# ID: svediakorp-gov202
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 12,759
# sentences: 483
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 29 Januarlt. 1205
Herr Grefwe» och Landrmarskalken, gsor,
de proposition att utländskt Bränwin, uiö.wrr Apoihekenö
behof, ej »i>I införsel mätte wara klllätit.
Herr Gre-wen och Landtwarffalkrn upplyste tillika
att Borgare - Ständer önstat att i Författningen
det mätte heta Cädes. Bränwin, samt att dek
mätte lämnas Hans Maj:? öppet, att wid sär«
ffiidta Mallen tillära införsel af Fraustt och
Spanfft Bränwin.
Grefwe ^clolph Oöran. Frägan
om införft! a? Utländstt Bränwin är hos Borgure.
Sländet wäckt. Denna införsel är uran motsägelse
billig och försigtig, i det fall att en allmän
mchwäpt i Landet skulle inträffa. I den män Säden
anwändcs kill Bränwin stiger alwen Sädespriset.
Jag kror derföre att den af BotgareSläkidet
j-sreflaZlie inssränkningen är lullig och
dör btfallaö.
Herr kenterlknlö, Lsrl, wille gerna instämma
med Grefwe tVl-irner, allenast dek stadgades
att endast Koncil. Maj:t och Kronan stell kunde
äga räit att inlörstrifwa Utländskt Bränwin.
Herr ?rinnrl^öl-Z, xaul, denna stägn arsty
jag at gansta mycken wist- Jag har i ödmjuk,
het tillstyrkt, oll, dä, genom w.ltzwöxt I Landet,
inhämst Spankiemäl, till Bränwins - bränn», g felar,
Uaäl st Säd bör, i det mäjefigaste bertia infölstriswas
; lamt alt sä iänae til gang dwtil! gif,
wes, alldeles icke nägvk Ut ändstc Bränwin mä
uti Riket fä inkomma. Frän denna kauka och
Ridd. sch Ad- proe 5 B. ös
95
»
iro6 Den 29 Isnuarii.
öswertyzelse kan jag ingalunda afwika, emedan,
säsom förut onsördt är, genom Branwlns krllaverkningen,
of den Utländska Spannemälen, icke
sllencst hela tillwerknings winsten kommer Rikets
Inbyggare tillgodo, utan o^k Dranken blifwer
for Rikets Ladugärdar gagnelig. och hwarä ätminstone
hworje kuna-g Landtk ushästore sätter mycket
wärde. Men icke nog härmed, uran werkön
pä Rikets Haiidelswäa, genom ffillnaden ukj priset
pä den införskrifva SpannemLken och hwad morsuoarande
Utländsst Brännan kostar, bör jämwäl
komma un ett noga betraktande.
<§refwe ^lörnsi-, ^clolpb 6örgn, anmärkte
att bäda jakerne ku de möjligen förenäs, och fäLant
bör derföre tänwcs till Regeringens wishet
att pwftva- Dä Regerinocn arar tillfälle alt j
mitzwärtär, msöiffritwa Spannemal- lär hon i
Mlhwäxrär det ej fö summa; mea Det beror pä
omständighelcrne kuru u ycket deraf kan erhöllas,
och om icke dec kon wara fördelaktigt alt äswen
mmdska Eädes-cv' fumtion genom Bränwins'införsel.
Derröre dör wa> t och bestämmandcr deraf
för ögnoblickec lämnas Regeringen akt lämpa efter
tillgäng och behof.
Herr G'?fwen och Landrmarskakken föres
siog i anledning af diecurierne, all Utländskt SädeS
brär w n till införsel ej mätte wara nliättt, undantag
r.des na: Kongl. Majit wld lärffildta tillfäiilgheter
skulle an^ iadank nödigt, och dö skulle
v.z-ja t stala ali Franskt och Spanskt Bränwm
insördcö.
Lriherce Lijernsteät, Lael Lustaf, ansäg
Hrr?
Den 29 Irmark'. 1227
Herr anmärkning sä tvär grundad
cm han a?rna deri instämde.
Herr ^orr»'k, Oall protesterade emot
ali införsel af Ursändskt Bränwin.
Hans Epelience Herr Grefwe kumi,, conformerade
sig äler med Herr Grefwe körner,
fä mycket mera af den arund att vet kunde hända
, ort Utländsk Sp'nnemäl ej alltid kunde erhällas.
I,»förfela af Säd berodde bufwudsakcllgen
af arswaxttn » Läi derna omkring Östersjön. Det
Franska och Epanffa Bränwi-iet yämtöd'S deremot
ifrån Länder, hwilka wansigen ej anses fs am
Sades, orter, utan snarare ifrän Osi hämla sina
Sädesbehof.
Friherre 8t^rnlie6t, ansag deremot snarare
möjligt, att swärighelrr mot mörlén af Franskt
och Spanfft Bränwm tu' de uppsta, h.varpä han
trodde ctl den sednast förslutna perioden tlllrackeiigt
kunde uppte bewis, emedan Uständjk SpanneMälkunde
fas wld Oltersiöchäm.iarnc.
Herr Grefwen och LandrMarskasken, fä
nyade
dereft-r proposinoa att Utländskt Sädes
- Bränwm ej mätre m imöras , men att wiv
sänkiwte lrLsälligheter, lä om n.tzräxlar m. m.
det mätte stä Kongl. M jn öppet ali lära msörffrrfwa
Franskt och Spanskt Bramvm.
Ridderssapel och Adeln syntes ännu icke om
denna ftäga wara ense.
Grefwe tclöiner, ^stolxlr 6örsn: Skulle
RH>-
120? Den 29 Ianuarli.
Rtdderstepet och Adel» i förhand Wilja bestämma
vryggeliga reglor lör alla mönstga casus, skul!e
den Wollställa sig för en myckenhck mchtag i sina
vestnr, emedan man ottvifweiokkigt aldrig karr
förntje alla dtzr casus- Sästdes bär man ej >m
förut bestämma 7 om wid iatallandr a! mrtzwaxl elUr
r ägon dy,k olyckshändelse, R geringcn bör lära
msörjknfwa Säd eller Bräinvii!. Sädant be'
ror af omständigheter, lvm endcst w!d tillfället
kunna xrötwse. D"t försigtlgcste synes mrg derföre
mara att denna prönung helt 06) hållet äk
Kocung u och Rigcringen öfwerlemnas.
. ÄiWige rop-de emot denna Grefwe klorner?
mening.
friherre slrnc-! von t-Iolllein klodde akt de
fkilstkclga meniirgar e kunde 'örcnok, om utlryckek
sä stäldks, att derest omständigheter gjorde sädank
nodwändigr, vä) Bränwins-bränningen js-staides,
kunds Kong!. Majit rrlläta införsel af Utländskt
Btänwm.
Grefwe kekönner anmärkte att frägs ej wore
om Bränwms- brännil-gsns !'.ställande, ulan endast
om möjligheten af Urläridstc Bränwms införande.
Friherre von I-knistein yrkade, att om
misiwäxr infölle , wore efter harö ranka bäst,
att Spnmemäl infördes, och till B rä liw ms-bränningen
anwändeö.
Herr dloeaib. Gud bewars för införandet
af Uilöndst Spar.-nemör, fädant skulle allt för tägt
r,edsätra ivärdct af roar egen. ' Hery
Den.29 Januarsl. isoy
/-,err klingsporr, 6orclt, önstad? ott införffnmingen
af Utiändst Spänne»,äl wid iädane
tiöiälleu malte tiltälog Regeringtn, ej Priwata,
hwari Fnyerrr Lisol a^wen mstämde.
^.err Grefwe» och LändrMarst.ikkett förklarad-'
ott danö prvposiuon tnnehäliit, elr der endast
wid tefälle os werkligt bchaf stulle wara Rer
certncien öpptt att 'Lia införstrifwa Fransst och
Spanssl, men ej Sades,Branwin.
Frchcrrc Lisol von ^lollloin, fade sia wa^a
6f samma mening, allenast dct stöde i Regerln
gkns
wa! atr löta, ester omstäcidighettrna, inför
ssrifwa
Spannemäi eller Bränwln.
Herr Grefwe» och Landtm ar fka sken yttrade
sin önskan att ej srägorne mätte bortblandas.
Det more ju ingenting förloradt derwid, att Säbes^Bränwin
e, singe mföraS Någon ytterligare
töressrijt behöfde icke eiler göras; ty stalie mchwaxlär
infalla, wars man wä! halldre utan Brän,
Win, än utan Bröd. Herr Grefwe» och Landtmarstalken
förnyade derföre sin förut öfwer denna
sräga gjorda propositior,.
Bifölls.
Hero Grefwe» ock) Landtmät stakke», framställde
derefter den frägan, om Bränwms-bränning
pä Landet skulle wara tilläten för hwriken
som häldir.
Friherre 8<ssl von uppläste til!
Prokvcoliet följande:
word
-
I2ic> Den 29 Januarlt.
N>ördsamt Memoria!!
Ehuru Bränwin mätteligk nykt-adt bäde är
k-älsosamt och l hiishällnmg gognelrgt, samt « wrs>
sn soll, lasvm 1 Fällt, pä Sjöresor, wtd Fisterier
och mängfaltdiga andra kliisäilen alldeles oumbärstgt-,
sä är dit dock kill ösw^fiöd brukadk högst
förbersweiigt sä wä! l Morolistt joni Orconvmlstt
atjeende detiagradl; och har den lvm laar att
Bränwin städar Swanäs mer än bade Pest och
Krig, wäl «i host myck-t orätt; ryslig ware ben
tasiL, som kunde föreställa alia de olyckliga, tom
härigenom störrat sig och de sina i armod och förbart;
huru mänga ogärningar leda icke sitt upphof
srän Werre och dryckenstap, och Staten gör en
oberäknelig förlust deri, genom att sä en mängd
onyttiga och stadeliga medborgare, som utan att
göra särdeles gagn, smeden de ärn u hofwa nägra
trotter östgs/ hastigt öka Tiggare, hopen och
Sstckdm-ii, samt blitwa lllt last- Wisa Lagstifta,
rc böra derföre tillse, ott benna wara kan msträn,
kas, innom nödtorftiga behufwet; att dä dertill
Niä sd Spinnewä! anwandes i ett Laud som ärli
-n n äste anlita Utlänningen om B ödtödai!, lädane
Förrätt si gar göras akt det Iulansta Äkerb
uret ka- hofwa nägot gagn af tillwerkningen,
och art iä cdes en ymnigare c skastning af Iordni,
n ätt? ku- na ersätta det qivarftum Spannemäl som
hä.rrll förb ukas.
As detza stöl, synes dek mig wara mest
med twkhclen mstämMonve, att:
;:o I rdoruwre sä pä Landet som i de Städer
som b. W Jordbruk, malle Bränwins-ttllwrtkr,
ingeri wara nllälen
2:»
-
D-n 29 Januari:'. 12 n
2:0 Att detta endast mätte warda ttll husbehof,
dock pä samma lätt jorn etter lFvo ärs föifattnliig,
till latu utan Mlnuierurg.
z:o Att inga andra än Hemmans brukare pä Landet
och husägare i Städerna mätte häruti tä
tillständ; husägare » Städerne dock obetagik
fä göra sammansättning af siere om ett Werk.
4:0 Att i allmänhet inga sä kallade Krogar pä
Landel mätte tillätas.
5:0 Alla tider om äret tillätes akt bränna Bränwin.
Dock wkv infallande mchDäxt, Regeringen
öswerlältt, att häruti göra mstränknmg,
sedan genom Landshöfdingen l Länet innewäncrrne
bl.fwit hörde, och öfwerenskommelse stedt,
hwilka mänader bränninZcn bords inställas.
6:0 Fri försäljning och införsel af Bränwin frän
Landet ull baderne; stulle lrkwäl Landttullarne
blifwa blbehallne, erlägges en mältt-g
tull af circa en a en och en hast sitt per kanna.
7:0 Tjenstehjon mä icke blifwa hwarken angifware
eller wrttneri, om de förbrytelser som emar
de Författningar i detta ärende utkomma kunde
degäs; men för öfrigt alla andra hwem som
haldst. Wid den z:dje puncten anmarkeö, at!
Torpare, Jndeltr Krlgsmän,med siere som
nämnas hwarken äga sä stort Åkerbruk att de
utan alt komma l saknad af det nödiga, till
bröd, kunna anwända grödan till Bränwin,
ej heller äga de egen Skog, uran ssulle en
fä
-
!2lL
Deri 29 Iauuarri.
sadan tillätelse ge anledning till manéa twistighes
ter, och förfelades härigenom dtt hufwudsakliga
gagner Åkerbruket lunde hajma härigenom, emedan
sadane prrjoner haswa !:ket elier lnrer deraf;
skulle Landibo finpå rimligt tillära fin Torpare
bränna, kan det stä honom fritt fä bränna
meb Husdondenö panna, dä det k n dttrrmineras
ail ladank sser tili husbehof och kj till
öjwerfiöd, äfmen som dek more ait dckara det
de stäfie af wära smästäder skulle blifwa ett
rof för Gdswädvr, om, äsmeri Hyres-nän
skulle fä en sädan tillätelse, man skulle dä fä
se en mängd of sig komne personer, flytta nr
till Staderna, l . spekulation ett genom,
Brännemo, diännlng återställa de sörsämrade
gstarrerna.
W:d den fjerde punctcn ar akr anmärka, att
sä wida der egenteiiga misibruket af Bräwnr fö?-  vttvas pä Krogar, och besia ställen just äro att anst,
salom urfattu giller att flinga uti, d'.t Folket lockas
genom allehanda Kork- och Tärnings- P-ä, Musrqvr,
Dane, lamt hwqrjehanda som kan förleda
lill ötw-rdäd, och liderna leinad; sä böra de alldeles
>ö°biuoas, sä framt man ej hels genom författningar
will grundlägga Nationens fördärf:
Len inwändruna är swa.a, att dä skulle löyokrogar
uppkomma; d'-tza äro »öest och främst ej >ä skadelig.
» för sederna, emedan dä supandet Eall ske i
smoq, emelian lora vaon, det lackande, som är de
lustiges sal!st.p alldeles söckwinner, utom desi dä
en hwcrr kan dl, maittv.re, iäg-ttr sädant ett stort
hnchcr l wägen för dylika krogar.
Rörande afMen, war efter min kanka 182°
Den 29 Ja,marik. iriz
ärs afgift wäl träffad, hworsöre icke läka sörblifwa
derwid, nu är Fmland borta, säledes gä de
päräkliode ^6o,ovo R:dr icke uk genom Bränwinsskatten,
dcha kunde genom en progressiv afgift
pä sjelfwa Bränwinspannorne efter tariffen anskaffas
; högre än 90 kannors panna borde icke
Mätas och mindre i proportion för mindre Hemman
; dä utsigten med Mätelse af Bränwtns tillwerknina
mindre bör wara, att staffa en stor rewenne
för Kronan genom ett stadeligt öfwerflöd,
är blott ott förse Landet med en wahra som blifwit
ett nödwändighets-behof, och som kan bil ostadeligt
dä det mffränkes till den nödtorftiga, sä anser
jag alla stora Bränneri.-anläggningor lör fördärfliga,
med kan hända undantag för Stockholm
och Götheborg.
Grefwe blomér, Hclolpl, Oursri: I anledning
af hwad jag redan i en söregäende Session
hast äran att nämna, fär jag till Högloft. Ridderstap-t
och Adeln hemställa, om icke ckk sädant
bsflut kunde faktas, att ella ds mä äga rättighet
ork bränna, hwilka innehalwatä stor jordägendom,
att de för den samma betala Hemmans-afgift, eller
att den kan räknas i Hemmans kal, mei- deremot
ott alla andra iftön denna rättighet undantagas.
Skulle friheten att bränna utsträckas sä längt
lvm U'ststrct förcst.-git, ffore miftbruk att beftrra,
hwarnf följde Skogarnes förstörande, och mänga
husbönder sattes i nödwandrghet, att neka bostad
at drhvswande, fom annars kunde äga anfpräk
derpä, om dermed stulle sölja en rättighet, somför
Jordägaren wore menlig.
Ridd. och Ad. pr-t. 5. B. gm
96.
iri4 Den 29 Januaris.
Äskilliga hördes häri instämma, samt begära
proposition.
Herr lokm, ?eb>-.- Herr Grelwen och LandtMarskalkens
proposition är enlig med Bewrllningsvch
Almänna BefwärS- och Oeconomi- Utffottens
föistag. För min del fär jag tillstyrka alt
den bstalles, och det pä följande grunder. Wrb
saker af denna bessaffcnhel dör man halma astrende
sä wäl pä Landels lom pä Kronans förmatt.
För Landet är det en förmän, att bade den smige
och den rike mä kunno bränna. För Kronan
ott ju flera desi bättre betala. Om fylleri häraf
befordras eller inskränkes hörer icke hit. Behofwik
af Brännan kan ingenting i heta weridén ej
förekomma. Jag ser ei näqon grund alt Jordägaren
bör hofwa ett uttslutcnde pnwilegium alt fä
bränna Bränwin. Jag tycker derföre att dek bör
maxa hwar ecb en utlättt, dock lör dem som ej
kjelfwe äoa jord, med Jordägarens tillständ.
Skulle l Utskottets Fö'flag nägon inskränkning gö.
ras, ftugtcr jag ott Statens erforderliga Bewillning
ej kc-n utoä. Jag tror wisst att Herrarne här
i plenum ofta hofwa rätt t sina anmärkningar, men
i Utskotten disputerar man öfwer ttägorne, och der
fär man höra olla S'ändenö rärskiidta tankar, och
känna deras e«prtt Jag är ötwertygad att Bonde
- Ständer ej »amtyck-r till nägon förhöjd afgift,
ech förhöjningen b if ver nödwändig, om ej rättightten
att bränna ulwidgos, och derigenom flera
erhälla ffylldigbeten alt för samma till Kronan
erlägga Bewtllnmg.
Härtill ropades Nej.
Friherre »amilton, Larl, anmälde, att dä
han
De» 29 Januari',. iris
han warit Ledamot of de sammansätta Utikotten,
wilje han här, lika som der, afstyrka olik urmid.
aande af rättigheten att bränna. När sidermerfrägan
uppkommit om dessoktningsgrunder,, havé
han tillstyrkt ott den samma <om 1 r8oo ars svrfattning
skulle antagas: men dä d-rom nu icke
wore sräga, fördehölle han sig, ott när llllsälltt
inträffade, velom widare fä yttra sig.
Herr ?nnt2!kä1st, kaul: Jag har uti mina
förra un denna delen gjorda anföranden asftyrkt,
ott innehafware as osktttiaqgde lägenheter, sk ttlaggde
O.wacnar, Mölnare, torpare och indelte
krigsmän, fä wal >om pa L -ndet boende Skändspersoner,
Tierftemän och Handtwerkare utan jord,
mä fä idka BränwiiiS-brannmg Och lör mirr
del afsiyrker mg det an ytterligare, larm ädekopar
mina, till grund för denna tanka, uti sednaste Plenum,
ater upprepade skäl och considerauoner.
Grefwe körner, Oörzn, wi le i
anledrimg af Herr ? s yttrande hemställa; ha»
ruwtda Kronan kunde kttwa stor fördel af bränningS-rätttqhcte
s utsträckning, när del all.id ikulkc
komma att bero af de personer, fern cj wore
Jordägare ctt derull angifwa sig eller ej. Dct
wore att förmoda, att wrd denna angiiwelse mänga
understes skulle inträffa, och B-willnlngens beräkning
blefwe alltid osäker, pr lZhan grund trodde
Grefwe körner-, att veu restriktion han föresiaglt
borde antagas.
Häri hördes »änga instämmaFri
-
1216 Den 29 Januari»'.
Friherre Amilton, cllsrl, trodde att de
uttryck Herr förest ^git, wore mera och
närmare bestämda.
Herr krmtrlkölä : Instämmande med Herr
Grefwe .Vlörnci^ nu yttrade princip, sär jag endast
Män,lagifwa och närmare bestämma, dck, jag,
vä grund af enahanda princip, och likmätigt mina,
wid Höglofl. UtssottenS Betäckande, glorde
anmärkningar, icke ansett elier anser siere berättigade
till husbehoss» bran,ungs idkande pä landet,
an hemmansägare ost) brukare , samt andra ffaltlagde
jordlägenheters innehafware, säfom ock ägare
och brukare af utjordar, med äkecv-uk; förmodandes
jcg jemwäl, att Herr Grefwe IvioinLr
häri instämmer.
Herr Grefwen och Landrmarffalken, gjor«
de derefter proposition att Bränwinebränning
ffulle wara alla Hemmans och Jordägare tilläten.
Ropades Ja.
Widare proponerade Herr Grefwen och
Landtmartkalken att ben aswen ffulle ullmas dersö
rätts innehafware.
RopsdeS Ja och V7ej.
Herr von klckllech, klllss: Uti de anmärkvingar
jag aflemnadt, har jag jörestaglt alla
Hemmansägare och Brukare: jag tror att Grefwe
törners uttryck wore det rätta.
6err Reukcrlköttl, 6»rl 6ulisk, önffabr en
Dan redaktion af §. att Bränwins, bränningen
mät
-
Den 29 Ianuarir'. 1217
mätte wara inga andra tilläten, än dem som äga
elier bruka Hemman elier mjordar,
'ytterligare bifölls att brännings - rättigheten
älwm >kuäe förunnas äg re ot större ell«r mindre
ukjordar, sä wäi skattlaggda tom andra derest de
ätaga sig den svreffresne Bewillntngen.
Deremot wägrades denna rätt ät ägare af
vff-ttiaggde lägenheter, ffali!aggde Mjv!qwarnar,
Mölnare och Torpare.
Herr 1'ak,m, kebr, bestridde detta befluk,
och vnssade fä denna sin lärskiidla kanka t Prvtv,
roller antecknad
Grefwe
körner, ^ trodde akt tilläkelsen wä!
kunde utsträckas till Torpare, i fall de innehade lä
mycken >ord, alt den kunde sättas i Hemmantal.
Än widare atflogs denna rättighet för In,
delte Krigsmän, Ständspersoner uran egen jord,
pä Landet boende EmdetS- och Tjenstemän samt
Haidlwerkare.
Älwen wid delta beslut wille Herr
hofwa sin stridiga mening i Protokollet antecknad.
Herr von l^ausvollk, Larl (Zullsk, Znssade
att det allmänna uttrycker mätte tilläggas: alla
som rj innehafwa Jory, hwarmed narturligtwis
menades Jord som kunde räknas undre
hemmantal.
Grefwe Amilton, ,^xel z ansAg detta ut,
tryck
1218 Den 29 Januaris.
tryck allt för obestämdt, och trodor att det borde
bestämmas efter den jordrymd någon disponerade.
Herr Grefwe» och) Landcmsrskalke» erindrade
att det bestämde sig sjelf, dä derföre erlades
skatt.
Herr 6er<te, yrkade att Toppare
skulle sä rätt att bränna, men med Jordägarens
tillständ
Herr
Iskm, utbad sig att till Protokollet fä
reserwera sin kanka, all om den oinskränkta
bränwinsrätliccheten afstoges, uvpkomme i den föresiqgne
Bewillningen ett deficit af 50.000 Riksdaler
, hwllket, dä det mäste erläggas, sedan pä
v§ andre Jordägare skulle fördelas.
Herr Grefwe» och Landtm»! skulten, företog
nu frägan om brännings - rättigheten i Srädecna,
och proponerade att den ät alla innewäriarnr
utt Städerne stulle upp läkas.
Ropades Ja och Nej.
Widare gjordes proposition att den mätte
förunnas alla Husägare.
Bifölls.
Friherre kksmilton', esri, förklarade det
han för si" del önskade akt inga andra än priwilegierode
Närings - idkare i Städerne stulle erhälls
rättighet att bränna Brämvi».
Heer
Den 29 Janunrik. 1219
Herr?nntrlköla, ?ruil: Jag ber ödmjukelft
gen om förlåtelse, att jag nu ater yrkar uppffof,
med lrägan vm Bränwins - bränningens rverkställande
i Stockholm och Götheborg, till dess Häglof!.
Utskottens Betänkande rörande frägan vm
Allmänna Svannemäls Magazins - inrättningens
fvrtfaraiide inkommit, pä det desie frågor derefter
mage uti ett sammanhang kunna komma under ösrverwägande.
Säsom jag förur omförmäldr, tror
jag mig, med underdänigt afseende, pä Kongl.
Maj-ts Nädiga proposition angäsnde allmänna
Magazins-inrättningen, hofwa rillräckeligt stät till
förberörde yrkande; men för öfrigt behagade Höglöst.
Ridderskapet och Adeln gunstigt tillära mig
fästa deras uppmärksamhet wid betraktelse», ä esna
sidan af Statens obetydliga inkomst, i händelse
Bränwins-bränningen i Stockholm och Götheborg
komme att werkställaS pä enahanda sätt
och emot Ilka afgift, som för de öfriga Rikets
Städer ar wordek föreslagit, samt ä den andra,
af den winst, som 8e i nytznämnde twänne Städer
för Kronans räkning hittills Lrifne Bränneriet
gistvik. Tv vm man och wike antaga att Mantalsskrifne
persvnrrncs antal i Stockholm skulle utgöra
6O/O00, som likwäl säkerligen är wida sör
högt tilltagit, sä utgör icke Bränwins Bewillningsafgisren
för dem, a 8 siw för hwarbsrä, mera
än 10,000 Riksdaler, hwaremok afkomsten af
Stockholms Brännerier de senare ären öfwerstigit
100,000 Riksdaler vm äret, samt följaktligen
oaktadt nägon hädanefter deruti blistvande minskning
, ltkwäl mängdubbelk stall öswerstiga nysibe,
rörde Bewillnings inkomst; hwortill än widare
kommer, att genom Bränwins-distilleringene upplätande,
» Slockholm under arrende, troligen
I22O Den 29 Januarii.
större inkomst stall erhällas, än okwannämndL
Branwi-s-BewlUnings asgitts - summa : sörhällunLen,
efter mm tanka sä mycket mera afseende och
Lpsmärksamhet förtjenande, som jag icke allenast
rör detta yttrat min fruktan, utan jemwäi än wi.
Dare befarar, akt, oberäknad lördewrde förlust,
genom en saknad inkomst al Krono, Bränncriernes
gäng, Missräkning i allmänhet torde wisa sig pä
iden, ester nu projekterade Bewilliungs grund, päräknade
afgisten, för husbchvss Bränrvins-bränningen,
vis L vis den säkra inkomst lom skaken
hittills, <ster 1800 ärs stadgande deras njutit
Grefwe
körner, Oöran, anhöll
alt Herr Grefwen och L " drM-nstaiken täcktes
iörst göra proposition, att fägan om Bränwmsdränningen
i Stockholm och Götheborg »'natte
stwtla, för att os öras i sammanhang med deri
vm Magozins- Direktions inrättningen.
Herr von klcklke6»: Dä nu Ridderstapet
vch Adeln för bränningen xa Landet antagit deri
rarulligaste grunden, otr den tillätes olla som äga
Jord, synes nsta ott samma pnmcipe äfwen för
Städerne malle föijas.
Herr Grefwe» ock) LandrLNarskalken, ansäg
delta icke wara alldeles iämpetigk, emedan
syr. lige Städer aga mycken Jord, ondra gansta
Äten eller snart sagde inge,,. Derefter gjorde
Herr Greiwen och LandrMarstaiken proposition
«tt rättigheten till Bränwms, bränning mätte utsträckas
lill Hyresmän i Städrrne.
Ropades Nej. ^ ^
Gref
-
Den 29 JanuärLi. 1221
Grefwe körner, yrkade änvo att Stocka
holm och Götheborg isrän det beslut som nu fattades
malle undantagas.
Herr llrinr^lkälst r Att hyresman i Staden
äfwen mä fä idka Bränwinsbräoning, dä han
dertill rrhället Husägarens bifall, har jag uti mina
anmärkningar, yrkadt, och dek tror jag i alla
afseende», wara bäse rätt och billigt; ly det är
öfwerensstämmande med den rättighet, som Hyresmän
elier 'Arrendator « Landet ar mordén dewlljad
; det synes ock wara förenligt dermed,
och billigt derföre, att Hyresman i Staden werkeligcn
betalar lrka Pränwins - Bewillning med
mindre Hemmansbrukare u Landet- Och ändteligen
tycktes härwid böra komma i betraktande ,
förbudet för en Hyresman af en Gärd i Staden,
att, med Husägarens tillstånd, idka Bränwmsbränning,
betager Husägaren den, etter min tanka
, honom tillhörande rättigheten, att genom est
högre tyras betingande af Hyresmannen, hämta
möstigaste fördel af sin Egendom- Dock böe
harwid iakttagas, att allena en Utaf Hyresmannen
Uti en Stadsegendom, mä uti gärden begagna
bränwtns» friheten.
Grefwe klörner wille pämmna Ridderskaper
och Adela derom, att det ware BorgareStänder
lom för.-siiglk att Hyresmän skulle åtnjuta
denna rätt, och att detta Ständ wore närmast
att ber as lida eller namna
Ärskllljge
hötdes ropa emot denna anmärkning.
Ridd- och Ad. Pror. 5 B- HttS
96
1222 Den 29 Januarit.
Herr Grcfwen och Landtm a rfkalker, ftägade
om Ridderstam och Adeln an>äge all Stockholm
och Götheborg borde undantagas frän willkoren
för de andre Städrlne.
Ropades Ia.i
Grefwe körner förklarade, det hans, och
som han trodde Rldderstapet 06) Adelns meninZ
warit, att frägan om undantag för beha Städer
skulle hwila tilt afgörande t sammanhang med ben
vm Magazins Dlrect.ons - inrättningen.
Friherre Lyernlleät instämde äfwen häri.
Herr Grefwen ock) LandlMarstakken, frögade
om det wore Höglofl. Rtddklffapet och A*
delns öcrffan, all detta stuve dljfwa ett särstlldt
venttlatio» srämne och afgö-.s j jammonhang med
den om Allmänna Magnius-inrättningen
Ropades
Ja.
Widare proponerade Herr Grefwen och Landkmarstalken
att Brännings,rättigheten stuve tillkom*
ma husägare i de andra Släderne.
Bifölls.
Deremot delmar'des 'Herr Galmen och
Landtmarstalkens propostttsn, att den aswen stuve
tilldelas hvresmän.
Med Nej.
Herr (^clerllolpe, (^grl hemstälde
om icke Hyresman, som hyrde en he! egendom,
med
Den 29 Ianuartt. 122;
med dertill hörande jord/ mätte äga samma rätt
som husägaren.
Herr Grefwen och Landtmarffalken, tyckte
att en hyresman i Staden borde njuta samma
rätt som en Arrendtor pä Landet, emedan bägge
till ägaren more i samma förhällanoe.
Grefwe klörner, anhöll att fä fästa Rid»
derffapet och AdelnS uppmärksamhet derpä, att
grunden för afgiften är olika tor Landet och i
Städerne. I Stäverne wore den lämpad etter
personalen och kunde derföre icke medföra samma
rättigheter. Likwäl läge han intet hinder / att
icke hyresman / i stöd af err färegäerrde contrakt
med husägaren, kunde fä utöfwa dennes räck.
Friherre 8^1 von wolstein medgafwe gerna
hwad Grefwe körner yktradt, att principerne för
Staden och Landet wore olika, dtt ena personal
det andrs jord. Likwäl borde man konsiderera att
det äswen funnes Stads egendommar ästkillde af
jord, för h wilken Skatt eriades. Om fäledes en
husägare ö'werlemnade sitt hus till en annan, mot
förbindelse att uppfylla de dermed följande ffvlldigheter,
wore han att ante säsom Arrendator. Annorlunda
förhölle sig med en blot hyresman, hwitken
endast begagnade rum, och wld fardag flyttade
när han bchagade.
Friherre 8^erlikeöt , instämde i detta Friherre
Ltaels yttrande.
Grefwe körner. Det ändamäl Friherre
8tsel äjystadt trodde han wunnes när husägarens
tik
-
1224 Den 29 Iamrarik.
tivständ gjordes till willtor för hyresmäns rätt alt
bränna. Här gälde ej samma skäl, som t afseende
pä Torpare, emedan husägaren kitt hyresmannen
«j wore i samma kinkiga sörhällande som husbonden
till Torparen.
Herr Grefwen och LandtMarffalken, frä-ade
vm Ridderssavet och Adrien Medes ansäge
för afgjordt, akt hyresman e) ssulle fä rättighet
alt bränna»
Ropades Ja och ^7ej.
Friherre 8tsel von kkoMein önskade ott Herr
Grefwen och LondrMarssalken täcktes stätta propositionen
sä, att d.nna rättighet mebgätwes ben
hyresman, som iklädde sig husägarens skyldighet.
Friherre klggis, k^rik Oonrsö, wille ej medgifwa
att hyresman singe bränna, emedan 1 säda„e
fall manga swärigheler ssulle uppsta att fä sina
hus uthyrda.
Herr Grefwen och L<mdtmarstalken söreflög
Ridderskapet och Adeln sä mätte törena sig,
att hyresman af hus med tord ssulle fä bränna,
dä ägaren ej bränner och dertill lemna! sitt littständ
Bifölls.
Derefter framställdes den stugan, huru stort
det mrntsta qmanlum Bränwin som fär försäljas
bör wara, »är mmutermgerr är Mbehäimr Krogar
m m.
Ht
-
Den 29 Januarkt. 1227
Åtskilliga förslag blefwo nu pä en gäng uppgifna,
hwarester
Herr Grefwen och LandtMarffalken, pronerade
alt det samma till en kanna skulle utsättas.
Bifölls.
Herr krmk^lkäiö, kaul: Utom det jag icke
kan inse eller finna nägot afseende förtjenande
skäl till förändring uti den genom 1820 ärS
Förordning, husbehofö-brä.mare lämnade rättigheten,
att sälja Brännan haiPopsraiö, med derwid
stadgade willtor, anser jag ock för min del, den
ena i fraga komne förändringen häru-innan, att
nemligen sörsäljMngen icke ma understiaa en kanna,
j sä mälto bäve oiämpelig och obillig, akt
Torpare, gifta Drängar, med de flera, lvm likmätigt
hwad Högloft Ridderffapet och Adeln nu
förut beslutit, äro frän Bränw nSdrännrngs - rät,
troheten uteslutne, såmedelst dl-fwa töronlälne,
antingen att köpa större BränwinS - q vantum,
an de eljest ätnöides med, och m?d det samNa
komma uti ett opäräknadt tillfälle, till önDerflödrgk
bruk deraf, eller att med ett fördöj't pris, köpa
deras mindre behof pä Krogen, eller ock att l
brist gf tillräckellga penningar, för inropet af en
hel kanna, blifwa i mistning af en, efter psnninge-
tillgängen lämpad mättltg Brämvins - njutn>ng-
Zag tillstyrker följakteligen för min del, bibehällanbet
af 1800 ars stadgande härom, och
bet sa mycket häldre, som jag är försäkrad, alt,
vm ben nu ifrägawarande förändringen skulle winna
bisall, densamma icke blumer efteNefivad, och
det wld al! Lagsilftnrng bör worå och bufwa en huswudsakellg
prmcrpe, att icke stadga en Lag, hwr?-
ken
1226 Den 29 Januarii.
ken man, ivid sjelswa stlstningen kan finna icke
blifwa esterleswad elier kunna till efterlefnad befordras.
Friherre 8,gk1 von : ijllät eisen att
hföra Bränwin Stjerne leder II'naii till öfwerflöd
af Bränwin, mea iuge., Torpare lärer
<fara till Staden för att köpa Bränwin. Will
äter nägon t en Stad köpa ett mindre qwantunr
finnes lätt tilifälir dertill.
Friherre Dsmikon, trodde att en generel»
princip kunde antagas för bäve Stad och Land.
Merstngarne hade i Utstolttt warit delade > men
de flästa rösterne hade förenat sig med BondeStändet
om eli halft stop. För sin egen du hade
han warit af en stridig kanka , och wille derföre
vcksä nu tillstyrka att detta qwanlum fixerades
till en kanna.
Grefwe De I» 6sr6,s: om frägan är om
sörsälMng of Brännvin i Städerna, wille Herr
Grefwen tillstyrka att qwanlum fixrradkS lili en
kanna, men är frägan om förlälj .ingen pä Landel
, sä borde det utfällas till ett halft stop.
Herr Grefweu och La,idr - Marskalken,
föreslog alt Ridderskap^ och Adeln ställe af,
göra , att när Bränwin töres till försäljning. ej
mindre än en kanna mätte fä afyttraS.
Bifölls.
Widare b flöts att Bränwin ej stall till flere
köpare sä Utdelas eller urmäras pä Tors, oppm
-
Den 29 Januarii. rLZ?
pen gata eller wid Hamnar, samt wid marknadsplatts
ä Lander, der Ständ elier Bedar för
Marknadens stutt äro uppsorra, utan mäste Waren
föra Bränwiner pä ett wisst ställe, vch der
tjl! köparen uppmäta hwad han sig betingat.
'Vtkerligare framställde Herr Grefwe» och
Landtmarstalken den lrägan, hwilket borde Wara
dek mmdsta qwantum Bcänwin lvm w!b infvrandet
lill Marknader finge sörlätjas.
Herr Grefwe» och LandtMarssa!kenf»rrfloA
art detta qwanlum skulle ulläkkas kill ett halft stop.
Bifölls.
Friherre LtZernlleät, önskade akt det mätte
förblnwa wid ett halfstop, men Herr Grefwe»
och Landtmarstalken swarade, vch älsttlltga hördes
ropa att saken more afgjord.
Rörande Krogars anläggande i Städer be«
flöt Högloft. Rldderssapet och Adeln, att fäbant
etter gifwtt ttllständ af Magistraterne skulle
wara tlUätit.
Rörande Krogars anläggande pä Landet föreslog
Herr Grefwen och LandtMarstalken att
dertill skulle fordras tilläteste af Jordägaren,
Landshöfdingen och Taxerings-Committeen.
Friherre Lisei von ^loMein ansäg fädam
Krogar i högsta grad stadeliga sch önstgde alt de
äldres kunde asskaftaö.
Herr
1228 Den S9 Januarkt.'
Herr Grefrven och Landrmarffalken förklarade
sig aase för alldis vmöjelrgl att borttaga
dem.
Herr Klingsporr, wille sörbthälla att sädane
Krogar som wore Gästgrfwarogärdar anstagna
malte äga d:stäud.
Herr Grefrven scb LanLtMarfkalkcn gjorde
proposition pä sitt förut gjorda fötsiag.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe kerner: Om nägot sunde winnås
derigenom att Krogar sördödes, st^li jag gerna
för mia del sädant niiftorka: men mchbruk kunna
t detta asteende aldrig tvrek>-mma6: följden bUstwe
att lönnkrogar l alla falt runues, och Staten
wunne af dem inan inkomst: der är derföre sä
godt att de tfllätaö och fä betala statt.
Herr Grefwen och LandrMarstalken förnyade
derefter sin Mm gjorda proposition »
hwilken
Bifölls.
Widare sramstäldte Herr Grefwen och LandkMarstai'en
fcägan huru rvrhaUas dorde när
wii) ariioknrngar om Krogars anläggande, L ndS»
höfdiogen och TopMngö - Committé» be,unnes
roaiä af olika tankar.
Grefwe
Den 29 Januari». 1229
Grefwe körner wille päminna sig att Landshösdinqen
wid T reringar manligen ej ägde röst,
och derföre icke heller nu borde kunna stadga bestulet.
Herr Gr swen ocl) LandrMarfkakkett förklarade
sig alldeles wara af lamma kanka, men
wille allenast hemställa om icke när Commikeen
stadnade l pLris vors, Landshöfdingen dä dordi
äga deciesionsrätt.
Bifölls.
Derefter bestökS, att pä Landet Kroaar ej
stall inrätlas annorstädes än wid Allmänna Landsoch
farwägar, sommar och wmlemd, och ej pä
närmare afstånd än en fjerdedel wög ifrän kyrkan
samt ort vdalkrogar sä wäl som Gästgifwerter,
stola behälla sina rätllgheker.
Herr von ^lalisvofst, L^/l Lnst s i inwande
ätt dcn;ia Författning pä sina ställen kunde medföra
»lägenheter Pä Gottland liee-a Kyrkorne
sä tätt. ett en Kyrka och Fjcrdrngestoipe nästan
äro det samma. Wid ett jädant törhällmde
skulle der hända att ingen Krog der finge anläggas.
Herr Lock, Lockig Lu-lvig, att det kunde
hända att fö'ut pnwiligekade Kröger läge närmare
Kyrkor än denna lvrestrist jnnehöoe, hatt
kände sadane Krogar 1 E käue , hwilka wä! läge
wrd Landsvägen/ mea kncppt ett bötzessokt »stärk
Korkan. Skulle sädane förlora sin rätt?
r>tdd. och Ad. l^ror. z D öf
S?.
12 zv Den 29 Januartt.
Herr Grefwen och LandrMarsta!ken söreflog
i afseende pä besia Herr von »ausvollffs och
Herr Look8 anmärknmgar, att det mätte fä ankomma
pä Landshöfdingen och Taxerings-Commiltren
all i säbane fall jämka och förordna.
Bifölls.
Friherre »amillon, carl, instämde sä mycket
häldre häri, som sädane Krogar redan förut
warit inskränkte i sin rättighet.
Friherre 8rael von ,»oIKem. Sedan nu Ridderssaptt
och Adeln bifallit alt Krogar fä inrättas ,
hemställer jag, om icke krll Sedernas förwarande det
kunde uppdragas Lardshöldingen och TaxeringsCvmmitteen,
alt upprätta en Police,Författning,
hwangenom dem wär lemnades öppet att försälja
Bränwin, men Spel, Dans och dylika utlwäfrungar
förbödeö och hindrades.
ytterligare beflöts, utan ventilation pä Herr
Grefwen foch LandlMarfkalkens proposition, att
minut-ksörsäljmng af Bränwin ffall wara tilläten
pä Gästgifwerier, Wärdshus, Marqueremerier,
Näringsställen ber Spisning gtswes, Wärdshus
wld Her egärdar för egen och främmande Betjening
samt Handtwerkare, Tingsställen, witz
Manffapchmqwartmng foch Wmfkänkerier.
Grefwe von I,antinZ8ll3nten yttrade sin önskan
ott Bränwins, minuteringen wld Aucuoner
kunde sörekvmmas.
Herr Grefwen och Landtm a rskalken förklarade
att derom wo;e i Urfkottets Betänkande
in»
Den 29 JanuarLi. i2Zi
ingenting nämndt; men att han twiflade att den
samma kunde hindras.
Herr Iskm, trodde alt den ej borde förbjudas,
mcn icke heller nämnas.
Friherre Stjernstedt, anmärkte att frägan
ej hörde hit eller nu till ventilation ku de upptagas/emedan
derom genom serstildta.författningar
wore stadgadt.
Derefter iräqade Herr Grefrven och Landtmarskalken,
om Ridderskap;! och Adela deri instämde
att nägot wisst asständ för Krogar i Bohustänffa
stärgärden ej borde bestämmas, srmt
ott Bränwins-minutering wid Sillfisket derstädes
ej kunde sörnekaö.
Ropades Ja.
Likaledes bifölls, ott den som utborgar Bränwin
i minut ej stall aga exekutiv rätt till betalning.
Herr Grefrven och LandtMarstalken fromstatdr
den frägan, om det wore tillätit, att etter
stukad mantalsskrifning sig hos wederbörande anmäla
och undfä tillstånd ott brännna Bränwin.
Herr Grefwrn och Landtmarstcllken trodde för sia
Lel, att om sadant tillätes, ssulle controllen blifrva
sivär.
Friherre »amilton ansäg denna sräga stä i
ett nära sammanhang med den om panne rymden,
och sältet att utgöra Bewlllningen, och hemstäide
deriöre om icke med dest afgör-mde kunde uppstjutas
intill dest alt defia ftägor förekommo
Gref,
12 ; 2 Den 29 Ianuarii.
Grefwe körner trodde att Ridderstapek och
M-ln utan akt ingö i granskning af den »ör-flagne
p ogressnva betalningen gansta wä! kunde afstä
liMielsen att bränna lör andra än den som
sig wid Mankalsstttflungen dertill anmäldt.
Friherre Ltjernlieöt förenade sig med Friherre
ttaunilon.
Herr Grefwen och LaNdrmarstasken, gjor,
de proposiiion air ingen tilläteiie att bränna Bran»
lvm mätte sä lemas d m, 'vv först est^r stukad
manlalslkltjt.lag sig der.lil anmäla.
Bijöllö.
Herr Grefwe» och Landrmsri?tt?ken, ane
Malde art ordningen ou komme lil! de ägor sorn
egenkeligett rörde asgrften, och >ut ehuru derom ingenting
nu kunde astöras, torde det ukwäi kunna
lvrxg gagneiigt, om anmärkningar i ankdnmg af
Ukstotttts sörst.ig nu gjordes.
Herr keutersköl ! trodde att Hdane saker alldeles
icke hörds till den narwarard» mwerläggningen,
hvarföre stan anl ö», att end st de nu stt«
tade beslut mätte med Bewillnings - Utstoltet
kommuniceras.
Grefwe körner yttrade, att till »vinnande
ak »vem rcdighet och en säkrare ledning för Bervill
i nS;; stolt t, d t högeligen stulle leda, VM
He-r G 'kwen och LandtMirst.-skc! i förhand genom
proposition wille utröna Ridde«stoptt och Adelas
mening öfwer en och annan punct. Detta
kuttde exem-el brstä deri rrv att stäga om
Den 29 Januari!. 12?;
R-dderffaprt 06) Adrin anAgeden angift som blifwlt
fsreilagen pä det uppg, na lättei fäkert ku na
U'aä- Skulle Nrdderskuper och Adeln ej anse den
säter kunde Bewill^ings-Utskotlet an-nodas oit närmare
prvfwa sitt sv siog. Derefter kllide ^:o ftäfiås
härinvid., i ajstcnde pä T^'Uionen, Ven föcesiagne
inetyodn med progressiv afgift för vannerymden
borde antagas Sedan Rlddersknpet och
Adelns tankar, salunda härv'wer bestämda, ssuLe
Utffortek genom rem.tz n för sitt förestående arbete
wrana en rättelse.
Herr förklarade, det han för sin
del ansäge dm nyi förcflagne Tap trons-merhvdm
o-äker, och önffade on r Zav ärö Författning l afseende
häcä matte 'ö'jas. För Lirigr
att tiden nu wo:e inne att öfwer detza frägox
salla bcflut.
Herr Grefwe» och) Landi Marfkakken inwände
, akt meningen ef ware alt ; u derörw-w besluta
, utan blott att rmsvnera till tjenst och ledm g
sör Utskottet.
Grefwe förner utbav sig alwen att ölwer en
tredje pu cr e-hälla Hkrr Grelwen och LaadrMarffokkeaS
proposition, d-'l nämligen horu stor pannee
rymd stige nyttja?, om den dorde wara oinskränkt
eller inskränkt.
Herr 5tHverIlnIpFtäggN
om Bewlllningen för Bränwrns brännrugen har redan
en gäng dos N dd>' sk vet och Adely förewarit,
och till Ulstottek dlrstvrt äterremitkercid. UtikottelS
swgr pä äkkttemHeu, är ännu icke inkommtt,
x och
I2Z4 Dsn 29 Januarik.
och saken således ej eller ännu ett Zfwersäggoingsämne-
Zag är alltid ogerna af olika mening med
Herr Grefwe körner, men jag kan ej nu underlåta
att tro att wäl nu anmärkningar kunna af
enskilda Ledamöter göras, hwilka i wänlig ordning
j sammanhang med detta amne kunna kill Bnvill,
nings Utskottet remitteras, men äswen att Herr
Grefwrn och LandtMarskaiken ef deröswer nu kan
göra proposition. Genom proposition sattes ett
Beslut, och nägst fädant tzwarken bör eller kan
rågås innan mäler i Laglig ordning ä nyo kommer
under öswerlaggnmg.
Grefwe körner förklarade sig hafwa bliswit
mistförstädd, om man trodt att han önskadt del
Btsluk nu skulle fattas i lorwäg. De propositioner
han hegardt hade han önjkadt endast i afsigt
att utröna Ridderskapet och AdelnS tankesätt.
Friherre llgmilton instämde med Grefwe
Uyi-nLi-!, häldst ftagan ännu icke i BewtllttmgsLltskottet
ä nyo fvrrwaril.
Herr Grefwen ocH LandrMarfkakkett beZynde
derefter alt punctewis uppläsa tUiskotcers
Fölflag. . i
Wld den första puncten, rörande en witz afgift
för hwart Hemman gjordes i- gen anmärkning.
Den andra fpuncten att hwsr och en wid
Mantalessrifningen skulle uppgiswa med huru stor
vannerymd han wille bränna; Gillades.
Herr knutrLölö, kaul, eritidrade att i afse
-
Dm 29 Januarkk. L2Z5
frende pä sörsta puncken han hade gjordt anmärkningar
som lili Ulffolttt dlifwit remitterade.
Herr Grefwen och Landcmarflalken, förklarade
att de framdeles i sin ordning skulle degagnas
och omtalcks. Nu önskade han att Rwderstaxet
och Adeln wille yttra sig huru stok pauueryAd
borde ttllälas.
Friherre »nNilton, Lsrl, yttrade att sä wäL
panne,rymden, som grunden till betalningS'skylldighet
efter Hemman, böra bibehällas t likhet med
Ikoo ärs författning. Med en sadan Pannerymd,
kan tillräckelig myckenhet drank erhällas
för Lrdugärden, och mera Bränwin erhällas,
än till husbehof fordras: men derigenom sättes
en fixerad gräns för den egennyttige, som blott
syftande pä egen winning, glömmer del Allmännas
wäl. Med en fädan grund för beskattningen Win,
nes en säkerhet, att den väräknade summan utgår';
hwilken, om den föreflagne methoden ak beskattning
antages, fäkerlrgen förfelas. Dock likwä!
iär jag här, lika med hwad jag gjordt uti Utskotten
, tillstyrka, ett nägvn jemkning göres med
denna afgift, sä att den, för swagare och mindre
Hemmans - delar, hwilka endast förmä hälla mindre
pannor nedfättes och i stället ökes, uppflyttas
pä de hemman som hälla större pannor.
Herr Grefwen och Landtmarskalkett ytt,
rade, ett om beskattningen ej nu more sräi a.
Hwad parme* rymden beträffade ansäg han ej räd«
ligt ett man singe begagna fä stor man behagade,
när asgiften för den samma w»r; progrchv.
I2z6 Den 29 Januaril.
Llthene ^amillon wille gerna tillstyrka den
prvgretziva afglsten , men ej lill högre än 90 kan«
nors panna.
Grefwe lUörnoi- ^ om jag rätt fotkcdt Friherre
llumikon8 mening, öo.star hon otc en witz
otgift per hemman sör en witz fixerad pum e-rymb
mätte destämn^s, och att sedan lör större pannor
en progressig förhöjning etter ka.mtttet ffiille
förbjudas. Denna tanka jynes m-g äfwen latt
kunna btsalloö.
Ropades Ja och Nej.
Friherre on: Min mening är att i
enlighet med ,800 äts Förordning storsta pannerymdsn
döde l Studer och pä L mdct lkulle wara
90 kannor: men att vm den (om enligt samma
Författning more berätt!.,ad till blott en mindre
panna wilie nyttja en större stuve han derföre erlägga
prvgreösis afzijl
Grefwe f?»m,Ikon, .öxol, hemstälde om dea
som hade egendom i olika La», stnlle äga rätt otk
tammanflä si» branning pä ett ställe, honom hade
det blifwlt sörmkadr.
«^err Grefwen ott) L.a>'dtma! skulten ,
erinrad? o:r Ridderstapet och Adeln ännu icke
l- de afajorr frägan om patinerymden, och trodde
att man lätt lunde inga pä Friherre Ittsmikvn»
förstag.
friherre 'tt.iel stlollleln : Dm, som jag
tror, Ritttt? Ständer böra anse sig som Swensta
Fosters Förm.yudare, under dek otwrfwelaktiat
mot
Den 29 Isnuaril. 1257
mot princip att gifwa tillfälle till Bränwinsbränning
uiöftvcr husbehof. Skulle hwar och en pä
ert fjerdedel Hemmon fä nyttja 90 kannors panna
dlefwe det stora Bränneriet öfwer hela Riket,
ert allmänt supande, och Skogen förstördes.
Herr Grefwe,? ock) Landtmarfkalken, ine
wande, alt när alla brände, blefwe ej födkroken
särdeles lucrakiw, och skulle ej mänga deraf förmäs
att anlägga större bränning. Han wille mr
framställa deri sragan, om Ridderssapet 06) Adeln
tilläte,arr en obestämd pannerymd finge nyttja-.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe von l^ntintrskaulen anhöll om pro«
position pä Friherre läamilMiis sörstug.
Denna proposition blef äfwen af Herr Gref,
wen och LandtMarssalken upprepad mrn med Ja
och Vlcj defwarad.
Herr l^lii^soor, Qerclt, anlZg propositionen
i Len föresiagnc Tariffen Illa uträknad.
Herr Greswen och LandrNkarfkalken proponerade
att R.dderskaper och Adeln till UrssolletS
kättsle mätte anmoda det samma «tt jörestä M
determinerad pannerymd.
Bifölls.
Herr Klingspor, Oeröt, wille härilll samtyce
Ridd. och Ad. pror. 5. B.. ka,
97 »
1258 Den 29 Januaris.
ka , med willtor att en ny Tariff för Beskattningen
blefwe föreslagen.
Herr?rim2lköl<t. Angående Bränwinsvanne,
rymden, har jag för detta yttrat mm tanka,
att nemligen det un lHoo ärs Kongl. Förordning
tilläkne och stadgade Hemmantalet, är tillräckligt,
samt lill och med öfwerstödigt. Jag tillstyrker säiedes
i ödmjukhet, samt jemwäl önjkar, att Högst,
berörde Förordnuigs stadgande ocksä härutinnan
mä blifwa osö ändrad ; med sörny^dk upprepande
deras, att j-'g sjelf erfarit möjlighew!, klk med
en 50 kannors panna pä Z mängder, utan sä
kallade Nittbränningar, tillwerka mera än 2000
Kannor Vränwin och manns icke wid sädant för,
hällande med den redan rillätne vannerrymden,
icke allenast vkwerflödigt hukbehofsbränwin, uran
vck mera än mycket deröfwer till afsalu kan ä,
stadkommas
Hans
EMllence Herr Grefwe kuutb,
öfwer detta ämne är redan lä möckel raladt,
att ett b-siut snarr mätte kunna fattas. Jag fär
derföre hemställa om wi icke lättast skulle kunna
komma ifrån denna sräga , deftgenvm akt wi stadgade
pannerymden efter 1800 äcs Förordning.
Wglsten kunde äfwen sä tstnwa den samma som
deri söreskrftwes, endast med det tillägg, att dä
nu genom förlusten af Finland, en brist uppkom,
mer för ben del at Bränwiriötkatten som deras er,
lades, kunde den samma sylla genom den af Urjkot,
tet föreslagne progretzionen.
Grefwe körner föreslog ott denna Grefwe
kuucks erindran skulle till Utskottet öfwerlemnas,
hwt!-
Den 29 Janunrit. 12 z 9
hwilket skulle äga att yttra sig Hwad afseende
derpå kunde göras.
Herr Grefven och LandtMarfkalfen,
gjorde decpä prvposiclon hwiiken beswarades med
Ja och Nes.
Friherre Amilton, erindrade att frägin
vm pannerymdrn wore bland de oeconom ilka, hvilka
nu borde afgöros.
Herr Grefwen och LandcMarfkalken,
gjorde proposltron akt pannervmoea malte bestammas
enligt hwad 1802 ärs Föriattnlng föreffrifwrr.
Ropades Ja och Nej.
Hans E^ellence Herr Grefwe KumK, erindrade,
akt dä Allmogen redan hade sina pannor
gjorda ester den förra Förordningen borde derpä
göras afseende, emedan en förändring, ej utan
becydelig kostnad kunde päbjudas.
Herr klingspor', 6erclt, anmärkte, akt den
hittills stadgade pannerymZen wore opropottonerltg,
sä akt den ej borde bibehällas.
Herr von ^susvollff, päminde, att vm en
witz pannerymd ffulle stadgas för Landet, borde
der äfrven göras för Staven, l
Hans Exsllence Herr Grewe kumb, önskade
att frägan om pannerymden för bränningen
pä Landet först mätte afgöras.
Herr
1240 Den 29 Iauuarri.
Herr D-bm. Om wi nu sörestrifwa att be,
tala 4 R:dr per hemman, sä gär ej T-ondeStänder
in derpå
Hans
Exellence ^»err Grefwe sinn'b , erindrade
att Bonde - Ständer ej kunde göra lag sök
Rldderstapst och Adeln.
Herr Grefwe», och Landrmarfkalken, uppläste
den calcul Bewili-iogs - Utssotket uppgisivlt
öfwer deffarrnlngen, hwaraf syntes, akt de Arkrclor
hwilka säkert utgå utgjorde ett be'opo ak i6o,
^OO Riksdaler, dä fylinoden l z6o.ooo Riksdaler
eller hela Bränwins-bewtllmng-sum-nan ry^zoo
Riksdaler stuHe upptagas pä de oläkca A'tiktarne.
rFoo ärs Förordning hade ätmindstone den förtjenst
, eril erfarenheten w-fat att starren urgätt.
Grefwe vs I» ceclia, ^gcob. Jag har
trodk mig under diskussionen finna arr twenne
frägor bliswit l-mmanblaidade: den ena om pannerymden,
de» andra om beskattningen- Den
förra srägan lärer sälön, oeconomist nu böra af,
sörås. Jag wi» för min del gerna bifalla Friherre
ttsmilions Fmslag. Första andamälet dör
tvära den oecononuffa nyttan: det andra stätten.
Bäggedera fy tes wig derigenom befodrade. Skaten
fär säkrast sin inkomst, och finnas personer,
som löka sin fördel i alt bränna med större pantrar,
sä ökas derigenom Statens winst. Marogen
sär dä äfwen behälla sina pannor oförändrade,
hwilket beiriar den lamma isian en deiydlig
kostnad. Bibehällom derföre, Mina Herrar, den
pannerymd as 50 kannor för hemmanet, som
i8vo ärö Förordning sörestrifnm, men lämnom
till
-
Dcn 29 Januarii.
124!
tillätelfe, akt, emot en prvgreesiv 'örhöjnlng i ölgillen,
anda lili 92 kannors paruierymd lär r yu-aS.
Friherre Oest^i-stsöm, Sorn menja»
garn? olmer panncryMden synes sä sunsta sti-ja?-  tiga, torde wi här lättast komma lträn laken, om
wr ollenajt bcstute c-tt panne - rymden stall wara
bestämd, ock) uppdrag? är Ukstonet akt dertill göra
färsing. Till ledning kunde man dä rccommeude,
ra ät Ukstotlet 18^2 ärs Förordning. Ert lä«
dant forsing är ock läktare ett göra l Uttkotte! der Ledamöter
sitt nas of alla Sta >den , an här- Grefwe
Ide !a wille gerna instämma äswen j delta jö--  stag, men ör stade, säfom Ledamot af Bcwtllnmgs
- Utjksttet, att dä denna fräqa ar biolt veconomist,
men tillika wigtig, i atseeiidr pä Bewillinngens
fördelniisg, den nu matte atgöras,
och parme - rymden determineras, pä btt Bewtll,
runge - Ulstortet mätte hufwa en giswen grund art
gä efter.
Harrs Ehellence Grefwe UnuR, upprepade
hwad han förut anfort, tilläggande aktman tande;
det Staten genom den iö >a Författningens fvrestrift
erhällit g6o,o-.'0 Riksdaler r rnkoinst, och
att således i ots rude pä läkerhettn denna författning
redan wore bepröfvad.
Grefwe hörnor, anmärkte, att omRiddsrskapet
och Mein nu ffu.c bestämma en witz parinerymd,
och Le andra tre S'ä-dea ej ingrngo j
samma bestämning, saknade Bewrllinngs - Utskottet
i alla kall en gifwen grund, för sm ytterligare
ärgarL i delta ämue.
Gref,
1242 Den 2Y Januari).
Grefwe Ne I» , ftägade huru 'Be,
willnings - Uiffollet borde förfara om ingen ting
stadgades ?
Grefwe Norner. I stldant fall är det dä
lättare att sämmanjämka memngarne, än nar ett
redan fattat befluk, gör en sädan jemkning nästan
omöjlig.
Friherre Legerström, sacoh. Jag kan ej
inse någon iwärighet för Bewillnings-Utskottet
ott marberg sitt förslag kill beikatlnmg, allenast
det en gäng blifwit afgjordt att parme, rymden
stol! buiw-i bestämd. Denna bestämning kan ju
Utskottet förestä; och förslaget dertill är läktare
ott göra i ett Utskott der Ledamöter af alla fyra
Standen äro famlade, än i hwart Ständs plena.
Grefwe vo la Lmstis medgaf, att detta förstag
lättast gjordes af Utskottet, mm anfäg omöjligt
för BewillnmgS - Uttkottet att äläaga nägvn
Skatt, innan panne,rymden wore bestämd
Friherre
Lc-lerström yrkade än widare, att
allenast det blifwit beslutade, att panne-rymden
skall wara bestämd, och Bewillnings-Utskotter förstagSwis
uppgäfwe desi maximum, kunde Bewlii»
ningen äswen utan swärighet förestås.
Herr klingspor, 6erste, wille ej medgiswa
Utstottet rättigheten att bestämma maximum.
Friherre Lehrström eriadrade att dek blott
borde wara försl^Lswis.
Fri
-
Den 29 Januari». 124;
Friherre , ^obsn Wilhelm. För
min del har jag lyckt de flästa intimera, för bibehäiiandet
as 1800 ars Författning, och jag kan
ej undgå att berun instämma , sä framt tiben kill asrverknmg
och pannors construcrivn helt och hälleklemnaö
tiH de Contridueranbcv egir omdöme, jamt art
Len obillighet rättaS, otk den !om erlägger full afgift
för ett större eiler mindre frän kuswudgärden delägit
hemman, endast med näyra fä kunnor fär
öka pannerymben wiv 'det ställe har: bedor, och
och hwarest ofwärknmgeii för famtelige betz Jordbruk
werkstäiles, Denna obilstghet i föriaktningen,
hor warit sä mycket större, fom det icke altid
warit för bättre begmämlighcr och möjelig eftersyn,
fom sammonbrämiing stedt. Utan har sädank
pä mänga ställen mäst widkagos af abstiut
nödwändighek, såsom för afhyste Hemman der
intet enda hus finnes.
Hcrr^lmf-stcli, , jconsormerade sig med
Friherre lähsnci-an!/. och begärde proposition pä
hanö Förslag.
Herr Grcfwei, och LandtMarfkalkeir gjor,
de propssition att ponne - rymden mätte bestämmas
enligt med 1800 ars Förordning . med det
tillägg, alt större pannor anda till 90 kannors
rymd, kunde fä nyttjas, emot erläggande af en
förhöjd progressiv aigist för allt hivad de öfwerstiga
50 kannors rymd.
Ropades Ja och Nej.
.Friherre käljtmcramr: ulbad sig att fä uppläsa
sin motion, hwilken han nu punciewjös hade
jörfaltadt, sä lydande.
Alt
§244 Den 29 Ianuarik.
Att hwod yonne- kymden angor sstoo Zrs
Förfuklning mätte bidehällas , sä Ml yo kain ors
panna blstwer den styrsta som får existera, dvck
med den förändring l berörde Författning:
l.o Att dä sammonbränning sker, man mäste
lili fullt kamma!, fä en eller flera Imärre
pannor begagna den rättighet, hwarsöre man
owilikorl! en bör bet la.
2:0 Att lammonbrärming mä kunna ike för alla
ongränsaide kamman under ett bruk ehuru i
olika Län belägne.
tz:o Att smärre Hemmansbrukare fä begagna
större pa? nvr än Förordnincen utsätter,
ä'da till beloppet os 90 kamor mot erläq.
gande as uäaorSunda hös progrersiw otgisr.
Herr Greswen scb Landrmaiskalken gjorde
proposition Z de§e of F iherre Liljencrantz uppläste
pune er hwilken beswaradeö med
I<r och Nef.
Hans Epellence .Grefwe kumb önskade att
Herr Grefwe» och Landlwarstatken betzagabe göra
proposition pä hivar punct serskildt.
Herr Grrefwen ock) Landtmarskalk?»), frägade
om Ridderffapet och Adrin wille uppdraga
Bewillmngs - Utstoktet att förestå bestämnrngen
f.s ponne- rymden
Ropades
Ne/.
Herr
Den 29 Ianuarlk. 1245
Herr Grefwcn och LaildtMarskalken gjorde
derefter proposition till bifall ä den första af
Friherre i^encrLnl? ftamstälda puncten.
Bifölls.
^Derefter gjorde Herr Grefwen och LandtMar,
stölten proposition L den andra puncten, hwilkm
beswarades med Ja och Nej, hwarunder
Friherre ösrström, lvlric, hördis ött
gära votering.
Efter nägon stunds öfwerläggning tillkännaZaf
Herr Grefwen och LandtMarssalken att votering
wäl wore begärd, men att Friherre (berström
efter en liten ändring i ordställningen hwarigenom
meningen wunnil nägot mera tydlighet,
begifwit sig lftän sill yrkande
Sedan
sä wäl Herr Grefwen och LandkMarstalken
sorn Friherre ^iljsucrsnriL uppläst och
förklarade de föreflagne puncrerne, yktrads sig:
Grefwe Os la (Zsrrlie: Att han gerna wilke
lemna sitt bifall till Friherre t-.i!jer.cr»ru2 motion
, allenast lwänne tillagg dertill gjordes. I
den sörsta puncten vaskade han fä insördt, ott
större än 90 kannors Pannor ej singe nyttjas,
hwarwid
Lriherre I^Hisncrsntr!, onwärkte, drt sä»
dant r allmänhet wore af honom föreslaget, i
hans tanka iä tyolia?, att det ej i sjelswa puneten
behösde upprepas.
Ridd. sch Ad. prot 5 S. Gref
98.
1246 Den 29 Januari,'.
Grefwe ve ig (Zsiciis fortfor, onmarkans
des wid den andra punctcn rörande sammanbränuing,
atk densamma borde tilitos, icke allrnast
för angränsande Hemman, utan alwen för alia
Hemman under en ägare, vm de ock ffulie wara
belägne pä afständ i olika Prowinser och Län
Herr
Grefwe» och LandrMaeskaikcn upprepade
ä l yo de of Friherre vil^iiLi-im? sörestag,
ne puncter, hwilka, sedan Grefwe ve )g Oglck«
ifrän sin anmärkning afstäd:,
Blsöllos.
Herr , trodde att uttrycket, smär
re
Hemmans - brukare worc mmdre bestämdt och
att 1 det stället borde lättaö de lvm bruka »flan
och med helt Hemman och derunder.
Fridene viljencean^: Dä det warit jag
som gjordt denna af Högloft Ridberstapet och
Adeln gillade motion, hwarmed ,ag äwstal ordning
i brännings- i rätrningcn , somt undwtkande
af onödig rubbning r nu ex sterande Författningar
, lror )ag nug ock ctk böra erindra L-katsWeckel
icke mä fvrg!ömm-S. Det lider en betydlig
afkortning i sin inkomst sf Blänwrns - stätten
genom förluste-i al Finland, hmiikeri brist ulan
twiswel bor sylve. D n ersäcles wäl kill någon
del genom den progreesi ra algi ren , men e, tlil,
räckilgk. Jag wilie sisiedes sör.ftä, att en lindrig
cgsift pä consumr on ar Bränwin bief päbuden kill
högst 8 a 12 tz:r för hivar ech en cvi^umenk;
till della sö'st..g har jag fäil anlednn g af kunni,
ge Kro 0, Betjente, iom förläkr^t in.g ^tt benne
ksgljt icke glluiast uran »agon vwuja stullc af Allman
-
Den 29 Januari». 1247
mänheten erläggas, utan ock conkrcklen wore sä
lätt, att ingen som brukar Bränwin skulle wägc»
nnderläka, att sia såsom consument uppgiswa.
Jag anhailer derföre att Bewillnings - U skottet
mätte anmodas, akt metz Förslag till en sädau
consumtions-afgift till Riksens Ständer inkomma.
Friherre klsmiltcm, Osrl. Denna fräga
har i Mskvttet want wäckt, men der af p'uralj<
teren dlifwit asstagen. Acke desimtnd e anhälier
jag, akt den sälön» en anmärkning mätte fä ät»
sölja remitzen till Bewlilnings» Utskottrt.j
Friherre 8tsel von I-lolllein, ansäg detta
Friherre l^Hjsncrsnt^'; sörflag stridande mot dcn
princip, som under hela Riksdagen warit följd,
att upphäfva allt gammalt twäng. Pä sädan
grund har husb sitanorier blifwit afskaffade. Nu
föresiäö att Ftscalen stulle maka öUver Bränwinssupand?t;
deraf skulle följa ständiga procetzer.
Han ansäg deremot bästa sättet att winna ersättning
ät Staten w ra, om afgilten ökades för
dem som bränna, ej art den indes pä de supande.
Herr Grefwe» ock) LandtMarstalksn proponerade,
att lä wäl de nu saltade beslut som de
under diskussionen gjorde anmärkningar hwaribland
äswe-! en af
Herr kieutLriKölö, Lsrl, inlemnad calcul
öfwer afgisten mätte till Bewillnings-Utskottet rem.
treras.
Bifölls.
Herr
1248 ven 29 Januaris.
Herr Reuterlköiä uppläste derefter följande:
Jag anhäller att med anledning af mitt an«
ivrande den 4 December och de anmärkningar
som dek upptager, fa lemna en uppgjord calcul,
öfwer en af mig förestagen afgift, hwtiken endast
skulle komma att drabba dem- som med nog sannolikhet
tlttwerka Bränwin, och hwilken calcul i
sammanhang med anmärkningen torde kunna till
Bewillntngö-Utiroltet remitteras.
Att afgift som ej skall grundas p« en fixerad
Hemmans - beräkning, blir alltid suppofitionswis,
Lenna wisar likwltzr, med iakttagen billighet, att
«n större fördel äiägger en motstvarande högre
afgift, ett nog betydande öfwerskott af nära
55,000 R:dr till Lrror Cslculj.
Den 29 Janunrll.' 1249
Calcul till Branwltts, afgift efter förr Ene pannors storlek ä hwarie Hem
mansdr», ocH endast beräknad dem som anses bränna.
K
rr
Antal
Hemmans
Brukare.
Antal som
lnpv. nlliv.
Brä» >vin.
Pannor
af
Kannor
Förr
beraltes
LldRag
Nu
betalas
LldRäg
Summa
Lispund
- RLg.
i
24.
6,tzo8
^ 222
15
I
I
Z,222
80x4
4 020
18
Is
iz
6,222
r 2
6,04?
4-"00
22
2
2
8,022
s
Zb,4Z4
Zv/. 22
22
125,222
85,2Z7
62,22 >
26
4s
4s
272,222
3
8
2 5,0 z 6
22,222
?2
6
6^
1 j 2,222
2
27,454
24 222
Z4
7
7Z
186,222
8
2.472
2,222
Z8
8 L
9^
19,022
L
2,949
2,222
42
9Z
n;
22,522
S
^ 594
502
46
i r
izz
6,625
I
6/422
5,222
50
12
15
75,222
iL
Z45
Z22
15
»9Z
5,852
Is
401
Z52
56
18
22;
7,96l
ii
IZ2
122
62
21
26L
Z,152
2
709
652
65^
24
ZsL
19,662
250 Den 29 Januari?.
2 5
7-
62
68
26^
2 t; 5
2^
i;6
ILO"
7l
29
gy'
4,770
-z
z6
Z2
74
grz
44 c
1,Z27
224
222
77
Z4
485
9,750
Z4
24
79
gä
5gz
1,278
bi
54
40
8l
Z8
575
2,ZlO
d»
rg
15
8Z
40
625
9N
4
110
122
85
42
665
6,6^5
4r
lä
I 2
86
4Zs
7-5
861
4^
19
l6
87
45.
755
1,2 k2
45
10
6
88
462
82I
481
5
165
150
Y2
48
84!
12,722
Jordbruk öfwer 5 Mantal har ej kunnat fäkt upp»
glswit men dä sädane finnas gifwa dem tillökning.
9 Gripsholms Kungsgärd - - 15 is
Utom Stockholm, Götheborg 06) Carlscrona , torde med säkerhet kunna
beräknas i de öfriga Städerna 56,002 Manlalsffrrjne Personer, deraf suppo
-
Den 29 Janumri. 1251
neras hwar för sig bränna 2,222, med 20 Kannors Panna, hwarsöre ^
las a 2 Lispund - - - , , , - -
De öfriga reducerade till Mantal a 12 Mamalsssrifns Personer gör
4,5Oo Mantal.
Eika manga Pannor af 50 Kannor a 15 Lispund - - , 67,522
Skull; 92 Kannors Pannor blifiva Etne s3 minssas anta!;! Pannor
men Misten bur deremot högre, och den upptagne summan större.
^ ^ . . Summa Lispund Räg 98Z<8gz
Formodeligrn kan med säkerhet antagas att Mark-gängen c» snart stal! gä
under 22 tz:r för ett Lispund Räg ellrr 5 R:dr per 'Zuma dä således denna
afgift kommer art utgöra u:i Penningar Riksdaler Banco , - 409,929:
5.222 :
Bewillningen af Krogar har Utssortet calculeradt till - -
^^ Summa 4x4,929: 28:
Stats,Werkst sordrar , - , - , s - g 62,022:
Till kärror c»!cu!i och' troligen nägot öswerssotk blir således Niketa
ler Banco » § - ^ 54,929 : e
Äerr
1252 Den sy Ianuarit.'
Herr keuterlkölst tilläde munkeligen den erinVran,
att ännu nägra frägor more oafgjorde som
dörde till den oeconomiska delen, nämtigen om
Pannornes sorm, om tiden för Bränwingsbränningen
och om pannerymden för Städerne.
Herr Greswen och Landtmarfkalken gjorde
proposition att pannor af all slags sorm efter behag
mätte sä nyttjas.
Bifölls.
Widare gjorde Herr Grefwe» och Landrmarffalke»
proposition att för Bränwinsbränriingen
ingen witz tid mätte wara föressrstwen.
Bifölls.
Grefwe öe 1r Osrllis föreflog i afseende pä
pannerymden för Städerna, art dä i afgstttn
Tott Personer beräknade, säsom svarande emot
ett helt Hemman, borde äfwen en panncrymv af
50 ksnnor för dem bestämmas, hwilket uppä derom
of Herr Grefwen och Landtmarskaiken gjord
proposition
Bifölls.
Sluteljgen yttrades, dels den önskan att en
vtika afasti ,ör Skotrffa pannor mätte jvrestäs
dets att man ät Regeringen, mätte lemna räkughet
att wid infalla,de mitzwäxt inställa Bräirwinebränningen,
liMilka frägor ester en torr öfweriäggning,
allvetes försöilo.
Upp
-
Dm 29 Januari!. 125;
Upplästes följande:
Urdrag af protokollet hällic hos
Bonde - Ständer dm 27 Januari»
ijjio
S.
D. Med bifall till Högloft. Stats-Ukstottets
uti Memorial den 25 innewarande mänad
gjsrde hemställning, bestutade Bonde-Ständet
akt under loppet af nästföljande irenne weckok
vägra plena un Ständer icke ssulle ut ättas, som
kunna hindra Utffottet, alt ulan afbrott assiuta uks
arbetnlngar af dr göromäl, som vä dest handläggning
ännu dero, somt art i händelse näaot plenum
under tiden icke kan undwikos, det mä bero pä
Herr LandtMarstaiken ock Talemänn-n att öfverenskomma
om dagen som för Stadens sammankomst
kan »vara mäst lämpestz.
Dä Bonde - Ständet pä detta sätt uppfy^dk
Högloft. Utstortrks önffan, gör Ständct sig förwitzadk,
att snart fä den Åtgärd fullkomnad, som
fordras för att bringa dr äterstäende hufwudfakliga
Riksdags göromälen till stut. Bonde - Stäm
det tror sig ej drhökwa erindra Utstotket om nödwändiaheten
häraf, men Ständet, ansr sia d- ck
böra wid detta tillfälle förklara, att det med smärtsam
känsla as hrmmawarande medbroder lidande,
betydligen ökadt as omkostningarne i 06) för det längwariga
Riksmötet irftigt önffar atr mart upphinna
det efterianglabe mäl, dä Riksens Ständer kunna
med wä> förrättade ärender fä ätsklijas. Härom
Rid-- och Ad. Pror. 5 B. D3§
§8 ».
1254 Den 29 Iauuarii.
ssulle de R<peclive Medständen wördsamt och wänlisen
underrättas. ^
Lx ?rotoec>IIo.
8. L. IrLAarcib.
Friherre Le-6erström, Ruäol^k, uppläste till
Protvcollet följande:
Det är icke min tanka, att i grund af ett
annat Ständs efterdöme, wilja uppmuntra Rldderskapet
och Adeln alt derföre widlaga samma be»
stut, men jag tror det more hwarje upplyst och
länkande Medborgares pligt, att besinna ds anledningar
som ligga kill grund för det jamina, att besinna
hwad som i detta ögonblick utgör Nationens
wäntan och i ett ögonblick dä en kanhända
ef obillig klagan emot Riksdagens längd nästan
frän alla hall later höra sig, dä war och en nästan
med otälrghet ryckcs afbida ett resultat af
Riksens ILläiiderö 'ängwanga arbeten, tror jag
det wara hvarje M dborgares p gk art besinna
hwad som lör det närvarande utgör grunden och
mäler för Nationens wärnan samt huru wt kunna
smara deremot- Fäderneslandet nvh omgilwit af
faror, hotadt ända till och med tor siri fjelsbeständ ,
har sett akt den Konung Nationen walk bär uppfyllt
sina löttrn, och med oasbrulna samt lyckliga
bemödanden äter/ört lugnet
Nationen
tryggad för utwärtes fiender, hwrlande
i ffyqad as sin Stats l-örsaktnmg, glad alt
i den Tdrontöltare den nu ager, innom sitt ssöce
finna ett stöd >ör sitt hopp, wantar nu endust as
sina besuiimägngade, as dem som ftrrr det wintiaa
wen answariga kall akt wara desi Lagstiftare si na
Den 2Y Januarii. 1255
sitt öde bestämdt, äfwen i afseende pä sina in»
wartes förhällanden t anseende till hushålls- och
finance-ärender. Öfwertygad att uppoffrlkgar för
näcwaranbe och tillkommande behof äro oumgängkiga,
liber Nationen mera genom owitzheren om
veras belopp och deras gränsor, an den kan winna
igenom en t ett eller annat afseende obetydlig
jemkning. Det är fdrst -edan Stars, utgiften,e
äro bestämde, sedan hwar Medborgare i följe
deraf kan ätmlndstone ungefärligen uträkna hwad
som kan salla pä betz lott, som den drift, den
säkerhet' wid närings företag och industrittis
utweckling kan äga rum, hwarnll framrida utsigter
gifwa bäde ett grundat hopp och nya
anledningar.
Jag skulle derföre tro att Swertges Laastif,
kare icke Mindre äli dest Regering borde skynda
art uppfylla Nationens wäinär, och Kmva ben,
säkerheten icke blott för hwad den kan förwärfwa,
men äfwen i anseende till hwad den mäste utbetala.
Med en berömlig men mödosam och tillfordrande
grannlagenhet, hafwa Riksens Ständer
ock) deras Utskott granfkadt hwarie ärende; sökt
gifwa fullkomlighet äfwen ät delalllerne. Under
etr sädant sätt att tillwägagä, är nu snart 8 mänader
sedan Riksdagens början färflutne och ännu
icke Bewillntngens belopp bestämdt, ännu ar
icke näZon plan faststald för de mest trängande
Stats - bchofwcn.
Det är ej min ranka att derföre klandra
Stots - Utskottets arbete, men jag tror att det nu
tillkommer Riksens Ständer alt lätta betz mödor,
»lt
-256 Den 29 Ianuarit.
att sjelkwe afhjelpa en ^vidlyftighet, dm de kan
hända till nägon del wällat. Med detze skäl tror
jag mia kunna tillstorka att Rtdderffapet och Adeln
t> stämmer uti Bonde» StändttS önskan och
meddela Stats, Mffoktet den föreskrift, att dä
det sk» dar »ned fastställandet af hufwud-grunderna
i anseende till St^kS-bchsfwen och Financeplan,
icke af den mängd andra dit remitterade
disaker läka uppe!,älla sig, innan dista hufwudsakeliga
arbeten Mwit i deras hela sammanhang
lagde för Rikens Ständers ögon. Dä Riksens
Ständer icke funna önska mera än att medlen
dftfwo wät ariwände och alt de derföre i wederbörllg
0 dniug erhä'la redo»visning, förmodar jag
art det bör instämma med deras afsigt , äfwensom
med Nationens högsta s^.del okr Regeringens
tv..r?nings- sörmäaa bibekälleö, att ConstitulivnenS
m-ni'g och bokstaf » anseende till disposition of
Allmänna Medle , bitr noga uppfylld och »ogk- -  ragip. I detta afs ende wägar lag äfwen hoppas
att Rldderst.pet och Adeln jemte vswannämnde
öfwer, tillägger den önston, akt Stare-Utskottet
»vid St ts 6,'stagcn och hufwud- likilarnes uppgöra»»de
endast löst c sig wid de mest allmänna behvftven
för att lill hwart och ett anflä wiste summor,
och lemna Regeringen att bestämma deiailierna
s mt begagna belparmgarne, sä att de onmäi.
das till möjeligaste fördel för del hela och
igenom en fädan forwaftnjng blstwa för hwarje
del mera tillräckliga. Dock lckwäi olilid med det
förbehöll, att ehwad förfiyttning of nägon summa
kunnat äga ruin, derföre alltid under den rubrique,
hwortstl dn» bftiwit arstugen, mätte redomisos.
E Pä detta sätt ssulle jag wäqa hopp s,
«tt möjelig werksamhet för Regeringen, största
för
-
Den 29 Januari»'. 1257
del för Nationen och en billig lättnad i StatsU'.
ikstttts arbeten jemte ffylids mhet i ärendernos
gäng och afförande, ffuiir ku ina winnås, och
det är derföre jag wägar häruppä begära Heck
Grefwen och LandlMarstalkens proposition.
Grefwe von lantingshausen, Albrecht,
conformerade sig med Friherre Legerström.
Friherre Njsrt», ^xel, begärde ^Friherre
LeäLrliroltis Diclamen pä dordet.
Friherre 8tsc! von tloststein: Dä H wänga
wigtiga stä- äro för handen att Riksdagen ändteligen
mätte »ä-ett flut, bör man wäl hoppas
okk de'med mätte llda , sedan Stars-Utskottet begärt
och erhållit io dagars arbetstid. OM jag
v' star att de wigriyoste mäien törst mätie algöras,
hwaridland jag äfwen räknar att Finsta Armeen
mätte söries med cxpectance, löiier och de Civile
Embetsmännen erhälla sina löner förbättrade. Till
betta kanner jia ingen annan tilsi'3:g än tndrag»ingar
pä Pensions» och Benädiungs-Stulen och
onhäller vertöre att Stats - Mstottek tillika mätte
fä anmodas, att «vrel<'ga detta mä? cch uppge
förslag till grunder sör de nödiga indragningar.
Herr Grefwen och LaNdrMarskalkett lk<
hindrade att denna fräsa, redcn genom kemist
more anhängig hos Stats - Ukstottet, der under
utarbetning, och alt derföre List m xä PrnsionSvch
Benädnings»Skaten till Ständer» bitswit öfwerlemnad.
1258 Den 29 Ianuarik.
Friherre Ltsei von tioMem tilläde ytterligare
i afseende pä Friherre (berström-; Dictamen,
att dä Skars» Utffottet rättade sig etter RegeringsFormen
, bchösdes inga nya förefkrifter.
Grefwe körner , ^Zolsin 65rsri I Statsutskottet
har sätt till sig remitterade en myckenhet
mäl hwaraf en stor del arv af mindre bnydsnher.
Det more witzerligen wigtigt vm Riksens Ständer
förklarade sin önskan, att besia sednare af Utskottet
ej upptagas innan Fmance - planen mrd
avs dermed i sammanhang rvaronde ämnen more
utarbetade. Derföre önskade jag för min del, att
Friherre (^erkröms Dictamen af Rldderjkspet
och AdÄn brfölles.
Herr Grefwe» och LandrMarskalken: Friherre
Ceäeritrom» Dictamen är wä! redan af en
Ledamot begärd vä bordet, men han torde kanske
deriirän afstä och ktliäta att det till Stars. Utskottet
remitteras.
Friherre läljsncrsntL trsdde att fä wal denna
wärda Ledamot fom Högiofl. Rldderjkspet och
Adeln utan kwifwel mätte göra afseende pä Neonens
allmänna önfkan alt Riksdags - ärenderne
snart marte stutas.
Friherre 5ljernlik>6t hade deremot ingen ting
stt inwända, men trodde att icke desi mindre Friherre
Leoeiiirölr.s Dictamen kunde jä blifwa hivilande
pä Vordet.
Friherre Uu-loipk, fä fort det
Zsystas tids utdrägt, sä mä mitt Diktamen hwitå
pä Bordet.
Hrrr
Dm 29 Janna rii. 1259
Herr Grefwen scb LandrMarstalken gjorde
ä nyo föreställning att detta Diktamen nu mätte
fä remitteras, men
Friherre »jörts, /rxel ropade 5 nyo pä bordek.
Friherre 8tsel von »olken, förnyade sin anmärkning
att Stats - Utskottet i aila sall kunde
sjelfmant befatta sig med de wigtigaste wälen.
Friherre ceclorlli-om, UuclolpK, önskade att
Se som lagdt hans Diktamen pä Bordet mätte
säga sina skäl dertill.
Herr Grefwen och LandtMarfkalken gjorde
förgäfwes nya föreställningar, hwaresler
Grefwe von k^ntinZsKsusen anhöll, att i
sädont fall, detta mätte blifwa det första öfwer»
läggnings,ämne t nästa Plenum.
Herr Grefwen och LandrMarskalken förklarade
att efter en Ledamot begärt att detta Diktamen
skulle hwila pä bordet och han derisrän ej
wille afstä mäste det bjifwa hwilanoe.
Sluteljgen päminte Herr Grefwen och
LandrMarfkalken Rtdberskapet och Adeln att i
eslermrdoag kl. 5 wal tiij Full-nägtige t Riksgälds-Cvntoiret
skulle komma akr bållås, hwarwid
han wille erindra, att i W USedlarne 2litenS
Nummer ej behöfde urfältaö, me» deremst tydll»
L«n Perjonens Namn och Cargcm.
Höc
I26o Den 2Y Ianuarik.
Höglost. Nidderssapet och Adeln älssiljdes kl- z.
In 6c!em protocoili
6. Lilverstolps.
Mändagen den 29 Ianuani»
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Al Höglost. Ridderffovet och Adeln gemensamt
företogs det bestutno W let till Fullmäatiae
i Rikegälds-Conkvirrt; ock kst?r söerättav omröstning
s- mt räkni a ak rösterna beiunnos söEj^nte
Herror, enligt Wal Protocolltt, lom upplötfts,
halma genom Skändets pluralitet, bitfwn till Fullmäglige
utsedde.
Friherre I^iljencrLnk?:, polian ^Vilkelm,
Major, som erhällit röster , - - - - 199
Herr Lilvcrstolpe-, I.»rs, Major w!d
Attillerlet och Osmer Ad>uta-!l, röster - - 147
Herr Lvestenluern», Ln'c 1 komss Dlreckeur
röster ---------rzz
Derefter Justerades Pleni Protvcollerne för
den 20 Jaouaul -ör. och efter mWogen, 24 I'<
»marn, 26 Januari» samt 27 Januari» ejlermid
-
Den 29 Januari». 1265
Höglofl. Ridderskap»! och Adela ätfkiljdes kl.-  Z till ro.
In ststem krotocolll.
6. Silverstolpe.
Tisdagen den zo Januaris
Plenum kl. z till 2 om middagen.
I anledning af det nu till öppnande Walet ak
Ledamöter t Stats, Urjkoltet uri de z.ne Herrars
ställe, hwilka förleden gärdag blifwir of Ridder»
sknpet och Adeln till Fullmägtige i Riksgälds»
Contoiret ursedde och uppä gjord Motion of Grefwe
Ktörnkl-, ^stoipll 6örsn, hwllken of Hans
bpcellence Herr Grefwe l^umst, Friherre ^stelLvärä,
Li-ic 6Ö53N och flere Stots-UkstoktetS Ledamöter
understöddes, samt sedermera genom er»
och annan anmärkning af Herr silverstolpe, 6uk»s
/ichrsksm, Herr kiklmgn. Otto kreclric och
Friherre ksteminZ, c:is5, jämnkades, tillät Hög,
lofl. Ridderskapet och Adeln att, de till Fullmäglige
i Riksgälds - Contorret walde Herrar Ledamö»
ter, hwilka t afseende pä började utarbetningar
uti. beredningar af Stats, Utskottet, anmästes wara
dstsamma pä del högsta till gagn och nytta i
närwarande stund, dä d tz arbeten skulle ansenligen
sortskyndas, och dä de nywalde Ledamöterne
hwilka som hälst, lwärligen kunde sä sort som n»
Ridd. och Ad. Pror. 5. B. -syf
99
-
L26r Den ;o I<rnumti
Asoftades
hinns inhämta den fullständiga kännes
Dom , som de päbequme ärender, som lill sjelswa
Utarbetningen derus erfordrades, mätte, oaktadt
tillträdandet lill sin förwastning i Riksgälds-Contoiret
fortfara med de af dem började arbeten i
beredningarna och upplyömngöwis betvista öfwerläggninaarne,
i hwad Finance- och R'ksgäldöContvirs'
ärender icke rörde, de nywalde Ledamöternes
rättigheter iikwäi i alla öfriga afseende» oförkränkta.
Derefter uppbrötS ^:dje Clatzens Herrar Electorers
irsta ris wal af Ledamöter ester Herr
Von LKMieri sion , Fullmägtig Herr Liiveriiolps,
I.si-8, efter Herr ^Vin^nti^ckl, Fullmägtig Herr
Lveäk-nti^rng, Lric llbomss och efter Herr
rykull, Fullmägtig Friherre LiiMcl2ni2, äc»-  Kun VViibeim.
N:o iris, Herr L^iisnböök, Fullmägtig
Herr (Hbeim L^iienlköiä, Luri, Ofwerste
R. S- O
N:o
15Z2, Herr Leyel, Fullmägtig Grefwe
Lilienborg, ^okun, Kammarherre-,
N-o 1979, Herr krairei, Fullmäatig Fri»
herre koste, Luli henric, Oiwerste, Eommen»
Dem af Swärds-Orden och Riddare af tLwärdeOrdens
Stora Kors.
Högloft. Ridderfkapet och Adeln älssiljdes kl. 2.'
In iiäom protncolii
6. Lilverstolxe.
