# ID: svediakorp-gov197
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 45,883
# sentences: 1,439
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 2r Decembers »52^
Sjelf icke nog hästkännare för att bestämdt kunna
inse hwilken orl till etr sädant ändamål more den
mäst pastande; har jag härom rädsragat kunnige Cavallerister,
som nog allmänt äro as den tanka, att de
hästar som blijwir förde ifrän Skäne till Rikets nord»
ligare Provineer sällan till brukbarhet sörsta äret kun»
va päräknas, i anseende till den olikhet som rader i
climat och deras följande olika födoämnen m. m. samt
ott de ej heller manligen fä mänga är uthärdat ert
strängare nyttjande, som de Hwilka blifwit upsödde i
öfra delen af Riket och säsom jag förmodar Stuteriet
pä Strömsholm för bet närwarande bestar as en
god hästrace jä finner jag sä mycket mer betänkligt,
att för min del tillstyrka dest förstörande, ulan tror att
dek möjeligen kan bibehällas med wida mindre kostnad
Sn hittills, om klokare hushällnings merhode följes,
Hwartill Comirerades projekt, som af StatS-Bered»
vingen blifwir tillstyrkt gifwer anledning att förwän»
ta om Comittrade fä fortfara i deras salunda pabegynte
styrelse.
Om deremot Stuteriet wid Strömsholm och
Kongsöhr nu kommer att försäljas, sä lärer ända pä
lang rid icke kunna päräknas all den afkastning af
Veste Kungs Ladugärbar, hwartill deras storlek, sörnäsfcliga
läge och jordmän gifwer anledning, emedan aflöning
för ätskiklige till Stuteriet hörande personer ändä länge
komme att minska rcvenuen, och om erfarenheter»
framdeles skulle öfwerryga om nyttan akt i öfra delen
as Riket haswa ett Stuteri, sä skall dest äter inrättande
medföra en ojämförlig större kostnad än den
winst som nu är att påräkna genom dest försäljning. —
Skulle de Ledamöter af Högloft. Utskottet som äga
yrera erfarenhet och närmare kännedom om ifrägawa--
rzoa Den 21 Deeembrk.
rande ämne, finna dest» mins betänklighet äga någon
grund, sä fär jag till Utskottet» bepröftvande hemställa
om icke i likhet med hwav Herr Grefwe stärner
äfwen tillstyrkt, Stuteriet pä Strömsholm kunde
under desi nuw^rande styrelse fortfara, efter sädane
grunder som Riksens Högloft. S-änder i sadant falk
torde bör» stadga, och hwarwid hnfrvudsakeligen lärer
böra iakttagas att Kongsöhrs Ladugärd aldeles skiljes
frän Stuteriet, sä alt Strömholm endast dertill bibehälles,
och att antalet af befintelige hästar småningom
minskas, pä det inrättningen mä kunna underhällas
endast, med den afkastning som den sistnämnde
Knngsgärd lämnar och hwarwid Comiterade äfwen
böra äläggag ark iakttaga alla möjeliga besparingar och
indragning af öfwerflödig Betjening, hwarig.nom nästkommande
Riksens Ständer komma i tillfälle att med
säkerhet bedöma huruwida Stuteriet bör bibehällas,
eller hwad ätgärd Vä till största förmän för Vet Allmänna
bör ragns med Strömsholm.
den 2 December 1809.
O. k. kälrlmm
Enligheten med Originalet intygar
N. rrSäsliu».
Afskrift
v
Dä jag för att stadga mitt omdöme t
försvarande fräga rörande Srzrteri inrättningen
rvi»
Dsn sr December. rxoz
wid Ktmgsöhrs och Strömsholm täger till grund
EomiteradeS berättelse af ar rZog och Stats-Bereds
ningens deröfwer afgifne utlärande, kan jag för min
Lel icke annat finna, än att Stars-Utskottet i närmarände
ställning skulle kunna taga ett beflur, som pa en
gang förenade Statens winst, Allmogens lättnad i den
städse öfwcrklagade dagSwerks prestationen och Stuteriets
bibehällsnde tillika.
Dä dm hushällningsplan wid desta Kungsgärdar
som Comiterade sörestä, akt förflytta hela Stnreri
inrättningen frän Kungsöhr till Strömsholm widrages
synes Skärms winst derigenom sä mycket mer kunna
befrämjas som KongSöhr den betyveligaste af betza kro»
nvläzercheter af 2g ^ Mantal, dymedelst lämnar en
Utwäq, art genom försäljning eller förpantning i betydlig
mohn öka Statens inkomster.
Pa lika sätt, och derigenom stt Stuteri inrättningen
medelst denna förflyttning, äfwen wäl skulle
inskränkas, och följagteligen de dertill förur anflagne
dagswerken i märkekig mohn indragas och förminskas
hade man äswsn läsom en följd deraf en stor lättnad
uti Allmogens öfwerklagade och trägna arbete att förs
wänta.
Och fluteligen med afseende a bestå förmåner
och iakttagande af det som Statens inte reste kräfwer,
synes mig denna hushällningeplan fa mycket mera an,
»aglig, som den huswudsakeliga nytta för det Allmänna,
att Stuteri inrättningen framdeles wid Strömsholm
mä warda bibehållen, dermed kan förenas.
Z belrakrgndr alisa Häraf, Har-Kag fä mycker
hch
rzo4 Den 2i December
häldre fästat mig wid Comitcrades Berättelse, four
sen tyckes omfatta de särskilda omständigheter, hwilka
förstenat Csmiterqdes iipmärksamhet, dä de asyftat
den förman, att bibehålla Snikeri inräskningen, un»
der ffärffädaitde af en annan lika wäsentelig Ska»
tens winst.
D3 jag hör denna fräga upsla, att med indrag»
ningen af denna inrättning wid ofwannämnde ställe.
Strömsholm, antingen utwidga eller förflytta den till
andra orter: att till exempel draga en del as remonten
för Kongl. Stallet och Cavallsrierno fran Flyinge och
Dahlby i Skäne — manne intet den langa transport kostnaden
med den unga fölen hela landet igenom, den
risqne och äsweiiryrep derwid, tillsammav-Slagdt med ds
sednare ärens erfarenhet, ari hästar, urfödda wid besia
ställen, icke förr än efter flere ärö wistande i ösra delen
af Riket blifwit räll duglige, manne intet säSant
skulle göra detta förslag mindre lämpeligt?
Lika sä otjenlig anser jag en sadan inrättning
wid Ottenby pä Oland, dä utom ofwanförmälke olä»
genhetev. hwilka alla kunna lämpas hit, och ännu
större äswenryr här företer sig wid hästarnes kranspor»
lerande öfwcr sjön, dertill äfwen kommcr den anledning
man har att befara, att den största och wackraste häst»
race, bestämd all pä denna ort eller ö fortplantas, twif»
weisman, och kanske inom nägra ärs förlopp, säkerligen
skulle förbytas till den minsta och osynligaste af alla
kände sadane, och det såsom en följd, antingen as ford»
mänen pä denna ö eller ock af climatet.
Hwatz ater det förslag angär, atk genom prlMe
personrr t Landsorterne träffa accord, hwarige,
nom
Den 2i December. 1505
nom unga Föhl för Kongl. Majus och Kronans räkning
Dillie sta alt crhälla; etter ali wista af de indrqgne
Rusthållare borde underkasta hingstar, sä more kanske
mycken anledning att dcr-wid befara wäntzsaldiqa mist,
bruk, jämte den olägenhet tillika, och såsom vtwiswelaqkig,
akt kcmffe inom 20 0 zo ar ingen begärlig
ester till ändamalek duglig häst mera skutte finnas;
art troliotwis kesta personer hwarken mägta, icke etter
kanske skulle göra sig den mögön att anskaffa tjenliga
ämnen titt häsiaswelns fortplantande: akr dymedelst
alt biträde list stoeNs betäckande som ärligen sökxg, dels
kill remonkcrmg för Cavastericrne och till behof af
kjenlige Osficers-hästar som ock af kringboende, och
Allmoge i orken, säkerligen skulle förfela och j sölje
deraf Landet finge Vidkännas en förlust, sä mycket mera
känbar som ersättningen nödwändigtwis dä skulle
tagas utifrån, och i samma mohn bringa tvär handels
wäg att ännu mera deklinera.
Den calcul, akt hwarje häst som ingått till
Kongl. Stallet de fem arén fran 1798 rist 1802 skulle
kosta Kronan 1149 R:d synes mig icke eller fä
fullständig att man deraf kan bestämma kostnadens
precisa belopp för hwarje sadan häst. Ty dä Kungs,
öhr och Strömsholm tillsammans icke utgöra mera än
zgch mantal lärer man oaktadt deras förmaniiga läge
och en bättre jordmans beskaffenhet ända aldrig kunna
skatta Vesta egendomar i wäcde till 400,226 N:d eller
24 Tunnor Guld, som a 4 procent utgör ett Capi,
tal 'för 16,000 R:Vr ränta och hwilken afkastning i
beräkningen likwäl blifwit tagen till grund. Deremot
vch efter mitt beräkningssätt, med iakttagande af de
efwan anförde förmäner i anseende till läge och bättre
jordman, har jag ända icke sett mig kunna UpbrinFjerde
Bandet Neo 96. ga
1506 Den si December.
,ga dessa. Krono Domaincrs warde högre än till
172,202 R:d tagit esler ZOOO R:d för hwarje hemman
det högsta man wöjligrwiS torde kunna kaga:
Ach da denna Summa i ställe 16,000 R:dr om ä«
rei, endast lämnar en revcnue af 6802 efter lika
procent beräkning, lärer wäl icke sä mycket komma
art belöpa sig pä hwart och eri af desse till Kongl.
Stallet ingängne hästkreatur.
Kttriqrn och för det andra, synes calculen äfwcn
i sä matto öfwerdrifwen, som d-n remonte, hwilken
under samma lid blifwit pä Cavallerierne fördelad
wid detta Mjälle icke eller ingått i någon beräkning
da jag likwäl med denna remonte äfwen sörstar den
stora fördelen hwarupvä icke allenast Regementerna
utan också siere omkringliggande Landsorter kunnat
räkna till fortplantningens befrämjande af goda häst-racer,
och hwilken sörman pä § ärs tid äfwen ffulle
kunna anses af nägra 1,020 R:Lrs wärde.
Af dessa sikäl, och da den store Konungen och
Rikshushållare» Carl XI qlorwördigst i äminnelse, da
Han med sin upmärksamhet förnämligast riglad ät be«
sp »ring och hushållning med afseende ä den stora nytta,
akt utwidqa och uphjelpa Srntericrne i wart land;
Lä Han, säger jag, ulsäg Strömsholm och Kungsöhr
såsom de tjenligaste ställen dertill, dä man tillika af
drt framfarna finner, att ett Riksens Ständers underdåniga
Betänkande pä 1762 talet innefattat, att
etc Siukcrje i Swerige mäste underhallas: ctt dessa
Kungegärdar äfwen dertill wörö de lämpeligastc; att
igenom ett Stuteri uri öfra delen af Riket häståswein
fran de yngre arén mandes wid härwarande klimat
etc. och dä med afseende ä sjelfwa loealen och
den t-euliga jordmanens bellkaffenhet, till tvinnande of
godt
Den 2i December.
r;v7
godt beke och foder, man derjämte bctragtar dek pasfindé
och behöriga afstånd, enär Kongl. Majit har
silk Resjdence i Stockholm; sa sär jag i stöd af desta
andragna ffäl tillstyrka akl Co nicer-deS betänk ndc af
ar 1803 warder li!I sin grund antagit, och i sölje
deras word sani masi förestå hela Stuteri,Inrättningens
sörflyrrande ifrän Kunqsöhr till Strö nsbolm, såsom i
flera afseende-, för sjellw, Inrättning n förmånligt och
tillika gagneligt för Slaten sä mycket qagneligare derigenom,
att den förstnämnde af desi., KongSgärdar,
säsom den betydligaste till hemmantal och område, va
sätt kan lämna en tillgäng, alt igenom arrenden eller
försäljning u»dcr de rjenligaste ost) bäst p..staude wil»
.kor, föröka Statens medel och inkomster.
K. kurell.
Enligheten med Originalet intygar
kräciellur.
Afskrift
L.
Förrän Högkofl. Stats-Utffoltet stadgar sitt be,
flut angående Kronans Stuterier wägar >ag utbedrr
mig UtfloltelS upmärksamhet wid följande ödmjuka
anförande:
Flere hofwa warit af den tankan atk Stuteri:
erne wid Kungsöhr och Strömsholm borde nedläg,
gas derföre att de hästar som derisrän erhällitS utgjort
den enda inkomst som Stats,Merkel kunnat påräkna
af
-5o§ Den 21 December.
as dcsta bekydeliga Kungsgårdar; men om inrättningens
felaktighet orsakat en Srats-Wcrkets förlust,
som igenom en förändrad hushållning kan förekommaS
sä anser jag del betänkligt, att med ett läll fattad!
beslut, som erfarenheten kunde gifwa anledning att ängra
förstöra en gammal inrättning, förrän man noga
öfwerwägat dest förmäner och olägenheter.
Ifrån Strömsholm och Kungsöhr torde Stuteriet
kunna förenas och förminskas till ett enda, ej större
än att det kan underhällas af afkastningen af Strömsholm,
hwarigcnom winnes hwad Kongl. SatS-Bereduingen
föreslagit att Kungsöhrs egendom efter Mdd
Landtmätare förältning kan fördelas och utarrenderas
pä zo, 40 eller 50 är.
Derefter wille jag foresta, alt Strömsholm sedan
ägorne bliswit afmätte, utarrenderas pä de wilker
att ä Stuteri inrättningen förbehälias.
i:o Nödige Bonings och Stallrum med foders
rum m. m. hwilka för kronans räkning underhällas.
2:0 Nödige Beteshagar och ängöbeke.
z:o Nödigt guantum af Hö, Halm och Hofra
hwilkct alt uti Herr Archiater» von 8«:1iu!rsr>beim8
och Herr Grefwe Nlärnsrs yttrande är närmare
Utfördt.
Hwad derutöfwer kan erhällas, bestämmes uti
Spannemälö arrende genom öpen auction.
Sä nianda hingstar, steen och yngsten som en
fast
-
Deu 2i December. 1529
faststäld utsordrinas stat mcdgifwer, borde, under uvsigt
af en Stallmästare eller Beridare med nödig
Stall Dcrjeiung, för Kronans rakning undcrhälias.
De hästar som ej för der Kongl. Stallet ärligen erfordras,
försäljas för Kronans räkning och ersätta derigenom
kostnaderns för aflöning och öfrige utgifter.
En sadan inrättning bidrager äfwen till Landet»
nytta, medelst hästafwelns förbättrande, dä örtens
innewänare tillätas, ark emot afgift ditsända stna
Skon, hwarigenom besparas de summor som för hästuphandlingar
ulga till Dannemark och Norrige.
Ett lika förhållande, som det jag nu i korrthet
omnämnt för Strömsholms Kungsgård, borde i min
tanka äfwen iakttagas i anseende till Flyinge och Dahlby;
Men derwid bliswcr nödigt att igenom Landtmälare.
förrättning ägorne bliswa kände, hwareftcr ar»
render och öfrige omständigheter i »vederbörlig ordning
kunna bestämmas.
Som detta ej bör medtaga en längre rid än
högst 2:ne är, sa förestäs att emedlertid, men ej län»
gre, Herr Hof»Srallmästarcn Grefwe krälicb ma bibchällas
wid arrendet pä de wilkor, som Friherre ^4-  elelsvgeö föreslagit, dock med iakttagande af de anmärkningar
derwid som Friherre l.iijenLrantr gjort uti
det anförande detta ämne som han till Högloft.
Slats-Urffottet ingifwit.
I.3rl 8ilkvsrstol^s.
Enligheten med Originalet intygar
kröäsImS.
«s
isis Den 21 December.
Afskrift
En blick pä Strömsholms och Knngsöhrs StU«
terier sk ll kö! wäna källkärr» och mämiistowänueu.—-20
Socklars Allmoge förrywdlade till dagswerksflafwar.
Jo-dbruket 1 hela d-mia landsträcka, som är den bördinaste
delen af Riket, mihwärdadl och öfwergifwit af
odlaren, dä han, kallad genom budkaslar, mäste öfwergifwa
egen hö och sädesbergning, akt färdas flere mil
kill Kungsgårds arbeten. Lnndssträckor till flere tusende
Tunneland af den yppersta mergellera liggande j dek
skick natnren dem danat endast utlagde till hästbcre. All
inkomst as detza stora Kungsgärdar u-gör aade ^:del
af ali KungSgärdSjord i Riket till en widd as H:rtigdömen
uti Italien förlorad för StakS-Werket och
so u i riliök iing j ckörlusterne detzukoM ä> ligen fär tillsbiut-'
fl >-e rnftnde Riksdaler till löner och byggnader
tvid Stnc. rict; och för hwilken orsak? Hr dek för den
kä da sanningen, att Stall-Staten med alla fartyg
fo:n knnna anskaffas j?atl till afsalu sä afsända hö
till Slockholm? Eller ar dek för de Srall.Skatcn tili
söda äk egna kor och s.r sckast fa iim-chafwa ängtwidder
större än Socknar i flokerud, hwilk c Chdnome i
Landlniät.ri.-Coutoiret utwisn? är det mät för detta
ändamål, säger jag, som Kronan sck>!l förlora öfwer
Zo,ooo N dr i ärlig inkomst och en bewillning af
24 tz. till fyllnad upkommen genom denna brist för
Stats Merker sckall trycka hwarje hemman i Sweg
Land? Manne detta icke är att under gäckadr namn
of Stttterie underhålla någre Skall-SkatenS Tjenstemän?
Förgäswes äberopar man stg denna inrättning
för en bättre hästafwe! i orren och för vemonterinq
wid
Dm 21 December. IZH
ivid Cavallen» Regementen Allmänna rösten inom
Westmanland motsäger detta anförande, sou, endast
stchldrar pä papperet. Wid detza Smierier underhäll
las icke mera, efter Stall-Detjeningens egen upgisk, än
,6 tjenstbara Hingstar. Detta är ma bända trlräck,
ligt för en Socken aldrig för ett Län och än mindre
sor ett Rike. D ha hingstar beräcka icke mera än
omkring Lnotde Stoén, as hwilka kanske icke hälften
lämna undan fohl. Hwar och en fon, berest. Westmanland
lärer destuiom kunna intyga; akt d na Län har
en wida sämre hästafwe! än dek angränsande.Dalerne
Helsinge och Gestrikland, hwilka i sine områden ej
innehafwa Kcono.-Snttecier. Stall-Betjenii-g n har
icke eller kunnat styrka, att g>e med hästar fran delta
Stuteri försett något C v ,lieri Regemente. Det är
icke mig wetkerligk, art någon rustande inom den or^
ken af Westmanland jag bebor, tagit pä en mans äl«
der någon Ryttarechäst fran Strömsholms Skut rr
eller desi undansöda. Wi haswa antingen npiöec dem
sjellwa eller hamrat dem frän Skane. Nyttan af
detta Stuteri är mig således okänd, men wäl de Riks»
förluster som deraf upkomma, nemligen att för Skattkammaren
npkommer en ärlig förlust af något öfwer zo ovo
R'.d hwilket är för wäl kändt, art behöstva widly rigt
ömorbas eller bcwtsas. I fragan ärer om folkökningen,
om producrionen, sa är etr Rike »cke stort för art det
äger en »vidsträckt areal utan i den mohn samma arreal
är mer eller mindre befolkad och producerar warsr
och födoämnen Strömsholm och Kungsöhr utgära
nägol öfwer Z4 hela hemman. Om deste Kungsgårdar
enMftades ffattlades och försåldes och hwarje
hemman endast delades lill 2; ne Äboer, upkomme
deras 7» hushall, hwarwid om G a 7 perso»
ner
isi2 Den 2r December.
ner beräknades pä hwarje huehäll sä wunne Riket en
tillökning ^ nära en halft tusende jordbrukare i sin
folkstock, hwilka jämte sig altid föda ett lika antal af Statens
lärande medlemmar och dctzulom roterat 17 krit
gare till Rikets förswar, mera Riksnyttigl än i; häftar
för Hof-Fcöknarneö wagnar.
Kastom wi ater en blick pä Handelswagen eller
spamnäls produciion b!ir den ej mindre förmanande-
Om si re Tusende tunneland äng och betesmark
odlades til! aker, sä, utom at wida bättre skölt jordbruk
af Kungsgäcdarnes odaläker, som är att förwänta af
e» sa rik fö re stugu: Folkstock jrulle deras upkomma en
kiilöknimg af 12 lill is,ooo Tuiinor Spanmäl ärligen
som pä handeivwägen gjorde en betydande tillökning.
Lag - s wi-si. - dertill af åkerbruket i de tre och tjugu
vuderlagde ^yr ko-Socknar, soar^ singö anwända hela
sin arbets flit pa egir jordbruk, iui icke allenast spild
genom en sö-lust af 25,000 daaswerken, men än
mera deraf ctt rist samma daaöwerkens Utgörande fordras
till resor mångdubbel rid, helst när owäder infaller
och "esorne flere gänger ulan ändamål mätte
förnyas sä östr winsten pä en förändrad anstalt och 0-  leräknelig, helst da den endast pä ben sistnämnde Liwen
torde utgöra minst 15,000 Tunnor Spannemäl.
Korrt sagt för Sratö>-Verket en 50,000 R:dr ärlig
inkomst: I folkökningen ett halft tusende jordbrukare:
I Spannmåls produktion omkring 50,000 Tunnor
Spannemäl. Och det är af desi, skäl jag wägar tillstyrka
bifall uppå hwad Stats,Utskottets afdelning för
inkomsterne förestagit- nemligen art hela Sätteriet indrages,
Strömsholms och Kungsöhrs KungSgärdar enskiftas,
delas i hemman och till ikatte pä öppet utrop
äk de» mästbjudgnde försäljas samt en för Stats,
Wer
-
Dm 21 December.
?5lZ
Werkst icke runa penfion al 2,000 R:d tilldelas Stall»
Statens Betjening. Jag finner ingen orsak att gilla
cn inrakkning, «om, ehuru inffrankt leder alt bereda
-^.-de! af nygnämnde Riksförluster dä Kronan icke allenast
Än- ffall sakna all afkomst af Strömsholms
ii hela ina-ual, uran Stars-Werket detzmom skulle
tillffiuca warder c.f aila tusende dags-werkcn, som eljest
skulle inflyta i Skattkammaren eller tillsammans
en summa af Niotusende R:dr ärligen. Förgäswes
har jag önffak och yxkat det Högloft. Stats.UlffottetS
underdåniga swar till Kongl. Maj:t rörande detta Stukcrie
jämte Stats-Utstottets swar kill det Hcderwärda
Bonde-Ständet genom sina Deputerade i detta ämne
samt de i Statö-UtMtelS Plcno och Afdelning förde
Protocoller matte biifwa till Riksens Högloft. Ständer
aslämnade, hwilka alla utbredt det fulikomligaste ljus
Uti sörewarande fräga.
8. 6. I^Zsrkjelm.
Enligheten med Originalet betygar:
kröäelius.
Begärdes pä bordet.
Uplästes ett af Stars och Bewillnings^UkMtet
inlämnadt sa lydande:
WZrdsamt Memorial;
Riksdags Fullmägtigm för Gefle Stad Herr
Räd
-
i5r4 Den 21 December.
Rådmannen Dan. LI5«tr»niZ hor uti til! Wallof!.
Borgare,Ständer ingifwir Memorial anhällit om nöd,
tvändig rättelse i skyldigheten kill S,ö-Tulle»s clarerande
för Städcrne Stockholm, Götheborg och Gefle,
hwilka enligt igoo ärs Riksdags Vestnr, skola bliswik
sörpligtade att erlägga Srsra-Sjö-Tullen för utrikes
gående rvaror i wäxlar pä Hamburg ester en
faflstäld cours a 48 sk per R:r Hamb:c V^co, dä
deremot alla öfrige Stapelstäder i Riket skola äga den
förman, att betala berörde Full med Swenska Van,
ro sedlar, hvarigenom dem skall tillfogas en winst esler
nu warande Cours till circa zo procems lindring.
Genom Remitz hära har Wällofl. Borgare,
Ständer behagat öfwerlämna detta ärende till Stars,
och BcwilliliiigS-Utskottens utlakande, hwilka, esker
inhändigandet af en sädan Reinih, om detta mäls
beskoffenhel gjort sig behörigen underrättade.
Nedan före är rstoo har det warit stadgadt,
att Stora Sjö-Tullen för inkommande och mgäende
waror skulle asbördas med »växlar efter gängse Cours;
Men som del befanns, att delta Tullclareringssäkl genom
CoursenS upstigande abragt Stars-Wecker det
känbaraste lidande; sä täcktes Kongl. Mank till söre,
" kommande deraf, samt uppä Riksens Ständers tvid
igoo ärs Riksdag tillförordnade Hemliga UtskotlS
underdäniga hemställan, Uti nådig Kungörelse as den
2 Aug. samma ar stadga och förordna, det all Sjö»
Tull för mgäende waror skulle Hädanefter, eller ifrän
och med den »8 i samma mänad betalas i goda wäxlar
pä Hamburger Banco, och hwarje sadan Riksdaler
-
Dnr 2l December
r?iA
ler anses answara emot en Riksdaler Sweuskt Specie
mynt, sä länge Waxel coursen pä den förra icke föll'
under 48 tz. Men derefter skulle Sjö-Tullen klareras
antingen med Swcnska' Specie Riksoalcac eller Wäxlar
pä Hamburger Banco efter dä gängse cours; och
singö äfw-n goda waxlar pa Holl. Courant i sadan
tull clarering emokkagas esker besia grunder och i proporrion
af delta mynketS relativa förhällande till
Hamburger Banco. För inkommande waror ater
bulle Sjö' Tullen tills w.dare clo.reras antingen
pä lika sätt med goda waxlar, eller i specie mynt, eiler
i betz siälle med silfwer eller ock i Riksgälds Contoir
rers Credit sedlar, men i sistnämnde fall skulle för
hwarje Specie Riksdaler betalas, såsom agio, hwad
en R:d Hamburger Banco efter wäxel-coucsen kostade
rttöswer 48 Mlingar j x^yitsedlar.
Uti denna författning som blifwit till wederbökandes
undsrdäniga efterräikelse och behörigt iakttagande
allmänneligen kungjord, göres icke nägon skillnad
Slädcrne cmellan, utan skulle i följd deraf,
alla utan undantag efter de derutinnan faststälde
grunder clarera Störa Sjö-Tullen; Men uti till
Kongl. Tull Directtonfi, under samma dag aslatit särskudt
Nådigt Bref hrr Kongl. Mst:t gistvik TnllDirectionen
tillkänna, der Kongl. Mast för särfkildte
skäl och omständigheter kumm godt i Nader
tilläka, att utom Stockholm, Götheborg och Gefle,
hwarcst Sjö-Tullen, sä för inkommande som utgående
waror borde erläggaS, enligt ofwan högstberörde Kungörelses
innehåll, ffulle de öfriga Städerna tills widare
fä clarera Sjö-Tullen för utgående waror, aldeles
pä lika sätt som angående Sjö Tullen för inkommande
wa»
i5r6 Deir 21 December.
waror i förenämnde Nådiga Kungörelse föreffrifwit
är.
Stats och Vewillnings-Ul^tte!» haswa wäl
icke kunnat erhålla fullständige uplysningar, huruwida
grunden kill ett sä olika förhållande bör sökas uti ett
mindre waxelbshof den tiden för Slars och RiksgäldsWerken,
eller ock »ki eu dä »varande obetydelig stillnad
i wäxel-coursen, eller hivad annan orsak, som kan stafwa
gifwit anledning till ctk sä stkiljaqtigt förfarande;
Men dek har icke kunnat undfalla Stats och Vewill»liugS.
-Ukstkokttus upmärksamhet, atk delta undanlag
innebär en icke billig Mlnad i lika underfatares enahanda
Ukqistcr till Slaten och skulle möjligen kunna medföra
den obilliga följd, all handeln drogcS till en betydlig
del ifrän de större Skäderne kill de mindre, under
del att de förre mäste »vidkännas en wida högre Tnllafgifl
än de sednare. Skars och Bewiilnmgs-Utckotlen
hafwa icke kunnat infe h »vårföre handeln pä det ena
stället stkali wara underkastad större kunga och belastad
med högre asgifter än pä det andra, dä alle hafwa
lika frihet och enahanda ucwäg, att pä samma orter
kunna afsätta och exportera sin wara, och således deraf
draga samma winning och förmän.
Om Statens närwarande belägenhet tillätit, att
kunna medgifwa Stockholm, Götheborg och Gesie
samma förmän som de öfrige Stapelstäderne genom
ofwau hägstberörde Kongl Bref blifwit tills widare
tillagd, fVulle Utffolten cj dragit i betänkande att sädant
tillstyrka; Men dä Stats och Riksgälds-Werkens
bchof af »växlar sadant ingalunda .medgifwa, ulan fast
mera fordra en ökad ttillgäng deraf, för att kunna
Ten 2i December.
r§r?
bestrida sädane deras utgifter, som uti waxlar mäste
Ukgä, sä hafwa Utskotten i del siällek funnit sig för,
cmlätne alt kil! Riksens Högloft. Ständer wördsammelrgen
hemställa del i8oc> ars Kungörelse märke,
enligt desi ordalydelse, blifwa likan undantag til! nästa
Riksdag gällande för'alla Stapelstäder dä de idka utrikes
handel och sjöfart , och della sä mycket mera
som dek tillstånd hwilket Ml »nera nämnde Kongl.
Bref blifwit lämnadt de öfrige Släderne endast skett
efter hwad det Kongl Breswet förmäler, riUs widare,
som will, i Utskottens kanka, säga detsamma, som
t.ll desi förändrade omständigheter fordrade elt annat
förhållande, och hwilket nu äfwcn inrräffadk.
Stats och BewillningS. Utskotten hofwa harwid
icke undfallit, hurusom dct i flere af de mindre Slapelstäderne
skulle möka mycken swarighct och kanske
understundom äfwen en omöjlighet, att kunna anskast
fa goda wäxlar pä Hamburger Banco; Men i sadant
sall tro Utskotten alt denna olägenhet skall kunna so»
rekommas och afhjelpas om dem tillätes att klarera
S'ic,Tullen, efter högstberörde Kungörelses lydelse med
Riksdaler Sweuskl Banco, swarande mot en R:dc
Hamburger Banco bcräknadt efter dagens i allmänna
Tidningarne kungjorde cours dä Tullclarcringen sker,
eller ock om detta icke worc postdag, ester den näst föregå»
ende postdagens noterade cours. Hwarjämce Utskotten
hemställa den billiga jämkning för Slockholm, Göt»
heberg och Gefle, att dä den Utgående Sjötull, som
skall clareras, icke upgär tili fulla rov R:d Banco,
Let mä wara tilläkil den clarcrande, att erlägga stm»
ma Tull med Swsnskt Banco, ester samma anin!)
och cours beräkning, som för de öfriga Släderne här»
efwan föreslagit blifwit,
Nä.
Den 2i December.
Näqon swärighet eller hinder wid Sjö-TustenS
erläggande estrr ketta clareringssäkk j?ail ock icke ripkomma
dä skillnaden emellan 2 a 1 postdagars cours
efter stwad rlfircicheten ukwisat, jälla,, Utgjort öfwer
nagra ffillingar pä Riksdaler,,, och Epporteuren sale,
deS utan olägenhet blifwa i tillfälle a,k ställa wederhästig
borgen för den obekydeliga stillnade».
Den fraga akt de mindre Stapelstäderne skulle
tillatas att sa klarera Sjö-Tullen efter en wist fast»
siäld cours, har.äswen bljfwit wäckt; men som detta
skulle efter coursens olika förhållande , dä han ömsom
kan wara i stigande och ömsom fallande leda till för»
lust än för Stars och Riksgä!dö»W.rken, joni för sine
Utgifter äro i ständigt wäxel behof, ä» för Exporteuren
dä han nödgas Utrikes afsätta sina waror, sä stafwa
Urffolten i bägge afseende» ansell denna Ulwäg mindre
billig och lämpelig.
Den tillökning i kull inkomsten, som genom
della de öfrige Stapelstäderne nu åläggande clarcringö»
fält bör bftswa ark päräkna anse Urstotten endast och
allenast böra komma Kongl M j l och Kronan till qo»
do, och icke pä minst-, färt komma i beräkning wid
arrende summans utgörande, som thil sörman bör till
dest belopp utgå, äfwcnsi m General Tull Arrende So»
eictcten häraf icke eller bör något till godo beräknas.
Till Riksens Högloft. Ständers egit bepröswan.
de hemställee detta »vördsammeligen. Slockholm den
18 »December 1809.
r>z
Den 2i December. isiZ
Pä Högloft. Rrdderffaper och Adelns Ledamöters
wägnar,
6s 13 Osräis. Oas; blsmjnF.
Pä Högwördige Preste-StändetS Ledamöters
wägnar,
"Weiämsn. I^icolaus Qsräell.
Pä Wälloft. Vorgare-StändetS Ledamöters
wägnar,
6arl I^r. I.ZncIber§. ^r>6. lUsäin.
Pä Hederwärda Bonde» Ständers Ledamöters
wägnar,
^c»k. Ericsson. ^olisn kekaxnus VVsssinZ.
l^l. kröäslius. N. 6. InZman.
Afftrift.
Till Protokollet.
Hindrad af StatS-UtskottetS afdelning för Riksgälds-Werkct.
hwilken samma stund som det Högloft,
melerade UtlVotttt hade sammankomst uldeder jag mig
att till Protocollet sä afgiswa följande:
Lika med Herr LIkLtranä inser jag skyldigheten
för hwar och en som gör utskeppning att betala lill
Staten samma mstylder, men inser swärigheken dä
Riketö gränser ester Finlands förlust, med hwilken pro,
vin
-
IZ20
Ten 2i December.
vince relationcrne mrdclst smärre fartyg och öpna bä«
rar behöswer bjbchällas, ak! för de mindre städecne som
hwarken äga Vcurs eiler WäxebkranSaelionen pä
Haniburg och Amsterdam, att kunna sörffaffa sig wäxlar
kill Tullenö clarcraude jör dylika utgacndL fartyg
och ali lära fartygen wanka til! dest wäxlar frän Hus»
wudstadeu kunde anjVaffas, är elt twäiiq i rörelscrne,
dä ofra resau fram och tillbaka under nämnde rid kan
förrättas. Jag anser Hemliga Urfforrers tillstyrkan
wid i8oo ärs NisSdag as wäxlars betalande för utgäende
Tullcy, egenreligeu pä dnr grund ffedd, att skaffa
Scareil uran någon synnerlig känning för der allmänna
en tillgäng pä wäxlar, som jag grundar derpå
ett coursen dä endast mar 76 st. uri Riksgälds sedlar
pä Hamburg, som gör esker realisations grunder
50 2 st. vä Hamburg uri Banco — nu dercmor dä
coursell pä Hamburg stigit till 64 h. Vanco.är cour§«
differencen err werkeligt förökande as utgående Tullen ä
Mikels export waror, hwars ökade Tull i sin mohn bi»
drager art lämna ffcppningeii, som igenom Rikets stängde
relationer med främmande magter en längre rid warit
tillstängd och hwarom Rikets Jern och Metall
wägar bära det owebersägeligaste witrncsbörd. Skulle
emedlertid u<i Rikets nu trängande bchofwer och dä
Rikets Ständer genom Deras BewillmngS'Utst'olr äga
jämlikt 60 §. Regerings.Formen akt sjelswa stadga utgä»
ende Sje»Tulien, hemställer jag om ej hela malek ffulle
till Bewilliiings-Urffotters enffilda ärgärd öswerlämnas,
akt derefter jän,ka Tullafgiftcrne, sä ari betalning i Swenfft
Bankomynt as alla Rikets Städer kunde sa erlaggaö.
Stars.Weckel har omädersägcliga behof af
wäxlar för Utrikes Minisier-Corpsen m. m. äfwensom
Riksgälds-Contoircl till betalande af räntor och capi«
lal asbelalningar; men detza behof ffola i alla fall
till
Dm 2i December. iZrr
till största delen gcnoin »växlars upköp fyllaS och blir
rväxeltillgängen hwarken större eller mindre, derigenom
att exportenren betalar tnllcn med »växlar dä defle min-^
stat en tillgäng som eljest emot penningar kunnat erhallas,
och som tullen är beräknad pä den utgående
waran sä hög den anses kunna ulga, hrr Skaten derigenom
stil! ersättning för den högre cours de" tvid
wäxlars upköp understundom kan nödgas erläaga,
hwaremot tvid starkare inträffad steppuing cch deraf äswen
som igenom kloka finance operationer orosukad fall
i coursen, en förtjenst för Staten upkommer.
Jag förwäntar wig härwid det inkasta att
penninge winglarne och warel rykkarnc stola juft här,
igenom sä ett större utrymme, atc efter godtycke stegra
coursen, dä alla NiketS behofwsr af Utländskt
mynt stola upköpas; delta synes wid sörsta påseendet
äga mycken wigt och jag mihlror till och med mm
sörmäga att säga något gällande deremot; emedlertid
med erkännande af mina fä insigter, wagar jag här»
uti yttra min tanka: — utom Stockholm, Götheborg och
Gefle finnes, sä midt mig är bekant, ej någon BeurS här
j Riket der »växlar köpas och försäljas; med gansta fa
Undantag stulle säledeS »växlar som de andra städerne
till tullens clarermde behöftva, pä nägon af dest Murser
upköpas / hwilket säledeS stulle öka »växelköp irnes
antal, hwarigenom hög cours sä mycket mer bibehalleS
till förlust för Riket i sin öfrige »växel upköp, som
det är en af erfarenheten erkänd sanning att ju flere
köpare som anmäla sig till en wårås erhållande, ju
. mera stegras den; »vidare kror jag det en klok styrelse
af Riksgälds Contviret, som as Ständerrie erhöll stna
händer, art utom ökande af Rikets utrikes gäld, fä
göra omsättningar, stulle mycket bidraga bertill, art
Fjerde Bander N:o 97. SrE
I<22
> ^
Den 2i December.
Statens behof af »växlar ej behöfde ligga tungt pä
handclswägen, en mwäg, sein i Rikets närwarande
ställning dä relakionerne med de Riken, igenom hwilka
wäxlar ä Hamburg kunna erhällas, warit liistängda.
Jag anser sä mycket nödwaudigare sorn denförnran, om
ock kullen dubbelt betaltes, ffulle lämna ekt öpct fält
till coursens ytterligare stegrisg, och jag lämnar widare
till hwar och e»S omdöme, hwad wcrkan detta
sednare skulle hofwa pä wära Banco Sedlar. WidtageS
Ater någon sadan i Rikets närwarande belägenhet i
min kanka oundgängclig lttwäg, sa är der endast
Stacs- Werkels behof af circa R:d iLO,c>Oo H. Banco
son, böra anskaffas, som jag wäqar tro pä iittet sätt
böra haswa minsta werkan pä coursen, dä deste behof
ej pä en gäng behöfwa anskaffas, utan successiv? utgår,
06) dä man destutom nu, sedan freden igenom
war Nädiga Konungs fadcrliga försorg med de siesta
Magter dels är wunnen, dels är att förwänta, äger
hopp att Handels-relation-rna ater f?ola bljfwa uplifwade,
hwarigcnsm wäxel tillgängarne småningom stkola
atcrställas, sä will jag förmoda det Skars-Merkel, rikan
atr bchöswa falla wäxebryttarne j händerne, skall
erhålla sitt behof utan akt likasom hittills sörswära exporten
af Rikers till utstkeppning anwändbara producter,
som uri en för Ncket lyckligare cidepunct, snarare
borde igenom prsemier upniumras.
Skulle vesta af wig yttrade tankar ej finnas aga
det wärde och förtjena Let afseende akt wäxlar kunde
undwikaö till erläggande för utgående Slö tullen, anhäller
jag åtminstone om dcn ändring för de mindre Star
berne der ingen Beurs är,.att del ma stä dem fritt,
alt antingen betala med wäxlar, eller med Banco sedlar
efter de» cours, som Direktionen af Tull-styrelsen
Den 21 December. r§2z
för hwarje mänad i förhand utsätter och hwilken bör
wara ett medium af den löpande mänadens cours.
Jag finner mig härtill sä mycket mer förauläten, som
smärre skeppningar frän sädane städer ofta kan sk^ pä
de orter som äga lika liten tillgäng pä Hamburger
Banco som de orter hwarifrän skeppningen bliswit
rverkstäld.
Som det Högloft. Utskottet lärer hafwa tagit
sitt bcstut, anhäller jag att Lefia mina tankar sä åtfölja
bestulet till samtelize Riks.Ständen.
kl. Ljur.
Likheten med Originalet betygar:
^rööeliur.
Begärdes pä Bordet.
Utdrag af Protokollet hallit uti Rik»
sens Högloft. Ständers Statsutskott
den rA December 1829.
S- D. Riksens Högloft. Ständer hewa remittcrat
till DeraS Stats utskott följande:
Kongl. Maj:ts
"Nädiga Proposition till Riksens
"Ständer, angäendehur »wida Instruktion
mä wara af n öden för Riksens
"Slän»
iZ-4
^fDen rr December.
"Ständers Fullmäktige eller wederbö"rande
Enibelsmän, hwilka i frågor
"om eftergift ak arönide ersättningar,
"som tillhöra Riksens Ständers Pen,
"ilinge Werk, SkalS-Wreket eller de
Zunder Csrlegiernas och färffilde Di''recrioners
styrelse warande Castor
''böra warda hörde.
, x . .
"Hos Kongl. Majit har, i anledning af Dest
"Högste Domstols i underdånighet gjorde hemställan,
''i öswerwägcmde konrmir, huruledes esomoftast, ansök»»ingor
till Kongl. Maj:t i underdånighet bliswit in"gifne
om eftergift af ädömde crsäklningar, hwilka,
''tillhörige, antingen Riksens Ständers Penninge-Werk
''eller Stats Weckel, eller de under CoHegiernas och
'särstilde Directigners styrelse warande Castor uvkom»
"mit, dels i sammanhang och såsom cn följd af Up"bördsmäns
tillgrepp eller wangömo samt Embers,
"och Tjenstemäns felagkighcter, underlätne Conkroller,
''blotta mistlag eller mindre upmärksamnra tillsyn, dels
''ock frän contractcr, afstutade med Kongl. Majit
"och Kronan, eller borgen för Embetsmän eller andre
''tngängne förbindelser. Desta ansökningar haswa wun'
nit det olika afseende, hwartill olika omständigheter
"kunnat föranleda. ^
''I dylika frågor fä tväl som dem,-hwilka anga
''tillämpning af särffildte straff, som Lag eller Försatt,
''»ungtik i öfrigt utstaka, inträffa wisterligen någon
"gang händelser af den synnerliga beskaffenhet, att
''billigheten syne- böra medgiswa hwad den stränga
"pZkttvisan icke tillälit: Det händer icke sällan enffilde
''p»»jöner emellan, ott den ena salunda bewekes till
"efter»
Den 2i December. 15,5
"eftergift af det, hwarä han ho§ den andre lagligen
"kunnat äga anspråk; och pa detze har det altid wa"rit
och synes allid böra wara Hö»sta SryrclsenS rät'kighet,
att, dä den ä ena sidan, med tillbörlig alfwar"samhet,
tillhåller wcderbörande fullgöra deras skyl,
''dighcter, makar öfwer de allmänna medlens behöriga
"anwändande och befordrar lagarnes wärkställighct, a
Zandra sidan, enär ffäl dertill pröfwas för handen,
"äfwen lämna den esrergift omsiändighckcrne och b,l<
"lighelen kunna fordra. Och sam wid förefallande
"frågor i ofwannämnde ämne, betänkligheter mot-:, r
"anseende lill de medel, hwilka tillhöra Riksens Siän"derS
Penninge-Werk och de slag af ersättningar till
''StatS-Werket, hwilka icke härröra frän något af
''den till ersättningen dömde personens brott eller fcl,
"utan annorledes upkommit framställes nu as Kcngl.
"Maj:t till Riksens Ständer den fräga: Om och hwad
''Just, rict ion nia wara nödig, att meddela weder, öran»
''de Grändernas Fullmägtigc eller Enchetsmän, hwit»
"ka i sadanr fall, som förenämnde äro, böra warda
'chöede?
"De uti Konungens Högste Domstol samt in»
''för Kongl. Mai:l i ämnet förde P oro«»ll^r warda
''härjämte bifogade.
'Kongl. Majit sörblilrver saMtelige RikstrD
''Ständer med ali Kongl. Näd och ynnest städse wäl»
"bcwägen. Stockholms Slott den 19 Octobrr r jjOA.
j 6. LjärlLwiea.
Mi
1526 Den 21 December.
Uti denna Kongl. MajttS Nådiga Proposition
Har Stats-Urjkoktet med underdånig »vördnad emotla»
gik ett förnyadt dyrbart wcdermäle af Kongl. MajttS
landsfaderliga omwärdnad och mildhet, uti ett ämne
af sä mycket mera ömtålig och grannlaga beskaffenhet,
som det nästan aliid torde komma arr röra medborga»
rens hela wälfärd. — Och är det till följd af Riksens
Högloft. Ständers hära meddeldte Nennsi, som StatsUtskottet
nu får äran sitt utlakande a sa isma ; men
Hwilket StatS-Utskottet anser icke pä något sätt röra
Riksens Högloft. Ständers Banque och hest hittills
gällande författningar.
För Stats-Utskottet haswa swärigheter och flera
ketänklighcter sig företett, att bestämma föreskrifter
lämplige till alla de händelser da ersättningar as all»
männa medel kunna komma i fraga, enär de med
Hwarje sadan särskild händelse förenade omständigheter,
Hwilka skuft-e tjena till grund och rättesnöre för wcDerbörandes
underdåniga utlåtande kunna blifwa sa
mangsaldiga och olikartade, akt de i förwäg icke möjeligen
kunna utstakas. Och ehuru någon för andamalet
tjenlig Jnstrnction i anseende härtill, icke kunnat
af Stats Utskottet förestås, har Stats-Uljkottet dock
trott en ukwäg wara öfrig för befordrandet af Kongl.
MajttS Nådiga afsigt, om nemligen, sedan Kongl.
Majit tvid pröfningen af underdåniga ansökningar om
eftergift af sädane ersättningar, hwilka genom laga
Frast wundne domar eller utslag äro utredde och bestämde,
funnit omständlghetcrne sädane, ait rätlwisans
stränga kraf bör ge wika för billighetens anspräk,
Kongl. Maj.t i Nädcr täcktes bifalla, akt med wärk»
ställigheten af de fälde Domar eller Utslag borde anstä,
till desi Riksens Högloft. Ständer sammanträda
^ Den 21 December. 1527
och sjelfM komma uti tillfälle, att Deras undetdäniga
yttranden afgifwa; helst Srars Uiffottet med kännedom
as Riksens Högloft. Ständers alris »visade ädelmod
och ömhet för olyckliga medborgare, har ali anledning
förhoppas, dct Riksens Högloft. Ständers underdåniga
tillstyrkanden skola öfmerensstämma med
Kongl. M isiks öma hjertelag, och att dcn eftergift as
ersättning, Kongl. Masit i Nädcr pröswat billig, icke
skall ä Riksens Högloft. Sränders sida mötas as något
hinder. Dock anser Stars-Utskottet, att, om under
loppet af rättegången, den sökandes fasta eller
lösa egendom lill Statens säkerhet Med sequcster skulle
mara belagd, en sadan seqvester wäl ma kunna uphäfwas,
men icke annorledes, än emot »vederbörligen
godkänd borgen. Hwiiket alt Riksens Högloft. Ständers
närmare ompröswande wördsammeligen underställes.
En Ledamots särskildta yttrande bifogas. Är
och dag som förr skriswit star.
Pä Befallning
K. kkääslius.
Afskrift.
Till Protocollet »tti Riksens Högloft. Ständers
Statsutskott den is December r8--9-
Med Högloft. Utskottets afdelning, som, till
underdånigt sivar pä Hans Mast Konungens Nådiga
prepssition: <vm och hwad Instrucciou mä warda
nödig att medela wedervörande Rikstens
Ständers Lullmägtige eller Lmbersmän, hwilka,
i wista fall angående eftergift af ädömde
ersättningar för åtskilligt stag af allmänna
me
-
IZ28 Den 21 December.
m -eldora höcas, föreslå it att dylika underdä»
niga ansökiliiigcirs afgoiaude borde hwjla,
ir- ill -esi Riksens Stander wid hwar/e Riksdag
kommic i tillfälle arc Deras liirderdänrga yrrrandcn
dssiöswer af§i wa, och att dm sequester,
sorn emcdl rtid ä den sökair.dcs egendom ws»
re lags, kunde enrot wederbörligm godkänd
borgen u h hwas. hyser jag den förhoppning att
Riksens Ständers underdaiiiga tillstyrkanden skola vswcrensstämma
»ned Hans Maj:t Konungens öma hjer«
relag, men jag lror dock för inin del att bekk a yttrande,
dels icke är hwad dck borde wara, nemligen, ett
direct sivar inskränkt inom den Nädigst gjorde propositionen,
dels ock, att desi werkställaude skall medföra
nmcken olägenhet och icke upsylla det ändamål,
ssm ftkcö och bör winnås.
Det förra tycker jag mig sinna dels derföre,
att enligt RegcringS formens §>O. §. enskilde personers
ansökningar och förhålla uden samt Domare magtens
bestm icke sa komma under Riksens Ständers öfwerläggning,
dels ock as det skäl, ark dä Hans Maj:k
Konungen endast siägat om och hwad Jnstruction wore
nödig, sw«rct ock endast bordt innehälla antingen akt
en sadan K'siruction wore öfwerflödig eller cck att i
fall den bliswit ansedd för nödig sivarel bordt innefatta
ett förslag dertill.
Dek sedn-re ater deraf att de wärdigaste föremålen
för Konungens Nåd i anförde frågor ofelbart
äro sadane personer hwilka aldeles icke sörina ställa den
omförmälde borgen, och att den länga tids utdrägt^
af -flera ja ända till Z är som erfordras innan Riksens
Ständer öfwer slite ansökningar kunde Höras säker
-
Den 2r December 1529
förtigen osta, ja kanske alkid skulle blifwa menlig bade
för sökanderne och sör deras Creditorer, same således
äfwen för den allmänna crediten.
Hwilken finner icke att ett ^sädank upskof osta
skulle sätta den ädömde, aldeles urtillstånd ack kunna
erhålla eller emottaga nya urwägar till cn lagligt wnnnen
föda och bergning, emedan icke något fält dertill kunde
an>eS säkert sä länge betz framrida öde i anseende till
den ädömde ersättningen more »afgjordt. Ingen allmän
tjenst kunde han under tiden, enligt lag och för»
fattningar erhålla, ingen enskild kunde honom gerna
anförtros emedan, i fall af wägrad befrielse, den nöd*
wändigt mäste uphöra»
Oförutsedd» händelser och olycksöden kunna understundom
störta menniskor frän wälständ till brantem
as eländet. Om tvid sädane tillfallen någon eftergift
af Kronans kraf icke kunde pä annat sätt, än genom
länga, swära och kanske omöjliga omwagar winnås;
om till upfyllande af Statens fordringar, sista brödHetan
skulle ryckas ftän »värnlösa enkor och oskyldiga
barn, hwilka således skulle öka tiaqsrchoprii, sä skulle
del allmänna witzerligsn förlora wida mera än det be,
lopp, hwartill en , högsta nödfall bervilliad eftergift
kunde sig bestiga; en eftergift, hunkel' Hans Majit
Konungen, till hwacs höga rättigheter dct i allmänhet
hör, vtt mildra lagarncs stränghet , icke bör sattas ur
tillfälle, att efter wederbörandes hörance bewilja.
Såsom er följd af detza mina anmärkningar,
wägor jag utbedja mig sä föreslå, att antingen wista sak
bestämdt utsättas, dä ingen betänklighet bär upstä alt
lämna der, fökte befrielsen, elier ock, dä jag nogsamt
in*
i5Zo Den 21 December.
inser att de i förwäg icke möjeligen kunna upgiswas,
otc Tit. öfwerlämnar till Hanö Maj t Konungen, hwars
Höga rätt det är, att dä Han, ä eria sidan med tillborn
lig alfwarsamhei tillhåller mrderbörande fullgöra deras
skyldighet, makar öfwer de allmänna medlens behöriga
anmandande, och befordrar lagarnes werkställighet.
Han äfwen a den andra, enär skäl dertill prösmas för
handen, ma kunna lämna den eftergift omständigheter,
billigheten och bewekande anledningar kunna fordra,
samt således harwid, four i öfrige hänseenden, mildra
lagarnes stränghet; men att dock Hans Majit täcktes
enär fadane frågor äro för handen, som röra Riksens
Sränders egne Werk i Näder höra deras Fnllmägrige,
pä hwilkas yttrande sädank afseende i Nädec mä
göras, som Hans Majtt bäst finner detsamma förtjena.
Om jag ej för mycket misitagcr mig, hoppas
jag att pä delta sätt Regenngs-formens föreskrift esrerkoinmeS
sä, att icke enskildes ansökningar och Dsma»-  remagtens bestut dragas tinder Riksens Sränders öfwsrläggningar,
akt icke Hans Mcht Konungens Höga
rättigheter såsom lagarnes werkstallare och mildrars
lämnas i det nu framstälde ämnet utan kraft och
en möjlig Utöfning, samt äfwen att icke Medborgares
oskyldiga lidande och oförwällade olycka förlän ges eller
sörmärras, ja kanjke göres aldeles oersättelige
hwarigenom deras fullkomeliga förstöring till det moraliska
wärdet eller den fysiska tillwarelsen förorsakas.
L. k. källwik.
Den 21 December. izzi
Enligheten med Originalet intygar:
IV. ^röäelius.
Lades pä Bordet.
Utdrag af Protokollet, hällit uri
Riksens Högloft. Ständers
Stats,Utskott den ir December
1809.
S- D. Genom Remisi as den 10 nästledne
Oktober Z Högloft. Bewillnings-UrslkoctetS Memorial
of samma dag, angående bewillningen^af Krut, Söre
kcr och Alun, och de» ffiljagrighek, som lkail wisa sig
emellan de ifrän Riksgälds-Contoiret aflämnade sammandrag
öfwer dcsie B-.willnings-afgifter isrän och med
är itzor kill och med är 180?. samt werkeliga för»
Hallandet, enligt de fran Kongl. Collegicrne derom inkomne
ripgifter, har Wällofl. Borgare-Standet anmodat
Stats-Utskottet, atc om förhållandet undersöka och
med berättelse derom till Riksens Högloft. Ständers
Plena inkomma. Samma Memorial har äfwen genom
Prorocolls, Utdrag af den ro Oktober ifrän det
Hedcrwärda Bonde Stander blifwit öswerlämnadt till
Stars-Uiskottet för att närmare ukreda förhållandet
med den yppade ffiljagtighcten och sedermera widtaga
Le nätgärd uri frägan, hwarrill, i sammanhang medUr»
skottets äterstaende göromål, omstandighekerne kund- föranleda;
Och har ftuteligsn Högwsrdige Preste-Ständet
medelst Txrrscrum ?rotoLoIii af den 19 Oktober,
i likhet med Wällofl. Vorgare-Ständek och det Heder
-
i;Z2 Den Li December.
derwärba Bonde. Ständer, malek till Stars Utskottets
ätgäcd och närmare granskning vfwerlämnat.
Till lidens minnande, hade Stats,Utskottet i
anledning af Wallofl. Borgare StändetS ofwannämn»
de ren.ch, hwllken aldcasörst till StatS-Urffottct an»
konm^t, infordrat Herrar Fullmägtiges uti RikSgäldSComoiret
utlärande; wen innan detta hunnit att
hos Unkottek föredragas, ankom ifrån Högloft.
Ridderikopet och Adrin elt Lxtrscmm krotocolli af
den 2^ Ocrober innehållande, att Högloft. Ridkerska,
per och Aoel», i anledning as de uplysningar, som ge»
nom yttranden sa wäl af Stars» som Bervillnings-Ut»
skottet inkommit, rörande Ikiljagtige upgifter af Be,
willnings-Summorne för krut, socker och alun tillwerkningarne
i Riket, bcftmit anmoda StatS.Ulskottkt, att
söka genom H rr Hof.Cantz'erenS benägna åtgärd
skyndesammeligen häröfwer inhamra uplysningar ifrån
Kongl. Kammarkollegium samt Kammar-Rätten, och
desie uplysningar Riksens Ständers Plena meddela.
H följd af Len anstalt som Herr Hof»Cahleren,
uppå StatS-UtffottetS anmodan, wrdtagit, har Kongl.
Kammar.Collegium, jämte Prowcolls Ucdrag af den 7
Nowember, lätit aflämna de derifrån begärde uplys»ingar,
äfwensom Kongl. Kammar-Rätten jämte Pcotocolls
Utdrag af den 1 December som den 5 kill
Stars-Utskottet ankom, iusändt de deriscän infordrade
upgifter.
Desis ifrån Kongl. Kammar-Collegmm samt
Kammar-Rätten inkomne handlingar, tillika med Herrar
Fullmägtiges uti Riksgälds ComoiretS afgifne ur»
lärande, hwijket ssstnllmvd» EtgkS Utskottet s-tnnit wara
-
Den -i December. -AZZ
ra med sövhällandct öfwerensstämmande, får StttS.Utskottek
nu härjämte ölwerlämna; Och lära Riksens
Häglof!» Ständer häraf denägit finna, att de -kujagkigheter,
hwilka i anledning af de kill Hoglvfl. Bewillningö
Ulskottcr aflänmade sammandrag bliswit antnärkte,
i afseende pä b winningen af krut, sock-r och
alun, härröra derifrän, att detze sammandr g icke äro
författade ester asflucade räkenffaper öfwer sadan in«
fluren bewillning, utan nvrättade esker de af wederbörande
meddeldke provifionelle upgisler.
Såsom en med ofwinnämnde ämne gemenskap
ägande sräga, har StakS Utskottet äfwen under öswerwagande
tagit, Herr L. IflirenZranZks, hos Höglofl.
Ridderfkapet och Adeln ingifne, och derifrän till Stats»
Utskottet remitterade Memorial, hwaruti uppå a iförde
skäl, hemställes om icke de General Förslag öfwer be,
willningen, hwilka hittills ifrän Lands-Contoiren till
Rikögälbs-Contojret bliswit inskickade, och hwarefter de
till Höglofl. Vewillnings Utskottek aflämnade sammandrag
bliswit upgjorde, såsom icke behöfwelige wid den
Riksgälds Contoiret tillhörande redowiöning lör Be»
willniugen: hädanefter i stället för att inskickas till
Riksgäids-Conloiret, kunde af ämnas till Kongl Kammar-Collegium
eller Kammar Rätten, där de i jämfö»
relse med taxerings längderna kunna behörigen granskas
och hwarefter de summariske sammandragen med mella
tillsörlitelighet kunna uprärkas»
Enär General Förslagen icke ens torde halwä
bliswit författade efter lax rings längderne, och defie
förstag pa sätt Herr LbrenZrrmst rätkelmrn anmärkt,
icke heller äro behöflig- för den Riksgälds-Contoiret
tillhörande redowisning «s Bewrllnmgen, hwilke» reds»
-
rzz4 Den 21 December.
dowisning grundar sig pa andra frän wederbörlige redogörelse-ställen
inkommande räkenskaper, har StatSUtffoktet
trott sig böra i enlighet med Herr LlrrsnArangts
hemställan, wördsammeligen tillstyrka a» General
Förstagcn öfwer bewillningen, ifall de hädanefter
skulle finnas nödwändige, icke insändas till RiksgäldsContoiret,
utan till Kongl. Kammar-Rätten; Och an de
sammandrag öfwer Bewillningen, hwilka skola tjena
Högloft. Vcwillnings Utskottet till uplySning och underrättelse
upgöras uti Kongl. Kammar-Rätken, som ager
tillgäng bade pä caxerings- och upbördslängdcr, och
ester hwilka sistnämnde handlingar, berörde sammandrag,
sä framt dek skall bljswa päliteligt och kunna up,
fylla desi ändamål, uii Slätö Utskottets ranka rätteligen
bör författas. Hwilket Riksens Högloft. Ständers
ompröfwande wördsammeligen underställes. Är
och dag som förr skrifwit star.
Pä Befallning
l>I. kroelius.
Afffrift.
Ödmjukt Memorial!
Genom Remisi af den 14 innewarande mänad,
har Högloft. Stats-Urj^ottet behagar infordra Fullmägtiges
utlätande uti de ämnen, ett fran Högloft.
Vewillnings-Utjkottet till Wällofl. Borgars, Ständer
inkommit, och derifrån äler till Högloft. StatS-Utskottet
remikteradr Memorial af den ro i denna mänad, rö'
rande Bewillningen af krut, socker och alun innefattar,
och den skiljagtighct, som wisar sig emellan de ifrän
RikögäldölContoiret aflemnade ärliga sammandrag
Dcn 21 December. r§z;
öfwer denna Bewillning ilrän och med är istol till och
nied är i8O^ samt werkeliga förhällandet enligt de frän
wederböraude Kongl Callegier derom inkomne upgifter.
Till wördsamt fullgörande häraf, och sedan
Fullmägrige häröfwcr hört BoksiutS Comoiret, sä Full»
mägrige wid handen giswa: akt enligt 5. H. uti Hemliga
UtMkms wid igoo. ars Riksdag för Riks,
gäldg>Conroirct Utfärdade Instruktion, döra LandsContoiren
ärligen, efter taxeringarncs stut, uprgtta
och till Fullmägkige insända sörsiag öfwer bcwillningen
samt lön och betalnings afgifken, och pä desie förflag
grunda sig de sammandrag, som enligt is. §. uti
nytznämnde Insiruction uti BokflmsContoiret ärligen
blifwit uprätkade och till Högloft. BewillningSUtffotlet
aflämnade. Om nu de förre eller sörsiagerne,
hwilka icke heller kunna innehålla hwad som uti be»
willning ester hwarje anicke! wärkeligen influtit, u»
tan provisionelt, hwad som för det köpande äret är
att påräkna, icke blifwit med erforderlig noggrannhet författade,
till hwilkcn förmodan, 06) att dche förslag
äro utan föregången upsummering af Taxerings och
Debiterings-Längdcrnc upgjorde, Fullmägkige hofwa
all anledning, dä enligt de Rcmisier äksöljande Tabeller,
Bcwillningen af krut för arén 1804, i8vs
och 1,806, samt af Alun för Zren 1805, 1806 och
1807, finnas utförde till enahanda och lika belopp,
hwilket synes utmärka, att man blott asffrifwit det
^ena ärcle försiag ester det andra; sä kunna ej heller
sammandragen, som mäste grunda sig pä förflagsr»
ne, wara mera tillförlitelige, Men sädont att »plysa,
är för Fullmägkige ingen möjekjghct, sä wida enligt
5. §. uki nysi aberopade Instruckisn, redsgörclscn
isZs Den 21 December.
för Bewillningei, siker i örte, ne wiv Lands-Böckcrne
hwilka till Kongl. Kammar Rätten insände samt der
revideras, och hwarisrän, eller ock fran Lands-Con.
wiren, den säkraste underrättelse j detta ämne således
bör kunna aflemnaö.
De Remisiens ätföljands handlingar warda
härhos åkersände. Stockholm den 19 Oktober 1809.
Pä Rikets Ständers Riksgälds Conroirs
wägnar:
^c>b. 6. L.s§srl>) elice L. L. LkrsnZranar.
k'. I-.. ^Vellin^k. bil. I.szur. O. 0. Oilljsn valör,
/inö. Wallia, ^sok. ?. 8anöbsr§. ^okan Weslin.
Hnösrs LsnZrson. Lernr vilsson.
I-. 8.
^san kergman.
Likheten med Originalet intygar
krääsliur. >
Afssrift.
ödmjukt Memorial!
Till åtlydnad af Högwälborne Herr Grefwe»
Presidenten och Commendeurens, samt Höglofl. Kammar,
Dcn 2r DeceimKtt. rZZ7
War«MtteNr den 2t dennis t:sta, 2:drä och Z:die>
ReöisiouS Co ntoircn gifne befallning, icke allenast akt
Upgiswa beloppet af den bewillning, som all igen frän
och »sted l8ot. till och med izo- blifwit uti Räkenfkaperne
beräknad- för alUn, krNt och socker, utan
vck, att i anledning af de- isrän Riket- Högloft
Ständers Stats Ukffvtt - erhällne handlingar, Utreda
vtsaken till det ringa Vewillnings belopp, som itti de tilt
Riksgälds-Conröiret inkomne sörftager uptaga», jämföresftwis
emot hwatz denna Bewillning rätteligen
bordt Utgöra, enligt be af Kongl. Vergs».sch Krigskollegium
ä sielswa tillwerkningen Meddelade upgifter»
fä Contoiren i ödmjukhet följande anföra»
Af närlagd- i CöntLikk Uprättade förtekning'
hwilken, t saknad as 1807 ärS Räkenskaper, icke kun»
Nät sträckas längre än till och metz 1826, räckts
Herr Greswett, Presidenten och Commendeutttt samt
Högloft. Kongl. Kammar«Rätten inhämta ätt frält
och Med rgor till och Mid tZoS, har, enligt af»
slutade och till Kongl. Kammar , CollegiUM iNgifnt
Landsböckers, Bewillning blifwit erlagd för 31,00!?
Tunnor Alun; Och som enligt Kottgl. Berge-Collegii
förtekning, hela tillwerkningen af Alun för berör dS
tid, Utgörande 32,008 Tunn0r, bwariftän iNNaw
bewillningen bök beräknas, Kongl» Äloj:rs och Kronan»
andel, eller hwar 3o:dr Tunna koMmer akt afdraga»
Med t,068 Tunnor- sa blifwer rätta beloppet
hwarä bewillntngen, ester denna Kongl. Bergs»
Collegii meddelw upgift-bör beräknas, enbast z o,i)4r
Tunnor differenee; af 126 En Tunttor Alun Upkom»
Mr således, för hvilka Bewillning iRäkenffaperne btis
Ml
Fjetöe
Bandel 98.
isz6 Den 2i December.
wik beräknad uröswer del belopp Kongl. Bergs-Cotlegium
upgiswu.
Orsaken till denna stiljagtighet härleder sig ofel,
bart derifrån, arr Contoiren, för arr kunna ealculera
i det hela, warit nödiakade akt för ätskillige Bruk up,
laga tillwerkningen för är >806 försiagswis, i saknad
af de räkenskaper der debiteringen skett.
Beträffande ater Krut-tillwerkningen, sä täcktes
Herr Grefwe,,, Presidenten och Commendeurcn samt
Kongl. Kammar-Nättén af war åberopade förtekning
inhämta, alt frän och nied lZoi till och med 1806,
bewilining blifwit uti Räkenskapen,e beräknad för
27,026 Centner 49 bwaremvt, enligt Kongl- KrigsCollcgii
upgift, tillwcrknings beloppet för samma tid
Upgär till 27,-84 Centner z7 G. Bewilining bär således
ester ConioirctS upgift- blifwit för 157 Centner
88 N mindre beräknad än hwarrill tillmerkningen np«
gär; Men som Contoiren, j saknad af Räkenskaper
äswen bär warit nödsakade, alt för åtskillig? Bruk uptaga
Bewillningen för är 1826 pravisionelt, är troligt
att denna skiljagtighet aldeles sörswunnit om upgift
ren för alla arén kunnat grunda sig pä sielfwa Räkensskaperne.
Af hwad Revisions.Contoiren nu i ödmjukhet
upgifwit och andragit, täktcs Herr Greswen, Presidenten
och Commcndeuren sanik Kongl. Kammar-Rätten
finna, att bewilining blifwit erlagd för der i Riket
rillwerkade Alun och Krut srän och med 1801 till och
med 1826 .
För Contoiren atersiar nu att utreda orsaken till
de
Dm 21 December. 15Z9
de Mjagtigheter som förete sig emellan Riksgälds-ConroiretS
sörstager ost) de ä sjelswa tlllwerkuingcn grundade,
Kongl. Bergs- och Krigs - Collegicrnas sörtek>in«
gar. Med den kännedom Eonkoiren i detta ämne kunna
äga, sörwäuta wi icke all »agon nära öfwerenrstämmelse
kan wara möjlig e;nellan uyaifter, grundade
pä sjelswa lillwcrkningen, och de kill Riks s-Conkoi,
ren inkomne sörsiag öfwer Vewillniugen, rn enligt Författningarna
böra redogörare i hwar>e Läi-, tili L^ndsContoiren
inom den 14 Fedr. ingikwa Förstag ä det
löpande ärctS Bewillnmg, ock wid denna tid är icke
möjligt, o» känna huru stort quänum» Alun och Krut
kan tillwcrkas intill den Zl December Wid dylika
tilsällen bade wäs warit rättast att rcdogörarne grundat
sitt sörsiag pä föregå-nde äreis tillwerkuing; Men
Ulan speciel föreskrift härom, hafwa sörmoseljgen icke
alla ansett sig böra utföra nägon Bewillnmg för en
inrättning, hwars afgift ej förr än wid äret; sint kunnat
bestämmas. Den stora ffstjagtigheten emellan
RikSgäldS-ContoiretS sörstager och Kongl. CollegierncS
upgister, hwilken för Alun belöper till 7 44Y R:d
40 tz. och för Krut till 2,082 N:d 2Z H. 6 rst. föranleder
genast til! den stutsattS, att manga redogörare
icke ens i förslagen uptagit någon bewillnmg for de i
deras Fögderier belägne Alun och Krulbruk och fadant
har äfwen wunnit styrka wid påseende af änkillige frän
otterne kill Riksens Ständers Niksqälds-Conloir inkomne
General förslag, hwaribland till eremv-l kan
upgifwaö Lands-ContoiretS i Christianstads Län förslag,
hwanst bewillningen för Torle-ro Krutbruk, icke
finnes uptagcn. Men oagtadr denna vsullständighet
mi de till Riksgäl s-Contoirct inkomne förslag, har
likwäl Riksgälds-W rkel sa mycket häldre fatt sin ttllstänviga
rätt i afseende pä bewillningen as Alun och
Krut
-§4<s Den si Decembex.
Krut, som den enligt RrvisionS«EontoirttS förtekning
bliswit uti Räkenfkaperne behörigen debiterad, hwaref»
ter den, lika med all annan bewillning är i Landt*
Ränterierne insatt, och derifrån till Riksgälds-Comor»
retö Catza lefwererad, eller finnes till Riksgäld«-Con«
soiretS disposition i Ränterierne under Bewillning-*
behällningen qwarstående wid den tid Räkenskaperns
för jfrägawarande ärm sig sint*.
Widkommande Brwillningsn för Socker, sä e«
medan Riksens Ständers Riksgälds Contoirs upgift i
denna del är grundad pä, frän Tullverket erhällns
sörstager och dcsie ärer pä ypgiften frän Tullarne ä de
ställen Sockerbruk finnas anlagde, sä hafwa wäl i
den mohn sistnämnde wid början as hwarje är gjorde
provisionelle upgifter warit mindre noggranne, eller
för något ställe aldeles ukeblifwit de gener elle förslag
härstädes, aflämnat, mäst widkännas samma ofullkom»
ligheker; Och Riksens Ständers Riksgälds-Eontoirg,
derpå grundade upgifter; kunna således ej wara tillför,
lirelige. Att nu utreda för hwilka Tullkamrar, de olikheter
belöpa, som uptäckas wid jämförelse af Riks»
gäldS«ComoirelS upgisler emot de, enligt nrrlagde För»
kckning i Tull Werkets afgisne redogörelser uptagne
Summor för iiiflnlue bewillningS beloppet af Socker,
wore endast niö,ligt genom jämförelse af alla de frän
Tullarne till öfwerstyrelsen inkomne ärlige förslager
eller upgifter; nien resultatet af en sädan undersökning
skulle ändock stadna wid htvad man redan känner el»
ler kan stuta af upgifrsrnas provisionel^- egenskaper,
ueml. att de äro föga pälittl-ige. För öfrigt har Ge»
mral. Tul-Arrende Societeten ärligen till Riksgälds,
Conroirets Costa lefwererar ben belöpande Socker bewill»
jämte annan wid Tullarne influten bewillning,
De» sr Desin b ev.
sä att intet twiswelsmäl är, det jn icke Riksgälds»
Conkvicek äswen i denna del ffrtk räll.
Stockholm den SA Nowember 1809»
ksnl Okrvstl. (). ?. SsksU. kr. ksinst«öt.
Wid Tullarne updunl
Är rZoi.
1802.
180;.
1804.
180Z.
iZoö.
As ^ ocker
E>ew!,ining
4,Z55
4-2Z9
5,484
6,872
'7j 9
7,706 l^io
7,727—^
Sammandrag
Är i82i.
1802.
182Z.
1824.
1325.
1326.
Stockholm d.
kaul
Tunnor
Af Alun.
,
Bewillninä.
/
Ar Kruc.
Af Socker
Centner. ^ Bevillning! 'NewtNnmg
Gumma
2^ Nov- 1809'
Ödrvull.
1708117
4,355
5,215^?-
4 SZg
1691Z7
I8oo!—
-e-, .14! —
2,578
5,Zoo z
4,9Zi.ö
Z,°7> ?
5,422
z 1,068 tv,z5^—
6. ?. Ledell.
27,026^67
Joli. k>. Rsinkeclt.
Z6-Z85-3S^
r;4» Den rt December»
«s,krist.
Utdrag af Protocollet HZM Uti
Kongl. Maj:;S och RiketKammar.
Lollrgio drn 7 Rov.
1809»
S> D. Lät Kongl. CollegiNM 6g föredragas
Ma tre Provmce EontonenS Memorialer med derhos
bilagde fönckningc.r, t anledning af Höf-EancelierenS
och Riddaren» af Kongl. NordNjerne Orden Högwäl»
borne Friherre 6. Lik ^etter^teäts den 28 ftstl- Oc« .
rober afgifna Nore^ hwaugenom upvä Riksens Stän«
ders Sracsckltckorks derom gjorde begäran, Kongl. Col«
legium bliswit anmodadt att lämna uplysning, rörande
fliljagtighekLN upaisterne af Bewtllningo Summor^
ve för Kn», Socker och A: ni ttllmerkningarne i Riket
»frän och med r8Sr till och Med 1807 och beflötS,
dtt fknlle ofwanuännidk Memorialet och sörtekningak
wäll cmäldte Skars Utckolt genom Utdrag af Protoeollet
wänltaen meddelas. Stockholm Ickc
H)ä Befallning
^nron Lälrelunä»
Likheten Mtd Originalet intygar
?>s
> Wrist
Ödmjukt
Memorial!
Till Me af Kongl. Collegii Beslut ben t katina
-
Wrist.
Utdrag af Räkenffaperne, som wifar till hwad belopp följande Bewillnings-Afgifter
öfwer hela Riket blifwit debiterade och erlagde arén i3oi till och med 1826.
Är iZOi. Andrarums Alunbruk i Chistianstads Län,'
Arebro Län Beata Christina D:o
/Larls Dito — —
Skaraborgslän/Härssätters Dito —
I KafweläS Dito — —
Calmars Län Lovers Dito. — —
Skaraborgs Län Olltorps Alunbruk —
Är 1822. Andrarums Alunbruk
Bear^ Christines —
Carls — —
Hönssätters —
Kafwe läs —
Lowers —
Olltorps —
Är 1803. Andrarums Alunbruk
Beat»; Christina
Carls — —
Hönssätters —
KafweläS —
Lowers —
Olltorp- —
Är 5824. Andrarums Alunbruk
Beakss Christin»;
Carls — —
Hönssätters —
Ka fwe läs —
Lowers —
OlitA-ps —
Är 1805, Andrarums Alunbruk
Caris - —
Beat»; Christin»;
Hönssätters —
KafweläS —
Lowers —
Olltorps —
M 1826. Andrarums Alunbruk —
Bear»; Christmas — —
Caris ^ Räkenffaperne icke inkomne,
/ uprazes fyrstagSwis —
Hönssätktrs likaledes —
KafweläS likaledes — —
Lowers — — —
Ollans s Räkenffaperne icke inkom»e
--)urvrpv^ förstagstvis
i
As Alun
Tunnor
Bevillning
arbff.Tunnan
1,041
>,4V
116 '
6z8
1,260
493!
347
467
38
§8
2l2
I
Z2
32
420
r64^i6
5,125^
0
l,OH^
1,519
145
r,78k
580
1,260
522
r -708' 17
337j 2
;o6i16
48 16
59^29
19^16
420 ! -  174 -
I,07Z
1,600
147;
i89r;
580
1,224
r
Z
486 /
77,78stzl
3 57 Z2
533!l6
49^I4
6z.
193!i6
408j<
1621
5,300^
9934 ;^
1 482
154§
241Z
5§i
1,152
376^
4-95'^
1,QOYz
161 §
i,49S
3-8;
483^
1,188
406
I 766
Z3i
il
494>-
5i
2t
80
L5
7283
3^
384
125
ik
1,650
i7
ZZb
K
53
4'
499
3
1 oy
21
161
r
396
—
135
15
i
'"s
8
8
5,075?'^
1,691
37-
1,05141
350
27
1,763
587
150
50
—
240
8v
—
5.^0
183
16
1.275 ^
42;
4
370
I2Z
16
5,4001
1,8O0
8
Jnfästes efter Pag. 1541.
N:os
Af Krut.
Centner L:p.
Lewiilnin A
a 6 ff.
Är »82i
Calmare Län Fliseryd- Krutbruk — —
Stora Kopparbergs Län, Kloster- med Längtzytte och
Husby Sockens Arbetare — — —
Christianstad- Län Torsebro D:o — —
Södermanlands Län, ÄkerS D:o —
775
2,Z88
6O<7
624
28
28
20
96
2Y8
75
78
4Z
-5
>
9
8
2
Är »Sv2
4,387
76
548
22
7
FliserydS Krutbruk — — — —
Klosters m. m. — — — — —
Torsebro — - —
Äkers — — — — — —
524
1,894
75c
§18
18
!
—
65
236
93
64
25
36
36
36
1
^ ^ ^ '
3.686
18
460
.37
i
Är »SDI
FliserydS Krutbruk — — — —
Klosters m. m. — — — — —
Torrebro — — — - —
Akers — — — — — —
558
l,5 8Z
Z5L
640
69
198
43
80
37
6
36
2
3,133
18
39i
31
2
Är 1804
Fliseryd- Krutbruk — — — —
Klosters m. m. — — — — —
Torssebro — — — — — —
ÄkerS — — — — —
839
1,844
750
728
28
27
104
2Z2
93
88
43
24
36
25
L
7
4,141
55
5i7
33
3
Är rSoz
FliserydS Krutbruk — — — —
Klosters m. m. — — — — —
Torssebro —
ÄkerS —
I/22Z
2,669
820
1,342
—
127
333
1OO
167
42
zs
36
—
— -
—
—
—
5.834
729
12
—
Är 1825.
Flilrryds Krutbruk — — — —
Klosters m. m. uptage- förstagswis — —
emedan 1927 är- Räkenskaper der debit: för
Kloster lärer ske cj inkommit.
Torssebro Räkenskap, ej inkomne, uptagrS förslagSwiS.
ÄkerS tillwerkningen upgifwen till — —
men afgiften lärer ej redowisaS förr än i 1807
6rs Landsbok/ hwilken ännu icke inkommit.
1,242
s,6oo
82c»
1,422
!
5,844
I
IZQ
Z2§
100
175
12
12
-4
—
V
Den 2r December. 1543
denna manad sär Csntoiret härjänkte ödmjukeligen öfwer
läm na utdrag al Landt-Räkenskaperne, som wisa
tillwcrkningarne sör arén frän och med till och
mcv i8>r6 wid de krut och alun Bruk, som enligt
ifrän Kongl. Bergs och Krigs Collegierne erhällne underrättelser,
finnas i Länen under första Province-Contoiret
warandes i samma Utdrag upkage» den bcwilluing
som, lill sölje as 8 §. i 2 Cap. af I8OO ärs
Bewillnings.Förordning as detza tillwrrkningar bliswit
erlagd; Och som iZo? ars Räkenff-per sör Söder,
manlands, Nerike och Fahlu Län icke ännu inkommit
sä har ej heller kunnat upgitwas hwartill tillwerkningarne,
med derä belöpande Vewillning, wid förenämnde
uti detza Län belägna Bruk sör samma ar fig instigit.
Uti i8v6 är§ Räkenskaper för Södermanland
är wäl det årets krut-tillwerkning wid Akers Bruk
upgiswen, pä sätt nytzbesagde Utdrag wikar, men den
derä belöpande bewillning är icke derstädes uptageu
förmodeligen as den orsak, alt den först esler samina
upbördS ärs stut lärer bliswit erlagd, och fördenskull
kommer akt uti 1807 ärs Räkenskaper uplagas och
redowisas.
Hwad Bewillningen as Socker tillwerkningen
angar sä alldelstund densamma, jämlikt förberörde §i
Vewillnings päbuoek, erlägges wid Sockreks stämplande,
samt fördenskull mlaqes, icke i Landsboken, utan
i Tullräkcnskaperne, hwilka icke hit inga, ty har
samma bewillningsbelopp sör ofwanberörde ar ickr
kunnat här upgiswas. Slockholm den 4 Newem»
ber rZoc).
L. U.lioöln.
Fjerde Blrndet L7:o 99.
Af,
1544
Del» 21 December.
Utdrag af nedanjkresire arens Landt-RäkeEaprr
öfwer ti!!wrrk>lings?»<: wid efterföliante Bruk, same ten
Bt.'wi!I>nna svin kil! sölje af 2 dra Art. 8 §> > 1820
ars Bewillnings.-Förordning af samma tii.rverkmngae
criägges.
AkerS Krut Bruk i Svdernianland har
,, titlwerkar
Ar i8c>r 624 läenrner Lo ii Krut a 6 stil.
1822 §18 D:o > - st):o - » ,
180Z 640 dlo > - d:o » - ,
1804 808 d.o 27 ii dl» - « .
180; 1Z42 d:o - - d:o - «
1806 140L d:o 59 ii d:o - « >
Husvi) Kloster- K'attbeuk och Linahotke
Krmwerk sam: Husby Sockens Krutar
„ betare i Fahlu iean hafwa rUlserkar
Är i8or 2Z88 Ccuiner 28 ii Krut a 6 stjs,
1802 1394 d:o - - - m» < >
i8oz 1585 d:o - - - d:o - >
1804 1844 dlo - , - dlo - »
1805 2669 d:o - - - dlo »
1806 r6o d:o af Laa,;hi)r?e Krutwerk och
HuSby''Sockens Krurarbecare eusamW
me - - -
Beatoo Christina Aluu:verk i Nerike hlk
tilllverkic
Ar iZoi 1403 Lunuor Alun a r6 st.
180L iZiI d:o . . d:o . .
180,4 1600 dlo . . d o .
I0Z4 Ij82 d:o . . dl» .
i8o>; 1499 dlo . - d:o . .
'HZoS 1763 d:o . . dl»
!98jL4l
;33!^ok
-
k
20 zo
467
Slockholm den 4 Nowenrber 1309.
L.^örugviLt.
508 l6
53Z:i6
494'
499/32
5»
Dc» si December.
^Zl5
Alstri st.
Ldmjnkc Memorial!
Till följe as Eders E-ccllence och Högloft. Kong',
Collrgj^ j u,.ledning of Hon C>nctt!uen B-ron ak
W-rrel-Lre6k8 EmdelZ Atemorial af den 28 i sistled»e
Ockyder man b grundadt pa Nlksens Högloft.
Ständers Skale Ulft'oiks begäran, raane bcflur,
sar jag äran Härhos bifoga Utdrag af Nakenskaperno,
som nkwisar belopp.t af den bcwillning, som enligt
i8^>o ars Förordnings 2 dra Att. 7 A 8 §.§. af de
Alun. Werk och Krut-V, uk som äro belägne innom de
under detta Contoir lydande Län, hwilkeu bewillning
enligt ordalyd,lstn endast synes wara i fraga, och äfwen
i.amiare bestyrkeS af Ledam-ten i Stais Utflkottet,
Herr Radman I,.->ristl,or^8 uti bifogade biilet lämnade
under!ätt-'!sen hwarjämt.' jag sär äran tillkä,ingistvn:
runo A.l ben Vewiiltung, four enligt 2.dra Att.
8 §- och Z mom. af Sackerhrukcii betalas, ej kunnat
upgiiwas, emedan npdörden deraf ej förrättas af be
»varstige Uobörds "ännen och någon redowisning i Lands»
Boken sKiedev e> i .ftyrcr, Ulan enligt sistnämnde h:s innehåll
klagges w,> Sockrets stämplande, och förthy fläret:
redowlsas af Tuilwelker. 2:0 Som Istv6 och t8c>7
arens Räkenffaper för Skraborgs Län samt 1827
Ars för Christianstads Länej äro it,komne, sg har betvinning,
» för berörde är ej kunnat upgifwaS, och.z:o
För Lowers Aini, W-k i Calmara Län, samt Torsebro
Krutbruk i Cottstianstade Län, äro de löpande ä»
rens bcwillnmq,r upkagne i nästpäföljande arens räke,,»
ffaper, och hafwa fästdes 180b och I8v7ärens BerviUnuias-Sstinmyr
kj kumm uygjfwas j saknad af
?8v7
1546 Den sr December.
1807 och 1808 arens Räkenskaper. Stockholm den
6 Noweryber r8o§.
^sob. I.ieäbeck.
AMst
Mdrag af Räkenssaperne, som utwisar beloppet af den Bewillning,
ars Förordnings L-dra Capitel 7 Lc 8 §. §. af nedanstrefne
Krut Bruk bltfwit erlagd.
I Län . Alun Werk j
Wid Carls esser Höltorps är ven bchällne tillwerkningen, sedan Krv^
som, enligt lgos
Alun Werk
Bewillning
L 16 §. Tunnan f
Calmars
Christianstad:
För Är 1801.
—
— n6 Tunnor
1822.
—
— 145 D^o
I8oz.
—
— 147?° D:o
1804.
—
— i;4 L D:o
1825.
—
— Ibitz Do
Wid Iean Catharina
eller Oltorps
1801.
— 493 D:o
1822.
»»-
— §22 D:s
1823.
---
-- 486/; D:o
1824.
— 3?6/öD:o
1825.
. .
406 Do
Wid Kawelas
i8oi.
— 638 D:S
1802.
...
— 582 D-o
1823.
— 582 D:s
1804.
— §51 Do
182;.
Wid HenssäterS
— 485^ D:o
l82l.
--
174 D:o
1822.
— 178Z Dw
1823.
---
--- i89/zD:o
1824.
—-
— 241^ D:o
1825.
Wid Andrarum
»»-
— Z28^ D-»
lZoi.
» »
— 1241^ D:s
1822.
-»
— ivn/^Do
1823.
-
-- 1073 D:o
1824.
— SS3i-'-D.o
1805.
--- 12091 Dw
1806.
—-
— i25i;;D:o
Wid Lowers
1821.
-
— 1260 Dro
Ig22.
—
1262 Dw
I82Z.
—
— 1224 Dw
1824.
-- n 52 Dw
I82s.
...
— Il 82 D-o
1806.
— 1275/^ Do
Krutbruk
Wid Fliseryds eller Läggewj är
Ar i8oi. lillwerkadt
1822. .— -
i8oz.
1804.
1805.
1306.
1807.
Wid Torrebro
1801. --
1802.
I80Z.
1824.
575
524
558
839
I22Z
1042
— " 8z D:o
602 D:y
752 'D:o
— Z50 D:o
.752 D:o
8 22 D-o
Centner
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
—-
Se
52
48
16
-
49
14
5
—
5'
26
8
53
42
...
-
164
16
...
---
^74
—
162
2
2
12§
16
6
IZ5
i6
—
— -
212
32
—
--
19^
16
--
—-
193
10
—
-
183
32
läl
5
4
—
-
58
..
!
59
29
4
...
b
di
—
80
26
8
-E-
lo^
26
8
b.-
...
347
1
7
337
2
2
357
32
...
...
334
ii
9
, 336
19
3
350
27
8
-«
...
420
420
...
...
---
408
..
---
---
Z84
—
...
—
396
..
42 5
4
9Z
Bewillning ä
6
Centren
28 m:kr
96
43
9
18
65
25
i
18
69
37
2
28
...
124
43
8
78
12?
46
8
26
» «-
13 0
iZ
9
35
147
44
i
75
—
-
»»»
-
93
36
„ !
43
36
i
93
36
I
102
...
-i
Rätteligen Utdragit betygat Slockholm och Kongl. Majus och Rikets Kammar.Collegii 2:dra ProvinceCsr-tsir
den 4'che Növsmber. 1809.
-- kelir ^Vjld. I^riss.
Slf
*
Dcn 2i December. 1547
ödmjukt Memorial!
Till sölje as Eder Excellences' och Högloft.
Kongl. Collegii Remifi ä Herr Hofr Cancelleren Fri»
herre a5 Wetrerlleörs En>betS-Memocial af dcn 28
nästledne Oktober, alk inkomma med upgifker ä beloppet
af tillwerkningarne af Krut, Socker och Alun frän
och med i8oi till och med är 18^7, kär Contoiret i ödmjukhet
tjllkännagiswa, att nli de unoer Tredje Province-Contoiict
lydande Län, icke finnas nägre Krutbruk
eller Alun Werk; Och skall rväl uti Gefle oäz
Snndswalls Skädcr finnas Sockerbruk, men däbewil!»
ningen derföre icke är redonnst »:i Landt Rakenskaperne
eller i Tarerings län;d uvraum, uran torde i Tull»
Räkenflkaperne redowisas; alcsä kan Contoiret icke
hära gifwa någon uplysning.
Stockholm den 6 Nowember 1809.
L. hel. Lkrsle.
Afskrift.
Utdrag af Protocollct hällre uti
Kongl. Mains och Rikets
Kammar-Rätt ben 1 December
1809.
S. D. Föredrogs -et krän Kongl- KammarRättens
irsta 2:dra och z:dje Reviftons Contoir, hwar«
under Lands Böks RäkeniVaperne höra till sölje af
Herr Hos Cancelleren och Riddaren af Kongl. Majrt
Nordstjerne-Drdeli Högwälborne Friherre 6. »5 Wetter
-
Den 21 December.
rekLrsöks titt Kongl. Kammar>Nätten astzifne s^iisw-!se,
hwarigrnom, upvä Riksens Ständers Skaes-tlt»
ffvttö derom giorde begäran. Kongl 'Karri riar»Rätten
blifwit anmodad, nu lämna up yvinng rörande skiljekng!)
ten uti upchrrr-is af B«w iliningo--Summorne
för Krut, S-cker och A un tibr rkr ira^rue i Riket
i',än och med är igor kitt och »ned 1^07,
infordrade uliätan-e; och best dt! att sä mål onförmalte
rut ätande och öfrige Renus; handlingar, som den i
anledning af en wid grä!>Euinge» ^af 1798 ärs Land»
Tulls och A.cis H'r'w>'.d - bok uvkoinmen frana, r>!l
Kongl. Mcht i undeedä"ighet a !ä? '-e j?rifwelse ang ående
nödwancigscren assäki're cvurrcll tvid sörtullniugen och
BewittuinaS beräkna ide af SockerltUwerkuingen i Riker,
fkullr R.kstno Sräuders Stars Utskott, genom utdrag af
ProtE collet, wänligen meddelas. Ar och dag som förr
ffrifwil star.
Pä Kongl. Kammar-Rättens Befallning
6. Ob.nhmst.
Likheten med Originalet intygar
kröäsliur,
Afssrist.
istSZ ben 19 Jannuarii
Till Kongl Maj:t underdänigst
Angående sakrare kontroll wid förtnllningen och
Bewillnings beräknande af Sockertillwerkmngeni Riket.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Ibland de anmärkningar, som mi z:dje Revi^
sienö-Contoiret härstädes, wid granskning as »798
ärS
Den 21 December.
-549
arg Landt Tulls och Accis huswudbok, författade bliswit
och hwaröswcr E.cr Kongl. M'j:'s K mmar Rätt
redan sitt lrkflag meddelt, har ock sörekominit en rörande
osäker och bristande couttol! wid Länck Tullens och
Bewikningens beräknande as Sock.rrillwcrkningrn i
Riket' hwilkcn anmärk-.ing, ehuru Kurmnar I!äk?crl
för det närwarande nödgarS käla dc>. försaka, likwäl
wäckt Kamniar-Rätlens synnerliga upwäcksamhee.
Öfwer - Dir.ct uren wid General Landt-Tull»
Kamaren Orri Lievesmolrlsu har Uli silk öfwer
besagde anmärkning afgisns Utlåtande msdgifwik densamma
wara suilkomligrn grundad, och att ÖfwerDirecteurcn
wsre med RevisionsComoirct lika ös,
weriygad, are Eders Kongl. Majit och Kronan af tillwe-kadt
Socker hwarkcu förr elier dä tilstäudig rätt erhållit,
och flere beslag pä cstäupleckt Socker, chwon
det, som warit ämuadt till Ever Kongl. Mains Egit
Hos, wrsade akt också här i Staden försök.!! ull försnillande
af Kronans rätt icke wor, rara; att detta knuds
likwäl ester Öfwer-Dircctenrens tanka, icke lill kullo
flkrifrvas pä TlMLetjerckngeus räkning, utan härrörde
isrän conierllmS osäkeeh k, enär Sockerbruks idkarcu
icke more skyldig att pä en gang förtulla och laka
stämpla hela sitt färdiga lager, u:>» flage upgi-.va sä
stor del berak, och ta usänga koppar, som honom godt
synes. D-fl' stämplades dä af ben tillförordnade Tull,
och Hallcättö Beljcning-u gemensamt nied swa.ta stämplar
sem a fr ryck.,s pä sjlfwa Socker papperet,
men da denna stämpling icke ku ide csa-rolieras of Tullkammare
föreståndare!', bwilken pä strr Embecs rum icke
kunde ».röna huru manga topper blifwit mcd den utlämnade
swansta ".peli, fSrfedde, stads dels pä der Tull»
Betjeningen emot någon liten enstkilv wedergällning, icke
malte kunna stämpla flere ropvar, än pä TustKam
NMM
-
I5Z2 T^en 2l December.
mgren bli'wik sörkullade, dels ock at^ Sockerbruks,;!)»
karen icke mätte med egen eftergjord falsk stämpel förrätta
cn sadan stämpling, Eder Kong!. MajttS Kammar,
Collegkun förocdnat, att cn sä kastad hwit stämpel
hwilken förut were fordia och icke sä lätt arc eftergöra
tillika blcswe ä Sockcnvvpen påklistrad, och
hwstkcn stämpel utgjorde den eqemeftga controllen, helst
flere sädane stämplar icke blefwo till Betjeningen utlämnade,
än som swarade emot det antal koppar, SockerbrukS.
-Ic karen till förttillning cch stämpling hos Tullkammaren
angiswik. Denna coiuroll wore likwäl östren
nu mera nog sörftvagad, theda» flere parker Socker,
som as Tull-Bekjenke i Landsorterne i anledning af
Oswer-Direckcurens dem meddeldte ordres att noga efterse
hucuwida ankommaiide Sockertoppar wörö behörigen
stämplade, bliftvit wid saknad af hwilstämplar anhällne
och constscakion dera hos Accis Nätterna wun«
nen, likwäl sedermera bliftvit ukas Eder Kongl. MajttS
Commcrce-Collegium derifrän löögisne, l anseende till
g odsägarncs förcgiswande, att hwitstämplarne skulle affallit,
äfwen som uplyst ffnllc warit, akt ett wisst Sockerbruk
här i Staden, som ett äp isrän Martn månad
lill September icke stämplat mer än 1200 toppar
kill s,ooc> tz:ds wigt, hade under samma lid oberäk»
nadt, hwad här i staden bliftvit för faldt till Landsorterne
sörpassadt Zooo ^ och ända ägt Z2g toppar i
behäll. I öfrigt stöde det cj i Tull Veljeningens magt
att hindra Sockerbnks-Idkaren isrän försäljning af aldeles
ostämpladt Socker, utc-n hade O!wer-Directeuren
all anledning att tro, der största delen as det Socker
som till Sockerbagare, Wärdshus-Jdkare och Kryddkrämare
försåldes more ostämpladt och hade det endast
warlt af tilftälliahet, dä Tullbecjeningen nägon gäng an*
träffat dylikt Socker pä gatan och dek anhällit.
Det
-
Den 21 December. i;;i
Till förekommande af alt underslef i denna wäg
kände Of.ver-Dikecteuren ej mera än 2:ne sätt. Det
ena att Sockerbruken stäldcs under bewakning, pä lika
sätt som Bryggerier, der de blifwa bewakade, och idkarne
förpligtades, att genast förtulla och läka stämpla he«
la partiet sä snart det wore färdigt, och det andra såsom
ännu säkrare, akt det raa sockret, med behörigt afdrag
för strup och afkokning, genast wid ankomsten frän
utrikes ort, erlide Landt;Tulls afgifken och bewillningen
pä samma sätt, som Sjö-Tullen erlägges; dock
med det uktryckeliga wilkor, alt icke, pä sätt nu sker,
godsägaren singe hemsöra det räa sockret owägit j sina
egna magoziner^och sedermera läka wäga det när honom
godt syntes; utan borde genast ester lostnlngen utur
fartyget afwägas, antingen i Packhuset eller pä en
flyttbar wäg, upställd pä sjelfwa Bron och hwtlken
ntwäg och rättelse Ofwer-Directeuren äswen förmält
sig haswa hos Tull-Direcrjonen upgifwir.
Detta i ofwanberörde mätto af Revisionen anmärkte
förhällande tillika med hwad till förekommande
af Eder Kongl. Majit och Kronans betydliga skada
och förlust, H frver-Directeuren Ors vermod len föreslagit,
har Kammar-Rätten, i hwars magt del ej star,
att en sädan förlust förebygga, icke underläta bordt,
hos Eder Kongl. Maj:r i unberdänighet anmäla, pa
del Eder Kongl. Maj:t mätte blifwa i tillfälle att ulr
ifrägawarande ämne widtaga de Nädiga Författningar
Eder Kongl. Maj-t i sin wishet nödiga pröfwar.
Kammar-RLtteu har Raden framhärda re. re. re.'
Fjerde Bander ros. Lika
»rzs Ven sr December.
Lika lydande med det i Kongl Kammar.Räk,
ten» Registratur förwarabe koncept bref betygar.
^sok. jnnZ.
Kongl- Kammar-NättenS Actuarie.
Begärdes pä Bardet.
Herr Grefwe» och Landt,Marskalken
Mkännagaf <ut ännu en myckenhet af Prokocolls Utdrag
ifrän de andra Ständen till upläsning ärcrstode,
rnen föreflog, om icke Ridderskapet och Adeln skulle,
till tidens winnande tilläta, att öfwer dem en förtekning,
med deras innehäll författades, hwilken i nästa
Plenum finge upläsaS, dä Protvcolls-Utdragcn äswen
kunde wara till hands, i fall nägon Ledamot skulle ön»
ska att sä höra nägot af dem upläsaS.
Bifölls.
Grefwe Oe la 6«rrlis instämde i denna
proposition sä mycket heldre, som han till och med ryckte
att samma ulwäg altid borde widtagas. Upläsningen
boxrnoge en otrolig lid, utan att man ända altid
»vid en sa längwarig läsning inhämtade en fullstän,
dig kännedom.
Herr Greswen och Landt-Marfkalken
gjorde derefter proposition härä, sä wäl för denna gäng,
som altid hädanefter, hwilken proposition med Ja befwaradrs.
^
Hög
-
Den s8 December rzzz
Höglofl. Ridderffapet och Adeln ätffiljdes kl. H
till l».
In sillem krotveolli.
O. 8ilve»kolxs.
Thorsdagen den 28 December.
Plenum kl. ; til! 10 förmiddagen.
Justerades följande >>
Utdrag af Protokollet hällil i Höglofl. Rid»
berffnpel sch Adelns plenum den 21 December
1809.
S. D. Bifölls Allmänna Beswärs och Oreon»»
Mise-UtffottelS, uri betänkande as den 2Z Nowember,
hwilket hos Ridderffapet och Adeln den r December
blifwik pa bordet lagdt, afgisne tillstyrkande angäende
rn yrkad fri och oinskränkt Tackjerns-handel inomRiket
: hwilket Ridderffapet och Adelns bifall skulle genom
Utdrag af Protokollet de öfrige Rrspective Slän»
den wänligen meddelas. I7r 8ux»rs.
D« Föredrogs och bifölls^ nyo Allmänna Beswärs
och OeconomiTiUtffottetö sedan ben 28 Nowember
pä bordet hwilande betänkande, angäende de emellan
Församlingarne flyktande fattige och Vanföre personers
försörjande: Och skulle detta beslut genom ProtokollUtdrag
de andre respektive Ständer» wänligen meddelas.
Vr Svor»,
S. D«
-554 Den 28 December.
S. D. Föredrogs ä nyo en af Stats-Ut,
skottet under den 29 Nowember afgiswic och hoS
Ridderstam och Adeln den 7 denncs pä bordet
lagdt Memorial, innefattande UkstoitetS yttrande öfwer
Konungens i twänne Dest nådiga propositioner
gjorde framställningar om nödige medel till widtagande
af kraftiga anstalter lill Rikets sörlwar och
framtida säkerhet, hwilket Stats-UkstottetS Memorial
blef i anledning as derwid gjord anmärkning till Utstoltet
äterförwisadt. lil 8upra.
S. D. Lämnade Högloft. Ridderstam och Adeln
sitt bifall till hivad Stats Utstottet i Desi hos
Ridderstam och A?e!n sedan den 7 denncs pä bordel
hwilande Memorial af den 5, nästför gående tillstyrkt,
i ajseende pä den, af Herr ^kernew, »aral6,
gjorde hemställan, att Finsta Artillerie Neaemenket
mätte pä Swenst stak warda öfwerflyttad!: hwarom
de Respeckive Med-Ständen stnlle genom Utdrag af
Protokollet »vänligen underrättas. Oc Supra.
S. D. Beftöt Högloft. Ridderstam och Adeln,
att i anledning as gjorde anmärkningar älerremikera
Lag Utstottcls den 27 Nowember pä bordet lagda
betänkande af den 27 Oktober, angäende Konungens
magt att i en del allmänna lagens stadgande», sä
wäl som i witza Fidei Commitz författningar, göra
dispenser, samt om ändring i gr Cap. I § Nätte,
gängs Balken. Ot Lurpa.
S. D. Bifölls Stais, UtstottetS den i Decem»
ber pä bord» laqde Memorial as den 29 Nowember,
innefattande Ucstotlets yttrande öfwer Kongl. Majus
nädtga proposition af den ro i sistnämnde mänad,
an
-
Den 28 December. 1555
angående medel lill särskilda tillfälliga utgifter:
om hwilkel beflur de öfrige Respektive Ständen skulle
wänligen underrättas, l->t Luxra.
S. D. Uti Protocolls Utdrag af den 12 den»
neS hade det Högwördige Preste »Ständet wänligen
inbjudit sins Med»Ständ att instämma sa wäl uti det
förbehäll, hwarmed Preste/Ständet bifallit. Allmän»
na Besrvärs och Oeconomic, Utskottets betänkande af
Den 9 September, angående indragning as de sä kallade
Kyrko »Inspektors tjensterne i Skane och Blekin»
ge, neml. att de medel, hwilka derigenom besparas,
såsom Kyrkorne tillhörige, endast skola anwändas till
deras fördel, samt ladane ast pios u«u8 hörande in»
rättningar till hwilka wederbörande Församlingar fia»
na tjenlig! att dem ansia; som ock i den inskränkning
uti det as L>g Utskottet i Desi ytterligare utlåtande
af den r6 Nowember, angående wärdering och offenteligt
utrop ä fast egendom pä landet, som för gäld
ukmäleS, sörcflagne stadgandet, att alla auctioner
hädanefter endast skola werkställas genom upsiag,
hwilken Preste Ständet ansett nödig, neml. att ben»
na föreskrit icke borde sträcka sig till de auctioner
hwilka Banco Werkst anställa lätcr, och hwilka enligt
Preste-SrändetS tanka, hädanefter såsom hicintils
borde, jämlikt Banco, Werkets författningar, genom
Up-vch-Aftag förrättas; Och som Högloft. Ridder»
skåpet och A?eln besiöt att till hwad det Högwördige
Preste »Ständer sämnda sörestagit sitt bifall lämna:
alcsä skulle sadant, genom Utdrag as Protokollet de
Respektive Medständen wänligen tillkännagiswas. I-lr
8uxra.
S. D. Uti ett hos Högloft. Ridherskapek och
A»
!5s6 Dm 28 December.
Adeln den 24 dennes upläst Memorial af ben rr
nästföregående, hade StatS - Ullkottet, i anledning af
Friherre gsVVekkertterlr,, Leie, gjorde hemställan attof
Skars »Werket mätte för en summa af 15,200 R:o
Banco inlösas och till Landtmäteri Coinoiret öfwer,
lämnas Bergs-Räder Friherre »semelius betydliga
Samling af de pä hans enskiidta föranstaltande och
kostnad affallade och graverade gcographifka Chartor,
jämte plätar och instcumenker, anmält huruledes, dä
under öfwerlagqningeu inom Stats Ullkotlct skiljaktig»
het upkommit huruwida bifall ä denna Friherre st
^Vsrrsrstsärs hemställan kunde tillstyrkas, Herr löswerste
Kammarjunkare!, m. m. Friherre Larl Lanäs
och Herr Ofwersteu m. m. Friherre k.ric 6ärau
äslsv8rä förklarar, ark, pä det Friherre »ermeiin»
dyrbara och lör Fäderneslandet wigtiga Charle Sam.
ling icke möjligtwis skulle falla i Urlänningars händer,
och sä wida Riksens Ständer icke pröswade dek wara
mera i sin ordning arr densamma inlöstes för Skakens
räkning bemäld- Herrar sig ätoge att berörde samling
jämte tillhörande plätar och instrumenter för egen
räkning inlösa efter hwad Friherre skWeuersteät
föreslagit: Och som Högloft. Ridderskap-t och Adeln
wid pröfning af della ämne ansäg Rikets närwaran»
de behof ej medgifwa meranämnde ChartseWerks inlösande
för StatS-Wcrkets räkning, och i följe häraf
Friherrarne Louäss och ^äelsvZrän berömliga anbud
skulle komma att äga rum, bcstöt Riddcrfkapet och A»
deln att för bemälde Friherrar, som i särjkildl Memorial
wid dilta sitt anbud fästat ben ytterligare förbindelse
att under Friherre »ermelms Direetion icke al»
lenast Charl- Werket skall fortfara sa länge något äterstär
till desi fullkomnande, man äfwen att tryckning
sch ^gilning skall företagas af de geographifka och
ven 28 December. I§57
stalitiska Beffrifningar öfwer Swea RikeS Provineer
hwarlill denne förrjente man samlak ansenliga sörräd,
förklara sitt erkänsamma wälbehog öfwer det patriotiska
nir och sorgfällighet som söranledt bemälde Friherrar
att, genom enskildt tillägnande ät sig, läka merberörde
ypperliga Cha«-e»Werk, inom Sweckge bibehållit, komma
Fäderneslandet nu och framdeles till nytta, vt
S. D. UplästeS Constitntions Utskottets under
den 29 November afgisne utlätande rörande atffillige
öfwer Regerings Formen, wid betz antagande
inom Riks-Standen gjorde anmärkningar; hwilket Utlåtande
Ridderskapet och Adeln fann, enligt RegeringsFormen,
böra till siuteligt afgörande wid nästkommande
Riksdag hwila. vt 8uxrg.
Justerades följande fem underdåniga Expeditioner
lil? Hans Maj:tS Konungen.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Om nägon förstenar Medborgares tacksamhet Le
det Utan twifwel den man, som med mod till alla upoffringar,
med förakt för alla faror, tappert stridde för
sitt Fosterlands hotade sjelfständighet, den, som i en
stund, da vetta Fosterland war nära sin undergång
och uplösning, framstod lika lugn som dristig, uppehöll
i fallet den sjunkande Staten och äterkallade der
flygtade hoppet om räddning.
Sä har General <Lientenaren -fLIercremr gjort
sig förtjent as Fäderneslandet. Detta är Nationen»
röst
is;8 Den 28 December.
röst, och dek instämmer ock med Nationens önskan att
Detz förswarare belönas.
Riksens Ständer som tvid bristande tillgångar
under en tryckande Riksskuld och en utbloikadk Stats*
Werk ej kunnat fullkomligen följa sin böjelse, hofwa
mäst inskränka sig till akt erbjuda Gencral-Hieukna»,
ten någon ersättning för hwad ha», genom Finlands
afsöndrande, såsom der sörm bosatt och tjenstgörande
af sin enskilda egendom förlorat.
Till General Li.ukcnantcn ^älorcreurr., Desi Fru
och Arfwingar öfwerlämna derföre Riksens Ständer
Uti förläning Leckö Kungsgård med derunder lydande
lägenheter och förmäner, af hwad namn och bejkaffenhet
de wara mä, med undantag affalla tillförene dertill
anflagne Krono och Hjelpe daaowerke», under en tid
af Femtio är, räknad, ifrån och med den 14 Markit
nästkommande ar 1810 kill och med samma rid är
1862, utan alli stags arrende eller afgift till Kongl.
Maj:t och Kronan under berörde tid. Ifrån under*
hällandet af derwarande Slott befrias General Lieurenantcn
och desi arfwingar, men answara deremot för
widmagthallandet af alla de öfrige nödige byggnader
efter lag och husesyns ordning; kommandes till underderstöd
wid deras reparation och försättande ur det
bristfälliga tillständ hwaruti de nu skola befinnas, General
rLieutenanten, a» upbära innewaranSe ärs af*
kastning och Leckö Kungsgård med dertill hörande lä«
genheter. Dem derwarande Artilleri Handtwerks-Staren
anse Riksens Ständer böra sä sort ske kan, derifrån
flyttas, pä det General-Lieutenanten ma komma i full
postelion as alla Kungsgårdens tillhörigheker. I afseende
pä KungsgäcvenS lill, och af-trädande bör laga
Den 23 Decenrd?c.
-559
af, och tillträdes syn förrättas, samt hwatz angar Kungs,
gardens häfd, och skogens omvändande förhällas efter
hwad om Kungsgårdars sörarrenderande i allmänhet
stadgadt är.
Riksens Ständer hoppas genom detta bcwis af
Nationens erkänsla hofwa försäkrat stg att den man,
som i Swenss tjenst hittills ali upoffrat, älwen skall
sättas t ständ art qwarbliswa inom detta land. Men
skulle oförukfedde händclser förmå General - Lieulcnan»
ten Häleicrenlr att öswcrgiswa Swerige, sörbehälla
sig Riksens Ständer, all förläuingen as Leckö Kungsgård
dä med detsamma mä uphöra.
Alt detta haswa Riksens Ständer bordt hos §,
der Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla till den
werkställighct, som, i öfwerensstämnielse härmed, prof,
was nödig.
Riksens Ständer framhärda se. s
Sksrmägrigste Allernadigste Konung!
Witz »värdering ä egendoin som för gäld utmä»
tes, haswa, i anledning af yppadt föcstog, Rik'ens
Ständer ansatt följande omständigheter kunna lämpe,
ligen iakttagas.
Emedan det är »stridigt, att upskartnings-män,
nenS algard härwid, egenteliqast äsyftar en tillförlitelig
beskrifning öfwer fastigheten som stall försäljas,
finna Riksens Ständer i enlighet med hwatz, genom
Kongl. Vrefwet ben i? Juli» 1789, i hänseende kill
1560 Den 2§ December.
Herjeådalen, särskildt stadgadt är, den förklaring böra
äga rum, att Krono- eller Bergs > Fogdar, eller den
person, som under deras answar werkstäder mmälningen,
mä wid samma tillfälle »prälla tullständig beskrifning
öfwer fastigheten, och, med biiiäde af twä
vjäswige Nämdemän, densamma wärdera, hwarwid
ägaren bör wara obelagit, cj allenast oik andre gode
män, till sörätkningens öswerwarande, sjelf tillkalla, titan
ock, om sä ästundas, akt pä egen kostnad söka
DomarenS EmbetS ätgärd, hwilket i sadant f-ll genast
hoS Utmätninqsmännen, innan deras afresa, samt sist
inom en mänad derefter, hos Domaren killlännagifwes;
kommandes annars, likmätigt 10 §. i Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1798, orr wid en »värdering
bero, med iakttagande, i alla händelser af deruti giswcn
föreskrift, att, sä framt andre Borgenärer wunnit
inkokning, Utmätningslökanden åligger, att om
försäljningen dem tidigt underrätta, antingen genom
särskilda bewistiga Kungörelser, dä deras wistande är
kunnigt, eller, i annat fall, genom underrättelse i Allmänna
Tidnmgarne, införd trenne gånger, och sista
gängen minst fjorton dagar före Auciioncn.
Beträffande äter försäljningen as en i mät tagen
fastighet ä landet, sä, emedan ten i mänga afseende,,
wigtiga fördel af Auctionens anställande i Orten wid
Härads Ting, cj kan, enligt Försatkningarne, utan Borgenärens
begifwande, begagnas, och det ej är med werkelig
billighet förenligt, att GäldcnärS rätt beror as
fordringsägarens godtycke, anser Riksens Ständer böra
st dgas: att i händelse borgenär och gäldenär ej
lunna träffa Sfwerenskommelse om stället till den pant
för'krifne fastighetens cff nteliga försäljande, mä auction
ä ben dag, som genom Konungens Vefallningshaf
wani
-
Den 28 December. 1561
wandus, tre månader förut a Predikstslarne t Länet,
uplästr Kungörelse, bestämmes, warda behörigen werk,
stälo, a dek ställe inon. Häradet eiler Tingslaget, som
Gäldenären st.!s förestår, eller ock ä Lands - Cancelliet,
sa wida han skulle det åstunda; skolandes sadant i
bägge sallen sörrLtiiiingSmäniicn wid pant sörs^risningen
uttryckeligen gtswaS tillkänna.
I sammanhang härmed pröswa Riksens Ständer
nyttigt, arr det antagna Auctionslättet, genom sa,
kalladt Up- och Asstag; hwilket för större delen bland
Landtmän, och i synnerhet Allmogen är föga kändt,
samt i stg s>el't mindre tjenar till det åsyftade
ändamalet, köpeskillingens förökande, än att ofta
försätta köparen uti misttroende och »villrådighet, mä,
wid försäljandet as fastigheter landet, hädanefter Uphöra,
samt de annars wanljge och af en hwar kända
Upstag nyttjas: Dock akt med försäljandet af dr
egendomar, hwaruti Banquen cllcr annar Pnbtikt Werk
äger fordran, i alla dcl -r mä iörhällas enlig! FörsalkningarncS
söreffrjfk i sadane särst'»!dte fall.
Till hwad Riksens Ständer salunda yttrar
sch bestutit, anställa Riksens Ständer i underdånighet
om Eders Kongl. MajltS ttädiga sanrtjon.
Riksens Ständer framhärda ic.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Hos Riksens Ständer har till öswerwäganbe
förekommit ett af Lunds.Stist- Fullmägrige ingifwit
Me--
1562 Den 28 December.
Memorial, angående indragning af de sä kallade Kyrko
»Inspectvrs rjensterue i Skäne och Blekinge.
Dä nämnde rjenster, enär Prcsterskapet sjelf,
mant »velat äkaqa sig den dermed förenade befallning,
synas i Riksens Ständers tanka wara aldeles umbärlige
och öfwerflödige, och dä genom en total indrag,
ning deraf en betydlig besparing wunnes utaf Kyrkor,
nes inkomster, hwaraf öfwerstottet med större bäknad
för det Allmänna kunde säsom tillgäng päräknas till
befrämjande af andra nyttiga inrättningar, inom wederbörande
Församlingar, fä hos Eders Kongl. Maj:t
Riksens Ständer framställa den underdäniga önstan
ber nägre Kyrko»Inspecrorer ej mätte hädanefter uri
Lunds Stift tillförordnas, de som nu innehaswa sädane
beställningar derifrän endkledigas och göromälcn i lik,
het med hwad öswerallc i Riket brukligt är, ifrån
Maji mänads början nästkommande är updragas ät
FörsamlingarneS Pastorer och Kyrkowärdar pä det
sätt, att räkenskaperne af dem fördes, men sedermera
ärligen, enligt nu gällande författningar, wid Wallborgs-mästa
socknestämma af Församlingarne granstades,
samt att rättegångar»- för Kyrkornes räkning kunde
utföras af Kyrkoherdarne, eller när sä behöfdes, af
wederbörande Krono och Consistorii Fullmäqiiqe; Och
ehuru denna förändring i händelse Eders Kongl. Maj:t
täcktes dertill lämna sitt nädjga bifall stulle komina
att medföra en betydlig niinstning uti Kronfogdarnes
och Häradstriswarnes inkomster ä de ställen, der Kyrko,
Jnsvectors lönen jämte stensten bein redan tillfallit,
anse Riksens Ständer nägon betänklighet häraf ej upsla,
enär i betraktande tageS, dels att de svin nu innehafwa
sädane löner, icke undfått dem wid tillträdet
Utan sedan be en längre lid sine systlor innehaft, hwar»
Den 28 December. 1565
före dem icke lärer tillkomma bättre rätt än den de
»vid ljenstens emottagande päräknat, och dels att för,
fatrningarne uttryckeligen förbjuda Kronans EmbetS»
män, att pä en gäng innehafwa och njuta lön för mera
än en publique tjenst. Denna indragning borde
dock. i Riksens Ständers undcrdäniga tanka icke ske
kill försäng för de Kyrko-Jnspectorer, hwilka ännu af
sine löner äro i åtnjutande, utan nämnde tjenstemän,
fastän deras befattning uphörde, ej dest mindre fä behälla
lönerne till dest de genom transport till annan
systia eller ock genoni döben afginge.
Riksens Ständer framhärtza rc.
Stormägtigste Alleruädigste Konung!
Hos Eders Kongl. Mast fä Riksens Ständer
härmed i underdånighet anhälla om Eders Kongl.
Maj:tS Nädigste bifall till de förändringar och jämkningar
Uti deras innehalwande, och genom 114 §. as
RegeringS-formen stadfästade privilegier, förmäner, rättigheter
och friheter hwarom de under loppet af denna
Riksdag sig emellan öswerenekommit.
I betraktande af den wälwilja ach billighet,
som böra ligga till grund för delningen af skyldigheter
och sörmoner Medborgare emellan, och dä personliga
utesiutande fördelar, oaktadt deras af alder och
och stadgar wundne helgd, likwäl kunna anses innebära
mindre en nytta för sine innehafware, än anledning
till obehagliga intryck hos de Closter af Nationen,
hwilka as dem äro j saknad; haswa Eders Kongl.
Majus
1564 Dcu 28 Decembek.
Maj:ks trogne undersaker af Riddcrskapet och Aoclii
under den 2:dre sistledne Junii, fränsagr sig rättig,
helen, alt, med andras ukestukande, besitta Säterier,
emot det förbehåll, akt dek mätte wara hwarje Swensk
man, af hwilken Ciotz Medborgare han wara ina, o«
betagit att sörwärswa och besitta fast egendom och
jord inom Swea Ncke af hwad natur som hälst, och
åtnjuta den samma ätföljande förmäner, emot upfyllande
af dermed förknippade och redan stadgade skyl»
dightter.
Till detta Niddcrskapet och Adelns wilkorliga
anbud, haswa Eders Kongl. Majne trogna und.rsä»
ler af Preste Ständer under tacksamt eikännande af
denna och öfriga Riddcrskapet och Adelns upoffringak
under den 4:de Junii lämnat Deras bifall.
Under den <t:te Jnnii hofwa Evers Kongs»
MajttS trögna undcrsäter af Borgare Ständer, till
hwad Rrdderskapcl och Adeln framställt, sa mycket
häldre lämnat Deras samtycke, som Smndet, mindre
rikt pä uteslutande förmaner, än upnktig böjelse, att
med hwarje Swensk Innebyggare käfta i medborgligt
nit och möjligaste upcftsingar af enskilde fördelar, icke
bättre trott sig kunna upsylla sin önskan, än enär Detsam,
ma jämte owilkorligt instämmande uti den af Rederskaper
och Adeln söreflagne allmänna rättighet till Sä»
terierS ägande och besittning med derwid fästade wil«
kor, fogat bertill ä sin sida sitt enda anwändbara of,
fer, nämligen StändekS exclusiva besittningsrätt af
Stads-egendom, och således förklarat, alt, dä nägon
af Adel eller annat Ständ sig tillhandlar nägon fastig»
het i Stad, eller till Staden hörande hus och jord,
Borgare-Ständer afsäger sig den, enligt inneha strandt
-
Den 28 December. r;6z
de privilegier, Ständer tillkommande lösnings rättighet;
med förbehåll deremot: att hwilken som hälst en sädan
fastighet eller jord under ägande rätt antingen re,
dan innehar eller framdeles sig rillhandlar, skall för
den samma hädanefter owilkorligen wara underkastad
fkjutönings beswär, inquartering och båtsmans häll,
jämte alla andra en sadan egendom, tillhörande afgift
ter och skyldigheter, of hwad namn och beskaffenhet
de wara mätte, hwilka efter nu gällande eller framdeles
blifwande Författningar utgifwas borde om samma
egendom af en Borgare innehades.
Eders Kongl. Majus rrogne undersätec af
Bonde-Ständet hafwa; den 26:ke derpä följande Julii
under öswerläggning förehaft Med-StändenS beslut i
detta ämne och deraf med synnerlig tillfredsställelse
erfarit Deras benägenhet, arr åtminstone till nägon del
lättade mängfalldiga tryckande behof, pä hwilka BondnStändet,
genom Desi tillkännagisne önskningar
sött att wäcka sina Med-Ständers upmärksamhet. Jäm,
te det att Bondc-Srändet antagit de wilkor hwarmed
det ena och andra af Med.Ständen sina erbudna ester,
gifter förknippat, har Det bestmit att afsäga sig den
uteflutondc besittningsrätt af Bergsmanshemman Stän,
del hittills innehaft, sä att bet hädanefter mä wara
hwar och en obetagit att sädane hemman förwärfwa,
man att likwäl rubbning mä ske i jordens natur efter
nu gällande Lagar, eller förr än den öfriga privilegierade
jorden bliswit försatt i lika natur med Allmogens
innehafwande Skatte hemman.
As hwad Riksens Ständer nu i underdänighec
anfört, täckter Eders Kongl. Maj-t nädigst inhämta,
att samteliga Riks,Ständen sammanstämt i antagandet
^ «l
1566 Den 28 December.
af den grundsattS, att, utan hinder af SkändS och
pcrssnerS, i kraft af privilegier och stadgar, hittills in,
nehaswande utestutande förmäner, hwarje Swensk man
af hwilken Clasi Medborgare han wara mä, skall wara
berättigad, att förwärfma och besitta fast egendom
inom Swea Rike, i Stad och pä Landet af hwrd
natur som hälst, och äknjuka sädan egendom ätsöljande
förmäner, emot upsyllandc af med ten samma redan
förknippade elier i laga ordning hädanefter till förknippande
skyldigheter.
Riksens Ständer göra sig sä mycket mera i
undcrdänighet sörwstude om Eders Kongl. Maj:kS
Nädjgste bifall till hw 'd De i slwanberörde matto, enhälligt
bestulit, som Riksens Ständer, genom meddelande
af enahanda rättigheter till Samfundets medlemmar
akt föcwärfwa och äga fast egendom, icke haft
andra afstgtcr, än att be ästa det samband emellan
Jnnewänarne, som gör en Stats styrka, och derigenom
Utmärka den wäiwil-ande reg-ring, hwars ärofulla
omsorg är att sörena Medborgares sinnen och
fördelar.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Wid granskningen af de föreskrifter, fom en«
ligt Kongl. Förordningen den 24 Februarii 1746.
wid förlags qiswande till Bergs- och Brukshandtering?»
nu äry gällande, haswa Riksens Ständer funnit, alt
den Uti Z §. af berörde Ksngl. Förordning sstavgadr
Deri 28 December- r;6?
den Uti Z §. as berörde Kongl. Förordning stadgade
winst af en Daler r6 öre kopparmynt pä hwarje
Skeppund Tack! rn, hwilke» winst, enligt den tidens
TackjeniSvriö, uf högst en Riksd. war swaronde emöt
wrd past Atta proCe r numera, cch sedan tvaruprisen
undergalt sä betydlig förändring, icke torde warö af»
postad ester dcn förrjrnst en förläggare skäligen bör åtnjuta;
och dä förlagsgifwarcns bestånd, som ej kan
förenäs med en sä ringa förlagswinst, sä mycket hellre
bör anses sördelagkigt för den, hwilken af förlag är i
bchos, som denne detzföruran icke kan med säkerhet pä«
räkna dek förlag, som för hanö rörelse är oumbärligt,
fä Riksens Ständer i anseende härtill, och i betraktan»
de deraf, alt en förläggare är skyldig utlämna sinwaror
ester det wärde, som as BergS> TingS-Rättr»
ne >tti ärliga Taxor utsättas, till Ederg Kongl. Maj:t
i underdånighet hemställa den förändring uti fökberör»
de Z tz. att en förlags giswares winst pä dest lämna»
de försträckning mä beräknas till ätta proCcnt.
För öfrigt, och dä det är enligt med Riksens
Ständers önskan, alt alla Näringar befrias frän de
band, som antingen genom sedwauor eller för närwa»
rande tidehwarf vlän pelige författningar warit lagde
pä vmtankan och fliten, sä Riksens Ständer äfwen
Uti 6 och 7 §. §. af vswannämnde Kongl. Förordning
i underdånighet anställa om den förändring, att
hädanefter mä stadgas, det sedan en förlag tagare af
förläggarens räkning erhållit behörig del, pä sätt
Kongl. Förordningen af den 28 Junii 1798 söreskrif»
wcr, samma räkning, derest gäldenären den icke inom sex
»nänader ester delsäendel klandrar, mä likmätigt sistnämnde
förordnings stadgande för utmätnings»gild an»
seö; att förlag-kagaren, i den händelse stan har näqot
Fjerde Bandet ror. emot
156S Dm 28 December
emot räkningen alt påminna, stall wara stylvig sitt
klander inom sisi omsörmälde tid anmäla hos Bergmästaren,
som genast förordnar liguidations man,
hw rpä liquidarionen sist inom en mänad derefter,
genom förlag raqarens försorg, och sa wida han wist
sig as en sadan sörman begagna, bör werkställas, dock
alt förlags giswarens utebliswande, sedan han 14 da,
gar före liguidations dagen derom bliswit underrättad
icke ma hindra liquidationcns företagande, och akt de
siridigbeter som wid silke tillfällen »uppsta böra wid
nästpasöljande Bergs-Ting uum afseende pä endera
partens ftanwaro, sa framt förfall ej anmales och
och siyrkes, med dom ashjelpas; att förlag tagaren an,
tingen af honom godkände eller genom laga krastwnnuen
dom faststälde stuld mä, frän hwarje förlags ars
sint, löpa med Sex proCenks ärlig ranta; samt siuteligen
att, i häridelft förlag-ragarenö stulv, utan föregången
ljqnid, af annan Domstol än Bergs-TingsRätt
bliswit faststäld, en ladan åtgärd sä wida veu
annars wunnit laga kraft, ej mindre än af förlagsägare
utgifn» stuldebref ma isrän all widare liquid undantagas,
samt således dylika domar och förstrifnin,
gar anses lika krafcägande med dem, som blifwik meddelade
ä, eller upgifne af andre fyilmyndige personer»
Riksens Ständer framhärda 00.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protokollet hållit Uti Riksens
Högloft. Ständers Jämknings
Utstött den 27 December 1809.
S. D. Sedan Utstottek lätit sig föredragas
de
Den 28 December. 1^69
de i följd af Högloft. Nidde>-skapet och Adelns tvid
den as Conftttutions - Utffkotket föreflagne Jnftrncrion
för Riksens Skänders Justiti-e-OmbudSman gjorde
anmärkningar utaf de irenne öfrige Respectivs NiksSrändcn
meddelade remisser af berörde Jnstruction,
fann Utskottet wid öswerwägande deraf; alt som de
sistnämnde irenne Riks-Ständen icke tillkännagifwit,
huruwida nagra anmärkningar, emot omförmälde Jnstruckion
förekommit, och hwari de samma bestätt, eller
ock hwad afseende bliswit fästadt ä de af Högloft.
Ridderfkaper och Adeln tvid ostanämnde instruetion
gjorde criudringar, kunde Utskottet dessförinnan icke
inga i någon åtgärd till den härutinnan af Respeckive
RikmStänden äskade jämkning; hrvilket genom Utdrag
as Prokocollet skulle Iiiksens Högloft. Ständer wärdsami
och manligen tillkännagifwas. Oc Lujorr.
Efter Befallnings
kelrr kesori 8tröm.
HerrGrefwen och L a ndt«Mars?a!ken.
Da delta Prorscolls-Ukdrag uplyfer bwav som inställt
Jämknings Utskottets ätqard wid JustitiX-OmvudSmans
Jnstructionen, torde Högloft. Ridderjlkapet och
Adela bifalla, att genom Peotocolls-Utdrgg de öfrige
Siändens mening med de gjorde remissecne matte inhämtas.
Bifölls.
Justerades Pleni Prskvcollel för den L2 De<
cembcr förmiddagen. ^
Uppå
r-7<? Den 25 December.
Uppå gjord anmälan af Grefwe vs I-, 6,7-  äis, Iscok, Grefwe klgmilton,/äxsl och Herr kerLlrm,
n. ^mbrosiur k^gFnu;, bestöt Högloft. Ridderffapet
och Aoeln , tk genom Protocolls-Utdrag erindra ?Ulmänna
Beswärs och D conowie Ukstolt^n, vin err snan företagande
as de tik remitterad? wälen, rörande flyqsanden
i Skane, Friherre kuncks Mewonaionr Roten»,
gen, och Herr om Wargeringen, hwilka
mål redan flere mänader lill Utfforms handläggning
warit öfwerlämnade.
Justerades Pleni Prokocollen för den 12 December
eftermiddagen och den iz December sörwld»
vägen.
FöretogS ä nys Allmänna Befwäis och Oe->
tonomie-UtjkotretS de» i September pä bordet lagd?
betänkande, angående inrättningar för fattige barns upfödande,
samt nödige anstalter lill venerifka smittans
hämmande, hwarom i sista Plenum öfwer äggningen
rills i dag upssöts.
Grefwe vcm k.gnkin§sbLuren, eälbrsclit, up,
Oste ett Dickamen sä lydande:
Det betänkande hwarigcnvm Högloft. Allmänna
Aefwärs och Oeconomie-Utjkoltet yttrat sig öfwer det
af Herr Capitaine d<or6en8rnIps författade och till
nämnde Utskott remitterade Memorial, innehåller 2:ne
sä
Der» 28 December. 1571
sä gagneliga föremal, att förmodekigen öfwerläggning
endast kan äga rum i anseendet till sättet alt dem till
»verkställighet befordra. Wärdén af späda och wärn»
lösa barn, hwilka antingen sakna deras omsorg som
giswit dem lifwet, eller hwiikas Föräldrar vltfwit as
armod mstandsatte akt dem försörja, är mensklighetenS ömaste
pligt och tarswar ingen förespräkarc, emedan hjerkat
hos en och hwar later höra sin röst för oskyldiga warelsers
räddning, uran afseende pä dcn nytta som Sra«
ten deraf tillfaller. Icke mindre magt päligqande är
del yttrande Mi Herr Capitaine I^orstsmtolpeg Me,
morial, hwarigenom han welat leda Riksens Högloft.
Sränders uppmärksamhet pä nödwändigheten att före»
stä kraftigare anstalter E förekomma den veneriska
smittans utbredande. Det k in ej nekas akt Regeringen
och den allmänna wälwiljan långt för detta sökt befor,
dea bade det sörea och det senare af vefta wiqtiga föremal;
siere wälqörande stiftelser, ej allenast inom
Hnfwudstaden utan ock » siere af Rikets Provincer bä»
ra wittne härom. Men ökade behof igenom tilltagande
dyrhet och tillwäpken af de behöfmandcS antal, här»
ledandes sig »frän de i Kriget omkomne Soldaters
Enkor och barn, hwilka pakalla allmänt understöd, fordra
ökade killaängar. I detta afseende instämmer jag med
Högloft Allmänna Beswärg och Occonomie-Utskottets
yttrande, men underkastar Högloft. Ridderskap?! »ch A»
delns benägna ompröfwande de anmärkningar jag an»
sett nödige wid det som i bemäldte Utskotts betänkan»
de sörestäs.
Först hwad angar den af Högloft. Utskottet sö»
reflagne Ö'wer Direciion samt de smärre Direktioner
i hwarje Härad och Socken, hwilkas aliggande skulle
blifwa att besörja fattiga barns wärd och underhäll m. m.
a«.
1572 Den 28 December.
anser jag' detta fäkt mindre ledande till ändamålet än
om Riksens Högloft. Ständer hos Hans Maj.r Konungen
gjorde underdänig hemställan, hucuwida Konungen
sunne tjenligt anbefalla Lansshösdingarne, art
hwar och en för silk Län inkomma med berättelse angående
de anstalter som kunde redan wara widtagne i
anseende till de ifrägawarande angelägenheter, samt foresta
medlen att dem pä bästa och werksammaste sättet
befordra.
För det 2:dra, om detta med Constitmionen öfwerensstämmande
förslag wunne bifall, blefwe dek enligt
min tanka äswen nödigt, att i underdänig hemställan
gjordes till Konungen, angående Församlingarnes
hörande i Skäne, Blekinge, Halland och BshuSLän,
huruwidi de wille läka anmanda »agon del af
deras ärligen behällne Kyrkotionde, til! dek barmherrighetS
werk, hwarcil! denna tillgäng as Högloft. O conoknie
Utskottet blifwit päräknad; Församlingarnes be,
' gilwaude härtill är sä »nyckee nödigare som de öfwer
dispositionen af nämnde tionde äga en owilkorlig
rätt. grundad i Fredsfördrag och Privilegier. — En
icke mindre ostridig rättighet äga Intresienkerne ur i Socken
Magozins inrättningarnc akt sjelfwe anwända ärliga
behäilningen af deras utlänke spannemäl; flere af besia
inrättningar hofwa älwen Konungens stadfästelse a de
för deni uprättadc Reglementen, och jag wägar säga
att de fleste Socken Magaziners ärliga winst anwäudes
till sä kallade fromma stiftelser.
Hrvad angar de öfrige af Högloft. Occonomie,
Urllkokier förestagne utwägar, att erhålla penninge tillgångar,
för att dermed underhällA osörsörjde barn
och utwidga samt sö.Qka curhue inrattningarne der sädank
anses nödigt, är jag af den lankan, att aktsam -
mans
Dcn 28 December.
mans underställts Konungens nådiga ompröfwande,
svin säkert lärer wäija Se »verksammaste medlen, atk
winna det äsystade äudamälec.
Friherre 5>tsö1 von lsto! t k si n. O c» r.
kikL I^uciviZ. Om brist pä medel ffulle tillintet
göra ett sä »välgörande projekt, »vors dek olyckligt: »nan
korde likwäl om man forsvar ester resourcer finna sädane.
Jag får foresta HäraderneS sakören, äswen sä
ve ZO,Qoo R:d af inkomsten af Nummer.Lotteriet som
tm anwändas till diverse byggnader m. m. hwarom
jag anhäller sramdeles sä nämna nägot mera.
Herr Gcefwen och Landt-Marskal? en
gjorde derefter propositKn om älerremist as för-warande
betänkande kill Zlilmänna Veftvärs och OcconomiDUlffottet,
»ned de anmärkningar nu derwld blisrvil gjorde.
Bifölls.
UplästeS bulletinen af iunehU att Hans Majts
Konungens hälsa foclsore art förbättras.
Föredrogs a nyo StatS-Utskottets dm i6 December
pä bordel lagde betänkande rörande djspsstno«en
af KronogoLsen och Kungsgärdarne.
Herr KsrAensträftls önskade att
Se ris! betänkandet bifogade memorialer mätte urnan
iven»
»574 Dm 28 December.
ventilationen begyndes upläsas; men dä äkMige' af
Ridderskavet och Agelii ej funno denna upläsning nö«
dig och Herr Län dt,Marskalken erinrade alt frägan
denna gången troligen ej blefwe annat än ättrremitz,
osstod Herr kerxenskrZIiIs deristän, och uppläste följande
skrifteligq anförande till Protocollet:
Högwälborne Herr Grefwe och Laudt-Marskalk!
Höglofl. Niddcrskcp och A el!
I anledning af de Uti Riksens Ständers Stars,
Utskott förehasde öswerläggningar att ti!! förmän för
Stats Merkel med äderopande af 77 §. as den an,
kagna RegermgsiFornien uphäswr sadane Comroccer,
som uran offen-elig anction, dock likwäl geavm särkildt
Kongl, Förordnande ^li^wir asstutna, nödgas jag att
fä lästa Riksens Högloff Ständers upinärkiamher pä
den olycka och dek lidande som en sadan författning
skulle träffa antingen mig eller den som med mig om
rit sadank arrende afhandlat och utbedja mig att kill
Högloft. Riksens Ständers rättmisa och ädelmod hem»
ställa följande;
Om i följe af nägot i Konunga.Balken for«
dom insördt stadgande, om Kungsgårdars oskiljaktighet
jfrän Kronan, eller i kraft af de i senare tider under
Lren 1727 och 174g wldtagne författningar StatS,
Utskottet skulls anse en arrendators rätt till ett Kungsgårds
arrende icke wara försurad en annorledes än
sä wida upbudet skett pä Auction eller förläningen
bliswit genom Könungs och S-änders gemensamma
samtycke bekräftad, torde jag tilt uplysande af hwad
Den 28 December. 1,-7;
som efter min tanka, förstas med laglig rä t, som i
RegeringS.FormenS äberopade 77 §. är h warj c KuiigSgärds
innehafware försäkrad i ödmjukhet ka äreropa
hwad Riksens Ständer wid 1770 ars R ksdag «li
underdänig Eriswelse lill Hans Kongl M j:l as den
ZQ Januarji, i anledning af de wid 1766 ärs Riksdag
uphäfne arrende comractcr om Kronans lägenheter
yttrat i följd af de wid 176) ärs Riksdag in»
gifne relationer.
Genom den är 1772 timade Regements-för,
ändring blef Högsta MagtenS Utöfning öfwerlä anrd
Ml Konungens händer, och ing n bär sederinia ech
intill närwarande lid dragit i rwiswelsmal alt ju Konungen
ägde ark om Kungsgärdarne och öfrige Kronolägenhercr
förordna som Honom godt syntes och
dem ak hwem Han wille förläna. —, I föiie af denna
Konuuga M-gtens rättighet och , so> lik inde pä
beständer as de i kraft deraf wwkagne Fxfarrnimpr,
har sä wäl jag som flere med mig crtzä- it 'adalie ar.
rende-rättigheter hwilka war nu reg-rande A l rnäeggste
Konung under f, d. Konung Ovrr-^k HOOl.kn8 M'li,
derärighet täckts i Nader loiwa, och bwaraf w> almen
ester erhallne bekräftelser af sistnämnde Konung wid
Desi anträde kill Regeringen ko n mil j åtnjutande af,
genom Desi i fl-re till Detz och Rikecs Kammar»
Collegium gifne Nädiqa Skrifwclfcr hworaf den se,
naste är as den 2 September 1800 och lyder sä«
lunda;
Wi äro således innehafware af detze Kronan»
egendomar enligt Högsta Maqtens derom gifne försä«
kran, besästäd genom mfärdadt contrakt af det Ri«
kers Collegium som efter Jastruction och Försartnin,
1576 Dm 28 December.
gar tillhört all ä sädane egendomar hafwa wärd och
inseende.
Uti allmänna Kungörelsen af dcu 17 December
1799 har wäl Kongl. Majit i Näver förordnat
hwad wid Ku.Mgärdacs borrlarrenveranve borde iakttagas
och all sadanl ffulle ske genom anställande auc,
lion,- men de häruti qifne föreskrifter inffränkas med
tyvlrga ord till de KungSgardar, som dä revan wörö,
eller derefter kunde bljswa lediga, ibland hwilkas antal
icke knuds räknas de som redan ar 1796 wörö af
Konungen upiärnc med nya arrenden; deremot hafwa
Riksens Högloft. Ständer pä det mast vstridiga sätt
medgifwit beståndet af arrende-contracterne afsiutade
pä de är 1727 och 1748 fastställde grunder enligt
hwilka pcnninge arrenden Utan föcwandling utgöras dä
Riksens Högloft. Ständer »ti Dest den Junii
i8cv utfärdade Bewillningö-Förordnings 2 art. ro §
behagat förordna, att arrendatorer med sädane conträrter
ffola uti Bewillnjng ärligen erlägga ;o pro-Cent
af arrende-summan. En förmögenhets afgift har derjämte
af dcsta innchafwar? bliswit beräknad och efter
egendomens warde erlagd, hwilket wäl äkminstone tillerkänner
innehuswaren arrende rättigheten enligt comractck
sä länge dek ä dest sida ej är förwärkadt, ty utom
utur den synpunkten, tycks denna afgift icke haft skugga
af rättwisa.
Ma det fluteligen tilläkas mig fräga om Samhället
wäl kem och bör'grundas pä någon enffilds
oförskyldta lidande? Om icke dit bör komma i något
b.rraktande, huru föga bärande deraS undergång kan
bljswa för det Allmänna, huru bet för den enskilde
är wida mera känbar! akt förlora det enda han för sitt
upp
-
Dcn 28 December. 1577
uppehälle kan hända vatäknar? Ma det i detta afseende
tillätas mig ali anropa Riksens Ständers bade
medlidande och ädelmod, och jag wägar hoppas att dä
Deras rättwisa tillåter dem sölja sin böjelse, De ieke
sipola wilja upeff a en och annan Medborgare för en
ringa winst för dek Allmänna.
Med Åberopande af hwad jag förut i detta ämne
hast äran anföra, såsom och dä hwad mig enskildt
angar, jag crbudit mig för den återstående arrende-tiden
af Bråborg erlägga en mångdubbelt större arrende-,summa,
än hwanill jag lagligen genom arrende-contraolet
mig förbundit, och hwilker konträrt, esker min ranka, intet
böx kunna utan med bägge parkernes ömsesidiga
begifwande förändras sä wida säkerheten i ägande rätten
icke förut mig ow.tterligen förklaras haswa nphörk;
wagar jag ödmjukest anhalla dek Högloft. Ridderllkapet
och Adeln samt Riksens Sta >dcr ogilla hwad SrarsUtskotletS
tillstyrk nde, hwad Vestr ifrägawaraude Kungsgårdar
angar, samt bibehåller mig och min» arfwingar,
tvid den ä oswannämnde Kungsgård umehafwande arrende
rättighet.
Med detta mitt Memoria! anhäller jag sä wända
mig till de andre Respecrwe Sländön.
Afskrift
6v8i->r Avor-pn re rc rc — — —
i! Wär synnerliga ynnest etc. WI hafma i Räder
lätit Ost föredragas sa tvä! Eder mi underdånig
skcifwelse af den 2 'sistlcdne Maij marde förfrågan,
huru med Laholms, BräborgS samt Lilla eller Tyska
Ladugårdens Kungsgårdars arrenden mä föehällas som
i sammanhang härmed Laholms Stads Riks
-
1678
Den 28 December.
dage FullmägkiaeS, Handlande» i Halmstad l.arz Orup.?
och Nyköping Borg rsk.<pa underkäniga ansökningar,
Orup att Sraden Laholm mä fä arrendera Laholms
Kungsgård, och Nyköpings Borgerskap att njura sam»
ma sönnan wid Lilla eller Tyska Ladugården: Hwarwid
Wi inhämtat: ark arrendet af Laholms Kungs,
Ladugärd, foa! nu innehalwes as Kronofogden korpström
gar kill ända mrdsastm, nästa ar, ifrån hwit,
ken tid arrende gäller med lika milkor som hittills, genom
War Nädigr Resolution af den 14 Junii 1796
biifwil Uvläten till Under-Skallmästaren Llaes Lrie
Lru?s pä femtio är eller till midlastan är IZZI- Att
Wi angäende Bräöorgs Kungs Ladugärd hwarä nuw
wande arrcndewontracl midfastan 1802, uphörer den
4 Aoril 1/46 i näder förordnat, att samma KnngSLadugärv
l^n!!e wid arrendets förlopp tillfalla Öfwer»
sten och Riddaren af War Swärds-Orden Larl -guVVa!!kN8tjsrns
vä Trettiofem är lill midfastan
rzz? emot Femtio Riksdalers tillökning uti den nu
utgäende arrende-summan af Twä hundrade Riksdaler
i ett för alr, och utt bemälce O'werste öfwerlätit den»
na arrende rätt till nuwaranve arrendatorn, Capik i»
ne .^xol V^iidelm ksrpsristrskls hwilken den 1; Delember
samma är den derföre betingade trenlportffilling
TreTusende Riksdaler till Ofwerste Wallenstjsrn»
betalt.
Nu ehuru Wi i allmänhet förklarat fädane un»
der Wäre omyndige är tillkomne försäkringar ä dä ic«
ke lediga Kungsqäidsarrenden för kraftlöse; Likwäl och
som, hwad Laholms och Vräborgs Kungs Ladugardar
angar, den särskilda omständighet förekommer, att innan
sörsäkringarne ä deni utfärdades. Wart Egit nådiga
bifall dertill bliswtt iuhämtadt och meddeldt. Och Mi
in,
Dcu 28 december.
»s?9
ingalunda wele rubba nr ilikt, ehuru under wära ormmdige
är. doct werkrl-geu giswit löfte; altsä hafrve
Wi i Nädcr funnit för godt stadfästa ofwanberörde
För'akru>gs Resolutioner ä Laholms och Kraborgs
Kunqö Ladugardar, samt afwcn gilla den af Ofwerste
Wailslisljelvr kill Capitaine Ler^ensirZKIo a ststnämnde
Kungs Ladugårds arrende gjorde transport: komr
mande härigenom Handlanden Orup» för Laholms
Stad gjorde tinderräniga ansökning ali sörfalla. An»
gående Lilla eller Tysta Ladugarden wele Wi Ost fram»
deles i Näder »klara. Hwijker Eder lill nädigt swar
samt egen och weverrörandeS underdämga efterrättelse
härmed svrständigadk warder. Och Wi befaller Eder
Gud Allsmäktig Synnerligen Nådeligen. Drottningholms
Slott den 2 September itzLO.
Ovsr^r A r>
AI. kosendlast.
Tik Kammar-Coll. angående Labolms, BraborgS
samt Lilla eiler Tysta Ladugårdens Kungsgårdars arrén»
den.
Enligheten med Höga Origigalct intygar
L. 0»t«rherA.
Kongl. Kammar,Collegir Actuarie.
Herr ker§e n Strak le tilläde munteligen:
Jag fär den äran »plysa, der mina 8 barn beksmmlt
revennen häraf uti ars efter deras aflidna moder, och
att min älste son är, enligt Kongl. Karnmar-Collegii
Arrende Comraet, rätten innehafware.
Gres
-
Den 28 December.
Grefwe Oronskeär, Nils, upläste ett Ditt
tamcn sä lydande: ,
Högwälborne H rr Grefwe och Landt-Marstalk,
Högloft» Istdderstap och Adel!
Stats UlstottckS niisulla grundeliga och med sä
mycken tydlighet asgisna nlSätlMde om Kungsaardarne
i Riket gillar jag för mig den ringa del till alla delar
utom uti cn omständighet mi (wilken Stats^Utstottet
af Kongl. Kammar-Collegjo förmodeligen ej bliswit
omsiändeligeu uplyst neuil.
Höijentorps Kungsgård blcf wid 1727 ars
Riksdag till följe af cn i den samma innestäende
vant stilling, och för Riket bewista trogna tjenster, till
peipeiuelt arrende under statte-rätt efter ContrackekS
Uttryck utläten ät Direeleur ^blrtrömsr. — Seder,
mera är 1765 underkastad samma beslut som Riksens
Ständer dä widtsgs om alla andra Kungsgärdar,
men da Riksens Ständer wid 1769 ars', Riksdag,
som orden loda: funno Deras räctwlsa och styl»
digher för dea art efter lag och billighet jäm 'a
sä. art R: cnLns bästa med enstildes wälgättA
och säkerhet lunde förenas insane de en hwar af
Kungsgarda.nes innehafware uti sin förra rätt, samt
läro tillfråga och funno ibland de med perpetuella
arrenden berättigade nägra, hwilka emot 100 ärs fort,
farande arrende lid medelst begiswande, som afstodo
ifrån sine perpetuelle arrenden, och i följe deraf faststälde,
att wid de hörde personers begiswande
ester förbehåll skulle förblifwa. — Om Höjen»
torp sörordnadeS med följande ord: Akt angelägen'
Deri 2Z December. iZ8r
heten fsrdrade arc ert med högsta Magten
ingängit conrracrz borde äga ryggeligt betzä-id,
och arrende rättigheten förblef perpetuel.
Oaktadt ali detta har Commerce-Rådet ^blsrrZmsrs
arswingacS,osman anförde indisputable rätt
fttzermera för 2:ne är sedan pä dct högsta blifwit
rubbad, igenom en Kongl. Resolution af den 12 Mars
1807. — Anledningen togs af siere Kongl. Kammar-Collegii
rid efter annan wldkagne och emot förra
Resolutioner stridiga åtgärder och utan ringaste an»
märkning emot äsidosatts skyldigheter blef beslutet sädant
alt perpernella arrendet Mille uphöra, men
innehafwarnc af gunst och nade förunnas 2s ars
fortfarande arrende med föreläggande af allahanda
nya wilker för Kungsgårdens skötsel, likmak uppå
wedcrbörande Cslleqiers tillstyrkan uphäfdes det rui
lyZZ.ärs contrakt innehafwarne älagde pligt att äga
del uti Alingsas Mauusacrorie.
Sädant ar i korrthet förloppet, hwilket bestyr»
kcS af de aberopade handlingarnc med hwilkas widloftighet
jag ej bör uppehålla Högloft. Ridderffapet och
Adeln eller yrka uppå deras intagande i Protokollet,
dock till bestyrkande af milt anförande anhäller jag att
fä bilägga afstrifter af denna.
Ä annat rum och pä annat satt än som nu,
kan jag säsom en rlnga delägare i ofwannämnde sörman
ef söka akt göra densamma gällande. — Mä
Högloft. Nidderskapct och Adeln med godhet omfatta
denna min ödmjuka anmälan och uplyst eftersinna
de beslut Riksens Högloft. Ständer 2:ne gangor tillförne
gistvik i denna sak, —- sä kan jag ingalunda
icZr Deri 28 December.
twisia Uppä en för det närwarande rättwiS och kras»
liz åtgärd.
Dclägarne glade att med enighet ännu lifwaS
ef den ^k'stromer«I<il Slagtens medfödde medborgelnm
onda, ärs beredde tilt assia ifrän deras förmente
re t a v I-Petueir arrende och att Återställa Kongs.
M i l och Kronan i sin urgamla rätt i det hopp att
t 1 iorunn .s antingen en utsträckt arrende tlo af;o
är w.d aninia willor som I7Z5 ars coukract inne»
haller »oson, en billig molswarighet af tvär redan
siorde lörliist^ elter ock a;t bibehällaS wid arrendet
pä iätr loi» Kongl. Rcjolutionen af den i7M.rS 1807
ji,,ikhäl!i-r med 2; arrende ar, dock med wilkor i se»
narr fallet akt btisma befrmde ifrän den uri I7Z§
Ars conkract älaade pligt att dä nuwarc.nde caraclers
husek försallik npsöra ett af sien, och akt i bada fal»
len delägande malte befrias ifrän att äga del uti
Alingsas Mmufäctorie, — hwilket de till Åtlydnad
as 1827 ars Kongl. Resolution redan afhändt sist
all rätt till, uppå ett sari att de hädanefter aldrig kunna
Lkerfa den.
Af alt detta fyneS att den upgist till StatS»
Ulffotkct är origtigt att arrende tiden warit med Höijen»
torp till ändalllpen, och art om upgiften warit rigtig,
sä hade Höjentorp säkerligen ej af Stats-Ukstoktet
blifwit upfört i desi berättelse och elasification irland
de Kungs gärdar, hwars wilkov warir efter
Riksens Gränders tillstyrkande stadgade, men
hwarä Lonungen wid arrende tidens utgäng i
nadcr bifallit prolongation, utan snarare blifwit
ensamt den rictz der Ko> rugen uphäswik Riksens Stätt»
ders 2 gängor fattade besiut.
Läck,
Den 28 December.
1583
Täckes Högloft. Riddcrffapet och Adeln befluka
om detta mitt ödmjuka anförande bör remitteras kill
Stats - Utff-otlctS utlåtande?
Herr Lallen slcolä, Larl, upläfte följande:
Fullkomligt
öfwertygad om nödwändighetcn att
upsöka alla de medel för att öka Statens inkomster
hwilka med allmänna och enskilda wälsärden äro förenbare,
tror jag akt borrttagandet af arrende rättigheten
pä KungSgärdar ftän dem som sädane antingen
sjelfwe erhällit eller pä god tro den sörre ninchaswarens
rätt sig deri tillhandlat, icke äro bland detta antal.
Sadane beslut som witz 1727 och 1748 ärs Riksdagar
warit i detta ä une fattade, uphäfdcs arén 176)
och 1770 af magtäaande Scä ider. Revolutionen ar
1772 lämnade KungSgäroarneS disposition under
Konungens egit förordnande och anda till Regementförändringen
den iz Mars inncra rande ar, hofwa
hwarkcn Rikets Ständer eller Sl-ter.s öfrige medborgare
dragit denna rättighet i twifwclsmäl. Det
högsta och wärdiguste inttrcsiel för dcm hwars rätkightt
är att dela lagarncs stiftande, hwars pligt är atk
warda deras helgd, är det allmänna förtroendet lill
ett ocyggligt dervarande af deras föreskrift; och kan detta
bättre winnås, än genom ett noga iakttagande af
hwad de est r förra Regerings-sorm gällande lagar
stadgat för medborgares rätt och säkerhet? Till Nidderstkapet
och Adelns ädelmod och rättwisa wädjar jag
witz denna saks afgörande, och om pä ett rum, der
hwarje yttrande bör flyta ur de renaste motiver, det
were nödigt för framgången af ett anförande, att utveckla
desi drisftäd rar, skulle jag ödmjukeligen begära att
Fjerde Lander N:o 102. st
^;84 Den »Z December
6
fä tillägga, att hwarken jag eller »ägon al min»
Slägtmgar haft eller har sörinänen as ett Kungsgårds
arrende, och otr jag nu som allid endast kala!
ester min fullkomliga öswcrrygelse.
Herr I^axerbei m, Olof hollan, yttradestgt
Da jag nu utbeder mig Högwälborne Herr
Grefwen och Landt-Ma raolke ns saint Höglofl.
Ltldderfkapet och Adelns öfwrrje>nde godhet och benägna
tålamod för nägra ögondl-ck, f?er det för alt
i detta wigkiga och grannlaga ämne fä framställa mina
enskilda turkor. SralS Unkott k har pa ett grunde,
ligt, redigt och ganssa uplysonde fält framställt tillståndet
och bclkvff nh-ten as Rikets Kungsgärdar, Utskottet
h.r fördelat dem i Z ne Closter, hwaros den I.ste
Utgöres af sädene Kungsgärdar, hwilka af SweriqeS
framfarne Konungar och Ständer gemensamt bliswir
borrtarrendcrode, hwilka arrenden Uiskottet anlett
böra bibehållas. Den' andra Closten innefattar sädane
Kungsgärdar, hwilka sedan är 1799 blifwik
enligt de grunder Kongl. Förordningen af nytznämnde
är söreffrifwer, och,pä det deri uptagna sätt korrt
arrenderade, hwilka arrenden Utskottet jämwäl ansett
böra äga bestånd.
Den tredje Casten utgöres as sädane Kungsgårdar,
hwilka af Swenska Konungar enskildt blifwit
pa bestämd lid under bestämda wilkor till private
personer uplätne. Deste arrende « contract har
Utskottet as anförde grunder ansett genast böra up«
höra och de närwarande innehafware frän Åtnjutande
af deras äkerstäende arrende rättighet böra skiljas.
Hwad de twänne fötstnämnde Clasterne beträffar
-
Den 28 December.
för, tror jag >kör min del, akt ingen staga derom
bör kunna upstä, att ju de. rörande desse Kungsgär»
dar i laglig ordning och pä behörigt säll afsiukade
arrenden böra bibehällaö. Hwad äter den sistnämnde
Classen angar, torde staga om de härom uprättade
conrraclö bibehållande med ffäl kunna upsla. Det tor,
dc derföre lillakas mig förklara, akt jag anser den när,
worande stägan mellan Riksens Ständer såsom ägare
af Kungsgärdarne a ena sidan, samt de nuwarande
arrendatorer ä andra, angående beståndet as de i staga
warande arrende contracten icke tillkomma Riksens
Ständers pröfning, ulan böra öftvcrlämiius till behörig
domstols åtgärd, hwarest Riksens Ständer genom
laga ombud äga i behörig ordning sin talan utföra.
Annat är efter min kanka alt söreskrifwa stadgande»
hwarcfter Rikets Kungsgärdar böra förwolras, och
annat att lämpa dessa föreskrifter till särskilre fall och
händelser, samt dömma hururvida missa ingängne ron»
wacker äro med de fastställde grunderne enlige eller
icke. Det förra syneS tillhöra den Lagstiftande och
det senare deremot den Lagskipande wagrén. De
tider halwa wäl giswitS, dä Riksens Ständer omfattat
och bedömt sadane ärenden hwarmi De kjelfwe warit
att anse såsom parker, men äterkastom en blick
pä dessa lider. De wadliga och skadliga följder hwilka
deras upkommit. Mätte dessa tider aldrig wera äler,
komma, matte dessa principer aldrig mera blisiva antagne
och ester'ölide! Men om Högloft. Nidderffapet och
Adcln skulle anse pröfningen af de ifragawarande
contracterS bestånd tillhöra Dem, torde dek tillätas
mig att någor närmare utwcckla de grunder, hwarpä
ifrägawaraude conttacter hwrla.
1 De älstr sörtffrister för förwaitningen af Rikets
Kungs»
rz86 Den 2Z December.
Kungsgårdar igenfinnas nri 2 Cap. Konunga Barken
L ndslagen, hwarest dek hel-r: att ingen bäfwe
magt art abalienera Kronans Gods ock) gärdar.
Sker det bäfwe Ljlerrrädare rätt atr
med rv kd äterraga de samma. Un 1720 ars
Regerings »form förekommer icke »agot stadgande rörande
Rikets Kungögäldar, och uti 1772 ärS Re,
gerinqg form är i detta ämne endast Kon: Bl.
äberopad, hwa-eirer 1789 ärs Säkerkhers Aek updraaer
Konuuscn oik styra och räda pa sätt Honom bäst och
nyttigast synes. Dä iU de ifrägc-warande contracrec
äro pä bestämd tid emot w-fia bestämda wiikor ingängne,
synes nägon obaiienct 011 af Kungsgardarne icke
hofwa i, träffar och dche conrracrer sälrdes icke kunna
betraktas ur den synpunkt 2 Cap. Rätteg. Balken
omtalar, och da sistnämnde lag endast förbinder Konungorne
arc icke abalienera Kronogodscn. torde Krouoqo^sens
borrtarrendering icke kunna anses wara af
Konungarne obehörigen werkstäld, äswe» som de personer,
hwilka pä god tro med Konungarne ingått sabatie
arrenden icke lagligen synas kunna derifrän stiljas.
Men om emot all förmodan Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln skulle finna de af m,g nu framstäkdc
grunder och stäl nog wacklande och as den bestaf»
fenhet, att de icke kunna föranleda rill de isrägawaran»
de contracttrs keständ och bibehållande, sä wägar jag
taga min k llfiygr till Högloft. Ridderffaxct och AdelnS
»vanliga ädelmod, fank i ödmjukhet hemställa, huru,
wido, dä Högloft. Ridderskapct och Adeln under loppet
af detta Riks» öte tvid sa manga tillfällen adaga,
lågt ädla och libera!a tänkesätt, det mä ans S lämpe»
ligt art utan föregången undersökning och Dom bcröfwa
de 8 tfrägawarande Arrendatorer deras återstående
arrende-rättighet, pä det Staten derigenom mätte er,
häll»
^ - »
Den 28 December. 1587
halla en inkomst, hwilken ehuru förökad liknål icke
torde wara as nägon synnerligen anjenlig betydenhet.
Jag torde fä fästa Högloft. Ridderskapet och
Adelns upmärksamhet pä den omständighet, ait ätskilliga
och torde hända de fleste as de nu waragds arrende
innehafwarena haswa genom ordeuteligk köp ät»
kommit deras arrende rättighet, sa att, derest de nu
skulle förlora deras äkerstäendr arrenden, de äfwen
skulle ga miste om all ersättning för sa wäl deras urgifne
köpeskillingar, som för den odling och förbättring
de ä Kunqegardarne möjligen kunde haswa nedlagt,
hälst den hemul de af sine sanqesmän borde erhålla,
dels skulle bluma för desta obillig och tryckande,
och dels i mänga fall kunna helt och hällit ut -iifwa,
da nuwarande arrende innehaswares företrädare antingen
med döden afgatt, eller icke äga någon tillgäng
härtill. Skulle likwäl Högloft. Ridderskapct och Aldrin
anse nuwarande Arrendatorers afaisr wara för 0-  betydlig och böra ökas, får jag ödmjukast förestå, att
pä de ställen, hwarest penninge-arrenden finnas stadgade,
dcsta matte förwandlas till Spannemäl efter det äretmarkegång
dä arrendet stukades, den enda i min tanka
möjliga ntwäg att förena Statens fördel med arréndatorernes
rätt. Jag fär dock förklara, det jag icke
anser denna förhöjning kunna arrendarorerne lagligen
och skäligen päsöras utan deras egit medgiswande.
Men jag fruktar det jag redan förlängs mifibrukat
Högloft. Ridderskap?! och Adelns tålamod och
sär derföre endast tillägga »ä got rörande del af StatS»
Uickottet förestaqne sätt, hwarefter Kungsgärdarne
hädanefter böra jörwaltas.
^ Ut
-
r§8L Den 28 December.
Nljkottet har i detta afseende upgifwit twanne
sörstag, det ena akt borrrarrendera Kungsgärdarne aöpen
auction pä ZO är, enligt de grunder Kongl. Härordningen
af är,1790 innehåller, och det andra att dela
Kungsgärdarne j mindre delar och försälja dem till
Skatte. Man har anfört såsom ckak för den senare
tankan, att Staren derigenom fanste bekomma en an
scnlig peunings-summa, jorden bliswa bättre skött och
wärdad samt folkmängden jämwäl förökad.
Detta kan wäl icke bestridas, men jag tror att,
om Kungsgärdarne afdclade uti mindre delar der sa
ske kan bocrlarrenderas pä sätt 17,99 ars Förordning
titstakar, likwäl med der förbehåll att hela arrende afgifteu
bör i spannemal beräknas, borde detta medföra
en för St-tten lika stor inkomst och lika myckel bidraga
till folkökning-,1. Det förstär stg att hwar>e arrendator
mäste wid arrendets ingående anskaffa wederhäflig
borgen för arrende tvilkorenS noggranna upsyllande,
samt Kungsgårdens behöriga Mrsel och
warda,ide, sä att »agon förlust genom Kungsgårdens
wanskötsel icke bör kunna Staten tjllckyndas.
Dek torde wara af mycken wigt att Staten,
i franikidey ma äga Kungsgärdarne, hwilka derföre
endast böra torrt arrenderas.
Jag får stuteligen anhälla, att deHa anmärkningar
mätte sä äisölia Stais - Utskottets betänlande
tillbaka till Stais-Ulfkottet.
Grefwe vela Osrstie, ^acob. Instämmande
i det huswudsakcligaste af hwad den warde
Ledamoten, enligt sin wana, grundeligen anfört, önffa
de
-
Den 28 December. r;89
dr jag att äfwen kunna instämma i alt. Jag kan
ej fräugä den öfwertygelftn, att hwad Riksens Ständer
bestnka, bör blifwa gällande, och att Deras rätt
att häröfwer afgöra efter hivad De finna nyttigast, ej
kan dragas i rwifwelsmäl. Men ä andra sidan
nödgas jag medgifwa, art manga okunnige om För»
fattningarne, pä god tro ingått i Kungsgärds-arreirden,
och nedlagt penningar i deras skötsel, wid deras
förbättrande, i kanka atr ingen ting kunde rubba deras
arrende csntracker. Andre ater hafwa sjelfwa köpt
arrende rättigheten, osta af 2:dra eller z.dje man,
Utom »billigheten och omöjligheten lör dem otc nu
genom hemul återfå hw,d de ukgifwit, hwilken mängd
af rättegångar skulle ej deras upkomma, och detta alt
för ett ändamål af sä ringa betydenhet för Skälö,
Merkel. More det billigt, och likt Riksens Ständers
ädelmod, att här utofwa alt, hwarrill rätkwisa berättigar,
och sränkaqa sadane personer en egendom de
trott sig lagligen hafwa förwärfwai? Jag för min del
tillstyrker, och är öbwenygad att Högloft. Ridderskaper
och Adeln är mäst böjdt för en ädelmodig eftergift.
Detzmom torde det tillökas mig att hemställa
huru sbelydlig winst Skaten skulle kunna erhälla genom
en ny inrättning med 8 Kunqsgärdar. Men
om dc,rpä nödwändigt bär göras afseende, får jag den
äran förestå, att defia Kungsgärdar mätte undergå en
ny wärdermg, och ett nytt arrende contract sedan
derefter uplätkas, ester ^en regel, akt af det nya
wärdiet 25 a zo pro Cent rabgtseradcs arrendatorn
kill godo. — Med Herr bmAerbsim instämmer jag
deri akt Krono godsen ej mätte säljrs till skot '. En»
ligt Regerings, formen är ingen ähalienstion af K-o»
nans domainer tilläten, utan Konungens och Ständ rS
gemensamma samtycke. Delta samtycke kunde wäl
er
-
1592 Den 28 December.
erhallaS, men jag tror ej att försäljningen till skatte
more för Riket förmånlig. Slutcligen får jag
anhälla om Herr Grefwe,, och La ndt-M ar falkens
vroposi?ion om äterrsmiss af detta Stats - UtskSttelS
betänkande, da jämte de gjorde anmärkningar äfwenj
hivad jag nu anfört torde fä åtfölja remissen.
Friherre k u ncIc, Astolf, hade inlämnat
ett diktamen, hwilkn uplästes, sä lydande:
Om Riksens Högleff. Ständer ffnfte bifalla Höglsfl.
Slätö UEottetS betänkande i den delen, akt hwad Konung
och Ständer gemensamt stadgat om Kunqsgärdarne
»vare en oryggelig lag, emedan ali säkerhet skulle förswiiina
i annat sall, sä täckes Högloft. Riddcrslkapet
och Adeln tilläta mig nämna att mn, fran,ledne fader,
fason, ti!? större delen L-onzts6r«I<a arswingarnes
rätts innehafware, geno», Konungs och Ständers
beftut, warit innehafware af perpekuelt, arrende för
Johannisbergs Kungsgård, hwilket arrende han genom
Konung (Eraf den Uldjes gjfne Utslag, blifwik förlustig
förklarad, sf det skäl att ingen Konung, ägde enligt
2:dra Cap. Konunga Balken Landslagen afsöndra
något fran Kronan af Upsala Hdes jord, längre än
Pä stn lifstid. Denna gard blcf derefter, med sam»
ma arrende wilkor öfwerlämnad till numera Herr
Presidenten m. m Baron kror Lt-äsrgtrSm,
Utan att Lronsceöts lc» arfwingar.ne ens sätt ersättning
för den betydliga kostnad, som pä denna
Kungsgård blifwit nedlagd, sa betydliga stenhus bygnader
som öfrige mcliorarioner. Den rättwisa och
det ädelmod Riksens Högloft. Ständer wid flere tillfällen
under detta Riksmöte wisat, icke allenast de
sorn warit lidande, ulan jämwäl sädane sorn kunnat
wara
Den 28 December.
wara answar underkastade, giswcr mig skalig förhoppning
del Riksens Hdglofl. Ständer, i sall De skulle
täckas kaga närmare kännedom om förloppet af denne
sak, icke nekar desta arfwingar uprättclse för den
jkada de, genom pcrpetuelle arrende rättighetens förlust,
»ffyldigk lidit, äftvcnsom att de mätte sä wäl sou
andra fa ersäitning för den kostnad de omvändt i
laga ordning pä Kronans jord. — Som flere me)-  arswingarS rätt härpå b ror, har jag, som Rikdagsman,
jämre egen rätts bcwakaude, icke, uran deras
billiga aral, kunnat lämna denna omständighet oanmäld,
hwarsöre seg anhalier, akt, till närmare utre)-  uing deraf, detta mitt memorial mätte ull SratS.lltfkotlet
warda rcmikeradk.
Slockholm den 28 December 1809.
I^nlXtlc.
Hans ExccllenceHerr Grefwe W rrostkm
eisber, (Naö.-;. Sedan jag fält weta akt Gene»
ral Lieukenanken Grefwe Vä' gotrrme ister är innehafware
afen af de Knngsgärdar, hwarom nu här är
fräga, will jag, uran att kala hwe-rken för eiler emot
i stelfwa hufwudsaken, allenast uplysnings wis nämna
huru Grefwe VVakrin sistor kammic i besittning
deras. Denna Kungsgård blef gifwen ät cr Capitain
von l^sijne, som blef illa blesterad wid Salig
Konung Oustgf den illdjes sida. General Leiat nant
Wsck r mojs r er köpke sedan arrendet as hon»m för
det högsta som böds; och får jag för öfrigt ytterligare
uprepa, att jag i hufwndsaken hwarken will till- eller
afstyrka.
Herr
*592 Dm 28 December.
Herr N-oi-ckcnstolps, Gullers, upläste ctt
Lictamen, ja lydande:
Dä, genom 2'lie krig och en egeumägkig, troligen
oredig samt ka» hända oredlig dhposiiio» af de
sammanskorter wi undersåtare mast gära, Riket «u
kommit uri de» största skuld och decadcnce som nä»
gonsin det warit, är rvisserkigr» Riksens Ständers
hifwudsakeliqa och samwedSgranna pligt alt upsöka
älla möjliga Erakens tillgångar och dem med ali hus»
Allliinq anwäuda, sa att den skattdragande och ^
stnnerbet mindre förmögne medborgare icke beiunqas
nnd orätkmätiga och sär högt älaqde ffatker eller sa
källve contriburioner, ärwensom akt fördelningen af
destc senare proportioneras i mohn af den rikares
öfwerflod och den faktigareS mindre tillgängar. För att
Upnä deha wärdigg och ä"la föremäl har ock SratS
Utskottet redeligen fullgjort Dest skyldigheter, samt lör
Riksens Ständer framlagt dave Statens behof och Dest
möjeliqa tillgångar; det äligger nu Riddrrffapek och
Adel» alt för det närwarande bexröfma de sednare.
Ho kan Lä twifla att icke ädcl och klok patriotism
sihäll besegra menffligheten Åtföljande swaghekcr, bestäe«de
af en ofta lag egennytta eiler icke noggrann! åskådande
af söljdcrne, såsom en del förut fattige medborgares
utermande. Nationens mitznöie, samt stnreligen kan
hända rlnndring af egna Landsmän och hela Statens
uplösiiinq? G-swe Gnd akt delta aldrig mä inträffa
inom wärc land!
Jag will nu inffiänka m>?t bedömande om
flott det, som tilt endel hörer kill Rikets tillgångar och
Nckseiis Ständers rättigheter att med dem taga en inskränktare
eller widsträckrare befattning, till under»
/ lätt
-
Dcn 28 December.
-)9Z
lättnad för ds stkattgiswande. Stats-Utstkotlet har
lipgifwik en stor vel dem wetterliga tillgångar beståente
j synnerhet uti Kungsgårdar, ängar m. m. som
as fö>'re Konungar bliswit dels såsom nadcgäfwor,
dels förrinna penningar uran Sländers godkänandc, Utom
auciion, och dels lag likmätigt genom amnon bornarrenderade,
med trllkännagiswande att äldre författnin»
gar wäi tillägga Konungen disposition eller rättare af,
kastnings rättigheten i sta lifstid, hwilket tycks kun»
na liknas med Fidei-Commist rättigheten men alls
icke abalieneranve rättigheten, som är det samma att
genom försästning fränsktlja Riket Des; redbaraste e«
genbom, bestående uti förutnämnde fastigheter, eller
Lest»ö afkastning uröswer Konungens regements eller
lifstid. Detta tyckes wara öfwerensstämmande med
alt förnuft och billighet äfwensom att Staket» d. ä.
niedboraarena uti ett Land eller Rike, böra anses
wara ensamme och rätta ägare till sä kallade Kronans
domainer, och icke en infödd eller utifrån af deste wald
Konung, som bliswit af dem anlagen till deras Öfwerhuswud,
Styresman, eller om man sä will säga,
Disponent, enligt af dem sjelfva utstakade lagar,
författningar eller wista reglementen , sör att lill deras
a II ni än na bästa stycka och handbafwa altsammans,
ehuru innef-ttkande flere enffilde styrelse grenar; men
Riksens Stander, som ärv Statens R-presentanter,
hafwa aldrig afhändk stg ägande rätten till alla om»
uämyde Rikets lägenheter m. w. Dem tillhörer som
t. ex. Rikets Regalier och jouwcler.
Nu, i afseende pä as förra Konungar borrefVänklc
eller emot mycket laga arrenden pä flere är,
ja ända till flere mans äldrar borrklämnade Kronans
gärdar eller lägenheter, as hwilka Bergshammar under
-
1594 Den 28 December.
der Ulriksdal är för mer än hundrade ar sedan för en
läg afgift till ewärdclig ägo bornlämnad, pästäs wäl
att det more att kränka ägande rätte,,, on, förr eller
senare Riksens Ständer skulle fråndöma eiler fråntaga
innehaftvarne deras endast dem af fordne Konungar
förunnade besittningsrätt nior ingen elier ringa afgift
eller sa kalladt arrende, som förut blott killft-llir Konungen
men enligt nuwarande Regerings sorm hädanefter
inflyter till Statens behofwer. Denna thosjö 'sörläteS
mig att jag icke kan gilla, af det skäl att jag
exempels wis ej kan anse en Konung annorlunda an
som en förmyndare eller disvon-nk af en omyndigs
eller annor mans egendom. Förmyndare hm ival
aldrig rättighet att för trogne stenster, än mindre at
kanske osörtienle sine favoriter, 'ra ett eber annat
sätt bortrgifwa eller pä en rid af hundrade ar elice
mindre utarrendera, och der för halima wärdet, pupillen
tillhörande egendommar, som minskar desi revenuer;
och hwilken egendoms herre, om han ock hav
den driftigaste och kill sine inkomsters förökande klo»
kaste och hushallssaMmaste disponent medgifwer denne
senare en sädan fri dispositions rätt, alt denne skulle
kunna honom oåtspord, för ett lågt arrende borck»
lämna ett eller annat hemman eller lagmher pä nysi»
nämnde sätt och längd as är. Jag har under denna
Riksdag flere gangor öpeiihjerkigt yttrat mig uöi ä»
render som röra ägande rätte», och wagar försäkra
att i hela min lifstid ikall jag redeligen, owalvigl
och oegennyttigt, efter bästi förständ, bäve uppenbarligen
samt med weck och grrningar samwetsqrannt söka
förfwara allas, det mä wara nar eller fränwarandeg
ägande rätt, och den mä bestå antingen till fast
öller lös egendom, peningar eller andre laglige afhand»
lnigar, hwilka allas bibehållande onckcligcn rörer ej
Den 28 December.
-595
mindre det allmännas än enskildes beställd och walfid,
emedan intetdera kan eller bör hwarandra frånskiljas.
Jag önskar blott ott jag och alla andra i mitt ras,
fast än större delen troligen Uti fattigas,' omständig»
herer, warre hädanefter med samma samwetsgrannhet,
rätlwisa och b,llrghet behandlas, ka frage» blifwer oi»
äcender, som kunna influera pa peninge löntagare
ost r ägare af det mynt som Riksens Ständer redan
ar 1788 med sä helig garantte utaaf, och om ett dylikt
F-nonce project nu eller framdeles under kommande
Riksdag r kan uvgSras och antagas, allenast att wcrkstalligheten
bliiwer Nationen wärdig och mer till hela »
crer ireus stärkande, än iZoo ärs as Ständer anbefalde
och af Enwaldsniqgfen sedan förhöjde realisations
plan, hwilken aiklädde ken som hake penninqelön eller
leske blott pa penningar ^rkel af sine inkomster och
förmögenhet, hwarförman' 1788 ars öswerflödiga se»
delstock, och sedan ket infallande kriget sä grufligt ökat
alla priier, atr ke fleste af dcsie ifra» att äga en tarflig
bergning nu mäste nästan srvälM, dä deremot fastighets
ägaren och de som haft något att försälja möjligen
riktat sig nästan skamligt pä »ysinämiide Miga Medborgares
bekostnad. Men, mine Herrar! förläten mig att jag
jankil något ifrån huswudämnet och anhäller ytterligare
om ekert tålamod samt pastar att förmodligen
ingen förklarar fordne esler bljfwande Konungar tunnar
eller kunna aga wik sträcklare dispositions rätt öfwer
Rikets domainer »n. m. än hwad jag framställt i afseende
pä förmyndare och disponent af omyndigs eller
annor mans egendom, uran lärer det bliswa en okisr
putabel rättighet för R-ksenS Ständer akt pä enahanda
sätt förfara med Rikets tillhörigheter, såsom en
fullmyndig med si» egendom, näml. att om, under desi
omyndighets är, eller den tid någon ägare tili disposition
-
Dcu 28 December
sition ät annor man stelfwilligt aflämnat egendomens
sörwaltning, bada dcfia ägare finna under den framsarna
riden någon behandling wara gjord as förmyndaren
kllcrDiepogenten rill egendomens eller deras närwarandeel,
ler framtida ffad.1, rätläs ej allenast della, utan ändras belt
ochhällir sä framt de sjklswa icke wilje bereda fi„ och kom,
mande stägters förlust, hwarwid den, som genom andras
olagliga förhällande blifwik öfwertalreller ka» hända lockad
till en afhandling och derigenom bragl pa depencr, äfwen
bör sa widt möjligt är derföre hallag fkadeiös. hälst
- om han icke hast tillfälle att rätteligen fä granffa alla
omständigheter. Till denna C>ah anser jag dem höra,
som pä god tro, utur sörsta eller andra hand re,
dan köpt eller tillackordera! sig nägra RcketS tillhö,
righeter under hwad benämning som halst; dcfie böra,
i min kanka, genom njutande af ett ester flere sar»
bags är, eller pä annacsäkt, bekomma någon billig er,
sättning, för den betalte älkomfhrärnghtten, men en,
däst nämi. när deras åtkomst är b wakad pä sätt la«
gar och författningar utstaka, som will säga det sam,
ma af wederbörlige Collegier sanckionerade. Jag an,
ser dä för gifwil att ingen billigt tänkande km finna
ctk dylikt förfarande med defie innehafware af Sta,
rens egendom, orätlwist eller mindre billigt och säkerli»
gen med lagen mera enligt, än hwad som händ! uti
min ort, att auktions inropare utaf Hospitals läge»,
heter, hwilka före 1800 och dä Riksgäld endast war
ber brukeljga myntet, samt ingen skäligen kunde förutse
ark iZvo ars realisations principer ffulle antagas.
Dcfir son, inropat dylike arrenden uti eu wifit Riksdalertal,
ulan akt wid inropet eller contractet war nämnd»
Banco eller gängbarr mynt, likwäl mast ester Realisations
grunden betala sine arrenden frän hwilkas be,
gagnande de icke ens sedermera lära fatt afsäga sig.
Hospi»
Den 28 December. 1597
HosvitalerneS rätt har ju härwid bliswit pä det högsta
af Seraphimer-Gillet bcwakad, och uran afseende pä
desie arrendalorers lidande updäres, arrendet än pä enahanda
fält och samme stackars arrendatorer fä säkerligen
genom den nu blifwande bswillningen en dryg tillökning,
som de med sin egen swett och möda mäste bereda
sia t-llgängar till. Kunna och böra dä Riksens
Ständer wara sä blindt eftcrgifwandc af Stat-mS
eiler skattdragande medborgares rättigheter att De Mille
läka fortfara de af fordna Konungar för längre lid
rillb.ika emot ingen eller ringa afgift pä mangfaldiga
är uköfw-r samma Konungs N'gemenlS eljer lifstid,
och till wisia Familier eller personer förlänke, och utom
cmctioner eller Ständers sanktion borrkarrenderade Kronans
lägenheter, sä att desie lenare skulle orubbade fä
begagna deras arrenden, fastän troligen fa bland dem
as Nationen eller D si tacksamhet glori sig sörkjenle,
och ulan att granska olikheten i billighets wägen, äu
mindre jämförel>e wis med de af mig omnämnde orrendarorers
belägenhet.
Hwad aker angär de motioner som här bliswil
gj»rde om flere kostnader, som af arrendatorer ä Kungsgårdar
eller andre lägenheter fVall blifwit anwände
uri senare tider, fordrar jämwäl billigheten att efter
förut ffeddc besigkningar as Konungens Embetömäu
och andre of Riksens Ständer fran tillgränsande orrec
walde owäldjge och kunnige män, som haswa sann
parrlotisik anda och uran betalning äkaga sig besigtnings
beswär,k, böra och kunna besia innehafware fä
nägon billig ersättning inom wisia är af Skaten eller
den blifwande nya innehafware» af dylika lägenheter,
hälst rätta sörhällandct dä af dcsie Cowittrade kan
Utrönas pä stället och utaf der i orten warande grannar
-
1598 Den 28 December.
nar uvlysningar sämkaS om mer eller mindre kostsamma
förbättrm i etk esser annar afseende af nu»
»varande chuehafware werke!:-...» blifwit gjorde.
Jag får ä'wcn som- korrwst söka wederlägga
den sarcsen an Riksens Sländer häruti ej hafwa domsrätt,
uran att oskanämiidc arrendatorer endast genom
wederbörlige Domstolar kunna c lier böra frän arrettdena
stiljaS, detta synes mia allenast wara att åstadkomma
en lang och flerårig preccst, ssm torde hända äfwen
kunde sturas olika eller lill mannamohn för en del.
Skulls man frånkänna Rcksens Ständers rättighet att
härmed dirccke sig befatta as den orsak att De auseS li,
ka som kärande parter, sa hade Riksens Ständer wiSserligsn
wid 0792 sch 1800 ärs Riksdag icke ester
ägt laglig rätt akt taga de beslut och arrangementer med
Rikets mynt, hwarigenom en stor del medborgare blefwo
vä det högsta lidande. Skäuderue moro ju äswen
dä Domare uli egen fak.
Slutligen i afseende pä de genom öpen arrende
auction borrkstutade Kronolägenheter haswa Veste
arrendatorer ostridig rättighet att dem bibehålla, om de
Vet wilja, mcn, i händelse Riksens Ständer skulle för
godt finna att Kungsgardär m. m. boede till Skatte
försäljas kunde ju arrendatorer,,e sonderas med hwai
wiikor de wilja dem assia, och Riksens Ständer kunna
ju under denna Riksdag sjelfwa bestämma grunverne
härtill; dock sär jag ödmjukast hemställa, om alla
dylika lägenheter till Skatte stulle försäljas, om ej
förut genom wederbörande Landtmätare och Kronans
Ombud egendomens widd och godhet först bör utrönas
och ka uste ny skattläggning föregå.
Deste
Den 28 December. 1599
Desie äro mine tanker om Kronans Domainee
i allmänhet: önjkandes jag att Ridderskapet och Aoel»
samt SlatS-Utskottet behagade dem godkänna, äfvensom
art i Landthushällningen rakt kunnige mä:> pro»
jeelerade pä hwad sätt desia lägenheter nu och hädanefter
böra anwändas lill största nytta för Riker och
Stars Castan.
Herr 8 v eäens tjs r isa, ^rio Homax,
uppläste följande:
Ödmjukt anförande lill Protocollet.
Utan att se Riket: närwarande tillstånd och Flnanccr
sä mörka som de här stundom bliswit afmala»
de, mäste man likwäl medgifwa att de senare behöfva
alt det understöd, som af Statens ännu bewarade
tillgängar kan hämtas. Blind dcsie kunna med sä»
kerber väräknas de as Hans Maj:r till Riksens H5g«
loff. Ständers fria disposition nyligen uplätne Kungs»
gärdar, men om hwilka nu cgentcligen ej är fraga —
Dernäst de Kungögärdar hwilka ester till ända lupne
conrracter blifwa ledige, och stuteligen de, som pä mindre
rigliga eller twetydiga grunder, stundom undre
nog lindriga wilkor bliswit till enskilde personer öfwerlätne.
Beträffande de sistnämnde, har fräga bliswit
wäckt, vm ej deras innehafware skulle wara nägori
räfst underkastade. För min del kan jag dock ej instämma
i Ven tankan. Jag tror, att om Statens behof
ä ena sidan kan gifwa nägot sken af billighet ät
en sädan handling, bör ä den andra sidan den helgd
man är skyldig ingängne förbindelser säkert förbjuda
den. Man gör här skillnad emellan hwad Konungen
ensam eller med Ständers samtycke gjort wid Kungs,
Fjerde Bandet lTlsto gärds
-
i6os Den 28 December.
gärdsarrenden, och man anser ej dek förra lika bindande
för Skaten. Men denna iuwändning torvi
läkt kunna bestvaras. Den magt Konungar ägt akt
disponera om Kungsgärdarne har ej (utan Ständers
samtycke) kunnak sträcka stg längre än kill en bestämd
tid, och när denne i contractet bliswit utsatt, ja känner
jag ingen lag som förbjudit Konungen alt derwiv
fästa hwad wilkor han behagat. Konungen med enskilde
ingängne förbindelser lära således i detta fall
ej annorlunda kunna anses än Statens, och att bryta
dem derföre att Staken nu tarswar en tillökning i
sina inkomster anser jag sä mycket mindre lämpligt
som det aldeles strider emot de principer Riksens Högloft.
Ständer i andra härmed beftägrade frågor tyckcS
enhälligt haswa antagit. Den minst som för Starn
deraf skulle upkomma är dessutom sä ringa i förhällande
till den förlust mänga oskyldigt häriacnom skulle
tillfogas, att den aldeles icke tyckes böra komma i
betraktande. Jag sär derföre för min del ödmjukast
tillstyrka: Att alla de Lungsgärds arrenden, om
hwilka behörigen imderteknnde conrraccer äro
afstutne, mä i deras innehafwares hand förblifwa
orubbade, sa framt contraccet a dest
stda rigrigt är uppfylldc, och hwacom en noga
undersökning af wederbörande torde med första
böra anställas.
En Utwäg gifwes bock att i en framtid förekomma
frägor af sä brydsam beskaffenhet som denna,
och att tillika med mästa bätrkd för det Allmänna
anwända nu ledige eller ledige blifwande Kungsgärdar
och Kronolägenheter." Den more: an Konung
och Ständer förenade ftq om an sälja dem till Skatte.
Väde härsch i Högloft. Stats-Utskottet, der m
Deu 2g December. röör
adan staga warit under öfwerläggning, finner jag att
ankesätten warit delade. I Ulstottek haswa flere
stäk mot och med blifwik anförde, hwaribland till styrka
för arrenden i ställe för Skatte sörsälgning. ro
Att de senare arens erfarenhet nogsamt intygat huru
begärlige detze arrenden warit och de till Kronans
förman ofta blifwik updrjfne öfwer hwad arrendatorn
mäglak utgöra. 2:0 Akt Staren, genom KnngSgärdarS
och Kronolägcnheters försäljning till Skatte, 0»
felbart stulle förlora den winst som skäligen bör wäntas,
ej allenast af beständigt stigande »varupriser, n«
lan ock af de odlingar och förbättringar som under
cn längre arrende tid sannolikt komma att göras, g:»
Att Knngsgardarne såsom ledande sitt ursprung frän
Upsala ej kunna lagligen fran Staken afsöndraoch
att följaktligen ett om dem flutadt Skatteköp, stulr
le af cn tillkommande styrelse kunna äterkallas. Här»
einor har ä andra sidan blifwik swaradt: 1:0) Att om
dea begärlighet hwarmed Krono-arrenden blifwik de senare
arén cflersträfwade onekeligen bidragit till Stats»
Catzans riktande, sa följe^ icke deraf, att arrenden tilt
det högst möjliga upstegrade äro i cn wäl ordnad
Stais-oeconomie de fördelagkigaste. En Krono-arren»
dator, hwilken finner sig haswa ingätt i ett för drygt
contrack, stall likasom den enskilde jordägarens förpaktare,
antingen söka utpretza af egendomen hwad han
tror sig haswa betalt för mycket, eller ock, modfäld
och wanmägkiq lämna sig sjelf och sitt landtbruk till
ödet. 2:0) Att Statens paräknade winst as odlingar
och förbättringar under arrende-tiden kan st'edeS wa»
ra mycket osäker, hwaremot det allid blifwer en sjelfägande
jordbrukares inkerretze, att förena egendommenS
beställd med högsta ärliga afkastning ja ofta, att
Man afseende pä del senare, genom odlingar, sörbäck»
1622 Den 28 December.'
ringar och nyttiga inrättningar endast bringa egendomen
till högre wärde. z:o Att om också större delen
as Kungsgärdarne hade sin uprinnelse fran Upsala Ode,
synes dct pä iukck wis kunna hindra Konung och
Ständer att derom gemensamt »vidtaga hwilken författning
som hälst, dä den leder till allmänt wäl.
Utom hwad nu sist blifwit anfördt torde mycket
kunna tilläggas såsom talande skäl för Skatteköp.
Jag äger för min del åtminstone den fasta öfwerty»
gelfe, att pä längd och rätt räknadt intet arrende kan
öfwerstiga de räntor och onera ffa tremannen efter de
fleste orters sä kallade underwisning mäste utgöra.
Ju flere Skatte-hemman i en ort uppkomma, jn mera
winner derföre Staten, och jn mera lindring minnes
i den pä hela orren fördelade bördan as wista
servitnter. As Skattegarden hämtas landets redbaraste
solkstyrka och när hemmanöklysningen hwarken förmycket
inskränkeS eller för wida utsträckes, är der onekeligeu
smarte-jorden scrhällningswis lämnar dct
största öswerstsoklet af landtmanua produkter ät de tärande
medlemmarne i samhället. Om man widare
pranstsar KungSgäcdarneS historia, sä lärer man snarr
sinna, att de endast warit kastbällar i Styrelsens händer:
att de ofta för ewärdeliga lider af Konungar
borrtgifne, af andra Konungar snan blifwii återtåg»?,
<ttt likaledes Ständer ätenagit hwad Konungar giswit.
o. s. w. Genom stkatte-försälgqjngen förmodar jag
att deste operationer, hwilka sä ofta gistvik och i denna
stund giswa,anledning till ledsamma frägor och
brydsamm , öswerläggningar, stulle för attid uphöra,
emedan del högsta som wid en derefter anstäld räfst
kunde komma i fräga, wore vin skatte.räntan blifwit
disponerad till personer eller ändamål, hwartill sjelf
-
Den 28 December.
wa jorden, om icke för sald till enhild egendom eljest
torde blifwa anwänd. Skulle sadant möjligen hän»
da i en framlid more likmäl Statens winst i folkstyrka
och ökad odling genom skatte-köpet försäkrad,
' Men om också delta ej skulle winna framgång,
sä wägar jag underställa Herr Grefwe,, och LandtMarskalks,
, samt Högloft. Ridderskap^ och Aoel,, om
icke det wid Kungsgårdars borrrarrenderands hädanest
tcr borde antagas för en grundregel att fran arrendet
afskilja alla in natura utgående Krono - dagswcrken
såsom högst tryckande för en del allmoge och skadlige
för Landtbruket i allmänhet. ,
Friherre 8tsö'I von Ulolsrein, Lorkibr,
l.ustvi§, upläste ctt sa lydande:
Wördsamt Memorial!
Bland de wärda talare, som för mig yttrat deras
tankar, har den förslå as dem, Herr LerAsnLtrZls,
sökt wisa laglig rätt lill innehaswandek af den
Kungsgård han vä arrende hafwer, men fluteligen anrovat
Riksens Ständer ädelmod, för art behjerta det
oskyldiga lidande, hwarut, han, sa wäl som flere, fful»
le blifwa försalte, om arrenden af de Kungögärdar
siulle blifwa äierkallade, som de pä god tro, och i öst
wcrrygelse derom att Konungen Haft full rättighet
derom disponera, sig tillhandlat. Uti hwad den senare
omständigheten angär, medgifwer jag gerna att
der wore hardt öde om de skulle gä förlustige deras
innehafwande besittnings-rätt, och önskade att Riksens
Ständer äswen wid delta tillfälle wille wisa Deras
wanliga ädelmod, hälst om derjämte Kronans fördel
1604 Den 28 December.
kunde förenäs, hwrrtill Herr 6er§sr>,krak1s sielf gif»
wcr anledning, medelst anbudet an öka arrende summan.
Hwad äter den förra omständigheten berräffac,
akt Konungarne ägt rättighet deroni disponera, samt att
Riksens Ständer äfwen i R:gerings»formens 77 §.
stadgat, att de tvid besittningsrätten borde bibehäl»
las, är jag af helt annan tanka. Nämnde §. stadgar
tydeligen, att alla de arrenden afKungsgårdar, samt andra
Kronolägenheter som enligt gällande författningar blifwit
borrtarrenderade stulle wara oryggelige, hwaras följer, att
vm nagra finnas, emot gällande författningar wara bomar»
renderade, de skulle pä motsatt sätt behandlas. Att Konungarne
icke haft rättighet efter godtycko disponera om
Krono-lägenheterne, enligt 1772 ärs Regsrings-form
samt Säkerhets Acten 1789 bewises deraf, att dä
1772 ärs Regtcing.t- form grundar sig i denna del pä
2 Cap. Konunga-Balken Landslagen, som st idgar att
ingen Konung mä afsöndra något af Upsala Ode
fran Riket, pä längre lid än sin lifstid, ej helier enligt
4 tz, dersammastädes något af Rikets ingälder,
samt SäkerhetS Ackea bjuder, att Konungen mätte styra
som Honom nyttigast syntes, i allt hwad som icke
more stridande mot 1772 ärs Regerings sorm , fä
kan ingen stycka häraf hämtas för den sattsen, art
Konungen ägt efter behag borrtgifwa eller förminffa
Kronans intrader. Detta hafw r jämwäl Konungarne
sjstswa bekräftat hwarpä jag will anföra ett par
exempel. Lronsrsä^ri arfwingarne ägde Johannis»
bergs Kungsgård pä ewärdeligt arrende; detta med
flere dylika arrenden uphäfdes wid 1765 ärs Riksdag,
och arrendetiden blef för alla dega lägenheter be»
stämd till i; ar frän Riksdagens flur; wid 1770 ärs
Riksdag anfördes beswäc haröswer, och dä warande
Ständer förklarade detta förfarande wara wäldsamr
och
Den 28 December. 1625
»ch störa allmänna säkerheten, men funno likwäl tjenligast
försöka genom komposition förskaffa Kronan nägon
förmän, hwiiket i sa mätto lyckades, att be fleste
asstodo sin pretention pa ewärdeliga besittningen , emot
fastställande af ivo ärs arrende för en del, 50 d:o
för andra, blott en enda Ofwer.Jägmästaren O^Ilenrvarä
stod icke akt sörina afsta sin rätt, hwarföre
ock Sländerne förklarade att dä han icke wille cedera,
man ej kunde utan att störa allmänna säkerheten betaga
honom sin rätt, utan mätte han derwid bliswa bibehållen.
Af alla desia arrendatorer blefwo alla hör,
de en enda undantagen, näml. framlidne RikS-Rädet
Baron kunclc, som innehade Johannisbergs Kungsgård.
Saker om besittnings rätten genom den lagligaste
ärkomst, war det honom sa mycket mera owäntavr,
fa höra af Kongl. Kamma r-Collegium att han
är 1782 borde afträda Kungsgärden till följe af
Sränvernes bestut 1765. Han rvände sig derföre till
Konungen, som infordrade ^.omst. Kammar - Collegii
förklaring häröfw r, hwilkcn blef aflaten ack nämnde 2
Cap. Kon. Balk. Landslagen aoeropadcs, och Kammar
Collegium afstyrkte pa denna grund arrende rättigheten
för Riks Rådet k*rinck. Konungen yttrade i ett
Rescript kill nämnde Collegio af den 17 Julii l78Z
att Han funnit de af Collegio anförde skäl grundade
och an befailte derjämte att förenämnde Kungsgård skulle,
med enahanda wilker som Riks<Räoct kunclc den
innehaft, öswcrlämnae till dawarande General Adjutanten
Baron kror Oäsrsrrom; säledeö erkändes att
en Konung kunde Återtaga det som war af Upsala
Ode abalieneradt. Den andra händelsen har senare
tilldragit sig. Under minderärigheten war Kungsgården
pa Wisingsö salunda borrtgifwen; en benämnd
kleurlinZ hade deraf warit innehafware 2rne är, dä
i6o6
Den 2g December.
hon af f. d. Konungen förklarades pä origtigt sätt
wara i besittning häraf, och Kungsgården genom os»
sentelig auction till den mästbjudande sörarrenderadcs.
Delta torde nogsamt bcwisa, att det aldrig warit ansedt
såsom Konungarnes. rättighet, att ständerne oät
fpordt, efter egit behag, med aswikande frän försatt»
vingar, disponera om Kronans egendom. P^terligare
sär jag göra anmärkning, wid den ideen en wärd ledamot
hast, att Riksens Ständer icke flkulle wara be,
rättigade pröfwa detta ärende såsom parter, utan borde
hänskjutas till Domares afgörande. — Riksens
Ständer såsom magkägande kunna gemensamt med
Konungen stifta, uphäfwa och förklara lagar. Huru
skola De kunna dä underkasta sig Deras egna EmbetSinänö
bedömande? Huru kunna De föreställa parker
som äco Högsta waglen, och som wäl böra sölja la,
gen; men om De derifräu alwika sä kan ingen hindra
Dem derifrån, smeda» enligt sakens natur, i alla
Samhällen, sä killsägandes enwäldct någonstädes skall
stnnag- Med samma skäl hade frägan om recognirions
skogarne ocksä bordt till Domarens chröfwande
hänskjutas. Frägan om Tull arrende Societetens begärde
afdrifning a arrendet likaledes, ja, de fleste ärrender
hade blifwir föremäl för Domarens pröfning.
De hade således blifwir landets behärskare, och Riksens
Ständers magt blifwit ingen. Domare wäldet
Ar här i landet starkt nog sörm, det kunde käla inskränkning,
men aldeles icke att ulwidgas.
Herr krinr^selaolä, ?sul, upiäste till
Protokollet ett sä lydande Diktamen.
Utaf Högloft. StatS-UtikotletS upläste betänkande
befignes, dek UlMtets Herrar Ledamöter, uti
- ^ . frägan
Dm 28 December. 1627
fragan om sörmägligastc sättet, att tvid inträffande
ledigyeter disponera Kungsgardarne, warit af olika
tankar i la matto, att en d l anfttt bäst wara, att i
likstämmighet med 1799 ärS Kongl Förordning, dessa
lägenheter genom auciioner under arrende »plata,
samt en annan del trott det i flere afseende» wara bättre
att sörw.mdla meranämnde lägenheter kill Kronoskatte
hemman samt dem föijaktellgen till skatte forsäll
ja; och i anseende kill hwilken lkiijaktighet Högloft.
U lksttet behagat ölwerlämna denna sräga till Riksens
Högloft. Ständers egir närmare ompröswande och
afgjörande.
Wid blotta bekragtefsen af de för Kongl. Msttt
och Kronan förmånlige wilkor, hwarmed de hittills,
efter osman äberopade Kongl. Förordnings stadgande,
sörauctionerade Kronolägenheter bliswit borrtarrenderade,
skulle det wäl synas som wore Kongl. Majus och
Kronans högsta möjliga fördel derigenom wunnen;
men som till etr fullständigt bedömande af denna fräga,
onekeligrn erfordras kännedom icke allenast deraf
hwad som efter förhållandet i hwarje Län ungefärligen
kan wara att påräkna, fäsom jkalte- köpeffilling, för
ett helt mantal, utan ock fast mera derutaf, hwid inkomst
Kronan sedermera ärligen kan af samma Eatkehe
mm an hofwa att sörwänto'; men om sä beskaffad
uplySning saknas, sä torde det tillätoS mig hemställa om
icke Högloft. Utftottet mätte anmodas, fran wederbörande
jsrägawarande selande upgiskec infordra, och Dest
widare i ämner till asgiswande utlätande medfölja lata.
Herr von 8c!aantr, I5vrc l^rsärie
Gabriel, upläste följande:
Dicka
-
<62; Dm 28 December
Dickamcn.
Att de contracker om KungSgardar, hwilka ester
Konungs och Siänders gemensamma beslut, bliswit
borrtarrenderade, sko:., äga bestånd, derom lärer wäl
ej kunna upsta sraga, äswcnsom akc dc, hwilka efter
anstälde auckioner till den högstbjudande öfwcrlätitS
förbliswa orubbade. Det lär säledeS wara endast i
afseende pä e KungSgärdar, hwilka utan sadane formaliteter
eller Ständers sörcjkrifter pä längre eller
korrtare tid oftast emot obckndeligt arrende bliswit uplätne
som obetänklighcter sig förete.
Ä ena sid n kan man med åberopande as 2 och
4 Cap. i Kon. Balk. i Landslagen, hwilken uti 1772
ars Regerings-Form är aberopad, yrka att sörre Regenter
icke längre än för deras tid ägt magt att om
Kronvqodfen disponera samt att ds således, nu genast
borde till Kronan afträdas. — Ä andra sidan talar
häremot det obeskcifweljga lidande, som i händelse con»
tmcterne uphäsdes, skulle tillskyndas enskilde personer
Utan deras förmanande. — Mänga hafwa genom köp
eller transporter kommit till cn sädan besittning, hwilken
äswm wid årsskiften, liquider och andre sadane
tillfällen gäkt i beräkning ost) ätergängen as alt sädant
skulle ästadkomms ett större lidande än Riksens Ständer
böra wilja haswa pä sin räkning. — I kraft af
1789 ärs Säkerhets Act, hafwa troligen de fleste Rikets
innewänare anseri Konungen, äswen i anseende
till Kungsgärdarne, som mycket annat, hafwa ägt rätt,
att som Honom godt syntes förordna. Dä således
en undersäre försett sig med ett af Konung sanckionerädt
conrract borde han wäl aldrig kunna tweka om
desi helgd och orubblighet. Trygg wid en sadan åtgärd
-
Den 28 December. 1609
gärd pä Hwars waraktighet knappast warit tillåtit att
twifta, har kanske innehafware» af en Kungsgärd
nedlagt betydliga kostnader under dct rättmätiga hopp
arr ä den fortfarande arrende tiden äterwimra sin nedlagde
summa. Dttta hopp skall förfelas och han skall
as medborgare se sig beröfwad sin egendom, derföre
att han trott vä en Konungs försäkran, utan att
kunna förutse eller ens göra sig begrepp om möjligheten
deras, att mindre tydliga, mindre bestämda lagar
kunde i en framtid tolkas till hans förlust. — Jag
hoppas att om Riksens Ständer finna Konnngarne
haswa warit obehörige till assiukande af w-tza, om jag
sä ma säga, ensidiga arrenden, torde De dock finna
det wara i högsta matto obilligt att aldeles uphäf,
wa dem.
Härwid kan jagej undgå till Högloft. Ridderlkapet
och Aoelns bedömande framställa den frägan: Tillhör
dct Riksens Ständer att 6e kroto uphäfwa sä beskaffade
arrenden? — Min egen tanka härom är, att
Riksens Ständer säsom Lagstiftare ej kunna befatta sig
med lagskipningen den De öfwerlämnat kill Konung
och Embersmän. Frägan om acrende-conrraeten äro
i behörig ordning tillkomne och om således Kungsgär»
barne behörigen inn.hafweS, beror, efter min tanka, pä
en pröfning den Riksens Ständer ej kunnat utöswa,
ty prssniugrn förutsätter nödwändigt att den eller de
personer saken angar böra höras, och wid ett sädanc
förewetande skulls Riks Skänden förwandlas i en
Domstol, som är twärt emot peine i perns i grundlagen
Och alt döma öfwer andras rätt utan att höra vem
dek angar, samt döma i egen sak, wsre en sä uppenr
bar orättwisa, att jag förmodar att Riksens Ständer
icke wilja statuera ett dylikt exempel, as besia skäl
troe
i6is
Den 28 D-cemder.
kror jag, akt om Riksens Ständer funno de uvrättade
contraclen icke wara för StatS-Wcrket förmånlige,
Ständerne dä börk', öfweriämna till Deras Ombudsman
att i laglig ordning revindicera Kronans disposilions
rätt. Dock hoppas jag akt delia 4swm skall
undtvikas och cn billig jämkning ä ömse sidor winnås
om del förslag anrages gkk nu warande arrende in»
nehafware erbjudas akt begagna de återstående arrende
arén, emot dek, all den ucsäste pcnuingc räntan be»
talas med spanncmal, Uträknadt efter det äreis markegangöpris
dä contractct stukades. Salunda grille in>iehafw«ren
ej komma akt erlägga högre afgäld än
wid sörsta början warit päräknad, och Kronan ej genom
waruprisernes förökade wärde sä betydligt förlora.
Om jag ej af forntidens handlingar inhämtat
fullkomlig wisihet derom, ark alla beslut äfwen de kraf»
tigaste äro förändringar underkastade. Om jag ej kände
att Ständers och Konungars beslut af efterkommande
bliswlt ogillade och om ej reductionen med
en slags rysning omtalas af hwar och en som känner
sammanhanget dermed, ffulle kanske ej mänga betänkligheter
hos wig upstä akt wid sragan om Kungsgar»
darius framgcna behandling bifalla deras mening som
tillstyrkt försäljning. — Men dä, om cll sadant beslut
fattas, jag förutser möjligheten deras att andra Ständer
och annan Regent, i en framtid kunna med Åberopande
af Konunga Balken uphäswa sadant, hwarigenom
säkert manga skulle gä miste om deraS timmelifla
goda, will jag ej med min röst bidraga till stikå
olyckor, utan amer för min del bäst och säkrast samt
wäst öjwerenkstammande med allmänt och enskildt
wäl, att Kungsgärdarne sä snart de bljswa lediga borrtarrenderas
efter de grunder Urfkorrek föreslagit; dock
wä--
Dcn 28 December. i6n
wägär ,'ag häruti förestå den ändring, alt äswcu det
penninge arrende som pä auction erbjudeS sörwandlaS
till spanemal ester det ärctS markcgängspris dä auction
hålles, hälst Kronan för säkerheten uti Vest inkomster
altid bör haswa sin ränta ställ) pä persedlar.
Herr Llrrsn bor§, Osper Willielm.
I anledning af hwad en wärd Ledamot nyst anfört
får jag den äran förklara akt den antagne Regerings»
Formen af dcn 6 Junii uphäfwit alla förur gällande
grundlagar af hwad namn som hälst och föjljakteligen
öfwer Konunga-Valke». Den deri aberopade §, kan sa
mycket mindre uti en framtid blifwa grunden till rubbning
asdcc beflui Riksens Ständer, samfällt med Regenteir
nu kunna taga om KungSgärdarneS försäljning som
Deras rätt härtill blifwil bestämd uti denna grundlags
77 §, hwars stadgande jag anser såsom den enda
gällande nom för dylika frågor. Osäkerheter kan dä
först uvkomma när grundlagen icke mera rcspcctcras;
men äfwen dä skall, ester min öswcrtygelse en frill köp
ägande rätt till jorden, wara mindre wäda underkastad, än
temporaira öfwerxnskoirmiclser, hwilka destukom altid
stola förfela ändamälet, att förena inkomst för Slaten
med landsmlturen och folkökningen.
GrcfweOrnnLts6r,I>liIx. Som den lankan
är framstäld af siere wärde Ledamöter, alt wista
Kungsgårdars fortfarande arrenden stulle förbindas
med del aliggande art betala arrendet i spanuemäl, beräknadt
ester Len i penningar nu warande arrende»
summan, och der årets markegång vä hwilken arrendet
asstutades, sä fäc jag såsom exempel anföra alt Höjen»
torp oiwiswelakcigt stulle komma ali betala z a 400
proCent mer än nu, hälst del första arrendc-csnlracl.r
nies
r6l2 Den 28 December
med Kronan afflmades ar 1727, och akt denna Kungsgård
ej tal as en sadan förhöjning ä arre»de>suminan
till bewis hwarä jag äberopar den afffrifl af eller utdrag
af arrende conrractet, svin nu är emellan Herr
Majoren lUIIr och oss delägare, hwilken finnes ibland
de handling r jag haft aran kill Protokollet astämna.
Den bcwisar art da Kongl Majit, och Kronan är li,
quiderad efter conkracteks innehåll och Krono, dage iver»
tena ersatte, och delägare bliswit godtgjorde räntan för
pantschillingen i Kungsgården, sa är war behållning
ZZ5 R:d B:eo hittills ganska swar att erhålla, emedan
man med yttersta swärighet kunnat förmå Herr
Major kjölle akt wilja bibehålla ostanämnde arrende-conrract;
en sadan lunga skulle endast kunna stä att för»
enas med bibehållandet af ett perpetuel! arrende, hwitken
sörman wi delägare önffa gtt sä upoffca, itmot de
wilkor jag tillförne anfört.
Grefwe Os la Oaräie. Det är niig mer
än mncket vkärt alt härutinnan nödgas moisäga den
wärde Ledamoten som sist talade, men jag kan aldrig
med honom inse huru behållningen för arrende,korerne
af Högentorp kan wara sä ringa som han den nygift
wer, da likwäl i den nygift Skars-Utljkotter länmat i
Bilagan Litt. V. uplages Höjentorp, som är 7 hela
mantal, till ett ej högre arrende än 92 Rid 42 tz
9 rst. samt dessutom förman af art begagna 802 dagSwerken
för 6 öre SiMt hwardera: jag hemställer till
detta upliM Samfund om ej denne senare förman en»
sam redan medför en mäst nära sä stor winst som he»
la den förra upgisten.
Herr Grefwen och Landt-Marska lken.
Gjorde derefter proposition, att sörewarande betänkande
stul,
Den 28 December. i6r^
skulle, Zkföljdr af de nu Horda anmärkningar tili
Stats Urffotlet återremitteras.
Bifölls.
Derefter föreslog Herr Grefwe,, och Landt,
Marskalken alt Konungens i sista Plenum upläste och
pä bordet lagde nådiga proposition, rörande redowisnmgen
för Krigssiquid, mätte, j anseende till del ät Riksens
Ständer deri gjorde sörflag, alt genom egna De,
puterade deltaga i de återstående Krigsskuldcrnes l»
quiderande, till Stats. Ulffottet bliswa remiltcrad.
Bifölls.
Grefwe k.ävenk)slm, Lurtsk, uplästc
ett diktamen, sä lydande:
En wärd Ledamot af detta Ständ, har för nä«
fira dagar sedan yttrat rankar om styrelsen af Krigs,
ärenderne, dem jag i hufwudsaken med honom dc«
kar. Jag tvet att det endast är i oeconomiskt afseende
som detta ämne här bör uptagas. Jag tvet attCon,
stitutien har lämnat Konungen utwäg att gifwa KrigSadministration
mera enhet och en enklare sammansättning,
men Riksens Ständer kunna i löningswägen belydeli»
gen lätta en sädan försättning, i sall Konungen i sin
wishet skulle för godt finna att den widtaga; dek är
i detta afseende, och dä denna wigtiga staga cn gäng
är wäckt, jag omöjligen kan afhälla mig ifrän, ak!
of Sländelö dyrbara lid utbedja mig »agra minuter
1614 Den 28 December.
lill desi närmande betraktande innan den till Sandels
widare handläggning ifrån Stars - Utskottet återkom»
mer.
Ja, mine Herrar! saken är af wigt — och ef,
ter min tanka ti!! den grad, akt medmindre den rätteligen
bchjertas, äro alla uvoffring r, kostnader och anstalter
för wart sörswarL werk, att anse som fruktlöse.
En systematisk och ändamälsmastig organisation,
som (sifwer hwarje hjul hwarje fjäder af dek stora Administrations-Weiket
en sann rigining, en säker gäng,
ost) den högsta möjliga drift, är det s nnaste pelaäium
för Rikets wälfärd och bestånd. Hwadan den
säkra och ofelbara ukgänacn af Fransyska armecrncS
företag? — Hwad är som hos dem göra orden Fö»
retag och Seger kill synonymer? — Hwad är som
(sifwer dem den stadiga och kraftsMa inre Administration,
förutan hwiiken militairiska företag aldrig äga
en stadig grund. —- Jag wet ett organisationen
ej gör alt,— att med den yppersta kommer d n medelmåttige
Embetsmannen ända ej långt, akt med
den sämsta kan en man af gcnie hjelpa sig någon tid
— bade medelmåttan och geniet trycka sin stämpel pä
«!t hwad de widröra ; men denna nyssnämnde langwa»
riga och beständiga ftamgänq, säker och beräknelig som
stenen i sitt fall, den mäste äga en lika säker och beständig
orsak, och denna mäste näst dcn Styrandes omäteliga
gcnie, sökas i en god organisation. Alwen
dennes skapande är geniets werk och behof — ja desi
behof — ty endast genom denna får styrelsen det
säkra och beräksieliga skick, svin lämnar dct ifrån dctailer
befriade geniet fuli frihet i sin syftning till
sto
-
Den 28 December. 1615
stora företag. Wista högt talande exempel, ha för»
ledi mänga att bekwifla defia sanningar. Man har
sekt wigliga företag lyckas till en wist grad. utan att
de esker Veste principer warit beredde;— men hwad
bewisar dek? blott akt det gifwas mcm.iskor beggfwade
med den genialiffa sinnesnärwaro, soln satter dem
i ständ, alc midt ibland de wigligoft-owsorger, anka
stg till de minsta detailler, akt ouvhörligk göra lex in
cana och art altid göra den rätt. Icke dest mindre
stär fast, att wida flera finnas som ej äga denna sörmäga,
och alk äswen de förstnämnde uträttat wida mera om
de ej warit belamrade med de tröttande omsorgerne
för mechaniska detaillcr, som i brist as en stadig or«
ganisalion bliswer en sig sjelf beständigt äterfödande
nödwändighet.
Man torde förebrå wig akt jag här pedantiskt
deducerar hwad hwar man tvet; men >ag dömer esker
sacra och ej efter enskilda meningar, — Npg har jag
desta senare arén hort talas om organisation och hör
dek alla dagar än, men att alt hos Ost derföre är
organiseradt — se del är en annan sräga.
Jag kan ej tydligt förklara mi» tanka om rätta
gängen as Krigsadmimstxaiion förr, äu del tillättts
mig kasta en blick pä det hela af SiatSinachinenS
wanliga gäng i alla uplysta länder utan undantag,
Ve mä styras efter de mäst despolijka eller de mäst li»
betala grundlagar.
Min föreställning derom är följande:
Hwarje Regering äger utan twilwel ett för
Riket uiwärtcs och inwärtes administration allmänt
Fjerde Lander N;o 104. och
r6i6 Dell 2Z Decembee.
och alt innefattande systeme, som bestämmer, det före^
mäl dit alla Regeringens omsorger stola syfta/ soni
bestämmer rigtningen as alla dest företag, som bestämmer
med ett ord hwad och hwartut man will. I län»
der, olycklige nog akt en sadan plan der war.i saknad,
eller der stora förefallne ändringar fordra förändrade
grundsatlser, är utan twifwel dest upgöraode dek
första och wigtigaste bland alla föremål, ly ifrän och
»ch med dck widlöftigaste Rike ända till den minsta egendom,
styres imer wäl utan plan och systeme. Nu
fordras till behörigt werkställande af denna generella
plan, atk alla delarne, det är alla styrelse grenar i
hwilken administration är sördelt, concentristl och i en
och samma esprit mcdwerka. Hnru minnes dett^?
Jag föreställer mig alt Regeringen tillkallar de Sex
eller Sju personer, som efter ett moget mål blifwic
Utseddr art förestå huswudgrenarne af Rikets administration,
meddelar dem den generella planen, befaller
dem författa, hwar för sikt Departement, en, uri den
allmänna, coincidcrande plan, och tillsäger dem huru
läng tid dem lämnas, huru myckel penningar och
hwilka andra medel ställas kill deras dispojuion. —-  När olla bestå >planer.äro rättade och faststälde, säger
Regeringen: ''Gä och werkställ; — wid slutet afven
eder kill werkställighet lämnade tiden wönnar eder belöningen
eller answarct. Af tillståndet Uti edert Departement
stall den bestämmas — Emedlertid och sä
länge ej uppenbar iliwilja eller oförmäga katt eder bewisas,
stolen I, ehwad man i förwäg ma döma och
gista om edra göromål, ostörde fa gä er gäng." —-  Denna tillsatts är wigkig. En Smbersmans planer
och förslag kunna aldrig bedömas dä de stympas, eller
han sjelf pä halfwa wägen afsäties. En midt bekant
bonde klipte as recepter, — gumman dog, och
till
Den 28 December.
till Dotterns bedömande sakna wi nu all rättwis
grund.
När nu cn gang Riksens Ständer stadgat hwatz
öm Rikets inre angelägenheter pä Dem ankommer;
tiär nU snart wäre förhällanven med främmande manter
äfwen blifwit stadgade, och med dem wär Ulwärtes
politik. — När da wär gode och wiss Konung
säledcS äger de grunder pa hwilka h a, kan bygga sine
planer för SwerigeS ära och sällhet, och da will
Upgöra dem — hwem ffall han da tillkalla säsonl
Csef sör Krigsärenderncs administration?
General Adjutanten? Han är Befälhach' rö
och ej Administrareur. — Krigs - Presidemei? —
HanäcAoministratcur och ej Befälhafware. —St tSSecrekeraren?
— Han, är intetdera, han är blott
Föredragande.
Hwilken af detze Embetsman äger den öfwwsigt
öfwer det hela som fördrag för att leda des; hela
gäng, och sör alt kunna ikläda sig aMwaret derföre?
Hwar är enheten i planer och ^verkställighet? Förutan
denna enhet är planmäsiighet i styrelsen ej tänkbar,
och förutan planmästighet ej »agot dugelig!.
Det är wihk ej att förmoda att någonsin enskildt
har kan werka till Mehn för kjensten hos Swensika
EmbelSmäii; men om de irenne ofwa »nämnde, lika
eldade af rent nit för rjenstens wal, men hysande
olika tankar om medlen , i en framtid stöta sig
Med chwaramian och bljswa owänner, hur gär det dK
Med admjnisiratian och enheten i desi stycclfe?
iLi8 Den 28 December.
Ofwannämnde Embetsmäns befattningar sam-^
manstöla cj förr än hos Konungen. Konungen mäste
således sjelf säresta Kngs.Dcpartementet, och Dess
dyrbara tid upkagas med detailler, wida under Re,
gentens omedelbara åtgärd. Konungar i Preussen
haswa gjort detta; men ken tiden war hela Preussen
ett sion läger om sommaren, och om wintern ensior
Cassern.
Hwem skall i krigstid med tillbörlig insigt föredraga
rörande operations planerne, dä ingen äger
nyssnämnde fullständiga öswersigt öfwer det hela?
Kan en Krigsmdministrakion kallas organiserad, dä
den som föredrager besordringsmälen ej är i tillfälle
att känna till hwad grad och i hwad wäg de sörestagne
personer äro brukbare, och som aldrig kan blifwa
ansvarig för deras brukbarhet? — Dä den som
skall upgöra operationö-planerne ingen magt äger att
anskaffa förn öden heterne och 6s juis ej känner hwad
som i den wägen later sig göra, således ej kan urskilja
hwad som är möjligt och omöjligt. — Dä den
som skall anskaffa förnödenheter ej 6s jure; är i förtroendet
as planerne, och således cj kan w>ca hwart
Armeen ffola gä, och knapt nog hwar be sta. Hwad
blir följden? Jo, att när Armeen skall rycka fram
felas förnödenheter och företaget misslyckas, och när
Armöerne retirerar ligga magazinerne sä fulla akt Adelar
falla i fiendens händer. — Har delta eller unge,
fäc dylikt aldrig handt? '
Nu till Administrationen i fredlig tid. Det
är, som man wet, denne som stal! bereda wär ära och
wära fördelar i krig.
Hwem
Den 2g December. 1619
Hwem är nu ä Embeteks wägnar skyldig att
upgiswa alla möjliga oecenomista förbättringar, alla
än obrukadc resourcer? Hwem är skyldig att tillse
det wära militairiska inrättningar och författningav
lämpas, fä widt wara omständigheter det niedgifwa,
esler det i Eurora härskande krigs systeme och stridsfält?
med ett ord att wi följa wart tidehwarf, och
ej stanne ett halft secnlum ester, som kanske också ibland
i wista delar handt? Hwem är skyldig att äfwen
tillse att wi ej blindwis antaga inrättningar, som
utomlands kunna wara ypperliga och likafullt hwarkcn
pastande eller nyttige hos ost? Hwem äligger dek nu alt
besörja tjenlige tjenst,förestrifcer eller nödige ändringar
i dem wi äga, dä ändringar i krigssättet eller nya
ivapens bildande sädant fordrar? Hwem åligger det nu
«tt emottaga och granska alla inkommande projecter —
äterbefordra de hufwndlösa till sitt intet, eller befordra
till wcrkställighet de goda, samt upmumra och till belöning
föredraga deras kloka förfaltare? Item sädane
gilwas. Hwem wet om ej en okänd Larnot gär här«
ibland ost och tiger as fruktan att hela projektmakare:
en fruktan den jag likwäl cj gillar. Lolumkus, 6nrrsinber§,
fenner och Larnot wörö också projectmakare.
Dä ingen äger magt öfwer det hela, och ingen
öfwerscr det, hwem kan dä answara derföre, alt i krigswäsendct
en oföränderlig plan i alt följes? att ingen
författning tagcs som ej coinciderar med den generella
planen, och pastor i det hela af det antagna systemet?
Huru skola annars beständigt i motsägelse med hivar,
annnan skeende och derföre sig sjelf äterfödande ändringar,
och en deraf följande högst skadlig ostadighet i
administration, förekom mas?
Om den stöna dagen någonsin upgär oswar
Ewe
-
?§2s Den 28 December.
Swerige, dä befi ära och sjelfständighet orubbeligen
grundas pä dest söners allmänna deltagande i dest förswar;
hwem tillhör dä conscripkioiiens organiserande? —
Esler NU warande inrättning tillfaller en del deraf
hwarje af Cheserne för de nu tre existerande grenar
af krigsstyreljen. Ware delta dra? — Bör cj ett sä
ivigkigr, jag hade sä när sagk, ett sä heligk werk, wara en
endas? Bör dct ej wara helgukil, om del ffall smara
emot det stora ändamälet? Åsa mera, hwem är answa»
tig för upmtthallandet af disciplins och en sann milu
tairiff anda i Armeen, för milstainjk kunffeps och
vplnsningS utbredande, för den mcchaniska fäcdigherens
unoerhallande och sörkosrande, för Armesns complekka
ständ sä till antal som duglighet? swarar man
Regements Cheserne, sä har det ej lyckats mig att urtiycka
min kanka. — Icke talar jag här om answarsportioner
delce i 4O:de dels dräk. — Icke är saken
dermed hulpen. — Icke nödgas Höasta Mmten 0-  mcdelbarligen ingä med' alla R-kets Häradshöfdingar
j Jnstikiae detailler. — Icke dör den nödgas jnga i
de militairrffe med 40 Regements Chefer. Hwad rätt
har KrigS-Dcparkementet framför de andra, att med
derailler uptaga en lid, as hwilken hwar ininril är dyr«
har sör Nationen?
Mycket längre kunde denna enumeralion blifwa,
pren det jag upraknat torde göra riUsyliest. Dct lärer
medgifwaS, a?k alla ofwannämnde åtgärder, äro wigsjg?
och alt uran deras behöriga skötande en Arm^e ej
ka» ägg bestånd: da följer alt de af nägon mäste skötas:
men jag ser mig om efter den Embetsman som
alla desta wärf ex oKicic) äligga, och finner honom
ej; jag ser mig om efter ben som är berättigad till Ko«
WNZenö näd och Nationens tacksamhet i händelse Ar«
Dm 28 December. 1621
möen Wid förefallande krig skulle befinna fig Uti ett i
alla afseende,, sa stridbart tillstånd, son, wara tillgångar
medgifwa, eller i motsatt fall förfallen till answar
och tadel. — Jag finner honom ej.
Hwad en eller annan Embetsman tvid asyn af
behofwec as en eller annan wigtig åtgärd, as nit och
fr, wilja gjort 06) gör, det kommer här ej i beraknina;
jag t- lar blott om det som ex ofiieio, som af
emberopligt, bör sk,; ej om det ssn, as god wilja och
nit förratkas, och som således utan lagligt answar
kan sörstimmas.
General-Asjnt,»tens pligt är upfyld, dä han s
underdånighet sörcdragir inkon,ne Förstaqer, Napporter
och En,bets.bref, inhämtat och expedierat Konun»
gens befallningar, samt hällil oh i ordning här i Garnizon:
Krigs-Prestdentens, dä han lätit anjkaffa och
tilldela Armeen deh materiella behof och asgjvrt inkom
mande mäl Uti med i indelningS-werkct: StatsSecreterare,
,S, dä han föredragit inkomne mål och utfärdat
anbefallde expeditioner. I alt detta ser jag ej
spar, hwarken till bestridande as ofwannämnde wigliga
befattningar eller till ofwannämnde answar.
Endast den kan ataga fig det förstnämnde och
ikläda sig det senare, so,n ensam emottagec och expedierar
Konungens befallningar rörande krigSwäsendet ^
med alla de Corpser, personer, Werk och inrättningar
som dertill höra, och som ensam derom inför Konungen
och Stais Rådet föredrager. Endast genom en
sadan Embetsmans tillsättande kan Krigs,administration
sä den jämna, säkra, vigoureusa och ändamäls-mähigä
Wig, förman hwilka alla upoffcingar, utgifter, an
-
1622 Den 28 December
statler och mödor blifwa fruktlöst. Det ligger långt
ucom kretsen af mina insigkec alt bestämma hurulvida
denne person kan deltaga i Stats-R ådets öfwerlaggningar
eller dem öfwerwara. Än widare lärer denna
fräga ligga ucom den krets, inom hwilken jag
här mäste halla mig, — men intet lärer jag i detta
nplysta Samfund behöfwa deducera huru nyttigt det
wore, att denne ssm förestår Krigswästndet, i likhet
med dcm som foresta de öfrige hniwudgrenar af Rikets
styrelse, ägde kännedom om Rikets angelägenheter,
och synnerligen om dest financer och urrikes relationer.
Jag slutar nu, och tillägger blott följande anmärkning
sä«om ctk ytterligare bewis pä nödwändigheten
af en sadan författning. Wi äga answarjghekS
lagar emot det onda som göres, och det är ganska
träl; men hwar är answaret för det goda som underlätes?
— Manne ej delta ocksä behöswes? — Manne
ej Rikets famteliqe EmbklSmäu kunna sä samwetSgrannl
ha wakat öfwer sig och sina protokollet, alt
äfwen den mäst stränge och nitiske Justitia Ombuds»
man ej skall om seni är kunna »vidkomma dem, och
Riket ändä helt lagligen ha skridit till branten af
total undcrgäiig. och i alla Administrations beständsdelar
wara »noger t>ll uplöSning, om Embekömännen
ej derjämke sökt akt Uträtta det goda de förmält? Answaret
härutinnan är lika wigtigt son» det andra,
»nen ej as lagen, blott af allmänna opinionen kan det
mkräswaS. Laglige former äro i thy fall ej anwändbare.
Dtt gifwes häri blott ett rättegängssätt, och
dcr är alt snmmario procsrsu döma Ministern efter
tillståndet i hans Departement. Men innan ett
säoanl oomstul kan rältwist fällas, mäste Wall wara
-
Den 28 December. 162Z
ra sä organiserad att Embetsmannen äger full och
obehindrad w:rk ii igskrast inom fia weckaingskcers ,
och nr venne tt-a k,-r sig till alla de föremal efter
hwiikaS tillstånd han skall bedömas.
Jig slutar som jag börj'de; — On alt skall
gä wäl, skall alc wara wäl ocganiseradt.
Mnnteligen tilläde Grefwe k-ävsnlifslm r
Den föreflagne föreningen as Krigs? och S>öDepartementen
kan jag för min del cj tillstyrka. Ul t
hoS en person finna de torenade kunskaper som for -  dras att dem bada foresta och i fin Embecs utöfning
wara sa sjelfständig, som fordras för alt åstadkomma
det yttersta möjliga gagn är nästan omöjligt. — Annat
är a t i ett Råd fatta och yttra en rigtlg tanka i
mål af högre omfattning, annat är, att wara i stand,
att rigtigk anordna mindre och likwäl wiqtige detail»
ler. Till det förra fordras blott de allmänna kunskaper
i A^ninistrttions wägen, som hos hwarje högre
Embetsman bör förutsättas. Till annordnande af
detailler fordras nödwandigt fullständig detaille kännedom.
G nom tillsättande af en Adjutant för ben
as defia bada grenar, till bwilken Ministern icke hör
är saken icke hu!peu. Med en Adjutant som ex officia
och äs lacto förstår mera än fin Förman, kommer
denna i en betänklig belägenhet. Dcfiuiom ka«
man med wifihet förutse den olägenhet, att ehuru rätt»
w:s Ministern än mä svara, skall altid det wavnct kill
hwiiker han ej hörer anse sig som styfbarn.
Friherre Stael von kkolsrein, mbad sig
fa erindra, att Riksens Ständer updragit Kongl. Maj:t
i as«
Den 28 December.
i afseende pä Krigsärendernes styrelse, en sä tillräcklig
magt, att han ansäae det bero af Kongl. Maj:t, om
eyau ät ett Slars-Räd eller General Aojulanrcn, eller
hwilkcn perjon Han behagade, wille öswerlämna den
befattning, hwarom nu wore i fräga. Skulle Riksens
Ständer nu något bestämdt förordna on> en särffild
Embetsman till detta ändamål, syntes. honom sädant
wara snarare en inskränkning än en ulevidgning j
Konungens rnagt.
Herr Greswen och L and t - Ma r ska l k en
erinrade -att Grefwe l^ävLnbjelm begärt fä upläsa
stil Diktamen, allenast salom en anmärkning wid Fri»
herre HäekvLrsts förut kill Srats Utjkollet återremitterade
moliou, och för gkt säsom fasan ja det sam»
ma dit remitteradt, hwarföre nu ingen diöcusston der»
pm kunde äga rnm.
Grefwe L.9 v en bs e Im, 6usraf, anhöll
allenast sa nämna, att han redan fran början förkla»
rat, det hans motion wore gjord, endast i oecono»'
mifft afseende, i fast Stats Ulffottet, till en sadan
Embetömans aflöning skulle behöswa ansta medel, och
att han för öfrigt fullkomligen wore as Friherre
Ltsöis tanka rörande Konungens rätt, att till en jahan
befattning förordna hwilken Han behagade.
Hsrr Grefwe,, och Landt , Ma rskal k en
xroponerade att Grefwe I^övsnkjelms diktamen, stkul»
le säsom en anmärkning wid Friherre ^stslsvärsts
motion, till StnlS.Ulffotlet fä remitteras, hwilket bie
föll?.
Höre
-
Dcn 28 December.
Föredrogs ä nyo Banco Utskottets den 19
December pä bordel 1-^.gde Peokocolls -Utdrag as den
18 samma manad, innehållande bemäldte UtskottS
stulberäk'else, jämte hemställan till Neleus Ständer
vm föl höjning a Banco Betjeningens löner, m. m.
Grefwe von n r i n ^ 5 Iian 8e n, Olbres
c k r, anlag den af Banco-Ustkat.et sörestagns
löne tillökning för Panco Betjeningen altför högt tilltagen.
En tunna Galds tillökning i löner wore en
siar summa. Herr Grefwe» trodde äfwen man borde
hoppas den äcec wunna freden skulle bidraga till dyrhelens
förminskande. Han wilie derföre tillstyrka att
denna förhöjning gosw's under form af gratistcation,
likväl >ä. att den räckte kill nästa Riksdag, dä komwande
Ständer, i fall conjuneruren förbättrats ester
dyrh ten fvrisore, efter omständigheterne de roen kunde
förordna.
Grefwe vs la Onräis medgafatt 16,022
R.dr wore en stor summa, men ej sa betydlig, uär man
betänker att den fördelas va en ganska talrik betjening.
För sin del wille Herr Grefwe» tillstyrka Banko.
UtffottetS forsing, hälst som deras synes, att lönförhöjningen
blifwir sä inrättad, att innehafware af
högre löner sätt mindre tillökning och de ringare löntagare
större. Banco Betjeningen wore inom Werke!
sä sysselsatt, otc det för den samina förojöde sig
sjelft, att förwärfwa »agot Utom stensten, äfwensom
den ej har någon utsigt till befordran Utom Merkel.
Dtt wore en gjfwen princip, att de af hwilka man
fordrade mycket arbete och mycket answar, borde wara
wäl lönade, och hwad Herr Grefwen nu anfört styrkte
billigheten af lönsörhöjningen, Herr Grefwen förnya.
1626 Den 28 December.
de derföre sitt lillstmkande af bifall till Banco-UskottetS
betänkande, och begärde derpå af Hcrr Greswcn
och Landr-Marfkalken proposition.
Friherre siseclerskröm, ^4eob, be<
styrkte all Lanco^Vetjeningeli ej såsom endre Collegrers
Betjening, hahr nZgon annan yrsigt, än den, genom
^ sin befordra" inom Vai^quen Dek were derföre billigt,
akt den för silk denvarande arbete kunde wara
säker om sin utkomst. H dc förellagiic grarisicarioncrne
läge ej en ladan säkerhet. När den tillkomme att
löneförhöjningen more inrättad progresiw för de lägre
qradernc, hoppades Friherre Lscisrsrräm att den ej
kunde träffa motstånd. De lägsta löntag rena njölo
förut mindre arfwoden, än hwad det kostar de fleste
af osi att underhålla en betjent. Huru skulle man pä
sädane wilkor kunna wanka och r fordra skicklighet?
Om andra löntagare i Skaren moro sämre lönade,
hade ock en mängd af dem andra urwägar till förtjenst.
Grefwe ve l-, Oaräia instämde häri, och
erinrade tillika, akt i ande» Werk kunde Tjenstemän
haswa flere befattningar, hwilket i Banque» ej worr
tillätit, äfw'» som audre Ti"nstemän haswa den utsigt
att af Reg ringen till hällre sntzlor kunna befordras,
hwilket i anseende till Banco-Vekjeningens ifrån
andra Werk sä skiljaktig» göromäl, sällan eller aldrig
kan miräffa.
Ätskillige hördcS härefter önska proposition p»
Banco Utskotlcls förflag.
Herr Grefwen och Län dt - Marskalken
gjor
-
Des 28 Decembcr.
-jorde derefter punktewis proposition kill bifall a de
sarjWdte mäl, hwilka Vanco Utsl'otlit, i Drft Protocolle
Utdrag, til! Riksens Ständers afgörande hade
hemställt och tillstyrkt; hwilken proposition med ett
allmänt Ja beswaradeS.
Höredrogs följande:
Utdrag af Protokollet, hällit uti Rik,
sens Högloft. Ständers Bewill,
vings s,N!t Allmänna Brswärsoch
Occonomje-UisVokts Plenum
tvid Riksdagen i Stockholm dea
27 December 1809.
S. D. Sedan sä »val frän Högloft. Ridderssapet
och Adel» äiffillige Memorialer, iimesattuids an«
märkningar j ficre delar af Utskottens gemensamt asgifnr
betänkande och projecr rörande Bränwins bran,
ningen, blifwlt med äteknadL remitzer eill BcwiliningS
samt Allmänna Veswsrs och O conomie-UrffoitenS
åtgärd ytterligare förwifte, som ock Prolvcolls- Utdrag
frän de öfrige Respeetive Sranden om Deras beftut,
i förenämnde ämne, hit anken mit, sä hade Utskog
ten nu sammanträd!, ait rega detta ärende under öfwerläggning
ochcherom afläinna det utlärande, hwar,
till beskafsenhelcn kunde föranleda.
Al omsörmälde remisier och Protecolls-Utdrag
»nhämtadcs, att derhos Högloft. Ridderffapct och A»
deln skedde anmärkningar till det mästa röra de oeco>
nomiska anstaltcrne af bränwins bränningen, men en«
däst i nagla punkter den söteslagne asgisten dera, samt
pä sätt redan sagdl är, woro^kill bada Utskottens hand
-
1628 Den 28 December'.
läggning hänchjukne, hwaremot Walloch BorgareStänder,
sorn, ehuru cn.vch annan Ledainvl äfwen derstädes
framställterindringar r brä w! is bränningens okonor
miska delur, likwäl egenttiige» läster sin upmärksam»
hel och granskning wid de sörestagne afgifterne, samt
sälunda flutcligen stadgat, art frägan, i afseende pä
deras belopp och tillämpning, aker hänwisteS ull Bewillningö
Utffoitet fövall ytterligare beredas, och hwarefter
Utskottet som i jädanl afseende jkulle as Wäibe»
niäldte Stånds Protokoll erhålla del, borde med sitt
förnyande yattrande till Riksens Ständers plena
inkom ma.
Högwördige Preste Ständer, har enligt Protos
kolls Utdrag af den 28 November, bifallit UnkottenS
vswanberörde projeck, blott med förbehåll. att Stork,
holms och Götheborgs Sräder ej matte ttlläias brätt»
wins brännings rättighet: Att Tull ochA.cis- i händelse
af Landt tuliarnes fortfarande, borde erläggas söt
det bränwin som till Stad imördcs, och att srägani
om krogar och minnteringsställen borde kill Kongl.
Maj:ks Nådiga förordnande öswerlämnas, men derefter
den 6:te i innewarande manad, utom hivad an»
ginge sistnämnde omständighet och yrkad minstMing af
»pihe förelagde böker, instämt uti ally de as Walloch
Borgare-Ständek gjorde anmärkningar.
Laikaledes har Hedcrwärda Bönde Ståndet först
antagit Utskottens betänkande i hela desi widd, med
den enda tilläggning, att hwar och en finge till Fiskare
i Vohnsländfke Skärgärdcn, enär de ä SilifichL
wistas, bränwin i minut försälja, men sedermera witt
ärendets närmare öfwerwägande förenat sig till allat
delar un de as Walloch Borgare-Standet ächade rät»
Den 28 December 162)
kelset, Utom 2:ne, dem Hederwärda Bönde-Srändet
motsagt, om betalande af Tull och Accis wid införsel
af bränwitt wid Städerne, och öfwerläkelse till
Mag istrakerne, otc ensamt bestämma minukeringsställens
inrättande i Städerne, uti hwilka omständigheter
Hederwärda Bonde-Ständet förklarat någon ändring
uti 1-Wottens förstag icke bär» äga rum.
Ester såmedelst Minnen kännedom i hwad skick
detta mål bliswir af Respeelive Stånden handtcradt
och till nytt utarbetande hänlkjulir, öfwerwägadcs sörewarandc
ämne, derunder fleste Ledamöterne ansago
att sedan ärendet till betz oeconow.iffa egenskap redan
warit 2:ne gängor af Vefwärs- och Oeeonomie - Ut»
ffottet handlagt samt derföre äfwen af z:ne Respecrive
Ständ ffall stnkcligen bliswit granskadt och afgjordt i alt.
Utom hwad Bewillningen eller afgifternehärwid beträffade,
sa hörde de nuingangne remister och anmärkningar icke till
bada Utskottens utan allenast till BewillningsTltjlkoitetS
befattning, men öfrige Ledamöterne wörö ater af den
tankan, akt som baba Utskotten förur gemensamt före-,
haft ifragawarande ärende, samt den Åtgärd som destförinnan
hos Veswärs och Oeconomiae-Utffsttet, föregått
följaktligen ej annorledes kunde bekragtas än som en beredning
deras, samt wid fastställande af bränwinsbrän»
ningen destutvm der Occonomiflka och afgiften ägde ett
sa nära sammanhang sig emellan, att det ena icke ritan
pä en gäng med dek andra lämveligen eller möjeligeir
skall kunna upgöras och Utstakas; Altja och under abe»
ropande deraf, akt Höglofl. Ridderskapet och Adelil
uitcyckeligen alerförwist srägän om bränwins bränninaeit
till till bada Ur^ötken, samt icke nägok af de andre
Respective Ständen mer än Wällofl. Borgare Standek
sörejkrifwil, att den numera blott af VewillningK
i6zo Den 23 December.
Utskottet skulle riökaga. förmodade sistnämnde Ledamöter,
att ofwansagde rem ister och anmärkningar borde
beswaras af bade, Utskotten, hwilka samiällt upglswit
och författat det förra projrct, hwari de aniörde ändriygar
begäras; warandeö wid anstäld omröstning ven
första meningen godkänd geno», pkiralikrten af Högwördige
Preste-StändekS, Wällofl. Borgare-SränvetS
och Hederwärda Bonde SländetS härwarande Ledamöter,
men af Högloft. Ridderskapel och Adelns Deputerade
den senare antagen och fullföljd.
I anseende till en sadan skilj ktighet uti meningarne
och dä genom stridiga innehaf t af Högloft.
Riddcrjkapet och Adelns samt Wällofl. BorgareStänders
aflatne remistw, Utskotten funno stg sälte
i owerkfamhet och icke tillständigt att widkaga närma»
re ätgärd härmed, innan Riksens Högloft. Ständer
täckas förordna, huru härutinnan förfaras bör, ftulle
detta förhastande genom Protocolls^Utdrag RikftnS
Högloft. Ständer »vördsammast tillkännagifwas och underställas.
l-ld äuxra.
Lx?rokocc>IIc>.
L, 6. IiiAmnn.
Friherre kustkrclr, ^Isxanster, zDä
list i nu uvläste Prorocolls Uidrag oinförinäldtc ämne
förekom i en sammansatt Beredning af Bewillrringg-
och Allmänna Beswärs och Orconomie - Uc«
skottet, upstod fraga, huruwida del sistnämnde UrskolilelS
Ledamöter widare, borde befalla sig med någon
stlwerlaggning deröfwrr. Huru denna fraga inom
Utskottet afgjordcs, syneS af P otocostsUltdraget.
medlertid är den oeconomiska delen werkeligen af bä>»e
Ridderskaptt och Asesn och Vonde/Ständet äler
re
-
Den 28 December. r6zr
remitterad, och della är hwad som wäslat Utskottets
förlägenhet.
Grefwe Os Is 6aräis. Till hwad Herr
Friherre Knäbeck nu anfört sär jag allenast tillägga,
alt dä Siänden warit as skiljaktig mening, har Ut,
skottets pluralitet ej trott sig kunna göra annat än
förfråga sig hsö Riksens Ständer huru Utskottet bör
sig förhålla. Twenne Stånds äterremitz star i strid
mot lwänne andra Stånds bestämda beslut. Att Ut»
sköttel, under sädane omständigheter, rj med saken kun»
nät taga någon besättning lärer salla af sig sjelf i ö»
gonen.
Friherre Knäbeck utbad sig fä tillägga,
att"den i frägawarande äterremisien nu sörsta gängen
kommit till de bägge förenade Utskotten.
Herr Grefwen och Landt, Marskalken
gjorde derefter proposition akt mäler as bägge de förenade
Utskotten mätte uptagaö; men deröswer yttrades
olika meningar, dä ,
Herr KSniZ, ?sbr, erindrade att den oes
, ronomiska delen af denna fraga redan en gäng förut
warit till Allmäntia Beswärs- och Oeconomi^ Utskor,
tet äterrewitterad, hwarföre han ansäg enligt med Ne^
gerings«formen, alt den borde asgöras.
Grefwe Osia 0-,räis> som upläste §6.
§. i Regerings» Formen', yrkade deremot, att orven
äge magt som deri förekomma, tycktes ej hindra
Ständcrue arr r>u Urskolt mer än en gäng älerremir»
kerg samma mål.
Fjerde Bandel tTl-s ivs. Ät»
Den 28 December.
Ätffillige ytkrgde äfmen den tanka att ätertt<
misier kunde äga ru!N kill sammansatte Beredningar
as twänne llrffott, hwilket äter af andra bestriddes>
till dest andteUgei, I!idderffapet och Adeln, efter af
Herr Landt-Marskalken gjord proposition, stadnade i
det beslut, att Det ej fann någon gällande anledning
ftg förete, att stänga sin förut, rörande bränwins bränningen
och bewillningeu derför, till oswanbemäidle
förenade Iftffott bcsiurne akerremift.
Herr Grefwett och Landt-Marskalken!
anmälde ett af Riddarhus Ulsikottcl lttgifwir Diplome
för Stats Naders m. m. Friherre 6uämunä 6ö--  rsn ^6lerbekft med tillkännagifwanbe, det more alla
kill inlroducrionen nödige prXsianäa fullgjordej hwar«
före Herr Landt Marviken till Friherre ^ölörketbI
inkcoduclion begärde Ridderffapek och Adelns tillstånd.
Bifölls; i följe hwaraf Frihcrrlrga Ätten ^cl--  jsrbekft under N:o Z29 pä Riddarhuset blef introducerad.
Högloft. Riddersikapek och Äbeltt akftiljtzeS
klock. §ull z.
In l^iäsrri krotoeölli.
6. Lilvsrstol^e.
Den 29 December. i6zK
Fredagen den 29 December»
Plcnuln kl^ ic> förmiddagen;
justerades följande:
Utdrag af Prölocoftek hallit i Högloft.
Ridderffapel och Äoelns
Plenum d. 28 Dec. 1809.
S; D Uti Protocofts,Utdrag af förleden gar,
bag hade Bewillnings samt Allmänna B.swärs- och
Öecönomie-Uljkotte» tillkännagifwir den förlägenhet
hwaruki, i afseende pä kill asgifwande yttrande öfwer
sä tet tift Bränwins-bränningcn och BewillningcN
för densamma, de förenade Utskotten sig befunnit wik»
öfwerwägande af skiljaklighcterne: emellan de frati
dltkS-Stäiiven till Utfkoiren ankömne kemister. Efter
behörig pröfning af Uftkottcns fälunda gjorda an,
wälan sann Högloft. Ridderstapet och Adeln icke nä,
gon gällande anledning sig förete att frångå sin förut
rörande Bränwinsbränningen och Bewiilningen dec,
för, kill ofwanbemäldte förenade Utskott beslutne älerremist:
hwarom de öfrige Respeckive Sanden sä wäl
som Bewillnmgens samt Allmänna Befwärs - och
L)economie> Ulffokten skulle genom Utdrag af Protö,
collet Underrättas. 8uprä.
, .' ö .
S. D. Sedan Högloft. Riddcrftapek och Adelis
den 8 dennes för sin del och jämte anmärkningars
Meddelande updragit Jämkuingg-Utfkoltet aik inkom,
Isig Med Zörflag till jämkning af Instruckiön för
Justi
-
t6z4 Den 29 Decemöek.
JustiiiD Ombudsmannen i de delar hwaruki Trenm
Ständ icke sammanstämt, hade bemäldte Utskott, genom
i dac; upläste Prokocolls Utdrag af förleden gårdag
anmält sig icke kunna i »agön åtgärd rist jämkning
inga, enär de öfrige Respeerive Skänden, under
Instämmande i rcmitzen till Utffotlek icke skola hofwa
tilikännagifwit hnrnwida nägra anmärkningar emot
vmförmälde Jnstruction inom de .treune Ständen
förekommit, och hwari desamma bestält, eller ock
Hwad afseende blifwit fästadt ä de af Ridderskaper
och Adeln wid meranämnde Jnstruction gjorde ernid»
ringar. Och som Högloft. Riddcrskapet och Adeln
fann det bero af de Nespcctive Mcd-Sränden sielsme
att förklara, hurudan Deras Mening wid instämmandet
i remitzen warit, allksä beflörs det skulle bemäldte
Riks Ständ genom Utdrag af Prvkocollet wänligen
anmodas akt de till ofwanbcrörde Jnstructi»«s stmeliga
afgörande nödiga uplysningar meddela. Od
§u^rs.
S. D. I anledning af hos Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln gjorda tillkännagifwanden det Allmänna
BeswärS- och Oeconomi^ Utskottet redan för
siera mannder sedan blifwit anmodadt att sig utlaka
i atskillige mål. Hwaröswer alt hittills uägra Bc^-  länkanden icke inkommit, säsom öfwer medlen att före,
komma vlägenheterne af ftygsanden i Skäne, vfrsce
Friherre ku n^Irs Motion rörande Rokerjngen, och Herr
LsrZiimans angäcnde Wargeringen; besiök Högloft.
Ridderskavet och Adeln att bemäldte Utskott wänligen
härom erindra, nied anmodan att skyndesamt vesta nial
företaga och sink yttranden dcröfwer kil Riksens
Sländers plena aflämna. 8uxra.
S. D»
Den rs December.
S. D. Företogs kill afgörande Banco-Ut»
skottets den 19 dennes pä det laggda Protocolls-Utdrag
af den 18 nästföregående, innefattande berättelse
0m Banco,WerketS tillstånd och förwaltning, jämts
akffisiige särffilsa tillstyrkanden 'i afseende pä Bananens
rönings och blifvande pensions Stat, arswoden
för de Fullmägtige och Commistarier, hwilka i Dis,
cvnk« Förwaltninqen deltaga, m. m. hwilka famteliga
tillstyrkanden blefws as Höglsst. Riddrrffapet och Adeln
till asia delar bifallne och gillade: och lousie de
öfrige Respective Sländön genom Utdrag af Protokollet
härom wänligen underrättas, lN Lu^ra.
S D. Äterremitterades till förnyadt utlakande
i följd af gjorde anmärkningar, Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utffotkeks Gen i September pä
bordet lagda Betänkande angående inrättningar för
fattiga Barns upsödande, samt nödiga anstalter till
Veneriffa Smittans hämmande, vt 8uprs,
S. D. Företogs Stars-Utflkottets.den 16 deni
tres pä bordet lagda Memorial af den sy November
rörande Krono.Godsen, hwilkel ester ätffillige derwid
gjorde anmärkningar blef till Stats UtMtet älerförwifal:
8uxra.
Uplästcs ett af Stars - Utskottet ingiswlt fä
lydande
Wördsamt Memorial!
I anledning af wäckt fraga, rörande Riksdags
srfwode för ds Respecilve Rikö-Skändens Urffotts
Ser
r6z6 Deu 29 December.
Secreterare, Cantzljer, och Waktbetjening hafwg
Riksens Högloft. Ständer remitterat detta ärende kill
SkatsUkffoltet, att ju förr dest heldre med Desi utlåtande
deröswer inkomma, och hwarwid Riksens
Högloft. Ständer ansett till ändamälct mäst ledande,
att samtelige Ordförande för Riksens Ständers Utskott,
såsom dx där bäst kände hwarje UtffottS-Secreterares
och Camzliers särffilda och olika möda, sammanträda
för att öfwerenökomma om, och till Skars,
Utffottet förflagsmis upgifwa, hwad de ansqgo billigen
böra nämnde Betjening bestäs.
Sedan Herrar Ordförande uri Riksens Högloft.
Ständers-Utskott, i detta afseende, haft sammanträde,
och deras uklärande^och förslag härutinnan afgifrvit,
samt Stats Urffottet äfwen bäras fatt del, sä
sär Utffottet till Riksens Högloft. Ständer nu afgif»va
sina tankar i detta ämne.
Stats-Utffottet har ej annat kunnat, än för
Desi del tillfalla delar instämma i de wäl grundade
skäl, Utskottens Herrar Ordförande, uri deras afgifne
Memorial upgiswir, att alla Utffottö Canrziie-Bttjening
ej kunde till lika arfwode anses, sä wäl i anseende
till deras olika, trägna och beswärliga arbeten,
som ock den olika längd af tid de under Riksdagen
marit sysiiosatte; Men Utffottet har dock, i afseende
pä den Utffottet kända beskaffenhet af deras olika möda
och arbeten, funnit sig föranlätit, att wid belöningens
förestående derföre, fästa en derefter lämpad
närmare upmärksamhet.
För sörsta Secreterare» i Stats - Utffottet hav
blifwir söre stägn 8c>s R:dr V:co. Utffottet. har Här,
^ Utiru
Den 29 December. röz?
Mirman icke mihkänt dek benägna afseende som Herrar
Ordfdranderne behagat fästa pä mängden och
widlösughcten as de göromål, som denna Tjensteman
älegak, samt den osörcrntenhet och moda han derwid
anwändt. — Men med den kännedom Utskottet haft
tillfälle inhämta om widsträcktheren och beskaffenheten
af de tili hela Rikets Stats. Werk hörande ärender,
samt den möda och omsorg, som fordrats till nödige
UplysningarS anskaffande för beha grannlaga ämnens
beredande, har Ulfkoltet, ej mindre i anseende härtill
än den bcredwilligher och stil, hwarmed denne sekreterare
sekt gä Utskottet till handa, ej trott sig sör honom
böra förestå mindre arsrvode än ioOI Rfdc
B:co. Utjksttet hoppas, art Riksens Höglofl. Ständer
lära käckas destomera sinna en sadan belöning för
honom billig, som, i anseende till UlffottetS handseggning,
äkerremitkerade ärender, för honom Återstå
hade beswärlige och widlöftige kxpedilioner.
I afseende pä Stais - Utskottets zrdra Secreterare
haswa Herrar Ordförande förestagit 490 R;d.
Wen som benne Tjensteman, hwilken biträdt wid de
Riksgälds och Mistance Contoiren rörande ärenden,
haft en lika sä trägen och »vidsträckt befattning som
Gecreterarne i de fleste öjriga Utskotten, samt detzutom,
med en särdeles skicklighet och kännedom om W-rket
fläkt Utffolkec tillhanda; sa har Ulffoklet icke byrdkförestä
mindre belöning för honom än 666 N:d Z2 si.
Banco,
För Secreterare» » Hemliga Urfksttct hofwa
Herrar Ordförandeme föreslagit 2«o Ii-dr. Wcn
Glats Utskottet- har deremot trott sig icke kunna söreN
mindre än ZOO N^d för den Embetsman,
sm»
r6gF Dm 29 December.
som bestridt denne befattning, och hwars utmärkta
skicklighet och erfarenhet i allmänna ärenders behandk-nq
redan tillwnnnit honom det Allmännas wälsörkjcnka
förtroende, och bariac honom wag till ett af
Statens högre Embeten,
För Secrekeraren i IämkmugS-Ukstotttt halma
250 R:d bliswit föreflagnL. Dche anser dock Sta:SUtstotlet
kunna nedsättas till jämna 200 N:d, i anseende
till de mindre trägna och beswärliga göromål, som
ber förefallit, som ben koma lid delta Utstött warit
formeradt.
För Secrekeraren i Constikntions-Ulstottel har
wäl fräga bliswit wäckt om högre ^arfwode, än dst
sörest.-gne. — Men ehuru detta Utstött bliswit före
de öfriga Ukstotten organiseradk: och D st göromål warit
bade granlnaga och trägna; dock ssm dest mr
»varande Sccreterarcg befattning icke widtagit förr äg
efter del Regerings,Formen bliswit utarbetad och antagen,
samt han äfwenwäl såsom Secreterare i Expeditions»
Utsto tel kommer att derföre njuta särstildt
arfwode och således den högsta belöning af alla Utskottens
Secreterare: Och härtill jamwäl kommer,
akt han uti ConstikUtions Ulstotlet njuter särstildt biträde
af cn tillförordnad vice Secreterare för hwilken
ock särstildt arfwode bliswit föreslagit; Sa anser
Stats Urstottet ingen anledning för handen, akt för
honom tillstyrka högre arfwode, än hwad Herrar Ordföcanderne
föreslagit.
Kammereraren i Skars Ukstottek, hafwa Harrar
Ordföranden upfört till 200 R:d B:co. Men
» afseende pa denna Tjenstemanö oförlrurna biträde
och
Den 29 December 1659
och skicklighet, i hwad som rört de projekterade Staternas
formerande, och nödiga uträkningars författande,
har til! Riksens Högloft. Ständer Utstottet stokat
hemställa, om icke detta arfwode kunde förökas med
loo Rck sä att han mätte undfå Zvo R:d.
Utstottet har harwid äswen bordt till Riksens
Högloft. Ständer wördsammeligen hemställa, att, o n
ivid Riksdagens stut, alla de af Riksens Högloft.
Ständer besturade Bref och Betänkande» icke medhunnits
att expedieras, det dä bör äliqga Secreterare»
och Betjeningen i Expeditions-Utstottet att tvid
rvärksiälligheten häraf fortfara.
För Utskottens Notarier, utom Hemliga Ntstotrcls
har blifwit föreftagit ett Dag-Tractamente af I
R:d 12 st. Person. Men Srats-Utstolret hemställer
dock, att detta Traktamente mätte warda faststaldt till
1 R.d 24 st. B:co om dagen i anseende till dct wer»
keligen grannlaga och trägna arbete, svin med Pcolo-s
kolls fölingen är förenadt.
Hwad Notarierna j Hemliga Utstottet angär sä
Hafwa de egenkeligen warit systlosatte med renstrifning,
och hwilkas arbete warit hwarken trägnare eller
ividlöfkigare, än de synas wara för stn möda och korrta
tjenstgöring ersatte, dä de erhälla ivo R:d B:co
Hwardera.
Wid det för Utstottens Cantzlister föreflagne
Dag-Tractamente af i R:d Bco öm Dagen, har
Statschltstotket icke nägot att erindra, såsom i Ulstottets
tanka, ester deras arbete lämpadt. Stats Ut»
stottel fär likwäl härvid anmäla att de i Srats-Ut
-
»6,42 Den 29 December.
skottek fem Cantzlister icke möjeligen kunnat
medhinna ensamt besörja renskrisningen af Ulffoktcts
Betänkande,, i si)niicrhet angående Skakö och Ikiksgälds'AZecken
med dergö wiklöskige och manga bilagor
i anseende dertill, att testa expeditioner fordra!
skyndsamhet samt pä en och lamma tid inträffade;
Och som Utskottet således warit föranlätit, rut för
Riksgälds Verket, dertill icke mera än en Cankzlist
ivar att tillgå, antaga z:ne lärskilda personer, akt wsd
renskrifningen biträda, emot löfte om särskild betalning,
sa hemställer Urlkotter till Riksens Högloft.
Ständer ort till testa Exrra Vöstentes aflöning mätte
hestäs ett särffildt grswodc, af tillsammans R:dr
Z2 st. B:o.
Likaledes instämmer HMotfet i Herror Ordföranders
först,g om 16 st. B:eo om Dagen i Tracta'Mence
för hwarjc person af WskoltctS Wakt«Betje»
ning, Utom hwav angar Bcwilliungs Ufskottcs Waktbetjent
— Denne har ensam bestridt hela uppassningen
för Utskottet, sä wäl dä det in pleno som pä
dest flere afoelningar och Beredningar arbetat; Billigheten
synes således fordra, att da han för denna uppastning
mäst upoffra Hela stn rid, han äfwen derföre
njuter någon liten tillökning; och hwarföre Uljkottet
fär hemställa, att hay ma ätnsttta 24 st. B:co o>U
dagen r Tractamente.
Wid bwad Herrar Ordförande i öfrigt hemställt
samt om förskott i desta arfwoden och tractamenten,
har S'ars Utskottet, såsom pä goda skäl grundadt, ic«
Fe »agor ,ör Dest del akt tillägga, titan hemställer hetz
U.U RtlMö Högloft. Ständers gun stiga bifall.
Den 29 December. 1641
T
I afseende pä utbetalningm af besia arfwoden
pch Tn ctamenteil: anser Skåls Utffottet densamma
xied afseende ä den tjenstgöring och det arbete bwar,
före de bestäs, böra ukgä as Riksens Högloft. Grän»
ders Riksgälds Contoir, såsom Riksens Skänders Eget
Werk och da SratS-WerkekS medel och tillgångar en slik
uibekalning icke mcdgifwa — Och om Riksens Högloft.
Ständer härtill tackas lämna Deras bifall, sa torde
Siats,Utffottet tillätaS att om wärkställigheten häraf
fa anmoda H.rrar Fullmägtige i Riksgälds Contoirek.
Riksens Högloft. Sländer hemställes alt detta
^vördsammeligen.
Stockholm den 22 Decemb. lgoz.
Pä Högloft. Nidderffapet och Adelns LedamökerS
wägnar,
Claes ?!emin§.
Pä Högwördige Pceste-StändetS Ledamöterwägnar,
1K. V^eiclman.
Pä Wälofl. Borgare,StändetS LedamöterMagnar,
C. k. Uanäbsr§.
Pä Hederwärda Bonde-Ständetö Ledamörers
' wägnar,
^nä. Jokansson.
Kl. ^röäsliur.
r64r Den 29 December.
Wästes följande:
Utdrag as Protocoller hället uti
Borgare-SkändetS Psenum
wid Iiiksdagen i Stockholn»
d. 28 Dec. 1809.
S. D. Ester uplä sande af Riksens Högloft.
Ständers Stats, Utskotts Memorial as d. 22 dennes,
angående Riksdags arfwoden för de Respective Riks,
Skändens Utskotts Secreterare, Cankzlier och Waklbetjening,
dies med de deruti tillstyrkte jämkningar der
af Utffottens Herrar Ordförande meddeldte ochkill Stais,
Utskottet remitterade utlåtande och förslag i detta ämne
till alla delar bifallit, i följe hwaraf wälbemäldte Utskott
äger att om werkftälligheten i anseende till medlens
utbetalande af Riksgälds-Contoiret, Herrar Fullinägtige
därstädes rvänligen anmoda, hrvarom de Respcctive
Med - Stånden ffulir »Vördsamt och rvänligen
underrättas, 8u^rg.
l^x krodocollo.
kj. kstsrson.
Grefwe vs lr o-iräis, Med derr
fullkomligaste aktning för Utsksrlets Hcrrar Ledamöter,
kan jag dock icke underlåta all förundra mig öfwer
den tillökning i arfwode Utskottet förestagit för Hemliga
Utskottets Secreterare. Jag bär mycken aktning
för hans förkjenster, men om delta arfwode skulle
wara en belöning, för dem, är den alt för ringa: Är
äler frägan om de; arbete Hemliga UljkottetS Secreterare
haft, äv arswodcr för stort, ty han har ej haft
mera att görs Lli IälNkningöUWotrers Secreterare
-
Den 29 December. 2643
AkwLl om ingeri annan anmärkning gore» tvid detta
Betänkande utan Ridderffaptt och Aves;, dertill lärn»
nät- sitt bifall, ar det ej min kauka, akt genom hwatz
jag nu anfört åstadkomma en äkerremisi.
Herr Grefwen och Landt - Marskalker?
gjorde derefter proposition till bifall till Stats- UtsikolMS
Memorial, hwilka med Ja beswaradeö.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällit hos
Bonde-Ständer den 19 Dec»
1829.
S. D. Fran Högloft. Ridderffapet och Adeli?
hade ankommit Protocolls-Ucsrag för den 14 innewa»
rande manad, as innehåll, akt Ridderffaper och Adeln
gillat Jämknings UEottetS Förftag kill en fullständig
redaktion af de §.H. i Riksdags-Ordningen, hwarnki
förändringar blifwit gjorda, och att Ridderskap^ och
Adeln ansett berörde Grundlag döra kill Expeditions»
Uiffottels stukeliga sammansatkairde öswerlämnas,
jämte anmodan kill bWottek, att förestå ten underoä»
niga ffrifwelse hwarrgenom om Kongl. MäjttS näoigc?
fastställelse anhallaS ffulle, hwarförutan Högloft. RiddsrjVapct
och Adeln lämnar Desi bifall kill Jämknings»
Utskottet i Memorial gjorda hemställan att den Z8 §,
widkommands stridiga och oafgjorda fraga, huruwida
alla omröstningar i Utskotten skola ske per capits el»
ler Sränbswis ma i desi nu »varande fl'ick anses och
behandlas i enlighet med 8? §. as Regeringsformen.
Bsnz
Den 29 Decenjbeki
Bonde-Ständer erinrade härwid akt dä i asset
ende pä 28 § af Riksdags Ordningen den ändring af
Sländel för D-tz del blifwik besiutad att orden: c,6-  noin Electsrer skulle ulga, eller nägvt undantag för
Bonde-Ständet göras i den owilkorliga sörelkriften,
akt alia wa! till UtskottS Ledamöter torde like genom
Electorer, sä ansäg Siandet sig för närwarande wäl
icke kunna uti Högloft. Riddrrskapet och Adelns re,
wist instämma, men för alt undanrödja widare inledning
till dröjsmål i afseende pä den > alla öfriga delar
med wista reservationer och förbehåll amagna Riks,
dagS-Ordningens kungörande, trodde Siandet sig böra
wördsamt och wäniigeu föreslå, om icke Dest Rcspeciive
Med-Sländer behagade tvid 28 § af Riksdags Ord,
ningen medgiswa införandet af ett ladam stadgande,
som lämnade Vonde-Scändet öpen rättighet au antitia
gen per Lapiin eller genom Electorer wäija sine Le,
damöter i Riksens Ständers Urskog, hwilketdera SläN«
det wid hwarje särskild Riksdag funno godt att för
sig besluta, hwarester a Bonde-SrandelS siva något
hinder för Riksdags-Ordnmgens äswrrlämnande till
Expeditions Utskottets ätgärd icke skulle möka.
Härom skulle de öfrige Rcspeclive Ständen wörö,
samt och wänligen underrättas. Or Supra.
Lx ?rokocol>o.
8. L. 'kräZnrclk.
Grefwe Vs Ig Onrclis. Bonde-Ständetö
ledamöter af Jämknings-Urskortct, haswa därstädes
anmält samma anmärkning som i det nu uplästä
H)rotöcolI6-i.ildraget innefattas. Man sökte förgäswcs
förniä dem alc derisrän «fstä. Jör min del tyckeö
jaS
Deri 29 December. 1645
jäst äswen att saken är sä likgiltig, akt de andra Skänken
läte kunna medgilma Bonde - Scändeis önffan,
och alt den soln en reservation wid Rtksdagö-Oldnin»
sten mä kunna uptagc.s.
Herr Greswen och Laud t - Mar ska l ken
gjorde propofllwn i enlighet med Gcejwe Ds 1»
6 ar6 ies tillstyrkande.
De fleste af Ridtzerffapst och ÄdclnS Ledamöter
ropade härtill Ja, men älwenwäl lnwandes, att
förändringen icke wär a» Bonde-Srandet begärd såsom
ett reservation, bwilk-n wore af egenffap att
hwila till nästa Riksdag', man fgsom ett gällande
stadgande medelst införande genast i Riksdags Ordningen.
Detta understöddes af
Herr korklieb, (^gr! ^reäripj soni
tillstyrkte, alt, dä denna fräga wore of mindre betydenhet
och endast rörde Bonde-Srändet, Ridderfkapek
och AoelU niätte behaga bifalla, att i 28 §- infördes
att der wore det Hcdcrwärda Bonde-Ständek ohetagik
sina UlikottS Ledamöter pa annat sätt än genom
lectorer utwälja, samt EypedjtionS-Ut^oltet updragaS^
gtk redackionen as denna förändring werkställa
Uppå
gjord proposition af Herr Gresiveni
öch L a n dt - M a rskalken blef det Hederwärd»
BSlWe-StändetS åstundan, pä sadant särr bifallen
-
1646 Den 29 December
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hallier
Högloft. Ridderskaper och
Adelns Plenum d. 29 Drcembec
1829.
S. D. Föredrogs och bifölls till alla delar
SlatS-UlffotkctS Memorial as den 22 Deceinb. innehållande
Dest utlåtande öfwer Ordförandens i Utskotten
Försiag till arswoden för saMtelige UtlkottenS
Secreterare och öfriga Betjening: i följe hwaraf SlatS
Utskottet skulle anmodas atr om utbetalningen af ve
dymedelst bewiljade förskott ofördröjligen draga försorg.
Lu^ra»
Herr kilo r äenskcrlpe, Austers» uplZste
till Protocollec fölljande:
Som förleden gårdag da StatS»Utfkoktets Betänkande
rörande Kungsgärdarne förehades till vemi»
leringz,'jag hörde Hanö Excellence Grefwe Wacktmeister
lämna Ridderskapct och Aoeln sullständige
och owälduge uplysningar om en Kronans lägenhet
tvid Nyköping, som genom köp och deruppå »vederbörlig
Transport nu innehafwes; emot wisst arrends
as Herr General Lc"ite»anlen Grefwe Wacktmoi-i
sker, anhaller jag att pä enahanda sätt fä gifwat
Mdderskapet och Adeln och i synnerhet Högloft.
Stats,Utskottets Ledamöter lika uplysning vm Wisings»
borgs Kungsgård.
Un»
Den 29 December. 1647
Under wär nu »varande Konungs Förmyndare
Regering klef denna Kungsgård genom KammacCollegii
Arrende Contxact upläteu pä 52 är äl nu
mera afledne Oswerste Lieutenauten von 6ei6ren,
hwjlken troligen bekom den till ersättning för sikt lidan,
de un^er 1789 Ärs Riksdag. Denne gamle man
fann sig ur jtänd alt sjelf bruka Kongsgården, och efter
Conlracker war stäldt pä hönoin och desi rätts innehafware
sam: hans Brorsöner, i synnerhet den dä här
i Staden boende med all ömhet och befikedlighet i flera
ar wardal honom, sann han sig benägen att öfwer!äca
arrendet ä sina än efterleswande Brorsöner. Men
soni deras tjenstcr hindrade ock dem att emottaga E>
gcndommen, saide är 1796 nu warande Öswerstc Lieutenanlen
von (-skären Arrende-rättigheten till Köngi.
Scereterarcn lVleurlinA, hwilkcn^ efter ari hofwa erlagt
wänlig städja, feck arrendet pä sig af KamwarEollegium
behörigt transporterad!, som genast dä emörtog
Knugsgärden, och som jag tror i ä 2 är ostörd
gagnade Contracrct, men b!ef derefter genom för detta
Konungens befallning fränsägk arrendet och det geiron!
wänlig auction uplätit ät Maior Lirnbguni;
Ulen denne, som trodde sig säkert haswa budil öfwerdriswit
mycket, fann radligast att genast sörsta arel
dsäsra koni!;, samt Kungsgården sörwalkades as
Cautionister, hwilka dels genom proccsi och dels af
Kongl. Nåd singö aflämna Kungsgärdet,; dä förräk,
tades ny Arrende ÄlUetion hwarwid än ett ösmerdriftvit
anbud gjordes as e» (om jag rätt mines) soni
hette Lnrork; denne blef äsiven som man kallar ångerköpt
och lärer Cautions män selat honom.
lVisurimAi som hade redan utbetalt io,cä6
' U:d i lösen föx Arrendet till Oswerste-Lieutenant voc>
Aerve Bander ^!:o Vercla
r6;8 Den 29 December.
linx kill erkände arrende och om olika dermed bör och
6er6ien och hwilken Summa redan war delad Skärp
tingar emellan, förlorade hoppet att dem äterfä sä»
som ock de betydande kostnader, som han till sin Fa,
milles flyttning, inventariers inköp och Egendommena
totala förbättring anwändr, beflök akt lagligen återsöka
sin Arrende-rättighet. Han qwarbodde emedlertid
pä Wisingsö och Procefien börjades wid Tings,
Rätten och fortgick hos Lagmans och Hos-Rätten,
wid hwilka alla instantier MeurlinZ wann; Ntt
skulle den fluceligeu asgöras uti Högsta Domsto»
len, dä bles han ändteligen tillstyrkt att ga sup»
licando till Konungen, till fullföljande hwaraf
han underdanigst anhöll om Acedience som blef hs»
nom bewiljad, hwarefter Kammar Collegium fick be»
sållning att utfärda Contrakt pä zo ar med nägon
förhöjning emot hwad Meurling första Contrakt innehöll,
dock med nägon minskning uti det anbud, som
förutnämude Lnrorli hade gjort, hwilken ock af Meurling
erhöll nägon ersättning för resor m. m. som han
Hade under tiden päkostat. Således kan Meurling?
sista Contrakt kanske hälst i z:dje handen icke annorlunda
torde anses, än såsom nästan en transport af
det Contract Lnrorlr skulle hafwa bekommit- Tro»
ligen befordrade de z:ne Domar Meurling hade för
sig till den Kongl, och billiga Raden han stmeligen af
f. d. Konungen erhöll.
Att Meurling sedermera fält detta arrende och
betalt de län som han till von Oerärarne? betalande
mäst göra, är det enda jag widare med »vishet kvek.
Det ankommer nu pä Riksens Ständer huru De anse
delta genom Z:ne laga kraft »vunna domar Meurling
-
Den 28 December. 1649
kan förfaras, än med dem som ej laga Dom fä.
stat.
Remitteras till Stats Uistottet såsom anmärkning
hörande kill det i gär äterremitkerade Betänkandet om
Kungögärdarna.
Friherre bjerta, ^xel, Höglofl. Ridder»
stapel och Adeln har nyligen förehaft differenta ämnen
födande för privata, men hwilka icke äfyscat gagnföe
Slalö-Catzan. Utan att halma den förmätcnheten att
wilja nphäiwa wig till förmyndare för densamma
torde mig iikwäl tillätas atr fä anföra fällande, hwaras
att de sunna tillflyta densamma nägon läkrare winning.
Friherre bjerta upiäste härefter ett memorial sä lydande:
Wördsamt
Memorial
Wid genomläsande af Tull.Arrende Societeten^
handlingar samt unberställan till Riksens Häglof!»
Ständer, att sä i anseende till Finlands förlust pä det
med Kongl. Maj:t och Kronan ingägna TullarrendeConlract,
afstriswa 52,000 R:d B:co torde höggunstigt
mig tillätas, fa nämna att projectet är södands
och godt samt sörträffeligt för Tull.Sociteten, men i
den swära belägenheten Stats Castan är, förmodar jag
art Höglofl. Ridderstapet och Adeln för stn del af«
star denna oförwänlade begäran, hälst äswen härtill
kommer, att sädant i Conlractet ej är förbehällit, samr
den päräknade summan ända för sörledir är influlit»
^ittr»
L§Fo Den 29 December
ytterligare torde jag fä den äran wörhsamM<
ligen Högloft. Ridderskapet och Adeln till minnes söra
att Tull-Arrende»Societetens Conlract warar blott
^:ne är till, och skulle detta stulna Sällffap ej med
Contractet finna sig nögde, att pä de oswannämnda
grunder fortfara, sa kunna de ju afsäga fig denna sä
födande anrättning, ty ett Folkslag gär dä borrt och
elt annat kommer helt säkert äter som torde med ruindre
pretentioner ändä wara hederligt bärgade. Lika
»vördsamt wägar jag underställa Högloft, Ridderskapct
och Adeln om icke man bör wara betänkt nu i god tid
derpä, att i händelse af Tull-Arrende.Societetens up,
hörande om z:ne är, enär Ständer ej sammankomma
förr än om s är, en Connie maldes, som dä more
tillreds att öswerse och granska Tull Arrendets för,
wallning, och hwilken torde wara tillräklig om den
bestod af en Ordförande och z:ne Ledamöter; utan af»
seende pä gifna decharqer, emedan om wid denna in,
träffande revision en lika hedrande decharge erhälleS,
Har man 2:ne gnitkenccr derpä, atr man welat Fäderneslandets
wäl, warit omtänksam för sig sjelf, funk
kastat ett öim öga pä Statens magra och loma
Cafia.
Skulle nu Högloft, Riddcrskapet och Adeln tilläta
akt detta mai till Riksens Ständers Högloft,
Stats Utskott remitteras, är min wördsamma önskan
trpfyld.
I anledning af Herr Grefwcn och Landt Marskalkens
erindran att hwad Friherre lgjsrra nu upläst
syntes haswa gemenskap med StatS-UtskottctS memorial
rörande Tull.-Arrcnde-Societeken, hwilket Herr Landt»
Marskalken nu ärnade föredraga, anhöll Friherre bljsr
tg
-
Den 29 December r6zr
rs alt hans memorial mäste åtfölja Ridderstkapet och
Adelns bestul deröswer till Stars-UWottet.
Herr Landt-Marsikalken lofwade derom göra proposition
i fall Stars-Utskottets Memorial komme att
Återremitteras.
Föredrogs StatS-UtffottetS den 19 December
pä bordel lagda Memorial, innehållandes en förfrågan
till Riksens Ständer, om af General Tull-Arrende
Socieketens Herrar Fnllmägtige ett utlåtande borde
infordras, huruwidä de ans? sig kunna utan någon
afskrifning för Finland med Arrendet fortfara, eller
vm de i annor händelse milia arrendet upsäga.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
proponerads bifall ä delta GlalS»UtfkottelS Me^
hnocial.
Ropades Ja, blandad! med ett och annat Nej.
Herr von bila U5S volff, (iarl 6u?
ra l K si n K o! ä, anförde, att såsom han hade
fattat Slars Utskottets utlåtande, innehölls del ej något
bestämdt tillstyrkande, utan en förfrågan, om och
hnruwida Fnllmägtige^ nklätande skulle infordras, samr
arrendet pä de gamla wilkoren fortfara: han anhöll
derföre vm en bestämd proposition, hvarigenom Rid»
derskapel och Adeln kunde stadna i ett afgörande
hcstur.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken
uprepade härefter innehållet af SratS-Utskottetö Me»
1652 Den 29 December.
Friherre HäslsvZrd, Trio 6 A nan,,
förklarade att det af Stats Utskottet föreslagna alrernative
more enligt med 9 §. j Societetens Arrende,
Contrakt.
He rr vo n 8cl> z n t r, Ivar kreä. Oskr
iel, trodde akt Riksens Ständer öfwer denna
sak kunde besluta ulan att Tull-Directionen derom tillfrågades;
en sadan fräga ansäg han wara under
Riksens Ständers »värdighet.
Friherre Öjen», äxel, med flera hördes här,
med konformera sig.
Herr 8ilvsr-8kolpe, Ousrrk Abrslism,
yttrade sig: att anledningen till Stats-Ur>kottetS hem»
ställan wore hämtad af den gjorda uptäckt, att en
summa af något öfwer 52,020 R-d blifwit Societe,
ten as förra Konungen bewiljad i ersättning för Fin,
ska Tullinkomsterne: någon ytterligare afskrifning wore
ej begärd: fragan synres honom wara, om det skul»
le lämnas Arrendatorerne öppet att, sedan omständig»
Heterne wore förändrade, äswen häswa contrakt. Den
citerade H. tilläte detta endast wid tillfälle af Krig.
Sedan freden wore fluten ägde ej »nera rätt dertill.
Emedlertid upsyldc Slaten werkeligen a sitt sida icke
som förbindelse, sedan nu Finland wore förloradt.
Han trodde derföre billigheten fordra, att del lämna,
des Societeten öppet, att sedan wilkoret» äro olika,
upsäga contractet. Ett beflut as Ständerna, som
Hindrade detta, wore efter hans tanka ledande att be,
taga kontrahenterna en ostridig rätt.
Grefwe vs ls 6»räie. Såsom jag fattar
Dill,
Den rs December. -65-
Tullarrende Societetens Åstundan och Stars U,skottets
hemställande, kan någon staga om afskrifning
här icke äga rum. Contractet emellan Kronan och
Societeten Lr ester min tanka tydligt, sä att om
Arrende-Societetcn ej finner arrendet kunna utan afskrifning
bära sig, star det densamma frill genom up«
sägning i Oclobec Manad derifrån blifwa ledig.
I alla fall, ehwad beslut Ridderskapet och Adeln
härom skulle falka, anhaller jag att Friherre «
kljerrss motion om en Revisions ComitöeS sättande
efter Arrendets flut, mätte till Stars»hltskotttt re»
mitteras.
Friherre 8rsel von kl öistein trodde
att ingen »verkelig skiljagtighet more i Ridderskapet
och Adelns rankar, öfwer närrvarande öfwerläggnings
ämne. I diöcusiionen öfwer fragan om afskrisuing
tycktes Ridderskapet och Adeln ej wilja inga: och dä
äterstode blott fragan huruwida Tull-Direc tronen sjelf
wille behålla eller upsäga contractet. Friherre kljer,
tas motion wore ett särskildt ämne som, borde hän»
wisas till Statö Utskotlet.
Herr Greswen och Landt-Marskalken
I anledning af discurserna fär jag proponera, att det
mä ankomma pä Tull»Arrende Societetens Ledamöter
sjelswe, huruwida de anse sig kunna, utan någon af«
skrifning för Finland, med arrendet fortfara, eller om
de i annan händelse wilja, enligt comractetS 9 §.
Arrende! upsäga.
Bifölls.
As
-
1654 Den 29 December.
Äfwenwäl bifölls akt Friherre k-ljerta!! motiog
om en Comité skulle kill Slars-Uranet remik,
stras.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet ballet f
Riddcrskapet och Adeln §
Plenum d. 29 Dec. 1829,
S. D. Beslöt Högloft. Ridderstedt och
deln att till det Hedermärda Bonde - SländelS uti
Pcokocollö-Utdrag af den 19 Vennes gjorda begäran
i afseende pä det i 28 §. af Riksdags Ordningen
stadgade walsätk genom Elektorer, i sä matto sitt bifall
lämna, att i berörde § ma införas akt det skall
wara det Hederwärda Bonde-Siandet obetagct att
sine Utskotts Ledamöter pa annat sätt ulwästa. Hmar«
om sanitclige de Respeckivs Med-Standen skulle genom
Utdrag as Protokollet wanligen underrättas. Ot8u^ra.
Uplästcs ä uno Stats-Utssottets Memorial rö,
rande Flyinge och Dahlby kungsgärdar.
Herr Gre swen och Land t - Mac ska l ken.
Anser Ridderjkapet och Adell, Stuterierna wid Fly,
»Me och Dahlby böra bibchallaö?
Ropades Ja och Nej."
Den 29 December, 1655
Herr von Lalr8rsc!t, Lliss. Som
StatS-Ukstottel i delta Memorial anropat sikt betän»
fande angående Skuleriek pä Strömsholm torde Herr
tzireswen och Landt-Marffalkcn behaga läka sistnämnde
belänkande först blifwa uplast, emedan i annat
fall ett besiut öfwer förewaraude ämne torde
blifwa för tidigt.
Herr von 80b ulr,s nbeimDavi 6.
Den näst för mig talande Ledamoten har i det närmaste
yltradc hwad jag ärncit andraga, neml. alt bast
wore upffjura mälet om Flyinge och Dahlby till desi
eit beslut wore tagit om Strömsholms ochKongsöhr.
Om Stuteriets bibehällande wid Flyinge stadnade i
Stats Utffokict, twänne Ständ emot twänne, Uti in-,
decision, af den orsaken, ark förut bestulit war att
Strömsholm Stuteri bibehållas skulle. Om äfwen
nu hos Hoglofl. Riddcrlskapel 06) Adeln ett besiut
sörst taqes om Strömsholm och Kougsöhr, sä torde
sedan pä säkrare grunder kunna besturas om Flyinge
och Dahlby.
Herr Grcfwen och Landt-Marska lke n
lät i anledning häraf a nyo upläfa Stats - Utskottets
d. 2i dennes pä bordet lagda Memorial, rörande
Slrömholms och Kongsöhr, jämte de rörande detta
ämne i Utffotket afgifne särjkilda tankar.
Herr 8 v eä-s n 8 rje rn g, Lric skomar,
änförde till Prorocollet ffristeligcn som följer:
Ödmjukt anförande till Protokollet!
Wdrr Högloft. Slars U:fkotletö öfwerläggningar
-
1656 Dell 29 December.
gar om förmånligaste sältet asi begagna den af Hins
Kongl Maj:t Allcrnädigst till Riksens Högloft Sander
uplätna fria disposition öfwer Strömsholms och Kungsöhrs
Kungegärdar och Stuteri, hofwa flere härmed
»lära förenade wigtiga srägor upstätt, som noga och
owäldigt granskade gifwit anledning till de särffilde
meningar, hwilka genom Utskottets Protocolls Utdrag
med dertill hörande bilagor, nu bliswit till Riksens
Högloft. Ständers uplysta pröfning framställda. Denna
pröfning i sig sjelf sivär i anseende till ämners in»vecklade
beskaffenhet, har ej efter hwad Utskott'! eljest
önskat, kunnat lättas genom en enklare framställning
sedan tvid beslutets fattande i en af huswudfrägorne,
twä Stand, genom votering stannat emot twä. Jag
wägar derföre ödmjukast anhälla hos Herr Grefwe»
och Landt-Marskalken samt Högloft. Ridderskap tt och
Adeln, att såsom Ledamot af Högloft. Stats.Utskottet
»vid detta tillfälle sä närmare »plysa Dest åtgärd wid
. förewarande ösiverläggningöämne, och flmeligen deröfmer
meddela mina egna tankar i likstämmighet med
Let jag redan inom Utskottet haft äran anföra.
Sä wäl af Kongl. StatS-Beredningens underdåniga
betänkande af den 2l Scvtemb. 1804 som af
flera till Högloft. Utskottet infordrade handlingar, rö»
rande beskaffenheten och förwaltningen af Strömsholms
och Knngööhr, syneS wara tillräckligen uplyst att behr
Kungsgärdar, pä långt när, ej gifwit den afkastning
man skäligen bordt wänta. Förnämsta orsaken härtill
igenfinnes i de tillförliteliga upgistcr man erhällit om
Stuteriets förwaltuing och de felaktiga grunder pä
hwilka det bliswit inrättadt, samt de mänga för Stuteri
inrättningen främmande Utgifter hwarmed den blif»
»vit belastad. Af sadane anledningar, och dä sam
teli»
-
Dm 29 December. 1657
teliqe S'atS-Utskottets Ledamöter insett den betydeliga
förlust Staten skulle sä widkännas, om Stuteriet
blef bibehällit i samma skick som förut, hilma nägre
bland dem tillstyrkt dest nedläggande eller flyttning och
att atta nu dertill anslagna ängar och lägenheter skulle
till mera sörman för Staten, annorlunda anwändaS.
Utlkottets pluralitet har dock warit af den tankan att
Statens eqenteliga förlust snarare borde rillskrijwas
sel och miflbruk, än helima inrättningen, hmiken Ur»
sköttel trodde, till det Allmännas, om ej till StarsCaflans
omedelbara fördel, med rn witz insträ.kniiig
och en förbättrad administration kunna bibchällas. Såsom
talande skäl för denna tanka i hwilken jag för
min del fullkomligt instämmer torde sa anföras.
i:o Att Strömsholms Hästrace förenar hos
sig storlek, styrka och härdighet i högre grad än någon
annan hästaswel i Swerige, och att den nu, wand
ivid climalet, är mindre underkastad ds äkommer
som träffa utländska hästar, åtminstone de första ärcn
ester deras hilkomst.
2:0 Att det, med antagande af de strängaste
hushällSprinciper, likwäl lärer bliswa nödwändigt, att
frän ett eller annat häll förse Konat. Hgf stallet med
näqra större magns och ridhästar, hw.cka i sall Ströms»
holms Stukerie förlädes torde utifrån fä förskctswas.
g:o All dä i hela W stmonland och rillgränsande
landsorten knapt finnes någon Possisionat eller
bonde, som annorlunda än till^älligkwis, häller hingst,
har Strömsholm warit det enda ställe hmarest Landt»
man kunnat sä ston sprungna och derigenom bliima
i tillfälle att af hemsödd aswel insätta för nummer
1658 Den ?9 December.
eller till eget bruk begagna elt kreatur, af den oum«
kärlighet atzt han stundom för dest nog dryga inköp
nödgas skuldsätta sil' hemman. Enligt Herr Archiatornoch
Commcndcuren vc>n 8cnnlLsnllsi'm8 upgist, has»
wa wid past 150 ston ärligen för kringliggande landtbons
räkning wid Strömsholm blifwit betäckta: 06)
om man derefter endast skulle räkna 102 föl, sä will
det säga'-mycket för en landsort, hwilken eljest icke
producerar hästar, men ärligen behöfwer ett »visit antal
för att remontera en Cavallerie-troupve och betjena
ett »vidsträckt bergsbruk. Om den förändring små»
ningom göres med Strömsholms Stuteri inrättning,
att densamma som förut warit förnämligast kill pryduction
af sädana hästar, hwilka för luxen mäste un«
derhällas, hädanefter fores med ctk större antal mindre
hingstar af Utwald race, sä skall den omförmälde förmän
för orten ofelbart blifwa betydligare. Genom
en sädan anstalt är att förmoda, det tvid nu upstegrade
hästpris flere landtbrukare skulle förse sig med
goda Fölston, och med en, genom ett dagligen till»
wäxande landtbruk, ökad scdertillgäng, sluteligen as
egen omtanka och uran någon upofsring af Slaten
bringa Örtens hästafvel till hwad den kunde och borr
de bliswa.
4:0 Att da det är en allmänt ärkänd sanning
att racernes förbättrande af alla slags kreatur bör wara
bland landtbrukcrs wigtigastc föremal, och att nästan
intet landi Europa nu kan nämnas, hwarcst icke
stora upoffcingar, antingen as Staten eller enskilda
i sädan afsigt blifwit gjorda, wore det i min tanka
(för att nyttja 'kj^erbfalms egna ord) rysligt och
en ren vandalisms i occonomien att wilja förstöra
en Stumie-inrättning sorn »ned afla fina fcl, warit af
Den 29 December. 1659
in obestridlig nytta för dct Alllmänna och kan under
cn förbättrad styrelse hädanefter bliswa dck ännu mera,
utan nägons lidande eller försäng. Man torde
härwid icke olämpligen sä ekindra om de dryga kostnader
Riksens fordna Ständer anwändt, ofta fruktlöst
för cn längre tid, pä schäfferiers anläggande och
Spanffa fär-aswelns fortplantning, men hwaraf wi
likwäl nu röna den werkan att nyssnämnde aswel är
här kanffe bragl lill större fuilkonilighet, åtminstone
mer allmänt utspridd, än i sselfwa det florerande^,,gland
och säkert i proportion iner an i Frankrike, förrän Kejsar
IVnpolöon i sista fredsslutet med Spanien förbehöll
sig, att der fä laka uphandla för Frans? räkning
IO,O00 får as de finulligaste racerne.
ziö Den inwändtiing font med någon sannolikhet
kunde göras, atc det oecsnomiska ändamäler af
Stuteriets bibehällande likawäl j?ulle winnås om dek
ställdes Under emrepenad eller arrende, och de för
6fwcrflödige> ansedde hästkreaturen pä öpen auction
försäldeS, torde till stut böra beswaras. Hwad det för*
sta beträffar, sä inser jag swärligen huru nägra säkra
grunder för ett ContractS Upräklande med en sadan
arrendator nU skulle kunna fastställas dä eU total omstöpning
af Strömsholms och Kongsöhrs Kungsgärdar
ofelbart mäste föregå, vm allmogens befrianöö
frän desi nu tryckande dagswcrks, skyldigheter ffall
winnås. Jag tycker mig äswen inse fwärighcten att
för en sä stor spekulation finna en nog bemedlad mari,
som tillika ägde kunskap och ffickjighet, akt deraf draga
sjelf den fördel kan äsyslat, utan att förnärma
Statens eller del Allmännas interesse. Hwad wikars
angär de i följd af en föreslagen indragning till anttis»,
uplätne öfwerstödige hästkreatur, sä skulle jag
rrs
1660 Den 28 December.
tro, att ingen Landtbrukare, kunde för det närwarande
hälla pris nied dem som i och för luxens underhällande
säkert lära göra de högsta anbuden.
De bästa söhlston och hingstar skulle derföre
dragne frän siu Oeconomiska bestämmelse, troligen endast
komma, alt paradera lör rquipagen i hufwudstaden
eiler wid ett mönsterbord under någre CavallerieOlficerare.
Dec enda, som skulle kunna i någon
mohn swara mot ändamälet af ett Sruterie, more
att enligt H.rr Baron och Afwersten ^äelsvärös
först!g placera hingstar pä Rusthållet, eller hos Potzestoaater
i orten nied wista förbindelser att underhålla racen
emot åtnjutande af wista sörmäner, men äfwen wid
denna ulwäg, som jag likwäl önskade att man wille
försöka med framdeles till indragning utmönstra de
hingstar och ston, fruktar jag att swärigheter skulle
wöra, och det stora ändamälct as en wäl ordinerad
Stumie inrättning kanske försclaö.
Dcsta äro de hufwudsakeligaste skäl hwarpä
Höqlofl. Stats Utskottets pluralitet grundat sitt be«
flut om Stucerucs bibehållande för Gracens
Räkning, härnäst har naturligen bordt upkomma
twänne ^ufwudfrägor. Den ena kill huru stor
widd Stuteriet skulle bibchällas? och dm andra:
huru dek borde inrättas och förwalras mcd minsta
omkostnad för Staten och man alt för kringliggande
Landsort bliswa sä tryckande som hilills?
Hwad sörsta frägan beträffar, sa har Högloff.
Stats-Utskottet ansett, akt ett Stuterie, som med afkastningeu
af Strömsholms lik Mantal, jämte
därtill hörande Kungsängar kunde underhållas, wore
till,
Den 29 December. 1661
tillräckligt bäde för den gamla ädlare hästraeenS bibehållande
och för hästafwelns befordrande i kringliggande
orter. UlffotM har derföre i afseende härpL
stannat i det beslut, att Kongsöhrs Ladugärd bestående
af azE Mantal, borde sa fort ske kan i hela och
halfwa hemman eller ännu mindre lotter indelas och
jämte dertill hörande kungsängar fran Stuteriets förwaltning
afskiljas. I denna sräga har säledes Högloft.
SkatS-Utskettet märkcligcn skiljt sig fran hwad
senaste Kongl. Comilee i desi betänkande af den r
Aug. iZO8 föreflagit: näml. att Stuteriet skulle wäl
hädanefter sörblifwa wid Strömsholm allena, men
Kougsöhr med tillydande ängar genom arrende föc
Stuteriets räkning göres fruktbara. Den härmed förknippade
flyttningen af åtskillig? hus frän Kungsöhr
till Strömsholm och nya bostäders anläggande förde»
ökade Stallbctjeningen wid sistnämnde Kungsgård
skulle deflutom de sörsta arén säkert medtaga ett större
förskott än bägge Kungsgärdarnes afkastning under
den ordenteligaste förwaltning, kunde inbringa. Me»
Kongl. Comiteens förslag grundar sig pä en positiv
befallning as f. d. Konungen alt Stuteriet skulle
till hela desi nu warande storlek bibehällas, hwilket
dock Utikoltet befarat ej kunnat förenas med Statens
närwarande behof af lindring i dest utgifter.
Huswudsrägan salunda afgjord, har genast föranledt
till en annan: huru den frän Stntnrie-inrättningen
afsöndrade Kungsöhrs Kungsgård till mesta
förmän för Staten skulle anwändae? Någre bland
Utskottets Ledamöter haswa tillstyrkt de bliswande
hemmanens Utarrenderande pä zo är, ester de grunder
som senaste författning om kungsgårds.arrenden
i allmänhet föreskrifwer; Andre haswa warit as ten
l«N
-
i66r
Deir 29 December.
tankan, att försäljning till Skatte wore i tidens sängs
och genom sina följder för del allmänna wida förmånligare.
Flere skäl hafwa a ömse sidor blifwic anförda,
hwilka meddelade kill gäcdagens pleni protokoll
under öfwerläggningen öm kungsgardarne i allmänhet
ej nu torde bcstöswa uprcpas, men hwilka noga ös»
werwägade söranledt till den radande tankan inom
Stats-Utffottct, att Skatte försäljyinaen; med wista
fördehäll och modificationer wore det Allmänna mäst
gagnande, öland hwilka kill sinrka för den forsta meningen:
inno Att senare arens erfarenhet r nogsamt intygar
huru begärlige Kcono-arrcnden warit och att dö
stundom bliswit till ten höjd updrifna, art arrendatorn
kommit pa obestånd eller ausetk sig^ föranlaten att i
lid hos Kongl. Maj.t underdanigst anställa om befrielse
frän arrende contractet. 2:0 Att Staten genom
kungögärdarö och kkonolagttiheters försälgning till ffatle,
ofelbart ffkall förlora den winst som ffäligen bör
wäntas ej allenast as beständigt stigande warupriser
utan ock af de odlingar och förbättringar som under
en längre arrende tid: sannolikt kommer att göras,
z:o Att kungsgardarne, härledande sitt ursprung, frän
gamla Upsala il)de, ej kunna lagligen frän Staten
afsöndras och att följaktligen ett om dem stutadi
Skatteköp Dillie af en tillkommande styrelse kunna ä<
terkallas. Häremot har ä andra sidan bliswit swaradt:
inno Ar om den begärlighet och hwarmeb kronoarrenden
bliswit de sednare arén eftersträfwade: onevnckeligen
bidragit till State-Castans" riktande, sa
följer icke deraf att arrenden till dct högst möjeliga
upstegrade äco i en wäl ordnad Slätö weeonomie de
sordclagtigaste,
En krsiiö arrendator, hwilken finner sig stafwa
Den 29 December. -66z
ingätt i ett för drygt rontract, stall lika som den enskilda
jordägarens förpaktare, antingen söka preisa rgendomen
pä dek han tror sig hofwa betalt för mycket
eiler modfälld och wanmägtig lämna sig sjelf och sitt
jordbruk till ödet. 2^do Att Statens päräknabe winst
af odlingar och förbättringar under arrendetiden, kan»
således wara »nyckel osäker, h,varemot det altid blifwer
en sjelsägande jordbrukares sanna interefle. att i
möjeligaste matto förena egendomens bestånd med de»»
ärliga afkastningens förökande, ja k-ll och med, att u«
tan afseende pä ben senare, genom odlingar, förbättringar
och nyttiga inrättningar gifwa egendomen ett
högre,inwärles wärde. gwAktom också Kungsöhr hade
sin uprinnelfe frän gamla Upsala Ode, syntes det
pä intet wis kunna hindra Konung och Ständer at»
derom gemensamt widtaga hwilken författning sorn
hälst. Utom hwad nu blifwit ansördt till wederläggande
af den tankan, att kconolägenheters försäljande
till Skatte wore lika fa oförmånligt som obehörigt,
torde mycket annat härwid böra komma i betraktande»
Jag äger för min del åtminstone den fasta öswertygeise,
akt pä längd och rätt räknadt intet arrende katt
öfwerstiga de räntor 06) onera Skattemannen ester
de fleste orters sä kallade underwisning mäste utgöra,
ju flere Skatte,Hem man i en ort uppkomma ju, mer»
winner derföre Slaten och ju mera lindring willnes
i den pä hela orten gemensamt fördelade bördan
af tvifla servituter. Af Skatte.jorden hämtaS
landets redbaraste folkstyrka och när hemniansklyfNingen
hwarken för mycket »nstränkcs eller för wida
Msträcks, är det onekligen statke-jorden ssm förhallningswis
lämnar det största öswcrstottet af landtmanna
produkter ät de tärande medlemmarne i Samhället.
Om »nan widare granskär Gamla Upsala Öde och
Herde Bander 107. tzer
-
-664 Den 29 December.'
deraf upkomma Kungsgårdars och Kronolägenhefers
Historia, sä skall man snart finna att de endast warit
kastbällar i Styrelsens händer, akt de fordom för ewärdeliga
tider af en Konung borrtskänkte, af en annan
snart blifwit atcrtagiu: att likaledes Ständer indragit
hwad Konungarne giswet 0. s. w. G nom Skatte,försäljningen
wille jag tro, akt desse operationer, hwilka
osta gifwit och i benna stund gifwa anledning till de
kinkigaste frågor skulle för alcid uphöra, och att der högsta
som wid en reduclion kunde komma i sräqa more
SkatteräntanS disponerande kill de personer eller de ändan,
äl, hwarrill sjclswa jorden om icke försald till enskild
egendom eljest torde blifwit anwänd. Skulle sädant
möjligen hända i en framtid sä är likwäl Staren»
winst i solksiyrka sch ökad odling genom skatteköpet
försäkrade. Hwad egeutestgcn ängar Kongsöhr,
sa inser ej heller huru arendatorer ännu pä en längre
tid skulle kunna umbära de dertill anslagna rs,4ZZ
krono,dagswerken, hwilka, efter Utskottets ranka, successivt
böra indragas, men hwartill intet säkrare medel
lärer giswas, än de blifwande hemmanens försäljning
till skatte.
I följd häraf har också Högloft. StatS'Ulskotters
pluraliiet förenat sig om det beslut: Alt de af
Lungsöhrs kungsgård med dertill hörande
lagenheter genom anstäld refning upkomman»
de hemman, borde efter ortens underwisning
skati läggas och derefter pä öpm auction med
skarte-wilkor utbjudas och försa jas; dock derifrån
undanragne de ängar och lägenheter,
hwilka nära belägna lill Srad eller större bpar,
samt i saknad af äbyggnad, skog och watten
med mera förmän för Staten och dec all«
män
-
Den 29 December. rL6z
nienna, kunde L mindre lotter indelas och pK
längre eller korrrare lid utarrenderas.
Beträffande ftutcligen den andra huswudsrägan:
Om sätter att underhålla Stuteriet nid
Srrömeholm, och om dest tillkommande förrvalcning
wid hw»rs definitiva afgöiande twä Ständ
stannat emot trvä, sä har jag cj annorlunda kunnat för
n>in del, än instämma med Hane Exellence Herr Grefwe
liuutk Herr Baron ^clelevärä och flere andra
sltssoils Ledamöter i den lankan, att i öfwerläggningen
härom ingingv flere ämnen, hwilka i fin detalj
borde undersökas och fordrade en mera speciel kännedom
bade af Simeris inrättningar i allmänhet och t
synnerhet den wid Knngsöhr och Strömholm, än mänras
kunde af andra, än de som dcrwid förut hast be»
fattning. Om detta fom jag wägar förmoda är rätt
sede, sä torde StakS-Uistoltct äswcnsom Riksens Högloft.
Ständers åtgärd lämpeligast böra stanna wid
fastställandet af huswudgrundcrne för disposikioiie«rär->
lens begagnande öfwer ifrägawarande kungsgärdar, och
tillämpningen af dctza grunder i sammanhang med
reglerandet af occonomien wid Stuteriet i underdä»
nighet öfwerlämnas till Hans Kongl. Mast akt besörja
genom en af Honom i Näder tillförordnad styrelse
hwilkeu har, att kill nästkommande Riksens Ständer
asgiswa en fullständig berättelse om sin handläggning
härwid, hwaraf dä först med säkerhet lärer kullna
utrönas i hwad män Stuteriet swarat Nsot sitt än»
damäl och de upeff ingar Staten för detsamma mäste
göra. Winner detta förslag, säsom, ester mitt be»
grepp, enligast med 77 tz. Regerings Formen, Högloft.
Ridderflkapet och Adelns bifall, sä wägar jag till ftuc
ödmjukast utbedja mig alk lill Desi uplysta prösnina
,S66 Den 29 December. ^
fä framställa de hufwudgrunder för disposition af
Kungsöhrs och Strömsholm hwilka torde fä tjena
till ledning för den oswanförmälde styrelsen.
i:o Dä Högloft. Slaks.Utssoktet ä ena sidan
erkänt nyttan af Stuteriets bibehållande, men ä den
andra ansett med Stats WerketS närwarande tillstånd
förenligast att inskränka detsamma till den widd som
afkastningen af Strömsholms nH hemman med der
Under lydande stall-ängar kan bära, den tillförordnade
styrelsen mätte till följe häraf genast ga i författning
Lm resningen af Kongööhrs hemman och des,
sas succctziva försäljning till Skane samt dertill lydande
kungsängars indelning och borrtarrenderande pä de wil«
kor, som wid ett strängare undersökning sinnes närmast
kunna förena det oeconomifka intre tzel för Stuteriet
»ned ängarnes förbättrande och Statens framlida winst.
2:0 Att, som Högloft. StatS-Utskottet insekt 0»
lämpligheten af krono-dagöwcrkcns och ängöbergnings,
skyldighetens Utgörande in namra, deste onxra niätte
wid alla fkeende Skatteköp eller arrenden förswimia till
sa stor del, som swarar emot den sörfälde eller utar,
renderade jördens ungefärliga arbekSbehof och desta dags,
werten säledes ester markegång fä lösas af den Kungsgårdarne
underlagde allmogen; hwarwid det mä ankomma
pä den oswanförmälde styrelsen, att pä billigaste
grunder fördela denna lööingsräkt emellan de
Skattskyldige.
Z.o Att till följe af här stadgade princip i af,
seende pä Dagswerks skylldigheternas utgörande in ris»
tura, sädane författningar äswen med hushållningen
ww Strömsholm och den bibchällne StUlm-inrätt
nin.
Den 29 December r66^
ningen nia widtagas alt alia dertill ansiagna krono»
dagSwerken ma successive och i en frannid kunna för»
swinna och efter markegång sä af be skattskyldigs
löfås.
4:0 Akt de aslöningar och pensioner som hittills
i hö eller halm jn natura af Kungsgardarne utgätt,
mä ester hand och sä midt den tillförordnade styrelsen
lämpligt finner i penningar eller säd förwandlas, och
för alla nnwarande eller geiron» Stuteriets minffning
bliswande pensionairer en särskild Skal till indragning
Uprätlas.
§:ko Som till ucförande af hrvad i näst föregående
momenter förcstagit är, äswensom lill Stuteri
byggnadernas förbättrande, resniiigskostnad n>. m. e»,
sond för den tillförordnade styrelsen lärer bliswa nödig,
att bestrida derwid förefallande utgifter, sä wägar
jag ytterligare förestå, atl till denna sond mä inga
under päföljande 5 är eller till nästkommande lagtima
Riksdag: i:o Försälgnings summan för alla pä ane»
tion föryttrade hästkreatur, äswensom den wid HofstakS
reglcringen faststälde lösen för de Hästar som
till Kongl. Hof'Stallet i Stockholm lefwsrcras.
2eo Auckionsmedel för alla wid Kungsgärdamr
försålde byggnader.
gro SkattekSpefkillmgen för alla de under of»
wannämnde t»d frän Kongööhr asyrtrade Heinman,
men ej den ärliga räman, hwilken sä fort den Mfallse
kommer att kill StalösWerkct inga.
4:0 Arrende'summan antingen den utgår i hö, säd
el«
i66z Den 29 December.
eller penningar för de frän Kangsöhrs Skall ängar
afsöndrade och till arrende uplätne ängsloktcr.
5:0 Lösnings-ffillingen för indragne kronodagsiverken.
— Med vefla tillgångar wagar jag hoppas,
att under en uplyst och patriotisk styrelse, hufwiidändamälet
med Stuteriets bibehållande skall kunna npfyllas,
den afskedade Stall beljeningens, flere pcnsto,
nairers och extra löntagares öde göras drägligare, den
trnckande och förhatliga dagSwerkS-skyldiqheren afskaffas
och till äfwentyrs någon behållning deflulom
ester ; ärs förlopp upkomma, hwarmed det blifwande
anstaget till Strömsholms Slolt och lrägärq torde
kunna underlatas. Emedlertid hade Staten sätt en
säker och orubbelig tillökning i sina inkomster genom
arliga räntan af nägra och Tiugu nya Ska te Hemman,
oberäknad! hwad den kringliggande orten i ökad
population, lindring ii samfälta bördor, m. m. dcrwid
ivunnit.
Dä jag i det föregående, till tvinnande af mera
redighet och för att icke leda Högloft. Ridderskapet
och Adelns upmärksamhet fran det wigtigaste af äm»
nct med flit förbigått wisa dekailler, äfwen som jag af
samma orsak Uteslurit nägra anmärkningar som torde
döra göras åtminstone wid twänne till Höglofl. StakSUtskottetS
Protocoll ingifne särskilda yttranden får jag
likwäl nu anhälla att derom nämna nägra ord.
Angående sättet att försälja Kungööhrs Hemmanen
till sikatte hafwa särskilde meningar innom Utskottet
upstätt. Deribland äro twänne som i synnerhet
förtjena upmärksamhet. Det ena sättet, föreflagit
«s Herr Archiater» och Commendeuren von Setius
-
Den 29 December. 1669
-renbeim, alt neml. utbjuda räntan pä öpen auction
och af 6 ärs saminanflagne räntor formera Skatte.löscn.
Dek andra af Riksdagsmannen ^on jonsson
frän Blekinge, att sedan Hemmanet more efter örtens
underwisning skattlagdt, det samma lika som enhild
mane jord pä öpen auction till den mästbjudande
försälja. Bägge dcha sätten kunna i min kanka lika
leda till mälet. Herr Archiater» von 8<rkulrenkeimr
medför dock fördelen af mera enkelhet, emedan köparen
da får sjelf skattlägga sig utan widare älgärd af
Högloft. Kongl. Kammar Collegium än att wista
Hemmanen ätsöljande skyldigheter utstakas. — Några
flera detailier skulle möjeligen kunna wara lämnade
vwidrörda, men jag förmodar att om fä wore, skulle
dest s undersökning och afgörande bäst -unna lämnas
till den öfwLr Kongsöhr och Strömsholm blifwande
styrelsen.
De instvmna särskilda yttranden tvid hwilka
Mig torde tillätas alt göra någon erindran är i syunerhel
Herr Friherre Kurcks oä) Herr ^lZsrkjelms.
Det förra innehåller till en början ett sramka»
stadt twifwelsmäl om rigtigheren af den upgifna Kongl.
Stars Beredningens underdäniga betänkande afven 21
Sepkemb. 1804 upgifne Calcul öfwer KongsöhrS och
Strömsholms Kungardars behällna afkastning frän är
1798 till ar i8O2, hwaraf inhämtas, alt hwarjeder»
ifrän under nytznämnde tid till Kongl. Hof Stallet lef«
wererad häst kostat 1,149 R'-d R:gesedl. Utan att
misttro en upgift hwilken genast wilar sig wara grundad
pä den strängaste undersökning, och hwilken af
, trowärdige och kunnigje Embetsmän bliswit Utffottet
meddelad har jag likwäl trott bet wara mm pligt, an
när
-
rS/s Den 29 December.
närmare granska den: Och wägar jag i anledning
Keras försäkra, att den i twifwelsmäl sakte upgiften ow
hästarnes updragnings kostnad fullkomligen later bewisa
sig af Stuteriets Räkenskaper. TSr hända skulle
ben samma pä lika grunder uvgjord för ett annat är
stiga ännu högre. Men jag har redan ansört, att säLant
blott till en del härseder sig frän en felaktig försaltning
as Stuteriet och att det öfriga får skrifwas
pä räkningen af främmande utgifter, pensioner och
löner hwarmed inrättningen bkilwit belastad. Widare
har Herr Friherre Kurek till ytterligare wederläggande
as Kongl. Stats Beredningens calculer npgjort
den högsta afkastning som kunde förmodas af
Kongsöhr och Strömsholm Ml 6,800 R:dv B:co,
hwaraf skulle följa att begge desin Kungggärdar ester
4 preC. ränta endast skulle i Capital wärde upgä till
170,002 R:d B:co. Dcrwid torde likwäl fa anmärkas,
att Herr Friherre Kurak ej lätit i beräkningen
jnga de till Kungsgärdarne ärligen ansiagne 25,828
Kronodagswerken, hwilka endast beräknade till 12 si.
B:co, likwäl öka revenuen med 6 457 Rd B:co och
hwaras tyckes sölja, akt Strömholm och Kun-gsöhr,
ester en icke ölwerdriswen calcul, borde ärligen giftvr
Skaten en inkomst chf mer än 15,020 R^d B^co.
Ocksä känner jag med säkerhet, att för wid patz 20
är sedan ett ärligt arrende af 16,666 R:d Z2 si. crböds
Kongl. Majrt och Kronan för desia Kungsgärdar.
Deremot har Herr st^erlifslm pästätt att den
härwarands Stuteri inrättningen tilllkyndat Staten
en ärlig förlust gs go.ooI R:d. Jag känner ej
hwarpä Herr 'kigsrdsslm grundar decka pästäende:
ätminstone synes det ingalunda wara bewist
zenom del,öfriga as hanö ansökande i hwilret eljest
Den 29 December. 167»
ester manligheten röjer sig ett öfverflödande patrio»
tifft nit, ett starkt strands mot miflbruk och nägre
mindre tillförlitelige upgister instuckne, än bland wartenklara
sanningar, ä» ater bland de dristigaste hypo»
theser i Statshushälluingen af Oeconomien.
Som detta, sä midt jag kunnat fatta ämnet, är
den enda medelwäg pä hwilken flere stridiga intretzen
torde kunna förenas och pluraliterens billiga ön>?air
och fordringar upsyllas, sa fär jag hos Herr Gref»
wen och Landt Marffolken samt Högloft Ridderffa,
pet och Adeln ödmjukast auhälla akt detta förslag
mätte till närmare granskning fa remitteras till Högloft.
Stats Ulffoktet jämte de andra handlingarne rörande
Strömsholm och Kongsöhr, samt akt dek genast
sä de öfrige krenne R>kö»Ständen meddelas:
Herr von Lo Irsis st k, Llias, upläste
ett dictamen sä lydande':
Nyttan och nödwändigheten, ätt hafma något
Stuteri i Riket lärer lika sä litet kunna bestridas,
som akt det lämpcligast kan och bör underhallas wid
Strömsholm, sä mål i anseende till locala som oeco>
nomilka omständigheter; men att med inrättningen af
ett Stuteri förena någon större eller mindre del as
Strömsholms landtegendom, eller dertill hörande
hemman, anser jag, för min del, mindre nödigt lill ändamäletS
minnande. —- Om alla Vefla lägenheter bortarrenderas
pä längre tid, och alla, till nämnde Kungsgård
anslagna Krono - dagswcrken, af Allmogen finge
Utgöras med contant, esler markegängen, sä erhåller
derigenom en betydlig inkomst, sä mältill bestridande etf
kostnaden wid StMeriet, som en ansenlig besparing
sör Staren. Ar»
1672 Den 29 December
Arrendet för Strömsholm borde i sädant saki,
huswudfakeligen utgå i hö, halm och hafra till Stu«
terietö behof, samt wista ängar förbehällas till gräs»
bete efter höbergningen.
Dä hästarnes antal Ungefärligen bestämdes och
en tillräcklig fouragerings Slak, därefter upgjordes
sä kunde behofwek af fourage persedlar, med lätthet
calculeras, samt aflöningen för styrelsen och betjeningen,
med öfrige kostnader för Stuteri inrättningen
till ett bestämdt belopp, upföras pä stak.
De grunder för inrättandet af ett Stuteri wid
Strömsholm, som jag ofullständigt, haft äran förestä,
fär jag i ödmjukhet underställa Högloft. Riddcrfkapet
och Adelns uplysiare grundning och bedöm»
mande.
Grefwe Os Ia6srstis« Uti de wäckta ftägorna
om bibehållande as Stuteriet pä Strömsholm,
och Kongööhrs skiljande derifrån samt utarrenderande
instämmer jag fullkomligen. De af Herr SveäenLtfernL
anförda skäl för Stuteriets bibehållande ftn»
ner jag för min del ganska giltiga. Alt Stuteri-inrältningar
äro nödiga lärer ej bestridas af någon, som
i detta ämne äger ringaste kännedom. Bättre är att
sädane inom landet finnas, än att penningarne för
dugliga hästars anskaffande utgå ur landet: och skulle
ej ett nödigt antal Stuterier widmagthallaS, sä blefwe
följden att hästracen försämrades. Akt Stuteriet hittills
kostat mycket, är ett fel i inrättningen men dek felak,
tiga deri bör ej föranleda till sjelfwa sakens förkastande.
Antingen styrelsen af Stuteriet ställes under ea
person eller under en Connie, torde hesta felaktigheter
-
Den 29 December. ,675
»er ej nu kunna fullkomligen afhjelpas, men i alla
fall star der Riksens Siänder fritt att om sem är
härefter granska förrvaltningen, och fem ars tväntan
med förbättringen kan wäl icke mycket betyda. Man
bör icke lärl kullkasta en hundra äng inrättning, och
jag för min del kan älminstone aldrig dertill gifwa
min röst.
Herr Grefwe» och Landt - Marskalken
som ingen kalk emot bibehällanker af Stuteriet tvid
Strömsholm, fär jag proponera Högloft. Ridderstam
och Aoeln akt gilla Slars,Utstotters i detta afseende
asgifna tillstyrkande, men alt betänkandet i följe af,
och med de nu gjorde anmärkningar äterremitttraö, i
hwad som angar sältet att reglera Stuteriets inrättning
och styrelse och Kongsöhrs stillande ifrän Strömsholm.
Ropades Ja blandadt med nägra tTlej, samt
yrkande akt betänkandet i hela dest widd skulle äter,
remitteras.
G refwe Oe !s 8 3 r ä i e erinrade, att Rid»
derstapör och Adeln sörmodeligeu more ense om Stuteri
Inrättningens bibehållande, men att Ulstokttt behösde
ett swar va preliminaire frägan, hmem det stut»
le tillkomma att föreslä inrättningens^ förbättrande?
Herr Grefwe» och Landet» Ma rsk alke n
proponerade i sölje deras bifall till StatS-UtstottetS
tillstyrkande om bibehållande af Strömsholms Sm»
leri.
Ropades Ja, men ett Nej.
H e r r
1674 Den 29 December.
Herr 60c k, 0 0 rfirr Uuäv i §, yttrade
dek han ropat Nej, och önskade votering, emedan
han ej kunde samtycka art inrättningen förblefwc pä
dest förra fot.
Herr Grefwe» och Landt«Marskalke n.
Förklarade akr den frägan hwarrill de öfrige Ridderskåpet
och Adelns Ledamöter lämnat sitt bifall.wore
ej om inrättningens beflkaffenhet, utan blott den, at»
elt Stuteri skall pä Strömsholm eristcra.
Härtill samtyckte äswcn Herr Loolc.
Herr Gre swen och Land t - Marska l ken
htmstälde derefter, om icke frägan om sättet huru
Stuteriet borde sörwaltas till Stats Utssorlet borde
äkerremitteras. Mcningarne hade i Utstotlet warit
skiljaktig huruwida iurätkningen deraf skulle updragas
ät Kongl. M -jtt att genom en Comité bestämmas,
eller om den samma af Slars. Utskottet skulle förestås.
Herr Lkironborz, jasper
trodde Riddcrskapet och Adeln nu endast behöfwa
yttra sig den frägan, hwaröfwer tvid voteringen i
StatS> Utskottet, 2 Ständ stannat emot 2. och i öfrigt
ansäg han Utskottets betänkande böra i hela desi widd
äkerremitteras.
Herr Kl 0 räs n stolps, ^näers. Hfiver
frägan om ängarnas och Landthushällningens
skiljande fran Stuteri inrättningen, har Nidderffapek
och Adeln ej fattat bestur, och bör altja Slatö-Uijkstler
deröfwcr yttra sig.
Den 29 December. r6?5
Härefter läk Herr Landt-Marskalken upläsa de
de srne sista sidorne af Stats »Utskottets Memorial.
Herr Okrenbor§. Sedan denna flutmening
nu blifwit upläst, finner jag ark dek ej är öfwer
sragan om Stuteriets bibehållande, Utan öfwer
den om desi till förbättrande beskaffenhet, som kwänne
Ständ inom Utskottet stannat emot twänne. Det är
Medes endast öfwer denna senare jag af Herr Grefwe»
och Landt-Marskalken anhäller om en bestämd
proposition.
Grefwe Os laOaräiv. Sedan Ridder»
skåpet och Adeln bifallit att Stuteriet pä Strömsholm
skall bibehällas, fär jag nu tillstyrka att den »
Utskottet framstälde Ia.propofitioncn angäende sjelfwa
inrättandet malte af Riderskapet och Adeln antagas.
Dä det samma updrages ät Kongl. Maj:t, pä det
sätt denna proposition innehäller, kan man ej twist»
att en möjlig förbättring till stor del matte winnås,
och det star äswen enligt denna proposition Riksens
Ständer fullkomligen öpet, alt granska den nya inrättningens
beskaffenhet.
Herr Noräsnsrolps instämde häruti, mes
ansäg först böra bestämmas, om Staten skall deltaga,
eller ej, i kostnadcrne till Stuteriets underhällande, eller
om hemmanen böra utarrenderas, och revenuen as
dem ensam bestrida mgisterne.
Herr Lkrenbor§ förklarade sig instämma
i Grefwe Os la 6ar6iss yttrande, och tilläde, ali hwatz
kostnabmie till Stuteriets widmagkhällands beträffade,
wsrs
1676 Den 29 December'.
more i den upläste Ig propositionen Stats^Werket frän
all deltagande deruti befriadk.
Herr Grefwe Os laOaräie erindrade att
ett Utarrenderande as de Strömsholm tillydande Hem,
man, ansäge han ej nu möjligt, emedan näppeligen
någon skulle wilja emottaga ett arrende endast sör feni
är, som till nasta Riksdag förflyta.
Friherre lVkannerlisrm, Enligt de förklaringar
som af Herr Grefwe Os la Oaräis och Herr
ÖlirsnborA blnwit gjorda, fyneö mig fåken nu wara
i ett sä enkelt skick, att Högloft. Ridderfkapet och A»
deln ej behöfwa m«r till betz definitiva afgörande, än
att bifalla den i Stats Uijkvltet sramstälda Ja - propositionen.
Herr von 8ckru1renlleim. Jag förenar
mig med Herr Grefwe Os lr 6-rclis kill bifall
as Slars NrjkoktetS Betänkande och det med sörsta alternativet,
att nemligen förwaltningen af Stuteriet t
underdånighet updragcö till Kongl. Majs egna reglering;
dä Strömsholms afkomst skall anwändaö till
Stuteriets underhäll, sa mäste narurligtwis alla främmande
omkostnader och pensions Stater pä annat sätt
komma akt godtgöras, och ej ytterligare gravera egen,
teliga Stuteriet.
Herr Grefwen och L andt-Marskalken
lät ä nyo upläsa meranämnde i Stats Utfkottet fram»
fiälde Ja» propositionen sä lydande:
"Den som will, att inrättandet af Ströms»
-'holms Stuteri till Kongl, M n-ts särskildta nädiga ät»
"gärv
Dm 29 December 1677
''gärd öfwerlämnas pä det sätt, att en Comltöe, be"stäende
af i Landt-hushällningen kunnige män, dertill
utses, hwilka dock böra säsom en owilkorlig grund
"för deras älgärd antaga, att Smen i och för Stu«
"teriets underhäll icke med nägon utgift belastas, och
"att de till detta ändamäl ansiagne kronodags werten,
"fä efter markegång löfås samt den derföre belöpande
''afgift till Smleri-Castan inflyta: äfwensom att den"na
förwaltniuq kommer wid nästa lagtima Riksdag
''till Riksens Ständers widare vmpröfning och afgöran»
"de att öfwerlämnas",
Skrifwer Ja.
Herr Land t-M arfVal ken frägade om Ridd.
och Adeln bisölle denna proposition, samt att öfrige
frågor Strömsholm rörande sä wäl som den härifrän
skiliagtige angående Kongsöhrs kungsgård med dest
Mhörigheter, blefwe till Stats UksVottet i anledning
af gjorda anmärkningar äcerförwista.
Ropades
Äfwenwäl tillätoS Herr 8veäsn»tjerns att sitt
i dag uplästa anförande med de öfrige respeelive Srän»
den kommunicera.
Sluteliqen företedde- Envoyén wid Kongl. Stor»
Britanniflka Hofwel Regerings-Rädet och Riddaren af
Kongl. Nordstjerne Orden Herr 6nst»k von Lrink--  MLns Adeliga Diplome i anledning hwaraf, och i
sölje af Riddarhus UtssoitetS utlärande att alla prse
tksnäa
-
1678 Den »9 December.
ttsnä^wore strllgjorde, Ridderffapet och Adeln bewll»
jade Herr von Lnnlrmsn Introduktion under 2,2vF
bland Ridders- och Adelsmän.
i
Högloft. Niddeeffapek sch Adeln ätskildes kl. 2.
In rrotocollj.
6. 8ilver«lvl^«-.
/ -
