# ID: svediakorp-gov205
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,528
# sentences: 2,222
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Z88
Den 14 Zebruaru
Mine Herrar! Ästdosatkom alla ingifwelfer af egellnyrran,
lätom osi lifwas af sann patriotisme, sä wägar
jag försäkra, det medel och lttwägar gifwes, som
blifwa hedrade för en Nation, hwilken genom modidiga
och rädige män äterskasfat en saknad men elkerlangkad
frihet, den wi genom egne upoffringar, böra
göra osi sörtjenle att äga och bibehålla, äfwcn som
Ulländsi-a Magrers aktning, penninge - läntagarens
och wäre torsnge Medborgares wälsignelser.
Skulle Högloft. Banco-Utskottet bifalla det nu
ytterligare äskade biträde, får jag anhälla alt desie
mine tankar mätte fä åtfölja Expedition till de Nesper!
ive Ständen.
A. Ueuterikjölä,
Major.
Utdrag af Protocollet, hallit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco - Utskott den rz
Febr. !8rc>.
S. D. Uppå ankommen remisi, ifrän de Refpective
Ständen, af Högloft. Stats-, samt Allmänna
Befwärs- och Oeconomie - Utjkorteks Betänkande om
nödwändigheien af Discom-rättighet i Banquen för
Allmänna Magazins-styresscn pä zoo/ooo R.d. Specie,
under enahanda wilkor som för Riksgälds.-.Contoirel
i den delen äro utstakade, fär Banco-U-skottek
äran, ait med bifoganoe af Herrar Banco Futlmägtiges
infordrade Utlakande, desi p.tranve deröfwer
härigenom afgifwa.
Banco
-
Den i4 Zebruartt. s3y
Banco-Ulstottet har under detta Riksmöte nogsamt
bewisat att Banquen willigt bicrädt Staten i
betz trängande behof, men det har ock dä besia bura.
den sträckt sig gansta längt, tagit för grundsats att
dem icke tillstyrka, utan sä wida Statens eller Näringars
synbara behof sädant fordrat. Et! sädant behof
synes wid detta tillfälle ej wara för handen;
hälst det till Ukstoklet remitterade förslaget innehätler,
akt denna Summa särdeles wid infallande missväxtår,
skulle lystas och anwändas; och man dels äger
en pä flere ärs erfarenhet grundad anledning atr förmoda,
det en allmännare misiwäxt för wart Land
härefter stall blifwa mera sälsynt, och de s Utstottet
erindrat sig att det kill Konungens disposition afsalte
mindre Eredilivet af Riksens Ständer blifwit
bewiljat, att anwändas till högst wigkiga och angelägna
ändamål, hwaribland en inträffande misiwäxt
otwifwelaktigt bör kunua räknas ; I anledning hwaraf
Banco-Urstottet finner sig ej kunna undgä, a t ä
den för Allmänna Magazins-styrelsen i Banquen sökte
Discont-rättighet tillstyrkte asflag. Skr och dag
som förr strifwit star.
Efter Befallning,
lVl. l^elllnAius.
Hörsamt Memorial;
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts Betänkande,
om nödwändigheten för Allmänna Maoazmsstyrelsen,
att i Riksens Ständers Banque, under
enahanda milkar som för Riksgälds-Eonloirel i den
de
-
59 O Den k4 Zebruarii.
delen aro Utstakade, fä begagna Discont - rättighet
för ZOD,Ooo R:d. specie, har Högloft. Banco-Utflotlet
behagat till Banco-Fullmägriges utlåtande öfwerlemna.
Uti det infordrade hörsamma anförande, som
Banco-Fullmägtige haft äran före detta afgifwa öfwer
Högloft. Stats-Utfloiteks Uti desi Finance-plan,
om Banquens ytterligare förflott till Stars-Merkel,
gjorde hemställan, hafwa Banco -Fullmägtige, med
afseende ä Rikets oumgängeliga behof, men derjemte
ä Banquens förmåga, an, utan egit aswenlyr, till
samma behofs möjliga undanrödjande bidraga, yttrat
den öfvertygelse, akt med de dä förestagne BiträdesSummor,
en grants för alt widare Banquens tillitande
i sadanc ändamål borde blifwa faststält.
Banco-Fullmägtige kunna ej undgå, akt öfwer
den wäckte frägan om Discont-rattighet för Allmänna
Maqazins-styrelsen i hörsamhet åberopa hwad Fullmaglige,
efter deras öfvertygelse för alla dylika sall,
haft äran andraga: Under öfverlemnande emedlertid,
till Högloft. Banco-Utflottets egen uplysta vmpröfning,
huruwida, och i hwad mohn, något afseende
till bifall, ä Högloft. Stats- samt Allmänna
Beswärs- och Oeconomie - Utskottens ofvanförmalte
hemställan, nu kan äga rum? Stockholm den 8
Februarii täio.
wadian kersten. L. Da^erbrinz. ^Ibr. ^skreOustak
I^lurrast. ?. 8. Orsten. -^tplunll.
Vedelin. k. Willbom.
D»r8 Olsson. Danielson. k.^nllerston.
k- kant.
Zerr
Den i4 Zebruarii. 591
Herr Grefwen och Landtmarffalken. Desie
begge Prv ocolls-Utdrag lara wara begärda pä bordet,
men om meningen warir, att detta äfven stumle sträcka
sig till der sednare, får jag till Höglofl. Ridderfkapet
och Adeln hemställa, om icke, dä bena Banco-Utskottets
Protocolls - Utdrag endast iiinehäller ett
utlakande öfwer en fräga, som redan någon tid hwilat
pä bordet, sielfwa hufwudfrägan nu kunde till
afgörande sä förciagas.
Herr Ikam, kolir, tillstyrkte desi Uptagande och
afgörande genast.
Herr Istoröenllolpe, ^nclsrs, trodde, ait der
wore enligt med Riksdags - Ordningen, att det son,
första gängen upl äflas owilkorligen borde ligga pä
bordet innan der till af görande föreroges.
Herr Grefwen och Landtmarffalken erindrade,
att hwad som nu blifwit upläsi, warit blott
ett utlåtande öfwer en del af hufwud-frägan, att
Banquen afflagit den begärka Disconk-rätkigheten af
Zoo,ooo R:d-, och att wid ett sädant sörhällande
wore twifwelsutan intet hinder att före aga Starsoch
Oeconomie Urstottens gemensamma Betänkande om
en förbättrad inrättning af Magozins-directionen.
Herr krintxtckölst, ?aul- När Banco.-Utskottet
afflagit den begärte Discont - rättigheten, upkommer
ett betydeligt dificit i de tillgångar, hwarpä Statsoch
Oeconomie - Utskottens förflag grundal sig, och
hwilket werkar att detta förflag icke kan utföras.
Wid ett sädant förhällande torde det wara rättast,
att detta Betänkande till begge Utskotten ätersändas
hwilka till fyllande af detta behof sä påtänka någon'
annan utwäg.
Hans '
592 Den 12 Zebruarii»
Hans Excellence Herr Grefwe UuulK yttrads sig
j likhet med Herr krint^lksölä och begärte, akt, dä
Banco-Utstotters afslag more eik fullkomligt hinder
för förslagets utförande, detsamma till Utstonen
mätte sä ater remitteras för att omarbetas och Rik?
fens Stander ä nyo underställas. .
Herr Grefwe» och Landtmarfkalkc» krodd?
att denna fräga wäl en gäng warit återremitterad,
men att, da ett sä hufwudfakeligt hinder rubbat sfelftva
förslaget, skulle nödwändigheten fordra all dek
till Utskotter äterginge.
Friherre NannsrKcsim erindade, arr om detta
Betänkande nu för andra gängen wore före hos Rio?
derjkapet och Adeln, sä äterstod allenast den utwägen,
att efter derom gjord proposition detsamma förkasta
och älägga Utskotten, arr med ett nytt lill
Ständerne inkomma.
Herr krintrLMll. Detta Betänkande har icke
förut warit äkerremiUeradt. Det är fammanfattadt
i följe af en Konungens Nädiga proposition, som
af Riksens Ständer stall befwaras. Dä samma
amne förra gängen förewar, skedde det igenom ett
enskilt Betänkande af Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottet
i sammanhang med frägan om
Bränwins - bränningen i Riket. Af besia stät tror
jag alt det samma kill de gemensamma Utskotten kan
aterremilleras.
Zerx
Dm 14 Februari!. 5SZ
Zcrr Grefwe!! och Landtmarffalken gjorde
pro-pvsitlon pä denna äterremifl samt att BancoUkstolkers
Utlätande den samma stuve åtfölja.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Skats-Utstottets den 72 sistk.
pä bordet lagda Memorial, rörande den Finsta
Escadern och Artilleriet.
Herr 8cbiit?srcrant2, polian Ulerrman, Uplasie
till Protocoltct sökande:
Da Stats-Utstotket nu öfwerlemnat till granskning
och fastställelse Stjerne för de af ArmLens
Flottas Sweaborgs och Äoo Escadrar, samt Finsta
Artillerie-Regementet, hwilka, enligt Kongl. Maj:ts
Nädiga proposition och Riksens Ständers yttrade
önsta», böra pä Swensk Stat öswerflyttas, torde
mig tillätas, hwad Staten för Armöens Flotta beträffar,
fä göra »agra wälmenta anmärkningar:
r:o Som alla Officers- och Under - Osficerslöner
med undantag för Ofwerstarne, hwaraf den
ena lönen pä Swenst Star silir vumgangeligen nödig
med 500 R:d., som uti Ofwerflyktnings-Staten
hör upsöras, borde öswerflyttas, sä kan jag ej inse
hwarföre de för I^aivonlinna och Lkriliina up«
förde 4 Under-Lieutenanter, 4 Sergeanter, i ÖfwerSkeppare
och i Under-Skeppare, hwilka tillhört och
wa
-
594 Den 14 Zebruarii.
warit upförde pä Sweaborgs Efcaders Stat, blifwit
utefllltne- Sä wäl Officerare som Under-Officerare
hafwa pä defia ställen flere gänger blifwit ombytte
och andra frän Sweaborgs Escader dit commenderade.
2:0 Största delen af Skepps-Gofie-Compagniet
har blifwit öfwerflyltadt, men arfwodet till 2:ne Officerare
och 2g Under-Officerare för upsigten, jemte
Jnformatorernes löner, och anflaget till inköp af
böcker, ffrif.materialier och ljus äro ej upförde. Det
ar onekeligt att om ändamälet med delta Compagnies
inrättning ej stall förfalla och Gofiarne med tiden
bliswa skicklige och duglige, sä wäl eftersyn som underwisning
blifwer för dem af högsta nödwändighet.
z:o Ehuru Kongs. Maj:t i befi Nädiga proposition
ej omnämnt Rote-Bätsmans-Compagnierne, sä
synes mig dock att de pä Sweaborgs Escaders Staten
anflagne arfwoden kill 2:ne Caprtainer wid bäda
Norra Roslags - Compagnierne, för Compagniernes
eftersyn, äfwen som lönen för Eonpagnie-strif»
waren, ej borr uteflutas, sä mycket mer som detze
Bätsmans - Eompagnier werkeligeNo existera, äro roterade
uti Swerige, och ej som Alands och Södra
Finlands Bätsmans-Eompagnier roterade i för Swerige
förlorade Provincer.
4:0 Enär Officerare- och Under-Officerare-Lönerne
blifwit öfwerflyttade, synes mig afwen, att emot
Lönerne swarande Ji-iqwarterings-medel, äfwen bordt
upsöras, sä mycket mer, som, hwad Jnqwarteringen
för
-
Den 14 Zebruarii. 595
för ArmLens Flotta beträffar, det altid tillhört Kongs.
Maj.-t och Kronan, att derom sjelf besörja. Som
Officerare och Under-Officerare, sa wäl i Sweaborg
som Äbo, haft inqwartering in natura, men ej nu
deraf kunna komma i ätnjulande, sä blifwer Let wäl
Stats-Werkels skyldighet, att dem med inqwartering
i penningar förse.
5:0 Medel till Communion-win och Oblater, som
enligt Kongl. Brefwet den 18 November 1802 bestäs
och pä Finska Escadernes Stater warit upförr, synes
mig ej eller nu böra mestutas för det antal personer,
som blifwit öfwerflyttade, med undantag förCoopvaerdie-Bätsmän,
för hwilka besia medel mgä pä Flot.
rans Underhälls-Stak, äfwensom för Skepps-Gosiar,
hwilka såsom minderärige anses.
6.0 Hwad tillökningen af 25 procent pä UnderOfficers-lönerne
beträffar, sä aro Flagg-Under.Officerare
uteslutne frän denna förmän. Desie ehuru med
större lön försedde, höra dock till Under - OsficersClasien,
och böra i detta fall äfwen fä begagna denna
förmän. Hwad äter de wid Sjö - Artilleriet i
Nummer insatte Under-Officerare beträffar, sä hafwa
de, utom en gemen mans lön, underhall och beklädnad,
som Mönsterskrisware 20 R:d. ärlig lön) af
denna lön är Let allenast som 25 procenis förhöjning
bör beräknas, emedan den päökning Sjö-Artilleristen
i underhäll bekommer, äfwen bör komma desia Under-Officerare
kill godo och ej fammanstäs med Mönsterstrifware-lönen.
De
596 Den l4 ZebnlKrii».
De upförde Loisar etter rätteligen kallade Skärgårds
- Siyrmän aro ett flags Under - Offiderare pä.
wärfwad fot och böra, betraktade som sädane, äfwen.
fä lill godo njuta denna förhöjning.
7:0 Beträffande manffapets tillöknings-gage, sa
har Stais-Utskottet upförl Coopvaerdie-Bätsmännen.
till syllnaden i si. per dag med ior:st., dä lönen
deruti blifwic inbegripen; men sörhällandet med detta
Compagnie är sädant, arr de äro flyldige göra 6
mannder tjenst om äret, och sä under tjenstqöringen
sä wäl bröd som arbetspenningar af Flottans UnderHalls-Summa,
och är lönen nästan ail anse som ett
wederlag för kläder, hwilker Kronan dem ej bestar^
pä denna grund bör den för dem upförde dagelig»
tillökning frän denna Stat utgå.
Af hwad jag i föregående puncten för Under?.
Officerare i Nummer anfört, sä bör den för SjöArtilleristerne
upförde tillökning af 10 r:st., afwen
komma desie 12 Under-Officerare till godo och Summan
dermed ökas. Med anledning af desie anmärkningar,
har jag nu upgjorl medföljande Skar, sadan
den i min tanka bordt wara författad, hwaraf inhämtas,
der Summan för denna Skak, som enligt
Utskottets project utgör 38,036 R:d, 36 si. 4 r:st.,
blifwit ökad med 7,939: 26: 6. och enligt den af
mig uprattade Stat, upgär till 45976: 14: io.
Afwen fär jag anhälla, alt, dä Stais - Utffotteks
Betänkande rörande Militair - Staterne i allmänhet
förekommer, om deru innan en stöare tillökning för
Sjö-Artilleristerne blifwit eller blifwer dem tillagd,
än som uli denna Stat finnes upförd, ett lika för
-
Den ^ Zebnraru. 597
'hällande med desse nu öfwerflyttade bör aga runu
Jag har tillförene sökt ådagalägga orsaken, hwarföre
Sjö-Arkilleristerne hafwil en ringa lön af ga ss. i
mänaden.mera, än andre wärfwad troupper; jag har
först äfwen yrkadt, att Utan afseende pä denna lön
deras underhäll borde i likhet med andre troupper
ökas med 2 ss. per dag för de tjenstgörande och kan
jag härifrän mig ingalunda begifwa, men enligt den
tillökning af ia r:st. per dag, Siats-Utflotter nu npfört,
sä fär Sjö-Ar illeristen Med lönen inberaknad
ej fyll, st tz. om dagen. Fem dagars aflöning efter
tz. per dag felar om äret, för att Utgöra
detta.
Som hända kunde att de öfrige Refpective
Sländcn, i saknad af fullkomlig uplysning i detta
ämne, kemnade jm bifall till den af Stats-Ul flottet
Nu projecterade Ofwerflyttnings Srar, sä fär jag ödmjukeligen
anhälla det Refpective Skänden genast mä
blifwa underrältade, det betänkligheter widdeitaprojects
antagande hos Ridderflaper och Adeln upkommir,
samt att den för Armäens Flotta upgjorde Stat blif,
wik till Stats Ukflvttet äterförwisad och hwarom jag
äfwen ödmjukeligen anhaller.
Stat
-
För Officers och Under-Officers löner fran
Sweavorgs och Alm Escadrerne, Lotsar,
Coopvaerdie-Bätsmän, samt 600 man S>ö
Ar
-
§98 Den 14 Zebruarii
Arkillerie-manstap, jemte 75 Skepps-Göstar
fran Sweaborgs Escadre.
Lrän Sweaborgs Escadre
-
1 Ofwerste-Lieurenant
Zoo: .
i Ofwerste-Lieukenant
och Tygmästare
Z22.'
i Dito och Chef för
Lotsarne
200:
—,
i Förste Major
22Z: „
i Andre Major
152:
12 Capitainer L
150 R:d. I
,822:
2 2 Lieutenanter 3
ivo R:d. 2,220:
^
24 Under-Lieutenan-
rer a 80 N:d. 1,920:
i Kongs. Flagg-
Styrman
122: ^ —
2 äfwer-Styrman
3 66 R:d.
IZ2: .
4 Dito 3 60 R.d.
242:
,—
4 Medel-Styrmän
3 50 R:d.
202: .
i Kongl. Flagg-Con-
stapel
122:
i Styckjunkare
66:
ig Dito L 60 Rch.
782:
43 Sergeanter L
42 R:d. 1,720;  .
is Fonrierer ä 42R:d. 600:
r Kongl.
Den 14 Zebruarii
r
Kongl. Flagg-Skeppare
ioo: —
1 Warfs-Skeppare 75:
2 Öfwer - Skeppare
L 66 R:d. 132:
ro Dito L 62 R:d. 6oo:
18 Under-Skeppare
a 50 R:d. 900- — — 12,840'
Frän Äbo Lscadre.
i Major och Tygmästare
22Z: .
2Capilainer ä i Zc-Rid. zoo:
LieulenanlerL looR^d.Zoo:
Under.Lieurenanter
L 80 R:d. Z2O-.
i Kongl. FlaggConstapel
ioo:
1 Styckjunkare 60:
2 Sergeanter L 42 R:d. 80:
2 Fourierec L 42 R:d. 80:
4 Under-Skeppare
L Zv R:d. 200: 1,665:
Frän SweaborgS Escadre.
Expectance lön för 9 Under - Lierne»
nanker, hwilka fran Cadetter wid
Krigs»Academicn kunna blifwa befordrade,
enligt Kongl. Maj:ts Bref
den n December 1797 » 5° Rd. 45^:
6Os Den 14 Zebruaru
Likmätigt
Kongl. Bref,vet den 2Z
April 1796 bestäs de tjenstgörande
Under Officerare Z tunnor
Spannemäl, ^ Räg och ^ Korn,
Gar»izons-mäl, pä man vin äretx
som här upförcs förstagswis för
116 Under-Officerare frän Sweaborg
lo Dito frän Ä.bo
126 Under-Officerare a z tunnor
Spannemäl hwar, gör 373 tunnor
som a R-d. tUiinan belöper
till
378 T:r
Sp'l ä
1^R:d. 504:^ —
Penningar
14,955: ——l5,45lt
Lotsar.
50 Lotsar ä 38 R:d.
Skepps - Göstar.
1 Officer af Capitains graden, som är
Compagnie-Chef, njuter i ärligt
arfw ode 75: — ^
r Subaltern dito 50:
2 Under-Officerare
ä 2Z R:d. 50: „ ^
§04: __
t,9SSt
i Ba
Den 14 Zebruärii.
t Bataljons-Predikant,
soni underwisar i Chri.
stenboms > kunstapen,
räknande och nägot af
Fäderneslandets Histolia
samt Geographien,
njuter derföre i ärligt
arswode 50: — ^
r Informator, som underwisar
i innanläsning
och Lilla Cathechesen
samt skrifwande, i ärlig
lön 75: —
Till Böcker, Skrifmaterialier
och Ljus, bestäs
ärligen ZZ: 16: —
Zo Skepps-Goffar njuter
enligt Kongl. Brefwet
den g Mars 1803 hwar.
dera om dagen i tz.
4 rrst. eller om äret
ro R:d. 6 si. 8 r:si.,
tillhopa 506: 4Z: 4-
Dito mark torrt eller
2 marker mjukt bröd
om dagen gör om äret
362 Lisp. mjukt bröd
swarande emot 152^
runna Spannemäl L
i? R:d. 202:37:4.
25 Expectance SkeppsGctzar,
hwilka ej und
.
?:te Bgnd- s.dra Afd. 42.
602 Den 14 Zebruarii.
fä penninge ° underhäll
eller annan beklövnad
än den Kongl. Brefrvet
den 21 Januari!
1799 dem tillägger,
men böra wid blifwande
ledigheter till Ordinarie
Skepps-Göstar inflyrras,
njura lika underhäll
i bröd med de Ordinarie,
enligt Kongl.
Brefwet d.zMarsiboZ,
som belöper till 76^
T:rsi^R:d.Tunnan ion iL: 8. 1,14^.- 21: 4.
Loopoaerdie-Bätsmän.
Enligt Kongl. Brefwet
den 4 Maj 1798, 50
man hwaraf 20 arv vacanta,
för de zo tjenstgörande
bestäs lön i
6 mannder L
Z R:d.
Dito i 6 dito
a izR-d. 24°: gQQ. ^
Utom bröd och arbetspenningar
under tjeusigöringen,
som utgör af
Flottans Underhålls»
Summa.
r Un
-
Den 14 AbruarU. 603
r Under-Officer i Nkummer
uiom en gemen
mans lön ärligen, dä
han tillika gör Mön
sterstrifware-ljenst,
25: ,
Wärfnings och Recrurerings-Pafievolance
be»
stäs för ofwannämde
zo man, sedan likwäl
Under-Officern i Nummer
afgäkt, hwarefter
äterstä 29 man ä 42 A.
hwar om äret 25:18: —
Chefens för Coopvaerdie»
Bätsmans.Compagniet
undfär i stället för förut
bestädde Frikarlar
och Ordonancer, i ärligt
arfwode 222;—
Sjö - Artilleriet.
12 Compagnier L 50
man 602.
Spel och Prvfofier 12.
612. matt»
För hwilka beräknas
lön ä 8 R.d. ärligen
4,896:-
Underhäll L
12 R:d.
diko 7,344:. -
3 Tun
-
/
Den 14 Zcbruarii
z
Tunnor Spanmäl eller
tillsammans i8z6 T:r
a I z R:d^^4 8^——-14,688:
12 Under - Officerare i
Nummer, som tillika
göra Mönsterskrifwarerjenst,
utom en gemen
mans lön, underhäll och
beklädnad ä 20 R:d. 240:
24 Corporaler utom en
gemen mans underhäll
vch beklädnad a 2 R:d.
ärligen 48:  - '
2 Prvfosier sammanledes
L Z2 si. 1:16:
2 Diönster-strifware L
4v R:d. 80:
Pasievolance för 622 man
Sjö - Artillerister a i
R:d. Z2 si., sedan de
i Nummer warande 12
Under-Officerare blifwit
utesiutne, enligt
Kongl. Brefwet den
4 Maj 1798 1,002:
.
— ^Ii6,oz7:i6:
Arfwode ivid Rote Bätsmanö Compagnie
I
stället för Rese- och
Boställs - penninaar
Vestas " »
Den 14 Zebrnarii» 6«Z
i Capitain wid Zkorra
Roslags i:sta Compagnie
100:—> —
l Dito wid diko 2:dra
Compagniet lvo: ^ 202:
^.
Civil - Stat.
i Compagnie - Srifware
för de o:ne RoflagsCompagnierne,
enligt
Kongl. Brefwet den 4
Maj 1798 .50: —
2,442z Tunnor Sp-'l a
R:d. 3,256: 8: —
Penningar32^4: 47^4-  S-a 35-661: 7: 4.
Än tillkommer:
Til Inqwarterings - penningar för
dem det tillkomna bör upföres,
enligt Kongl. Brefwet den 25
Maj 7803 en Förflags-Summa,
hwara besparings-förslag bör till
Kongl. Stats-Contoiret ingifwas, 5,920: —
Till Communion - win och Oblater
upföres, likmätigt Kongl. Brefwet
den 18 November 1822, för 865
personer a b- hwardera 27: 1:6.
2442
6s6 Den 14 Zebruarii.
2,4421 T:r Sp:l L
iM.d. 3,256: 8: —
PenningarZ8,ZZi: — i».
S:a 41,587: 8: io.
Än upföres 25 procents
lön-tillökning för Under-Officerare
neml. för
4 med rov R:d. lön
» 25 R:d. ioo:
I Dito 7sR:d. 18:36: .
5 Dito 66: L 16: 24: 82:24: .
28Dito 6o: L 15: 42a: .
26Dito Zv! L 12:24: 325:. .
62 Dito 40: ä io: 620:
i Under-Officer i Nummer
wid CoopvaerdieBätsrnans-Compagnier
med 45 N:d. n:r2.'—-
12 Under-Officerare wid
Sjö-Artilleriet dito
20 R:d. som Mön
sterstrifware,
L Z R:d. 6v:
50 Lotsar eller SkärgärdsStyrman
dito
38: 9:24:— 361:
.1,993:
NanstapetS Tillöknings - gage
612 Sjö-Arkillerister inberäknad
Under-Office
rar
-
Den -4 Februaris 607
rame i Nummer a
10 r:st. i 90 dagar 9Z6: 12: —
506 Dito i 9
mänader 1.434:18:—
Summa Pä denna Stat.
2,442z T:rSpaniiemal a R:d. 3,2Z6: 8: —>
Penningar 42,720: 6: ro.
S:r 45,976: 14: lv.
Herr Åkerstein, klaralst. Dä jag förut haft
tillfälle akt genomläsa den i delia Betänkande före
flagne
Staten för Finska Artillerie-Regementet, och
derwid ingen ting haft all påminna, får jag alle»
nast anhätta om Herr Grefwens och Landtmarskalkens
proposition till bifall ä Stats - Utfkolters Betänkande.
Herr kastlinan, Otto krestric. Da Stats-Ukskottet
första gängen förchade till beswarande Kongl.
Majlls Nådiga proposition om i fräga warande
Corpsers öfwerflytkande pä Swensk Stat, war Staksregteriugen
redan upgjord, hwarföre man icke säg nägon
annan utwäg till desie Corpsers bibehällande,
an att deras aflöning mätte ske af den Summa fom
lill Spira Kligsbehof war päräknad- Detta^föreflogs
altsä af Skats-Utskottet, som hwarken twiflade
pä nödwändigheten af desia Corpsers bibehällande,
eller Riksens Högloft- Ständers wilja att dertill bifalla.
Sedan i de Respeclive Riks - Ständen grundade
anmärkningar harwid blifwit gjorda strödde Ut
-
Ho8 - Den i4 Zebruarin
flottet sig böra förestå ersättning för hwad till delta
andamäl afgär de till Extra Krigsbehof förestagne
medel, och har derföre nr, tillstyrkt, akt Kongl. Mast
mätte af de besparingar, som kunna ste pä Allmänna
Jndragnings-Staten, godtgöras derför.
I anledning af hwad en wärd Ledamot Herr
LcbulrörcrantL anmärkt, sä instämmer jag fullkomligen
riri rigtigheten deraf, men tror tillika, att
Kongl. Maju ej lärer underläta alt för Finsta SjöArtilleriet
i Näder bewilja samma underhäll, som
för den öfriga Slö-Skaken as Ri sens Högloft. Ständer
hlifwer faststäld,
Friherre Legerström, hugolf. Sedan StarsIltstottet
yttrat att dest förslag ej fordrar nägon ny
bewillning, uran att medlen böra iugä af den million,
som af Stats-Werkel blifwit anstagen, tror jag
ej arr nägot widare upstof i saken kan wara nödigt,
utan anhäller om proposition pä Betänkandet. Herr
8c!iut2ercrant7?8 anförande lärer lämpeligast kunna
hänwisas till den Committee, som till desta sakers
Mredande är af Kongl. Majtt förordnad.
Friherre Ltgel von Illolstein. Utan att ingä
i pröfning, huruwida desta Corpser borde flyttas pä
Swenst Stat, eller ej, tror jag allenast, alt dä det
blifwit föreslagit, att medlen ställe hämtas af Jndragnings-Staten,
borde sakens afgörande upstjuras
till dest man efter granskning af denna Srat närma,
re lärde känna hwad tillgångar som kunna päräknas,
Herr
Den i4 Kebnrarii.
Herr siälrlman. Dct är wisierligen af högsta
nödvändighet, att detta nu afgöras, ty, såsom redan
förut är nämdr, kan Stats - Contoiret icke utbetala
nägot pä besia Regemeniers aflöning, förr än Riksens
Högloft.- Ständer beslutat deras bibehållande.
Betra ar också anledningen hwarföre Stats-Utskottet
trodt sig böra upgöra Staten, ehuru den kommer att
utgå frän annan Fond än de öfrige.
Grefwe Oe la (Zarclie, jacobi. Finska Artillerit»
Regementets Osficccare och en del af Truppen
arv redan hitkvmne. De kunna ej af Stats - Contoiret
utså något det ringaste sä länge Ständerne ej
behaga nägot fastställa. Som ärlige män hofwa de
studt för fosterlandet; de äga rätt till wär tacksamhet,
wär största erkänsla och jag hemställer derföre om det
skulle wara instämmande med den billighet och rättwisa,
som altid bör utmärka Ridderjkapets och Adeln,
att läka dem sakna det nödwändigaste för sitt underhäll
och all säkerhet för sin framtida utkomst.
Herr Grefwen och Landtmarstalken gjorde
derefter proposition ä bifall till Utskottets Betänkande.
Herr ZckutrmrcrLntr: yttrade det han trodde,
att frägan om Finska Artillerie-Regementet särskildt
kunde bifallas och den om Finska Escadren upstjutas.
Herr Larllielm QzcklenLMcl, Larl, förklarade
att i likhet med de principer han förut i Stats-Uu
skot
-
6io Den Zebruarii.
stoltet yttrat, wille han förena sig med Herr 8cknt
Lercr-mtiL.
Zerr Grefwe» och Landtmarstalken gjorde
ä nyv proposition a bifall till Stais-Utskottets Betänkande
i hela desi widd, hwilken befwarades med
ett st-irkk Ja, men ett Nej.
Uplästcs följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Oeconomie - Urskotts Betänkande, i anledning
af Herr Profesioren, Doctor Orl
^LkvenkelätL till Högloft. Ridderskapet
och Adeln ingifne samt derifrån kill Utskottet
remitterade Memorial, innehållande förslag
till winnande af en nödig och mera
- . allmän Lakare-wärd pä Landet, sann Dictamen,
innefattande tillägg och förklaringar
wid nämnde förslag, jemte anmärkningar
wid Medicinal-wärden för Armeen.
Utskottet, fyin icke kunnat misikänna den ädla
Patriotisme, der sällsynta nit, och den werksamma
menniskokärlek som ledt författaren as besia skrifter,
har med serdeles nöje emotkagit ett förslag i hwars
werkftyllighet Utskottet förutser de lyckligaste och mejt
bakande följder för samhället.
Dtt
Den i4 Zebruarli- 6n
Det innehåller, efter Utstottets tanka, de enda -  möjliga utwägar, att i wäkt »vidsträckta, glest bebodda
och fattiga Land, winna en för alla Stålens
medlemmar lika oumbärlig hälsowärd, samt att afhjelpa
de stora brister och ofullkomligheter, som hittills
wisat sig i de allmänna anstalrerne till hämmande
af Benerista fnurran och andra farsoter, till
wärdande af den arbetande Clasiens hälsa, och kill
Armöcns förseende med stickelige Läkare, samt stureligen
att utrota den djupa okunnighet och de stadeliga
fördomar, som i synnerhet hos menigheten räda
i kännedomen om desi egen kropps och hälsans wärd.
För »verkställigheten af detta förslag i hela sin
widd tror Uistottct det »vara nödigt: arr sä »val lönerne
för Pcovincial-Medici ökas af de stal och-pä
det sätt Herr Profesior Irakvenkelt förestagit, som
ock att Medicinal - Fonden märre förhöjas, för att
kunna blifwa tillräckelig till stiftning och underhäll af
ett Institut i Stockholm för sädane Aiglingar,
svin ej hafwa råd att till Medicinsta gradens ernående
uppehälle» sig wid Academierne, till stickelige
Under-Läkares bildande för Armeen, samt till Stipendier
för 50 Studerande wid Universitetcrne och
lill fria Medicamenter för fattiga sjuka. Dä det ar
Statens owilkorliga pligt emot Lesia medlemmar att
ombesörja en nödig och tillräckelig Lakare-wärd, anser
lirstottet alla de medel som leda till detta ändamål
böra kraftigt anwandas, och Utstokret twiflar
icke att just genom ändamälets winnande kostnaden
dertill mängfaldigt ersattes, sä mycket »nera som den
sanningen icke kan bestridas, att ju mindre folkmängden
är i afseende pä Landets widd ju
-an
-
612 Den 14 Zebruarii.
angelägnare mäste dest bibehållande wara för
Landers odling och forswar, men som besia ämnen
e> nllhöra detta Utstötts närmare pröfning, sär
Utskottet till Riksens Höglost. Ständers eget godtfinnande
öfverlemna, att widtaga sädane mait och
steg, hwilka i detta afseende, bäst finnas tjenlig».
Dä Utskottet ar fullkomligen öfwcrtygadt sa »val
om möjlgheten som nattan af den föreflagne föreningen
einellan Prest- och Lakare-Studiernes idkande
och luöfning, finnér Utskottet sädane stal ej allenast
af Herr Profesor Irakvenlstlt, utan ock i hwad för
öfrigt härom till allmän kunstap kommit, wara anförde
emot de inkast som möjligen kunna häremot
göras, att Utskottet anser det wara öfwerstödigt, akt
för sin dcl något derwid tillägga; Utskottet har likwäl
icke trydl sig böra tillstyrka denna förening såsom
en ovilkorlig skyldighet eller ett willor för inträde
i Prcstc-Ständet, emedan Utskottet anser detta
icke kunna förenäs med den frihet i wal af yrken
efter egen böjelse och naturlig fallenhet, som hwarje
A igling bör wara obetagen, och hwarförutan någon
lynnertig skicklighet tili det allmännas nytta, i hwilken
Werkenstaps-gren som hälst, icke wvre att wänta
etier pärakna och desiulom bet kunde inträffa, akt de
A >glingar, hwilka ämnade söka sin befordran inom
Preste Ständet, wore i sädane omständigheter, alt ett
för den förestagne ckirurZios Ltuäioll Examens undergående
nödigt wistande wid Kongl. SeraphimersArdenS
Lazarettet i Stockholm och ivid Academien
eller ett blifwande Läkare-Institut i Stockholm stulle
kunna afskräcka flera flickelige Prest-ämnen frän ut»
wäl
-
Den 14 Zebrttarii. eig
wäljandet af detta yrke. Esler Utskottets tanka bör
dek således bero af deras egna wilkor och böjelse som
wilja blifwa Prester, att med delta Embete sörena
Medicinsk befattning i sin kreis, och till minnande
af detta goda och nyttiga ändamål tror Utskottet
att nägon upmumran lampeligast torde bidraga. Med
sadan öfwertygelse sär Utskottet »vördsammeligen hemställa
om icke de, som redan iniradt eller hädanefter
inträda i andeliga Ständer och tillika undergå antingen
LkirurAioe-Magisters eller Läesiicime. Licentiat
Examen, mage derföre wid befordringar i Prestwägen
rakna meriter, för den förre arne och för den
sednare z:ne är, samt om begge deste grader innehafwas,
Z är tillsammans. Alt hwad Herr Profestor
Irrakvenkelt i öfrigt föresiagit, angäende ny Jnstruckion
för Prowincial-lVIecHci, reglor för det tillämnade
Läkare-Institutets inrättning, förbättring as
tAeäicinal-wä-den för Armeen och Flvktorne, Regements-Läkares-
och Regements-Pastors-Systornes sammanstående,
m- m. anser Utskottet wara af den beskaffenhet,
att desta ämnen dels ligga utom kretsen
af detta Utskotts Ledamöters kännedom, och dels
fordrade en längre tid till utarbetning, an som för
Riksdags-ärenders afflutande synes blifwa lämpeiig,
hwadan Utskottet sär förestå, det en särskilt Committé,
bestående af kunniga och erfarne Läkare och
Prester samt andre för insigker uii Wetlenfkaperne kände
personer mätte tillförordnas, att noga.granska Herr
Profestoren Irakvonkelts i desta delar gjorda förslag,
och resultaterne af samma granskning hos Kongs.
Mastt i underdäninghet aflemna. Dock får Utskottet
tillstyrka', att en författning ju förr dest häldre mätte
ursärdas, som stadgade, att tvid de Regementet
614 Den 14 Zebruarir.
hwarest Bakaillons-Fältskärerne hafwa Lndeld lön,
densamma matte dem oafkortad till godo komma och
ej som nu stundom inträffar af annan person upbaras.
Utskottet tror detta wara af sä mycket större
wigt soin derigenom torde befordras tillgång pä mera
stickelige Under-Läkare an som nu för liden wid flere
Regementet finnas
Detta
alt jemte ett af Herr Professor 'Ur-Uvenkelt
till Utskottet inlemnade yttrande af de mest uplyste
och skicklige Läkare häri staden, hwarä Utskottet
fastat ett rattwist afseende samt nägra Ledamöters
särskilda tankar som härwid pä begäran bifogas, får
Utskottet till Riksens Högloft. Sränders egen granskning
och afgörande »vördsammeligen öfwerlemna.
Stvck-holm den zc> Januarii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och Adclns Pä Högw. Preste.Ständ,
Ledamöters mägnar Lesamöters magnar
ioki. 6- Oxenstierna. LtaZnelius.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ»
Ledamöters mägnar Ledamöters magnar
L- Lcstänkrerr. 8. Uricslon.
k. 7. Netre!.
Utdrag af Prolocollet, hällit hos RiksénHöglofl.
Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomie^Utskott den zo Ian». 1810.
S- D. Wid justeringen af Ukffottets Betan»
tande i anledning af Herr Professor Irakvenkelts
M--
Den i2 Zebruaru. 6iZ
Memorial om Läkare-wärden pä Landet m. m. erindrade
Herr Borgmästaren Viökorin, att dä bestämmandet
af merit-är, för Prester sorn tillika moro Läkare,
uti Utstorlec afgjordes, medgaf Herr Borgmästaren,
att för KIeälLM».Doclorer endast stulta
beräknas g.ne är, af det stal, att Herr Doctor dorsten
med flere förklarat, att ingen kunde blifwa Icke»
clicmos-Doctor uran att förut wara LtstrurZile-Magister,
men som Herr Borgmästaren sedermera erhållit
uplysning derom, att LKirurAiso - Magister Examen
icke erfordras af alla dem, som wilja blifwa
^lesticmtL Doctorer, Utan desse begge grader endast
böra wara förenade hos Regements-Läkare, sä wills
han förändra sitt förra yttrande i Malek salunda, att
för blotta ^leäicwW-Doetors graden symes 4 ärs
meriter böra räknas, för LlstrurAiL-Magisters graden
ensamt a:ne, men för begge tillsammans likwäl
icke mera än 5 är. Och som Utskottet detta oagkadt
ansäg nägon ändring uti dest redan fattade och lin
justerade beslut icke kunna häraf upkomma, swhöll
Herr Borgmästaren att detta hans enskilda yttrande
mätte till Refpeclive Riks-Ständen åtfölja Beran»
kandet.
Herr öfwerste-Kammar-Junkaren m. m. Friherre
hamilton och Herr Borgmästaren Lclrenströln
instämde tilt alla delar uti samma anförande, ob
Luxra.
Lx Vrotocollo
k. js. dletxe!.
Un
-
6i6 Den r4 Zebruam.
Undertecknade, som genomläst Profesioren Doctok
Larl Irakvonkelts Förstag och anmärkningar angående
Läkare-wärden pä Landet, samt wid ArmLen
och Florwrne, och pä hans begäran under författandet
deraf med nöje meddelt de Underrättelser och anmärkningar
han af ost askar, hafwa funnit detta
ämne föreflagit och framstält pä ett satt, som enligt
tvär öfvertygelse säkrast och med minsta kostnad för
Staten stall upfylla desi stora och högst angelägna
behof af förbättrad Lakare-wärd sä wäl pä Landet
som ArmLen och Floktorne. Stockholm den September
1809.
I). von Lckultöenlieirn. Ist-nör. tstabn.
8. Isteclin. ^sob. bagström,
js. Ist.. Qistren. ^sacob Lerrelins.
^VeiZel. O. ^s. Lkman.
L. 6aäsline. kekr ak Ljerkön.
Likheten med det till Riksens Högloft. SländekS
A lmanna Beswärs- och Oeconomie-Ukstott inlemnade
Original betyg, bestyrker
Lx OKcio
k. dlotieet.
Remitterades till Bewillnings. och Stats-Utskottet.
Up
-
Den »4 Lebruarii. 6r?
Uplastes följande:
Utdrag af Protokollet, häller uki Borgare.
Ständets Plenum wid Riksdagen L Stock»
holm den 14 Februarii 18 lo.
S. D. Uti saimelige de öfrige Riks-Ständens
beslut, atk Srats. Utskorret ej af »agre Plena hos
Ständen skulle hindras, art begagna de z:ne sista
Söcknedagar i denna wecka kill fullbordande af sine
ännu efterliggande göromål, instämde nu äfwen
Borgare-Ständer för sin del; dock med tillagg af
den önskan, att alla Söcknedagars förmiddagar, under
hela nästinstundande wecka mä til! arbetet i RiksStändens
Plena oafbrutit fä anwändaS, dä samma
dagars eftermiddagar deremot kunde lemnäs frie för
samkelige Utskotten att deras ännu äterstaende göromäl
och hwad under tiden kan blifwa dem updragir,
behörigen affluta och expediera; Förmodande Borgare-Skandet,
atr de Respeccive Med--Ständen benägit
täckas med Stander sig härutinnan förena, rill
befordrande af ett skyndesamt stur, ä de pä Gränbernes
pröfning beroende wigtiga ärenden; och ffulle
detta Prorocolls-U,tdrag häröfwer genast expedieras,
kät Luxra.
Ilx krotocollo
I. IU ketorkon.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken gjorde
propvjrtion att Ridderskapet och Adeln i detta Bor.
gare-SländetS förslag mätte sig förena.
Bifölls.
Z:te Band. sr-rg Afd. 43° FS
-
6l8 Den !4 Februaru.
Föredrogs L nyo Lag -Utstottels den Z fistledne
Februarii pä border lagda Betänkande, angående
ästad förklaring öfwer Lagens rätta mening i fräga
om efterlefwande makas giftorätt uti Jord ä Landet,
som de under fästekiden, elter söre wigseln ge»
mensamt och till lika stor del inköpt, ehwad Vet stedt
inom eller utom den andra makans börd.
Bifölls.
Föredrogs L nyo Lag, Utstottets den s fistlednö
Februarii pä bordet lagda Prorocolls-Utdrag inne,
hällande ullätande öfwer anmärkningar som wid berörde
Utstötts Betänkande, rörande Konungens magt
att i wista Fidei^Commist, Författningar göra Dispense
m. m. blifwir Urstottet meddelade
Herr
ak XImteberA, Willielm. Jemte det jag
med förbindelse anser Lag-Ukstoltets wisade wälwilja,
att det» utan hinder af rre Ständs Beslut, till beswarande
uptagit de hos Högloft. Rid-derstapet och
Adeln gjorda anmärkningar emot dest förut i ämnet
afgifne Betänkande, finner jag genom dest nu upläste
swar den hos mig upkomne betänklighet häfwen om
Rättegängs-Ordningen wid upkommande twister om
Fidei-Commist-Författningars rätta förständ, sä att
dä meningen är, alt den samma vförändradt bibehälla
samt med de öfrige frägor, hwilka kunna röra
Fidei»Commist - stiftelser, kommer ait förhällas pä
Den r4 Zebru-rii- 619
satt tillförene ösiigl wani, bwilket således ej rubbat
dylika Författningars brsiäiiö, enär de äro af den
bejiaffeichek, arr deras mening och rätta afsigt kan
utrönas och följas> jag för min del icke har nägot
widare att anmärka emot bifall af Lag>Utskottels
Betänkande enior den deröfwer kill komne förkla»
ringen.
Herr Grefwen och Landtmarstalken gjorde
proposition ä bisall lill Lag-Utjkotlcis Betänkande.
Friherre bjerta, ^xol. Öm meningen är,
att alla Fidei.Commitzer skola Uphöra, kan jag för
Min del ej bifalla, att Ridderskapel och Adeln skulle
afsäga sig en sä dyrbar rättighet.
Friherre 8tael von wolstein fragade om detta
Protocolls-Utdrag rörde uphäfwande af Fidei-Com»
misier.
Zerr Grefwen och Landtm arstalken uplyste,
att det endast innehölle Lag-Utstottets förkla.
ringar öfwer anmärkningar som blifwik gjorda wid
Utffottets Betänkande rörande Konungens rätt, att i
Fidei.Commisi - frägor göra dispense och hwilket Be»
tänkande redan af z Ständ more bifallit.
Herr kotkliob, Larl krerlnc, förklarade ytterligare
förhållandet af Lag-Utftotteks Protocolls-Utdrag
vch tillstyrkte bifall pä Utskottets Betänkande.
Serr Grefwen och Landtm arffalken förnyade
fin proposition derom hwilken med Ig beswaradcs.
Fö.
6ro Den 14 Zebruärii.
Föredrogs, ä nyo Stats-Utskotters den 21 De«
cember pa bordek lagda Prokocolls-lltdrag, angående
Bewillningen af Krut, Såcker och Alun m. m.
Friherre 8tse! von käolliein uplaste följande
Diktamen:
Den uplysning Kongl. Kammar-Collegium lemnat
Riksens Ständer om förhållandet af de olika
upgifker af Bewillningen för Såcker, Krut och Alun,
nemligen att den härrörde derifrån, akt den grundat
sig pä de frän Lands-Conkoiren ingifna provisionella
förslag, har jag längesedan insett icke kunna blifwa
annorlunda och lika sä litet uplysande, som om ingen
blifwit gifwen. Orsaken härtill ar, att dä sa
wal i Kammar-Cotlegium som Kammar-Ratten annu
dels saknas dels ännu aro orewiderade Lands.Böcker
och andra räkensiaper för flera är, sä kunna besia
Collegier hwarken uplysa hwad Kronan rätteligen
bordt hafrv.r, annu mindre hwad den fält.
Högloft. Stats-Utskottet lärer annu icke företagit
någon granjkning häraf, hindrad af mängfaldiga andra
arender: af denna orsak projecrerade jag, att genom
scrfkitte derk il! ursedde Ledamöter, företaga denna
granskning, detta asllyrktes, och ar sörmodeligen
orsaken, hwarföre man om sammanhanget ar i lika
okunnighet nu som i början af Riksdagen. Ingen
ting synes likwäl warit enklare än ark först genom
Taxenngs-längderne utröna huru myckel som blifwit
debiterar, sedan af Upbördslängderne tillsedk hwad
som influtit elter gårr till afkorrtning: af rewersalerna,
frän de werk, som direcke till Riksgälds-Con
tviret
-
Den r4 Abruarii. 621
toiret insända Bewillnings-medel, hade utan nunsua
swärigher kunnat uplysas, hivad frän detza influtit.
Att all betsa fordrar rid medgifwes gerna, mea blir
det ett giltig stal att derföre underläta en sadan
granskning. Det synes derföre nog besynnerligt, akt
»vederbörande i Riksgalds-Contoiret icke sjelfwa »varit
angelägna att bidraga kill uplysnings minnande i denna
sak, som kastar sä mycken skugga pä dem, säsom
ock att Stats-M skottek, dä det afböjt den projeckerade
tillökning af Ledamöter, ej kraftigare satt anwändt,
till andamälets minnande, än blott inhämtat
andras yttrande; genom en ordentelig granskning hade
dek säkert blifwit uplyst, som nu blir i mörker be,
grafwit. Och aldenstund all uplysning om förhällan,
det tyckes wara aflägsnad, genom den undflykt, arr
sammandraget grundat sig pä defla provisionel?a förslag
frän Lands-Contoiren, men här gifwes andra
medel, som insändas directe säsom till exempel Bewillningen
för ben del af Socker som stämplas wid
Hall-Rätterne och hwilka medel frän General LanbtTulls
Directionen insändas; Sä får jag anhålla
det Riksgälds-Contoiret mätte äläggas afgifwa förklaring,
af hwad orsak beloppet af dessa medel äro
wida mindre uptagne i sammandraget, än man af
erhällne upgifter frän General Landt-Tulls Directionen
finner böra wara influm. Neversalerne, svin
antingen böra finnas i Riksgälds - Concoiret, Kam,
mar-Collegium eller Kammar-Rätten stulle ulwisa
Summvrnes storlek, tiden dä de biifwir aflemnade
och derigenom gansta lätt utrönas om seler finnes
hos Riksgälds - Contoiret eller hos General Landt»
Tulls Directionen.
Fri
-
6rs Den 14 Zebruarii
Friherre 8tael von wolstein tilläde munteligcn,
att hwad de medel anginge som ifrän Ränterierne
lill Riksgälds^Conwiret inflyta, more förhållande sä,
dant, att sammanhanget dermed swärligen kunde ut?
redas. Deremot trodde han att för de wedel som
inginge ifrän General Landt-Tulls Directionen en
fullständig redogörelse kunde erhällas.
Grefwe löfvenhielm, Larl, anhöll ark uplysyingswis
fä namna det Landt - Tullarne lefwererar
7,200 R:d
Zerr
Grefwen och Landtmarffalkcn upre,
pade innehållet as Stats-Utstolrecs Prolccolls-Utdrag.
rlllaggandes arr deraf syntes tillrackeligen uplyst
Hwad ytterligare kännedom öfwer detta amne stöde
qtt erhälla,
Härefter anmäldes och infördes Hof-Cancelleren
Friherre ak äVstterlleöt, hwilken till Herr Grefwen
och Landrmarffalken öfwerlemnade Kongl. Maj.ts
Nädiga proposition till Riksens Stander, angäende
en ny och förbättrad Kyrko-Handbok, hwarefler Herr
Hof-Cancelleren pä lika sätt som wid inträdet heled-?
sagad, afträdde och öfwerläggningen fortfor,
Grefwe klörner, ^Zolpti 6öran. Detta yttrande
af Stats »Utflotter, gär ut pä att wisa hwad
Riksgälds-Contviret haft att göra wiv i sräga wa--  rande sak, afwensom det innehåller ett förslag om
fastställande af en säkrare Controll för framtiden.
Stats-Ukstottet har ej kunnat göra annan granskning
M af Riksgälds-Contoirets Handlingar z Atl sträc
-
Den i4 Aebruarii. 6rz
ka sig till Lands-Contoiren, har aldeles legat mom
desi befattning. Jag ser således ej att wid denna
sak är något annar att göra, an att enligt hwad Herr
Grefwen och Landtmarskqlken proponerat bifalla den
förestagne Controllen.
Friherre Stael von klolllem. Jag anhäller
allenast arr Ridderskapet och Adeln märre göra afseende
pä min begäran, att Riksgälds Comoiret mätte
»plysa, hwarföre sä litet för de i fräga warande
Articlar blifvit upfördt i Räkenffaperne frän LandkTulls
Direcrionen, emedan här icke warit fräga om
provisionella förslag. Mit tyrkande inskränker sig inom
att af Herr Grefwen och Landrmarskalken begära
proposition, der denna fräga mätte blifva RiksgäldsContoirer
förelagd
Grefwe
ve la 6aräie. Det har ingalunda
kunnat undfalla Bewillnings-Utskottets upmärksamhet,
hwad Friherre Stael nu anmärkt, och der han intet
litet ökadt Bewillnings Utskottets arbete, ar: behöfwa
granska de ofullständiga upgifter det erhållit. Ett
nytt sätt till Conkroll har nu blifwit upgifwit, ty
jag will lrotksa hwcm fom hälst att af de ifrän Riksgälds-Contoiret
inkomna Tabeller med säkerhet kunna
saga hwad den förra Bewillningen mgjordt. Hela
denna fräga synes mig stä i sädan gemenskap med
hwad Bewillning Utskottet i detta afseende förestagit
att jag för min del anser bäst att dröja med alt beslut
deröfwer intill desi Ridderskapet och Adeln granskat
Bewillnings-Utskottets förslag.
Gref
-
624
Den 14 Februari!.
Grefwe lllösven!,jelm, Larl. Ingen Ledamot
af Högloft. Ridberjkapet och Adeln lärer finnas,
som icke lika med Friherre Stael ifwar för ärlighet
i upgifter rörande Rikets medel. Men dä StarsUkstottet
förklarat, att i Riksgalds-Contoiret tillgång
icke finnes till säSana Handlingar, som klart uplysa
förewarande sräga, synes mig att ett nytt hanwisan,
de ckl! mäleis granstning af err Utffott skulle ästadkomma
en lids förlust uran anbamäl.
Grefwe Nornor, ,^äolplr 6öran. Jag tror mig
siere gänger haf.va nämn , a!k Riksgälds Contoiret ösi
wer den inflytande Bewillningen upgör endast Hypotelista
försiag. Bewillnings - Summans belopp för
hwar serftildt Artikel kan således efter besia förslag
ywarken granstas eller utredas, men wäl är Riksgälds-Contoirer
i ständ att upgifwa hela Bewillnings,
Summan som influtit.
Friherre Stael von Holstein. Sedan jag inströ
nkt mia till att blott begära uplysning om orsa,
ken, hwarföre upgifkerne ifrän Rrlsgälds-Contoiret,
om afgifterne för Socker frän General Lmmt-TullS
Directionen warit mindre och stiljaktige emot hwad
nämnde Direclion upgifwie, syires mig detta amne
lätt nalkas fikt stut. Hwad Grefwe Norner anfört
om de provisionel!- förslagen, har således intet anseende
pä denna sräga, hwilken kunde mig bewiljas
oagtadt Utstvttets Betänkande bifölls.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken gjorde
proposition lill bifall ä Ukstoltel Betänkande hwilken
med Ja befivarades.
Herr
Den r4 Zebruarii. 625
Herr käe^lcsnlkjölcl, Dotlof. De prowijlvnella
förflag, hwilka i början af hwa^e är ifrän LandsConroiren
och andra Upbörds w^rk upgöras efter
Bewillningens päraknade belopp, grunda sig endast
pä förhäljandet de föregående ären. Detta kan icke
annat an wara mycket olika, det ena äret ifrän det
andra. Utom de förändringar fom härleda sig frän
utflyttningar, dödsfall, lagliga afkortningar för öfwer.
och underäriga barn, m. m. sä utgär Bewillningen
för Alun, Krut, Säcker och Stät, efter inom
äret tillwerkade tunnor, centner och skålpund»
och desi werkliga belopp kan icke bestämmas förr än
de upgifter fom dylika tillwerknings-egare böra aflemna,
äro i föreskrefwen ordning afgifne. I allmän»
het mäste för hela Bewillningen således upkomma en
betydelig skilnad emellan del pä höft wid äreks början
gjorda förflaget, och den efter taxeringarne och
tillwerknings upgifkerne upkommande bestämde Summa,
utan att Kronan derföre hwarkcn wunnit eller
förlorat genom diffexencen.
Hwad Stäl-tillwerkningen beträffar, som jag
närmast känner, förhäller det sig salunda att en
Bruks-egare först wid Smides ärets sint är skyldig
upgifwa det antal centner Stäk som för äret aro
ifrän Bruket afsände. Denne nygift blifwer grunden
för debiteringen af Bewillningen och determinerar
det rätta beloppet som Bewillningen för Stäk i Sta.
tens Casia skall inbringa. Utan afseende pä hwad
mer eller mindre hwartill den i Lands-Contoirets provisionelle
förslag blifwit beräknad. Äfwen sä litet
kunna dylika i förhand gjorde Calculer tjena till någon
rättelse för beloppet eller redogörelse af Kronans
in
-
6-6 Den i4 Abruarii.
inkomst, utaf andra producter för hwilka Bewillnin»
gen utgår efter tillwerkade Stycke- eller Skälpundtal
enär tillwerkningens myckenhet beror af Tillwcrkarens
godtfinnande eller tillfällige händelser. Tontrollen
emot Upbördsmännen för Bergs-producker, är
Bruks-egarens upgifk; Tontrollen deremot återfinnes
iWagräkningarne. Utan twifwel har Kongl. KrigsColleginm,
hwad Krut beträffar, och Hall-Nätterne, i
afseende pä Socker - stämplingen, nödige Controller
hwarigenom sä wal upbördens rigtighet som redowisningen
för beloppet, kan styrkas och verificeraS,
I frägawarande provifionelle förslag öro likså
litet ärnade till rättelse wid granskningen af Kronans
intrader lvm Le dertill äro tjenlige. De generelle
och specielle räkningar öfwer upbörden med
tillhörande verificationcr, som för hkvarje är till Kongl»
Kcimmar-Collegium ifrän Lands - Contoiren och de
werk som eljest hafwa nägon upbörd att besörja, inkomma,
och derifrån utlemnas till Kongl. KammarRätten
att undergå en Revision som grundas pä
bestyrkta upgifter och werkeliga förhällandet, lemnar
den möjligast fullkomlige säkerhet att Kronan kommit
i ätnjutande af sin tillständiga rätt.
Provifionelle förslagen mä dä begagnas till det
Andamäl hwartill de aro uprättade, men icke böra de
förwilla eller derwid fästas nägon upmärksamhet, dä
bestämda räkningar grundade och afflutade pä bestämda
och behörigen verificerade upgifter finnas efter
hwarje Upbörds ärs stut, ifrän alla redowisande, att
tillgä, och en ordentelig revision och noga granskning
Den »4 Zebruarii. 627
förwisiar att bade upbörd och redowisning behörigt
blifwit fullgjord.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken uplyste,
att del pä lika sätt förhölle sig med Krut-bewillningen.
I hans Län wore ett Krutbruk; wid ärets
flur erhölle han upgifr pä tillwerkningen, hwarom
han sedermera säfwe wedecbörande behörig underrättelse.
Friherre Stael von polkem yttrade sig, att
detta blott bewisade ogagnet as provisionella Calculer;
för öfrigt önskade han allenast an den af honom
nu wäckta fräga, hwilken han nu uprepade, mätte
genom Herr Landtmarffalkens proposition till Riksgälds-Conkoiret
blifwa remitterad.
Grefwe Dolma, August, conformerade sig med
Friherre Stael.
Herr krmt2lkM6. I anledning' af Herr Friherre
Staels nu i frägawarande motion fär jag med
egen Embetsman»» kännedom af förhållandet med
den Hall-Rätternes Tjenstemän åliggande upbörden
utaf Bewillnings-afgiften för Socker, ödmjukeligen
rillkännagifwa och uplysa, att denna afgif erlägges
wid Socker asstämplingcn: att säledes inga restantier
dera lära kunna ega rum: Att Upbördsmännen aldrasist
qwartaliter böra derföre wid T"ll.Werket redowisa;
samt att följakteligen, vm wederbörande Em.
betsmän wid Högloft. Riksgälds - Contoiret fasta
tillbörlig upmärksamhet pä de ifrän Tull-Werket inkommande
räkenskaper och penninge-remifler, samt hu,
ru«
628 Den r4 Zebruani.
rnwida de ä behöriga tider, inkomma, dek. efter
anin kanka, ivid tredje mänadens flut af ett nytt är,
bör kunna utaf Riksgälds Eontoiret wara landt lil!
huru stor Summa hela Socker-afstämpliugs afgiflen,
för det föregående äret sig bestigit.
Herr LckutriercrantL, Daviel. Med erkännande
as Herr Baron Ltaels Leie för det allmänna
basta och för Riksgälds - Contoire s behöriga åtnjutande
af Bewillningens werkeliga belopp, mäste jag
bestyrka hwad andre warde Ledamöter redan anfört,
akt ärsförflagen arv aldeles provisr onella och stödja
sig pä de föregående ärens ungefärliga belopp i likhet
med Srcus-förflagen.i Kongl. Skars-Contoirec. Jntäckten
inflykeri cke eller för äret pä en gäng, ulan
store restantier inkomma efter hand; ej allenast för
det nästföregående ulan för flere förutgående är och
det in masta förutan ringaste detaille af hwem och
för hwad flags wahra eller rörelse de blifwit erlagde.
Huru stall dä Riksgälds-Contoiret kunna Controliera
vm Bewillningen behörigen blifwit erlagd för Krut,
Alun m. m. Man mäste ju ock ihogkomma, alt Riksgälds-Eoutvirel
är ett Ständers Werk, som ingen
magt och myndighet ager öfwer Kronans Embetsman
och Upbörds-Bctjeningen, utan lyda alla desta tjensteman
under Kongl. Kammar - Collsgium och Kammar
- Ratten.
Upiästes följande:
Kongl.
Den 14 Februari!» 629
Kongs. Majcks Nädiga proposition till Riksens
Ständer angående en ny och förbättrad
Kyrko-Handbok, gifwen Stockholms
Slott den 9 Februarii »812.
Den Swensta Kyrko - Handboken, som stadgar
hwad iaglkagas bör wid Gudstjensten, wid andra
heliga förrättningar och wid de Ceremonier, hwilka
med Religionen äga gemenskap, har i alla tider warit
ett föremål för Swenska Konungars omsorg.
Genast efter den lyckligen bestmne Reformationen till
Konung I- är 1529 Utgifwa en Swensk
Kyrko-Handbok, i hwilken lik-val, för att ej stöta
annu icke öfwerwundne fördomar åtskilligt af den
Catholsta Lärans bruk blef bibehållit. — Detta gaf
anledning att wid Upsala möie är 1Z9Z påtänka förändringar
och. förbättringar, hwilka, ehuru med nit
prkade af Konung L-rnr. IX., icke förr än under
dest Brors Konung II. ^vol.kus regering
kommo till stagda, men äfwcn i den dä utgifne Handbok
ansägos förbättringar nödige. Sedan derom
wid Jubelfästen är 1693 blifwit rädsiagit och besiutadl,
stadfästade Konung L>nl. XI. den 29 Juli!
1693 en ny Handbok, hwilken är den som allt hittills
i Swensta Församlingarne warit nyttjad.
Med den odling Språket wunnit, med renade
begrepp i flera delar, hwilka kunde räknas såsom
öfwerlefwor af en äldre troslära, hade dock bruker
smäningom afwikit frätt tvifla föreskrifter och behofwet
af en förbättrad Handbok börjat att alt mer och mer
kännas. Detta föranlat Glorwördigst i äminnelse
Konung Lvsnk III- att uti strifwelse af ben 9
6zo Den 14 Zebruarii.
Februarii 1789 anbefalla Preste - Ständek, att ine
komma med underdånigt utlakande om de ändringar i
ritualen, som kunna finnas nödige och nyttige. Derom
öfwer ades wid Jubelfesten är 179g och blef arbetet
updragit ät Committerade, hwilkas förslag till
en förbättrad Handbok är 1799 af Trycker utgals.
Öfwer detta förslag yttrade sig pä Nävig befallning
Preste-Ständet wid Riksdagen i Norrköping är 1800
och tillstyrkte i underdänighet dest öswerfeende och ur»
giswande, hwarmed likwäl kommit att dröja till nu
warande Riksdag. Wid den samma har Preste-Ständel
ännu närmare öfwersedt och granskat förstaget och
hos Kongl. Maj:t i underdänighet anhällit, att samma
förslag, med de förbättringar som af Ständer
blifwit gjorde, mätte säsom en ny Kyrko-Handbok
till allmän efterrättelse Utfärdas; dock att i de delar
som närmare röra enskilta personer än den allmänna
Gudstjensten, det mL wara hmar och en fritt att
wälja af gamla eller nya formulairet för Barndop,
Brudwigsel och Barnaqwinnors Kyrkogäng, enär
det hos Predikanten tillkännagifwes.
Kongl. Majit som i Preste-Ständets framgifne
förslag igenkänt dest nit för Religionen och en Christelig
uplysning, har tillika i Räder erindrat sig att
ej allenast i Handboken ätskilligt förekommer, som i
Kyrko-Lagen är stadgat, utan äfwen att i 15 §. i
Presterskapets privilegier af är 1723, försäkras, att
med Kyrko-difciplinen och andre Ceremonier skulle förblifwa
efter 1686 ärs Kyrko-Lag och Handbok, hwilka
likwäl Kongl. Majit efter Ständernes godtfinnande
kunde läka förmera och förbättra. Pä denna
grund har Kongl. Majtt ansett sa mycket nödigare
akt
-
Den i4 FebruariL. 631
att öfwer den föresiagne nya Handboken och dktz an.
tagande till Riksens Ständer göra prspo.uicri, som
Kongl. Maj:t äswen Ulan förenämnde anlediungar
med nöje stulle hafwa inhämtat Ständernes råd i
elt ämne, hwilket för alla Kongl. Majtts Undersåtare
är af sa Mycken wigk och sä öm beskaffenhet.
Kongl. Majit förylifwer Riksens Ständer med all
Kongl. Nåd och V mest walbewägen.
d-lils von ^08enkeittProtocoll,
Hällit inför Kongl. Majit uti Slats-Radek
pä Stockholms Slott den 12 Februarii 1810.
Hwarwid Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
täcktes wara närwarande.
Närwarande:
Hans Excellence Stats-Ministern
Herr Friherre von Lögeström»
Stats-Räderne Friherre kotendlaö.
Friherre von Listen.
Friherre /lälerbetst.
Friherre ^ckleitparre.
Hof-§ancel!eren Friherre sk WetterstedtTillförordnade
Stats-Secreteraren
Landshöfdingen von Kokenstein
Se
-
Lzs Den 14 Zebruaru.
Sedan Kongl. Majrt den y i denna mänad låtit
sig i Slat-Rädet föredraga Preste-Ständets underdåniga
striswelse om antagandet af en ny KyrkoHandbok
och Kongl. Ma):t, uppå StatS-Rädets underdåniga
tillstyrkande, bestuiat, att till Riksens
Ständer deröfwer läka afgä Nådig proposition, blef
denna proposttiou nu upläst, afSkats-Rädet tillstyrt,
och af Kongl- Maj:t i Räder gillad.
In ststem krotocolli
I^ils von Kolenstem,
Remitterade till Lag-Utstotter.
Föredrogs ä nyo Stats»Utskottets ben ro Januari!
pä bordet lagda Memorial innehällande swar
pä de anmärkningar som wid Utskottets Betänkande
rörande Brandförsäkrings-Conkoiret i Riks-Ständen
blifivit gjorda.
Herr von ScKultrieolrLlM, vsviä. Jag barde
med skal hoppas, att Högloft. Ridderstapet och
Adeln stuve finna Högloft Stats - Utskottets Betänkande
om allmänna Brandförsakrings-Contoirets förräntade
medel bäde ratkwist och raisonabelt, sä ark
det samma ulan omgäng bifallas kunde; men alsingen
öfwerlaggning och ännu mindre nägon decestion
lärer i detta mäl widare behöfwas, som Brandförsäkrings
-
Den i4 Abruävii' 6zz
säkrings-Contoirets Ordförande Herr Öfwer - Intendenten
m. m. L6elcrnnt2 behagat försäkra mig, att
Contoirets sammankallade delägare ej wilja ärnöjaS
med 1782 ärs författning, utan begära hela det r
Riksgälds-Conkoiret insatie Capitalet aker; hwilkek
icke eller Brandförsäkringen wägras kan. Den enda
twist som emellan begge Werlen älerstä kan, angar
räntan, hwilken Riksgälds-Contoirek tror sig ej längre
böra erlägga än till den gi Ocrober, dä den Conditionelle
upsägningen skedde, men wederparlen tror
sig böra åtnjuta intill betalningsdagen»
Herr kolen von kotenstein, l>lils. Ehurrr
ett yttrande af den wärda Ledamoten som sist talade
ej kan behöfwa någon bekräftelse fär jag likwäl
nämna, att der werkeligen sä förhåller sig som han
anmält och att allmänna Brandförsäkrings - Directivnens
beslut i detta afseende i Allmänna Beredningen
blifwit föredragit. Jag sär derföre äfwen med honom
förena mig i den tillstyrkan, att bestine; deröfwer tills
widare mätte upfljutas.
Herr 6ock, Lorfits Lufivig» bekräftade, alt
delägarne den 20 sistlcdne Januarii besintat att ifrän
Riksgälds-Contoiret äkertaga sina penningar.
Friherre kr!annerfimm> Lars ^uZufi. Med all
den agtning, de nu meddelade underrättelserne förtjena,
kunna de ej såsom gifna blott af enffilla Ledamöter,
anses fäsom Officielle. Jag ar således af den lankan
arr de ej kunna anses såsom grunder för ett beslut,
utan endast fäsom an.evuingar til! upffof med
sakens afgörande.
Den 14 Zebruarii»
Herr Lock erindrade att Friherre k^annerkeim
sjelf ttvul gistvik underrättelser, som ej warit Officielle.
Hail kunde åberopa sig Grefwarne Os la.
Larsius och LantinAkaulens witrnesbörd. Denna
fräga rörde g:dje Mans rätt, hwarföre han önstade
med desi afgörande kunde dröjas tili desi Konungens
Utslag fallit.
Grefwe körner, ^äolplr Loran, Utbad sig fä
erindra, ait Stals-Uiffotlels tillstyrkan more af sädant
innehall, att det kunde stä tillsammans med
hwad besiut Direcrionen behagade laga eller hwav
Uisiag Kongl. Maj:t i Näver täcktes sälla.
^err Grefwen sch Landtmarstalkcn gjorde
propo-aivn lill bifall ä Stals-Utsiottets Utlämnde,
hwilken med I- beswarades, men
Herr Lock ropade nej och yrkade ali frägan
rörde g:dje mans rätt.
Herr LtrLls, Larl klaZtius, kunde för sin dck
ej medgifwa, att tredje mans rätt cj här work i
r agon wada, da del stöde Directionen fritt, att malja
antingen den wille lyfta sina penningar eller lata
deni innestå.
Herr piiirlman. Jag inser ej huru Ztdje mans
rät', kan pä något fäkt bliswa kränkt derigenom, ali
Kö. sofi. Ridderfkapet och Adetir skulle bifalla hwav
S nio-Utstottel föresiagii, angående de medels återtagande
som af allmänna Brandförfälrings-Direclionen
h.ifiva i Rilsgälds - Contoiret insatte,j dä det i
Deri t 4 ^ebrnarii» 6ZZ
Gtäts-Utffotkeks Betänkande ar nog tydeligeN wisak
huru som Niksgälds-Contoiret haft en betydelig förlust
af alt förwalta Brand'örsäfrings-Contoireks penningar,
dä ränta derföre stokat betalas fastän Riks.
gälds Werkct icke kunnat begagna (kapitalet, emedan
det aktiv mast hällas i beredstap akt pä steende re»
qvisition Utbetalas, sä har Stats-lkkstottet ej kunnat
Undgå, att häruti föresiä ändring, och har af sädan
anledning gistvik Brandförsäkrings - Direcstonen tillkänna
de wilkvr, hwarmed Rilsgälds-Contoiret endast
kunde fortfara, att läka penningarne innestå, och ätt
t händelse Direcrionen ej wille i desta wilkor inga,
äfwen gifwit tillkänna, att Riksgälds-Werlet innom
eN wist förelagd tid skulle uphöra, att betala ränta,
och alt derefter all relation deste atne WerkeN emellan
borde uphöra. Fastän Brandförsäkrings-DirectioneN
hära ännu icke gifwit swar, hindrar det wist icke
Ridderstapet och Adeln att stadfästa hwad Utskottet
tillstyrkt, och det fa myckec snarare, sedan en ward
Ledamot gistvik säker underrättelse, att Brandförsä»
krings-Direcrionen redan besiunit - Återtaga fine pens
Ningar, och wägar jag derföre anhälla om proposition
pä Betänkanbcu
Friherre kkjertNz coNformerade sig Med
Herr att mäler nn mätte hwila pä det Nid»
derskapet och Adeln ej nu matte löpa in i ttägra
gälor»
Herr Grefweir och ^andtmarstalkeN hks
träde att dä tankarne nu jon es sä delade, tor»
de kanfle Ridderstapet och Adeln läta detta mät
hwi
-
6z6 Den 14 Zebruarii.
hwila intill desi Konungens Nädiga Iltflag derLswer
fallit.
Bifölls.
Föredrogs a nyo Stats - Utssotkets den 12 Februarii
pä Bordel lagda Utlåtande, i anledning af
Bancoläi stotts yttrade förmodan att pä den i Bilagan
tili Stats-Ulstotte:s allmänna Finance - plan,
Litt. C. uptsgne Summa 2 245,903 R:d. något afdrag
skulle kunna göras och kill Tarkjerns Bergsla
gens
understöd amvandas.
I sammanhang dermed upläsies följande:
Utdrag af Prokocollet, hällit i Borgare-Ständets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm
den 12 Fcbrnani i8e-2.
S. D. Sedan, uppä Höglofl. Ridderstapets
och Adelns remifl, Ro seus Höglofl. Ständers StatsUtjitvitet
öfwer Banco-'/tjkoltets utlåtande,, i Protocolis
Vidag af den >8 siflledne December, angående
Kongl. Ät.ij:ls Naditza propo,ilion om understöd för
TuLjenls Bergslag erne, uti Memorial af den z dennes,
eller föga besparing k-n wara att päräkna af Le
2,245,923 R:v., hwarmed Banquen till oumbärliga
ansedde behof skutte, enliLt den allmänna Finance
kla.
Den 14 Zebrukrii.
planen, Srats-Werket biträda, men hwaro.f BancoUtstottei
förmoda! något kunnat besparas vcb således
föreslagit, akt denna besparing mätte kill Tackjerns
Bergslagernes understödjande anwändas; sa fant
Borgarc-Ständek, i likstämmighet med desi den Z
nastledne Januarii fattade bestnt, att, pä fatt Banco-Utstoltek,
i filt o fröa un ani Le Prokocolls - Utdrag,
hemstält, «n Summa af 202,000 Rid. mä till detta
högst angelägna behof af Banquen särffilt förstjutas,
dock att om fraindeleS erfaras ftulte, det den
Summa, som til! SMtens behof ytterligare sommer
att af Banquen ukgifnras, emot hivad Stars-N! sköttel
förmodat, nägor öfwerstott lemnar, Banquen ma
deraf, sä långt dec räcker, erhälla fin ersättning för
det till Tackjerns Bergslagerns anflagne förskott;
hwilket wördsamligen och wäitligen sture de Respective
Med-Sränden härigenom tillkännagifwas. lstt
Luxra,
Lx krotooollo
ss. Ist. keterslon.
Zerr Grefwen och Landtmarfkalkeir giorde
derefter proposition i likhet med hwad Borgare-Ständels
nu upläfte Prokocolls-Utdrag innehöll, att mot
de wilkor Banco-Utstottet i sitt Betänkande föreslagit,
samt atc om, emot hwad Stats Urstottet förmodat,
något öfwerstott stmle upkomma af den Summa
som af Banquen till Statens behof ytterligare
kan komma an mgifwas, Banquen ma deraf sä
långt det räcker erhälla sin ersättning för ott lill
Tackjerns Bergslagerns ansiagna förstolt, en Summa
Den 14 Zebruayli,
af 2Oo,ooo R:d. af Panguen list heras understöd.
Mtre ulberalas.
Uplästes ett ifrån Stats - Utstöttes ingifwit sä
lydande;
Wärdsaml Memorial >
Riksens Höglofl. Stander hofwa updragit äk
Stats-Ulstottek, alt utarbeta och föreslä JnstructivN
för Fullmägnge nti Riksgälds^Contoiret,
Under den af Stats-Utstottet förrättade grans?-  Ning af Niksgälds-Werket, har Skats-Utstottet sökt
inhämta en noga och fullständig kännedom af de be?
fattningar, hwilka tillhöra Riksgälds-Contoiret, hwartvid
hos SralsHllstoklet blifwit stadgat den fasta öfmerlygelfen,
ait sfesstva administration af Riksgälds.
Merket nödwändigt mäste inrättas pä en annan fot,
än hittills, fä framt fullkomlig trygghet stall kunna
minnas, att Werkets rätt och förman wid alla till;
fallen wärdas och iagttagas.
Efter nu murande inrättning, dä Fullmägtige
egenleligen ärv anfwarige för alr hwad fcm hörer till
Werkets wärd och administration, ges det nästan icke
Någon dktaills af aldrig sa ringa betydenhet wiy
hwil,
Den 14 Zebrit-rii. 6 39
hwilken icke Fullmagtlge stola lagga hand, sa framt
de kunna sagas hafwa efter Författningar och I!isteucrioner
fullgjort dera-' pligt.
Att en sa tragen handläggning likwäl icke af
Fnllmagiige kan för,vankas, är lätt att inse. nar '..an
betraktar göromälens bestqffenher och omfairnfitg.
Det hwarken har warit och icke heller lärer det
hlifwa ämunstone samtelige Fullmagtiges enda ycke,
att wara Rik-gälds-Conroirets Stvresmän, och k-rde
det ock mä hanva wara en alt för långt utsträckt
fordran af dem, hwilka genom Riksens Högloft. Äcknders
förtroende ka las ti l denna wigtiga och ans-.ya-.
riga befattning, att de harwid stola amvärrda och
ripostra sä mycken tid, som ar behöflig icke allenast
att omfatta alla detailler, utan och mc, i afseende
pä werkstaltjgheten, följa dem med den jemna och
yafbrukna upmärksamhet som Ämbetsmän, hwilka- egenteliga
och enda yrke det är, ark härmed sysselsätta--
En
fort framställning och allmän Kfwerägt af
de RiksgäldS-Contojret åliggande befattningar torde,
xfker hway Stak- Utskottet lvik! förmoda Utbreda tillräckligt
ljus i detta ämne.
Riksgälds ? Conroirets befattningar i allmänhet
ärv; i:o M bewaka Contoircts rätt och fmerhm i
afseende pä dest Fonder och Inkomster. s,o Lnwckaga
och revowisa den inflytande upbörden- z:a Utdela
Conroirets tillgångar och inkomster till auö.d moe
behof. 4:0 Besörja omsättning af In- och V.wckcs
640 Den 14 Zebruapri'
skulder. Z:s Widmaglhälla Credir - sedel-rörelsen.
6:0 Wärdén af Couoirets hus och öfrige tillhörigheker,
och hwarjemre^ Fullmägtige skola handhafwa
tillsynen öfwer Betjeningen med hwad dertill
hörer,
I afseende pä första puncten, sä, ehuru allmänna
inseendet öfwer Upbörds-Werkek i Riket tillhörer
Kongl. Kammar-Collegium, ar dock genom FörfattNingarne
bercdl en möjlighet att äfwen wid RiksgaldsContoiret
i allmänhet conrrollera och waka der.öfwer,
att de Contoirel tillstagne Fonder och Inkomster ordenkeligsn
iridrifwas och redowisas. Det ar neml.
stadgat och förestriswit, akt wederbörande Lands-Contoir
skola hwarje är tili RikSgälds^Contoiret insända
sä wät Restanlie förslag som Sumariste redogörelser
öfwer Upbördcn, hwaruri restanlier för dö
sörre arén uptagas och redowisas. Dylike Sumariste
redogörelser stola äfwen aflemnas frän Stockholms
siad. Om ända wälet, som härmed äst-stas, skall winnås,
sä mäste först och främst nilses, alt desis räkenskaper
inom sörestrifwen tid warda aflemnade och
sedermera, att, esler deras föranledande, päminnelser
tidigt göras om restankiernes infordrande, och akt sädant
alt ä Riksgälds-Contoirets sida iagtkages, torde
finnas wara af gansta mycken wigt och angelägenhet.
Den hetydeliga Upbördä-balance, som är rZaz
yppades i Stockholms stad, hade säkerligen icke kommit
art wäxa lill elt sä ansenligt belopp, sä framt
Veu Conlroil Riksgälds-Conkoiret äligger llitwit
wsderbörligen iagttagen, samt Kongl. Kammen, Collett
-
Den i4 Zebruarii. 64 r
legii upmärksamhet' tidigt blifwit wäckt pä förhällandet
af restantierne be förra ären.
Oiir hädanefter, säsom hittills Bewillning stal!
erläggas af testamenterad egendom samt behällna förmögenheten
i sterbhus, sä blir det egenteligen ivid
Riksgälds-Concoiret, som besia afgifter kunna bewakas
och conkrolleras.
De förteckningar och rapporter, hwilka ifrån
Kongl: Hof-Rätterne och Lands-Contoiren hwarje är
til! Riksgälds-Contvirer komma alt aflemnas, fordra
den mest noggranna granskning och jemnförelse: och
en sadan granstning, om den annars stall smara emot
ändamälet, fär icke inskränkas blott till Ziffra», Utan
äswen hafwa till föremal att vröfwa, huruwida, med
tillämpning af Bewillnings-Stadgan, afgifterne blist
wit rigligt beräknade; Hwarförman och fä framt
Contoiret stall komma i åtnjutande af desi tillständiga
rätt, bör efterses och med särskilta inrättade Annotationer
controlleras, att Borgens Skrifter, dä sä,
dane blifmit aflemnade, sä fort ste kan warda becalde,
samr de iiiflume medlen af wedsrbörandc Upbördsmän
till redowiSning uptagne.
Hwad angar upbörden af Conwirets Fonder och
Inkomster, sä mäste harwid tillses, akt de medel, hwit'
ka uti Lmdt.Ränkeriecne och andra Ilpbdrdsstälien
inflyta, Uti »vederbörlig ordning warda lefmererade,
i hwilket afseende nödigt är arr de förflag ölwer upbörden,
hwilka ifrån LanLt-Ränkerierne kill Contoiret
stola afgifwas. vrdenleligen inkomma, sä att tidigs
påminnelser om Upbördrns insändande mage kunna
642 Den 14 Februari!.
göras och dynast, att sedan penningarns till Con»
toiret inkoinmit, de fattima noga och med säkerhet
wärdas, sam: sa fort 6g göra later för RiksgäldsContoirets
räkning i Bananen eller Deposirions-Conrviret
insarras.
Det hander ganska ofta att sä berydeliga remisser
pä en gäng sammanstöta, att någon tid ätgär
innan de kunna npräknas och ä »vederbörliga ställen
insättas; Och Contoirets Castello är nu den enda
person som nr,der liden har penningarne under sin
wärd. Om någon stada härigenom hilli,ls ieke stedt
sä bewisar icke det a att Controllen är nog pälitejig.
Alt gnförrro ät en enda person, hwil.en hänseende
till uxbördens bestaffenhet icke kan älaggas
att ställa någon borgen för sä högst betydeliga
Summor, som ofra kunna komina uti fräsa, torde
i sjelswa principen wara gansta wädligt,
Wid igoo ärs Riksdag blef wäl förordnadt,
att en ibland Fullmägtige i sänder skulle föra anno*
ration öfwer alla ifrän Ränterierne ankommande penmnge-remister,
samt kontrollera att Insättningsattesterne
blefwo ordenteligen upwisade; och hwarwid
tillika stadgades att, om hinder med penningarnes
upräknande och infattande skulle möra, borde sädans
till Fullmägriges Protokoll anmälas.
Denna Controll ehuru nyttig och nödwändig
torde dock icke till alla delar upfylla ändamälet.
Om werkeliga eller föregifna hinder för Jnsältningsattesternes
ordenteliga upwisande af Casteuren anmalas,
sä mäste de närmare undersökas, och detta kan
Dcn 14 Zebruarij, 643
icke stc pä annat satt, an genom inventering hos
Eaffeuren, men hwilken förrättning, i anseende ti!l
pe härmed förknippade beswarligheter, troligen icke
lärer komma att företagas, sä framt icke de största
anledningar kill misstänka om origtigt förhållande arv
för handen,
Den har i Stockholm influtne upbörd har hittills
icke warit stöld under någon sadan Controll af
Fullmägtige, som lefwereringarne ifrån Ranrerierne;
och är uti det Betänkande om Niksgalds-Werket, som
Staks-Utstottet under den 15 November förledit är
afgifwit, med Exempel wisat, att influtne medel i
flere mänaders tid icke blifwir för Conloirets räk?
ping fnsatte
Alla
Utbetalningar till Inrikes Lunesten, sörfallp.
e cbligationers inlösande, wäxel-upköp och andre
Utgifter, stola af Fullmagtige serskilt utastigneras,
och hwarwid mäste efterses och controlleras afbeta!?
pingarnes ordentelighet, och att sadane Docume«ts,
hwarpä de grunda sig och stola verificeras, icke sak?
pag samt obligationer och Ränte-Coupons annulle?
ras. — Jemwäl stola alla Expense - räkningar hoS
Fullmagtige upwisas och godkännas m. m.
Om allt detta med wederbörlig noggranhet stall
stötas, sä fordras härtill bade tid och tragen samt
dagelig handläggning. Ärender af större omfattning
fordra kännedom af ärstillige detailler mom hwilken
he icke rätteligen krum - bedömmas. Men en sädan
kännedom kan icke winnås utan genom en dagelig
ych jemn upmärksamhet pä alt hwad sorn hörer till
644 Den 14 Zebrnarii.
Werkeks administration, och lärer det icke kunna
förwänras, att äkminsione samtelige Fullmägtige stola
anmanda den härtill behöflig» tio och möda.
Med tilläiupning pä Riksgälds-Werket af hivad
nu blifwit anfört har Srais-Utstottet ausell desi styrelse
och administration höra inrättas ester följande
grunder nemligen.
i:o Att Riksgälds-Werkers egenteliga administration
under Fultmägtiges öfwerinstende updrages
ät EmberSunan ener Commisiarier, pä lika sätt som
uli Riksens Ständers Banque och hwilka Commissarier
besörja merkställigheten af redan gifne författningar
och hwad Fullmägtige bestuta.
2:0 Commisiarierne afgifwa utlåtande uti alla
nial af wigt och betydenhet, hwilka till öfwerläggning
hos Fullmägtige stola förekommas. Och staude Commisiarierne
i lagligt answar för besia uklätanden sä
wäl som för rigtigheten af deras meddelra upgifker.
Genom en sadan inrättning blifwa Fullmämige
hwadcher rätteligen synes böra wara, neniligen Werkets
Ofwer-Slyresmän. Den Speciella werkstallighelen
af författningarne blir mera rrygg dä den hwilar
pä Embetsman, hwilka derföre stä riri answar. Och
nar alia saker tomma att framläggas uti deras rätta
stick, blifwa Fullmägtige icke blottställde, att misiledas
af origtiga upgifter, utan en hwar af dem försättes
uti tillfälle, att ester det utredda förhällandet
bestämma och stadga sina tankar. Fullmägtiges åtgärder
kunna äfwen med mera lätthet Controlleras af
dem,
Den 14 Zebruarii. 645
dem, hwilka stola gransta förwaltningen, da de ligga
bpne och till alla sine omständigheter Utredde lili
Pcotccoken. Deremot instränkes icke pä något fatt
Fullmägllges werknings - förmäga, i afseende pä det
som tillhörer sielfwa styrelsen och förwalmingen af
Merker. Genom de upgifterEmbelsmännen stola meddela,
iväckas och underhålles en jemn och oafbruten
upmärksamhet pä Werlers särstilta styrelse.grenar,
sä alt Fullmäglige ständigt äro uli tillfälle att taga
en öswersigt af det hela och derefter lampa de åtgärder,
hwilka kunna pröfwas nödige. Fullmägnges
answarighet blir också närmare än hittills afpastad
ester hwad de möjligen kunna åstadkomma, dä Jnsiruckionens
fordringar icke äro andre eller mera wid»
sträckte, än cm de owillorligen kunna urkräfjas.
Stats-Mstolter har till närmare uplysning författat
bilagde project till Jnstructton för Commitzalierne,
hwaruti allmänna grunderne för deras blifwande
befattning äro utstakade; och fär till Riksens
Högloft. Ständers granskning och gillande StaisUtstcttet
detta alt »vördsammeligen öfwerlemna, och
afwaklar Riksens Höglofl. Ständers Beflut härom,
pä det Skats-Ukstottet derefter mä komma uti tillfälle,
att, i enlighet dermed, projectera det Reglemente
som för Riksgälds-Coukoiret kommer att fastställas.
Wid första päseende skulle det wäl synas, som
den förestagne förändringen af Riksgälds - Werkets
administration ftulle medföra en tillökning i Riksgälds-Contoireks
Utgifter; men om nägon tillökning
i ukgifrerne stulle blifwa nödwäMg^ hwrlket Stats
-
646 Den t4 Zebrttärir.
Utskottet likwät icke tror, bör den i alla fall blifwä
högst obetyvelig, Nät öfwerwägande komMert
1:0 Att till Commissarie - beställningarne torde
kunna flyttas Contoirets nu warande Embetsmanaf
hwilka flere såsom i alla fall Umbärtige med större
eller mindre Expectanee lönet skulle komma att
gravera StateN
s:ö
Akt en och annan Syfta, hwilken efter tili
warande inrättning ak oumbärlig, kan aldeles indragas,
Säsom en med Reglementet för Riksgalds-CoNtoiret
gcmenstap ägande omständighet har Stats-Utskottet
ansett flg böra wördsammeltgen anmäla hurtt
sorn uti de af Högloft, Hemliga Utskottet Utfärdade
Reglemen en Riksgälds - Comoiret bliswit försäkradt
om nödig handräckning af sä wäl högre som
lägre Embetsman och Betjente, Uti alla sädana Contoiret
rörande mål, h,varom de kunde anlitas och pä
deras ätgärd ankomma. En sädan handräckning blir
hädanefter säsom hittills oumgängeligen nödwändig,
sä wida Contoirets rätt och säkerhet skall kunna wärdas
och befrämjas.
Dä de af Högloft. Hemliga Utskotttt utfärdade
Reglementen altid af Kongl. Majlt bliswit sanetronerade,
och sjelfwa Itcglemenket således kommit
att innefatta den Nådiga befallning som »vederbörande
skulle stalla sig till underdänig efterrättelse, sä
har nägon särskild underdånig anhållan om handräckning
för Riksgälds-Comoiret af Kongl. Collegier och
Den 14 ZcbruariL. 647
Embetsman icke warit behöflig. Men sedan enligt
Rikets nn warande grundlagar Kongl. Majus Nådiga
sanetion ä Reglementet för Niksgälds-Contoiret
icke torde komma uii staga, sä lärer Riksens Högloft.
Ständer finna nödigt, att hos Kongl. Maj:t i
rinderdänighek anhätla om Nådig befallning till samtelige
»vederbörande, att hädanefter/ pä lika sätt svin
hittills, meddela Rirsgälds-Contoiret al! den handräckning
som Styrelsen af Riksgälds-Merkel finner
nödigt att afla och att till »verkställighet befordra sä
wäl de redan stadgade förfanningar, soln de föreskrifter,
Styrelsen af Riksgälvs-Werkek ytterligare till
wederbörandes iaguagande meddelar. Stockholm den
6 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högm. Prcste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters »vägnar
Llaes bfteminA. 'lttr. Meiäman.
Pä Waltofl. Borgare-Stättd. Pä Hcder»v. Vonde-Ständ»
Ledainöters magnar Ledamöters »vägnar
^drast. Lngel. Trnäers Wilsson.
kröäotius»
Utkast till Instruction för Lommisiarierne utr
^ikSZäldS-Lontoiret.
r.
Under Fullmagiiges öfwerinseende kommer administrationen
af Riksgälds»Werket pä fält här nedanföre
-
648 Dm r4 Zebruanl»
före widare ar utstakadt, att handhafwas och besörsaS
af fem Commistarier, hwilka för all dem ombetrodd
penninge-uppbörd blifwa en för alla och alla för en
answarige; afven sorn de för deras öfrige befattnin»
gar Kända till answar uri laglig ordning.
L. 2.
Deste Commistarier utses och tillförordnas af
Fnllmägtige, och wäljas halst ibland Riksgalds-Contoirecs
samt General Astistence - Contoirets Emberss
och Tjenstemän, hwarwid afseende endast göres pä
bepröfvad skicklighet, nit och- drift»
L. 3-
De befattningar, hwilka i allmänhet tillhöra
Commistarierne arv' att iagttaga och bewaka RiksgZids-Conrvireks
rakt och säkerher, i afseende pä dest
Fonder och Inkomster: att emottaga och redowisa den
till Conkoirer inflytande upbörd: att uti den ordning,
som närmare stadgas, besörja Contoirets Utgifter:
att sköta de befattningar tvid Credit-Sedel-Werket,
hwilka hittills ar särMia Commistarier warit updragne:
afgifva utlakande kill Fullmäktige uti förekommande
mäl, uprätka försiag till alla systlor, utom
dem hwilka kiähöra Fnllmagkiges Expedition samt
Ombudsmans-systtan, förestå och till Fullmägtige
hemställa hwad Commistarierne anse i någon matto
kunna lända kill Contoirets säkerhet och förmän, hälla
noga tillsyn öfwer Betjeningen samt stuteligen
wärda Contoirets hus och öfrige tilihörigheter.
r.o Ms
-
Den 14 Zebrnarii- 649
no jskom- Commistarierne äligga fördenstull,
att uti alt h.vad, enligt Författningarne pä Riksgälds-Conkoiret
ankonimer, noga och med upmarksamhet
controllera och maka deröfwcr, akt de RiksgäldsContoirec
lillstagne Fonder och Inkomster af h,vilken
beskaffenhet som hälst, warda indrifne, redowisade
och till Contoiret lefwcrerade. Hwadan Commistarierne
böra tillse, akt atla redogörelse - räkningar och
förslag inom sörestrifwen tid ifrån wederbörande as»
lemnäs, sann innestäcnde behållningar af Conroiretis
medel i behörig ordning leswereras. Och pä det
Commistarierne mätte komma uti tillfälle atk sädant
ali med skyndsamhet iagttaga, sä stola räkenstaperne
ifrän Lands-Contoiren, Stockholms Stad och andra
redogörelse-ställen, sä wäl soM mänadsförstagen ifrän
Landt-Ränkerierne omedelbarligen lill Commistarierne
insändas.
Commistarierne stola stelfwa gransta söljande till
l!pbördén hörande räkenskaper, nemi.;
1:0 Restamie förslagen och ftrmmariste redogörelserne
öfwer upbörden af Conkvirets Fonder, samt
Med anledning af deste räkenskaper, hos Fullmäglige
ti l widare handläggning anmäla förställandet af restantier,
tö eller hwad eljest kan fordra någon äkgärd.
2:0 De förteckningar och rapporter öfver Bewillningen
af testamenterad Egendom samt behällna
förmögenheten uti sterbhus, hwilka frän Kongl. HofNätkerne
sanrt Lands-Cvntoiren hwarje är stola af--  gifwas; tillse och conrrollera att sä wäl den contant
inZ:te
B-nd- 2:dra Afd- 4Z
-
650 DmZelima ni.
inffulne Bewillningcn warder till Contoiret lefwererad,
som den Bcroillnings-afgift, för hwilken borgen
blifwit siald, sä fort ste kan, infordrad och
z:o De sirsing öfwer Npbörden. hwilka hwarjs
Manad ifrån Landt-Ränlericrne stola asiemnas, hwarwid
rillfes, att innestäende behåll ningar warda infordrade.
För den stada och förlust som Contoiret tillskyndas
genom Commiffarieettes urakrlärenhek och försummelse,
att påminna om felande räkenskaper och innestaeude
behällningar eiler eljest ästdosatt Comroit ä
redowisning och u-börden, staude Commistarierns
till answar rni Leg lig ordning; hwarfvre och i händelse
Commisiarierne stulle erfara alt de af dem gjor«
de påminnelser om felande räkenskaper eller upbörvens
remiuerande, icke medföra äsyftad werkön, böra
Commisiarierne kill und»vikande af egit answar, förhällandet
hos Fuilmagtige genast lillrännatzitwa.
2w jklstom- Aila ifrän Nämerierne ankommande
pettninge-remister jemte mitzivt-n, reversalen och
penninge- fLrteckliingame addresieras l.ill Commiffarierue.
P nninge-P-quetten för »varas u>»der guie Cvmmistarieis
gemenstnnma ward. Till C.cheuren ritlemnas
hwad för dagen kan hinna att upraknas och insattas;
och ware Casieuren stylvig, att a hwad han
ernottagit, antingen samma dag eiler senast den nästpäföljande
förew insäiknings-aktefterne. Och stola
Reversalerne, sedan de af Casieuren aro gtvirrerade
och ini Boksiuis-Conroiret annoterade, genom Comlnisiarierne
öfwersandas till »vederböriig ort.
Alla
Den 14 Februari!»
65 r
Asla attester öf ver andre insättningar för Riksgätds-Comoirers
rakning böra jemwäl aflemnas till
anteckning af Commisiarierne, sä att de alt jemt mage
kunna controllera ralningarne med Banquen och
Depositions-Contoiret. Casteuren, sä ival som Kammereraren
Uti Boksiuts-Contoiret, eller den,som i Kammererarens
ställe annoterar qwitt ncerne, böra derföre,
wid strängaste answar, tillse der icke någre qwittencer utfärdas,
förrän de dertill hörande attester hos Commistarierne
blifwit upwiste, annullerade samt med en
Commistaries namn försedde, och anteckning till hwilken
expedition artesten hörer.
Ä all tillfällig uobörd, som icke lefwereras efter
Reversal, böra ll.pbörds-Ordres til! Casteuren utfärdas.
Z-'v Mom- Alta utgifter, hwilka arv bestämde
och owilkorliga, såsom Inrikes räntebetalningar,
inlösen af Conkoireks fvrfallne obligationer i Banco,
m. m, besöries af Commitzarierne utan föregången
anmäla hos Fullmagtige; hwarcmok utgifter lill aflöuingar,
ljuspenningar och dylikt til! Fullmägkiges
bifalls hemställas. Till Expcnser anordnas af Fullmägtige
en wist och bestämd Summa, hwilken lill
ett sädant behof mot ordentelig redo och räkning af
Commistarierne fär disponeras. Dock bör icke något
nytt förskott härtill afgifwas innan det först erhälina
blifwit redowisat.
Skulle nägra betydliga reparationer ä Conkoirets
hus tarfwas, sä fä de icke företagas utan Fullmägtiges
pröfning och bifall.
Alla
6Z2 Den 14 Zebruarii.
Alla Utbetalningar werkställas genom anordning
pä Caheuren och bokföras sä wal af Kammereraren
uti Bokfluts-Contoiret som Casieuren, sä atk någon
stående Casta as conkanle medel icke sär hällas, med
undantag af den Summa, som till expenser är
anslagen.
4§.
Commiflarierne stola lill Fullmägtige aflemna
köljande upgifter:
1:0 H varje Sefiionsdag anmäla Commisiarierne
förestående utbetalningar ä Utrikes orter till bestaffenhet
och Summor, förestå de uklvägar, hwilka till
bekalningames >verkstäi!ande synes mest lämpeliqe,
hwarwtd stalén för deras tillstyrkanden noga och oMstandeltgen
böra utredas.
De beflut, Fnllmägtkge i anledning häraf fatta,
kungöras genast Commistarierne till efterrättelse, med
undantag af sädane som röra Wexel-handeln, och
hwilka sistnämnde komma att werkställas'af den person,
ak hwit en Fultmägtige hwarje gäng finna för
godt updraga en sadan befattning. Köpes Wcxlar,
anordnas betalningen af Commistarierne, och midén
raoport om Utrikes betalningarne, som itästpäsöljande
Setzionsdag stal! astemnas, anmäla Commistarierne
de wexlar, bwltka blis- it köpke, md upgift af hwena
de äro draone eller endotzerade och pä hwilken de äro
stälde, och till hwad Cours samt Summorne, som
bliswil Ukbetalte.
Ltv
Den r4 Zebruarii. 6Zz
2:0 Första Sessionsdagen i hwarje werka aflemna-;
en af Kammerera en Utt Bokfluks-Contoirer
och Casseuren bestyrkt rapporr öfwer inkomster och utgifter,
under stna behöriga Tittlar, den nästförflukna
weckan, hwilken rapport bör wara sä inrättad att
den tillika urwisar Conroirets behällningar i Vanquen,
z:o Hwarje qwartal afgifwcs en berättelse om
Werkets gäng de näliförflmne z:ne mänader, om
Betjeningen sine styldigheler fullgjort och i hwad tillständ
Contoiret sig befinner, i anseende till betz stulder
och tillgängar, hwaröfwer bifogas ordenteliga
Calculer, hwilka särstilt ukwisa, sä wäl beloppet af
inlöste obligationer, som dem, hwilka i de päföljande
z:ne mänader till betalning förfalla; Skolandes wid
detta tillfälle de inlöste obliganonerne tillika aflemnas,
för akt af Fullmägtige fluteligen annulleras.
4:0 Inom den 1 Februarti hwarje Zr författas
och ingifwes en fullständig berättelse, om alt hwad
under del nästframflutne äret förefallit jemte förteckning
fippä alla till ^ommissarierye frän Fullmägtige
remitterade mäl eller af Fullmägtige meddelte besiut,
med anteckning öfwer de derwid fogade åtgärder.
Likaledes böra Commissarierne till hwarje Revision
aflemna en fullständig berättelse om Werkets Administration.
Commistarierue sammanträda till Session, sä
ofta någor förefaller, som kräfwer deras gemensamma
hfwerläggning och ätgjärd.
Witz
654 Den 14 Zobruaril.
Wid desta sammanträden hålles ordenteligt Prolocoll
öfwer alla förekommande mäl.  Skulle stridiga
meningar upsla, i afseende pä de uklätanben
eller förslag, hwilka till Fullmäg ige skola afgifwas,
bör det hällne Protokollet in extenlo ätfölja Expeditionen.
Commistarierne stalla sig till noga och ofelbar
efterrättelse förfarmingarne och den Jnstructivn svin
af Fullmägkige utfärdas, jemte de Beslut, hwilka
as Fullmägkige sä-rftildt widtagas.
Begärdes pä Bordet.
Uplästes ett ifrån Stats«Utskottet ingifwit sa
lydande:
Wördsamt Memorial!
Wid en nu anstäld närmare granskning af Wadstena
Krigsmanshus-Castas inkomster och Utgifter,
samt med anledning af Herr Krigs-Rädet och Riddaren
Uorick8 frän Högloft. Ridderskapet och Adeln
till Stats - Utskottek remitterade Memorial, deruti
upgifwes, huru otillräckelige denne Castas inkomster
arv för att kunna med nödtorftigt underhall förse
åldrige förlamade eller i kriget särade Krigsmän,
Hwilkas antal efter senaste krigsåren ansenligen ökats,
och
Den 14 Zebruarii. 655
och huru som Cassan dessutom med ökade utgifter får
»vidkännas förlust af dess frän Finland tillförene upburne
inkomster, har Stats-Utffottek ansett vetta
ämne förtjena Riksens Högloft. Gränders ömma behjertande
, och får derföre af sädane anledningar söreftä
de fair till förökande af denna Cassas inkomster,
scin, i Nlsiottets tmrka, aro enlige »ned rälkwifa och
pä det minst kännbara sätt kunna utgöras.!
Bland de förbindelser som äligga ett samhälle,
är onekeligen den en af de heligaste och ömmaste,
att draga försorg för de olycklige Medborgares nödiga
utkomst, som. sedan de i hälsans och muMerhetens
dagar upoffcar sine krafter i Rikets tjenst och
till Fäderneslandets förfwar, blifwit urständsat e
akt sjelfwe genoin egit arbete kunna försörja sig; som
dä de pä stridsfältet icke funnit döden, oftast ärerwända
med stympade lemmar, och mäste i sjuklighet
och nöd framsläpa äterstoden af ett uselt lif, dubbelt
olyckligt om det skall uppehällas genom andras medlidande
eller frikostighet; tungt för den werksamma,
svin, wan att sjelf förtjena sitt uppehälle, ser sig
nödsakad, efter att pä ett ärofullt satt dertill hasina
blifwit urständsait, att mot astonen af en mödosam
lefnad tigga ett bröd, hwilket han af erkänsamma
medborgare äger lika rättighet som billigt anfpräk,
att ulan förödmmkelse fa emottaga.
Da det a ena sidan är »ned den högsta grad af
rattwisa och medborgerlig skyldighet förenligt, att lett
wäl organiferadt samhälle Staten underhaller dem,
sorn, sä länge de förmådde, moro dess försvarare,
är del ä den andra icke allenast grymt, ulan till
och
6Z6 Den 14 Zcbruarii.
och med ogolitistt, ait ät sitt egit öde öfwerlemna
dem, dä de icke mera hafwa förmåga att dermed
fortfara. Eic sadank förfarande skulle i längden afwen
hos den tappraste Näston förminsta hägen för
ett desiutom sä mödosami yrke, fom Krigs-Ständet,
och stnlle småningom förkolna Soldatens warma
känsta för krigiska dygder. Stats-Utstoilet tror sig
ej widlyftigt behöfwa nanina ofullkomligheten af de i
detta afseende i Swerige widtagne anstalter, de äro
långt för dena af hwar och en tillräckeligen insedde,
för att öfvertyga Stars-Utstortet, att Riksens Höglost.
Ständer med nöje skola begagna detta tillfälle
för att mildra de under »vapnen gränade eller i striden
särade Krigsmäns mäst tryckande nöd och bekymmer.
Med erkännande af den sanning, akt hwarjs
medborgare, i män af förmåga, böra till denna wäl>
görande styrelse lämna en starf af hwad de hafwa
umbärlig!, har dock Stats- Utskottet, under Rikets
mangfaldiga behof air icke härtill welat förestä medel af
ten blifvande Bewillnings? Summan; Men Utstött
har trott, att, med bibehätlande af de kill Wadstena
Krigsmanshus hittills utgäende afgifter, en billig
jemkning emellan öfrige häruti icke dcltagange Rikets
inwänarr pä annar sätt kunde winnås.
Ehuru Penninge^Löntagare, som, efter sednare
tiders upjagande warupriser med atr skäl kunna anses
»vanlottade, aro skyldige, att af sine, till egen bärgning
ofta okillräckclige löner betala en procent i Centonal,
har denna afgift böck af Jndelnings-hafvars
em
Den i4 Fehruarij' 6Z7
endast blifwit erlagd efter Krono-wärdie med g R:d,
Sunt pä R:d. Stats-Urskortet förestår derföre:
i.o Att deste sednare maga erlägga denna afgift
hädanefter med en procent utaf werkeliga beloppet
af deras lön, uträknad efter förwandling och LänctS
ärliga markegång,
2:0 Att af alla ärliga arfwvden och lractamen»
ten, för hwilka Bevillning erlägges, Centonalen Ma
innehällaö, säsom för werkeliga löner pä Stat,
Z.-o Änser Stats - Utstottet wara med billighet
enligt, akt da alla andra Löntagare i Riket betala
en procent af lönen i Centonal, denna afgift äfwen
bör sträcka sig till Presterjkapet, hwilka hitintills
endast wid befordringar, efter en faststäld Taxa, till
denna inrättning bidragit, och att denna hädanefter
Utgörande en procent af lönen bör beräknas efter hwad
de wid Bewillningen blifwa ansedde, att i löne - inkomster
ätnjura och hwanill Stats - Utskottet förmodar
det Högwördige Preste.Skändet sä mycket häldre
skall lämna bifall, som detta Ständ under påstående
Riks-möte lemnat flere osivikelige prof af sjelfförsakelse
list det allmänna bästa. Dä en wist afgift
till Krigsmanshus-Castan mäste utgöras wid alla
befordringar till Embeten och Tjenster, wid Nädebewisningar
och Adelskap, Friherrlig» och Grefliga di
plomer,
sä synes en sadan afgift äfwen kunna aläg
gas
wid öppet bref pä wärdighet af Rikets Herre,
pä Commendeurs och Riddare »värdighet; och föresiäs
i sädant afseende, att:
4:0
6z8
Den i4 Zcbruarii.
4:0 Dä någon blifwer utnämd till Rikets Högsta
wärdighet, betalas gz N:d. 16 st.
Till Seraphimer-Riddare eller Riddare
och Commendeur as K. M. O. 25:
Till Commendeur med Stora Korstet
Hwarunder likwäl icke inbegripes Riddare af Sivards
Ordens Skora Korst, hwilka för all asgifts erläggande
arv fritagne.
De hittills upraknade afgifter komma i synnerhet
akt träffa Rikets Tjensteman, men pä det, enligt
den prinstp som förut omnämd ar, afwen medborgare
af andre Clastec mäge i sin mohn till denna nytliga
inräitning bidraga, sä förefläs:
Z:o Att wid köp af all fast egendom, sä i Stader
som pä Landet, en per mille af Köpestillingen
bör kill Krigsmanshus-Castan inbeialas, för hwilken
afaift, fördelad till hälften pä köpare och säljare,
köoaren answarar och erlagger den hos wederbörande
Upbördsman, hwars qwittence derä bör företes, innan
g:dje upbudet kan pä Egendomen meddelas.
6:0 Att den som löser Krono-Hemman till
Skatte bör i Centonal erlägga 6 procent af SkatteKöpesti.
lingen; dock med undantag ej allenast af de
till Båtsmans - Indelningen i Blekinge och Söder,
möre anslagne Hemman, som redan stola till Ami,
raliksltts Krigsmaris-Castan erlägga en flik afgift
i alla Ordens grader
Till Commendeur
Till Riddare
utan
IDen 14 Zebruarn
-
659
utan ock atla andre Hemman som en dylik afgift
förut ätföljer.
7:0 Att dä Bewillnings-rätt erhälles ä Kronohemman
en afgift mä stadgas af 2 R:d. för ett halst
mantal och i proportion derefter för mindre Hemmansdelar
hwilka af tillträdaren bör erläggas.
8:v Tror Stats - Utskottet att någon afgift till
denna Inrättning äfwen bör kunna päläggas dem
som winna burskap i Städerne, och förestäs i detta
afseende, att den som erhäller burskap utom handtverk,
bör i Städerne af Zlle Classen erläggas i6ss.
som ökes med 8 ss. inom hwar Class, sä akt de af
första kommer a» betalas 1 R:d. Dä Burskap
winnes inom Handtwerk förestäs en afgift till hälften
emot hwad för de förre blifwil tillstyrkt, men uti
Stockholm och Götheborg dubbelt emot den som för
första Classen belöper.
Som ändamälet med hwad nu blifwit tillstyrkt,
icke är alt öka ArmLens Pensions-Cassas inkomster,
har Stats-Utskotket stokat hemställa, att den andel som
är tillstagen Armens Pensions Cassa icke ina beräknas
af de nu förestagne afgifter och tillökningar uti
Wadstena Krigsmanshus-Cassas inkomster. Dä Fonden
i Wadstena Krigsmanshus-Cassa nu utgör den
betydliga S-nnna af omkring 45200x0 R:d., kan
Stats - Utskottet ej annat, än med nöje erkänna,
att en omtänksam och nitisk Lassans sörwaltning
dertill bidragit, dock tror Urstottet sig böra anmärka,
att intet skäl synes, hwarföre Utläningar
blifnstt bewiljade emot mindre ränta, än den högsta
66y Den r4 Åbrunn!»
Lagliga af 6 procent, och hwarsöre erindras, art de
Län, som Casian ukgifwit mot lägre ränta, böra upsagas,
om Lankagarne icke wilja ätaga sn denna förhöjning
, och hwarpä är lika sä lilet lwifwel, som
att säkra Läntagare stola finnas, hwilka betala 6
procent,
Iamwäl torde den slutsans med all säkerhet
kunna göras, att, om i stället för akt samla en betydlig
Fond, som icke kan wara Wadstena Krigsmanshns-Castas
egentliga föremål, utdelningarnc af
pensioner hade stedt mindre sparsamt, och mera blifwit
lämpade efter tidernas dyrhet, sa hade man nu
säkerligen icke kunnat fägna sig ät sä stor behållning,
Men deremo: hast en mera tröstande tillfredsställelse
genom öfwerrygelse om flere olyckliges betydligare
understöd.
Om Riksens Högloft. Ständer täckas fastställa
hwad Stats-Mstotket föreslagit» sä kan man hoppas,
att medel härigenom stola ernäs, att betydligen öka
de mäst behöfwandes underhäll, att genast till pen?
ston intaga den mängd sökande, som finnas dertill
berättigade, och att genom andra mwägar, än som
hittills dä Pensionaircrne endast fäck ätnjuta ett obetydligt
penninge-understöd, sädane anstalter böra kunna
widtagas som närmare upsylla der med en dylik
inrättning äsyftade ändamål, gtt de, som i ArigStjensten
blifwit oförmögne att sjelftve försörjs
sig, deraf bekymmerfritt böra hafrva sin bergning;
men harwid torde owilkorliga sörestrifcer icke
lin wara lämpelige, utan bör förmodas, att en nilist
och klok styrelse, stäld under Kongl. Majrts egil
Den i4 Zebruarli- 661
Nådiga wälbehag, närmast blifwer i tillfälle, att,
till wiimande af denna wälgörande Inrättnings bestämmelse,
lemna den åtgärd, hwarlill förändrade omständigheter
kunna föranledas.
Akt förwalmingen af Krigsmanshus.-Casian jemwäl
bör af Riksens Högloft. Ständers Revisorer
öfwerses, hwilka till Kongl. Majtt böra anmäla hwad
de kunna finna felaktigt, och förestå sädane förändringar,
som de anse nyttige, fär till Riksens Högloft.
Ständers egit godtfinnande Stats-Utskokrek jemte
alt hwad i öfrigt blifwit förestagit, wördsammeligen
hemställa. Stockholm den Z Februarii ,810.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
LIaes klemmA. 1?k. Weiäman.
Pä Wäkloft. Borgare-Ständ. Pä Hcdcrw. Bonde-Ztänd.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl kr. L,an6berZ. ^nfters Cliston.
l>I. kröäelius.
Lades pä Bordel.
Högloft. Nidderskapet och Adeln åtskiljdes
klockan 2.
In llllem krotocolll
O. Lilverliolxe.
Olis
-
662
Den 14 Zebruarii.
Onsdagen den 14 Februam.
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Uplästes följande frän Riddarhus. Utstottee
ingifne:
Förklaring öfwer de gjorde Anmärkningarne
wid Projeeket till Jnstruction för Iiiddarhus-
Direcrionen, Riddarhus-Secreterare»
och Rivdarhus-Fiscalen.
Dä Riddarhus-Utskottet i i Z. i inom. forestagil
akt Riddachus-.Directionen stall bestä af rwanne
Ledamöler af Grelwar och Fiherrar och fyra af
Nidders- och Adelsmän, har Ut stot ket följt den prin»
cip, som i anseende till DepUlalioner, stadgas i Art.
4- 8- 3- af 1762 ars Riddarhus - Ordning, der orden
sa lyda: "Wid wälj-mdek fä wäl af Electorer
"ne,
fom Deputerade inäste allia veu proportion
"iakttagas, air enär en Grefwe wäljes till Ulstorret,
"waijes af Frihcrrarne afwenfa en, af then öfrige
"Adeln theremot syra, o. f. w." Utskottet får likwal
anmärka, ati detta i anseende till Riddarhus-Directeurerne
icke altid blifwit iakttagit. W>d 1772 ars
Riksdag ölefwo fyra Riddarhus - Direckeurer förordnade
af hwilka en war Grefwe, de öfrige Friherrar.
Dä Ctatzificationen nr 1778 infördes, bles antalet
af denna Direciions Ledamöter ifrän fyra ökat till
sex. Emedlertid och i anledning af hwad Högloft.
Nidderstapet och Adeln wid anmärkningarne öfwer
24 Z. af Förstagel till RiddarhuS-Ordningen, rörande
sine
Den i4 Zebruarii.
66z
sine Fustmagcige u'i Riksens Ständers Werk sig
yttrat, har Utskottet i detta fai! föreflagir twanne alternatiwer.
Om wid 1772 ärs Riksdag Herr^NiksRädet
Gresive Ferlen blef förordnad till OswerDirecteur,
stedde dek ej för att förekomma paria,
vota, utan för att följa veu före ld8o brukiige
me-hod, enlig svin orden lyda i Högloft. Ridderskapels
och Adelns Protocoll af den 12 September 1772,
med wärt nuwarande lytkliga Regeringssätt,
atc utnämna en ibland Herrar Rike>s Rao^. four
ruan arfwode i Ribdarhus-Direelionen förer OkwerDireclorium.
Dä mid past 20 är derefter, Hans
Eprcllence Herr Greftve cherson lemnade Direckionen
blef icke haus stalie återbesatt, emedan Högloft. Ridderfkapet
och Aoeln wid 1786 ars Riksdag uppå
en af förenämnde Herre framstäld motion, ,og der
beslut, akt aldrig i Riddarhus-Directionen inwälja
någon Ledamot som antingen more eller hade warit
Rikets Räd. Detta beftur har gifmir Ulsioktet anledning
alt förestå 2 mom i 1 Z. Det ar Utffotrer
icke obekant, att Rikets Räd uplöstes den 5 Maj
1789, att Herr Riks-Drorzet Grefwe Larl VVaclrtrneilior
in Septemb. 179! crhöll affted ifrån RädsEmbetet,
att detta Einbete blef fullkomligen afstafsadt
genom Konungens och de trenne Ofrelse C tandens
bi-asffed till Gefte Riksdags - Beflur är 1792: att
de tider ars förflukne, dä Swerige ägde Fem Höga
och Fyra mindre Ri.s-Embeten; Men det undfaller
icke heller U>siot:et, ack de bada Stats-Mimstrarne,
som arv fanctionerade i Regerings-Formen af den 6
Junii innewarande är, innehafwa warvigheter; som
arv i der närmaste svarande mot de bada Höga Embeten
af Drokzet och Kansler. Detta senare har al
.
vr->g
664 Dm 14 Abruaru.
drig warit abolerat; fy till 1680 kallades dek RiksKanzler;
till 1792 KanzluPresidem och nu Stats»
Minister för Utrikes ärenderne. Utffottel will ej omlala
de torra tidskiften da delta Embete, dels warit
obesatt, dels ej förknippat med den rang och det anseende
Chefen för Konungens Kanzli af alder in»
richad
Mera torde icke behöfwas anföras till swar uppå
de af Herr UotlUiol,, Larl Uroäric, gjorde anmärkningar.
Sjelfwa tz. har Utskottet imedlertid
sökt jemnka efter hans åstundan. Widkommande hans
förslag akt till undwikande af paria väta förordna
en Sjunde Ledamot i Riddarhus - Directionen, kaN
Utkotter dera sä mycket mindre gjöra något afseende,
som Utskottet, wid granskningen af Direckionens Protceoll,
icke summ den af Herr Uotstlwb af det jemna
antalet befarade olägenhet. Likwäl och wid närmare
eftersinnande har Uskokket trodt stg böra göra Ven
förändring i , L 3 moni., som dä den ä ena sidan
förekommer de svårigheter, hwilka af paria, votz
kunna upstä, a den andra icke rubbar Riddarhusets
Directemers alt ifräll 1778 fixerade antal, hwilket
Utskottet således anser icke bör öfwerskridas. Utskottet
har trodr sig böra widtaga denna Utwäg häldre
än aik tillstyrka ett fö.ö?adt antal af Riddarhus Directeurer
och såmedelst tillskynda ' Riddarhus - Caffan
någre vpäräknade ukoifker. Sa vbetydeliga de än
kunna wara, enligt Herr Uotlckiebs anförande, sä
graverande för Catzan äro de i Utskottets kanka; och
kan Utskottet, som af Riddarhus-Casian tagit närmare
kännedom, deruti med honom aldeles icke instämma.
Den r4 Abruärii» 665
Riddarhus - Utstokker tillhörer blott alt följa de
Beslut, Högloft. Ridderstapet och Avrln stadgat: att
efterse och gransta huruwida Riddarhus-Directionen
de samma fullgjort m. m., men aldeles ieke att sträcka
sin äigärd längre. A.draminst har'Utstottet wägat
förestå nä-ot, som» i hwad mon som hälst, stulle
kunna rubba de af Konung och Ständer samfält stadgade
Lagar. Utskottet anser sig pä defta grunder icke
böra kaga den af Friherre Uuäbsck wid 9 §. gjorda
erindran, att Högloft. Ridderstarets och AdelnS
Herrar Revisorer borde wid ival af Fullmagtige i
Banque» och Riksgälds - Comoiret aga samma rätt
som nvid wal för akt upsylla afgängne Revisorers
ställen. Hwarken kan Ulstottet tillägga dem vägra
mwidgade rättigheter, eller minsta dem, hwaraf
Riddarhus-Directisnen hittills warit i odeladt åtnjutande,
i synnerhet som denna Di»ec ion ändä lidit
en minstning i sina genom förra ti:ers Grundlagar
stadgade prärogativer. Denna §. sörblifwer derföre
oförändrad.
Herr stotstliebs anmärkningar emot 15 §. z
mom. och hela 18 §. innebära ingen king mindre än
bestyllningar, att Ulstvtter welat beröfva Riodarhuse)s
Secreterare och öfrige Tje''!lemän Höfligars
och mera pajzande Uttryck än C» ceilie - Betjening)
deras Riksdagsmänna-rätt; att hofwa felat emot
Grundlagarnes sörestrift, ait icke as-asiat det rätta
stället, der desie föreftagne Förjatkningar borde fä sikt
rum. Frän desie i alla fall harda liliwuelfer gäc
nu Utstolter art göra sig fritt.
Z:te Band. s-dra 2t1d. 46. nr»
666 Den !4 Abruarn.
1:0 Utskottet har icke betagit hwarken Riddarhusets
Secreterare eller öfrige i Riddarhus - Cancelliet
tjenstgörande Herrar deras Riksdagsmanna-rält. Utskottet
har uttryckligen sagt, att om de arv hufwudmän
för sina atter, ma de obehindradt intaga deras
saten ä Riddarhuset och deras Nöste- och Wal-räitighet
utöfwa, men icke som Fullmagtige för annan
att intaga sate. Annat är att sitta som Hufwudman,
annat som Fullmägtig för annan ätt. Det förra utgör
Riksdagsmanna-rätten, den har Utskottet refpecterat.
Det sednare har Utskottet trott sig böra genom
en föreslagen Lag förbjuda. Detta förbud stöder
sig ock pä de Författningar, som i anseende till
Nikers Tjenstemän äro gällande. Utan twifwel lärer
det icke wara obekant, att medfödda rättigheter ofta
fa gifwa wika för äkagne skyldigheter, och att de
willor, med hwilka man erhållit ett Embete eller be.
stallning med derwid ätföljande förmäner, böra utan
motsägelse upfyllas, sä framt man af det ena och andra
will oqwald wara i åtnjutande. Aldraminst lärer
någon i Rikets tjenst kunna undandraga sig upfyllandet
af sina förbindelser, i följe af ett wid ett
Riksmöte ätagit Fullmägtigskap. Om Utjkotter förestagit
nägon inskränkning för Riddarhus-Secreterare»
i uiöfningen af hans rättigheter, såsom lagligen
qwalisicerad Riksdagsman, grundar sig sädanr
pä gammal Praxis, följd wid alla Riksmöten, äfwen
under wär största Frihets-epoque. I Utskottets
ranka är 1626 ärs Ridvarhus-Ordning ännu gällande,
icke såsom Grundlag, men säsom en ännu icke
uphäfwen Författning. Hwarken den eller tilläggmngarne
af 1778 gifwa Riddarhusets Tjenstemän de
widsträckm rättigheter de under denna Riksdag utSswat.
2:0 In.
Den i4 ZebrUarNi 667
2:0 J"gen Grundlag, ware sig gammal elley
litz, uphafwen eller Kraflägande, förbjuder Högloft
Ridderskapet och Adeln att föreskrifva deras Tjensteman
hwad Instruction omstandigheterne fordra och
dem godt synes. Utstötts har således icke felat emot
GrUnvlagarne.
z:o Riddarhus-ÖrdniNgen ar en Lag för Högloft.
Ridderskaper och Adeln säsom Riks--Ständ»
Denne Lrg, som bör stadfästas af Konungen, kari
således icke innefatta föreskrifter för Sram>e's Tjenstemän.
Desie föreskrifter, som icke behöfwa af Konungen
sancrioneras, aro af en hel annan beskaffenhet.
Utskottet har derföre ansett med sakens natur
mast instämmande, an införa deni i den för RiddarHus-Direcrivnen
föreslagna InstrUctioN, säsom deras
rälta ställe. Icke desto mindre och för att till nägoU
del foga sig efter en wärd Ledamots önskan, har Ut»
stöllet ökat Riddarhus - Ördningen med en ny z.,
hwarest denna Instruction och de deruti införda föreskrifter
äro bekräftade, och dä Riddarhus-OrdniNgeu
utfärdas af Konungen, har InstructioneN i och med
detsamma blifvit en med den förra lika gällande Lag»
Stockholm den 27 December t809»
PL Riddarhus-Utskottets wägnar,
8. kotendane. ?. XöniA. kk. keclilm.
O. kalkenberx.
Prv
-
668 Den 14 Zebruarii.
Project till Jnstruction
för
2^iddarhuS - DirecLionen,
Riddarhus-Secreteraren och Fiscalen.
§'a.
Riddarhus-Directionen stall bestå af 2-ne Ledamöter
af Grefwar och Friherrar och 4 af Riddersoch
Adelsman, der den Directenr, som enligt Matrikeln
ar den äldste bland Grefwarne elier Friherrarne
blifwer Ordförande.
Till Ledamot i denna Direction mä icke wäljas
den som bekläder ett Riks Embete, enligt Ridderstapets
och Adelns bestur wid Riksdagen 17K6, eller i
Stats^Rädek är Ledamot; och i kraft af samma beslut
wäljes hädanefter icke eller någon SurnumerairePräses
eller Oswer-Directeur i samma Direction.
Emedan Riksdagarne wäljes, tvid yppande ledighet,
dertill Ledamöter af Dnecteurerne samfält eller
^ ->er CuxitL med lyckta sedlar.
L. 2.
den högst olyckliga händelse afKonunga
bulets
Ulga "a inträffa, hwarom 94 Z. af den är
i amagna Regerings-Formen hand
L7K-.
Dt^'d ^ hw-d sam.
Den Zebruarii. 669
ma Regerings - Form stadgar, rörande RiddarhusDireclionens
förhållande wid ett stikt tillfälle.
§. 3.
Riddarhus-Directionen aligger wärdén och förwaltningen
af Rrddarhulets medel, i likhet med hwad
det för Casian wid 1789 ars Riksdag af Ridderstapet
och Adeln faststälde Utlånings - Reglemente och
Lag förestrifwer, samt att, i följe deraf, med en oafbruten
upmarksamhet söka b. främja ej mindre Casians
förkofran an dest säkerhet och beständ.
Skulle nägra frågor af Juridist beskaffenhet
harwid upsla, stall Direckionen remittera dylika mål
till Riddarhus-Fiscalens urläkanoe och algard.
Z- 4.
Till Pantkistan, der Riddarhus - Casians Säkerhets-Documemer,
Reverser och Obligationer förwaras,
och hwilken med dubbla läs ar försedd, stall
den ena nyckeln wärdas af Kamereraren och den andra,
enligt Ridderstapels och Adelns bestut är 1779,
af den Ledamot, som Direcieurerne sjelfwe derom
anmoda, hwilken under den tid, han ager denna befattning,
answarar för rigligheten af alla Handlingar,
svin i oftvannämnde Kista aro deponerade, och
derföre bör wid Documemernes uttagande eller inläggande,
sjelf wara tillstädes. Och bör denna Direc,
teur derjemte efterse hwad som tillhörer Riddarhuset
och desi widmaglhällande i allmänhet, afwenfom alla
öfr.ge Oeconomica, samt de till Riddarhusets Tomt
Den 14 Abruam
hörande
Byggnader och huru Hyres Eonkraeterne up,
fyllas. Häruti biträdes han af Riddarhus. SecreteZ
xgren ^ hwjlken uti Huset ar boende.
§. A.
Ehuru fä tpäl Arkivet som, de till Riddarhuset
hörande Genealvgiffe Samlingar siä under RiddarHus-Secreterarcns
wärd, äliggcr dei likwäl DirectioNssn
att deröfwer hafwa öfwerinseendet. I anseende
härtill kommer, en af Direcreurerne att hafwa det
speciella inseendet öfwer Arkiyet och en annan öfwer
tze Genealogiffa Samlingarne,
Bada besia Directsurey utses efier öfwerenS»
fommelse emellan samrolige Lcdamöterne i Direktion
en,
§. 6-
Wid Jnkroductions bewiljande iagktager Pireosionen
hwad Kongl. Förordningen af den 8 Maj
???Z, och Kongs, Brefwet af den ii Januari;
om wist utsatt sid till Jntroductioners tagande,
m. m., widare stadgar. Hwarjemke Directioneu
äger att wid slike Jarroductioner, dä Kongl- 2Haj:ts
Nådiga Diplom bör in -Hriginali upwisas, noga
tillse, att icke allenast wederböruge qwittenccr öfwer
de i Författningarne päbudne Jnlrvduckions-afgifcers
erläggande till Riddarhuset, Adeliga Cadett-Scholan
och Adeliga Jungfru-Stiftet, utan ock Sköldebref
afskrift, Wapenplät, samt fullständigt uprqttad Biographiske
Genealogie med dag och ärmal pä födelser^
Den 14 Zebruar». 671
giftermål och dödstider, pä alla som höra kill ätten,
sill Ribdarhus-Direckionen ingifwaS.
§. 7.
I anledning af hwad 5 Z. i Riddarhus - Ordningen
stadgar, angående Genealogiers completterande,
äger Riddarhus-Directionen att öfwer »verkställigheten
deraf hälla noga tillsyn.
§. s.
Nar större eller mindre reparationer, som pä
Riddarhuset och desi omräde oumgangeliben tarfwas,
stola företagas, later Directionen deröfwer af wederbörande
Byggmästare och Handtverkare uprätla behöriga
kostnads - förslag, hwilka uti Directionens
sammanträde föredragas och granstas; och Mage flike
reparationer eller hwad annan anstalt, som ädrager
Casian någon utgift, ej beslutas, med mindre fem
Ledamöter äro närwarande och derom öfwerenSkomma.
Skulle särdeles betydliga eller totala reparationer
ä Riddarhuset befinnas nödiga, mä derom i Tidningarne
kungöras och arbetet till den minstbjudande
erbjudas.
I öfrigt undwiker Directionen alla Extra utgifter
som icke till Riddarhusets nödtorft äro vumgängelige,
och i sädant afseende icke eller ingär i de
kostnader som tvid allmänna FrögdebetygelferS i Hufwudstaden
firande och deltagande deruti, för Riddar
-
672 De,r 14 Zebmani.
huset möjligen kunna upksmma; halst detta Palats
ar i frän desi inrättning ansett såsom en Isoeus pcch1icu8
och pä sadan grund bör ifrän utgifter «f sadan
e^enstap undantagas.
§. 9-
Da emellan Riksdagarne ledigheter öland Ridderstapets
och Adelns Fullmägtige, antigen i Riksens
Högloft. Ständers Banque eller Riksgälds-Contoirer
sig yppa , stola Riddarhus - Directeurerne wäija Ledamöter
till besia ledige b isne rum, pä sätt g morn.
1 §. om wal tili Niddarhus-Directcurer förestrifwer;
men ivid Rcvisirers u seende öfwer besia ofwannämnde
Riksens Ständers Werk, strider Riddarhus . Directionen
tilt wal med lyckta sedlar och gemensamt med
Le afgående Rcvisorerne, pä sätt som stadgas uti
Kongl. Förordningen af den 12 F°bruarii 1779 sami
Riksens Ständers befluc wid Riksdagarne 1789
och 1792.
, §. io.
Till Fullmägtig i något Riksens Ständers
Werk mä ej hos Directionen komma under omröstning
nägon, som samma förtroende till sörene innehaft
och sig detsamma afsagt.
§. n.
Skulle nägon af Riddarhus - Directeurerne blifwa
wald till Fullmägtig i ett af de ofwannämnde
Riksens Ständers Werk, gär har i och med deksam
"
ma
Den 14 Zebruarii- 673
ma utur Riddarhus-Directionen, och blifwer en ny
Ledamot i desi ställe utwald, pä det han ej i wahl
till Revisorer ma komma an deltaga.
T. 12.
Om Riddarhus - Secreterare - Svsilan emellan
Riksdagarne blifwer ledig, mä Direclionen derom r
Allmänna Tidninparne till Sökandes underrättelse
kungöra, och sedan bland de Sökande ukwälja den
Direclionen anser wara mast skickelig och honom genom
Constitutorial i sysilan insatta, hwilket förordnande
wid nästkommande Riksdag Ridderffapels och
Adelns gillande understalles.
De öfrige af Riddarhusets Tjensteman ager
Direclionen att efter godtfinnande antaga och genom
Fullmagt i sine sysilor stadfästa; hwarwid iagttages
att sä wal desie som Riddarhus-Secreieraren och de
Extra Ordinarier Direclionen ffulle finna för godt
att antaga, bör wara af Adelig börd.
§. 13.
De af Ridderffapet och Adeln för RiddarhusSecreteraren
och de öfrige Riddarhusets Tiensteman
pa Star anslagne Löner och hyror ma icke Directionen
genom tillökning i någor matto förhöja eller förbättra,
ej eller nägon ny sysila med Lön pä RiddarHus-Casians
Stat tillöka, utan förblifwa de af Ridderffapet
och Adeln faststälde Löner till deras belopp
bibehällna och orubbade till desi Ridderffapet och Adeln
sjelswe behaga derom annorlunda förordna.
§. 14
674 Dest 14 Zebriiarik»
H. 14.
Om någon af Tjensteman inom Riddarhuset,
ester en längwarig tjenstetid af 20 eller 32 är ifrän
sysilan begär afsked eller med döden afgär, och i händelse
han warit gist, esterlemnar Enka eller Barn
uti mindre tillrackelige wilkor samt den afstedstagande
eller efterlefwande hos Direckionen söker någon ärlig
pension, ager Direckionen rättighet, till följe af Rid,
derstspes och Adelns bestut »vid Riksdagen är »779
<M i likhet med hwad för afskedkagande Embetsman
pä Kronans Srar, samt med afseende pä förekommande
omständigheter, sädane pensioner bewilja som
till en tredjedel eiler hälften smara emot det belopp,
den afgäendes Lön pä Stak mgjordt; dork likwäl
med iagttagande deraf, att ej större antal an 2 a g
sädane Pensionairer mage under en och samma tid
antagas, pä dek Eatzan härigenom ej mätte ädragas
alt för känbare utgifter.
§.19.
Riddarhus-Secreteraren äligger:
1:0 Att wid Riksdagar föra Protokollet i Rid?
Perstapets och Adelns Plena och är sä wal för detta
som för sine öfrige göromäl i stensten under warande
Riksdag, Ridderskapet och Adeln allena answarig.
Honom tillkommer äfwen noga uptaga hwad
han hörer under sammankomsterne talas, förelöpa och
hesiutas, samt a» icke säta uti Protokollet inflyta
stägot, som han icke sett, hört, eller annorlunda än
Den l4 Zebruartt. 675
han hört; ställande sig derwid till efterrättelse hwad
Zv L. Riddarhusordningen widare stadgar.
2:0 Riddarhus - Secreteraren är ej tillåtit, akt
för »rägon, cho som hälst, wisa ett ojusterat Proto?
coll eller Dictameni likwäl äligger honom, äfwen
före justeringen, att hemma hos sig för den Ledamot
som det ästundar, upläsa desi anförande, och ware
en Ledamot obetagit, qtt wid sättes huru desi tanka
hlifwit till Protocollet fattad, meddela RiddarhusSecrekeraren
sina anmärkningar. Denne sistnämnde
mä dock ej derpä göra något widare afseende än som
kan stä tillsammans med hwqd i första momenter
stadgas. Will nägon Ledamot skrifteligen inlemna
hwad han munteligen anfört; kan det ej wägra§,
»nen äligger Riddarhus-Secreteraren i sädant fall, ett
stikt inlemnadt sjelfkrafd wid Protocolls - justeringen
anmäla och upläsa. «
z:o Sedan Protokollet är justeradt, som astid
stall ste in Pleno, bör det igenomdraget och försedt
Med Landtmarstalkens Sigill af honom pästrifwas.
Sedermera kan Riddarhus-Secreteraren wid detsamma
hwarken göra eller tilläta den ringaste förändring
eller tilläggning.
4:0 Riddarhus-Secreteraren kan ej wagra någon
Ledamot underrättelse ur Pleni-Protocollerna för ds
förflutna Riksdagar, äfwen ur justerade Protocoller
för den påstående, ej eller wägra nägon Ledamot att
göra afskrift derutur, Det samman gäller i afseende
pä alla Deputationer eller Utstötts-Handlingar, undantagande
Hemliga UtstottetS och alla förseglade
Hand,
676 Den 14 Abvuarii.
Handlingar, till hwilka tillträde ej alran wederbörlig
tillätelfe lumnäs.
Zw Af ett ojusteradt Protocoll eller Dictamen,
som ej ar lagt pä bordet, kan Riddarhus-Secreterare»
ej utlemna någon afstrift, likwäl mä afstrift ej
tvägras Författaren af ett Dictamen.
6:0 Jnga Protocoller eller Handlingar dertill
kunna ät andra än Riksens Ständers elier Ridderstapets
och Adelns Utskott utlänas, utan Ridderskapets
och Adelns samtycke, och äfwen i sädant fall
icke utan cpvitto. Ett ojusteradt Protocoll och Handlingar
dertill kunna aldeles icke uttänas. Likwäl da
emellan Riksdagar, af Rikets Collegier eller Riksens
Ständers Werk till de uri Riddarhusets Arkiv befintelige
Handlingar eller Protocoller, som ej äro
förseglade eller böra hemliga hällas, tillgäng ästas,
rnä det wara Riddarhus - Secreteraren Mätit, atk
de begardte Handlingar emot qwitto utlemna, och
äligger honom ait sädant Uti Riddarhus-Directionens
följande sammankomst anmäla.
7:0 Emellan Riksdagarne är det RiddarhusSecreterarens
åliggande, a» föredraga ärenderne uti
Riddarhus-Direckionen, samt de utgående Expeditioner
upsätta; honom tillkommer äfwen att i egenskap
«f Arkivarius wärda och handhafwa Ridderfkapets
och Adelns Protocoller och öfrige Handlingarv
8:0 Säsom Ridderfkapets och Adelns Prdtocollsförande
kan Riddarhus-Secrtteraren, till bibehällande
af den ojäfagtighet, som. med en sadan befattning atrid
-
Den 14 Zehrman!. 67?
tid-bör wara förenad, ej tilläkas, i fall han ock som
Hufwudman för fin akt, säte och stamma ä Riddarhuset
ager, att i förekommande mål afgifwa sitt yttrande
till Protocollet; ej eller att till Utstötte.' Ledamot,
Elenor eller Bankman mäkjas; röste- och
wahl-rättighet' mä han likwäl i atta förekommande
mäl obehindradt utöfwa.
§. 16.
Riddarhus-Fiscalcn Lliggec:
i:o Art wara narwarande wid anteckningarne
under Riksdagarne och derwid göra de anmärkningar;
hwartill Riddarhus-Ordningen kan föranleda, samt
Polletterne. urdela.
2:0 I alla frågor, som härmed gemenstap aga,
nr Riddarhus.Fiscalen Acror, afwen som honom ä«
ligger, akt handhafwa den ordning som bör iagttagas
inom Riddarhuset, anteckna och upropa de Depura.
tioner som frän Ridderstapet och Zldeln afga, samt
tillse, att de emellan Ständen öflige Eliquet^er
blifwa iagttagne. Derjemte åligger RiddarhusFiscalen,
att under warande Riksdag wid RiddarHus-Utstottets
sammanträde allid wara tillstädes.
gro Förbryter sig »Agon emot Riddarhus - Ordningen,
har Fiscalen att de böter, hwilka ä sädane
förbrytelser aro ntsatle, genast uttaga, eller den felande
i widrigt fall inför Riddarhus -Utskottet lära
upkalla, och der sitt pästäende göra. Wid alt della
6? 8 Den 14 ZebruariL'
ställe han stg till efterrättelse zz §. af Riddarhus
Ordningen.
4:0 RiddarhuS-Fiscalen ar derjemte sä wäl R»d<s
darhns-Castans som de öfrige under Riddarhus-Directionens
wärd stäende Castors Ombudsman och
äligger, att enligt hwad Utlänings-RegleMentet innehåller,
bewaka desta Eastors och Fonders rätt, utföra
de rättegångar som dermed gemenskap äga, bewaka
Inteckningar och Fordringar, gransta och med sitt
skrifteliga yttrande jemte Kammererare» päkeckna alla
Läne-Documenter innan de i Directionen föredragas
och Län dera bewiljas, utkräftva räntor och intresten,
vm de uteblifwa, samt gä Riddarhus - Directionen
tillhanda wid Juridiska frägor, som der kunna upkomma
och till dest Utlåtande remitteras; och bör i
sadant afseende ett rum ä Riddarhuset för honom
utses till Fiscals-Contvir, hwarest han äger att förty
ara alla till honom remitterade Handlingar, samt
åligger honom att öfwer alla Remister och anförtrodda
göromäl föra wederbörligt Diarium, Med an,
teckning hwad i hivar och en sak bliswit tillgjordt
och huru den blifwit afslutad och wid hwarje ärs
stut till Riddarhus-Directionen häröfwer med berättelse
inkomma.
5:0 Derjemte äligger honom att till »verkställighet
befordra och, enar sä fordras, wid behörigt forum
beifra hwad dels genom Kongl. Bref och Författningar,
dels genom Ridderstapcts och Adels beslut
kan wara till StändstS och Riddarhusets bästa stad»
gadt och förestriftvit.
s-y
Den 14 Lebruani. L79
6:0 När frågor som angä Ridderstapets och
Adelns privilegier in Pleno förekomma, bör allid
innan frägan afgöres, Ridvarhus-Fiscalen deröfwer
höras och med strifteligr ullätande inkomma.
§. '7.
Riddarhus Kamererare» äligger, akt noga rätta
sig efter det för honom utfärdade och för della stad»
fästade Utlänings - Reglemente, och i öfrigt upfylla
hwad pä honom ankommer, samt af Dircclionen kan
honom anförtros och äläggas; och bör wid Kammererarc-beställningens
tillsättande hädanefter iagttagas,
all ingen kill densamma anses för behörig sökande,
som icke bifogat wederbörlig borgen för sin upbörd,
till den summa Riddarhus-Directionen finner tjenligt
akt utsätta.
Z. 18.
Ingen af Riddarhusets Tjenstemän kan säsom
Fullmagtig för annor ött inlaga säte pä Riddarhuset.
Är han fielf Hufwudman för sin ätt, dä kan
hans rättighet i denne del honom icke beragas, liktväl
hwad Riddarhus - Secreterare» angar, med den
inskränkning här ofwanföre finnes stadgad.
Lades pä Bordet.
682 Den 14 Zebru-r!i.
Föredrogs ä nyoSlats-Ut,skottet den 12 Februari!
pä bordet lagda Betänkande, i anledning as
Kongl. Majus Nädiga proposition om redogörelsen
för de medel, som till kriget bliswit anwände.
Grefwe Oe la 6arZie, ^acob- dtsiesior Lokantz,
som förmodade alt detta mäl i dag pa förmiddagen,
dä han sjelf war hindrad wara tillstädes, skulle förekomma,
har anmodat mig, att uplasa ett af honom
författadt Dickamen. Herr Grefwen upläste
derefter följande:
Uti swaret pä Konungens Nädiga proposition.,
angående revisionen af räkenskaperne för kriget, har
Stats-Utfloktet yttrat: Att Stats-Utstöttet anser
Revisorernes ätgärd icke bära e er kunna widtaga
förr, än a-a de till RrigS redogörelsen
?)örande rakenstaper aro afflyttade, samt med
verificationer och qrvittencer försedde; oct) desie
kunna ej erhallaS och meddelas förr än wederbörande
för sine fordringar vlrfwit förnöjde.
Nil kommer enligt Finance-förslaget Lefweranteurerne
ej akt erhälla full betalning förr än nästa
ars sint och Banco-Utstotket har ej welat tillstyrka
full betalning förr än med flutet af 1812, och således
kunde Revisionen ej börja förr än 1813, hwilkct
är aldeles livart emot Slandernes önskan.
Meningen kan ej mot ordalydelsen tydas till
liqwiden med obligationer, och mäste således rattas.
Gref
-
Den 14 Zebrnarlr.
68i
Grefwe I)a ia Oaräie tilläde derefter: Jenne
det jag instämmer mea Herr von Sckantz, torde
det tillalas mig anmärka, akt Ksnungens Nädiga
propo^sition lydde bade akt förwaitningen jknsic Kran»
stas och de Commiilerade efterse art hwar och en singe
sin betalning. Detta blifwer ett mödosamt arbett,
och jag tror alt 502 R:d. derföre blisiver en ak s.x
ringa belöning. Revisionen 0 er liqmidcrna ester
1756 ärs krig räkee annu 1762. Den öfwer 1782
ärs lärer knappt annu wara afstuiav. De som ataga
sig detta beswär lära ej räkna pä nägon b n-de rg
inkomst, men sa stor bör den wara, att man sinner
sin räkning akt till arbeket anmanda rid och mida.
Friherre Stael von wolstein, Lortig Ivnavi!-.
Kongl. Majtts Nödiga proposition lärer hofwa innehållit
ej blott att en revision öfwer krig/redogörelsen
stulle förrättas, uran afwen en granstning af alla
Rikets Intrader. Åtminstone har Stals-Utstottek-m
sädan föreslagit, och Riks-Skänden hasiva bestuttt
att till detta ändamål en Committé stulle nedsattas.
Om jag rätt fattat Kongl. Majtts Nädiga proposition,
torde denna Committé genast böra nedsättas ock
begynna arbetet.
Herr källman, Otto bttaclric. Sä wida jag
rätt fairat in tthaller af Konungens Nädiga proposition,
rörer den ailenast Krigs-redogörelsen. Hwad
den Committé angär som Slänberne beslutat stola
nedsättas till granskning af Allniänna Medlens anwändning
sedan är 1800, haswa twanne Ständ
stivnat emot twänne, i sragan om sättet huru denna
Com
Z.
te Band- 2tdra ?lfd. 47.
682
Den 14 Zebruarii.
CommiltL sta!! komma att nämnas och tillsättas.
Men denna Committé är något helt annat än den
ifrägawarande. Denna sär endast an befatta sig
med Krigs-redowisningen. Stats-Utstouet har trott
att det more man nylla, alt göra denna revision,
förr än ligwiderna med wederbörande fordringsägare
more upgjord. Derigenom lättas mycket Commiuerades
arbete. Stats»Mstotlek synes mig således
hafwa gjort ratt, när det utsan deras arfwode till
Zoo R:d. ett för all. Mera bor ej utläfwas innan
man sett nyttan af deras åtgärder. Skulle den en
gäng bliswa synbar, sä star det Riksens Ständer
öppet att i nion af förrjensien öka belöningen. Nog
finnas de som ataga sig detta förtroende, och till och
Med, om derom skulle blifwa fräga, utan arfwode.
Friherre Ltael von käolliuin. Om jag misitagit
mig om innehållet af Konungens Nådiga prvpo.
sition, sä är det dock i alla fall af Riksens Ständer
beslutat, akt en revision stall anställas öfwer Allmänna
Medlens förwallning sedan ar igoo. Sedan nu
är uplyst, akt i frägan om sältet au densamma wcrkställa
lwä Ständ slädnät emot twa, får jag i ödmjukhet
hemställa, om nu denna sak aldeles stall komma
att lemnäs i förgätenhet.
Grefwe körner, ^äolpk Loran. I afseende
pä Herr Lckantie,'.-; anförande torde det tillätas mig
namna, ait liqwiden är gjord med Levcranteurerne i
den stund de erhållit Stats-Werkets Obligationer pä
sine fordringar. Revisorerne behöfwa således icke
dröja med sitt arberes företagande till desi Lefveran,
keurerne fäkt dest Obligationer emot gängbart mynt
ut.
Den 14 Februari!- 68z
ullösta. Meningen lärer således ej kunna wara annan
än den, akt sä snart liqwiden ar upgjord, kan
äfwen revisionen taga sin början. Hwad arfwodet
sör Revisorerne beträffar är det ouvifwelaktigt swart
ntt delsamma i förhand sä noga bestämma, akt det
blifwer jemt swarande emot mödan. Stats-'Urstottet
har derföre troll sig böra förestå en manlig Summa,
dä, i fall den framdeles synes warit för rin a, tillkommande
Ständer, som kanna arbetets widd, kunna
öka densamma. Med de knappa tillgängar SkatsWerket
nn har att påräkna, har Iltstotlet ej wägat
förestä mera, dä Summan af hwad som blifwit föreslagit
redan kommer att gä lill 4000 Riksdaler.
Slnteligen hwad den allmänna revisionen belräffar,
tror jag akt den med minsta omwäg och kostnad för
Staren af Kammar - Rätten kunoe förrättas. För
framliden är det redan stadgadt, alt afwen SlarsWerlet
hwartannat är af Riksens Ständers Revisorer
kommer an öfwerses. För der förflutna kan wisserligen
en hemställan derom göras till Konungen,
men jag inser ej hwilka stora fördelar genom Venna
revision stola tillflyta Staten.
Friherre Ltael von wolstein. Riksens Stander
hafwa beflutit ait en säban revision stall förrättas.
Twänne Sränd hafwa öfwerlemnar omsorgen
derom ät Konungen. De twä andra Ständen hafwa
fastställ. att den af Ständernes egna Ledamöter
stall werkställas. Jag trodde att denna revision
kunde förenas med den öfwer Kngs-medlen, men
jag hör nu att de arv twänne aldeles olika saker.
Jag fär derföre ä nyo hemställa hwad parti som bör
ra
-
684
Den i4 Zebruarir.
tagas för akt bringa detta Riksens Ständers beslut
lill werkställighet.
Herr PLlllman. Den sednare frägan om en
generel granskning af Allmänna Medlens förwaltning
sedan ar 1800, har länge warit afgjord pä det fält
som nu flere gänger blifwit anfördt. Beslutets werkställighet
har warit hindrad genom olikheten i Ståndets
meningar, men jag har ej welat äkerwäcka den,
na fräga sä lange Riksdags.Ordningen ej warit antagen
och faststäld. Nu sedan den wunnit all laglig
kraft, finnes deri förestrifwir sättek huru dena
rnäl bör behandlas. Delta bör således i fin ordning
komma att för fig gä och jag kror ej att Ridderstaxet
och Adeln deraf hindras, akt öfwer förevarande
fräga nu fatta ett beslut, ty hurudant befluket an
rnä blifwa, star det al id Riksens Ständer fritt akt
sedan afgöra, om den allmänna Revision stall werkställas
genom förökning af Stats-Mstottek, eller om
den bör öswerlemnas till Konungens ätgärd. —.
Hwad arfwodet för de nu ifrägawarande Revisorer
beträffar, har jag önstat att det warit als intet. Men
dä det skulle kill någon Summa bestämmas, har
jag. funnit INstottets förslag lämpligt, dä, såsom
Grefwe körner rigkigt anmärkt, Riksens Ständer
framdeles tunna pröfwa om det förstenar alt ökaS.
Herr Grefwen och Landtmarskalken gjorde
proposition ä bifall till Stats-Utstonels Betänkande.
Grefwe la Laräie önstade för fin del alle,
nass akt revisionen genast skulle börjas, och ej, såsom
Stars-IUstoktet föreslagit, först sedan liqvjderne mors
afl
Den 14 Zebruarii. 68Z
afgjorde. Sadan rrodde han afwen akt Konungens
och Ständerneä mening warit.
Grefwe körner hänwisade kill den uplysning
han redan förut nreddeladt, det meningen warit a!L
denne revision skulle begynnas nar liqviden more nygjord,
hälst han ej infäge hwari den dessförinnan
skulle bestå.
Herr LLäerllolps, Larl Trodde i lik
het
med haad Grefwe Oe la 6aellis anfört, an med
revisionen ej borde upstjutas. Skulle det handa
kunde manga saker bortblandas, och skere redowisande
taga sina skälmstycken med sig i grafwen. Beträffande
hwad Herr ?alilman anfört om RiksdägsOrdningen,
trodde han att den antingen ej för denna
Riksdag borde wara retroactiv, elkr ock gälla i alt.
Huru dermed skulle förhällas wore den fräga hwaröfwer
han begärde Herr Grefwens och Landrmarstalkens
proposition.
Herr Grefwen och Landtm arstalken erindrade
arc frägan nu wore blott om arfwode för kwan»
ne Ledamöter, hwilka böra utwatjas akt revidera
Krigs - räkenstaperne, samt om tiden för denna revision.
Herr Landrmarstalken gjorde derefter ä nyo
proposition pä Utskottets Betänkande, sä förstäkt, att
revisionen genast stusle begynnas.
Bifölls.
Herr kälstman önstade att Grefwe öllörnsrs
tillägg afwen mätte göras, att nästkommande Stander
-
6§6 Den 14 Zebruarii.
der mätte afgöra., huruwida desie Revisorer kunna
förtjena ett föröka»! arfwode.
Uppä derom af Herr Grefwen och Landimarstallen
gjord proposition blef afwen detta bifallit.
Friherre Stael von lkolstein. Sedan jag mitztagit
wig, och den nu afgjorda frägan warit en
serskild ifrän den om almänna revisionen, fär jag
nu onhalla om ett serskildt bestut huru med densamma
stall förhällas.
Grefwe Dolma, ^u^ust, förenade fia med
Friherre Stael, förmenandes att der ej more underligt
om upstofwet med denna redowisning wackke allman
. sensation.
Aerr Grefwen och Landtmarstalken förklarade,
att han derom icke nu kunde göra proposition,
uran wille upstjma frägan till nasta Plenum, dä alla
dertill hörande Handlingar kunde wara till hands.
Friherre Stael von Ikolllein yttrade det han
endast önstat rigtig uplysning om sakens stick, och
att han för sin del wore nöjd om det blott i nasta
Plenum kunde winnås.
Herr käklman uprepade de beslut Riks-Ständen
öfwer venna fräga fal tak, i följe hwaraf sjelfwa
saken wore enhällit afgjord, men meningarne stiljaktige
i afseende pä sattet akt »verkställa revisionen.
Wid ett sädant förhällande förestrefwe Riksdags
Ord
-
Den r4 Februarii. 687
Ordningen huru förfaras borde, och derefter trodde
han alt man borde ratta sig.
Zerr Grefwen och Landtmarfkalkm förklarade
ä nyo, au hela frägan torde fa hwila till
nasta Plenum, dä alta dermed gemenskap ägande handlingar
kunde wara tillreds. För sin del hade han
för öfrigt ingen king emot att saken efter RiksdagsOrdningen
behandlas.
Ropades Ja
-
.Föredrogs ä nyo Stats - Utstottets den 12 sistledne
pä bordel lagda Betänkande rörande de Kongögärdar,
hwilka till Konungens disposition warit öfwerlemnade.
Herr hloröenstolpe, Austers. Sedan Utskottet
uti en Betänkande, rörande KongSgärdarne m. m.
hhwilket med anmärkningar blifwik äler remitterad!)
tillstyrkt att en del, som icke enligt Förfaltningarns
blifwit borrarrenderade, skulle äkergä för art bortauctioneras,
fär jag ödmjukeligen hemställa, om icke
pä enahanda sätt bör förfaras med de nu upräknade,
hwilkas afkastning förut endast tillhört Konungen,
men enligt Riksens Ständers nysi widlagne beslut
hädanefter tillkommer Staten. Billighet och rattwisa
fordra en lika behandling med, alia fom uran auction
elier
688 Den 14 Zebruaru.
eller nägra talande eller ömmande orsaker, åtkommit
någon af Kronans tillhörigheter,. Hwad Ulrichsdahl
widkommer disponeras detta, enligt träffad öfverenskommelse,
af Hennes Majtt Enke-Drottningen uli
Hennes lifstid, men detta tror jag icke bör eller kan
Hindra Riksens Stander, att Återtaga Bergshamra
Hemman, som af förra Konungen blifvit för ewerdeliga
,ider bortarrenderat och nu snart roo är innehafts
för ett gansta lägt arrende; och om detta nu
genom anelien upläkes mätte säkerligen afgifen ansenligen
ökas, hwilken dä af hwad förut är namndr,
tillhör Hennes Maj:t Enke-Drottningen.
Grefwe Norner anförde, att deria Betänkande
endast rörde sädane Kongsgärdar, hwilka det tillhörde
Konungen att disponera. Han trodde för öfrigt att
Riksens Ottander deri ej skulle wilja göra rubbning.
Grefwe Dövenlrjelm, Larl. Kongl. Majtt har
förut warir berättigad att göra Donationer af Kongsgärdar.
I följe af en fädan rätt har han pä innehafvarens
lifstid borrdonerat Bergshamra, och af
sadan grund lärer i denna donation icke heller någon
ändring kunna äga rum.
Grefwe Dalrna, ^uZuli. För detta Konungen
har wal bortarrenderat Bergshamra, men wär nu
warande Constimtion säger, att den är Rikets Egendom,
och jäledes har Konungens rätt uphört, och
Riksens Ständer kunna deraf disponera.
Herr LIurZlxor, 6erclt, trodde akt nar Kongl.
Majtt cedem sin disposmons-ratt, tillhörde det afven
Rik
-
Den !4 Zebruarii- 689
Riksens Stander att determinera, att Kongsgärdarne
pä auction kunde försäljas.
Herr Grefwen och Landtmarffalken erin,
drade att hwad bergshamra anginge wore derom icke
nu fräga.
Herr kLKIman trodde ej att något derom funnes
i detta Be ankande. utan an det. jemte flere
dylika casus, förekommer i en serstilvt Betänkande,
som snart ifrän Utflonet lärer anlända.
Herr Grefwen och Landtmarskc.lkcn gjorde
proposition ä bifall till Skals-Utflottets Betänkande,
hwilken med Ja beswarades
-
Uplastes följande:
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Beswarsoch
Oeconcmie-Utflolters Utlåtande, i anledning
af ätfl-llige anmärkningar wid Urflottets
Betänkande den 9 September sistl.
är, angående ändring i flyllnings-tiden för
Tjenstehjon.
Sedan Utflottet genom berörde Betänkande tillstyrt,
att den hittills antagne tid för Tjenstehjons
ombyte kunde, enligt hwad i de till Ulflotter remitterade
-
690 Den 14 Zebruarii.
terade Memorialer war förestagit, andras och hädanefter
den i6 Junii dertill fastställas för Landet samt
i Staden, der anie Sämmorider nyttjas, den ena utsänes,
i likhet med Landet, till den ,6 Junii och
den andra till den 16 December, med undantag
likwäl af Landsorterna i Rikets Södra och Norra
delar, eller Prowincn Skäne samt Gefleborgs,
Westernorrlands och Westerbottens Län, der förra
flyttningstiden, af anförde orsaker, ansetts böra bibehållas,
hafwa följande anmärkningar derwid blifwit
gjorde och till Utskotkeis widare yttrande remitterade
nemligen: Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i:o Af Herr Hof-Rätts-Rådet läe^kentkölä, all
flyttningens utsättande för serskilte orter i Riket till
olika tid skulle medföra den olägenhet, att Tjenstehjon
icke kunde flytta frän den ena orten till ben an.
dra, och att flyttningslidens bestämmande till den i6
Junii skulle wara underkastad manga swärigheter,
i anseende till byggnad, stängning och dikning, med
mera. 2:0 Herr Hofmaxskalken m. m. Friherre
knäbeck, att de sörestagne undantagen för nägra fä
prowincer efter hans tanka wore olämpelige och opolitiske
samt att de dertill anförde anledningar syntes
nyttigare alt häfwa an bibehålla-, och z:o Af Herr
Ofwersten m. in. keoclor Aminoff, som egenteligen
haft till syftemål att fä granska fötjderne af bet sjelfswäld,
Tjenstehjon i sednare tider irokl sig äga genom
Handels-Valkens 14 Cap. 4 §., fom stadgade, att
sju dagar efter Michelsmäsio-dag ä Landet wore sista
tiden dä Tjenstehjon utan answar och ersättning kunde
inställa sig i tjenste,,.
Hos
Den 14 Abruarii. 691
Hos Wälle fl. Borgare-Ständer, af hwars Ledamöter
de fleste, som ytlrat sig i ämnet, gillat Utskottets
Betänkande, i afseende pä flyrlningstidens
ändring lill den 16 Jnnii, dock utan något undantag
af wista orter, är för öfrigt yttradt, af en del:
att gamla flyttningstiden mätte oförändrade bibehällas,
af en del äter, att om tiven skulle, ändras, den
i November dä more mäst lämpelig; Afwen som det
bliswit föreslagit, att en flyttningstid, den 16 Junii,
marle fasiflällas bäve pä Landet och*i Städerne,
hwartfrän Herr Astestvren ?ayualin serflildt undan»
ragir Stockholm: Och hos Hederwärda BonderStändet
arv trnme Memorialer ingifne af Riksdagsmännen
joban IvlaANU8 ^VeslinZ frän Wesieräs Län,
Ensteri Lettorslon frän Skaraborgs Län och flan
Cliston frän Stockholms Län; som sökt wisa flere
med den föreflagne nya flyttningstiden upkommande
olägenheter, i afseende dels pä Tjenstehjonens aflöning
och dels de huShällssörrättningar, hwilka nämnde
lid förefalla.
Hvad således blifwit anmärkt och erindrat har
Utskottet med behörig upmärksamhet öfwerwägat, men
icke funnit anledning till afwikelse fran dest förut
yttrade tanka, att den 16 Juuii bör anses wara den
i allmänhet mäst lämpelige och tjenlige tiden för
ombyte af Tjenstehjon pä Landet.
Med wördsamt Åberopande af de ffäl förra Betänkandet
härom innehåller och hwarpä Ukflottet äswen
nu orubbadk grundar sin nystberörde öfwertygelse,
torde endast den erindran fä göras i anledning af
anmärkuingarne i denna del, art hwilken annan t,d
pä
692 Den 14 Zebruarli.
pä äret halst förefloges till Tjenstehjon-? flyttning,
skulle derwid otwifwelaktigt, likasom wid den annu
gällande, flere inkast förspörjas i anseende kill serskild
orters olika förhållande i Riket; Och mäste
omförmalte Oeconomista sörflaa således nödwandigt
hafwa det gemensamt med de fleste andre as enahanda
widsträckt omfattning, att ömsom gilias och örkastas,
intill dest en afgörande uplysning stadgai det
mast nyttiga och detta äter Lrowärdigt bekräftas af
liden. «
I afseende pä Siäderne, har Gtaks - "tfkotlet
trott, att gamla bruket af rwenne flvttningsiidcr der
kan med förmän bibehällas, halst något niistnöje härutinnan
icke föranledt till annat resultat.
Beträffande slutligen anmärkningarne deremot
att Skäne samt Gefleborgs, Westernorrlands och
Westerbottens Län blifwit frän förändring i flyltningsliden
undancagne, anser Iltstottet de omständigheter,
som förre Betänkandet härom upgifwer, wara skäligen
talande för veste undantag; och när härtill kommer,
i anseende kill Skäne, ari alla flyttningar,
hwilka stola göras efter enstiften i nämnde province,
öfwer alt mäst beredas i Junii manad, dä nya
husbyggnader ä de längre korrt belägne skiftena ensamt
fordra flere personers trägna arbete för att i rid
blifwa fullbordade, samt det förhållande äfwen betraktas,
att de för Riket stadeliga utflyttningar af
Tjenstehjon frän Skäne till Dannemark i synnerhet
företagas sommartiden, hwartill en lastare urwäg onekligen
skulle upstä om Tjenstehjonen denna tiden icke
här wvre bundne af en ännu fortfarande Legostämma,
Dcn 14 Zebruarii. 693
som i Dannemark in ne faller den 16 Junii; Och
hwad Nilgär Rike-s Norra del, att de der brukeliga
för orten nödwandiga fäbodeställen i Junti mänad
för ra beständig .illfyn af Tjenstehion, hwilkas hemkallande
för flyttningen, ofta pä flere mils afstånd,
synes utgöra en märkelig olägenhet, fom ännu längre
skulle erfaras genom det i stället nykomna Tjensiehjouels
saknade kännedom om Husbondens tillhörighet,
hwars wärd komme att Hjonet anförtros, förmodar
Utskottet fig äga alt stal art jemwäl i denna del förblifva
ivid dest förra tillstyrkande, hälst sädant undantag
icke lärer kunna förändra eller förringa nyttan
i det hela, i fyune-het fom, om man får döma
efter erfarenheten hittills, den af Herr Hof-RätisRadet
I^L)'KenLvlä anförde frihet för Tjenstehjon
att flyta fran en provin cs till en annan, ej syn ner.
ligen begagnas aldraminst frän Södra till Norra
orterna. Hmiltet dock Riksens Högloft. Ständers egen
pröfning mördsammeligen underställes. Stockholm
den Zv Januarii »812.
Pä Högloft. N-dd. och Adclns Pä Högm. Prestc-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
^okr. 6. Oxenstierna. Irlagn. LtaZnellus.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
L. ^s. Lclrönlierr. ' L. Lricskon.
k. fs. l^etLLl.
Ut
-
694 Den rg Zebruarii.
Utdrag as Prokocollek, hällic i Riksens Höglo^.
Ständers Allmänna Besvärs- och
Oeconom e-Utfkott den zo Jan. 1810.
S. D. - - - Herr Borgmästaren ViÄorin
äberopade sin i Utjkotteis första Beredning yttrade
tanka, att den förestagna nya flyktningstiden för Tjenstehjon
borde wara lika öfver hela Riket, men om
delta icke sunde ffe, uran nägra locala stät gafwe
anledning till undantag deruti för wista orter, ansäg'
Herr Borgmästaren det wara nyttigast, att den hittills
brukliga styttnings-terminen blefwe bibehällen.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren Istnst.
ström. - - - - Riksdagsmännen ston storwkon
frän Södermanland och LenAt kestrston frän Halland,
yrkade hwar för sin orr art den hittills faststälde
tid för Tjenstehjons ornbyte, mätte derstädes
oförändrad bibehällas.
ssss sssss
Pä derom gjord uttryckelig begäran skulle desta
serskitte meningar åtfölja Uttskotters Betänkande lill
de Refpective Ständen. k)t Luxra.
Lx krokocollo
k. st. k>let2e1.
Begärdes pa Bordet.
Den 14 Zebruarii. 69 Z
Uplästes ett ifrån Stats - Utskottet ingifwit sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Wid Bilagan Litt- L. till Stats - Utskottets
Betänkande, angående Skals-regleringen, innefattande
Allmänna Indragnings-Seaten, hafwa rui de Respective
Riks-Ständen ärskillige anmärkningar blifwit
gjorde, alle äfyftande dels total indragning och dels
förminskning af de dera, till framtida indragning och
besparing wid innehafwarnes afgång, transport, befordran
eller afsked, upförde extra löner, pensioner,
arfwvden, gransica Loner och tractamenten m. m.
Huruwida någre af defte löner och pensioner m. m.
kunna wara af den beskaffenhet, an anledning more
till indragning deraf genast, antingen till någon del.
eller oek till deras totala belopp, ansäg Stats-Utssortet
i desi förra Betänkande wara ett sä granlaga
och ömtåligt ämne, att Utskottet icke tilltrodde sig
kunna detsamma bedomina eller tillstyrka, utan understälde
det Riksens Högloft. Ständers egil uplysia
och öma ompröfivande wördsammeligen.
Dä nu Stats - Utskottet äligger att öfwer de
gjorde anmärkningar sig utlära, har Utskottet fästat
en förtjent upmärksamhet wid det af Herr Grefwe
sfacol) ksntuslon Os la Laräis till Högldst. Ridderskapel
och Adeln ingifne samt derifrän till StarsUtskonet
reinirterade Memorial, angäende minskning
af Beneficii- och Bcnädnings-Slaten samt bestämmandet
af grunder för sädane framtida utdelningar.
Stats
-
696 Den !4 Zebruaru.
Stats - Utskottet, som gerna med Herr Grefwe
Oe la Oaräie instämmer i hans yttrande om skadan
för S alen as en för wida utsträckt Pensions-Stat,
samt behofwet för nödlidande och föttjeme Embetsman
af etr skäligt understöd, utbeder sig endast, att
fa föra Riksens Hoglofl. Ständers upmärksamhee
uppå swärigheten, att förena bada besia fordringar,
att med noggranhet bestämma hroarest öfwerdrift ä
ena sidan börjar, och hwarest behofwet, grundadt pä
billiga anfpräk, ä den andra sidan inträffar.
Stats - Utskottet, som funnit, att Herr Grefwen
ivid början af sitt Memorial anfelt den Summa
af iZy,Ooo R:d., hwartill Beneficii och Bcnädnings-Staten
efter Herr Grefwens upgist gar,
wara ali för öfwerdriftven för wart Fädernesland i
desi nu rubloktade tissständ, har likwäl med serdeles
tillfredsställelse erfarit, att Herr Grefwen wid flutet
af samma Memorial tillstyrkt, att, den af Utskottet
till pensioner och Näde-stater anflagne Summa mätte
oafkortad antagas.
Dek, hwaruti Utskottets förslag egenteligen skiljer
sig ifrän Herr Grefwens, blifwer således uti de
grunder, som skola följas för sädane förmäners tilldelande
framdeles, eller deras bibehållande för det
närwarande.
StatsUNskottet, som, i anseende till besia grun.
der, ar iängt ifrän akt misskänna warder af dem
Herr Grefwe Ilis la 6»r6iL upgifwit, fär dem härmedelst
lill Nitfens Hoglofl. Sländers ompröfwande
wördsammciigcn öfwerlemna.
Den 14 Zebruarii- 6^7
De äro följande:
;:o Att ej någon, sol» af Staken njuter lön,
mä derjemte haftva pension, eller ä BenädningsSkaren
uptagaö, under hwad namn och tilul det oek
wara mä.
2:0 Att den, som till pension anses berättigad,
ej bör njura mer an en pension. ^
z:o A k de författningar, som tillägga Tjensteman
wid desi alder och efter wisie rjensteär hel eller
half lön såsom pension för sin öfriga lifstid, stola
bibehällas, och som hit mils i asia dylika sall til!
grund tjena.
4:0 Att Benädmngs-.Skåken för afskedade Civile
Embetsman, deras En.or och Barn bihehallas kill
nästa Riksdag och fördelad i de af Stats-Uistoktce
upgjorde Clasier.
Z:o Att dä ordet Benädnings - Stat utmarker
torftighet, bör nu och alr framgent alla Pensionairer
as känd förmögenhet eller förmåga an sig sfelfwe
underhalla, utesluias frän en fädan pension,
samt
6:0 Att de personer, hwilka annu äro i tjenst,
men i anseende till förut innehafde tjenster eller serstilde
updrag erhållit pensioner', eller bibehållande af
hela eller wista delar af lönen, wal .unna, i stöd af
s:te Band. sidra Aft>. 48.
6c-8 Den 14 Zebruaru.
deste grunders i punct, ej bibehålla denna förmän/
men aga, dä de framdeles, genom afskeds erhällande
lemnat tjenste», dertill en full och försäkrad rättighet.
Hwad de 4 första puncterne angar, sa instämmer
Utstottet i afseende pä dem uti Herr Grefwe
ve I» 6arciie8 yttrade kanka; Men tvid Z puncten
anser Urfforrer swärighet torde inträffa, att bestämma
graden af den förmögenhet, som stall utesluta frän
pension; och akt wid 6 puncren det franlagande och
det arerbekommande af pension, som der är förestagit,
synes hwarken nog urredr lill sina grunder eller nog
bestämdt till sin rneihode, för att icke kunna gifwa
anledning till en olika, kanste understundom arbitraire
behandling och mistnöjen. I anseende till deste swärigheter,
som Utskottet salunda här osman, i afseende
pä Z och 6 puncterne, omförmält, hemställer StatsUkstottet
om icke wid »verkställigheten deraf Kongs.
Maj:t i Näder mä pröfwa de stät och omständigheter
sig derwid kunna förete.
Stars-Utskottet. som ansett bestämmandet af de
förhällanden af behof och förtjenst, som wid desta tillfällen
merendels alkid fordrar en serskild granskning
af Individuers ställning och enskilda anspräk, wara
afen sä gransaga beskaffenhet, att det ej wägade bestämdt
yttra sig deröfwer, hade deremot önskar, att
Ritsens Högloft. Ständer räckres fästa mera upmärksamhet
wid de» af Utstottet upgrfne Clastificativn af
de i>a Allmänna Indragnings Staren upsörde personer.
hilsko tet wägar lmickra sig, art de nästan alla
uran unbamag kunna hänsöraS under någondera af
deste
Den t 4 Zebruarii»
6yk
-
defte rubriquer, och att deras rättigheter igenom dem
skola i det närmaste till sina hufwudgrunder wara
bestämde. Utskok et har med ätföljande förklaring ut»
märkt deM ibland detze Ciaffer, som icke borde wara
under-astade någon fräga oM indragning, samt med
ö.chek framställande af de öfrige, utan någon sädatt
för läring, ansett sig tiliräckeligen hasiva gifwit wid
handen, att de kunve fordra en serskild undersökning.
Da nu Riksens Högloft. Ständer sicsfwe infordrat
personalet af denna Star, och den ntt är Under deras
granstning, tror Utskottet, sig hafwa unfylt sin pligt
i detta afseende, dä det ordemeligeu och sör en öppen
dag framlagt bade sielfwa fåken och anledningarne
till ett omdöme deröfwer, samt får nu öfwerlemna
sä det ena som del andra till Riksens Högloft.
Ständers egen högt uplysta pröfning- Slockholm
den ii Februari i i8>o.
Pä Högloft. Ridd. och Ndclns
Ledamöters wägnar
Lires kleming.
Pä Wälloft. Borgare.Ltänd.
Ledamöters wägnar
Lokmidt.
Lades pä 'Bordei
-
Pä Hbgw. Preste-KtZnd.
Ledamöters wägnar
lii. Weidman.
Pä Hederw. Bonde-Ztänd.
Ledamöters wägnar
Anders Cliston.
dl. krodoiius.
Up
-
7OO
Den l4 Zebruarii'
Uplästes ett ifrån Stats. Utffotter inlemna: sä
lydande:
Wördfamr Memorial!
Ali det Hägwördige Preste-Ständet har en Ledamot
yttrat den önskan, att Srats-Urffotrer, wid
fraga om Pensions-Sta-en, wille i sitt förstag upgifwa
aila gamla kjenlige Reglementen eller ock föresiä
nya som kunde as R ksens Ständer stadgas, -ill
iagttagande as wederbörande wid pensions - förslager;
och wid ömmande det närwarande, sä hemsta les, vin
icke de, som till äswe»tyrs i sine munrre är innehafwa
pensioner, kunde till tjenstgörande esrer sine yrken,
wärdicchet och fficklighet anmändas lill lindring för
Surén, och att befallning derom till wederbörande
Embetsman matte afgä, art wid vacancer fädant
obserwera.
Slals-Utssolkets förra Bcränfande utreder omständelioen
beskaffenheten as de nu gällande pensionsförsatmingar,
sä a t i den delen icke är någor widare
art tillägga; Men dä den ivärda Ledamoten synes
besira, att pä denne Peri ons-Stat möjeligen kunde
bcsi nas soldane, sorn i sine munlre är stadde, ägde
bade hllsa och i ras er -ill tjenstgöring och således
arv oberättigade till pension; Sä har U-stotter trott
sig böra lemna 'en närmare uplysning om förhällandet.
Ingen Förfarrning ger en Civil Embers- och
? " steman, som aner celsa och krafter att kunna
ullborligea sköta sin systia, rättighet alt erhälla afsked
-
Den 14 Zebruarii.
sted med hwarken hel eller nägon del af lönens bibehällande,
förr an' han fyllt 72 är. Men dä han
npnätk denna alder, samt länge och wäl ljent, sä
tilläka Kongl. Brefwet af den iz Mars 1772 och
Kongl. Förordningen om den förbarkrade Embelsoch
Lönings Skaten af den 24 Januarii 1778, att
han mä fä afsked, örn han det ästnndar, med bibehållande
af hela lönen till desi nägon annan Författning
kan widagas, hwarigenom orklöst och ival förtjent
Embetsman lill någon sin bergning wid afskedstagande!
kunna blifva hugnade. Uppå Rikets Ordinarie
Stak gifwes således icke nägon sadan pensionsiurättiiing
der, för att nyttja den warda Ledamotens
egit liktryck, den muntre och friste Embeismannen,
före denna lefnadä älder» kan erhälla pen ion eller
afffed med lönens bibehållande. Men om uppå den
sä kallade Benesieii- och Benädnings-Staten stuile
finnas sadane personer, som njuta pension, och ännu
äga helsa och munterhet lill tjenstgöring, det Sra's»
Utstottet likwäl trott wara utom gransen af desi undersökning,
sä ger blotta namnet af denna Benäd.
nings-Star tillkänna, akt en sadan förmän är en
följd af blott Konungens Nåd, och icke nägon grundad
rättighet i de allmänna Pensions-Förfamungarne.
Om och hwad rättelse häruti kan pröfwas billig ac
föreslä, beror pä Riksens Högloft. Ständers egi
godtfinnande.
Den Pensions-Stat, som S'ats-Utstottet i '
Betänkande omförmäler, är mräimd för sädane t'
bets- cch Tstnftemän, sim innan de upnäkt 70
älder, kunna befinna sig i sadan belägenhet, a
7^2 Den l4 Zebruarii.
äry oförmögne alt 'behörigen bestriva Kongl. Majus
och Rikets tjenst.
Ibland de Personer, som uppå denna Star
njuta pension, kunna wisierligen nägra wara wid den
alder, som kan kallas munterhetens, dä NB. halsa
och krafter sam erforderlige sinnes förmögenheter icke
saknas, men som, wid desias förlust, blifwer nödens
och bekymrets om all utsigt till den knappaste lifsbergning
för ett äterstaende ssukligk lif i och med
detsamma wore förswunnen.
Men som Statens förbindelser emot den till
halsa och krafter i Statens tjenst utarbetade Embetsmannen
icke synes uphöra, dä hans förmögenheter till
tjenstens wederbörliga bestridande blifwic uttömde:
Sä har Kongl Masit af Nådig ömhet och vmwarduad
för denne Clafl af sine trögna underlärare under
den 29 Junii 1798 för dem stadgat den här ifräga
warande pensions-inrättning. I hwad ordning pension
Uppå denne Stat kan erhällas, och huru de
personer stsola wara qualificerade, som dertill kunna
anmälas, utwisar Kongl. Majus härom under samma
dag utfärdade och härhos bilagde Nädiga Kungörelse.
Dä, oaktadt wid flere Riksdagar påtänkte och
jemwäl under liden widtagne anstalter till inrättande
af en Pensivns-Casia för Rikets Civile Embets- och
Tjenste-manna Cor^s, en sädan inrättning ljkwäl
annu saknas, kan Stats-Utstotlet icke annai, än förnya
desi uti förra Betänkande! yttrade önflan, alt
hos Kongl. Maj-l matte i underdånighet auhällas.
det
Den i4 Zebruaru. 7vz
vet Kongs. Maj:t i Näder täcktes anbefalla sä skyn.
desam werkställighet, som omständigheterne möseligen
medgifwa. af den allmänna Pensions-Catzä-Inrättning
för Riket Civile Embets- och TjenstemannaCorps,
som genom Kongl. Brefwet af den 14 Junii
i8og bliswit föreslagen och anbefald. Stockholm
den Februarii iftro.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns
Ledamöters magnar
Llaes kleming.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ.
Ledamöters magnar
Lclimiöt.
Lades pä Bordet.
Uplästes ett af Stats - Utskottet ingifwit sa
lydande:
Wördsamt Memorial!
Till Riksens Högloft. Ständer får Stats - Utskottet
nu afgifwa desi ullätande öfwer de anmärk
nin
-
Pä Högm. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar
1^. Weiäman.
Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar
^näers dlilslon.
dl. kröäelius»
7-)4
Ten «4 Zebrnarn.
ningar som blifwik gjorde wid Bilagan Lill. K. lill
Stats-U.jky tels Bctnikande angående Stats-ReglerinZen,
innefattande Allmänna Utgifts-Smten.
1:0 Har nki Wällost. Borgare-Ständer blifwit
anmärkt, att be ra denna Srar upsörde ZZ,ooo N:d.
lill ersaltning för sti.nåd emellan markegängs- och
uphandlrngs-pus lör den spanmäl, pä förstag u rågen
kill 2s,ooc> tunnor, som för Garnizons - Reaementerne
mäste anstaffas i ställer för den inne i Landet
lefwererade K>ono-!ionde och Afrad, jenne målning,
transport och Bageri-kostnader, stola wara för
högr rilltagne i förhällande lili förenämnde Utgifter
och hwarsöre bliswrt yrkadt, air nogarc borde bestämmas
grunderne för deste urgifters förstagswis antagne
belopp.
Stats-Uttkotter har uti dest förra Betänkande
upgifmit bestaffenheten och grlinderne tili detta anslag;
Och om Smis-Ulstolket nu stall nägor widare tillägga
sä ar der arr escer de upgister om förhällandet
härmed de förra ören, som C rar - Ukstorter .erhänit,
och hwarpä UlstoHel grundat dest förslag, ar snarare
arr frukta, de denne Glimma torde wara för ringa
än för högt uptagen. S als i kstotlet har vmöjeligen
kunnar upgifwa den annorledes än försiagswis emot
behörig redogörelse, da rätla utstaqer beror pä ett
kommande förhällande emellan markegängs- och de
gängse uphandlings-priserne. Osta inrräffar ock det,
att pä de orter, derifrån spannemalen skulle komma
til! Garnizons astöning transporreras och anwandas,
mäste Rätltegifwarne antingen för bristande tillgångar
genom'inträffad mistwäxt e.ler ock der productionen
ej
- Den >4 Zebruarii.
70Z
ej öfwerstiger Jnnewänarnes egit behof, tillätas att
lösa Näme-fpanmalen.efter markegängs-pris, dä ti -  handling deremot till fyllande af bristen i Garnizoriens
astöiiing mäste pä andra orter werkställas.
Uti de emellan Stats-Werket och allinänna Magazins-Jnrärrningen
uprättade liqwider, har Stats.
Wcrket ärligen blilwit päförd bekydliga ersättningar
till Magazinö-Inräuningen för benita difserence.
2:0 Angäende Fängars skjuts ^ och Underhäll.
Wällofl. Borgare-Ständet har harwid sunnit
den anmärkning äga rum, att de Städer,
som aro pligtige ali underhälla och transportera
Färgar böra äfwen sä ival som Landtboerne
wara till ersättning derföre berättigade.
Utaf de i Stats - Conkoiret förwarande Hand»
lingar kan ej uplysas, huru wida någre Städer åtnjuta
eller äro berättigade till en sadan ersättning.
Stats-Conloiret utfärdar anordningar pä medlen esler
inkomne reqwisikioner frän Landshösdingarne och
redowisningen derföre ster u-i hwarje Läns Landsbok.
Hos Konungens Defallningshafwande i orkerne
böra uplysningar härom kunna erhälias. StatsUtstouek
kan emedlertid icke undgä att anmärka, alt
der synes billigt, att de Skader, som haswa ett sadan:
onus sig älagdk, äfwen sä njura ersättning derföre,
sä wida det icke strider enior Slädernes privilegier
eller andra gällande Författningar.
72 ä Den 14 Zebruarir.
z:o Angående de till Enskifiens befrämjande i
Skäne och Skaraborgs Län upförde medel.
Af någre Ledamöter sä wäl hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, som uti det Walloch BorgareStändet,
har blifwit yrkadt, ark detta understöd mät»
te till Staten indragas
Detta
anslag grunda sig pä Kongl. Förordningarne
af den gi Mars i8oz och den 2Z Julii
1804. De hafwa endast blifwit bestädde för Skäne
och Skaraborgs Län, hwilka orter ansedts mest wara
i behof deraf; Men Utskottet har uti dest Betänkande
föreslagit, att de mätte till nästa Riksdag fä
fortfara till befrämjande af Enskiften i allmänhet,
dock att de personer i Skäne och Skaraborgs Län,
som hafwa fordringar för werkstälde Enskiftes utflyttningar
deraf först blifwa owilkorligen godtgjorde.
Srats-Utskottet skulle i desi tanka hafwa handlat
emot det allmännas intresie, om Utskottet nu tillstyrkt
indragning deraf. Man behöfwer endast åberopa erfarenheten
till bewis för nyttan af saken. Och Utskottet
har hänuat en ännu ytterligare anledning till
sin hemställan af de skäl, som föranlätit Kongl.
Maj-r att under den 2 Februarii 1827 utfärda desi
Nädiga Förordning om Enjkiften i allmänhet, nemligen
"Att som utan en fri och obehindrad förwalt»
"ning öfwer jord och ägor, ingen serdeles odling
"derä kan nedläggas och af sädan orsak Enstaka Hem»
"man i alla tider warit mera ansedda än de i By"lag
belägne, hwarest en trög och cfterläten granne
"kan lägga hinder i wägen för den mest flitige och
"omtänksamme Jordbrukare; Sä hade Kongl. Maj:t,
"sorg
-
Den >4 Zcbruarii. 727
^sorgfällig om Landi-brukets upkomst och förkofran,
"want omtänkt ask genom tjenlige Författningar
"lära försätta grannar i Bylag i lika fördelaktig
"ställning med sine ägor, som Innehafware af En"staka
Hemman, pä det alt de mätte erhälla sine
"ägor i enskifte och således helt och hällit befrias
"ifrän det lwäng och de hinder, samfälligheten ät"följa".
4:0 Angäende Extra Utgifts - Summan. Flere
af det Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöter
hafwa ansett den af Stats-Utstottet föresiagne
Extra Utgifts > Summa 75,000 R:d. blifwa
för behofmcn aldeles otillräckelig och derföre
trott att den icke borde bestämmas till mindre
än de förra arens anslag, eller 100,000
N:d. om äret.
Stats-Utstottet har uti dest förra Betänkande
Upgifwit att ifrän längre lider tillbakars har ärligen
warit ä Stat upförd en Förslags-Summa af 100,000
R.b. till Extra Utgifter, som dock mänga är funnits
otillräckelig; deste medel hafwa blifwit anwände till
säbane och Extra behof, hwartill anslag ä Stat saknats
och såsom de icke kunnat förut bestämmas, har
icke eller warit möjeligt att fastställa annan eller närmare
Summa härtill, än endast en Förslags-Summa-
I den nyckta belägenhet S alen sig besinner,
trodde Stats - Utskotter inskränkning i detta anslag
kunna äga rum och föreslog derföre endast 75,000
R:d. till den fördelning Betänkandet innehäller.
Dä
?o8
Den r4 ZebrnariU
Dä nu Stats Utstottec inhämtat en närmare
underrätte.se om der belopp hwartil! Erila Utgifierne
under de sednare 10 arén och äfwen siere är förut
upgäkt, har det befunnits, akt de nästan aldrig warit
mindre än ,50,000 R:d. om äret, u an merendels
altid öfwerstigit denna Summa.
Oaktadt den noggrannaste och mäst sparsamma
hushållning inser Stats - Utskottet likmäl swärigheten
om icke omi-jligheten att med de föresiagne 75,000
N:d. kunna bestrida alla de urgifter, som af denna
Summa mäste ukgä.
Rikers förändrade politiska ställning och relationer
med Utländske Magrer medföra uran twiswel
mäugfalvige kostnader utöfwer Stats-ansiagen. De
utgifter, som af Extra Utgifts-Sunnmm efter försam,
ingarne manligen utgä och arv af den beskaffenheten,
a t deras ökade elier minskade belopp bero pä
waru-priscrnes stigande eller fallande, göra ock i när,
varande tids dy.het behofwet af en Högre AnsiagsSumma
oumgängeligl. Och om nägon gang en för
det allmänna ny ig Inrättning eller gagnande Näring
skulle tärs-va ett förskott eller en obetydelig upmuntran
ester understöd; Sa bör wäl icke Regeringen
sättas i ven belägenhet att ven ser sig beröswad
utwägar dertill. Dä Stats-Utskottet i närmare öfwerwägande
tagit sä wäl desse som flere sig harwid
företeende omstandrqherer; Sä har Utskottet funnit
pg föranlätik au !i ^ Riksens Höglofl. Ständers egit
vmpröfwande hemställa, om icke Extra Utgifts-Summan
mä bestämmas till 100,000 R:d. om äret i
likhet med hwad ansiager dertill ä Stat frän längre
tider tillvalars utgjort. Och
Den 14 Zebruarii. 709
Och i händelse besparingarne ä de ösri e Hufwud-Tutlarne
icke altP skulle lämna tillgäng -il!
fyllande af de nu säl»i'!da föreftagna öue 25,002
N:v.z Sä torde man rmistoei besparingarne ä Allmänna
Judragnings-Staten lunna sylla denna brist.
Riksens Högloft. Ständer hemställes detta wördsannneligen.
^Slockholm den Zebruarii i8co.
Pä Högloft. Ridder stapets och Pä Högw. Prcstc-Ständcts
Adelns Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. Ilr- ^Veistman.
Pa Wällofl. Borgare-Standets Pä Hcdcrw. Bonde-Slandets
Ledamöters magnar Ledamöters wägnar.
ft. Lckmiät. Austers vilsson.
K. Uröclelius.
Lades pä Bordet.
Uplastes ett ifrän Stats - Utffotket ingiflvit sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Stats-Utstoltek fär härmedelst till Riksens Högloft.
Ständer »vördsammeligen afgifva dest Ullätande
och
7io Den 14 Zebruani.
och förklaring öfwer de anmärkningar fem uti de
Respective R:rs-Sränden blifwit gjorde wid Bilagan
Litt. §. tili Stats - Utstoueis Betänkande, angående
St tts-regleringen, innefattande Kongl. Hofvch
Slokis-Staterne.
r:o Angäeirde Stochholms Slotts-Stat.
Harwid hafwa följande anmärkntngar blifwit
gjorde, nemligen:
i:o Att som för Hennes Kongl. Höghet Prins
sesian äro anflagne 450 famnar med, men för Hennes
Maj t Enke - Drottningen endast Z20 famnar; Sä
hafwa 150 famnar ansetts för Hennes Kongl. Höghet
kunna indragas.
Den af Stats-Utstortet projecterade Wed-Srat
ar grundad pä de Utgifter som frän wederbörande erhållits
och lämpad efter dek antal ruin, som för de
Kongl. Personerne och deras Hos ansetts »umgänge»
liga. Dä Hennes Kongl- Höghets Prinsesians Palms,
som för Hennes Kongl. Höghels behof ar anslagit,
innefattar flere rum till Hennes Kongl. Höghets
och Dest Egen Hof-Staks beboende, an dem
Hennes Maj:t Enke-Drottningen uppä Kongl. Slottet
begagnar; Sä mäste nödwändigt ett deref er lämpadt
större wed-qwamum för Hennes Kongl. Höghets
Prinfesians flere rum ansiäs, dä oeldade rum icke
kunna bebos.
2:0 Alt i anledning af de af Stats-Utstottet
uptagne Summor till wed-inköp för Kongl. Slottet
Med
Den i4 Zebruarii. 7"
med flere, borde infordras en specifique upgifr pä de
rum som för Kongl. Hvstvet erfordras äswen som
för Collegierne, rist bestämmande af det werkesiga
wed-behofwet. Hwarjemle b ifwit begärdt, alt SraisUrstottek
mätte upgifwa, hwilka och huru mänga
rum pä Kongl. Slottet kunde cmwändas till inrymmande
af Kongl. Cancelliet med dest Expednioner.
Stats-Utstoltek har i desi förra Betänkande, omständeligen,
som möjligt warit, upgifwit förhällandet
med Wed-Sta'en och den högsta beiydeliga besparing,
som genom den af Stats-U stoltet projccterade reglering
winnes pä denna Artikel; Och Stals-Urstottet
har derwid icke nägol widare arr tillägga. Hwad
ater belräffar den af Skats-Utstottet yttrade önstan,
ait de rum som för Kongl. Hof-Stalen icke skulle
finnas behöflig», kunde inrymmas ät Kongl. Cancelliet;
Sä anser Stats - Utstotrer det ankomma pä
Kongl. Maj.-ts Egil Höga wälbehag att sjelf bestämma
om och när sädant kan gä i »verkställighet.
2:0 Angående UlrichSdahlS Rungsgård.
Härwid har blifwit yrkat, att antingen erhålla
del af det Contracr Hennes Maj:t Enke-Drottningen
har uppä denna Kungsgård, eller ock att SlatsUtstvltet
mätte gransta Contracker, huruwida det
kunde leda derhän, att Stats-Werkst undgär att
»vidkännas de utgifter härtill, som ä Stat aro up°
förde; Hwarjenne blifwit söreflagit, att de under
Ulrichsdahl lydande Hemman Bergshamra och Mörby,
jenne flere derunder lydande Lägenheter mätte till
Kronan indragas.
712
Den 14 Zcbruarli.
i det serstilla Betänkande Staks-Ntstotlee afgifwir,
angäe;tde de under Kongl. Majus Nådiga
dis vsikion stående Kongs- och Kongs-Ladugäroar,
har Utjko.ue! u-giswit bekaffenheken och inneballet
af det Bykes-Contract, enlig' h^vilket Hannes Maj.tt
Enke Drottningen innehar och disponerar vlrichsdahls
KongSgaid med derunder hörande Hemman och Lägenheter
; Och hwad äter angar dispostlions-ralten
af underlydande Hemman med mera, sä anser Utstötte-
denna anmärkning redan wara besvarad genom
hwad vt rottet, det a amne rörande, i desi under
den 25 ssstl. Augusti afgifne och af Riksens Högloft.
Ständer gillade Betänkande, angående en wist Summa
till Kongl. Majtts Hos-Star, anfördl och hemstedt.
Zlo Angående f. d Lron-prinsens Zofoch
Sta i-Stat.
I anseende dertill, akt Stals-vtstottet, Uti dest
Staks-reglerings Förstag och L e änkande, upfört en
del af f. d. Kron - Prinsens Embetsman och Be stening
pä Allmänna Indragnings-Staten, samt deremot
ureftutit en del frän alt widare åtnjutande af deras
innehafde Lönings - förmåner, stafwa anmärkningar
blifwit gjorde, af hwilka somliga innehålla, att alla
borde wid sina Lönings-förmäner bibeställas, andre
ater hafwa yrkat, att de efter uphörd lienstgörinq,
borde försvinna, hwaremot någre yttrat del de borde
nedsättas till halfwa beloppec, samt aldeles uphöra
för dem som till annan tjenste-besattning och lön bliswa
sörstulpne.
Till
Den 14 Zebruani
-
7lZ
Till besvarande af besia anmärkningar får StatsUtskottec
åberopa desi förra Betänkande. Suns-Utskottet
har deruti upgifwit de skäl Stats » Utjkotter
ägt, till föreslående af antingen total indragning
eller ock minskning af wisia der nämnde personers
arswodcn och Löneförmåner. Och Siats Utskottet har
derwid icke nägot widare akt tillägga, såsom innefattande
de grunder, Stats - Utskottet trott sig böra
följa wid desi tillstyrkande härutinnan. Hwad ärer
angar de pä Allmänna Jndragnings-Stateu upsörde
personer; Sä beror detta pä Riksens Högloft.
Ständers egit yttrande öfwer Bilagan Litt. L. lill
UhkotlelS Betänkande angående Staks-regleringen,
innefattande Allmänna JndragningS-Staten.
4:0 Angående Hennes Longs- Maj t EnkeDrottningens
Stat.
Emot U t skottens förftag att ^Lönerne för Hennes
Majus Ofwerste - Marskalk och Ofwer-Kammarherre
marle, jeinre deras innehafwande Deputak-wcd, u!gä
af Hennes Majus Underhalls - Summa, utan art
hädanefter serskildt gravera Stats - Werket, har hos
sä wäl Högloft. Ridderskaper och Adeln, som uti det
Högwördige Preste-Srändet och Walloch BorgareStändet
blifwit anluarkt, att ehuru ingen twifwel
wore uppå de ädla tänkesätt enligt hwilka Hennes
Majit troligen Julle af egna medel hälla Hans Epceilence
Herr Ofwerste - Marskalken m. m. Grefwe
Wacktmeister, en as Fäderneslandet och det Allmänna
sa högt förtjent och akmingswärd Herre, skadeslös
för hwad nu till uteslutande frän Stars
Wer
s.
te Band. Lidra Afd^ 49.
714 Den r-r Zebrnartt
Werkets
Stat bliswit förestagit, sä borde dock detta
Embete med atföljande Lön och Förmäner, i stället
för att genast ifrän Staren u estutas, sältas pä Indragnings.
Skaten, sör att icke förr an efter Hans
Excellences fräilsätle lill StatS-Werkets förmän indragas.
Jemte der Stats-11 t Kottet fär äberopa hwad
Utskottet i dest förra Betänkande, detta ämne rörande,
anförr, har Utskottet anseri sig nu böra följande
tillägga:
Sä wäl Hennes Maj.lls Giftermåls - Contrack,
som Högstsalig Hans Maj:: Konung Ul.s
Testamentariska Författning tillägger Hennes Maj:t
en ärlig Underhälls Sumlna af 4 Tunnor Guld eller
66,6ö6 R:d. za st., hwarwid afsigten, i Utskottets
ranka, ^arit, att Hennes Maj:t skulle i Näder bestrida
alla de för Hennes Majus Höga Person och
Hof erforderliga utgifter och hmilken tanka redan föranledt
den wördfamma hemställan, att Lönerne för
Hennes Mai:ts Ofwerste-Marstalk och Oswer-Kammarherre
icke mätte, som hittills stedt serskilt betunga
Stats-Werket utan att detsamma utbetales
pä det sätt, att deste Löner, utgörande tillsammans
Zooo R:d. innehöllos af of-vanberörde UnderhällsSumma
och till deste Embetsman hädanefter som hittills
af Stats-Eonioirel anordnades, sä att Återstoden
eller 6z,666 R:d. g- st. till Hennes Maj:k i underdänighel
öswerlemnades, med asarag likwäl as ersättningen
för ten lönings- eller depuiar-wed, som förenämnde
Embetsman jemte Lönen ätnjuta.
Högst
-
Dm 14 Zebruarii- ?IZ
Högstsalig Konung III:s Dffamenks
af den iy Maj 1780 syder i 12 punden sälundar
Att ZeniieS Naj-t Drottningens underhåll
blir lika med det ZenneS Rongl N7aj:t tLnkeDrottningen
nu innehafwer och altsä att
ZenneS Maj t Drottningen undfär i ett för
alt en ärlig Summa af 66 666 R-d- 32 ff.
Specie wid Enke-DrottningenS frän-alle.
I anledning häraf får Stats - Iltstottet uplysa
att aldrig Högstsalig Hennes M.chks En e-Drottnins
gen I^ovis^ Osiverstc-M.rrst.rlk och Ofver
Kammarherre
warit serskildt as Stars-Werter aflönle.
Stats-Mstotlet, hwilket icke frikänner sig stari
de misstag, sorn frän alla menstliga törrältningar äro
oskiljaktiga, har dock under stna göromål oalbrtuit
följt den grundsakts, akt a ena sidan i möjligaste
matto pä stal af rättwisa och billighet staffa Staten
besparing, hwaraf den är i behof, och alt a den
andra icke tillstyrka indraaningar som rubba lagliga
grunder eller störa allmänna säkerheten, L samma
mohn, som de bereda enstilda Medborgares ofärd,
will derföre utan au förbigå den personliga förtjenst,
som wid detta tillfälle talar, endast åberopa sadane
grundsattser, för akt wördsammcligen hemställa, dek
mätte Hennes Maur Enkc-Drottningens bade Ofwcrste-Marstalk
och Öfmer-Kammarherre, till ett lika
belopp med deras nu innehafwande Lönings-förmäner
pä Allmänna Indragnings-Staten upföras, sä wida
Riksens Högloft. Ständer med fullkomligt ogillande
af Ståls-Utskottets mening, skulle anse, att Hennes
Majus
7l6 Den 14 Zebruaril
Maj:ts
Enke-Drottnrngens Pnderhälls-Summa warit
Hennes Maj.n rilidelad i annan afsigt, än den, ari
dermed underhälla sm Hof och sin upwaktning, i
fullkomlig öfverensstämmelse med siir Höga rang och
wärdiqt den Thron Hennes Maj:t med sine Personlige
dygder prydde
Wid
dek af en Ledamot af Högloft. Ridderffa
pet
och Adeln gjorde hemställan, att Hennes Maj:t
Enke-Drottningens Underhalls-Summa mätte nedsartas
till Zo,ooo R:d. ärligen, anser Stats-Utffottet
sig endast böra anmärka, att en siik hemställan säsim
stridande sä wäl emot Hennes Majtts GiftermälsConlract
som Högstsalig Konung I1I:S
Testamente, icke synes förtjena nägok asscende.
5:0 Angäende ZanS Maft konungens och
Zennes Maj:t Drottningens förra Zurste
liga
Stat, före deras uphöjeise pä
Thronen
Harwid
har blifwit anmärkt, alt alla de ifrän
denna uppå Almänna Indragnings. Staten upförde
personer mätte utan undantag till tjenstgöring pä
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Star flyttas.
Stats-Utskottet har uti dest förra Betänkande,
i den delen som rörer denna Stat, yttrat den underdåniga
önskan, att Kongl. Maj:k i Räder mätte
täckas till Dest Egen och Hans Kongl. Höghet Thronföljarens
Hof Stat antaga sa mänga af deste PersoM,
som möjeligen kunna till tjenstgöring anwändaS.
Att
Den 14 Februarii. 7i?
Att förestå', det Kvngl. Majit matte lill tjenstgöring
wid Si t eller Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hsf antaga personer, som till tjenstgöring
äro oförmögne, har Utskottet icke ansett sig tillstandigt;
Äfwen som Riksens Höglofl. Stander lärer
finna det hwarken lampeligt eller ens rimligt.
6:0 Angående Hennes Longl. Höghets
prinsefians Lor-niä,
Stat.
Hos sä wal Höglofl. Ridderskapet och Adeln
som uti det Hederwarda Bonde-Ständet har af någre
Ledamöter blifwit yrkadk, alt de 8,062 R:d.,
hwilka blifwit Hennes Kongl. Höghet tillagde, såsom
ersättning för förlorade inkomster för Skiftet
Quedlinburg, sä lange och intill desi Hennes Kongs.
Höghet återbekomma desi af nämnde Stift hafde
Inkomster, mätte, i anseende stll Statens närwarande
betryckte tillständ, indragas, och hwaruli det Wal,
löst. Borgare-Ständet allmänt instämt.
Dä denna Summa är bestämd att utgå endast
och allenast sä länge och intill desi Hennes Kongl.
Höghet kommer i åtnjutande af motsvarande ersättning
för desi genom inträffade händelser förlorade inkomster
af Stiftet Quedlinburg: ansäg Mffottek sig
uti desi förra Betänkande icke böra, innan H.mnes
Kongl. Höghet en sadan ersättning erhåller, förestå
någon indragning deraf.
Men sedan fräga om en sadan indragning uti
Z:ne af de Respective Riks-Ständen blifwit wäckt;
tzgr
sid Den 14 Zehruam.
Har detta ärende förekommit kill ny öfwerläggning
riri S rats-Ut stöttet.
Flere Ledamöter hafma wäl yttrat den tanka,
atf fördlifwa wid Utstottets förra yttrande i denna
del; Mm som meningarn? härom ttlnnit delade, och
Votering blifwir yrkad-, Sä har en sadan proportion
blifwit framstald: Den som bifaller att Hennes
Kongl. Höghet Prinsessan 8o?»iä. ma
blifwa i yrubbaot åtnjutande af ifrägawarande 8,062
R:d, till dess hon erhåller någon ersättning för förlorade
inkomster af Stiftet Qvedlingburg striswer Ja;
Den det ej will lkrifwer Nej. Winner Nej, sä kommer
berörde 8,062 Rch. arc lill Staten genast indragas,
Efter härom anstäld votering befunnos wid
D)terings-Sedlarnes öpnande 2 Stand hafwa stadvas
emot 2, och hwadan Utskottet för detta ärende
Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning och decision
»vördsammast hemställa, Stockholm den 8 Febru?
aril »Zlo.
Pä Höglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Slänh.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Llaos klemin§, 1K. VVeiäman,
Pä Wällofl. Morgare-Ständ, Pä Hederw, Bo>>de-Ständ,
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
st, Zclamrstt, ^ncjers ldlilskon.
kröäelius.
Lädes pä Vordet.
Upk
Den i4 Zebruarii.
719
Uplastes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswars,
och O^conomie - Utskorts Uklätande, i anledning
af ve emot Utskottet den 7 Augusti
sistl. ar afgifne Betänkande, angäende
Förordningen den 6 April 1799 om Lurendrägeri
och Tullförsnillning, gjorde anmarknmgar.
Sedan Uttkottet, pä sätt berörde Betänkande
innehåller, yttrat >rg öfwer der till schrötter remitterade
Memorial as Herr G-osthandlmen ch Lcstmiat,
har drnna sräga blifvit fran Högloft. Nidderskapet
Av ln den 14 Oeprember. ifrän Walloch BorgareS>ä'idel
den 29 Augusti, och isrän Hcderwärda
Bonde Ettändet den 12 October sistl. är återremitterad,
tillika med de missranden i ämnet af Herr Directeuren
L. Hr. Lvaäenstjerna och Herr Grotzhandlaren
jVIalm, som till äkerremisierne gifwit anledning.
Wid den öfwerläggning, som, i grund häraf,
hos Utskottet ä nyo upstärt, har wäl Utskottet funnit
alt uti ifrägawarande Förordning as den 6 April
1799 siere stadganden förekomma, hwarigenom wid
tillämpningen olägenheter, lidande och kostnader de
godsägande oundwikeligen tillskyndas; och Utskottet
har derföre anlett en noggran undersökning derom
wara högst nödwändig; men dä Utskottet inser att
desi af mängfaldiga göromäl uptagne tid icke medgifwer
en sadan granskning, har Utskottet welat förestå
en annan utwäg som ofelbart skulle leda till samma
ändamäl, nemligen, om icke, i likhet med hwad Herr
Ulalm hemstalt, den önskan kunde hos Kongl. Majit
Den 14 Zebrukrii.
af Riksens Högloft. Ständer i underdånighet anmälas,
att en Committé bestående as wista msedds
skicklige Embetsman, samt Irenne Grosthandlare och
en Fabriqueur, under Ordförande as Stats-Secreieraren
för Handels och Finance-arenderne, mätte tillförordnas
för att efterse och förbättra ej mindre ofwannämnde
Kongl. Förordning, jemte deröfver utkomne
förklaringar, ändringar och tillagg, an ock
Seglations-Ordningen samt Tull-Författningarne angående
de emellan serstilde orter inrikes seglande fartyg,
uti de delar deraf som med den först omnämnde
ager något sammanhang. Och förmodar Utstotter»
ack denna CommitkL läter sig isynnerhet angelägir
wara, akt undanrödja alla sadane stadgande», hwarigenom
Utländningar hindras att besöka Swensta
Hamnar och derstädes idka handelsrörelse.
Hmilket dock till Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning »vördsammeligen öfwerlemnas. Stockholm
Ven 6 Februarii r8io,
Pä Högloft. Ridd. oK Adelns W Högw. Preste-Ständ,
Ledamöters wägnar Lesamöters magnar
stok. 6- Oxenstierna. kckaZn. LtaAiielius.
Vä Wällefl. Borgare-Ständ. Pä Hedera). Bondc-Skänd»
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
st. Lcliönkrerr' L. blriLslon.
?. st. Idletxelo l
Lades stä Vordet
-
Den 14 Zebmaril.
721
Uplästes följande ätta ifrän de andre Ständen
eommunicerave Memorial och Dictamina:
1829 den ii November upläst i Borgare-Ständets
Plenum och Författaren tillätit, ack detta Me»
mariat med de öfrige Med-Ständen communicera,
betygar
I. 14. petersson.
Ödmjukt Memorial!
Om det ofta blir en omöjlighet för Samhällen
att belöna förtjensten med annat an bifall och "beundran,
om tacksamheten ofta mäste inskränka sig inom
den krets hjertat förestrifwer, men orden sivagt uttrycka,
huru ljuft är icke dä att weta att den förrjente
Medborgaren anser sig belönt för sine mödor, dä
han kanner akt Fosterlandet gifwit alt hwad det för»
mär gifwa, dä han wei alt något minne införer hans
namn bland de Wapen-Bröders, fom jemte honom
gagnat, dä han wet att framliden blandar de fargor
med hwilka efterwerldcn stall mäla bedrifterne. Swenste
Man! annu war rycktel för eder aldrig likgiltigt.
Tacksamheten äberopade sig aldrig fruktlöst eder ätanka
eller behofwers barn med rärar om bröd.
Tilläten mig för en korrt stund föra eder omkring
uti besia hyddor, de wittna, att åtminstone
tarfligheken och fliten fordom har röstäde med hwarandra.
Intet spär röjes här att yppigheten och starden
utestängt wälmägan, eller fördriswik den. Hwarföre
haf,
722 Den 14 Zebruarii.
hafwa dä deffe päbegynta odlingar stadnat? Hwyrföre
har denna lär stelnat pä den åldrige ägarens kind?
Hwarföre wittnar den stadnade spänrocken och wäf»
stolen, att den äldrige huSmodrens förgrätna öga icke
mera ager styrka, att som fordom skynda med sitt
arbete? Hwarföre har sorgen tryckk sin stämpel pä
den upwäxande Flickans förr blommande an Åke?
Fräga wära nysi skydda dagar. Kriget har bortryckt
den som lofwade stöd ät sine åldrige Föräldrar, försmår
ät sin Syster eller sin Brno, S antom wart
medlidande ät deste olycklige, wisom dem hoppel i
desi leende drägt, och styndom in i denna lägg koja.
Dit har wäl krigets gud ej kunnat sträcka nn magt.
En äldrjg Enka är dest enda inmänare. Har hon
dä länge ensamt warit det? Nell hon ägde en Con
och han  har stukat sine dagar pä walplalsen eller
pä ett sjukhus. —> Hwad skall jag bjuda denna olyckliga?
Det finnes ingen jordi k statt som kan trösta
hennes dagar; Hörén den lidandes känstor,och förekommen
älminstone förtviflan.
Jag har ej mod att inträda i siere af dcste bo»
ninggr ^
Förläten ömsinte Medborgare, akt
jag wisat eder en kasta fä full af eländet och sorgen
eller rättare en skymt derutaf; Men stadan mäste
kännas om den stall bolås. Den blödige Läkaren
söker först att känna hwarifrän sjukdomen kommer
innan han försöker häfwa den,
Behöfwer jag nämna, att det är wäre fallne
eller till hälsan förstörde Bröder af Landtwärnet, som
framställer sig för mitt öga? De förre fordra af ost
agtning för sine minnen och medlidande öfwer deras
an
-
Den i4 Zebruarli. 723
anhörige, de sednare asta wär tacksamhet och tvär
hjelp, begge hafwa rätt, och fordra den icke förgäf?
wcs af sine Landsmän. Medborgare! denna förhopp?
ning stall ej bedraga mig.
Wi hafwa uplefl den stund dä krigets fackla
är flack. Ware de wälsignade som stänka freden ät
jorden! Men blifwe det wärr bemödande, att sä widt
wi förmå laka de sär som minu blöda.
Jag wet alt tiden i delta sall, sä wäl som
manga andra, är det basta läkemedel; Men lindrom
åtminstone den smärta, hwars orsaker wi ej förmä
att hafwa och görom ost sielfwe den rättwisa att
efterwerlden mä kunna säga: Sweriges Ständer
moro lika tacksamme som bstlige, lika stränge, som
rättwise.
Jag wägar förestå, att Bewillnings - Utstoltek
mätte inkomma med sit^ Betänkande, huruwida icke
afskrifning pä all Bevillning åtminstone till nästa
Riksdag mä kunna förunnas alla de af Landtwarnet
som har warit i fällt, han mane komma i hwad
stand eller willor som halst, och det med sä mycket
mera stal, som de nästan allmänt antingen arv be«
swärade af någon ofärd eller har deras kroppshälsa
i mer eller mindre mon blifwit förstörd.
Jag wet att härwid möter den wigtiga fräga,
huru Staten mä kunna sträcka sig till flere upofsrin»
gar än hwad hittills blifwit gjorde; Men harwid
fär jag göra den anmärkning att dä ensfö.'ökad Löneförbättring
för wiste Höga Embetsman kunnat pro?
po
-
724
Den 14 Zebruarii.
poneras uran Stats-Werkets alt för swära kanbarhet,
sa torde denna lilla förminskning i Krono-Urskylderne
blifwa annu mindre känbar. För min del
anser jag intet angelägnare, an att wäl löna hwarje
Embetsman som skall waka öfwer rättwisan; Men
i anseende till Rikets nu warande swära belägenhet,
torde man med skäl kunna företaga denna fräga wid
en annan tid, dä StatsCastan kan komma i den
belägenhet, att icke allenast de aldra högste utan äfwen
hwarje annan Embetsman ma kunna hugnas
med den lön som hans lefnad kräfwer och som fordras
till dest Barns upfostran efter dest ständs warLighet.
De fattige Landtwärns - Soldater behöfwa för
det närwarande det snaraste understöd, de hafwa med
upoffrande af sine lif betalt den personliga säkerhet
hwarföre wi aro skyldige att Contribuera till
Staten.
Jag anhäller flnkeligen att detta Memorial
matte med de öfrige Respecrive Ständen communiceras.
e. 6. länäZreu.
i8»o den 9 Januarii upläst i Borgare-Ständets
Plenum och Författaren tilläm, att af bena
Memorial lemna de öfrige Respeclive Ständen del,
betygar
tk. keterlon.
Wördsamt Memorial!
Enär Kongl. Ma).-k är 1745, medelst Nådigt
förklarande af den 13 April samma är, täckts up«
mun
-
Den 14 Zebruarii. 725
rumma Stockholms Stads Husegare till inrättning
af eik Brand-Astecurams-Werk, hvilket Kongl. Maj:k
lofwade sig wilja med privilegium förse, när genom
deras Deputerade blefwe anmäld: den öfwerenskommeife
om sättet och wilkoren derwid, som till efterrättelse
tjena skulle; Sä har, sedan Deputerade pä
Husegaren wägnar en sädan öswerenskommelse, ffrifteligen
författad, i underdånighet afgifwik, Kongl.
M.sitt, i likstämmighet dermed, under den 18 Mars
1746, utfärdat Dest Nådiga Reglemente och stadfästelse
pä Inrättningen till Brand - Astecurance för
Stockholms Stad.
Ibland de flere puncter, samma Kongl. Reglemente
innehäsler, stadgas i 16 Z. om delta Astecurants-Werks
Penninge - Fond och dest frikallelse frän
alla Contribulioner; lydande Konungens Ord Deri
salunda: wi försäkre i Näder för Gsi och
wäre Efterträdare, pä det kraftigaste, att
samma Capital med desi ränta hwarken nu
eller i tillkommande tider, under hwad namn
och före wändning det wara mä,pä nägot sätt,
antingen till allmänt eller nägot annat behof,
skall röraS, ej eller det samma med någon
afgift och Lontribution heläggaS.
Detta sä uttryckliga och speciella förbehäll för'
Stockholms Brand-Conroir, såsom det sörsta af sadan
inrättning här i Riket, torde lill äfwentyrs icke
warit hos Högloft. Vewillnings - Utstotlet sä noga
bekant, när uti Utskottets upgifna förslag också detta
Brand-Contoir blifvit nämndt till Vewillnings
erläggande. Men dä man besinnar att Contribmions
fri-
,
72 6 Den 14 Zebruarn.
friheten war ett willor, hwarmed Stockholms Husegare,
efter en sä solenne Kongs. Försäkran, ingått
i stiftningen af Mecurance-Werker, enligt Konungens
utfärdade 1746 ärs Reglemente, hwilket ock blifwit
under den 19 D-cember 1807 pä denna Societet
begäran yiterligare sörnyadt, aldeles med samma ordalag
i detta afseende, som nyss anförde äro; Sä
kan jag för min del icke annat finna, än att, om
emot sä högkideliga försäkringar, och hwarpä sig grundar
detta Brand-Asiecurance-Werks i nägra och sextio
ärs lid erkände frikallelse frän Bewillningar och
Contribuiioner, sädane utstylder likwäl ftulle af nuwarande
Riksens Ständer Contoiret äläggas, sä
blefwe man underkastad den förebräellen, att ej hafwa
iagttagik eller wärdat kicles kublica, som dock
är ett det ömaste Samhälls-band Arkets Medborgare
emellan.
Jag tror mig alksä böra »vördsammeligen hemställa,
om icke Stockholms Brand-Atzecurance-Contoir,
som blifwit af Bewillnings-Utfkottel nu projecteradt
till Bewillnings erläggande, mätte rättwiseligen
derifrän ukeflukas.
Härjemte får jag lika wördsamt wid handen
gifwa, der jag är sinnad, att med detta mitt Memorial
äfwen wända mig till de öfrige Respective
Ständen. Stockholm den 9 Januarii 1810.
Lirrrl Lrevemsiilst.
Lika lydande med Originalet, betygar
I. bi. keterkon.
isis
Den 14 Februarii. 727
1810 den 11 Januari! hos Bonde - Ständet
upläst och Författaren tillätit, att i ConstiturionsUlskottet
anmäla de delar deraf, hwilka anses till»
höra Utskottets uptagande, samt au anförandet genom
egen försorg de Respective Med-Skänden communicera.
Testor
kreä. VVLKIin.
Wördsamt Memorial!
Bonde-Ständtt/ som före Constitutions underskrift
aflemnade de bttänkeligheter, som wällade uppehåll
i desi antagande, har följt sin öfvertygelse,
som mer och mer stadgades; Men deste betänkligheter
uphörde, dä Kongl. Maj.tt i Räder kemnade
Ständer den försäkran, att medwerka till ändrings
»vinnande: Och som Konungens Rädiga proposition
tydeligen gas Ständet det underdäniga hopp, att ej
allenast fä yrka de frägor, som emot den 114 §. och
med densamma egenskap ägande, kunde göras, utan
äfwen att ivid denna Riksdag fä dem afajorde, sä
följer deraf, att Ständer, med Högloft. ConstitukionsUtstotteks
Betänkande, som tillstyrker, att de borde
till nästa Riksdag upffjutas, ej kan wara tillfreds.
Ingen af ost mine Hederwarda Bröder, kan
nägon gäng twifla pä Konungens Nädiga försäkran,
att medwerka till wär lindring i alt det tryckande
hwarnll privilegier föranleda; Och wi känna alla
wär egen och wära Mevbröders wanmagr, och stulle
handla oredligt, bade i afseende pä Konungens Näd,
sä wäl som emot wäre Committenter, om wi ej full.
728 Den 14 Zebruarii.
följe akt göra de anspräk gällande, hwartill wi äga
en sä öppen rättighet, utan i det stallet till nästa
Riksdag äkoge ost beswär, som just nu böra komma
i öfwerwägande och lindras. I öfrigt lärer icke
kunna sättas i fräga, akt ju nu warande b iander
äga wid denna Riksdag, att göra de ändringar i
Constitutionen, som kunna pröfrvas nödige, och att
upstof frän den ena Riksdagen till den andra, icke
har afseende pä andra frägor, än dem, som wid de
päfvljande Riksdagar kunna göras; ly samma Ständer,
som stapat en Constitution mätte äga rättighet
att fullkomna den, innan de ätstiljas. Jag inser
wal att de hufwudsaktigaste ämnen, såsom all jordens
lika befattning eller deltagandet i de ordinarie statterne
och Rikets förswar nu ej tolde medhinnas, och
will äfwen i desta fail älnöjas med de gjorde och
kemnade Reservationerne, som nästa Riksdag mä
komma under pröfning; Men jag kan ej undgå,
att nu yrka andra betydande omständigheter, hamnfrän
jag tror med stal och billighet, akt wi böra frikännas,
och desta äro: Frikännelse ifrän Hall och
Rese v-stjutsen, hwars tryckande beswär för Åkerbruk
och Näringar, Bonde-Ständet sä lange med swärtz»
het kändt, och om igenom denna afsägelse nägra
smärre och obelydeliga swarigheter stulle möta, öfwer»
wägas be af förmäner, som för hela Landet blifwa
af yttersta wigt, och hwars befordrande tillkommer
hwarje SamhällS Medlem att understödja.
Länge, mine Hederwärda Medbröderl hafwe wi
med wär stada och Krono-Skatte- och Skatte-Fälsejordens
förlust härdat denna tyngd, i hopp att näzen
gäng sä den jemt delad; Men efrer sä mänga
frugt
-
Ben !4 Abruarii. 729
frugllösa försök, böre wi nn anse liden wara den
rätta, att undandraga o§ densamma, för alt derefter
yppa tillfälle för en annan reglering.
Samma enkla och okwungna frihet anser jag o§
äga wid ätagandct af Krono - skjutsar, Magajinsfohror
och Inqwarke'. ingar, som de öfrige Respective
Med-Ständen trodl sig aga, och böre wi äfwen undandraga
otz i denna del alla emera, svin öfwergä
den ankagna allmänna principen och föranleder tilt
en jemn fördelning i ett sä be>kasfat Oeconomistt afseende.
Med den nit och ifwer, som altid warit wäre
Stånds sanna kännemärke, hafwe wi alla enhälligt
sökt upmana wäre Respecriä-e Med-Ständ, att behjerta
Rikets närwarande och kända nöd, i öfwertygelse,
akt denna upmaning borde föranleda kill en allmän
jemn!ning i bördorne; men wi hafwa med bekymmer
erfarit, akt i synnerhet det Högwördige Preste-Ständet
förnämligast motwerkat i sädane frågor,
som angätt indragningar af witza Tjenster, hwaraf
Statens behof, pä det sätt de warit projecrerade,
utan det Högwördige Pceste-Srändcts gradation, för
det närwarande, men i synnerhet för det tillkommande
ägt en päräknad tillgång; Och detta alt under
äbervpande af privilegier, och hwaraf jag dräger den
följd, att det Högwördiga Ständet ej lärer wilja göra
nägor afseende pä det as wart Ständ wid Constitutionen
gjorde förbehåll; och ehuru wi pä samma grunder
yrkat indragningar af »vederlag och en ny regterad
löneförbättring, har alt dylikt pä samma stal
blif»
Z:te Band- 2:dra Afd. §0»
73c>
Den 14 Zebruarn
-
blifwit bestridt. Atta gjorde anspråk om indragningar
af Pensioner, Bencficier, Tjenster och Disposttioner
af Krono-Domainer, till och med redogörelse
för Statens medel, har haft det mast oförmodade
motstånd, och hwilket alt pä det högsta smärtat ost,
som häraf lydeligen döra inse söljderne för KronoSkatte-
och Skaire-Fralse-jorden, som, igenom Rikets
olyckeliga förminstning och Näringarnes försatt och en
deremot ökad Bemillning, nödwändigr mäste förswagas
an mer. och fluretigen ga aldeles under, och
hwars räddning warit förnämsta föremålet för den
twekan Bonde-Standet wid Constikutions antagande
agt, som ock aldrig blifwit i desta ämnen antagen,
derest ej Skändet sörwanrat sä önstade som billiga
följder af Kongl. Maj.-t gjorda I^ädiga erindran till
de öfrige Respeclive Med-Ständen, men hwars möte
sa litet swarat emot war wänkan och förmodan.
Af wara Ledamöter i Bewillnings - Utstottel,
hafwa wi ägt den underrättelse, att fragan om Bewillning
för Hus i Staderne, hwarest destc aro akt
anse som Husa ub-egenbomar och af storr wärde, saktes
i sraga och wi känne af erfarenheten, hwad fwärigheler
möker wid förmögenhekers uppställning. fom
karr kan dö jas och otullromligheten af dennas Taxering;
och jag inser med bekymmer såsom en följd af
alt detta, att samma proponionelle ökade statt, nu
som hittills, nödwandig' stall drabba Jordbruk och
Näringar, och hwilken i anseende till den projektera,
de Summans storlek öswerstiger all förmåga. Harwid
kan jag ej undgå anmärka den ofullkomliga och
inffrankta rattwila, fom blifwit den lidande lemnad,
dä Compromitzc-Rälter för ben sednare kommer att
Med
Den !4 Zebruarir- 73 r
med egen kostnad tillkallas, och hwaraf Taxeringsman
fä ett öppet falt för mindre rättwisa och granlagenhet,
och hwarigenom i synnerhet Allmogen
lider.
Dä utom alla förut har nämnde omständigheter
den högst o,väntade tillkommit, att det Högwördige
Preste-Ständet redan äkagit stg Be.villningen, och i
imer afseende kan sagas welat medwerka kill de^ understös
för Skålens behof, svin tillkommit dest andel,
och den proportion efter hwilken det Högwördige
Ständer i alla andra srägor molwerkat, med dest päräknadc
röst rättighet, i reprefentakionernes hela sammanhang
, ser jag ingen annan urwäg öfrig, än att
förestä fördelning af den framdeles blifwande och stadgade
Bewillnings-Snmman.
Wi kunna wäl intet, mine Bröder! i förhand
saga utgången af detta ätagandek; Men jag tror,
alt om Krono-Skatte- och Skatte-Fralse-jorden, svin
ar Ofrälse Ständets ägo, med alla de Werk och
Werkstäder, som pä dylik jord arv grundade, komma
att fä pä sin andel sä stor lott, hwarföre Skändet
i den representativa maglen deltager, som will säga
En Fjerdedel, kan ej mer af ost fordras; och dä det
icke bör kunna nekas, att representations-rättigheten
bör wara i lika förhästande med den lott, som utgöres
till Statens understöd, lärer det ock wara billigt
att det Ständ, som icke till i-4:del will deltaga i
Statens utgifter bör i samma mehn afstä andelen i
representations rättigheten, hälst det more en ingrepp
i de andra Sländens rättigheter, om ett Ständ, sorn
cvntribuerar en liken andel, stall i styrelse-magten
wil
-
7Z2 Den^4 Lebruarii
wilja
utöswa en lika andel mot det Srand som eonlribucrar
mera. — Emot denna princip kan privilegier
icke äberopaS; och om de finnas af err sä olaglig!
innehåll, lärer sädane privilegier genast böra
uphäsivas.
Denna proposition mä ock blifwa sä känbar
som hälst, synes mig espriten af Regerings-Formen,
som stadgar egen bestallning, deraf rättast följd och
wunnen, dä derra Srändet och dest Medlemmar för
ofwansagde jord aga sjelfwa fördela denna starr sins
emellan, uran alt twingas af nägon annan magt,
än egen walwilja, och hwarigenom det ena Ståndet
undgår bestalla det andra, som hittills stedt och oundwikeligen
hander, da Löntagare och Embetsman,
som af Statens inkomster njuta förmän, nog obekymrade
ingä pä hwad som halst proponeras, hwaruti
de dock i det hela ej dela nägon serdeles känning.
Jag anser detta förslag» som efter min kanka
bör blifwa wart fasta beslut, gifwa den wigtiga förmän,
att asta twister derigenom larrast förekommas,
enighet och lugn winnes, dä alla stridiga intressen
upoffras, emor den häraf upkommande och en gäng
för alla kända skyldigheten och kännedomen af hwad
hwarje Ständ äger att deltaga, dä fräga om Be
wistning
ster, utan att behöfwa gransta nägra rät
tigheter
och förmäner, som tillkommer der ena, men
hwarifrän det andra ar mestutit.
Indragningar, efter der förslag som BondeSränder
redan haft aran yrka, anser jag blifwa lika
nödwändiga; Men om desse pä enahanda sätt förde,
las,
Den 14 Abruarii. ?zz
las, ingär förmänen deraf pä bet Skändets lott som
det fordrat, och minstar desi Beivillning eller rattare,
skalar fortare betz andel i Stats Skulden.
De Ständ ä-cr, som af bewekande flät och om»
ständigheter önsta att Pensioner, Benefioier, Benav.
ningar, Tjenster, Comedier och för lindrige Arrenden
uplätne Krono »Domainer, stall fortfara, äga, efter
denna principe, det yttersta tillfället för stn ömhet,
utan alt ens bchöfwa ursättas för någon tvistighet
i fraga härom, enär alt hivad ett Ständ i denna
wäg frikostigt bifaller, mä beräknas endast pä detta
Ståndets lort, och af detsamma ensamt betalas, pä
der tillfälle ej mä gifwas, att stära breda remmar
af andras lader.
Ester denna plan, som en gäng för alla stall
öfvertyga de Respeciive Med-Sränden om märt
enkla och fredliga tänkesätt, äterstä endast som oasgjorde,
frägorne om deltagande i Rotering, som stadgar
Rikets försvar och fördelningen, som utgöra
Statens ordinarie behof, som hittills endast gravera
Krono-Skattc- och Frälfe-Skatte-jorden, och hwilka
frägor ma, öpne lemnade, förblifwa oafgjord- till nästa
Riksdag, till följe af Bonde. Skändets förbehåll och
de öfrige Respecrive Ständens ädelmodiga begifwande.
Desia ämnen anser jag hufwudsakelige, och jag
Lnstar, att utom det, att detta Memorial remitteras
till Högloft. Constitulions-Mstottets ytterligare handläggning,
det äfwen derifrän med de öfrige Respective
Ständen blifva communicerade, styndesamt, och
om
734 Den 14 Zebruarii.
om hwars benigna möte och bifall, jag gör mig för.
wistad, riil stadgande af dek Beslut, som BondeS'ändet
med mig scikkat och som oryggeligit antagit.
Stockholm den 8 Januarii i8io.
?. Oxelberg k.lon.
1810 den ig Januarii af Herr Astestoren 6abn
till Borgare - Ständet ingifwit; och skulle åtfölja
Skändets Expedition i detta mäl till Le öfrige Respeccive
Ständet samt Utstollet
Testor
sf. bil. ksterkon
Gm
Salt-tillwerkning i Swerige.
Detta Land, sä wäl som mänga andra Länder,
ar icke utan egne naturliga tillgängar pä Salt; ätstillige
wäre Provincer, serdeles Westergöthland med
sine flodlägrige berg, wisa en temmelig likhet och öfwerensstämmelse
i arter och formations-ordning med
andre Utländske orter, der rika Salkgrufwor och
Brunnar blifwit Uptagne. Hela a:ne milar Söder
om sjön Wennern, och Wester ut mot Uddewalla
Skärgärd, synas märken efter fordom djupa Hafsbottnar
upfylda med Salthafwets qwarlemningar af
snäckor och större fiskben, aldeles lika som pä kringliggande
trakter längs med de Karpaliste bergen och
i sträckningen as de Siebenburgffe och Pälfke SalkGrusworne.
Utom
Den 14 Lebruarii
-
735
Utom desi äga wi mi en widsträckt Skärgård
Westerhasivets granffap, hwars wallen, genoni tjenlig
method amoändk, erbjuder osi en säker tillgäng
pä Salt.
Dä inom Landet hittills namngifne anledningar
till Saltkällor och Salkbrmmar, hwilka pä Kongl.
Masits befallning genom Desi Bergs-Collegii försorg
blifwil insamlade, och mi underdånig berättelse af
den 2g Mars 1808 widare arv omförmälle, kritina
räknas, endast för Skaraborgs, Elfsborgs och Gö«
theborgs Höfwingedömen, till io eller il serskilte
ställen: Utom gure sedermera af Ombudsman 6ronyvill
angifne Källor wid Götha Elf.
Wärt Hafswatlen är wal icke af större hallt
an omkring g lod pä kannan, och under längwarige
Westlige winoar närmare 4 lod; men samma swaga
Hafswatlen kan mi tjenlige aftappnings-dammac under
Isläggningstiden sä förstärkas, aik det aftappaLe
wattnet bringas lill >6 lods hallt pä kannan:
således dubbelt saltare än hjelsma Medekhafs-watknet;
och skulle säledes med samma Graderwerks byggnader
ett 4 gånger större qwantum Salt kunna Åstadkommas.
Nyare rön förledne winker hofwa wisat, att
köldens förmänliga werkan till Salt-sälans förstärkande
icke uphör med Js-läggnings-perioden; det är
bekant, att wäla uphängda kläder ju starkare kölden
är ju snarare (som man fägerd frysa sig tor ; och
att Is lagd pä wägstäl under coniinuerlig köld minffar
i wiglen.
?z6 Den 14 Zebrusrii'
Det samma hander äfwen med den starkaste
Saltlake, att oaktadt den i kölden icke wisar någon
synbar Is, kan dock, under en sä mätrelig köld som
emellan ro till iz grader, Sältet maxa till sa fasta
krystaller som i de wanligc Saltkrikerne.
Under wär korta sommartid, af 6 till 8 decimaltums
afdunstning öfwer nederbördens, wore dek ej
möjeligit, att med lika förmånlighet som i de wärmare
Lauder, utan alt för korrare widlöstige Dambyggnader,
kunna tillwerka något Salt af detta g»
lödige Hafswalten, men med en combinerad afdunstning,
sä wäi winker- som sommar-liden, öpnas för
alla nordligare Tlimat en ny Salt-berednings ulwag.
Att Salt-kallor alkid aga sin härkomst frän nigot
pä mer eller mindre djup förborgat Berg-salt,
är i ätskillige Länder utrönt, ber sjelfum Salkbadden
med jordborret kunnat upnäs; och pä nägra andra
ställen, säsom wid Reichenhull i Dejerska Staterne,
haswa sädane Saltkällor osman pä de underliggande
Sallbäddar genom en half nuls länga underjordiska
Canaler blifwit ifrän sine öfwerstäende dagwatten befriade
och Salt-källorne härigenom sä mycket rikhaltigare.
Salt-källor bliswa altid under sitt upstigande
emot jordbrynet af mötande dagwatten mer och mindre
upblandade efter sädane jordariers olika genomtranglighet,
säsom sand och leror i olika blandningar och
osta till besydeligc dst,p: fastare arter som kunna betacka
Sall bäddar, äro slodkalk, skifrige lerhwarf,
mar
-
Den 14 Zebruarii. 737
marmor, stenkohls- och sandstens-hwarf och i närmaste
granskap merendels gipsbäddar och bruna mergel-leror.
Källornas hallt blifwa derföre allid af största
nödwändigher att medelst Bnmnsgrafningar förbättra,
men innan som sädane kostbart Brunnsmurningar
böra wägas, mä man förut genom jordborning göra
sig ival förwisiad om lil! hwad djup och genom hwit.
ka jord och bergarler mera lönande Salt - ädror äro
att tillgå, efter hwilke erhällnc uplysningar hela den
öfrige Salt.Werks anläggningen kommer att rätta sig.
Hwad den nya Salt-lillwerknings.mechoden ividkommer,
hwarigenom pä nägra weckors tid mera »vatten
uti Jsläggning bongar än hela sommartidens
afdunstning i warmaste Länden förmak afskilja i
Salt-beredningswägen, sä faller denna sak sä begriplig
att inga twifwelsmäl böra upstä emot densammas
lyckliga framgång, dä det mätte högst sällan inträffa
sä lindrig winter att ingen Jsläggning existerar.
De försök kunna till en början ske uti mindre
Dammar, dock sä fullstandige, att tillwerknings, kostnaden
i stort derefter mätte tunna calculeras.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
An6. kollieimer.
Omkostnads-Utgifter till Salt-werkS
undersökningen
Att
för desie flags undersökningar, som efter
hwarje otts serskilte förhällande mäste afpastas, kunna
up
-
7^8 Den 14 Zebruarii.
upgiswa något utförligt Kostnads - Förslag, är i afseende
pä mänga oförfedde omständigheter icke aldeles
tili sorl iteligt.
Jordborringen, äiföljd med Kranings-arbcren,
fordrar Z personer, as
hwilka den ena killika ar Smed, som
förstär att rigta och hwästa alla redskapen,
destukom en Förman eller Werkmästare,
som med egna hander dirigerar
Borrning s-vperationen, deras dagspenningar
uptagas förstagswis Werkmästaren
till i R:d. 24 st-, Smedens
till i R:d. och 4 Handtlangare till 24
st., gör för hwarje arbetsdag 4 R:d.
24 st. och hela äret om zoo dagar
sammanräknar 1,352: —
Bärrhuset med Smedja och Materialbod
samt öfrigt innanrede 200: —
Ett Jordborr om 60 famnars
längd af samma beskaffenhet /om för
ett är sedan accorderadcs af OfwersteLieutcnanten
^ppelcpvili med Kongl.
Bergs-Coliegii approbation 500:
En 2o famnars Garnkina om 6
rum, en 40 famnar om Z tum, och
diverse grannare taljor 80: —
En JordborrS Pump-machin af
Kopparrör 17 - —
Pal
-
Den Zebruarii.
Pälkranen såsom öfwerbpggd pä
Jordborrs-Huset
60 famnar eller Satser jern - besiagne
fyrkantige rör eiler Pipstockar
af planker
62 diro mindre med band och ffrufwar
wattuiäte
En transportabel Wäderkonst af
5 wingar med 8 pumpartill
hwilkens stötande och reparerande
fordras 2 personer att stifta under dygnet
k 20 st., gör tillsammans om äret
Konstens smärre reparationer och Pumparnes
lädring
Graderings-Dammar af Åtskilligt
djup för wimer - afdunstningen, 500
cubik famnar, dels genom gräfning dels
genom cementerad murning ä r R:d.
12 st. cubik famn
Cementerade Soltorknings-planer
802 cubik famnar gräfning a r R:v.
12 st.
Dito 602 famnar Lerstampning
och Cement
Ett ars kosthållning för mig och
Drang samt qwarter enligt förledne
45:
240:
180:
900:
304:
60:
625:
250;
332:
74» Den »4 Hebruarii.
årets gällande pris för alla Resande
pä desie orler L r R:d. i6§. om dagen ^86: 32.-^,
Drängens årslön L 12 si. 91: rr:
Mitt ärs arfwode, räknadt ester
wanlige förrättningar och förtjenst i
Bergslagens 800:
Till diverfle säsom resekostnader,
frakter och forslor, Jordborrs transporterande,
Redstaps Smedja med Inventarier,
Kokhus och Salt-studnings
Prof.kiltlar, Hydrostatik prober-anstatler
2L6: ^ —
Denna Summa innefattar'sä wäl
alla Materialiers anstaffande som Byggnads-omkostnader
jemte hela aflöningen
för ett ars tid räknadt, men som en
tid af minst z:ne är härtill ätgä, sä
beräknas för hwardera af de o:ne påföljande
Uti aflöning och mindre urgifter
3,128 R:d. om äret 8,128."
Dito.för z:dje äret  3,128:
Summa R:d. 13,000:
Stockholm den 17 Januari: 1810.
^.06. kolkeimer.
Den i4 Zebruarii- 741
1810 den 20 Januarii i Borgare-SrändetS
Plenum upläst och stall ätfölja Ständets Expedition
i oella mäl till de öfrige Niks-Ständen samt Utstotlet.
Testor
Ii. keterton.
WLrdsamt Memorial!
Dä Respective Riks-Standen redan täckls femma
den upmärkfamhet ät min gjorde anmälan om
nödwändigheten af Dykerie- och Bergnings-inrättningens
förändrande och förbättring, an densamma bilf.
wik till Riksens Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Ulffotk remicierad, och wälbemälte Utstött
deröfwer äfwen utlåtande afgiswit, sä har jag nott
mig böra till Nespective Ständets bepröfwande hemställa,
huruwida den af Utstoitet föreflagne ändring
uti nuwarande Dykeri-Reglemente, jemte de för erhällandet
deraf widfogade wilker, kan mvtswara ändamålet
af den motion jag i detta ämne gjort, och
som har för afsigt, akt med bewarande af Kongs.
Majus och Kronans samt wederbörandes rätt till
Tull och andre umgälder, tillika lemna den Sjönödlidande
tillfälle, akt utan ett med drygaste förlust
köpt och ofra onyttigt och pärrugadt biträde kunna
berga de qwarlefwor som Elemcnrerne stonak.
Den enda mildring uti nu gällande Reglementet,
som Utstottek tillstyrkt, bestar deruti, att deN
tid af 62 timmar som igenom samma Författning
blifwit lemnad Godsägare eller Skeppare, att med
egen åtgärd eller främmande biträde bärga stepp och
last,
742 Den !4 Zebruarii.
last, när lossning icke warit af nöden, afwen till
denna sednare händelse kunde utsträckas; Men hwilken
gifwen och werkelig fördel kan härigenom ttpstä
för den i sjönöd stadde? Sällan tima sjö-stador af
ven beskaffenhet, att de, ivid, behof för Skepparen af
annar biträde än dess egen Besättning, kunna inom
en rid af 60 timmar till Leras följder förekommas,
och ännu mera sällan lärer den händelse inträffa, att
dä lossning af godset, för det helas räddning, är
ömngängeligir, sadant inom nyssnämnde förestrifne
tid kan werkställas, under en delad upmärksamher ej
mindre pä undwikandet af Siöfaran och Skeppets
cvnservarion, än äfwen uppä Godsets wärdande och
ans. Och blir icke, wid err sädant förhastande, hela
den föreslagne ändringen, säsom i de fleste fall ej
anwändbar, uran alt päräknadt gagn, den lidandes
förlust lika stor, och Dykerirts derpå grundade winst
lika obillig och lika dryg.
Utskottet har dernäst ansett Actie - agarne uti
Dykeri-Compagniet böra höras öfwer de åtgärder,
som kunna förefläs till förbättring uti det nu gällande
Reglemente, samt att antagandet eller förkastandet
deraf mätte bero pä deras pröfning och godtfinnande.
Ehuru erfarenheten wisar att de af Allmänna
rösten pakallade, mäst nyttige ändringar oftast stä
tillbaka för enftildta intressen som deremot uphäft sig,
har jag likwäl för min del ingenting att påminna,
der ju, sedan projecter kill inrättningens förbättring
och förändring blifwit författadr och af Ständerne
godtkandt, detsamme mä komma till nuwarande Dykeri-Tompagniets
kännedom; dock eudast i der ändamål,
Den 14 Lebruaru. 743
Mål, att Inkresienterne mätte fä yttra sig, huruwida
Le, pä föresiagne willor, kunna wara nöjde att med
den allmänna Bergnings-omsorgen fortfara. Deras
möjeliga assiag förmodar jag sä mycket mindre kunna
wara Riksens Ständer hinder!igt, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhälla om de föresiagne nya
anstalters widtagande, som grunden för deras ra tigher
endast hwilar pä en, utan Scandernes medwerkan,
af dem sörstasiad uplätelfe, hwilken ehwad den blifwit
sträckt till längre eller körnare tid, likwäl, dä
hela Samhällets »välfärd fordrar ändring i misibruk,
svin pä der käubaraste läter märka sin tryckande »verkan,
icke efter grunderne för wär nu antagne Cvnstitution
bör knnna hindra »verkställighet af nya lärnpeligare
Författningar L detta ämne.
Jag har tillförene, uti mitt till Refpective
Sländet ingifne Memorial vin ett totalt och vwilkorligt
uphäfwande af der nuwarande Dykeri-Compagniet
jemre desi Reglemente, sökk wisa de orsaker, som,
efter min tanka, göra sädant till en nödwändjghet
för Handelns och Sjöfartens trefnad och befiänd; jag
ätnöjer »nig således nu att Åberopa hwad jag härom
redan anfört, förmodandes derjemte, att Respeerive
Sländet, uti ett ämne som sä nära rörer allmänt och
egit wäl, icke lärer finna sig rillfredsstäldt med Besivärs-
och Oeconomie-Uksiottets till detta ändamål
icke ledande förslag, och att Ständer icke lärer un«
derläia, att under inseende och ledning af sak-kunnige
män, samt med anwändande af de siere wid
föregående och sednast wid 1800 ärs Riksdag up«
gifne grunder och förslag, läta utarbeta ett annar
projecl, som icke lcmnar ur sigte hwad hjelpsamhet
enwt
744 Den !4 Zebruarii.
emot den nödlidande och allmän rättwisa fordra,
sami widtager de åtgärder sorn kunna erfordras för
att bringa detsamma till werkställigher, utan alt derwid
behöfwa hämm räd frän det enflilta inrreflet
eller personliga inflytandet.
Otter.
i8io den 27 Aannarii hos Bonde-Ständel upläst,
lagdt pa Bordet och Författaren kiliam, akt
detsamma med de öfrige Respective Ständen communicera,
betygar
8. L. 'rrLZa^Ir.
Wördsamt Memorial!
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 7
September 1802 skulle Hans Excellence m. m. Herr
Grefwe ak OZxlas, såsom President, behätla Landshöfdinge-lönen
och undfå den i penningar af Kongs.
Stats-Eontoiret efter is ärs medium, tillika med
hushyran och resepenningarne, hwilken lön enligt
Kongl. Stats-Contoirers upgift urgjordt 3,497 R-v.
ib fl., ehuru Hans Excellence, såsom President, icke
bordt ätnjuta mer än i,66b R.d. eller hälften af
hwad han innehar. Men som lönen blefwe uträknad
efter markegangarne, som wörö utsatte i RiksgäldsSedlar,
och Hans Excellence säledes ej bordt erhålla
ett lika Riksdalertal i Banco-mynt, som Calculen L
Riksgalds-Sedlar utgjorde, till hwilken förhöjning
1802 ärs Konunga.Bref icke ger nägon anledning;
fa anser jag angeläget, att Kongl. Stars Conloiret
bör upgifwa, med hwad rättighet lönen sätt upbäras
Den 14 Zebruarli. 745
rill lika Summa i Banco-mynt, och atk, i sall Kor
nungens befallning till denna förhöjning saknas» Zc>
procent af lönen för alla be förslutne arén mätte
till Staten äterbäras. Till winnande hwaraf detta
Memorial torde till Stais-Utskottets algard remitteras.
Stockholm Len 17 Ianuarii 1810.
?. Oxelberg kckon.
1829 den Z Februari! uti Borgare-Ständets
Plenum upläst och Författaren tillåtit, a,t häraf
xemna de öfrige Respective Riks-Ständen des.
Testor
P III. ketersson.
Såsom en sak i wäfendteligt sammanhang med
Rikets Finance-Systeme, tager jag mig friheten fasta
Högtärade Ständets upmärksamhet pä nödwändigheren
att, innan Riksens Stander stiljas ät, wara
omtänkte pä nägot medel alt stadga war Wäxel-cours,
och förekomma de för det allmänna, hwarje enskild
och Stats-Werket sä känbare olyckor, som dest »Varierande
fram och äter förorsakar.
Det »vöre aldeles öfwerflödigt här bewisa denna
olycka i osäkerheten deraf upkommer för Handeln och
alla Näringar, i detta tillfälle för altid stadelige
»vinglare, cm rigta sig pä allmän och enskild bekosta
nåd, i den frän myniets försämrande oskiljaktiga ste.
gring af alla lifsförnödenheter, mest tryckande för
Pen--
s:te Band. 2:dra Afd- si.
746
Den i4 Zebruaru
-
Penninge-Löntagare och dem, som lefwa pä smä
Capitaler.
Detta alt ar nogsamt insedt, men utwäg att afhjelpa
del och hamma Agiotage samt wingleri ar
dermed intet funnen. Wara närmaste Grannars,
Rysslands och Dannemarka närvarande'lidande i sädant
afseende >nä tjena ost kill warning, och det
Raseri, hwarrncd uti ert par mänader Waxel-coursen
ä Swenste Beurser jagats an up an ned, 6, 8
ja ra procent i weckan, päkallar en hastig omtanka
och hjelp.
Utan kännedom hwad wär Banque derföre kast
göra och i alla sall ej troende mig aga nog insigt
och skicklighet dertill, lemnar jag sck alt försök till
förslag i denna del; men jag wägar tro någon hjelps
utfinnande ej ar omöjligt, da wär Banque med Banquerne
i Petersburg och Köpenhamn är af helt olika
beskaffenhet och hwilaude pä helt annan grund och
Granankie. Och önskar nu blott, att högtarade Ständer
täcktes antaga sig denna wigkiga sak, och i följe
deraf updraga Banco-Utskottet ensamt, eller Bancooch
Staks-Utskvlien gemensamt, air, äfwen utan
hinder af Banquens gamla Reglementen, utarbeta
och föreslä det satt och de medel, hwarigenom ändamälec
ma kunna winnås, och derefter Riksens Ständer
underställa sä mycket deraf, som ej hemligt wara
bör.
Derjemte torde Högtärade Sländet icke heller
finna öfwerflödigk, akt påminna Slaks-Utstottet, wid
utfärdande af förslag till Instruction för Fullmagti
-
Den 14 Zebruarn.
747
ge i Riksgalds-Eontoiret, om wigsen af ett sädane
stadgande sätt för uphandlande afStats-Werkets wexelbehof,
som ej, lika med hwad fordom stell, bereder
Speculant«r en gifivit tillfälle att profilera pä e»
aldeles oskäligt satt af allmänna medlem
Om Höglärade Siandet benäget bewiiiar Remifie
härä, torde det afwen blifva nödigt lemna wäre Re»
speckive Med-Skänder häraf del, med wördsamt och
wänligt inbjudande alt u i sadan Remitze sig sörena»
L. fä. 8ante5fon.
Enligheten Med Originalet, betygar
I. ff. peterson.
I8io den 20 Jmuarii uti Borgare-Skändets
Plenum upläst och stulle åtfölja Skändets Expedition
i detta mäl till de öfrige Riis-Standen samt Utstöttet,
Testor
I. bk. pelerton»
Wördsamt Memorial!
Dykeri- och Bergnings-Werket här i Riket, sä
rnrättadt som nu är, tillstyndar sjöfart och SkeppsRederier
en werkelig olägenhet. Denna olägenhet
är sä stor att befrielsen derifrån är ansedd ibland
som en Näd, ibland äler säsom en wänstap. Den
förra har tillfallit endast Malmö Stad, och den sednare
erfares af Rysta Undersåtare. § agan huru
wida
-
748 Den 14 Zebruarii.
wida äfwen Smenske Medborgare i gemen mage befordras
till sadan förman, ar af Herr Capitaine
Otter för 6 och af mig för 4 mänader sedan wäckt,
och till Högloft. Ständernes Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskott remitterad. Med all öfvertygelse
om myckenheten af Högloft. Utskottets göromål, synes
likwäl en skyndsam åtgärd icke bordt saknas i detta
ärende, som med skäl anses bland de wigtigaste. Det
äsyftar att hämna en förolämpad mensklighet, undanrödja
hindren för utöfning af Christelig dygd, främja
ett helt Rikes sanskyldiga bätnad, och afskudda
förebråelsen för Barbariska författningar.
Högloft. Utskottet har erkänt behofwet af ändring
i wär Dykeri- och Bergnings-Jnrättning. Jag
tror ock att ingen uplyst man kunde neka detta behof.
Man har länge infedt desi angelägenhet. Wid 1792
ärs Riksdag företogs delta ämne; men det kunde icke
medhinnas. Ar 1800 wille Borgare - Eländet omfatta
saken med sädan ifwer att man lill undwikande
af kidsutdraget, skulle undanbedja sig derwarande Beswärs-Utskottets
hörande, och omedelbart inom Ståndet
utarbeta nytt project till Dykeri-Reglemente; men
i en period, der man ej wagade äga förnuft och
hjerta utan att dertill söka Högwedcrbörligt nllständ,
war det icke underligt ait en god föresakts saknade
werkställighet. I förändrade omständigheter mäste
man hoppas utrymme för mera liberala tänkesätt.
Att rein följa sädane sänkesätt i frägor om allmävt
bästa, är en owilkorlig pligt, men art läka hindra
sig frän »löfwander af denna pligt, endast för att
främja nägra fä Privatas intresse, wore en förstörande
swaghet. Jag kan sä mycket som mängen
Med
-
Den 14 Februarii. 749
Medborgare ömma för den enskiltes ratt; men denne
rätt mäste grunda sig pä naturlig lag och wara befästad
med de i Samhället antagne formaliteter.
Nar man betraktar uprinnelsen af nu warande
Dykeri-Octroy, sä företer sig derwid, huruledes frägan
cm Dykeri- och Bergnings-Werkets ställande pä
en förbärrrad fot är 1800 hos Ständerne förewarit.
Något beslut blef da icke faststält, och ämnet skulle
dä naturligen wara öppet till en annan gäng. Emedlertid
widrager f. d. Konungen det steg alt ar 1802
stadga en ny Dykeri-Octroy pä 2Z är, med bibehållande
af nästan alla de skadliga rättigheter svin i anseende
till den gamla wörö öfwerklagade.
Om den egenteliga högsta magten som är Nationen
sjelf, i följe af Naturens bud, icke ager eller
kan tankas aga rättighet att till en eller flere enskilie
bortlämna förmäner, som strida emot det helas wäl;
sä kan annu mindre Regenten, fäsom denna Högsta
Magtens Representant, bortlämna sädane förmäner.
Wi hafwa brutit den förmur, som stängde ost ifrän
möjligheten att blifwa ett lyckligt Folk; Wi kunna
icke läka ost genom stuggor af denna förmur hindras
att komma till åtnjutande af lycksaligheten. Contractet
emellan Konung och Folk, sä snärt det fans skadligt
för det sednare, hafwa wi uphäfwit utan att
höra den förra; Men Dykeri,Octroyen, som finnes
menlig för det Allmännas rätt, stridande emot pligten
att latta den olyckliges öde, och stadlig i mänga
Oeconomiska afseende», skulle man, efter den af
Högloft. Utstottel yttrade kanka, ej wäga ändra utan
att höra Octroyens innehafware, som, satte i strid
7Zo
Den i4 Zebruarri
-
mot det allmännas önskan, swarligen skola g i siva ett
tillfredsställande sivar, och hwilket swar dessutom,,
ehwad det bkesme jak.-nde eller nekande, wäl aldrig
kan inflyta pä Sränders räll att i, ämnet hos Ko«
nungen i unbrrdärstghet förestå den Författning, som
kan pryswas för Slaten nyttigast.
Man mä ge. na medgifwa den af Hög^ofl. Ul^
skottet yrkade angetägehet att, i fall Dykeri Oetroyen
uphäfwes, ersätta den förlust, som skulle derigenom
Oclryens A lie-ägare tillskyndas; men denne ersättning
stall förmvdcligen icke falla sivär. Dä man ä
ena sidan »pläger hivad Compagniet sedan igog päkostat,
och ä den andra, hivad under samma tid influtit,
sä torde det blifva lätt att försätta Compagnie!
i samma stick som det war innan Oetroyen emottogs;
detta more ju akt rig igk i ordets egemeliga
mening, hälla Delägarne stades ösa; och dä Skaten
hwarken kan eller ivill undandraga sig, att efter sadan
grundsatts äf billighet och räkrwisa älerköpa sin
orätt wist bortstumpade rätt ail sjelf widtaga de för
det allmänna nödige och nyktige författningar, sä more
det utan anda Mål att derom rädföra Acrie-agarne
som ock med detsamma mäste anses skiljde frän ett
monopolistt privilegium, hwilket dessutom, i följe af
6<o §. Regerings-Formen, ej kan till framdeles efterrätielse
wara faststaldt; ry att sträcka beräkningen afl
wen till den förmodade winst som under Återstående
tiden skolat dem tillskyndas, more en lika orimlighet
som att ak Assuradeurer, sedan de godtgjordt Summan
af förloradt Fartyg och gods, fordrar ersättning
för hwad Fartyger kunnat förtjena om det ej förlist,
och
Den Zebruarii. 75 r
y h hvad pä Godset stulle winnås, om det i wänlig
handelSwäg fatt söryttras.
Den af Högloft. Utskottet förestagne ändring
u i någon del sf 6 F. mi 1802 ars Reglemente,
wore wal i sig sj lf wigtig och angelägen; men dä
derwid förutsättes akl Dykeri-Octroyen skall fortfara,
sa stall icke allenast emot antagandet af sadan ändring
förekomma swärigheter och otaliga inkast, utan
ock orsakas en tidsutdrägt, fom stall sätta äknjutanvet
af den äsyftade lättnad i en långt aflägsen period.
Nämnde förestagne ändring är ock icke sadan att
derigenom de öfwerklagade olägenheter af numarande
Dykeri - Inrättning fullständigt afhelpas. Högloft.
Utskottet har uran all anmärkning förbigått den uti
denna 6 influtne olaglighet, hvarigenom Dykerier
kommit alt utsträcka sin befattning till alla sirandningar
uran atstulnad, och således äfwen till dem som
tima inne i en hamn; ehuru Jngresien till Reglementet
tmryckeligen bestämmer Compagniets Bergnings-rält
till stö-olyckor wid Rikets kuster.
Om Dykeriets biträde wid desie sistnämnde kan
sägas åsyfta ett godt ändamål; sä mäste man tillstä
att sädant aldeles icke inträffar wid stö-stada inne i
hamn, hwarest hjelp af öfwadt folk och tillgäng pä
redskap ändä är att tillgå , och losiningar kimna ffe
med bättre tillsyn än som kan förwamas af Dykeriet,
hwars befattning således endast, medför oreda och ökning
af den olyckliges förlust.
Genom 4 §. i Reglementet frikallas Jnkresienlerne
frän skyldigheten att wara försedde med nägot
be
-
752 De>r 14 Zebruarn.
bestämt antal redskap och instrumemer. Manga exempel
wisa ock att, såsom en följd häraf, desse wid förekommande
behof saknats, eller warit ofullständige
eller ock icke annorlunda än genom mänga omwägar
och läng waman stätt att erhälla, till icke riihga ökning
af de sjö-növlidandes skada. Icke desto mindre
ses af io §. att Bärgnings-procemen är faststald
till ett wisst belopp, ehwad Dykeriet wäl eller illa
sin pligt upfyllt.
Flere andre ofullkomligheter, som jag nu will
förbigå, förete sig i denna författning wid en närmare
granskning deraf; och som dessutom Högloft.
Utskottet icke pä något sätr yttrat sig om frägan att
Återställa Westerbottniska och Wester Norrländska
Städerne till deras urälvriga, men genom 1822 ärs
Reglemente betagne, rättighet att icke wara Dykeriet
nnderlagde; altsä och med åberopande af de stät och
omständigheter, som uti mitt förut ingifne Memorial
äro anförde, wägar jag hemställa, om icke ärendet
mä ärerförwisas till Högloft. Utskottet, till att deröfwer
sig ä nyo utlaka.
III. Ljukr.
Lika lydande med Originalet, intygar
III. kotorlon.
I anledning af detta sista Memorial yttrade
sig.
Grefwe llllamilton, ^xel. Att samma rättigheter
i afseende pä Dykeri, som i detta Dictamen
äbe
-
Ten iz Zebruarir. 75 Z
åberopades för Wester Norrland agde äfwen Niddcrstapet
och Adeln i Skäne, när Fartyg strandat
tvid deras egen strand; hwilket Herr Grefwen anhöll
att anmärkningswis sä till detta Dickamen tillägga.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätftiljdes
klockan half 9.
In stdem krotocolli
O. Silverstolpe.
Thorhagen den lZ Fcbruarii.
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Eter dertill gjordt anstag sammanträde Högloft.
Ridderftapet och Adeln till wal af Fullmägtige i Riksens
Ständers Banque och erhöllo dertill fleste rösterne.
Friherre sederström, jsaeoö, I8r.
Herr von Lckultrenlieim, David, rzo.
Grefwe 6^llendor§, polian, 148.
Högloft. Rid.derffapet och Adeln åtskildes kl. io«
In kidem krotocolli
6. Silverstolpe,
Män
-
754 Den 19 ZebruariU
Mandagen den 19 Februarii.
Plenum klockan half ii förmiddagen.
Herr Grefwe»" och Landtmarffalken erindrade,
art sedan Friherre ceclorltröm, )aoob, som
hittills warit Ledamor af Banco-Utftot et, genom
Högloft. Ridberffapets Adelns wal bliswit utsedd
till Vanco-Fullmäglig, blefwe nödigt att en annan
till upfytlanve af hans runi i Banco-Utffottet utmaldes;
hwarom Herr Landtmarfkalen anmodade Herrar
Electorerne af a;dra Clasien, att gä i författning.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet öfwer Justitia-ärender
hallit uti Kongl. Maj:ks Högste Domstol
eller Justilia - Revision Freöagen den 16.
Febr. i8io.
Narwarande:
Justiriä-Räderne Ikerbjelm.
Grefwe Lilienborg
von
Ltrokirckr.
Grefwe iLamilton.
>libeliu8.
Lilljevalcb.
kOPPIU8.
Liom
I»-
-
Dcn ly Zebruarii- 755
Justitiä-Cancelleren Grefwe äVacktmeistLi anmälte,
ait Kongl. Majit behagat i Räder lill Högste
Domstolens nnderdaniga yttrande öfwerlemna det förslag
lill en ny Handbok, Preste Ständel författat.
Högste Domstolen som till underdånigt följe
häraf nu genomsåg denna Handbok, fannt desto mindre
någor wara att derwid ä desi sida påminna, som
Handboken, hwilken Kyrko - Lagen omtalar såsom en
serskild förskrift till Presterstapets efterlefnad, egenteligen
endast.angär Kyrko-Ceremonierne, samt hästner
lill föremål cm stadga formulairen för de böner
m. m. som wid särskilta tillfallen böra iagttagas och
hwarutöfwer det företedda förslaget icke fannt sträcka
sig till något amne, som i en eller annan matto med
tzag-skipningen ager gemenskap.
In kläem krotocolli
Hok. ^Im^uill.
Remitterade till Lag-Utskottei i sammanhang med
Kongl. Maj:ls den 14 dennes uplasta Nädiga proposition.
Justerades följande;
Utdrag af Prorocollet, hällit i Högloft. Ridderffapels
och Adelns Plenum den 14 Februarii
1810.
S- D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den
12 Februarii pä Bordet lagda Memorial i anled»
ning
75 6 Den 19 Zebruarii.
ning af Kongl. Majus till Riksens Stander aflätne
Nådiga proposition, angående Revisionen af Krigsredogörelserne
m- nu, och beflök Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att til! Stats-Utfkotteks utlåtande gifwa
sitt bifall, dock med de tillagg, dels att denna revision
genast mätte begynnas, dels att det matte för tillkommande
Stander blifiva öppet, arc i mon af den
pä arbetet anmanda möda och deraf werkade nytta
föröka det arfwode, som nu af Riksens Ständer för
vefta Revisorer blifwit bestämdt.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderflapeks
och Adelns Plenum den 14 Februarii
18 lN.
S. D. I anledning af de stäk Högwördige
Preste-Ständet i ett ankommit Prokocolls-Utdrag af
den z sistl. Januarii anfördt till förändrande af expeditionen
angående wifta af Riks-Ständen gjorda
conceftioner af privilegier, beslöt Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att Expedikions-Utskottet flulle anmodas
akt författa en ny Expedition, innefattande alla
de Privilegii conceftioner, som under denna Riksdag
blifwit gjorda; hwacom de öfrige Respeciive Ständen
genom Utdrag af Protokollet manligen skulle underrättas.
bär Luxra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderskapeks
och Adelns Plenum den 14 Februarii
iZio.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets dm
rs dennes pä Bordet lagda Memorial, rörande de
Kongs
Den 19 Zebruarii. 757
Kongs- och Kongs-Ladu-gärdar med tillhörande Hnn«
man och Lagenheter, som hittills stätt under Kongl.
Maj:ts och Dest Höga Företrädares disposition; och
biföll Högloft. Ridderstapet och Adeln till alla delar
hwad Slats-Utstoitec rörande vesta Kongsgärdar sig
utlåtit och föreslagit; H,varom Utdrag af Protocollet
skulle de öfrige Respeclive Ständen manligen
meddelas, bit Luxra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum den 14 Februarii
igio.
S. D. Med anledning af Stats-Utstot'eks den
12 Februarii pä Bordel lagda Utlärande öfwer den
af Banco - Utstotlet yttrade förmodan, att pä den i
Bilagan till Stats-Utskottets Finance-plan Litt. C.
uptagna Summa 2,245,92g N:d. nägvt afdrag skulle
kunna göras, hwilkec lill dec af Hans Kongl. Maj:t
genom Nädig proposition till Riksens Ständer asta»
de understöd för Tack-Jerns Bergslagens kunde anwändas,
och sedan Stals - Utskottet förklarat att tro,
ligen ej något sädant afdrag kommer alt aga rum,
beslöt Högloft. Ridderffapet och Adeln i likhet med
det Beslut Borgare-Ständer fanat, att emot de wilkor
Banco-Utstotlet i sikt öfwer Högstberörde Nådiga
proposition asgifna Betänkande föreslagit, samt
med det förbehåll, alt om emot hwad Skats-Utstotker
förmodat, något öfwerston skulle upkomma af den
Summa, som af Banquen till Statens behof ytterligare
kan komma att utgifwas, Banquen mä deraf
sä längt det räcker echälla sin ersättning, en Summa
758 Den tö Zebruaril.
af 2oo ooo R:d. af Bauquen till Tackjerns-Bergs^
lagernes understöd mä blifwa Utbetald. Ult Suxra'
Uldrag af Protocollet, hållit i Högloft. Ridderffapets
och Adelns Plenum den 14 Februarii
1810.
S. D. Lemnade Högloft. Nidderffapee och
Adeln till alla delar sitt bifall till Stats-Utskvtkets
den 12 Februarii pä Bordel lagda Memorial, innehållande
Utskottets ytterligare utlärande, rörande
Starerne för Finska Escadren och Artilleriet, hwarom
de öfrige Refpeciive Standell genom Utdrag af
Protocollet skulle manligen underrättas. Ult Supra.
Utdrag af Protocollet, hellik i Högloft. Ridderskapets
och Adelns Plenum den 14 Fes
bruarii rgio.
S. S. Företogs ä nyo kill pröfning Statsutskottets
den 2 r December förledit ar pä Bordet
lagda Prokocolls-Utdrag, rörande den stiljaghet som
skall wisat sig emellan de frän Riksgälds - Contoiret
aflemnade sammandrag öfwer Bewillnings-afgifterne
för Krut, Socker och Alun, ifrån och med är >8oi
till och med är 1807, sann werkeliga förhällandet
enligt de ifrän Kongl. Collegierne derom inkomne upgifter;
och beflöt Högloft. Nidderskapet och Adeln, att
till Stats-Ui skottets i afseende härä afgifwa urlärande
kill alla delar lemna sikt bifall , men derjemte
kill Staks-Ulskotlet remittera den af Friherre Stael
VGN kllolliein, UorsitL UullviZ, i anledning häraf
wäckta nya motion, del matte RikSgälds-Coutoiret
äläg
-
Den 19 Februari!.
759
äläggas att afgifwa förklaring af hwad orsak beloppet
af Bewillningen för den del af Socker, som
stämplas wid Hall-Rätterne, blifivit wida mindre
uptagil i Riksgälds-Contoirets aflemnade sammandrag
än man af erhällne upgifker frän General Land:-  Tulls-Directionen funnit böra wara influtit. Hmarom
genom Utdrag af Protocollek de öfrige RespecUve
Ständen manligen skulle underrättas, vt Luxra.
Utdrag af Protocollek, hallit i Högloft. Ridderstapets
och Adelns Plenum den 14 Februarii
18 lo.
S. D. Beftöt Högloft. Ridderstapet och Adeln,
Uppå manligt inbindande af dei Hederwärda BondeStändct
uti Protocoils-Utdrag af den n September
nästledne är, att instämma i der Hederwärda Ståndets
för dest del faitade Beslut, akt hos Kongl.
Maj:l i underdäninghet föresiä ali genom en öfwer
hela Riket utgående Stambok, n derbörande mätte
upmanas att med någon hjelp biträda de genom kriger
olycklige Jnnewänare i Westerbotten. Hwarom
de öfrige Refpeclive Ständen skulle genom Utdrag af
Protocollek wänligen underrättas. Ult Zupra.
Utdrag af Protocollek, hällit i Högloft. Rid.
desstapers och Adelns Plenum den 14 Februarii
1810.
S. S. Föredrogs ä nyo Lag-Utstokteks den 5
Februarii pä Bordet lagda Betänkande, angående
ästad förklaring öfwer Lagens rätta mening i fräga
vm esterlefwande Makas giftorätt uti jord ä Landet,
som
760 Den 19 Zebruarii.
som de under fästeliden eller före wigselii gemensamt
till lika stor del inköpt, ehwad det stedt inom eller
utom den andra Makans börd; och blef berörde Betänkande
af Höglost. Ridderstapet och Adeln till alla
delar bifallit; Hmarom Utdrag af Protokollet till
de öfrige Refpective Skänden manligen skulle expedieras.
Ult 8upra.
Utdrag af Protokollet, habit i Höglost. Ridderstapeks
och Adelns Plenum den 14 Februarii
1810.
S. S. Biföll Högloft. Ridderstapet och Adeln
bwad Wallofl. Borgare - Ständet i dest ProtocollsUtdrag
af denna dag förestagit, att alla Söknedagars
förmiddagar under hela nästinstundande mecka mä
till arbete i Riks-Sländens Plena, oafbrutit fä anrvändas,
dä samma dagars eftermiddagar deremot
kunna lemnäs frie för famtelige Utstotten, att deras
ännu Återstående göromål och hwad under tideu kan
blifma dem updragit behörigen afstu a och expediera:
Hmarom de öfrige Respektive Ständen genom Utdrag
af Protokollet manligen stulle underrättas. I7t
Zuxra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Rid,
derstapets och Adelns Plenum den 14 Februarii
18 ro.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag-Utstottets den Z
Februarii pä Bordet lagda Protocolls-Ukdrag af den
ro ststl. Ianuarii, innehällande Utstoltees förklaring
öfwer de anmärkningar som mid dest Betänkande, rörande
-
Dm is Abrukrii. ?6i
tande Konungens magt, att i en del allmänna Lagens
stadgande» samt i wista Fidei-Commist Författningar
göra dispense m. m., blifwit gjorde, i sölje hwaraf
Högloft. Ridderstapet och Adeln beflöt, att till berörde
Betänkande lemna sitt bifall; Hwarom genom
Utdrag af Protokollet de öfrige Respektive Ständen
manligen skulle underrättas. Ot Supra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Rid.
derskapets och Avelns Plenum ben 14 Februsrii
1810.
S. D. Föredrogs a nyo Stars- samt Allmänna
Beswärs och Oeconomie-Utstoktels den Z Fcbruarii
pä Bordet lagda gemensamma Betänkanoe, angäende
Allmänna Magazins-Inrättningen, sä wäl
som Bancv-Utftotieis i dag häröfwer inkomna Uklätande,
och beflöt Ridderstapet och Adeli! att, da
genom det af Banco-Utstottet meddelade afflag pä
den begärta Discont-rätten af 320,200 R:d. för
MagazinS-Directionen Utskottets förflag i en hufwudfaklig
del more rubbad, det samma skulle till bemälie
Utstött, älföljt af Baneo-Utstottels utlåtande,
ärerremitteras, samt Utskottet anmodas att förflagswis
upgifwa nägot annat Medel för möjligheten af
denna inrättning; Hwarom de öfrige Respektive
Ständen wänlig del genom Utdrag af Protokollet
stulle lemnäs. Ot Supra.
Widare justerades följande underdåniga skrifweise
lill Kongl. Maj:u
Lite Band. 2.-dra Asd- 52. Stor.
762
Den Zebruarn.
Stormägkigste Allernädigste Konung!
Sedan Rikens Stander sig emellan öfwerenskoinmii
om de» Tryckfriheks-Förordning, som jemlikt
Regerings Formens 85 §. bör af dem gemensamt
med Eder Kongl. Main under innewarande Riksdag
fastställas, fa Riksens Ständer i underdånighet öfverlemna
denna Lag till Eder Kongl. MajrtsNädiga
bifall och stadfästelse.
Riksens Ständer, som för det närwarande ej
anie:! »agon, erke ens en modifierad Censur förenlig
med grundlagens förest,if hafwa li ival uppå förekomna
omständigheter r>otk sig böra, såsom en wid
Lenna Riksdag >vackt fräga, hanstjuta till Konungs
oeh Ständers afgörande wid nästa Riksdag, huruwida
en sadan Förklaring i Regcrings-Formens 86
tz. mä sinna rum, hwarigenom en Ossi iel Censur
kunde fastställas af de stofter, som under bestämda
tistlar ukgiswas för ungdomens under-visning elter
för den ossen.eliga Gudsijensten eller ben enstilta
andakt en.
Widare och utan att i Tryckfrihets Lagen införa
rwgot särstilk stadgande derom, hafwa Riksens Ständer
funnit b.-igt och nytstak, a t bland de sex personer
som, june Ju n iä.Ombudsmannen, stola utgöra
Teyckfr-htts-Commitiöen en Prest ma iväljas.
Da det i Riksens Ständers tanka tillkommer
siyrande Mag'en acc anctorisera walet af de böcker,
sim wid ungdomens underwisning nyttjas, fa- hos
Eder Kongl. Masit Riesens Ständer underdanigft
an
-
Den 19 Zebruarii- ?6z
anhälla om utfärdande af Nådig föreskrift i detta
afseende, hwarjenue Eder Kongs. Maj.t torde lika
Nödigt tackas widtaga sädana mätt och steg, att
dessa läro-böcker mä erhällas till ett aspaffadt och i
förhållande till andra tryckta arbeten lämoadt lindrigt
pris.
Riksens Stander framhärda erc.
Tryckfrihetslag.
Wi efterftrisne Swea Rikes Stander, Grefwar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Klerkeri, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu
här t Stockholm till Allmän Riksdag församlade aro,
GLrc wetterligt: akt som uti den af ost, under den
6 slstl. Jlinii, antagne och af Konung och Stander
faststälda Regerings - Form, Tryckfriheten bliswik
Swensta Folket tillerkänd, förmedelst det stadgande
i berörde Grundlags 86 tz- att med Tryckfrihet
bör förstas hwarse Swensk Mans rättighet
att, utan nägra af den offentliga Magten
i förwäg lagda hinder, utgifwa Skrifter; att
sedermera inför Laglig Domstol kunna tilltalas
för deras innehåll, och att icke i annat
fall kunna derföre straffaS , an om detta innehall
strider emot tydlig Lag, gifwen att bewara
allmänt lugn, utan att återhålla allmän
UplySning; allsä och med hänsigt till de sälunda
förestrisne ändamål, haswe Wi härmed welat
förklara hwar och en fritt och öprel, att, med iakttaga,!-
de
764 Den 19 Zebruarii.
de af de föreskrifter emot Tryckfrihetens mistbruk,
hwilka har nedanföre, i öfwerensstämmelfe med Rikets
Allmänna Lag, stola uttryckligen stadgas, i afseende
pä Statens inwärtes lugn och utwärtes säkerhet,
samt det Högsta Wäsendets, Ofwerhetens, den
enskilde Medborgarens och Sedernes dermed förknippade
helgd, sina tankar Uttrycka och meddela i
alla ämnen i hwad skrifart som hälst, och ehwad
föremälei skulle wara detta Rike enskildt eller främmande
Länder, ett närwarande Tidhwarf eller de förflutna,
lefwande persöner eller aflidne. Till följd
häraf och jemte det Wi härmed förpligte alla dem,
pä hwilka en laglig pröfning af förbrytelser i allmänt
tryck ankemma kan, att wara den tilltalades
lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, till Tryckfrihetens
försäkrande pä ett fäkt, förenligt med ett Borgerligt
Samhälles och hwarje Medborgares rättmätiga
fordringar, welat stadga och förordna följande:
8- i.
i:o Alla förut gällande Lagar, Stadgande» och
Föreskrifter, i afseende pä Tryckfriheten eller Bokhandeln,
ware härmed uphäfna, och, såsom en följd
häraf, äfwen alla hittills gisna särstildta Förbud emot
utgifwandet af wista Böcker, Skrifter och Handlingar;
skolandes desta ej kunna äratas annorlunda,
än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.
2:0 Nägon tryckningen föregående granskning af
Skrift, eller nägot förbud emot tryckning deraf, stall
ej äga rum. Ej stall nägon Skrift kunna före dest
rrlgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare
af
-
Den iv Februari!» 765
affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen
hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller
Författare och Nlgifware wara Mätit i Lärowerken
dock deras förra rättighet förbehållen, att öfwerse och
gilla sädane Afhandligar, som stola pä deras Lärosalar
offentligen förswaras.
Z:o Jnga Privilegier pä Skrifters utgifwande,
af hwad form och beskaffenhet de wara ma, stola
hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare
eller Förläggare, thy förutan, utgifnings-rätten
af trycket fri, andras redan erhällna utesiutande ratt
dock oförkränkt. Sadan uwflutande rätt mä hädanefter
ej förunnas pä längre tid än 20 är. Pä 0-  bestämd tid redan förunnad galle endast för dens
lifstid, som den erhållit. Privilegier pä Skrifters
ulgifwande, sörlänta till allmänna Inrättningars understöd,
äge ej kraft för längre lid än 20 är, räknade
frän denna Lags datum, Kongl. Majtt dock
obetagit, att dem hwarje gäng pä högst 20 är
förnya.
4:0 Privilegier pä Boktryckerier skola ej behöfwas,
ulan stände hwar och en fritt att, uran hinder
af någon Författning eller Boktryckeri-Reglemente,
samt utan art wara underkastad nägon Skrä - Ordning,
sädane Tryckeriet i Stad, eller pä högst en
half mils afstånd derifrän, dock altid stälde under
Stadens Jnrisdiciion, anlägga, af hwad beskaffenhet
eller widd honom lämpligt synes, likwäl under
det sörbehäll, att han, Trettio dagar innan nägon
Skrift derifrän utgär, i Stockholm hos OfwerSläthällare-Embelet
och Magistraten, samt i Orter,
ne
766 Den 19 Zebruarli
ne
hos Landshöfdinge-Embetet sch den Stads Magistrar,
derunder anläggningsstället syder, ullkännagifwer
att och hwarest han Boktryckeri anlagt; och äligqcr
det Kongl. Maj: s bemälte Befallningshafwande,
att med omgäende post Hof-Cancelleren sädant
wid handen gifwa.
5:0 Författare ware ej skyldig, att ä tryckt
Skrift läka sitt namn utsattas. Ehwad han okänd
wara mill eller ej, äligge hanvm att tillställa Boktryckaren
en förseglad sedel, innehållande hans namn
och hemwist, med päskrifwit betyg om besia upgifters
riktighet af twenne utaf Boktryckaren wäl kände
Män, hwilka äligge Författare-answar, i händelse
Skriften inom laga tid ätalas skulle och Författarens
namn och hemwist befunnes origtigt upgifna eller i
sedeln saknades. Röjer Boktryckare Författares namn
och hemwist, dä sadant honom ej af Domaren lagligen
älagdt är, bote Twähundrade Riksdaler, och
warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.
6:0 Utgisware af Utländsk Mans arbete i öfwersättning
eller af Inländsk Mans, som sitt namn
ej angifwir, likasom Utgifware af Periodiska Skrifter
eller Samlingar af siere Författares Skrifter,
åge enahanda rättigheter, pligter och answarighet,
som Författare i alla de fall, der ej i denna Lag
annorlunda stadgadt är.
7:0 För en Skrifts innehall eller skrifart stall
ingen Boktryckare kunna till answar ställas, undantagande
i de sall, dä han maktlälit att med en sädan
Namn.
Den iy Zebruarii- 767
Namnsedel, som i Z mom. förefkrifwen ar, sig förse,
eller dä Förfaitires och Utgifmares nalun, nian desi
tillstånd, en skrift ajan är, ener ock sädant namn ej
upgiftvas kan pä sätt nedanföre i 8 mom. of denna
§. stadgas.
8:0 H varje Skrift ware Författarens eller desi
lagttga rätts Jnnehafwares egendom. Hwi ken. loin
Skrift trycker eller eftenrycker man Fört'klarens eller
Ferläggarens strisiliga tillstånd, miste Nplagan
eller böle dest snlla warde, mälsägandes ensak.
Denna Lag grlle ej för Öfversättare i annat
fall, än dä Öfversättare en annans namn mistbrukar
eller hans arbete cfrercrycker, eller later sin öfwersäitning
för en annan anses.
Mgifware af Samlingar eller Periodiffr Skrifter,
hasme ej brruit emot Författates ägande rätt,
dä han i dem, med förtigande af Författarens namn,
hans otryckta arbete ukgifwer. Hwillcn, som ä an«
nors Skrift falsti Titelblad, eller orätt Författare,
e''er Ulgifware-namn utsätter, straffes enligt Mistgärnings-Balkens
5 C>p. z Dikkadt namn,
hwarmed inaen werklig person unnärkes ware ej för.
bndit, alt pä Tittelbladel utsätta, dä Auckors rätta
Jkamnsedel lemnad är.
9:0 Ä hwarje Skrift warde Boktryckarens namn,
tryckningsorten och är alet utsatte; Urattläter Boctryckare
sädant, pli^e han första gängen T,-hundrade
Riksdaler och andra gängen Sexhundrade Riksdaler;
Sker det tredje gängen, ware han sitt Bottrvckcri
768 Den 19 Zchruarii.
förlustig. Utsätter någon ä tryckt Skrift falskt Boktryckare-namn
eller orätt tryckningsort, stall han derutöfver
anses efter 8 Cap. g §. Misigernings-Bal,
ken. H vad har om namns och orts utsättande förordnas,
galle dock cj för Notificakioner och Sorgbref,
Formulairer, Betingningssedlar med mera af dylik
hestaffenhet,
torv Af alt hwad som ttyckes ware Boktryckaren
pligtig att frän Uplågan aftaga och utan betalning
aflemna sä manga exemplar, att de under Riker
lydande Uniwerstele», Kongl. Bibliotheket, RiksArchivet^och
Wetenstaps-Academien erhälla ett hwardera.
Är något Werk ätsöljdr af kostsammare Plancher,
mä säda ne dock endast för Kongl. Bibliotheket
owilkorligen aflemnas.
tito Intet hinder ware för fri Bokhandel eller
för utgifning tiil söryttrande af nägon Skrift, ware
sig Inländst eller Utlandst. H.varje Författare eller
Förläggare stände fritt, an en honom, i följd af sädan
egenskap, tillhörig Skrift antingen sjelf eller genom
andra föryttra. För fortfarande föryttrande deraf
ware inga andra hinder än de, som i 4 H. io>
mom. af denna Lag sörestrifwas.
12:0 Under order Skrift, som i denna Lag nyttjas,
stall förstäs alt hwad genom tryck under Ailmäuherens
ögon lägges
§.
2.
i;o I öfwerensstammelse med har ofwan för en
allmän och lagbunden Tryckfrihet lagda grunder stall
det,
Den iy Februari!. 769
der, under de nedanföre i z §. stadgade förbehäll, stä
hwarje Författare fritt, cur öfwer alt hwad som ar
eller kan blifwa föremål för mensklig kunskap, genom
tryck kungöra sina kantar, hwaraf tydligen följer,
an, med iakttagande af berörde förbehäll, frän lillökna
ämnen icke kan undantagas någon staqs werenffap
eller kunskapsgren, ebwad föremal den aga
mä, det Högsta Wäfcndet, Mmniskan, Werlden eiler
Samhället; ej eller nägvn stags tillförene, nn eller
hädanefter gällande kag eller offentligt Stadgande,
ej eller något flags Embels-Werk eller allmän Inrättning,
ej eller något stags bestur, anstalt eller åtgärd,
härflytande af hwilken som hälst i offentlig
egenskap handlande myndighet.
2:0 Skall för hwarje ämne skrifarten, enar den
ej, såsom skändlig eiler smädlig sig tydligen utmär--  ker, af hwarje Författares egel wal bero.
z:o Skall det, i enlighet med hwad i i § 3
mom. stadgadt ar, wara hwarje Författare eller Utgifware
tillätit, att under dei enda wilkor af helgd
för andras ägande rätt allmängöra Skrifter af hwad
form, widd eller beskaffenhet som helst.
4:0 I grund af hwad i r mom. af denna §.
stadgadt är, skall äfwen, till Mgifwares säkrare efterrättelse,
dock med de undantag och wilkor» som nedanföre
stadgas skola, uttryckligen wara en hwar tilr
lätik, att i allmänt tryck utgifwa alla, sä wäl rät.
tegängar, fom andra allmänna ärenden, rörande
Handlingar, Protokoll och Bestui af hwad namn och
beskaffenhet de wara mä, ehwad de höra till den förflutna
-
Den iy Zebruarii.
fiutna liden, eller till mål, som hädanefter förebomma,
ware stg hos H-gilla Domstolen, Nedre Iustiliä-Nevisivnen,
Ailm Ulna Beredningen, Ofver- och
Under-Ritter, Co^egier, Cominirieer, Beredningar,
Direccioner, Commisiioner, Förwaltniiigar, Konungens
Besa llniiigshafvande, Conststorier, Execukionssä
en, eiler andra Publika Werk. u an ätstilnad pä
mäiens be -affenhet äf Civila C iminella, Oeconomiska,
Militaira eller Ecclesiastiq,a; widare alia lillfirene,
nu eller hädanefter gällande Jnstruecioner,
Constinilioner, Reglementen, Statuter, Ordningar,
P ivilegier, Rescripker och allmänna Skadganden,
hwarifran helst utfärdade, tillika med alia ofvannamnde
högre och lägre Ratters, Collegiers, Embe^-Werks,
publika Corporaiioners och atla Embeks- och Tjenstemans
Relaiivner, Memorialer och Einbetsbref; andt.
ligen alla Coeieleiers, och Werks samt enskilde
personers Memorialer, Ansökningar, Förslag, Betankanden,
Besvär jemte Utslag cch Swar dera till
de delar deraf, som till publika E nbeismans och
Werks handläggning komma; och bora till den ändan,
icke allenast alla sädana Handlingar wid Domstolar
och andra oftvannämnde Werk och Embeten
genast och utan tids Utdrägt emot lösen uklemnas
ät hwem det alskar, antingen han har i saken del
eller ej, wid answar, såsom sör tjenstens försummelse
om sädant af någon publik Tjensteman wägras eller
»behörigen fördröjes, uran äfven, wid samma answar,
i alla Archiv,hwar och en fri tillgäng lemnäs, att
fä pä ställer af,krisina , eller afskrifva täta, eller, om
derwid betydande hinder more, i bewittnad aftkrift
emot »vederbörlig lösen u'bekomma alla flags Handlingar
i hwad amne som hälst.
Wid
Den *9 Hebruarri. 771
Wid föregående tillätelse stola följande undantag
och wilker owägerligen iakttagas.
Att Protocoll, hällne hos Konungen i Ministeriella
Ärenden och Commando-mal, elier Staks-Rädets
Protocoll och Handlingar, eller Riks Ständens
eller Hemliga Utskottets, eller Constitukions-Ucstolters
rörande Stats-Rädet eiler Banko- och Riksgälds
Werkens, eller Banco- och Srats-Urstottens, eller
Revisorers öfwer Banco- och Niksgälds-Werken, rörande
samma Wer^s hemliga ärenden icke kunna till
tryckning fordras er, uran wcderbörandes killständ,
utbekommas. S^ane Handlingars utgifwande af
trycket, utan wederbörvndes killständ, belägges med
Elhundrade Riksdalers böter. Ware och wid lika
wike, jemte det answar, Allmänna Lagen i 4 Eap.
Z §. Mitzgernings Balken utsätter, Embetsman
sörbudit, att, genom tryck läka altmänt göra något
som, i öfwerensstämmelfe med/enligt Regerings Formen,
gällande Lagar och Författningar, dem äligger
alt lönnt och hemligt hälla.
Att ej nägra Ministeriella Handlingar eller di,
plomatiste personers enskilda anteckningar eller berättelser
öfwer Ministeriella ärenden, hwilka höra till ett
sednare tidhwarf än för minst femtio är tillbaka,
kunna, utan Regeringens tillstånd, ej eller enskilt»
Bref, sä wida de ej till något Rättegängsmäl nödwändigt
höra, ej eller ät publik wärd anförtrodda
Deposita af skrifter och Handlingar, utan deras tillständ,
som samma Bref eller Deposita angä eller
tillhöra, kunna utgilwas eller utbekommas; den häremot
bryter böke Femtio Riksdaler.
772 Den 19 Zebruarit.
Att i hivad Rättegångsmål svm helst en Part
wal mä wara tillätit att, innan Dom eller Utslag
fallit, efter egit wal, genom tryck kungöra Inlagor,
Besvär och Anklagelse, men an den Part, fom af
en Rättegång, sedan Utslag eller Dom fallit, mera
trycka later än Dom eller Utslag, såsom en af Paternas
påståenden, Förklaringar, wista Bota eller
dylikt, äswen ware skyldig art tryckte bifoga Wederpartens
Motpästäenden, Motförklaringar samt de öfrige
Ledamökernes Boka, af den Domstol, hwarwid
wälet förewarit, således alt, som för nödwändigt
hällas bör till upplysning om sakens behandling och
Utslagets grunder. Likwäl mä ej nägon anses skyldig
att nilssa andra Handlingar än till detta ändamål
ovilkorligen oundgänglige aro, och mä pröfnin.
gen derom bero af Domaren, hos hwilken wälet förewarit,
under laga answar, om dermed annorlunda
förfares, än med denna Lags tydliga mening och
stadgande öfwensstämmer. Den häremot bryter böke
Femtio R:d°
Der stall ock stä hwar och en Part fritt, som
hafwer nägon sak, eller något annat des rättighet
rörande mål, antingen hos Kongl. Maj:t i Dest
Högsta Domstol elter hwad annan Domstol eller publikt
Wärk det wara mä, ait deröfwer lära trycka
underrättelse eller sä kallad Species Fasti; dock akt
han häller sig wid sanning och anständighet. Den
häremot bryter böke Trettiotre Riksdaler Sexton
Skillingar.
Alt Protocoll och Handlingar i förlikta brottmäl
ej mä, sä länge nägon af Parterna lefwer, u
tan
-
Den iy Abruarii. 7?z
kan deras ömsesidiga tillstånd af trycket Utgiswas.
Den som häremot bryter böre Trettiotre Riksdaler
Sexton Skilling-».
Akt ingen mä tilläkas an, i andra fall, an
Allmänna Lagen och nu gällande Författningar utstaka
, meddela eller till tryck utlemna Utdrag af Kyrkoböcker
eller af andra Själawärden och Kyrko-disci»
pliner» rörande Handlingar, i afseende pä enskilde
personers lefwerne och seder, sä midt de landa dem
till stada eller förklenande. Den häremot bryter böle
Tretiotre Riksd. Sexton Still.
Atr sädant, som rörer styggelser, eller högeligen
särar blygsamheten, eller innehäller hädelser emot Gud
eller lasteliga uttryck om Rikets warande Ofmerhet,
eller hwad, i afseende pä personer, hwilka ett mäl
icke egentligen beträffar, kunde i sädana Handlingar
hafwa inflUkit, otidigt, anstöttlgt eller förklenligt,
icke mä uti dem, wid wike af Tretiotre Riksd. Sexton
Skillingar, genom trycket kungöras, utan sä wida,
hwad sistnämnda fall angär, äberopandcr skulle
af T)omaren, som sist i walet dömt, pröfwas nödwandigt,
till uplysning och styrkande af sjelfwa hufwudsaken.
A öfrigt och som det blefwe för wi-dlystigk, att
alla förewarande ämnen, mäl och ärenden med noggranhet
utsätta, stall det stä hwar och en fritt, att
i tryck allmänt kunnigt göra alt hwad som i denna
Lag icke finnes uttryckligen förbudit; följaktligen stall
och ej nägot, soln öfwer i denna Lag tillätliga ämnen
i tryck amnärkes, pämirmes eller eljest granst.
nings.
774 Den 19 Zebruarn.
nings- eller reslections-wis i dagsljuset framlägges,
kunna, under förewändniug alt innebära tadel och
klander, såsom straffbart anses, sä wida strissättek icke
ar tydligen smädligt eller skändligt; om answar hwarför
i denna Lag stadgadt är.
Z- 3-
Under de förutsätta wilkor, att wid pröfningen
af en Skrift eller answaret för densamma, Domaren
altid, i fall, svin twelydkga synas, stall heldre fria
än fälla och der frägan är om ämnets mera än om
uttryckens lagstridighet heldre fästa fin upmärksamhet
pä Skriftens klara »syftning än pä utföringssättet,
altid uran rättighet, att, i hwilket fall som helst,
draga obestämda flutföljder af uttrycken, stola såsom
misibruk af Tryckfriheten anses:
r:o Klart uttryckt hädelse emot Gud. Brottet
stall umgällas såsom i i Cay. i §. MifigerningsBalken
Allmänna Lagen stadgadt är, och Skriften
confisqueras.
2:0 Klart uttryckt förnekelse af en Gud och ett
lif efter delta eller af den rena Evangeliska Lärans
sanning. Förbrytaren stall anses efter 1 Eap. 4 §.
Mistgernings-Balken, och Skriften confisqueras.
z:o Klart uttryckt gäckeri af den allmänna Gudstjensten,
Guds Ord och Sacramenken. Förbrytelsen
stall umgällas med Etthundrade Riksdalers böter,
och Skriften confisqueras.
Den iL Zebruarii. 775
4w All siags lastligt yttrande om den Regerande
Konungens Höga Person eller gerningar, eller Dest
Gemål Drottningen, eller Rikets bestämda Thron,
följare, Brotter stall straffas, enligt MisigerningsBalkens
Z Cap. i §., och Skriften confisqueras.
5:0 Smädliga uttryck emot någon bland de öfrige
Personer af det Regerande Konungahult, hwilka
Konglig eller Furstlig »värdighet inom Riket åtnjuta.
Broiler stall straffas med Etthundrade Riksdalers
böter, och Skriften confisqueras.
6:0 Smädliga uttryck om Riksens Stander eller
någon af deras Fördelningar. Brottet stall straffas
med Etthundrade Riksdalers böter, och Skriften
confisqueras.
7:0 Tydlig upmaning till myteri eller upror.
Brottet stall straffas efter 6 Cap. Mistgernings-Balken,
och Skriften confisqueras.
8:0 Smadeliga uttryck om Rikets Embets- och
Tjenstemän i och för Embelet. Brottet stall straffas
efter allmän Lag.
9:0 Smädliga, förklenliga och osämja med Frem,
mande Magler tydligen äsyjiande omdömen och yttranden
om samtida Nationer och Stater, med hwilka
Riket är i fredligt förhållande, om deras »varande
Oswerhet, Regering och Regeringssätt, Höga Embetsmän
och Sändebud, inre eller yttre fö> hällander, företag
och underhandlingar. FSrbryke sen stall umgällas
med Femtio Riksdalers böter eller uköfwer, till
och
776 den 19 Zebrirarii.
och med Etthundrade, och Skriften confisqueras. Är
Skriften ej smädlig eller förklenlig, men genom den.
samma misisörständ med Utländsk Magt sig yppat,
mä den kunna confisqueras.
io:v Oberättigadt kungörande i tryck af hwad,
i anseende lill Statens ä färde warande underhandlingar
med fremmande Magter eller eljest af Konungens
i sammanhang med dem killärnade beslut och afstgter,
saint des Ministrars, Rävs och Sändebuds
wärf urrönt är eller förmodadt wara kan. Skriften
confisqueras. Sker sädant kungörande af den, som
Konungens och Statens hemligheter betrodde aro,
straffes brottet efter 4 Cap. A Misigernings Balken,
och Skriften confisqueras.
n:o Angripelser emot enskild man, hwilke a
ära ga eller för desi borgerliga namn och rykte förklenlig»
äro. Brotten straffas efter 6a» Cap. Misi,
gernings Balken; och warde desiutom Skriften confisquerad.
12: o Lögnaktige upgifter och wrangda framställningar
tik Allmänhetens förwillande och förledande.
Brotten umgällas med böter frän Trekiotre RiksdSexton
Skillingar lill ock med E:hundrade Riksd.
iz:o Sedernas fräcka manhelgd, ware sig gegenom
offentliga Läror till någon grof last, serdeles
den, som särar ärbarheten, eller sädana ohöljda och
skandljga framställningar af denna kasts Utöfning
hwarigenom främjandet af ett förderfligt lefnadssätt
up
-
Den 19 Februari!. 77-
uppenbart äsyftas. Brottet stall umgälls med Femtio
till Etthundrade Riksdalers böter, och Skriften
confisqueras.
14:0 Sedernas lättsinniga manhelgd genom okuktiga
utrnyck och grosherer. Förbrytelsen umgälles med
Trettiotre Riksdaler Sexton Skillingars böter och
Skriften confisqueras.
Såsom allmän regel galle, i afseende pä con»
fisquerade Skrifter, att nägot mer af dem ej mä af
irycket ä nyo utgifwas an dek, hwilket Domstolen,
som sist i mälet dönu, icke för broksligk ansett.
8- 4.
I afseende pä bewakningen öfiver Skrifters loflig»
allmängörande stola följande stadganden gälla:
r:o Hof-Cantzleren stall tillkomma, att bäde inom
Hnfwudstaden och i otterne antingen sielf, eller
genom wederbörligen af honom förordnade Ombud,
waka öfwer Skrifters allmängörande pä det sätt och
i de delar, som här nedanföre stadgas; ägandes han
äfwen akt endast uti de i g mom. af denna §. bestämda
fall utkomna Skrifter med qwarstad belägga.
Rättighet art confisquera äge aldrig Hof-Cantzleren.
2:0 Till befrämjande af detta ändamål, ware
härmed till owägerlig efterlefnad sörestrifwft; att i
samma stund, ej sednare, än en Skrift till försälljning
eller till spridande pä hwad annat sätt som helst utgifwes,
stall ett exemplar aflemnas i Stockholm till
Höft
§:te Band. Afd. 53.
773 Den 19 Februari!.
Hof-Canhleren och i hwarje annan ort till hans förordnade
Ombud. Boktryckare, som denna föreskrift
rrraktläter, böle hwarje gäng Femtio Riksdaler.
z:o Anser Hof-Canhleren eller dess ombud nä«
gon Skrift innebära tydelig förbrytelse emot g. 4. 7.
9. ro. och ig. mom. i z. §. af denna Lag, äligge
honom eller Ombudet, att den gjorda upplagan af
samma Skrift, innom atta dagars förlopp, med qwar»
stad belägga läka; börandes en manad efter den dag,
dä i Landsort qmarstaden lagd blifwik, Hos-Canhleren
mcdela Ombudet sitt gillande elter upphaswande
deraf. Är uti Hufwudstaden qwarsiad ej inom ätta
dagars förlopp lagd, eller i Landsorterna HoftCantzlerens
gillande ej inom osman sörejkrifne en månads
förlopp ankommit, mä qwarsiad ej, utan efter
laga Domstols och Tryckfrihels-Commilcens yttrande
galla. Men wid alla de tillfallen, dä Hof-Cantzleren
anser förbrytelser mot denna Lag sig yppa, och
sa ofta malek ej hör, ware sig jason, blott vrdningsmäl,
under hans egen pröfning, eller wid personliga
förolämpande», tili den oförrcftlades enskifta befriande,
äligge Hof-Canhleren antingen han funnit
qwarsiad aga rum eller endast ätal wid laga Domstol,
akt skriften ofördröjeliaen och omedelbart till
Iusiitiä-Caklerens laga åtgärd öfwerlamna.
4:0 Till ordningsmål räknas, om wid Tryckeris
anläggande urakrläkes hwad i. z. Z. mom. derom stadgar,
eller om Bok rockare unoerläter att, enligt r.
§. 9. mom. a Skriften utsätta sikt namn, tryckningsxrren
och ärtalek. Hvwom underföke Hof-Canhleren
och
Den ly Zebruarii. 779
och aflemne sedan sin berättelse derom genast till Jnstiliä-Canhleren.
För öfrigt äro ordningsmål ej andra,
än sädane Occonomiska, som, enligt Bokrryckerioch
Bokhandels Reglementet, till hans pröfning kunna
höra och till rubbning af något stadgande i denna
Lag icke leda.
Z-o Sa snart någon förbrytelse emot denna Lag,
antingen i följd af Hof-Cantzlerens upgift, eller genom
en stild angifwelfe, eller pä annat satt blifwit
Justuiä-Cantzleren kunnig, äligge honom att ofördröjligen
täta förbrytelsen genom tillförordnad Actor tvid
behörig domstol äklaga. Ware han destutom för egen
del förbunden, att genom wederbörande Ombud öfwer
Tryckfrihetens lagliga bruk tillbörlig upsikt hafwa.
Ware likaledes Justiliä-Ombudsmannen pligtig att,
i afseende pä förbrytelser emot denna Lag, lemna sin
Embetsätgärd enligt de i Instruktionen, rörande hans
befattning med andra mål, förestrifna grunder. Enskildt
förolämpande äge endast Mälsaganden rätt ark
sjelf eller genom Ombud ätala.
6:0 Sedan sex mänader förlupit efter det en
Skrift bewisligen till Hos-Cantzleren eller hans Ombud
blifwit, enligt 4 H. 2 mom. insänd, ma ej, af
publik Actor, ä al dera ega rum. Enskild man njute,
enligt Allmän Lag, till godo sin talan uci mäl, genom
hwilkas tryckning han är personligen förolämpad.
Är någon Skrift med ^warstad belagd, dä skall ätal
ske ä Skriften inom ätta dagar i Hufwudstaden och
i Ortcrne ätta dagar efter der Hof-Cantzlerens gillande
af qwarstaden bsifwik kunnigt; i annat fall up.-
höre
78o Den 19 Zebruarii.
höre qwarstaden, och ware Skriftens försäljning obehindrad.
7:0 Utgifware af Dagblad och Veckoblad, hwilka,
säsom i , 6 mom. stadgadt är, ensamme arv
underkastade Författarc-anfwar, ware framför andra
erindrade om ett rätt bruk af Tryckfriheten, och umgälles
Utgifwarens förbrytelse genom sädant Blad
dubbelt i alia de fall, der med penningar pliktas.
Ro Q varstad eller consifcaiion galle ej för större
del af en Skrift än det eller de Blad, Hästen eller
Tomér, hwarä ätal göres.
9:0 Hwar som betrades att hafwa förfall eller
Utspridr en i laga ordning med qwarstad belagd eller
confisquerad Skrift, böte, efter omständigheterna, ifrån
Etthundrade till och med Trehundrade Riksdaler.
Rubbning af qwarstad umgälles först ldt efter 8 bap.
8 §. Utföknings-Balken.
ro:o I afseende pä försäljning och utspridande
af utifrån inkomne Skrifter pä Swensta spräket äge
Hof-Tanhleren lika rättigheter och äligganden, som i
afseende pä inom Riket tryckte; och ware föryttrare
af sädane Skrifter underkastad samma skyldighet och
answar, som i 2 mom. denna tz. för Boktryckare
stadgade äro.
n:o Finner Hof - Tantzleren att Utrikes Lfrän
inkommen, pä fremmande spräk författad Skrift innehäller
nägot stridande emot z §:s 4. 7. 9. och iz.
MM. äligge honom, all, efter tills widare dera lagd
qwar
-
Den 19 Zebruarii. ?8i
qwarstad, i uiiderdänighet inhemta Kongs. Maj:tS
befallning, huruwida densamma bör till förytrrande
friqifivas eller under widare qwarstad till äterutförande
förblifwa.
Z. 5-
Förbryrer sig Boktryckare emot denna Tryckfri»
Hets-Lag, upkages malet wid Kämners-Rätken, eller
i be stader, der Kämners-Rätt ej finnes, wid Rädstufwu-Rälten
i den stad Boktryckeriet, ifrån hwilket
den äklagade Skriften mkommit, anlagdt ar, eller,
pä sätt §. i. innehåller, wid anläggandet anmäldt
blifwit; Academiernes Jurisdictions-rätt, enligt deras
Constitutioner, dock oförkränkt. Stämningstiv ware
i alt fall, ehwad Tryckeriet inom eller, pä sätt nyffnämnde
Z. urstakar, utom staden är belägit, enahanda,
och förhalles dermed, som om stämningstid i
staden Lag säger, Upstär fräga om Författares eller
Förläggares af en tryckt Skrift tilltalande eller hörande,
höra han eller de wid sadan Rart till smars
stända, och ärnjule öfrigt deras Laga Rättegängsförmäner,
enligt allmän Lag och sarstilde Förfalmin»
gar, uii alt hivad igenom detta Förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt ar.
Finner Hof-Cantzleren eller dest Ombud sig befogad
att, pä de grunder för qwarstad ä rryckt Skrift
här ofwan stadgade ärs, förordna eller asta det någon
Skrift med qwarstad beläggas ina, ware han el
ter
det berämgadt, att i Stockholm, genom biträde af
Ofwer-Skälhällare Embetetek, och i öfrige Städer samt
Otterne, medelst skyndsam handräckning, som ej fär
782 Den iy Zebniani.
wägras af den Magistrat, hwarunder Boktryckeriet
enligt §. i. lyder, sadan qwarstad erhålla; Börande
öfwer förloppet af qwarstads förrättningen och orsakerne
dertill, samt i afseende pä den äklagade Skrifien, om och
huru mänga exemplar dä annu finnes uti Boktryckarens
wärsö, ansökning trefallt författas, hwaraf den
ena tillstädes Hof-Canhleren eller hans Ombud, den
andra Magistraten och den tredje Boktyckaren. Magistraten
ware pligtig, akt wid answar, såsom för
Embets försummelse, med nästafgäende post sända en
afskrift af denna antekning till Konungens Befallningshafvande
i Länet hwilken, wid enahanda answar, äligge
att med näst derpå följande post, densamma till
Justitiä-Cantzleren insända. I Stockholm warde samma
anteckning genast eller sist inom nästföljande dags urgäng
till Justilia-Cantzleren aslämnad. Justitia.Cantzleren
tillkomme sedermera, alt efter som han skäligt pröswar,
lala qwastaden äga bestånd, eller densamma bryta täta,
samt i ena eiler andra fallet, i S,»ekholm inom
ätta dagar och i Landsorkerue alldrasist om en månsd
ester det qwarstaden lagd blifvit, hafwa hänwist
maler till wederbörlig Domstol och Actor förordnat.
Sker det ej och är icke qwarstad inom nämnde tid höfwen,
äge Boktryckare rätt, i enehanda ordning, som
handräckning as Magistraten till qwarstadens beläggande
medelås blifwit, fordra des brytande, hwilket
icke wägras mä, wid answar af Embekets förlust.
Hos-Cmitzleren eller dest Ombud äge ej magt att annorlunda,
an nu sagt är, qwarstad fordra elier widare
befattning med saken taga, utan hänffjute genast
altsammans till Justitiä-Cantzleren, pä hwilkens ytterligare
Embets-ätgard och answar det ankommer,
att sädane mål warda, enligt denna och allmän Lag,
handhafde. Amnäles hos Justiriä-EanHleren omedelbar.
Dcn is Zebruarii. 783
barligen nägon Skrift till akas, bör han genast om
mälets uptagande wid laga Domstol, genom af honom
tillförordnad Actor, anstalt foga, men icke ina
han om nägon sädan föregående qwarstad, som har
framföre nämndk är, förordna, ulan Hof-Canhlerens
eller hans Ombuds hörande och tillstyrkande. Är makel
till laga Domstol kommit och qwarstad der af Actor
yrkad, bör Domstolen sig deröftver genast urlaka;
men likwäl, derest det, utan lids utdrägt ste kan,
Hof-Cantzlerens eller desi Ombuds uttalande af Rätten
inhämtas. Afstäs qwarstads pästäendet, forkfares
med Rättegången, men Ursiaget gange ej i wärkftällighet,
utan underställes Swea Hof-Ratls ompröfwande.
Gillas pästäendet om qwarstad, och har Hof.
Canhleren eller hans Ombud säoant tillstyrkt, stall
den »verkställas. Hafton desia ej tillstyrkt qwarstaden,
mä den ej gä i fullbordan; fortfare icke desimindre
Rättegången i hufwudsaken; men Under-Rätts Utstag,
angående qwarstaden, ware i bada desia fall,
utan uppehåll,kill SweaHof-Rätc insändt. Hof-Rätten
bör genast deröswer infordra Tryckfrihets-Commiiöens
utlärande. Tillstyrker denna qwarstads beläggande,
mä HvftRälken, der sä stäligt wröswas, efter Utslag,
en sadan qwarstad bifalla, och stände den dä fast intill
Rättegångens stut. Har Trycksrihers-Commitöen
afstyrkc qwarstad, men Hos-Rätlen ända finner den
böra äga rum, da mä Hof-Rättens Utslag ej i merkställighet
gä, utan underställes Högsta Domstolens
afgörande. Riksens Ständers Justitiä-Ombudsman
äge, att, efter erhällen underrättelse, dä säoant mäl
till öfwerläggning förekommer, derwid öfwerwara;
hwaresrer honom äligge att Högsta Domstolens Protokoll
och Utslag i wälet genast till trycket befordra
pä publik bekostnad,, i händelse enskild Förläggare ej
skulle erhallas. Dä
784 Den !9 Zebruarii
Dä
Under-Rätt i hufwudfaken undersökning fulländat,
warde den, jemte betz ullätande öfwer malek
i de fall, dä Under-Rälts Utslag, enligt Lag. följa
bör, genast till Swea Hof-Rätt insand. Hof-Rät en
äligge da, ost ofördröjligen af Tryckfrihets - Commitöen,
ät hwil en alla kill mä'et hörande Handlingar
meddelas stola, infordra deff Betänkande, soin, uppä
anförda stal bör innehälla bestämt ullätanöe.ej mindre,
om answar för Skriftens utgiswande äger rum,
än om Uplagan bör seguestreras och till Utspridande
förbjudas, samt detzuiom innefatta CommikLens Yttrande,
huruwida upgist as Författarens namn bör
kunna Boktryckaren äläggas, Afhandlar Skriften
Theologistt ämne, infordre Hof-Rätten jemwäl yttrande
deröfwer af Dom-Capillet i den ort, der Skriften
utkommit, och i Stockholm af Stads-Confistorium.
Derefter döme Hof-Rätten, som. hwad den ststnämda
vmständiaheten beträffar, h.,r akt iakttaga, det
upgiften af Författarens namn, hwillen ej annorstädes
än hos Hof-RaUen fordras ma, stall wid intet annat
tillfälle kunna anbefallas, än dä Hof-Rätten,
efter målets utredande, finner detta wara af urbota
beskaffenhet, eller Boktryckaren pröfwas äga den ringa
förmögenhet, att böterne, dä de öfwerstiga Sexton
Riksdaler Trettiotwä Skilljngar, mäste i fängelsestraff
förwandlas, Skiller fig Hos - Rattens Dom
frän Tryckfrihets - Eommitöcns yttrande, gänge den
icke i »verkställighet, utan hänstjures till Högsta Domstolen
och förfares dermed »vidare, fyin här ostvan, i
fräga om qvarstad, sagdt är- Instämmer Hof-Rät.
tens Dom till alla delar med Tryckfrihers-CommitLens
utlåtande, och Författaren deröfwer ej klagar, äge
Domen full kraft och werkan. Författaren ware
Den 19 Zebruarii. 785
bock i alla händelser obetagit, an hos Konungen i
Desi Högsta Domstol söka ändring; äfwensvm att,
der den ej winnes, hos Konungen om Nåd anhälla.
Angripes uti af trycket utkommande Skrifter
enstilde personer, en eller flera, och det ej ster i och
för deras Embete, derom ma ej annor än rätter Mälsägande
kära; ej eller mä tillförordnad publik Amor
nägonsin sädant i.sitt käromål uptaga och Maga.
Mälsäganden ware likwäl obetagit, att hosJustitiäCantzlers-Emberet
begära biträde i Rättegången af
Kronans Ombud, der tillmålet är af gröfre och härdare
beskaffenhet; och mä pä Justitiä - Cantzlerens
egit ompröfwande ankomma att härtill bifall lemna;
dock kan sadan Acrors fränwaro eller meblifwande icke
uppehålla mälets företagande och afgörande wid Domstolen.
Sadan Åklagan af enstilde personer handteras
i alla delar efter det rättegångssätt, Lag och Författningar
i frägor om förolämpande tillmäle» enstilde
personer emellan förestrifwa. Under Rätts Utslag i
sadane mäl ma ej gä i »verkställighet utan föregången
underställning hos Hof-Rätten, sä snart den anklagade
anses till det answar, att han ej fär böta
med penningar, eller han i böter och kostnads-ersättning
blifwer adömd Etthundrade Riksdaler och derutöfwer.
Qwarstav mä Under-Domare wid sädane
enskilda twister kunna älägga. Har Under-Domstol
sädan qwarstad alagt, eller finner han under Rättegängen
anledning wara till Skriftens confiscation,
hänstjute han genast mälet, i hwad det rörer denna
ätalan, att dermed, sä wäl hwad Rättegången som
qwarstaden och confiscationen beträffar, förhälles, som
här vfwanf-re sagdr är.
War
-
786
Den 19 Zebruarii.
Warder Bokhandlare eller annor person, för
försäljning eller Utspridande af tryckta Skrifter, anklagad,
föi hålles dermed, som har ofwansöre, angående
Boktryckare stadgadt ar; dock bör i sädant sall
den klagande sttMas der han sitt bo och hemwist
halmer, eller ock der förbrytelsen stedt, alt efter chwad
Hof-Cantzieren, Justili-ftCantzleren, eller deras Ombud,
hwilka i siike fall det ensamt tillkommer att talan
föra, finna att det lämpligast ste kan.
I frågor om qwarstad böra r sädant fall Konungens
Befallningshafwande och wederbörande Magistrater
o.vugern igen och tvid answar biträda; dock
mä ej hos Bokhandlare eller annan Försäljare a nä,
gon Skrift hvarstad begäras, utan att genom bewis
kan styrkas, att Skriften i Tryckningsorlen blifwit
med qwarstad belagd; äfwensom nystnämde personer
icke kunna för innehållet af nägon Skrift med rättegång
beswäras.
Warder nägon af trycket härstädes inkommen
eller Utländsk hit i Riket införd Skrift utaf en eller
flera främmande Srarers Sändebud eller deras Regeringar
anmäld såsom innefattande sädane ämnen,
hwilka kunna föranleda tili mistnöje med andra Magter,
åge Konungen, akt derom, efter sakens och omständigheternas
beskaffenhet i Räder förordna, samt,
om han sä nödigt pröftvar, om Skriftens sequestrerande
och indragning, genom Dest Hof-Cantzler eller
Justiiiä-Cantzler, sä wäl hos Boctryckare som Försäljare
eller andre utspridare läka föranstalta, och
hwarmed sörhäiles pä sätt, som, angående beläggande
med qwarstad, har framföre stadgadt finnes; Stolan
-
Den i y Lebruarii. 787
sandes, tvid alla sädana fall, den af förenämnde Embetsman,
som om werkställigheten erhåller Konungens
Rädiga befallning, genast owagerligen infordra Tryckfrihets-Commubens
utlåtande om den i fräga warande
Skrisken. Finner Eommitöen, som ej ager inga
uti någon pröfning utaf politiska constderationer och
förhållanden, arr Skriften, efter Lagens bokstaf, ej
älalas kan, da mä ej någon rättegäng, hwarken emot
Boktryckaren eller Författaren anställas; men för utspridande
bör den, som emot förbudet deraf bryter,
till answar stända, jemlikt 4 Z:s 9 mom. Pä Konungens
Nädiga pröfning mä det ankomma, cm
Förläggare eller Boktryckare mä, i thy fall, till
mer eller mindre del af Skars - medlen njuta nägon
ersättning för omkostnaden till tryckning och papper af
hwad utaf Uplagan kunnat indragas.
Skulle den oförmodade händelsen inträffa, akt
Tryckfrihets-Commuem, med anledning af IO8 tz.
Regenngs.Formen, warder till answar stöld, uptages
och afgöres malek af Swea Hof-Rän, uppä äkäran
af Advocat-Fiscalen derstädes. Domen warde, genast
efter afkunnandet, med alla dertill hörande Protocoll
och Handlingar, pä publik bekostnad, genom trycket
befordrad till Allmänhetens kunskap. Kommer saken
till Konungens Högsta Domstol, förhälles pä enahanda
satt. Den man, som af Rusens Ständer
blifwic tillförordnad arr Justina . Ombudsmannen i
Embetet efterträda, ware wid sädanr tillfälle pligtig
att hans Embetes skyldigheter u:öswa, föranstalta om
tryckningen af Rättegangs-Handlingarne samt biwista
öfwerläggningarne uti malek hos Högsta Domstolen.
Alla
788 Den k9 Zebruarii.
Alla mål, angående förbrytelser emot denna Lag
stola, wid answar för Domare och Embetsman, med
största ffyndsamhet afgöras, och wid alla tillfällen,
da fräga kunde u stä om flera olika brotts bestraff.
ning, särskilt behandlas, äfwensom den brottslige
i alla de sall, dä han ej redan gjordt stg saker till
dödsstraff, eller fästning för lifstiden, stall särskildt
undergå den bestraffning som han, enligt denna Lag,
sig ädragit.
Böter efter denna Lag mä ej förwandlas i annat
straff, än fängelse ä Fästning, efter beräkning af
Sexlori Riksdaler Trottiotwä Skillingar, såsom swarande
emot hwarie mänads fängelse, mänaden räknad
till Tjuguätta dagar. Böter under ofwannämde
summa soaré emot Fjorton dagars fängelse i orten,
der förbrytelsen stedt,
Böt^r efter denna Lag gange till twestifies emellan
Åklagaren och närmaste Inrättning för de
Fattiga, de fall undamagne, dä böter, enlitt hwad
här ostvan stadgadt är, Mälsäganden ensaint tillfalla.
Stormägtigste Allcrnädigste Konung!
Redan före är igoo har det warit stadgadt, att
stora Sjötullen för inkommande och utgäende »varor
skulle asbördas med »växlar efter gängse Cours, »nen
dä det befanis att detta Tull-Clarerings sätt genom
Cvursens upstegrande äbragt Stats-Werket del känbaraste
lidande, Täcktes Kongl: Majst: till förekom»
mande deraf, sann uppä Rilsens-Sränders, wid r8oo
Den is Zebruarii. 789
ars Riksdag tillförordnade Hemliga Utskotts underdånig»
hämstestan, uki Nådig kungörellse af den 2
Augusti samma Ä>- förordna, del ast Sjö-Tull för
utgående waror skulle ifrän den 18 i samma mänad
betalas med goda wäxlar pä Hamburger Banco, och
h,varje sadan Riksdaler anses smara emot En
Riksdaler Swenskt Specie mynt sä länge WäxelCourscn
pä den förra icke föll under 48 si.
men derefter skulle Sjö-Tnllen Clareras, antingen
med Swenfka Specie Riksdalrar eller -växlar pä
Hamburger Banco efter dä gängse Cours; och fingo
afwcn goda wäxlar pä Hollands Courant i sädan
Tull Clarering emoktagas efter desie grunder och i
proportion ester detta myntets relatiwa förhällande
lill Hamburger Banco. För inkommande waror äter
skulle Sjö-Tullen tills widare Clareras antingen pa
lika sätt med goda wäxlar eller i Specie mynt, eller
i desi ställe med Silfwer, eller och i Riksgälds
Contöirets, Creditsedlar, men i sistnämnde fall skulle
för hwarje Specie Riksdaler beialas såsom agio,
hivad en Riksdaler Hamburger Banco efter wäxel
Coursin kostade utöswer 48 si- i Credit Sedlar.
Uti denna författning göres ingen skillnad städerna
emellan; men uti till Tull Directionen, under samma
dag, aflätit särskilt Nädigt bref, bär Kongl. Masit
gifwit Tull-Directioneo tillkänna, der Kongl. Maur
för särskilte skäl och omständigheter funnit godt i Nåder
tilläta art utom Stockholm, Götheborg och
Gefle, hwarest Sjötullen sä >ör inkommande som utgående
waror borde erläggas enligt osmanberörde Nädiga
kungörelsers innehåll, skulle de öfriga städerne
nlls widare fä Clarera Sjötullen för utgäende wa
ror,
792 Den 19 Zebrukril.
ror, alldeles pä lika sätt , som angående Sjötullen
för inkommande waror i samma Nådiga Kungörelse
förestriswit ar.
Riksens Ständer hafwa wäl icke kunnat erhålla
fullständiga uplysningar huruwida grunden till ett sä
olika förhällande bör sökas uri ett mindre wäxel-behof
den tiden för Stats- och NUsgälds-Werken, eller
i en da »varande obekydelig skillnad i Wäxel-Coursen
eller ock mi andre örsäter, »nen det har ej kunnat
undfalla Riesens Ständers upmärksamhet, att detta
undan ag innebär en, orätkwis stillnad i lika under,
säters enahanda utgifter till Staten ; att det möjligen
skulle kunna medföra den obilliga följd det handeln
till en betydlig del droges ifrän de större städerne
till de mindre, under bet de förre »näste »vidkännas
en »vida högre Tull-afgifk an de sednare, samt att
ingen anledning sig företer, hwarföre handeln skulle
wara underkastad större tyngder pä det ena stället,
än pä det andra, dä alla hafwa enahanda utwagar
att deraf draga samma förmän.
I anledning häraf, och med nödigt afseende pä
Stats- samt Riksgälds Werkens ökade behof af
wexlar till bestridande af sädane uigifter som uti
wexlar mäste utgä., finna Riksens Ständer sig föranlätna.
otc hos Eder Kongl. Majst i underdänighet
anhälla, dek 1802 ärs Kungörelse »nätte enligt
desi ordalydelse, bliswa man undantag till nästa Riks»
dag gällande för alla Stapel-städer, dä de idka Ut»
rikes handel och sjöfarr; och vetta fä mycket »nera,
som det tillstånd, hwilket mi förenämnde Kongl. Bref
blifwit lemnat de öfrige städerne, endast stedt, såsom
sam
-
Den 19 Zebruarl!. 7yr
samma Kongl. Bref förmäler tills widare, hwilket,
i Riksens Ständers underdåniga tanka, wilk saga
der samma som till dest förändrade omständigheter
fordra ett annat förhällande, hwilket nu inträffat.
Till förekommande af den swärighet, som i flere
af de mindre Stapel-städerne torde möra art kunna
anstaffa goda wexlar pä Hamburger Banco, hafwa
Riksens Ständer funnit billigt, det Sjö-Tullen mä
af deste städer fa erläggas efter Högstberörve Kongl.
Kungörelses lydelse, uti Swensk Banco med den
upgäld som den pä nedannämnde sätt bestämde Courst
pä Hamburger Banco fixerar; hwilket clareringssätt
afwen bör äga rum för Stockholm, Götheborg och
Gefle, i de händelser dä den utgående Sjö-Tull, som
skall clareras, icke upgär till fulla ivo R:d. Banco,
hälst wäxel pä ringare belopp högst ogerna drages och
säledes lika swärligen kan erhällas.
Widkommande sättet till bestämmande af den
Cours hwarefter liqwiden wid nystberörde Tull Clareringar
stall werkställas, hafwa Riksens Ständer,
till afböjande af hinder och uppehåll, ansett böra dermed
salunda tillgä, att dä, kill exempel Coursen för
Aprill mänad stall utsättas, bör medium tagas af
den gängse Coursen uti sista weckau af Februari,
samt de irenne första weckorne af Mars och samma förhätlande
iagttagas i anseende till de öfrige mänaderne,
sä att der altid blifmer medium af de tre sörsta weckorna
i den nästsöregäende, och sista weckan af den
der förutgäende mänadens Cours, som tages till
grund» pä det att den sista weckan af den nästföregäende
mänaden mä kunna anwändaö arr meddela
792 Den 19 Hebruarii
Tull-Kammrarck
underrättelse om den Cours, som
för den ingående mänaden blifwit faststäld; börande
det updragas Fullmägige un Riksens Ständers Riksgälds
Contoir, alt esler Vesta grunder bestämma hwarje
Mänads Cours, och deraf lämna Tull-Arende
Socie etens Fullmägtige del sä tidigt, att Ordres
frän dem till Tull-kammrarne kunna expedieras innan
den förre mänadens flut.
Sluteligen hafwa Riksens Ständer funnit, det
den tillökning i Tull-Inkomsten, som bör blifwa att pärakna,
dä i3oo ärs Kongl. Kungörelse, rörande
Sjötullens utläggande för utgående waror, blifwer
gällande uran undantag för alla Stapel städer, som
idka Utrikes handel, endast och allenast bör komma
Kongl. Maj:c och Kronan till godo, och icke pä
minsta salt komma i beräkning wid Arrende - Sum,
mans utgörande, som thyförukan bör till dest belopp
utgå; Äfwensom General-Tull-Arrende-Societeten
icke eller bör nägot lill godo beräknas.
Riksens Ständer framhärda erc.
Stvrmägtigste Allernädigste Konung!
Bland de ärender, som, under innewarande Riksdag,
fästat Riksens Ständers upmärksamher, har
äfwen förekommit frägan om Landt - Tutlarnes afftaffanve.
Dä Landt-Tulls - Inrättningen, utom dest princitiva
ändamål af Beskattnings - method, äfwen i
sednare tider tillegnatS den bestämmelse att tjena kill
Csn
-
Den iL Zebruarii. 79Z
Conttvll emot Sjötullens förlullande och förbudna warors
kringspridande i landet, hafwa Riksens Ständer
utur desia häda synpuncter berracktat ämnet. Om
ä ena sidan det ej kan nekas, akt Landi-Tulls- och
Accis - afgifterne frän början warit en lindrig
och efter förmögenheten afpasiad befattning, synes ock
ä den andra otwifwelaktigt, atr den samma, i anseende
lill de med uppbörden förknippade beswärligheter
blifwit för samhället gansta tryckande. Det twäng
Inrikes handeln underkastas genom widkagne LandtTulls
författningar, den tids-spillan och de ej sällan
kännbarare olägenheter som denna inrättning, för ds
trafiquerande förorsakar; de dryga kostnader, hwilka
ätgä ej mindre till hus och bygnader, samt andra
behof i och för bewakningen än till underhället af ett
stort antal Tull-Betjewer. som nyttigare kunde sysellsättas
wid Jordbruket, elier näringarne, äro i Riksens
Ständers kanka tillräckeliga stal akt anse Landt-Tullen
i egenskap af beskattnings falk olämpelig i synnerhet
som de tjenstemän hwilka uppbära Kronans öfrige inkomster
äfwen wäl kunde werkställa uppbörden af en
mot Landt-Tulls- och Accis-medlen swarande bewillning,
och således en betydlig besparing i framtiden
göras af Landt-Tulls BekjeningenS löner och andra
utgifter.
Hwad aker angar Controllen och eftersyNen för
en större säkerhet wid Sjö-Tullens indrifwandc- jemte
hämmandet af lurendrägerier, sä enär Landt-TuilsJnrättningen
i förra hänseendet ej synes hafwa mev--  fört särdeles nytta, hälst sällan nägra till Sjökullen
hörande medel wid Landt-Tullarne influtit, och bägge
§:te Band. rrdra Ach. §4.
794 Den 19 Zebrukru.
besia ändamål lika wäl ffulle befordras genom en säker
Sjö- och Grans - Tulls- saint Kust - bewakning,
hwilken äter snarare wunnes medelst Tull-Bekjeningens
förbättrade löner än desi ökade mängd, finna Riksens
Ständer ej härutinnan något stal till Landt-Tullarnes
bibehållande.
I öfrigt hafwa Riksens Ständer noga öfwerwägat
den omständighet, huruwida del är 1802 af
Kongl. Majit och Kronan uplätna Arrende as sä wäl
Landl-Tulls- och Accis-, som Sjötulls-inrraderne kun«
de lägga nägot hinder för Landr-Tullarnes uphäfi
wande innan Arrende-aren sörlupit. Men som TullArrende-Societeten,
i händelse den, med vafkortadt fullgörande
af förelagda willkor och betalnings belopp,
will bibehällas wid Contraclet, desto häldre lärer finna
sig beläten med en ärlig ärsättning as hwad LandtTullen
och Accisien de sein sednare ären per medium
utgjort som bemälte Societet, genom Landt-Tullarnes
indragning undwiker de flere kostnader och beswär
inrättningen medsörer, anse Riksens Ständer äfwen i
denna del alla betänkligheter undanröjda.
Uppå äfwanförmälte grunder fä inför Eder
Kongl Majit Riksens Stander underdänigst frambära
deras dustau om Landt-Tullarnes uphäswande samt
i lika underdånighet upgifwa, huru Staten för
de af dem dragna inkomster mä winna ersättning.
Den frän General Tull-Arrende-Societeten erhästna,
och under N:o i iunderdänighet bilagda räkning
wisar, att Lanvt-TullS- och Accis-upbörden i
Swe
-
Den 19 Zebruartt- 79Z
Swerige och Finland, efter Z ars medium eller ifrän
och med 1803 till och med 1807, bestigit sig kill
302,916 R:d. 10 st. z r:st. ärligen, hwarifrän dock
böra afdragas prowenuen af Landt-Tullarne i Finland,
jemte de flera i Caculen N:o 2 uppförda poster,
sä an till ersättning äterstär en belopp af 223,529 R:d.
21 st. Med den öfweriygelse att Sjö-Tullen pä äcstilliga
dels utgående dels inkommande waror täl någon
påökning, anse Riksens Ständer lämpelig den L
Calculen N:o Z uptagna förhöjning ä flera articklar,
hwarigenom, jämte öfwerflyktande af en del Landt-Tullsoch
Stämpel - afgister till Utgörande hädanefter wid
Stora Sjö-Tullen samt öfrige päräknade tillgängar,
säsom räntan ä köpestillingen för Tull-Hus och staqueter,
med mera som kunde försäljas, Lant-Tullsarsättnings
Summan säkert stulle förminstas lil!
1ZO,0O0 R:d.
Genom Landt-Tulls betjcningens afgäng eller
befordran, antingen wid Sjö och Gränse-Tull samt
kustbewakningen eller till andra sig yppande för
dem passande befallning ar uppkomme wäl snart besparingar
af nämde betjenings löner; men Riksens
Ständer hafwa dock för det närwarande ej päräknat
någon afkortning dara, uran harwid endast fästak
det förbehäll, att de belopp af Tnllstatens aflöning
som intill nästa Riksdag kunna besparas, insättas L
Riksens Ständers Banque, hwarefker, wid Riksens
Ständers nästa sammankomst widare härom mä förord»
nas. Sedan ifrän nystnämde Summa 150,000 R^
blifwit afdragne, dels Qwarntullen, sorn i Stockholm,
Götheborg och Carlscrona i stället för Mantals
penningar urgätt/ och således af destg Sräder
796
Den 19 Zebruarii
-
särskilt bör godtgöras, dels husbehofs och Salu Ac«
ciserne, för hwilka sanuelige Städerne answara, finnes
ätlerstoden af ersätlnings beloppet utgöra 120,000
R:d. Och ehuru Landt-Tutten samk-Aceisen ej kunna
betraktas annorlunda au four Consumtions afgister,
hwaraf följer alt personalen wore den mast rättwisa
grund för ersättningens fördelning, hafwa likwäl
Riksens Sländer, med afseende dera, att Städer»
nes Handlande och Närings-Jdkare äro i tillfälle att
ä sin Handel och Borgerliga rörelse återtaga hwad dem
mera älägges, än ester berörde princip i nion af deras
personal skulle bdlöpa, funnit skäligt, att denna
Bewillnig mä rirgöras till ena hälften af Landet och
den andra af Städerne eller med 60,002 R:d. af
hwardera, i hwilken proportion jämwäl den nedsatning
i Summan, som genom besparing i Tutt-bekieningens
löner, eller eljest framdeles kunde ske, följaktligen
komma Landet och Städerne titt godo.
Titt repartilion emellan Städerne af den a dem
belöpande Summa än det project upräuadt och gilladr,
som under N:o 4 i underdånighet bifogas, waran,
des derwid, sä ival Stadernes Clastification och
Mantalsstrisnes personal som ock deras Handelsrörelse
och andre iner eller mindre fordelaklige omstandig»
Heter, jemte de belopp, hwanitt Landl-Tulls-och Accis-upbörden
i hwarje Stad hitintills influtit, tagne
till beräkningsgrunder, samt billigt afseende tillika
gjordt ä de befrielser frän Tull och Accis som
wiste Städer efter särflitta författningar ämjuiit och
kommer af de 15,220 R.-d., (martill O.warn-Tullen i
Stockholm, Götheborg och Carlskrona upgäll, fä
mxctel som swarar emot Mamalspeningar, att der
up
-
Den is Zebruarii. 797
upbäras i lika förhållande som annorstädes, samt i
alla Släder enahanda Summa, som hittills under
Salu Accis utgätt af wista näringar, att uttaxeras,
men allt det öfriga innefattande Husbehofs-Accis och
Landt-Tutl, alt inom Skäderne fördelas i den mohn
Jnnewänarne kunna finnas draga nytta af Landl-Tul,
larnes asskaffande. Den inlill nasta Riksdag för
Städerne afsatte hälften i Tutlbekieningens besparande
löner bör Städerne emellan beräknas i lika proportion
, som hwarje Stad nu ätager sig andel i
Landt Tulls- och Husbehofs-AccifenS ersättande.
Wid fördelningen af den pä Landet belöpande
Summa hafwa Riksens Ständer sunnet, att ej allenast
hemmantalen uran äfwcn andra egendomar,
Werk och Raringar, såsom sagar, qwarnar och utgjordar
med flere, till lika belopp, som hemman, med
hwilka de i wärdén kunna jämnföras, mä erlägga
denna bewillning, hwarjemle dä Pastorer i allmännhet
njuta löner i spannemäl och sädane waror, hwilka
warit Landt-Tull och Accis underkastade, veste ej
mindre än öfrige Embets och Tjenstemän med indelt
Lön, särskilt böra »vidkännas enMmpelig afgift.
För alt träffa den största billighet wid den närmare
fördelningen hemmannen emellan, pröswa Riksens
Ständer skäligt, att med bibehållande af den för allmänna
Bewillningens utgörande projecterade gradation
ä hemman mi trenne Claster jemte en sä sallad
Ofwerklast för Hemman af högsta wärdén, den lägsta
Clasten delas i twanne neml., den ena för hemman
warde under till och med ioo^ R:d., den andra för
hemman deröftver till och med 2«c>o R:d., och stola
hemman i Bergslagen, hwilkas innehafware förut
?s8 Den 19 Zebruarii.
hast föga känning af Landl-Tullarne, föras kitt när
gondera af denna lägsta Ciastens grader, öfwer hwilken
Nasstsication, jemte afgiften ä hemman, särstilt
calcul under N-o g i underdånighet ar bifogad, som
tillika upplyser, huru Kyrkoherdar samt Embetsoch
Tienllemän pä Landel böra för sina inkomster häruti
deltaga. Beträffande lid och ställe till fördelningen
och utgörandet af denna afgift, iaknages hwad
för Taxeringarne i allmänhet förestrifwes.
Den inkomst Kongl. Majst och Kronan, enligt
Räkenffaperne, haft af allmänna Lots- och Bäkinrättningen
samt Gräsö Fyrbåk, upgäende per medium
till 12,930 R:d. 7 st- 6 r;st. om äret, hwilka
medel ej ärv jnbegripne under allmänna Tull-Arrendek
men upburits säsom Landt-Tull, tro Riksens Ständer
kunna med lika lätthet hädanefter uptagas wid
Sjö-Tullen, hwarföre detta belopp icke är beräknadt
wid Landk-Tulls ersättningen; kommandes äler, se,
dan Finland nu mera icke tillhörer Swerige, den
förut upburna och af Tull-Ärende ? Societeten särstilt
rebywisade sä kallade Äbo Accademie-afgift att
förswinna, men för den förr stadgade Bewillningcn
ä wista waror, en fullkomlig ärsätkning att mZä
i den förhöjning ä Tullen för rätt Socker som
uya Bewillnings förflaget utsätter.
Som det för öfrigt befunnits att Sand,
Salaho och Nordansjö Bergs-Tullar samt lilla Edets
Tull äro af Kongl. Maj:x och Kronan bortarrenhsrade,
de förre till Majoren Friherre xvnpk intill
Kr l8ac> emot z3Z R.d. och den sednare till
TroliMe CanastBolaZ intill rörd emot ,ooZ R:d
-
Den rs Zebruarii. 799
ärligen, fä, till ytterligare befrämjande af hufwud
ändainäler hos Eders Kongs. Maj:' Riksens Stander
i underdånighet anhälla om nådigt widtagande af
den anstalt att berörde Arrenden efter wederbörandes
hörande, kunde infrias.
Hos Riksens Ständer har wäl kommit i fräga
om icke nödigt bleswe det Landt-Tulls-beMakningen i
Sjö- och Stapelstäderne bibehölles nägon tid efter der
Landt - Tullarne i öfrigt uphört; men dä Riksens
Ständer trott Landt.Tullarnes indragning i allmänhet
ej böra sättas i »verkställighet förr än med början
af nasta är 1811 hwarförinnan de anstalter en
säkrare Sjö- och Gränse-Tull samt Kustbewakning kräfwer
ej torde hinna widtagas, anse Riksens Ständer sig
böra i underbänighet tillstyrka akt Landt Tulls-upsigten
mätte ä alla ställen pä en gäng »vid samma tid
sörswinna.
I händelse af Eders Kongl. Majus Nädiga
bifall till hwad Riksens Ständer i underdånighet
hemstäldt om Landt-Tullarnes uphäfwande emot den
erbudna ärsätkningen, fä Riksens Ständer stureliqen
underdänigst anhälla ,det mätte Landt-Tnlls-Betjeningen
sä snart tillfälle och passande Ledigheker upsiä,
blif-va anragne, efrer deras egit begifwande, wid SjöochGränse-Tull-
samt Kustbevakningen, sa atr denna
Betjenings löner ä Landr-Tulls Staten mätte ju förr
dess häldre kunna i möjeligaste matta besparas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Stor
-
8 oo Den 19 Zebruarii
Stormägtigste
Allen,ädigste Konung;
Till winnande af större säkerhet och ordning för
Presterstapet a« komma i behörigt åtnjutande af sine
laglige rättigheter utaf Torpare och Backstugu-hjon,
samt för att, i förening med denna fördel, bereda
en förmän för sistnämnde personers Husbönder, hast
wa Riksens Ständer anfelt sig böra hos Eder Kongl.
Maj:t i underdänghet anhälla om det Nädiga stadgande,
aik de Torpare och Backstugu-hjon, hwilka,
enligt författningar eller särstilta öfwerenskommelser,
medelst Dagsverken afbörda sig sina skyldigheter til!
Presterskapets hädanefter mäga utgöra de samma pä
det sätt alt ej mera än en Arbetare i sänder päfordras,
samt att det updrages Jordägaren, att reglera, hwilken
som, hwarje dag, dä det begäres, stall utgöra
sitt dagswerke, börande likwäl någon rubbning, eller
nägvt hinder häraf icke föranledas för de Convenlioner
hwilka antingen redan äro, eller hädanefter kunna
blifwa emellan Presterstaper och Församlingarne
ingång ne.
Riksens Ständer framhärda elc.
Stormägtigste Allernädigste Konung?
Sedan Riksens Ständer af Näkenstaperne öfwer
utestående Chartä-Sigillatä-medel inhemtar, att uri
Finland befinnes deraf wara oredowisadt ett belopp
af 60,915 R:d. 14 si. jemte anie proprie ballancer
af tillhopa Tre R:d. 40 si. 2 r:st., hafwa Riksens
Ständer ansett sig böra detta förhastande hos Eder
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla med lika under
-
Den 19 Zebruarii. 801
derdänig anhållan- det tacktes Eder Kongl. MasiL
i Näder täta widtaga sädana mätt och steg, som till
bewakande af Statens ratt i detta fall, kunna lampetige
finnas.
Riksens Stander framhärda etc.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Enar den, genom stadgandet i 25 F. af Regerings-Formen
den 6 Juni förledit är, Konungen
tillagde magt akt göra Näd endast sträcker sig till
brottmäl samt den särskildta ratt, Konungen enligt
allmänna Lagen äger, att dispensera i wista fall af
Lagens bud, icke utmärker de händelser dä nägon innehafware
af Fidei-Commist egendom kunde komma
i behof att derä emot inteckning npcaga län, antingen
för all gälda den Löft-Summa, som enligt FideiCvmmist
stiftelsen, borde af honom till medarfwingar
eller andre utgifwas, eller ock wid sädane a samma
egendom inträffande olyckshändelser, dem han ej kunnat
wärja och förese, hwilka komma akt medföra behof
och förffotter öfwersiigande hans egna tillgängar, eller
dä frågor om utbyte af donerad jord yppas, för att,
till styrka för egendomen och beqwämlighet wid tillsyn
och brukning, sä dest omräde närmare samladk, eller
ock, dä sädane wilker och förbehäll i stiftelsen förekomma
som för Jnnehafwaren wore tryckande, för
jordens häfd hinderlige eller i afseende pä sammansättningen
och innehället otydlige eller stridige, sä
Hafwa Riksens Ständer warit omtänkte, huru ock pä
hwad sätt i detta fall lämpeligast mä förhällas, sä
att wederbörande ej mä sakna tillfälle och utwäg att
802 Den 19 Zebruarii.
i förberörde delar erhälla nödig rättelse och förändring.
Med upmärksamhet dera, alt sä beskaffade ämnen,
hwilka emellan Fidei - Commisiarier, och medarfwingar
kunna yppas, mäste enligt Rättegängs - Ordningen
behandlas, hafwa Riksens Stander wäl ansett,
att ofwan anförde omständigheter sällan stola
sig yppa utan att nägon punct i Fidei-Commisi Författningen
innebär motsägelse antingen mot nägot annat
stadgande deruti eller mot desi och Lagstiftningens
ändamäl, i hwilka fall, om tillämpningen stall blifwa
möjlig och för wederbörande gagnelig, förordnandet
bör sä förklaras, att motsägelsen häfwes, men som
en sadan förklaring swärligen kan meddelas af Domaren,
hälst, enligt berörde stiftelsers särskilda egenskap,
ofödde personer, som icke kunna höras, anses
redan äga werkliga rättigheter, hwara förklaringen kan
werka, samt stiftaren sjelf desiutom dä frägan yppas
gemenligen ej mera ar till, hafwa Ri sens Ständer
med afseende ä den mera widsträckta magt Konungen
äger, att urtaga och afgöra ansökningar att bryta
Dom ater som wunnit laga kraft och återställa laga
rid som försutten är, ansedt de ofwananförde eller
andra dylika ämnen om Fidei-Commisiers rätta mening
ock möjligt bästa tillämpning böra hos Eder
Kongl. Majit i underdänighet anmälas, pä det Eder
Kongl. Maj:t med Desi Högsta Domstol, i likhet
med annan förklaring öfwer Allmänna Lagar och Försa
Mingar, mä dermed efter sig företeende anstandigherer
kunna förfara, och ä hwilket beslut Riksens
Ständer altsä i underdänighet utbedja sig Eder Kongl.
Majsts Nädiga sanction samt framhärda etc.
Den ry Februari». 8^3
Friherre Ltfernllellt, Larl 6ullak, önskade i anledning
af den nyst uplaste Expeditionen rörande Konungens
rakt att göra dispenser, att hans särskilta
tanka i Lag-vlstottet, hwitk?n till Riksens Ständer
ätföljt Mitoners Swar pä Ärerremisien, äfwen mät»
te blifwa Riksens Ständers underdäniga striswelse
till Kongl. Maj:r följakrig.
Mänge ropade härtill Nej
Zerr
Grefwen och Landtmarffalken yttrade
sig, an sävant aldrig hos Riksens Stander warit
brukeligt.
Undertecknad Silfverstolpe, ^xel 6abriel, Ut»
bad sig fä tillkannagifwa, att Riksdags - Ordningen
stadgade det en Ledamot ägde rättighet alt täta sin
enstilka tanka ätfölja sitt Ständs beslut till de öfriga
Ständen, men art en sädan tanka kunde ätfölja en
striswelse till Hans Maj.tt, hade Riksdags-Ordningen
icke stadgadt; för öfrigt wille han erindra att när expeditioner
formeras, angäende beslut, hwaruii ett
Riks-Ständ warit af särskilt ranka frän de öfrigas,
blefwe delta Riks-Ständs särskilta tanke aldrig expeditionen
till Kongl. Majtt följaktig och icke ens uti
expeditionen uptagen. Enär säledes icke det ringaste
afseende i detta fall gjordes uppä en helt Riks-Ständs
beslut syntes det honom naturligen följa, att nägot
afseende än mindre kunde göras pä en Ledamots särskilta
ranka, hwilket ock wore stridande mot all hittills
wedertagen ordning.
Grefwe körner, ^clolk 6öran. Det ar sä mycket
mera oförenligt med egenskapen af en expedition
ifrän Riksens Ständer till Konungen, att en enskild
Le?
804 Den 19 Zebruaril.
Ledamots tanka skulle medfölja, som Rifs-Ständen icke
meddela sina öfwerläggningar, men sina i kraft deraf
fattade beslut och dessa bestämmas af pluraliketen, ej
af en enskild Ledamots särskilda mening. Den enskiltas
omdöme har till sin kraft och werka» nphört
dä beslutet är fattadt och Riksens Stander, hwilka
wid dess öfverlemnande till Konungen handla i egenskap
af delar af den Högsta Magten, kunna icke medgifwa,
att en enskild Ledamots tanka skulle ga i jemlikhet
med deras.
Om denna Ledamoten tror den wara af wigt
för den Regerande eller det allmänna, kan han i sarstilt
företräde eller suplicando, men i alla fall blott som
undersäte uplysningswis meddela den. Konungen
som icke wägrar nägra af sina undersåtare tillträde
till sin person, lärer således ej wägra att afhöra den,
men hwarken Konungen eller Riksens Ständer kunna
medgifva ett annat sätt till dess framställande.
Friherre 8tjernstsstt yrkade, att ehuruwäl hans
begäran möjligrwls icke more enlig med hittills wänlig
praxis, symes denna begäran honom likwäl sä
billig, att en annan praxis hädanefter kunde wedcrtagas
enär Riksdags-Ordningen icke sädant förböde.
Grefwe lll,ökvenkäelm. Larl ^xol, trodde det
wara wisligen handladk af Högloft. Ridderskapet och
Adeln, att ej wilja förneka en Ledamot sjelf till
Kongl. Maut i underdånighet inlemna hwad han
hade art andraga blott hans andragande icke ätföljde
Riksens Ständers Expedition.
Fri.
Den i9 Zebruarii. 805
Friherre kslenstgne, 8ckerin§, afstyrkte Friherre
8tzerrilie6ts begäran pä be stal, art om den
praxis sturle widtagas, akt enstilta Ständs Ledamöters
rankar finge åtfölja Riksens Ständers underdåniga
strifwelser, kunde stiljaktighelerne öfwer ett ämne
möjligen blifwa sä mängfaldiga, att Kongl. Maj:t
finge smärt att fana nägot besiut.
Dä Friherre Stjernstedt ännu widare yrkade att
hans begäran mätte bewiljas, yttrade sig
Herr Grefrven och Landtm arffalken att sädant
wore mot aila former stridanoe och kunde Medes
förmodeligen ej af Ridderskap» och Adeln bifallas.
Friherre Stjernsteät Utbad sig fä anmäla att
han ej ifrän sitt yrkande afstärt.
Herr Grefrven och Landtmarskalken swarade
att fädam sturle i Pcotocouel för Friherre StaernttesttZ
räkning antecknas.
Uplastes följande af Riddarhus - Kammereraren
inlemnade
Ödmjukaste Memorial!
Som till ljus och skrifmaterialier m. m. under
innewarande Riksdag för Högloft. Ridderskapets och
Adelns Sam ingsrum och Cancellie erfordras enligt
bilagde förstag omkring 702 R:d. Specie Banco,
och
8c>6 Den 19 Zebruarii.
och sädane utgifter, lika som utgifterne för Extra
Cancellisterne och Wakt. Betjeningen, de föregående
Riksdaqarne altid blifwit, efter upqjord Räkning,
och derom gjord underdånig anmälan hos Kongl.
Maj:t, af Kongl. Stats - Contoirxt genast Utbetalke,
sä får jag ödmjukast hemställa, om icke vetta mäl nu
mä till Högloft. Stals-Utskottcl remitteras, hwilket
höggunstigt torde räckas förordna om benna Summas
utbetalande emot min Qwinence ock afgiftvanve redogörelse.
Stockholm af Riddarhus-Contoiret den i6
Februarii i8io.
L. VV. Strsls.
Reqvisitions - Förstag pä erforderlige medel till
Extra utgifternes betalande under innewarande
Riksdag för Riddarhuset Pleni-Sal ochCancellie,
emot framdeles redowisning.
Banco Specie.
Till Polletter, enligt 4 Rakningar 14: 28: —
Hwitå Waxljus enligt r:ne dito 27: 4: —
Gula Waxljus enligt dito 221: 16: —
Talg Formljus enligt 7 dito 84: 2: 8.
Bokbindarens rakning 20: 28:
Skrif-materialier enligt r:ne Räkningar
217: 24: —.
Riddarhus-Waktmästarens Räkning
pä Bläck och Diverse 12: 42: 8°
Ljus och andra utgifter till Riksdagens
stut, uptages pä förstag 102: 6: 8.
Summa R:d. 700:
Stockholm af Riddarhus-Eontoiret den t 6 Februarii
18 tv. L. ^V. Stråle.
Re
-
Den ly Zebruarii. 8»?
Remitterades lill Stats-Utstotket.
Opnades en af 2:dra Elastens Herrar Elrckorer
nysi inlemnad Lista kill wal af Ledamot i BancoU
stöttet efter Friherre Letterström, och befants der,ill
hafwa blifwit uisedd N:o 501 Herr LLKIman, Ollo
krettric, Lieutenant.
I anseende dertill att Stats - Utskottets Ordi»
naira Ledamöter behöfde wara till an alet fullständige
wid sammanträdet med de till wäljande Ledamö,
rer, som stulle förstärka Staks-Ukstottck, för akt genom
omröstning afgöra frägan om Stuteriers bibehållande
pä Fyinge och Dahlby, tillkännagaf Herr
Grefwen och Landtmarstalken sig hafwa af StaisUkstottets
Ordförande erhållit den uppgift, atr gine
rum innom Utskottet behöfde uppfyllas, nemligen efter
Friherre XtteUvLrtt, som genom döden afgäkt.
Friherre Lontte, som fikt rum sig afsagt och Herr
liZerhelm som borkrest.
Hans Cxcellence Herr Grefwe Uuutk anmälte
sig säfom Swärfar äk Grefwe krölicli som wore
Arendator af berörde Kongsgärdar, anse sig jäfwig
att i Stats-Utstoltets bestur öfwer detta mät deltaga.
Herr Grefwen och Landtmarstalken proponerade,
att wal af Herrar Eleciorerne matte i eftermiddag
företagas till uppfyllande af de Ledamöters
ställen som saknades, samt att Ridderstapet och Adeln
i morgon eftermiddag mätte in plena sammanträda
för
2
8S8 Den 19 Zebruarii.
för att wälja de Ledamöter, hwilka skulle utgöra StatsUtstottes
förstärkning wid omröstningen öfwer berörde
ärende.
Bifölls.
Herr Landtmarskalken föreflog widare, att
i händelse Ridverskapec och Adeln funne frägan om
redowisningen af de Allmänna medlens förwaltning
sedan 1802 äfwen wara af beskaffenhet att genom
nämnd böra afgöras, berörde mål äfwen mätte öfwerlemnas
till den nämnd som nu blefwe förordnad.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe Oe la 6ar6i6, )acol,, understödde det
af Herr Greswen och Landnnarskalkcn gjorda förslag
i sä matto, att när flera mäl, som hört till ett och
samma Utskotts befattning, skulle fluteligen genom
nämnd afgöras, syntes honom ett lika förtroende i
afseende pä alla vefla ärender kunna hyfas till de Ledamöter,
hwilka en gäng blifwit utsedde att utgöra
detta Utskotts förstärkning.
Zerr Landtmarskalken förnyade sin sist gjorda
proposition samt föreflog bifall ä den af Herr
Grefwe ve la 6ar«lis till widtagande framställde
grundsalts.
BiföllsZerr
Grestoeit och Eandtmarskalken erin,
bräde, att wid de wal som af Herrar Electorerne
skulle
Dm ry Februarn. 829
skulle förrättas, borde iakttagas, att endast 2:ne Ordinarie
Ledamöter utsagos, nemligen ester Friherre
^ckeltvLrck och Friherre koncis, men att de andre
skulle blott för tillfället watjas emedan Hans Excellens
Herr Grefwe UuutK blott i frägan om Flyinge
och Dahlby more jäfwig, och Herr liZerkjelm torde
möjligen till deltagande i Utskottets öfwerläggningar
återkomma.
Herr Lock, Lorstt? OuckviF, ansäg en Ordinarie
Ledamot böra mäkjas r H r r 1'iLsrbjsIms ställe,
hwi ken fasom bortrest, fymes honont haswa sielfwilligt
lemnat sin plats i Ulstottek.
Grefwe Os la Lar-lis y trade sig wara af sam»
ma tanka, lirwäl med den modifikation, att om Herr
Di^erlstslm blott för nägra dagar bockrest och fin
bortresa behörigen anmält, borde han aga mt återtaga
sill rum i Urjkotter och den Ledamot- som emedlertid
intoge hans ställe, anses wara blott för tillfället
utsedd.
Herr Lock förnvade icke desto mindre sitt påstående
och ansäge bet wara emot Riksdags-Ordningen
stridande, alt Herr Di^erlrjslm finge behälla sin plats
i Utskotrer.
Herr Grcfwen och Landtm arffalken frägade
om Högloft. Ridderskapet och Adeln ansäge Herr
IlAsrkrgsImb plats i Stars - Utskottet böra förklaras
lediZ.
, Ropades Nej.
Z;te Band' «:dra Asd. ss.
8io Den rv Zebruarii.
Zerr Landtmarskalken förklarade sig wilja
af Stats-Utftotteis Ordförande, Friherre ^lemin^,
inhämta närmare underrättelse rörande omstanoighelerne
af Herr I^Aerbjelms fränwaro ur Utftonek.
Någon widare öfwerläggning upstod härefter hwarunder
Friherre
klsnnerkeim uplyste ftilnaderne emellan
de z:ne siags Ledamöcerne, som wid delta tillfälle
komme i fraga an utiväljas, nemligen, sädane som
ftulle upfylla werkeligen ledige rum, sädane som skulle
för tillfället supleera sränwarande Ledamöter och
sädane som komne till formerande af en nämnd att
förstärka Stais - Utskottet, samt ansäg hwad Herr
Hxerlrjelm anginge honom snarast kunna räknas till
deras antal som borde för tillfället supleeras.
Men häremot stridde Herr Lock, som ifrän siik
yrkande ej wille afstä, utan begärde att RiksdagsOrdningen
mätte följas.
Derefter uplästes 79 Z. af Niksdags-Ordningcn
hwilkcn besanls stadga föreftrisler, de z:ne andra
Ständen widkommande och i stulet endast innehälla,
att för Ridderftapel och Adeln ftulle RiddarhusOrdningen
gälia.
Enär harwid ä ena sidan anmärltes, att den
nya Ridvarhus-Ordningen annu i projekt läge oafgjord,
och den sörre wvre genom Regerings-Formen
uphaswen, förbehöll aUenast Herr Lock, att honom
-
Den iy Zebruarii. 8n
nom mätte stä öppet, wisa hwad denna sednare i mäl
af denna beskaffenhet stadgade.
Uplästes ett ifrän Expeditions, Utskottet ingifwit
sä lydande:
Wördsamt Memorial'
Sedan Riksens Högloft. Ständer meddelat StatsUtskvttet
deras widtaganve beslut, att en granskning
och revision borde anställas öfwer sörwalmingen af
alla Rikets medel, sedan 1800 ärs Riksdag, och
Stats - Utskottet i anledning deras tili ProrocollsUtdrag
af den 17 sistl. Augusti, hemstält att en sadan
speciel revision malte, genom Kongl. Majit Nådiga
Förordnande, updragas en serskild EommittLe i
likhet med hwad efter förra kriget skedde, hafwa
Högwördige Preste - Ståndet och Walloch BorgareStändek
bifallit Stats Utskottets hemställan, att hoS
Kongl. Mastt matte i underdånighet anhällas, det
Kongl. Maj:t till denna revisions »verkställande täcktes
förordna allmänt aktade o,äfwige Män, ivare sig
Embersmän eller andre stickelige personer, hwaremot
Högloft. Ridderskapet och Aoeln samt det Hederwärda
Bonde, Ståndet wäl förenat sig derutinnan, att
en sädan revision borde ske, dock med det tillägg; att
den ofördröjligen borde börjas och fortsättas under
nu pästaende Riksdag af Riksens Högloft. Ständers
egne medlemmar, utsedde till ert wiftt antal inom
hwarje Stand, samt att hwad derwid kill Riksdagens
sim icke hunne undergå granskning, kunde, kill förmo
-
812 Den ly" Februari».
modads dryge kostnaders undvikande, öfwerlemnas
till Riksens Ständers i Banquen och RiksgäldsContoiret
tillförordnade Fullmägtige.
Af denna anledning och da tmänne Ständ således
stadnak emot tmänne i anseende till sätter att
förberörde reviston werkställa, får hos Riksens Högloft.
Stander Expedittons-Utskottet wördsamt begära
föreftrift, huru härmed i afseende pä Expeditionens
npsättande förfaras ina.
Stockholm den 17 Februarii »812.
Pä ExpeditionS-Utskottets magnar,
8. 6. kermelin. kuävig Norner.
Lam. kr. ^irvoZel. ^näers Olotstou.
P O. Valerius. .
Herr Landtmarffalkcn fragade om ej Ridder,
skåpet och Adeln anfäge detta nial wara af beftaffenhet,
akt afgöras genom Stats-Utfkottet, förstärkt till
nämnd genom af hela Ständet anstäldt wal till Förstarknings-Ledamöler
enligt 73 §. Riksdags - Ordningen.
Bifölls, hwarjemte
Ridderjkaper och Udeln anfäg enligt den redan
i detta Plenum fattade princip, denna staga böra afgöras
af samma nämnd, som med frägan om Flyinge
och Dahlby finge befattning.
Up
-
Den 19 Zebruarii. 813
Uplästes ett sä lydande frän Stats - Utskottet
inkommit:
Wördsamt Memorial!
Sedan Slaks-Utstottet erhållit del af de uti de
Respective Riks Ständen gjorde anmärkningar wid
den delen af Stats-Utstottets Betänkande, som under
Bilagan Litt. E. innefattar Militaire - Stakerne till
Lands, sä sär Stals-Urstolrec nu deröfwer afgifma
desi urlakande och hwarwid Ulstotker till redighecs
bibehärande, kron sig böra följa samma ordning,
som uti Betänkandet finnes iagktagen.
Med afseende ä den wärfwade Under Oficerarens
och Soldatens i närwarande ribs dyrhet högst
knappa och otillräckliga aflöning, har Stats-UlstotteL
i desi förra betänkande förestagit en tillökning af 2 si.
Banco om dagen i Gaget för hwar Karl as den lienstgö»
rande stvrkan af Artilleriet och Konungens Egit wärftvade
Regemente, men blott till i si. per man wid
Mörnerska Husar Regementet samt 25 procents Lönförbättring
för Under-Officerare wid Artilleriet och
Konunacns Egit wärfwade Regimente.
Emot
detta Utskottets sörstag har uti de Respective RiksStänden
icke någon anmärkning blifwit gjord, utan har
deremot hos Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
uti Högrvördige Pröfke- och Heberwärda Bonde-Ständen
det beslut blifwit fattadt, art den tillökningen i underhållet,
som Riksens Ständer kunna bewilja för
Under-Officerare och tjenstgörande Troupper wid wärfwade
ArmLen stall ifrän och med innewarande ars
början beräknaö; men som en sadan förmän icke blifwit
-
8l4 Den 19 Zebrusrii
wit af Utskottet tillstyrkt för Flottornes Under-Officerare
och Manskap »vid Wolontaire- och Sjö-ArkillerieRegementerne;
Sä hafwa flere Ledamöter, sä hos
Högloflige Ridderstapet och Aoeln som uti det Hederwärda
Bonde-Ständet yrkat, att en flik tillökning
äfrven för veste Troupper mätte förefläs.
Det war wisierligen icke af mindre ömhet, för
detta Manskaps belägenhet, som Stats-Utskottel uti
dest förra betänkande förbigick besia Corpser Utskot.
tet kände att Manskapets aflöning war mer än .50
procent högre än hwad manstapet wid Artilleri,: Regemenlerne
och Konugens Egit wärfwade Regemente
i gage älnjöt. Utskottet trodde äfwen, att deras
tjenstgöring icke more af den trägna beskaffenhet, som
andre Garnizons-Troupper. Af sädane stal, och dä
Utskottets Hufwud-principe warit, cm icke belasta
Staten med nya eller ökade utgifter, der icke behofwet
gjort dem högst oumgängelige, ansäg U,sto et
fig icke böra föresiä någon tillökning i aflöningen el»
ler gaget för Under-Officerare och Manskapet wid
Flottornes Wolontaire- och Slö-Auillerie-Compagnier.
Men sedan Utflotter nu fatt den upplysning
om Sjö-Artillerie Regemenlernes och Volontairernes
tjenstgörn g, den i alla delar stall wara lika
med all annor Garnizons tjenstgöring, men i sä matto
ännu swärare för veste, fem de under Kronans
A.berea, som de emellan wak-göringen arv skyldige
al' förrätta pä H vartwen och Artillerie parader m. m.
icke erhäi.a någre sa kallade Arbetspenningar, utan
mäste derunder amöja sig med det waniiga gaget och
som äftvcn warit skälet till den högre aflöning de
ät--
Dm 19 Zebruarii- 815
Åtnjutit, dä deremot andre wärfwade Troupper, enär
de förrätta Kronans arbeten njuta, utom gaget, den
manliga arbetsstillingen; Fördenskull och wid ett
sadam förhållande kan SrarS-Ui stöttet icke annat än
för desi del till Riksens Högloflige Ständer wördsammeligen
hemställa fasom bade billigt och rättwist att
Manstapet wid Flotrornes Volontair- och Sjö-Artil»
lexie-Compagnier mä hädanefter, och ifrän detta ärs
början i dest gage ämjuta en daglig tillökning af 2 §.
pä man, utöfwer hmad det samma nu bestäS, men
hwilken tillökning endast under de g sä kallade Exercitie
mänaderne bör utfalla för hela styrkan, samt
under de öfrige y mänaderne af äret blott för halfwa
styrkan och härwid i öfrigt iagttages enahanda förhällande
som Utstottet i betz förra betänkande förestagit
och hemstält; detta Manskap fär wäl härigenom en nägot
högre aflöning än de öfrige wärfwade Troupper,
men dä det fortfar, att under Kronans arbeten icke
åtnjuta högre särstildte arbetS-peningar sä blifwer förhällandet
aldeles enahanda.
För Mörnerska Husar Regementet hade Utstottet
i desi förra betänkande föreslagit en tillökning i Manskapets
gage af r §. pä man om dagen. Men som
Husaren härigenom blott bekommer 3 tz. rst. i
gage, dä den wärfwade Soldaten undfår z tz. 6 rst.
sä har blifwit yrkat inom Högloflige Ridderstapet och
Adeln samt uti del Wallost. Borgare - Ständet, att
Manstapet wid Mörnerska Husar»Regmentet mätte ätnjuca
enahanda gage, som Soldalerne wid de wärfwade
Regementerne, hälst Husarerne stola hafwa icke
blott lika trägen Garnizons tjenst som Soldaterne»
utan ock en ännu granlagare och beswärligare tjenst.
8i6 Den iy Zebruaril.
göring i anseende rist. hästMrseln, jämte flere styldigheter,
som äligga en C ur a lien st framför en ^ I »fanterist.
— Wid e.'t sädank fdrhallande sinner Skats-Ukflot'et
sig alltsä ägaanledning au rist Riksens Högloflig
S^-inders egir ombepröswaude wördfammeligerr
hemställa, det Manstapet wid Mörnerffa Husar-Regemente'
marke undfå enahanda gage med Sotdatcrne
irstd A!rille! ie Rrgemenueme, elter z §. 6 rsi. pa
man om dagen, dork ark derwid iagttages, hivad SkålsUtstottet
i desi förra Belänkande föreslagit, i afseende
pä beräkningen och liden, m m.
I afseende pä IlnderDrficerarne wid sa wal Örlogs
Flottan som ArmLens Flottas Escadrer, sä förekomma
för dem samma ömma och talande stal, som
föranläkik Smrs-Utstotket att i dest förra Betänkande
föreslå 25 procents lön tillökning för Under-Officerarne
wid A-rilterie Regementerne och Konungens
Egit wärfwade Regeinente samt Sergeanterne och
Ifnder-Osficers-Corporalerne wid Gardes-Regmenterns
och hwarföre dttffonet får hemställa, a t en dylik
jörman eller sz procems lönekistökning afwen mä beWillms
Under-Officerarne wid Orlogs samr ArmLens
Flottor, och alt de arwén mätte nndfä lika beklädnads
h!rjp, som Under-OPeerarns wid de warfwade ReKemenierne
ärnjula.
Widare förekommer.'
»to MgAcnds Longl. Rrigs-Lsllegmm.
Af en Ledamot uki dst Wällofl. Bvrgare-Stäi;»
dek har bl-fmik anmärkt, str under denna Tilul sak»
- :'.as
Den is ZebruäriL. 817
nas all upgift, huru de medel blifwa anwände som
under namn af en per mille erlägges af Nederlagen
i Götheborg till underhällande af Förswarswerket der»
siades och hwarföre uplysning härom blifwit begärd.
Ibland de uppgifter, som ifrån Kongl. KrigsCollegium
blifwit Staks-Ukffottet meddelte, angående
de under Kongl. Collegii disposition stående sarftilte
Castor och Fonders inkomster och utgifter, har
pä fäkt härhos iLub. Litt. A- bilagde PeotocollsUldrag
af den ,8 Iulii 1809 innehåller, uplysning
äfwen blifwit lemnad, angående ifrägawarande afgift
som utwisar beloppet af desta medel, samt att de,
sä »vidt de »varit tillräcklige, ärligen blifwit disponerade
till Let för dem, enligt Z Z. uli Kongl.
Maj:ts Nädiga Förordnalide äf den 22 Maj 1794,
bestämde behof, neml. till Fond för sädana Allmänna
Byggnader i Götheborgs stad, som höra
till Militairista behof och stadens förswar.
Och som Sraks-Utskottet icke sann sig äga anledning,
att härutinnan förcsiä nägon förändring,
sä trodde Utskottet sig icke eller böra öka widlöfkigheren
af dest förra Betänkande med uptagande af denna
omständighet, deruki Utffsttet icke eller nu har
funnit ftäl, att tillstyrka något annat förhållande.
2:0 Angående Organisations - Enstan.
Hos Högloft. Ridderjkapet och Adeln har af en
Ledamot blifwit yttradt den önssan, att om denna
Castas Fond hädanefter blandas ihop med Statens
medel, den likwäl malle för anwiste behof utan räntan
blifwa att tillgå, nar Let päfordras. Och stak
redo
-
8l8 Den 19 Zebru-rii.
redogörelse härföre hittills blifwit med verifkcationer
tillbörligen werkstäld, samt altid lika behörigen och
skyndsammare än manligen rewiderad as man, som
hwar för sig skola haft tillräcklig insigt och erfarenhet
deri, samt osta bestält af Kongl. Kammar-Rät»
tens Egne Ledamöter.
Stats-Ulfloktet har uti desi förra Betänkande
sä omständligen som möjligt marit upgifwit förhällandet
med denna Casia och desi utgifter och fär nu endast
tillägga att svin denna Casias Fond grundar sig
helt och hällit pä Statens medel, sä kan Stars-Utflotiei
icke annat än tillstyrka desi indragning. Utskottet
har wisierligen icke bestridt hwarken rigtigheten
af redogörelsen derföre, ej eller pä nägot sätt
klandrat den deröfmer fledde revision; men Utflottet
anser dock det wara bade med säkerhet och Allmänna
Ordningen öfverensstämmande, att redogörelser för
Kronans och Statens medel blifwa granskade och reviderade
af der publique werk, som för ett sädant
ändamäl egentligen är inrättadt; dessutom är det
Utan twiswel att förmoda, det genom Casians indragning
till Riksgälds-Contoiret, pä sätt Utflottet föreslagit,
mera säkerhet för Capiralet minnes än den nu
kanske ager, genom de till private fledde utläningar
pä blotta cautioner, hwilkas utgifvare genom inträffade
händelser osta kunna undergå sadane förändringar
i sine omständigheter att den päräknade säkerhe.
ten förswinner.
Hwad Lier angär kostnaden för de aderton stycken
hästar wid Swea Artillerie-Regemente, som efter
afsiuradt Contract med Capitaine IMinZ blifwit af
den
-
Den ry Zebruark. r>y
denne Casia bestridd, sa kan Utskottet ej frängä desi
förra yttrande, att denna kostnad synes alt för dryg
och kan icke annat än lemna rum för den tankan,
an det icke bordt wara aldeles omöjligt, att erhälla
lindrigare wilkor.
Utskottet har wäl uti desi förra Betänkande anmärkt,
säsom nägon efterlätenhet ä Kongl. KrigsCollegii
sida, att Entreprenad-Auction till desie hastars
underhällande icke skall blifwik hällen, men en
Ledamot hos Högloft. Riddcrskapet och Adeln har
deremot ädagalagt, att en sadan Auction werkeligen
söregätt Comractets asflutande med Capitaine l.öklinA.
Utfloktets anmärkning förfaller wäl således,
men alt Utftottek dertill ägt anledning torde benägit
finnas as härhos Sub. Litt- B. och C. bilagde
Handlingar» de enda, som Kongl. Krigs - Collegium
i detta ämne behagat meddela Stats-11 »skottet och deruti
icke funnits något sporr dertill, atl EntreprenadAuction
blifwit hällen. Om Utskottet ifrån Kongl.
Krigs-Colsegium sätt sä fullständige upgiftec härom
som till Högloft. Ridderskapet och Adeln nu blifwit
ingifne; Sä hade en sä beskaffad anmärkning ä
Utskottets sida, som den nu isräga »varande, aldeles
icke ägt rum eller blifwit gjord.
z:o Angående Artilleri Exercitiä-MedelsLafian.
Jemte berättelse om denna Casias upkcmst, desi
nu warande Fond och behållning, samt de upgiftec
soln deraf bestridas, har Stats-Utskottet, såsom ledande
till ordning och mera säkerhet för Kronan, uri
desi
820
Den 19 Abruarii.
desi förra Blänkande föreslagit, att denne Caffa
borde uphöra, samr desi behältna Fond, jemte handlingarne
till de ullänte medlen, tilt Riksgälds-Contoiret
aflemnas, och att hwad deremot pröswas ärligen
behöfwas kill Artrllerie-exercice m. nr- borde pä
Star upföras, att utgå af den Summa, som för
Defenfions werlen under Titul Artilleri- och Amunitions-behof
m. m. är pä Stat anflagen.
Uti ett lill Högloft. Ridderssapet och Adeln in,
giswit och derifrån till Stats - Utskottet remmeradt
Memorial har blifwit pästädt, alt Stats - Utffoltet
icke ägt rätt, att föreslå till indragning isräga warande
Casta såsom icke tillhörande Staken utan Artilleriet-
Den har upkommit genom Befälets omsorg,
en wärdad hushållning och besparingar af det
Exer itiä krut, som Staten består, och hwilka besparingar
icke böra tili Staken återgå dä de upkommit
af medel, som derifrån en gäng blifwit till Artilleriets
behof anordnade, utan böra pä annat sätt komma
Lekta wapen till godo; Pä besia med flera anförda
grunder, yrkas an denna C-.sia mätte till sitt bestämda
ändamål än widare fä bioehällas.
Stttts-bUskollet har utaf hwad salunda anfört
blifwit, icke funnit anledning att tillstyrka nägon
förändring i dest förra hemställan härutinnan. Casian
är tillkommen genom besparingar af Statens medel,
och alla besparingar böra komma Staten men inga
särskildta Castor till godo. Det har wal blifwit anfördt,
att del berodt af General en Lkek ej allenast
att befalla en exercice, hvarigenom pä en gäng hela
Casians besparing, hade ätgätt, Ulan ock att ärligen
Den Zebruarii. 821
laka det bestädda krutet upstjuras eller oek art utdela
det pä hwarje Compagnie till anwändandc efter dest
ändamål. Men dä Entet af ak berra stedt och anda
ingen ring till befrämjande af Artilleri-wettenstapen
och Artilleriers exercice bliswit af wedcrbörande uraktlätit,
sa lärer Rikets tjenst icke fordra ett sädant förhållande.
Stats-Urstottec twiflar icke, att ju Kongs.
Majk, dä behofwer fordrar och underdånig anmälan
derom göres, i Räder läter af de till Förswars-anstalter
anslagne medel anordna hwad som till befordrande
af Arlillerie.-werrenfkapm, Artilleriets exercice
och instrumenters upköpande m. m. kan finnas behöfligt.
En Ledamots särskildta ranka i detta ämne
följer härjemte Sub. Litt. D.
4:0 Angående Allmänna hingst ^medels- samt
Skånsta hingst premie Easiorne
Uti
det Hederwärda Bonde Ständer har blifwit
ytkradt, att om Compagnie-Hingstars underhäll, upragne
i Allmänna Hingst-medels Castan, bör undersökas
och pröfwas huruwida desta medel kunna eller
böra komma Staks-Castan till godo.
Staks-Utstottet har uti dest förra Betänkande
utförligen upgifivit bestaffenhelen och ändamälei af
deste Castor, samt derutinnan wisat, air de bäve kunna
och böra till Staten indragas emot det art af
Staten bestrides de utgifter som as dem hittills utgått
och pröfwas nödige art än widare fortfara, och
fär nu endast tillägga; alt i öfwerensstämmelse dermed
medel böra pä Stat anstäs, till premiers utbetalande
ät de Krono- och Skalre-Rusthällare i Skäne
822
Den rs Zebruarik.
som upföda dugelig» Hingstar och till eu sädant premium
kunna finnas berättigade.
s:o Angäende pastevolance-werket.
I anledning af Stats-Ukskottels yttrade förmodan
, att J-ttendents lönerne ivid Li-Regementet
samt Skänska och Westgöt Commisariaierne kunde
nedsättas till 2 a zoo R.d. om de tillika erhöllo
en tillökning af i a 220 R.-d. för de är, da Regements-möken
hallas, har hos Högloch Ridderska»
pel och Adeln en sadan nedsättning blif vit bestridd
pä den grund at en Embetsman, sadan svin defie
Commisariaters Chefer, som a ia tider pä äret hafwa
wärd och answar för Kongl. Maj:t och Kronans
Effecier och Inventarier, samt afven böra bo pä
stället, möjligen kan med mindre lön, an be i förra
Staten bestädde 5-00 R:d. wara belätcn; men om
minskning skulle bestutas anses den ej böra äga ruin
förr än wid nu warande Jnnehafwares afgäng.
Da i anledning häraf, Stats-Utskottet nu tagit
delta ärende ä nyo uti öfwerwägande har Utskottet
icke funnit anledning till näaon annan förändring Uki
betz förra yttrande, än akt Utskottet nu får förestä,
att Intendents-lönerne mätte bestämmas till zoo R:d.,
men att de ar, dä Negements-möten wid de di? hörande
Negemenker hällas, Intendenten dä mä erhälla
en tillökning af 322 Rd., sä att han för de? äret
undfär 500 R:o., och sär Utstorket i öfrigt förklara,
det Utskottets mening icke warit, att en sädan minskning
i Intendentens lönings - wilrox stu.ie taga sin
bör
-
Den »9 Zebruarii- 823
början förr an med nu warande Innehafware afgång.
6:0 Angående Artilleri- och AmunitionSStaten
En
Ledamot hos Högloft. Ridderstaper och Adeln
har anmärkt, det Stats - Urstottet stall ansedt en
Summa af 6a,0 0 R:d. ärligen wara lillräckelig
för de sä kallade Amunitions- och Artilleri-utgifterne,
Men hwilka han sökt wisa pä längt när icke stola wara
tillräckligt till alla de under denna Titul förefallande
särstildte och mängfalldiga af honom upraknade
behof. Utstortel fär hära lemna den uplysning,
att Urstottet icke yttrat sig om tillräckligheten af den
nämnde summa lill alla de af den warda Ledamoten
omförmälte behof; Utstottet har endast yttrat sig hafwa
ä den projecrerade Staren uptagit en sadan Summa
till Gewär och Amunitions förråder samt krut
tillwärfnings kostnad, äfwensom däraf borde ulga de
till Arillerie-exercice, Byggnader och Reparationer
med öfrige lill Artilleriet hörande utgifter, som förut
blifwit af Attillerie Exercitie Casians medel bestridda.
Sedan Kongl. Maj:t ,ik förswars Anstalterne
fär en ökad Summa och Kongl. Maj:r kan efter behofwet
samt egit nådigt wälbehag fördelade inom
Mickrair Starcrnes och förswars werkens till Lands
och Sjös Hufwud Titul ansiagne Summor; Sa anser
Stals-Utstoktct den gjorda anmärkningen icke kunna
föranleda till nägon ny eller förändrad ä gärd ä
Utskottets sida.
7-a
8-4 Den 19 Februarir
7:0
Angående ArnrbenS Beklädning,
Trost och Utredning
Uti
Wällofl. Borgare - Ständer har af en Ledamot
blifwit yrkadt, atk som genom en anstäld Rättegång
emot nu aflidne Skräddaren UnäeiberZ stall
blifwit utrönt, att de af Kongl. Krigs Eollegium
ansiagne 7 alnar kläde till htvarje Eapott, som för
Armbens behof förfärdigas, icke stola algatt eller be,
höfts, utan lemnat ett öfwerstott. Sä more nödigt,
akt Kongl. Krigs-Cvllegii förflag till Armeens beklädning
sä i fräga om Capotler som Lifmonderingen i
öfrigt, warda närmare öfmersedde.
Slats-Utstottet har ansett delta ämne icke tillhöra
Utstotkets pröfning eller ätgärd; men om missbruk
härutinnan ägt rum, anser Utstottet det wara i sin
ordning art derom warder behörigen undersökt och det
felaktiga för framtiden rättadt. Hwad i öfrigt angar
den af en,Ledamot hos Högloft. Ridderstaper och
Aceln gjorde anmärkning, att ett gansta stort parkie
Engelska kläden ännu stall finnas oanmändt och hwar»
igenom någon besparing af den uppförde beklädnads
Summan förmodas kunna winnås, sä är detta ett
Oeeonomistt ärende, hwarom Utstottet ansett sig icke
tillkomma art ingä i någon pröfning.
8:0 Angående Zortifications Staten
och Fältmatnings-Corpsen.
Stats-Utstorket ansäg sig i dess förra betänka»
de uppå de derutinnan anförde grunder, icke böra föreflä
någon indragning uti Forjifieations Staten, ut«
. om
Den 19 Abruarii- 82Z
VM hwad angeck Ofwerste beställningen och lönen i Finland,
hwilken, såsom nu mera umbärlig, tillstyrktes
akr indragas. Men deremot trodor U:fkottet sig böra
förestå cotal indragning af Fältmälnings Corpsen
säsom en ny lillökt inrättning, och hwars göromål
förmodades kunna bestridas af FortificaiionsStaten.
Nästan allmänt uti de Respective Riks-Standen
har den önskan blifwit yttrad, att Faltmätnings-Corpsen,
säsom en gansta nyttig inrättning, och bestående af
Utmärkt skicklige och kunnige Officerare , mätte mareda
bibehällen; deremot den tankan af flere blifwit
framstäld, att i anseende till Rikets närwarande ställ,
ning någon indragning uti Forttficakions-Staten skulle
lunna äga rum och äfwen möjeligen funna'förenäs
med de förändrade anstalter, som för Rikets
framtida säkerhet och försvar kunna finnas nödige
att »vidtaga.
Stats-Utskottet grundade sin förra hemställan
om Fältmärnings-Corpsens indragning pä de uplysningar
Utskottet dä agde att tillgä; och som de syntes
Utskottet kunna medgifwa ett förflag lill denne
Corps indragning: Och Utskotter uti hela Stats-regleringen
troget följt denna grundfakts, att der indragning
till Statens besparing kunde äga rum, utan
att de allmänna ärenderne derigenom pä nägot fäkt
skadades, sädant owillkvrligen borde iagttagas, sä
trodde Utskottet sig wid detta tillfälle icke böra wika
derifrän.
s.te Band. Lidra Aid. 56. Men
8-6 Den 19 Zebruarii
Men
sedan Utskottet af de nu gjorda anmärkningar
fält tillfälle inhämta en närmare och tillförlikelig
kännedom om de göromål och ämnen, som kill,
höra Fältmätnings.Corpsens befattning, samt den werkeliga
nyna och fördel Riket af en sadan Corps, dä
den består af kunnige och skicklige personer, kan hämta,
sä wäl wid planers upgörande till nödige för
swarsanstalters
widkagande, som ock i Oeconomistt
afseende, i hwad som rörer en närmare kunskap om
sselfma Landel och dest orters olika lägen och beskaffenhet
samt den anwändbarhet deraf kan göras, wid
sädane Författningars widkagande som hafwa den
-allmänna hushällningens förbättring till föremål;
altsä ock dä Topografisk Corpfer i andra Länder re»
dan före detta anfelts nödige och der äfwen med fördel
blifwit inrättade. Har Stats-Utsivtkek funnit sig
äga fullkomlig anledning till den förändring i desi
förra hemställan, att Fältmätnings-Corpscn icke marie
indragas, utan alt framgent warda ä Stat bibehållen,
likwäl har Utskottet troll, att GeneralQwartermästare-
Lieulenan s-bestäuningen sä wäl som
den upfördc Secreterare-beställningen skulle kunna umbäras
och de för dem ä Stat bestädde löner, pä sadan
grund föras pä Allmänna Jndragnings-Staten.
Hwad äter angar Fortifications - Staken, sä ock
dä Fältmätnings-Corpsen warder bibehållen, som
Utskottet, ester hwad anfördt är, anser för nödwändigk,
torde i Ulskotleks tanka nägon indragning uti
Forkisicalivns-Staten bäde kunna och böra äga rum,
uran att sädant synes kunna medföra nägre skadelige
följder eller hinder mi de anstalters utförande som
Rikelö förswar kan fordra.
Om
Den 19 Zebruarii.
827
Om Fortificanons-Staten minnas till det belopp,
akt den Summa som härigenom bespares, swarar emot
Faltmälnings - Corpsens Stats-Summa; Sä
torde den ändä till sikt ändamäl blisiva tillräcklig,
och Fältmätnings-Corpsens bibehållande således icke
medföra någon gradation för Staten.
Om Riksens Högloft. Stander käckes bifalla
hwad Utstotket salunda, med öfwenygelse om nyttan
deraf för det allmänna, föreslagit; Sä lärer Chefen
för Fortisicakion böra upgifwa ett sädant försiag lill
indragning 1 Fortisications-Skaken, som swarar emot
Fältmätning ^Corpsens Srars-Summa.
Att förena Forrificakions - Staten och Fältmätnings-Corpsen
under en Chef, har wäl bliswit utr
Wallof!. Borgare-Ständet anmärkt, men Stats-Utstotier
tror icke att ert sädant sammansiäende af anie
Corpser, som i det hela hasina sä olika befattningar,
kan med Statens fördel och hufwud-ändamälets win»
nande blisiva förenligt.
9:0 Angående Generalitets-Staten
Sä
wäl af en Ledamot hos Högloft. Ridderstapet
och Adeln som u:i det Hederwärda BondeSländet
har blifwit anmärkt och yrkadt, arc Generalslönerne,
såsom af f. d. Konungen redan lill andre behof
anwände, mätte till Stats-Werkeks lisa indragas,
dä icke alla, utan blott fä Generaler häraf kunna
blifwa delagrige, samt Regements - Chefer desitttom
stola wara sä lönte, att deras pretentioner icke strigell
böra kunna widare siräckas. Stats-Utstötte» hrr
§28
Den 19 Zebruarii.
uti desi förra Betänkande upgifrvit förhällandet med
denne Stat. Dä nu Generals - lönernes indragning
Llifwit ifrån de Respecnve Riks-Ständcn yrkad,
samt en sadan indragning förut redan warit af f. d.
Konungen anbefald, ehuru ben icke fredde ti.l någon
besparing för StMs-Werket: och dä härtill kommer
att de fleste Generaler desiutom äga löner som Regements-Cheserf
Sä har Sials-Utffoltel nu nera
icke sunni» någon betänklighet, att i Stats - Werkers
närwarande knappa »illgängar, förestå indragning af
Generalö-lönerne, och att de Generals-personer som
nu aga löner pä benne Srål maga sörås pä Allmänna
Indragnings-Staten, pä det lönerne widdén»
nes afgäng äfwen mätte kunna indragas och Slaten
besparas.
10:0 Angående General - AdjutanterneS Stat.
Ej mindre hos Högloft Ridder ffapet och Adeln
an uti det Hederwarda Bonde - Skändets har denna
Stat bliswit anmärkt till indragning och ali i Varit
izon »varande skicklige Officerare för meriter kunna
Härtill förordnas uran löneförökning. I anledning
häraf har Stats-Ulffottct ä nyo tagit detta anine uti
öfwerwägande; Men har icke funnit sig aga anledning,
alt sörestä någon annan indragning pä denna
Stat, än Utskottets förra Betänkande innehaller.
n:o Angående Indelte Regementers Stat.
Uri Hederwarda Bonde-S ändet har blifwi an.
markt, an Indelta Regemen emes Aflönings-spanne.
mäl som i Staten upkages esler z6 si. tunnan, borde,
till
Den rs Zebruarii.
829
Lill minnande af mera ordning i Näkenffaperne och
lätthet, att wid första påseendet känna hwad deste
Stater werkeligen losta, upföras efter ärliga markegängs
priset.
Nti Rakenskaperne kan wisterligen en sadan förändring
ffe men akr det uti Riks-Staten icke later
sig werkställa, har Utstotket uti dest svar ä anmärk»
ningarne wid Stats - Werkets förwaltning tydeligen
ädagalagt.
12:0 Angående wadstena RrigsmanshusLasta
Derom
har Stats-Utffottet redan afgifwit dest
särskilta Betänkande, som beror pä Riksens Högloft.
Ständers pröfning.
iz:o Angående Nilitiä-Boställs-Lastan.
. Att denna Casta mätte inga till Stars-Werkst
och der redowifas, har uti det Hederwärda BondeStander
blifwit anmärkt, hwaremot en Ledamot hos
Högloft. Ridderskaper och Adeln yrkadt att den borde
inftyka till Riksgälds-Contoiret.
Efter hwad Utskottets förra Betänkande innebäiler
grunda sig denna Castas inkomster pä Kongl.
Reglementet af den 5 Ianuarii 1684 och bestå uti
Reserve Hemmans Räntor, som arv anftagne att anwändas
rrll nybyggnader och förbättringar ä OfficersBoställenö
Cwaciers- och Källare-byggnader. Castan
star under Kongl. Krigs-Collegii disposition och redo»
8Zv Den 19 Zebruarli
görelsen
derföre afgifwes i wänlig ordning till Konas.
Kammar-Rätten, an der undergå granskning och Revision.
Utskottet har icke funnit anledning ali tillstyrka
någon förändring uri denna Cassas förwckming och
redogörelse och forn det behof, hwarlil! hon är anslagen,
skulle i alla fall af Staben besörjas, om Casian
till Stals-Werket indrogs, sa wore genom en sädan
sörändrao anstalt icke nägon besparing eller inkomst
för Kronan att påräkna.
Hwad angar den yrkade förändringen och förbittringen
uii aflöningeu för Betjeningen uti Husesyns-CvNkoiret,
sä har Utskottet ieke kunnat dera för
närmarande tillstyrka bifall annorlunda än att den
löneförbättring, som för den öfriga Civil-Slaien kan
komma i sräga eller blifwa bifallen, äfwen mä lämpas,
till de tjenstemän, som af denna Cafla njuta
penninge-löner.
ig:o Angående Lifgardet till Häst.
Ali Wällofl. Borgare - Ständet äfwenfom uti
det Hederwarda Bonde-Ständet har en ytterligare
indragning blifwit yrkad i detta Regemente, än ben
«Lkats-iNstottet föreslagit, men Stars-Utstotket har
wid förnyrdt öfwerwägande af^ bena ämne, likwäl
icke funnit anledning att slänga hwad i desi förra
Betänkande härutinnan blifwit föreslagit och hemstäldt,
afwen som Utskottet icke eller kan tillstyrka nägon tillökning
i den aflöning och furage-penningar, som Utskottets
förra förslag uptager, ehuru fadant af en
Le
-
Ten iL Zebruarii. 8zr
Ledamot hoS Höglosi. Ridderstapek och Adeln blifwit
yrkadr. Deremot har Urffolket icke kunnat undgå
fästa upmärkfamhet wid den gjorda anmärkningen om
lika lönewilkor för de reducerade Efcadron-Chefer,
fom Compagnie. Cheferne wid det indragne f. d.
Swensta Gardes-Regementet blifwit tillagde.
Det ar en kand sak, att Officerare wid Lifgardet
till Hast altid fatt widkannas en wida drygare
Accords-Summa, än som wid andre Regementet:
manligen erläggas. Bade billighet och ränwisa fordra
således, att dera bör göras afseende wid bestämmandet
af de lönewilkor, fom de reducerade bör ät,
nju-a. Af sädan anledning har Utskottet således trott
sig böra förestå, att de Officerare och Under.O ficerare
wid Lifgardet kill Häst, som genom den nu förestagne
iudragningen i detta Regementes siyrka,
blifwa reducerade och pä allmänna IndragningsSlaten
upförde, mätte dera sä ämjuta enahanda lönewilkor,
som de förut under sin tjenstgöring ä Regementets
Stat innehaft, dock att de reducerade Efea»
brons Cheferne, i anseende till de dryga Accorder
de erlagt och sedan de genom reduction nu äfwe»
förlorat fine Compagnie-revenuer mätte till ersättning
derföre fä a njuta enahanda förmäuer, som i 1806
ärs Stal i enahanda ändamål blifwit tillagde Compagnie-Cheferne
wid de öfrige Gardes-Regementerne.
Men som veste tillökte lönewilkor egemeligen hafira
afseende pä ersättningar för utgifne drygare Accorder;
Sä har Utskottet trott att en wist tid för deras owilkorliga
åtnjutande, ehwad de under den samma
blrfwa tili andre löner eller tjenster förhulpne eller ej,
borde bestämmas och hwilken Utstvltst förestär, hwar
-
SZ2
Den 19 Zebruarii.
efter desse löner ofelbart böra indragas utan afseende
derpå om innehafwaren under riden wuimit annan
befordran eller ej; Och anser Ilrstoktet i öfrigt följande
harwid böra iagttagas neml., att för den som
innan denna tiden med döden afgär ma hans Arfwingar
eller Sterbhus fä rättighet att ämMa Accord
af Stats Werket enligt Reglementet. Skulle
ater någon af desse Officerare inom fyra är winna
befordran i den vacance emot A cords erläggande enligt
Accords Reglementet, sä bör lönen för en sadan
genast indragas, men han deremot af Stats - Werket
undfå ersättning för sitt förut utgifne 2sccord efter
den tariff som Accords, Reglementet utsätter och för
det äret belöper dä befordran ster. För alla dem,
som komma uki ofwannämnde atta är alt Åtnjuta fine
löne-förmäncr, utbetalar Stats - Werket deremot icke
någon Accords ersättning uran anses fullkomlig ersättning
för dess utgifne Accorder wara wunnen utaf
den ätnjutne lönen.
Enahanda Författning med Officerarns wid f. d.
Swensta Gardes - Regementet, säsom warande i lika
belägenhet med de nu reducerade Officerarne wid
Lifgardet till Häst, har Iltstoner ansedt bäve rättwist
sch billigt att förestå och fär derföre hemställa om
icke med dem ina pä aldeles lika säll förhällas.
iZ:o Angående Lif Regements Brigadens
Cuirasiierer.
Uti Wäklost. BorgareEtändet har blifwit anmärkt,
att Utstottet icke uogifwit de indelta räntorne
Ulan blott den för denna Corps anstagne Contanta
af
-
Dm 19 Februarir.
833
asiöningen, hwars obetydlighet gaf anledningen, till
den förmodan att de förstnämndes belopp wore desto
ansenligare och hwilket altja blifwit begärc mätte
uplyfas.
Till denna Stat hörer icke annat an den Contanka
aflöningen; De indelia Ränkorne äro inbegripne
under indelra Regementernes S;als-Summor,
och har blifwit färstin »plagen i Calculen Ie.o z,
hörande lill Bilagan Litt. A. till Srats-bltstoltets
förra utlåtande, der de indelte Regemeniernes aflöning
sä i spannemäl som indelte Hemmans räntor
blifwit för hwarr Regemente wederbörligen uptagne.
16:0 Angäende Nörnerffa äusar-Regementet
Stats-fchstottet
har i dess förra Betänkande ansett
sig icke kunna förestå någon minstning i detta
Regementets styrka, hwad Manstapel angeck, men
wal att be 200 hastar som är 1826 lillöktes, mätte
under fredlig lid för Kronans rakning stä vacanre
och Paflevolance fmm utfordrings kostnad m. m. allenast
bestäs för 402 hastar.
Bade hos Höglofl. Ridderstapet och Adeln som
ock uti Walloch Borgare- och Hederwärda BondeStänden
har blifwit anmärkt, alt Regementet mätte
minstas antingen till zoo man, som det efter 1778
ars Stat uigjorde eller och att Åtminstone de 202
man som är 1806 lillöktes, mätte indragas.
Da Staks-Utstottel erindrat sig att Rikets försmår
ä Skånes »vidsträckta kuster »vid ett fiendtligt
an
-
834 Den 19 Zebruarli.
anfall fordrar icke allenast alt det Militaira biträde,
som de der nu sörlagde Troupper kunna lemna, man
ock ett annu förökadt antal deraf, om nägok förswar
stall kunna ästadkommas eller winnås, och da härtill
äfwen kommer, att ett lätt Cavallen med mera nytra
blifwer anmändbart ä Skånsta slätterne än pä
andra orter; Sa har af sädane anledningar StarsUtstottet
icke kunnat förestå någon annan förminstning
eller reduction af detta Regemente än hwad
Utskottets förra utlåtande innehaller.
17:0 Angäende General-Befälet öfwer Artilleriet
samt Artillerie-RegementerneS
Stater.
Emot Stats-Utstottets förslag i desi förra Betänkande
att de 780 R:d. som warit upsörde pä
General Befälets öfwer Artilleriets Stak till General
Fälttygmästarens disposition till aflöning för Adjuranter
honom kill biträde, mätte genast indragas
dä General Fälttygmästare» pä Kongl. Krigs Collegii
Stat äger aflöning för den sä Milikaire som Civile
betjening hwilken af alder warit bestädd, har hos
Högloft. Ridderstapet och Adeln Herr General Fälttygmästaren
och Riddaren llelviZ anmärkt, alt en sadan
indragning ingalunda kan förenas med General
Fälttygmästarens nu mera än förr widsträckta befattning,
såsom Chef för allt Artilleriet, derwid han
desto mer stall hafwa biträde wid expeditionen af nöden,
som de r.me pä Krigs-Collegii Star uppförde
Officerare stola wara fullt systosatte med göromälen
i Collegio.
Stats
-
Den ly Zebruarii. 835
StatS-Uiskoktel kan likwäl icke frångå hwad
klrstvttet i dest förra betänkande härutinnan föreflagit,
dä Skaks-Utstottel hyser den underdåniga öftvertygelse,
att om Kongl. Majit i Räder skulle pröfwa nödigt,
att biträde af flera Adjutanrer för General Fälltyqmästaren,
än de som pä Kongl. Krigs.Collegii Stat
öro uppförde, erfordras, Kongl. Maj:t hwarken lärer underlära
att derom nådigt förordna, ej eller sakna ut.
wag art kunna tillägga dem en sadan aflöning som
en sadan extra tjenstgöring kan finnas förtjena.
Beträffande den uri Wallofl. Borgare-Standet
gjorde anmärkning, att Staten för Swea och Götha
Artilleris Regementer bordt upprättas, icke för Vesta
Regementers julla styrka esker Stat, utan blott efter
hwad de nu efter krigets flut genom afgäng under
kriget besinnas utgöra, sä har en sä beskaffad Stak
hwarken för deste eller andre Negementer kunnat eller
bordt uppgöras. Staten bör upprättas efter full styrka,
men utbetalningen rätta sig icke desto mindre endast
efter effective eller werkeliga styrkan, sä att nägon af.
löräng för Vacanta tjenster och Numror icke warder
utbetald, utan blifwer en besparing för Stats-Werket;
Om dcste Regementen nu icke äro fulltalige, sä mäste
de likwak enligt Conkracterne skyndesamt Completteras
och derefter har Staten borr upprättas.
Wid Wendes Artillerie Regemente finnes icke
något större antal Tygwackkare och Tygstrifware än
som för Tygstats göromälen äro nödige. „ De af
dem som tillhöra Lif-Batallion och Ridande Artilleriet,
äro wäl nu här pä Swensta sidan och njura aflöning
; Men som de tillhöra Pommerska Expectarce
-
8Z6 Den 19 Zebruarii.
Skaten, sä komma de ock art härifrån afgä, enär
och i den mohn desie Troupper warda kill Pomern äterkransporkerade.
Att hela Artilleriet mätte ställas under ^en
Brigad och således alla i slikt fall öfwerflövige Ofwcrsts
och Hfwerste - Lieurenanks m. fl. Beställningar
indragas, såsom ifrän det Hedemarka Bonde-Ständet
blifwit anmärkt, anser Utstotkel wara ert ämne, som enligt
Regerings-Formen icke tillhör Utstöttes urlakande.
i8:o Angäende Zransta Corpsen
Uegiment 6u Uoi under Duc äe kiennos Befäl
Sä
wäl hos Höglofl. Ridderstapet och Adeln
som uti bet Hederwärda Bonde-Ständet har blifwit
anmärkt akt detta Regementes aflöning borde genast
Uphöra dä de pensioner som Swenste förut i Fransk
tjenst stående Officerare i Frankrike njutit, redan före
detta stola wara alldeles indragne.
Men som Ossicerarne wid denna Corps blifwit
uti Swensta Kronans tjenst antagne och således äga
rätt, sä lange de icke denna tjenst sriwilligt öfwergifwa,
akt såsom Swensta Undersåtare anses och behandlas;
Sä har Utstoktet icke trott sig böra betaga dem de
rättigheter, som andra Medborgare tillkomma; Utstottet
anser likwäl art i ösiverenstämmelse med hwad
här framföre blifwit föreflagit rörande de wid Lifgardet
till Häst och f. d. Swensta Gardet reducerade
Officerare äfwen nägon wist tid till besia löners åtnjutande
borde bestämmas för dem af detta Regementes
Officerare, som arv pä allmänna Indragnings-Stalen
up-.
Den 19 Zebruarii- 8z?
uppförde, inom hwilken de bort owilkorliaen uphöra,
ehwad desie Officerare dä wunnit annan befordran
elier e?; och som de icke för sine ljenster erlagt nägot
Accord efter som Corpsen icke hör under Acsords Reglemenet^
synes Utskottet en tid af sex nr wara den
högsie som Utskottet kan förestå atr desse löner mage
äkiijUlas dock alt om under tiden befordran kill annan
tjenst och lön erhällas, sä böra de dä ofelbart
genast indragas.
19:0 Angående Skånska LawaUerieRegementerneS
wargering.
Emot denna Corps bibehållande har anmärkningar
bliswit gorde sä hos Högloflige Ridderskapet och
Adeln som uti det Wallofl. Borgare-Ständet.
Stats-Utffotet har grundat sitt förra utläkande
pä de härom genom trycket uikomne publiqwe acta
och författningar.
Öm denne inrättning pä
annat sätt tillkommit an derom förmäles, har icke
tillhört Stars-Utstottets undersökning, dä, efter hwad
Kongl. Förordningen af dm n Januari 1790 iunchälter,
sriwillige och ordentlige Contracrer stola grundlagt
Lenna inrättning.
Uti en Prowince som Skäne, där intet Jnfankcrie
sinnes indelt, tror Urstotter en sadan inrättning
af Wargerings Manskap wara till befrämjande af
nödiga anstallrer till Rikets försmak, högst nödwändig
alt kunna päräkna, wid ett fiendtligt anfall,
och hwarföre Slats-Urstottet icke kan förestå någon
8z8 Den 19 Zebruarii.
ändring uki hwad Utskottets förra betänkande innehåller
om denna Wargerings bibehällande.
20:0 Angående Lrrgs Academien pä
Carlberg.
I anseende »ill den af Stats-Utstottet i desi
förra betänkande förestagne inskränkning i Caderternes
antal wid Krigs-Academien pä Carlberg, samt ett
derefter lämpadt anslag af Stats-medlen till AcademienS
underhäll, hafina flere anmärkningar hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln blifwit gjorde, som åsyfta
dels Academiens bibehällande wid desi förra Stat,
dels ock tillökning uti den af Utskottet förestagne underhälls
Summa, såsom otillräckelig, afwen ivid det
nedsatte antal Cadekter, som Utskottets förstag innehåller.
Uti det Wälloft. Borgare-Ständet hafwa afwenledes
ätskillige anmärkningar i detta ämne blifwit
gjorde, af hwilka nägre yrka toral indragning as hela
denna inrättning.
Stats-Utskottet har uki desi förra betänkande
uppgifwit de stal, hwarpä Utskottet grundat desi
tillstyrkande, och deruti Utskottet icke eller nu funnit
anledning, att förestå någon förändring. Utskottet
sär endast hemställa, an den skulo, hwarföre Academien
häftar, och som efter uppgift stall utgöra
zooo R:d., ma af Stats-werkels medel warda Academien
ärsatt.
Nä
-
Den 19 Abruarii. 839
Någon annan eller större Siat för Dircctionen
än som förn", dä Directionen agde styrelsen öfwer
Krigs-Accademien, har Skars-Utstoktet icke funnit
något stöl, att betunga Stats.Werket med.
Hwad Kammererare» och Kammarstrifwarcn angar,
jä böra deras aflöning, likasom för deras flyttning
pä Krigs-Collcgii Star, utgä af den för Akademien
anslagne underhälls Summa.
Kostnaden för Cadeklernes underwisning i rid«
konsten bör besörjas pä enahanda satt, som stedt före
ar 1804, dä särstildt utgift härtill ä Hofstallets
Stat blef upförd.
Ukstottet twiflar icke, att ju Kongl. Majit,
uppå derom steenve underdänig anmälan, täckes i
näver utse medel och utwägar till afhjelpande af det
som för Academiens widmagthällande kunde finnas
brista, om nägon sädan händelse stulle inträffa;
medlertid anser Utstolter det böra äligga den blifwande
Dircctionen, att widiaga alla möjeliga anstalter til!
hushållning och besparing och ait äfwen derigenom
söka upgifwa utwägar till förbättring i Lärarens
knappa lönewillkor, pä det de under deras trägna
arbete uti närwarande tids dyrhet icke mätte sakna
nödig utkomst. Stockholm den i Z Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. Ha. Weidman.
Pä
842 Den ry Zebruarrr.
Pä Wallofl. Borgare-Ständ. Pä Hedera'. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Lar! kr. jUnäberZ. 7^uäer8 Idlii8ton.
kröäelius.''
Likt. A.
Iltdrag af Protocollet hällit u-i Kongs.
Majtls och Rikets Krigs-Costegii F^rrficakions
Departement den 18 Juiri 1809.
S- D. I anledning af Rikets Högloft. Ständers
Stats-U ftotts genom Prokocolls-stltdrag för den
20 nastkidne Junii begärte upgifker ä ve under
Kongl. Cellegii disposition stående sarftilta Caftors
samt fonders inkomster och utgifter, hade Fo tistcations
Kammar-Contoiret hos Konst. Collegium anmält,
att sedan, kill följe af Kongl. Majus nädiqa strifwelfe
den 18 September 1794 Tu r-Directivnen älegat
att till Kongl. Colleguim ärligen afleinna den
afgift, jom enligt 5 Z. af Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande
under den 22 Maji samma är, ester en
per Mille för nederlags frihet af Utländfta waror i
Götheborg, sä wid inkommande svin utgående böra
erläggas, till fond för sadane allmänna byggnader i
berörde Stad, som höra till Militairifta behof och
Stadens försmår, sä har af denne afgift kill Stockholms
Fortifications Cafta blistvit leswereradt:
För är 1794 416: 7: z.
— 1795 547- 6: 10.
1796
Den 19 Hebruarir. 841
För är
il 796
zoo:
12:
i.
—.
1797
2Z9-'
30:
lo-
.—
1798
275:
6:
lo.
.—
1799
365:
14:
9.
—
I800
287:
i<o:
l.
—
1801
ZI8:
44:
8.
1802
217:
23:
2-
180Z
n6:
Z:
—
»—
1804
294:
33:
3-
1805
Z81 :
29:
2°
—
1806
362:
41:
-—
—
1807
1656:
23:
3-
och är-
18O8
Z6oBt
Eller tillsammans Ellofws Tusende Tre Hundrade
Nittio Nio Riksdaler twä runstycken Banco, hwilka
mebel, sä midt de warit tillräckelige, ärligen blifwit
disponerade för bestämdt behof; men wid sistledne Ju,
nii Månads flut i anseende till 1808 ars öfwer
wanligheten ökade afgift war en behållning af 5,644
R.-d. Zy §. 1 r:st. Banco, hwaraf för innewarande är
efter redan Utfärdad Arbets disposition till nu kände
utgifter likwäl bör ntgä till Götheborgs FortificationsEasta
1,724 R:d z6 tz. 8 rst samma mynt; och beflöts
att detta alt genom utdrag af ProtocoUet wördsammeligen
ftulle meddelas Högloft. Skats-Utfloltet
med tillkännagifwande derjemte, akt nägra medel i
öfrigt icke disponeras af Kongl. Collegierne ä detta
Departement utom dem, som ärligen pä Fästnings
Bygg
s:te
Band. s-hra Afd. §7»
842 Den 19 Zebruarii.
Byggnads samt med och Ljus-Sraterne af SlaksWerket
urgä till bestämde behof.
Är dch dag som förut
Efter Befallning,
L. luräkjäll.
Litt. B.
Utdrag af Protocollek, hållit uti Kongl.
Krigs-Collegio den r6 Oct. 1809.
S. D. Föredrogs Kongl. Majus genom desi
Hos-Canceller den 14 dennes Krigs-Collegium gifne
Nådiga befallning, att med mögeligaste första meddela
Riksens Högloft. Skänders Stats-Utskott en behörigen
styrkt afftcist af vet med Capitainen ivid Swea
Artillerie Regementet UöllinZ flutade Conkract om
underhällande af Aderton stycken Artillerie Hästar;
och beslöts det skulle till underdånig Åtlydnad af denna
Kongs. Majrts gifne Nädiga befallning en bewitknad
afskrift tagas af ofwannamnde Conkract samt
den behörigen widimerad jemte Prokocolls-Utdrag genast
Högloft. Riksens Ständers Stats-Utjkott »vänligen
öfwerlämnas. M Luxra.
Efter Befallning,
krest. Lelkkorn.
Likt. C.
Kongl. Majsts och Rikets Krigs-Collegium gök
härmed wetterligt, akt som Tyg-Capitainen wid Swea
Ar
-
Den 19 Zcbruarii. 843
Artillerit Regemente 6. l^östinA, med hwilkcn till
följe af Kongl. Maj:ks Nädiga befallning den 9 Au»
gusti sistledit är Collegium under den 29 i samma
Manad afflutat Entrepenad Contrakt pä ett ars rid
för underhäll af de wid berörde Regemente upsatte
,8 st. hastar, att nyttjas till Exercice för Befäl och
Manstap wid det inrättade nya ätande Artilleriet
samt kill bestridande af alla öfrige körslor som med
lejda hästar mäste werkställas, nu sedan der samma
till andalupit, gjort anbud rtll nytt Contrakt om samma
hästars underhållande pä annu ett är och z iiiänader,
och Kongl. Majit pä underdånig anmälan
härom behagat uti nädig ffrifwelse as den Z-te i denna
mänad anraga de willtor som för Hästarnes un»
berhall blifwit af bemalke Capitaine erbudne; altsä och
med underdänig anledning däraf har Collegium welat
med Capitaine I^östmZ affluta följande Contract räknat
frän ben 14 Iulii delta till den 14 October
nästa är.
i:o Answarar Capitaine I^öltiinF för Hästarnes
utfordring widmagthällaude wid ständigt godt hull
och fullkomligt tjenstbar» ständ emot 7 .R:d. 24 §.
Banco i mänaden för hwarje hast samt rättighet att
emellan exercice-liderne ifrän den i Augusti till och
med den sista April i stället för gräsning fä lill egit
och andras behof anwända y st. af hästarne och njura
den deraf blifwande inkomsten.
2:s Erhåller Capitainen såsom ärl-ig Pasievolance
till underhällande af hästar och stallrockar i
complert och brukbart ständ 270 R:d. Banco eller
warder för zme hästar a R:d. och 18 st. stall.
rockar
844 Den 19 Zebruärn.
rockar a z R:d. 16 § samt deflutom serflild ersättning
a 70 R:d. för hwarje hast om bewisligen flere
an 2:ne inom 14 dagar dö eller i Kongl. Majus
och Kronans tjenst förderfwas.
g:o Ilndfar Capitaine till skoning och hästmedicamemer
z R:d> ga fl. Banco för hwarje hast om
äret, hwaremot hästarne altid böra wara sä wäl
fram som bcrtskodde och försedde med isbroddar nar
ärskiden det fordrar.
4:0 Består Kongl. Maj:t och Kronan erforderliga
Stall och Magazins-rum samt deras underhällande.
5:0 Mä ifrän Regem.oittet commenderas nödigt
Befäl och Manskap bestl.eade af en Under-Ofsicer som
ej sär ombytas, en Constapel och sex Artillerister
som ombytas pä är till hästarneö wärd och skötsel,
ägande Capitaine deflutom att frän Regementet reqwirera
nödigt Arbets-manstap till souragets uptagande.
6:0 Mefrrereras ur Kongl. Majtts och Kronans
förråd, g immor, tacken, tackjordar, tornistrar,
säckar och hackelse kistor, hwilka persedlar wib förnökning
och afgång äswcn derifrån completteras.
7.0 Bestäs Capitaine jemte al! spillning efter
hästarne 2 R:d. Banco i mänaden emot der han
halter tappning i stallet sanik alla erforderliga rykldm
och stallredffax.
Liv
Den is Zebruarii.
845
Z:o Ulvin det akt alla osman upräknade medel
böra qwartaliter utfalla, tillätes Capitaine öfwen att
emot godkänd borgen lyfta ett halft ars förskott, och
sedan Z.ms mänader af der löpande äret aro förflulns
, utbekomma resten af medlen för famma är.
9:0 Dä hastarne stola efter oftvan utstakade
grunder utlemnas uppä ordres af Regements-Chefen
till exercice och af Fälr-Tyqmästaren till körslor, böra
de innom ett dygn till Garnizon återkomma och ej
nylkjas till andre körslor än sadane som Arare wanligen
utgöra, kunnande de likwäl tili annan Kongl.
Majus och Kronans tjenst commenderas. wid hwilka
tillfällen Kongl. Majst och Kronan består det erforderliga
fourage!.
io'v Böra under exercice-mänaderne Regementets
körslor sä wäl hädanefter fom hittills ukgöras af
Ätare eller legda hästar.
i i:o Mä stallrockarne ej nyttjas af andre an
dem fom exercera och af dem som stöka hästarne.
rom Sä snart entreprenaden uphörk eller Garnison
för d-ste hästar förändras, emouager Kongl.
Maj:t och Kronan der af Capilainen uphandlade dä
befintlige fourage efter gängbark pris, och
tz:o Bör framdeles i Julii mänad innan
Contracter om denna entreprenad lill ända gär hos
Kongl. Collegium anmälas huruwida och emot hmad
willkor entrepreneuren wiil med den samma ytterligare
fortfara.
S46 Den 19 Februari!.
Till yttermera wists hafwe wi detta med ware
Ramn och Kongl. Collegii Sigill bekräfta welat.
Slockholm den 20 Sept. 1809.
Pä Dragande Kall och Embeteks magnar,
Lsunet. ^ ^ ^ af k^lerc^er.
Alilliröm. ä'Orcliimont.
Contract med Capitaine I.öMn§ om Artillerihästars
underhällande pä Enrreprenade.
Likheten med det i Kongl. Krigs-Collegii förmå,
rade Original.Concept. Jmygas af
F. 6'0rcbimont.
Secreterare.
Litt. D.
Ds stal hwarftzre jag anser den sa kallade Artillerie-Exercitie-Castan
böra bibehällas såsom en serskild
Fond, hämtar jag af anledningen till dest inrättande
och af det gagn denna Casta redan ästadkommit.
Af alder anslogs ärligen till Artillerke. Regementets
exercice ett wistt qwanium krut som alud
ätgick, utan att dermed wänns en emot kostnaden
swarande nytta, emedan exercicen alla är förrättades
med
Den is Zebruani. 847
med en bestämd enformighet, i anseende till pieker,
laddningar, stotthäll, Befälets och Trouppernes öfning,
hmilket aldeles icke befrämjade Artillerie-wettenstapens
framsteg.
Denna liknöjdhet har förswunnit, män af drift
och insigter hafwa inhämtat kännedom om andra Län,
ders MUitairista inrättningar, insett det gagneliga
deraf och föreslagit ändringar i wart Artillerit. Att
genast antaga och gilla sädana ändringar ulan föregående
försök hade warit förhaftadk.
Mänga försök mäste derföre anställas, och siere
förgäfwes förr än de förbättringar kunnat awagas,
hwilka gifwit det Swensta Fälk-Artilleriet ett afgjordt
företräde framför de fleste andre Magters. Men af
hwilka medel hafwa besia försök blifwit bestridde?
Af Artillerie-Exercitie-Casian, och det emot behörig
redowisning. I säban afsigt är den Casian formerad,
som nu är i fräga att till Stals-Werket indragas.
Hurudan blifwer följden af denna indragning.
Artillerie-exercicen älerföres till den före ar 1788
följda methoden. Statens kostnad blifwer ej minstad,
men Ariillerie-weklenstapen hwilar wid sin nu warande
grad af fullkomlighet intill desi wi uti en framtid
blifwa underrättade om wära grannars försök och
misiiag.
Som denna Casia är nyligen tillkommen af ordenteligen
redowifade besparingar ä der till ArtillerieRegementernes
erercjce ärligen ansiagne krut och Cas
san
-
848 Den 19 Zebruaril.
saki hittills blifwit nyttigt anwänd, wägar jag förestå
att den åtminstone intill nasta Riksdag mä bibehällas,
samt att till Arkillerie-cxercicen mä hädanefter som
hittills anstäs 70 centner krut för hwarje ArtillerieRegemente
eller minst de längre tid tillbaka anordnade
4 centner krut för hwarje Arlnlerie-Compagnie
nied rättighet för Arlillerie-Befälet» att med Kongl.
Maj.-ts Nädiga tillstånd emot behörig redowisniny
anwända det c, krut afwensom Castans inrreste-afkastning
uppå det för Artillerie - exercicen och wettenflapens
framsteg nuist förmanliga satt. Bibehälles Cassara
orubbad wid sine inkomster, sä följer deraf att
de till Allmänna Indragnings-Staten nu öfwerflyttade
löner böra till Stais - Werkets lindrig äter af
Enstan Utgå.
Desta stäk till Arkillerie-Exercikie - Castans bibehållande,
bar jag ansett mig skyldig att anföra, jemte
en ödmiuk anhållan, akt mitt yttrande mä kill
Riks-Sländen fä ärfölja Högloft. Stats - Utssottels
vm denna Casta afgående Betänkande.
1.. Silverstolpe
Lades
pä Bordet.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hållet uti BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm
den 14 Februarii i8io.
S. D. Blef till Riksens Högloft. Ständers
Cylistitutions,Utskott remikteradt, ett af Herr Astesto»
ren
Den 19 Zebruarii. 849
ren Dalln ingifwit Memorial, angående elt tydligt
stadgande akt Hufwudstaden bör wara en blifwande
Zustitiä-Ombndsmans Ordinarie och egentlige Embersvrt
samt att denna Embetsman, sa lange han Justitiä-Ombudsmans-Syftan
förrättar, ej nlä tillika
bestrida sitt förra Embete, utan det sednare af en
Vicarius förrättas, hwilket de Respective Med-Sständen
ffulle wördsamt och manligen härigenom tillkännagifwas.
Dt Luxra.
Lx krotocollo
Ist. peterson.
Föredrogs ett ifrän Consiitutions-Utskottet ingifwit
sa lydande:
Wördsamt Memorial!
Wällofl. Borgare-Ständet har till Constitmions--  Utskotier remitterat etc af Herr Asiestoren D. Dalln
ingifwit Memorial, hwaruli yrkas att, dä den af
Riksens Högloft- Ständer nn mera gillade Jnstrnctionen
för deras Jnstiiiä-Ombndsman ej lemnar någon
uttryckelig föreskrift om Lmbets-ortcn för Justitia-Ombudsmannens
expedition och icke eller stadgar
att denna Embetsman under sin tjenstetid ej kan til.
lika bestrida någon annan publique Syfta, Riksens
Högloft. Ständer altja mätte för större tydlighet och
säkerhet, härom gifwa ett särskilt förklarande.
Det
8Z2 Den ry Zebruarii.
Det synes wara en bestämd följd af de ät Justitiä-Ombndsmannen
updragna göromål, att han dels
såsom Åklagare eller Actor, dels som Ordförande i
Trycksnhets.Coliimilteen bör egentligen wistas i den
ort, der Rikets Högsta Embetsman och Coltegier
samt de med Trycksrihets-mäl befattning ägande Domstolar
och Embets-Werk befinnas, der Nationens representanter
sammankomma och der i allmänhet styrelsens
grenar förena sig. Af Riksdags-Ordningens 6z
§. torde äfwen ännu tydligare kunna slutas, att Justiliä-Ombudsmannen,
i samma stund han tillträder
detta Embete, skiljes ifrän bestridandet af den syfta
han tilläfventyrs förut innehar. Utskottet tror sig
likwäl böra, till minnande asen önskad fullständighet,
»vördsammeligen tillstyrka antagandet af berörde stadganden
i Instructionen, hälst den samma icke ännu
är utfärdad, och fär således förestå följande tillägg
och förändring i början af 24 §.
Justitia-Ombudsmannen, hwärs wistelseort,
i och för Embetet, är i hufwudstaden, ma
ej under sin tjenstetid utöfwa nägon annan
publique EmbetSmanna befattning. Zan eger
att sig till biträde etc. Stockholm den 15 Februarii
1810.
Pä Constitutions,Utskottets magnar,
D. Nannsrkeim. Larl von Rosenstein.
Daniel Aberstein. ^ncl. ^ckon Deckert.
^s. D. Valerius.
Lades pä Vordet.
Fri
-
Den 19 Zebruarii. 85 r
Friherre ak äVotterlleät, Lustaf, tillkännagaf
att enär Jnstructionen för Riksens Ständers Justiriä-Ombudsman
wäl redan wore titt Konungen i underdånighet
aflemnad, men Hans Mastr den samma
icke antagit, stöde altja tittsället ännu öppet att den
af Constitukions-Ukstvttet sörestagne tilläggning i underdänighet
anmäla och sä densamma uti Jnstrucrionen
införd.
Herr Grcfwen och Landtmarskalken tlllkannagas,
att eit rum i Lag-Utskottet wore ledigt efter
Herr LroneborZ, som för angelägenheter bortrest,
och anmodade andra Clasiens Herrar Electsrer att
detta rum genom nytt wal af Ledamot upsylla.
Föredrogs ett sälydande ifrän Stats«Utskottet
inkommit:
Wördsamt Memorial!
Till Riksens Högloft. Ständers egen uplysta
granssning, får Srats-Utjkottel nu afgifwa desi utlärande
öfwer de anmärkningar, som inom de Respeckive
Riks-Ständen blifwic gorde wid Bilagan Litt. F.
titt Utskottets betänkande angående Stats-regleringen,
innefattande Miluaire-Staterne till Sjös.
Uti det generela yttrande, som Stak - Utffot»et
i afseende pä Rikeks Sjömagt anfört uti sielfwa in
gres
-
8Z2
Den is Zebruarii.
gretzén till desi Betänkande, angående Militaire-Staterne
till Sjös har Stats Utskottet ansedt delta wara
etr amne, som fordrade en närmare undersökning
och urredande, an Stats - Utskottets inskränkta tid
medgifwit att anställa; men Utskottet trodde likwäl
att genom Flortornes sammanstående under en Chef
och en styrelse skulle ofelbart Stars werket för framtiven
kunna winna mycken besparing.
Ur siere synpuncker har detta ämne blifvit uti
de frän Högloft. Ridderskpet och Adeln meddelte anmärkningar
framstäldt. såsom l werkstälirgheien icke
förenligt med inrättningen och bestämmelsen as detze
särskilta Florror.
Skars-Utskottet har i detz förra betänkande ansedk
detta böra utrönas genom den Commitöe Utskottet
förestagit kill en plans uygifwande om de förändringar
som lunna finnas nöoiqe och nyttige art widtaga
uti Rikets sä Miliiair Civile och Ecclefiastique
Stater. Och sär Utskottet harwid endast tillägga
der Utskottet i öfrigt anser detta wara ett amne som
egenleligen ankommer pa Kongl. Maj.-'s egen Nådiga
pröfning och höga godtfinnande. De öfrige gorde
Anmärkningar bestå Uti följande nemligen.
i:o Angående Mljtaircns Aflöning
wid HrlogS-Flottan.
I afseende pä den yrkade Löne - förbättring för
Under-Officerare och tillökning L gaget för Manskapet
wid Wolontaire och Sjö-Artillerie Compagnier,
har Stais-Utskottec i desi yttrande redan afgifwit och
en sadan förbättrad aftöning tillstyrkt.
Den 19 Kebruarii. 853
2:0 Angående Orlogs-ZlottanS NybyggnadSoch
Underhälls Stat
Harwid
har blifwit yrkadt tillökning i parad
Underhållet för Orlogs-Flokkans Handtwerks och
Timmermans-Starer samt Coopvardie indelning och
Roke-Bätsmän; äfwen som tillökning i desse fednares
inqwartering.
Staks-Utstotket har med werkligt, deltagande inhämtat
den uii berörde anmärkningar medelte uplysning
om i fräga warande Arbetares och Manstaps
knappa aflöning; men som denna aflöning utgår af
de till Flo kans nybyggnad och underhall anslagne
wedel, Ulan akt Staren härtill graweras med särkildt
anslag, sä har Utskottet ansedt det icke tillhöra dess
ätgärd att deruti föreslå någon förbättring, men tror,
att enär deras behof blifwer Kongs. Ma:jc i underdånighet
föreställdt, trodde Kongl. Maj:l med Nådigt
behjertande deraf icke falna utwäg att af Flottans
medel kunna i nägon mohn afhjelpa deras lidande.
Hwad den anmärkningen angar art de till Or«
logs- och ArmLens Flottans nybyggnads och Underhäll
samt för Fyrings-Slaten tillhopa upförde 326,000 R:d.
icke stola bliswa för de afsedde ändamäl tillräckelige;
sa anser Urstotlet att enär Anflags-Summorne för
förswars ansta! erne bliswa ökte ifrän 600,000 R:d.
till En Milion R:d., pä sätt Utskottet uti dess särskilta
betänkande om medel til! förswars anstalerne anfört,
och Kongl. Maj:t tillika äger att ester behofwen
fördela och disponera de till Militaire och förswars
werken i Stat upförde medel, sä synes den anmärkts
vtill
-
854 Den 19 Zebruarii.
otillräckligheten as nödige medel för besia behof icke
wara akt befara.
Uti Walloflige Borgare - Ständer har såsom
Ståndets allmänna anmärkning förklarats den önstan,
akt Kongl. Maj:t med nådigt afseende pä StarsWerkets
uiblottanve belägenhet och i betraktande af
Rikets mindre behof af en betydande Orlogs-Flotta,
än tillräck igr antal smärre Fartyg till kusters för»
sivar, nädigt täckes tilläta akt alt nyttjande as Linieskepp
warder indragit, dä ock genom nybyggnadens
inskränkning till Fregatter och mindre fartyg Ständer
förmodar den ä denne Star upförde Summa torde
winna en betydande förminskning, hwarwid Herr Assesioren
kavalin dock Ivar af den särskilta tanka, det
han ansäg dec wara alt smärt att Utan fulllkomlig
Milikairisk ^ kännedom kunna med säkerhet bedömma
huruwida Örlogs-Flottan more för Riker oumbärlig
eller icke, ock äskade för sin del akl Utskottets yttrande
mätte förställas.
Srats-Utskottet har funnit detta wara ett ämne,
som icke tillhörde Slats-Urjkortets utlälande eller åtgärd.
Av Angäende Bätsmans-Indelningen
En
Ledamot hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
har anmärkt, att alla 4 Wester Norrlands BäksmansCompagnier
bestående af ungefär 712 man, skulle
säfom frän barndomen danade till Skyttar och de
der icke hafwa nägon hog för Sjö-wäfendet kunna
med fördel förwandlas till Jägare, såsom mäst nytnge
och brukbara i ett couperadt Land och sedermera
Den iy Zebruarii.
fördelas pä de Compagnier af Wästerbottens Jnfanterie,
som ligga nära omkring dessa Båtsmans»
Rotar.
Stats-Ulskotket har anfelt detta förslag af den
beskaffenhet, att det ej tillhört Utstotter sig deröfwer
utlaka, utan är det ett ämne som ankonnner pä Kongl.
Majus egit nädiga godtfinnande akt efter sig företeende
omständigheter widraga dek beslut Kongl. Maj:t
i näder pröfwar för Rikets tjenst och förswac bäst
och nyttigast.
4:0 Angäende ArmeenS ZlottaS Escader»
Harwid har hos Höglofl. Ridderffapet och Adeln
blifwit anmärkt och yttradr.
7:0 Att Pasievolancen för Sjö-Artillerie-Compagnier
såsom i närwarande tids dyrhet högst otillräcklig,
matte ökaS ifrån i R:d ga si. pä man om
äret, som den nu urgör, till 2 R:d 24 si. Men
som Pasievolancens förändrande helt och hällit beror
pa det Contract som med Kongl- Majrt och Kronan
kan träffas, sä ar detta ett ämne utom gränsen af
Utskottets befattning.
2:0 Att Jnqwarteringen för Sjö-Arril!erie Manskapet
som hittills utgork 2 R:d. 32 si. per man om
äret i Stockholm och 2 R:d- wid de öfrige Stationerne
malte ökas med för dem uci Stockholm till 4 R:d.
om äret och i proportion pä de öfrige Slationerne.
För
8;6 Dm 19 Zöbruarrl.
För de har försagde wärfwade Troupper utgöres
Inkvarteringen af Stockholms Stad, mom wld Ar«-  Msens-Flortas Efcadre der den af Kronans Medel
bestäs. — Qm grunden ris! ett sä olika förhållande
stall sökas uti 1720 ars Jnqwarterings? Ordning
för Stockholm, som icke omtalar flera Trouppar än
Kongl. Lifgardet samt Fortifleaiions- och AttilleriSraleMe
till ständig Jaq,parkerings ätniutaude eller
om Armeens Flotras r sednare tider tillkomne och
hit förlagde Sjö - Arkillerie - Compagnie tillhörande
Statens Garnlzon, och Staden pä sadan grund
icke ansett sig pligtig att lill dem utgöra Jnqwarkering,
har af de Handlingar och Upplysningar
Skals-Utsikottet ägr art tillgå icke kunnat utredas;
Men om ä ena sidan det icke kan motsägas, att Armeens
Flottas Sjö-Artillerie-Manstap äfmen förrattar
Garnizons tjenst lika med de öfrige Troupperne
och säledes öfwen i sin mohn bidrager till stadens
säkerhet och förswarz sä synes det ock ä den andra wara
billigt, och böra blifwa ett stadens äliggande, att till
denna Troupps bade Befäl och Manskap äfwen utgöra
Jnqwarkerinqs-penningar med sä mycket större
anledning, som Högloft. Ridderstapet och Adeln nu
mera äkagik sig enahanda Jnqwarterings skyldighet
för sine Hus och egendomar i Städerne som de
öfrige Husägare.
Ert lika förhållande anser^ Stats-Utskottet aswen
böra äga ruin, sä tvål wid Orlogs-Flortan som för
de öfrige ArmLens Flottas Escadrer, sä framt de
icke arv förlagde i sädane Städer som genom särMte
Resolutioner och författningar fran Inqwarterings
utgörande njuta befrielse.
Hwad
Den 19 Zehrman!.
857
Hwad sfelfwa Jnqwarteringens belopp angar
sä om den kommer, efter hwad SlatsftUffott har oswall
förestagit, att af Skäderne utgöras; Sä tärer
Len böra ukgä efter samma beräkningsgrund som Ingwarterings
författningar stadga för Arkillerie-Re»
gementerne. Förblifwer aker förhållandet härmed hädanefter
som hittills, sä att ifrägawarande J:»qwartering
bör af Kongl. Majst och Kronan bestäs; sä
sär Slats-Ulstokttt förestä en sädan förbättring därtill,
att Under-Officerare wid Efcadrer mage njuta
enahanda Jnqwartering som för UnderDfficerarne för
öfrige wärswade Regementerne är fastäld, och akt den
för Sjö-Arlillerie-Manfkaper i Stockholm mä ökas
eill 4 R:d per man om äret, samt wid de i orkerne
förlagde Efcadrer till z R:d om arel för hwarje Nummer
och Spel.
z:o Att den för ökade göromål under kriget wid
Stockholms Efcadrer tillökte Ciwil betjening mätte än
widare fä bibehällas.
Skars-Utstottet kan för dest del icke tillstyrka bifall
hära. — Sedan Kriget upphört, sä lära de i ock
för det samma uppkomne ökade göromäl äfwen upphört,
och säledes anledningen som föranlätit tillökning mr
Betjcningens antal öfwer Star jämwäl förswunnik.
Om nu desie tillökte betjente skulle detta oagtadt än
widare bibehällas; Sä skulle det blifwa ett prejudicat
för andre Werk och Stater, som under kriger kunna
haft ökade göromäl att äfwen söka tillökning i dest
betjening Uköfwer hwad Staten beftär.
Z;te Band. s.dra Afd. 58»
5:0
858 Den 19 Zebruarii.
5:0 Angående Sjömätnings Corpsen
Dä
Kongs. Majers Nådiga bref af den z:djs
Januari 1809, uttryckligen förmäler, att en stor del
as Sjömäknings A betet redan stall wara werkstätdt,
sa att icke mycket däraf stall äkerstä, sä grundade
Stats-Ukstottet varpa desi tillstyrkande i förra Betänkandet,
att till Slaks-Werkets lindring i desi utgister
den genom Kongl, brefwet den 29 Ociober 1808 sa
nyligen inratiade Sjö-mätnings Corpsen mätte indragas
och det återstående af Sjömärningen fullbordas
pä förr manligt fäkt med biträde af de wid Sjö-Mätnings
Corpsen redan antagne Officerare.
Uti samtelige de respectiwc Riksstånden har denne
Corps bibehållande såsom en högst nyttig och gagnelig
inrättning blifwit af flere Ledamöter yrkad.
Dä Stats-Urskottet af de anmärkningar som i
detta afseende blifwit gjorde nu mera inhämtat en
närmare och omständeligare kännedom af denne Corps
bestämmelse, af beskaffenheten af de Sjö-Mätningar
och däröfwer upprättade Chartor som hittills blifwit
gjorde, hwilka ehuru de äga all förtjenst likwäl för
säkerheten fordra ett närmare öfwerseende och rättelse
i de delar deruti de kunna finnas mindre fullständige
och noggranne; Dä härtill kommer att afwen en betydlig
del af Rikets widlyftige Skärgärd ännu saknar
Hydographiste Chartor, hwilkas behof nu mera än förr
blifwit ökadt sedan ffärqärden utgör Rikets nästan enda
Gräns; Och dä ändteligen Lotsen - Staren och
Lotls-werket kommer att sia under Chefens för Sjömätnings-Corpsens
styrelse och inseende, utan att Stats
Wer
-
Den 19 Lebruar». 8ss
werket i framtiden bchöfwer att graweras med aflöning
för en särskild Chef öfwer Lotts-werket, sä kan StatsUlskoitet
med afseende ä alla besia skäl nu icke annat
an tillstyrka, att Sjömätnings-Corpsen ma blist
wa alt framgent ä Rikets Skar bibehållen, hwa»
wid Utskottet endast fär hemställa, att, som, efter
hwad ansört ar Chefen för Sjömatnings Corpsen
äfwen blifwer Chef för Lots-werket, sä synes sä wäl
hans lön raoo R:d. som 2600 R:d. hwilka ä Corpsens
Stat warit upförde kill Instrumenters anstasfan»
be och underhallande, till förefallande kostnaders be»
stridande wid Chanors författande och grawerande,
samt till de flere utgifter af denna Wettenstap kunna
finnas nödige, böra af de inflytande Lots- och
Bak-medlen bestridas och Mgä. Stockholm den rz
Februarii i8t-o.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcste-Stänh.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
claes HemmZ. Ij,. dickman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ»
Ledamöters magnar Ledamöters wägnar
Larl kr. canäber§» Austers tftilslon.
kröstelius.
Lades pä Bordet.
Uplastes följande:
Ut.
86r> Den 19 Zebruarrl.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utstött den 14
Februarii 1810.
I anledning af Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-Utstötts,
till Banco - Ukstokcets utlåtande
förwiste hemställan, der mane till minnande af nödig
Comroll wid Charta-Sigiiiatä-Werket, i den mohn
sädant kan äga rum, sarstille för samma Werk behöflige
papperssorter wid Banquens Pappers-Vruk
blifwa tillwerkade, samt att wid marden och redowisningen
för dek i sädant ändamål tillwerkade papper
enahanda sätt blifwer iagttagit, som med Banquens
öfriga papper, har Banco-Utstottet i synnerhet rörande
möjligheten af papperets tiilwerkning wid Ban»
quens Pappers-Bruk, inhämtat Hcrr Stats-Secreteraren
och Commendeuren UaAerbrinA8 yttrande, som
besörjer Speciela tillsynen öjmer Pappers-Bruket:
Hwilket yttrande härhos bifogas; och hwarigenom är
iiplyst, att sä mänga och beskaffade papperssorier som
för ofwanberörde behof kunna finnas nödwändige, wid
Banquens Pappers-Bruk kunna tillwerkas, men atk
tiben sör hwarje Reqvrfttions fullgörande jemte görligaste
lägsta priset derä icke more möjligt att bestämma,
innan fullständig upgifr sä wät ä beskaffenheten
af hwarje sort som hwad ungefärligt belopp
deraf kan erfordras, blifwer medvelt.
Säkerheten wid papperets tiilwerkning, wärd
och utlcmnande, anser Banco-Utstotret kunna blifwa
tillräckligen bewarad, genom iagnagande af hwad för
Banqn- sedel-papper i sädant ändamål är söreflrifwit.
Är och dag som förr stnfwit stär.
Efter Besalluing,
Ian
-
Den Zebruarii- 86i
I anledning af Riksens Högloft. Ständers Bewillnings
Utstötts gjorde, och med mig Communicerade
förfrågan, hurnwida ätskillige för Controllen wid
Charta -Sigillatä - Werket behöfwelige papperssoncr
kunna wid Banquens Pappers-Bruk blifwa tillwerkade?
får jag äran anmäla, att rillwerkninqen af sa
mänga och sa bestaffade papperssorter, som för vfwannamnde
behof blifwa reqwirerade, kan wid Bananens
Pappers-Bruk werkställas; men riden för
Reqvif,tionens fullgörande, jenne görliga lägsta pri*
set dera, är ej möjligt arr bestämma innan fullstän*
dig upgift, sä wäl ä beskaffenheten af hwarje sort,
som hwad ungefärligt belopp deraf kan erfordras blifwer
meddelt. Stockholm den 8 Febr. 1810.
L- ^aZerbrinA.
Ridderstapet och Adeln fann detta ProtocollsUtdrag
wara as Banco-Utstotttt endast aä notitiam
Lnsändk.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstildes kl. ett
qwart lill z.
In kiäem ^rotocolli
XI. 8ilverstoli>e.
862 Den 20 Zebruarii.
Tisdagen den 20 Februari:. -
Plenum kl. 9 förmiddagen.
Uplastes en ifrån Skars. Utskottet inkommit
sä lydande:
Wördsamt Memorial)
Med anwandande af het mast sorgfalliga bemödande,
och med iagkagtagande af all den noggranhet
som warit möstlig och hwartill de ärhätlne uplysuingar
föranlett, har Skats-Utskottet werkstaldt den det
samma updragne Slats-Reglering och uti dest deröfwer
till Riksens Högloft, Stander afgifne betänkande
anfört alla de omständigheter och anledningar, som
legat till grund för Slats?Utskottets Utlärande och
hemställan rörande hwarje särskilt ämne och Stat, ej
mindre i afseende pä Stais-Werkets inkomster an dest
utgifter. Utskottet har äfwen harr den tillfredsställelsen,
att innom de Respcriwe Riksstånden tvid det hela
icke gjorts, någon hufwudsakelig anmärkning.
Det ar blott i nägra smärre detailer som en och annan
erhindran, ledande till en närmare uplysnings
»vinnande blifwir gjord; och det är öfwer deste nödige
befundne uplysningar, som Stats-Utjkottet nu får
sitt utlåtande afgifwa.
Srats-Nrskottet har harwid trodt stg till mera
redighers winnande böra följa samma Ordning och
indelning, som Uti betänkandet blifwit iakttagen; och
hwarwid altsä förekommer:
Den 20 Zebruarii. 86z
no Angäende Stats werketS Zörwaltmng.
Uti berättelsen härom har Staks-Utstottet upgifwit
att redogörelsen för Stats-Werkeis alla sä inkomster
som Utgifter under sina behörige Titlar innefattas
uti Räntekammare - Hufwudboke», hwilken
med sine behörige verificationer af Kongl. KammarRätten
i wederbörlig tid och ordning granskas och
rewideras.
As en Ledamot af det Högwördige Preste-Ständet
har den önffan blifwit yttrad, att Stats-Urfkottet
efter någon wederbörande kunnig Embetsmans hörande,
wille lämna ett Schema eller föreskrift till inrättande
af en pä minst konstiga satt reglerad Hufwudbok,
hwilken kunde intaga Rikers samsäldte pennings
rörelse med dubbla partier och slutas pä Capital
och således tydeligen wisa hela Rikets fammantagne
inkomster och Utgifter till bade säkerhet och lälnåd
wid blifwande Rewisioner,
Wällofl, Borgare-Ständet har yrkat, att StarsMedlen
hädanefter mätte redowisas uti en ordentelig
inrättad hufwudbok, som intager Rikets samfälta
yenninge rörelse, föres med dubbla patter och stutaS
pä Capital, samt säledes tydligen wisar för hwarje
är hela Rikets sammantagne inkomst och utgift,
Vrist och Ofwerskott, behörigen Classificerade, hwarigenom
skall winnås dels en större säkerhet i det hela
af Näkenskaperne, dels en wida lättare rewision,
och dels en myckel beqwämare Oeconomi sk öswersigk.
D-'t hittills brukeliga söthet, att uotaga Kronans
intrader i Spannemäl och andre waror esker sä kallak
-
844
Den 2o Zebruarii.
lat Krono wärdie har Borgare-Standet ansedt olämpeligk
och endast tjena till osäkerhet i werkeliga beloppet
och onödigr beftvar wid Calcnlerne deröfwer;
hwarsöre Ständet önstar, alt Kronans afrad och Krono
tionde Spannemäl, sä wät som andre Rante-perscdlar
mätte hädanefter i Kronans rakenfMper uppföras
efter Markegängs priferne.
Slars-Utffoktet kan icke annat än för desi del
gillade ofwan gjorde anmärkningar, såsom ledande rist
en närmare och mera bestämd uplysnings minnande
vm werkeliga och rätta utslaget och belopet af Rikets
inkomster, men Ilrstotlet bör dock anmärka, att hwad
bokföringen i Srars-Contoirei angar, sä kan den icke
innefatta en sadan allmän öfwerslgt och rcdowisning
öfwer alla Rikets Intrader. Stats-Contoirer kan
icke i desi huswudbok upkaga och redowifa annar an
hwad dit werkeligen inflyter och der är icke Spannemal
eller persedlar utan Contania penningar. Utffoliet
bör erindra att helt annat är RänteckammareHufwudboken
och amtar äter Riksstaren, som grun»
dar sig pa inkommande Stals försiager. Den förra
redowisar hwad under loppet af äret werkeligen in»
fluckt och den sednare ar blott eit wid hwarje ärs
början upräctadt fö! stag, pä hwad Staten för det
äret förmodas kunna påräkna till bestridandet af de
för samma är i Siat bestämde och ansiagne utgifter.
Wid en sadan calcul hwarken är eller kan blifwa
någon annan grund ari följa, än Statsförslagerne
vch de föregäende ärens erfarenhet af hwad hwarje
Inkomst werkeliga influma belopp utgjort. Att
i Staben, som wid början af äret upgöres, utsätta
wärdet pä spannemäl och Rämepersedlar efter löpar;,
Den 20 FebruarUi 865
pande ärets markegång ar en omöjlighet dä markegängen
icke fältes förr an wid årets sint och först wid
början af päföljande äret kommer till Stats-Conloireks
kännedom, eller om Staten icke behöfwer akr
uprätkas förrän päföljande äret för det föregående,
fedan upgifter och uträkningar frän alla Län och -Werk
hunnit förfaktas och inkomma, sä wore det wäl en
möjelighet att kunna upgöra ett sädant Stcus-Förstag,
men dä blefwe det icke hwad afsigten är, uägon ledning
till rättelse wid uprärrandet af ärets Stat utan
i dek stället en redogörelse. All den spannemäl och
Räntepersedlar, som icke äro wiste behof och Stater
anflagne, utan inga till Kongl. Maj:t och Kronans
disposition, lösas af wederbörande efter markegäng eller
ock, om Kronan har behof deraf, lewereras in natura
; i förra fallet uptagas och redowisas de i Landsböckerna
icke efter Kronowärdie, utan efter Länets
markegängspris, hwareftec ritt Stats - Eontoiret remitteras
öfwerffoktek af medlen, sedan Länets egne
efter Stat och disposition utgående behof blifwit besörjde
och i sednare fallet emvttages de i Kronans
Magaziner, som darföre i Rakenffaperne redowisa.
Dä det således är en gisweu sak, atk Kronans afrad
och tionde spannemäl samt räntepersedlar icke kunna
uti Riks-Skaten uptagas efter markegängs pris, sä
och dä någon gifwen calcul mäste följas har ifrån
äldre tider blifwit faststäldt att följa Kronowärderings
priset och i7Z5 ärs ständiga markegäng, och efter
samma pris päförcs den äfwen Stater och indelnings
hafware, som dock derigenom icke undfä mera an
hwad dem efter stat tillkommer. En högre beräkning
tverkar hwarken till ökning eller minskning i StatsWerktts
inkomster eller utgifter, det blott ökar numerairen
i Zcffran och wisar för ögat en större bade ^
in
-
865 Den 22 Zebruarii
inkomst
och utgift. Men hivad äter angar den spanrnäl,
som öfwerstjuier desie behof och kallas öswerstorts-spannemäl;
sä anser Utstottet det wars i sin
ordning, ari dä den werkeligcn ökar Statens inkomster
till högre belopp än efter Stats priset, den äfwen
bör i Stat uptagas efter en sadan beräkning, som
kan anses ungefärligen smara emot det förmodade
markegängs priset;, och berta har Slals-Ukstottet uti
desi asgisne Staks-Project jämwal iagktagit»
Huruwida Riksens Högloft. Stander tackas
sinna någon förändring i den nu brukliga method i
Näntekammarc-Hufwudbokens förande nödig, beror pä
Ri fens Högloft. Ständers egit bepröfwande. Skats-Utftottel
har funnit den aga all nödig Controll, och
derföre icke trott sig böra för närwarande tillstyrka
någon förändring deri, förr än det kan blifwa utrönt
om och huruwida en annan methode mä kunna fö.
reftäs som kan anses blifwa mera uplysande och lättare
falla i ögonen wid en ffeende rewision af Personer,
som äro wid raknestapcrs förande owane, och
af den nu antagne me hoden ega mindre erfarenhet»
Men hwad äter angar den föreslagne allmänna
hufwudboken, som flulle innefatta Rikets samfälta
penninge rörelse, Banquen likwäl derifrän undantagen,
och tillika utwisa hela Rikets sammantagne inkomster
och utgifter, sä more det utan twifwel gansta
mycket uplysande, om en sädan kunde författas;
Men som detta är ett arbete af mycken »vidlyftighet,
dä deruti mäste ingä ej blott Stats-Comoirets ritan
alle andre werks Rakenffaper, samt alle Lmdsboks
Rakenstaperne, och defte icke böra kunna daruti intagas
-
Dcn 20 Zebruarii. 867
gas förr an de blifwit wederbörligen reviderade; Sä
anser Stats-Utstottet att der fordrar flere är, innan
ett sädant bokflut möjligen kan werkställas, och att
härtill fordras ett särskilt dertill inräuadt allmänt
Bokfluts-Contoir. Om Riksens Höglofl. Ständer
täckas fastställa att en sadan allmän hufwud- redogörelse
öfwer alla Rikets Inkomster och Utgifter blifwa
för framtida uplysningar nödwändig; Sa får StatsUtflottek
hemställa, om icke werkställigheten af ett sädant
Bokflut och ett dertill nödigt bljfwande Bokfluts-Cvntoirs
inrättning mä updragas den CommittLe,
om hwars förordnande till föresiäende af närmare
reglerande af Staterne Riksens Höglofl. Ständer
redan beflukit, att hos Kongl. Maj:t göra underdånig
anhållan. En Ledamols särskilta tanka i deica ämne
följer härjemte,
2:0 Angående Gtats-werketS Inkomsterr:o
AfxadS- och Rrono-tionde Spannemälen
Härwid
har blifwit anmärkt, att den hädanefter
borde i Staten uplagas och beräknas efter markcgänasr
pris i stället för der hittills följde Stats-priset.
Stats-Utflottet har har efwan uplyst förhällandet
härmed och der wisat omöjligheten deraf. Men
vm för alt fä en ökad numeraire, sä i inkomst som
Utgift, en högre beräkning skrstle anses nödig, sä är
del hwarken winst ever förlust för Staten ej eller
fbr Jndelnings-hafware och Löntagare. Den Spanncmäl,
som är Kronan behällen, uptages och redowises
i Räkenstaperne till filt rätta och werkliga warde.
863 Den 20 Februari!.
2.0 Angäende Aongsgärds Arrenden.
Harwid har blifwit anmärkt att wid jemnförelse
med 1809 ärs Stat, har befunnits, att desse Arrenden
aro deruti uptagne kitt 11,002 R-d. mindre belopp
an hwad Stais-Utstotteks upgift innehåller och
hwarföre begäreS, att orsaken dertill matte förklaras.
Till Srars-Utstottets ätgärd har icke HSrt att
reglera och gransta 1809 ärs Skak, utan att projektera
Stat för är 1810, men till uplysning af förhällandet
har Stats-Ukstotiec lätit författa härhos
bilagde jemnförelse.
3:0 Angäende Lronans Tionde - Silfwer,
Nyntare-lön och Glagffatt af Sala
Bergslag
Anmärkning
har blifwit gjord att Utskottet uptazit
mindre Summa än 1809 Srs Stat innehäller.
Ukstouet har uti dess förra Betänkande upgifwit
stäket till den af Utstottet följde Beräknings-grund;
Ulstottet fär i anseende till sä wal denna som flere
af samma beskaffenhet gjorde anmärkningar, rörande
ätstillige af de öfrige Inkomst - tittlarne nu ä nyo
äberopa hwad Utskottet i döss förra Betänkande i
detta afseende anfort, och, sorn pä längliga tiders
erfarenhet är grundadt. Ätstillige af Stats-Werkets
inkomster arv i stelfwa sin natur och till fin grund
af sadan beskaffenhet att de i mänga delar arv af
ett olika förhållande, det ena äret emot det andra, fä
akt
Den 2« Zebruarii. 869
alt de för det löpande äret aldrig kunna beräknas
annorlunda an förflagswis. Dä fä beskaffade inkomsters
förmodade ärliga belopp stall utrönas och för
en längre lid bestämmas för att derefter upgöra Statens
brist eller öfwerstott, sä ar det af yttersta nödwändighek,
att de icke beräknas högre, an hwartill ds
med säkerhet förmodas kunna upgä, ty alla misirakningar
i besia fall medföra, stadliga werkningar för
Staten och bereda en säker brist i Stats-behofwens
fyllande.
Utstoltet får således har en gäng för alla förklara,
det Utstotler anfelt sin pligt fordra att tvid
sädana inkomsters bestämmande pä det nogasie följa
denna grundsats.
Hwad i öfrigt angär Sala Silfwer-werk, hwilket
blifwit föresiagit- att till Skatte försaljaS; Sä
har Utstokler om detta werk afgifwit desi sarstilta
Betänkande.
4w Angående LöfaS Silfwerrverk.
En Ledamot uti det Hederwarda Bonde-Ständer
har ansett, att svin Löfäs Silfwer-werk för närwarande
icke stall bara sig, sä bolde det till Skatte
förfallas; afwen som han funnit Löfås och Nasafjell!»
widsträckla tillhörigheter icke wara upragne.
I afseende pä inkomsten af Löfås har Mstottet
i desi förra Betänkande anfört stater lill desi pärakriade
och upragne belopp. Hwad sä wal detta werks
som det omförmälte Nasafjells killhörigheter angär,
sä
8?c> Den 2s Abruarii.
sä har der legat utom gransen af Utffollets befattning
akt derom inga i någon undersökning, dä det
ena är en Privar Egendom och det andra lär wara
under uptagande, sam säledes annu icke sunnar till
någon wiff afgift lill Kronan ffattläggas.
Z:o Angäende doppar-räntan och Slagskatten,
ÄtwidabergS och Tunabergs Loppar-iVerkS
Zo:de Roppar, io:de och ^ammarffattS ^
Jerns medel, samt Alun löchen.
Wid alla deffa upräknade poster har blifwit anmärkt,
au de blifwir till mindre Summor uptagne
än i 1809 ars Stat, och äfwen för tägt pris beräknade.
I afseende pa grunderne för beräkningen mäste
Illstottec hänwisa till hwad deff förra Betänkande
innehåller.
Atwidaberg och Tunaberg äro Privata Egendomar,
och det har icke tillhört Urstotter akt granffa
ätkomsten deraf, som en Ledamot af Hederwärda
Bonde-Ständet behagar yrka. Kronans inkomst af
deffa werk beror pä rillwerkningarne, och öfwer deffe
hälles Controll af wedcrbörande Bergs-Fogde, som
derefter debiierar ro:de afgiften, som utgör hwart
zo:de Skeppund och hwilken sedermera pä närmaste
Stapelstads wäg in natura lefwcreras.
Beträffande Alun lorden, sä har en Ledamot
i det Wällofl. Borgare-Ständet förundrat sig deröfwer,
att för Alun-werken i Skaraborgs Län lorden
en
-
Den -o Zebrncrrii» 87 l
endast är beräknad till 40 tunnor, dä han med säkerhet
förmodade, alt, om dermed rätteligen förfares,'
den skulle utgå till flere gänger det uptagne beloppe';
anser derföre en förbättrad säker Coniroll för upbörden
och lefwererandet af denna io:de för framtiden
högst nödwändig.
Utskottet får harwid »plysa, att Alun-tiondcn sä
wäl för Alun-wcrken i Skaraborgs Län, som för de
öfrige Alun-bruken erlägges med hwar zo:de tunna
af tillwerkningen. Comrollen häröfwer äligger BergsFogden,
som upgifwer tillmerkningens belopp till
Landshöfdingen och Landshöfdingen förordnar om lefwereringen
af rauden in natura, samt aflemnar berättelse
och upgifl härom till Kammar.Collegium och
Stats-Contoirer, som derefter förordna om desi försäljning
pä öppen Auction efter derom förut utfärdad
Kungörelse i Allmänna Tidningarne, samt ä Predikstolarne
i Kyrkorne inom Länet. Som tillwcrknin,
garne icke äro alla är lika, sä blifwer ock i mohn
deraf Kronans Inkomst olika. En saknad afsättning
pä denna wara under desia sednare Krigsåren torde
ock förordsakat en mindre tillwerkning. Att Garphytte
Alun werk icke är uptagit, härleder sig deraf,
att det erhållit prolongerade frihctsär, sä att nägon
inkomst deraf för närwarande icke kan päräknas.
6:0 Angående Dvlta Swafwelbruk och Kalkugns-crfgiften
pä Gottland.
Af en Ledamot uti det Hederwärda BondeStändet
har blifwit anmärkt, att Swafwel - Bruks
872
Den 20 Zebruarii»
tionden ar för ringa beräknad, och att jsrän Bruker
borde stiljas ds hit anstagne skogar och dagswerken.
Grunden till beräkningen af denna tionde afgift
har Utstottet i betz förra Betänkande upgifwit; och
hwad den sednare omständigheten angar, fä tiahör
den ej Stats-Utstotters utlåtande eller åtgärd, uran
ankommer pä Allmänna Beswars- och OcconomieUtstorkels
utlakande, derifrån Riksens HEglofl. Ständer
altfä hafwa att förwänta eik närmare utredande
af förhällandet dermed. Särskilt starilagde KalkBrännerier
finnas icke i hela Riket, utom pä Gottland.
Om denna näring pä nägvt annat ställe till
någon obetydlig del idkas, lärer rättigheten dertill
wara inbegripen under Hemmanens Skattläggning,
och den rätt hwarje Hemmans Innehafware äger att
till sin nytta och förmohn anmanda alla lägenheter lill
en förbättrad afkastning.
7:0 Angäende Lharta-Sigillatä-recognition.
En Ledamot uii det Walloch Borgare-Ständet
har anmärkt att denna inkomst stall wara alt för lägr
beräknad.
Stats-lltstottek får harwid erindra akt detta är
en Förstags-Summa, som beror pä mer eller mindre
befordringar och avanoementer. Efter förlusten af
Finland har den ej lill högre belopp kunnat päräknas.
8:0 Angående Rrut och Galtpetters försäljnings-medel,
Generat ZörradS-Lasiä medel,
samt Lnechte Rote-ZrihetSmicdel
Uri
det Hederwarda Bonde-Ständet har af en
Ledamot blifwit anmärkt, att desia medel blifwit för
ringa uptagne.
Till
Den. o Q Abruarii. 8?z
Till besivarande hära sär Utstotter åberopa hwad
desi förra betänkande innehäller, derwid Utstottet icke
har något widare akt tillägna, sedan Urstottet derutinnan
upgisroit stälen och grunderne för den gjorde
beräkningen.
9:0 Angående Lcuvallerie och Dragon Rege
menterneS
Zäste-vacance - Spaunemäl
Harwid
har blifwit.anmärkt, att denna inkomst
b ifwil mindre beräknad an uti 1809 ars Stat, och
atl det äsatle priset stall wara alldeles för lågt.
Stats Utskottet har uii dest förra betänkande
upgiswit beloppet af denne spannemäls inkomst kill
desi tunnetal, hwilken upgist grundar sig pä inkomne
sörsiager och räkenskaper.
Hwad priset angar, sä ar det en medelpris,
lika för Rag och Korn. Dä Utskottet stolat projecteea
ca Srat, som blifwer gällande för Z är, har Utskottet
ansett det blifwa af mycken bade betänklighet
och wada för Stats-werket, att beräkna ett pris som
under denna tid möjcligen skulle kunna blifwa högre,
än det inträffande markegängs priset, ty huru markegängarne
komma att förhälla sig under de följande
arén, kan nu icke förutses eller i förhand bestämmas.
Blifwer det nägor öfwerstott, sä kommer det i alla
sal! Stats-werket ti!! godo och warder i behörig ordning
redowisi.
10:0 Angäede Nummer Lotterie Medel.
Wid den harwid gjorde anmärkning, akt dcsie
medel stola blifwit för ringa up agne sär Utskottet
äbe
Z.
te Band. rchxg Afd. 59.
S74
Den 20 Zebruarii.
Åberopa Le stal desi förra Betenkande härom innehåller.
Hmad aker angar de 20,000 R:d., som blifwir
afdragne att ifrän Nummer-Lotterier directe utbetalas
lill fullbordande af de här i Studen warande Kongl.
Hofstall och Cafferne bygnader, sä harderwid blifwit
prkadt, an Leffe, lika med de öfrige Nummer-Lotterie-Medlen,
borde till Srats Contoiret direcie ingä
och derifrän äter utaffiancras till Hofstall och Caffern
Bygnads Direction emot behörig redogörelse.
Dä härmed endast asyfkas an fa behällningen
af Nummer-Lotterie Medlen, som till Stats Caffan
bör inflyta, pä etc ställe nptagen och redowist, sä
har Utflkottet wid en sädan förändring icke något att
xrindra, ehuru sörhällandet i afseende pä redowisnings
flyldigheten blifwer det samma, ehwav Medlen rubetalas
af Stars Contoirer eller directe af Nummer-Lotteriet,
emedan Casiern-Bygqnads Directionen i bäda
fallen älgger, att L Laglig och ordenkelig wäg för
de emottaqne medlen redogöra. Men om Ri sens
Högloft. Ständer bifalla, art Nummer-Lotterie Medlen
böra lill sin torala behällning, sorn med 60,000
R:d. blifwit päräknad, ibland in omsterne uptagas
och lill StatchEontoirek inga, sä lära de i fräga
warande 20,000 R:o. böra i bland ui nfrerne ä allmänna
indragnings Staken uoföras. I sammanhang
mod delta ämne har uf en Ledamor rist ber Wällofl.
Borgare - Stänvkt. Herr Lagman 8rästle, blifwir
föreslagit, att ofivanberörde till Hot - L-rall och
Caffern-Byggnaverues fullbordande anflagne 20,020
R:d. mätte nedsättas till 15,000 R-'d. om äret och
att de öfrige 5,000 R:d. mätte ansiäö till fullföljandet
af
Dm 22 Abruarii.
af hamnbyggnaden t Helsingborg) sörmälandes Herr
Lagmannen förhällandet med denna hamnbygnad
wara sädant, att under Kriget pä röos kaler stall
Hellsinborgs hamn och strandbrygga pä befallning
af Regeringen och för art hindra Danstarnes tillämnade.
Landiligning, blifwit upbränd, med löfte ark
den ef.er ä'er!ou..neu fred stulle för Kronans räkning
ärer blif-va upbyg. d. I kraft af detta löfte,
stall Sraden »vid alta förflntne Riksdagar genom
dest fuilmägiige i underdånighet anhaail om werrställtghek
deraf och Uti mängfalldiga resolutioner ärhftlUt
Uädiga försäkringar derom, deraf l i km al icke stall följt
någon äkgärd förr än är i8'-A, dä f. d. Konungen
i Näder befallke hamnbyggnadens merkställande i Hel»
kingborg för Kronans rakning och med bidrag ä Srar
dens siva. En Hamnbyggnads Direction blef dä
förordnad, som emoktagit Medlen fran Kongl. SkarsContoiret
och derföre kill Kongl. Kamma-Rätren aflemna!
behörig redogörelse. — Under ären lgoS och
1807, dä hwarken Medel eller erfoderligt Arbetsmanstap
stall sakitats, har denna Byggnad med all
drift blifwit forksakkz MeN da ak »8S8, i anseende
till det upkomna Kriger, bade det ena och andra
stall brustit, har hos f. d. Konungen Hamnbyggnads
Directionen gjort underdänig förfrågan, hurti med
Hamnbyggnaden stulle förhällas, derä under den rs
October' I3o8 den Nädiga förestrifk stall blifwit
meddelt,atk merkel borde fortsättas och fullbordas för
Kronans räkning, samt att Hamnbyggnads Direction
stulle widtaga nödiga märt och tieg till werkstäliigher här.
af. I anledning häraf stall Directionen gena,t gärt i
författning medelst Contraeters afstutande om nödig»
Materialier, men hwilka lewerantser tili en stor vek
än»
876
Den is Februari!.
ännu stola wara vbetalte, ' utv>n det att arbetet efter
den af Kongl. Maj:t faststälde ritning icke stall wara
halffärdig! och i det stick, att sä wida det intet
warder fortsatt och fu.komnadr, är det utan alt ändamål
och blir af hafswägvrne förstört; tiliägaanves
Herr Lagman i öfrigt, att wär nu »varande Allernädigste
Konung stal! läcit uprälta ochi Räder fastställa
en ny planritning för denna Byggnad.
Stars-Urstotter finner nogsamt bade wigken och
den allmänna nytta, fom af i fräga warande Hamnbyggnads
sicklboi baude är att förwänka. Urstorlet
sinner ock alt de medel, som till allmänt nyttiga och
gagnande företag kunna anfläs, aldrig äro för Staten
förgafwes anwände, utan altid återbära i framtiden
en tacksam ersättning för ert i bchofwels stund
njutit understöd. Urstottet kan pä deste grunder och
efter den uplysning om förhällandet med denne Hamnbyggnad.
som Herr Lagmannen LtLble medelt, icke
anim! än understödja hans anhållan. Men som det
tyckes wara bäde billigt och äfwen en skyldighet af
Staden, att den jemwäl af egna medel bidrager
till denna Byggnads fullbordande, deraf Staden,
i första hand drager den största och förnämsta
fördelen, fä har Ilsfkortet trodt att detta understöd
icke borde pä obestämd lid utan pä wista är bewiljas
och hwilka Ukffoltet förestår mätte bestämmas till 5
är, ifrån och med innewarande är räknadt.
Qm Riksens Högloft- Ständer härtill täckas bifalla,
sä blifwer wal anstage. till Hofstall och CasternByggnadernes
fullbordande under tiden minstkadt i
saluma proportion och Medes endast komma ark utgöra
-
Den 20 Zebruaru
-
877
göra 15,000 R:d. om äret; men Utskottet eror, akt
om härigenom med desse Byggnaders fullbordande
skulle utdraga ett eller annat är längre, sä torde det
wara af mindre betydlig fölid än att lemna ett sä
angelägit föremal sem Helsingborgs Hamnbyggnad
utan alt understöd.
Ii:o Angående OfwerstoLts Spannemälen.
En Ledamot uti det Malkoff. Borgare Ständek
har anmärkt, akt denna inkomst tcke är uptagen i
igoy ärs Stat, och art icke ens sadan rubrique
dar finnes omnamd.
Som detta rörer r8oy ars Star sä har der
icke legat innom gransen af Utskottets befattning att
derom anställa undersökning. Uti liqwiden emellan
Stats, Werket ^och Allmänna Magazins-Direckion, är
dock Siarsmwrket godtgordt för hwad som häraf kunnat
blifwit lill Magazins inrättningarne in natura lefwereradt;
och det jom blifwit löst efter Markegängs
pris af Nantegiswarne aro redowist riri Landsböckerne,
som ligger til! en stor de! uti de uti förra arens
Stater uptagne sä kalla de förra arens Mede-. Dä
Stats-Utffokter uti dess Stats proffe! icke kunnat sädane
uptaga, har Utskottet bordt beräkna warde! för
Ofwerstotls-Spannemälen, som efter hwad sfflfwa
namnet utwisar Utgör den behållning, Kronan eger
kill sin färflilra disposition, sedan alla Stater och
Jndelningshafware efrer Stat blifwit förnöjde.
i2-.o Afgående SaUpetter-Gka ten
Hoö
det Wallof!. Borgare Staude! har af eu
Ledamot blifwit anmärkt, alt under denna Titu! icke
blif
-
8?« Den 22 Zebruarii.
hlifwik nägot uci iZro Ars proiecrerade Stak af
ältstotret päräknadt, dä deremot uti 1809 Ars Slät
ar upraaen en Jnkoinst under denna rudrique af icke
mindre An R:d. '
Hvarföre Slais-Urffottek uti betz Stats-projeer
icke kunnat etter bordt parina nägvn inkomst för
Smis-WerM under denna Tirul, finnes lydeligen
och omst mdrligen uplyst och Ulredt u i Utskottets
förra Betänkande, och hwilket Urstottet tiu fiyar ä
den gjorde anmärkningen får sig nu Åberopa.
t3:0 Angäenhs S L och Landt-Tullarne samt
AMtzon, Charta-SigiltM - InkomstdN
och posi-medkon.
Wid ds här gjorde anmärkningar att detze in?
komster stola bliswik för lågt upkagne, sqr fltstyttek
Åberopa hwad dest förra Betänkande under hwardera
af hesta Linkar särstilt innehåller; Utstdkket har
icke ansedk rädligt, art grunda sine Ealeuler pA ett
ungefär elter blotta Supposirioner; Utstotkek hqr
mäst följa den princip?, som i alla föregående och
osmén kommande tider mäste följas, när frägan är
m» sädane inkomster, hwilka icke säfom ArrendeContxaeker
om en wist gifven Penninge-Summa kunna
bcstämmas pä runstycket, utan bero as mer eller
mindre gynnande omständigheter under loppet af äret,
sch först ester Årets Utgång kunna till sitt iverkeligru
insturne belopp u>rönäs. Denna princip? har marik
rm man, för att komma wistheten sa nära som möjligt,
antagit ett medium af wista af de näst föregående
ärsns inkomster under samma Tilnl lill grund
Den -o Zebruarii. 87-
för bestämmandet afven Summa, som för det löpande
äret svntes kunna med någorlunda säkerhet päräknaS;
Men utgången har ända altid blifwit owisi.
Hvarföre Ulstottek hwarken bordt, kunnat eller welat
beräkna inkomsterne till högsta belopp, der de ej precist
warit till ziffra» bestämde, har Ukstottet sä wäl
Uti desi förra Betänkande, som har frammansöre gifwit
tillräckeliga ffal till.
14:0 Aiigäende Löne-bcsparingar och fötgre
Ärens medel.
Uti det Wällofl. Borgare-Sundet har blifwit
anmärkt, att besia bada Tullar saknades ibland SlatsWerkets
Inkomster uti det afUrstoktel afgifne Statsproject,
och besia anmärkningar äga sin vigtighet.
Hwad Löne-besparingar angär, hwilka icke äga rum
efter alla Löntagare; sa kunna de icke uti ett Skatsproject
päräknas, ty, för bestämmandet af en sadan
Inkomst, är ingen siags calcul för der löpande äret
Möjlig, och kan icke en gäng nägon säker Mortali,
tets Tabell upgöras. De blifwa icke desi mindre rigtigt
af wederbörande observerade, nar de inträffa och
uti Räkenstaperne redowiste; Men Stats-Conrviret
fär icke weta beloppet förr än Uti päsöljande ärens
Stats-förstag, och dä blifwa de uti calculen, som
upgöres öfwer förhällandet af Statens Inkomster och
Utgifter observerade.
I anseende till de förra ärens Medel och Behållningen
i Statens Castor, som tillförene uri arens
Stat altid blifwit Magne; Sä har Stars Urststtet
icke eller kunnat de samma Maga eller beräkna. Alla
före
-
Den 20 Zebruarii.
föregående a-rens Stater hafwa hast SkuldfordringsSkarer,
det wilt säga obetalte Stals-anflag frän det
föregående äret; dek har således warit en naturlig
följd, att dä staten uptagit föregående ärets skulder
eller obötale Stats-anflag, har den ock bordt säsom
tillgäng upcaga föregående ärets innestäende medel
och behållning i Statens Cassör wid ärets flut.
Dä Stats-Utskottet uti dess Stats-project icke
uptagit eller bordt uptaga någre Skulder frän söregärde
arén-, Sä har ock icke eller någre innestäende
medel såsom tillgäng kunnat uptagas. I den
mohn de paraknade medlen för det föregående äret
icke utgält, utan innestå, i samma mohn hafwa ock
titlgängar till bestridande af det ärets Utgifter brustit
och hwaraf upkommit en Skuldfordrings-Star,
som af de inflytande medlen och Behållningen i Statens
Castor mäste godtgöras. Nu har Stats-Utfkoltel
projerierat en sadan Stais-Reglering att när
gre Skulder icke arv uptagne eller beräknade, utan
blott ärets egne ester de uprärtads Stater belöpande
utgifter; således mäste Stats - Werket begagna de
Medel och Behållningar, sorn af förledit ärs påräknade
Inkomster kunna wid ärels flut wara innestäende,
för att dermed kunna godtgöra de för samma
är i proportion deras obetalte Stats-anflag.
Z-.o Angäende Stats-werketS Utgifter.
I anseende härtill har af Ledamöter, sä hos
Högloflige Ridderskapek och Adeln som uti Högwördige
Präster och Wälioflige Borgare-Ständen blif
wit
-
Den 20 Zebruarii- 88 r
wik yrkad och föreslagen någon förändring i HufmudTiktlarnes
indelning och bestämmande, men hwilken
förändring dock föga afwiker ifrån hwad Stats-lltstotter
föreslagit. .
Stats-Utffottet har nu ytterligare granffat delta
ämne och etter öfwerwägande af hwad ifrän de
Nespective Riks-Standen blifwir anfört, fär rist
Riksens Högloft. Ständer Stats-Uiffoltet wördfammeligen
föreslå följande bestämde Hufwud-Titklar,
nemligen:
r:o Longl. Zof- och Slotts-Staterne:
innefattande
Kongl. Mains Hof-Stat.
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Stal.
Hennes Kongl. Mahl Enke-Dronningens Stal.
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Loxtria ^lbertinas
Stat.
Kongl. Hof-Srallets utfordring, pä förslag.
Kongl. Slottets Police, rummenö eldning och lysning.
Till med och kohl för Kongl. Höfwen.
Drottningholms och Swartsjö Slott.
Gripsholms Slott.
IllrichSdahls Slott.
Haga Lustslott och Park.
Kongl. Majtts Lif-Drabants-Corps Stat.
2:0 Civil- och Landt-Staterne:
innefattande
Justitia» och Stats-Mimstrarnes Stat.
Slals-RädenS Dito.
Ju
-
882 Den 20 Zebruarii.
Justitiä-Rädens Dito
Wakt-Betjeningens
Dito.
Rikets Ärenders Allmänna Bevdning.
Kongl- Maj:ts Nedre Justiliä-Revision.
Kongl. Swea Hof-Rarr med derunder lydande Lag»
man och Häradshöfding»»' samt deras Bosta
lls-Ram or.
Kongl. Götha Hof Rätts Dito.
Kongl. Krigs-Hof-Rätren.
Konungens Cancellie.
Minister-Staren.
Poft> Staten.
Kammar-Collegium.
Stats-Contoirer.
Bergs-Collegiurn.
Commerce-Collegium.
Kammar-Rätten.
Collegium Medicum och Medicinal-Werket i Riket.
Tabell-Commitzionen.
Ofwer-Stäthällare-Embetet.
Landrmäreri-Staten.
Jageri-Staten.
Lands-Staterne.
Slotts-Staten i Länen.
3:0 jMitaire- och Zörfwars-werke» till
Lands och Sjösi:
innefattande
Krigs-Collegii Stak.
FonificationS-Skaten.
Fältmätnings-CorpsenS Star.
Den 2v Zebruarli. 88 z
General Adjutanternas Stat.
Andelie Regementernes Stat.
Wilitiä-Doställs-Castan.
Kongl. Gardes Brigaden. ,
Swea Gardes Regemente.
L>s-Gardet till Haft.
Andra Gardes-Negementet.
Kongl. Lif-Regemenls-Brigadens Cuiratzierer» pen.
ningelöner.
ABo Husarer Dito.
Diro Grenadierer Dito.i
Kongl, ListGrenadier Regementets Rusthålls Divistons
spannemäls- och penninge-iöner.
Mörnersta Husar-Regementet.
Swea Artillerie-Regemente.
Götha Dito.
Wendes Dito.
Kongl. Maj:rs Egit wärfwade Regemente.
Wermeland-! Jagare-Bataillon.
Commendanterne i Rikets Fästningar.
Skånsta Cavalleri-Regememernes Wargering.
Archli- och Rustkammar? Stater samt Söderhamns
Factyrier.
Krigs-Academien,
Förwaltningen af Sjö-ärenderne.
Civile och Oeconomiste detaillerne wid OrlogsFlottan.
Militaire-Staterne,
Bälsmans-Jndelningen i Calmars och Blekinge Län.
ArmLens Floras Escadre i Stockholm.
Dito i Götheborg.
Dito i Malmö.
Ctznsiructions-Statem
Sjö»
884 Den 20 Zebruarii»
Sjömatnings-Corpfcns Stat.
Lotseri-Staken.
Till Gewar och Ammunitions förrader samt KruttilljDerknings
kostnad.
ArmLens beklädning, Troff och Utredning.
Fästnings-Byggnaden
Saltpeiters
betalning.
Orlogs- och ArmLens Flottas underhäll och nybyggnad,
beklädnad samt fyringarne.
4:0 Llerici- och Läro-werken:
innefattande
Clerici-Staten.
Academie-, Gymnasii- och Schola-Skaten.
Kyrkors underhäll i Landskrona och Warnhem.
§:o Fria Lonsterne:
innefattande
Swensta Akademien.
Wirkcrheks-Historia- och Antiqwitets-Academien.
Fria Konsternes Academie.
6:o Nilda Stiftelser:
innefattande
Wadstena Krigsmanshus-Caffa.
Allmänna Fattigwärden och Spinnhuset i Stockholm.
Lazarettet i Stockholm.
Fri-.
Den 20 Februari!. 88Z
Frimurare-Barnhuset i Stockholm.
Iohannes Hospital Dito.
7:0 pensions - Staten:
innefattande
Civile Embets- och Tjenstemäns, soln för sjukdom
eller oförmögenhet till tjenstgöring nödgas
kaga afsked.
Civile och Miluaire Embets- och Tjenstemäns Enkor
oeb underäriaa Barn.
Ilnder-Ofsicerares wid Landt-Armeen och ArmLens
Flotta Dito.
8.0 Allmänna och Extra UtgiftS-Staten:
innefattande
Ersättning för skillnaden emellan Markegängs och
richa,idlings-pris för den spannemäl som
för Garnizons - Regementerne anskaffas, i
stallet för den, inne i Landet lefwererade
Krono tionde och Afrad, jemte målnings
och transport-kostnader m. m. för 20,000
Tunnor. -
Till Bageri-kostnader för Diro.
Till wed och ljus för Fästnings- och Garnizons-orker.
Accords ersättningar och förffotter.
Wärfnings- och Rekapitulations-penningar.
Ljus-penningar för Hof - Rätterne, Konungens Caneellie,
Coiegier och stere publigue Werk.
Skrif-materialier för Dito.
Wed
886 Den 20 Zebruarit.
Wed för Hof-Rätterne, Konungens Cancellie, Collegier
och flere publique Werk.
Lyshållning med flere utgifter för Kronans publique
Hus i Stockholm.
Stocholms S^ads och öfrige Skaders Magistraters
ersättning för hafde Tullfriheter.
Durchmarche-kofinader.
Fängars ffjuts och underhall.
Rese- och Trackamenrs-penningar.
Remisslage.
Procenter.
Mantalsstrifnings Provision.
Byggnader och Reparationer ä Kongl. Slottet i
Stockholm.
Dito ä Publique Husen i Stockholm och Landsorterne.
Dramaliste Spectakelhusels underhäll.
Wed 200 famnar för Dito.
Jordbrukets uphjelpande och enskiftens befrämjande i
Skäne, Skaraborgs Län och öfrige Pcovineer.
Manufaclurernes befrämjande.
Böckers inköp och bindning för det Kongl. Biblioteket.
Qwaramains omkostnader.
Spinnhusen i Onerne.
Helsingborgs Strandbrygga och Hamnbyggnad.
Hof-Stall- och Cassern-Byggnaderne.
Omkostnader wid döda kroppars besigtigande.
Restitutioner och ersättningar af de>6 för mycke^ dels
orätt insatte medel.
Extra utgifter till Kongl. Majus Egen Nädiga disposition,
samt till sadane utgifter som efter
Författningarne under Extra Utgifts-Tituln
dessutom böra urgä och manligen förefalla.
Efter
Den 20 Zebruarii- 887
Efter de nu uprattade Sraierne utgöra Anslags.
Summvrne för ofwanberörde älta Hiiftvud-Tikklar
följande belopp, nemligen;
Zör Longl - och Slotts Staterne.
Jndelle Räntor efter KronoWärdi
176; — 9.
Contanke penningar
475.7°y: 27: 2. 475.885:27:11.
Zör Civile och Lands Staterna
Jndelle Räntor efter KronsWärdi
42,291: 29: i.
2706 T:riok:pr
S:mäl az6ff. 2,029: 35: I.
Conranke penningar
398-105: 39: 4- 440,427: 7: 8.
Zör Militaire- och ZörswarS werten
till Lands och SjöH.
Jndelte Räntor efter KronoWärdi
266,455: 35: 7.
21,^89 T:r iz§
k: pr Spanne
mäl
a 36 si. 15,814- 4i: 10.
32,347 T:r 3^
kappar dito
L i R:d 16 si. 43,129: 23: 4.
Conlante penMNM
->! 7. ,,48,,4-,: ,s: 4.
För»
