Utskotter wackre Förslag om antagande af den
9:de hufwud- titeln, som stödde sig pä en ifrån det
Wällofl. Borgare- Ständet remitterad anmärkning,
derföre i synnerhet kom att förfalla, att jag glömde
den formaliteten akt inskränka den till en wist Summa.
Förslaget ifrän det Wällofl. Borgare-Ständet
war desiutom widlöfligare och innehöll, atr Konungen
skulle äga rätt förflytta ifrån en hufwud-titel
hwad som kunnat blifwa öfverskott pä en annan.
Derigenom hade kan hända oreda och mitzbruk kunnat
uppkomma och contrvllen i alla fall blifwit swärare.
chku är detta förekommit, dä en wist rubrique för
Oswerflotts-medlen är upgifwen, under hwilken de
skola hänföras, dä en wist Summa är föreslagen,
hwilken för deras anwändande ej fär öfwerskridas.
Herr
Den 2z Zebruarir- ri43
Herr LilvtzrlloIpL, 6ullak Abraham. Om
lagligheten af det bestu'» Ridkersfapet och Adeln
fattat, rörande den 9:de hufwud-titeln, tror jag ej
att någon öfverläggning kan aga rum. I afseende
derpå äberopar jag mig allenast hwad jag i gär deröfwer
yttrade. Jag fäster mig egentligen wid den
framställning af denne sak, som skulle Ridderstapet
och Adelns fattade beslut leda till c!, instränkning
i Riksens Ständers ratt. Jag kan ej se hwarf
denna instränkning skulle bestå, och jag fruktar r
detta afseende ej Nationens granskning. Wara
handlingar, som läggas för desi ögon stola sätta
henne i tillstånd, art döma, hwilka de warit, som
med mästa nit och renaste afsigter förswarat och yrkat
Folkets rätt och basta. För öfrigt är det ej om
sjelfwa beslutets beskaffenhet wi nu funna discutera.
Enda frägan här blifwer, huruwida Ridderstapet
och Adelns beslut i Protocolls - Utdrager rigtigk är
upptaget.
Friherre eecier8tröm, jaeol). Jag instämmer
fullkomligen med Herr Silverstolpe, att någon
öfverläggning icke om sjelfwa bestulet, utan blott
om Protocolls-Uldragets enlighet dermed, här kan
äga runi. Hwad angar tilläggningen af förbehållet
rörande Subdivifions-trtlarne, har jag egentligen
ej något emot, att den äfwen i Protocolls Utdraget
ma göras, emedan Ridderstapets och Adelns rättighet,
att om dem öfverlägga är obestridlig och medgifwen;
men torde hända wore det Ridderstapet och
Aoeln mindre wärdigt att kungöra de andra Ständen
, hwilka för sig enskilt willor de fästa wid sina
bestnk. '
H44
Den ez Zebruarii.
Friherre Uiljsncrant? , polian ^Vilhelm. Utan
att ogilla sjelfwa saken, förundrar der mia, att nn
höra fräga wara om justerande af ett Beflut, som
jag anser aldrig wara i wederbörlig ordning fattadt.
Dä jag förleden gårdag, ester slutade göromål
i Riksgälds-Contoiret unot kl. 2 uppkom pä Niddarchuset,
war Höglofl. Ståndet under mycken orolig»
het sytzlosakt med justerande af Ja- och Nej prv.
position till en redan begärd och besluten votering,
och flere Ledamöter sutto redan omkring bordet i af»
sigt, att söra volerings-protocollet.
Förd af den motbjudenhet för tidsspillande votering
.r, som jaq alltid ägt, sökte jag förgäfwes öswertala
Herr Lieutenant LLklman , att ärertaga vest
öfwerljuvt fälde yttrande, att onr an hela Ridderskapet
och Adeln beflöro att ej votera, wille han ingalunda
derifrån asstä.
Jag geck sedan ned till gängen, utanför ffranket,
ber största delen af närwarande Ledamöter wörö
församlade, för at söka Åstadkomma någon förening,
och afböja voteringen, hwarunder en mängd af
Ståndets medlemmar inom fkranket fortforo med
eontra-propofitionrNs bestämmande.
Men jag lyckades lika litet; flere ropade pä
votering ocy Herr Baron L. hamilton förklarade,
alt den ofelbart stulie ske.
I samma ögonblick började de, som warit inom
stranfct, alt nalkas mok dörren. Jag och andre
/ om»
Den 2z Zebruarir. H45
omkring mig trodde det ste i afsigt, att läsa voterings-propositionen,
da nägra röster hördes saga,
att Ständet more ätstildt, och pä den frägan, om
voteringen eftermiddagen skulle företagas, sivarades,
atc saken wore bifallen.
Att sä »verkligen förhöll sig, kunna de af mig
äberopade H-rrar och flere andre fullkomligen intyga.
Sä wäl inom, som utom flranket moro öfwerlaggningarne
sä bullersamme, akt den proposition
som sages wara gjord endast af de närmast kring
bordet stående, möjligen kunde höras, och säledes af
Ståndets pluralitet hwarker?bifallas eller ogillas.»
Dä jag stod bredewid dem som begärt votering
och hörde, att de icke wille derifrån afstä, kunde
jag kill min ledsnad ej begripa, att saken dem ohördan
wore bifallen. .
Härefter hördes åtskilliga orediga rop, de flasta
emot hivad Friherre liljencrants yttrat.
Herrar Kloräenstolpo, /rnsters; klingsporr,
6etät och kiunAkiotk, Otto, hördes conformera sig
med Friherre liljencrants.
Herr Grefwen och Landtmarskalken- Jag
betygar, all propositionen, som utgjorde beflntet,
blef med hög röst uppläst, och alt här hördes ej
annat än bifall till densamma.
Äler förspordes blandade tänkesätt.
Fri
-
Den 2z Zebruaru.
Friherre IcäannerlrLim. Jac; för min del ar
fullkomligen öfwerlygad, att dä befturet i gär öfwer
delta mä! fattades, skedde det i atl laglig form,
och jag ar ej den, sam will styrka till förändrande
af eit tagit besiur. Men jag ar lika östverkygad, art
Högloft. Ridderflapet och Adeln icke frängär sikt i
gär fattade bestut om hufwud-tiklarne; och i sadan
händelse, pä det ingen ma äga att inwända, det
hans rarr blifwik honom förment, äterstallom, mine
Herrar, saken i sikt förra flick, lat ost anse detta
plenum schom en fortsättning af gärdagens, och afgöra
frägan genom votering.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe I^övenlchelm, Larl ^xel. Min kanka
är wisierligen ej art, i fall af Ridderflaper och
Adelns bifall härtill, satta mig emot werkställigheren
af den unväg Friherre lAannersteim nu föreslagit,
hwilken i grunden ej saknar billighet. Men mitt
bifall till densamma kan jag likwal icke lemna, uran
ber, att jag kill Prokocollet matte fä reserwera,
det jag anser votering om en afgjord sak icke kunna
äga rum, af dek flät, akt den flulle förutsätta uprifwande
af eti besiur, hwitket ä er wvre stridande mot
cill ordning uti ärendernes förande och afgörande.
Herr Grefrverr och Landtmarffalken- Skulle
Högloft. Riddcrffaper och Adeln wilja bifalla
Friherre Ickannerlaeim8 motion?
Ropades Ncj och Ja!
Herr
Den 2Z Februari!-
H47
äerr Landtmarskalkcn fortfor: Jag Lastar,
ark Högloft. Ridverstapet och Aveln behagade med
mig wittna, dec jag i gär, i afseende oä förewararde
fräga icke gjort någon olaglighet. Jag kan harwid
åberopa, an sedan ftere jämkningar i voterings
propositionen blifwit gjorda, war det Herr Greiwé
lie la 6ar<Zie, som föreftog, akt del förbehåll, som
sist proponerades att tilläggas i Lontra-propositirnen
mätte blifwa samnianfogadt med Ja propositionen,
hwarigenom han trodde, akt Ridder stapet och Adeln
säkerligen stnile förena sig om bifall ulan votering.
Detta stedbe. Jag uppläste sjelf ljudeligen den sa
sammansatta propositionen, hwilken bifölls. Örn
nagra Ledamöter, medan detta förehadcs, ulgätt i
den tanke, att votering förestode, mätte sädank utan
twifwel wara deras fel, och ej kunna aga inflytelse
pä besiutet.
Ropades starka Ja.
Friherre 8tael von wolstein, Loritta ImstviA
yttrade sig, att vorerings-propositionen redan war justerad,
och att voteringen skulle begynnas.
Herr Grefwen och Landtmarftalken Sä
mycker mindre som propositionen icke war uppslagen,
hwilker alltid mäste föregä votering, och det kunde
ej wara det, emedan den aldrig war fullt justerad
och godkänd.
Grefwe Oe la 6ar6i'L. Dä Herr Grefwen
och Landkmarstalken behagat åberopa, att jag föranledt
det beslut, hwaremvt erindringar nu aro gjorda,
sär
n4ä Den 2z Zebruarli.
fär jag härmed upplysa mill förhållande, icke för de
imid öswerläggningeu uärwarande Ledamöter, hwilka
nogsamt känna förloppet, utan för dem som moro
borka när bestulet saltades. Jag önstade art tids
utdrägt mät-e undmi as med ett bestur, som jag
gansta wäl säg skulle med en stor pluralitet blifwa
sattadr: jag söreflog derföre Höglofl. Ridderstapet
och Adeln, akt alldeles inga i Ja-propositionen och
äfwen bifalla den af Friherre ^1-mneriieim förestagne
Nionde hufwud-kileln, hwilken jag för min del
såsom nyttig ansäg: och dä u:i Lontin-propositionen
stuieligen intogs det förbehåll, att Ridderstapet och
Adeln skulle aga öppen öfwerläggnings-rätt om
Subdiwisions - titlarne, hwilkec af Ridderstapers och
Adelns pluralitet ej bestriddes, prsponerade jag,
alt delta förbehäll skulle läggas lill veu jakande propositionen,
samt förra och sednare delarne, sälunda
sammanfogade, framställas till Ridderskapets och Adelns
bifall, och votering derigenom undanrödjas.
Propositionen författades derpä enligt milt förslag ;
Herr Grefwen och Landtmarstalken llppläste den derpå
hel och hällen sjelf, och jag hörde ej annat än
bifall till densamma. Sädant war sörhällandet, och
jag för min del är öfwertygad om, akt bestulet war
lagligt. Att Mgra Ledamöter moro okunnige om
sakens förlopp, anser jag wara deras fel, esker ve
bortgingo innan Plenum war flutadk. Jag hoppas,
alt Herr Grefwen och Landtmarstalken täckes inför
Ridderstapet och Adeln göra mig den räktwisa, att
intyga, att denna berättelse är med förhällandet enlig.
För öfrigt tror jag ej, alt jag kan bestyllas,
att uköfwer behöriga grönför, uköfwer hwad Lag
vch räktwisa bjuder, wilja utwidga Konunga-mag
ten;
-
Den 23 Februarii. H49
ken; men jag är likwäl öfwertygad; atk Riksens
Ständer ej kunna, ej böra pröfwa annat, än hufwud-summornas
anwändning och jag skulle anse mig
brottsligt misskänna Konungens egenskaper, Konungens
tänkesätt, om jag ett ögonblick broge i rwifwetsmäl,
det Rike s Medel blifwa af Honom till
de bästa ändamål disponerade, och äli Fosterlam ets
wäl, Rikets upphjelpände är enda mäler för dess
önskningar, för werkningen af dess ädla hjerta.
Grefwe l^övLnkjolm, Larl ^xel. Jag för
min del klor ej, akt en Ledamot, svin handlat pä
ett lagligt sätt, behöfwer inför Ridderskapet och
Ädöln serskild! rättwisas. Hwad jag här hört näm»
Nas, rörande Konunga-magkens och Folleks rätligheter
wacker pä satt och wis min förundran, dä
det är alldeles främmande för närwarande öfwerläggnings-ämnen
och lätt stulle kunna leda till märkande
af missnöjen och orm För öfrigt instämmer
jag till alla delar i den berättelse om förloppet i
gärdagenS pleno, hwilken Herr Grefwe i)e la Larckie
nu behagar aflemna. Jag sär allenast tillägga,
att när efter sista propositionens uppläsande Herr
Grefwen och Landtmarskalken föreslog Ridderskapet
och Adeln att ärjkiljrs och ingen opponerade sig
deremot, är detta e>r ytterligare bewis, att befluker
war sattadt och lagligt.
Friherre bjerta, ^xsl. Jag sär allenast
nämna, arr såsom Friherre läljencrantL bestriswit
oredan, sadan fann jag densamma.
Fri
Z:te
Band. s:dra Afd. 77.
rizo Den 2Z Februarii
Friherre
Ltael von I^olllein. En sanning är,
akt mänga borigingo och witzle ej HUrudaNl beflllt
hade blifivit saktadk.
Friherre kllamiiton, Larl. Provocerad af Friherre
liljencrants fär jag aran endast nämna,
akt jag lill dcn sista propositionen ropade Nej, emedan
jag trodde, att det tillagda förbehället war
amnadt att utgöra en tilläggning i den jakande delen
af voterings-proposikionen. Men jag får tillika den
äran tillkännagifwa, att jag är fullkomligen nöjd
med Propositionen, sädan, som jag sedermera hört,
att den blifwit bifallen.
Herr Lock» Lorsitr lmävix. Dä Friherre
liljencrantL behagat citera mig, fär jag nämna,
akt, ehuru jag hade begärt votering, afstod jag
derifrån, dä jag feck höra, all Riddcrftapet och
Adeln medgafs, att fa öfverlägga om fubdiwisionstitlarne
och deras summor, hwarester jag ej mera
insäg någon orsak, hwarföre wi skulle votera.
Herr käiilmau. Alt Herr Grefwe I,övenkjelm
behagat yttra förundran öfwer mitt utlakande,
som äsyftade, an icke öka Konunga-magten,
förundrar mig ej. Om frägan stulle wara, att
framställa under, sä skulle kanske ännu andra wara
att göra, men jag tror, att här icke personer
utan saker böra wara wära föremäl. Hwad för öfrigt
mitt yttrande angar, fär jag den aran tillkännagifva,
^» jag hyser det fulla förtroende till wär
nu regerande Konungs egenskaper och till dcn
Thrcnsöljares, som Riksens Ständer utsett, akt wi
.af
Dm 3Z FebruariL- rrgr
qf dem ej behöfwa befara err mistbrukadk wälde.
Men dä det ej är blon för wista personer, man
stadgar Lagar och föreskrifter, eror jag att man aldrig
nog kan inskränka Konunga-magren, äfwen dä
SeN befuNnes r en stor och wälwiljaNde RegentS hand»
Grefwe I^övenkjelm. Det ivar mig högst owäNtadl,
att höra en Ledamot, som sa tänge biwistat
Ridderskapets och Adelns öfwerläggningar, afwika
ifrän hufwud-ämner för desamma, för att tilllata
sig att personalisera-. Jag tror det wara min
ratt, att yttra mig fritt öfwer atla de ämnen; font
förekomma under deliberation. Jag har äfwen gjort
det, dä jag ansäg hwad Herr käklman äfwensont
Herr Grefwe la Latäie ynrak, om inskränkandet
eller ukwidqcmdet af Konunga-Magten och om
dihehällandet af Folkets rättigheter, för det när.vatande
ej hörä till öfwerläggnings-ämnet, och endast
tjenande till att onödigtwis uppwäcka oro och bitterhet.
Jag här derföre ej tillärit mig någon pexsoNalisering.
derföre, ätt jag wördar hwars och ens
tätt» att tänka och tala och följa sitt saMwete. Jag
har ej förundrat mig öfwer nägons tänkesätt; meN
NN först Hat jag skäl att förundra mig öfwer de owäntäde
Uttryck Herr Lieutenant kLKImsn behagat
nyttja. Da min tanke ej kan wara, au länge uppr
täga Ridderskapels och Adelns dyrbara tid med ämnen
sä stämmande för dest öfwerläggningar, långt
Mindre mläta Mig i någon ordwäxling pä detta
stället, fär jag förklara, att jag ej arnar härstädes
fortsätta denna diScurQ
Herr Grefwen sch Landtmarffnlken M
-
H5L !Den -Z Februarii.
gade om Ridderffapet och Adeln godkände det upplästa
Protocolls-Utdraget.
Ropades starka Ja blandade med nägra Nej.
Grefwe i)e la 6ar6,e. Jag för min del gillar
der fullkomligen, men Snikar blott, att tillägget
om subdiwisions-titlarne deruti matte införas.
Friherre Lesterllröm, /acob. Dä Ridderskapet
och Adeln, uppå Herr Grefwens och Landkmarskalkens
proposition ej nekade att skiljas äl, är
RiksdagS-Ordningens föreskrift uppfylld, och beslutet
lagligen fattadk, när de Herrar, som säga sig
hafwa ropat Nej, icke dä gjorde sitt Nej gällande.
Friherre Ltsiernstestt yttrade sig, att han wäl
kände Riksdags-Ordningens föreskrift, men att uran
kännedom af beslutet, hade han blott till Herr Grefwe»
och Landtmarskalk,:» anmält, det han icke afstäkt
fran votering.
Friherre liljencrants. Hwad en wärd Ledamot,
Friherre Legerström, anfört, ar ganska
rigkigt, dä propositionen göres sä, att den möjligen
kan höras och befwaras. Akt Herr Grefwen och
Landtinarffalken äskat ljud, bestrider jag ingalunda,
men hemställer, huruwida proposition bör göras,
förrän Ständers Ledamöter intagit sine bänkar och
lugnet sä återkommit, att hwad som proponeras och
swaras hela samlings-rummet öfwer kan inhämtas.
Grefwe volt Albreckt. Jag
för
Den 2Z Februari!. ri»zz
för min del kan intyga, au flere gänger ropades,
fkranket rent och att det werkeligen war renr, ds
Herr Landtmarskalken gjorde sin sista proposition.
Zerr Grefwen och Landtmarskalken. Det
förhäller sig alveles sä, som Gceswe Lantingshausen
sagt, och jag får ännu tillägga, att jag med ganska
hög röst gjorde proposition.
Herr von lllLussvoIck, Larl (rustak keinbolst,
önffade, ali det i gär tagne beslut mätte uppläsas.
More dä alla derom ense, sä bewisades derigenom,
ail besluiet blifwit fattadt; men more tankarne delade,
sä bewisade det, att wifla skiljaktigheter ännu
äterstodo,
Herr Silverstolpe, 6ustak ^krakam. I afseende
pä den af Friherre l^ilfsncrrrntL gjorde berättelse
om förloppet »vid det isrägawarande beslutets
fattande, fär jag för min del förklara, att jag derom
har en aldeles stridig mening, och skulle tro,
att dertill ej behöfdes nägot annat skäl, än att Ridderskapet
och Weln först besivarade LandtmarskalkenS
proposition rörande sjelfwa saken och sedan samtyckte
akt ätskiljas. Men skulle händelsen widare sättas i
fraga, lärer ej annan utwäg finnas, än att anmoda
Riddarehus-Secreteraren, alt ur Protokollet upplysa
ym sakens förhållande,
Friherre Stjernsteät inwände häremot, att Protokollet
ännu icke more justeradr.
Dä en och annan provocerade undertecknad
Rid--
riZ4 Den 2Z Februarii
Middarhus-Secreterare,
att förklara, huru han L
Protocollet fattat det ifraoawarande beslutet, yttrade
sig undertecknad, att Protocollet för gärdagen icke
möjligen kunnat hinna munderas och <ur err Memorial-Protoeoll,
sadant som det under öfwerlaggninge»
föres, icke möjligen kunde med redighet uppläsas,.
Hwarföre han utbad sig allenast fä declarera, art sä
som Herr Grefwe ve I» Qrräie hade beskrifwit förloppet
, aldeles sä hqde ock undertecknad fattat detsamma.
Grefwe Oe Ig. Qaräle bad arr sä upplysa, des
Han för sin del hade önstat granskning -f subdiwisions-titlarne
med deras summor; att denna granskning
hade pä hans begäran blifwit förbehållen och
intagen i Herr Greswens och Landtmarskalkens sista
proposition z an dä Herr Grefwen och Landtmarskalk
ken uppläste densamma ropades Ja; och att dä
Herr Landtmarskalken gjorde Ridderskapet och Adeln
proposition att stiljas ät, swarades äfwen Ja. Pä
fädane grunder ansäg Herr Grefwen beflutet för
fullkomligen lagligt: och Herr Grefwen ansäg Protocolls.
Utdrager böra godkännas, allenast RiddarhusSecreteraren
wid flucer införde befluret angäende subvi-^
wisions-litarne. En önskan wille likwäl Herr Grefwe»
tillägga, det more den, att om nägra besparingar
pä de nu anstagne summor uppkomme, följden
heras mätte blifwa ett afdrag pä Bewillningen.
Härefter infördes i Protocolls» Utdraget det
gjorda förbehället om subdiwisions-titkarne och Prvp
tycotts-Utdraget godkändes sädani som följer:
Ut«
Den 23 Februari!- nZF
Utdrag af Protocollek, hallit i Högloft. Rid,
derstapers och Adelns Plenum den 22 Fe,
bruarii 181".
S. D, Företogs till afgörande Stats-Utstoltets
den 20 dennes pä Bordet lagde Memorial
af den n nästföregäende, innefattande förklaringar
öfwer gjorde anmärkningar wid Utstottets allmänna
Betänkande af den 16 Nowember, rörande SkakSregleringen,
hwilket sedan den 22 i samma mänad»
warit pä bordet hwilande. Efter punktowis anstäld
granstning af de ämnen, som i ofwanberörde Me,
moria! innefattas, stadnade Högloft. Ridderstapet
och Adeln i följande beslut :
i:o Godkändes Stats-Utstottets yttrande öfwer
första punkten, angäende GtcrtS - werkets förwaltmng,
med den tilläggning, att öfwer Statens
inkomster och utgifter en hufwudbok med dubbla
partier mätte hällas, samt att till Kongl. Majtt
malte i underdånighet öfweclemnas att till desi upprättande
anbefalla nödiga mätt och steg.
2:0 Godkändes Utstottets afgifne förklaringar
öfwer de 14 Momenter, som innefattas under andra
punkten, angäende Stats» werke-ts Lnksm*
sier. med den förändring wid
att hos Kongl. Maj:r skulle i underdänighet anhällaS,
det Hans Maj:t mätte, wid anwändningen as
de 20,020 R;dr af Nummer-Lotteri Medlen hwilka
Stals> Utstvltet föreslagit matte ej allenast till Kongl.
HofStall- och Cascrne-Byggnader, utan ock till
Hanm-anlägZniliZ»n i Helsingborg nyttjas, täckas L
syn
-
Den 2z Zebruaris.
sr-nnerhet pä denna sednares fullbordande nådigt gf,
seende hafwa,
Z:o Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln de
rinder ttedje rubriken , angående Stats - werketS
utgifter, af Stats, Uk>koliet föresiagne älta hufwud-litlar
och anstags-summor, med tillägg, att allt
hwad sä wäl pä allmänna Jndraguings-Stalen (sedan
först r^dan derpå anordnade eller framdeles
till bifallande anslag blistyit hesörjde) som pä de ät»
la nysinämnde hufwnd-titlame, kan besparas, mä an»
mandas, sill ett belopp as i-vO.ooo R:dr Banco
ärligen, men icke derutötwer, till en Zkionde hufwud-titel,
ämnad till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnes upphjelpande och underhäll; med sörhehäll
att deraf inga Pensioner, Gratifikationer eller
^enädningar mä utbekams, eller serstista summor
deraf till nägra föremål begagnas, hwilka ej
med Ijordbruk, Handel och Näringar gemenskap a»
ga, och att hwad utöfwer ofwannämnde ic>O,ooo,
N-'dr i besparingar ingär, amvändes pä fatt StatsUtskvtlet
förestagik, med det lillägg, att Ridder»
skåpet och Asdeln ffplle äga att öfwerlägga om
Subdwisions - Tiklarne och deras Sumntor. Om
hwiltet allt de öfrige Respective Standen skulle genom
Utdrag as Protokollet underrättas. Ot luprs.
Herr önskade, akt Grefwe Os la
dsrsti-s sist gjorda motion mätte äfwen fäsom ett
tillägg införas,
HlsMge hegärde, att detta Prokocolls. Utdrag
, mät
-
Den -Z Zebruarii, nZ7
mätte genom en Deputation de öfrige Ständen
meddelas; hwilket uppå gjord proposition
BLsölls.
Friherre kleming, els8 tillkännagaf, att han
såsom Ordförande i Stats - Utskottet snart arnade
sammankalla den af Riksens Ständer utsedda Nämnd
till afgörande af srägan om Stuteriet pä,Flyinge
och Dahlby, och anhöll, i anledning deraf, atl afgöras
mqtte , hwilkendera af de 2:ne Suppleanter
bland Aidderskapets Adelns Ledamöter, hwilka
erhållit lika rösiee, nemligen Herrar LertzZtestt oc^
^lannorstam skulle anses närmast att inga i en
ordinarie Ledamots rum: hemställandes Friherre
kleming, antingen lottning eller kanske häldre Famille-Numern
skulle härutinnan gifwa decision.
Htskillige yttrade sig för het sednare alternatiye^
hwilket pä gjord proposition
Förerogs till afgörande de återstående puncterye
af Stats - Utskottets den 12 dennes pä bordet
lagde Memorial om Civil - Staterne, innefattande
swar pä anmärkningar wid Bilagan Litt. D. till
S.als-Ulskorlers Betänkande om Stats-regleringen
Tred»
-
US 8 Den 2Z Zebruarii.
Tredje punkten angående Götha HofRattöStat
ech fjerde punkten angäende Lagmans-Rätterries
Stat
Biföllos.
Femte punkten angäende Justitia Newisionens
Stat bifölls likaledes, men
Friherre 8tae! von wolstein yttrade stg: att,
utan att dermed bestrida hwad Stars - Utskottet här
fbreflaglt, wille han hemställa, om ej en författning,
i fall en sadan ej redan existerar, för fram»
tiden mätte widtagas, att en Tjensteman ej borde
fä behälla lönen, dä han under medelåldern toge
afsked.
Herr Grefwe». och Landtmarstalken erindrade,
att dek redan war bestutit, alt en utarbetad
Tjensteman skulle äfwen före manliga afskeds» tiden
fä behälla lönen.
Sjette punkten, angäende Staten för Kongl.
Majtts Cantzlie och dest Expeditioner upplästes.
Herr kvtktieb, Larl kreäric uppläste til!
Protokollet följande:
Dä Stats-Utskottet, enligt dest första Betänkande
rörande Stats-regieringen, förklarade sig stafwa
antagit den vrineipe, att alla sjuklige, orkeslöse
och till tjenstgöring oförmögne Embets-
och Tjenstemän, som antingen sätt af
fted
-
Den 2z Zebrukrii. H59
sked eller tjenstfrihet med Lönens bibehällan-e,
eller ock utan att hakva erhällit en sädan
förmän, ändock för anförde orsaker icke
göra nägon tjenst, stola flyttas pä IndragningSStaten,
pä der Lönerna mä tillfalla dem, som
tjenste» förrätta, gaf denna pä billighet och rättwi--  fa fotade grundsats mig anledning, att, wid förra
pröfningen af berörde Betänkande anmärka, att är»
stillige Embets- och Tjenstemän uti f. d. Kongs.
Inrikes Civil-Expeditionen, som nu är fördelt i
irenne Expeditioner, äro uti det predicament, att de
enligt den antagne principen borde pä Indragnings
Staten öfwerflyttas, men att sadant likwäl icke stett;
hwarjemte jag anhöll, att Högloft. Utskottet hos
wederbörande Herrar Chefer behagade inhämta närmare
upplysning om rätta förhällandet. En wärd
Ledamot gjorde samma anmärkning i afseende pä
Kongl. Justitia Rewisions-Expeditivn. Nu finner
jag med mycken förundran, att afseende blifwit
gjordt ä denna hans anmärkning, och twenne af do
Embetsmän i Justitiä Rewifionen, sorn han upp»
gifwit, blifwit flyttade pä Jndragnings-Staren; men
deremot hwad jag yrkar, blifwit lemnat utan pröfning
och fragan ansedd wara af den beskaffenhet,
atr den bör öfwerlemnas till den blifwande Comiten
för Indragningar m. m. ehuru förhällandet emellan
de fleste af mig uppgifne personer och dem bemälte
Ledamot anmälte, är alldeles detsamma. Utskottet
säger sig icke hafwa kunnat inhämta nödiga underrättelser.
Detta will jag medgifwa, emedan Utskottet
marit sysielsatt med wigtigare mender; men
jyg hade likwäl trott, att man ägde samma wätz till
Upplysningars erhållande ifrän f. d. Inrikes Ciwil»
Den 23 Zebruarii,
Expeditionen, som frän Justitia - Rewisionen, 9m
jag fann det lämpligt, art upptaga RidderjkapetS
och Adelns dyrbara tid med nägon öfwertäggning i
detta ämne, och om jag ansäg min uppgift fordra
witsord, stulle jag kunna förete de mast tillförlitliga
bewis pq sanningen af hwad jag anfört, rörande
de personer, hwilka enligt den antagna principen,
jag ansett böra flyttas pä Indragnings - Staten ;
men jag är tillfredsställd, dä jag efter förmåga begagnar
ett tillfälle att bidraga till fattiga och lönlösa
Kameraters wilkor, af hwilka flere, genom detta
Utskottets förslag, kanske ett helt Decennium fä
tjena Staten, utan lön. Sluteligen fär jag högtidligen
förklara, att jag icke talat för min enskildta
fördel. Jag har i detta fall icke behof deraf, och
dä jag Nu icke yrkar någon widare pröfning af min
förra, jag tror wäl grundade anmärkning, anhäller
jag endast, att hwad jag nu anfört, mä i Ridderskåpets
och Ljdelns Prytocoll fä inflyta.
Grefwe Norner, Astolf 6öran. I anledning
af hwad den wärde Ledamoten anmärkt, får jag den
äran tillkännagifwa, att Stats-Utskottet hufwudfakeligen
ej kunnat följa annat, än förledit ärs Stater,
Äfwen fär jag nämna, akt Utskottet ej krytt sig behöfwa
särskilt inom hwarje publikt Werk söka upgifrer,
emedan det ansett Kongl. Maj:t tillhöra, att disponera
om Lönernas tilldelning.
Herr Uotklieb- Häremot får jag likwäl anmärka,
att, i flöd af de principer Utffotkec för sig
stadgat, personer finnas och kunna icke annat än finnas
wara upförde pä Jiidragnings-Staten, ehuru
Den 2§ Zebruari!. n6i
de ej funnos pä förlevit ars Stat, och att i alt
fall synes Mstkotret kunnat erhälla uplysningac sä
wäl fran vet ena som det andra Werket.
Uppå gjord proposition klef Sjette Puncten af
Nidderstapet och Adeln bifallen.
Friherre klleminZ afgick med Depuralionen till
de öfrige Sränden.
Sjunde Puncten om Minister-Staren jemte Herr
Li1kverllolpe8, ^reäric, serstilta votum, uplastes.
^err Landtmarfkalken gjorde proposition till
bifall pä Stats-Uljkotiels yttrande med tillägg, att
hos Konungen skulle i underdånighet anhällaS, det
Matte Hans Maj:t pä hwad Herr Silfverstolpe föresiagit
sä wäl i afseende pä Minister-Staren i allmänhet,
som Friherre st'^1be6/tst särskilt, göra det
Nådiga afseende honom lämpelrgr synes.
Bifölls.
Ättonde Puncten angående Post Staren
Bifölls.
Nionde Puncten angående Kammar - Collegii
Stat bifölls likaledes, men hwad berräfsade Hans
Excellence Herr Grefwe ak Ulg8is5'8 Lön, hade
Stars-Utskotler ingifwit ett särskilr Betänkande, hwilket
ännu liggande pä bordet skulle framdeles afLör«s.
Ti
-
n6r Dm 2z Zebruar!!»
Tionde Puncten angäende Stats - ConkoirerS
Stat
Bifölls.
Elfte Punetcn, angående Staten för Kronans
Publika hus i Stockholm
Bifölls.
Härjemte uplästeS ä nyo Stats-Utskottets särflitt
afgifne och den ri dennes pä bordet lagda Memorial,
rörande publique hus och byggnader, sä i
Stockholm som Landsorrerne.
Herr loricks, Kils, hade wid Utskottets tillstyrkande,
all Kammar-Collegium mane till Kongl»
Maj:t inkomma med berättelse, rörande desse byggnader,
skriftligen gjort den erindran, att ätflillige sadane
byggnader afwen höra under Kongl. KrigsCollegium,
hwarföre han tillstyrkt, att befallning oM
en dylik berättelse äfwen mätte tik bemälte Collegium
afgä.
Friherre 8tael von kkolttem yttrade den önskan,
att hos Kongl. Maj:t äfwen mätte hemställas, hur»
de Summor skulle disponeras, hwilka genom de föreflagne
anstalter, rörande byggnaderne kunde inflyta;
äfwenwäl frägave Friherre 8tsel. om meningen more,
att sädane gamla Slott, säsom till exempel Wadstena
skulle nedrifwas eller försäljas.
AlaM
Den 2z Zcbruarii» nsz
Stats - Utfkotters tillstyrkande uplästes a nyo,
hwaraf befants, att ej något Undantag för sadane
Slott war gjordt.
Friherre 8tjernsteät, Larl 6ullak, trodde att ej
sadane forntidens lemningar borde förstöras. Han
önflade deria för sin räkning intagit i Protokollet,
jenne det tillstyrkande, att om dem ej wärre disponeras
före nästa Riksdag, dä Ständerne först kunde
deröfwer fä yttra sig.
Friherre bjerta, yttrade sig för hemställas,
om de fleste byggnaders nedtagande eller försäljande,
af det stäl, att man annars torde för deras
underhällande fä inhändiga nya Apothekare»Räkningar.
Friherre Ltael von ttolllem upgaf anledningen
till sin erindran wara den behandling, Calmars
Slott undergätt; samma öde kunde träffa andra minneswärda
lemningar, och han önflade blott, att sädane
gamle Slott mätte respecteras.
Zerr Grefroen och Landtmarffalken pro.
ponerade bifall pä Ulstotleis tillstyrkande med den
tilläggning, atl dä ätjkillige publika hus sta under
Kongl. Krigs-Collegii inseende, hoS Kongl. Mgsir
stulle i underdänighet anhällas, om en dylik befallnings
utfärdande till bemälte Colleglum om insändande
af upgisier, rörande sädane hus och byggnader, som
den hwilken Srats-Utstottet förcflagit mätte till Kongl.
Kammar-Collcgium afgä, samt den förändring, att i
stället för hwad Stats-Älffottek föreflaait, om nedta
-
H64 Den 2z Zebruarlr.
tagande af gamla och förfallna Slott i Landsorkerne,
hos Kongl. Maj:t twertom mätte anhällas, akt dessa
älderdoms minnesmärken matie sparas tills widare
och intill dess Riksens Ständer, efter af Kongl. Maj:t
emedlertid Nädigst anbefald undersökning, kunna wid
nästa Riks-möre erhälla nögig kännedom om dessa
byggnaders tillständ och beskaffenhet.
Bifölls.
Tolfte Puncten, angående Allmänna Aatkigwärden
i Stockholm
Bifölls.
Friherre kleming ärerkom med Deputation och
anmälte, att Preste - Ständet fatkak i det närmaste
samma beslut som Ridderskapet och Adeln om Hufwud-Tirlarne,
att Borgare.Ständet ännu ej företagil
detta mål och att Bonde-Ständer nu dermed more
sysselsatt.
Trettonde Puncten angående Landt - Slalerne
uplästes.
Öfwer den gjorda Anmärkningen rörande Alnerups
Kongsgård stulle Ridderstaxet och. Adeln wid
afgörandet af Staks-UtjkottctS Betänkande om Kongs
Gärdarne sig yttra.
Wid fjortonde puncten, angäende Jägeri-Stalen
fans ej nägor wara att erinra.
Wid
Den 2Z Zehruari!. 1165
Wid femtonde puncten, angående Kongl. Nummer-Lolkerict,
bifölls Ulskoktets hemställan, atk detsamma
kill nasta Lagtima Riksdag mätte fortfara.
VZid sextonde puncten, angäende Staten för
Oen St. Barthelemy fanns ej något ivar» att
erinra.
Jemte sjuttonde pnneten anaäende Staten för
Tullfrihets ersättningar uplastes Ulskotte 6 i dest förra
Betänkande upgifne förslag i detta amner,
hwilket
Bifölls.
Företogs till afgörande Stats Utskottets den
19 Februarii pä bordet lagda Memorial, rörande
Militaire-Staterne till Lands, utgörande Bilagan
Litt. E. kill Utskottets Betänkande om StatsRegleringen.
Hwad Utskottet i begynnelsen af Betänkandet
tillstyrkt, rörande förhöjning i gage för manskapet
wid Floktornes Wolontaire- och Sjö-Artillerie-Compagnier
samt wid Mörnerska Husar Regementet, äfwensom
rörande Löntillökmng och Bekladnadshjelp
för Under-Officerarne wid Orlogs samt ArmLenSFlottor,
dies af Ridderskaxet och Adeln bifallit.
WiS
5-te Band. Stdrg Asd. 78.
ri66 Den 2Z Zebruarii
Wid
första punccen, angående Kongl. KrigS»
Collegium fanns ej något ack erindra
Andra
puncten angående OrganisationS-Easian
uplästeS.
Herr I^orlclrs, idlil8. Jag beder Herr Grefwen
och Landrmacstalken samt Nidderstaper och Adeln,
men i synnerhet de hör nörwarande Herrar af ScacsUtskcttet
om förlåtelse, atr jag säsom Ledamot af
Krigs-Collegium ej offenteligen kan dölja min förtrytelse
öfwer de orden i Betänkandet, att mera säkerhet
winneS om m. m. hälst utlämngar steir
emot RewcrS med borgen nu m- Jag anser sakerheien
pa imek salt negligerad; dar finnas blott twenne
Län som öro kemnade pä borgen och till bagge
har f. d. Konungen gifwit stil serskildta Nådiga befallning.
Det ena är till en Regements Chef, mot
underpant af hans AccordS-Summa och serskildt ärlig
afbetalning; Det andra till Compagnie-Cheferne wid
Första Gardet, i afseende pä Casiern - Inrättningen
»vid Fredricshof.
I öfrigt gör det mig lika om denna Casia
förblifwer under Krigs-Collegii disposition och redogörelse,
eller annorstädes flyttas efter StatS-Utstottets
Förslag, som jag hwarken kan eller will motsäga.
Friherre Stael von wolstein begärde uplySning,
om denna Casian wore till indragning föreslagen,
i hwilket fall dispositionen deraf uran twifwel borde
komma under Ständernes pröfning. Friherre Stael
yttrade sig ej känna, huru stor den wore, men trodde,
akt den härflöte frän Tullmedlen.
Den 23 Zebruarir. 1167
Herr loricks uplyste, att densamma upkommik
i följe as Kongl. Brefvet den z Maj 1302, hwarmedelst
32,022 R;d. ärligen anstogos af tillökta och
Kronan tillfallande Full-inkomster för tillälen införftl
af waror, som till en tid warit skölda under förbud
, samt att sedan denna Casia bestridr de densamma
älagde Utgifter och afwen, i anledning af hwad
Herr loricks redan förra gängen, dä detta ämne
förewar, omstandeligen anfört, aflemnat till KrigSFonden,
emot Herr Presidenten Friherre l^gerkeims
qwiltencer, en Summa af nägot öfwer 70,020 R:d.,
desi nörwarande behållning nu ej upgär till mer än
nägra och 22,020 R:d.
Friherre Stael von blosttein anmärkte, att
sedan nu blifwit uplyst, det denna Casia hade sikt
uphof af Tull-medlen, hwilka nu mera utgjorde en
Bewillning, wore fädant ett bewis, att pröfningerr
om denfammas disposition rillkomme Riksens Stander,
Grefwe Lronlleät, >lils. I afseende pä hwatz
Herr Baron Stael behagat anmärka, sär jag den
aran, att uplysa, det OrganisationS-medlen bestä af
Zo,222 R.d., som ärligen af Tull-medlen blifwit difponerade
af Kongl. Krigs-Collegium. Desamma äro
nu antingen redan genom beslut indragne till SlatSWerket
eller till indragning föreflagne och efter all
sannolikhet kommer denna indragning att för sig gs»
Organisations-Casicm, om hwilken nu ar fräsa, består
af sädane medel, hwilka tid efter annan blifwit
besparde af de ärligen influtne 32,202 R:d. Organisations-medel.
Det ar denna behållning och besparing,
som nu ar föresiagen att Hemnäs till RiksgäWs»
ii68 Den 2z Zebniarii.
Merkel, hwaremot de personer, hnnlka hittills as
Organisations-Caflans medel innehaft löner, blifwit
tili åtnjutande af desamma flyttade pä JndragningsStaten.
Grefwe körner, ^Zolk Oöran, Uplyste, att
Utskottet föreflagit, akt defla medel mätte till Niksgälds-Contoirek
inga och de nödige utgifrecne deraf,
af Stats-Werkek bestridas, hwilket närmare af Utskottets
sörsta Betänkande kunde inhämtas.
Härefter uplästes Artikeln
VrganisationS - Lastan utur Bilagan till
Stats-regteringen Litt. E.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken gjorde
propvsttion pä Siais-Ulskottels Betänkande, hwilken
Bifölls.
Uplästes g:dje Puncten angående Arkillerie-Exercice-medels-Caflan,
jemte hwad Utstottek uti Bilagan
Litt. E. derom anfört och tillstyrkt, sann ett särskilt
yttrande af Herr Silfverstolpe, I.ar8, bifogadt till
Stats-Utstotlets sednare Memorial.
Grefwe Uövenligelm, Larl ^xel. Det kan
wiflerligen icke bestridas, att dä Taflan är uppkom,
men utaf Stats Medlen, kan densamma ock till
Stars.Werket återgå, men huruwida ett sadant be.
flut more nyttigt, hemställer jag ödmjukeligen till
Ridderskapets och Adelns eget ompröfmande. Denna
Den 2z Zebruarli. n6y
Casia ar tillkommen endast genom Regements Chefer»
nes wid Artilleriet sparsamma hushållning med de
Centner Krut, hwilka ärligen till Artilleri-maneuwrerne
anfläs. Skulle en genom sadane besparingar
samlad Cajsa indragas, wore det ej särdeles uppmuntrande
fdr tillkommande Chefer, att lika wäl
hushälla, sädant stulle utan kwiswel äfwen werka pä
Artilleri - kunstapernes framsteg. Jag kan således
för min del ej annat, än understödja Herr Silverstolpes
förslag.
Herr Larlkeim o^llenkkjölä, Larl. Såsom
Ledamot af Stars-Utsto tet, hwarest jag med Herr
Major Silverstolpe instämt, kan jag ej annat än
äfwen här understödja hans förslag. Jag kror, att
manga indragningar kunna wara nyttiga och äfwen
nödwändiga i den belägenhet Riket sig nu befinner;
men jag tror ock, alt under denna Rubrik ej kunna
föras sadane hwars följd stulle blifwa, att förswaga
wära förswars anstalter. Af sädan påföljd anser
jag denna indragning stola blifwa, och fär säledes
tillstyrka Exercice-medels-Casimis bibehållande.
Friherre liljencrants, hostan Willielm. Uti
Stats-Utstotter har äfwen jag understöd! Herr Ma»
jor Silverstolpes särskildta tanka och fär säledeS
äfwen nu med honom conformera mig. Jag u beder
mig allenast fä tillägga, att om ej denna Casia
bibehälles och fär disponeras pä sätt hittills stedt,
sä blir Swerige naturligtwis efter andre Nationer
uti Artilleri-wettenstapen, pä hwars framsteg hwar
och en lätt inser, att Rikets försvar till eu betydlig
del hwilar.
lt?» Dm 2Z ZebruKLli»
Friherre Stael von l^lollstLm. Det ar oneke.
ligen af stor wigt, alt Wetenlkaper och Konster uppmuntras,
och ibland dem kan utan twifwel ArtilleriWstenstapen
räknas, men jag hemställer, om det ej
more för Riket nyttigare, om Kronan anstoge nägra
wista Centner Krut om ärec till Artilleri-Experi.
menters anställande, an att någon särffild Casta för
sädant andania! ensterade. Destutom tyckte jag, alt
äfwen Löner wörö upptagne pä denna Castas Stat
vch detta synes mig ej tillhöra Artilleri-Wetten»
flapen.
Herr Silfverstolpe, Iäar5. Pä denna Castas
Stat hafwa warit uppförde 2:ne Profestocs-Löner,
hwilka säsom hjelp till Jnformations-Werket utan
twifwel lära bora anses säsom bidragande till Artilleri-Wettenskapens
framsteg. De äro nu af SratsUtffottek
förestagne, atl sättas pä Allmänna Indrag.
nings-Staten och att efter Jnnehafwarnes afgång
alldeles upphöra: Jag för min del skulle ej tro, att
de kunna för umbärliga anses och förestår derföre,
att de, i fall, som jag Snikar Exercice-Medels»
Castan kommer att bestå, desamme mätte frän All
männa
Indragnings - Staten utgå och pä Castans
Stat bibehällas.
Herr Grefwen och Landtmarstalken proponerave
bifall pä Stats-Utjkotteks tillstyrkande.
Ropades Ja och Nej.
Herr kälilman. Som propositionen ar med Ja
»ch Nej bcswarad, sä torde det wara bast, att Votering
,
Den 25 Zebruarii.
ring, i fall sädan as någon begäres, genast för
sig gär.
Herr Landtmarskalken frägade, om Ridderflapet
och Adeln ej till afwemyrs wille förena sig
om der af Herr Lilvelstolpo gjorde förslag
Ropades
äter Ja och Nej.
Friherre Ltael von Holstein. Om denna
Casias behållning blefwe inskränkt innom besparingen
af Exercice. krutet, sä tyckes saken kunna bifallas,
men om denna Castas Fond såsom Skats-Utskottcts
yttrande tyckes innebära äfwen skulle ökas genom
wärdet för 192 Centner Krut, som af Krutförsajnings
medlen aftagas, synes mig förhällandet
böra blifwa helt annat.
Grefwe Lronstsät, l^ils. Dä jag finner stridige
meningar i venna srägan, färjag den aran,
att gifwa min tanka tillkänna och önskade, att aga
rädrum för att sa tillräckligen kunna deducera skälen
till min befästad- öfwertygelse, att jag derigenom
kunde werka till andras instämmande med mig; men
dä omständigheterne nu hindra en deduction, sä får
jag i korthet förklara, att dä Artillerst-ExerciceCasians
rillwarelse har medfört en sä wäsentlig nytta
för Swensta Artilleriet, pä flera sätt, och igenom
Catzans bestånd än widare gagnande företag tydligen
stola följa; sä fär jag för min del yrka uppå
proposition ä Herr Major Lilkverstolpeg nu uplästa
Anförande, sam warit gifwit uti Stats-Utstottet ,
endast med det förbehåll, att nämnde Casi» mäste s
en
1172
Den 2z Zebruarii.
en Collegial styrelse innom Arkillerie Departementet
i Kongl. Krigs Eoilegio och ej tom tillförene ensamt
disponeras af Directionen för Ariillenet eller General
Jnspecteuren en annan tid, hwilka personligen
inför Konungen redowist och tagit decharger för disposilionssältet.
Herr kälman. Det ar mig alldeles icke emot
pä hwad fatt Rjdderffapet och Adeln behagar afgöra
delta mål, ehuruwäl jag i Skats-Utstotler warit af
den tanke, dltstottekö utlåtande innebar. Det arock
ingen twifwel, det ju Artillerie-Excercice Castan hitli
ls warit wäl förwalrad; men jag rror, att om
manga andre smärre Castor indragas och omsorgen
vm deras förwaltning kill Kongs. Maj:t i underdånighet
hänstjutes, afwen pä samma fatt med denna
kunde förfaras: för hwilken tanke jag till stöd får
anföra, det Betjeningen wid alla små C-stor i proportion
af Fonden kosta gansta mycket att underhålla.
Herr 8iIfvarstolpo, I^ars. I anledning af hwad
Friherre Ltael von wolstein anmärkt, fär jaa den
äran »plysa, att de af Herr Baronen nämnde 192
Centner krut ej göra någon tillökning till den arliga
krut-besparing, sam wid Artillerie-Excercicen kan upkomma.
Enär kill denna Excercice ärligen anslogs
4 Centner krut för hwarje Artilierie -Conpagnie, utgjorde
beloppet för 48 Compagnier 192 Centner;
Och da detta b fans otillräckeligt, anordnades i stallet
70 Centner keut för hwarje af de 4 AnillerieRegementerne,
eller tillsammans 280 Centner; hwilket
alt är uti det uplästa Memorialet närmare förklaradt.
Herr
Den 2z Zebruarii. 1173
Herr loricks, >lils. Det kostar pä mig, att
jag nödgas erinra, att om denna Ensta stall bibehälsas,
sedan Organisations Eastan blifwit kill Staten
indragen, upkommer derigenom en Eontradiction.
Grefwe I^övenkjelm, Larl ^xel yttrade L
nyo jin önskan, alt Exercice-Medels'Eastan mätte
bliswa beständande, under medgifvande, att likwäl
atla möjliga utwagar till Controll ivid Redogörelsen
mätte widragas.
Friherre liljencrants, jsostan ^Vilkelm, utbad
sig blott fä anmarra den jkillnad, som befinneS emellan
Organisations-Castan och den nu ifagawarande
Att den förra more tillkommen genom serskildt anslag
af Stats Werk» och den sednare genom besparingar
pä Krut, som annars hade blifwit uppskjutit.
6err Grefven och Landtmarffalkeri. Kanske
torde Högloft. Ridderskap» och Adeln finna lämpeligast,
att öfverlemna detta mäl kill Kongl. Maj:t.
Ropades Nej
Friherre
Stael von klollstein fräqade, om r
händelse Ridderskap» och Adeln besiöte Castans bibehållande
be frän denna Eastas Stal till allmänna
Jndragnings-Staten öfwerförda Löner icke borde pä
Castans Stat älerföras?
Herr Silfverstolpe, ILars, yttrade, akt sädan
wore den i hans Förslag afgisne lanke:
Hans
!§74 Den 2Z Zebruaru.
Hans Exellence Herr Grefwe kuutk, Lric, föreflog,
att Artillerie-Exercice - Medels Casian mä te
insättas uti Riksgälds-Csnkoiret, och räntan deraf af
Artillerie-Chefen upbäras och redowisas, samt Casians
tillgångar ärligen förökas genom befparingarne pä de
Centner krut fom till Arrillerie-Maneumrerne anfläs.
Herr Grefwen och Landtm arstalken gjorde
propojuion till bifall a detta Hans Exelkences yttrande,
sann att Lönerne mä hädanefter som hittills af
Exercitiä-Medels-Casian utgä.
Ropades Ja, blandadt med Nej samt proposition
pä Herr Lilkverstolpes förslag.
Herr Lilkverstolpe, Sars. För min enstildta
del fär jag förena mig med hwad Hans Exellence
Herr Grefwe Suutk föreslagit. Riksgälds.Contoirets
befattning blifwer wäl derigenom något, ehuru obetydeligen,
ökad; men troligen kommer Casians afkastning,
akt med mera drift anwändas till befrämjande
af framsteg uti Amlleri-Wettenffapen, när Chefen
för Artilleriet fär kill Kongl. Maj:t directe göra
Underdåniga hemställanden derom, än när desi förslag
förut stola collegialiter pröfwas och dömmas.
Herr Grefwe Lronstestt, dlils- Jag fär förklara
mig instämma med Hans Excellence Grefwe kuutk
till alla delar; med den ffilnad, som Herr 8ilkverSolpe
östat, att Chefen för Artilleriet mä disponera
medlen, men med Konungens tillständ.
Herr Grefwen och Landtmarstalken Bi
fal
-
Den 2z Zebruarii- 1175
faller Höglofl. Ridderskapet och Adeln, alt ArkillerieExercice-medels-Casian
mä kill sitt ändamål oförryckt
bibehållas pä de wilker, att sä wäl den hittills samlade
Fond,'som hwad af det pä Staten bestädde krut
ärligen kan besparas, mä insattas i Riksgälds-Contoiret,
hwilket derföre erlägger ränta, och hwilken
ränta, uppå anordning as Kongl. Maj:t mä asiemnas
till disposition as Chefen för Artilleriet, som
derföre behörigen redowisar; samt alt de upgifne löner,
hwilka i fall af Casians indragning skulle pä
Allmänna Indragnings-Staten hafwa fallit StatsWerket
till last, mä af Excercice - Casian hädanefter,
som hittills utgä.
Ropades allmänt
Friherre IKIjencrantr utbad sig endast sä göra
den anmärkning, akt Excercice-medcls-Casian hittills
hade sine penningar för 6 procent utlänte. Riksgälds-Contoiret
äter erlade aldrig mer än 5 procent
ä de penningar detsamma säsom län emottoge.
Friherre IKl^encrantr önskade altsä uplysning,
om meningen wore, att Niksgälds-Contoiret sknlle af
de nu warande Läntagarne ''nfordra medlen och derföre
erlägga Z procent, elle^ om en högre procent
skulle bestämmas.
Hans Excellence Herr Grefwe kuutk. Min
mening är ej annan, an att Riksgälds Contoiret mä
answara för Casian, och kan, om sä godt synes af
Läntagarne infordra medlen. För öfrigt dä Annuitets
Länen gifwa 7 procent och de wänlig» Läneu
titt
ir76 Den 2z Zebruani
till
Riksgälds-Contoiret 5, skulle mig synas, som ett
medium deraf nemligen 6 procent kunde såsom ranta
för denna Casinus medel bestämmas, att af Riksgälds»
Contoiret bestämmas.
Detta Hans Exellences Förslag blef, uppå gjord
proposition bifallit.
Friherre ^liljencrants fragade om det skulle alaggas
Riksgälds-Contoiret, att af de nuwarande
Cxercikiä Casians Läntagare infordra medlen.
Herr Grefwen och Landtmarstalken hemstälde
om ej Ridderskapet och Adeln funne fädant
ankomma pä Fullmägkiges pröfning.
Bifölls.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskildes kl. ^3.
In öistein ?rotocolli
6. Lilverllolpe.
Den 24 Zebruarli. n?7
Lördagen den 24 Februarii.
Plenum kl. 9 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderffapels och Adelns Plenum de»
23 Februarii i8ro.
S. D. Företogs till widare granskning de
Civile Staterne utgörande Bilagan Litt. D. till
Staks-Ukffottets Betänkande om Stats-regleringen,
jemte Utskottets öfwer gjorde anmärkningar afgifne
yttranden Uti Memorial som den 12 dennes upplästes,
och hwaraf de 2:ne första punkterne berörde
dag bisöllos: och stannade Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln nu rörande de älerstäende, uti följande
beslut.
r:o Godkändes Stats-Utskottets yttrande under
punkterne z, 4, 5, 6, 8, 9, ro, n, 12, 14,
15 och 16.
2:0 Likaledes godkändes hwad Utskottet sig öfwer
7:de punkten angående Minister-Staten utlärit,
med den tilläggning, att underdånig anhållan skulle
göras, det mätte Kongl. Majit ä det förslag Herr
'Silverstolpe, krestric, i särskilt yttrande inom
Slats-Utskottel framställ sä wäl till förmän för till
Ri
-
n?8 Den 24 Zcbruarii.
Riket Återkomne diplomatiske personer i allmänhetson,
derjemte för Friherre O'^1be6yl>l täckas göra
det Stadiga afseende, som Hans Maj:t lämpeligt
syntes.
z:o Jemte godkännande af hwad Stats-Utskotter
sig ^ under 17 punkten angäende Staten för
TullfriherS-ersättningar urlätit, gillades det
harwid äbervpade, förut i sjeffwa Bilagan Litt. D.
afgifne yttrande rörande detta ämne.
4:0 Wid iz:de punkten angäende LandtStaterne
hade en anmärkning blifwit gjord i af.
seende pä Alnerups Kongsgård, hwaröfwer Ridderffapet
och Adeln fann sig först wid afgörandet af
Stats-Utskottets Betänkande rörande Kongsgärdarne
aga tillfälle att något besluta.
Härom skulle de öfrige Nespective Standen ge.
nom Utdrag af Protocoller manligen underrättas,
Dt tupra.
Utdrag af Protocsllet, hällit i Högloft. Ridderffapets
och AdelnS Plenum den 23 Februarii
I8IO.
S. D. Bifölls hwad Stats-Utstoktet i Memorial
den 17 dennes, som den 21 nästpaföljande
kades pä Bordet, tillstyrkt i afseende pä Publiks
Hus och Byggnader sä i Stockholm som Landsorlerne,
med
2:0 Den
Den 24 Zebruarii- 1179
r:o Den tilläggning, att dä ätflillige Publiks
Hus slä under Kongl. Krigs-Collegii inseende, hos
Kongl. Maj:t skulle i underdånighet anhätlas ont en
dylik befallnings utfärdande kill bemälte Colteqium
om insändande af uppgifter rörande sadane Hus och
Byggnader, som den hwilken Stats-Utskotrek före,
siagit mätte till Kongl. Kammar-Collegium afgä; och
2:0 Den förändring, alt i stället för hwad
Stats - Utjkottet förestagit om nedtagande af gamla
och förfallna Slott i Landsorrerne, hos Kongl.
Maj:c twärkom malte anhällas, an Lesia ålderdoms
minnesmärken mätte sparas tills widare och intill
dest Riksens Ständer efter af Kongl. Majit imedlertid
nädigsi anbefald undersökning, kunna wid nästa
Riksmöte erhålla nödig kännedom om besia Byggnaders
tillstånd och beskaffenhet: om hwilkct allt de
öfrige Respective Ständen skulle genom Utdrag af
Protokollet »vänligen underrättas, vt Luxra.
Utdrag af Protocollet hällit i Högloft. Ridderskapet
och Adelns Plenum den -z:dje
Februarii iLio.
S. D. Företogs till pröfninz MilitaireStaterne
till Lands, utgörande Bilagan Litt. E till
Stats - Utskottets Betänkande om Stats-regleringen,
sä wäl som Utskottets i Memorial af den 15 den,
nes, hwilket den 19 pä Bordet kades, afgifne ytt«
randen öfwer i Riks-Sländen gjorde anmärkningar:
n8s Den 24 Zebrnarii.
och stannade Högloft. Ridderstapet och Adeln öfwer
de ämnen deraf, som denna dag mcdhunnoS, i följande
beslut :
r:v Blfö'l Ridderstapet och Adeln hwad U -  stoktel tillstyrkt rörande förhöjning i Gage för Manskapet
wid Flottornas Wolontaire- och Sjö-ArtillcriCompagnier,
sanik wid Älörnersta Husar. Regementet,
äfwenfom rörande Lön-tillöknings och Bekladnadshjelp
för Under-Offieerarne ivid Örlogs- samt Armeens
Flottor.
2:0 Wid i:sta punkten anczäende LongsLrigS-Lollegium
fann Ridderstapet och Adeln ej
nägot wara att erindra.
z:o Öfwer andra punkten angäende Organisations
Lastan» gillades Stals - Utstotiets ullatande
och tiustyr.ande.
4:0 Under g-.dje punkten angående Artille?
rie- Erercice-distedciS Lastan hade Utstötte! tillstyrkt
desi indragning. Ribderstapet och Adeln deremot,
erkännande hela wigten och nödwändigheten af Artilleri-Wetenstapens
ledande allt närmare till fullkomlighet,
enar «n sä högst betydlig del af det Militairista
förswarec deruppå hwilar, ansäg denna
Casia, hwilken ej annorlunda tillkommit än genom
Arrillerie Regements-Chefernes kloka besparingar ä
det Krut som ärligen af Staren bestäS, och hwilken
genom en sticklig amvändning, sä längt hittills
möjligt warit, ändamälet med desi inrättande
uppfylt, böra till samma ändamål oförryckt bibehäl
las
-
Den 24 Zebruari!. n8i
las pä de »vilkor, akt sä wäl den hittills samlade
Fond , svin hivad as det pä Skaten bestadde Krut
ärligen kan brsparas, mä insättas i Rrksgälds-Contoiret.
hwilket derföre erlagger sex procents ranm,
och hwilken ränta, uppå anordning af Kongl.
Maj:t, mä asleMnas till disposition af Chefen för
Artilleriet, som derföre behörigen redomisa,'; samt
att de uppgifne Löner, hivilka i fatt af Caffans indragning
skulle pä allmänna Indragnings^ Staren
hafwa fallit Staks-Werket till last , mä af Exnci,
lie-Castan hädanefter som hittills utgå: hwilket allt
skulle de öfrige Respecrive Ständen genom Pcorocolls-Utdrag
manligen meddelas. 8upra.
Upplästes och godkändes följande underdäniga
Skriswelfe till Kongl. Maj:t:
Stormägtigste Allemädigste Konung!
Till minnande af en större fullständighet hafwa
Riksens Ständer funnit nödigt, att i den för deras
Iustitiä Ombudsman till utfärdande Jnstruction
tydliga föreskrifter mä intagas, sä mål om
Embets.orlen för hans expedition, som afwen om
hans skiljande, under tjenstetiden, frän beklädandet
af den sysla, han killäfwentyrs förm kunde innohafwa.
Riksens Ständer hafiva derföre ansett följande
tillägg böra inflyta i början af 24 Z.
Ju
Z:te
Band. r.dra 2lfd. 79-,
,r82 Den 24 Zebruarii.
Justitiä Ombudsmannen- hwars wistelseort
i och för Embetet, är i Zufwudstaden,
ma ej under sin tjenstetid utöfwa någon annan
publique EmbetSmanna befattning. Han
äger att sig till biträde oc.
Hwad salunda bestulit blifwit, hafira hos Eder
Kongl. Majit Riksens Ständer bordt i unde,
danighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda erc.
Zerr Grefwen och Landtmarsialken an.
malle, att varancé sig vppat i Banco-Ukstottet efter
Herr Llronebor§ , hollan Oieäric, som bortrest,
hwarföre Herr Landtmarffalken anmodade Herrar
Eleckorerne i Andra Clc.tzen, alt hans lemnade ruin
genom en annan Ledamots wal uppfylla.
Fortsattes den i gar päbegynta pröfning af Le
förestagne Militaire-Starerne till Lands, utgörande
Bilagan Litt. E. till Stats-regleringen samt StatsUtstotlets
förklaringar öfwer derwid gjorde anmärkningar.
Upplästes
medels samr Skänsta Hingst-proemie Cassorne; z:ke
punk en angående Pasiewvlance - Werket; och 6:te
punkien angående Artilleris- och Ammunitions-Staten.
God
-
Den 24 Zebruarii. 1183
Godkändes.
Uplästes ?:de puncten, angående ArmLens beklädning,
Trost och utredning.
Friherre 8tao1 von kHoMem trodde, att något
afseende kan hända torde göras pä den gjorda anmärkning.
att ett partie Engelska kläden ännu stall
finnas oanwändt, hälst detta kläde utan ali twifwel
more Kronans Egendom.
Herr Grefwen oH Landtmarstalken erin
drade,
att denna Anmärkning natmligrwis mäste
wid Krigs Redogörelsen förekomma.
Stats-Utstorrets utlåtande godkändes.
Åttonde puncten, angående ForkificationsSta»
ten och Fältmätnings-Corpsen samt 9:de puncten anGeneralitets-Sraten
Godkändes,
Tionde punkten, angående General-Adjukanternes
Stat uplästes, sä wäl som Utskottets deröfwer i Bilagan
Litt. E. förut afgisne yttrande.
Friherre Iverta, ^rxel, förklarade sig anse
Utskottets obserwationer rigkige, äfwen tyckte han,
att Lönernc ej more öswerdrifne; och när en sadan
Militaire person hade en sadan grann Uniform mätte
han wäl och fä njura en sadan Lön.
Utskottets yttrande godkändes.
Elfte puncten angående Indelta Regemenkernes
Stat. God»
n84 Den 24 Zebruani.
Godkändes.
Uplästes Tolfte puncten angäende Wadstena
Krigsmanshus Casian sä wäl som Stats-A tstotteks
särstildta den 14 dennes pä bordet lagda Memorial
rörande samma ämne.
Grefwe von I.3ntm§8bau8en, Albreckt anmärkte
, att i 2-dra punkten nämndes afdrag pä
Tractamenten och trodde, att detta ord borde boma»
gas, emedan Fält - Tractamemen borde wara fria
frän afdrag.
Herr pLKImsn trodde, akt arfwoden wore det
ord, som i Betänkandet nyttjades.
Grefwe Oe !a 6arZrs utbad sig fä upplysa,
akt orden i Betänkandet wore, ärliga arfwoden och
Tractamenten, hwarmed efter Herr Grefwens ranka
Fält-Tractamen, säsom för dagen ansiagne, icke
kunde asyftas. För öfrigt önskade Herr Grefwen
xä det högsta, alt Ridderstapet och Adeln mätte
bifalla hwad Utstottet till en fä nyttig inrättnings
understöd föreslagit.
*
Grefwe von läantlri^bsusen ansäg likwäl tyd,
ligare om order Tracramenten aldeles utginge.
Ropades om proposition pä Betänkandet.
Grefwe I.övenbjelm, Larl Axel. Wadstena
Krigsmanshus-Casian är vtwifwelaktigk en gansta
wacker inrättning, men 16 R.brs underhäll är
myc.
Den 24 Februari!» rrSs
mycket för litet för personer, som mist twä armar
eller twä ben. Jag ställe säledes önsta, att till
sädane personers förmän något kunde afsätras af ds
möiliga besparingarne pä de Nio faststalda huswud-titlarne.
Grefwe vs la Llaräie. Jag stulle mycket gerna instämma
i den af den warda Ledamoten yttrade önstan,
men hemställer, huruwida det kan läta göra sig,
när Stats - Utstottek redan utlätit sig icke hafwa
funnit Ukwag till fyllnad i den af Konungen ästundade
Million till Förswars-Merker och af besparingarne
afwen stulle tagas de Medel, fom till Finsta
Officerarnes underhäll behöfdes.
Zerr Grefwen och Landrmarffalken gjorde
proposition lill bifall pä Srars-Ulstorlels Memorial,
hwilken med Ja beswarades.
Trettonde punkten angående Militia BoställsCastan
upplästes och
Bifölls.
Upplästes Fjortonde punkten angående Lifgardet
till Hast.
Herr Lock, Lorkts vuaviZ. Med den warmaste
erkänfla jag hyser för detta ypperliga Regemente,
som med tapperhet blottställ sig i krigers faror
och wägat lif och blod för Fäderneslandet,, kan
det icke förenas, att jag stulle bifalla nägon indragning
af detsamma. Att Lif,Gardet till Häst är dy.
ra.
n 86 Den 24 Zebruarir.
rare alt underhålla an andra, ar icke» Regementets
fel: och nu sedan genom det olyckliga kriget och Finlands
förlust Stockholm blifwit en gränfeort, hemställer
jag till Högloft. Ridderstapets och Adelns ompröfning,
vm dek icke är lyckligt, akt äga eli sädant
Cawallerie som detta, jag för min del anhäl<er
ödmjukast akt ingen indragning dera , mätte äga
rum.
Herr PLKIman, Otto ^reäric. Min tanke
kan ingalunda wara att förringa detta Regementes
förtjenst, hwilken efter min öfwertygelfe ar obestrid,
lig, men dä flera anmärkningar kill Utstotter blifwit
gjorda och dä detta Regementes aflöning genom
prisernas owanliga stegring kommit att blifwa fä
ansenligen dyrare, har Utstotlet ej ansett sig kunna
undgå att decä söreflä nägon reduction. För öfrigt
dä erfarenheten sä ofta wisat, att Expectance-Löner
sä ofta blifwit till pensioner förwandlade, har UtDottet
trott, akt någon wist lid bords' utstakas och
föreslagit 8 ar sä för detta som Swensta Gardet,
under hwilken lid Officerarne antingen kunde erhälla
andra tjenster eller också aldeles taga afsked, '"dä
genom lönens bibehållande pä wista är fullkomlig
occords ersättning erhölls, som i annat fall inneHafwaren
af en till indragning bestämd Systla icke
kan hoppas, emedan ingen efterträdare deraf kan
gifwas. Pä hwad jag nyst haft äran anföra om
Löne-förmoners förwandlande till Pension lemnar
Östgötha Cawallerie öfwertygande exempel. Jag
för min del kan ej annat än tillstyrka bifall till
Srats-Mstottets hemställan, såsom efter min ranka
vä rigligq principer grundadt.
Fri
-
Den 24 Lebruarii. n87
Friherre Stael von wolstein, Lorsttx vustviZ.
Jag arnar ej yttra mig öfwer hwad Utstvttet
i verta mål tillstyrkt. Jag tror, att detsamma wisligen
insett stalén och anledninqarne till sin hemställan.
Jag anhällec allenast fä erindra, att dä
Stats - Utstoltet har för LifGardet rist Hast samt
Swensta Gardet såsom en rattwisa förestagit, sa
tror jag, att en lika rättwifa bör iagttagas, dä
frägan uppstär om underhall för Officerarne af
den tappra Finsta Armeen.
Grefwe vövenk^elm, Larl Axel. Den nara
del jag nödwandigt mäste hafwa enstilta stal, att
taga i LifGardets till Hast öden, kunde göra, att
mitt yttrande har ansäges för partistt, jag anhällec
derföre endast fä yppa den tan le, att detta ärende
icke kan wara ett annat an ett underställnings - mäl,
hwaröfwer dicistonen ar i Constikutionen Regenten
förwarad, och hwaröfwer, säfom Militaire-mäl,
Riksens Stander icke kunna wara behöriga Domare.
För öfrigt tror jag med Herr källlman, att
Stats - Utstottets yttrande är pä rigtiga principer
bygdt, och att om Kongl. Maj: t behagar antaga
hwad Riksens Ständer i detta mäl hemställa, sä
bör wifierligen Regementet anse sig belätet.
Grefwe ve la 6ar6is, ^acob- Utan att inläta
mig i nägon pröfning af fjelfwa saken, nemligen
den föreflagne reduction, will jag blott hälla
mig wid Utstottets hemställan om den tid af ätta
är, hwarefter Expectance - lönerne borde upphöra.
Utstottets mening härmed har utan twifwel warit,
akt göra ett billigt afseende pä de Officerares bela
'
gen
-
n?8 De» 24 Zebruarir.
genhet, hwilka blifwit reducerade. Likwäl ffulle
jag ödmjukeligen hemställa, om dem icke matie lemnäs
öppet, att fä malja, antingen de wilja emottaga
andra tjenster eller behälla lönen för hela sin lifstid,
likwäl med det förbehåll, att ve inom ett ar
efter reductionen skulle uröfwa denna sin optionsrätt.
Jag är wisterligen öfwertygad, att de fleste
skulle erkänna billigheten af den föreslagna tiden af
ötta är: men sjuklige och blesterade finnas, af hwilka
man icke torde böra fordra, att de dermed ftulls
. finna sig belätne.
Friherre Stael von wolstein. En ward Ledamot
har nyst nämnt, att wi icke skulle fä öfwerlägga
vm detta mäl.
Grefwe L.övsnkjs!m. Jag ber om förlåtelse,
fädank war icke mitt yttrande: wäl öfwerlägga, men
underställa.
Friherre Sissi von wolstein. Om jag misttagit
mig, hemställer jag om jag har orätt i det jag
uu yttrar, det jag trodde, att wi i gär beflöto, att
granska och öfwerlägga om förändringar i Subdivisivns-tirlarne
och deras Summor.
Friherre Osterström, ssscob. Det kan aldrig
förwägras Riksens Stander, att i desta ämnen utöfwa
sin gransknings och öfwerläggnings-rätt; men att
besluta något rörande Gardes - Negementerne kan ej
tillkomma Riksens Ständer. Hwad Riksens Ständer
L sädane mäl tillstyrka, kan icke mer än underställas,
och blifwer icke beslut, om ej Kongl. Maj:t antager
det
-
Den -4 Februarn. 1189
detsamma. Hwad de förestagne 8 arén beträffar,
tror jag, alt Riksens Ständers tillstyrkande bör pä
annat satt ställas. För min del skulle ,ag föreflä»
att beloppet as sex ärs lön i Stats - Werkets Reverser
mätte aflemnas till de Officerare as GardesR
gementerne, hwilka komma att äinjuta ersättning
för fina reducerade sysilor, och 2:ne ärs lön till dem
genast contant utbe alas.
Herr Loek. Akt i krig strida med tapperhet
och kläda blodig skjorta för Fäderneslandet och sedan
i fred blifwa reducerade, det kan ej annat an warn
en smärkande tanke. Jag ber och anhälier pä det
högsta, att Lif-Gardet kill Häst matte fä förblifwa r
samma stick som det förur maril och ingen indragning
deruppå äga rum. Jag wet och erkänner hwad bekymmer
Stats-Utskottet haft till utfinnande af medel
att fylla Rikets tryckande behof; men jag uprepar,
att dek är smärtande för en trogen undersäte och
warm medborgare, att se en indragnings - princip
följas i ett mäl af denna beskaffenhet.
Herr päblmLn. Om jag ej för mycket felar r
mitt minne, sä war det den wärda Ledamoten hwilken
sist talte, som för nagra mänader sedan föreslog
reduction af halswa Swensta ArmLen.
Herr Lock. Jag ber om förläkelse det war
icke egenteligen en indragning jag föreslog, Utan endast
vacance-afgift, och desiutom rörde mitt project
icke den Warfwade, utan endast den Jndelre Armeen.
Herr
riyo Den 24 Zebruarii.
Herr käkilman. Äfwensom Herr Baron LecierArom
anser jag hwarje Förstag till reduktion eller
förändrande af Regementers organisation wara af
sädan beskaffenhet, att werkställigheren beror af Kongl.
Majers Nädiga godtfinnande. Om icke sä more,
skulle jag warit i den största förlägenhet, att yttra
mig i de ätstitlige Milrtaire-ärender, som bliswit till
Stats - Utffottets handläggning remitterade. Men
lika sä enligt det är med sakens natur, att Kongs.
Maj:t äger en sädan oinstränkt pröfnings-rätt, lika
sä klart är vcksä, att Riksens Ständer kunna bestämma
huru stor Summa som fär anwändas till detta
eller ett annat behof. För att med någorlunda säkerhet
kunna bedömma det nödwändiga behofwet, har
man ofta nödgats ingä i detaillerne af ämnen, som
jag bekänner nägon gäng icke sä aldeles legat inom
Ständers eller deras Utstötts pröfnings-krets.
Af hwad jag anfört tror jag den stutsatks med
al! säkerhet kunna göras, att icke Konungens höga
rättighet att bibehålla hela Lif-Gardet till Häst blifwit
inskränkt, sä framt det kan ste med den till detta
Regemente päräknade Summa, men möjligheten deraf
kan älminstone jag icke inse. Den princip ffm nu
förefläs till iagttagande för att ersätta de Officerares
förlust, som wid Lif Gardet till Häst bliswit reducerade
och för de af f. d. Swensta Gardet, som ännu
qwarstä pä Expeckance Staten, tror jag ocksä wal
kunna lämpas till Officerare af andra Regementer i
samma belägenhet och wara önsteligt om den toges
till grund wid alla hädanefter steende reductioner,
sä att, dä nägon tjenst till besparing för StaksWerket
indrages; wista är stadgades, hwarefter ät
nju
-
Den 24 Zebruarii- 1191
njutande af lön för en systla, som icke mera existerar,
owilkorligen borde uphöra.
Herr Ilotblieb, Larl kreöric. För inin del
tror jag, alt den wäckta preliminaire fragan, huruwida
Riksens Stander aga rakt alt besluta i mäl af
denna bestaffenhek, nu more den första att afgöra,
min enstiltä tanke är, i likhet med hwad Grefwe
I.5venl>ss1m behagat yttra, atk närwarande ämne icke
är annat än ett -underställningsmål, hwaröfwer Riksens
Ständer wäl kunna dömma, men Konungen en.
dast kan besluta. Min hemställan rörer således icke
annat än hvilkendera fragan först bör af Högloft.
Ridderfkapet och Adeln afgöras.
Grefwe I^övenliielm: Jag tror der wara Riksens
Ständers fullkomliga rättighet, akt öfwerlägga
om alla Subdiwistons-Eatlarne och äfwen om de
Summor, som dertill höra. Men sedan hufwndsummorna
en gäng äro beslutne ingä de små summorna
uti dem, och uti destas anwändning innom
huswud-titlarne kan Regeringen icke af Riksens Ständers
tillstyrkande wara bunden. Detta hindrar pä
intet wis Riksens Ständer, att derom öfwerlägga,
men Regeringens rätt är atk derom besluta.
Friherre Stael von lckolllein. Om meningen
med bestuker rörande huswud-titlarne skulle wara sadan,
sä har Ridderstapet och Adeln hela Riksdagen
igenom handlat olagligt hwarje gang Ridderstapet och
Adeln fatlat beslut om indragningar: och skulle meningen
wara sadan, sä talas har i närwarande ögon
-
-IY2 Den 24 Zebruarii.
blick utan »verkan; hwilket ej genom Ridderstapet
och Adelns beslut lärer wara tillärnadt.
Herr kotklied. Hwad nn blifwit anfördt synes
mig ännu mer bewisa behoswet af en förklaring efter
det af Ridderstapet och Adeln fattade beslut.
Herr von bllau8vollk, Larl 6ustak Keinbolä.
Huruwida det är nödwändigt till Rikets förswar,
att Konungens Lif-Gardie till häst bibehälles till sa
stor styrka som för närwarande, eller om denna kostsamma
Trouppe, i anseende till Rikets penningelösa tillstånd
och till lättnad uti ds dryga utstylder Landers förut
nog betungade Jnnewänare i alia fall nödgas erlägga, kan
och bör till större eller mindre del indragas, finnerjag
mig icke i tillfälle att bedömma; utan öfwerlemnar
denna fräga till beswarande af dem, hwilka äga
fullkomlig kännedam och erfarenhet om hwad som
fordras lill säkerhet för wart swaga Fosterlands »vidsträckta
gränsor och till Nådig pröfning af wär alstads
Konung, som med lika wishet och ömhet lärer
bestyrka om sitt Rikes trygghet einor utländskt mäld
och om eftergift af de utlagor, hwilka kunna umbäras
af desi skattdragande trogne undersåtare; halst
jag i detta fall handlar efter den grundsatts, hwilken
sä wäl under detta Riksmöte, som altid, leder mitt
tal och mine gerningar att icke meddela mitt utlärande
utan med full kännedom om ämnet som stall
bedömmas, och om följderne hwilke oundwikeligt af
beflutet mäste inträffa. Men i afseende pä det af
Wällofl. Stars-Utstotret nu upläste project eller Betänkande
om sättet till »verkställighet af den föreflag
ne
-
Den 24 Februari!. - nyZ
ne indragningen, får jag utbedja mig npmarksamhet
pa mina reflexioner derom.
Första ändamaltt som asyftas med Samhällslefnad,
ar onekeligt fullkomlig Säkerhet till Lif och
Egendom. Till min Egendom mäste och beräknas
den Tjenst jag innehar, ätminstone dä jag förwärf
wat
den antingen genom dyrt köpta Kunskaper eller
medelst dryga-af Regeringen tillätne Accorder och ädagalagde
förtjenster. Alla hittils utfärdade Lagar
och Författningar förtvifla jännväl redlige Embets och
Tjenstemän om bibehållande af deras Syflor imil!
dest de antingen sjelfwa Åstunda blifwa derifrän ent
ledigade
eller och- med döden aflida. Och da härföcuran
wär yppersta nu gällande grundlag neml. den
nyligen antagne och beswurna Regeringsformen, uti
defl 16 §. stadgar, det Konungen icke stall förderwa
eller förderwa täta någon till lrf, ära, personlig fritzek
och wälfärd utan han lagligen förwunnen ochLdömd
är, eller honom afhända läka något gods i löst och fast
utan ransakning och dem efter Swerjes Lag och LagaStadgar.
Och widare uii defl z6 §. owilkorligk bjuder
att inga andra Embers och Tjenstemän än dem
hwilka bekläda sa kallade förtroende poster, kunna
utan för brott efter föregången Ransakning och dom
ifrän deras syflor afsättas, ej eller utan efter egne
ansökningar till andra Tjenster befordras eller flyttas;
Sä warder det i tzwad synpunct berragtadt som
hälst ett uppenbart wäld och' den högsta orättwisa,
att wilja stadga, det flere eller färre af Herrar Officerare
wid Lif-Garbet till häst stola blott nägra fä
efter gvdtycko bestämde är bekläda deras innehaswande
Embeten och derefter skiljas ej mindre frän Tjen»
r»94 Den 24 Lebrnarii.
sterne, än ock ifrån de samma Tjenster äiföljande
Lönings wilkor, utan a!t någon af dem enligt Lagarne
dest Embete förwerkat, samt oagtadk säkert alle
af dem med dryga Accorder efter högivederbörligt
tillstånd tilthandlat sig samma Embeten, och åtminstone
de stäfie till Fäderneslandets förfwar under sifia
blodiga Krig wägat Lif och ä stridsfältet fullgjordt
hwad fosterbyggden af dem fordrat; och äfwen wid
denna projeclerade indragningen pä lika obilligt och
oförmodadt sätt lidande tillskyndas tredje man eller
dem, hwilke i förtröstan pä helgden af utkomne allmänna
Förfairningar, lämnat deste Officerare Län
mot Inteckning uti deras efter samma Författningar
tillkommande Accordssummor. Säledes efter mitt
omdöme ett wäldfamk och orättwist behandlingssätt,
som icke kan rättfärdigas deraf, akt Dispoter stundom
lillätit sig efter godtycko förordna om, att äfwen om
Mennistors heligaste rättigheter och emot hwilket behandlingssätt,
som icke lärer böra gillas af Rikets
församlade Ständer, af Rikets Lagstiftare, hos
hwilke hwarje individa med stät fordrar högsta rattwisa,
billighet och ömhet för mennistors wäl; jag
följaktligen pä det högtidligaste protesterar. Om
Rikets försivar kan umbära någon del af ifrägawa,
rande Troupper, och Rikets knappa penninge-tillgängar
fordra en indragning deraf, mä det dä werkställas
pä ett sätt, hwarigenom Rikets sanna intreste
befrämjas, utan kränkning äf någon Embctsmans eller
annan Medborgares ostridiga och uti Regerings-formen
besästade rätt. Och sädant kan ste, om de Officerare,
hwilke stola reduceras, fä såsom wid siike reductioner
merendels warit manligt, bibehålla alla deras
lönewilkor intill dest de antingen kunna befordras
eller
Den 24 Februari!- ' H95
eller till andra Tjenster förflyttas, eller ock med döden
aflida. J hwilken sednare händelse af Skålens Medel bör
till deras Arfwingar utbetalas den Accords ersättning
hwarkill hwar och en af de reducerade enligt Accords
Reglementet och utkomne förklaringar kan finna wara
berättigad; O:h i fall mot förmodan Högloft.
Ridderstapet och Adeln uti denna mening med mig
icke instämmer, anhäller jag blott, atr desie mine yttrade
korta anmärkningar och denna min gjorda referwation
mä för min räkning uti Protocollek intagas
till widare bedömmande af samtiden och efrerwerlden.
Grefwe vövenbjelm. Jag tror akt discoursen
om Riksens Ständers beslutande rätt åtminstone hwad
närwarande öfwerläggnings-ämne beträffar, lätt ffulle
kunna wisas wara öfwerflödig.
Grefwe Ve la 6ar6ie. För min del fruktar
jag, att en discusiion öfwer den frägan nu kunde
föra vsi nog långt, jag anhäller således, att Herr
Grefwen och Landtmarskalken allenast tacktes gifwa
osi proposition i anledning af i4:de Puncten af
Stats-Utstottets Memorial.
Friherre Ltael von Illolllein. Jag fär endast
härwid göra det förbehäll, att samma principer som
Här komma att stadgas, äfwen matte blifwa gällande
för de Officerare af Finsta Armeen, hwilka i Swensk
tjenst äterlomma.
Friherre ceäeillröm, jfacob. Som SratsUtstottets
Memorial innefattar Utskottets andra Ut«
läkande och delta således kan med förändringar afgv
ras,
irx>6 Den 24 Zebruarii'
ras, hemställer jag ödmjukeligen, om ej den as
mig föreflagne förändring kunde af Ridderstapet och
Adeln godkännas- Jag tror ej, att de reducerade
Officerare kunna anses werkeligen belärne med den
projecterade Lönens Åtnjutande i ätta är. Flere af
beni stulle säkerligen häldre emottaga summan pä
ert bräde. Om sex. ärs sammanlagd lön tilldeltes
dem i Slats-Werkels Rewerser och twä ärs lön genast
i kontant, sä stulle hela summan till accords
betalning kunna begagnas: och detta synes mig wara
der enda sätt, att med rättwisa afhjelpa bade
Statens behof och deras billiga anspräk.
Friherre liljencrants, Jolian Willielm. Dä
jag inom Utskottet sä högeligen israt för den rättwisa,
att förtjente Officerare i möjligaste matto
stulle styddas frän lidande wid en reduccion, som
ensamt härleder sig frän Stats - Werkets förlägenhet
och nödwändlgheten af indragningar, kan jag ej annat
, an i hufwudsaken instämma med Herr Lagman
von lllausvolkk. Jag bör likwäl nämna, att
anledningen, hwarföre icke, enligt min önstan, flere
an ätta är kunnat föreslås till löners bibehällcmde ,
har warit: att sex ärs lön manligen anses smara emot
accords- summans belopp och au man förmodat
den reducerade Officeraren inom ame är wid samma
eller annat Regemente kunna emot accord staffa fig
ny tjenst as lika eller högre grad.
*
Med Friherre Lellerllröm tillstyrker jag, att
i en summa mä utbetalas alla de ärens löner, som
wid afgäendet äkerstä. Sädant lärer icke eller magras
enligt den praxis som i Stms-Contviret manligen
-
Den 24 sebruarLL. ris?
ligen blifwit följd. Och detta allt jUstiffekar Utstött
tets majoritet, soln med det fixerade antalet af ät
till lönens uppbärande, trodt sig ha beredt den re«
ducerade Officeren lägenhet, att Uran eget tillstött
erhålla ny tjenst och derjemte sökt förekomma att
Stats« Merker genom lifstids-pensionairer stulle belungas.
Hetr d?örllettsto1ss0, Gullers. Det äk wifiek«
ligen cnligr med lag, billighet och sämwetets pligtet,
hwad Herr trausvolkk behagat framställa; mell,
mine Herrar! lökom ost och icke förgäta, ätt lika
Medborgare böta njuta enahanda behandling. Detta
tror jag Stats» Utstorket Uti sitt förra Betänkande
om Finsta Armecns Officerare icke har iagttagitt
Jag fär derföre nu i förwäq ben akan yrka, att
ehwav beslut som Ridderffapet och Adeln nu taget
om de i fräga wärande Gardes» Regementet, det
Mätte pä lika sätt med de Finsta förfaras. För
öfrigt tror jag, att hwad Friherre sellerström an»
fört, att de reducerade borde sä uppbära Z:ne ärS
lön, samt sedermera fest ärs lön genom Stcus-CoNtoirets
Reverser, more mera förMonligt söt dem,
hwilkas omständigheter fordrade akt qwrttera tjenste»,
emedan i min tanke aldrig Någon wäkdigö
tänkande Militaircs hug eller esprit katt wara ellet
blifwa, att utan all tjenstbefattning sitta hemma och
blott draga Statens lön. Dock kör hwar och en
fielf fä wälja antingen hwad Hett tllausWIfk yr»
kat eller den af Friherre sellerström proponerade
aecords ersättning»
Herö
Z:te Lantz. s:tzts Aftz. tö.
H98 Den 24 Zebruarii
Herr
von läausvolik. Mera an en fräga har
wid detta tillfälle kommit under Högloft. Riddcrstapeis
och Adelns öfwerwägande. Hwad först angar
de Officerare af Finsta Armeen, hwilka kunna
i Swensk tjenst äierträda, sär jag, jenne förklarande
af den erkänsla hwar och en är skyldig dem,
som sig med sädane försten ster mot Fäderneslandet
utmärkt, likwäl den äran erindra. an en stor stillnad
är mellan dem, som genom fiendens öfwermagt
och den olyckliga utgången af ett Krig, och dem
som genom Statens egen åtgärd och beslut, förlora
filt uppehälle. Det förra är ett wald af öder,
det senare synes mig ivara ett wald af StatenHwad
äter den andra frägan särskildt beträffar am
gäende förmänerna för de Officerare som reduceras,
i händelse Kongl. Majtt behagar denna indragning
bewilja, wägar jag fräga om det ej ar billigt, arc
nar min tjenst, utan något af mig begangit brott
Llifwer mig frankagen, jag da får behälla hela lö
nen för min öfriga lifstid. Jag för min de! kan
ej inse annat än alt laglig rättwisa sädant bjudcr ,
och wägar derföre lro, att om de Officerare, som reduceras,
blifwa pä allmänna Jndragnings-Scaken uppförde
och deras löner efter hand wid deras frånfälle indragas,
sä blifwa billighetens och raltwisans fordringar
uppfylde.
Hans Exccllence Herr Grefwe krmtk. Jag
för niia del instämmer lill alla delar r Friherre Le6erström8
uilätande, allenast utbeder jag mig fa upplysa
, att accords ersällningarne icke kunna utbetalas
i kontant. För de Finsta Officerarne ärnar
Stats.Utskottet föreslå erhällande af Stats < Utskol
-
Den 24 Abruarii. 1199
tets Obligationer stälda pä betalning ester sex är och
med ränta. Och samma utwäg synes mig här L
afseende pä de redncerade Officerarnc af Gardes»
Regcmenlenie knnna widtagas.
Friherre I^iljsncrantL. Vied all agtning för
Herr Lagman von kllau8vo!stt8 yttrade tänkesätt och
bifall till de af honom ciberopade grundsatser, kai,
jag ej undgä att nämna, det Utskottet långt ifräll
art följa forntidens wid dylika illifällen kemnade
despoti,ka efterdömen, knappast kunna wäga, arr
framställa sitt ifrån wänlig praxis sä längt aswikande
förstag, om icke de förmoner, som Herrar
Officerare af f. d. Swensta G ndet fäkt begagna,
lemnat ett önskelig! prejudicat och billig grund kill
ersättning för Compagnie-rcvennen, hwarä fordom
aldrig gjorrs minsta afseende.
Herr Aminoff, Dbeostor. Dä jag ensam
under Konung 6v8sr.a^ den g:djes rid blef ett of.
ser för reductivn, ej för Statens besparing eller
trängande behof , utan af en Nädig Wilja., tror
jag, med sä mycken mera känsla härniuman kunna
yltca mina tankar och derigenom styrka och förena
mig med de wärda Ledamöter som marik af den
tanken, att Staren i ett för allt bestämde dea summa
hwar och en bör njuta, och den, antingen pä
en gäng eller i 2 a g rerminer utbetalas med bibehållande
af deras extra Löner eller arfwoden med
afdrag, beräknadt ester sex procent för hwarje summa,
som uppbäres till den sista är utbetalt, dä
pensionen eller arfwvdet aldeles fSrswinncr.
Näk
