# ID: svediakorp-gov201
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,948
# sentences: 2,139
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Dm ro Ianuarii. 925
Diktamen.
W'd Nikstns Ständers öswerkäggningar om
fättet att etter Rikets nu warande ställning lämpa
dktz iörswarö-arstatter, har .sraosknmgen al wcha
Corp ers umbärlighet j mer e!ier mn-dre män bilfwil
etk ämne. rom äfwen sträckt sig till Foilsfi
c.
iuons och Fäi!mätN!ngs'Lort.ftrr. Stats-Utlkotttt,
hw^rs afsigt wartt att belporiugar döra göras,
der demöjeUgen kunna ske, har anten FälcmätmngsCorpsen
pä Zndragnstigs-Skat, och
ration äterlvras lill vmsattnlng nasheia sitt ytte, sym
t sednare -yra arén warn detdt. Detöiwer h)»wa
sä wäl Herr Lttwerste.LtMlenarit rrs s ,1,
Herr Major Oripmch-^ glkrrit sine betänkand'!',
bworuu de hofwa sökt wisa huru omö>e!igt du är
att, uran Rikets skada reducera FältmätnmasCecp en
hwars betatknivg pästäs alldeles wara skud isrän
Farkificakiottr--Statcns; samt huru litet a-srende
mm t besia tider, ester nu warande Krigs,,ält
hafwer pä Fästningars nytta i allmänhet, men i
synnerhet »Swerige, och huru rälkwist det deremot
ware, att, Fon.ficalions Staten, som likwäl ar
lika gammal med Armön, urdergär reduckion,
Åtminstone till hälften, och hmu snor och märkeug
d.fpartng deraf för Staten stäk att winnås.
Utan att ingä i beswarandet cf det som finnes
antördk emot Emdeksmän, som med wärme,
nit och werkeliga kunskaper pä ärans wäg, förwärfwtt
sina grä har, har jag blott trott, a-t det i olla
tider blir en heder att wara gomma! dä nmn har
förtienstrr i likhet med sina är; och utber wig
däst alt » ödm>ukbet inlär Herr Grttwen och
LondiMarskalken somt Högloft. Riodkist.tttt och
Adeln sä ätersöra saken insitt ljus, samt wist» d.-.o
906 Dett 2v I<rnualir.
af Rikets Fortifications 'eller Jngenieurs-Corps bestämmelse,
iamr Fästningars nvtka och oumbärlighet
tur ett folkfattigt land, som omöjeligen äger urwagar
att med mägr-ga grannar pä SlogMet genom
soiknummern mäta sina wapea,ukan mäste genom
Fästningar samt sädane Förswars-medel hwartil!
localen och couperande situationer föranleda, ersätta
denna brist.
Jfrän aldre rider dä krigskonsten började taga
den rifitnmg att förenade wapen leda snarast till
andamälet, har Fortchcation halt hos alla Nationer
allt rör stor och bekydelig del i Krigs-operationerne,
för att kunna umbäras, och sednare tiders
Krigs-färt, iom följer lvcolen 06) hälst hos den
FotklwaZa, har hos alla Nationer lika lä gjort
detta wapen i sin widd oumbärligs. Fortifikation
ölwergick till Wettenskap under twänne hufwudsöremäl,
som fä nära mgä r hwarandra att de t
alla tider dlifwa ostiljaktiga, och utgjorde ett wäl
grundat helt, som innefattade huswudsumman af
all taclique.
Det ena som preliminairt war landets kännedom
drr Kriget fördes, och dit hörde Charwrs
författande öfalla stay, ware sigWäga, Situations,
P.tz, Bttaille, Positions, Cantonerings eller Läger^hurlor.
jemte Hufwud-Charkan öfwer Landet,
som mäste grundas pä Astronomiska observationer
och Tr aonometrtffa afmälnmsar, om ett rigltgt
hett skall minnas.
Häruti kunde de Suiekter som i FortificattonSCorpftn
inträdde, sä myckel lättare möfwas, lvm
de dertill moro beredde genom be Grogr> ph-ska,
Geo<
Den 20 Januari!. 907
Geometriska och Historiska kunskaper, hwilka as
dem för siri bestämmelse i det hela äskades, och
hwarpä än i denna stund deras förrättningar sig
stödja. Det andra föremälet war alt t grund as
jöregäsnde kännedom, biträda Commendcrande
Generaler i Tactijkt och OeconvLtjkt afseende,
medMilttaira, Topographlfka och Staltstiska beffrifningar
öfwer Landet, bistä ivid bestämmeise af en grun»
öad Defensions-plan, hwartill hörer Gränse-Fästnrngor
och ?läce a'3rme8 rälta läge, hvarutom den tapp»
reste Arme eller Flotta, under saknadt apui för sine
Marcher, skydd för sina flyglar och sina Krigs»
förnödenheter, mäste fö" öfwrrlägsenhtten snart wika
efter en olycklig Balach-. Dit hörer ock patzagera
Werkö uppkastande, Bro och Wägadyggnader m- m.
t bade offensive och defensive operationer, Fästningars
och Fält-werks anfall och försmak, Fästnings LXfeine
ringen och handhafwandtt af werkens uppförande- Sa»
dan hor i alla tider Jngenieur-Corpfen eller Fortifica»
tions-Stalenö bestämmelse warit, och som jemte kännedom
af alla wapen förenar en grundad kunskap i
Artillerst - wettenskapm och de aplicara belarne
äf Mathematiken, hwarigmom Ingenieurernes befattning
wid be Topvgraphiska görowälen under»
lättas. Fsrtlfications-Tvrpfen under 6 »liat
ctoipKsochOLri X. 6ulisks tider, dä Swerige
gjorde de wiqtigaste och största Krig, med stora
eröfrmgar, bidrog lill dcha Krigs lyckliga utgäng,
och ifrän denna EorpS har mänga stora Generaler
hämtat sina första principer, fäfom lorlienlon,
Lsnä,, Oxentijrna, Dslilderg, LronNcch, W>e6e»
ost) k:!,reritvgs6 m. fl. Denna Corps som i Pommerska
Kriget under sramledne Generalen och
General-O.warte>.mästaren m. m. von bibins
befäl, med sä mycken distttctwn utförde Topogrepdilka
görymälrn, jemte sine östiga yrken, ädagaladr
908 Den 20 Januari,'.
dä, att ett wapen, som ostyckadt fick werka, lemn-ive
eli jwagl Fädernesland ersäicning genom ett
ratt bruk at locaten, för hwad bet t manbar lstyrka
icke förmädde w^ra små mägtiga fiender motswarigt.
Sistnämnde Generals af trycket ulkomue arbete,
vm en Fomfications-Officers stpldighetrr i fält
är ett dems, och ännu ett rättesnöre som icke ka»
förkastas. Desi inrättande af be största Recognolcttingarne,
lomr FättMarstalkcns Grefwe bkrenlvär68
j Finland, järdes t början af FornficationsOffcerare,
och Fortificattsns-Staten employerabeS
derwld, hwilket bestyrker äfwen huru oafhänglgt
Lesia upplysta Män ausäao detta yrke med Landels
fornfiering. Herr Baron och Generalen m. m.
sk klerker jom börjat sin Krigsdans wid Fortification
och tjente unde^ lit. X-bins befäl t Pomwerssa
Kriget, blef berwid employerad som Chef
för Södra R-cognoscermgm, och lie. Lpren^porwn
som äfwen börjat sin Mtlitaira bana Md Fortlficakion,
fom Chef lör Norra Recognojceriagen. För»
tificauons och Armens Officerare biträdde Lem
derwid till silka stund af förrättningen, ehuru en
det af de förre smäningom derwid förmmst des,
hwilket stelt af ypoad brist pä Forrificarions-Offtcerare
genom anbeiald indragning Armens Offccrare
ätergick till sina Corpser wid ,788 ärs Krigsutbrott,
och de fä lom qwarstadnade, utgjorde
den 4:de Fvrtificokions-Brig. den eller Fältmäimngm
under betta Krig, och wörö med Fortific irion iniärliiwade
samt pä deras Stat afiönte. D'sia stötte RitContoiret
under d-t Fortificanons^Offcerarne ättöljde
Generaleme och biträdde wid Armens M echer,
Lägers tagande, Affairer, Batsiller och Rtt--ancher,ngar
m m., lvm allt stedde med Konungens höga
nöje och uppmuntrande belöningar, och ämin kefwa
Generaler, som jemte Major Leixenberg Lena
Dm so Januari!. 9SY
kuuva bestyrka. Hwad widare beträffar detsHere
Major Oripsnbcrg omnämnt t anseende till Fält»
niäknirlgs-Corpsenö placerande l händelse as Reduktion,
hade samma omsorg af en opartisk bordt
wlsas sök Fortlfications-LvrpsenS Officerare, som
med stät förrvänta sig lika rätt. Enligt hwad
jag i ingrch n zdegär, ma mig ullätas »agra ord
vm Fästningar»
Fästningars ändamäl är att genom mindrs
antal Folk uppehälla en vswerlägsen Fientlig Acmö,
gstwa sina Tcouppers flyglar betäckning, joloufis
mot fiendens inmarä) och mot sramgen besittning
alett land; säkerhet för Förräder af alla Krigssvrnödenheker,
säker rerrartte tören slagen eliev
ai öswerläglen styrka rcpouflerad Arme, och säkerhet
för Flottor och deras förräder samt ArwLer,
bade i offensivt och defensivt tillständ, med ett
vid, Fästningar lätta förswartt t en Fotkiattig Stat,
och jag fräaar dä, wänne Swerige ej är i behof
af detta wapen? Eller wänne det kan blifwaSwengeS
lott alt pä flögsätter mäta sin ringa styrka med
en öfwerlägjen och mä.qtig granne, hwars organisation
och lynne i Oeconomisst afseende samt
resourcer att ersätta fönuster, wi icke kunna jemn»
söra med wära. Fäsängt äberop-?s förändrad!
Krigs-sätt j sednare tider, ssalt Swerige ännu
öfwa Wapenbragder, tror jaa dek mätte sätta sig
pä Defensiven, och som der beklagligen i antal af
Wapenfört Folk oftast bliswrr sina Flender underwigligt,
sä mäste rätt anlegda Fäitningar ersätta
denna brist. Den tiden är förd! dä Finland
Utgjorde SwerlgeS förmur och dä Swerige knappt
trllät sig tankan att Ryssa waglen ssullr'kunna
Ridd. och Ad. pror. 5 D. när
77
-
9IO Den 20 Jannarrt.
närma sig deH Ständer, som man Fästningar
icke kunna förswaras.
Hade Sweaborg som utgjorde nyckeln til!
bäde Finland och Swerige, icke giswit sig, sä hade
troligen Finland i denna stund warit Swenfft,
och hwiiken som noga inser denna sak, kan dä utVömma
detta waxen.
Jag kan således ej annat än önffa det Fortifikation
mätte äterföras kill omsättandet of hela sitt
yrke, men wid bepröstvandet of allt detta, tillika
i rörening med hwad Herr ÖswersteLieutenant kjörnlijernL
rigtigl anmärkt, hemställa VM en öfwrrläggning
härom utan förnärmande af Konungens
Höga rätt, kan hos Riksens Ständer äga rum.
Slockholm den is Januari» r8l0.
6. I/ilhsiikeim.
Remitterades till StatsUrffoltet, Mom stäende
i sammanhang med ätstiliiga dit förut remitterade
Memorialer och Dictamina rörande Fältmätnings-Lorpsen.
Lciherre 8t^ernstestt, Lsr! Lustaf, uppläste
följande Diktamen:
W>d Högloft. Lag-Utffottets Betänkande i
anledning af Borgmästaren dunciiirö!.>s , Wällofl.
BorgareStändet wäckre motion rörande rnffränknrng
t friheten att göra FideiCommitzer, täcktes
Högwäldorne Herr Grefwen och LondlMarffolken
samt Högloft. Rlbderjkapel och Adeln tillära m>'g
att någre onmälknmgar afgilwa/ ywarril! zag cnler
Mlg sä mycket merg hesogad, som jag af stuk
dom
-
Den 20 Ianuarrk. 911
dom warit hindrad/ att öfwer nämde fråga mig i
Lagutskottet vttra, vä) ämnct stäk i nära förening
med Ridderskap»! och Adelös fannffyldiga fördelar/
med allmän frihet i Dispositions.rätken.
Det förtjenar att anmärkaö/ att Lag Ukssotter
sträckt filt utlätande wida öfwer Herr l-iuclitfcims
här vfwan upptagne motion/ enar U.skottet
tillstyrkt/ att bottgilwrn fast egendom ester witz
föresknfwen tid/ borde ikläda sig egenff-p af Arf,
det will säga att Lagutskottet lä inskränkt friheten
att göra FldetEemmcher, all? den samma upphäswes,
hwuket innefattar en t Lagstistnmgen ästvenlyrlig
conlradiction.
Om det är Constikutionelt att sätta avt, till
och med de wäst het.ga rättigheter i fräga, böra
ärminstone de lill Riksens Ständers Utskott remil,
rerade allmänna frägor ester ordalydelsen noga as»
mätas och utredas.
Lika sä anmärkningswärdt synes det mig äfwen
wara, att Lagutskottet wid r §. t ,6 Laplt»
tet ÄrfdoBalken/ som handlar om Testamente/ föreskrtfwit
huru med Gäfwa, Contracter och andra
ashandlmgar dwarigenom ägande rätten öfrvrrläres,
kommer att förhällas/ ehuru derom afhandlas i 8
Cap. JordaBatken jemte åtskilliga andra Jagens rum,
hwitkel likaledes som Lag-Unkoltet lätit betjena sig
af uttryck, somt Lagstyt okända, mörka och obestämda/
skulle kunna föranleda till vreda och stridigheter.
De Teoretiska satser i grund hwaraf man
will inikränka eller till intet göra Donations, och
Disposilions-rätken förutsätta othen oinskränkt frihet,
Disposikions-rattrn icke är nägot wäsendleiigt t ä
gam
-
YIL Dm 2O Januarli.
Zande rätten/ ott frän ägande rätten en säker bes
sittning och ätnjutande af hwad man förwärswat,
är det enda alldeles ossllj^kriga, och akt om Föräldrar
06) Hussädrr >vl ja begagna den rätt och
bet anseende/ art dels genom aftal uppläta sin rätt
Itl! andra, dels genom Testamente utnämna efterträdare,
lä märit för dideMande af dmna egenboms
säkerhet, d Ha en ägares hepp och lrrheter,
flerehanda insträl-kiiingar göra, med der mera sora
widtyfttgt andres. Men hivad bewisa d.tza uppgifter
annat, än an ett utanwerk 'ordrodee «ör ott
förebygga FikeiCommitz inrättningar, för att ester
afsigt irda och ,örödm>u!a begreppet och ägande,
vch dtSpvsilivns-rätcel>«
Om nu säker besittning vch utnintande af
hwad man redeligen sönrättwak, är cstiljakrrg ifrän
ägande tätten och utgör en det af densamma,
fä Wida man med full ägande rätt, »lier Oomi,
ninm plenum forskär en Utesluta- dr rättighet, att
anwänba ett ting, deraf draga mma och detsamma
bruka, löljer deras lika sä litet nägra skäl till förNunstning
eller instrankning t rättigheten alt antväada,
bottgifwa vch testamenttra förwarfwade
Fastiahrter, som att ju icke uti och ^vr ukösnmgen
kl betz, rättigheter en omsträrckt drspositlvns-räkt
är nägol wäsendt-ligt i ägande rätten.
Uti ett alpget och räktwist förhällande till
uyHnämde rättigheter, grundade pä st,het och säkerhet,
Utstakas i wär allmänna Lag egenskapen af
ars, gLfiva vch testamente, med föreskrift derjemte
vm plister ock rättigheter. Denna Lag innefattande
Swensta Folkers ursprungliga rätt, stt äga
sörrvärfwg vch disponera Jord vch Fastigheter, ur
-
Den 20 Januarit. 91 z
gör PalaLium, hwarwid samma Folk siq tryggar,
ocb svm blir wsrksam i Staten genom Konungens
Hög i mage, att rätt 06) tenning befordra:^ f-äga
om mitt och ditt, äger den regel avrid vestund,
Lftam cuic^vs kribus; fäjö n en gräns mom hwilka
civila Eagstifmngm innesiulcS.l
För bibehäliande afräte tiilständ uti en Stat,
är der icke mindre orikrrgr och ffnde mt art genom
jnsseänkta rättigheter wilja ästadkomma jrmnlikyet
j förmögenhet, än det är vräktmärigt att för po»
limka cnsigter med lwäng belägga samt kränka,
Dlsposirionö och ägande rätten.
Med Lagutskottet kan jag icke ever förena
mig i d-n kanka, att FrdeiLomm ^r äro ar anse
sAlom Lagar eiler Speciela Lagar; detza Stiftelser
utgöra willtor, byggde pa rälliahtten att testamentera,
hwiiket Lagen tilla er, och kunna icke säsvm
Lagar, utan tom testamentariska Wb-ndftngar med
för-strdfnr wrllkor rätleligen nämnas och behandlas.
Siuteligen finner jag dtt icke med en jann
Lagstiftning öjrverenestämmande, alt vm an friheten
l d«'pofit!onö^ättett möjeligen skulle kunna föranleda
till mchdruk r stadgande aj FrdciCommihrr, böra
och kunna stike oniedningar icke Ujphästva rätta
bruket deraf, fanm jöroriaka inbrott i frra Medborgares
rätt att förordna om sin egendom, hwarföruta»
FiderComrmitz-strftkiser, ester hrvad jag tror,
äro för eu Lagstiftande Mel yumgängeiiZe.
Den klagan att med Fidei-CommGer mihms»
H38as innefattar ännu ett jwagt skäl, att icke nLäta
dem; huru orimligt more dtt icke, vm 'Arjsrärrsn
upp»
yi4 Den 20 Januari».
upphäsd-s derföre, att ärfva ägodelar icke fä sällan
wauskötas?
Esker den kännedom, som jag äger om Landet
skulle jag med ma:-gsaldiga exempel kunna bestyrka
motsatsen af ivrberörde klagan. I egna nyttan
ligser detzutom de kraftigaste medel an ej mchhushälla
Utt
den fasta öswertygeise, att inskränkning
i DrSpvsikions och DonakionS-rätten pä grunder
och sätt L«g-Ulsksttek sörrstoget icke kan destä med
rätts begrepp om Medborgerlig frihet och säkerhet,
kan jsg ej utmaktläta, att derjemte i ödmjukhet
erhinbra, det Högloft Rrdderskapet och Aveln icke
mä aistä frän de rättigheter att ester nu gällande
Lagar, medelst Gäswa, Testamente eiler FideiCvmmG
obehindradt disponera öfwer stna förmärsde
Fastigheter, i synnerhet som Nidderjkaptt och
Adelns styrka, beständ och anseende huswudsakeligrn
hwiiar drrpö, att y genom miitnlng as Lagliga
räktighetrr än widare depossiderss ur Rikets Jord,
hwarnll jag föregrn del, sälom Ledamot af HögloftRldderffapet
och Adelén wägla mitt samtycke.
Remitterades till Lag.Utskottet
Upplästes förteckningen pä Ledamöterna i Len
Deputation, som bör resa Hans Konoi. Höghet
Kron-Prmsen till mötes, och astämna Wai-octtn,
samt emolaga Hans Kongl. Höghus Underskris!
pä Detz Försäkran.
Herr
Den 20 Iavuarii. yr;
Herr Grefwen och LandtMarfkalken anmodade
defia Herrar akt t morgon innan kl. treqwart
till 12 infinna sig pä Drottningholms Slott.
Friherre Legerström, ^»cob, föreslog att de
nu vppräknodr Herrar och Män skulle anmodas
att hos RiddarhusFiscalen tillkännagifwa, om de
kunde komma, pä det icke Deputationen mätte
bliswa ofullständig.
Herr Grefwen och LandlMarskalkett trodde
man kunde wara ölwenyagad art ingen utan
särdeles hinder uteblefwe, och att Deputationen
wifieriigen biefwe fulltalig.
Herr Grefwen och LandtMarfkalken företog
nu till profning ve Handlingar, lvm rörande
Bränwins-bränninaen i Riket och ännu hwilobe
pä bordet, och ftägade Ridderskap?! och Adeln
huruwida Den behagade att de detta ämne rörande
Betänkande» skulle uppläsas eller ej
Herr
Lesterstoipe, Lsll Aubust, anhöll att
sä träl dctza BetänkandkN, som särskildta Ledamöters
vttranden mätte uppläsas, emedan man lätt, fedan
sista uppläsningen, kunnat glömma deras tnnehäll.
Derefter gjordes början med t^pläSningek?
af Allmänna Belwärs- och Oeconom.:-Utskottetförsta
Betänkande, men den asbrötS af
Grefwe Närnsr, ^äolk Loran, htrilken för
kis
-
yi^ Den ro Januarkt.
klarade stg anse ulan ändamål att detta Betänkande,
som ull större delen anginge Magazins-inrättningarne,
nu upplästes. Det wore redan iörur äterremrttcrodt,
och Utskottet stuve inkomma med ett särstiidl Betänkande
rörande den fåken
Herr
LoclesstolpL jnwände, att sedan Herr
Greswen och LandtMarstatten proponerat Hindtingarnes
uppläsning och Nidderstapet och Adeln
deruti tvckrs lemna sitt bifall läsningen ej kunde
förwägras.
Derefter fortfors med läsningen.
Efter slutet pä första Betänkandet anmälde:
Herr Grefwe» scb Land^Marffakken, att
detta blstwlt älerrenntterM, och att ledan de töeena»
ve Oeconomie- och Bewivnmg? Ulstott.n inkommit
m«d ett nytt/ hwllket nu wore ö.werläggnlNLö*
ämnet.
Detta 'de förenade Utskottens Betänkande blef
derefter uppläst.
Under läsningen hemstälde Herr Greswen
och kandMarstalken om Ridde^ff per 06) Adela
punctewie wilie aflämna sina anmärknmaar, men
efter nägon vfwerläqgntng d.flötS att alla Handlingar!
först stuve uppläsas.
Ester slutad läsning uppropades
Herr ^slmLlfelstt, Lustaf» hrviiken uppläste
följande Dictamen:
Knappast har näaok R^e uti hela Europa
haft brkydltgare Oeconomistt yrke, ark genomsrräswa,
äne
Den 20 JanuarLi.
än detta Riks haft med Bränwinsttillwerkning och
Bränwins-supanbe. Om allt p pper hopsammdes
som i detta amne biifwrt fuliffrifwit 06) pälryckk
utl Swea och Götha Riker, samt Finland, tror
jag lakett Städerna, utan nägon Med, skulle
tillverka dermed flera Amar Branwin, an, wänga
kunna förestälja sig- I synnerhet om Bränwtnss
Distilakorerne, deruti först bbflve hörde, fom säte
rast och bäst känner, hwad hetta fordras tili Brän»
mins-tillmer krang Jag mins den tid när menig»
heren wägade lif och eget,dom för en Sup eller
flera, alltsom magarne säbank tarftvade, kanike lika
modigt, som Krigaren sörswarar sig mot sin
F-.snde. Hätkiga disputer uppgjordeö antingen Kronans
eller Lönnbrännarrns Branwin borde betalas
högre eller lägre. Ja hwtlketdera ägde. största
elke mästa kraften, att rusa menmssor. För att
rätt utröna allt fadant, inrättes fä wiva möjeiigk
mar Krogar wid olla wäaar, fsm moro utsirademed
de räckesta Krogssylrar, ibland hwilka ett
stort 6 rmv z:ne Kronor äfwen syntes blänka.
En fädaN Krogssylk sans förtedit ar ännu qwar
wid Arboga Stads.Tull- Hmem wille icke tygä
pä ett sädant ställes för akt aftätlja sina penningar
och förnöta sin tid i maklighet, hwarest aemmen
kittlades med flera läckra Supar sä al Kron- som
tzvn-bränwin- Hwar och en fö-jde deuti sin smak;
Böndernas Höstar som med tomma magar finao
stä wib Krogdö-ren, wsro de enda, som k-andrade
inrättningen i hela sin widd. Flere omstädighetet
bidrogs ändteligen, att denna näringsgren oles ofta
pätalad. Det gjorde oenjghtt Medborgare emelian.
Disputer uppstodo, antingen Bränwins-brännrn§en
bords aldeles inställas, elier blott ske pä en
Ridd. och Ach Proc. 5. B. witz
7-
yr 8 Den 20 Januari!.
witz bestämd tid. Allt lödant försöktes, utan sitt
kunna utröna c.f alia förstager, hwilketdera war
vet bästa för Riket. Upplysningen, som i olla
Samhällen rrerkal och besrämjat, hwad som warit
bäst för en Stat, framlmög sig omsider här i
Riket utl denna Soken. Den stadfästade, alt
Spannenräl war 06) förblef en Landrmonnmwara,
som hwarje Landtman, ester sunda förnuftet borde
sä ensam förädla; flera Medborgare hwarken kunde
eller förmädde bestrida Landtman en tädan rättighetMen
de kallade en sädan Landtmans rättighet att
tillwärka ensamt Bränwin ett Privilegium, lvm
skulle och borde stada Städerne. Nu mera ar
Nationens Allmänna röst, Jämnltkhek, Frihet,
i näring och rörelse. Jag bör härwid anmärka,
att fä torde wara 1 detta Riket som ännu rätt
smakat broderkrtzeu. Långt n indre weta de hur
Vet gär sidan de annammal Broderkytzen. I lä
fatta omständighet r to>de wara bäst, Mine H-rrar,
att bidehäll 1 den Bränwins bränningen för Landet,
som antogs 1800 äre Riksdag i Norrköping.
När hwmjs Mantal bör nyttja BränwinS panna
etter den dä uppgjorde Tariffen och betala derefter,
är Rikets inkomst läker och bestämd. Will någon
haswa störrePannerymd. än denna Tariff innehäller,
sär han dä ongifwa sig och betala derföre. Lät
Torpare, Soldater, Handtverkare, och Hynsmän
pä Landel bettla efter Z Mantal dä de.Stnöja sig
med Pannerymd efter detta Hemman; men wela
de ny tja större panna mäge de derföre betala.
Allt sädant b'ttwer en tstlökod inkomst för Riket.
När Städerna, som nu söreffigit är lä beräkna
12 Pioner pä ett Manta! nyttja Bränwins pmna
l ffmma proportion och betala derefter, lärer
Städerne ej hajma orsak att klaga. Pä Landet
Den Lo Januari!. 919
ha fa warit mitznöjda med den inrättning af Bränwins-bränning,
som antogs 1800. Säledes ej
annat fel än den dillmer något gammal; allt bör
nu wira nytt- Hwad Tullfriheten angar för
Landtman att införa Bränwin l Städerne, fordrar
sädant mycken kunskap, att nyttan deraf witzt
bestämma- Blstwer 'alla LandtTullar ucphäfna,
gör Bränwins-Tulljrcheken sig sjelf. Hwad inflvtelse
Landt-Tullarn-s upphäswande kan ha pä
Sjö-Tullarnes inkomster, stall riden rumsta; jag
vnstar, art det ej mätte ste med Sjö-Tallarnes
inkomster, som dst hände när R klens Ständ ks
Fullmägtige handlade med Stängjern och C ffebönor.
Wi sten kom pu orätt, sida uti Räkningarne,
sädont weta w! nu gansta säkert; men
ej dä Handeln först började.
Herr Lsclerstolpo: Wld uppläsningen ak de
H ndlingar som i dag före varit, h rr jag inhämtat
för w-ha Städer gjordt undantag » rättigheten
till Bränning bränning. För mia d?l tror jag
att olla Under äter bör ste uka rätt, och att om
alla öfriga Städer i Riket stu'Ie tillerkännas rättigheten
att bränna B'änwin v.rde pä sädan g und ej
nägot undantag cvraS för Stockholm och Götheborg.
Men i 2l lmänhet tror jag att Städerna mä wara
tMtit särskildt idka sin Handel och sina näringar,
och Landtmonnen orr förädla den wara han producerar.
Jag tror detta sä mvckei mer, som Span»
mäls<Committeen den-enom stulle fä en r-V influerande
kraft, vä intet M nyttig för Riket A tingen
Spannemä's-Committten sträcker sin äkgja d kill
Regalier eller Mon"poljer bör «i dest omsorg w"ra
sudan. Den bör blott sträcka sig till att först ffa
den nödtorftiga sm uppehälle; hwgrföreM ödmju
-
y2y Den 20 Januari!.
keligen pästär, akt Spanmäls-Committem ej mätts
fä oäoot med Bränwins-brännlngen alt göra. Zcrg
b< mställer alltsä att Landtmannen ensam malte ttllx-sännas
rättighet att förädla Sadén till Bränwin,
och ötwcr allt tranyvttera sin wara Tullfritt; och
ehuru stor Bränwin lupwe jag är/ kror >ag ar da,
akt tast än E lä. ema icke lä bränna/ ingen brist
pä Brä iwin stall uppkomma.
Grefie blomér, ^klolk 6örgn, uppläste
lill Protocollet följande:
i:o Uti Ingram bör till befordrande af
nödig witzhtt i tillämpningen samt hwod angär
Forum k mäl/ som röra förbrytelser deremot, i
ten bljfwande Förordningen i likhet med hwad
Borgareständer anmärkt/ införas/ att/ endast
d'Nlia Förordning samt kwad i der ej nämnde
fall A lmänna Lagen innehåller/ hädanefter stall för
xällande anses
r
Art 2 Mom.
2ko Jord-Alum c,IS lulägges Diöponenrens
spep IMlehafwarens lof och samtycke.
z:dje Mom.
Husegande Innewänare, tillägges faMtHps
peymän med Husägarens tillåtelse.
4-de Mom.
Gm Tullfrihet. Den är utan twiswel sörelgen
för att giswa Landtmannen en förmän wid
Uwel?ntngen framför. Stadsboen och under denna
sM
Den 20 Januari!. 921
synpunct, sa wida Branwmsrillwerkninsen egentligen
synes tillkomma den som producerar Spannemälen,
kan fag ej annat än Ma principen Men
annat ar, att för Bränvins-insörsel till en St V
betata en owanligk hög Tull, såsom en särskild
afgift för förjäljnings-frjheten as denna wara,
och att betala en afgift för denna t likhet m.d andra
waror. Derföre att det förra warit den hittiis
antagna metoden tror jäg e> dek sednare bör nu
ankoffrs. Om ä ena sidan förbud emot Bränwinsttllwerkning
äro dels onymge, dels ikadellge,
bör lttwäi denna flags jördruknmg af födoämnen
icke länk ldk uppmuntras. Dä sjelswa Sädén
w!d införsel till Staden betalar Tull, bör älwen
bränwjnttö erlägga Tull och Acc-s t samma
proportion elter warans wärde som andra waror.
Delia 4:de Moment bör säledes ändras pä följande
sätt: Dm Lcmdr-Tullarne komma acr divehällas,
bär wld mfärse! af bränwin lill Srädecne för
denna wara erläggas Tuli ock) Accis t samma
förhållande t;ll warans wärde, som för andra
warorwansigen anragik finnes. N dansöret samma
Mom. ester orden Torg eller öppen gara tillägges
samc Hamnar. Detzmom om man will^ hindra
minutering är icke ett Halfstop en allt för liten
qwanlikL. Dä man redan tillätit Krsgars anläggande,
stall man dä pä öppna platser alwen Mäta
sörsäljnwg as en sä liten qwantitöt som ett halse
stop. För min del skulle jag önsta akt ett HalfAnkare
more det minsta som finge försäljas dä man
ej will idka minutering. Men om detta antes för
högt, bör walen Kanna wara det minsta, som ej
kymmer under namn af minutering.
922 Den 20 Jannam.
5!te Mom.
Ester Jordägaren tillägges eller Hans rätts
rnnebafware !ä ait Krogar af samma fkä! ej mä
kunna aniägg^S, som bränningen ej mä ste utan
deras ri^ständ- I anseende till Bränwins.försäljringen
l Bohuslänska Skjärgärden torde Högloft.
Ridderffopet och Adeln börs med Borgare och
Vonde-Skanden instämma i deras, i afseende derpå
yttrade önskan, att ej Författringarne om
Krogar och deras anläggning mätte dit utsträckas.
I anseende till förbudet att Utborga bränrvrn
torde böra tilläggas t mrnur för att icke guma
anledning kill mitzlydning wid försäljande af större
partier för hwilka credit skulle lemnäs..
7:de Mom.
I anseende till förbudet af utländskt bränwins
införsel torde Ridderffopet och Adeln i cn! dning
of Herr äun-, Lio,.s wälgrundabe fc^mställntng böra
instämma i Borgare-Släiidets i drtta afseende gjorde
lördchäll.
L dra Arr.
Ilt' 2 dra Art. irsta Mom. är till flutet föreflagit,
ctk deu st mter stedd Toxenng will sig tili Bränwins
brä-ning anmäla, bör emot aiord angiswelse
hss wedubörande Embeiömän och företedt qwNko
o>t hon erlagdt afgl-ten, lä of en sädan frihet sig
begaana. Detta lm es mig stade! gt i flera afseendenDet
minst.r möuligheken os controlten öfwer
Embeksmän lom stola göra uppbörden, det skulle
kunna ge anledningar lili underslef och hemliga
Den 20 Janunril. 92z
aftal emellan Uppbördsmännen och de Skattstyldige,
och skall således säkerligen minska antalet af dem,
sorn wid Taxeringarne sig anmäla. Allt detta
blir en minskning i Kronans inkomster, som är
lika otillbörlig som onödig, och hwarsöre jag anhällrr,
att det stadgande loin dertill ger anledning, bör
utur momenler utgä.
stte Mom.
Uti samma Artikels stte Moment bör ibland
dem som ej fä göra angiswelser i stället för tjenstefolk
införas orden: Eger Husfolk och r;enare.
I omseende till det med förordnandet om bränwins
brännmgcn förenade förslag till afgift derföre
torde det tlliäraS mig ail siutciigen fä göra nägra
anmärkningar.
Dä Högloft. Utssottet behagade fästa uppmärk
amhet pä den ai wig högst viullständigt uppgifna
ldee, arr till grund för denna afgift antaga
ett mini;- um för Hemmantal och rätta det öfriga efter
p -nnerymden, län jag wcht ej annat stn erkänna den
talang ,rid tillämp. ingen m utarbetningen deraf, som
för klakrigt utmärker de siasta Bewillnings-Ulstvttels
arbeten. M'n cä lag känncr Statens närwarande
b bot, och dä jaa j kan förmoda att assigken med
en förändrad vränwuis-afgitt kan wara att minsta
Statens inkomster, nödaas jag gifwa mtn farhäga
tillkänna i della afseende.
Dä man räknar den bestämda Hemmansafgilte»
till 2 R:dr ^ör helt Hemman lär för Swerj,
ges nu ägande 05,282 rildels Mantal dä intet
fält
924 Den 2v Januari:'.
sär anses mindre Fn del hela afgistm stiga
till . . . . . . 190.690: 40.
För Städers Utgjordar och Qwarnar rc- lar
wara uträknade Circa .... 25,000: —
och of 500 stocken Krogar
hwarull be supposilions wis
lär wara räknade lärer ockla
en lika hypotetisk afgift af
IO R:dr xor mLäium wara
antagen, gör - . . 5000: —
160,600 R:br 42 tz.
Ehuru dctza r:ne sista poster
icke aro någon ting mindre
än bestämda, likwäl, om man
ssulle wilia antaga dem för
rigtiga, blefwe det . . 160,600 R.dr 40 tz°
som utgjorde det witz 1 al branwins-afgtsten.
För att drin,
ga den till samma höjd fom
förut fordrades . . - « 199,400. —
960,200 R:dr4o tz°
Men dä igenom den nu förestagne Bränwins-
friheten för alia personer fä > Städer som
pä Landet, den inkomst förswtnner fom Kronan
hittills hämtadt af Brännerirrn- i Stockholm och
Götheborg, och igenom den lvustagne Tuil-frcheten
för Bränwin ätwen en mmst-ing i denna
inkomst ulan lwijwe! mäste lnlräffa, ffulie allt
Let
-
Den 20 Januarii. 925
detta, af Bränwins - afgisten etter någon extra
Bewillning ersättas, om ei Bala.-cr t tLstotSanstagen
statt yppas. Jag känner ej hwad Tuttinkomsten
lör denna artikel särskildt kan utgöra
och det torde bluma swart nog att utreda; men
jag wek att Vrännenerna > Stockholm och Götheborg
under deras torra författning kunnat
minst beräknas titt en afkastning af emellan 70 ^
80,000 N:dr Banco, och konste wida derutöfwer.
I händelse Tullen pa Bränwin, ehuru nedsatt,
skutte till »agon de! dibehäiias, torde förlusten dera
blstwa mindre betydlig, alwen som den i alla fall
ar fwär att beräkna, och »ägon ersäkkoina derföre
torde således ei komma istäga; men för nystnärnnde
Summa af 8o,aoo R dr Banco bör StotsWerket
utan kwttwe! hofwa ersätkni g- Det blir
dä ej mindre än - - - . . 279,400 R.dr,
som igenom almsten pä pannerymden stola StatöWerket
erfättaö.
Grunden till beräkningen för den nu föreflagne
asgifren lar wara tagen af der antal Kannor som
enligt den hmils gällande Författning om tilläten
pannerymd sätt nyttjas.
Enligt denna calcul, lär man hofwa räknat,
att da hela beloppet af de i Swerige tittäkne pannors
Kanmrymd, utgjort ester deras olika proportioner
en kola! Summa as 5,816,856 Kann».:, stalie
ester den i u förestagne atgltt utom he - munS utgiften
derföre erhällas en Summa af !HZ, 197 R'dr.
Dea progretziva alguten för de större
pannmne stul>e sedermera utan kwlfwu
utgöra fyllngd-n eller de . . 56,111 R-dr,
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. som
78
926 Den 20 Januari!-
som erfordras för att utgöra ve Z5O/0OO R:dr
Banco, hwilka man fom VränwineaiM päräknat
Men
del sones mig som man wid den försia
beräknings grunden helt och hällir glömr, alt mänga
som betalt B'änwinS,afgift, derföre ej bränt, och att,
dä vet nu kommer an pä en hwar, arc ge sig an
för au bränna eller ej, och att wäija Ven pannerymd
som han finner tjenligast, torve ett deficit uppkomma,
som man ej päräknat. Dä Slats-Werket
nu i desi ställe behöide en ötwerffon as 8o,voo R:dr,
vm desi killgängar ffulle wara i samma författning
sem förut, blir en brist fä möckel wädeligare,
som ingen tädan ar i Stors onsiaoen päräknad,
och som Lefia revan icke arv vfwerflövigr nlllagne.
Min önskan hade warit, att man ej rubbat
den redan faststälde asgifnn, endast jämkat j anseende
till Ve mindre Hemmantalen, och att man
begagnat tillfaller af en ukwidgad tillwerkninge cch
försaljnincs-räkt, för att rätta Skotens inkomster
och om möjligt något förbättra Vem,i förhällande
till en mera ukwidgad Industrie. Allmänheten h de
således funnit sina friheter förenade med sina afgifter
och förmänerne och betalningen hade i en wifi proportion
föut hwaranvra, somt ett öfwerfkott kunnat
beredas för en möjestg brist i Bewillnrngs-Summan-
En ersättning för Stäts-Werket hade åtminstone
derigenom kunnat erhällas för Ve nerlagde
Krono-Brännerierna igenom en ConsumtionSr
clgift, wm icke wäckt nägrcs klagan- Del är ej
här stället att utreda förhällaudel emellan direkta
tzontributloner vä) ConfumrionS-afglfter och deras
inbördes företräd-6-stätt- Men det torde »ä nämnas
att alla Förfatlares miran som ffrikwit i
Skars
-
Den 20 Januaris. 927
Stats-yushällningens ämnen, äfwen som Englands
exempel stämmer d.ruti öfwerenö, akt när
ConfumtionS-ofgllterna ej fordra för mycken omwäq
wid uppbörden, arv de af alla den slags afgift
som billigast reparleras och lättast utgöres. Erfarenheten
hade redan b-wifat atl Bräli>vins,afgiften
tädan den hittils warit Utan fwarighrk utgick,
vcl) dest jemnknlng, samt kan banda förhöjning
genom pannerymdens beräkning hade warit bls.t
cn afgift pä en utwtdgad Cvnsumtion
Efter
den princip nu är antagen, tror jag
det blir hufwudsak-ligr an panne afgutrn l de mindre
graderna aagot iörhöjes, akt i synnerhet den
progretzwa proportion mätte dufwa starkare för
de pannor, som balla emellan 50 a yo kannor,
och att afgjfren för de mindre Hemmans-delarne
ölmen som prrsvnalet för alla andra, som wilja
bränna mä te förhöjas, och delia stdaare i sonnecher
t en starkare proportion. Da ^cänningsfrlheten
lemnäs ät dem som äga hmarken Säd
att bränna af eller med alt bränna med, och dä
dct beror of deras walberg att underkasta sig den
rller ej, böra de »kwäl ej läckas dertill af en förringa
afgift, som wid den allmänna tankan att
bllfma rik pä Bräntvlns-branning kunde inleda dem
j kostsamma försök, och för Jordägaren och Hemmansbrukaren
hafva mänga olägenheter! dä han
ej alltid torde kunna neka del hwarnll Författningen
gifwit anledning.
Herr knnt?:lK51ä, ?su1: De nu upplästa handlingar
innefatta tmenne husmudsakeliga srägor,d-n ena
rörande Husbehossoränwins-bränningen i allmänhet,
sch den andra rörande Bränninö-afgisten derföre:
men
928 Den 20 Januarit.
men som den sednare icke för denna gängen Imer kunna
komma under nägonst:gs öswerläggnrng, emedan densamma
jemte de, i ärende de a, at öttksSkändm,
gjorde anmärknjngar, blifwit äterremitkerad rju Högloft.
Bcwiiinjnqs.' samt Mma-.na Belwärs- och
Deconomie- UtffottenS w-dsr- uiiaku -de; sä tror
jag mig wid sadglit sörhällandr, nu böra inskränka
mitt till cstgstwande yttronde, bott tili dcn
ssörro frägan, elier lörondkHusbehv'§dränwli s-bränningen
l allmänhet; och derwrd fi in.r j g, kör mui
del, syra hmwudfrägor egeiir^lgen förekomma -ongäende,
nemligen: i v Husvcho^dräiirvins drännings-rä
tigheken pä Lander: 2:0 Bränwms bränningen
1 Städerna: 2:0 Vränningstiden och 4:0
Bränwinspanne-.ymdkn.
Hwod nu först widkomm-r B änwins-bränninyen
pä L noer, jä hajma Högloft. Utskotten tillstyrkt,
akt rättigheten dertill mätte w:rda upplåten,
icke cll-n,st ät Hemmansägare och Brukare, innehasware
andra skattlagdt Jordlägenheter, samt
Ägare eller Brukare ak Utjordar med Åkerbruk, tikal,
ock ät oskattlagde Lägenheter, skaltmade O.warrmr,
Mjölnare, Torpare och judetta Krigsmän,
jäsom ock pä Landet ooende Skänds personer, Tjenstemän
och Handtwerkare änskönt de ?cke hofwa eller
bruka jord. I g har deremot, li^-rätrgt mine,
ivid Högloft. Utskottens Belänkande, gjorde «ch den
4 i torra mänaden, hos Högloft. Riddcrskaptt och
och Ad.ln uppläste anmärk ingar, marit as annan
kanka, den nemligen, ait Bräi nings-rättiaheken icke
bör sträcka sig längre än, lill Hemmansägare
och Brukare, Innehafware af andras statrtagde
Jordlägenheter samt Ägare eller Brukare af Utjordar
med Åkerbruk: Till förändrande af benna
min
Dm 20 Januari!. 9Z9
min en gäng yttrade ranka finmr jaa icke elter nu
nägon gällande anledning, uran densamma, uiirka
n ed derwld aittö de ffäl, äderopor; men som förberö'de
mina den 4 1 förra Mänaben uppläste anmärkiunqar,
hwaruu nytz om'örmälore »rät finnas
omstäntzcnaen utförde nu -cke komwit akt, zemke de
flera handlingor, upptags; ja uroedrr jag mig vdmsukeligm,
ort, genom rppiäiandet, blvlt utaf den
delen, af ostanämde anmärkningar, lorn angur
denna fräga, fä kos Högloft Ridd^sk. vtt och
Adeln göra merderörde mura skäl och reftcplvnrr rhägkolirne.
Elter denna uppläsning anförde Herr ?Unl2-  lköl6 widrre:
Pä a^und af alla, uti , yfi uppläste Handling
upptagne stal, kan ,og, inj>-m töroerördk ar icke
för min dej bi'a»g Högloft. U jkottcns tu-styrkande,
att Hu?beho'sbränni gs ratiigheten äf>enma sträcka
sig, ti!! offat!l.,'gde Eägenoeter, fkottlagde D.max,
nar, Mjölnare, Torpare, mdckte Kricrnmän, samt
pä Landet boende StändS-personer, Tjensteman och
Handtwerk re, jom :cke haiwa elier bruka jord; utan
sädant än w-dare ödmjukeligen alftyrker; mea
fär ockla tillika ytterligare törkl--ra mig, icke hafWa
widare att päminna derwid, der Hemmansägare
och Brukare, jamt mnehosware af andre
statklagde Jordlägenheter, sä wäl jom Ä'
gare och Brukare af Utjordar med Åkerbruk mage
idka Husbehofsbränning, än att det pä Hem,
mans eiler Jordägaren, mä ankomma, att tvid Arrende
eiler "Landkbo-Controctets utfärdande -förbiuDa
eller tilläta den blifwande Jordbrukaren Husbehoss-brär,
nings utöfwande. För öfrigt, och eme.
9Zo Den 20 Januari».
dan förbervrde flere, i afseende pä Husbchofs bränningen
i allmänhet, förekommande frägors stilsgktiga
bestcffe^hel, samt tankarnes olikhet derom, syn
s fordra särskild behandling och afgörande, af
hwarje ftäga; ty, och förr än jag fortfar med mitt
utlåtande, ökwer det likmätigt min här osman yttrade
tanka ännu äterstäende irenne hufwudfrägor;
amer jag mig hajma anledning ödmjukast hemställo,
till Högwälborne Herr Grefwe» och LandtMcrstastens
samt Högloft Ridderstoptt och Adelns
upplysta omprölwande och godlfiiinande, huru härmed
förhällas stall.
Hans Excellence Herr Grefwe kumb: Sam
detta ärende werkeligen är af mycken wigt, böe
det äfwen säwm lädont behandlas. Jag sär till
Herr Grefwen och LandtMarstalkens och Ridderstapet
och AdclnS pröfning y-mställa, om det kan
wara möjligt att fatta ett beslut öfwer allt hwad
i ett fä inweckladt ämne som det förewarande nu
här blilwit anmärkt, Man att dervfwer, till ledning
författa en Rotel. Denna uiwäg skulle wara
mäst bidragande lill ett systematiskt fäkt att afgöra
fragan, hwarföre j g fär förestå, att alla Electorn
ne finge sammanträda och wäija 6 personer,
hwilka förut ej t Utstött äro sytzellotta, hwilka
böra sammandraga allt hwad nu och förut rörande
detta ämne är anmärkt. Sä, och endast pä detta
'ätt, tror jag att ordning och systeme j det
hela kan winnås.
Herr Grefwe» och LanötkNarfkalken §jor«
de derester proposition rä denna af Hans Excellent-
Herr Grefwe kumb framställde morton,
hwilken
Vijölls.
Sti.
Den 20 JanuarLt. 9Zl
Lrlherre gjerts, ?re6ric, önstade att Ele»
corerne ej mätte förbindas att, säforn Hanö Excel»
tence Herr Grefwe ktuu:k> yrtrat, wäija endast sadane,
som wore ledige ifrån Utstött, emedan just
detze personer möjiiglwiö kunde hafwa den bästa
kännedom as saken.
Grefwe I^övveobjelm, olsrl Oullgf, sörstog
att de Herrar som i dag talat ö'wer ämnet skulle
dertill nu af Ridderffapet och Adrin Utnämnas.
Grefwe körner, ^6olpli 6053!!, erindrade
att Eiectorerne mätte fä fritt wä>ja ökwer hela
Riddarhuset, och ej behöfwa binda sig wid Llatzer.
Hans Excellence Herr Grefwe Uuulk
förklarade stq gerna medgilwa, att Eiectorerne ej
mätte pä näavt sätt wara bundne i siik wal: hans
sörflag hade endast hast för afsigt en större skyndsamhet
Herr
Grefwen och) LandtMarfkakkctt gjorde
proposition att Elecivrerne matie obehindradt fä
walsa bland Ridderffapet och Adelns Ledamöter,
hwilka de finna tMligast.
Ropades Ja.
Herr von Lcklieät, kRss, uppläste följande:
Drctamen. >
Wid öswerläggningen om Oeconomie och Be^
wistnil-gs^Urstottens Betänkande r Bränwmö, jrä«
San, laser jas mig den friheten att l detta wiZtlga,
och
YZ2 Den 2O Januarli.
och allmänt wäl fä nära rörande, ämne ytterligare
omöra mma rankar, och pä de stal, uti mur ren
4 sistledns D cember, imör Högloft. Ieidderstapet
och Aden, uppläste Dictamen, dliswrr anjöche,
härwrd r korthet anmärka:
i :o Att ingen bör äga rättighet tillverka branw':n,
än de, tom pä egen eller andras jord, i Staden
riter pä Landet hofwa SvannemälS afkastning. —
Stckholm och Götheborg undantages frän all
BränwmS-tilttrerkmrig.
2:0 90 kannors panna bör wara det högsta,
fom nägon lär nöttja. — Ekvttssa pannor kunde
begagnas dä de ej vfwerstlga detta qwanrum.
g:o Jnga privit-gierade Krogar pä landet böra
tillät 6, och minutering endal! fä ike pä Gastattwaregärdar,
Kos den lvm har Gästgttrvertet, och i Städerne
pä Splsqwarter och w-tz-. Näringsställen.
4:0 Moifken mä blikwa 2 R-d- p3 hemmanet,
efter heik räknadt, och 2 h lör hwarje kanna af
Pannerymden. — I Studerar crläagcs ofgiften,
som föreftagik är efter 12 manralöstrlf.e personer,
swarande mot elt hemman.
5'o Endast Finaler och Krono Betjente? böra
äga rättighet gngijwa och beifra förbrytelser t Bränwins-mäl.
Herr Grefwe» och LandrtNarskalken förklarade,
att dcttu Dictamen fii>ge atwiia oe öfriga
ivid Ulstotters Betänkande l dag gjorda anmärk»ingar.
Derejler tlllkännagaf Herr Grexwen och
Landt
-
Den 2O Januari». 9ZZ
EandtMarstalken att Electorerae i eftermiddag kl.
5 borde sammanträda, för att wäija ofwai»t»rmälde
Deputerade
Herr
Grefwsn och LandrLNarftalken utbad
siz, att fä uppläsa följande tal, hwilket hon i
morgon ärnade halla till Hans Kongl- Höghet
Krvn-Prinsen
Högborne
Furste, L7ädigste Herre!
Da Swea R,kes församlade Ständer, nu
sörsta gängen genom OK Deras Deputerade, fä
Möen Eders Kongl- lHöghet i underdänighet uppwakta,
wärdes Eders Kongl. Höghet Nävigst tilläka
Riksens Ständer, ä egne vä) Swensta Folkets
wägnar, betyga Deras listiga glädje och wördnadssulla
tillfredsställelse, öfwer Eders Kongl. Höghets
lyckliga ankomst till det Land, hwars Inbyggare,
wid Eders Kongl. Höghtts kända och beprölwade
egenstaper och dygder, fästa hoppet om deras framtida
sällhet, hoppet alt wär äldrige, milde, iä högt
mördade Konung, uti Eders Kongl. Höghet st. ll
finna en wan, ett stöd, som stall förlänga D §
för hwar redlig Swensk lä dyrbara dagar. Hopper,
att nar efter naturens kraf, wär ällstadr Konung,
afven Alsmägtige kollas tillen högre bestämmelse,
Eders Kongl. Höghet dä stall mildra D st trogne
och tillgifne Undersälares billiga och rättmätiga sorg,
aftorka saknadens, tacksamhetens och erkänslans
tärar, medelst forliättande af betz kloka, dygdiga,
pä Fäderneslands kärleken grundade Regering.
Dr! är, Nädigste Herre, med anledning af Vesta
Ridd. och Ad. Pror. 5. B, täri
78
»
YZ4 Den 2v Ianuarii.
tänkesätt, Riksens Ständer enhällig utkora! Eders
Kongl Höghet lill Swea Rikes Kron-Prins och
Efterträdare pä den urgamla Swensta Thronen.
Wi anhäka underdänigt att Eders KonglHöghet
läcktes med Dest höga Namns undertecknande
bekräfta den försäkran, Riksens Ständer, lätit för
Eders Kongl- Höghet säscm Tronföljare författa,
och utbedja Oss, alt derefter fä til! Eders Kongl.
Höghet öfwerlemna, den af samteljga Riksens
Ständer, undertecknade Wal-Aklen
^
Uti det höga och wigriga kal! och pä den beswäriiga
bana Eders Kongl. Höghet nu inträder,
ö ska Riksens Ständer Eders Kongl. Höghet lycka
icch den Högstes »välsignelse.
Enkelt, upprigtigt, redligt och kraftfullt, wäqa
Riksens Ständer försäkra, att Swensta Folket
jk- l! anse sör sin yppersta ära, att för Eders Kongl.
Höghet fä tillfälle ådagalägga den wördnad, tillpifwenhet,
lydnad och trohet, som Sweriges goda
Reacnter och Tronföljare, aldrig saknar hos sina
underläkare, dä de behöft dem päkalla lii! FäderneSlandels
och Thronens förfwar.
Riksens Ständer utbedja sig att uti Eders
Kongl- Höahets höga Nåd och ynnest städse fä
wara innesturne
Sluteligen
tivkännagaf Herr Grefwen och
LandkMarstolken att i afkv»i kl. 6 ett kort Plenum,
endast til! uppdkyrarrdk af EltckvrernLs Wal-lista
skulle hällas.
Hög»
Den 2O Januari!. 9; 5
Höglofl. Ridderffapet och Adeln ätssiljdes kl- L
Ettermiddagen.
ilöem ?rotocol!i
6. 8il verliolxs.
Lördagen den 20 Januarit.
Plenum kl- 6 eftermiddagen.
Ordförande:
Herr Grefwe Ds Is Oarclie-, ^acob.
Uppbröts samtelige Herrar Eleetor«rnes kista
öfwer tMt wal af Comnukterade ull författande
as ett sammandrag utaf Betänkande» och anmärkningar
rörande Bränwinsbräiwings,inrättningen i
Riket, och brsunnos dertill wara utsedde:
Nw 145. Friherre St^rnlieclt, Larl 6ull3k.
- 155- Friherre Ltael von ^olltteln, carlus
DnäviZ.
- 277. Friherre ^LNNerdsim, Dars Angust.
- lvr. Herr Oxskukvuö, Fullmägtig Herr von
Lcklisät, kuliss.
- 678. Herr Lilllt, Fullmägtig Herr Kömz
Lckr.
- IZ7Z. Herr >v?n§snll)'ckt, Fullmägtig/
Herr 8ve6enlijern3 , Lric ^^kowsL.
Anmälte undertecknad Riddarhus Secreterare,
«tt ett författadt Protvcolls Utdrag as den i Z dennes,
9Z6 Den Lo Januari;'.
ries, kommit ani förmiddags bland hans papper
föttäogas, och fäledes förbllfwir ojusterabt; i
anledning hwaras
Herr 'Grefwe» och Ordföranden undcrstälde
Ridderst?pct och Adeln om, oaktadt Plenum blrlwit
o fl g-t brott t>o Wai listans öppnande, detta Protvcoliö
Utdrag nu kunde justeras.
Uppä den grund att delta et wore ctt mål att
afgöra, och etter iichämkab upplysning af undertecknad
okl ProrvcolikUidrager innehölie ej annat an Höglofl.
R>dde stopet och Åkerns enkl-, och med lärcher
§mia gillande af Jämknings Utstotteks yttrande t
cmeende pä Justitie-Ombudsmans-Jnstructionen^
bwirket gillande undertecknad b-ott önstat kunna sä
Epvedllions-Uistutct styndesamt meddela, anlag RidLelstapet
och Adeln ej uägot farligt prejudicat glimås
penvm denna justering; och blek alisa ProlocollsUtdraget
uppläst och godkändt sä lydande:
Utdrag af prsrocoller bätter i Höglofl.
Rroderskapet och Adelns Plenum den
i8Ian»artt 1810
S- D- Gillade Höglofl. Ridderffaptt och
Adeln ijll^ alla delar Jemknings-Utstottets uti denna
dag uppläst Memorial af lörledne gärdag, atgifne
utämnde i astcende pä Jnstructionen för Riksens
Eländas Justltie-Ombuksman; hwilket ffulle de
ö nge Respecrive Stäuden sa mål som ExpebitionsLrstottet
wanlig-n ttllkännagifwas. luprs.
Höglofl. Nrdderssapet och Adeln ätstildes kl- 7.
In kiotocolli
6. Lilvsrstolpe.
Tis
-
Den 2Z Janunrli. 9Z7
Tisdagen den 'rz Januarii.
Plenum kl. hals lill n förmiddagen.
Justerades PleniProtocollttnr för den 5 och
9 Januari!.
Under Justeringen anmäldes och infördes pä
manligt sätt, 2:ne Konungens Oswelste-Kammarjuukare,
hwtlka lramfäroe H:.ns Majtts Nädrga
bjudning tili Ridberffapek och Adeln akt sig i morgon
Onsdagen kl. r till Plenum Plenorum.ä
RiksSalen tusinna; hwarefler berörde Herrar Os*
werste Kammarjunkare afträddr, pä öfllgt sätt beIchjagade.
,
Herr Grefwen och LaiidtkNarfkalkerr östade
inför Högloft, Ridderssaper och^ Adeln berättelse,
rörande DeputationenS företräde hos Hanö
Kongl- Höghet KronPrinsen pä Drottningholm.
Sedan Herr Grsfwen och LandtMarffalken uppläst
det Tal, hwilket han i sista Plenum Riddersiaper
och Adeln meddelade, hade Hans KonglHöohet
detsamma pä ett wärdtgt sätt beswarat,
somt derefter undertecknat den honom förelagde försäkran.
Widare hade Herr Grefwe» och LandtMarffalken
till Hans Kongl- Höghet ösweriemnak
Wol-acten, hwarefter Hans Kongl. Höghet tillåtit
LandlMarssalken och de ösriga Ständens Talemän,
att prejenrera Deputationens Ledamöter.
Herr Grefrven och LandrMarffalken ti3-  kännagaf, att sedan Förteckningen pä Pensions och
Venävmngs-Skaten wore Lftän SmsUtMet ni!
Rid
-
9Z8 Den 2Z ^JanuarLf.
Ridderffopet och AdLln för nägra dagar sedan aflemna!
och komme att till de öfriga Eländen circuiera,
wille HereGrefwen och LandlMarssalken nu
nämna alt den ej längre kunde här qwarblifwa
än till medlet as nästa mecka.
Upplästes följande:
Utdrag af ProrocoUkt, häller hos Högwördlge
presteSrandec den z Januari
i8ro
S-
D- Sedan PresteStändet, genom de af
Trycket utgifne Handlingar och Utdrag af Proiocvtiel,
häll,t l Wällofi. Borgare-Ständet den i8
sistledne October, kommit till kunskap derom, att
Wälbemälte Ständ tagit PrcsieStändets den 22
September afgifne swar, angäende Jnqwarteringsstyidighet
för de i Städerna boende pesoner af Ecclesiastjqve-Skaten
1 den mening, fvm skulle PresteStändet
wägradt Jnqwarkering för sädane Hus r
Städerne, hwilka Ecctesiostiqve<S!atLn äger, men
ej bebor, och denna omständighet ledt derhän, att
Höglost Ridderffapet och Adeln, i anledning af
Wällofi. BorgareStändets härom fattade begrepp
och gjorde anmälan, ätagit sig i förening med
nvtznämde Ständ, att för Ecciesiastigve-Statens
Hus ulvöra Jnqwarterings-ssyldigheten l Städerna,
har PresteSrändtt ansett nödigt förklara, att sedan
Wällofi BorgareStändet under den 14 Julli, hegardt
Ccciesiastjqve.Statens samtycke, bet mätte
alla, iom pä nägot fält hitintill maut frän Inqvartering
befriade, samma beswär i allmänhet sig
Klaga, kunde sä mycket mindre skägg uppstä om
Dm 2; Januari!. 9Z9
sädane Ecclcsiaftiqve,Statens Hus, hwilka, enligt
PresteSkändels begifvande wld 1766 ärs Riksdag,
redan »vidkännas detta Onus, som den iramstäide
jordran war icke om inffränkning, uran om
utwldgnide af Jnqwarterings-ssyldighet. Uti de
delar, der den förut warit medgiswen, har wägran
hwarken kunnat eller bordt äga rum, och som i
öfwere.-Mammelse med Kongl. Författningen den
iz November 1766 omsörmäldte Hus derifrån
icke äro ftikallade, sä hafva de icke helier kunnat
nämnos r PresteStändtts ProtocollsUtdrag af den
22 sistledne September. Wld sä beffaffade omständigheter,
och under förklarande as den tacksamhet
och erkänsla, som assigten as Högloft. Ridderssapet
och Adc.n oswannämde erbudne åtagande xäkallar,
sär PrksteStändet tillkännagifwa, ott, da
hwarken öswrrlaggning eller bcflut någonsin hos
PresteStändet förekommit om undandragande as
JngwarteringsUkyldightt för de Hus, som Eeclesiaftjqve-Statei,
äger, men ej bebor, och Wällofl.
Borgare Ständet uti sitt Protokoll den 18 October,
sjelst undantagit Boställen frän detta Onus,
samt ändteligen, att PrestStändek i öfrigt, såsom
betz ofgifne yttrande utmärker, tydrligen äkagit sig,
att under Krigstider för Embeksoärdar, och dem
Le sjelfwe eller deras Enkor och Barn bebo, ftiwilligt
biträda Borgrrffapet wid päkommandr större
Jiiqwsrteringar, kan PresteStändet icke annat
inse, än att Högloft. Ritderffapet och Adelns åtagande
af nägon sa beskuff,d Jligwarrerings-skyld-ghet
för Ecclksiastjqve-Stotens gärdar är w>d sädant
förewettande öswerftödig, enär delta Onus,
pä sätt anfördt är, af denna Stat utgöres
Hwad
äter armar Leir insänkning i Ecclesia*
stiqvt-Stäkens räitighettr, svm Wällofl. Borgare
.
' Srän
-
940 Den 2z Januarii.
Skandet fästat säsom willkor wid dest medgiswande
för Höglofl. Ridderssapet och Adeln, samt andra
Stand »vid inköp af StodS-rgendom, att Huss
ägare af hwad Ständ som haldst, owilikorligen
ssulle wara underkastade, Skjutsnmgö.brswär, Däksmanshäll
och alia andra en sädan egendom tillhörande
afgffter och skyldigheter al hw'd namn och
beskaffenhet de wara mätte, sa k.m PnsteStändet
för Ecclefiastiqve-Statens Boställen, somt de Hus
och Gärdar, som de i och för sine Embeten ä stället
kjelfwe eller deras Enkor och Barn bebo, sä mycket
mindre ätaga sig Skjutsning och BätsmansHW,
eller andra Onera, an be hittinkill utojordt,
som dr Hus, hwilka af Ecclesiastiqve personer tillhandlas,
köpas och agas af en oundwlkelig nödwändighet
svr deras innehaswarcs wistande, som
Embets- eller Tienstemän i synnerhet t Le smärre
Skader, hwarcst det oftast ar omöjligt ott genom
hyra erhålla boningsstallen, och lärer Wäilvfl. BorgareStändek
käckas finna sä mycket mer billigt atk
PresteSländer i fädant fall ansett betänkligt att
asstä i fräga satte friheter, som Ccclesiastiqv-Staten
pä intet sätt yrkadt deltagande uti de Borger»
skåpet säsom Ständ, sarskildt^tillerkände rättigheter.
Men beträffande de Hus och Egsndommar, som Ecclesiastiqve
personer tillhöra i Städene, utan att af
dem kjelfwe behvs, finner PresteStändet intet skal,
ott för dem göra något förbehåll eller undantag i
afseende pä de Onera, som kunna hwars och ens
innehafwande Jord Lagligen äläggas. Härom
skulle de Neipecllve MedStänden wördsamt och
ovänligen underrättas, vr iuxxg.
S.D. Wid föredragningen iPrest-Ständet af
Riksens Hösivfi.. Ständers ExpidltlonLUlskskkS Förstas
-
Den "Z Januaris. 94r
stag sill Riksens Ständers underdänkgg ffriswelse trst
Kong!» Maj:t, augäende Soncllvn os deri nämde
förändringar och jämkningar uu S-rändeiis Prwllrgrer»
hofwa ! Ständer wtd Verra forsing förekommit
följande betänkligheter.
"no Jngretzen of i fräga warande underdäm"ga
strtfwel e uttrycker Rlkser-s Ständers undndäs
"niga anhållan om Kong! Maj lS Nädiga dtfail
"till te förändringar och jämkningar un der s in"nehafwande
och genom 1148 r RegeringeFormcrr
"stadfästade Privilegier, förmäner, och rättigheter,
"hwarom de under loppet os denna Riksdag sig
"emellan öfwerenskommtt.
I följd afdctza allmänna Uttryck hadePrestrSlänLetwänlat,
att alla de concrtzwncr, hwarom RiksSkänden
under Riksdagens lopp fattat gemensamma
besiut, fliille bliswik upräknade och till Kona!- M-j:tS
Nädiga bifall pä en gäng öfwerlenwavc. Men l Expeditionen
förekommer endast Högloft- Ridderikspeis
och Adelns den r Junit gjorda afsägelse os rättigheter,
alt med andras iitsiutande äga Säterier, jemte
de öfrige Ständens dertill !emnade accesimn, samt
ÄVällofl. BorgareSkändeks den s Junti meddelte
yttrande om Besiktnings rall ä Stadsegendom,
samt Hederwäcda BondeStändets den
26 Juli! tagne besiut, att afsäga sig ven uteslutande
besittningsrätten af Bergsmanshemman. PresteSlandet
har för sin de! trott, det wara lämpeiigast,
redigast för Allmänheten, och för kommande
tider mäst upplysande, ort olla jämkningar
och förändringar i RiksStändens Privilegier biifwa
uti en enda Expedition n tagne, chkwäl med fftl^
Ridd. och AV. pror. 5 S- Nätz
79
942 Den 2Z Jannarir.
nåd af de, som för alttid, och de som pä bestämd
lid äro ingängne. Häruti stvrkeS Ständer sä mycket
mer, jom Ständet anser flera underdäniga skrift
weller om de öfrige concetzioner skulle beswära
Hans Kongl. uran att något särskildt
ändamäl genom spridde Expeditioner kunde winnås.
2:0 Hwad äter angär den föreflagne underdänig!
ffriiwelsen, har Ständet dera» icke kunnat
inse hwarken Höglofl Rtdderflapet och Adelns eller
Hederwärda Bonde-Ständetö accetzion till Wäliofl.
Borgare^Ständets beflut om StaSs-Egendommars
bksitlnings.rält, icke eller de nyssnämnde Ståndens
samt Preste-Ständets emottagande af Hederwärda
Bonde-Ständets afsagde rätt att ensamt besitta
Bergsmanshemman. Dessutom har rcke kunnat
intagas, i hwad män Preste.Ständel accederat till
de wlikor Wällvfl. Borgare-Ständet fastadt wid
inköp af Stads-Egendom; men pä det Want mätte
bestämt kunna införas, får Srändet lemna del af
dess härom fattade beflut genom bifogade ProtocollsUtdrag
af denna dag. Och dä deraf inhämtas,
att Ständet icke kunnat till alla delar antaga
Wällofl. Borgare-Ständets wilkor för Stads»
Egendommars besittning, men Regerings Formens
H4 §. stadgar', att jemkningar i Privilegier böra
genom samtelige Riks,Ständens öswerenskommelse
aigöras, kan Ständet ej undgä akt för sin del yrka,
att lörewarande Expedition blifwer t detta ämne
ändrad i likhet med Eländets beflut.
g:o Ehuru Preste,Ständet nogsamt finner,
att Högloft. Expedttions-Utskottet deraf hämtat skäl
til! förbigäendei underdäniga ffrifwelsen af de öfrige
Ständens eftergifter uti Pnv,Werne, akt oftanämde
un
-
Den 2Z Januarik. 94;
underdäniga strifwelse egenteiigen^ synes röra fast
Egendoms innehafwande, sä förekommer likwäl
harwid, att Högloft. Rldderssapet och Adelns Prvtocolls-Utdrag
d. 2 Junit, som förnämligast synes
haswa giswit anledning till isräga warande Expedition,
innehöll, »tom den jämkning som i den underdäniga
lkrifwelsen omförmäles, tillika Trenne ankra
uppoffringar. Likaledes iinnefattade PresteSinndets
den 4 Junst mcddeite Prokocolls^Uidrag
icke allenast dct ui» den prostcterode strffwesten omnämde
bifall lill Högloft. RrdderssapetS och Adelns
vfwanbemäldte koncession, utan ock de efcerastter
uti Preste-Ständets Privilegier, hwilka detta Ständ
med afseende pä Högloft. Ridderskapet och Adelns
Protocvlls-Utdrag beftutit;oä) hämtar Preste-Skändet
af detza omständigheter sä mycket mer anledning
akt yrka de öjwerenskomne Privilegii-jemkliingars
och förändringars samlande ull en Expedition, som
det tvckeS wara ordenteligast, att de hwilka ivid
ett och samma tillfälle och enligt samma ProtocollsIltdrag
blifmit bifallne, icke böra ställas särssildke
eller ryckaS ur deras sammanhang wid tillfälle, dä
hos Kongl. Maj:t de till stadfästelse i underdänighet
anmälas. Hwilkct härigenom skulle de Relpective
Med-Ständen samt ExpedstionS-Ulfkottet wördjamt
och wänligen kommuniceras, lupr».
Lx krotocollo
k» ^7. Almgvist.
Utdrag af prorocollsr, häller hos Högs
wördige preste-6länder den 9 Januari
r8l0.
S. D- Sedan Riksens Högloft- Ständers
State-UtfksllS d. 6 nästlrdne December pä bordet
'.lag
-
944 Den LZ Iamrarik.
lagde Betänkande af den lista i samma mänad, i
ontednmg a> Kongl. Majus Nädlga Proposition,
ongärnde ett ärligt underhäll för den återstående
de en of Finsta Armdn, ä nyo bliswit föredragit,
b'siök Prejre,Stäudet, att det samma till bemäldte
UNkoil ätcrsörwisa, med den allmänna anmärkning,
vik Ständer ö.stade det mätte Stats-Ulikoitet, sä
widt mö- igt är, inrätta Desi förnyade förstag i
dikta ämne pä ber sätt, akt ^ongl-Majtt.mä sättaS
» il fälle ait dihörigen undcrhäua och bättre belöna
de af b.rörte A>mhe, hwilka igenom deras tapperhet
ech lroher gjo-c sig af Fabernes>andet synnerligen
wä> förtjenre; hvarom wördsam och -wänlig underräue
je stulle de Respkctive Med-Ständerr v6>
Stats Utstvltct lemnäs, dac tu^ru.
S. D. Rik'ens Högloft. Ständers Stats-»
vch B will.iings-Uistotlö Betänkande, angäenbe
Siö-Tu!!ens clareronde med Hamburger Banco,
dl«s, « ae-leende till deremot gjorda anmärkningar,
till bemäldte Utstött äterförwisadt. Hwilket härigenom
stuile de öfrige Respective Stäoden wvrdsamt
«ch wänligen meddelas, kär mora.
S- D- Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Stand.rs Banco-Uistotts den 5 dennes pä dorder
legde Protocolls^Utdrog af den t 8 December, innebäilande
bemäldte Utstötts yttrande, i anledning
of Kongl. Masts Nådiga Proposition, angäende
Pennmge, understöd för Tackiems^Bergslagerne,
vcd biet hrvad U-stoteet onrört 06) kemstäit, nfPresteStä-ibet
bii llit; burom stu-le wöcdsam och wänlig
u derrät»esse de R<IP elive Med-Släkrdru samt Batt^o-U'stottek
lemnäs. d)r Lu^rs.
S. D.
Dett 2Z Januarii. 945
S. D- Sedan Preste-Ständet redan under
den z-:le dennes ! underdånighet bifallit Hans Kongl.
Mechis Nådiga Proposition till Riksens Ständer
angående mai af en Deputation tili,Hans Kongs.
Högyec Kron-Prinsen, och dä Herr Arke-Biskopperi
och Talemannen,nu tillkännagaf det Herr Grefwe»
och LanvkM -rssalken hos Hans Kongl. Mast t underdälnghkl
anmält akt Högloft. Ridderffapet och Adeln
d. sturu att r-il berörde Deputation urse ett antal
vl 48 Ledamöter/ äswen ^vm att de öfrige Relpeclive
Talmannen ansett de z:ne Ofrälse Ständen
böra utnämna m derefter lämpadt antal Ledamöter,
bestor Pre?tr-Ständer akt för fin de! utse 24 Ledamöter/
lör ark under anförande af Herr Grefwe»
och LandtMmsk-Uken, samt de öfrige Relpective
Talmännen, och efter Hons Kongl. Höghet KronPrinfenS
ankomst kill Kongl- Lust-S>orret Drottningholm,
sig dit begi-va och ä Riksens Ständers
magnar till Hans Kongl- Höghet ölwerlemna
fjelfwaFörenings< och Wal-Acken öfwer Högbemälke
Herres utkörande till Kron-Prms, samt detzförinnan
begära Hans Kongl. Höghets underskrift ä den
af Riksens Stander faststälde försäkran; hwarom
wördsam och wänlig Underrättelse skulle de RespecIltzr
Med-Sränden lemnäs, lär lupm.
S. D- Föredrogs 5 nyo Riksens Högloft.
Stäntzerö Stats-Mskotts den 28 näslledne December
pä bordet lagde utlåtande i anledning af Herr
Oswerste Lieutnanten ktLNninZ Lbrilt. 8ckm>lterIörvL
förftag ett till wär nu warande Nädiga Konung
vfwerlemna begagnandet af Haga Lust-Slott
PrcstEtäudsr
som lika med hwarje Swensk
Man liswas as vek warmaste nit alt i hwad p«
tdy
946 De» 2; Januarii.
thy ankomma kan i underdänighet bidraga till Hans
Maj:t Konungens Höga nöje, och som fördenskull
gerna welal bifalla Herr Lcbmilterlövvs oswanberörde
Förstag, fann sig likwal lika med Wäilofl. BorgareStändct
böra detta niäk till Stats-Utskottet äterförwisa
med anmodan att sig utläta.huru och pä
hwad sätt samma Lusi-Slou mä kunna behörigen
underhällas, pä det Ståndet derefter mä komma i
tillfälle att sig öfwer detta ämne siutcligen yttra;
härom skulls de Respective Med-Ständen saint
Stats utskottet wördsamt och wänligcn underrättas.
iuprs.
S- S. Uti Protocvlls,Utdrag af den g i
denna mänad, lemnar Wällofl. Borgare-Skändet
del af desi, , anledning af Stats-Ulfkottets Betänkande
öfwer Herr Oswerste m- m. Friherre
^clelivär68 Memorial, VM Arevision öfwer Allmänna
Medlens förwältning sedan är 1802, samt indragningen
af åtskilliga Pudliqve werk, saktade beslut
att till den CommitL, hwiiken kommer att undersöka
och till Kongl- Maj:t afgifwa underdänigt svrflag
ongäende alla de indragningar, som i anseende till
Publiqve werk och Inrättningar, samt sä wäl Militaire
som Civile Emdels- och Tjenstemän lämpeligen
kunna komma i fräga, öfwerlemna berörde Memorial,
för att derä göra det afseende som innehållet
synes fordra.
I sammanhang härmed föredrogs ä nyo StatsUtskotlets
oswanberörde, och den Like nästledne
December pa bordet lagde Betänkande, dä PresteStändet
till alla delar instämde uti Wällosi. Bore
gare-Ständets vfwan intagna beflut: hwilket skulle
de Respective Med-Ständen samt Stals-Utskottet
rvördsamt och wänligen lillkännagifwak. Or lupr».
S. D.
Den 2Z Januari!. 947
S. D. Hwad Riksens Högloft- Ständers
Stats Utstött i Protocolls-Uldrag af den 5:ke sistledns
December anfört och hemstäldt, i anledning af
Kongl Majus Nädiga Proposition, angäendeduruwida
Jnstruckion mä wara af noden för Riksens
Sländers Fullmägtige, ever wederdörande Embets,
wän, hwilka l srägvr om eftergift af ädömde ersattningar,
som tillhöra Riksens Ständers Penning"
Werk, Stats'Werket eller de under Collegiernes
och särstildte Direclioners styrelse warande Castor,
bora wara hörde, bkcf af Preste-Ständek bifallit;
hwarom wördftm och wänlig underrättelse skulle
de Respcctive Med-Ständen samt Slätö,Ulstottet
lemnäs- t^r luxrs.
S- D- I enlighet med Högloft. Ridderssapet
och Adelns den 5:te dennes fattade och ^Ständer
meoderdte bestut, fann Preste,Ständer skäligt anmoda
Stats» och Vonco-Utstotten att ffyndsamt
inkomma med det förslag till Jnstruction för de
tillförordnade Revisorer öfwer Stats, Banco» och
Riksgälds»Werkkn, hwarö utarbetande förut blifwlt
bcmäldte Utskott uppdragit; hwarjemte Stalö-Utffottet
särskildt stuve anmodas att inlemna förslag till
Jnstruction för Riksens Ständers Fullmägtige
» Riksgälds Conkvriet; hwilket stuve de Respectivr
Med-Ständen samt Stats, och Banco-Utstotten
wördsamt och wänligen tillkännagiswas. Oc luxrs.
S. D Elter uppläsande as Wällofl. BsrgareStändetö
Prvtocolls-Utdrag af den ;te t denna
mänad, innehällande wälbemäldte Stånds befluk
akt wänligen erindra Riksens Högloft. Ständers
formliga Utskott, akt, om, oaktadt de z:ne Oftälfs
Sräiidenö förut gfgifne yttranden, nägra nya arén,
Den 2Z Januari». 948
der, utom Konungens Egna Höga Propositioner,
skulle ester medler af November wänod frän ett
eller annat af Niks-Stände.ri wara eller b-bwa till
nägot Ukssott hänwtsade, sömma U-skott sig dermed
icke besaktar, innan alla förut remitterade mä! btifwit
as ett säbank Utskott behörigen utredde, och D' §
Utlätande deröswer meddeidle; beslöt Prrste-Ständet
alt härutinnan sig med Wällofl. Boraare-Sländet
förena, och det §ä mycket haldre, som Prest<Srändet
redan med desi Protocolls Utdrag af den 2s.le
September om Prescriptions - tid för mais remitterande
till Utskotten kode äsystadt en dylik, till
Riksdagens ändtliga Mutande bidragande Författning.
Härom skulle wvrdjam och wänlig underrättelse^
de öfrige Relpective Skänden och Riksens
Ständers samtelige Ukssott meddelas, supra.
Ux kroiocoilo
v. ^Imgviik,
Utdragas prorocollec, ballet bos <>ogwördige
Peeste-Ständet den 11 Ianuarn
i8rc>.
S. D- Uti Protocolls Utdrog os näsisedne
gärdag, hemställer Riksens Höglofl. Ständers Ban«
co-Utssott, huruwida samma Urskokt mä ä'a att
Med Riksens Ständers rätt afgöra ben hos Utskottek
wäckta fräga om Jrcosiering af Bankens urr Finland
utelöpande medel, samt att bestämma de dertill
nödiga mätt och steg; härtill kemnade Ständer
desi bifall; hwrom de Respecnve Med Skänden
samt Banco Utskottet skulle erhälla wördsam och
wänlig underrätkeife. ^ lupr».
S. D.
Den 2Z Januari!. 949
S. D, I anledning af Riksens Högloft. Ständers
BaneoMrskotts utr Protocolls Utdrag al nästledne
pardag gjorde anmälan att den os Riksens
Högloft. Ständer wid 1800 ars Riksdag föreffrjsne
Rewisflon öfwer Niks-DllconttWerkecs
förwaltning, hwarun en Ledamot af hrvarje RiksStänd
bör deltaga, i början of instundande Februari!
Månsd kommer ett företagas, beflöt PresteSköndet
ott om walet as dest Fullmägkig wid berörde
förrättning foga skyndsam anstalt; hwarom wördsum
och wänlig underrättelse skulle de Respective MedSkänden
samt Banco-Uljkottet lemnäs. Or supra.
Lx krorocvllo
fl. o. ^imrzvistd
Utdrag afprotocsller, hällek hos HZgwörOrge
preste Grandet den i z Ianrrarii
r8ro^
S- D- Hwad Riksens Högloft. StänderS
StatS-wskott uri Memorial of den 2 t denna
mänad, ynrot och hemställ, angäende arfwoden lök
Högloft. Rrdderskapet och Lldelns, Preste Ständets,
ochWälloft Bvrgare-SrändekS Secreterare, Eank^
lier 06) Wakt Betjening wid innewarande Riksdag,
blef af Prestr Ständer till alla delar bifallit- Men
som hos Hederwärda Bonde-Ständet ätstilliga
anmärkningar dlifwit gjorde emot Utskottets Förflag
kill aflöning för samma Sränds Secreterare, Coniz»
lie- och Wakl-Betjenilig, bcflöt Ständer, att mi
denna del injörwänta Slott Urffoktetö ytterligare
Bejakande. Härom ffulle n ördkm och wänlig
Ridd. och Ad. Proc. 5. B. M
79
»
9Zc> Den 2Z Januani.
underrättelse lemnäs de Rsspective MedStänden
samt StatöUljkottet. Or
Lx krcriocollo
Wilk. ks.xe,
I.nco Lecret.
Utdrag af protokollet, häller hos Hogwsrdige
DrcsteScänder den iz Jannaril
i8io.
S- D- Föredrogs ä nyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers LagUtskottS den 12 nästiedns
December pä bordet lagde Betänkande, rörande
sörpanlnmgen af fast Egendom, sä ock om FrälseRäntas
sörwärfwcmde; hwilket härigenom skulle ds
Rcspetive MedStänden samt Lagutskottet wördsamt
och wänligen tillkäunagistvas. luprs.
S. D- Elter uppläsande as Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och Oecononne-Ulskotts
den 8 i denna mänad afaifne Betänkande,
t anledning af Kongl. Majus Nädiga Provvslkion
den 28 sistledne September, angående
Gärdesaärdar, b-flöt PresteStändet, att Högstderörde
Nädiga Proposition i underdänighet bifalla.
Hwilket skulle de öinge R^prcnve Ständen och
bemäldte Ukssolt wördsamt och wänligen meddelas.
ll^t luprg.
S. D» Beslöts, att Riksens Högloft. Ständers
ConstnutionsUtskotts uri Memorial af den 29
nästledne November afgtfne unäkande öfwer de hoS
samkelige RiksStänden wid RegeringSFormens antagande
gjorda anmärkningar, wid nästkommande
Riksdag bör företagas till ftulltgt afgörande. Härom
-
Den 2; Ianuarit. 951
om skulle de Respective MedStänden samt ConstitukloiisUiskotset
wördsamt och wänligen underrättas.
Oi, lu^ra.
S- D- Dä PresteStändet under denna dag
törehafr och bifallit Allmänna Beswärs- vchOeconamie
Utffvt.'ets Betänkande of den 15 nästledne
December, sä widt det rörer asjkaffanbe af Vifitationer
i Hus och ä allmän Landswäg esler
gods, sam till införsel i Riket är förbudet, har
PresteStändet likwäi icke kunnat undaä att nyttja
della tillfälle att förklara dest underdåniga önskan,
det täcktes Hanö Kongl. Majtt, sedan det med Allmänna
säkerheten föga förenliga twänget af Visitationer
blstwit undanröjdt, Nädigst widtaga alla sädana
Författningar, forn kunna finnas tjenande att
underhälla, uppmuntra och förmera Rikets Fabriker
och Näringar. Hwarom wördsam och wänlig
underrättelse skulle de Respeckive MedStänden samt
bemäldte Utskott lemnäs, vt luprs.
Lx krotocollo
Utdrag af prorocoller, häller uti Bon
gareSrändets plenum wrd Riksdagen
t Stockholm den z Ianuarit i8lv^
S. D- Sedan BorgareStändet lätit fig
föredragas Riksens Höglofl. Ständers StatsUtssotts
Memorial af den 18 nästledne December,
innehällande swar ä de hos Ständer förekomne och
Utskottet kommunicerade anmärkningar, wid dek den
6 sörulZängne November afgifne Betänkande, i fräsan
-
952 Den 2Z Januarli.
gin angäende äterbetalande af de Län, hwarmed
ätskillige of Stockholms Stads HandelsSoci-tet,
t anledning of Kongl. Kungörelsen den 2O Mars
1809, biträd: Kong! Mahl och Riket, samt dcrwid tillika
blifwit upplyst akt Utskottets oswannamde Betänkande
redan är af de öfrige Respective Ständer,
bifallit; sä fann ock Ständer, lör betz del, sig
döra dcrwid läka bero. Or luxiL.
S. D. Ester upp'äsandet af Riksens Högs
loff Ständers StatsUrssotks, i Memorial af den
18 sliUedne December, eflätne iwar ä de hos Bor>
gareSkäkldet förekomne anmälknrngar wid lliskottets,
l PrococylikUkdrog af den 6 sönttgängne November,
ofgkfne Bekänknide, i anledning cf R>ksdagsFullmaktiges
för Sörhebvrgs Stad Harrar
82iitc.-r>ton8 och ^lolms derom wäckte fräga, att
olla, etter Regemrnls-törändringen, lill Staken af
p, vale personer lemnade län, mätte, utan undantag,
pa lika fakt betalas, fann wäl BorgareSrändet,
art sedan de öfriga Relpeciive Ständen kill Utskottets
ofwannämde Betänkande deras bifall lemdadt
nägon widare granskning deraf emot en redan gifmen
pluralitö nu wore ö^werstödig; men Ständer ansäg
wid detta tillfälle stg äga anledning Ull det förbehåll,
att nä ot hinder häraf ej mä möra för behörigheten,
att, r anseende till den wld Finance-planen inom
Verta Ständ fö^ekomne anmärkning, ber alia
till Staken kemnade .Puriotiske Län böra, sä
widt tillgäng dertill lämpeligen kan uifianas, b!lfwa
contant godtgjorde, sä sistnämde anmärkning,
i sammanhang med berördr Finance-p'an, Riksens
Ständers närmare gemensamma pröfning unders
Lastad
Stäi-Lit
fzi.^de för öfrigt icke Uildgä att, pä
Her
-
Den 2Z IanuarrL. 95;
Herrok 8»nte8lon8 och l^lslmz förnyade begäran,
sösta sin uppmärksamhet wid drt yttrande i Högs
löst. StatsUtssott.tts vfrvarrnämde ProtocollsUtdrag,
jom ssulle d.tza RsssdagsFullmäknge fys-as hafwa
utsträckt sikt yrkande utöjwer hwgd dem tillhör, dä
de yrkat, icke blott att de Län, som Götheborgs
St d enskildt lcmnadt, utan att olla Län utan undantag
mätte, sika mch de af StockhottnS Stats
Handrss^Socistet kemnade, genast merbetalas. Och
fom Ständer sann, att inst'änkandet as en Riks»
dagsFullmäkctgs befattning till endast den orts enst-'ta
angelägenheter, hw^.rs innebyggare han representerar,
icke är med ett sädant Ombuds egenkeliga
bestämmelse och ändamälel.of hans tittchrordnande
förenligt; avisa onsäg Ständer sig böra förklara,
att SkskSUtssotteks i förenämde afseende om Herrar
8sntesion8 och ^ä-ilms förhällande yttrade tan»
ka icke kunde af Ständer gillas.
Detta ssulle genom Utdrag as Protokollet de
R"'pecl!ve M-DStänden samt Höalost. StatsUtt
ffoliet wördjamt och wänltgen tillkännagrfwas.
Ikc fribirg.
S D Som, widgranssningen asRcksensHögf.
Ständers StatsUkssvtts, i Memorial of d. sists.
December meddeite utlätande uppä Höalost. RidLerffapet
och Adelns renutz i anledning af Hers
klennin^ Lbriliisn Sckmitltkrlörvg förstig, att kiss
tvär nu warande Nådiga Korung öfwerlemna bes
gagnandet af Haga LustSlott, den af Ständet
gillade anmärkning förekom, att Utskottet bordt mes
ra bestämdt öfwer den remitterade frägan sig ytt»
ra samt att, i allt fall nägot försina af Utskottet
bör meddelas, angående berörde LuskSlons behL
UM
-
954 Dci» 2; Januarii.
riga miderlMande och huru detsamma mä nytljss
och disponeras; alitsa fann Stänbrt akt detta arende
stuve liv StatsUlstotret äter-remmiteras, med
anmodan, alt, i anledning af berörde anmärkning,
betz ytterligare Betänkande afgiswa; hwarom de
Relpective Skänden wördsamt och wänllgen stulie
underrättas, supra.
S D- Wid företagen granstning af Riksens
Högloft- Ciänders StaksUtstokts, i Memorial
af den 1 sistiedne December, meddelte u-latanLe
öfwer Konungens Nädiga Proposition, om ett
ärligt underhal! för den äterstäends delen af Finsta
Armsen, fann Ståndet, r öswerenstämmelst med
Högloft- Rlddcrstapet och Adelns, genom PrototvlisUldrag
of den 2? i nytznämde månad, Ståndet
communicerade Beftut, samt i anledning af flera
Herrar Ledamöters bland Rldderstapek och Adeln
l delta amne gjorde och till Utskottet remitterade anföranden
, as hwilka Ständer del undsätt, att i stägn
worande ärende borde till StatsUtstotret äterförwr,
sas, att desi afglfwande förnyads förslag lä inrätta,
att defis tappre och förtjente Rikets förswarare, sä
widt Statens tillgängar medaifwa, icke mä sakna
den billiga ersättning, hwartjll deras lidne förluster
samt Medborgares tacksamhet och tillfredsställelse
göra dem berättigade; derwid dock Ständer tor
sm dU fogade den anmärkning, att noga urskiljas
bör, hwilka Officerare samr UlderOlficerare och
Clv >e Betjente kunna antingen genom antagande
af Ryst tjenst och lydno eller delaktighet mi den
om Sweaborg inaängne wanhederliga Capitulationen,
hofwa räkkwisHgen gjort fia förlustige af dea
rättighet och wälwiija, som endast den wärdige och
sin undersäieljgg No lillgifne Medborgaren bör tillkomma.
Hwil,
Den 2; Januarir. 955
Hwiiket genom detta PrvtocollöUtdrag de ös,
lige Rcspeciive Ständen samt StatsUkstottet wörd,
samt och manligen ffulle lillkännagiswas. Ult supra.
S- D- Blef Riksens Högloft. Ständers
StaloUtstorrs Betänkande, » Memorial af den 5
nästledne December, angående Finsta Arttllerie»
Regcuientele öfwrrflyktning pä Swenst Skar, i
anseende till gjorde anmärkningar och detta ärendes
nära sammanhang med den ätcrremltlerade frägan,
vm ärligt underhäll' för den Ltersiäende delen af
Finsta Armeen, till Walbemäldte Utstötts förnyade
handläggning hämvisadt; hwarom de Respectivr
MedStänden ffulle wördsamt och wänligen underrättas.
Or supra.
S. D. BorgareStändet fann, att, pä sätt
Riksens Högloft- Ständers LonstitulionsUtstott, r
Memorial' of den 2 denneS, föreslagit, Riksens
Ständer böra ät Hanö Kongl. Höghet KronPrinsen
c^kriliisn hugult aflägga Hyllnings-ed, samt
att Tro- och HuldhetS-ed af Högbemälte Herre
8t Kongl. Maj k kommer att afgiswas; och bleswo
de af Utskottet författade Formulairrr till berörde
Ed af Ständer godkände; hwilktt wördsamt och
wänligen stujle de Respecl>ve MedStänden tillkännagifwas.
supra.
S. D. Dä, i anledning af Högloft. Ridderstapet
och Adelns Proiocoliewdrag af den »8
nästledne December, angämde ätstilliqe ännu sak,
nade uklätanden uti till Almänna BeswärS- och
OkconomieUtstottet remitterade mäl, BorgareSländet
sig ermdrade, att äiwen isrän detta Ständ flere
äldre remler äro as Wäibemäite Utstött list
956 Den 2; Januaris.
närwarand? lid vbeiwarade, bestöt Ständet alt, ge»
nom vetta ProtoemlsUtdrag, wänligen anmoda Hög»
loft. Beswärs- och OeconomieUtffottek, att sä ston»
desamt, som omständigheterna möjeligen tiliäta, desse
ärenden bereda och sine yttranden deröfwer asi
gifwa; i hwliket afseende förteckning a sädans mål
äswen komme ott tlv Utffottet öfwerlemnas; och
skulle de Rrspcciive MedStänden wördsamt och
wänligen härom underrättas, vt laplg.
S-D. D3 BorgareStZNdek till afgörande företog
Riksens Högloft. Ständers StalsUtjkotts Memorial
of dea 2 nästiedne December, angäende
Herr Ofwerstcn m m- Friherre ^-IsIlvLsclz dit ingifne
Memorial, om Rcmsion vimer Allmänna Medlens
förwaltmng sedan är 1820 samt indragning
af ätssillige pubiike Werk, fann Ständet, att, sedan
Riksens Ständer redan sire fao monstammande
bestut fattat, rörande sä wäl sörenämde Revisions
anställande, som tillförordnandet af en Comité,
hwilken har akt underiöka och till Kongl. Mas:!
asgifwa uadeldänigt sv stng, angäende alla de indragningar,
som i a-leende till pubiike Werk och
Inrättningar samt fä M-litajre som Civile Emberövch
Tfenftemän lämpeligen kunna komma t fräga,
nägon annan eller widare ätgärd härutinnan ej kari
äga rum, än att Herr Ofwerstens Friherre
tväräs oswanbervrde Memorial warder till den bliswande
Conilton ösweriemrwdt, för ett dera göra
det afseende, som tnnehäliet finnes förstena; hwarom
de Respeclive MedStänden skulle wördsamt
och wänligen underrättas, vc Mge-u
Lx krotocollcr
s. Ist, ?eieilon.
Ut.
Den 2Z Ianuaril. 957
Utdrag af prorocollet, hållet un Bsr
ZareSrandecs
plenum wid RlködaAeu
i Stockholm den 9 Ianuarn ifjtO.
S. D Med Högloft. Nidderikapet och Adeln,
Uppg Dest wänliga inbjudande, i Prvtocvlle-Uldxag
den 5 dennes, förenade sig BorgarcSläudet uti
det dcsiut, att Stats- och BancoUtjkotten skulle
anmodas, stvndesamt kill Riksens Ständers Plena
inkomma med det förslag till Insiructron för de
tillförordnande Revisorer öfwer StatsBanco och
RiksgäldsWerken, hwars sammanfattande dilswit
iräDcmäldte Utskott söre delta uppdragit; samt
att StaksUtssottet särssildt ffulle anmodas, att inkomma
med förslag tili Jnstruclion för Riksens Ständers
Fullmäktige i RiksgäldsConroiret; hwiiket de
Rkspective MedStänden wördsamt och wänstgen
stulle llllkäirnaZiftvas. dir luxrs.
S. D. Efter föregången granskning af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besrvärö- och OeconoumUtskotl,
uppä BorgareStändeks remih asglfne
Betänkande af den 5 nästledne December, angående
sä wäi upphäfwande af den enligt hittlllö vällande
Författnlngar warande t»l!5ttlse att anställa
visitationer i Hus och ä allmän Landswag ester
Gods som kill införsel i Riket är törbudek,^ som
ock den hos Utskottet wäckte fräga vm afskcffmdet
af sä kallade Jagningar efter Bönhasar elier Fuskare,
btes Utikolttts Betänkande, hwod förra delen
eller visitationer ester förbudet gods cmgär, of Stan,
del bifallit; men senare omständigheter eller frägari
vm afffaffandet af sä kallade JagniUM, säsom ej
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. in
80
-
958 Dm rz Ianuarn.
innefattad t remissen, anfäg Ständet icke haswa
bordt af Utffottet upptagas. st,pra.
Lx strotocollo
H. keterlon.
Utdrag of protocoUcr, bälter uri BorgareSländets
plenum wid Riksdagen
r Stockholm den n Iattuarri
i8io.
S- D- P8 Riksens Höglcfl. Ständers ^ancvUlskotts
förfrägan, uti PrvtocollkUldrag of den
iv denms, i anledning af derstädes wäckt frogn
vm inkassering af Bankens i Finland utelöpande
medel, och huruwida Utskottet agde rätt, att sä
der öfwer, som angående de sädont afseende nödigs
blifwande anstalter, taga nägot beslut, fann BorMkkSkändet,
för sin del, sig böra förklara, att
förenämde ärende mä af BancoUtskoltet med Riksens
Sländers rätt ofaörc-s; hwarom delta skulle
tstl de Refpeckive MedSränden famt Wälbemälte
UFvtks underrätteife wördfamt cch wäniigen med
dklks.
dlt lupra,
^ S- D- Med Bifall kill Riksens Högloft.
Sanders BavcoUiskotts hemställan i ProtocolisMdrog
den iv dennes, besiöt Ständet att med
sörsta »Verkställa Wal till den Revisor 8 Bankens
magnar, fom af detta Ständ bör utses till deltagande
i nu förestående Rev sion öfwer RiksDiscont-Werrete
fönvoltning; bwarom de Refpeckive
MedEländen wördsamk och wänllgen skulle underrättt-v.
fu^>5A.
Dm rz Ianuärik. 959
S. D. Ett af Herr Handelsmannen L.
6. !viii6i;rLn ingjfwit Memorial, angående FriMarknader,
remitterades till Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Besrvars- och OecvnomieUtskott,
att, i sammanhang med de i enahanda ämne förut
skedde och ännu odeswarade kemister, sia deröft
wer utluta; hwilket skulle de Respecttve MedStänden
wördsamt och »vänligen tlllkännagisivas. l-le
lu^rs.
krotocollo
ch ketsrson.
Ntdrag af vrotocoller, hälket uri NorgareSränders
plenum wld Riksdagen
i Stockholm den iz Ianuarst
1810.
S. D. Bilvll BorgareStandst för sin del
hivad Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswars,
och OecsnomieUtssott, uti Betänkande afven
2g sistledne December, i anledning af RiksdagsFullmäktigen
Wesling? frän det Hederwärda BondeStändet
remitterade Memorial vttrat 06) hemställt,
angående sättet, huru de DagSwerken, hwartill
Prefterffapet äro berättigad! afTorpare och Backstufwuhjon
hädanefter böra utgöras; hwilket wördsamt
och manligen skulle de Respecttve MedSlanDen
tillkännagifwas. k-lc luprs.
S- D- Wid den af Riksens Högloft. Ständers
Statsutskott i Memorial af den 22 December
meddelre berättelse, rörande ä Wiga Kronolägenheter,
såsom Krono-Fijken, Qvarnar, Färgor,
Broar och Krogar med fler?; blelwo hosBorgareSkändet
ätffilliga anmärkningar gjorde; hwarsöre
Stander desiök, att detta ärende till Utskottet, ärer
re
-
960 Den 2Z Januaris.
remittera, kill den förnyade handläggning som som«
rna anmärkningar fordra; och skulle de Refpective
MedSkänden wördssmt och waniigen härom
underrättas. Ot Inpu.
S- D- Som af förekommen anledning hos
Bo-aareSkändet blstwit anmärkt, akl Kungsgårds
Ulfsbäck t Smaland, hwltken af Konung Oull
r,s II. Gtvrwördigst i äminnelse skall
wara kill Markaryd Presteaärd donerad, icke är af
Höal-.st. StctsUtssortct I afgtsne Betänkande
vm Kungs - och KungsLadugärdarnes disposition
omnämd; alltlä bestöt BoraareGtändtt, det skulle
Wätbemälte Utskott waniigen anmodas att förhälfandet
med' berörde Kungsgärd utreda och i sammanhang
med dest asgiswande ytterligare Betän
,
kande om Kungsgärdarne i allmänhet, sitt yttrande
d-rvNvrr meddela; hwarom de öfrige Nelpettive
Cländen äfwcn härigenom skulle '.vördsamt och
rvänligen underrättas. Or lu^s.
S- D. Ester behörig granskning af Riksens
^öalcfl. ständers GtatsUtskottS Betänk rude of
den s.-te sistledne December, rörande Strömholms
vch Kungsöts Kungs, och Kungs-LadugLrdar, stad,
nade VorgareStändet utl dek stut: att, hwad Kungsvbr
detrgff r, denna Kungsgård bör, enligt Utskottets
först-o, helt och hället skilj "s frän den blilwande
Sluieri inrättningen wid St'örnsholm, och särskildt
till StatsWerkets förman, pä er-ehanda sätt, som
i afseende vä Kungsgårdar l ollvanhet förcstagir
är, onwäudos och behandlas, somt sandes, ester
hwad delta Ständ förut om KungSgärdarne bestulit,
linder Arrende pä minst zo ärs tid genom vffenttiiZ
A-iclivn upplätäs; bitfwandes ailtsä Utskolttt
här
-
Den 2Z Januaris. 96 r
härigenom anmodadt, att, i sammanhang med dest
tili afgifwande ylttrllgare Betänkande, rörande öfriga
Kungsgardarue, äfwen sig widare utläta, om sättet
och wilkoren för denna egendoms utarrenderande
och de af Herr Borgmästaren Lettenström, »kl
desi jemte detta Protvcolis Utdrag, till Utskottet
söljukuga anförande, särskildt gjord- sörbehäll i
anseende till nägon rättighet, som fran äldre lider
stall wara Köpings Stad förunnad kill begagnande
of witze under Kungsgården hörande lägenheter:
samt alt, hwad äter angar Strömsholms Kungsgård,
inrättandet of Stuteriet derstädes, hwiiket
Ståndet ansag böra bibehällas, mä likmätigt twenne
Sfänds innom Utstottet yttrade och med den af
Herr Ordföranden sramstälde proposition instämmande
mening, till Kongl. Masits serskilda Nädiga
Algard ö'werkmnas, pä det sätt och med de willkor,
som samma proposition i öfrigt innehåller; 06) skulle
detta beslut de Nelpecstve MedStänden wördstmt
vä) wanligen härigenom tillkännagifwas. Oc supra.
S- D- Nar BorgareStandet nu till afgörande
köretog, hwad Riksens Högloft. StänderS Statsutskott
r Memorial as den n nästledne December
yrrrat och anmält, rörande Kungsqardarne Flyinge
och Dahlby, samt den hos Utskottet sörekomne
stilj kughtt, att twenne Ständ tillstyrkt upphäfwande
ctt det wid dctze Kuogsgärdar warande Stuteri,
ost) twenne Ständ b behållandet deraf, fann Ständet
för sin del att sedan det samma Lenna dag bifallit
fört ärande! af Strömsholms Stuteri, bör
ock cet wid Flyinge och Dahlby, såsom för Statens
räkning icke behösdgt, nu mera upptzafwas; och
skulle alllsä nll urffoHet öfweriemnas, att, angäenLr
i staga warande Kungsgärdars snwändandr rist
Sm
-
962 Den 2Z Jaimsni.
Statens förmän, i enlighet med det beslut, som
rörande sädanc Kronans domaincr i allmänhet redan
fatradt blifwit, med yttrande inkomma, ssmr i
sammanhang dermed sig uiläka, rörande werkön
och fö jdsrne of den utaf f. d. Konungen till Herr
HofStallmästaren och Riddaren frölich lemnade
strftrrliga upplätelse af meranämnde Kungsgärdor.
Hwarom de Refpeckive Med-Sländen stulie wöldr
samt och manligen underrättas- lttc tupia.
S- D. Ester uppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs-och OtconvaueUtst ons
den 8 i denna mänad asgtsne Betänkande öfwer
Kongl- Majus Nädiga proposition, akt, i anseende
dertill, art Lagen i stte Capillst z Z- ByggningaBalken
om Gärdesgärd, mindre bestämdt stadgar,
huru hög en sädan gärd, der den af Sten eller
annat efter ortens lägenhet göres, bör mora, för
att som Laggjld anses, till Kongl. Majtt mätte
mwerlemnos att, ester wederbörandes hörande,
Sjelf r Räder widtaga den författning, som, lämpad
etter hwarje Landsorts behof 06) loctta omständigheter,
närmast more med ändamälet af Kongl.
Majus Nådiga atsigr öfwerensstämmande, btef
samma höga Proposition ofStändet r underdånighet
bifallen, hwarom de öfriga ResprctlveSkänden wörds^mk
och manligen skulle underrättas, vr supra.
Lx krotocollo
I, bl. ketcrlon.
Utdr -n as PrOkscoller, baller un Borga
cS an ecs plcinrm wrd Riksdagen
i Grock^vlm örn 15 Januaru igro.
E. D- Wld granssningen af Riksens Hög
lssi.
Den 2z Januari!. 96?
löst- Ständers Stats-Mstotts Betänkande sf den
y nästledne December, angående den General,
Tullarrende-Socieleten för förivrade Tullinkomster
frän Finland bewiljade ärliga afstri!ning till ett
belopp 52,284 Riksdaler r st 7 rft., bestöt BorgareStänder
att, med anledning af hwad Utstokcet r
Dcst förrberörds Betänkande tillstyrkt, mälet kill
Utskottet äkcrremittera, som behagade infordra
Tullarrsnde-Societens Fullmagkiges utlätande, och
dermed, jemte eget yttrande, till Riksens Ständers
Plena inkomma, dä Ständer till widare och
hufvudsaklig pröfning will detta ärende företaga.
Och ställe de Rejpeckive MedStanden äfwen, genom
detta ProtocollsUtdrag, -wördsamt och wänlt,
gen härom underrättas.
G. D- Ester försängen granssning asNiksens
Höglvfl. Ständers SkatöUtstotts den l 5 nastjkdnc
November argifne Betänkande, angående
RlksgäldsWerkets tlllsiänd, förwallning och behof,
farm BorgorrStändet att, i anseende till hwad
StatvUtstottet heivställt, rörande RiksgäldöContoi»
rees Fullmäktiges »vldtagne åtgärd med öiwerlemnande
Ull f. d, Konungen af de tilt RiksgäldsSedlarnes
realisation bestämde medel, sä »val som
Fullmäktiges underlätenhet, att de af 1805 och
1827 ärrnS Ncvisorer gisne bud och föreskrifter
sig kill efterrättelse ställa, Ständer' för stn del icke
annat kunde, än ogilla det af Fullmäktige wid
ofwanberörde tillfällen Sdaga'agde förhälkande
samt deröttver betyga sitt synnerliga Mitznöje;
wiljandrs dock Ständer, enar någon särstilv
AnlwarrghetS-lag för detze Oinbud icke gifwes och
fäledeS ftäga om ersättning för hwad genom deras
rmsttas och felsteg är f§rlör«idt icke lämpeiig mL
äg»
964 Den sz Ianuarlk.
aga rum, tvid förklarandet af deste sina tänkesätt
täta härutinnan bero.
Till elit hwad Högloft SkarsMssottet i öfrigt
uli berörde d«tz Betänkande hemstäldt och tillstyrkt,
lemnade Ständer sitt fullkomliga bifall; och skulle
de Respectivr MedStänden wördfamk och manligen
härom underrättas.
S. D. Ester äkeruppläsandet och noga östvägande
af Riksens Höaiofl. Ständers Alln änna
Beswärö- och EeconomiU-skvttS den 5 t denna rr-änåd
pä bordet lagde Betänkande af den 4 dennes,
angående i:o Frihet för Jnnewänaure i wiftu trailer
af Elfsborgs och Hallands Län, akt ullri erka
och försälja Lmnewäsnader; 2:0 Rättighet för
tjenstgörande och afskedade Soldater tvid wärfwade
Regemenkerne att, utan Mästares tillsyn, sä idka
Handwerk, och z 0 Dllständ tor fattige personer
af O.winnvkönet att med wiste Handelegrenars,
Slöjders och Näringars uröfwande fä sig förkörla,
beflöt BorgareStändet att UtskottelS Betänkande
i hela sin widd gilla och fastställa; såsom en
följd hwaraf, i anseende till den Närings-frihet,
som vfvriorjde af Qwinnokönet härigenom tillagd
är, Ständer dock ansäg dcste personer icke wara
Mätit att hälla Werkstäder, der ärmen Manfolks
biträde nyttjas, och alt deras sä beskaffade Näringsfrihet
alldeles upphör för den, tom l gitte träder.
Hwarom de öfrige Relffcuve Ständen skulle wördsamt
och wänlig?» underrättas. Oe luxrs.
S- D. Genom ProlocollsUkdrag af den z
denna manad, hade Högwordrge PreflrSländet,
lem
-
Den 2Z Januari!. 965
kemnat BorgareStänder drl af dest fattade bcflrit,
r anledning a- ej mindre den särskildt förehafde och
längt söre detta afgjordt srägan om Presterskapets de!-  tagande i Jnqwarkeringöstkvidighrt tor sine Stads»
egendomar, lika med alte andre ägare af sädane Fastigheter,
men hwiikrt onus, hwatz den a Prrsterffavet iöpan»
de ande! beträffar, Högloft. Rttberssapet och Ad-M
samt BorgareStänder, pä sätt de i Octob^r månad
förledst är genom trycket utkomna Handlingar
ranchälla, uppä Högwördiae PresteStänkcts undandragande,
sig emellan fördelat, än alwen det
af BorgareStänder, witz afsägeisen af dest genom
Privilegier brfäftade LöningSiätt till förläld StadsegendsW
fogade förbehöll, att hwilken som hälst en
sädan fastighet eller jord, under ägande rätt antingen
redan innchafwer eiler framdeles sig tillhand»
lar, mä för densamma hädanefter wara owtllkorli»
gen underkastad sä tvär sörderörde Jnqw-artermgSffiMghct,
som alla andra egendomen tillhörande
afgister och skyldigheter af hwad namn och beskaffenhet
dr wara mätte.
Da af ofwannämde ProtscMUkdrag inhäm»
kades, att, hwad sörsta omftä-chrgheten angär, Högwördige
PrcsteSkändct ansett dest maning wara t
sä märt» orätt falkad, att PrcsteSrändet dermed
icke hast afseende ä de Hus som Ecclesiastiqv Staten
äger, men ej bebor, och att säkdrS, dä Boställen
i allt sall äro undantagn-, Högloft. Ridtzerffapet
och Adelns ätagandr af Jnqwarrerings,jkyl,
dighet för EcclesiastigveStatens Gärdar wore öfwsrflödlgt,
fann Ständet wäl, ä ena sidan, att
Hvgwördige PresteSkändst as den äberopade 1766
ärö Förordning, samt enär, enligt PrefteStändeks
Ridd. och?id. Pror. §. L». egett
80 »
966 Den 2Z Ianuaril.
egen anmärkning, ftägan tvär, icke om inskränkning,
ulan om ulwidqande af Jnqwarrerinqs-ffyldtghrken,
hast full anledning, ait närmare söka förklara
meningen of det unryck, « ProtocollsUtdraget
för den 22 September, akt PrestcStändet tcke
kunnat ingä uti ätägandet af Jnqwarterkngs-styldighet
r Allmänhet pä Gärdar t Stäoerne för fia, sine
Enkor ock), sina barn, hwilket efter den mening
Gtä! dtt as klara ordalydelsen kunnat fatta, icke
ens lemnar rä'M för det undantag Högwördige
PresteStändet nu medgifwit; men ock, ä den andra
sidan, att Högwördige PresteSröndets merbetörde
sörklarande ef allenast synes werkellgen innefatta
en vinskranktare sörblNdsfte än hwad i den
citerade Förordningen är utsatt, ded icke andra Hus
än Presterskapets, Embers- och publike Gärdar
samt egne och ef dem kjelfwe bebodde Hu'S frän
Jnqwcirterings-skyldighet fritages, utan äfrven fä
mycket mindre upplyller hwad BorgareStändet äsyirar,
som Srändet önska! denna ffyldrghekS allmänna
och jemna utgörande, med undanlag af endast
Presterskapets till publike Byggnader hörande
Boställen, och Högwördtge PresteSrändet deremot
ö.!weri i detta sitt sista anförande, behagat utsträcka
ten äbercpade friheten kill sädane Hus som af
Prcsteffopets Enkor och Barn och icke blott af
den, Sjelfwe agas och bebos.
BorgareStändet förmodar alltsä att Högwördige
PrestcStändet lärer täckas finna dek Högloft.
Rjdderskepets och Adelns benägna älogonde act
med BorgareStändet dela tyngden af Presterskapets
ande! i Jnqwarttrings-skyldiaheten, äkminstone
ej i anseende tilt de Hus, som ägas och bebos af
Presterskapets Enkor och Barn, kan anses blifwa
Den 2Z Ianuarir. 967
öfwerflödig, genom den förklaring Högwördige
PresteL-täudet t förberörde mälto meddelat
Beträffande
äter hwad Högwördige Preste»
Ständer anfört, till bestridande deraf, att sä wäl
för CcclesiasttqveStatens Boställen, som för de
Hus och Gärdar, hwilka dr i och för sine Embeten
stelfive eller deras Enkor och Barn bebo, mä
utgöras nägvn af be öfriga till StadS-^egendomar
hörande afgister och ffyldigbeter; sä förekom wäl,
ett sädant det Högwördige Sandels undandragande
wid detta tillfälle, sä wockel mer owänwdt, som
BorgareSkändets yttrade önffan för ett sickt ätagands
ef alla private ägare till i ftäqawarande Fastigheter,
hwaremol hwarlen Högloft. Ridderffapet
och Adeln ever Hederwärda BondeStändet nägvn
erindran gjort, redan den 5 Junit nästledit Lr dlef
genom Utdrag af Protokollet samtelige Respective
Ständen communicerad, och BorgareStändet, när
Jnqwarteringsckrägan, som i samma ProrocollsUtdrag
och i enahanda afseende omförmäles, längt
söre detta wäckt det Högwördige PresteStändets
uppmärksamhet, hast oll anledning till den förmo»
dan, att äfwen Högwördige PrcsteStändet stillatigande
samtyckt till hwad BorgareStändet, pä
grund af billighet och reciprocite härutinnan »vänligen
fordrat; men när BorgareStändet nu sunne,
att det witzerligen i denna de! om Högwördige
PresteStändets tankesätt gjort sig en vrckng föreställning,
kund; ock BorgareStändet icke annar än
läka bero wid det wägrcmde, som Högwördige
PrestrSländet salunda lillkännagiswit; görande sig
BorgareStändet derom sörwitzadt, akt, dä Ständer
i följd af den o>wikc!iga föresats, alt genom efterLisweilhrt
och möjcliggste uppoffringar bidchälla sine
-
968 Den LZ Januarlk.
ne MedStändrrs och olla Medborgares aktning
vch wälwilja, härmedelst sig ikläoer den skyldighet,
o:t särffildt answora för alla de onera jom, arom
Jnqw.rrrnngen, skulle 6q rätteligen belöp r pä sädane
Presterssaper tillhöriga StabS-cgeydomar,
hwilka Presterffapet l och för sina Embeten ä ställer
ftetlwe eller deras Enkor vch Barn bebo, sä
wide deeom ej är för nägon witz ort genom gällande
Författning annorlunda förordnad!, denne frän
PrrstcStändetS sida emellankomne, mer, härigenom
rr sdanröjde anmärkning icke kan leda till någon
rubbning i dr as Högloft. Rcddrrffapet och Adela
samt Hederwärda BsndeEtändek wälwilligt gjorde
eftergifter af dctze Respecnve Ständs uteslutande
rättigheter lill besittning as Säterier 06) BergsmansHemman,
dä BorgarrSländet deremot, efter sitt
förut gjorde förklarande asltär sin genom privilegier
lika he!?gl befästad; rätt kill inlösen af försälbe Stadsegcndommar,
edwad de ärv eller komma i Prester»
stapels eller jädane personers ägo, som utgöra de
öfrige Relpecrrvr Eländens medlemmar.
Och skulle, genom detta PrskrcolMttdrvg,
de Rcsprcuve MedStänden wördfämt vch wänligen
härom Uiiderrärtas. Or lup-g.
Lx ?rotocol!c»
^f. dl. keiwrlon.
Utdrag af prorocolker, hållet rm BorgareSrändels
plenum wid Riksdagen
t Stockholm den 18 Jamrarir' 1810.
S- D Wid srimssliinZcn as Riksins Högloft.
Skän
-
Den 2Z Januari!. y6y
Ständers Allmänna BelwärS- och OeconvmieWskvrts,
i anledning af nu mera aw.dne Mtzoren
och BergmLsiiren ^nron Liv-tds remitterade Memory?,
"rörande inhrmst Saltttillwerkorng, iPwtseoliö.
Ukdrag as d?n ^dc dennes cfgifnc Bttänkande,
desiö BsrqarrSkändrt, med bifall till hWgd Utffyrur
häcnriiman anföcr 06) tillstyrkt, akt as allmänna
medel mä anstäs ?n Summa af Jem Tusende
Riksdaler om ämmi Trenne ärs lid, att anwändas
r>8 kostnaders destnvande wld skeende undersöknmaar,
durnwita Sa»kokn,ng inom Riket med
nagsn fördel kan verkställas; r hwilker assernde
R^sen^ Högloft. Slänk-cs Brwillnings-Ukstott skulle
anmodas att uppgifna, huru genom lämpelig ofgstt
5 någon inkommande wara, nödig sond tili dctza
utgifter mä kunna rrhällas.
Och skulle dr Resxsctivs Med.Skänden wordsamt
och Vänligm särom rrnderrättss. lupra.
S- D. Hwsd Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Besmärs- och OecsnomieUkstokt, i Betänkande
sf drn 8^e dennes, cnfört och tillstyrkt,
i anledning af Wrlliae RikrdagsFullmägt-geH till
Uiffottet rsmittersde Memorial, rörande en allmän
och oinskränkt Ntdrrlags- och Upplags-frihet, föe
detta Rikets Sjö-och StapstStädrr, blefasBvrgareStändet
lill olla delar bifallit; hwilkek härigenom
stuve lvördfamt och vänligen dr Respmwe
MedStänden tillkänuaglfivLS. l-tt lupra.
S. D-Biföll BorgareStändet till alla delar
JemnkningsUkstottets Utiätande t Memorial as den
I7:de dennes, rörande Jnsnlrcrwn för Riksens
Ständers bstfrrande JustikieOindudsm^n; hwilket
^ A
H7V Den 28 Ianuarlt.
sä wäl de Respkcnve MedSrändsn, som Riksens
Högloft. Ständers ExpeditiorisUkssvtt, till rättelse
Md Expeditionens författande, skulle wördsaml och
»vänligen tiniännaglkwas. Or lux>rs.
S. D. Ester uppläsandet os Högloft. Ridderffapets
och Adelns ProlocollSUtdrag af den rside
vennes, ir.yeMande att Högloft- Riddrrffapet och
Adeln till LvnsiilukionsUlffolret remitterat det af
Herr Grefwe Oe lii 6-trciis, .sacob, kl!! Högloft.
Rldderffsper och Adeln den rz:de dennes nioline
och detta Ständ Communicerc-de Memoria!, angående
afsägelse af Riddcrffaprt och Adelns samt
öfrige Sländ>ms Privilegier, all jords resning och
förnyande till Hemmantalet, samt en ny representation,
beflöt BorgareStändek, att, sä midt lörenämde
frägor äga ffiljaktigt sammanhang med de
till wäldemältL Ukfforrs handläggning förut hänwisaLe
ämnen, alwen för sm del.i berörde remitz instämma;
hwarvm De Respectrvr MedStändm samt
Högloft. ConstitutionsUtffottet skulle rvördsamt och
wänligen underrättas, dir lupr-L.
kx krotocollo
u. ?Lt6rsON.
Utdrag af prstscllek, haller hos BondeGränder
den 5 Januari» l8io.
S- D. I anledning af StatsMssvttets i
Memorial den y:de sistledne December gjorde hemftällntlig,
besturade Bonde-Standet att det ma ankomma
pä TrEstrende Societettns Ledamöter
sjeiswe hmuivida de anse sig kunna utan nägon
Den 2Z Jarmar». 971
afrifning för Finland hädanefter med TElrrendek
fortfara, elier ombe »annan händelse wilja, enligt
Cvntro ekers 9 §. betta Arrende uppsäga. Härom
skulle de öfriga Respecnve Ständen genom ProtocvlisUtSrag
wördsamt och »vänlrgen underrättas.
lOc iupia.
S- D- I anledning af Banco Utskottets den
i8^de Medne December, aflätna ProlvcolleUtdrsg,
röra-de Herr Majoren Friherre VV. k.jljsnc,-3Nk2's
särsttidta yttrande om Rikets Financer, bestöt BondeStänder,
att berörde ProrvcolisUldrag stulie remitteras
till StatsUiskottet, med anmodan att
»vid tet af BondeStändet beslutade sammanträde
emellan detta Utskott och BancoUtskottet i afseende
pä wtza omständigheter, rörande Financeplanen
äirvrn täta det af Friherre gzorde
Förstag hos sig komma under öfweriäggning.
Om detta beslut ssulie de öfrige Resprciive
Stäuden »vördsamt och »vänligen underrättas. Ur
tup. a.
S- D Tili afgörande företogs SkateUtkkottetS
den r6:de sistledoe September förehafde, och dä
till ytterligare pröfning »sammanhang med Financep'anen
pä bordet lagde Betänkande angäende Inrikes
Läns upptagande samt LeveranieurerS förnöjande
och bestor BondeStändet antaga hwad Utskottet,
rörande länen föreflagit pä sätt Wälvfl. BorgareStändek
beflurik elier att räntan ä de sä kallade
annuiketerne nedsätles tili L och ä de öfrige länen
till 5 prc^nk.
I afseende pä frägan om sättet för Leverentrurcrnis
förnöjande, fann BondeStändet, ort dL
uri
972 Den 2Z Januaril.
uti den Financeplanen, som till StatsU stöttets
omarbetning och förnyade utlåtande blrfwit äterremitterade
mede!, biifwlt föresiagne lii! Levsrenkturerncs
förnöjande,- detta ämne boede hrvila inkil! dest d«t
förnyade projecttl ftän Utstottet Llerksmnrec, dä
Ständer i sammanhang dermed wilt taga denna
säl under närmare öfwerwägsnde.
Om detta beflut skulle de ofrias N"!pecstve
Ständen wördsaml och wäni-gen underrättas,
lu^is.
S. D- Efter granstning af Stats och BewillningsUistoktens,
den i8 December törledne är,
afgifne Betänkande - besiör BondrStändct akt hädanefter
utgående SjöTulien l alla Rikets Stapelstäder
matil! nasta Riksdag i stället för Swänsk
Bancomync liqviderns med Hamburger Banco
ellrr Hamburgstt Courant, >. proportion af det sednare
myntets realisation l törhäliande till Hamburger
Banco, lamt att. denna Sjö-kui! i Stockholm, Götheborg
och Gefle, dä den icke uppgär till ivo R:dr
bör lika tom all utgående Sjötull af större elier
mindre belopp l alla öfrige SkapelStäder af exporteuren
erläggas uti Swenskt Banco med den
uppgäld som gängbara Coursen pä Hamburg siixerar,
dock med fördehall, att pä sätt före l8oo war
antagit TuliDirectionen till srdnings och säkerhets
ivmnande för bade Kronan och de Handlande innom
flutet af hwarje mänad efter medium af den
under loppet deraf gängse warandr Cours, bestämma
yen Cours, hwarefter Dviden wid TuliCla»ringar
der pä följande mänaden stall werkstältas;
härom stulie de öfrige Respeclive Ständen wördsamt
och wätstigeu underrättas, vr tavla.
S. D
-
Den 2Z Ianuarri. 97z
S- D- Bil ytterligare handläggning upptogs
ConstitutionMskotttts pä bordel hwiiondr u.lälande
öfwer de hos samtrllge R>ksStänden wid RegerrngsFormens
antagande ojorde anmärkningar, i
atremde pä hwilka Ständer biföll alt della ullätande
<v;d nasta Lagtima Riksdag mä komma under
huswudjakelig xrvining.
Om detta beslut skulle de öfrige Respective
Gränden wördsamt och wänligen underrättas, dit
tapr-r.
ktx protocollo
8. L. Iiägäiclb.
Utdrag af prorocoller, häller ucr BondeGränders
Plenum dcn 9'.de Januar»'
I8io.
S- D- I följd af anmärkningar, som hos
BondrSkändet bstswit gjorde emot LagUtikvttrts
deri zo sistledne November afgifne försteg till AnswarighetsLag
för Fullmäkrrge i Riksens Ständers
Bank, besiöl BondeSrändek akt äkerförwisa samma
Förstaq lill drmäldke Utjkvtt, med anmodan att
nytt ustätaride till Riksens Ständer i ämnet afgilwa.
Detta skulle de öfrige Rcspective Gränden
wördsaml och wanligen tiiikännasiswas. Ur luprs.
S. D. I följd af anmärkningar, lvm hos
BondeStändet blifwit gjorda emot LogUtssottets
den zo flstledne November afgiine kölsizg, till
AnswarighetsLag för Fullmäktige uti Riksens Stän
Ridd.
sch Ad. Pror. 5 B- ders
8l
K
974 Den sz Januarkl.
ders Bank, beslöt BondeStändet att äkersörwisa
lamma förslag till bemätte Utskott med anmodan
att nytt ullätande tili Riksens Sänder i ämntt
afgifwa.
Härom skulle de öfrige Nesprctive Skänden
genom Utdrag af Prvtocollet wördsamt och wänllgen
underrättas. vr lu^ru.
S- D- Med erkännande af d; berömliga assigter,
tom utmärka Riksdagsmannen ^n-ier8
Ion i^clrLns till StatsUiskottet remmitterade Memorial,
ancäende älffiitiga utwägars widtagande
tUl cshie^pande cf det allmänna behofwet, biföll
BvndeSrändet bemälte Utstötts den n sistledne
Dccemder vjwer berörde Memorial afgifna Betänkande.
Härom- skulle de öfriga Nespective Ständen
genom Utdrag af Protokollet wvrdjamt och mänligen
underrättas. ve tu^rs.
S. D. BondeStändek gillade StatsUtstoktets
den n sistledne December crfgifne yttrande
i ans>'dn!ng as Riksdagsmannen Oxelbe^s
till u stöttet remitterade Memorial, angäende redowlknma
för Statens medel och för Hushällning
med Kronans Domainer m. m
Härom
skulle de öfrige Respective Standen
wördsamt och manligen underrättas, vt lupra.
S- D. Pä derom ak Talemannen framstäld
Proposition, deflöt BondeSkändet, akt, sedan de Tre
öl
-
Den 2Z Ianuarrr. 975
öfriga Respective Ständer, asgiort ftägan rörande
BancoW^rkecs förwaltnlng, och nägre , sammanhang
dermed om Lömördattnngar m. m. gjorde
hemställande!,, med bifall kill BancoUkstoltets afgifne
yttrande, och nägot ändamäl således ej äc
förenadt m d afbidaude af Utstotters swar pä dea
härifrån chorda äkerremss; sa befrias Utskottet fran
ett dylikt befwarande, och möler följakleligen icke
något hinder ä BondeStändets sida för werkställiyheten
af hwad Riksens Ständer t detta ämne
beslutat; hwarom de öfrige Nefpecttvs Ständen wördsamt
och wänrigen skulle underrättas. Oe topi-a.
D BondeStandek gillade Mmanna Beswärs-
och QeconvmieUtffolkets den 2; sijiledne
December afgifne Betänkande, angående begagnande
af Presterskapets rätt kill dagswerken af
Torpare och Backstuguhjon; dock förbehöll Ständer
ott detta yttrande, dels icke mä tydaö derhän, att
pä de orter der dylika dagswerken efter förra wänlighelen
icke ägt rum, desamma hädanefter mä till deras
tillwacelfe anses btfallne; dels ock att nägot hinder
häraf icke mä uppstä för en närmare reglering af
detta ämne, enär Conventivner mellan Presterstapel
och Socknarnes Jnwänare framdel 6 i afasseende
pä Prestelstapels lakomster, kunna komma
att upprättas.
Härom skulle de öfrige Respective Ständen
rvördfamt och »vänligen underrättas, dic lupra.
S. D.' Biföll BvndeStandct Almänna
Beswärs- och OcconomieUrffottclS Betänkande angående
Mossände of Visilalioner ester förbudet
Gods i Hus och ä Allmänna Wägar, samt Jag
uing
-
Y76 Den 2Z JanuÄnk.
ning efter sä kallad- Fuffare. Härom ffuHe de öfriga
Respective Ständen wördlamt och wänligen
underrättas. Ot iup-s.
S- D- BvndeStändct beflukade att, i anseende
kill gjorde anmärkningar, till BancoUtffettck
Ztersörwila Utffottels i ProtocollsNtdrag den i8
siftlcdne December afgisna Betänkande l grund af
Kongl. Maj-tS Nädiga Proposition den i föregängne
November, rörande en »vist Summas anWende
kill understöd för TackjernsBergslagerne.
Härom ffulle de öfrige Nelprclive Ständen
wördlamt och »vänligen underrättas, vr tu^ra.
S- D- Föredrogs ett fran Wällöf!. BorgareStändet
ankvmmlt ProtocollsUtdrag af den 5
i dcniia manad, hwarigenom bemälte Ständ tillkännagifwir
sitt b-stul, alt Riksens Ständers samleliga
Utffott ffulle anmodas alt i händelse, utom
Kongl- Masts Egne Nådiga Propositioner, någre
Memorlaler i nya arendec ffulle till Utffokttt ösmerlemnas,
som e; ägde sammanhang med de förut
dit remitterade frägor, sädane ej mätte till ätgärd
företagas innan alla de aldre ämnen dlifwit
behörigen Utredde
I
detta Bestut fann BondeStändtt ffäligt
ott sig förena; och ffulle i anledning häraf enahanda
ertndran isrän BondeStändtt lill samleljga Utstölten
asgä
,
Härom ffulle de öfrige Nespective Ständen
wvrdsam! och »vänligen kungöras, l-c lupra.
Dett 2Z Januari!. 977
S. D. Wid öswerwägande af Högloft.
Ridderskap:! och Adelns uti ProtocollsUtdraq desi
5 ianewarande manad gjorde inbjudande att deltaga
> anmodan till Statsutskottet, att upprätta forsing
ti!! Instruktion för Riksens Ständers Fullmäktige
j RikegätdsConkoiret samt lill Banco- och
StatsUlskotten att skyndesamt inkomma med Forsing
lil! Instruktion för tillsvrodnande Revisorer
öf-ver Stars-, Banco och RikSgalds-Werken, besiöt
BondeStändet, att med Högloft. Ridderjkapet
och 'Adeln sig i sistnämd! erindran förena; men
som BondeStändet redan förut uppdragit Utskottet
ukcrdekände of Znstructlon för Fullmäktige i
RrkkgäldsContoiret 06) Ständers Ledamöter l berörde
Utskott nu äswen tillkännogafwo akt en sadan
Instrum»» wore under utarbetning, fann
Ständer nägon ytterligare ätgärd i afseende derpä
icke wara af nöden; hwarom de öfnga Respcclive
Ständen wördsamt och wänltgen ffulle underrättas.
kA 1'npsg.
S. D. I anstdning ak Konzl. Majus Nädiga
Proposition, bestutade BondeStändet akt utse
24 Ledamöter till deltagande uti en Deputation
som pä Kongl. LustSiottet Drottningholm upps
waktar Hans Kongl. Höghet KronPrmsen, Prins
0 b lillian af Schlswig Hollstein, Son
derburg
Augustenburg, i afsigt akt örwerlemna Förenings-
och WalActeu, rörande Högbrmälde Herres
utkörande till KronPrms, samt alt emottaga
Haus Kongl. Höghets Försäkran till Riksens Ständer.
Härom skulle de öfrige Nespective Ständen
genom ProkocollsUtdrag wördsamt och wäntigen
underrättas, Ur iuxea.
Ux ?rvtocol!o
8. U.
Ut,
978 Deri 2Z Ianuarir.
Utdr ag af Protokollet, häller bos Vsnde»
Gränder dcn n Januar» i8io.
S- D- Föredrogs BancoUtjkottets Pro»
tocolleUtdrag as förleden gärdås, nmchällande
bemätte Idskotts hemställan, att l fräga om inkasseringen
as Bankens i Finland utelöpande medel
sä med Riksens Ständers rätt afgöra och bestämma
de i sädant afseende nödige dlifwande anstalter; och
beflöt BondeStändet att denna BancoUtffsrrets
hemställan tilt alla delar bifalla; hw^rom de öfriga
Respektive Ständen genom Utdrag af Protokollet
wänligcn skulle underrätlas. O; lapis.
Lx kro ocollo
8. L. IrärlL-ärclli.
Föredrogs 3 nyo StalsUtskoklets den io dennes
pä bordet lagda Betänkande, angäende KronoFiffen,
Qwarnar, Färgar, Broar och Krogar m.
st., hwilka för Kronans räkning äro dels pä tvifla
Zr och dels pä obestämd tid utarrenderade.
Bifölls.
Herr kl-mn-rl^erts, Ollia, Uppläste till Pro,
kocollec ett Diktamen, sä lydande:
Monopolier och Erclusiva Previligier hofwa
känge warit ett hinder för wängen enssildts wälgäng
— för skörden af de ftukker, som omtanka»
och idogheten kunnat alstra.
Defla
Den 2z Ianuaril. 979
Desta enjrilde Förmäner, ämnade i sin början
till uppmuntran och belöning för fliken och uppr
finnlogsgäswan, förfela filt andawäl, och bllifwa
niotMtlea af sin bestämmelse, dä de ölwerssrida
den gräns, sam äfwen lör belöningen bör wara
luftbad. De blifwa dä fiender tili fönster, stö,der
och handel, som endast genom frihet och täflan,
hämtar lif och trefnad.
Denna gräns kan witzerligen anses öfwerskriden,
dä, för en obetydlig eller länad uppfinning, ett
Privilegium Epclusivum pä en tid af 20 är tilldelas;
och oska innan denan tid killanda iupit, förlängeS
pä samma antal af är
Dylika
Exempel arv inom wart Fädernesland
ej sällsynte. W:d hwarfe steg, som den omtänksamme
gör pä ldoghctens wäg, mötes han af
Monopoiiers tyranniserande hinder.
Ibland Medborgare fom alla tillhöra Staten,
som alla l sin män dela Dest lyngder och bidraga
till Dest deständ, borde del e> finnas nägvn, hwrlken
för en sä läng ttd njuter en förmänsrätt, hwarilrän
en annan är utestuken. Detta är ej den billiga
och jemna fördelning as Samhälls-förmäner, hwarpä
hwarje enffild bör äga anspräk, ej det sätt hwarmed
kärleken till Fäderneslandet wäckes och underhälies.
Jag nekar ej, att »cke ett Privilegium pä wista
är, är en rättwis belöning för den, som framkommer
med en nyttig upptäckt, en ny uppsiiming;
emedan det läfwas honom ersättning för ben moda
och kostnad han för den samma anwämdt, i dek
han
80 Den 2Z Ja,marri.
han ostörd sar njuta sörsta frugten af sin omtanka.
Men mätte denna uppfinning granst s, ost> tiden
tu! den sammas uttflutande degagnaide, bestämmos
l betragtande of uppfinningens n-erkeliaa nytta, och
de för den lamma gjorde uppoffnngar- Mätte
alwen detta Privilegium ej !aaa^ lunder i wägen
för hwarjc annans bewisliga förbättring i samma
ämne, som wid ett dylikt lall borde kunna crbälla
samma förmän. Hwad tiden lill ätnjutandel af
donker förmäner beträffar borde ten cldrig» om
icke wiv de wigtigaste fal!, öjwcrstrida lo Kr
2lr grunden för ett sädont Psivilsgium of en
bepröswad s ylta, stal! uprfinnaren alltid under
denna tid, haiwa lunn,t ersaltuing för sina kostncder
och belöning för sin skicklighet. Han stall afw.n
sedermera ej l detta fall sakna de fördelar derot,
hwilka första uppfinnaren genom en längre erfarenhet
och kännecvm af sitt ämne, framför någon
annan, bor kstnna påräkna. Men han stall i
följd af den täflan hwariöre han blottstälies, mara
nödsakad att widmaktiMa dea wid desi fö-sta
godhet. Hon ställ wara omtänkt att förbättra
och fullkomna den samma; och hon stall wara
hindrad, att efter behag taxera sine Medborgare,
och ofta genom ett mindre noggrant uppfyllande
af sina pligter i detta hänseende göra sig förtjent
af allmänna miflnöjel.
O.wäswes ej konsterna och idogheten dä da
hindras i deras sträfwande till fuiikowlightten, hwilken
genom täflan är dem lä naturligt; eller är de!
afgjordt akt sörsta uppfinnaren är ensam möglig
ktr gifma sill ämne gil den sulikomiiLyel det kan
emot
-
Dett LZ Januarii.
emottaga? Jag tw-star derpah oät tror att su mindre
band och rwäng iör dea w-wkämms. ju mera
skall idoghet, Kaster och Hände! blomstra
I elt lard der CiimakekS härdhet gör lynnet
mindre listigt, mmdre benäglt för nyh-ter ost- ant gligr
of uppfin.nmgar; der sjelstva ivcalen d-tzutom »örswäror
commu-ncauon med andra länder, d r borde
ett af Lagstiftarens ömmaste föremål wara att uppmuntra
ldogh-sten , lemna ben stMma frihet okt sjelf
Ut weckla sig, och ! stället att v trycka och lägga
hinder deremot, öppna ukwäaar till kännedom af
de framsteg, som andra N-nioncr göra pä Konsternas
och Slvjdernac dana Men se wi ej dista hinder,
känna w! ej detta kwäno, lä näl ! de nämnde
Eocltisiva Privlwg>er, som i den mängd af söbud
emot lnsörse! gfstädaue rvaror, hwilka fast än de
hätstädeö ej kunna tlllmerkas, eller det endast höost
ofullkomligt, likwä! äro bland wäre oumbätligr
behof.
Jag saknar erstkderligt ljus ost) nödig kännedom,
förakt med den krask tom ämnets wigt fordrar,
Utwidga det st mm,a till den st ugan, hmuwida
sadane Manustciurer, för hwi kas trefnad innom
wärk laiid, tjelfwa naluren lagdt ett hinder, böra
det samma vänuaas, till M.-änhetens förlust och
endast till bätnad iör ett rinna antal Aäbrikanttr:
eller om det ware mera enligt med b kolens och
Jndip,duens wäl, akr'hwarje utlanst wara, hwUstu
erfarenheten bewistt ei kan härstädes till stmn''
godhet och samma pris, älwen under d-m rnäst
gynnande Co-iunckue tlllwerkas, borde t!>! !N'ö"sl
tillätaS emot en lärnpLlig Tullasgijc. Jag sgk.-.w,
Ridd. och 2id. pror. S.
8l s
yFr Den 2? JanuariL.
säger jag, nödig kännedom för att giswa den ulweckling
j-!g önskar ät ett ämne som har sä mycken
rättighet till Högloft. Ridderskapet och Lldelns
uppmärksamhet. Me» dä jag gör denna bekännelse,
kari jag e, förtiga min innerliga önskan, att det
samma mätte l hela sin widd blifwa utsötdt af nägon
mera wärdig hand.
Jag ätergär kil! det ämne, hwarifrän jag för
ett ögonblick aswrkit. Ett ämne hwcrom jag ka»
tala med fullkomlig erfarenhet af det förtryck ett
Privilegium Epclusivum kan rmdföra. Följderna
af det felaktiga i sältet, hwarpä dche uteslutande
rättigheter hittills b-rfwit uidelte, sakna icke sacka;
att framställa dem more alt lemna äiwen sä mänga
demis pä sanningen af de grundsatser jag yttradt.
Men jag skulle sela mot den wördnad jag är skyldig
den npplysta Församling intör hwilken jag wä«
gar talg, om jag trodde mig behöfwa närmare utreda
mitt ämne
Nationen
ar fri; den ager rättigheten att sjelf
guma fia sina lagar; dör Dm dä ej cuskaffa sädane,
h,vangenom Den sräntager sig sjelf äco.jutandtt af
frihetens frukter; och deremot begagna al! fin förmäga
till ntwldgande a! de földelar Dea genom
Industrien kunde hoppas att crnä
Jag
wägar i anledning häraf söreflä: att olla
Eftclusiva Privilegier, som Jnnchaswarkna öfwer
20 är begaanadt, mätte upphäfwas och till si»
kraft warda dödade: att hädanefter intet Privilegium
säsom Uicsiutande sörmänsratt mätte pä längre tid
an ro är b-willjas; och prolongation af en dylik
förmän endast pä 5 är Aga rum: att ett sädcmt
Privilegium ej mätte blifwa ett hinder för andra,
ar: wid en gjord ny uppfinning eller wettlig iördättrins
Den 2? Iamrarii. 98 Z
of ett redan Privilegierodt ämne, erhälla lör denna
förbättring alwen ett dylikt Privilegium: Och akt
ftuwiigen dtt of Nationen mindre älskade n.mnet
of Privilegium Erclusivum mätte förbytas emot
det of 6k'>'ddsdref', elier nägon annaa lämpelig
benämning
Jag
anhäller wördlammast hos Hvgwälborne
oderr Greswen och LandtMarjkaikcn, somt Högloft.
Ridderskapet och Adlen, att, detta mitt ödmjuka
Memorial mätte kill wcderdörligk Utskott blifwa
rcmmisteradt.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Ucskoltet.
Föredrogs ä mw Lag-ttltssotkets d- 21 ftftledne
December pä border lagda mlätande önver de hoS
Högloft- Ridderssavet och Adeln samt Wällofl.
BorgareStändet gjorde, till Utskottet remitttrade
anmärkningar öfwer Deft den^6 sistledne Oetober
asgitna Betänkande angående Sio-ochGiänjeTullSsamt
AcciSRätters upphaswan.de.
Bifölls.
FöretogZ ä nyo kill ölwerwagande LugU'skottets
aflätne och den 2! siftl-dne December pä bolder
lagda ProkocolMUdrag af den r l i samma månad,
i anledning af Högloft. Ridderskapei och Ad;l!!s
wid beröche Utskotts Betänkande, angående
Zac
-
984 Den Lz Januari!.
Fardag 5 FrdEommiMstrgher, gjorda anwätklllng.
Herr »f Klinrkbsr^, VVilbklm: Va de wid
kaaUistoitet förut asglfne Betänkande, hoö HögloftRiddcrstaper
och Adeln gjorde onmärkmngar dlckwe
till samma Ulstott remitterade, ja ätäite med remitzen
warj! Lystadt, otc lamma Mmarkni-igcr isolat
rvedcrlag^s eller antagas, allt ester' deras halt
och b st A-ahet. Jag hemstäoer der-söre, om LagNistotlet
af de z RiksStandens rrdan asalina
hu^wudsakeliga uilätande i fMan, haft anledning
att mste anmärkningorne böra sörfalla. För min
del sinner jag icke cn sadan följd deraf böra hämtas,
emedan den ofelbart skulle grundlägga en annan,
okt nemligen der 4:de Ständcks »mande öfwer ert
fr-mstä>dr ämne, icke ens behöldes, dä z Ständ
t deras består want sammanstämmande. Akt det
4'.de S-andets tanka, om den ftän de östlgrs hieswe
skiljaktig, ej nägok werkar ä sjelfwa resuckatet, är,
i wifta fall, ganska vkwifwelaktigt, me:: rösträrng--  heten och hwad dermed äger gemenskap, mätte ej
kunna mindstas eller tlllstatas, och följakreligen ej
eller den dermed förenade rätt, att fä dr anmärkningar
granskade och beswamde, hwilka salom pretiminair
uppkomma, innan hufwudsaken kunnat
Mdröras.
Genom dcn utwäg LagUrstoltek widtagit, att
undandraga sig anMärknrngarnes beswarande, äro
dcfte således i denna stund icke wederlagde. Jag
».kar derför?, hwad jag förut sökt wisa wara enligt
med cn rmng L iZtollningsgrund, att t de fall Fidei.
CsMnift Brckwen, icke Mkryckeligrn stadga, akt
F.dciLcmm sta.neas Arfwingar böra njuta Faxdogs
-
Dm 2Z Januari!. 985
rätt, innan Egendomen af Succedera,nde FideiComm>tz.
r'ttii tttltr.-deo, kan ock en jädan förman
d ru -cce rtllnalla, hälst ett annar förfarande uppenbart
sturle ledu till löttvnt-rna of Teltätvrs wilja, hwitken
är r-cn L-g, >vu; ftäias döe, utan afseende pL
bron-stä? dtAyttrr och dew-kerse-stä», hwilka icke kunna
1 räaor om mitt och ditt reduceras lil! de
.arundjarjer, h varpå - a vwitkorlig L-m. bör jästas.
Det är röuit rrnmärkr, ett vin ailwmuarneS till
tzgenb'meu6 besitt^ mg, »ader det äre: FldeiComm
h i i<n afilder, cj kan wara någon stridighet, medan
de bora hämta gemensamt gagn af hans för
s mma ar anwäudn arbete, men ock följande etter
Fardaos-äreks a?k> stiung anser jag den Perjon wara
berättigad njura, som är förklarad för den rätta
arfmmgen af Egendomen, och bwad billigheten
skulle kunna till en motsatt kanka föranleda, tilltror
jag mig ej akt antaga, werkaude kill förändring t
Lagens prt- clp.
friherre Ovllsnllj^rnz, ^xel ldric, consow
werade sig med Herr ak KliruobLrz.
Grefwe Idlörner, ^6olk Oörun: Utan att
ingä l 'rägan om z Stånds inflytande pä det
4tt>es består, tär lag endast lill Högloft. Nldderskapet
och Adeln hemställa hvruPida ett Urstott, sedan tre
Ständ gifwir tillkänna sitt btfall till ett Betänkande,
kan uti dct samma göra nägon förändring. Deraf
stuile följa att de Z Ständen skulle nödgas antingen
st uyo upptaga soken eller finna sig hofwa btfallit
helt annat än hwad de äjyftadt- Aiit hwod ett
Utstött - min tanra kan gora i ett sadank fall, ä:
slt till der 4:de Skäuder, som rrmilrerad! B«:änkan«
det
986 Den 2Z Januari!'.
det jemte det samma bifoga de uvvlysnmgar, som
kunna tjena att utreda elter besvara de gjorda anmärkningar
Hwad
nu sjelswa stugan om Fardag för FideiComrmtzer
angär, sä finnér jag den uti Betänkandet
sä wäl utredd alt jag ej annat kan an tillstyrka
fullkomligt bifall kitt det samma. Dea FidelCommifiarie
som är tillträdande har sä bettMme
förmäner alt wäuta, att han wä! kan täta ett ars
Lröjsmä! dä deremot den afträdande öfrige Familie
gör en sä betydande förlust, alt ingenting synes
mera billigt, än att den atmmLstone fär tid att
foga anstalter för sin tillkommande bergning och
»vistelse-ort. Om mg haft en önskan att tillägga,
hade det warit akt denna Författning kunnat utsträckas
till alla FideiCommitzer utan undantag. Men
som det torde tigga utom gransten af detta amne,
will jag vckfä endast som unn enffildta önskan
nämna det.
Grefwe Oe iJOgrälk!, ^scob: Dä detta mä!
förut har förevarit, har lag utträdt min önskan
att Fardag ä FideiEvMmifiFastightt mätte förunnas
den astedns FideiCommcharicns Enka 06) Barn.
Jag kan ej eller nu derom yttra andra tänkesätt,
uran instämmer kill alla delar med hwsd Grefwe
Läorner öfwer detta ämne anfört.
Her»' von IlsnHolik, Larl Oullgk: I anledning
af LaM skottets nu uppläste Bekäkande och
meddelte särssjldle sivar uppä de anmärkningar,
hwilke emot samma Betänkande blifvit gjord?,- haima
uppstäk! krenne ftägvr: i:mo Om Lagutskottet
Dcn 2Z Ianuarn. 987
rätteligen förhållit sig dttutinnan, ark Utskottet
std. n irenne Ständ redan gillat omförmätdte Betänkande,
icke funnit sig tillständig! ä dr wäckte anmärkningar
nägöt affeendc göra eller en§ dem gransta
e-ch utlåtande dcröfwer algifwa, uran allenast meddelat
underrättelse om hwad r amner af ve öfrige
RnsSkänden bliimtt bestutadt och angäcnde de omständigheter,
hwilke ftitogo Utstolter frän widare befattning
och bkswär, med den till Utstottet frän
Högloft. Ridderffapet och Adlen i grund af nämde
anmärkningar äierremitkerade Lagsaga.
2:do Huruwida trenne Stä-.chs bistrik i Allmänhet
kan medföra hindsrför
drh fria öswerläsgmngsrätt, rörande samma ämne
som redan lälunda af trennr Srand blifwit afgjordr.
— Och g:o Om Utstottets Betänkande
ar af dm brstaffinhet, att det bör af Högloft.
Ridkerstapet och Melen till asta delar bifastaS eller icke.
Att LagUtstoktet hwarken kunnat eller bordt
»vidtaga ytterligare ätgärd i ett ämne, som redan
af trenne Ständ blrfwik afgjordt, anser jag wara
en följdas RegeringsFormens förcstrrst uti 8? §.,
hworest stadgas, att i Lagfragor stall tre Sländs
mening anses för Riksens Ständers bcsiltt; hälfk
de Ledamöter uti Lagutskottet, hwilka äro Medlemmar
af de try Ständ lvm Betänkandet inststäldt,
icke kunde förpstgtas akt widare ventsl-ra vm en
tak, h varutinnan cj mindre de fjrlfwa, än ock alle
deras Ständs Camerader redan höglidligt fogt
deras tanke och bestämt deras öswsrlygttst. Under
hela detta Riksmöte hafwa ock famteliga Utffotten
handlad! efter enahanda princip, hwarä LagUttrotteks
sivar till Högloft. Ridderffcptt och Adeln i
löttwarmide ämne gruudar sig- Och der ware
y8Z Den 2Z Ianuarsf.
jämwai man ändamål om Uistokten w'd sä fatta
vmständighettr stul-e wara »mur-, dne till sö ök^dt
bcswar med redon af den- beredde ttägor, da det l
alla foll är oiäkert om N^stotten ku na kwdhjnnL
csgiswa utlärande lalle de a nen, hwilke nästan
tvid hwarjr Ständs Pl.i.um warda trä Lerås
utarbetande remitterade.
Otwmgit medgiswer j o., alk ej nägon stäga
som rvrcr tet Minanna borde ttli hufn udsttcligt
afgörande utt nägot Ständ »örckoqas, uran pä
sätt som blnwir l aktragtt med del! projccker, de
Riksdagsordningen, emedan r annat fall^ -ck« tällan
den händelse inträffar, Mom nu, att dek ena
Ständrts yttrande elter m-ung warder lngrttigt.
Men RegerinesFormen mäste ewedknrd ester-eiwes
inttl! dest den warder i behörig ordning räll ad uti
alte de omständigheter, hw.lre finnas olan peiige eiler
förfelade mot ändawältt, »om älyttas; oa', ur, wär
nya Riksdagsordning är ock omförmäldte sel
nägorlunda afhulyir dymedelst, att wid tillkom»
mande RikSdagar hwarje s äga, stalt, »ä midt
möjeligr är, i alle Ständen till vfwerläggnlng pä en
gäng föredragas.
Men ehuru enligt RegermgsFormen, uti fläste
fall tly Skän.dS mening stall anses för Riksens
Ständers beslut, kan lrkwäl dek ,-..g 'unda betagas
Let fjerde Ständer, att iritt öfireriägqa l ett af
try Ständ redan afgjordt ämne och Detz uliätande
deröfwer meddela eller samma fjekds Ständ wara
lwungjk akt mot fin öswertygciie tlllj.ka ett af MedSkänd?rna
saktat beslut; oaktadt Detz tanka hwarken
iöstr eller binder > sake»; svrhällandel dermed warder
en ,handa, lom uti ärender hwilka jörchc-fwas
ukt
Den 2Z Januari». 98Y
uki StändöPlena, hwarest osta endast en Ledamot
kan wara af skiljaktig tanke med kela Ekandet;
men ändock har denna Ledamot ostridig rättighet,
att yttra sin ffiijakliga tanke och sin reservation
eller protest till Protocollet, sorn framdeles öswerlemnäs
ät Wmänheken att bcdömma, hwUke. för
redlighet i tänkesätt, kärlek för Fosterlandet, Med»
borgerlig ära, samt ratlwisa och klokhet synnertlgast
utmärkt sig.
Beträffande äter sjelfwa Hufwudsaken, som
nu ar under öiweriaggninq, sä har jag läsem Ledamot
uki Lagutskottet, bidragit ttll UtskvttetS Betänkande;
och ej mindre wid författandet deraf,
an ock sedermera enär samma Betänkande uti Rids
derskapet och AöetnS Plenum första gänken bliswit
föredragit, såsom Protocollet derwid utwi!ar, mine
rankar sä okonstladt och omständligt yttrat, att
jag under äberopande deraf anser mig nu icke be.
hösma widare tillägga, än blott dctza talande skäl
till bisol! af hwad rikt Betärikandrt är tillstyrkt,
nemligen: dels akt ftäga ej är om bestämmande
för Afttädes-tid frän andra FrdeiCommitz - Egendomar
än dem, hwilkas Stiftare icke sjelfwe uki
FidetCommitzBreswet stadgat utkryckeligt hurusedeö
med ttll» och ofstyitningen svrhällas dör; dels att
dä man päkallar en lika princip wid stadgandet
af Lagar hwitt; äga sammanhang med hwarandro,
och ei mindre Allmänna Lagen, än cck utkomne af
Lagutskottet äveropade Författningar owillkorligt
söreskrifwa, att hwar och en, som icke genom
brott sörwärkat en sädan rätt, bör till gods njuta
Laga fardag, innan hankan wräkas frän den jord
han cntingen of enskilde eller af Kongl. Majtt och
Ridd. sch Ad. Proc. 5 B> Klo
Lr
-
9YO Den LZ Januarik.
Kronan innehar; mäste det ock wara en åsliden
FideiEvmmchJnnehafwar.S Enkas och Arfwingars
vstttdiga räll akt ätnjuta fardag wid den Egendom,
som endast genom Jnnehafwarens döveliga
frånfälle mäste af dem kill annor man afträdaS, fä
wida Stiftaren eller Testator derom ej annorlunda
fvrordnet. Dels ock att genom den tillstyrkte Lagförklaring
ej nägon warder lidande eller kränkt uri
dest rätt, emedan den FidriCvmmcharik, hwilken
enligt samma förklaring kommer, att sednare tillträda
FldeiCommiHet än han kanffe förut päräknot,
bereder i stället wld sin död ät sin Enka och Arfwingar
en lika besittningsförman eller fardag , som
han warit nvdfakad att bewilja sin Företrädares
Enka och Arfwingar. Men twärtom warda undanröjde
tillfälle för känflvlöse Efterträdare till Fidei^.
omm-tzEgendomar, att hädanefter utöswa den
vmänffilghrl emot Företrädarnes warnlösa Enkor
och Barn, bwarä, tywärr! hittills ej saknas exempel.
Och dä jag derjämte är öfwertygad, att Höglöst.
Ridderffapet och Adrin lika med mig inser
nyttan och behofwet af ifräga warande projekterade
Lagförklaring; anhäver jag wördsamt det Herr Greinen
och LandtMarffalken täktes göra proposition
till bifall a hmad af LagUlffoltet uti oftanämnde
Betänkande blifwit tillstyrkt.
Friherre Ltsel von Istollllein, Lvsfitr: k ust vig;
Denna twist ger mig anledning att wäcka Ridderffapet
06) Adelns uppmärksamhet pä följden deraf,
vm Utikvtten wägro upptaga de gjorda anmärkningar
af ett Ständ, derföre att fåken af de tre andre
ar bstallen- Det fjerde Ständet blir ju derigenom
alldeles inaclivt; aminM det är ett fel i Constitu
ti»'
-
Den sz Ianuarit. 991
tronen eller origtigt begrepp om den samma, förtzenge
laken undersökning och rättelse. .
Friherre Stjernstestt, esri Lust-U: Jag medgi^wer
gärna rättwisan deraf, att dä i FideiCommGFörialtningar
nägon Fardag eiler Aiträdes-ttd
icke finnes stadgad, dermed som Lagutskottet till,
styrkt mä förfaras.
Men hwad den procedurs anM, huruwida
Riksens Ständers Utskott böra upplaga och dftwara
ett RiksStäuds äterremitz, om ocksä de trenne
öfrige Ständen i nägon sramftäld Lagfråga sig
redan utlälik, anser jag det gvara Utskottets åliggande,
att i sölje af 44 §. RiksdogSOrdningen,
sädan Remch, efter sig företeende ffäl och omstäns
Ligheter, utreda och förklara, tä mvcket häldrs
som nägon allmän stadga innom RlksStändm
icke kan anses fiss dem som afgjord, innan De
samteligen sig mlätit; och till egenskap afLag jordras
Konungens Sanktion, derwid ett Ständs särskildta
mening möjeiigen kan werka till ässing; önsk ndsS
jag att en sädan uppmärksamhet af Utskottet» framgent
mä »varda i akttagen.
Friherre Lilienstjerna ansäg Lagens stadgande
angäende Fardag jä mycket mindre till
sörewarande fräga wara lämpeiigk, joni ben innef
ttar en Testamenks-lwist, wid hwars afgörande
Testators yttersta wilja är det enda rättesnöre som
bör föstas, och det c» kan fela, att ju Testator
mätte stafwa uttryckt en sadan sin wilja i affeendö
pä den Testamenterade Egendommsns tillträde och
disposition ester sin död, hälst t annar sali desi
992 Den sz Ianuarkt.
förordnande ej kunde Magnäs egenskap af Testamente.
Grefwe Oe ia Lareis, Iscob: Hwad den
sista fräsan orminge, rrodde han att den borde
' till ConstitutionsUtssotket remitteras.
Grefwe Norner, ^ciolpk 6ör»n, förklarade
sin tanka wara, att frägor af den beskaffenhet lorn
den törewarande, genom tre Skänds beslut kuude
anses algjorde; men gtt icke betz mindre det alltid
siode det fjerde Ständer öppet, att l samma besiuk
Instämma elier för sin del salta ett annat.
Grefwe I)o Is Osrclie yrkade att dä ett Utskotta
yttrande ej kunde lörestrrfwa nägot beslut,
more det alltid Utskottets skvldighet att oaktadt en
sak hvs tre Ständ more afgjord likwal upptaga och
belwara de anmärkningar som i det fjerde blifwit
gjorda.
Herr Grefwen och LandcMarskalken frägads
vm Ridderskapet och Adeln behagade besluta,
att ehuru Utskottet ansett fåken genom tre StändS
beslut afgjord, dek likwäl mätte upptaga och deswara
Ridderffapets och Adelns anmärknilrgar innan Högloft.
Ridderskapst och Adrin deröfwer stadgade sin
mening.
Herr i sklms», Otto ?reöric: Jag kan ej
inse hwumll ett dylikt beslut skulle gagna, hwarigenom
Uiskotien dleswe älogde att deswara en elier
annan wid deras Betänkande gjord anmärkning,
fastän ftelkwa Betänkandet genom tre Sländs beslut
bits
-
Den 2Z Januarit. 99;
bljswit Wadt och säl,inda icke kan förändras genom
de anmärkningar fvm t vek fjerde Ständer blifwlt
gjorda, om vM d-tza äro gansta wäl grundade.
U.stotren äro neg svfjelfalka med att utreda och yttta
sig öfwer ämnen som ännu icke äro afgjorde, utan
oll DertiS lid bör upptagas med besvarande af
sädane anmärkningar, hwarpä ändä icke kan löija
något resultat.
Herr Grefwen och LandlMarffalken gjordr
derefter proposition till Bifall ä LagU.stotletProtocollöUrdrag,
hwilksn med Za desivaradeö.
Herr Grefwen och Lan-tMar staike», anmälte
ait en förfrågan blifwit hos honom gjord
af de Comrmkerade, lvm blifwlt utmalde att förfat,
ta ert Sammandrag af Betänkandet öfwer Bränwinsdränningrn,
samt de derwid gjorde anmärkningar,
dels huruwtda det första Betänkandet i detta
ämne, borde , decia sammandrag upptagas, delon,
det äläge Herrar Commrrerade akt deröfwer afgrfwa
siik eger yttrande.
Efter nägon kort öfwerläggning och fedan anmärkt
blifwit, sa wäl att srägan nu mors endast
vm det Betänkande som warit under afgörande,
som alt nägol fäcstilt yttrande af Ständcis Corn,
nmerade öfwer ett Utstötts Betänkande ej tunde
äga rum, Lä det stöde hwar och en Ledamot fritt
alt r Ständer deröfwer yttra sina tankar, stadnade
Ridoetstapel och Adeln wid den mening, air Comnmeradr
endast agde atk afgtfwa M Samman
ökKL
-
994 Den 26 Januari!.
drag af de förenade Utskottens Betänkande jemte
de Lerwid gjorde anmärkningar.
Ridderffapet vK Adeln älffiljdes kl. 2.
In 66sm
kleming.
Fredagen den 26 Januari!'.
Plenum kr. half 10 förmiddagen
Justerades följande:
Utdrag af prorocoller häller i Högloft.
Bidderskaper och Adelns plenum den
2Z Ianuarit 1810.
S- D- Elte»' uppläsandet af LagUtssoktets
»ftätne ProtocovsUldrag af den 11 sistledne December,
i anledning of Högloft. Ridderffapet och
Adelns äterremrtz; biföll Ridderffapet och Adeln
till alla delar berörde Utffotts Betänkande af den
y sistledne October, rörande Fardag ä FideiCowmitz
Fastighet för en afleden Jnnehafwares Sterbhus:
Hvarom de öfrige Refpective Ständen genom
Utdrag af Protvcollel wänligen ffulle underrättas.
Ot lugrs.
S. D- Företogs till ftukeligt afgörande Lag»
Utffotteks den 2l sistiedne December pä bordet
lagda Utlätande ö-wer de hvS Högloft Ridderffapet
och Adeln samt Wällöf! BorgareStändek gjorda,
till Ulffottet remmmerade anmärkningar, öfwer DeZ
den
Den 26 Januaris. 995
den 26 sistledne October aigifna Betänkande, angående
S,ö- och Gränfe-Tulls jamt AcciS-rätkerS
upphäfwande; och bcsiöt Högloft Ridderfkaprt och
Adela arr krit de semnkningar LagUkffolttt i detta
sitt Utlärande föreflagir bifall lemna: Hwarom de
öfriga N"'p elive Ständer, genom Utdrag af Pro»
tocollet »vänligen skulle underrättas. luprs.
S> D- Föredrogs 3 nyo StatSUkffottetS
den ,0 dennes upplästa och pä bordel lagde Memorial,
angående KronoFlsken, Qwarnar, Färger,
Broar och Krogar, med flere, hwilka för Kronans
räkning äro, dels pä witza är och dels pä obestämd
tid, utarrenderade ; och beslöt Högloft- Ridderfkaprt
och Adeln akt kill alla delar gilla hwad StatsUtfkottek
ukl berörde Memorial föreslagit; hwarom de öfrige
Reipective Stänben genom Utdrag as Protokollet
»vänligen skulle underrättas, vr tuprs.
Friherre llssrra, ^xel, anmälte stg att tala,'
och utbad sig, utan att wilja med werkelrga talare
nätä sig, fä för Herr Greswen och LandtMarsschken
'örklara sin wördnassulla tacksamhet föe
det Herr GrefMn och LandtMarskalken wld de
under detza dagar förefallne Högkidlige tillfälligheter,
sä ofta träga warit om Riksens Ständers och deribland
Ridderskapet och Adelns »värdighet och med
Coostilukionen enlige företräden de samma sä »verksamt
yrkat och i akttagit: görandes sig Friherre
bjerta förwitzad att Högloft. Ridderssaprt och
Adeln uti delta Hans för Herr Greswen och
LandtMarskalken yttrade tänkesätt skulle instämma.
Repades ett starkt och enstämmigt Ja.
Herr
§96 Den 27 Januari».
Herr Grefwe» och LandrMarssalke», betygade
Ridderstam och Adeln och Friherre gjerts,
sin tacksamhet öfwer det för ho w'-. nu ädsgalagde
erkännande af hans redliga wilia, försäkrandes att
ingenting warit eller kunde wara honom dyrbarare
än Högloft. Ridderstam och Adelns aktning ätujuta
och förtjena.
Derefter asiäaade kl. 10 Högloft. Ridderstam
och Adeln till det Kongl Slottet för att, jemte
sine ResMtive MdStänder mangrant, näst före
olla Civile och MMaire CvrpMnr di,fwa för
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen cari
presenterade.
In 66em protocolli
6. L i 1 v e r It 0 I pe,
Lördagen den 27 Januaris.
Plenum kl. half ic> förmiddagen.
Justerades följande underdåniga ffrifwelfer till
Kongl. Maj:t.
Srormägtigste AUernädigste Aonung!
Till fölie af RegrringsFormens 96 §. hafwa
Riksens Ständer ötwerenökommt om den Jnstru»
ction lör deras Iustitie-Omdudsman, hwilken till
Eders Kongl. Majit härmedelst i underdänighek
Zfrmlemnas.
Rikfens Ständer hafwa anfelt lämpligast, akt
ti
-
Dm 27 Jlanuarii. 997
tiden frän hwilken utöswandet of Justitie-Ombudsmannens
befattning stall taga sia dö jan, mä
räknas ifrån lamma dag , dä d n Rcg^nngkForm
ontogs, l hwilken Emdekers tillwarelle st dgades,
eller frän den 6 Juni! 1809; äswen <om R kUnS
Ständer funnit Jujirtie Ombudsmannens (5xped!t>an
böra utgöras as cn Secreterare och twenne E -ncellister,
för hwilkaS, jemce en Woktmastar S, af'
täning nödige Medel framdeles komma att austäS.
Riksens Ständer framhärda re.
^»struction för Riksens Scänders IustitleMmbuvsman.
L. r.
Riksens Ständers IustitteOmbudöman stall
hofwa en allmän tillsyn vimer Lagars, Författrlngars
06) Jnstructionrrs efterlefnad af Domare,
Embets- och Tjensteman, lamt om de i sina
Emberens utöfning ak mäld, mannamån eller
annan orsak, någon olaglighet begä eller und-rläta
att sina Embetspligter behörigen fullgöra, dem
wid wederdörstga Domstolar i Laglig ordning derföre
tilltala eller tilltala luta. Konungens JuststieEancellers
göromäk och förhäliande, mä JustikieOmbudsmannen
dock icke i nägol fall ätala; liksom ock
ZustitieOmbudsmannens göromål och förhäliande
ej äw af egenstap att kunna af JustitieLancesteren
ätalas.
§. 2.
JustilieOmbudsmannen bör förnämligast anmärka
och beifra sädane af Domare, Embets- oc!)
Tjenstemän beqängne fel, som synas honom antingen
härröra strän egennytta, wrängwifa, wäld och
Ridd. och Ad. Pror. z. B. grof
82 »
-
998 Den 27 Januaris.
grof försumlighet, eller bereda en allmän osäkerhet
för Medborgares rättigheter.
§. z.
Förmärker Justitieombudsmannen akt nägon
Domare, Embets- ellerTjensteman, ulan wräng afsigt,
endast af owarlamhet felat, mä han fädant Konungens
JustirieCanceller wid banden gifwa, likwäl
utan att sitt tillkännagiswande med »ägor pästäenl>e
beledsaga.
S. 4.
Skulle den oförmodade händelse inträffa, att
antingen hela Konungens Högsta Domstol, eller af
Dest Ledamöter en eller flere funnos halma, af
egennytta, wrängwisa och försumlighet, sä orätt
donu, att derigenom nägon, emot tvdelig Lag
och Sakens utredda och behörigen styrkta förhällande,
mistat eller kunnat mista lif, personlig
frihet, ära eller egendom, ware Riksens Ständers
Justitieombudsman ptktig, att, wid RiksRätt
den eller de felaktigt under tilltal ställa, samt
till answar efter Lag befordra, och före alltid dä
Justitieombudsmannen sjelf talan.
5-
Dä Riksens Ständers ConstitutionsUtssott,
med anledning af StateRädets Protocoll, enligt
hwad NegeringsFormens 106 § förejkrtfwer, stäit
nägon SkaköNädetS Ledamot, eller den i Commundo
mäl Konungen rädgiiwande Embetsman, under
tilltal af Justitieombudsmannen, äligge honom likattdes,
att, inför NiköRättrn sjelf talan föra.
tz. 6.
Den 27 Ianuarn. 2^
§. 6-
ZusiilieOmbudsmannen äger i andra fall ände
i nastsvregäende twenne Z. § omnämde, att antingen
sjelf, eller genom sädane as honom behörigen befullmäktigade
Ombud, som äro berättigade att för
andra wid Domstolar tala, söra de Actioner emot
Domare, Embets- om Tjenstemän, hwartill han
finner sig föronläten. JustirieOmbudsmannen äge
dock, innan rättegäng anftälles, och der han lä
nödigt prölwar, akt lemna den eller dem, hwilka
äro i fräga att tilltalas, tillfälle att, inom kort af honom
föreskriswen lid, inkomma med de upolySningar, till
hwilka de kunna anse sig befogade. Af Konungens
Embetemän i allmänhet mä han fordra den Lagliga
handläggning, som de efter
rmgsFormen, äro skyldige att honom lemna, samt
as alla Fiscaler äska och rrhälla biträde att anstal,
la och utsöka Actioner, samt rattegängs former bewaka,
efter de föreskrifter, hwilka han dem böe
meddela; ägandes han, hwad wites föreläggande
beträffar, dertill lika rätt med Konungens JustitieCanceller.
§- 7-
Skulle, emot förmodan, JustitieOmbudsmanr
nen nägon Domare, Embets- och Tjensteman, uran
ffäl, tilltala eller tilltala lära, eller, genom obehörige
tillmälen och olaglige pästäendrn, förolämpa, ware
han lill answar och plikt derföre lika med Actorer i allmänhet,
ester L^g och Författningar, skyldig. För ätak
och pästäenden,som wederbörande Fiscaler, enligt med,
och läledes icke uiöfwer JustilleOmdudsmannenS
föreffrister, anföra, ware han answarig.
8- 8-
ivOv Den 27 Januarki.
8- 8-
JustitieOmbudsmannen wä, när lian det nödigt
omer, ölwerwara Högsta Domstolens, Rsscrs
Almänna ärenders Berednings, Nedre JustitieRevisionens,
HotRätternes, de Kongl.
och alla lägre Domstolars, samt de, genom Nege,
ringens tillförordnande, med Allmänna Oeconomi»
ssa mäl befallning ägande Werkö öswerlägqningar
och b<siut; dock utan rättighet, ett sin mening
d->rmid yttra, somt äga tillgäng till alla Domstolars,
C-oilegiers och EmdetsWcrks Prolocoll och
HanLltngar.
9-
Klogar nägon hos JustitieOmbudsmannen öst
rvrr Dom re, Cmbets- och Tjrnstcmäns åtgärder
rch sin klagan ssristeligen föriattadt, med fullständiga
Handlingar och demis söker styrka, mä JustltieOttchudsmannen,
om han ester de i första och
andra §. §. bestämda grunder, fi mer sakens dessassenhet
och wigt det fordra, ätala eller atala läts
sädane ätgä der, eiler 1 annat fal! ssusteligrn an»
ivila den Klagande att, der honom sä godt synes,
Konu gens JustirieCancelltr om laga rättelse a«'öka;
dö andes wld alla k,»fällen, dä Klaganden sädant
öskar, JustitieOmbudsmannen täta meddela honom
bewis, att han Klagoskriften emotkogik.
§. IO.
Hor Konungens JustilieTaneeller lemnat, utan
afst-nde nägvn hos honom omedelbarltgen eller
esker JusttlieOmbudsmannens hänwisntng, af enskild
Man anmäld klagan, hwilken JustitieOmbudsmaniien
anser wara pä goda stäl grundad, ä
ligge
-
Den 27 Januaris. ivor
sigge det dä honom, ott ester den tids förlopp han
nödig pröfwar, ehwad wälet är af -allmän wigt
eller icke/ och sedan han utl JustitieConcellers Embetets
Eppediton ir hämtadt behörig kännedom af
sokcns tillstånd/ gilwa den Klagande del lagliga
biträde/ jorn han finnér omständigheterna fordra
§
n
Anser
JustitieOmdudsmannen nödigt/ stt nägon
Domstols/ nägot Cvllegll eller nägot EmbetsWerks
åtgärder > allmänhet mä granstas / gore
h n derom underdänig anmälan hos Kongl. M j:t,
hwllken allena det tillkommer/ art om en ladan
granskning förordna. Warder den af Kongl. Ma>:t
anbesald, äge JustitieOmdudsmannen rättighet, att,
utan deltagande i förrättningen, derwid tillstädes
wara/ för art kunna med upplysningar tillhanda gä.
§ 12-
Haswa Riksens Ständer eller Deras BaneoUlstott,
eller as Riksens Ständer förordnade Revisorer/
funnit stät att ställa Fullmäktige i Banken
eller RikSgälcsContoiret under tilltal/ äsigge det Justitieombudsmannen
att sjelf, eller genom Ombud,
sädan talan utföra.
§ !Z.
JustitieOmdudsmannen mä, enar han sädant
nödigt finner, genom resor i Landsorterne, sörffaffa
sig upplysningar om Lagffipnlngens tillständ. Dock
fä reje,kostnaderne derwid ej vfwerstiga den Summa
penningar, Riksens Ständer dertill anflä, och
för hwiltcns rälta anwändande JustirieOmduds'
man
-
ivor Den 27 Ianuarir'.
mannen är skyldig att hwarje är redo och räkning
göra.
T. 14-
JustitieOmbudSmannen äligge, wid hwarje
Riksdag, tilt Riksens Ständer aflemna en allmän
redogörelse sör sin förwaltnmg af det honom förtrodde
Embetel, samt berun utreda LagikipMligeus
tlllsiand l Riker, anmärka bristerne uit Lagar, Författningar
och Allmänna Hushällningen, samt uppgrfwa
Förslag till deras förbättring. Ware han
ock skyldig alt, emellan Rlksdagarne, ärligen ett
utlätande öfwer dcha ämnen, genom trycket kungöra.
8- 15.
Finner Justitieombudsmannen, att antingen
tiägon Lags elier Författnings otydlighet eller Domares
eller andra EmbetSmänS skiljaktiga begrepp
om betz ändamäl föranleda till olika eller origtlga
tillämpningar deraf, bör han i sin berättelse till
Riksens Ständer, orka en, tlll enhet och sammanbang
l Lagskipntngen werkande, förklaring af en
sädan Lag.
§. r6.
Skulle JustitieOmbudSmannen erfara något,
emot Lag stridande, Rättegängs bruk worå wid
Domstolarne eller Publika Werk, eller hos Embersmän
gällande, mä han vrrgtigheten deraf l
sina berättelser anmärka- Wore äter nägot sädant
bruk, i brist af Lag, antagits, äligge det honom
ott för Riesens Ständer framställa angelägenheten
af en fullstanb-ga e Lagstiftning, sä att all Dom
mä pä klar Lag grundas.
§»
Dm 27 Janu-rll. ivo;
§. 17.
Justitie Ombudsmannen bör inhämta full,
ständig kunskap om anledningarne till aklagade personers
häktande och om tiden af deras hallands i
fängsiigt sörwar, t hwiiket afseende honom ästgger
att besöka Fängelserna i Husnrudstaden och under
sina relor, demi Landsorterna, ock derwid göra
sig underrättad om langarnes skjörsel och underhall;
hwarjemte sä besk ffade Fäng-listor som de, hwilka
Konungens JustrlieLanceller tillställas, äfwen till
JustikieOmbudsmannen af wederdörande skolo insändas.
§. 18-
De Förklaringar öfwer Lagar, som Högste
Domstolen, uppä mkomne förftägningar af Domare
och Embetömän, gjfwit, skola af wederdörande
t Högsta Domstolen Föredragande opåmint Justitieombudsmannen
tillställas, för att af honom
samlas och behörigen hos Riksens Ständer anmälas;
hwarwid han bör tillkännagiswa om han finner
näaon sädan förklaring wara olämpeljg, eller
under namn af Förklaring ny Lag stiftad.
§ 19.
Skulle i ärender, rörande Allmänna Hushållningen
eller elststaf allmän beskaffenhet, JustltieOmbudsmannen
förmärka nägon anstalt nödig till befrämjande
af Konungens och Rikets bästa och wäl«
trefnad, mä hoS Kongl. M j:t han ock underdänig
anmälan derom göra, till den uppmärksamhet
Kongl. Majrt t Näder finner sädgnt förtjena.
§ 20.
IOO4 Den 27 Januari/.
§- 20.
Anmärker JustitieOmbudsmannen akt nägon
Författning icke efcerlefwes, utan fallit t glömsta
och finner tillika der wara uran l yrka ott den ffulle
» kraft oä) werksamher äterställas, ma han, om
dek beror af Kongl. Majit ott en ladan Försatt,
ning upphäfva, göra derom underdånig hemställan,
eller i annat fall förhållandet för Riksens Ständer
anmäla. Pä enahanda sätt förfare JustitieOmbudsmannen
wid sädane Lagar och Författningar, hwilka
han finner e> stä i förening med nu antagne
RegrringeLagar.
§. 21.
Skulle de af Riksens Ständer i allmänhet,
eller as Sränden hwart för sig, eller af en hel
Landsort eller Stad, under Riksdag underdänigft
andragne Befwär, innan desi flut, icke hmna att
af Kongl. Mast ashjelpas, ängar JustitieOmdudsmannen
ott t Kongl. Cancelliet emottaga der,
öfwer utfallande Kongl. Resolutioner och räta
Lem Ständens Cancelliet tillställas- Z delta afseende
bör en förteckning pä v^vanberörde delmar
wid Riksdagens flut strän Ständens Cancelliet
till JustitieOmbudsmannen aflemnas; ägandes han
att om deras afgörande, der sä fordras ffulle, hos
wederbörande Föredragande päminneijer gora.
22.
JustitieOmbudsmannen, forn förer ordet i,
bland de, till Tryckfrihetens wärd, af Riksens
Ständer walde Commikerade, bör med synnerlig
uppmärksamhet och nit iakttaga hwad Riksens
Ständer, till ffyddande af Tryckfriheten stadgat.
§» 2 I»
Den 27 Janunrlk. ivoy
§ 2Z.
Osmer alla mål, som hos JustitieOmbudsmannen
anmälaö och alia åtgärder han wldkager,
ffll han läka hälla fullständiga anlekningar; likaledes
Registratur af utgLendc expeditioner
§.
24.
JustitirOm^udömannen mä sig till biträde
antaga la mänga sticklige och för red ighek kände
personer, som han anses, lil! ärenden,as ston diam ma
och nvögrnma behandlande, behölwa. Och som
drtze xerioner, utgörande JustitieOmbudsmannens
Expedltron, icke för venna befattning inucyafwa nägon
beständig kj nst pä Skak och kunna as honom
esker beh.-g ombytas, komma de, att, i stället iör
Lön, törnes md ctt, etter draS tjenstetid, lämpelrgt
arswode, eller tractameme.
§ 25.
Skulle JusttlieOmbudsmannen finna sig af
sivär sjukdom, 6'er annat i ga förfall hrndrad ott
sitt Embete foresta, åge han rätt ali kill tjenstenS
förrättande under laga sörfaliokiden, päkalla den
man Rtkstns Ständer, lik näkiot Regerlngslormens
98 Ulstdt att honom esrerrr da, » f U h-n,
lnnan nästl-isallande Riksdag, med döden a^ginse;
skolandes till honom, under det han tjenst-,, lä,
lälunda bestrider, JustiueQmbudöMamien afträda
hälften af sin ägande Lön.
, §. 26.
Dör JustitieOmbudsmannen, sammanträde
genast Fullmägtige öfwer Banco- och Riksgälds,
Ridd, och Ad. pror 5. B. Wtt
8Z
-
IOO6 Den 27 Iariuaril.
Werlen, ochinsätke j Embeten, genom ProtocollsUtdrag
den Perjon Riksens Ständer stil! köns
efterträdare utsett- Nedlägger JustltieOmbudsmannen,
af högst wigliga och galande skäl, sin
befattning, ware log samma. Vlftwer den person,
som Riksens Ständer utftlt att IustitieOmdudsmannen
efterträda, till »verklig ZustuieOinbudsman
förordnad, wälje genast bemälle Fiillmäglige
samfält och per L»piia cn annan. Lag samma
ware', vm denne person genom döde!» åsgöl, eller
rättigheten ull efterträdandet stg aftagsr.
Grormagtlgste Allcrnädtgste Ronung!
Ehuru sä öfwemädelstr af Lag giswas, för
hwilka den brottsliges answar icte »puder en obehaglig
werkön äiwen till nägon ani an »ned honom,
genom skyldstapcns band söttnad, kunna dock omständigheter
inträffa, som »vid '.verkställigheten af
witza str ff, draga följderna deras till ett sä vskvldigr
lidande förandra , att förhällandet dermed sörtjenar
ett närmare afseende.
Ett »adam förhållande hofwa Riksens Ständer
funnit i träffa i anseende till paola ftzarn, när
Modren i brist af tillgäng till penningeböker, enligt
5g Eoplklet z Z. MlhgerntngvBalke,», för sin
förseelse straffas med Fängelse r allmänt häkte,
utan att kunna päräkna uppskof deruti under Bär»
netS spädare dagar. Antingen mäste B-ttnet derwid
ffilj-s wid Modren, och således sakna sin naturliga
<öda, eller ock sölja henne j Fängeftet, dä
det, efta under en kallare ärsild, blottställts till
lif och halsa för de swärast- pälösider, i hwilka
bägge händelser barnets vssyldiga lidande icke kan
med räitwffans fvrdungar förenas.
Den 27 Januari!.' 1007
Osiverwäges widare ^örhällandet med den
lägrade O.wi.mans egen petson, förekomma äswen
derwid omständigheter / dem Riksens Etander ansett
tala för mildring i hennes bestraffning. Sedan
Hennes sali ärberedt, ofta under lotte om en
waraktigare förening/ sär hon icke sältan, jemte det
hon i detta afseende bedrages, u- dersä den smärtanbe
förödmjukelsen, arr finna sin förförare med köld
förneka sitt brott. Utan att kunna förmä honom
gtf>va mindsta understöd till Barnets föda och uppfostran,
drabbas hon dä ensam al förebråelsens hela
tyngd, af allmänt tilltal cch straff samt efta af
anhöriges förakt.
Wid betragtande häraf hafwa Riksens Stander
ansett den mildring i stroffct för lägrcd Qwm«
na böra äga rum, att hon för lägersmål första
gängen endast mä hemligen skriftas ochaflös-s s mt
pligta twä Daler Siliwermynt till Kyrkan i den
Församling, der förbrytelsen stedt; men om Barn
tramfödes, der sädant inträffar, kommande hon,
wld saknad tillgäng till böternas gäldande att aftjena
dem med arbete till Kyrkan, dä hwarje d„gswerke
räknas till hätsren emot det wid Markeaängen
lör Dränge-dagswerke i allmänhet bestämde belopp.
Berrädes hon härmed andra gängen, kommer hon
att, jemte hemliga skriften, erlägga till Kyrkan dubbel
pligt, eller aftjena den med arbete, som sagt
är; men forser hon sig härutinnan flere gäoger
bör hon derföre undergä det answar Lagen i flike
full hiktrls stadgat; dock att, t händelse en sädan
O.winna, efter den vlofliga beblandelse» , föct Barn
och Barnet lejmer, det Fängelsestraff wid wakten
och bröd, som enligt cfwannamndr z §. i 5Z Capitlet
MchzerrungsBalken och Kongl, Brefwet den
14 Augusti 1784 för Lönskaläge tredje och fjerde
IOO8 Den 27 Januari!,
Åängen tvid brist ak böter narr rum, icke werkställes
förr an ett är esker det Barnet föddes.
T>ll de förändringar som sälsdes biifwit billige
ansedde uti Allmänna Lagens vfwannämnde stads
gonde, ucbcdja sig R klens Ständer i u-derdänighet
Eder Kongt- MasttS Nädiga bisali och bekräftelse.
Riksens Ständer framhärda rc.
Grormägtigste Allernädrgste Aonung!
I ant dning af ett till Riksens Ständer ingifwit
Memorial, rörande indrogning af Ky;ko»
Jn'pcc.0 s-liensterne uli Hallands och Bohus Läa,
hofwa Riksens Stander, i ö-werensstämMeste
med hivad l afseende pä KorkoIi lpeckorerne 1 S kane
och Blekuige rörur , u d^ dänlgher dlifwt! anmält
samt med enahanda föcbehäll, atl de medel, sim ge»
nom en do>lk indragning, besparas, mäga salom
Kprkvrne liliyöriZc, endast omvändas tili deras lördU,
eller lädane piosnius hörande inrättningar,
till hwilka wederdörande Församlingar sinna Wigt
akt dem onsta, a; fett b rörde tjenster, afwen uti
Hallands och Bohus Län, ku^na och böra indragas;
till toije hwarol Riksens Ständer härmed
fä hoö Eders Kongl M l t. framställa den undcrdäoiga
ö; stan det någre KyckoJistpectorer icke eller
uti detza Län hädanefter u äga tillförordnas, samt
att de som innehafwa fädane tfenster, mätte derisrän
entledigas ch göromälen i enlighet Med hwad
Presterstapet sjelfmant weist, sig ätaga, tsrän nästinstundande
M..ij Mänads början, uppdragas ät
Församlj^arnes Pastorer och Kyrkowärdar, pä
re! sätt och med takklagande af de grun der, som
Dm 27 Jamrarir'. 1009
Riksens Ständer i underdänightt ansett böra gälla
wld isräga warande ljeiistcrs indragande tili Lunds
Ekiit.
Riksens Stander framhärda rc.
Grormägirgsie Allcrnäöigste Aoming!
Dä nödigt är/ att Riksens Ständer, wid
hwarje Riksdag, erhälla säkra och fullständiga
u»i errättelser om beloppet ak de mede!, hwilka under
hwarje titel af Bewiilmng emelio» Rlksd. ggrne
i> flyta, hofwa Riksens Ständer till wt/nande af
detta ändamäl anlett sig döra hos Eder Kongl.
Majit, i u derdämgher anhälla, det mätte wederbörande
i Näder anbefallas, att i enlighet med
räke- st perne för-ärdiga och wid nästpäföljunde
Riksdag, till Riksens Ständers BewillmngsUllkotk
lngifwa sammandrag al alla de Summor, jorn
igenom de särffstdte Bewillmngarne inflyta.
Riksens Ständer framhärda rc.
Gkormagtigste Ailernädigste Lonung!
Dä de olägenheter som Allmänheten i Landsotterne
mäste l sin penoingerörel.e widkännas, sä
wäl ak först tne och obrukbare smärre BancoSedlars
nödtwungna c:rculakion man ock man emellan,
som al brist pä nödigt Koppzr-ikiljemyu:, böra t
möjeltgaste matto ashsilpos, men med Bankens
werkoingskms och nödiga läkerbet ej kan törenas,
att Penniogestummor genom desi omedelbara anstalt,
eller för drtz räkning ötwerjandas till LoridsRäuterierna
i Riket, för att derstädes wara att,
tstl utbyte, oafbrurit tillgä; hafwa Nikftus Sränder
an
-
lOio Den 27 Jamia» rr.
ahlett sig äga grundad anledning, art denna arge,
lägenhtt hos Eber Kongl. Majit- » underdånighet
anmäla, med lila underdäniq anhäi-on, det iältsS
Eder Kongl. Majit- genom Kronans samtlige Uppbördsmän
derwld foga deri Nådiga ä:gä»d, som
Eder Kongl. Maj:t. kan i Nädcr sinna för ändamä^et
närmast tjenande.
Riksens Ständer framhärda re.
Stormägttgste Allernädlgste 2xo»tU»I.'
I anledning af wäckt fräga om förbättringar
af allmänna Fängelser, eller fä kallade Kronvhäk,
ten, hafira Riksens Ständer, efter närmare inhämtad
kännedom af hwad t delta ämne redan ar
förordnadt, funnit, akt, genom Kongl. Majus
Nädlga Bref till Kammar- och KrigsCoiiegierne
samt StarsContoiret af den 27:!); November 1798,
samt Kongl. Förordningen ben 2 Maij nästlebit är,
r afseende pä Fängars förplägning och sköttse!,
Fängelserummens inrättning och bessaffcnhet m. m.
fädane anstalter blifwit föresknfne, som mensklig,
heten päkallar och Statens tillgängar medgifwaRiksens
Ständer fä säledes endast tili Eders Kongl.
Majit- i underdäniahet hemställa om icke »vederbörande,
som wid Fängeise-inrätkningarne skola haswa
uppsigt och wärd, mäga sörständigas, att berwid
ställa sig berörde Kongl. Bref till riogaste efterlefnad
Riksens
Skändrr framhärda rc.
Srormagligste A!!ernädigste Lonung!
Med öfwertvgelse om nödwändigheten deraf
alt de Jndellk Regemrnttrnas MvnderrnZs perstdr
-
Dm 27 Januarn. ion
sedlar, som af Rote, och RustlMare böra an»
skaffas, warda sä sällan som nchjeligt är förändrade,
hofwa Riksens Sränder till detta ändamäls
nunnande, ansett sia döra hos Eder Kong! Majit,
i underdänighet archälla, bet täcktes Eder Kongl.
Mal t, säsom ett ytterligare pros af Dest hulda omsorg
för trogne, men as krigets olyckor tryckte unbersätcr,
Nädlgst förordna:
1:0 Att förteckningar för hwarje Regemente
ssyndsameligm nrprättas öfwer alla d. Monderingspersedlar,
hwilka hädanefter och för atrid ssola af
Nvtarne eller Rusthällen presteras, samt att, deräst
naaan sörankrma eller tillökning as dehn persedlar
skulle i framtiden p^öfwas nyttig, Rote- och Rusthä-larne
ma blikwa b:raktigade, akt inför Kongl.
Mff 6. BefaHn!ttgsh".'wande i det Län, inom
hwiiktt Not-rrne eller Rusthäll?» äro belägne, fä
stg förklara, huruwida de, utan för stort lidande
och kostnad, kunna de föreflaane nya Monderings»
perscdlwne, hwara modeller böra wara till hands,
anskaffa, samt inom huru läng lid sadant kan
werkstallas; och att Nädig fastställelse ä Fölflaget
för den nya persedeln ej dehförinnan mätte följa
2:0
Alide Kongl- Stadgar och Författningar,
som wid answar, förbjuda Regements- och Compagni-Cheseme,
att förestå någon ändring utl Regementernes
gamla Uniformer, mätte ! Noder upplilwas
och straffet lör deri, som wäqar bryta deremot,
skarpas, samt Eder Koal. Maj t. förklara
d?tz Nådiga wilja wara, att icke tillära annan förändring
utl Jndelte Regemenkernas beklädnad och
Monderwy, änden, som af förändrade tiderstick
eller kill dervarande af Manssopcts hälja, 0-  undgängeirg sinnes.
I
IDlr De» 27 Iamrartt.
I sammanhang med detta ämne wäga Riksens
Ständer älwen yttr deras underdäniaa önst.n,
del käktes Eder Kongl. Maj t. göra det Nädiga afseende
uppå OchrerarneS i allmänhet otillräklige löner
, ort de hädanefter aldrig mage betungas "med
för mycket kostsamma Uniformers anläggande, samt
att förändringar deruti högst sällan och aldrig utan
wigtiga ordsaker päbjudaS.
Riksens Ständer framhärda rc.
Srsrmätttigsie Allernädrgsts konung!
Sedan Riksens Stander under öfwerlaggning
förehaft iLder Kongl. Majus kill dem aflätt.e Nädiga
proposition af den 6 te September ihtty,
rörande sörhöjiiing af Postporto ivr sranguerand^t
of sädane breft hwilka fortstäoas ölwer Strolsiiiid till
Hamburg och andre mrikes ort r, halma Rikens
Ständer uppå deas Eo,x Kongl. Majtt. i Näder
frcimstaide stäi funnit denna förhöjning böra äga
rum och fastställas, intill dest Postgången öfwer
Dannemark ä nyo kommer i sill förra stick.
Widkommande ater den derj-mte mäckte fräga,
hsru wida Eder Kongl- M j t. r sal! nägre förändringar
uti Utländste Post örtaltningorne g>orde
det nödigt, ma derefter bestämma de afgifter, fom
borde betalas till Swenst - PvstWerkeks ersättning
för Bress franquering ä utrikes orter, hasws,
Riksens Ständer, med afseende derpä, att elt sädant
steg i framtiden möieligen kunde för en och
annan i ämnet mindre upplyst gifma vr'gk!gt begrepp
om rälta förständer as Neaerings ormens
6s § bestulit, att, pä det Swensta Kronan mätte
i afseende pä förcnämde möjlige sörändringar,
hä!-
Den 27 Januarit. loiz
hällas skadeslös, Franquerings-asgiften nu genast
mä ökas uiöswer det t Räder förestagne beloppet,
för hwarje simpelt Bref med en stilling, der den
uti Nädiqa Propositionen ab-ropade Tarrlff utsätter
tio skillingar, eger derunder, samt med twä
ffilljngar ä olia öfriga ställen; och sörwanta stg
RikstnS Ständer härwid af Eder Kongl. Majus
Nådiga omsorg, alt, sedan den förra, mindre
kostsam' a Pojkgängen, för U-rikeS Brefwäpstngen ,
bliiwl! öppen och obelstndrad, ofwonderv^de öchösde
asgiu äler marcer i billig män nedsitt; hwi.M alt,
tili smar ä Eder Kongl. M j:ts. Nådiga Proposition,
Riks lis Ständer härmed bordt l underdänighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda rc.
Srormägllgste ?lllernädrgsie Borning!
Efter öfwerwägande of Allmänna Lagens stadgande
uti z H 9 Capit!. JordoBaiken", edligt
hwilket, jemsö dt med Kong!. Förvrdningarne den
iz Zunll tFco och den 28 Junii i7y-s , § 10,
en Innehafware al Förpanrnmgkbref ä fast Egendom,
enär ägoren icke inom föresatt dag, eller
dä förfallotid ej är utsatt, ester ssedd uppsägning,
betalar sin skuld, äger akt pantén uppbjuda, vä
sätt, som om köp stadgas, somt innan Laga
ständs-tiden lillända oär, derest ej annars, om
witzk pris dem äsämjes, läka pantén wörderås,
hwarefter, om ägaren eller bördeman icke inom -  witz tid, lösen erläoger, ägande rätten tillfaller
Panryafwaren, en ol det för honom sälunda bcstämda
pris, haswa Riksens Stände? wäl fungit
Ridd. och Ad. Pror. 5 H. det
8Z
^
IOI4 Den 27 Januarit.
detta stadgande tillräckligt för de händelser, dä i
PanteBrefivet witz tid till inlösen är bestämd;
men som, enärsädon lid ej finnes utlotk, och Egendomen
ester Pankgisworens död, i längre tid
warit under förpantning innehasd, den snorighet
möter, ott Panthaswaren ej kan känna alla, som
den fores rätt mnehaswa, hwilka ock kunna wara
t flera orter, äfwen utom Riket spridde; sa emedan
det i sädane fall kan blifwa panthaswaren
omöjeligt att enligt Lagens föreskrift, pä wanljgt
sätt förkunna detza till inlösen berättigade, om den
tillgmnade Lagfarten, hafwa Riklens Ständer,
eill undanrödjande af denna snorighet trott sig böra,
hoS Eder Kongl. Majtt. i underdänighet an->
hälla om det Nädiga stadgande: 2irr om näaon,
som under förpantning tnnehafwer fast Egendom,
rill hwars inlösen wist tid ej är i pantebrefwec
Utsatt hos Domstolen, hwarundec
Egendommen lyder, anmäler, ate pantägaren
eller dest rätts innehafware, eller deras wistelseort,
ej ä»o af honom kände, mä Domaren
kunna förordna, dct sadan anmälan rrc gänget
införes sä wäl i allmänna Tidningar innom
Riker som i Hamburger-Tidningen jemte
föreläggande, akt, om gälden ej inom err är
efter den ftdsta t berörde Tidningar införda
2-xungZrelse becalas, kommer Egendomen ace
uppbjudas och derwid förfaras pä sätt z §.
y-.de Taptrl. IordaBaikcn jemförd med ofwan
äderooade förordningar forestrifwcr; men är
s)anrägaren känd, mä honom efter npst anförde
Lagens rum tillsägas, och efter derom förecedt
vewis, i händelse Egendomen ej blifwjt inlöst
Lagfarren för sig gä.
I
Dm 27 Januari!. 1015
I sammanhang härmed har äfwen hos Riksens
Ständer, sräaa uppstätt, huruwida, dä hwarje
Medborgare r Riket (t händelse Riksens Ständer
härom fattade beslut winner Eder Kongl. MajttS
Nädiga Sanction) blifwer berättigad att, förwärfwa
fast Egendom och jord ak hwad natur
som häldst, Frälseränta med lika stät, som jordägande
rätten, mä kunna, genom Laga köp erhällas,
Köpebref derom utfärdas och Fastebref
meddelas.
Harwid och om, i afseende pä pur Frälsejord,
der rättighet till räntan är med rättigheten
till Jordens besittning och bruk förenad, hwar
Swensk man erhåller frihet, ott den samma med
full ägande rätt innehafwa och följskteligen att,
medelst desi försäljande till Skatte, räntan för
sig behälla» fi ina Riksens Ständer, såsom en tydlig
följd deras, att, äfwen dä detze rättigheter förut
äro fkiijde, den ena» lika sä wäl som den andra,
mä kunna af hwar och en färwärfwas.
Ock) widksmmande Lagfart ä Frälseränta, hofwa
wäl Riksens Ständer funnit, att det i allmänt
tal wedertagne fö kortade uttryck, enligt hwilket
Skattemän ä frälsejord sägaö äga jorden, sälja
jorden o- s w. i motsats till ränlehafwaren som
jages äga räman m. m , gistvik anledning till 0-  lika bruk, sä akt, när rättigheten till räntan blifwtt,
genom afhandlingar upplåten, den, som den
samma ätkommit, ofta ej trott sig, i krask af
itta och 4'.de Capitset JordaBalken, förbunden,
an d-ttmed Lagfara, men emedan Skatkemcms tillhörighet
egsnttUgen består i den rämghercn ott
jorden besitta och diöpvrma lika som ränttägarens
ioi6 Den 27 Januari/.
vck'ä ej är annat än en rättighet att af samma
jord njuta en ärlig och för altid bestämd afkomst,
jamt ott akwen besittningsrätten derof, när ben
utom börd säljes, inlösa, hwaraf tydeiiam ffönjes,
att ränteägarenS, icke mindre än Skaltemans
tillhörighet, är en jorden ästöljande rättighet; anse
Riksens Stände!-, d?» l 2 §. r Capiilet samt r
§ 4 Kapitlet ZorbaB-lkrn grina förskrift, wara
lika gällande för athandlingar om rältighe en till
Ränta, som om Skattemanna-räkten, bwilket ock
/ öftverenssiämmer med r §. l 1720^6 Förordning
vm börd Ler utrryckeligen stadgas, att Fräst ränta
bör rätter bördeman upvbjudas; och h stwa Riksens
Ständer funnit för denna deras konka ytterligare
styrka af 12 Cayit'. 7 § ÄstdaBo>ken, forn förmäl-,
alt när Sätesaärd ej kan delas, bör lösen
Lerlöre gifwas, antingen i penningar elttr jämgod
ränta, kwarmed Lagstift aren noa tydettgen tillkännagiftver,
ort ränta, fä tä ge d-n ej är lörfalien,
eller utgifwen, icke dör med lösören förblandas, as
hwilken fördtandning detzutom skulle fö ja, att den
, som i arf bekommit ett Fralf Hemman, hwaro.f
hwarken räntan eiler besittningsrätten kan gä t
giftorätt, eller frän rätta arfwingen doneras, ffulle,
vm den förre sk ijd irä^ ben sednare, more lösöre,
kunna »rån deha inskränkningar befria sig, genom
den enkla åtgärd att försälja Hemmanet till Skatte
eller särskildt sälja räntan och sidan skatterättigheten.
Slutligen och ekuru af Lagens mening säledeS
föijer, eller förnt äit s, att bördelösen wid
Räntas försäljande, äwr rum; dock som osman
Åberopade i i 4 Cavitiet JordaBa>ken icke, genom
Lagens egen obestämdhet, utan genom förde,
rörde i bruk komna talesätt, enligt hwilket den ena
rättigheten i Jorden, men ej den andra, fältnamn
Den 27 Ianuarii. 1017
os Jordägande rätt, kommit att blif-va »otydlig,
och mängen, som ;ör längre tid tillbaka, pä god
tto köpt Frälseränta, efter tidens dä warande oris
skulle dkttwa lidande, om, kör dä försummad Lagfart,
klander hädanefter skulle anställas as börder
man, med pästätlide ott sä den tör samma orts,
som köpcorelwek ulwiiade, hösma NiksrnS Ständer
funnit med billighet öfwerensstämmande att bördelöse^
ej mä gälla i afseende pä hittills givrbe
räntekvp
Uppä
nu anförde grunder hofwa Riksens
Ständer ansett en Lagförklaring af följande innehäll
nödwändig, lamt utbedja stg dertill i underdånighet
Eder Kongl. Majus Nädigste bifall och
Sanc-ion.
i:o Rättighet till Frälseränta kan, när den
frän Sk ttem niiarätten ä' skiljd, lika som dä
sömma rättigheter äro örenade, af en hwar, genom
Loga fäng svrwärfwas.
2 0 Köp, skifte, sch Mw, af Frälseränta,
hwilka hädanefter ske, böra anses säsom annan afhandling
om jord, och derföre, enligt r §. i Capulet
JordaBalken, jemförd med 1 §- 4 Eapitlet
stimma Balk, samt Kongl. xFörvrdningen
den i z Junii 1802, upprättas med twegge-manna
wittne, 06) the wilkor then utsäktaS, hwarä
samma köp,ffifte eller gälwa sig grundar, och sedan
Loglöljos ä den ort, der jorden ligger genom
uppbud ä allmänna Häradsting
Riksens
Stander framhärda rc.
Herr
Ivl8 Den 27 Januari».
^err 8ilverstoIps, krestric, anförde till
Protocollet fällande:
Wrd ekt s3 gladt tillfälle, som det, att ester
olyckor, motgängar och kanske rn fnar förödelse,
finna Fäderneslandet, under Försynens wärd, äler
törfatl i lugn, Tronen vrydd af en älssad och
Mild Konung, tomt ät Sweriges Rike en lika
wördad Furste mkoradatt en gäng styra drt, taktes
Herr Grefwen och Landtmarffalken lamt Högloft.
Ridderffapet och Adeln tillära mig. att af förra ti.
ders händelser i minnet återföra det som för mec
än 66 är sedan Utmärkte Swensta Folkets allmänna
glädje, ester ett dä lika lyckeligl Tronföljorewahl
är 1742 är dä worande Hertigen af Holl,
stein Högst salig Hans Majit Konung ^stolp K
I restriL. Wördnad jemte Swensk manna tro
och tillgifwenhet krafve, akt ät efkerwerlden sörewiga
händelsen, 06) det skedde genom den skådepenning,
som med sin pästrist witmar om Sweriges
Rikes Ständers enhälliga bcsiut i den delen. Wi
haima enhälligt watt, enhälligt undertecknad!
Wal-akten, enhälligt stadgadt SuccessioneOrd.
ningen, älwen nyst enhälligt hyllat Hans Kongl.
Höghet, Hertig Oar1 Xu^ult af Hollstein
Sonderburg Augustenburg. Glömmom dä ej eller
nu wär pligt, mac erkänsla. Öfwertygad, att
hwarje Swensk man gerna uppfyller dem bägge,
säsom ett ytterligare insegel as hwad höatideligen
med enighet är öfwerenskommtt, hemställer jag
fördenskull j ödmjukhet till Herr Grefwen och
LandtMttskalken samt Högloft. Ridverskapet och
Adeln, om icke lika som förr, en Medaille öfwer
ThronföljareWalet kunde blifwa besluten, prydd
med Hans Kongl. Höghets Kronprinsen Larl
AnA ulls bild, ester Vest numera till alles wär
til!--
Den 27 Januarkl. 1219
tillsredsstallelse glada ankomst kill Swea Rike och
betz Hufudstad. Utan twekan om bifall, torde
äfwrn Högloft Nidderstapet och Adeln finna lika
nödigt, som sig wärdig!, att derom underrätta sina
MeDStänder, pä det de omständigheter, som till
»verkställigheten höra, mätte sä skyndsamt som nägonsin
möjeligk more, afwederbörande kunna iakttagas.
Herr Grefwen och Landrmarskalken, proponerode
bifall till Herr 8ilverltolp68 gjorda hemställan,
äswen jom att i händelse deraf de öfriga
Rlksständen skulle wänligen anmodas att sig i
samma desiut förena.
Ropades ett enstämmigt Ja.
Uppå gjord Motion af Herr Oeller»^, faksn,
föreflo.g Herr Grefwen och Landtmarstalken att
kostnaden till denna Medaille skulle af Riksens
Ständers Bank bestridas, hwilket:
Bifölls.
Och skulle en Deputation drtza Ridderskap!!
och Adelns beslut de öfriga Ständen meddela.
Upplästes följande af särskildte Herrar Commiterade
af Nrdderskapet och Adeln författade
sammandrag af Betänkande,» och anmärkningar
rörande Bränwins.brännlngen.
wördsamr Memorial!
Med anledning af Högloft. Ridderstad och
Adelns
IQ2O
Den 27 IanuäriL.
Adelns beflut under den 20 i denna Mänad, haima
undertecknade försatt t det sammandrag os Bewillnlngs-
jamt O conomie- och BeswärsUtstvttenS
under den 2Z November afiemnade Betänkande,
rörande regleringen as Branwins-bränningu» l
Jiiket, samt repmillon as derföre belöpande afgift,
och as derivld giorda anmärkningar
-
Committerade som insekt att olmannämnde Handlingars
»vidlyftighet w r,r anledningen tili DeraS
förordnande, hrswa iökr att gifrna der^s arbete ali
möjelig korthet, utan att d.ck nägol kväjeiueiigt
utelemna as hwab andr gil dlisM!t.
6 a m man 0 ra g
af Lemilla, j
samtGecon. >
och Lesw. i
Utflstt. Le.
tänk.afS.2;!
L7ov. i8o<).i
Anmär
kavens
»Ttamn.
as
Anmärkares Lörstag tilt förändringar.
Urffvtken
afstilla och
göra till etc
färstilt öswerlägguings-ämne
frägan
om Allmänna
MagazinsinrältmnLen
-
Herr
?ei- r^.
Grefwe
Luaulk^.
Herr
llam.
iHemtkäller att med denna krägga
mä mg's 1 sa manhang
den om Brä' wins-bränning r
Stockholm och Göihtbvrg.
Wls r nyttan ak KronoBrännericr
i Slockholm och Götheborg
samt nödwändighelen af
en Allmän MagazinSInrätining
f
,
Jaffämmer med Utfkotten,
iförefläende den redacuvn: 2ltk
rn
-
Utskotten
förestå säsom
hmwud-gren
för Bränwins-wäjendel,
akt
bränwinsbränningen
ma
wara fri
och tilläten
för alla och
hwar och
en; och det
med örvad
redskap
som hälst,
sä till stor«-k
som beffaffenhet.
Grefwe
Orilon
blli-A.
Grefwe
LnuilLz'.
Den 27 Jain,anst. lori
inom Swerige? gränsor
hwar ock en mä efter behag
pä säcc han för sig förmänligast
finner, tillwerka,
sälja, köpa, rcansporrera,
ur, eller införa Bränwin.
Anser rättigheten att tillwerka
Bränwin bör äksölia Jord pä
landel och Stadsjord.
Häller före att BränwinSbränningen
dör wara inskränkt
och ott Städerna ej döra fä
bränna, samt att nägon gräns
bör utsättas för friheten af
form pä pannor, och att noga
utmärkcs hwilka pannor
stola anses för Skönsta.
Att för Landtbo med rättighet
att tillwerka Bränwin,
ma fri förställning och förstande
öfwer hela Riket ttväkos, dock
ej mindre sä försäljas än en
kanna.
v.Zcbsntr Tillstyrker KronoBrännerier
i Stockholm, Götheborg, Carlscrona
och Norrköping.
tteuwr
Ilcölcl.
Preste
Ständet.
Konter
L5I6.
D o i Stockholm och Götheborg.
Att stadgandet om BränwinS
Ridd.
sch Ad. Pror. 5- B. bräm
84»
1022
Utskotten
kunna ej
tillstyrka
bränwinSalgifleas
sammanstäende
med Allmänna
BewillninLen.
Förcfläs
otk Bränwin
vbe-«
hindradl
och Tull-!
Den 27 Ia»iuarr'i.
klsnnsr
stam.
tteurer
lkoill.
fritt matte
sörås ös- Borgare,
mer allt i Skan det.
Riket, ! Grefwe
men alt
utländskt
Bränwin,
med undantag
af
Apotekens
behof, ei
mätte fa
införas.
Kl örn er.
bränning i Stockholm och
Götheborg, mä ankomma pä
sramdcles pröfning.
2lr af den tanke, att som
Sädens förädling till Bränwm
ej bör wara mera underkastad
beskattning, än lill mjöl,
gryn, bröd, rc. dör Statens
behof, äiwen till den dci som
paräknas af Bränwine-ssatt,
utgä genom tillökning as Allmänna
Bewillningen.
Art frän MagezmsDirectionens!
lager i Städer ej större
partik än 152 kannor ma fä
utföras, utom dä det gäller
mera än 28 fi- Banco kannan.
Tillförsel är äfwen fri till A*
potheken och Sllichskerler
-
im Att Bränwin införd!
frän Landet i Stad bör förtullas,
sä wida ej Landt-Tullarne
upphäfwas
2:0
Att utländskt! Bränwin
utöfwer Apothekens behof,
k, mätte tiliätas, om ej
Kongl. Majit wid lärdeles
omständigheter finnér för, godt
alt lilläm införfel, ej af
af
Den »7 Iaimarkk.
Preste
Srändet.
al kilinte
ke,Z.
krintrt
lkolö.
,Sädes-bränw!n,
as Franfft
-
I^euter
Lolcl.
Grefwe
Mörner.
iorz
men wäl
Dllsty^er Tull pä Bränwir»
wld inkörsel iStäderne, i hänveise
LandrTullarne didehällaS.
Tillstyrker att hwarje BränwinsTlilwerkare
mätte wara
öppek att lä försälja Bränwin
i större och mindre partier A
Landel och pä Torg i Städer.
Att utländsk Spannemäl mätte
sä jnsörffnswaö wid infal«
lande Spannemäls-brist uti
Riket för sagde behof/ men dä
utländsk Spannemäl ej kai»
säs, utländskt Bcänwin sparsamt
fä införas.
Att sädant Bränwins itstörtkriswande
mätte dero as Kongl.
Maj t och ike för MagszMSDirecrionens
rakning med afseende
pä Sädesprisen l Riket.
Att sä wida LandtTullarne bidehällas/
bör wld införsel i
Städerna Tull och Accis erläggas
i förhäilande lill andra
warors wärde.
van lUclellLily.
Tillstyrker Tullfrihet.
Kau
K224
A anse,
ende lill
befarad
omätlig,
hetärt fö,
rekomma
könnkrogar
och
oloflig
Bränw.
utminutering,
sö,
refläS
krogars
warlamma
tillätande,
e,
mot fär,
skildt ast
gift, em
ligt Tapering
-
Den 27 Ianuaru.
Kan ej bestämdt yttra stg om
Bränwins Tullfria införsel l
Städer, men befarar betydlig
mi -skning i stora Sjö tullen
genom upphäfwande afLandltullarne
Tillstyrker
sädant, men att
trän afgift mätte befrias Wärds,
bus och Näringsställen inrättade
för mathållning.
Att Krogar i Städer döra föryytas
till Salubodar, der
Bränvin mä försäl-as wid en
lucka.
'Vrkar förbud emot krogar
och tillsyn emot Lönnkrogar.
Att inga krogar pä landet mätte
tillätas, ulan att antingenhwar
och en tillwerkare mä fä sälja
i större eller mindre parlie, eller
och att minutering endast tillätes
pä Gästgiswaregärdar,
Londtmannen sin rätt förbehållen,
att till Staden Tullfritt
införa och obehindrat der
försälja Bränwin.
Tillstyrker krogars anskaffande,
och att med frihet att tillmer,
ka bör sölja frihet alt sälja.
Att
Den 27 Jarmar».
1025
»k klinteberg
-
Till ^
handhalwande
ok
Författn.
efterlefnad
föresläs,
att
ätalan ä
förbrytelser
mätte
fä, icke ej
allenast
af wista
Tjenstemän,
ritan
ock af
hwem
som hälst
göras,
undantagande
af
Tjenste
folkemot
sine Hus»
bönder.
krintr:-
lkälä.
Nanne»
Krun.
Preste,
Sländet
-
Borgare
Ständet
-
Borgare
Ständet
-
Grefwe
Norner,
von Lcklieät.
Att priviliaierade krogar ej
mätte ktlläkas; att försäljning
endast mätte aga rum wid
GästgLswene? och Wärdshus:
Att ätminvstone krogar rj mätte
finnas narmo re Gästgiswaregärdar
än 2 Mil^
Att srägan om krogar mätte
hwila.
Ogillar förbud emot wista
krogar, dä de killätnes antal
stiger kill ett tämmelig; belopp.
Tillstyrker mycken inskränkning
of krogar för sedlighetens
widmaglhällanbe.
Att krögare i Städerne endast
af Magistraten, men rj af
Taxerings-männen mätte tillsättas.
Att t den nya till utfärdande
Förordningen införes, att den
samma ensam, med upphäfwaade
af alla förra Författningar,
skall för gällande anses.
Instämmer deruti.
Att Bränwins-sörbrytelser endast
-
1026
Den 27 Ianuarik.
Utskottens förslag
lill FLreffrrfrer
i.
2lrr.
Att Bränwinöbränning
mätte tilläkas
alla tider pä äret,
med hwad redskap
som helst sä wäl till
storlek som beskaffem
het.
?NNI2-
t^ölct.
^eutsr
lXoI6.
Grefwe
Lnoillk^.
dost mä kunna äl.ilas
as Fiscaler i Sräder
och Krono Be
rjente pä Lander.
Att tillwerkning ej
mä tlllätas j Juni,,
Julli, August!! och
September Mänad.
Att tillwerkning ej
mä tlllätas» Juna
Iulii och Augusti,
men att i händelse,
af mitzwäxt och en
witz hö>d of Span,
nemä!spr'-ser i Stockholm,
Upsala och
Westerås, den mä
widare inskränkas
och endast tlllätas tfrän
d- 15 Novem*
der lill d. 15 December,
och ifrän d,
5 Mars till d- 15
Maij. W>d bctvdelig
Spannemälsdyrhet,
bör totalt
förbud äga rum.
Inskränker tilltverknings-liden
mom 8
Mänader.
Akt pä Landet mäge
Bränirlns»bränntng
och Dlstilering
lillätas Hemmansägare
, Hemmansbrukare,
Innehas,
ware af andras
Skattlagdt Jordlägenheter,
Ägare
eller Brukare as alla
större eller mindre
Ul>ordar, offattlagda
lägenheter och stattlagda
Tull-Mö!-  qwarnar, samt Mjölnare,
Torpare och
Javelte Krigsmän;
dcha zme sistnämde,
Lock icke utan Jord.
ägarens tillstånd:
Likaledes pä Landel
boende Ständs per.
söner, Embetö» och
Tjensteman samt
Handlwerkare,, oogtadt
de ej äga
eller besitta Jord,
dock under lika förbehäll
af Jordäga»
rens tilrätelse.
IO27
Instämmer med tillägg
att Torpare,
Soldater, Handlwerkare
och Hyresmän
böra betala
lika afgift med hwad
för z.dels Manta!
belöper.
Finner att afgisleir
för Torpare, Soldater
m. m. är sök
ringa. Befaras olägenhet
för Jordägarns
widutöfningen
af betz rätt att
neka sädane tillständ.
Bestrider rättighet
för sädane personer
och andre som ej hofwa
Hemmansdel,
samt för inhyser
hjon.
Tillstyrker att ingen
annan mä äga rätt
att tillwerka 'Bränniln
än brukare af
egen eller andras
Jord, i Stod och
pä Landel. Ej eller
Torpare, IndeltSoldater
och Ryttare.
Att
Reuter
Lölcl.
XöniZ.
von kclclieclt.
Dan 27 Janunrii.
Nslmsr
kelill.
IV28
Den 27 Januarir.
Grefwe
O^IIen
lsor§.
Att del mä stä uti
Jordägarens behag
att neka eller all
tillära Landtbo eller
Arrendator att ttilwerka
Bränwin ,
samt att nllwärk,
ningsrätt ej mätte
sträcka sig till vstattlögde
Lägenheter,
Skaktlagde Qwarnar,
MMnare, Tor<
pare, indrlte Krigemän,
pä landet boende
Ståndspersoner,
Tjenstemän
h Handtwerkare
som ej äga eller besitta
jord.
Kan ej finna rätt
wara att oskattlagda
Lägenheter skulle utan
Jordägarens
samtycke fä k,»werka
Bränwin, dä
detta willtor föreskriswes
andre som
ej ha egen Jord.
Häller söre att Järnwerk
och andre
Bruk borde särskildt
nämnas, sä framt
Jord ej ensamt stall
aa
-
Den r7 Ianusrik.
1029
Borgare
Srändek
-
anfes berättgad kill
Branwins-drämng.
OEar akt pä Hemmansegaren
mätte
fä ankomma huru
wiva han will tillära
nägon pä d tz
ägor boende art tillwerka,
dock utm
medtöljande skyldig»
ber tl!l l!»at-k urötwer
den som öc, helfwa
HemmannecärladeS.
Anses swärigheter
möta wid utfinnandet
af rätta p^w^rrionen
ril! T xering
för Qwarnar, Utjordar
m. m. i jemnförelfe
emot Hemman
-
Ridd. och Ad- Proc. 5.
84 »
Att bland de till
Bcänwlns-bränni' g
berättigade böra uppiöras
ej allenast
Jordägare, u M
älwen Iord-lnnehasware
eller Disponenrer
/ pä det
att innehafware af
B. Kro
-
Den 27 Jamia rit.
I alla Rikets Stä
der ingen u danka
gen äga alla inom
dem elier deras område
boende Hus
ägande JnwSnare
som sig H06 Magi
stråken anmölr, räl
t!gl-et atk Bränwm
tiiiwerka och ölstil
lera.
Dä större qwantum
Bränwin köres kil!
salu, utdelning eller
mätning deraf, j
Ekad ef mä ste pä
Grefwe
Norner, i
Borgar!"
Sländek
-
Krono-och BoställsHemman
ej m tte
anses undantagne
Förestår förändringen
lälunda: Jordägare
eller hans
rätts innehafware.
Att hy^eemän ä^wen
mätte aga rätt att
med Husägarens
nvstm d tillwerka
Bränvin.
Grefwe^
N örner.) Instämma med Bor>
kriniL-vigareSländet.
Lolli. )j
Härwid ärindras
hwad flera anfört
om inrättning af
KronoBrännerier i
Stockholm, Göthe»
bora, Carlscrona
och Norrköping.
Borgare.
Stä., det,
Att efter Torg och
öppen Gata tillägges
samt Hamnar.
Den 27 Januarlt.
lozr
Torg eller vp^,en
Aata, eller wid
Marknads-plats ä
Landet, i ständ och
bodar, utan mäste
l Stad Särare»
föra Brä-.winet till
Köparen, och ä Landet
w!d Marknad
till anwifl ställe m d
willkor att ej jälja
under ett hallt stop.
I Städer mä Ma
gistraten och Taxertngs-männen
samt
ä landel med jordägarens
tillständ,
Landshöfdingen och
Taxerings- männen
Aifwa lof att hälla
krog, dock icke närmare
Kyrkor, Gast
gifwerier och Odalkrogar
än en fjerdedels
Mil: Warande
pä fädane krogar
förbudet att u>
borga Bränwin wid
förlust af rättighet
lill betalning
Minutering
tillätes
äfwen wid Gästgiiwerier,
Wärdhus,
Marketeaterterj, och
Nannor»
ksm.
Grefwe
Norner.
Borg:re
Ständet.
sk klinteberg.
Borgare
Skändet.
Borgare
Ständet.
Föreflä utminu'ertnq
-j under Hultane,
re, mintch en
kantig.
Att krögare mä i
Städer fö"ordnos
af Magistraten, m n
ej af Taxeringsmännen.
AttaWndet för krogar
frän Kyrkor och
Gästgifwerier mätte
blifwa en half mil.
Att wid förbudet
ali utborga Bränwin
bör tilläggas l
mmur.
Att Bränwin äfwen
imä fä säljas i mijnut
pä Winffanlcwiik
uit Stader.
rozr
Den 27 Ianuarii.
der spisning Mes.
H-ma wid Wardö
dus pä Herregärdar
för ryen och
ft-mande Betjening,
Handtwerkarr rc.
Dito.
Hos Kongl. Masit
dör an 'ältas om iördud
emel u förfel cf
UtläuLfft Bräuwin
uwmkör Aoolh- kens
beyos i m siwäxt äc.
Art. 2.
Vm D-n umng!
för B^ä-rings'
bräiir>.' g.
Hwarje helt Hemin.
n ä Landet e«
hwad tär bränneS
rller ej delalar, 2
R:dr och de öfriga
Hemmansdelar proportionaliter,
kunrrgndrö
ljkwäl ingen
Bonde
Srändet.
Grefwe
örner.
Borgare,
SkändetS,
Grefwe i
hjörne,s,
?em!2 ,
Lölas s
Att det bestämda af,
ständer för krogar
trän Kyrkor och
Gästgifwerier ej dör
sälla om Bohus
Läns Skärgård.
A t wid tillfälle af
siffe, winutrring
nrä wara hwar och
en tilläten i Bohusiäi.
ffa skären.
Alt författningen kör
krogar ej dör gälla
för Bohus Lans
Skärgärd.
Anmärkningar rörande
införsel af
Utländskt^ Bränwin
äro redan upptagne
Pag- 1022.
von ssoklie
cj t.
trallen»
bor§.
Att 2 R:dr bör blifva
atgifken kör ett
helt Hemman, och
proportionaliter för
de mindre Hemansdelarne.
Anftr ej rätt . att af
-
Den L7 Januarlt.
!o;z
afgift bliswa
4 ffiUliigar.
under
Dchukom bör hwar
och en son; will till,
werka Bränwin sig
och sia panne?vmd
a'gifwa.
Sarstild afgift kommer
att ärläggas för
Pannerymden enlig»
Betänkandet ätföl>
jandr Tariff.
Skottsta pannor bö
ra beläggas med
tredubbel afgift mot
andra.
Andre Personer pä
Grefwe
borner.
keuter
lkolä.
krint?-
gisten blir i Proportion
ester Hem»
mantal och deras
kunnig dä z och
osia smara godhet
emot 2 och ^ Hemman.
2 >all lädant
e» ändras sörefläS
att mindita afgitten
ökes frän 4 till
i6 tz.
Art afgiften för de
mindre Hemmansdelarne
och perso»
nelt jör de kriga
tom wilja bränna
mätte förhöjas, särdeles
för de sist,
nämde.
AltBränwins bränning
och afgift pL
landet, mä le läm»
p s efter 2 § af
1^00 ärS Förord»
rung samt att
Skottffa pannor
mätte bliswa ämne
för lärffiid pröfnmg.
Att BränwinSaf
gljten
för tillrverkning^rätten
är för
Dett 27 Januari,.
Landet, böra, utom
för Pannerymden
betala algut l,ka med
den Hemmansdel
forn med deras nmehafwande
jord kan
femföras
Ständspersoner
utan
jord betala l
likhet med Smde»
nes Jnnewänare,
lä att 12 personer
smara i afgift emot
7^ Mantal.
Mu 'dar nägon ester
föcräktad Mantalsskrifning
Lik sig till
Bränning angrstva,
ansöke han derom
Konungens Besäll
ningshafwande.
I Skader stall utom
hmad för Pannor
beiöper, Brannansafgist
beräknas
pä det sätt, att 12
Muitalsstrifne persöner
anses ista med
ett Hemman, och
pauvres sätedes 8 tz.
personen, ehwad den
samma sig till Branrvinedränning
an,
mätt eller ej,
Grefwe
klörner.
l^eutsr
lliölä.
klglmer
tLlclt.
läg, och krog-afgisten
för hög.
Tillstyrker till undwikande
af understes
och i anseende kill
svårighet af Conlroll,
att ingen angifning
till Bränwu
s branning mL
äga rum ester förrättad
Taxering.
TWyrker likhet i
afgift emellan 12
Mantalsstrefne per!v'.
ier i Stad och
ttl Mantal pä Ländet.
Likaledes med rättighet
till lika stor pannerymd.
Den 27 Jannarrr.
-OZ5
Det är ej förment
akt i Stad och pä
Landet haima särskildta
pannor tili
afwerkning och klar.
ning, men afgiften
bör beräknas för
Pannornes samman,
räknade kannerymd
efter Tariffen.
Panerymd och Ta,
nff kill afgift för
Pannor.
Nörnsr.
lieuter
tkölll.
^rkar art parmeafgiften
i de mindre
graderne något fördöjeö;
akt pwgrksr
siva proportion lill
afgift malte blifwa
starkare för pannor
emellan 50 och yc»
kannor.
Wt afgiften för 50
kannors panna och
derunder är för lag.
6 L 7 Procent
öswermal ej bor kunna
ätalas.
En ägare bör fä
sammanfla sin pannerymd
för flere
ägande Hemman,
äfwen om de moro
belägne i sme angränsande
Län.
Särskildta pannor
mätte fä nytkias
kill afwerkning, och
särskildta till klarning,
dock ej öfwer
ett witzt belopp.
Distillers-panor mä
sa nyttjas till 8 »
ro Kannors rymd.
rsz6
Dm 27 Ihrmark'.
von bick
jv.Lcbant^
Mt 50 kannors »an,
nor erfast böra fä
nyttjas af bcm som
vruka helt H-mman,
lamt högst zo kanwrs
af mindre
Hemmansägare.
Ägare af 5 Mantal
ä bruka 90 kannors
parma sälom i kotz
'iake den största
illälna.
kotkssa pannor mä
lä ? y'jas.
Hwarje brukare af
Stads jord ma aga
rätt all begagna till
och med 90 kcnsrs
vanna. I proporr
'ion af Stadens
Mantaksffrifne personer,
af hwilka i L
söra räknas lika
med ett Hemman,
kunna l Stockholm,
Göteborg och Carlscrona
etk större bränneri
t hwardera iurättas.
Att
Pennerymden
ej
Den sy Januarll. rvZ7
ej malte btifwa v--  »r.ssränkt, akan hvoff
150 kannor.
psintL
sh.
ö!6.
U anner62m.
Borgare,
S landet.
Reuter
hjelm.
Ridd. och 2!d. Pror. 5.
85.
Alla gaw'a pannor
genast af Kao> oBetjenirigen
uppmökus
ock kannerymdcn pä^
tecknas.
Alla nva pannor m
las och märkas >
Stads - Ju stemmer
»nl-an de al Kopvarsiagaren
söräljas.
Att Pannelynderr
»nötte bljima eller
ikon är§ Fönaltning.
Att Tariff n är
mindre rrä! 0-postad
All dm förest ane
progrcestva alg» ten
för kannerymdm äk
för hög
Instämmer
deruti
och töresiär rättighet
för r Hemman
akt hafina panna
om 70 kl 75 ka -»
insr, för L 50 ^
B. 60
ioz8
Den 27 Januarli.
^axe
-
Krogar skola T
ras till 5, io, 15,
s 20 R dr.
Den som utan anmälan
nytjar eller
finnes hafwa t fitt
fdrwar Brännerie»
redstap, eller gagnar
större panna
än hwamll han sig
ongifwik; hwarwid
Dock 2 kannors öst
wermäl ej räknas lill
last/ har hwarje
gäng förwerkat redskapen,
med hwad
dertill hörer / och den
oberättigade men i
minut försäljande
döte 16 ^ R:dr;
von Lclc
steclr.
Grefwe
<.7V!iLl!-
kor^.
knn>2-
Borgare
Sländet
-
6u dito/ alltid emot
afgift af i h. för
hwarje kanna af
Pannerymden.
Föreflär afgiften för
Panncrvmden efter
2 h. per kanna utan
progressiv tillökning.
Att mindsta afgiften
borde wara ro R:dr,
men att wäl afgift
till ZO ^ 40 R:dr
ma kunna äläggas.
Att krog-afgiften är
för högt uppfart.
Början of detta
Moment bör erhälla
följande redaktion:
Den som uran debong
anmälan
rillwärkar Bränwl>»
elier derrrlk
gagnar större panna
än kwarrrll
hansig angifwirrc.
Att den del af delta
Moment der drt heter
: eller finnas
hofwa i sire sörwar
bör ulgä.
Den 27 Januarit.
roz9
Förbruten Redskap
och Böter tillfalla
angifwaren § och ^
gär kill t'ios ulux j
Socknen der förbrytelsen
stedt.
I frän det med Lit.
i Betänkandet
utmärkta stället till
Letz stut arv inga
anmärkningar gjorda-
Denna delen
handlar om undantag
frän Bewtllning.
Om uppbörd och
redowiönirig:
Angifning as pannor
och tidm dertill:
och fluteligen hemställan:
Alt i fall
emot Utskottens för:
modan den päräkna»
ve Summan ej skulle
utgä; Fullmägtige t
Banken och Riksgälds
Conkoiret ej
mätte lämnas tillstånd
att den samma
förhöja och att i
händelse af öfwerffotr,
det samma
mätte i Banken ned»
ak Klinte
dsr^.
Grefwe
lVlörner.
Att böterne nedsättas
till z ^ R:dr,
men att förbrytaren
ersätter Kronan den
afgift lör äret, hwitken
han genom sin
förbrytelse sökt undansnilla.
Att böterne nedsattas
till ic> eller 6§
R:dr och Kronan
fä sin wanliga andel
den.
!Att i brist af böter
förwandiingrn lill
kroppsstraff mätte
dlifwa lindrig.
Anmärker i anseende
till befarad osäkerhet
af Summans
ukgäende till päräknadk
belopp, att han
ej kan anse säsom
rätteligen säkra andra
än följande poster
nemligen:
r:o Af Rikets ägande
65,282 Mantal,
circa - 1)0,690:
2:0 Af Städer, Ut
-
I04O Den 27 Januarii.
sättas och med allmän,
; Bewillningen
sammanfläs, förakt
pä sätt derom förordnat
blifwer antyändas.
! jordar ochO.war!
nar, circa 25,000
i z Krogar - 5,000
Hwaraf följer att
kill erhållande ».f
iden hittills ingående
> Summan, af puinerymd
och fädane
hwilka ei äro innedegripne
under dessa
z rubriker, och
hwllkig afgift är
g onsta oläker, i
anseende dertill art
densamma beror af
deras eget behag,
fordras f»i>naden
med - - r 99,400
utom hwod
Staten haft
ak Krono,
Bränneri?»
ne t Stockholm
och Götheborg,
ci»
ca - - ? 80,000
hwaraf följer
widare
att ett dch,
cit uppkomer
af--- 279,002:
som genom olater,
het underkajiaöe till,
gä agar mätte fyllas,
sä mycket mera af
wädelkZ bessaffcnhek,
Den 27 Januarii.
I04l
Grefwe
Mörner.
Grefwe
O^llsn
borZ.
^euker
lk,
ö!6.
som ej näson ersätt,
ning finnes wara
Utsedd för den af
Kstvno-Brännerierne
uu Stockholm och
Götheborg hittills
dragne inkomst.
Hade derföre önstat
bibehällandek af
l8vo ars Författning
med någon
jemnknmg för de
mindre Hemmansdelarne,
och läm,
p nde af .Statens
inkomster, alt efter
utwidgad tillwerknings
och förlag,
nings^ätt, >ä att
SmtsWerkkt kunnat
winna ersättning
för inkomsten af
KrvnoBräniierierne.
Anser aswen 1800
ars Försatt-ing sa,
krake r anseende till
den samma ästöl,
sande wchhet om en
bestämd Summa/
hwaremot han, ester
nu uppgifna projcct
befarar mificalcul.
H.:de ock häldstsctt
IO4L
Den 27 Januarrt.
^slmor
telclt.
akt l8oo ärs Författning
l det huswudsakeliga
dljfwit
följd.
Tillstyrker bibehällanbet
af itzLoärs
Fvifatttnng/ med lil>mgg,
: atk den som
!wlll nyttja större
pannerymoänhwarllll
denna Författning
honom berätta
-garl dör derföre witz
afgift erlägga.
Stockholm den 24 Januari! r8ro.
dsr! 6. Lt^ernsts^t. L. Iv. Lkae! v. klollllein.
1^. IVIannerdeim. LIis« von Kcklieät.
k. König. Lric 1k. Lveäenli^srng.
Wid uppläsrstngen af Herr kont^Lölös an,
märkmng wid Höalofl. Utskottens yttrande, angä,
ende tiltgör nde införffrifnrng af utländskt Bränwln,
wid inträffande nntzwäxt, erindrade Herr
knnL^ölö ter han, uti förberörde betz anmärkning,
söreslagtt och vrkat, att dä Bränwins-behofwet icke
kan af inrikes Spannmä! erhällas, utländsk Spann
-
Den 27 Janunril. 104;
mäl bör .för sagde behof infvrssifwas, pä det icke
allenast tlllwerknlngs winsten mä bliswa inom Riket,
utan ock Drankafkomsten,. warda för Ladugårdarne
begagnad.
Herr Grefwen och Landtmarskalken hemstälde
om Ridderssaprt och Adrin behagade detta
ämne nu företaga eller ej.
Hans Excellens Herr Grefwe kmli, förklarade
sig hysa en fullkomlig erkänsla för de Herrar
som pä ett sä upplyfande sätt gjordt detta sammandrag.
Likwäl trodde Hans Ercellens sjellfwa saken
fordra ett närmare eftersinnande och sammandraget
behöswa noga genomläsas, i anledning hwaraf han
önssade att wälet mätte till afgörande i nästa Plenum
sä hwila
Herr
Grefwen och LarrdtMarstalken gjorde
härä proposition, hwisten r
Bifölls.
Herr ?rmt?lkölä, ?sul, utbad sig fä tillkännagifwa
desi ödmjuka onsson, att det ifrån Högloft.
Stats- somt Allmänna Besvärs och OeeonomieUlikotten,
i anledning af Konungens Nädrga Proposition
angäende bibehållandet of Allmänna Spannemälö-
MagazinsZnrättningen tilftörwäntande Betänkande,
mätte till Högloft. Ridderssopet vä) Adeln ankomma,
förr än frägan om BränwinS-branningen
i Stockholm och Götheborg stuteljqen afgöres, emedan
icke allenast, eiler krim-Löl-is för detta yttrade
tanka, Allmänna Magarine-mräktnmgens fort
fa
-
!244 Den 27 Janu-irik.
rande oundgängeligen fordrar att B^änwins.bränningen
i dessa Skader drifwrs för Kongs. Mant
och Kron- ns räkning, utan sck Högstberörde Rädisa
prop^sitl-m wore föranledande dertill, att
Konungen i Räder anfelt de hittills, i sammanhang
med Allmänna Magazjns-inrättmngen, drilne Krono
Bränneriers fortsatta gäng, för StateWerkets
winst glfwande och förthy nödig.
«r»erc Grefwe» och Landtmerrffakken erjndrade,
akt Riksens Ständ?? redan längesedan anfelt
stagan om Magozuiccna. böra särskildt behandlas.
Upplästes ett ifrån S talsUr,kottet mgifwkt sä
lydande:
wordfanir morral!
Akt ifrän den d'g, som det gs Riksens Högloft.
Ständer förordnade eLtarsUtskolt dtef satt i
tiHfälle, att ku lia begvnna staa sammanträden och
arbeten, har SkatsUlskotlet v »brutit warit sysiosott,
att utreda ej - Ilen st de kill D'ss åtgärd hufwubsakeligen
hörande uran oL de rttan de Rcipecrive
RiksSränden remitterade mangfaloiaa särffitdra
ärenden, för att derökwer dess Uilälanden til! Riksens
Höglest. Ständer a gijwa.
Att Utkssottet till ett <ä sky-delamt minnande
of detta ändamål som möjei-gr warit och vmständighelerne
w.dguwtt, bast bäse tid och mod»
olparde; derom gör Utskottet sta det säkra hopp,
au Riksens Högloft. Ständer genom de as Utskottet
Den 27 Januarlt. 1045
afgifne mänga och till en del, efter ämnenas för,
aniedande widlöstiga Betänkandet! lära wara
öswerlygade.
Urffotket bör ljkwäl icke förtiga, att ett icke
ringa hinder i iortskvnda-idel al U skottets arbete
uppkommit genom de l de Risp^cl-ve RtkoSländen
sa osta infallande Plena dä görvmälen l Utskottet
mäst hwiia och ett sä nödig! sammanhang as ärend-rnas
jämna behandlande dliswit atbrutit, oftast
dä en utan hinder fortiott öfwerläggning skulle
kunnat bereda rit skyndesammare Rejuitat.
Utskottet fär dock förklara, äfwevsom hot
Riksens Höglofl. Ständer Utskottet wördsomligm
onhäller, att detta icke mätre anses Iason, nägor»
anmärkning emot de Respektiv? RiksStänbens
P eno, dertill Utskottet icke anlett stg berättigad!,
och hwilkoS wigtiqa och angelägna för mäl och
öswerläggninaar Utffotlet icke u^dertäftt, alt med
ali skyldig aktning för Riksens Höalvfl. Ständer
erkänna; det är blott i afseende nä den långsamhet
i UlskottenS göromöl, jom wid ett och annat tillfälle
dliswit anmärkt, som Utskottet ansett sig för,
ooiatet, att detta hos Riksens Höglofl. Ständer
»vördsammeligen anmäla.
Utskottet har host den fagnaden, att se sig
nära fluur as det samma uppdrcgne mänga och
wtdlöftiga ärenden; men sedan U-skottets bäde wigttgaste
och widsträcktaste arbeten nu b',Iw!t med M
mängd anmärkningar isrän de Rnpective RiksSländen
till Utskottets iörnyade uuät-nden återremitterade;
lä har doppet VM ett snart flut i en
Ridd. och Ad. Pror. 5 Q nrär
85
»
1046 Dett 27 Ianuarli.
märkelig män blifwit afiägsnadt. — Utstvttet inler
derföre gansta mycken swärighet, ja, knappt nägvn
möjlighet, ott kunna bringa de pä D>H åtgärd nu
beroende ärenden till ett sä styndesamt flut, som
instämmer sä wäl med Rikflns Högloft. Ständers
som Utskottets egen önskan, sä framt icke Riksens
Högloft- Ständer skulle täckas lämna Utskottet en
lid as ätmindstone Do dagar ä råd, under hwilka
Utskottets göromäl icke warda asbrulne genom
nägon under den tiden utsättande Plena i de Respcctltve
RiköStänden: Utskottet sär härigenom till,
fälle, utan att Dest Ledamöters rid och uppmärksamhet
warda af andra ämnen skingrade, att i ett
sammanhang ulan allt skags afbrott bereda och as,
göra de till Utskottet äierremttterade mä>; och Utskottet
hl ppos att denna tid, dä den odelad fär
härtill anwändas, stall dltfwa tillräckeltg , att bringa
öswerläggningarne till ett närmare flut, hwarester
Ervedilionerne osortöswadt kunna till Rikfenö Höge
loft. Ständer inkomma.
StatsUlstottet hemställer detta Riksens Högloft.
Ständer wördsamligen. Stockholm den 25 Januari!
18
Pä Högloft. Ridder- Pä Högwordige Preste
stopet
och Adelns Le- Ständers Ledamöters
damöters wägnar: wägnar:
(.'ises klemmA. 1'ti. VVeiUmsn.
Pä Wällofl. Bogare- Pä Hederwärda Bonde
SländetS
Ledamöters Ständers Ledamöters
wägnar: wägnar:
l7srk I^anäberZ. Joksn LricLkn.
K. Lröäoliuk."
Herr
Dett 27 Januarlk. 1247
Herr v. lantingshausen, ^lbfeckit, förklarade
sig ej hafwa nägot akt påminna wid det begärda
uppfkofwet med Plena, häldjt det tillkommer Herr
Gre wen oä) LandtMarstalken att utfäkta dagarne
lill Nidderstapkt och Adelriö sammankomster Lik,
wäl ifall nägot mäl fkulle wrdra ätgärd af Plena,
borde tillfälle dertill icke fattas, hwarföre Herr
Grefwe» wille föreflä att plenum hwar 8:de bag
mätte hällas.
Herr Grefwe» och LandtMarfkakken hem,
stälde till Höglost. Ridderffapet och Adeln om den
stulle wilia medgiswa, akt nu nästa Mändag blefwe
Plenum, hwarelrer be öfriga dagorne af weck m
ble^we fri för Ukfkotteks rakning. Sedan ater
Mändagen derpä ett Plenum och dek öfriga af ben
följande weckan afwen fritt. Sälunda hoppades
Herr Grefwen och LandtMarikalken att Urstotlek
skulle erhälla tillräckelig arbetstid.
Hans Excellens Herr Grefwe lluutk utbad
sig sälvm Ledamot af StatsUtffottet fä förklara,
bet han trodde UtTottrt böra finna sig wäl belättt,
om det erhö»e 5 dagar i ben ena och lika mänga
i den följande weckan för filt arbete.
Herr Grefwen scb LandrLNarstalken gjerde
derefter proposition pä sitt nyst gjorda förslag,
hwilken
Bifölls.
Efter en kort öfwerläggning rörande storleken
af
IS48 Den 27 Ianuarit.
af den nytz beflutna Medmllen, öfwer Hans Kongl.
Höghtt Prinsea rl wal till KronPrins,
och sedan R>dderff -pek och Adeln bestulit, ott den
skulle blifva af samma florick som KröningsMedgtLen,
justerades söljande:
Utdrag af prorocollet, hållet: t Hö lofl.
Bidderskopk och Adelns plenum den
27Imuarr i8ro.
S D B stöt Höglofl. R ddirssapet och
Adeln rut, i aniedning as Hans Kona!. Höghet
(.:»!> ^ uLuI) 8 wal till Swea Rikes KronPuns,
en Medaille, p'ydd med Hans Kongl. Höghets
bild, skulle präglas of lika sto--ek med den,
som i a ledning as Deras M iefläters Kröning
t>ll">m hx,iutes,: och tkulle medle : härtill utur Riklérs
Sanders Bank u gä / samt de Respecuve M-dStänden
wänliaen mbiudaS, att i detta Höglofl.
N dderssapet och Aoet..s bestut instämma, dt
luplL.
Derefter uppropad-s och ofgick Deputationen
list de ondra Ständen , anjord af Friherre biemin^,
<le,, sörctkDem meddelade twenne bestut
Rldderskapel VÄ) Adeln nu hade fattat.
Herr Grefven och LattdtMarfkakken päininde
Ridderffvpet och Adeln att Herr v. 8ckud2en.
Ksjm för nägon lid seoan wäckt ftäga om meddelande
as decharge för Herrar Fullmägkige i Rik«-  gäldsContvlret, hwtlken fräga dä bliswit begärd
Zä bordet. Herr Grrfwen och LuridrMarstalken
hem
-
Dm 27 Januari». 1049
hemstälde om icke Nidderffcprt och Adeln, nu wille
den samma upptaga. BvrsoreSlär dkt yade redan
för nägsn tid sedan asajcrr dea. och BondeStändets
PrvkecollsU'droa de-vm more »m ankommit,
hwukrt Herr G^efwen och L.ndMarsk aken lät
uppläsa, sä lydande:
Utdrag af Oreroco ct, bä-let hos BondeStänder
dcn ,8 Januaru l8lv.
S- D- Etter erkällen del al Wällöf! BorgareStändeks
den 15 de-mes t^gue bcstuc, rö-ande
Stats Utskottets den 5 N v.mder torledtt är -^fgtfna
Bktänkonöe em Rilögä'döWi'kets tlliständ,
förwaltning och behof, lamt da Boi.deSrak det
äfwen gjo^k sig underrärrabt om »' >n Käller ai dea
Jnsirucrion som för Fullnägtige t RikegäldsLontoirrt
dl:iwit utfärd .d, besiöl Ständet, att till alla
delar instämma uti den ä'Md Wälofl- BorgareS'ändet,
med arendec wsdtagit. sä att Srätidtt
u >der förklarande af Dest 'ynnerliga mitznöje med
sine FmmägtrgeS förärande, läter, pä te af
Wälefl BorgareStälidet anförde skäl wid detta
förklarande bero, samt att «L tolsUt,kottets yttrande
i alla öfriga delar gillas.
Härom skulle de öfriga Relpectitze Ständen
genom ProtocollsUrdrag wördsamt och wänltgen
underrättas, l-le luprs.
Kx krotocollo
8. L. 1'rLtzLlllk.
Herr Klingspor,6erclt: När f-ägan försi wack»
tes, äade jag soken pä bordet. Nu iär jag förklara,
att om Herr Greswen och LandtMarstalken gör
pro
-
?Oso Dm 27 Januarit.
proposition i likhet med hwad Borgare» och Bolive*
Ständen bestulit, will jag dertill bifalla.
Grefwe von I^Lntin^sKsulen wille sä mycket
haldre bifalla att Fullmäktige frikallades frän an»
Iwar, som han ej kände att de hast nägon Instruktion
att följa.
Herr Grcfwen och LandtMarffalken gjorde
derefter proposition att Ridderffapet och Adeln
j ltkhet med Borgare- och BondeSränden wäl
malte frikalla sina Fullmäktige l NlksgäidsCvntoir^t
för anlwar och erfättning, men tillika ogilla deras
sörhällande, sä wäl i afseende pä deras ärgärd att
till f- d. Konungen öiwerlemna de till Realisationen
bestämda mede», som deras underlåtenhet att ställa
sig till efterrättelse Rcv-sorerS bud och förrskrister,
samt deröswer törklara dem sitt fynnelliga mchuöje.
Bifölls.
Friherre ceclersiröm, ^gcob, söreftog att Ridderskapet
och Adeln skulle anmoda Herr Grefwe»
och LandtMarffalken, att, sedan nu RiksgäldsContoirecs
Fullmäktige »häll» decharge han täcktes utsätta
en dag till wal af nya Fullmäktige.
Herr klinspor, 6sröt," trodde att detta wal
ej kunde förrättas innan RtksdagöOrdningen more
antagen och stadfästad.
Herr von 8ckultrc>nkeim, Daviks; Jag skulle
i ödmjukhet wilja underställa Högloft. Riderstapre
och
Den 27 Januaris. 1051
och Adelns pröfning, om icke soft bättre wore, att
uppskjuta med walet till NlksgäldsContoirö Fullmäktige,
intill desi den under arbete warande Instrucklonen
för dem hunnit blifwa fullkomnad och
antagen. Det synes med god ordning vfwerenSstämma,
att den som stall Ztaga sigell wärf, först
mä lära känna sina skyldigheter.
Hans Excellence Herr Grefwe stuutk, förenade
sig till alla delar i Herr v. Lckult^enkeims
yttrande, tilläggandes att innan kort den i frägawarande
Jnstruclionen wore färdig.
Herr ^ilverllolpe, 6uft»k ^brskam, utbad
sig fä erindra, att den gjorda inwändmngen rörande
Instruekionen ej wore sä wigtiq som den fynteö.
Reglementet för Fullmägtige j Banken hade alltid
warit, och kommer äfwen hädanefter att förbliswa
en hemlighet, innan Fullmägtige tillträda
sin befattning. Lsta sä hade det warit intrlls nu
med den Jnstruction Hemliga Ulstottet lörfaltade
för RlksgäldsContoirets Fullmägtige. Icke desi
mindre hade man walt och erhällit Personer, som
»mottagit delta förtroende. I alla fall, om Jnstructivnerne
ffulle blstwa sädane, att de walda
Perlonerne ej funne sig i akt wara dem underkastade,
stöde det dem fritt att afsäga sig- Af dessa
skäl anläg Herr Lilvc-rllolpe ingenting' hindra,
att icke Ridderstcpet och Adrin ju förr desi häldre
kunde förrätta delta wal.
Herr von , Ilrvsr krestine 6sbrlel,
yttrade sig att han önstade walets uppstjutande icke
allenast pä de stät som Herr von LckuIiLenlieim
vch Hans Exelirnce Herr Grefwe anfört,
utan
lvsL Den 27 Ianrrarit.
Utan äfwen i anseende dertill, att Answarighets,
Lagen tör Fullmäktige ännu icke wore utarbetad.
Dä detzuwm , u ">era icke Hemliga Utskottet utfärdade
Znstrucnonrn, utan den borde af Statsutskottet
»ör släs ock) af Rtklens Ständer
stadfästas, bieswe den icke mera nägon hemlighet,
sch pä sädin grund hwod Herr Lilvettlolpe anfort
icke pä nägvt sätt anwändburt.
Friherre I-iljencrsmr, )obsn VVilkelm, sörklarade
sig fä mycket häldre mstämma i Herr Lilverliolpss
tanka, som det kunde dröja länge nog
innan Jnstructivnen lör RlksgäldsCoittouets Fullmäktige
b>efwe färdig. Hatt hade sief , Etaks«
Utskottet, af en Dest Ledamot hort yrkas, att Jnstruclionen
ej kunde göras färdig» innu Fmoncepla-
en af Bewillnmgen worc Ukarbttad och laststäld,
i hwilket fa» det troligen dirfwe allt för
längt att till betz uppstjttta med walet.
Herr 8iIverstolpe, Lullsk ^drsliLm, anhöll
att till siri förra vttrande lä tillägga, att sä länge
Riksens Ständer äro samlade kunde beslut fattas
och blifwa beflut werkeligen fattad?, of d^n natur,
att de uti Instruktion,n borde upptagas, fA att
denna Instruktion t sig sjelf wore att anse säsom
Utffokteis sista arbete; om betz lärdiagörande dä
ffulle a-w sttos innan walet anstäldes kunde möst
lrglwls Riksdagen flutas förr än bet kund. förrättas.
Grefwe klörner, 6örgn: Ej när
warande
när dlscutzionen rörande decharge för Herrar
Fullmäktige uti RiksgäldsContviret börjades, och
beslutet deröstver kvgS, är det endast genom berät
tel
-
Den 27 Januaris.'
telse jag känner att Ridderstapet och Adeln stad»
godt sitt desiut t iiköel nied BorgareSiändet. Z
töle deraf iära R-ksgäldsConroirets Futjmägkige
wara enbtledigade »tran sia detaktnlng. Jag hemställer
hu u, i fall ett nytt wa! e, snart onsiäueS,
det skulle ga med förwa-tningen as RiksgäldsLo^-  toirer Hwad Jnstructwnei, angär, hivars särdiggörande
nian anser bord- afwaklas, ti-nan walet
förrättas, tror jag densamma döra desta af twenne
delar. Den ena som innefattar fmestrilterne,
rörande Werkeis sörwallniog l allmänhet, och
hwiiken uran swärighet kan Riksens Schöder med»
del's; den andra som närmare rörer Fmarce-ärenderne
och Wexel-operationerria, hwiiken äter torde
wara radltgast, att läka iä fa personer som mögligt
är, utan allt tör stor Pudl-oter, tä stmmaniäkta
och gransta. Att känna denna JnstruLtion sy eS
Mig föga wigtigt för dem som till Fullmäk-ige waljas,
innan de tillträda Werkcrs torwald r g: :der«
emot tror jag det wore dem wigtigare att kanna
AnsworighcksLagen: likwäl, nar. dtt > alla sali ftär
dem fritt att afsäga sig förtroende?, om de cj stalie
finna sig i wsilkoren, ser jag ej att häraf nägvr
stal tili uppskof med walet kan hämtas.
Friherre lällsencr-Ln-r: anhöll ctt Borgare»
Ständers ProtccollsUldrag, som tjenst till grund
för Rchderst^ pets och Adelns beslut, marle uppläsas.
Herr Grefwen occh LandcMarchalken lät
u pläla det i dag förut föredragna Bond Ständers
ProrocollsUidrag, hw..ri BorgarrStäuder aberopadeö.
Ridd. och Ad. pror. 5. B. Hans
26.
1054 Den 27 IamrarLl.
Hans Excetlence Herr Grefwe kumb: Om
nu ombyte af Fullmäktige nödwändigt stak ste, utbeder
jag mig att fä weta efter hwad grunder wa»
let stall hällas antingen efter den förra Riksdags»
Ordningen, eller efter den nya, ehuru densamma
ännu icke är saststäld.
Friherre Oeäsrliröm erindrade akt Clatzificationen
redan i början as Riksdagen bliswit upphäfwen,
i följe hwaraf han ansäg walet böra förrättas
öfwer hela Ständer.
Herr ^n6ers, wille derpä fästa
Ridderstapet och Adelns uppmärksamhet, att här
wore flera motioner: den ena ginge ut pä alt upp»
stjuta walet: den andra ort nu wäija Ledamöter,
hwilka efter »4 dagar, dä de fä känna Answarighets»
Lagen, kunna afsäga sig det dem gifna förtroende.
Den förra syntes Herr !>!or6en6oIp^ bast att »vidtaga,
emedan den sednare skulle allenast leda till
onödiga omgängar.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän
det Högwördige PcesteEändrt, anförd of Biskopen
r Linköping Herr Doctor knlenttLjn, hwilken förmälde.
art PresteStändet instämt i Högloft. Ridderffcpet
och Adelnö Beslut att en Medurlle skulle
stäs öiivrr Hans Kvngd Höghet KronPnnsens
Äöal till Thronföljare. Aswenledes hade PrrsteSrändek
gifwik sitt bifall till StatsUrstotkers begäran
om ledighet frän Plena till Dest ardetcs pästyndande,
samt att Plena endast mändagsrne stulle
hällas.
De
-
Den 27 Janunrit. 1055
Deputationen aftkädde efter wanligheteu utbeledsagad.
Derefter upplästes BorgareStändets Protm
collsUtdrag, rörande decharge» för RiksgäldsContolrets
Fullmägtige.
Herr Grefwen och Landrmai skalkctt frä<
gade om Högiofl. Ridderffapek och Adeln a. sä e
att RikstzäldöContoireks göromål kunde instä^aö,
hwilket ffulle kunna dlifwa en möjelighek, sidan
Rldderstapet och Adrin nu förklarat de förra Fullmagttge
sitt nnsinöje, och man kunde befara att
de andra SländenS mya Fullmägtige ej wille till»
träda sia befattning jemte de förra. Pä detta stät
wille Herr LandtMarffalkrn wända Rlddsrffapek
och Adelns uppmärksamhet, dä han h..d« sig bekant/
att ätmmdstvne Borgare» och Bor.deScänden
walt nya Fullmägtige.
Grefwe Norner, A6o!j)b 6örsn, trodde att
dek för de afgäcnde Fullmägtige ffulle wara ganska
oangenämt, att, elter ben af Ridderffaper och
Adeta t dag gjorde Förklaring, fortfara med sin
befattning, och han twiflabe rj att de sielfwa ffulle
finna sig dermed böra upphöra- I sädant sali och
när Jnstructionen för NikSgäldsLontoirets förwallning
innehåller att, inga mål af Fullmägtige
kunds afgöras om icke Ledamöter af alla Fyra
Ständen moro närwarands, ffulle Riksgäids-förwaltningen
stadna i inactlvitet om icke walet sncrt
föreloges. Herr Grefwen wille derföre tillstyrka
slt det med bet första förrättades, ehuru han
el
-
1256 Den 27 Januari!-
eljest hade Znssat up; stcf dermed till dess AnswarighelsLagen
hunnit blrfwa författ.d och stodgad.
chdäre^tcr ä^erkvm Fiskeri-? l^l mi » . ci->^§,
med Deputationen, och Ljarde redo för sin bestickning.
Arherre ^'ssl v. siln!!sd'i'n, OnrsitL f>u»lvi^:
Som BoroareErändet redan för längre ud sedan
b.fluiat »in sine FttHmaglige, cch a wen walt nya,
och de förn.vdklsaen redan kom-rik l acr^vitä, sä
föijer iu akt ärenberna gä, dä dessa arbeta gemensamt
med de andra S ände 0 gamla Ftsilmägttge.
-Om - n sä sördäller sia, 'er jag ej nägvt stä! hwarföre
rcke walet kan uppskjutas.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrån
det Hed-r närda B'-!deStändet anlöid af Riksdagsman!
m ,'sä» W-limanland Wc »ung, som
kMkannag f a?t Bono^S ändet bode bifallic akt en
M-daille ösivcr Tdlvinö 1 rcWalet stulle präglas
st-, t änr.n till Statsllnkotteks Memorial rörande
ledmhe: frän P'ena till ^betets pässyndande lemnat
filt bitall, med ber tillaag art Tatcmännen sins emellan
stulle ö>weru>skomma om de dagar dä
under sidur Plena böra hällas.
Deputationen besivaradcs och ulbeledssgades
pä waiM fäkt
-
Herr
Den 27 Januarkl. 1057
«^err v. 5lc!iul^ i b im , levist: Jag skulle
icke halma promenerat ett uppskof med Walet till
Fullmachige, cm icke Högloft Statkbstskotttt wore
i begrepp att söraslä e- wärkekig omändring wid
RiskgäldsEontoi^ie » goms. troi; och der will illa
flicka sia, ctt be w ?ce Fuömägkige ö»st skulle beswärj.
i ett Reglemente, och nägra dagar derefter
ett annat. Tili fö ckommande at de ondor, som
nu handt, torde rådlig, st siunas, ott i Iulögälds»
Cvntorrek tilldana ktl iädout CvmmitzariLt, lvm
med lpcklia crsarenhet ben 1 drak ordning uti RikienS
Stöndorv Bank, och hn a^ner Fulimägtiges arbtte
och förhållande mycker kommer att förändras.
Nägon jnactiv tet n ille jag nåd e eller annan
weckcs uppskof toga förmoda Wa Contoir qinge
icke testonuiidre i sin wanliga gäng. A la möjftga
underrättelser af Herrar Fuilmägsta? ärv redan af
Sraikfchskotttt inhämk de, och om Riksens Häglofl.
Ständer sjestwe u dex tiden aade något att förordna
, lä mäste befallningen i fäderne ärenden först
asgä till nptz nämde Ulstott
Herr
Grefwen och Land, Marskalken före
flög
att Riddcrfk.chtt och Adeln mätte sömm flg
vm akt uppskjuta walet.
Grefwe lVlörner, ^stolpil Oörsn: Det äk
mig vkärdt c>kt tala mot en Person för hwilken
1 a hyser en sä oinflränkt aktning, som Heke
Archiatern Zkcnl^enkcim. Men jag nödgas till
Högloft Riddetffaper och Adeln hemställa, om man
bör wäga akt lemna ett helt Ständ bl nd Fullmagtige
inockivk. Man säger alt RiksgäldsContcirets
Fullmägtiae aga tillfälle akt as Statsutskottet
begära löreskufler; men jag tror ej ctt
Stars
-
IO58 Den 27 Januarki.
SratsUtffottet är berättigad» akt tagä beflut
öfwer couranra mäl, eller ens pä nägot sätt besörja
RlksgäldsContviretS förwaltning.
Grefwe vs v (Zarckc, ^8cob, anmärkte,
att den förklaring Ridderskapet och Adein nu hade
gjort, icke nödwändigt medförde deras entledrgande,
och akt Fullmägriyes mackivitek säledeö ej eller wore
nägon nödwändig följd
Herr
?5!,IM3N, Olt» k^restnc: Sedan Grefwe
K1örn< I-Yttradt sig öfwer detta ämne, har jag ej mycket
mt tillägga. Jag will allenast nämna, alt den
RiksdägsOrdnrng Riksens Ständer fjelswe nyligen
fastställt innehåller den föreskrift, alt walet till
Fullmägtige i Vasken och RiksgäldeLontoiret
bör förrättas sä tidigt under Riksdagen alt denywalde
Fullmägtige under desi lopp hinna tillträda
sin befattning. Det har säiedes länge warit Sundens
mening att detta wal ej till Riksdagens stut
borde uppikiutas, och jag anser betia som ett ytterligare
stal för mig alt tillstyrka walttö snara företagande
Herr
c-^Ilenkvskm, kttcstric veonorst, ylrode
sin önskan att denna sräga genom votering mätte
afgöras.
Herr Grefwen ocb LanbrMarssalken före<
stämde, om icke Ridderskapet och Adela kunde rörande
Lenna frätza Ulan vittring öswerenskomma.
Frrherre Lsllerllröm, ^cod, trodde att
detta ändamål lättast lunde winnås, om Herr
Gref
-
Den 27 Januari!'. 1059
Grefwen och LandtMarikalken läcktes söreflä en
bag, dä walet kunde företagas.
Grefwe I^ovvsnkjelm, 6srl, förklarande sin
förmodan att Fullmäktige ej kunde qwarblifwa wrd
sin befattning ef er Rtdderffapek och Adelns nu fat»
rade beslut, och att när detze ej bland Fullmäktige
sig instälde, more det en fräga hwilken ibland RiksgäldsFullmaktige
ffulle söra Presidium- Endast
denna omständighet trodde Herr Glefwen wara
tillräcklig alt påskynda walet.
Herr Grefwen och LanötMarskalken förestalde
älwen denna omständighet, såsom ett stal att
snart sörrälla^walet.
Friberw ^klk-lsvärst, Lric 6örsn, trodde akt
det misnöj- Ridderssopet och Adrin förklarat ej
alldeles medför de nu warande Ledamöternes entledigande
ifrän sin befattning. För öfrigt wille Herr
Baron förmoda, att om walet utjätles tillomMän»
d -g 8 daga-- till skulle Jnstructionen för RiksgäldsContoirekö
Fullmäktige kunna wara färdig, och ge»
nom en sädan >.roo^ sition stöde, enligt Herr Ba»
ronö tanka, Ridderskap^ och Adelns stridiga meningar
att förena.
Herr IHdrenIrc),» , t^S8pk-r Willielm, wägade
ej mltztro Ridverss per och Adelns egna Ledamöter
uti NcksgäldsContottet Nll den grad, att nägon af
dem ssull- wti>a fortfara uti en b si ttning dwaröfwer
Nidberffavtt ocl, Adeln fork c-sgr dem sitt synnerliga
rnihnöje, sed-n de om delta förklarande bllfwir
underrättade. Intet heller -rodde han att de
nya Ledamöter som Borgare- och Bon.deSländek
in
-
io6o Den 27 Januari!»
inwalt, skulle wilja blottställa stna äkgärder för kollision
med derus som Rldderstupet och Adclu sä
fullkomligen ogilladt.
Grefwe förner, 6öesn, utbad sig
fä wera, om icke Herr Greswen och LaudtMar.
Ikalkens preposition i osseende pä decho-g-n ät
Fullmäktige grundat sig pä BorgarcStäudeis öfwer
samma ämne fattade beslut.
Herr Grefwe» oc!) LandtMarfkalken upplyste,
att sig sä werkelrgen forhölle, hw.rjemre Herr
Greswen och LandtMarskulken chwen äbe^ooat den
underrättelse han erhållit att Borgare- och. BoudeEländen
walt nya Fullmäktige. '
Grefwe biörnt-1- ansgg detta bcsiut troligen
medföra otc Fullmä lige gm^st nediadc si„ vcfuitnmg.
Friherre I^ilje-ncrsnt^, soksi) Willelm, med
flera inwände ott bestu el ej lunehälllt nägot som
dertill owillkorlrgen sörm-leder.
Herr Grcfwen oc!) LandMurrfkalken will^
allenast upplys-rngSwis nä.: >> :, alt BorgareSrändtts
Taleman hos Kongl- M l:t förklaradr, att
BorgareStändel an »>l sitt btstuk w«ra al den bejkaffenhet,
vtt deras Full . akt.ge ej wid sin befattning
kunde torrfura, och akt Sränoei derföre bcsiutat
att den sö-jande dagen Ma »lytt wal
Friherre
8--»eI von kloilstoin: Borgare- och
BsndeStänden halma blott sörkloral Fullmäktige
fikt misiMe, men alldelrg icke <-kt de wöro C kändms
förtroende förlustig?. I fötze deras när Ridder
-
Den 27 Januarit. ro6r
derskapet och Adeln instämt i deras beslut, woreicke
eller Deras Fullmäglige förtroendet förlustige, utan
kunde till och med, om Ständet sä behagade, äter
inwäijas: tör öfrigt wvre det, som de öfrige
Ständens Talemän förklarad! grundat pä de serskilda
principer drtza Ständen 'följt, men lunde
Icke tjena till rättesnöre för Ridderskap^ och Adelns
uppförande.
Friherre Lellerllröm, ssscob. Jag är ock
af den öfwenygelse att wi ej behöfva räkra ost
ester andra Ständs b-ftut; men jag tror icke dest
mindre att, dä Ridverfkapet och Adeln förklarat
sikt mlHnöje med Riksgälds, EvnroirelS Fullmägliges
förwaltning, att nytt wal bör företagas; ehuru
ingen ting hindrar alt Sterlett na dem Ständers
förtroende emedan beslutet ej innehäller ott
de sörwerkadt det. Grefwe ölöiner har detzutom
tillräckligt utwecklat nödwändigheten, att för ären«
demas oasdrutna gäng, nyrr wal till Ledamöter
snart anställeS- Jag sär derföre förnya min andällon,
att en dag lill walet af Herr Grefwen
och Landtmarffalken mätte ursältaS.
Friherre I^lsnnerkeim, l.srs August. Fullmägtigcs
i Riksens StändrrS Riksgälds-Csntoirs
wigtiga befattning är en följd af till mtzä personer
fattat förtroende. Huruwida fortfarandet af
ett fädant förtroende kan förenas med bet beslut
Högloft- Ridderskaper och Adeln nu fattadt, lemnar
jag till hwar och en att döma. Det uttrycker
wiHerligen ej, fäsvm här rätteligen är anmärkt,
ett direct äterkallande af Ständets förtroende
till de Herrar och Män, hwilka förrvallmn
Ridd.
och Ad. Pror. 5 B- L«N
86 »
Iv62 De», 27 Jaimarii.
ge», af Riksgälds - Contoirct warit anförtrodd;
men jag anser dess innehäll wars stäidt i sädsne
ordalag, att det troligen betager hwar och en af
förre Fullmäglige, med känsla af hwad de äro
sig sjelfwa skyldige, möjligheten att ifrän denna
dag t viwerläggningarne deltaga. Följden deraf
blir nödwändigheien att med det skyndsammaste
föcke Riksgälds-Contoiret med Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln. Eljest skulle hända, antingen
att Werkets styrelse bleswe hwilai-de, eller
cm möjllgheteri ädaqalades, att densamma kunde
föras utan Ledamöter och Ordförande af Wärt
Ständ. Wcherligsn hade del warit önjkeljgt att
Instructivnen för Fullmägtige, innan walet gäll
j »verkställighet, blifwit faststäld. Mea dä sädant
sannolikt ännu ej pä någon tid lärer kunna ske,
mäste man af twenne onda wäija det mindre,
som i min tanka är att Werket ej mä sakna styrelse-
Jag hemställer derföre att Walet mätte
werkställas nästkommande Mändag. Sädant hindrar
ej de Herrar hwilka undfå Ridderskapet och
Adelns förtroende akt sig detsamma afsäga, i
händelse emot förmodan, de skulle anse sig mur
ständ att efterkomma hwad den till upprättande
Jnstruction dem äliggande warder
Herr
tZyllenlvslm, krechic I.oonarä, begärde
änyo »votering.
Friherre läljsncrgnir: , Wilhelm.
Dtt är ej min mening att afstyrka det walet
snart mätte gä för sig ; jag will allenast söka söre,
komma att det beslut Ridderskapet och Adeln i dag
fattat; icke obehörigen mä uttydas och sträckås
längre än Sondek äsyfrat. Delta är icke någon
Den 27 Ianuarrr. io6z
förändring af det omdöme Ridderfkapet och Adelen
förut fällt öfwer Riksgälds Contviretö förwaltning,
utan allenast ett upprepande deraf ätsöljdt
af ett mera bestämdt ogillande af de till f.
d. Konungen lämnade Län
Om
afsättning har nu lika litet warit kraga,
som dä bifall lemnades till Högloft. Slätö - Ucstottets
Betänkande angående Riksgälds- WettetS
styrelse, hwsrä bifall lemaades till Fullmäktiges
förwaltning i afseende pä ordning inom wetter.
Friherre vnn I^olllmin: För min del
får jag förklara, det jag ej anser Fullmägtige förklarade,
genom Ridderstapers och Aoelus beftut,
sitt förtroende lvclustige. De kunna gansta
wäl änyo tnwäljaö, och man kan pä sin höjd
sörebrä dem, att de mitztagit sig. men mitztag
är icke nägot brott, det förra kan rättas. Den
förklaring af Siändets mchnöje, lvm nu blifwit
beftutad, kan derföre esler mm ölwertygelfe, ej
hmdra dem, akt än widare befatta sig med werkets
förwaltning.
Grefwe von ^-intin^sbanlLii instämde j denna
Friherre 8tEl8 förklaring. En mildrande omständighet
wore ätwen att Fullmägtige werkeljgen
befunnit sig t en grannlaga belägenhet.
Herr vou , Dsvill: Det bar
alltid warit längt ifrån min föresats, att åstadkomma
twist och oro wid Ridderstapet och Adelns
öswerläggningar. Ehuru jag trott mig hofwa
stäl till mm gjorda motion, fä will ,ag längt
bäldre med Niddcrstaptt och Adlcns bifall, derifrän
afstä, än att ordsak.- lids utdrägt med en
an
-
iv64 Den 27 Jamrarik.
anstäld votering. Jag will ölmen finna att ett
sammanträde af Adelns äldre Fuilmägiige med de
r-ywalde utaf Borgare, och Bonde-Ständen, icke
kan anses tillbörligt.
Friherre ktjernllcät, Larl 6ustsf, trodde lika
med Friherre att Fullmägtge genom
Ridderstam och AdUns beslut, ej kunde anses
deras rättroende förlustige. För öfrigt n ore detta
ämne ganska wigilgt, hwarlöre han öustade att
med befi afgörande uppffsöteö.
Herr Grefwen och LandtMarftalken : Ämnets
mia' har länge warit känd, och RidderstaPtt
och Adeln bär haft god tid alk bereda sig pä
etc wal. Med ordningen instämmer ock bäst att
Ridderstapet och Aoein avr nytt wal, sedan de
andra Ständen redan detsamma förrättat. Jag
fär derlvre föresiä Högivsi. Rldderff-'pit och Adeln
att om Mänd g eftermiddag sammanträda
ti ivrrättande af wal till Fullmägtige i Riksgäids
- »Lontoiret.
R pades starka Ja blandade med några
fä Nes.
Friherre Ouben, joackim Lsrl. Friherre
^lgnneikeim och Greiwé öäösner hofwa sä wäl
Utredt och deducerar denna krägg, att det är lätt
olt derom st dga sin oswertygelse, hwar sak kan
hafwa siere sidor, ock om Herr o^ilenlvskn behagar
b tragta den t ftäga worande pä bägge, sä torde han
läka svrmä sig att asstä ifrän sitt orkande om
votering, hwarigenvm annars uppkomma schismer
och historier.
Herr Grefwen och LandtMarstalken ftägade
om dek more Ridderstam och Adelns önsta»
-
Den 27 Januaris.' 1065
stan att votera öfwer betta mäl hwarltll ropades
k7ej, mea
Herr L^llsnsvsbn yrkade votering, Åberopandes
sin rätt, att den honom rcke kunde före
wägraö.
Detta understödde Herr Lock, Lorjus l.uä.
vi^, och förklarade att denna rätt ej kunde Herr
ti^llenlvLkn förmenas.
Herr Grefwe» och LandrMarstalken wille
sädant gärna medgifwa, men trodde att bet Lock
kunde stä honom fritt att om möieligt more söka
undwika en votering, fom endast werkade tidS
utdrägt.
Friherre ^äellvärä wille ej akt öfwer denna
sak stalie voteras, utan begärde tili ben ändan af
Herr Grefwe» och Lanbtmarffalken proposition,
att walet om Mändag ätta dagar till mätte anställas.
Friherre Lisol von k^oiksin instämde häri
om ock en nägot tängre termin stulle mfättgS.
Herr Lilverkolpe, 6ulisk ^krrsksm: Det
strider alldeles emot min önstan att öfwer denna
sräga det blefwe wotering; men dä den af en Ledamot
är begärd, kan den ej utan hans begtfwande
undwikaS. Jag anser täledes wäi i sin
ordning, om Herr Grefwe» och LandtMarikaikm
täcktes söka förmå Herr c^iienlvska akt strän sia
begäran asstä: men jag tror ej art någon ny proposition
kan af Herr Grefwrn och LandtMsrstalken
göras, innan den, öfwer hwtlken moterius
blif
-
is66 Den 27 Janrrarit.
blifwit yrkad, pä ett eller annat sätt blifwit bestämd
beswarad
Friherre
Stjernstedt, (.'ari 6ustgs, Föteflog,
akt dä detta nial först i dag hade lill öiweriaggning
blifwir upptagit, del samma nu watte fä
hwila pä bordet.
Friherre Lehrström, ^7.cod. Jag wet ei
huru en Motion kan göras, att en sak skulle hwrla
pä bordet, som redan blifwit wenkilerad
och proposition derä gjord. Deremot om Herr
Grefwen och LavdtMarskalken täcktes anmoda
RiLderffopet och Adeln att sig i ett Beslut förena,
torde wäl Herr (Hllenlväkn jflän sitt yrkande
behaga afsta.
Friherre Swal von wolstein begynde att
tala öfwer den frägan, huru wida Riksgälds,
Contoirets Fullmäqtige genom Ridderssapet och
Adelns Beslut kunde anses förtroendet förlustige,
men afbrötö af flera rop, akt detta nu icke hörds
till saken.
Sedan bullret nägvk sagtat sig, yttrade
Grefwe von I^sminZshausen att pluralitetens
tanka tycktes wara det nytt wol borde ike, men
att memngarue allenast moro stridiga rörande dagen
dertill.
Herr klingsporr, 6cr6t, instämde deri att
nytt wal borde ske.
Herr Grefwen och LandtMarfkalken frössve
Herr ^ilenl^sbn om han ej rfrän sin begäran
om votering wille asstä; men Herr
Den 27 Januarit. 1267
Serr 6^UenlvsKn förklarade sig an ytterligare
yrka denfamma.
^err käblmgn. Sedan den gjorda propositionen
bllfwit med Ja och Nej beswarad, votering
begärd, och den Ledamoten som den yrkadt
derifrån icke will afstä, lärer bästa sältet att undwrka
en onödig tidö utdrägt wara att genast strida
tili voteringen.
Grefwe I)s la 6sr6is anhöll att Herr
Grefwen och LandtMarstaiken till »vinnande as
förening wille söra propsition, att walet om
Mändag ätta dagar lill mätte förrättas.
Serr Grefwen ock) LandrMarflalken lät
derefter uppsatta voterings'propositionen, hwilken'ester
någon jemnkning gtllgdeö, lydande som
föher:
Den som bifaller atr walet af Fullmägtige
i Riksgälds - Contviret förrättas nästkommande
Mändad eftermiddag strifwer
Ja
Den det ej will strifwer
Nej
Winner Rej uppstjukes wastt till desi Jm
struckionen oä> - x^gen för berörde
Werkö Fullmägtige blifwa uppgifna och faststäide.
Friherre 8tjLrnlle6t trodde att propositionen
hade bordt sä ställas, att den hwilken aniäg sä«
lvm en följd af Rtdderstaptt -ch Adelns beflut
ark
io68 Den 27 Januam.
att Fullmägtige wore förtroendet förlustige skrefwr
Ja o. l. w- men
Herr Grefwe» och LandtMarfkalken sivarade
akt propositionen redan wore justerad, och
att han ej kunde göra nägvn annan.
Friherre Stjernstör förklarade dä att det
endast wore hans önskan dek hans tanke bleswe i
Protokollet antecknad.
Derefter skred Högloft. Ridderskopet och Adeln
klockan en qwart till 2 till votering verver
efwan anförde proposition hwartill rösterne utsallik
sälunda
Ja m.
Nej 79-
I följe hwaraf Ridderssapet och Adelns beslut
förklarades att walet nästkommande Mändag
eftermiddag skulle förrättas.
Högloft. Ridderssapet och Adeln ätjkiljdeS
klockan half till 4.
In kclem protocolli
6. S i l v e r lt 01 pe.'
Lördagen den 27 Jarmar».
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Upplästes Protokollet öfwer den » Plenum
förmiddag hällne woterrng
Upp
-
Den 27 Ianunrit. 1069
Uppdröls Herrar E^ctorerncS af börsta DaS,
sen lilia -lii rv ;! af en L damot of BkwillarngsUtskUtet
esker Herr k lejk-1 snölcl, esri ^ecäric,
och befars Lerl-U wara utscdd.
R.o 76 Friherre l<->usc> , af Verchou, Fullmägkig
Herr 1 i.k,n, ?ee, ÖswerJnlendent.
Justerades följande.
Urdrag af vrotocoller lMir t Hsgfofl.
^Udderjkaprc 0M Adcjns plenum deir
27 Januaru 1810.
S« Föredrogs ert frän Stats - Utskottet
inkommit Memoria! af den 25 dennes, hwaruti
hos RiklenS Ständer anhältdS utt Ukffottek,
kill beredande af de mängfalldiga t.'ll det samma
öterrrmittcrade ärender, matte bewilj e en tid af
Dv dagar arad, under hwstkcn d-fr gjör^mäl ej
mätte warda al Plena inom Sta den aldrulno:
och fann Högloft. Nidderffapet cch ^ldeln skäligt
air härcUI sitt »uiikomliaa bita!! lemna, t sä mätto,
att af de 2:ne iiästsvmmande wecker blott Mändogarne
skulle wara tili hatande as Plenum undantagne,
och de öfriga Fem hwrrdagmne i hvardera
weckon lemnäs Stats. Utskottet till deh wigtiaa
arbeten fria: hwriket beslut skulle de öinge
R soeclive Släoden genom Protocolis - Utdrag
tvänlrgrn communiceraS. Or supra.
G- D- Z anledning al hos Ridder skåpet och Melki
wäckt och nu Lrer upptagen lräga, huru wida
Hjdd. och Ad.Pror. z. B. de
87.
I07O Dök 27 Januarii.
decharge kunde Fullmägrige i Riksgälds - Contoiret
för deras ferwolklung bewchcS, i anseende
till de i Stats - Utskottets Betänkande deröfwer
framstälde och af Ridderffopel och Adelén länge
sedan godkände anmärkningar, beslöt Högloft.
Ridderssapct och Adrin, att i likhet med det
Wä»ofl Borgare-Ståndets och det Hederwärda
Bonde» Sländels redan meddetke Besiut, betyga
sitt synnerliga mitznöje öfwer Fullmägtiges wid
Le anmärkte tillfällen ädagalagdr förhällandc;
men tillika, enär nägon serskildt answarighets
Lag för detze Ombud icke är stadgad, och således
sräaa vm ersättning för hwad genom deras mrft»
tag och felsteg är förloradt icke lämpeligrn mä
äga rum, läka all fräga om answar för Full»
mäglige i anseende pä deras sörwaltning förfalla
: hwilket Beflut skulle de respeclwe MedGtänden
genom Utdrag af Prvtocvllet wänligen
nllkännagiswas. Läi supra.
Föredrogs ett ifrån Stats - Utskottet ingisi
Wit sä lydande:
lVördfamk Memorial!
Redan under den 14 Augusti sörledit är
har hoö Riksens Högloft Ständer Stars - Utskotter
anmält, hurusom i Stats-Werkrts dä
»varande belägenhet, ert icke ringa bekymmer hos
Stats - Utskottet nppstäkt, hwilka mwägar more
6lt widtagcr, till erhällande as nödige medel, för
att under loppet ak den ärerstäende d-len of äret
kunna bestrida be Utgifter, som wörö oundwiklige
och hworlill nägon tillgäng hwarken hos Statseller
Riksgälds - Werlen gäfwsö. Stars, Utskottet
Dm 27 Januarkl. 1071
fästade dä dest uppmärksamhet synnerligast dera,
au sädane utwagar målke undwikas, hwilka pä
någor fält kunde medföra ack fkadeligt inflytande
pä den Allmänna Lredltea och Opinionen Wid
öfweriäggniaaarnr härom fann Stars» Uiskvllrk
sig fördenstull böra förestå Inrikes iä S upptagandr,
jäwm ett mede! hwaras andra Nationer med
fördel sig betient l en sudan belägenhet, dä
Statens tillgängar warit otillräkiige, till bestridande
af Statens Utgifter och behof. — I detta
afseende och med öswenyaelfe om framgången
af ett fädant forsö? förestog Sals - wstottet 2 ne
Länsystem nemligen: 1:0 ark Län under Riksens
Högloft- Ständers Högtidliga Garant mätte
upplagas vä Rtksgäids- ConroiretS Obligationer
med 5 procents ärlig ränta, stälde pä sep är,
samt en tioudedcls afbetalning pä Casttalet genom
uträttning efter 6 ärs förlopp, hwarfemte betzr
-Obligationer icke barde ställas pä högre Summa
än 50 Rchr Banco stycket, pä det flere och äfiven
de minst bemedlade mätte kunna uti en sädan
Länefond deltaga, och framgången of detta
förslag sä medelst läikare befordras; samt detzulom
wara me frän all direct Bewillning och Taxation
bade dä och framdeles likwäl pä der sätt alt
enssildta wid uppgiften af sin förmögenhet icke
skulle äga rätt, alt lör sädane fordringar salom
Bewillningsfrie g>öra något afdrag, dä stäga uppkommer
vm en allmän uppskattning af hwars och
ens ärliga inkomst och 2:0 att för dem äter,
som pä bestå malkor och emot sädane Obligat!^
ner icke funno sig wld, att biträda Staten me^
Län, den ukwäg mätte öppnaS, akt, i likhet me^,
hivad som iker i England wid Läns upptagande ^
LkNvm Boksvrda Län, elter sä kallade permanenta
an
-
1072 Dm 27 Ianuarlt
armutteler, insätts den .Summa, Kan wi^e sösträcka
Skaten em "k erhällande as 7 procerue ärlig
ränka, uppä hopothck af näaon K anaes ranra
till sukwh r för Juterretz tö godtgsvraude, samt dr
willkor i öf >ak, f'ml Sk-us - Ulskvttetö Betantande
af den t4 sist'cdne Angust! widare innehaijer.
Sedan Riksens Högloft. Ständer tomt
delta ärende un öfwenväg.wde hauva Högloft.
Ridd-rik pek och Aoem uti ProrocoLs - Ut
drag
af ben 4 nästcdne September, dertill remnål
bifall, men Högwörbiae Preste - Skänc-et, Wätllofl.
-Borgare - Sräodek same H-berrrärda Bonde-
Ständer uti Prowcolis Illbrag as den 16
och ty i samma mäuod d-ncmor iisttt d^nna ftäga
böra h-vila inc-ll dest en ttii.ständig FmcmcePlgn
i^rän Stars, Utskottet tnlomWe.
E är St^ö - U skottek derefter, under ben
SZ r-ästlkdn N oemver afttt-f dest siureiiga Betänkande
ongäe.be Eckerö skulder och de as Urskottek
ue-äiaast anstdd »'wäoor ull deras asoöcdanbe,
äbe'i p.,de sia Uttkottet Dch törflag, ar-.gä<
ende Intties Lans upprsgandr, till Mj lpanbe
of de b- hak, h "ilia rrwru af den egenskap, alt
de fördr be c utank enättrttng aenaft, och r om
Riksens Högloft Ständer täcktö antaga Utskottets
härom forst a g!-ne p H-cr, hade man dä redan
hast ulich! e jntzävt , huru vida ett jäbanl Systern
e rvunntt A -änä^ helens sörkroeude; mm dä säLant
icke ske.:, och utgstlerne likwät wörö af sä
pretz ut dstk ff uh-t, att deras bestridande meo
comante m bet ej medgaf uägot widare uppskof;
ja f-nn Utskottet ej annan ukwäg, än att anlita
Riksens Sländrrv Vank om biträde ernst 2 pro.
ccnrs
Dett 27 Januarit. io?z
cents ranka, och 5 procents asbekalning pä
Capilalec.
Hlwer detta Stats - Utstoltets Finaoce - för»
stan hofwa Riksens Högloft S'änder behagat infordra
Banco UrstottekS Urlata-ide, som derster i
amner inhgintal Banco-Fubmäatigrs tankar, vä)
hwarvä R klens Högloft Ständer återremitterat
hew detta ärende jemte de derwld l de R-^ pcctive
Riks - Gränden gjaroe anmäckliingar till Stats»
Utskottets sörnpode Utlätande.
Stats - U stöttet har harwid trott sig döra
stifta, hwad som röer U ffokkcis Finance. p'an i
allmänhet och de de-ivid gjorde anmärkningar
strän srägan om Inrikes Lans uppl-.gande, ö ww
hw-iken sista, lstikortet tzärrriedeljr sär Dkft sersti
dta Utiätarrdr asgiswc.
Pa de stä! Banco-Fullmagkige med vswer-ygeise
om Bankens lörmäga, ^alr kunna biträda
Staten, hofwa oistört, och hwaruri Ba>,ko - Utstöttes
äfwen l det mästa instämt, tnier icke
S tuts-Ucstottet lör Dch del någon sara för Banken
att lemna de nu östade biträden- Men Utssottel
bär likwäl liokt, akt om nägon annan
m/ftelig utwäg gass, hwarjgenom man runde undwika
att widare päkalla Bankens redan nog wida
Utsträckte biträden, borde lävaut leke uroktlälas.
Genom de försträckningar Banken mäst lemna
i ossie!,de pä sednast vlyck.iga nu mera ftutade
kr,g, hur Bankens utelöpande Sedelstock bftfwll
i en gansta detydellg mohn ökad, och kanske
redan uröswer hwad Rikers Mikelsen bihö'wan»
Le Nörnse.- Copitol fordrar. Fachägan as deft
än
-
ID74 Den 27 Ianuartt'.
ännu mera utwidgarde förswinner wä! i den
mohn som Ränte- och Capital-afbetalmngorne lil!
ett större belopp till Banken oter rngä; men möjeligen
skulle lstwäl Banko-S^delns Credit af en
ännu ytterligare tillökning t dest utelöpande masia
kunna förlora något of sitt warde, famt Medes
mrdwerka ti» en stigande Wexel, Courtz 06) förhöjde
woru-priser. Stats - Uiskottet anker derföre
a»a föriök till asbvjande af denna möjlighet vä)
till sörmindskanbe af Bankens widare förskotter
wara bäve nyttiga och nödiga sä för Riket i allmänhet
som hwarje enskild i synnerhet.
Utskottet har säledeS trott sig böra till Riksens
Högloft- Ständer ytterligare hemställa Desi
förslag om Inrikes Läns upptagande, sa wäi pä
Riksgälds, Eontoirets Obligationer emot 5 procent,
som genom permanente annuileter emot 7
procent, i enlighet med hwad Utskottets Betänkonden
af den 14 Augusti och 9 September löNedlt
är mnehälla, och sär Utskottet härwrd endast
tillägga, der Utskottet anser Riksgälds- Sedlar eiler
den faststäide Realisations - grunden och dewa!«
watton äfwen böra i besia Län emottagas somt
att Obligalioncrne ställas pä Sex ärs bestämd
Zkerdetalnings-tid Det är en af andra Länders
erfarenhet bestyrkt obestridig lanning, att om man
möjligen kunde omsätta a» Rikets Utländska skuld,
ehuru den icke druger mer än 5 procents ränka,
ti» Inländsk nppä annuiteter emot 7 procent,
hlefwe det en National förmän och kan hända äfwen
winst, ärmindstsne wib en högre och städse
warirronde W-xel-Cours.
Om ock intet annat exempel härpä kan uppgifwas,
äu Cngland, sä gör detta tillfyllest; intet
-
Den 27 IMMrit. 1075
tet annat Land j Europa har ännu mägtat att
utål? Utländsk Md föra sä mänga och kostsamma
krig, bestrida lä betydliga utgifter till Hans
delns och Manufaclurernes understöd, afbörda de
ärliga rautvrne pä en den största Statsskuld ett
Nike liätzvttstn ägt, somt detzutom lemna Subsibier
ät främmande Magter; och om delta tili en
stor de! torde böra ttllffriiwas en ukwidgad Handel,
samt i en högre grad uppdrifne Fabriker sch
Näringar; fä hafwa llkwä! deras inhemska LäneSystemer
mer än myckel bidragit, att öka tillgängen
af nödiga Medel för Stais - behofnoeus
fyllande- Stats - Utskottet inser icke nägot skäl,
som talar emot e»t sädant försök, afwen inom
märt Fädernesland, der man bäde kan och af
Seclers erfarenhet bär kunna påräkna äfrvea fä
mycken Patriotism; och Fosterlauds-känsla, sorn
i någon annan Scot i weridén. Ali den olägenhet
som häraf förmodats kunna uppkomma för
Närings - idkare, Jordbrukare eller Fastighetö-ägare,
har Ståts-Utskottet utl betz betänkande as den
9 ststledne September tilttackeilgen wisac icke wara
att befara, dä antecknings-tiden till flika LänS
upptagande blifwrr instcänkt inom ben korta tid
as stp weckor efter kungörelsens datum.
Stats - Utskottet är as den tanka att vefla
Län icke döra öiwerstiga 4 Millioner Riksdaler,
säsom ungefärligen fwarande emot de ä Brlagorne
Litt- C- 6c D. till Stats» Utskottets Finance Betänkande
upptagne summor, deribland äfwen arv
tndegripne Leveranteurernes fordringar.
Men som under tiden och innan tillräcklig
Fond härigenom kan erhällas ; Stats - Werket 0-  feldart dilfwer l behof e> de pä Bilagan Litt. E.
npp
-
IQ76 Den 27 Ianvarkk.
upptagne 2,245 yoz : 6: 9. sä wäl till desi sö"efallande
urgitkerö bifiridaode fom lill godtgörande
of ännu oerlatte krigs-kostnader, sä' hemställer
Slars-Ullkoltel, att Banken ett sädant förskott mä
meddela emot erhällande as 2 procents ränta och
enahanda afbetalning pä C«pikolek, som BarceFullmäqtiqe
söresiayit, jkmte iö jäkran om fökstolletS
erfäilning af de först tnfchmnde Länc-mcdlen.
Skulle ater hela den uppgifae Summan af
4 Mstlioner genom desie Lane-operationer innom
d-'N förelkriine terminen icke kunna inbringas; sti
uterstär l-geu annan utiräg än att tillita Banken
för hwad deruti brister.
Stats- Utssottet har för öfrigt trott sia bora
tvid detta lUdälle deiwara 2:ne lnkost som emot
det uppgifna Läne-Sustemet dlinvit a>orde, bestående
deruti' 1:0 Att som foa' bood more, det
penningar ffu'!c erbällas pä R-ksgäids Eontoireis
Obligationer med blott 5 vreceuks -ä-tto, sä borde
samma ränta derä uisäuas till 6 procent; oä)
2:0 Att det more en större förmän, att anitta
Banken, än art upptaga Län pä A muueter i fä
mätto, att dä Banken mrddear förskott, anuoteroö
ärligen 5 procent ä Cwnalet, men deremot
bliswer Capital» skulden oförändrad ä Inrikes An»
nuilets - Län emedan för dem kommer att betalas
lika möckel i blott ränta, som > Ränta och Capitals
afbetalning till Banken.
StalS-Uttkottet kan icke neka , att ju Lesia anmärkningar
, ärminostone hwad Len senare angär /
icke äco utan all grund.
Mn hwad Len första omständigheten beträffar
,
Den 27 Januarlk. 1077
sak, 13 har Utskottet ansett Statens Obligationer
med 5 procent pä 50 Riksdaler blifwa r allmän»
na rörelsen bade begärligare 06) mera rörlige än
e-skildas, och att om 6 procent som är högsta
lagliga ränta ställe ä dessa Ooligatloner utfästa,
skulle bet möjUigen meosöra ben obehagliga rubb»
ning i enskildas pennmge transaktioner och didra»
ga alt hösa den gängbara ranian.
- Widkommande ater den sednare anmärknmgen;
sä ar den witzerijgen grundad och äger sill
kigtigdet; men Stats. Urskotter har härofwan upp»
gisMir det skäl hwarsöre Inrikes Län borde föredragas
Bankens ytterligare »Mande, nemligen
till förekommande af Banko Sedel, stockens w:da<
re tillökande, hwiiker Utskottet tror wara as wida
betydligare följder för Rikets och Bankens
Credit an widtagandrt as det sörcflagne Zäne-Sv»
stemer. Lyckas icke detta, är det Mjd sinion
för Staten, att Bankens tiltftänd kan medgiswa,
att biträda med de erforderliga förskotter.
Akt nedsätta räntan 8 Annuikets- Länen kill 6
procent kan UrstoNet icke tillstyrka, och det uppä
de skäl Utstotietv Betänkande af den 14 ÄUgustt
cch 9 Sipremder sistledne omförmäla; men om
det kan lättar? befordra framgången af dtsse Läneförslag,
att räntan betalas hwarje halst är; sä hat
Utskottet deremot icke något ott ermdra.»
Om Riksens Högloft. Ständer täckas bifalla,
hwad Unkotlet fälundaE föreslagit; sä lara
Riksens Högloft. Ständer täckas finna nödwänvigheten
deraf, att , pä säll Utskottets Veränkan
Ridd.
och Ad. Pror. 5 L». Ve
87 »
1078 Den 27 Januarit.
de ef den'14 sistledne Augusti innehäller, detta
warder Eyndesamt och innan Riksdagens stut rist
^verkställighet hefordradl- Stockholm den 25 Januarn
rZio
Pä
Höglofl R dder- Pä Högwördige Pre
stopet
och Adelns Le- ste - StändetS Ledo
tamölers
wägnar möters magnor
LIsc8 kleminZ. Weiömsn.
Pä Mällofl. Borga- Pä Hedcrwarda Bon
re
- Srändeks Ledamv- de« StändetS Ledamöters
wägnar ters wägnar
Lsrl bsnstbeeg. ^od. Ericsson.
^rööolius.
Herr Grefwen scb LandtNllarstolken: Hemstäide
akt dä Ridderikapet och Adeln förut hove
temnot sttk bif«U till den af Srats-Ulstvttek nu
änyo sönstagne Lone-Operation, torde bella Memorial
ästven genast kunna dlfoiios
Ropades
Ja.
Herr blsrcl-iistolpe, Hnrlees, förbehöll att det
ej mätte wara Nldderffapel vä) Adelns mening,
att om den erforderliga Summan ej genom Län
stulte ergallos, Banken om biträde till fylinaden
skulle ansttas, h vartill han för sin del ej kunde
samtycka:
Upplästes ett strän Stats- och Bewillningse
Ntstollet lmemnat fä lydande t
wör
-
Den 27 Ianuarit. 1079
IVärdfamt Memorial!
Sedan till Riksens Hög'ost. Sränders Statsoch
Bewillnings - Utstokrer under den 18 sistledne
December asgiswit deras Betänkande, angående
Skora Sjö - Tuliens erläggande för utgäende
ivaror uti warlar pä Hmidurgrr Banco eller
Holländst Courant l enlighet med hwad Kongl.
Maj rs Nådiga Kungörelje af den 2 Augusti
1800 stadgar 06) innehäller, lä hafwa wal Häglof!.
Riddertkapel ost) Adcln samt Wallvfl Borgare
- Sländet och det Hederwärda Bonde - Ständer
detta Urstvttecs Betänkande bifallit, dock med
förbehäll af Borgare och Bonde-Ständen, i afseende
pä >ä wät den Sjö- Tult i Slockholm,
Götheborg och Gefle, som icke l.p<aär till etthundrade
Rlksd^ler, tom ock all uigäende Sjö'Tull
af större eller mindre belopp i alla öfriga StupelStäder,
hwflken lär erläggas ull Swenstt Banco
med den uppgäld kom gängbara Coursen pä
Hamburger Bunco fixerar, att pä fält löre ar
r8oo stall want antagit, Tull» Dirccrivncn , .lil
ordnings och säkerhets wlnuarde för bade Kronan
och den Handlande, inom flutet alhwarje mäna'0,
esker medium af den under loppet deraf gängse »varande
Cours, bestämmer den Cours hwarefrer »qwiden
wid Tu-'! - Clareringar den paföifande manaden
stall werkftällas; men hwaremok äter Högwördige
Preste, Skändek Betänkandet äterlörwist,
med de drrwid inom Etändet gjorde anmarknlngar.
Efter öswerwögande af de förbehäl! och anmärkningar
harwid blifwik gjorde, fä t ll Riksens
Högloft. Siänder, Stats, och Bew.lliungs - Utstotten
deras utlätanbe deröfwer nu wbrdsammeilgen
afgifwa. Ut
-
ro8tz Den 27 Januari.
Utffotten kunna icke frängä, det deras Förslag
, att di>„ Sjö - Tult sä l Stocholm , Götheborg
och Gefle / som de öfriga Stapel, Städerne,
-wilken efter Belänkanders ian. häll, skulle enligt
I8oo ärö Kongl. Kungörelses lydelse, fä. clareras
med Riksdaler Swensk Banco, smurands emot en
R daler a^amburgkr Banco, bör beräknas efter
den hagens i Allmänna Tidningarne kungjorda
Corns, dä Tull - Clareringcn sker, eller ock, om
dttta icke wore Postdag, efter den nyst fvregäende
Postdagens noierode Cours, synes i Utskottens
kanka wara instämmande med bade rättwlfa 06)
billighet, sä emot Arv an som de Hmid'ande;
»nen dä e> mindre Waiivfl. Borgare - Ständer,
än det Hederwärda Bonde - Ständer, efter bwad
vfwan anivrdl är, r.u yrkat ekt annat förhällanöe,
säsvm efter deras förmodan hwarken ledande kill
synnerlig förlust för Kronan eller den Tullklarerande,
men deremot undanrödja de hinder
vck uppehäll, som de i annar fall ansett möjeli
gen
kunna uppkomma för Eroorteurer; lä hofwa
Uftkotten för deras del wid en sadan förändring
icke nägot att eri»d'a. Utffolten anse likwäl,
att h-.n det ösyftade andamäiet, alt förekomma
hmöer och upoehäll skall kunna winnås, dör med
C-urfti.s bestämmande sälunda ttlloä, alt dg till
exempel Courten för April mänad skall utsättas,
bör medium tagas «s den gängse Courlen uti sista
weckan af Februn--i samt de krenne sörsta Veckor
ne
af Markit mänad, och samma lörhällande i
akttagas
a anseende till de öfttge mä"ader, sä alt
bet alltid bljfwer medium af de tre första weckorne
i ben näst föregående och sista weckan af den
berförutgäendr mänadens Cours, som tages till
grund, pä dec cm den sista weckan af den nästsö.
re
Den 27 Iauuarri-' io8l
reaäende Mänaden ma kunna anwandas, att
meddela Tullkamrorne underättelse om den Cours,
som för dcn ingäende mänaden blifwtt saststä»d.
Bäde Wällofl. Borgure - Ståndet och Hederwärda
Bon0e - Ständer Hofwa föresiagit, att
Tull - Drrkcrionen mätte pä vswanlkrefne sätt bestämma
dea dllswanbc Courlen, pä den grund,
akt detta sätt före 8r , 8oo skatt warit antagit;
men Urskotten döra harwid litikännagiswa, att enligt
Kana!. Förordnanden al den s September
1791 och den n Apnl ,792 har det icke warit
Tu» - Dircctivnen , utan Kongl Förwaltningen of
Fl anc^äicuderoe tom bestämt en tädan Cours, to
enligt d ha Författningars inriehäll, ffutie nämnde
Kongl. Förwaltning wld hwarje wcckaö början
meddela General - Tu». Direktionen den Cour- ,
hwarefter wäxlar titt Slö, Tulls clarering singe
emotkagas. - General TM-Dwectionens ätaärd
war Medes ingen annan än att förständiga Tu»-  kamrarne till behörig rfterlefnad ben Cours som
af Kongl. Fmance-törwaltningen blifwtt Dlreckionen
meddelt. Utskotten tto ock, att nägon annan
befattning icke elier nu bör General Tui! - arrende
Socie,stens Fullmägtige öfwerlemnas, utan äro
Utskotten af den tanka, att Herrar Fnittnägtige
uii Riksens Ständers Riksgälds-Contoir böra
deremot fä sig uppdragit, att esker oswanförmälde
grunder bestämma dwarje månads Cours,
och att Herrar Fullmägtige böra deraf ofelbart
sä tidigt lemna General Tull, arrende Societetens
Herrar Fullmä-ttige del, att ordres strän dem till
wederbörande Tu»kämrar böra expedieras innan
den föregäende mänadens stut, pä det att Tullkamrarne
wld hwarje wänads början mä kunna
kätt
-
Den 27 Jamrnrtl. 1082
känna den Cours, hwatester Sjö - Tulls clareringrn
under den löpande mänaden sär skie.
I afseende pä Utskottens hemställan, akt dä
för exporleurer t Stockholm, Götheborg och Gefle
den utgäende Sjö - Tull som klareras stall, . icke
uppgär till fulla ett hundrade Riksdaler Banco
densamma mä fä erläggas utt Swenstt Banco
efter samma arund och Cours-beräkning, som för
de öfrige Stapel-Släderne blifwtt föresiagtt, har
jsrän det Höglvördiga Preste-Ständer blifwit anmärkt
, att sädanl ställe kunna medföra den oberga
följd, att den, hwars Tullafgift utgjorde lämna
loo R:dr, ffulle, om Cvurhen »vore zo procent
emellan Swn stt Bwcv och Hamburger
Wäxel, komma att betala ;o procent mera, än
Len som i proportion os sine exporter»de »varor, ej
borde betala mer än 99 Rdr t Tull, och således
ägde rätt att clarera den med Swenstt Banco.
Om Utskotten hade vrostclerat att de, som
fä »rättighet att erlägga Siö - Tullen i Swenstt
Banco l stället för Hamburger Banco, skulle sä
gjöra en tädan L'gwld esker 48 skillingar eller al
pari Cours; sä hade witzerligen en tädan följd,
som ben ofwannämnde anmärkningen innehäller,
inträffat; msn Utskotten hcstwa uti deras Betänkande»
uttryckellgen saal, estr en fädan liqwid icke
annorlunda borde ste, än att Sjö - Tullen skulle
efter j Hoo Zrs K:» l-Kungörelse clareras med Riksdaler
Swenstt Ba> cs, swarande emot en Riksdaler
Hamburger Banco, beräknar ester den dagens i
Allmänna Tillingarne kungjorde Cours , LäTullClareringen
sker, eller ock om detta icke more
Postdag , ester den »ästföregäende Postdagens noterade
CoucS. Si-lnaden emellan detza bäda cla»
Den 27 Januari!. io8z
reringslätt är för Kronan ingen, ty hon sär lika
mycket af den ena 1 Swensk B'tico, tom smårör
emot hwad den andra erlägger t Hamburger Banco;
och för Expoiteurer ater medsörcr det ingen
större ukgisr, str betala ult Hamburger Banco j
stället >ör Swenstt Banco, än drn obetydliga as«
gist, som belöper i Courtage till Mästaren, som
eiler Fprsattmngarne stall vistula Waxeiköpet.
Skälet hwariöre Urstotken tillstyrkt, alt Tullclareringar
under ivo N:dr malle sä ste, icke med
Waxel utan! Swenstt Banco, är swärighrten,
att fä Wäxlar till elt sä ringa belopp, t» högst
ogerna drages Wäxlar pä sä obetydliga Summor.
Den yppade farhäga att detta medgiswande
stulle kunna föranleda till understes, dymedelst att
den sorn hade en Tull , Clarering af nägra hundrade
Riksdaler »kulle kunna fördela den pä. sä
mange serskildta Personer, under namn as serskildta
Exporteurer, att ingen as dem komme att
betala sulla loo Rdr i Tull Umgälder, anse
Utskotten icke wara att befrukta, ty en sädan fördelning
ätsöljeö of sä mänga serskildta omständigheters
iakttagande cch dermed förenade kostnader,
alt det längt isrän art bliswa en winst, stulle sörordsaka
mera utgifter, dä t alla sall Tull - Clare,
ringen mäste ste ester icke al pari, ulan den gängse
eller faststätde Cvursen.
Att Exporteurerne i Rikets alla Stapel,
Städer utan undantag mätte erlägga sina SjöTulieasglster
till deras kela belopp, antingen t
Wäxlar pä Hamburger Banco eller ock i Swenstt
Banco, kalwa Utskotten i deras förut l detta
ämne cstgifne Betänkande, pä de derutinnan anförde
stal icke gistedt sig kunna tillstyrka; äswen
is84 Den 27 JanuarLL.
som Utskotten anse det sätt till Couriens bestäms
mande, akt ett medium matte tagas as öwad
Stats - Merkel ever Rcksgälds - Lontoiret detatr
för sine ä Bcursen uppköpte Wäplar under sista
fjerdedels eller halfäret, ever oer under de rwenne
näst föregäende mänader, wara bade olämpligt
och obilligt, sa för Kronan som Exporieuren, e,
hwatz dera stuve dltswa winst eller förlust pä ena
eller andra sidan.
Hwad i östigt bliswit anfordt, i afseende va
.redowisningtn för de inflytande Wäxlar och deras
upptagande t Näkenstaperne etter dm förhöjning
Wäpl - Courstn medför, tillhör icke detta
Utskottens närwaranbr uilmande.
Riksens Högloft. Ständer hemställes allt detta
^vördsammeligen. — Stockholm den 2Z Ianuarii
1810.
Pä Högloft. Nidderffopet 06) AdelnS Ledamöters
wägnar.
^sacob De la 6aMie- LIaes b'lemiirA.
Pä Högwördige Preste - Ständers Ledamöters
wägnar
1K. VVeiclman. deicoIau8 Oarclell,
Pä Wällvfl. Borgare - Ständers Ledamö,
kerö wägnar
Larl DanccherF. AnN. kreciin.
Pä Hrderwarda Bonde, StändetS .Ledamö,
ters wägnar.
^nstsrs ^nclerslon. VVessir>§«
kröclelins. kt. 6. Ingman»
Bifölls.
Upp
-
Dm «7 Ianuarkt.' 1085
Upplästes ett af Stats - Utssottet ingifwit sä
tydande :
wordsamc Memorial!
Tiri Stats r UtffottttS lörnvade Utlätande,
har män del Hcderwacds Bonde - Ekander bilfwik
älerförwift Stale- Utskottets Betänkande ak
Len L » denna mänad, l ywad som rörer aftö
ning för Bo: de- Släudeks Secreterare, Caucekiivä)
Wakt, Betjening, hwaremot Högloft. N>-d
derstapet och Adein Betänr.nidet disasilt. men, , .
stende trsidenwäcrrefrägaomTractamenretörB
StändctS cplra ord :rar>e L-».ce^ister,anmodat S r
Utffottet, att med Forsing til! trac <!?' -örd^
traEancellistermkomma Högnör. <P .-ie-Sl. n.
har, i afstende pä de hos B»n e l änder g/orde..
märkningar emot Uttkvtttcb Föisiag till cfiönmg
för samma Sränds Srcrcterare, Cancesiie och
Wakt - Betjening, desium, alt uti denna de! mförmärka
Stats - Ukikottets olicriigare Belä.ronde
; och deruti ika!» det Wällosi. Borgare, Eländet
äfiven hsswa ltistättit.
Hwad Stats - Utskottet i det nu ätersvrwiste
Betänkandet t ofjeende pä dlrfwvten fö' Bonde»
Ständels Secreterare och v-ce Secreterare iö e»
flagit, aru:dar sig icke pa näav!, öfwerd".!wrn dr,
spirings principe, Man pä ett, e--.er Uttkekk«s
vföränderllgo ö'wertygc>!?, i ,r > >7 si. n>a«to w;k»
kia! bedömmanoe af werketkaa ^-'d<U!andet och b--  staffendelen af -eras Ti nsiebei ttinng tarm Skär.'
der under detta Riksmöte. — -Och d koltei h
icke funnit näa'e säda--e fkä? rit- del frän d
H^derwärda Bonde, Ständer med-ene anma
niraor wara anförde, som Utskottet ansett si
Ridd. och Ad. Pror. 5- B.
88.
1086 Den 27 Januari!.
tjena det afseende, art Le kunnat föranlåta Utskottet
art tillstyrka nägvn förändring uti hwatz Utskottets
förra Betänkande i detze omständigheter
innehäller, utan fär Urssotket der samma till Riksens
Högloft. Ständers Bifall »vördsammeligen
hemställa.
Uti onmärkningarre har wäl bliswit anfördt,
ort »vid olla fordna Riksdagar der skall berodl
af Konungen art bestämma afiöningen för
Bonde- Elände s Secreterare, alwen under de
tider, dä Konungens svrwaltningSsält as Allmänna
Medlen war wida mera inskränkt än nu; men
detta har icke funnits instämma med werkeliga förhäl»
landel, t» öre r 772 ärs RegementSlvrändrmg finnes
det hofwa warit Riksens Ständer lvm bestämde
belöningen iör Talemännen och Bonde - Ständers
Secreterare, och hivarä såsom eyempel kan anföras
sörhälland-t wid 1762 ars Riksdag. Dock
som Riksens Ständer dä icke ägde nZgra Medel
under sin serskilta disposition; sä anmälte Riksens
Ständer alltid beloppet hos Konungen med underdånig
onhällan t der han täckles » Näder förständiga
Ecaks» Coutoiret om utbetalningen deraf.
Stats-U>skottets Ledamöter hola sä wilcken
underdämg wördnad och kärlek för Kongl. Majus
dyra Person, att Utskottet derutinnan wägar täfla
med- hwilken af fina Med-Undersätare som hälst.
Utskottet har icke älvstat någon inskränkning, ännu
mindre kunnat sälta i ftäga äfwen den minsta
of de Kong!. Magt tillkommande höga rättighete-,
hwilka Utskottet anker böra af k,varje Underiäte
helige hällas; men dä Len af Riks- Slänten
gillade Riksdags - Ordningen uti 24 tz. stadgar,
att den »vedergällning, hivttken sä rvat Stän
dens
-
Den 27 Ianuarir'. 1087
dens som Utskottens Secreterare, jemte den undse
Riksdagar nödige Betjeningen uti Grandens Cancelliet
samt Riksens Gränders Ullkotk, wld Rrks»
bagens flut komma att erhälla, lämpad efter göromätens
wigt och mängd, stall af Stats - Utstotret,
etter öfwersäggnlng med LandtMarstallen och
Talemännen förefläs , och, r sammanhang med
Len öfriga Sratsreglermgen, af Riksens Ständer
bestämmas: och något undantag för BvndeSkänders
Secreterare härutinnan icke blifwit
gjordt; fä har Stats - Utskottet, hwa^ken kunnat
anse detta sästm en island Kona!. M chts boga
rättigheter, eller fungit det utom gränjm al un
befattning, akt med Fö stig härutinnan kill Riksens
Högloft. Ständer inkomma. St ts Uttkottet
öfwerlemnar fäledes tryggt b«tz söcbällande t
denna omständighet lill Riksens Högloft. Ständers
Eget upplysta bedömmande.
Beträffande de has dtt Heder värd» BondeStändet
tjenstgörande Ex-a C-ncell!st.r , fös
hwilka Högloft. Ridd rst wek och Adela anmodat
Stats , Wstottet, att med Fä fl a kill Da ramanten
ittkvinma; lä har Ulstoktet ,!,i kasik detta
ämne under fö" »ad ökwerlaaaning, och 'tv t anlsdniny
ak förbervrde Högloft. Riddersswet och
Adelns uttryckliga begäran kill R>klens Högloft.
Ständers Eaet ompröl wande wördlammchgm
hemställa, huruwida ett Mank Dactamenke för
denna gängen, vch utan prejudicat för sramnden,
mä bestäs, i hwilket fall Ulstottet fär iöreflä, att
befte Extta Cancellister mä bewiljas ett lika Dactamenle
som för Utstottens Cancellister, elier En
Riksdaler Banco om dagen för hwardera.
Någon ytterligare tsllskiML i Let för Bonde
Gtän
-
Fv88 Den 27 Ii,marik.
dets Waktmästare föreflagne Dag-Tractamenkr
hav Stars-Utssottet icke fnnnik nögon onledning,
att tillstyrka. Hwilker allt Riksens Höglofl. Siänder
»vördsammeligen underställes. Slockholm dea
25 Januaru i8lv.
Pä Höglofl. R-dder- PäHvgwördige Pre,
ffaper och Adelns Le- ste» Gränders Leda
da-nölers
magnar. mörers wägnar.
Llae5 kämlNA. lii. ^VeillMLn.
Pä Wällvfl Borgare- Pä Hederwärda Bon
Stäichkls
LeduMölerS de- Smndets Leda»
wäinär. mörers wägnar.
Larl kr. l-.LN(lbc-r§. chrllan kricskon.
krölloliu8.
«^err ^»rcfwen och LattddkNarskalken gjorde
pro: sr'a<, vä Stars - Utstvtttts Förslrg till arfwode
ör Bande -- Skändets exera Lancrllie-Betjening
, hwilket
B l olls.
^err d/Isrk8Von VVu^ternberg, 6utizk
hade tngjfwit ett Diktamen, hwilket upplästes,
lä nch..rde:
I sammanhang med hwad en wärd Ledar
msk Her!' Friherre 8tLsi von klollwm för nägra
P?e ndagar std^n yttrat rörande Lönekillöknrng för
Emöeks och Tjenstemän t allmänhet, torde Högtofl.
Ridderstapet och Adela tillära mig att fä an,
föra nägra ord.
Rr«
Deri 27 Januartt. 1089
Redan wid Riksdagens början wäcktes frä»
ga om förbättrande af Embetsmänncns Löner,
och Stars - Mstortet, du derr^ ärende bief remitkeradt,
anfäg en fl,k förvältring bäde billig och rättwis
i anseende lill stegrmgn, i rttiset af alla ^öbwändrghets
arriclar , sivare ä,e:, men ölwersimnadc
denna ömtällga fräga ull fram iden da Statens
tillgängar kunde medgifwa nägon iörhöjnlyg
Löner».'e.
Ehuru Embersmanna Corpien, kännande hela
tyngden af sin sivara betagenbtt, med stillatigande
mottagit underrätte fen om detta Beflut, dä
likwäl Veu hast högt skäl att klaga och bnvlsa sin
orvillkorstqa rätt kill R'kienö Sränders hågkomst, kan
jag dock rcke neka mitt hjertås känsla den tflltrebSställeisin
att fästa Högloft-N'dderstopet och Adelns uppmärksamhet
pä beskaffenheten af Stats-Utstotleis,
enstat min tanka, i detta ämne orärtwlfa Be»
tänkande.
Ordet framtiden lemnar Embetsmanna-Torp»
fen tngen förhoppning förr än efter 6 ärs förlopp
eller wid nästa Riksdag. Alt afwakta denna
tid, torde af mäng'. skäl bilscha det swäraste,
och till äfwen yrs stola fä nu »varande Em»
betsmän med redligaste och bästa wilia och urpsätt
kunna öfwerwinna de swärightter, tom genom
knappa tillgångar sätta dem ur ständ att wara
gagneliga för Staten och sig sjelfwe. Dä behofwet
wäcker bekymmer och iodrar ens hela omtanka,
huru kan man wänta sig häq och lust för
arbete, och kan man med säkerhet förmoda att
Medborgares wäl stall med redlighet och drift
behandlas.
Det
iQyo Den 27 Januarir'.'
Det är icke nog att frägan om Embetsmannens
förbättrade willtor är billig, ben är rättwis och laglig.
Embetsmanna - Corpsen tillodes frän första
bärjan Indelt Lön eller l Sponncmäl- Derefter
förwandladcs pä deras egen begäran denna lön t
Contant efter dä warande priser; oförmodadt war
för dem detta stigande i prist-r as nödwändighetS
waror. Dä Emdetsmannen nu äcersvrbrar sine
en gäng bestämde Lvninaswilkor, kan han wäl
anses begära en obillighet? Männe ett bifall till
denna önskan, benna rättmätiga fordran, kan fä
anseende af en uppoffring utaf Riksens Stander?
Nej wist icke! ester min tanka sker ingen grace,
endast rättwifa.
Med upprigtig wilja, med ett sant ber
hjertande ak Embetömanna Cotpferis nu warande
ställning, Eola Riksens Högloft. Ständer wisst
finna utwägar alr sylla ke behof, hwarlill öfwer--  fkottet, som of Embetsmännens löner in narnea
hittills tillssyndat Staten, intill närwaranbe stund
dllxwik anwändt
Att
än mera wisa billigheten af hwad jag
tagit mig friheten anföra, fär jag bifoga Utdrog
af Räntekammarens Hufwudbok och aftöningsSlaten
för är 1805.
Högtofl. Ridderssapet och Adeln täckes deraf
finna du-u odechdlig benna fräga är i jämförelse
med be reqwisitivncr, som till andra kanske
mindre nödwaodige, MlM» billige och rällwise
behof äro utgägne.
Jas
Den 27 Ianuarn.
1091
Jag anbäller att detta Memorial mätte lika
med Herr Friherre Lrsel von ttoMeing ymand?
fä remrtteras till Stats-Urffottet, som torde an»
modas att owilikorligen inkomma med Fvrflag till
en förbättrad aftvnings» Stal ifrän och med detta
ärs bönan; äswen som mig torde tillätas att fa
detta mitt ödmjuka anförande med de öfrige Respmiwe
Ständen cvmmunicera- Stockholm dea
ben 27 Januaril 1810.
6, U-trIr5 von VVuttemberZ.
Utdrag af Rong!. Räntekammarens Hrrf
wuddok
för ar 1805.
cvrdinarie Aflöning.
Kammar-Collegii Betjening jemte
Le wid Mynter tjenstgörande
- - - - i -4:
LandlMätrri-Sk. -,o;o;
Stats'Cvntvircl 7,7^4: 9' 4-  Bergs-Cvlleginm 6,46;.-  CvmmerceiCvU. 10,97.;: 4:
Kammar-Rätten i»,;LS: s.
Förwaltninaen af Eiöärsnderne
Utom Militaire Ledamötcrnes
----- ;,ooc>:
Swea Hof-Rätt - i;,s;8: >6:
Krigs Hof- Rätten -,67;:
Kriss-Esllegium, ,s,7os:
Konung;- Cgncellie '7,7'?: so:
Cvl
-
Häraf torde kunna indragas ;:e
Prvvince - Eontoiret som hittills
haft Zinffa ärendernr.
Häraf torde äswen ;:dje Revisions-
Contvirer kunna indragas
af lika stal som ;:dte
Prvvince - Cvnroirek r K«mr§
mar-Cvliesiv.
ZnberLknadt Mlitiiir rsdrMvrernes,
svm icke lära hehöfws
förbättring såsom ägande Löner
wid Rk-rmenkkrne.
br
-
lO§2 Den 27 Januari!.
Evllegium Medicum >6: Brhösnier ingen förbättring dä
Ledamöteryr dels artz pa am
nan Skar, dels äga för praerique
lönande inkvmsirr.
Efter F-nlands abalienercnde
rörde flera indragningar kunna
äga rum.
Remitterades till Stats.wssvttet, samt tilläts
Författaren att sitt Diktamen med de öfriga
Ständen kommunicera.
Herr Lilverllolpe, 6uil»s -chrgh.iw: I Plenum
den iz Zanuarii uppläste jag «tt Dicwmen
hwari sörrflvgs upphaiwande af der fä kallade
xrvduct'placattt. Jag dar sekermera tillfälligkwis
genomläst Borgare, Skär dus Priwilegier och
till min forund^n ituinlt, att denna blott Ali-»
männa O-conomstka lö^attninq är, elt detta
Ständ tillhörigt priwileomm. Dä det är min öfwertygelse
atk priwlleMc wät friwlkiigt kunna cederas,
men ej näsen innehafware offordras, eller
ens proposition derom göras, sär lag förklara,
ott om jaa löt ut känt detta, hade jag ej gjort
wot'vn om producl- placatets upphäkwande. Jag
cmhäller derföre hvö Herr Grcfwen och LandlMarffalken
ott mitt oswannämnde Dlctamen mätte
fa sä om förloUit oiiles, fä wäl l osjeende pä
den derä gjorde Rem,jje„ till Allmänna Veswärs»
och Oeconowie» U.stvtlet, >gmt vä all öfwerlägg»
ning derom hos Högloft. Ridderstapel och Adeln
Herr
Grefwen och LandtlNarftalkei, gjorde
Prvposillvn l enilZhet med Herr LillvLrltolpes
begäran, hwilken
Bifölls.
Herr
Den 27 Iauuartk. 109;
Herr , jonss, inwände att Bor
gare
«Srändst kunde kanske haflva lust atk Maga
sig det.a Prnviiegmm.
Hern.- ZilvsrstoIsiL erindrade, att sädant more
desi ensak, men alt han ej will göra nägon motion
innehM'de en fordran af nägvt annat
Ständ att asstä ifrän sina rältigheter.
Justerades följurde:
Ucdrag af protokollet hällre i Hoglofl.
Rrdverflaper och Adelns plenum dett
27 Januarit 1810.
S. D. Föredrogs Stats - Utskottets Me»
moria! af den 25 sisNedne, innehäliande förnyad
hemställan til! Riksens inländer dek mätte StatsWerker
tiliäras all uvvkaga Inrikes bokförde Län,
och wnn Högloft. Riddmkapet och Adeln, sorn
till Ulstvitets förra Försiag hade lemnat sikt bifallsia
aswen nu döra wid delta sitt förut fattade
beslut iördlkfwa, instämmandes för sin del i
Stats-UkssoklekS yttrade önskan, otk nödige mätt
06) stea riu det g,?rde Läne-förflagetö werkställande,
ffyndesamt märke kunna tagas. Hwilket skulle
de ö-rioa Relpectkve Gränden genom Utdrag af
Protocoliet wanligen communiceras. l^r irines.
Ridd. och Ad. Pror. 5 D. Upp
88
»
1094 Den 27 Ianuani.
Upplästes följande.
Riters Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Veconomie, Utftorrs
Betänkande, angående Byteo - rrvrster.
Twänne serffildte till Utskottet remitterade
Memorraler det ena af Herr Lai.dshöfdigen m. m.
Grefwe Ösel 8r. telöml-r och det alidia af Rttsdags.
Fullmägti^rn ^ncttess ?elleesion frän Skarborgs
Län, Afwa föranlcdt Ulffottelö ätgärd
t detta amne.^ Till gru»d lör sill yrkande om
Bytes- ConloiretSaljkaff-riide hur ?ecler§.
ion ansörl: art allmänna säkerheten i ägande rät.
ten lider genom längre tid efterät ypp-de bylespretentioner
och nya skattläggningar ä Zord, som
för 100 a t 20 är tillbaka biikwit i utbyten ofsädd;
och med åberopande af 1688 ärs ByteSsörsattnlng,
som stadgar, att pä de Hemman,
hwilka lill Koagi. Majk och Kronan Mädde, sedermera
bltiwil Indelt?, iiägvn ny Skattläggning
jck§ ager rum, alstäae han den i Kongl. Förordningen
under den iz Zunli 1800, Utsatte tld af tio
är, uwm hwilken fordring-r emellan ensklldte äro
gällande och den genom Kongl. Förklaringen as
den 14 Mait >505 bestämde tjugo ärs rid för
kiander ä Fast Egendom, jemma! böra t afseende
pä allmänna fordringar och pretentioner biinva
gällande, somt att alia oafgiorde eller under Räklcgäng
»varande Bvteemäl mätte atffrlstvaö; ä^,
nensom Herr Landshö dtngen Grefwe leiner uti
dcs; Memorial a- dragit, huru mycken osäkerhet t
ägande rätten förordiakas genom de ännu oafgjord-
Bytesmedlen,; dek lidande, som sämcdeist
dra--
Den 27 Ianuarlt. 1095
drabbrk perjoner af alla Stand, hwilka innehafva
Frälsejord; hwariöre yckas, det lädane Utwä.zar
under »nnewaraiide Riksmöte mätte widlagas,
derigenom Jordägaren kvmme i ostördt ätnjutanbe
as hwad han lagligen sörwärfwadt.
W>d granskning as denna fräga, hor Utskott
tel lika med Memorialcrnes Författare, anject By,
kcs, Conloirets ärgärd, icke mjkränkr inom nägon
witz tid, päragliaen leda till inträng t ägande rättens
helgd, och säledes rubba den säkerhet, en
hwar jordägare ager att wänta sig l Samhället,
dä hans säng är lagUgt och lagligen stadlättadt.
Dä alla pretentioner emellan enstlldta, ej mmbre
aogäende Löst än Fast Gods äro genom lagen
bundne wid bestämda tider, tvckes ock, jä widt
logen grundat sitt bud pä begreppet om egendoms
säkerhet, det alltid wara en moisägelse, att det
allmänna undandra-er sig förbindelse att lemna 0,
fredat hwad som bilfwtt fridlyst jör e. stubbs inbördes
förnärmande.
Utskottet finner wäl, att flere inwändningar
emot billigheten af BoteS-brstekNkö asffrijiiing kunna
göras; jälom art tör uster derigenom uppstä,
antingen för Kongl. Main och Kronan eller ensklldte,
sä wida endera mid Bottna tär nä ot att
fordra: att rewisioner aniiu existera för dylika fordringar
eller i alla sall af Fö.sattnttigarne bestämd
skyldighet för dem som hegardt ett dote, alt hälla
Kongl. Mal.t och Kronan jkad-sivs; möjligheten
art sä Grawations - demis pä en Egendom till säkrrhttenö
förwarcmde ät ägaren, h.vars egel sel
det ltkwäl tillssrifwes och icke Bytes-Lvnkvlret om
sädant underläts m. m.; men hwad beträffar Kronans
förluster pä oafgjord! Byrén, torde de lika
jom
rv96 Den 27 Jarmar».
som winsten bllfwa gansta obetydlige, da man
räknar alt frän den wä tade winsten st.-ll asgä
Contoirets aflöning, hwiikel ar en säker utgift;
dernäst 25 procent af wlnstenS vehällning; och det
fluteligen är atk förmoda, dek de Bylen, wro
hwilka Kronan hade ett winna, nu m ra dNfwit
i stö re p-ovorcion alojorde, än de ut, hwilka
Kronan dlttwit styldlq; t följd hwaral Kronan
skulle sörwra t det hela ak sieilwa sumn-an, sä
wida nntztag ej äger rum i den stänga 'ömodan
att ett Contoir, som dr>s genom 40 , d ls annan
procent haft sin egen kördel lästad wld Kronans winst
t BvteSmäl uran d>8 inrättning ,747111!'!! närmarande
eller 62 äre lid, ej »örju^mor, att lramför
andre utsöka de n?äl, deri Kronan hade fordran och
Contoir winst, Wid betragtande ä andra sidawaf enffillaS
rakt till By? s mdrmgar hos Kongl. Maj t och
Kronan torde dest k äckwenty-s wä! fi-was l sig ljelfwe
betydlige; men d ! mwer-Dagande tages, huru mänga
kostnader medur ökandet derasäro sörkn ppede, tillombud,
upplys ingors erhällande och mera lädant; huru
mänga alstriinmggr den lä kallad? behällna jordran undergär,
i synnerhet dä :M?'karne bekommas lniJsacma
eller i Ivid, lärer lika hök? l kunna antagas, att
enfflldte personers iö lust pä Cont.irelS gfff.-ffande
bljfwer nog oansenlig ock ä -nu mera obetydlig
att beräkna mot osakr:heren för Jordägaren om
hon äger mer eller mindre, ä länge nägok Byttsimäl
finnes oakgjordt.
Genom Kongl. Resolutionen den ?7 September
172; stadgas i 14 §. alt mga Bylen I^lle
emellan Riksdagar f stjtäll^s eller nägon Immission
deri tagas, innan Släade na pröswat om
Kronan kunde wara stadeslös elle? ej j hwilket
sednare sall de icke finge Mötas; cch uti Ko ^l.
Den 27 Iarluarik. 1097
Förordningen den 26 Julii !7zr, dä faran af sä
länge utdraga? ochstur. de Byten ännu närmare insågs,
förordnas, att en de! Byten, eiler alla de
som wörö afgjord? före r68o ställe fastställas
uran afseende pä den, som derpå wunne eller rappade,
jamt cm i de Byten, som schan 16?;o lill
1718 stedde moro, det Hemman af hwilka Kro»
nan njutir ro ärs Ränta efter Bytet, icke stulie
und-rgä någon ny Skalbäggntng.
I detragtandr al !)wad osman äbervpcde
Författnln,ar säiunda inneyäila och pä här förut
anförde grunder, anser Ustkottet sig döra k,g Rikets
HsMch Ständer wörvfmweilgen hemställa,
att alia de byten som äro gjord? män 1680 till
och med !7r < men icke redan öii-wlt genom flureiigt
Utflag hos Kongl Mas t åtgjord?, mäge
man undantag afstrijwus och jäsom faststälde anses
; samt att, t händc.je sednare skedd? Byten
ännu stola wara oasflurade, dista kunde utredas
vch med Dom asqvras till nästa Lagtima Riksdag
; men om vägra dä aterstä, alldeles och för
alla lider asstrifwak vch sörfaiia; hwarmcd By'
tes - Eonkoirer helt vch hänel komme akt upphöraMen
som be tvid samma Contoir warande Tjenstemän
derigenom duligen ej böra sältas i falnad
M nödig bergning; sä' rorde Ukstottec fä förestå,
att Kong!. Kammar - Collegmrn lunde äga , alt
författa ett Föchag öfwer beloppet as ali den procent,
som Bytes- Evnkoirek njutit de sidnar? femton
ören vch ort en femtondedel al denna summa
ärligen under Lo ms lid lemnäs demäldtt Tjellstemän,
med det wiöksr, att de emedlertid göra
tjenst pä annat stalie, samt att de wld påfordran
elier dödsfall omsörmäite underhälls- medel mdragas.
H il
-
1098 Den 27 Januari!.
Hwilket allt Riksens Högloft. Ständers Egen
pröfning ^vördsammeligen underställes. Stockholm
den y September 1809.
Pä Högloft. Ridderssa- Pä Högwördige Prevet
och Adelns wägnar steStändets magnar
Hoksn 6. Oxenst^lNL. LcagNLlius.
Pä Wällofl. Borga- Pä Hederwärda BonreStänders
wägnar de-Slänbetö wägnar
L. Lckö«berr. L. Lricslon.
k.
Utdrag af protocoller bällir hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs. och Geconvmie, Utskott den
ro Januarit i8»o.
S. D. Ordföranden uti Usikottrts första
Beredning, Herr Ofwerste Kammar. Junraren m.
m Friherre ^smiiion, anmälte, otk ledan i anledning
af ätssrllige frän Högloft R,dderfkapet och
Adeln somt Hederwärda Bonde, Sländet remltterade
Mmiortaler, hworuti yrkas indragning af
Kong', Kammar.Collegil Bytes-Lontoir, lamt »st
ffril: i;ig af alia de, ä emellan Kronan och primats
Personer före Zr 1720 »ngangne Zordabyten,
pä ena eiler andra sidan yppade ByleS - brister,
h orlko ä nu icke dnfwlt flukrligen vfgiorde; Ul«
skottet för längre tid sedan afglfwll sitt Beiänkande,
och deruli af anförde ssäi sam! mrd wista
wst
-
Den 27 Janunrlt. 1099
ivtlkor, tillstyrka Memorlalernes innehäll; sä hade
efter det Blänkandet redan wunnit Wällofl. Borgare»Ständets
bifall, men innan det samma af
öfrige Respective Ständen dliswit stärstädat.
Herr Kammareraren xr. LrrZle, uti ett Ho6
Höglvfl Ridderffapet och Adeln, ingifwil och till
betta Utskott ösweriemnadt Memorial, yrkat nödwändtgheten
as Bytee-Contoirets bibehällande,
samt uppgiflvit den förlust, lom skulle ej mindre
Kongl. M-st t och Kronan , än gansta mänga
enstildta versoner, i synnerhet af Rtdderstapet och
Adelns Medlemmar, tillstyrkandes, sä framt alla
j frägawarande Byten kommo att afstrifwasSä
snart detta Memorials linehäll kommit kill
Herr Barons och Ölwerste KammarJunkarenS
kunsta», hade han ansett sig stylvig alt i Utskottets
Plenum hemställa, om icke det afgisne Betänkandet
borde »frän de trenne Respective Ständ,
som icke afgiordt frägan, äterbegäraS, pä det ytterligare
granskning af ämnet mätte ste.
I anledning as Utskottets härtill gifne samtycke
, har Betänkandet begärdts tillbaka och äfwen
ifrän Höglofl. Rtdderstapet och Adeta samt
Högwvkdtge Preste - Ständer hilemnadt utan äterremitz»
men under ttden dar det samma bliswit
Uti Hederwärda Bonde - Stander föredragit och
bifallit. Sädant oaktadt är likwäl, genom Herr
Hos, Camzterens ätgärd , BvteS - Conloirets ämbets
utlåtande wordet infordradt, och jemte Kongs.
Kammar-Lollegii eget insände yttrande Utskottet
meddelt hwarefter d^Ha Handlingar bliswit uti
fö sta beredningen föeedragne. Men derwid hofwa
, enligt det dä förbe Prolocoll, Ledamöteme
af Bonde och Borgare - Ständen, ansett sig icke
kun*
. rivö Den 27 Ianuarrk. -
kunna frärigä deras Ständs en gäng fattade Be»
sint, eller inga t någon öfwerläggning om saken,
förrän densamma genom wedcrdörltg äterremitz
hltkvmmit. Pluraliteten inom Preste» Ständer,
hor funntt sia böra fördttswa wib förra Betänkandet,
men Riddrrstopet och Adelgö fläste Ledamöter
hofwa förmodat ändring derut! bliswa nöd»
wändig. Enär Beredningen pä detta sätt kommit
i fullkomlig tnacuviket, jamt Utskottet n;
Pieno ej eller lärer kunna för det närwarande
lemna något Lifinitist utlåtande öfwer f ägan,
sedan den samma kommit i sädant stick, urbab
sig Herr Baron fä tillstyrka, atr jemte berättelse
om sokens hela förlopp, en afstrstt af förra Betänkandet
mätte till Högloft Nidderstapet och
Adeln, samt Högwördige Preste-Ständer afsändas,
med anhäitan ftän Utikotwt om skyndsam
del af de beslut detze Rckp ctive Ständ täckas deröswer
fatta- Herr Baron och Olwerste Kam»
marJunkaren trodde icke alenaft att detta nu more
det enda sätt att kunna wlnna något stut t saken
, ulan ärmen alt denna åtgärd more ännu
starkare päkallad af de frän Högloft. Ridderstapct
och Adrin nyligen till Utstottek remitterade senare
Memortolec angående Byteöwerkrt.
Utskottet gillade detta Förslag, hwadan genom
Protvcvlls, Utdrag, Högloft. Ridderstapet och
Adeln samt Höawördige Preste - Stöndet, derom
möidsammrligen skulle underrättas. Oc supsg.
Grefwe von I^ntinzskauleo, ,
förklarade att han witzerligen more biand dem som
skulle winna om det b>Mes som Utskottet föreslagit
, men när fräsa» sä nära rörd; ägande rätten,
an
-
Den 27 Januari!. nvi
anhölle han att den mätte lä hwila pä bordet,
pä dek man deröfwec mätte erhälla tld att
besinna sig.
Föredrogs ä yo Allmänna B-swärs och Oeconomie
- Ulkottets den io Januari! pä bordet
lagde Betänkande, rörande ätfklllige jörflag tik
näringsfrihetens utwidgande.
Bifölls
-
Remitterades till Stats, Uksssttet ett af Herr
klslmerk^lt, 6nkss ^ den 15 Jnnirii uppläst och
pä Bardet lagdt Memorial rörande ärst.lljga tillgängar
för Skars - Werkst.
Herr Grefwe» och LandrMarskalken, som
lill Hans Majt Konungen war uppkallad, tog
härefter afträde, och lemrgde Kiuvban, ät den
äldste närwarande Gmwen, Herr Grefwe von
I.Alttii>A8lisult;n, /'tibreckl.
Upplästes följande:
Urdrag af prorocotter hällir bos Rik,
sens Högloft Ständers A"männ<r
Neswärs- och Deconomte, Ulftocr den
8 Januaril i8io.
Ridd. och Ad- Pror 5 S. S. D.
8S.
lior Den 27 Januarit
S-
D- Till ytterligare granstning f->retogs
nedamiämnbe förur pä Bordet lagde ifrän Wällpfl.
Borgare- Ständer till Utskottet remitterade
Skrifter/ angäende önstad ändring i nu gällande
Författningar/ rörande ätskillige Städers Frimarknader/
hwilka Skrifter i följande ordning till
Utskottet inkommit / nemligen:
a) Utdrag af Wällost. Borgare - Ständels
Protvcoll iör den 15 sistiedne Augusti af innehäll/
att Ständtt/ uppä dest Beswärs- Utstötts derom
gjorde hemställan/ funnit'för godt alt lill Oeconomie
- Urstoltets undersökning och utlätande remittera
de af Åtskilliga Städers Fullmägtige ingifne
ansökningar/ dels att wista Skader mätte äterfä
deras förlorade rättigheter att hälla enstildte
Marknader och sä kallade Köpingar samt ott Frimarknader
mätte afstaffas och inskränkas;- dels ott
wista indragne Landtmarknader mätte äterställas;
warande följande Memorialer af mdannämnde
Riksdags - Fullmägtige detta ProlocollS - Utdrag
bi>agde.
iw Af Rädmannen Herr koelskei-ger, att
den i Fahlu Stad är 180? började och sedermera
ärligen den 20 Januarti hällne Frimarknad mätte
warda afskaffa!).
2:0 Af Rädmannen Herr Olok koos, att
Östhammars Stad/ lvm of älder ägt rättighet
att w-d Skärsta By i Edda Socken ärligen hälla
enskild Marknad/ mätte samma/ Staden sedermera
srämagne, rättighet ätersä.
z:o Af Rädmannen Herr sob-m ,
sä wäl att Jönköpings Stads Borgerskap, mätte
-
Den 27 Januarkl. ,ioz
te ätersä sine vä Priwilegier och flere Konungar
Försäkringar grundade rättigheter alt hälla enffildre
Marknader, hwaremot bemälle Borgerffap
wille afsäga sig all rättighet akt af andra Städers
lika b>ffaffade Marknader sig begagna, som
ock, akt Grenna Stad mätte Återbekomma dess enflitdte
Marknader, samt derutom erhälla tillflänl)
akt i Staden hälla fyra Marknader vm äret, eller
kwänne utöfwer de nu tlllätne, af hwilka d?n
ena kommer att anställas i December mänad kort
före Jul och den andra i flutet af Februarn mänad.
4:0 Af handelsmannen Hrrr k. ,
att Marknader i Staden Halmstad mätte äterställas
i det flick de iamma söre är 1798 wo-w,
och Staden således ätersä d tz sistliämnde är förlorade
rättighet, alt ärligen hälla Landtbo - Marknader
t Thsruse den 19 Julii, i Knärräd den
26 Junti och andra Oclober, i Gyltige den 20
Mars och 21 September och i Krogsered den 14
September. ,
5:0 Af Herr Borgmästaren Oeoi-Z lJuiiZyvisl,
att Marknad rne wid Rinkabuken och Kongslena
mätte, till förmän för Hio Stads Borgerskap
äterställas, samt Stade» Lidköping ätersä sin
förra rättighet ott en gäng om äret hälla Marknad
wid Tvättstugan, och dessutom erhälla tillstånd
att ärligen en Kreaturs - Marknad anställa
6:0
Memorial,af Riksdags - Fullmägtigen för
> Linköpings Stad Åldermannen ^nciers
hwllket den- 29 sistlcdne September bliswit till Utskottet
remitteradr, och hwan yrkas att aimngeu
frimarknadernr i Linköping matte till enflndte
Mark
-
H04 Den 27 Janrrarit.
marknader förändras, ell-r ock Linkoping i likhe
med öfnge Skäoer l Östergöthland, fä kllläreise
Ott hälla irenne Martn ^er om äret
7:0
Memorial c>f Riktdags - Fnllmägiigen
för Eksta Stad Rumänien ^!i8 stuä IIU8, hwlsr
ket äfven dei 29 Au ust> blitwit renutceradt,
innefatta'de önskan, -tt? Marknaderne l allmänhet
mä te bibebä las > dtt sk ck , hvarun de efter scd«
n<>fte regleringen kommtt, j-mt ott Ekftö Stad
mätte ät-nä sia fv!d'a rättighet att kä!'a Marke
nåd wid N tebäck t ställetAör den wid Nöbbelid nu
inrattade Keeatms - Marknad.
8:0 Memorial af H^rr Borgmästaren k!, o.
blolin, säsom Full c.äal g för Staden W pö,
rmntkeradk den 19 September, jemte bifogad. ffk^tt
at nämnde S' ds ÄDsteS »rknoden, alt olla
Sl d^s Lnadt - M->rknader mätte förklaras för
< ikltdre, samt att Staden mätte komma att hälla
Marknader i E ergon den 2.6, i Markaryd den
28 och l Llanabo ven zo Junit, i Moheda dea
Z Julli, t Wnlköhl den 18 och i Dedesjö den
20 Oktober, men akk Stadens omge Markander
Alwen hädanefter mä komma akt hällas pä de uti
k.newärende äro A manackor utsatte tider.
9:0 Memorml af Fullmägtigen för Ulrice»
hamns Stad H rr Borgmästaren st. kl. Lsrkmsn
remltteradt den 4 Ocwber hwaruti anhälles att
Staden Ulricehamn mätte ärligen fä hälla Marknader,
utt Mörlunda den -.2 April och 28 September,
uti Ovaden den ic> Junit och r8 Octoder
samt uti Ljungsarp den 28 Maji och den 6
September»,
K>:v
Den 27 Ianuarit. nox
7O'.o Memorial of Fullmäatigen för Söders
köping Herr Rådmannen Lellerb-rL remitteradt
den > 8 October hwaruti yrkas, att Ormarknaden
t Söderköping mörle komma att är igen hällas i
flutet of Auausti mänod, ech sä kallade
Skjärkarls, Marknaden den r september alla är.
Utskottet ansäg de uti l/wanupptacme Memorialer
ondragne pästäenden hwilka äsyita ändring
t den sednast saststmde Marknad6-reg'eringen, kunna
hänföras kill z:ne humudflag, nemligen:
1:0 Att nägre nu existerande FriMarknader
mätte förändras till enskildt? för witze Städer;
2:0 att antalet ai Marknader, i synnerhet enskildt?,
mätte ä nägra orter ökas, hwaremot Herr Rädmannen
korisbel^er uti dest Memoria', vlkar indragning
af den Frimarknad i Fahlu Grad som
börj s den 20 J--l-uarii; Z 0 att w>sta Marknader
mä komma att hällas ä andra trdrr och orter
än förut faststaidt är; men Herr Rädmanncn
lislius har utl dest Memorial begärdt att Marknoderne
i allmänhet mätte förblifwa i det skick hivarutl
de enligt sista regleringen befinnas.
Hwad nu först angeck de M^morialer hwilka
yrka Frimarknaders förändring till enlkildte för
witze Städer, sä fann Ulffoktet deras innehäll wa«
ra stridande emot Kongl Brekwet den n Julli
1788 hwaruti stadgas att olla enskildte Marknader
böra, säiom hinderlige för en större samling
of Folk och wnror afiys s, och inga andra tillätas,
än de sä kallade Frimarknader, till hwilka
Köpare och Säljare frän alla Rikets orter utan
Åtskillnad äga skllt och obehindradt tillträde. I
an
-
H26 Den 27 Ianuarir.
anledning hwaraf Utssottet, sem ansäg den redan
faststälde regleringen böra vsörändradt bibebällao,
trodde fig böra tillstyrka olflag ä alla de Mcmorialer
hwilka äsyfta att öka antal t oi enssildte
Marknader. Beträffande dernäst det wkande, att
nägre Skader mätte erhälla tillständ till flere Marknaders
hällande, sä ansäg Utskottet sig wäl böra
till sölje af nyst anförde grunder , jemwäl tillstyrka
alsiag ä de samma sä tvid: de endast äsystade
att öka antalet af enssildte Marknader för näcn n
witz Stod; mea dä ett och annat Memorial finnrs
innehälla den önskan att t händelse Frimark,
naders förändring till enskiidtt ej skulle blfattas,
flere Frimarknader dä mätte tillätas ä-wensvm att
nägre nya Marknoder mä inrättas utan att be,
flämdt yttras huruwida detze borde blifwa frie eller
icke, sä förmodade Utssottet sig jemwäl äligga
ott meddela utlätande angäende Frim.rknaderö tillökning.
Och rhmu Utssottet wäl kände att dess
flags Marknader merendels bidraga till större afsättning
af Stodsmanna och stundom äfwen af
Landtmanna-waror, önssade likwäl Utssottet, att
denna afsättning mätte befordras genom andra ost)
bättre medel än Marknaders förökande och att således
flere än de redan inrättade ej borde tillätas.
Widkommande sedermera de i nägre Memo<
rialer gjorde andragande,, om en dcl Marknaders
flyttning till andra orter och terminer, sä ansäg
Utssottet sig icke eller härutinnan tillstyrka nägon
ändring uti den Marknads« reglering / som Kongl.
Mastts och Rikets Commerce - Cvllegium, pä de i
Kongl- Brefwer den n Junti i7Z;8ansörde grunder
, ej lange sedan fastställa och ursärdadk.
Slu
-
Den 27 Januarir. 1107
Slukeligen hwad angeck Herr Rädmannen
^ulielii önskan, att Marknaderne matte bibchällaö
» nu warande stick, ansäg Utstottet Ven samma
wara genom föregående urlätanve brswarad. Or
Lx ^rotocollo
k. betsel.
Bifölls
Upplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs - och (Dcconomte - Utftorrs
Betänkande, i anledning af ett hos
Wällofl. Borgare--Ständet ingifwtt
och derifrån nll Utftorcet remktteradt
Memoria! af Riksdags - Fullmägrige
för Städerne Uddewalla, Westerwik,
wisby, Halmstad, Carlscrona, Vstad,
Landscrona, Gefle, warberg,
Calmar, Sundswall, Hernösand, U>
mea, Luleä och pitea, innehallande
ansökning om en allman och oinskränkt
Nederlags- och Upplags-frihet
för alla Rikets Sjö- och StapelStäder,
i likhet med hwad Staden
Götheborg förur i Näder förundc
blifwir. Ehu
-
no8 Den 27 IanuarlL.
Ehuruwäl Utskottet icke anser en oinskränkt
Nederlags-frihet wara tj-nlig för alla Rikets Sjövch
Stapel-Städer och derföre icke funnit lämpeligt,
att tillstyrka sullkcmligt bifall till Memorialet
, hor Urskoltet ljkwäl trott sig böra wördiamineligen
fvresiä den underdäniga anhällan, af Riksens
Högloft. Ständer att Kongl. Majit täcktes,
med Nödigt afseende ä Sweriges förmänliga läge
för Transito -> handel med de omkring Westerhag
wet , Östersjön och Bottniska Wiken belägne öfrige
Riken - lemna NcderlagS- och UpplagS - frihet
utål utländskt gods, ät de Städer, hwilkas belägenhet
och Hamnar Kongl. Malt anser wara
dertill postande; och har Utskottet derwid i synnerhet
fästat sin uppmärksamhet wid Staden Wisby
pä Goltlard, som ester Utskottets kanka, har
ett märkeligt företräde för de öfrige Rikets Städer,
bäve i anseende till belägenheten, säsom en
föreningspunkt för Engelska och Ryska -Handeln
och ölmen i afseende pä det mindre likställe för
Lurendrägeri? och Tullförsnillning forn bär synes
wara akt befara.
För öfrigt hor Utskottet welat wördsammell,
gen hemställa om icke, wid Ve killständ, som iör
en dylik förmän utlärdas, dec forbehäll mätte göras,
ait, de Handlande l hwarje säd y Stad böra
sjelfwa erlägga ostöningen till de Tull > Betjente,
hwilka till förekommande af Lurendrägerter pä
desto ställen, uröfwer det waniigg antalet anses
oumbärlige, utan att Kronan eller Tull - Wreket
med deras underläkt petastaS; äfweniom dylika
tillständsbref borde tnneöälla, akt Tull-Författningarne
i allt öfrigt skulle wara lika gällande för
Veste som för öfrige orter i Riket; hwiiket dock
Rik
-
Den 27 Januarlt. Hvy
Riksens Högloft. Sländers egen pröfning wärdsommeligen
unberställes. Slockholm den 8 Innuar't
»8 ro
Pä
Höglofl Rodderska- Pä HögMördige Pre
per
och Adelns magnar ste - Scänoels magnar
Joli 6. OxenstjernL. 8tLZNe!iu8«
P3 Wallofl. Borgare- Pä Hederwärda Boche»
Sländets wägnar Gränders magnar
L. s. Lcllonkeri-. k. Lricsion.
Hc in ^rvlvLvIlo.
k. I. dselLsl
1809
den 4 Octobsr uti Borgare-SkändetS
Plenum uppläst, remikleradt till Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Bestvärs- och OeconomreUrstoll;
betygar
Lx ppotocolic»
I. kll. k?Lrerlon
lVördsamr
Memorial!
Det är en bekant och känd sak att wöra
grannar Danstar och Norstnrne redan länge
stordal slukren och den stora fördelen af en allmän
NederiagS-frchet.
SwerigeS Sjö - och Stapel - Släder i allmänhet
sakna benna förmon- Den wälle wara
allmänt nyttig äfwen för ctz i mer eller mindre
Ridd. och AS.Pror. 5. B. män.
89- *
mc> Dm 27 Januarri.
mön. För ingen ar den ffadlig. Naturliga biliwheken
synes sördra lika rätitgheter sör ilka Medborgare
under en och samma nulda Regcrcng.
Urur detza anledningar är det jom undertecknade
Riksdags - Fnllmäglige för största delen af
Rstets Sjö, och Stapel-Städer wäga yttra den
undcrdämga ö> sson och förtröstan alt af Kongl.
Majns Nöd fa emottaga ett förnyadt wedermäle
genom rrhällonde af en allmän och oinssränkt Uspoch
Nederlags - frider och rättighet för R-kers
alla Slö- och Stapel-Städer, > likhet med hrrad
Staden Götheborg förut i Näder förundt blifwtt;
Och enär denna angelägna jak understödjcs
ak Riksens Högloft. Ständer, hwarom det är,
som wi ödmiukust enhäiia, wäga wi smickra ost
med ett Nådigt bifall frän Thronen
Hos
Höoädle Herr Dir^cteuren, Riddarkn
och Talemannen sanik detta Högtärad- Ständ anhälle
wi till detta ändamål om benägit bifall och
förord hos de Höa Respecrive Med - Ständer;,
för ott gemensamt hos Hans Majit Konungen fåken
i underdänighet rekommendera.
M5 det för öfrigt tillätas ost akt anföra några
rcftepioner l ämnet, som torde uppisa nyttan
i allmänhet af en dylik inrättning och älwen tjena
att mota hwarjehanda möjeliga inkast och betänkligheter.
Nederlags - friheten animerar Utlänningen att
mera talnkt besöka wära Hamnar med stna Skepp
och prvducrer » det den befordrar Transito' handem
och
Den 27 JanuarLt.
im
sch i synnerhet den sörmänliga Spcculatlons och
kommissions rörelsen. Deraf winner Kongl.
Mg:t och Kronan si-rr Skepps och andre umgälder.
Skäomics Innebyggare winna genom prowrsivner
Magazlnager, aroetSpenningar nr. m- och
allmänna nyttan bcredes ytterligare genom en deraf
demande mera altman wälmäga t del den först-stil
Staten werrfamma medlemmar pä flere ställen
än förut, hwilka iständsättas att gagna sig
Kjelfwe med ofra behöfvande Familier och att utgöra
sina ukffyild-r tili Kongl. M^jt och Kronan mera
reauliert än fö>ur.
Wifle Staders mindre fördelaktige lokal för
begagnandet af en neder! agöstjher kan ej bestridas;
lckwäl kanna conjunciurer och omständigheter inträffa,
dä äfwen en sädan af naturm mindre gynnsam
belägenhet kan med mer fördel begagnas ä r för
närwarande; och der det ej intläffir förswinner äfwen
rättighetens möjliga degaqn-nde; men ej bör
siclfiva rättigheten wara nägon Ort betagen
Om
någon sadan tanke skulle nppstä, det
kunde K mg! Mai ts och Kronans Tull-Intrader
sörmindskas derigenom, att de Städers handlande,
som förut genast förlullak det ofta mindre betydliga
parti? utländsk a wahror, som för OrrenS förnödenhet
af dem mäatas insöstkrifwosgenom nederlags
rättigheten äga tillfälle stt äter utföra
wahrorne utan Tulls erläggande, fä lärer den ej
räcka längre än tankans flygt och iäledeö ej tarfwa
någor» wrdcrläggning.
Det faller wid sörsta e''tt'"sinnande genast i
ögonm att consumttoncn pä hwarje ork blir den
sam
-
mr Den 27 Ianuarri.
samma med eller utan Nederlaqsrattighet och da,
h vad sam cvnsuiueraö 06) af nederlagen tili detta
ändamäl uttages, genast da sörlullas, «a bitr förhällandet
lika invad Tulluppböiden angär. D?t
bitr fälcdrs endast det importerad s öswerskott s dan
cvnsumtionen och inrikes astättaingra pä stället är
Mräknad, sam kan exporteras och om detta ster
frän en eller siere/ eiler fördela dt pä alla Rikets
St'pcl - Etädcr, sä blir svrhäl-audek lika pä
Det hela hnad K önans u 'pbö d »vidkommer, hwilkm
uppbörd alltid as ber l Riker giVaronswande
stall utgå
Det
mrdgidwes deremot att Kronans uppbörd
för de »varor som ! Riket g varstadna, kommer att
något sednare iiigä än nu dä den hivar>e manad
nppbäres och remiticras frän Tullkamrarns; men
deria, söiffott blikwer ej iängrvanot, tv innom
hivarjs ärs stut förlullas, älwen af Nederlagen, fä
Myste! som pä hmarje Ork rvonlig-n consummeras
och al ättrs och det ändock succchipe fö r och sede
nare ester som afsättningeu gär; och mer insörstrlsives
ru »vanligen ei Utan pä de fläste ställen mindre
än svin rör ottens ärliga re hos och afsättning
calcu-eras ätaä; de belodstgaste uppbörder för utUMkes
inkommande wa:v>' kunna äfwen nu ej päräknas
förr ch» sednare halsten och en stor del sista
qtvartalet af ärer dä Fartygen manligen först
Återkomma frän de Wärliden söretagne reior.
Männe det detzutom ej more billigt ott äfwsn med
uägon uppoffring i afseende pä tiden till Tull-medlens
indrilwande underlätta de Handlandes Industrie
och arbetsamhet, dä deraf äkwen minnes den
husrvudsakliga fördel att mängen lvm »!» wäl lunde
staffa sig urwäg till rvcrrans inköp utrikes,
men
Den 27 Janunrlk. mz
men mäste rätt ofta asstä frän införssrifningen i
brist af moyens til! den dryga Tullens contanke
cl rcrrnde w:d tillständ akt fä begagna credit pä
Tullen till dnfl waran kunde afsätt-S; stu><e genom
ticecte insörstnfningar oka den orters rörelse
och befordra hwar pä sin ort, en mera allmän wäst
mag < s Bewiset pä motlalstn synes t» wärr nu
pa wänga ak Rikets Stapel - Skader, där Handel
och rörelse fä aft-.git, atc Handlande cj kunnat
si urnera Stadens och Örtens inbyggare med
deras vrhofmer af utrikes wahror dem dche fäledes
frö längre aflägse betydligare Gräber mäste förskaffa
sig, hwilket i anseende till drvga transporter
och endre omkostnader samt tidsspillan förvrdsakar
dom högre utgifter och olägenheter än om
de singö köpa dem pä stället och sästdeS simres
wara äsrven allmänt skadligt.
Ben-äff nde nödwändigheten af en tillökande
Tuli-Be je,!!Ng i afseende pä Nederlagen, sä kunde
deremot in mandas att pä de fläste ställen är
redan mwetfiöd derpä, sä akt tillökningen ej behö-d-
vlifwa dety lig öfwer der hela, meri aswen
der dtt more nödwäodigt öro de Handlande wist
lige akt äraga sig en afgift fwarande deremot.
Näaot inkast akt wid inrättningen af en allmän
Nederla ' , Rikets Sjö- och Stapel - Späder
, Lmendräaerier och Tull örsnjllning möjligen
sturle befordras, förmoda wi ej till wederläggning
behölwa upptaga, wär tanke är atc den fednace
eller Tullförsnillning om näqon sädan pä nägoci
ort hittills eristcradt snarare stulle alldeles förswinna
emedan ingen lärer maga akt pä Nederlagen
upplägga undra waror än dem som angiswas ej
est
IH4 Dm 27 Januari».
eller kill mlndre wigk, matt eller mä! upptaga än
tom dek sig i s/slswa werkst förhåller; en owäntod
underfökniug i Nederlags - Magazinen ffulle i annat
fall drygt kunna bestraffa dylika straffbarde
försök.
Hwad Lurendrägerter beträffar sä kunna de
as ffmma ordffk ej pä detta tätt söröfwas och
dem, tom befatta sig dermed, kunna lika ?ä wäi
om ej bättre bewakas vä> framdragas dä man bör
supponera att en förökt Tull-Betjening äro dertill
bättre i tillfälle än ea mindre talrik; kan ock hända
att det med tiden kunde finnas lömpeligt och
nyttigt för Riket fä wäl i Oeconvrmfft jom tiri
förekommande af meneberter och andra laster t
moralifft afseende att tilläta mwNl af alla siagS
hittills sörbudna waror mot erläggande af någon
mättljg Tull, hwarigenom detta onda bast hämmades
och till intet gjordes.
För öfrigt anhälla wi att detta Memorial
mätte ord ifräu ord i Siänders Protokoll intagas.
Stockholm den 4 Oclober »809.
kcr ^obckon klsgsrät, för Uddewalla. 6.
kl. Lgge, för Westerwik. k. 6rev-8MubI ,
för Wisby Stad. 1'. kogk, för Halmstad.
8. vv. k^Lclrlon, för Karlscrona. Lb. ,
för Städerne "Vstad och Landscrona. Dsme! Liktirsnc!,
för Gefle, polian k. bolmer, för Warberg.
Lull Lullsk LslckliLen, för Calmar, ^cm
illberg, för Sundswall. Uicbael kustström,
för
Der? 27 IamrmA nr 5
för Hernösand. rl. Ljudr, för Umsä -u:
I^uurk, för Lulea. ij. 6. ödmsii, ivr Pikeä
Likhttrn
med det titt Högloft. UlskiMel .emitterade
Memorial, bestyrker
Lx Otkcio
?. I. hlei^el.
Ukdrag af prMocoller, hällts urr T^tk,
sens Hogloftiga Gränders Allmänna
Beswärs och Oeconomi?, Ucsiorr den
4 Januaru i8iv.
S- D.
Herr Fabriqueuren Lcliönkerr erhöll ordet och
uppläste följande:
wördsammaste ?h>fLrattde!
Om dek ar i Theorin en fanning olt Handelsrörcisen
genom Nederlagsfrihet?,! erbäller mera
lil och ukwidgande; sä är d?r likwäl t ftera afseen,
den angelägir, art wid tluämpningen häraf med
noggran urskilning och warsawhet följa den urskilning
som Locok, Handelöställning och öfriga
omständigheter meddela. . Hwad Swenffe Slape!-  Etäderne angar, sä företer sig mellan dem sä
mängfalldig olikhet, alt ett sörordN!Uide fom More
allmänt och för dem alla gemensamt, »möjligen
kan äga rum
- 3
m6 Den 27 Januank.
I närwarande lid är wär egen Handelscommunicalion
alldeles osäker och icke ens med
Rymond genom någon witz afhandling bestämd,
och om man 'wille påräkna att England kunde l
någon män bidraga lill de af en allmän Rederlags-frihet
förmodad* förmäuer; sä mötes derwid
enahanda betänkligheter, lä länge Lvntinentenö
föresaks är, art afhälla tillförsel af alla Eogetsta
wahror, hwarkgenom emplvy af de pä Nederlagen
famlade wahra - partier skulle lnstränk-s lill
blott Landets egen conslimtlvn och Medes Transito
rörelsen bliiwa linga. Om man skäligen bör förmoda,
att all denna osäkerhet t allmänna HonDelS-ställningen
stall tvid äterwunncn fred mellan
Slömagrerne fö swinna ; sä dliiwcr likwäl sivärt
att nu t förwäg derpå grunda nägok lUlstyrkande.
Af alla de stät sm StäderncS Ombud uppräknadt,
anser lag icke någor enda wara nog bestämt
och talande för att wä -leda till nägot destut
t detta werkeligen grannlaga ämne. Awén t
De Skader, som redan äga NederlagS' frihet, såsom
Götheborg och Carlst) mn, saknar man nog
erfarenhet för att afgöra lrägan, hwad dernnd
är wunnit för Riket. Kofdmden till uppbyggande
af färstl«dte Nederlags. Magazln, med underhäll
lör erforrerug Tull Betjening stall sannolikt
medtaga Handlands enstildte winst; f.whägan
för werkeliqe olägenheter af Nederlags friheten mäste
likwä! wara ögonskenlig, sa länge Tullbewakningen
är vä d.tz nu w-wande ofullkomliga lot.
Med tillökning i Tull - Vekje-^S antal är saken
ingalunda huipen, sä lange de alla mäste si ma sig
i sä knappa Löne-wilkor, att de a^ ren nöd mäste
för likt winna bergning se igenom fingren med
Lag
-
HI7 Den 27 Iauuarit.
Lagbrott- Det är säledes en nog grundad suppo»
sition att Tuilförsnilling och Lurendrägerie skulle
okas i samma män föremålen, hwarpä dc kunna
föröswas bliswa genom Nederlagsftiheten mängfalldigade;
och dä härtill kommer, att ett ound»
ivikligt dröjömäi eller ansiänd med Tullumgäldernes
erläggande lcke kan förenas med St tS
WerketS och PudHci behof af de-na inkomst,
eller medgiiwas under nu subsisterande Tull > Arrende
; sä anser jag för näcwarande någon åtgärd i an»
ledning af detta Memorial icke kunna widtagas.
Jag enMer ödmjuk:st, att detta mitt ytk»
rande sär ätsölja Högloft Utskottets Betänkande
till de Re'peck,ve Ständen. Stockholm den 4
Januarii r8ro
L. Lckiönkerr.
Lx krocvcoko
k.
Begärdes pä bordet.
Upplästes följande:
Riksens Högkost- Ständers Allmänna
Deswärs och Geconomie, Urstotto
Beränkande, r ankednlng af Rongl.
Ridd. och Ad- Pror 5 B; Maj:rs
9«.
ni8 Den 27 Jannam.
kllascs den 28 September Miedl! är
lii! sikstus Ständer ostärne Nådiga
proposition af innehall', akt hos
Longi Majit r Nådigt öfwerwägande
kommlr, hurusom Alllmänna Lagens
stadgande r 5 Cap. z Z. Dyggninga
Balken, angäende bestafftnheren of
den gärdesgård, som för laglig hägnad
till ägors fredande stall anses,
nu mera icke synas swara enior ändamäler,
r rhy arr samma §. som
stadgar, arr gärdesgård dör stängas
tät och fast, 2 alnar hög och 2 al»
nar emellan hwarr par stör, wäl onn
nämner att der gmd af Sten eller
annar efter Grcens lägenhet gores,
bör den wara sä fast, acc den ej lätteligen
rifwes elier falla kan och fä
hög och rar, acc Boskap hålles ute;
men icke närmare bestämmer huru
hög densamma bör wara, för
are som Laggrld anses. Dä err ämne
af denna wige för Jordbruket ej
kunnat undfalla Long!. Maj ts Nähl,
Den 27 Iattuarit. my
kiga uppmärksamhet, hade Rong!.
LNajir till Rlkers förs.mlade Geander
wekat öfrverlemna om icke ,
uppä i ^äder äderspade ska!
och grunder, Bong!. NIajns Be,
faUmngshafwande i hwarfe Läi»
kunde undfä LTkädig Befalliung arc
sedan dXeernes Inncwänare wrd Härads
- Rätten blrfwik i decra ämne
hörde, inkomma med underdånigt uk!äcande,
samt Rona!. Maj t derefter
ägaaccwldraga de»k förfuttm ig, som,
lämpad efter hwarjc Landsolts vehof
och Locaka omstand gheter, närmast
wore m:d andamä!er och Rong!,
Maj:rs Näorga afstgt öfwecensstämmande.
Efter dtt Rikjens Höqiofl. Ständers LagUlstetk,
d't denna fräga först btrfwu remilterad,
förklarat sij icke kunna med den samma, Moln
ett dushiMämne, be^utniug togF, bär okwanberö
de Rädlga proposition kill detta wffoUs hand,
läggnmg d»twit öiwerlemnad Ucskorrek, (om, af
denna aMednring , ingätt i pröfning deraf har deruti
igenkä -t den wia och Näd.'aa uopm'rkj2Mhek pä allt
hwrd tom kan bidraga till det Mminncs bätnad
och Landns wäl, som utmärker hwar och en af
Kongl. Majus rrägna och Landsfadelltge vmsor
-
H2o Den 27 Ianuarii.
ger, och IWoltct har trodt sig bäst kunna gä
Kongl. Monts Nädigci assigter till mötes, dä
Utskottet, uppä de uti den Nädlga Prvpcsirionen
samt böaste Domstolens Prorocoll anförde lkä!,
j underdänrghet sär tiiistyrka bifall till kw. d Kongl.
Majit deruti Aller adigst drhagot förestå; hwilket
dock^ Riksens Högiofl. Ständers eaen pröfning
mördsammei-gen underställes. Stockholm den
8 Januari, l8'0.
Pä Höglafl Rldderffgk Pä Höawordige Prestepet
och Adeinö wägnar Ständess wägnar
stod, O. Oxttniii^lnz. icla^u. Zrsgn--!iu8.
Pä Höa'ä ade Bsr- PäH-derwä^daBon
garr-Sändcis
wäanar de - Ståndets wägnar
L. f. di:k6adelr. . Z. le-joliioi!.
k. f. dlet^el.
Begärdes pä bordet.
Upplästes följande:
Riksens Högloft Ständers Allmänna
BejwälS» och) dZeconomie - Utssorts
Betänkande, angående en ny Byggnads
och) st ftms. Ordning.
Da Riksens Höalost Ständer behagat till
Deras Allmänna Be-wärs och Oeconvmie- Utskott
ötwerlemna, att utardkta prvject till en nv
Bvggnads - och HuSy '5, vrdni a, för Utskottet
nu till Riksens Ständers pröfning ötwerlemna
Let Förslag, hwarom Utskottei, under öswertägg«
Ning 1 vetta ämne för fia de! vtwerenskemmit.
Uti ett mäl af denna beskaffenhet, som för
tzivarse Kgntzsorr egrnteliZen fordrade en serskildt
för
-
Dett 27 Ianuttrii. H2i
författning , och hwari Lacala omständigheter krä^
wa hett vUka förejkriiter. har dek ej undfallit Utstslk-k
och lärer cj eller undgä, att fästa Nrkrens
Högloft. Ständers uppmärksamhet huru omöjligt
dtt ar, att kunna sörestä en stadga, svin för det
hela är iMomttgt lämpeijg Dek hade warit
tor Utstottet nödigt atr inhämta frän Landsorterne
Lrfv'idttiga upplysningar och wrderevr ndrs Belänkcniden,
mm demi! har under pästärnde Riksdag
tiss inrymme icke gifwiks. Dä Ukssottet lälunda
ej kunnat hoppas, att framlemna m fullständigt
arbete, har U?sto!tet mäst mstränka sig inom
det bemödande art utarbeta och föreflä en Stadga
hmgre Allmänna förestnfter, fä mycket möjligt är
wore lampettge tift hwarje ferstildt Ort.
Dä Riksens Högloft. Ständer läledes täckes
göra ett rältwist afseende ä di fwärjqhLt-.r, som
ligga i f,'elfwa ämnets natur, hoppas äfwcn Utstött-k,
art Riksens Ständer stola med öfwcrseende
bedöma be brister, hwilka l prvjectit tili Försattningen
tätt torde uppräckas.
Sedan Utskottet nu i Allmänhet fäkt meddela
desi rankar, torde det ttllätaS alt lemna nägra
tippiyomugar om de ords.tker som t w>§a fal!
stadgat UlstvttetS BefllU
Under
öswe^äggningorne uti iftägewarande
ämne har till UlstvttetS kännedom kommit ett utaf
Herr Lagmannen Cockin kil! trycket belordrat och
till Riksens Högloft. Ständers pröfning öftverlemnudt
Förslag tiv en ny Byggnads- och Hussyns-Ordning.
Utskottet har funnit detta p'vject
wara uppgjord! mrd sa Myckca erfarenhet och kan
uc
-
H2L Den 27 Januarii.
nedom of Författningar, att det uti åtskilligt de,
lar kunnat tjena UHotket tili wägl»dntng, men
dä Utskottet med Herr Lagmans» ej kun
n-t
l a>tt instämma, har Utskottet funnit sig iör,
anlätet deri ^örttl» dets töränoringar och dels tilliagg.
Herr Lttgmon huttin har dessutom hwad
Mllitlä - Boställe» angur, endast med nägra tilllägg,
hänwist till förut gällande föttmkmngar;
men som Utskottet ansett tstmrgt , att pä ett ställe
och i ett sammanhang aga en enda stadga, som
innefattade alik hwad tili rftägawarande ämne
hörde och dä sä daul äswen instämde med hwed
Uttksttet, redan j allmänhet för live Oeconomlike
Författningar föreslagit, har Ustkotttt ut! stts
Artikeln as det project, jom hämmtt öfwer emnås,
j^mmandragik allt hwad 1752 ärs Boställs-Ordning,
unne Förklaringen deröswer af är 1770
och andre Föriattnmgar l dttta hänseende innehälla,
med uilflmande förändringar eller med de
tillägg, jom Utstottet, efter de i allmänhet i dest
projeet stadgade husivudgrunder och efter ttdernes
förändrade stick ansett nöd-ga.
I allmänhet hor Utskottet ächftat e, witz
likhet och or ' !?,a i ByggnodsUäktet. Med förestritte
om utstntkningar och wiste fstäno em lii an
sä wäi gram-ars stom egne dus, har Utskottet sött
b 'eda ord tttalrer och iör-wyAga större olyckor
w-d tilll-ttttge Eldswädor; men dar dock ej kunnat
uudgä akt sinna, att ålit fädant berodde af
hwarst hemmans olika belägerchet m-d fiere omständigheter
, hwilka ej rjlläta att härwid lemna
andra än wstlkorliga föreskrifter. Om U'skottet me-a
sökr btträmja uppsörand-t att (Lttm elier Ler
hus,
byggnader, hgr del stedt «j den vfwerlygelfe,
ktk
Dcn 27 Januari!. nrz
akt emot ben immade wailan; att rygga ofT>äd,
alwen ber andra Byognads - ämnen med fördel
funna anwäodaS mane nödwändtgr, vm dea ej
bestä'Ligt stal! förköra, werksammare medel widtagas.
Akt d t dock beklagligen ej kunnat göras
tili ett owlllkoUkgt älaagande, har lkkwäl icke undMil
Wssottet.
Hwad angur Caracters- hus ä Officers Mililia
Boställe!,, hwilka af Boställs-Cotzan destas,
har Wskvttet ej ansett lämpeligt att foresta hvarken
bibehållandet as hwad 1752 ärs BoställöOrdmng
eller Förklartigen deröfwrr är 1772
stadga. D-m förre tnnchäller, akt sädane hus
endast af Slen barde uppföras och den sednare
anbefaller blott Trähus. Utskottet deremot har
anlett sig döra förcstä en medelwäa, hwarrgenom
möchghtten os Stenhus - byggnader ej more utestängd
och Trähus äfwen lillälne, der de ej kunna
undwikas, och trott, ott bestutande rätten deryfwer
borde öfwerlemnas ät Kongl. Krigs-Collegiuni,
som sädant synes böra tillkomma, t anse»
ende kill betz åliggande att wälda och bedömma
Bvställs-Latzans tillgängar.
D3 de för Caracters! Byggnader nu gällande
ritningar, enligt hwad Utskottet kunnat inhämta,
icke mera lära wara kill ändamälct kjenllge, har
Utskottet fä wäl till redighetS winnanbe, som för
erlMondet as ritningar, lämpade efter närwaran»
de tider, ansett det wara af nöden, att hoS
Kongl. Majt t underdäniahek anhälla vm sädane
förnyade ritningar för Carocttrs-hulen ä M>luiä.Boställen;
och hwitfelt!!!Riksens Högtost. Ständers widare
bedömande vch Stgärd Utskvlker sär öswerlemna.
H24 Den 27 Januarii.
Hos Ulst-tttt har widare i brlraotande kommit,
huru som Landt - Statens, såsom KronoFogvars,
Länsmans med fieres Boställen ,
hikinttlls rs, ester någon gifwen grund, hlifwit
med postande Boningshus sörsedde, och att
om någon pä egen kostnad jädcme uppfört,
har det berott af en esterttädares godtycko, att
dem betota. Men som ingen Fond tili sädant ändamäl
finnes att tillgå, har Utskottet ej ernsctt detsamma
kunna winnås vä annat sätt, an att In»
nehafwaren uf ert dylikt Boställe, der ingen sädan
Byggning fannS, glades, att en sadan uppföra,
enligt de rmungar, hworom bos Kongl- Maj t r
anseende till sadane Boställen, Urssvtket äkwen fär
sörcstä, det unberdänig anhållan bör göras- En
sadan Byggnad beräknades den, som den samma
uppkörde kill wiste BoganadS - ar, och wid ett af,
träde njöte han ersättning at iltträdaren, i händelse
hon innan Byggnads - ärens förlopp asstyttade
eller Bostället kemnade. Stadnadr en tillträdare,
sorn betalt för ät rstäende ar, ej sa länge
wld tjensten, arr han sick dem olla begagna, sturle
äfwen han njuta ersättning os d-n honom efterträdde
och sä widare, och äge härwid Sterbhus
kika rätt som Boställehcstwaren sjelf. Delta sätt
hor warit det enda lämpliga, hwarmed Ustottel
ansett Landt - Statens Boställen blifwa försedde
nied Caracrero-Byggnader och hwarigenom nägon
hittills saknad ersättning kunde beredas dem, som
sädane Byggnader uppjöra.
Dä Utssottet förest rgit att den Uti 1752
ärs Boställe'Ordlag, i:st : AfdelningrnS 5 §.
stadgade och sedermera till någon liten del förhöjde
dagspenning för de Ryttare, Dragoner eller Solda
-
Den 27 Janunrlt. H25
bater, hwilka commenderas sill arbete wid Caracters
- husbyggnaden ä Militie - Boställen,
borde förhöj, s till tre sjerd;d:lar af Örtens Markegängspris
för ett DräMdagswerke, har det
stelt of den öiwertygese att det ej wore billigt
anbefalla en handräkning emot en sä il drig betalning,
att den arbetande ej deraf kan leima, dä
dessutom genom hwad arbete som hälft, wanligeN
kan sönjenas mera än Markegängen uift^kar.
Uti den i 2:dra A delningen 2 §. of 1752
8rs Boställs- Ordning stadgade gradation af
Militie- Boställen, hvarigenom de indelas i z-.ne
Classer och ByggnadSären derefter beräknas» hav
Ulffolttt föresiagit den ändring, akt för alla hus,
som hädanefter af träd byggas ä Mane Boställen
bör denna gradation förswinna, och byggnaden
a alla Boställen räknas till lika äratal. Denna
föreflagne ändring uti hmad hitintills stadgadt
warit, har stedt af bet stäl, att m hus e, kan
anses af längre »varaktighet pä ett Boställe af
z:dje graden än pä ett af r:sta, emedan öfwer allt
bör byggas lika »väl, och att nu ofta handt, det
Boställen af zchje graden arnon, denna gradation
blifwit obebyggda Men för akt bereda en högre
ersättning ät en afträdare, som wid Byggnader
ä det Boställe han innehaft, mäst köpa Dmmee
eller hämra det längre wäg emot drm som pä egne
agor ägt Byggnads - Materialier, hworpä
äkwen den hittills gällande gradation sig grundat,
bör enligt hwad sielswa projectel innehäller, ett
kostnadöförstag alltid upprättas för hwarje Byggnad
, och derefter uträknas lätt huru stor Summa
för hwarje är belöper och den ersättning, som en
Ridd. och Ad. Pror. 5. B. af
90.
-»
1126 Den 27 Janna:'».
afträdare tillkommer efter den Tariff, som i Projeckrt
är förestaaen till beräkning af Bvggnadsär
för hwarje serskildt hus. Dä kvstnadsförstaget
yödwändigt bliswer högre nar Materialicrne mäste
hännas frän längre häll och der de äro dyrare
, än der de bäde lättare och till bättre pris
kunna erhällaö, fäs ersättningen altid i proportion,
och kan till och med ännu närmare bestämmas,
än genom den hittills gällande gradation ä ,'jetjwa
Boställena.j
I allmänhet halma de största swärigheter
mött wid äreberäkningen af Byagnadsffyidlghek,
och dä Utskottet i afseende pä förändringen af
Pennmgewardet funnit betänkcligt, att utsätta
Byggnmgkskyidighcten till nägon wist Penningesumma
för äret , har Utskottet nödsakats btbehälla
det förut widtagna ^stadgande, att pä är fördela
dm byggnad, som Ädo ä Kronohemman och Boställe
efter Lag äiigger. Den t 27 C-pitl. Bygg"
mngaBalken faststälde grund för ärliga Byggnadens
beräkning os Trähus är i cet närmaste
föstd med nägon föreslagen tillökning i afseende pä
den drygare kostnad, större och bättre förledde
hus Nid uppförandet fordra. De i g. sf- af berörde
Capitel fastställde hus smara emot r 5 ärs
byggnad. Ester delta räknas de af Träd till Ib,
rvnpade innan och utan af Tegel lill 48 och 0-  brändt Tegel eller Ler till Z2, och af Gräfte» med
Bruk till bo är- M?d iakttagande of hwad för
Mäste Boställen uti 1752 ärs Förordning i
detta afseende enskildt stadgadt är, har Utskottet
Lfwen följdt enahanda grinder. En högre kostnad
wid Byggnaden och den betyd'iaare waraktighct
lvm tvinneS , gisrva <ä uppförda hus ett högre
wärde, och den uppmuntran som deraf grjwes alt
Den 27 Ianuarn. 1127
företaga sädont byggnadssätt, ffulle bereda obe,
räknelig framtida sorsel. Rörande Prestegärdsbyggnader,
äro Församlingens och PastorehuS
l det närmaste utsatte, ester förra Författningar
allenast, art man tillstyrkt sammanbyggnad för att
minsta husens antal och säiedss bringa hela Förordningen
till likstämmighet. Uistoklet har deremot
för nödigt utrymme anjekt att Wamngshuset borde fä
m obetydlig utvidgning. — Hwad 17^4 ärs
Huiechiiso dmng söx Preste - Boställen 1 Skäne
stadgar t ftägan om Byggnader, har Utstottel t
brist as erforderliga upplysningar och wederbörandes
yttranden, icke ansett sig kunna för närma,
rande förändra, utan kommer simma stadgande',
i följd of z8 § uti bilagde Projeciet, att till nästa
Rstsdag delta. Stockholm den 8 Januari» i8ro
Pä
Hög!'fl- Nidderika, Pä Högwördige Preste,
per och Adclns wägnar Ständers magnar
sok. O. Oxenliierna. lVlagn. 8taZne!iu8.s
Pä Högtärad? Bor- PäHedermärdaBon,
garr-Sänders wägnar de - Stä»d?ts wägnar
L. ch kckonkeir. L. Lncklo,!.
?. ^ blek!Lsl.
Ny Byggnads- och Husesyns- Ordning
Första Artikeln
Dm Hus r allmänber och kuru Tomr af
Landcbo byggas stall.
§. r
2;dra Capirlet BygninZa- Balken ukiäster
de
H28 Dell 27 Iattuartk.
de Hus som 3 Bondehemman bestäs, men af
denna Lagens förestrist föijer icke, att til! det sä,
ledes omsörmälte antal, ferstlldte hus mäste af
borde byltas. Att instränka detta antal, art
sommsnbyacrga flera under ett Taklag ock) att lika
lullt forse Bonde med nödigt utrymme, ersord
rila beqwämltcchek ester sine behof, instämmer
bäve med Landtdag wäl och en rätt HushällsPrincche.
Derföre stall ä Bondehemman, i
Mangården wara Sruswa, med Förstuga och
Kammar, sä inrättade, att ben senare delar med
Försiufwan husttS bredd, samt jemwäl Framkommare
ä dr Orter, ber säbane brukas och Äbo
det ästu dar- Der Gärden större är , mä Landt'
bo ock äga indel att bygga Gästestufwa under
samma Taklag; bock räknas pä ärliga Byggnadsffvldigheten
ett fädum större hus icke ti!! mera än
hw d för Stufwa och Kammar här nedanföre
uksätkeS; äkwen som, derest uti Kammaren och
Gächstufwan eldstäder inrättas deste stola bestä
hä'st as kak lugnar, som Landtbo efter råd och
lägenhet uppsätter af Tackjern, Kakel eller Tegel,
med Nvr, Ckjutspjell af jern, hälst g>utne, och
Jernluckor. Hwardagsstufwan förfts med köksspis
och Bakugn, »väggfast Säng, Bord, Bänkar,
lamt Käril, och Mjölkhylla- Z Boningsrummen
stola wara nödige Fenster, mindst r och en sjerdedels
aln höga jamt i och en hals aln breda; Golf
och Tak, def sednare upp agt pä Bftlkar med
behörig Trvtzbotten, Dörrar med Läs och Nycklar.
Dörrar och Fenster stola innanföre med foder
fö> ses och BonmZSrummen panelas under Takel
och wid Golfwet, pä manligt sätt; börandes
af Fmsterkarmarne understycket wara sä bredt, att
Let räcker z jkum utom wäggen och är pä öfra
Den sy Januarlt. 1129
sidan sä assneddadt, att det, säsom ' watkenlist,
bewarar sä wäl wäggen jom Bredfordringen ne,
dansör Fenst-et ifrän röta, i hwiiket afseende äf,
wen pä undra sidan af samma list bör wara en
urplöjd rand.
Denna Byggnad uppföres pä en alns Stenfot
mmst sexton ainar iäng och Tio alnar bred
jr om knuiarne, jamt 6 och en hals aln hög nedisrän
Stengren och upp under Takfoten, sä att Boningsrummen
bluma inwändigt fyra alnar boga
ermlin Gälfwet och Bielklaget, samt att ukt Winden
berges nödigt utrymme till sörrvaring af Advs
M l-och Sädesförråd, som der uti Lärår och
Tu mor k n uppläagas, utan att s rffildte kostsamma
Wisthus och Bodbyggnader behöiwa inrättas.
Al större hemman, som haswa mer än 6
Ttnnorö ul äde, mä dock byggas serskildt W.sthuS
och Spannemäisbod, under ett Tak, som oä sör
Laga Hus räknas.
Under Förstuswan och Kammaren, anläqges
till förwariug af dricka och Jsrdttuckter en Källare,
som muras, vä) «'ä midt möjligt är, hwalswes
med Grä- eller Sandsten eller Tegel, och hwartill
n.daling ut n för Hulet beredeS, äswen som
ock i Förstuswan tjenlig Troppa upp till Wrnden
inrättas, samt med säkert Läs och stängsel förseSWuiom
sill af ett en aln högt och tressirdedelS
aln bredt Furster ä hwardera Gasweln upplysas,
samt hela Husek wara uppfördt under Tak af
Soän, Torf, Ler och Säglpän, Smidesflagg,
Kl ppersten eiler Halm, med underlag af Bräder,
Mswer eller Bark, eller ester hwarje Orts lag'en«
I LZO Den 27 Januarlr'.'
het. — Ä de Orter der sä kallade Rygg - Ässtufwar
wanllge ärv, mä äswen hädanefter 'ädane
byggas
Är
Marken under Boningsrummen för Kalr
tores anläggning otjenlig, kon Kallgren annorstädes
inrättas och Spannemälsbvd, hwarest serskNdt
fordras, derä uppföras. Boggas Boningsrummen
as Timmer, böra owillkvrliaen genast esree
upplimrmgen, knurarne derä, till Sprickors förskommande,
med Tjära wä! ölwerstrykaS, samt sist
inom tvenne ar med Bräder fordrat,, dä ock hela
Huset skall med Rödfärg och Vitriol pä manligt
sätt öswerstrykas; och skall dylik anstrykning sedermera
hmart tionde är förnyas, sä att Bvggnoden
mä i möjligaste mätto emot förruttnelse biifma
förwarad.
8. 2.
Port och Lider, der de brukas, jemte RedffopsHus
och hemligrt Hus skola byggas tillsammans
af kvrsmirke, med Bredfordrina till wäggar,
pä en alns Stenfot under ett Tak af Holm,
Tegel eller Tors Det Hus sär icke sättas närma?
re Sätes -Stuiw-m än 52 alnar, sä wida det
icke är täckt med Tegel eller Tors- — Storleken
os denna Byggnad deror of Landtbos behof; men
höjden derä emellan Stenfoten och öfra kanten
os Hammarbindet, mä icke öfwerstiga 7 alnar
eller en wänlig Brädlängd. Hela Huset stall
hwarf io:de är med Rödfärg och Viktriol
vfwerstrykas.
§» ?»
Landtbo eller den som ä annars Jord Ftter,
mä
Den 27 Ianumii. nzr
ma utan, Jordägarens lof, icke bygga uköswer
hwod vfwaniöre stnfwil ar. Gör Landtbo annorledes
vchodkrwid älitar Hemmanets Skog, böke
sälom för Awerkan ftmt Malte stadan. I atta fall
njuta för lädane vfwerloppshus, om de af wädeld
mdbrinnL , hwarken^ Jordägare elter Landtbo
Brandstod.
§. 4.
Ifrån Mongärden, minst ros alnar bygges
Ladugärden lerstiidt. Der stola wara Skall, Fähus
och Swinhus, lä ock Loze och Lador, ester
lvm Hemmanets afkastning det kräfwer
§.
5
Skall, Fähus och Fårhus stola byggas under
ett Tak, lä höga alt allt för Kreaturen nödigt
Foder maya Skullarne kunna uppläggas, man att
srrstiidte sä kallade Gifwvr eller Foderrum fä »mättas.
Fähuset stal! pä del sätt inredas, att Kreaturens
klubbor, hwilka mandas mot wäggarne,
dock derimellan lemna rum för en och en half alns
breda Fodergängar. Häckar döra inrättas öfwer
krubborne, som göras af Brädcr. Icke mä Bottnar
finnas i Bäsen, utan ds samma hälst aure
alnar djupt, fyllas med Lös, Ris, Sägspän eller
Torf med mera dylikt, hwilkek esler nägvn lids
förlopp Lan anwändas till gödning , dä nytt i
stället ditlägges. Flon och Gangame stola wara
gjorde af Plankor eller hälst Slen, och bakom
Kreaturet, pä Flon, Urinrännorj som irda stil
Gvdstlstacken, hwilken icke sär ligga husek närmare än
s:ne alnar och der Görstin »störes genom Dörren
mea
HZ2 Den 27 Ianuaril.
men ej genom nägra dertill inrättade Luckor. Urlnrännon
och Flon, om den ar af Bläder, ssola
hwart z-dje ar med Tjära anstrykas, och utl ett
elier flera körn of Fähuset böra finnas Jmtrummor
eller och Dragluckor ä wäggarne nära under
Bjelklaget, för akt afleda al! fugttg och uti Hu<
let instängd osund luft. Denna Byggnad som i
öfrigt mäste wara försedd med 2:ne Fenster af
minst r alns högd och trefjrrdedels alns b-eLd,
bör der lägenhet dertill giswes anläggas nära wakten
och hälst sä alt Brunn uti Hulet mä kunna
inrättas, samt att Gw lewattnet Akrén eller Än,
gen ttllgodokommer. Med Halm ester Rör n-z
denna Byggnad täckas. — Swinhus sä stork liom
erfordras, anläggas wid Gafweln, af ett Hus
der kreatur ej äro; och mä det samma äiwen med
Halm eller Rör betäckaS.
§. 6.
Wid Gaflarne as det i sZregäende §. 'nämde
Fähus, och under samma Taklag, upp! öres as
Timmer eller KorSwirke med Brädsordrmq till
wäggar, Loge med ett eller flere golf efter ga bens
storlek. P3 ssiljewäqgen, som blott bliftser en
8 hwarje auda emellan Fähus och Logdyqgnaden ,
göres Dörr hwarigenom Halm frän Logeaälswet
kan intagas kill Kreaturen; äfwen som och för
samma ändamäl samt foderblandning, nägot Röste
för Foderssullame emot Loqgälfwen ej inrätr
tas. Dctza Hus ssola der första äret och sedermera
hwart tionde är m?d Rödfärg och Viktriol
anstrykas. Tilläter ej Markens läge, att Logr
byggnaden beqwämligen kan wid endera Gafweln
as de i 5 §. nämnde Hus uppföras, anlägges den
lätt
Den 27 Jani,arki. nzz
tätt härintill pä nägon annan sida dock utan serstridt
mellauwägg.
§. 7-
Uppsäktes den uti 5 ?. vmförmä'dte Byggnad
al Timmer, stola knutarne dera tjärås och
brädfodraö, samt hela Husek med Röd>arg och
Vitriol anstrykas, pä sätt i i §- sörordnat är«
AlsideS och ej naemie Van - eller Laduaärdshus
än zvo alnar/ stall Badituf>van ell--s Mättehus,
der de hittills wanlige warit, boagaS. Uti
Byalag sär icke finnas mer än ett »ädant hus ä
hwarje förmedladt Mantal; vch skola de flere som
kunna utgöra ett helt Hemman / byggnad / underhäll
och bruk af berörde hus med hwarannan delaWid
hwarje enstaka gärd, större eller mindre mä
en Badstujwa eller Maltehus finnas.
§ 9
Der Skog och ymnig tillgäng pä W'dkranv
sinnes, ma ock Nm afsides snnk mr-st g..o alnar
strän Gärden sätl-iS. För säda e Hus as
Sken, Tegel eller Ler gstwes Brandstod, n^n
icke för d?m som as Träd uppföras; ick- e-.ec
för Badstuswa eller Smedjor, huru ock decha k»nna
wara hyggdr. Ria afwen tom Badstuga
ei!->r Mältehuö mä täckas med Ha'm , Tor» eller
Tegel, såsom för Landtbo lägligast finnes
Ridd. och Ad. Pror. 5 B- § io.
9!
HZ4 Den 27 Januarlt.
§. 10.
Ej mä nägon närmare till Grannes hus
bygga, än minst 50 alnar. Bygger nägvr annorULLS,
hafwe af all rätt lill Brandstod stg förlustig
gjordt, om Eldskada timar, samma Lag ware
vci: ter emellan egne hus det här osman förestrefre
nWnd icke iakttages eller ierffilte Bränn, och
Brygghus onlaaaos närmare Gärden elier andre
tzuo, än minst rov alnar samt Smedjor zoo alnar
§. i r.
Hivad säledes och este? hwod nu sagt är,
bliswit byggdt stall widmagthällos. Brister nägvk
» Häfd eller Byggnad, bättres och botes som i
27 Eopitlet ByggningaBaiken stiljs.
Andra Artikeln.
Angäende hwad r ll Byggnad anwändas
dör, Husens storlek sanrr huruledes dc ucr
Byggnad beräknas stola.
Erfarenheten h«r wisat- alt icke nägre Hus
äro st iittt warökrige, sä tjenlige att utestänga
den strängare köld, hwtstet ut! etc mera hardt ö i -  mat osta och större delen af äret inlcaffar, an de
hit. :l>s r allmänhet byggde hus af Timmer,
hn ouiii Mule pä ^ mänga Orter nu äfwea
b> er och dek som finnes, sällan innehar den
ni-. : ad, -wilken är nödig, om nägon warcktighet
stall lunna päkäknas. Och södaue hus fordra
0 pä stogiösa Orter lika stor, kai ste äfwen
större kostnad, än den som'stulle upgä kill ett mera
-
Den 27 Januaris. HZ5
ra warakligt och t flere afseenden, förmänligsre
Byggnadssätt. Härtill räknas med stät Hus af
brändt, jemwäl af obrändt Tegel, Lera eller Galten.
De i äldre och sednare tider härmed gjerda
försök, willna oiwifwelacktigt om deras företräde
framför Trähus; och behofwet samt en tilltagande
ffogbnst kräfwer, alt berörde byggnadssätt, säwm
t alla afseenden fördelaktigare mera allmänt widlagcs.
Likwäl 06) dä tillgängen af härtill eckor»
de!iga materialier icke pä alla Orter är matz urda,
men stundom finnes mera sivär; stundom ock k
ert eller annat sall aldeles st knas, k n kill allmän
efterrättelfe icke försstriswas, hwilket serstildt
Byggnadssätt mä följas.
Det är hwar och en Jordägares rätt, att
för sig och sine Landlbönder wäija och sörestriswa
dek lätt, att bygga af Träd, fäsom i iöregämde
Artikel utstakZs, eller af Tegel, Lera och Grästen,
hwilket lägligast och efter hwarje Orts best^
ff-nhet finnes tienligt; men ehwav Byggnads»
fält som föl>es, fk U ärliga Byggnads-.kytdlgheten
A hrl förmediav Gärd, till storlek och är beräknas
ester nedanföre faststälde -runder.
§. !2.
Stufwa och Kammare med Förstufwa, samt
Källare under, stall inwändigt utgöra tillsammans
en längd of mindst 16 alnar samt bredd
as ro alnar. Slik byggnad, för öfrigt sä uci
allt beskaffad, som i r Z- ä^ förordnad-, gäller
dä den uppföres af Timmer för 4, men rappad
in och utwändigt af brändt Tege! eller Slaggsten
för 12/ as Ebränbk Tegel eller af Lera för 8,
och
nz6 Den 27 Jamrarli.
och af Grästen murad med Bruk för 15 Ars
byggnad Amägges cch muras ej Källare uudkx
denna byggnad, alräknas härä ert är t den ärliga
byggnaden; och gälle ladan färssildt rurältad
Källare med öfwerbyagnad of Träd för l ars,
oi brändt Tegel för z, ak ob-rändl Tege! el,
l-r Ler för 2 , och of Gräsm- med Bruk för 4
5rö byggnad. Wisthus vch bodbuggnad af Timmer
räknas för 1 , af Tege! för ^ , af Ler för
2, och af Slen ;vr 4 ars byggnad.
Z. r?
Den uti 2 §. vmsö'mä!de byggnad, ir al.
nar lang och 8 alnar bred, räknas, upplörd af
korsw-rke och rödfärgad för r, rappad in- och
ulwändfat of Tegel för 4, of vbrändt Tegel e>,
le-- Ler lär ; , och af Gråsten med Bruk för 6
Lrs byggnad.
§. 14.
Stoll, Fähus cch Fårhus, fä bess -stade som
> 5 §. föto-'dnos, med allt miranrede sammanbyogde
ult »it ous, ikvia lnwändlgt .'nnehälla
minst 28 ainc.s länad och iz alirars bredd,
samt 5 a!n. re hvid Denna byggnad tillika med
Sroii>hus ei er gärdens behof, gäller, uppiörd
of Timmer vch rödfärgad jvr 6, men rappad
innan och utan af Tegel för 15, af cbrändt Tegel
eller Ler för 12 vch af Grästsn murad med
B-uk för 20 ärs byggnad.
L. 15-
Loga minst iL ainar bred och 5 alnar hög,
med
Dcn 27 IariUaril. nz7
med tu Göij, i2 eller 14 alnar iängt hwardera ,
sä anlagde, ss>.. i 6 §. förestrlswee, räknas af
Korsnmke rödfärgad för 2, as Timmer för 4 ,
as Tegel för 7, af obcändt Tegel eller Ler för 5
rch as Gråsten eiler Sandsten med Bruk för y
ärs byggnad.
§. l6.
Ria med Loga , minst r8 alnar läng och
12 alnar bred inwändigk, räknas ä ben ärliga
byggnaden, uppförd as Timmer för z, as Tekel
för 8, as »brändt Tegel elier Ler för 5 och
och as Gm- eiler Sandsten med Bruk för r 2 ärTst!
denna bygg-md, der den icke förr fi.mes anlagd
, kai. Landbo icke sörpligtaS-; men hwarest
den tillförene är uppförd, stall densamma, jäfom
ett annat laga hus underhällas och nybyggas.
?. 17.
Ä mindre Hemman mä smärre hus wara efter
nödtorften, och galle de för lika ärs byggnad,
som nu sagdt är- Ware ock Äbo skyldig,
att de hus, som byggde ärv till alla delar 1 syn»
giidr ständ widmagthälla. Ingen ware pligtig,
alt bygga mer än gärden rarfwar efter iandets
bruk och lägenhet.
§» ! 8»
De hus hwarä Halmtak äro tillätne, beräknas
i ärlig byggnad till 2 är högre, an. ofwanföre
stadgadt är, när d? b finnas täckie med
bundna Tak as Halm eller Nör..
HZ8 Dett 27 Januarlt.
Tredje Artikeln.
(Om Lron-Hemmans och LandrSkarens
Boställen.
§. 19.
Krono » Fogde stoll med twänne af Nämnden
städa huru Bonde ä KronoJord byggt och
häfdadt hafwer. W>0 sädane besigtntngar bora
bcmäldle synemän noga undersöka hwad tillgäng
of Byggnadsämnen pä Kronohemman och Civile
Statens Boställen ma finnas, lamt derefter förelägga
Landtbo och Innehafware huru och hwar,
t likstämmighet med hwad osman förordnad! är
han bygga stall, deröswer ock honom ssrliteligt
bested af Svncmännen meddelas. Ä stoglöse orter,
der, ä hemmanets ägor, finnes lera och
sand tjenlig till Tegclstagnlnq eller Lerhusbyggnad,
eller ock Sand - och Grästcn , forn med eller utan
sprangnmg , kan un mur anwändas, dä stola ds
hus , som j r, 5 och 8 8 § omförmalte ärv af
brändt eller »brändt Tegel, Lera eller Grästen
uppmättas, sä framt ej Svnemännen anie Hemmanet
sä swagt, all dctz oftast ing sädan kostsam»
mare byggnad icke meWswer, och äger dä Aboen
art wäija hwilket byggnads ätt af de sist berörde,
han för sig tjenlrgast finner; kommandes wto ärliga
byggnadsstyldighetens beräknande, samt hwad angär
husens storlek, dm grund att följas som uti
2 Art- förejknfmen blrfwit. Der se stiidte Loniracter
vm Hemmansdyggnad och häfd med Kronan
äro tngänyne, bör ltkwäl detta stadgande tcke
deruti till rubbning leda; dock stall ä Landt - Statens
Boställen Sätes Byggning af Innehafware»
-
Den 27 Jarmar». lizy
ren upplära? esler be ritningar, som Kongl. Maj.t,
upxä Kammar-Collegii undcrdnniga projecr, i
Mbcr för Landt -- Statens Boställen serskildt lärer
fastställa, och med hwiikos underballande, byggnads
ärens beräkning dcrä samt ersättning för en
Afträdare förhällaS som vm Militie Boställen t
7 Artikeln af denna Förordning stadg,s och förcstriswes.
De öfrige husen mä efter Aboens mål,
uppsättas af Träd, Lera, Tege! elier Gråsten,
stkwäl säsom i i Artikeln förordnas- Finnes wid
«tt Hemman icke nLaondera af de stil Tegel,
Ler och Stenhusbyyggnader nödige ämnen, fär
Äbo de i r, s och 8 §- § beffrefne hus äfwen
af Timmer eller Slagg- Tegel uppföra; kommandes
de af Slagg, Tege! byggde hus altid att
beräknas lika med hus as brändt Tegel. Äfwen
ma wid Boställen Badstufwa för Laga hus anses,
och enar det pä sätt 8- L- föreskrifwer, anlägges,
pä ärliga Byggnaden beräknas, i första graden
för ttt., i andra för z, och t tredje för 2, samt
i den fjerde för fyra är
§.
20.
P3 Kronofogde Boställen stol! Häradsskrifware»
och ä olla andre Ciwile Boställen Kronofogden,
med twänne Nämndemän, vfwannämnde
besigtning och föreskrift förrätta och meddem.
Nöjes icke nägor derät, mä han innan klockan
Tols ä Z2:de bagen, elter erhällen del af SyneJnstrumentet,
sig belwara hos Konungens B-follningshafwakide
« Länet, som derefter vm Byggnadsfätket
förordnar, med rättighet för den mchnöjde
att äsweri beröfrver klaga ä tid och ork,
som t andra Oeconvmissa mäl föreffrefwen är.
§- 21.
H4o Den 27 Januarlk.
Z. 21.
Ej mä a Krono - eller Civile Statens Boställs»
Hemman, någon nybyggnad hädanefter
företagas innan pä törbervrdt sätt undersökt och
förordnadt är, huru och hwarest byggas stall.
Z. 22-
Byager nöyor utöfw r de Laga hus, som ä
ett Kronohemman bestås, mä dan om ersättning
der öre med Efterträdaren ö-werenskvmma eller ock
öftverloppvhusen borlfiytta, sä lrawt detze icke äro
af Hemmanets Timmerskog med behörigt tillständ
uppförde dä de ej trän gärden afföras fä, men
kunna pä ärliga reparationer och förbättringar Aft
trädaren godtgöraö.
§ 2Z
Pä
Konungens Besallningshaswandes Boställen
samt de större 'om biilwit Landt-Staken
tillstagne, och iörut warit Kongsgärdar eller nruka
EäteSfribet, sörhälles, som derom serskildt förorbnadt
är.
§. 24.
Hwart femte är stola vfwansörmälte Synemän
städa huru, ä Krono-och Civile Boställshemman,
M» byggt och häsdat hakwer. Dcrw>d försareS
l allo iäsom 27 Cap.tlet Byggninga-Balken
förestrrfwer.
F j e k
-
Den 27 Januari!. 1141
Fjerde Artikeln.
Dm prestegärds - Byggnad.
§. 25.
Der Lera och Sand, tjenlig till Tegelslag»
ning eller Lerhusbvggnad finnes, ma Sa.eöbvgg*
ningen , hälst as Tegel eller Lera, Mm l afl ende
pä huseks waraktighet vä) Skogs besp^rmg
fördelaktigast, upplörss under Tak af Tegel tller
Spän. Om storlek och ind-lning as delta hus mä
Pastor med Socknen öfverenskomma. Sker ej
äsämjan, uppföres hulet zo alnar långt och 15
alnar bredt inwändigt. Rummen skola wara
minst 4 och en half aln höga emellan golf och
tak; och vlwanpä Bjelklc-get böra de yttre wäggarne
uppföras 2 alnar höga, sä alt nödigt utrymme
i winden mä för Äboens behof blifwa att
tillgä- Pä ena ändan af detta hus indelas 2
kamrar, hwardera 8 alnar läng och 7 och en
half aln bred. Mitt uti huset blir EaLesstufwan,
14 alnar läng och io alnar bred. Förstufwan
blifwer der uttrnföre och pä andra ändan af hulet
inrättas köket, med kammare Ler innanföre, <om
tillsammans smara i storlek emot de twänne fö st
omnämnda rum- I winden awelas wid gcflarne
en kammare a hwardera ändan af Byggningen.
Alla Eldstäder, mom i köket och stujwan stola
destä af Kakelugnar med rör, gjulne stjurspjäll
vch Jernluckor
§.
26.
Pä ena sidan af Gärden hälft 50 alnar frän
Ridd- sch Ad. Prsr. 5 V. Sä
yr
»
H42 Dm 27 Iauvarit.
Sätes * Byggningen, uppföres under Tegel eller
Torftak ett hus, minst 15 alner längt och 10
alnar bredt inwändigt, hwarest inrätlos Wisthus kch
Bod; biifwandes winden öfwer detze bovar äf--  w.n till jpannemäls upplag lnrättad. Pä minst
lov alnars afständ anlägges Brygghus med
Bakugn och Köksspis, och blifwer detta Hus
minst iz alnar längc och iv alnar bredt
Z.
27.
Ladan med twänne golf och Loge midt uti,
som proportioneras efter TertialTivndens storlek utt
Församlingen, och uti Ladugärden sättes,, uppbygges
af KorSwirke med brädsordring och rödfärgning,
'eller ock al Tegel, Lera eller Sten och
täckes med bunden Halm eller ester Örtens bricka
men i de Pastorater hwarest för de fläste Hemman
Tettiaten utgöres i rinnande jad, förhälsts
ester serskildt lngängne öjwerenekvmmciser.
Z. 28.
Näst intill Tionde Ladan, under ett Taklag 5
uppföres der tillgäng pä sädane Byggnadsämnen
gstwcs, hälst af Tegel, Lera eller Sten en Bygg*
nåd minst 28 alnar lang och 14 ainar bred in«
wändigt, hworukt inredes Stall med6fpl!tor,
emot den ena gasweln, Fähus 6 alnar längt,
hwilket wid nybyggnad inrättaö, jom t 5 §.
förordnad! är.
§- 29.
Olwannämnde fem hus, som olla utom Sätes
och Ladugärdar samt Myste Rä och Rörs
Hem
-
Den 27 Januarik. 114;
Hemman efter det oförmedtade Hemmantalet
bygga/ stola Socknemän/ med Tak och Innanrede/
ttU Kyrkoherden färdige öswerlämna. Dä
efter ffedd besigtning, som der den äskås af Kronofogden
eller om han jäfaktig är af Häradsstuft
ware med twänne Utsockne Nämdemän/ i närwaro
af Församlingens Ombud och Kyrkoherden
förrättas mä, hu^n funnus i fullt ständ färdige
wara/ stall Kykoherde» dem wid magt hälla/
utan alt Socknen deraf beswäras. Men när
Husen af älder och bruk och ej af innehajwarens
wanryckt förfalla / dä stola Socknemän dem bygga/
eller sä wida Husen finnas sä förfallne att en
hufwudsakelig reparation erfordras, dem ester Syne
? Rättens pröfning / pä deras kostnad bättra.
Nödiga byggnadsämnen tagas ä Prestebolet ägor,
der sädan llUgäng är, att de alwen aro tillräcke,
lige till den Prester, Liggande byggnad. Ej mä
med flyttning eller ombyggnad af Socknens Hils
Pastor sig befatta / utan sä är akt Församlingen
dertill lös sifwer
§.
Zv.
Tarfwar Prestegärd/ efter dch ägor och lägenheter
/ flere hus / bygge och uppehälle Prest
dem sjelf / eller gälde del som brister.
§ Zl
I
Mangärden stall Prest / hälst under Sätesbyggnmgen
/ med serskildt uppgäng utanför Huset
, eller pä annat tjenligt ställe, uppmura Kallare/
minst 8 alnar läng och 7 alnar bred inwänVigt
med hwalf af T<gei euer Sten. Unlägges
deri icke under Sätrsstufwaa / uppföres deröfwer
Drän
-
H44 Dm 27 Januarti.
Drängestulwo med serssildt Förstufma, spis och
allt tillbehör, som i olla fall bör tvid Prestegäri. finnas,
Källare gäller ensamt för z är men med Drängejruswa
r-.ll ö'werbyggnad af Timmer för 4 ärs af Tegel
för 8, of Lera ,-ör 6 och af Sten lör 10 ärs
Byggnad Bvggrö Drängestufwa ensamt, jom
Lä ätwrn bör wara minst 8 alnar läng och 7 alnar
bred, beräknas den ä ärliga Bygg aden lif
T mnur, till Ett, af Tegel till z, af Ler till 2
och af Sten till 4 är.
§. I2»
Aistdes och ej närmare Man» och Ladugärds,
ku^n än zoo alnar, bygger Kyrkoherden ett TorkLus
eller ja kallad Badstufwa, minst io alnar
läno och 8 alnar bred , med sine behörige La'war,
under Tak af Torf eller Tegel ; cch räknas delta
hus of T>mwer för ett och ett holft, al brändt T« gel
eller St^ggsten för 4, af obrändt Tegel eller Lera
för z och af Sten för 6 ärs Byggnad.
§ ZZ
I
LadugLrden som icke närmare MmgLrdS»
husen än ioo alnar anläg- s fär, stau Kyrkoherden
bygga Fähus, Fårhus och Swinhus ester
uödtortten under ett T k af wäibunden Halm,
Torf eller Tegel. Sadan Byggnad anlagd och
inredd pä fält 5 §> söreffrifwer, minst 24 alnar
läng 14 alnar bred och 5 alnar hög inwandigr,
gäller uppförd af Timmer och rödfärgad för 6
är, af brändt Tege! rappadt uman och utan för
15 äes af obrändt Tegel eller Lera för 12 och af
Grästen cll.r Sa«östen murad med bruk för
2v ärs Byggnad.
§. ?4.
Den »7 Januarlk. H4;
§- 34.
Näst intill denna Byggnads ena gafwtl, samt
under lamma Toklag uppsätter Kyrkoherden af
Korswttke eller Stolpar med stiften kill rväggar
sm Redskapslider, sammanbyggd! med SädeS
L dan, jvm t estär- as Loga samt ett eller lwänne
evis läii.psdt esler nödtorften och gärdens storlek.
Leila hus med ri»bchör och behörigen rödfärgadt,
rainoö lör z och ert hcht ärS byggnad af Timmer,
rnm ga^r u.pdygdt af Tegel, för tio, af obräcdt
T^get eller ^ Lera för 8 , och af Grästrn eller
Sandsten för 14 är, pä Byggnadsskyldigheten.
§. 35.
Hemligt hus och Hönshus al Timmer rödfä^gadt,
uppbygger ock Kyrkoherden; och beräknas
de samma äfwen ä ärliga byggnaden, efter
hwad för hus af lika storlek stadgat är.
§» 36»
De wid Preste-Bolen befintelige Torp och andre
Lägenheter stall Pastor lill Hus och Jord wid
magt och lagligt ständ hälla. Ej mäge de nedrifwus
eller förläggas, wid answar af laga bot
och ersättning; men snarare bör en Pastor, ä
PrästegardSägoc ver lägliou finnes, anlägga nya
Torp, hwiiktt honom utan förhinder bör utläras,
dock utan rättighet, att dm ät nägon bortstädja
för längre än sin tjenstetid. Den Pastor som
upptagit och anlagt nytt Torp, men er t 12 ärS
tid fält sig deraf begagna, stall, efter Syne,rättrnö
bepröfwanve, drrsöre as Efterträdaren njuta
rr
-
H46 De» 27 Januaris.
ersättning lälunda, att pä den bestämda anlägg,
»ingö - kostnaden afgar en tolftedel för hwart öc
Pastor deraf nytta hast, och östverjkotlet betalas
af den nya Dltträdaren.
87-
Med byggnad af Ria förhälles, som l y §.
stadgadt är.
Z. 88-
I de Esndsortek hwarest ester särskildt inpängne
öfwerenökvmmeifer, Förtamnngarne, tili
sitt Presterffaps hjelp och understöd, ali nödig
byggnad wid Prestegärdarne etter nägon de! deraf
sig ätagit, sätom vck l Skäne och Halland utgöres
byggnads-tkylidigheten af dem som dermed härtills
bejwärade warit.
§- 89-
Dör Prest etter flyttes han till annat Gäll,
06)
honom l ärlig byggnad älegot. da skall han derföre
njuta betalning af den, fom efterkommer.
Byrger Prest för sin beqwämllghet flere hus än
Prcstegärd torstvar, gange dermed fom t 26 Capttlet
2 ö Byggnings - Balken skiljs. Ej mä
Prest päräknaS nybyggnad, da Husen äro t laggtldt
ständ.
§. 4<2-
CapellanS - Boställen byggas af Jnnehafwarne,
altve-es sa, som för Krono, Hemman efwan
utfatt finnes.
§ 41-
Dr» g? Janugrlt. 1147
K. 41.
Hwart femte är owillkorligen, jamt deremellan,
enär antingen Prest eller Församlingen
det äfkundar, hiEet dock ej fär ffe mer än en
gäng om äret, stola besigtninaor ä Kyrkoherde
nch Capellans - Bord hällas, da det efterses vm
Hus, Ä'er och Äng af Innehafware» warda
byggde? widmagthäöne och förbättrade; och stall
det åligga Länsmgn eller LandsFftcal, att l händrlse
af nägvtt försummelse härutinnan, befordra
Innehafware» tili laga answar och tillhälla honom
, att fullgöra hwad som eftersatt är. Men
wid Boställshafwares ombyte eller flyttning förord,
ie Konungens Besallningshaswande i Länet en
vrdsnteltg Af- och Tillträdes Husesyn, som Häradshöfdingen
med Nämnden i lamtenge wederböranbes
närwaro förrättas, dä ock Församlingens
hus besigtigos; hwarföre Syne - Rättens Ledamöter
ä Kyrkoherde- Boställen njuta det i gällande
Taxor stadgade arfwode, som ä Syne» instrumentet
utsättas bör; men för Svn ä Capellans-Bord
bestäs icke nägvt sädant orlwode. Emot
Härads - Rätts, wid sädan Syn fattöde Utflag,
wädjes Uiibrr Lagmans-Rätt.
Femte Artikeln.
Om rNllitie Boställen.
Med upphäftvande af sä wäl Husesyns- och
Boställs. Ordningen lör de Jndelte Regementerne
till Häst och Fo' af den 15 September 1752
samt Förklaringen deröswer af ben 2Z Januarit
1770, som ösrige derom gällande Författningar,
ivar
-
H48 Den 27 Ianuarkk.
warder bakigenom til! allmän efterlefnad derom
stadgadt som föijer.
42.
Dä redan stadgadt är, att de Resrrve- och
Saterte friyets - medel, jemte andra tsllgänga.,
hwilka frän äldre tider till Boställs-bysgnad-r wa,
rit anstagne, men i början Regrmentöwlö iöroeites
och disponerades, böra utgöra en »styckad
Costa för Boställs» Werket i gemen; sä st. r arma
Costa ock hädanefter enligt de här r eds e
stadgode grunder, ull Boställens dy^gnod och
uvphjelpande endast anwändas, samt till >ö je deraf
fritsgas frän alla andra grovalioner, än
hwad som ätgär til! Husesyns,Contoirers i Kongl.
Krigs, Collegit aflöning, pä jäll derom redan är
förordnadt.
§. 4Z
Caracters,
Husen ä Boställen, hwilka helt och
hällit pä Miluie Boställs - Castans bekostnad uppföras
, stola efter hwarje orts beskaffenhet, samt
hwar och ett Boställes olika läge samt tillgäng pä
materialier, byggas antingen af Sten, Tegel,
Lera eller Timmer.
§. 44.
Dä ett sädant Caracters'H»s stall uppföras,
böra alltid lwänne kostnads - förslag dervfwer vfgifwos
till Kongl Krigs» Colleglum, nemligen, det
ena för byggnadens »verkställande af Tegel eller
Lera, och det andra för dest uppförande af Timmer;
derefter Cvllegium beräknar hwilkelderg bugg
nads
-
Den 27 Janu-rkk. ,149
nads-sättst är förmsnligast, samt meddelar deröfver
sitt b^fluk; hwarwid Cvllegium iakttaget att
pä stoglöje orter böra Sten» eller LerhuS Uppläras
, men der tillgäng pä Timmer finnes , kunna
Träbbyggnaber tillätas.
§. 45-
När Aunda är Mwit af hwad beskaffenhet
boagnoder stall wara, kan den uppföras efter inrop
pä Entteprenate - Auction, mea, i brist af
anbud, genom beting med Boställs - Innehafware»
elier någon annan perjon, hwilken dock, för
fullgörandet af hwad han sig ätagik, bör ställer
behörig borgen. Skulle derwid hända, att den
fom således arbetet fig ätagit, icke fullgjorde
hwad honom enligt Conlrict alogat, sä att antingen.
Byggnaden wore Mindre an den enlig! Ritningen
borde wara eller ock samma Ritning i utförandet
wore jä ölwerträdd, att dst ej med ändring
eller förbättring kunde hjclpas, dä stall Entt-preneuwn
wara stadig ort en ny och riglig
Byggnad ä nyo uvpföra. Bchnnes uter andra
feicstrighrttr, härrörande as Mindre goda Materialist
eller mindre noggrcmhel wid arbetets werkställighet,
bör Sone-Rätten derom göra behörig
anmärkning, och ett motfwarande awrag göras
u Cntreprmade-summan, hwaraf alltid en del intill
Bva-madens ossyning bör innestä; bärandes
Syne' Rätten tillse, akt w'.d alla dylika Byggnader
, de till rättelse derföre gjorda Förordnanden
noga följas och esierlefwas; och äUgger Regements
- Chefen, au deröfwer hälla tillsyn, att
Byggnaden warder förswarligt och efter Ritning
Ridö- och Ad. Pror. 5 B- samt
HL
rizo Den 27 Januarii.
somt Conlract uppförd. Med Tegel eller Spän,
samt r förra fallet hälst med underlag af Bräder
, böra detza hus täckas. " I de Landsorter der
Tegel eller Span ej äro att tillgå, mä l nödfall
äfiven Bräder eller Torf nyttjas.
§. 46.
Öfwer sä wäl »verkställd Nybyggnad, som
reparation, bör besigtning hällas, och Besigtnings
Zustrumentet till Krigs - Collegium insändas.
8- 47-
Sedan ett Caractershus säledes blifwik upprdt,
stoll jdet åligga Boställs - Jnnehafwaren,
okl bestämma underhälla och warda, icke allenast
m,d, tidige reparationer af smärre bristfälligheterywika
l början äro lätt att werkställa, men hwilka,
om de uraktlakas, kunna medföra större oiä»
g'Nhe?rr, utan alwen förmedelst anstrykningar urr.
rod.gt med Vitriol, Rödfärg eller Beckolja»
ttr lvm nyttigast pröswaö och tillgäng derpå fin>;
och blrfwe det pä Be ächafwarens answar,
sädant werkställeS. Deremot och dq onekeli,
mycket bidcager till bestånd af Le Carackers',
lom af Träd byggas eller byggde arv, att
r t-O med Brädfordrmg eller Rappning förses,
hwilker säsom medförande dryg kostnad ej kan
alls, Innehafware» äläggos, bör Boställs»i,
der sädane Byggnaver det tarfwa och
v y -Rällen sädant nödigt anser, dertill Medel
äswrnsom, i händelse af Brädtorvring,
, anstrykningen teea, likasom ock Carackers,
en pä samma lätt döm med nya Tak Förses,
enär
>Den 27 Januarit. " 1151
enär Syns-Rätten ögo! stjenligen chnner, att det
gamla Taket icke af efterlätit wrdmagthälla-.de
utan genom tid och af Sider förfallit dä likwäl
ä kostnaden till det noa Taket bör asdragas wärdet
af bwad utaf det gamla annu kan wara brukbart.
Pä samma lätt förMes afwen med Dörrar
och Fenster, dä dr af Sider dliswit sa bofäl,
lige, att de ej genom reparationer pä nägol fäkt
kunna uephjelpaö; och bör härutinnan ingen skillnad
göras emellan de Boställen, som äro Kvngs--  gärdar, Säterier eller Krono«Hemman, utan böra
de alla denna förmon ätnjuta. Kunnande
detze reparationer likasom uppbyggnaden werkställas,
antingen efter Rakning eller genom Beting; och
dä äftven förssotler, ehuru ej utan Borgen jerm
wäl kunna äga rum.
Alla öfriga här ej nämnde reparationer stola
werkställas af Boställs - Innehafware»; och om
wid hans afträdande nägol skulle finnas uraktlätit,
ulsätte dä Syne- Rätten hwad den Afträdande
derföre t penningar stall Tillträdaren godtgöra,
om bristfälligheterne ej m natura ersättas; hwarefler
det stall åligga Tillträdaren art genast bättra
det bristfälliga, wid answar att ny Byggnad
uppföra, om den gamla genom dröjsmäl biifwer
förders.vad.i
§. 48-
Dä nägot Caractershusf.är 'sä förfallit, att
det ej mera kan begagnach bör dek af wederbörstg
Syne-Räkt utdömas, tanan nägot nytt i detz ställe
kan erhällas- Syne rätten bör derwtd hofwa sig
till biträde en förfaren och skicklig Bygg- och Murmästare,
och fär ingen Laraclerö byggning utdö
mas,
?I52 Den 27 Januari,'.
mas, förrän, under liflig Eds pligt, noaa blilwit
granstadt,. underlökt och befunnit, att Byggnaden
icke genom efteriätir widmogtllällaude i ringaste
mätto tagit skada, utan af alder förfallit, alwen
som akt den samma genom förbättringar pä ett eller
annat sätt siär alt hjelpa, > hwilken händelse
offentlig auktion pä d-m gamla Byggnaden utlyses,
vcy hwad derföre mfiyter Militie Boställs Eastan
ttllgodokvmmer.
§. 49-
Wid Caractershus Byggnader mä äfwen
hädanetter dtt »nb-lke Manskaps, ware sig Ryttare,
Dragoner elier Soldater fä nyttjas U-I alik
handtlangningS arbew, mot bekaiuma, 'om rusaiies
k-i! tre fjerdedelar af hwad Markegängs-Tajtan l orten
stegar för ett Drängedagöwelke.
§.
Sedan Kongl. M 4 t i Räder stadgadt, att
wiste Boställen under go arv tld böra vortarrenderas,
och derjemte , Nad«r 'ö^vrdnak, att alie tz
deste Boställen »varande C wac-ersyus stola bvrtsäl»as
för Militie Boställs-Lastans räkning, njuta
Jnnehafwarne sa wäl af dem som af de Boställen
hwilka ej äro dortarrenderade, men hwarä inga
Caractershus finnas, den tnqwartering, som hittills
stadgadt warit eller som Kongl. Maj t efter
enligt tidernas förändrade stick, kan anse lämpeftg
att framdeles stadga.
§. 5!.
När sä händer, ett nägt Boställe genom
wädtld helt-ych HM eller ttkl en del afdmner oK
.Vo
-
Dett 27 Ianrranl. 115;
Bostallshafwaren icke eller kan hofwa full tillgång
kill betz ärrruppdyggandr as den i Häradet bemmadr
Brandstod, som i Länen olika utgöres och säl,
lan swarar emot den timade ff dan ä laga husen,
wiil Kong!. Mas t i sä beskaffade omständigheter
tillägga ett stlkt asdrändt Boställe 1,2, eiler hoest
g frihets är, med ersättning för räntan af Bostället
efter Kronowärdsring, sedan öfwer eld stadan
vlifwit lagligen ransakadt och dömdt, och Lands,
höfdingm l Otten derä stadiästelse lämnadc, farn:
ansökning derom nnd hela rar sökningen och wärbcringen
insändt till Ktigs-Collegium, som elter be,
funnen riktighet, sedan om medlens anordnande t.ii
wederbvclig disposition föranstaltar.
Wid de Brandsyner, hwarom i denna författning
här nedanföre stadgas, bör dock noga efterses
och synas vm nägre bristjälligheter finnas,
som kunna medföra fara för eld, och om sä bcfinnes,
älägges Aboen, att dem innom witz förelagd lid bota;
kommer ledan eld lös uti elt wid Brandsynen lälunda
för felaktigt befunnit hus, och gitter icke Äbo nona
ott han de utmärkte bristfälligheter innom honom
förelagd tid bättrat, enär sidant emellan Brandsynen
och rvädelden kunnat medhinnas, dä undfaS
ingen Brandstod eller ersättning af hwad namn
den wara mä.
Om äter Caractershus afbrinner utan ott
Boställshafwaren, pa sätt namndk är, dertill wällande
warit, njuter dan inqwarlermg intill detz ett
Nytt hus i del asdrändas ställe blifwit upvförak.
§. 52.
Dä ett Caraeteröhus cfbrunmt, Affall det ä
ljg,
H54 Dm 27 Januarki.
ligga Boställshafwaren, alt läka hopsamla och i
förwar taga alla de Matertatier, som l något afseende
kunna wara anwändbara. Skär nägon del
af huset qwar, äligge alwen honom, akt det lamma
täcka, cmor stalig ersättning derföre af Boställs
Caflan. Elter »vederbörlig besigtning ä
Branstudan, och uppä derom g>ord anmälan, mä
det tillkomma Krigs-Collegium, att förordna om de
lälunda ester Eldöwädan samlade gamla Makerialicr
stola genom Auction bortläljös, eller kill ny
byggnads uppförande begagnas.
§. 5Z.
Sedan af Kongl. Maj:t faststälde ritningar
i Räder äro gtfne till behörig efterrättelse, fä wäl
inga Laractershus derifrån ofwtka och borde säledes
i anseende till dem ingen fräga kunna uppstä
om nägon särstilt ersättning Af- och Tillträdare
emellan. Skulle likwäl en Boställshasware, utom
det ordinaira Caractershuset, hafwa uppsördt nägon
särskildt Byggnad, ledande antingen kill bsqwämlighet
eller prydnad wid Bostället, dä mä särskildt
vswerenskommelse derom Af- och Bllrrädaren emellan
träffas; äsämsas de es, äge Afträdaren
att hwad yan säledes bvggdt bortflytta. Enahanda
förhällande blir äfwen da en Boställshasware
prydt rummen t Caractershuset med bättre och
dyrbarare Taperer, än honom älegat eller der lättt
göra wäggfasta Mendler.
§. 54.
Pä alla de Boställen der af Boställs Catzans
medel, Caractershus uppföras och ingen behällen
eller
Dm 27 Jarmar». H55
eller stillräckelig källare förut finnes, stall äfwen
en god Drickesköllare bestäs, hwilken sä wida tillfälle
dertill är, dör af grästen muras och med godt
Tegel hwälfwas. Denna källare bor hälst anlag»
gas under Earacters iByggningen eller något af
de laga husen t sall jordmänen eller berg icke göra
sädant omöjligt, t hwilken händelse, densamma
efter SyneRätlens bepröfwande, mä anläggas pä
annat dertill passande ställe ä Boställets mark,
samt med särstilgt Tak förses. Sedan källare
således är byggd, bestäs ej widare nägra medel
hwarken kill dest underhällands el-er framlida flyttning
« annat ställe, utan bör densamma of Boställshafwaren
framgent underhällas.
Z- 55-
Den Regements Chef eller Officerare, som
innehar ett med Caractershus försedt Boställe, men
willas annorstädes, ware ffylldig sä föranstalta,
att hulet warder behörigen wärdadt, wid answar
akt ersätta den stada, som af husets ödeiämnande
kqn förordsakas.
§. 56.
Skulle pä Militie,Boställen finnas öfnmflöLiga
hus, som wore Adoerne till last, dä efterlätes
Jndelningshalwaren, ester föregängen Laga
Syn eller Besigtning, samma hus att nedtaga
och försälja, om de derstädes icke kunna nyttjas,
allenast deras warde kommer Bostället till godo,
Locks mäga inga hus jstyttaS strän de StabeCompagnte
Boställen, som warit Kungsgärdar och
pä hwilka Stenhus eller andra ansenliga Byggnader
kunna finnas eller med Lem en sadan ändring
1156 Den 27 Iamrartt.
ffe, med mindre Kongl. Majus Nådiga Resolution
i hwart mä> scrstUdt dertill kan erhäilaö- Icke
dcstomindre behällcr ett dylikt Boställe, hw.wä
jngrn Caracrersbyggning btltwer, sin förra natur;
och äger Boställshafwaren sedermera jemwäl
derölwer samma deposition, som honom förut
tillkommit. Men om Stads Compagnie Bostället
är uti Regementet bättre beläglt somt till skog
och ägor fördelLkrigare än Stabo - Sätet och af
lika hemmantal, sä rril! Kongl. Magt, dä Indelmngshafwaren
dermed begär ombyte, oö) Landshöfdingen
l orten jemte Syne - Rätten det nödigt
prötwar, samt Krigs- och Kammar - Collegierne
derölwer blifwik hörde, sig t Räder utlära, yuruwida
tillständ dertill kan giswos , t hwllken händelse
Compagnie, Bostället dä kommer art ikläda
sig samma natur och rättighet som Stabs-Sättt;
dock bör wrd sadan fokt ändring iä mycket mera
noga tillses, art densamma icke mä sk? för - ägons
enskilte afsigt, att Efterträdaren tär skalig
anledning, att klaga deröiwer, som ingen widare
ändring sedermera kan tillätas.
§. 57-
Hwar och en Boställshasware, den ena este»;
den andra, sk^ll wara pligtig, attstntill fardogen
dä han sikt B 'ställe afträber hälla sin Corockersbyggning
wid magt, lill wäggor, Tak, Gols,
Fenster, Dörrar, Spislar och Murar m m och
det tills samma Byggning för alder och bofällighet
utdömd bllfwer, Utan att sädant pä den ärliga
Byggnaden tär afräknas , eller näcwn ersättning af
est-rlrädaren lökås, hälst Kongl. Majit t Näder
lemnar Boftäljsdafwaren Säterie- friheten alldeles
vderäknad ä de Boställen som den njuta, alwen
-
Den L7 Jarmar». I r 57
som Kneckle, och BätsMans-friheten ät alia andra
Boställen , utom andra förmonrr, stm hwarje Boställe
särskildt kan ätsölja.
§. 58»
. Dä nägon uppbyggnad ssckl sse af de hus,
Abo sjelf bör bygaa och underhälla, iakttageö der»
w>d, säl anseende till anta! och bess-ffe het, font
Byggnadssätt hwad i z Art bäroswanlöre om
byggnad ä Krono hemman och La-chistotenS Boställen
stadgas; och bör Md af- och tilllrädes-synen
samt deremellan Md Orconowisse b sigtnin»
gar eiterses hwad tillgäng pä Byggnads - ämnen
finnes Dä nyby an d anordnas bör äfwen af
Syne-Rätten lemnäs vrdenkelig föreskrift as hwav
siags matertalier sä wäl som huru byggas skall;
ar »ägor med sadan föressrift mstzuöjd, söke Leri
ändring pä sätt 92 §. st.dgar.
§ 59-
De hus som uppföras as brändt eller obrändi
tegel, lera, yrä - eller sandsten, afräknaS ä den
ärliga byggnadsskyldigheten elter den grund som i
2 Artikeln är antagen- Dock sä att sättöstliswan
bliswer lika med den ä andra boställen, pä sätt
l §- stadgar.
tz. 60.'
Dä enligt 1752 ärs Boställs ordning ey
Wi§ gradation Boställen emellan är utstakad, och
de ester den tiden ä dem uppförde Byggnader af
Ridv, och Ad. prok. B. tim
92,
»
n;8 Den 27 Ianunrkl.
timmer derefter i högre eller lägre antal bl-swit be.
räknade, kommer samma gradation och beräkningsgrund
af byggnadsåren art älwen häd«nefter töllås,
i anseende till olla byggnader, som redan af
timmer äro mpdvggde; hwarwid läledes 2 §. utr
2 asdel-ingen af terörde Boilalls.ordning, tjenar
lill efterrättelse, och deruti tugen förhöjning i äretalet,
Ulötwer hwad z^dje graden utsätter mä äga
rum. Deremot och dä utrönt är, hwilka olägenheter
dy',k gradation mediör, samt detzutom ä Bo»
ställen af msta graden böra byggis lika »varaktigt
som ett dylikt ä Boställen af z:dje graden samt
följ^kleligen äga lika länge beständ, kommer famna
gradering hädanefter helt och hällit att upphöra
och beräkningen af arliga byggnaden alt ffe
pä sätt som följer.
Är.
Sätesstuswa med Källare under » » - - 8
Redskapshus, HemngthuS, Port och Lider - 2
Sr ll, Fädus , FärhliS och Swinhus , - 7
Särkildt Stall pg Cawallerte » - - - , z
Boddyggnad ^
Loga ---------- --»6
R>a, der lädan finnes ------- 5
Badstutwa eller Maltehus - - . , - , 2
Wagnshus ---------- 1
För att äter bereda en afträdare en billig ersättning
för den öftverbvagnod honom wid hans afträde ti»ällventyrs
k m tillkomma, och wr ait lämpa denna
ersättning elttr den olika kostnad, som kan wara
gjord ä en byggnad, hwartill timret är hämtadt
frän allmänning eller köpt pä närmare -iler länore
häll och hvarigenom Boställens gradation motwa.
ges,
Den 27 Januaril. 1159
ges, sä bör alltid, dä näaon nybyggnad uppsäkres,
ett vrdenteliat kostnads - jörflag upprättas,
innan arberet dorius och wid ftäga om ö'werbyggnadSär,
-rfätinnigen beräknas den afträdande pä det
sätt: akt kostnads-sörfla^ls duftvud juni na diwideras
först med det äratal hwarui! den isräga warande
Byggnaden är beräknad; derigenom till en
början utrvnes, huru myckel vä hvarie är belöper
och h varefter wid hwarje kilftälle lä:t beräknas
huru mycket tillkommer den afträdande, enär hans
öfwerbyggnadsär äro giine och hwilka af CyneRätken-läkt
bestämmas, efter de af honom
uopförde Byggnader och de grunder denna förordning
i öfrigt föressrifwrr. Hwad i detta afseende
lä'uada är stadgadt, gäfle äjwen för öfverbyggnad
ä Elen, Tegel, Ler och Hortz.verksByggnader
Z.
6l.
Säsom en allmän N-ael wid Byggnader
mä anses, att om gärds' mte s delä enhet
ej medgifwer akt hustn, pä -sätt förordnat
är, uppbygga, utan l dt stället flere smärre
byggnader till ett och samma behof nödwändigt
erfordras och sädaae bvggaS,h,v>>ket pä Eyne
Rättens noga beprötwande och tl"äte'e ankom-er,
kunna flika jmä hus tillhopa icke för mer än ett
lagglidt aajcö och beräknas.
Till Träddus fär nyttjas mogit Furu- eller 1
brist deraf utwaldt Gran » Timmer, hwartstl,
när tillgäng pä Boställ es mnk ej finnes, Boställshafwaren
äger rättighet att, när han det 5-  ftundar, erhälla utsyning ä al männa Parker, der
jädnn tillgäng finnes, pä järl i Kongl. Mn-sts Nä
-
rr6o Dm 27 Januarii.
diga Förordning om skogome i Riket as den r
August» idys derom stadgas.
Som d-t icke ringa bidrager till stogorncS be?
spöring, att Loduaärdshus , hw, ka till sina nedre
hwarf snarare taga köla än andre hus, sä medelst
reparation oi nott wirke iständsättos, lä mä det
ivarn en bpställchasw.re öppet att, om h,n sinner
ett sädanl kunna af nytt och gommslt Timmer
göras fuUkomtigt godt, begära Occonomist besigtning
derä , och om derwid inhämtas , att det gamla
hulet pä sädant sätt kan hjelpas, dä ma Cynes
Rätten dek tiliäto, och derjemte, pä iölt körberördt
är, upprätta iörflog öfwer byggnadskostn^deil,
samt med afseende a huru mycker as de gamla
rnateriaijerne wid urpdygganbek anwändes, bestämma
stil huru wänga bvggnadsär huset stall beröka
s. En säledeS af nytt och gamm it wirke
npplörd byggnad mä för fullgiltig! loga hus ans
ses; dock att härwtd takcageö, att inga hus, som
icke arv bosäliige sä nedtagas, förr än genom besigtning
siunes, att de för strömdrag eller andre
>vca>a ordsaker ej stä säkert, i hwstkct fall flyttningskvstnaden
wtd asträdet godtgöres i den ärli,
ga byggnaden, derwid dock tillses, att dermed ej
förblandas, ben kostnad , som inn-bcgripes i de
skyldige fö bättringar, boställShafwaren bör »verkställa;
hvilket ellc stall af Syne - Rätten , noga
pröswas och lill förekommande as all twist i kostriadesörsiaget
tydligt utsättas,
' §. 62.
Den Nybyggnad, som afträdare» för sine
besitknmgeär byggt och Synr-Rätten pröswar wara
sulls
Den 27 Januarir'. n6r
fullgillig och god, fä ?j i penningar wärderas,
uran desäknas för de är, som samma hus är utsatt
tit! ia natura att gvdtgöras. Synings»Jnstru-nenret
inrättas, till lakltogande deraf ull z:ns
kvumner, a? hwilka de 2we första kallas Bygg»
n. ds commner, hwaraf i den tönsta lrstöres förrättad
nybyggnad ull sine är, 'och t den andre
dristande nydygsinad till sine är utan penninge-wärde.
I tredje coiumnen dlstwa eftersa ts förbättringar,
med RilSdaier, Schlttmgar» ch Runstycken
Banco, utsatte; men mga full§j^cd.e ffylld.'ge
förbättringar fä upptagas, emedan del är afrädarens
ffylldighet ett afleiwerera olla husen r försworllgt
ständ- All öfverbyggnad, jom ej ötwerstlger sex
är , äge afträdaren rätt att genast fä erlatt,
men för hwad 10m ofwerffjuker d^sia är, derom
äge och Dllttädare, alt sins emellan öfwcre ekomma
eller vm de es annorlunda äsämms, ffa!!
den ä BUtlädarel s lön af Regementössrijwaren
afdrogas, pä bet sätt, att minst g-ne byggnadsår
ärligen ersätias, men wäl siere om. Syne. Rätten
pcöfwor Boställets godhet sädant kunna medgilwa,
hwilket i Syne - Instrumentet dör utsättas.
Skulle en BoställsZnurhafware, hwtlken pä
berka tätt beläst sin Företrädares öfwerbyggnad,
icke sä länge innehaswa Bostället, att han fält sin
Utbetalning crll godo njura, dä bör skillnaden af
hans estttlrädore strän ersättas- Förefaller undre
Boställshafwares besittnings-nd ä err Boställe någon
be ydande kostnad , ä Korko- Prestegärds eller
Brobyggnad, ma den honom wid asträdet, efter
Syne-Rättens depröswande, beräknas frän och
med ett fjerdedels tlll och med ett ärs byggnad.
Om all öfwerflödig byggnad fä Af- och Biträdare
sins emellan träffa godwillig öswerenskommelse,
eller
/ . .
n62 Den 27 Iamrarik.
ever forhälles dermed som 5z §. denna Attikel
derom sörmär.
§. 6z.
Indelningshafworen blir alltid Kongl. Majit
och Kronan för Boställets häfd och byggnad an»
swarig, och bör hwarje I deinp gLhafware, vm
han med annan controhen . , antingen om häiftet,-  bruk eller arrende, sjelf derom hqwtdera, sä akt
Kongl. Majst och Kronan sig dermed tcke behöfwa
befatta.
§. 64.
De laga Husen ffall Bosiällshaswaren inlill
Fardag wara skyldig widmagthälla, la i anseende
till mindre som nörre svroattnngar, utan ringar
sie beräkning pä sin ärliga byggnad, ock smara
för allt hww decä vrister, sedan Hulén blilwit honom
af företrädaren l godt ständ siwereradc eller
han för drilMligheterne erhällit ersätlniug ! penningar.
Skulle sedan sinnaö, art uäM Hus as
wantyckc förfallit, skall den, som medstst est lsatte
förbättringar dertill wällande warit, wara pstgttg,
ctt efter märismanna ordom bensta fa mycket,
ett ett t ytt hus kan derföre äler uppbyggas. Dock
vm nägon Bost llshafware, ssulle wid sitt tillträde
haima »mottagit ert eller siere bofällig! Hus, hwilka
icke dUftvn utdömde utan antecknade till förbättring,
ech han deal sidan bätlradt och iständfatt
sairu derzemte ka» wisa, att ehuru han ä förre
.Bpställehafwarea erhållit wcderdörligt UtmäknrnosUstkag,
någon tillgäng Koö honom ej funnits,
dä skall han wara berättigad, ort likmätigt SynmgsZnstlumekittr,
efter hwuket han Bostället tlll
rrädk
-
Dett 27 Iammrlt. ii6z
ttädt, bstfwa godtgjord för lä stor andel af är ,
som merkell» n irvarar emot Byggnadsffyldigheken
ln naturab'ifwandes hädanefter inga afstrrfningar,
af mitzboggnadS- ever huöröle,medlen tlllätne,
uran KrtZS-CoUrgii wctrssop och samtycke.
§. 65.
Nybyggde laga Hus, som en gäng wid orLentelig
HustSyn blifwit för grllde och fullkomlige
ansedde samt derefter i ärliga byggnaden beräknade
, fä icke af Boställshafwaren ester egit bchag
rlfwas och ombyggas, utan ott de ars sä beskaffade,
som l 6i i, sägeS, dä dsrwld iakttagits
hwad deri om besigtning!» anfördt är. Sker annorledes,
skall det l stället byggde Huset allenast
säsom Hus för HuS antagas; men sedan Huset
stadt sin tillbörliga lid, mäste Syne-Jeätten mid
tillträdes »synen noga gröfwa huru lange sädane
gamla Hus med nödiga förbättringar böra underhällas,
pä dtt Boställsdafwmen, icke längre
än skjäliat är, med answar för deras widmagthällande
beswäras.
§. 66.
För wärdet af utdömde laga Hus, som en
Boställshafware emottag» och disponeradt, bör,
om han under besittuingsckiden ej fullgjordt sine
ffylldighcter, byggnad in natura wisaS, esker belopvet
af ärliga ersätlnings-summan för ötwerbyggnåd
och beräkningen i proportion derefter regleras.
Ej mä dek wara ullät», att iäoane hus afyttra eiler
frän Bostället bortföra, med mindre laga borgen
sättts tor fullgörandet af de skylldigheter, som enligt
hwad här ofwan är anfördt, boställshafwaren
n^4 Den 27 Januartk.
d ^rföre äliggo; ster det, dä ersättes stadan. Hwatz
aker af boställsdafware kon of köp: limmer wara
urwbvggdt til! egen beqwäDligher och en kiltträdare
el will emot städig ersättning b hälla, äga afträdare»
rätk att bäst honom synes disponera.
§. 67.
Alla Tsk ä de laga husen stola beständigt i
godt och syngildt stand hällas.
§.68.
Om branstod stadgas uti 7 artikeln af denna
Förordning.
§. 69.
Med byggnaden 8 skattlagd? ^ag. Wakten- eller
Wäder-O.warnar samt andre Wattenwrrk, som
till ett eller annet indelt Boställe ärv anstagn? och
ä boställets ägor belägne, förhälsts pä det särk,
att bottällshafwaren, i anseende till den förmän
och nytta han ef dviika Egenheter haswsr, är stylvig
, att, utan aikvrkning pä den ärliga byggnaden
dem widmagthölla och wro asträdek, sächm
ett annat inwenlonum inttt iörsämradk utan snarare
förbättradt frän sig 'efwerera. Pä samma lätt
böra de pä boställets ägor belägne vffotklagde torp
rvidmogkhällas och anses: men skulle någon bostä^shafware
lör gärdens enstildta nytta hofwa
med egen kostnad pä boställets ägor anlagt antine
§en någre korp eller dertill- ä gärdens utägor gjordt
uägra uppodlingar och dem till torpet öiwerlemu-
dr, men under sin tid icke njutit någon särdeles
rytta af torpet, elier ock byggdt någon qwarn eller
Den 27 Januaris N6§
nägot annat nyttigt werk, dä bör efterkrädarelt
förnöja honom derföre, som Syne/Rätten dek
ssältgk pröswar.
§. 70-
Hwarje Bostallsh fware tillkommer, att wät
häfda och göda sin äker, rödja och warda ängarne,
sä att ej nägot af det som brukas bör läggas i
linda, eller ängarne fä stogwpa eller af snstn Uppgräfwas;
dock att hinder ej härigenom göres föö
ett wät tnrärtadt cirkulationsbruk. Dea sädaut
unveriäter, ersatte stadan elier fullgvre bristen-'
§ 7l«
Detzutom bör Äbo öfwerallt der sä bchöswes,
tiliräckeliqen och iörswarilgen dika, samt 1 synnerhet
Vack-och Flod.-diken underhälla, hwarom
Svne Rätten, dä Abo bcfinnes sädant eftersätta
äger föreskrift giswo. Sker det ändock ej innom
förelagd lid, bör wid nästa Oeconomista besigtning
sädant anmärkas och Äbo till pistr befordras.
Dikeiras bredd och djup lämpas ester behmwet och
atlopsrdikeö storlek bestämmes of Sone.Rätten.
För hwarje stiljo- sär gräfwcs utlopp igenom ren
ned till diket der sä tarfwas Efkeriältee nägot häraf,
ujutr eit-rträdaren för hwarje famn den er-ättning,
Syne-Räilen pröfwar ett sädant arbete kosta
§-
72-
P3 sätt och wid samma allwar, föreaäendö
Utsätter stall stängsel skyldigheten lMdhafwas,
Ridd. sch Ad. Pror. 5 B- sK
9)
ii66 Den 27 Januarkk.
fä att inga Gärdesgärdar fä wara bristfällig-.' I
händelse lätt tillgäng pä sten finnes ä ett Poställe
der Skog saknas, förelägge Syne-Ratten Äbo hu»
ru han as Sten mä stängsel upprätta, i sall Mank
lämpligen kan ste, som dock efter hwarje orts
särskildta beskaffenhet bör rärtas.
§. 7^
Wid alla Boställen, hwarest Humblegärd tist
2oo stänger ock deröiwer finnes lagd, bör Bostäilshaswaren
den wid magt hälla, och öka om
han gitter. Läter han den förfalla eller alldeles ödeläqger
ersätte stadan och upprätte Humlegård igen.
Men hwarest ingen Humlegärd förr finnes, vör
den läqaas os goda rötter till zo stänger hwart är,
kill detz de blisma 200 wid helt hemman; ster det
ej betale kostnaden eller lägge Humlegärd som förr
fogdt är, sä framt ej pröswas, att Humlegärd- för
fei ä Bole och Skogsdrift der ej läggas eller dibehällas
kan
§-
74-
Bostallshasware äligger, att lala wäl wärda
och freda Boställets Skog och den samma endast
till husbehof nödtorfteligen nyttja, samt el utan
tillstånd och utsyning någre Swedjeland bränna.
Ingen Skog-försäljning af hivad stag som hällst
skall wara tilläten, likasom ej eller Kohlning eller
Tjärudränintz till afsalu pä annat säll än rz §,
Kongl. Maj ts Nådiga Förordning om Skogarns
i Riket af den r Augusti 1805 stadgar och inne,
häller, deruti den lnDänkning mä äga rum, ost
dä ett Boställe b finnes äga ansenlig Skog, hwilkkn
bör Geometrire afmäras äger Konuugens Befalls
-
Den 27 Januarlk. 1167
fallningshaswande tillika med Regements Befälhafwanden,
i mohn af Skogens areala mmhäll och med
afseende ä dest ätcrmäxk, utsätta huru mänga Tunneland
deraf ärligen fä css Boställshafwaren an,
wänd^s lill afsalu af Timmer eller Wed eller ock
anwändas till Kohlning; allt efter detza Skogsproduckers
mer eller mindre begärlighet; börande dock
Wederbörandc Krono, och. Jägerie-Betjente halla
noga hand dsrofwer, att en sadan nllätelle ej ökwerträdes,
hvilket äiwen wid Laga Hy'esyn bor
efterses. Den Boställshasware, sombelrädes» att
härutinnan hafwa sig förblukit stall utom skadans
ersättande, kännas skyldig kill de bos er, som uti
nytzäderopade Förordning och §. finnas mstakadr;
och din som tredje gängen lälunda beträdes med
oloflig afsalu, hasme derjemte förwerkadt all rätt
kill nägon widare Skogssöriäljning under den k>d,
han samma Boställe besitter, dock att, wid h-v sd
lälunda stadgadt bllfmit lakttayes: akt detze hyggen
icke annorlunda än tills widare tillätts: att der ds
sse, städsel, tck f edande as älerwaxten, upprättas,
samt att w.tze Fröträd gwarlämnaö
§.
75-
Hädanefter stall det pä det strä"gaste wara
Boställshafwaren förbudet att lf än Bostället sälja
eller annorledes bortföra Höö, H lm eller annat
Foder äfwensom Gödsel, hmnkct allt bör komma
Bostället tillgodo och pä stallet anwändaS. Bry'
ter nägon häremot, pljgte för hwart lotz, som sälebes
bortföres twä Rtksd iler, s.mk erlätte icke alleiraft
en efterträdare all den stava, som genom
Åkerns wanhäsd, pä sädant ^ätt kai sörordsakas,
Ulan ware ock stylldrg atl till Bostället äterförstaf,
fa
zi6st Dm 27 Jamia»'!.
fa dubbelt sä mycket Foder eller Gödsel, fem afyttradt
eller bordttördr blttwit, hwilket pä Bostället
dör uppfordras. Sädanc mäl behöfwa ej till
Laga Domstol förwiios, utan stoll Syne,Rätten
äga att b-m pä stället upplaga och afgöra. Lag
samme ware »ör Boställs Arrendator, men Ea«
»vallerie Olffcerare eller de Ivid Znfanterie Regementerne,
jom öro pligtig? halia hästar, äga rättighet
att alhämla ä mvcket Foder sräu drr s
Boställen, art de under Möiesriderne dermed kun,
na Utfordra sine Timste Hästar.
§. 76.
Wid de Boställen der näqok Jnwentarium
finnes of Kreatur, Mäde eller Husgerädssaker m°
»n., bör det till efterträdare» förbättradt, men icke
förwärradc aflefwereros, eller stoffe den, som nä,
gol deraf förstmqradt, jemngodt i stället eller be,
rate sä mycket j Penningar, forn der kan igenkövas
för.
§- 77-
Enär näaot Regemente blisiver cvmmenderabt,
ott gä u'ur Riket, stall hwar Boställshafware före
uppbrottet, foga nödig anstalt huru hans Boställe,
under pästäende kommendering stall brukas, antingen
igenom hans egne anhörige,, arrendatorer eller
hälftenb!v°are, och derom till Olwersten ingifwa
Ltnständelig berättelfe, som feda,, later Landshöff
Lingen i orten och RegementSstriswaren deraf fä
del, efter de, medan Regementet är borta börk»
hofwa noga ilffeende a Boställens rätta häfd och
druk. Och !om det är nödigt, akt alla Boställen
tvid dylika tillfällen dufwa synte, om sädan! sig
Den 27 Januaris. 1169
möjeliaen göra lärer, sä, i sall Osficerarne sjelfwe
icke halwa räd-um, att Hu'eSvnerne biwista,
böra de t sine stallen utsi Laga Fullmägtige, som
veras rätt bewaka. Lag »amma ware om nägon
Osficerare erhäller Nädigl lillständ, ari pä ett elier
annat är wistas utom Riket, och äligger dek
Öwersten, att lä l Verta sill som eljest haima ett
nvga upplrende öjwer alla Boställen i gemen.
§. 78.
Om wid Asi och Tillträdes > Syn, den Afträdande
finnes ffyldia, all nägot ln.an afflyklnlngen
wld Bostället 'ullgöra, bör sädant st? innom
sagde tid, emedan elter asflyrmingen all d.tz rättighet,
att sig befatta med Bvagnad eller förbättringar
in natura upphörer, hälst det under besiltnings-liden
och sordagS-äret ällgger en Afträdare,
okk fullgöra bäve ärlig byggnad och a«>d-a skyldigheter;
kwarom han i de betndligaste omständigheter,
äger att tvid Oeconomista besigtningar b!lswa
underrättad, lunån Mrädss, Synen infaller.
Regements Fullmägtig lvm säd m Svn biwistar,
Lugger, att genast derpä lill tjenstgörande Majoren
insända skriftlig rapport om förloppet derwid,
samt j^mwä! uppgifwa beloppek af den tilläswe.?,'
tyrs bristande byggnaden, lä i ärcr-si som i penrungar,
äfwen som. om nägon bristande byagnad
bör pä framtida byggnads - styldiahtt werkställaö ,
samt bristande reparationer, hwilka i penningar
stola uklälkas. Majoren bör genast derpä aslida
denna rapport lill Regements Befäthalwaren,
hwtlken, om han sä nödigt pröfmar, ager rättighet
belägga Alträdarens rnnestäende lön med Segwester,
samt hos Konungens BefallmiMkafwande
begära O.warst^d ä den ä Boställ-r hefinkettaa
' G-ö
-
HL0 Den 27 Ianuarlt.
Gröda, kill säkerhet för Husrötebristcn; kommandes
Regements Befälhafwaren, vm han fädant
försummar, att sjelf för bristen answara, t hän«
del'e tillgäng hos Aflrädaren till gäldande deraf
rf finnes.
§. 79-
Har en Bostallshafware utaf fin företrädare
uppburit antingen husröte, eller mitzbyggnadsmedel,
men ej de samma tillbörligen anwändt, jä att de
hus hwanfrän husrötan sig härleder, ei blifwit
tördälkrade, och nya icke elke uppsatte, för hwad
den afträdande för eftersatt ärila byggnad betalt,
fä kommer han, att ä nyo uppjätla de hus, son,
medelst uroktlätne förbättringar, srd.m hans tillträde
förefallit, 06) ware han ffiMg, att icke
allenast prestera byggnad in Natura till sä mänga
är han emottagit penningar för, uran ock kill Boställets
understöd för framtiden, att ä samma
penningar utbetala ränta a 6 procent om äret
frän den dag han dem emottagit, i jall fiera Loga
hus ä Bostället fela- Sädane ränlcmedel gnwärider
tzuetträdaren till Laga byggnad och wisar
derföre wid aslrädet redo. Lag samma ware dä
näaon Bostallshafware uraktläiit, a:t fullgöra de
bygg ader hwarlill han Medel ulur KrlgsCvllegio
uppburit
§
8o.
I de Landsorter der Allmogen, efter förra Förordningar
och manlighet, ät stylvig, att s vara för byggnaden
ä wist., OsficrrsBoställen, förbljfwer du der
ivid, och enär husen komma att ä nyo hyggås,
inrätta SäreSdyggrstngen efter fastställda ritningar.
§. 8 r
Den 27 Ianuarri. 1171
§ 81-
Md uppsagping, fardag och flyttning till
och isrän boställen förhälles lälunda, att en Bo->
ställshasware stall isrän bostället wara uppsagd,
Len dag, han antingen genom fullmagt warder
befordrad, med afffed benädad eller genom döden
afgär, hwarefter han eller hans Arfwingar njuta
fardag, som allmänna lagen i ,6 Capitlet JordaBalken
lnnehällcr, dock att den tillträdande, som
kommer »frän eit annat Regemente och icke före
halt boställe inrymmes nödige rum i Säteöbyggningen
och stallrum pä bostället. Har den Afträdande
icke sjelf brukat samma Boställe, utan
genom Arrendator etter Landtbo , njute de fardag ,
som des afträdande Officeraren sagdk är. Men
när Officeraren, det ware sig före eller efter
Thomosmätzan, antingen dör eller tager afsted
frän Regementet, eller till annan beställning warder
befordrad, och således icke afbidar den tid.
Lä han enligt lag, borde tillträda det beställningen
Stföljande Boställe, dä bör den samma icke wara
berättigad, att Bostället emottaga eller Lera,
njuta fardag, utan stoll den, som efter honom
till beställningen blifwit befordrad, Bostället tillträda.
'Vppar sig twist Boställshafware emellan
om fardag och flyttning, följes derwid samma
RätlegängsOrdning som i 92 §. om andta be,
swärsmäl finnes utsatt- Om twistighrter, som
emellan Boställshafware och desi Landtbo i hwarje
mäl kunna uppkomma, förbälles ester allmän lag.
Skulle den händelse inträffa, akt någon Osffcer
blifwer befordrad till sädan indelning, hwars Boställe
är ledigt akt tillträda, innan han /er lag
bör aflemna det, hwiiket han redan ini.eh^ , br
häl
-
H72 Den 27 Jamrarit.
haller han till fardag/ sitt förra och tillträdes jerm
rval dek Bostället tom tillhör den indelning hivartill
han blifwit desordrad.
§- 82.
Till förekommande af hvarjehanda oredor
och swära eserräkningor i svnnerhet för Enkor och
Faderlösa Barn/ skall den i KrigSLollegis i äldre
lider befallde / meri genom 1752 ärs BoställSOrdning
förbudne nviston öfwer LimingsJnstrunienterne
/ hwad Boställens härd och byggnad f gemen
angar/ äfwen hädanefter aldeles upphöra;
och skola berörde Jnstrumencer, stäsom toga kraft
wnndne anses / om emot Sonerörrättnn gen Be»
smär ej blilwit antörde/ pa lätt 92 § innehällcr,
Hwarföre ockhwar och en tom ett B stä'>e emotrager
s<ä wä! somSl)ie-Nätttn samlK"vn0' vchReuemcnrsFullmägkige/
böra mara angelägne derom/ alt Boställets
rätta bess ffenhel till byggnad och ha d bäfwer i
Hustly s-Jnstrumenlet kill pricka bestrstwit, hälst alle
detze personer icke kunna Undgå / att bluma Kongl.
Majit och Kronan wtderhättige för all den stada,
Bostället i en eller annan mätto genom deras ef-r
terlalenhet eller stillatigande kan eller kunnat lör«
vrdsakos Hwad LaractersByganaden, i fyrmex.
het angär, sälom ä Kronans kostnad uppsatt och
fociärdigad/ sä komma Syne - Znstrumenttrne i
Len delen/ att allt framgent uti det under KngsEollegium
lydande Hu-eiyns» Contoir revideras/
pä det iätt / att 6 weckor ester det Synings'Instrumentet
om Eoracrers - byggningen inkommit ,
stall anmäcknittaen, sä fr -mt någon sadan karr
göras: wara gjord och >.-f K^m-reraren und?rstnfwen
/ ywilkrn anmärkning Krigs» Collkgium , med
Syas Rällen och FndelrunZöhgfwcmn samt Krono^
-
Den 27 Ianuarlt.' n7z
tio- och Regements«Fullmägcigen bör communice,
ra och deras påminnelser rnfordra, dwarestec
Krigs - Collegium äliyger att strcxt anmärknmgm
med päminneiferne examinera, samt derä sill Utflag,
antingen till fastställande eller ogillande till
wederbvrandeö efterrättelse utfärda; hwilket allt
bör inom tcenne mänader wara werkstäidt. I
annan yändele och om M- eller Dlltradaren sig
icke öfwer Svne-Rättens göromäl beswärot, skall
Syne- Rättens Ulstag äfwen l den delen för laga
kraftwunnil anses.
§» 8z
Wid
ombyte af Jndelningshafware till och
»frän Boställen, stall laga Husesyn förr än affiyttningen
ster, hällas sist innom September
mänads siuk, pä det Aftradaren sedermera mä
äga rädrum, akt med byggnader och förbättringar
in natura fullgöra, dwod han för besiktningstiden
kan finnas haswa eftersatt. Pä Regements-
och Compagnie - Officerares Boställen
förrättas denna Husesyn af ordinarie Häradshöfdingen
i orten; eller den wederböronde Hök- Rätt
i Domarens ställe förordnar, med half Nämnd,
hwarrvid utom Afi och Tillträdande BvställShofrvare,
som aniiiiLtn sielfwr eller genom loga Fullmägtige
äro tillstädes, till Kongl. Moj:t och Kr»,
nans samt Boställets rätts bemötande, pä undfängen
befallning af Landshöfdingen t orten, sig
böra infinna Häradsfogden eller Häradsskrifware»
och för Öfwersten of Regementet, en uti
Landthushällning kunnig Olwer-Oficer, jemte
Regements- eller Munster - Skrifware», att lem
Ridd.
sch Ad. proc 5 B. rm
9Z »
H74 Den 27 IanuariL.
mr Syne-Rätten, i anledning af aflöningslist^n,
säker underrättelse, när ombyte med Indeimngshafware
stedt, 06) hwilka metzel den afträdande uppburit,
som tili redogörande böra honom Moras
sä ock gifwa tillkänna af huru stort mantal Bostället
destär och hivad det ärligen ränkar: men pä
Underbefälets samt de ringare Stads- och Compagnie
, Betjenteö Boställen förrättas den wrd
alla Regemrnter, lä wida derom ej annorlunda
särskildt är förordnadt af Negemenrs-Auditeuren
eller Regements-Skrifwaren, fom dertill utsätter
Terminerne jemte fyra af Nämnden, uti närwaro
af en Compagnie Officer och Härads- Fogden eller
Härads-Skriswaren, som hofwa Kronans och
Boställets rätt att bewaka. Deremellan bör hwart
z:bje är Oeconowiff besigtning hällas och pä Regements
Officerares Boställen förrättas af en--  Ryttmästare eller Capitaine, med Auditruren, Regements
- eller Munsterstrifwaren och Härads Fog»
den, samt pä Compagnie Öfwer- och Under-Befälers
Boställen, af en Subaltern? med HäradsFogden
eller Länsmannen och Munsterstrrswaren,
hwilka, till undwikande af laga answar, noga stola
tillse och i Besignings-Jnstrumenket införa, hur
ru Boställen blifwa efter Husesyns-Ordmnaen och
Reglementet stötte och wärdade Mer och Mig till
bruk, häld och stängsel widmagthallne, Skogen
bewarad och alia ägor ifrän inträng af grannarne
fredade: hwar sier Besigkningömännerne böra till
Landshöfdingen och Öfwersten afgifwa ffriftelig
berättelse om hwad be funnit fela och kunna hafwa
att päminna, sa att i fall en laga och ordendtelig
Husesyn af Landshöfdingen eller af Regements
Chefen sf förekomne anledningar finnes nödig,
den samma genast och utan uppstos af dr dertill
-
Den 27 JanuariL. 1175
till förordnade Embetsman, i alla wederbörandes
närwaro mä kunna werkställas Wederbörunde
Regements - Chef ware dock odetagit, att äfwen
oftare, efter loss omständighelerne dertill söraiileda
täta anställa dyliks Oeconomlsta Besigtning.:,-,
och för wisad wanhäfd göra sig försäkrad om Bostävshafwarens
Lön. Boställshafware äga äfwen
va han sjelf sädant assar, att, erhälla Oeconomiss
besigtning, hwriket dock ej mä ttllälaö mer än en
gäng hwart ar.
Enär Carackersbyggningen pä nägot Officers
Boställe afbrmner, eller jör bofällighet kommer
att uldvmmos, eller ock stall besigligas sedan den
biifwit ä ni)v byggd; dä bör besigtningsn hällas,
af Häradshöfdingen med Nämnden t wederbörande
Krono- och Regements-Fullmägtiges närwaro.
§. 84-
Regements - Chefen äligger, att, innom Februarrt
mänadö flut, till Landshöfdingen i Orren
efiemna förteckning pä alla de Boställen, fom päföljande
Sommar eller Höst stola lagligen synas,
hwarutt Ai- och Tlökrädaren med deras adretzer
tydeligen utsättas. En sadan Förteckning bör
Landshöfdingen innom en mänad derefter till weLerbörande
Häradshöfdingar, wid härbt answars
undwikande, behörigen expediera. Hwar och en
Häradshöfding? eller Dvmhafwande bör f-dan
sä lämpa och utsätta Terminerne, att de requirerade
Husesyner alldrasist ett halft är för aftradeS
tiden blifwa förrättade. Skulle han af andra
Embels-sptzlor eller hwarjehanda laga förfall wara
hindrad, bör han sädant hos wederböraude Hof
Räkt,
- riyö Den 27 Janunrlt.
Rätt, sä tidigt anmäla, att en särskildt Domare
viä kunna blifwa förordnad i hans ställe, alt Husesymrne
innom dcn utsatte tiden werkställa; och
stall den Domare, som häremot bryter, antingen
Han är OrdinsriuS eller pä wch lid sölvrdnad,
utan ffonsmäl wara förfallen till 16 R:dr zs H.
Eö^er defiutom anfwora för all stada, söm Bostället
och wkderbörande derigenom tillstyndas.
Terminerne bora ock af Häradöhöfdingarne, wid
lika bot ech answar, 2 mänader eller minst 6
rveckor förut kungöras Landshöfdingen i orten och
Regements Chefen, att de hwar för sig kunna
taga den säkra anstalt, att alla wederbörande ä
den utsatte dagen sig infinna. De recexitzen, som
genom Krono -- Betjeningen erhällas utaf 2lf- och
T>llträdaren om kallelsen, ossander Landshöfdingen
i orten till Häradshöfdingen med underrättelse lilli,
ka, hwilken ä Kronans magnar blifwit förordnad
Husesynen biwxtta; uswensä gifwer Regements
Cheien Häradshöfdingen tillkänna, hwiikcn dan
till Regements Fullmägtig förordnabt, och huruwl»
da Regements Skrtfwarea eller hwilken Munste»
strifware derwid stall wara tillstädes
Da
iL'edes Domaren med behörig Nämnd ä
utsatt dag wä! finner Patterne, nämligen Lis- och
Tillrradaren fielfwe eller deras laga Ombud, wara
tillstädes, men saknas antingen Krono- eller
Regements-Fullmägkigen, eller Regements och
Munsterstrisworcn, börden som UkebUfwer, och icke
läker anmäla och bewisa laaa förfall, genast
pliklfällaS till rg N:dr 16 §- Böker, och Synen
lika fullt för sig gä samt med laga Uistag ashjclxas
Dei! Regements eller Munstersttifware, !om
icke utur Regements Conkoiret är förödd med sistWne
Syne och andre angelägne handlingar, lom
Den 27 Ianuarlt.
kunna tagas till nägvn upclyöning wid stelfwa
Syne förrättningen, stall wara iöcfallen till 6 R^dr
zr fl Böter. Men om emot förmodan kallelse*
bref kill A,- och Tillträd,ren om Terminen sä sent
ankommit, att r.ägondera af dem för den ordsaken
emot sin wilja är fränwarande, som lätteligen
af le utglsne recepiflen kan inhämtas, dä,
men annars icke, mäste med Sy^en uppffjutaSoch
nv dag dertill innom 2 ne mänader utsättas; hwitkst
allt, i hwad lämpeiigt är, äfwen bör förstäs
vm dem, hwilka Husesynen ä Underbefälets och
ringare Beljentes Boställen stola förrätta.
§. 85.
Nar den ordenkeliga Husesynen sser, bör Sy*
ningsmännen utr. Instrumentet Utföra dagen da
Svnen begyntes och huru länge den västält, lä
lagande, akt den icke utdrages pä flere dagar, än
dertill , ödwändigt erfordras. Widare stola de eftersäga
vm alla wederbörande, antingen sjeifwe
eller deras Fulimägtige aro tillstädes eller för hwad
orsak Le blifwit der-frän. Sedan älsgger dem,
vm ej annars ste kan, wid wike päläaga Asttädandr
Bosiällshafwaren rigtigt stamstoffa och lftän
sig iefwerera Boställets handlingar och dem
pro Jnwentariv uppteckna, samr l synnerhet af sista
Husesynen göra sig underrättade uti hwad tillstånd,
han Bostället emottagit, hwad han till
Caracterö - byggningen of Kronan eller eljest till
hjelp njutit, hwad han af Företrädaren för husröta
och eftersatt Nybyggnad eller l brandstod afHäradet
uppburit och cm nägot som infordras bordt,
för oförmögenhet tcke kunnat utgä, hwaröfwer
Landshöfdingers bewis östas, urnan utskrifning
tillätes: jämncäl tattragis ä sins brhvrtZs ställen
hu»
H78 Den 27 Januari!.
huru de uppburna medlen blifwir anwände och
hwad BoställShasworen, mrdon han samma Boställe
innehaft, lör sin tsd byggdt, ss wiva sädartt
warit nödigt, samt hwod pä den byggnad och
förbättring, som han likmätigt Förordningen bordt
göra, kan fattas och han fullgöra bör. "Men innan
med Svuauder börjag, skall den som Svnen
förrättar, pännnna Nämden om sia Ed och skylldihhec
art noga pröfwa om Nybyggnaden ar fulls
giilkig och god samt rätta wäldcringen pä de tarswade
sörbättringor efter gängbart pris r orken, el<
ler i annor händelse wldkännas den stada, som
Kong!- Majit och Kronan eller Bosiällshafwaren
derigenom kan förorsakas- Och kom utaf de mänga
tid efter annan lill Krigs Collegium inkvmne
SynlngöJnsirumenter ar funnit, huru som Boställvwerket
deraf mycket lider, att en dr! SvneRätter
fördigä ätstillige angelägne mäl och omständigheter,
samt bruka icke enahanda utan flere olika och
emot hwnrannan stridige sätt fä wäl wid sjelsrva
Husesynernes hällande och JnstrumenkerneS inrättande,
svm husens med ägornes och flere killhörigheters
bessrifning, sä är Kongl. Majus allwar,
liga befallning, att e^yne - Ratkerne ställa sig
denna Förordning till noga efterlefnad, som uti
allt hwad til! hwarje orts c-ch Boställes beskaffenhet
kan wara lämpeisat bör föijas, och säledcs
inrätta alla CyningsJnstrumenker pä enahanda
sätt, sä ott all ästundad upplysning om hwarje
Boställe deras kan inhämtas.
5. 86-
Wid Laga Husesyn besigtigas och efterses:
huru SäteSoyggncden !ä wät svm alla wid Boställen
dchnttlige hus äro widmashallne; huru anias
-
Dcn 27 Januari/. H79
lagdr Träd - och Humlegärdar äro wärdade och
alt de samma ej nedläggas; huru äkrcn är brukad
med körning, dikning och gräsnlny, samt att wret
oiiödigtwlö ar lagdt t linda eller uppodling försummad
; huru ängarne arv röjde och widmagthällne;
huru torp och wattenwerk, om sädane ä
Bostället finnas äro underhällne; huru stängselskyldigheten
pä sätt sörestriswit bliswir, är werkstöld
samt huru skogen wärdas, sä alt ingen or
tost. eller onödig timmer - eller wed - huggning ,
löfbrytning, kolning, swedjning eller rjarubranning
stedt eller oloflig stogsförsaljmng blifwit gjord,
hwaröfwer, i händelse södan äwerkan stedt, genast
pä stället ransakaö och dömas, samt en wi§ i
penningar uträknad ersättnings-summa urkälles.
sä framt icke sädan äwerkan, pä sätt Kongl Majus
Nädiga Förordning om stogarne i Riket den lista
Augusti >805, stadgar, redan är ätald. W-d
Cataclershuseks besigtning iaklrages: alt först profwaS
om det till syllar, wäggar och tak är af sä
dålig beskaffenhet, ort det helt ost) häller mäste Utdömas,
dä ingen widare besigtning behöfwer ske,
utan det gamla huset blifwer antingen , som söre
fogdt är, genom offenteiig Auction för Militie
BoställsCotzans rakning lill den mestbjudande upplätlt,
eller, t händelse den, som ätagtt sig, at!
ny Coractersboggning uppföra, will deraf begagna
hwad som kon wara drukdart, till honom sörsäldt,
esker det pris, som Syne- Rätten utsätter.
Uldömes Carackershusel ej, dä stall det till alla
dest delar nosa granffaS, och ukr CyningsJnftrumentct
u'föras huru allt är befunnit. Derwid
mä ej äldre Instrument äderepas i annnan hän«
delse, än Lä TMradaren är nöjd, att, ester
föma Instrumentet, Bostället rmottgga och Syne?
-
n §2 Den 27 Jamrarii.
ne- Rätten finner, att Set lamma sedan sista synen
ej blifwlt sörwärradt; i h vilken händene öfwer
förrättningen blott en berättelse upplättes,
hwaraf z.ne exemplar utstrifwas, det ena alt lämnas
till Landshöfdingen, det andra kill RegementChefen,
och del tredje, att wid Bostället qmardljswa.
§- 87.
Da nägon helt ny och uppsatt Carattersbvggning
stall besigtigas, bör Syne - Rätten
pä det nogaste undersöka och pröfwa, samt i Sy»
ningSJnftrumencet i.ttaga den bygg - och murmästares
yttrande, som wid b sigtmnaen är befalld
wara tillstädes; och kvdeligen destrstwa huru
byggningen ktll alla de ar befi mes: om den är
enlig med ritningen, samt om den sturne afoandlingen,
sä wida nägon sadan blstwit träffad,
derwid uti allt är följd, eller hwad derä f tros
som fullgöras kan. Skulle C-rocrersbyggningen
wara af sten uppförd, ster besigtningen innan
hon blifwlt rappad utan eller innan: är ock icke
wed Boställshalwaren eller den byggnaden förrättat,
vm en wi§ jumma i ett iör allt bekingadt,
stall det äligga besigtningsmännen, akt affordra honom
en med tMörurelige bewis, bäde till debet och
credit styrckt räkaing, att deras med säkerhet kan
upptagas, det alla deruti uppförde bvggnmgsämmn
och arbetslöner, äro lill det pris utsatte,
hwartill de stätt att erhällas, samt att de till
dyggnodeu werkeligen Ztgätt och blrfwlt onwände
eller om nägvt öswerbliswir, som ä vmkostningsfumman
bör ofdragaö , hwilken rakning bcsiqkningswännen
böra antingen gllla eller rätta och med
sin understrist till rigtigheten besty ka, somt sedan
till Landshöfdingen insända, för att l LandöCon
tvi»
-
Den 27 Januari,. n8r
toiret behörigen vfwerfts och derefter med betz päminnelser
till Krigs-Collegium instickas, sä otk i
fall mera penningar dertill erfordras, de utan
uppehåll mä kunna, anordnas.
§ 88.
Göres wid synandet och wärderingen utaf
den As- eller Tillträdande nägre päminnelser,
stall Sone. Rätten , utan gensägelse, upplaga
dem med alla sina omständigheter uti CyningsInstrumentet
och Ustag deröswer meddela onr sä
begärcs. I lika mätto stola de till Kongl- Moj:tS
och Kronans samt Boställets rätts dewakande,
wid Huftwnen tillstädes warande Krono. och Regements
- Fullivägttge ägo fullkomlig rättighet att
göra erindraii och påstående emot allt det svin
wid stels-ra Synesörratlningen finnes antingen försummas
eller annorlunda rillgä, än wara bör,
samt derä begära Syne-Rattens U-stag, kwilket
icke mä wagras; och ehuruwäl Kongl. Ma»:tS
och Kronans samt Boställets rätt af detze wederbörande
säledes bewakas, sä tillkommer dock Häradshöfdingen
med Nämnden stuta saken och Ulstag
bervswer med fin u derstnst meddela, samt sedan
bliswa för silk göromä! anstvarise, aldeles kom i
i Eapitlek ,2 8- Rätt'gängs-Balken, allmänna
Logen innehäller, i falk Kongl. Majit och Kronan
igenom deras efirrlärenhet stulle komma att
lida. Hwnd således om Häradshöfdingen är
lagdt, förstäs äswen om dem som Husejynerne
ä Underbefälets Boställen stola lörrätto, att de
för fine göromäl äro underkostade enahanda a»
Ridh- sch Ad. Pror 5 B- swar,
94
i!8L Deri 27 Ianuarit.
swar, och böra säledes wara derpä noga betänkts,
att allt rigtigt och lagligt rillgar.
§. 89.
Hwad angär bestämmandet af de byagnadsAr,
hwarefter loga hus, som a ett Boställe antingen
r-dan finnas byggde eller efter denna Förfottuiogs
utfärdande byggas , ffola ansts och beräknas
; tjenar för Sterbus, derwid till grund
hwad i L Artikeln Lerina Förordning derom stadgas;
men hwod angar de hus som af timmer redan
byggde aro, tjenar den uti 1752 ars Boställsordning
antagne och l denna Attickcls 6o:de
§. äbervpade gradation, till grund för byggnadsalns
beräkntng, samt hwad ater beträffar de
hus af timmer, som hädanefter byggas, kommer
den i samma §° in örde tabell för äratakens beräkning,
akt till efterrättelse tjena. Och kommer
j likhet dermed ett uträknas och bestämmas, antingen
ben örliga öiwerbyagnad, hwartöre en Afträdare
tillkommer ersättning, eller hwod han för
bristande nybyggnader dör ärlägqa. SyneRärlen
stukar sm be- klut-o med l»t mkunrionde af Nkst cet,
hw>!k-k bör ffe , pä det maen okunnighet om hwad
som jörelupit sedermera mä kunna anföras.
§. 90.
, Dä Syne - Rätt anordnar ny byggnad och
b stämmer af hwod Malerimier och huruledes,
vä sätt derna lörordsitt q stadgar, byggas mä ,
stoll Syne - Rätten läka sta angelaaic wara,
att ej belasta ett Boställe ai rinaa förmäner och
och liten stanta, med för stor och kostsam byggnad;
-
Der? 27 Januari»'. n8Z
nåd ; warande bet således Syne - Rätten tillätit
ktl efter omständigheterne sädank lämpa.
§. 91.
När Husesynen, pä sätt vfwan svressrifwit
är, dllsrvit sörräktad, hwarsöre alls »ngen wedergällning
sär degäras eller tag'.S, utom för dem
som e> genom sine Embeten dertill äro pligtige,
skall Domaren, eller den tom Sonen forrattadt,
antingen pä stället eller innom ätta Lagar ester
förrättningens stut, stafwa ett exemplar af HuieWnsJnstrumentet
och Syne, Rättens Urstag renskttswit,
as honom underskrifwu, samt med hans
och Häradets Sigill bekcäftadt och det wid r6
Riksdaler ga st. wile- Det säledes renffrtsne
exemplaret bör sedan straxl tillställas NegtmenrsMunster-
Skriswaren, hwilkendera tillstädes är,
att deråt taga z.ne asskclftec och dem af tro»värdige
män brwitkna täta, as hwilka straxt
lemnäs den afträdande en och jemwäl innom fjorton
dagars förlopp den Tillträdande en dylik afskrift
. bägge veste emot lösen efttr gällande taxa.
Skulle ben som Synen sörrältadt cj fullgöra hwav
honom lälunda Lugger, bör en Af» eller Ti'lträdare
i sia räl?ighet till Beswärs anförande rcke lida,
nar han mom laga tid hos Konungens B"
failnlngshafwande l Länet sörwarat sin talan, sedermera
inom 14 dagar efter af Syne - Jnstkumentet
erhällen dei, sine Beswär fullföljer; Konungens
Besallningshatwanbe äligger det dock att
hulla alfwarsam hand deröswer ait nägot dröjs näl
härutinnan icke sär äga rum. Regementeskliswaren
ware jämwäl pligtig, att mom r:ne mänadrr
frän det en Hulesyu stukats, till KrigsLollegi
um
-
H84 Den 27 Janvartt
um ivid 6 Riksdaler Z2 stiliings wike, insända
bestyrkt afffii t of Syuc-Jnstkumcnttt, antingen
det är ä Öfwer- eller Underbrfättts Boställen.
Kan Reoementsstrifwaren lagiigrn styrka, att han
genom andras uraktlåtande warit utur ständ satt,
att sädant fullgöra, dä stall den wm hindret wäst
lat de ulf tte Bökerne erlägga och tillvällas/ ott
i loga ordning sine ffyWlgheker ullxöra. TE
Lands - Cancelliet bör Domaren n-no:n en mä-iad
ester sturöd Svn, wld
plar af Lyne-Jnstrumemet insända.
§- 92.
Will antingen Rsteller TEträdare söka ändring
Uti Cylie-Räkttns b stut, dä stall han/ om han
Cynen biwistat eller icke innom en mänad frän
den dag Hussynen flukers, hos Konungens Be,
fallningöhafwande sine beswär tngifwa, samt Ö?-  wersteu derom jämwäl underräita Nöies han is
ä! Konungens Befall,uagvhofwondes Uksiag n ä
hon innom en mönad etter deraf erhällan dei/ beswär
deröswer hos Krigs«Collegium aniöra eller
derstädes om är dring anhälla, derom^femwät Ösrverstcn
bör erhälla underrättelse. det Rftradaren,
ware han jemwä! ssylldig, ork, om hanö
beswär stola hos Konungens Befallningsbafwande
blilwa uvptagnr/ straxt etter flutad Husesyn, ställa
borgen för den hcne"v ädömde Emma/ ätwenlom
innan beswär hos K Collgiurn fä aniöras/ t
Ränteriet / för Boställets räkning/ nedsätta den
Ldörde sunman eller sä stor del deraf / lvm bäda
U flag-n ärv ense om/ hwaröfwer bewls bör be»
fnären bif.gos; och stall Dllträdaren i dylikt fall
äga rätt «tt mrdirn/ emot borsen lyfta och dem
tili
Den 27 Ianuarii. H85
til! Boställets nytta genast anwändc?. Är nägondera
Parken med Krigs- Loliega Utflög mistnvjd,
äge han, alt, med iakttagande of samma wist
kor, som för klagomäl j Kiigs» Collegrum fagdt
«r, deröfwer hos Kongl- Maja anföra underdär'aa
deswär, hwilka innom en mänad elter of
U singer erhallen del, böra till Kongl. MajttS
Justitie Rrv.stons Expedition ingifw. s; börandes
Len toppande af Urst^qet erhälla del, pst dek sätt,
att, om han har afstjed, communicationen frän
K'-a6« Eollegmm iker genom Konungens Befollningshaswande
j Länet der hon wlstas; men om
hon är r tjenst, flex det genom Regemente Befälha
swarén.
Försummar den klagande, uran laga förfall,
nägvl af allt hwad säledeö är stadgadt, stola
hans beswär icke upptagas, uran stände Utflaget
honom emot, säsvm laga kraft wunuit.
§. 9Z
Bclwär
i Husefynsmäl, som, pä sätt föregående
Z. tnnehäiter, hos Konungens BrjallMagShaswai
de anfvrrS, döra m dupp v lngstwrs, Lä
Ko.ungens Befallnmgshaswande genom KronvBctjeo.
ingen kommunicerar fjelfwa Befwärvstttjlcn
med motparten och duppletlen med Domaren elter
Len som Synen förrärtadt, med förelagd stadighet
för bägge , atl, mnom högst z ne wrc»
kors tid, efter deraf erhölle,, del, wid 6 R dr
Z2 sttt wile, stg dirviwer förklara. Uteblrfmer
bet oaktadt sädan förklLlii.g ever utiätande öfwer
dcn utsatte tiden, dä utmätes genast det förf--lst-e
wiker och ny kolt tid föreläggas wkd fördudvladc
wi
-
H 86 Den 27 Januarli.
wike och förlust af widare talan i möler; burandes
Konungens BefallnjngShafwande, ull answarö
undwlkanbe sitt Utslag i möler meddela innom en
mänad isrän den Vag, mäler ull afgörande är
fullständigt; i Krigs - Coliegio böra sädane mål
med all ffyndsamhet asgöraö.
§. 94-
Hwad uti äldre Författningar är förordnadt
derom att Militie Boställen böra till sina
ägor geometrier pä Charta aftagas, warder kill
tillgörande pä det sätt förnyadt: det Krigs-Collegium
dör genom wederbörande Landshösdmgar
söka underrättelse om och huru mänga Boställen
ännu finnas, hwilka ei till sina ägor äro geometrier
afmätte, eller om sädane Boställen gif»
was , hwilka wäl äro chMätte. men tor sä täng
tid sedan, alt de deröswer upprättade Charkor
och beskrifliingor nu mera icke kunna tjena n>l ef,
terrätkelse, hwilket kan hända, belö derigenom
att ett Boställes ägor genom rättegäng, antingen
bltswit uliökte eller jörminssode , dels genom nägon
betydlig Uppodling eller förändring i brukningS.
sättet. Befinnes efter uppgift fädane Boställen,
böra de, efter Laugshvfdmgens förordnande,
geomekrice asmätos, dä Landtmätaren 'ör
dylik förrättning ethäller manligt, t gällande Författningar
för dylik mätning utsatt arfwode, lvm
af Militie Boställö-Casian utbetalas
§.
95.
Hwad Kongl. Maj:t i afseende ä Militie
Boställens förarrendrring redan t Räder stadgadt,
eller
Den 27 Ianuarik. l i g?
eller framdeles kan stadga, kommer att till »vederbörlig
efterrättelse tjena
§-
96.
Alla de Witen vch Böter lom efter denna Arlstel
kunna ädömas, Malla Militie BoställS-Lafian,
och böra, genom Landshöfdingarnes försorg, genast
utmätas vch tilt Krigs,Collrgmm insändas,
Sjette Artiketn.'
Om Almänna Hus.
§- 97-
Utom Kyrka stola Socknestuga, fä stok att
Skolemästare vch alwen Klockare, t de orter der
han af Församlingen med hus manligen förseS
vch ej äger lärstildt Boställe, deruti nödige Boningsrum
fä, Fattighus, Tingsbyggnad med
Fängelse för MGgärningsmän, Tiondebod, der
den nödig är, och Sockne - Magazin, jemte öfrige
5 hwarje ort särskildt »vanlige allmänna Byggnader,
uppföras 06) det efter hwarje orts tillgäng pä
Materialter, bock hälst af brändt Tegel eller Lera
under Tak af Tegel, Spän eller Torf, med
Näfwer eller Bark ttll underlag. Och kunna äfwen
Kyrka, Tiondrbod samt Sockne - Magaztn
af Grä- eller Sandsten uppföras. Eldstäderne ult
förberörde Hus, utom nödiga KöksspiSlar, stola
bestä af Kakelugnar med rör, glittne ffjutfpjäll och
jemluckor. Der särstiidt Skolehus finnes nödigt,
stall ock det pä sörberördc täkt bvggas och deruti
nödige .rum för Skolemastarcn inrättas.
S i u n
-
H88 Dcn 27 Januarit.
Sjunde Artikeln.
(Om BrandSyner.
§. 98.
I hrvarje Socken bör öfwercnskomme!!e
Svcknrmännen emelian träffas om hwad hwar och
Hemmansägare elier Landtbo stall i aktrag r t-ll
förekommande as Eldswädor. Derwid raktlages
säsom ett allmänt stadgande, att minst en gäng
vm äret pä witz utsatt tid ordenteliga Brandsyner
böra hällas, hwarwid efterses att alla Eldstäder och
Skorstenar m. m. äro i dtt ständ, att deraf ingen
olycka kan befaras. Finnas wid tädan Syn bristfäliigheter,
warnaS cAoo deriöse, och tilltages, att
innom wltz kort tid dem bättra, hwilket efterses
ivid den Brandsyn, som äswen ärligen dör förrättas
till utrönande om svrelaggde förbättringar
blifwil werkstälde. Uroktläteö den förrstrline förbättringen
och kommer elden derigenom lös ester
den lid,, den samma hade bordt wara werkstäld,
hafwa Abo förwerkat ali ratt till den Brandstod,
hmaÄil! hm , enligt särstlldte i hwarje ort faststälde
stadgar kunnat wara berättigad.
Åttonde Artikeln.
Hwad fou ötrigr wid denna Förfakmnigs
handhafwande iakttagas dör.
§. 99-
All Grund under hus skall, sedan Matjorden
derisräli dliswlt borttagen och Lera t stället rfolld,
läg
-
Den 27 Janunrik. 1189
läqaes sä djupt och fast, att dea med Tjälldraget
icke rubbas Under hus för fock och kreatur bör
stenfoten innan ock utan bruksiäs; och der, hwarcst
Swamp fötl -arkes, stola til! befordran af drag
och wedenväplmg, under Gälfwen tjenlige gluggar
ä stenfoten lämnas, som om wiatten kunna till»
flatas, men den blidare ärstlden mä öppne häl»
las. Omkring Huset gräfwes elt mindre Dike,
hwarisrän aflopp beredes.
L. Ivo.
Wtd all byggnad af Grä, eller Sand, Sken
iakttageS akt Stenarne öfwer Murens bredd lag»
ges i förbund ffmt lill stures sä, alt en Slen ef
räcker med sine bäage ändar igenom Muren. I
sednare fallet undwlkes sällan suckt: t det förra
inträffar den aldrig.
§. ror.
Hwad i 5 Irtikeln rörande Militie Bostäl»
len stadoas om Ä-renS och 2l"genS häck, dikning,
stängsel samt Humblcgärds anläggning, gäller
för öckige under denna Författning innebegrlpne
Hemman.
§. ror.
Uri hwarje Socken mä antagas en eller flere
Murare, 'om pä de orter, hwarest Tegelslag»
ning kan werkställas, deruti bör wara kunnig,
för okt icke allenast upp'öra de StnhuS,dygona«
der nägon will läka bygga, ulan vck utt Allma
Rlvv.
och A0. Pror. 5. B. gen
' 94. »
ii 9v Den 27 Januari!.
-en i sädant arbete underwila. Sedan Socknen
sig en sävan Murare föcffaftadt, xä s^t och wilker
i hwarje ort kjenligast finnes, erhälle han,
uppå derom ffeende anmälan, Konungens Befailningshafwandes
fuklmogt eller förordnande med
rättighet, lika som andre Gerningsmän akt hälla
Lärodräng.
§ ivz.
Alla Böter, som, 5 Artikeln undantagen,
i denna Förordning stadgade äro, fördelas och
förwandlas lika med dem, Lagen i ByggmngaBalkrn
utsätter.
§. 104.
Denna Författning gäller egenteligen för Kronooch
Boställs - Hemman i allmänhet tillika med fädane
Krono Skatte - Hemman, Fräife och Frälfe
Skatte - Hemman , hwilka af ägaren till Landtbo
uppläras, ulan att särskildt öfwerenskommelse
vm Hemmanets byggnad och häfd dem emellan
träffas.
Lades pä bordet.
Högloft. Ridderstam och Adeln ätstiljdes kl. 8°
In 6äsm protocolli
6. Silverstolpe,
Den 29 Jarmar»?. 1191
Mändagen den 29 Januarii.
Plenum kl- 9 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af protocoller bällir i Högloft.
Ridderskaper och Adelns Plenum den
27 Januarii i8to.
S. D- Godkändes till alla delar Statsoch
Bewillmngs- Utskottens under den 2Z bennes
afgtfne och denna dag föredraane gemensamma
Mätande öfwer innom trenne Riks,Ständ gjorde
erlndringar wid bemälbte Utskotts Betänkande af
den 18 December, angäende Stora Slö-TullenS
för utgäende waror erläggande uti Wexlar pä
Hamburger Banco eller Holländsk courant; hworvm
genom Utdrag af Protecollet de öfrige Respective
Ständen skulle »vänligen underrättas. Ot
supra.
S- D. Godkände och Biföll Högloft.
Ridderskaper och Adeln till alla delar hwad
Stats, Utskottet uti Memorial af den 25 dennes,
jon, i dag upplästes, sig »mätit och tillstr-rkt i afseende
ä gjorde anmärkmngur wid Utskottets Betänkande
af den 2 dra dennes angärnde Riksdagsarswoden
och Tractamenten för Grändens Secreterare,
Canlzellie och W ikt - Betjening: hwilket
Bestul skulle de Reipeenve Med - Skänden genom
Protocolls - Utdrag wänltgen meddelas. i-lr
kuprs.
S. D
-
Hy2 Den 29 Ianuarir
S-
D- Föredrogs a nyo Allmänna Beswärö
- 06) Ovvnpmie- Ukffottets den ro denricS
pä Bordel lögde Betänkande i anledning af flere
till Uestoktet remilterade Memorialcr angående na,
ringö-fnhetenS utvidgande; och tcrnnade Höglvfl.
Rldderikapet och Adeln lill Ulstokkeks i afseende pä
delta ändamäls vinnande gjorde tillstyrkanden;
hvarom de N-^lpeclive Med-Skansen »lulle genom
Prskvcoliö.Uldrag vänligen underräklas. l-stiuxra.
S. D Lemnade Högloft Ridderstopet och
Lldrln sill bichl! t-li hvad Allmänna B-svärs- och
»Oeconomi?, wstottet uri denna dag uppläst Protocolle-
Utdrag gr den 8 dennes, sig uttälit olver
älffillige lill Ulstotlet remitterade strifttr angäende
önstad ändring i nu gällande Författningar rörande
älstillige Städers Marknader, hvarom underrättelse
skulle genom Utdrag af Protokollet de
öfrige Respecl.ve Ständen vänligen meddelas,
list lujiirg.
S D Uppä gjord förklaring af Herr
Lstvettiolpe , ttd-LNÄM, att d?N Uti
ett os honom den l g dennes uppläst och till Allmänna
Besvärs- och Oecono.'7-ie ? Utstoltet förwisadt
Dieramen innefattade motion om ProductPlacatetö
upphäfvande, of honom sedermera befunnits
venlig med Borgare'Ständets privilegier,
hvaruti berörde allmänna Oecvnomista Författning
wore till detz krall och verkan förläkrcd,
somt akt, enligt hans öfvertygelse, privilegier väl
frivilligt kunde e,urg!fvas,meli ri nägon innehafvare
Den 29 Januaris. 119;
affordras; i anledning hworaf Herr 8-lvsrlln!^
oudv e att det oiwannäm de af honom upplästs
Diktamen malte fä lälom >ör alin anses, sä wäl
i Mende pä den gjorde lemchen lii! allmänna
Bciwärs och Oeconom»? Wstotlct, chm pä oU öfwerläqgmng
hos Ridderstapet och Adeln rörande
den r ian.na Diktamen innefattade motton; destöt
Högloft. Riddekssapek och Adeln, att med di,
fall till de af Herr Lilvsrltolpe ytirude tänkesätt,
merdervrde D-ccamen frän allmänna Beswars och
Oeconomi--Ulssottet äterinfordra, och fielswa Motionen
Mom förfallen anie; och sturle genom Utdrag
af Prokocollet de Respektive Med - Ständrn
härom wäniigen underrättas. Or luprs.
Herr Ueuterskö!6, Larl Lustaf, uppläste ett
Diclamen sä lydande:
lVördsamt Memoria!!
Uti mitt asgifnr ost) till Högloft, wssokket remitterade
Memorial i början af forledae Julli
mänad har jag anfördt, det wi ännu äaa Fö>
fuiinlngar som arv stridande emot narwara de
tids upplysningar i hänseende til! Jordbrukers
theorerista.och practrsta behandling, och Mista
fjettra den ldoge och werkwmme Jordbrukaren innom
gränsen of gamla fördomar och snakttga principer
, samt hindra honom att werka kill sin och
det MmännaS större fördel. Delia inträffar
särdeles för den stora del ef Rikets Jord lvm stär
under Kronans rmr elier mmdre dmkla förmyn
der
-
H94 Den 29 Januari!-
derssap och i synnerhet lyda under Husesyns och Boställs,
Ordningen. En ny ordning wore dcrsöre esker,
längtad, men som, den skall grunda betze Jordbruks trefnadoch
uppkomst, borde grunda sig vä tidens nylyemng.
Om del stora behoswet deraf har min egen jordbruks erfarenhet
öfwertygadt mig, och den är säkert besannad af
mänga andra activa Jordbrukare; ty v.1 Oecono,
missa Författningar skola blifwa »verksamt nvrii»
ga, mäste dc ej allenast följa utan ock leda upp,
lysningen, uppmuntra och skydda idoghet samt
gagnande företag. Likwisst har Högloft. Utskottet
utl bet uppgjorde projectet, bibehälllt uräidriga,
obilliga och felaktiga grut,der, och i stället att
lotza beha dand, och öppna en fri werknmgs- förmäga
lör deflc Jordbruks innehafware lill att kun,
na gagna, hofwa de än widare blifwit bundne,
till en nödwändigt härflyrande owerksamhet, ssa»
velig för dem och Riket.
Dä del är ett axiom, att det är jordens afkomst»
som fordra byggnader, sä är det ock efter
benna grund som byggnaderne mäste bestämmas
, nemligen efter ben fertila jordens areal och
beskaffenhet, jemförd med innehafwarrns odlings,
häg och sörmäga- Ett i senare tider sörbäktradl
Jordbruk gör nödwändigt de byggnader otillräcklige
, som under ett sämre bruknings-system icke wore
dek; ty ju mer Grödan förökas, desto flere
Hus erfordras, ej blott till betz fortvarande, utan
vck till boning för flere underhällne arbetare, kill
wärd as ök^de Jnwemarier, Redskap och Kreatur.
Den dristige Jordbrukaren är således med
ett inssränkt ost) ringa antal af föressrefne Hus
twungrn till beständiga Byggnadskostnad», och
i samma män, som man wägrar honom tillracke
lig
-
Den 29 Januarii. 1197
lig ersättning derföre, eller genom orimlige och betungande
söreskritter binder honom händerne,
qwäfwer man werkeligen industrien, ty en tacksam
Jord lämnar wä! slukeligen, betalning för nedlagdt
odlings-kostnader, men Byggnadskostaader äterwinnas
swärligen- Hwar Jordbrukare bör
säledes erhålla full frihet att förse sitt Jordbruk
med olla erforderliga byggnader och författningen
blott stadga minsta storleken af hwarje hus. Byggnader
för ett Jordbruk äro lika wäsemelige som
Jnwentarier, och dä de ej utan ömsesidig skada
kunna flyttas, om det ock wore möjeligt, böra
de löfås af den, forn Jorden äger, med undantag
likwäl af de hus som luxen uppfördt, med
asseesde blott pä egen bcqwämiigtzet.
Att beräkna byggnader till äratal synes mig
ock orällwrst, emedan kostnaden betydligen marierar
innom äswen närbelägne ställen, än mer ull
fränssilde prowincer, och mycket afseende bör göras
pä den huswudsakliga omständighet, om huset
är illa eller wäl byggdt, för kortare eller
längre bestånd. Det är mer än troligt att om
den byggande finge sin omtanka och sine omkostnader
till fullo betalte, skulle det hafwa den goda
inflytelsen att han ej sparve, utan anwände allt
hwad upplysningen uppgifwit ledande till »varaktighet.
Byggnads-beräkningen dorde derföre blifwa
uti penningar till fullt wärde, hwad den kostar
uti styrkte omkostnads - räkningar eller uti orten
och ä stället antagligt wärde; äfwensom den
ärliga byggnads» skyldigheten borde deremot uti
penningar utsättas, efter hwarje geometriskt tunneland
Äker och Äng och ärligen fortfara. Pä
Vetta sätt skulle äswen kostsammare byggnader af
Sten
H96 Den 29 Ianuarti.
och Ler blisiva oftare synlige, hwilka nu aldrig
skäligen kunna ä'äaaas, dä ingen bör kunna förp
ratas akt bygga sig fattig. Bestämmandet af
etr wisst ärat ! borde blott haswa afseende pä husets
waraktighet, och innehosworen med böker beläggas
lör wärdslöst uppw§de och illa wärdade
hus. Tv ekt krävrus un tid omlagadt och sörsedt
kgn ernä en mycket lang woroktighek och wida
längre än som skä laen kan ulfättas, till en
ej obetydande winst för Rikets Skogar: och dä
wore billigt och lill ändamälet ledande akt alla
större förbättringar, läsvm beklädning anil gen
med Ler, Bruk, Tegel eller Bräder, äsive som
Takets omläggning och stryknwq blifwa b-rä'nade
och ersatte, jemte tiden utsatt innom hwilken
de skulle ffe, samt hivad t anseende till detzes waroktighet
wore alt laktt. ga. Allmän nytta wore
ock att sörwänka om de inrättning ar och förbättringar
som en Innehafware gjordt till LondrBruks»
Oeconomiens förkofran bleswo hoaom ersatte
; Jordbrukaren skulle deraf uppmuntras art
ingä i betydugare löretcg, och dä hans vnggnadsskych-gbet
wore bestämd ester hans Zaägvrs widd
och med afseende pä waraktigbeien af de hus hon
uppförde wore han alud l ständ alt göra sin calcule-
Någon swärighet lör denna beräknjs-g, i
afseende dertill att alla ifräaawarande lägenheter,
e> ännu äro geomelnce off^ttade och pä Cbarkq
lögde, bör ej möra, emedan intill d tz dek blifwit
werkstäldt, en xrowisorlsk uträk nng öfw-r detze ä»
görs greata innehäll lätt kan göras med löga betydande
skilnad.
En särskildt ersättning som en tillträdare alldrig
bör kunna undandraga sig, är mbelaite pen«
Den 29 Januari!. H97
»ungar till Aft"curance för Eldffador ä Hus; tu
olla hofwa deraf dea förde! akt de för Internet
äro tryggs mot betydande 'örstister; wtd inträffad
olyckshändelse lynes mig billigt att emot summans
undfäende, innehafwaren innom witz lid aker bygger
hulet/ och tär sig lill godo beräknadt hwad
lnwändigk förloras vch ej är astecurcrcrdt.
Alt en allmän Hufch-ns, Boställs och BvggnadsDrdning
stall öiwir hela Riker utan undan»
lag till efterlefnad kunna fastställas / har Högloft.
Utstottet pä goda grunder alstedt omöiligl dä tocala
omftändighekerne lä mycket '.variera/ likwisst
upptager projectet till Författningen alla widlöftlga
dekailttr med fullkomligt erkännande af Utskottets
Betänkande häruti / lär jag till Urstotkets närmare
mlätande underställa/ om icke olotta grundcrne
till denna Författning bordt uppgifwas, och detzukom
den utwäg widtagas, att Landshöfdingarne
ester i ämnet inhämtade kunnige märs och hrllst
practiste Jordbrukares räd/ « underdämghet inkomma
till Kongl. Maj t med förslag kill detaillerne,
lvm pä detta sätt stulle winna största fullständig»
het. De ämnen fom Högloft. Utskottets projekt
ytterligare urptager/ hörande till denna Försättning
äro Jordens bruk och begagnande / vch häc
äro till min förundran med undantag af Len mycket
tweiydiga meningen ett wä! inrättadt circulat-ons-bruk,
gamle stadganden bibehällne. Jag hade
dock trodl arr med Tidhwarswets allmänna uppkysning,
med den wundne theoreiista och praclista
kunstap i Jordbruket, ingen Lag more mer förenlig
med Rikets sanstylldiga fördel/ än den fom
Ridd. och Ad. pror. 5 B. lem
95
-
ny? Den 29 Iattuarri.
lämnar full frihet är hwarje Landtbo att bruka all
sin Jord, huru och pä hwad sätt honom nyttigast
och sörmänligast är. Des' vwillkvrltga Åliggande
ss ll wara, akt betz Jord sär ett sädant Bruk,
som erfordras och wisar en fullböcdighet för de
wäxter hwarttll den är brukad ; brister någor deruti,
ersätte hwad kill ett sädant Jordbruks lständiättanSe
erlv dräs. Ej ma en Jordbrukare sedan
han dersträn bljswit uppsagd, eller 2:ne är, innan
han sjelf uppsäaer, göra uti sttt förehafwande
hru^ntngssäit nägon förändring til! men för estert-adaren.
Detta innefattar wäl allt hwad kill allmän
fördel och allmän säkerhet erfordras.
I mill Memoria! har jag ock yttradt den västan
, att den motbjudande Lag, hwarigenom roche
Jotddrukare förmenas att t>ll st» högsta fördel och
nytta anwända allt hwad deras Jord frambringar
mätte upphäfw ch; ders som en rättwisa tili er hällande
as lika rättigheter, dels som en följd as den
nu mera troligt wunbne öfwenygelsen, att ett
lä kallat circulakionsbruk är nyttigt, och bör enligt
wärk Climals fordringar förnämligast grundas
pä foderwäjtter. I det hän ecndet lärer näppchgen
nägon mera onaturlig lag finnas, än den,
svm bekwcr mtg rättighet alt fritt disponera den
wäxt fvm lofwar en större winst emot en annan
sramdragt pä samma Jordstycke. Denna lag stm
förbiuder soderwaxkers foriä jnnig , skall noiurltgen
qwafwa hägen rör al! ängs cuiiur; och Högloft.
U'st ttet läcktes sörläca min imundran, att pros
jeccet bibehäller detta twäng lör den woge Jords
brukaren- Af wärk tidemar! kunde med skäl mänkas
ett stadgande mera ledande till en drrecle nytta
, och betta wännes om fä mycket foder wid hems
mane! qwarbstfwk alk en wch portion af Jorden
Den 29 Januaril. 1199
kunde ärligen gödas; jag har förcflagit en tiondedel
af Åkerjorden, elb-r tvid ett antagit circutations-bruk
af Aker och Äng en witz loit deras. Och
nar en Jordbrukare har till exempel sylldt de Ladugårdshus
dan emotkagit med frodige Kremur,
när häri deras underhåller ett för sitt jordbruks behof
sivarande antal, när han nvttjadt den förslgtigtzeten,
att gömma för ett sämre är, en witz
portion af filt foder, hwartill tjenar honom ert
ytterligare öfwerffott? Eller rwingos han icke genom
försäijningösörbudek, att lemna till hwilan
och ofcuktdarheten den ytterligare Jord som han
kunde göra bördig, emedan han icke till sin werk!iga
bäknad kan anrvända sin Jords p^oduction.
Det stadgande att endast den som wisek sig hafwa
cuitiweradt Äng, eller som följer c:rcutalionsbruk
agde rätt till foderförsälgning, wore ett wilkor
ledande till Jordbrukarens egen och del Allmännas
fördel; hwilket j>g till en närmare och
fördomsfriare undersökning får u d eställa, att
dlifwa intagtt- Om en witz portion Jördens gödning
eller witza Kcearurs framfödande ej anses
kunna conkrolleras, sä synes med en u-wivgad
culttwativn d-tta icke ens wore nödigt. §>n fördel
kunde blott tillerkännas Tillträda», att dä
Mrädaren har foder att försälja, fä emot Markegänos-pris
köpa ät detz ditflyttande Kreatur ^ör
twä och en hals manad ett halst Lispund Hö 0 ch
ert Litzpund Halm uti dygnet för hwart stort Kreatur,
hioarsm likwisst u:r föregående Oktober mänad
bör afhandlas, salom jag ber söreflagit; emedan
ej sällan inträffar, att bristande föda, gör
en Tilltradares första wärbruk svart, och dä Alttädaren
har vswkrlopps, är det billigt att det k»8
Jord
-
irvo ^ Den 2Y Ja,marik.
Jordbrukets behof qwarstadnar, hwilkct synes böra
fä en §. uti Författningen
Skuteligen
har jag framstäldt det stora ber
hofwet of en bättre organiserad Cyn»Rätl,
hwars felaktiga sammonsättning, sä ofta af exempel
bltlwrt stvrkt- De Husesyner torde wara fä,
Ler Al- och TMrädaren b>ttwil häda räklwist behandlad-,
och delta wigklga wärf, m>d jak-kännedom
bedömt; tikwist är det uppä detze Sy»er som Jordbrukeäs
uppkomst hufwudchkeiigcn bero: om en
snar förändring deruti ej torde kunna wrrkställas,
sä kunde älNilnLstone Riksens Högloft Ständer
nu hos Kongl, Majt l underdånighet anhäsa,
ott någon utwäg ttu sörändrittg l framtlde-t wld,
,Loges, hwarwid om blott vägra fä, kunnige pwctisse
Jord- Biukare till mättns bedömande utsägas
de bästa folcher wörö att hoppas.
De besigtningar som Högloft. Utskottet i likhet
med äldre Författningar föreflagtt, arv wcherklgen
af mycken nytta ; men om d-tze möjeligen
skola bliiwa werkstä de, och som wederborde fullgjorde,
?ä mäste Dono-Betjeningen defrras »frän
detta Åliggande; deras öfriga göromä! lemna den,
intet tid dertill, och förmodeligen är det en orsak
att deke bestgtningar sällan cho förrättade, och
kanske aldrig ä Kronohemman Näaot annat stadaands
dertill synes således wara nödigt, och detta
runde genom Herrar Landsbö dingars åtgärd och
snnewänare uti Länens, hörande, möieltgen winnås
genom Bygg - och Murmästares antagande,
tzch derefter i undechämghtt uppgifwas.
Be
-
Den 29 Ianuarlt.' iror
Begärdes pä bordet, och ullars Författaren
att med de. andia Eländen communicera.
Justerades Pleni Protocollen för den iz och
18 Zanuanr:
Föredrogs ä nyo Bewillnkngs ock Allmänna
Brswärs, och Oecvnomle-Utsso rens gemensamma
Betänkande as den 2j Noweinber rörande regler
riisgrn af Bränwinsbranningen i Riket, famt re»
porutivn af derföre belöpande afgift, >enne de derwid
gjorda och pä bordet hwilanve anmärkningar;
of hwilka allt ben Oeconomista delen nu till afgörande
företogs.
Med ledning af d-t sammandrag Herrar
Committerade ölwer Betänkandet och anmärkningarne
bade författat, gjorde Herr Grefwe» och)
Landtmarskalderr följande preposition:
Bifaller Högloft. Ridderffapet och Ade'n att
frägan om en allmän Magazir.s- lnrättnmq nu ull
viscussion mätte uppstjutas, intill desi Stars och
Allmänna Befwars- och Oeconomi» Utskottens gemensamma
Betänkande deröfwer rnkommer?
Hans E^ellence Herr Grefwe U-iuib, anmäldce
alt Urstoltets äberopade Betänkande redan
more justerodk, och troligen oförtöfwadt till Riksens
Ständer inkommer, bwarföre han fä möckel
halldre till denna Herr Grefwen och Landtmarstaikens
Proposition tillstyrkte bifall.
1202 Den 29 Januarlt
Herr
?rint7:lkölcj, ksul: Drrwid akt fräsan
om Husdehofs bränningen ä Landet och i aila
öfrige Rikets Städer, utom Stockholm 06)
Götheborg mä, utom gemenskap med frägan om
Spannemäls Maoazins- inrätningen, behandlas
och afgöras, haring, likmätigt hwad förut är
wordet anfördt, för min del icke erik pämsnna;
men uppä redan andragne ffäl, kan jag icke underläta
att än widare yrka, det frägan om förhällandet
med Bränwins - bränningen t Stockholm
och Götheborg, mä dlifwa hwilande, till gemensamt
afgörande, med frägan, om allmänna Magozins-inrättningen.
Herr Grefwe» och LaNdlMarftalkcn erindrade
att detta more ett särskildt ämne, och förnyade
derefter sin förm gjorda proposition, hrvilkea:
Bifölls.
Herr Grrfwen ock LandtMarskalken pro
ponerade att befkattningen för B^änwinö-.tillwerkning
och försä'ining ei mätte komma alt sammanfläs
med den allmänna Bewillningen.
Bifölls.
Herr Grefwe» ock LsndtMa» skatten: Bifaller
Högloft. Ridderskap» och Adrin akt Brännan
of hwar och en mä innom Riket fritt sä förås
och försalias.
RopadeS I".
Widare anmäldt- Herr Grefwe» ock LandrMarstalken
att Ulskvtttt föreslagit akt Bränwi
nrt
-
Den 29 Ianuarii.j i2L>;
net tullfritt i Städerne mätte fä införas, hwar
emot
Preste- och Borgare - Ständen tillstyrkt, alt
införseln med nägon tull mätte beläggas.
Friherre Amilton, Lsrl, wille för sin del
tillstyrka att ingen Tull derä utsattes, häidfk
han kände, att Bonde - Ständer alldrig dertill
skulle gifwa sitt samtycke.
Herr Grefwe» och Laiidtmarskalken, frägade
om Herr Baron hade sig bekant, om BondeStänder
ffttlle wara as denna kanka äfwen om
Landk-Tu8arne ffuge komma att bibehällaö.
Grefwe borner, 66sLN, trodde
att bäst more att denna sräga hwilade intills desi
reparationen af Bränwins - Bewiklningen komme
under öfwerwäoande. Han önskade att Högloft.
Midderffapet och Adeln ej i förhand fattade ett
bestut, som hindrade ett annat i fall nägon ersättning
för Staten skulle hlifwa nödwändig; ett
ögnamärke hwilket ej borde lämnas ur sigte.
Hans Exelkence Herr Grefwe kuutk, cons
formerade sig till alla delar med Grefwe klörner,
förklarandes, akr denna sräga stöde i jä nära
sammanhang med den om Landk-Tullarnes upphäfwande,
att de gemensamt torde afcöras, hwarföre
han önskade akt den nu mätte hwtla.
Herr ReukerLö!6, c^arl, trodde alt den nu
bvrde afgöras, emedan Vewillnings-Utfkottet behöide
känna hwad bestut deröfwer fattas, jör att
kunna calculrra hwad Bewittnmg det hör töresta.
Ari
-
I2O4 Den 29 Januari!.
Friherre Amilton, (H, medgaf akt man
lill Uk,dwikunde af förlust fö* Skaten wisst borde
wara betänkt pä dest ersättning, men trodde art
Bewillningö Ukstottet redan derpä hade gjordt afseende
wid sin calcul öfwer Landl-Tulibbetalningen.
Han ansäg derföre möjligt art denna stägn nu
ajgjordes.
Herr Grcfwen och Landrmarjkalken, gjorde
proposition att Bränwinel Tullfritt mätte fä
införas i Städerne.
Ropades Ja och Nej.
Friherre 8tj<;rnstekh, Lsrl 6ustsk, tillstyrkte
att Tull mätte blifwa betald.
Ropades Nej.
Hen Grefwen och Landtmarfkalken, frägade
om Ridderssapet och Zldetn wille samtycka
alt benna sräga mätte fä hwila?
Ropades äter Ja och Nej.
Herr klingsporr, OerAib , wille samtycka,
allenast inga band lades pä tnförsem.
Hans Ejcellence Herr Grefwe kumb, föreställde
att om fåken nu finge hwsta, stöde det
R>dderssapet och Adeln alind frill, ali härom
framdeles stadga efter behag.
Herr Grcfwen och Landtmarfkalken, förnyade
sin proposilivn att frägan kill widare mätte
hwiia.
Bifölls.
Herr
