# ID: svediakorp-gov198
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 73,387
# sentences: 2,176
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


kkOKDLOI^LK
hällne
hos
Högloflige
Ridderskapet°«Adeln
Md
Riksdagen i Slockholm
Är I80Y.
Femte Bandet.
l. i n k ä? i n o,
Tryckte hos 6 k o ru och ? k ^ irs i8w.
I
Onsdagen den z Inmrarii igro.
Plenum kl. half ro förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hållet i Högsost. Ridderffa,
pets och Adelns Plenum den 29 December
1809.
S- D- Företog Höglofl. Ridder ffapek och
Adeln Skats,Utskottcts den 21 dennes pä bordek lögde
Memorial af den 5 nästföregående, rörande KongSoch
Kongs-Ladugardarne Strömsholm och Kongsöhr i
Westmanland; och fann Höglost Ridderffapet och A»
deln, hwad Stuteriet pa Strömsholm särskilt beträffar,
detsamma böra såsom nyttigt widmagrhällas;
men akt, hwad angar ett förbäkkradt inrättande af
berörde Stuteri, detsamma ma kill Kongl. Majis
särskilta Nådiga åtgärd öiwerlemnas, pa dec sätt,
att en Cemikee, bestående af äfwen i Landkhushällningen
kunnige man dertill utses, hwilka dock böra
såsom en owillkorlig grund för deras åtgärd antaga,
att Skaten i och för Stuteriers underhall icke med
någon utgift belastas, och akt de kill detta ändamål
anslagne Krono dagswerken fä elter Markegång lör
fas, samt den derföre belöpande afgi't, lill Stuterie
Cahan inflyta: afwensom akt denna förwalltning bov
rvid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständers
widare vmpröfnjng och afgörande öfwerlemnas.
» Den z Januari!.
Widkommande ater öfrige Strömsholm rörande
frågor, sa wäl som srägan om KongSshrS Kongs»
gard med betz tillhörighcter, hwilken Rldderskapet och
Avel» ansag utgöra ert frän det föregående skiljaktigt
amne, beflöc Ridderskupet och Adeln act i anledning
as bermid i Stander gjorde anmärkningar, desamma
kill Stats.Ulffotler återremittera: om hwiiket allt de
öfrige Respecriwe Standen skulle genom Utdrag af
Protokollet manligen underrättas, Or su^ra.
Utdrag af Protokollet hällit i Högloft. Ridder,
skapetS och Adelns Plenum ben 29 December
1809.
S. D Tog Höglofl. Rjdderffapet och A»
deln under öfmermägande den, genom Stats-Ukskot,
ters den 19 bennes pa bordet lagda Memorial af den
9 föregående, yppade staga, huruwida, i anseende
till förlusten af Tull-inkomsterne fran Finland, af«
skrifning a den arliga arrende-summan, till arrende,
sooietetens förman, ma kunna äga rum; och stannade
Ridderffapet ock Adeln i dek beflut, att det mä
pä Tull.Arrenbe-Societetens Ledamöter sjelsive ankom,
ma, huruwida de anse sig kunna, utan någon af,
skrifning för Finland, med arrendet fortfara, eller om
de t annan händelse wilja, enligt Contractets 9 §,
arrendet uppsäga. Ot 8u^rs.
Friherre 8tjorl.steclt, (?orl (lustaf, hade in,
somnar crc Diktamen, hwilkcr upplästes sä lydande:
^Ödmjukt anförande.
Uti den öfwerkygelse, art Riksens Ständers
BeswärS, och Oeconom!» Utskotts betänkande, om
wid.
Den z Januarrk.
5
»vidtagande medel och utwägar till fattige Barns söda
, samt uppfostran, innefattar ett för Riksens Högloft.
Stander wigligt föremal, skyndar jag mig att
med Herr Greswens och LanvtmarskalkenS, samt Högloft.
Riddeiskapecs och Adelns tillåtelse, deröfiver yttra
mina tankar: förwitzad, att i Fäderneslandets
sköte likars klagorop kraftigt wärka til! deras räddning.
För Swerige, hwars sannskyldiga styrka och
sjelfbestånd huiwudiakligen hwiiar pä en förökad folknummer,
och som har utrymme lill bärgning för flerdubblade
millioner menniskor, är det af yttersta bety.
denhet, icke allenast att giftermål befordras innom ds
mindre förmögne Zvlkklafler, genom tillfälle för dem
att kunna bosätta sig, och mcd arbete erhålla sin
tarfligt» bärgning, utan ock, att fattige samt nödställdte
personer af alla aldrar, icke mä för bristande
anstallter sakna lisweks oumbärliga förnödenheter, eller
att som ty wärr händer, tusendetals msnniffor i
brist pa Läkare, och behörigen anwända medicamenrer,
icke matte genom sjukdomar och smittosamm.» farsoter
i förtid bortryckas, tig oersättlig skada för samhället;
att förtiga, det mangen, som med en förstörs hälsa
suckar under bördan af ett uselt lif, skulle kunnat
lycklig för sig sjelf och andra, uppnatt mäjet as ds
dagar Naturens Herre henne bcffjärt.
Att i mensklig förmåga förekomma allt detta
onda, att bereda at wara medbröder blidare öden,
och att dermed befordra Rikets förkofran, utgöra
de ärorika wärf, som Konung och Rikets Ständer
hasrva sig förbehållit.
I sammanhang med hwad jag redan haft äran
anföra, synes mig sölja, att dä hwarje Indiwidu
6
Den z Ianttarft'.
uli Staken, bör af henne i Politiskt afseende sorgfälligt
wardås, menffiighekei, och ve heliga f rbindelser
wi sta uli mot wart eget slägte högt bjuda, det
wi skole försörja och uppfostra wara likar, be fattiga
och warnlösa barn, hwilka framför andra behöjwa
allmänt biiräde.
Oeconomi^-Utskottet har ock^a med ben känsla och
rattwisa, som är Lagstiftningen wärdig, samt iwa rar
mot den Ledamotens adia afsigt, som wgckt äainrt,
i sin widd omfattat förenämds wigkjga ärende. I
sitt betänkande har Utskottet icke mindre uppgiiwik be
allmänna mede! och utwägar, hwilka för iiödstäidke
barns underhäll och education att vanas till nyttige
medborgare, wore att tigga, än orken hwar de bor.
de uppfostras, och tillsynen derwjd i allmänhet blist
wit föreslagen.
Wid besia föeslager, Utbeder jag mig endast, att
k ödmjukhet sä anmärka, alt som bäve äldre och sednare
Lagar och Författningar påbjuda, huruledes det
ar en skyldighet för hwar och en Stad,, Socken eller
Harad, akt söda och underhålla sina egna fattiga;
denna förpliktelse alitsa huswudsakiigen bör äfwen
jnga i beräkningen af kiilgangarne för wärdén om
fattiga barn, hälst som besia behöfwands bäst kännas
tig sina omständigheter i födelse — eller rätta mistelsewrken,
och de samma likaledes, efter tillcagande och
behörigen omvände sörmögenheter, komma med tiden
att gagna sina wälgörare
Af
synnerligt warde och goda påföljder, anser
jag der också skulle blifwa, att en Föreståndare uti
hwarje Socken eiler mindre district tillsattes, som erhöll
-
Den z Januari?.
7
holt det ypperliga förtroende, att hofwa närmaste inspeciioncn
öfwer fattige ock tili allmän omwardnad
upptagne barn, pa det akt de icke matte sakna nödigt
uppehälle, stjökse! och erforderlig education; skolandes
det således tillkomma denne hederspost, alt för be
honom ombetrodde barn , efter faststäldte priser betinga
samt occordera om deras uppehälle och förnödenheter
hos wälkänt folk innom distnctet; att besörja
ber barnen ordentligen blefwo waccinerads: att lillsr
det dcste tidigt b.ijwa underwiste i innanläsning, Christenbom
och andra nyttiga kunskaper, a wén att de
samma wanjas kil! ett för dem afpatzat arbete, eller
handaslöjd, samt alt barnen med tjenlig näpst eller
nesa, alfwariigen ashallas fran tiggeri, hwilket öfwer
allt alwen pa landet såsom förbud, skulle med
stränghet handbaftvas.
Med den öfwer fattigwarden i Länen utsedde
förwalrning, agde Socken Föreståndaren, att antingen
sjelf ester genom Prästerskapet ester sig företeende behof,
akt breswäpla samt att ärligen tili wälbemälks
Förwaltning med berättelse. Uti wista söreskiisne delar,
inkomma.
Men för att i något system bringa detta angelägna
ärende, hemställer lag ödmjukeligen, alt af
wista committerade, en allmän plan för Fattig, och
Sjuk,marden öfwer hela Riket ma blifwa uppgjord
samt antagen, såsom i Husmudstaden ar izo? kill
menskstghetens och nitiske medborgares heder tillgått.
Jemte det, att jag nogsamt jnser osullständigheten
af hwod jag härem wagot yttra, anhäller jag
hos Högwälbcrne Herr Greswen och Lanlltmarjkalken
8
Den Z IanuarLi.
sam Högloft. Ridderstapet och Adeln ödmsukast, akt
dcrra mitt anförande matte kill Riksens Högloft.
Ständers BefwärS och Ooconomiw Ucstoltetö skär,
skadande remitteras, som ädelmodigt öfwerjer brister,
ne, och lemnar mig tillgift för hwad jag ifrigt önsta!-.
Stockholm den az December 1^09.
Larl 6. 8tjern8teckt.
Remitterades kill Allmänna Beswärö och Oeconomi.
^ Utskottet.
Grefwe Hamilton, ^xe!, uppläste följande
Diktamina.
I al! ödmjukhet lär jag underställa om icke
Högloft Ridderstapet och Adeln skulle finna nödigt i
sam ra v med sina Medständ i underdånighet yrka , att
det wiv sörledne Riksdag utfärdade förbud mot bruk
af större Silfwer pjecer ma upphäfwas: huru mycket
Silfwer har icke detta förbud jagat ur Riket och i
dest ställe införskaffat Glas och Porceiaine? Hwad
ar billigare än hwar och en under sin lefnad får allwanda
sin ägendom; ehuru obillig en lag ar bör den
lydaS: men mine Herrar, att afskaffa Lagar en hederlig
Kar' icke rån beifra är wäidigc Swensta Folket.
H'qlcfl, Ridderstapet och Adeln täcktes tillåta
mig ärhmoca. att enär SäkerhetS-Acten 178g blef
Ridderstapet och Adeln pärrugad, lär ivar da wa,
rande Store Konung I!>:dje g i a. uran
kwifwc! efter i wart land bruket icke medgiswer bedja
för de döda eller det är fåfängt göra förböner för de
magt
-
Den g Jamrarit.
9
magtlöke , ur Kyrkobönen utesluta Riksens Ständer.
M?v listigaste känstor för detze Swensta Folkets Fullmägrigs,
förestår jag wördsammast att hädanefter
som förr brukligt warit ma i Kyrkobönen införas näst
efter der Kongl. Huset, Swensta Folket, framför
Trogne Embetsman. För ett fa upplyst Samhälle
lärer dek wara öfverflödigt anföra stjäien till mitt
ödmjuka påstående, fom jag tror bora remitteras kill
Co, stikuticds - Utstokket j foll dec förrjcnar Högloft,
Rldverstapetö och Adelns afseende.
-^xel lstamillon.
Begärdes pa bordet.
Justerades Pleni Prolocollerne för den 14 Ds«
eembrr, 16 December för och eftermiddagen, och
den ig December.
Upvlaste Herr Grefwe» och Landtmarstalken en
Bulletin kom nytz ankommit, af innehåll, att Kongl.
Majus hälsa fortsore alt förbättras.
Upplästes och gillades följande as ExpeditionsU
stokkek töriflagna nya Redaction af 2g §. i Rikh
dags-Ordningen.
§. 2Z.
Ridderstapet och Adeln samt Präst - och Boka
gare - S anden wälje genom Elektorer och Bondel
Rrvd sch A. Peor. 5 D. Skäktz
ro
Den z Januarii
Ståndet pa det sätt Stander wid hwarje Riksdag
lzeniigast fi-uier, genast 06) sist innom otta dagar sedan
Riksdagen blstwit öppnad, Ledamöter, lika man,
ga a; hwarze Stand, i de Utskott hwilka skola arens
verne dereda och utarbeta. Sadane i Grundlagar Lc. Lo.
Justerades följande fem underdäniga ffcifwelser
till Kongl- Maj-star.
Stormägtigste Allernadigste Konung.
Sedan Riksens Stander sig emellan öswerenskommu
om, den Answarigherö-Lag för Stats Rådets
Ledamöter och Konungens Radgiflvare i Cvmmandowal,
hwars jaststallande genom Reqerings-FormenS
106 § birlwic anbesaLt, sa Riksens Ständer härjemte
» underdånighet öfwerlemna denna författning till
Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning och bekräfs
lande.
Riksens Ständer framhärda ärc.
Lag
hwarefter Ledamot af Stars-Aader, föredmgande
jamt dci» Emdecsman, konungen all
män ke artttlng n,ed Lonrmando-mal uppdra,
grc, skola för Embets förseelser af Aiks-Rärc
dömmav.
Stats-Ministrarne, StakS.Raden, Hof,Cancel«
keren, föredragande samt den Embetsman, Konungen
allmän befattning med Eommandomal uppdragit,
skola, pä sätt Regerings Formen af den 6 Junit
»809
Den z Jannarkk rx
1809 förestriswer, uti förekommande RegerkngS-ä
der, af hwad bestaffenhec de wara ma, efter bästa
förstånd och öswertygelse, räda Konungen kill det,
som Rikets Grundlagar likmätigt är, samt i olmer,
ensstämmelse med dem, Konungens och Rikets lörman
befrämja; alltid laka sig warda om Konungens
magt ost) Riketö Ständers samt Inbyggares ^eloch
Rättigheter, alt cfcer hwad härom i Rikets sagar
och Författningar är stadgat och förordnar,
Sjeifkrafde påminna om Rikets rätt och bästa; —>
dock endast Konungen råd guma, men ej jemte Honom
regera. De äro ej allenast , salom M Lborga,
re och för sina personer underkastade, hwad allmän
Lag och laga Stadgar bjuda, utan stole ock för sine
rådslag och gärningar, i och för deras Emb-cen, wara
Konungen och Riksens Ständer anfwarige, pa
satt Regerings Formen utstakar, och här nedanföre
stadgas, men ej i och för dem af enstildke personer kunna
tilltalas. D?tze Embetsman kan ej eller till last
lagqaS om, emot deras, pa anförde stal grundade
råd 5 utgången, utan deras förwallande , blifwer o,
lycklig, och det asystade goda ändamälet icke winnes.
§. 1.
Försöker nägon Stats Rads Ledamot, under
den rid, dä Regeringen, enligt gy, 40, 41, 42 och
4Z §- §. as Regerings-Formcn, föres af Statö^Ra,
det, att waldsammeligen ötiverändakasta RegcringS,
sättet, sadant det aenom Rikets Grundlagar antagit
är, eller med Råd eger gärning m-dwerkar list
Lagstridigt kullkastande af någon Rikets Grund»Laq,
eller tillstyrker någon StatS-RadS Ledamot, när Regeringen
icke af Skats-Radet föres, eger den Em,
-ersman, som i Commandomal Konungen råd gi iver
12 Den z Janrrarii.
sadant Lagstridigt Steg, eger underlåter att deremot
göra föreställning, enär han finnér läoant a sarve mae
ra, eller uppsak'igk och bewisfigen kördöijer någon
omständighet, som kunnat savank steg förekomma,
ft.affas såsom Rikets Förrädare och miste Lif, Ara
och Gods.
Ehwad Regeringen af Stats Rådet söres eller
icke, ware rt!l samma str ff sky vig den Ledamot af
SlatS-Radet eller den Konungens Radailware i Comrnandomal,
hwilken, genom tillstorkayde eller under»
lacenhet alt föreställning göra nar han finnér sadant a
sarve wara, eller genom uopsatligk och bewisstgk fördöljande
af »agon uyrlyöning, befrämjar eller walkar
sadant laust!idigt steg, som, enligt no Z. af Negerings.
Formen, såsom Förrädare anses bör.
§. 2.
Unherlater Stats - Rådet den oivillkorljga pligt,
<kt i de sall yi, 92, 9g och 94 §. §. Regeringsformen
utstaka, kill deruti soreskrifne lider Riksens
Ständer till allmän Riksdag kalla, eller skulle en el»
ler flere SmtSrRadetö Ledamöter, sadan kallelse afstyrka
eller Riksens Ständers sammankomst till Lagtima
Riksdag a den tid de utsatt, förhindra söka,
Pola xjixr brottslige mista Embetek samt wara
owärdige att widare nyttjas i Rikets tjenst.
Lag samma wars om Ledamot af Stats-Radet eller
Föredragande tillstyrker Konungen atc, innan Riksdagskallelse
i Hufwudstadens Kyrkor »vederbörligen
kungjord blifwit, eqenmägtigt eller wäldsamligen, lyska
ben i 6z §, Regerings - Formen stst omsörmälre
Den z Januarik IZ
Pennknge kumma, hwara Rikens Ständer förseglad
anordning lämnat; likaledes om Stats Räder, dä det
likmätigt zy, 40 , 41, 42 scb 4; §. §. RegeringsFormen,
förer Regeringen, pä osman omförmälre 0-  lagiiga kid och sätt, berörde summa lyfter, eller någon
Stats- RädekS Ledamot ett sä beskaffat lyftande
ti! i styrker.
8- z.
Skulle Stats , Rads 'Ledamot eller Konungens
Radgitlvare i Commandomäl, tillstyrka Konungen
att wwcaga sadant steg, hwilket uppenbarligen ar
stridande emoc R grrings,Formens bokstafliga föreskrift
mi 57 § rörande RcksnS Ständers beskattningsrätt;
mi 6o Z. kill iörhöjande af den Bewillning Riksens
Sränder sig atagik, eller af sadane arkiclar, hwilka
1 den samma till bewillning räknas: allt sadant till
förökande af Kronans inkomster; dock härunder icke
begrepne ladane, i denna 60 §. ej omnamde afqifter,
hwilkaS föremal äro inättninqar till enskildras gemensamma
nytta och beqwämlighet, såsom Bak, Bro,
Färg och andra afgifter af dyljk beskaffenhet; uik 7;
§. rörande päbjudande, uppbärande eller fordrande af
nya pälagor, u skrisningar af Manskap , penningar
eller wahror , utan Ständers samtycke, uti 66, 6z
vch 72 §. §- rörande Riksens Sränders befattning
med Banco och RiksgäldSwerken, samt uti' 78 §.;
att någon del of Riket icke ma kunna derifrån assöndros,
eller underlåter han att, emot sadant Lagstri.
digr steg göra föreställning, eller det walkar och be«
främjar, gensm upsaceliqk vch bewisljgk fördöljande
af näzen uplyöning, miste ämbetet och warde ej widare
nyttjad t Rikets tjenst.
r4
Den z Januarii.
. §- 4.
Stats-Räds Ledamot eller den i Commandomäl
Konungen rådgifvande, hwiiken tillstyrker emot wärk.
ställiqheken af den, af Konung och Ständer faststälda
Tryckfrihciö Lag, stuvande steg, elier underlåter
att deremor göra föreställning, miste Embelet.
§. 5-
Underlåter Stats - Räos Ledamot ester Konungens
Radgisivare i Commandomäl, att pä sätt 6; §.
förmäler, till Prorocollet göra föreställningar emot
anwsndandct of Rlkets ordinarie Stats medel, eller
ätagen Bewillning, annorlunda än fastställt bstfwit,
eller försummar han ack i sadant fall till Protokollet
anföra hwad Riksens Ständer t den def förordnat;
eiler tillstyrker sadan Embetsman något, som uppenbarligen
är stridande emot Regerings.Formenö bokstafliga
förestrist uti usta Momentet af 74 §, rörande
Gärds fordrande wid Trouppers tåg och marcher,
till utförande af ett uppkommit Krig; uti 76 Z. angående
Rikets fördjupande i stuld och upptagande af
Län; uti 77:de §. rörande disposition af Kronans
domaincr, sa midt sadant angar den Riksens Stander
i samma § förbrhallne rätt; uti 79 §. om mynkwasendet
och uti tzo §. om JndelningSwerket, eller
underlåter han emot sadant Lagstridigt steg göra föreställning
, eller det wallar ester befrämjar genom
uppjäteligk och bewisligt fördöljande af någon upplysning
, eller tillstyrker Konungen att något beslut fatta
i de mål, om hwilka iz §. handlar, utan att kill
utomordentligt StakS > Råd kallelse blifivtt utfärdad,
miste Embelet,
Dcn z Ianuarir.
15
Om genom någon of förenämbe EmbeksmänS
tillstyrkande elier underlåtande otc göra föreställningar,
eller upjateliat och bewisligt fördöljande af någon
uplysning, nago!i lider skada lill Lif, 7fra eller Per,
fonlig frihet, uian akt Lagligen förwunnen och dömd
wara, eller förlora gods, löst eller fast, utan laga
ransakning och Dom, eiler warder nägons frid i hans hus
störd, eller förwiseS någon frän Orc till annan, straffas
olwaichemälte Embetsman för sadant lagstrldigk
förhållande derutom, pa sätt allmänna Lagen i usta
Cap. 12 z. Rättegångs. Balken stadgar för Domare,
som wrang Dom fäller.
§. 6.
Uragcläter Stars. Rads Ledamot eller Konungens
Radgifware i Commandomäl, att de öfrige dem
i GwndLogen uktryckeijgen förrskiifne, men i denna
Anfwarighers - Lag icke särskildt uppräknade pligter och
föreffrifter, iagttaga och fullgöra, ankommer det pä
Riksens Ständer, att hos Konungen göra fädan anmälan
, hwartikl 107 of Regeringsformen dem be,
räkkigar, med iakttagande af be wilker, samma §. l
betz sednare Moment stadgar.
§- 7.
Döljer Stats. Minister för Utrikes ärenderne
eller HostCanceller eller den Stats, Rads Ledamot,
Konungen , dennes främvaro tillkallar, för Konungen
bewisligen »agon af Konungens Embetsman eller
främmande Magters Sändebud, lill följe af dcn»
uppdragne kall, meddelad wigtig underrättelse i fräs
tzvr, som röra Krig, Fred eller Förbund emellan
r6 Den z Januaris.
Riket och annan Stat, miste han Embetek. Sker
det af bewiöligk uppsåt akt Konungen och Riket ska,
da, straffas han esler 4 Cap. Mitzgärnings, Balken.
§- 8.
Fran Konungen utgående Ervsditiyner och befallningar
skola wara försedde rmd den Föredragandes
Contrasignation och instämma med deröfwer förde
Prvkocoil; sker annorlunda genom någon Föredragandens
åtgärd, miste hen Embeiet, uran att någon
tid kunna tunni aler rnsaitas eller kill annat Embete
innom Slars Rådet förordnas Urcustläte» hon, akt
till Slätö- Rådets P^oiocoll göra föreställning emot
sadant Konungens beslut, hwiiket han sinner stridande
emor Regerings - Formens bokstofliga föreskrift, och
oagtadk Konungens ändock fortfarande yrkande, att
ett sadant b«stur skall utfärdas, han ej dä ulöfiver
sin rättighet och pligt, att Controsiqnalionen derä
magra, ware Lag si mma; likasom om han Embetet
äkertagcr förr än Riksens Ständer hanö förhållande
pröfwat och gillat. Lider näaon skada kill Lik, Ara
eller Personlig frihet, eller mister gods, löst eller fast,
utan laga ransakning och Dom, eller blifwer nägonS
frid i hans hus störd, eller någon förwisad fran Ort
till annan, derigenom att han Contrasignation ej wa»
grat, straffas han dehutom för sadant Lagstridigt förhållande,
pa sätt allmänna Lagen i ista Cap. m §«
Rattegänqs.Baikcn stadgar för Domare, som wrang
Dom fäller.
Föredragande ware k öfrigt för sin befattning
»nsedd skyldig till enahanda answar, som denne Lag
Stacs-Rädö Ledamot uti jörrgäends §. §. äjägger,
en
-
Den z Janvarii.
enligt förseelsens derutinnan utmärkte swarare eker lin»
krigare beskaffenhet, med derester lämpade straff; dock
ma hwarken Föredragande eller Stadö.Räds Ledamot i
och för Embrcecs skuld, i annan ordning an Regerings
formen utstakar, och således ej af enskildt man,
kunna tillcalaS.
§- 9.
Stats Råd, hwjiken of Konungen dertill utsedd
och förordnad, tager sätx och röstan i Högste Domstolen
öfwer mäl, som frän Krigs-Domstoiarne dkages
under Konungens pröfning, ipare för sadan ^befattning
underkastad Domare jas och answar enligt Lag och
Laga stadgar, lika med annan Ledamot af Högsta
Domstolen
§. 12.
Enär någon af de i uste H. omnamde Embetsman
tilltalas som redan utur timsten blifwit endtledigad
eller afsked tagit, och warder om begangnö
förbrytelser öswerkygaö, ware han förmllen till ena»
handa answar, såsom more han werkeligen tjenstgörande
och fware förlusten af hwad han j pension oller an*
dre förmäner as Publigwe medel kan innehafwa emot
förlusten af Embetet, om han det ännu innehade,
§. tr,
Hwad emot Siats Nads Protocol! intill den dag
da Riksdagen börjas, under dä påstående Riksdag
icke anmärkt bliswer, derä ma sedan wiö paföljandö
Riksdagar atal icke äga rum.
Ridd. och A. pror. 5 D.
r.
iF
Den? I.uruarik.
Stormagtigste Alicrnadigste Konung.
Un afläten Nådig proposition af den ; sistl. Juli!
till Riksens Srättders Slars U chair, rörande
Stars werkcrs tillstånd, I komster och Utgifter, har
Eders Kongl. Maj-.c täcktö förklara Dest Nädiga
benägenhet, att sorgfälligt iagkaga alla utwagar lig
favane indragningar i Skaks-werkecs utgifter, som ars
sörenlige nied Riks-Styrelsens tillbörliga handhafivande.
Riketö förs,var och hworje Undersåtes i Lag grundade
säkerhet; hwarf mre Eder Kongl Maj:t. tillkännagi»wit
Sig med NaSigt wälbehag wi!ja anse, om Smis Utskottet
upgifwer de besparingar, som enligt Veste grunder
kunde finnas nyttiga och räkkwisa; förmodande
E. K. M. akt wid en chr bättrad gäng ak ds allmänna
Arenderne, detze skola, med lindring i Statens kostnad,
kanna lika noggrant, lvm förut wardås och behandlas
as färre, dock till en del bättre lönade Embelö' och
Tjenstemän, än de nu antagne.
Under rackamt erkännande af E K Maj ts äfrveir
härigenom ädagalagde Nådiga omsorg för Statens
upprätkhatlande, ha'wa Riksens Ständer lika med
E K. M. icke allenast infevk nöt wändighe-en as o^a de
be«parl'ngar, som r Statens urgrmr kunna äga rum,
Utan äfwen rrodr indragningar r EinbekS och lienstemonna
Staren kunna bltfwa sa mycket mera möjstge,
som de allmänna Arenderna. i ameende ri>I Rikets förlust
af Finland och Pomern, twifmels uran torde kom,
rna att t mcnswarande förhållande atlaga och följakt igen
tar'wa ekl mindre antal EmbelS och tienstemäa
till derab behandlande,
Men
Den z Iariuarlk.
19
Men da kill utrönande L hwilka delar af ds kill
Rlks-Styrelfen hörande, werk och Stater, en sadan inskränkning
kan och bör äga rum, erfordras mangfaldiga
och granaga undersökningar, samt en noggran
pröching as 7lrenvcr,>eS och WerkenS beskaffenhet, jemre
en fullständig kännedom af alla de författmngar,
ordningar och grunder, hwarefter 7frenderae pä sina
behöriga ställen böra hanteras, hofwa Riksens Schäder
funnit att Sta s blstkottst, af mangfasjdiga a-rdra
göromål öfwerhopadt, icke möjligen kan hofwa alt
påräkna sa tang kld, soin ärfordras för ekt 'orvejs af
den widd och omfattning som detta, och derför?, till
ändamalsts säkrare winnsche, trott sig böra hös Eder
Kong! Majt härmed i underdånighet anhaua, ber käckas
EK M, l Näder förordna en (5.'Mmich- as niuffe,
dristige och kunnige män, hwilka singe sia uppdraost,
att med iagragande af de grunder, !om E, K M.
u i jörberörde Dest Nädiga Proposition, uppglstvit,
urard »a en fuliständiq pchn i detta ämne, den E.
K. M sedermera, ester Nådig pröfning torde täckas
lära till »verkställighet befordra.
I Sammanhang härmed fa Riksens Ständer
osmén Underdanigst rilikannagifwa DkraS fattade beslut,
ak utfästa L ne belöningar, den ena af svo,
den andra af 250 R dr, för dem, som uppgifwa d> t
tjenligaste project kill reglering af arbetsk innom R
ksts Hot Raster, Co stegler ock Styrelse Werk med afseende,
r:o a en redig, driftig cch säker behandling af
Arenderne, samt en enklare räkenskaps merhode; och
2 0 akt den pä enklaste särk och med inskränktaste an.
kal ledamöter och' Bergning kunds astadkommaö ; börande
desta förstag inlemnas till ofwanberörde Comité,
arr der pröfwas och granskas same i sammanhang
-
20 Den z Januarik.
hang med Commttöeng yttrande deröfwer, tvld nasta
Riksdag komma under skärskådande af Riksens Ständer,
söm da öga akt tilldela den utfästa belöningen
är oen eller dem, som finnas deraf förtjente.
Riksens Ständer framhärda Lc.
Skormägtigste TMrnadigste Konung.
Till Riksens Ständers Skaks Utskott har Eders
Kongl. Mo>:t i Noder behagat öfwerlämna en af ds
fläste Landt.Räntmästare i Riker ingifwen underda.
wg ansökning, att a RikögäidS-ContoirelS Konder,
eller be mede! , som genom bewillning komma akt in,
gä enahanda Remiss. Lags ma i Nader warda för
Laiwk.-Ränrmästarne fosisiäibk, som för StatS-Werkets
medel besiäs.
Sedan Stats - Urskottet, i anledning af denna
Nådiga Remiss, dcrökrver till Riksens Ständer af,
giswil sitt urläkondi', ha^wa Riksens Ständer tagit
detta ämne under mwerwägande och denvid inhämtat,
att R miss,Laget , isian första början da der ar 1727
inrättades, länge waru bestämdt till ganska olika be.
lopp och till wida större forman för den ene Lanvt,
Ränrmästaren än för dcn andra, samt atr orsaken
kill denna o ikher warit grundad deruti, alt en del
Landt» Räntmästare i de aflägSnafte orter dä ansedtS
haswa större sirgrighek wid akt anskaffa tjenlige Wärlar.
eller Vanco-S^dlar till RemisierneS werkställsnde,
än de uti anora närmare Residencer belägne orter;
hwarföre och Laget derefter blifwkc iämpadr; sa att da
försti.ämde för flik orsak erhållit r, i och en half,
s ända kill sch med z procent, hafwa de sednare mast
Den z Januarii 2d
Ztnöjas med en åttondedel, en fjerdedel, en half och
högst tre fjerdedel procent ; hwilka proportioner äfwen
wid be i sednare tider skedde förändringar med
Remist Laget, merendels bfijwit följde.
Men da genom Banco - SedlarneS ymnigare
gångbarhet, sedermera föga skillnad ägt rum i swarkg»
heten för den ene Rämmastaren mer än för den andra
, atr kunna göra rcmihsrne; hwarlöre en jämkning
uri Remist-Laget anseus billig och tillbörlig; har
ock ett sörnyät Reglemente för dest beräknande btinvit
Ntfärdadt medelst Kammar - Colkegii sch Stats- ConFoirecg
Eirculair, B-ef af den iz Augusti i?8-, enligt
hwlcket Remist - Laget för ingen Landt Ränkmästa
re är faststäldt högre an i Procent, eller mindre an
tiva attondedels Procent, blott med undantag af LandtRäntmästaren
i Stockholms Län, som blifwic bibe.
hallen wid det gamla Remlh e Laget af endast en ät»
toadedels Procent.
Sadant war förhallnndet af Remist - Laget, da
Riksens Ständer wid ärS Riksdag akogo sig en
större och ansenligen ökad Bewtllning, hwilkcn hel och
hällen skulle uppbäras af Riksgälds, Conkoiret pä lika
särk, som de öfrige Conkorek tilistagne Fonder; och
til! följe af Kammar r Collegii samt Skars. Con,
koirels Circulair, Bref den 22 Maji sistnamde
ar, skulle wanrigt Remist - Lage bestäö Landt- Ränkmästarne
sa mai a Brwillnjngen, som ä Lön, och
BekalningS-afgiflen, hwillkel Remitz, Lage de ock fatt
sig lii! godo beräkna, ända kill d-h Hemltga Utskottet
, wid iZoo ars Riksdag uri den för Riksgmds.
Conkoiret meddelade Jnstruction, förordnade, akt
Remist- Laget ä Riksgälds-Comoirels medel skulle 'ör
22 Den z Janrrarkst
samtlige Räntmästare nedsättas till tre septonhedskS
procent, med undantag, af Landt,Rantmästaren i
Stockholms Län, hwilken skulls beräkna der förut
»vanliga RcmiHLage as e„ ältondcdcls procent.
Wid äfwerwägands af Landk-Ränkmästarnes nu
gjorde underdåniga ansökning, hafma Riklens Ständer
insett, att da det är 1781 stadgade Remih-Lage
blifwik proportionerat efter Landt RäntmästarneS Lönings-sörmaner,
samt ingadt uti beräkning af hwad
de uri ärlig inkomst ansetts böra arniura, enahanda
grund som wid regleringen af Remist Laget a Statsmedlen
blifwil fölsd, wäl icke kan wara lämplig list
Bewigntngen, hwstken till största delen först ar 1789
tistkommit, sa wida Remist Laget a Vewillningen rärkeligen
icke bör betraktas annorlunda, än såsom en
ersättning och belöning för de kostnader och det särskildta
befwär, Landt Räntmästarne i och för uppbörden
och remi!teringen as Bcwillningen tillskyndas;
men som deremot är onekligt, att den tillökade Skri -  warechjesp, Landr-Rämmästarne, i afseende pa der.s
befattning med Bewillnings- medlen, behöswa, genom
nu warande tidens dyrhet mäst medföra en större ut,
gist; hwarkist kommer att Landt Räntmästare, enligt
hwad Riksgälds, -2.onloiret!- Handlingar ukwisa , fatt
»vidkännas hworjehanda förluster, genom efterapade,
förfalstade och oduglige Sedlar, hwilka uti uppbörden
af dem d ifwit mottagne; alllia hafwa Riksens
Ständer funnit någon förhöjning uti det Remist Lags,
som i sednare tider warit bestadt, bade räirwis
och billig, lamt kill s''lje deraf amedk Landt Rämmastares
R mist.Lage ä R>ksqä!de-Contvire:s mebel, hähanefc-c
böra bestämmas kill en fjerdedel^, i ställe!
^-r tre scxr«udrdeis proeenc; stkwäi med uudantag af
Den z Januaril.
LandttRäntmastarcn i Stockholms Län, hmklken bibeHålles
wid der wankiga af endast en attonvedels procmr;
samt med dek utcryckeiiga förbehåll, an intet
Ramitz, Lags mä af någon kill godo beräknas a de
summor, hwilka icke innom den uri Färsattmngarne
uistakade tid och der föreffrifwen ordning fran LandtRänterierns
expedieras. Hwtlket allr Rasens Stan.
der till swar a Eders Kongl. Moj:rs Nådiga Re»
miss, härmed bordt i underdånighet anmäla
Riksens Stander framhärda Lc.
Stormagtkgste Allernadigste Ksnimg.
W«d betraktande af den mängd O conom's?a
Författningar, hwilka tid ester aungn bchwlt kill est
terieinad för.skrifne, och ibland hwilka ganska -a äga
den förtjenst att icke hänwisa Läsaren till äldre i samma
amne utkomne Stadgande» och Påbud, hauva
RcksenS Ständer önskat, akt desamma kunde för! or»
kas och inskränkas ttll ert sa litet antal, som möst
ligt är; och fa med anledning haral, hos Eders
Kongl. Mastt frambära ben underdåniga anhållan:
dek matte aila uti allmänna huShDningsinai hittills
utfärdade Förordningar bliswa sammandragns till en
enda Författning öfwer hwarje särskildt ämne, somt
att, sa snart ett nytt Påbud hädanest r publiceras,
detsamma ma wara sa fullständigt, att alla äldre
stadgande» i samma ämne derigenom göras umbärlige.
Härigenom hoppas Riksens Stander, akt ali
hittills, genom ds manga, oska stridiga, men dock
sagan hwarannan alldeles upphafVcnde O-conomiska
jörfattttingar, förorsakad orsba, fkali i sramtioen
kun.
S4 Den Z ^Januarii.
kunna sörswinna, atk Domares och Embetsmäns
misstag wid Lagarnes tillämpning mera jällan skola
förspörjas, samt att allmänheten skall kunna undivika
alt genom okunnighet bliswa straffbar.
Riksens Ständer framhärda Lc.
Stormägtigste Allernadigste Konung.
Ehuru Kongl. Vrcfwet -en I Februarik 1758
innehaller tillräckligt förbud emot adwocatur of de
personer, hwilka till biträde eller egen underwisning
pa Tingen åtfölja Häradshöfdingarnc, hofwa RckjenS
Ständer likiväl, pä det, genom okunnighet om betia
förhud, förbrytelser deremot ej mätte beredas, ansedt
nödigt att menigheten wid Tingen underrättas om fö,
renämde personers namn med tjenlig äkwarning att af
dem wid Rättegångar intet biträde begära; och fa,
med anledning häraf; hos Eders Kongl. Maj:t i undeedanighel
anhalla om dec tillägg uki förenämde
Kongl. Förordning: att sadane Domaren -åtföljande
personer, ma af honom wid Tingets början bliswa,
till menighetens underrättelse, namngifne, samt att,
i fall en sadan person, det oagkodt, skulle örwerrpga
akt hofwa hemligen eiler uppenbarligen bilrädk någon
part uti der wid Härads Rätten förekommande twistemä!,
ma bade han och den, som honom derom anmodat,
hwardera wara förfallen lill z R:dr 16 H S
Böter, Konungens ensak.
Likaledes, oagtadt dek om allmänna Adwoeater
eller Ombud, uti Kongl. Förordningen den 10 MarS
^749 gifne stadgande, nemligen all be mäste wara
wiv
Dm z Jamiarli. 25
tvid Academien examinerade, enligt hwad i fnnuerhec
Kongl. Beefwet den 27 Maji iZoi tydligen tillkänna,
gifwer, icke är killänäpligc a styldemän elier andra,
dem parken af egen kännedom hor förtroende kil! och
Sjelf pa "eger älwenkyr till Ombud wäster, i ansten,
de tili hwilka allmänna Lagens förcsknsc uki 1; Cop.
2 §. Rättegangö-Balken gäller; likwä! och da, enligt
hwad af Bonde.Skanbek anmält blkfwit, någon
mistlydning, i denna del stundom skall hofwa ägc
rum, hofwa Riksens Ständer, till förekommande deras,
anfelt sig böra hos Everö Kongl Mastt i underdånighet
anhalla, dec täcktes Eders Kongl. Majit yt.
terligare t Noder förklara; arc emot meningen af
1749 ars Kong?. Förordning och lydelsen af Kongl.
Brefwek den 27 Maji i8or Allmogen ej mera an andrs
Rättsökande mä betagas den frihet, att till deras
talans förande eller till Fullmägkig bruka fm
skyldeman eller andre, som förberörde Lagens rum
omförmaler, da be hofwa de dar nämde egenskaper.
Riksens Stander framhärda Lo.
Friherre kunck, ^clolsch, hade inlämnat ett
Memorial, hwilket upplästes, sa lydande:
Wördfamt Memorial.
Det beslut Högloft. Ridderfkapet och Adeln fak.
kadt att den Beskattning Riksens Högloft. Ständer
behaga denna Riksdag sig ataga till ScatS - bnstcnö
fyllande, skall fördelas och utgå under lwenne särskildta
benämningar: Bewillntng och Nrigvgärd,
At0h. och A. Oror. 5 B. äk
4-
26 Den z Januarir.
är grundad pä den möjliga händelse, akt hos Riksens
Ständer sädane stridigheter kunde wid nästa
Riksdag sig yppa, som lade hinder i wägen att innom
den lid Regeringsformen inskränker Riksdags
hällande blefwe omöjligt fastställa en ny BenMnmg,
lämpad ester Rikers da blifvande behof/ i hwjlkct
sall de» wid nu warande Riksdag utstakade BewillningS-fumma
skulle fortfara kill en derpä följande, ehuru
afbetalning af Gäld sig härledande ifra» det olyckligt
körda Kriget är att förmoda och i solle deraf
kunde wara medbroder i samfundet blifwa belastade
med en BewjstningS, summa uköfwer Rikets da w-z.
rande behof list kanbaraste tunga för mangen förut
nog utblottad Medborgare.
Den rena afsigt, som medelst detta äfyftar
medborgares sanna fördel och säkerhet, bör ingalunda
kunna wihkännas; men uppå anledning af ett orätt
fattadt begrepp , har hos mangen den owäntade farhåga
uppkommit som skulle Ridderskapel och Adeln,
som genom särskildt enhälligt stadgadt beslut ätagit
sig lika Bevillning kill nästa Riksdag för deras ägande
Säterier likasom Krono, och Krono - Skatte
Jordägare komma att utgöra, .torde wilia undandraga
sig den andel af denna beskattning, som kommer
under namn af Krigsgärd att utgöras twertemok
Ridderskapets och Adefns msigk da dest beslut fattades,
och dä i anledning häraf wäre Med Ständer ,
kwehogfe om rätta begrepper, mösigtwis skulle kunna
farry ett stridigt beslut, sa får jag wördfammast underställa
Högwäiborne Herr Grefwens och Landtmare
skalkens och Höglost. Ridderskapets och Adelns bess
öfwande, beledfagadl med min wördsamma tiiistnrkun
om ett befluts tagande, som med de öfrige Re
specll,
Den z Januari!.
27
spectkwe Skantzen communiceraS: akt ehuru den Beskattning
som nu kommer att fastställas, kil! en ,tzel
under namn af, Bewillning, och tzel öfriga under
namn af Krigsgärd, ven sistnämde eller Krigsgärden
kommer art lili nästa Riksdag pa lika fält som Be»
willningen act utgöras af Säterier och andre hemman
as hwad Frälse.notur de wara mande, alldeles
lika med Krono- och KronwSkatte Hemman.
A. kunell.
Herr Grefwe,, och Landrmarffalken förs.
stalde akt antagandet af Frihcrre kunclls försteg torde
wara Nyttigt för att betaga de andra S-anden ost
misstänka, som skulle Riddcrskaper och Adeln wilja
undandraga sig akt för den pliwiiegierade jorden list
nästa Riksdag erlägga Krigsgärden, hiva,-öre Herr
Grefwe,, och Landcmarskalken gjorde proposition till
bifall af Frihcrre tunells Memorial.
Ropades Ja; och bcflöks tillika akt underrättes»
se härom, genom en Deputation, skulle de öfrige
Scanden meddelas.
Föredrogs a nyo ett af Herr sk Lillön, (larl
VVillwIm, ,'ngifwit och den 6 December pä bordek
lagdt Diktamen, rörande Tryckningen af åtskilliga i
Plenum den 4 December uppläste Dictamina.
Lerk nk Lillön, Larl ^Vichelm, anförde kill
Prokecoliek följande:
Da denne motion af mig bUswit wäckt, torde
det
28
Den z Januarii.
det rillätaö mig atr nu derwid göra ett och annat
tillagg. — Jag stag alldeles icke blifwa widlyftig —
och utbeder mig derföre Högwälborne Herr Grefwens
och Landrmarskalkens och Högloft. Ridderfkapetö och
Adelns beuäaua tålamod nägra ögonblick.
Som jag bliswit underrättad att en del af de,
j nyst uppläste mitt anförande till Protokollet den 6
sistledne Dscemver vmförmäile Dictamina pä enskildt
bekostnad biifwit tryckte, och om eg redan mgifne, ät.
minstone oförtöfwadc bliswa det; och det ändamål
med min motion, deras färskiidte tryckning såmedelst
är wunnst; jac kill Högwäibsrne Herr Grefwe» och
Landlinalstaiken och Högloft. Ridderstapet och Adeln
jag ödmjukast hemställa, om icke ali wenkilation derom
nu mera b! i iwer onödig, och för min del förklara
akt jag dertjiän asstar. — Hwatz ater beträffar
den sednare delen af min motion, besia Diccaminas
aljmängärande, förmedelst utdelning i Landöorterne,
genom Herrar Landshöfvingarö benägna åtgärd — fa
tärer ben fragan uu äfwen förfalla, dä ber ej är
Srandet som besörjk deras tryckuinZ.
Jag hoppas att dehe ypperliga DictamenS alfmanqörning,
genom den särfkildts tryckningen lättad,
skall göra lika sä snar som säker nmkan för Natio.
rial-Armeringen, som jag med fägnad erfarit hwatz
effert den förträffliga afhandiinqen AWrtairEa
Paradoper hoö en och annan Borgersman här i
Staden reda» gjordt i afseende pä National, Arme»ingen.
I anledning häraf gjorde Herr Greswen och
GantzrmarMken proposition art ben af Herr ak Lillen
gjor
-
Dm z Januaiu. 29
gjorda motion alldeles marke, efter hans yttrade önskan,
jerfälla.
Bifölls.
Företogs a nyo det i sista plenum för andra
gången uppläste och uppskjutne Skars - kftskottets Betänkande
rörande Flyinge och Dahlby Kungsgaröar
och berwarande Clucerkinrättziing.
Herr knm^lciiSie!, ?sul, anförde till Protokollet
söftaade:
Öfwer den, af Högloft. StatEtskottet, till Riklens
Högloft. Ständers eget omedelbara afgörande, öfwerlämnade
fragan, om nemligen Stuteri.iurätlningtirne
wid Flyinge och Dahlby KunqSgardar Pola fortfara
och framgent bibehällas, utbeder jag jämwäl mig :
ali ödmjukhet, falla mitt, ma hända mindre upp,
marksamhet förtjenande, men walmenka omdöme
Med
fästade afseende, pä Statens knappa tillgångar,
och deraf följande behof, af alla möjliga
besparingars iagttagande, samt, om jag deruköfwer
skulle dömma, efter min egen öswerlygelse, derom,
huru wida nyttan af Krono.Stuterierne sivarar emot
kostnaderne dera: sa ock seda» Högloft Riddeiskapet och
2!oeln alla redan tills widare bibehållit en sa beskaffad
kostsam inrättning, wid Strömsholms Kungs,
gard; wore jag snarligen benägen, mc, för min
del. anse samma inrättning tillräcklig, jamt Sw.keriet
wid Flyinge och Dahlby följakteligen öswetsiödjgc;
WM
Den z Ianuarir
men da, undan öswerlaggningarne, om Strömsholms
Smterieks bibehållande, nödwändlgheten, af dylike
inrättningar blrswit, uppå sa manga bindande skäl,
yrkad; dä beständsciden, för sagde inrättning, wid
S romsbo m, för närwarands, endast biifwit bestämd,
till nast injatlande Lagtima Riksdag; da möjligkwis
tankarna, under tiden, skalle kunna undergå den
förändring, att man,, wid samma Riksdag, funne en
lika om icke större Stuteri inrättning , än M)id
Strömsholm, kunna, med mycken besparing uti kostnaden,
annorstädes uti Riket göras: och hwilkck, ef.
ter min tanka, wid F yings och Dahlby Kungsgårdar
säkerligen skall jnrräffa; sa haller jag desto häldre
före, att Stuterier, wid sistnämde KungSgärdar
jämwäl ännu widare bör fortfara, som det samma,
enligt förste HoftSkallmästarens m. m. Herr Grefwe
x? ollofs uppgift nu skal! bestå utaf looche goda
Hästkreatur.
Anledningarne för nysinamnde min yttrade mer
ning, act en lika om ej större Stuteri . inrättning
ka», med mrndre kostnad underhållas wid Flyinge och
Dahlby, än wis Strömsholm, äro följande.
Herr , uti Högloft. Stats,Utskot
tet,
yt.rade och jämwäl hos Nlvberskapet och Adeln
uppläste särskilde mening, har sä mycket mera lill--  rvunuit sig min uppmärksamhet, som dess kände inslgccr
böra föranleda, till förtroende, för Herr IiAtrrkch-Ims.
omdöme uti stikå frågor. Jag will wäl
ock^a derföre icke bestrida möjligheten deraf, att, »vid
upphörandet, af Suter? - inrättningen wid Strömsholm
— (om och enär det skulle ske:) — och med
en derefter, likmätigt H.rr ligerkjolms förslag, tili
Den z Ianuarir.
widtagands klok, redelig och oegennyttig disposition af
denne Kungsgård, nied alla desi tiilhvrighektr, de,
uli Herr 1 igchlrjelm8 förberörde yttrande, uppräknar
de manga och stora fördelar, sa wä! för StatS-Caös
san, som Riker i allmänhet kunna erhäljas: men som
erfarenheten oftast wisat, akt, af hwarjehanda vförsedde
orsaker och händelser, icke ellt hwab som synss
gjörligt wara, kunnat, wid ukösningcn, komma tili
wärkställighet; sä torde för mera säkerhet endast iwa
tredjedelar, af Herr Rigerbjeims calculerade fördelar
böra komma i beräkning; och jag wagar säga, act
desie twa tredjedelar ljkwäl stola mångdubbelt öfwerstiga
ärfiga afkomsten af Stuteri - inrättningen, fom
tilläfwentyrs endast blifwer bestående, usi 12, högst
16 tjenstbara Hästar. Manne en, utaf Flyinge och
Dahlby Kungsgärdar, cm de skulle anses, till rymd
och ägor, jämgvde, med Strömsholms Kungsgård,
hon erhåller samma afkastning eller fördelar, som
för den sistnämd?, dcräst nemligen pa intetdera stället,
underhålles Stuteri inrättning ? Jnga unda ! Ty
det är lecalen som sä märkeligen förökar Strömsholms
afkastning, samt a andra sidan förringar
wärdet ä Flyinge och Dahlby Kungsgärdarnes pro-,
ducker. Min kännedom af Strömsholms Kungsgård
sträcker sig likwäl icke längre , än dertill, att den bestar
af 10 hela hemman eller mantal, med ouppgisoven
widd af aker och äng: akt dcn underliggande
stora Kungsängen, som jag med uppmärksamhet, ä
dess läge, jordMon och ymniga gräswäpt, nagra gänger
befarit, innefattar icke mindre än 2 ;oo Geometriska
Tunnelands rymd; akt mer än 8ooo, dels
L)ke dels Dränae dagSiverken, äro till denna Ängs
bärgning onstagne; samt ändteligen, art belägenheten,
wid Mälarens Stränder, gsiwer ett gynnande tilltal'
-
z r Den z Januarif.
fälle, kill KungSgä>-dens produckers begwamliga transporterande
lisl Stckholm, och deraf följande deras
förmäniiga försäljning.
L)m man blott beräknar förenamde Ungs afkomst
kill en half parm Höö, pä hwarje Geometriskt Tunneland,
(hwjikcn afkastning med förståndig odling
och skötsel äfwen bör kunna ökas) sa erhDes, efter
sadan beräkning, 1,250 parmar, som dock upptages
till 1,200 parmar. Försäljningen deraf, ester allenast
26 och tiva tredjedels R:dr Banco för Parme» gist
wer 42,000 Rchr, och om hälften deras, såsom 0.
nekeligen, pä det öfwerflödkgaste, .tilltagit, afdragcs
tili bestridande as bergnings, och transport« kostnader
med flere utgifter; sa aterstar bchallen inkomst utaf
angen 16,000 R:dr, Banco. Utsädet wid alla ro
hemmanen, will jag endast upptaga till ro tunnor
om aret, för hwarje hemman, eller tillhopa ioo tunnor.
Fran afkastningen dera, beräknad efter 7:de
kornet, drager jag tre sjundedelar, dä behållningen
blifwer 420 rmmor, som, a 5 R:dr tunnan, gifwec
en inkomst af 2,000 R:dr; och enär slukestgen härtill
läggeS wärdet af oswanförmälte 8,000 Oke och
och Drängs dagswerken, upptagne blott lill 12 §.
hwardera samt salunda utgörande en ytterligare winst
af 2,000, hwijken desto häldre bör i beräkningen inflyta,
sam jag härofwan, sa öfwerflödigt, offört
fond, för alla omkostnader, sä uppkommer, endast
genom nu anförde z:ne summor, eller utan minsta
beräkning, af Kungsgårdens alla öfrige lägenheter,
en sammanräknad möjelig ärlig inkomst summa stor
20,000 R:dr allt Banco: hwilken icke annorledes,
med 16 hästars ärlig leswerering, fran Stuteriet, kan
erhallas, än genom beräknandet, af hwarje Hästs
warde till 1,250 R;dr Banco. Hu
-
Den z Ja,warti. zz
Hurudan, är wal deremot förhällandek, wid
Flyinge ock Dahlby Kungsgärdar? Jo sadank, akt
om sräga hleswe om därwarande bekydelige hösörraderS
försäljning, torde, för ehuru lindrigt pris som hälst ,
köpare dertill föga aifwos, och der wista bleswe i alia
foll, att icke halsten, af Strömsholms oswanbeskrifne
stora hösörsäljnjngs-inkomst , nagonstr kan
wid Flyinge och Dahlby erhällas; aswsnsom ostridigk
ar, alt Strömsholms belägenhet wid Mälaren,
snart sagt, uti medelpunkten emelian Stockholms och
Bergslags Otterne icke allenast bidrager kill läktare
försäljning as Strömsholms Spamiemais förråder , än
wid Flyinge och Dahlby kan wara art påräkna, man
ock warkar lil! förmånligare priser.
Ock som likmätigt hwad jag k ödmjukhet förmodar,
wid en sä beskaffad betraktelse, som förberört
är, utaf wärkeliga förhäliandek, emellan oswannämde
2 ne Kungsgårdars lägenheter, nemligen Strömsholm,
a ben ena sidan. samt Flyinge och Dahlby
ä den andra, Hwaremoc annan jemsörbe, der jyms
höra blifwa utom ali motsägelse, cm ett StuterieS
underhallande wid Strömsholm blifwer, jag wae:e.r
saga, dubbelt kost-ämmare för Staten, an en ilka
stor Stuteri inrättning wld Flyinge och Dahlbo;
alitsa och emedan förty anledning wara bör, akt, sä
som jag här jrammunsöre yttrat, Stuken-inräkrnmgen
wid Strömsholm, framdeles bllswer indragen
och Kungsgårdens wärkeliga fördelar, i annan wäg
begagnade; ty kan jag för min de! icke underlåta,
art än nllerstgare, i ali ödmjukhet, tillstyrka Strueriets
bibehållande wid Flyinge och Dahlby och det sä
mycket häldre, som, i afseende pä närwarande behof
Ridd- och A. Pror. 5 B. af
5»
Z4 Den z IanuarLk.
os goda hästar, det icke sones oqagneligt, att uti Riket
finnes anie Krono - Stuteri, r, sann för ölrigt,
nu ifrägawarande Stmeries belägenhet, kan blifwa
gagneligic, för nästgränsande Cawalieri - Trouppers
behof.
Hwilket allt Högwälborne Herr GrefwenS och
Landtmorskaikens, samt Högloft NiddcrskapetS vch
Adcins högst upplysta omprösivande ödmjukeligen underställeö.
Friherre Ltsel von wolstein, Lonlits l-uckv>!>
, Det hade marit att önska, det Ridderskapet
och Mein fatt i förledne Plena höra det grundade
anförande Herr ftrint^scbvlö nu uppläst. Det hade
gistvik mycken upplysning i ämnet, som da saknades,
nu uppfyller del ost med anger, da wi er-are hwilken
stor uppoffring wi gjort. De sk i! som anfördes för
bibehållandet af Stuteri pa Strömsholm, nemligen
att pa inrättningen stor kostnad more nedlagd, ak!
Stallstaten, om den reducerades, blefwe i atnjukan,
be as sina löner, men framför allt, att en förträfflig
Häst.race, som med moda och bekostnad bliswik
i kRiket införd skulle alldeles usaa, kunds af mig
icke grundeligen bestridas, ehuru det alltid blir min
vsweriygelfe, att elt land alldrig dör befatta sig med
kostsamma inrättningar för Häst aswelns skull, sa
länge del behöfwer fran Utlänningen köpa ivictuaiier,
hwilkct annu ar Catus här j Swerige och dä samma
skäl äro för bibehållandet af nämde inrättning wid
Flyinge, emedan man i de södra prowinser äswen sa
wäl behöfwer hästar af god race, som i de norra,
och dertill sär läggas art det kostar hälften mindre
uppföda en häst wid F-yinge än wid Strömsholm,
alt
-
Den z Januari». 35
alldenstund bade hö och hasta wid första stället ar
hälften mindre i prir samt derutom sommarbetet rasker
der 6 wcckor eller par mänader längre, och
Stallfodring pä denna rid, således besparas. Allfta
om det anses nödwändigt bibehålla denna branche af
hushållning i Swerige, ser jag icke något stal akt
afstyrka fortfarandet af inrättningen ivid Flyinge. Dä
beslutet sista plenum ksgS rörande Strömsholm, bief
dec sadank, at! twifwelsmal om rätta förståndet as
Stats - Urststtets betänkande uppstått, hwnket förde»
j7ull tarfwar någon förklaring. Den as Herr Grefwe»
och Landtmarfkaiken gjorda proposition inwslwerade
twänne saker, den ena , hmuwrda S-uteri inrätkuisrgen
skulle bibehallas wid Strömsholm: Henna bejakades
, de» andra huru wida man skulls i underdånighet
kill Hans Kongl. Maftc Konungen öfwerlemna
styrelsen haröfiver, eller Riksens Stander genom
Stats-Ucskottstö åtgärd derom skulle besörja. Den
förra menkngen antogS. Stats Utskottets betänkande
innehåller widare, att af rewenun af Strömsholm,
jämte de anstagne Krono, dagswärken, under.
Hallandet sa wäl af Stuferiek som Stalistaten, skall
besörjas, utan ytterligare grawakion för Skallsta,
ten. Häraf följer likwäl icke akt fjelswa LandthuShallningen
skall förenäs med Stuteri inrättningen eller
sta under Stallmästarens disposition. Wärdén
sch uppsigren wid Srutericknractmngen, Manegen m.
m. ar en sak sä wida akstiljd fran Landkfföksel, att
man ej bör begära kännedom af den sednare, utaf
en Stallmästare. Om af en biifwande Arrendator
af Kungsgården fourage af hö, halm, hafre bstswe
aflemnadk,' efter uträkning för hwarjs hastkratur
som underhölleö, samt hwad för öfrigt kill fjelswa
Scaiistmens behof bjefwe anstagit, fä kror jag an.
da
-
Den z Januarii.
damast med Stuteriet beqwamligast winnes, samt
Kronans gagn äfwen iagktageö.
Grefwe von Hrtln?.<;ksusen, Albreckt, yttrade
sig hajma fattak akt h la detta mai t sista plenum
blifwic af Rlddelskapet och Adeln afgjordt, de twä
första fragorae bifallne och den sista acerförwisad.
<,err Grefwen och Landtmarskajkett bes
sannade hwad Friherre basel yttrar vin de lwänne
första frägorne, och killode, ari såsom han saktat
R dt rstapetS och ?ldclnp bcstuk, ägde Ridderflapet
cck Adeln akt fran Stats Urflottet förwanta ycirar-ds
rörande allt hwad sielfwa Landt,ägenoomen egcnteligen
beträffade.
Herr ^ordenstol^s, ^nöers, da det förewa,
rande öjwrriäggnings-ämner egenteligen rörer huru wi,
da F yinge Stuteri bör bibehallaS eller ej, lära husr
wudsragorna bliswa huru wida desi bibehållande kan
wara nyttigt för orm, ech för Riket i allmänhet.
Fr orten torde der rcke behöswaS enär derstädes finNas
ett tillräckligt antal Poösessionater och Fidei Com,
inisiarirr, hwilkas pstwara inrättningar a deras ägens
domar rvrde wara tNlräckliga till häst afwelnö bibehal.
lande. För Riket ater fyneö berörde Stuteri ej hel,
ler behöfwas, sedan b-flutit är att Strömsholms
Stuteri bör widmagrhäUas, hwilket redan tyckes hofwa
warit nog motbjudande, i anseende kill de dryga
kostnader det samma torde konyua att för (Akaren
medföra. För öfrigt will jag ej wara wibiyjtig öfwer
detta ämne, utan anhaller allenast, art mina
armärkmngar matte i fall af aterrenstsi fa tiil SlätöRlflolkek
medfölja.
Den z Iamrarik'. Z7
Friherre , /^xel, Jag tillstår akt den
of Friherre Lreö- gjorda anmärkning hade synnerligen
frapperat mig, men Herr Grerwen och Landtmarskalken
har sä wäl och tyd igen distinawerat, otc blott de
tlvänne första fragorne rörande Stuteriets bibehållande
och uppdragandet äc Kongl. Maj. t rörande inrättningens
förbättring biijroit afgärda, otc jag för denna
upplösning får förklara min tacksamhet. Etter
denna förklaring acerstar fragan om LandlyuShaUningen
pä Strömsholm. öfwer hwilkm wi hatwe att
införwänra Stais, Utfkotretö nttrande. Hwad äler
Stuteriet Pa Flyinge och Dahlby angar sär jag, efter
te goda skäl jag hörk anjöraö, tillstyrka alt det
mätte än widare existera, men och akt innehafware!,
deraf mätte älaggaö, akt derföre betala en högre afgift
än den nog ringa han hittills utgjordt.
Grefwe von I.sntintzsbaukan trodde akt, hwad
Strömsholm anginge, derom wore i förra Plenum
sä afgjordt, att nägon widare wentilaiion derom ej
behösde aga rum.
Herr klingsporr, 6erstt, instämde häruti.
Undertecknad Riddarhus- Secreterare utbad sig fä
upplysa, otc der wtd början af detta Plenum justera,
de Protocolls, Utdrag rörande Strömsholms Stuteri
innesarcade bestämda beslut rörande de lwänne af
Friherre Ltsol först omförmaldte frågor, widkom,
mande Stuteriet, samt akt j flutet af ProkccollS-Utdraget
uttryckligen nämdeö det alla öfriga Strömsholm
rörande frågor, äfwensom fragan om KoaaSörs
Kongsgård wors till Stais, sl fkoccec a - -r
-
Den z IanuarrL.
Grefwe De I» 6»rstie, jacob. Enligt hwatz
jag fatiac af Stats Utskottets betänkande är fragau nu
ej om huru mycket Skaren med skäl bör hafwa af
F yinge och Dahlby Kungsgärdar, utan endast om
S-'ukenet derstädes bör bibehällas eller ej; jag fur
harwid kil Herr Grefwen och Laudtmarskalkcn sam,
Hoglofl Rioverskapec och Adel» ödmjukast hemställa,
vm Vet more nyttigt till och med rädligt att upphafwa
en inrättning af hwilken man i izo ar ärfarik en
wärkelkq fördel ej endast för den prowins där det äs,
ven af Swcriges störste hushålls Regencer först inrättades
men äswcn för hela Riket; i en landsort
där 2,000 man indelt och 600 man wärfwak Cawal,
ierie äro sörlagde; bär hästafiveln naturligkwiö med
mera förde! och mindre kostnad kän drijwas, dä
Föhlen oftast hela äret kunna hällas under bar himmel:
Jag pakallar hwarje kännares »vittnesbörd om i ds
bägge indelce Cawallerierne i Skans finnes ioo ukländjke
hastar, alle de andre äro dels fallne wid
Fiyjnqe, dels rinder hingstar därifrån eller af Stoén
som där bstfwit berackte, hwilken förmän för Skånska
Hisiafweln akt ständigt derstädes aga säkert hopp
rist förbättring, och hwilken allmän besparing för
k'.det, för hwarje Rusthållare att ej behöswa införsk
liwa uiländsta hästar, och derigenom ännu mera
öka de redan nog dryga afgi ter f'm widiada Rusthäll
: jag wägar salst-es pa vet högsta tillstyrka bibehållandet
af Stuteriet »vid Dahlby och Flyinge af dek
skai att mi > fulla öfwertygetse är, det denna inrättving
är/ emot den kostnad tom rätt wärdad och
handhafd bör göra Staren, af en stor och wäsentelig
nytta: min kanka ar lik,väl aldrig akt hushållnin
gen
eller arrendet bör wara mdant dek nu är, utan
kror jag Stais - Utskottet bär drröswer inkomma med
För
-
Den z Jammrli
Förslag till Ständernes pröfning och fastställande se,
dan nu först priliminoire frggan blifwit afgjord. —
I anledning af hwad en wärd Ledamot har yttrat
om att flere Posseesionaker i Skane ägde Skuterler
som kunde göra detta öfwerstödigc får jag äran till
upplysning nämna, att mig wekkerstgt gifwes ej mera
an 4 sakane nemligen Böringe, samt de g Troinska
Fidei Commitzer, Trolleholm, Trollenäs och Trolledorg,
men dä wid döt första, enligt Testacorns disposition
endast hällsö en Hingst och 4 Stoén samt
wid hwardera af de tre andre r Hingst och 6 Stoén,
lärer Ridderskapet och Adel» sinna huru toga ullraokeligt
det för det helg är; jag lär således förnya
min redan gjorde tillstyrkan för b.behaliander af
Flyinge Stuteri.
Hane Eycellsnce Herr Grefwe -las Wachtmeister
, instämde fullkomligen i hwad Herr Grefwe Os
la Oarclie yttrat rörande Trolljska Fidei Commisterne,
soni nu ägdes af dess broder Justitie Ministern
Hans Ercsllence Herr Grefwe Wachlmeister, Kammarherren
Grefwe Loucie- och Maior prolls.
Grefwe Ookns, August, yttrade sig instämma
med Friherre Stael.
Friherre sstljencrantL, fohan Wilhelm, Son»
Lag i Stars,Utskottet warit ibland dem som tillstyrkte
Stuteriets bibehållande wid Flyinge och Dahlby, kan
jag ej underlåta ark äfwen här yttra samma önskan,
of anledningen dertill. Jag tror akt i ett fa »vidsträckt
iand som Swerige rwänne Stuterier, långt
ifrån att wara öjwerflödiqa ära dei minsta möjliga
antal, hwarigenom inhemsk aswef af bättre Hast race
kaa
40
Den z Januari».
kan ^ befordras. Under m läng tjenstetid ivid Cawal,
lektet har jag haft tilliälle finna swarjghcten att er,
halla Ryttarehästar, pa annat säcr, än genom i»,
förskrifning frän det enda land emot hwiiket tunga
Cawalleriec är anwändbart; och om än krist n af
Remonkhäsiar skulle kunna mindffaö derigenom att
enskildce anskaffade och underhölls Hingstar, kan lik,
roal af sädana inrättningar icke förwämas Manege,
Hästar, som bör wara eqenteliga fvremajkt för Scuterierne
wid Strömsholm och Flyinge. —> om r; sä,
dane Remoncer ifrån det sednare stället ärligen lesrve»
reraS, kan man icke med skäl säga, att detta ställe
icke ger någon afkastning; ty urom det höga warde
berörde hästar wärkestgen äqa, åstadkomma de en gif,
wen besparing af z,z;z R.dr ,6 st. Banco eller
s.OOo R:dr Rlgälds, om de ofi»mnadtö lill Konal.
Majrt, som i annat sall. enligt reglerad Srat, bör
erhålla denna summa kill Hos - Ställers remontcrande.
Det ar wäl möstigk, akt en jordbrukare j orten skulle
kunna bjuda högre arrende om Stuteriet sär wanwar,
daS, och största uppmäck-amheten wänvas oa odling.
Men dä Stuteriet bör ettdera alldrlrö fvrjaggaS,
eller ock, underhållas sa, att cmdamaiet winnes, bör
arrendatorn nödwändigc wara en person, som äger
kundskap och skicklighet dertill. Wrd resan till Frank»
rike har Hans Epcellence Grefwe von ff.58em, som
torde wara den mäst compercnra domare, bcsökc Sru«
teriet och meddelat wllsord om derlämmas fuukomligm
goda tillstånd, och den stora kest ad, möda och inte!,
ligence som Arrendatorn amvandt för arr hastigt
kunna bringa det j sädant skick I min ranka bör
huswud,föremålet wara erhällaud-tt as su! konstige» qo»
da och wackra hastar, utan ustör,k: stiling, och >ckon«
rracket wara mycket strängt, i a^eende pä winnand^t
Den z ^Januari!
af delta ändamål samt den möjliga förlusten af nägra
tunnor spannemal ansett eisatt d>rigenom, att icke
pengar gar ur landet till antastande af ett oundwike,
ligt behof. Detta galler likwal endast i dek fall,
akt ägendomen och Sruteri, inrättningen stola wara i
samma hand. On Stuteriet möjligen kan fot eS
mfb fullt behof af fourage och beke, och jorden icke
deh mindre förmonligcn utarrenderas, bär jag dere,
mot intet att, inwända da Grefwe ersät es
de kostnader han nedlagt. Likasom jag i alia händel,
ser är as den tanka, att Krons dagöwerken med
penningar böra fa lösas, och endast in natura urgö.
ras nagra ar, emedan annan ukwag kages till arbe,
kareö anstaffande.
friherre Llest-srström , sacob z Min konka ar
ej att lusinda nyttan of Flyinge Sruleries bibehal,
lande l kwärcom stulle jag anse der i anledning af
st.re här anförda stal, wara Riket till winning arr
widmag,hällas, men jag rkor allenast, att wi ej wid
ett best ms fattande härom böre racka oh efter en i»,
diwidus uppgift elier intygande, utan stulle jag tillstyrka,
att ägendomen och askastningcn sormlfgei,
marce wörderås, och om dä en lefwerering af is ha,
star icke sinnes wara obillig, sä mä derwid bero, och
t widrigk fall wiilkoren förhöjas.
Grefwe - i!» tzar-iis Utbad sig sa crindra akt
staga» nu endast och allenast wore, huru wida Flyin,
ge och Dahlby Stuteri stulle bibehällaa eller ej.
Herr Grefwon och Laridtmarstaikett: erindrade
likaledes art stagan nu wore sadan, alt dek
Rivd. och A. pror. 5 B. wo,
L
-
42 Den z Januank.
more deröfwcr Sko tö - Utskottet wid anställd wokering
stadnat i paria mota, och i sölje deras nu anhallit
om Riksens Ständers yttrande, hwarefter det uran
tirifwel skulle inkomma med sitt utlakande i allt
hwad för öfrigt Flyinge och Dahlby anginge. Herr
Landtmät skalken proponerade alltså nn, i anledning af
discurserna att Flyinge och Dahlby Stuteri matte
bibehällaö.
Bifölls.
Friherre Legerström, sacob, begärde ben tilläggning
i propositionen, ark Stats - Utskottet skyndesamt
mätte inkomma med sick yttrande om wilkoren för
Stuteriets inrättning, jamt om dispositionen as berörde
Kungsgarvar.
Herr Landtmätskakten gjorde a denna tilläggning
proposition, hwtikrn likaledes bifölls.
Upvlästes en förteckning öfwer följande ProtocollsUtdrag
frän de öfrige Rejpccliwe Standen.
Utdrag as Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste.Sländet den n Nowember 1809.
S. D. I betraktande af hwad Rikiens Höglofl.
Ständers Banco U ikstt. uti Proiocollö^Utdrag as den
6 dennes ansörl och hemställt har Preste-Ståndet för
sin del beslukit, dels att dek icke kan lillaras priwate
personer, att uti Riks-Discont Werket såsom en med
Banco»Werter införlitwad inrättning, sä insätta penningar
»ör ränta, dels ock akt Banquen emot z procents
ärlig ränta mä kill Rikö-D>icont-Werkek för
-
Den z Januarit.
4Z
skjuta 600,000 R:dr Specie, eller inberäknade Ban.
quens piimiciwa fond uli berörde inrättning, en million
R:dr, men att deremot a allt det öfriga, soin
Banquen kill Riks Discont.Werket förskjuter, c prv,
cent mä Banguen beräknas, hwiiket härigenom skulle
de Rejpectlive Med - Sianden, samt bcmälre Utstock
wördjamt och manligen tillkännagifwas. klc iuvrr».
Lx krotocollo.
^s. ^.lmc^viK.
Utdrag af Protocollet, hållet H06 Högwördige
Präste,S candel den 24 Noivember ,809.
S. D- Uti betänkande af den io innewarande
Nowember angående yrkadt upphäfwande af zo
§. uli Kongl. Stadgan om Värfning och Manskaps
Legande till krigstjenst den ^de April 1802 i hwad
samma § innehaller, att Handtwerks,Gesäll, som l
fredlig lid bliswer anwärsd, eller eljest till Krigstjenst
förfallen icke kan tmingas att betala sin skuld till
husbonden till större belopp än fem Rchr, förestår
Riksens Högloft. Ständers Lag - Utskott i stöd af anförde
skal att nämde belopp mä höjas till tio R:dc
Banco. Härtill kemnade Präste Slandet desi bifall;
hwarom wördsam och wänlig underrättelse skulle de
öfrige Respectiwe Standen och Lag - Utskottet lemnäs,
luprs.
Lx krotocollo.
I. k), ^lm^viii.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Präste, Elander den 28 Noivember iZoy.
S. D.
44 Den z Iariuarki
S- D. Sedan Riksens Högloft. Ständers
allmänna Besivärs. och Oeconomi - samt Bewillninas,
U-'botkS den 24 bennes pä bordet lagde betänkande
angående BränrvinS - Bränning och Bewillning
derföre a nyo biifwir ioredragik, bi flör Präste Släne
dek ait samma lörstag intill nästa Riksdag antaga
Med följande ändringar.
im Som Präst-Smndet dels med afseende der,
Nppä att Krono - Bränneri,rne i Stockholm och Götheborg
aro för allmänna Mag, zu.s - inrättnjngacne
oumbärligs, dels och i anseende perkiö art BranwinsBränningen
fyneS wara en Landrmanna näring, hwar.
af de fläste innewanare i nämde Städer icke möjligen
kmma sig b'gagna, redan ur den 14 nastiebns
September i anledning af allmänna Beswärs - och
O aouomi» - U-florrttS föi flag bi fluur , att KronoBränncrierne
j besia Städer borde bjbehallos, fann
Präste - Scandet sig icke kunna med uypbäfwande af
h rörde b flur bifalla ds sammansatte U'flottens hem,
ställan, a>c Bränwinö, Brännings rättigheten äswen
skulle Städerne Stockholm och Götheborg bewiijaö,
2:0 Om Landt, Toarne äfwen hädanefter flulls
komma ari brbshällaS, filmer Präst Ständer sä myc*
ket mindre skäl att Bcanwiner mq ifrån Tull och Accis
befrjas, som Srannemalen, äsivrn om den är
till Mjöl, Gryn eller Bröd förädlad, mäste wid införande
i Srädcrne föriullas. Dssiukom skulle
Bränlvinets fl ikallande ifrån Tull förorsaka en kan
handa icke obetydlig minskning uti Statens inkomster
sf Tuliwerket«
g:o Hwad änbtellgsn Krogar och Branwinse
minuletingh ställen angar, sörblifwer Präst. Skändek
uti
Den z Ianuaru. 45
uti detta hänseende ivid desi förut fattade beslut att
hos Kongl. Maj t i underdånighet anhalla, det täck,
tes Hans Kongl. Map.t Nadigst widkaga sädana för-,
fattiungar hwarigenom Krogarneö skadliga werknin«
gar pa Sedligheten i möjligaste marko kunna förekominas.
Hwilker stulle de Respecriwe Med Skänden samt
bemälte U.skott wc-rdsamk och manligen communlceraS.
Ull lup!3,
Ux krotocollo.
bl. ^lm^vilk.
Utdrag ak Protokollet hållet hos Höqrvördige
Prest Ståndet den i December 1829.
S. D. I anseende till de anmärkningar,
hwilka blifwit ajorde emot Rikens Höglost. Stan.
ders Banco U skotts uti Prolocolls-Utdrog af den az
nästled,ie Nomember asgisne
Moj-.ks Nådiga proposition, angående medel alt »verkställa
den föreflagne Götha Canalcrnläggningen, bestöt
Präste. Ståndet aterförwisa berörde utlakande till
Banco - Utskottet som af anmärkningorne stola erhalla
del; hwarom de Rkspectiwe Med - Sländen
skulle »vördsamt och »vänligen underrättas. Ut
tufrra.
Ux krotocollo.
U. ^lmc^vist.
Utdrag af Prokocollet, hållet hos Höglvördkgs
Präst Skändet ren 4 December
S. D.
46
Don z Ianuarli.
S. D Sedan Hanö Kongl. Maj:t jämlikt
ett inför Konungen den 24 nästl. Nowember hällit
Prococoll, behagat i Nader bifalla Hederwärda
Bonde - Ständers genom Dest Deputation, anmälde
underdåniga önskan, att nu ej yrka pä Dest Nådiga
proposition af den zi sistledne October i hwad som
rörer frägan om National, Armering, ansäg Praste.
S-andet i likhet med hivad Wällöf! Borgare. Stan,
der enligt nu förstedt Protocolls-Utdrag, bestulit, att
härigenom förfaller den i afseende pä venna fräga den
7 nästildne Nowember frän Prest - Ständer till all»
manna Belwars och Oocnnvmins - Utstottec astätne
Remis'; hwuket skulle de Respeckiwe Med « Sränden
samt bemaidke Urjkolt »vördsamt och wäniigen cilllän.
gifwaS. Ot 1u^>ta.
Lx krotOLollo.
sf. 17. ^lwcgvist.
S. D. Att Riksens Höqlofl. Ständers Stats,
U skons den is näst!. Nowember cifgisne utlärande,
angående nrkac upphäsrvande af de wid Skånska Husar
- och Smalands Dragon - Regementet' inrättade
Ep rcuie Esqwavroner, j anseende kil! deremot gjorda
onmäiknmgar , blifwit kill be > alce Utskott oterförwisavk,
stalie härigenom de Nespeetiwe Med. Standen
wörojamc och »vänligen ktltkannagifwas, 17r luprs.
stx krotocollo.
I. 17, Almgvist.
S. D. Instämde Prests, Ständet uti Hög,
löst. RrdderjkassetS och Adeinö jgensm nu söretcbt
Pro
-
Dett z Januari'!. 47
Protocolls,Utdrag af den r i denna manad meddelta
bcfluk, otc som ibland allmänheten skulle finnas uce.
löpande Almanackor för nästkommande ar, hmari
dec fordna nu afsakta Konunga,Husek more infördt,
H06 Kongl. Maj-.k i underdånighet anhästa om fogande
af nödig anstalt, hwarigenom sadane utspridde Almanackor
kunna indragas och till widare försalgning
förbjudoS; hwarom wördsam och wänlig underrättelse
skulle de öfrige Respectiwe Stånden meddelas, bit
tu^ra
chx krotocnllcr.
O. /xlmyvilk.
S. D. Sedan under loppet af denna Riks,
dag frågor blifwit wackte om indragning of Biskops.
Embeten pa obestämd tid, samt om ett Extra Stars,
Nador för hwarje Eklesiastik Embetsmanö a gang,
hwilka för stag Prest, Ständer funnit till sine grunder
obilliga, för del allmänna skadliga, och rörande sådana,
Stander i dest Privilegier förworade rättig,
heter, som icke utan olaglighet eller wä»d kunna
Prest - Ständer mot dest lnflur fränkannas, eller ens
uran dest begisrvande lill ölmerläggning upptagas,
samt i synnerhet sedan Högloft. Rldderskapet och Adeln,
igenom ett af Dess Deputerade Prest Ståndet
mebdeladt bcstut, hwaruppä följt Protocolls, Utdrag
af den rF näst!. Nowember, uppmanat Slänbel att
öfwerlägga t hivad matto Stander igenom eget begiswande
och Patriotiska ^uppoffringar af innehoswande
förmäner skulle finna sig beredwilligt, otc Skalswerkers
berrängda tillstånd underlätta, sä har Prest,
Standel kroger sina redan under loppet af denna
Riksdag ädagalagde ränksäkr, kroger ven Lära om
dyg,
48
Den z Januarli.
dygdiga uppoff,ingar kill Fäderneslandet, som Stan»
dels medlemmar altia med glädje wilja i oro och
g rning förkunna, troget sin föresats, alt icke blott
för sin de! bifalla ds understödde öfrige Respecriwe
Standen al Skalen beiviljar, utan äswen någon gang
föregå med yttrad berrdwistighec, samt med friwiuiga
begifwander och assägelser, och uppå Lagar och Primi»
legiér grundadt ämjutande utaf förmaner, bcstutat som
följer :
Ståndet bifaller att hwarje man innom Celestastik-Scaten,
som njuter 1500 R:dr banco eller derulölwer
i ärlig behållen inkomst af Lön och enskild
egendom tillsammantagne, ma intill nästa Riksdag ,
uköswer den pa honom fallande Bewignu g, araga
sig 20 procentö förhöjning af den samma, efter de
af Riksens Ständer redan antagne grunder, för den
sa kallade extra ordinarie Vewill"ingen, ester som är
det samma, en femtedels förhöjning deraf; med det
uctrnckiiga förbehåll att wara Nespectiwe Med-Stän,
der inga uti samma wllkvr, sä oit hwarje Swensk
Inbyggare, af hwad Stand som hollst, venninge löntagare
undantaqne, som äger uti ärlig behållen inkomst
tzoo R:dr Banco eller derutöfwer, betalar
som saal är, en femtedels förhöjning pa stn extra
ordinaira bewillning intill nasta Riksdag.
Widare bifaller Ståndet, att, i händelse nntz
tagne beslut om förhöjning a Bewillningen för olla
dem, som häswa isvL R:dr Banco ock derutöfwer l
ärlig behållen inkomst, af de ötrige Rejpecliwe Stånden
icke skulle antagas och gillas, samt således of sig
fjetst förfaller, de af Rcke'6 Biskopar som af stna
Embeten njuca zooo R:dr Bai,co och derutöfwer i ärlig
Don z Itrimarli.
49
inkomst, beräknad efter för Bewilinkngs Taxeringen
redan af Riksens Ständer antagne grunder, ma inull
nästa Riksdag betala en förhöjning uröfwer deras
arliga bewillning af lönejn,komsten af procent utaf
slstnämde bewistning, och ber utan wilkor af någon
annans deltagande i flik förhöjning af bewiliningen.
Da Preste Ståndet nu sar de öfrige Resprcttws
Stanhen wördsamk och manligen tillkännagifwa dcsia -  sina fattade st slut och riliika inbjuda sina ResxcckiweMevSkänder
atc det förstnämde at dem genom flit delta»
gande stadfästa, tryggar Stander sig i der hopp, att
aila widare frågor gm inträng i Pustersiäpers lägliga
rättigheter matte sä maj hos ds R« SpeLNwcMest Skanben,
som i Riksens Ständers Utskott ärsalla och upphöra.
Ständer förmodar detta sa mycket sä krake,
som det tror sig genom flera betydliga Concessioner
hofwa wisat sikt werkfamnia nit för der allmänna,
och derigenom än ytterligare gjordt sig förtjent af dea
wälwiljä dek i alia tider utaf sina Med-Siänder erfarit,
och som Stander äswen är öfwertygadk atk da
desi stallning ost) lönmqs wickor bUfwa räck undersökte
och bedömde, samr ole h-vad lättsinnigt blifmir gisiyingswis
pädiktadt och tillagt, af allmänna omdömet
räktwjst aidrages, skall vet befinnas att Ständer
twärt emot en öfwerdrisiven förmodan, icke åtnjuter'
större förmåner, än tom jamt fordras för atk serskuffa
Stand-t tillräkligt anka! Medlemmar till deri
offenteliga Gudsrjenstens upprätthållande och allmänna
Underwisningens bestridande, för att underhålla Studier
och wetter-ska per l wart land, samt för alt bibehålla
Lärare wid den wärdightt i lefnadssätt och wilkor,
uran hwllksn de skulle bljfwa föraktade, haglöse och
Aiod. och Ad. Pror. 5 B
7-
-
50
Den z Januari!.
»nutkige; och skulls de öfrige Respeckiwe Ri'ks«Ständen
samt Skars - Utskottet om desta beslut genom ProlscollS
-Utdrag wördsamt och wänligen underrättas. kkt
iuplu.
k!x krolocollo.
Utdrag as Protocollet, hållet hos Högwördrge
Prest.Skandet den 6 December 1309.
S. D. Hwad Riksens Hög^ost. Ständers
Stats-Utskott t anledning as Herr Landshöfdingen
r d Riddaren af Leken boms anhållan, alt Läns Botli
lars Lönen uti Stockholms Län matte, sadan den
N-I u-tär till en del indeldt och tili en del Contant
>a lchehailas och pä ordinar>e Stat uppföras, yrtrak
,ch hemstält, bles as Preste.Ståndet till olla delar gil!
; h.varom wördsamt och wänlig underrättelse skulle
de R-lpecriwe Med» Slsnden samt ScalS» Utskottet
lämnas, l-lc stirra.
kix krotocollo
ch O. ?rlm^vilk.
S. D. El^wer Caplrain 06) Riddaren Herr
Greiwé Ooknas gjorde anmärkning derwid, att
Siats Rådet och Commendören Herr Friherre UolenKlri6
esker tillträdande af detta Embete icke skall upphärd!
med d st förut innehafda bnartring såsom ordsö»
rande i Nummer Lotteri Direckionen, afgkswa Riksens
Högsofl. Ständers S ats U'skort uri Memoiial of
den go Nowember der yttrande, att de sov R dr hwilka
Herr Slaiö-Rädet Friherre UotLublack i egenskap
Den z Jarmar»
5i
of ordförande uti Kongl. Nummer Lotteri Direcrioneu
åtnjuter, icke kunna betracktas annorlunda ön som ett
arfwsde för en enskild af Konungens Nadjga' wäibe,
hag endast beroende befattning, den Konungen kai, an,
förtro at den Honom godt sunes och när som hälst lara
upphöra, utan art derwid wara bunden af
allmänna befordnngS lagar, och hwilken befattning *a,
sedes afwen sa litet innebär egenskapen af en ordinarie
tjenst i Skaken, som arfwodet derföre beskaffnhccen
as en ständig och faststald lön. Detta yttrande blef af
Preste. Srandet till aila delar gistadr.
Men hwad angick Utskottets tillika gjorda hem,
ställan, huruwida Riksens Ständer kunna sinna kjen,
ligt alt hos Kongl. Mai:t anmäla den underdåniga önskan,
der Kongl. Maj:t wid tilldckande af arfwoden utaf
ofwanberörde beskaffenhet framför andra täckes l Na,
dig akanka hofwa sadana Embetsman, hwilkas sivaga
könings wilker sätta dem mi wcrkeligt behof of slike
understöd, ansgg Pr?ste»Smndel för sin del dek icks
wara Niksens-Scänder tillsiandigk, att Uti frågor stin
endast af Konungens Nådiga walbchag bero, Kongl,
M i:t med stikå underdäniga hemställande» beswära
hwilket härigenom skulle de öfrige Respec>iwe Sländen
samt Stats Utjkollel wördsaml cch -vänligen meddelas
k!x protocoiio
P E. ^Imc^vist.
S. D. Uti Protocolls s Utdrag af den itsta
dennes lämnar Högloft. Ridderskapct och Adeln detta
Stand del af dest, i anledning af Riksens Högloft.
Ständers allmänna Veswärö.och Oeconomi^-Utskotts
un.
52 Den Z Januarii.
under ben 24 näsiledne October asgifne yttrande öfwex
atjliilige Memorial, angående Rikets Förswars,we>k,
saktade beslut, att I hwad Herr Ofwerste, Lieukenan--  ten och Riddaren koppbs förslag beträffade, la.a all
öfwerläggning hwila, men att i afseende pa Herr
Doctor käb-wi Memoria!, rörande GothlandS förswar
hos Kong!. Majit i underdånighet anmäla, dst mätte
aila matt och steg tili Prowinöens säkerhet, som med
Innewanarms önjlniugar öfwerensstämma, genom dest
Nådiga sörborg bliswa widtagne. Uli dessa Höglofl,
RivderfkapetS och Adelns b-slut instämde Präste:Slan:
det till alia desar; hwilkct ffulle de Respectiwe MedStänden
samt bemälte Uskokt wördsamt och wänliger?
lillkännagiswaö. ^ lupin,
?rotocol!o
I. E. ^Imc^vili.
S. D Wid Justeringen as Ståndets bcfluf
rörande Brännwins-Bränningen och Bewillningen berföre,
föredrogs Wajosl. Borgare Ständers Protvcollö
illdrog af den 1 sta i denna Manad, innehållande de
rält-lfer och ändringar un lliskottets betänkande i detta
amne. hwilka wa.bemälte Ständ ansedr nödiga.
Elter öfwerläggning härom beslöt Preste, lLtändek otk
uri Wällost. Borgare.S änders samtelige anmärkningar
instämma, undantagande den sjette ach ortonde,
såsom rörande Krogar och minurermgs-stallen, i ajseende
pa hwilka Pri st. Ständer funnit nödigt art hos Kongl.
Mai;k om sarskllt nådig roglering anhatia. Äfweniedes
ansag Scandec sig icke kunna rut Wallost. BorgareSrandcrs
:z:de anmärkning, (ingående Böternas nedsättning
instämma.
Den z Ianuarlr
Hwilket genom Utdrag af Protocostet sklille de
Respcckiwe Med.Stånden samt bemälte Utskott »vördsamt
och manligen tillkännagiswaS. k7r tu^ra
Lx ?roeocoI!o
P L7. LLImc;vjk.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Stän<
ders Statö-Uiskotts deu zoche nasti. Noweinber a»aif,
»ie utlåtande öfwer Lands-Höfdingen och Riddaren af
Lckenbgmz ansökning akt fa komma i åtnjutande af
den werkeliga Landshösdinge Lönen i Stockholms Län
med åtföljande förmäner: ehuru Preste Stander utt
wälbemälte Landshösdinge och Riddare högackkar en
utmärkt skickig och wärdig Embetsman, samt af sadan
orsak skulle önskat kunna berörde ansökning bifasta,
fann Preste-Ständet sig ljkwal i nödwändighek att
Stats-Ukskoktels yttrande godkänna; hwilket skulle de
Respecciwe Med-Ständen samt StatsUtskottet wörö,
samt och wänligen »ncddelaö. l7r luprs
Lx krvlocollo
P k7. ^ImcM,
S. D Ester anstäld pröfning af Riksens
Högloft. Ständers Consiikutions» Urskotts omarbetade
förslag lill Lag, hwareskcr Ledamot af Stats Rådet,
föredragande samt ben Embetsman Konungen allmän
befattning med Comandomak uppdragit, skola för Ems
betösörseelser af Riks Räll dömmas, blcf samma förslag
af Preste-Scandet rist alia delar godkändt, hast!*
ket skulle be Respcctiwe Med, Standen samt Consiis
tU'
54 Den z Januarki.
tukions - Utskottet wördsamt och manligen tillkannagifwa6.
l^c lusora.
Lx krokocöllo.
st. O. ^Imcsvist.
S. D. Ester uppsökandet as Herr Olwcrsten
och Riddaren Ler^miins kill Högloft. Ridderskapet och
Adeln inqisne samt derisrän ull Stats, Utskottet remitterade
och Ståndet communicerade förslag, akt de
Embets. och Tjensteman, hwilka derigenom, att de a
östra sidan af Torneå och Mounio alfwar belägne delar
af Torneå Socknar wid sista Freds » Traktaten
blitwik kill Ryhland asirädde, förlorat deras lönings»
hemman, mätte derföre erhålla ersättning af de sa
kallade Kronan besparde eller odisponerade hemman i
landet, bislok Präste-Ständet att uti berörde Remitz
instämma. Hwilket skulle de öfrige Re pcctiwe
Standen samt Stats Utskottet wördsamt och wänligen
meddelas, vt lu^rs.
Lx ?ro!oco!!ci.
st. O. ^lirmvilt.
S. D. I likhet med hwad Wästoft. Borga
ees Ständer, enligt nu söretedt Proiocollö-Utdrag af
den 4 dennes, influtit, fann Preste.Sta-ldet skäligt,
att at Riksens Hoglaft. Ständers Lag, Utskott uppdraga
utarbetandet af förslag lill Lag, hwaresler Fullmägiige
i Riksgälds - Conkoiret för underlåtenhet och
förseelser i deras anförtrodde befattning böra dömmas;
blisivames ä,wen Hög!oft. Stats - Utskottet anmsdadt
att decmrd med manliga uppchsninZar biträda; härom
-
Den z Januari».
55
om skulls de Rsspsctkwe Med s Standen samt bemal»
te Urffokl wördsamt och wansigcn underrättas. bit
lu^ra.
klx krolocolio.
bl. ^Im^vist.
S. D. Prästs. Sröndek instämde uti Wällofl Bor,
gare - SkändctS igenom ProkocsiiS-Ukdrag af den 4 r
denna manad meddelke bi fluk, otc kill winnande af
upplysning uri den hos Riksens Ständer förcwarande
frägan om Riksgälds Conroircrs förwaltning, styrelse
och behof, erhålla del af den för Herrar Fullmägkigs
utfärdade Jnstruction, hwilken Rlksens Höglofl Skan,
ders Skarö Utfkorc alltsä skulle anmodas art inlämna,
bit fuprq.
kix ?rc>toco!Io.
f. bl. ^Iiuc^vist.
S. D. Riksens Höglofl. Ständers Stats,
Utskotts urlakande i anledning af Riksdagsmannen
Eric Bruses, ifrån Wermeland, Memorial, angaen,
de Hans Ercellence m. m. Grefwe a i bltztzlas igneHaswonde
Löne.förmaner upplästes och bifölls. Hwar«
om de Refpec iwe Med - Sranden samt Stats - Ut»
skottek skulle wördsamt och wanligen underrättas, bkt
tu^ra.
kx ?rotocoIIo.
^s. O. ^Imhvist.
Utdrag af Prokocollet hållet hos Högwördkge
Preste.Skändet Len 8:0e D cember 1809.
S. D.
Den z Januarkt.
S. D. Uti Prokocolls, Utdrag af den 6 dennes
gism r Wa7ofl. Borgare. Stander tillkänna, akt
dst wid grantingen af Expeditionen, angående Riksens
S änders underdäniga anhållan om förhöjning i
Tullen ä den Spannemal, som ifrän Utrikes orter
inkommer, i anseende till andragne skäl, för sin del
icke jun»it mara lämpligt att den tillarnade underdä,
niga ansökningen nu mera afgiswa,
Esker vfwerlaggning härom, och da samteligö
Riks, Stånden redan långt för detta samfält bcflutie
ijragawarande underdänjga anhållan, samt emedan ef
mindre Häglof!. Ridderffaper och Adeln än Präste,
Ståndet redan -xpedistonen härom godkandt- alltsä
och enär dertill kemmer alt det hufmudskäl, som föranledde
R ksins Ständer till oswanberörde beflu?,
nemligen ärekö rika skörd, ännu synes wara gällands,
fann P este e Srandet sa mnckct mera betänkligt att
frångå sitt törut fattade bestuc i detta ämne, som
den ar Wällöf! Borgare. Ständek aberopade stegring
j spannemä!skrifen, ester ali anledning snarare härleder
sig ifrån sivärighecen för landtbrukaren att under
nu »varande menföre till Skäderne införa Span,
nemälen, än ifrån wärkelig brist dera, hwiiket ock
de Respectime Wederbörande, som med MarkegangS,
TaxornaS upprättande hafwa befattning, och som
hafma närmaste kännedom om Spannemals-tillgangarne
i hivarje ort, igenom ds ä Spannemaien äsatte
pris simas hafma bestyrkt. Härom skulle de Respmi,
we Med- Scanden »vördsamt och »vänligen underrättas.
Oe lu^ra,
Lx krotocollo.
^Imcjvist.
S.
Den z Januari!.
57
S- D- Hivad Riksens Högloft. Ständers
Stats? Ulskotk uli ProkccollS < Utdrag af den 21 nästledne
Nowember angående General-Aksistance-Contoirets
sörre Dit^cteurs Banco Commiösarien kck. köörllsär
balance anfört och hemställt, biss af PresteSmådel
bifallit; h wiker härigenom skulls de Respectiwe
Med - Ständen samt Stats.Utskottet word»
samt och »vänligen meddelas, Uck supig.
Ux krotvcollo.
Ul. ^lmcjvilk.
S- D. Efter uppläsande af Kongl. Maj ts
denna dag afaisne Nådiga proposition till Riksins
Ständer, rörande för detta Konungens, Dess Gernäs
och Barns flottning mur Riker, har Preste,
Skändet, under förklarande af dest underdanigste
»vördnad och tacksamhet för den wisa omtanka för
Rikets säkerhet och lugn, hwaraf Högstberörde Pro,
position innehaller flera förnyade wedermälen, bkslutit
att till alla de ansiallttr, hwilka Kongl. Masic same.
deist t Nader latjt foga, sä ival i afseende pa fjelfwa
flyttningen, som pa »valet af det land, hwiiken till
förra Kongl. Famillcns framtida wistelseort blifwit
bestämt, lämna sikt oinskränkta och underdänjga fluritycke,
och detta sä mycket haldre, som desta arrange,
menis arv öswerensstämmande med hwad förre Konungen
i desta hänseenden önskat. För öfrigt anhöll
Ståndet, att Herr Erke, Biskopen och Talmannen
täcktes inför Hanö Kongl. Maj:t Konungen betyga
Ståndets omförmälda undernaniga tänkesätt, ä'wcn,
som Ständer ansäg sig böra genom nu afgående De
Ridd.
och A. Pror. 5 B. pu
8.
58
Den z Ianuakii.
pukakion wördlamt och wanligen inbjuda de Respeetiwe
Med Stånden, akt Uti desia beflut sig med Preste,
Siandet förena. Or lupra.
Ux krotocollo.
ch O. ^Im^vik.
S. D. Föredrogs a nyo Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs , och Oeconomi» - Uc,
'stotts den 28 nästledne Nowember pa bordet laggde.
Betänkande, angående de emelian Församlingarne flytranoe
fattige och wanföre personers försörjande.
Ester öfwerlaggninq härom och ehuruwäl Ståndet
lika med de af desi warde Ledamöter, hwilka först
wäckt denna staga med bekymmer erfarit, att Kongl.
Kungörelsen i detta amne af den 5 December 1788
icke tillräckligen förmätt förekomma och afböja alla rwister
om den ort eger Socken, som borde de fattige
och wanföre försörja, dock stkwäl och som Preste,
Ständer befarade, att den of Utskottet förestagne
princips, nemligen att den församling, som längst
njurit ett fattighjons tjenst under desi arbetsföra tid,
borde draga förforg om det samma wid desi infallande
wanföra tillstånd, torde gifwa ännu flera anledningar
kill längwariga undersökningar och kwister emellan
alla de församlingar innom hwilka den fattige och
wanföre förut kunnat tjena, hälst set skulle falla
Presterskapet omöjligt, att uti desi afgifwande betyg
med säkerhet upptaga alla de ställen pa hwilka en sadan
person tjenat, och huru länge den samma pa
hwarje ställe wistatö; i synnerhet dä det ej sällan hän»
der, acc tjenande personer flera gangor ombyta namn.
Den z Januari!. 59
fann Prest? Ståndet sig böra, med ogillande af be--  mälke Utskotts ofwanberörde betänkande, yrka bibe,
hällande af Högstberörde Nådiga Författning af den
5 December 1788; hwllket skulls de Respeckiwe
Med-Ständen famc Utskottet wördsantt och manligen
tillkännagifivas. Ok su^rs.
Hx lttotocollo.
b), k^lm^vili.
S. D, Upplästes Wällofl. Borgare-Standsts
ProkocollS Utdrag af den 6 dennes, innehållande desi
bestuk, ari till Stais - Ulflottet ätcrförwija samma
UtskottS yttrande, angående allmänna Brandiorsä,
krings - Fonden , med den allmänna anmärkning och
önskan, akt Utskottet later höra BrandförjakrirgS.
Direccionen, huru wida den will lata desi nu innestå,
ende och widare erhällande Fond biiswa sorrancad i
RiksgäldS C mtoiret, emot lika milkvr och ränta som
1782 arS Reglemente rusiakar, eller om den häldre
mill den uttaga tili priwate lans urgiswande, da
all relation werken emellan förfaller; hwarefter
alitsa Utskottet behagade med desi förnyade utlakande i
detta mål inkomma, och beflöts, att Prests - Srandet
uti denna acerremlsi med Wällofl. Borgare - Ståndet
instämma. Hwarom de Respecliwe Med, Scanden
samt bcmälte Utskott skulle . wöedsamt och wänligen
underrättas. Ok luxra.
klx krotocvllo.
sj. O. /UmejVlii.
S D, Riksens Höglofl. Ständers 2tllmänna
RefwarS-- och Or.conomi:^ - UiskottS betänkande, an
ga.
6c> Den z Januarik.
flående förbättring i nuwarande anstallter wid Kronoskjuts,
föredrogs a nyo och bifölls med det as heder»
warda Bonde-Standet gjorda tillägg, att, i händelse
skjuts-ftyldige ifrän skjuksnings-stället utebliswa, Krono.
Betjeningen och de i betänkande söreflagne Depu,
rerade böra kunna lega skiukschästar för de uteblesnes
rakning, sä att ben tillstädes komne allmogen ej twingas
skjutsa hwad be uleblefne borr transportera.
Hwilket härigenom skulle de Relpectime Med - Ständer,
samt bemälte Utskott wördsamt och manligen tillkännagLfwas.
17t luiua.
Lx ?rotocollo.
17. ^Im^vilr.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stars-Utskär uti Memorial af den 21 nästledne No»
wember angående förwalkningen af de sa kallade HosStalls-äns.
ar, sör-flaqit och hemställt, blef af Preste,
Ståndet till alla delar bilalljt- Hwarom »vördsam
och wänlig underrättelse skulle de Respeckiwe MedStänden
samt Statö-Utjkottet lemnäs. 17t luprs.
Lx kroiocolio.
17. AImhvillL
Utdrag as Protocollet, hållet hos Högwördkge
Präst Srändct den 12 December 1809.
S. D. Företeddes Högloft. Ridderskapet och
Adelns Prstocolls - Utdrag af den 8 i denna manad
af innehall, att Högloft. Ridderskapet och Adeli» till
det redan till jämkning af Riks, Ständens ärskllltga
tan
-
Den z Januari»
61
tankar öfwer Riksdags-Ord-ingen förordnade Utsökt
öswerlemnak de hos Ridderskopet och Adeln gjorde
anmärkningar wid förstager till Instruktion för Justi»
tii-Oaibudsmannen i ändamål att Utstottec macke rist
Luffens Ständer inkomma med föiflag kill jämkning
ak dumbe Jnstruclion i de delar hwaruti z:ne Stand
icke sammanstämt. Etter uppläsande häraf bestöt
Preste-Skandec, akt i likhet härmed ar bemäite jämknings-iltskott
uppdraga, atc uii de delar af berörde
Jastluckicm, hivarom icke redan gine Ständ öfwer,
enökommit, tjenliga aridringar förestå; hwarom de
öfrige Rest) cciwe Standen samt Jämknings Ukskottet
skulle wördsamk och manligen underrå kas, äswensom
ErpcditionS- u skottet af förenamde orsak skulle anmodas,
akk lills widare uppskjuta expeditionen af samma
Jnstruclion. I7t supra.
Lx krorocollo.
17. /I Imri vilk.
S. D. Uti Prokocosts - Utdrag af den yrde
i denna manad förestå Riksens Höglost. Ständers Bewilmmgs
samt Allmänna Veswärs och OccouomiLUlskott,
att Riksens Ständer ma hoö Kongl. Majit
i underdånighet anställa, det Nådigt påbud genast mä
utfärdas, med underrättelse, att Bränwins-Bränningen
i Riket efter detta ars stut widare och intill dest
annorlunda warder förordnat, får oafbrukik ucöjwas pci
lika fäkt som förut; men atkBewiliningsmfgiften förBrans
wins. bränningen skulle för nästa ar utgöras i enlighet med
hwad uli nya Författningar härom kan bliswa stadgadt, star,
till kemnade Preste-Ständet dest bifall; hwarom de Re
-
62 Den z Iamrarir
spcctiwe Mcdstanden samt bemalte Utsökt stulle wordsamt
och wänligen underrättas. lät iujora.
Lx krotocollc».
I. II. Almgvist.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers-Jemrnings - Urstottö Förslag lill fullständig
Rebaction af de §. Z. uti den projeclerade
Riksdags Ordningen, hwilka fuunitS fordra mer eller
mindre huswudjakijg ändring, beslöt Prest Scändet att
berörde förslag till aila delar godkänna; hwarom
»vördsam och wänlig underrättelse stalie de Respectiwe
Med/Standen samt bemälte Ucstott lämnas. lär lu^ra
blx Istotocollo
I. O. ^Imjavik.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwördige
Präste-Ståndet den iz December 1^09.
S. D. Ankom och upplästes Hederwärda
Bondk-Standecö Protocols-Utdrag af förledne gärdag,
innehållande nopad staga om bemalte Stånds under,
st-ist a den Wal-Zlck, som innefattar Riksens Högloft.
Ständers beslut angämde Hanö Kongl. Högheis Prins
/rlä61ä5'l'8 urwäljande till Swea
Rikets KromPrinS. PreLe.tscandet, som harwid er.
indrade sig, akt Hederwärda Bonde-Standet warit
det sörsta af Rikö Scanden, som till Tronföljare ut»
korat Högstbemälte Furste, och akt samma Hederwärda
Stand utan agt wilkor godkänt den 23a!-Act om
hwars
Den z Januaril
-
6z
hwars underskrift nu i fräga är, fann en förklaring
om de af Hederwarda Bonde-Skändet wid antagande
af Regeringsformen gjorda förbehäils gällande kraft,
eger den af Ståndet gjorda Reserwationö' förnyande
wid tillfälle as Wal Acicnö underskrift, öfiverflödig,
hälst som ej mindre Hederwarda Bonde-Slandelö än
de öfrige Riks-Ståndens, wid Constirucionen gjorda anmärkningar,
enligt Regerings-Formens 81 tz i alla fall
böra wid nästkommande Riksdag till stuteligc afgöran,
de upptagas. Och ansag Preste-Skander tillika icke
något hinder ligga i wägen för incagand-.t i Riksdags
Beslutet af oskabemalke och de öfrige Riks-Standens
förbehåll. Hwilket härigenom skulle de Respcc,
tiwe Med-Sränden wördfamc och manligen meddelas.
Ult lup-ra.
Hx krotvcolic»
P lk. ^im^vili.
S. D. Beslöts akt Riksens Högloft. Stan.
ders Banco Utskotts sörledne gårdag pä bordet lagde
Prokocols Utdrag af den 9:de i denna monad, rörande
den af Scats - Utskottet för-flagns finance plan,
skuge remiteraö till flstnämde Utskott, som anmodas
att i anledning deraf kill Riksens-Ständers Plena inkomma
med det utlåtande hwanill omständigheterna
föranleda kunna, lälr ku^ra.
Lx krotOLollo
Ul. /^Im^vlli.
S. D. I stöd as de M, hwilka Riksens
Höglofl. Ständers.Bancs-Uiskott i Prorocoilö Utdrag
af
64
Den z Januarii.
af den 2 i denna manad onsö», biföll Preste,Stans
det akt den, för bristen a ett pa felacktig Wag Attst
till afvikne Bruks- Patronen kk:>I!ence^u r utgånget
Banco»Län, Arboga Magistrat och Wågmästare adömde an
svårighet ma eflergifvas; hvarom de Respectiwe Vled,
Standen samt Banco, Ulffotket skulle wördsamt och
vänligen underrättas. Ht. lu^ra.
Lx ?rotocol!o.
P O. ^laqvist.
S. D. Hvad Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott uti Memorial af den ,i:te i denna manad,
i anledning of Riksdagsmannen ivrier Ox Iber^s
kill Hederwärda Bonde» Siandet ingiiue och
till U skottet remitterade Memorial, angående redo,
wisning för de allmänna medlen sedan 1802,. samt
om, answar för förre Konungens Rådgifvare » tråk
och anfört, blef af Prest-Siandek till alla delar a:l«
lat; hvarom vördsam och wänlig underrättelse skulle
de Respcctiwe Med- Slänven samt Stars, Ulffottet
meddelas. Ole lupra.
k^x krorocollo.
O. ^Imc^vist.
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers Lag - Utskotts den nästi. No,
wember asgisne betänkande, om mildruiq l straffet
för lägrad qvinna, hvarom vördsam och vänlig
un>
Den z Januari!. 65
underrättelse skulle de öfrige Med-Standen och Lagutskottet
meddelas. 17c lup>!L.
Hx ?ro!c>coIlo.
P O. ^lmc^vist.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Sländet den 14 December iZOZ.
S. D- Under denna dag har Prest < Stanbet
återremitterat.
Til! Riksens - Höglost. Ständers Constitukions,
Utskott samma UrskoltS försteg till Tryckfrihets.
Lag; och
Till Riksens Höglost. Ständers Stats. Utskott
bemälre Utskotts samt Majoren Herr Friherre
soncrnnt^'8 afgisne särskiite Förstag tili Finans,Plan;
hwarom wördsam och wänlig underrättelse skulle de
Respecliwe Med-Standen lämnas, 17t lu^ra.
klx krotocollo.
P 17. ^lmc^vist.
S. D. Medelst Ntt fsrctedk Prokocolls -- Utdrag
inbjuder Wällofl. Borgare. Ståndet sine Med.
Stander, akt instämma uti dest beslut, att at Riesens
Höglost. Ständers Stars - Utskott uppdraga
att med afseende a ben omanligt rrägna tjenst,
göring, som innewarands Riksdags - göromål sördra!
Riod- och A. pror. 5 B. att
9-
66 Den z Januarrt.
etc derefter skäligen lämpat arfwode af StatS-medlm
för Riks-Standens och Utskottens Eanceliie och WaktVeticning
föreslå. Häruti förenade sig PrcsteStander
»lil alia delar med förklarad önskan, alt hwad RiksStändens
Cancelie anginge. Herr Greswen och Landtmarskalken
samt Herrar Talemännen täcktes efter sams
äo med hwarandra till Srats-Utskottet förflagSwis
uppgj-wa hwad de anse billigt böra deras Cancelie bestas,
äswen som att famrelige Ordförande för Riksens
Ständers Utskott såsom de der bastkänna hwarje Utskoks
Canceliss särskilta och olika möda, matte sammanträda
för art öfwerenskomma, och till Stats Utskottet
dylika förslag inlemna. Hwilket härigenom skulle de
Relpeciwe Med.Stånden samt Statö-Ulskottet »vördsamt
och wanligei» meddelas. I7t lu^ra.
Lx krotocoilo.
g. k),
Utdrag af Protocollet hållet hos Högwördige
Preste.Standet den i6:de December 1809»
S. D. Som wid anstäld granskning af Riksens
Högloft. Ständers Stais - Utskotts betänkande,
anoäende Stats werkets tillstånd, förwaltning och be'
of atskiliige anmärkningar bleftvo deremot gjorde, be.
"löt Preste Srändet, alt berörde förstag lill Statö-Utfkolket
riker förwisa samt de derwid gjorde anmärkningarne
Utskottet meddela. Or iupra.
Lx krotocoljo.
Dei, z Ianuarrr. 67
S. D. Beflöt Preste - Ståndet, akt till
Riksens Högloft- Ständers Stats, Utskott remittera
Ito Ett af Herrar Ordförande uti Riksens Ständers
Utskott upprättat förslag till aflöning för U skot,
tenö Cancelliet och Betjening.
r:o a:ne till Högloft. Ridderskapet och Adeln ,'ngifne
och med Ståndet
angående Fälkmäknings.Corpsen, det ena af Herr
General-Owartermastare-iicukenanten och Öfwersten
Herr Ig. O. Irlcliii, och det andra af
Majoren och Riddaren Herr O. 6. OripanUerZ.
z:o Herr Majoren O. as VVmgärgs till Högloft.
Ridderskapet och 2lde,n ingisne samt Ståndet
meddelte anmärkningar wid Stats , UlskottetS
betänkande, i afseende pä Milikaire - Staten.
Härom skulle de Respeckiwe Med,Standen samt
Siakö » Utskottet wördsamt och wänligen under,
rättas. Ult lupra.
blx ?rc>loco!Io.
II. Almgvist.
S. D. I anledrlng af ifrån Hederwärda
Bonde-Standet tig Allmänna Bsfwärs, och OeconomiT-Uiskottet
remitterade Memoria!, hwaruli yrkas
att Kyrko,Jnspectorö-kjensterna uti Bohus, och Hal,
lands Län, matte indragas, tillstyrker bemälte Uiskott
uti Protocolls. Utdrag af den
stämmighet med hwad förut i afseende pä Kyrko»
68 Den z Ianuartt.
Inspeckorerne k Skane och Blekinge blifwit föreslagit,'
att berörde ljenster äfwen i Halland och Bohus-Län
kunde indragas.
Detta förslag blef af Prest, Ståndet bifallit
med enahanda förbehåll, som Ståndet förut fästat
wkd anragandek af Utskottets betänkande rörande samma
tjensterS indragning uri Skane och Blekinge,
nemligen att de medel, hwilka härigenom besparas,
ma såsom Kyrkorne tillhörige, endast snwändas till
deras fördel, eller sadana aci pios ulus hörande in,
rättningar till hwilka »vederbörande Församlingar fin,
na skäligt atc dem ansta; uti hwilkcr bcstut de Respectiwe
Med - Stånden skulle wördsamt.och wänltgen
inbjudas att sig med Prest- Ständet förena. 17t
lupra.
klx krotocollo.
P 17. ^lmc^vilk,
' , Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördlge
Prest-Ständet den 19 December »809.
S. D. Hwad Riksens Höglost. Ständers
Stats. Utskott uti afgitwit betänkande af den utte
dennes, i anledning af Riksdagsmannens Lovers
kl^clcorts Memorial angående åtskillig? utwägarS
widtagande till afhjelpande as dek allmänna behofwcc,
yttrat, har Prest. Ständet tagit i öfwerwägande och
kill alla delar blfaller hwad Stais - Utskottet anfört,
icke mindre om förbrukningen af Utländska waror och
indragning af ämbeten och tjenster, än hwad z:djs
och 4:de puncterne innehalla, rörande oskattlaggda
Boställen och tandt-Mäleri,Staten.
Be
-
Den z Ianuarii.
6y
Beträffande i och 2 punccerne, dels om de ä
wista Pastors-Bostauen bcfinrellga större Skoqs-rymder,
dels om flera sa kallade Boställen igr Prester,
skåpet Z nagra veter i Riket, finner Prest Smndet
den sörcstagne undersöknmqen sä myckec mindre nödig,
som gällande Försaklningar Magga Prrsterffapet en
oqwald besittningsrätt af de med deras Boställen saknade
förmaner as hwad namn och egenstaper de mä
wara.
Hwad ater widkommer fragan om st re Boställen
, som til! en enda Embetsman äro anstaqne, vesta
de af magra smärre Hemmansdelar, hwilka blifwit
i de mindre odlade Landsorter Presterffapet tilldelte
i förening med H.iswud, Bostället, som i äl,
dre tider warit och annu aro af den swaga beffaft
senhet, att innehaswaren deras ej kiiiinat hafwa st->,
nödiga bergning; äiwensom det är nogsamt bekant,
att defie Boställen kiPammantagne esomoftast i afkastning
och inkomster näppeligen smara emot ett helt
hemman i Le mera frugtbara orter. De nu nämde
omständigheter inträffa aswen med flera indelningar
wid andra EmbekSmanna-Eorpser, som hafwa atffiliige
sä kallade Augmentcr, dels os Hemmans-delar, dels
af penninge-räntor, eller waru.persedlar. I anledning
häraf schuer Preste Skändet sig ej kunna bifalla
till hwad Höglofl. Stats Ukffottet i desse 2:»e sistnäm.
de puncter sörcflagit; hwarom de öfrige Sranden och
bemälte Ulskott wördsamt och wänligen skulle underrättas.
Ot tu^rs.
Lx krotvcollo.
S- D.
5O Den z Ianuarii.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats,Ut
skotts
den 9 i denna manad afglfne uriäcande, i anledning
af Rikö-dags FullmägtigenS kiia Urutss Memorial,
angående Gräiö Säteri, Humlegården har
j Staden, samt Len ä Kongl. Djurgården warande
lagenheten Skuggan, föredrogs och bifölls; hwarsm
wödsam och wänlig underrättelse bulle de öfrige Respectiwe
Srandcn samt Skörs,Utskottet meddelas. dlt
iupra.
kx krcnocolio
^s. dl. Alnevik.
S. D. Upplästes och remitterades till Riksens
Höglöfl. Ständers Stats,Utskott.
Twanne tig Wällofi. Borgare, Ståndet ingifne
och med Prest. Scandet Communicerads Dickamina
af Herr Borgmästaren ^or> dlllbsrr; samt Hcrr Radman
l^anclbLrT, angående förbättring i Löningg will»
koren för penninge Löntagande Embetsman.
Ett Memorial af Herr Majoren ^rveä kinkonberg,
rörande Sjömätnings- Corpsen; hwarom
wördfam och wänlig underrättelse skulle de Respectiwe
Med. Sanden och StalS.Ulskottet lemnäs, dlc luprs.
klx krotocollo
I. dl. ^Im-^vili.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördrge
Presie-Sländet den 21 December 1809-
S. D.
Den z Januani
S. D. Wid öswerwägande deraf, aktRsgerknqs-Formens
6i ^ stadgar, det aga asgifter som
Rikftnö.Ständer bewilja, siola ulga i 5 ar, räknat
ifrån och med det arers början som infaller efter det da
Bewillningen faststäld blifwit, same i betraktande deraf,
akt den blifvande Bewillnings-Förordningen icke
troligen kan hinna warda innom årets annalkande slat
antagen och faststäld, aswensom akt Statens behof ostridigt
fordra det den nya Bewillningen för nu jnstnndande
ar matte utgå, har Preste, Stander med afseende
deruppå, dels att samielige Re pecciwe banden re,
dan långt för detta gillat de af BewillningS Utskottet
för den blifwande Bewillningen föreskagne grunder,
dels och art Presie-Standsl redan den 4 i denna månad
godkanc den af Stats.Utskottet såsom oumgängelig
bepröfwade Bewillnings-Summa af ^wa och en half
Millioner R:dr, för sin del beskurit, att den beskattning,
som i stöd af förberörde fastställde Bewiilningsgrunder,
Riksens Högloft. Stander wid lnnewarande
Riksdag sig ataga, ma begvnna akt räknas iiran den r
Jan. nästkommande ar 1810 ; hwar om de Respecciws
Med Eländen skulle wördsamt och ivänligen underrättas.
Ot tupra.
Lx kroiocollo.
I. kl,
S. D. Beftöt Preste-Ständet, att kill Riksens
Högloft. Ständers Stats-Ucskott remitera H. H.
Greswens och LandtMarskalkens samt de öfrige Refl»
pectiwe Talemännenö sörftag tig aflöning för Riks,
Ståndens Secreterare, Cancellier och Wakt.Betjening
med den anmärkning, akt genom misitog uti detta förslag
influtit, dec Preste.Standek blott har sme
Wakt»
72 Den z Januari!.
Waktmästare, da det likwäl af z:ne sadane betsenas,
och hwilkct således uti UtskoctetS asgifwande betänkande
torde benait iakttagas. Härom skulle de Respectiws
Med Sränden samt Staks-Ulskotlet wördsamt och
manligen underrattas.kkt supra.
Lx protocollo
Lric Agrell.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Ständers
jag Utskotts utlåtande öfwer de hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Wällofl. Borgare Ständer gjorde
anmärkningar ivid Utskottets den 26 sjstledne Ocro«
ber akgifne Betänkande om Sjö- ecb Gränse-Tulls
samt Accis Rätters upphäswande, tillika med samma
Betänkande.
Efter öfwer!äggning härom fann Preste-Stander
skäligt art Utskottets Bclänkarde i huswud fåken bifalla;
men j a freen de pa Utskottets hemställan om ärligt
arfivode för de' Domstolars Ledamöter, hwilka hädan»
ester kunde fä befattning med de mä! som i sednare tider
tillhört berörde Rätter, och dä dessa ärender fordom
tillhört Rädstufwu och Kämnärs Räkrernes EmbrkS
åtgärd, fann Prest-Skändet betänkligt, akt grawera
Staten med någor särskilt arfwode för de göromål,
hwilka sistbemälte Rätters Ledamöter sä medelst ätersä,
hälst som de i och fördenna befattning icke kunde komma
att mivkännas naqra rese eller andre omkostnader,
Hwad deremot beträffade Gränse Tulls Rätternes ordförande,
ansäg Stander dem i enlighet med gällands
Författningar och etter asgifwande Räkningar böra
njura ersättning för de omkostnader hwilka härigenom
kunna blifwa dem äbragte. Hwilket genom Utdrag
Den z Januari! 7L
af Protokollet ff"3e ds Respeoiws Med Srandcn samt
LagUcskoltet wördsamt och manligen tillkännaglfwaS.
Ultiupia.
Hx ?ro:ocol!o
, ^ . kk. /^Imc^vist.
Utdrag af Protokollet hakit hos Högwördige
Presie-Slanbek den 28 December 18^9.
S. D. Präst Ståndet biföll till olla delar
Riksens Högloft. SkanderS Staks^Ulskotts riri Memsria!
af den LLchra Vennes gjorda sorftag kill arfwoden
för Secreterare, Cancellier och Makr'.Betjeningen wid
Riks Standens Utskott, ej mindre hwad angar berörde
arswodens belopp, än förskott dera samt deras utbetalande
as Riksens Ständers Riksgälds,Contoir, om
wärkställighek hwaraf Stars,Utskottet skulle anmodas ack
besörja. Härom skulle de Respscciwe Med.Sranden
samt omsörmaldke Utskott wördsamt och wäniigcn underrättas.
kkr luprg.
Lx kroiocollo.
Lric ^§ra!!.
S- D. Uppå Högloft. Ridderskapets och Ar
delns inbjudande genom Protocolls Utdrog af den
roche i denna manad, beslöt Prest Ståndet, att, i
likhet med hwad Högloft. Riddnskapct 06) Adeln beslutit,
den tillökning i underhall, som Riksens Högloft.
Stander framdeles kunna förordna för UnderOfficerare
och den tjenstgörande Trouppen wid wärfwaRidd.
sch Av. Proc. 5 B. de
ro.
74
Den z Januarik.
de Arnian, ma ifrån och med iZro arS början berök,
nas. Kwarom mörblom och wänlig nuderratteise tig
de Resycctiwe Med-Zländen samt Statö-Utskottct
asga skulle. Or iu^rL.
Ox OrotocoHc»
Oric ^Zrell.
S. D. I anseende til! de i Ståndet gjorde
anmärkningar emot Riksens Högloft. Ständers Lag,
Utskotts betänkande af den zi föriedne ^ctober, angående
förklaring öfwer 7 Cop. i Rättegångs Balken,
bcftLts att Atta betänkandet mfoljdt af anmärkningar,
ne, till wä bcmälte U skott skulle atcrsörwisaS. Till de
Respecriwe Med-Standen skulle detta beslut wördfamk
06) manligen meddelas. Or lu^rg.
Ox krotocollo
Oric Agrell.
S. D. Föredrogos ett af Skals-Secreterarsn
m. m. Herr f. ä-V. Ognnorsrierua lill Högloft. Nidderskapok
och Adeln den 22 dennes ingifwit samt deri,
fran till Stats Utskottet remitterat Memorial, innehål,
lande yrkad rättighet för alla Officerare, utan undan,
.lag, w-b f. d. Finska Armeen kill occords ersättning;
ecb b siöt Ståndet att k samma Remitz deltaga.
Hwilket härigenom skulle ds Respectiwe Med-Standen
saint Slätö Utskottet wördsamt och wänjigen tillkänna,
gifmas. Or tu^ra.
Ox Orokocollo.
Orra
"S. D.
Den z Januarii
75
G. -D. Till Riksens Högloft. Ständers
Statsutskott hade Högloft Ridderstapet och 'Adeln
ben 12 iimewarande mänad remitterat ett as Herr
General Infpecteuren öwer a!c ?t:killerie m. m.
Ist-lvu; ingi wik och med Preste»Srändct nu com«
municerac Memoria! , angående ZlrtiilerictS Exercitie
Casjas bibehållande; likaledes hade Hög'oft. Ridderskåpet
och Adeln till wald malte Utskott under den
2i bennes sörkvist Herr Friherre kristna Istjsrta8 afgisne
samt Prcst-Standcr meddelade anmälan, akt de
Pommerske Regementen och Corpser matte blifwa hugnade
med lika förmåner, som för Finska Armeen kunna
af Riksens Ständer bestämmas, samt till allmänna
Besvärs» och OoconowiL Utskottet den 19 jnnewarande
ett af Herr Baron och Gstversie Kammarjunkaren
(larl konsts sörfatkadt Memorial, med hemställan
och förslag lill Bytes twisterö skyndelamma urredande.
Och b.stöt Preste-Ständet att i dessa zme Remisser
deltaga. Hwilket de Resptcriwe Med Stånden samt
wederbörande Utskott skulle wvrdsamk och wanligen
meddelas, Iste luprg,
klx krotocollo
klric ^§reil.
^ S. D' I anledning deraf, att ej allenast de
i Ståndet den 21 dennes gjorda och nu justerade an«
märkningar wid Skälö, Utskottets afgisne betänkande
öfwer Kungsgardarnes förwaltnkng, hufwudsakeligen
deruti instämde, otc Kungsgardarnes bortarrenderande
wore för Skaten sörmonligast, utan ock StakS-Uiskot»
tet förestagit sadan ukwäg alternatkwt med deras för»
säljande till Skatte, biföll Preste-Standek, uppå derom
gjord Proposition; dek Kungögardame mä dorkar,
, - -  - ar.
76
Den z Iattuarir
arrenderas med iagttagauge af de wilker, hwilka af
Riksens Hoqlcft. Ständer kunna föcestriswaö och fastställas.
Och skulle detta bcftut med de öfrige Respccriws
Stånden »vördsamt och wänjigen coinmunic!.'-  ras, samt tillika med anmärkningarne till Scats-Ut,
stöckel expedieras. Oe lup>ra.
k!x krotocollo
O. ^lmc^vilk.
Utdrag as Protokollet hållet hos Högwördige
Prest Ståndet den 29 December 1809.
S. D. Kongl. Mm':ks Nådiga Proposition
till Riksens Ständer angående Rewisioner as KrigsRedogörelsen
m. m., föredrogs ä nyo och remitterades
till Riksens Högloft. Ständers Stats - Urstolt;
hwarom de Respecriwe Med Scänden och bemälte Utstött
stulle »vördsamt och manligen underrättas. klt
luxrs.
klx strotocollcr.
S. D. Föredrogs a nyo Riksens Högloft.
Ständers Bewillningk, same Allmänna Veswärs- och
Oeconomi^ Urstotcs sörledne gårdag pa bordet lagde
PrvtocollSrUcdrag af den 27 i denna mänad, röran,
ds en hos bemälte Urstot- uopstanden fraga, hurmvida,
de emot samma UrstoktS Betänkande, angående
Bränwins, Bränningen och Bewillningen derföre,
gjorde anmärkningar, hörde till bada Ucstottens eller
allenast tili Bewillnittgs.Utstollets befattning.
Den z Januari!.
77
Esker öfwerläggning härom och da Allmänna Be,
smars och (Mccmomise U iskor tet redan 2: ne ganyer sig
j betra ämne uklätit, same emedan ett sädant Malens
behandlings,sätt, hwarigensm nya betänkanden oafbrutik
infordras, skulle i märkelig mon förhindra deras
afgörande och tiden för Riksdagens slut annu mera
förlängas, ansaq Prests - Ståndet lika med bemälis
Uiskotts pluralitet Allmänna Besvärs- och och Oaconc>m!L
- Utskottet icke kunna widare upptaga de anmärkningar,
hwilka rörande de OaconomiLa Pelarne
of ofwanberörde betänkande blifwit gjorde; hwaremoc
Bswillr.ings-Ucskottet, som i detta mål blott en gang
stg yttrat, borde med tnst ytterligare utlåtande i målet
till Riksens Ständers Plena inkomma. Hwilket
skulle de Respectiive Med. Standen samt ofkabemälts
Utskott wördsamt och wäniigen tillkännagifwas.
lu^rz.
kx 1'rotocoIIo.
I. O. ^lluc^viik.
Utdrag of Protokollet hållet uli Borgare,
Ståndets Plenum wid Riksdag n i
Slockholm den 6 December 1809.
S. D. Emot Riksens Höglofl. Ständers
Stats-UlskottS utlåtande, i Memorial as den 17 näsil.
Nowembcr, rörande Herr Friherre Uuäbecks
förstag att upprätta och underhälla iova a 1220 Man
Soldater, genom öfwer läkande af odlingsbars trakter
sf Kronans Allmänningar, gjorde anmärkningar,
hwilka Ständer ansag böra Ulstotket meddelas, till
den förnyade åtgärd, som Regerings,Formens 56 §.
ut
-
78
Den z Januari!.
Utsätter; och skulle ds Refpsckiwe MedStanden werd?
sam: och wänligen härom underrättas. kär Lupra.
kix krotosollo.
ch ll. ketarlon.
S. D. Biföll Borgare- Sm idet till alla delar,
hmad Riksens H gloss Ständers StatS^Utskort,
i anledning af Herr E>fwerstrn och Riddaren 0. k»
Lock8 Memorial, rörande den indelte KrigZmagtens
förminskande, uti Memoria» af den 17 nästledne No»
wem»er yttrat och hcmstält; hwilket ds Respectlwe
Med-Scänden wördsamr och manligen skulle tillkänna?
gismaS stirra.
kix krotocollo.
fs. lll. ?etsrton.
S. D- Ester granskning af Riksens Högloft.
StanderS ConstilutionS, Utskotts betänkande as den 2
i denna manad och Dess förnyade förslag kill Lag,
hwarester Ledamot af Stats s Rådet, Föredragande
samt den Embetsman Konungen allmän befattning
med Commandomal uppdragit, skola för Embecs,förseelser
af Riks - Ratt dömas, blef detta förslag af
Stander till alla delar gilladt och antaget; hwaroin
be Respectiwe Med » Standen skulle wördsamt och
wänLigei, undcrräktös. l^t lu^ra.
Lx krotocollo.
lk. ketsrsou.
S- Dg
Dm z Januari».
79
S. D. Bislöt Borgare, Ståndet, akt Riksens
Högloft. Ständers StakS - Utskotts yktrande i
Protocolls ^ Utdrag ak den 6:le nästlcdne Nowsmbsr,
angående Alllmänna Vrandför>akrings«Fonden, skulle
lili Utskottet återremitteras, med den aiimänna anmärkning
och önskan, att Utskottet Imer höra Brandförsäkrings-
Dircctionen, huruwida dcn will lata dr§
nu innesiäende och widare erhållande Fond blifwa förräntad
i Riksgälds, Contorist, emot lika willkor och
ranka som 1782 ars Reglemente utstakar, eller
om den häldre will den uttaga till priwals
Lans utgiswands, dä all relation Verken emellan
förfaller; hwareftcr alllfä Utskottet behagade med sikt
förnyade utlåtande j detta mål inkomma; och skulle
de Respectiwe Med. Stånden sa wäl som Högloft.
Stats Utskottet genom detta ProtocoliS.Utdrag härom
underrättas. Or lu^ra.
Lx kiotocollo.
^s. kk. keterkon.
S D. Remitterade Borgars - Ståndet tig
Riksens Högloft. Ständers Stats, Utskott det af allmänna
Beslvärs, och Ocnomino Utskottet den Lz nastledne
Nowember asgifne betänkande, angående odlingar
i Pitea Lappmark; hwilket de Rcspectiwr McdStanden
wördfamt och wänligen skulle lillkännagifwas.
Ot ku^rs.
Lx krotocollo.
ch kl. keterlom
S. D.
82
Den z Januarri.
S. D- När Borgare- Ståndet till grauffninq
företag den fran Riksens Högloft. Ständers Expcdi,
kions - kilsto!t ankomne Erpedition, angående Riksens
Ständers tillgöraude underdåniga anhållan, akt Kongl.
Makt täcktes i Näder stadga den Princips af T"U»
förhöjning, som kan pröswaö nödwändig akt nu, om
ej hindra, likwäl minsta en sa öfwerbriswen införfel
af Spannemal fran de länder, som deras äga öfwer,
stöd, art derigenom wanpris pa egen säd till Landt»
brukarens fö-lust kunde uppkomma; fann wä! Stan,
der, ark berörde Expedition ivar till alla delar instämmande
med samtelig? Riksståndens i detta ärende rattade
beslut; mm da nu merg, och sedan Kongl.
Mast redan förut i Näder stadgat en wist törhöj,
ning i Tulbafgisrm för inkommande Spannemal, den
omständighet, att SädeSpriferne i Riker bciydligeri
fallk, under sistförstutne mannder förändrats lill ett
alldeles motsatt förhållande, hwarigenom anledningen
till den af Riksens Ständer bestulne underdåniga
hemställen helt och hållit förswunnit, ansäg ock Stan,
drt, för sin del, icke wara lampestgt att i sakens sä
beskuffade förändrade flick dm cillärnade underdåniga
framställningen lill Kongl. Majst afgifwa.
I förmodan att de öfrige Respectiwe Ständen
härutinnan med Borgare - Ståndet instämma, skulle
wördlam och wänlig underrättelse om den i ofwannämde
mäno förekomne betänklighet Dem meddelas
genom detta Protccolls Utdrag. Ust lu^ra.
Ux krotvcollo.
P bl- ?ckLrlori«
Ust
e/
Den z Januarik. 57
Utdrag af Proroeollet, haget uti Borgare
Sländets
Plenum nild Riksdagen j
Stockholm dea 8 December 1809.
S- D. Efter uppläsande! af Kongl. MajikS
Nådiga Proposition kill Riksens Ständer, rörande
f. d. Konungens, Dest Gemäis och Barns flottning
utur Riket, giswcn Stockholms Slott den 8 December
1809, bief samma höga Propositicn i afla delar
af Borgare. Stander i underdånighet bftalien; och
rrppdrog Standel ar Dest Taleman, art för Kongl.
Majtk nedlägga Ståndets underdåniga roördngdssulla
tacklamhet för den Wishet ach Nådiga omwardnad,
hwarmed Hans Kongl. Maj.i täckts behandla detta
granlaga ärende, lill befordrande af Rikets framtida
säkerhet och lugn.
De öfrige Respectiwe Standen skulle genom
Utdrag af Protocollet wördsamt och manligen härom
underrättas, bär lu^rs.
Lx krotocollo.
fs. lck. ?etarlcm.
S. D- Da Borgare, Ståndet kill pröfning
företog hwad Riksens Högloft. Ständers Stats r Utskott,
uppå Kongl. Maftcs Nådiga Propcstiion, an.
gående bestämmandet af en wist nnderhallsckumma för
Konung Gustaf 'Adolph. Dest Gemål och närmaste
Bröst>Arswingar, ust Memorial of den nästledne
Nomember, ycirat och hemställt, kunde Ståndet innom
stg icke dölja de blandade känslor, fom detta
Ridd. och A. Prsr. 5 B. äm
n.
82
Den z Januari.
ämne, w!d bankan af förftu?na tider, nödwändigt
borde uppräcka och det bekymmer, hwarmed Ständer
sig enndrade, att Slats-Wcrkets utblottade tillstånd
föga lämnade »agot tillfälle för uppfyllandet af
^lyckans och ädelmodets mäst billiga fordringar; men
när Skibet, med en ljuf söresakts, att alltid efter
sin yttcrsia förmåga söka i underdånighet ga wär
Nädiga Kouungs önstningar till mötes, egenkeligen
sig fästade wid det enstjldta nära d-jkagande, som
Hans Kongl. Maj:c under framställningen häraf,
behagar i Nador yttra, ansag Sundet alla
beränkligherer böra försäga, samt ixsiöt, att SMkSIltstottekö
hemställan och sörsiag, för sin del, utan
någon ändring gilla och antaga; hwarom alitsa de öf,
rige Rstpeckiwe Med - Ständer, ställe wordjamt och
»vänligen härigenom underrättas, lu^ra.
Lx krorocoilo.
st. 1^. i?LtLltON.
Utdrag af Prolocolftt, hållet uti BorgareSrandecs
Plenum ivid Riksdagen i
Stockholm Len 12 December igoy.
S. D. Efter uppläsande af Rikfens Högloft.
Ständers Constttutions - Utstottö MtMvrial, af den
29 nastledne Nowcmbcr, angående de anmärkningar,
som hos samteiige Respcctiwe Ständcn wid Rege'llngs-Formcn,
innan D si antagande, blifwit gjorde,
biföll Borgare- Ständer tor sin del, att, enligt hwad
Eo-jiitukrons« U-stotiet tillstyrkt, och uppå de af det
femma wäigrnn.dade staf, p ro fn ingen och asgörandek
af samma anmärkninZar, ma först wid näst infallan
de
-
Ds«i z Ianuan'!^ §z
de Riksdag i hela betz widd företagas, i likstämmig,
het med Högloft. Ridderskapttö och Adel,,6 samt Hög.
wördchs Preste. Slcmdecs, i afseende pä deras i della
ämne gjorde anmärkningar, förut fattade särskildta
beslut. Hwarom de Respecttwe Med Stånden skulle
wördjami och Maniche» underrättas. Oe supra.
kix ?rotoc2ilo
Ik. ?oterlon.
S. D. Hwad Riksens Höglofl. Ständers
Lag, Utskott, uppå Nsmitz frän Högwördigs Preste,
Ståndet, uti betänkande af den zo nästledne No,
wember yttrat och hemstäflt, angående mildring i
straffet för lägrad Qwinna, bstf as Borgare-Standek
till alla delar bifallet; hwarom de Resprttiwe Med,
Ständen skulle wördsamt och Manligen underrättas,
kst supra.
Lx krotocollo
^f. kk. kelerkon.
S. D. Uppå Remist ifra» Hederwärda Bon,
de-Ständet, rörande den ändring i i §. i Mom. r
Capitlet Arfva - Baiken, att Bröder och Systrar
kunde efter Lands-rätt arfwa lika, hade Riksens
Höglofl. Ständers Lag, Utskott, i betänkande af den
26 nästledne Nowember, öfwer denna staga sig yttrat
och dest bifallande assiyrkt; hwilket utlåtande
Borgare-Ständet för sm del gillade. lät supra.
Lx krotvcollo.
7. kk. ?eteilon.
S. D.
84
Den z Ja,marik.
S> D, Bilöll Borgare, S-anbct, uppå ds
af Riksens Högloft. SkänderS Banco -- Utskott, k
Prökocollö-Utdrog af den 2 i denna manad, andragne
omständighecee, att den, för driften a ett, pa
felagtig Wag - Atteji, kill afwikns Bruks - Patron
I^all ncroms utgånget Bancolän, Arboga Magistrar
och Wågmästare adömde ansvarighet ma eftergifwas;
hwilket de Resptctiwe Med- Scanden skulle wördsamc
och wänjjgen tillkännagismas. Or tu^ra.
Lx strotocosto.
kl. katorson.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats - Utskott, L anledning af Herr Capitaine» och
Riddaren Grefwe /V. lU. Oostuas fran Högloft.
Ridderskapee och Adeln remitterade anmärkning, rörande
Herr Stats Rådets ocl> Commend mren Friherre
UolenKI^s innehafwande befattning såsom Ordförande
wid Nummer/fslkerie-Direccionen, samt indragning
af den dermed förenade lön, uti Memorial af
den zo sistledne Nowemder, yttrat och hemställt,
blef af Borgare, Ståndet till alla delar bstallek.
Hwarom underrättelse skulle de Respcccirve MedScanden
wördsamk och wäni-gen härigenom meddelas.
"Clr lujora.
kix krotocollo.
kl. kelerlon.
S. D Wid företagen granskning af Riksens
Högloft. Sränderö Iäjnkittngt-Ulskotlö Memorial af den
11
Dm z Januari!.
85
n bennes, rörande sädane jämkningar of Riks Skanbens
sttskilke meningar i anseende tili Riksdags-Ord,
ningen, som rili enstämmig? stadgande» kunna leda,
fann Exandet skal, att, med bisa!! tili Utskottets
yttrande i berörde Memorial, för stn del gilla och
antaga den af Utskottet öswerlemnabe reda erion af
alla de §. §. i den förestagne Riksdags s Ordningen,
hwilka funnits fordra mer eger i. indre hufwudsaklig
ändring; dock med iakttagande af följande omständigheter:
uo att den tig nästa Riksdag uppfkmtne stridiga
sragan, huruwida omröstningar i Ichstotten ffe-a
ste ScandSwis elier per Capita, hwarutjnnon Scändet
förblrswer wid sin för senare alternatlwec yttrade
kanka, bör wid Riksdagens början företagas
och afgöras, samt det dehandtingS-sätt derwid äga
rum, som r ?z §. af denna Riksdags,Ordning före,
skri;wit är; och 2:0 att, sedan Borgare-Srändet, en.
ligt desi Protocogs - Utdrag af den 21 iiästledne Octo.
ber, uppskjutit akt sig yttra öfwer g9 §. af Constiru,
kions, Utskottets sednare redaction af RiksbagS-Ordnin,
gen, Ståndets derwid förut gjorde anmärkning, rö,
rande saktet, huru Utskottens Ordförande böra ibland
Högloft. Ridderskapers och Adelns Ledamöter ucwäljas,
ma till Constitutions - Utskottet warda öfwermmnad,
att nu beredas såsom en fraga, hwilken nästa Riksdag
skall tili pröjning och afgörande förekomma.
Härom skulle wordsam och wänlig underrättelse
de öfrige Respcctime Standen meddelas genom della
Prolocsllö-Uidrag. I^r supra.
Lx krotocoilo.
!^> kk, keterlon.
86
Den z Jannarii.'
Utdrag as Protokollet, hållet i Borgare--  Sländecs Plenum nid Riksdagen i
Stockholm ven iz Dcccmber ^09.
S- D. Uti crr denna dag ankommit Prokocolls
Utdrag os den l2 dennes, hade Hederwärda
Bonde-Ständer bcgärdt de Re p crlwe Meb,StandenS
utlakande, i anledning deraf, att rvid yppad fräga
om des; underskrift a den We! - Ack, som innefattar
Riksens Htglosi. Ständers Beslut angående Hans
Kongl. Höghets Prints
ukwäljande lil! Swea NikeS Kron-Prints, Bonde,
Ståndet i anseende kill det uttryck, som uti samma
Wai Act befi,nies , att Riket skal! siyras efter Rege,
rings,Formens af den 6 Junit 1^09 bokstafliga söre,
skrift, som ock, med hamrad anledning af Högloft.
Ridderskaptts och Adelns ProtocollS Utdrag af den 27
och 28 Junti, ytterligare såsom ett kraftigt wilkor
för Bonde-StandetS förbehåll, med åberopande af de
anmärkningar emot Regerings - Formens 114 §. och
wiste andre delar, hwilka a Bonde - Ståndets sida
qjsrde äro, reftrrverat deras oföränderliga mening och
beslut, att ofwannämde uttryck icke pa något sätt ma
anses slgga Bonde Ståndet i wägen för Dess pastaen,
de att fa iftagawarande anmärkningar behörigen afgjorde,
ocks akt detta mätte i Riksdags,Beslutet för,
meligen warda intager.
Borgar? Ständek fant för sin del att hwad He,
berwarda Bonde - Ständek wid Regerings - Formen
innan dest antagande anmärkt desto häldre, enligt
Bonds, Ståndets förbehåll, böra i behörig ordning
pröfwas ecb afgöras, samt uti Riksdags-Beslutet in,
tagas, forn sädant instämmer med Regerings, Formens
-
Den z Jarmar»
§7
mens egen allmänna föreskrift, och Högloft. ConstitutionS-UtsksttetS
nyligen afgifne, af delta Srand gilla,
de tillstyrkan. att alja af famcelige Rikö-Slandcn ivid
Regerings - Formen gjorde anmärkningar, höra nästa
Riksdag lil! pröfning och afgörande företagas; hivaraf
ock o.wifwelakLigt jäller, akt, enligt äiwen hrvad
Borgare - Stander förut, i anseende cili sine anmärkningar,
erindrak, detze förbehåll ej blott för Hederwarda
Bonde - Smndet, utan för samrelige Riksens
Ständer böra uti Rlksdags»Beftulet införas.
Och som af P otocolls Utdraget alwe» u,hämta»
des, det Bonde.S andct, af dc§ i för.nämde matto
yttrade betänklighet, hämtat anledning till uppehåll
med undertecknande af förberörde Wal, Ack, hwars
innehall likwä! redan blifwit af Bonde-Slandet, sa»
som med dist Beftut enligt, utan förbehåll gillat,
alicsa anlag Ståndet desto nödigare, akt stander
samt meddela det Hcderrvärda Bonde Scandet delta
sikt utlakande; hwarom äfwen de öfrige Rrsprckirvs
Sländen skulle wördsamt och manligen underrättas,
lripra.
Lx ?rotoco!!o.
P Ik. keterfon.
Utdrag ai Protocollet, hållet mi BorgareSrändetö
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den i6 December 1809.
S. D- Företogs oter Riksens Högloft. Ständers
Bewillnings- samt Allmänna Besvärs och Oeconomi»
- Ucstolls gemensamma Betänkande, i Prom
öcllo
-
88
Dm z Iatiuarii.
colls - Utdrag af den 9 dennes, rörande dm af Herr
H)fwerste-!ieutenantcn Larl 6. UouterLölä, uti kill
Hög ost. Ridderskapet och Adeln ingifwit och derifrån
remitterat Memorial, wackts staga, alt Bränwinsbränningen
för nästkommande är mä förklara pä lika
fäkt som förut, sa uti Släderne som ä Landet, ät,
minstone kill Maji manadö flut m. m.
Och, som harwid gjordes de allmänna anmärkningar,
akt i anseende kill de för nu warands Bran»
nings-friheren antagne olika grunder, emot dem, som
i nya Författningar derom blifwit förcflague, Bewili,
ningen derföre icke borde undergå någon förändring,
utan , pa säit Herr Ofwerste-Lieutenant UourerLalcl
tillstyrkt, förlstiswa enahanda som för innewarande är,
sa lange Bränwins. Bränningen i öfrigt pa lika wilker
får werkställaS: akt denna Brämvjns-Eranningsrättighet
bor fortfara till nästkommande Möst ma-mdS
stut, samt att Bswillningen för defte fem mannder
ma beräknas såsom för ett halft är; alitsa b.flötö,
ocr Högloft. Bcwiilnings - samt Allmänna BeswärS»
och OeConomlD - Utskotten skulle as vefta anmärknin
gar erhålla del, för akt med förnyat utlåtande inkomma;
och hwilkec, genom detta Prokocoll, äfwen
skulle de öfrige Nespectiwe Scanden wördsamt och
waniigen meddelas. Lst lnjors.
klx krotocollo.
kk. ketorlon.
S. B. Biföll Borgare-Srändet, hwad Riksens
Höqlrfl. Ständers allmänna BeswarS och OocouomiL-
Utskott, i Protecolls Utdrag af den i§ dennes,
an,
Dm g JarmarLt.
89
snfört och tillstyrkt, rörande indragning af Kyrko In,
speciorö ljensterue i Halland och Bohus Län; hwarom
de Rcspectiwe Med Sränden ffulie wötdjamc och tvätt,
stgn Ulwerräctaö. bär lu^ra.
stix ?rc>!0col!o.
P bi. ?i,rslfon.
S. D- Ester uppläsandet of HögwördrgS
Preste-Ståndets Prokotolls-Uidrag ok den 12 »nnewa»
rande Drcrmber, rörande dels walbcmälke Ständs för,
behåll, hwarmed detsamma blsallit allmänna BeswärS,
och 0,?conom!L- UtffatlelS becönkonde af den y sist,
iedtte September, angående indragning af Kyrko,Jn»
spcckors-lstnsterne i S^ane och Bicklnge, dels ock dett
af Wärdige Preste-Smndek ajorde. inffräukning i Lag,
UrfkoltctS utlåtande'al den ;6 Nvwember, angående
wärdering och offenteliqt utrop a fast egendom pa Lan,
det, som för gäld ukmäkes, fann Borgare-Skandet,
hwad förstnamde mål beträffar, otc dä Utfkorrers ytt,
rande som Stander den 4 Herober owillkorzjgen bisol,
lit, i allmänhet innefattar den tillstyrkan, att hwav
genom Kyrko,Inspecrors tjensterneS indragning af
Kyrkorncs inkomster becharas, borde wara en tillgång
tilt brstämjands af and-a nyttiga inrättningar, wörö
orwifwslogtigt deraf en följd, att denna tillgång för,
nämligast ma anwändaö till KyrkormL behof och läda^
dane »ci pios rikus hörande inrättningar, till hwilka
wederbörande Församlingar finna kjcn jgr ork dem art,
fia; hwarföre ock Stander, uppå Hegwordige PresteStänders
wänliga inbjudande sä mycket hä vre i dest
Nidd. och Ad. pror. 5 B. här»
yO Den z Januarki.
härom gjorde förbehåll, lika med det Hederwärda
Bonde Ståndet, sig förenade; men »vidkommande den
jnstränkning i Lag-UtstoltekS den i6 Nowember afgifne
och den 22 i samma manad ak Borgare Skändet gillade
betänkande, akt föreskriften om alla Auckioners
werkställande i uppslag a egendom som för gäld ukmätes,
ej ma sträckas kill de Auccioner hwilka Banco
Werket
anställa later, sä kimde Srandet, emot sikt redan
saktade beslut, ack denna föreskrift ma kill alla
Auckioner a ukmätt fast egendom uran undantag
lampas det af Högwörvige Preste-Sländek förestagne
undantag för sin del icke Medgilwa.
Och stuve Högwörd:-,e Preste Stander sä wal som
be öfrige Rssprcklwe Scanden wöidsamt och manligen
härom underrättas genom detta Protocolls,Utdrag.
HIc lu^ra.
Lx krotocollo.
P bk. ketarkon.
S. D. I anseende till hwad Riksens Högsofl.
Ständers Ska>'6 Utskott, i Memorial af den 17 nästledne
Nowember och dertill hörande serstllte betänkanden,
rörande StarS-WerketS tiustand, sörwaltninq
och behof, föreslagit och hemställt, förckommo H06
Borgare- Scandet arstillige anmärkningar, hwilka
stulle kill StakS-Utstorcet öfwerstmnas, med anmodan
att sörnyadt utlärande t anledning af hwad anmärkt
blifwtr lill Riks- Standens Plena afgifwa. Hwil
/
ket
-
Den z Januarii yr
ket de Respeckiwe Med-Ständen wördsamt och wänskgen
skulle liiikännagifwas. Ulc lupra.
l^x ?rotocoIIo.
P keterlon.
S D. Det fran Herrar Ordförande i Riksens
Ständers samkelige Ucffokr inkom,>e Memorial
och korslag till aflöning för Utskottens Cancellis - Be.
tjening, bief med bifogade anmärkningar kill Riksens
Höglofl. Ständers Stats Utskott remitterat; hwarom
de Respecciwe Med - Ständen skulle wördsamt och
wanltgen underrättas. lu^rg.
Lx krotocollo.
kk. keterson.
Utdrag af Protocollet hållet uti Borgare,
SkändetS P!enum wid Riksdagm i
Stockholm den 19 December 1809.
S. D. Hwad Riksens Höglofl. Ständers
Statsutskott, i Memorial af den s bennes, yttrat i
i anledning af Herr Friherre O'/XIIos:lvbIs frän
Höglofl. Ridderskap^ och Adeln remitterade Memorial
om tillökning a Pensionerna ä rapelierade Mi<
ruster. Staten, bief af Borgare, Sondek gilladt;
hware
92 Den Z Januarii.
hwarom be Rrspeckiwe Med» Stånden skulle wördsamt
och wänligcn underrättas, ille luvra
Lx krolvLoIlc».
kl. keterlnn.
S. D. Brflöt Bsrgare.Srändet ask i likhet
med hwad Högloft. Ridderskaper och Adeln sanik Hög»
wördige Preste » Stander förordnat, till IemknmgsUiskottet
öfwerlämna alt med förslag lilj Jemknii.g
af den för Justine, Ombudsmannen författade Instruktion
i de delar. hwau z:ne Ständ icke sammanstämt,
till R klens Ständer inkomma; äfvensom
Expeditions - Uttkomt af förenamde orsak skulle anmodas
att tills widare uppskjuta med Expeditionen af
samma Instruktion. lupra.
klx krotocollo,
lst. keterlon,
S- D- Till alla delar gillade BorgareStänder,
hwad Riksens Högloft Ständers StatsUtskott
i Memorial af den 2g nästiedne Nowember
yttrat och hemställt, i anledning af Hans Excejjence
f. d. Riks- Rådets, Presidenten m. m. Herr Friherre
s.illsencrantr'8 fran Högloft. Rjdderskapet och
Adela remitterade Memorial, angående Rikets Finans
-
Den z Januarii. yz
nancer, och Förslag kill deras upphjelpande. I7t
supra.
Ux UrotocoIIo.
p lk. keterlon.
S. D. Gillade Borgare - Stander hwatz
Riksens Högloft. Ständers Stars Utskott, i Mswyrial
af den zo ftstlcdne Nowember, yttrat, i anledning
af Herr Landshöfdingen och Riddaren sk 8ckenKnm8
Memorial, rörande jäns Bokhallare-Lönen i
Stockholms Län; hwilker fkulle de Reipcc ime MedSländen
wördsaml och »vänligen lilikannagiswaS. Ulr
supra,
Ux krorocollo
ch 1^. ketarlon.
S. D. Btslöt Borgare - Slandet, att, j
Anseende lil! gjorde anmärkningar, tili Riksens Srän.
ders Skars- UtfkotlS förnyade handläggning och utlätanden
aterförwifa ,följande D § Benrankanden;
i:o As den 2g Nowember, angående Finance,
Planen; i sammanhang Hwarmed Scals-Uiskotrer afwen
i anledning af Banco. Utskottets yttrande i Pro:
tscolls Utdrag as den 9 ve dennes, rörande Bankens
harwid äskade biträde behagar i Verka ämne sig widare
utlaka, och
r:o Af den 29 Nowember i anledning csKoras
MasitS Nådiga Proposi.isn- af den rz sistlevne 7 -
94 Den g Januari!
angående Stats.Werkeks tillstånd, inkomster och ut,
gisler samt skulder och fordringar..
Härom skulle de Respectiwe Med-Standen word»
samt och wäniigen underrättas, bär tuprn.
Lx krotocollo.
kk. keterkon.
S. D. Da wid granskningen af Riksens
Högloft. Ständers Skars » UlskottS Betänkande och
Förslag tili Finans-Plan, Bargare Sländet, i sammanhang
dermed, kill afgörande företog den enligt
Prokvcoliet för den 16 nastledne September, uppskjurne
fräggn om Priwake Lans upptagande, bestöc Stander
för sin del, att pa säll Stats. Ulskorrer i Desi särDite
Betänkande» as den 14 Augusti och 9 September
yttrac, tillfälle för Allmänheten ma öppnas att
biträda Staten med Län, ej mindre emot Riksgälds»
Concoiretö Obligationer än pa sa kallade Annuiceter;
dock med wilker, att den dera betalande Ränran,
nedsättes i Obligationer till fem procent, och för Annuiteis
Läner kill sex Procent om aret, hwliken ränta
hmarje halft är betalas. Härom skulle de Respectiwe
Mrd. Scänden wördlamt och wänligen underrättas,
genom detta ProtocollS, Utdrag. bA lupin.
blx krorocullo.
lk. keterlon.
Ut'
Dsn Z Januari!.
95
Utdrag of Protocollit, hallek uti Borgare,
Ständers Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 20 December 1809.
S. D. Efter öfwcrwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Lag. Utskott, i Betänkande
as den urte j denna mänad, anfört, angående inskränkning
i friheten art göra Fidei Commiher, beslöt
Borgare, Scandet att för sin del gilla de: af Utskottet
föreslagne tillägg wid 16 Eapirlet i §. Zsrfda.Balken;
hwilket de Nkspectiwe Med - Srande» genom derta
Protocolls - Utdrag wördjamt och manligen skulle nljkannagifmaö.
^lr lu^ra.
Lx ?solocoI!c>
^s. Ik. keterson.
S. D. Hwad Riksens Högloftiqe Ständers
Lag-Utskott, uti Betänkande af den go sistledne Nowember
förcflagik, om ändring och tillägg i 19 Cap.
2 §. Ärfva Balken, i afseende a tiden för Mös or
myndighets tillstånd, blef af Borgare - Ständer bifallit;
ywarom ivördsam^vch wänlig underrättelse skulle,
genom Prorecolls.Utdrag, de Respecliwe Med-Skänden
meddelas, lu^ra.
Lx keolvcotlo.
H. keterlon.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Scats-Ucskvtt, i Mcmoiial af den
n
96
Den z Januanl.
)r dennes tillkannagjiwit, rörande Herr Bcrgs-Radek,
Friherre Hermelins anbud, akt för is.OOO Riksdaler
lili Landtmäteri? Eontoicet öfwerlemna sin bekydeiiqa
samling as de, pa dest enffildta söranstaittmde och kost.
nåd offaktade och grawe, ade Geographiske Chartor,
jemte pjäkar och de i betta afseende fran England införskrefne
Jnstrumcnter, beflöt Scandek, för sin
del, att berörde samling och tillhörande In,
strumenter , enligt dera till Stats . Utskottet
famnad uppgift, ma, för Starens rakning, emot of.
wannämde summa inköpas; med ölwerlatande at
Stats U skottek, ark inkomma med förslag, huru besia
Chartor och Jnstrnmentcr skola, kill lramdeles ersät,
lande af denna urgitt, säkrast kunna anwändas; hwi!»
ket sa wal de Respecriwe Med.Stånden, som Hög»
löst. Skatö-Urfkottet skulle mördsamc och wänligen lillkännagifwas.
Cc lu^irg.
Lx ?rotoco!Ic>
P H. peterson.
S. D. Ester uppläsandet as Högwördkge Preste,
Srandets Protocollö.Uchrag af den r6 dennes, angsen,
de Kyrko Infpecrors tfensterneö indragande i Halland
och Bohus Län, samt Preste-Sanders wid antagandet
af allmänna Besvärs » och OconomiL Utskottets den
is i denna manad uti detta ämne meddette Betänkan,
de, fattade förbehåll, att de medel, hwilka genom
berörde indragningar besparas, ma, såsom Kyrkorne
tillhörige, anwändas till deras fördel ester sävane aä
xiv8 nius hörande inrättningar, list hwilka wederbö,
rande församlingar sinna skäligt, alt dem ansia, fann
Borgare-Standet, i anledning af Högwördlge Preste.
Sländetö inb)udande, sig böra i samma förbrhaij, sa»
Drn z Janttank. 97
som en följd as Ulskottetö gillade betänkande, asmen
för stn del instämma. Or Lupn
Lx krolocollo,
ch kä. katerlon.
S. D- Borgare.Ståndet gillade till alla
delar hivad Riksens Högloft. Sländers Stals-Utskott,
i Memorial af den 9 vennes, anfört och hemstalt, i anledning
af Riksdagsmannen kria L-ukes fran Hederwärda
Bonde.Standet remitterade anförande, angående den
Hans Excellent- m. m. Herr Grefwe nt a
förra Kungsgården Gräsön förunre Säkerie och Skatte
frihet, famt de till Herr Under.Stäthallare», m. m.
chiilfenljisris och Herr Öfwer,Intendenten, m. m.
LöslcrantL npplakne lagenheter af Humlegarden och
Kongl. Djurgården; hwarom de Respecriwe MedStånden
flulle wördsamt och manligen underrättas,
lu^rs.
Lx krotocollo.
^f. kl. kater lori.
S. D. uppå de af Riksens Högloft. Ständers
Stats,Uskoct anförde skal och omständigheter,
uri d.tz under den 9 dennes meddejke utlåtande öfwer
de af Borgare,Ständet gjorde anmärkningar ivid Utskottets
den 25 sistiedne Ocrober afgifne betänkande,
angående afskrifning af dec Län z oco Nchr Banco,
som Herr Bergs-Nadec Friherre klarmaiiu erhållit af
Rtöv- sch A. Pror. 5 B. Ma
rz.
98 Den z Januari»'
Manusaclur Fonds.medlen till understöd wid utgisivandek
of detz Geoqraphjffa Charle, Werk, bref samma betan,
karöde nu as Borgare.Slandet gilladt. supra.
Lx krorocollo.
ch si. keterlon.
S. D. Med gillande af Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utskoccs den n i denna manad meddela
re utlåtande öfwer anmärkningarne wid D-'tz den 26
sistledne Hctober asg!?ne Betänkande, om Sjö-» och
Gränse» Tulls samt Accis - Rätters upphäiwande,
i sölje hwaraf Borgare,Ståndet anser alia sa
wäl Siö«Tul!s- jom AccisrLl^iiver böra as Radhus»
Rällcrne upptagas och osgöraS, dies ock samma Betänkande
of Srändel nu antaget; och skulle kill RE»
fenö Högloft. Ständers BewillniiigL-U.ftokt öfwerlcrn»
vaS alt inkomma med föistag, huru, till förbättring
af löne-wi!korsn för dcsta Demstoiars Ordförande, ledainöler
och bekjening, hwilka härigenom fa förökade
Köromal, ekt lampeligt arswode af Tullmedlen mä
kuiu-a arflös; hwllket de Resprctiwe Med-Ständen
wördsamt och wänijgen skulle tillkännagiswaö- Or
lupin.
Lx ?ro!ocoi!o.
ch ki. peterson.
S. D. Herr Talcmannen öfwerlemnade följande,
sam upplästes:
Wördsamt Memorial!
För akt, i anledning as Riksens Hög^cft. Ständers
-
Den z Januari?.
§9
ders beslut, förflagswis uppgiswa antalet af sadane
Betjening, som unver imiewarande Riksmöte gädt
Riks Ständen tillhanda och derföre böra af Allmänna
Medlen njuta skälig aflöning, hafwa undertecknade
Landtmarskalk och Taleman sammankrädk och, ester be»
horig öfwerläggnjng i delta ämne, anssdt oj; böra förestå
följande AflöningS Stat pä de grunder, som ne,
dansöre widare finnas wara anmärkce.
Stockholm deb r6 December 18^9.
M. ^acoL Istrr/ö/onr.
Ständek fann, att detta skulle remitteras till
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskott, som med
sitt utlakande deröfwer behagade till StandenS Plena
inkomma; och som harwid gjordes de anmärkningar,
i hwilka Scandet sig allmänt förenade:
i:o Att, ehuru tillförene ben ordning warit
följd, att Bonde,Ståndets Secreterare, efter Konungens
särskilte godtfinnande, blifwit belönt, spnes dock
nu mera sadant icke äga rum, utan att denna Embetsman
mä, pa lika sätt, som de öfrige Riks Stanbens
Secreterare, njuta sin tillständiga aflöning af
Slaten.
Landt-Marskalk.
//. A.
Borg.,Stand. Talman.
Prest,Srändcls Talman.
O/^/ön.
Bonde.Stand. Talman.
2.0
100
Den z Januari!.
2:0 Att, k anseende kill de af Konungen Constituerade
z:ne Vice,Secreterare wid Bonde-Ständet, torde
, med någon anledning af arbetekS olika fördelande
dem emellan, der förcstagne arfwodek af zoo R:dr,
egenteligen böra wara lämpeiigt kill den förste ibland
dem, och för de öfrige böra i någon mon jemkaö; samt
gw akt till wjnnande af likhet i Organisationen
utaf Ständens Cancellie, böra antingen alla till biträde
antagne, benämnas för Cancefiistrr, eller ock, lika
nied hivad för Höqmördlge Preste-Etändet är föreslagit,
erc wist antal af dem fasom Notarier anses;
altja bestöt Ständer, att desse anmärkningar alwen
skulle Högloft. Stats Utskottet meddelas; hwarom
Utdrag as detta Proiocol! lomme att utfärdas.
luprs.
Ux krolocollo.
I. 1^. ketarion.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stars. Utskott, uti Memorial af den zo ststledne Nowembcr,
i anledning af Riksdagsmannen Lrules derom
wackte fräga, anfört och hemstält, angående Hans
Ercsllknce, Ptisivenken m. m. Herr Grefwe af OAZ!g8'8
innehafwande Löniugs-sörmoner, blef af BorgareiKländet
till alla delar gilladt; derom de ReSpcctiwe
Med-Ständen skulle wördsamt och manligen underrättas.
Ult lv^rg.
kix krotocollo.
II. keterson.
Utdrag sf Prskocollek, hälrck u!i Borgare
Stan
-
Den z Januarii. ivl
Ståndets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm ven 21 December 1x09.
S> D- Sedan Borgars-Standec noga granskat
den as Riksens Hög ost. Scanvers VancorUtskott,
i Protocolls-Ukdrag as de» >8 vennes, mrddttce bcräe.
teise, angående Bankens tillstånd och förwalkning, sa
fann Sländct för stn dei skäl, akt ttll alla delar gilla
och bifalla hwad Utskottet i berörde dest berättelse yttrat
och hemstält; hwtlkct de Nespccriwe Med Staude»
wördsamt och wanllgcn skulle liukannagifwas.
lu^ra.
Lx krotocollo.
^s. kk. ?Lterson.
S. D. Biföll Borgare Ståndet till alla delar
hwad Riksens Högloft. Ständerö Stms-Utskott,
yltrat och heinstält, i anledning as Konungens Nådiga
Proposition den 12 i samma manad, angående
medel till särskilta tillfälliga utgifter; hwarom de
Rspectiws Med-Standen skulle wördsamt och manligen
underrättas. Oc lu^ra.
Lx krotOLollo.
kk. keterion.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
SkatS.Ukskott, i Memorial af den n dennes, yttrat
och hemställt, i anledning af Riksdagsmannen ^n6ers
käckens Memorial, rörande atskillige utwägarS wid,
tagande till afhjelpande af dek allmänna behofwet, blef
af Bsrgare-Standrr kill alla delar gilladt; och skulle de
lor Den z Ianuarir.
Respecekwe Med-Sränden wördsamt och wänljgen har/
vm underrättas. vc Luxra.
Lx ?rorocc>l!o.
1^. katerkon.
<A. D. I anseende fil! de af Riksens Hög,
loftige Ständers Stars, Utfkott, i Memorial of deri
ZQ nästlebne Nowrmber, anförde omständigheter, fann
Borgare-Stanocc, för sin dcl, sig icke kunna bifalla
Herr Landshöfdingen och Riddaren ak ^Lbenboms
ansökning, att nu komma i åtnjutande af den werkeliga
Landehösdinge - lönen med aksöljande förmoner;
hwarom ds Respectiwe Med - Sranden wördsamt och
manligen skulle underrättas. ille lupra.
Lx krotocollo.
^f. 1^. keterkon.
S D. E'tcr ater uppläsande af Riksens
Högloft. Ständers Statö-Urjkott, ben rz de,ines,
pa bordet lögde prokocolls-Ukdrag, angående befunne
skiljacktiqhcter, emellan de frän Riksgälds,Contoir er
afläwnooe sammandrog öfwer Bewillningö afaifkerne
ser Krut, Socker och Alun, isron och med >8or,
kill och med isto?, bcftök Borgare-Ståndet, med gillande
af ej mindre de anstalter, hwilka StatS-Utskotket
widkogit lill utrönande hworof sadane fktljakcigheheror
kunnat härröra, än Utskottets i sammanhang
med detta ärende gjorde rillstorkan, att General-Förslagen
örwer Bewillninqen hädanefter böra insändas
icke lill RikSgäldS-Contoiret utan till Kongl. KammarRätten,
svin derefter författar de sammandrag öfwer
Den z ^annani.
roz
Bewillningsn, hwilka skola tjena Bewichchrgö Utskottet
kill upplysning, det bör hos Kong! Maj:t i underdånighet,
göras annhällan, om Nådig Befallning »»ll
Kammar-Eollegium akt, angaenoe sörhällandec med oe
i oimanberörde mätlo befunne skilijakrigheter i uppgiftcrne
af förenämde Bewiliningg. Summor, noga undersöka
oc?) berättelse derom i underdånighet asgifwa
tili Kongl. Majit, wm icke lärer underlåta, att deras
i nader lemna Riksgälds, Conto»! et del.
Detta Beslut skulle genom Protocolls Utdrag be
öfrige Respkcliws Sländen wördsamc och »vänligen
medd.las,
Lx krotocollo.
^s. kk. ketcrkou.
S. D Ester föregången granskning af Riksens
Högloft Ständers SlalS. Utskotts Betänkande
af den 29 nästicdne Nowember, angående Krono Godsen
samt deras förwalkning och behandlings fält, beftöt
Borgare-Slandet för sin del, med gillande as det förslag,
atl alla Kongl. Maftt och Kronan tillhörigs
Lägenheter hwilka Ullkotter ansett kunna, utan försäng
af andras lagliga rätt, disponeras, böra för Statens
rakning till Priwcte personer under Arrende pa gO ars
tid genom Aution uppläras, det skulle cili StotSUcskottet
öfwerbmnas, akt willkoren för de b'ifwan«
de Arrende-Conlraccerne utgöra och föreslå; i hwiiket
afseende de i delta ämne hos Stander förckomns an«
märkningar blcfwo genom Utdrag af Protocollet, Ucskollel
Communicerade. tuxra.
Hx ?rotoco!!o.
1^. ?L»erlon.
ur
-
104
Den z Januarii.
Utdrag af Protokollet hållet hos BondKStändet
den 28 Nowember 18^9.
A. D. Biköll Bonde, Stander Bewillnings
och OoconomiT. Ukjkoitens Betänkande angående
Bränwinö, Bränningen i hela sin widd till nästa
Riksdag, men den ändring nit med afseende a Fiskares
fördel i BohusLanska Skärgården, det skulle wara
hwar och en obetagit, att till dem, enär de a
Sillstsks wista?, Branwin i minut försälja; derom de
ösckge Rclpecciwe Ständen genoni Protocolls , Utdrag
skalle wördsamk och wänligen underrättas. Or
lu^ra.
klx krotocollo.
8. L. Irägarälr.
Utdrag ak Protokollet hältet hos BondeStåndet
den l December 1809.
S. D. Till ytterligare åtgärd upptogs Stats.
Utskoclets den 29 sistledue Augusti uppläste och pa
bardet lögde Betänkande af den 22 i samma manad,
angående Lönerna för Herrar Stats. Secreterare,
samt arfwvde för Ledamöterne i Rikets Allmänna A,
renders Beredning; ocb blef samma Betänkande i lik,
hel med hivad de öfrige Re pcctjwe Ständen för det,
la beslutar, chwon af Bonde Skandet gillat och «am,
tyckt, hwarom underrättelse skulle genom Protocolls,
Utdrag tili de Respectiwe Med, Ständen afga Ot
lupra.
Lx krcuocc llo.
8. L. DiriAsrclk.
S. D.
Deri z Januari.
/o ^
!OZ
S. D. Företag Bcnde,Siändet till pröfning
den derstädes tili granskning ännu icke förehafde frago,
angående bestämmande af tiden, hwarifran Justitie,
Ombudsmannens besättning barde kaga sin början,
och fann lika med Högloft. Riddcrskapet och Ad^in,
densamma böra beräknas fran den 6 nästiebne Junit,
ester dagen efter det denna christ genom R'geringS,For,
mens antagande tillskapades, ä men fom Stander bestor
, are med förnyande af dest k berta ämne rist
Skatö,Utskottet redan afqisne rcmist, anmoda bcmalte
Utskott, alf sä fort ske kan inkomma med förslag
kill aflöning för Justitia Ombudsmannen, dest Cancel!ie
och den Wacktmästare, Riksens Ständer funnit
honom hehöswa. Om detta B stut skulle de öfrige Re,
spectiwe Ständen grnonr Pick. ceus Utdrag mördsamk och
wäniigen underrättas, bil Lu^ra.
krx krolocollo
8. L. krägäräir.
S- D. Som ivid föredragning af Högloft.
Stats,UlskottelS Memorial ben is stsiledne Nowcm,
ber, i anledning af yrkadt ripphäfwander af de nid
Skönsta Husar, och Smålands Drogon-Regcmcnleu
inrättade Epercitke Esqwadroncr, åtskilliga anmärkningar
gjordes; sa dtstöt Bonde Skandek att ärendet tist Utskottet
äterförwim, för att i anledning af onmärknjngarns
med förnyadk utlåtande inkomma. Om hwilket
B flur de öfrige Nelp.ctiwe Stånden genom Protocolls
Utdrag skutte wördsamt cch manligen underrättas.
b7r lu^ra.
Ux krolocvtto
8. L° IräAäräb.
Ridd. och A. Pror. 5 B. ä
14*
Iv6 Den z Ianuarii.
S- D. Bonde,Ständer biföll Hoglofl Stats,
UtskottelS den i; sist!cdne Nowember asiakne Betänkande:
akl de till bcmälre Utskott remitterade frågor
vm ArmeenS indelande i Brigader samt Afwerstejieutenanls
Btstäliningarnes indragning, borde såsom
ämnen, ägande med drfensionö-planen ett närmare
sammanhang i underdånighet öfwerlämnaS och hem,
ställas Kongl. Majft, med underdånig önskan och
tillstyrkande akt Kongl. Majft i Rikets närivarande
beläaenher Rädigst täcktes »vidtaga fadane besparingar
i Sracswerketö utgifter som med Rikets förswar mö,
jeligen kunna sörenas.
Om detta beslut skulle de öfrige Resi)ectime
Ständen genom Protocollb-Utdrag wöcdfamt och män,
sigen underrättas. Uft tuprs.
Lx krotocollo.
8. L. IftägZräd.
S. D. Wid föredragning as Allmänna Be,
smars och OrcOiionftm Ustkotlrts Betänkande, af den
24 siskon. October, angående Wastgöcha Dragon,
Regcn.c >rcs föra-di ing till indelt Jlfanterie, fann
Bonde.Ekandet skäligt, samma Betänkande till alla
delar gilla och fastställa; hwarom underrättelse ge,
nom Prokecolls. U.drag skulle de öfrige Refpeckiwe
Ctanoen wSrdsami och manligen meddelas. UlL
trijara.
Lx?r»loco!!c).
L. L. IftLZärstft.
S. D.
Den z Januari! 1^7
S D Till öfwerläggning upptogs Allmänna
BAwärs - och O. conomiL U:flotteks Betänkande den
24 sistledne L)ckob;r om Allmogens rättighet ork hwar
som ha st va egne ägor anlägga Wäder- och Warren,
Qwarnar för akt dem till eget behaf begagna utan
arc derlöre erlägga Skatt, hwarwid arskillige anmärkningar
gjordes; hwadan Bonde - Grander bestor akt
Urendel rist u skottek 6 erförwijä med anmodan arc r
anledning as be gjorde anmärkningarne kaga detsamma
under ytterNgare öfwerwägande samt derefter med för»
nyadr utlärande inkomma.
Härom skulle de öfrige Respectiive Standen genom
Prococolls-Utdrag wörvsami och wänligeu under»
rättas. Qc tuprg.
klx krotocollo.
8. IrästgZrstk.
S. D. Pa derom framställd Proposition gisfade
Bonde - Srandet lill alla delar, hmad Högloff.
St"ts - Ulskottet uri Memorial al den 17 sistledne
Nowember hemställt i afseende pa Friherre kucideckg
Förflog, akt innom wista Prowincer uvprätta,
förlägga och underhalla 1000 ä 1200 Man Soldater
uran Kronans synnerliga kostnad, enär de kunde
i fredlig tid till uppodlande af wiste Kronans Lägenheter
omvändas. Härom skulle de öfrige Respectiive
Standen genom Protocolls-Urdrag wördfaml och wäne
ligen underrättas, lic iuxra.
Tx ?rotocollo
8. L. IragLrstki.
S. D.
Dsn z Iattuarir
S D. Föredrogs de>6 Alllmänna Besvärs
ock Oacouomim U skottets Betänkande af den 24 sistledne
Ockober, i anledning af Riksdags Fullmagriges
frän Nyköping och Umea, Bruks » Pakronerne l>ck>r
Ma!Wba!l-i> och Ujulns Memorial angående
Lots- och Bak Afgi terne, dels ock Wällofl. Boraore
Ständers Pi0'ocoi!s' U drag af den 28 sistiedne No.
wember, i»rich-:ilande dit wäibcmäite S änd, i anie
nlng af uppstådd fräga hnruivida Lors.Fonden rälte.
ligen liuhörde Stors - M d en och med de» wore till
alla allmänna behof lika anwandbar äk-r^örwist i kagan
till bemälte U skotts yiierligarc hufwudsakiiga
handläggning med anmodan derjemte till Högloft.
Ekare Ustkoiret, akt med BeswärS- och O^conn-. >TIltstokker
famniankräda för ark i a seende pä berörde
vmstänvighec d-ras yttrande gemensamt afgifwa; i anledning
hwaraf Bonde, Srändet fann alt da 0'cco.
rirsmiL Utskottet, i anledning af Wallofl. BorgareStändetS
äler. remist barde »Agon yrcerliare åtgärd i
amner widkaga, och den, af wätbemäge Sland frän
Stats ° Utskottet äskade uppgift wore för pröfningen
af Hrendet nödwändigt sä skulle med bifall kill det
af Borgare - Ständer bcflulade sammanträde emellan
Stols och O^Lonomias- U-skotten, denna fräga till
sistnämde Utskott sörwisos, med föreskrift att af dest
framdeles tili asgifwande förnyade utlakande lemna Bonde
Sländer del, hwarefter Bonde-S änder förbehöll
fig att kaga ärendet under närmare pröfning.
Härom skulle de öfrige R-,petimé Standen genom
Protocolls Utdrag ivördfamt och wänligen undervättas.
1Ut tu^ra. Ux UiukOcoiio.
8. U. IrLLärllb.
S. D.
Den z Januarii.
S. D. Till öfwerjäggning företogs Stats,
Utskottets ankomne Memoria! af den 17 Wedne No,
wembcr, innefattande Faslig dels akt hälften af
Wästgvtha och Smalancs Dragon Reqeme»-ek, samt
bagge ^känsla Cawaiicrie - Rgemente»-, hwilka nu
bära namn af Husar- och Eawallerie - Rrgementer
skulle sörwan''los kill fameri och dels akt wid hwcrje
Cawallerie bör antagas ett witzt ansa! Hingstar till
BezlMare. Bonde - Ståndet gillade M.morialet till
alla delar urom hwad dek rörer Wastgölha Dragon,
Regemente, hwirken ftaga förut denna dag genom
bifall till Allmänna Beswärö- och Oeconomi^ Utskottets
cftatne Betänkande för den 24 ststledne Ocrober
hos Ståndet blifwit afgsord pä sätt der derom
expedierade s-rskildle Protecolls Utdrag »visar.
Om detta beslut skulle de öfrige Relpectiwe
Standen genom Prokocolls-Utdrag wördsamk och wäne
ligen unoerratraö. Dr suxira.
klx krotoco!!».
8. k. 1'rägLrub.
Utdrag af Protocollet hållet hos Bonde»
Ständrt den 4 December 1809.
S. D. Med Högloft R.dderskapets och Adelns
den irsta innewarande manad genom Protokolls,
Utdrag fattade B fluk, har Bonde-Srändek sig förenadt,
angående underdånig ansökan hos Kongl. Majrt
om nödig anstalltS »vidtagande, sa att de bland Allmänheten
utfpridde Allmanachor mage indragas, hwift
ka för nästa är utkommit, och hmaruti det fordna
HO
Den z Januarli.
Konunga-Huset är infördk. — Detta skulle genom
Prokvc^lis - Utdrag ds öfrige Respecciwe Stunden
wördjamc och wänjigm tiukannagifwas. klt supra.
Lx kroiocollo
8. L. DrrgZr6b.
S. D. Bonde- Ståndet har bifallit Consti
tutjonS-Utskoltktö
den 22-.d)e sistfedne November gifne
Betänkande, rörande Herr ^otr-in ^3nn6!iiLM8 förslag
tili Instruktion för Tryckfrihets - Commiceen;
och skulle de öfrige Respectiwe Stånden wördsamt och
wänstgen härom underrättas. supra.
Lx krotocollo.
8. T. IrLZLmK.
S. D. Sedan Bonde-Standek, genom Pro
tocolls,
Utdrag den 21 sistledne Nowembcr fran StatStstskottet
erhållit underrättelse om förhällandec med
Utjords Zsbo, afgift för obebyggde Utjordar; sä har
Ståndet funnit någon widare åtgärd i denna sak ic
ke
äga rum, i anledning af Rikdagsmannen ^näers
^c>3ck>im8ion8 i detta ämne afgifne Memorial; hwar,
om de öfrige Respecriws Standen wördsamt och »vänligen
skulle underrättas. tuprs.
Lx ?rotc>collo^
8. L. Irägsrök.
S. D. Elter behörigt öfwerwägands, har
Bonde, Siandet till alla delar gillat Riksens S>än.
ders
Den z Januarii.
m
ders Stats U stotts ukr Prokocolls,Utdrag den 21 sistledne
Nswember afgifne Beränkande, angående Re»
witz Lage för Landt-Räntmästare; och stalie de öfrige
Respecuwe Stånden wördsamr och wanttgen härom
underrättas. U>c lupra.
Lx krotocollo.
§. Ll. 'Urä^Lrclli.
S- D. W:d granstaing ak det betankond-,
som innefattas i allmänna BeswarS och Oeconom K
Ukstottcts Prokocoils Urdrag för den 24 sistledne Ockober
angående Rckeis Förswarswerk, har Bonde-Sr andel
med stöd ar Kongl. Majus Siandet gune Nådiga
försäkran om Dest Höga bemedling i Priwilegii fragan,
samt med åberopande af de förbehåll och reserwationec
Bonde^Srandet i derca ämne förut under Riksdagen
gjort, bifallit hwod berörde U stolt fätistogit om utarbetning
genom en Comitce af de frägor som Baronerne
Uappag och VVranFel8 Memorialer innefatta, med
anmärkning, akt Orden uppodlad jord, som förekom»
ma wid staket af förstnämde Memorial, icke mäge
lämpas ttl! ladan jord, som redan är roterad, af
Krono eller Skatte, eller Skatte-Frälse natur; hrvar»
emot Siandet, sedan Kongl. Mast nu mera i nader
förklarat Sig icke yrka, hwad Dest Egen . Nådiga
Proposition rörande Allmän National Armering innehaller,
anser någon åtgärd till hwad Uistottels Betan,
kande i öfrigt innehåller icke kunna äga rum. Och
ställe de öfrige Respeccirve Stånden genom ProkocobSUkdrag
wördsamk och wäniiZen underrättas, bil supra.
Tx ?ro;oco!Io.
L. L. kOä^Lrrllr
S. D.
H2 Den z Januarrk.
S. D. Pa derom gjord Proposition har Bonde
Ständer till alla delar bifallit Allmänna Besivärsoch
Oi conomim. Utskottets den 2g:dje i förra mänaden
afgifne Betänkande angående de emellan Församlingar,
ne »lyktande Fattige och Wansöre Personers försörjande;
hwarom de öfrige Respectiwe Stånden wördjamk
och wä',iligen skulle underrättas. Or su^ra.
Lx ?rc>tc>col!o.
8. L. 1'rägär6b.
S- D. Bonde Ståndet har gillat Stats Utskottkls
den 17 sisilrdne Nowember afgrlne Betänkande
rörande »vacancer wih Fndelte Reqementer samt med
godkännande af hwad för Bl-kinge Län, i afseende pä
BakSmans-Hallet uti tamnia betänkande bliswit jörestaglt,
biflutat att till Kongl. Majtt skulle ingilwaS
underdånig ansökan, ark ötwer de öfrige Länen i Riket.
der Båtsmannen äro inroterade, malte genom
wacai cers begagnande, komma i åtnjutande as någon
lindring i den börda, jom med Båtsmans hållet ar
förenad, härom skulle de öfrige Re p ctlwe Skänden
genom Protocolls.Ukdrag »vördsamt och wänligcn underrättas.
O t suxra.
Lx kroivcollo.
8. L. IrZ^ärclli
Utdrag as Prokocollct, hällit hos BondeStänder
den 6 December '8^9»
S. D. Bonde Ständer förenade sig till alla
delar uti dee Bestut Wäll st. Borgare.Ständer stttae
och
Den z Ianuartk.
och genom ProtocostöUtdrag den 4 i denna manad
tjllkännagifwit, det skulle Riksens Högloft. Ständers
Lag,Utskott anmodas, att utarbeta och till Riksens
Scänver öfwcrlenwa Förftag lill L^, hwaresker Fullmägkige
i Riksgälds Contoiret för Underlåtenhet och
förseelser i deras anförtrodde befattning böra dömas.
Om della Beslut skulle de öfrige Respectiws
Standen genom Protocolls,Utdrag wördsamc och »vanligen
underrättas, l^r fu^ra.
Lx krotocollc»
8. L. IrLZLräk.
S. D- Wid ytterligare föredragning af All.
manna Besivärs och OeccmormL Uiskocteks den 4:de
§ denna manad upplöste och pa bordet lagde Betänkande
vin en fri TackjernS handel innom Riker, beslöts
akt som Betänkandet icke kunde osöränoradt antagas,
sa skulle Ärendet till Utskottet aterförmifaS, för
akt komma under den ytterligare handläggning hwar.
till de gjorde anmärkningarne kunna föranleda. Härom
skulle, de öfriae Refpectiwe Stånden genom ProkocobsIltdrag
wördsamt och wänligen underrättas, l-^t tu
kx
krotocolic».
L. ki. 1rz°Lrllk
S- D- Till siukelig algard företogs Hoglaft.
Constirutlsns-Ulskollets Förftag kill Tryckfrihetslag,
som as Bonde Ständet gillades, dock sa akk talandet
Rivd. och Ad. prok. 5 s. E
H4 Den z Januari.
antog det ena af Wallof!. Borgare-Stander gjorde och
Bonde,Skandet uti Protocollö-Uidrag den 4:de dennes
tillkannagifne anmärkningar: nemligen att den presceiptionstid,
som i 4 §. 6 Mom. förordnas om enskild
mans rakt till ala! a en uikommen skrift icke more
lämplig, enär hwarjehanda hinder, hwilka tilläswenryrs
af Lagen ej godkändes såsom förfall. kunde sätra en sadan
person utur tillfälle att innom de föreskrefne Sex mannder
sin rätt iackrkaga; af hwilken anledning stadgan,
det i den delen, borde förswtnna samt hwad allmänna
Lagen färeffrifwer tjena till esttrrätteise, blifwandes altja
ärendet L denna enda omständighet kill UskotletS ytterligare
handläggning öfwerlemnadt.
Om detta Beflut skulle de öfrige Respeetiwe
Sranden genom Prococolls.Utdrag wördfamt och wänligen
underrättas, vt lupra.
kix krotocollo.
8. Iräzsrclli,
S. D. Bonde - Srandet förenade sig ml det
Beslut Wällöf!. Borgare- Stander genom ProtocollsUrdrag
den 4 dennes tillkännagifwit, att anmoda
Häglof! Stats Ulskotcer insända den för Herrar Full,
mägrige i R>ksgä!ds,Canroiret usta'dadé Jnstrucrion
salom tjenande rill upplysning wrd pröfningrn af den
hos Riksens Ständer förcwarande froga om RiksgäldsConcoirers
förwalming. styrelse och behof Härom
skulle de Re p. cciwe Med Sranden genom ProlocollSUidrag
wördsamc och wänirgen underrättas. vr lupr»,
Lx kroiocoilo.
8. L. Ilä^Zrelk.
S. D.
Den z Ianuarri. 115
G D. Upplästes ekk frän Walloch Borgare
Ständer
ankommit Protocolls-Utdrag af dea i i den»
na manad, innefattande åtskilliga anmärkningar
med hwilka Wälbemälte Ständ antagit Allmänna
Besvärs - och OaconoiniL - samt Bewillnings-Ucstoktens
gemensamma Betänkande af den 29 nästlevne
Nomember, angående Bränivins-Bränning och Ber
willning derföre. — Bonde< Ständer tog ärendet under
närmare vfmerivägande och beslöt, akt till alia
delar instämma i Walloch Borgare-StändetS B.flut,
sa widt det rörer de uppgifna rättelserna, utom hivad
som omsormäles i 4 och 6 pnncterne, elier ark 4:de
Momentet af projectec i fa matto stulle ändras, art
om Landt - Tullarne konimo aic bidehalias ;
bör wid mförfrl af Bränwin rrll Gräv-.rna,
eriägga Tull och Accis äfrven sa wäl forn
hlttuis, men Drank nrä filrc införas man
någon si. gs afgift, och i 6 Momentet: att da
Magistracenie enjamt synes böra tillkomma att afgöra
fräga om Bränwins Mknutcrinaö'ställens inrättande
i Städerne, igsom warande ett Polilte ärende, komma
ock i början af 5'le Momentet, orden: och
TaxcrtnZLmaN att utgå; uti hwilka delar BondeStänvct
ansag någon ändring i Utskottens utlåtande
icke böra äga rum Härom skulle de öfrige Rejpeciu
rve Standen wvrdsamt och wäntigen underrättas, l-it
lujora.
Lx krvtocollo.
8. bl. IräZsröll.
S. D- Pa derom framstald Proposstiou gillade
Bonde-Standet ti l alla delar SkatS-UlchokkekS
nu ytterliMe fcredragne xä bcrdet hwilanoe Bclan,
kan
-
Den z JanUartL.
kande, om den arliga underhällssumma som borde
anslag till för delia Konung Gustaf Adolph, Dest
Gemål och närmaste Brost. Arfwingar; hwarom de
vfrige Respecliwe tzt-tanden genom Prokocolls- Utdrag
skulle wörvsamk och manligen underrättas, dir Mprs.
Lx ?rotoco!Io.
8. L ^lägLr«li»,
S. D. Emedan Bonde-Ståndet kill öfwerlägtung
sörehafr Hdglofl. Stats U skottelS Prococolls-Uk.
Drag den8slst>edne Nowember, bwilket den uste i denna
manad biiiwic uppläst och pä bordet lågt, rörande förläning
pa sv ar af Leckö Kungsgård till Herr General
Lieme,ranten, m. m. Friherre Vfeälsrcroutx; sa
har Bvnde.Skandet under fullkomligt erkännande af
Herr General LiutenantenS utmärkta förtjenster och dest
tvid flere tillfällen ädagolagde nit för Fäderneslandets
räddning, bifallit hwad Stats Utskottet, uti berörde
P-otocollS'Utdrag föreslagit, med »vilkor att sädank
icke ma ansts tasom prejudicat i framtiden, samt att
Sm,idet jämwäl i samnranhang dermed mä yttra den
önskan och förbehåll, alt det ä Leckö warande Slott
icke ma pa allmän bekostnad widare underhållas, dä
Denna skyldighet icke bliMt Förläningen bifogad.
Genom Protocolls-Utdrag skulle de öfrige Respectiws
Standen härom wördjamt och manligen under,
»ättaS. Dt lu^rs,
Dx Urotocollo.
8. L» Ilä^äräb,
S. D.
Den z Ianuarki.
H7
S. D. Föredrogs Högwördige Preste.Stans
dets Protocolls Utdrag för den 24 sistledne Noivember,
hmaruci tillkännagifweö der Prefie Ståndet wid granskning
af Log Ulskottetv hos Bonde-Smndet till pröfning
redan förehafde och godkände berankande anaäende än.
bring af Lagens stadgande i z Cop ro ?. Giftermals,
Balken om häfvande under Algkcr.skapö>öfte, bestukak
antaga Betänkandet med de förbehåll, dels are wid
uppkommande twifwelsmal 06) wägrande af dylika
Hgtenskapö löftens fullbordan, Parke,ne pa fäkt 16 Cap.
1 Z. Kyrko Lagen bjuder instämmas tili Dom Capjtlet
kill förmaningars erhållande, da i fall begge sörena sig
om trolafningens återgång skiljebref kunde n-cddelaö;
men i händelse endera emot den andras påstående ne,
kade Ägkenjkapslöftens fullkomnande, malek, efter fö.
regangen ransakning, wid »vederbörlig Domstol, jemte
Constilorii utlakande i underdånighet öfwerlemnades
tili Kongl. Majtts Nådiga afgörande hmad det rörde
upplösningen af den ingangne Ägtenskaps förbindelsen;
och dels akt barn, östade under ägcenskaps löfte killer,
kannas Arfsrätt samt modren giftorätt i mannens bo.
Bonde. Ståndet fann grunderne och ändamaiet
för de af Högwördlge Preste-Sftandet gjorde anmärk,
uingar sörftente särdeles uppmärksamhet, hworom altja
Sänder sig deruti tili alla delar förenade.
Härom skulle de öfrige Refpcctiws Atanden genom
ProkocollörUcdcaZ wördjamt och manligen underratraö.
luoks.
klx krotocollo.
L. L. 1-ZZärllk.
Uts
Dett z Januaris.
Utdrag af Protokollet hållet hos BondeSländct
den 8 December -809.
S. D. Pa derom i Ståndet wäckt fraga,
beslöts, att sedan Högwördkge Preste-Srandet nu
mera läcit första dest föresats wara akt icke inga uti
widare Concesstoner i afseende pä Bondc»Standets
framstälte fordringar beträffande Högwörhige Skändekö
Priwilegier; fa skulle med underdånig förtröstan kill
Kongl. Majus Nådiga försäkran om Dest höga bemedling
i detta ämne, BondeStondet genom särskildt
ansökning hos Konungen underdånigast anhälla, dek
täcktes Kongl. Maj:t j Nader widtaga någon sadan
åtgärd, hwarigensm allmogen ma fran deltagandet
l Prest-gärds-Bnggnad befrias. Om detta Beslut
skulle de öfrige Respectiwe Scanden wördsamt och
manligen underrättas, Cck lu^rn.
Lx krotocollo.
8. L IräAälckb.
S. D. Till pröfning upptogs Högloft. BancoUcfkattetS
afgifne Betänkande angående medel att
weikställa de» söreflugne Götha Canal anläggningen;
och beslöts akt som Betänkandet icke kunds oförändrat
anragaö. >a skulle fragan kill bemälte Ukfkott äkerförwisas,
med anmodan alt i anledning af de gjorde ans
märkningarne med förnyat utlåtande inkomma. Härom
skMös de östiqe R-speckiwe Scanden genom ProtokollsUtdrag
wördsamt och manligen underrättas. Ot
Lx krorocollo.
8. L. IrZgLräk.
S. D
-
Den z Januaris. ny
S. D- Pä derom framstäld proposition be«
slöt Bonde-Schndct- <itt jemre Underdånigt bifall
kill Kongl. Majus Radiga Proposition om för detta
Konunga-FamillcnS flyttning utur Riket, skulle Siän,
dets Taleman uppdragas, att inför Kongl. Majit col»
ka Ståndets underdåniga wördnad och tacksamhet,
för Kongl. Majus härutinnan widragne wisa och
Nådiga åtgärd. Om detta Beslut skulle de öfrige
Refpecliwe Stånden wördfamt och wänligen underrätt
las. stirra.
Lx krococollo.
8. L. 'UrägLrcik.
S. D. Föredrogs Riksens Ständers allmänna
Beswärs och Oeannomiee Utskotts, as den 2Z sistled,
ne Nowember. angående odlingar i Pitea Lappmark,
afgisne Betänkande, och beflöt Bonde Stander, att
som betänkandet ej kunde osörändradt antagas, skulle
Mgan, jemte de gjsrde anmärkningarne till Utskottet
ätrrförwisas, med anmodan, akt förnyadt utlåtande
afqifwa; hwarvin de öfrige Respectlwe Standen skulle,
genom Pwtocolls Utdrag, wördfamt och wänligen underrättas.
Or lupra.
Lx krotocollo
8. L. IrägLrllki.
S. D. Bonde, Ståndet förenade sig om bes
Beslut Högwördige Preste.Skändet fattat genom Pro»
tccolls Uldraq den i i denna manad, det ErpeditronS»
Utskottet skulle anmodas, att författa och ull Skan,
den insända Justruckjon för Riksins Ständers Justi,
tie-Ombudömannen, sedan de anmärkningar, som e,
mot
l2o Den z Ianuarit.
mot sötslaget bstfwit gjorde ansetts först böra tvid näs
sta Riksdag pröswas; hwarom dc öfrige Rsspectiwe
Skansen genom Prorocolls. Utdrag ffulle wördsamk och
wänstgen underrättas. Or Irinea.
Lx j'rotocollo.
8. L. Irägärök.
Utdrag af Protocollec hållet hos BondeSkänbet
den 12 December 1809,
S« D. Pa de skal som innefattas i Wallof?.
Borgare.Ständecs Prorocolls. Utdrag de'- 6 innewarande
manad angående Riksens Ständers förut beslutade
underdåniga anhållan, det Kongl. Majit l Nåder
täcktes stadga den principe af Tull.förhöjning fom
kan pröfwas nödmandig, akt nu, om ej hindra stkwäl
minsta en öfwervruwen införsel af Spannemal, hav
Bonde - Ständer med wälbemalce Scand sig derom
förenat, act i följd af fakenö nu förändrade skick, det
icke är iampetigt act berörde underdånig-: framställning
till Kongl. Maj.st afgifwa.
Härom skulls de öfrige Respeckiwe Standen
wördsamc och wänligen underrättas. vc lupin.
Lx krotocollo.
8. L. Irägärc!!:.
S D. Bonde,Stander hargillat Riksens Ständers
Bewillnings - samt Allmänna VeswärS > och
O^conomiL-UtstottS uci Prsiocolls-Uldrag under den
den 9 tnnewarande manad, afgtfne Betänkande, an.
' gä
-
Dei, z Janus» ii.
121
gående Bränwins-Branningen under den tkd som för.
flyter innan den kiliämnave regeringen j detta åseende
kan hinna akt wivtagag; hwarom de ö-rsgs Resp^criwe
Ständen ffnlie genom Proiecoiis' Utdrag
»vördsamt och wänlkgen underrättas. l7c lu^ra.
Lx krvlocollo
8. L. Drrgärcik.
S. D. Ehuru Justitie Ombudsmannens In»
struction blifmit af Bonde - Ständer antagen, med
förbehåll om fri anmärkningS-rätt mid nästa Riksdag,
förenade sig lik-val nu Bondc-Ständet med Högloft.
Ridderstapet och Adeln enligt ankommit Protocolls,
Utdrag af den 8 innewarande manad uti det Besiuc
akt kill Jemknings-Utstottet öf-vcrlemna de wjd förstager
till samma Jnstruc-ion hos Riksens Högiofl.
Stander gjorde anmärkningar i ändamål att Utskottet
matte till Siandets Plena inkomma med förslag
till Jemkning af berörde Jnstructirn i de delar
h-varuri crenne Ständ icke sammanstämt. Och skulle
de öinge Respccciive Ständen härom wördsamt och
manligen underrättas. Or iuprs.
Ux ?l0tocvl!c>
8. k. Igardt,.
Utdrag as Protocollet, hallit hos Borde»
Ständer den iz December ,8°9.
S. D. Med godkännande af ten anmärkning,
som Wallofl. Borgare.Ständer enligt gnkommit Prv»
Ridd. sch A. Pror. s B. ^
iL. i
122
Den z Januarii.
tocolls,Utdrag den 6 i denna manad framställt emot
Högloft. Slätö - UlskottelS Betänkande den 6 sistledne
Nowcmber, angående Riksgälds Contoiretö förblndelse
j afseende pä Allmänna BrandiörsakringsFondenS der,
stades lnsakte medel, har Bonde-Ständel llll U skotlel
arersörwist ärendet, för akt sedan Borgare.Skändekö
föreskriit behörigen bfjswit fullgjord med nytt uk«
läkande i ämnet inkomma; hwilket wördsamk och män,
ligen ffulle ve öfrige Respecrlwe Sländcn kungöras,
lu^ra.
Lx krotocoilo
8. Irägäillk.
S. D. Wid granskning af Stats,Ulskottets
den 22 sistledne November pa bordel lagde Betän,
tande, angående Stats-WerketS tillstånd, sörwalming
och behof, btflöc Bonde.Ständet alt berörde Betan,
tande jämte de innom Ståndet denvid gjorde Anmärk,
ningar till U skottets förnyade mlätande skulle äler,
remitteras; härom warda de öfrige Re>perliwe Slån,
den genom Protocclls-Uidrag wördsamt och »vänligen
underrättade, k^r lu^ra
Lx kroiocollo.
L. L.
S. D. Bonde«Standet gillade Lag-Utskoktet§
den z, Ocrober afgljne Betänkande i anledning af
Herr Borgmästaren killberg hoö Wälloft. BorgareE-tandel
ingtine Memorial angående förklaring öfwer
i §. 7 Cap. Rältegäags.Baiken, om Inteckningar,
hwil
-
Dsn z Iattuarii.
hwstket de öfrige Refprctiwe Riks Standen, wördsamk
och wänligen kungöras skulle. Or lup:a.
?ioloco!Ic>.
8. k^. Irägärrch.
S. Lag< U skottets den 26 sistledne No
wember
afgilne Betänkande angående ändring t r
Mom. , 2 Cap. Urtda-Balken, bles nu af Bon
de,
Skandct kill alla delar bi allik, och skulle de ötri»
ge Riks - Granden wördsamk och wänligen härom un-,
VerräkkaS. klc iupra.
Lx kroiocollo.
8. L. LrLgärciki.
S. D. Bifölls det af Lag-Utskottet den zs
sistledne Nowember afgifne Betänkande angående
mildring i straffet för Lägrad Qwinna, hwilket wördsamk
och wänligen skulle de öfrige Rejpectime NiksSlanden
kungöreö. klr
Lx krorocvllo.
8. 1r S^äräk.
S. D. Efter granskning af Staks, Utskottels
den is sistledne Nowember uti Memorial gjorde
hemställning angående General Assistence, Conkoiret
har Bonde, Ståndet berörde Memorial till alla delar
bifallic; hmarom de öfrige Respecriwe Standen wördsamk
och wänligen skulle underrättas, lupra.
Lx krotocollo.
5. L. 1'l»gLräla.
S. D.
-24
Den z Ianuarkk
S. D. Bonde. Srandtt har bifallit den fö,
restögne Riksdags , Ordningen sadan den, enligt
Jemkntngs - U>stvkreks sednare sörflag lyder i de delar
mor hwilka »ö> ur anmärkningar bckfwir gjorde, med
undantag as 28 , uti hwilken Orden: Aenom
Elecrorcr sa wldt frägan rörer Walräktighncn in.
n>m Bonde S«andet, uttstuccs, samt med iakrtagande
«i se jande Nklerwotioner nemligen wid 14 §. att
Magist a»s-Per«öne.rö Rkprejenrarions-rätl annor,
junea skall anses bifallen, an akt srägan derom wid
siamdel.b blstämmande as Representations sörändrinLea
n a komma under ytterligare granskning: att den
u t si»ru Mom-uter as 59 H. förestaqne anstalt icke
ma lago sin berjan förrar. wid nästa Riksdag; samt
att 75 §. icke pa nansta lätt mä lagga hinder i waern
or den prösninesrakt Ständer stg söibchällit i af,
stende pa de emot R-gerinqö, Formen gjorde anmärk,
rungar; --ch har i öfrigt Bonde, Smndct för dest del
ä-wen instämt uti de wilker för RiksdagS-OrdningenS
antagande, som innefattas uti Wäliofl. Borgare.
Ståndets ankomne Protocolls,Utdrag för denna Dag.
Härom skulle de öfrige Riks Skanden wördsamt
och wanjigen underrättas. vt surna.
st!x krotocollo.
8. st!. IrägKrcilr
Utdrag af Protocollet hållet hos BondeStåndet
den 16 December 18^9.
S. D. Till Stats Utskottet remitterade Bonöe-Sländek,
ett af Herrar Ordförande i Ständernes
Ur,
Den z Januari':'.
125
Ulskott akgiswit project kill Rik6dags,arfwode för Ut,
sköttens Betjening; och beslutade Bonde.Srandet akt
uppdraga Herr Landrmarflalken samt Herrar Taleman
akt sammanträda och uppgöra, samt til! Stars - Utskoktet
ofiämna förslag lill arfwode för Ståndens Se«
crcrerare ocb Cancelli, Härom skulle de öfrige Re,
specnwe Ständen wördsomc och wänstgen Underrättas.
Oc iu^ra.
Ux krotocollo.
8. L. Irägsrälr.
S. D. Boude-Standet, sam gillat Bewill,
ningS - samt Allmänna Oeconomi T - och BeswarsUtskottens
i anledning af Herr Larl O. Uouterllrolus
Memorial den 9 dennes ofgisne Betänkande
om Brämvinö-Brar.nmgen, beflöt nu såsom en född
deraf, att enar BränwinS tiliwarkningen kommer akt
ske emot erläggande af betz nya Bewillning, hwar
och en som Branwins cillwärkningen ma wara tillåtit,
art det samma Tullfritt hwar jom hälst innom Riket
föra.
Härom skuIe de öfrige Respectiwe Gränden
wördsamt och wanligen underrättas. Or luprs.
kx krorocollo.
8. L. 'kräZärrlli
S- D. Pa de skal, som innefatkas uti Banco
s Ulskotretö ProtocollS - Utdrag för ben 2; sistl^dne
Rowember, gillade Bonde - Stander bemälre Ukflotkö
i samma Procscslis-Uldrag afgifne Betänkande, hwar,
iger
126 Den z Januari!
igenom asstyrkes hwad Riksdagsmannen skatts kebrsion
för.flagit atc Zullmägtigskapet i Banque» och
Riksgaivö, Contoiret hädanefter hos samma personer
ma bliswa joreoac, Härom skulle de öfrige Rcspecliwe
Scandcn mördfamr och manligen underrättas»
kil iu^ra.
Lx krc>!occ>!!o.
8. L. ^,LgLr6b.
S. D. Bonde« Ständer biföll Stats- Utskottets
den 2i slstlevne Nowember uti Protocoiiö,
Utdrag afgisns Betänkande om a^fkrisning ä den Balauce
svin Banco - Commissarien Uloiliecik ar paförd
j och för dest befattning såsom Directeur wld
General Asslstence-Contoiret
Härom
ssulle de öfrige Nespcctiwe Standen
wördsamc och ivänligen underrättas. bA lupra.
Lx kiolocollo.
8. L. 'UläoLrllk.
S. D. I anledning os Högwördjge Preste,
Ståndets den 12 mnewarande manad fattade Beslut,
biföll Bonde - Sundet akt med bibehållande af hwad
vm utmatnings - AucklonerS förrättande a Fastiaheker
genom uppstag i allmänhet dlstwit stadgat, de Auktioner
som Banco we>ket anställa lener pa lätt förut warit
brukligt äfwen hädanefter mage ske genom upp,
och asflag.
Dm z Januarir. 127
Härom skulle de öfrige Nespecstwe Ständt»
wördsamt och wäuligen underrättas. Or lupea.
klx krotocollo.
8. kl. Hä^rejst.
Utdrag os Protocollek hallek H06 Bonde,
Sländet ben 19 December eZoy.
S. D. I anseende till anmärkningarne, som
blifwik gforde wid SkakS s Utskottets, ben 14 innewa»
rande manad pä bordet lagde Betänkande, angående
sörwaltningen af Krono-godsen, sann Bonde>Standet
nödigt, att samma Betänkande tili b.rörde Utskotts
ytterligare åtgärd aierförivisa, hwarjemte Srändet förklarade
betz allmänna önskan, akt Krono-godsen ma i
mindre delar styckas och derefter cffentcligcn försäljas;
om detta Beslut skulle de öfrige Refpecriwe Standen
genom Prorocolls» Utdrag wördsamt och wänligen underrättas.
u>c luxrs.
Lx kroiocollc).
8. L. liZZLrcltt.
Utdrag as Protocollet hållet i Bonde,Sran,
dels Plenum ven 22 December 1809.
S- D- Gillade Bonde. Ståndet till olla de«
lar hwad Skatö, U skottet uri ankommet Memorial
den zo ftstledne Nowember yttrat, i afseende pa Herr
Landshöfdingen och Riddaren al 8c!,l nboms gjorde
anhållan, att Läns. Bokhallare, Lönen i Stockholms
Län matte, sadan dm nu ucgär, ptz ordinarie Sca«
128
Den z Januari!.
ten uppföras. Härom skulle de öfrige Refpcckiwe
Ständen genom Protocslls-Uldrag wörosamk och wänkkgen
underrättas. Or 1,-pra.
S. D. Bonds < Ständer Made alla delar
Constlkutjons - Utskottets nu ytterligare söredragne omarbetade
förslag lili Lag, hwarefker Ledamot o? StacsNader,
Föredragande och Konungens Rådgifvare i
Commandomal, skola dömaö.
Om detta Beslut skalle de öfrige Respeckiws
S D. Till slutelig åtgärd upptogs StatsUrskottets
pa bordet hiviiande yttrande öfwer den wäckra
fragan om indragning af Kyrko-Tiendcn i Skane,
Halland och Blekinge.
Bonde - Ståndet beslöt pa framstäld Proposition
att Stats-Utskottets Betänkande, hwarigenom den
förrflagne indragningen pä anförde skäl afstyrkeS, till
alla delar bixalla.
Härom skulle de öfrige Respectiwe Stånden genom
Protocolls-Utdrag wördfamk och wänligen under
-
Ox krotocollo.
tLkanden wördfamt och wäniigen underrältas.
iu^rs.
8. 0 Irilgäräli.
rättas. Ot
Ox Orotocollo.
S. D.
Den z Jemani
S. D Samtyckts Bonde- Ståndet uppå de
skal Högloft. Banco u skottek Uli ankommet Protocollss
Utdrag den 2:dra i denna monad anfört, att den för
bristen a ett pa feiagkig Wäg - Attest kli! afwikne
Bruks, Patronen bkrilloncrou r: utgånget Banco, fan,
Arboga Magistrat och Wågmästare ädömde anstvarighet
ma eflergifwas.
Härom skulle de öfrige Rcstnmwe Stånden
wördsamk och wänligen underrättas, klt iupra.
Lx krotocollo,
8. T. Hägäräkr
S. D- Föredrogs Stats- Utskottets förnyade
Utlåtande angående indragning af de sa kallade Pros
ste. Tunnorne, hworwid Ständek fann, akt dä denna
fraga redan genom Tre Stånds pluralikö bliswit med
bifall r!!l Uiskorrets Betänkande afgjord, kunds icke
någor list ändring föranledande yttrande deri nu mera
meddelas, men förbehöll dock rättighet för kommande
Ständer, att fä samma fraga wid annan Riksdag
wäckt och pröfwad, utan hinder af det Beslut som
nu biifwik fatrak. Härom skulle de öfrige Respeckiwe
Sanden genom Protocollö, Utdrag wördjanpk och
wänligen underrättas. Ust luxrs.'
Lx krotocvllo.
8. ki. Irägäräb.
<Z. D. Ester skedd öswerfäggring sa wal
cm Sia,s, Utskottets förut uppfästs pä bordet lagde
Ridd. och A. Prsr. 5 B. fw,
!7-
rzo Den z Ianuarik.
project till Flnanxe-Plan, som ock beträffande Banco,
Urffottets Protocolls- Utdrag den 9 bennes, hwarUti
de betänkligheter anföras, hwilka hos sistnämde
Utskott uppstått wid fragan om det biträde Stars,
Utskottet af Banquen päräknat tili Financernes reglerande
, stadnade Bonde-Slandct uti det Beslut, att
Skaks-Utskottets ifragawarande projext tili samma Ut»
skört aterförwlsa hwarjemte Utskottet borde erhålla del
bade af Banco « Utskottets utlåtande samt af de hos
Seandel gsorde anmärkningar, med anmodan att i
anledning deraf taga ärendet under ytterligare öfwerwägande,
och om sa nödigt blifwer, med BancoUrskottet
sammanträda till uppgörande och förestående
af de wilkor, hwarunder Bankens nödiga biträden mä
kunna erhallas: hwarom de Respectiwe Riks,Skantzen
wördsamt och wänligen skulle genom ProtocollS - Utdrag
underrättas, klt luxra.
Lx krotocolio.
8. L.
S. D. Föredrogs Stats, Utskottets afgifne
Betänkande den 2-.dra i denna manad öfwer Herr
^-siversten, Commendeuren och Riddaren Friherre
^.clellvärcis Memoria! i anledning af UlskortetS till
Riksens Ständer aflatne project sa wäi till den nya
Skaten som äswen Finance« Planerne. —- BondeStåndet
sann den i detta Betänkande afhandlade fråga,
om en förändrad styrelse af Armeens och Flok,
tornes Krigs - ärender wara af den beskaffenhet, att
Ständer derwid icke kunde omedelbarligen taga besatt,
ning, utan kommer såsom en följd af det bifall Ståndet
lämnar ull Stats, Uiskoltelö Betänkande, angarn,
Den z Januarit. izr
ende indragningarne, detta ärende akt hos Kongs.
Maj:t i r.oerdanighet anmälaS, pä det den Comité,
som i ft'.jd af berörde Betänkande skall sättas ttll utarbetande
af Förslag kill möjelkge indragningar och
förbättrade arbels-ordningar, jemwäl mä taga detta
ärende under öswerwägande; men hwad ater Betan,
kandet innehaller angående redowiöningen för Allmän,
na med!rn, kommer med bifall tll Stats, Utskottets
yttrande, detta ämne att till Detz åtgärd öfmerläm,
nas, enär redowisningS, fragan pä Ulskotletö hand,
läggning beror.
Härom skulle de öfrige Respectkwe Siande»
wördsamk och »vänligen underrättas, supra.
Lx krotocollo.
8. L. ^LgLräk.'
Utdrag af Prokocollet hållet hos BondeStändet
den ri Deceinber 1829.
S. D. Till Stats,Utskottet har Bonde-Stanbet
aterförwisat bemälte UtffottS i Memorial den nike
innewarande manad afgifne Betänkande, angående
Stuteri-inrättning pa Dahlby och Flyinge KungSgärdar,
med anmodan till Utskottet, att afgifwa nytt
utlåtande i anledning af de anmärkningar, som hos
Ständet gjorde blifwik, och hwilka egenteligen äsyfkat
Stuteriets upphörande samt dstze Kungs - GärdarS
anwändande i och för Rikets behof. Härom skulle
de öfrige Respectlwe Standen wördsamk och manligen
underrättas. luprs. Lx krotocollo.
8. L. IrL^äräki.
S. D.
Den z Januarii.
S D. Pä derom framsiäld Proposition gil
lade
Bonde « Stäadek Ska-'S » lltchottels t Memorial
den 2l sistledne Rowember afgitns föistaq angående
sörwaltningen af de sa kallade Hök- Siall- Zhigarne;
hwarom öfrig? Nikö. Standen skulle wördsamk och
och waniigen underrättas genom Protccolls - Utdrag.
Hr fu^ra.
k^x ttrotocollo.
8. U. Iiägärab
S- D. Till Banco. U-skottet ätersörwisads
Bonde-Standck bemalce Utstötts i Prokocolls - Utdrag
den ig sistledne December- afgrfne Beräktelfe och gjorde
hemställning, angående Banco - Werketö förivaltning
och de i sammanhang dermed uppgjorde förflag
til! Löne - förbättring för Banqnens Betjening nu m.
hwarom ve öfrige Respec iwe Sländön wördsamk och
manligen skuije tinkännagifivaö. li>r stirra.
Lx kroiocollo.
8. kl. Irstgärcb.
S, D Bonde- (Zkaridet gillade hwad Stats»
U>Pokkec i Prolocolls U drag den utte innewarande
manad anförc och hemstäist j anledning af anmärks
riingarne som bliswik gjorde rörande Bewillningö- be,
loppet för Krut, Socker och Alun, samt i afseende
xä Genera!. Förslagens upprättande öfwer Be will ningen;
hwarom de Refpecciwe Med - Standen genom
ProrocvLs > Utdrag wördsamk och manligen skulle un,
Verrältas. ^ lu^rs.
Lx Ittorocollo
L. L. 'QägLrälr.
S. D.
Den z Jamrar-ir'. i;z
S D> granskning af Skaks - U skoks
tets den l i denna manad asgifne Betänkande, rörande
underhal! lör din återstående delen af Finska
Armeen, biföll Bande. Staude/ ark i anseende cist
den attrremftz af betänkandet som Högloft. Ridder ska.
pet och Adeln bislucar, bandet utan widare pröfning
eller huswudsakeligk utlakande för dec narwarsnde will
laBna Uifksrttk de! af de hoö Skardet iörekomne an,
märkningar, asystande dels fostställejse af förslaget,
dels wista regleringar af andra utgifter, ra det en
tistrackiiq' ärlig underhajls-summa för Finska Armeen
nia erhallas, med anmodan alr U skottet behagades ftll
Riksens Stander inkomma med dest i anledning af
Ridderskapets och Adelns anmärkningar framdeles af
gifwande förnyade yttrande, da ock Ständet förbehaller
sig a?t i detta ämne slutelig! utlåtande meddela.
Härom skulle de Respccciwe Med. E randen, genom
Protocolls Utdrag wördfamt och wänsigen under,
rättas. Or ru^rs.
Lx krorocollo.
8. L liZgäcclft.
Utdrag af Protocollet hållet hos Bonde»
(Åkandet den 28 December 1809.
S. D. Ester uppläsandet as Stats, Utskott
tels Memorial den 2^de sistledne Nowemlur i anieds
ning af Kongl. Majus lii! Utsiwcreis utlåtande ös.
werlämnade Nådiga Proposition angående medel eill
farskilste tillfälliga utgifter; fann Bonde.Slandet, fka,
ltgk Memoiialet gilla och samtycka; /varom de ösr:.
ge Rejpecriwe Siänden wötdfamt och kvän!igen skulle
kungöras. Oc iu^>ea. Lx Pro:oculic>.
L/L. Mägärllb.
S. D.
rz4 Den z Ianvarli.
S. D. Bonde-Ständet, fom redan förut bifallit,
Högloft. Statö,Utskottets Betänkande uti fragan
om återbetalning af de Län hivarmed äiskillige
af Stockholms Stads Handels Societet biträd! Kongl.
Majit och Riket i anledning af Kongl. Kungörelsen
den 2O sistl. Maro, ansäg sig nu wid föredragning
af bemälre Ulskolcö uppå Wallof!. Borgare SländetS
aterremitz i amner afgisne förnyade utlåtande, icke
kunna göra någon ändring i sikt förra Beslut. Om
detta Beslut skulle de öfrige Resp^ciiwe Ständen
wördsaml och wänjigen underrättas, ve lupr-».
Lx krolocollo.
8. bl. Häzär^b.
S. D. Föredrogs ett frän Alllmänna Be.
smars, och O conon,ior samt BewillningS, Utskottens
Plenum expedierade Protocolls - Utdrag den 27 denna
mänav, hwaruti bemälte Utskott tillkännagifwit huru
som wid ytterligare företagande af den frän Högloft.
Ridderskapet och Adeln äterförwista, samt äf de öfrige
trenne Stånden med mer och mindre anmärkningar
emot Utskottens Betänkande afgjorde fräga om
BränminS - Bränningen i Riket, efter anstäld omröstning
de fläste Utskottens Ledamöter warit af den
mening, att sedan Hrendet till Dest Ooconomilka
egenskap, redan warit kwenne gänger af BeswärSock
Oeconomi^ Utskottet handlagt, samt äfwen af
trenne Ständ fluteligen blifwit granskade och afgjort t
allt, utom hwad Bcwillningen och asgisterne härwid
beträffade; sa hörde de nu ingängne Remitzer och anmärkningar
icke till bada Utskottens, uran endast till
Bewillnmgsr Utskottets befattning; hwaremot de öfrige
Ledamöterne trode, att dä bada Utskotten förut gemensamt
förchafk ifrägawarande ämne, samt den at.
Den 3 Januarki.
gard som defiförinnan hos BeswärS - och Oeconomiw-Utskottet
söregadt, ej kunde annorlunda betraktas
än som en beredning, sa borde frägorna, hwilka
i alla fall i anseende lill rättigheten att tillvärka
Bränwin samt skyldigheten att derföre erlägga Beroillning
agde ett nära sammanhang, icke atskiljas,
utan af bägge Utskotten gemensamt afgöras, hwilkek
allt Riksens Ständers pröfning bljfwit underställt.
Bonde, Ståndet har wid öfwerläggning här,
om, funnit likasom ds fläste Ledamöterne i Utskotten
akt da fragan i dek OeconomUka osseendet reds»
bör anses wara genom Tre Stånds Beslut afgjord,
sä kan den ännu återstående åtgärden endast tillhöra
Bewillnings, Utskottet, kill hmars slutt! :ga utarbetande,
ärendet således kommer att sönvisaS.
Härom skulle de Respectiwe Med » Skönden
genom Promcolls, Utdrag wördsamt och wänligen underrättas.
l^t luxra.
Lx 1'rotoco!!o.
8. L. Irägäräir.
S- D. Wid föredragning of SkatS-U'skot,
tets förnyade utlåtande den 9 i denna manad öfwer
Herr kl. von lörnc-8 Memorial, hwari förrsläs
art de 9^92 Krono-Hemman som annu skola i Riket
finnas, malte genom anställande Aucstoner kill
Skatte försäljas, ansäg Bonde - Ständer fig icke
kunna göra någon ändring i dt§ redan för detta med
bifag till U-skottetS första Betänkande asgifne yttrande.
Härom skulle de öfrige Respectiwe Gränden
wördsamt och wänligen underrättas, Ulc iuprs.
Lx krorocoilrr
L. k. ^rZeär-Ik,.
S. D
iz6 Dm z Ia?marii.
S. D. Föredrogs Allmänna Beswärs - och
Oeconomi»?, UkstotretS Protoeolis - Utdrag den is i
denna wanad, innefattande U-.skottetS yttrande i afseende
fa den cili betz handläggning fran BonösSkandex
remitterade'och af Fuchnägkige för Bohus
och Hallands Län wäckte staga, om indragning af
Kyrko Znspectors tjensterne innom nämde Län.
Bende - Stander, som lät sig härmkd förelästs
Högwördigs Preste-StändckS i ämnet f träde Bcstnt,
ansäg sig böra deruti instämma, sa akt UrstottckS
Betänkande an.rages, med feibchall, att de milkar,
som, i anseende kill indragning af Kyrko. InspsctorS»
rjensterne L Skane och Birsch ge, biifwit stadgad-,
äfwen l narwarands staga böra gälla, och föifakceligen
de mede!, ssm genon, indragningen besparas,
mage salom Ky'korneö tillhörighefcr endast anwästdaä
till deras fördel eller sädane ari oz uius hörande
inrättningar, hwanill wederbörande Församlingar stava
skäligt att dem ansta. H-.rom skulle de öfrige
Rchpectime Riks » Staiiden wördsamt och wänligm
underrättas. Oc lu^ra.
Ux Goiocollo.
8. L. 'U,i>Aar6k!.
S. D- Föredrogs Stars - Utskottets i anledning
af Wallof! Borgare, Scanders arerrcmitz afgifne
förnyade utlåtande den ig i denna manad i följe
af Riksdags, FnllmägtigeS stan Götheborgs Srad
L. kst. 8LNtL88o,is och ldlicias lVkalML wäckte Motion
att alia citl Staten lämnade Parrionska Län
matte utan undantag lika m 0 de af Stockholms
Srads Hand.'s-Societtt lesnnade Lane,biträden, wederbörande
akerbetalas.
Bon,
Den z Zanuarii.
Bonde - (Ätandet som redan förut gillat StätsUtskottets
yttrande i detta ämne, fann något annar
utlåtande icke aga rum, an att Ståndet ansag sig
böra wld sikt förra Beslut sörblisiva. Om detta Beslut
skulle de öfrige Rcspcciiwe Standen wördsamt
och wänligen underrättas. Or lupra.
Lx krotocollc».
8. L. lAL^rclli.
S. D. Wld justering af den hos BondeStändet
förekomne sraga, om ärlig underhalls-jumma
för den återstående delen af Finska Armeen, in,
gaf Riksdags. Fullmagtigen ^ok-in MZs.
ling, i sammanhang dermed, ett skristeligen sörfattadk
Memorial, hwilket kill Stats Ulskotlet remitterades,
för att, jemte hufwudfragan, fom kill Utskottets
handläggning blifwtt öswerlcmnad, komma under
granskning; hwarom de öfrige Respectiwe Stander»
skulle wördsamt och wänligen underrättas. Or luxrs.
Ox krvtacollo.
8. 0. Ilä-Lrälr.
S. D. Uppå de af Stats s Utskottet uppgifne
grunder . sann Bonde - Ståndet sig böra antaga
bemälke Utskotts den zo sistledne Nowember aflatne
Memorial, angående Herr Landshöfdingen och Riddaren
af 8csienkorna ansökning att komma i åtnjutande
af den wärkeliga Landshöfdinge - Lönen i Stockholms
Län med arföljMde förmoner.
Om detta Beslut skulle de Ncspecliwe Med
Hidd.
och A-H. pror. 5 B. Scmr
-8.
izF Den z IanuariL
Standen gensm Protocolls-Utdrag wördsamt och mänligen
underrättas,
Lx krotocollo.
8. L. 1'rägäräk.
Under läsningen häraf hade följande Manne
Protocoilö.Utdrag blifwit författade och justerade:
Utdrag af Protocollek hallit i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den z Ianuarii iZio.
S. D. Sedan Ridderffapet och Adeln för
flere manöver sedan beslutat att för sine Säterier
ataga sig lika Bewillning med den som Krono, och
Krono.Skatte Jordägare komma art utgöra, och
Ridder stapel och Adeln korrt före nästledne ars utgång
wid bestämmandet af lidin hwarifran den nya beskattningen
bör taga sin början, för sin del ansett
denna beskattning böra fattas under de twanne hus.
wud,tittlarne Bewillning och Krigsgärd; bestor Ridderstopet
och Adeln nu härmed förklara, det dest me.
ning marit, att denna Krigsgärd äfwen kemmer att
till nästa Riksdag af Säterier och andra Hemman af
hwad Frälse natur det wara ma, alldeles ljka med
Krono, och Krono, Skatte, Hemman utgöraS: hwilket
ds öfrige Reipeclime Med, Standen genom Utdrag af
Protokollet skulle manligen wid handen gifwaö.
ku^ra.
S. D. Föredrogs a nyo Stats, UtstottekS
den 19 sistjedne December, pä bordet laqde Memorial,
rörande Stuteriet wid Kungsgärdarne Flyinge
och
Den z Ianuarii. izy
sch Dahlby, och beslöt Ridderskapet och Adeln, att
derta Stuteri skulle bibchäljas, men Scatö-Utskottef
anmodas att med förslag kill Riksens Ständer skyn»
desamt inkomma om wilkoret, sa wä! för Stuteriets
inrättning, som om dispositionen af berörde Kungs,
gardar. Hwarom samtelig- Respectirve Ständen genom
Utdrag af Prococoilet manligen skulle underrättas.
Tlt kuprn.
Afwen hade Grefwen Os la Larclis med De»
pukationen asgält lil! de andra Atanden medförande
detza kwänne Protocolls - Utdrag, samt återkommit,
och tillkännagiswic, dek Preste , Scändcts Taleman
Herr Erke, Biskopen yccrac det han trodde sig.med
wifihek kunna försäkra art Preste, Scandet skulle i
fragsn om Flyinge Stuteri med Ridderskapet och A»
deln instämma, att hos Borgare - Scandet denna fråga
annu ej blifwic företagen, och att Bonde,Ståndet
densamma tili Stalö» Utskottet akerförwisat.
Sedan Läsningen af listan pa ofwan intagne
Protocolls, Utdrag ifrån de andra Stånden blitwit
fulländad föredrogs följande, fran Eonstjtutioliö » Ute
fkottct inkomne Memorial.
Wördsamt Memorial.
I den förmodan akt Riksens Högloft. Stander
torde finna nödigt och lämpeligt att, i likhet med
hwad mid HögstSalig Konung
utkörande till Kron - Prins blifwit iakttagit
Riksens Stander at Hans Kongl. Höghet Kron,
Prins aflägga Hyllnings.
Ed och Tro. och Huldhers » Ed af Högvemälre
I4O Den z januari!-
H-rre at Kongl. Maj:k afgikwas, har Constitutkons»
Iltjloret författat de Formulajrer till berörde Eder,
hwilka härmedelst Rcksenö Höglofl, Ständers pröfning
wördfammcligen underställas.
Stockholm den r Januari! iZio.
Pä Constitulionö, UlskorcctS Magnar,
>4, /^ÄmrerVrerm. (ai/ r.'«n
I. 6. Oa^/r. //pcke»'k.
O. VValariuL.
Riksens Ständers Hplluiiigs -- Ed kill Hans
Rong!. HLghee Ixron- prinsen.
Jag N N. lofwar och swar wid Gud och
Hans Heckla Evangelium att, alldenstund Swea
Rikes Signdir dea 2g Augusti iFcy genom fritt och
enstämmigt W-il utiorak den Högborne Furste Prins
cl-lkle/lck VN ^lckOlck^l' af Schlesswig Hollstein
Sonderburg Augustenburg Swea RikeS Kron-Prins,
att-ester Hans Kolig! Maj:r War nu Regerande
AllerNadigste Konung och Herre den XIII
Swcrjges Gölh>s och Wendes Konung rc. enär
Hans Kongl Mäste med döden asgar, (hwarmrd
Den Högste Guden Nådeligen länge sördröje), Re.
göringe» öfwer Swea Rike samt detsamma r ndeclig,
gande länder tillträda kill Swerigeö Konung Krönas
och Hyllas samt Riket styra; Riksens Ständer äfwcn
genom af dem upprättad och under den 18 Dc«
cember 18^9 af Konung och Ständer saststäld Succés
sions-Ordning tillagt Hans Kongl. Höghekö manll.
M Btöst, Arfwingar rättighet ack, pä fält nämde
Den z Januarii.
141
Successions - Ordning formar och innehåller, Hans
Kongl. Höghet i Regeringen efterträda; alltså will
och'chali Jag, enär ester D'N Högftes chickelse Wär
nu Regerande AllegNadrgste Konung bliswer utur der
timliga lisrvet kallad, lamr Hans Kongl. Höghet
Prins ck-lkl^ri^dl afgitwir sin Kon
ungsliga
försäkran att Riket styra efter dm as Riksens
Ständer faststälde samt as Konung och Stander antagna
Regenngö.FormS af d. 6 Junit 1809 bokstofiiga föreskrift.
Rikets öfriga gällande G; uödlaqor, allmänna lag och Laga
Stadgar Högbemälte Hans Kongl. Högh-t för' min
rätca och lagliga Konung hafwa och halla, Honom
Tro- och Hu-dhets, Ed smara och rätt lydnad giswa.
Jag chali ock emedkeriid Hans Kongs. Höghet ära
och wörda, Honom huld wara och efter yttersta förmåga
laglikmätig! D-h basta och förmon befordra,
samt det som Hans Kong!. Höghet till chada och förfång
lända kan afwärja, och i lid riilkännagiftva,
vm jag finner någor sadant a färde wara: Sä sannt
mig Gud hjelpe kill Lif och Själ.
Eds-.§ormtt!air för Hans Aongl. Högber
Nroy-prinsen
Jag ^D6k78^, lofwar och
swär wid Gud och Haus Heliga Ewangelkum, akt,
såsom Swea Rikes Ständer genom ett fritt och enstämmigt
Wal utkorat och förklarat Mig till Swea
Rikes Kron. Prins, att efter Hanö Kongl. MajttL
den Etormägkigste Konungs och .lderres L/XRD den
XUl:de6 nu jemma! Min AllerNädtgste Konungs och
Herres dödeliga afgång, (hwarmcd den Högste Guden
Nådeligen länge fördcLje), Swea Ritts R-oe-inq
tiillräda, till Sveriges Konurg Kiön».ö och Hållos
De„ z Jamiarli
Riket styra efter den af Riksens Stander den 6 Junti
1809 fastställde jamt m Konung och Riksens Skander
amagna Regerings, FormS bokstafliga förestrist,
Rikets öfrige gällande, ja ival Grundlagar, som
Allmänna Lag och Laga Stadgar; alitsa will och stal!
Jag Högbemält- Hans Kongl. Ma,:r för min rätta
ock lagjiga Konung halia, Honom med ail lydnad
och kärlek ara och wörba, Hans och Rikets sannstyl,
diga gagn och bästa laglikmarigt besrämja, samt os
rnggeligen halla och uppfylla allt det hwartill Jag
Mig uti M>» till Hans Kongl. Majtt och Riksens
Ständer under den ...... afgstne försäkran
utfäst: Sa sannt M>g Gud hjelpe till Lif och
Själ.
Herr Gcefwen scb Landtmarfkalken föreslog
gillande af nyst uppläste Eder.
Ä stillige hördes härtill wilja bifalla men
Grefwe vcm LsneinFsbaulari, Albrecht, yttrade
, att ehuru förmodligen ej något ware ivid deste
Eder anmärka, fä emedan etc beslut länge sedan more
fatradt, att ej något antaga per acclamauon, ansage
han för ordenkcligare, att berörde Eder mätte kill
nasta Plenum fa ywila.
Herr Grcswen ock) LaNdtmarstalken före
stälde;
occ beha Eser, salom komna ijran ett Utskott,
icke more att anse såsom oberedda mål:
Grefwe Le !s Laräie och Halts Ercellenee
Herr Grekwe lxuulb förklarade fig wlsterligen ej hofwa
någon anmärkning att göra nud de nu uppläste
Eser uran ansagc dem lätt kunna bifallas, tillägga?!,
hes Hans
wo»
Den z Januari»'. I4Z
more derom sa mycket mer öswertygad, som han hast
tillfälle akt jämnföra dem med de wid Konung
IdOl^pbä ?lxlL0k(IL8 antagande kill Sweriges
Kron-Prinö btflulna Eder; men t afseende pa den
af Grefwe I^ntmZslisuian nu gjorde erindran ansago
bemäste bagge Herrar Gcefwar beha Eder böra
kill förekommande af prejudicac, i afseende pä bcflues
saktande per acclamation, böra hwila, och föreslogo i
likhet med Grefwe I^minF«kgui>rn akt de matte i nä»
sta Plenum aker företagas och justeras.
Herr Grefwen och Landtmarsikalken förklarade
i anledning häraf all de till detz förbiefwe hwilande.
Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets den 19 D"
cember pä bordet iaggda utlakande i anledning af
Riksdagsmannen kria Lrules Memorial rörande
Gräsön och dera at nuwarande innehafwaren förunnad
Skatte-sriher, sa wäl som rörande dispositionen af en
del af Humlegarden i Stockholm samt af lägenheten
Skuggan pä Djurgården.
Uppå Stats- Utskottets tillstyrkande k afseende pa
första punkten om Gräsön gjorde Herr Grefwen och
Landtmarffalken proposition kill bifall, hwilken med
Ja beswaradeS.
Ester uppläsningen af andra punkten rörande en
del af Humblegarden yttrade sig .
Friherre käjerta, , Det är icke utan ledsnad
jag förmarker, att wid alla möjliga tillfallen att
lucrera pä Statens bekostnad, finnas mennjstor i lif
wrt
-
144
Den z Januarii.
wct som hållit sig framme att deraf profitera. I.
bland deras antal synes mig afwen Herr Under Stät,
hallaren liljensparre hafwa warit, da han förskaffat
sig en Kongl. Resolution pa go ars besittning af den
delen af Humlegarden han nu innehafiver. Jag har
för min del ej »agot att inwanda deremot att han,
sä snart som någon annan, deraf mä wara innehafware,
men tror allenast att han derföre bör erlägga
sa stor a gift, som andra wors willigs akt utgöra,
annars icke.- och säkraste medlet akt tillwjnna Kronan
hwad den bör ätnjuka, wore att löta berörde del af
Humlegarden ga uppå wänlig Arrende. Auction, hwil,
ket jag således för min del wagar tillstyrka.
Herr Grefwe I)e ki 6ar6is jnstämde häruti,
sa wida dek sig sa förhölle som han hörk berältaö,
att Under Siakhullaren lAljenlparre icke skall hafwa
uppfyllt det emellan Kronan och honom upprättade
tz.oncract.
Herr Grefwe,, och Landrmarfkalken pro.
ponerade akt Stats - Utfkotretg utlåtande hwad Humlegården
beträffade mätte äterreuittteraS.
Bifölls.
Hans Epcellence Herr Grefwe Uuruk, ansäg
sedan aterremisi wore beflurad, nödigt att besigtning
a Humlegården matte förrättas der dymedelst utrönas
mätte huru wida Conrracket bliswic behörigen upp,
f^- ,
Friherre lkjena föreslog, ask hwad Lägenheten
Skuggan a Djurgården anginge 2lrrendet deraf äfwen
märre ga pä Auction.
Grefwe i^antin^sksuken trodde att ett sadant
parti hwad Skuggan anginge icke kunde widtagas,
eine.
Den 5 Iattuarii. L45
emedan Diurgarden more ställd under Kongl. Mastts
egen disposiiion, och att almen hwad Humlegården
beträffade, den utarrenderande delen icke borde innehalwaren
srantagas, i sall han funnes hafina uppfyllt
Concraccet.
Härefter upplästes tredje puncten af Stats/Utskottets
Memorial angående Skuggan.
Friherre klj-rra. Sedan jag nu af SkalSs
Urfforters utlåtande bliswik upplyst, akt Djurgården
star under Kongl. Mafflö Egen Höga Disposition,
förfaller af sig sjelf min Motion rörande Skuggan;
men hmad Humlegården angar kan jag ej frångå hwad
jag redan haft den äran akt anföra.
Herr Grefwen och Landtmarfkalken pros
ponerade bifall a hwad Stats - Utskottet rörande
Skuggan sig ulläckt.
Ropades
Hdgiofllge Riddei skåpet och Adeln åtskiljdes kl.
en qwark lill tre.
Ill stclem kiotocolli.
Fredagen dm 5 Ianuani
Plenum kl half io förmiddagen
Friherre 3taöl von kloMein, LorstiL k.u<Iv-Z,
uppläste till Protccollet följande:
Ridd och A. Pcor. 5 B. I
19
146
Dett 5 Januari!.
A anledning af den Motion, Herr ^lor6enstolpe,
wäckt, rörande försorg för fattige barn samt
anstalters tagande till Wencriska Sjukdomars hämmande,
hwilken, i anseende till ämnetö wigt och den
mennisko.kärliga assigten, hedrar ukgifwaren, sa wäl
fom ben, för sitt werksamma och ömma deltagande i
afhjelpander af den lidandes nöd, allmänt kände och
akcabe Ledamot som understödde denna Motion; sar
jag nu ytterligare yttra mig öfwer den beklaganöwär,
da omständighet, sam fynes hindra åtgärden af
SkaköUlskoltec wid detta ärende, nemligen brist pä
medel att werkstalia något nyttigt i denna del; da
därtill föreslås sadane tillgångar som icke sta till Rtk.
sens Ständers disposition, såsom till exempel, Skan,
ska Kyrkornes Tionde. Att först inhämta wederbö,
randes yttrande om de wilja medgifwa, att någon del
af denna tionde kunde härtill anwandas, fordras sa,
dan tids utdrägt, alt man bör hoppas det Riksda,
gen desiförinimn länge sedan är flutab; det biir der,
före nödwändigk om detta högst ivigliga ärende skall
kunna afhjelpas, söka påfinna andra ucwägsr härtill, ,
Förut har jag namt att Häradernes sakören pa manga
ställen icke komma till det gagn de äro ämnade,
ali redogörelse för desie medel saknas; nyttigare för
allmänheten kunde de alldrig anmändaö: och som wid
denna Riksdag ifrån all beskattning blifwit fritagen,
luxen, öfwerflödet, nöjet och fåfängan, sa synes mig
ingen ting billigare, än akt ålägga besia , såsom me,
rendels de rikares lott, någon afgift till UsiingmS
hjelp och olyckors afwärjande. Utom den reösource
af mig äfwen förut blifwit omnämd, be Zv.Ooo
R:dr af inkomsten af Nummer. Lotteriet som ej an.
mandes till diwclse byggnader, och hwarom Riksens
Ständer alldeles sakna all upplysning, wörö äfwen
alla
Den s Iäimank 147
skia de förre till Bewillningen hörande, men nu före
modeligen sedan den samma ester andra grunder utgår
förswinnande afgisksr såsom för Tobaks- och diwerse
öfwersiöbs-bruk, Kortspel, Uhr m. m. ^ Äfwen torde
en stor ressource kunna hämkaS, af Skädespcls-huscn;
Garderoben, Decörokiouerna, tillhöra ju Skaten och
underhålles of den samma, en stor del af Sujetkerna
är o pensionerade, hwarsöre icke taga en sadan arrange.
menk med akt sätta allt pä entreprenade och arrende,
om ock priset skulle höjas, ty derigenom minstas säkert
icke Speccaceurernes antal, med den passion som nu
rader bland allmänheten för detta nöje, pa det eländet
och armodet kunde hofwa något gagn af den lyckli- .
ges fåfänga. ^ Ett midt fält för Stars - Ukstortets ef.
tersorstande esur msdrl, kill detta ärendes befordrande
wisar sig, om de hälla sig pä denna bana.
Bksiöts akt detta Friherre LmLIs diktamen skulle
åtfölja äterremltzen lill Zlllmönna VesivärS och O.corromlxe
u.stytket, med desi Betänkande rörande medlen
kill Wenerista Smittans hämmande.
Justerades följande.
Utdrag af Protokollet hållet i Högloft. Riddsrstapets
och Adelns Plenum den z
Januarii i8io.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats - Ulstoktets
den iy December nästledic ar pa bordet lagde utlåtande
i anledning as Riksdagsmannen Lric örules Memorial
rörande Gräsön och dera ät nuvarande Innehaswaren
förunnad Sköttel frihet, sa wäi som rörande
dispositionen «f en des af Humlegarden i Stockholm
,
148 Den 5 Januarri.
holm, samt af Lägenheten Skuggan a Djurgården,
och b flör Ridderstapr-t och Adeli, akt lill alia delar
gilla hwav Scalö » Uästotker i afseende pä sörsta och
och tredje puncterne sig yttrat, men i anledning af
gjorde anmärkningar, den andra, rörande Humlegardes
till Sracs-U skottek äteeremitkera: hwarom ds andra
Rejpkctiwe Ständen underrättelse genom Utdrag
af Protokollet waniige» bulle meddelas. Uck lu^ra.
Herr Ickim^lkölck , ?au!, uppläste till Protokollet
följande:
Ödmjukaste Memorial!
Riksens Höglost. Ständer stafwa, wtd detta
niä-rmardrga Riksmöte, Gifwe Gud! uti en
ira-sr^nad och lycklig stund! -— antagjr och stadgat
en ny R a ring. Att, under denna Regering, allmänt
och ». stur bästa sökes och befyrdraö, samt ingens
ratt och -akecher lar kränkas eller för nära trädas,
derom gitwa Lst wjstcrliaei, Wär Nådiga KonungS
rättwisa och rniidhet de» säkrast->, den gladaste förhoppning
; men d Ha R geringens wigtiga sörenia! äro
också beroende pa Lagarncs fullkomlighet och »ydeiighet.
Grm biungen af sörhallondec härmed är följakteiigcn
högsta marco magt paliggande. Och, dä Rckstns
Ständer förty nu äro och böra wara derom sorgfälli»
ge, art möjsiigosts fullkomlichet härutinnan mä winnas
; sa tror jag dek, om i ^e just åligga, åtminstone
wara hwarje Stånds, Ledamot tillåtit, otc yttra
sina tankar, sa wäl om till befinnande behof af nya,
kill allmän och enfkillt säkerhet bidragande lagar, som
till utur wägen rödjande af hvarjehanda möjeliga twerydightter,
uti redan warande Lagar och Författningar.
^ Af
Den s Iammni. 149
Ak sadan anledning torde dst jämtval gunstbcnä,
get killams niig, akt i ödmjukhet pakalia Hög ofl.
Ridderskapeis och A lus uppmärksamhet, pa en sak,
som esler min tanker och ösivcrlygelfe är deras söri>enk.
Ifrån längre tid tillbaka har der icke warit 0.
manligt, att Riksens Stärner tagit sig rättighet alt,
uti frägor emellan Staken och ffndersKare, widtaga
b stut och författningar til! Skaten eller Ettus-Werkets
förman, pä cnfkrskte Undersåtare bekostnad —
För elt. Mynttecken, mgisrvrt för en Daler Srkfwrr,
mynt, haima Rikets Inbyggare, »vid inlösningen der.
af, mäst atnöjaö först med r H)rk Suswermy-t och
slukeligen med ekk tredjedels samma myrt. —
Wid 1788 ars Kig, biefrvo, för hwarjchanda Krigs,
behof, såsom betalning utqifne UlredningS k Commis»
stons Rewerser, pä ofantcligs summor, hwi ka, dä
de icke pä utsatt? tider infriades, mäste as de fläste
iunehasrvarne, försäljas med zo, 50 procents
sö lust eller rabatt ; och tili hwilkaS inlösande Rckftiiö
Ständer omsider ferordnade en ytte>!igare lid af
10 ar, med den tilläggning, att innehafwarne skulle,
under tiden arnöjas med 2 proc nk ärlig ränta. —-
Den sednast? Realisationen har jemwäl medfört Un.
decsätarne känbar förlust; och flera andra händelser
af dylikt förhållande oberäknade, hafwa nu flukeiigen
mängfaidiga Ri-k cs under sakari, af alla kloster, som
under kriget, med ärhällna iöftey om kontant betal,
ning, gjort hwarjehanda leswerancer af krigsföruöden.
heter, icke allenast allaredan längre tid mäst sakna be,
talning för deras högst betydestga fordringar, utan ock
för det närwarands befinna sig mi den bekymmersam'
ma belägenhet ast, likmätig? Riksens Högloft. Ständers,
uppå Högli fl. Stats, Utskottets tillstyrkande, grundade
lustin, hivaruluma» jag likwäl warit af skiljaktig
me,
Den 5 Ianuarlk.
mening, heste Lesweranteurer för berörde fordringar,
mäste läka sig åtnöja med Kongl. Skakö- ConkoiretS
inwisningar pa Riksgälds- Conroirct, med sistnämde
Conkoirs occepl bera kill inlösen, endast med s procents
ränka, pa fadane stadgade tider, att fulla betal,
ningen derföre icke erhalles förr än efter 16 ärö förlopp.
2ltt nystnämde fordringS-ägcire, genom berörde
betalnjngö-sätt, bliswa i flere afseende,, lidande, är 0-  wedersägeligk. — Hade de, med priwake personer akt
skaffa, kunde be lagligen ursöka deras räkk, antingen
execukiwe eller judicialiter; men nu äro desta ,vägar
stängde, genom det Riksens Ständer omedelbarligen
derom beflutit, och fämedelst lågt ett oöfwerwinnerljgt
hinder j wägen för de lidande att, likmätigt hwad
jag tror dem i annat fall hafiva ägt anledning till,
hos Domare eller Execukorer, ja lill och med flutli,
gen H06 Konungen, genom lagsökning, förmå de äm«
hetsman nied hwilka de, om de gjorde lefwcrancerne
och betalningen derföre,afhai»dlak, besörja förbindelser,
neö fullgörande.
Mätte dock icke mitt anförande, as sistnämde
förhållande med Lefweranteurcrne, blifwa anscdk, som
skulle jag hafiva någon afsigt akt, H06 Högloft. Ridderffeptt
och ?ldeln fa denna staga under ytterligare
vfwerläggning! Ingalunda: utan olla de anförde hän«
delstrne äro uppgifne, till ädagalägganve as den hst.
tills warande anmärkningswärda ställningen, att nemligen,
om o h enär Kongl. Majtt och Kronan ager
någon pretention Ho6 en undersåte, ware sig ester
Contracicr eller i hwad annan wäg som hälst, sa
mäste und affären fullgöra dess skyldigheter, eller blist
wer han dertill, genom Lagens twang, lillhallen; men
att deremot, a andra sidan, om undersåten har for«
Den 5 Januari!- 151
bran hos Skaten, icke allenast dest ratt, att samma
fordra» lagligen utkräsiva ifrån Staten utan ock derUtöswer
Riksens Ständer anse Sig berättigade omedelbarligen
pröfwa och förordna, huru och enar undersåten
mä fa sin fordran godtgjord.
För min del känner jag ingen lag ester författning,
som tillägger Staken ester Riksens Stander en
sä beskaffad rättighet; men anser twert om Lagens
påbud, om förbindelsers fullgörande och hwars mans
rättighet, att ivid bristande ofhandlingars uppfyllande,
söka och winna laglig handräckning dertill, owilkorligt
och salunda innefattande en lika rätt för underfaten,
emot Kronan ester Staten, som för Staten emot
undersaten.
Men som denna Allmänna Lag bliswit underkastad
kwetydighet, genom oswannämde händelser, sa
mycket mer, som till bewisande af Ständers nu i fraga
förordna, om icfwereranteurernes betalning, man äheropat
förra Ständers har osman anförde förfarande och
förordnande om godkgörelsen af Utrednings - Commiösions
Remerser; sa haster jag före högst angeläget
more, att upplösa och förklara en salunda tillkommen
twetydighet, och det pa ett sa fullständigt sätt, som
för den tillkommande tiden, antingen försäkrar den
eller dem, som, i hwad wäg som hälst, med Kronan
ester wederbörande Embetsman afhandla, om
fullkomligt fullgörande as Kronans förbindelser, samt
salunda stadgar rcciproque rättigheter och skyldigheter,
emestan Staten och undersakarne, och med det samma
utgör en förnyad grundwa! lill förtroende för Statens
löften och förbindelser: eller ock ä en annan sida
förgnlaker undcrsalarne, list den sörsigtighekö iagtta
zan
-
Den 5 Januarii.
gande, ivid tillgörande afhandlingar med Kranan esler
Detz Embetsman, akt någon staga om pretention hoS
Kronan, i anledning deras aldrig ma runna inträffa.
Redan för längre tid sedan. under denna Riks?
dag, blef det föreffagit, att Kronodal skulle, pä
rwenne särskilte sack upptagas: detta förslag w'ann
jemwäl Höqiofl. Nidderskapelö och Aoelus bifall; men
någon rmrkställjghet dera har sedermera mig wetterligt
icke föijdt. Nu är a.nyo staga wäckt om Lang
sökande, och troligen lära icke (Åkarens penninge behof
annorledes kunna erlordeligen enias. — M n jag
wagar sraga, Hwad hopp bör man wä! kunna göra
sig om önskad framgång, uti en dylik p uninge negociation,
da jramfarne kiders händeker. med sa mycket
skäl, föranleda till misstroende för Statens lö ten
och förbindelser? För min del är sag högst twiswelakcig
om framgång — och j?g besaiar, akt allmänna
opinionen de utinnan med mig instämmer. Om fördenskull
ifrägawarakNe ändamål skall möjeligen kunna
winnås, är det, såsom törberört bliswit, ester min
tanka, högst oumaängeligk, art förr ari ifrägawcrrande
fane-negociarion börsås, nyss omförmälte misstroende
eller kwtfwelsmal utur wägen rövseS; och dertill skal!
hufwudsakeligeii och — jag kror — fulleligen blklwa
bidragande om — hwister jag för min del ödmjukast
tillstyrker — Riksens Höglost Ständer behaga för
godt finna och stadga en oföränderlig Lag, hwakiqeuom
rättighete»- och skyldigheter i staga om ashandlingar
och förbindelser emellan Slaten och undersakarne,
bltfwa reciproque, samt akt sölfakteligen, lika som
Staken kan lagligen tillhälla undersåtar»? fullgöra dest
lö ten, denne sednare jemwäl ma äga stadgad wäq och
rarktghct, att lagligen af Staken utsöka desi rätt;
Den z Januarii.
önskandes jag för öfrigt, att, såsom ett fördubblat
medel för Statens Credits äterwknnande och befästande,
Herr Majoren Friherre lckljsncrsm?, uli Dest
Finance Plan, gjorde rättvisa sörsiag, till de sa kallade
Lewerankeurernes fordringars konranca asligwi,
derande, mätte ju förr dest häldre kunna komma lil!
fullbordan.
Deste mina tankar undersiällcs likwäl i all öd»
mjukhet, Högwälborne Herr Gr, swens och Landt,
marstalkens, samt Högloft. Ridderstape^s och Adelns
högst uppu-sta deps öjwande; anhajjandes jag - fluteli,
gen i lika ödmjukhet, icke allenast akt Högloft Log.
H;s?ottekS uciätande häröfwcr mätte warda intordrat,
uran ock ack mig gunstigt matte tillsiädjas häraf läm,
na de öfrige Respeckjwe Riks-Standen del.
Grefwe ^förner, Astolf Oörrrn. ^ag erkänner
alldeles den rärtwifa assigtcn af den lag Herr
Commerce, Rådet i^jmirlctiolol förcstagit, men jag
hemställer huruwida en sadan lag är möjlig att för,
fatta, och annu mera huru den skulle krmim hand,
hufwas. De exempel af Statens ofullkomligt upp.
fyllda förbindelser emot enstlllte, som Herr Comitier,
ce-Radet anfört, bewisa endast, att staren nild desta
tillfällen ingått i förbindelser, som öswersiego dest till,
gängar, och att den således i mer eller mindre män
gjorde Banqucroute. Det lärer icke wara Herr Com,
merce- Rådet obekant, att fädant händer enskildta lä
wäl som det allmänna , men ehuru lagar j afseende
pa de förra äro gjorda, haswa de dock likwal ej
kunnat förekomma att när tillgångar brustit, Ban,
querouten mäste inträffa. När fädanc hander med
Riyp. och Ad. Pror. 5 B. «n
20.
154
Den 5 Ianuarii.
erskjldka, emot hwilka likiväl en corrcctiw ukwäg gifw,
s, hen'stäiler jag huruwida »agon absolut, öryggelrq
och kraftgällande Lag kan supponeras möjlig i anande
kill dec Allmänna? Onekeligen är dec Statens
Högsta interesie att uppfylla sina Hisna löften, emedan
Skaten derigenom bereder sig nya tillgångar, men det
är just uti wigren af detta incerehs som der band
iiggcr , hwicket kraftigast kan förbinda till upp »lian,
det af sadana löften, och när Staren nödgas bryta
eller ofullkomligt uppfylla dem, är det en följd af någor
nödrwang som genom lag swarligen lärer kunna
ashjelpas. Jag hemställer derföre huruwida en Lag
as -a kinkig och grannlaga beskaffenhet, nu ivid Riks.
dagens stur skall kunna kill Lag. Utskottets handlägg'
ving jörcsias, och pa hwad grunder Lag utskottet kan
den samma författa, da ingen twingande kraft emot
Stare» af enskilte kan supponcraS. jag wagade
hos Ridderskapec dch Adrin göra ett förslag, skulle
jag önska art hädanefter man wille assia ifrån akk
göra nya Motioner. Allmänna rösten är att Riksdagen
matte slutas. Det är den fraga som under
min sranworo mott mig af alla jag träffat ; och det
är i doita afseende jag skulle önska, alt Ridderskap?!:
:och Adeln ej mindre an de andra Standen wille wider,
a en messure tjenlig kill Riksdagens förkortande:
hwad dec angar som Herr Commerce , Räder l rnu?>
lLlml.j anfört om leftveranteurernes förnöjande kror
jag att det kan bäst i sammanhang- med den öfriga
Onance - Planen asgöras , och ve torde derföre till
Slars, U.sköttel böra remitteras.
Herr krmtslablllcl yttrade sig att han ansett
ma!'k of den wigt, alt det fönjente mycken uppmärksamhet;
art hon endast begarr desi remitterande
lisi Lag, Ukffollcr, hwilke: han trodl icke skulle kunna
för
-
Den 5 Ianuarii. 155
förmenas; och att Högloft. Nidderffapet och Adeln
alud haoe ftn afgörande rakt öppen, nar Utskottets
utlåtande inkomme.
Friherre kltaöl von Ickollstoin. Som het ar
tydligt ark se är Herr krinv-kicboltt-! berömlrga afsigt
den, att återställa och widmatzkhalla förkroender emellan
enskisida Medborgare och Staten, ehuru jag fruktår,
esker händelsen wid t8oo arS Rlkadag, och ven
kännedom man har om ben wibsträckla magt Rlkstns
Stander äger, som icke alltid Lika utöfwas. betra
försök, ehuru berömligt dock blifwer frugtiost. sa skalls
likwäl om hwad Grefwe Noene, b-.hagat anföra antagas,
alidrig någon möjlighet finnas att winna detta
ändamål. Jag för min del får achsa tillstyrka Re,
mist as Herr UnMLlobölcks Diktamen.
Friherre Nannork iM. Jag erkänner alldeles
wigren of de anmärkningar Grefwe Nornor gjort,
men meningen deraf lärer ej kunna wara att.göra en
Lag in Cafu. Enligt Regerings-Formen hofwa alla
r>ya frågor hittills blifwit tili Utskott remitterade, och
sa lange hoS Ridderjkapec och Adeln bet b flutet ef
är fattat, att etter någon wist lid inga npa Motioner
fa göras, kan det af Grefwe. Norner gjorde förslag
icke anwändas emot Herr kiimNcböIös nu
uppläste Dictamen. Jag hemställer derföre om icke
Högloft. Rjbderskapet och A.ech skalle behaga tillåta
Remist af detta Dicramen till Lag» Ucskottel, hwar,
esker den af Grefwe Nannor gjorda Motion sedan
sälskildc kunde afgöras.
Uppå derom af Herr Grefwe» och fandkmarfkaiken
gjord Proposition, biss Herr krinuLiokäläs
Dirkamen riä Log, Utstollst rMiireradl, och Förfar,
ta
-
izä Den 5 Januari!.
laren tillåtit att det samma med de öfrige Ständen
kommunicera.
Friherre Rinck, Astolf, hade ingifwit ett Memorial,
hwilket upplöstes, sä lydande:
Wördsaml Memorial.
Da jag kommit i kännedom deraf akt mitt
»vördsamma Memorial, som hos Högloft Nidderstaper
och Adeln under den y^de sstlsdne Augusti blifwit
upvläst, rörande Mistbruk wid indelra Armeenö
Rotering, intet ännu kommit under handläggning,
får jag följande wördsammelrgsn tillägga.
Contracter wid Cawallsrierns med de Rustande,
sa en Fo'.me upprättade, som wid indelta Infanteriet,
torde-mai saknas, men tid efter annan utkomne Kongl.
Reglementen ocl, Stadgar innebära lika bindande
kråik, da de Rustande innehafwa denna med Rustning
b-lastade Jord »stoft beräknad wid köpe.afhcmd,
lingar och alfstiste» ester och pä defta wilkor, och
styrkes detta förhastande deraf akt betydliga ändringar
intet blttwit ve Rustande deruröfwer paiagde, ulan
deras hörande och dcras bifall, ehuru dek som ostast.
ätkommitö pä de i mitt Memorial alstörde obehöriga
salt.
Ganska wisligen har den första Wisa Stiftaren
af Indelnings- och Noterings' Werket ansett nödigt
att dela de Militairiska och Occonomilk» detaisterne
emellan twänne höga EmbekSmäns åtgärder: det
förra öfwerlämnadt Regements-Chefen och del sednare
Landshöfdingen , hwiiket ock wid R crurerings Möten
hör ragttagas, sa att gvromalen intet bjifwa blanda,
Den 5 Iänuai u.
157
Lade. Och da chsweisten ar närwarande; synes wid
närmare granskning af saken, 06) i jämförelse med
hwad uri mitt aberopade Memorial sinnes andragit
rörande Compagnie- Befälhaswarncs inflytelse pa Contrackerne
med Soldaten, Rttrutcns uppwisande för
Compaqnie Chefsn, innan han wid Rttrgterings - mötet
bliswit antagen, böra undwikas. L) wersten åligger
det akt lillie dck en dugelig Karl som R cruk an,
tages; dugeiigheten söresi?rismer F-ormtt' ingar. —
Aldren och Karleus frägd dewittnas af Pr-st bewisek ;
--- Halsa och Kropps felfrihet jnkygas af en edswu,
ren Fältskär. — Längden bör utrönas genom ekt mai
försedt med Waktenpatz; — Kroppsstyrka eller spävlemhet
af ^siversten sjelf. Bswisenö gi righet pröf,
mas af den flstnämde gemensamt med Landshöfding''»,
och dä jag anser Utom all fraga att icke -0'wersten
kan pröswa allt hwad pä honom i t-chi p^jar ankommer
, utan att bchöswa någre särskilta upplysningar
as Officerare, synes mig ganska tydelig?» alt C«mpagnie-BesälhafwarenS
närwaro wid erc Recruterings,
Möre, är utan allt nyttigt ändamål, men a> hwad
öfwen anfort är, kan wara skadeligt för Rust' och
Rothallaren, af hwilken Orficerarcn endast har alt
emottaga den antagna Recruien för a?k exercera ho.
nom uran annan befattning med Rust - eiler Rothållare»
än act endast j laglig wäg anmäla
den fammeö försummelser hos Landshöfdingen som ager
att rälta de samma medelst widtagande laglig åtgärd.
Derutom undwiker Compagnie, Besälhafwa!ne en oftast
dryg kostnad med resor tig merendels täta Recruterings,
Mören, som de äro nödsakade att widkännas
uran minsta nytta för Regementet, da Rugorna öf,
wer de wacance Numrorne kunna af en enda Perjon
för
-58
Den 5 Januarii
för hela Regemente! wid förrättningen af någon der,
lill Cvmmcnderad, presenteras.
Oftast händer det att Recmrsrings-Möten uksat.
tes pa ett stalie med hesa Regementet, svin förorsa,
kar för Rust- och Rothållare en den drygaste kostnad,
och da de aro hindrade ark företaga en längre resa,
äro de ästven betagns art sjelfws bcwaka sina rättigheter,
sä torde det böra föreskrifwas nägst i berra
falt. sä art desto Rast- och Rothääare u:i mözeligoste
matto kunde undwika onödige kostnader och tidspillan,
som derigenom torde winnås om desto Recruttrings,
Maten hallas Compagniewis elier ock »agra Eompag,
Ni'er sammanstaö pä etc ställe rättar efter Compagnie»-»
naS lage, sä att ert »visst dckermineradt miltal mätts
i Förrättningen »ftsäktaS, hwarutöfwer ingen Rust,
eller Rot-hägare mätte förpiigkaS arr med resa till
Rkcrukennas. Mötet beswäras, mod sa mycke»» mera
billighet öswerensstämmande som mera afseende bör
göras pä en talrikare »uvckenhet af Skattdragande
Medborgares tidsspillan och kostnad än de fä Rcrur
terings-MötclS förrättnings mans beqmämlightt.
Manskapers längd ^ sä wid Cawalleriet sam In.
fankerlek har uti bm-delig matto werkar pä en Re,
cruiS Lega, och Fo> fattningar hastva tid efter annan
warit ganska ombytlige i delina del. Jag sar således
underställa, om intet deimal omständighet bör nu när,
mars' regleras tili undwikande af de dryga utgifter,
som Rust » och Rokchäsjare oftast sätt widkannaS ge.
nom anbefaljr öswerdrifwen kroppslängd, afwensom
' en uttryckelig föreskrift mätte gifwaö, der intet afseende
bär göras pä Karleus mer eller mindre sagra ut,
fteude, utan endast pä dest kroppsstyrka.
. Uri
Den s Januari»,
159
Uti nämde Memorial har jag ival förflagswiS
medgiswit möjligheten af Knekte Contraccerncs förändrande
tili någon del pa derstädes intagne grunder,
och äfwen uppgjfrvit sättet, men får ytterligare tillägga
nödwändjgheten deraf, att wid de sammankomster,
som i sädant ämne utlysas, bör Propositionen i hela dest
widd hwarje gang kungöras till undwikande af mist»
tydning och öfwerraskningar, och hwarigenom Fullmägtige
kunna äga tillfälle att i hsmorren först höra
sine Principaler, utom hwilket deste intet kunna uppfylls
det förtroende de dem gistvik. Esomoftast hac
der handt att so.ndshöfdingar kungjordt e» Stämma
af Fullniägtlge för Rust - och Rot. hallar? utan att
deste ens hofwa dek minsta begrepp om föremålet; detta
är wisterligen intet öfverensstämmande med Författningar,
men sadant har dock flerestädes handt, och
dest? Fullmägrige, oftast nog enfaldiga och i alla fall
willrädiga hwad de ffulle göra eller lota, såsom okunnige
om sina hcmmawarande Medbröders tänkesätt,
hafwa de dcstukom med saknad styrka att emotstå de
smara frestUssr pa samlingsstället mött, oftast bejakat
saker som dem endast a en sida och i brådska blifmit
föreställde, hwilket sätt att behandla saker som skulle
grunda sig pa friwillig öfwerenskommelse, hatma
medfört wadeliga pä'vljder för Rust, och Rot, hållare
, och gifwer detta mig anledning kill att yrka pä
hwad här stunrS onfördt, äfmsa som akt alfmorligen
mätte förbjudas hwilken Embetsman som hälst det ock
wara ma att göra någon proposition, som i mindsta
de! kan leva tist ändring uti de Conkracfer 'wm med
Rust- och Rot,hällarne arv ingång»?, som icke törut
warit hos Konungen anmält och wunnll Dch Nådiga
bifall.
Tom jag intet hast befallning med dek Notera
ds
-
l6o Den 5 Januari!
de BätsmanShället, och således saknar ben omstandeliga
kännedom af de mist bruk som widläda denna
RoteringS-ffyldighet, har jag uti mitt Memorial,
som t anseende lili sakernas widsträckta beskaffenhet ty
förutan blifwit ända nog widlyftigk, sörbigädt att
widröra detta amne, men som jag har den säkra kännedom
akt dcsta Båtsmans.Rokhällars afwen i manga
delar äro, öfwer hwad Contracterne innehålla, bela»
skade med mänga tryckande beswärligheker, sa får jag
äfwen i sammanhang med detta wördsammesjgen underställa
om intet en granskning derwid i förening
med det förra matte företagas och anhaller akt detta
afwen macke komma uti den ömmaste konsideration.
Jag har wäl uki mitt Memorial as ben gide
sistledne Augusti underställt huruwida mine uti detta
Memorial aniörde omständigheter b ott kunna anses
säsom otc Regerings, Ärende, och det i ett fullt för,
troende rist alla de wedcrböranves, som wiv denna
sak komma att kaga befallning, fulla kännedom om
sakens rätta beskaffenhet, och utan ark ett ögonblick
tweka om ekr annar jörhästande, får jag dock yttra
mina tankar harwid. Dek kan ingen bestrida att icke
TroupyenS Commenderande är blott ett RegeringSArende,
salom ect werkeiiqt Commandomal, men
derwid erindrag: att ali kunga, som faller pa Rote.
rinas»Werket ucöfwer innehåller af de primitiwa Knekte
Conrrockerne, hwilka äro af frarnledne Konungar
och Riksens Ständer taststäldke, böra anses, enligt
57 och 7g § i Regerings - Formen såsom beskattning,
ättven som hwad Jndelnings-Werker särskilt beträffar
§, töreskrifwer: A>'t niia Rsteringen
rörande Loncraccer och) I'0e!„r ,gs- lVerk rist
Leras «r>ufwuo Ggltt-oer skola wara oruddade
turist oess Loustugen och Riksens Ständer
-
Den 5 Iamrarif. r6t
dop finna nydigr nägon änörinn dcrutlnnar,
samfält arr görn, och dä i detta sammanhang all
den kunga som Rust-- och Ror-holjars k ost) kgr Rorerings»
Worket wtvlader, enligt Contractkrues lydelse ,
intet kai minsta förändring ulan Konung sch Stan»
ders gemenstmma åtgärd, sä kan jag intet h> stek annat
finna an att alt hwad jom in:et ak Konungar och
Ständer bllswit saststäldk, intet nu bör anses smom
gällande, och akt alt hwad som i detta ämne genom
mitt Memoria! blifwir omrört bär handttras ester de
principer som de nyss aderopade § § i Regerings,
Formen söreffriswer, dock allt hwad som hörer list
Trouppcns kommenderande, da det ster utan minsta
ökad tyngd för Rust) och Rskhallare, är och förbi ismer
ett Commandomä!, hwanmd Riksens Höglost.
Erander intet hofwa alt stg befatta.
Att detta matte blifma kill Oeconomi??, och Be,
swärs-Ukstottet remittcradt anhallcs, äkweusom att det
samma såsom etc tillägg kill det Memoria!, sonr^ blist
wit communiceradf med de andra Refpcckiws Skan,
den, malte Matos mig akt dem äsweu ja meddela.
/ä. bunck.
Remitterades til! Allmänna Beswärs- och OecoDomi«
- Ucstottet.
Grefwe Alörror, ^6o!f Oöran, bcgärds
proposition pä sin gjorda molien, angående upphöran,
de med nya frågor.
Begärdes pa bordek.
Ridd och A. Pr or. 5 B. Fri,
LI
-
Den 5 Januarrk.
Friherre kunck, ^clolk, hade inlämnat ett
Memorial hwilkec upplästes, sa lydande:
Wördsamt Memorial.
De förre Riksdags ölme-, läggningar, sa wäl som
Skaks , U stotters Betänkande om Strömsholms och
Flyinge Kungsgårdars disponerande hafwa bade upplyst
M!g, lom ock stadgar mina rankar Ull en sak
sem helt witzt annars undfallit min uppmärksamhet.
Wäl hade jag warit af den lankan, att t stallet för
större Stuteriers bibehållande a deste twänne ställen,
hade dec warit bättre att öswerallt j landet funnirs
tillgång pä utwalr goda Hingstar kringspridde öfwer
alic i Landsorterna hwarjgenom nyttan öfwer
hela Riket närmare warit wunnen med besparing af
den dryga kostnad, stm åtföljer underhållandet af
Stallmästare och Stoll-Betjening, och hwilket gansta
läkt genom kloka anstalter kunnat winnås; jag frångår
inut denna min ölwerkygelse, utan önskar fast
Mera att lill detta ändamals winnande lämpeligs ut»
wagar mätte uttänkas och af Skälö Ulstorlet förestås ;
men dä Högloft. Ridderstopet och Aoel» redan saktat
sm Brstul att Sturerierne wid Strömsholm och
Flyinge stola bibehällaö, akerstar allenast regleringen
om 'atlet lill dekra B st ts werkställanve, som blifwik
rcmikteradl till nämde Ulstotis närmare utredande, k
anledning hwaraf jag derwid får yttra mina tankar,
grundade pa den principen: akt man bör hafwa tilli
förrmäl ändamalers winnande, och det med största
besparing för Kronan. Hittills har, om jag intet
mistlagrr mig, wid Strömsholm och Kungsöhr bilf,
wik underhållit ett amal as TwähundradrFemtro HästKreatnr,
bestående as Hingstar, Skven och Fohl,
och pa Flyinge och Dahlby omkring Etthundrade
srycken och vetza Stuteriers underhållande pä detta
sätt
Dm 5 Jaimarit. i6z
satt, har warit högst kostamt, ofelbart dessutom sö,
ga uppfyllande sitt ändamål, åtminstone imer fwaran,
de emot de derpå amvande kostnader, och n anne iont
indragandet af underhältet för Stoén och Fohl skulle
kunna werkställaS, arminstone utom der b hot af
Stoén som fordras kill framfödande utaf H>ns<st F hi,
nödige kill ersättning af de Hingstar som lid efter an,
nan afga. Man kan mret maf ecc Sw naiita mera
an etc Fohl hwartannat ar och knappast kan man i afseende
pä olyckshändelser wiv. födflrn päraknc denna
afkomst, dessutom skall Fahler underhäs-os mi: si i em
ar innan det kan räknas för ail wara en brukbar
Hast, och denna dryga kostnad för art kunna uppföda
en Häst, wällar egenteligen akt be: ar u:om ali calcul
att spis uppföda Hästar i allma hot fogt i alla
länder, mm med wisshtt innom Swerige, och bewitt.
naö sädant helt säkert of alla hushållare som befattat
sig med häst astvelS idkande fäsom något närings äng.
Hwarje hushållare lärer deruti instämma, att fodret
pä err mera lönande fatt i wart land kan aawändas
än det skulle ske i denna wag, och således uti Oecoriomilkt
föremal eller i afseende pa afkastning inga,
lunda lönande. Samma förhållande har warit och
bsifwer dec alltid för Kronan, om den befattar sig
med Stuteriers
le wib denna inrättning göras pa en lönande inkomst.
Detta oagtat, talar jag intet emot alt Kronan underhåller
Stuterier, ky en inrättning som i sig sjelf
intet ar lönande för densamma kan dock wara nyttig
för det Allmänna och Riket, hwarpä ett stort astern,
de esker min kanka äfwen bör göras, och man bör
således granska föremålen för en sadan inrättning för
akt rätt kunna bedöma hwad matt harwid bör göra
elier läka, Hufwudfakeliga nyttan as Stuterier haf,
wa
r64 Den s Ja nu a rii.
wa flera upplysta och warde Ledamöter innom Wart
Stans uppchstvit wara : att kunna hafwa tiUgaug. r
os iuhemff cchwel kill nödiga behofS fyllande ivid
Kongl. Hot-Stallet cch remonteriug ivid Cawalic-rierne,
samr stuteligen art medelst bttäckniug af Skven i
Landsorten kunna bibehålla i Lander en bättre Häst-,
race. Hos Ska kleis förseende ifrån Sluterierne med
Hästar flwicr jag intet affrende bör göras uppå, da
fadane kunna oi Posstkstniaker innom Riket och alwen
utrikes ifrån inköpas lör mycket bättre pris an
Le som ärs fallne ivid egna Esucerier kesta, och ös.-  iven är förhållandet såsom m-.d Cawollcrieraes Re«
montering ifrån Rckets Stuterier, oberäknat a>k d.sta
till ett föga och högst obetydligt anka! derifrån kunna bekomr
maö. Men hwad ater Racernrö bibehållande innom
Landet genom betäckning af Lands-Orkens Stoén, warg
sig dem som ages af Passes stemmer, eiler aro Nunu
mer-Scoen tvid Cawalierie - Regemenkerne, beträffar ,
fa ar förhållandet i synnerhet i Skane helt aunar,
der ortens Häst a five! ar större och akt derpå bör göras
rtt märkestgt afseende, och ehuru för Rikets Casta
mindre nyttigt, torde niera afseende göras pa dea
Nationella äu Kronans enstilte winst deraf. Jag
får således wördsanimsigen förestå att med undantag
«s hwad osman anfort bljswkt, det inga Stoén witz
Skukerierne matte underhällas, hwarigenom aswei,
Underhållet för upvwäxande Föh! förswinner, men att
ondast Hingstar pa Strömsholm och Flyinge till ett
behöfweiigk anta! berstädcS underhålles, med oumbariig
tillchn och fkjöcsel, bestaetide af en Hästkunniz
Styresman och nödige Scallö-Drangar samt en Hofbagare.
Genom denna mindre kostsamma inrättning
tror jag det huswudsakeligasie ändamalet wara wunnic
tzch bä hwarje Otts Inne wäna re, som later betacka
ett
Den s Januarn.
165
ett Sko af Stuteriets Hingstar, hwarjs gang betalar uti
Hasta en ä iwa Tunnor, sa torde en bekydelig besparing
af HinastsrnrS u-werhällonde derigenom winnås,
sa att vm redeligen dermed sörsares, kan Hingsiarneö
underhållskostnad bstfwa v^ägriiq, och om kontrollen
öfwer denna afgift stuiie anses wara swar att werkställa,
kunde östverenekommelfe med den pa starek walands
Disponenten träffas vm en wist siuuma, som
inginge i ofräknina pä Hans elier Betjeningens ion,
ssm ock i afräkning pä Hmqstarnes uuderhallssumma,
hwilkerdera som nyttigast pröfwas kan. Des är ock
ostridigt akt bade Hasta, Hs och Halm erfordras,
ock d lta till ett behörigt qwanrum utsättas. Stallmästaren
eller Styresmannen bör inskränka sia werkningskrets
innom tillsynen wid Stuteriet, och sa wida
han intet tillika blifwer Arrendator utaf någon as dessa
KungSc,ärbar, bör ha» ingalunda befatta sig med
Jord- och Landtbruket, utan delta sistnämde bör i
likhet med hwad Riksens Ständer behaga förordna
om KungSgardar i allmänhet, upp'äkc-S till en Arrenr
dator- som jemte andra bttawingsiviikor i penningar
eller esstcter as »aidenö oroduct, lemnar kill Stuteriet
ersorderiig gwaukiut as Hafra, Hö och Halm, ester
den Stat stm kill Stuteriers underhåll upgörcs, med
rättighet att til! Kungsgärdornes Jordbruk, omkvstnadssritc
fa sig begagna af den Spillning stm wid
Stnkeriet kan salla.
Pä detta sätt tror jag desta Stuterier kunna inrättas
kill största förmon för Rikets Innebyggare,
förenat med minsta kostnad, och med iagkiagande sa
wal af Gårdsbrukets wederbörliga skjötsel samt med
bibchallanve af Kronans rätt kill den öswerffchttande
inkomst, som Kronan är berättigad till, och jemte
A t
i66
Den 5 Januarii.
ett a nyo yrkande derpå akt någon ytterligare ukwäg
matte pätänkaö, hvarigenom tillgång pa Hingstar
malte uki Landsorterna finnas krjngspjbde, för all mera
allmänt sa Hastracerne derstädes förbättrade, kan
jag int t annat an harwid sörena mig med Högloft.
NidderstapetS och Adelnö fattade Biftiik lill Flyinge
och Strömsholms Stuteriers bibehållande, dock pa
der satt jag har oiwan antört och får jag »vördsam,
meligcn anhalla: akt defia mina walmcnta tankar
mätte blifwa til! Smks,Utskottet remitterade som ofel,
barr intet ännu hunnit företaga sig siukelrga uiarbekan.
der af detta ämne, och arr mig malte lämnas tillstånd
ack med detta mitt Memorial fa wända mig till
de andra Respecliwe Scänoen.
l?unck.
Remitterades till Stats--Utskottet, och lämnades
Friherre lkunclc tillstånd att der samina med de öjrir
Kc Stånden commumcera.
Föredrogs a nyo de i Plenum ben z dennes
pä bordel laggde förflag kill EdS.Formulär för Hans
Kongl. Höghet Kron Prinsen l/^dl r^läl
,
samt kill R kienö Ständers Hyll»inaö-Ed
ac Högbemälte Herre: hwiikec uppå gjord Propost-ton
af Herr Gcrfwen och Lanormarskalken enhälligt gillades.
Upplästes den ankomne Bulletinen, af innehall,
att förhållandet med Kouungens hälja More lika med
de förra dagarne.
Fö,
Den 5 JanuariL.
167
Föredrogs ä nno Stats-Ulstoktets den iy sistled,
ne December pa bordet lagda Memorial, innehållande
förklaring öfwer Bonde, Ståndets anmärkningar
ivid Utskottets förut afgisne utlåtande rörande Pro/
ste Tunnorna.
Da harwid anmärktes att sraqan redan hsS
Ridderskapst och Adeln more åtgjord, och detta
Skatö-Utstottetö Prokocolls Utdrag endast ack notman,
wore meddeladt, fann Ridderstapet och Adeln nägoi,
öfwerläggning härom icke böra aga rum.
Föredrogs a nyo Stols - Utskottets den 21 December
pa bordet lagda B tänkande rörande Dispositionen
af de sa kallade Hof--Stall-Ä>'gar.
Grefwe Ulamilton, , Jag får harwid
blott göra den anmärkning, att wid Angarnes utstiftning
graderingen mätte genom Landtmätare förrättas.
Friherre 8taöl von Ikolllir-in, gjorde äswe»
den an.riärkning att om Swartsiö Stathällarestap wore
indraget, sa kunde äfwen den Sräthällaren gjorda
ängStilldelnjng upphöra.
Grefwe von lantingshausen yttrade sig anse
Stats UistoktetS utlåtande wara fa wal grundadt, att
han trodde detsamma lätt kunna bifallas- För öfrigt
att läka Landtmätare förrätta gradenngen trodde Grefwe
I^znrjnksliaulsn skulle blifwa allt för kostsamt
och öfwerflödigk.
Grefwe hamilton deremot ålstäg hetta skiftnkgSsätt
wara det ordsnteligaste.
Hery
i68
Dett 5 Januari!.
Herr Klingspor, Osrör, understödde detta fö»
slag, såsom det förmonligaste för Kronan.
Friherre (-'agerström, snco!,. Wid NII jfragai
warande Project till Kronoangars utorrcndering, sär
jag anmärka, att jag ej kror dek wara enligt en god
hushäljnings-principe, att laka Arrendatorerna fa lösa
allt der hö de enligt Contract fiola lefwerera ester
Markegång, sa att Kronan sedan skall bliswa twuugen
att genom lefweranteurer skaffa sig dct Hö, som
för de Kong! Stallen behöfwas. Jag tror akt kill
det mindsta sa mycket Hö som för dem behöfwes bör
lemnäs in natura; resten ma gerna ester Markegång
fa löfås. I annat sall skulle Kronan alltid komma
att förlora wid uppköpen.
Herr lWrclonlinlps, ^näoi-s, Uti Skars, Utskottets
nu uppläste Betänkande omnämnas siere an.
gar, som emot Arrende-afgister ukas Hö pa kortare
och längre tid äro borrtlemnade; men samma Betänkande
lemnar ingen upplpsnilig huruwida samma Arrenden
bortgått genom Auction, eller icke; jag anhåller
derföre ödmjukeligen ark dcha selande underrättelser
matte Riks» Scänden meddelas , emedan förmodeligen
enahanda mechode hade bordt och bör följas med dessa
och andra Kronans lägenheters bmrtarrenderande.
Jag instämmer för öfrigt uti hwatz Friherre Laclerlirom
yttrat, att bästa hushållningen för sjuket more
om Arrendena utgjcnoes ust Hö, efter Kongl. HofSkalletö
behot, ester ock b r Arrendet i penningar
förhöjas lill Tjugu ä Tjugus m Procent uiöstver Markeqangen:
ly annars kunde Slaten nog dyrt fa ater»
köpa sitt ege- Hö.
Friherre Lisei von ilollstrin. Enligt den upplysning
jag nu sednare sätt är Ståthållare» pä Swart
sjS
-
Den 5 Ialmar»'. 169
sjö icke innehafware af Ängen, utan skall han hofwa
den samma at någon annan borrtlemnac. Jag hemställer
allenast art dermed marte förhallaS enligt samma
prjncipe, som med Kungsgardarne.
Grefwe Oe la (Zarclie. Wld det anförande
Friherre Leclerliröm gjort sär jag endast anmärka,
att det wäl ej torde blifwa möjligt för aila som under
Arrende äga Kungsängar atc Höet in naima er,
lägga. Jag tyckte mig i Betänkandet höra, att Kronan
äfwen äger Ängar uti Skaraborgs Län; dck
biifwrr ju en omöjlighet att defia Arrendatorer man
en mångdubbel kostnad skulle kunna Höet här aflemna.
Stadnade ater kostnaden för Kronans räkning
fruktar jag Höet bleswe barare än det här wanligcn
kunde köpas, utom den wada som dermed wld en
lang sjöresa, och oftast i en sen årstid möjligen kunde
wara förknippad. Akt ater allt Höet af Kronans ut,
arrenderade Ängar skulle sa löfås ester Markegång
tror jag skulle medföra den olägenhet, art Kronan
finge till Ställets behof äterköpa sitt eget Hö, wida
dyrare än hwad derföre i Arrende crlades. Jag
wägar således som en medelwäg förestå, om icke Arrendatorerne
af Kronans Ängar kunde äga rättighet
alt antingen leswerera,Höec in natura här wid Stallet,
eller ock lösa det efter Markegång med 2^, 2s
ä zo procents förhöjning. Man behöfmer derwid ej
frukta att ett större qwantum bleswe lemnat än som
erfordras, dä i betraktande kommer kostnaden wid in,
söisten. möjligheten att ber af regn kunde skadas och
ficre sadane fall, är jag säker ej andra begagnade s,g
«f denna förman, än de fom närmast belägne kring
Rid V. sch Ad. proc. 5 B. M
SL,
I7S Den ; Januart!.
Mälaren, ! den wackra arökidcn kunde medhinna kn>
fhrandek.
Friherre Lesterström , ^cob ^ trodde att sragS
om langa transporter of Hö, såsom ända ifrån Ska.
roborgö Län, icke kunde uppkomma, häldst, om sakerna
rätt ställdes, han förmodade akt Upsala och
Mora Kungsängar ensamt, skulle föifla att fournera
det Parmial Hö som kill Kongl. Stallet behöfdeS.
Hwad äler Angarnes mmning angmge trodde Friherre
Legerström den icke brhöfwaS, emedan de redan äro
mätte och således Grefwe lstamillons förslag Utan nä.
gon synnerlig kostnad för Kronan kan werkställas.
Grefwe Oe !a 6»rstic: understödde desta af Friherre
Loderström yttrade tankar.
Herr Korckenstolpe. Det har aldrig kunnat
wara min mening alt Hö behofwet lill Konungens
Enol! stulle inbringas frän Angar i Skaraborgs Län;
och icke har delta förut epstcradt, da ekt större antal
Hästar gjort Höjbehofwck större. Leswerering af Hö
kan och bör icke komma j fraga fran andra Angar
än dem som äro närmast belägne, och l synnerhet
dem som genom Sjö-Transport kunna med mästa beqwämlkgheten
Arrendet uti Hö utgöra.
Friherre ttsert» , kreft ric. Det ak Högloft.
Stais- Uistokket nu uppgifne Förflag cili Kungs-Angarncö
borrrarrcnherande, gillar jag i flera delar tift
jstlfwa principen, men wid tillämpningen deraf anser
jag någon förändring hufwudsakeliqcn nödwändig,
hwaribland den akt Kongl. Hvf Ställets behof af Hö
borde in natura utgöras af bemälte Kungö-LllngakS
Arrendatorer, och atr -safedes första wilkortt för Stt,-
gar.
Dcn 5 hannar ii- 171
gornes borrtarrenderande blefwe innan Auclion bestämt
till ett witzc qwamum Hö in natura, stm härstädes
för Kongl Hof. Ställets behof borde lefwene,
ras. Ärliga beloppet häraf lärer enligt uppgiftvit
faststaldt förslag utgöra nära ;; ooo Lp., och dä det,
ta behof sördeltes pä alla eller rocha >ä belägna Angar
eller Zfnglotter hwilka genom transport Sjöledes
beqwämligen kunde werkställa lesnxrancen, sä kunde
och borde annorlunda belägna Angar, hwmlbland te
uti Skaraborgs Län, befrias frän HörlefweranS in
natura, och grunden för destas arrenden blifwa enligt
Högloft. Skars - Utskottets förslag, betalning efter
Markegängspriset; äswen som för det Hö sörenämde
Kungsängars Arrenbatorer wid Zluc.ionerna äraga
stg akt utöswer del in natura brflmna erlägga —
T »anne warda Ledamöter hafwa här söreflagik akt 2;
ä zo procentS högre betalning än MarkegangS, Taxan
bestämmer, kunde antagas till grund för den betalning
som kommer att utgöra hwarje Kongs-Angs elltr
Kungö-SngS lotts, enligt Auction beflurna belopp,
men härutinnan kan jag icke instämma af orsak akt
ilo winneö sj derigenom Hö in natura för Kongl.
Hof-Stalstks oumbärliga behof, och r:d af dcn för.
modan, att sedan nu mera de ärliga MarkegangS,
Taxornas upprättande endast bero af Riksens Stan,
ders walde Ombud, och DetzaS Bcflut icke unverka
stas Kongl. Kammar-Collegii pröfning och fastställande
, sä blifwa alla Ränte,persedlars wärde, (hwari,
bland Höets) sa lill de allmänt gängbara prjsers förhållande
jemkade och faststälde, att wäl någon mindffning,
men ej till det betydeliga belopp af 2; ä ga
procent, bör inträffa, hwilken min förmodan Stock,
holms Läns nu gällande Markegängs. Taxa jemnsörd
med friwilligt jngängne Concracler om Hö-leswerancer,
»72 Den 5 Januarlk
fullkomligen bestyrker. —- Att det af Högloft. StatsUtffoktet
förmodeligen asgifmande förflag till ifraga»
warande Kungs-Ljugars eller Ängs,lotters borrtarren
derande, icke matte alagga Arrendatorerne andra ssyl^
digheterö uppfyllande, ar jenne del utläste Arrendets
utgörande, lägenhetens afträdande j lika stand som
wid tillträdandet enligt wid bägge tillfällen häl»
keil behörig s»n eller besigtning, att således inga fö»
behäll mätte betaga Arrendatorerne rättigheten att genom
Angarnes odling producera andra »växter, icke
heller den att begagna Angarnes beke sednare än föreslagit
är, förmodas och kror jag bidraga till högsta
möjliga afkastning och följaktestgen Arrende-belopp,
Mstyrker pa den grund sädant iakttagande, och såsom
en anmärkning anhälles matte sä sölja aterremissen
kill Högloft. Staks-Ukffoktet.
Grefwe Oe la 6r»rche, erindrade, att da Ari
rendakoren agde ovtions-räkten att utgöra Hö in natura
eller ester Markegång med förhöjning sa kunde
han alldrig pä förhöjningen bllfwa lidande.
Grefwe lVIörner, -^ckols 6örrm, anhöll att
sedan nu äkstillige erkndringar wid Stats e Utskottets
rillatande blifwit gjorda / att der samma mätte bliswa
Zccrförwlsadc.
Friherre Stael von I^ollllem, hemställde om ej
wid besia angarö utarrenderande det rättaste more att
ej sörcskrlfwa »agra för dispositionen af dem beswärande
»vilkor. Kai» handa funne Arrendatorerne sin
räkning wid akt disponera dem pä annat fäkt än man
welat jörestnfwa. Cuikuren kunde dcrwid winna,
sch ber borde göra Kronan lika mycket, hwad anstallM
de derom fogade- blost de fournerade Kronan sitt
Hö
Den 5 Januari». ryz
Hö ester Contracket. Hwad sedermera angar de lador,
hwaruii Kronans Hö skall förwaras, synes det
almen böra blisma Arrendakorens sak att prösma om
och huru manga han sjelf will underhälla , allt efter
som han fournerar Hö eller Penningar, och de således
kunde för Kronans räkning försäljas.
Friherre Nsnnerkieim. Med erkännande af de
sanna principer, pa hwilka Stats - Utskottet grundat
sitt Betänkande om. Krono-ängarncs förarrenderonde,
tror jag mig kunna förena en 061 annan anmärkning,
sitskottet har »visligen fritagil Kongl. Majit och Kro,
nan för all delaktighet j den kostnad, som blir en
« följd as de förarrenderads Hngslokteriieö inhägnande.
Men da Urskottet derjämte yttrar att hägnods>skyl»
digheten och kostnaden åligger den som hägna will,
synes deraf böra dragas den slursatts, att angränsande
more frikallade kran ett sadant deltagande i hägnads-beswäret,
som Kongs. Förordningen den 9 Fe»
bruarii istoa om Stängsel-sknldigheten i allmänhet Llägger
hwarje Jordägare. Om kostnaden att hagna
skulle, kwart emot denna Författnings »välgrundade
innehall endast drabba den som will silk freda och med
skiljaktig Cultur bearbeta, skulle sadant medföra de
skadeligaste hinder emot en industri och ödling som
öswerlräffade och skiljdc sig fran Grannarncs, och
färewiga större samhälligheker i agor, hwrlkaö skadlighet,
lärer wara utan allt twismelsmal. Jag hem.
ställer derföre att ofwannämnde författning om stäng,
sebskyldigheten, äfwen för Arrendatorer af Kung»
ängs tegar matte tjena till efterrättelse.
Utskottet har äfwen föreslagit att en Arrendator
af Kungs ängs,teg bör wara förbudit att löta besa
än»
274 Den 5 Ianuarii.
angen om Waren, och om Hösten sednare än med
September manads stut. Jag ivagar tro atl all inblandning
i enskillt mans hushållning är öfwerflödig
och skadlig. Der är akt förmoda att Arrendatorn
sf en sadan egendom pä za ars tid, anser den sam,
ma såsom stn och ej behosrver andra föreskrifter om
Letz behanbiaNds § an de begrepp fallenheten att be,
främja ege; interesie honom ingifwer. Skadlig wore
äfwen denna anstallc, emedan esrersynen öppnade en
ny utwäg för chicane. Jag hemställer derföre om ej
detta stadgande kunde alldeles urlemnas.
Grefwe Hamilton, Axel, jag får endast har.
wid erhindra att allmänna Lagens stadgande här icke
synes böra galla, utan bör hivar stänga till hälften
utan afseende pa vm Gärdesgården är större eller
mindre.
Herr Grefwe» scb Landtmarskalken gjor.
be Proposition ort Skms-Utskotteis Betänkande, i anledning
af de gjorda anmarkningarne, mätte aler,
remitteras.
Bifölls.
Företogs ä nyo LagUtskottetS den 21 December
pä bordel lagda Betänkande, angående Anlwarig,
hetS'Lag för Riksens Ständers Fullmägtige i Banquen.
Herr Nlverkolps, 6nll»f ^brsksm. När
jag för nägra meckor sidan i Banco Urskottet propone,
rade att en Answarighets-Lag för Banco.Fullmägtige
mätte utarbetas, skedde der af den anledning, att
Riksens Ständer- föreskrift witz izoo ars Riksdag,
Dm 5 Januaris »7F
ä sa matto tvär ofullständig, att man wäl hade be»
stukit Rewisorerö rättighet, att ställa Fullmägtige un»
der Hof.Rättens Dom, men ej undersökt huruwida
allmänna Lagens Stadganden wid möjliga förbrytelser
ratt och billigt kunde anwändas. Alt winna bestämd»
hek i Lagen roar syftemålet med Propositionen. Banco
Utskottets Åtgärd derwtd har inskränkt sig innom
uppgiswandet af ds möjliga förbrytelserna. Dosta
anser jag äfwen ! Lag»Utskottets Förflag wigtigt upp.
tagna: men det malte tillätas mig att göra anmärkning
wid de söreflagna straffm. Som jag ej ar
Lagkllnnkg kan jag icke inga i undersökning, huruwida
desta straff aro öfwerensstämmande med Allmänna Lagens
föreskrifter wid dylika sall. Men om äfwen sä
skulle wara, tror jag, att när en ny Lag författas,
kan Analogien uppoffras för en rättare grundsattö. Af
detta skäl skulle jag önska, att de skamliga straff som
har förestäs, mätte förändras. Deribland räknar
jag Hals.Jernet, hwilket, ehuru fönskcjswik för en
grof förbrytelse, dock ej synes mig postande, eller
»verkande lik ett godt ändamål. Jag tror mig kun.
na wara öfwrrtygad akt Riksens Ständer i allmänhet
ej lärer gilla hoteL med ett fadant straff ät de
Personer ät hwilka de skänka sitt förtroende, och man
twiswel skall Nidderskapet och Adeln ej wara det
E>tänd som dertill kan lemna sitt bifall.
Friherre 8tr»el von kkoMem. Med hwad H kr
Rector Lilverllolp- nu anfört sär jag sa mycket häldre
conformera mig, som jag anser alldeles stridande
Mot wärdigheren af Riksens Ständer, det sadana
Personer, som fält deras förtroende, akt emellan
Riksdagarna pa wistr fält representera dem Sjelswa
skulle kunna äläggas ärerörig bestraffningHedern och
Sani
-
176
Den 5 Januari;'.
Samtvetet tror jag är ett tillräckligt band, att hindra
all afwikelse fran Jnstruction af deras pljgt; men
skulle möjligt wara, att det oagtadt, någon sä swar
förbrytelse skulle kunna aga rum, more sjelsiva lissstraffet
mera pasiande, än det föreslagna diffamcrande
straff: likwäj anser jag för min del Banco,FörwaIk
ningen
wara j detta afseende lillräckeligen försäkrad,
om sadane Fullmaglige jämte förtroendets förlorande
samt skadans ersättande, finge umgälla sin förbrytelse
, med ett par chs arrest pa Fästning, dock ingalunda
med arbete.
Friherre liljencrants och nägra stera conformerade
sig med Herr Lilverstol^e och Friherre Lrsel.
Grefwe Norner, ^clols 65ran. Dä jag
tror mig finna alc der är RidderskapetS och AdelnS
samschte tanka akt ogilla de för Banco.-Fullmägkige
förrflagne nestiga straff, will jag ej uppehålla tiden
med att något tillägga kill hwad flera Ledamöter redan
söre mig ganska wal urrcdt. Jag torde blott
fä namna att jag anser bättre att straffen b ifwa i en
jämn proportion mot brottet än öfwerdnfwit stränga,
och alt för den skada en Fullmägcig lilljkdndat ett
Penniyge - Werk torde dcc wara lämpeligare att han
pligtar med sin ägendom än med något nesligt straff,
och att de utsatte böter af ro R dr för blotta ukebiifwander
tyckas wara nog drygt lilltagne. För att ej
wara widMig witt jag för öfrigt endast instämma
uti hwad som redan före mig i delta ämne bjifwit kaladt,
och tror, att om d.sia anmärkningar fä ätfolja
rcsusisn till Lag-.U:skoltcr, skall det derutj finna tillräckliga
anledningar att närmare jämnka saken esler
Wig heter och Ridderstam cs och Acems önskan,
Herx
Den 5 Jamrarti.
177
Aörr nk KUntcbeiL, Willielm, Upplöste söl^
saude: -— 'Emot den prvjecrerade Answar,ghekö,Lagen
för Nissens Skönberg Fullmägttge i Banquen, lager
jag mig friheten göra sällande anmärkningar. Genom
Riksens Ständers egit Wal af deras Fullmäglige
mäste nödwändigt föruksäkkaö ett afgörande förtroende.
Men dä Fgllmägtigcs supponerade öfwerträdelse
af föreskrifter beläggas Med det mäst wanhe»
drande och smädesulla strass, som i war allmänna
Lagstiftning är kändt, fä synes det samma innefatta
ctt mistcroende ef blott till egen urskiljning ivid walet,
Utan äfwen till de walda Personerna, och det more
akt förmoda, att ej någon wid öm könsta af sm egen
integritet, skulle sinna sig wärtigt, akt ontaaa en befattning
, der man ansedt Fmlmägrigkö redlighet och
dygd ej annorledes kunna bibehällas, an genom hotande
lagar att bränmärkas med wanärans stämpel, och
a.kk classisiceras bland nidingen och mistgärningsniannen.
Derest de, rörande Banquen gjsne söreffrifter,
kunde härsöra öfwerträdelserna till sadan art af brott,
som i 4 Cap. Misigärnings - Balken Utnämnas, sä
more straffet ganska läkt att bestämma, och ehuru
härdare, likwäl ej ytterst wanhedrande. Men ett
mindre qwalificerad brottslighet, hwara Dödsstraff alitsa
ej kan lampas, bör gäljakteligen ej beläggas Med
ett i den matto körswärat straff, hwarigenom, jemtö
borttagande af Personens hela moraliska warde, dett
Utsattes såsom en skamfläck list allmänt föragt och
begabberi.
Lag - Utskottet synes halma delat akoswa brött
hwiska i andra och fjerde §, §. äro uppräknade t twä
Aröd. sch A. pror. 5 B. klas.
178 Den s Januarll.
kloster, sadane som ske of Banco- Fullmagtiges egen
fria wilja, och sadane som tilldraga sig dä wald och
twang supponeras influera ä deras åtgärd, men belagt
dem i bägge sallen med lika answar.
Jag kan likwäl ej annai finna, än att veste aro -  till sin art af olika beskaffenhet och böra derföre i man
af deras mer eller mindre grofhet bedömas.
De gärningar aro att anse för friwillige, som
Fullmägtige begä genom de i 2 Z. uppräknade öfwerträdelser
eller om de lyda sadane befallningar, som
ej as Riksens Ständer Sielfwa äro qifne, nemligen
sä beskaffade, alt icke wärkeligt twang eller wald äro
med deras åtgärd beledsagade. Men icke kan under
någondera af vesta hänföras, om wid händelse af
w^d eller twäng endast de omständigheter äfldosättaö,
s.n i sickt fall äro föreskrifne medelst skrlftelig anmälan
a anwiste ställen: ty samma supposition, som
föranleder kill möjligheten af twang eller wald, lämna
äfwcn rum för möjligheten, att sadane anstalter
derwid iagtkagcs, att föreskriften om protestens anmälande
ej kan werkställas eller meddelas, och om till»
fället dertill ej warder betagit, sa ligger likwäl ej sa
gros förlust i försummelsen af en sadan anmälan, som
j underlåtandet akt i det yttersta sälta sig emot sjelfwa
försöket af Banquenö tillgrep.
I anledning häraf och pä thet inträffande fel och
förbrytelser mage bestraffas efter deras olika art, wagar
jag ödmjukast hemställa om icke sadane som i 2 § af
den projecterade lagen upptages af endast de i 4 H.
som innefatta en otwungen lydnad af obehörige före»
skrifter, böra, jemte den i alla fall, där skada timat,
owilkorliga ärsättningö. skyldigheten, kunua försonas
med
Den 5 Januari!.
179
med förlust af Rikseus Ständers förtroende och det
Ambere, som den brottslige kan innehafva, tillika
med rättigheten att widare kunna bekläda något ämbete
elltr tjenstebefattning och med den påföljd der»
jemce, att ett eller flere ar, efter omständighererne sikta
i häckte. Skulle ater werkeligt wald incräffl, och
remonstralioner deremot underlatas eller det kraftiga motstånd
bewiöligen cj göras, som blifwit förcstrhwit, kunde
enhanda påföljder och answar, utom hwad häcktet
angar, anses lämpeligt, men underlåtandet af de förestrifnc
anmälanden hos Stander ^ancellker såsom
endast hörande till bewlöningens fullständighet, blott
i det fall be aggas med answar enligt z K. alt »timligen
tid och omständigheter medgifioic möjeiighetcn
deraf.
I öfrigt torde den 8 §. förekomma twetydig;
der staogas, bland annat, art more» ingar böra ske
öppet — Att den som ej nlcrar sig först» t, stall an»
ses bifalla beslutet — Att da Propositioner ira>' Konungen
eller Regeringen befwaraö, bör den elier deras yttrande,
som kunnat »vara af olika tankar, åtfölja Betänkandet,
dock ej sädant deri införas, som bör hallas hemligt,
och att, vin något afsteg ster frän drtza jörestrister,
stall den i z §. stadgade answarigheten af Suspen,
sion pa längre eller kortare tid äga rum. Men häraf
kan med fullkomlig säkerhet cj inhämtas: om alla Le
damöterna,
som i ösiverläggningen deltagit, eller blott
ven, svin ej woterar öppet, elier är af ststjakug me,
ning och ej later sitt worum medfölja, och om det
medföljer, ej uttsiukar del som hemligt hällas bör, ä,
ro till answar skyldige. I förra händelsen, derest
påföljden stall träffa alla, torde det komma i öfwerwägandc,
att Banquen pä en gang kunde komma akt
Mista hela sin Styrelse. Dst torde alitsa wara an.
gelager, arr »agor närmare utstaka om samcclige Fust.
mäacige eller block diSsenlienleö, hofwa den stadga,
he pqsöljden sig adragic.
Detta allt underställes dock Haglöfs. Ridderskapets
och Zivelys widare pröfning.
Grefwe Os la (kardis. Ogillande fullkomligen
hwad af Lag » U^?okkec saom ZfnjwariqhetS , Lag för
Banco>Fuljmägkige blffwit sörestager, anser jag för
särande för hwad Srands Ledamöter som häldst, de
bestraffningar med Hals Jern och Fästningsarbete,
hwilka deruti bliswit sa om alkernaliwer framställde.
Sädana bestraffningar skela förutsätta, akt personer,
hedrade med sine Stånds förtroende skulle kunna begå
wanhedrande brott. Om, hwad icke bör förmo»
das, någon Banco Fullmägkig wore nog glömff akt
förbryta sig mot de wigtigaste of gällande föreskris,
ker, sa ma han kännås skyld g att umgälla sitt brott
med lifwet, och i wista fall answar med sin ägendom.
2lr sörbryrelstn aker ringare, sa kan han anses för en
odugelig Styresman af ett Riksens Sonderö werk-,
och i sadant fall förklaras förlustig förtroendet. Men
akt wäija med sa liten urffiljninq art de walde personerne
skulle kunna förnedra sig ända till att genom
hrotcets beskaffenhet förtjena Hals-Jern, det bör om
Rrkfens Sränder icke kunna tänkas.
Mangs instämde med Grefwe Oe la 6ardie,
Herr von kkaus-ivvolik, Oarl <^uHsk. fag,
Utskottets Ledamöter, bland hwilkas antal jag genom
Höglost. Rldderskapets och Adelns smickrande sörkrorntze
jämwal har äran wara, hafwa lika med den
wars
Den 5 Iamrarik.
warde Ledamoten Herr Grefwe sacob Os la tordis
hyst den öfwerkygelse, att hw.-rken någon Swea
Konung hädanefter företager försök emot Banque»
stridande emot den magt och frihet, som uti Regerings,
Formen blilwit Ko"uagen uppdragen, elier någon
af de Herror och Män, hwilka erhålla silk
Slandö kaiielse lii! Fuiimäglig lili Banque», åsidosätter
de piigker, hwilka honom enligt utfärdade Reglementen
och Jnstruclfoner åligga, utan sorgfälligt
söker sivara emot det utmärkta förtroende Ständet
honom wisak, sa akt en AnswarsCag för bliswande
Fullmägkige wore öfwerflödig; men som Lag Utskottet
erhållit samteltge Riks--SlandenS befallning, att pro»
jcct till en sadan Lag författa, har det icke warit
Uskottct killständigt denna'skyldighet Sig undandraga;
och wid utarbetandet deras har Utskottet följt de grunder,
hwilka finnas förcskrlfne uti den af Banco Utskottet
för Banco,Fnljmagtige sammanfattade Instruktion,
samt lämpat Ansvaret för hwarje förbrytelse
efter det straff wäre wise Lagstiftare riri I7Z4 ärö
Lagbok stadgar för brott, hwilka kunna närmast hänföras
till lika egenskap med ifräga warande. — Utskottet
har således agscdt, att wid bedömmande af
ringare förseelser, Lagens bud uti i8 Cap. HandelsBalken,
borde landa lill rättesnöre; men as fwärare
beskaffenhet, hwarigenom Banque» kunde tillskyndas
bade känbart lidande, och förringande af dest Serit,
Förbrytaren, fem jemwäl behrägcligt förhållit Sig e«
Mot sine puincipaler, boede stämplas pa lätt 4 Cap,
i, 2 och 5 §. §. Misiaäruingö.Balken, lemjördk nied
is Cap 14 §. flsta Momentet Rättegångs - Balke»
och 16 Cap. 4 §. Händelö. Balken med flere Lagrum
i thy fall stadga; dock att t stället för stfwekS formst
hen brottslige skulle pä bestämd lid hällas i förwar pa
fäst
-
r8r Den 5 JanuarlL
Fästning. — Ordsaken hwarfore Lag Utskottet för de
swarare förbrytelser icke tillstyrkt Lifsstraff, och jag ej
eller nu för min del kan förena mig med hwad of,
wannämde warde Ledamot i denna omständighet yttrat
, har warit och är den, akt Utskottet och jag
trodt, det i ett upplyst tidehvarf , da alla ciwilicera,
dr folkslag afskaffa dylika straff, skulle beskugga den
ädla Swensta Nationen, om Ulf nya lagar Vesta
rysliga straff nämnas, och derigenom tillfälle öppnades
arr föröka antalet af de blodlya dödsdomar, hwarctlt
wara gamla lagar gifwa nog manga anledningar.
Ehuru Lagcklrskottec nogsamt inser, akt mangen brottsling
häldre wandrade till Stupstocken än underkastar
sig ett straff hwarmedelst han för sin framtid finner
sig i Publiquen ivanhedrad, om Lagstiftaren och Lagskipare»
öswerlemnade honom fritt wa!, som ater med
rättwisa och ändamälet med all bestraffning, hwarken
star att förena eller hittills warit öfiigt; — jemte
det Fästnings, arbete är förwandi ingen af det straff
Utskottet föreslagit, har och Utskottet trodt ett sädant
färsigtighclösteg nödwandigk; emedan i annat sall, den
som efter undergående af den bestraffning Utskottet i
öfrigt tillstyrkt, mäste finnas, vet han uti sitt foster,
land icke kan förhoppas annat än allmänt föragt,
torde begisma sig ulrikes och derstädes yppa de hemligheter
, hwilka för BaiiguenS Credit mäste nöd--  wändigr hemlige hållos.
Enär för öfrigt förlust af äran jemte annat answar
är stadgad för den som pä något sätt stämplar
med Inländsk eller Utländsk man till Rikets förderf,
ehuru han ej gitter skada göra enligt fista Momentet
af l h 4 Cap. MchgarningS-Balken; för den som
utan lof gijwcr ut de skrifter hwilka röra Rikets
wärd
Den 5 Januari»'. i8z
ward och säkerhet; och han lönllga haga bör, enligt
s §, af berörde Balk; för den som bedrägligt förhåller
Sig emot Borgenärer eller j allmänna sammanlefna»
Len enligt 4 §. 16 Ca», Handels - Balken och flere
Lagens rum och utkomne Författningar i detta ämne;
för den Fullmagtig, hwilken emot sin hnfivudman sä
oredligt förhåller sig, som is Cap. §. sista Momentet
Räkregängs- Balken stadgar m. m., sä har
Utskottet trodt, att theresi emot förmodan någon
Fullmagtig i Banqueu skulle sa förgäta sin Ed och
pligt, att han man lof utlämnar hwad honom an,
förtrodt blifwit, stämplar einot Banquen till Desi och
söljakteligen Rikets skada, eller pa det uti Betänkan,
det omnamde sätt, oredligt emot BanquenS sanna
intresse och sina Principaler sig upsör, den samma
äswen sa wäl bör förklaras förlustig Äran, som den
hmilken pa osman anförde sätt förorättat Riket eller
enskildte; hälst jamwäl BanquenS Credit styrkeS hos
Utlänningen, om uti Instruktion, Reglemente och
answarö.Lag för Fullmagkige i Banquen otwiswel.
aktige demis finnas pa den Sanning, att Riksens
Ständer derom warit angelägne, att sä midt i mensklig
förmåga star, understes med Banquens förmalt.
ning mä sörekommas. — Och da en Militair, en
Commendant a Fästning, en Uppbördsman eller annan
Embets - och Tjensteman, icke kan sinna sig
skymfad för det Krigs >Lagarne och wara allmänna
Lagar, stadga rysliga straff för den, ssm pa
swarare sätt bryter emot samma föreskrifter ehuru
osta ej mindre desse föreskrifter, än och
den förefallne händelsen är af s§ twetpdig beskaffenhet,
att »villrådighet om bestulet, som bör fattas,
kan äga rum äswen hoö den mäst redelige och nitiske,
bör ej eller någon till Banco-Fullmägcig wald finna
dek
,84 Den 5 Ianuarit.
det wara förnärmande sin heder, om ett swart strass
stadgas i de af Utskottet sörcflagne omständigheter,
hwilka icke är» twetydigr, utan fa bestämde alt mist»
lag eller willravighet huruledes föreskriften skall efter
lefwas, icke ens hos den enfaldigaste kan aga rum.
Answaret i denna sörcflagne, som aila andra strafflagar,
ar ju stadgat blolt för brottslingen. Dec är
således endast Förbrytaren, som ma rodna öfwer dec
för honom bestämda öde, hwilkec han kunnm men icke
welac uadwika. Emedlertid om Högloft. Nrdderska,
pek och Adeln, sa wäl som de öfrige Riks- Scanden
skulle anse den föreflagne AnswarS, Lagen till större
eller mindre de! böra förändras och mildras , derot
sadant pa Riksens Högloft Ständers uoplysta bepröfwande,
och werkställighet i den delen skall fösta, sa
snart Lag - Utskottet får del ak de emot Betänkandet
gjorde eller widare skeende anmärkningar, allt estel!
Let afseende hwarje anmärkning enligt UcskoftetS öst
wertygelse bör förtjena.
Förmodandes jag att Ridderskapet och Adeln
ingalunda misityver det nit Utskottet wiiat för Ban«
guens säkerhet, hwarpä Rikets wäl och afwen Sjelfständighet
i hufwudsakestg matto beror, emedan Ut»
skottet detzutom hast all anledning befara, ätt ett
lindrig Anfmars-Lag i detta wigstga ämne, skulle snarare
an e» sträng, ädraga Utskottet allmänhetens
misinöje öfwer deras arbete, och finnas allt för myc«
ket stridande emot den alswarsamhet Lagstiftarne utk
alla andra Strafflagar, sa wäl för Milicaire soM
Eiwile Embels och Tjensteman iagtcagil
Grefwe
körner ^ Astolf 6ör»n. Sedan sag
nu sinner ark, emot min förmodan, delta ämne ytterst.
Den 5 Januaril
tkqare före äkerförwisandet kommit akt discureras, ans
häller jag ott någor närmare fa ukreda det. Det Hat
.wisierljgen waric en kidepunct i Europa, da man
genom en misimgen ömhet, grundat pä en origtig
kheori, allmänt nog bemödade sig akt alldeles afskaf»
fa dödsstraff. Men man har snart mast erkänna, akk
hwad man wille göra kill en »välgärning, efra ef
blef annat an ett förlängt lidande. Äfwcnfom man
mäste medgifwa, ark der grswes brott svm sätta den
enffildke i ert sirndkligt förhållande till samhället, har
man också erfarit, att dek sinnes straff som äro swäs
rare än det akt mista lifwet: och man har af bada
besia orsaker atergadk kill den enkla grunbsattstn, akk
der den xnskildke genom sikt förhållande gjordt sig till
stende af jamhället, bor han ski jas derifrån, häldre
än alt under ett långsamt lidande bstswa en börda för
sig och andra. Hwad Vangucns säkerhet angar, som
igenom de förcstagne straffen skulle wara bättre bewarad,
sä torde jag fa anmärka, att det är icks
straffets hardher men misiheten att bet följer pä brottet,
som kan afhälla derifrån. Är straffet för hardt
emot förbrytelsen, sa frcstas Domaren mera att uppleta
de anledningar, som kunna förmå till lindring,
och den brottslige sär derigenom mera hopp akt undgä
straffet. Deremot, dä straffet är i jämnt moksivaranbs
förhållande kill brottet, är Domaren bäve igenom sm
pligt och sin könsta kraftigare förbunden att blffwa
wjd Lagens bokstaf. Wtd i fräga warande stadgan»
de bör man alwen kaga i betraktande att de för hwilka
denna Lag är gjord, äro Riksens Ständers Fullwägkjge,
genom deras fria ival kallade lill denna
sörwaftning. Att mista Ständers förtroende, är re
Ridd,
och Ad. pror. z B. dan
24»
186 Den 5 Januari,'.
dan för dem ett högst ömmande straff, och dok ar
åtminstone det som är närmast för handen wto fråga»
om en förbrytelse emot SkändcrncS stadgande».
Akc ersätta skadan med sin agendom, kommer dernäst:
och om Riksens Ständers Ombud kunde supponeras
begå en förbrytelse, för haustén desia bada straff ej
more tillräckligt, torde liswctS förlust mara wida att
föredraga för allt wanhedrande straff. Da redan t
152 ar Banque» blifwit förwaltad till det allmännas
båtnad, uran sädana stränghekömatt, är det ark hoppas
art wi i moraliskt afseende ej matte wara sä försämrade,
alt de nu skulle mera wara af nöden.
Herr Lilverliolps, Oullak ^braiism. Till
Hwad jag förut haft äran anföra, anhaller jag fä
tillägga: de uppgifna och för Banco. Fullmagtige
möjliga förbrytelser kunna wara af twänne hufwudsl.
g, antingen sadana der grundlagens föreskrift öfwer,
traves, eller brott emot Ständernas Reglemente och
Författningar rörande Banco.Werketö sörwaltning.
Denna husivuds indelning af brett synes mig böra i,
agktagaS wid bestämmandet af straffen. Ofwerkra,
delsen emot ^Reg-rings - Formenö kydeliga föreskrift ,
mätte, enligt hwad lag kan fatta, ester ollman lag
kunna behandlas. En felaktig sörwaltning ater, mätte
, esur förbrytelsens natur, pa mangfaldkga sätt
kunna bestraffas, men dä den hufwulstakeligen är ett
missbruk af ecr gjfwic förtroende, synes mig äswen en
genom dom stadfästad förklaring att ett brottsligt ombud
more Riksens Ständers förtroende sorlustigk, wa.
ra der hardaste straff, som bär kunna stadgas för
.esia brott. Och hwad delta Straff beträffar, om an°
u någon skulle finnas som an sage det lindrigt i jämförelse
med de föreslagna, gör jag nilg dock förwisiad
Den 5 Ianuartt.
187
jag stall leswa den tid, dä dest hårdhet kanneS, da
förlusten af ScändeiS förtroende, åtföljd af det allmänna
föraktet, stall wara det mest smältande lidande
som kan träffa en Swensk Medborgare.
Grefwe Oe la 6ar6ie. Instämmande fullkomligen
i bwad Grefwe körner sa upplysande och wäl
yttrat, tillstyrker jag alla wanhedrande straff mä ur
denna Anfwarighetö-Lag utgå: jag hemställer om ctt
Lif stämplat med wanära icke ar bättre akt förlora.
Ingen menniska, aldraminst en Adelsman, bör kunna
det fördraga.
Herr von 8c!rultrionk,eim, Osviä. . Ehuru
mycket redan blifwit talat om UistotketS förrflagne witen
och bestraffningar för öfwmräoejsen af Banco Regte»
me.itec, och i synnerhet emot diffamerande straff, som
redan ivid den förutsatta möjligheten af arelöja företag
sara Riksens Högloft. Slä, ders Befullmägrigade
Ombud, sa skulle jag dock ödmjukast wilja underställa
om icke rädligast more, att icke nu ivid detta laggran.
na ämne kaga något finalt beslut, förrän Banco - Utskottet
författat den nya Insiiuction för Herrar Fullmägkige,
och äfwen Sias . Uistottet inkommet med
filt förslag lil' för. steffer jör Fullmägrige wid det andra
RikenS Högloft- Ständers Werk, eller Riks.
gmdS.Contoiret. Skoja Rewisorer hädanefter blifwa
mera nyttige och werkfamme, samt äswen da lörses
med mera myndighet, sä lära de ock jemte Instructionen,
böra underkastas mera answanghet. Således
torde bäst wara att Lag - Uistoktets Betänkande finge
hwila pä bordet, kill betz alla defia med hwarandra
sa nara förenle sörestriftcr hunnit blifwa författade.
Herr Lilverjloffe.', Qulitlk , utbad
sig fa anmärka, att da har fraga endast more om
«n
188 Dm 5 I-rnunLi.
en Answariqheks, Lag för Banco - Fumägtige, hade
Banco. U:ffotcct ät Lag- Utskottet meddelat alla nödiga
upplysningar för akt bestämma brokkslighers Casus.
Mera hehö'dc ef h ller af Riksens Ständer lemnäs
för att prö-wa lagen, cch enligt reglorna !ör BancoWeikels
styrelse, komme ej heger den Instruclion
som at Banco, Ukffotcct för Fmlmägtige ferfatlas,
till Riksens Ständers kännedom.
Herr lannerstjärna, sostan VVUstsstn, Lag»
Ulskotter har uti sikt Betänkande om projecreradt answar
och straff för Riksens Siänderö Fälstnägnge i >»
Banquen, enär de icke iakttaga de skyldigheter, som
dem i I"fm>ctionen bliswa sörcffrisne, i anledning
«f ten uppgift bera, fom bliswit Lag - Ulffottel af
Banco Utskottet meddelad, föreslagit bestraffung jain.
wäl för den händelse, dä Fullmagtige ffuiie undeelä,
ta, att, wid bestvarandec af Konungens Nådiga Pro,
posuioner, j säff af följaktighet, jämte deras under,
daiuga utlåtande, tillika insända den eller de särskiil.
da meningar, som en eller siere Fullmagtige yttrat.
Detta Lag. Utskotts Betänkande i omförmäite omstän,
dig het, uti hwijket jag, wid öfwerläggningen derom i
Lag-U skottet, förklarar mjg icke kunna med Lag-Ut,
skottek i sä uma, kan jag icke heller nu här bifalla,
of samma ffäl, som jag l Utffocrek ansört, det nem.
ligen, akt jag anser eck sadant exprdiilonö-sätk icke böra
Banco. Fullmägtige förtskrifwas. Jag har trodt
ock) jag tror, ark, dä Banco,Fullmagtige äro Riksens
Ständers JUprefentanter, och, i sadan egenskap, e,
mellan Riksdagarne, i allt hwad Banguen rör, ut,
öfwa Riksens Ständers magt, sa midt Ständernas
dem meddelade Instruclion mrdgifwer, att Relationen
rrMcn Konungen och Banco, Fullmagtige saiedes är
den
Den 5 Januarii
-
»89
ben samma som emellan Konungen och Riksens Sländer
, sa bör ock, i följd deraf, expeditions-sättet ifrän
Banco-Fullmägtigs tili Konungen wara enahanda med
erpedttionösäkket frän Riksens Seander til! Konungen,
dec will säga, arr Banco, Fullmägriges underdåniga
swar pa Konungens Nadjga Propositioner, i enlighet
med pluraliketens beslut förfaltadc, ensamt bör rill
Konungen inga, ulan att akföijas af den eller de sär.
skiidce meningar, som en, eller flere af Fullmagkige
yttrat., Ekk annat och sävant eppeditionssatk, som LagIltskokteis
Betänkande, om straff jör underlätet jagt»
tagande deras förutsätter, är ester min tanka, olampeiigt
och af ingen nytta, men skulle twärtom kunna
bliswa mycket skadeligt, om i framtiden Riket ännu
en gäng skulle bifsma sa olyckligt ark sa en Konung,
som med Krigiska afsigkcr förenade Despociska tänkesätt.
En sadan Konung runde dä, af en eller någre
Banco- Fullmägkige ät Sig beredde, hans afsigter
gynnande färski dre utlakande, som blifwrk honom af
Banco.Fullmägtige kungjordf, ehuru obehörigen, hämta
anledning och stöd, acr »vidtaga steg, wädligs och
förderflige för Rckek, san k skadligt och äfwe!>tyrlige
för Banquen och desi bestånd Om desto mine, angående
expedilionssättet hos Banco Fullmägkige, yttrade
tankar, dem jag l ödmjukhet underställer Herr
Grefrven och Landtmarskalken samt Höglo,'ä. Ridderffapeks
och Adelns mogna ompröswande, skulle, soin
jag förmodar, finnas rigiige, sa kommer srägan om
answar för Banco, Fullmägtige i den omförmälka
händelsen att sörfalla, och lärer Ridderskap?! och
deln finna för godt anmoda Banco.Utskottet, att wrS
författandet af den Instruktion, som kommer as Utskottet
för Banco Fullmägtige alt utfärdas, jagtkaga ,
6ii det of mig mot anmarkca espedittonsfätlek icke
mät
-
Den 5 I,muarii
mätte Banco, Fullmägkige riri Fnstructionen förestriswas.
Gresivs klomilion. Lustaf ^Vathier. Lag<Utskotttt
har förestagit, akt när en Banco,Fullmagtig
wid Domstol anklagas, antingen Hof. Ratten elier
Konungens Högsta Domstol, i lall malek agde någon
gemenskap med Banquenö hemligheter, skulle astägga
Tysthets-Ed. Uiskorret har dock icke yttrat sig, hwilken
som sktists bestämma huruwida en sadan Tysthetsed
were af nöden. Detta synes mig dock wigkigt
akt dec afgjordes. För min del sär jag foresta att dek
uppdrages ät de öfrige Banco-Fullmägkige, emedan
det ej kan ankomma pä Domarens pröfning, La han
ej kan kanna malers beskaffenhet innan bet hunnit
ttnLersökaö.
Äkskillkge hördes begära proposition till ätcrre,
mist as Len förcstagne Änsivan'gherö,!agen.
Herr von 8ciru!l2Lr>!rckm. Fastan jag begärt
akt Lag » Utskottets i fräga warande Betänkande finge
hwila pä bordet, wsre -ag icke hester emot desi äter,
remitterande med «k!ölja»de Prokocolls-Utdrag ä denna
dagenS öfwerläggnlngar uti ämnet. Men anhåller
da, att »vederbörande Utskott anmodas, akt skyndfammestgen
sörfatta Reglementen och Jnstructioner
för bänge Riksens Högloft. Ständers werk, sä att
Lag u skottek med mera precision kill hwarje punct och
§., mä,sidan kunna soga iämpeliae och med allmänna
lagar öswerensstämmande förbindelser cch witen.
Utom all annan orsak är ock angeläget, alt med detta
arbete mä paskyndas, förrän nytt Wal till Fullmägtige
i Bmiqacn och Rlksgälds.Contoirek företageS;
Wiedan »vijkoren möjelige,, kunde blisiva sä beswaran
dr
-
Den 5 Januarii.
Le och motbjudande, att en hwar torde undanbedja
sig ett salunda anfönrodt Fusimägtigskap. Om Re,
glemenket för Banco-Fullmägtige icke mera nu an tillförene
till Riksens Skänders Plena isin widd uppgifwas
kan, sa böra dock asia de puncter och normer kunna
meddelaö der laglig åtgärd tili behörig werksiäsilghet
fordrades, eller lagligt bristande wild rimad öfwerlrädelse
ägde rum.
Friherre Oecleisiröm, ^acvb. Jag får allenast
ben äran crindra att Banco Reglementet nu, som astid
förut, af Banco, Utskottet är författade, och
hwarkcn meddelas Riksens Ständer eller kommer under
deras pröfning. De pnncter deraf som Lag utskottet
behöft känna för att föreslå answar, äro redan
lisi Lag-Utskottet uppgifna. Hwad ater beträffar styl»
digheren för Banco Fusimägrige att ej förneka en Ledamot,
att lata desi mot pluraliteten stridande mening
åtfölja expeditionen, är dek en fraga som ej hörer
kil! Lag- Ulffotkers pröfning. Föreskriften derom
är redan giswen af Banco. Utskottet, och Utskottet har
giswjt den efter ett noggrant öfwerwagande af Bans
quenS interesse. Wada» att Konungen ofen LedamokS
särskilda mening, skulle taga sig anledning ark befalla
Banco Fullmägtige, är ingen, när deras beslut redan
förut är fatkadt, och de genom sjefwa Grundlagen ärd
fredade för ali obehörig inflytelse: men Ledamotens re,
serwarions-rätt bör ej inskränkas, ecb ert tillfälle att
lemna Konungen närmare upplysningar än pluratitecenS
beslut kunde innehålla, ingen betagas.
Herr Grefwen scb Landtmarskasken gjorde
derefter proposition till arerremisi as Lag-U skottets
Fö, slag till denna Answarighekö-Lag, med anmodan me
sä
I9L Den 5 Januarit.
sä styndesamt sig göra later med omarbetadt Förflag
inkomma.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Lag-Ukstotlers den 2, December
pä bordel laqve Betänkande angående det LagenS stad,
gande, att Mö, af hwad alder hon wara ma, stall
stånda under förmynderskap.
Herr von Lrrolrirck, k^enninA Astolf. Det
är i anledning af elt af mig afgifwit memorial,
fom detta Lag« Ulstotkkkö Betänkande inkommit ; men
Lag, Utskottet har äswen utiaiit sig öfwer en i
Borgare« Ståndet wäkt fraga om instränkning i
myndighet för Enka. Da besia begge frågor stä med
hwarandra i ett nära sammanhang, anhaller jag att
äswen betänkandet öfwer den sistnamde nu matte fä
uppläsas, och de sidan gemensamt wentileraö.
Herr Grefwe» ocli Laiidtmarfkalkctt: lat
derefter uppläsa berörde Lag-U stotters den 21 December
pä bordet laggda Protocolls Ucdrag af den zo
Nowember, jemte Lag.U:stortets första Berednings-Pro,
jecr cili Betänkande öfwer Herr Borgmästaren Hallbergs
yrkande, att Enka alsid barde wara omyndig lill dest
hon uppnatt 2i ar.
Herr von Ltrolrircki, kksnninZ ^6o!l yttrade,
att wldlöfttghet wisierligen wore beswärlig, men attnär
fräga wore om alt stadga en Lag af den wigk som
denna, hoppades han ark den ursäktades för den goda
afstgten, arc innan brflucet fattades fullständigt pröfwa
amner och föreskriften. Herr von Lrrolrircst uppläste
derefter fölMde;
Dcn 5 Januari»'.
192
Ödmjukt Memorial!
Ingen Nation har ännu hunnit och jag har in,
gen anledning att ens kunna förmoda del någon hinner
till ladan fullkomlighet, akt dcn formar göra en fullkomlig
Lag. Sjeitwa Naturen af olikheten riri före,
kommande mångfaldige ma! och de olika sörhailanden,
som yppas uti saker, hwilka i afseende pa deras ti,
tul borde wara lika, lägga häremot sädana hinder,
hwilka hwarken snisiek eller känslan formar häfwa, e,
huru der förra i förening med en högre Philosophisk
grundläggning understundom kror sig kunna hinna kill
ert maj, som erfarenheten , grundad pa en längre
handläggning anser aflägönat frän möjligheten uti
»verkställigheten.
Hwad en upplyst Lagstiftare förmar består ber.
uti att han giswer i allmänhet kloka och grundliga
föreskrifter, utan akt dela sakernas inre beskaffenhet,
som sällan uti motswarrwde mål kunna finnas oföränderlige»
och kill fullo af enahanda beskaffenhet, och
denna brist, som skall biifiva lika lang med Skaten,
kan aldrig efter min kanka supleeras med annan Lag,
stiftning, än ten, att Konungen äger rätt dispensera
Lagen, enar z:dje mans rätt dermed ej kränkcs.
Utaf deste med flere skäl, som mina ingifva
rvörd'amma Memorial» innehålla, har jag yrkat och
tillstyrkt, alt Kongl. MaftS Höga DiSpcnsationsrätt
matte uti ftelswa Lagen närmare förklaras och bestäm,
maS; ost) ibland de ämnen, som jag uppgjswit är jem,
wäl der angående tillfälle för qwinna att kunna såsom
myndig sjelf la rada om sig och sick gods, hwar öfwer
Lag-Ulffottet lemna! sikt utlåtande, af hwiiket jag in,
RtVV »ch A. pror. 5 B. häm
-
-5-
-94
Den 5 Januaris.
hämtar att Lagutskottet icke allenast i stallet för att
tillstyrka Kongl. MastkS Höga Dispcnsalions.rärr, an,
sett lamptigast, att en Mö, som uppnätt zo är, skul<
le hos Dommaren urwärka sig denna sörmon, utan
o k halt den wärdnad om Enkor, akt de äswen wiste
är borde hwila under CouratorerS wärdnad.
Da Lag-Utskottet insett det Lagens allmänna stad,
gande för ogift Qwinna att alltid böra sta under
förmynderskap, uran att til! undantag för samma re,
gcl anledning är »vorden gisrve», Lagstiftaren långt st
fran akt förfördela dccca kön lwerkom i del hela härmed
befrämjat dest basta fa är wäl och meningen med den
söreflagns Lagsörändringen grundad pä en lika wäl.
görenhels principe, men om Qwinno-könct icke skulle
inse wärdigheken och billigheten uli denna försorg, sa
lara bade de och hivarje länkande ursäktas om de ef
kunna sacra att wiöhet, dygd, stadga och förwärswade
kunskaper icke bereda fäderne fvrmoner, sam andra
Könets Är, utan andra förtjenster utkräfwa; men jag
begifwcr mig ifrån ett anmärkning som skulle leda till
kanske flera Paradeper, och i stället till skälen, hwar,
uppå Lag-Ucstottet fästat sick utlåtande.
no Zttt unga myndiga förklarade fruntimmer bliswit,
genom andras list och egennytta, lidande.
Ehuru jag ej har mig bekant det Kongl. Mast
under den för sturne liden i nader förklarat någon uug
Mö myndig, ty de hasrva aikid uppnädt mogna är
och försedde med bewis, hwilka styrkt deras fräjd,
stadga och sti.klighet art sköka sig och sitt gods, fä kan
wäl ingen alder försäkra utestängandet af listiga och egennyttigt:
försök.
Den 5 Ianuarir. ry5
Holofernes hade temmeligen långt skägg, da han
ttpcffrades af listen.
Laban war wäl ingen yngling, enär han genom
motsatt oeconomisk plan förlorade en stor del af sin
fårahjord.
Uti sednare tider wjsar och Historjen akt större
Corporationer afwen latit sig bedraga.
Sadane händelser, alkid oskijfokrige fran en blandad
werld, hafiva allorig ledt till »agra förnyade an,
sialter, och hwilken gitrcr freda förmyndaren jran fre,
steijer? eiler hwilken skall comvoijera Conwoijen?
2:0 Att sadaye ansökningar böra hos Dommaren
afgöras, som skall äga bästa nilsalie, att pröfwa alla
omständigheter.
Här har Lag-Utskottet antingen icke känt eller
och förgätit, akt öfwer underdåniga ansökningar akt
blifwa myndig förklarad. Kongl. Majtt alcid infordrat
sökandens närmaste Frändes underdåniga utlåtande,
Presterskapets bewis om sökandens förhållande, samt
Dommarens i Orten EmbekS påminnelser; Dommaren
i Orten har således altid ägt tillfälle akt lemna alla
be upplnsningar, som han innehaft och trodl wara nödige.
)ktt malek således undergadt den säkraste granff,
ning, som af Lagarne kan paräknaS är wäl uppenbart,
och akt sadane mender efter Kongl. Majits Nådiga
befallning skyndesammcligen biifwik afgjorde och sällan
14 dagar acgadt, efter det handlingar»- bliswit Complekterade,
wisar Protocollcn.
Hä emot skulle ett sadant ärende, som under,
stundom fordrar mera hastigt flut, kunna 2:ne är up,
pe.
Dm 5 Ja,marit.
pshallas tvid Harads. Rätt, särdeles dcr Tingen hallag
blott a^ne gånger om aret, ulan att Domaren kunde
en sadan lid inskränka, derest icke Lagbrott beginges.
För tydligheten mäste jag wisa det. i:sta Tö-get in,
gtfwes ans kniugen, som utstäjjes tili communicakion
med Fränden. 6 Manöver löpa förbi. Communica»
tion kan ej ske med alla, ater 6 mannder, en ester
flere Fränker unpgi.was och commu nceroö, 6 manader.
Deras uriarande inkomma aker ester 6 mänadcr
och kanske händelserne sördra ännu 6 mänader. Med
Härads Rättens Beflut är någon mist n jd: Hof-Rätten
sökes: och ämeligcn klagas hos Kongl. Majtk öfwer
Host Rättens åtgärd. Dcsze händcistr äro icke
owanlige i afseende pä Förmynderskap, och den som
twiflar, kan bjiswa rjstfyllest öswerkygad om han skaffar
sig tillfälle att se Reivistonö.-Dlarierne.
Jag skulle anse mig begå ett nidings. brott emot
den Stak jag tjenar, om jag innehölst någon upplysning,
som kan af mig meddelas, och om jag ej ast
styrkte en laglörändring, stm medlörde sä skadelige
sevjdcr: en Rättegä gsmäg, som skulle medtaga en
god del af sökandes förmögenhet, och understundom
genom tidens utdrägt, undanhålla honom der ändamål
han asystar.
Z:o Att jämförelsen emellan de ar, som sagen
förr utsatt f r P.igling alt blifwa myndig — och
Enkas är, söre den nu bestämde tiden, grundat hennes
rättighet, bör försivinna, sedan 1754 ars Lag
ändrat den förres är, och hwastöre en j mkning borde
ske sä nida det ena könet ej stadgar sig wio vstka
sider förr än det andra.
Denna satts uthärdar wäf ingen rigtig granskning
-
Den s Ianuank.
197
ning och aldra minst torde den finnas antaglig för en
Lagsörändring.
I allmänhet ar dst en uppdagad och af erfarenheten
bekräftad sanning, att O.winnokönet skrider '
långt förr till mognad an mankönet. En 17 ä ijj
ars Flicka, som njmtt en söistondig handledning desinneS
redan wara en stadgad Qwinna, skickelig, h^de
som Maka, Mor sch Husmoder; och decia förhållande
är icke sällsynt. En 17 ars Englina, sällan
mer än en beskedlig, Indig och läraktig Pojke. Dst
ligger 1 naturen otc O-winno-könecs sörmögenhttcr tidigare
utweckla sig an Manköneis och som rättigheten
akt räda öfwer sig, ankommer pä förständer och
icke pa arén sä mäste, edwad det mä kosta pä wart
Kön, D-winnan wid lika ar, lemnäs företrädet.
Detzutom och innan Mö uti gifte träder mäste
hennes skicklighet att uppfylla ett sa wigtigt kall undergå
en stags granskning, ty enär jag undantager
uägra fa, hwilka laka sig af »agra lumpna utwärteS
eller yttre sa kallade behagligheker förblända, förmodar
jag att hwar och en länkande Mansperson wid
det ival, som skag bestämma hans framtida sölcher,
säster sig wid de egenskaper, som endast äro mede! att
bereda en lycklig fortsättning; och We de föräldrar,
hwilka lala en lättsinnig Dotter stuta ,elt förbund,
fom förr elier sednare skall förbannas.
Detta ar wal riktigt att Qwinnän sättes under
Mannens Målsmanskap i wifsc afseende; dock blifwer
hon genom Wigslen uii flera delar myndig ansedd;
hennes unde»skridt fö blader henne cuc betala
skmd; hennes bifast bereder In'eckn'.ig u:i h nn's
fasta Egendom ec, u'an k«m ockr ka" h nes
198
Den 5 Januari»
ka och förwarfda Aflinge fasta Egendom icke försäljas.
Utan att Lagstiftaren ansedt Qwinnan, dä hon
inträdt uti Ägtenstap äga dm stadga och förstånd ark
hen förmatt warda sädana rättigheter, har Lagstiftaren
dåligt lemnak denna föreskrift och nästan med berådt
mod utfatt en list för det Kön, hwilket wi i
tvär stolthet anse wara det swagare.
Märkligt ock sank är och det till kistsnS heder
att sällan hofwa.Enkor widkänt »agra betydande förluster
i afseende pä dest egendom, men ofta, ty wgrre,
hofwa hustrur, under Mannens Målsmanskap, förlorar
alc och till och med blifwit flyttade ifrån en wist
förmögenhet till de nödlidandes antal.
När Swea Isikes Lagstiftare ännu wörö uti en
slags ray-t och dä Mankönet i sölje deraf anlag den
andra hälften af Mennistostägtet utur en mindre agcningsward
fynpuncc, sa mar likiväl räktmifan, den
ewigt i Naiuren förenade rättlvifan fä owäldug, att
uti 2 Cao. ig §. Tiugs.Balken uti Upplands Lagen
stadgades: " Giss Änckru snak; wärl sjelf sik,
"förr alltrin sakum."
Härifrån uppkommer nu den fräga — Har
Mankönet wid jemförelse af sitt ridehwarf wunnit
mer förstånd och oest hjerta mera förbättring, än den
tid förrberörde Lag utgafs, eiler har Qwinnokönets
förnuft ock konster blifwit förstoppade? — Jag tycker
mig utan stada för mitt kön kunna antaga, att de
under upplysningen och tidernas olika sätt akt uppföra
sig, temmeligen noga följiö at.
Den 5 Januarii. 199
Da en Lag andras eger upphäfwcs, bör noga
undersökas och öfwerwägas de olägenheter denjamms
medfört och lika sa, huruwida den författning man
ämnar sälta t stället icke allenast förekommer den stada
man bliswit wärst, utan ock är af den halt, att den
utestänger andra olägenheter, hwilka kunna medföra
ännu swarare följder. Hwilkcn principe fag sa osta
anfört och altid stall åberopa när frägän är om Lagförändring;
och om denna icke söljeS, sa stola wi nog
sinna förökning i wära författningar, mm aldrig
uppfylla ändamälet: Bättre Lagar.
Att en Lag kan misibrukas blifwer aldrig något
bewl'6 emot desi fullkomlighet; icke heller straffets otillräcklighet
stutas af öfwerträdelstn, sä wida tillampnin.
gen af den Lag, hwilken medförer lifwekS förlust aldrig
dä stulle tarswaS, utan man mäste begifwa sig
till grunden hwarifrän de öswerklagade misibruken här,
leda sig, och dä är lätt att finna, det all list uppkommer
antingen ifrän ett elakt hjerta eller behofwet:
det förra förbättrar icke Lagen, utan en god uppfostran,
och det sednare goda för fattningar, som stoppa
yppigheten.
Slukelfgen enär en Enka, som misihuShällar eller
utmärker mindre wett, ar underkastad samma öde,
som en lika beskaffad man, alt lageligen ställas under
Förmynderskap, sa mäste jag, för min del, sa mycket
mera afstyrka den as Lag-Utskottet förestagne Lagförändring
som en ung förmögen Enka rick en sniken
Förmyndares händer, stulle förwandlaS uti en sörmonNg
handels wara, och i det stället hemställer til!
Högloft. Nidderstapct och Adelns mogna pröfning,
om icke enligt hipad mina förra Memorialer innehalla
Kongs.
Lon Den s Januarlt.
Kongl. MasitS rättighet till Dispencs, efter hwad
förr öfligic warit, närmast uppfyller ändamälet.
Grefwe von k-sntintzsklauken, ^!l)recl>t consormerade
sig med Herr von Ltrokirclr och förklarade
sig anse saken as honom sa wäi utredd, att hanö ytt,
rande borde tagas till grund för bestulet.
Herr ak klirueberZ, Willielm, upplästs till
Protokollet följande:
Att, såsom LagrUtskotteks Beredning tillstyrkt.
Enka skulle, intill dest hon sylt ar ärs alder, sta under
Förmynderskap finner jag för min del icke
wara lampefigt.
Någon Analogis kan dertill ej hämtas af Lagens
stadgande om aldren för en yngling, innan han intrader
i myndighets tillstånd. Hustrun har genom
AgrenlkapetS ingående, i wista fall kommit i ert sjelfbero.
ende tillstånd. Hon star wäl under mannens malön
manskap, sa att han äger för henne söka och smara,
men han kan, utan hennes bifall och samtycke ej försälja
hennes Arsw-.Iord, ej eger den förpanta Den
ar äswen fri fran mät till betalning af den gäld, som
genom mannens enskitta mastande tillkommit; hustrun
kan äfwen drjfwa särskild näring och rörelse, med den
förbindelse alt af egna tillgångar svara för den gäld,
hon derigenom sig adrager, och att äfwen för dm
samma undergå vysärrning, hwaremoc en omyndig yng.
ling i asto är betagit aga sadana handlingar, derföre
han ock e> kan kwingas genom Lagen, att pä nägot
fakt gaida den skuld han gör innan han myndig blir.
Skulle nu en hustru, da hon warder Enka förrän
rn wist alder äruppnädd, staffas under förmynderskap,
sä
Den s Januarli. 201
sä är ju uppenbart, att de friheter och skyldigheter,
henne förut tillhört skulle t ansenlig molta blifwa
minskade, hennes medborgerliga »värdighet och ansende,
utan ringaste orsak bllfwa för närakrädd, och hon strän
wärdigheten af en husmoder blifwa återfärd till barnaärens
följder. Jemte förlusten af en maka, skulle hon,
i stället för en med honom utgörande sterlon» moralis
blifwa underkastad en Förmyndares nycker och stridiga tankes
färt ä<wen i de minst betydliga husliga omständigheter,
och hennes genom mannens död, timade förlust
förswaras genom en motbjudande lydnad af Förmpndarens
wäl eller illa öfwerlagda föreskrifter.
Icke kan sadant anses förenligt med sakens natur,
och hwarrill gagnar wäl dä den förestagne Lag-föränbringen?
De händelser torde wara ganska ja, da
gwinnan före 21 arS alder, kommer i Enksständ, och
än färre de tillfälligheter, att hennes berörde alder
wagar någon olägenhet genom fc'agrigt behandlingssätt.
M?n ganska manga, och jag wagar säga, för Enkan
nog förnedrande blifwa de olägenheter om hon blott
i afseende pa aldren, skulle under Enkostand arcrgä
tillbaka, degraderad såsom omyndig. sagen stadgar
detzutom, att dä barn finnas, skall i handlingar af
wigt, som dem angar, tagas fäderne frändcs råd.
Jag wagar derföre hoppas, alt allmänna Lagens
stadgande i della »all, ma blifwa oförändrat, fa arc
den i oswanberörde matto wäckte staga warder afstagen.
Jag anser för ganska betankcligt, akt lemna t
Domstolarnes magt, någon rättighet, att förklara mö
myndig och radande stg sjelf och öjwer sin egendom;
mtna skäl aro fölsande.
Ridd. sch Ad. prst. 5 B.
»6.
2OL Den 5 Januarrl.
i:o Dä denna rätt tillförne berodt pä Konunga
mogren sjelf, sä skulle dest fall wara alc för djupt
frän en sädan höjd ned cili underdsmaren.
2:0 Med en derigenom beredd lätthet, att winna
en sadan förmän, skulle hwarje person as qwinnokönet,
som ägde någon egen förmögenhet att leswa utaf, 0,
twisweiackkigt wäija denna utwäg, för att unowika,
akt genom arbete bidraga kill sitt uppehälle. En
mängd arbölssöre meimisivr, i tillfälle, att räda sig
sjelswa, komme att indragas frän den arbetande Classen,
och blifiva tärande, i stället för nänvarande
med.cmmar i samhället.
g:o Genom samma tillfälle, att utan omgänz
winna berörde frihet, skulle ock missbruk lätteligen be,
redas. Jntrigucr -af Förmyndare och Slägtingar
skulle wiherligcn inträffa till förmon för dem sjelsive,
och till skada för Pupillen, hwilkcn witzerligen skulle
komma att dyrc löpa deraö intygande om Personens
skicklighet, att sjelf fa om händer sin egendom.
Detta jemte annat mera wisar, att en sadan rillgängelighet
ffulle lända till allmän och enskild skada.
Någon witz älders bestämmande för den Mö,
som mä warda myndig, är, detzutom ej lämplig och
minst den alder af zo ar, lom blifwit föreslagen, ty
waniigen utgör en högre amer och dermed förenad
stadga, dec huswudsakeliga skälet, och om någonsin mö
under zo ars ä.der wunnit myndighets tillstånd, sä
hafwa säkerligen lä sällsynta omständigheter sig företedt,
a?e as en silk händelse, ej kan^ simas till någon ollman
uöage.j
PL
Den 5 Ianuarii- roz
P3 detze ffäl grundar jag mitt tillstyrkande att
!ag'1l>ffottet6 Betänkande mä warda asstagit, sa art
slimänna lagen ma wara -oförändrad och akt i följd
deraf pä Konungens dispcnce ma hädandfter som kjllförne
ankomina, att försätta Mö i myndighets tillstånd,
da gällande skäl och omständigheter dertill föranleda.
Herr Olok, sokan. Da redan ste»
re wärde Ledamöter pä ett ganska upplyst färt ukwcck!at
j stagawarande ämne, skulle det kanhända synas
öfivkt stödigt, akt widare deruti yttra sig, men jag för
ödmjukeligen utbedja mig Högwälborne Herr Gcefwen
och LandtmarskalkenS samt Högloft. Ridderskapetö och
Adelns benägna tillåtelse, att sä namna nägra ord. Hivad
således först angar den frägan, huruwida Mö icke
mä anses berättigad söka att blisiva myndig förr än
hon uppnmt z6 ärs alder, anser jag för min drl någon
witz tid icke böra bestämmas, emedan det icke är
tiben eller aldren som bör afgöra en menniskas rättig,
het, att förmalta ocb sköta sin egendom, utan endast
den omtanka och rådighet, som är nödwändig för akt
behörigen warda densamma. Att underdomare icke
bör äga ratt förklara Mö myndig, synes sä wäl
af de b.känkiiga och swära följder, snm deraf skulle
uppkomma, och hwilket Herr Justl'kie--Radet ätrokiick
grundeligen framställt, som äswcn deraf, att da allmänna
Lagen förbjuder Mös myndighet, det mäste
wara lämpeligare, akt högsta magten meddelar dispence
dcrjsrän. Jag får derföre tillstyrka, att Högloft.
Ridderskapec och Adeln öfwcrlemnar ak Konungen rätttighet,
akt sedan wederbörande blifwit hörde, pä sätt
förut warit manligt, förklara mö myndig, och att Lag. Utfkottecs
Betänkande söijakceligen i denna del marte
vZlllas. H-vad sedermera widkommer den staga,
204 Den 5 Ianuarli
huruniba Enka, som icke fylle 2, ar, bör wara under
förmyndare, anser jag ell stadgande af den beskaffenhet,
Otl Enka, som icke syllt 21 ar, borde wara under förmyndare
hwarken med Lageng esprit ester någon billighet
wara öswerenstämmande. Da jagen tillerkänner
gist hustru åtskilliga rättigheter rörande sörwaltningen
af hennes egndom, sa skulle hon såsom Enka förlora
vesta rärttighcter, intill dest hon uppnatt 21 ars alder.
Enligt Lagen kan wä! icke någon förlora sina rättigheter,
sa länge han icke sjelf hwarken förwerkar ester
öfwerläter dem. Skulle Enka misthushalla eller wan«
ivarda sin egendom, är ju wägen öppen för hennes
flägkjngar, art i behörig ordning ställa henne under
förmyndare- Jag finner således för min del hwarken
någon Laglig eiler billig anledning till art ställa Enkor,
som icke fyllr 2t ar under Förmyndare, och da Rid,
Derskopet och Adeln under loppet af detta Riksmöte
odaqalagt fa liberala tänkesätt, får jag ödmjukast
hemställa, huruwida det ma anses lampcligt, att nu
förmindfka, eller >ag wagar saga, framoga det täcka
Könet d.st i Lag grundade pcb förwarade rättigheter.
I följd häraf sar jag ödmjukast tillstyrka, att Högloft.
Ridderskapet och Adel» bsallcr de twänue Respccciwe
Ståndens ofgifne yrklandrn, hwarigenon» Enka, pä
satt Lag bjuder och hiuilö warit wanligk, ma äga,
«ut sm egendom frill rada och disponera.
Herr von kkausrvolst, Larl tkustaf I^einbolck.
Da dessa ämnen sta i nära gemenskap med den förut
hos Högloft. Ridderfkapct och Adeln förehssde sraga om dispenser,
får jag allenast nämna att jag häröfwer ytrrat
mig uti ett särskilt till Lag-Ulstottet ingiswil Memorial ,
som redan bftfivit här pa Riddarhuset uppläst, och
hwilket jag nu endast får åberopa. För öfrigt har
j§3
Den 5 Januaru.
2Os
jag deu aran förklara det jag till alla desar instämmer
Uli Herr von Ltrokircks i dag gjorde tillstyrkanden.
Herr Grefwen och) Landrmarfkalken: ef,
ter gifwen anlediiing as diecvurserna, torde jag sa proponera
afflag ä Lag.U.skottetö Betänkande.
Ropades Ja, blandadt med ett och annat Nej.
Herr kilirenlrorF, Osspsr Willielm. Lättast
tror jag akt Högloft. Ridderskapet och Wein kunde
komma lill flut med denna öjwerläggning om Herr
Greirven och Landtmarskaiken täcktes göra Proposuion
pa hmardera Becankandet sör sig. De hasina i min
kanka ej mindsta gemenskap med hivarannan och kuyno
följaktligen icke genom en Proposition asgöraö.
Det ena, hwari Lag-Utskottet tillstyrkt förändring uti
hwad allmänna lagen stadgat för Enka, tror jag mig
hafwa lunnit i anledning af wentilationen Rivdcrskapek
och Adeln benägna att i hela sin widd assia; mot
det andra har en ward Ledamot Herr Justicie.Rädet
von ätroirirLlr gjordt anmärkning af den beskoffen,
hek att det owilkorligen mäste till Urskottet återgå,
sa mycket haldre sam denna anmärkning har för ändamål
att bereda Hanö Mast Konungen möjligheten
att i detta fall utvfwa samma dispensakionsrätt som
honom enligt fordna .Grundlagar tillkommit, och akt
således utan förändring af Lagens stadgande, förekom,
ma de mangfaldiga olägenheter sör enskildte, som ge,
nom en dylik inskränkning nödwändigk skall uppkomma.
Herr von kkausrvoU anlag lämveligost att bäg,
ge frägorna, sa wäl om Mö som om Enka, aterre,
mitterades, såsom med hwarandra ägande gemenskap.
A-i,
2o6 Den 5 Januarit.
Andre yrkade att sraga om Enkan matte essias.
Herr Landtmar^akkett provsnerade att LagUtsiotreks
Betänkande om Mös myndig blifwande
matte accrförwisas.
Bifölls.
Herr LsndtmarsValken proponsrad- derefter a
uno osslag ä Lag » Utsiotters tillstyrkanden i afseende
pa Enka.
Ropades Ja
Herr sk Klinteborg wille allenast ödmjukeligen
srindra, att ej Lag-Utffoctct, utan blott en beredning
af der samma afgnwit tillstyrkande öfwer denna sednare
fraga: i LagiUkffottets Plenum hade öfwerläggningenS
resultat blifwit paria vcna: medgifwandes
jikwäi Herr ak Klintkberg att den erindran icke kun,
de åstadkomma någon werkön pä det nu fattade
Beslutet.
Upplästes följande nyst ankomna
Kongl. MajttS Nådiga Proposition
kill Riksens Ständer, om walet af en
Depmarion riil Hans Kongl Höghet
Kron - P>insen Gifwen Stockholms
Slott den 5 Januari» i8io.
Det är med den listigaste tiiifridsstallekse som
K^ngl, Masit nu ftr Sig tstä-dfatt acr underrätta
Riksens S ä der, att hanö Kongl Höghet Swea
Rikes ulkorade K>on-Prins
Dsn 5 Januarit 207
608D af 8LkIeskviF Illolllkein 8onckeiburLi ^ugulienburA,
den 6 i denna manad ankommer till Riksgränsen
tvid Sannesund för att därifrån öfwer Götheborg
begifwa sig hit lill Hufwudstaden. Kongl.
Maj:t har redan förordnat om nödige anstalter till
Hanö Kongl. Höghets emottagande pä ett emot Desi
höga wärdighec och Rikets anseende sivarande salt.
Som Hanö Kongl. Höghet kommer akt stadna
pä Drottningholm, för att därifrån göra Desi högti,
deliga inlag härstädes, har Kongl. Majit nu welat
förestå Riksens Ständer, akt i förwäg wara betänkte
pä mwäljande af en stor Deputation, som anförd af
Herr Landtmarskalken och Talcmännen kunde begifwa
sig lil! förenämde sust-Elott, för att till Hans Kongl.
Höghet a Riksens Ständers wägnar öfwerlemna ssilswa
förenings och Wol-Acten öfwer Högbemälte Herres
utkörande till Swea Rikes Kron-Prins, samt detzsö»
inium taga Hans Kongl. HöghetS Underffrift a den
af Riksens Ständer faststälde försäkran.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med
all Kong!» Nåd och ynnest städse wälbewagen.
6. ak VVetteriieät,
Stockholms Slott den 5 Jannuarii !8io.
Protocyll hällit inför Konungen j StatS,Radek.
Närwarande
En ak Rikets Herrar, Stats,Ministern för Utrikes
Ärendcrne Herr Friherre von b.nZctiröm.
StatS,
Den ; Januarii.
Stats,Raden Friherre kolonblack.
Friherre von slaten.
Friherre ^cllcrbetk.
Undertcknad Hof.Cankzler.
Sedan Stats.Radct inträdt k Konungens Förmak,
befalte Kongl. Maj:t underlek,,ad Hos,Cantzler
alt uppläsa en pä Hans Kongl. Masts Nadlga befallning
uppsakt Proposition kill Riksens Ständer om
ukwäljande af en stor Deputation till Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, sadan den wid della Protocoll
finnes bilagd, och hwaruci StatS-Rädets samtelige
Ledamöter i underdånighet instämde. In iiäem
I'rotocoIIi.
6. af IVetterlicch.
Likheten med Originalet intygar
I^ars von Lngeliröm.
Ester en kort wentikalion om antalet af Höge
kost. Ridderstapets ocb Adelns Ledamöter till denna
stora Deputation, hwarunder tankarne alternerade
mellan z6 och 48, blef dek sednare antalet, uppå
gjord Proposition af.Herr Landtmarstalken, enstam,
migt bifallet.
Herr Lock, Lorktr: l^uclvi^, begärde att äfwen
bestämmas mätte huruwida detze Ledamöter ssul.
le, såsom till andra Depmalioner, genom Riddare
hus.FiffalkNs försorg urses, eller genom Ridderstapetö
och Adelns E-ettorer.
Herr Grefwe» och Landcmarfkakken före
klarade att utnämningen »cke sä hastave, att icke denus
jräga för i dag kunde hwtla. Herr
Den 5 Januari!.
209
^crr von Lckubscnkmm. Da icke nägot Be,
slut blr-wik tagit onr Instruciionen för Fullmäglige
i Riksgälds. Contoirct och för Rewisorcr wid bägge
Riksens Högloft. Ständers Werk, och icke heller wid
möjliga öfwerirädejser om ansvarighet för detza Re,
spectiwe Ombud, sä nödgas jag förnya min motion
om anmaning till StatSUtstoltet, att snart i»kom,
ma med föreskrifter och förbindelser för Riksgälds-Coi toi,
rets Fullmäglige, och akl Deputerade fran Wälbe.
malte Ulfkott och fran Bangucn ofördröjeiigen sam,
mantrada för att uppgifwa ett bestämdt befattnings,
och answarkghets-föiflag för de gemensamma Remi,,
svrerna wid bägge Ständernas Werk. En öfwer,
ensstammelse mi Riksens Höglcft. Ständers förord,
nande för bada göpomaiens drift och öfwersigt kan sedan
sta akt förhoppas.
Herr Grefwe» scb Lattdrmarskalkeii:
gjorde Proposition pä denna Herr von
ibtstms motion, men
Friherre Och-rlrroln, ^acob. Fag tror Pror
position kan inskränkas till att anmoda Banco, och
Stats Utskotten att skyndcsamt inkomma med förslag
tili jfragawarande Instruclion.
Herr Lilverlloche, 6ullak ^krsksm. Till
Hwad Herr Baron (.ariarllrnm anfort anhäller fog
att fa tillägga, det Reglementet för Banco. Fuilmäg.
tige redan är i det närmaste utarbetadt, och att dct
just är i anledning af de deri gjorda föreskrifter, som
Lag. Utskottet förs<mat Answariahets»Lagen. Men
detta Reglemente har a'tid af Banco Utskottet blif,
wik uppsatt, och ej kommit till Riksens Stand rs
Ridd och A. pror. 5 B. kun»
27-
2IS
Dett 5 JarmarLi.
kunstav. Hwad Jnstrutkionen för Rewisorsr bskrafsar,
hofwa Riktis Skandar lange sedan beflutit cktk
en sadan stullo sammansättas, ech sa wä! Baneo--  som Skars Ukskolten, hafrva afwen walk Deputerads
arr gemensamt förrätta detta arbete, men dermed har
ännu icke, jag wet ej as hwad orjak, någon början
blifwit gjord.
Heer Lock, Lorfits lstoclviA^ trodde att detta
wore en ny sräga, ,och begärde den samma derföre pä
bordet.
Hans Epcellence Herr Grefwe stmust instämds
i Herr Locks yttrade önskan, emedan han ansäg
denna sraga om Jnstruckion för Rewifvrerz såsom en
alldeles ny motion.
H-rr Lilvcrirolpo, 6ustak ^bralram, anhöll
akt sa påminna, sa wäf Hans Ercellencs som Högloft
Rkvderffapek och Adeln, akt upprättandet af en
sadan Jnstruckion redan i Nowember manad, pä derom
af Herr 8ilveriio!pc gjorS motion, blisrvit bestämdt,
och att således denna staga, hwarken säsom nn
kunde läggas pä bordet, eller widare behöfde komma
under wentilaticn. Dek angelägnaste wore blott ak!
arbetet mellan bägge Ukstottens redan Utsedde Deputerade
snart matte kaga sin början.
Friherre I-i-joncrantL besannade benna Hers
Liiveriiolprcs uppgift.
Grefwe Nörnsr, ^6olk 6örsn, Herr von
Lcbulrsxubcims motion innehäller twänne frågor:
den ena om uporättandek af Jnstruckion för Fulljnägtige
och Rewijorcr, dm andea om stadgandet af
W
Den s Januari?.
2H
en Aiislvarkghets-Lag för dmi- Den förra frägan ar
reda» afgjord, men den sednare är ny, ech kan järdes
laggas pä bordet.
Hans Epcestsnce Herr Erefws l^uuib förvarade
att det wore denna sistnämda staga fsnr han begärde
pä bordet.
Herr von Lcbult^mchchm upplrsts annil yttere
lkgare akt hans motion merkeligeu warit as bet innehall
Grefwe körner utredt.
Herr Grefwen och Landtmarskalk?!; gjorde
derefter Proposition att Stais - och Banco - Utskotten
skulle anmodas akt skyadesamt tili Riksens Srä/ibers
Plena inkomma med Förslag till Instruction jör dc
ttllförordnande Reioisorer öfwer SrafS - Banco - och
Riksgälds-Wsrkei,, hwilkets sammanfattande bliswlr
bemälte Utskott för detta uppdragit; hwarjämke
Stots-U skottet särskilt skiille anmodas art inlemna ert
Förslag lill Instrucnon för Riksens Ständers FulljMägtige
i RiksgäldSiContoiret.
Bifölls.
Hwad aker answarkghets lagen för R-wlsorerne
onginge, hemställde Herr Lai!bl:aakf?aikcu om den icke,
fasom en ny staga, skulle sä hwila pä berder.
Samtycktes.
Föredrogs ä nyo Lag.UcskotcetS ben 21 D-cem,
ber pä bordet laggda betänkande rörande den ^förändring
i Allmänna lagen, alt Broder och Systrar
skulls efter Landsrätt ärfiva lika. Herr
212
Den 5 I muarlt.
Herr Grefwe» ocl) Landtnrarska!kcn provs,
nerade bifall härtill, hwilken proposuion med Ja och
^Tlej besivarades. .
Friherre 8r»el von klollstein. Som jag i ekt
Dictamen, hwilket bliswit till Lagutskottet remikke,
rädt, redan yttrat mig kill nägon del öfwer förewa,
rande ämne, men Utskottets utlåtande deröfwer ännu
icke inkommit, anhäller jag att ännu ytterligare fä
anföra nägra ord. Friherre ätaöl uppläste derefter
följande;
Har någonsin sunda förnuftet warit i strid med
fördom och gammal häfd, sä är det wisik i frägan
huruwida arfsräcten syskon emellan bör wara lika el»
ler ej, och har någonsin inconseqwencer hos Lagstifta,
ren tydligare wisat sig är, da det projccceras Fidei
Commisierö upphä'wande af det skäl, ott syskon ej
derigenom sker lika rätt men förslaget om lika arfsrätt
deremot asrädes. Den förra omständigheten ankommer
pä hwarje enskildt persons behag, sa länge
nion will respcckcra ägande rätt ock khy ätföljande fria
disvositions räkttighet ölwer sin förwarfwade ägendom;
men den sednare omständigheten ankommer pä Lagstiftande
Magtens förordnande såsom ett generclt ärende,
och icke spccielt. O"M?ighe!en deraf, akt i ert och
samma land, Lagen efter särskildke tigfajjigheler skalf
wara sä olika, akt arfwingar äriwa olika om agendomen
sinnes i Stad, eljer pä Land, om den som
ärfwer hör till err Ständ eller ett annat', är fa på
taglig,
att der knappt är begripcligl huru en sadan
sak kan si»na förswarare, åtminstone kan intet giitlgt
jkä! bertil» uppgifwas, utan är här godkycko som de,
oidcr.-r. A:k någon skulle finna en förmän för der
, Allmänna deruti att ofta Rättegångar leder sin upp,
rin.
Deri 5 Januari!',
2l?
rinnelse härifrån, will jag ej supponera-, men att det
wikell en stuge leda till undivikande af dystka^, wägar
jsq pasta, emedan exempel derpå gifwes. I ett jä
upplyst tidehwarf som närwarande, ägnar del Swea
Rikes Ständer, att ändra en lag, som smakar fä
mycket af forntidens mörker och okunnighet, hrvarföre
jag anhäiler att detta ärende matte bli
Lagutskottet inkommit med sitt betänkande öfwer mitt
Memorial i, samma amne som senare bliswit kill detta
Urstorrs handläggning remitteradk.
Grefwe körner, ^6o!k 6örsn, trodde det i
Betänkandet wara tillstyrkt, att det matte strblifwa
wid allmänna Lagens stadgande. Han hade sa ofra
hörk RidderstkapetS och AdelnS böjelse, att ej aswika
ifrän fordna Lagar, och tillstyrkte äswen nu för fia
del bisol! till Utskottets utlåtande. För öfrigt wars
det honom sagt otc sragan redan were as Tre Ständ
enstämmigt afgjord, i sölje hwaraf Ridbcrstapeks och
Adelns beslut ware as ringa kraft.
Herr sk IMmelmrx förenade sig med Greiwé
^korner. Endast i Wärmdö Härad ärswode si: strak
och bröder lika, en rättighet som Qwinnoma der, genom
adagalagd tapperhet emot Rikets Fiender hade
sörwärswat.
Friherre 8tael von Ilollllein hoppades att Rid,
dcrstapek och Adeln räcktes göra afseende derpå, att
han först hade wäckt denna sräga, och att Lag-U:stoks
tet sig heröfwer ännu icke yttrat. Dessutom kunde
mot förervarande Betänkande ännu äcskillkgt anföras
som gjorde ärcrremitzen nödwändig.
Gresivs von ^KnlrnZsKsuteu sörklarade sig wäf
icks
2!4 Den 5 IanuaM.
icke giga Friherre Ltaels yttrade mening, men dock
kio, att del more hanö rätt akk efter gjord anmärkning
fa malek till Lag Ustotcet äkcrremikeradt.
Härtill ropades Ja och LTlej, och proposition kill
akerrcmitz.
Grefwe Norner anmärkts att äterremitz ej nöds
wandigt alltid stulle sölja däraf att en Ledamot hade
näaot att erindra wid ett Ulstotls Betänkande. Pro»
pesiilane» borde i icha ftig göras till bifall af Betänkandet,
hwilket da kunde antagas elfte ogillas: men
e n denna proposition med Ja och Nej beswaradcs
bi-fwe alerremitzen deraf en följd.
Herr Grcfwen dck? Landturarfkakken gjorde
därefter proposition Lil! bifall a berörde Lag-UtstotkS bes
länkande, hwariill ropades och L^ej, hwarefter
Herr Landtmorffalken proponcr^oe samma Betänkandes
merremite rande, hwiiket
Eijöllö.
F Herre Hxsl, uppläste till Prolocol»
let söljande:
Sammi dä egenteliqen 8oIi cklr-o elona, hofwa
uvplefwat den ok Högmäiborns Herr Grefwe» och
jandlmarstaiken sani: Höglofl RDdrrskapel och Adeln
förledna Sommars utsätta Terminen, da Staren
skulle befrms »frän, aic nu längre föda och underhålla,
samt löta uppösa, de Femkioriva stycken hästar,
hwilka af Högloft Smtö-U skottet, wid bestämmandet
af Kongl Majtts Hof-SrarS bohoswer Subtraherades,
och för Siakens räkning skaile ft^äljaö; sa för jag
Miv
Den 5 Jannarri. 215
nied anledning häraf, urkedja mig Högloft. Riddrrsia?
piks samt Adelns benägna tillstånd nämna, ort kill en
liken hielp för Rikets mangfalldiga, om ej oräkneliga
bchsfwer och projcctcr, samt läkknad för det aniagna
ädelmodiga Systemet, wi »u da kunde laka igenon,
wederbörande försälja de oswarmämde sa stycken Hastar;
och hwarom aine gangor förut af en wärd stdamot
samma örjkan i Somras b.'sf srugtlöst framsta^,r.
Jag kan ej frångå det jag sinner wederbörande, Skol!
Stat af Pmriokisme och tacksamhet emot dega Trotjenare
pä 4 ben, iagktagik en stilla incognilo wio de
motioner som om deras förafskedance eller sä langwariga
bibehållande warit i sraga till närwarande dato; men
detta hörer till wackra känsior som jag för mia enffilora
de! i afseende pä Stars C stans tomhet ej kan bervida,
än mindre längre tillstyrka.
Da dc» stora Riks.Bouptcckuinzen sörräkkadcS,
wörö asta höga wsderbörande öfwer Kongl. Smllet
närwarande, och gafivo med största sorgfällighet tillkänna
Hastarncs härkomst, meriter och lynnen, samt bättre
och sämre guaiiteter; da fag will cnndra mig, cut
någon af Hästarne anmälts som blindsr, men anda
försedd med god matlust. Jag gör dä därwid det ti!»
lägg att om han wore blott cnögder, och den, i denna
händelsen fikwäl ärfordrar söda, kan jag omöjlige»
tillstyrka ända vesta Hästars längre Conserwation.
I följe af alt detta > har jag den aran fluteligsn
snhälla, om icke nu genast sä matte bliswa föranstaltadt;
ak wi ej bsswärar Sroken med hwad wi i Sommars
hade owcdersägeligen kunnat umbära, och ma
derchre dem straxt pa öppen Auction försälja, och ds;as
afskeds Memorkalkk frän den r Janukfjii i är
2k6
Den z ^.muaril.
datera, sanik köpcsummorne lil! SeatS.Costan asicmnä.
Om Höglost. Ridvelskapec och Avel» täcktö räkna es,
ler, h.vad Hästarnes försäljnings summa, somt deras
'efter Scot req-virerade utfordring, as L:p:d hö. Holm
och tunnor Hagra, i monaden gör, bertil lag! skötseln för
sr stycken Hästar, af betjening och ytterligare raina
pä Hastarnes försäljnings,summa, uppkommer säkcrli,
gen ett C-pita! sam warit lungc för Statens Costa att
fa begagna, men nu saknas.
Begärdes pa bcrdek.
Friherre ? älaivli, Lines , utbad sig sa anmäla akt
Kong;. Majit nedsatt cn Comicee kill Hos och Stal!»
Statens reglerande, hwarS göromål dei ware att be,
sörja d-sta oeconomiLa angelägenheter. Hans
Majck trodde han ej heller skulle söka ark lata salia
Staten rist last en utgift för hwars bestridande han
erhållit en bestämd summa. Hwad den blittde Hästen
angjnge, wille han uppiyfa Friherre klaria, att den
redan wore försald.
Föredrogs a nyo Lag-U skottets pa bordet lagda
Betänkande, angående straff för lägrad Qwinna.
Herr ak klimtchm-i-F, uppläste list Protokollet
följande:
Sa wida någon näpst skal! följa a en oordenkelighet,
som tillika störer goda seder, kan densamma
»väl icke skäligen blchva mmdre, än hwad allmänna
Lagen ålägger en härdad O.wiliiio för lägersmål Dä
rn bestraffning bär tjena till rättelse för yxn felande
ech wsrning för andra, sa bör vc» åtminstone wara
märk,
Den 5 Ja,marri.
217
Manbar, hwilket icke kan sägas inftäffa med twä Rjdrs
afgift kill Kyrkan och en hemlig bekännelse för Preste»
af förseelsen. Mannens förhållande, att neka elier
jaka sin delackkighet förändras ej genom en lindrigare
påföljd för Qwinnan, och ju mindre benna blir, desto
färre warda anledningarna lill återhåll i benna oordentlighet.
Jag knser således ej behofwet eller nyttan af den
förändring i detta fall, Lag-Utstottet söreflägit. Denna
lindring för Qwinnan i en förseelse, wastad blott af
passionens otyglade drift , kan ej eiler förenas mea den
stränghet t principen, Lag-Utstottet listförne erabierac
i anseende til! Oivinna, som lärft lagra sig under
ägttnstapS löste; hennes moralista förseelse är otwiswclogtigk
wida mindre an den sörraL; och likwäl har det
samma genom en toral förändring i lagens förra stadgande,
blifwit förflagswis belagt med lägerömälS böter,
samt bade Qwjnnan och Barnet betagit de förmaner
och det moralista anseende i samhället, som Laggift
hustru och ägta barn tillkommer. Deremot har,
för den Qwjnna, som genom Mannens trolöshet har
blifwic bedragen, hwars belägenhet således blott wallås
genom passionens drift, nästan alt answar söcswuimit.
Jag underställer om icke prinftperne i denna Lag-löränbring
strida emot hwaranuan; hwilket wifar wadan att
förändra lagar styckewis, utan gemensam öfwerstgk,
a deras hela sammanhang.
Dessutom äger bestraffningen Z lönskaläge mellan
ostylda, en lammaohmigande gomenstap med am
swaret a de qwalistcerade lägersmäls förbrylttftr, Uz
som t svrbudna leder'ester med förmyndaren, husbonde
med mera, och att borttaga en länk i denna kedja uran
Ridd och A. Proc. 5 B. ög,
2§.
LIF Den 5 Januari»'.
ögnamarke a förhägandek med de öfriga stall oundwikeligen
walla disproportion och oredor »vid Lagstjp:,ingen,
hwilken ej blifwit bemärkt eller förutsedd.
Pä detze grunder wagar jag tillstyrka afflag a
Lag,Ulstokteks Betänkande, kuntrandeden olägenhet som
föijer af Qwinnans införande till Krono häcktet för
ort undergå kroppspligt, i bristof tillgäng lill böterna,
pä det sätt förekommaö, att henne, dä hon fran berörde
häckte är boende längwaga, eller årstiden oblid
och Barnet swagt, j stallet tillätas, att hos närmasts
Krono! Betjente undergå bestraffningen, hwiiket och tillförene
warit brukligt, innan, i afseende pä Csntroilm
blifwit anbefall, att alla sä beskaffade kroppsstraff skulle
i allmänna hacklec wärkstallas. Men för något jerstilk li,
dande under fängelsetidenärQwinaanejblotkstäld, emedan
hon därunder njuter manligt kracramenre bade för sig och
sarstilr för Barnet, om hon det mcdförer, hwarföruran
henne ej är betagit akt i häcktet bidraga till sikt
uppehälle, genom der arbete som ber kan astodkommas,
eller att till födoämnen anwända hwad hon med sig förer,
eller kan förtjena, äfwen forn hon är berättigad
tili sarstilt husrum, sti d fran umgänge med häcktade
dillnqwentcr, la alt desie af Lag U stöttet anförda,
öwonde omständigheter sakna all päjöijd af Lag förändringens
behof.
Herr. Grefwen och Landtmarstake» gjorde
proposition kill btjalt ä Lag.Uistollelö Betankande.
Ropades Is, men eft fTfej.
Friherre Lraci von kkolllkein förklarade sig gerna
med Herr Xlmmbsrtz wicha instämma, om han ej
funné, art en redan begången mconjtgwence, ej were erc
stal
Den y Ianuarlk. 219
skal att frångå Lagens föreskrift. I Politiskt afseende wilie
han anmärka att Giftermålen och Folkmängden dage,
lizen oftoge. Det more således akt anse wärkeligen
som en patriotisk garning att skaffa Landet solk pä
hwad sätt som häldst.
Herr Grefwen och Landrmarfkalken förnyade
sin proposition till bilall ä detta Lag»UlskoltetS betänkande,
hwilken med Ja befwarades.
Högsofl. Ridderskapet och Adeln atfflldes kl- 2.
In liäem krotocolli.
6.
Fredagen den 5 Januari!
Plenum kl half 5 eftermiddagen
Justerades Pleni-Protocollek för den 19 Dccemb.
Unker Justeringen begärde Friherre 8tael von
I^ollliein, Loritta bollvig akt kill sine den 19 December
yttrade tankar rörande answarighets-Lagen för
Stats-Rädet, sä göra följande tilläggning, hwilken
upplästes.
Utom de skäl jag hade aran anföra för
den anmärkning jag rog mig friheten göra e,
mot den af ConstitutionS-Ulskottel projccterade Answar
righeks Lag för Stats Raden sär jag äran , jemte till.
kännagifwande af min förundran öfwer den tanka Constilukions-UtskottetS
oktningswärde, upplyste och skarp,
finnige ordförande framstäf, att nemligen en Leda.
220
Den 5 Ianuarit.
mot as Stalö-Radek, som för sel och förbrytelser,
biismit dömd förlustig sitt Embete, wäl more oberäc,
tigad, att acerfa fm plars innom Staks-Radct, men
likwäl kunde med heder nytja och gagn för Riket be»
strida någon annan tjenst, hwarisran han således icke
borde ukcslukaS, nu ytterligare åberopa iL2 §. i Rego»
ringS.Formen af den 6 Junit innewarande ar, som
stadgar, "art Riks-Rätten åge, sedan ranfakningm
' fulländad ar, och dammen efter Lag fäld, att densamma
''för öpna dörrar afkunna. Ingen hafwe magt, art
''sadan Dom andra, Konungen dock obetagit att gö"ra
nåd, hwilken likwäl icke ma sträcka sig till den
''dömdes återinsättande i Rikets Tjenst." Hururvida
denna aberopade §. kan förenas med Herr Baron
ölsnnLskeims yttrade förklaring af 4 K. i den
projeckerode Answarjghets Lagen, ösiverlemnas till Hög»
lrfl. RidderstapetS och Adelns eget upplysta be,
dömmande.
Denna of Friherre Ltaäl gjorda killäggnfng stut,
le i denna dagens Protokoll intagas.
Herr Grefwe» och Landrmarfkalkc» förmalte
sig ärna laka uppläsa BewillningS-UtskottelS
denna dag inlemnade betänkande öfwer Bewiljntngens
fördelning, men hemstälde tillika, om icke alla de widlystige
bilagorne dertill samt Tabellerne och project kill
Bewilinings Förordning kunde utan uppläsning fa läggas
pa borver, enar det syntes wara pätagligt, att
hwar och en därigenom bättre än genom en upplösning
stuile underrätta sig om deras innehåll.
Ridderstapet och Adrin kemnade härtill sitt bifall.
Ester någon wentilation, hwarunder af Hans
Cpcellence Herr Grefwe Kumb begärdes att Herr Gres»
wcu
Den 5 Januarii
22l
wcn och Landlmalffalken macke uppffiuta 8 eller 9 dagar
med företagandet af decia mai, och af Herr
LLrgliman, /Vmbrollus Magnus yrkades, att detsamma
ej marte företagas förr än Stats-Regleringen
blifwic ogjord, samt äfwen af Herr lilinglpcrr
6c-re>c, fräga blifwit wäckt oni tryckning af B-willnings-Uiffotietö
Betänkande, dies berörde Betänkande »
uppläst, fä lydande.
Wördsamt Memorial!
Sä wäl med anledning af de fran R fpectiwe
Standen inkomne anmärkningar, som efter Bewillnings
Ulffottecs egna etti D-^ss Betänkande under dea
2; sistledne September gjorde sörbchäH; får U^kocret
nu, jemte öfwerlemnande af de kl!! Bewillnings-För,
ordningens z dje Artikel hörande återstående H. §. angående
Upbörden och Redogörelsen m. m samt nödige
Formulairer i atfkiliige delar, äran tillika underställa
kill Riksens Högloft. Ständers närmare granskning,
nedanstående ändringar, tillägg och förklaringar uti
d-h förut uppgjorde, och, sä midt grunderna angar,
as Riksens Högloft. Stander fastställde proffe: kill
Stadgan och Tar.fferne för den bjifwande Allmänna
Bewillningen.
Såsom- med hufwudplanen i närmaste förening
warande, torde först böra beswaraS de emot Tariffen
N:o i gjorde erindringar, dels ifrån Wälloft. Borga,
rc,Ständet cm klaff rnes förökande till ett antal as 60,
fä wäl som att den första borde börjas ifrån etthundrade
RMs inkomst; dels ifrån Högwsrdige Preste.
Skändet, att afgifkerne i de nedersta eller minsta gras
berne borde något,förhöjas; oä) dels af Hederwärda
Bonde,Ständet, att lindring malte äga rum för ds
twänne lägsta klasterne/ men deremot en högre'pro.
Lss Den 5 Ianuaril.
gression iakttagas än den Tariffen utsätter för dem
som äga kwa tusende Riksdalers inkomst vä) deröfwer,
samt äfwenledes akt Bewillningen med en half
i stället för en sjsrdedels procent mä ökas emellan
hmarje klost för dem, hwilkas Rewenue uppgar till
2500 R:dr eger högre.
Da Maximk-Tariffens utwidgands till flere klasser
skulle rubba hela dest närwaranve skick, grundadk
pa en noga beräkning af witz personal och lampelig
afgift i hwarje klatz: da Statens behof hwarken niedgifwer
söcffoiilng helt och haget för någon Taxeringsgild
person, 'eger ytterligare nedsättning af de ringare
klasserms BewillningSrprocenk, hwilken för dem finnes
lågt bestämd j jemförelse emot hivad de förr betalt,
och det större understöd Riket nu krafwer: och dä a.
ter de högre klafierne blifwik i mohn af deras bättre
wilker och mer förmögenhet påförde en ansenligt stigande
afgift, sa har Utskottet icke funnit sig kunna
utan förfelande af bade säkerhet och billighet tillstyrka
Maximi - Tariffens förändring i någon af ofwan an,
förde delar.
Dernäst tror Utskottet dest uppmärksamhet böra
lemnäs till de yttranden, som uppstart innom Hederwarda
Bonde-Srandet, att den Fullmägkige i Banque,
, och Rikögälds-Csntoirct uppdrague rätt, akt i
händelse af inträffande brist, påbjuda förhöjning i
Bewilinim,en ej ma sträcka sig lill dem som efter Miuimi-Tariffen
kunna wara taxerade; innom Högwördige
Preste-Standet, alt om öswerffotl erhälleS i
Bewillnlngen, sä att nedsättning deraf följande ar
kan medgifwaS, samma förmon endast ma fa till godo
njukaS af dem^ hwilkas algi t utgår efter MinjmiTariffen;
Innom Wäljofl. Borgare-Standrt af någre
Den 5 Annani- 22 z
dess ledamöter, alt rättigheten till Bewillnjffqsns ökande
eller minstning, ej ma öswerlakaS Fullmägtige i Banque»
och RikögäldZ-Contoiret; deremot andre Ledamöter
af wäibemälke Srand yrkar, pä ilka satt som
Hederwärda Bonde.Ständst, att om brist i Bewiliningö-skyldigheterne
uppstår, fyllnsdsn dertill ej ma
fördelas pä dem stim betala efter Minimi-Tariffen;
samt innom ej mindre Wällofl. Borgare-Ständet, an
Höglofl. Rrdderffapet och Adeln, att derest Bewillningen
giswcr öfwerskott, det samma ma anwändaö
kil! afbetalning ä Rtköskulden.
Ester att hofwa tagit alle detta under öfwer.
Vägande, kan Utskottet ej neka att ju flere eflertän.
kelige swärigheter wjsa sig ivid del föreflagne uppdraget
till ofwanbemälde Fustmagttge, att öka eller minsta
den Bewillning som genom uppgjord Taxering för
en hwar, kunde wara bestämd. Fruktan för förhöjning
skulle möjljgtwiö forma ds mindre Vältänkande,
att söka, medelst felaktigt uppgifter eller andra »lillbörlige
ukwägar, bereda sig en lägre afgift, an den
de rätteligen borde Vidkännas. Den vkunnoge ibland
Allmänheten skulle swärligen kunna öfwertyga sig att
uödwändigheten för Statens inkomst förtskrifwit rn
dylik tillökning, utan snarare falla pä den tankan,
att den samma härrörde fran fel i förwastningen och
såsom missbruk och osäkerhet underkastadt, icke wore
ett af Riksens Ständer i utökningen godkändt steg.
Om ater nedsättning något ar inträffade, skulle män,
gen tilläfwcnkyrs göra sig räkning dera, att om allt
riktigt tillgadt, den likaledes förde följande arén bord?
fortfara, och missnöje uppkomma dä detta hopp felsiagit.
Uppå desse och flere sig företeende anledningar,
«nser Ukffotttk sig rm mera böta hemställa, vm ej
för»
224
Den 5 Januari»'
förslaget rörands ifragawaralche öfwerlatelse till Full,
mäglige i Banguen och Riksgä!ds>Contoirck helt och
hållet ma förfalla, och hwarigenom Skaren desto min.
dre lärer äfwsnkyra något wästnkeligt af fine inkom,
ster, svin Bmstllningen .sadan den nu blifwer fastställd,
endast sträcker sig till nästa Riksdag eller en
tjd af fem ar, da efter wunnen erfarenhet, de ralke!»
ser och ycrexljgars försigtighetsmått kunna widtagaö som
simias nödige; hwaremvt Utskottet nu för närwarande
tror allt kwiswelsmal och möjelig osäkerhet i förs.
nämde matto, bäst häswaS, om Riksens Höglost.
Stander, dä Bewillningsmmman blltwer bestämd och
anflaqen, täckas tillära att wid iördelningen deraf,
T risterne eller afgifterne ursäktas och okas till
166,666 Riksdaler zr si. uröfwcr den lommas belopp,
samt att förenömdr Fullmagtige ma sa sig förelagdt,
akt t sall Bewiliningen lemnar öswerskott, dek samma
j Banguen insätta och R>klenS Ständer wid deras
nasta sammankomst tillhandahålla
Hos
Utskottet haswa härefter till utredande blif,
wlt förelagne de frågor'som aro wackre innom Re,
spectiw< Preste. Borgare- och Bonde-Scanden angående
klassifikation ä Lemman; hivarwid somlige förment,
akt siere grader borde utsättoö, och de sämre
Hemman tili ert lägre warde taxeras än efter 2,0Lc>
R:dr och andra äler, akt de öfrige klasier mä förhö,
jas och Hemman öfwer 8.0OO R:dr uppskattas till den
summa som swarade emot deras werkeliga godhet och
gällande pris.
Under betraktande af de siere olägenheter ett tille
ökadt antal af klaher a Hemman skulle medföra,
hwarigenom större utrymme lcmnades för den egennyt,
lige, akk yrka dess Hemmans nedsättning cili en rin.
ga,
Dm 5 Jemani.
227
gare grad an det rätteligen hörer, hwarwid ock
Tareringkmännens prösningsrätt biiswer än mer bc»
kymmersam, därmed lstwäl, efter hwad Ucstotkrt
redan i dest sörea Betänkande anfört, någon lindring
icke skulle tillskyndas Hboerne ä de s,vagare och min,
dre Hemmans delarne, emedan vesta i alla sali icke
kanna Maggas en ringare afgift än Torpare; har
Urskmttt trott sig sakna skjäl alt godkänna anmärkmngen
i denna del. Beträffande aker andragandek
cm ännu ytterligare förhöjning a de utsatte Etasterne,
samt de ännu bättre Hemmanens uppskattning efter
Varas fulla warde; sa förmodar Utskottet i sörre hänseendet
art Gradation?» elier skillnaden emellan de a
Hemmans olika wärde föreslagne Minimi asgifter t
Tre Closter, torde wid etc noggrant skjärjkadande
sinnas wara emot hwarandra billigt afpastade, och ace
någon ändring salunda deri icke bör äga rum. Hivad
deremot angar dea sednare omständigheten, sa har
wäl Ucsköttet förestäldk Sig, att sällan skulle hända,
det någon som ware ägare lil! ett Hemman af högre
an ZUtatusende Riksdalers warde, ej komme akt utgöra
afgift efter Maximi-Tariffen, och således Vermls förra
gängen bestämt gränsen för Minjmi-Bewillniugen
af Hemman; men som denna förmodan icke egcnceligen
tniicsattar någon fullkomlig wisthet, och det otwif,
welagkigk är rärkwisi, att ben ena fastigheten icke
mindre än den andra taxeras ester dest wärkeliga be >
skaffenhet och godhet, hwilken synpunkt U>skottet jem,
wa! oasbrukik sökt iagttoga wid afgisternes öestämande
i alt öfrigt; sär Utskottet med fullföljande deras tillstyrka,
att Hemman som äro wärde öfwer 8,000 R:dr mä,
i mohn deraf och ester jämnsörelse af hivad för de
lägre graderne är wordek utsatt, anses med ökad HL.
Riod. och Ad. pxor. 5 B. gre
29- «
226 Dm 5 Januarii.
gre Minimi-Bewillning; dock att wid sadan Hemmans
uppskattning, dyrkare och betydlige abyggnader, hwil.
ka ofra för ägaren medföra onyttig kostnad, icke ma
komma i beräkning.
Enahanda skjäl fom har näst förut anförde aro, lara
ock aldeles wara gällande och tillämplige för StadsJördens
Taxering, och kan Utskottet altja med åberopande
af dem och dest förut afgifne utlåtande härom,
lika litet understödja Wällöf!. Borgare. StändstS pästående
om en nedsatt lindrigare afgift ä densamma,
som Högwördige Preste - och Hcderwärde Bonde Stan,
dets yrkande vin förhöjning deras i de utsatte graderne,
men finner endast det tillägg här böra ske i likhet med
hwad nu om Hemman ä Landet förordnat är, akt den
Star- jord fom kan wara ward öfwer Etthundrade R:dr
tunnelandcc eller tredje graden, ma i jemförligt förhållande
deremot, efter dest waran de bättre beskaffenhet,
taxeras till högre Minimi afgift.
Bland de ämnen som fordrat UlskottetS granlaga
vfwerläggning, har förekommit, om och huruwida någon
Minimi afgift för HuS i Staderne borde stadgas
esler ej. A ena sidan är anfört, att desis utgöra
en gansta betydlig och redbar egendom, hwaraf inne.
hafwaren kan draga inkomst och förmon: att således
i händelse ägaren icke ar i den författning akt han
/ kan uppföras till Bewillning efter Maximi-Tariffm,
han desto häldre för sitt Hus, bör äläggas Minimi-afgist,
stm densamma egentriigen more svarande emot
en fcnster-afgisk, hwilken förut af Husen utgakt; och
för öfrigt instämmande med den en gang fattade grunsattS,
att alla Fastigheter och dylika synbare Ägodelar,
skola, sä wida inkomst Taxeringen icke kan tillämpas,
en wist skyddö, eller Minimi-Bewillning äläggas.
Den 5 Januaris. 227
Häremot är a andra sidan anmärkt, ntt för
hwarje Medborgare sa i Staden som a Landet är bo«
siad och rum lika oumgangclige tili hang rörftse och
handtering, och akt dä man i ett fall skattar för denna
sednare, synes någon fördubblad afgift icke böra
stadgaö, hwilket skulle inträffa, om bewillning äswm
bcstämme.6 ä de Hus, som erfordras kill egenskapen och
urösningen af enö yrke i Samhället. Emot Hemman
och Jordbruk ä Landet/ star alkid i jemnsörelse Näring
och Handtwärk i Staden; och dä Hus och byggnader,
som U skottet förklarat ej böra komma i beräkning
wid Hemmans uppskattning pa ena stället äro fri tagne
fran Minimi, afgift, bör och enahanda förordnande
galla för det andra, till iagktagande af nödig rälkivi,
fa och billighet. Widare har bsifmit erindrat, art
Hus sa wäl a Landet som i Staden är lika säker och
formenlig Egendom eller tillhörighet, ulan alt något
annat än desi större eller mindre wärpe hwar som
hälst utmärker skillnaden; äswen som Fenster:',,stS»aspsten
esker förra Beivillnings.stadgan träffat ej mindre
Landet än Släderne. Af Utskottets i nu afgifne pro«
jeckct lill förordningens r:sta Art. g §. lämnade tilla,
reise, att den som betalar hyra för nödiga rum,
mä denna utgift frän sin inkomst afdraga, förmodas
ock den följd kunna hämtas, att hör förutsätter det
någon särskild Bewillning för de Hus och rum man
behöfwer arc nyttja och bebo, icke bör komma i sräga;
och att i Städerne wardera och uppskatta alla Hus,
skulle göra TaxeringS/förrättningarne derstädes högst
besivärlige, men inbringa ganska liten inkomst för
Kongl- Mojtt och Kronan; hwarjemte enär de fläste
ägare till större Hus troligen komma att uppföras till
Maximi afgift, Minimi,Bewjllningen af Hus endast
skulle träffa de fattigare.
Till
228 Den 5 Imu-arrt.
Till afgörande af denna, sig yppad? skikjacktlghet,
har omröstning innom Ukstoitec ölmvit aigläid, derwid
pluralitercn as Högloft. Ridderffapets och Udelns samt
Hedern örda Bonde-SkandetS Ledamöter stadgadt, att
aile priwate Hus i Städerne, st'u!le med den i sörsta,
get msatte Minimimfqift anses; men Högwördige
>s)reste,Stande?s och Wällofl Borgare-Srändets Ledamöter
aker warit af den mening, att för Hms i Stä,
Verne denne afgift icke bör erläggas: och som twenne
Srand Medes stadnadk i olika ranka emot ds rwcnne
andra; sä har Utskottet trott sikt åliggande fordra,
arc framställa bada desin alteruakiiver ri!l Riksens
Högloft. Ständers egna Högt upplysta pröfning och
widkaqande Beslut; lör hwilkrn orsak bägge de morsat,
le Reiulraren hos Utskottet blifwic i Project tift för,
sättningen upptagne.
Utskottet har bade förut Sjelf insett ost) anuu
närmare genom de kran alla Respectiive Scanden der,
om erhallue anwisningar bliswir öfwertygadr, ej aftenast
hur» swärr och nästan ogörligt der skulle blsiwa,
akt uti Bm iftnings Förordningen uppnämna hwarje
Embeks och Tjensteman i Skaten samt noggrant visat,
ra den a honom belöpande afgift, hwarull fordrades
fullkomlig och säker kännedom af alla deras färskildte
Löneinkomster; utan ock att såsom oftridigk bör anta,
gaö det Lön och andra förmoner j Tjensien icke inne»
fatta samma egenskap, elley skäligen kunna beiäggaS
med lika dryg Bewillmng, som afkomst fran egendom
och andra sjelfrädmw liiihörigheker: hwarförukan
ett ömt afseende synes allmänneligen wara talande för
Löntagare, af hwilka de fleste hafwa en ganska knapp
vch ocillräckelig aflöning, samt genom waruprisernes
owanliga stegring äro försatte i en bekymmersam belä
gen
-
Dm s hannar!!.
229
genhet. Utskottet förmodar utur desie föranledanden,
ej haima mrhraglk sig om Riksens Högloft. Ständers
afsigt, dä Utskottet nu förestår, akt Tareringsmännen
i orten, hwilka äro i tillfälle att skaffa sig säkraste
underrättelsen om hwarse derwarande EmbrkS och Tjen«
stemans Lön och öfrige förmoner as Syöian, mä äga
rättighet att bestämma huru storr belopp en sadan Persons
hela inkomst af Tjensten utgör, och att derefter
påföra BenMnings afgiste» i öfwerensftämmslse med
hwatz u:i medföljande Project kill i M m. af 1 2irr.
z H. nu för Embers och Tjenstemän serskilt ulsakt är.
Sedan Utskottets förra Betänkande utmärker
den brydsamma vswerläggnjng, som da föregått stadgandec
afBcwillntng a Cuacterer, och alt Rikets påkostande
b hos om bidragande och tillskott af osta och
en hivar sör Skakens hchp, förnämligast werkat Det
deruti wtdragne bestut. Enar riker flere häremot
gjorde påminnelse innom Högwfl Riöderskopet och
Adeln, Högwördige Preste- sa nt Wällofl. BorgareStanden,
Utskottet bordt öfwer detta ämne sig a nyo
yttra, hofwa en del desi Ledamöter, under upv^epan»
Ve af de skäl, som grundlagt förra Utlakandet, förblis--  wik i den tankan, akt Carackerer mä med sadan afgift
beläggas, som dek nytzbcrörde förstaget ukwisar; men
Utsi ottetS öfrige Ledamöter lwärtom, med bestridande
häraf onsedk att Caraccerer, såsom wedermann af
Kongl Majstö Nåd och ukdelte kill uppmuntran eller
belöning för trogne kjsnsi.r emot Konung och Fosterland,
icke borde med någon ärlig afgift betungas, och hwilken, sädan
den bliswit förcsiagen, more dcstomer obillig och härd,som
den icke skulle drabbade förmögnare, som ukgöra MarimiBewillning
Utan endast dem sam änäaga Miäimi-afgist,
och hwilko fuargre borLs lindrig w?tzrpfaraS. I
2Zs Den 5 Januari!.
stende harM och da desiukom dels någon serdeles tillökning
i statens inkomst genom i frägasakks afgift
icke kan päräknas, da de derifrån undantagas, sem
fält en grådö högre Carackere an deras tjenst medförer,
och dess för Taxeringsman»»; blifwer swart, att
pröfwa kill hwilken grad en sadan Persons undsängne
Tirtci kunde räknas, hafwa sistnämde Ledamöter
asstvrkdt, all Bewillning a Carackerer, och endast trott
i Bewillmngsförordningen böra inflyta, att Caracreri.
cerade Personer, som ef haswa någon inkomst, Tjenst
eller Näring, böra taxeras lika med obemediade StåndsPersoner.
ÄZid härvfwer innom Urstottec för sig gängen
wettring, har Hederwärda Bonde,Skandet fast,
stäldt den utsatte Bewillningen a Carackerer, och
Wälloft. Borgare.Skandet sä wäl som Högrvördige
Prcste.Ständck, stadnadt härom hwar för sig i paria
woka, men Högloft. Ridderskapec och Adelns plurolitee
osftagit all Bewillnings afgift ä Carackerer; hwilket
förlopp Uistottet sinner sig wördsammast böra inberätta
och bagge meningarne lill Riksens Högloft. Ständers
egna Höggunstigt; pröfning hänskjuta.
Ptkerligare inhämtas af anmärknings puncterne
t-.isr ver förut insände Bemillnings-Förftaget, huruledes
hos Högloft Ridderftapet och Adeln blifwit anfört,
«tt da en gift Man för sm och sin Hustrus samfälta
Egendom och inkomst, utgör Bewillning, borde
serskild afgift icke för Hustrun beräknas; men om ock
en sadan Datr more oumbärlig, borde densamma fran
och med l7:de och fallande Ciasisrne, såsom för högt
tilltagen, nedsättas; och hos Wälloft. Borgare,Standet
ar yrkat, dels att Hustrur bords aldeles befrias fran
Bewillning, och dels art Ungkarlar som rwpnädk 2s
ars alder och ägde behållen inkomst af r,ooo R:dr
borde aläggaö en serskildt högre Vewilinfrg af zz och
en
Den 5 Januarir- 2?r
en enkredjedef til! zo procent emot gift af kika wi!kor,
och Hustrus Bswillning da i detta sednare fatt bestäm,
mas litt 2 och en half procent, men eljest blott till
en half procent emot Mannens, dock aldrig under 8 H.
Akt en gift Man som försörjer ert större Hus,
häll och uppfostrar Barn cil! nytkige medl-mmar deri,
genom gagnar Staten ganska mycket, är rvisterligen
ostridigt, och kunde således med »agot skak en morswa,
rande gärd äskås af den, som pä detta satt icke upp,
fyller Samhällets fordringar; men da dek alrid blifwer
swart, om icke omöjligt akt afgöra, huruwida en.
MedborgareS omständigheter medgiswa honom akt gif,
ta sig ester ej, hwilkel j alla afseende» bör bero af
hwar och ens fria wilja, samt as omförmälde förhöj,
ning i Bewillningen, Skaten icke ester skulle hämta
betydlig inkomst, dä inga andra än de som hade
i,coo Rchrs Rewenue och deröswer, med berörde till,
vkceBcwistning skulle anses, och hwilka andä i samma
mohn som deras behållning är stor, i progression war,
da beskattade; finner Utskottet alksä icke tillräkelig an«
ledning, att a lägga Ungkarlar serskild förhöjd
bewillning.
Häremot och kill befordrande af en mera jemn
och rättwis fördelning i BewillningS ahlsten a Hustrur,
har Utskottet nu föreflagtt den jemkning och ändring
som i Ark. z § och g mom. omförmäler, samt lika,
lebes wid närmare öswecwagande as BewittnjngS-Uk,
fkylldernaö bestämmande för hsmmawarande Söner
och Döttrar, i följd af wiste derom gjorde framställningar
nu mera utstakat deras afgifter p» sätt sam,
ma §. 4 och -;:te mom. innefatta.
Mangfalldiga ansökningar om försoning srärr
Be.
LZ2 Den s Januarii.
Bewillnkngen dels för siere orter, och dess till ett wid,
sträktare belopp an den förut projrrcerade FörsrdningenS
i Art z §. upptager, hofwa biilwik anmälde j sä ival
Wallof!. Borgare.Ståndet, som Hederwärha BondeStändsk,
och derifrån kill Utskottets utlåtande hanwiste.
Först förekommer harwid Riksdags fullmägtigens
fran Uddewalla anhäfjan om en utsträkt Bewillningsfrihet
pa Ser ar, det innewarande oberäknad!, för
alia dem i berörde Stad som icke äga roos R^dr behållen
inkomst, och tnvarkiil Wällofl. Borgare-Ständer
i sä matto lemnadt sitt förord, som ständer önskad! att
Uddewalla marke winna en lika försoning frän Be»villningen,
som för Westerbotten bliswir medgifwen.
Da Uddewalla uiidergävc en owanliat swar och total
förödelse af Eldöwäda, hwilken olycka torde otwifwelogtigt
fordra ett lika ömt behjertande som den Landsort,
hwilken med Aiendens jiuall warit plägad och
hwarföre nystberörde Srad jemnwäl redan genom rindfangen
Konungens Rejolution är till erkänd befrielse
frän Bewiilnjng, kror U-fkotket sig böra uppå förestående
bewekelsegrunder och etter Wällofl Borgare-S an,
ders enhälligt yttrade åstundan, nllstnrka, att samma
förmon som för Westerbotten, bewtiljaS Uddewalla
Stads Jnnewänare, sä «tt pa Fem är eller till näfta
Riksdag, alla de as dem, hwilka ef hofwa Femhundrade
R.dr behållen inkomst om äret, befrtaS helt och
halli! fran Bewillning, och aker de, forn hofwa stö-re
rewenue än denna stimma och salunda böra till taxering
uppföras, åtnjuta en tredjedels minskning emot
hwad Tariffen N:o i påbjuder.
Jemwäl är af Östersunds Siads Riksdags ombud
begarr, art Innebyggarne derstädes matte, sa wida de
idka Borgelig näring, pä Tjuge är warda frikaliade
frarr
Deri s Januarir.
Vewillnkng i ds fem forsta am, till hela, och i de
femton efterföljande till hcwwa beloppet af dylika uk,
fkylher. Med aberopadt stöd deraf, alt Ostersund
hittills warit föruunad en wiss eftergift i Bewilli,ingen
och kill ytterligare befrämjande af denna för or.
ten sa nödwandiga Stads förkofran, hemställer Utskottet
om ej de af Östersunds Jnnewanare och Bor.
gare, hwilkas inkomst om aret ef sträcker sig kill zgz
R:dr i6 h.; mage warda ansedde med en tredjedels
mindre Bewi-lningsafgif-, än lika personer i femte
ClaSsenö Städer böra utgöra.
Som enligt. hivad nu mera killsörläckigsn blifwit
ripplyst, den delen af Nordmalings Socken i Anger,
manland, som ligger Norr om <)re Eif, lidit ferde,
leS mycket af krigrtö härjningar och smara följder, sin.
ner U skottet sig icke kunna magra dess äskade förord
alt hos Riksens Högloft Ständer föredraga, sm ej
de af berörde Sockens Imiewanars, som bo Norr
om O» Esf, mä i fem ar, inen de öfrige, pa satt
Utskorcet redan förcsiagir, i ewa är, njuta enahanda
Bewiiiningsjrihet, som Westerbotten.
Det har ock b'ifwit anmält och bekräftadt» ate
Skillingsmarks Socken i Wärmeland, warit pa samma
färt som Köla, Eda och de flere Socknar derom»
kring wid Norrska gränsen-, märkeliqen beswarad af
Krigsrustningar derstädes; hwada» berörde Socken
äfwen torde fa åtnjuta enahanda BewillningSfrihct,
jom dessa sistnämde rillagd buswic.
Dm del af Allmogen k stora Kopparbergs !än,
som är alaqd utgöra Grutwehjekpen til! stora Kopparberget,
har genom wederbörande Fustmagtige t He.
Ridd- och A. Prvr. 5 B. d-r
Z2.
2?4 De» 5 Januari!.
derwarda Bonde-Skandet, förklarat sig ej kunna at«
nöjas med den lindring i Bewillningen, som u flottet
i chte Momentet os första projecterade Förorvnin,
gens r Arr. och z §. lacic äga rum, utan med för.
ment styrko af en företedd Kong!. Resolution under
den is! December 1765 yrkat fuiikomlig befrielse frän
alfa dylika U.skylder. Men alldenstund, Utskottet,
forn i detta ämne fokt närmare kännedom, blifwit
upplyst genom ett Kongl. Ma>:tS till Dess och Ri.
kelS Kammar och Bergs, Colleqier, den zc> Mars
1791 astätit Bref, att bcmälte 2lllmoge för Grufwe.
hjclpenö answarande hafwa anseniiga fvrmoner och en
den tiden u:räknad besparing till icke mindre än 4Z7L
R:dr Ig st. 2 r:st. frän andra allmänna pä-agor,
samt nämde ^jllmoge dessutom, efter i^oo ars För.
ordning utan deröfwer anförd klagan, med Bewilluing
i lika mohn som nu, blifwit ansedd, kan Ut.
skottek ingalunda för sin del, med bifall gilla den
gjorde anhållan om en ännu större eftergift deraf.
Icke eller finner 'Utskottet att de i r Art. z §.
och 5 Mom. af bcsagde projcct kill Förordningen,
nämde Personer, hörande till Eskilstuna Fabriks-ins
rättning, kunna, oagkadt den härom innom Wäilvfl.
Borgare. Ståndet wäckre föreställning, skäligen tilla,
laö mer afdrag i Buvillnlngen än redan bestämt ar.
Utom förenämde och de flere i ProZeckck uppräk.
nade orter, hafwa för ännu mänga andra Prowincer
och Socknar, anspråk genom deras Fullmägtige,
dels i Hederwärda Bonde-Standet, och dels i Wällöf!.
Borgare Stander blifwit gjorde om förskoning i
mer eller mindre matto fran Bewillningen, under as
beropande egentrligen as lidna förluster och uppoffrin,
gar
Den 5 Januarii. 2Zf
gar genom kriget: och ehuru det more för Utskottet
en sann killfridsställeise att äfwen kunnat fä utwerka
för desse sökanden, w?dermä!en af Riksens Ständers
ädelmod; dock som Rikets närwarande belägenhet fordrar
ett gemensamt bidragande till fyllande af dess
behof, hälst tyngden för de öfrige Medborgare eljest
skulle blifwa allt för tryckande; hwadan ock åtskilliga
af Wäibemästc Stånds Ledamöter högeligen motsagt
bade desse och en del af de redan bifallne, föranläkes
således Utskottet akt neka allt afseende a hwad fom k
anförde matto bliswit yrkat för sisisörmalts Orter ^och
Socknar, hwilka icke kunnat ådagalägga akt de fäkt
widkännas ett swärare missöde och wärre olägenheter
af kriget, än de som allmänneligen imräffat, och en
hwar i sin mohn warit underkastad.
Wid de rist 2 Art- af Förordningen föreflagne
serskildte afgifter, har innom'Wällöf? Borgare-Ständer
i si-nnerhet erindran uppstadc Deremot, att Kopparw-rkcn
wörö belaggde med en wiss afgift för hwarje
steppund, utom den Bewillning som Wikens ägare
lika fullt antingen efter Maximi eller Mmimi-Tariffen
kommer att utgöra.
Uijkottet mäste tillstå akt denna anmärkning a.
ger sin goda grnnd, och att anledningen, hwarföre afgisten
för - Kopparwerken b;ef införd »inder berörde
Artikel,? hämtades derifrån att Fjcrdepartsägarne af
Fah'u Grufwa wero allt för kringlpridds, och med
Bewillning annorledes icke säkert kunde träffas, »nen
sedan upplyst blifwlt att FjerdepartSlorkcrne uppbjudas
och lagfaras, likasom fast egendom; sa sinner Utskottet
»ner lämpeligt att Minimi-asgifk derföre, fä
wäi som för Koppar förädlingen efter hwarje K>kep
-
pund
2;6
Den 5 Ja-marik.
pund utsätkes; och otc alwen Vsivjliningen för Re.
cognirions, E kogar ma betalaS efter Tariffen Nw 2
pa sätt tilläggen i den samma utwlsa.
Någon ändring, ehuru påstående d rom bil wik
gjorde, kan Ulstottei för fia de! icke tillstyrka i ywad
projecter upptager för insatte copual-n i Troichaile
gamla S ulswerks Byggnad, hwilka stro tarerave till
en fjerdedel af räntan i anseende list den märk-ilga
winst, sam rillffyndaS inmhafwame af desse fordrin,
gar under owauftgt lang lid, ställde pa etthundrade
är emot dubb-ic intresse; hwareurol Ulstottec med o,
gillande af hwad derom är anmärkt, hwatken inser
någon bililq grund att öka de för Disconterne och
Tullarrende Actterne resta ne Bewiliningsprocent, ester
are biträda Hederwära Bo de-StandetS yrkande alt
hwacje Rustljenstsmark mätte utgöra fyra kappar
Rag ester dest warde, hwarwid blott torde af 'U stor,
tet böra förnyas hwad Utstoitrt i För-aklninzsn rist,
kannagjswit, att den as hvarje Rusttlenstsmark ui»
gående ätta fkchings afgist, ;nae-ot>ar etr stags gruuv
,
som astrid blifwcr jasistärdo^de.
Ulffoktct tror häre ter dess äijggande fordra, akt
inga i yttrande om de store » Riket »varande Pubst.
gue Cassör och Prnningewerk, samc huruwiva de na,
gon Bewistning böra maggas.
Af dem anser Utskottet Enke, och Pupill Cassan,
ArmeenS PensionS'Cassa, Amiralmrs Krigsmans,
C.ssan, Wadstena Krigs.nanshus.Cassau lamr Aoeiiga
JungstuSliftS-Cassan, lajöm hörande under bios olus,
icke kunna harwid komma i staga.
^rvab deremot angar sa wäl Stockholms Sladö,
som
Derr 5 Ianuanr.
2Z7
sorn Rikets Allmänna Brandförsäkrings Casla; sa är
förhållande härmed sadanr, ack Stockholms Brandförsäkrings
Contoir genom Reglementet för det sam.
ma bliswit befriat frän alla sa beskaffade cffgsfcer, och
i grund deraf någon Bewillning derföre icke eller erlagt
; afiSensom allmänna Brandsörfäkrindswerket, e,
huru ej med frikallelse forsed. , lärer, sä;om egnadt
lil! enahanda ändamål, till godo njura kika förfarande.
Om a ena sidan kan anföras ack ett W rk,
som färt missa förmohner och priwilegier kjllagde, bör
dcrwid bibehäilas, jorde ä den andra icke mindre böra
öftverwägas, att da jadant Werk efter njuten frihet
i manga ar onseniig-n förkoftat sig, och derigs,
noin kommit till en förmögenhet om gör dess egen
båtnad ännu mer beroende af Rikets öden och pen,
r.ingccmgelägenheker, synes icke efter bliswa orättmist,
om samma werk sedermera förpligras kill deltagande L
Statens upprätthållande, och hwarwid destomjndre nä>
gon inwändntng lärer böra galla, som Jern Conto!,
relS Catza, jemma! tillkonunen genom enstildeö sam»
manskotter allt sedan 1705 arS Riksdag, becait ärlig
bevillning.
Utskottet anser sig derföre haswa tjl! Riksens
Högloft. Ständer bordt hemställa, om cj, jcmre
Imu-Conkoirck, Brandförsäkringswelkens Cassör bora
laxeras till Bswillning efter Tariffen N'.v 1 för de,
ras b,"hallna arliga inkomst och ett lika stadgande äf,
wen iagttagas för alla andra allmänna Castor i Skäe
Verne och pä jändek, hwarunder U.tbsttet nu ; sand
andre sar namna Knekte LegsmeWe-CaSstin i West,
maniond och Uddemanta?s-C.aSsan i Gefieborgs Län,
ftmt alt endast de Fonder som tili Varnihtrligheks,
S"'f
-
2^8
Den 5 Jamiarlr
Errftelsek blkfwit anstagne, ma warda fran Bswillm
^safgift friragne.
Emot sörstageks z^djs Artikel har i oen puncten
som rörcr TaxcringsmänS mä>lande och deras amal ,
b pwit af Högwördigs Priste-Scandet anmärkt, akt
hwarje Ständ borde utan inedwerkan af något annat,
fa nise sina egna Deputrrade och lika manga af hwar.
dera Scändet utgöra Taxerings Commitkeer fa i Skaderne
som ä lander.
Dä den nu författade Bewillnkngs.mekhoden wasendteiigen
hwilar pä ett frick och oiuflrankt förtroende
til! TaxeringSmannens nit och redlighet, hwilka
följak-teiigen böra tillsättas efter de Skattdragandes eg.
na kallelse och omrcsinnig; simt ater om ,'lka manga
af hwarje Stand flusle bewista alla Taxeringar, fa.
dank ofelbart medförde stor kostnad och swacighst ritan
någon motswarande nytta eller förmon, förmodar
Utskottet att hwad i dessa delar blitmtt ak Utskottet
förut hemstäldt, är för Bewillnings-föistagerS
Utöfning mest anwäudbart.
Ds» ölwerklaqade omständigheten deremot akt
Pastor i Församlingen wid Berednings-Committeen
skulle wara P-okocollbförande, bsifwer efter Ulskot,
récs mening derjgenoin undanröjd, om hwarje Socken
eller Berednings, District älagges att anjlaffa
skickelig person till denna förrättning.
Hos Hedcrwarda .Bonde - Ständer har uppkommit
twifwelömäl, huruwida klagomal öfwer Bewi-kuing
lamp ligast kunna pröfwas af Compromiss, uti
hwilkcn punct ännu mer hos Högwördige PresteScandct
b.ifwit pämint, med »vidlyftigt förklarande
att
Den 5 Januarii
att denna anstalt tyckes strida emot Rsgerlngs-For,
men och Rikekö fagar, samt betaga Kongl. Mast
Dess höga rakt akt genom sina Embeksmän handtera
och asdömma dvlika frågor, jenne annat mera sist,
bemätte Srands prococoll härom innefattar, hwaraf
Utskottet ser sig i sörbilideise att häröfwer inga i ett
närmare rurcdande, än Hetta ämne eljest fordrat. I
olla tider har rättigheten att beskatta sig sj lf tillhört
Swensta Folket. Denna rättigheten är ock genom
Regerings,Formen af den 6 sistledne Junti Folket
och Dess Representanter Riksens Ständer förbehållen.
Med rättigheten att sig Sjelf beskatta, följer ock den
att utstaka sattet, huru de bewiljade medlen böra för»
delas, huru Toperingarne mage werkstäilas och de
uppkommande olika begrepp eller twchigheter af För,
fattningens förstånd och BewillningL,U stylderncs be,
räknande', böra afhjelpaS, hmarwjd det icke kan onsö,
ras, att Kongl. Mattts Höga Lagskipningsrätt härigenom
i någor matto bli fwic för nära trädd, da blott
en mer begwäm och mindre kostsä..l utwäg här blifwit
förcskrsiwen tig Bewillningsmals urfkiljande, der,
rvid bade Kronan och den Skattskyldige hamia winst
af ett skyndsamt stut; och kiljförliteligheten om rätt,
rvisan fast heldre betryggas da egne Medborgare,
hwilka hemma i samma ort aga basta kännedomen
om de taxerades wilkor och ställning, anförtros denna
befattning, an cm den skulle ulöfwas af Embets,
män, de dar, la^gr derifrån wistande, oftast sakna
de upplysningar som härtill erfordras.
Utskottet kan uppå desse och de flere i Dess för»
ra Betänkande andragne skäl, icke hysa någon rwe,
kan om sä wäl brhöriaheten som nyttan och nödwän,
digheken af Compromijörält, samt ser således icke el,
lee
240
Den 5 Januari?'.
jer annrn rättelse i Projectet härom tarswgs, än ens
bast urwivgande deraf i fä mätt»,. s» Onver^Srakhägaren,
Landshöfdingen eller bet Kronär»; Ombud
som. Taxeringen bewistar, ma dä någon kan befinnas
wara för lage taxerad, jcmwät äga i fadaut fall begära
Compremgs; hwar:öruran U>bo:tec i listäggningcn
wid samma §. uppgifwik huru förhastas skall,
berest jäs stg yppar emot någon af Compromissarierne.
Äfvenledes bör icke obemält lemnäs, dek kill Ut»
skottet bliswir ingifwik ett Memorial af innehall, att
den om Hösten pabjudne UpbördSttrmin, såsom för
Allmänheten högst skadelig i det ds berak nödsakas för
hastigt afyttra dess Spannemäi och G^öda, samt
den tiden hofwa åtskilliga andra känbara ukgisrer,
jcmce det hwarjehanda befwärlighercr al wägelag och
annat da in räfsa, borde förflyttas rist wintren eller
Februorii manad; samt tillika att uppbörden, till und,
wikande af oredligs uppbördsmans stundom inträffande
prejerier och gröfwa balancer, hädanefter stug? besörjas
genom aine af hwarje Socken dertill Deputerade
personer, som genast etter dek medlen, för hwilka
Socknemannen alltid kjelfwe' anönarade, wörö infam»
lade, aflsswererade dem i Landl»Ränteriet, men blott
de blifwande restancierne feverurera af Krono-Betjeningen
mdrifwas.
De wälgörands affigker detta förslag adagalags
ger, haswa mitzerligen icke kunnat undfalla U:fkotketS
uppmärksamhet; likwä! och ta i förra sragan, det
wilar sig, arr den icke ka» sta wal tillsammans med
andre för närwarande gällande sörsatkniugar, som ut»
tryckeligen påbjuda, rörande tiden för indrifwandet
6f Kronans räntor, att dek ena uppbördsäret ej fao
tö'
Den s Januari!.
24k
löpa in i dst andsa: dä widare eftersinnas att Ut»
Kottet, hwars befattning inskränker sig blott kill upp.
giiwandeaf nödigs rtkesnören och föreskrifter för Bewill,
nings-UeskyIderne, icke eiler bestämt att de samma owilkorli,
gen och wiv answars följd ä sörsta uppbördsstämma»
bera betalas; och da ändteligen den de Skattdragande
obetagne frihet, akt om hösten afbörda sig sine Ulla.
o,or, torde wara angelägen och tjenlig, enär förhällan,
dek Med Allmogens penningetiilgängar genom warors
afsalu ä Marknader, samt andra sörksenster ar v ika k
särskilta orter i Riket; och hwad ärer beträffar upp,
bördens öfwerlärande till wisst Deputerade i hwarje
Socken, förutsätter sadant att i olla Socknar skulle
finnas pälikkligs och ffickligr personer, som för egna
angelägenheter Hade ledighet att samma göromål för»
walla, hwilkck dock hwarkeu kunde dem äfäggas, eiler
Socknen kAsörblndas answaret kör deras wcdsrhäsrig,
hec utan föregängit hörande och friwilligt begifwande
ä ömse sidor; hwartill kommer att om icke en lika
methods härutinnan följdes öiwer hela Riker, skulle
deraf möjeligen förefalla oreda i räkenskaperne; ty
sinner Utskottet desi? betänkligheter sä wjgkiga och stora;
att Utsksirec icke wägar tillstyrka i sräga satts
förändringar med Uppbörden och Redogörelsen, eller
derom inga i annar fdro,.dnande än som innefattas i
de dertill prosicttrade §. §.
T?ll wägledning och efterföljd lör Mantastskrif,
ning, Taxering och Redogörelse wid nu förändrade
methode i Bewiljningen, b>i!wcr wislsriigen nödigt,
acr behörige Fomiulairer jemwal härom uttärdas; men
emedan' dyijka föreskrifter närmast rora Rikets Upp,
bördswerk i allmänhet, och dem som hofwa answaret
Nior». Hch Ad. pror. 5 B. deri
242 Den 5 Januari?.
deröswer sig uppdragit; ky tror Ut,lottet sig härmed
icke böra taga någon widare befattning, än endast tilikännagifwa
detta sig företeende behof af ifrägawarande
Formulairer, och hemställer om ej Riksens Högloft.
Gränder skulle finna för godt, att hos Kongl. Maj:t
göra underdånig anmälan, dck wederbörande Collegium
och Embetsman macke anbefallas att författa
och kill efterrättelse fastställa sa dane Formulairer som i
osivannämds ändamål kunna erfordras och wara lämpelige,
pä det sa wäl enhet och ordentelighet i detta
för Riket och hwarje Medborgare högst angelägna
amne mä winnås, som ock lättnad och" redighet witz
»verkställigheten af de nya Beivillningsgrunderne, Ta,
xerjngsmännerne härigenom bibringas.
Alla öfrige fran Respectiwe Standen aflätne anmärkningar,
hwilka här oswanföre lill widlyftighets
undwikande omständeligare icke finnas upptagne, hofwa
antingen blifwit genom de uri nu medföljande
förslaget kil! Förordningen och Minimi-Tariffen skedde
rättelser och jemkningar, afhulpne, eller ock warit ef.
ker UrskottetS förmenande icke sa beffaffade, att de
kunnat föranleda till gällande afseende för de asystade
ändringarne; och får allfta Utskottet äran, alt härmed
wördsammast öfwerlemna verta sitt arbete i alla
dess delar, angående allmänna Bewillningen, till
Riksens Högloft. Ständers högt upplyfta pröfning och
afgörande; hwarjemre de serskildta yttranden, som
någre Utskottets Ledamöter asgiswik och begärt fa bilägga,
warda här soljakcige.
Stockholm den zi December 1809.
Pa Högloft. Riddersk pets Pä Höqwördkge Preste,
och Adeins Ledamöters Ståndets Ledamöters
»päg
-
Den 5 Jannartt.
24Z
magnar
fsacod Os la 6aräis.
magnar.
Nicolaus 6ar6sII.
Pä Wällofl. Borgare.
SlandelS Ledamöters
wägnar
/ruci. kisllin.
Pa Hedsrwärda Bonde-Standeks
Ledamöters
magnar
L. Lrs5vn.
projecc ritt Bewillmngs, Förordning,
i Arr.
Hwarje Smensk Innewanare, med undantag af
de nedanföre i Zivje och
och, pä sätt drr förordnas, dels serskildt ansedde,
dels fricagne personer, kommer antingen med en wiss,
ekter procent uträknad och i Tariffen N:o l, kallad
Inkomst Tariffen, bestämd progressiv summa för dess
behaline inkomst, eller med de serskildte för dess per.
son. Egendom, Näring och sä widare i Tariffen
N:o 2, äfrven kallad Skydds- eller Minimi,Tariffen,
fastställde afgister, att utgöra den Bewillning, som
a honom efter ettdera af dessa kwänne Taperingssätt
sig högst belöper. Till utrönande häraf, skall, utom
för de Barn, Hustrur ock Tjenstefolk, samt alla blott
med sin arbetsförmåga sig försörjande personer, som
rj hafwa »agon serskild inkomst, uträkning efter bada
Tarifferne för hwar och en uppgöras och i längden
utföras, och under hwiiken Bewillning tillika inberäk,
nas de särjkiidte Utskylder, som hittills under namn
af Lön- och Betalnings-a gift, Slottshjelp och Medi,
cina! Fond buswik erlaggte.
!§. i
-
244 Den 5 Januarik.
§. i.
Taxering efter behäUen Inkomst.
^ I Mom. Med behållen inkomst förstas allt
det bfwerstvkc, lvm om aret winnes genom afkastning
af Egendom, Pmningar, Handels, Bruks-- och Fabrigueö-rörelse
eller annan Näring, jemte förkjenster of
hwad anora lostiga företag och befattningar wara ma,
vch ifrån hwstkas inkomster endast får dragas de om,
kostnader, som i och för deras erhållande warit oumgange
ige, samt räntor för penningelan vch fädans
flullbec, hwara interesse erläggas bör. Salunda
blifwer inkomst behållningen
2tf Landtegendom och Stadsjord , hela askastnin»
gen, efter afdrag af ds i och för Egendomens bruk»
ning under aret gjärds utgifter, medelst utsäde , kjen,
stefolkets Foda och Löner, jemte Skatter, underhåll
of Byggnader och andre egendomm nödwändigt at,
följande utbetalningar, hwatibjanb dock edlings- samt förbättrings
kostnader ej fa räknas.
Af HnS i Stader,ie: den Hyra ägaren uppbar
efter afdrag för högst nödwandige reparationer vch onera.
Af Handels- Bruks- Fabriques eller annan rörelse
och näring: en Handlandes eller Zdkares winst
vch behållning pa äret utöfwer fine i och för sjelfwa
rörelsen och hapdkertngen hafde utgifter, astänrngar
vch arbetskostnader.
Af fordringar och ksntante penningar: arliga
ranka», utdelmngs-procenter af 2kccier, Ltfränkor,
Grarialer och Pensioner m. m.
Hwar
-
Den 5 Ianuarir.
245
Hwarjemte olla dessa Skattdragande äga fran
deras arliga fvrlftnst afräkna , fä mai, pa fält redan
vfwanförs sagt är, räntan ä deras bulid, jorn lill
andre urberarre HuShyror för egit och sin röreljes behof.
2 Morn. För ali här anmärkt eller hivad
widare inkomst, som erhalles och hwarisrän icke får
ofdragas det som äcgar tili ens egir, dess Famiues
och alie sadane perla,ires underhal!, hwilka i och för
Utökningen al ens yrke, tjenst, rörelse och närmgsfäng,
icke äro onndlvikcslgen nödige, hänföres hwarjs
statrstpldig kill den af de i Tariffen R.o r beftnttlige
48 CiaSftr, enior hwilken hans rewenue närmast kommer,
elier om samma öswerstiger tjugu tusende Riksdaler,
da til! den precsnts jörhäfning utöswer
Esaszen, sm likaledes uxatt ar.
För behållen inkomst under 16 och rwA tredjedels
Rchr erlägges ingen afgift; för inkomj! emellan
någon af de fp rise.raae 48 olika Clasftr, hänföres
den Skalifkyldige till den tzstass, hwars summa han
komm-.r narina it, och inträffar hans belMniuc rnut
emelian rure Sasser, päsör.s hor.oiri Len högre Clas,
fens afgift.
g Mom. Arf, Testamente ejler Gaswa räk,
naS ej bland arets inkomst för den, som samma erhaillt,
men Gffwaren elier Sterbhuset äger ej ester
derföre störa afdrag fran fin inkomst samma ar.
2. §.
Taxering för person och Egendom.
Denna afgift ttäffsr hwarje Person, fast Egen:
dom, Bruk, Handels och Fabriqueö rörelse eller an,
nan
246
Den s Januarii.
nan nöring, med eller utan behållen inkomst, sa
framt han icke ester 1 §. kill högre belopp kan anses
eller skattas; och är ven Bewillning, isom för hwardera
af förutnämde killhörighcker minst bör utgå, uppförd
och bestämd i bisogade Tariffen N:o 2.
Harwid anmarkes:
i;o Att r afseende pa den stora olikhet, som ör
emellan Hemman eller de sa kollade Mantal, böra
sadane af hwad natur och beskaffenhet de wara mä,
wid första årets taxering indelas och uppskattas pä
det sätt, att de som efter örtens gangbara pris äro
rvärde twa tusende Riksdaler Banco och derunder,
sättas i första eller lägsta Classen: de som wörderås
deröflver och kill och med tre tusende Riksdaler : andra
: och ds som anses hägre och till och med fyra
tusende Riksdaler i tredje Classen, allt räknadt ester
helt mantal och i det förhållande derefter Tariffen
bestämmer för mindre eller kiufne hemmansdelar,
hwilka asgifter, sedan deras agares personliga bewill,
ning derutinnan är inbegripen, och derföre hwad ägarne
as de minsta Hemmansdefarne angar, något
drygare än i fallande afstag fran helt mantal, alltid
mäste utgå ester Tariffens uttryckeliga innehall, utan
att flyttning emellan eller under någon af de fast,
flälde Classen får äga rum.
Kronohemman skola wid denna klassifikation an,
sis kill lika warde med Skattehemman af lika godhet
och afkastning. Dä ater något Hemman kan befinnas
af ett ännu högre warde, ma afgisten enligt
Taxeringsmaiinens ompröfwande okas, dock skall fa,
dant högt wä-d.s ur ättande ej grunda sig pa serskildt
dy: bäre eller beryd-ige åbyggnader.
Drn 5 Ianuarir'.
247
Den som äger eller brukar flere klufne eller mindre
Hemmansdelar, belägne innom samma Socken,
hörande till en och samma Class, warder berättigad
art dem tillhopa räkna och erlägga den afgift, som
efter det deraf uppkommande hemmantal faststäldt är.
Hwad grad hemmanet wid första Taxeringen
blifwic afatt, bibehåller det sedermera oförändradt
wid de paföljande arens Taxering intill nästa Riksdag,
likwäl ma uri den således första gängen upprättade
klassifikation, rätteise fokas innom den tid och pä
lika särk, som för befwär öfwer förment origrig
Taxering i öfrigt här fradgas.
2:0 Iemwäl bör iagttagas, det alla för hemman
och Bruk med flere Lägenheter msatte afgifter
blifwa kill fulla beloppet påförde ägaren, antingen
han nyttjar sin egendom och tillhörighet sjelf, eller
under arrende, hälftenbruk eller pa annat sätt den
kill andra upplåtit.
Landbo eller den annors egendom brukar, betalar
serskildt hwad för honom är ursäkt eller en tredjedel
emot ägarens afgift, vä sadanr sätt att dä ril!
exempel ägaren betalar tre R:dr, erlägger aboen en
R:dr, likwäl får Landbosnö Bewillningsasgift alldriz
blifwa under 40 H.
gw Innehafware asBostallen och Löningsjord, taxeras
derföre pä sätt nedanstående g §. i denna Artikel utstakar.
Men Arrendator af Boställe och Löningsjord
eller Landbo och Arrende-Jnnehafware af Hemman
och Lagenheter, som Inda under de Kungs- och Ladu»
gardar, hwilka äro Konungen och den Kongl. Fa-millen
upplatne, erläqger lika afgift som Landbo eller
Brukare af enskild Mans Hemman och Jord. 4:^
248
Den 5 Ianuam.
4:0 Torp och Lägenheter som antingen lyda un,
der Kungs, och Lakugärdar, eller pä längre eller kortare
xid aro afsöndrade fran sin boestad, samt, söv
öfrigt all jord a landet, som ej kill wisst hemmantal
är beräknad, undantagandes de sa kagade U jordar ,
som till serchild Bewillning topsraö, betalar aigiit
i likhet med de hemman i sammmort, hwarmed de i
godhet och ajkastning närmast kunna jemföras.
sv För priivate Hus i Stad, betalar dess agne
re Bewillning i mohn efter husets Brandförsakrads
warde; men om en sadan måttstock saknas., chali hnsccs
uppchatlning che i jemförelse med Vraodmrsäi
kringssumman a ket hus, som deremot närmast kan
smara eller ock för Hus i Stad ermgges icke någon
Bevillning efter Tanfftn N 0 2, För Hus i Stckholm,
Götheborg och usta Daskens Srädrc -- ^:de!s
i 2-.dra och g.-dje ClaSftnS Städer - , s ^:di'ls
och i gtde samt s:te ClaösenS Städer < » ztdels
Procent as märdet, hwaraf följer alt för ett hus i
bockholm as 6 OO0 R:drs wärde, bliftver afgiften
este. ^.dels procent af ivärdet 15 N dr och sä widare.
6'o Stadsjord, odlad, til! Aker och Hnq nyt,
tjad, , Classistceras i likper med hwad >ör Hemman a
Landet törecheijwic är, i kre-me (g'ne) grader, efter
dess olika ägande warde as ftmtio R'br och derunder,
oi sjuttiofem R:dr elier as etr hundrade R dr lunnes
landet, och taxeras dere-k.r i Bewillning hwarje kun,
neland as första graden kill syra jMjygar, as andra
graden till sex chchmgar och as trscje graden till klo
chlilrnqar; hwaremot om Stadsjord chulls stanas,
som more ward mer an ek? hundrade R:dr tunneiandet.
ökes i jemföriigt förhållande asgiften dera.
Hwar,
Den 5 IänuarLL.
249
Hwarcst Geometrisk mätning icke för sig gadk,
följes annat a stallet tillgängeiigt rättesnöre om ägo.
rymden och askastningen, och lämpas afgiftcn ester
den grund här förelagd är ' deremot undantageg oupp,
odlade Urmarker, Beteöhagär och Skog stan all sadan
ruskyild. ,
7:0 Den som äger flere fördesar k Skaten af
Fastighet, Bruk, Fabcique, Handelsrörelse ester an.
nan näring, erlägger för hwarje sadan egenskap och
tillhörighet utsatte afgjster, alldeles kill enahanda belopp
som om hwardera af dem innehades af en ser«
skild person.
8:0 Dä någon erhållit Caracter, utan att haf.
wa warit i Kongl. MajstS och Kronans tjenst, betalar
han derföre i Bewistning halsten emot hwad sjelf,
wa Tfenstemanncn är päfärc. Ester ock för Carocleren
erlägges ej någon serskild Bewillning, utan böra
Carackeriserade Personer, som ej hofwa någon inkomst,
tjenst eller näring, taxeras lika med »bemedlade
Skänds-Personer.
En EmbekS- eller Tjensteman som undsatt 2me
eller högre graders Caractere utöswcr den wärdighet,
som acsöljcr hans innehaswande Beställning, taxeras
derefter kill en fjerdedel i Bewillmngcn ' emot ben
afgift, som åtföljer den emot Caracteren swaranbe
Sysla.
Men den som blifwik hugnad endast med en
grads högre Caractere, än ben tjenst han äger,
eller hwarifran han tagit afsked, anses ej med nä»
gon Caracteres afgift.
Ridd. och A..Pror. 5 B. 3.
252 Den 5 Januari».
3.
Taxering för Embetes och Tjensteman, pu,
dlrque Lassor, Hustrur, Söner och
Döttrar med siere.
I Moni. Alla EmbetS och Tjenstemän samt
Betjente, betala i Bewillning a sammanräknade beloppet
af Lön, Boställen, Löningsjord eller hivad öfrige
inkomster de i tjenstm haswa.
För 6oc> R dr och derunder . - , ? :tcn
Ifrån 6oo R:dr till och med i,ooo , ?:lar
Och öfwer i.ooo R:dr , - « . , Z-.lar
emot hwad i Tanffea Nto i för lika stor inkomst
utsatt är.
Da någon har flere Tjenster med äkföljande Lö.
ner, upptages och sammanräknas dcste sednare i en
summa, hwarföre derefter Bewillning utgöres efter
här ostvan faststalda grund.
Ä Lön och öfrige förmoner i tjenstcn får ej af,
räknas ranta a skulld eller andra afdrag äga rum,
än be Personers underhall och godtgörande, som till
Syslans bestridande warit oumgangelige, jemts de
kostnader, hwilka till Löne,inkomsternas »ndrifwande
mäste anwandas.
Ager Tjcnstcmannen har förutan annan Näring,
Egendom eller Förmögenhet, betalas derföre af honom i
sadan serMd egenskap hwad i allmänhet härom stadgadt är,
Embets, och Tjensteman eller Betjente utan Lön,
böra i Bewillning betala hälften emot hwad Löntagare
med minsta Lön af lika »värdighet erlägga,
dock ej under i Rrdr,
Ja
-
Den 5 Ja,marti.
2sl
Innehafware af twanne eger flere Syster uran
Lön, Leraiar endast Bewillntngen efter förenämde
grund för den af dem, hwarä högsta afgisten sig
belöper.
Tfenstefolk och priwake Betjente, hwitkas Lön
och förmoner i tjenste» ej öfwersijga ZZZ och en tredjedels
Iudr, anses endast efter Minimi-Tariffen, sa
wida en sadan fcke har behållen inkomst af Ars, Capital
eller annat till i6 och twa tredjedels R:dr, i
hwiiket fall han derföre taxeras efter Tariffen N:o i.
2 Mom> JerwConkoiretS, BrandförsäkringsWerkenö
samt för öfrigt aga i Städer och pä -Land
»varande Cassör, som ej till fromma Stiftelser ära
inrättade, betala af behållen ärlig inkomst, Bewillning
efter Tariffen Nw i.
Akademie sammanräknar sina räntor och intrader
af alla dest tillgångar, h-varefker för aflöningar och
utgifter göres afdrag och i fall öfwerffottet stulle lemna
högre mkomstbewillning, än hwad kill Minimi,afgifcerne
ku"de sig bestiga, taxeras Academicn efter
Tariffen N o I, men eljest för sine Hemman och
Lagenheter efter Tariffen Nw 2.
Likaledes ffola Kyrkor samt andra Publique
Castor och Sustt-iser, dä de ej kunna hänföras till
Tariffen N o i betala för ägande Hemman och ösrii
ae förde'ar, de dera i Tariffen Nw 2 stadgade afgifter,
dock befrias härifrän Kyrkornas Win. och
Byzgnads-Säd.
g Mdm- Hustrur af hwad Stand som hälst,
betala i procent emot den asgi t, hwartill Mannen
raxeras, bock alsing under 8 Wing.
252
Den s Ianuarli.
4 Mom- Hemmawarande Mantalsskrifne Söner,
betala lika med hivad i nästföregående Moment
för Hustrur förordnadt är, dock ej under 4c> Mm.
gar, utan i den händelse en sadan är yngre än ift
ar, elier äldre än so ar, da hans B.'wi!lning utgöres
med 24 st. Kunnandes ater den, hwilken är
fkrifwen och arbetar såsom Dräng, G.säll, Lärling,
Handclsbeijcnr och sä widare, icke räperaö högre än
för en sadan person utsatt är, ehwad afgift än Fadren
för sig och sin egendom erlägger.
5 Mom. Hemmawarande Mantalsskrifne
Döttrar kapraö lisl hälften emot hwad här oftvanföre
för Hustrur utsatt är, dock ej under 16 h.
6 Mom. Enkor ost) ogifta Fruntimmer utan
Egendom eiler Näring, anses för deras bättre och
sämre wilker, lika med hwad för Hustrur och Döttrar
här förut upptagit finnes; men om Enka eller 0-  giil Fruntimmer äger Förmögenhet elier idkar Näring,
paföreö henne hwad derföre ester denna Författning
ulga bör.
7 N7om- OMtad egendom k Sterbhus eller
annat Bo, anses som en enda Person tillhörig, och
erlägger Sterbhuset eller Ukredningsmann-n den dera
belöpande Bewillning. Men da sters omyndige äro
delägare af mindre Hemmanslokter än fjerdedel mantal,
eller hwad, i de orter där Hemmantals beräkning
ej nyttjas, är deremot swarande, erlägges afgiften
samfält för alla, fäsom om blott en enda deraf
»vors ägare.
Till myndige är komne, men dock under Förmynderfkap
ställde Personer, kunna ej undgå Be--  wi.llnings erläggande. 8
Den 5 Januarir. Lsz
8 Mom. Af hivad som under Bolag drifMS,
eller ages, bör hwar delägare sin lott eller an»
part j serskildt uppgifwa och och derföre anses.
4- §-
Dm wisse undavraA r förestäende BewllUuugar.
r:o Fran Bewillning efter 2 §, befrias det i
Kronans kjerst stående Manskap wio Land- och Sjö,
Magien, som ej hofwa Hemmansbruk, jemwä! ynglingar,
hwilka - till Sludiers idkande uppehålla sig
»vid Academier, Gymnasier och allmänna Schöler och
ej tillika nyitjaS tili främmande barns undenvisning,
samt denvid atnjura i Contant Lön eller andra deremot
swarande sörmoncr minst roo R:dr i hwilkct fall
de rareras till samma afgift, som enfkilvre Inför,
motorer:
' 2w Utom Fångar och Fattighjon, hwilka icke
någon BetMninq kan paföras, befrias jemwäl derifrån
wqhnföre och bräcklige samt andre, som äro urur
ständ att sonsena sitt uppehälle.
g:o De af Allmoge», en fj-rdedels Hemmansbrukare
och derunder, Torpare, Gerningsman, InhysesrFöik
somt Bruks, och Fabi ignes arbetare a landet,
sa wäl som 7lrbe!skarlar, Fiskare och annat fattigt
Folk i Städerne, som icke äro inskrifne Borgare,
da de hofwa fyra barn, ehwad de äro egna eiler
Skjusbarn, likwal det yngsta under 8 och der äldsta
ej öfwer is ar, åtnjuta i stna afgistcr ester 2 §. och
dä de ej komma akt betala enligt i Z. förbehållen inkomst,
tio skiljingars afdrag swarande emot den försksninZ
i afräkning a Lön- och Beralnings-afgift stmr
Slotts
-
254
Den 5 Januarii.
Slottshjelp, dem efter förra Författningar bliswit tillerkänd,
jemte frihet frän Mantalspeningar.
4:0 I Bohuslänske Skärgarden skola Fiskare
och Skärkarlar eller de sä kallade Strandfitkare, som
ej halma Jordbruk eller större Segelbåtar än omkring
trettio tunnors drägt, fadane m- da Sillsängst och
rörelse efter Taxeringsmännens ompröfwande för dem
alldeles fe-slagit, undsa den lindring akt de för sine
egne Personer i Minimiasgift ej erlägga mer än 24
H., samt Hustru och hemmawarande Barn efter ofwanstäcnde
föreskrift.
5:0 Manufacttirkster, Fabrigucsidkare och fadane
Handlande i Eskilstuna som Kongl. Förordningen
den 22 Februarii 17^7 ; tz. omralar, mage enligt densamma
samt de flere utfärdade Kongl. Maj:ks Nådiga Kun,
göreiftr, Resolutioner och Reglcmenren för Fristadsinrättningen
derstädes, undslippa Bcwillning esler 2
äfwensom en lika eftergift kiilerkännes Särna
Sockens i OsterDalacne Inbyggare, i anseende kill
deras kända fattigdom och ofördelaktiga belägenhet.
6:0 Hrvenledes warder den del af Allmogen i
Stora Kopparbergs fän , som är alaggd Gruswehjesp
tili iskora Kopparberget, befriad ifrån hälften af den
Bewillning sör Rikets Allmoge i gemen uti 2 §. är
mlatt, och de som en sadan Grufwehjelp till fäsaS
Silfwerwerk samt den sa kallade Kongsgardshjelpen
utgöra, frän en fjerdedel deraf, sa länge berörde
cxcra ordinarie skyldigheter och oncra för den ena eller
andra icke upphöra. Kommande jemwäi Allmogen
i Herjedalen, tili följe as Kongl. Resolutionen den
6 Occcber 1772, samt H)ster och WesierDahlö Fögder
ner i Skora Kopparbergs Län, art njura förskoning
kill hälften af Bewillningen, cnstZt samma L. 7:0
Den 5 Januarii 255
7:0 De af Upsalas och Hmals Innewänare,
hwilka undergått brandstadade wlb de i berörde Skader
sednast kimade Eidöwäder, ma likaledes winna
befrielse fran all Vewillmng efter 2 §. inkil! nästa
Riksdag, samt en lika sörmon för ett ar, sträcka sig
till dem i Enköping, Thorshälla och Cimbritshamn,
som för enahanda irakaid olyckshändelse blifwit i istoo
ars Bswillningsförordning förunnade Skattfrihet pä
wiss tid.
8:0 Östersunds Stads Jnnewänare, sa midt de
idka Borgerlig Näring och Rörelse, mage kill befräm,
jande af denna för Landsorten deromkring sa nödige
Stads uppkomst pZ fem ars tid eller till nästa Riks,
dag i Bewillning efter 2 Z. njuta en tredjedels eftergift,
emot hwad Skäderne i sire Claren böra utgöra.
9:0 Alla i ofrvanstäsnde Ata Momenker nämde
Personer, befrias äswen frän Bewillning efter 1 § i
denna Arr, sa framt de ej äga zzz och en tredjedels
Rchr behållen inkomst , i hwilken händelse de stola oaskortadt
enligt samma §. taxeras.
ro:o Pa fem ar eller till nästa Riksdag böra
Jnnewänarne sa wäf i lstddewalla, som i Westerbotten
och Nordmalings Socken, Norr om Are Elf i R»,
gsrmanland, af hwilka de förra eller Uddewalla In,
neman are undergadt en allmän brandstada, och de
sednare serdeles lidit as kriget, sä erfara uti deras
Bewillningsukstplder den förskoning, akt alla de befrias
hest och hållet frän Bewillning, hwilkas tillr
gängar och wilker icke arv sä goda, stt de kunna
för ärlig inkomst uppföras i någon af de z4 högsta
Clatzerne efter Tariffen N o i, och ater den, som
fölunda anses, bör, i betraktande af den känbara m-'
256 Den 5 Januari!.
styrelse och olägenhet som en orts allmänna missöde
änven meoförer för dess i bättre omständigheter wa,
rande Medlemmar, erhälla en tredjedels afrifning
emot hwad nyssbesagde Tariff bestämmer.
En lika eftergift i Bewillningen, som oswansöre
i detta Moment stadgadt är, ma ock pa 2:110 är ät,
nstikas af Jnbyggarne mindre »li Nordmalings
(Locken, Söder om O" Elfi oswanberörde Län,
än uti »cdanffrisne orter, hwilka fatt widkännas
mycken skada och förlust af deras nära läge intill st,
endkeliga gransen, och de sivara följder som större Armecrs
Tåg och längre wistande förordsaka, nemligen.
I Elfsborgs Län pa Dahls Land: '
Wästra Eds, Nötzemarks, Töftedahls, Rölandas,
Gesäters , Lerdahls, Rännelandas, RageredS, Ger,
bos och Högsäters Socknar. ' ,
Uti Wermeland:
Skillingmarks, Köla, Eda, Jernsko, Töcksmarks,
Ostwaidskogs, Ny och Arwika Socknar.
Uti Bohus Län:
Nawersta, Mo, Swarteborg, Krogstads, San,
de, Hede, Lommelanda, Hogdahls, Näsinge och
Skjee Socknar.
n:o Capitaler och Contanke medel tillhörande
Wadstena Jungfru Siists Catzan, Armeens PensionsEassa,
Amiralitets Krigsmans-Cassan, Enke, och
Pupkll-Cassan, Wadstena Krigsmanshus Catzan , all,
manna Arbetshus, Fatligckvrsörjnkngs, Schole, Hospitals
och allmänna Underwrsnings - Inrättningar,
Den 5 Janna; ri.'
257
samt i ösrigit asta fromma Stiftelser och Stipendier,
sa wä! svin deras och andre Publique Hus i Slä,
berne, skola icke med någon slags BewigningbeswälaS.
Upptagne fattige Barn tili godo njuta den i flere
särskildtt Kongl. Ma^tS Nådiga Bref och Författningar
dem ligagde deftielse frän Bewilining.
12.0 Öfwer- och rinderarige personer, des will
föga ds som uppnatt högre alder an 6g är elier icke
ft)llc is ar, frikagas fran all personel Vewignmg, sä
wida cn sadan icke har Förmögenhet, Embete eiler
Näring, men i beska fall, äsmen som derest han ä,
ger bihagen inkomst till 16 och liva tredjedels R:dr
eger deruköfwer af Capital, eger af hivad annat som
hälst, bör han derföre lika med alla andra erlägga
ajgift, antingen efter sörsta eller andra §.
2 Art.
Om serskild Afgift för atffillige werk, In.
rättningar, Actier, Testamenten, Fidei,
Commisset, Lotter i-Winster m. m.
Jemte de uti förra Artikeln bestämde afgifter,
som antingen efter behagen inkomst eller för synbar
Egendom, Embete, Näring och Personligt skydd,
drabba hwarje Skattskyldig i större eger mindre mohn,
skola älskilliga Associationer, Arfs- och TestamenkS,
medel, Wurster, Export, och Jnportwaror, Egendo,
mar och Näringar som här nedanföre stä antecknade,
oafkortadt, och ulan att denna afgift kommer i berakning
ivid Taxeringen efter första Artiklm, slägga
uti serskild Bswjgrung:
Ridd- och A. pror. 5 B. Dy»
Z3.
258 Den ; Iaiuarii.
Dykeri-Compagnret 2000 R-dr.
Sjö^Zlssecurancen, Priwate Actie, agarne uti
DiscontWerken, samt de uii Tull-Zlrrendec, tiondepenningen
af erhållande ränta och utdelning om äret
rilöfw-r 6 procent.
Ägare af insatte Capitaler i Trollhätte gamla
Slusswcrksbyggnad, för hwilka 12 procent ärligt intretze
af Kongl- Maj t och Kronan erhalleS, betala en
fjerdedel af denna ränta i Bewillning.
Af hwarje utfallande Winst pä Nummer-Lotte,
rist samt andra nu warande eller framdeles blifwande
Lotterispel, erlägga, enar den stiger kill femtio R:dr
eller deruköswer, tionde penningen i Bewillning, sedan
afdrag stedt för beloppet af infaltstn ä den Lott»
sedel, hwarä winsten utfaller.
Har osman omsörmälde Bewillning af Actier,
Nummer,Lotteriet och Trollhätte Slutzwerks-Canalen in,
riehalleS där utdelningen af förkjensten eller afkastningen ster;
och redowises samma medel för hwarje ar uri Riksens
Sländers Riksgälds,Contoir, hwarest de stola insättas.
De som hafwa Frälse Egendomar, betala efter
ingiswen och rigtig befunnen Rusttjenst.Längd och
Jordebok i det Län, der samma Egendom är belägen,
älta stilljngar sör hwarje Rustcjenstmark och hwiiken
afgi-t, såsom innefattande egenskap eller likhet af
Grundstatt, kommer till hälften eller syra stillingar
för hwarje Rusttjcnstmark af Hemmanet alt utgå, ehwad
derföre rustas eller icke, men den öfriga hälften
upphör och försvinner om och enar Kongs Majrt
i Nader stulle finna nödigt anbefalla Rustningens up.
kan
Dm s Januarli. 259
fattande; börandes de Frälsehemman som antingen ic«
ke hafwa »agre Rnstrjenstpcrscdlar urr ränta, eller
icke stä ull Rusttjenstlängderne utförde, wid Berville
ningens beräknande anses lika med andra af enahanda
storlek och godhet närmast belägne Frälsehemman,
men i Skäne betalas för hwarjs hest Hemman utsockne
lwa Ndr 40 tz.; i Blekinge kwä R:dr gr h. jamt
i Halland och Bohus Län 2 Rtdr 28 ^ ester helt
mantal beräknade, och i proportion derefter för mindre
Hemmansdelar.
För Rä och Rörs samt Insockne Hemman be.
talas hälften dcre-sot med förbehåll ej mindre för des«
se än för Utsockne Hemman om lika afdrag som för
Frälsehemman osman sagt ar, i händelse af rustning,
och utgöres för de hemman hwilka blifwit förmedlade,
förestående afgift ester Hemmanets förmedling.
Post-och sots.Bönder, som förderas innehafwande
hemman njuta frihet för Rotering och Krono,stjutöningar,
betala serskildt derföre efter Hemmanets storlek, nemligen
i Iudr i6st.förctt he!t mantal, och i förhållande derefter för
ds mindre, men da friheten jcke mer an endast för Kronoskjuts»ingar
ager rum, minstas afgisten till hälften.
De Hemman för öfrigt, hwilka öro fullkomligen
fris frän Rotering emot Hemman as lika natur
i samma ort, och ej arv enligt Förfaktningorne med
dermot fwarande andre mstylder beswärade, eller af
den natur, att de Rotering icke kunna äläggas, böra
för Rotestiheten betala ätta Riksdaler, undantagandes
i Skane, Halland, Blekingen och Bohus Län, jemte
de hemman som list Prestbord äro anflagne, samt alla
andra Boställen; afivensom ds Hemman, hwilka
alttingen för dylik Rotenngs frihet förur betala eller hafwa
Lmok
26c>
Den s Januaris.
emot Noteringen till någon del smarande tunga, i mohn
deraf fran förenämde afgift marda befriade.
Da någon af dem som öga akt sjelfwe elier genom
Drängar Gårdfarihandel idka, tar Past till
Norrige, skall han i Vcwillning betala feni Riksdaler,
nien da jadant erhalleS kill någon annan utrikes ort, go N:dr,
och bör wederbörligt bewis företes samt aflsmnaö till
Landshöjdingen, innan Paster meddelas akt förestående
afgift bliswit erlagd.
För gaswa esler testamenten af lös eller fost rgcndom,
capikaler eiler fordringar, som borrtqifmaS
kill andra an Maka, Arfwingar i rött upp elier nedstigande
linea eller säoane Barmherkigheke,Stiftelser,
som uti i Art. 4 §. uppräknade arv; samt stiger i
marde till ett hundrade R:dr och deröfw-r, beialas
tionde penningen nar Testamentets belopp emotkages,
och bewilet för denna ofgstks erläggande elier att der,
söre hos Upvbördemannen säkerhet stöld blrfwik, upp,
wissö innan med Testamcntö elikr Gafwobrefwet Lagsares;
afwensom af alla Sterbhus, dar ej Maka,
Arfwingar i rätt upp och nedstigande linea eller Syskon
finnas, erläggas af behallna förmögenheten, ware
sig i lös eller fast egendom, capikaler elier fordringar,
tre prcccnls Bevillning för den del, som öfwerstiger
TcstamenkStagarens lagliga arfs andel.
Likaledes bör för Fidei.Commisfer, som hädanefter
stiftas, ware sig tili närmare eller fjermare Slägtinge
eller Oskyld, erlägges kio procent of det warde,
som Taxeringsmännen i orten dera ursäkta, innan
FidesCommist brefwct wid Domstolen i Protokollet in,
föras ma.
Hwarje Villard, der betalning kageS för nyttjandet,
taxeras med BeMning i Slockholm och Göthe
-
Den 5 Januari!-
261
thoborg samt Skäderne af första Clasierne, till femtio
R dr och annorstädes til! trettiotre och en tredjedels
Riksdaler, men Billarder wid Hälsobrunnar äro dock
härifrån befriade.
I stället för hittills as Sockerbruken wid stamp,
lingen erlaggd Bewillning of twa runstycken för hwar,
js skålpund ToppSocker, skall hädanefter wid stora
SjöTullen uppbäras såsom serskild BewillningSafglft,
ett runstycke för hwarje skålpund inkommande ratt
MascowadeSockcr, men atta runstncke för TerreS och
Tetes samt olla andra sa kallade Puder eller hwitå
Socker.
Wid export till Utrikes ort af Alun, erlägges pä
Sjötullskammaren i Bewillning för hwarje tunna
12 , i stället för den Bewillning a 16 st för tuni
nan, som förre Förordningen alagt Bruksägaren.
Z Art.
Gm Taxerm§en ock ändrings sökemder deri
sa wäl som om klppbärdcii och Redo,
görelsen.
i §.
Gm nnttlfnmZ till Taxering, TapermZs,
mäns wäizande och deras göromäl.
i:mo Till Mantalsskrifningen aligger Husbön,
derna af alla Ständ j Skader och pa Landet akt a
kungjord dag och ställe, innan förrättningens början
in dupplo aflemna kydeliga och fullständiga samt undcrskrisna
förteckningar pä sig och allt sitt solk; äfwen
som pä alla sina der i orken ägande fastigheter, nä.
Den 5 Janoaril.
ring, rörelse, werk och inrättningar, hwarföre enligt
Bewillnings-Förordningens i Art. 2 §. eller SkyddsTariffen,
Skatt erläggas bär, med utsättande af
namn och alder pä hwarje Mmttalsbar person, såsom
ock uppgifwa aga hos honom warande Hyresman,
wid 2 R drs bot för den som sadant sörkummar,
hwaremot^ Allmogen och StaderneS mindre skriskunnige
Jnncwanare aga att sadant wid Mantalsskrifningen
mundreligen anmäla. Hyresmannen skola för sig,
sikt iolk och egendom iagttaga lika skyldighet här förut
stadgad bliswrr.
Alla dosta förteckningar åligger dek MantalsCommistarim
r hnfmudstrift bifoga Mantalslängderne
kill kontroll bade uppå . anmälan och anteckning. Om
någon hwars beställning eller näringsfång icke cgenkeligen
kräfwer dest wistande i Staden, skulle wid
Mantalsskrifningen sörcgifwa sitt rätta hemwist wara
k landet elier lwärtom, sä skall den wara förpligta!),
ott ,adant sikt söxegiswande bewisa, samt derhos styrka,
der han för sig och underhaswande folk pa ettdera
stället är Mantalöskrifwcn och där Bewiiining eriägger.
Men destutom skall en hwar som äger flere
Hemmansdelar eller serskild förmögenhet, ä swen som
hwarje förwaltare as outredt Sterbhus eller annat
Bo, wara skyldig arc a landet cili Berednings och t
Staden tili Taperings-Committeen uppgifwa dest inne.
hafwande Embete och Sysla, med åtföljande Lön och
förmoner, fa wal soin Hemman, Bruk, Handelsrörelse
elier annan Näring och Handtering, jeyice slutelig
summarisk uppgift a hela sin behalina inkomst bet föregående
aret, hwiiken bliswer grunden för hans Taxering
efter Tariffen N:o i, da deremot dest afgift esker
Tariffen N:o 2, kominer att rälta fig efter upp
-
Den s Januari». 26;
gisten wid Mantalsskrifningen. Den som flyktar fran
en ort tili en annan, bör första äret owägeriigen fö,
rete Committeens i den ort, der han sednast warit,
intyg, huru hans behagne inkomst det föregående
äret anses.
För de Hemman och Lagenheter, Bruk, Fa,
brique och sa widare, han ä andra orter innehafwer,
och hwilka till Hemmantal, Ciafi och beskaffenhet,
bör noga uppräknas, utsättas serskildt hivad af hwar,
je sadan i annar TaxeringSdistrict belägne Egendom
honom i behållen inkomst tillflutit, likwäl utan afdrag
af ränta pa skuld, den han i stället uti den Sumariske
uppgiften af hela sin behållning beräknar.
Den som ager flere tillhörkgheter af en och sam.
ma natur, såsom Sillsalterier 0. s. w., ma utsätta
inkomsten af ven sammanflagne, ändock de i olika
Distrecker finnas.
Uppgiften skall äfwen utmarka dem af en sadan
Persons Barn, Pupiller, Tjenstefolk eller andre som kill.
höra dest hus eller omwardnad och han wek hafwa nä,
gon serskild behållen inkomst af minst 16 och kwätrer
djedels R:r Banco om aret, hwllken han som Far,
Förmyndare eller Husbonde bör anmäla, samt för
Bewillningen af Barns och Pupills inkomst lil,
lika answara.
Den som underläter asgiswa sadan förteckning,
efter dertill föregången tidig kungörelse, hwilken skall
wara arföljd af noga underrättelse om alla dest a-ig,
gande skyldigheter, pligte 2 R:dr, och den som skulle
befinnas något undandölja af hwad han till Taxering
bordt anmäla, ware förfallen första gängen lill dubbel
264 Den 5 Ja,marri.
BewignkngS erläggande jör hwadhan salunda sökt undandraga
Kronan, andra gängen rredubbei, tredje gängen
fyrdubbel 0. s. w., hwaras Kronan undlar hwad henne
r bewilining bordt tilkomma, och Zlklagarcn det öfriga.
Brister aklagaren i bewis, bote hälften deremot.
2-0 Innom hwarje Socken pa Landet waljeö eller
ukjeö ärligen dertill, efter Landshöfdingen!, anmodan,
af Pastor Lagligen utlyst Socknestämma, en
Committé af Sex besutne personer, nemligen kwä
Adelsmän, en Ståndsperson och tre Bönder.
sammanträda, jemte Pastor i Församlingen, som atrid
ar siätistrifwen sjunde Ledamot, emottaga hwar
och ens uppgift till Taxeringen, granda den under
jamnförclse med Mantalölängderne, samt öfrige upplysningar
de kunna för sig anse nödige och bereda
grunderne för hwar och enS debitering, äfwensom
förslagöwis uppg,'siva Summan hwar och en efter bergs
kännedom och öfwerkygelse i enlighet med Bewjiinir-gSFörordningen,
bör till Staken utgöra. Prokccoliet
häröswer föres af den, som^Socknen härtill antag,er.
Detta förslag med sine bilagor, och deribland dea
följde Mantalslängden insändes till Taxerings Commikkeen,
som kommer art utgöras af nio personer, nemligen
2:ne Adelsmän, 2tne Prester, arne Ståndspersoner
och g.ne Bönder, alla walde utaf och innom Socknarnes
Berednings-Ledamöccr.
Fran hwarje Sockne Berednings-Committee, Lnställe
sig alla Ledamörerne försedde med de för dem utfärdas
de förordnanden eller Socknestammo,Protocoll till wal
as Taxerings-Commitkeen pä dertill uksactands dag och
ställe af Landshöfdingen, som iaqttager, akt detta sammanträde
hålles ä samma dag och ställe som
för
Den 5 Ianuarli. 265
för Taxeringens början ursäkt är och alldrig utom Taxerings
Districket. Woieringen werkställes med lyckta
sedlar pä det satt, alt hwar och cn nämner det be,
stämda antalet af hwarje utaf de ofwanuppräknade
Closter, lil! medlemmar i ToxeringS-Commitleen.
Om siere Socknar innom ett Pastorat eller till
och med lwanne smärre Pastorater wilja förena sig om
en BeredningS-Commitkee, ware dek dem fritt, dock
ma den alldrig bestå af siere än Sju Personer; likasom
om Sockneboerne ej skulle wilja utse sä manga
till sin Dcrednings-Commitke, de blott äro förbundne,
att sä wida Adelsman, Ständs-Personer och Bönder
där finnas, åtminstone kalla en af hwardera Gasten.
Ehuru således i en Socken, dar ej af alla nämde
z Closter Personer gifwas, det icke kan alaggaS
Sockneboerne att wäija utom sig fran andra Socknar,
utan de ester behag äga sylla antalet af den Clatz pä
hwilken de hofwa tillgång; sa ma det dock ej heger
wara dem förment, akt da de wilja haswa större Be,
rednjngs.Committee än fyra Ledamöter, antaga de öf,
rige af sadane främmande Personer , ' hwilka kunna
äga deras förtroende.
Men den Socken, hwarest utom Pastor, tre besurne
Personer icke äro art tillgå, skall wara skyldig
förena sig med den nästgränsande, hälst innom sam,
ma Pastorat lill gemensamt wal af Berednings,Ledamöter
, hwilket da förrättas i ben Socken som största
Hemmantalet äger, och endast i detta fall ma de
wäljande utse en obesuten person ifrån sörstnämde
Socken till Ledamot i Berednings-Committeen. Om
Ridd. och Ad. Pror. 5 D., Sock»
34'
266
Den 5 Januari!.
Socknarne ef sjelfwilligt sig förena, hwilkadcra till,
sammans böra Verednings-Commtttee utgöra, anmale
Pastor det hoö Landshöfdingen, som dä tillhörer ack
härom förordna.
Der Berednings - Committee för en eller siere
Socknar tillsammans bestar af färre an Sju Perso,
ner, äger den kill Taxeringömänö inseende för Taxeringö-
Committee» icke ester siere röster än i mohn
af sitt antal.
Hr Pastors Syslan ledig, eller Pastor för alder,
sjuklighet eller annat giltigt hinder ej kan sig in.
sinna som Ledamot i Sockne BeredningSrEommilceen,
bör vice Pastor der sadan finnes, ester Comminister
ester ock Pastors ester Comministers tistsörordnavs
Adjunct, dest ställe företräda.
Hwar Berednings - Committee wälje sin Ocdfö.
rande; likasom Taxerings - Committeen i det fast att
Landshöfdingen ej ivid denna infinner sig sjelf eller
förordnat någon annan dertill. — Landshöfdingen eller
den han a sine wägnar utnämner, äge dock ingen
röst, sä framt han ej tillika af Sockna Commiktcerne
blifwit wald kill en af de nio som utgöra TaxeringSCommitteen.
Sa framt ej Församlingens Ledamöter
utan wai kunna öswerenskomma om Ledamöters utnämnande
till Berednings Committeen, bör ordentligt
wal af dem anställas, och i walen af dem ä Sockneftämma
till Berednings,Ledamöter beräknas blott de
närwarandes röster och det efter förmedladt Hemmantal.
Jordägaren är alltid röstägande «ä framt han ej
genom serjkild öfwerenskommelse denna rättighet kill
Den 5 Jarmar». 267
aboen öfwsrlemnak. Titt Taxerings-Commrtteens wäl,
zande, röstas per capita, 06) wid atta wal dä de fleste
rösterne utfalla rika för emanne eger flere, afgö,
res pä stallet genom Lottning, hwiikendera af desta
skall wara L-damok.
Landshöfdingen indele större Härader i kwänne
eller flere Districrer, akt högst 6 etter 7 Socknar komma
uii ett Taxerings Distrikt.
Där Häradet består af en enda Socken, blfwer
Berednings-Committeen öftverflödig, utan wäija Församlingen
genast Tarerings Committeen till det antal
Ledamöter, som för de östige Taxenngs-Commirkeec
stadgadt ar, men efter ilka grunder, som för mai af
Berednings, Committeen är utsatt. Det samma galler
om Häradet bestar af ett Pastorat, ehuru af 2 etter
g smärre Socknar, enär de förena sig ä Socknestämma,
att straxt wäija Ledamöter tili Taxerings,Commttleen.
Sa kallade Annexe, esser Capell. Församlingar
anses ilka med Socknar, och arv berättigade wäija sin
egen Berednings. Committee.
Dä en Socken ligger i flere Härader, utgör
den lika fullt blott en Berednings Committee, men
för Taxerings. Committeen hörer hwarje Person och
Egendom lill det Distrikt elier Stand, hwari de finnas;
och bör således Berednings,Committeen insända
serskild Berednings-Längd till hwardera as besia Taxeringö-Commikkeer
för de dit hörande skattskr)'sige; äf,
wensom hwarje Berednings - Ledamot begiswa sig lill
den Taxerings Committeen i hwars Distrikt han är hemma.
Ve.
268
Den 5 Januarii
Berednings - Ledamölerne sa ival som Taxeringsmännen
aflägga hwarje gang före början af deras
förrättning denna Ed.
Jag N. N lofwar och sivär wid Gud och
Hans heliga Ewangstium,Z att sedan det förtroende
mig uppdragit blifvit, atk uppskatta och bestämma
hivad cili Kongl.' Majit och Kronan af penna orts
innewänare i BewillningS-UstkyIder erläggas bör, stall
mitt högsta bemödande wara, att, ester nogaste granskning,
pä Heber, Hra och Samwete, utan någon ensidig
afsigt elier mannamohn påföra hwarje förekom,
mande person den beskattning han bör -vidkännas enligt
Bewillnjngs, Förordningen och i jemförelse ester
dest inkomster; sä akt ä ena sidan Staren och Kronan
lill dest rätt och inkomst jcke lider minsta sor-ang,
men ock a den andra, arr ingen betungas uröfwer
hivad Försartningarne och hans wilkor medgifva; och
skall jag äfwen hälla tyst och hemligt hwad wid ös,
merläggningarne förehafwcö och af någon Skattstyidig
rinder tysthets förbehåll rörande dest omständigheter
iippgifwes; hwilken min dyra och högtidliga förbindelse
jag redeligen uppfylla skall, sä sant mig G»d hjel,
pe till Lif och Själ.
Bade Berednings, och Taxerings, Commikkeerne
hälla sina sammankomster innom flutna dörrar, och äZa
blott de Skattskyldige tillträde, när Taxeringsmanrien
fordra någon upp'ysning eller hafwa ack anmärka
»vid någon uppgift; hwarsöre äfwen Taxeringsman
sjelf afträder, da han undergår Taxering. — Hivar,
je person åge pä stället fä underrättelse till hwad summa
han biifmit taxerad.
Till hwarje Beredning äligger det Häradsskrifware»
tidigt asgifwa ett exemplar as Mantalslängden,
samt
Den; Januari!-
269
samt wid Taxeringen jemte Krono e Fogden wara tillstäd^,
för alt med nödige upplysningar tillhanda gä;
tillseende de, atc en hivar warder behörigen debiterad,
enligt TaxeringsmännenS bkstut, ecb ware derföre
hivad Ziffra» widkoinmer, behörigen answarige; afwen
som dem är obctagit akt begära kill Protccollet an.
markt, om Taxeringsmännen med förbigående af deras
meddelade upplysningar, stnlle sela emot Vem i ilning 6-  Förordningen^ lydeliga förestrist, och böra jädane anmärkningar
likaledes i Taxerings,Längden insöraS. .
Wid Taxeringen, där Krono Fogde ä Lanbet förer
Protokollet och Haradöffrisivaren Taxerings-Längden,
bör denna Längd ofelbart wara uppsummerad
och undcrstrifwen innan Taxeringsmännen arffiljas,
samt det wid förrättningen förde Prokocol! uti serstilt
conwoluc med någre of Taxeriiigömännens Sigill förseglas
och lill förwar hos Kronofogden afiemnas.
z:o I Städerne wäija Borgerstapet och Husägare
af alia andra Ständ ä allman Radstufwu Stadens
Taxeringsman, hivar och ens röst beräknad efter hwad
dest Bcwillning innom Staden föregående arel utgjordt,
oä) utnämna de, likasom pa Landet, hivar
och en sine samteiige Taxeringsman ester faststäidte
ancajet.
I Stockholm och Götheborg samt usta Castens
Städer ombytes sedermera blott en tredjedel af Taxeringsman
hwarje är , men i alla öfrige Städer hälften
; de wälfande dock obekagit, akt med sikt förtroende
återfalla pa de afgående, men icke utan ordenteligt
wal, som stall wara hwarjc Stad fritt werkställa genom
Eicctorer, Clastwis eller mangrant; i förra fallet
dock under wilker, att af hwarje Elast Innewä
na»
-
270
Den s Ianttarki.
nar,- blifwer proportioneradt antal Elexkorer, emot Taxeringsmännenö,
hwilka sednare siola wara:
I Stockholm, Sex Adelsmän, Sex SkandsPersmcr,
fädane jom e; höra kill nägotdera as ds syra
RiksStande» , Tre Präster och TrettioSex Bor,
gare, nemligen Nw af G.osthanbels, — Nio erf
Minuthandels, Tre af FadrigueurS och Femton of
HandtiverksCi.-.tzerne, tillsammans Femtioen Taxerings»
ruan. — I Götheborg och hwarbera af i sta Clostrnö
Släder, Tre Adelsmän, Tre Ofrälse Standsperso.
lier, Tre Präster, Femton Borgare af Handlande
och Handtwecks-Claster, tillsammans Tjugufyra Taxe,
ringSmän. — I 2chra och zchfe Clastenö Städer,
T>va Adelsmän, Twä Ofrälse Ständs,Personer, Twa
Prester och Tols Borgare, tillsammans Aderton Ta,
xriingsmän, men i de öfrige Städcrne blott Twä Adelsmän,
Twä Ofrälse Stånds,Personer, Twä Pre.
si r och Nio Borgare elier tillhopa Femton Taxs.
rmgSman.
I Fahlun och Sala komma Borgare,Ståndets
Taxerings, Ledamöter att bestå, till det ena halfwa
anralek af Borgare, och till det andra as Bergsman,
dock sä, akt h.vad Sala angar, wäljes det ena äret
fyra Borgare och fem Bergsmän, samt det andra syra
Bergsman och Fem Borgare. I Skader, där
Gymnast, r stnnas, bör ibland dst utfäkta antal Prester,
en Lector wäljas tili Taxeringsman, men där A,
cademier äro, skola aine Profestorer utöfwer Taxeringömannsns
faststälore antal, inwäljas i TaxeringsCommirrecn;
hwarjemte sädane Städer aga art bland
de anis Presterne wäija af AcadsmieStaten en . Tsxe,
rings-Ledamot. Hwarjs AcademieStat äger alt inr.
om sig halia VttedninZ tili d.n Taxering, hwari
den
Den 5 Iamlarii.
271
dm sedermera med Staden kammer att deltaga. För
öfrigt gäller hivad Srädsrne beträffar, dek samma som
om landet sagt är, att dä fullt antal Taxeringsman
af någondera Folk-Clasten saknas, ersättes bristen af
en annan.
Prcsterne, samt wäl kände och ansedde Borgare
kunna till Taxeringsman wäljaö, utan att aga hus
eller jord, men de öfrige TaxeringSn.ännen i Staden
skola wara bofaste.
Wid första TäxeringSmannawalet akgöres genom
lottning, hwilka af de walde i Stockholm, Götheborg
och i sta Claseus Städer, skola qwarvflfwa för blott
ett eller kwa ar, och de öfrige, hwilka för blott ett
ar komma att som Taxeringsman anses. Sedermera
afga alltid de som längst haft samma befattning.
I (Ftaderne sörrattaS Taxeringen inför Boraamästare
och Råd, i Stockholm uti OswerSkathalla,
rens och > de öfrige Städer ml Landshöfdingens eller
Dest OmbudS närwaro, dock utan Woreringsrätt
för dctza EmbetSmän i annat fall, än sa wida de kill
Taxeringsman blifwik walde.
För Taxerings Committeerne i Städerne, galls
hwad som pa sandel förcskrlfwit ar, angående sa wäk
Esens aflaggande enligt ofwansiäende Formulajre, som
ock om Taxeringarncs hällande innom lyckta dörrar;
ägande Taxeringsman»?!! i Stad, till Pcokocolis förande
nyttja Uppbörds-Casteuren, eiler hwem de annars
serskildt utse.
EffwrrStäthällaren och Lanbshöfdkngen, eller
den i hans ställe bewistar Taxeringen, sa wal sam
Ma
-
272
Den 5 Januaris.
Magistratens-Ledamörer, KronoFogde och Häradsskrif»vare
sami den som kli! Protocolls förande warder
förordnad, astägge denna Eo.
Ian N N- lofwar och swar wkd Gud och Hans
Heliga Ewanqejium, att sedan jag wid den i grund
af Riksens Ständers Bewillnings « Förordning här
skeende Taxering i och för min Tjsnstepljkt är narwarande
(för OftvcrSlalhallaren, iandkhöidingcn och
Magistralen) att halla hand och ordning öfwer hwatz
som lill denna förrättning hörer (för KronoFogde,
Häradsskrifware och Prokocollist) att fullgöra hwatz
mig harwid aligger, samt kan tiena lill befordran af
det migliga ändamål akt a ena sidan Kongl. Mask
och Kronan erhåller sin fullkomliga rätt, men den
Skatlskyldige äfwen a den andra, icke förnärmas eller
paföras mer, än hwatz han ester rälkwisa och författningarne
»vidkännas bör; sa skall jag allt detta noga
iakttaga samt hwatz som härunder förefaller och
hemligt hällas bör, icke pa något sätt uppenbara,
hwilket härmed pa det kraftigaste försäkras, sa fant
mig Gud hjelpe kill Lif och Själ.
4:0 Ledamöterne i Brednings. och TaxerkngsCommittcerne
njuta i och för denna denna deras befattning
samma skydd, som Riksdagsman och Fullmägtige
uti Banquen och Riksgälds. Contoiret uki
Riksdags-Ordningen och Negerings-Formen tillägges,
och vin en eller flere af detze Ledamöter fran förrätt,
ningen uteblifwa, werkställe icke desto mindre de närwarande
Taxeringen och förfara för öfrigt pa sätt här
redan förordnat finnes. Den som bliswit wald cist
Ledamot i någondera af desta Berednings eller Taxerings.
Com mitteer, men ej äger tillfälle att dem bcwi
sta,
Den 5 Januari! 27Z
sia, äliggsr owilkorligen au sitt förfall hoS Cc-mmitteen
genast aninäla.
Da Taxeringsmannen aro af elika tankar, och
Wättring btsiiver nödig, anställes deri icke SmndS
eller Clatz-viö, uran beräknas efter Ledamöternas anka!,
och om rösterne a bada sidor sinnas ftmtaligs,
galle den mening som är kill Krönen s största sörmon.
5:0 Taxeringen bör alltid ske i enlighet med för
hållandet
wto Mantalsskrifningen, utan afseende ä
hwad förändringar med Egendomar och annat under
mellanliden kan hafwa inträffat.
Taxerings - Committeerns aga för utrönande as
deras inkomst, som stola kaxeras, ibland annat göra
afseende sä wäl a den mer eller mindre widsträckra rörelse,
de dufwa, och antaler af de versoner deste i st.
na handreringar srheisärta, som a Tull, samt In, och
llistippmngs-Speciaieme.
Jsrän sadan rillwerkninq, hwarföre Afrad eller
Tionde lill Kongl. Maj t och Kronan betalas, bär
den samma aidragos, innan' Minimi,afgif en berak,
nas för Skeppund, Slycke, Tunna eller Stigcal
0. ft w.
Till nödige uoplysnmgar för Taxeringsmannen i
de Städer, der Hof.Rätter, Collegier. andre Publique
Werk, Academier och Gymnaster sinnas, samt
Sjö- och Land-Troupper äro förlagde, stola Personells
förteckningar, som noga specifik ra rn och hwars
innchafwande Embete och Lönewilkor, frän hwarje
Collegium, EmbetSwerk och Befälhafvare till Konun
Ridd-
och A. Prsr. 5 B. L-ns
274
Den s Januarlk.
gens Belallningshaswande insändas, för att komma
wedcrbörande TaxeringS-ComniittLe tillhanda.
Hwar och en tarcras för allt hwad han äger och
innehalwer a flere serskild» orter och Disiricter, der
hwarest han sjelf blifwer Mantalsskriswen, men hanö solk
och underhaswande a dest annorstädes warande Egen,
domar och Lägenheter, der de wisie.s.
Husbonde onsware för sitt Tjenstefolks Bewill,
»ling efter Tariffen N o 2, men Tjenstchjonet stels för
den afgift detsamma bör erlägga ester Tariffen N:o i.
För Backstugu och Inhyseshjons Skatter, an,
swarar icke Jord, eller Husägaren, men ware wid 2
R:drs bot pligtig att tillse, det fadane pä hans agor
wistande eller i dest hus boende Personer blstwa till
Mantalsskrifningen ordentligen anmälte. Häremot ar
Husbonde anjivarig för dest Bönders, Torpares och
Arbetares Krono- Ucffylder i allt hwad de enligt
Skydds - Tariffen äro förbundne utgöra och hivarkill
tillgäng hoS dem brister.
Hemman, Bruk eller andre Lägenheter, skola
alltid uppskattas as Tareringsmännen i den ort de
ligga; men för sadane Fabriquer eljer förädlingswerk,
hivarS tillwerkning ej pa stället assäkteS, och inkomsten
hwaraf Taxerings, Commikkeen således ej är i tillstånd
bedömma, ware nog, att bemälke Commickee anteknar
och uppgifwer tillwerkningens betydenhet eller
qwantilek.
Nar Egendomar och Lägenheter befinnas i annat
Län, än där deras ägare bor, ffall äfwen dem Ut»
drag af TaxeringeLängden, utaf dur som den samma
förr.
Den 5 Ianuarir.
275
fört, innom ätta dagar fran TaxerjngsförräkkningenS
slut tillsändas Landshöfdingen uti fmstnamde Län, som
har att fä sort sfe kan, öfwerfkicka samma Utdrag
tili Landshöfdingen, i det Lön, hwarest enligt wedcrböronds
Beljentes, Arrendatorers eller underhafwandeS
uppgift, deras husbondt lätit sig Mantalsfkrifwa, för
arr widare tillställas dcn Committé, dit ägarens per,
sonliga taxering hörer, ware sig i Ekad eller pa Landet,
men om Commitkeen är acskiljd, dä öfwcrlemnaS
till Häradsskrifwarcn, som biträder 2 ne Ledamöter ,
hwilka Taxerings Committeen af sine ^egne medlemmar
i sadant ändamål utsedt, att granska, hurnwida sam»
ma Utdrag instämmer med ägarens gjorde uppgift el,
ler derest denne skulle wara siiagrig och för ringa, dä
i Debetsidlen införa den tillökning, jemte iagttagande
af progressionen, som här i förordningen Utstakad är,
likasom anmärka dek uti serskildt tillagg till den Ta,
xeringeLängd, som öfwer ordinarir Taxeringen b ifwit
hallen och af TaxeringSmännen underreknad. Men
om en sadan ej pa stället boende ägare, wistas innom
samma Län, sande dcn Commiktee, som uppskattat E,
gendomen, Utdraget af TaxeringsLängden deröfwcr till
Commitkeen i det districc ägaren är Mantalsfkrifwen,
som dermed förfar likasom np§ sörcfkrifwit är. —
KronoFogden i hwarje ort answare för skyndsamt fortställande
of sädane Communicalioner emellan Taxeringö.
Committeerne innom Länet. I Stad sammanträde
wid dylika händelser Taxerings Commitkeen, för
att den nödiga räkkrlsen eller rilläggningen föranstalta.
6:0 Mantalsskrifningen pä Landet och i Skader,
ne förrättas de 2:ne sista manaderne äf föregående äret.
Beredningarne skola derefter wara fullbordade
innom den sista paföljande Mars, hwaresier Taxerin,
gar»
276 ' Den 5 Innuarri.
garns böra as HswerSraihallaren för Stockholm same
af Landshösdingarne för öfrige Scäderne och Landet sa
tidigt msättas, att de ofelbart lill den i; de därpäsöl,
jande Maji äro suliändabk.
DibetSsdlar öfwer den påförde Bewjllningcir
skola sederm.ra !a tidigt utfärdas, a!t de Skatistyl,
dige innom den go:de Junit lunna de samma sa afhämta;
ä landet hos Socknens ränS- Fjerdings, elier
Sex.Män, hwarom genom Kungörelse ä Prediksto»
larne underrättelse bör meddelas, och i Scäderne, va
sätt weder börande sinna tjenligk, boch ja att den
Skatrstnldige innom förestijswen tid fia D-betSedci
med-säkerhet kan erhålla.
Dä den li'i nedanstående §. till Besvärs afgörande
m jätte tio lilländaiup t, sörfatte Häradsdel waren
a Landet samt Uppbördömannen i Scäderne sammandrag
öfwer Bewillningens belopp uci Taxerings.
D.stricterne, som sidan det as arne af hwarze Districts
Tax-rings-Ledomöter bliswjt bestyrkt, tiil Of"
rv.rSeathäiiaren i Stockholm och Landshösdingarne i
vrrcrne rnnom den i;;de Augusti öfwerlcmnas.
Genast efter UppbördSaret åligger EifwerStat,
hallaren för Stockholm och Landshösdingarne hwar
för sitt Län, art lil! Fullmägtge uri Banque» och
RikSgäidS-^ontoirct insända fulijiändige sammandrag,
hwilka uppmga sa wäl hwad as helo Biwigningeu efter
dest sirstildre Arne ar och Tarifsir wcrkeligen in,
flucjt, som hwad annu deraf är utestående, famt
anledningar,,e kill de asffrisniagar och rcstankier, lom
deruti finnas.
2 §.
D§1, 5 Ianuaill.
277
2 §.
Gm Deswär öfwer Taxeringen.
Hwad Taxeringsmannen pä,ört ock stadgadt,
blilwcr rian ändring faststående, sa wida dcn Skatt»
skyldig icke antingen genast, medan T x-.'ringS-Com,
Niilfsn ännu är samlad, wisar, att dan af misirag
eller af förelupen uppenbar fclag.ighet bstfmit för höge
debiterad, elier ock onstar akt fä sitt iörmenke lidande
och påstående om rättelse pröswak af Compromstj,
Rätt; och sörbehälies äswcn Kongl. Maj tö Bsfall>"»gSI)atwa!ide
eller Dem som i Dest ställe i Städer
och pä Landet Taxeringarne öjwerwara, en ilka rättig,
het att begära Tompronntz, enär de bertil: sinna sig
äga anledning. Wiil Krono. Fogden elled annat Kro.
nänö O nbud na^ot witz Tax ringen anmärka, gore
han genast lii! Protocsllct sin reserwation, och Lander,
hösdingen pröfwe huruwtda mäler bör kill Compromisi,
Rätt dragas eljer ej. — D'» således ä ena eller an,
dra sidan med Taxeringen mlsinöjde, bör innom fjor,
lön dagar ester det DebecSedlen stätt att alhamra,
anmäla sig om CompromitzRätt hos Haradsffriiwas
ren, hwilken owilkoriigen aligger alt fry.-idesammcligen
der gitwa tillkänna hos den> af de 2:ne walde Com<
promikarierne, som Top rings-Commirteen till Ordförande
utstdk, hmitken arer fa sort ste kan, genom
wrdrrbörlig Kungörck c underrättar om den för Com,
promtstRattens sammankomst utjatkc dag.
De a:ne Ledamöter stm Tareringö Commitkeen
till Compromisiarier w.stc, bora innom jstrron degar
frän veu dag besivären salunda anmälte bick,vit, förelägga
den klagande tid och ställe innom Districcct, där
han äger infinna sig, försedd med alla de bewiH han
kan och gitter lill styrks as sin föcmema rätt föret».
278
Den 5 Januari».
j.mke de a hans sida walde 2;»e (Aade Man. D sie
fyra förena sig om den semke, men hwiiken om ej an,
norlunda, inkallas genom Wokering, och derest den
uk aller Ilka för 2.ne anstallcs dem emellan lottning.
Walet lill Cowpromisiuier af Taxcringsmänncn, sker
rn'd slutne sedlar, och wäkjes utom de 2.ne en tredje,
för att derest någon af dem änling-'» genom fak eller
annar laga förfall skulle wara hindrad, desi rum intaga.
, Innom fjorton dagar ater , fran den dag CömpromisiRairen
malek företagit, bör detsamma wara afgjordt,
och jemte dek den bestvärande pa sill D-bckS
räknknq
erhåller intyg antingen alt desi b?:wär blif
wit
asstagne, eller i hwod matto de wunriit bi ali ,
före Compromisiarierne sjeljws öfwer desie b-stut ett
serskildt Pro'ocoll, samt upprätte, i anledning deraf,
förteckning pa de afgifter, soni för en hwar bii>wit
antingen förhöjde eller förminskade, hwiiken genast afiemnaS
a landet till Häradsskrifwaren, samt i Stadernc
kill Urpkördsmännen för att tjena till rättelse
tvid uppgörande af sammandraget öfwer Bewiijningen
samt werlfication ivid Räkenskaperns.
Skulle ater »agon Skattskyldig som tror sig haf.
wa stedt för när wid Taxcrjngcn och önskar deruti
söka ändring wid Compromisi, wara af akommen fwar
sjukdom eller annat kaga forsäll, urur ständ fakt akt
fia rätt derstädes i sörestriiwen ordning iagttaga och
be-vaka, skall han derom innom den för ändrings sökande
här osman stadgade tid, göra anmälan hos de
utsedde Cschyromisiarier, och siik hinder med demis
styrka, dä Compromisiarierne efter sig företeende om,
ständigheter äga att bcwrja uppskof med malek och
tillåta den klagande att si > talan emot Taxeringsman,
rienö atg.ra utföra wid ben efter nästföljande arers
Den s Januarii.
279
Efring infallande Compromist. Mid aga de mål
som till Compromch Räki-nS pröfning hora, galle all/
liv dest fattade brfluc och kan deruti ej ändring fokas.
Alla Handlingar k Taxeringsmäl ware fran
Charle Sigillats afgift befriade. Den som tillstår en
sadan Compromist om ändring i sin Taxering, förskjul
genast Compromistaricrne nödig resekostnad och
dagrractamer.ke. För ali annan e, fattning, ware han
beftiad, bock om Compromisten pröfwar dest beswär
stafwa marik alldeles obefogade, äger ben, esker omstandigheterne,
till den Socknens faktigeö sörmon, i
hwilken den klagande ar Mankalsskrifwen, afägga
honom ifrån till 2s Rrdrs Böter, och jemte antecknande
deraf a dest Debetsedel, meddela Pastor
i församlingen eller den annan Person, fom har sat,
kigmedlen om hand, skristelig uppgift deröfwer, för
akt deste böter »vederbörligen infordra. Dä uppå
begäran af OswerStärhällaren, Landshöfdingen eller
af Kronans Ombud, Compromist anstäljeS, utbekalas
genom anordning ä LandtRänteriek i Orken af BewillningSmedlen,
Compromitzarierncs resekostnad efter
räkning, sedan den blifwft af Compromist Rätten
prösrvad.
De af ToxeringS-Commktten walde twenne per,
söner böra alltid tillse, att aila i deras Distcicc med
Taxeringen mitznösde pä en och samma dag, eller esler
hwarannan följande dagar fa sine beswär sörcragne
och asqjorde, da det för dem medförer minsta tidspillan
och kostnad, och äfmen flere af de klagande kuné
na derigenom sä tillfälle förena sig om samma Personer
till Compromistarier a deras sida.
Compromitzarierne aflägga wid sin förrättnings
bör.
280
Den 5 Januari?.
början samma Ed som TaxeringSmännen, och ställs
sr; lill noga efterrättelse au> hwad denna B-willnii-gs,
sörsack-ftug innehåller, hwarö bvkstafliga förestrifc sa,
ledes stall tjena ej mindre dem, än Taxeringsmannen,
ware stg i Stad elier pa Lander xiii rättesnöre,
sa art icke någon, eho den mara ma, uppföres lill
mindre eiler större afgift än dermed öfwerensstämmer.
I händelse någon af de ucsedde Campromitzarierne är
i skoldstap lill andra porten eller emot honom möker
annat laga jäs, än akt han warit Taxeringsman och
deltagir t den öfwerklagade ålgården, inkallas as de
öfrige Compromistarier ojätmig Ledamot i Rätten likasom
om ben semle Compronustakien sagt ar.
De i denna Förordning utsatte Böter, hwarom
ej annorlunda förordnadt ar, ga till de fattigs i den
Socken, uti hwiiken Förbrytaren Mankalc-skrrftven är.
z
Gin Uppbörden.
I U"sm. Sedan TaxeringöLängderne blifwit ordenteligen
upprättade och med de ftllägg köttedde, som,
i anledning af anförde besvär, CompronustRäliens
beslut eller de fran andre orter sedan TopringcnS slut
inkomne uppgifter gjordt uvdwandige, stola i cniighej
dermed, UppbördkLangden förfaktas och detze jemte TaxsringsLängderne
sa tidigt tnlemi-aS, i Stckholm kill
Stadens Uppbörds-Contoir och i de andre Otterne kill
LandeContoiren, för akt dar emot hivarannan jemsöras,
alt s>werStathallare>, och Landehöfdingarne innom
den i sta Ocrober kunna dem med Uppbördk-OrdrcS förse.
Detze UppbördS-Ordrcs stola contrasrgneraS l Stockholm
af Srads,Kammererare» och i de öfrige otterne af
Lands.Kammercrami,
L
Den 5 JaiiuarLi.
28r
2 Mom. Hela Uppbörden af Bewillnilfgen
ster nu mera i penning s, antingen l Banka och
Speciemynk eller i RikögärdsSediar ester stadgad
evalwaricnögrund.
Z Mom. Utom hwad har särskildt sörordnat
ar, förrättas Uppbörden i Städcrne, u'om Stockholm,
hwarest Uxpbörden sier ester där fastställde
UppbördsLagar, af de wanlige Uppbördsmännen pä
dertill utsatte dagar, i nänvaro af lill örordnad Ma,
gistrats-Person. Uppbörden bör med den drift werk»
ställas, att afgistcrne kunna innom uppbördsår?! wara
till fullo i Landt,Ränteriet insatte; dock ma någon
ukmäkning icke ske förr än andra Uppbördsstämma»
hästen är.
4 Mom. Häradsskrifware,, ware skyldig, att
Uli hwar och ens ärliga ContributionsSedel spccificr
debitera 'hwad den toperade bör för Sig, Hustru,
Barn och Tjenstefolk i likstämmighet med Uppbörds,
Boken erlägga, och aker KronoFogden förpliktad, att
med dag och arekal qvittera hwad han as den Skattskyldige
uppburit, hwilket qwittence af Häradsskrif.
waren äfweu bör wara underskrifwst, om det för gäl,
lande skall anses. Och ma wid 16 R:dr gr h. bot,
icke fordras eller emottagas för detta beswär, likasom
för debiteringen, någon wedergällning widare än sep
runstycken banco för hwarje ContributionsSedel, dem
Häradsskrifware» i ersättning för papper och trycknings,
kostnad dertill, äger rättighet att undfå och a Debet,
sedlen uppföra. Och pa det den Skattskyldig? i all,
mänhet mä känna de skyldigheter han wid KronoRäntornes
erläggande bör iaggttaga, och i östigit biifwa
Ridd. och Ad. Pror. 5 .B- upp
-
282
Den s Ianuarri.
upplyst när han äger fog kill klagomal öfwer Lagstu.
digt behandlingssätt ivid Veras indus-vande, böra L)s,
werSlarhattaren och Landshöfdinganis innan solsta
Uppbördsstämma» infaller, ärligen genom utfärdande
allmänna Kungörelser, i anledning af Uppböcds-Författningarne
meddela tydelig och ^ sullständia underrättelse
om den Skauffyldigeö och UppbördsmannenS
ömsesides rällighcter och floldighek-r , samt huru
med Krono - Räntornas uppbärande och u-mätande
förhallaö bör.
5 Mom- C-st atta dagar ester UprbKdsstäm.
mans flut, aiigger det Magistrat-me i Släverne och
Häradssklifwar.ne a landet, lill Konunge-.s Beiallyingshaswande
insända samnmndrag ö,wer den justurne
Bewstlningen, och Uppbcrdömä.m-cn akt genast ef.
ter fulländad Uppbördsstämma, a wederbörljgt ställe
insätta de uppburne med-en. Hwad j Slockholm i
reda penningar inflnrer, in'äklrs uli R-kfens Stan.
ders Banque för Rrksgrids Conto,'reis rakning, men
Riksgälds Contoir, kS uts rdade CreVilSedlar aflemnaö
genast lill sistbcröpde Eo-itoir. — I ö,rige orkerne
deremot, insattes allt hwad som uppbareö, uli LandtRankcricrne,
hwarisrän medlen manadteligen till Rik,
sens Sländers Riksgälds Contoir böra remitteras och
förslag ösner de i-leswererade Bewilinmgsniedlen insändas:
cliggandeö stmlelige Uppbördsmännen att se,
Lermera a wederböriiq ort ingifwa behörigen förfaltare
och
och fullkomig Rewiston undergå.
6 Mom. Wid be Stater och Werk, der
CmbelS och Tjenst mannens söner i penningar anordnas,
ma den ej sör pa öljonds årets första qwartal
mbetalaö innan Embus eller Tjenstemännen med
qwtk
-
Den 5 Januarik.
28Z
qwrtlo styrkt att hans Krono,Räntor för nästförflutne
acec aro llgwideraee.
7 Mom. Regsmentsskrifware och andre wederbörande
MIV de Slaten och Corpjer där Ochccrare
samt andre EmbetS- 06) Tjenstemän, njuta indelte eller
andre dylake fänemkomst r, böra för en och hniac
innehaäa Concribuuonerne af dest lön och öfrige Ems
beter aiföljanve inkomster, och dem lstl Uppbördsmannen
ä Len ork, hwar>st en sadan person är Skattstrifrven,
i god tiv öfwerstyra, sä framt denne sednare ej
wtjar att han Lust Krono - U.ffy der redan stckf erlagt.
8 Mom I Stockholm och Rikets öfrige Stader
sörfares Uti apl w v h. - icke annortunda utrryckeligen
förtskrifwic stanis, nuv Uppbörden och Redogörelsen
pä färt förr manligt marik.
y Nliom. Sjömanshusen innehalla Bewillnrngen
för hwarje derifrån utnwnstrande Sjöman, derrst
han ej kan styrka att den samma redan för arel är
b rald; äfwen fom !jka atdrag för honom bör görps
ivid hemkomsten, da han längre än ett är war«c franwarande;
hwaremot inforvrandik och uppbörden m Utffylderne
för dest hustru och barn, werkMes lika
som för andra Rikets Anneivanare. utan ask Sjömanshusen
eller Redare derföre »vidkännas någon ansvars
stadighet.
in Mom. Sedan Mantalsskrifningen bliswit
förrättad, ma ej näqon, som 1 Riker icke har Embete,
Fastighet eller annan motswarande kilchang, sä
utur Riker sig beqifwa, innan han styrkt ,ig hofwa
der årets Krono UtstylLer sig afbördadk, ester för de
samma stäldt stu g d bergen, hrvilken i fädant sali
284
Den 5 Januari!
bör till Uppbördsmannen i otten aflcmnas, för att
wederbörande till fullgörande deraf i Laga tid tillhälla.
I I Mom. Likaledes ma ej Past meddelas någon
(Tsnstchjon linda »tagne, hivarom redan stadgadt
är), att stylta kill annat Län innom Riket förr än
styrkt är, att han dm palorde Bcwillningen för äret
erlagdk, eller derföre pa nyst rä.-nde sätt astemnat behörig
säkerhet; och kommer den Embetsman, som
icke dcstomindrs för dylik Perso,-. Past utfärdar, akt
sjelf gälda den borttflyckade Personens Krono Räntor,
uran ali mwändning as hanö aterjörwämande eller
egen beta!nings>sörmäga.
ir LNom. Klagomål öfwer Taxeringen, som
i ordentelig wag kan hafwa blrfwit anmäldt, men i
anseende ttll dödsfall, sevar sjukdom eller annat lika
gällande förfall, möjeligtwiS icke hunnit ofgöras söre
Uppbörden, hindrar lckwäl icke densammas werkstäilande,
utan bör den klagande stn ConlribukionsfAedels
fulla belopp owägeriigen eriägga; men ställe sedermera
kunna styrkas, att den taxerade asgiscen blifwit för
honom nedsatt, äger han att genast och kostnadsfritt
af wederbörlig Uppbördsman återbekomma hwad han
salunda för mycket utbetalt emot aflemnande af Com,
promist Rättens originela bcstut, sorn till werificalion
bör Räkenskapen bijogas; hwarförukan Compromistr
Räcken, enär något mai utoswer den stadgade tiden
kan blifwa pa dest åtgärd hwiiande, sadant hoö Lands,
höfdingcn bör tillkännagjfwa, jemte de omständigheter,
som uppstofwet förorsakat.
4
Den 5 Ianuarli.
285
4 ?.
Mm Afkortning.
Utom den eftergift sein en del af Allmogen med
flere för syra underärige Barn tillgodo njura, fär, a
denne Bevillning afkortning endast äga rum i dst fall
art den som osgifrcn erlägga bordt efter Taxeringen
kommit i bewiölig oförmögenhet och fattigdom att
Skatten utgöra, hwarom enligt UppbördS-Författningarne
noga bör undersökas och atkesteraö, (men dä
någon uppgiswit sin egendom till Borgenärers förnöjande,
gäldaS hanö VsniilningS-afgister enligt Lag af
Concours Mastan) samt för dödsfall innom flutet af
April mäuad der äret, för hwiiket Bewillningen bordt
erläggas; dock cillateS afkortning t detta fall, endast
för sivjande, nemligen: Embets och Tjenstemän med
Psnningefön, arbetare wid Bergwcrk, Bruk, Ma»
nusaeiurier, Fabriguer samt andre Werk och Inrättningar,
Auftulcanter och extra Ordinarie!? i Höft
Rarrerne, Collegier och Publique Werk, Tjenstfolk,
hwarwid för Lagliayrr blott enke! afgift afkortas,
hemmawarande Barn, Lärodrängar och Göstar, ArbelSfolk
i Skäderne och pa Landet, Fruar och Hustrur,
Färjekarlar, Gesäller, Gärningsman ä Landet,
Skjärkarlar ell-r Strandsittare, Styrmän, Sjömän,
Sågare, Stampare, Smeder a Landet, Timmer, och
Mur-Karlar, Torpare, Uppsyningsman r Staderne,
WackrKnektar, sä wida någon af alla nu uppräknade
Personer, icke äga Fastighet, idka Jordbruk eller äga
annan förmögenhet, hvarföre ester Inkomst,Tabeller
Contnbueras.
AfkorkmngsLangd underteckne med answar för
dest ngtighet, i Stad Uppberdsmai-neu och Stads
-
286 Dsn 5 Januaris.
Fi!'cc>l-n — Lftasöm a Landet K onoFogden och Häradsstftlfwaren
arme, sm,k. — I Stad bl-fwe denna
Längd af T!perj„.,k-i'ännen granskad samr till sia
riqkn hok of dcm werlsicerad, men a Landet af Pasiar
och Socknens Beresnlugsjedamöter, hwarwfd äsi
w n lo-a dör efterses, att Kronan icke kommii i nsisir
nm-n at sin rätt genom fsypbördsmonnens förwaltande
och e»-cna'enhet hwilket alwen U!! påskriften inkages,
hwaresie, d-si- Längder a fonder böra, uti ul rike
allmänna Ettckrcstammor uppiasas, och intyg akt der,
wio icke warit något akt crlndra, af Pastor och kwän,
ktt So ki-eboer pmccknas. AfkortningkLäiigdernc böra
s , rem, ra till ^)>w rScachasiareu i Slockholm samr i
^ lie till Landshofdingarne asi-mnas, för att ytter,
i re pröiwas, och, om ej något derwid ar att pae
nitnna, till afföcning i Räkeuskaperne beordra.
s §-
GiN Rcdc>gorcksen.
De Instrucnoner och Författningar, som kill
Uppbärande, Räkningars författande och redowisande
af Kongl. Masils och Kronans till SlatsWerket an,
slagne Räntor redan finnas utfärdade eller framdeles
kunna sörefkrifwas, sköka j mwäi i hwad som rörcc
Bewillningen, lända Llppbördsmännen och de siere
weder bärande tili chxlbart iagkmgande, och som framför
allt bör sörekommas, akt hwarken Uopbördsman,
nen liw ädroga sig balance, eller den Skattiryidige
a sig fanäa flere ars rester, som oftast leda kill hanö
vb stand och Kronans förlust, skall dek åligga Kongl.
MasitS och Rikets Kammar Colleqium, hwilket e ter
Jkistniciioiier och Försakiniiigar inseendet öfwer Upp
-
Den s Januari!. 287
bördsWerket i h-la sin widd tillkommer, akt enär
samma Kongl. Collegium af de örliga beräitelserne
intager, der Restantier pa något ställe stigit till omanlig
höjd, utan nägon dertill anmäld serdeles q-.ltig
ordsak, genast ester underdånig anmälan H06 K ngl.
lata genom Konungens Beiallninashaxwa-de
i orren, eller om sadant icke -lulle leda till antamä,
let, genom någon af Collegii Ledamöter a. st illa bchö,
rige Rest Ransakni,igar, samt derest mårds öshek, fel
eller försununelse hos nägsn -lulle förmarkas, utan
allt uppehåll lala densamma tilltala och lill laga answar
befordra.
För
-
288 Den 5 Iaiilrarii.
§ormu!aire
N:o i,
Uppgift till Mantals^rlfningen i Socken
för ar
Undertecknad
Hustru
Hemmawakande Söner och Pnpiller
Dw
Döttrar och Pupiller
HusPräst
Informator
Gouweriianke
Inspector
Bokhallare
Skrifware
Fogde
Rättare
Fabriks eller Bruksmästare
BruksGesäll
D:v Arberare
Drängar öfwer i8 är
under -8 ar
Kammartjenare
Lagria»
Kammariungfru
Hushällerff»
Pigor
Inhyseshjon
Obserweraö om någon af efwan uppräknade ens egit
Husfolk är gist, införes dm näst ester mannen
lill ex- dest hustru N. N.
N-o
Namn
alder
-
>-
Pä mina ägor bo
för öfrigt
Den 5 Januari.
N:o 2
Roken N:o
Upgift till Mantalsssriftiingen ! Staden
för är l8
289
Undertecknad
Hustru
Hemmawarande Söner och Pik
piller
D:o Döttrar och Pupiller
Hns-Präst
Znformatar
Gouvernante
Handels Vokbällare och Betjente
Fabriksmästare
Werk-Gesäll
Gesäller
Kammar-Jungfru
Hushallcrffa
Kammartjenare
Lagua»
Drängar öfwer >8 ar
under Nr
Namn
alder
Hös N-g b» följande:
-
sch Ad. Pr-t. 5 B.
37.
N;s
29V Den 5 Januaris.
N:o z.
Upgift till Berednings-Comitcken uti . . .
Socken för är
Ägande: Frälsehemmanet Fall, Ett helt maritas
Torpa, s Dita
Skattehemmanet Skog, ^ Drto
Skattlagdt Qwarnen, Fors, med z
par stenar.
Arrenderade Bostället Basebo sidels mantal.
BehSllen inkomst af detze hemman m. m. och öfrig
egendom, ester de i Författningen tillätne afdrag
war förledit är - - - - » R:dr 2,250-
Detzutom uvpgifwes innehafwande Haradöhöfdin
gecBeställmng
med lön - , - Rrdr 75.
Bostället, Ryd, hwars afkastning
^ förledit ar gjort » - - , , —— 225-
Omge sportler wid syslan upptagas till 650.
.R.dr 950»
Fall den
N. N
För
min Pupill N. N- uppgiswes äfwenledes en
behållen inkomst för förledit är af R-dr Z75.
Drängen N- N- har ock ett särskilt Capital, som
han uppgifwit till 420 R:dr och har mlänt mot
5 procents ränta
Särffiid
Förtecknmg ä mine annorstädes belägne
Hemmansdelar bifogas.
Bl
-
Bilac,a titt Nko ^
Särskild Specificatlon pa annorstädes belägne Egendomar, Närsng m. m
-
Län
Socken
eller
Stad
Hem-
man-
tal.
Hemman och
Lägenheter.
Wärde.
Hivarföre af-  gifken efter
» §. blir.
Behållen inkomst
deraf.
Ägande.
l
Wexij
Ork-
I
Frälse, Berg kalladt - - - -
i,;oc>
-
4
24
,
Dito Brasten ------
8vO
-
«
I,
Dito Fvsta - -
I/2VO
-
L
2
28
-
l
.Arrenderade.
i6
l
Skatte, Nyby -------
r,4OO
-
-
I
-
-
!
En flerbladig Sag, wrd samma
gard, sagar >oos tvister bräder
-
- ,
-
6
45
4
Carlstad
By
Ett Bruk, Brattfors med izSo
>
Skepyund smide - - - - -
F
-
8i
l 2
l
Tillvdande Frälse hemman
sst. N. )
' >,7-5
N. N. > - - , - ' - - -
Z OO 0
7
24
)
N. N> )
»oz
Z7
4
;r;8
. >6
Fall den
N. N.
Syz Ven 5 Januaris.
N:o 4'
Mist till Tarerings-Comitteeri uti Staden
för är i8l .
Här idkande rörelse som Brödhandlare.
Egande ^:del uti Socker^Bruket N. N.
fftten i Segelduks-Fabriken.
s det i Skeppöwaklwet.
Znnehafwande pä arrende i8 tunneland' Stads»
jord.
Bek-allne inkomsten för sörledit 8r war, ester de
» Förfalkningarne rillätne aibrag, oderäknadt uroi
annorstädes ägande Hemman m. m. enligt
fgrssnd Bilaga - , - - - R:dr 4,735'
Derutom uppgifwes ylin Rådmans, Syssta med
Lön. R:dr rzcz.
^ Tunneland Jord ätföljande, hwars
yfkasintng wäzd - - - , ^
Z5.
R.dr 185,
N. N- den , . ,
N. N- .
Min Bokhällare L. L. har särssild förmögenhet
M uppgisma inkvmst af.
BL
Bilaga till N>o 4.
Sp'ckstcatian pä annorstädes belägne Egendomar, Näring ni. ml
Län
Stad
eller
Socken
Hem-  man» j
tal. I
Hemman och
Lägenheter^
Warde.
Hlvarlöre af-  gisten efter
2 §, blir.
Behäven Inkomst
deraf.
Ägande:
!
Skaraborgs
Forstby
1
hemma» Säteri Altorp - - -
6000
9
)
) 48v
)
)
)
-r;o
k?
4
Ra och Rör derunder - « - -
;oc>o
r
L
7 -4
. ^
r
8
Skatte, Stora Sägen - - - -
y;o
-
-
) j
^ 4 ar
) !
;o
I
S
A
L
D:o Lillegarden
> Glasbruk - , > - < - -
7;s
?;c>
-
-
-
^ '
Falun
Falun
10 Fjerdepartslotter r - - '
-
r
r -4
-
70
Linköpings
Örby
En ;:del uti en Läder-Fabrik - -
>
-
8^ 16
'
400
^ '
Summa
ZS
»
;roo
N.. den
N. N
-
294 Dm 5 Januari?'.
Tariff eller Tabell.
N:o r.
JnnelMande sä wäl Tariff för Taxering af
behållen Inkomst, som Calcul öfwer Bewillningenv
utgäende derester af supponerade folkmängden r
hwarje Llah.
§l^
Ärlig inkomst
Ärlig akgifk
I
16
^2
8
2
16
16
z
50
24
4
66
Z2
40
5
8?
16
I
12
6
ivo
I
24
7
125
2
8
8
150
2
40
9
175
Z
24
IO
200
4
24
n
2^
16
5
24
12
28Z
16
7
;6
IZ
z??
16
8
14
400
11
16
15
500
14
Id
6OO
18
17
700
21
40
18
800
26
19
90O
zo
20
1000
85
21
l2O0
45
2?
s4O0
56
2?
l6oo
68
24
'800
81
25
20OO
95
26
2500
125
27
ZOOO
157
24
Deu 5 Januari?. L65
Clatz
Ärlig inkomst t Ärlig afgift
28
Z500
192
24
29
4000
2ZO
zo
4500
270
?-
5000
ZI2
24
Z2
550O
^57
24
Zö
6ooo
405
Z4
6500
455
?5
7000
507
24
z6
8000
600
Z7
9000
700
Z8
1O,oOO
800
?9
l 1,000
907
24
40
12,000
1020
4l
1Z,O0O
1147
24
42
14,000
1260
4?
15,000
1Z87
24
44
16,000
1520
45
17,000
16Z7
46
18,000
1755
47
19,000
1875
48
20,000
2000
För hwarje Ett Tusende R:dr som näaons
behallna inkomst oär öfwer 20,000 R:dr och än»
La till 40,000 R:dr, ökas Asgisten ä hela en läLan
Persons inkomst med en 8-de!s procent. Således
betalar 25,000 R:drs behallna Inkomst a
ivl-dels procent uti ärlig Afgift 2656" Rdr rL
H., men 40,000 R:drs Inkomst a 12 och en
halst procent 5000 ärligen, och sä widare.
För hwarje rooo R:dr der uköfwer intill
80,000 R dr, stiger Misten blott, ekt i6:dels
procent pä det hela, lvm blir, till exempel, för
.50,000 R:drs Inkomst IZ och en 8;del6 procent,
för 80,000 N:Lr 15 procent. För
29ä
Den 5 Ianuani.
För ännu högre Inkomster intill 150,026
R:dr wäxer Progrestion med en tzr-.dels procent,
tor hwarje 1000 N:dr, dä pä lä stor Summa /
aigiften löijoktellgen bliswek 17 och kre i6.dels procent.
Skulle nägon? Revenue stiga der öfwer, ö,
kas Proaretzion för hwarje- 1002 R:dr, med blott
en 64:de!6 procent. Sälcdes af 250,000 R:drS
behällen Inkomst, stulle Afgiften uvpgä till r8 och
tre 4:dels procenst, of 522,220 R:dr till.rr^idels
procent och sä widare
För
bedällen Inkomst under i6tz R:dr erlagges
inaen afgift, för Inkomst emellan nägon af
de specificerade 48 olika Closter, hänsöres den
ffatkssylldige till den Clast, bmars Summa han
kommer närmast, och inträffar bans behällning
midtemellan s:ne Clast-''/ päför-s honom den högre
Clastens afgift. Säledes för 15,400 Nidrs
bedällen Inkomst blir afoiften lika med för 15000
R.dr eller r g 87 och en hast R dr, menför i8,?vo
R:dr lika med för 19,200 R dr eller 1875 R:k
Tariff!7t:o
2.
Annehällande Afgift af Person och synbar Egendom
eller Rörelse eller för Skydd till Person och
Egendom.
Ätteurtt, Attmer i ; Clatzer -  Advvcaker - ! -
Allmänningar. Se Kvhlningar
Alli» Bruk af ;oc> tunnors killwerkning
och derunder för
hwarie tunna , ,
Af hwarje tunna där öfwer till
»ch med;°o kunnvr - »
S-yddsa^aist.
R.dr
b-
>st
48, -4, 6 och
?
-o, ,0, och
;
-
6
t
Llkii
Dcu 5 Iaimarik.
297
Skyddsafgift.
Dito Dito till och med 800
tunnor - , - -
Af hwarje kunna där öfwer - ,
2b karsmiden för hwarje ivo Sk:p:d
Apothekare. Se Handlande.
Apochekores, och Fäftstärs Gesäller.
Se Handess-Bokhällare och Betjente.
Metare wid Bcrgwerk, Bruk, Manufacturi-r,
Fabriqver same sndre
Werk och Inrättningar, Smältare,
Drifwarc, Rästwandarr, Uppsättare
och Hyttedrängar.
Oaifte och Enklingar uran barn e-l
mellan 18 och 50 är - - -
Gifte samt Enklingar med barn !
Alla detze und. iz och öfwer 50 ar
Arbetare sf O.winnokönet ogifte eller
Enkor - , - ^ .
Arrendatorer och Brukare af Boställ
Un eller andras hemman, Bruk,
Fabriker och andre Lägenheter betala
r-.del emot hwad för ägaren
as samma hemman eller iäg?nhetj
utfart finneS; men för minsta hem-,
mansdeien eller belägenheten icke
under - « , ,
Dito af Kongs-och Ladugördar samt
andrs Krono Lägenbeter som ärlägga
ränkan med sörwo- dlina efter
ärlig markegång betala full Skydds
^rdd.
och Ad. prok. 5 L».
32.
N , tz
-
4
!5
Z2
40
24
l6
40
af
-
298
Den 5 Ianuarii.
afgift efter den Clah hemmannen
Lsatte ä-o, dock an de Kongsgärdar
i hwarje ort, som äro kände
för synnerlig indrägt och förmånligt
arrende, utgöra denne afgift
elter deras oförmedlade hemmanstal
Dlko af Dito, som betalte penningearrende
utan sörwandling etter
Contractcr, asflutade pä de ären
1727 och 1748 faststälde grunder,
e> lägger 50 procent af arrem
desummm ärligen
Dito
af Dito som efter 1799 ärs
Förordning birfwit bortarrenderadc
betala lika afgift med hwad för
Arrendatorer af andras hemman
utfatt finnes eller ^:del emot hwad
ägaren borde erlägga.
Arrendatorer af Krono Qwarnar samt
Laxal)! och andre Fisterier, Djurgärdar
och andre Krono Lägenheter,
som belMaS wid gamla arrenden,
erlägga Z s procent af räntan,
och det etter Markegång räknat,
sä wida Räntan finnes uti
nägon Persedel un Jvrdebcken uppförd;
men sör d.m som genom Auctioner
ester 1799 ärs grunder blift
wit eller blifwa bortarre.iderade,
beralas 2 procent af arrendefum
man
Artister
utan Lön och lvm icke äro
borgare - - - - 15» 8 och
Aste-Bruk andre än der blott calc>-  nermg förrättas « 20, 12 och
Skyddsafgift.
N.
Au
-
Den 5 IanuarLi.
299
Auctions Betjente utan Lön pä stat
Ausculkanter och Extra Ordmarier i
HosNätterne, Collrgier och Publike
Werk » - -
Beck-Bruk - - - 28 och
Belgmakare. Se Byggmästare wid
Bruk
Bergsmän/
Jern. Se Brukspatroner.
Koppar större och mindre. Se
Kopparwerk.
Ber,enke wid Silfwer-Kammaren och
Sk-fferier utan Lön pä stat >
Dito ringare wid Kongl. Stallen u
rån Lön pä stat - *
Bläck - och Pläkhamrar Härdar ,
Blybwitks-Fadriqver - 15/ro och
Bokhandlare i Stockholm 50, Zsoch
I öfrige Städerne - go, ro och
Bokhällare wid Bruk, Manusacrun
er.' Se Jnspeckorer
Dito Frälse. Se Jnspeckorer.
Boktryckare i Stockholm r oo, 70 och
I Upsala Götheborg, Norrköping,
Lund, Linköping och Westeräsöo,
40 och - . ^
I ö,rige städerne 40, 20 och ^ -  Bonare wid Hvswet utan Lön
Brukare ak andras Hemman. Se
ArrendatorerBrukspalr.
och Bergsman för stängjerns
0. ämnessmider för hwarje ff:pd
Skyddsafgift.
Ritz.
2
l
12
2
IO
5
2O
10
20
10
2
24
16
För
ZO2
Den 5 Januaria
För Bergsknalissmidet eriäggcs
per Sk:p:d - <
Bryggare. Se Handtwerkare.
Bradwräkare. Se Mätare.
Bwdans- och Segelduks Fabrisver
- - - - - z6,2soch
Bvqgmästare, Läns , 15, i o och
D"o och Bälgmakare wid Bruk och
Manutacturrer - 2 R dr 40 tz
Dito Skepps, Priwate 20, ;o och
Bodare. Se Hgndtwcrkare.
Eaffehus-Jdkare. Se SoiSqwarter
Cremer wtö Bruk m. m. Se Inspectorer.
Dito Frälse. Se Dito.
Cattunstryckare - - 40, 25 och
Chirurger med Pracliqve utan att de
äro i Tjenst » - 20, ro och
Codoitswerk - - , 25, 15 och
Cvllec-curer wid Nummer - Lot,
kenet » . » , - ;o, ^ och
Dansmästare utan Tjenst och Lön
Degel-Fadriker - - .21,10 och
Dtteckeurer Törmer, wid andre är
Konungens Spectake! - - »
Derinom för hwarje Representation
i Stockholm och Götheborg -  För lnvarse Representation i öfrige
Otterne - , ,
Dbe orer Medicmä, mcd Pracciqve,
utan gkt hafwa egentlig tjenst 50
AH, 15 och , « , . ,
Skyddsafsifc.
R.
6-
2
t 5
5
I
24
4
ro
5
lo
Z
4
5
20
2
I
6
Drän
-
