# ID: svediakorp-gov199
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 75,170
# sentences: 2,196
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 5 Januari».
zor
Drängar hoö alla Ständ samt Alimogens
Masar »frän och med i8 till och
med 50 ar - - ,
J/rän »5 cil! »8 ftmt öfwer 50 är
Drängar och Gohar, Laro, » samrelige
Rikets Stader, »frän och med
»8 till och med 50 är - - -  Aran 15 kill r 8 samt öfwer 50 är
Dito Kohlare Md Bruken, tlrän och
med »8 till och med 50 är -  Jftän r 5 till 18 och öfwer 50 är
Drängar Hytre. Se Arbetare.
Dito Lors. Se Lvrs-Drängar.
Dmware. S- Arbetare.
Errra Ordmarier l. HsfNätter ml m.
Ge Aulcrrltanler.
Fabrigveurer i Skader. Se Handlande.
Dito vä Landet igenfinnes under sina
Fabriqver.
Factorer witz Bruk och Manufackurier.
Ge Jnspectorer.
Fjerdepartsagore wid Fahlu aruswa,
tor hwarje F. p.
Fissare i Städerne som icke arv Borgare.
Se Makare
D:o i D-o som äro Borg. 5, z, 2 och
D:o pä Landet. Se Skärkarlar.
Flors Linne-Fabrik r Normand -  Fogdar Grus, - - 8 R:dr g6tzDito
under Grut, eller Uppsyningsman
mld Gr. z R. 24 tz. 2 R. 8 §-  Dito Gärds- -------
Skyddsastzifr.
R-
tz.
r.
-ro
24
40
24
40
24
12
1
»2
5
24
r
12
L
8
Fo!k
ZO2 Den 5 Januarlk.
Folk ardelSfördt vä Landet och t fäderne
som ej njuta ständig äröiön,
utan arbetslön och dagspenning.
Mankön ogifte och Enklingar utan
barn , - - - «
Gifte samt Enklingar med barn -  Lwinkön ogifte och Enkor utan
barn - - "
Dito Dito med barn -  Fällffärer wid bruk - 6 och
Dito Gesäller. Se Apothekare^
Färjkarlar ogifte samt Enklmgar utan
barn « - -
Gifte och Enklingar med barn -  Gesäller EmbelS - och Handtwerksj
Stockholm och Götheborg samt
irsta Llatzens Städet.
Den ista eller WerkGesällen pä
Werkstaden, der minst z finnas
Alla öfrige - » -
D>w i öst,ge Städerne:
Werk-Gesäller - -
Alla öfrige - ' * .
D>ro wid Manusocturier och Fabri,
qver. Se Mästcrswenner.
GewärsFattorler i Jönköping . -  I Norrköping och Söderhamn
I Norr Telje - -
Glas-Bruk - - 80, 50 och
Glos - och Porcellains-Förare, Huswudmannen
, ^ ^
Hwarje medföljande Person «
C kulle en tädan person derjemte
idka annan handel, betalar han
Skyddsafgift.
R. tz- r.
24
24
Z 24
2 8
2 8
I Z2
85
l6
zo
10
5
dek
-
Den 5 Ianuarlt.
destutom de afgifter, som derföre
setfkllk utsatt finnes.
Göstar, Läro. Se Drängar.
Gouvernanter och Jnsormations-frum
timmer - , - -
Garmakare eller Murmästare z och
Gärningsmän pä Landet. Se Sägare.
Gästgifwerier efter deras mer eller
mindre förmoniiga belägenhet »6
R:dr Z2 tz. iL R:dr, 8 R.dr l6
st. 5 R:dr och < , -
Pä de ställen 3 Landet der Gästgifwerierne
emellan stere äro fördelte
fördelas äfwen oswanstäende afgift
emellan dem alla, ester den andel
de deruti hofwa.
Handels-Bokhällare och Betjente jemte
Apothekare och Fäliffärt-Gesäl'
ler l Stockholm och Götheborg ,
samt i sta Clotzcns städer 21 R.r
40 st. ii R:dr, 4 R:dr 24 st och
Dito i öfrige Städerne i4Rdr 16
st 8 R dr z6 st, a R^dr 24 st. och
Handlande i Stockholm och Gölheborg,
Mäklare och Skevos-Clarerare
samt Apothekare 250, 150,
ivo, 60, zo, 20 och , -
Fabriqveurer Manulaccurister ioo,
75, 40, 24, 12 och - -
Första ClastenS Städer Handlande
Mäklare m. m. 8?, 40, 20 och
Skyddsafgift.
R. st . r.
i 24
1 Z2
Z 16
2 40
2
12
6
Den 5 Januari»'.
Fabriqveurer, Manufacturister 50,
25, iz R:dr 16 6- och - -  Andra Llatzenö Städer Handlande
m. m. 50, zo, r6 R:r z2 st. och
Fabriqv urer, Manufacturister 40,
20, 12 och - , -
Tredje Ciatzenö Städer Handlande
m. m. 40, 25, 15 och -  Fabriqveurer, Manufacturister 24,
15, ro och - - -
Fjerde Clatzms Städer Handlande
m- m. z; R 16 K.20, »2, och
Fabriqveurer, Manutaerurlster 20,
15, ro och , - -
Femte Clatzenö Skader Handlande
m m. 20, rz R:dr 16 tz. 7
R'.dr 24 6. och - - -
Fabriqveurer, Manufacturister 15,
10, 5 och - - -
Hondlwerkare i Stockholm 06) Gölheborg
jemte Bryggare, Winskänkar
och alla öfrige Borgare utom
Fiskare säsom särskilt uvptagne
R:dr »6 tz. 60/ qz N.dr 16 6-  20, ro och - - -
Första Clatzens Städer, Handt
wcrkure, Skevnare m- m. 40, 20,
i? R:Lr r6 tz. och - -
Handtwerkare, andra Llatzens Slä
der, Handtverkare m.m zo, ro ro
Tredje <e.la§ens Städer, Handt
wrrkare m. m. 15, rr, 8 R r r6 §.
Skyddsafgift.
R
16.
r.
5
7
4
5
?
4
2
16
t;
2
5
4
4
3
Aer
-
Deu 5 Janrmril. zo5
Fjerde Claseus Släder, Handtwerkarö
m. m. 12, y, 6 och -  Femte Claseus Städer, Handlwerkare
m. m. 8, 6, 4 och -  Handtmerkare, Sockne 4, z och -  Enffllta hos Ståndspersoner 2
Rdr 24 s. och - -
Kronans wid Amiralitetet, Artilleriet,
Fo'rtificakion m. nr. - -  Madenne erlägga lika astmst med
Handrwerkare i samma Skad,
Skyddsafgift.
R
2
2
2
i
i
Hemmansägare indelas i z Claier
ester hemmanens ästitie warde stan
2,022 R:drs warde, och derun- i
der, govo R:dr och derunder samt
4222 R:dr och derunder, ost esker
helt hemman räknadt, och betala
som sol-er;
Skyddsafgift.
s r.
16
Z2
vf zzwels mantal
och derunder «
Läröswer lill och med
^ mantal . 1 y i
D:o D:s -rs D:o r l2 I
Dito D>to z Dito , lä l i
Dito Dito ^ D>to i 24 ! i
Dito Duo r Dito i ^2 ! 2
Dito D'to ^ Dito 1 42 ! 2
Dita D'ts z Dito 2! 2
Ridd. sch Ad. Prse 5 D.
Z9.
,:sta Clatze» -Cla§ender>aC!atzender
rooo N:dr vfwrr US och öfwrr till vcd
l4
l8
24
42
H'
28
45
l
l2
I
'8
l
24
l
Z2
2
l2
2
z8
z
16
z
42!
Dt.
Dm 5 Januari!.
Sknddeafattr.
Dito Dito Z Dito
Dito Dito s.Dtto
Dito Dito i Dito
Do Ds i; Dito
D:o Do ii Dito
Do D:o iS Dito
Dito Dito 2 Dito
Do Do 25 Dito
Do D:o 2L D'to
Do Dito 2Z Dito
Dito Dito z Dito
Do Do Zr Dito
Do Do zZDito
D:o Do Dito
Dito Dito 4 Dito
Do D o 4Z Dito
Do Do 4-^ Dito
Do Do 4S Dito
Dito Dito 5 Dito!1 ^ >
^ >»4
!!
Kcnd
«r.
4 Liiincu der
2OO!:
R-dr
öfwer tilt och l deröfwer tilt
och derunder
med zopo
och med4ooO
2
12,
18
4
24
2
;o
Z!4o
5
12
z
z6
4 24
6
z
5>
zc
7
24
4
24
6^ z6
9
5
12
7 42
10
24
b
z6
9
12
L
50
6
1Z
24
7
24
si
ir
15
8
12
12
18
16
24
9
z6
>z 2^
18
9
14 ?O
19
24
10
24
15 Zf
2!
li
12
16
42
22
24
12
18
24
12
z6
19
6
25
24
24
20
12
27
14
12
21
18
28
24
ir
^ A
2a
?o
ock lä widare i propotion i hände!,
fe as större hemmantal, med iagl.
tagande att sötvm suiir ljerdedefs
mantal beräknas den mindre dem»
tnansdel, som öiwerssjurer sista »j r
dedelen till exempel 51^ mantal be.
tata för 55 mantal a. s. w.
Hemmansägare, För hemman afhögre
wärde än 4000 R:dr tagttases
R.
hwad
Den 5 Januari!.
hwad Förordningen derom särskilt
stadgar; tili exempel hemman af
5OOo R drs warde betalar 7 N r
24 tz Dito af zoco Ridrs wärde
12 R.dr 0. s. wHostBagare
- - - ,
Hofmästare hos Priwate - -
Hoi-Tältmakare - - »
Hos-Urmskare - - k
Hus > Städerne betala ingen särskilt
Skyddsafgift.
Hubhälkrskor - - -
Hytte-Drängar. Se Arbetare.
Härfrifeurer utom Perlstmakcne-Em
betel ehwad sö^wak de hafwa -  Häradshöfdingsr vice - ,
Hästhandlare elier sädane som resa
utom sine Städer och Socknar
att sälja, byta och prängla med
hästar, Hufwudmcnnen -  hwarje medfö j- nde person »
Hökare. Se Handlande.
JnchrmativnSFruntimmer. Se Gouvernanter.
Informatorer, Priwate 8, 6/ 4 och
Inköpare lör Hofwet utan >ön vä stat
för Kongl. Höaheternes Hof D:o
Innehafware af Strömmar och anpra
Fiff-rier samt flere dylika lägenheter
betala 20 procent af räntan
efter markegäng.
Skyddsafgift
R-
tz.
r-
4
24
8
- ^
4
2
2
8
2
2
kO
7
2
!5
8
h tvist
Den 5 Januarist
hwiikas Räntor eller afkomst un»
Ver indelningen äro pä lön anflagne
och mnehafwiS pä Wlnst och
Fönust as Ränkekaqarne sjelfwc,
erlägges afgifken til! 4:ve!ar emok
bwad förftnämdr stadgad är; men
för ve lägenh-ler hwa'af ukgoende
wista och ständige Räntor "nord»
nsve dufwtt, b-kalas atgistcn till
fullo 20 Procent.
De al förestående Lägenheter, sorn
hora unvir Gärdens skattläggning
och säiedes uu Ve vermid förut be,
stämde afWter äro inberäknade,
äro frän de-.na afgift befriade.
Jnsoeckorer, Factorer, Bokhallare,
Catzeurer, Skrifware wid Bruk,
Manufacturier och Egendomar 2d,
»8, !l, g R:dr 24 tz- och -  Dito Fräste, samt Bokhallare, Cas,
''eurer 20, 15, n, 5 R. 24 st. och
^iidn', Italienare, som med färj?!!!
killständ resa cmkrmg landet, ak ost
'Klra Nlpper - - »
Zäaare hos Pnwale, anses fom La»
gunver och inga wid beräkningen
af antastt.
Jernbärare wid Stäng - och Tockjerns,
wägornr r Städerne - .
Kalkugnar till afsalu 6, 4 och .
Kammarjungfrur - , ,
Kvhlningsftihet, pä Kronans AllmänkunZap
elier Reeoguikronöstogar,
Skyddsatgisr.
L
2
2 4O
25
2
1
2 40
sök
Den 5 Januaris.
Tunnor
för kwarje Stig till 24
beraknadt erlägges - ,
och dtt efter samma Quantum
hwarsöre Bruken, enligt undfängne
Resolutioner eclägger Skogö-Recognition,
antingen der kohlas elier
rcke.
Dito pZ Härads - eller Sockne,Ali.
männmgar, hwarföre icke till Härader
eller Socknen erlägges lä
mycket som swarar nwthwad R cog?
Nittone-ffogornes eller Krono-A!imänningcrms
innehasmare ester
Riksens Ständers Författning wid
1752 ars Riksdag jemte Bewil!
ningen särskildt utgöra, ökes förberörde
Bewillning med sä mycket
att bärsöre mä widkannae ilka gca
wa-ion med dem som nyttja Kronojkogorne.
Kopparwerken eller brukande Bergsmän
kvid dem:
De större, nemligen Fahlun och
Mbwidaberq, erlägga för bwarse
ffeppunds Koppar tillwerkning -  alla de mindre för hwarje Skeppund
, - , ,
Koppar-Hamrar och Koppar Wallswerk
de som smida eller walssa kil!
och med ivo Skeppund, för hwarje
Skeppund - - -
D-o deröswer tili och med 200 ssep:d
Sky^dsasaifr.
R.
H r.
2
Z2
16
8
IL
Dito
Den 5 Januari',.
Dito deröfwer Dito Dito -  Kammartjenare hos Priwate -  Kammererare, Frälse. Sc Secreterare.
^ .
Kimröks-Bruk , -» 8 och
Klinge-Bajonetts-Bruk - ro och
Klädmäklare 20, 12 , 6 och -  Kniphammar,stockar till husbehof -  till afsalu - - -
Kock hos Priwate - - -
Dito Skepps, anses som SjömansGostar
, - - -
Lärlmgar - , - -
Krut-Bruk, Klosters - -
ÄkrrS, Hlieryds och Torsebo -  Husby Socken för Kruttillwerkmng
tillhopa - - - -
Langhvltan särskildt - -
destinon, erlägges 8 § för hwarje
Centner Krut, ester Attest frän
Kongl. Krigs-Collegio.
Krögare och Krögerskor, samt de som
hälla LiqvmrkomMare ro, 12, 6
Kustar kos Priwate. Se DrängarLandrmäkerl-LärUngar
- -
Laquayer hos Priwate, för den sörsta
och andra - - -
Den tredje - - - -
Den f>?rde och deröfwer hwardera
Licentiater, Medicini med Pracliqvs
6, 4 ' och - - §
Iinne-Fabriqver pa landet - -
Skyddc-afg
R-
§.
l6
6
4
12
z
I
2
6
i
l2
2
40
r5
2
2
?
I
24
2
4
8
2
IL
Den 5 Januarlf.
Deras Gesäller och Lärlin-ar be»
tala afgtften lika med Städernes.
Liqveurkammare. Se Krögare.
Lotsar - - - , ,
Dito Drängar - - -
Läd-rgarfweri-Fabriker vä Landet 25,
16 R:dr z r tz. 06) - -
Manulacturister^ Se Handlande.
Masmästare. Se Gärmakare.
Mcssinos-Bruk - - -
dessutom 16 ss. per Skep:d Messmgsträd.
Mjölnare, de som äro Arrendatorer
af qwarnarne eller njuta wiss andel
af Tullen erlägga t Vewillning
z-.del emot hwad ägaren för samma
lägenhet betalar.
De svm njuta witz lön och stöta
qwarnar öfwer 4 par stenar erlägga
ofgisten svm Frälse - Inspektörer
Dito
Dito, som stöta qwarnar af
z och 4 pär stenar, erlägga afgiften
som Rättare.
Dito Dito, som stöta qwarnar as
i sch 2 par, anses som Tjenstedranqar.
Mur'arlar. Se Timmerkarlar.
Mustcanter i Städ-rne 6, z och ,
Manglerstor 20, 12, 6, z och -  Mäklare. Se Handlande.
Mästare wid Bruk/ Manufacluritt
ZI0
Skyddsafgift.
R. ss- r
-
2
1 l6
IO
10
I 24
I 24
vch
ZlL
Den 5 Januari».
och Fabriker z R.dr 24 tz. och
Mästare wld Svckcr-Bruk 8, 6 och
Mästerfwenner och Gesäller wld Bruk
Manufacturier och Fabriker 1 R:r
24 st. ock - - -
Mälare, Fiikare, Packare, Windragare,
Bräd- och Tiäru-Wra
kare Packhus och Wägkariar i
Städenie, som ej äro Borgare z, r
Oliesiagernr 15, i o och - -
Packare. Se Mätare.
Packhuskarlar. Se Dito.
Pappers-Bruk zo, 20 och - -  Parmmätare rr, 6 och - -
Personer af bäda könen i städerne
och pä lander, hwilka icke finnas
nämde ever eljest, säsom tili något
witzt ständ icke hörande, här saknas»
tarerak » likhet med andre här
nämde Personer a» lika willor och
inkomst.
Pigor H06 alla ständ samt ällmoaenS
hewmawarande Döttrar och Sonhustrur
- ' - - *
Planteurer och Piankageägare. Se
Tobaks -  Porcellains-Bruk, Rörstrands -  öfrige 25 och - « «
Porcellainssö-are. Se Glasförare.
Poud-r-Bruk Se Stärkeiie-Bruk.
O.warnar rareras ester deras veläae^-ket,
gäng och fördeiakllZdet pä
svijande sätt;
Skyddsafgift.
R
fi.
r.
2
8
4
l
12
1
5
lo
Z
l6
75
!5
Den 5 Januarri. ziz
10 För fäderne Waltén Mjölqwarnar
pä Städernes grund och
område af hwad natur de wara
mäge och ehwem de tillhöra Ion,
hafwa tillräckelig Maid och Wakten
tillgång samt rättighet till 2
kappor tull pä Tunnan sä wäl
sandsör den sä kallade Eldqwarnen
i Stockholm betala för hwarje par
stenar högst - - -
och minst , , - -
Men för öfrige Mjölqwarnar i
Städerne som ej mata största de,
len af äret, dock sä att be äfwrn
taga Twä kappar pä Tunnan i
qwarntull, erlägga för hwarje par
stenarester deras olika fördelar ro,
6 R:dr Z2 tz. och , -
De som blott taga en kappe pä
tunnan i qwarntull eller deremot
swarande i penningar, blifwa till
hälften mindre taxerade.
2:0 Frälse och Frälse Skatte
qwarnar pä landet som kunna gä
den mästa tiden af äret och mala
för Tull, taxeras för hwarje par
stegar till 8, 5 R:dr 16 tz 4 och
Krono och Krono Skatte qwarnar
af lika beskaffenhet för hwarje par
stenar 4, 2 N:dr Z2 tz. eller ,
Alla detza qwarnar pä landet som
ej största delen af äret kunna gä,
Ridd. och Ad. prot. 5 B.
42.
Skyddsafgift.
R.
tz.
r.
20
iZ
16
l6
Z2
16
sä
Den 5 Iamrarii.
sä wal joni ve, hwilka ej haswa
mer än en kappe i Tull elle' sa
mycket l penningar, sorn deremot
swarar blifiva till hälften mindre
laxerade.
Sq valt: - och Fotqwarnar sorn
ansen mata för Tullläg! och kunna
gä större delen as äret, taxeras
för hwarre par stenar till 2, i
R:dr r6 tz och » - -
z:o Wäderqwaxnar i Städcrne och
pä Landet, som äro byggde pä
Holländssa sättet, utgöra Vermll
ningsörbwart par stenar ro R- eller
Andre Wäderqwarnar som mala
för Tull, taxeras för hrvart pa.
stenar i Städerne till 6 R.dr zr
tz., 4 R dr ?L h. och - - -
vM .ä Landet lill g R- l6 tz , 2 och
4:0 Dä nägon af förenämde qwar>
nar pä landet skulle finnas af fia
kasta sonnerlig indrägt och äga
mycket förmonlig belägenhet, fä förökas
Bewillmngs-Afgisten este!
chaxeringsmäanens vmprötwande
Lock ej öfwer dubbelt
utsatt ar.
emot hwad
5-w Fm och flerbladige Sagqwarnar,
hwarwid Bräder till försa'.;,
ning tillwärkas, taxeras i Bew!li,
ning för h-varje Et bräder under
samt til! och med tums tjocklek
vfacer iZ rums tjocklek för hwarje
rolft - , - -
Skyddsasgifr.
R.
K
-
r.
2
i
Z2
Z2
l6
8
4
Den 5 Januari.
Z!5
Enbladigr Sagqwarnor, som äst
wen säga nu afsell!, eller och mot
Sättarelön betjena andra med sättning,
betala för hwarje Sågblad
isrän 4 R:dr till - - -
Wäder Säsqwarn.ar betala halftan
emot hwad för Watten Sättqwarnar
i allmänhet saststäldk är.
De Mjöl och Säoqwarnar, som
blott naara weckor, höst och wär
kunna oä, tareras Z:del emot hwad
andre utsatt finnes.
Walk och Stamoqwarnar förkläde,
wadmal och stin taxeras tfrän
o R:dr tili , , ,
För de Qwarnar i Stadcrne och
pä Landet, hwilkas räntor eller åtkomst
under indelningen aro pä lön
ansiagne vch innsbaswas pä Minst
och Förlust af Ränretagarne s,e!froe
ariägges afgisten, till 4:delar
emot hwod för andrs Qwarnar
stadgadt är; men för de qwarnar
hwsraf wisa och ständiga Räntor
anordnade blifwit, betalas afgtsterne
tillfullo.
Ifrän här nu stadgade afgifter befrias
i:o
De Miöl och Sägqwarnor,
hwi'ka af ägaren nvkkjas allenast
till enskilt husbehof och Gärdeno
förnödenhet; men icke för Tnlltägt
eiler, wedersällning af grannar och
Skyddsafgift.
R.
r.
stäM
-
Zl6
Den 5 Januari!.
främmande eller till afsalu med
bräder.
2:0 De pä Sätesgärdars samt Rä
och Rörs Prästegärdö och Prebende
hemmansagor belägne Mjöl
och Sägqwarnar hwarä ej males
eller sägas för tull uran för eget
husbehof.
zw De för egne Maxufacturier
eller Fabriks-Jnrättningars bebos
onlaggde husbchoss samt Stamp
och Walkqwarnar.
4:0 Sadane qwarnar som i egenskap
af Tullqwarnar höra under
Gårdens stenläggning och således
un de derwid förut bestämde af,
gisler äro inberäknade.
Recognitionsskogar. Se Kohlnings,
friheter.
Rcrstageri,Banor i Städerne och pa
Landet som ej ägos af dem, hw»,
ka för siik rörelse stattlaggde äro ?z
R:dr 16 H., 20 och - -
Rästwändare. Se Arbetare.
Rättare n>td Landregendomar -  RödlärgS-Bruk. Se Swafwelbruk.
Secreterare, Frälse och Kammererare
2s, 15, 12 och , -
Segciduke-Fabrik^ Se Buldans.
Sjömän- Se Styrmän.
Skeppare som segla pä Utrikes Orter
anses lika med Handlande i
samma Städer.
Skyddsafgift.
R §.
8 16
2
r.
Dito
-
Deu 5 Januari!.
Dito som segla pä Inrikes Orter
anses lika med Handtwerkare derstädes.
Skeppsbyggeri-Jnrättningar 66 R r
Z2 §- gz N:dr 16 h. 20 och -  Skeppö-Clarerare. Se Handlande.
SkeppS-Bvggmästare, Priwate. Se
Byggmästare.
Skog, Necognitions. Se Kohlningar.
Skrifware, Gärds hos Priwate -  wid Bruk, m- m. Se Jnspectorer
Skärkarlar
ekler Strandsittare utan
jordbruk:
Ogifte samt Enklingar utan barn
Gifte samt Enklingar med barn -  Skälwestgöthar, som idka Gärdsari^handel
6, 4 och - -
Smältare. Se Arbetare.
Sockerbruk betala för hwarse Kok
eller Klarpanna - , ,
SpannemälShandlande, utom och i
Skäderne, som icke aro Borgare
50, gz R:dr 16 H. 18 och -  Specmkel. Se Directeurer.
Spelmän, Harads och Sockne 2 och
Spikhammar-stockar - ,
Spisqwarkers- Wärdshus» och Caf,
fehus-Jdkare som ej äro Borgare
25, ig N:dr 16 H. 6 R:r g2 tz.
Spräkmäst. Utan tjenst och lön pä stat
Skyddsafgift.
R. si- r
8 16
2 8
1 12
24
2
10
6
!
1
z 24
2
Skådö,
Den 5 Ianuarii.
Skiiddsafgif!.
Stadsjord odlad äker och äng^ för
R-
r.
hwarje tunneland af 100 N:drs
wärde - - - -
IO
af 75 R:drs Dito
6
af zo N^drs Di's
4
för Stadsjord af warde utöfwer
rov R:vr ökes asgttttn i propor-
tion.
Stenkohlswerk i Skäne - -  Stenkärils,Fabriken, Salt-glasierade
5O
wid Helsingborg - - '
-5
Z2
Stycke-Bruk - -
66
Styrmän, Sjömän 2 och - -
l
24
Gtändspe fonér. Se Personer -
Stärkelse och Pouder Bruk 20 och
10
Swalwel, Vitriol och Rödfargsbruk
Dylta - , - » ^
16
Detta Werk erkägger desiutom lv.-
hwarje Skeppund Swafwel -
24
Dito Dito Vitriol -- -
4
för hwarje Tunna Rödfärg -
2
af öfrige Dito erlägges endast lör
tillwerkn ingen kika med Dylta.
Sägor. Se Qwarnar.
Sägare, Stampare, Smeder och
andre Gärningsmän pa Lander 2
R:dr 24 si eller - - -
i
24
Säpe-Bruk 40, 24 och « ' -
<5
Tackjerns-Gjuterier eller Rewerber-
ugnar 15 och « - -
8
Desiutom för hwarje ico:deSkep-
-
pundö lillwerkning - e ,
5
Di
-
Den 5 Januarik.
Dito Bergsunds Dito -  Dettow sörhwarje iOo:destcp:ds
Nilwerkning - -
Tegelbruk lill afsalu 20/ 15, io, 5 och
Timmerhandlare utom och si Städer,
ne som icke äro Borgare 50, zz
R:dr 16 st :8 och - - ,
Timmer- och Murkarlar t Stockholm
och Götheborg - - -
l öfrige Städerne - - -
Tjärurvräkare. Se Mätare.
Tobakspipe-Bruk 20 och -  Tobaksplankeurer och Plantageägare
40, LO, i o, 5 och - -
Torpare som pä egen kost utgöra 5
a 6 Dagswerken i weckan -  Dito z a 4 Dito - - -
Dito 2 Dito - - ,
Dito r Dito - « -
Torv och Lägenheter, som antingen
lyda under Kongs- och Ladugårdar
elier pä längre och kortare lid
äro afsöndrade frän sin förra Bohlstad,
samt för öfrigt all jord ätandet
löm ej till wcht hemmanstal är
beräknad undantagandes de fä kallade
Utjordar, som till farstur Be<
wlllning taxeras, betala afgift i likhet
med de hemman, hwarmed de
närmast kunna jemfäras.
Tracteur-r som ej äro Borgare 40 ,
2O,IOvch > - -
Skyddsafgift
R-
tz.
r-
50
5
?
6
2
i
Z2
lo
2
L
24
l
8
I
40
l >
5
:räd>
Z2O
Den 5 Januarii.
TrädgärdSmästare hos Priwate 5, z
Uppsyninasmän wid Guifwor. Se
Gruf-Fogdar.
Uppfäktare. Se Arbetare.
Utiordar utan hemmantal 4, 2, i samt
Walk och Stampqwarnar. Se
Qwarnar.
Wallswerk andre an wid Kopparwerk
2l och - , -
Viciriol-Bruk- Se Swaswelbruk.
Windragare. Se Mätare.
Wmffänkar. Se Handtwerkare.
Wrakare af Lin, Hampa och Jern
10, 7 och , » - -
as Bräder och Jern. Se Mätare.
Wägkarlar. Se Mätare.
Wärdshus-Jdkare. Se Spisqvarter
WestgöthLk-
Se Skälwestgvthar.
Akare l Stockholm och Götheborg 15,
lo, 6 N.dr Z2 §. och
, i öfrige Städerne 4, ? och
Ättike,Fabriker 15, och - -
Skyddsafgift.
N.
tz-
r-
r
24
l6
12
3
3
16
2
5
Den 5 Januarkk. Z2r
Tillägg och Upplysningar:
;.o Den ivm wid annars Egendom och Landtbruk
bland Gårdsfolket har ölwerinseendet eller
huswuddefattnmgrn taxeras da Egendomen bestäk
uf 4 mantal eller derunder såsom Rättare.
Frän 4 till och med 9 mantal säsom Fogde.
Och a Egendom as ännu större Hemmantal
säsom Inspector.
Llkwäk är man icke nödsakad att ssrifwa en
Dräng för ett helt hemman eller derunder, säsom
Rättare, sä wida icke hemmanet uppgär till desto
betydligare warde.
2:0 Alla andra Personer, Werk och Inrättningar
hwrlka här icke nämde arv, taxeras till enahanda
afgift med andre förut upptagne Personer,
Werk och Inrättningar med hwilka de näemast
kunna jemsöras.
g:o All den Afrad eller Tionde som till Kongl.
Maj:! och Kronaa erlägges, ofdragrs fölft strän
hwarje Tillwerknlngs belopp innon skyddsafgift
beräknas lör Skep:d, Et-, Tunne - eller Stigtal
och sä widare.
4:0 Der uti denna Tariff det icke uttryckeligen
star utsatt.- isrän och till, ma nägon afgift emellan
här utsatte Closter, Grader eller Summor^
icke den ffättssyldige päförae, utan bör nägon af
de här utlörde asgifter honom ätiättcö; och som
lägsta graden egentligen är stadgad för dem af avdra
sämsta wilkor, ta ma den icke mchbrukas till
Ridd. och Ad. Prok. 5 B. Kongl.
40 »
ZLL Den 5 Januari».
Kongl. Mas:t och Kronans försäng eller begagnas
för dem som tola en högre afgift.
Transsumt af Protokollet, hällit Ho6 Riksens
Höglvflige Ständers BewillningsUtskott
wid Riksdagen i Stockholm den
zi December 1809.
D. — — — — —- —
Ordföranden Herr Capitaine Lieutenanken m. m.
Grefwe ve la Ooräie yttrade, att ehuru BewlllnmgS--Ulskottet
nu antagit de af Herr Grosshandlaren
Lsnte8lon föreslagne Formulaire lill uppgift
fa wäl wid Mantalsskrifning, som wid Beredning
och Taxering, wore likwäl Herr Grefwen och Ordföranden
för sin enskilda del af den tanka, att de
af Häradsskrifware» dM upprättade och här eflerät
bisagade Formulairer, hwilka skilja sig frän
Herr LLmeslons vert, att desse Specifikt upptaga
behällna inkomsten af hwarje serskild Egendom,
Näring, Rörelse och Inrättning, äfwenledeS borde
till Riksens Högloft. Ständer medfölja; och
förklarade Utskottets samtelige Ledamöter, det de
icke hade nägot härwid att erindra — — —
Lupra Lx ?rotocollo
L. 6. Ingman.
Den 5 Januari!. Z2?
Uppgift till Berednings, Commilteen uti N. N.
Socken för Äk i8 . .
Undertecknad Hlshöfdm,-  ge, klvars Lön med afkastliingen
af Bostället och
Systlan aMjande Sportler
ulgiorde - »
Ager inom Taxeri'ngs-DiK
ickel uti Bro Socken
Ekebnhvlms Säkerie -  med underliggande
Gillsta, Frälse - -  Brob», Rä och Rör
nki Himmeta Socken
Källsta, stakke - - >
Kumla Jernbruk med -oo
Skep:ds Smide - -  hwarunder höra
Brandsta, ställe >
Gibo, Krono ,
Findla, Frälse -
Seda» ränta a ffuld sami
andre uti Förordningen
tillätne afdrag blifwit
asräknade, utgör min
rena Behållning af förestående
Lägenheter och
Rörelse - - - -  Destuiom uppgifives
Behållen Inkomst af Egendsm
och Rökelse n
tom Taxerings-Districiet
enligt bifogade för
teckning (pag. -) <
Genom Aciier i RiksDi
sconten, Tullverket samt
Räntor, särskild inkomst
Summa
N. N.
hem
ma»
tal
Hemmans
rvärde
Skydds-
afgiflen
utgör
hela-nkvm-  ien lörl.ar
lianaldraq
—-
Sov
5
2OOVO
)
)
r
ZvOO
4
)
1400
2
1020
1
4»
)
>
ZOOO
4
-4
;oo
10
-o
)
r
2200
4
-4
)
-rov
i
yoc)
i
40
)
i
zzoo
6
)
-
6;
-8
;soo
-600
40
40
'77d
,;o
—
—
104
ao
4;r6
Föttickimg rS Taxeking«>DV'lc>«> bilägm fsmdomsr och JnrSttolngae,
Län
Sockra
eller
Stad
Fahlu
Husby
Tuna
Götheborg
Lägenhetens Namn
Hem-
man-
tal
Hemmans
wärde
Skydds-
afgift
Behållen
Inkomst
deraf
- Äger
Ladebo Frälse - - -
I
2ZOV
4
24
>5°
Buten Skatte-1 halft - ,
702
ko
Sundby Dito > halft -
. ?c>o
S6
Hammarby Bruk
med aoo Skeppuuds Smide -
;
20
4°
1220
Ln 8 del i Handels-Bvlager N. N. d.
I 2
-4
;oo
Summ
l
40
4°
>776
Z2
R, N.
rrpy
-
Den 5 Januant. Z25
Uppoift ^ T^icerings-Committeen
för Äc 18 . .
i
97.
N.
Stad
Hela inkom-
Seodds-Af-
sten förl.
ar
gifr
utan afdrag
Uudrrt-cknod, hwarS egentekiaa Rörek
—
se består riri N. N, Handel - -
IVO
;;c>o
Äger destutöm i Skade»
Garden N-v i R. N. Qwarter
C» 4:dei i Gl-sbruket N. R. - <
I 2
24
820
T alften i Täbgks.-Fabriken N. R, -
rc>
620
;
En 4:del i Skepxshwarfwet N. N. -
5
goo
!
Wälkhuser i N- N- Qwareer - -
5
-20
!
io Tunneland StaddlvrS a <00 R:drs
i
wärde per Tunneland - - - -
2
4
,;o
R.dr
144
28
—
Sedan Ränta a ssuld, samt andre uki
Författningen liliärnr afdrag blifwir
afräknad?/ urgör Uti», rena Behåll-
ning af förestående Lägenheter och
s
Rörelse - - - - -
8S;o
Desturom uistgifives
Behållen inkomst af tzgendom och Rö-
relse a annor Ort, enligt bifogade
Förteckning stag. 4) - - -
8r
2o
8
gooo
Genom Actier i Mks-Dilcontc», Tnll-
werket samt Räntor/ serskild In-
komst - < - - -
7>v
Summa R.dr
227
"8
77 vo
>
yr. N»
i
i
s
l
<
<
Förteckning pä i andra Orter belägne Egendomar och Inrättningar, hwilka af Under
tecknad ägas elter brukas för A' 18 . .
Län
Socken
eiler
Skab
Lägenhetens Namn
Hem
man
ra>
Hemmans
märde
Skydds/
afgift
Behållen
Inkomst
deraf
Götheborg
Stockholm
Torpa
. , Äger
Hälften ! Carlius-Tryckeriet N. N. -  Än 4:del i Sockerbruks: N- SHaf ^ panndr
Fager>ra Sater! - - - ,
. underliggandr
Kumla Fralse - , , ,
oorup D.o > halft - ,
Faller D:o tre 4!dela.r - - -
4
<» a
1 s
i Loos
4000
iros
r:zo
5
0
^4
6
!
>
)
)
l
IVO
lZOO
'Mo
Springsta Frälse Miölqiy. med; p:r stenar
Arrenderar
Salsta Alunbruk, hwars tillwerkning
svrlddil ar utgiort L22 ru nvr - -
r »a
:o
> 1
;o
8
6vO
450
Summa
8-
ao
8
Z0O0
4
N. N.
Förteckning pä ds Bewillningsafgistck/ hwilka i anledning af anförde Bsswäk, igenom
Compromch-Nättens Besiut dlifwit anringen nedsatte eller tillökade ull N> N- Sockuars
Tarerwgs District och N. N- Fögderi för Är 18 - .
N. N. N- R.
Af Taxecings-Lommitteen utsedde Eomprvmitzarier.
N. N. Socken
Directeur Moberg -
Den Zfwer-  klagade af-  giften
AfCompro-l
mitz-Rätten Således af
lastirald af- kortad af-  gift ! gift
Således till-  ökad af-  -gift.
Terna
r r
II2
24
>-r
6?
24
Mostog Herr Ströman - -
, <
>8
8
;6
9
> 2
Wika
Zabriqvenr Granberg <
- »
8
;6
>8
9
>2
Flvdsjö
Ingenieur Swedberg -
-
26
;6
;o
Summa
?L
;s
Z9
>2
Z28 Den 5 Januari'!.
Transsumt of Protocollet, hällit uti Rlksrus
Höglvsilge Gränders Bew!i!niugsUlskott
w-d Niksd -Zea i Stockholm den
n December r8oy.
S- D< -— ^^ —
Herr Profetzoren Doctor ingas jöljandr ssristttiga
anfvraude tili Protvcoilet:
"Af det i detta Utskotts Beredning söeeflngne
sivar pä anmärkningar wid FörstsZet ud Bewil-nir gsStadga,
har jag inhämtac, atr Taxeringarzic ibid
Acadermerne biifwlt tnförlilwade med Taxeringacne
för Sräderne Upsala och Lund.
"Allt sedan Brwiknrngs-Förordningar i detta
Rike utkommit, har olidrrg något undantag för
Academiffe Jurisdictionerr e bnfwtt svrestrifwit. utan
hofwa de i öfwerensstämmelse med sine Cvnstitutioner
och Priwslegter oafbrutil blifwtt bidehällne
wrd sin egen Taxerings rättighet.
"Academiike Jurisdictioner innefatta icke blott
Rättegångsmål, hwilket begrepp man waniigtwis
förenar med Jurisdickion, ur u detze sträcka sig ni!
alik sä wät i Zudiciella sorn Curttie och Oeconowie
wäl. — Academierne hofwa sine serffltre Upxbördswerk
och i detta afseende stä e> under Herrar
Londshvfdingars öfweriweende, i grund hwaraf
detze Herrar och Män aiitid äro ordförande wiv
Toxeringar för Städernas Borgerffap mea icke
rrid Acadkwie Slaten, där hela denna ä.gärd tillkommer
Acadrmienö Rector.
^"Detze Taxeringar sörrattss icke blott af Profttzorer
, utan as Prästmän, Facutteternes Adjuncrer,
Exercitiä Mästare, Handrwärkare och Betjening,
Dm 5 Januari!. Z2Y
ning, och swara fullkomligen emot sädane T>'pe
r!ngö,
Cvmm!lleer som nu ä o lvreflagne, vä) bersöre
kan jag af ingen anledning lnst vrsaken, hlvartöre
någon sörändrlng stulle behöfwas.
"Den som fullkomligen kanner den i Försattrungarn?
och i werkeliga förhållandet ivarande stillnad
emellan Acadennr Staterne och StäderneS
Borgerstav, stulle tilluswentyrS rcke önsta den sörestagne
sammansättnlng as Ledamöter. — Lika sä
licer Academie Staten önskar, att deltaga t Borgerskapets
Oeconomista ärenden, liksä litel ästundar
Borgcrstapet arr blanda sig i Academre Statens,
och de aro baft beläcm, da de pä sätt Förfötkningarnr
hiruitills sörestriswit fä waraätstiigde.
"Zag wägar orka detta pä det högsta, Mom
en Sak ölwerensstämmande med en oafbruten
praxis, med AcademierS priwilegier, med nödwänbiLhelcn
att häldre förekomma än bereda stiijakrightten
emellan Medborgare, och gör mig alldeles
försäkrad om Högloft UtstottetS bifall, det mg
wägar sä mycket mer väräkna, som ber angär wära
Lärowerk, hwilka alltid njutit gynnande Slanka;
och dä de äro blott 2:ne, will ftg ock hoppas,
art pä de ansörde lagliga stjäl, de winna det önskade
billiga afseende.
"Skulle detta dock ej winna Högloft Utskottets
bifall, sär jag ödmjukast anhälla akt detta ödmjuka
utirande mätte till Riksens Högloft. Ständer
älfölja Betänkandet.
Wilk. ksxe.
Ridd och Ad. Prot. 5 B. lä
4W
Der, 5 Januari,.
Ot Luprs.
Lx ?rotoco!Io
kl. 6. kngwLI!.
Transsumt os Protokollet, hällit uki Riksens
Höglofime Ständers BkwillningSUtskott
wid Riksdagen i Stockholm den
n December 1809.
S. D. — — —
Herr Prosten Ickn6elftöm inlemnade till Prolocoft
let Wande ffrifteliga anlörande:
"Cowprvnntzer kan jag alldrin anse som wä»
deliga till Bewillningsfrägors siureliga afgörande,
med den souveraina magt och lä organiserade, som
i Projectet ulsättrs; ty om man dermed welat
Undwika en fara, ftucktar jag att man ffulle blottställa
sig för en annan som kunde bliswa lönat
större och wädligare. — Man föreställer stg en Rätt
af 5 Personer, kan hända tia största delen okunnige;
ty mom äiffilliga Tareungs - Districrer blifwcr
wist icke andra att ttllgä, Lä där utom Presterna
icke sinnes andre än blott Allmoge. — Af
Veste sem äger hwar och en som will klaga ölwee
Committeens Besiut akt wäija twö, narurligtwis
sAdane lvm han litar pä äro hondm fullkomligt tillgisna.
Om nu allena en af de twä Ledamöter,
som Committeen utsedt, ffulle hofwa sin fwaga sida,
som bland menmffor l allmänhet icke är vwant,
sä ett han antingen mer ömmade för Wänners
och MdbröderS klagan än för rciltwisan, eller han
vckiä antingen al egen dust eller pä tillställning
och intalande as andra, ffulle wilja lör ro eller
Hwiid andre än mer wigrrga ffjäl sym hälst, chi
ca.
Den 5 Januarir. zzi
emma och hämnas pä nägra- — Hwad säkerhet ha»
De dä hwarren Kronan ott utfä sin rätt, eller de
skattstyidige att icke bliswa tyranntserade afenTompromisi,
som alldeles saklöst och oföränderligen hade
magt, att göra hwsd srätt den wille, och till
och med göra hela Taxerings, Committeens göromål
om intet; twärtemot Förordningens klara bäve
bokstaf och mening? Och ar de; wäl tillständig!
Undersåtare, okt auckonstra en magt i Staten,
sä »beroende as den högsta waglen, att den
kan fä förtrycka medborgare, utan akt sjelswa Konungen
ma kunna äkaga sig de förtrycktas sörswar,
vm än livander är alldrig fä uppenbart? Jag kan
säl-des ej annat för min del än pä det högsta protestera
mot Compromitzers antagande i ett sa wig»
ngt ämne, och yrkar i det stället att de med Taxerings-Commmeen
mitznöjde mäga hofwa öppet,
okt i wänlig ordning wända sig med si sa beftvär
till Landshöfdingen, samt sedan, kill omwägens
förkortande, dlrecte till Konungen, om de dertill
skulle finna sig befogade. Och w k jag ej», hvarföre
man mer sku'lr mitztto sin Lagliga Öfverhet
och de Embetsman som aro däde tmmige och wana
wid rältwisans ffipande, under eget answar,
än nägra pkiwate som äro oerfarne wid flcke göromål
och följakreligen förr kuni?a kela, hälst dä de
U'an ansvar fä göra som dem behagar? Jag sturle
ock tillstyrka att sjelswa Taxerings Lommilteens
förrättning dör wara underkastad New,sion, i sä
mätt», att om den ckuile befinnas afrycka stätt Förordningens
kydeliga föreskrift, bör fädum rättas,
om ock kiagsmä! icke anföres; likwäl utan att nägon
ytterligare granskning mä hafwa rum, hwad
sielswa uppgl terne angär, till deras Specielare beskaffenhet,
fä wida desto större anledningar icke äro
för handen. Dell
-
ZZ2 Den 5 faulia lii.
Detta Anförande anhälles mätte sä äksv'sa Ut«
skottets Betänkande till Riksens Högloft. Ständers
eget drpröfwande
joli.
I^incleliröm.
Och Herr Profcsioren Doctor sulksöijde
den anmärkning som i Högwördlge Prest-^Ständet
wtö granskning af Ulsrolrels förra Project n!I BeWitnitngs-Förordning
dlifwit gjord emot Compronnsi
» Vewillningömäl.
I7t Lu^irg.
Llx proiocollo
L. O. tnAMLII.
transsumt af Prokocollek, hällit uti Riksens
Högiochge Sränders BewllinmgöUtskott
den z r December 1809.
S. D- — — — — — —
Uoolästes ett af Vcwillnings'Utskottets Ordförande
Herr Capitaine Lteurenanttn m- m. Grefwe Oo
^ Osrsiic. ssnttettgen författadl och hit mglfwit Utlätande,
lodande joni följer: "Biand de orsaker
som mäst bidraga ti! Allmänhetens wanmagt och
fattigdom, kan med möckel stal räknas tiden och
fältet till Krons - Uppbördens wcrkstäilande."
"Att hösten är berti!! den mäst olämpliga, lär
ef tarfwa »vidlyftig bewisnmg, enär man erindrar
sig de^ mängfaitdiga behof, hwilka .för Landtman
och Stadsbo, dä liksom hopa sig och oundwikelizen
mäste fylkas för den tstikommandc härda årstiden.
Krono. Utlagorne, den af aila dlvgasie nt
Zift
-
Dcn 5 Ianuarit.
gisten, mäste dä utgå, och Landtmannrn, hwars
hufwudsakligaste product ar läd, som hcn nvögaS
vnwända lii! a>la utgifter, blir derigenom twinaaS
akt genast och till underpris sälja af dea nyst inbärgade
grödan Och barifräa torde man kill större
delen sä räkna upphoswet tili den onvannamnde
wanmagten och fattigdomen. Men detta onda ar
e> allt. Landrmanneilö lidande ökaS genom hans
vsönnöaenhet att pä en gäng bestrida alla sina ul->
gtsttr och sylla oehofwen. Uvvdöchsmannen wera
att begagna detta den staustvlldrges trängmal.
Skattdragaren mäste, lör att minna tid och blffrva
satt i möjlighet att fullgöra stna styUdrgdeter
emot Staten, genom gasmor, stänker eller mutor,
om man sä behagar kalla det, staffa sig uppskof
eller en blidare behandling ivid utmätningarne.
Om det wore möjligt att sä en förteckning pä allt
det hwliket salunda ärligen prästas ur landet,
skulle man troligen sä le en förmanande Summa.
Drr ar derföre af högsta wigt för det Allmänna
akt Uppvördsnden och Uspbördssättet förändras,
tvid hwilket Kronan ock troligen skulle winna, hälst
en lampeltgare belalninasttttmin, skulle minsta Re»
sterne, och sättet minsta Ballancerne. Akt stylta
stpobörds-Termlnen ställ hösten lill winlren eller
Februari, mänad, wore för alla Rikets Jnmwänare
högst nyttigt. Landrmannen erhöll dä cillrac»
kelige rådrum, att askrösta fia Säd, och i ett rje-iligare
wäglag föra d?n till afsalu- .De orters Jnnewänare
ärer, hwilka af soror, handasiöster och
kolningar med mera stola söka sin bärgning, hofwa
ock till den tiden kunnat samla nägok, och Upbörden
bö: således pä en gäng bäst dä kunna
werkställas.
"Den mängd Ballancer som inträffa, det o
ff-"-
-
ZZ4 Den 5 Ianuäris.
ffickljga, men sällan bewisliga prejeri en dek Kronobetjening
ulöfwa, fordra en förändring i skifwa
Uppbörbvsältel. Man olägenhet och kanske med sä.
kiare fördel för Kronan/ kunde Uppbörden lämveligen
fränlagas Kronofogdarne. Den kunde latt
och troligen med mera säkerhet inom hwarjc Socken
werksiälios af 2:ne ukas Socknemännen dertill
ärligen bland sig utsedde Personer. Det är ej att
förmoda, hwarken, akt Personer som tiil en sadan
befattning utstddeS, skulle undandraga sig en algard,
ättöljd af fä obetydelig möda, eller att de medelst
pennmaarues fvtffmgrmg skulle mchbruka förtroendet,
enär man förutsätter, att Socknemännen, helft
rve answarige för utlagorne, ej walde andre än
dem, som more allmänt kände för redlighet, och
fäledes ej genom ett mitzbrukadt förtroende, blottställa
sig helfwe sin Famil!? och sin Egendom.
Om detta uppbördssätt aules lämpeligt och
antageligk, borde Häradöskrifwarue sedan Debitering
pä grund af föregångne taxeringar och Markcgängs-T>
xpr, stelt, vswerfända Uppbördslängd
- jemte alla Deders-Bvcker tiil Socknens Up-dvrosmän,
hwilka genast utdelade DebetS - Böckerne l
Socknestämma, samt utfärdade Kungörelse om
Uppdördsdagen, om hwtlken Kosiutigens Befallningshafwande
äftven borde underrättas. Allt
hwad derwid inflöt komnre akt antecknas i Uppbördk^Längden
och r Dedeks - B'ckerne qwikteraö ,
samt genast fran Uppbörbsstämmon, jemte Uppbo',
dslangden iniöras kbl csiefwerering hos Kouungens
Bestllningshafwande, pä dertill af bonom utsatte
dagar. Sedan Sockne Uppbördsmannen afUmnok
aät hwad efter Uppdöros Längden Socknen
är sty d a betala, pätecknas q.vitrencet of Landshöfdingen,
Länds-Ksmmeccrarcn och Ränkemästaren,
Dcu 5 Januaris. ZZ5
och ware Uppbördsmännen, sedan detta qwittence
i Allmän Socknestämma uppläst dlifwit, strän allt
answar ftin. Örn, emot all förmodan, Restantier
a Krono - Ut?agorne i nägon Socken bleswe, äligge
Landshöfdingen dä art genom Krono, Belieningen
i Laglig wäg dem lndrifwaz förmodestgen
ffulle ingen Socknebo för ett sadant uppböedsswar
fordra arswode, men betalningsför twänne ffjutshästar
til! relorne ffulte för hwmje af Uppbörds»
männen af Sockne ester Korko-Cafran utgä och
Uppdördsmännen ffulle under deras förrättning
njura lika ffydd med Krvnv-Betjcning.
Herr Profchoren Doctor Uaxe och Herr
Handelsmannen Uoogl, nrän Halmstad, instämde
i Herr Grefwens och Ordförandens osman intagne
ffnfreliga yttrande, samt Herr Lcwmannrn Grefwe
c^llenboi-Z i ben dei deraf som rörer ridel', för
Uppbörden.
Ot Lupra.
Ux pro:oeol!ci
U. 6. Ingman.
Utdrag af Protokollet, hällik j Riksens Hvglost.
Ständers Bewitlnings - Utffatt wid
Riksdagen r Stockholm ben z l December
»809.
D- Dä Bewillnings-Utffotttt nu före»
haft titl granffning Tredje Ärticlen af Bewi>lning6»
Förordningen om Taperlnggr och Andrius* sökan»
dr
zz6 Den 5 Jamrarri.
de deri sä wäi stnn om uppbörden och redogörelsen,
inlemnade Herr Lagmannen Greswe (selienbor^
säljande ffrrsttiiga unjörande:
''Dä med erkännande ss den utmärkta sorgfällighet,
hwanned delta wigkiga ärende blifwit af
Högloft. Bewliiilings.Ulffotret ssärssädadr och utredt,
>ag »u ödmjukeligen sär anlöra de omständigheter,
hwar, jag i UtssvttctS Beslut icke ausedt
wlg kiruna instämma, more der uran allt ändamål,
alt sedan huswndgrundernc för d-n blinvande Bewillnjngtn,
och de, lör tillämpningen deras, föreslagnc
Försaktnriigar, b'iswst as Riksens Ständer
fasistäldle, nu framställa den fårhaga jag aillld
hyst, att efter defte bcffattniiigSgrunder, den päräknnde
Bewillnlngs-Summans belopp icke chali erhällas.
Denna min öswerrygelle, hämtar dock
de np anledning i det Beslut Högloft. Utskottet
stadgadt, att nemligen, d^n skattikylidige älä.gges
otk blott en Summarisk uppgift af behälken In,
komst nl! Beredntngo oci) TaZerincrs'Loinnin.
reen asrstfwa, och dä jag deri laser "mänafclidigaswäriqoeter,
loin, under obestämde föreskrifter skoUr
r^öta, ej mindre Taxerings-Commltleerne ände
ssattssolldige, har jag ansedt mia icke bora nnderläta,
att i ett sammanhang wördftmmengen framställa
olägeuheterne deråt, till minnande, lä midt
inöjeliat är, lä wä> af bestämd? och werkställbare
föreskrifter, sam rättelser > te omständigheter, hwarf
mö,ellgen nägot miftiag kunnat inträffa, eiler anledning
kill ändring l Höawft Utskottets tillstyrkande
kunde äga rnm. — Det är icke min mening
ott motsäga UtffoktekS nohnämnd>- oeftut l afseende
pä Summarisk lior gift a« beh^ len inkomst; rwart
om anser jag i närwaronde st-ck.det wara det rätla
dä Spcc-fiqva uppgtller och Edgångar; sä mot
-
Den 5 Januank. ZZ7
bjudande för den Medboraeliga friheten, och afwen
under enwäldökrden betänkeitge ansedde, icke stälikigen
böra komma i lräga, ehuru jag iör egen del
för framtiden ffulle mig dem underkasta, men dä
mig synes att man t allmänhet kan efter wälbehag
kill betydlig det uppgöra och bereda sin egen beskattnings
belopp, önssar jag skt känstm af Fäderneslandets
stora behof^ matte nedtysta den enskifta
egennottans ofta nog gällande röst. — Utan
att känna förhällandet l Städene, kror jag dock,
att swänghtterne wid tillämpningen af nya Belvillningsgrunderne
äro där wida mlndre än pä
Landet. — De äro mindre obehagelige, emedan
man icke mrd lika säkra anledningar kan ifrän inkomst
stuka till förmögenhet, fom ifrän Jordbrukets
mindre föränderliga afkastningar; och deste
grunder kunna afwen Sättare följas inom en mindre
krets, där man närmare är r tillfä e att känna
hwarannans förhällande, oest dar en ordentlig
Bokförnmg är att påräkna, och lätteligen kan decidera
om ssiljagtige meningar skulle emellan Ta«
xermgsmännen och de ffattffyldige uppstä; men pä
Landet är förhäilandei Annorlunda. De sierfuldige
afdraa ifrån Inkomst, ftm r ss. af Förordningen
för Jordbrukare msdgtfwer lkvla ofelbart gift
ma anledning till uppgörande af st.-re ssiljagjige
deräkningsfäit i afseende pä behof och antal af
Tjenstefolk; Reparationer, Sr onnemäls-behållningar,
förhällandet dermed, om de böra anses svit
inkomst förr än de blifwtt förfälde och Pr^fummerade,
priset verä m. m. och detta allt, oftast,
icke af egennytta, utan läwm följder af olika satt
att bedömms och beräkna; och dä Tapringsmätr
sälcdes icke ens kunna med gitznmggx och sörmo
Ridd-
och Ad. prot. 5 B. käst
4r »
ZZ8 Den 5 I<uruani.
dan följa hwar och en i dest hushälls detailler, och
ännu mindre wäga t.likännagifwa den förolämpande
iörwodan af orikilg uppgift, utan att kunna
sädant i berris leda; fä lärer wäl TepermAömännens
Åtgärd pä Landet i allmänhet icke blifwa an»
nan än arc nred stillatigande de fkecnde uppgift
rer emorraga. — Med detta förhäll^nde ärv de
skattskyldig! jjrlfwe likwäi mindre berätne, hälst det
kunde hända att en Egendoms ägare, hwars Egenbom
af tillfälli.gheter, mitzwöxt, kanske murbre
god hushållning lemnabe en rmgare afkastning,
kunde gansta oskyldigt blifwa mitzränkt för oriktig
uppgitt, dä mun stoll wara förbunden att uppge
sitt Bokslut, och enär i ett sammanhang man bör
öfwera aga olla möjeliga följder of en Författning,
bör det icke undfalla uppmärksamheten, att, en
mindre granlagenhet, äfwen Lhicauen, kunde möjeligen
nägon gäng begagna sädane sannolikheter,
emedan TaxeringSmännen hwarkcn äro berättigade
alt fordra eller förbundne att emottaga och uppgöra
Räkningar med de Skattskyldig!, men pä
halswa Sockne Beredningens förklarande, hwilkrn
bestär af 2 Adelsmän, 1 Ståndsperson och z
Bönder, 2lrr de anse den Skarrskyldlge bör
öga större inkomst än han uppgistvir, äro de
dock berättigade att honom högre debitera, utan
all förbindelse att detta -Omdöme med stjäl dertill
beled-aga, elier nägon ansvarighet och annan upprättelse
för detta stvmfande beslut, än att den
Skattstyldrge med omgång, kostnad och beswär,
kan of rn Cowpromitz omsider, dock icke utan företeende
af vrdenteiige och nppiysande Räkenskaper
i förenämnde bestin, möjeligen winna en förändring.
Med afseende ä betze Considerationer, och
dä Egendomars och Hemmans afkastning i allmän,
het
Den 5 Januarii.
het kunde beräknas efter hemmanens wärde och
deraf ukgäende ränta, hälst hemmanen i olla fall
stola af Taxerings-Comnilttren wörderås, sär jag
ytterligare anföra hwid jag i Utskottet lörgä:w:s
yrkat, akt nemligen: Mrnrml-Tabellen kunde för
hemman i sä inäcco tjena till grund för beskattningen,
arc åtminstone för dem, som icke sjelf,
rve aflemnade ancagetige uppgifter pä behällen
inkomst af deras Egendom, efter t SockneFörordningen
äsacr oth wid Taxeringen god,
kandr wärde, en wist procent af denna wär«
derings Summa, beräknad efter Egendonrens
olika beskaffenhet, kunde anses wara den af
Egendomen urgäende behällne inkomst, som
med tilläggning af inkomst i annan wäg, där sädan
wore, bestämde Claflerne, dit de Skattstyldige
bo^de hänföras, och dä detta Förslag icke aswiker
lftän grunberne af en progretzivt stigande afgift
för inkomst, men i förening med Rikets, ätminstone
lika säkra Inkomst, uodanrödjeS mänga
olägenheter, särdeles > Moraliskt hänseende, jemte
anledningar tili twistigheker emellan Tareringarne
och de Skattskyldig-z anker jag mig äga anledning
att det samma Riksens Ständers pröfning
wördsammeligen fä underställa; warandeS detta
afwen en utwäg alt förekomma en i min öfwertygelse,
twefalldig obillighet i förestriften, att det nu
förlednr ärets behållning af inkomst stall tjena till
grund för nästa ärs bestallning, dels emedan den
stadgar skyldighet, wid witt och answar, att uppgöra
Räkning för ett förflutit är, dä ingen till
Bokföring af inkomst och utgift war sörpltgtad,
och mängen kunde säledes, blott i saknad deraf
och behörige bewts, med skymf och stada wid en
Compromitz förlora en rättmätig Sak; dels ock,
dä
Z40 Den 5 Ianuarlt.
dä Waruprisen pä Landtmanna-waror det förftutna
äret warn till Rv a 40 procent uiöfwer det
wanliya, och för hwilket ar dcftutom Kroiio-Utffylderne
förut utgå, det icke synes sta i förening med
räktwisa, akt derigenom anlenliaen höja inkomstafgittrn
för Jo'dbru?anre, da hämmad handel och
saknad afsättning förflutne är nsdlätter denna af»
gitt för andre näringar och rörelser. — Med anledning
as hwad nu är anfört, torde Högloft- Utfkottrls
stadgande i betta af sende, Åtminstone för
första äret böra undergå nägon jemkning, 1 sä
watto, att för deist, m den föreslagge grund kunde
godkännas. — Wid Högloft. Urstotteks Beslut,
torde jag i öfrigt la anmärka, att da grunden för
Bervillning är ärllg DrhälkntnF uran afdrag för
lefnads-kostnadc,,; syn eg wig det I §. t Mom.
j Förordningen icke bordt n-edglfwa afdrag pä inkomst
för till andre uibttalte husbvror för eget behof,
hwilka undse Lcfnadö kostnaden bära hänföras.
Den 4 §. z Mom. gifwer anledning till
den anmärkning att dä hemmansbrukare icke, men
wäl de öfrige l § upptagne, förur njuiit lindring
r Krono nrstuider för 4 minderärige Barn, ser jag
intet stjäl, hwarsvre en fjerdedcls hemmansbrukare
nu allena stola undantagas. — Det bewisar ej
förmögenhet att wara Äbo pä ett lstörre hemman.
— Frälse Bönder, som otta fakna den, bebo merendels
större hemman. Alla hemmansbrukare synes
bära i detta Mende äga lika ratt, och antingen
för alla eller ingen hemmansbrukare undantm
b-nvftjos; hwaremot hemmansbrukare i allmänhet,
synes bö^a jemte andre, bibehällaö wid den
rvanliqa befrielse fran Utstylder, dä de hafwa syra
wrmalsstrifire Barn; men hwilket af Högloft. Mffvlket
lärer wara upphafwit. — Hwad jag anser
gan
-
Den 5 Januarii. Z41
ganssa snmärkningswärdt är, utt ofyifren för Rusttjenst
marker är mdchaäeii i 2-.dra Art. i Förvrdningen,
hwilket, fä',om oförenligt med BewjilaingSarunderne
och billighet, icke bör medgstwas. —
Da w!d de distwande Hemmans - wäcdermgar,
Frätse-egrnstapc-i c-, ett hemman ofelbart föranleder
tilt ett fö.löjdt warde, da ^kattejordagaren
Njuter otdrag för räntan wid d>tz inkomst-deräkiilug
och dymedelst kommer ! famina förhäxande med
F-aste ägaren, sam ruan säd-snt afdrag mäste beräkna
en större inkomst ; sä är en femMbsl r förbäliandek
iagltoglc, och utan vrattwisa nägon Bewillning
för Rusttjenst marker, under hwad benämning
som hälst, synes icke böra äga rum."
"Wid kamma Art. anmarkes, att dä wan«
ligen 12 men högst 2 hesa mantal utgöra en (Soldat
Rote, och Vacance-afgift för. en sädan manligen
upvgär ull zo R.dr och derönoer, torde den
i Förordningen stadgade Rokefnheks afgift 8 R dr
för hw^rje helt mantal skäligen kunna höjrS ull
nära dubbelt. — Med anledning af den sörumämnde
olampel-ghet att nägorstides kunna lörbindas
till uppgift af behållen inkomst i grund af Räkenskaper
för nu försiutne är, kunde stmet af i Mom.
t z Art. i sä matto andras, att nägon answarigbek
eber Mike icke l sädant afseende bör äga r«m
för lmfluma äret; äfvensom, tör saknad uppgift
of F -stlflheter och okänd förmögenhet, det deri föresiogns
lika answar och bedömmaude i sä mätto
bör ändras, att med bibehLllande i sednare fallet,
j det lörra, Let samma sä mycket häldre wä förfwinna,
sam en iöraätenhet as något Hemmans
eller Lägenhets upgteckuande, i chnnerhet möjelig i
Husbondens fränwaro, kan af Krono-Betjemngen
lällellgen »rid jemförelse med Mantals-Längden
Com
Z42 Deu 5 Januari!.
Controlleras cch rattas, utan att nägot slags answar
derföre dör äga rum."
"I 5 Mom. och z Art. har wäl Ukssotret
kältwisligen stadgadt, att Zordägare icke härefter
mä anfmara för Inhyseshjons Utjkylder, men t ett
mots.tl förhållande och emot alia riders praxis,
är derjemte stadgadt, alt Jordägare stall arstwara
för Bönders, Torpares och Arbetares Ukstylder,
enär lillåäng hoö dem saknas; detta i b.gge
ofseenden nu lörändrade brflut; synes icke ägaren
behörig öfwerensstämmelse, och det sednare, stridande
emot all prp eipe af billighet och alla tiders
bruk, är nu sä mocket mera owäntadt, som dä
Ridderstopet och Adeins friwilliga medgiswonde denna
Riksdag lagt hinder i wägen för en !ä latt ätkomst
af ermttnrng för dest underhafwandcs stulder,
detta Ständ hittills ägt, delta medgifmande
borde bereda en säkerhet att icke emot d.st wilja
förpligtas, att för sina underhafwande, dä till
Kongl. Mrj-t och Kronan utgående Urskulda förskjuta,
ow kwaruti ändring r nu warande Försattmngar
lä!edes icke mrdgiswas."
"Wid Höglofl. Uissoktets Beslut, att tvid
walen lill Ledamöter j Berednings - Eommilteen ,
blott de närwsrande skulle äga rätt att rösta, tror
jag mig skäligen böra anföra, akt utom den manliga
och aldrig motsagde rättighet, att genom behörig
Fullmägtig lika wäl, som närwarande, kunna
sin rätt och talan bewaka, skulle detta föreslagm
uteslutande af dem, som ej sjelfwe tvid walen
wörö tillstädes i förewarande Lasu, kunna lända
till »verkelig skada, dä en ägare af sgridd Egendom,
eller af förfall hindrad, afstilgd 6 frän all
medwrrkan tift den Berednings formerande, som
kom
-
Dett 5 Januarii. Z4Z
kommer ett .erundläaga taxeringens ät'ä'der, och
bestämma dest Egendomars warde för flere 8r. —
Dä jaa i Ulssokt-tt säledes har för min de! iörbchäliit
afivm fränworande Jordägare deras lagliga
rätt, ffuue jag med afseende derpå, att walen der«
till icke owilikorligen böra sije efter Srand, uran
bero pä föriroende, gerna ömka akt det wore med«
gifwit, att wid sädane Sockne - Beredningar en
fräawarande Egentoms-ägares Ombud kunde i ella
afleenden med lika rätt som Egendoms-ägaren den»
samma bewista."
'Slukeligen sär jag göra den erindran wid
anmärkningen wid Minimi. Tabellen att i mohn
af Egcndomariiks hemmantal, as-uft för Inspector
och Fogde skulle owilikorligen pätöroS, otl, ehuru
jag wät anser detta mindre betydeliat, kan jag ej
förbigä att lemna det yttrande, akt det icke är förenligt
med Bewillningsgrunderne och billighet att
bestämma en högre afgift för en Person, som wid
Egendomen osta icke existerar, dä Egcndomsägarne
kjelfwe besörja Egendomames förwalknrng, stmt att
för någon Arbetsdräng eller Nättare fom förrättar
Jordbruksarbetet lika med Drängar wid hemman
bör skäligen icke högre afgift än för fädane kunna
äga rum.
"Herr Capitaine kUngboff förenade sig härmed
i staga om wal as Ledamöter i BeredningsEommitteernc,
och yttrade tillika att han destomera
instämmer med Wälbemälde Herr Grefwe och
Lagman i den tanka, att Jordägare icke mäge äläggas
answara för sine Bönders, Torpares och
Arbetares Bewtilningsasgifter, fom Höglvfi. Rldderikopet
och Adeln nu wid denna Riksdag Mätt
sin urgamla och i Lag stadgade räitlghct, att hos
Land
-
Z44 Den 5 Jannarit.
Landbo utan föregången Logsäknin- läka ulmäta
innestäende Am>!den oä) Huerötemedel, samt sök
ömgt -yusäclure t Skader icke etter äro answarige
för sitt hyresfolks KronoUlffylder."
lstr Lu^rg.
klx protocyllo
k!> 6. In^wrrn.
Transsumt of Protocoll-t, källit hos Riksens
Höglofllge Ständers BewilinlngsUrstokt
wid Riksdagen l Slockholm deri
zi December 1809.
D- Herr Prosten Doctor VVoiicivili
inlemnade till Protokollet följande:
Wördsamt Anförande!
I anseende tili det af Högloft Utssotttt nu
fattade beslut, att Uppgiits-Formlilalrer wld bilfwande
T x-ringar bör hwad den behäilns Inkomsten
angar, bistra bwtt Suwmaristt, nödgas
jag förklara mig wara.of ssttjakng kanka, hcklcndeS
före att bemälde Uppgiiis - Formulalrer borde
wara, vw icke Specificerade, åtminstone fädane,
att de paniewis upprogc det emr och det andra,
som dir hörer: r:o För den orsaken, ark deri
fkacrstyldPe af crc strdanr Fsrmulaire skulle äga
en rättelse oci) anw!Sn-.i,g för arc Id-a en
rättskaffens uppgrff, fa arr dan dwarken ffg
tili skada anmälte, hwad dan efter Förorduuigen
icke beböfde arc anmäla och ej eller
Gcacen och Medborrrare rrlt skada underlara
arr anmäia hwad som borde anmälas. " Dek
Den 5 Januaris. Z4§
'Det är ingen twiftvel hos wig att fti ickL
den utgående Bewillnlngs-FörvrdnMgen bitr i mö»
jeligaste mätto rovlig och fullständig; men dä Las
gar och Reglor i allmänhet uran exempel ofta »lia
förstäö och mitztydas, samt oriktigt tillämpas; sä
frngt-rr jag arr äfwen denna Förordning b ir illa
förstädd och origtigt tillämpad, sä framt icke de
till denne,bifogade Formulairet birfwa dkkalllerade
- och sädanL akt de någorlunda specifict upptaga de
gjorda asdragen; alwenlom den dehällne inkomsten
of hwarje statrffyldigs iärstildte Egendom, Näring
och Rörelse, lätketigen ka» man m-tzmga sig oM
anwändningen as en nv försättning. Detta Ut»
storks erfarenhet styrker det för korrt tid sedan roj»
be sig hos en af desi uppmärksammaste L dammet
twifweismäl i en särstad Casus, hliruwcha malt
stulle i anstende lill en witz och da l fräga Martti»
de utgift tillära sig afdrag af ben totala Inkomst»
Summan, innan ben behällna Inkomsi-SUMman
tecknades. När sädant kunde ste innom det Högs
löst. Ulffoltek, der desie satset sä länge, sä filligk
och noggrant blifwit pröfwace, huru kunna wi
wänta akt wära hemmawarande Landsmän föö
hwilka Förordningen är no och främmande, stola
kunna tillämpa.henne rätteligen och utan Misitsg,
sä framt icke.Formlstaiken till uppgiften wid Taxe»
ringen blifwa af den beskaffenhet, akt de förekomma
alla aswikelsee som kunna begäs af misitag om
Förordningens rätta mening. I annat fall mäste
oreda och twifweismäl allestädes försörjas/ och
det stulle någorstädes kunna hända att ben ena ib»
ke tilltror sig att tätta ben andra. Jag ftugtae
för möjligheten häraf, misinöjen och fökrbräellek af
osi sjelfwe och äfwen af andre blifwa öä KikttS
Ridd. Sch ÄS. post. 5 V. flM
4Z
-
Z46 Dsn 5 Jarmar».
frugter af wär tröttsamma och bekpmmerfulla ätta
mänaders arbete; blott för det att wi underlåtit
att till Förordningen toga fullt uppllsande UppZiftS-Formulairer-
Och hwad ännu wärre ar, Allmänheten
ställe kunna ledas tn pä den tankan, alt
felet kill alltsammans wvre ej sä mocket r de gifne
Formuiairen som icke fast mer i >,eliwa Bewilluingsgrunden,
hwaraf möjeligen skall följa alt densamma
ehuru bulig och rätlwis, framdeles blefwr
ogillad till uppenbar stada, särdeles för deri ringare
Classen at Medborgare. Blott rwanne exempel
utbeder jag mig fä anföra till bewis derpä att
man lälieltgen kan misstaga sig om Förordningens
rätta tillämpning, ulan att kunna bestyliaö för
wärdölöshet i eftertankan, sä wida man ej har för
ögonen ett Forvulmre fom är underwifande, hae
en Person, som har att sördra flere ärs innestäende
Lön, han menar att denna hans fordran, fäsom
ännu olldrig inhändigad ej bör upp örås ibland
behållen inkomst, och att för den iamma ej bör
betalas Bewilning, ehuru det etter mitt begrepp»
om Förordningens innehäll är en stridighet af den
grund, att Vet är hans egna fel att han icke urkraft
densamma sä snart tjcnsteäret tillänkalupit, i
likhet med dwad i akttagaö bör i anseende till förfallne
men ännu icke uppburne Interesse», för hwilka
Bewillning uppbäras bör. Atwensä wängen
redlig man, fom sjelf brukar Egendom eller Boställe,
och sem wid ärets flut ej har i behäll nägot,
sedan han tillika med de sina njutit tarfwelig
bergning, wängen fädan kan lätteligen tro att honom
ej äligger att of fädan sin Egendom uppgiswa
nägon behällen Inkomst, ehuru Förordningen
förräder tvdeligen nog att behällen Inkomst kallas
ej blott det fom är öfrigt sedan han framlelwat
silk är, utan äfwen det, som han har att leswa
6f
Den 5 Ianuarki. Z47
af under äret, det allt är behållen inkomst af Landsgärd
eller Jord, jon, öfrigt finnes sedan han afdragic
de i och tor Egendomens beräkning anwände
u!gifttr ti>l utsäde till skatter för Gärden, till under»
hail afÄ?cr, Kjörredskap, afDragare,samtaf Byggnader,
äl-wmsom de erforderlige utgiiterne titt uppehälle
och lön för dtt tjenste- och legofolk, som
fordrats ti!! Egendomens skötsel. Häraf föijer ester
min kanka, akt Formulairet till uppgiften wid
Taxeringen af sädan Egendom borde jnnehälla i:o
hela beloppet af desi afkastning för äret specificerad!
i Partle-Summor, utwisande afkaftningen, af Laduaärden,
af Skogen, af Fisket, af Akrén med
flere dylika förmäner. 2:0 Specifikation pä de afdrag
lvm ästundas. Pä detta satt skulle UppgiftSFormulairet
kunna tjena till rättelse och anwisning
för en hwar, som önskar ott uppgöra en rigtig
förteckning tili Berednings-Commrtteen. Sädant
som det Summariska här antagne och gillade, rättar
icke denna redelige Mannens irriga begrepp om
Förordningen. Det förorsakar den felaktig? och
för Staten stadeliga uppgiften alt hanö bchällne
inkomst af Egendomen är ingen.
2:0 Det är äfwen angeläget för Beredningsoch
Taxerings-Cvmnitkleerne att hafwa sig för ögonen
ej blott ett Summariskt utan äfwen ett nägot
mera Specificerande Formulaire af bl hällen
inkomst. Det af Högloft. Utstottet nu gtllade är
blott Summariskt, och det i den gr.d, ott den
stattstyldiges Egendom, Näring och Rörelse mk
wara alldrig sä mängsaftdig, afasldrig sä olika art,
och pä aildria sä olika orter belägen, upptagsö ändock
den behällna Inkomsten af densamma pä en
enda rad i en enda Summa. Jag ftägor härwid:
männe af en sadan Cummarlfl uppgift nä
gon
-
Z4b Den 5 Januarik.
zon Csmmittee utan största swärighet, Utan mödosammaste
forskande och läng tidsipillan kan utröna
huruwida en sädan Uppgift öfioerensstämmer
med werkeliga förhällandet af dcn Skatiskyidiges
hehällne inkomst. Om debällne inkomsten män liv
särstildta källar ware sig antingen Bruk, Landrzärdar,
Hus i Städer eller Löner, om, säger si g,
hehällne inkomsten of dem alla uppgifvas i en
enda summa, sä mäste nödwändigr blifwi hardt
pära omöjligt för en Taxerings - Esmmlttee akt
pröfwa huruwida en sädan uppgift kan wara sann;
deremot om behällna inkomsten af en hwar afdröja
särstildta inkomst-tillgängar särskildt uppgifweö;
sä stulle pä längt när ej blifwa sä sivärt att utröna
hwad sant wore t den prefeniercde uppgiften.
Det Högloft. Utskottet har dock behagat antaga
ett Formularre as det mäst iummariska innehäll.
Hwad mäste följden af detta blifwa annat än det,
att Berednings- och Tarerings-Eommitteerne antingen
stola blindt tro den anmälte uppgiften,
eller ock msstro densamma» utan att kunna säga
skäl till sin mening och beslut. I förra fallet, och
om den Skattstyldiges uppgift wärst origtig, stall
hända att Staten sär af honom antingen en större
eker mindre Bewillning än den bordt fä, hwilset
stall stöda antingen honom eller ock Staten,
och hwilket hwarken bordt stje och ej lätteligen
ssjedt om Formulairet kill Taxeringen warit mer
vmständejigt än det nu antagne, emedan det i
thy fall hade warit lättare att finna huruwida
Uppgiften warit sann eller icke, och med anledning
deraf söra dess Författare till sinnes de twifwelsmäl
som hade uppställ innom Committeen var
Uppgiftens rättskaffenhet. I dtt sednare fallet nemligen
om Lommltteen misstror den Skatlsklstdiges
uppgift, sä älMr det Emmftttrli slk taxera boum
-
Den 5 Januarii. Z4Y
nom högre an som hans uppgift gifwit anledning
kill Utom det att ett sädant Commnteenö sökhällande
fvrrädcr mifltreende, som nägvn gäng tvide
förolämpa, kommer det äfwen den Skottstoldige
bäre pä beswär och omkostnad för att winna rättelse
wid Compromitz Rätten, hwlikct hade kunnät
lörckommaS i de fleste fallen om Formulairen
till Taxeringen ej warit sä gansta summarlste.
Det är ju en af alla hederligt sinnade menmstor
erkand gruodsttts. Man bör förekomma alla fel,
häldre och med mer sorgfällighet an framhålla,
anklaga och stross; den lvm felat? Ännu ert stäk
emot en sä summanst uppgift till Berednings och
och Taxerings - Eommitteeme, som den antagne
och nu gillade. De fleste af Allmogen komma
elter cll sannolikhet att erlägga Bewilimnq, icke
al behållen inkomst efter Tabellen N:o i, utan
för silk Skydd efter Tabellen N:o 2 När detta
Ständs Taxrringsmän t sin beskedliga enfald
finna huruledes de med sina wederilkar bliswa taprade
efter ziffran l ben clafl som deras Egendom
eiler Hemman dliswit uppiördt; men deremot när
de bltftva wärst huruledes ds alla som äga »vidlyftiga
Egendomar, Narmgar och Löner af flere
stag, och pä olika orter dlstwa taxerade, föga annorlunda
än pä en gchnmg efter deras egen uppgift
om den behällna inkomsten, huru latt stola icke
dehe aktningswärde Medborgare falla pä denna
för den inbördes förtrolig!,eken Medborgare emellan,
sä stadeliga tolikan: icke diiswa Wi stonte
,iu för tiden mera an tillförene, men den rike,
men den wäldige, han har satt sig i säkerhet sök
Bewillningen bättre än Wi — fe! hans uppgift
kan ingen controllera. Slur?Iigen om j sofid af
allt detta, den väräknade Bewillningen ej skulle
kkhäiias, om nödagudrZheten stuile fordra rn lötz
Z50 Den 5 Januari!.
tidig Riksens Ständers sammankallelse, hwad ilia
har man handlat, om man uragrlätit näaor som
kunnat förekomma en sädan beswarstg och för hela
Landel kostsam anstalts Jag Irugkar för möjligheten
deras, wigt icke l a seende till Bewittningsgrunden
som alind warit och annu är efter mm lulla
öfwertygelle den billigaste, d n rattrvisaste och söftogteljgen
för hwarje ärftgr sinnad medborgare den
angenämaste: ej eller srugtar >ag denna bewistnings
Mistiyckade försök i anseende till werkstästjghrteu,
vm allenast man troget lagttoge alia de hjelpemedel
som tillbjuda sig för ändanalcrs winnande, och
som dertill tjena, och som tid efter annan warit
under ösweNäggmng i Högloft. Uftkottel. Det
sörsta of detza är Skyddsalgifteu 06) Mmimi Tabellen,
som lyckstgen wunnit Riksens Högloft Ständers
lusta bifall; det andra h/elpemediet är Cornprvnnflcn.
— Detta kraftiga stöd lör den goda
saken, har mängen upplyst och tänkande sökc att
rycka undan- Ännu äger det bestämd. Jag önskar
ock det af ett alfwarligt nit för Bewistnmas-Förvrdnmge
s tillbörliga och nödiga Handhaswande.
Redan har Högloft Utskottet funnit stät att ändra
det i dest tryckta project pag. 6 yttrade Beslut:
'om den händelsen skulle inträffa, att inflytande
"Bewillningen ej utgjorde den anftagne Summan;
"sä skulle Fullmägtige i Banquen och Rtks.gälds"Contoiret
äga akt bestämma till hwad procent
"uträknad efter bristen i dehofwet hwar och ens
"Debets belopp bör förhöjas." Jag nämner icke
delia lör att klandra ett b-stut det jag ej emotsade
dä allmänna rosten innom Högloftige U-ffollet
stadgade det samma, utan Hg nämner detta, för
att dermed wisa huruledes det blir lä mycket mer
angeläget att onwända alla öfrige till BewillningsFörordningens
werlställdarher tjenande hjelpmedel,
Dm 5 Januarit- Z5l
del, till hwilka jag räknar äfwen det att Formulairen
till Berednings, och Trerings-Lommitteerne dlif-va
fä detailierade som de kunna bliswa, utan att te
derföre stola föranleda till nägon mennifkaS olycka.
Msn påminner emot mig, att en något mer Specificerande
uppgift af bchäilna inkomsten stulle för
mycket blotta den Skattskyldigas tillständ, antingen
förstöra hanö Credit, om han warit olycklig i
sina offairer eller ock wäcka afund, om han i betydlig
matto awancerat. Zag fwarar härtill med
ett innom Höglofl. Uistottet redan i lommars bifallit
anförande af en dest driftigaste och werksämmaste
Ledamot
Orden
ly^a sä: "den Skatlssyldiges uppgift rödjer
blott hwad han det äret förtjent, och hwilket
"om det antingen är mycket eller litet, ej kan blif"iva
någon säker grund, för att deraf stuta till jamima
Persons Fattigdom eller Rikedom, emedan
"hwarje tänkande wet att den, fom sitter i HanHö
eller Fabriks - eller ock i annan rörelse,
"kan det ena äret förtjena mängfalldigg gänger mer
"an ett anaatz äfwensä att en med litet Capital kan
"pä ett gansta lofligt sätt förtjena en större Sum"ma
än mangen annan med en ansenstg förmögen"het,
dea antingen conjunclur eller andre omständigheter
gjordt olyckjam för äret.'
Alt hittils den warda Ledamotens egne ord.
Hwad angär alt någons swaga offairer pä detta
fäkt, ester ket of mig yrkade mer drtaillerade Forwulairet
tili Tax-rmgen, stulle blifwa blottade,
och att detz Credit allsä sttstle gä förlorad, är att
märka, atk bwarken det as Herr Bokhållaren EZk
ingisne och ej eller det af mig yrkade prvjectet
till FomulM är Ipecificerande, i anseende till rän
ta
-
Z52 Den 5 Annani.
ta pä skulder. Det kun nu sä mycket mindre wars
min me ir a, som det hörde tilt Högloft, Utskottets
sörlia Beftut att rj specificera skulder, ehuru det
ester min lunka wore nyttigt i anseende ull Controllen
sä ival af Gäldenars som Borgenärs gjorde
uppgifter.
Ogärna har iaq beswärat med ett sä widlyft
tigt anförande, men as srugtan att tillätelsen of sä
summariske rippaister till Tapertnos-Committecn
pä hehällen inkoinst, som den af Högloft Utskottet
nu anragne skall kunna medföra flere elaka följder
sälom jag här sökt att wisa, har jag stadnat j
det besluter alt reserwera mia utan allt anspråk att
blifwa krodd eller hörd; warande rätt nöjd, om
jag med tiden befinnes haswa haft en onödig fruatan
lör det, som icke inträffat. Slockholm den
z i December 1809.
Leib ^Vall^vill.
Utt supra.
Ux protocollc)
kl. 6. Ingman.
Utdrag of Protocollet, hällit uti Riksens
Högloflige Ständers BewtllningsUlssdtt
wid Riksdagen i Stockholm deri
g l December 1809.
S. D. Efter jlifteringen of Utskottets iwar
och uklätande, v wer de frän Respectiwe Ständeri
inkomne anmärkningar, wid Ukffottets förra prv,
jeelttllBewilirimgö-Skadgan, inlämnade HerrGreft
hantz
-
Dm 5 Januarit
-
Z5Z
handlaren Santeson, efter under öfwerläagningen
gjorde förbehåll följande serstildta andragande: Enär
Högloft. Bewillnings- Ulstottet uti betz nu ofgstwande
swar pä famteliga Respettiwe Riks-Skändens
anmärkningar wid Utstoilets d-n 25 siftl.
September öfwerlämnade Först rg till BewillningsFörfattning,
dels icke glvrt der afseende pä ätfkillige
af detze anmärkningar, som jerg för mitt
del mägar tro dem förtjena, och dels i wiste omständigheter
utan dertill frän Res*ect-ve Smnderi
erhällnc anledningar, widtagit flere sä- e-ne tillägg
och förändringar, fom, enligt mltt omdöme, leda
till rubbning af de saststälde grundsrne, förringa
deras billighet och rättwisa, samt åstadkomma betydliga
fwärigheter t utöfmngen, hwar-genom den
lagde hufwudplanen, som med nog allmänt bifall
tyckes halma blifwit omfattad. snart stuile kunna
falla i misstroende och ogillande; sä har jag ansett
mig äfwen denna gäng döra begagna Höglvfl.
Ukstottels lemnade tillärelse akt med dest betänkande
lära följa mine karstilte tankar, dem jag dock löe
att ej för mycket trötta Neipeclive Ständens käramod,
eller förorsaka tidsutdrägt genom granstningeri
deraf, instränkes till de hufwudsakligaste ämnen:
Ak dem tror jag i sörsta rummet böra nämnas,
att Utstoltet alldeles upphafwit betz förra yttrande
om uppdraget till Fullmäktige i Banken och
Niksgäids-Contoiret, att wid möjligtwis inträffande
brist eller öfwerstott i den af Riksens Högloft.
Ständer anstaane BewillningsSumma, dä efter
erhällen och allmänneligen kungjord underrättelfs
till hwad belopp Taxermgarn? stigit, förordna om
tillökning eller afflag i Tarifferne och de stattstyl
-
diges afgister.
^tdd- och Ad. Prst. 5 B.
42 »
Sia
-
Z54 Den 5 Januarlt.
Statens säkerhet att med ofelbar wiflhet er<
hälla hela den pacäknede BewillningsSumman,
hwilkct utgjort egentliga ögonmärke^ lör delta stadgande
, har Utskottet nu deremot trott kunna förrvaras,
om afglfrrrne fä utlättoö och fördelas till
166,666 R:dr z r tz. Banko utöfwer den Summa,
som Riksens Ständer eljest skulle i Bewillning sig
ätaga, och lälunda, om denna beräknas till 500,000
R:dr mer än de twa Millioner, hwarefter Toristerne för
närwarande äro uppgjorde, de samma dä borde
förhöjas kill en tredjedel t stallet för en fjerdedel; meri
jemte det, akt med delta tillägg Staten för erhällandet
af sitt behof, ända icke äger aldeles 0-  swlklig tillförlitlighet, kan jag ej annat än finna
högst betänkeligt, att, uti be redan förut ganska
tryckande statler, ålägga Rikets inmänare den i
frägawarande ytterligare t-llökning innan det wisat
sig, att den är aldeles nödwandig., Den blifwer
twärtom bade wädlig för de antagne grundernes beställd
i en framtid, och motstrider genast deras goda
ändamål, emedan, dä beskattningen drifwes öfwer
all billighet och till det, yttersta, wängen i
förwäg afffrackeö för methoden och stall göra allt
sitt bemödande att söka undandölja sin inkomst och
förmöseahet, hwarof han annars icke ogerna lemnade
Staten en mätttig anpart.
N Skulle Riksens Höglost. Stander icke detzmmdre
lika med Utskottet anse of vannämde tillökning såsom ett
lämpligt och tjenligt försigtighttsmält, torde dock Åtminstone
den förändring af Utskottets nu fattade
beslut böra äga rum, att om till exempel Bewillningen
pä 2 är inflyter til! en fjerdedel eller en
tredjedel utöfwer den Summa, som warit päräknad
och anslagen, Fullmägtige i Banken och RiksgäldEontoirrt
dä mä wara älagk, att föranstalta
om en i män deraf lampad nedsättning t BewlliningsUtstyldrrna
för Le följande ärr»! z:o
Den 5 Januari Z55
Om kander sär oafbrukit njuta Fred och
Handelsfrihet, fvrstonaS frän mitzwäptär, och andre
swära olyckor, är det wifterligen mer troligt,
att del nya Taperingssattet st -ll inbringa wida öfwer
än under hwad som bliswit Staten bestämdt, och
i förra händelsen wore ingalunda rättwtst att C^ntubutions-utlagorne
för dem, hwilkas willkor e; täta
Maximi-asgift, lika betungande fortfara, samt
ett insamlat önverstott af B-willningen fruktlöst i
Banken tili nästa Riksdag förwandlades- Och
den fruktan som Utstottet för öttigt yttrat, att om
nedsättning ett är inträffade, sturle det hos Allmänheten
göra obehaglig werkan, derest ett lika
förhällande icke iakttages äswen för de efterföljande
ären, lärer wid närmare vfwerwägande finnas sa
mycket mindre grundad, fom, innan nägon ätgärd
os nedsättning finge widtagas, föregäende ärens öswerstott
stall förut bestiga sig till ben Summa och
fond, hwarmed esker ali sannolikhet c Urul den möjligen
blifwande mmstnmgen för äterstäende ärcn
borde fyllas.
Wid den upprättade Inkomst-Tariffen hofwa
uti Wallof!- Borgare-Ständet twennr anmärkningar
blifwit framstälde, och hwilka, sedan
de uti Högloft. Utssottet, ehuru der förnyade, icke
wunnit nägot godkännande, jag föranlätes widare
fullfölja; den ena bestär deri, att efter mitt begrepp
wore det för en mer jemn och rätkwis fördelning
i beställningen för de minst bemedlade angeläget,
att iL mellan-clatzer utsattes, frän och
med den z:dje till och med den i5:de, h varigenom
clatzernes anta!, om sä eljest ansägeS nödigt,
komma att utgöra 60.
Det förra faller säkerligen gansta obilligt att
en med knapp inkomst af z66 R dr Z2 H. stall
betala r i R:dr i stället för 8 N.dr zv fi. om
Z56 Den 5 Januarki.
hans revenue bestiger sig till en stilling mindre,
och akt en med 450 R:drs inkomst stall starta z R dr
r6 st. mer än den jom har 449 R:drö inkomst
och sä widare. Högloft, wstottet bär ej fäkt eller
k) st tillgäng pä sädane upplysningar, som vwedersägeligen
bestyrka de olika Fockclafiernas
personal^och förmögenhet, hwilken Ucstottek ilrän
första början endast beräknat !ä lägc, att den sannolikt
ej kunde wara Mindre; Och om derföre da
till exempel, 12000 personer i i o clasten diifwit
caixulerade med 200 R drs inkomst i ställer anta,
ges en tredjedel med denna, en tredjedel med l87,
M;dr och en tr;dsedei med 2i64 R drs inkomst,
sä förfelas icke dermed, pä lätt Högloft. Ukstotter
förment den härwid äberopade pästtlighst i cattufen.
Snarare stall Summan utgå än mer säkert
t samma man som hwar skattskyldig ser sig beskattas
närmast i förhällande till si..e omständigheter,
och stall ick- finna sig frestad att göra en för. ringa
rrppM as sine killgängar, dä skilnaden i clcsterne bl>flwer
än mindre kännbar. Till ädagalaggande, att
<n fädan förändring icke kan bliswa skadlig eller
göra minskning uti den väräknade Summan koger
jag mig ock friheten bifoga ett i jadanl afseende
författat nytt projekt till Inkomst-tariff.
Den andra omständigheten äter, som emot
Len af Urstotttt godkänds Maximi-ttariff jag icke
trott mig kunna förbigå, ar att de 5 »örsta cmfter,
hwilka finnas utförde tor mindre inkomst än ivo
R dr borde alldeles sörswinna, !a wida ingen kan
lifnära sig gärna under denna summa och säiedes
böra förskonas eller älmmstone ej pcisöraö annat
än Mimmi-afgift. SädE synes ock instämma
med ingrchen as den projecteraye Förordningen,
hwarest nämneS att hustmr, dam och tjenstefolk,
Den 5 Januari!. Z57
samt ladans blott med sia arbetssörmäga sig först
rjande personer, hvilka ej kalwa särskild inkomst,
e> bära hänför'-6 till Mapnni-ta iffen och hwars
första 5 grader följaktligen ej kunna tillämpas för
andre än vmyädige, men hwilka, dä de el Kalwa
ivo R dr revenue, synas jämwal böra lörstonas.
Alguren ä dem.- nied ringare inkomst, kan dessurom
ej dlilwa särdeles indrägtig, och dä de hittills warit
frie trän all Bewlaning,fom deras taxerande bädeskulle
innefatta werkllg härdhe:foch icke heller stä wäl tillstmmans
med det nya tillägg af Höaloft Utskottet t Författningens
i Art. g ss- l Mom- Alt privates
tjenare om de ej haswa inkomst öfwer R.dr
stola wara fritagne l»rän en dylik Bewillmng, lä
vck om desse sednare Liwen äläggas ortala inkomstasgift,
enär deras inkomst gär öfwer ioo N:dr,
hwilket jag, säsom i min tanka billig!, pä bet högsta
yrkar, stall Kongl Maj t och Kronan witzerltgen
derigenom undfå fullkomlig ersättning, för den
Irl mig tillstyrkte mmstnlng för de förra, och hemställes
alltsä ödmjukast, om icke alla de ställen j
Förordningen der io§ R:drs inkomst anses med
afgift etter Tariffen N:v l ma förändras ttll
rov R dr.
Sä framt detta winner Höggunstigt bifall,
kunde enligt den nva Tariff jag uppglswit, äfwenledes
12 of de i förra Tariffe r utsatte classerne
utgå, och i stället för dem göras en allmän före,
skrift lika som för ännu högre Jnkomst-afgifter finnes
stadgat, samt Tariffen derigenom inskränkas
till 40 c'ass r, hwarmed en påtaglig lättnad befordras
för sa wä! Räkenskapernas förande och redowisning,
stm för inrättandet af de dertill hörande
längder och formulairer. — Dä hos Riksens Högloft.
Stäkder ingen anmärkning kill men för Stä
-
Z58 Den 5 Iatmarii,
bernes Borgerstap blifwit gjord wid Författningens
i Ark 2 §. 5 Mom. af Högloft. BewllltMigsUrstottekS
förra project, hwaruki förestogs, alt
Slydos-afgift endast ssulle aläggas de tus l Staderne
lvm icke äges of Borgare eller någon Skådene
och örkene Embetsman z sä tyckeö man i allmänhet
redan harwa medgifrvlt, ait icke någon javan
ojaisr, hwav Borgare berröffar kan komma i
fräga, utan lamma m d skäl aniee inbegripa uti
den Dkydds otgnt de för sin näring mäste erlägga.
Uti Borgare-Sländet gjordes a andra sidan den
alimärknnig alt Husägare af alla ständ bora njuta
lika rätt akk utan särskild SkyddS-algifl äga kak
ö'wer hustr-udet, der skulle högeltgen oroa mia, om
fädanc os Borgare-Skändet yttrade billiga ränkesätl
icke al enast förfelade ändamälet, uran till och
med »verkade en ytterligare beskattning pä Borgerffapet,
forn wltzerstgen more fallet, derest det alternativet
uti Ulskorlets project som bestämmer Minimi-atgifk
för alla privake hus l Skäderne, stulle
antagas. Mine skäl hwarföre icke en sadan afgift
bör mer komma i fräga för hus i Sladerne än
för dem pä landet, ärv följande:
i:o Mäste, som lagdt, Skydds-asgiften för
Skädernes inwänares hus, wara iiwedegripen uti
den Minimi-afglf^ hwartill de för sin näring eller
yrke anses, af lika skäl som den lör Londtbon inberäknas
uti hans afgift för svidén och icke för
dest hus särskildt erläggas.
2:v Hus i Stad kan icke anses wara mera
redbart än pä Landet, hälst ekt sädank uti de fleste
taber sällan gttwer mer afkastning. Revenuen
c.t hus pä ena eiler andra stället komma l alla fall
ott anses elter Inkomst-tariffen och undgär säledes
icke en tilibötlig bestallning, och
z o Att
Den 5 Ja,mani-, Z5Y
g:o Att Skyddsafgift skulle endast drabba
en sakligare Medborgare, som i alla soll icke kunna
komma i fräga att betala efter Inkomst,tariffen.
Jag kan icke undgä här tillika upprepa säfom
mäst l ögon fallande, den olika princip Uistottet
söftdt, dä pä ena sta let belydlige och dyrdare Abyggnader
ä landet, jagas ej fä komma i berak,
ning kil! Skyddsafgift, men ä ett annot, att alla
hus, sälcdes ä»wen de ustaste kojor i Städer stola
uppskattas. Widare, art Ulstoltet t Författningens
i §. af i Art. anser hwar och en frän sine ärlige
inkomster böra fä afdraga utbetald Hushyra,
hwtlket förutsätter att man bör äga tak öfwer hust
wud utan särskild afgift, men i 2 s). äligger den
som sjelf äger detta tak betalning derföre.
Slutligen torde äfwen böra ihägkommas att
utom den swärjghet tvid Egendomars uppskattning,
som onekeligen blir der bryösammaste af hela Taxeringen
1 Städerne och der skulle mängdubbla den
tid för Taxerings förrättningen i sila fall fordras,
är ock uppgilne normen, Brandförsäkrings,wärd. t
sä mycket olämpligare, som gansta mänga exempel
torde gifwas, pä lä wäl mycket under, som wida
öfwer werkliga warder försäkrade Fastigheter.
Dä i följd af skedde anmärkningar inom gme
af de Nelpective Gränden frägan om dem af Högloft.
Utskottet förra gängen ä Cwakcerer »Natte afgift
ä nyo förekommit, har söttopvek Veras inträffat
sädant Högloff Utskottets sivar innerattari och allenast
ett Stånds pluralitet godkändt, och äter ett
annat ogillat asgisten ä Caracterrr, samt Ledamöterne
af de bäda öfrige refpecrtwe Ständen stadnat
emellan sig t paris vors.
Med
z6o Den 5 Ja,mani.
Med öfwerensstämmelse af deri för hela nur
warandc Bewillnings-svstemet antagne saks, att
Beskattningen endast bör haswa lili föremal inkomst
och sörmögei men ej titlar elier älskilnoden
l blotta benämningar, finner jag mia ej
kunna frän.räda mm förut yttrade tanka härutin,
nan, utan uc>d?r Åberopande af de tkäl mitt dä osgifne
andragande uptager, jamt l oförändrad öswertvaelse,
att Caracterer döra anses salom gune
för nade- och belöningsdewis, men ej törwai.dlaS
till runga och olägenhet för tust innehafware, aldraminst,
ealigtFörsiaget, end st drabba de fattigare, som
icke betala för inkomst; orkar iaa nu widare, att Earacterer
frän Bewillning mätte ftikännaö, och doppas
att Rik e >s Höglofl. Ständers härom widtagne
beslut, bevistar ten uvvmärkjamhet och godhet,
hwarmed mm erinran l detta ämne förut bilfwik
omfattad.
Lika orättwis och kwsse än mer afwikande
frän antagne grunder och hufwudprmcipen, anker
jag widare, det alwen utan all anledning frän Riksens
Höglofl. Ständer, af Utskottet ajorde tillägg,
att alla större och mindre Castor böra taxeras för
deras behällna inkomst.
U'on det lädant rakt motsäger Utskottets i första
Fölstagets t Art. och 2 Mom. af tilläggen efter
2 8. föresiagne stadgande- att alla Hostors inkomster
som ej erhällas frän Jordbruk ocl) Arrenden
skulle wara frie, sä kan rr-ed billighet och rättwisa
ej förenas, att Castor, som tillhora amingen
ett Samhälle, en Astoclarion eller näaot publikt
Werk, hwaraf dest ägare directe eller' indirecte b irma
sadan inkomst som Bewllining crlägger; besttikom
stola widkännas en särskild statt och sälunda
de
-
Den 5 Jamrani. z6r
betali twenne gänger; icke eller kan sädsnt uppmuntra
lnrätlonde och samlande af Bckparn.gö,
Brandstade- och Andre Föriäkringg-londcr, till ersättande
af olyckor, och understöd wld tryckande
tilliäilen, fast mera more önskrUgt alt dylike lnräktnlligar
hos oh kunde hinna ull en läd^n lullkomliqhek
och styrka som irwldras innan man kan
undwika alt till Utlänningen ärligen för Ahurancepremier
betala tunnor Guld, som icke litel bidraga
^ till »var under-ballance och höga wexel cours.
Betrakta wi en del af de i UtstottetS Betänkande
uppräknade särstilte Cohors tillkomst och ber
sk.'ffe»het, fäsom Rikets allmänna och Stockholms
-Stads enjkilta Vrandförsäkringö-Cahor, fa är»
de helt och hällit sammaustjulne af Medborgare,
och tillhöra dem som dertill bidragit, samt formera
redan Kronans intrader af Bewillningcn i den
man de dels öka, dels warda och försäkra hwarje
individueö egendom, och dest deraf dragande inkomst,
hwilk-n äter är normen för Bewilningssigillen.
Hander en olocka får den lidande stil ersättning
af Zlhecurans-Cohan, och kan säledes för
det aret icke asdragas samma förlust frän sin inkomst.
Slaten får således »verkligen Bewillnmg
af denna Spar Caha, som icke kunde begäras eller
tagas, om en siik olycka ej blefwe ersatt. Pä
si-re ställen ä landet äro Brandstodsstnrättningar
redan sä'reglerade, att Hemmansägare ärligen killskjuta
till samma Cahn, för att wld skeende olycka
slippa en allt för kännbar afgift pä en gäng.
Ai samma egenskap lära ock de af Utskottet
vmnämde Knekte-LegomedetS och Udde mankatSE-horne
wara. Dek more akt önsta att dyicka
Ridd. och.AS. Prot 5 B. exem
4Z
-
z6r Den 5 Januari».
exempel <o!jdes ölwer allt, men stag of sädcmr
Svarbötzor kunna tagas Bewillmng af Sta»
ten? euer ware det ej der samma som att minsta
den säkerhet och drn knappa utdelning, bwarpä den
genom cldöwäda eller annars o'yckhge gör sä billigt
on^präk, och hwilken utdelning han i aila sall merendels
m»d tärsulla ögon emotkoger? och hasme wl
icke exempel dädr i ä-dre och nyare lider att dylika
Casus, äswm ester samlad styrka lin flere tunnor
Gulds belopp, igenom en enda stor olycka, medra»
g'lS och c, warit tillräcklige att ens kill hässle-' fullgöra
sine förbi- d-lfers huru mycket mindre stola de
kunna uppfylla dem framdeles med en sä betydlig Benulinings-afgist
ä deras intägt, äro icke d tze Cassör
till sin natur blott D positlonsLontoir der Deltagarns
ärligen och smäinngom insätta ar sin egendom
lör att wid timande olycka ätertaga dem, och
kan en fädan samlad sond, och dest ökande för äret,
genom beständiga tillstött eller defl medels förrän'ande,
kallis bebällen inkomst, sa länge ej sonden
kan lullgöra sim förbindelser?
Hmu olämpligt more icke att en Brandlöf
*ä'rmgs-Ec.tzn, som ena äret inhämtar l premier
N dr 100,200: deraf skulle edligt Inkomst tarissen,
mgöca Bewilining L ,5^ procent med R:dr
r 5,625; och päsöljande arer wid en inträffande
be-yckia eldswäda wara oförmögen att ti» fullo ersätta
dem lom sörlvrat sin egendom? kan det wäl
billigas att pä kädant sätt öka den iidandes olycka,
ell r kan nägot stäl uppaifwas som törnvar lör Utstotietö
Korstag, att anst dcfle Caflor lika med private
personers bebällna förtsenster? jag t-or det lant,
än mindre kan jag deltaga Uti Fö'st 'gck atk äterkalla
den sormeliga försäkran om betneile »räa
all efgist, som Kongl. Majus Reglewe ten ok dea
LL Rars 1746 och Lkls r9 December 1807 lem»
Nkk
Den 5 Januari!. z6z
N)L Stockholms Stads Brandsörsakrings-werk.
Uu della sall mäste wäl lika som l audre asscenden
göras och i laglig ordning erhällne privilegier, och
bibehållandet af en salunda tillerkänd befrielse, lik
all annan ägande räll, sörbltfwa en därnere för
allmänna säkerheten, ven BewillningsUrstottet pH
flere andre ställen llkwäi icke anlett sig döra molera.
Skulle det stal Utstotret anför för sikt l denna fråga
saktade olika destuk, eller att Stockholms Brandförsäkrings,
werk, redan lange nog profiterat of en
sadan frihet, kunna jörswaga desi rätt till framgent
bibehållande deras, fa kunde ock alla andra
rättigheter blott de äro gamla och lange ätnjutne,
med lika stal upphaswas. Men k-var sturle wäl
detta stadias Hwad Stockholms SjöÄHccurapceContvlr
angar, sä kan jag af erfarenhet fäga, art
den Bewillning, som wid 1802 ärS Riksdag pä«
loves detlamma, assträckt inrättandet af audre jädane
Afioclationer, och för detze iumpne ärlrae ett
pär loa de N:drs Bewillning har en mär-gdubbel
förlorats, hwilken annars stadnot t landet. Det
stal, som wid förra Riksdagen möiligen ku>de
framletas, att taxera SjöÄtzurr» ceus inrättning,
mä detzutom icke nu mera äderopas, dä Staten
ärligen fäc Bewillning as Coatoirelö drhällning sedan
den bland Jntretzenterne utdelad, söiöker hwae
och ens behällna inkomst. Det mätte e> elier wara
billiar att twcnne gänger taxera en winst, som med
sä mycken winst hittills sällan hunnit önver laglig
»ränta, om den än hädanefter någon gäng skulle
stiga derutöswer.
Pä witzt sätt är sörhällandet med JernContoiret
enahanda, sedan till hwarje Bruks.ägare af
behällningen ärligen utdelas något witzt per Skeppund
Smide; och är, i min tanka, algstt för denna
-
Z64 Den 5 Januarii.
na Cl ffz sä mycket vbitligare, som Delagorne icke
kunna betagsS sin rättighet, att hwad dag stan
hälji dela densamma; me» wunne »val Staten derä,
ever manne icke Bewillningen al hwars och ens
bebällna inkomst nu blir större, äfwen igenom det
Närmgs-dlträde denna Costa lemnar en ålit mer
och m-r attagande Bruksröreltt än af den vbttydliga
Bewillning nu fbresiäS art uchä af dest sond;
jag kan icke kwifla derpå, och bussar lifligen att
man snarare an str ffa fädane Spar-fondrr, more
omtänkt att animera vchffamla flere dolika tili LandtbnrketS
och endre Näringars uppchmft ost) >örkattan,
samt yrkar pä detzi ssäl, oit hwad un Förslaget
upptagits om desse Werk och öfrige allmänna
eller enffilte sammanflagne Castor pä Land och
l Städer mä ogillas.
Beträffande äter ylcademiernes, Städernes
och puvlique Wer^s Castor, hwars behällne iiikvmst
anwä dcs tili aflöning, sä anser jag dem hwar
för sig icke annorlunda än en af samfalle Löntagare
gemensamt antagen Castcur eller Förwaltare,
igenom hwars händer deras uppbörd gär, och
1>:§ kan läledeleS icke billiga, att Academiernc och
d'str Castor, betala först af fammanlaade reyenuen
va> sedan hwarje Löntagare särskilt. Det förefaller
mia alldeles som om ett Bolag cff 2 ä g personer
först skulle betala af samfälta winsten, och schan
hwar och en af sin anpart. Utskottet har ock till
en del insekt vbilligheten häraf, och tillåtit AcademlLrne
afdraga sine Lönmgar och öfrige utgifter
frän d>st totala inkomst; men dä denna till aldra
största delen består uti dist ägande hemmans afkasta
rung, ost) Ulkotlet ansett Academie-Catzan lika
mch privat person för dem böra betala hwilket som
stiger högst inkomst eller Skyddsafgift, sä ock Mar
de
-
Den 5 Januari». Z65
bchallne inkomsten ester nämnde afdrag blir obetydlig,
ehuru den torre asdragen säwm stöld pä säkra
Arrenden wcherlrgen ö werstiger den för hemman
belöpande cstgstten efter 2 §. kommer pä detta w!s
afg>tlen för hemmanen att lwenne gänger utgöraS;
ena gängen af Aedemien etter 2 h. ocv andra
gängen af Löntagarne, bland hwllkas inkomster en
betydlig del utgöres lust af samma hemmans afkastning.
Dä Ukstottek bock fynes Hofwa medgifwlt
att ä behällna mtomsten afgift icke^ 2 ne gänget
bör äga unn, tä ryckes äiwen Skvddö-afgiften
ej widare kunna komma l stägn, såsom m gäng
uti den förra considererad. Ukstottel har ansett Skyddsafqiken
lvm en hemmanen ätsvlfande afgift, men
som wiker helt strän principen, alt den likasom hela
Bewillniligen ättölier personen och beräknas pä
folkmängden jamt betz förmögenhet och titlständ.
Ehuru täledeS ut! t Art. 2 §. stär: denna
afgift krafsar hwarje perjon, fast egendom 0.
s w, sä menaS här likwal och borde rätteligen heta
för deh ägande eller begagnande fasta egendom
o- s. w. tom äfwen tydligen fäg^s utl UistotketS
förra Betänkande samt utt >ngr»Hen till i Att.
af Förordni-gen och i alla förestrifkerne om denna
tillämpning ädogalöggeö Der-öre betalar
en ägare som brukar sitt hemman sielf blott z
R:dr dä en ägare fvm e> brukar sitt, tilijammanS
med brukaren för lika hemman erlägga 4 R:dr;
ena gängen erlägges Skydds-afgift a> det samma
hemman t en fattigares hand, eller wld ett infallanbe
sämre är, hwarlöre ett annat är af en förmögnare
ägare eller wid en lyckligare störd ingel»
Skydds-afgift utgär, enär den öfwerstigeS af inkomst
afglften
Pä
samma grunder fortsätter jag ock yrkandet
att
Zä6 Den 5 Januari!.
att orden i Författningens i Art. 4 §. i t Mcm.
C wltaler och Coutal-t? mede! tillhörande 0. i- w.
förändras till al! tast och !ös egendom tillhörande
0. t. w. 06) således äswen mnebegrlper ägande hemman,
emedan Skydds.afafft ej kon existera utan i
förening mci^ Znkomst-asgrft. Och när Uistottet
tilistorkte befrielse tor samtlige Fattig.in ram-mKars
och fromma stiftelsers öfriga inkomster hök
icke eiler ömarken af deras ägande hemmans afkastning
afgift efter Tariffen N o l eller Skyddsasglst
efter Tariffen N o 2 komma i srögo.
Den uti g Art. 2 Z. för Vesmärs anförande
hoS Compromtzarierne bestämde lid efter Taxeringen,
lika som för Beswärens samlande och afgö«
rande inom en mänad derefter, är i mm tanka, fä
tillräckelig och rymlig tilltagen, att för förlumman,
Let af sädane BeswärS bemakande, hwarken sjukdom
eller andra förfall böra sälön, Högloft. Utskottet
förklarat, kunna anses gilllige, till Verkande
of ett helt ärS uppskof. Otålige missbruk skulle
kunna äga rum, wid »röjningen as de sä kallade
Laga sörfall, och Staten alltid bltfwa i owihyet
huru mänga ätcrbetalningar komma att asgä frän
bchäUnmqen det ena äret ester det andra; när
hwor och en känner tiden till bäve taxering och
missnöjes anmälan, kon -.visserligen sällan eller al.
Lrig sataste-ridm förloras igenom Verkligt hinder;
vch dä ukwag ej giftveö alt tala esterät, blifwer
hwar och en sä mycket mer angelägen att wara
waksam. .
Som i nxssnämde sf. tillika »Vilkorligen föreskr.
fkves att Comvromissarierns inom 14 dagar eft.
r mältiS företagande stola hafwa deisamma asLiocdt,
si iger jag ftgdgandet i stulet af näst päföl
jaep
-
Dett 5 Januaris. Z67
jandr g §. det Compromiflarierne hos Landshöldingen
bör anmäla när nägot mäl ulöswer förenade
uden pn deras ätgärd blir hwilande, jemte omständighekerne
som sädant wättak, wara öfwerflödigt
och innebära en werklrg contradiction emot det söregäende
hwarest afwen är lagdt att Len mitznöjde
sttt! pä dertill af Lompromitzen utsatt dag
wara lörsedd med alla de bewis hsn kan och gitter
till sin rätts styrko förete och om han brister
harutr mä han dä wäl utan all ursäkt ff»lla sig
sjelf för en mindre lycklig utgänq. Af de förmänee
som ätfölja afgörandet igenom Compromch, är onekeligen
den gansta wäsendtlig att pä de trägne
rwister winna snart flut; jag önskar derföre att
härä mä fastas ali den uppmärksamhet äwmt
förtjenar, hwariörutan sruktanswärdt framdeles som
hittills beswär öfwer Taxeringar blifwa under pröfningen
flere är gamla, samt Medborgare och Slaten
derwid lika osäkre iom alltid af utdrägt lidande.
Dsremor, och söv att icke allt för mycket för»
swära eiler tillstänga wägen för rättelses sökande i
laglig ordning, torde ej allenast det os Uttkottet
gjorde tillägg vm dagttrcctameme till Comvronnsfasterne
böra förswinna, kä'.st man ej kan föreställa
sig att någonstädes ställ saknas personer, som icke
utan flik betalning wilja ätaga sig dct hedrande
förtroendet att bidraga till rätt lsr uti M dborgares
angeläaenheter; utan ock stadnas att de Räknmaar,
som CompromiHrrierne uppgöra öfwer deras Reskostnad
böra iniändas till Landshöfdingens granstNiirg
och fastställelse.
För öirigt instämmer jag helt och hällit uti de
of Herr stigmannen Grefwe särskilt
gjorde anmärkningar och reiervaiionrr, qngäende sä
wäl
Z68 Deri 5 Janlrarit.
wäl rösträtkigheten för fränwarande hemmansägare
l wal kill T>permgsmän pä landet, hwilken t mia
tanka icke bör kunna dem förmenas svm om upphäfwondek
af det anfwar uli z Art- i §. af Författningen
äioM Husbönder kör sine Hemmans brukare,
Torpare rch Arbetare, da defte ej sjelswe mäkta
betala, hwilket lackes sakna ail arund, och wara
desto obilliga» fom Husbonden nog drvgl ändock
får widkannas sädane underhafwandes faltlgdom.
Detza mine oförgriplige tankar uli de hukwudsaklige
delar der jag ej kunnat wara enie n ed Högloft.
BewjllnmgsUtssotletS nu asgifwaride Betänkande
och korståg, dristar jag öfwerlemna ät Riksens
Högloft. Ständers upplösta granskning, t full
tillförsigt alt gansta wäl inses förmanen och nödwändigheten
af de antagne grunders , ej allenast anivändonde,
'i det ögonbltck da Skaten fordrar,en dubbel
Bewillning emot hwad nägonsin förr utgått ai n
större Folkmängd, utan förnämligast deras bibehällandc
för en framtid och 'Mvecklmg dä till mera
fullkomlighet än de nu « flere afseenden kunnat fä;
och dwarsöre l spnnerhet är maktpäliagande att inga
sädane afwikeller frän ben pä billighet och enkelhet
bvggde princip medgifwas, som skulle nu sirap
undergräfwa hufwudgrunden, göra hela arbetet osäkert
och owerkstälibart, samt möjeligen wid nästkommande
Riksdag och den dä utfärdande Bewillninas»
Förordning föranleda till hela planens förkastande,
lch luprs.
L. l^l. Lsnresson.
klx protocollo
L. O. ludman.
Pro,
kroject till knrgnörink- sk ^sbsllen )§:o 1, inne»
liLIIsncle sä vsl ^iiriik kor kkuxorin^ ork öeKLllen
inkomst, som (lsicnl öfver Zeviilnim
Zöns utZnenäe clereltsr ttf su^^onerLLte kolkmän^clsn
i liVLi^e cisss.
Lisss.
^rlix
Ar liz
proqress
l?cr oner
8umma.
inkomst.
afgift.
afgitt-pr
1
16
Z2
8
250,000
41,666,^2
2
33
,6
16
I
200,000
66>666^ 3?
3
so
24
- >7,Lov
8 8ov,
4
5
58
66
16
3 2
3-
fo
1-f
11
45,400
36,700
3n,-66 Z2
30,58 3 ib
6
75
I
—
24
95>2oo
95,Soo
1
7
83
16
I
12
12
58-540
73,17b
8l
di
32
i
1
>8
-z!
Y4,ono
129,250
I
>
i
797,440
475,608! 16
liefse Lis
'ser komma belt
att fot- vinna, siisom
utxarsncle att , Tkll-moKens btustrur m.
m.
rom e
anses tili inkomst utan blott 8k)-66s-ssLltl ocb
2oo K:c!rs inkomst bestkmniei i
Liasssn.
9
loo
1
24
!
35,400
53-100
!
I»
H2
24
1
40
14
46,100
84,5i6
!32
11
>25
2
8 Lircs 1;
10,700
2-3,183
16
1-2
i3?
!4
L
24
iZ
24,000
6a,oov
i;
I50
2
>0
13,300
37-683
16
14
162
24
3
8
i!Z
1I,Zoo
54,783
16
i5
17b
3
24
4,000
14,000
16
^87
24
4
2 l
8,000
82,000
^7
2o0
4
24
2:
4,000
18,002
^8
2,6
ZL
5
r/s
6,100
30,500
i!)
233
16
5
24
2L
2,300
12,100
Lo
258
>' 6
6
12
2'
4 Sov
26,250
21
-8Z
iL
7
»2
2,000
- 14,000
22
300
16
7
42
r> 4 >
^ 7 5"
3,820
29,925
23
333
16
8
3b
2-
1,800
15-750
^4
366
32
9
42
za >
rs
2,900
t 8,63?
24
2,
420
r >
2L
1,200
13,200
25
450
12
32
2 150
27-233
16
«7
5 oo
14
16
2,002
28,666
32
^8
600
15
3
L,00o
30,000
29
700
21
4o!Litcs 3r
1,502
32,75»
oo
8«v
26
sr
I,2bo
32,500
21
! 900
-0
I 3^
1,000
3o,v0o
ZLjiooo
3s
! 34
400
3i,5vo
Iransport
995-24»
'.^r-bL?
24
Ridd sch Ad. prsk. 5 B» 4Z » ;z
Den 5 Januarik.
OtSL5,
! ^rlitz
inkomst.
^1 litz
Zftzilr.
protzlsrs.
sltzikt-pr.
personer.
8 umm 2
1
rsnd^ort
995-24°
1241,837
24
33
1,200
45
3^
So»
36,ooo
Z4
1,400
56
4
750
42,000
35
I,6o°
68
4-4
500
84,000
36
i,8oo
öi
4i
450
,6,450
Z7
2,000
95
4i
400
z8,ooo
38
2,500
125
5
850
48,750
3y
z,000
157
24
54
800
47-250
40
;,5«0
IY2
24
5-
250
48,125
4l
4,000
2§0
bL
200
46,000
42
4,500
L70
6
I bo
40,500
43
5,000
3l2
-4
e:
120
37,600
44
5,500
357
24
61
100
Z5-750
45
6,000
405
6L
8<7
32,400
46
6,5oo
455
7
60
27,600
u?
7,000
507
24
74
40
2»,zco
48
8,000
600
7^
83
iy,8oo
999-82Z
1827,012
24
riem, rom
supponera stzg
srlitz inkomst krZn 9000 till ock
me6 20,»00 p.:cl
gro
etter kärrs
Isöellen U^PtSZNS -
-
.
I77>
192,155
Lumms ^
1000,000
2019,167
24
NB Frän och med y,ooo lill och med r6,coo
R;dr ärlig inkomst okes r procent för hwarje roo
Rdr, säleves för y,ooo R:dr procent, i,ovc>
Rdr 8 procent, och sä widare, men deröfwer frän
och med 17,000 R.dr till och med 20,000 R dr
vkes r procent, sä att 17,000 R.dr betala 9^,
18,ooo R:dr 9S procent, och sä widare.
För hwarje 1,000 R:dr öfwer 20,000 R'dk
ärlig inkomst förhälies ester förra Tabellen,
Lades pä bordet.
Upplästes följairde;
Den 5 Januarlt. Z7I
Utdrag af Protokollet, hällit hos Rik»
sens Högloft. Ständers Brnco-Ulstort
den i8 December 1809.
S. D- Högloft. Ridderskapet och Adeln,
har under den 7 i benna mänad, till Ba^coUrskoctet
behagat remittera, Herr Mmoren Friherre ^
vv. till Högloft. StatsUtstottets Prv*
tocoll ina isne särsktlte yttrande med bifogade Cal»
euler, rörande wälbemälle Utskotts för RiksStaren
och RiksgäldsLoncoiret utarbetade, samt tili de
Resprctlve Ständen uppgifnc allmänna Financeplan.
Öfwer de uti berörde plan, till Bankens 3tgärd
och befattning svreflagne omständigheter, har
BancoUkffottet söre detta hast äran, att tull de Re»
spective Ständen afgifwa dest wördsamma ut»
läkande.
BancoUlskottet har derwid, med afseende 8
Rikets föreställe högst trängande behof ej kunnat
undgä, att lill de Nespccuve Ständcns upplysta
vmpröfning underställa om icke ett ytterligare bi»
träde ifrän Banken, till ett belopp af nägvt öfwer
2 Millioner R dr, mätte fä äga rums
För BancsUtskottet blefwe det synnerligen tillfredsställande,
om jemlikt Herr Friherre L^iljenci-Ältt2'8
uppgjfne Förslag, nödwändigheten af Bankens
widare tillskott kan inskränkas till blott Disconterings-rättighet
wid förefallande behof, pä högst
En Million Riksdaler. I sädan händelse, kan
BaticoUtstoltet likwäl ej undgä, att uti liqviden ös»
wer utaftigneringarne och Jnsätkningarne ä en sä»
dan Discont-räkning, fördehälla enahanda Ränta,
som för Bankens öfriga Förfkotter till Statö-wer
-
I72 Den 5 Januaris.
ket bliswer faststäld: ätwensom, att Banken/ igenom
berörde Discont,rätt, b jswer lfrätt alik widare
understöd till Slaten, ftjsallod. Hworöfwer
Utdrag of Protocofet, t!l! de N-specstve Ständer:
expedieras skulle. Ar och dag som förr stufwlt star
Ester
bef-llning
kl. l-jblLinAillL.
ttidray as Protokollet, hållit dos Riksens
Högloft Sanders BankvUtstolt den :8
December 1809.
S- D- De Nespecttve Skändcn hofwa rist
Bankolltstottcts utlärande remmert Kongl. P.LjuS
Nädrga proposition lill Riksens L tänder, of den
i sistl November, angående D-ckjernSBergsiagernes,
af siere tillstötte vwckltge cmäändtgheker !vrrrsakode
högst äswentyrliga belägei>h <t, jcmrr nödrvändlghetm,
att till samma för Riket angelägna
Närings uptäklhällonde, en Summa af roo
ä 25VO00 R:-r mätte anstäs, för att salom flan,
emot ltnbrige Ränte och bera nings w-irkor, tilt m>-  ranämds Bergslagers understöd, of Kongl. Marst
cnwändas, och lill Hytt,lagen urdelas, emot sädane
säk rherer, so-n de kunna lemna, och Kongl.
M,j:t sinner arrtagiige.
Banco-Utffotk-st har ej wela! underläta, att
olwer Lerin ämne infordra jemwä! Herrar BancvFuiimäktlges
yttrande, som häryos dlfogas.
Kongl. M jst har i Noder täckts framställa,
ei mirdre T-chernsBerLslagerneö ofelbara behof
of nägvn flu r c t män hjelp, fä framt de stola
tums räddas ifrärr underårig, Wder» oerjätreliga
sölje
Den 5 Januari!.
lust, jom saknaden af det äskade understödet stuste
Ådraga bäde Riket i gemen, och en mängd nyttiga
medlemmar af Samhället > fynnerhtt.
Denna Huswud närings jnaro upphje'pande jfran
Letz iräkade waomakst fm-l B > c.Ut;kol'et, af
sadan antedni g, döra betraktas, rcke iäsvm nägot berörde
handtering eofkckr rörande »o e-näi, ulan i sammanhang
med de a st ter, som lör dek hems uop»
rätthällande, ej sa ulurast ä-as Dä BancoUstoktet
sä!'d'§, under en jädnn ftmpunkl, ej kan ar-se
den, af Herror BancoFustmäknge fvreftagne fucceftva
Utlänrng endast tlll Tl ckjernrB-rgs ag cne,
utaf den Summa, stm i asbetalning 3 Bankens
äldre FasitghecS-län inflyter, kunna emot B ras»
tagernes närwarande pr hånle behof af hjelp, dltjwr
tillräckligen swatande; och sedan BancoU ffsttet, uri
dest wördf mma utlärande öfwer dea delen af Högloft.
StatkUtlkottets Allmänna Finance plön, som
äfystar ytterligare biträde» strän Banken, yirrat
Len förmodan, att af de sälom oumdäcliga aniedde
2,245 yoz R,dr, l sali Rosenö Högkfl Slä
der funno godt ctt en dylik Summas ulb-k..tiilng
bewilj ', nägon buystig hel, stullc pä en eller annot
sätt, till mirstststng af Bunkens Utgift, kunna
besparas: wägar BaucoUlfkottet nu, t sammanhang
dermed, de Re'pccilve Skändens upplysta
vmplöming underställa, huru wida, och l hwad
män, TackicrnsBergslagrrne mäga af den l sä
mätta besparde Summan sä understödst s?
Skulle ater, emot U skottets förmodan, nägon
biträdes-lillaäng för Tacrj-rn-Bergslagecne » denna
wäg, sig icke förete z kan Bancclstftoklet ej underlåta,
otc till de Respectlvc Skändcns gunstdenägna
Hmprösniug och sörorLnandr östverirmna»
vm
Z74 Den 5 Januarkl.'
om icke för detta högst angelägna behof en i jemförelse
emot olla Bankens till Staten meddelke För»
skotter, obetydlig tillökning af Trehundrade Tusende
Riksdaler, mätte fä äga rum z hwarwid l sadan
händelse enhanda Ränte- och äterbetalninas-willkor
kommo att häftas, som för Bankens öfriga Förffolter
till Srats.werket, blifwa faststäite.
Twenne Ledamöters, till Utskottets Protokoll
jngilne, enstämmiga yttrande, är efter gjordt förbehöll,
härhos bifogad!. Är och dag som söre
tktlfwll stäk.
Ester befallning
kl. lkalsmZlus.
Till Protocollet den i8 December 1809-
TockjernsBergslagerne tillmerka wid ungefärligen
l2o Hyttor efter ett medium of >o ärS
bläsningar omkring 250,000 Skeppund Tackjern,
oc!> utgöra ärligen i Tionde t.ll Kronan^ circa
io,oc)O Skeppund, som efter g N:dr per Skepp,
gör en Summa af zo.voo N:dr Banco, utom
5,000 N dr uti Bewillning. För näfta är och
alli framgent, skulle dennna inkomst otrolige» minstas
, om pennloge-Iän vä förmänliga willkor ej
skulle erhällas. Ibland skäl för bifall till det föreslagne
Länet, mä nämnas: att de tillgängar som
den farmögne haft besparda frän den goda tiden,
nu äro aldeles medtagne, och mäste wara det, när
en tunna Spannemäl i w-tzr Bergslager blifwst
betalt med 7 till 8 Sk:p. Tackiern och andra sörnö-enhets-waror
t samma förhällande; och strän den fattigare
äter, har de mäst vumgängeliga Lösöre-persedlar,
Boskap ost) Dragare, bliswit för skulder
hortpantode, och till ett ringa pris förlä de, hwilket
HM likwäl kuaaal afwärja dm hän ägt tillfälle,
Den 5 Januari». Z75
att fä uppbära Län pä sin fasta egendom: att
Bergsmannen i allmänhet hwarken af förläggande
Borgare eller Bruksägare, ej nu som förr, kan
päräkna något Penninge-svrsträck: att han, som
Bruksägaren, intet sär läna i Banken pä sina
efecter, icke eller äger han nägon ZernContoirels
Fond, akt tillita; med ett ord: att han ar utan
ali penmnge-tillgäng, sH wäsendteligen nödwändig,
om Näringen stall kunna widmakthällaS rrv äaa
beständ; och slutligen att t alla tider det ansett nödigt,
att widtaga någon anstalt till dch upphjelpa»-  de af allmänna medel.
Pä länen bör ej tagas mera än z procent
och g procent afbetalning ärligen pä C pitalet lill
nästa Riksdag, dä Ständerne äga att taga den
widare befattning härmed, som kcn synas lämvelig;
till säkerhet för Länen lemnar hwar och en Inteckning
uti sin Egendom sör sä stor Summa, han
erhäller, och om sä skulle fordras, borgar hwart
Hyttelag en för alla och alla för en, för hwad
hvö en eller annan möjciigen skulle kunna brista.
Utdelningen ster efter hwars och ens ti'lwerkning
ester 5 elter 6 ärs medium, men högre Summa
än 400 R dr bewiljcrs ingen, han mä äga fä
stor lott l Hyttan som hä st.
Lric kruse, krhr Andsrsson,
frän Philipstsdö Bergslag. fran Gefleborgs Län.
Hörsamt Memorial.
Högloft. BancoUtstoltet har till BancoFullmäktiges
skyndesammo utlätande bebagat öfwerumna,
Kongl. Majlis Nädiga proposition till Riksens
Ständer, angäende uuderstöd för TockjernsBeras
lgsernez
hwtlkrn för Rlktt vumsäuseliga och högst
nyl
-
Z76 Dett 5 Janu.irik.
nyttiga Närings talrike idkare, genom flere olyckliga
tillfälligheter,, dem de icke kunnat asvar ja, bnfwit
bragte i den utte sta förlägenhet: och till alhjelpande
hwaraf, Kongl- Mast i Räder finner
nödwändigt, der en Summa af 220 till 250,020
R:dr Banco, d'>lw r anst<aen, att jäjom Län, eiwor
lindriga Räme- och Betalmnas-wilstor, till
TackjernSBergslggerneö understöd, of Kongl. M st-k
anwändas, och pä Hyktclagen utdelas, emot lädane
läkecheter, som de kunna lemna och Kongl- Majtt
finner antaglige.
BanccFallmäktiges infordrade hörsamma utlatande
öiwer lörberörde ämne, ä^vstar ofelbart endast
den frägan: Huruvida Banken k> n finnas t
t, stand akt för det närwarande, kill del af KonglM>'j:t
i Räder sr-mstäldte nödwändtga understöd
för TackjernsBcrgslagerne bidraga?
Om BancoFullmakrige härnad stola instränka
sig inom de ivrrstnlttr, fom för W-rk-ts Administration
i allo än het, äro niedddeite z äligger dem os
fclbart, att dek i sräga jätte biträde strän Banken,
under Werkeis nuwarande belägenhet, afstyrka- I
aila hänseenden, anse BankoFuilmäktige för mindre
rädsomt, akt nu igenom nye Län pä Fastigheter,
alltid drledsagadr m^d läna äterbetalnings-tst), öka
Sedelstocken. D-ckjernsBeraslagernes, ?ör deras
beständ oumaänglige behof, tord-emedlertid af Banken,
utan befi kännbara olägenhet, tilt bufwudsaklig
del k <ä mätiv kunna gfhjelpas, att den afbetalning,
som ä Bankens F-stighetö-län bödel Sverige och
Finnland uti lnnewarande är influtit, ech tom hädanefter
intill nästa Riksdag ärligen ingär, fär
isrän och med nästa ärs början, under nöjaktig
pröflyad säkerhet, läsom Län pä Fastigheter endast
inom TackjerlisBerLölaZerue, ater urgrfwas, r den
vrd
-
Den 5 Ianuarli. Z77
ordning; complette Länhandlingar dertill blifwa
i Banken inlemnade; samt under enahanda willtor
j allt öfrigt, som för Bankens FasttghetS-län i allmänhet,
redan äro, eller framdeles komma att blifwa,
gällande.
Hwod BancoFullmäklige, inom en för ämnets
öswerwägande, mycket inskränkt tid, deröfwer
haft äran anföra, underställes l hörsamhet Högloft.
BancoUtffottets widare upplysta och mogna ompröfning-
Stockholm den 2 December 1809.
ksbisn psrssn. L. p.»gerbrwr. Albreckt Ihre.
Lustsk per 8am. Oresen. ^splunll»
L. L. OläenburZ. ^f. tegelin, k. Willbom.
p,ars Olsson.
kl. kant.
Detza bäda Handlingar fkulle till StalSUtskottek
remitteras.
Upplästes ett ifrän StatsUtssottet inkommit
och sll nocitism afgifwil Memorial, fä lydande:
Wördsamt Memorial.
I anledning ef Wälloft BorgarrStändelS
ProtocollsUldrag af den r4 sistl. November, deruti
rill StatSUtflottet bliiwit ätersörwlst den af
RiksdagsFullmäktigarne för Götheborgs Stav L.
I>l. 8r»ntesson och dliclss I^lalm gjorde motion, att
alla Patriotiske Län, mätte man undantag, lika
med de of Stockkolms Stads HondelöSoctctet,
kemnade Läne-blträden, wederbörande äterbetalas,
sär StatsUtskottet wänligen meddela, att som de
öfriga trenne Respective RtksStänden, redan bi
Rkvv.
och Av. Proe. 5 B» fallit
44
Z78 Den 5 Januarli.
fallit StatsUtskattels under den 6 sistl. November
härutinnan afgrsne utlåtande: och de anmärkningar,
sm uti 2.öällost> BorganStänd-is StatsUkffottet
nu meddelre ProtocollsUtdrag biifwtt gjorde, icke
jl nefatta nägra jädane omständigheter, jom tillhöra
Utskottets utlåtande, utöfwer hwad as Utskottet
u.tt betz ofwanberörde ProtocollsUtdrag as den 6
sistl. November bliswit tillräckligen upplyst och utredt;
>ä har Utskottet härwid icke nägot widare akt
anföra eller tillägga, utan för sig samma yttrande
lill alla delar äbcropa. Stockholm den i8 December
1809.
Pa Höglost. Ridderska. Pa Högwördige Preste,
pels och Adelns Ledamö, Ständers Ledamöters
ters magnar wägnar
(Ases klemlnz. 1H. VVciclman.
Pa Walloflige Borga, Pa Hedermarda Banke
, Ständers Ledamö- de.Standekö Ledamöters
ters magnar magnar
Larl I^snclberF. ^näers vilsson.
>1. kröclelius.
Upplästes följande Memorial frän SlalöUtskottet:
Wördsamt
Memorial.
Till Statsutskottets utlåtande har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat remittera Herr
I^srmmZ Lknitmn 8ckmilterlörv5 Memorial, deruti
han förcstär, ott Haga LustSlotl och Park,
som tillhört f. d. Konungen, men of honom och
dest Faniille nu mera icke kommer att begagnas,
rvättt
Den 5 Januari!. 379
mätte öfwsrlemnas till Hans Majit wär nuwarande
Näd^ge Konung, såsom en tjenlig reträtt;, dä
Han under ve kunga Regerings-omsorgelne behöfrver
söka nägon hwitå och lugn.
A anledning häraf sär StatsUkffottet för betz
del anföra, att dä Utskottet, tvid det uppgifne Förslaget
till Underhälls,summan för f. d- Konungen
och dest Fmnrlle samt med anledning af dea öiwer
s. d. Konungens tillhönghtter upprättade Bouppteckning,
upptagit wärdet jör Hoga LustSlvtt och
Park, sLsom en tillgäng af f d. Konungens en,
skiita egendom, som icke utan Konungs och Ständers
gemensamma bifall sär disponeras; och Riksens
Högloft. Ständer denna StatsUtssoltets hemställan
bifallit; sä ehuru StatöUkstoltet lifrvas as
icke mindre »vördnad och kärlek för Sweriges nuwarande
Wade Konung, änden HerrLcKmittorlmv
yttrat, anser Utfkottet sig likwäl wid ett sädant förhållande
nu icke tillhöra, att nägvt i afseende pä
dispositionen karas »vidare förestå, utan ankommer,
sädant pä Riksens Högloft. Ständers egen pröfning
och godtfinnande. Slockholm den 18 December
1809.
Pä Högloft. Ridderjka- Pä Högwördkge Prestepets
och Adelns Ledamö- Ståndets Ledamöters
kerö »vägnar »vägnar
(?lae8 jflsininA. lii. Wsiäman,
Pä Wälloft. Borga- Pa Hederwärda Bon
re,
Ständets Ledamö- de- Slandets Ledamö
-
ters »vägnar ters wägnar
Larl ^snllbor§. ^nclers vilsson.
kröäelins.
Lades pä bordet.
Slu
-
z8o Den 5 Ianuarir.
Slutligen upplästes följande frän StatSUtslottet,
rict »Olilia,n inkomne Memorial.
Wördsamt Memorial.
Wällofl. BorgireStändet har uti ProtocollsUtdrag
af drn 14 November sistl. till StatsUtikottet
i anledning af be inom Ständer gjorde anmärkningar
äkerförwist frägan angäende äterbekalande
af dc Län, hwarmed ätffilliga af Stockholms
Stads HandelsSocietet, t anledning af Kongl,
kungörelsen af ben 20 sistl. Mars, biträdt Kongl.
Ma>:t oci) Riket. De gjorde anmärkningar bestä
hufwud^kligen deruti, alt nägra af BvrgareStändets
Ledamöter ansett detta ärende förur bordt i
sammanhang med den infordrade Finance-planen
underställas Riksens Högloft. Ständer innan nägon
ätgärd häruti wtdtagttS; att medlen icke bordr
pä kortare tld än tcenne mänaders uppsägning till
äterbetalnma erbjudas; samt att icke uppgiswit blifwit
hwad tillgäng more att de lälunda upsagde
Län wederböronde genast godtgöra.
Dl! upplysning härutinnan får Statsutskottet
manligen meddela att de öfrige irenne Resprcrive
RiksStände» redan bifallit hwad StatsUlffvltet
härutinnan föreslagit och hemställt och hwadan
för StatsUijkoltel icke någon widare ätgärd äterstär
än att blott betwara ve gjorde anmärkningar.
För StalEskotlet war del nödigt innan nägot
Fmance.sörflag kunde uppröras, otk känna huruwlLa
de af Stockholms Stads HandelsSocietet
kemnade Läne biträden kunde päräknaö att 'ör nä«
gen längre lid hos Statö-werkrt innestä elier om
Länegiswarne önskade att tä dem äterbetalte förr än
hwad för de andra Patriotiska Länen kunde föresläs
och bestämmas; ty pä rn sä vläker äterbetalnings
tid
-
Den 5 JanuarLk. z8r
tid som desie Längifware 6g förbehällit, kunde icke
nägon säker calcul för Stats- ever Rtkegäidswerke^s
utgifter byggas- StatsUtskotrel har lcke
mitzkändt Stockholms HandeleSocietets nit och
beredwillighet att biträda Riket med Län; men be
derwid fäste willtor halma icke synts Utskottet sä
fördelaktige att det med Skotens förmon kunnat
sörenas, att bibehälla sä beskaffade Län, som l alla
asseenden medfört mera gradation än »verklig nytta
för Stalén. Utskottet har uti dest redan afgif»
ne yttrande omftändeligen utredt och uppgifwit qrunderne
till sin ätgärd härutinnan och hwartill Utskottet
olllsä fär hänwisa de märde Ledamöter som l detta
afseende funnit sig befogade till anmärkning.
Att StatsUtskottet förut icke anmält detta ärende
hoS Riksens Högloft. Ständer innan »vederbörande
Längifware hördes, grundar sig derpä akt
Utskottet dä skolat inkomma med ett ofullständigt
yttrande och derä Utskottet med skäl bordt förwänta
en grundad äter-remitz frän samtliga Respecllve
NiksStanden. Utskottet, hwars widsträckta göromäl
sordradt all den tid som derut! kunnat anwändas,
bär derföre ull förekommande af en sädan
äter-remitz trott sig förut böra iakttaga alla de förberedande
omständigh-ter som tjente ttll ämnets fullkomliga
upplysning och utredande, innan Utskottet
understälde sin ätgärd Riksens Högloft. Sränders
pröfning, hälst bet i alla sall berobt pä Riksens
Högloft. Ständer att gilla eller assiä Utskottets
härutinnan gjorde hemställan och widtagne anstalt;
slutligen har aswen dlifwtt anmärkt att Utskottet
icke uppgtfwil genom hwad medel den as Utskottet
föresiagoc Återbetalning skulle bestridas.
Utskottet har ansett detta destomera öswerflödtgt,
som de iZenom Utskottets försorg af trycket
ur
-
Z8r Den ; Ianuarik.
/
ukgisne Herr Prestbenken och Commendeuren Friherre
i.3tzLsjiejm8 til! Kongl. Muj:t i undertänig,
het lngifne och af Kongl. M :> k tili StatsUrstonet
l Näder remitterade bcrättelfer, hwnka bltswit l,
bland de Respect:ve RiksC tandens Ledamöter utdeite,
uttryckligen onnv mäa och innehålla alt
de Patrivtista Länen och sriwilliae-gäsworne ftä oförryckta
l Banken för Stats-werkees räkning, och
hwilket äfwen StatsUlstokttt lör Riksens Högloft.
Ständer dktzulom anmält och uppgiswlt wtd de
tillfällen dä fräga warit att deras disponera wifta
Summor dels ril! Westerbottens Läns innemänare,
dels till Rrkfens Ständers Banks förnöjande för
den Bunken för innewarande är tillkommande Ränta
och Afbetalning ä dest gjorda förstolter- Stockholm
den i8 December 1809.
Pä Högwördige Preste,
Stäiidtts Ledamöters
magnar
Hi. VVeillmsn.
Pä Hederwäda BondeSländetS
Ledamöters
wägnar
Gullers Kilsson.
K. kröllelius.
Högloft. Ridderstad och Adeln ätfkiljdeö kl. 7»
In sillem krotocolli
6. Lilverstolxe.
Pä Högloft. Ridderstam
pels och Adelns Ledamö,
ters wägnar
LILLS klLNliNA.
Pä Wällofl. BorqareStä,
idets Ledamöters
wägnar
Larl l_.LNllber§.
Tis
-
Den 9 Iamrarii. z8Z
Tisdagen den 9 Januari i8rv.
Plenum kl. § till ro förmiddagen justerades
följande:
Utdrag of Protocollet, hällit l Högloft.
Rjdderssapet och 'Adelns Plenum den 5
Jan. !8io
S.
D Godkändes och d^ööS hwad LagUtssotttt
t d,§ dos Ridderssaoet 06) Adeln den 21
December pä bordet lagda Betänkande af den zo
November tststyrkt, rörande mildring i straffek för
lägrad qwinnL. ^ supra.
S. D. Föredrogs ä nvo d; af ConstitutionsUtstotlet
lörcsiagne och d. z dennes pä bordet lagde
Eds,fsrmularre för Hans Bong!. Högber Bronprmsen
Lbrisrisn August,' och Brkfens Ständers
Hyllnrngs,ed rrl! Hans Bong! Högber Bronprrnscn,
hwilka eder Högloft? R-dderstapet och
Adeln till alla delar godkände och gillade. IN
Zupr».
S D-J ättledning of gjorde anmärkningar, besiöt
Högt. R»dderstapet och Adeln ott Nll LagUtstottet
alerremitrera detz, den 21 December hos Ständer
pä bordet lagda, Betänkande af ten zo November
rörande wäckt fräga öfwer det Logens stadgande,
ott Mö, af hwad alder hon wara mä, stall ständ»
under förmynderstap- Or sup^.
S. D. Efter gjorde anmärkningar wid den
af Lagutskottet föresiagne och den 21 nästt. December
pä bordet lagda AnswarighetSLag för Riksens
Ständers Fullmäktige i Banken, blef berölche Lag of
Hög
-
Z84 Den 9 Ianuank.
Högloft Ridderskapet och Adeln till Utssottet äter
svrwifad.
Oc supra.
SD. Äterförwisades till Lagutskottet detz hoS
Högloft. Riddcrffapet och Adel» den 2l December
pä horvet lagda Betänkande af den 2d November,
rörande g,ord hemställan om, den ändring
t l. Z. i- Momentet af 2. Capttlet ÄrtdaBalken,
att Bröder och Systrar kunde efter Lands rätt ärfwa
ltka. Or supra.
S- D- Äter-remitteradeS, t följd af gjorde
anmärkningar, Statsutskottets ken 21 Ml. December
pä bordet laqda Memorial, infattande ut-lätande
öfwer dispositionen af de sä kallade HofStall-ängarne.
Or supra.
S D. I anledning af Konungens denna
dag ankomne Nädiga proposition, hwaruti Hans
Moj:t behagat iöreflä Riksens Ständer att wara
betänkte»pä utwäliande af en stor Deputation, som,
anförd al Herr Landtmarskalken och Talcmännen
kunde, efter Hans Kongl. Höghet KroaPrinfens,
Prins Lluiski-rn ^Utzusks af Schleswig-HollsteinSonderburg-Augustenburg
ankomst till Kongl. LustSlottet
Drottningholm, sig dit begifwa, för att
till Hans Kongl. Höghet ä Riksens Srändrrs
wägnar ofwerlemna fjelfwa Förenings- och Walocten
öfwer Högbemäste Herres utkörande till
Swea Rlkes KronPrinS, somt detzlörinnan taga
Hans Kongl. Höghets underssrift ä den af Rik»
lenS Ständer faststälde Försäkran, deflöt Högloft.
Ridderstapet och Adeln att till denna stora Deputation
för sin del ett antal af 48 Ledamöter utse:
bwarom de öfrige Respectlve Ständen skulle genom
Utdrag af Protokollet wänligen underrättas. Or
supra. -
'  S. D.
Den y Januarll. z85
S. D, Föredrogs ä nyoLagUlffottets första Berednings
d> 2 t Det- hos Ridd n skåpet 06) ?ldcln pä bordet
lagda'projeck till Betänkande öfwer Herr Borgmästaren
OllR-st s yrkande,att Enka alltid borde wara
omyndig trll dest hon uppnätt 2l är; vnoer hwi ket
pro>sct LagUcffotket i» p^no, wid vtwerläggningea
stannat > psnL eo;g - och fann Höglofi RRdnskaper
och Adeln, efter behörigt öfwcnvägande af detta
Mål, icke gällande skäl sig förete att de Utl prosectet
tillstyrkte Lag-förä>!drmg--r godkänna: hwarvin
de öfrige Respective Sränden ffune genom
ProtocollsMdrag wänligen underrättas, kA supra.
S- D. Bestöt Hvglost. Ridderskap och d
deln anmoda Stats- och BancoU.ffotten att skyndesamt
tili Riksens Ständers plena inkomma med
det Förslag till Instrument för de tillförordiwnde
Revisorer öfwer Stats,- Banko- och RiksgäldsWerken,
hwilkets sammamattands dlifwik demälre
Ulffelt för detta upvdra it : hmarsimte StatsUtffotttt
särskilt ffulle anmodas att inlemna ett Forsing
till Instruktion för Riksens Ständers Fullmäktige
i Riksgä.dsContoiret: uti hwilka bestur de
NesRcrive MedStänden skrche wänligen lnbjudas
art med Ridderskap och Adela sig sorena, kär
supra.
Herr Grefwe» och» Landtmarskalkett erinrade,
alt sedan Ridderskap och Adeln bestulit att
till Hans Kongl. Höghet KronPeinfens emottagande
samt Wal-octens öfwerlemnande en D putation
ak 48 personer af Ridderffuvct och Adela
ffulle nises, more nu nödigt clk Lek asgjordes pä
Ridd. och Ad. Prot. 5 B. hwatz
44 »
z86 Den 9 Januari!.
hwad sätt Ledomöterne i denna Deputation borde
rrä-jas. Herr Landtmarffalken hemställde om det
ej kunde ffe pä manligt sätt, sä att de som deri
önskade deltaga anmälde sig hos RiddarehusFiscaten,
hmilkcn dem antecknade, dä de 48 som sig
fö^st anmält borde anses för fjelfffrifna- Deraf
skulle handa att förmodligen inga andra utseddes
än de för hwilka det i afseende pä eqvipage och
siera omständigheter more lägligt.
Hans Exellens Herr Grefwe kumb föreslog,
att samtliga Herrar Eleckorerne skulle sammanträda
för att utse Ledamöter lili benna Deputation.
Herr klingspor-, Lcnclr, conformerade sig
vred Hans Cpellence Herr Grefwe kumb.
Herr Grefwe Oe la 6sr-lie, ^scob: instämde
äswen i ben proposition Hans Exellence hade
Kirrdt. Han ansäg densamma enlig med hwad
förut mid dylikt tillfälle 174? hade bliswit iakttagit-
När KronPrinsin da hit anlände war Riksdagen
redan flutad, men Deputatlonen förut utmald
af Riksens Ständer.
Herr Silverstolpe, kreäric, yttrade 0tt det
more emot ali wid Riksdagar antagen mana, att
Deputationer, af ben beskaffenhet som denna, särskilt
maldes, ulan hade Ledamöter»? dertill alltid
utgjordtS genom anteckning hos RiddarhusFiscalen.
Mänga ropade att denna Deputation borde
utgöras genom wa!.
Friherre eeäerstl-öm, fgcvb: Denna saken synes
mig jä enkel/ att den ej behöfwer Åstadkomma
en
Dsn 9 Januari». zz?
en käng öswerlaggning hos Ridderstapet och Adeln.
Dsn Deputation sam är i fcäga är ej annat än
en wänlig Deputation akt uppwakta en Konglig
Person, och dä synes mig dermed böra p^ocederaS
pä bet wanstga sätt, att be 48 prrloner, som först
antecknas af RidbarehusFifcalen böra dertill wara
sjelfikrifna.
Herr (tock, levitz: Men händellna
är !ä omanlig, att jag derföre yrkar de Deputerades
utseende genom wak.
Herr Grefwen och Landrmarskalken: Owänlig
är dea wäi icke, iy alla stora DeputaNoner
att uppwakta den Kongl. Famillen haswa warit
af enahanda bestaffenhet, och jag har gjo-dt
mig underrättad, att de alltid utgjorts genom anteckning
as RiddarehusFifcaien.
Grefwe I)e is 6sräi's: Här möta likwäk de
omständigheter alt denna Deputation behöswer göra
en resa, att dertill behöfwas magnar och anstalter,
som ej torde för alla falla sig lika iägngg.
Friherre Lsäsr8tröM bestnnade Herr Landtmastalkenö
yttrande, att alla Depukationer, dvlika
som denna, stedt genom anteckning af RiddarhusFiicalen,
samt tilläde att de fom haswa egna wagnar
lära naturliglwis wara de som snarast anmäla
sig, samt att sädane Ledamöters antal pä Riddarehuset
wsre alldeles tillräckligt.
Herr cock förnyade sin förklaring, att dea
händelse more owanlig akt man hade en Thron,
följare att emottaga, och alt derföre walet af be
personer som dertill utseddes borde bero af Ständers
förtroende, och förrättas as Eleckvrernr.
Herr
Z88
Den y Januarkt.
Herr Landtmarftakkei, proponewde om Rldr
decssapet och Adem jkullr bedaga genom wal ursr
de l frägawarande Deputerade.
Ropades Ja och !7kej.
Herr Lilvkrgio!^ ?, 6ux!2k A duf->
rvudfaken ar det gansta likgiiitigt pä herad salt dea»
na Deputation utses- Mm örn dck fku te ike genom
wålås Electorerua, ku de kansse lätt hända, >.kt lar
dane perjoner utseddes, hwilka hade fwärlghet att
skaff- sig equipager, och derlöre iwdgabcs afsäga
seg, da El<ctorernc äter ffulle jammarnrada och flera
Plena behöfdes innan antalet dlcfwe fullt.
Herr Lock inwände akt wid detta tillfälle wpre
troligen alia lifwade al ett jädant underlätiigt
nit, att de lätt kunde vswerwinna aila jwanghtter,
sa till och med, alt de som ej hade tillgäng tili
wagnac, runde ga till fors till Drottningholm.
Herr Lilvei-siolps, (lluslst ?^br3li3m, yttrade,
det han trodde 6t! mangen uppriktigt kunde wara
li wad af undersM.tt nit, utan att aan hästar och
wagn eiler vcka gä till Drottningholm.
Häruppä följde åtskilliga rop af blandad bejk^ffenc,
et.
Lcrherre ^snnerkieim, I_sr8 August: Wi^sserligen
är frägan om en Deputations utgörande i
stg flelf indiffwent: j^g fär allenast erinra att dek
är alldeles ow-mlwt att Edane Depmationrr utwäijas
genom Electorerna, cch derjvre tillstyrka den
wani aa ukwägen genom anttckning hos RiddarchucFjjcalen,
säsom warande alwen den genaste till
ridenö wirinande.
Herr
Den 9 Jarman'!. zZy
Herr klingspor, Oerät, förklarade sicz häremot
och yrkade pä wal.
Herr Landtmarstakken: Kanske torde Ridderffaptt
och Adeln behaga förena sig akt törst göra
försök genom anteckning hos Rjdd..rehusFr>'alsn.
Ropades Ja och Nej.
Friherre , Ku6olpb, trodde s?t
hela denna sak kunde fullkomligen dero af Herr
LandtmarffalkenS föranstaltande.
Mänga ropade härtill Nej.
Friherre lUgrmerKeim: När jag finner Rid»
dsrffapetS vä) Adelös tänkesätt sä skiljakktga, akt
sottung n öjellgen kunde uppkomma öfwer ert ämne
as Lenna ringare betydenhet, ia ofstär psg gärna
frän mttt yttrande as anteckning och har ingen
trug emot att öe Deputerade wästas.
Friherre Öderström, jscob: Jag får allenast
upplysa, ott i sali frågan är akt wälja genom
Eiectvrerna, sä ar tet 'endast UtffottsLedomörer, och
jnga ar-dra, som genom denna procedurs utses.
Skulle wal för dch > Deputerade aga rum, sä borde
det skr öfwer hela Ständet, hwilktt återigen skulle
åstadkomma en vdessristig tidsutdrägt.
Grefwe Oe Is 6grclie: Just ur det stal af
tidsutdrägt, jom of Friherre LeäLrsuöM blifwit anfört,
tillstyrker j-g wal genom Elecrvrerna, Mm
den skyndsammaste utwäg.
Herr Lilversiolpe, Oaztak erinra
de,
att om fräsan wore om ssyndsamhek, rvore
inte!
Den 9 Januarii.
intet sätt lämpligare än det manliga genom anteckning.
Hertlock mwände mot Friherre Leclc-rström,
att detta jnarare more eit Ulstott an en Deputation.
Friherre eeslki-Lri-vm, chicyb: Ingen litwag
kan wara stondsammare än anteckning, hwliken anteckning,
hwilke» lag för mrn del tillstyrker; den
har alwen dea lörman, att jom den ster sriw-lligt,
jä kan ingen afiägeste aga rum.
Grefwe Ot! Is (l»i(lie: Friherre klsnnerkeim
har gansta ratt anmärkt, att till voterings undwikande
det wore däst art läka walet ste genom Clectorer.
Herr l^orclenzkolpe, ^nclei-8: I Mili tanka
har detta ärende redan nog borttagit wär dyrbara
lid; olikheten uti meningar härleder sig lönnö»
dligen derisrän, att en del as Rldderstapet och
Adrin anse denna bestickning i likhet med manliga
CvmplimentsDeputationer, Vä en dsl andra hälla
detta ärende as mera wigt, emedan Thronsöl>dsaclen
stall presenteras Hanö Kongl. Höghet KronPrinjen
till underskrift. Jag gör wig hopp akt Vesta
stridiga meningar lättast kunde förenäs, om Rtdderstapet
och Adeln tillät en anteckning gjordes as de
Herrar och Män, hwiikas häg och omständigheter
lätteligen bibringa ett eget erbjudande till den i srägawarande
uppwakliung, efter hwilken anteckning
Electorcrne as alla z Llatzerne kunde sammanträda
för att göra der as somliga östade wal. Härigenom
wans pä ena sidan alt inga assägclier sse,
och 3 den andra har deras utwaljande lika som
tolkat StändetS förtroende.
Ropades iTlej.
Herr
Den y Januari!. Z9l
Herr Lock yrkade ä nyo, att detta snarare
were ett Utstött än en Deputation.
Ropades Nej.
Herr Landcmafkalken erinrade att detta wo»
re icke annat än cn stor Deputation, af alldeles ist
ka beskaffenhet med den lvm manligen uppwakrade
de Kongliga Personerna.
Friherre ohrström, ^cob: Jag wet ej
hwariöre man ej önskan det skyndsammaste sättet
genom arueckning hos RiddarehusFi^calen, och ser
ej nägot ffäl dertill, em icke det, att man ej sjelfmant
will Moa sitt namn till antecknande i Deputakionen,
men likwäi gärna önskade att blifwa
wald.
Herr Silverstolpe, ^restric: Wid för detta
Konungens födelse formerades en Deputation af
Ridderskapet och Adeln för att complimenkera Enke»
Drottning I-ovis» Elrica: den utgjordes genom
anmälning till NiddaredusFiscalen: sä hafwa aila
dylika Deputationer blifwit formerade: och jag andäller
att Herr Grefiven och Landtmarskalken wiv
detta tillfälle behagade blott anbefalla Riddarhus»
Fifcalen att »verkställa sin fkyldighet med anteckning
as dem som först sig anmäla.
Ropades mot och med.
Herr Landtmarfkalkcn proponerade att De»
putationen mätte utgöras genom wal af samtlige
Herrar Eleckorerne.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe ve la Lerche: Dtt finnes ej mer
ä»
-- Dm 9 Januari! Z92
ön ett exempel förut pä en Deputation of detta
stag, nemligen att complimentera en utkorad Thronlölj-re,
och detta inträffade 174; wld den utwal-'
da KronPrinsens, sedermera Konurig
ctiics emottagande.
Herr Lilverskol^e, IHeclric: §)et sörhäller
sig werkligen sa, ätt en Deputation af Riksens
Ständer emotrog den dä utsedda KronPrinlen pä
Mariberg, men detta war icke aniiat än en wänlig
stor Deputation, formerad pä vfiigt sätt.
Grefwe Do ia 0?.rclis: Jag ber om förlä*
teise, denna Deputation d!ef waid af Riksens Ständer,
och denna underrättelse har jag genom trowärdig
auctvritet, emedan Hans Mr.j:t Sjelf för mig
behagat nämna denna omständighet.
Härefter talade mängas pä en gäng, fä alt
discoursen ej kunde till Protocolltt fattas.
Friherre Diljsncr-Mi?:, sobsri ^Vilhelm: Denna
sak sones wig i sig sjelf sä indifferent, att m-n
derom läkt borde kunna förenas, men dä jag hör
tankarne wara fä gansta stiljaktiae och ett stonder
samt flut ej synes wara lätt att sörwänta, söreflär
jag, art man dä heldre mä votera, än förlora tiden
genom en dlscussion som sones mig sä högst
vswerfiödig, när frägan är obetydlig.
Herr Lairdrmaiskacken: Mig har tyckts att
fä Ledamöter af Ridderstapet och Adeln warit emot
wal genom Eleclorckna, och torde säledes kanhända
de Herrar, som önstat ett annat fält att
formera Deputanonen, behaga begifwa stg till
widlagande af vetta.
Ropades V7ej.
Herr
Den 9 Januari!. Zyz
^err Lkrsoboi-g, Lsspsr Willielm: Ewenne
wanvr att formera sädane Dcputationer som denna
hofwa blifwir citerade. ^Nar Hvglofl. Ridderffoptt
oÄ) Adela ej spnes komma öfwerens om någondera af
detza, sär jag hemställa om icke den ffyndesammafte
utwägen att komma till fluk med saken more den,
att genom lottning afgöra hvilkendera bör äga pris
vriketen.
Ropades Nej, och manza Made pä en gang.
Friherre Lecl-^röm, sticol): om ej utwägen
genom sriwrllig anteckning stoll äga rum, arden
andra formliga den, att wa! ster önrer hela Ständet:
ty Eiectorerne äro ej och hofwa alwrig warit
bestämde t!l! annat än att »välja Ledamöter till Ulstott.
Grefwe cls !» Oue-tis : wen cik wal sörrätlat
af hela Ständer mäste Åstadkomma en oändes
lig tids utdrägt.
Friherre c^6orlltom. Dek mätte förmodeligerr
wara den som äftundas, när den kortaste utwägen
genom anteckning asfläs.
Grefwe von I^rttmgsd.Lnscn, ^lkeockt, tills
styrkte förslaget, att Ständst mätte wäija, sä alk
i6 utgjordes af hwarje clost
Friherre collsrkröw; nägon clotz fördelning
äge wi icke.
Friherre Lise! von kloilstein: De! syNes
mig rätt obehagligt att Ridderstapet och Adeln kan
sä länge uppehålla sig wld en sak of sä unga betydenhet
som den förewakande, men en fvreni. g att
Ridd. sch Ad. Prst. 5 B. flip
45
-
Z94 Den y Ianuarli.
filppa warring lärer wara omöjlig, hwarsvre, när
wl werkllgcn hafwe wigtiga mäl olt nu företaga,
jag skulle tillstyrka alt denna wotrring uppstjöteS
till i aston.
Friherre l^gnnmlwim: tzZ Herr Grefwe Oo
IL Osräie nämnt akt den Deputation tom I74Z
emottag den däwarande Kron-Prinsen sammansattes
genom wal, får jag med Högloft Ridderstapet
och Adelns goda minne stäga Herr Greswen,
om Herr Greswen känner, antingen detta wal of
EIcctorerne eller af hela Ständer förrättades
Grefwe
la Laröia swaradc sig ej derom
äga någon kunskap.
Friherre kolenlisne, 8ckisn'ng, kemnade den
upplysning, att läsom Ständerne wld Kron-Prlnsens
ankomst wore ätstiijde, war den Deputation
som emotlog Hans Kongl. Höghet of dem qwarlemnod.
Likasä hade det stedt nar nuwarande En»
ke. Drottningen 1768 till Swerige inkom och
emottogs.
Friherre 8t»el von k^loMein. Som det i
Hufwud soken kan wara likgiltigt huru Deputationen
utfcs, är det witzerlioen wiotlgast att snart
fä en decision: men dä till detta andamäl en »votering
ej lärer kunna undwlkas, fär jag hos Herr Grefwe»
vä) Landtmarstolken anhälia, att wi mätte lä
ivoterings- proposliron, men wolrringen e) förr än
i aston anställas.
Herr Greswen och» Landrmarftkalkett hem»
statdr om icke Ridderstapet och Adeln skulle wilja
förena.sig i det af Grefwe von i^mmgsksolen
si»r
-
Den y Januari,. Z95
gjorda förslag att genom wal öfwer hela Ständer
utse Deputationen.
Bifölls.
Friherre csNertlröm frägade, huru dä skulle
förhällas l fall nägra af dem s^m dtuwll walde,
funné sig befogad alt afsäga sig. Alt anställa
nytt wal skulle leda till mycken tidsutdrägt.
Herr Landcmarfkalken, proponerade i anledning
af denna anmärkning, att t sall nägra af de
walda assade sig, hans rum mätte sä fyllas genom
anteckning hos Riddarhus Finalen.
Bifölls.
Upplästes en isrän Hans Erellence Herr
StatsMinistern till Herr Landtmarskatken ankommen
fä lydande skrifwelse.
StatsMinistern för Utrikes Hkenderne har
den äran att läka Herr Grefwen och Landtmarbalken
weta, alt enligt sednast inlupne rapporter
f. b- Konungen med dest Hus uti fullkomlig
wälmäga aniändt till Perth den 25 sistledne;
säiedes endast ester -4 timmars resa. Stark sjögäng
hindrade likwäl alt genast kunna gä fram till
Stralsund. Der skedde debarqueringen lyckligen
ben 28. Ester fä dagars wistande ä den orren
fortsättrö resan lill Schweitz.
Fregatten och de kwänne öfrige skeppen äro
redan tillbaka uti Carlscrona.
Stock
-
Z96 Den y Januaris.
Stockholm den 8 Januarii i8lo Högwäst
borne Herr Greswens och Landtmcrffalkcns
ödmzuke tjenare «
I.L58 von Ln^esLröin.
Upplästes följande:
Utdrag of prokocoliet hällit hos Riksens
Höglofl. Ständers Bewillmngs Ulikott
wid Riksdagen l Stockholm den 8 Januaril
i8ro.
S D- Såsom swar uppä den till R-ksens
Höglofl. Ständer af Bewillmngs- samt Allmänna
BefwäkS-ocl) O'conomie-Uiffotten gjorde hemställning,
under den 27 de nästlebne December, huru
och i hwad ordning Respectiwe Ständens aflätne
anmärkningar öfwer Ukssottens Betänkande rörande
Bränwins-drämungen och Bewillningen derföre,
borde till handläggning företagas, hade Höglofl. N-dLerffapct
06) Adeln genom Prolocolls-Utdrag ak
Len 28 i samma mänad förklarat flg icke finna
nägon gällande ättledning att frängä defi fö^ut härutinnan
till de bada förente Utskotten meddelle ätereremifi;
hwaremoc de z:ne öfrige Respectnve SkänLen
fattat det bestut, akt dä förestående ärende af
allmänna Beswärs och OeconomleUtikottet redan
2we gänger wor, handteradt, sä tillhörde den änNu
äterstäende åtgärden deraf blott BewillningvUtffottet,
fom ej mer an en gäng förut i ämnet flg
yttrat.
Och som ester uppläsande och öfwerwägande
ös förr berörde Prvt cslltUtdragS innehall, Högloft.
Ridderssapet och AdelnS harwarande Ledamöter
ansag» sig icke tlUständigc att i afwikeife frän
desi
Den y Januari!. g 97
desi Respeckiwe Ständs förestrift inga i nägvn befattning
af osman vmförmälte pöromäi, annorledes
an under Bewillnmgs- jamt Allmänna Beswärö06)
OecouvmieUrstortens gemenlamma ötwerläggnmg;
men hwilken ta beskaffade ätgärd ater emot
de z:ne andra Ständens widlagne förfatkning icke
kunde äga rum; ollrsä fant Ulstottet sig härom böra
hos Högloft Ridderstam och Adeln göra anmälan
och wördlammast öfwerlemna , huru härmed
förfaras mä; och skulle sädant genom ProtocollöUtbrag
genast expedieras, Dr supra.
Dx prokocollo
D. 6. INAMLN.
Herr Grefwen och) Landtman ffalken: I
anledning af detta nu uvvlästa ProtvcolleUtdrag
för jag ftäga huru Nidderstapet och Adeln anser
den deri föredragna laken. Altcrnariwet synes mig
wara att antingen Ridderstam och Adeln ät-rtoge
den gjorda äterremitzen » afseende pä ben ä) cono,
mista delen af Bränwinsbrännrngö-fräsan, eller
äiade det förenade Utstorlet att densamma upptaga
och sitt utlätande öswer anmärkningarne asgifwa.
Grefwe De la Oaiclis: det förenade Utstoktet
har hast mäler under sin beredning, och med sint
betänkande decöswer till Riksens Ständer inkommit.
I anledning af detta Betänkande hafwa
b ne Ständ afgjvrt ben Oeconomiska delen, men
aterremltkrradl till BewillmngsUtstottet hwao som
rörde särret att utgöra bewruningen. Allmänna
BelwärS' och OeconomieUtstorrer, till hwtiker wälet
lörut waritäterremltteradt harrs ulltrodt sig att
Detsamma ärer upptaga, Vä Regerlngö-jormen werkeligen
icke tyde!lM bestämmer, vm äterrem.itzer
Mira
?YZ Dett 9 Jamrant.
mera än en gäng kunna aga rum. I ettsädank
fulernäs stick, tror jag tor min del, det icke wara
Rldderstapet och Adelns räll, att of Milotte: fordra
jakeus ytterligare upptagande, sedan den as z
Ständ är algjord, och sär Lenore tillstyrka der
mätte Rldderjkapct och Adeln, älertaga sin äterremist,
och afgöra fåken.
Friherre Le-re-l von l^ollliein: som Allmänna
Bcswärs- och OeconomieUtskollek yttrat att det
more mot Regerjngs-sormen, om det skulle befatta
sig med den gjorda ätcrrenusien, sär jag hemställa
huruwida ett Utskott kon underwlsa sina principaler,
salom wore de af dem tagna steg att anfe
som en olaglighet.
Grefwe Oe Is Oarclie utbad sig fä erindra
att Mjkvttct allenast hemställt kill Ridderskopet och
Adeln huru dek borde förhålla sia nar tre Ständ
redan afgjort ftagan. För sin egen del -trodde
Herr Grefven Let wara nödigt att först afgöra
den Occonomiffa delen of denna fräga, innan Be«
willnlngsUkstokket lämpeligen kunde derwid lägga
den älgärd fom wederbör, emedan Bewillningens
förestående lill en hufwudsakelig del berodde af den
-Lttconomiska inrättningens deffoffenhet, mm önskade
derwid om Rldderjkopct och Adeln sä lör godt
funne läcktes göra något afseende ä hwad de förenade
Utstotten t detta ämne föreslagit.
Friherre 8t.wf von I^oIIllein: degna sak mä
föreställas huru som häldst, upstär t alla foll en
twist, hwod afseende bör göras pä'äkerrennsten,
sedan z Ständ törut afgjordt ett mäl. Denna frä«
ga ar Lonstituttonel, och bör derföre, ester min
'anka, remitteras till CvlistitutionSttlssottek.
Den 9 Janna ni. Z99
Herr 8ilve^8!olpe, (lusigt ^f-ighgm: A hus,
wudsaLen fär jag till atta delar instämma med Herr
Grefwe l)e i» Onixiis, sa nemligen, alt lag kror hela
saken wara hulpcn, om Ridderskapet och Adeln beflnker,
alk utan aiseende pä den gjorda ärer-remis>
sen, upptaga titt afgörande den Orconomiffa delen af
mä!et. Jag lämnar derhän huruwida der är afgjordt
etter ej, att ett StändS älerrrmitz dör upp,
tagas, sedan g Ständ fattak sine bestut öfwer det
först afgifna betänkandet. Jag fäster mig allenast
dcrwid, att om Utskottet i sölje af de hos Ridder»
ffapet och Adeln gjorda anmärkningar skulle omarbeta
sitt en gäng öfwer detta ämne afgifna Betänkande,
skulle ofelbart hända, akt när der ankomme
till de andra Sanden, dche fwarade art de redan
öfwer fåken stadgat sina beslut, och Nidderskapet
och Adrin komme att wentilera öfwer ett helt annät
Betänkande, än det som warit grunden för de
andra Ständens beslut. Derföre om någon enhet
j beslut skall blifwa möjlig, anhätter jag att Ulskvtleks
förra Betänkande till afgörande äter mätte
upplagas.
Herr Grefwen och Landrmai skalken gjorde
derefter proposiilon, akt den Oeconomiska delen af
Betänkandet rörande Bränwins-brännlngen mätte
till definitnvt afgörande, utan afseende vä den gjvrda
äterremisten, ärer upptagas.
Bifölls.
Herr Lilveesiolps, (lnst,-»k anhöll,
ott i följe af Nidderskapet och Adelns nu fattade
bestut fä erindra, ali sedan Ridderskap?! och Adeln
en gäng förut äterremitterat Utskottets Betänkande,
hade hwar och en beredt sig pä ott erhälla ett nvtt
vch omarbrtadt Betänkande, och således lälit det
. 402 Den 9 Januari!.
förra falla fia ur minnet. Han förestå- derföreatt
en lid mätte uppgmvas nar detta mäl kitt af*
görande kunde iörekomma, och emedlertid det gamla
Betänkandet, femte de derwid gjorda anmärk*
»ingar mätte biiswa liggunde pä bordel.
Uppå derom af Herr Greswen och Landlmarskaiken
gjord proposition, klej detta Herr Lilve^olxes
förflag bifallit.
Föredrogs a nvo LagUtstotkets den 21 December
pa bordet lagda Betänkande »angående .Förklaring
öfwer r §. i 7 Caplii. NärregängsBalken
om Inteckningar
-
Anmältes och infördes en Deputation strän
det Högwördige PresteSländet antörd af Herr
Doctvrn och Biskopen m. m. Friherre borner,
hwllken tillkännaaaf, att BresteStandet bestutat utse
24 Ledamöter tili den Deputation, som l följe
of Konungens Nådiga proposition kommer ott till
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen öfwerlemna
Wai-acten och deh försäkran emottaga- PrestrStändet
hade äiwen bestutat att inbjuda sina Medständee
till deltagande i den förklaring att den Ber
willntng som nu stadgas, skulle anses som en extra
Bewillning, taga sin begynnelse isrän detta äts
början, och t 5 3r fortfara.
Deputationen utbeledlaaades pä vfliqt sätt,
hwarefter fortsattes med bet företagne vfweriäggningSämnet.
Friherre ^»nnerksim hade tnlemnat ett D>cta*
meri, hwilket upplästes, sä lydande: Mrd
Den 9 Januari!. 4SL
W>d LagUtssottelS i sräaa warande Betänkans
de om Zntcck.urigar lär jag Mande anmärka:
i:o Att nar en Intecknings ansökning weder»
börliaen med bestämd uppgift cst Fordrans belopp
och Fastigheten, Manni Inteckning dcgäres, bits»
w!t jemte Sknlde.brefwet t Rätten ingifwm samt
der offentligen uppläst och inprolocolleradt, akt dä,
säger jag, Inteckning werkligen stedt, lär wara o»
bestridljgt, hälst en F-stighetö och fordrans inpro»
kocollcrande elier tnstriffing i Protocollet, är alldeles
detsamma sam deras lNkecknande deri. Ock.ä
lär härom ingea stridighet wara.; men wäl om wer»
kan as detta intecknande när Concnrs sig yppar,
innan ben af Domaren lill Gäldenärs hörande om
Inteckningen utsatta dag inträffar. För min det
anser jag Lagens mening wara att sastän denna
dag ej jnsgllit, och fastän följaktligen Domaren ej
warit i tillfälle att emettan Intecknings'sökanden
och Gäldenären Utlåtande webdckg eller Intecknings»
bewls a Skulde-brefwet teckna, bör dock den stedda
Inteckningen medföra bad- förmånsrätt i hän»
delse af Concurs, och Pant-rätt t händelse Gäldenär
skulle den intecknade Fastigheten emedlertid för»
sälja. Tv samtlige Boraenärerne träda ju, tvid
inträffad Ceffon t Gäidwärens, likasom wid dödsfall
arfwingar i den aflednes ställe, och kunna jäs
lebes ä utsatt dag höras, och gora de päminnelftr
som Gäldenär sjelf, om han rj cederot eller döbt,
göra kunnat. Härtill kommer att n och ic> §. §.
i Capitlet HandelöBalken annorlunda uttvda,
ej skulle kunna förenäs med r L. 7 Capitlet RatregängeBalkeNi
Sa
synes ock Lagutskottet ,hgfwa sörstädt sist»
Rröd. Hch Ad. Pkoe. 5 O. tlä.W
45 »
402 Den 9 Januaris.
nämnde Lagens ninn dock lom sädant intages endast
af premitzerna i betänkandet, men st-utfallen e; rnnehäiler
annat an en repetition af Lagens egna ord,
torde finnas nödigt, att nytzrramnde slutsats, om
den stall dlifwa en grunoiäagoing tor Riksens
Ständers bestut, mätte tydligare uliryckas och iklädas
egenstap af werklig förklaring.
2:0 Af nytz anförde grundsats, att Bvrgenärerne
träda t Cchionantens ställe, stulle kunna
dragas den följd, som stulle Borgenärerne döra ä
den utsatta dagen höras »vid den Domstol där Inteckningen
är fokt, men ej tvid den, der Concurscn
ar anhängig. Dek torde fäledes wara nödigt, att
Utskottet äfwen härölwer fia yttrade pä det alt förklaringen
mätte bdfwa fullständig.
z 0 Dä nu vmtaste förklaring torde kunna
anses enlig med den nu Kallande Lagens mening,
är ock all fräga derifrån stistd om samma Lags
godhet eiler behof of förbättring, emedan när Lag
förkiaras blott bör undersökas hwad Lagstiftaren
tänkt, men ej hwad han bordt tänka.
Men annot är att förklara befintelig Lag, annot
äter att qifwa sörskog tili ny eller förändrad
Lag: i hwilket senare f^lt det äiwer, är tillätit att
undersöka huru Lagstiftaren bordt stadga, och enligt
d t begrepp man sig härom gör bestämma
ven nya Lagen.
Efter mitt begrepp ar Utskottets tillstyrkande
om Jmeckmngs owerksamhet att medföra förmonsrätt
inom zv dagar, ett förslag ti'l ny Loa, och
denna Lagförandiing anser iaq nyttig, emedan ben
stulle medföra den werkan alt en ochrmögen Gäl
.
de
-
Den 9 Januarii. 40Z
denär ej med kika lätthet som hittills, skulle kunna,
dels betacka gamma! skuld med NV, dels med en
eller annan Borgenär colludera pä de öfrigeS bekostnad.
Men fastän en sädan Lag wore goo, och det
äfwen är att ömka, att den förut warit stadgad,
synes mig Lagstiftaren ej pä sadan grund wara
turchoriserad, att da han stillar en sadan Lag grfwa
den namn af förk-armg, när den förra Lagen
nägot ftdant stadgande icke innehållit eiler ens äsyftat.
z Momentet i tz. Eoncurs stadgan, som ä
Gäldenärs sida anser Let för ett oredeligt förhällcmde
och undansnillande, när han innom go dagar
före Eessionen uppsätellgen gynnar en eller annan
Borgenär med pant eller betalning, kan icke anses
myrhälla den mening, akt en Borgenär, som ulan
kännedom af den andres smek och nära förestäende
Cession fädt betalning eller pant, borde äterbära
betalningen ellet förlora sin panträtt. Har j g
häruti rätt sä skulle hitttls en Domare dömc orätt,
vm kan utan annot skä!, än att betalnmoen elfte
inteckningen stedt innom dagar för Ecssionen,
hade förklarat betalningen eller i!Ueckmagen för
vgilde.
Skulle nu en Domare gmom sadan tolkning
eller tillämpning as detta Lagens rum hcmdlat origtigt,
sä blir det ester mitt begrepp lika orikugt, cf
Lagstiftaren att gifwa en Lag om sadan tillämpning
namn af Förklaring.
Men har wal hittills sedt flera ryz Logar
eller werkeliga Lag förändringar, unker namn af
förklaringar, men sädont är ert mchbruk som bör
afläggas, emedan en Förklaring, som anses innehälla
den äldre Lagens rätta mmmg, är till följe
häs
-
4S4 Den 5 Januari».
häraf retroactif, hwilket ej händer eller sbör hända,
vm den nya Lagkn ulkourmr undrr sill rälta
namn.
Jag öiskade derföre alt Lagutskottet mätte anmodas
att gifwa elt nytt Förslag, deru t del tom
ör en förklaring af^Eariki. i § RälkegängoBa!-  ken blefwe sk> jt t rän det som skulle innebära ert
riilagg ntt de» förra Lagen, och som icke borde sä
namn af Förklaring
40
Det torde ock böra anmärkas, att de i
Beta kander ivreslagne zo dagar borde räknas fran
silia Trngkdogea pä Landet, tor alt ej rubba den
nu gä tande Lag-prmctp, enligt hwitten elt Ting, i
osseenLe pä inteckningars sörmohnerält anses iikg
med en dag,
5:0 Inteckning her sälön, att Förpantning en
dubbel werkan, n milan, ' r:o emot köpare as ponten,
hwilken atlkld mäste lör Gälden answora; 2 0
emot Med-bdrgenärer, i thy akt J meckningS.haiws
sramtör
dem ager förmånsrätt sä långt pantén
täcker, Pä de grunder som anförde äro, morr det
som sagt är, nyttigt, vm hädanefter Inteckning ej
medförde twMOnörätt, när Cesstonen innom
dagar j träffade, Men deremot skutte ock löga lietta,
vm GLttenärfN kunde, genom Egendomens försättande
innom nämnde ud göra den skedda wiecktt'"g
n kraftlös. Ock ä har'Utskottet icke sädant förest
-grt- M n titt förekommande af orätt Utlämning,
wld Kyan händese, torde het ej wara onyttigt
, om till osman i sräga worande nya Lag n!«
kades, ert hwad i offende pa Eoncursrr och Medhoraenärer
säturda skulle stadgas, ej finge gölla till
limmer, för dem stin Eg ndomen, efter deri sökt >nuckning,
imlsm ftig tid köpt esler chrst genom La
-
Den 5 Januarir. 405
ga fäng af Gäldenär förwärswat, hwilkas stadighet
akt för deri mttcknode Gälden anlwara borde
bkiswa oförändrad, sä snart BuL tnrecknlng stedt
förrän köpe-sshandlmg.
Jag.hemställer stuteligen om ei Berankaodet
aksvljt af detzr Anmärlningar kunde Nii' La^Utstoltet
älerremmeras.
Herr kshronba^, uppläste följande af Herr
LcrgeiMalci, Lric ^obrm författade dictaMLN:
Uti 7 Capitl- I §. RättegängrBalken lemnäs
en fullständig förestrisl om hwad wid ansökning om
Jntecknlnq är akt iakttaga och huru den sedermera
stall dewrljas. Der bjudcs att w,d sadan anlöklnng
stal! witz dag föreläggas Gäidcnär-.n till förklarings
afgliwande 06) dcröst h-m da kännes wld
stulden elier icke kommer med swar in och Borgenär
wisar att Gäldmäcen är om s mma begär n
kungjord, warde Jnteck ung last och galle frän den
dag den i Rätten söktes. — Delta stadgande tyckes
nog lösligt deruttnnan ott wld dea lörelogde
dagenS u gäng fär Inteckningen den reirvoctirra
werkan om nägra hinder för d>tz bewiiljande ej
mört. Undersökning om huruwida sadane t- trassat
tiäkommcr Domstolen cch Resultatet tyckes sä mycket
mera böra bero pä dth prö.nmg, som, där;st
man ej förblandar begreppen om söka och erhålla,
flere händelser kunna inträffa, dä, esker Allmänna
Lagens och Kongl Concurs-stadgans söcestrlfl
r, Inteckning dels icke kunde bewnjaS dels blefwe
onyttig, sädane arv, om ForLrmgs-ägaren försummade
att i hufwudstrtst förete sikt erhäilna skuldebref.
Om Galdenären icke ägde den Egendom
hMltz intecknande söktes, VM Galdenären dlifwit
406 Den y Januari/.
Död elier d^tz fattigdom atla ant kunnra Och ssul,
le nu en sökt, men rcke innan Galdenarens Cession
tillkom eller nägvn af de ardre uppräknade
händelser inträff, dr, bewiljad inteckning, medföra
förmånsrätt, pä fält Högloft, LagUrffoittt törestaAlt
more sädant, efter min tanka, stridande emot
liytznämnde stadgande, och söt utsatte säfideö en Lagförändrlng,
icke «n Lag-förklaring.
För att ändra en Lag, mäste man wara sörtvistad
om ändamälets förfelande med ben samma,
och innan antagandet af nägon no, bör man finna
den nytta derigenom skulle beredas.
Dä pä satt här ostvan finnes, jag ansett Lag
Utskottets ichstag, torde mlg llHätaS alt således sä
göra en jinnörefte emellan fördeiarne af Lagens
stadgande och LagUifkottets Betänkande.
Härwid kan jag ej uudaä att finna det den söktstagne
förklaringen skulle asti för mycket lätta omsorgen
för en oprioritcrad, och om Gäldenärens
snara obestånd kunnig fordringsägare, gifwa Galdenären
mera widsträckt fält att gynna rrifir Borgenärer
och äfwen lrägon gävg lämna en redlig
Fordringsägare den säkerhet, lvm en Mistig Borgenär
skulle finna utwäg att de s sör alltid, dels för
ttägon lid betaga honom.
Men dä alla de Fordringsägare hwilka arv
det utan annan säkerhet än förtroende til! Länkagarens
förmögenhet och redlighet, synas wara likaberättigade
alt utbekomma sine g>orde försträckningor,
tror jag det icke förenas hwarken dermed eller med
det A lmänna förtroendet som bör wara medborgare
emella», och ät hwilket man, i närwarande tid,
dä alla möjliga och förr okända försök uppfinnas
Den 9 IanuariL. 427
«f illistig Gäldenärer att förswaga delstmma tyer
kes giswa ali möjliZ styrka.
Hwarje försök art erhälla säkerhet för en 0-  inlecknad fordran innebär ett msttroende till Gäidenären,
och när en Borgenär pä fädant sätt säker
att framför MedBorgenärer forest sin rätt,
tyckes deras fordra, utt denna öfwerstyttiiing bl.nd
prioriterade icke fker genom en blott inlaga tili nägon
Rätt, utan akt afwakta den till förklarings
afgifwande utsatte dagens utgäng. Fordringsägaren
skulle derigenom att han agde närmare kännedom
om Gäldenärens affmer, kanffe af honom derom
fielf underrättades, winna en förmän sorn för hanS
Med-creditorrr wore omöjlig, fä länge anledning
tili mihtroende saknades, men hwilken för grannar
och i synnerhet i Städer där Mallige omständigheter
kunde bertili föranleda och tillfällen sä ofta
gjfwas att inlemna ansökning om Inteckning wvce
af högsta wigt.
Dä jag säledes finner de mänga bedrägerier
som kunde uppkomma genom Lag-förklaringens antagande
och deraf uppkommande wada för Borgenärer,
men rcke anser en Intecknings sökande pä
minsta sätt lidande om den säkerhet gar för honom
förlorad, lvm han pä förr omnämnt sätt fakt anledning
söka, och ägt tillfälle anskaffa innan penninaarneö
utlänande, sä wäaar jag ödmjukast tillstyrka
att LagUrffottets Betänkande ansebt som en
Lagförändcmg äswen mätte asfläs.
Jag har arstedt och ons-r ben i fräga warande
§ tydlig, men dä LagUEottet uppoiiwlt att ben
stoll olsta tolkas, och, lydrlighet i Lagens uttryck
är» af högsta wigt pä del elihrk t Setz tillämpning
m
-
408 Den 9 Januarkt.
mä winnås, sä lvresiär fag ödmjukast ott hos Kongl.
Majit och Rikets Ständer > underdånighet on«
hälla om sädan Förklaring öfwer 7 Eapitlet i §.
RätteqängsBalken att iökt Inteckning ej medförcr
förmånsrätt frän Ansökmugs-dagen förrän den är
t Laga ordning bewujad.
L. 6. Lsrgen8LköIst.
Ester uppläsningen häraf conformerade stg
Herr till olla delar med hwcrd Herr
Lerger>8clinlä hade yttrat.
A"wäldes och infördes en Deputation ifrän
det Hrderwärda BondeSrändek, anivcd af Riksdagsmannen
isrän Upland c.ric f,, 8-Mn , hwilkeN
tillkännogaf, att Bor-deSläudtt till den stora Dexutotlon
som dör uppwakta Hans Kongl. Höghet
KronPrnifen, beflutat att Utse 24 Ledamöter.
Deputationen afträdde, utbeledsagad efter
tvaulighere-r.
Herr l^orclenslolps, ^ncler8, uppläste ett
Dictamen, fä lydande:
Uti ett fran LaaUtstottet hitkommit och den 2t
December här uppläst Betänkande, rörande JnIkckmnaar,
sörefläs, uvpä förut nämde stä!, att sökt
Jnlecknina ej stall m?dföra näoon förmånsrätt, om
den icke iökes ^0 dagar löre Gäldenarens EetzionS
anföknina. Mig torde förlätas arr joo fruktår detta
bäde förswäror för den behöiwanve art bekomma
erforderliga län, och förringar LängifwareS rättighet
att »ä iäkerbet uri fast egendom pä Landet, dre
endast Domstolen sammankommer L äz gängee
VM
Den 9 Ianirarik. 409
ow äret och wid hwilka efter gamla Författningar
endast dä Inteckningar stall sök^S och kan bekommas,
hwilken Jiteckningö stränghet redan warit
hinderlig för Landlmanncn och lärer hädanefter än
mer betaga honom alla ukwägar att kunna Minera
nägra Laire summor förr än Inteckningen wid
det Ordinarie Tinget är bewi^jad; deremot i StäLerne
wedcrbö'ande Domitoiar 2 ä Z gängrk
t hwarje w-cka äro tillsammans samt fvrutnämde
Zntecknlngs anmälan dä kan göras. I mm tanka,
bidrager del till ben allmänna Ccedikens bered Me
och förkofran 06) sälebes ti! en ärligt länkande
Ga denärs bästa, om Lagstiftaren idker att genom
mmsta omwägar och ulan tidö utdrägt bereda en
Längiswares säkerhet samt stadgar sadane Författningar
att ej intrigen 06) en läg egennytta sär tillfälle
ot! befordra egne fördelar uppä äldre Fordringsägares
bekostnad samt inga Understes möjliga.
T ll winnande häraf tär jag ödmjukligen hemställa
H06 Rldderstapet ocv Ädcln och i synnerhet de Lagkunnige,
om ej det t fräga warande ZuteckningSsökandet
och rätten till densamma kunde säkrast winnås
derigenom att en Längifware eller Läntagare
nar som hälst bleswe lillaut att hos Domarena vä
Landet uii rwenne ojä rouge mäns närwaro uppwlsa
Skuldebrefwet hwakiör Intechmng lökes, dä
Domaren mrddelar Längitwaren eller Läntagaren
härom genast ett fullständigt bewts, lom ock bewiltnos
af fö^utnämde ojäfwuge män, (hwarjemre Domaren
bör pä Skuldebrefwet teckna hwich boch de!
blifwit för honom uppwtst) men hwarefter nytz omförmäfts
bewis, dör sedermera owedersagelisen inom
kort och witz förelagd tid uti ben Kyrka uoolastS frän
Predikstolen, hwarest egendomen är belägen hwar
Nidd-
och Ad. prot. 5 B. Ulf
46
4IO Den 9 Januarii.
uti den begärdre Inteckningen sökcs, samt bor Presterfkapel
äfwen »ned sin xäjkcift siyrka uppläsandet
af det berris Domaren i detta afseende har medLelodt.
Uti förukniämbe bewis bör Domaren ålägga
Borgenären, Lä han säkerhet lör sitt Län
sjelf joker, witz tid alt kommunicera Gäldenären
denna fordrans anmälan i ändamäl as Inteckning,
hwaröfwer den sednare bör berris meddela och wara
pligtig att dä genast erkänna fordran eller ock
wid det infallande Tinget sielsmant silk bestridande
Lagligen styrka. Skulle äter det hända att Borgenären
twenne gänger genom KroncBeljeningen,
Nämnd eller andre vjäfwuge Man, fruktlöst söker
Gäldenären der han sin bostad halmer lör alt cvm--  municera honom vstanämdr handling, bör det dufwa
Borgenären tillätit, att un nägon af bemäldke
personers närwaro uppspika en med witknen
bestyrkt afskrift utaf samma handling. Do?
maren äligger ock at wid förutnämnde anmälan uti
Intecknings Diarw genast införa den anmäldte fordran
och att inom 14 Lagar den pä manligt wie tilt
HvsRätten inberätta. Sedermera skulle wid näst
infallande Ting ytterligare Intecknings ansökan,
Laglikmätig! gör. s om Inteckningen finge gälla
frän den dag den hos Domaren först fökteS, dock
med iakttagande af hwad här oswan är omförmäldt:
Välförståendes att om wid nämnde Ting Gäldenären
Lagligen kan wisa samma fordrans oriktighet;
sä förfaller Inteckningens lökke kralt och wrrkan.
Härigenom kan döde närmare och längre frän bo«
ende Länailwares Jnteckningsrrätl, det mä wara
pä Landet eller i Stad biifrva lika och 'ultständipasi
med redligheten bewaras och förenas, och det
ändamäl, som Herr Borgmästarn» uti detta
ärendes framställning fokt och Höglofl. Lagutskottet
äfwen wclat uppnä, säkrast murnäs och hejordras.
Den 9 Januaris. 411
Jag har hört sägas att detta skulle för mycket öka
Domarens arbete; men om han hade en Journal
efter Alphabet inrättad för io är tillbaka, (som
till nästa ärs början synes kunna medhinnas) sä ware
hans beswär wid mänga tillfällen kättadt dä
Grawations-bewis stall lämnas, och diste fä mer
pålitlighet än d: hitintills ofta haft. Dock,vore
bet gansta nödigt ali Riksens Ständer nu noga
utstaka hwilka Skuldsedlar böra csmmuniceras
eller icke, raudau detta nu helt och hälftt ankom»
mer pä Domarens godlycko och en communication
ofta sörorjakar blott kostnad och tidsutdrägt.
Slutligen sär jag hemställa om ej Riksens
Ständer nu ock kunde bestämma nägot billigt,
men tillräckligt arfwode för hwarje sädank här osman
projerteradt bewis, som Domaren utgifwrr
och för flere hans mödor i Veste fall.
Herr XlintederA, Vilhelm: Jag kemnar der»
hän, hwad wärde den sist talande ledamotens framställning
kan förtjena. Den ar till sin bestoffen»
het alldeles ny, ej tillförene wäckt och lärer fälebes
med det i fräga ställde, as LagUtstottek ventilerade
ämne, nu ej ku, de komma" under öswerlägg»
ning. Hwad LagUkstottet öfwer det sistnämde sig
yltrat, finner jag, lika med Herr LerZe^cKnlä,
snarare wara en förändring än nägon förklaring
af Lagens nuwarande stadgande; ly om Inteckning
stall medföra gällande kraft, blott derföre att den i
. Rätten är sökt, sä strider det mot Lagens förordnande,
som päfordrar, att den stall wara bewiljad,
innan den äger förbindande werkan, hwtlket läle»
des bleswe att förändra och icke att förkl ara Lagens
berörde förestrift, och det synes wara stridande mot
sakenS natur, att en artus, som ej till sitt hela är
412 Dett 9 Januarit.
fullbordad, likwä! stall äga en fullkomlig werksam»
het. Huru ock Lagen t iörbttörde sall mä blifwa
antagen, kan bock e> u.dgäs akt ben medjörer tillfälle
för illwiljans pälund, att avantagera sig sjelf,
xä lrebje mans bekostnad; j g tror likiväl, alt Lagen,
sädan den nu t allmänhet är iörstäod, utestänger
fiera anledningar dertill, än den iörändLipg,
hwmom nu är staga. Om nägon twctydighei finnes
i derifamma förborgad, som iörawedl hos Domaren
kill vika tankesätt, sä är dec lätt, att genom
en, med sjeiswa begreppet af Lagens ord, vfwerensstämmande
förklaring, häfwa dea, men den tolkning
LagUtstoktet gjort, är deremot alldeles stridig,
och jag förenar mig således t allt hwad Herr. Lar.
backola derom sig yttrat.
Herr vnn !ksl.!8^olss, (7srl Lus-sk: Dä es
Mbt delta Betänkande åtskilliga anmärkningar bilsN»t
gjorda lärer den rättaste sö.jdcn w^ra, att bet
till Utskottet äkerremitteras. Herr LLr^nLcNolo och
Herr Klinfberg hestva trott att ingen förklaring
af allmänna Lagen i detta afseende behösdes. Lagutskottet
har till dest föreslående warit sä mycket
mera befegadt, som denna förklaring genom ett till
Utskottet remllteradt Memorial blifwit begärd,
vch behoswet deraf t Concurfer ofta yppas. Mningarne
om rätta förständek af Lagen i detta foll,
har j de fl-sta Domstolar warit delade: derötwer
har i Högsta Domstolen blifwit vvteradt, och voteringen
stadnabe i paris vms. Allt detta synes
bewisa akt werkligen en förklaring kan wara af
nöden.
Herr LKrenborZ; trodde ej nägvn äterremist
behöiwas,
H.rrak Lei-Fenscbölcj och klinteberg, hade
likasom Herr Lkronbortz tillstyrkt al stag, men önskat
-
Den 5 Janvarik. 41;
stat att en förklaring af Kongl. Maj t mätt? sök^s,
dä i alla fall Konungens jancnon fordras, om den,
fom af LagUtstottek förejläs, stullr falvm gällande
Lag antagas.
Herr von k-kErvoIss inwände, att när frägan
under Niksdaaen blttwit wackc onsäge dan det wara
Rik-,ens Sländers ostndiga ratt, att göra och
yttra sig öfwer förslagna Lag--?öckiaringar.
Herr ak Xlin-ekerg, anmärkte widare, alt om
en Borgenär har m § roende till Gäidenärens egen
person, till hans csnduite, ock) säkerheten hos honom
, kan en fädan säkerhet, utan behof af ul a
andra fö siztighetSmäkt, däst derigenom winn w, att
dan ej astemnar penningar innan han först ffw
sig Inteckning t Fastigheten, hwnker med L in i
publika Lassor med äsyskad fördel alltid uikltages.
Friherre 8tsel von »oIIDein: understödde Herr
von kg3U8Molcks yttrande, sä mycket m r som RegeringsFormen
stadgar att Konungens mellan Riks»
dagar afgifna Logstörkiaringar wid nästa Riksdag
af Ständerne stola upptagas och samtlomras. För
öfrigt wille Herr Baron anmärka, ott dä Domare
mellan Tingen ej alltid stä att träffa, vastäde
han att man wid i fräga warande lio?ällen, mätte
fä wända sig till LandshöfdingeEmbetet, hwilket
alltid finnes pä samma ställe, och till hands för alla
rättsökande- Derigenom kunde fatailerna med full
säkerhet bervoras.
Herr Grefwen occh Landrmarfkalken, gjorde
därefter proposition till älrrremiss af detta Lag»
UrffottelS Betänkande, hwtikeri
V-löllS.
FökZ
-
454 Den 9 Ia-urartt.
Företogs ä nyo LagUlstottets ben 27 Decem,
ber pa bordet lögda Brtänkande rörande Forpantningar
as fast Egendom, sä ock om Frälse räntas
forwärfwande.
Herr klmtekc-rg': sann LagUlstottets Betänkande
öfwer d-tza bägge srägvr sä wäl utarbetadt
och förfatkadi ait han sör sin del dertill wille tillstyrka
bifall.
Herr Landrmarfkalken gjorde propvsiiion kill
bifall af del nu föredragna LagUtstottelS Betänkande,
hwilken med ett allmänt Ja beswarades.
Föredrogs ä nyo LagUtstottets den Li December
pä bordet lagda Betänkande, angående inskränkning
i friheten alt göra FidelCommister.
Herr kimtcberZ, uppläste till Protokollet följande:
Hwarje
wälstnnad Medborgare äligger att.
enligt stn werknings-förmäga, bidraga till det allmänna
och enstilra bästa
Att
förändring i wista Lagar och Författningar
dertill kan föranleda, täler wäl icke någon
allmän motsägelse. Men wid en sadan förändring
mäste vwillkorligen wara ulrcdk ej allenast stadan
och legenheten ak det förra stadqandet, än
äfwen, att dec som i stället antagee, afböjer en sädcn
st da, utan akt en större olägenhet än den,
man will ö eromma warder befrämjad, och blott
i ftidc nl sali willnes det rätta ändomäiet att Lagen
bliswer sörbLlkrad, ej blott förändrad.
3
Dm 9 Ianuarii. 415
I särstilte aldelningar har, under detta Riksmöte,
uppmärksamhet biifwik fästad wjd de PosieSsioner,
hwilkas besittning är grundad pä sädant Lago
säng, som i allmänhet bär namn af gäfwa eller
Testamente och i afseende pä den succesHiwa
besittntngs-rätten, enskilt benämnas för FldelCommitz
stistelfe.
Dels har sräga blifwit ftäld ä bane om rättighet
tor sörre Jnnehafwarens arfwingar, att njuta
ä en sädan Egendom fardags förmän om än
Len samma ej wore dem, genom Författningen betingad;
dels har biifwlt föreslagit, att wid yppande
tillfällen af twist och twetydighet om dylika Stiftelsers
rätta sörständ, en annan Rättegängs-ordning,
än den, allmänna Lagen Litterär, stuve antagas;
och nu har man steg för steg kommit till den hufwudfakeliga
omständighet, art wela inskränka rättigheten,
att förordna FideiLommisi, somt att sötsakteligen
andra ben Lag och wans, som hiMlS
i detta fall warit följd och antagen.
Genom LagUcstottetö deröfwer yttrade tanka är
wäl för Let närwarandemedgjswit, allde stiftelser hwilka
redan äro upprättade och gatt i »verkställighet,
stuve äga beständ; men sedan man börjat bestrida
sjclswa rättigheten och att rubba den grund man
ansett ofwikelig, nemligen att ett fritt anwändaude
af sin egendom är en uppenbar följd af friheten
alt den sörwärswa, kan witzerligen i lidens längd sädant
föranleda till upplösning af den säkerhet, som
» anseende till nuwarande FideiCommcher, utgör sä
mängfaldige medborgares hela wälsärd, likasom, och
Lä enstilte Donationer sä-edes ej skulle komma att
hällas i helgd, det wäl more utan all iräga akt äfwm
sadane, som med enahanda rätt stedt till allmänna
-
416 Den y Jaimarkl.
no inrättningar till Kyrkor, Hospitalet, Fattighus och
andra flera, skulle u tergä samma öde, och hwcm lalér
icke wädm as sädane pä tid cch omständigheter
beroende äiideiser, hwilka ej äga nägon gränö
dä fästet öppnaö för möjligheten af effi elen.
Icke tilltror jag mia något afgörande resultat,
huruwtda den rätt, att »ör !ä-gre an egen Ilsttid
disponera cm sin egendom, kan hänföras under
sjelfwa natur-rätten eller om den tillkommit iscko
eller af andro orsaker blifwit etablerad. Näppligen är
nägvt ämne af lä mycken wigt och granlagenhet,
som detta, och likwäi finner man det wara gansta
litet controwerterat. 2st Romerska Lagfaren!)'ten
är det känt, att dr sä kallade fubstnutlvner ever FideiCommitz-stistelser
warit af Lagen tillärna och
gäll « su'b0'dan. I andra Länder äga de älwem
för dst nä:wara,de lull ocriwitet, fastän ä stvlkildte
ställen, i a stende pä b loppet, med witza i strankningar.
I Swerige har Testamente- cch Gälwoinräktningen
sst p>08 usu5 existerat allt strän Päfwewäldet,
dä genom särstilte Bullor warit sörestrift
lvik, kuru mvcket en hwar stll wifla barmhernahetSwerk
borde giiwa i mon of sin förmögenhet. Testamenten
emellan enstilte personer lära dock st wa»
rit af Lag odmittwade, förr än genom »686 ärs
Testamente stadga, dä berörde frihet godkändes om
hwilken wtdore genom 17)4 ärs noggrant ötwerlaode,
än gällande Lag bstfwlt stadgad, sä ot en
hwar skulle äga att med eller utan wilkor, förord»
na om sin sörwärfda egendom efter godtycko.
Derest den af Lag-Utssokekt lögde grund för
fjelfwa äaande rätten, att den nemligen blott more en
fri och ostörd förw-sttnina und r lifstiden kunde anjeö
allgust; sä skulle deraf ostridig! följa, att ef
min»
Den 9 Januarii. 417
minsta förordnande huru med Egendomen skulle
esker gifwareiiö död sörhälias, ägde runi/ och om
detta wore med natur rätten enligt z sä wiker deri
frän
äfwen den inskränkta rilläkeise för FideiCom
witz
stiftelse / som bliswit föl»flogen att fortfara.
Men manne ej det motiw till flit och arbetsamhet
under egendoms förwartwande, som vstrldlgt
föijer af känflan genom friheten, att efter behag iörwalta,
skulle förfalla, samt werksamheten förflöos
om dispositions rätten i':ffraukes blott för ägarens
egna lifstid/ och hurn kan med e„ full ägande rätt
med 6ominiu>n plenum förenas att derifrän söndra
den fria förwaltningen? ägaren blrfwe i molsätt foll
reducerad till sine arfwingars förwaltare af hwad
hon sjelf förwärfwat, och l det högsta blott ulus>
teuctuselus af sin egen proprielkt.
Emot Fidei Commist stiftelser anmärkes äswen
fäsom en orättwisa, att genom en enda versons uteflätande
forman, öfrige eller rätte ariwingarne
belages hwad dem efter naturens lag tillkommer.
Men utom det Fidei-Eommitzorien stundom äe
ensam arfwinge, sä bär hos en med fl-ra barn försedd
husfader förmodas sädanr nwnwcr för hans
förordnande akt de öfriga barnen ej warda wanlottade
och da honom ej kan betagas okt sjelf förtära
hwad han sörwärlwar / sA sy°°es deraf följa / akt
honom bör wara öppet/ okt iöreikrifwa m-d hwad
wi'kor hans defparde egendom bör bibehällaö för
dest efterkommande och fredas irän förskingring.
I Politiskt afseende har man emot silka stiftelser
anfört, akt egendomar igenom dem komma
Ur allmänna rörelsen/ ur ali handel, och att fäledes
Arvd- och Ad. prot. s fök
46 »
418 Den 9 Jarmar».
för andra instrankes tillfälle till den frihet, sorn
bör wara en hwar öppen att sörwärfwa ägodel
af Fäderneölandets förmäner, hwilkcn frihet äfmen
skulle bliswa alldeles betagen genom möieligheten
of all Fastighets disponerande tili Fide»
Comnnfi.
Jag lemnar till mera upplyste, att inse, om
aspecten af kommande rider, r detta foll, wrsar sig
m-d någon synnerlig klarhet, men dä ej nägon lärer
kunna kivtngas mot fin wilja att försälja sin
egendom sä kan dct ej sagas, att alla Egendomar
bliswa till falu, fom icke äro af FideiEommifi egenstap,
hwaraf följer, alt friheten att köpa inskränker
sig sjelf, dä ej nägon fins, som will sälja.
Frän den oeconomiska synpunkten betraktar
man aswen FiderLommitzer stadlige derföre, att de
gemenligen stola wanwärdaS, och att nu warande
tiders odlingshäg ej finner wid dem nägon effert,
men dä det ej lärer kunna antagaö för afgjordt,
att egendomens wanstörsel är en absolut följd af
FidelCommih-inrättningen, utan beror pä Innebafwarrns
egen dispvsuionshäg och förmäga, hwilken
kan wara lika felaktig af en ägare fom af en
FtdeiCammffarie och twertom, samt dä alla, ware
sig ägare elier FideiLommiharier, äro underkastade
stadgandet as allmänna Lagar och Författningar,
och ej eller nägon af dem äger att förfördela
tredie man, sä mä jag tillstä att jag än icke
finner öswerkygande stal att hwarken det allmänna
eller ensttlta nägot lider genom den Log, som bibehäller
friheten att pä ofwanderörde sätt förordna
om sin förwärfda egendom.
Deremot fynes det wara svlklart, att jemte
den
Den 9 Januari»'. 419
den tillfredsställelse, en Husfnder för sin möda,
omtanka och sparsamhet wid förwärfwandet äger
att kunna disponera efter urwal till deras förmän,
som han finner dek förtjena, eller med lid och omständigheter
kan pafia, befordras den nytta, att egendvmen
genom tillfälligt händelser, genom mitzhushällning,
genom intriger, genom styckningar
m. m. ej warder förskingrad elier förstörd, utan efterkommande
deremot oasbrutit fär hämta gagn af
Förfädrens omhugsamhet och' manne ej dä, personer
och flägter pä berörde sätt fästas wid Foster»orden,
lädant befordrar den sanna kärleken ull Fäderneslandet.
Jag tror, åtminstone, akt hwad Lag
stadgar om arfwejord och om börd till sädan jord,
gansta mycket influerar pä denna Fäderneslandskäiifla.
Säteri och Frälse-egendomar hafwa i synnerhet
utgjordt FidEommitz stiftelsens föremäl., Med
den rättighet en hivar nu mera dliswil medgifwen,
att utan andras anspräk besitta hwad han kan förwärfwa,
är FideiLommltz-inrättningen icke längre
nägot Ständs enstilte, utan alla RiköStäridens
gemensamma sak Om den tid är akt wänta dä
Opinionen stall bedöma FideiCommitz inrättningars
undergäng eller instraknmg, sä anser jag den samma
äkminstone för det närwarande, ej för handenDen
kan icke wara nägon oundwiklig följd as förändring
i förra genom antagandet af den nu »varande
Grundlagen hwliken snarare skulle kunna anses
befästa en sadan rättighet. Man bör dessutom
ej lemna ur ögNAsigte hurnl des i frägan om Representationen
wid Riksmöten, wigtiga öfwerläggningar
förewarik, hwilkas Resultat beror pä framtiden.
I hwad män possesion och egendoms,rätt kan
kom»
42Y Den 9 Jamiarkl.
komma att dttä influera, får tiden utwjsa, och wänne
ej sakens wiat och granlagenhet fordror, ott
desslyrinnan ej nägon rubbning sker r del stadgande,
soin gillar och hänförer berörde artus under
Laga fäng.
Fribeten, rätt ancvand, är derutom en hufivud-kanfta,
hwiiken icke uran högst wigliga stal
bör genom Lagen betwingas.
I anledning af desse anmärkningar, kan jag
för mm del, med LogUtskottets kanka l denna lraga
mlg icke förena. Zog föwantedes te-riil icke af
näaot enskilt interesse; — Mindre jag än nägon
annan ar j tiilfälle atk njuta eller att ststra FideiEomm.
ss. En fä lycklig belägenhet bäfwer nödwändigheten
att preferera en säker utkomst framför
lysande fstmäner. Dtt är endast af Mimlkvibigt
>i!t för allmän och enskilt säkerhet och bästa,
jag i benna fräga wägat yppa mina bctänkligheter^
hwilkas mer eller mindre »värde, hemställes
Högloft Nidderstapet och Adelns upplysta granskning,
och derest de antagas, torde proposition fä
göras till asftag a LogUtskotters Betänkande
Grefwe
von ronformeradö
f!g lill aile delar mcd Herr liliiueborZ.
Helo Lockman, Ambrosius bllg^nus, hade
jngifwil ett Diktamen, hwtlket upplästes, sä lydande;
,
2öid Rikse ns Högloft. Ständers LagUtskotts
Betänkande, i f ägan om tilläggning i XVI Cap.
i §. ArfdoBaiken, hwarigenom rättigheten ott stifta
F dki^omÄisser ssulle upphöra; får kill Högloft.
Sild»
Den 9 Ianuarii. 421
Ridderskapet och Adelns upplyfta granskning, jag i
ödmjukhet framställa följande anmälningar:
LaaUtstottet stöder tillstyrkande af denna Lagförändring
pä flera stal, såsom: art oinskränkt frihet
1 Dlspofl'ivns--rätren öfwer egeiidvm, synnerligen
dcn, ali förkstnfwa huru eiler ens död dermed
stall sörhaUaS, icke ska t wara nägot wäsendtilgt i
ägande rätten: att FideiCommihers stiftande otta
är en följd af fä änga: hindrande Succeflwns-oldningar:
haima mänga wlhbruk: gifwa förmän ät
en pä, fleras bekostnad: leda till Borgenärers stada.
göra hinder i jordens odling och att ej sä mänga
kunna födas pä en ladan egendom som om den
more i flereS händer: förvis ka F.mille oeniqheter
och flureilgen stola wara stridande emot Riksens
Högloft. Ständers nu fattade beslut, om frihet för
en hwar att kunna förwärfwa all flags jord. Deremot
fär lag anföra: att till ägande rätten ej stulle
höra en fullkomlig Dispositivns-rä t ester ens död,
ar en ny sats, som icke lärer fä wänga medhållare
och alldraminst olliwa sä allmänt antagen, att
Len fär tjena till grund wiv Lagstiftning. D>an kari
roal icke äga något sedan man är död, mcn akt
disponera huru med enö egendom derefter stoll förhällas,
har » alla tider och i aila hyfsade länder
warit en fri menmskas rättighet, grundad t uaiurliga
Lagen och sunda förnuftet. Alt göra inskränkning
häruti, torde wara detsamma som att säga, det
man 1 lifstiden wä! fär werka till stada, meu icke
tili gagn etter sin död; ty ingen Lag förbjuder en
flösare att, fä'om oska händer, förstöra en ärid e,
gendom list stada för efterkommande, men efter
berörde grundfors, stulle en sparsam bushällare till
sin posieritets fö-män icke fä öfwerläta en med
möda wuiinen förmögenhet. Om alia de hand,
i«n
-
422 Den 9 Januarlk.
lingar, hwilka blifwit föranledde af mer eller mindre
fäfänga, stu-le derföre förlora , deras wärde
blefwo ofta de största gerningar utan förtjenst; således
« händelse denna passion, och icke omsorg för
efterkommande, någon gäng blifwer drif-fjäder tili
ett FidelCommitzerö stiftande, bör den förlälas, dä
den haft lika god päföhd. Att FideiCommissec hindra
Successions ordningar och för dem hofwa skadliga
päsöljder, är swärr alt finna; om eljest Stiftaren
tydligen föreiknfwit hwad ordning som bör
iakttagas.
Stiftningar af FideiCommisser har gemensamt
med alia andra inrättningar det, att wara unders
kastade missbruk, men det blir ej skäl till deras förbjudande.
Det händer wäl vita wld FideiCvmmissers
stiftande, att någre arfwingar derigenom
blifwa förfördelade; men desse halma dä manligen
redan dlstwic uppfostrade, salla i tjenst och försörjde,
sä alt de ieke kunna sagas wara alldeles lottlöja.
I alla sali, om der ock nägon gäng stedt,
pä första generationens bekostnad, är det sagan eller
aldrig pä de efterkommandes, för hwilka egendomen,
antingen warit förskingrad, elier til! obetydliga
delar styckad. Af delta lär gansta mänga
hajma erfarenhet, tkn l flägten ar dock alltid wal
bärgad, och detta mätte wara bättre än att alia
äro fattiga, som beklagligen osta inträffar, der ej
längre tillbaka än Faderfadren, haft högst betydlig
förmögenhet. — Utan eget sörwäl-cnde kunna
Borgenärcrne icke bljfwa lidande pä FldeiEommiSsarter,
mera än pä andra. Den som obetänkt länar
ät nägon öfwer dennes tillgängar att betala,
har att stylin fig sjelf för pälöijden. Nägot hwar
wet hwilken egendom har FiderEommch-egenstap,
rch bör säftdeö ej försträcka Innehafware» mera
Den 9 Janitarii. 42;
än som kan smara emot elt ärs revenue as egendomen.
Det kan mål inträffa att ekt stort FideiEommik
gtfwer mindre afkastning och Letz jord kc«
ke blir sä wäl anrväud, som om det more deladt
emellan flera; men delta händer mid andre stora
egendomar, hwilka innehafwas as en. Det är en
beklaglig sanning att FidetTommih,inrättningar osta
föranleda til! mihsämja emellan Syskon och till
oenighet inom Slägten: dock som aswundsjuka,
denna laga patzion, merendels dertill är orsaken,
förtjenar sädant e> stort afseende- Hwad sist beträffar
att FideiCommitz inrättningar icke skulle kunna
förenas med Riksens Höglvfl. SränderS brflut,
vm hwar mans ratt att kunna svcmärfwa all flags
jord; sä underställer jag Höglvfl. Ridderskapet och Adeln
om icke Lagutskottet gifmit delta bestut en
rvldstracktare mening än den, hwaruti detsamma är
fotradk. Jag tror att dermed ej annat äsystaS, än
att hwarje Swensk man kan innehaswa äfwen den
sä kallade privilegierade jorden, hwilken hittills warit
wttze Medborgare-Cleher ensamt sörbedällen, och
ffulle meningen wara sadan som Utskottet syneS
rro, blir beslutet omöjligt i werkställighet, dä mycken
jord finnes i Riket, som aldrig kan sörwärfwas:
säsom Krono,gode och gärdar, sä wida de ej
komma att försäljas, alla Boställen, Preste- och
Kiockare-bord samt Skommar inberäknade, Magistraters
EmbetS-jord, Academiers och andre Lärowerks
samt HospikalerS Hemman, jemte wänga
andra Lägenheter. Detta torde säledeö icke eller
bltswa nägvk skäl emot FideiCommiherS inrättandeMan
hör nog osta ifras emot sädane stiftelser, och
Jnnehafworne sjelswe ej sällan klandra dem. Desse
synes dock derigenom ådagalägga den största 0-  tacksamher emyt Stiftaren, ty om FideiComwitzet
ei
424 Dm 9 Januarii.
ej existerat hade innehafwaren i dest ställe haft gansta
uret elier intet arf. Nu har hm god utkomst,
warit i tillfälle att gifta sig, kan mai uppfostra
sina barn 06) dertill med wet att haus äidsta Svn
bitr soutenerad. Alla mcuststga inrättningar, äswen
de wisoste, bära mer eller mtndr- stampe! af ofullkomlighet:
de böra derföre icke förkastas, fä wida
vlägeuhekerne icke öfwerwägr förmänerue och det
torde icke inträffa med FideiEommcher. De finnas
i alla Riken hwarest goda Lagar och hyfsning ägt
rum, och pästäs akt den lä mycket berömde Engelste
Constlkutiomn deraf har silk starkaste stöd, r vek
oberoende Postestlvnater, mäst mterestrade r allmänt
wal, hälla en nödig jemwigr emellan Konunaa-makten
06) Friheten. Alwen wäre Förfäder hafwa
inrättat lädane. Ibland dem räkna wi store Män
of ypperliga törkieuster, hwilkcs miunm wi högakta.
Hworföre förkasta Mane exempel? Man
talar om uppEySnrngcn som ej dilligar stikå Inrfikkningor;
men wänne upplysning uran otc wara
ledd af klokhet, icke är förwilieife? Men det btiswer
dm rätta och sanna sorn stall victera Höglvfl.
Ridderffapet och Adelns beflut l denna sak.
Herr I^Fei-beim, Olof^nban, Utbad sig att pä
Herr stotkliebs nägnar, som more hindrad af sjukdom,
alt hels pä Riddarhuset uppkomma, sä uppläsa
följande af honom författade Diktamen:
Dek Betänkande ifrån Högloft. Lagutskottet
som nu är vi der öiwerläagning inneiartar korstag
till instränkniq ust den i wära A^s-Laaor försäkrade
och med detza L'gars Elprit enstcw rättigheten,
att ester wä'bckag kör framtiden tä disponera öar
sin körwärfda Egendom. M^d mitziroende till witt
egen urstillning och med fultkomiigt erkännande af
Den 9 Januarii. 425
Herror Ledamöters i Lagutskottet superieura Lagkunskaper
samt med fullkomlig högaktning för drras
palriotista afsigler, »vägar jag llkwä! »uro en motsatt
öfwerrygelje med den som sörmätt Utskottet akl
framställa i fräga warande förflag : och som jag anser
de grunder pä hwilka betta project ar byggt nog
»vacklande och icke gällande till en Lag-förändring af
sädan wigt som denna; anhäfter jag ödmjukast, att
Högloft Rldderskopet och Adeln med tålamod täcktes
afhöra nägra Reflexioner i detta ämne, som jag
j anledning af hwad Utskottet yttrat punclrwis ämnar
framställa.
Utskottet säger: "Nar Lagar iwöct en witz arfs"ordning,
sä är det pä den grund, att det hopp en
"ägare hafwer derom, att hans Varn och värpnäste
stola njuta frukten af höns mödor äe
"befordrande af filt, hushällning och medborgerliga
"tänkesätt: äswen som för hussäderö och föräldrars
"anseende ägare dör hafwa magt att genom aftal
"till andra upplära- sin rätt, samt genom Testa"mente
utnämna sin efterträdare."
Hänni instämmer jag fullkomligt sä myckek
häldre som det just blir ett stä! emot projectet. Den
rätta och sanna cssigten med Fide» Commitz inrättningar
är den, att Barn och efterkommande framgent
stola lä muta frukten ar ens mödor och en
förwärfwad egendom icke förskingras eller förstöras.
Dä man äger ett sädant niebel att försäkra sine
efterkommande om en oqwald bellttmrig af sin
fvnvärsda Egendom, sones hwarje klok och tänkande
man dora anwända all flit att förbättra
den, hwartill han t annat fall kanske skulle med
mindre nit drifwas dä alltid den obehagliga lankan
Ridd- och Ad. Prok. 5 B. kun
47
-
426 Den 9 Januari».
kunde infinna sig: Jag arbetar, men hwem ansrvarar
mig art icke mina Barn och efterkommande
förstöra frukcerne af nurc arbece.
Widare: "HwadTestaments-sriheten beträffar
"innehåller Lagen flera bestämmelser som bland annat
"har afseende pä föräldrars pligt, att uppfostra och
"förfölja dem de gifwit lifwet, och skillnaden emel"lan
arswejord och aflinge har warit en motwigl
"mot sörgälenheten af denna pligt, och emot enstil"las
fäsänga att inrätta Fide»-Commitzer."
Häremot bar jag ej heller nägot att inwäiida.
Dä arswejord ej bör, ej fär göras till FideiCommiss,
innefattar det ett kraftigt, ett kanske nödigt
hinder för den sä kallade enstilla säfängan.
> '.'Erfarenheten har wifat att desse Instränknin"gar
nu mera äro otillräckliga och att den frihet
"l Testamenten, Donationer och andra dylike at"handlingar,
hwitken ännu är öppm lemnad, kon,
"om den fär fortfara, fluteligen uphäfwa all nyttig
"successions ordning, ja förstöra den dispositions"frihet
lvm, om ägande Rätten skall för samhället
"bil gagnelig, mäste med cheri samma wara
"förenad."
Detta pästäende synes förutsätta trerme omständigheter
antingen att hela Swensta Generation
stall utdö, och att de som bemägtiga sig Swensta
jorden olla stola inrätta Fidei-Commisser eller andra
dylika stiftelser, eller att alla Innehafware af
arswejord skulle kunna sälja den till ostylde, hwilka
ater nödwändigt skulle pä samma sätt disponera
den samma, eller ock att Industrien hädanefter skulle
pä det besynnerliga sätt tilltaga, att mängden
Den 9 Januarit. 4L7
os förwärsd egendom öfwerstiger ars, och ort andan
solle pä olla innehafware af ven förstnämde egendomen,
ali stifta FideiEommisierj:. händelser som
icke äro tänkbara.
Widare ansöres de mitzbruk hwarkill DonationSvch
Dlspositionö-srcheten föranledt: "Man har
"härigenom lagt grund till en fattigdom sä mycket
"mera skadlig, som för de Alunda förorättade
"barnen, i deras lyckligare Föräldrars lifstid,
"wande wid ett beqwämligare lefnadssätt, sedermera
"gjort dem mera osticklige att i deras egen flit och
"omtanka söka utwägar lill uppehälle och förkofran.
Dek är möjligt ehuru det icke bör lämvas vä
den upplyftare Elasien as Medborgare, forn äga Fi»
deiCowmitzer, men man mäste för att suponera
denna möjlighet, förutsätta det Föräldrar som innehafwa
dylika Egendomar, skola wara oförständigare
och mindre »Vältänkande än alla avdra Föräldrar-Jag
will hysa en motsatt och, jag hoppas,
pä erfarenheten grundad förmodan, nemligen att
sädane Föräldrar giswa sina sä kallade wanlottade
barn den fullkomligaste uppfostran, såsom ersättning
för ben mmdre förmögenhet be erhälla och för
att sälla dem i ständ alt framdeles förtjena sitt
uppehälle — Jag hyser den förmodan att beha
barn, underrättade om deras belägenhet, ätminstone
wid moqnare älder stola med all flit söka att
förwärfwa sig kunskaper och skicklighet, hwariaeliom
Staten tillskyndas en werkelig winst. T»
man finner merendels, att de som genom flit och
arbete mäste förskaffa sig en nödig utkomst och icke
äga hopp om någon annan förmögenhet än de kunna
steifwa sig förwärfwa, oftast äro de stickeligaste
och nyttigaste Medborgare i Samfundet.
428 Den y Januari».
"§n sa instränkt ägare scm fvtutstr ett egendomen
antingen stoll tillfalla cn ostyld elier tili
"äfwentyrs den of barnen, som gilwer minsta hopp
"om medlidsamhet eller aldraminst om Faderlig
"omwärdnad för dr torrlösa, kan icke annot än
"anse egendomen mera lör en annans an sin och
"i följd deraf, kans inmhe rakt stridande emot all
"»varaktig förbättring."
Detta är äswen grundad pä den obehagliga
förmodan att innehafware!! af en F-derEommih,
egendom stall uppfostra sina barn med mindre sorafällighet
än otia andra; att oaktadt han finner nyh->
narnba fe! och elaka anlag hos den som stall succedera
honom t egendomen, dan icke söker rätta
och förbättra hans tänkesätt och böja honom till
goda anlag och oljig ter. Dest» sa wal som flera
andra supposikioner, dwarpä r srägarvarande lörflag
sig stödjer, synas hafwa kill grund den wlherilgm
vrthodoxa, men i min tanka e, sä alldeles riktiga
farsen: arr menniska»» är en osörmögenhcr till
allt godr och en benägenhec rist allt onde.
Alt en FideiComm,'harie stall anse Egendomen
mera för en annons än fin, är wäl möjligt; men
det lärer mäst bero af bwars och ens sätt ott
se saken samt mer eller mindre ädla tänkejält emot
barn eller stägtingar Jag finner dertill inte!
fyntteriigt större stal, än för innehafware af ärfd
egendom att betrakta den pä s^mma sätt, emedan han
icke etter godtycke för för framtiden den disponera,
utan stall osta komma de mast aflägsna och okända
stägtingar till godo. Att FideiCvmmiharien stall
anse sitt interehe wara rakt stridande emot cll warsklig
förbättring, sörulsätter uöbwändigt hos honom
de mäji sörwätwa och elaka tänkefält: det will säga
-
Den 9 Januari!'. 429
ga, att hail hwarken stuve hysa kärlek för nägok
enda as sina barn, eller tillgjswenhet för siagtinaar
och ej heller äga det minsta nik för det Allmänna
bästa: desiutom lära owaraktiga förbättringar ä en
egendom icke ästadkommas af en förnuftig man:
och jag får fräga om Riket i oeconomistl afseende
lidit nägon stada genom FideiCvmrmffstiflelser? Om
icke dylika egendomar arv lä wäi stöttesom andra?
I intet land finnas sä mänga och »rora Fidei»
Comrmsier som t England; och detta land örmerträffar
likwäl olla andra t werklig förmögenhet, i
fruktbarhet och i ett wäi inräktadt äkerbruk.
"Hans bemödanden gä derpä ut att fördubbla
"afkvmsterna lill förment förmän för de frän
"egendomen uteslutne, till mehn för jordens nytttt
"ga odling, förbättring och deraf beroende styrka."
Om man ej will supponera att alla FideiCommisi-innehasware
stola wara och blisma de mast
etaka mrnmstor; lä lär jag fräga om de kunna
fördubbla egendomars afkastning, utan all med det
samma förbättra och upphjelpa fielfwa egendomen?
Jag kwiflar derpä, och denna omständighet med,
förer fa edes en dubbel nytta: be utesiukne oarnens
sörmän och egendomens förbättring, , stället för
den stada som förmodats deraf blifwa en följd.
"Man har för ewardeliga tider föreikrifwlt
"Lagar för egendomars förwailning och begagnande
utan afseende att genom kiders förändrade
"stick, silke inrättningar för egendomens jörmänli"ga
hä>d, och Samhällets bästa dlrjwit hinderlig-."
Till förekommande as besia olägenheter har
Lagutskottet sjelf t fikt Betänkande rörande dispensers
-
4ZO Den 9 Januari?.
sers meddelande i FidciEommitz-Författnmgar, föreslagit
de kraftigaste ulwägar — Likwäl kan jag
för min enskilta del icke till alla delar mcdgifwa
den litsträcknlng af rättigheten för Högsta Makten
alt upphäswa eller förändra FideiCommih-Förfaltnmgar,
hwartill Utskottets förslag ignes söranleda.
Enligt min tanka, bör Högsta Matren endast äga
rätt, att jemka och modifiera dylika Författningar,
VM deruti finnes motsägelser och orimligheter, som
äro skadliga fä wäl för fjelswa inrättningen som
för det Allmänna bästa.
"En FideiEommistarie skiljes frän askomstens
"begagnande utan att Borgenärerne ändock erhälla
"hwad dem tillkomma."
Utom det hwar och en försigtig man i förlitande
vä en FideiCommist innehafwares förmögenhet,
icke lemnar honom mera Credit, än hans anwändbara
tillgängar synes medgifwa, kon lag ej
finna det en FideiCommistarieö Borgenärer i
hans lifstid äro mera waniottade än andras, dä
de äga att godtgöra sina fordringar af hans merendels
betydliga inkomster; ty delägare i en Cvncurs
lä sällan pä en gäng ur hela beloppet af deras
fordringar utan fä nöja sig med wista procent.
De af Utskottet för öfrigt uppsökte händelser
k>f vrimliga och skadliga Melfer, bewlsa intet annat
an att wista belvnnerljga hufwuden funnits
i werlden och att de äfwrn hädanefter ssola finnas z
men det bör alltid, som jag förut hatt äran nämna/
bero af Styrelsen, att hindra de skadliga werkningar
som kunna uppkomma genom Stiftelser
och inrättningar af desta befimnerliga hufwuden.
hwar
-
Den y Januari'!. 4Z l
hwarsörukan dylika särssildta mitzbruk, lvm kunna
förekomma, icke döra giswa anledning kill inskränk,
nmg uti en fri Medborgares fria dispositionö-rält
för framtiden öfwer dest förwärsda egendom.
Slutligen anförcs: "att enssiltas frihet att
"ändra Arfs» och ÄganderättsLagarne för till"kommande
rider, icke kan slä tillsammans med
"Riksens Ständers, wid denna Riksdag tagne Be"siut
om frihet för en hwar att all slags ford ge"nom
Laga säng förwärswa samt att samma sri"het
äsyftar att göra wär allmänna Lag onyttig
"i deh wigtigaste delar, vä) i stället för tydliga La,
"gar som kunna förbätttae, anstifta specielle Förordnanden
för särssildta gods, hwilka ehuru orim,
"liga och otydligt, ja äswen vläslize de ock kunna
"wara> likwäl göra anspräk pä en waraklighet, som
"icke en gäng sör wära Grundlagar enligt Rege"ringsFormen
funnits nödwändig."
Det Riksens Ständers beslut som här äberopas
har olidlig haft annat ändomäl, än att hwar
Swensk man ssall äga sörwärfwa jord as hwad
natur som häldst; det will säga,M ägandet ok privilegierad
jord, icke ssall wara nägon särskilt
Elak af Medborgare sörbehällen- — Hwarje In,
diwidus frihet att disponera om sin förwärfda egendom
mäste wäl icke motsäga detta beslut; sä
mvcket mindre som hwar och en kan stifta FldeiCommitzer
och denna rättighet är för alla öppen. —
Om Ridderssapet och Adelns medgiswande att, all
jord af hwad natur som hälst ssall fä ägas af
hwar Swensk man, ssall föranleda och grundläg,
ga sädane projecker som detta; sa fruktar jag Ridderssopet
och Adeln nästan snart skulle fa skäl atk
ängra detta utan twifwrl pä billighet grundade
medgifwayde. Alt
4Z2 Dm 9 Januaril,
Alt Speciella Förordnanden sättas i bredd
med Lagar/ lvm direcle röra det allmänna och med
Grund.Iagarne, hode jag icke wäntat. Förhällandek
med speciella Förordnanden kan glldrig bil det
samma/ skilnaden mätte wara densamma som emel»
lan en Jndirridu 06) Staten.
Sedan jog nu sökt wisa, att de grunder pä
hwilka t sragawarande Lagförändnng är fotad icke
äro sä aldeles gällande utan endast innefatta suppositioner
vm onda anlag hoö menniffan, om sällan
inträffande mchbruk, sär jag tillika anmärka,
alt om man för framtiden e» sär bestämma wlllkorcn
tvid donationer as sörwärfd egendom, uppstär derigenom
eit hli der för den ädle menniskowännen, ail
medelst stiftelser a-s pic>8 useis gagna det Allmänna
och understödja den lidande menstligheten; tv det
blef vtwifeloktigt stridande emot meningen af detta
stadgande och en aswikelse frän principen att i hwad
astcende som hälst för ewärdeliga tider kunna be»
stämma willkoren för en donation.
Man skulle kunna anföra änuu flera skäl emot
denna Lag-förändring; meri jag will stuta med, att förklara,
att jogförmin del/alistr den hittills gällandeTe»
staments, friheten wara eulia med wära ArssLagars Esprlt,
och att sä länge oll Testaments-frihet icke är upphäjwen
är del em:t all princip alt inskränka och förändra
wisa delar deraf; att,dä enligt 8 Cap. l § JordaBalken,
17 Cap. i §. ÄrtdaBolken, Arswejord icke
kan göras till Fidei-Commitz, ej eller intecknad jord,
somt enligt 2 Copist. JordaBolken 17 Capitl.
2 § 2lrtdaBa!ken tädan jord eiler löst gods, sou,
i Trstators hand för wederlog hästar icke sä kan
disponeras, samt Högsta Måklén äger förekomma
följderna alfksdliga och orimliga stiftelser, synes alia
an
-
Den 9 Ianuarfi. 4zz
anledningar till m.tzbruk wara halna vä) icke näs
grc, stal sig förete till upphäswallde a! rättigheten
att stltta Fidei-Lommister eller andra dylika tnrätk»
magar, af all säd.ui egendom Hörn hlkillls dertii!
fäkt onwandas: i-an!edning hwaraf jag ödmjukast
sär hemställa alt Lagens rum, hwari ändring bilf»
wik föri st gen, mäbldehällas, och art Herr Grefwe»
och Landtmarstaiken behagade göra proposition
till alstag a UkikLtttis Betänkande r hela dest
widd.
L. 6. lvOibllela.
Herr uppläste derefter för sitt
egen de! följande: Ää LagU:ssoktel6 Betänkande
angäende den rättighetens upphälwande att göra
FideiCommcher nu till granffsimg sörehaftves, torde
det tillätas mia akt Uremot framställa nägra
anmärkningar. Utskottet hsr kill gru^ d för sitt
Betänkande först anrag:r, att en oinstcänkt frihet r
d-sposilionS räktm öfwer ens egrndsm, > synnerhet
den, akt elter sin död gälla! de laga? sörestrilwa, icke
är nägot wäsendtekig; i ägande rätten, för det ans
dra ott en mängd inrättade FcheiLvnmutz stiftelser
warit till deras m ohäll orimlige och till veras '
följder ffadlkge, samt för det tredje, otc en oinskränkt
sichel för enskiite, att ch dra Arfs- och Agande-rärtsLaaarne
för killlom.n?ande tider, icke
kan stä tillsammans med dek af Rckst-nS S änder
wid denna Riksdag kaana beslut om frihet för en>
hwar akt all staos jord genom Laga säng fökwmfwa;
lamt arr lörstnämnbc fnste; K yster akt göra
wär Allmänna Lag onyttig t dest wigugaste delar,
och l stället för tydelig» Lagar, fem ^ständigt kun
Ridd.
och ?io. prod. 5 B. för
47
^
4Z4 Den 9 Januari!-
na förbättras och fullkomnas, anskaffa specielle
förordnanden för särskilda gods, hwilka, ehuru oruniige
och otydlige, ja äswen vläslige de ock kunna
waraj, likwä! göra anspräk pä en warakrighet,
som icke en gäng för wära GrundLagar, enligt nu
gällande RegeringsForm, funnits nvdwändig.
Hwad nu forst widlvmmer Utffottets yttrade
tanka om ägande rätten, fä ii stämmer jag fullkomligt
deruti, an säker besittning och åtnjutande af
hwad man redeligen sörwäifwat, ar det enda, som
frän ägande rätten är alldeles oskiljaktigt, men när
en ägare, enligt hwad Utskottet jemwäl medgiswik,
till befordrande af flit, hushällning och medborgerliga
tänkesätt har makt att dels genom aftal lill
andra uppläta sin rätt, dels alt genom testamente
utnämna sin efterträdare, fynes mig rättigheten
att genom FideiCommih-lörfattnina förordna om
fia egendom för ewärveliga tider, böra pä enahanda
grund samma ägare tillkomma. Om man noga
betraktar naturen och beskaffenheten afenFideiCommitz-förfaktning,
torde man lätteligen finna
ben wara ett ämne alldeles lika testamenten, endast
deruti, mä hända, skiljaktigt, att det har ett
annat namn och innefattar stadgande för obestämd
lid urräknsdt. Sä länge alitsa den i allmänna
Lagen grundade rättighet, ott göra testamenten, till
sin kraft och werkan bidebälles, anser jag för min
del rättigheten att göra Fideli ommcher böra njura
samma helgd 06) orubbad dlbehälles. Beträffande der
näst de as Utskottet cnsörde ätskillige händelser, dä
FideiCommch-stistelfer warit orimlige och skadlige,
fä kror lag l/ka med Utskottet, att sädane händelser
understundom inträffat, men kan aldrig derutaf
härleda nägvn grund till FibriConimitz-rämghetens
full
-
Den 9 Januarki. 4Z5
fullkomliga upphäswaude. Hwarjr iak, bwarje
inrättning, den ma wara ganska nyttig och gagnelig,
kan mitzbrukaö, kan möiligtwis föranleda
till stadttaa fö!,der; men bör den wäl derför dortstaffas?
Wär Lag gifwrc owedersägeligen anledning
till mitzdruk och afwikelser, hwilka, derest
Lagen icke funnes ej hetter agde rum, men kan och
bör wäl liägon billig anledning till Lagens fullkomliga
upphäswaude härutaf hämtas?
De Fch-iEommiff inrättningar, hwilka antingen
finnas omöjlige att »verkställa eller ock, i
händelse de werkstäldes, befumws stadlige, böra
derföre undergå förändring och jemkning, men rättigheten
akt göra FdeiCvmmitzcr bör såsom nyttig
bibehållas- >
Utskottets förmodan , att FideiCommi§,stih
telser aro hmderlixe för jordens hä d, egendomars
förbättring och samhällets bästa, anser jag leke wara
rlglig.
Ehuru hwarjr Swensk Medborgare nu mera
äger att genom Laga fäng förwärfwa jord af hwad
natur som häldst, torde detta likwäl lika litet kunna
utsträckas till de redan under FiderLomnnh-nakur
»varande egendomar, som det ej hetter skäligen
bör kunna förminska elier ligga i wägen för FrdeiCommitz-rattighetens
framtida bibehållande.
Slutligen om rättigheten att göra FideiCommifier
nu skulle upphäfwaS, mäste man äfwen förbjuda
att hädanefter sä pios ulus göra nägra stiftelser
, hwiiket ater en hwar lätteligen lärer finna
skulle sakna a lt nyttigt och redbart ändamäl samt
wara gansta skadligt.
Wi
-
Dett y Jarman';'.
Widare talade Herr mundteligen
att han ej cmsäge inrättningen af FideiEomrrister
wara strida,,de mot bcsttlnings-räucls af fast egendom
Lika med Herr Xo.bii.b begärde han stuten
ligen det Herr Greiwen och Landtmorssaikett töctttö
göra proposition till csstag af LagUlskotrrtö Betänkande.
Friherre 8,sö! von kkoMoin : uppläste till
Prorocoilct följande:
Bland de större olyckor, som kunna drabba
ett Land, räknas med srål täta förändring >r l Lagariie,
ägande rällen fa wä! fom perfvniiga säkerheten,
de twcnne förnämsta pelarne ! ert fritt samhälle,
rubbas dertgenom, hell och häUrt.
Lika fä säkert Let är, att öswcnvgelsen, det
l)wad man Lagligen fölwä'ftv.?r star till egen fr»
disposition, Utan att nägon magt kari upphäfrra
sig kill förmyndare derönrer, eiler efter behag söreffriswa,
huru man skall ana-ända det man med
egen stik och möda förwärswat, länder till befordran
af moustne, och följaktligen ni! sä wä! enskilt
som allmänt walz lika sä säkert qwäjwer motsasten
gil äyäga ril! Landets förbättring, ty man ftuklar
6'k e-t enda peiinedrag kan förändra afsigten med
olli beg öc-ande. En sädan ssadeiig werkau kan upp»
hästvadet as FldciComm'sters inrätta,,de hasma;
te ffä! tom anföras kil! beims om skadelighcten of
denna inrättning äro bygde dels pä origtiga supposikioner
de'S pä moraliska och politiska detrokie!»
ser, som ^3 oförmärkt leda derhän, att man stute»
Iigkl, kommer till ett Spartanijkt systemr der ingen
ägande räli ggfs utan allt w),r jämmerlamr. Bland
De ocigliga iupposiliomr anmärkes pästäendet art
Den y Januaris. 4Z7
FideiCommister brimma lämre stokke än annan egendom;
V!N ett eller owiat exempel kail I.ppwilgs,
sä är likmä'. icke afgjordt, om sädaut härrör os eaendomenö
muur, eller ägarens okunmol-er; okt
Fldei^.ommchec deremot med ali four förbättras,
cmbeiie-os m. m. dervä gifwas mängiulld'g-« benus:
om lörra inkastet wore grundqdt bleuvr en
följd d--r<n, att otia arrenden more högst stadliga,
ännu stadligare ari dorctem->a si,, jord kitt and 06
brukande, emot dagswe^ken, äi dtlia-ui borde ingen
fä äga mera jord än han sief kunde med eget solk
b'U'a. S<dan man ommir m längt, att rättigheten
lill iörwärswaad-? al fast egendom ware inskränkt,
ginge ma» enligt sunma grundsatser widare
att färestklfwa . u u stor fö mögenhet e» h v^r
borde fa äga, och ståtligen art lia stulle hcr lika,
och dervä kan hända att Staten stu-e ha abr;
Suspssttlösen torde gä för wida, till sörstvaran,
det deras kan latu annat antoris än art tädant
händt förr i weridén- I moralistt Mende föregts,
wee, att det är en orällwiw, att det ena damer tär
allt, det andra intet; men Testamenrs-rättigheten är
at den natur att gilwaren äger sjelf p ö wa hwilket
han 0-ser wara rätt ell r orälk, emedan förord
och willtor äro « ckll> ashmidllngar guiom L-gen
auloriserade, och den räktwisaste Lag, som ännu
är gMen ar den, alt förord bryter L g- Skulle
Styrande eller Lagstifta de Måklén ingä i d kallie
vm ywarje enskilt mans hushällning och »r-stränka
dest frig wista, sä kunde ock ä »öresttiswaS aktman
ock med warm hand singe girwa der ena barnet
mer än det andra, icke kfwa öswerfl'diyare, än
att man kunde lemna sina estrrkommande ett nr
ständigt ars, mycket annat alt iörtiga, hwari»
gknvm man synbarlig-n ställe komma unter
Domarens och Embetsmanneuö Föu-'m deist -p,
aa;6
4§8 Den 9 Januarii.
hwars walde kraftigast befordras genom mssranknmgar
och derxä följande rättighet lii! diepenser,
deremot sär man wät mcdgifwa akt dä en Cosmopolil
ingen warm tänsta äger lör Fäderneslan,
ber, eller det land han, bor uti, utan blott ränker
pä sin egen perion, hwar han mär bäst dit stöttar
han, ser han sitt land r sara, längt strän att medwerka
kil! d st räddning, öfwcrgifwer han btt genast
ock stöndar undan stormen. Sä är FideiCommissarie»
juft motsatsen as CosmopolikLa, och
l samma grad gagnelig siw Fosterlandet, lvm den
sednare ogagnelig; hus interesse är sä nära förenar
med Statens, att betz olycka ar hans under,
räng, hwarsvre, vm han annars icke är slagen
med blindhet, ingen uppoffring anses sör stor, för
att frälsa Skaten frän undergång. Utom dest är
menffiiga lynnet sä beffaffal, och delta är en lycka,
ly derigenom lrsw'S industrien, att man finner laugt
mera interesse deruti att wara arbetsam och pä ett
för landet gagne.igt sätt uppoffra sin tid, med äsido
äktande af egen beqwämlighet, dä man förutser
alt hwab man törwärswar skal! komma ens posteriket
lil! godo och den lankan icke fär äga rum,
att kan hända, detta allt en gäng kommer i främmande
händer och deras efterkommande fä se derpä.
Hwilkcn stor politik är ber icke alt kunna
fä förena eistk>>ta intresset med landets, att man
liksom leswer ulöiwer sin tid, lesrver i sina efterkommande,
och för sitt namns stol! r framtiden, sjelf
spar onödig njutning l detta lifwet, dä den som saknar
denna wäck-lse blott tänker pä sin egen warelse,
och huru Iltkllden j wällust ost) maklighet mä kunna
tillbringas, fläkt intet bekymrande sig, om de som
efrerleswa, hwars öde är honom en indifferent sak.
Orsaken till detta lands ännu ringa Culkur samt
wan
-
Den 9 Januari!. 4^9
wanwärd, sn wäl om ssogar som mycket önnar,
torde lii! en stor del härröra as denna unga om,
tanka för efterweildens gagn och nytta, som ännu
ar ert hufwudfei yos Nationel,, och skall alltid förblifwa
det, om man ej kan bnnga E prilen der,
hän, att sörja llkaiä mycket för sin posteritel som iör
sig sjelf, hwilket man förgafmes wäutar, utom den
kraft blodsbandet gifwer. Den generela regeln, att
en sak derföre rckc ar skadlig, att misibru? inritat
sig, gäller ock här, asssaff i derföre mihdruken, ech s^,,
ken blir god. Derföre torde wara nödwändigt, att
Högsta styrande Makten först confirmerade en FidetEommitzttnrgttiitng,
innan den more gällande, derigenom
kunde undwlkas att willtor stridande emot
allmän Lag och allmänt gagn, icke infördes, som
sedermera föranlät till ändringar 06) uttydnmgar,
äiwen som att sädan inrättning skulle allmänt kun»
göras, i Kronans Jorde-böcker såsom FtdetLvm--  mi§ införas, fä wä! som ock wid Dvmftolarne antecknas,
hwaugenom dylika händelser, som med flera
FideiCommcher tilldragit sig, mätte undgäs,
nemltgen att arfwingar sins emellan mgätt ensidiga
öfwerenSkommrlser om wista ändringar, som rbland
af Högsta Makten biinvit stadfästade, wängen
gäng deremot klandrade och ätergätt; att FldeiCvmmisier
diifwlk med ffuld belastade, emedan Allmänheten
ej kändt egendomens natur, ja! jemwäl
ock blifwit rent af bortjälde, dä antingen pretendenterna
dertill warit barn eller sä länawäga borta
att de ej falt kunskap derom, flera sadane exempel
finnes. Om deremot fädane wilkor, säsom en
oundwiktlg ffyidighet älades för den rättigheten att
fä göra FideiCommch, som ätstilliga omtänksamma
Patrioter stadgadt i sina Testamentariffa dispositioner,
att nemligen skogorne tcke skulle nyttjas
annorlunda än kill husbehof, der tillgängen ej lil.
440
Den y Januari!.
lät afsalu, men der sädant kunde äga rum, sadan!
skedde med den ordning, att skogen aldrig kund?
tryta, hworchre äterplanteringen bleswe e-n vwillkoriia
styldigher; att al! odlingsbar jord dkswe nybrukad
l ägol ä ligen, efter orreus beskaffenhet, kill
aker, äng eger skog, att nägvn from Smtt-se, sälvin
elk Hospital för sjuka och ä derstcgna rött Barnhus
och Schola m. m. borde inrättas och underhållas
i proportion of egendomens skottek; sä wore
okk önska, otc all Rikets jord, bleiwe FiderCvmmch,
emedan det rör Stalén ar likgiiitigl om innchafwarne
af Rikets jord arv dttcmdmler Son efter
Frr i Sccier, eller ombyte of ägare sker hwcm tionde
är, hwarwid sällan egendomen winner; detler
blikwit iämligt allmänt nu otc man koper egendomar
dyrt, i spttulalion att winna derigenom att
man ruinerar densamma, antingen derigenom alt
man fölstör skogen cch sauer hwort dugligt träd
pä en gäng, elier ock stockar den i mycket smä delar,
hw-kec wä! betalar sto, men Riket tär derigenom
tmsttga Jordbrukare, som mäste gripa till Nggarestafwen
forsta mchwäpk-är. — Jag tror derföre
wl mä bäst wid att förblifwa t denna delen wid
det gamla, och sträcka wär omtanka och bemödande
till andra för Riket gaa-eliaare ämnen, och fär
hänwisa de speciistttive och nitstke Patrioter till de
Smäländske mästarne, och W stgöthe Ljunghedar,
som genom fw oryggeliga espect länge uppmanat
Swensta Mcdborgerijgheleu tsti deras merhamorphosercmde.
<Srefwö körner, ^öolx k tkörgn: §det kon
icke wara min kanka att mata mia med de Jurister
hwilka kore mia talat r dttta ämne och hwilka
jemte widsträckta kunst'per lsre-mt e» nödig ledighet
för alt gransta Utskottets Betänkande och deröfwes
för
-
Den 9 Januarii. 44 k
författat sina tankar. Likwal dä dr grundsatser jag
isrän olia häll hork anföras, äro sä mycket olika
med min öfvertygelse torde mig tillatas akt äfwen
i detta ämnet fä till Högloft. Ridderffapct och
Adelns pröfning framställa nägra anmärkningar.
Man har anfelt som en inskränkning of ägande
rätten, etter ätmmdstone af Dstamenks-rältigheten,
cm ej för ewerideliga tider kunna föranstalta om en
sörwärld egendoms disposition. Jag erkänner ole
dettS att det är af wigt för hwar>e enskildt säsom
en belöning för dest nedlagda möda, och af wigt
för Samhället, salom en uppmuntran för indalfinens
kltikagande och förkofran, att enskillta
icke biifwa
uti stn dispositionsrätt öfwer ten egendom de
sörwärswat. Men jag srägar, om af denna
rättighet följer att deras stadgcsnben skola sträcka
sig in inkniium, att de skola göra Lag för flera
ärhundraden? Om icke en säbsn rättighet, isamma
män den utsträcker den första Testators är en inskränkning
af alla dest efterkommandes; Om icke
således, hwad som hos denne enda kunnat tjena
till uppmuntran för industrien och arbetshägcn, blir
för mänga en anledning att minska elier åsidosätta
Len? Sä wäl Testaments som arssrättighcten äro
en följd af den garanti? som gcnom Somhällsinrattningen
ar försäkrad ät ägande rätten. Det war
äler en naturlig följd as benna sednores helgd, akt
man äswrn genom SamhallsLagen skulle försäkra
de förra, men af rättigheten att esker min död disponera
om min qwarlätenskap följer icke den att
disponera derom för ewerldenga tider- Den som
wid sin asgäng ur werlden vfwerlZrer sin egendom
ät en annan, öfwerlemnar metz den samma däde
Ridd- sch Ad. Pror. 5 B- 6»
4s
442 Den 9 Januari».
sin rättighet och all talan derföre, tzankan tvister*
ligen wid delta öfweriätande göra rri!!kor, emedan
detta ar en öfwerenskommelfe emellan den gift
wande och ten emottagande; men om hon utsträcker
denna sednares förbindelser längre än till
honom sjelf eller dem med hwilka hon kan contractero;
om de således gjorda stadganden skulle wara ärnode
akt äga bestånd äfwen )ör kommande äldrar, dä
uröswar den första Testator en rättighet, fom gär
wida öfwer gränsorna af dest ägande rätt, som till
och med' sträcker sig längre än granforna af Samhällemagten.
Oföränderliga beslut för ewerldeliga
tider, hofwa aldrig blifwlt bestärivande och hofwa,
enligt Utskottets gansta wigliga anmärknmg, icke
i wär GrundLag bliswit ansedda, hwarken som
wöjeliga eller som enliaa med mannistostägtetS
jyftemäl, en sramffridande förädling. Om pä wista
tider och as särskilta orftker sädane stadganden bliswit
ei ffildta tiliätna öfwer deras egendom, lär grunden
dertill icke böra igensökas annorstädes än t Samhällets
allmänna nytta. Säledes hofwa de diSposuioner
som warit ärnade »cl plös utus, bltfwit
ansedde förtjena en orubblig helgd, dä deras dervarande^
war ett lätt att för Samhällets allmänna
bebos anwända enstad förmögenhet- Säledes hofwa
äfwen i wista Länder en wist grad as förmögenhet
hos en wist de> Medborgare utgjort ett af willkeren
för representation och sölftkteligen af grunderna
för Stats-Författningen. Men dä utan
desto särskilda afseenden lrägan blir vm rättigheten
ctt göra Fidei-Eommmtst, dä lärer den icke kunna
stödjas pä blotta Testamets-rättigheten, men böra
Undersökas, huruwida Fider-Commrst t alimänbee
Zro nyrtrga? — Om möjligtwis Ho6 någon de
skulle oka lusten att samla, inskränka de deremot i
lamma män möjligheten dertill som de mera m
-
Den 9 Januarik. 44Z
widgas, och som delbarheten af jord och förmögenhet
derigenom inskränkas. Del är längesedan ädagalagt
att ett Lmds siyrka icke bestär ukl ett litet antal
stora Potzctzionater, men ul« en i möjligaste mätta
jämt fördelad wälmåga- För elt fattigt Land
med inskränkta rillgängar synes således ett stort
antal Fidei-Commitzer icke wara patzande. Spaniens
till exempel wisar att äfwen med större tillgängar
och en fruktbärande jordman kunna Majo»
rater wara skadliga. Vou^oin<; i sitt förträffligt»
arbete öfwer detta Land, lillskrifwer Majoraternq
en stor del i vrdsakenie till desi wanmakt och kill
Jordbrukets lagerwall. De kunna ocksä i dubbelt
afseende hafwa denna päföljd, dels igenom deras
werk-n pä ägarens lönne, dels igenom den
mindre wärd fom denna st gs jord kanske merendels
erhäller. Del lärer icke kunna nekas, att
i de flesta fall ar det behofwen foch omständigheterna
som dana menniska», att den fom genom en
blott stump af ödet är fatt utom nödwändigheten att
pä nägot sätt behöfwa arbete, frestas att vfwerlemna
sig ät nöjen och förströelser, och att säledes glömma
menniffans gemensamma och ädlaste fystemäl,
enskildt förädling, allmänt gagn- Wfferligen kunna
lyckliga anlag och en god uppfostran häruti göra
undantag, men vm man päminner sig hwad inflytande
medwetandet ifrän första barndomen af en
oberoende betydlig förmögenhet mätte hafwa pä
Le flestas lynnen, torde man medgifwa att känstolöshct
och egoism, eller ätmiustone lättja och
mindre duglighet ofta blifwa följderna deraf: Detta
sinnelag hos ägaren befordrar ej heller egendomens
wärd, och dä wid dennas handhafwande saknas
alla de driffjedrar till en bättre odling som
hämtaS dels af hoppet att förmänligare försälja en
kMdym, yfls af behofwet att äterwinna en utlagd
444 Den 9 Jannarli.
köpeskilling, lär man ätminstone ganska sällan kun»
na förmoda att det sätt alt blott njuta för det närmurande,
hwarnll denna egendom lyckes g.swa sä
mvcken anledning, och som sä osta torde wara öswerensstammande
med ägarens lynne, kan giswa >ärdeks
hopp om en förbättrad odling för fram tiden. Om
sälcdes denna sakernas ställning utsätter Samhället för
förtustcn bäde af en stor del Medborgares biträden,
som kan hända med mindre tillgängar wtd sitt inträde
i weridén blrfwit i framtiden mera gagnande, och af
en mindre odling pä den lord af hwstken nyttjande
rätten genom uräldriga stadgande» är dem temnad,
lärer man medgifwa att för ett land, som hwarken
är rikt pä folk eller naturlig förmögenhet, lynäs
dylika inrättningar icke wara särdeles lämplige.
Onekligen bör TcstamcnS-räktiicheten äswen
som ägande rätten wara helig, och vnekeligen är
wärdén deraf en af Samhällets dyraste och angelägnaste
plister, men dä srägan huru långt den
förra skall kunna utsträckas rinder skygd ot den sednare,
är en af de mest grannlaga som kunna gisIvas,
dä igenom dest utsträckande till en obestämd
gräns, att jord skulle smäningom kunna jorwardlas
till FrdeiCvmmlst, lärer man äfwen böra hofwa
afseende pä den »verkan af ett sädant stadgande
för kommande äldrar, och jag kan sör min del
ej annat finna an att LaaUtskotttt pä ett ganska
lyckligt sätt uti sitt Förslag förenadt det olseende
man bör kalwa pä enskilt» dispositions-rätken och
det som bör göras pä Samhällets allmänna fördel.
Grefwe kstzmilion, förenade sig med
Grefwe ölorner, tilläggande att erfarenheten beWlttnade
sanningen af hans anförande.
Friherrs Lise! von »ojisteia, wille allenast
» göra
Den 9 Januari!. 445
göra nägra anmärkningar wid hwad Grefwe Klär.
ner yttrat.
Grefwe körner hade medgjswit rättigheten
att göra Testamenten, men med den inskränkning
blott tili första Testament-tagaren. HwarisrLn hämtas
benna princip, äger man full dispositionsrätt
öfwer sin egendom, följer deraf efter alla hittills
kända Lagar, sä har i Landet som i alla andra
Länder alt göra sadane sörbehäll man behagar, äger
man deremot blott nyttjande rätt sa länge man
leswer, och allt upphör med döden, lä följer deraf
att man ej heller är berättigad göra näoon flagS
författning efter sin död, och Testaments rättigheten
är förswunnen, intet medlum sinnes mellan ben
rättigheten att in.inki.^imm disponera om sin egendom
eller ock akt all dispositionsrätt upphör i dödsstunden.
Grefwe körner medgifwer mm supposition,
att genom denna argumentering har det
kommit sä rängt, att alls samlade egendomar böra
styckas, om det är Statens gagn, att samlade
egendomar es böra finnas i en mans hand, utan
böra wara fördeld viand flera. Dm reflexionen,
att en yngling som wet sig bli ägare as Fidei»
CoiiiMisi och framdeles rik man skulle försumma r
ungdomen lära någor nyttigt, tord? icke wara sa
afgjordt; men wore det grundadt, borde af detta
skäl ingen fä wara rik, emedan del medförde ska»
Va för uppfostran.
Herr Liwerkolpe, Oulisk ^krsbgm, Hwad
sielfwa grundsolferna angär instämmer jag till olla
delar med Grefwe körner', och anser dem sä wäl
as honom som i LagUtskottets Betänkande fä klart
sramstälda, ott jag ej med deras upprepande will
nppchälla ventilationen. Mig mätte allenast tilläras
446 Dett 9 Januari»'.
att tillägga en anmärkning som i politiskt afseende
»orve wara wigtig. Rättigheter, att stifta Fidei,
Commiss innebär rättigheten att förestrstwa wiikor
tor besittningen of egendomen, och desse wiikor
mäste wara oföränderliga. Det synes omöjligt alt
wiikor för besittning och förwaltrung afi egendom
nu kunna iörejkrstwas, hwilka icke undertidens
lopp stola biiswa stadliga för innehafware!, och
stridande mot Statens Författningar. — Det mätte
wara en fö!>d af sindén mellan äldre wi.kor för
FldeiCommih lnrättuiiigar, och Statens förändrade
tiuständ att man nu finner sädane wiikor wara
stadgade hwilka borde undergå rättelse, och mia
sats synes mia derigenom rillräckeligm bewisad.
Ridder,kapel och Metn täcktes likwäl tillära m'g
anmärka, otc en fädsn rättelse i FiLLiEvmrrich wilksr
e; man största warsamhct bör kunna göras;
ty dc halwa redan, säfom Utfärdade, med E talens
kiitätelfe erhållit Statens sonciion, cckfä har
LagUiffottet ej äsyftat nägon ändring i redan gjorda
FldeiCommitz-FörfatMingar. Det är endast
i afseende pä tillkommande Testamenten Utstöttes
föreflagit att Fideikommiss-stiftelser e- mätte äga
kraft lånare än hvS närmaste innehafwaren, och
tili en fädan stadga för framtiden har Staten
vtwifwelagtigt full rättighet, utan att derigenom
inskränka nägon medborgares obehindrad? utöfning
af sina krafter och sin frihet. När detta är Statens
rätt, och det i min tanka äfwen är Statens
interesse att dm föreflagne inskränkningen för
Fidei Commitzer stadgas, sär jag anhäila, det täccktes
Herr Grefwen och Landt»arstalken göra proe
position till. bifall ä LaMssottts Betänkande.
Herr Grefwen pcb LandrMarfkalken:
M M fprewarande ^ZtUtstoktets Betänkande
st
-
Den 9 Januarlt. 447
sedana anmärkningar bljswit gjorda, hwilka synas
hindra dctz antagande, fär jag proponera HögloftRidderskapet
och Adeln att detta Betänkande,
ätlö jdk af de g,orda anmärkningarne, mätte lill
Lagutskottet ättrrremilteras.
Bifölls.
Friherre kreöric: Dä Ridderskapet
och Adeln wisat mig det smickrande förtroende att
oiswa mig ett rum i Lagutskottet, anser jag mig
skyldig förklara, akt jag wid vfwerläganingen derstädes
öfwer detta ämnet med full öfwertygelse, för min
del, lemnat milt bifall till Utskottets Betänkande.
Det är dä ocklä i öswerenestämmelse dermed jag
nu instämmer med hwad Grefwe körner med sin
manliga wältalighet och qrundelighet yttrat, och
högeligen hade önskat att Ridderskapet och Adeln
genast till Utskottets Betänkande hade samtyckt.
Herr LandrMarskalkcn, erlndrade att Ridderstam!
och Adeln redan hade beslutat äterremitzen
-
Grefwe körner, ^clolpli Ovrsn: Det wore
mig högst okärt, om i anledning af min sednast
gjorda hemställan att Ridderskapet och Adeln
mätte asstä »frän att under denna Riksdag wäcka
frägor i nya ämnen nägon skulle anfelt mig haft
wa welat kränka Ständets rättigheter. Det är i
detta afseende jag utbeder mig att närmare fä förklara
laken, ätt fä ytterligare underställa den Högloft.
Ridderskapet och Adelns pröfning. I allmänhet
torde dek kunna anmärkas att Samhälls-boNdet
bestär utaf ömsesidiga inskränkningar, akt dek
är genom aktning för andras rättigheter, som man
448 Den y Januarii.
dewarar sina cana, att ett förnuftigt bruk af rättigheter
förutsätter mätta och omdöme om deras
tillämpning, att fädum ofta medför inskränkningar,
att ofta det är genom ett tidigt och" klokt erkännande
deraf, som man löriäkrar waraktigheten
cf sina rättigheter och deras orubbade helgd.
Man skulle kunna tillägga att först dä g!fwes
stät att klaga när igenom list eller wald någon
skulle söka att betaga en Lagligt tillkommen
rättighet. Men en enke! hemställan till Ständers
bifall eller a!stag lärer wäl också derigenom wara
befriad frän all sädan beskyllning, och lika sä litet
som den kunde sA nägon påföljd utan igenom Stan»
dets bisall, lika sä litet kunde den dermed älyftade
inskränkning sä uägon werkön utan genom Ståndets
b-siut. Inför Högloft. Ridderffapet och Adeln
lärer jag säledes ej längre brhöfwa dewisa det
oskyldiga uti mm förledne Plenum gjorda hemställan
om upshörandet m d nya motioner- Dtt torde
nu ärerstä att bewisa dest nytta- Skulle wäi
dertill behöfw. s annat än crindran as den tid som
redan sedan Riksdagens början förflutit, of den
mängd ärender som ännu aro oasgsorda, af deras wigt
06) deras omfattning, af Nationens wäntan att snart
fä ersrraett resultat af wara arbetens Jag bekänner
uppriktigt allder äc den erfarenhet jag under mitt
wistande i Landsorten inhemta!, som djupare hos
mig fästat detza intryck. Det är den listiga öfwertyqelfen
om wigten deras för Riddcrskavet och
Adeln, att ej synas hafwa welat förlänga Riksdags-ärendernas
gäng, som gör att jag ännu wä4>ar
anhälla, att Högloft. Nidderssapet och Adeln
täckes taga min ödmjuka hemställan i närmare öfwerwägande-
Sannolikt lärer hwar vä) en ak
Högloft. Ridderstapet och Adeln redan hafwa öfwmäntt
och drägt ä dane de ämnen som han
Den Y Ianjtarik. 449
fann wara mäst angelägna. Utan twifwel böe
dek nu wara aär gemensamma 01 stan att »väl aft
sluta de srm reda» äro för handen. Men ju
mera uppmärksamheten delas ju mindre har Matt
vcksä att onwända pä de närwaronde. Olli matt
dä Wika päminner sig/ att den genom GrundLagen
Utsatte lid sör Riksens Ständers öiwerläggntngar
är redan wida öfwerskciden, att sälebeS, t
en wänlig sakernas ordning, tiden för alla nytt
motioner more ure, lärer Högloft Ridderskapet
och Adeln / Icke mindre än de z:ne andra Ständen
som redan tagit ett dylikt beslut, statia att af«
stäendet ifrän nya srägors »räckande icke är en inskränkning
af Skändels rätt/ men ett sörsigtighetömätt/
kraftigt äjkadt af tiden och omständigheterna.
Friherre bljsrts ^ ^xel: I stok saknad ak
lättheten att tala, och pä ett sä intagande sätt
som Herr Grefwe Klöser uttrycka mig, fär jag
allenast anmärka, att om än detta beslut skulle innefatta
en inskränkning eller ej i Ridderskaper och
Adelns rättighet, kunna ännu under dct äletstäende
af Riksdagen mänga wtgtiga frägor upptäckas,
hwilka kunde behvfwa wäckaS.
Friherre 8k»el von kloilllein: Igg skulle Herna
sörena mig Med Grefwe borner, j synnerhet
dä dck kunde leda till befordrande af Riksdagens
stut: men jog tror äfweN att mänga tvigtiga fräs
got ännu kunde behölwa wäckas, och att man
gjorde illa att binda stna händer. Destutom menar
jag tillgängen är den, att dt mål som wiv
denna Riksdag ej hinna äfgöras, sä uppskjutas till
Lett nästa, sä har ätmindstone bruket warit förr.
Brod. och Ad. Proe 5 B. Emsk
450 Den 9 Januarkl.
Emot äberopandet af z StändS t delta afseende
fattade b.flut will jag allenast anmärka/ dels alt
man d>wm bör äga en läker kundstap, dels att
det ej bör kunna werka pä Ridderstaprt och Adelnv
handlingar, hwilkel wore rlt t mina ögon
högst wädligt präjudikat
Grefwe
körner: Jag will endast hafma den
äran anmärka alt jag ej grundat mm hemställan
pä hwad z Ständ beslutat, ulan pä hwad jag
trodde wara enligt med Ridderffapet och Adelns
jö"dei i anledning af Nationens allmänna öi stan.
För öfrigt fär jag den äran tillägga, alt hwad
angäc de z:ne Sländens beflut, är det ej min
berättelse, utan grundat pä officiella istän dem
komna meddelanden.
Herr Grefwe» och Landrmarfkalken lät
derefter uppläsa följande:
Utdrag af Protocollet hällit i BorgareStändetö
Plenum wiv Riksdagen i
Stockholm den 5 Januarii i8lo.
S. D. Sedan Borgare - Srändet redan
under den ri nästlidne Nvwember förordnat,
samt Högwördige Preste - Ständer, och He--  derwärda Bonde« Ständer, enligt Prvtocollse
Utdrag af den 14 och 18 i samma mänad,
deruti instämt, alt nägre vtterligare Memorioler
eller Anföranden, sä midt de ej äga ett oskiljaktigt
sammanhang med sädane ämnen, som redan
till Ständernes handläggning öfwerlemnade äro,
strän berörde dag icke mätte af Rtks-Ständen
till wederbörligt Utstött hänwilas, lä länge
näovt förur remitteradt mai pä ert iädant UtstottS
ätgärd funnes bero; fä agkave Stävdek nödigt,
alt,
Den 9 Januarki. 45 r
att, genom detta Protocolls- Utdrag wänligm erinra
Riksens Högloft. Ständers samtliga Uiskott,
stt, om ej dest mindre, hwäd icke dvrde förmodas,
nägra nya ärenden, utom Konungens Egne Höga
Propositioner, skulle frän ett eller annat as RcksSländen
till nägot Urffotk wara eller bflswa hänwisade,
samma Utskott sig dermed icke befattar,
innan alla löre ofwannämude beflut remitterade
mål först blifwit af ett sädant Utskott behö.lgcn utredde
och desi yttranden deröiwer mrddette; hwliket
äfwen härigenom skulle de Respektiv- Med - Ständen,
till inhämtande af deras benägna bifall wördsamt
och wänligen communiceras. vt supra.
klx proiocollo
keterston.
Derefter gjorde Herr Landtmarskalken proposition
till bifall ä Grefwe lviörner8 motion, att
hädanefter inga nya frägor hos Ridderffaprt och
Adeln mätte fä wäckaS, och till Utskottens handläggning
remitteras.
Ropades Ja och U7ej.
Friherre Lisei von hollstein: Det ny§ upplästa
Borgare-Ständets Protocolls- Utdrag körer
en helt annan ftägaf nemligen, en anmodan till
Utskotten att ej företaga nägra nya mäl innan de
afgjort de äldre som till dem blifwit remitterade:
jag kanner ej huruwida Ständen fattat nägot annat
beflut rörande wäckandet af nya frägor. Jag
skulle för min del hafwa ingen ting emot den
gjorda motionen, allenast det finge stä öppet att
wäcka rätt wigtiga frägor.
Herr Silverstolpe, (rustak Abraham: Hwad
ge tre Ständens beflut beträffar rörande detta
sam
-
452 Den 9 Jannar».
pinne har detsamma redan j media Nowember H
wäl ger om Depukationer som PrvtocttlS -Utdrag
hljswit Rrdderffopet och Adrin meddeladt. Men
jag instämmer till olla delar med Friherre 8n,LI,
ott det ej bör kunno werka pä Ridderskap" och
Adeln. Ett hrrswud!ak!jgt skäl är att dttla ej Lör anses
sätom en allmän skoga, hwilken genom tre
Ekänds röst är afgjord- Här är fräaan om ekk
h:flut hwliket Ståndet fottat läfvm en Lag tpr sig
sjelfi, utan ott utsträcka desi kraft kill de andra
Ctänden. Men just när saken ur denna synpunkt
bttrogtus bllswer de tre Stadens besil" »nera
hindande för Ridderskapet och Adeln. Nar del
är glfwit ott Nationens önskan är Riksdagens
stut, när de tre andra Ständen genom ett beslut
a»t w-äcka nya ftägor dertill bidragit, skulle
den billiga 'öredrae!'en ott fördröja densamma
sätt drabba Ridderskap" och Adeln, om det ej ätade
sig samma band; en törcdräelse hwartjll ätMindstone
jag med min röst ej will hofwa gifwlt
anledning. Jag tillstyrker säledes ett enhälligt bifall
till Preswe Klö,ne,8 motion,
Grefwe von ^sntmg8ksiis<?riSedan jag
hört uppiäsas det eptraclum Protocoil, hwarige,
nom wä'a Mcd - Ständer gifwit Osi sitt bestut
tillkänna ott icke lill utskotten remittera nya frägor,
förr än de redan remitterade hliswit ofgjorde,
är detta i min tanka eli nytt skäl akt gifwa
Nätt bifall till bwi-d Herr Grefwe klomp,- föreslagit,
Det wore törmodligen ut-n ändamäl om
Ridderskaptt och Adeln ffulle fortfara ott till pröfning
företaga nya motioner, hwilka tjll behäng?
Utskott remitterades, och sedan i Ridderskap" och
AdUr.S Plena asgivrdes, medan Riddetffopet
vch
Den 9 Januari!. 45 Z
och Adelns saktade b.slut utan Med - Ständers
deltagande, skulle sakna all kraft och werkan.
Herr Grefwe» och Landrmatstalken yttrade
att Borgare - Ständet hade i sikt ProtocollsUtdrag,
endast önskat, att Urstotten skulle Släggas
att ej upplaga de nya till dem remitterade
frägor, innan de äldre wore utarbetade. Detta
rörde iäledeö icke alldeles Gresw. törners motion.
Rörande den lunnes äter r Riksdags-Ordningen,
hwllken ofördröjrltgen till antagande wore
6tt förwänta det förordnande lom Grefwe Klor.
ner föreslagit. Herr Landtmarskalkrn uppläste der»
elter den i Riksdags - Ordningen förcstaqna hithörande
Z. hwarefter Herr Landtmarffalken gjorde
proposition, att Ridderskap?! och Adeln mätte täta
den af Grefwe klo.mr gjorda proposition förfalla
, till dttz Riksdags - Ordningen wore fanpijonerad.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe klörner, ^6olph Oöran. Jag will
för min del icke yrka wotering utan ar nöjd endast
det för win räkning bliswer l Prolocollet antecknadt,
att jag tillstyrkt, att ej nya lrägor mätte wäckas,
derföre att jag trodde mig känna Landets önskan,
och trodde Ridderstapet ocd Adeln döra undwika allt
hwad som kunde hasna anseende att förlänga RiködagS-ärendernas
gäng.
Härwid uppkom nägon oro.
Friherre liljencrants, ^ohan Wilhelm och
Frihere koienkane, Lckerins, förbehöllv sig att
t Prolocollet blifwa antecknade, läsom de der till
ska delar instämde mrd Grefwe kinner,
F!e
-
454 Dm 9 Januarkr.
Flera hördes önska att i Protocollet fä reser»
wera sig lika med Grefwe körner-, mea:
Friherre »j-E, ^xcl, yttrade det han ej an»
säg en sädan reserwalion tiliätlig.
Grefwe körner, ^ttolpk Loran: Rättigheten
att sä vttra sig lä^er ingen kunna betagas: ott neka
en Ledamot ali resecwera sig till Protocollet är
en större inskränkning of Ridderssapet och Adelens
rättigheter, än nägot annat.
Herr Grefwe» och Landtmarsikalke»i:
Det lärer esi kunna wägras nägon Ledamot, att
till Protocollet göra sin reserwation. Dä detta stär
hwar och en fritt lärer Ridderssapet och Adeln
wäl behaga bifalla den af mig, rörande detta ämne
, nytz gjorda proposition.
Rspades Ja.
Derefter framträdde, till bordet och antecknade
sig säsom deltagande i Grefwe lowers reserwation,
Friherre Le^onkutvutt, Hbrsksm; Herr
Lkrenborg, Lssper V/ilbelm; Herr Stiäle, Larl
kla^nus; Herr Svcttentt^erns, Lria 'Lkomss;
Friherre »)LNS, kreclric; Herr Setzerttlöm, Lars;
Herr Silverttolve, brettric; Herr 8rrä!e, »ils
vvilkelm; Grefwe LunZs, värtan; Herr Silver,
ttolpc-, Luttsi ^brsbsm; Herr von VVskrenclortt,
sotters; Herr Lggls, Loisn Luttsi; Herr Silverstolpe
, Lars Lsbriel; Friherre Leclerttröm,
^scob; Herr Lskn sl Lol^uttoun, Larl tonius;
Herr Silverstolpe, krettiic Samuel; Friherre
Nsnnerdeim, Lius August; Herr Dsnckvsrrlt,
Larl; Herr ^cllerboit,, ^acob; Friherre kleming,
»er
-
Den ro Januartt. 455
Herman; Herr falkenberg, welker Olok 6ottfrie-I
; och Undertecknad Silverstolpe , ^xel
Oabriel.
Höglsfl. Ridderikapet och Adeln ätjkiljdes kl- 2.
In strien, krotocolli
6. Silverstolpe.
Torsdagen den ro Januari 1810.
Plenum kl. half 5 Eftermiddegen.
Upplästes följande Protocoll öfwer det förled,
ne säroag hällne wal till Deputerade att emvtta,
ga Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.
Är 18 ro den 9 Jonusrii sammanträdde
Högloft. Ridderikapet och Adeln till utwäljande
af den Deputation, fom kommer att emottaga
Hons Kongl. Höghet Kron , Prinsen ; och erhöllo
dertill följande Herrar de flesta rösterne.
N',0 2 Grefwe Oe,venkaupt, Oustak.
^ — Os la Oarstie, ^acvb.
z — Oxenstjerna, polian OabrieK
,2 — Stenbock, Nagnus.
25 — Wacktmeister, k^ans Oabriel.
29 — Ljelke Fuftmägtig Grefwe ^Vscktmeister,
Llaes. I 5
456 Den 9 Januarii.
Nw Z5 Grefwe L^lclenUoIpe, Larl.
42 — tallen borx, Joban trenning
N
o I Friherre Oxenstjerna ak klra, Lven.
z — O^Ilenstjsrna, ^xel kric.
n — 8pLrre Fullmägltg. Friherre Lu.
bell, joackim karl.
17 — kleminz, 6ustak A6olpk.
26 — ke^onbulvuc!, Lgrl August.
29 — kolenbsne, 8ckerin§.
Zl — Wacktmeister, Larl Astsm.
4.0 — bibbing Fullmägtig. Friherre ki-k
6erstoi^ie, krestric.
Nro 9 Herr llllkipsrre, kric Jöran.
17 — klärst- Larl Lamuel.
Z7 — kosenkräle FullmäZtlg. Hekk
ölannerlkanls, Jokan Kreäric.
^-28 voll LnoiM^, 6ustak.
51 — Koos, Jacob krestric,
— 6)stlencreu!2, ^Ik.
87 — Lträlej Larl kreclric.
91 — körner j Oart Liebau.
96 kauli j Ouksf.
102 — Oxkukvucl Fullmäktig. Htk<
VoN Kckste6t^ klias.
lS/ " Kslltenlrerg, welker Olot 6ött--
irjeä.
126 —
Den ro Januarii. 457
N:o 126 H;rr Lurk Fullmägtig. Herr Ilsk..
Vknks!6t, Larl.
IZ5 — k^ammsrl^Liö, I^oreuxo.
1^9 —- kinkenberA, r^rviö.
!l6z " blollr, Fullmägkig Herr I-o
rick»
z pierrot.
167 — 6eetke, ^6o1pk Zebgstisn.
98 l — OyllsnKorm, FullmäZtig Httk
I.oricli8, Otto IH6ric.
982 — I^euteri^klm, (H.
987 — ^kerk^elm, (^onrsö.
IOZ0 — Oyiiender^, Fullmäglig Friherre
Liä^erfiolps, OuliLk.
IOZZ — blLMmarkjclm, Lsr! krecirilc.
IOZ9 — Ltjernkoff, 6eor^.'
124; — von Oislisr, Fullmägtig Herr
I.3Zerk^eIm, kekr.
1052 — LckönbsrZ, Fullmäglig HM
Ilerkjslm, l-lönric Wrllic-Im.
1056 — Lckönliröm, ?ekr.
Iv6l — ^äleiberF, Fullmägkig Httk
^Velifsit, ^1aurit2.
IO62 — 6e6erkröm ^ Lsri.
1069 -— kuulk, ^okan 6ustss.
IO7^ — 8lIsvkrscki5I6, Lsrl Wilkslm.
IO92 — I^onmsrk, ^6t)Ik.
Ridd. och Ad. prot. 5 B. N:o i ros
4S
458 Dm io Januaris.
R:p HOV Herr ^itgerLöIö, 6ulisk.
HO2 krojäentelt, ^xel,
k7t supra.
foksn 6abriel OxeulijerNg. f. Leäerström.
v. Ltruslonkelöt. I>s. VV. LtrZIe. ?. laggersijetm.
Lias ksgerkrZIe. ^V. kiljencranls.
1^. kleming.
Frcherrs Mannerheim: Seden walet nu ar
svrräkkadk, hwarwid af den upplasta listan tydligen
lyneö att den of herr Grefwe kamm^K^uk.
» föresiagne princip, att utse de i6 Äldste innom
hwarje Clasi, bliswit följd, hwilken princip
aswen star i öfwerensstämmelse med den sam följdes
wld utseende af f. d. Konungens Faddrar
1778, sä hemställer jag till Herr Grefwen och
Landtmarffalken och Högloft. Rrdderssapet och Adeln
om icke förteckningen pä de walde Ledamöterne
wä anfl-s har i Riddarhus-Salen pä det
ställe der woteringS-proposirionerne manligen uppsättas
, vä det att hwar och en mä känna walet,
och den som vlifwit utsedd och tilläftv-ntyrs kunde
sinna sig icke hofwa laglighet att i Deputationen
deltaga, mä sädont tillkännagifwa hoS RiddarhusFilkalen,
som dä enligt Rldderffapct och Adelns
b> flut äger att anteckna l en sädan Deputerads
ställe den jom sig först derom anmäler.
f Herr Grefwen och LandrMarskalkmr
gjoröe härä proposition hwrikm
Bifölls. ,
Hers
Dm 10 Ianuank. 459
Herr Grefwe» och Landrmarffalken, anmälte
alt Herrgr '1'r-ttventsiclk och kinlrsnbesA
tilikännagifwrt sig, den förra för sin Medicinska
proct,k, och den sednare tor siukllghet, ej kunnat
t Depulationen deltaga.
Likaledes gnmäldte Herr loricks, d^ils, att
hans Son, Herr IHck8, pierrot, wore ur Sta«
den fränwarande, och kunde Medes lcke ätnjuka
det honom wisade förtroende.
Uppå 'anmälan af Friherre Usnnerlwim såsom
Constitulions-Urffotlets Ordförande, att H re
8,»ckenttnöm, 8s!omon för enskilte angelägenheter
ffull asfagt sig sitt rum t bemäldte Utskott, anmodades
zrdje Clctzens Herrar Electorer att i morgon
en half timma söre Plenum det såmedelst !edigblifne
rum genom nytt wal komplettera.
2
Justerades följande, sine undttdämga Skrifwester
till Kongl- Majit
Stormägtigste
Allernadigste Konung!
Hos Eders Kongl. Maj t har i underdånighet
blifwit anmäldt, dels att den uti nästlidne arS
Stak till extra utgifter cmflagne summa, ej warit
tillräcklig att bestrida flera för äret atersräende
utomordentliga kostnader, hwadan en tillökning af
75,000 R:dr, swarande emot de i första anslaget
»cke beräknade kostnader af Eders Kongl Maj s
och D-si Högtälskelig Gemals kroning, samt af
Hchörmingen pä GripShdim, hlefwb af Nvden^
460 Den 10 Januarli.
de's ock att, sedan Bankens biträde till Krigsmtgisterlies
bestridande upphört för den öfriga delen af äret,
en »limma as 240,000 R:dr erfordrades till Södra
Armeens och Skärgäids-F^ottans underhäll, Westra
Gräns-bewakningen, samt be Finsta Troupxerneö
och alla Wärswade Regementers aflöning.
Tä Eders K^ngl. Maju ansett tjenligaft att kill
fyllande af d tzi behof, utan Bankens ytterligare
anlitande, anwandes, jemte äterstoden af Engclsse
Cu.sidierne, de i Banken insatte pakriokiste Län
och gälwor, fom förut icke särskilt blifwit dispo»
rer^de, har Eders Kongl. Mai t härom lill Riksens
Ständer behagat aflemna Nädig propvsilion.
Och lvm de af Eders Kongl. Maj t uti oswanberörde
män» uppglsne behof aro af den egenff-p,
att der<S besörjaiche icke kunnat eller kan
undwikas, och nägra särskildta medel ä Stat icke
äro härtill anflagne eller nägon annan tillgäng
bä'till icke finnes än den Eders Kongl. Maj l t
Räder täcktö söreflä; alltsä lä Riksens Ständer,
med bifall till Eders Kongl- Majus Nädiga sramställan
i underdånighet ötwerlemna ät Eders KonglMajt,
att s3 wäl as behälloingen utaf de l
Banken insatte Patriotiska Län 06) fnwilliga Gäfwor,
lvm af Sudsidii-medlens samt Wrpel operations
Fondens behällnlngar disponera de till ofwanföcmäldte
utgifter erforderliga z 15,000 R:dr
Banco. Dock akt wederbörande mä derföre r
wänlig ordning redowisa
Riksens
Ständer framhärda rc.
Srormägtigste Allernädigste Konung!
Till Edrrs Kongl. Majrk 'fä Riksens Stän
der
-
Den ro Januari!. > 461
der härmed i underdånighet öfwerlemna följande
af dem antagna och godkände Formulairer:
i:v Den Försäkran Hans Kongl. Höghet KronPrins-n
äger all ull Riksens Ständer asglimå.
2:0 Riksens Ständers Hyllnings - Ed till Hans
Kongl. Höghet.
z:o Hans Kongl Höghets Tro- och Huldhets,Ed
ät Eders Kongl. Maj t.
Riksens Ständer framhärda rc.
Hans Asiigl. Höghets prins LttKI^06di8i8
af Schletzwig
Hollstein, Sonderburg Augustenburg
Försäkran trll Swea L^rkes Seander,
sedan nans Rongt. höghet genom
deras och Förening dliswrc förklarad
för Swea Rtkes Kron. Prins.
WJ ^0608^ med Guds
Näde, Sweriges, Göihes och Wendes uikorade
Kron-Prins, Hertig till Schlesswig Hollstein Sonderburg
Augustenburg. Gore Wetterltgt: Alt
alldenstund Swea Rikes Ständer genom eli fritt
wal, samt deröfwer upprättad och Ost kungjord
Wai-Akt af den 28 Augusti 1829, utkorat och
förklarat Of för Swea RikeS Kron-Prins, alt,
ester Hans Kongl. Moj cs, den Stormägkigste
Konungs och Herres den Xlii. nu jemwäl
Wär Mernädigste Konungs och Herres, dödellga
afgäng, (hwarmed den Högste Guden Nådeligen
länge fördtöje) Swea Rikes Regering tillträda,
462 Den ro Januari».
titt Swerigrs Konung Krönas och Hyttas, samt
Riket skyra esler den af Riksens Ständer den 6
Junit 1809, laststälde, sE af Konung och
Riksens Enander antagne Regerings - Formens
bokstafliga lörefkrtft, samt Rikets vinga gällande
sä wäl Grundlagar, fom allmänna L^g och Laga
Stadgar, ,emwäl ock tillagdt Wära ägta Manliga
Bröst-Arswmgar, om WJ med sädane »välsignade
warda, rättighet att esler Ost inlaga den
K^ngl. Swensta Thronell, i den ordning och pä
bet falt, den af Riksens Ständer under den I8:de
December öttverenskomne samt upprättade Successions-Ordmng
bokstafweligcn innehåller och stadgar-
Alltså emottaga WJ med uppriktig erkänsla
denna beredda ära, och försäkre, att Wart
fasta uppsåt och oryggelig bestut äro och alltid
wara stola, art efter Wär yttersta förmåga, e»
mot ckt fritt Folks fä omstränkta förtroende smara
pä det sätt, Let samma äger rätt art af Ost
fordra och wänta, och hasme WJ af fri wilja,
samt ester mogen öfwerlöt,gning härmed weiat
försäkra Riksens Ständer om noga iakttagande af
följande »vilkor;
r:o
Ntloswe och försäkre WJ, att sjelfwe förblifwa
wld Veu rena Ewangeusta Läran, somt att j
den samma och innom Swea Rike uppföda wära
Bröstarfwingar, om WJ med sädane wälsigngde
warda.
Sty
- Hans Kongl. Mast SwerigeS nu regerande
samt alwen Wär Allernadigste Konung
stole WJ med ali kärlek och wordnad ära
sch
Deri ro Iamrar». 46;
och lyda, och, ftfsm Hans Kongl. Mastts förste
Uiderfäte, Honom med Tro och Huldhet förbuudnr
wara.
WJ skole ock, wid wal af en Gemäl, ställa
Otz till efterlefnad 44 §. af Swea RlkeS under
den 6 Junst 1809 laststälde RegeringS-Form.
U au Hanö Kongl. MftstS wctffap och tillständ
stole WJ icke för längre eller kortare lid Otz urur
Riket beglfwa
4:0
Sluteligsn
utlofwe och försäkre WJ, att,
enar WJ, efter Swea Rikes och Wär nu regerande
Allernädtgste Konungs och Herres dödeliga
fränlälle, (hwarmed den Högste Guden nådeligen
länge fördröje,) i kraft as Riksens Ständers under
den 28 Augusti 1809 upprättade och faststälds
WadAct uppstige pa den Kongl. Swensta Thronell,
stole WJ styra och Regera Swea Rike
efter den af Riksens Ständer den 6 Junit 1809
saststälde och as Konung och Stander till efterlefnad
antagne Regerings-Formens bokstastiaa föreskrift,
samt Rikets öfriga gällande, !ä wäl GrundLagar,
som allmänna Lag och Laga Stadgar, hware
öfwer WJ wid wärk anträde till Regeringen
Wäre tillkommande Underläkare ytterligare giswas
stole Wär Kongl, försäkran, sä lydande som dest
för Swea Rikes Konungar af Riksens Ständer
wid Riksdagen ak >809, öfwerenSkommen och
sörestruwen är.
Detta alt wele och stole WJ oryggeliM
hälls och uppfylla, fä kärt dek vtz wara mä, akt
SweB
464 De» ro Ja,marki.
Swea Rikes Ständer och Inbyggare skola wara
pligtige atk deras kill afgifwande Tro och Huldhels
Ed emot Ost efterkomma och fullgöra.
Till yttermera'witzö förbinde WJ Otz härmed
och bekräfte med Watt namns egenhandiga
understrifwande och med listig Ed, akt WJ allt
detta obrottsligen skola fullgöra: Sä lank mig Gud
hjelpe till Lif och Själ.
Riksens Gränders Hpttnrngs--Ed till Hans
Rongl. Höghet Rronprinjen.
Jag N. N. lofwar och swär wid Gud och
Hans Heliga Ewangelium, att alldenstund Swea
Rikes Ständer den 28 Augusti 1809 genom fritt
och enstämmigt wal utkvrat den Höadorne Furste
Prins ^001^8'l? oi Schleswig Holl
stein
Sonderburg Augustenburg, Swea Rr^s Kron,
Prins, att, ester Hans Kongl. Majtt Wär nu
Regerande Allernädigste Konung och Herre 6^l<s.
den XIII Sweriges, GötheS och Wendes Konung
rc. enär Hans Kongl. Majit nud döden asgär
(hwarmed ven Högste Guden Nådeligen länge för,
dröse) Regeringen öfwer Swea Nike, samt detsamma
underlydande Länder tillträda, till Sw rigrs
Konung Krönas och Hyllas, samt Riket styra;
Riksens Ständer äswen genom af dem upprättad
och under den ,8 December 1809 as Konung
och Ständer faststäld Successions Ordning tillagt
Hanö Kongl- HöghetS manliaa Bröstariw ngar
rättighet, att, pä sätt nämnde Successions-Ordning
sörmär och innehäller, Hanö Kongl. Höghet l Regeringen
efterträda; oltsä will och stall jag, enär
efter den Högstes skickelse, wär nu Negerande
Aller--
Den 10 Januarit 465
Allernädigste Konung blifwer utur det tlmliga Lifwet
kallad, lamt Hans Kongl. Höghet Prins
8li^!>t ^V6V8I' asgifwit sin Konungsliga försäkran
att Riket styra efter ben af Riksens Ständer
faststcftde, samt af Konung och Ständer antagne
Regerings Forms af den 6 Juni! 1809 bokstofliga
föreskrift Rikets öfriga gällande Grundlagar,
Allmänna Lag och Laga Stadgar Högbemälte
Hans Kongl. Höghet för min rätte och Laglige
hafwa och hälla, Honom Tro och HuldhekS-Ed
swära och rätt lydnad gifwa. Jag skall ock emedlertid
Hans Kongl. Höghet ära och wörda, Honom
huld wara, och etter yttersta förmäga Laglikmätigt
dch bästa och förmän befordra, samt det, som
Hans Kongl Höghet till skada och försäng lända
kan afwarsa, och i lid tillkännagiiwa om iag finner
nägot sadant ä förde wara. Sä fant mig Gud
hjelpe till Lif och Själ.
Eds,Formular'r för Hans Aontzl. Höghet Aronprinsen
cNKILH/M
Jag , lofwar och
fwärwid Gud och Hans Heliga Ewangelium, att,
säsvm Swea Rikes Stander genom ett fritt och
enstämmigt Wal utkorat och förklarat Mig till
Swea Rikes KronPnns att efter Hans Kongl.
Masts den Stormällttgste Konungs och Herres
den XIII. nu jämwäl min Allernädigste
Konungs och Herres dödeliga alsäng
(hwarmed den Högste Guden Nådeligen länge
sördröje), Swea Rikes Regering tillträda,
Ridd. och Ad. Prst.5B» till
4S
466 Den lo Jamrar».
till Sweriges Konung Krönas och Hyllas, samt
Riker styra efter ben af Riksens Ständer ben 6
Junit ,809 faststälbe, samt af Konung och Riksens
Ständer antagne Regerings-Forms bokstafliga
föreskrift. Rikets öfrige gällande, sä wä! Grund,
Lagar som Allmänna Lag och Laga Stadgar. Wtfä
will och stall Jag, Högbemält Hans Kongl.
Mast för min rätte och laglige Konung hälla,
honom med all lydnad och kärlek ära och wörda,
Hans och Rikets sannstyldiga gagn och bästa loglikmätigl
befrämja, jamt oryggeligen hälla och
uppfylla allt det hwartill Jag Mig uti Min till
Hans Kongl. Maj:t och Riksens Ständer under
den afgiina försäkran utföst: sä
sant mig Gud hjelpe till Lif och Själ.
Anmälte Herr Grefwen och Landtmarstalken
att bada Herrar k-u-gol nu uppsyidt de dem af
Ridderffapet och Adeln till Jmroductions minnande
förelagde wilkor derigenom att den yngre Brödren
älwen erlagt osgifterne till Riddarhus-Catzan,
Adeliga Cadette, Schvlan och Adeliga Jungfru
Stlfrs, Cctzan, hwaröfwer qwino nu iörekeddes,
i anledning hrvaraf Herr Landtmarstalken proponerade
att Majoren Olok ^scob irsntzel och Capilainen
Lsri ^xel mätte i föl-e as Kongl.
Maj.ts Nädiga Adoptronö Resolution blifwa under
Adeliga Akten von ?olts namn och nummer
687 pä Riddarhuset introducerade.
Bifölls.
Zu
-
Den ro Januarlk. 467
Justerades Protocollerne för deli 20 de December^
2l December För och Eftermiddagen,
jamt 28 och 29 December.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet häsilt hos Riksens
Högloft. Ständers Banco - Utskott, den
lo Januarii i8l».
S D. Riksens Högloft. Ständer hafw«
wid 1800 ärS Riksdag förordnar, Let ffusie
Riks DiScom-Werkets sörwalcning, sedan samma
Werk tagit sin början, hwarje är undergä behörig
rewision; hwarull, lemle arne R?wisorer för
de priwate Lelägarne, ä Bnikrns wägnar, en
Rewisor af hwardera Riks - Srändct borde utses.
Till de, i likstämmighet dermed, pä de ft msarna
ören förrättade Newisioner, haswa Stånds - Re«
wisorerne blifwit walde, för Högloft. Ridberskapet
och Adeln af Riddarhus - Directionen, samt för
be öfrige Respectiwe Stände», af det Stifts
Presterskap, af Borgerskavet i den Stad, och af
Allmogen t det Län, som bertill hwarje gang befunnits
wara närmast i ordningen
Enahanda
Rewision kommer i börjm af nästa
Februarii mänad att företagas: Och harBanco-U:skotlet
ej bordt underläta, att sädant^ hos de
Respective Ständen wördsammeligen anmäla; tärande,
under Riksens Högloft. Ständers nu existerande
sammanwaro, hwardera af de Respective
Ständen finna godt, att lill ofwannämnde förrättning,
en Rewisor utse och konstituera. Ar
och dag som förr ffriswil stär.
Efter befallning
Hl. kleliwkius.
Be
-
468 Den ro Januari»'.
Begärdes pä Bordet.
Utdrag al Prottcollet Wik hos Riksens
Högloft. Ständers Banco - Utskott den
10 Zanuam i8lv.
Dä Utskottet, ivid wäckt fräga, om inc-siering
af Bankens i Finland Utelöpande Medel,
funnit sig t förlägenhet att afgöra, huruwrda dek,
genom den detsamma af Riksens Ständer medde,
lade Jnstruciion, ägde rätt, att sä derviwer, som
sngäende de i sadan k afseende nödige bnswande
anstalter, taga nägot beflut? har Urffottet ansett
nödigt, akt hoö samtlige Riksens Ständer sig sörfräga
om detta ärende, sär af Banco - Uiskorret
med Riksens Ständers rätt asgöras? och hwacöfwer
angelägenheten fordrar, atr Banco - Utskott
tet, med största skyndsamhet, sär iwörwänta de
ZKespcckive StändenS gunstbencigna uilätande.
Ar och dag sam förr jkrifwit stär.
Efter Befallning
N. H^LtsMAiuL.
Lades pä Bordek.
Upplästes ett isrän Stats--Utskottet ingifwrL
fä lydande:
Wördsamt Memorial
Zblond
de anstalter, som wörö en följd af
endel Ledamöters i Hemliga Utskottet wid i8OO
ärs Riksdag ninska bemödande, och hwilka
sedermera hade cn »välgörande rlgining för Landet-
allmänna hvshällning, bör ä wen räknas de
rlMrsökningar, som hötios rörande beskaffenheten
Den ro Januarit. 469
af Sala Grafwa, desi drift och Privilegier samt
Vestas förhällande till en molswarauve alkastning
för Staten och det Allmänna.
Stats-Utffottet har hast under ögonen de förnämsta
af de Handlingar, sam angä detta amne; och
bland de wldlyftiga Ckrtftwäx ingar, iom i anledning
deraf förefallit och hwitkos till olla delar
noggranna ptöi.ing Utskottets tid ej medgifwit,
har det t synnerhet fästat sin uppmä-.kfamhet wid
den af i8v4 ärs Comilee gjorde under ökning och j
förje deraf afglfne Betänkande, samt an ert rekultaterne
deraf förtjena att med nägon liten förändring
underkastas Riksens Ständers pröfning.
En korrt teckning af Grufwans närwarande
tillständ, dest afkastning och inkomster, ff ll till en
böljan tjena att upplysa^ sä wäl hwad St ten erhällit
som hwad den drföre uppoff at eiler kan
hofwa att manta. Sala Grafwa, första ursprunget
lill Bergshandteringen innom wäkt Fädernesland,
ager ocksä derföre ett särdeles interesse,
att den för Århundraden tillbaka vewarar minnet
af Förfäders mödor och deras arbeten och
tilltagsenhet. — Men den wilmar tillika, att konstens
första försök behötwer erfarenhetens anwlsningar,
art ulan dem och dä winlinge - lystnaden
endast beräknar ögontckcketö fördelar, bereder man
sig ofta förluster för framtiden — Sä edeS är
den äldre delen af Sala Grukwa dearvetad pä
ett fäkt som stängt efterkommande ifra > be fleste
ställen i Gruiwe-fället, emedan stora rymder VUswit
sä ur.danbrulnr att tt.ken de önver r f lltt och
lemnat öppningar i dagn, som nu m,. a blott
tjena att wittna om oe Rikedomar d-r funnits.
Sednare liders Grufwef-arbttare y^fwa derfö s
470 Dm lo Janriant.
biifwit nödsakade söka inrymmen j sörsta klyften
lemle Gruswc-stolpen, och derutur, sä wäl efter
fället all räkna strän S. O till N. W. som ä
sidorne i mer än roorde är hämtat större och
mindre förräderi »cke i likhet med den ymnighet
man tillägnat i6:be seculum. men med mindre
förlust än nu, dä »varors- och arbete, wärdén wo,
ro i ett närmare förhällande till myntet. — Den
tid dä man ansäg frambringandet af en qvantitet
Silfwer för en National, »vinst, äfwen om den
med förlust ffulle anssaffis, wor man vckfä mera
benägen att gora uppoffringar för att underhälla
arbetet och Sala Bergslag riktades med förlänmgar
i hopp att de stora rymder ssm innom Sala
Gnstwae Ulmäl wörö belägne stulle » framtiden
gifiva en rikligare ersättning. — Scrsttldte händelser
ökade understundom detta hopp, dä säsom
är 1749 under det alla andra ställen wörö osyn,
d-ge, en enda ort gaf ämne till det ärets tilstrerkning
af 500 marker. Fyratio är derefter, har
vcksä en gä -g en lillwerknmg af gooo marker ur
Sala Grufwa kunnat hcmtas. Men ehuru Silfwer
- tillwerkningeu ifrän är 1741 dä Transporten
för Werket utfärdades sä wida stigit ott när
den strän nämnde är till och med 1760 icke ut,
givrde in alles »nera än 19,900 marker har den
strän och med 1761 till och mea 1781 utgjort Z5,>99
marker och män och med 1781 till och med
,8oo stigit lill 48 470 marker, har likwäl nu i
nära ett halst seeulum icke sulst kunnat päräknas
en ärlig afkastning cst 2000 merker och de mäste
samlas igenom ämnen frän flere ställen och hufrvudsakligen
igenom »vidlyftig procetz hemtaS utur ett sämre
flags Malm kallad Wask-Malm som fordrar
bade mera arbete och kostnad.
Un
-
Den io Jarmar»'!.
Under en sädan Grufwans belägenhet äknjuter
Bergslagen följande förmoner och förläningar.
i o Grufwe-Jorden utgör l»99 Tunneland.
Bestär as Aker, Äng och Hagar, och har
uppkommitö genom odlingar och intagor af fordom
fä kallade Rote-Karlar eller Silfwer BruksJdkare,
pä Wäsby Kungsgärds och kringliggande
Hammars Utmark.
2:0 Rrsno- Srars- eller Bergsmans-Jorden
bestående af Wäsby Kungsgärd och »äz
Hemman, som dels of Konung ^001.1-»
dels af efterföljande Negenter pä r6ov talet blifwtt
till Sraden och Gruswe - driften lemnade.
Sistnämnde Hemmans inägor utgjorde ester >688
Srs mätning.
i - - , - Äker 725 Tunneland.
« - - - Äng 992
- - , . Hagar Z28
Tillsammans - - 2045 Tunneland.
Utom Torpäaorne. Räntan as desse r6Z Hemman
bestiger sig efter deras fordna Skattläggningar
och förwandiingar ester »8oz 8rs Markegäng
lill 692 R.dr Z4 k- Z r:st. Banco.
Wäsby Kungsgärd är alldrig Skattlagd,
men har enligt en Charlä-beskrifning af'är 1652
hast iO/; Tunnelands utsäde och 284 Lass äng,
hwaremot dess inägor as äker, ä> g och hogar sedan
impediment bliswit asra'nade skulle utgjort
omkring L8c> Tunneland ulvm nägra Torp-ställen
, som ej mgätt i räkningen. Sä wäl Wäse
472 Den ro Januari»'.
b» Kungsgårds sem de öfrige Hemmans ägor äro
nu fördelade pä de i Sraden warande er» hundrade
sextio Bergsmans- Tomter, utom Skogen
och Utmarken som är gemensam, och är denna
jord efter Försottnmgarne offiljagtigt frän nämnde
Tomter och desse äter sch-- G^uswc-delarne fä att
hwar»c sadan Tomt och Jordägare i Staden tillika
mäste wara Bergeman och Grufwedels ägare.
Med Konung 6v8-r/rk- Hoonpus donation
wor den ffolbigdrt förknippad att Stadens Borgare
och Bergsmän ffulle til! Silfwerbrukets »dkeliga
drnwande städse hälla Folk, Hästar och alt annot,
som dertill bkhöfdes och dessutom oi hworje Tunnelunds
utsäde, oräkna dt Trädet och 6 Latz Äng,
ärligen giswa 2 ne lod godt fint Silfwer haifannak
Kronan och eli hallt Staden. — Denna Silswersk.
tt bestämdes ytterligare 164» sdä en delaf bctze
Hemman blefwv till Staden donerade) till ivvO
lod eller 6z marker berofi: t Sniwer — Men dä
igenom Resolutionen ar den 22 Mars 1667 blef
förklarat, att Sala Stad och Bergslag skulle konfldereroe
för Beras-Stad och niuta samma wiikor
och friheter som Fahlu Stad och Bergslag, lärer
vcksä l följe dero» Veu för den donerade StatSjorden
är 1641 stadgadt Silfwer skatt hafwa
llpphörk.
zw Rilkinge Mfölqwarn skattlagd till 70
Tunnor Sp 'rwmäl och förlä' ad är Grufman till
vnderhäll lör förlamade arbetare. Berörde Ränta
Utgör ester »8oz ärs Markegång R:)r 265:22 k
4:0
Nyllinge Säg, vskattlagd.
5:0 Bänrorne af de 6 nedre Socknarne,
som efter r8oz ärs Markegäng utgjorde 7487
R;dr
Den ro Januarii. 47 Z
R:dr 25 tz r r st. Banco; men för hwilka be»
talas Arrende med 1119 R:dr 8 Kronans
uppoffring är säledes efter denna beräkning 6z6o
R:dr r? k' 2 r:st. B:co.
6:0 Grufwe,Drängs Hjekpen, af allo ir
Salbergs Socknar, tillkommen i fordna tider fä»
fom Lön lill Grufwe-Drängarne hwlika Allmoge»
i berörde Socknar emot UtskrifntngS-srihctenS ät»
njutande mäste anskaffa till Kronans Silfwer-Bruk
wld Sala och sedan detta Bruk genom 1682 och
1741 arens Transporter bliswit priware eller
Bergslaget upplåtet för dem bibehällen kill KonstStatens
underhällande, har utgäkt med en half
Spann Säd och 2 ff i penningar för hwarje Mantolsjkrifwen
Mansperson intill är 1802, dä ge noin
bemedling af den dä förordnade Eommission en förening
emellan Bergslagen och Allmogen blef träffad,
i följe ywaraf denna afgift, sördeld pä
Hemman t Socknarne, är fastställd till ett wisst
belopp af 518 Tunnor Sv nnemäl, hälften Rag
och hälften Korn, fom e ker l8o; ars Markegäng
fwarar emot.1964 R:dr 4 §. Banco.
Denna Grufwe - Drängs hjelp ukgö es wäl
ak Allmogen utan afkortning j betz HemmansRäntor;
men grawerar likwäl l sä matto Skaten,
att derföre bestas:
1:0 En lindring i Noteringen salunda, akt dä
i den öfriga delen af Länet 2me Mantal utgöra
Roten för en Karl, är de här z Mantal om
Roten, hwarigenom uppkommer en minskning af ungefär
Lz Soldater, hwUkas lön och underhäll efter
Ridd sch Ad. prok. 5 B° t685
475 Den iO Januarit.
7685 ärs Reglemente emellan Mmogen och
So dalerne i Westmanland, jamt i8oz ärö Markegäng
gör 1029 R:dr.
s o Att hwarje af de 16; Rotar i Sali
bergö Fögderie för en Tunna Svannemäl under
namn af Dagöwerks, Tunna lör Gruswe-DrängS
hjelpsns ffull, lom tillsammans gjort t6z Tunnor;
men hwaraf för bristande kllgäng pä Spannemä!
utgör blott 22^ kappe in natura pä Roten, lvm pä
i6z Rotargör 174 tunnor 22;kappar eller i penningarefkeriZo;ärsMarkegäng4^4
Rr 26 H- ror.
och resten eller 48 Tunnor 72; Kappar betalas
med Penningar efter Tre Daler Sllfwermynt
Tunnan gör - - - 24: 9: 9.
bela ersättnings swärdet för Grufwe-Drängs hjelpen
utgör således - - , 7487 -' z6: 7.
som dä Laga Hus och andra exprncer för 6;
Soldater tillkommer, nogsamt kunna anses till
fullo smara emot Gruswe - Drängs hjelpen
- - - - - 7964: 4: —
7:0 Lönerne pä Rronans Stat till Tjenstemän
wid Weckel utgöra tillsammans 719: 16:
8 0 Till inköp af Materialier wid ProberKammaren
- ------ , 6: zr:
9:0 p,der Kronan förlust genom bewiljade
Förmedlingar för uppdämningar, hwilka Förmedlingar
till 7L Mantal, efter i8oz ärö Markegäng,
utgjorde ----- 452:2:9.
70:0 Har Kronan mast lemna wedeclag
till Enäkers Bys Frälse, Hemman för WartenffaLa,
som efter r8oz ars M:keg:g gör 22; zz: 6.
Den ro Januarii. 475
no Njuter Sela Stad för Bergslagets
skull, frihet för Tull och Accis jamt Bätsmanshätt.
12:0 Sro Enåkers och lTkora Allmänningar
uppiätne Bergslaget utan någon Rkcognitlons-afgift-
— Den förut Bergslaget tillkommande
Mantals- och Kneckte- Weden utgöres ester
1802 ärs förening endast af Skogägande Hemman
emot betalning ester ärlig Taxa eller Markegäng.
— Och Knekte» Weden, hwllken sedan Allmogen
ätog sig ständiga Knecktehället, bort helt
och hållet upphöra är genom 1802 ärS förening
eftergifwen. Det samma har ocksä stedt med andra
extra onera, frän hwilka Allmogen redan efter
de wid 1652 ärs Riksdag faststäldte Dags»
werks-styldigheter hade bordt genast bltjwa befriad.
När nu oswannämnde för Sala Stad och
Bergslag bestädde Krono - Föreningar och uppoffringar,
jom kunna räknas till ett witzt ärligt
b.iopo i penningar, sammanläggas, utgöra de en
summa af ----- - n,6lo: 2z: ro.
Hwarföre Kronan erhäller i
arrende för de Sex Nedre
Socknarne - 1119: 8:--
Silfwerstatt af 2000 markers
tillwerkning 16^9: ro: i.
Slagsta» och Myntare§ön
af Bergslagets behällne
Silfwer uppgifwes med afdrag af
kostnaden till » ?85'«
Tillsammans Z,i4Zr »8: s.
Och
476 Den ro Januarli.
blir fäledeö Kongl Majus
vch Kronans ärliga förlust - 8,467: 5: 8.
Da likwäl de faknade Jnkomsterne af Grufrve-Jorden,
Wäsby Kungsgärd, Wmänttlngarne,
fullen, Accisen och BälsmanShäller äro oberäknade,
äfwensom till denna förlust kommer Kronotionde»
af de donerade Bonde-Hemman, hwitken
enligt Rärenstcperne till Donations- uden utgält,
men ivid Hemmanens öjrveriättwde till
Bergslagen biiswit den famma estcrginven. — För
ott Kronan stuve hajma en ersättning lwarande
emot detz uppoff-ingar fordrades omkring 6,Loo
Markers högre tillwerknina än den som Gruiwan
hittills gifivit. — Elter detz de sednare io ären
per medium warande afkastning af 1974 marker
har ej allenast Kronan »öriorak, uran alwen Bergs
lagen genom de w:d Wast - Malmens afstNjande
anwände kostnoder, och är denna Bergslagens förlust
beräknad till omkring 4726 R:dr ärligen,
fastän de Körslor och Hö lewerasitter, hwilka Tomt,
ägare i Staden j>e'fwa till Grufwan utgöra icke
i denna räkning ingall.
Med en fädan sakernas ställning, dä Kronans
förlust är bttydelig, dä arbetet icke synes
löna den derpä nedlagde kostnad, lärer endast akerstä
att jökg utreda den fräaan, huru en förändring
enligt med Statens fördel och ulan rubbning
af enstildeö wästärv mä kunna ulföraS. Huru
wida den öfwerensstämmer med Statens förbindelser
emot Enstildta och huruwida ortenS dessaffenhct
mcdgifwer andre ulwägar kill näringsfäng.
Att med Grnswans närwarande bestaffenhet
och möjeliga utsigter för framtiden dek icke kan löna
-
Den iO Ianuark'. 477
na sig för det Allmena, ott läka dufwa densamma
för Statens räkning synes af det föregäende
wara ädaga!--gdt, och det lärer wäl icke eller kunna
nekas Staten att förklara att den ej widare
kan in-gä i en sadan befattning.
Da äterstär endast, att afgöra huruwida Staten
kan Zterkomma i Åtnjutande af sine gjorde Förläunigar
utan att bryta emot sina ingängne förbindelser
Efter
hwad Skars-Utskottet kunnat finna, sä
wal af innehället af Sala Stads Priwtlegier,
som af 174! ärs Transport vä) det l följe deraf
ar 174Z emelian Bergslagen och Kronan offlutade
A rende-Lontract, äro de derigenom ak Kronan
vtwerlätne förd lar alltid förenade med wista wilkor
af arbete och biträden w>d Grufwe dritlen och
Silfwer » Werket; enar detze skulle upphöra eller
genom Grufwans öswerlemnande till Bergslagens
fria disposition det komme alt bero af hwars och
riis fria wilja, huruwida han will densamma fou»
sikta, kan wjkottet ej annat finna, än alt ocksä
med detsamma de rättigheter böra upphöra, hwilka
endast i och för drste förbindelsers skull wörö
Bergslagen lemnade, och att Kronan således emot
befrielse frän de till Grufwe-driften hörande skyldigheter
bör äkerträda i besittning af dest för
G-ulwe-dristen och konstwerkenö underhall aistädde
Förläningar. — Om i grund af ett sä kalladt
ewärdeligt Conlract om Kronans Hemmane-Räntor,
Sala Bergslags Jnt-restenter skulle yrka fortfarandet
af inkomsters ötnjlttande, för hwilka de
icke kunna skaffa Staten någon nöjakng ersättning,
more det att anse som en beskattning pä hela
Samhället, till hwarö åtnjutande Sala Bergslags-Jnreretzenter
icke mera ä» andre kunna wara
478 Dott lo Januani
berätttgade Att likwak harwid bör jkiljas e»
mellan de Förräningar hwilka genom sättet as deras
öfwerlätande och besittning kunna anses som
Bergslags-Jnkeretzenternes egendom och de afgikter
eller onera, hwilka oj andre Medborgare utgöroS
och hwars öfwerlälonde derföre egenttligen kan
anses lvm en minssning i Samhällets inkomster,
förmodar Srote - Utskottet lika mycket bör wara
en följd af sakens natur s-m af btllighetens jökrssrifter.
De sörre af d-ste flagg Förläaingar besia uti
den sa kallade Grufwe, Lrono-Grads och
Bergsmans. Jorden med sine tillhörigheter, hwilken
ehuru fran böljan uppiäien blott under nottjande
ratt, mi.mera insörliswad med sjeifwa Tomterne,
jä wä! igenom egenskapen af dek alflutcrde
perpetuella Contracket, som i synnerhet igenom besittningens
iängwarighel, hwilk-n, till desi öfrvcrlätande
l Ars och Köp gistvik ja till sägande urminnes
häfd, kan och bör anses såsom Enskiltts egendom
och bör as Staken under full ägande rätt
till dem upUätas. Det andra stagrt at F ttänmaar
utgöres as HcmmaiisTxänrorne jftän de Sep
Nedre Socknarne och af des sä kollade GrufweDrängs
h,espen. Dche bada strgs inkomster
som utgöra eg-ntestgen hwod Staten förlorar,
borde vcksä helt och häller indragas, för att i
Stats-Catzan ingä.
LLncrne till Emdcrsmännerr wid werket
blefwe också, enär detze Embetsman asginge eller
dlefwe annorstädes emptoyerade, en besparing för
Let Allmänna, dä de wid Gruf ve-bristens upphörande
icke mera behöfwa äterbesättas.
Räu
-
De» io Januaris. 4^9
sänkan af AyUmge Mjäkswarn kunde af»
wen, t
hörte och förlamade Arbetare således icke borte
supponeras, framdeles indragas.
Det gifwes witzerligen ännu ett slags uppoffringar
som Staten gör igenom te oswannämnde
för uppdämrimgarne bewiljate Förmedlingar
och Wederlag, men da ä andra siban är ädagalagdt
a t igenom watmeks astappningar ur Sjön
Hallaren som är Dam-Slö och hwarisrän SagÄn
bemtar sitt förråd, wattendrist stulle uppkomma
för i r Qwarnar jemte ett Jern ManufakturWerk
i Westmanland samt z ne Qwarnar i
Upland, lärer man medgifwa art Kronan igenom
Rantorne af detze ätffillige Weck erhällit rikelig
ersättning för demäldle uppoffringar och att den
genom uppdämmngarne nu sörsämrade Jorden icke
pä längre tid, om äfwen wattnet aftappades,
stuve kunna gifwa någon afkastning. — Att läta
förblifwa wid det närwarande, synes således i
detta fall närmast förenligt med bade Statens och
Enskildes fördel.
Hwad nu de öfrige Hemmans, Räntorne angär,
dä wärdek deras blir olika efter olika Markagäng
, kan wäi icke eller en oföränderligt bestämd
wl, st af deras indragning beräknas; men uppta»
gen ester i8vz ärs Markegäng enligt den i 1804
ärs Comrr-ltzions - Handlingar gjorde ewaluarwn
af detze Räntor, skulle den utgöra en inkomst tor
det Allmänna af 9616 R.dr. — Dertill kunde
räknas ännu 719 R:dr för den pä Kronans
Stat uppförde Werkets Betjening och de 6 R:dr
som ätgä til! inköp af Materialter för Probe»
Kammaren. Mr della utgjorde lo,;4l R:dr
hivap
-
480 Deri 10 Ianuarii.
hwarilrän likwäl j händelse Grufman ffulle hell
och häller nedläggas inkomsten af 200 Marker
S>lfwer!katt, wärderad till - - - i6z9 R.r
samt Mynkare - Lön och Slagskatt för det öfriga
räknadt kill - , - , - . - - R:x
semke BergsLagens arrende. afgift för H mmanäRänkorne
utgörande - - - , - rny:
bör afdragas, hmilket gör tillsammans ^14; Rm
Som ifrän ofwannämnde fumma af 10^41
R:dr oör atgä och äterstär säledes en behällning för
Kronan af 7198 R-dr Banco, utom kwad för de
upphörande skyldigheter af Grumme» Jorden och
efter N?cognil»ons Allmännmgarnes indelning och
fkättläggning till hemmantal kunde i Ränta erhällas.
Sädant blefwe Refultatet, dä Riksens Ständer
skulle anse Grufwe-.drifken helt och hällit döra
upphöra och att Staken säledes emot befrielse
för Bergslagen ifrLn de den samma hittills älagoe
skyldigheter borde äterträda i ätnjulande af sina
fordna rättigheter.
Men dä Sala Silfwer, Grufwas bearbetande,
i fall det kunde ske med mindre förlust för CtatsCassan
alltid blefwe en winst för det Allmänna,
och dä en sadan rörelses upphörande alkid för den
menighet som den samma hittils idkat, skulle medföra
en betydlig rubbning i utwägar till l äring
och uppehälle, torde bet ännu närmare böra undersökas,
om icke igenom en annan förwaltnings-method,
eller igenom andre närinas-orenärs öppnande
en tillräckligare utkomst skulle för Bergslagen kunna
-
Dett ro JamrarLk. 481
na beredas och Gruswe- driften ändock till nägsn del
kunna fortfara: ortens läge och klllgängar synas
härtill guma anledning.
De innom Salbergs Fögderiasmättr Skogsoakker
äro as Förste Landtmätaren köken 2 är 1^04
uppgilne till ett belopp of iz6,8oz Tunneland,
hwarförutan enligt hans munteliga tillkännagifwande
inför Commiesionen, enskifta Hemmans Skogar
skola st inas till ett belopp af omkring 40,000
Tunneland, sä att desse innom Sala Fögderi belägne
Socknar kunna anses innefatta en omkrets
al nära 200,000 Tunneland Skogsmark. — Derjemte
äro wio CommisstonenS är 1804 jörrättade
undersökning ätta stycken wattenfsll Ugpaifne säsvm
tjenlig? tstl Smides'Hamrars och M^s UanarS
anläggning, hwaraf 4 stocken blifwit af Comneen
godkände och läglighet i sölje deraf funnen till
4020 Skeppur.ds Smides anläggning. Wld en
sädan Sala Stads belägenhet, omgilwen af stora
Skogar och bredwid sädane dels of naturen dels
a» konsten danade W^ttenfall samt med en mindre
aflägsenhet frän dlorks,A8 outödelig? och wälartade
I«rnmalms Fält jemte de anledningar dertill,
som pä närmare häll stola wisa sia, hofwa
sä wäl ä ena sidan de till undersökningens förrättande
urs dde Commikkerude funnit stal tillstyrka,
som Bergslaos Znteresftnterne funnit sig söronätne,
att är 1804 instämma i anhällan om tillstånd
till anläggande ok en Jerntjllwerkmng, ge^om hwars
afkastning de skulle sättas i ständ alt fortfara med
arbetet i Silfwer'Grufman vchott ändock till Krokan
ärerlemna dest afstädde Hemmans, Räntor.
Ridd. och Ad. proe, 5 B. Det
52
s
-
482 Den ro Jarmar».
Detta förslag med derwid kort ester gjorde
tilläggning»» bestär huswudsakligen i.följande puncrer:
, o Att till Stars -Werket indragas alla i Räder
fvriänie Kron»-Räntor af Socknarne.
2:0 Att Bergslaget säsom en statt af Silfwer-Werket
ärligen beralar 200 Lödig Marker
Silfwer.
zw Att Bergslaget häremot Nädigst mätte
förunnas 4500 Skeppund Stångjerns Smide,
med dertill hörande Tackjerns bläsning emot enkel
Hammarsta» e-'ler procent, fritt frän o!l Be,
rvillmng och Tionde afgift af Tackjern», och Bergslaget
under ewärdelig nyttjande rätt upvläkas Kyllinge
Mjöl och Sägqworn, sä att TLatrenfallen
i samband med O.warnarne kunna upptagas till
Bergsbruk.
4:0 Alt fä wäl Bergsmans som Grufwejorden
stuile förklaras för Bergslagets enstiidta
egendom med ewärdelig ägande rätt och ort Staden
sä wäi i anseende till jorden tom andre frioch
rättigheter mä oqwald njuta sine Priwrlegier
ech de genom flere Kongl. Resolutioner förunte
förmäner tillgodo
5:
Att Smidet mä i sä mätta sammanbindas
med Silfwer-tiilwerkniugen att det blifwer
Tvmtewls förde», utan alt sedermera wara widare
förbundet med Tomterne, än att d.t kan till
dwem som hälst innom Bergslagen i likhet med
Lotter i Fahlu Grufwa öfwerlätas.
6:0 Att Silfwer-Werket mä öfwerlemnas till
Bergslagets egen disposition, i likhet med andre
pri
-
Den ro Ianuarii. 48Z
priwate Werk i Riket och akt när Embeksmanna
styrelsen uppfört, säsom Byggnads-Fond för de
noa Jern, Werten, Bergslagen mätte förunnas,
ott i trenne är uppbära de Räntor det nu för
Silfwer-Werket innehafver.
7:0 M Silfwer- och Jern - tillwerkningm
mä stäilas under Bergmästaren i orten och att all
den Betjening Bergslagen finner nödig till Mertens
drift mä af dem ijelfwa fä till och afsattas.
8:0 Att tvid nu warande Pastors afgång
Tomtägarne finge eftergift för den hwarje Pastor
i Upsala hittills personell tillagde Kronans andel
uti Sädes-Ttonbrn utaf Bergslagets Jord.
9:0 Att sedan Krono - Räntorne bliftvit till
Stats-Werket indragne och Bergslaget således
urständfatt att gifwa desi nu warande Tjenstemän
underhäll, Bergslagen mä derifrån warda defriadt.
io:o Att Enäkers och Nora Allmänningar
hädanefter som hittills mä af Bergslaget utan
afgift fä behällas»
n:o Akt Bergslaget af de detta Werk underlagde
Socknar mä framför andra bruk, emot
full betalning i mon af wägens längd, äga förmonsrätt
till Kohl- och Med» handel säfom en 0-  umbärlig wara för de nu i underdänighet sökte
Jern-tillwerkningar, och stuteligen att sörstaget i
hela sin widd oförändrat mä antagas eller förkastas.
Med de i sörsta puncten omnämnde Förläningar
hwilka Bergslaget ffulle afstä, ffulle förstäs
endast de arrenderade Hemmans-Räntorne
jem
-
484 Den ic> IWiuarkl.
jemte Daqswerks-pennmgarne i de 6 Nedre Socknarne
jamt Grufwe - Drängs hjelpen of alla i r
Gvcknorne, som efter i8oz ärs Markagäng räknades
lill 9,457 R:dr 29 st. 2 r-st. Banco.
Statens winst om detta förslag gätl i werkställrghet
skulle hofwa blifwit följande:
i-o Wardet af de för-arrenderade
Räntorne i de Sex
Nedre Scckn.arne - - - - 7487: 25: 2.
2.0 Dito as Grufwe -  Drängs hjelpen i de Tolf
Socknarne 1964: 4: —
zro 2oo Marker Silfwerstatt
ehwad lilirverkningen är större
eller mindre - , - - - 16^9.' io: r»
4:0 Enkel Haminarskatt af
4500 Skeppunds eller 45 Skeppund
Jern a 9 R dr - - - 405: — —
5:0 SjöTullof45OO Skeppund
a 2iz hr » - , - 2002: — —-
6:0 Wid nu »varande pä
Kronans Stat upp ö de Tjenstxmäns
afgång besparas deras
Höner ---- » , » , 719: 16:
Summa 14,215: 7: z.
När härifrån afdrages hwad
Staten för det närwaraode njuttr
af Silfwer - Werkct och
Bergs
-
Den ro Ianuarii 485
Bergslaget utgörande Mammans
------ - - zi4z:r8:L.
Hade Kronans winst om
detta Förslag gärt i »verkställighet
skolat biltwa - - - - - noyrr zy-l.
Att det säledes wore werkeligen förmånligt
jones vbestrideligt och att dä örkene lage, tillgänSar
06) förut idkade handtering synes till en sädan
anstalt föranleda, det äswen bör wara dea
samma fritt och Mätit, art, wid sig företeende
omständigheter en säoan anläggning företaga, lärer
erkännas lika billigt som »verkställigheten wore
för det Allmänna gagnelig. Men dä Jern «till,
werknmgens fördelar, sedan 1804 ansenligen före
nnnskats och dä wrd en för äldre Werk bekymmersam
ställning, det wore oräktwist och wädeligk
ark emot deras,vilja försöka pätruga Medborgare
alt ingä i nya handläggningar utan molswarande
fördel läre Riksens Ständer icke i detta oiseende
kunna sträcka sitt tillstyrkande längre än att hos
Konungen anhälla, att enär Sala Bergslags
JntereHenter derom med ansökning inkomma, till»
ständ till en sädan Jern - Werkö anläggning mä
dem i Näder blifwa bewiljad.
Emedlertid och dä Staten, t »väntan pä
möjeligheten cf en sädan anläggnings^ »verkställighet,
icke bör underkastas att pä obestämd tiv wara
i mistni"g af sina Förläningar och HemmansRänkor
i synnerhet dä, oakt.idt den är 1741 asstutade
transport, dct blifwit ädagalagdt, alt änLamälet
dermed. Silfwer - tillwerlningens uppdrifwande
till en molswarande etkastning icke rvunuitS,
anser Stais- Utskottet för sm del sig döra
486 Den ro Januari!.
R'k!ens Ständer wördsammeligen söresiä och
förklara:
i:o Det Sala Gruswa dä den icke kan ge
en afkastning fwarande emot kostnaden bör icke
längre för Statens räkning drittvas, ulan ötwerlemnas
kill Bergslags - Jnlercsientecnes wärd och
disposition om de kunna och wista densamma eill
sia och det Allmännas nytta bearbeta.
2:0 Att dä Kronan icke mera ålägger Bergslaget
Grufwe. driften som någon stadighet, anser
sig Kronan icke heller böra för densamma göra
uppoffringar ulan 3 mager de för Gruiwans bearbetande
och konst-byggnadernes underhäll borrtarrenderade
Hemmans-Räntor i de Sex Nedre
Socknarne och Gcufwe - Drängs hjelpen l alla
Tolf till Sala Fögderi hörande Socknar
z:o
Att om Sala Bergslags - Jnteresienter
sinna sin fördel uti, att t mer eller mindre mon
drffwa Grut-arbetet, ock sä länge derföre till Slaten
erlägga de 2vO Marker Silfwer fom hittills
utgjort Kronans winst af detta Werk, stall denna
afgift anses swarande emot Räntan af Gruft
we-Jorde,, samt den till Staden donerade Brono,
Srads och Bergsmans , Jorden och Staben
densamma nied olla hittills ägande fri, och
rättigheter oqwald behälla och besitta. Att alf
denna jord stoll i allt fall till vest närwaronde
ägare under full ägande rätt till ewärdelig tid
uppläkas och ö"verlemnas; men att derest Grufarbete!
helr och hällek upphör och Kronan blir t
mistning af desi olwonnämnde ärliga inkomst af
LvO Marker Silfwer, stoll den ifrän de med
Gruf-arbete Htföljande yrma således befriade Jorden,
Den ro Januaris. 487
den, statlkäggas till en emot detza sednare prästanda
svarande MM. Dä enligt 24 § af Sala
Stads priwillgker af ten 24 Aprils td24, hwarje
Tomt tör betz lilldelka Äster och Äng, undantagande
endast Trädet af 6 lotz Äng, stulle halla
Folk 06) Hästar lör Grufwe-drstlcn samt d.Hucnn
betala 2:ne lod godt fint Silfwer/ hmflannat til
Kronan och ett halft till Staden, men denna lenare
afgift i följe of de är 1667 fvrlänte Bergslags-
ftiheterne kommit alt upphöra; synes StatsUtstoller
alt ivid GrufwanS nedläggande statlläggningen
i förhällande till ofwannämnde afgift och
ffyldigheler dör bcräkiios.
4:0 Art den Stads- och Grufwe-Jorden ätsöljande
Skog bör rcfwas och hwod som tillkommer
hwarje lott drnsamma bestämt tilldelas, samt
hwad till odling är ljenligt och ej os Tomtägarne
kan begagnas, till anläggande as Torp eller Nybyggen
upplätas.
5:0 Att sä länge som Silfwer - Grufwan as
Bergslaget arbetas och Kronan derföre ätnjuter den
utsatte Räntan stola de Bergslaget onllagne Recognilions
Wmännmoar med samma rätt och friheter
sam hittills af Bergslaget begagnas, i anseende
till de alla ädlare Werk förunie frihet för
Recognitions-afgift; mm att derest Grufman helt
och ballet nedlägges / sto-a dctze Allmänningar till
Hemmantal indelas och till Skatteköp upplätas.
6:0 Att om Bergslaget finner fig i ständ akt
i Jern - Werks an'äggning ingä/ stall anhållan
derom wara Bergslaget osörwägrak; sä mycket
som al ofwannämnde Recognitions Allmänningar
för Brukens behof rrforbras, be samma vwäger
1i
-
488 Den t O Januarri.
iigeii anfläs. Sä länge arbetet i Silfwer, Gälfwen
stuile förköra och Kronan deraf erhälla sina
200 Marker Sllfwer, stall ocksä för Jern-till,
werknmgen endast enkel Hammarskatt erläggas och
TackJerns-blädninge» wara lfrän Tionde-afgift
befriad Men skulle Grufman helt och hället ned,
läggas och Kronan icke echälia si» ärliga inkomst
af 20 ) Marker lödigt Silfwer, stall för det Smft
de Bergslager degagnar, samma afgitter erläagas
sam för gamla Jern - Werk af samma egenskap,
och som är i älnjutandet af enahanda förmoner.
70 Akt för all lemna Sala Bergslag
möjligheten att samka tillgängar till sädane wecks
anläggning och för att i alt fall lemna denna
Bergslag nägon ersättning samt tillfälle att binda
sig lill den förestäende förändringen, tillstyrker Ut<
stoltet att Riksens Ständer dä möieligen af en sädan
anlägg -mg är obestämd och förlusten derföre
kan olliwa för Bergslagen sä mycket mera känbar;
mätte läta Sala Bergslag fä behälla alla sina nu
ägande förmöner och rättigheter under en tid af
5 är eller kill nästa lagtima Riksdag ester
hwars förlopp Kronan först kommer i ätnjutande
af de nämnda Hemmans»Räntorne och Grufwe-»
Drängs hjelpen, hwilka således med är 1^5
komma att till Stats-Werket inga
8w
Till denna tid förblikwer, sä wäl hwad
Kronans himls ägande inkomster som hwad utgtlterne
för aflöningen af Grusm ns Tjenstemän
angär wid det som hitirls warit brukeligt, endast
med det förbebäl-, att inga nna Tjenstemän tillsättas
och att de närwarande sia icke med G-ufweLriften
widare befatta, än sä wida BergslogS-Jnttretzentemg
det ästundg.
9»
Den lo Januarti. 489
9:0 Att hwad angar, sä tväl Regleringen af
detzä Tjenstcmälis Löner, dä de rvid HemmansräntorneS
äter^agande stola pä Allmänna Indragnings-
eiler Pensions-Skaten uppföras, sorn de mera
detarllerade stadgande» hwilka i händelse af en
Jernroerkö-anläggning erfordrat, Riksens Ständer
mätte hos Konungen anMa det Kongl. Maj t, med
afseende pä de förändringar sig företeende omständigheter
kunna erfordra, täckes taga til! grund «öe
sina Förordnanden i detta ämne de uti 1804 ärS
Commissions Betänkande uppgifne sörflag och
omständigheter.
IO!0 Att fä lange Silfwer-Giufwe driften
fortfar, eiler derest en Jern - Werks anläggning
ägt rum, Kyllinge Säg» och Miöl-O.warnak
stela af Bergslags Jntrchenterne allt framgent som
hittills under ewärdelig nutsande rätt begagnasx
och Räntan till understöd wr olycklige eller förlamade
och orklö e Grus-Arbetare anwändas; mert
ett deräst Grufwe-Arbetet helt och hällit kymme
ett upphöra, uran att någon annan Smides- eller
Järnwerks anläggning ägt rum, stall räntan af
Kyllinge Mjöl Qwarn owäzeriigen till StatsMerkel
indragas.
Cuteligen hor Stats-Uistotttt trott sig böra
till Riksens Högloft. Ständer hemställa, om icke
mid den tillgörande iöränvrwgen « antingen en ny
ZernwerkS anläggning »vidtages eller med Arbe»ek
t Silfwer«Grusw m l mer elier mindre mohn stal!
forrlaras, d-l icke blir nödigt, ott till Reglerande
af fä wäl Staters fördelande'till Bergslags-ZnkreSseiikerne
som deftes sins emellan en Comprömch
Ridd.
och Ad. Prot. 5 D- Rätt
4yo Den ro Januaril.
Rätt under ledning af nägon sticklig Embete
man mä pä stället lättås och äga magt att der<
städeö afgöra alla mindre betydeliga twisteämnen
Herr
Bergs-Rädet kochotts särskildta yttrande
följer tärjemte, och förenar Stals-Utstottet sig
med Herr ko,kott i den omständigheten, att en
wctkenstapelig underlökning af uti Bcrgs-wettensta»
pen kunnige Män mä innan nästa Riksdag in loco
werkställas.
Hwilket allt Riksens Högloft. Ständers E»
git vmpröfwande wördlammeligen hemställes. Slockholm
den 22 December 1809.
Pä Högloft. Ridderstam Pä Högwördige Preste»
pet och Adelns Ledamö» Släudus Ledamöters
kerö wägnar wägnar
Llse5 kl^minA. 1k. VVeiclmrm,
Pä Wällofl. Borg re- Pä H 'derwärda Bonds
StäudelS
Ledamöters Sländets Ledamöters
wägnar wägnar
Larl I.Ln6ber§. ^n6ers vilsson.
dl. kröttelias.
Till Protocollet:
Utan att arje med närwarande tids upplysning
och de t Stats Hushållnings, läran gjorde
framsteg 5'wereriestämmande det lätt hwarpä man
hos Ost sött uppmuntra, underhälla och bedrifwa
älstililge Näringar ä andras bekostnad och deribland
i synnerhet Bergwerks, röresten genom de!S
uteflutande rättigheter, dels uppoffringar frän
Sta
-
Den ro Januari». 491
Statens sida, hwilka icke blifwit eller kunnat blifwa
erfatke, och utan att pä murdsta sätt y:ka ett
längre bidehällande häraf; tror jag dock alt man
med mycken bade warsamhet och ömtäiighet dör
företaga de förändringar man finner nödiga och
nyttiga, stundom h-as.oa de anstalter man widen»
glt, utan att ästabkomma den werkan man ä yf»
tak, likwäl medfört wista förmäner r annat afseende
än det man fökt, stundom hofwa de uppsffcm»
gar man gjort, uran akt ersättas pä der lätt man
föreställt sig, likwä! icke warit alldeles förspnde,
ofta hofwa be mitztag och körluster man gjo-k !st
wäi
warit en wäg till upplysning och wish t, nästan
alltid halma de försäkringar man gifakt,
gru! dlagt och uppehällit beständec för ett mindre
eller större antal af Förläder eiler Samtida Kan»
ste bör man icke hastigt l.mna ur sigte de fördelar
man tillsälliatwis wun-nt, förrän man km !ä:ta
nägot fullt woij rarande eller bättre i deras sta le;
säkerligen bör man icke upvhäiwa försäkringars
helgd, utan ett billigt afseende pä det kanste icke
vrättmätiga lidande som ställe öfwergä en större
eller mindre Clast af Medborgare, loin pä goda
stäl trott sig äga en säker grund för arten af ben
ställning de i samhället innehafwa.
Det ar i anledning fä wäl häraf, som de
flera yttrade grundfattser jog uii Höglofl. wstottets
Betänkande angäende Sola Silfwer - Werk
funnit; men hwilka jag kill en del l sjelfwa första»
get dock icke anser wara följde; som jag utbeder
mig fä framställa till Dt. upplysta pröfning gägra
anmärkningar:
Jag finner såsom grunder kill de förändringar
man förcflagil, att de först dör nfgöras huru
wi
-
4yr Den ro 'Jättuarii.
wida Staken kan ärerkomma i Ltnjutandet ak
hetz gjorde Förläningar uran att bryra emot dch
rn^ängne förbindelser, jag finner akt den f-ägan
hör först afgöras, huru cn förändring enl,q med
Statens fördelar och utan rubbning as Enskildres
wälfärd, mä kuana utföras och jag finner ändteligen
äfwcn anfört att, säom en följd lika myc,
ket of fakcnS natur >om af billighetens föreskrifter,
Waad bör göras emelian de Förläningar, hwilka
genom sättet af deras öiwerlälande och besittning
kunna anses som Bergslags-Jnt r fimttrnes Egendom
och de ofgifter eller vnera, hwilka af andra
Medborgare utgöras och luvars öfwerlatande der»
före kan anses som en minskning af Statens inkomster.
Nu med fukt bisak! til! dlsta grunder g3r jag
akt d.iS i öfiyerensst-immelse dermed, dels ock l
anledning af egne fiammonlör anförde reflexioner
till att granska jjeifwn dek fy-siw som Högloft.
Uifkottcls afdelning gifivit tlg en förändrad regtering
ai Sala Sllfwer-Werk och Bergslag. Utskottet
har söreftagit.
liv Att dä Grufman icke kan ge en afkastning
swwande mot kostnaden, bör den ej längre
för Smtens rakning dnfwgs uran öiwerlemnas
M Bergslagö-Jm.mtzenttrnes wärd och disposition.
Jaa förställer mig, lika som Utskottets afdelning,
vmöj gheten deraf att Grrttwan kon drilwas
med winst för Staten, jag tror ock att den
möjligen skull- kunna öfwerlemnas tili Bergslags»
Jnter.HmrerneS disposition, men jag tror tillika
Att det förra bör kodeligen wara bcnust 06) att
tzrk fednsre bör ike under witza föreskrifter^ Uran
att
Dm lo Januarik. 49z
ott söka förringa wärd t ever säkerbeten af den
kännedom man tror fia om Sala Grukwa förwärswcd,
dels genom Embetsmäns pä stället dels
genom särffildte LvmmchronerS u; dersöknmgar,
tror jag likwäl att ett hastigt ös,oer!emnande af
Grufman till Jnteusientecues irra disposition stut»
te kunna medföra wädlrga rögder, i den händelse
art man ännu ej nog fullständigt och lakett undersökt
Gruswans werkeliga tillständ. Jag tror ott
den förmodan man med bästa anledning hyser der,
om att desi framtida brytande ef kommer att löna
mödan, bör ölwergä till all den wisioet som en
xä säkra wettnskapliga Bergsmanna undersökningar
grundad ö nertygelse kan medföra, innan Grufr
wan ödelägges eller, som jag af flera anledningar
anser för nära detsamma, öfmerlemnos pä föreslaget
sätt till Jnteresienkttne. J..g hor hört af dem
som tror sig känna Grusmon dtt pästäende bade
göras och bestridas, akt ännu inrom en korrt
nd en större tillwerkning af Sil wer skulle kunna
ffe bäde of den Malm tom de till GrufwanS beständ
kemnade Pelare och Bergfästen, samt andra
ännu onyttjade ställen hysa.
Jag tror att medan de förra göra en noggrann
undersökning möjlig, den samma bör af
wära kunnigaste BergSmän werkställas; man har
Plt att ödelagdt Grufwor äler upptagne gistvik en
längre kld sörmänltg ask. sining, och jag önskar att
dr underrättelser wi öswerlerm a ät elrermerlden sAsom
grunden för wart fattade b-slut lill ödeläggande
of denna uräloriga och l flera hänseenden
högst märkwärdiga Grufva mä lika n-ycket wilt»
na om wära insigter i Bergsmanna ^konsten, som
säkert dibehälla den öfwrrtygelje, gtt hon ej bör
äter upptagas
-
494 Deri ro Januant
Jag är ej uran anledning att tro ket bäde
fjelsws tillwerkmnoS-procchen, och vecvnomiffa driften
derwld möjeiigxn ännu kunna winna förbättring
och jag tror att en undcrjökning älwen i dessa
hänleenden bvrdc föreqä, tzwars resultat, om
de blefwo lyckliga, lunde tjena till råd, upplys,
ning och handlcd isttg fastän icke kil! abjolura ?öressntter
för Jntiicheukernes tillwerkuings - och hushälls-
methoda.
Sedan detta hunnit föregä och jag anser::ödwändtgt
akt ste fuan, blir rätta tiden, om sä
pröfwaS nyktigt okt återkalla de gifna För-ämng^r,
som med Grunde-driiten förenade medlöra en kunga
lör andra Medborgare och göra en mwffaing
af Statens nlldörstZa inkomster.
Nu kan ock Grufman Uwerlemnas tili Jntretzenkerncs
dkötwiuion, hvisten dock icke bör
ra alldeles bestrad frän den tiistyn som werenstop,
ligen fstk-r fia åtminstone wtd sjeiswa Gruchrytningen
ända k>ll den lid dä han stuiie komma att
upphöra.
Betänkandet innehäller:
2:0 A-k dä Kronan icke mera älägaer Bergslaget
Grulwe-driften säsom naaon skyldighet, alster
sta Kronan icke heller böra för de stamma göra
lipp ffstngar, utan atertaaer de för Grufwans bearbetande
och konstdnggn-derneS underhäll borrtarrenderade
Hemmans, Räntor i de Sex Nedre
- Goeknarne och Grukwe - DrästgS hielpen i alla
Tolf till Sala Fögderi hörande Socknar.
Detta anser jag alldeles rigkigt med endast
-et tillägg att sädanr icke gär i werkställighet,
förr
Den ro Januarn. 495
förr än hwad jag i uästföregärnde Moment an
förd!
blisidit fullbordat.
z:s Att om Sala Bergslags Jnterctzmter
finna sin fördel uti, att i iner eller mindre morr
driswa Gruf - arbetet, och lä länge de derföre till
Staten erlägga de 200 Marker Silfwer lvm hittills
utgjort Kronans winst of detta Weck, stall
denna afgilt anses swarande emot räntan af
Grufwe--Jorden somt den till Staden donerade
Arons , tirads - och Bergsmans - Jorden och
Staden densamma med alla hittills ägande frisch
rättigheter oqwald behälla och besitta. Att ail
denna Jord, stall t allt fall till desi närwarande
ägare under full ägande rätt lil! ewärdelig ud
upplätas och ölwerlemnas; men att derest Grufarbete!
helt och hällit upphör och Kronan blir t
mistning of desi ofwannämnde ärliga inkomst af
200 Marker Silfwer, stoll denna ifrän de med
Gruf-alberet älföijonde onera säledes bestiade jorden,
ffattläggas lill en emot detzr fednare prästanda
swarande afgift, dä, enligt 24 § af Sala
Stads Priwileqier af den^,24 April .1624 hwarje
Tomt för detz tilldella Aker och Äng, undantagande
endast Trädet och Sep Lotz Äng, stulle
hälla Folk och Häftar för Gcmwe-driflen lamt detzutom
betala 2:ne Lod godt fint Silfwer, halftannät
till Kronan och ett halst tili Staden,^ mea
denna senare afgift i följe af de är 1667 förlänte
Bergstads fribeierne kommit att upphöra, syneS
Stats - Utskottet att wid Gruswans nedläggande
statrläggningen i förhållande till ofwannämnde afgift
och skyldigheter bör beräknas.
Alt detta öfw-rersftämmer med de för Betänkandet
anförde stät ullstär jag wig icke kunna
fin
-
496 Den iv Jantrauk.
finna. Zag inser pä goda grunder, att den ifrägas
ivarande jord mä iörblrfwa, liksom den redan en
längre lid warit, Intressenternas Egendom: men
jag tror art den icke bör Llifwa det pä annat sätt,
det är med lynare wEor, än den warit det hittills:
der will säga arr inga högre utstylder böra
Sifv ju henne än dem jom dest besittning hitkils medfördr;
har hon icke m-d nägra förut warit belasta d bör
hon icke helier nu nägra äläggaö, har hon ägt Hägra,
kan jättet förändras, men ej beloppet förökaö
annorledes ä-i genom det som af den bliswande
extra Bewillnwgcn uppkommer och med det förenämnde
icke äger gemenff. p.
Det ankomm-r således pä akt bestämma hwari
denna jords rusty-der destä vcb al Blänkandet finner
jig! att allt fidm är 166^, dä Sala Stod
f runnades summa friheter med F-HMn^ har icke
annat af henne bkjswit »'gjort än körslor som för
G'u^wan want : ödwändige- Jorden är med detzcr
och inga andra förbindelser donerad Staden.
Det är järdes endast en emot nämde skyldighet
swarande stutt som nu med strängaste rältwija
man elter min tanka skulle kunna älägga jorden,
enär Grufwe driften upphör.
De 2Oo Marker Silfwer, hwilka ärligen bliftvit
tils Kronnan erlagde, kunno alldeles icke anses för
annat än en af sjelswa Sufwerkillwerkmngen utgäende
algitt; och jom denna t llwerkning äter i olik
annat utom wista körstor wid Grufman warit en möjli,
'htt och en fw,d endast cf de jörmäner som Bergslaget
ätnirntt, af n Socknars Hemmans Räntor
emot en vb rydlisi ersäiining, a» 12 Sockna? sä kallad
Grufwedrängs hjejp, af löner för Emdttö- och Tjenstemän
-
Den 10 Ianuarki. 497
män m° m. sä tror Jag tydligt böra sölja akt ingen
stags afgift lo<r, pa nögok fäkt skulle härleda sig
frän Ven sörenämde eller lwara deremot/ kan den
Staden tillhöriga jord äläggas.
Akt äter som Utskottets Betänkande innehåller
sZsom en afgift swarande emot 200 Marker Tionde
Silfwer upplifwa d-n skatt gf ;lodi Siljwer
till Kronan för hwart Tunneland som ärligen besäs
/ kan 'jag icke annat än finna emot rättwisaa
stridigt.
Jag kan som sagt ar or öjllgen af nägot gilltigt
stäi anse denna jord förenad med eller egenieligen
tillhörig stelfwa Gcusbrisleii / allt strän är
1667 Vä Staden erhöll Berg senheten. samt alldeles
lostades f än alla andra älrgaandrn af stestrra
jorden än nägra körslor- Den stalt som dittills ätlv jdt
jorden förswann men en annan som äswen frammansörnämdt
är, har uppkommit afsjchwa lillwerkningen
i förhållande till dest ärliga belopp. — Denna Stadsjord
är således all anie i sull likhet med den wan«
ligen andra Släder donerade jord/ om hwars nya
taxering ingen fräga uppstått; de Städer som
äga jord af den beskaffenhet akt hon är utan nägon
skags statk innkhafwa och böra innehaswa henne
sädan ännu; de äter som äga. en med någon skatt belastad
innehaswa och böra lnnehafwa henne utan all
förändring; ätminstone allt detta intill dr§ alt ändring
i laglig wäg och form stedt. Om säledeS
Sala Stads jord icke ägt nägon synnerlig last lör
Grusdristens skull, mäst; den ock genom Grufkrlstens
upphörande icke kunna winna nägon svnnerlig
förmän; och sä framt den upphörande Gtuftrifken
Ridd sch?ld. Prse 5 B. Drtt
5? L
498 Den is Januarri.
icke lemnar nägon förmän, mäste ock icke någon afgift
för de§ ffull med stät kunna äläagas. Det
är likwal alltid emot älnjutandek af förmäner som
man anses ffyvdig akt utgöra algister, ifrån hwilken
allmänt godkända sanning jag wägar göra mig
förwiösad alt Tit icke i anseende till Sala jord
stola wilja göra ett undantag.
Dä det twärlom skulle hända alt genom Grufdriftens
upphörande Staden kommer att lida en förlust,
männe dek ej kunde anses med räktwlfa eller ätminstone
med billighet öswerenöstämmande att derföre
lemnades ersättning? Om t. ex. hwar och en jord
ägare af hel Lott ägt 20 R.dr ärlig utdelning as
Silfwertillwerkningens winst, ehuru uppkommen
genom Statens uppoffringar för Silfwer, lillwerkningen:
om samma Jordägare, i hopp eller witzhet
om fortsättandet af Statens försäkringar,
köpt eller annars lagligen förwärst Jorden, genom
Gruf - driftens upphörande, räkar i mistning
af nämnde inkomst, skulle det kunna anses öfwerensstämmande
med eller stridande emot rätlwisa,
jag sätter icke billigheten i fräga, att lemna nägon
ersättning. Jag undgär att upplösa fragcm och
ingä t pröfning deraf; men jag beklagar endast
i förbigående att icke rättwisans fordringar kunna
här möta billighetens önskningar, och jag har
framställt denna sräga endast dels för att bestämma
hwor jag tror gränsen böra utmärkas emellan
Statens kraf och Enskiidtes rättigheter, dels ock
att wisa huru, dä Gruiwcns ödeläggande i alla
fall genom äterkallander lill Staten as oförsigtigt
meddelte uppoffringar, som allena gjort GrufwanS
bearbetande möjligt, nu kommer att medföra en
inkomst ät Staten cf det som hittills längre utgjort
en laglig behällning för Enskildte, det Slören ock
Den lo Januarii 499
bör anse för en lycklig tillfridsställelse akt icke ägg
skäl eller anledning, att öka denne sina idoge Medborgare
tillfälligt lidna förlust med en m>, igenom
skattläggning a den Jord som genom Donation
bllfwit samma Medborgares Egendom
Med
Ukssotteks afdelning finner jig:
4:0 Att den Stads- och Grus-Jorden 3Mjande
Skog bör refwas, emellan Inttessenterne
proportionaliter delas; men tror att odlinge r bör
ankomma pä Jordägarenasegil godlfi mande liksom
det otrvrfwelaktigl n»d alla andra Egendomar blir
ägarens vgwalda rätt.
5 0 Alt sä länge som Silfwer« G-ufwan af
Bergslaget arbetas och Kronan derföre ätnjuter
den utsatta Räntan, stola de Bergslaget anst^gne
Recognitions Allmänningar med samma rätt och
friheter som hittills as Bergslaget begagnas i anseende
till den alla ädlare Werk förunke frihet för
Recognikions-afgift, men akt derest Grufman helt
och hällit nedlägges, stola desse Allmänningar lill
Hemmantal indelas och till Skatteköp upplälas.
Hwad detta ongär will jag »val annu mrdgifwa
att de till Silfwer-Werket anflagne Recognitions»
Skogar ma derwid bidehöllas; men i all
sin widd allenast sä länge som Kronan muter af
Silfwer - tillwerkningen 200 Marker Silfwer,
hwaremot Recognitions' rättigheten bör aftaga t
samma sörhällande som Sllswerstatten minstas.
6:0 Att om Bergslaget finner sig i ständ
att i Jern-Werks anläggning tnqä stall anhällan
derom wara Bergslaget osörwägradk; sä mycket
-
5V2 Den rv Janusrsi.
ket som af os»v»nnämnde slcecognikions Alstnänrnn.
rar sär Brukens behof ersordros de samma o»
wager'gen ansins/ sä länge arver t i SliswerGosman
stulle fortfara och Kronan deras erhälla
sina 200 Marker Eillwer, stall vckiä för Jernlill,
verkningen endast erkrl Hammarsta!! och Tack»
jerns bläsai- gen wara iftän Tiondewfgstt befriad.
Men ssull- Gttiswon helt och hållet nedläMaS och
Kronan icke erhålla sin örliaa inkomst as 200
Marker lödig Silfwer, stall, för det Smide
Bergslaget begagnar samma asgifcec erlaagas som
för gamla Jern- Werk al samma egenstap, c6)
som äro i ätnjutandet as enahanda förmäner."
Det'a anstr jag böra antingen alldeles isrän
Betänkandet ukgä eller ock »ned lä vid endast böra
nämnas att dwad den Jern - W-rks anlaLgr-ing
angar ffm Bergs ags-Jntercsieiikerne begärt,
rnä lädank i underdånighet ö »verlemnas Konitngen
att l stöd af de u;r detta amne gällande Försatte
ningar räta »vidtaga hivad nyttigast wara kan.
Ira 0 ser den tid wara längt tillbaka dä
Järnbruks-»öresten genom uppoffringar as Staren
dör upomuntraS, jag tror alt hwart och ert Jernbruk
som icke kan grundas pä antingen ägande
rätt eller en st» handr! l anseende till erhällandet
os stna sör, ödenheter, nu mera döc äterhällas,
och akt således icke »vidare nagra as Kronans
Skogar bär till heras bedriswande öswerlätasMen
om T>t. i ö lverensstämmcise mrd det as
Tit- gisna och as Riksens Ständer gillade Försteg
angående Recognttions» Skvgarne ffulle killstocka
akt S«>a Bcrgslugs - Jnlentzenter singe af
bn» till Silfwer- Weckel anstagne Skog till Sckat»
te lofg l likhet med andra Bruksägare sorn inne
-
Den ro Januarrt. 501
haswa Recoanmons-Skog sä mycketsom erfordrades
tlO den Jern - lrliwerkning, hwitken framdeles
bew! jas kunde; sä tror jag alt Dt, ock gätt In»,
treffncerna sä lä na k till mötes som ett fullt as seende
sä wäl pä Skattg rätt, som BergslagsJ-äeresienternas
billiga önskningar fordra.
7 0 Att för att lemna Sala Bergslag möjligheten
att samla lilloängar kill sädane Wcrks
anläggning 06) för att i allt foll lemna benna
Bergslag nogm ersättning samt tillfälle att bereda
sig till den förestående förändringen, tillstyrker Ut»
sköttel ctt Riksens Ständer, dä möjligheten af en
sadan anläggning är obestämd och förlusten derföre
kan blstwa för Bergslagen sä mycket mera känbar,
mätte läka Sala Bergslag fa behälla alla sina
nu ägande sörmäner och rättigheter under en
tid af s är eller till nästa Lagtima Riksdag, efter
hwars förlopp Kronan först kommer i äknjutandel
af de nämnde Hemmans - Räntorne och
Gruswe - Drängs hjelper», hwilka således med är
1815 komma alt till Stats-Wcrket inga.
I anseende till detta får jag ödmjukast åberopa
mitt yttrande öfwer t.sta Momentet med
tillägg alt det mä efter ben werkställde noggranna
undersökningen dero as Konungen eller Konung och
Ständer gemensamt att utfästa tid, hwilken bock
jag önskar mä bli dcn möjliga kortaste som vmständigheterne
kunna medgifwa. Den bör enligt
min kanka bestämmas genom ett sammansatt afseende
pä Statens rättighet till äterkallandet af betz
uppoffringar och deras möjliga bestånd fom dem
ätnjutit. Det är längt strän nug att misstänka
> Jntreffnterne för egennyttig behandling emot stäter
of sitt Silfwerdruks drift, mea jog ser ej hwar»
fö
-
502 Den ro Iamrarlk.
före en längre elier kortare tid än den som werkeligen
behöfs stall utsättas. Den af 5 är kan wara
för täng den kan ock wara lör korrt. Jag
tror ej möjelrgit för Dt. att nu bestämma någon.
Den i min tanka nödwändiga undersökningen bör
föregä och pä den samma besiutel häruti grundas.
8:0 till denna tid förbliswer sä wäl hwad
Kronan hittills ägande Inkomster som hwad utgifterne
för aflöningen af Gmfwans tjensteman ongär
wid det som hittills warit brukeligt, endast
med det fördehäll, att inga nya tjenstemän nitlättas
och akt de närwaraude sig icke med Grufwe-vrisren
widare befatta, än lä wida BergslagsJntrctzenkerne
det ästunda.
Detta tror mg helt och hälllt böra utgå.
Jag kan aldrig föreställa mig att en sä sammansatt
procetz, en sä kinkig Grufdrytnwg m. m. kunna
werkställas af Intressenterna sjelfwa, alldeles
pä egen hand. Jag anser nödwändigt att sä länge
Gkufwan brytes, någon tillsyn af kunnige
Bergsmän deröswer hålles men om ben kan bcfvrjas
af färre än de nu warande, lemnar jag derhän-
Delta anser jag äfwen böra undersökas af
den söresiagne Com-teen. Dessutom finner jaa för
min del icke lämpeligk och gagnande att de t>cnstemän
som nu pä det Allmännas wägnar ägt
lillya öfwer och befattning med Werket stola
framdeles bero af priivata ägarcna.
y:o Att hwad angar, sä wäl framtida Regleringen
af betz?, tj nst- mäns Löner, dä be wid Hemmansräntornes
äter ägande stola pä Allmänna Indragnings'
eller Peastoris-Staten uppföras, som be mera
»kloiilerade stadganden hwilka i händelse af en
Jern
-
Den is Januam. 50;
Jernwerks-anläggning erfordras, Riksens Ständer
mätte hos Konungen anhälla det Hans Maj t, med
afseende pä de förändringar sig företeende omständigheter
kunna erfordra, täckes taga tili grund för
sina Förordnanden i detta ämne de uti 1804 ärS
Commissions Betänkande uppgifne förslag och
omständigheter.
Om den af mig söreflrane riva undersökningen
bifalles lärer detta Moment ukgä alldeles.
Jag tror en av undersökning i synnerhet nödwänVig
j anseende till sjelswa Grufman och en förbättrad
tillwerknings, protest om Grufman ej befinnrs
sadan, att hon bör strax ödeläggas-,
10:0 Att sä länge Silfwer-Grufwe driften
forrfar, eller derest en Jern - Werks anläggning
ägt rum, Kyllinge Säg- och Möl-Qwarnar
stola af Bergslags-Jnlretzenterne allt framgent som
hittills under ewärdellg nyttjande rätt begagnas,
och Räntan, till understöd lör olycklige eller förlamade
och vrklöse Grus-Arbetare anwändaS; men
ort deräst Grufwe-Arbetet helt och hällit kommer
att upphöra, utan att nägon annan Smides- eller
JernwerkS anläggning ägt rum, stall räntan af
Kyllinge Mjöl - Qwarn owägerligen till StaiöWerket
ater indragas.
Kyllinge Miölqwarn bör mål bibehällas för
de nu rvaraude eller för de wid Gruvmans ödeläggande
ännu lrfrvande olycklige, förlamade och
orklösa Grus-arbetares understöd; men i män som
de sedermera asgä bör ben glina Räntan indragas
och Qwarnen stutellgen, antingen Jern-Werks
anläggning ster eller icke, ätergä till Kronan; sä
framt der lcke kunde förefläs, att Bergslags - Intres
-
504 Den ro Ianuarlk.
treh-nterne finae den samma sig af Kronan tillhandla,
antingen genom ordentligt Skatte-köp «l,
Icr och förbehållen options-rätt wid anställd öppen
Auction
L.
^oibotk.
iströ den ii Januarii uti Borgare - Ståndets
Plenum uppläst och Författaren Mänt, alt
häraf lemna de öfrige Rejpecnve Ctänven del.
bl. keterton.
Wvrdsamt Memorial!
Ibland Ve wänga indragnings, projecter ,
hwilka under närwarande Riks - Möte bufwit kill
Riksens Högloft Sländers pröfning öfwerlemnade,
finnes, mä hända, icke nägot, som till sin
grund och sine päiöljder, är af mer granlaga beskaffenhet
än den nu af Riksens Ständers Stöts»
Utskott upptagne fräga, om en. ladan förändring
i Sala Silfwer - Werks närwarande försättning
hwarigenom Kronan kunde komma i tillfälle akt
äterfä ds af framfarne Konungar Silfwer - Wer,
ket förlänte Hemmans - Nanior; och dä pä det
bcsiut Riksens Högloft. Ständer uti berörde ämne
täckas rvidtaga i wäsentelig matto beror deri
Allmänhets rvälfärd, hwars rättigheter mig är anförtrodt,
att wid denna Riksdag bewak , torde
dtt förlätas mig, om jag med någon »vidlyftighet
framställer de betänkligheter, som hos mig upp»
stätt, wid granskning os högloft. StatS - Utskottets
rneddelta ullätande och för stag.
Förrän jag ingär i p ösning ak dekaillerna
uti prvjeclet, lärer t afseende pä dctz grunder, wa
.
m
Dm tv Jarmar». 505
ra nödigt att tillie, huru beffoffad den rättighet
är, med hwilkcn Sala Bergslag tirnehafwer
Silfwer - Werkst, samt widare om med behörig
witzhet är utrönt, att Soia Gruswa ej kan i
framtiden bära sig.
Handlingarne utwisa, att sedan Sala Gruswa
en längre tid drifwus, dels pä Statens ensttldla
bekostnad, dels t förening med nägre tä
Jntrcsienter, under hwilken tid askostningen war
gansta ringa, jamt icke pä längt nära swarande
emot de derä gjorde kostnader, och Werkct bewiljode
Förläntngar af Hemmans Räntor och Dagswerken
m m sä fann Högstsalig Konung
den XI, hwars nit och d,upa insigt» l det, som
Rikets hushällning rörde, ännu t tacksamt minne
förworos, för Slaten nyttigast, art medelst öppen
transport as den 20 Januarit t68r öfwerläta
detta Werk, med allt hwad dertill war för»
länt pä Sola Bergslag, och Borgerskap med
desi Arfwingar till ewärdeligt bruk och nyttjande
emot de wilkor samma transport utsätter; och efter
det Bergslagen, enligt särstildke controcter af
ören r68s och 1704 erhällir rättighet, att utom
Grufwe-Drängö hjelpen of alla Silfwer - Werkct
underlagde Socknar, jemwäl uppbära Dogswerkspenningarne
eller Jordeboks och Mantals dagswerken,
tillika med alla öfriga räntor af dr Sex
Nedre Svcknorne, har Bergstaaek genom ytterligare
Nädig transport af den 9 September 174!
ester dä gällande GrundLagor biifwit försäkrad,
akt ifrån berörde dag allt framgent och ewärdeligen,
sä länge Bergslogen förmädde eircr rätt
Bergs - wis hälla Grufman och Silfwer - W»kct
Ridd och Ad. Proe. 5 B. witz
52
§o6 Dm ro Januarlt
tvid
magt, fä behälla Werket, samt orubbat lill
Soto njura alla de lörmoner och Förläningar of
Mantor, m. m. tom af fordna Konungar blilwit
Sala Stad och Silfwer-Werk donér de och förlänke,
och detta olli emot den Skatt 06) rä de
tvilkor, som uti transporten och det al Kongl.
Kammar-Cvllegium den 20 September 174; utfärdade
contracr rydeligen bestämmas: t följd cf
hwilka 0'handImgar som för ewardeiiga tider tillsäaga
Bergslaget Skatte, och besittnings - rätten
oi Sola Silfwer-Werk jemte hwod thy tillhörer,
BvrgerMpct och Gruswe - Jntretzenterne uti ett
Bolag fammanlradt för atr utgöra en enda Bergsiogs-
Sccietee och efter transportens söressrift sördelt
Silfwer - Werket i witza lotter, hworä brsiltmngö,
rätten sedermera gält i Ars och Köp, famt
är för Deiägarne m:d ordenteltg LagFart och
FssteDom bekräftad.
Pä sa laglig grund hwrlar Bergslagels rätt
till kvärdeltgt bruk och nyttjande af Sala Sistwer-Werk
med dest tillhörighetrr. Och ehuru det
icke kan bestridas, att en del af de Bergslaget
föruute Förläningar äro förenade med wche fkyllLigheter
i afseende pä Silfwer - Werkets drift,
lärer likwäl icke käsom Höglofl. Stars - Utffottek
outagit, deraf följa, att de emellan Kronan och
Bergslag t flutade contracker för fädan ordsaks
sink kunna pä Statens sida när som hällst brykas.
— ,Dll egenssapcn of ett arrende hörer, att
det för Ägaren och Arrcndatoren innefattar ömsesidig?
rättigheter och sty'd,gheter; men om den
pnnc p antogs, att ägaren alltid wore berättigad,
ett emot eftergift af de ffvlldigheter hon af arrenLakoren
sig betingat, äterkaga sin egendom, eller
inskränka de lörmoner han pä arrendatorn öfwer,
lä
-
Den ro Januari». 527
lälit, sä wore den senares räktigheler inga, hans
säkerhet ingen. Emellan enskildle personer äger
witzerligen icke nägon tillämpning af Venna princip?
rum, och jag har af Vet till Riksens Högloft.
Ständer nyligen ingifne Betänkande angäende
KunaSgärdarne funnit, att Högloft. Stats-Ulffoteet
icke eller ansett den kunna tillämpas i fräga
om de rörande en del af desse Krono Lägenheter
siutne arrende-contracier, hwilka likwäl till sin natur
äro wida ffiljde ifrån de med Bergslaget in«
gängne conrracter akt dä större delen af de sörre
eller Kungsgärdet arrendena endast innefatta Näde«
brwisningar emot Enskilte personer, de senare deremot
tillkommit, icke för att tillskynda Bergslags
Jnteretzenterna nägon förmon, utan för bet Kronan
ansäg för sig nyttigast, att pä de med Bergslagen
öfwerenskomne wilkor afträda S>lfwerWerket;
hwarsörutan härwid tillika bör anmärkas,
att de med Bergslaget flutne psrpetuelle con«
tracter, enligt deras tydeliga vrdatvdelse, hade till
föremäl, att Bergslaget genom witzhet om en staLigwarande
orubbad besittning af Silfwer - Märket
och dess tillhörigheter, mätte uppmuntras, att med
mera flit och omtanka drifwa Grufman, samt pä
sätt, som äfwen skjedt, un nödiga byggnads-anstalter
m. m- nedlägga deras förmögenhet. Om
emot Bergslaget skulle wilja äberopaS, att framfarna
Konungar icke ägt magt att utan Ständernes
samtycke adalienera de Kronans tillhörigheter,
som blifwik pä Bergslaget mwerlätne, sä förekommer
härwid att Riksens Ständer wid de mänga
tillsällen, dä frägan uppstätt om rrduelion af
bortförlänte KronoGodS, aldrig klandrat Bergslagets
arrende, rättighet, utan twärlom ester contraeterneö
asflukande, sjelfwe förordngt älssillige
an
-
508 Den lo Januartt.
onftolter, som innefattat ett godkännande af den
med Silfwer - W-rkets dortarrenderande widtagne
författning, kill bcwib hwarom endast mä äderopas,
atk Riksens Ständer ull Memoria; dnr 22
Augusti 1741 tillstyrkt en BergkF>!ca!s antagande
pä Kronans Srnt till eftersyn wid d-t lill Ene
stille uppiärne St!f-w-r- Wecker med dest tillhörigheter,
an etter hwad Kongl. Brrfwen den zr
Julii och 6 Augusti »7ZY utvisa, Riksens Stan»
der dä redan weiat bcwara Werkeiö rättigheter l
sitt förklarande, akt ställa i utöfning fsre underlegde
Socknars ffMighcter; att c-niednlng af
Riksens Ständers berättelse och Memorial af den
22 Augusti 174, Kongl Majit genom Bref af
samma doio widtagit ntstiliiae Författningar med
Werkets drift, samt aik Riksens Ständer den
14 December 174? hos Kongl. Mast anmält
nödwändlgöeten deraf, att de omkring Sala
Silfwer« Werk belägne och thy rillstagne Skogar
wärdadee.
Dä nu, läkom bervrdt ar, Sela Bergsfg,
i grund as erkällne transporter och ordenteIlaen
med Kongl Kammar - Coilegium osstulade
contracter, dem Riksens Högloft. Ständer genom
hwarjehanda ätgärder godkändt, är laglig Innehafware
of Sala Silfwer-Werk med thy tillagde
Föriäningar, dä Bergslags-Jnterestenterne pä det
rivgafte fullgjorr de i conlrrwlerm dem älagde styl»
digheter; dä för contrecterncs ewärdcliga beständ
nägot annot wilkor, utom arrende - algiitrrne, ej
är Bergslags - Znterrtzenterna förelagt, än akt de
skulle efter rätt Bergenus hälla Grufman wid
magt, somt betta wiktor desto mera dör anses
wara A Bergslagets sida uppfyidt, som Grufkvuns
afkastnmg j srdnare tider märkeligen stigit
emot
Den ro Jarman'»'. 509
emot hwad den wgr när sista transporten meddel,
tes - och vä stutellgen ve med Tomterne förenade
lotter i Grufman och dest rcwenue utgöra en
i Ve fleste nu warande Jnnehafwarcs hand med
dryg kostnad sörwärswad, och genom alla laga
aclus iörwarad Egendom, sä lärer emot 77 §.
u»! Regerings - Formen och den principe jom blist
wik löijd, t fräsa om andra Förläningar af Kro«
nans Gods, nägon rubbning i de med Sala
Bergslag stukade comracler e, kunna ske eller nägvn
annan förändring ur» Silfwer - Werkers när«
waranve författning löreskrrfwas än den, som med
Jnleretzenternas egen önstan och medgiswande kan
mstämma.
Men skulle Riksens Högloft. Ständer lika
med Stats - Utskottet anse helgden af de erhällne
travsporter och ingängne contracter, hwarpä en
Stads och ett helt Samhälles bestänv hwilar,
böra wika för Statens närwarandr behof, och
tvid betragtande af den kanske mera skeridsra än
werkeltga förlust Slaten af Silfwer, Werkets
drift liver, finna sig böra och kunna ingä l prösning
om en förändring i Sala Silfwer - WerkS
författning, fä äterstär att ukreda pä hwad sätt
en fädan förändring lämpligast med lagttaqande af
Statens fördel och Bergslags - Samhällets rättigheter
dör werkställas. Högloft. Siarö - Utskottet,
hwars tid icke medgifwit en noggrann pröfning
af alla till detta wigliga ämne hörande omständigheter,
har fäst sig wtd den undersökning, som af
en tillförordnad Kongl. Commitzion är 1804 förrättodes,
och i följd of Commltzlvnens Betänkande,
det Stats-Ulssoltrt med föga förändring aillat,
för orwiswelagtigt onsedt, alt Säla Grunva
ej kunde utan förlust för det Allmänna dnfwas,
§lo Den ro Januari!'.
samt derföre tillstyrkt, att Skaten borde Ztertaga
de W^et förlänt e Hemmans Räntor och dere--  emot öfwerlemna Gräsman lill ZnteresiniterneS
fria. disposition, eller jom är det samma till ode,
läggelje.
Huru wida Sala Grulwa j framtiden kan
bara sig elier e>, derom är ilkwä! ännu icke med behörig
noggranyet undersökt. Sädant hörd- wäl
till jöremäiet lör Commiösionens besättning; men
da ä ena sidan Commissionens hela uppmärksam»
het war rikrad pä ben winst, jom genom sörlänin»
garnes indragning skulle Skaten tillfalla, och ä den
andra Commivsionen i onseenoe lill de deiade be»
gr-ppen iimom Bergslaget, trodde twärt emot rätta
förhällandet, att den projecterade förändrlagen war
enlig med samteliga Jntretzcnlemes egen onsson,
sä anjägs ftägan om Grujwans killständ säsom
ett ämne of mindre wigt, och en hwar stall wid
granstning as Commissionens undersökning lätteligen
sinna, akt deraf, rörande Sala Gruswas warkeliga
belägenhet och utsigrer för framtiden, icke stör
att hämta nägon sädan upplysning och vswikettg
witzhek, utan hwilken dek torde synas belänkeligt att
ödelägga ett Werk som äfwen under desi minst
lyckliga perioder af framfarne Konungar njutit en
sä utmärkt omwärdnad, ett Werk/hwars ärliga
afkastning, äswen om den med förlust frambringas,
uigör en National winst. Der är deremot uppenbart
ost) äfwen med Commiösionens undersökning
utrönt, att uti WerketS Oeconomi? finnes mänga
fel, hwilka dock icke alla äro till sin beskaffenhet
och wärtan kände, men Bergslager har sjelf öri»
skak en reform, jamt förklarat sig wilia gä Statens
fordringar till mötes; och som i händelse genom en
söchättrad hushållning, Werke! kunde Med mindre
kost
-
Den ro Januarii. sl l
kostnad drifrvas, Jntretzeriterne blesws i tillfälle,
Lil uran en sä kärrbur efjaknad, ätmindstvne etter
dand ätrrlämna de förlänte HemmonS-Räniorne,
samt det ä Statens sida äsystadr ändamäl säledes
befordras pä ett sätt som ej hett och hällit kränkte BergSgetS
rättigheter; clltsä och när den omständighet,
alt i sednare tider Grufmans afkastning med en
minskad tillrverknmgs - kostnad stigit, syneS gifwa
anledning alt Grufman ännu förtjenar mera uppmärksamhet,
än att den skulle ät plundring och
total förstöring öfwerlemnas, wägar jag föreflä,
om icke den anstalt ma »vara nödig, akt en ordenrelig
och pä wetenffapliga grunder byggd undersökning,
angående fä »val Sala Gruswas werkeliga
tillstånd, samt hivad hopp den för framtiden katt
lemna, lvm ock rörande hushällningens mängfaldidiga
brister och medlen, att, till besparing i kostnaden
wid Wsrletö drift, de samma achjelpa,
bör af Bergeckunnige män förrättas, samt Bergslags-I?
teretzenterna lemnäs tillfälle, att t samräd
med de till undersökningens »verkställande utsedde
personer söreflä och bereda den förändring 1 Werkris
närwarande författning, som närmast förenade
Statens och Bergslagets ömsesidiga fördes,
hrviiket allt kunde för sig gä innan nästa Lagtima
Riksdag och dä till Riksens Ständers pröfning
öfwerlemnas.
Alt den förlust Staten, enligt Commissionens
calculer, ärligen för Silfwer - Werkets skull
»vidkännas, anses säsom ett skäl ett wägra bifall
till denna hemställan» förmodar jag sä mycket mindre,
som den sörestagne -undersökningen just har
till foremäl, att icke genom ett förhastat bcflut om
Grusivans ödeläggande , enlängt större förlust mä tor
framtiden d«k Allmänna tillskyndas, samt Riksens
51L Den !O Iamn-nr'.
Häglofl- Skändlr d<tzutom lära finna, att om
ock ben prvjecterode förändringen nu biMes,
Bergslaget i allt sall borde lemnäs nägon tiilräc»
kelig tid alt bereda sig dertill, och pätänka de utwägar
till bergning, sim med Grufwe» drillens
upphörande bletwe »ör den samma lä' högst nödwändiga.
Qckjä är Statens >ä mucker äderopade ^
förlust för, Silfwer - Werkets stull, dä den rätteligen
betraktas of löga betydenhet. Den utgcr enligt
StatS-Ulffolkets uträkning 7198 R dr, hwarifrän
dock, när de för Silfwer - Werkets stull sttdde
sörmedlingär blifwit räknade Merkel till last, asgä
wärdet för 299 Tunnor Spannemälö ränta,
eller efter i8oz ärs M-rkrgäng ng4 N dr som
Kronan njuter iör de i Sogä» warande fkottlagde
betydliga Miö!-Qwarnar, bland hwilka wä nämnas
Breds och Ny Qwarnar utom Bewillningen
derä och Kronans inkomst af Bispebo Manufaktur
- Werk, hwilka Lägenheter helt och hället existera
endast genom uppdämntngarne, pä hwilken
grund Kronans ärliga förlust, säledes blifwer endast
6064 R:dr och dä denne förlust hwilken
uppkommit genom dek olika wärde Silfret i förhällande
till andre waror r sednare tider kätt, samt
alltid beror af Markegängen, härleder sig ifrån
sörmäner, som ett Samhälle of mer än 2000
Personer ätnjutcr, icke obehörigen utan i grund
af lagligt stuwe afhandlingar, wid hwilka de hatt
ali anledning att sig trygga; synes denna förlust icke
förtjena särdeles uppmärksamhet, i synnerhet dä t
betragtande jemwäl kommer, ej allenast, att om
Grufwe-driften upphör, ett icke ringa antal Medborgare
af Grufwe- och Hyttarbetare, som endast
af den hatt sin bärgning och med Hustrur och
Barn utgöra omkring 800 personer stola bringas
Den ib Ianuarkt. §jZ
i ulelhet och nöd, öwar ifrän de genom Statens
försorg mätte räddas; en treflig Stad nära förstöras,
dest näringar aftyna, detz folkmängd aftaga,
samt genom allt detta Statens styrka 06) ins
komst förminskas, Utan ock, att Kronan, som föö
8 R:dr Marken mlöser de 200 Marker Silfwer
som ärligen tillwerkae, troligen finge ätmindstvnd
Med l l R:dr Marken det samma betata, om det
frän annat hall fkulle anskaffas och säledes i en
annan mag förlorade de» winst/ forn genom Rätttornes
indragning är päräkngd
Om
utan afseende pä detta allt Riksens Högs
lofl. Ständer likwäi skulle finna att Sala Bergslags
öde nu genast och utan JnterctzenterneS sörurgängne
hörande kan och bör bestämmas, samt
gilla Stats. Ulfkortcts Förslag, angäende Räntornes
indragning och Werkets öfwerlemnande till
Bergslagens egen fria disposition, fä äterstär art
granska de resultater / hwilka Stats-Utskottet i conformilee
med 1804 ärs Commissions Betänkaudö
ansett sölja of den prvjeclerade förändringen
Deribland
är af största wigt ffägatt öm eij
fiy Skattläggning ä den till Staden donerade
Jord. Högloft. Utskottet som insett ait i följd af
Stadens Priwilegier och urminnes häfd denna
Jord ej kunde annorledes betrogras än sälvin Jnterehenterne
under enskilt ägande rätt tillhörig, Var
projecterat, att sä länge Silfwer- Merkel kommd
att af Bergslaget dniwas, borde läsom ränta
för jorden ärligen utgifwas de 200 Märket Silfwer
söm utgjort Kronans winst of Merkel/ sami
«tt öm Grulwe-arbetet Upphörde, Jorden skullö
Niöb. och Äv. Pröt.j A MS
Sä A . -
514 Den 10 Ianuarlt.
stattläggas till en afgift swarande emot de onera
som jorden förut fäkt »vidkännas, och bestätt dels
» skylldigheter att hälla Folk och Hästar till Grust
we-driften, och dels uti en pä 1600 kalek ärlig
afgift af lL lod Silfwer för hwarje Tomt; men
dä härwid i betragtande kommer, att ofwannämnde
afgi!t af 200 Marker Silfwer icke är lagd
pä Jorden utan utgör Tionden af Silfwer - till»
werkningen, likasom förut Silswerssatten pa 1600
talek och det i anseende lill de Förlaningar Bergslaget
till Werkets drift af Slaten erhällit, likwäl
mot serskildt arrende; att när d.H: Förläningar NN
ötertages, Bergslaget ej njuter af Staten nägon
förmän för Silfwer - Werkets skuld; att Jorden
sorn i grund af 1624 5rö priwilegier donerad
Litt. A- ett par Secler warit l prcpietairens ägo,
och med afseende pä de sörmäner den sömma ätsöljdt,
b»fwit högre betald än annan Jord, genom Förlämiigarnee
älerlagande och Grufwe-- driftens upphörande
, redm förlorat mera än ^ af sitt wärde;
hälst en Tomt som, äbvggnaden oberäknad, wanttgen
gäll i köp för ivo Nidr Banco, ärligen
haft ctt päräkna mi-st 25 R:dr samma mynt t
utbyte eller rewenue af Grufman, hwilket dä komme
att upphöra, fä lära Riksens Högloft- Ständer
täckas inse, att ehwad Grufwe driften mä kunna
pä Bergslagets enskildta bekostnad ortsättoS
eller mätte nedläggas, det i bagar händelser icke
är med rättwtsa, och an mindre med billighet enligt,
att Jorden bemstoS med andra onera än
den förut dragit, utan att fastmera anledning more
att päränka, huru de personer, som t förlitande
pä lagligen ingängne ofhandlmgars hälgd, nedlagt
deras förmögenhet u!i samma Jord, kunde
hällas skadeslöst för den förlust de utan allt egit
Den ro Ianuarii. 515
sörwällande, endast för Statens fördels skull fä
gmom Fötläningars intagning widkännas
Om
Högloft. Stats - Utskottets tillstyrkande,
att sedan den Stads-Jorden ätföljande Skog bljfwik
refwad, 06) hwar-e Lott tilldelt dest behörige
UtinLl, hwad som till odling wore kjeniigt och ej
af Tomtägarne kurde begagnas, borde tilt anlag»
gande af Torp 06) Nybyggen upplätas, endast
rnnesattar ett räd eller en anwiöning huru Inte,
rehenterne med bästa fördel kunna anwända ywav
af Skogen för dem kjelfwe icke mä wara ou rrgängsligen
nödigt, sä har jag icke något dsrwid alt
päminna, men om detta yttrande ställe inwolwera,
att Staten äger någon ratt till denna Skog,
fär jag anmärka, att jemlikt 25 Z. uti de Sala
Stad Nädigst förunte Priwil.gter Lirr. N Staden
blitwit donerad all den Skog och Muhidere,
som tillhör Wäsby Gärd, samt Ekeby och Blästad
Byar, hwilkas fordna ägor nu utgöra den
donerade Jorden; l följd hwaraf Kronan ej kan
utan kränkning al Priwilegierna tillägna sig n3-  gon diepositlons-rätt af hwad beskaffenhet den wara
mä, öfwer meranämnde Skog.
Dä Högloft. Stats, Utskottet tillstyrkt, att
Bergslaget mätte förunnas endast 5 är att bereda
sig t ll den iörestäende förändringen, har Utskottet
witzerligen icke gjordt tillbörligt afseende pä
Bergslagets rätt, att icke genom väfkyndande ak
en ändock fär Bergslaget känbar förändring, detz
wäifärd mä aldeles äfwentyras, eller noga beräknat
möjeligheten att Bergslaget innom en sä inskränkt
tid skulle knnna för sig etablera en ny för,
fattning. Wid alla tillfällen, dä Riksens Ständer
funnit stälgt upphäfwa perpetuus eontracter
som
Den io JanuM.
som med Enstilte personer bliswit träffade anyäens
ye Kronans Egendommar, har altid en wida längre
stundom till iso är utsträckt tid blifwit inne^
hafwarne lemnod ; och huru mycket mera synes
leke fädant döra iagtkagcS, dä frägan är om ett
Samhälle af mer än 2000 personer, dä Statens
winst genom controccernes upphäfwande bitr sä
gansta ringa, att den kanste ej kan jemföras med
Ven Staten gör genom stterlagande as en enda
Kungsgärd
Jag
bar förut nämnt och upprepar det ane
PU, akt Saly Bergslag och Stad ur^n att aliVetes
förstöras, ej kan annorledes an successiwk
Återlemna Kronans Förläningar, och joy tror rätt?
wilan och ett billigt atstende pä nägra tusende
Medborgares wälfärd fordra, otc Riksens Högloft.
EMnder i händelse Bergslagets rättigheter kunna
upphälwas, lemna Bergslaget ätminstone ;o är
t ostö d beftttning af deras närwarande lagNgen
förwänwode sörmäner, samt att törst ester deste
ssrs förlovp, en successiw ludrugning af söriäniugarne
widtages.
I öfrigt och hwod angar nödwandiaheten af
Embetsmanna riitfyn fä länge Gruswedristen kan
fortsättas m. m äöeropar jag det särtklldte yttrana
vk Herr Beras-Räder l^vistokk asgiswit och Högloft.
Skrts Utstottets Betänkande ätföljer. Stock?
holm den ii Januartt 18107
6yrl VVshrenbesZ.
Hraysutnt as Sala Stads Prewikegiey
hsst ?5 AM 1624,
Den ro Ianuarii
Likt. A.
517
24.
Och ester Sala Borgare cch Bergsmän till
B^uksens idkeliga onlwande och fvrlgäng stola
städs tiolia Fo-k, Hästar och annat, som dertill
behöfwes, do'we Wt Nädigst stänkt och gifwit um
der hwar Tomt och Gärd, som de där uppbygga
af Blästad, Ekeby ost) Wäsby gärds ägor^ efter
som stadsens nödtorft fordrar cch kräkwer, A ec
t,ll 2 Tunnelands utsäde hwart är tamt rr L-tz
Äng kill ewerdelig Egendom. — — — —
—' — — — — — men hwad gamla
Grufägare widkommer, stola de fä härefter fonr
härtill -en nima och behälla under deras wanliga
Bystatt och Wärk förra Priwrleglum — —
Likt. B
-
25.
DeAikes unne Wi härmed wär Stad S^rla
det Fiste, Skog och muhlbete , hwilker till
Wäsby gärd, Ekeby och Blästad tillförene legat
hafwer — — — — — — —
cc. Lz
Ladrs pä Bordet,
§i8 Den lO Januarir.
Upplästes följande:
Utdrag of Protocollet hältet uti Riksens
Höglofl- Ständers Stats«Utstött den
27 December 1809.
S. D- Medelst ProtocollsUtdrag of den
18 sistledne Nowember har Hvgiofl. Ridderstapet
och Adeln behagat tili SratsUistolter älerförwisa
StatvUlstotkeks den 6:le l nyhoerörde mänad
afgifnc jerstildte yttrande, l anleomng as Kongl.
Mattts ttll SkalbUtstottet aflätne Nädiga Proposlkion
om Allmänna BrandiöriäkriligsFvnbens sörränlanve
utl R>ksgäldsCooloiret; hwarjemle Hög»
löst. Mdderste.pei och Adetn lämnat Staks,Ulstvttet
del af Le wld samma yttrande gjorde anmärkningar.
Ehuru förhällandet emellan RiksgaldsContoiret
samt Allmänna BrandsörsäkrmgeWsrket utt
StsksUlstokletö yttrande under den 6:te Nowember
är omftandeligen utredt, har EtatsUtstottet dock,
» anledning af ofwanberörde hos Höglofl Ridderffapet
och Adeln gjorde Anmärkningar ansttt en
kort Historisk framställning wara nödwändig, sä wida
detze anmärkningar härigenom lättast torde kunna
bejwaraS.
Wid Allmänna Brandförsäkrings Werktts
första stiltel e är 1782 behagade Kongl. Majit
j Räder tillära, att hela BrandsörsäkrlngsFonden
skulle fä insättas emot Ränta uti dä warande
Kongl. RiksgäldsDirectionen, pä det sätt att alla
Branbförläkrmas medel skulle deponeras antingen
uti LandtRänterierne eller uti Banqwen för Kongl.
RikegäidsDireetiotiktis räkning under Titul Brand
-
Den iO Januari!. 519
försäkrlngeMedel. Ränteri- eller Bonco aktesterne
skulle derefter insändas eller afiämnaS till Di*
rectionen afAllmännaBrandförsäkrings-Fonden; och
sä fort lädane Attester till Brandförsäkrings-Fonden
inkomma, skulle de öfwerlemnas t>8 Kongl.
Riksgälds - Dircctwnen, som barde asgiswa förskrifning
pä penningarne med ärligt interetze, a
fem procent ifrän den dag, dä Insättnings - Altesterne
bos bemälde Directiou företeddes. — Deremot
skulle Brandförsäkrings-Directionen, efter
behof, utan s-regängen uppsägning fä lyfta större
eller mindre del af den insatte Fonden.
Att ömsesidiga förmäner stistak en sä beskaffad
gemenskap bäda Werten emellan, tyckes icke
gärna kunna sältas i kwifwelsmäl. — Allmänna
BrandförsäkringöFonden befriades ifrån allt beswär
och ali kostnad wid uppbörden samt fick beräkna
Fem Procents Ränta ä alla dctz Medel,
hwilka uti Kongl. RiksgäldsDirecnonen insattes;
och kunde, när som hälst, häraf disponera hwad
som till Brandstads ersättningar och andra utgifter
ersorbrodes; sä att hela behällningen afBrai-dtölsäkringsMedlen
allt jämnt mac räntebärande; en
förmän, hansten icke kunnat winnås, sä framt
penningarne hos enskilde skotat förräntas, enär först
och främst Utläningarye icke kunnat sä afpatzas efter
uppbörden, akt ju Capital pä längre eller kortare
tid mäst stä vfrukrbare; och det sedermera
blisivit en nödwändighet. att en witz och ttllräckelia
rörlig Fond ständigt skolat hällas uti beredskap
till förefallande utgifter, hwilka icke kunde käla
nägoi uppskof.
Hwad äter angär willkoren 3 Kongl- Riksgälds-
Direcnonens siva, fa torde wara vnekrljgt,
att
52O Dett ic> Januarii.
att dä andre mgifter, än tili Branssadors ersättande
vch Brandförsäkrings-WerkctS underhäll, icke kunde
komma uti fräga, Kongl-Riksgälds Directionen
fick nyttja ett ansenligt Län-Capital, som icke wak
underkastodt uppsägning; och hwilket g-nom del»
ägarneS ärliga f-mranskolt etter ali srnnolikhet
med tiden skulle winna ytterligare tillwäxt
Den summa som till Brandskadors ersättande
och Werkrts utgifter skulle hällas uti beredskap,
kunde icke, i jämförelse lill Fondens hela belopp
blifwa betydelig, dä det ena äret räknas uti det
andra: och Återstoden af Fonden kunde således oinskrankt
af Kongl. RiksgäldS-Directionen anwandas.
Med enehanda willtor, som Kongl. RikgäldsDirectionen
innehaft Allmänna BrandförsäkringsFonden,
emottogS den är 1789 af det dä af Riksens
Högloft- Ständer inrättade RiksgäldS-Lontvir,
utan att Riksens Högloft- Ständer härom nägot
särskildt förordnat, förmodeligen af den anledning,
att Riksens Högloft. Ständer ansett det wara en
omsorg tillhörande Administrationen as RiksaäldSWerket,
att uppläna penningar wolde wilkorsom
Administrationen kunde finna mast laMpeiige vch
sörmänlige för Werket.
Men är 1807 bl,f det förhällande, som allt
dittills warit emelian Riksgälds-Contoiret och All,
manna Brandlörsäkrtngs-Werket forräntot.Deläoakena
uti Allmänna Brandförsäkrings-Fonden beftöro
widen hällen allmän sammankomst,att Fonden t stallet
för att förräntas uti Riksgälds-Conloirel, borde
iitlänas till enskildte mot Inteckningar uti Brandförsäkrade
Egendomar och Sex prokents Ränta,
sedan likwäl Herrar Fullmägtlge uti R>k?g.ttdSCvnksiret,
uppä Direktionens gjorda propofltiost
Den ro Ianuartt. 521
först ingätt uti den förbindelse, att, wid timade
Brandstads, bispringa Direclionen med erforderliga
penningar mot Fem Procents Ränta.
Om ock nägot särstilt Contract, grundat pä
l?8r Ärs Reglemente, warit assiutac emellan
Riksgälds, Contotret samt Allmänna Brandförsäkrings,
Werket, sä torde finnas, att detta Contract
blifwit ändradt och upphälwet, t och med detsamma
någon större eller mindre del af Fonden kom
akt ullänas tili enstilde, helst Riksgälds Contoiret
hwarken ätagit fig att besörja uppbörden eller att
af de mot Ränla uti Contoiret m^tte medel wid
anfordran hälla Brandförsäkringö-Directionen tillhanda
penningar, under annat wilkor, än alt
Riksgälds Contoiret, enligt 1782 ärs Reglemente
stulle fälom ett ständigt innestäende län Capital fä
nyttja alla Brandförläkrtnaönncdel, demDirectionen
icke dehösde uttaga till Brandskadors ersättande
och WerketS underhäll.
När nu de wilkor, mot hwilka Brandförjäkrmge-Fonden
warit förräntad uti RiksgäldS-Cons
toiret, genom 1807 ärs afhandling blnwit alldeles
förändrade, samt den pä 1782 ärs Reglemente
grundade öfwerenskommrlse, ehuru nägon sädan
icke finnes wara offlutad, följakteligen kommit att
upplösas, sä äterstär att undersöka beskaffenheten
af l8c>7 ärs afhandling, hwilken nu mera endast
stulle kunna emot Riksgälds - Contoiret äderopas.
Genom denna afhandling hofwa Herrar Fullmägtige
wäl förbundit sig alt understödja Brandförsäkrings-Merkel
med penningar, när Fonden
Ridd< och Ad. prok. 5 B- wo
-
522 Den ro Jamrar».
more utkant; men ingalunda att löta besörja uppbörden
af Brandförsäkrings, Medlen eller alt förränta
dem pä de wilkor, Directionen kunde finna
för godt, att föressriswa. — Och dä bet Medes
mäste wara Riksgälds - ContoiretS ostndiga rättighet
, att afsäga sig all widare befattning med Allmänna
Brandförsäkrings-Medlen, eller, om Conloiret
will emottaga dem till förräntande, bestämma
sine wilkor, sä lära någre andre förbindelser,
än dem Riksgälds-Eontoiret i ena och andra asseendet
friwilligt sig ätager, icke kunna af Direktionen
Contoiret pätrugas.
Jfrän Lenna synpunct har Stats-Utssottet
belrakiat saken, och trott, att om Brandförsäkrings»Fonden
skulle upabäras och förräntas uti
RikSgälds-Contoiret, sädant berodde pä en särskild
och alldeles ny öfverenskommelse emellan bäda
Werten; under hwitken förmodan Stats-Utskottet
jemwät lätit gora Allmänna BrandförsäkringsDirectionen
sädane Förslag, som utan Contoirets
stada skulle kunna antagas.
Beträffande de hos Högloft Ridderssapet och
Adeln gjorde anmärkningar, och egemeligen dem,
Herr LuZle uppgifwit, sä äro detze wäl icke af ans
nan beskaffenhet, än att de genom Stats - Utskottets
sörra yttrande af den 6:te Nowember kunde
anses beswarade. En och annan omständighet uti
Herr LrtrLles anförande har Stats' Utskottet dock
trott sig icke böra alldeles fvrbtgä.
Herr Rtiäle yttrar sig uti egna ord: Dek
kan wisierkigen ingen pastä, are RrksgäldsLonkoirct
mä anses pligtig! arr kill sm egen
stada och med förselande af desi ändamål, under
-
Den ro Januarlt. 52;
derstödja andre werk; men om, fäsSm i närwarande
Works bestånd hwilar pä den förlust Riksgälds
--Lomoircc gör, sa mäste det wäl wara
en nödwändigber, are icke betrakta RiksgäldsContoirets
enskildta uran allmänna Interesse.
— I annar fall skulle Riksgalds-Comoireb anses
såsom en priwal person, hwilken, dä han
efterlefwer Lagarne, icke kan rwingas atc hafwa
afseende pä andras wälfärd.
Stats,Utssottet kan icke isstämma med Herr
8trLIe deruti, att Bewiliningen, lvm är anslagen till
liqwiderande as Rikets gäld, skall anwändas till
understöd för nägre Inrättningar, och än mindre,
att Riksgälds, Contoiret ester hwad Herr §träl« sy,
nes yrka, skall göra uppoffringar till förmon för
enskilde, hwilka kunna behöfwa hjelp strän Riksgälds-Cooloiret.
Widare har Herr 8trZls anmärkt att Riksgälds
Cotitoirer icke lönar särskildt Tjenstemän för
uppbörden af Brandförsakrings-medlen, men denna
anmärkning hade Stats,Utssottet alldraminst
bordt wänta af Herr 8rräle, hwilken säsom sjelf
Tjensteman innom Riksgälds-Conloiret icke bordt
wara okunnig om det beswär, som uppbörden,
Controllen och redowisningen af Brandförsäkringsn,
edlen sörordsakar Contoiret, dä alla- attester öfwer
inbetalde Brand,medel der skola anoteraS och
Boksöras samt liqwider öfwer Räntan uppgöras
m. m. Och om nägon särskild Tjensteman icke äk
förordnad och aflönas i och för Contoireks befattning
med Brandförsäkrings-medlen, sä hade Herr8lrZIs icke
bordt undfalla att i samma mon Riksgälds, ContoiretS
Betjening stall syselsättas mcd Brandförsäkrings med,
ten
524 Den ra Januarii.
Un i samma mohn blir tidm mindre tillräckelig för
dem, alt stöta de görmäi hwi'ka egentligen tillhöra
Contoiret, och h,varas följden blir, alt en mera
talrik Betjening, än annars kunnat behöswas
mäste undcrhällas. — Srats-Utstotket har ocksä
under den af Stats-Ukstottcl werkställde granstning
as Riksgälds-Werket, erfarit, ali wid ett och
annat tillfälle, dä fräga warit om indragning as
sysslor uti Bokflurs-Contoiret, wederdörande alltid
Lberopat beswäret med Brandförsäkrings - medlen,
jäsom elt ibland delta Conrows wtdsträckta göromäl.
Slukeligen har Herr 8trZ1e yrkat, att de
propositioner, Stats-Utstoitrt läkit göra Directiouen
af allmänna Brandförsäkrings - Fonden stola
wara stridande emot >807 ärs ashondnng och de
med Rlksgälds-Contoiret ingängne öfwrrenskommelser,
och all StatS'Utsto:ter sjelf medgiswit orättwrsm
as detza Förstag. Sädant kan likwäl
Stats Utskottet icke för nägon del widkännaS.
— Det är redan erindkat, att 1807 ärs afhandling,
den enda öfwerenskommelse, fom skulle kunna
äbervpas, icke mnehäller nägot annat ätagande
af Riksgälds-Contoiret, än att bispringa allmänna
Brandförsäkrings-Weckel med Län till Brandskadors
ersättande, när hela dest Fond wore utlänt
lill enskildt; och denna förbmbelfe, edum beswärande
»or Riksgälds. Contoiret, har SkatS-Ulstottet
trott sig böra erkänna, likwäl endast pä den grund
art den blifwit ingängen uti Riksens Högloft.
Ständers namn, men icke har Stats-Utskottet
derföre medgiswit säsom en följd af berörde afhandling,
att det skulle fä ankomma pä Directionen af
Allmänna BrandförfäkringS-Fonden, att ensam fä
öestämma willkoren, pä hwilka Brandförfäkrings
med
-
Den iv Januarli. 525
medlen hädanefter skulle uppbäras och förräntas uti
Rcksgätds-Contoiret, sä att Herr 8trLIc8 emot
StatS-Utskottet g,orde tillwitelse att hafwa welar
kränka »ngängne förbindelser want alldeles obehörig.
Beträffande Herr »eijlrenlkölkls Förslag, sa
instämmer det samma hufwudsikeligen med den
proposition som senare gängen blifwtt gjord Allmänna
Brändförsäkrings-Dircclionen; och hade StatSUt^otiet
ollksä med anledning häraf, welal tillstyrka,
att, l fall Dirrctionen will widare 'äta uti Riks,
gälds-Contoiret förränta Brandsörsäkrmas-meblen,
samma förhållande t>ll alla delar mä äterställaö, som
war tore 1807 ärs Afhandling; sä att, emot det
att Riksgälds-Contoirer, enligt 1782 ärö Reglemente
läker besörja uppbörden af BranösörsäkringSmedlen;
afgiswer söiskrstningar pä penningarne
med ärligt Jnleretze a Fem procent strän den dag
dä insättnings oltesterne utt Riksgälds »Contoirer
upp-ilas, samt, uran uppsägning, uppä Direcrio,
nenö of allmänna Brandförsäkrings Werket anmälan
uklemnar af den uti Contoiret insatte Fonden
hwad Dirrctionen behöfwer att reqwirera till
Brandssadore ersättande och Werkets ö riga utgifter;
Riksgälds-Contoiret lär disponera alla uti
Contoiret innestäende somt widare inflytande
Brandföräkrings-medel. — Och enär, säsom
en följd häraf, all Utläning af Allmänna Brand--  försäkrings,Werkets medel till enskilde kommer att
inställas, sä förfaller ock anlednincien till den af
Stats-Utffoltet föreslagna Comroll wid penningar--  nes lyftande.
I sammanhang härmed, har Skats-Ulskottet
dock wördsammeligen bordt anmäla, huru som
Högwvrdrge Preste-Ständet, Wällofl. Borgare»
Ställ,
526 Den ?o Jaimarli.
Ståndet samt Hederwäeda Bonde-Sländel ftadnot
uti det Bestuk, att ätcrremillera Stöts, Ut,
skottets öfwer i frägawarande ämne under den 6
Nowemder afgifva färikilda yttrande, med den
allmänna anmärkning vä) vulkan, att StatSUnkottet
later höra Brandfvi-sakniigs-Dircctionen,
huru wida den will läka betz nu innestäenbe och
widare erhällande Fond bUfwa förräut d uti
Riksgälds,Conkoiret, enrot lika wilkor och ränta
som 1782 ars Reglemente, utstakar; eller om
den hälldre trull den uttaga till priwate laus ukgifwande,
da ali relation Wecken emellan förfaller;
hwarefter Stals-Utskottet med betz förnyade utlätande
i detta mai dorde inkomma.
Stots-U sköttel har ocksä till följd häraf, anmodat
Herrar Flstlmagtige, akt af Directionen af
Allmänna Brandförsäkrings Fonden assa ett sa de,
ssaffadt utlätande, som här ostvan är omsörmäldt.
— Men dä Stats-Urssotkets uppmärksamhet icke
bordt undfalla, huru fom Allmänna Braudsörfäkrir>.
gs'Dlrcct:onen med betz till asgifwande definitiwa
swar möjiigtwis ssulle dröja sa lange att i
anseende tili Riksdagens snart annalkande stut,
Stalö-Utssottet icke kommer uti tillfälle, att, med
anledning af detta Dircclivnens sivar, ytterligare
mlätandr lill Riksens Höglefi. Ständer aflemna
och hwarigenom saken komme alt stadna uti ett alldeles
obestämt skick; sä har Staks,Ulssoltet till förekommande
as en sadan olägenhet, ansett sig böra
till Riksens Högloft. Stander wördsammeligen
hemställa, om icke nödigt är, att Herrar Fulimägkigc
uti R'kszäldS Contoiret meddelas särskildt föressrist,
huru de sig böra sörhälla i händelse Allmänna
Brandförsäkrings-Directionens definitiwa
yttrande icke skulle inkomma för? än Riksens Hög
-
Den ro Januaria 527
löst. Ständer äro ärssiljde; och i hwilket afseende
Skakschlkssottet sär wördsammeligen sörestä, art lill
Herrar Fiellmägtigeö efterrättelse och iakttagande
stodaas: art, sä framt Direktionen innom den riste
nästkommande April gifwer Herrar Fullmägtige
tillkänna, att Direcrionen will läka dest nu innes
stående och widare erhällande Fond bliswa förrän»
tad uti Riksgä!ds»Contoiret, emot lika wilkor och
Ränta, som 17X2 ars Regemente ulstakar , koms
mer harwid att förbUfwa. Men ssulle äter D>rectionen
icke innom nytzberörderid eller den i:st. April!
till Herrar Fullmägrige inkomma med bestämdt ut»
läkande öfwer de uppgifue Msrnatiwa willkvren,
eller ock detz swar ssulle wara nekande, att läka
Fonden mot de här osman omförmaldte willtor uti
Riksgälds-Contoiret förräntas, sä kommer i bägge
Desse sistnämnde fall all relation Werten emellan
genast att upphöra. Och nägon ränta icke godtgöras
längre än till den sista October innewaram
de ar, eller den dag, dä, efter den genom Herrar
Fullmäktige uti Riksgälds-Contoiret, enligt StatsUtskottets
tillstyrkande, skedde willkorliga uppsägning,
räntan upphört att widare löpa.
Alt pä fält Herr Oock förestagit nägon witz
tid innom hwilkm sörhällandet med allmänna
Brandförsakrings-Werket bör wara regleradk, utstakas
och bestämmas, har StatS-Utssotlet anftdt
desto angelägnare, som Riksgälds-Contoiret, uti
sakens nu »varande skick icke sär disponera de uti
Riksgälds-Eontvirek innestäende Brandförsäkringsmedel,
ehuru Riksgälds -Contoiret för dem torde
komma att betala 5 procents ränta; och will Slalsr
Utskottet förmoda cm dä fulla rxe mänader af StalsUtskoktet
dliswit sörestagne, en sädan tid skall wara
mer än tillräcklig för allmänna Brandförsäkrings
Directioneu, alt stadga sikt beslut. I
528 Den lo Januarli.
I öfrigt och som, i händelse te nu uti RiksgäldS-Eontoiret
innestäende BrandförsäkringS-medel
under reglerings-tiden af Directionen disponeras till
utläningor, en fortfarande gemenskap med allmänna
Brandförsäkrings,Werket endast ssuste för Riksgälds
- tLvmoiret medföra beswär, enär Contviret
ffulle läka besörja uppbörden och hälla penningar i
beredskap till Brandskadors ersättande, utan all
deremot fä nyttja mera af Fonden än de obetydli,
ga summor, hwilka framdeles kunde inflyta; sä
har Stats-Ulikottet ansett sig böra hemställa, om
icke Directionen af allmänna Brand örsäkringsFonden
genast bör tillkännagifwas, att förhällandet
emellan Riksgälds-Conloirel och Allmänna Brand»
försäkrings-Wrrket, pä sätt 1782 ärs Reglemente
utstakar, icke sär äterställas, utan med det yktryc»
keliga willtor och förbehäll, art de nu uti Riks,
gä>ds-Conkoiret innestäende samt widare inflytande
Brandförsäkrings-medlen till större eller mindre belopp
icke af Directionen uttagas till priwake Län.
Hwilket allt af Stats »Utskottet kill Riksens Hög,
lofl. Ständers ompröfwande »vördsammeligen un,
derställes- Är och dag lvm förr skrifwit stär.
Pä Befallning
kröäelius.
Lades pä Bordel.
Stats-Utffvttet hade inlemnat ett Memorial
hwilket upplästes, !ä lydande:
Utom de Kongs - och Konas - Ladugärdar
hwaröswer S^ats, Ulssottet till Riksens Höglofl.
Ständer afglswit dest Berättelse och Utlätande,
haft
Den ro Ianuarit. 529
hofwa äfwen andra Krono-Lägenheter bliswit ifrän
Kongl. Kammar - Lvllegium uppgifna, läsom Krono-Fiiken,
Qwarnar, Färjor, Broar om Krogar
med flere hwilka för Kronans räkning arv, de!s
pä wifla är och dels pä obestämd tid, utarrenderade,
och hwaröfwer Utfloktet alwen trott sig till,
höra, akt till Riksens Högloft. Ständer aflemna
Berättelse.
Dll närmare upplysning har en förteckning,
forn härhos biläggeS, bliswit författad, hwilkcn
rikwisar bctze Lägenheters namn , Arrende - lid och
Arrende.summanS belopp.
Ester de upplysningar, som Kongl. Kammar,
Collegn meddeile uppgifter knnehälla, finnes Lrono-Fstken
wara följande, nemligen:
Qrvrcksunds Läne och Flinrestens Göse Fifkerier,
det förra l Söoermanlands och det sednare
j Wästmanlands Län. — Bägge dctze Fir
sten arv, enligt Kongl. Kammar-Collegn under
den ri Januarit i8c>8 utfärdade Arrende
»Contrakt utarrenderade pa d ärs tid eller
till i8lZ ärs flur emot en arrende, summa af
zo R:dr Banco ärligen för dem bägge.
Skuckarnes Fiske t Södermanlands Län. —
Der härä under den 6 Septemb," 1790 utfärdade
arrende - conrracr är protongerudk till
1812 ärs flut, och erlägges uu är igt arrenr
be härföre z6 tz. 8 r:st.
Motala Longs.Fiske med en Skattlagd Qwarn
l Östergöthland — Enligt Kong!. Btcswet
Ridd- och Ad. Prot 5 B. af
5Z ^
5Z« Den io Ianuarik.
af den 14 Martu 1770, är detta Filke
utan afgift pä 50 är uppiätit aflidne Drrecreuren
Åkrström bj<.clmsns Sterdhus-delägare,
säsom nägon ersättning för det lidande
bemälte Direcreur öfwergätt genom ett af
Eapiratnen Lö^s kkiiip LckZckls emot ho^
nom gjordt angifwanbe; dock att Sterbhusdelägarne
utan Kronans grawation stola upprätta
ock) wld berörde lids förlopp uti godt
och fullkomligt ständ til! Kronan älerlemnc»
delta Fistewerk.
Motala 2ldl - Fiske ibidem- — Det härä utfärdade
arrende - controct är stäldt pä 6 är och
upphör med äe r8tZ uti,arrende erläggas
härföre ärligen 2 Litzpund Ahl och 25 R.dr
i penningar.
Swinruna Skjärs Brono - Fiske ibidem. —
Arrendet hära är, stäldt pä 6 är och upphör
med är 1812. Arliga arrende-summan härföre
är 27 R:dr 5 §.
Stora 0^ Lilla Röhnens Rödingo. Fisken i
Nerike, giftva j ärligt arrende 7 R dr 24
H.; och upphör det derom flumé conlrack
stälkdt pä 6 är, med är i8lZ.
Bbgewlks 7 Strömmars - Fiske pä Gottland.
— Det härom utfärdade contract, ställdt pä
6 är, upphör med i-en-waronde är 1829 ;
arrende-summan är 2Z R-dr ärligen.
Skens ähl - Fiske k Rrouobergs Län, gismer i
ärligt arrende R:dr 16 8 , och upphör
det den 21 December 1828 flutne eonk-act
med är 1824. Thu,
Den ro Januarik. 5zr
Thurefors Lax-Fiske i Talmare Län, Nyttjas
af kringliggande Hemmans , ägare, enligt
Kong!. Nesoluiton af den 26 Februarii 1762
och erlägges en arrende, summa af iz R:dr
ärligen.
Turafors Lax, Filke i Jonköpings Län, sifwer
i arrende 5 R dr ärligen och upphör dtt
derom pä 6 ar ingängne contrakt med är 1812.
Mörrums Lax, Fiske i Blekinge Län gifwer t
ärligt arrende 1401 R dr hwarom det pä 6
är ingängna conlract upphör med är l8lr.
3?ngsi§ Hhkdrärrer t Lbristlanstads Län, hwar»
söre erlägges i arrenoe 2 R:dr ärligen, och
upphör conlractet, skaldt pä 6 ärs nd, .med
är 1814-
Falkenbergs Rrouo Lax - Fiske i Hallands
Län, gifwer ,06 R:drs ärlig arrende-summa.
Genom Kongl. Resolutionen den 2;
Januari! 1770 har Falkenbergs Stad munnit
utesiutande rättighet, att emot ett ärligt
arrende af zi8 Daler Silfwermynt, hwilka
enligt Kongl. Kammar-Collega och Kongl.
Stats-Contoirers Bref den z October 1781,
böra utgöras med 106 R:dr Specie, i ewärdeltga
tider nyttja detta Lax, Fiske, med de
derrill anflagne Dagswerken, hwilka dock,
enligt 1759 och 1761 arens contracler, af
Allmogen fä lösas med 140 Daler Silfwermynt,
samt att, emot den köpeskilling,
som Skatte Wärderings, Instrumentet af är
2759 utsätter, detsamma till Skatte lösa.
Rolfs.
5'Z2 Den lo Januarit.
Rolfvbro Lax-Fiste ibidem, gifwer t ärlig arrende
afgift 25 N dr, och hwarom contrakt flutodl
pä 6 är upphör med 1815.
Uci Gefleborgs Län äro älstildga Krono LaxÄhl-
Sktömings- och flere Fisken, hwilka r
arrende- och annan olgstt, enligt de derä inkomne
specifique förteckningar erlägga tillhopa
599 R.dr 24 fl. ro r:st.
Uti Westernorrland likaledes ätssilliga Liften,
tör hwilka Kronan ärligen erhäller 646
R.dr Z2 fl. samc
Uri westerbotten äfwenledes diwerse Listen af
hwilka ärligen till Kronan utgöres 1524 Rw
5 fl. 9 r:jt. hwarförutan
Torneå Zllfs Lax- L-ftc, enligt Kongl. Refolutionen
den r z September 1791, är uppätit
till Allmogen i Törmä Socknar pä arrende
ut> lov ärs tid, emot det de ärligen betala
iLOv R.dr i penningar.
Men forn likmätigt 5 Art. uti det emellan
Hans Majit Konn gen af Swerige och
Hans Majit Klaren af Ryflland under den
r/ sistiidnc September i Frebclkshcrmn afstutave
och den z d rpä fö j nde Oktober af
Kanal. Maj-t ratisiferade freds-fördrag, östra
sidan af Törmä Elf b<iswit tili Ryflland
afträdt tillika med de öster om strömfäran belägne
öar fä uti Tornrä som Muonio Elfmar:
och detta ofelbart i en betydlig del torde
komma att minsta dek utryDMt till LaxAstets
idkande, fom Arrendacorerne hittills
Den ro Januari!.
hast rättighet begagna; sa anser Ukssottet häraf
bluma en följd, att ofwanberörde contraherade
arrende-summa hädanefter icke kon till
sitt öswerenskomne belopp päräknuS eller mev
billighet äläagas Arrendatorerne till utgörande.
— Utskottet är Ukwäl icke i tillfälle alt
kunna bedömma hwad minskning i arrendet i
anseende härtill Wigen kan äga rum, utan
häller före, att sädant bör ankomma pä en
as Landshöfdingen t orten härom l Laga ordning
anstäld undersökning, som sedermera bör
till Kammar - Collegii pröfning och fastställelse
insändas.
Widare förekomma följande Qwarnar,
Färjor, Broar, Krogar och dlwerse Lägenheter,
nemligen:
Nyqwarns Qwarn t Upsala Län enligt Kongl.
Brefwtt a» den z Juln 1722 är denna Qwarn
tillika mev Nyqwarns Bro utaf Kongl Kammar-Collegii
genom cortracl af den 17 Junti
1724 till Bagaren Dettloff Lembke bortarrendera!)
emot en ärlig arrende, summa af
500 Daler S»fwermvnt för Qwarnen och
ioo Daler berörde Mont för Broen, lvm
efter r:ne Frihetsär borde till Kronan betalas,
hwarjervte Lembke försäkrades om en ewärdelig
besittning för sig och dttz efterkommande,
sä länge han fullgjorde de uti contracket
betingade nuikor, och ull säkerhet för
Kronan kade Arrendatoren 1 Borgen ställt
sitt pä NorrMalm har i Staden belägna
Stenhus.
Wid 1766 ärs Riksdag täcktes Kongl,
enligt Riksens Ständers underdäniaa
ytt
-
5Z4 Den io Januarii.
yttrande om Krono-Lägenheter i allmänhet / i
Räder fastställa, att Lembkes Arfwingar fful»
le wlv detta arrende bibehällos, dock sä, att
detze Arfwingar, som borllcmnat det Stenhus,
som Krona» lil! säkerhet för Arrendet
och Comractcrs fullgörande warit panrjatt, t
det ställe skulle >äta ä behörig ort inteckna
Nyqwarns Gästgifwaregärd.
Stats-Utffottethar saknat upplysning, huruwida
Lembkes Arfwingar en tädan dcm älagd ffylldighet,
sch med willtor hwaraf de wid arrendet
blilwit bibrhällna, i laga ordning fullgjordt;
men utaf ett strän Kongl. Swea
Hos-Rätt härhos i asffrift bilagdk Grawa»
tions-bewis rnhemtas, att enligt anstäld undersökning
i Aunda Härads-Rätts Intecknings-Protocoller
för de sista T>o ären till
och med Sommar-Tinget innewarande är
i8oy finnes icke nägon nu gällande Zntecknmo
i Nyqwarns Gästgifwaregärd iör ost
wannämnde arrende och controcts fullgörande
wara kagen elier bewiljad, men »val akt
flere enssildte personer för hwarjehanda fordringar
hos Arrendatorerne erhällit Jntecktecknmgs-rätt
lä wäl uti Qwarnen jom Bron,
ehuru de till sin natur äro Krono»Lägenheter
och ägande rätten arrende-innehafwarne således
icke tillhörig. Som det, efter Riksens
Ständers beslut warit arrendatorernes vwillkorliga
jkylldighel att till Kongl. Majit och
Kronans säkerhet, tjelfwe läka inteckna Nyqwarns
Gästgifwaregärd; sä anser StålsUtskottet
Arrendatorerna hofwa förwerkak de,
ras arrende-rättighet, om fädant icke blifwit
af dem wedttbvrligtn iaktlaLitz mer»
Dm IO Ianuarfi. 5? 5
till bestämmande häraf häller Stars- Uiffottek
före, art ordentlig och laga undersökning genom
Konungens Brfallningslprwandes i orten
föranstaltande werkställas bör, till utrönande
deråt, huru wida Lemdkes Arfwingar,
lill underdäuig ärlydnad af Kongl. Majus
och Riksens GranderS wid 1766 ärs Riksdag
widtagne jamfäldta beflur, hafwa laur
för Arrendets och ConrractrlS fullgörande
af Nvqwarns Qwarn och Bro, i laga nd
wederdorligen inteckna NyqwarnS GästgriwareZärd,
och hwarefter Utskottet anser. akt Kongl.
Kammar - Collegium dör sig om deras arrenderätt
i laga ordning utlära.
läfsnäs dUjölqwarp i Södermanlands Län,
arrendet dera upphör, likasom för Räfsnäs
Kunasgärd är 1870, O.warnens grundränra
>5 R:dr erlägges l ärligt arrende, som utgöres
med 20 Tunnor mjöl.
Nyqwarns Bro i Upsala Län. Denna inne.
haswcs, lika med Qwarnen, sf Lembkeö Arfwingar
pä samma wilttor§ emot en ärlig arrende
summa af zz R:dr »6 , och som
härmed är samma sörhäilande, som här oswar,
angäende Qwarnen ansörr är, sä lärer med
den samma pä enahanda sätt komma att
förhällas.
Llörfunds Färja och Brog r Upsala Län, gifwer
i ärligt Arrende 5; R.dr l6 tz. och
upphör arrende - liden är :8rl.
Ekolsunds Bro och Brog r Upsala Län, in
nehafwes
uran afsigt till är »898.
Hamn
-
5)6 Den ro Januank.
Hamnfkjärs Rrog i Södermanland; derföre erlägges
ärligen 5 R.dr i6 tz. och upphör arrendet
^820.
Mellanstrnds Färja i ^Västmanland; arrendet
hära upphör är 1821 och utgör ärliga arrende,
summan 7 R dr 2 tz.
Färjestaden stora Rör, i Calmare Län, gifwer
i ärligt arrende 50 R dr t6 st och upphör
arrendet dära är 1827.
Orrekulla samr Färjebo t Götheborgs Län,
lnnehafrves pä obestämd tld och e^ägges
derföre ärligen 17; R-dr 1989 r:st.
Falkenbergs Tull Bro i Hallands Län, innehatwes
iik.-.ledeS pä obestämd tld, emot ILO
N:drs ärligt arrende.
Upsala Slotts Trädgärdar, arrende summa»
är »2 R:dr om äret och upphör arrendet
är 1824.
Zkers Pappersqwarn i Södermanland, innehafwes
under perpetuelt arrende och erlägges
arrende- summan 4 R:dr l papper
Härja
Utjord idldem, innehalwes likaledes under
ständigt arrende, emot 2 öirvr Zr st om äret.
lVadstcna Tegel Bruk t Hstergötbland. Arrendet
härö u p ör l8.Z, va- är ärllgq ar»
rende summan 50 R.dr.
Lilla Edets Slustar i Elfsborgs Län, innebäfwes
unter perpetuelt arrende emot en ärlig
summa af Z2o R.dr, Tomr
-
Den lo Januarit
5Z7
Tomtören wld Bohus f. d. Fästning ärlägges
med 80 R dr zrtz vm äret pä obestämd std.
Ett TLkgstens -brort r lTlerike, derföre betalas
ärligen zr tz. och upphör arrendet l8i7«
Wid upplZtelserna af osman berörde Kronans
Fisken, qwarnar, Färjor, Broar och Ixrogac
samt diwerfe Lägenheter, har Stars Ulstoltet
utom hmad angär Torneå Elfs Lax-fiste, lamt
r^yqwarns qwarn och Bro, enligt hivad här
frammanför- anför dt är, icke kunntt nägon anledning
förekomma, som kunnat föranleda till rubbning
eller förändring uti hmad Se derom ingängne Contracter
och aifne sörvrdnunben fövestriswa; hwilket
Riksens Högloft Ständers Eget ompröfwanbe
wördsommeligen underställeS. Stockholm den 22
December 1809.
Pä Högloft. Ridderstam
pet och Adelns Ledamöters
wägnar
iLlaes kleming.
Pä Wällofl. BorgareStäiidels
Ledamöters
wägnar
Pä Högwördige PresteStänbtts
Ledamöters
wägnar
'kb. Weist m»n,
Pä Hrderwärda BondeStändets
Ledamöters
wägnar
Austers iblilssos.
lbl. kröstelius.
Rid. och Ad. Proe. 5
54
För
-
Förteckning pä Ncdannämnde Acono-Lägenheter med uppgift af deri Inkomst
Staten af dem kMflyrer upprättad i anledning af derom
inkomtte uppgifter frän Bongl. Rammar-Collegrum.
s
r:
L
Län
-
oo
Södermanland
östergöthland
Nerikes
Gottland
Kronobergs
Calmars
Jönköpings
Blekinge
Christianstads
Hallands
Listen.
Qwickiunds och Flintesten, upphör -
Skruckarnes , , , . ,
Motala med en Qwarn, utan afgift, , .
Motala Hhl-Fiske e - -
Swintuna Skjar » - , ,
Stora och Lilla Rohnen, 2 Fisken , -
Bogewiks 7 Strömmars Fiske - - -
Stens Ähl» Fiske - - -
Thurefors Lax. Fiske nylkjas af kringliggande
Thurasorst Lox-Flste , - - ,
Mörrums Lax.Fiske - - - ,
Pngstö Äldrätter » - « »
, Falkenbergs Krono LapFisken perpetuclt -  ^Roisöbro Lax,Fiske ; k -
Specie.
'814
50
—
I8>2
—
Z6
8
1820
-8-4
29
?2
—
1812
27
5
>—
'8rz
7
24
—
,809
2Z
—
—
,824
z;
rä
—
--
IZ
—
'8l2
;
—
—
I8>2
140 l
—
—
'8>4
2
—»
—
IO6
—
—
!8iZ
25
—
—
Den ro Ianuarit.
Län.
Gefleborgs
Wist"rNorrla„ds
Westerbokkens
Upsala
Södermanlands
Upsala
Fisken.
Diwerse Fisken i detta ian, upptages utk arrenden och
annan afgift utgörande om äret - . ,
Likaledes . - - , , , ,
sammaledes F - « F ^ » B 1524.! st 9,
Än sörrarrenderad Torneå Ulfs Fiske iova
Qwarnar.
Nnqwarns Qwarn perpetuelt arrende e -  Räfsnäs Mjölqwam , . , Upphör 1870
98^— -6
Färjor, Broar och Rrogar.
Nyqwarnö Bro perpetuelt arrende - . «
Flöksunds Färja och Krog, upphör - - , iFri
Ekolsunds Bro och Krog, utan afgift , , ,§98
Specie.
599
24
646
32
2524
5
8r
r6
15
ZZ
;z
16
r6
ro
Den ro Ia»iuartt.
Län
-
Färjor, Broar och Arogar.
T
Södermanland
Westmanland
Calmare
Götheborgs
Hallands
Upsala
Södermanland
östergöthland
Elfsborgs
Götheborgs
Nerikes
izro
1821
l82?
»
'HammarffjärS Krog , , -
Mellan^unds Färja , , -
Färjestaden Stora Rör - ' »
OrrekliHe samt Färjebo pa obestämd tid - -
Falkenbergs Tullbro Dito. Dito. - , -
442 Z7- 9.
Diwerse Lägenheter.
Upsala Slotts Trädgårdar upphör . - ,
Akers Papparkqwarn, perpetueit i papper < «
Härja Utjord ständigt
Wadstena Tegelbruk upphör . , » » -
Lilla EoekS Slutzar pcrpetuelt ' - , - -
Tomtören wid BohuS f. d. Fästaing pa obestämd lid
Ecr TälgstenSbrvlt - - ' L8l7
4>o.
7269. 26.
Stockholm den l4 Aug. tbo<), bl, o. Mmmsrllcät.
Specie.
^824
F
B
^8rz
5
l6
7
2
50
16
I7Z
19
ILO
12
4
2
Z2
50
ZOO
8o
—
Z2
9
Den ic> Januarll. 541
Äfffrist.
Grawarrons- Bewis.
Efter wederbörlig anmälan, att Rikets Högloft
Ständers Stais Utskott ästat Bewis urue
Höalvfl Kongl Swea Hof-Rätts Arch-w hurumida
Noqwarns Gästgifware-Gärd, belägen Upsala
Län, Munda Härad och Tillinge Socken, är mtecknad
lill Kongl. Majis och Kronans säkerhet
tor arrende summan cst Nyqwarns Bro och Qwarn,
tillhopa 620 daler Eilfwermynt, likmägtigt Rikets
Ständers ä 1766 älS Riksdag widkagne
Beftuc, som genom Kongl Breswet den 18 December
samma är bstmit Högloft. Kongl. Kammar-Lollegio
kungjordt och till meckställighet andefalldl,
kar jag härom underlökt i Ä'»'da HäradsRätts
Intecknings Protocoiler för de sista tio ären,
till och med Sommar- Tmgek innewarande Lr
,809 och derwid'unnit, alt nägon nu gällande
Inteckning i Nygwarns Gästgstware-Gärd, för
osman berörde arrende, icke.xisterar; men wäl
att flere enikildte personer, för hmarjcha: da fordringar
hos Arrendatonrne rrhällit Jreckningsrätt
sä wäl uti O.w^Lnarne som uti Bro n, ehuru
de till sin natur äro Krono,Lägenhetor och ägan,
de räcken säledes icke innehaswarne tillhörig; nemligen
r8or den 18 F-bruarii intecknades ett arrende
Eomract om Z Adelar t NyqwarnS Bro och
hela Krogen; är i8ozderr 17 Februarir, förnyades
en äldre inteckning nu Adelar as Besittnings rätten
till Qwarnarne för Academiens i Upsala twänne
lärffiidra fordringar, hwardera pa 6S6 R:dr
Z2 H- Banco, och en annan pä z6z R:dr 2 H.
9 r:st. Riksgälds-sedlar
S.
D.
54r Den ro Iaiurarit
S.
D. Landtmätaren ^ j O.war
narne
för Fru ^Lklsrbeltzs fordran 6oo R:dr
Riksgälds-Sedlar, samt lill säkerhet för etr af
franck tngängit arrende Contracl VM 2 mantal t
Broby; 1804 den ry de Februani och 1805 den
27 Maji, Srcreteraren /^:del->r och
Gästgt^waren ^n-b^es Adelar i O.worn-Werket,
för AHehoren O. dlorablsctg fordringar, ilUhcpa
q.OOO:de R dr Banco.
I8c6 den 27 Maji, Secreterare»
/Adelar i Qwarnarna fom dä kallas stakke mjöl.
qwarnar, iör Secreteraren !ljt.rion8 fordran 666
R:dr zr tz. Banco; och
1807 den 27 Fcbruarii Landmätaren krznckr
Adelar för 550 N:br RikSgäidsjedlar;
Hwliket allt, likmätigt Protocollerne, härmedelst
betygas. Stockholm den r 4 December 1809.
T. ?. laurin.
Lagman och Adwoc. Fiskal.
Likheten med Originalet betygar.
!>!. kro^ölius.
Hades pä dordet.
Upplästes Mande.
Riksens H-glofl Ständers Allmänna Beswäcs
ocheveconomie-Ukstsrrs Betänkande,
i anledning af en till Hederwärda
,Bon
-
Den lo Januarit. v 54;
Bonde< Sränder jnglftrit och dertfiän
genom protocolls»Nrdrag till Ucskorrer
remjrceradr Memoria! af Riksdags
^uttmägrigen Zolisn kl Stzrms i,
frän wästcräs Län; hwarmr yrkas,
det presterskapets race kil! Dagswer»
kens ärnjurande af Torpare och Backstufrvchion,
märre hädanefter pä der
förr urgä, arr ej mera än en arberare
t sender päftrdras, och arc der märre
uppdragas ät Jordägaren, ark reglera
hrvilken som hrvarje dag, dä det
degäres, skatt urgöra sirr Dagswerke.
Hwad igenom ofwannämnde Memorial är
tvordet hemstäldt har Utjkottet anle.t wara högst,
billigt och jäledes till alla delar deruti instämt, med
förhoppning, att Höawördige Preste-Ständet, utan
hwarö bifall nägor stadg-mde härom icke kan widtagas,
lärer sä mycket häldre tillära »verkställigheten
as Riksdagsmannen Wesliy Förslag, som
det ej allenast didrager till större säkerhet och ordning
för Presterskapet, att komma > behörigt ätnjutonde
a» sina lagliga rättigheter ukas Torpare
och Backstuswehjon, man och sones äsylta en betydelig
sörmän för sistnämnde Personers Husbönder,
utan att något lidande derigenom Presterffapet
tillfogas.
H»vilket dock till Riksens Högloft- Ständers
Eget ompröfwande wörvsammeliaen ösrverlemuoS.
Stockholm den 2Z December 1809
Pä Högloft. Ridder,7a» P3 Högroördige Prestepet
och Adelns wägnar Stä- detS wägnar
Zoll. L, Vxensrjsrns. lVlsZn. 8t»tzn«lms.
Pä
544 Den lo Januarkt.
Pä WäÄofl Borgare- P3 Hederwärda BondeSlänveks
wägnar StändekS wägnar
L. Lc^öiilrerr, L. Ericson.
?. Kettel.
Begärdes pä bordet.
Upp!äftes följande:
Riksens Högkofl Geänders Allmänna
Bcswärs och Mecononne-Uifkolks Be,
ränkande, i anledning af flere kill Uc<
fksrcer remrrterade Meniorialer, angäende
värings Frideretis uirvidgande;
nämligen: no Herr ^>fwerste Lteucnanren
och Riddaren af Aovgl.
Mas rs Swä'ds(l>Lden ^xel OMnkLärs,
remirreradc frän Högkofl Rid^eiskapet
och Adelen den 2L Seprember
srflledll äc; 2.0 Riksdags Fullmägtiges
för Görheborgs Grad, Herrar
dsnteslons och ^»1,1.8, fiän fVällofl.
Borgare »Sräider rcmineradr den 12
fifll. Gclpber; same ^0 Herr Hofmarflalken
och Riddaren af Rongk.
LNa/ttS iTlordstjerne'Drden, Friherre
ker ^6. ?ock8 famr Herr Bammereraren
k. 8 rZ! 5 frän Högkofl Rid*
derskapcr och Adelén den 4 näMdne
k?ow mder remrrrcrade Memorial.
Mssottet har ansett äfvftcmde, med ifräqawarande
Memoriater, för ordningens ssu», lämpeligen
kunna bringas till Trenne puncter, nemligen: 1:0
' Fri
-
Den io Iattuarit. 545
Frihet för Jnnewänarne uri wista trakter af Elfsborgs
och Hallands Län. att nllwerka och försälja
Lmnewämader; 2:0 Rättighet lör tjenstgörande
och assk-dude Soldater wid wärkwode Regementerne,
att, ulan Mästares tillsyn, sä idka Handtwerk;
och;:o TiNand tor fattiga Personer at O.winnokönel
att med wista Handelsqrenars, Slöjders och
Näringars utöjwande fä sig törsörja; och Ukstoktet
har derefter löreragit hwardera af detza punclek
särffildk till afgörande.
Hwad första puncken angar, har Utssortek
funnit dek derutinnan uppqifne PatrioNffa förstag
wara af ett fä wigtigt Jnter-ste för Riket i allmänhet,
och den i Herrar Lanlessons och iVIsims
Memorial omnämnde swaga och osluktbare Landsort
i synnerhet, att Utffot.et pä de andragne
wälgrundade stät, desto hälldre tillstyrker bifall till
denna del af Memorialet, som Ukffottet icke anser
Znnewänarne i hwilket af Rikets Län lom hällst
wara of försattningarne hindrade att med Linne»
wäknaders tillwerkande och försäljande sig syölo.
sätta; men fast bet säledeS pä sätt Herrdr Lanresson
och iclolin söocsiagit, bör wara Jnnewänarne
j Elfsborgs och Hallands Län obetagrt, att
ulan afseende pä Jordbruk elier annat försvar fä
genom Lmnewäfnab försörja sig, kommer likwäl
icke nägon ändring i hwad försattningarne om fattigas
wärd 06) underhäll, wtd främmande personers
inflyttning i Förlamlingarne föreffritwa, att
äga rum. Widkommande ätw 2-dra punkten, sä
har Ukffottet funnit sig derom böra lemna det utlärande,
att som genom Kongl Masts uppå Wällöf!.
Borgare Ständers unverdäntga klagan öfwer
Ridd. och AS. Prse. 5 B. Uk.
546 Dm lo Januarii.
det inträng Handtwerkerierna i Städerna, genom
till Handtswerks idkande obehörige Personer och
pä flere sätt stola Irda, den 28 Aorill l?89, mcd»
belte Näbiga särstildta Resvluiion, Soldater wib
wärswade Regemenler synas halma sätt till godo
njuta alla de sörmoner, som i vswerensstämmelse
med en god ordning böra dem tillkomma, i det ej allenast
de beting Soldaterna wilja med wederbörande Mästare
mgä, kunna sä uppgöras ffrifteligkniili nägon Lsmpagnle-Osficerares
narwaro, närdek ästundas, utan
ock hwarje Soldat bliswit berättigad tili promt
handräkning emot Mästaren, dä denne stuve söka
undandraga sig hwad honom åligger fullgjöra;
hwarjemte, dä nägon lägenhet icke är till arbetes
erhällande pä Mästares werkstäder eller hemma i
Qwaneren sör deras räkning emot skälig och wänlig
arbetslön, Soldaterna i sädan händelse bliswit
vpvetj lemnadt, att hwarsör sig idka det Handtwerk,
de lärdt; alltlä och enär, utom det, alt felaktiga
eller mindre duoliga arbeten stuve komma
att bliswa en följd as bristande tillfällen för Soldater
i allmänhet att förskaffa sig lika goda rudi»
materier och »verktyg som Handtwerks-Mastare;
och de sörre icke eller i anseende till tjenstgöringen
tvid Regementet alltid synas kunna lämpeligen
medhinna, att om försäljningen as sin^ tillwerkningar
draga behörig försorg/ harwid tillika söre»
kommer, att mängsalldige mchbruk skulle genom
en oinskränkt frihet lör wärswade, sä wäl i tjenst
svarande, som sörasskedade Soldaters Handtwerks
idkande, kunna uppstä, dels genom lättheten
för en wärswod Soldat, att ester erhällit
osstjed kunna, ofta i sine rastaste arbetsär, kill
staltdragandeBorgareesörfänq syselsätta sig med hwad
tzandtwerk som hälst, hwilken sörmon genom r?8y
Den ro Ianuaril. 547
6rs Kongl. Resolution är mordén endast/ säsom
en wäi förtjent belöning vswerlämnad ät sädane
Krigsmän, som lidit stada till kropp eller lem
06) derföre, eller i anseende lill älder och sjukdom,
läng tjenstetid af minst 15 är innom samma
Regemente, och skickligt uppförande, erhällit afststd
med underhäll; hwaremot öfrige afffjedade Soldater
ej lära sakna Arbete wid Jordbruket och a?.'
dra angelägna Näringar, borde af drtze, jemte de
flere uti äbervpade Kongl. Resolution andragne stäk
och omständigheter, wid samma Nädiga Resolution,
t hwad Soldater angar, o-örändradt komma alk
äfwen framgent sörbbfwa.
Beträffande fluteljgen z:dje puncten, eller frä,
gan huruwida fattiga Qwinnor mä tillätas, att
utöfwa witza flags Handel och Handtwerk: sä
hade Utstottet wäl önstat, att utan wilkor och till
hela deras widd kunna bifalla de härom gifne Memorialer
och Förslager säsom äsyttande utwikgande
tillfällen för den behöfwande delen af detta kön,
att anwända sin omtanka, sörmäga och »verksamhet
pä sädane yrken, hwilka naturen stines hälldre
hafwa welat öfwerlemna uti desi, än Mankönets
händer, och genom friheten af hwilkas utöfning
manga Familier kill äfwentyrs torde kunna räddas
frän eländets^ och nödens grufliga belägenhet eller
frän lastens och förförelsens bana; — men om
det ä ena sidan för Utstottet utgjordk en öm om»
sorg akt. medelst föresläende af Hdane Författningar
hwilka lemna öppen utwäg för torftiga O.winnor
till fritt begagnande af deras arbets förmäga, bidraga
till detza nödstälda warelserö bergning och wm
färd, hyser Utstottet likwäl ä andra siban den öst
wertygelse, att Näringsfriheten icke kan utwidgaS,
utan med willtor af deltagande i de utstylder och 0-
ne»
548 Den ro Ianuarik.
rrera som Handtwerks och Näeiugs-idkare i Städer
mäste wkdkännas,sä wida rättwisa ock billighet stall bidehällas
och mängfaldige Medborgare icke stola
störtoS i vstpldigt lidande och fattigdom.
Dä detta ämne fäirdes, enligt Ulstotteis kanka,
med all warsamhet dör behandlas, anser Ut,
ffoktet sig icke annorlunda kunna tillstyrka bifall af
hivad vm Närings, frihetens utwidgande för
Qwinnokönet biiiwit yrkadt, än otk genom utfärdande
För fattning, en och hwar oför örid efH.win--  rtvkönet, ionneriigast Embeks och Ti'--stmäns En,
kor och Döttrar mä tilläggas rättighet alt i Stä,
derne idka de i siikt afseende uti Herrar L-mtt-r-sonb
och lcialms Memor«al uppgifna Näringar och
Handtwerk, med wilkor att dr sig d-rtill hos
Magistraterne anmäla, och i öfrigt erlägga de
llLtads-Utstylder, som i wvn of deras rörelse, dem
of Taxeringsmännen stälraen äsättas; dem likwäl
vbetagit, alt, i händelse de anse sig för högt
Skattsatte, pä det i Förfatlnmgarne stadgade
färt, deri rättelse löka.
Denna ru töreflagne rättighet för O.winnokönet,
torde likwäl icke böra wara gällande längre
än till nästa inkallande Lagtima Riksdag, dä, fedan
O.ivinnokönet tilläfwentvrs hunnit sörwärlwa
sta bättre insigt uti wista slöjder, nägon mera fullständig
Författning i ämnet torde kunna widtaga^.
I öfrigt fär Utstottet wördfammeligen tillstyr,
ka, «tl sä wäl Kram» och Victualie - Handlare,
som de af Herrar Laresson och uppräknade
Handkwerkare mätte kraftigt uppmanas, att i
deras haiidlermgar hädanefter häldre till biträde
antaga beskedliga Qwinnvr, än Karlar, hwilkas
Mete fyneS med mera fördel för dek Allmänna
Den ro Januari!. Z49
böra agnas ät sädane yrken, som fordra djupare
kunskapa eller större kroppskrafter.
Slutligen och som hwatz Ulffottet i fräaa
om Närings-frihetens utwidgande för Qwinnokönet
nu tillstyrkt i huswudstkrlig arätto rörer de
Stadgar och Författningar, som i egenskap af
Ptiwileai r tillägga Städerncs Borg->rjk>p rättigycten,
attmcd Handels, Hantztwerkeriers och andre
Näringars ldkande sig !ör>ör>a, bemställer Utskottet
wördsammUigeli, om icke tzel Wallof!- Borgare-Ståndets
Beslut i detta ämne först dör afwaktas,
innan de öfrige Rckpeciive RiksStänden sig
derutinnan yttra. Hwitket allt till Nlkscns Högloft
Ständers Eget ompröiwande wördsammcstgen
öjwerlemnas. Stockholm den 4 Januarti l8ro.
Pä Högloft. Ridderffa, Pä Höawördige Prestepcis
och Adelns rrägnar. Släntzets wägnar
O. Oxenk^srns. Limnelius.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hederwärda BontzeSrändets
wägnar. Ständeks magnar
L.
Lokönkero. L. ksticsson.
?. ). tziselLel.
Lades pä Bordet.
Upplästes följande.
Ucdrag af prsrocoUec HZNet wrd Riksens
Högloft. Gränders Allmänna
Befwäls - ock) Oeconomie , Ucskotts
samnianträdc den 4 Ianuaru 1810.
^ S
-
550 Dett ro Januari»'.
S- D- Föredrogs ett af nu mera aflidne
Aflefloren och Bergmästaren Herr ^mon
hos Höglofl Nidderskapet och Adeln ingifwit och
kill detta Utskott ttmitleradt Memorial, hwari
hufwttdsakeligen anföres, att ehuru Salt wore en
betydlig Artikel för wära behof, hade den likwäl
hittills warit lemnad utan synnerlig uppmärksamhet.
Denne artikel, hwaraf 20, till zo,ooo Tunnor
ärligen mäste insörskrifwaö, kostade Rikets
Jnnewänare omkring rz Million Riksdaler om
äret, vcl) wid infallande krig wore antingen brist
eller ett öswerdrifwit pris att befara. Akt brist
pä dugligt waltén utgjort ett hinder för Saltkokning
l Swerige, wore ett söregiswande, som
wunntt styrka af förut mttzlyckade försök pä en lid,
dä Swerige ännu icke ägde nägon hamn wid
Wcsterhafwet, utan försöken skedde med OsterflöWatlen,
hwarS Salt halt more obetydlig- Elter
denna tid hade Swerige ej allenast färt tillgäng
till Westerhafwet der wattnet befunnes lyra gänger
mera salt än i Östersjön, uran saltkällor hade
äfwen bliswit funne och angisne, säsym i Skaraborgs
Län pä Hemmanen Skar, Smedtofta,
Backagärden, O.wänum, Tbänga och Simontorp;
i Elfsborgs Län pä Oesteby, Swalhede,
Bön och Torsen; t Götheborgs Län, Mörby,
Blomsholm, lindersberg, Brunnhög, Resta, Skee
Prestegärds-ägvr, samt Lltertorp och Kongelfs utmarker,
som alla höllö strän eit tist tre Lod Salt
pä hwarje kanna waltén, af det som afflyter, hwilket
alltid wore utspädt med sött watten, och säledes
kunde och borde pä djupet wara af större Salthalt.
Det wore sjunda gifwit, att Saltwatten funnes och
det i en del af Riket hwars belägenhet, jemte öfriga
cnledimqar, tycktes lofwa, att betydlig sä
kastad Saltsola skulle träffas, der lönande inrätt
-
Dm io Januarii. 551
ning för Salt-tillwerkning borde anläggas. Af
sädane ffäl och dä det ansägs wara en werkelig
winst för Riket om inländik tillwerkning af salt
kunde finnas och när detta icke t nägot land, utom
de, som gränsade till Medelhafvet, eller der
Bergsalt finnes nara jordytan, lätil sig werkställas
ulan betydliga päkostnader för Allmän räkning,
och hwartill Tyskland i synnerhet hast all möda
och utgift ospard, har Herr Wetzoren hemställt
vm icke försök, sä wäl till finnande af enanwänddar
Saltsola, som med Salt - tillwerkningen af de
nu redan kände satta wakten borde anställas och
tillräckelig Fond dertill pä en tid af fem är snfläs,
hwartill dlifwit förestagit, att Tullen pä allt inkommande
Utländskt Salt kunde okas med twä
Skillingar Banko för hwarje Tunna, samt alt
detze Medel lemnades till Kongl. Maj tö fria disposition,
akt pä sätt Kongl. Mask bäst syntes, till
nämnde ändamäl omvändas
Utskottet
fann hwad Herr Atzetzore» j
detta wigtlga ämne föreslagit, förtjena fullkomlig
uppmärksamhet, sä som äsystande att afhjelpa eller
minska Rikets behof af eo nödwändighets - waras
införande ifrän Utrikes orter. Dä, efter UtfkoltetS
ranka, Statens wätständ närmades sin fullkomlighet
i samma män inre tillgängarne, gjorde införseln
af utländska produkter mera umbärlig, borde
sädane försök, som gynnades af nägon utsigt att
kunna winna ett sä allmänt gagnande syltemäl,
icke lemnäs utan bifall och understöd.
Med sädan ölrvertvgelse trodde Utskottet sig
böra hemställa vm icke Riksens Högloft. Ständer
ssullk wilja hos Kong!. Majrk i unverdätiighet fö
-
552 Den ro Januari/.
reftä att undersökning mätte ffe huruwida Snitt
kokning innom Riket med nägon fördel kunde werkställas
och i sadan! foll kostnaderna dertill bestridas
af Allmänna Medel, nä det sätt Riksens
Högloft. Sländrr derom täckas lörordna, lamt
om icke Kongl. Mast torde i Nadcr finna läm,
peligt, att uppdraga öfwerinseendet of den ätgard,
hwilken i om!öimä!te ändamål erfordras, öt något
färffildt We k, som det ffulle äligga, att för de
tmflogne Medlens deposition redowisa. vc Lupia.
Lx prococollo
k.
Begärdes pä Bordet.
Upplästes följande.
Riksens Högloft. Sränders Allmänna
Besvärs - ock) Mrconomie, sfrskorrs
Betänkande, i anledning af sä wäl
Herrar Handelsmännen 5. V/. ^»clrsons
och k. kogk? rtll wällöf!. Borgare,
Ständer ingifne och den l s sist»
Itdne ?tugusti rill Urskortet remirrerade
särstildre wemorialer, angäcnde pr«
kadc förbud enwt de, enligt hittills
gällande Församl!? gar, tilkärne Vtftrarisner
i Huo ock) pä allmän Landsuoäg,
efter Gods,
Riker är sörduder; som ock den hos
Urfkorrec wäckte och, efter Dest tanka,
härmed ofkikjakrigt sammanhängande
haga om afftaffander af sä
kal
-
Den iO Hanuarri. 55 z
kalkade Jägnrngar efter Luffare och
Bönhasar.
Utskottet har, i afseende pä dctze Oeconomiffe
örender, trott sig böra t synnerhet öfwerwäga bets
de fördelar för det Allmänna, som dr hittills till,
tärne Wsikationer och Jagningar kunna medföra,
K.ls och de deras uppkommande olägenheter, samt
derefter grunda sitt omdöme härom uppä en sädan
jemförelse emellan de förra och sednare, hwarwid
mä utrönas antingen fördelarne eller olägenheterne
öga öswerwigk.
Hwad nu beträffar Visi^tioner efter förbutit
gods, hwartgenom inhemska Fabriquernes upp,
komst och förkofran äsyftas, har erfarenheten tillräckeligen
wjsat, att detta ändamål ej, genom
de strängaste förbud emot Utländske waror kunnat
winnås, dä öfrige omständigheter, som för detze
inrättningar äro gynnande och hwilka, säsom beroende
af Rikets ställning och förhållande till andra
magter, tillgäng pä rudimaterier innom landet
för läga priser och lindriga arbetslöner, m.
m. ej kunna med nägra twängslagar beredas,
icke warit til! förenämnde ändamäl werkande, af
hwilkcn anledning Husvisitationer jemwäl biifwlt
genom gr § af Resolutionen pä Städernes Allmänna
Beswär, den 17 Augusti 1762 förbudne,
hwareftrr den uti Förfaktningarne af den 7 Oktober
1766 samt 18 April 1768, gifne killärelst
akt hos personer, som wvre obehörige tig Handels
idkande, samt i Handlandes Krambodar och
Magaziner anställa underlökning ester förbudik
Gods, är mordén genom Kong;. Förbudet den 16
Ridd; och Ad. proe. 5 B. Zu
--N
-
554 Den iO Januari».
Julli 1776, ä nyo upphäfmen; och ehuru de förra
Författningarne rörande tillätne Visitakioner,
sedermera Medelst Kongl. Förordningarne Veu 14
Martil 1785 och den 6 April 1799 blifwit upp<
Iiswade, halma dock veste stadganden, under den
förflutne tiden, icke funnits till nägon märkclig förkofran
af inhemffe Fadriksrörelfen bidragande.
Mängden och wärdet af dr förbudne waror, jom
wid anstälde Husvisitationer blifwit anhällne har
säkert icke stigit till dek belopp, att nägon synnerlig
stada, genom detze warors qwarbliswande innom
Riket, kunnat de indländsts Tillmerkarne
tillfoaas, hwilket kan stutas ibland annat deraf,
att Kongl. Majtt uppä styrelsens wid Tullwerket
derom gjorde underdäniga hemställan, den 26 Julik
1807 tillätik, att till insörjel, förbudne Warö»
t allmänhet, jom vlofligen till Slockholm inkommit
och lörbrume Lömmas mä till qwarblifwande i
Landet försäljas.
Häremot äro onekligen de olägenheter, som
åtfölja Husvisitatiouer af särdeles smär bestoffenhet,
och erfarenheten har tillräckligen bestyrkt huru
litet Författningarne härom ledt till sitt ändamål
samt huru ofta de blifwit anmälde blott fäsom en
förföljelse. Deste uudersökmngar ästadkomma allmän
osäkerhet. Den laglydiga undersäten kan lika
lätt oroas som Lagbrytaren. Angisweller. härleds
de af ogrundade rmsttankar och ofteft enstildt hat
och enstild hämd emot ven redligaste medborgare
nödga honom, akt löta sina hemligaste gömmor öppnas
och genomsökas af Best mare, som dä han
sinnes ostyldtg ofta ej kunna urgifma den för hanlidande
stadgade ersätiung af någre Pennina- böter,
hwilken ändock wist icke kan upprätta hans, genom
-
Den ro Januarli 555
nom en i Allmänhetens omdöme skymfelig och med
ben i allmänna Lagen tillätne ransakning ester stulit
gods likartad behandling kärade heder. Med
rättigheten att anställa dessa Visitationer har dessutom
hwarjr egennyttig beslagare i sin dand ett
lätt medel, att t ersättning för den skymf eller olägenhet
han kunnat, men underlätit förorsaka, uran
answar erdälla en betydlig inkomst pä Författningens
bekostnad.
Wid betraktande af de hinder, den tidstkllm
och öfrige päföljdcr, som af V Nationer pä allmänna
Landswägar wid andra ställen än de härtill
inrättade Tullar förorsakas och hwilka leda till
hämmande af den sria och ostörda Waru-iransport
innom Riket, deraf HandelenS och öfriga Raringars
uppkomst och förkofran t htstwucsakelig
mätlo beror, kan Utskottet icke eller annat an anse
isike V-silalioner wara för det Aämanna mera
skadande än nyttigt.
Samina anmärkning gäller äfwen ester Utskottets
tanka, sä mycket mera i afseende pä den
uti ro Art. af 1720 ärs Ordning af Skrän och
Handtwerkerier medaifne Jagning efter Bönhasar,
som desse ftdnares tiilwerkningar icke bereds någon
förlust för Riket, och Författningarne i öfrigt syneS
wara tillräckeliga, att freda den skattdragande
Handtwerkoren strän obehörigt inträng i hanS
handtering af sä kallade Fuskare.
I anseende härtill och som Medborgares Husfrid,
sZsom en wäsentelig sörmon af Borgeliga Samhälls
inrättningen, j wärk land blifwit af Lagstiftaren
ansedd säsom en helig rättighet, hwilken af
Styrande magten bvr hägnas och beffyddas, derom
-
556 Den ro Jättuarlk.
om man af Stadgandet i i6 S. af RegeringsFormen
den 6 Juni! innewarande är winner dea
rnest tillfredsställande öfwertygelse, jamt, urom hwad
fö ur rörande stadan i Occonvmistt afseende of
V sttakivner ä allmänna Landöwägar är anfördt,
desamma jämwä! skulle jöranleda lill störande af
den Frid, jom mäkstarandc tillkomma bör; alllsä
vch dä t öfrigt sakrace vch tillika med Borgerliga
friheten förenlig utwäg rill förekommande af införsel
och försäljning af förbudir gods ej lärer finnas?
an en sträng vch pä riqklg fot inrättad bewakning
wid Sjö-Tullarne, samt Fabriksjnrättningarnes enstildta
fordel defintom icke b§r befordras genom sädane
Fsrfattnmgar och Anstalter, som med-vra större
olägenheter än förmäner för det Allmänna får Utskottet,
med fullkomlig ölwerkygelse wördjamt tillstöka,
det Riksens Högloft. Ständer mätte hos
Kangl. Mask i underdäniahct anhälla att de Författningar
jom lilläta eller pädjuda jä wäl Vlsikationer
till uppläck-indeaf till mörtel sörbudtt gods
r öppna Bodar, Magcziner och Boningsrum, samt
wid Transporter ä allmänna Wägar och pä Hwrkostäven,
som ock Innings anställande r hus eicer
Bönhaiar och Fuskare mätte hädanefter, till all
kraft r-ch werkan upphöra. Den billiga fordranhwafe
fr» Medborgare äger, att i filt hus vch pä
-Lllmän iandswäg wira oantastade skulle dä hlifrva
Lippfyld, allmä/ma säkerheten öfwer allt bibehällen,
samt ch.kaner "ch ordningar sörekomne. Dock warder
oett« alik Riksens Högloft. Ständers Eget ompröftocnde
rvLrdsammelrZen underställt.
Stockholm ten 15 December 1809.
Pä Högloft. Riddersta- Pä Högwördige Presteper
och Adelns magnar: Ständels magnar;
6- OxenltMns. Ns^n. StZZnostus.
Den ro Januarir. 557
P3 Wällöf!. Borgare- Pä Hedsrwärda BonStändets
wägnar; de-Ständetswägnar:
L. Victorin, ö. Lricslon.
k. f. d§ei2el.
Utdrag as Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Stänkers Alllmänna Beswärsoch
Oeconomie.Uiffotts Första Beredning
den zi Augusti 1809.
S D. Herr Fabrikören Lckonksrr begärte
ordet och uppläste följande:
"Ödmjukaste Anförande!
I anledning af de till Högloft. Utskottet frän
Wällofl. BorqareSkändet remitterade M-morialer
rörande ofskaffnng af Huö-visikatloner, mä mig liilatas
j ödmjukhet anföra följande:
Det bör otwifrvelaktigt wara Rikets Ständer
ömt v-n hjertar att ffydda Näringar och Fabriker,
hwilka, jemte det de nll en sä beiydlig del widkännas
de utlagor Rikets behofwer lorfwa, förskaffa
underhäll ät en mängd af Rckeks i synnnerhtt Smdernes
och fram ör allt Hufwudstadens fattigare
innewäaare, deribland HandtwerkareS samt Soldaters
och Sjöfolks hustrur och barn till minst §,
som derwid WeisättaS och hwilka säkerligen skulle
komma att sakna bröd samma ögnablick Lurendrägerier
finge opät^lt öiwerswämma Landet och derigenom
undergräswa Fabrikernes bestånd, som likwäl
genom det hägn de i följd af Kongl. Förordningen
lill förekommande af Lurendrägerier af
den 6 April 1799 fält åtnjuta, tillskyndat Riket
er»
558 Dett lo Januaril.
en betydelig National-winst, hwrlken lättast synes
»vid jemiörelsen af Fabrikcrnes tillwäxt de sednare
ören. Dä är 179? waror förfärdigades till ett
»värde tzf 862,97; Riksdaler, uvpgick ar 1826
T>llwerknings,!umman endast as Wäswerierna med
undantag as öfriga Fabriks-arbetcn af manga stag,
lill 1,611,725 Riksdaler, hwariqenom uppkommer
en behällning för Riket medelst besparde arbets-lömr,
hwilka annars skulle till utländning-» ukgä, om
»varan särdigarbetad inforffrefs till ett belopp af
minst 60 tunnor Guld ärligen, och en sä ansenlig
behällning kan ej annat än hafva en förmänlig
»verkan pä Rikets Finsncer och Handelswäg.
Okwannämde Kongl. Förordning af der» 6
April 1799, upptager t 8 Art- följande skäl, som
föranlältl Konungen ott oakiadt Huevisitationerne
den 16 Julji 1776 blefwo asstaffade, dem ä nyo
pädjuda. Erfarenheten, heter det, wisade dock, att
denna milda och Nödiga Förordning, icke blek sf
skyldig tacksamhet ätföljd.
Högstsalig Konung Qustat den IN yttrade
Sjelf l Dest Nädiga Förordning af den 14 Mare
lii 1785, att han funnit huru högst berörde förbud
giswit anledning till hwarjehande mistbnst,
hwarigenom Lurendrägerier bllfwjl befordrade, in,
rikes Fabrikerne ej annat kunde, än räka i wanmagk
och en öfwerdrstwen införsel af utländska
tillwerkningar stada Rikets Handel, hwarföre i
Näder päböds, alt Visitationer derefter singe 0,
hehmdrat werkställatz mt öppna Bodar och Ma,
Miner.
D8 den fym med tillstånd och pä ett ordentligt
sätt äger handel drifwa, icke för undandraga sig
Den ro Januarit.
de nndersökningar, som hos honom j Bodar och
Magoziner kunna af förekommande anlednin
gar
anses nödige/ kan icke med skäl begäras af
«n som ensidigt idkar en oloflig Handel, och
äkwcn med förbudit Gods, alt han skall wara fredlyst
och saker frän all tillsyn, eller att honom stall
wara fritt att lMla upplag of lurendräga! Gods
hwar som helst, utan äfwentyr att dlifwa upptäckt,
eller till answar fordrad.
Skrä-Handtwttkerierna bar alltid warit förbehållit,
säsom igenom flere Kongl. Resolutioner
bekräftadt, att anställa Jagningar efter Fuskare eller
sädane personer, som göra inträng r deras arbeten.
Med billighet kan icke förenas, alt det
beskydd som skattdragande Borgaren njuter emot
Fuskare, stall wägras honom emot Lurendrägaren,
eller att den, som utan t.llständ tillwerkar inhemsk
wara, stall äfwentyra mer än den, som o'Mtligen
inför och föryttra? en utländsk förbuden.
Den af Herr kkscklon j dest Memorial Åberopade
i6 Z. af Regerlngs-Formen den 6 sistledne
Junit, hwarest det heter, att bwar och en mH
njula fred i sitt hus, gifwer ett »välgörande skygd
för hemgäng, dä man utan säkra anledningar ull
nägot drott emot Lagarne af behörige eller obehörige
personer under föregtfne skäl och anledningar
bitfwer i sitt hus ofredad.
Men om nägon härtill äfwen skulle lämps
Lagliga Husvisitatloner, sä kan jag ej annat ärr
pä det högsta motsäga en tädan uttydning. MeV
samma stal skulle de Författningar, som tillära M
Brandsyns undersökning eller Apothrks visitation
sif p»Ldttbösgnde Läkare, kunna anses för-iämpon
-
560 Den ro Ianuarkt.
de, hwilket Lock hwar och en icke finner dem wara.
Dä Domare finna grundad anledning förmoda,
att H06 nägon kill exempel sörwaras tjufgods,
fär säbant eftersökas, och detta är laglig
Huswisitation, hwarsöre ssulle Lu>eiidrägeri-god6
sä lätt lä döljas, dä Lurendrägaren dvrkrvfwar det
bröd frän sin Landsman, som genom tillfället okk
fä arbeta, bör lorwärfwas, och gifwex det ät
Utlänningen? Männe icke derigenom Rikets beställd
undergräfwes, dä ordclslönerne dragas ur
Riket. Och männe icke genom försnillningen af
Tullen, Lurendrägaren Lefiulom är äu mera
straffwärd.
Bönhas-Jagning är tilläten, och derföre är
ingen som klagar. Bönhasen eller Fuskaren borttager
endast brödet. frän den skattdragande och
Priwiligierade Idkare»; men den arbetslön han
förwärfwar blir dock qwar innom Landet. Emelian
Bönhas-Jagning och Husvisitation efter Lurendrägare
, finner jaq säiedes ingen annan skilnad,
än blotta namnet, det ena kan ej med
rättwisa och billighet upphäswaö utan äswen drt
andra.
Jag inser och erkä"ner nogsamt de flere olägenheter
hwilka med HuSvisirationer kunna wara
förknippade, och som äro uti Memorialerne anförde;
men tillskrifwer dem mitzoruket of Författningar,
gifne att förekomma Lagbrott. Om Fissaier
tvid mösningen ak deras Svesta chikanera eller
af sjelftagen myndighet bruka mäld och mchhaMa,
sä beifre ränwisan wakfamt detta brott,
och sätte grans för mifidruket, hwartrll äberopade
^i:de Akt. uti ofwannämndr Kongl. Förordning
Sif
-
Dm is Januarit.
gifwer alla anledningar och den mäst wärksamma
kraft
Ingen
Författning giswes, sä gagnelig som
hälst, hwilken ej kan mitzbrukas; denna, rörande
Huswffrtationer ester Lurendrägeri, hwarom nu är
fräga, ästadkommer witzerligen, enligt hwad jaa i
öda-sukhet här efwan wägat anföra, ett vkwlfwelaktigt
gagn lör inhemska Siöjderne. Hmnken
som Ur en fonn synpunkt betraktar d sta NarmgLr
och de lördelar de tillskynda märt Fädernesland,
pä samma sätt lvm de bidraga t>ll andra Lande: S
wälmäga, hwareft de njuta hägn, kan ek annat än
omsatta alla möjeliga medel, som äro nödwändiga
att widraga för deras sortgäng och trefnad. Alla
brott emot Lagaroe, af hwad beskaffenhet som hälst
äro straff undckksstade, och hwarföre skulle endast
Lurendrägaren förfwaras och lemnäs öppet tillfälle
att idka sin mot Fäderneslandet sä brottsliga handtering?
Zilla enskudta intrchen och sördelar bära
wika för det, hwaraf det Allmänna har winst och
gagn. Mätte den National esprit för inhemska Får
brrker och Slöjder wäckas, Utom hwilken detza
omöjligen hinna till den höjd och trefnad, att de
mera wäsendlligt kunna gagna ost, än nu sker.
Emedlertid aMller jag aldravdmjukast, att
Höglost. Utskottet täcktes tilläta, att detta mitt on*
förande mä fä ätfölja det Betäckande Uiskotlet t
denna fräga skglfwer till Riksens Höglost. Ständer.
Stockholm den zi Augustli 1809. ^
L. 8'nonkerr.
Lx krc-tocollo.
?, >lLixel.
Ridd- sch Ad. prsr. 5 D. Ne
55
»
562 Den lo Januarti.
Utdrag af protocoklct, häslit hss Riksens
Högloft. Sländers 2illmänn<r Beswärs-
ock) Mcconontte>Urskote den cSeptember
1809.
S- D. — — — — — — —
Herr Fabrikören §cl>5nberr yttrade: Genom
hwad jag förut tvid öswerläggnlngen i detta amne
» Högloft. UkffolteS Beredning haft äran anföra,
har joy sökt wisa de ftere wigtiga betänkligheter
som förekomma emot uphäfwande af Huevistalionir,
pä hwilken grund ray äfwen anfedt det wara vrädtigt
alt hos Kongl. Mant t underdänighek tillstyrka
en sädan anstalt. Om jag ock för ett ögonblick
wille antaga stt Visilationer i enssildte Boningsrum
och pä allmänna wägar kunde för wista ordsaker
afffaffas, fäsom. i närmare moa inflytande pä
allmänna säkerheten, ehuru förmonen häraf, hwad
allmänna wägar angär, endast torde tillfalla Gärd,
sari-handeln, som dock icke ansetts förtjena uppmuntran;
sä anser jag dock det wara en oomkullstötelig
sanning st>!Vljttakioner i öppna Bodar och Magaziner
böra bibehällas och fälom hittills, wara tillätne,
salom enda och fanna medlet att kraftigt bandhaswa
Förordningen emot Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Jemte äbervpande of hwad mitt redan
Ingtine Memorial innehäller, får jag nu fäsom ytterligare
skäl andraga:
rw Under förlitande pä Let stöd Regeringen
tillsagt och äfwen meddelat Slöjderne, hofwa Idkare
uri Fabriks-inrättningar nedlagt betydande
Capftakr och en del hela sin förmögenhet- Om
nu detta stöd, lvm huswudsakeligast destär lili HusvifttaliLner
borttages, och säsvm en nödwändig följd
der
-
Den ro Januari». 56;
d-raf Fobriqueuren b!iswer utur ständ att fortsätta
tillwerkningen, sä mäste hans werkeligen
kostsamma inrättningar förfalla och bltswa onyttiga,
och de derä anwände summor gä alldeles förlorade;
r anseende hrvartstl och dä det icke med billighet kan
begäras att för ostadighet och hastiga förändringar
uti Statens Orconomista stadgar, ensttldte Personer
skola »vidkännas förlust af all sin egendom, det
dlefwe en vundwikcltg nödwändighet att för ägare
af antagde Fabriker, nägon Fond af allmänna mebel
mä utses och anfläs till ersättning och stadeslöshällande.
2:0 Om Husmsitakioner skulle upphöra^sä
blifwer det aildrig möfeligt alt i Rikets »vidsträckta
Skärgärdar förekomma och upptäcka olaga lostningsoch
Tuiiförsnillnings-brott; och hwarigenom Kronan
stall nödivändigt blottställas för betydande förluster i
Tull-tnkomster.
z:o Till Fabriks-handteringarnes bättre fullkomnande,
hafwa under bestå sednare ären kunniga
Artister, Arbetare och Tstnsterverks Idkare, de>s
pä Fabrikernes egen, dels ock vä Pubiici bekost,
nåd blifwit anstaffade och tilldanade. Om nu Fabrikerne
mista sitt hufrvudsakeliga stöd och uppmuntran
, sä gär ock allt detta förloradt; det stora steg
som redan är gjordt till fullkomligheten stall asbrytas;
Slöjderna mäste förfalla, utan hopp att äter
bltswa upprättade, sedan genom ombytlighet och tära
omstiflelser i märt Hushälls-ystem, förmögnare
Medborgare assträckes, att till sä osäker rörelse
anmanda och uppoffra sin egendom.
4'v Wid Fabrikerne fystlvsättas och underhällas
en mäligdfFolk af arbetande kloster, som minst kan
ta
-
564 De» lo Januari,'.
tagas till ett antal af yooo Personer. De§e ärs
icke hemtode strän Jordbruket, utan ärv tast mera
fädane t Städerna tillkomne hjon, sösom Bärsmans
rch Sjömans Hustrur, Enkor och Barn es,
trr Laquejer och onyttiga Drängar, Soldater och
andra fattiga, fsm ock alldrig skulle komma Åkerbruket
tillgodo, Man syölolvia kringdrinva tor att
lisnäros af Allmosor. Om Fabrikerne genom
saknadr bcssydb mäste afstadna och minstas, fä
stoll ätminstorie en tredjedel astenna Arbets-klatz
falla Staten till last och öka Fattigmordens redan
stora bekpmmer, r stället att den nu i sin män ge,
rom Comribuuoner bidrager till Störens bätnav
och inkomst.
5:0 Man anmärker sörgäfwes, att fastan HusV
sttaklonerne alstaffas, Fabrikerne ändä kunna
fortfora, hälst meningen more ctt icke allenast bj«
behaga Föwrdntngen emot (ureldrägrri e ler införsel
as fö l udrl gods, umn äswen stäipa straffet pä
sädao insötsel. Jag kror nog att det blir en nödroäi
d ghet alt ännu anie wist gods säsom sörbudit;
ll) wi öro icke ty wäre! t möjlighet alt lästa med
Ustänningen och hafwe icke eller lä alldeles god räv
alt af h.nom köpa o>!o wäro förnödenheter; men
man inser läst att hwad Förordning tom hälft utan
Husv sitationer, bitr en Bokstaf utan kraft och
werkön- 2:ne ScklerS erfare-het wlsar att hwarken
Tullbewaknu.g eller de fwäraste straff kunnat
hindra Mlsbruk. Det är ock alldeles emot sakeus
natur att mästa lydnad för en Författning, som
ware nog inconscquent för att säga det en förbuden
wara är conffck bel i Sk PP eller Farkost; men
bor i Bod eller Magozm wara fri för ätal: att
mmr är ssy^a läka visitera det förra, men icke det
jedngrr, vch alt insvrgndet as förbudlt gods är tor,
Den ro Jamraru. 565
hudik, men bruket deraf tillätit; ty wänne det kan
införas j annat ändamäl än alt till förbrukande körs
fäljas? En sädan Författning ware er för tvär
Ur p ysta tid; och om RlkctS fiällning ej wvre !ä
bekymmersam som dcn är, !ä skulle man med mera
skäl tillstyrka att all stillnad mellan förbudit och
tillällt gods mä upphöra.
6:0 Det kan ock pä goda grunder sögas att
denna stillnad liksom of sig hels sörswmner, sä snart
Förordningen emot det sörbudna godset icke kan
handhafwae; och dä uppstär l naturligt lö.hällande
härmed den sars att om unär.ning-n skall äga fri
cvncurrcnce uii warornes killwerkninZ, sa mäste
honom nödwändigt medgifwas enehanda frihet i
anseende till wuiornes transport och lörsästmng;
emedan i ann.k fall det allmänna interehet skulle
utan samkolldigt ändamäl kör mycket äsidolättas.
Dm här i Niket förbrukas Manukucrur-waror till
ett warde af en Million Riksdaler om äret 06) ,
häraf tillwerkas innom Landet, sä kan Jnporkeuren
icke hämta Kopmanna-mmst pä mera än en tredjedel
ak denna summa, dä deremot, om intet här
förfärdigas, hans Rörelse-Capiral Tredubblas, och
med der samma hans Köpmanna-winst, ehuru man
nogsamt inser att Riker pä denna operation märke»
ligen lappar. Juhemste förbrukaren, iom, när
han erlabe för sin wara dög betalning till Fabrikören,
har den tillfredsställelsen att det sser för Landels
bätnad; men seratt Riket twärrom stenas näe
denna betoning gär till Jnporr ric»n,, naturligen
önska att fä handla omedelbart med Utlänningen och
hans ow.llkorliga rättighet bernil har lamma vomkullstörliya
grund som Frrmark. adS-inrätlningcn; j
sölje hwaraf dct blifwer nvdwändigt alt undanlöbjviig
hindik sök Ulsäuiiingin all drsöta wära ham»
nar.
566 Dm ro Janumtt.
nar. Det sä kallade Product-Placatet och Förvrdningni
om Selt-handeln mäste anses såsom v,
nystuga Försatlnmgar, endast ledande till nägra lä
Medborgares förmän, pä det Helas bekostnad, 06)
man borde sä mycket mindre förswära ulländnlngens
besök i wära hamnar genom höaa Tuilrafgifter-
Skeppsumgälder, s-mt Lois- och 06) Bä?-  ofgifter, jorn Riket i alla fall iörlorar detpä, i det
att wäre egne Fartyg i uständike hamnar fä i
stället widkännas wedergällnings.räkten och i lamma
män erlägga sädane afgifter hwilkas bnopp
alltid bliswe större lä wida tili narwarande tzandelsställning,
wära Fartyg, lvm besöka utländska
plaster gö-ia större Lästetal än de ustänssa som hetöka
wära hamnar.
Om en sadan systematisk Reform i wärk Närings-systxm
icke skulle kunna ännu widtagas, sä
är det klart att man icke utan menliga sö?jder
kan widtaga den uri blott en del som rörer Fadrikerne,
och det är pä sädane grunder jag alldeles
bestrider d-n härom gjorde Proposition. Stockholm
den y:de September 1809.
L. st. Lbönberr.
k7r su^rs.
Lx protocollo
?. st. dkcr^el."
Utdrag af protokollet hästic hos Riksens
högloft. 6rändcrs Alllmänna Beswärsoch
Occonomie,Utskott den 2:dra <Öcrover
1809.
S. D. Företogs till ytterligare öfwerwaZsnde,
irsta Bereöningens j sista Plenum sörehaf
-
Den ro Januari!» 767
de, dä pä bordet lasde Betänkande, onaäende Vtsitationer
i Hus och ä allmänna wägar; hwarw!d
Herr Profesisren Doctor ksxa till Protokollet
anförde :
"Rädftägar man sin inre känsla eller natur"liga
billigheten, tyckes det wara gansta säkert,
"ait alla, hwem sorn häldst det mä wara, erkän"na,
att Husvisitationer innom Haudels-Closien
"och Jagande elter Fuskare innom Handtwerkeri"erne
äro mindre billiaa säsom äw?tandr ett werk"iiot
störande af Hus- ock Hemfrid, som bwarje
"Medborgare bör wara förunb. Men dä man
"lefwer i Samhälle-är det ock högst nödwändigt att
"man noggrant raktager desi Lagar, som naturligt"wis
äsysta dest dcständ och wisierliyen icke äro
"utcufne i annan afsigt, än af Medborgares öm»
"icsibiga rätt "
"RegeringsFormens H4§ stadfäster alla Ständ
"wid sine priwilegier, Förmäner, Rärrtgheter
"och Friheter. Kongl. Försäkran af den 2; Fe"druarii
1789 stadgar uttryckeligen, all Städerna
''stola ogwaldt och orubbadr i ewerdeligs rider
"wara brbehäUna och styddade wid veras ers
''bättna s>nwilegier, Fri- och Rättigheter,
''sa a r iche minsta hinder eller försäng r deras
''Näringar eller Rörelser stall dem tillfogas.
"5:le §. sörmär huruledes Kongl. Moj:t wstl söka
"förekomma det stada och försäng handrwer"kerlerne
tillskyndas genom de sr kallade Sus"kare,
Förswars-karlar och andra obehörige
''personer. Åtskilliga Städer hafwa Prtwilegrei!
"redan af Konung OustLk l. för sina Skränn"rättningar
och dermed förenade rätkiLhet kill Jag'"ning
efter Fustarr,"
568 Den ro Iarmarit.
"Wd jädantförewetande anser jag det wara
"alldeles stridande mot Regerings-Formen, otr yr"ka
upphäfwande af denna SkäderneS genom Privilegier
dem tillagde rättighet. Kongl. Förfakt"ningen
den 6 9,'prlll 1799 grundar billigheten och
"rättwijan af Vstiterondel ester föcbudlt och luren"drägadt
gods, ,ust pa denna rättighet, of det
"talande stal att den sam l handeiswägen pä om"förmälde
sätt bryter enrot Lag, är mera brottslig
mot Samhället, än den jom innom Handt»
"werkerierne arbetar uran laglig »llläleije."
"Dä detza Författningar således hafwa de
"närmaste samband, och man lwartemvt Priwilegier
"icke kan upphäfwa den förra, bör man icke ellek
"kullkasta den sednare, utan att med det samma
"erkänna ctt en mera brottslig och skadligare Medlem
bör hofwa större fri, och rättigheter l Samhället
än est mindre felande."
"När härtill kommer att wära Fabriker, koni
"esker I799st'gtt stil en omanlig böld, skulle genom
lotz nde al de band, som sistnämnde ärs Försatt»
"ning stadg t för Lurendrägerier, komma i för"sall,
och den Conlroll tor dylika broklsligherer,
"som genom Landt-Tullar hittills warit, lörmode»
"ligen kommer akt lörfalla genom detza Tullars
"upphäfwande, jer j g, för mig en förnyad anledning
att e, tillstyrka upphörandet för weder»
"börande al rättigheter akt 1 ö.pna Bodar wistte»
"ra elter förbudit och lurenl>ägadt gods. Jag
"stulle dock önsta, att denna Visitation ej sträckte
"sig till allmänna wägar, och att summan af wär"det
pä sädane waror, dä de böra. anles wara
"lö'brutne, mät'e höjas öfwer det oswannämnde
"Förfallmng utstakar.
V/iist. kaxe "
Riks.
Den ro Januarik. 569
Riksdags-Fullmägtiqen l^grsson Wik
lavä
uppläste c:t anförande af sädant innehäll:
"Sedan t sräga warande ämne om Hllqvist»
'Nationer närmare hunnit utredas, sinner jag det
"wara en fräga as största wigt och med wärk Fä"derneslauds
wälstand närmast förenad."
"Nast Jordbruket bör onekeligen Närjngar"nes
ssvddarde wara det förnämsta ögonmärke för
"Riks Ständers uppmärksamhet; och jag kan ej
"annot finna, än alt det är fördelaktigare för Ri"ket,
att waror som nu blitwit för Nation ett de"hoi,
haldre tillwerkas af egne händer och arbets,
"lönerna dcrföre blifwa qwar inom Landet, än att
"besia arbrts.öaer skulle ur Riket utgå."
"Dä mrn har sä smycken anledning hop»
"pas ott LandiDullorne dlifwa afskaffade, sä sinner
"jag sedermera mg-nswärighet wara för Lurendräga»
"ren, att, dä en cl llättn wara blrswer öfwer gransen
"msmygd. hwilk.t t wart Land ej kan tillräckligen hine
"dras, emedan kusterna öfwcrallt äro sä tillgänglige,
"obehindrat föra fädane otiilätnr waror fran orr
"till ort och der öppet försälja dem. Det gifwes
"oä ej annat medei för att tilidakohälla öfwer''swämmmdet
ai utländska Manulactur.waror,
"hwilk.b ofwerflödlga tillgäng ej kan annat än
"öka den snart gränslösa tl6tagande yppigheten,
"än akt bibehålla den Författningen som tillåter
"Huevchlation efter flikt gods."
"Alt Hnsvisttationer stör Hnöfred är wisik
Ridd. sch Ad. pror. 5 B. en
56
570 Den ro Ianuarit.
"en sannina, men denna Husfred störes aldrig för
"den Laglydige undersärcn; det är endast den fvm
"idkar oloflig Handel, hwilken har nägot att bedara;
oÄ) dan är ju ej kwungen att idka en för
"Rikets wälständ och för honom sjelf äfwenlvr"lig
näring."
"Rättigheten tillMedborgelig säkerhet har slänge
"liga tider ej sätt hindra de öfwer hela lander uröftva"deHusvisirationrr
ester oloflig Bränswins-brärining
"som wäl warlt förbuden, men likwäl icke för Ri"ket
sa ffadelig som Lurendrägeri. Landkbrukarens
"Husfred är wäl l»)rdarare än Lmendrägarens?"
"Till förekommande af, att de hwars sytzla
"det är, att »verkställa Husvisitotioner efter Lurendrägeri,
ej mä af kitslighet försöka oroa dem,
"som inga fädane »varor försälja, ma dertill tjen"liga
och allwarsamma Författningar »vidtagas.
^fohsn Ifarsson V/ikIunch"
I7r supra.
Tx kraiocollo
k. I§e!2el.
L!rdra§ af Protocoller, bällit bss Riksens
Hsglost. Ständers Allmänna Beswärs,
och Oeconomie-Urskork den 26
Ocrober 1809-
-Ödmjukaste Anförande!
Att Fabriks-rörelsen bringar Riket en »verklig
winst, och att denna »vinst d«tza sednare ärm
genom de inom Riket spndde och qwarstadaade ordets,
Den lO Ianuartt 571
bekslöner bestigit til! en Million N:dr ärligen, jemte
det att en mangd Folk af omkring 9000 personer,
som annars skulle till det mästa wara syflloläsa,
derigenom underhällas och blifwa nyttige och
ffattdragande Medlemmar i Staten, äro sanningar,
som bestyrkas af erfarenbeten och upplysas
as tillräckliga Handlingar. Dä denna rörelse säle»
des i betydlig män har inflytande pä Rikets oeconomiska
ställning, och den fordel Staten deras hämtar
t nu warande belägenhet, dä alla lillgängar äro
genom ett olyckligt Krig medtogne, tck- ken försakas,
ty ju mer Riket blifwit fördjupat l skuld, desto
forgfällrgare böre wi wara, att genom en fördubblad
hushällnina, flit och idoghet, bereda vh ny^> me»
del till bristernas fyllande; sä bör ock i de Författningar,
hwarigenom Fabnkerne komm" till stadga
ej nägon förändring utan u.pinan s.,mmaste
granskning widtagas.
Man har nägon gäng, men alltid utan tillräcklig
grund, framställt den sräga, huruwida Fabriker
kunna här t Landet haima trefnad och b--  ständ! Man har trodt, alt wär Folkstock kanske
kunde anwändas i mera lönande göromäl; men
hela anledningen till födan twekan, har blifwit tagen
af de fwärigheter man sett möta Handtermgen
här i Riket framför t wänga andra, as Ellmar
och läge mera gynnade Länder; och dä enahanda
sörhällande inträffar i de fleste af wära företag , och
fielnva Jordbruket fä wät som Sjöfarten mäst: j
strid med mänglaldiga hinder, finnas mindre förmänlige
än pä flere utländske orter; sä kan man
ätwen i afseende pä dem, uppkasta samma fräga
utan akt derföre nyttan af deras idkande wederläages,
ost) utan att fä annot iwar, än a:r detze
Hgndterrngar, lika som alla andra, Mäste här '.värdas
-
572 Den ro Januarli.
das med <5 mycker mera grannlaga omsorg; och
dä af sädan grund/ tet bland annat funnits nödigt,
att utestänga utländsk medtäflan i Jordbruk,
Sjöfart och Handtwerk; sä dör man icke begära,
att den stall uthärdas i Fabriks hcmdkenngen.
Den tanke man nägon gäng hort, att dct skulle
wara naturligast, att lära Rikets Jnnewänare iörse
sig med erforderliga Manutaclur-waror ifrän hwem
som hälst, ware sig of Londemäns eller ullandningars
tillwerkning, har ock aldrig kunnat arifes
annorlunda än som en Tevre ist Spekulation,
lika litet anwändbac pä ivarr Land, som
läran om rättigheter i natrir-lillstäntet kan fä nägon
owillkorlig tiliämpning pä Samhällsiefnaden.
I alla Stater fom kommit till den odling
att de kännt wärdet af inhemste Slöjders fördel,
har man derföre stadgat förbud emot införsel af
sädane woror, bwilk. s iillwerkning man welat uppmuntra
inom Landet; och inga medel att wldmakthälla
detta förbud hofwa blifwit uraktlätne. En
af lä' gliga uder stadgad erfarenhet hor wisat att
ett sädant Förbud har i Riket aldrig kunnat handhalmas,
utan Husvisitationer, emedan en noggrann
Tulldcwakning wld fä widsträckta kuster som wära,
ar vmöjstg.
Mt Husvisitationer efter förbudit utkändstt gods
störa Hus och Hemfred samt Medborgerlig säkerhet,
är en inwändmng, som icke borde göras här, hwarest
V sitatisncr i siere andra afseende,, rillätaS. Man
rverkställer eoligt Lag, Husvisitotioner efter Tjufgods,
ehuru Duswcn är för Rikets Oeconowista bestånd
mindre afwenlyrlig än Lurendrägaren. Resande
af hwad Ständ och willtor som hälft hofwa alltid
-
57) Den lo Januarli.
. lid wid Tullar, sä rräl här i Riket som annorstädes
warit underkastade Visitation, alla medlade
fåker 06) tlllhörighrter genomses och granskas. Samma
princip förmodar jag ej kan ann^t än äfwen
. hädanefter bibebällas, ätminstone wid Gränse tullarne
, och detta har aldrig och kan aldrig annat än
anses wara l sin ordning, emedan waror sorn til!
införsel äro förbudne, e> kunna genom nägot annat
medel hindras, att öfwer gränsen t Landet
iniöraS; grunden till förhällandet. l detta fast
och i v sttarwn efter Lurendrägeri der upplag deras
finnes, ar sZstdes enahanda och sker för enahanda
orsaker. Werkstäiligheten är dock till och med
mer inskränkt i det sednare än t det förra fi-llet,
tv den är, dä intet föchudik gods defianes, med
plikt och anlwar belagd, men deremot för V-sitation
i Tullen, ehuru intet omätligt upptäckes, äc
ej nägot anlwar älagt.
Roxet emok Husvisitationer efter förbudit utländskt
gods, härieder sig antingen ifrän ett derom
fattat orätt och för strängt begrepp, sammanbundit
med ett witzr illa ofpatzat delägande t denS
öde, som genom brott -mot denna Medborgs Lag,
bbr söremälet för en flik Visitation; eller ock strän enskstta
inrretzet, bvgdt pä den önskan att sä wara ostörd
j sine oloflige företog, och uran akt hofwa winsta
afseende ä dek Allmännas fördel, som likwäl bos
hos sannffyldige Medborgare aktiv wara det förnämsta
ögnamörkel. Om vägra fä Jmpotteuree
ffulle haswa kördel af Manufactur-tillwerknrngors
insö ands utrikes strän, lä är den emot rädane tillwrrkningars
anskaffande inom Riker en fördel lör
del Allmänna, kV onekligen dör Swensk man klädas
af Swens? hand.
Mas -
5 74 Den lo Januarir.
Man wanrar förgäfwes bessydd emot intrång
af uliändss medtäflan, genom ffärpning i straffet
pä införsel af sördudna woror och genom hwad ändring
som hälst t Tullbewakningen, ty det är och förbliiwcr
alltid stridande emot sakens natur att wänta
Ltlydnad för en Författning, som sä mottäger sig
sjelf, att den förordnar det en Wara ssuilr wara
confiscabe! sä länge dcn träffas under inpractisering,
men fri för ätal, dä den kunnat komma till den
on, hvarest den är ämnad till försäljning och förbrukning.
Omby.liga principer i Rikeis Oscsnomissa
Syst-m, diottställa den idoge och redlige Medborgaren
för orättwisa förluster. Kostnader sam Slaten
anwändt gä förlorade, den stadgade gäng näs
ringorm taget afdryteö, och siöiderne förfalla, s van
genom sä manga och täta vmwäxlmgar i sättet att
warda dem, hwar och en mäste afsträckas, i att sä
osäker wäg äfwentyra sin wäifärd, och de redan
tilldanade kunnige arbetare och Tjenstwcrks idkare
vödgas löka sig bort till Orter der de med mera
trygghet kunna af det yrke hwartill de sig uppoffrat
winna utkomst; och af den arbetande Ci- tz,
som nu med Fabrikerna underhällas, witzt z ssulle
falla Staben till Last och förwand as tili Allmosehjon,
i stället att de nu genom Coittrldutioner i
sin mon bidraga lill Statens lättnad; dä deremot
Riker blifwer i mistning as den betydliga olwa»
omorda winst, som Fadrikerne inbringa. — Wiös.
-rltaen ware det tillö^kande att de olägenheter, som
nägan aäng kunna wld enHuswisitation förekomma,
kunde belt och hällit afböjaS; men ett stadgande r
denna del fordrar ock den yttersta warsamhtt Dä
genom kungörelsen den r4 Mars 1785 vet dlef
Den !o Januari!. 575
sörordnadt, att Visitation»! endast ssutie äga rum
i Magaziver och öppna Bodar; ledde delta blott
kill den olyckliga följd, cm handeln med förbudet
gods pä kammrar wanni ett nytt utrymme, och
Gärdfarihandlande kunde friare kringföra Lurendrägcri-waror;
sä att genom denna enda inskränkning,
största delen af författningens hälsosamma lyttemäl
förfelades; och man har sttt huru de minsta undantag
i denna wag, öppna tillfälle för missbruk.
Allt hwad som har kunde widtagas utan att
fela i principen att göra handeln för Lurendrägaren
lä äiwentyrlig, att hägen mä wändaS frän sä
omedborgerliga företagandet» till fäderne, som för Fäderneslandet
kunna wara mera gagnande, more att
skärpa answaret ä den som olagligen och pä vtienligt
sätt austä»er Visitation, efter förbudet gods; lä att
de uti z H. 8 artikeln af 1799 ärs Förordning
uisalte Böter för Befloqaren lunde fördubblas;
osmén som gods, som wid en Visitation ertappas,
kunde sä bestiga till högre summa än det utfatt
är, innan det dömes förwerkadt.
6 f Lckönberr.
luprr».
Lx krotocoilcr
k. f. dletLel.
Urdrag af prorocollet, bällir bos Riksens
Högkofl. Gränders Allmänna Besvärs,
och Oeconomie-Utstött den
15 Lecembrr 1809.
S. D. Ester dt! Herr Fabrikören
Lckön
-
576 Den lo Januari?.
Lcliönkerrs förut inlemnade Anföranden/ angäem
de Visitation , hus ä allmänna wäaar blifwit
uppläste, och Herr Lckonkere, under åberopande
deraf, wid första beredningens sednare utlåtande i
samma ämne anmärkt/ atr beri nyttjade stalén,
1>m stu>le Försattninaen om i frägawararide w>-  srt^ lion er icke uppsylk siik ändamål, ej kunde sta
fast dä denna Författning twärlom stall gjort mycken
nytta ät Rikets Fabriker för hwilkas destänv
den ansägs högst nödwändig; uppläste Herr Ryttmästaren
?r«!mllmcb ett fä lydande anförande:
"Sedan Höglofl. Uistotteis Beredning ust
"ytterligare afgifwit Be-äi kande, rörande Hus»
"wisltationer e'ter förbudet utländskt gods jamwal
"föreslagit, att de 'ä kallade Börihasjaqningar eller
^^Visil.-tioner esler dem som utan tn.ständ sörfär*^d,
ga inländska tillwerkninaar of sädane warvr som
"äro w-tza Hanbtwerkare under Skrätörsattntngarne
'^förbrhällna, mä upphäfwas och osst-ff:s; sä
'^trvr lag mig icke böra lemna obemärkte d- stilj"oktiaheter
som förekomma wid öiwerläggninqen
*^af dest, i betydelia matto stji^cktigo ämnen / som
<°jag wiil medge wid sörsta pä'eende synas wara
"af enahanda art och beskaffenhet.
"Till det sednare eller Bönhas Jagningars
"upphäfwande kunno wäl uppgilwas flere talande
"stät/ hwaribland förnämligast mä nämnas den frt"ht
som bör tillkomma hwarf? fri Medborgare/
"att sig försörja pä sätt honom bäst synes och
"hwa^med han vä det fullkomligaste tror sia kunna
' -sgngna det Allmänna ; wen lä länge Handtwerkare
"i och för si e rörelser med tillökade onera lill Sra*^tel
s oundtt lksliaa beständ nödgaS betungas, kan
"jas för MM del icke stiMlyckg lill detta Project, med
min
-
Den lO Januari»'. 577
"mindre allt hwud Skrä- Författning heter upp"hänwes
Desiuiom dä denna träga icke i den ord"ning
som sig wederbör dlifwil wäckt, wägar jag
"alldeles icke tillstyrka desi upptagande af Högloft.
"Utskottet."
"Deremot är den förra srägon eller om Hus"visitationer
elter sörbudit utländskt Gods i Laga
"ordning underlagd Högloft Utstottets pröfnrng.
"Härwrd skulle jag äga mänga stä!, att anföra till
"vlbehällande! af drtze Visirationer, derest ej flere
"wärda Ledamöter redan dckamma sä fullständigt
"antört, att föga mer är ack tillägga för att styrka
"nödwändighecea af deras fortfarande, om Fabriker
inom märt kära Fädernesland stola existera,
"om en mängd fattiga Medborgare, som till an«
"nät yrke äro odugse, stola undgä alt kastas j
"Tiggare-Hopen och om wära behof af Fabrrks"waror
stola fyllas snarare pä egna medbröderS
"än urländningens winst. Skulle Husvisikalionce
"urp)ätwas ligger su i klar dag, att dä allmänt
''kändt ost) medglfwtr är, del Lurendrägeri icke fö"rekommas
kan, alla bodar stola fyllas med M''ländsta
Slöjd-waror, och dä härtill kommer den
"lika allmänt kända fördomss-naken för en wara,
''om den ock blott jon; unändst förrarfwes, sä köl"jer
att Fadrikttlne malte lill Landels stora obäk"nad
ga öfwer ända, Riket gä miste om fördelen
"af penningens qwarstadnande inom desi omräde
"och mänga tusende menmfforS olycka beredas af
"d-m, som borde grundlägga allmänt och enskildt
"wäi."
"Betraffri de nu jemiörelstn emellan d-sia bä<
"da Visitatloner efter Ukländstt förbud'.! Gods och
Ridd. och Ad. Pror- 5 D. "sioft
56 a
578 Den ic> Januarit.
"olcfligen förfärdigad inländsk tillwerkning; sä i li--  "ka män de sednare äro för inländska mdustrien
"nödwändiga, i samma män skyddas och uppmun"tr
S samma industri genom de förra, och det är
"pä detta beskydd, denna Uppmuntran, som Fabri"kernes
öde hwilar, och hwlikas bidehällande och
' förkofran, jag till Rikets sannskyldiga wäl tror
"mig skyldig yrka; förmodandes jag, att genom
"Höga wcderdörandes wisa föranstaltande, Luren"dragerbFörfatlningarne
härförutom sä bliswa vs"wersrdde
och förbättrade, akt allt nntzdruk af i
"sräaa warande Vsfltationer förekvmmas lill und,
"wikande af den oskyldiges förfördelande; hwilke!
"sidnarr jag ocksä wägar tillstyrka mätte af Hög"lofl.
Utskottet beredas, i och med detta mäls stur"ilga
vfwerlemnande."
Ett af Herr äcbölikorr författadt ytterligare
andragande ashördes äfwen, af följande innehäll:
"Sedan Högloft. Utskottets Beredning uti
"drtz förra Betänkande tillstyrkt alt Husvlsitailo"ner
mätte upphöra, och wld härom hos Högloft.
"Utskottets Plenum förekommen öfwerläggning, ej
"allenast Herr Prosten ktul 5 yttrande, att om Jag"ning
elter Fufkare tillätes, lä borde den med än»
"nu mera ssal nyttjas emot Lurendrägare, ulan äf,
"wen Herr Biskoppen med mera Docivr
"lius onsiäa Husv^ftkationer nödwändtge för Fa"brikernes
beständ; uti hwilken tanka Herr Bruks,
^'Patron och Riddaren Lubr^nksm rch Herr Do''ctvr
linos, sä mai som Herr ärnbäck och flere af
"Uissottets Herrar Ledamöter huswudsokeligen in"stamde,
samt Herr Doctor bsxeg ffriiteliga yttrande,
Herr Borgmästaren Itnääröms munteliga
"anförande och Riksdagsmannen Wiklund Dicra,
"mm.
Den ic> Januarrt. 5^9
"men, deruti 7 Ledamöter af Hederwärda Bonde"Ständet
deltogo, ädagalade angelägenheten af
"Husvisitotionerö didehällande; sä blef genom Pluralitet
bestulit, att Högloft Utskottet icke ku dr
"antaga Bmdningenö ofwannamde Betänkande,
"pä hwilka grunder sätedes ärendet till Beredmn"gen
äterförwistes."
"Att Beredningen ffulle härmed endast fördömda
nägor yttrande om Bönhas-jag.iingar, kun»
"de ej med äterremiften sä helt och hälllt äsyftas,
"emedan denna sammanbindning endast ässades af
"nägra fä af Högloft. Utffok.clS Herrar Ledamöter,
men wann ej genom Piuraliteten bifall, och
"har detta ämne endast tillfälligtwis blifwit nämdt,
"utan att egentligen hafwa sammanhang med jrä"aan
om Vchtationer ester köcbudlt gods, hwilka
"sä i princip som ändamäl äro wida lkiftde; och
"ehuru det star fast, att om Bönhas-jagning be^chälles,
Hubvlsirarioner med större skäl böra tst«
"lätas , sä kan man dock icke twärtom läga, a» ds
"sednare kunna lika wäl, som ben förra umbäeaö.
"Dä sädant oaktadt, utan afseende pä hwad i hög"lofl.
Utskottet blifwit onfördt och antagit, Bered"ntnqen
förbtifwit wid betz förra Betänkande, en"dast
med tillägg af yttrande om Bönhas-iagnin"gars
assksffande, sä för jag till än widare pwl"ning
och efterst!,naode framställa, de wigtiga och
"sanna grunder, som till Husvlsitationers dldehäl"iande
redan blifwit anförde, nemligen:
"r:o Att Fabriks-rörelsen här i Swerige lika
"litet som andra näringar, ja sjelfwa Jordbruket
"och Sjöfarten icke kan hafwa beständ, om den
"saknar beskydd emot utländsk meoräfian."
"2:0 Att
;8c> Dett ro Januarii.
^^2 0 Att Författningen emot Lurendrägeri
"och införsel af utländska Manulactur-waror icke
"kan med eftertryck hondhaswas, samt Tullkörsnill"ntngs-
och Seglations brott aldrig sörekommas,
^^om Visit-uioner t Hus efter sörbudlt gods blit*^wa
asskaffade."
";:o Att Visitakioner som ej äsysta andra än
^Lagbrytares Hus, »j kunna sägas störa Hus/ och
^^Hemtrid mer än Visitakioner r Skepp, Åkdon
*^och andra stätten ber de anwändas, och ropet
"emot dem således i allmänhet mer grundar sia pä
"opinionen än pä p incip, eller ock pä en ogru '.»
"dad sarhäga, att Fö lattningen mä tunna af illa^^sinnade
menniffor mistdrukas, eller ock pä en illa
"afvatzodt deltagande i den brottsligas öde, elite
^'ock pä der egna tnrr.-ktt, sorn önskar art wara o*^stördt
i brottsliga företag."
"4 0 Att Fabriks-rörelsen bringar Riket, ge^ttiom
besparade arbets löner en ärlig winst af nä^ra
En Million Riksdaler."
"5:0 Att yooo personer eller arbetare, hwar^'af
minst Z äro O.winnor 06) born, som annars
"skulle sakna uppehälle och ligga Staten till last,
"fä wid Fabrrkerne svtzlosallntng och narin»,; och
"ä:o Att de betydliga medel, som af Publi.
"cum till Fabrikers och Schafferiers hielp blifwit
*^anwända, samt större Capttaier, som enffilte Ib.
^^kare till kostsamma inrättningar och anläggningar
uppoffrat, skulle gä sv lorad och utan frukt,
"om det stöd, som dem är iofwadt och bliswit med
"trygghet päräknadt, nu undandrages; och sär jag
"t stöd sä wäl häraf, som i grund af hwad förr
be
-
Den ro Januari». 581
"bemälte Herrar Ledamöter yttrat, anhälla: att
"Beredningens Betänkande der detze yttranden ej
"upptagas mä bliiwa svrkastodt Zag vnffar in"geilking
högre, än ott Föksattningen mä ffyvda
"hwar och en obrottslig och Laglydig Medborgare
"iran möjliga chicaner och anfall af kitsliga och
"iliosinnade memuffor; men deremot, att gräns
"mätte sattas för sädane opattioffe M-dboraares
"företag, hwilka endast äsyita egen lörde! pä Med"bröders
och Statens bekostnad J -g wäaar dr"söre
än en gäng yttra, att en till införsel tö dutzen
wara, mä kunna dä den medelst Husvisitation
anträffas, sä bestwa sig kill wida böore um"ma
än Författningen hilti s stadgat, cch tl Vl"sitationer
endast mä sä ffe hvS dem, som yaswa ia"ger
as och drlfwa handel med^örbudna waror, samt
"att answaret för den Bestagare. som anstä>ler
"Visttativn, uran att finna nägor som uppgär till
"der utsätta wärder, mätte med betodlare p>>qt
"beläggas, och till och med i brist af andra tillgångar,
dest brott förfonaS med deremot swa"rande
fangelfe och Tjenstens förlust. I likhet
"hwanmd jag säiedes wägar fvresiä följande Pro"position:
"Finnér
Högloft, Utffsrrer, arr witz den nu
"fa>ftkldr hos Utskorcet remitterade Fraga o>n
^omarbetning as Lurendragerl-Förordnmgen,
-ytterligare Stadganden widcagas, hwartgenom
--de förur öswet klagade olägenheter af Hus,
--vtsicacioner, som tilt äfrvemyrs kunnat rräffr
--den oskyldige, fullkomligt sörekommas; och
--arr med sädan inskränkning Vlsrrarioner efter
"Lurendrägadr Gods der upplag deraf finne"och
handel dermed drifwes, hadar e.ter kun
"m?
-
58 r Den io ^anuarii.
"na bibehällas. Stockholm den 15 December
"1809-
L. 8i:li5nberr.
I7i supra.
Lx protocollo
?. dlclLel.
Begärdes pä dordet.
Upplästes följande
Utdrag af protocoller, hällit wik Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs.
0^) d)econ0mie,Ukftotrs sammanträde
den 8 Ianuarit 1810.
S. D. Företogs tili slutligt afgörande 2we
ifrän Wällost. Borgare,Ständer den 21 Julli och
1! September remitterade Memvrialer, af Herr
Capitaumi bläs Otter och Herr BruksPalron
LMit, innefattande den önston, att Dykeri,Inrättningen
t Riket mätte ofördröjligen befordras
till err lämpligare och mera nyttigt stick, och att,
till sädant andamäls rvtnnande, ett project mätte,
uran hinder af nu warande Dvkeri-Compagntttö
Octrvy, utarbetas för alt till Kongl. Majt Nådiga
antagande öfwerlemnas; hwarsörutan uti Herr
Zjuli^ Memorial yrkas, att Wester-Norrländffe
och Westerbottniste Städerne mätte äterkä deras
al älder till godo njutne, men genom Kongl Majus
d. 22 December 1802 utfärdade Nädiga Reglemente
iör Dykeri och Bergmngs-Compagnier, förlorade
fri och rättighet att icke wara Dykeri,Jnrättnmgen
underiagde; jemte tredje punkten af Herr
Den ro Januari!. 58Z
Prosten Doctor kskrei stan Högwördige Preste»
Ständer remitterade Memorial, angäende yrkadt
uvphäfwande af DykernJnrättningen pä Gottland.
IftikMek, som wal insett den goda afsigt Lwrl»
ken med Dykeri- och Bergniligs-Jnrättniugen isrän
början warit ajyftad, har ändock icke kunnat undgä,
att finna be kännbara olägenheter för Hände!
och Sjöfart, som åtfölja denna Inrättning pä den
sot den nu ar stälb, 06) Utskottet har derföre ansett
en förbättring deruti nödwändig. Denna förbättring
tror dock Utskottet nu genast Stminstvne
till nägon Lcl kunna winnås genom ben ändring i
Reglementets 6 §. som Utskottet tvö'dsammeliZrn
fär förestå; att nemligen, när fara för Sjöskada
inträffar Skepparen icke allenast mä äga, att inom
Lo timmar rädda Skepp och Gods med biträde
as eget eller främmande solk utom Dykeriet, eller
ock i wederbörande Tullbetjentes, eller der lädane
icke finnas till hand, i Krono-betjenles närwaro
werkställa lotznmg af Lasten lill sä stor del som nöden
fordrar, likwäl endast inom sörenämde tid, raknadt
isrän den stunden dä främmande hjelpen ankommit,
och bör genast anmälan härom hos när»
mäste Tullkammare göras. Skulle likwäl Actieagame
i Dykeri-Compagniet, som ölwer denna
jemkning böra höraS, icke wilja uti densamma ingä,
har Uiskottrt trott stg böra hos Riksens Högloft.
Ständer »vördsammeligen tillstyrka, den underdäniga
anhällan att Kongl. Maut « Näber täcktes
infordra Skepps RederierneS och endre sakkunnige
personers underdaniqa ullätande, angäende Dykeri»
Inrättningens förbättrande samt derefter äfwen Nä»
dlgst höra Dyker! Comvogniets Delägare, humwt»
da de med de söreflogne wtlkoreii, i händetfe Kongl.
Maj:t i Näver anjög dem lämplig,, ätnöjas; men
584 Dei, lo Januari!.
att, om Drlägarne icke wilja de samma sig Åtaga,
Sktpps-Redenerne dä kunde erhälla rättighet ull
besörjande af Dykeri- och Bergnrngs werket, ester
de grunder tom Kongl. Majit, med asleende ä de
underdäntga Förslagen, sinner nödigt i ett nytt Reglemente
pädjuda. Och borde förra Delägarns l
denna händel e af Skepps Redenerne hällas full,
kvDligen skadeslös för ej mindre den kostnad de
för Werkeks bedriswande mäst widkännas, ulan
ock deras, genom Ocirvyene upphäswande tillffyndadé
förlust, luprs.
Lx ?>olocnIIo
?. ch dletrel.
kades pä bordet.
Widare upplästes:
Urdracr af prorocottet:, bälltt bos Högrvördige
Pecstc-Ständer den 2l December
lkoy.
S- D- Företeddes Riksens Högloft. Ständers
Lag-Utjkotls den ZO nästljdne November afgifne
Betänkande, i anledning af Herr JustuieRädet
och Riddaren riceokiecks samt Herr Borgmästaren
vilkens Memorial, rörande Vet Lagens
stadgande, att Mö os hwad älder hon wara mä,
skall stända under Förmynderska Ester ölwerläggning
härom och i betraktande deraf, dels alt
Laestifkaren, långt strän att med desi föreskrift, det
ogina O.winnor alltid bära stä under Förmynderskap,
törsärdela bett i Kön, fast mera wisligen a*
syftat och werkliaen befrämjat dsi fördel, dels ock
olt mpnvkgr förklarade Qwmnor genom andras,
Dett io Ianuartt. 585
list örn egennytta torde blifwa lidande, samt emedan
Prest^Skä-idet för dm skull onsäq utwägarpe
för ogifta Qvinnor, att bluma myndige, snarare
böra sörstvaras än temnaö öppne, rann PresteSrä»det
sig icke kunna gilla Lag-Utikotters Forsing,
det wederdörande Domstol ägde art afgöra
dylika ansökningar, hwaremot Ständek »rkade bi«
bchäilandet ak Lagens dokstafiiqa söressrift pä det
sätt, att l särskildta fall och omständigheter, säsom
hitintills vsiigt warit, underdäniga anfökningar, om
tiltstnnd att blifwa myndige förklarade mä kunna
hos Konungen insinueras.
Hmod äter angick den af Utskottet sörrslagne
älder af zo är, under hwilkcn ingen O.wtnna ssulle
skunna dliswa myndig, sä och emedan det icke
kan bestridas, att Qwmnor, hwilka icke uppnätt
denria älder under stundom kunna äga all den klokhet,
rådighet och omtanka lom finnas hos Qvinnor,
bwNka berörde alder öfwerksivat, sann Preste«
Ständer jemwäl betänkligt att uti denna del
U'sso'lers Utlåtande bifalla; kwilktt härigenom skulle
de öinge Resteclwe Stäoden samt Lag-Utskottet
rvördsaml och wänllgen meddews. vt luprs.
blx proiocollo
blikå ?.giell.
Dcn 2i December 1829.
S. D- Nemitteradcs till Riksrrs Höalofl.
Slänt ers Stats- Utskott ett anförande af Proiten
Herr Docwr Wal^uiil i anledntiig af Skarö Utskottets
P owcolls-Utdrag as den r r dennes, angående
Bewilvingm af Krut, Alun och Socker;
Ridd- sch Ad. proc 5 B. hw'.l
57
-
586 Den ro Jamraru.
bwilket härigenom skulle de Respeckive Med-Ständen
wördfamt bch wänligen tlllkännagifwas.
S. D. Upplästes '4 särstildt r, af Generalen
»1. m. Herr Grefwe ksbisn V/redr.-, General-Lieuten.
ni.m- Herr Friherre 0. ^dlercreui^, Herr Friherre
(i. Lcsel von klollliein, och Olwersten m m. Herr
^s. ». LcKulLescsgniL till Högloft. Ridderskapet och Adeln
ingifne, samt derifrån tili Stats-Utssvttet remitter
rcde och med Ständer kommunicerade D«clamma,
rörande ersättningar förde uppoffringen och förluster,
hwilka den älerstäende delen af Finsta Armeen un«
ter rytz önrerständne krig gjort, och deflöis att
Preste, Ständer uti berörde remitzer med Högloft.
Ridderskap» och Adttn sig förenar; hwilk» skulle
de Nkfpective Med-Ständen samt Stars!» Utskottet
wördfamt och wänligen tillkännagrswas. l^r lupr».
S. D. Ester öfwerwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Stöts-Utskott urr Memorial
af den ii denneö rillkännagifwit, rörande
Herr Bergs-Räder Friherre ldcrmelms anbud,
alt för 15,000 Riksdaler till Landtmäteri,Conroiret
öfwerlemna sin betydliga samling as de pä detz
enlkilta föranstaltande och kostnad affattode och
grawerade Geographissa Chartor jemte Plälar,
och de t detta afseende frän England infvrskrifne
Instrument», beflöt Preste» Slandet för sin del,
att under tackfsrm erkännande af Herr Friherre
hermelins Potriotiffa tänkesätt, och lyckligt anwända
omtanka, att berörde Sanning och tillhö,
rande Instrument», enligt derä lill Slars, Utssot,
tet lcmnad uppgift, mä för Statens räkning emot
vfwannämnde summa mkvpae, ätwensom att, »
händelfe af samtclige Nike-Ständenv bifall härtill,
un
-
Den ro Januarit 587
underdänig orrhällan bör hos Kongl- Majit göras,
ver Landtmäteri-Conloirct mä r Näver anbefallas,
ott om Instrumentens förevarande samt Ehartornes
afdragnmg och försäljning foga tjenlig anstalt;
hwarom Ve Respective Med Ständer samt bemä'-  te Utskott ssulle wördsaml och wänligen underrätt
tas- Or frijzrL.
S- D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
StänderS Lag-Utskotts Prolvcolls»Utdrag af
Ven zo nästlidne November rörande Herr Borgmästaren
^>lb>Lr§8 Förstag, att Enka alltid borde
wara omyndig intill dest hon uppnätt 21 är, hae
Preste-Ständer med afseende deruppä, akt LigenS
ändring i detta ämne derigenom att de Qwinner
som redan äro Enkor eller hädanefter kunna dkifwa
det, skulle fränkännas den rättighet som Agtenskapet
medfört och äldrige wördade Logar dem
tillagt, att förwalta deras hushällning, och sälvin
Förmyndare sörja för deras barn, torde sörordsa»
ka en wädelig rubbning utt deras barns wärd och
tillgängar, icke funnit skäl att för sia del berörde
Förslag bifalla, och det sä mycker mindre som ä
ena sidan ganska sä exempel lära kunna uppwisas
det yngre Enkor än 2l är wanwärd-rt och bortstött
deras egendom, hwaremot ä andra sidan och
l händelse de skulle befinnas alltför vlörständlge
eller oskicklige all deras Gods wärda, de likasom
andre, enligt förur gällande författning böra under
Förmyndare ställas; hwarom be Respecrive MedGländen
samt Lag - Utskottet skulle erhälla wörd»
sam och wänlig underrättelse. Or
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Ständers Banco - Utskotts den 19 dennes pä
Bor»
588 Den lo Januarlk.
Bordet lsgde Protccolls - Utdrag af föregående
dag , innehällande Berättelse om Banco - Mettets
tillständ och förwaltniag jemte atffillige farstlldke
tillstyrkanden i asseenden pä Bankens tvning, och
blifwande Penftons-Stat, Arfwoden för de Fullmäktige
och Commitzarier, hwilka uti D!scont,Förwaltningen
deltaga m. m. och b-flöts att BancoUtskottets
uti berörde Protocoils Utdrag gjorde' tillstyrkanden
af Prest Ständet till alla delar bifalles;
hwarom wördsam och wänlig underrätte si skulle de
öfriga Resi-ective Ständeu samt bcmälte Utskott
lemnäs, lch sa^cg.
klx prokoeollo
ch k7. ^Imc^vist.
Den 29 December 1.809.
S. D. I anledning af Rikens Högloft'
Ständers Jemkiunge-Ucssotlö uti Prokocollö-Utdrag
of den 27 denkies gjorda sörträgan, huru wida
hos de z:ne ofrälse Ständsn nägre märkningar
dlifwik gjorde emot den af Cvnstitukions Utskottet
sednast- föreftaane Jnstrucklon för Riksens Ständers
Justitie Owbudsmm och hwarj desamma bestått,
ellr- ock bwad aNe-nde bl-fwit fästadt ä draf
Högloft Ridder skaret >ch Ädela derwid gjorde ertn^ingar,
be stök Preste-Stander, att till förstbrmal»
te Utskott öuverlemna de detta ämne rörande Prokocolls
Utdrag af d 24 nästl. Nov. och d l i denna
manad, äfwen som oit i afseende uppä Högloft.
Ridderff p?t 06) Adelns nu företedde ProtocollsMdrag
i detta mai af nästagärdag förklara, detPresteStändets
meiung, dä dek under den irinnewarans
de December ilka nud Högloft. Ridderssap-t och
Adela detta mät tili Jemknt gs Utskottet rea-itterade
warit ingen anns» äg den som Expeditionen härom
-
Den ro Januari!. 589
om innehöll, nemligen att ät bemältr Utskott nppdroga
art i de delar, hwarom icke revan krenne
Ständ öfwerenskommit tjenliga ändringar föreflä.
Hwilket härigenom ffulle ve ömge R-bective Stäa,
dm och vitanämde Urffott wörd;amt och wäniiLen
meddelas. O: tupra.
S D Uti Protocolls'Utdrag af Len 19
dennes förestår Hrderwärda Bonde-Ständet att
d.tz Rechcckive Med-Stäudir behagade Md 28 §.
af RiksdÄis-Orbnmgen medguwa införandet alett
sadmt ft dgande svm lemnade Bonde-Stä odet öp,
pen rättighet att antingen per eller genom
Gectorer wälsa sina Ledamöter Ml Riksens Stäm
ders Utskott hwilkerdera Ständer wrd hwarje Riksdag
sunne godt att för sig besluta.
Hättill ltwnade Pr^fte-Ständek sitt bifall,
hwarom de R x-cuve Med Ständ-n samt Expeditivne
Utskottet ffulle -vördsamt och wäMgeu nnder
rättaö.
klll supra.
S. D- Att Preste-Standet i anseende till
de Anmärkningar, hwilka inom Ståndet diiswit
gssrde emot Rikstns Högloft. Ständers Lag-Ukffotts
Förslag till Answarmheks Lag för Riksens Ständers
Fullmäktige j B -nken, till bes aile Ukffott äterförwisadk
samma Förslag; ffulle härigenom de
Respcclive Med-Sländen wördsamt och wänligen
tillkännaglfwas. vc lupra.
klx prv!0Lo!!o
O. ^Iw^vist.
Den z Januarii k8io.
S- D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats
-
5yo Den ra Januarit.
Glats Utskott uti Prokocolls Utdrag of den 27 De»
cember nästledne är, angäende Allmänna Brand'örsäkr«ngS'Fondens
uti RlksgäldS-Lontoiret tnnestäende
medel aniört och' hemställt, bles as Preste»
Ståndet till alla delar bifallit; hwarom de Respektive
Mrd-Sländrn och Stais-Ulskokket skulle word»
lamt och wänligen underrättas. Or supis.
S- D. Riksens Högloft. Ständers Stats»
Utskotts d. r Dec. nasti, är vä bordet lögde utlärande
af d. 29 förutaäende November i anledning
os Kongl. Mastts Nädiga Proposition till Riksens
Ständer, anaäende medel till säcskllta tillsälliya
utgifter, föredrogs ä nvo och bliölls; hwilkel
skulle deRespeclive Med»Ständen srmt Statö-Ulstot»
tel wördsamk och wänligen meddelas, l^tlupra.
Lx protocollo
k). ^Imc^vist.
Den 5 Januarii rZlo.
S- D. Elter uppläsandet as Riksens Högloft.
Ständers ConstilutionsUItffotls Försina ull Eds-Formulair
för Hans Kongl. Höghet Kron-Prnsten
liiitn ^uzult, äswen som till Rik ens Ständers Hyllntngs-Ed
till Hans Kongl. Höghet Kron.Prinsen,
hlelwo berörde Förslag af Prest »Ständet gillade,
hwilket härigenom skulle de Respecuve Med-Slän,
Len samt demälte Utskott wördsamk och wänligen
lillkännaglfwas. Oc lu^rs.
S D- Efter uptasande af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärö» och Oeconomi?, Utstötte
uti Protvcolls- Utdrag af sörledne gärdag
gjorda hemställan, om icke Riksens Ständer stuve
wilja hos Kongl. Maj:k r underdånighet anhälla,
alt
Den io Januari!. 59 l
akt undersökning mätte ske, huruwida Saltkokning
inom Riket med nägon fördel kunde werkstallas, och
t sädank fall Kostnaden dertill bestridas af Allmänna
medel m. m-, bestöt Preste-Ständet alt detta mäl
till Riksens Högloft. Ständers Bewillninas-Utskott
remittera i ändamäl att ber samma ma sia utlära
pä hwad sätt de medel lom till sädane undersökningar
kunde erfordras, nenligsst stulle kunna anskaffas.
Härom skulle de Respectiwe med Skänden samt bemälte
»wänne Utffott erhälla »vördsam och »vänlig
underrättelse. Or luprs.
G- D- Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
till Riksens Ständer om walet af en Deputation
lill Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, upplästes,
och bief af Preste-Ständet med underdånig »vördnad
och tacksamhet bifallen; hwilket skulle wördsamt och
wänligrn de öfrige Respektive Gränden meddelas.
l^t luprs.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Ständers Stats'Uiskvlls den r z nästledne December
pä bordet lagda Betänkande rörande den ärliga
afskrifning ä Tull-Arrendet, till ett belopp af
52,284 R:dr i h 7 r:ft som för förlorade Tullinkomster
ifrän Finland biiiwit Genera! Tull-ArrendeSvcieleten
bewiljad. Efter ölwerläggning härom
och uppå derom gjord p-»position b-siök PresteStändet
att i likhet med Högloft. Ribderffapet och
Ade>n, Stats-UtskottetS uti berörde Betänkande
gjorda hemställan i sä mätto bifalla, all Tull-Arrende-Svcieterens
Herrar Fullmäktige mä skondesommaft
höras, huruwida de anse sig kunna marr
nägon afskrifning sör Finland med Arrendet fortsarg,
eller om be i annor händelse wäja enligt dek
med dem ingänM Lynlracis 9 §. 'Armide; upp
-
592
Den ic> Januarii.
säga, hwavesker Ständer wig sig i Husmudsaken
ukläta, eller ock, om Riksens Gränders ssulie wa«
ra äksiulde förrän Herrar FnlimäktigeS yttrande
hinner inkomma, hos Kongl. Maj k r underdänighst
anhålla, det käcktes Hans Kongl- Moj.t i detta
ärende Nadigst foga den anställt, hwartil! of<
rvanfökwäld? 9 §. föranltdev och som lör Kongl.
Majit vä) Kwnan nyttigvst pchfwaö- Härom fful,
ie de Resgeccive Meb'S»änden samt Stare-Uiikottet
wördsumt och manligen underrättas. Ur tupr-r.
S D- Eiler uplglande af Hrderwarda Bom
de-S tär dets Protvcolls^Utdrag al den 20 nästiidne
December, innehäll>.n e desi besiut att killwareisrn
af den Bewrl!'ing, som Ri^se s Ständer denna
Riksdag kunns fia äkaga, bör räkna» »frän början
af är >8 k», hwuk-' B<-flut Höglofl, Rldverffapet
och 2lde;n, samt B^-st^Skch-dek >emwät redan saxtat,
kvm hos Preste Siandet un öfwerwägande,
att, om den Bewiliniog iom fö" lnnewarard? är
18 »o t°an kom a att e" äggas, fkuiie upptagas och
berän as lnom den Bnvil! ung, hwilkeo, jemlikt 6r
§. R gerinos-Formen, dör t 5 är uträ, dorde
Ley Bewillning, sam Riksens Ständer w!d denna
Riksdag sia ätaau, upphöra med ulgäagen af är
1814, men att deremot den BEalkning, som tor»
de bewiljas wid !ttst°amm nde L glimå Riksd g,
hwiiken, enligt R- g-ru-gs,Formens 49 §. inträffar
är 1815, ej fur beräkn-s »ärr än ittän dea
i Januari? t 816 hwar-genom ffu'e hända, akt
Ekots-Werkrt under lopp-r är 18: 5 skulle komma
att sakna alla inkomst r af B§wiltning.
A jadane snledningur, och dä Srändet icke
wäaat innct! sig mcb de, hoop, att Stais-Werket
utan au derigenom dlonstmms för de äsirentyr>
lst
Den iO Januarir. 59Z
ligaste sAjder, ffullr kunna umbära elt helt ärs inkomster
of Bewillningen, s.ml emedan det icke torde
wara Riksens Ständer postande, ot» sätta Kongl.
Maj t , nödwändighet, akt söre den un RegeringsFormen
utstakade tid Riksens Ständer sammankalla,
hor Preste-Sräiidek ansett sig döra jock aro,
alt enligt drst tanka och oberäknad den Bewlllning,
som för innewarande är r8>o särffilt kommer otc
utgöras, den Bewillning jom Riksens Ständer
kvid rnnewarande Riksdag kunna sig älaga, wä,
jemlikt Regerings-Formens 6l s). fortfara i 5 är
derefter elier tili siutet al det är, hwarä nästkommande
Lagtima Riksdag inträffar; uti hwilket Beslut
de Respective Med Ciänden skulle wördsamt
och wänligen inbjudas, atl sig med Preste-Skändet
sörena- Oe laptL.
ksx ?rotoco!!o
l7.
Utdrag af prsrocollek, bällit uti Borga,
re Öländers plenum wrd Rrksdagen
i Gcockhvlm den 21 Dcc 1809.
S. D. I anseende tili tillsörekomne anmärknlngor
wid Riksens Högivst Ständers Sr isUtskotts
den ri nästiedne Nowember a'gifne Be»
tänkar de, angäende dispssition af de sä kollade
Hof-Stall-Ängarne, blef detta ärende tili Wälvemälte
Utskott ätenörwisat, med anmodan att det
förnttade yttrande m«ddela,som de gjorde anmärkninaarne
fordra hwarom de Reffectivr Med-Ständ-n
skulle härigenom wördjamt och wänligen underrättas.
Ol iuprit.
krotooollc»
korelslon.
Ridd- och Ad. Pror. 5 D- D-n
57 »
594 Den ro Ianuarst.
Den r8 December 1809.
S. D- Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns
wänliga inbjudande i Protocolls-Utdrag of dcn
2O dennes, instämde Borgare-Ständet för sin del
u't tet beftut, att drn tillökning i underhäll för
UnderM-ficerare, och den tjenstgörande lrouppen
rvid wärswode Atmön, som Riksens Ständer
framdeles under denna Riksdag kunna förordna,
mä strän och med 1810 ärs början beräknas.
kapos.
S- D. Dä Borgare-Ständet till granskning
företog Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
ruläkande, i desi Prvtocolls-Urdrag as den zo nästlidne
November, angäe. de srägan huruwida Enka
bör mora omyndig kill deh sjon uppnäkl 21 är, ihwi!-  ket Mål lwenne Stånds Ledmöker inom Ulskoittt
Möritas skiljaktig ranka med de öfriga 2 ne Stånden,
b>ef den med Utskottets Beredntngö-Betänkande
llistämmande meningen till sin grund af Ständer
gillad, men i anseende til! de salom en följd ofEnkas
vmyndighekSiillstAnd söresiagne stadgaoden, gjordes
älWlige anmärkningar, hwilka likmätigt 56 §.
i Regerings,Formen fordrade UiskottelS ykkerngars
handläggning och utlåtande; och skulle alitsä delta
ärende i sädant ändamäl till Laa-Utskottet äler hän»
wisas; hwarom de Resyective Med-Sländen borde
genom detta Protocolls'Utdrag mördsamt och
»vänligen underrättas, bie kupes.
S- D. Wid granskningen af Riksens Högloft.
Stäiiders Log-Utffotks Betäckande alden 29 nästs.
Rov., rörande förp !5ti>!ngor af fast egendom, fä ock
rmtFrälse-ränkos törwärfwande, blek komma Betänkande
hwad Förpantningor ongär v'örändrodt bistillik,
men t anseende till fräsan om Frälseränkas sör
wärf
-
Den ro Januaria
wärfwande, och hwad Utskottet i sommanhang dermed
föreslagit, gjordes mom Ständer ätskillige anmärkningar;
l anledning hwaraf Ständer beslöt akt
ärendet i denna del till LogUlffotlers förnyade hand.
läggning och mlälande förwisa; hroarom de Ncspecrive
Med Skänden ffulle wötd^amk och wanligrn
underrättas. Ur tup-g.
S. D- Wid granffningen af Riksens högioft-
Ständers Lag-Utffotks Betänkande och Fö stag
lill Answorighets Lag för Riksens <Ltänders Fn!l,
mäktige i Banken, af dea zo nästledne November,
gjordes derwid ätffilnga a-märkningar; hvarföre
Ständer beslöt, att detta Först'g till Lag-Utffoktet
äler hänwita, lill den förnyade handläggning
som R^germgs-Formens 56 H söreffrifirer Och
ffulle de Respeclsve Med-Sländeu wördsamt och
wänligen härom underrättas. Uc luprs.
S-D. Företogs ättr Kongl. Maj-.tS den 2r
i denna mänad upvläste och pä bordet lagde Nädiga
Proposition till Riksens Ständer, angående
Rev sivnen och Krigö-Redogörelserne m. m glfwen
Stockholms Slott d. 2l D-c. 1809; och beslöts
att Högstbemälke Nädiga Proposition ffulle till
Riksens Högloft Ständers StatS-Utffott remitteras,
med anmodan, att deh utlärande deröfwer 0-  fördröjeilgen lill Riksens Ständers Plena afgif
Wa.
Ur luprs.
ktx protocollo
st. 1^. keterslon.
Den 29 December 1809.
S D. Uppä Jcmkmngs-Utskoltets tillkännagi^wande
i Protocolls Utdrag af den 27 bennes,
alt Utffolter icke lunde wldtaga Len äskade åtgärden
-
596 Den lo Januaris.
den till Jemkning aftRiks-Ständens ffiljaktige meningar,
i afseende ä Constiiuiivns Utskottets Förftog
till Jnstruction för Riksens Ständers Justit!e-Om<
budsman, innan de öfriga trenne Riks-Ständen
utom Högloft- Ridderskcpet och Adeln, tlilkännogiswit,
huruwlda nägra onmärkn>ng rr emot omsörmä dte
Jnstruction förekommit eller ock hwod as eende bilfwik
sästadt ä de af Ridderskapet och Adeln wid berörde
Jnstruction gjorde erinrrnqar, fann Borgare.»
Ständer, att till Walbcmälte Utskott skulle öwerlem»
nas Utdrag as Ständets Protvcoll förd 24nästlidrie
Novembw, som iunewttar den enda rättelse i
anseende till ett t Redactioncn ukeflutit ord, med t
akttagande hrvarar den för stigne Jnstructtonen i
allt öfrigt är as Ständer oförändrat antagen
Och
skulle älwen te Respektive Med-Ständen
wördsamt och waniigrn underrättas genom Vetta
ProlocvUs.Utdrag. Or iuprg.
S. D- Som äistillige anmärkningar hos
Borgar. Ständek förekvmmll wid Riksens Högloft.
Ständers Lag-UlffellS i anledning or Herr Borge
mästaren f-iilb remitterade Memorial, om Inteckning-,
rs fö mänSrart till beralnirg utt asstädd
fest Eo ndoin, de Zl !iäst!>.dne Oktober meddelke
Betänk,,! de, och i fummc.nhang dermed, afgiine förr
stag, samt detta äe. t-e kill Urskottrts förnvade
urläkonde häl wist hilmur; alltsä skulle de Nesoective
MedStä-den wördsamt och wämigen derom
undcrrälkoögenomdettaPrvtocolls Utdrag. Oc tupla.
S. D Elter mpläsander as Riksens Högloft.
Sränders Bewilm" gs- samt Allmänna Beswärs-
och Occonvmie-Ucskoiis Prorocvlls Utdrag af
Sen 27 dennes, hwacuki degäres Riksens Ständers
För»
Dm IO Januari». 5 97
Förordnande, huru förfaras bör i anieende till skiljakrighcten
i de Remisier, som vfiätne blifwit, ined
anledning af Wälbemälte Utffokts gemensarrima
bstänkande, angående Bränwms-dränningen och
Bewillning derföre, fann Borgare-Ständer, att sedan
den Oecononnffa delen af detta mäl, esler att
wara 2:ne särstilka gänger as Allmänna Besweirsoch
Occonomie-Utjkoltct beredd, blifwit, pä dek i
Regenngs-Formen föreskrifna lätt, till samtlige RiksStändrns
slutliga pröfning öswerlemnad, och såsom
Protocollet för d. r t denna mänad innehåller, af
detta Ständ afgjord, men d remot, wid f ä gan
om den för Bränwlnsbrän-ttngs-friheten utsatte Bew>lln!ngs,
a'cuft, sädane anmärkningar förekomrntt,
som emot Uttkttkelrs > Leras vfwannämde geni ensamma
Betänkande, hwad denna omständighet beträffar,
afglfrie fö'sta förslag, tili äkerförwis-! ing
söranlkde; lz och likmätigt Srändets derom meddrlle
uttryckliga Remff, anärq Ständet för sin del
nägon annan eller widare äkgärd för Beret niitzgen
af detta ärende icke äterstä, än i anseende till
den del deras, som angär berörde Bewill-ungs-afgift,
och följaktligen, ekler Regerings Formens lyder
liga föreskrift samt pluralitetens af begge Utskottens
försomiade Ledamöters derom rätteligen yttrade mening,
pä Bewillnings-UtskottelS lärskilta handläggning
ofelbart ankomma bör. ^ lapis.
S- D. Pä Hrderwärda Bonde-StändetS
begäran uti Protokolls^Utdrag af den 19 dennes,
semnade Borgare-Skänder sitt medgifwand- deruti,
ali i Z8 T. af Rikvdags-Ocdningen, hwarest stadgas
om walsält genom Elcckorer, att det skall wara
Hedcrwärda Bonde,Ständet vbetagit, alt sina
Ledamöter i Utskotten pä annar sätt utwälja; hrvilkr;
sä wäi de Respkcilve Med-Stäliden som Rik»
598 Den iv JanuSttt.
sens Högloft. Siänders Expeditions Ulssort, ti» i
akttirgrnde wid Expeditionens författande, skulle genom
Utdrag af Prokocollet wördsamt och wänligen
meddeiaS. kil iuprs.
S- D. Gillade Ständer tillag delar, hwaduppä
Riksdagsmanen?e!wr Ox il^i ^.-z srän Hederwärva
Bonde^Skändet remitterade yrkanden, angäende
rcdowisning för statens allmänna mede!, HushällNlngen
med Kronans Domainer samt de EnwetSmäns
till anfwars ställande, som under iörra Regeringen
bidragit lill olagliga aniialter och handlinaär,
Riksens Högloft. Ständers Slats-Utstslt, uti Me»
morial af den t i l denna manad yttrat ; hWttket
de R'sp?ctive Med-Ktänden wördsamt och wänligen
ffulle tlllkämiagifwas. Oc lupr-i.
D. Dä Borgare-Ständtt till afgörande
sörskog Stats > och BewillningS-Ukstottens gemensamnn
Betänkande, rörande utgäende Sjötullens
liqvDeraine uti samtelige Stapel > Städerna med
Hamburger Banco, t stället för Swenstt Banco,
kuade det icke undfalla Ständer, huru som detta
betalningssätt icke allenast till sin princip är högst
origtigt och saknar all annan grund, än den, att
sädan utwäg, wid r 8»o ärs Riksdag, widtogs
för wäx-arö erhällande kill witz- Statens behrswer,
utan Stats CaftanS widkäimnöe af lvttust pä stigande
Cours, ulan ock akt den särhöj -mg 1 utgäende
Tullasgisten, som detta betalningssätt w d en
hög och nästan jemt stigande Cours innebär , utgör
en gansta kännbar förhöjning 1 jrlfwa Tullen,
drabbande sä wä! Exporteuren dmcke, som och sedermera
hwarje Medborgare » Riket, genom törswärandet
af handeln med Landets expvrtable prokucter;
Pä drfta grunder trodde ock BorgareGtändet,
ait ben härigenom Staks-Werker till
ffyn
-
Den ro Ianuarii. 599
stvndande fördel icke olämpeligare och med mera
tyngd lör Närings-iLkare och Lander i gemen, än
pä detta sätt stuve kunna mgä- Zeke desi mindre
och akt för ögonblicket ej rubba denräknmg, lvm
för StatS-Werket gjorts pä denna resource till wäxlor
för
akt föresiä nägon annan ersättning Lerjöre, wille
bock Borgare-Ständel, med bifall lill UtstottenS
lörsiag, jör sin dei äfwen medgilwa, ott, efter
vkdalydelsen of 1802 LrS Författning, hädanefter
utgäende Sjö-Tullen i alla Rikets Stapel Städer
mä till nästa Riksdag, i stället för Swenfft Bancomynt,
ligviderav med Hamburger Banco eller
Holländsk Courant, i proportion af'det sednare
mvntet» rrlatiwa sördällande till Hamburger Banco,
samt alt denna Sjö-Tull i Stockholm, Götheborg
och Gesie, dä ben icke uppgör till Etthundrade
Riksdaler, bör, lika som all utgäende Sjö-Tull
as större eller mindre belopp t alla öfriga StapelStäder,
af Exporteuren erläggas uri Swrnfft Banco,
med ben uppgäld, som gängbara Cvursen pä
Hamburger Banco fixerar; dock med sörbehäll,
alt pä sätt före är 1800 wor antagit, Tull-Dlrectionen,
till ordnings och säkerhets minnande för
bade Kronan och den Handlande, inom slutet af
hwarie mänad, efter medium af ben under loppet
deraf gängse svarande Cours, bestämmer den Cours
hvarefter Liqviden wid Tull Clarertngar den päsäljande
mänaorn stall werkställaS
Borgare-Ständet,
som, genom hwad olman
anfört är, förnämligast weiat fästa sina Resp ctiwe
Med-Ständers uppmärksamhet pä angelägenheten
deraf, att Riksens Ständer ä näst inträffande Riks»
dag, ofelbart mä pätänka och widtaga nägon med
billighet och allmän nylla mera förrstirg utwäg, ou
win
-
6oo Den io Januartt.
winna det med förenämnde Tull-Clareringssäkk
äftrttode ändamär, har i öfrigt ansett dest wid antagandet
as Utskottens förslag fästade willkor, om
cn witz Coms's bestämmande för hwarje mänad,
icke innefatta nZqon egenlelig anmärkning, utan
endast en närmare och mera efter omstandighererne
lämpad föreskrift, hukrr, j anseende kill werkställigheten
as detta förordnande, samt nödig reda och
säkerhet w>d uppbörden as Tull-medlen, mä förfaras;
och dä Stälidet, jemlikt 71 tz. Negerings-Formen,
bordt häraf lemna sina Respec ive Med»Skänder
del, förmodade Ständer desto häldre, are winna
deras benägna bifall och fullkomliga instämmande
j StandetS» nu yttrade tankar, som befrämjandet
af rätkwsta och allmän fördel, är för Riksens
Sränders omtanka 06) bemödande ett ömt och gemensamt
söremäl- llc supra.
- krcitocollo
ch kl. keterslon.
Den 5 Januari Iströ.
S. D. Hwad Rik»ens Högloft. SländerS
Banco-Urskott i Protccolls Utdrag af den 18 nästlidne
Vrember, »ttrtt och bemstält, i anledning af
Kongl. M chts Nädiaa Proposition till Riksens
Slä der d. ! söru'l'.ä:'ane Nowember rörande en
wist summaS onftämd- "g understöd för TackjcrnS
Btlgs-tagerne, bstöll Bor-are-Ständet till alka
delar; hwarom de Reip elive medStäiden wörd»
samt och wänligen skulle underrättas. lR supra.
S- D- Dä Borgare-Ständet tlll okgöoande
företog Rlkstns Höglcfl Ständers Staks-UtffotiS
i Prolocostö-Uldrag af den 15 ststl. December,
kfgifne Betänkande öfwer Kongl. Majttv Nädiga
Pro
-
