# ID: svediakorp-gov196
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 74,221
# sentences: 2,324
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 20 December. isoz
Friherre 8rse'1 ej något hmdck för att anse RiddcrMpct
och Adcliis fattade besilil säscii ogjordk, helst
del more en regel, att lagligt siande, olagligt ättr
gängc.
Friherre kleverström» usi o kpb, yt
trade,
att om hatt rätt hade fattat siken, syntes sä
mycket mindre Ml wara till rubbning i det lagné beslutet,
som det biifwit faltadt aldeles i enlighet med
de Herrars tanke, som yrkat en förändring i den proe
jeeterade Answers- lagen.
Herr Greswen och L andt - Ma rska lkeu
erinrade äfwe:, acl denna yrkade förändring werkeligen
biifwit intagen i dett bifallne propositionen.
Undertcknad 8ilversrol^s,^xel6s!ine!,
Utbad sig fä till minnes föra, akt oaktadt den upgilne
Underrättelsen, alt de andra z Stånden skulle haftv»
till alla delar antagit Answarighets lagen hade Ridder»
skåpet och Adel» Utrryckeligen ansett de ,samma ej böra
werka pa Desi besiut, 06) just derföre fattat detsamma
med den tilläggning Friherre 8rael önskat.
Friherre 8 tas! fräqade om det af Ridderskåpet
och Adeln gjorda tillägg skulle blifwa Lag,
eller blott stadna sälvin en reservation i dctz Protocoll.
I förra fallet hade hän ej något att erinra, men i
det sednare yrkade hatt målets sättande t dest förra
skick.
Friherre h»ssnnersieim, si-ars Auzusik.
Dä nu fräga lar wara detsni huruwida Anwarighcts
Lagen wunnit Z Stånds bifall, fät jag medsela dc»
uu
-
L2V4
Den so December.
underrättelse, jag nylichn fäkt af Secreterarsn Mg-,
lerw8 och Oens^ii, att Bonde-Skändtt äfwen skall
halma förflaget kill densamma antagit, hwad den af
Ivard Ledanior Friherre 8kgöl chorda anmärkning brtckffw,
hnruwida z Stånds beflu; i förewarande
ämne gör fullständig Lag, sär jag gifwa wid handen,
arr dä der ej rörer Grundlag, beskärning eller'privilegier
, är det af beskaffenhet, akt z Sränds sammanstäm
man de utgör Rikens Sränders destm.
Herr Ikotstlisd ytnade sig ej wilja sätta i
kwilwelsmäl, hwad Friherre öckannsrbeim behagat NPgifwa,
men betygade pä sin beder, att han i gär middags
klockan half ku träffa Bonde-StändrtS Secreterare,
Herr Lagmannen 'IraZsrZH, som försäkrat houmn,
au Anjwa! ighctS - L gen ännu icke wore hos
Bonde Skänrer afgjord. För öfrigt instämde han full»
komligen med Friherre Mannsrksim deruti, att detta
mål wore af bejk«ffcnhet alt afgöras gensm Tre
Siändö röst.
Friherre 8tnLl erinrade, att man nu ägde
Line olika upgifter, en af Herr Greswen och LandtMarjkalken
och en af Friherre Msnnsrlaeim; och
henM-de om icke »etta more ett sytt skäl tili det parti
Friherre .Ascel redan för slagit.
Grefwe Dela 6 a r cl i e förcstäldc, alt Riddcrskapet
och 'Adrin nn befunne sig i en ganska brydsam
belägenhet, och hemsiaiide huru man borde förhålla
sig. när man hörr 2me sä aldeles stridiga uvgrfker
som dea hwilken Herr Greswen och Landt»Marskalke»
och den hwilken Friherre ^I-rnnarNsim äberopak.
" > Här
-
Dsn 2v December. -20^
Härefter upkorn näzon oro.
Friherre ^snnsrl, oi rn yttrade sig, alk
ii denna ställutng, dä ä ena sidan han sjelf erhållit upgiftcr
dcm han för pälireliqa ansett, mcn a den an»
dra yu hört försäkras, att fåken sig annorlnnda sörHMc,
wills hav hemställa, om der icke wore bäst, att
med al! widare ventilation här-öfwer upffjuca, till dest
Ridderffapet och Adeln, ännu under denna fthjon,
kunde istan Bonde Sländct derom erhålla ProrocollsUtdrag,
Häremot hördes ärjckillige ropa Nej.
Herr Uorchliest, klari sirsärio. I det
beslut Riddcrlckapct och Adeln i gar fattade iuneöegretpos
fä wäi Friherre 8tsels som Herr Lsirsnbocxs
anmärkningar. Derefter är äswen del nu upläste P oe
tocolls Utdraget inräkladt, och således synes mig Ridderffapet
och Adelns beslut kunna halma bestånd och
någon staga om nytt bestut icke widare bshöswa upstä.
Herr bsiorstenstolpo, Mosters, önskadtz,
«tt i Protocolls-Utdraget mätte införas, akt Rlddericka,
p.t och Adeli, ftiltadt detta bestut i följe af en erhäft
len underrättelse, art de tre Srändcn redan hade gil.
lat Answarighelö Lagen.
Ropades Nej.
Friherre 8kZöt von lckolstein Utbad sig
pkl Protocolis Utdraget, sä snart det nu wore justeradk,
genast mätte till de andre Sländen assändas.
Ku. Dr».
iro6
Den 2v December.
Derefter uplästes ä nyo berörde ProtocollS - Ut»
drag, gillades och expedierades.
Widare justerades följande:
Utdrag af Protokollet halln i
Högloft Riod->rs?e.pek och A--  delns Pir u n den ie> De»
ceu.ber 182^.
S. D. I anledning a' hos Riddcrffapet och
Ädeln gjorda anmärkningar wid det af StoxsUls?o:ket
i Dest hos Ribdrrsfapek och Adeln dell
7 Vennes ttpläste imdersMan insinuerade Menmrial
af Friherre Hclslnvärst, Liic: Ourgn, rörån»
de sa wäl medel lill »verkställande af redowisnin»
gen för allmänna utgifterna siden» i8oo, som förslag,
att i en enda militair pr sonö hand malte förenas styrelsen
af alla de msiikairiM ketaillerna; bles berörde
Stats Utskotts M moeial af Högloft. Nidderi?apet och
7locln akel remittera dt , hwarjan.ke de gjorde anwärkniugarne
fsiulle Ut^yrrcr »mddUas. h)r 8uprs.
S. D Lämnade Högloft. Ridderffapet och Adeln
si-t '»stange eri) >st' U till bm d SmlZ. Ulssiollet
Uti D-'ft hos Ridderisiapet och Adeli! dell 7 brunes pä
bordet lagda Memoria! f den is Nowember rörande
G-neral Achsta-ce Ca-toirets sörtvalrning anmärkt och
hemställt, hmuket bestttk skulle de öfrige Rcspectivs
Sränden wänligen meddelas. Or 8-,pra.
S> D. Viföll Högloft. Nidderffapct och Udeln
Stats-UkjkvltctS sedan den 7 dennes pä bordet hwi«
lan
-
Den 20 December.
de Protoeolls-Utdrag af den 15 Nowember, rörande
Banco-Commistarien klörstsäls för detta hafde
befattning med General »Astistance-CsmoiretS förwalt»
ning; waraudes i anledning häraf, Nidderstapet och
Adelns ranka, alt de emot bemälde Banco Commistarie
upzjorde ersättnings räkningar och anstälde rättegångar,
i det Mck de nu äro, ma, enligt hans derom
gjerde anhållan, fä förfalla och de i grund deras balan»
cerade summorna utur Räkenffaperne afföraS. l-lr
Lnjir».
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln
kill alla delar hwad Skars» Utskottet yttrat och tillstyrkt,
i Dest den 7 dennes pä bordet lagda Memorial
as den ZO Nowember, i anledning as Grefwe HuZurt
1A. Vaknas gjorde anmärkning derwid, att Herr
SratS Rådet och Commendeuren Friherre l^ossnklsä
efter tillträdandet af Stats-Nads Embetet icke skall
uphörl med dest befattning såsom Ordförande j Num»
mer. Lotteri Directionen. l-Ir 8u^rrs.
S. D. Uppå de as Stars, Utskottet i Dest hos
Ridderffapet och Adeln den 7 December pa bordet
lagda Memorial af den gc» i nästledne manad anförde
ffäl, sann Höglofl. Ridderskapet och Adeln sig
icke kunna lämna sitt bifall till LandshöfdingenS och
Riddarens Herr sk Sckenbomg gjorde anhållan, att
LänS-Bokhällare»Lönen i Stockholms Län mätte, sadan
den nn utgär, till en del indelt, och till en del contant
fä bibchällas och pä ordinarie stal upföraS. I7r
Svxrs,
Herr ak Sekulten, ^larksnasl verkarö.
1208 Dell 22 December.
k-rZ, hade iulämnat ett Diesaruen, hwilker uplästcs
sa lydande:
Högwälbcrne Herr Grefwe och Landt-MarstaLk!
Högloft. Ridderstap och Udel!
Emedan jag icke bade den lyckan att äga säte
och stämma tni detta Högloft, och nplysta Ständ,
dä SttttS-Utstottets förslag om Sjömaming§-Corp»
sens indragande i:sta gängen förehadcs, utbeder
jag mig Högloft. Ridderstedt och Adelns godhet och
tillständ- arr nu fä anföra nägra anmärkningar uti ett
ämne, som rörer mig sä mycket närmare, som jag har
den äran arr wara Chef för den Corps, hwars nöd»
tvändighek elier umbärlighet är fart i sräga.
Sjömätnings-Corpsen har icke tillkommit genom
»agot projectmakeri eller »agon personö inflytande;
Detz behof klef synbart genom krigets händelser ar
I8OZ.
Den lilla gwarlefwa af Skärgårds-Flottan som
Riket hade öfrig, efter förlusterne wid Äbo och Swea»
borg, hade ali agera pä en kust, öfwer hwilken inga
Chartor sunnäs, och där wi sjelfwa wörö lika sa okunnige
som fienden. Stora mitztag begingos genom denna
okunnighet; Flottan kom icke sä gent och sä hastigt
fram som det war nödigt, och Lotsarnc sälte Fartygen
alt för ett pä grund, till och med Konungens egit
lillö Fartyg. En händelse förde mig till Höaquarteret,
jag wiftke upgifwa ställen, hwareist wär lilla Flotta
kunde hindra Fiendens ytterligare framträngande, och
Den 20 December.
120A
wara i ständ att förswara sig, oaktadt sin underlag,
senhet; Senare sch bättre farleder gjordcS bekanta,
Lotsar»? killöswades, och olyckorne uphörde. Af sadan
anledning föranseddeö Konungen akt inrätta en
Corp», hwars huswudsakeliga föccmäl bet borde blist
iva: air afmäta och beskriftva Swea R-keS hittills
illa kända, men Vidsträckta kuster, och att om dem
förskaffa sig, och kunna meddela Regeringen, den up,
lysning, ssm kunde erfordras. Dermed förenades up»
sigte» öfwer Rikecs Lotswcrk, som fanns wara i behof
af mycken förbättring, och som sä naturligt borde
rväatas af cu scienkisique Corps, som med Lötftriek
Hade sä nara gemenstap.
Olyckligtwis uksägs jag till Chef för Lenna
Corps, ;ag wägrade, esur jag tydligt söresag ali den
fiendskap igenom denna öwanliga befordran wig bereddes,
men Konungen befallts, och jag mäste lyda.
Pä sadant wis har Sjömätnings'Corpsen kommis
till, dea är icke annar än ett uplifwande af Rikets
urgamla Lotscrbstat, med det nlwidgande och förbättrande,
sednare kiders erfarenhet funnit nödig. Af
wära gamla H.uidlmgar synes/att i Swerige funnits
en LotsrDirectcur, un mer ä» i;o är. Dm systia
jag har, är densamma nwd sörökadt answar och urwidgad
wsrkningS-krets. Manne det icke kommcr pä
ett ut, om Lots-Werket hör under Sjömäkmngs,Corpsen,
eller om sjomätningarne tillhöra LokS-Directturen?
Zsr det blott det nya ordet matning som stöter
öronen, sa läggom borck detta förhatcliga namn, och
källom inrättningen med det gamla swensta namnet
Lorseri-ftar. Huswudsakeliga stillnade» emellan dek
gamla och det nya beflär likwäl deruti, att en Lors
Dst.
1210
Dcn 22 December.
Direckeur rvaldeS ibland Akottornrs äldre Off^rarc,
uran afseende derpå vin h>n innehade de tyeoretissa
grunder i Machcmatik och Astronomie, den kännedom
om de förträffeliga Jlistrumenter i sednare riden blif.
lvik Uptäckce, den ös-iiag i hydrograsiffa mätningar,
som endast winnes ge ironi en langwarig och möoosam
erfarenhet. Men för ett sa uplyst Srand behöswer
jag icke kaka till wette-nVapeeuas beröra, eller wisa
Lerås angelägenhet utr jä grannlaga arbeten.
Jag korde snarare sa bemöta nagra inkast, soni
göras emot Sjömätning»^ Corpsen» nödwändigh. t.
Man säger; Wi hafwa goda hyvrografiffa specialer
förut, sjelfma Stats Utskottets Ve i ä usance nämner,
ott det är obetydligt som ännu 'arcrsiar att mätas.
Af Swerige- Zoo mil länga kust är knape ?:vel behörigen
afmätt; att det ösrtga är antingen aldeles
icke mätt, eller sä illa och opålitligt gjordt, att dest
afmätning mäste a nyo företagas. Den som will förskaffa
sig säker uplysning härom, kan genom ett korrt
besök uti det Sjö.-EharkD Archif, jag pä Skeppsholmen
samlat, as ali hwad wi i denna wäg äga, erhälla
öswerrygande bested.
Andre säga: hwad behöswa wi mera hydrografi,
?a charkor, wi hafwa wara nya sjökort, det är nog.
Med andra ord är detta detsamma som: hwad behofwa
wi charror öfwer wara ägor, eller ett Landtmäteri*
Con.om, wi hafwa ju chartor öfwer Swerige.
Obilligheten har gatt sä långt, att man skyller
p<: Sjömätnings-Corpftn den olycka som hände Fre»
galten Vcllona; dä venna händelse twärtom wisac
nödwändighclen af en fädan Corps. Om wi haft go»
da
Den 22 December. isir
da chartor öfwer ert sä wigkigt inlopp, sä skulle denna
Fregatts jkickliga Chef, oaktadt prickarnes felaktighet
och strömmens wald, icke förlist filt Fartyg der.
En uä;!a mander förut inrättad Corps kunde icke
hindra der. Skeppsbro.! hafwa tillförne handl och
f?2la framdeles hända genom stormar, strömdrag, sjömörker
och andre ofall. SömämingS-Corpfen kau ej
förekomma ladan!; den ka» ej göra klippan wek; ett
fartyg som sicter deremot mäste af sjögäng och härdt
wäder kcostrs och förstöras. Inkast af sadant halt
öfwerlä nn-.s rist hwarje upiyst och fördomsfri mans c«
gil bepcöswande.
D t sö'' ^c n ' ?r mig besynnerligt, att man efter
rtt olycklrg? k ; n förlamat wara stridskrafter, och
lä -mar ester sia fa djupa och blödande sar, icke wiil
b -i.--.'!' war wkiksjga belägenhet. War kust, tvär af
ost sielswr ännu illa kända kust är war gräns, mera
än sörm. sedan en farlig granne genom sina Utwidgade
eröwina .r kommit ost, sä till sägande» jn pa lifwee»
En To ps, bestäende af 4 personer, ämnad att
pa ett w nmik pligt och planmätzigt sätt, leda undersökning
n och fnälliingen af denna kust, anses som en
börda för Zsc det mera palriolijkt, att förblif
wa
i war ljuswa okunnighet? akt dämma vesta brukbar,
mä, till syhlolösaet, och riilaia dem ail under
vwerfi-mbek förtära Veu större eller mindre inkomst
man ämnar dem förläna? För min enhilda del kan
jag behökwa hwila, och >?all uran ledsnad, uran
förebråelse, lämna en mödosam,ofta med stora farligheter
lange beträdd bana; meni anseende till min öswrrkygelfe
om CsrpsmS nödwändighct, anhallcr jag ödmjukeligen,
alt StatS'Ukffoktel mä erhålla del as dest»
au
-
Dm 5.O December.
anmärkniugar, för att göra deraf det bruk- Dtt anser
dem förtjena.
d-l. 6. sk 8S»u!tsn.
Herr k-inlec-n!,ar§ , bovist, hade ingjf,
lvik ett Dicta.:ren,^ hvilket upiästes, fä lydande:
Högwälborne Herr Grefwe och Landi-MttMk!
Högloft. Riddcrffap och Avel! '
I anledning as hwad Hang Exeellenee Herr
Grefwe 6!sö5 Wack.rmorsrer i Pleuv den 12 deuues,
yttrat, för att weverlägga mitt i samina Pi no upiä»
st ödmjuka^Acemsrial, iiibrr jag mrg fä äran anföra
fogande:
Den mindre grannlaga pcrsonalie, Hans Ekcellener
trott sig böra göra öfwer mig, ehu-u jag icke
har dea lyckan att af Hans Exceilence wara känd,
lämnar jag i sick warde. Men uran anspråk pä kunst-',
per. och likan akt äga den förmäkenhck, att wilja
motsäga Hans Eprelleuce, hwars listande förkjenster och
stora talanger äro sä allmänt erkände, mäste jag bock
»pett bekänna, akt jag icke kan halma samma tanke
med Hans Ex.eilcnce öar wära äldre hydrografiska
special, charror.
Hans Erccllencc tyckes gilla cn mängd af besia
chri tor, och cikerar son, demis wara charloc öfwer Finska
Skärgarden. Jag magar dock hemställa, om wi
vimer Finska kusten och desi ffärgärvar, ända ifrån
K i Eif till Porkala uov som ukwäl är nära l ga
vist,
Dm 20 December.
-2IZ
mik, ägs nägon king, som kai, fä namn af sydrografist
ipeckaLLHarka. Endast den ätrrstacnde sträckan
as wid patz 20 mil, emellan Porkala Udd och Abborfors,
är werkcligen pligtay och recsglrofcerad, iaenom eu mängarist
och.berömlig flit af Officerare wid Armeens Florras
Finsta Esguadre; men ä men döna arbete torde icke
Lora kallas fullkomligt, när man tvet, att den häröf»
iver uprärrade Charta icke stöder sig pä föregående
noggranna geomekrista mätninqr, utan art hiStance
sch öarnes figurer äro signe af gamla kelagriga charter.
och när dek ä» bek - t, akt den gamla triangel»
mätningen önner denna kust är> sälst, och öfwer g mil
längre, än kustens weikeiiga längd.
Men desiurom krinna wäl wära grannars gods
kustchartor minsta behoswtt af sävane-öfwer Sweri»
ges kuster? Och att wi haswa en gansta stor brist
derpå, tror jag mig tillräckligen hafwa urrcdl i före
nämnda Memorial.
För öfrigt stä detza charter, att närmare graustas
i ^jömärnings Corpsens Aichif, dit jag ännu en
gäng sär hänwisa hwar och en som önstac sig en sann
rrplysning i benna sick.
I sammanhang härmed, anhallcr jag äfwen sa
anmärka, att de af en annan uplyst Talare Herr Aniiralen
^Luokost i samma Pleno nyttjade argument
emot Sjömäknings Corpsen , icke synes kunna leda till
den fluksatls Herr Amiralen deraf gjorr. nemligen,
ait Sjömätnings: Corpstn ar onntriq. Om det någon
gäng lyckas en sä utmärkt skicklig Befälhcnwarc, four
Herr Amiralen, att'uran hjelpreda af hydrografista
specialer, inlöpa med en Örlogs-Flotsa pä en och annan
-
1214 Den 20 December.
nan punkt ak Skärgården, sä torde dock slika opera»
tioner möta mänga swarigheker sch icke asrid lika lnck<
ligen aflöpa. Det högsta de ansörds händelser stichs
bewisa, more oberäknad! lyckan, Besälhchwarens genis
och tilltagjenhet, men aldrig kan nian deråt sinka kill
hydrogroflsta specialers umbärlighet för inre flöjtten
i allmänhet och Skärgårds Flottans operationer i yn»
nerhet.
Att äter tillräkna en nägra manaders gammal
Sjömäknings-Cörps, Frrgatrni Bellonäs olycka torde
Herr Amiralen sjelf, wid närmare eftersinnande, fln«
na lika origtigt som obilligt.
siinIceoberA.
Bägge besia Dictamina remitterades till Stats,
Utstvtlet att uptagas i sammanhang med de tvid
StatS-regleringcn förut gjorde anmärkningar.
Hans Excellence Herr Grefwe Wacktmeister,
Lise» som i Plenum den 16 December
förbehållit sig, att skrifteligcn fä aflämna sina an«
niärkningar hade dem nu ingifwit, och Herr Grefwe,,
och Landt Marskalken lät bein upläsas, lydande font
följer:
Högwälborne Herr Grefwe och Laudt.Marstalks
samt
Höglofl. Ridderstap och Adel!
Alla Fyra Norrlands Båtsmans Compagnie
best»
Den so December. raiZ
besia af ungefärligen 712 Man. Dessa Båtsmän aro
danade frän barndomen till Skyttar och ha siva ingen
hog för sjömäsendcr. Upfödda med mjölkmat och särjkc
sjuknadc altid, och äro missnöjda, cn hajma tagit ett
yrke, som ej är enligt med deras charakter.
Som nu är angelägit, att hafwa tillgäng pä
Landt-försmar påen gräns, som i alla rider blir den,
svin först får »vidkännas Fiendens infall, och i synnerhet
uci ett couperad! land, där dugliga Jägare äro
mast nyniga och bruköara, sä är min proposition, art
dessa 712 Man skulle fördelas pä de Compagnier af
Westerbottens Jnfantsric, som ligga nära omkring dessa
Dälswäns rotar. En tillökning till den förra »rouppen
skulle ej tarfwa mera befäl än förut — åtminstone
obetydligt. Arm6elis Flotta har wid päkommande krig
lättare akt förhyra ett dylikt antal Matroser här eller
omkring Stockholm, än Kongl. Majrr att läka för»
Mira och upsända 720 man up lill Westerbottens för»
smar Wille man äswsn sedan anwända dessa Jägare
pä Skärgårds Flottan, äro de lika sä dugliga som
nu, ty att anse dem som sjömän, äro Westerbottens
Båtsmän de sämsta som gifwas. Armöens Flottas
behof af Sjömän är ej stort, men roddare blir det
swärare alt complettera, och kan aldrig ske utan någon
sort utskrifning — ty hwarisrän skulle man erhälla ro
till 12,020 man, som är det minsta man kan påräkna
till dess armering? Hwad Bätsmäns-Notarne angar,
är jag säker, att de gerna häruti ingingo, emedan först
landets förswar derigenom öktes, och för det andra
kostar cn Batsman ej mindre att underhålla än eir
Soldat, emedan den förre mycket oftare upbadaS,
minst hwartannat eller z:dje är, och dä mäste han m*
derhällas och beklädas ett är — eller mera, hwar ganz
ha»
r2i6 De» so December.
han är upfordrad. Till dagliga tjenstgöringen bär »vid
Stockholm kunde de af RostagS Båtsmans Compag»
nie, som nu göra tjenst i Carlscrona tillfläs till tjenstgöringen
pä Holmen, och om flera behöfdes, ert of
Södermanlands Compagnie, som ligger nära härom»
kring Stockholm, och kostar wida »undre uti transport,
än Norrlands Batsman, hwilka hil hsfma en wäg af
72 a 80 mil. Destmom dä en stende hastigt gör infall
pä kusten, bliswa Wester Norrlands Båtsmän
couperade, och onyttiga, men som Jägare kunna ds
gagna till Rikets sörstv.>r. Slockholm dcn l6 De»
»rmber 1829.
Lisö; VVnolumeiLrsr.
Remitterades kill StatS-Utffouck.
Herr G re swen och La ndl-Marffalken
tillkännagaf art nu till öfwerläggning stille uptagaS
den i gär pä bordet lagda frägan, om tide» hrvarifrä»
den nya Bewistniiigen borde beräknas.
I anledning häraf npläsie
Friherre 8tsLl von klolsrsin, clk sä
lydande:
Wördsaml Memorial!
Dä ett olyckligt krig, nödgar Riksens Ständer
kewj!<a en större summa tili fyllande af RikctS behr?,
än män troligen bör förmoda wid ett konrmanbe Riks»
Möte kan behöswas, häller jag söre, att den summa
-
Dni 22 December.
ma Siänderne ivid denna Riksdag, framdeles, til! det«
ra ändamål kan bestämma, mätke pä sadant wis sörce«
las, arr Adelar deraf anses som dvwillning, mea
Adelar ater, som krigsgärd, hwilka senare Adelar aldeles
oafhäiigige ifrån den öfriga bewillmnacn, endast söc
NU warande tillfälle, kill betalning as Rikets f^ul-er,
i och för kriget kommer «m ulga intill »östa Riksdag.
Dä detta i mitt omdöme sä nödmänkiga förbehåll
jakttages, anser jag sullk.nnliaen i likhet med hwad
2:ne wärde Ledamöter i gar yttrade, att den as Riksens
Ständer, lramdcles sä til! summa som fördelning
stadgade bewillnmg 06) krigsgärd, ma med nästa ars
början utgå, och sär om Högloft. Riddcrjkapet och A»
deln biiallcr mma här yttrade tankar, utbedja wig
H rr Gresrvens och Landt M rskalkens proposition
hära, samt att de andra Siänden härom mätte
warda underrättade.
Herr G - efmen 0 h L an d t, M1 rsk a skerr
erinrade, akt derr as Friherre Lias! nu begärda p oposirion
wä! ej kunde göras inn n dem Finance' plan
more afgjord med hwars utarbetande Stats - Ul^ottek
cfcec stcod äterrelnch ännu more syftelsatt.
Herr von 8 clia nrr, Ifvar ^rsärös
Läbriel, upläste följande Dickamen:
Det är wid tillämpningen as en Lag, samman
säkrast sär erfara desi brister och ofnlikomlicheter.—Om
M'n bestämdt ffall solja ordalydelsen as 6r §. i Regerings
Formen , ffullc Staks^ Weckel räka i sullko nliq
wanmagt, derest B willninaen ej innan mgangen
as detta är kan bestämmas. Att ater bestämma sig
Brwillnings belopp innan alla de omständigheter blisFjccde
Landet LTIts 78. wik
1218 Den 20 December.
mit utredde, som> skola med säkerhet determinera kehosmet,
more mädeligt, sä wida man antingen kill de
skattskyldiges lidande knnde bestämma för mycket,
eller lill SkatS-WerketS förlust för litet. Man mäste
således för att afhjelpa desta cligenheter, widkaga en
utwäg, som ehuru stridande emot wär Regeringsform,
dock är öfwercnsstämmanke med allmänt wäst — Man
nödgas förklara, att de asgifter Riksens S-änder framgent
knnna fastställa lill fyllande af Statens behof,
nig, om de vck ej blisma faststälde förr än nästa ar,
äfwen för samma är beräknas och ukgä. Widare och
dä i afseende pä Statens stora behoswer för det nar»
warande, större asgifter än manligt mäste drabba Ri»
kers Innewanare, men dek är att förmoda, att wid
en rjgtig förmaltning, detze pälogor framgent kunna
minskas, fordrar försigtigheten, att den afgift, som
Utom de i 6o §. upräknade Sjö» och Landt-Tulls samt
Accis afgift, Postmedel, Chanse Sigillatre och husbehof^
VränningS medel, nu kan fastställas, ej hel
och hällen får namn af Bcwillning, helst den i en
framtid kunde, med anledning af lO9 §. Regeringsformen
blisma beståndande till Landers oboleliga jkada,
hwarföre ock som en stor del af Stats-bristen och
den ökade Riksgälden härrör isrän dcr nyst stukade kri»
get, samt småningom och till en bekydelig del, bör
inom nästa Lagtima Riksdag förswinna, wid hwilket
förewettande Bcwillning till sä stort belopp, som det
uu blifwit upgiiwit ej tarlmas, en del af den summa
Riksens Ständer kunna finna nödwändtgt sig äraga,
bör Ukgä under nam» af krigsgärd, hwilken ofelbart
bör ester Fem är uphöra, derest Riksens Ständer wid
nästa Lagtima Riksdag dä skulle anse nödigt, akt om
desi fortfarande till större eller mindre belopp förordna.
Den andra delen äter bör fä namn af Bcwillning med
Den 20 December. 1219
hwilken enligt Regerings, Formen förhallas ffall;
Dock böra bägge dctze asaifker intill nästa Riksdag
pä enahanda sätt utgå, förwaltas och redowisas.
Herr X4,lmertelt, Oustak. Den motion
Friherre klannskksim i gar gjorde, angär den
6i h. i Regerings Formen som derigenom aldeles nphäfwcS,
den lyder som följer. (Herr kvlalmerkslt upr
läste derefter nytzber»rdo ; hwarefter han tilläde:
Denna motion synes således mig wara twärk stcidan»
de emot den §. af Regeringsformen jag nu anfört,
och jag wer ej om en sadan tili öswerläggning kan
upkagas; Den 8i §. i samma Grundlag säger tydeli,
gen, art frågor om förändringar deri, ej kunna genast
i Ständers Plena upkagas, och det är i stöd deras
jag tror att någon öswerläggning härom nu icke bös
kunna äga rum.
Friherre karins rosini, Qars ^u^nst,
Med förundran blandad med förtrytsamhet hör jag tis,
mälcn mig göras, såsom skulle jag haswa förest git
Ridderjkapet och Adrln, att fatta ett emot Regerings,
formen stridande beslut. Enär jag förleden gärdag
gjorde den nu under öswerläggning warande motionen
bewisade jag: art bewillning bestar af irenne delar,
nemlm summans belopp, desi fördelningsgrnnder och
tiden ifrån hwilken dest tillwarelse kunde räknas: att
hwar och en as detza delar kunde serskildt och successivt
fastställas med bibehällande af 6i §. af Regerings»
Kormen i desi fulla helgd, och att da samma §;S
klara innehall ej medgaf retroaktivt beräknande af ti»
den för bcwillningens början, fordrade Riksens Ställ»
ders skyldiga omtanka för Statens uprälchällande, ark
innan detta ärs utgäng Statens tilgängar för nästa
i22o Dm ro December.
är lämpades ester werkeliga behofwen genom fastställande
af den i Januarii 1810 såsom epok för den
till framdeles ätaganda bewillningens början. Jänue
det att Riddcri?apet och Adeln sä wäl sörlsdne gårdag
som äswen i dag syneS gilla mine anförda ffäi och
angelägenheten sf fåken, fär jag än ytterligare till bestyrkande
af motionens constitmionsmästiga beskaffenhet
anföra art Högloft. Nidderffapet och Adeln redan
för någon lid sedan fastställt e.n del af bewillningen,
nemligen principerne för bewillningens fördelning och
att Ridderffapet och Adeln wid frägan om ben troligen
ej förr än ester det nya arekS ingång tili fqstställands
förekommande bewillnings-arcikel under ruLrigue:
)lfgift för bränwins-bränning, redan sig yttrat,
cm tiden för dest beräknande, uran alt hafwa bestämt,
hwarken summans belopp eller fördelning. Af hwad
jag nu haft äran anföra, kror jag mig hafwa adagalagt,
att 6i §- icke lägger hinder i wägen för det ifrägast-arande
fastställande af tidcn och ött Riksens
Ständers nya beffarmings-rält icke dest mindre är aldeles
oförskräckt.
Friherre 8tsel von wolstein utbad sig
för sin egen uplysning blrfwa underrättad om Riksens
Ständers bestut, ägde sufttägande kraft, innan
de i Riksdagö-Besiulet bliswit införde.
Grefwe L-ävenkssIm, 6a rl , erinrade, att
Regerings - Formen bliswit antagen och ätlydd, Konungen
urkorad och krönt innan NikSdagsBestuttl kunnat
blifwa sörfarrabt.
Hans ExcellenceHerr Grefwe Ruukb.Jag
för min del gillar fullkomligen den af Friherre Manner
keim
-
Den 20 December. 1221
kelm i gar gjorda motion. Den synes mig wäl ej till alla
delar stucw enlig med Regerings Formen, men del allmänna
behoswet fordrar, arc sädant beslut mäste rågås
Likmo! ar dcn anmärkning Friherre LraLl gjort äswen
rigkig och icke heller swär att sörena med Frrherrr lVlanuerdsim--'
motion. C'N stor de! af de behof som genom bes
willning siola syllSs äco upkomne genom kriget. Bewillningens
fördelning i 2:ne artiklar nemligen, en stående
bewillning och en krigsgärd i och för krigsbchoswen
synes mig derföre wara ganska naturlig och sä godt
som as sig sjelf göra sig. Det bör äswen ingen kunna
hafwa någor deremot, emedan det i dek hela kan wara
hwar och en likgiltigt under hwad titel han betalar,
när i alla fall samma summa skall mgiswaö.
Grefwe Os l.i (Zaröis. Instämmande med
Hans Excellence Herr Grefwe kumi, i hwad han behagat
anföra sä wäl i afseende pä Friherre iVlannsrlloims
motion som Herr Baron 8wö!s derwid gjorda
anmärkning utbeder jag wig allenast sä tillägga, atk
jag i dag as M.ma skäl sein i gar tilstyrker denna
motion, dä jag nemligen ej kan öswertyga mig det någon
swensk individ» skulle wara beläte» eller något
winna wid fortfarandet as den gamla bewillningm efter
de grunder den warit fördelad. Detta mitt skäl
förändrar ingen ring af Friherre Minnsrlleims motion
ÄswenledeS sinner jag Baron 8rE's anmärkning gans
ska riktig, och dä i alla fal! den tillkommande Be»
willnings summan i s är skall ulga, blifwa derigenom
Statens behof besörjde och Riksens Ständers
bewillningsrätt ännu ytterligare bewarad.
Hans Excellence Herr Grefwe Kuut K
Utbad sig, att kill sitt förra anförande fä tillägga, att
Fri,
IL2L
Den 22 December.
Friherre Ktssls wo'ion wore nödwändiq för alt i en
framtid försäkra Riksens Ständers rättigheter. Oiu
tvid nästa Riksdal esker 4 mänadcrs sammanwaro Rik«
fens Ständer ej stnlle hinna ösmerenskomma om den
nya Bewillningen, wore det enligt med Regerings,
Formen, att den gamla bewillningen sedan Ständer,
ne blifwit åtskiljde, ffulle såsom förut fortfara. Det
wore likwäl omöjligt, att sa stor bewistning icke beHösdeS,
och as detta Ml anka g Hans Excellens Mjg,
tigt läkt någon ffiilnad gjordes emellan bcwillningen
och krigsgärden as hwilka i sädanl sall den sörre af
sig sjelf fortsore, men den sednare uphörde derest Riksens
Ständer derom icke annorlunda sörordnade.
Friherre Legerström, .f seo b. Da ingen
kan pasta, all den af Landet hittUs utgjorda bcwillningen
ffulle kunna wara tillräckelig till Statens nu
ökade behof, lärer den gjorda motionen ej möta nägon
särdeles fwänghet. Hwad aler Friherre §tsels anmark«
ning angar, fär jag hemställa om icke bewillning altid
är bewillning under hwad titel som helst den Utgår.
Krigsgärd fyncS mig ej wZra rätta namnet, da dr
dertill anslagna medel ester stukad fred ej kunna sägas
till något krig omvändas. Rörande fluteligen de af
Hans Exeelience Grefwe KumK anförde omständigheter,
bör man wäl ej för,ställa stg, att tilkommande
Ständer mindre än wi sörja för der A mämia eller
uraktläta, alt betänka sin och Starens säkerhet.
Herr krintr>sirä!ä» kaul.upläste list Pro«
tocvllet följande:
Dä Herr Friherre dckznnerlieim nästledne dag
föreslog, alt Högiofl. Riddrrffapet och Adeln nu och
m»
Den 20 December. 1225
innan detta ars utgång matte stadga och bifalla, att
den framdeles till fastställande BewillningS-summan,
äswen ina komma akt ulga föx nästkommande äc; anlag
jag de af Herr Friherre kllznnerksim, för berörde
proposition, andragnc ffäl, sä gällande, att om
fräqan dä komMjt riik afgarande, jag för min del dertill
bifall lämnak: men jag bör ock icke obemäldt lämna,
del jag lika willig! förenade mig, uti Herr Friherre
Lraöls yrkande, ym sakens läggande pä bordet,
och det dels för att såmedelst winna någon betänketid,
dels ock, samt fast mera derföre, alt icke denna wigriga
frägas sä hastiga afgörande mätte framdeles kunna
äberspas, såsom ett prejudikat, samt således föranleda
dertill, att andra wigriga mål wid första anmälan
och tilläfwentyrs i närwaro af ett ringa antal Ledamöter,
ma kunna deciderad. Om angelägenheten och
nyttan af Herr Friherre Zrrels förberörde påstående
om sakens hwilande pä bordet, har jag ocksä nu seder»
mera wid merberörde Propositions närmare öfwerwä»
gande, samt desi jämförande med Regerings- Formen,
bliswit sä mycket mer öfwercygad, som, efter min numera
saktade tanka, samma proposition icke kan förenas med
62 §. uti Regeringsformen, samt jag förthy nu nödgas
förklara, dek jag för min del, icke heller kan dertill
mitt bifall gifwa.
Men dä jag ä ena sidan mig salunda Mätit
och tillika ä den ankra jämwäl finner, art, enär den erforderliga
summan icke förrän med nästa ärs början hinner
bliswa reglerad och faststäld, ofwanberopade §. i
Regerings Formen, äfwen lägger hinder i wägen derföre,
att dä, under namn af Bewillning, en sädan
summa nästa är indrifwa, sä ock till förekommande af
sämedelst inträffande bristande tillgängar för Statens 5e
h°i,
r2-4
Dm -o December.
hos, wägar jag ödmjukeligen föresiä, att, för det närw
Yrande, såsom cu fast och ostridig ärlig Bewillning
till nästa Riksväg, endast bi kalles ech stadga lika stor
summa iom B^willuingen i ra» Swerige hittills utgjort;
samr att för ösn sedan, likmätigt hwad
Högloft. Ridderstöm; och'Adol;! för detta bestulit,
fdrst utredt och ostchordt olifant, genom hwilka iiidragui
-gar och b-spo,ringar m. >». reöjstigaste minstninq uti
S' tens po»» ng.N'e')os ma kunna winnar, HSalofl.
Rtkderstapet och Ao ln dcveftcr ma hstwa stg förhc»
hall» och obelagir,' iste allon st crr widare bestämma
de» till bost ilande nödige tillök' ingens storlek, möfwer
sörbcrörde liv sörcstague Bowillniaqs summas b,lopp,
tua» ock tillika derom förordna, under hwad namn
cn sä bestaffiy tillök»,!,g utgå stall: kunnandes j .z
likwäl nu emedlertid ,ste underlåta i ödmjukhet omförmäla,
akt estor unn tanka, ställe m« rann unde blifwan»
de tiliökiung, sä mystek lä ap stigare ki!!»,n sä »a!»»
af krigsgärd, och i s.dan eg st a till näst- R stöda g
»:tgöras, sani Kongl. M ch »ti D-st Nädiga Proposition
, angående nöd»',: m.-dels anstäeude för sörftvarswerket,
efter hwad jag null uiig päminna, i Räder
k yttra, att den i fräga watande summan iste
»stqjorde mera sauumanlagdt' för Feni är, än hwad f. d.
K unaea, lach:n Krigsgärd, sedvaste gången stadgads
och älade, sami destförulan veit BcwilluiNgs - summa
soul chöai ft. SiatS Utstotkek söreflag», wäikeligcu innefattar
nödige medel , bade f>-tt sörftutne tidenö krigs»
bstws och stulder, samt närwarmwe tids förswacs-aust.
attr.
H-ur ? inkLcaliälci riftade muutcligen, det wille
han j anledning as Friherre 8rae!s förut upläste anförande
i sä mätto ftg dermed förena, aft han j stället
för
Den ro December.
1225
för desi förslag til! VewillaingssummanS bestämmande
kill enahanda belopp med de framfarna arens bewillniiig
»u för desi del tillstmktt, ott de» fasta BewillningLsumi,
!»!, frän och med nästa ars början mätte
blifwa bifallen och stadgad r.l! Adelar af Högloft.
Stars - Utffouels till 2Z Milion upgifne Statsbehof.
Grefwe d ö >v enia j e I m> darl. Jag fin,
ner Högloft. Niddecssapet och Adelns omtanka nu fastad
pä 2me särssilda frågor. Den eua är Friherre
Mannerlwims n'elion rörande tiden hwarifran den
nya Bcwiftningen bör taga sin börja». Den andra är
Friherre likaöls.att med olika namn döpa särskilda artiklar
as Bewill-gugen. HansExcellcnce Herr Grefwe kluurft
har uplrft anledningärne till Friherre 8rssts förslag,
j följe hwaraf den nn till bewiljande krigsgärden ffulle
tvid nästa Riksdag komma arr nphöra. Detta ffulle
pä wchk fäkt wara, akt förefkrifwa regler för yäsikommande
Ständer. För öfrigt synes mig >'.n detze bägge
stä t or beqwä-nligen kunna ätffiljas, hwarföre jag af
Herr Grefwe» och bandt- Marsikalken i ödmjukhet anh
iller om Proposition till bifall pä Friherre Nannsr^«ims
motion, men atl den af Friherre 8r.Ei wäckt»
sräga mätte fä hwila pa bordet tills i morgon.
HerrGrefwen och La 1, dk, Mari k aIken.
Här ärv tydligen 2:ne frågor under öfwerlaggning.
Den ena, huruwida Bcwillningen bör beräk»as fran
igro ärs början, tror jag akt Ridderflkaper 06) Adeln
kunna afgöra genast. Den andra eller Herr Baro» 8r->sl«
n otion, kan efter min öfwrrtygclfe swärligen i Plenum
afzoras utan föregången Remisi till Stats ^ Ut
-
1226
Den 2o Dec ruber.
skottek, il) dess är denna fräga nu aldeles NN, dels
kai, ingen mom Stats Ulstotkek känna lil! hwad kelop»
Bewillningrn under särstilde arriklar kan fördelas. I
anledning härof får j^g kill Höglofl. Niddcrffavet och
Adeln framställa proposition till bifall ä Friherre dckannerbeims
mvlion.
Rope.deS och Nej och förmärktes mycken oro.
Herr Greswen och Landt-Marskalke >,
gjorde föreställning om iakttagande af ordning och
stillhet. Han öujVate, att när han talade, ej blifwa
afbruten och att äfwen samma rättighet mätte alla an»
bra sörwaraS.
Herr böoräenstolps, ^ n 6 s rs. Dä
Herr Greswen och Landt Marckalken förestagit Friherre
telLnnerlisimz motion kill afgörande genast, men deremot
förklarar, att Friherre 8tas!s borde remitteras
rill SrmL-Utffotter, fär jag hemställa, om icke ber
är enligt med Coiistirukio», akt äfwen Friherre ^lannerkeims
motion bordt iiinan den ventilerades, blifwa
remitterad, i hwilker fall den hade bordt gä till Constttutivns
Utffotlet.
Grefwe ttsmilrvn, Hxsl . Om Hans
Maj:t Konungen behöfwcr penningar, fa behöfwrr
Folket a andra sidan äfwen lättnad.
Grefwe Löxvenl-jslm, Larl, päminke,
alt han begärc Friherre 8laLl« motion pä bordet.
Hans Excellence Herr Grefwe Kuurki,
förklarade fin öfwertygelfe wara, att antingen hägge
srä»
Den 22 December.
1227
frawrne nu a'gjordes, eller bägge till Utskott reniiltcradcL.
Grefwe ^o^venb) elin, Larl, yrkade,
att det ware han- rätt, att dä han begärt Friherre
Sreels niotion pä bordet, densamma äswen nu mätte
hwila.
Friherre LsäsrztrZm, ^ a c v b. erinrade,
att RidderjVapct och-Adeln i qär hade beflutat, attSen
af Friherre kvlsnnerbsim wäckte motion i dag skulle
afgöras.
Grefwe Os Is Os räls. Jag ingär gerna
1 Friherre Aisnnsrlicims färstag, men med detsamma
siar den af Friherre 8rsei i dag wäckte motion i ett
sadant sammanhang och synes mig wara ett sä nödigt
wiktor för bifall till den förra, att de oundwikeligcn
gemensamt böra asgöras. Jag åtminstone skulle cj
wilja hafwa pä milt samwete eller tro mig kunna
wara mine hemmawarande Medborgare answarig, om
jag utan detta wiktor inqinge i BenullningSkidens bestämmande.
Den dagen kan komma, dä följderne af
clt sädant bifall, ffulle komma ost att ängra ett förhastadt
elled obetänkt bestut.
Herr von 8 ek surr. När Ridderlikapet och
Adeln i gär bestöt, att denna sräga i dag skulle afgöras,
skedde sädant likwäl genom ett »vilkorligt be»
giswande af ätffillige härwarande Ledamöter.
Grefwe I^owenkjs Im, Larl, inwände,
att enskilde Ledamöters begiswande under hwad wil»
tor
1228 D,r 20 December.
kor som hälst ej kunde worn nog kraftigt alt hindra
del beslut Skardet hade tagit.
-Herr Ilvvsr 8 r » ' -1 eI 6 u 8 r 2 f /ä i) r» ugm.
I anledning af hwad en ward Ledamot Herr Grefwe
Ds Is Oarcl-.s anfort, -nr den af Friherre 8ts6! wäck»
ta -not-o» boede sass.» e,r wilker för ert bifall till Friherre
^sansi i-eims - gemensamt med ten samina afgöra
S, anhällee jag alt lst anmärka: Friherre ^lannerbeim8
molim, rörer endast liden, hwarisrän B c will,
ningen lill utgörande ssulle komma att beräknas. Friherre
8t2ö>s motion hörer till en helt annan frana,
nemligen kill don, hnrn Bcwillningen bor fördelas
och under hwilka arriklor den bör ulga. Ingendera
beror af den andra, och om öfwer den förra n» någon
ling ffulle bcsiul-S, har Ridderffaprt och Adel»
Derigenom icke bundit sig händerne, att efter behag
besluta öfwer den sednare. Deras afgörande gemensamt
kan således af ilnet Ml förefalla mig sä nagu g t
som det föregiiw s, och ingen krag bör kunna hindra,
art den sednare srägarr såsom begärd pä bordet, der
mätte sä bUfwa hwstanve.
Herr Grefwe» och Landt-Ma rffalken
erinrade a nyo arr desta frågor wörö aldeles ifrån hvarandra
ätffiljse.
Friherre Le^srorrAm, ssacob. Istom
Det jag till alla delar förenar mig med Herr Rector
8N>v:r-.rnlps, sär jag tillika yttra mig, att om, såsom
r ägon Ledamot begärt, Friherre INmnersteims motion
snille till graiiMmg af något Utffott remitteras, tror
jag wöjligkwis kunna hända, art den ikrän UtMttck sä
sern äterkoinmcr, att, bä sä dagar af äret äkersiä, be
-
Den 22 December.
1229
stulet för sent skulle kunna farms. Dessutom sär jag
ä uyo erinra, akt Ridderffapet och Adelil i gär besiöt
att detta mål i dag ffulle asgörae.
Äiffillige hördes häremot ropa L7ej.
Grefwe Os la6aräie, Om Herr Gref*
rve l^ovsnbjelm ffulle behaga akt återtaga sin begäran,
del Friherre 8mL! motion mätte hwila pa bordet, kunde
ju bägge frägorne afgöras.
Herr 8i Iversrolps, krsäria Lamuel,
förklarade, att äfwen han warit ibland dem som begärt
Friherre Lissie motion pa bordet, och akt han ifrän
denna begäran ej wille assia.
Herr d^orstsnstolps. Anledning till Bewillningens
fördclning under särskilda titlar är tillräckligen
giswen i Regerings-Formen och den §. deraf
som rörec Bcwillningen. Friherre (leäsrrträm har
inwändt, att tillen Krigsgärd ej wore passande, emedan
nägot krig ej existerar Utan är förbi. Följderne
deraf sä wi likwäl i siere är widkannaS, och pä sadan
grund harman förut utgjort bewillningar, sedan anledningen
uphört, sass a till exempel Bröllopsgärd, Faddergäfwa
m. m. hwilka alia sätt sina bestämda terminer.
Friherre 8-kge! von wolstein. En Ledamot
har yttrat, att det wore likgiltigt under hwad
titlar och namn, den nya Bewillningen ffulle komma
att utgä. Jag kan för min del ej deruti instan ma.
Missa skulder bliswa igenom Bewillningen betalare
och förswinna. Andra behof blifwa beständiga eller af
län;-
I2Z2 Den 22 December.
längre »varaktighet såsom Stats bristen och Realisa,
lionel». Dä naturligtwis en betydelig skillnad är e»
mellan de sörre och de sednare, sä bör Bewillning ut»
göras till Skats-mgifterna, och särjktld afgift till jkul,
dcrnas betalande.
Friherre ^lannsrbeim, b,ars Augusr.
Min asstgt är icke alt bestrida de skäl, hwilka förän,
lärit flere wärda Ledamöter att yrka, det n» ifrägawa,
rande tillägg, till min förleden gårdag gjorde framställ,
ning om nödwändigheten af tidens fastställande isräu
hwilkcn den framdeles till åtagande B willningen skall
taga sin början, men jag underställer Höglofl. Ridder,
skåpet och NdelnS uplysta bepröfwande, hnrvtvida detta
tillägg äger något sammanhang med min motion. Denna
rörer, som nyst sades endast och allenast tiden hwarisränBe»
willningenS till »varelse kommer att räknas, h »varemot ater
Bktvillniugens fördelning under rubrique af Bewillning
till Adelar och till Adelar under benämning af krigsgärd
hörer till framdeles förekommande öswerläggning
om bestämmandet af Bewillningssnmmans belopp.
Att utsätta den i Januari» i8iv fason, lid hwarifran
Vcwillningen kunde och borde börjag, har Liwen
sa litet gemenskap med Bewillningssummanö belopp
och dest förande under wista rubriquer, som »ned prinripernc
för fördelningen, hwilka sednare likwäl Ridderskapet
och Adeln för någon tid sedan särskildt sast,
siäldk. BewillningS-summanS förande under olika titSar,
de mä heta krigsgärd, bewillning och hwad mera
som helst förekommer j naturlig ordning när sum,
man bestämmes, och huru är det möjligt, att innan
summans belopp är determinersdt, bestämdt afgöra
Huru stor del bör kallas Bewillning, huru stor del
krigsgärd?
Gref»
Den ro December.
Grefwe V6 venlij s ! m , (^srl. I hwad
Friherre kvlrnaerÖLim nu anjörr, får jag kil! alla delar
inuamma. och anhallcr art Herr Grefwe» och
Landt Marlkalken läckles göra proposition kill bifall ä
hanö motion. Rörande Friherre Lissl; will jag nu
icke inga i någon öfwerläggning, emedan densamma
är lagd pa bordet.
Friherre Lissl von wolstein. Dä
det medgifwes wara Ständers rätt, att förel^rifwa under
hwilka titlar Bewillningcn bör ulga, ser jag ej
hwad som hindrar, att min proposition ankagsS.
Grefwe löfvenhjelm, sri. I afseende
pa Friherre Lrss!; motion, begifwer jag mig gerna
sä wida, att den framdeles mä företagas, allenast Friherre
lVlsnnsrlreims först blir afgjord.
Herr Grefwen och L andt-Mar^alken
gjorde derefter följande proposition:
Vifaller Högloft. Riddcrskapet och Adeln, att
tillwarelsrn för den Bewillning, hwars belopp och fördelnings
grunder pä Riksens Ständers framdeles afgörande
beror, bör räknas ifrän början af är iZrs.
Ropades Ja, klej och Votering.
Grefwe vs !s 6sr6is. Enligt den proposition
Herr Grefwen och Landt-Mar>Pälken nu behagat
göra, skulle hela den summa hwilken af Landet
kommer att utgå stadna under namn as Bewillning.
Jag önskade derföre , det bestämdt utsattes det Adelar
deraf ffuile wara Bewillning och det öfriga Krigsgärd.
. - Fri,
- ' / , >
I2Z2 Den LO December.
Friherre Legerström, ^sOk>, erinrabs
att votcring ware begärd, hwarföre all widare ventilation
barde uphöra.
Grefwe Os la 6aräis. Jag är wist icke
de» , sam wiil sätra wig einat »ägo» Ledamots rätt
att begära och sä votering. Jag will allenast erinra,
ctt om wi genom en veterl ig skulle bifalla denna proposition,
hasme wi betagit osi rättigheten, att undcp
behöriga artiklar fördela Vewillningeg,
Herr kin renborg. Läsp sr ^Vilhelm.
Dcn begärde voteringen skulle troligen undwik-e och
genom förening uti beslut, en obehaglig lids utdrägt
förekouimas om Herr Grefwen och Landt Marskalken
Uti sin framstäldc proposition täcktes lata denna mening
inflyta: "Ribdcrslkapet och LOe!» lrbwäl sörbchäl»
lil, att wid framdeles bestämmande Bewillnings ^ belopp
afsätta cn summa cchr omstäiidigheterne, som
endast sko!! anwändas till de i och för sista kriget upkonnie
skulder och brister, till det belopp Sländcrne
gemensamt anjägc läwpcligt, samt möjligt att l förening
med Vcwillliingeu i eu sammanlagd hufwudsums
ma utgöra.
Grefwe OantinZslisuson, Idrsskir,
anmälte, akt det ju were omöjligt , at!
förut bestämma summors belopp uman man känds
bchofwen.
Herr Grefwe,, och L a ndt-Ma r ffalkeir
hemstälde, om icke hela denna sräga uran votering kill
allas nöje kunde biläggaö, om man npdroge ät Stats»
Utffottel, alt bela Vewillningen under olika titlar.
Gref
-
Den 20 Decembre. ipzz
Grefwe Os Ig Oaräis, inwände, att dkk
just were namnet Bewillning som här gjorde swärig»
heten, emedan Riksens Ständer deras more i sin beskattnings
rätt bundne.
Grefwe vöwenkjslm, Larl. Dä
i proposition tydeljgen war bestämdt, att fördelningen
skulle pä Riksens Ständers framdeles afgörande bero,
ser jag ej något hinder hwarföre icke densamma kan
bifallas»
Friherre lVlannsr steim. Da hoS
Högloft. Ridderffapet och Adelns atskillige Ledamöter
upstätk en kagjke billig sarhäga, att hela summans be«
stämmande under namn af bewillning i en framtid
för mycket skulle binda Riksens Ständer, wills jag
förestå akt i denna proposition insattes ordet beskattning,
dä Riksens Ständer ofelbart skola hofwa sig öpet,
alt fördela denna beskattning i bewillning, krigsgärd
eller under hwad titel de behaga. Jag för min del
ser werkcligen ej i nägot afseende någon wäda, au
taga ett sädant bestut.
Herr knklman. Orre, kre 6 ri c. Del
skulle wara min önskan om jag pä nägot sätt kunde
bidraga kill att sörena meningacne, sä att votering
undwekes. Ett medel dertill tror jag mig finna i det
af Friherre lVlannerstsiin nu sednast gjorda förslag,
hwilket pä en gäng synes wig tillbörligen swara mot
alias önskan och derjämte b^wara Riksens Ständers
rätt, hwarföre jag ockfä med honom tili alla delar con»
formerar mig.
Grefwe vs Is 6 Lräis instämde häri,
Fjerde Bandet N:o 7S- men
L2Z4 Den 20 December.
vien önskade, akt sjelfwä Ticlarne i propositionen mätte
utsättas.
Ester någon ytterligare jämkning, framstälde
Herr Grefman och Landr-Maiskaiken följande skrifte»
ligen författade proposition:
Bifaller Ridderskap^ och Adeln, att tillwarelfen
af ben beskattning hwarS belopp, fördelnmgsgrundec
samt benämnande af Bewillning och krigsgärd pä
Riksens Ständers framdeles afgörande owilkorligcn
beror, bör räknas ifrän början af äriFio, kommande
den del af samma beskattning, som föres under
rubrik as krigsgärd att uphöra med det äcctS urgäng
under hmars lopp nästa Riksdag börjar, sa wida
ej Riksens Ständer dä cmnvrlnnda derom förordna?
Bifölls.
Herr "iVackselilgZer, Lustaf, ansag
del wara stridande emot Regerings» Formen, att göra
uägon skilnad mellan Bewillning och Krigsgärd.
Grefwe vela 6aräis. Ehuru det wäsens
teligaste af Friherre 8kaels upläste diktamen är intagit
i den proposition Ridderskapet och Adeln nu behagat
bifalla, fäc jag likwäl i ödmjukhet hemställa, om icke
i fall Herr Grefwe k«veenkjelm ej ytterligare skulls
yrka desi hwilande pä bordet, detsamma nu genast till
StstS-Ulskottel kunde remitteras.
Grefwe k,Zvvsnkjelm> förklarade, att dä
srägan endast nore om remisi, wille han densamma
icke längre uppehålla.
Fri
-
Den 20 December. rsz;
Friherre Ooäerstr^m.sfacok, anmärk»
Ike akk b-r want flera ledamöter hwilka begärt Frihec»
re 8t3Lls motion pä borrer.
Hans Excellence Herr Grefwe Kunt?»
Mstyrkre, ak! F iherre 8wZI?> n o ion mätte kill Slars»
Uk^otlek remitteras och Rl ^erEapet och Ad las iwfl
saltade bcsiut, genom en Deputation de andra Ständer;
meddela».
Herr 8ilrver?rolpö, ^rsöi-ie 8gknvsl,'
Grefwe von I^sn r i n ge ka u 8 s n, ^Ikrscr,
osftodo derefter ifrån sitt yrkande, att Friherre 8nib'!s
Motion ställe hwila pä bordet, hwarester pa Veron»
-gjord propp,^isn, densamma till Stats »Ulstottcl re»
Mikleradcs.
Ä^wcnlcdes beflötS alt en DMtttion till dean»
dra Sländcn iknlle a'gä, lör ett meddela dem R>K»
dcrstapc- och Adelns i afseende pa tiden jer BewiäAiugens
beräkning nyh faktare b.flut.
Herr ? a klman, Otto kreäriä, UplästL
rtt Dun m-m >ä lydanre:
Den allmänt erlanda fanning, att dm wä-s»
wade Soldaten m.d dep förut ätnMNa oiiliräekeli.ra
underhäll, pä långt r.är icke kan nUkdLstäila lijwetr
nödwanvigaste behol. Der dina deltag nde Hoglofl.
Ridderjkaper och Adeln wifat wid de jramställningar
som blifwit gjorda till lättnad för denna M-'doorgs»
klatzens nödiga Utkomst a, noer mig hopp, att för Ever,
mine Herrar, icke lörgäswes framfääa uägra skäl hwar»
före
Dcn 20 December.
före jag wägar förestä, att Högloft. Riddsrstaper Hch
Adeln wille besluta, Litt den tillökning för UndcrGfficerarne
och den rjenstgörnnde
ivid n)ärf'vade Armöen soin Riksens Ständer
fraindeles behaga förordna, ma fä bcräruas
fran och med Igro ars bönan; och i detta beslut
hembjuda de öfrige Sränden att deltaga.
Med den t nästkommande I aini ari i börjar PaS,
sevolancen. Dä sörswinner också det tcacramenke som
Kronan nu bestar, och om ej Ständerne för godt
finna, alt häruti någon king stadga; sa mäste Soldaten
dä ater lifnära sig med st. och bröd om dagen,
till desi Slätö - Ullörter hinner med förnyadk
Stats - Betänkande inkomma, detsamma as Riksens
Ständer km bli iwa granstadt och stadsästadt, och stn«
teligen leda till »vederbörlig efkerfölgd. Gager af
fik. är att anse blott såsom Tobakspenningar, och i
sädant sall synes den wärfwade Soldaten under denna
mellantid wara dömd till waren och bröd, ty den
förra af dcsia nödwändighcrs waror hoppas jag icke
skall stegras i winter om också olyckligtwrS Vaueomyutel
faller i wärde. ,
Om Höglofl. Nidderstkapet och Adeln täckes gilla
bwad jag wördsammast sörestagit, sä torde jag ödmjukast
fä utbedja mig Herr Grefwe,, och Landt,
Marskalkens proposition.
Herr Grefwe» och La ndt-Marst a lken
gjorde derefter proposition rjll bifall ä denna Herr
kanlmann motion, hwilken enhälligt med Ja beswa,
rades. Hwmjämce bcstörs -m den redan förut utsedda
De*
Den 20 December. 1257
D pnk^ia;! äswen bärsm skulle till de andra Standell
We^ör.» unecrrättclfv
Just.radeZ scljand-:
Utdrag af Prororsllet hållit i
Häglof!. Rtdderskapct och A--  dclns Plenum den 20 De,
remler 1829.
S D. Beflöt Högloft. Ridderskapet och Adeln,
ott tillwarelsen as den beskattning, hwars belopp, fördciningsgrunder
samt benämnande as Bewilining och
Krigsgärd, pä Riesens Sränders fratndeleS afgörande
vw:!!kor.!igcn beror, bör räknas ifrän början af är
;8l2l kommandes den del af samma beskattning,
som föres '.myer rubrik af krigsgärd, att uphöra med
dek är ts utgång, under hwars lopp nästa Riksdag
böljar, sä wida ej Rik ens Ständer dä annorlunda
derom förordna., H.varom de öfrige rsspeclive Ställ»
den genom Utdrag as Proivcollet manligen skulle underrättas.
Or Lu^ra.
Derefter upropades och asgick denna Deputation
under ansörande af Hanö Excellence m. m. Herr Grefwe
Uuulii.
Föredrogs 5 nyo Slätö Utskottets den 7 December
vä bordet lagda Memorial i anledning af Hane
Kongl. Maj.tS Nådiga Proposition, angående ett ärligt
underhäll för den återstående delen af Finska Armeen,
«ry
Den 20 December.
Unker läsningen häraf, atrrksm Hans CMstrnce
Herr Greir»: Kumi, med D'kura:ion och jormä'?e
«r Preste-Släudck icke hs de roaric jawladr, alt Vor»
gare Stäudel önskade innan de uvtogo mäler rii! öfwer
läggning erhålla Ridderskapet rch Aoelus Prors,
eoLs>Utdrag, somr st: Bonde, Ekänder reds» ö:wep
d^rta >»ä! sattadc siri dcstnc och n» worc i begrepp,
ork medelst en Dcvuiimoa derom Lämna be emera
Stäven un d.r rättelse^
D-resrer forisakttS täsliinaen !il! stur dä en Dr»
pnrarion ifrån ber Hwerwärda Bonde Seäuder anmä'-  t^s och in förde v under anförande af Rrkkdageivannerii
iirän Wistmouturd ^esswA, hwilken tistkännaqaf,
vik Bonde bänder efter ar sfi stige e-jorde amnärkum»
flor till Sk.'!? U-ikortcr ererfö!w>sok den kill Riksens
bänder !. werlämnade Figauce Plan, sach; sou eror ife»
rar Slars Unkotrel., ali med B»nco-.Ntlkorrer flmman»
träda för att aeirttpfamk göra de rä>i nödiga sörl-äikring-r.
Ä'wenledes hade Bonde Sl inder bisall-r, att
ten VewlUiinig R.ksens Ständer konni: att bestäm»
>na, skulle komnia aik berakuas isian böljan a» äk
iZro. Slutligen hade VonderSrander lii! alla del
r flllladr och artigit dr» af C,oi>st>ni'ie> >). U-sto ' t
förcstague Answaruchrts,Lagen för Sirs Raders L-onni
dier samt Föredragande hos Konungen i couuuaudou:äl.
D-putöilionen. asträdde^ efter wanlighcksn bcled».
fagad.
Friherre ö/lgnnsrlisim. Enär wid början
as drliiii dags scstion olika urningar !)')prdeS hu«
ruwida de o.uge Riks-S.äirten disallit Anjwarighels»
La.
Den 20 December. rszg
Aigcn eller ej, ivar min tanka att underlätta denna
öfverläggning genom meddelande af den underrättelse
jag fält as Secreterarne VValsrius och Osor^ii. Dä
j a !.u fäkt den uplysning, att samma underrättelse
mac ogrundad, bcwisar sädant art wederboxligt Prols»
coils-Urdrag är altid säkrast att bygga uppä. Hwad
beträffar min afsigt, skal! denna dags Protocol! witsvroa,
ärr jag straxr i början af mitt anförande förut,
sakte validiketen af Riddcrsikapet och Adelns i gär fal»
tade beslut/ och att min framställning om öswrrlägg»
ningens hwilande till desi det förwäntade ProtocollrUtdraget
kunde ankomma icke angick samma beslut,
uran endast frägan huruwida tre Stand Answarig»
Hers-Lagen bifallit eller, ej dch hwilken utan twifwel betodde
pä ytterligare uplysning,
Friherre bralfl von wolstein, begärde
tillstånd, alt med de öfrige Ständen fä communice»
ta sitt i dag upläste dictamen, hwilket, uppä derom
gjord proposition, bifölls,
Derefter företogs öfrverläggningen af Stats.Ut»
skottets sist uplästa Betänkande.
Friherre ^reäo, kabian, upläste till
Protokollet följande?
Aldrig har rältwisan, tacksamheten och Nationens
wärdighet i ett närmare sammanhang pakallar
vkdderffapet och AdelnS deltagande, än i frägan rörande
de dt^cklige Finnarne. Hwilket rikt ämne om jag
trodde mig behof*», tala tili »dra hsman mine Hec,
I24Q
Den 20 December.
rar, men I bchöswen ingen wärkrlse akt känna rättvisa
och ädelmos. I behöswen blott en wäckclst akt
se in i deras belägenhet. Hwilken lag ägc^ wä!
tydligare sörestrist, en owUkorligere garaulic än Ae
cords,Reglemcnt t? Läst med »pmärks-mhet, asw.-nfo n
de särskilde Konnnga-Bref hwilka i detta äusne e-nm
nerot, och man skall iolklart finna, a-t ej allenast R««
gcringen npinrinrrar och anbefall d-sie accorder, uk n
att ock, att Regeringen, sa kill sägande genom proprie
bo^en, försäkrat hwarje individu sin rätt. Nii.hör
jag att man sätter denna rätt i fraga med dea de! as
Finska Armens Officerare ism qmaxstanna i deras
Fädernesland, — och i h,vilket ögnablick wäckes dcn»
na srag < ? — Is tvid stiulignide» för sä mycken ständaktighct,
sa mänga jiympadc lcmu:ar ja mycken rulinén
blod.
Utan att borrttaqa Ridderffapet och Adelns lid
Med rekapitulation as Finsta Armeeus förtjeiistec', af
dest ädla krohn, och grymma uvM-ingar, w i! jagen»
bajl nämna att omkring 250 Officerare blifwit »n>r
betta olyckliga krig dels stymne, dels blefierade. 2lkt
större delen af de öttverleswandc med förlust af hälsa
och Utkomst, nu flyta som wakten krina stenen, och att
ber brod som i erölrarens tjenst ka» sökas, »lotdjuder
deras böjelse och stöter deraö grundsatser. Jag hän»
santer således till Höglost. Ridderstapcl och A'elus
rättwisa och ära, 01» en sä gränslös olycka, än ytterligare
bör förbittras, genom beröi mandet af en egendom,
som la >arne sa uttryckeligea försäkrar och med
hwilken detze olycklige efter s,elfwa LagenS föcestrift,
köpt sorpligtelseti, att ikläda sig det tiliständ hwari oe
sig nu befinna.
Hög
-
Drn 20 December.
1241
Hcglcsi. Ridderskap.'! och Aocln käck ' kiliäca
wig annu en an.näckninq. Genom mbckalanoet af
ocrordS ersäkkniagen minskas krokige» antaiet af de
prerans löner four i wrdri r fak kunna komma j -,-räga,
ly Nied Niejkighkken af >n tiren gärdshaudel, riker
annan.greir af Uikomst, hw'Nili denna, crfäccni.cg kart
giswa anledning, stola äcmmsto e dc äldre af Frnnarnc
helst gnavftanna i deras fosterbygd, dä ursin denna
mvjliohtt de ffola wera mangrant nödqas kasta Ag
i wära armar, och kan wal Nationen föeffjma^ dem?
?lf alla de'"a anledningar ulsiurker jan utdela
landek
a« Accords-mmmorne, äfwen ät de Finska Officerare
som gn 'sinna i deras -Fädernesland, Sikwäl
med undanlag af dem som ingall i Rink tjenst under
sjelfwa kriger, eker obehörigt upgiiwir Rrkers Fästningar
ni. m. Termin,rue kiH dcha nr ekalnlngar ina i ofria?
jämkas ester möjligheten af till^äugarne oa,- ciden
sixeras lili 2, Za 4 är.
Friherre vvreste tistadc muntsligen, akk hwad
eppcckancc lönenie becräfftte, ckuni stan funné tciu
gansta okilräckeligt anslag,:e, ön- 7^ h„n dack, att, sedan
summan wore fixerad, det öfwerjämaades rist Konas.
Maj l ali jämka fördelning.',1 deraf. De wörö i nti»»aiihek
gansta laugt tillragne i tynnerhet :or Re,st»nents-Officerare.
Deremot om tet lämnadesKonal. M.-j.r
öppet, arc jämka och stylta dem den möhr, personer aä
undan eiler kunde bli frua placerade, Frod de Friherre
'W reste, alt ändamälct med säkrare rättwrsa kocde kunna
winnås.
Herr ^stirrcreutr, Lark josian. Ehuru
Herr Generalen F»herre VV rests j der närmaste före.
kvm
-
1242
Den 20 December.
koninstt mig, onhallcr j-g likwäl an sä »plöja hwad
jag i afse c uv c pä sörctvgrande anine författat.
Herr Astfersrsun upkästs derefter följandet
Min narwaraudc tjenstefesatlnjng som Konungens
tjenstgörande General Adjmai-.t för Armeen, öfwer»
som öswertygelftn., att de allmänna och Rikswar»
dande ärender 40m pä det a ställe grandas och afgs»
ras, blifwa pä ett lika uplnst sou» sakkunnigt satt be»
handlade, har gjort att jag sällan halt den aran deltaga i
Högloft. Ridderskap-» och Adelns -smerläggningar, »ren.
dä, i anledning af Högloft. Skate »ftjkottttS Betans
kande nn sräga »ttstac, huru den reducerade Fins?a,
Armscn Aili bäll >S skadeslös för de upoffringar och
förluster denna Anner under nys; öfwerstauduc krig
gjort more jag mer än brottslig,, om jag med liknöjdhet
och stillatigande kunde se denna olyckliga Armse
wanlottad och förskjuten. Matte Högloft. RidderAipet
och A-deM förlåta nrig detta uttryck, hmanilj StatsUstkotters
Betänkande gilwik någon anledning. —°
Har Finsta Armeen »val upfyllt stna pligter emot fäderneslandet
, eller har den dct ej? — Jag hoppas
dec första, efter sä wä! Konungen son, Natia»», deras
da »varande Fiender och fuari sagt hela Europa,
sädant erkänt. — I hwad belägenhet är nu denna Armse,
efter att haswa upoffrat alc för Swerjges ära
och förswar? Is »ttsm 200 stjukne och blctzerade Offi.
cerare hafwa de öfrige genom de rysligaste Höst och
Winter campagner snart sagt alla förlorat hälsan, och
stnreliaen nu utan tjenster, utan Fä-ernesland. Sädan
är Finsta Befälets belägenhet; riar härtill »onimer, att
större delen äro i saknad af 2 ars lön samt 4 a 5
mängders fält aflöning, lärer hwa> och er, inse deras
bella»
Dm 20 December. I24Z
öeklostanswärda tillstånd. Jag har Utt ett til! Kongs.
M i t ingi nnr nni-crdanitt M-iwri-i, som dijswik
H-glcst S? ts Urstotttt weddelk, sd^r ädagalägga och
U!>!ys> alt herta, mm sZdart oaktadt, har Stats, Utlkotter
ike ftk iiit anledning att ansta m r ätt circa z9.000
R:dr kill cxp- tance löner lör hela Befälet wih ett 29,Vosti,
ans Arn-Le, samt aceords ersättttrnqar för ganska lä och
med gin ka mäna, för^eoäll. Larom ost le kill dw,d
dcrcNLk är bewiljdt för dek reducerade Swcnjsta Gärdet,
fauk 2u,e Esqu,drome-- as L>! G rdet till Häst,
som äcs ämnade a;r red-!ttsr.!a; de förstnämnde bibehållas
m d all, inia »örn-ä-cr och lönings-wilkor, de sednare
crhälla genast sine Aecord?, summor, och fulla löner;—
dä.-elnot wid Fink-, Regementerne årslöner»
ne ansenligen indsatte, sä att en Ö-wcrste som förut
tjent med S»2LO ä 2 OOO Rstr crhallrr nu 800; alia
de öfrige i prsporcion. A - srLLsummorne som ljkwist
blrfwit ansedde som ckt jäkttk hyporcgue för en Ilten
del af de i tj ust,-11 nedlagdt penningar, och som ingen
hittills gatt miste, till.rkämias nu gansta a fä, och de
som dö, rikin att efterjäu-na Enkor och Barn i torftigt
tillstånd ä'-o aldeles ucestmne till skada och förlust
för stägtl!, ,m- och creditorer, som förikutjr den utbetalt
e aecatts umman, och hw.irigenoiu en ärlig karl
blottställer all med wan heder läggas s grafwen.
W>d dcnna jämförelse emellan hwad man bifallit
de 'w njka reducerade Csrpserne, och hwad som är
Finnr.e ämnadt, lärer hmar och e» finna huru
tvmlottrde d: sistnämnde bljfwa. Männ^ de gjort sig
fertjeukc deraf? Jag wadjar till den ädla Swenffa Nation
— Jgg ser har närwarande wänge Swenske
rvapeubräder som under Campagne!, i Österbotten delat
faror och möoor med Finnarne ^7 Swcko Finnarne
dem
2c> December..
du» wid Lappfjerd, Arowais, X§ste, C-lajockis, Hörne
forst nrcd siere ställen där d grmensiimk med Swen»
1?a Troupperne dra.bbadc emot Fienden'? — Jag hoppas^
att de wid alla .hesta Eallen. suilgfort sin» dryag.
pst,ster, och aldrig ryck.t jrg fr.» sturflurrn emot »nsderlandek,
hwarföre dä de nu ra gir sin lstjsiygr isto-'
tec as evar gemensamma niodor icke fä ujiua lika lätt?
— Arr Finland gårr sörloeadk, kan wä! aldrig räknas.
Finska Armeen lili last, den har under en beständig,
strid med en öfve rlägsen fiende som dagligen erhöll,
nya förstärkningar, bestritt honom wägen lik Swerige
, pä denna n-äg har snart fagk hwarje fjär dirswit
fyllt med Finnarnes.blod, och Fiende» har otta mäst
bana si> wäg öfwer deras dova kroppar. Denna o»
lyckliga Amiöe har pä det sältet under de största brister
och lwänghkker, under den oblidaftr ärsli.d, i de c
rydaste klimat naäst besöka To.» ä, och ända lill krig
tS flut med ständaktighot sorlfarit att pä Swrriges
Gränö utgöra förpaste».— I.g har sagk nog, för alt.
wäcka Sw uffa Rlddarhusets upiiiäeksamhei och ömgdel»
tagande »ii Fmsst- A-'.-Lens olyckliga.. öde. .ett öde som
Utål» Veras lörwalla.n e drabvat dem. Jag inser noga dcr
mindre lyckliga och.uld.orrade tiUstäno Swerige befinner
sig »lii, och >ag kedyrar hel st arc det är för
i.,j - högst motbjudande 'tt behöswa upman» denna ädla
Nation, till nya up.offcingar, och jag försäkrar lika,
heligt, akk Finska B.csäletsteltt är för försynt akt
wilja salla Nation lil! last, det nästan hoppas ingenluig,
del är beredt söka sitt bröd i främmande länder, — lik»
wist aldrig i de leder emot hwista der nyligen stridt — sä»
ian k är desi tänkesätt — men manne del kan förenas med
Swensk» Nations wärdiqhek, alt med en ringa bosta»lag
winna »ägor pä de olyckligas bekostnad? Jag sätter
sädairt icke i fräga, och jag more ej ward akt wara
-
Den 22 December.
124Z
ra en as vetta lysande samfund om j.z det
gjorde. — Jag är icke anmodad att föra cala» för
Fnissa Armeen- och kanske ssulle jag äswen med
ftillaiigande lätit detta tillfälle gä fördi; Men sedan
Swenssa Nationen och Höglost. Ribsenö Ständer med
sä utmärkt wälwilja och bcwägenhel omfattat mig och
äswen pä ett för mig smickrande lätt tilldess mig en
belöning för de tjcnster Högloss Riksens Ständer ansett
mig emot Fäderneslandet adagalagr, ssnlle jag
anse söc ett brott alt cnsamen draga frukten af de mö,
dor och upoffringar, mine olycklige Landsmän och
Wapenbröder gemensamt deltagit uti, under det de
bliswa wanlottade, och mäste sakna dek nödwändigaste
jaa ssnlle dä förtjena deras förakt, och icke wara
wärd den tilgifwenhet och der förtroende de altid inig
wisat; Nej will den ädla Swenssa Nation, att jag ssall
åtnjuta den belöning Dest ynnest och bcwägcnhet tillagt
mig, hoppas jag Den äswen med wälwilja omfattar
mine olycklige wapenbröder, deras pretentioner ssola
icke blifwa öswerdrisna, icke känbara för Nation att
upsylla, och hwilket ssall blifwa en ytterlig stor be»
löning för mig, den enda som kan tilfredsstäila milt
hjerta, och mine förbindelser emot en Armöe hwars
tapperhet och ståndaktighet grundlagt min ära och
min lycka.
Herr von k^ossstsri, Trlsacl, uplästc följande
till Prvtocollet:
W'd granssiiingcn af Skars Utssoklets ingjfne
förstag ?i!l pensioner för de frän Finland hitkonme
ficerare, torde benägit ursägtas, om jag wagar gora
en liten anmärkning nemligen, ättling synes der wara
för mycket föreslagit ät cn Ofwcrste, svar enligt
I24§ Dell 20 December»
Försigget ffnlle sä v'0 N^d. Fordna PensionS-St-lit
ren har o'.ori; uk'ä t „> r ä» 665 R:dr, as hwilkcn suni»
ma S.atens Högiie Elli)?!.män, endast kommit i ärr
Njutande, och der; öre kror jag akt en Ojweiste mätte
kunna berga sig om han sär 6oo R:dr, bmarigenon»
pensionernc för e-e lä.-ce qraderiie med största billighet
kunde ökas, Wid detta kilfäsie köra wäl diste Herrar
Officerare sinna, alt der endast och a Hena si äe
frägan om nödhjelp, till bättre wilker k.n, oirlncras,
och dä böra de högre graderne »ägor dela med de
lägre,, ihägkommandes, art wid ft-ppöbrort, Amiralen
är nöjd akt dela med de» lägste stlbai?crn. För öfrigt
nnhaller jag ödmjukeligen, att med algörande häraf
matte upffjuias, lill dest 2-en öfriga p.usious»Slate»
förekommer.
Herr 8esiutrsrcrzr,t2> ffoban bsterm.1t>d
Upläste ett Diccamen sä lydande:
Stars-Utsikottet har uri Dest Betänkande em
Finsika Armsens lönings förmäncr jämte accords er»
säktliingar, föreflagik Ve grunder hanvid boede följas.
Denna del af wär Aenise, hnilken under sidne ste
krig inlagt sä Mycken ära, har rätt, art af sikt Fä»
derneöland fordra ert billigt understöd i närmaste likhet
med htvad den tilförene i tjenst n äkniuk t, intill
dest den pa andra Regementet Med lika löningsförn.äner
kan blifwa placerad.
Stats.llrs^ottet synes ej ho<wg gjort afseende ra
be inkomster sä wäl den indelte Officer» jon, jiinehaf»
warn af wärswadl Compagnie lagligen haft, da i.a
sä smä lönings förmäncr bstfwil för deste förestague
pä cxpectcmce stat,
Hwad
Den 20 Deccmbee.
1247
»Hwad äler acccrds ersättningar beträffar, har
TkatS-lltsrLl.ct wäl warit af ren tanka, akt de hora
äga runi för de Officerare som hilkomma och bliswa
pä andre Ifegemenlcr med lön placerade, men ätcr för
den? svm aflida med expectance lön, allcnast i dek fallet
dä Le efterlämna Enka och Varn, samt afstyrkk accords
ersättning för dein som i Finland quarstanna.
Kongl. Förordningen angående accorder af Len
Z2 Intin i79Z, stadgar tydligen uri i §. "att för Of»
'plcers beställningar med lön pä Skak kommer as till''lrädarcn
accords-summa ark erläggas antingen ledighe»
''ten upkommic genom dödsfall, afsked, befordran, flytt»
' ning, eller af hwad annan tillfällighet som helst."
Som de Finska Regementerne nn mera ärs
uplöste och Officerarns ej hofwa efterträdare till syss,
lorné, sä mäste det wäl blifwa Statens skyldighet,
att ersätts dem aecordssumman, sä mycket mer som
Kongl. Mast under den lZ Febr. 179; i Noder
förordna! angående förmäns rätt för försträckte pen»
'ningar till Officerares rjenstcköp uti de dem tilfollande
''accorder, bestående deruti, att inlekning uri framdeles
''erhållande accord sär tagas, och ej af Gäldenär?» el»
' ler andre till Borgenärens försäng tillgripas; äfwen»
''som 6 §. uti sistnämnde Nädiga Förordning stadgar:
' att da Officerare under krig taga afsked, och till desto
''större säkerhet för längisware, sä wäl i. detta som i
' alla andra salt, den.afgående Officeraren altid mä eshter
sig erhålla der accord berörde Reglemente mstakar,
''sä midt samma accords ersättning för Län till accord
'ar mordén iutecknade.''
Af alt detta synes mig tydcligen följa , rek Lcste
Ossi
-
1248
Den 22 December'.
Officerare cj kl»,na betagas deras ostridlga rätt till
Accoros-ersättnjlig.
Hwad wadeliga följder för allmänna säkerheten
kunde icke upkomma, om Rikers församlade Ständer
annorlunda destura om cnMIdsS egendom och Zttje
wans derukiinian ägande rätt- än gällande Lagar och
Författningar sörcffrifwa.
Utom hwad jag nu anfört får jag till Ridderskapet
ost) Adelns »vinsta bedömande underställa
hwad w ckan Sras UtffortekS försteg om det antageS,
kan hafwa, sa wäl för framtida sou, för efterkommande.
Om det icke för samtida kan hafwa den påföljd, aik
dä de FinjVa Officerare, som ännu äro fränmarande
sä kunffap om de knappa sörmäner deras kamrater
wid hitkomsten bljfwit killagde, ket skall afskräcka
dem att återkomma rist Fäderneslandet, dä de se sig
nturstandsalte, akt härstädes kunna hafwa sin bergning.
För efterkommande aker, kunde det »agon gäng hafwa
den werkön, alt de wid dylika tillfällen, ej med sa
mycken ständaktighee upoffra sig, dä de inhämtar kän,
nedom om den belöning vch det öde deras företrädare
bliswit killagde och fält widkännas.
Det är wificrligen sant, att Stats Werkst för
närwaran e har manga behof, och alt alla möjeliga
besparingar böra iakttagas, men det är och blifwcr
wär pligt, art ej laka Finlands Förswarare, hwilka pä
ctt sä utmärkt och hedrande säll gjort sig as Fäderneslandet
förijente, blifwa blottstälde pä utkomstens wäg»
nar och lida nöd.
Fris
Den 2O December.
-24--'
Friherre 8taöl von wolstein anför»
de kill Protocollet följande:
Wördsamt Memorial!
Wid delia kilfälle önskade jag mig Osmoskbtz.
nis wältalighek, men i brist häraf, sär jag anhällq om
Högloft. Ridderskapel och Adelns benägna öfwerseende,
iiieo osullkomliaheten af mill framställningsfätk i detta
ömande ärende, samt endast haswa afseende pä mm
wälmenta afsigt. Högloft. StalS-Utskottet har wid
delca såsom siere rilsällcn hast Rikets betryckta tillstånd
till ögnamärke, samt deraf följande nödwändighel, att
iakttaga all möjelig hushällning, sä ark ett förut till stoc
del utarniadt folk, Mille kunna uthärda med de mängfal»
diga dryga Utlagor som päsordraö; denna berömwärda
omtanka witmar om Detz medborgeliga nit, och böc
med aktning erkännas. Likwäl borde wid detta tillfället
efter min ranka ett undantag göras, ätminstone
hushållningen icke sträckas sä längt art den Mc pä
rättwlfans och tacksamhetens bekostnad.
Hwilket kraf har Finska Armeen «f Swenffn
Nationel, ? Hwilka äro wära pligter emot densamma,
enär desie tavpre, trogne krigare, som stridt fördel gemensamma
Fäderneslandet, som ; denna kamp uppoffrat
lis, hälsa, välfärd. Bedröfligt nog att Rikets o»
lyckliga belägenhet skall neka Ost den hugnaden att belöna
dem efter förtjenst, men lätom Osi dä ätminstone
icke hölja Osi med den wanära som »tacksamheten med»
hörer.
Jag säger wanära ; ty alt tilldela desie äranS
Vch föttjenstens män, en sa ringa expeckance lön, a>k
Fjerde Landet VT-o 8<>. ve
Den 2v December.
Le öfwerlämnas ät riggarestafwcn, dä Rikets tillstånd
likwäl icke är swagarc, än att pensioner af 1002 ja
2vco R:dr och dcröswer kan tilldelas ät persotter son,
e> gagnat eiler gagna Staten, ja ända kill och mcs
ak Comedlanler och Acteurcr, fä wore ett sädant behandlande
en ewardeliq styust för Swen ska Folket,
och har jag den fullkomliga öfwertygslsm om Nationens
ädein-odiga tänkesätt, att detta förfarande skulle
pä det högsta rnihbillig >s. Defturom sinnes ännu pä
Rikets extra Stat tjenstemän wid de förra indragna
Regementet såsom 8restmg8ks ätstillige Corpser sctzan
förra Finsta kriget, sanik nu sednast Swensta Gardet,
med wida sörmänligare wilker, än sorn nu till Finsta
Armorn förestås.
Salunda får jag till Herr Grefwe» och Landt»
Marskalkens samt Högloft. Ridderstapet och AdelnS
mogna och öma bcpröfwande hemställa, om icke dek»
ta betänkande mätte till StcttSrUrstolket warda äkcrre»
mitteradt, samt nämnde Utstött anmodas, att med ett
annat projekt inkomma, samt dcrwid något när rätta
och jämka wilkoret, till likhet med hwad andre förut
reducerade ha iwa.
Härtill yttrades mycket bifasi.
Friherre ^st els värst, Lr:e kZornn. I
Le flästa delar får jag instäinma med Friherre 8tsöl.
StatS-Ukst'0tkcr har i Landers närwarande belägenhet
ej wägat förestå mera, än Det gjert , ehuru Det wisserligen
insecr, att Desi förstag säsom en ersättning more
gansta orilräckligr. För min del önstar jag att
Herr Generalen ^.stlLrersukLs nyst upläfta dictamen,
mätte med de andra Eländen blifwa communiccradr,
eme
-
Den 22 December.' is§i
emedan war röst såsom allenast ettSländs, eljest kun,
de blifwa för swag.
Hans Exccllence Herr Grefwe iruurli.
anhöll, att Herr Generalen Friherre VVreäes Dilta»
nien, äswen mätte Le andra Ständen meddelas.
Grefwe ^öxvsnbjelm, (larl, gjorde sam»
ma anhällan i afseende pä Friherre 8ise!s yttrande,
hwilket han ansag till stn princip wara ganska rigtigt.
Grefwe vs la 6a räls. Aldrig yrkade erkänflan
och tacksamheten en mera rältwis gärd af Rikets
församlade Stander, än den som nu begäres för
öswerlcsworne af den tappra Finska Armsen. Ihåg-»
kommen, mine Herrar! att om wi här arv lyckligare,
än denna, ty wärr, ifrån Fosterlandet afffiljda del, om
Fienden ej bränne wära hem, ej härjoi wära skördar,
rj stköflar war egendom, är det näst den Högstcs Nåd
vesta rappra wapenbrvders förtjenst. Der är deras blod
som förswarat oh , det är deras beundranswärda mod,
deras tapperhet som anwändt af kloka och rädiga Anförare
Utgjort ett wärn för ost: Hwad krafwer mera
wär tacksamhet, war heligaste erkänsla? Jag wördar
Stats - Utskottets ömhet för Rikets medel. Det
är hwarje Medborgares egendom, och gjort rätt ,
att med omsorg spara da fräga är om en Utgift,
de haswa fullgjort sin pligt, det tillhör nu Ridderska»
pet och Adeln, att fullgöra sin. Der är äswen lika
litet i war magt, alt upsylla hwad wi härutinnan vn,
skade, hwad wi borde göra, som det är ost omöjligt,
att till fullo ersätta veste tappre krigare alt hwad de
förlorat; Men åtminstone läcom ost göra alt hwad
rnöjelizcn wi kunna, för att wisa samtid och esterwerld.
!2Z2
Den 20 December.
att sörtjenstsn ar wärd Medborgares erkänsta, och att
swenffe Män ej äro otacksamma. Med den mäst inrättande
styrka, dc mäst talande skäl hestva siere tv are c
Män, Friherre prests, Herr /stcilerLreut/., H^rr
8cstuk2elLrsntrt, Friherre Liacil von lstokrein m. st.
yrkal detsamma. Ehuru litet jag skulle hofwa a it
påminna om wid ett sä sällsynt fall som delta ett undantag
gjordcö, kan jag likwäl ej tillstyrka ann. k än,
att, i anledning af de gjorde anmärkningar, denna s k
mätte Ztergä till Stats Utjkottel, äcföljd af de serffildte
yttranden som rörande densamma här förcwarit, samt
att jämte det Riddcrjkapet och ?socln härom underrättar
de Z:ns andra Ständen, den äfw.n anmodar
Stats Utskottet, att med ckt i möjeligaste matto, i afseende
pä RikelS medel, utstcäkt förstag inko mma, och
derwid anwända den största ffyndsamhet. Om R,d»
derjkapet och Adeln detta gillar, magar jag deröswer
Utbedja mig Herr Grefwe» och Landt - MarjkglkrnS
proposition.
Härtill ropades bravo.
Herr kast linan. Det listiga intryck Herrae
Generalerne Erestes och -väl-lLraut/sts Diclamitt»
sa billigt gjort pä Höglofl. Rivdcrjkapec och Adeln,
har hos iniz wäckt samma önskan som Herr Baron
/säelrvärci reda» yttrat, att nemligen desta dnla,Ilina
med de andra Standell mätte blifwa commun terrade.
Ä den andra sidan will stig allenast tillägga den önskan,
att SiatS-Ntjkottet niä finna utwäg att ku-uia förestå,
en summa, jwarande, om ej emot benna tappra Armäcs
förtjenst, åtminstone emot desi billiga fordringar.
För öfrigt får jag anhalla om ärerremist af Stats-Ut
skov
-
D-'!'. 2O D-tceniber. 12 5Z
ffsttttS B b rande med dr anmärkningar derwid blif
wik
gjerda.
Friherre hjortz, Hxel. Det wore af
mig öfwctflodigk, akt wilja kala i ett ämne, som af
flera warda Leda möler blilwik sä wal utredt. Jag får
allenast, under förklarande af min högaktning för StatsUc??otkck,
hwilkek wrsierligen ej funnit sta i belägenhet
att kunna tillstyrka annat än Dest memorial innehåller,
begära att detta Memoria! mätte återremitteras, och
tillika yttra den önvall, att när wi komma till gransta
ning as Rikets Pension- Stat, denna granskning dä
mätte göras med afseende pä wära Finflka medbröder,
och dctze ej sättas i jämförelse med Personer som kostak
Staken ansenliga summor, utan att hafwa för densamma
wägat lif och blod, eller lill sädana belöningar,
gjort sig pä annat betydligt sätt förtjenle.
Friherre kgjsrtL, ^roäi-jc. Dä jag läflar
med hwem som hälst, att dela de känslor Friherre
Wesell anförande i dag hos osi wäckt och säledeS
äswen instämmer i den sörcflagne propositionen om
cuerremisi af Skars-Ulssclrerö Betänkande, anhäller jag
iikwäl, att wid detta tillfälle äswen fä nämna till hugksmst
de Pomerffe Regementerne. De hafwa äswen
gjort sig förtjente as Fäderneslandet och deras öde är
ännu owisit. Jag anhäller att Riksens Ständer äfwen
mätte behjerta deras belägenhet.
Ropades Bravs.
Herr Grefwen och L andt» MarfValken
yrop-nerade, at» om Friherre thsrta inlämnade sin
I2s4 Den 20 Dttsinbcr.
motion härom ffriftcligcn densamma mätte till SttttSUtskottet
sä remitteras.
PiföllS.
Friherre 8ra6l von blolsrein, a>;höl!
i anlcduii-q as diScurtzerne, arr Stars-Ulfforrer mans
lil! Riksens Ständer öswerlämna Personele,pä I::dr«g»
»tings, och Eenädi-.-ngo-Srakci!.
Herr Uann sr x tjsrn a, ^ sira n anchelm,
ripläste säljande:
T-li Proroccsiek.
Af StarL»Urikortct? Betänkande' ongäende Officerare
»vid f. d. Finska Arntsen iiihäiirras, att da
SratS' Utffotree tjlistr-rtt, dl t de as dem, som hilksnruiit
och nu ärs tjenstlöfe, mage af Stars»,nedlcn njura
erpeetance löner och jämrväl en accords ersättning ester
AccordSrReglementet bör af Stars-medsen mgifwas, enär
de bliswa kill kjenstcr med löner pä Skal befordrade, har
Stars,Utskottet ansett de O fficerare, som med sine cr«
pccranee-löncr med döden afgä, like wara ti!! accordoersättning
berättigade i a,»'.>l sall, än om de lämna
efter sig Enka eller omyndige bani, i hwiikcn händelse
Skars, Utskottet medgiswit, akt billigt more, del dcsir
till veras uppehälle af Skars-medlen njöko sadan accocds.
erlärning tili godo; ?)den .ingående dc Officerare
som under kriget blifwtt dödffjukne, eller eljest »ned
boden afgä», sch j lifstiden till accords betalande för
den tjenst, de wid dödSkiman innehade, sätt upkaga
penninge lan, emot föreffrifwen och iukeknad säkerhet
i de», dcm, wid asgaendet ur ljenstcr,, tillsalla»,de ac
-
Den 22 December. 12x5
cords ersättningen, är nägol ntlätande as Stats-Utskottet
icke mcddelt.
Om des:.'. S t ttZ Utskottets Betänkande vförän,
dradt stulle tagas til! grund sär Riksens Ständcrsbe»
flru i delia, för O inre rare ,tpid f. d. Finsta Armeen,
fä wigriaa mål, skulle-följden deraf blifwa den, att
för de Osticerare som icke iämuac Enka ester omyndige
barn esler sig, skulle ingen acccrds ersät nina äga
rum, icke heller för dem som under kriget eller sedermera
aftidil, sch här i Swerige halma accordö stulder,
sou,, lili iängifwarens säkerhet rlstrvit i Kongl.
Krigs Collcginm i läntagarens accords-ersältning intekuade.
Me» alt detta icke instämmer med rältwisa
06) billighet, hoppas jag Herr Grefwe» och Landt»
Marskalken sami Högloft. Riddcrstapet och Adeln, witz
ett noggraune sakens öfwerwägande lärer finna.
Att as f. d. Finsta Arm^ens werldskända tspporhet,
sch med bifall, ända till beundran, ansedda ihärdiga
wälförhallaude under sista Finsta kriget hämta stäk
för Off-cerarnes rättighet til! aceords ersättning äfwett
i bägge sistnämnde salie» är icke af nöden, dä denna
rättighet är dem uti Författningarne utttyckeligen till»
erkänd.
Kongl. Reglementet angående accorderne i Arulsen
af den zo Julir 179g förenar uii §H. l och
6 skyldigheten att för kjcnsten wid desi tillträdande,
erlägga accord, med rättigheten, an dä den antingen
genom innehaswarens dödsioll, afsted, befordran,
flyttning eller hwad annan tillfällighet tom helst blifwer
ledig, erhålla accord; och Kongl. Förordningen af
d. iz Febr. r79Z, angående förmans rätt för för
-
12)6 Dcn 22 December.
sträckte penningar till Officerares tjeusteköp, «!ki do
dem, wid asgaendct ur ljcnsten tilsallande accoedee,
skulle hafwa warit en för allmänna egendoms, säkerheten
dm mäst stadeliga försatt,ring, om icke d.irng
rättighet äfwcn, wid de.ck)ändeflcr, dä ingen ellenea-'
dare warit, som accords ersättningen bordt becal.,,
Lkifwit af Regeringen sorgfälligt bewarad decrgeiism
alt accordsersättningar wid fadana tillälien alno
hliswit as Stgtsmedlen till w.sterböranve utbetalade.
Sadan är dea händelse som inträffat medelst
Finska kriget
Officerare. De hafwa en i Accords - Reglementet
grundad ostridig rättighet, alt, geno!:! den Regeringsförsorg
som denna försättning utgifwrt, erhalia den
tittords ersättuiirg som genom de.n mod dem, utan deras
förwällande inträffade särsttlde och för dem i flere asfrenden
olycklig ! händelsen, de i annan wäg nu itte
kunna förwänka; Och kä deffe grunder lärer He-y
Grefwen och Landt M-.rstalken och Högloft. Ridderstam
och wiseln med mig uplyst sinna, akt bade för
tem af f. d. Finsta Armöens Officerare som ännu
kelwa och äro tjensiiöse, och iämwäl för dem, som under
kriget eller sedermera med döden afgätt, bör ackords
ersättning enligt Reglementet af ScatS-medlen
utgiswas för dem as de sörre som erhålla cxpectance
löner enär de till tjenster mcd lön pä stat'warda befordrade,
men wid deras dödsfall om ladant dessförinnan
inträffar, och för de öfrige och sednare sä snart
»vederbörande sig derom anmäla, samt inlekningshasware
derwid nfuta accords ersättningen i contant eller
derest det icke kan ste, i de förestagne obligationerne
pä 6 är, men med löpande ränta lill del belopp som
deras
Den 2O December.
1257
deras innehafrvande > Kongl. Krigs-Cosicgium inrekuave
fö'-st'rlfningor innehålla.
Herr Grefwe» och L a n dr - Ma r sk alke n
gjorde proposition em äkerremitz af StatS-llrffoit-ers
Betänkande järnte alla berwid gjorde anmärkningar,
sm>t art lchchotttt »rätte anniodas att skyn.dcsamr inkomma
med nytt Färsing till Finska Armöens underhäll
i möjligaste matto sä tilltagit, att den dermed
kunds w -ra belåten; äiwenledes att Friherre öVrocies,
H-rr ^cilercrouLt/fts Herr 8aIiulL2ncr!,nt7.'s och Friherre
d>tsLi? Diäkamina med de andra StändcN Nisis
kommuniceras, samt stnteligen art Smrs-- Urskorret
sVullc anmoda? att kill Riksens Ständer inkonnna med
personakt pa Indragnings- och Bcnad.ttugs. Staten.
Herr Grefwe» och L ande,Marska lken
lilkännagaf, att hs» med de öfrige Ståndens Talemän
vswerensko unllt om ett svrsiag till anwoden tor Ständeus
Secreterare, Cancellifter och Waklörtjcning, hwilket
han un nille lära upläsa.
Ödmjukaste Memorial!
För art i anledning af Riksens Högloft. Ständers
bestnk, färsiagswis upgiswa antalet af sadan Betjening,
som undcr inncwarande Riksmöte gatt Slän»
den tillhanda och derföre böra af allmänna medlen nju»
ta skalig aflöning, hofwa underrcknadc Landt,Marskalk
och Talemän sammanträdt och ester behörig öswerläqg
-
i2;8 Den . o December.
ning i detta ämne, aufi-tt ost böra förestå följande Aflönings
star pä de grunder jom nedanföre widare finnas
wara anmärkte.
Hos Högloft. Ridderskapct och Adeln.
För Herr Riddarhus Secrckere.ren lsin.verstolpL
prviecteras i ett för a-t - R">r roco B:eo Sp.
5 Cnnc.llifier a l Ollkr 24 j?. Banco
om dagen, räknadt ifrån den I sistledne
Maji tili Riksdagens afstntande
Z:i'.
e Waktmästare a 24 fk.
Hos Högwöröige preste G.änvsr
HcrrSecrckeraren ^Im^visr iertsZralt lOOo R d:
Twexne Notarier för hwilka urföres
dagtracra-nente a l R:d. Z2
i Cancellist a i R:d. 24 ss'«
Line Waktmästare a 24 ff.
Lär wstllofl. Bougare-Stnndee.
Sccreteraren Herr Lagman peterson >
i ctl för alt » - ^ iQQQ
4 Canccllister a i N:dr 24 ff. Banco
om dagen
4 Waktmästare a 24 ff.
Löp Hedepwftc-« Bon-e^Standet.
Af
Den 22 december. . 12;9
Vice Secreterare
af Lsngl. Ma>:r i Leader Lonsiitrrerade
Häradshöfding'.! '/.gustin i ett för a!r 800
Borgmästaren LostnilLncksr , « 800
Vice Asvocar Fi'? .:en iäruss - - 820
4 Cancellister hwikk.-s trastem sure tolföres
till r N :d 24 st. om daae:: för hwardrra
4 Waktmästare a 24. H.
I afseende ra Hög'06 Riddsrst-sret och Adelns
Berfe,ling amuackeS, au här end st bliuvik till arfwo»
LeS undfäcnde uptagne dr personer, hwilkas biträds
i och för Rrksdags-göromälen oundgängeliaen fordrats,
och ak- bland den, salems icke innebcgripeS de», uti
Riddarhus Cancelliet, som af Ridbarhus.CaHan särskildt
aftönas.
Med Bonde-StZndcts Ordinarie Secreterare,
lärer der särskildta förhållande a gr rum, acr wid förra
Riksdagar den som dctta Embete sörcrrädt, derföre
blifmit belönk efter Kongl. Majus Esti Höga god»
finnande och följakkrligc» hofwa wi icke ansett lämpeligt
alt tvid detta tillfälle något wist belopp i egenskap
af arfwode lill honom foresta.
Vade mängden ost, wigren as de göromål, ssm
under detta längwariga Riksmöte inträffat, utgöra det
säkraste bewis pä den mösa Riks Ständens Betjening
i allmänhet mast haswa ospard wid expedierandet af
alla de frågor, som för,-konn»..', Och dä under bekrag»
tande af dc knappa klllgängar, hwilka för ber närma*
rande äro arr anwända till allmänna utgifter af alla
stag, wi icke trott otz kunna projectera högre arswoden
I26o
Ten 2O Occemb^r.
ä'i sorn nn bljfwit utförde, kunna wl listväk icke nnd»
ga akk härigenom wikoorda, hu-ul-,-'g i au'rende kill
den dyrher soni hä-e - ad a-u- farn-- euh-t-c, Stäudeus
vfwattuämnde '-Zerjcuiug, fastän dc-t sörrftsgua arswsdet
dem tillägges i-eke di, iwa sä belarne för den lid
och det areete de nyess.u, soia wi önjkat, r händelse
vmständighetcrne dcr rnedgistvlr.
O>n Riksén? Högloft. Ständers bifall til! detta
project göra wr ost desto mera -föriviHadr, som dä jämförelse
cmsiälles emelle,! de arsworen Bcrjeningcil tvid
förra Riksmöten unbtätt och dr sou, nu bluwir söreslagne,
jVal! nägsr lwistvcISmai inöjcliaen icke upkomina
om biilighctc» ai den r. nt' w! nn ytrak, och
hwilken härmed ösw.rlämnas till Riksens Högloft.
Sränders »olysta granffnimt, med der flureliga^ tillägg,
att dä aflöyingen blifwer faststäiv, torde i likhet med
hwad HWotreitS Ordförande henistLilt, rwä trcdjcdelav
deraf genast knnna till ^Beljeningcg utlämnas, samt
att dä staga uvstätl buruwida titheka,'»rugen deraf bör
fre qenorn Stars-C-mtoiretS eller 9Liksgälds,Werkets
försorg, lärer Riksens Högloft. Ständers Stats Utf?'otl
bäst wara i tilsälle att meddela »plysmng bwilr
-keneera utwäg four hä ukinnsir bör widlagas. Stockholm
den i6 Decenrbcr 1809."
M. /stnlrarsväcä fsacok TinZhlom
kandt-Marstalk Preste-Standets Taleman
bl.
dst. 8ckoan b.ars Olsson
Borgare St. Taleman. Bonde Ståndets Taleman
Reminteradcs till Slars-Utskottet,
Herr
Dm 20 December. 126 l
Herr Grefwe» och La ndt, M ar ska k?cn
gas afwen widare tillkänna, att i detta Förslag Riddarhus
- Fiscalcn, Riddarhus-Kammererare» och dc
2'»e Ordinarie Riddarhus - Cancelisterne, såsom de
der manligen as Niödachnö-Castan erhållit arfwoden
ej bliswir npföcde. Han hcmstälde derföre om ej RiddarhuS:Utskotket
finge anmodas alt med förstag till
arfwoden för dem inkomma, äfwensom med fikt Utlärande
huruwida Riddarhus-Cafian wvre i rjllstand, att med
»agot förskott biträda Riddarhus,Cancellietö Extra Ve»
tjening.
BisöllS.
Grefwe Os la Oarstis utbad fig härwid
sä göra den enda anmärkning, akt da Cancelisterne
wid Ständs Cancellierne här sunnoö upförde lill En
A:d 24 st. och Waktmästaren till 24 fi. önffade han
att Utskottens Notarier mätte crhälla i R:d 24 K:
och deras waklbetjeuing 24 st. i dagtraktamente.
Denna Grefwe vs Is Onräies erinran skulle
säsom en anmärkning ätsölja remisten till Statö»Ul»
skottek.
Herr Grefwe» och Landt«Msrskalke n
anmälte att Niddarhus-Utffottek inlämnat Herr Can»
cellie>9lädet och Riddaren vari Onsras ak Oeo^vlä?;
Adeliga Diplome, med tilikännaqiswande, alt han full»
gjort alia till Introduktionen crforderlige ^r-estauäs,
hwarsöre Herr Grefwcn och Landt,Marffalkcn be»
gärle Ridderffapet zoch Aveliis tilstand till haus introducerande.
Bl»
ZL62 Dcn 2V December.
Bifölls.
Och klef salunda Adeliga Mtcn ak I.eopol6
under N:o 2207 pä Riddarhuset introducerad.
Högloft Nidderskapet och Adeln åtskiljdes kl. ^ Z.
In 66ein krotocvlli
0. 8j>vsrLto'^s.
Thorödaaen den 21 December.
Plenum kl. ^ 10 förmiddagen.
UvlästcS följande 2:ne genom beftm as det Mällös!.
Borgare Ständet commnniccrade Diclawina.
1809 den 16 December beftöt Borgarc-Siändek
att detta anförande skulle wördsamr 06) manligen courmulnceras
dc öfrige rcspcctive Sränden, betygar:
P H. ketarron.
I sammanhang med hwad Herr Borgmästaren!
IIIlderZ andragit och hwarmed jag förenar mig i alla
hufwudsakeliga delar, torde det killätas mig ett widare
utredande deraf, arr den summa, som ärligen erfordras
för att i betydelig mohn förbättra Civile EmbetS,
och Tjenstemäns löne-wilkor, icke upstjger till del belopp,
att de ju icke med Skals-Werkelö u» reglerade inkomster
ffulle kunna blifwa att Ullga.
Den 2i December. ie6z
Uti dm urrättade ech uu af Wällöf!. Stänbek
öswersedde Riks»Sraten finnas efkerstrifne
Löne 2lnsiag Hela St :n ärligen.
Kongl. Swea Hof.NZtt , R:dr 15,859-
Götha Hos-Rärr - 12,2-6.
Krigs Hofrätten « 2,675.
Kongl. Maj:tS Cancelli.' » « 23,252: 8.
— — Kammar Collcgium - 25,558: 6.
StakS-Conroirec » - 8,766: Z2.
— — BergS-Collegium - - 12,995.
Commerce CsIIcgium - » 9,977-
— Kammar-Rättcn » » 15,247.
IustiliD R.visioncn - 7,334 t Z2>
Tillsammans 151,531: zo. —
Deremot är pä Allmänna Indragnings-Staten
Hpsördt till besparing wid personers afgång eller befordran,
utom 2,303 Tunnor 5 kapp. Säd i contantpenningar
307,899 R:dr Z9 ff. 6 r:st deraf pä Civil-Slaten
i penningar innebegripas 42,105 N:de
3 ff. 7 r:st.
Häraf syneS således att Stals-Werket för framtiden
kan winna fond för löne-förbakkring at de Em»
bets- och Tjenstemän, hwilka för ärcnderneS jämn»
och oafbrukna gang finnas behöflig-.
Wid hwarje Emketsmans asgäng eller befordran
winner defiurom Stats Verket genom föreffrifne inne»
hållningar altid nägon besparing af hwad i StatS»
Jörsiaget är upfördt kill ärlig utbetalning.
Om man gntagcr all af berörde lill indragning
siälde
Den 2i Deceinber.
siälde sinn nr a allenast ^:de! ärligen kunde b.sva,
ras genom asgäug och befordran, har derigenom ejler
g:ne ärs förlopp i Stars »Cssian bliswir en ärlig be,
hällning af omkring 61,500 R:dr, som äter under de
j2 älerstaeiidr arén, an widare ökar sig med 20,500
N:dr hwarjc är.
Om aflönings-anflaget-för ofwannämndc Publigns
Werk igl,Zgi N:d zo h. lill en början skulle för»
höjas med f:del 44,020 N:d lämnade delta tulssiott
ruwäg akt föröka PresidonterneS och Justities Canrel»
lcrerneg, Skars l och Rcvisions-Secreterarncs jämre
Kongl HosiRälternes och Collegicrnes Ledaniörcrs löner
med 50 pcorCent, samt de öfrige tillydande Tjen»
stcmänneilS med 25 pro.Cent
Gerna önskade jag att en lika löne, tillök»
ning pä en gang kunde ske för alla, men dä sä»
dant skulle möra nya swärighercr och ändamälet af
der hela derigenom förfelaS, är jag med Herr Borgmästaren
Ollberg ef den ranka, att någon orättwisa
ej företer sig wid en sä bej^asfad olika tillökning i Ledamöters
och BctjeningenS aflöning, emedan de senare,
som stadde i yngre är, tjena för upkomsi och befordran
, rinder tiden äga tillfälle att ätaga sig cnffildes
kommisioner, hwilka gjswa dem en särskild inkomst;
deremot de sörre i allmänhet, genomen Ledamots beställning
uppnatt högsta malek för befordran och wid
en tilltagande alder böra njura någon proportionerad
större förde! för en flerårig möda i Statens tjenst.
I mängfaldiga är har klagan öfwer EmbetS»
männcnS offäliga lidande genom för knappa och för
nödtorftig bergning otillräckliga lönewilkor blifwit förd,
ali»
D-'N 2l December. !26z
aldrig motsagd, luca eck skrid stadna t med beklagelser,
uran arc man widare paiäukt au afhjelpa del onda.
Da man af upjagade wampriser nu mera än
tillförne äger full,Mg orsak art med alfwarlighet taga
denna sak rrkr något meeklisst afgörande: dä wärswade
Milir-rire Srakerne as Leita j?äl bkifwit tillökce med
43,020 N:dr ärligen, och dä Riksens Ständer tvid
denna Riksdag i flere afseende!, söka att med rällwisrr
behandla alla förskämmande wärdiga föremål för Deras
omtanka, wagar jag hysa den' förmodan, ctt detta
ämne icke eller bemöt-s med kaliflnnighet, uran akk
Wällofl. S-änder räcktes haröfwec infordra Högloft.
Stats Utff'orkets urlakande, samt inbjuda de öfrige Respcctive
Standen atk i remifl härom instämma.
Enligheten med det af Herr Radman l.gnstber§
den i6 December 1529 hos Borgare.Ständer upläste
anförande, intygar:
st. !stl. ?ersr8t>n,
i8c>9 den 16 December beftöt Borgare-Stan»
det att detta anförande ssulle wördsamt och wänligen
cvmmuniceras de öfrige Respective Ständen, betygar:
st. kch ketsrson.
Sedan af det nu granffade Stats, sörftaget är
Uplyst, att urgistcrne för hwarje Stat blifwik med
den rundhet beräknade, att nägon brist för de uptagne
bchofwens fyllande ej kan befaras, utan all deremot
ärligt öfwerskolt, om icke af alla åtminstone af de
fleste päräknade anslagssummorne skäligen bör kunna
Fjerde Bandet N:o 8r. för
-
1272
Dcn 21 December.
Af d.k Betänkande som Högloft. Allmänna Besvärs.
och OeconomtL-Utffoktek afgiswit, i a: led ung
af dit remilteradt förslag kill ändring och förbättring
af Fvrsuttningarne rörande Bäk och Lot^Inrättningen
i Riket, wilk det synas som Högloft. Utfforter öwar»
ken behörigen uptagit de egenteligcn lill ämnet hörande
frågor, eller om asfigken med remisien deras gjort sig
Vet begrepp, som mod förhällandet karr in stämma.
Uti de: Memorial, hwarigenonr fragan om defie
författningar först wäcktes hos Wälloft. SrandekL
Plenum, blefwo följande sfä! ftamstälde: -nämligen,
cal Lote» och Bak-afgisler wero Lkagde till högre belopp,
än »rerkeijaa behoswel fordrade, och handeln således
onödigtwis betungndrs; atr öftvörlkortst af Lötsweden
blefme anwLndt till bestridande af utgifter,
fom nied Inrättningen icke ägde någon gemenffap;
att afgifterne i allmänhet wörö ojämnt och illa fördelade;
att en del Bakar wörö uplarne till enlkjldes för»
män, hvarigenom fondens tillhöriga inkomster minskades;
alt Städer scm haswa egen LolS- och Vak-Ja»
rättning beswäras med deltagande i allmänna aftzifterne;
att Lotsar icke haswa nödig utkomst, ehuru fonden
lil! deras nndekhäl! och asiöning är mer än tillräcklig
w. m. E»wl desse med handlingar styrkte och af erfarenheten
updagade owedersägeliga sa»ningar, warder
witzerligen en fruktlös möda, att sa omständligt som
stchtt söka bcwisa att 1798 ars LstS-Författning såsom
med mycken möda af kunnige personer upsatt, mäste
wara en felfri handling, äsweusom den undersökning
huruwida Lot^.afgifterncs förhöjning har större eller
mindre förhållande till den under tiden skedde stegring
i warupriserne, om ock, som man likwäl lwiflar,
nägra päliteliga data ffulle finnas, för att bestämma
der»
Den sr December.
detta förhållande, icke lämna minsta underrättelse hu»
ruwida Locsrafgifrernc, sa höjde de nu aro, hafwa
en Ulli^ prcporuo!! ri!I ändamälcc alt underhalla in»
räkkningen, och hwilken proportion här är hufwudfra»
a.ii>. Aik Lo:'ta>:an är risitigt uträknad ester -vrsledecucs
längd, samt Fartygens an och djupgående, är
cn ämne hwmom nago: kwifwel, mig weiterligen, icke
ännu upstält. Ett sadan! Docnment ka>r, såsom Tariff
elier Taxa bcräknadt, w »ra ct! mästerstycke af fel,
fri ealcule» Ulan att ända äga billighet i principen-—
fstffottekr förstag art Lots-asgisten kunde proportioneras
ester ol-.ka laddnings wärdén, skulle blott leda
kill »agon förändring i Taxans colnmncr, hwarigenom
likwäl de misttag som förekomma i sjelswa LotS.-För,
ordningen hwarpä Taxan är grundad icke i någon
mohn blefwo rättade; Och om ffyldigheken alt erlägga
Båkafgift endast mätts esler resandes behof af Bakar
och prickar, sä skulle wa! aldrig sjöfarande, som hafwa
egna Bäkinrättmngar i de fanvakten der Se segla
äläggaö afgift lill Bakar i fanvakten, som de icke be»
söka, hwilket likwäl nn inträffar, att tyngden af förhöjde
Lots afgiffcr skulle salla waruköpare till last, gör
icke förhöjningen mera raltwis; läoondes en hwac nog
känna att dä förhastandet emellan tillgängen pä waroc
och köpares behof är enda grunden till prisens stigande
ester fallande, en höjning eller minskning i Lots,
ofgifkerne, icke annorlunda än medelbarligen genonr
widlöskig omwäg, skulle pä deste priser medföra någon
werkan, hwilken ock alrid mäste uleblifrva i de hän,
delser da fartyg gä med ballast, och de ända äliggan,
de Bäk- och LotS-afgifter icke kunna pä nägra waroc
fördelas, äfmensom dä Kronan till Lots-inrättningen
icke bidrager annorlunda än genom nägra sä hemmanLör
hwilka Kronans egna Kartyg fritt lotsas och Se
r«s
is68 Den 21 December.
ra mognade, dristar jag dock i förlitande pä mitt
SländS och Dest rcspeclive 'Lied-Ständers ädelmod,
wördsammast lörcstä, att, jaiom upmunkran för denna
Betjening, betz löner med 2; procems tillökning mätte
förbättras, och hwartill endast ffulle ärgä 4,588 R:cc
ja att hela ärliga löne»liUökningcn för osman upraknade
Slam komme art ulgöry 2§,z88 N:dr Banco.
Om Nationens krafter
presentanters »välgörande tänkesätt, twiflade jag icke,
akt ju hela den penninge lönkagande Embetsmann»
Corpsen ofördröjeligen finge hugna sig af en allman
löne-tillökning, som, beräknad esker osman antagne
grunder, blott skulle fordra en summa af uiigefär
50,osc> R:dr, dä äfwcn deruti moro inbegripnc Kongl.
Kammar-Rätten och Krigs »Collegium med dertill hö»
rande Sjö »Förwalrning om hwilka twenne senare
Werkö förbättrade organisation, i anledning af Herr
Ofwersten och Riddaren Friherre Höökväräs till
Högloft. Skats.Ulffottct ingisne och med Dest tillstyrkande
derisrän till de respeckive Riks»Ständcn remitterade
förträffliga memorial, jag underdänigft wägac
hoppas, alt Kongl. Mast drager den nädiga omsorg,
att dcrwarande, för »verkelig tjenstgöring behöflige Ledamöter
och Betjening af Werkcns gamla fonder kun,
na erhälla nödig löne-förbätlring, äfwen som jag wägar
tro, att, dä nya Upbörds- och redowisnings. sältet
betydligen ffall sörminffa Kongl. Kammar. Rättens
göromål, sadan reduccion af arbetande Ledamöter
och Betjening äfwen i detta Werk ffall kunna »verkställas,
att af d.st succefiva behållning erforderliga
löne-tillökningar äl de qwartvarande kunna meddelas,
men för rnsinnandet as en sa ringa summa, som den
jag här osman wagal förestå, dä nägon tillökning uii
L e» 2i December. 1269
dck projekterade bewillnings- beloppet derigenom icke bere»
t.!! , lior jag eli cngdigl och ädelmodigt, ehuru as olyckan
rju>l sSradt, solk ej etc enda ögonblick bör wara
roiurädigt.
Wära Stars anslag hafwa, i afseende pä wära
t'! -gängar, u-i siere andre omständigheter, ej warit sä
k .ppa, och ;ag önskar art wi ej mätte göra ostffyldige
kiil den förebräelsm as wäre medborgare, atl wi
lämnar de angelägnaste behofwer utur ögnasigte. Ikland
detze är det wisterligen wigtigast, alt de, som
genom sild nit, sina kunffapcr, sin redlighet, sina 0-  swikeliga dygker, ffola bcwara wär wälsärd till lis,
ära och egendom, äro skyddade — ätminstone för nödens
bittraste firsöljelser.
Enligheten med Herr Borgmästaren Allbergs
den 16 December 1809 hos Borgare-Scändet upläste
anförande, intygar:
I-I. ksterson
Ridderffapet och Adeln instämde med dek Wäl--  lofl. Vorgare.-Srandel i desta Memorialers hänwisande
till StalL-Ulffollet.
Uplästes följande genom det Wällofl. Vor-»re,
Ständers nllätelse communicoeade Diktamen.
1809 den 28 Nowember uti Borgare-StändstS
Plenum upläjst, och Författaren tillätit att häraf lämna
de öfrige Respeotive Sländen del; betygar:
5. U. rvrrson»
Af
IZ66 Den 2i Decenrber.
förmodas, wägar jag äter wördsamt pakalla Högädle
Herr DirectcurenS, Riddarens och Talemannens samt
Högtärade StändetS ömaste upmärksamhet kill ekl ainné,
som uri detta respective Ständ, jag förut »ägo»
gäng widröcl: Det är penninge löntagande Embctömänncns
löningkwilkors förbättring.
Uti Rikets närwarande betryckta tillständ, were
Let tilläfwcntvrs förmätir att wilja förestä en allmän lö»
rie-förbättring för alla i Riket warande penninge löntagande
Embetömän, ehuru man mäste mepgifwa, att dä deras
löner ester stat för anständig utkomst äro högst crillräcklige,
de alla borde njuta lika rätt. — Jag inskränker
således min petition enl ast till de wigtigaste
Embeten och Tjenstcr, sädane som medföra Domarc,
besatlning och answar och hwilkas göromäl äro säbe,
skaffade att de hwarken kunna eller böra medgiswa någon
sä kallad bi,»äring, eller förtjenst as annan sysilc,
sättning än del innehafwande EmbetetS redliga och ni,
riska söcwaltning.
Af sädan egenskap anser jag wara Hof- och
JustitiX-CancellerS samt Stats-Secreterare Sysilorne
samt LedamötcrneS uii Kongl. Masts Nedre Justilia
Revision, Rikets HostRäkter och Collegier. Utom
Le förstnämndes äro lönewilkoren för be öfrige 700
R:dr för vice Presidenter, 6oo N:dr för Revisions^
Secreterare och Räder, samt 422 R:dr för Asicsiorer.
Man behöfwer icke bedöma besia löners otillräcklighet
efter waruprisernes nu warande stegring och myntets
afkagande wärd?. Wi, mine Herrar! fon> snorr i
atta mänadcr lesivat här i hufwudstadcn, behöswa blott
gagna war egen erfarenhet för att finna, huru aldeles
omöjligt det är, a», med bibehållande as nägorlunda
ari.
Den 2i December. 12Z7
cinsiändighet och dek yttre anseende, som Embetets-wärvighet
fordrar, af dylika lönesummor för cn enda person
öfwer aret subsistera. Ännu mera otillräcklig skall
«n sädan summa wara kill underhäll för cn hel famille,
hwarS öde Medes mäste blifwa högst miserabelt.
Icke såsom er, fullständig hjelp, ulan endast såsom
ett tvedermäle af den goda wiljans seger äfwerr
öfwer den inskränktaste förmåga, hemställer jag derföre
vm icke 50 procents löne-tillökning kunde anfläs at
Stats Secreterarne samt Ledamörerne uti Konungens
Nedre Revision, Swea och Götha Hof-Rätter, jämte
Kammar- Commerce- och Bergö» Collegierne samt
Statö-Contoiret, hwilken löne-tillökning ej komme att
utgöra större summa, än 20,800 R:dr Banco Specie.
Berjeningens wilkor wid Nytznämnde EmbetSWerks
Cancellie och Fiscals Expeditionen, torde afwen
böra förtjena någor behjertande, ehuru deras omständigheter
i de fleste afsecnden äro bättre än LedamöterneS.
— Deras tjenste > utöfning hindrar dem gemenligen
icke ifrän befattning med commitzionec och andrcr
yrken, hwarigenom deras inkomster kunna sönnerås rist
den grad, att de sällan söka befordran inom det WsrL
der de tjena. — Ehuru ett sädant förhällande i sa
mälto är skadligt, att'EmbetS°Wer?en derigenom kunna
komma alt lida brist pä skickelig» Ledamöter, hwilkas
lediga rum i stället till att syllas as sä till sägan»
des inom Merker upfostrade subjecter as Betjeningen,
i följd as sadan sakernes ordning, skola intagas af
osta okunnige och wid rjenstgöringen altid owane parvenuer,
hwilkas första merit således blir en snäll saklningsgäfwa
att lära sig göra den tjenst, för hwars
Utöfning de redan, wid enmlagandcr deras, borde wara
-
gagna Bukarne, men alia öfrige omkostnader bestridas
af enskilde personer, Utskottet icke torde hast tillräcklig
anledning till det yttrande arr Lots och Väk.-Jarätkningarne
nudcrhällas genom publiquc älgärb; och
behöfwer man blott läsa Kongl. Vrefwek till Usni-raliters
Collcgium af de» I2:te Iuin r: 1757, för <m
härom fä en annan öswertygelse. — Lärandes dc kostnader,
som kunnat ätgä tili CbartX - Werket, lrka
litet som andre as Lotsmcdlei! gsorde utgifter förändra,
den.sanning, akt af nämnde medel finnas öswersrott,,
som äro till Skars Comoim astäninade.
Den tanken att Lotsmedel kunna lika som Stars»
medel anwändas till allo. allmänna ändamål uran åtskillnad,
more af sä mycket mera cstertäiikelig följd,
som derigenom alla occonomiika inrättningars bestånd
? alles i äfwemyr, ty med lika skal skulle af Brand,
rfäkringens, Ie'rn»Contoirers och Sjö-Afiurmieenö;
fl. fonder, öfwerskotlen blott genom ett penndrag.
dirlifwaS med Stats, Werket såsom del ock redan
isolt med Manusactur-Fonden.
Hwad Lots-och Bakfonden angär förtjenar det
således afl upmärksamhet art undersöka huru berned
är förfarit, för att kunna stadga , hurn för fram»
Uden mä föcbällae.
Man wet nogsamt att Stats,medel utgöras af
efla undersåtare uran ätskstlnad, esser den proportion,
rom egenskapen as Medborgare mstakar, dä deremot
LotSmcdlek, oberäknad! denne alin anna andrs, i ur,
skylderne, u,'ga endast af S-keppS-Redore och befraktare
, hwilka således skulle framför andre under särare,
lunna bfifwa flerfaldigt beskattade i den mohn man
under
Dcn 21 Damber.
I27Z
n d.7 sken af behof för LokSinrätkningen, kunde höja
, algi sterne r-.li förmän för Stars-Werket, hrvars brister
pä ena stället kunna, ester OcconomiT-UlskottctS tank',
sylia.!; med bwad som finnes pä ett annar. Man
gör sn; likwäi försäkrad a,r Högloft. Stats , sltjkottet
wid syile-ttder af sädane brister skulle anse en närmare ur«
skillning af medlen dertill nödwändig. — Den höga
rättighet Riesens Högloft. Sländcr icke blott i stöd af
Grundlagen man äswen i följe af sakens natur inneha
sw a , att anordna om Stars-medlen, uplyser icke
feägan hurriwida Lots-fonden hörer till nämnde medel,
och är med dem till alla allmänna behof lika
anwändbäc; och ehuru Högloft. Stats. UttkottctS befattning
med denna fräga, som heik och hällik rörer en
oeconomisk inrättning, mäste föresätta en föregående un.
dersökning af OeconomiX.Utskotlet, torde dock icke något
hinder möta att häröfwer begära Stars-Utskocters
yttrande, me» som i anseende till hrvad redan emot
OeconomiX.UtffottetS Betänkande är anfördk, och som
deruti defiutom icke upkages eller widröres den gjorde
hemställan angäe/ide sä wäl särskild styrelse för LotsWerket
som dest sörwaltning och reviderande, det
Wällofl. Sländcr icke lärer kunna samma betänkande
osörändradl antaga, altsa och ehuru man nogsämt ka»
finna att Oeconomiee. Utskottet swarligcn äger lid och
rådrum att omedelbarligen Utarbeta förslag till ny och
förbättrad Förordning angående Bak» och Lots-inrättningen,
hwarlill älwen kan erfordras sädane särskilde
kunskapsgren ar, som ligga Utom Utskottets ämne. likiväl
och som för upsyllandet as der Allmännas önskan,
more rifträckcligt vm hsrskottet meddelade förslag om satt
och ordning att genom särskild Comitöe hwaruti äswen
Skepps, Redare genom Ombud skulle medarbeta
«n sadan Försakmingens förbättring »verkställa, sä an»
häl.
1278 Den 2i December
Jag wagar derföre ödmjukast foresta, att till
Högloft. Lag-Nistottet samt Ailm äsma Befwärs- och
O conomise-Urstottet mä updragas akt genomgå dest»
Balkar af allmänna lagen och antekna de Milen
hwilka såsom vcconomista författningar böra frän civil
och cnmimnal-lagar stiljaö, samt att deste Utstort,
sä widr de till Riksdagens flut medhinna, ma ut,
märka de författningar och föreskrifter, hwilkas uphäfwande
more för det Allmänna nyttigt, samt upgifwa
de förändringar, som uti de öfriga borde ste.
Ehuru widlöfkigt ett sadant företag kunde synas,
tror jag likwäl, att det kan bade fort och latt
wcrkställas, dä de flesta as ifrägawarande författningar,
i mitt omdöme, äro af den beskaffenhet, att deras
uphäswande är bästa sättet till deras förändring.
Men om nämnde Utstött icke under nu påstående
Riksdag medhinna en sädan granskning, torde
De åtminstone upgifwa och tillstyrka något fält akt bereda
och Utarbeta en plan härtill, för att, såsom en
Riksens Ständers underdänjga önstan öswerlämnas
kill Kongl. Mask, as hwars uplysta omsorg för Landets
sanna wäl, man detzutom med Ml wänkar alt
erhälla författningar som dertill bidraga.
Riksens Ständers Ombudsman Har enligt Re,
gerings-Formen sätt sig till en del updragen den befattning,
som nyst är nämnd, men widdén deraf torde
likwäl fordra biträde för honom derwid af kunnige
män, antingen af Kongl. Masil eller Riksens Ständer
tillsatte.
Det andra kefordringömedlet, som jag »swan
lchnnr
Dcn 2i December.
1279
nämnt för jordbrukets och allmänna hushållningens up»
komst är det, hwarlill jag wägar bifoga ett sörstag.
En wärd Ledamot har längesedan under denna
Riksdag, uti ett till Högloft. Rldderffaptt och Aoel»
ingifwit memorial föreslagit inrättning af ctt LandthuvhallningsCollegium;
men ehuru jag med honom
är ense om dest hufwudsystemäl, jsKbrukets upkomst,
äga wi likwäl olika begrepp om rätta sättet och medle»
att winna detta syftemål.
För att icke öka längden as detta memorial,, har -  jag särskildt bifogat ett utkast kill projecr för inrättning
af större och mindre Hushällsställskap, öfwer hela
Riket, hwilket jag anhäller mätte, jämte memorialet,
till Högloft. Allmänna Beswärs- och Oeconom»-  Utskottet remitteras.
Jag har icke kunnat tilltro mig äga nog insigter
för att upgiswa ett lill alla delar rigkigk förslag till
nämnde inrättningar, eller att såmedelst wägkcda UtfPotters
uplysta omdöme. — Min afsigt har blott warit
att ungefärligen wisa, huru ett fädenl förslag kunde
och borde werkställas, samt att upgiswa grnnddraZen
dertill.
fs. jVlMnerstam.
Kongl. Breswst den 22 Februari 1742 förklarar
nödwändigheten att j hwarje Socken utse och wc'
ja ctt wiftt antal förnuftige och bepröfwade L-?
hushållare, som kunde rada och styrka de öfrige Socknens
innewänare uti det som bäst och nyttigast pröfwas:
Och wid 1771 äcö Riksdag Utfärdades äter
12^6
Dcn 2i Lccenrber.
kända sanningar att Utbedja miq Högloft. Ridd'1?'-  pek och Aoelus uymärksamhxt wid der äun,e hn-arpa
jag skulle önska att närmare kunna fäst', dea.
Till dek stora ändamalek att urwidga hage-, och
en nial beräknad omtanka pa jordbruket, och alla yrken
som sta uri ett nära sammanhang verme o, fordras i
mia kanka blott twänne högst eakla incdcl, nä-'ligen
akk losta alla onyttiga band, som s,altra den enskilda
fliken och friheten, att pä fördelaktigaste sätt anmanda
sin jord och sin förmögenhet, samt att för hela Riket,
för hwarje Län särskildt, kill och med un hwarje
Socken inrätta Sällskap as kunnige och nitiske mae.,
hwilka med kännedom af sin ort och egen erfarenhet
äswen borde förena kunskaper i allmänna och enskilda
hushållningen.
I afseende pa det sörsta af desta medel har jag
den öfwcrkygelsen, att blott en allmän oinskränkt fri,
het att a invända stna kunskaper, sin werkfamhet och
fia förmögenhet, utan att störa någon annans lika
ividsträckca frihet kan, uti alla möjliga yrken och nä»
ringssang bringa individuerne i en Stat till en fullkomlig
kännedom af sina egna, och som en följd der»
af, äswen af Skakens högsta fördelar.
Allmänna Oeconomiika sagar och författningar
Uti ett widsträckt, kill jordmohn och öfriga beskaffenhet
sä ombytligt land som wart, mäste nödwändigl bl isma
högst ostillkomliga, felaktiga och ofta aldeles icke antväudbare.
De sä som äro nödige, böra blott gifwas
för särliilde orter, endast innefatta stadgander, som
leda kill allmän ordning och säkerhet, ictt: föreskrifter,
för
-
Den 21 December. 1277
förbud och befallningar för enskilde om sättet, huru
de fä elier icke fä anmanda sin egendom.
Genom underwisning om sina sanna fördelar,
om okända nyttiga sätt att sköta sin egendom, skall
den enskilde hushållare» bringas till ett klokt omvändande
deraf. Men han skall aldrig genom befallningar
och förbud rwingas tili det som gagnar och
afhällas frän det som skadar, egentcljgen endast honom
sjelf, dä fräga är om desi enskilda förmögenhet.
Det ligger desiutom nog mycket i mcnskliga lynnet
att öswerträda förbud deni man icke gillar, och
man kan ibland mindre uplyst sol? antaga, att de
ofta wcrksiälla en misihuöhallnings åtgärd, blon derföre
att den är förbuden, dä de, endast ledde af om»
lankan pä egen fördel, icke skulle hasma begäll samma
m isiko g.
Dä likwäl en närmare granskning as wär allmänna
lag, och wära otaliga, hwarannan ofra motsägande
och icke werkställbara författningar i Len allmänna
oecvnomien, är af en större omfattning än att
den kan uti ett korrt memorial »plogås, minst dä Författare»
icke äger alla de kunskaper, som fordras sör
att deruti ingä, sä är det blott en yttrad önskan, alt
tesie författningar mätte öfwcrscs.
Enligt Regerings-Formen äger Kongl. Majit
att afgöra srägor som anga Rikets allmänna hushållning.
— Till dctza höra åtskilliga stadgandrr mi Allmänna
Lagens Byggning» och Handels-Balkar, hwilka
pä Jordbruket och flere näringar hafwa cit wigtigt
inflytande.
2ag
1274 Den 2i December.
haller jag att mi kill Wallof!. StändttS gunstiga Zs»verläggning
marke framställas propostrion. Gin icke
detta ärende med crllhörat-de handlingar bör
äterfärwiiao kill HLZlofl. Allmänna Beswärsoch
Gccc-nnmrse.- Ucstouec, att veräfwer nytc
betänkande c.fgjfwa, samt ett exemplar af
handlingarne astämnas till högloft. Stars,
Utskotter «är att i den -zmständigbet ch:> ansetts
i någon mohn röra Glats-werkeL nied,
dela Dest yttrande; rch korde vetta af mig nu upläste
Memorial fä kil! Ve öfrige Ständen åtfölja.
Stockholm den 2g Nowrmber 1829.
tt. kjar.
Enligheten med Originalet intygar:
I. tt. peterzon. '
Uplästes ekt af Herr ^kmnerStam, lscrksn, itp
gistvik Memorial, sä lydande:
Wördsanit Memorial!
Wtt Jordbruket mi wart, likasom i de fleste lander
är och bör wara hufwudkällan för National wälmåga,
är en sanning lika ostridig som den, att wi
ännu äga oberäkneliga tillfällen för nyodlingar och
förbättringar « jord, som hittills legat aldeles »fruktbor
eller warit ilka Eött; och da man nied skäl beklagar,
att wi ärv andra länders innebyggare uuderlägSr.
e i detta fall, ma wl likwäl med tilifredsställelse pä«
minna ost, au genom ett klokt begagnande af Vesta
Den Li December.
I27s
tillfällen, w?>r churu till gränsorne minstkade Stat kan
bnugaS kill en höjd af inre wälmåga och styrka, som
hittills knappast warit päränkr.
Mt cn utwidgad bandel lifwar och ökar rärele
fen inom landet är otwifwelagkigt och art Mamrfacmrer
sch Fabriker ars för alla Lauder nyttiga, kan icke
eller bestridas; men att genom allmänna upmuntrmgar
och understöd samt genom trvängS-lagar uphjelpa dest»
bi näringar, och akt deremot lämna hufwnd-iiäringttr
eller jordbruket utan upmumran och biträden, tryckt af
en mängd förbuds- och andra twängSckagar, kan icke
wara nyttigt för »agot Land: Och ty wärr! har debra
felaktiga oeconomijka fystemc, under en läng tid
hos ost warit radande, om annars man kan säga att
»agot systeme blifwit följdc uti wära Författningar.
En Slars wälständ ökas icke altid derföre att
folkmängden tilltager, men den senarcs tillmark blir
en säker följd af ökad wälmåga genom jordbrukets för»
bättring och deras tillkommit öfmerflöv pä lifsmedel
Alla näringar som teism as inom en Srak, äga
af samma ffäl,-som Statens Medborgare, ratt kill
lika ffydd och frihet. Upmunrringar deremot bero as
dens »välbehag som lämnar deni, men Statens nytta
fordrar, att de hälst anwändas pä den Hufwud-närmg,
som utgör grunden för Statens styrka, och sedan i ett
klokt förhållande delas emella» alla yrken. Aldrig bör
den ena näringen uvhjelpas pä den andras bekostnad,
och. minst bör hufwud-näringen sakna det nnderstvd
som lämnas ät bi-näringar.
Jag skyndar ifrän Vesta, nu mera än förr, er,
känr
I2ZQ Den 27 Deceigibcr.
ett Kongl. Circnlair-Vref of den 9 December, om
Landtbruks Sälljkapers inrättande uti Sscknarne,
hwitket äftvru mri Kongl. Kanuuar- Coklcgii Rclalio»
af är 1776 högeligen bliswit tillstyrkt.
Om detta kommit kill werkjMighe» nagocstädes,
är dct Äminstone blott pä fa ställen. Mea den mr
Kyrkolagen söre skrifne inrätr.ring as K mko-Räv eller
Socknens älste uri hwarje Förjamiiug torde i de fleste
orter finnas.
Uri äldre författningar ars således flere förer
skrifter lämnade för inrättning af Hur-Ms Sälljkaper
uri hmarje Socken, och kan handa skulle bade desta
författningars ändamäl och Kyrkolagens föreskrift däst
upfyllas, pa särr härefter förestås, nä ml.
Uri hwarje Församling eiler dä twsnne mindre
Socknar inom en liten kreig belägne utgöra ett Pastorat,
böra Socknemännen ä alimän, 14 dagar sörUt
pä Predikstolen lyst, Sockn c stäm ma wäija ibland sig
ett eftcr Församlingens storlek afpasiadk antal inom
Socknen boende jordägande män, för alt utgöra de sa
kallade Socknens Älste eller de Äldres Räd hwaruli
Församlingens Pastor och SchMrace, der sadan fin>
nes, alli» borde wara sjelsskrisne Ledamöter. Delta
Sockne-Nad, Hushålls»Sälljkap, eller hwatz namn
man deråt will giswa, borde hwarje Söndag och oftare,
dä Ledamöterne ansägo tzel nödigt, samlas pä
Högtidsdagar ester GudStjenstenS stur: Och de skulle
zämte besörjande af de Kyrko-Radet uri Kyrko-Författningar
älagde skyldigheter haswa till hufwndsakeliZa
föremal:
i:v
Den 2i December. 1281
i:o Alt samla upsySningar om tillståndet as
hushållningen inom Församlingen samt om möjliga
och nyttiga förbättringar och ändringar deruti; medde»
la dcfia uvlysninqar ät hwarannan, öfwerlägga om de
pä detta sätt wäckte frågor och ibland sina Sockneboer
söka utbreda kunffap och underwisning uti jordbruket
och alla de näringsfång, hwilka inom Församlingen
idk.^ö elser med fördel kunna idkas.
2°.s Dä en gang den högst nyttige inrättningen
as Soekne-Scholor blir allmän och der sädane redan
finnas, böra de, vä ofwannämndc sätt, of det allmänna
förtroendet sanik öswertngclsen om deras redlighet
och uplyöning walde män, jämte Pastorerne
haswa öfweeinseender wid dctza Schöler, för att såmedelst
genom egna efterdöme» kunna werka och genom
cn nära rillsnn rvaka öfwer ungdomens bildning
kill sedlighet och öfwer meddelandet af kunskaper aspassade
efter deras yrken och lefnadssätt.— Delta förtroende
skulle äfwen gilwa ät defie män anledning att
meddela, och ät deras Socknebvar böjelse och begär
att söka hos dem räd och uplysningar uti deras hus»
hällning och andra för dem wigtiga ämnen, äfwen»
som de senare skulle ät de förra öfwerlämna afgörande!
af mindre twister och stridigheter, dels efter anta»
gande byordntngar, dels efter de sä>unda altid till handa
warande gode männens urstiilning och jämkning, Hwarigenom
sädane twister ofelbart skulle till större delen
minskas och förswinna utan kostnad, omgång, och
omstols åtgärd och såmedelst de aldra enklaste och
danske närmast till ändamälet. ledande Förliknings,Mälker
upkomma.
t
Denna inrättning, hwilken pä sätt förut är wiFjerde
Bandet N:o tz-. sadr
1282 Den rr December.'
fädt, Htifwudsakelrge» icke är ny utan grundad pä as,
driga wanor och gällande författningar, rsrds enlig;
delta förslag, fa den mäst enkla och namrliga sam^
mansättning. Den blir utan kostnad, sa framt icke
Socknens mnewänare, någon eller flere ibland dem
wille för goda och nyttiga ändamål göra tillstött. , De-z
blir ula«l andra »noder och sörbitideiser än de som ftiwilligt
ingas och sadane akt hwarje wältänkande Medborgare
bör finna e» sann tillfredsställelse, att ätsM
sig dem. Den blir för Kyrkohcrdarne ett kätt och säkert
medel, att förskaffa sig sine Åhörares tillgiswcichet
och förtroende, och ait derigenom sa mycket tviflare
tvärka bade pa deras moraliska bildning och rimmliga
ivälständ. Den stall närmare fästa sambandet och
förtroendet emellan medborgare, hastigt göra enskildas
kunskaper och erfarenhet nyttiga för det Allmänna och
skyndsamt bidraga, till utrotande af okunnighet och fördomar
af alla flag, samt till den allmänna wälmägans
och trefnadens förkofran.
Läne-HushallSkSäljskap.
Rikets indelning i afseende pa inre styrelsen uti
Län föranleder till uprättanver af de större HushällsSällstaperne,
särskildt inom hwarje Län.
Landshöfdingen, inom Länet boende Ledamöter af
Patriotiska Sällskapet och Wetenstaps»Academien skulle
deruti wara sjclfstcifne ledamöter, likaledes Häradö-höfdingar
med Donusagor innom Länet, Lands-Secreteraren
och LandSKammcrcraren derstädes. Hwar och en innom
Länet, som gas eu wifl utsatt summa penningar till Sällskapets
Cafla wid defl sörsta inrättning, skulle der äfwen uran
wal blifwa Ledamot, detza salunda tillkomne Ledamöter
Den 21 December. i2§z
skulle äga räll att förestå och wäija de öfrige Leda,
»Sterne kill ett witzr antal, afpahadt efter Länets storlek
och med iakttagande deraf att Ledamöter togvs i«
frän alla Härader as Länet. Och sedan detta i böre
jon bestämda antal Ledamöter blifwik tillsatt och antingen
ledighet yvpar sig genom någon Ledamors afgång
eller dä Sällskapet will öka amalet af sina Ledamöter,
inwäljas de as Sällskapet» Lansshöfdingerr
är sjelflkciswen Ordförande under första äret af Sällskapets
organisation, hwarom han bör sa fort möjligt
är draga försorg; Men sedan wäljes Ordföranden af
Sällskapet för hwarje, är och ätmmstone hwart tredje
ar skall en ny Ordförande mäkjas»
Secreterare» wäljes af Sällskapet, och kan ny
Secreterare wäljas hwarje är, eller den sörre bibehällar
sä länge Sällskapet behagar»
Zilla wa! ske tvid större eller allmänna fälltmankomster
med flutna sedlar. De Ledamöter sonr
deltaga uti sjelfwa stiftelsen böra namrligtwis äga rättighet
ait upsätta och utarbeta de särskilda stadgar, som
för Hushälls-Sällikapet inom hwarje Län finnas efter
olika locala omständigheter lämpelige»
Dä Sällskapet wid allmänna sammankomster,
nagra fä gängor om äret, hälst wid marknader uti Säne
Residence,Staden, samlas, anställas jämte de förut
nämnde walen och pä Ikka sätt äfwen wal till twänne
arbetande Utskott af nägra fa Ledamöter, undre
namn af Berednings och Revisions-Utskott.
Hufwudföremalen för Sällskapets samfälde up«
märksamhet och drift skulle bliswa, akt genom alla
för
1284 Den 21 December'.
för sällskapet möjliga medel och utwägar inhämta upplysningar
sm hushällningens tillftänd uti Länet, och
till dest förbättring bidraga.
Widare af Sällskapets förbindelser samt möj.
liga werkningskcclö och sörmäga beror sä huswudsakeligcn
af Ledamötcrnes kunstkaper, npmärksamhec, nit och
trist samt af de medel, som Sällskapet genom en«
skildes eller Regeringens frikostighet winner, att nägon
bestämd gräns ej kan cllrr bör derföre sättas, u,
ian blott en ailmän hänwisning och riktning gifwaS
L; Sällskapet, att pä möjligaste sätt wara nyttigt I
öfrigt torde det böra lämnas ät hwarje Hushålls Sällskaps
egen omtanka, att upstnna och anmanda medel
och sätt för sin »verksamhet. Till ett bestämdt föremal
kunde.Hushalls Sällskaper betydligt medwerka, det näml.
art om Regeringen alägger Lankshösdingarne att med biträde
af öfrige Embets- och Tjenstemän inom Länen Kyrkoherdar,
,e derunder inbcgripne, anskaffa säkra statistik»
twlySningar cch beskrisningar frän hwarje Län, skulle
HuShäIlS>SäI!skaperne och deras öfwer Landet spridde
medlemmar kunna huswudsakeligeu härtill bidraga, sä
att desta beskrisningar blefwo ända till minsta dekailler
paliteliga och fullständiga.
Landshöfdingarne borde äfwen jämte de berättelser,
som ärligen afgiswaS om ä.swäxtcn, i korrthet
nämna Länets tillstånd i afseende pä jordbruk och
öfriga näringar deras tilltagande eller sörfall och hwart
femte ar eller sex mannder söre den bljfwande Riksdagen
i samråd med Hushall^ Sällskapet upratca och till
Regeringen insända en fullständig beskrifning i detta
ämne.
Lör
Den 21 December. 1265
Föe att koncentrera HnshW Säll ffi pets werksawhck
och närmare bestämma dest föremål skulle de
ofwmmämude Utjkettcu tillsättas. Bcrcdnings»Utjkot«
rer skulle cnitlkaga alla bade munteligcn och fkrifteligcn
till Sälllkapet afgifne uplysnin^r och förslag samt
ölmen priLstrifrcr, ta SäMapet hast tillfälle art be,
iöaingar ulfasta.
Ukchottck skulle granska och utarbeta de pä detta sättet
wäckte frågor och ämnen same derefter östveriämna dem
jämte silk egir utlåtande till Revisions Urssonet, som
ytterligare skulle öfwersc dem och yttra sig om nyttan
och anmändbarhcten as gifna förslag samt medlen och
sättet för deras rverkställighet.
Sä mycket af ds pä detta sättet utredde wigti»
gaste ämnen , ssm medhinnas kunde, ffuile wid Säll»
skapctl- ailinänuare sammankomster föredragas och af»
göra^, samt derefter är Revisions Utskottet eller enM,
da Ledamöter, nägra eller mänga, ester sakens beskaf,
fenh-t, updragas att besörj werkstälkigheten as de mätt
och steg Säliffcpek teflaral widtaga till befordrande
af något nyttigt ändamål.
Rckrts Allmän aa Hushätts-Sällskap.
Otwistvelakrig är nyttan af ett allmänt Hushålls
Sällskap för hela Riket, till förenings punkt för allden!,
som ukl Landsvrterne blifwit jlrrättade.
Att inrätta ett Cellcgium tved EmbetSmän och
löner pä Stat torde mindre leda till ändamälet.
Redan äga wi ett stoet Samfund, uprSttadt,
h«f«
L286 Dcn 2l December.
hnfwudsakeligen kill jordbrukets upmuntran, nämligen
Patriotiska Sällskapet. Om detta fär en mera bestäms
rigtning ät nämnde syftemål torde det flillkomljqen kunna
upfylla bestämmelsen för ett Rikschushälinings Sällffap.
Genom sina uti alla landsorter as Riker spridda
medlemmar och genom brefwäxling och samband med
Hushälls-Sällskapcrne öfwer hela Riker skulle ketta
Sällskap läkt komma i tillfälle att samla uplyöningar
och underrättelser, samt r anledning deras sträcka sin
omtanka kill ett allmänt befordrande af de ändamål,
hwaikill Läne-Hushälls-Sällflaperne innom en >mmdre
krets skulle medwecka.
Patriotiska Sällskapet under Kongl. Majus
Egit Nådiga beskydd kunde sta i eli närmare förhållande
kill Regeringen, samt genom ärliga berättelser och
mlätanden pä befallning lämnade, giswa tillkänna de ändringar
och förbättringar »ti oeconomijka författningar
och allmänna Hushallsanstälter, samt de nya ätgärder
» besia fall, hwilka genom Regeringens försorg kunna
och böra befordras»
Att Patriotiska Sällskapet till winnande as förutnämnde
föremäl torde böra annorlunda organiseras,
än det nu är, att dek borde wäija inom sig arbetande
Utskott, och dels ät dem, dels ak enskilda medlemmar eller
genom utsatte belöningar ät andra updraga utarbetandet
af wista nyttiga ämnen och frågor, läka ukgifwa en Hushålls
tidning eller Journal med flere föreskrifter blefwe
nödwändiga följder af den utwidgade werkmngSkrets,
som Sällskapet skulle erhålla.
Ge
-
Den 2i December. 1287
Genom Lsndshöfdingame borde likwäl LäneHushålls
Sällskaperne mi Hushalls anstalter, som endast
anginge ett särskildt Län och af Regeringen berodde,
kunna med underdäniga forstag till Kongl. Maj:t
inkomma, uran ari ärende! hos Riks-Hushällninas-Sällskåpet
skulle beredning eller granskning undergå.
Såsom tillägg wid förestående utkast eller rätrare
såsom swar pä twanne inkast, hwilka deremot torde
anföras, nämnes:
i:o Bade för tverkelig nytta och att möta den
inwändning som allid göres emot nya inrättningar,
sä snart de fordra dcn minsta kostnad, torde den utrvag
wara tjenlig att stundom förestå pris och belöningar,
hwilka icke hade något penningewärde, utan endast
innefatta de bewis, antingen pä medborgares aktning
och förtroende, eller witknade att den person som erhållit-
dem, pä ett eller annat sätt genom kunjkaper,
siik eller skicklighet sig utmärkt. Dock torde detta medel
egeyteligen wara anwändbart inom Socknarne och
böra af de för dem projetterade Sällskap eller Ratz
Utdela».
Genom penninge understöd med gäswor eller län torde
bäst biträden och belöningar kunna och böra af de
större Sällfkaperne lämnas. Och dä bade Regeringens,
Sränders och enskildas frikostighet osta wisat
sig gifwande för inrättningar af mindre allmän wigt
än Vesta föreslag,ie, kan man med skäl wänta att de
skola, i mohn as sin nytta, särdeles dä den wisat sig
Uti werkningar, understödjas.
2:0 Pä den anmärkningen, att hela förslaget e
grn,
l-88
Den 2i December.
genkeljgen än amndadt pä en förmodad oegennyttig
werkiämbet och petrie-,sikt Nit hos Medborgare, swaras:
— Att man ro ^ mindre misiräkna sig pä denna
än pä d-n t katta äkga^en af könte EmbctSmän: att medel
sin ms och kunna med ntncken fördel anwändaS till wäckel',e
af ett mera c!!mä»t i-ir for allmänt wäl, än det som nu sinnes:
Och ctt desin med l äro yufwndsakeligen uki Regcrm--  gens och Riksens Sränders magi, .en ofta i berndlig mohn
hos individuer, dä de cj äro hindrade i riköfningen af sin
wälwilja, och dä Regeringen med wittd werksam omtanka
för allmänt wäl och ett klokt anwändande af medlen dertill
lifwar Medborgare till iubörd.S upmuntran och biträde.
Remitterades till Lag. Utskottet samt Allmänna
Bcfwärs- och OeconomiL-UklVottet.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet häsilt i Högs.
Nrdderssapct och AdeknS Plenum
den 20 December 1809.
S> D. I anledning af gjorde anmärk, ingar,
hwilka ssulle Stats-Uljlkvttet meddelas, besiöt Höglosi.
Ridderchapek och Aoeln att titt bcmäldte Utskott aker»
remittera Desi under de» i:ste dennes afgjfne och Veu
7:de pä bardet ligde utlåtande ölwer Kongl. Mchts
nävigr p ovosition. angående eik ärligt underhäll för
den äkecstäende delen af Finska Armeen, med anmodan
kill Stake Utffotlet att ssyndefaml inkomma med
ett nytt förslag i möjligaste matto sa beffaffadt, att
desi» tappre sörfwarare as Sweriges rätt och ära mät,
te kunna anse sig för sina känbaraste förluster ersatte:
görandes sig Ridderjkapet och Adeln derjämre ven för»
hoppning alt se Desi salunda yttrade Mkesätk velak
Dm 21 December.
r2L9
as dch N speckive Med-Ständcr, ät hwilka afw!N hos
söijulide fyra anföranden till Nidderffapct och 2lveins
Prsiocoll, af Friherre VVrsäe, bsblsn, Herr ^6>orerevtr»
Orri )o'nLn, Friherre Lissl von tlolscsik,
Oorkrr I-uävig; och Herr 8el,urL«rersarL, I akan
Iler MAN, wänlig del stulle iaauias. Or Lu^n.
S- D- Veflöt Riddcyffapet 06) Adeln amnö,
da StarmUtffeuel att ffyndeiamt till Ridderffopet och
Adcln inkomma med de as Utiksttet sammanfattade
Tabeller öfwer personalet as Indragnings» och Ve»
nLduil-gkj Statcrne, Ot 8uxrs.
S. D. Bcflöt Högloft. l^idderffapet och Aoeln
för sin del, att den tillökning i underhäll sfr Nnder,
Officerare och den tjenstgörande Trouppen tvid wärf»
wade ArmLeu, som Riksens Ständer sramd.-es kuu»
na förordna, mä ifrån och med iZiv ars början
beräknaS; inbjudandes Ntdderff .pel och Adeli, rvänli,
gen sine Rr pcctive Med Ständer att i delta beslu, sig
förena. Oc Lu^rs.
S. D. Remitterades tili Stats-Utjkviret ett as
H rr L 'dt Muffalken och Herrar Talemän underlek»
na och benna dag upläst Memorial, innehäliande
förr-ag r ll Acswohsn och Traclamenten för RrkL»Stän»
d r>i Secreterare, Cancellister och Wakt, Vek-ening.
ot 8a^>rs.
Heer Greswen och Landt-Mari?alk?n
fräaade cm Rivverffapet oä) Adeln önffade att StatS°Nte
ffvttetS utlåtande rörande Kungsgärda.rne i dag söretoges
Herr
Dm 21 Demkchsr.
Herr l^sAsrkerm Mai) sig fä föreställa,
Lik detta StatsUtskoltetS arbets were af särberg Lade
iVtzt och widd, och c>tt der samma, upläst sa nyst som
den l6 December, ej torde has^va hunnit af Riddsrffap-t
och Adelns Ledamöter tillräckligen granskas, Hwarförc'
han önskade alt det åtminstone till äästa piemM mätte
fä hwitt».
Ärffillige instämde i den åstundan akt upffjma
Betänkandets företagande.
Herr Landt-Marffalken proponerade att
della mäl för i dag matte hVila.
Bifölls.
Grefwe dlronsreät, hemstälde med
»vördnad för detta Ridderskapet och Adelns besink, om
det ej likwäl knnde wara en och annan enskild Ledamot
tillåtit att uplysningsmis upläsa sina anmärkningar
för att erhålla tillstånd att kommunicera dem med
de andre Ncspective Stånden, hwilka kanske förr ätt
Ridderskapet och Adeln torde företaga detta mål.
Häröfwer upkom en ventilation, hwilksn »vas
rade någon stund, hwarester, och i följd af Grefwe
Oonsreäcs egit Legiswande Ridderskapet och Adeln
öswerenskom att läka denna motion förfalla.
Företogs ä nyo Stats Utskottets den 14 dennes
pa Bardet lagde memorial rörande inköpande för SratS»
Werkecs räkning emot en summa af iz,QOT R:d
. Banco af Herr Bcrgs-Rädet Friherre lkermsiins Char
t«>sam
-
Dm 2i Deeembsx. lsgr
r»,samling, janike platärns dertill m. m. samt omför,
mätande af Friherrarne ^Inrlss och /säalzväräs inom
SratS Ukffotlet gjorde anbud att berörde Samling för
egen räkning inlösa i händelse sädanr ej kunde för Statens
räkning läka sig göra.
Härjämte uplästes äfwen ä nys Friherrarne ZnnZSI
och ^äesxväräs sedan samma dag hwitande me»
mariat kill Ridderffapel sch A ela, hwamti hcmstäl»
les huruwida RidderjVapek och Adeln, skulle behaga
sjelfwc inlösa denna Samting, föresiäendss äfwen sä»
som en utwäg dertill, cn subscription till äetier s rov
R:d per Actie: witjandes i widrigt sall bsmälde FriHerrar
upsylla deras anbud jämte derwid fästad för,
bindelse att, under Friherre i^skmelinr directton, icke
allenast ChartT-Werket wa fortfara sä länge näM äterstär
eill desi jnllkonmande, utan äfwen att tryckning '
vch utgifning mä söretagas as de geographiffa och
statitiska bejkrifningar öfwer Swea Rikes prowincer
Hwarttll denna förtjenke man redan samlar sa ansenii»
ga förråd.
Friherre hck an nerk, kim, b.srs August.
Af de upläste handlingarne har Högloft. Riddcrffapet
vch Adeln inhämtat att defta rwänne Herrar under
Stats WerketS oförmögenhet och aj patriot»^ sorgfällighet
att ket förträffeliga ChartT-Werk öfwer Swerige,
som Friherre Hermelin med mycken kostnad och
upoffcing urgifwil vch ännu widare beredt, ej mätte
fluteligen safta i utlänningars händer, erbudit sig att
utan afseende pä egen winning, samma ChartT-Werk
inlösa. Trenne utwägar till detta Werks quarhällande
inom landet, haswa kommit i stägn. En genom in
-
Dm 2i December.
lösen af Stars»Merker, fom dertill synes vförmögir
en annau, genom inlösen af Högloft» RiddeEapet och
Adeli!, medelst Riddarhus Cadans tillgångar, hwilka
äter ehu-:» st llkomligen swaranoe mot Catzans ändamål,
icke läinila cttöswerffoit, till det belopp som till eii sadan
handel skulle erfordras; den tredje innefattas i det af Friherrarne
Koncia och gjorde hedrande anbud,
hwilken synes mig wara den enda återstående och för»
tjena förklarandet af Högloft. Rrdderffapet och Adelns
erkäi:sam.ua tänkesätt.
Herr Grefweu och Landt,Mar ffalken
proponerade härefter merberörde CharlT-Wrrkö inlösande
för SrätS-Werkets räkning.
Ropades Nej.
Herr Landt-Marffalken proponeraöe inlösen för
Ridderikaper och MelnS räkning utaf Riddarhns-Las,
sans tillgångar.
Asstogs likaledes.
De i följd häraf Fciherrarne Lonclss och Hstekvärär
anbud bicf, genom proposition af Ridderskåpet
och Adeln med ett tacksamt wälbehaq ansedk,
bestöt Högloft. Ridderftkapct och Adeln, tillika uppå
förflag af Friherre kAsnnsrkeim att genom ett Utdrag af
P. dkocollek, detta sitt tänkesätt för bemälde Herrar betyga.
Friherre bjerka, krsckriL, upläste följande
of honom förleden gårdag gjorde och nu Dristeligen
försattac-e ulotion:
Mörd,
Deri 21 December. I29Z
Wördsamt Memorial!
Dä Högloft, RiLderskapet och 7ldeln lika allmänt
som wärdigt förklarat Dest önskan och föresatrs
wara att pä ett mera förmånligt fält bewisa Dcst erkän,
sia för Finska Armens tappra förhållande, än det ge»
nom Högloft. Stats.-Utskottet nu föresiagne, till den
ändan anmodat nämnde Utskott, att med ett förändradt
och till Finska ArmäcnS förmånligare behandlande mera
befordrande förslag inkomma, samt erbudit wära
Respektiv? Med-Scänder att sig härutinnan förena, sä
wagar jag wördsammast förestå akr Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln äfwen os samma anledning läktes
behjerta de Pommerska Rsgemenkers och Csrpsers i»
räkade lika olyckliga belägenhet och känbara lidande,
samt till lindring härutinnan täcktes anmoda StatS-Ut,
skottet att för Vefta Corpsers behandlande, sölja ena»
handa grunder, som för Finffa Acmecns.
Jag behöfwer ej för detta uplysta Samfund
upgifwa hwarigenom nämnde Pommerske Corpser kom,
mit i lika olycklig belägenhet med den Fu ffa Armeen
?cke heller nämnde Corpsers ripförande sedermera,
sä wäl i strider mot Rikets stender som i fredlig kjouft»
göring. Flere as Eder, Mine Herrar, hafwa med dem
deltagit i samma strider och sist tvid Ratan 'Ytterligare
blifwit öfwerlygade att Tyska Regement-'!, ne med
samma Fosterlands känsla och tapperhet stridt för Fä»
dernerlandctS ära och sjelfständighet, som hade de warit
Swenffe infödingar. I funnen öömcn, Mine Her»
rar! wirsorda att vesta Corpsers upförc.nde witz alla
andr» tillfällen berättigat dem till allmänt bifall.
I anledning häraf jag wördsammast
att
1-94
Den 21 December.
Litt Högloft. Ribderffapet och Adel» täcktes, uppå ajord
Nöpvsitio» as Herr Gr-,wc» och Landl-Marffttk-»,
brilla hwadsag ostvan anfort, sirmt att detta M>mo«
rial bliswer de Refpeetive Riks-Sländen conununiceradk.
rchhordeS roed mycket bifall.
Haus Ex^Lence Herr Grefwe Luutst
och Herr ^uir-ZIioik conformerade sig med Friherre
ttjslta.
Friherre 8r<! von ttnlzroin wille blon asra
de» erindran att han cj trodde de PommerjVa Re»
g-mearerne wara af Stalö-Uiffotttt söreftagne kill rc»
duct,on.
Friherre l^jsrta sörmälte att hans motion
grundade sig pä den underrättelse han erhållit, art de
skulle wara söreftagne till upföranbe framdeles pä Ex»
pectance Stat.
Friherre LkssI yrtrade sig: attester denna
uplysning consormerade han sig gerna med Friherre
Ichsrta.
Herr Grefwe» och La ndt-M arffalken
erindrade att Ridderffapek och Adeln redan i gär as»
gjort att denna motion Eulle åtfölja äterremisien om det
återstående af FinM Armeen och proponerads nu pä
sieres begäran, arr detta Diktamen matte med de ane
dra Stånden commmuceras.
Bifölls.
Den 2i December.
r-95
Föredrogs ä pyo StatS-Utffokksts den r DecsMbee
pä bordel lagda Uklätande rörande Hans Ekallence m/m.
Friherre lnljerwrslttr'8 Memorial, angående RiketKmaticer
och förflag lil! deras »Hjelpande.
Riddcrffapet och Adeln ansäg detta utlåtande ej
kunna anses annorlunda än såsom en sä uaUrism asgifwen
förklaring.
Widare företogs Stats. UtffottetS sedan samma
dag hwiiande Memorial, innefarrande utlåtande öfwer
Konungens nädiga proposition angående medel till
särskilda tillfälliga utgifter; hwilket utlåtande, upps af
Herr Greswen och Landt-Marflkalken gjord proposition
bifölls.
Grefwe Os !s 6aräie förcsiog i anledning
af Ridberfkapet och Adelns i gär tagne besiut, akt
meddela de andra Standen nägra as de uplästa dier
tamina angående Finffa Armöett, och dä deHa Ständ
möjligen snart torde detta mål företaga, att en Deputation
nu genast malte afgä, som samma dicramina
och det i dag justerade Protocollö Utdraget härom till
Dem öswerlämna.
Uppå gjord proposition blef denna Grefwe vs
la Osräi-s motion infallen; hwarjänike bcstöts att samma
Deputation skulle medföra underrättelse om Friherre
bljertss motion, samt till Preste-Ständet särskildt,
som i gär icke iräffais församladt, rommui icarion
af de i gar fattade bestrft.
De
-
1296 Den 2i December.
Depntarionen upropadss härefter och afgick under anförande
af Grefwe kläm ilron, ?.xel.
Föredrogs ä nyo Stals-UkskottctS den 7 dennes
vä borver lagda Memorial, med utlåtande öfwer
den af Herr ^lrersroin, ktaralä, gjorde motion, vm
Finska Armeens öfwerflyttönde ra Swensk Star, hwilkct
utlåtande, uppå gjord proposiiion af Herr LanLtMarskalken,
bifölls.
Ptterligare föredrogs Stars. Utskottets sedan den
7 December hwilande Memorial, i anlcdiijnq af Ko»
nungenS nädiga proposttion om medel til! förswars-weckers
besörjande.
Friherre gjerts, ^xol. Efter den klena
fctttningsgäfwa jag har, tyckes n'ig alt della ämne
stÄ i närmaste gemenskap med Stats Utskottets stora
i betänkande om Stars-regleringen, och skulle derföre
önska, arr Lek mätte sä hwila till dest Utskottet med
sin omarbetning inkommit.
Friherre 8rg6'I von wolstein understödde
pä lika skäl denna motion.
Grefwe vokna, Augusr, confsrmerade stz
med nystbemälde rwänne Herrar.
Herr 8cki ut/.orcrant?, ^soksn klerman,
upläste följande:
Som
Den Ll Decembers 1297
Som Slats-Ulstotlet i anledning af Kongl.
Majus nådiga proposiiion, aik pä Swenst Stak öfr
werflytta största delen af personella Skåken wiO Finska
Esgnadrerne af Armeens Flotta, meddelat der
yttrande, att Det dertill ej kan utse annan fond, än
den Kongl. M jtt i näder äskar kill Förswars-WerkstS
Underhållande, sä lärer troligen det med denna öfwer»
flyttning äsyscade ändamål till största delen förfelas,
emedan den af Kongl. Majtt begärde Million R:d, i
Min kanka, ända är nog knapp kil! Fsrswars-WerketS
underhållande i den ordning sig bör, för alt destinen»
kunna disponera en del af denna summa kill fäoane
dermed ej gemenskap ägande utgifter, hwilka rätteligen
tillhöra Ordinarie och Extraordinarie^ Astömnsgs Staten.
Enär sken ur denna synpunkt betxakias, äc
jag skyldig, anhalla om Ridderstapct och AdUns ömma
behjertande för z:ne Officerare af den Corp" stwarsf
jag är en medlem hwilka wid Swenjka E g radrerne
och ArmoenS Flotta äcs med lön stationerade
och tjenstgörande, men innehaft Volontair Compagnie»:
wid Sweaborg» Esquadre för hwilka de enligt
Reglementet erlagk accord, och alksedan krigers urvrokt
warit i saknad af den deraf päräknade inkomst; denna
förlusta. ökeS än widare derigenom alt dä deras öfrige
kamrater pä Swenlk Stat nu snart af Kronan
aterfä förr innehafde Comvagnicr med dermed atsöljan»
de inkomster, bliswa dcsie Officerare i saknad as denna
tillförne ämjmne förmän , och stafwa ej dvl minsta a«
lefwa utaf, emedan lönen knapp >st blir för dem tillräcklig
alt betala Krono-Uklaqorne jnteresien pä uvlänta
accordssummor. Kanske erhälla de ej pä längre lid Com«
pagnie, sä wida Swensta Staten ej dermed förökes.
fjerde Bandet N:o 83. ^ Jag
Den 21 December.
Jag får således »vördsammast anhälla, dek defle
Officerare mä, intill dep de äterfä »värswadk Cotnpag»
uie, erhälla någon ärlig contant ersättning för delta
titan deras sörwällande dcm ädragne lidande. Dcfls
Officerare hafma sä wäl under krigcc hast, som för
uärwarande förrätta magrpäliggande, uiödosamme och
answar ige göromål.
Att detta mitt anförande mä till Slars UkffotkekS
Utlåtande reniiklcras, är mill ödmjuka andragande.
Om denna nu gjorde anmälan winner bifall, torde
Chefen för Hela Armeens Flotta bliswa anmodad, cm
till StatS-Utffottct upgifma rälta förhållandet härmed
jämte förtekning pä defle Officerare, vä dct StarsUrffortcl
mä bliswa i tillfälle att denna sa? »vederbörligen
kunna granffa.
Beträffande äter ArmöeuS Flottas Fmffa Esquadrers
milikaira och civila personer med flere, sä
lära de, sä wida öiwcrflyltning pä Swenff Stat ej
äger rum, åtminstone böra fä ärnjuta lika formäner
som f. d. Finffa Arn»Leu bliswa tillagde.
Herr Grcfwcn och Landt<Marskalkcu.
Sedan anmäckniug nu är gjord wid Srats-Uiffolkers
Utlärande torde Ridderffapet och Adeln finna detsamma
böra äterremittcras, hwarigenom äswen de Herrars
ändamål »vinnes, hwilka önffat alr dct mätte hwila.
Bifölls.
UplästcS följande:
Den 2i December.
Utdrag af Protocollek hällit hos
Högrvördige Preste^Ständet
ven 12 December igoH.
S. D. Enligt anmodan af Riksens Högloff.
Ständers Eppcditionö' Urstokt anmälke Bistoppen Herr
Friherre Doctor iVIoriior, att bcinäldte Utstött icke
amni erhäilik del as de öfrige Respeclive Sländens ur»
läkande, dels öfwer det förbehåll, hwctrmed PresteStåndet
under de» i6 nästledne October bifallit All»-  männa Beswärs» och OecononnL.Utstottels betänkande
af den y:de föregående September, angående in,
dragning af de fä kallade Kyrko Jnfpcckors kjensterne i
Skane och Blekinge, nämligen au de medel, hwilka
derigenom besparas, såsom Kyrkorne tillhörige, endast
skola anwändas kill deras fördel, samt sadane sä pia»
U8»s hörande inrättningar, tili hwilka »vederbörande
Församlingar finna kfenligast ait dem ansia; dels ock
öfwer ken instränkning uti del af Lag-Utskottet uti
Dest ytterligare utlätalrde af den i6 nästledne Nowen»,
ber, angående »värdering och vffenteligt utropa fast egendom
pä landet, som för gäld ukmäres, sörestagne
stadga»,det, akt alla auctioner hädanefter endast stola
»verkställas genom upslag, hwilket Prest Ståndet under
den 22 i sistnämnde manad ansett nödig, nämli»
gen att denna föreskrift icke borde sträcka sig till ke
auctioner, hwilka Banco-Werker anställa lärer, och
hwilka enligt Prest Ständers tanka, hädanefter säsom
hitintills jämlikt Banco Werkels författningar borde ste
genom up- och afstag.
I anledning häraf och under förmodan att de
Respektiv? Med-Ständen i likhet med hwad Hcdetwärdg
Vondc.Ständel i afseende pä den förra af desi»
frä»
Den 2i December.
frågor redan yttrat, torde finna defia af Prest-Ständel
antagna wilker lämpelige, beslöt PresbStändct, att
jämte wördsawk och wänlig! inbjudande akt häruti instämma
, begära det mä Expeditions-Utffottet af de öfrige
Respeckive Skändens i defia ämnen redan fattade eller,
vck hädanefter w,dtagande brflut del undfå, blr 8upra.
klx krotocollo
^s. II. /Xlmcjvjzr.
Till hwad det Högwördige Preste- Siandet salunda
föreslagit lämnade Högloft. Nidderffapet och A»
deln, uppå derom gjord proposition af Herr Greswen
och Landt-Marffalkcn, sitt bifall.
UplästeS den ankomne Bulletinen innehallande
alt med Kongl. Majus hälsa sörhölle sig lika som
sörledne gårdag.
blplästes och gillades följande Riksens StänderS
underdäniga Skriswelse lill Kongl. Maj:t.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Till den Riksdags-Ordning, hwarom Riksens
Ständer öfwerenskommit och hwilken fason, Grundlag
bör af Eders Kongl. Maju och Riksens Ständer gemensamt
wid denna Riksdag fastställas, Utbedja sig
Riksens Ständer i underdånighet Eders Kongl. Majus
nådiga bifall och sanction.
Riksens Ständer framhärda rc.
Riks
-
Den 21 December. rzoi
Riksdags-Ordning.
§- r.
Nrkjens Ständer äro Swensg, Folkets Representanter,
och kunna i utöfmugen af deras NikSdagSmanna-befattning,
icke bindas af andra föreskrifter an
Rikets Grundlagar.
§. 2.
Riksens Ständer skola, i kraft af Rikers, under
den 6 Iunii 1809, antagne Regerings Form,
sammankomma, enär Fem ar ifrän den sist hällne
Riksdagens stut förfinlit. Uti hwarje Riksdags Be»
slut, bestämme Riksens Erander dagen, da de, till
följe häraf, aler sammanträda, samt inrage deruti uttrycklig
Riksdagskallelse med nödige sörejkcifter i afseende
pä RikSdagsmauna-walen. Konungen ware dock
Lbetagik, akt Riksens Ständer dersörinnan till Urtima
Riksväg kalla.
Riksdagarne skola hällas uti Rikets Huswudsiad,
utom wid de tillfällen, dä fiendens fra.-nträngande
eller pest, eller andra lika wigtiga hinder göra
det omöjligt eller för Riksens Ständers frihet och säkerhet
wädeligt. Konungen utsatte dä, i samråd med
Riksens Ständers Fallmägtige i Vanquen och RikSgäldö-Contoirct,
en annan ort, der Riksens Ständer
böra samlas, och kalle dem dit till den lid te sjelswe
förut bestämt, eller wid Uttima Riksdr^ar till den lid
som Konungen påbjuder.
IZO2
DenDecember.
§- 4.
I händelse Konungen, efter företagen resa, »köswer
Tolf mänadcr ur Riker blifwcr, sammanke-lle
SkakS-Räder, gcnom öper påbud, Riksens Ständer
kill allmän Rikad c g, och läte Kallelsen inom Fem^n
dagar esker berörde lids förlopp mi Huswudsiadens
Kyrkor, sann styndcfammellgeu i de öfriga delar e.f
Riket kungöra.
§- §.
Lag samina ware, om en Konungs sjuklighet
fortfar, af di» bcst'e,ffenhet, akt Han längre rid än
Tolf manader med ReaeriirgS-äienderna Sig icke befattar.
§. 6.
Dä Konung dör och Thronsöljaren annu o,
myndjg är, mjärde Slars Räder i den omyndige Konungens
namn, kallelse a Riksens Ständer, hwilken
kallelse inom Fenno» dagar ester Konungens död ffall
i HufwudstadenS Kyrkor och sedan widare i Riket
kungöras.
§. 7.
Skulle denna olyckliga händelse imräff»!, art
den Konunga-ält, hwilken arfsrärken till Riker w rik
updragen, pä manliga sidan urginge, kulle likaledes
Stars-Rädet, inom den här osman stadgade lid, ester
den sista Konungens död, Riksens Sländer till
Allmän Riksdag.
§- 8.
Den 21 December.
§- 8-
Uri de i 4. och §. §. uptagns fal!, äswen
som tvid imräffmde minderärighec elier tvid wal till
Konung elier Thromsljarc anwifts de Fremmande Sändebud
och deras Medfölje någon, minst Tio mil frän
Riksdagsort?» belägen wisteSle ort; och mä de ej ater,
komma, cj eller ir"lÄNdst'e Sändebud i Lander inlakas
förr än Riksens Gränger i de kwänne först äberopa»
de händelser om Riksstyrelsen förordnar, i Veu tredje
utsett den omyndige Konungens Förmyndare, eller i
de bada sista uckoret ett nytt Konungahus samt, dä
Thronm ledig är, stadgat huru styrelsen förås mä,
intildest den samma af den walde Konungen kan emot»
tagas.
§ 9.
I de fal! dä Konungen eller Slaks-Rädet sam»
mankallac Riksens Ständer, fastställes tiden till Riksdagens
begynnelse efter Trettonde och inom Femtionde
dagen frän den, dä kallelsen bliswit i Hufwudstadens
Kyrkor kungjord.
§. io.
Om, emot förmodan, i de fall föregående 4, 6.
och?. §. H. utsätta, Riksens Ständer ej genast sammankallas,
älrgger dek owilkorligen Riddarhus-Direc»
kioaen, Dom Capitlen i Riket, Magistraten i Huswudstadcn
samt Landshöfdingarne i Länen, att, genom
vffenteljga kungöranden ifvan Predikstolarna underrättelse
härom lära meddela, pä dtt Riksens Ständer
ma sammankomma, att deras samt Rikets rätt iaktta
-
1504 'Den 21 December.
taga och skydda. Sädan Riksdag vpncs a Femtionde
dagen ester den, dä StokS-Rädek sist bordt kallelse
dertill i Huswudstadcns Kyrkor läka kungöra.
§. 1 r.
Med de i andra §. omförmälre föreskrifter förstas
bestämmandet af skyldiahtten för »vederbörande
Corporationer eller Embersmän, art, utan »vidare pä«
nu »ii else och Utan arman anledning ön »vid Lagtima
Riksdag, sista Riksdags - Vcstmcr och wid Urtima
Riksdag stclswa Kallelsen, besörja det walen kill Riksdagsmän,
der sädane wa! äga rum, i laglig ordning
ocl) »vid answar, med gil skyndsamhet »verkställas;
tilhörandc det Dom Capirlen att för Presterskapet,
Hufrvudftadenö Magistrat att för derwarande Borgerskapet,
samt Landshösdingarne, hwar i sitt Län, art
för de öfrige Sräderncs Borgerskap 06) Mcnigc Allmogen
örn sädane »valförrättningar, ä EmbetekS wägnar,
föranstalta, med särskild föreskrift frän LandShöfdingarnc,
a« saluma dag dä i Kyrkorne Riksdagskallelsen
kungöres, skall Socknestämma till nästföljande
Söndag för Eleckors wal as Allmoqrn utlysas. Skulle
Uti en eller flere Kyrkor as ett Pastorat Gudstjenst
saknas ä den Söndag da Kungörelsen borde upläsas,
äligge det Presterskapet ai» genast genom Kronobctjenter
i Pastoratet besörja, det nästa dag ett exemplar af
Kungörelsen skyndsamt circulerar frän by tili by, uti
sädane Församlingar eller Capell lag, med förständigande,
att deras Ledamöter stafwa att nästföljande
Söndag sig wid Moderkyrkan infinna till Eleckors
ival, j händelse Gudstjenst icke samma Söndag bör
hallas, i egen Kyrka, dä walet derstädes mä sör Socknen
eller Capell-laget förrättas. I de Härader, der
Dom,
Den 21 December. izos
Domhaswanden är af Frälsestånd, förordneö as Hof^
Rällerne Ofrälse Walivrrättare för Bonde-Ständet.
Om riden för de Riksdagar till hwilka Konungen
Sländerne kallar, lärer Konungen i Näver HofRäktrrne
förständiga. O n ti^en ater för sädane Riksdagar,
till hwilka Stais Räder eller ock, enligt Negerings-Formens
9;. §-,ds i densamma nämnde, wederbörande
kalla, äligge der dem alt Hof-Rätterne underrärta.
§. 12.
Ridderfkapet och Adeln instaner sig till Riksdag
och representeras, enligt Riddarhus-Ordningen,
hwilken, lika som öfriga Sräads Ordningar, bör wara
i öfwerenöstämnulse med GcunLlagarne författad.
§. iZ.
Jämte Ärke«Biffopen, Biskoparne och Pastor PrimariuS
i Stockholm, hwilka af Konungen lill Riksdagen
kallas, wälje hwarje Skift, pä sätt dest Prcstcrckap inom
pg Ffwerenökommer, följande antal Fullmägstqe, nemli.
gen, Kyrkoherdar: Upsala Stift Fem, Stockholms Stad
Twä, Lmköpmas Stlft Fem, Skara Fyra, Strengnäs
Fyra, W steräs Fem, Wexiö Tre, Lunds Fyra,
Götheborgs Tre, Calmare Twä, Carlstads Twä,
Hernösands Tre och Gotlands Twä. Commiilistrar,
ne hwarje Stift-, äfwensom Comministrarne i Stockholm,
ware berättigade, om de det åstunda, akt
inom stg wäija en Fullmäglig.
§- 14-
Hnswndftadrn Stockholm wälje Tio Riksdagsmän,
Dcn 2l Dec-mber.
mäll, hw-ras Tre Magistrats-personer, Twa Grotz»
handlare, C - Fabriqucur, En Minnr-handlare och
Tre af Embeten och Handtwerkerier. Walen förrätres
af F -U'to Eleerorer, Utsedde ibland Borgerflkapet,
efter lika clätzificario-.,, four Stadens Femtio Äldste.
Detze Elecwrer n äste hwar för sig, Riksdagsmän
inom sin Clatz, inrn asie samfält Fullmäktige af Magistraten.
För ärr blifwa Elwtor eller Ncksdagsman
för Stockholm, sortras att h swa warit wenne är
Borgare derstädes, att en Grotzhandlare betalar minst
Tjugu Riksdaler, en Fabriguenr eller Minut-handlare
Tio Riksdaler, och en Handlwerkare Fem Riksdaler
till Staden i ärliga ntskylder. De öfrige Rikets
Stäter äga ait sända Fullmäglige af Stadens Bor»
gare eller MigistralL-personer, och Fahlu Bergslag
af Fierteparts,ägare, sorn tillika äro brukande Bergsman.
Walen skola ike inför Magistraten, pä sätt ä
hwgrie ort hittills öfijgt warit, och beräknas rösterne
efter hwad hwar och en af de wäljande till Staden
skattar, samt för Fahlu Bergslag efter FjerdeparkS
Gnifwe-dclmne. Anusrlnudg, än genom ordentlig
omröstning med stum?, sedlar af Borgerskapet, eller
af detsamma utsedde Electorer, mä Riksdags-Fullmägiig
icke kallas. Götheborg åge rätt att sända Tre.
Skäderne as Första Clasen: Norrköping, Carlscrona,
Gefle, och af Andra Clasen: Upsala, Malmö,
Calmar, W'stenvik, Westerås, Uddewalla och Wisby,
hw a edera Twa; sae't ella öfriga Städer, jämte
Fahlu Bergslag . b warder» en Fuflmägtiq. Bi iswer
iiagon Stad til Andra eller Första Clasen upstyttad,
nju:e ock rätt, art sända kwänne Fullwägtige. Alla
Städer af de twänne högsta Clatzerua ware förbundne
att sällda tiiiust En Fgllmagcig, men af de öfrige,
kunna Twa, högst Tre, der dem sa godtsynrs, söre
na
-
Deir 21 December.
na sig om en Herson, hwilken dock mäste wara til!
Riksdagsman wald för de» Stad, dcr han sjelf Magistrats
person eller Borgare är. Ingen mä för SräVerne
kill Riksdagsman utses, som cj minst Tre är
warit Magistratsperson eller Borgare i Staden, ej
eller någon för Fahln Bergslag, svin icke lika lid
warit derstädes brukande Bergsman.
§. i§.
Allmogen i hwart Härad wälje, efter Hemmantistel
till Riksdagsman af Bonde Ständct en inom Hä«
rådet boende och besutten Krono, Krono.-Skatte- eller
Frälse- Skatte Hemmansägare, hwilken icke tilförene
hort till annar Riks,Ständ, eller näqon ordinarie beställning
i Rikets tjenst innehaft. Wilja flere Harad
sörena stg om en Fullmägrig ware sadant dem oberagit.
§. i6.
Underläter något Prosteri, Stad eller Härad
att ställa Fullmägtig, ware förfallit till dek wile Stan,
det pröfwar ffäligt Utsätta, och som swara kan mot
ben omkostnad, som ett jämlikt Prosteri, Stad eljer
Härad, pä sin Riksdagsman göra waste; skolandes,
ett sädant wits uti S indtts Cafla inflyta. Försummar
äter, ulan laga förfall, den walde att sig till
Riksdagen i rattan tid inställa, ware si-t arfwed? för
den tid flan Utebliswit förlustig, och böle drrnröswe-r
cn lika summa, alrsammmis tillfallande Ständers
Ca sta.
§' -7.
Den 21 December.
§«. l?.
Uti Rikkdagsmanna-walen mä icke någon Embete'»
eller nsiem-n med sill Embetsmyndighet obehörige»
werka; gör hail det, »riste sytztun. BcträdeS
någon annau, ast g,-nom !ock »de, tuhbande elier ho«
keijer stafwa stött Valfriheten, mä stan sitt brott ej
Med penning! hörer vmgälla, utan straffes med llflämp,
»ing af 5. Cav. 4. §. Straff Balken, kroppspliklen
swarande emor Tjugufem kill och med Sextio Dalers
böter, efter omständighetcrne. Ingen obehörig, eho
som helst, äge alk Walfdrrättningen biwifta; och ware
Walsörräicarcn , wiv RikSdagsmauna-wal för Bon,
Le-Skändet, pligtig, art sjelf söra Protokollet. Wid
alla Riksdagsmanna-wal Eall den wara Riksdags,
man, som ke fleste rösterne undsätt, och om twänne
eller flere erhållit de fleste och lika mänga röster, afgöres
sragan genom lottning dem emellan. Dör den
walde, eller bcwisar laga sörfall, anställes nytt wal.
Riksdagsman som wald bliswit mä ej, utan lagliga
hinder kunna sig derifrån undandraga och njuke. han
af dem som äro berättigade att wälja, anständigt
och tillräckligt underhäll och resekostnad, hwilka för
Preste- och Borgare-Sländens Riksdags-Kullmägtige,
söre Walet bestämmas. Dcha medel skola för Bor,
gare-Srändel as Magistraterne och för Vonde-Stän,
det as Kronofogdarne, uran särskildt arfwode upbäras
och redowisaS.
§ -8.
Tili Riksdagsman ma ej i något Ständ god»
kännås en person, som icke »iphunnik 2§ arg alder;
e- den, som, fastän äldre, star under Förmynderskap;
ej
Den 2i December.
ej den, som, efter ingiswen CefiionS ansökning och
Ukfärdadt Proclama, i7ke bUfwtt fran sina Borgenärers
kras, genom laga Bom befriad; icke eller den,
hwilken laga kraftwunncn Dom förklarat owäroig
medborgerligt förtroende, eller cm föra andras talan,
eller för nägot nesligt brott till straff skyldig. Uti
Niksdagsmanna- och Elmers-wal mä ingen deltaga
eller till Elmor wäljas, som icke är till myndiga är
kommen, icke eller den, lvm, Utom hwad aldren beträffar
, sig befinner i något af de fall, hwilka ostvanföre
i denna tz. upräknads äro. P rssnrr af någon
annan fremmande Lära, än den Reformerta,
kunna ej wara Riksdagsmän , men walrätt ma äswen
andra Christne Trosförwandler ej sörwägras.
§. 19.
Förmenar någon wäljande eller som under om»
röstning kommit, olagligheter wid ett Riksdags nanna»
wal wara begangne och will deröswer klagomal anföra,
äske dä af Walförrästaren behörigt Prokocslls-Ut»
drag, hwilkct sist inom nästa dags förlopp bör till
Klaganden ustämnaS. Den Klagande, om hau Kr af
Borgare- eller Bonde-Ständek, inqiswe inom älta
dagar derefter sine beswär till Landshöfciugc. Embete!,
som genast insordre wedecbörandcs förklaring inom dea
förhwuje ort brukliga och möjligen korrraste lid, och
Meddele, efter förklaringens inhändigande, genast, eller
sist inom nästa dags utgång, sitt U sia g i walet. Den
med Landshöfding;.ms Utslag misinöjde, äge, att älta
dagar efter deras erhällen del, till Laerdehösdingeu inlämna
sine beswär, stglde til! Konungen, för att r
Desi Högste Domstol skyndsamt up gcs och afgöras;
Hch äligge Landshöfdingen, att bcfis Beswär och till»
izio Dm 2i December.
hörande Handlingar, jämte egen och wederbörandes af
honom infordrade Förklaringar, med först afgående
post ösmersända. Klagomål öfwer Riksdagsmannar
wal för Preste Seander ingifwcs till Consistoriernc,
och följes tenvid i öfrigt lika ordning och enahanda
grunder, som här ofwansöre finnes utstakade.
§. 20.
Ten Riksdagsman, seni till Riksdagen och de
derwld förefallande Radstag sig l rä.iaa ttL» ej inställer,
ägo ingen magt akt tala ä de förut närwarandes
beslut. Ingen ware likwäl sörwägradt, att wid Pro»
tocolls justeringen fä anmärkt, akt hail warit sranwa»
rande, och i bestniet ej deltagit.
§. 2l.
Riksdagsman af alla Stand stola dagen ester
den, hwartill Riksdaacn valyst blifwik, sine Fullmag»
ter upwisa. Ilidderstap.t och Adelns Ledamöter le,
gitimcre sig pä det fäkt Riddarhus-Ordningen sörestrif»
wer. Preste- Borgare, och Bonde, Ståndens Leda»
mötcr angifwe sig och siyrke sin behörighet inför Ju»
stitiX Stats-Ministern, eller den Konungen i hans
ställe förordnat, hwilken tillfälle till nplysningars af»
qifwande, Fullmägtige i Banqnen och Riksgälds Con»
tvirct för det Ständ, hwars Fullmagter stola gran»
stas. Sadan granstning, hwars föremal är att undersöka
huruwida Fullmagkerne blifwit utfärdade i den
sorm, som nästföljande §. förestriswer, stall sist inom
fyra daaar derefter wara fulländad; hwarje Ständ
dest prösningSiäkt förbehållen, sä wäl i afseende pä sä»
-ane Medlemmar, hwilkaS Jullmagker e) blifwik göd»
kän
-
Den 21 Dc.cnrber.
kände, som dem, einor hwilka, lill !'ö!je af i8- §.. någon
anmärkning äger rum,'-i hwuket senare sali, frägan,
o>n den är klar och tydlig, hos SkZNdcr afgötteS,
men da nödige nplysningsr saknas, lill laglig åtgärd
svrwiscS, och biöchalle cmedlettrd den under ytterligare
p> öfning siälde Ledamoten sin Riksdagsman,
na rä.t. Wid a »tekn ingen och da Jnirätes-pollckr erhälles,
titzdeles äfwcn hwarse Ledamot ert exemplar as
Rill kö Grundlagar, pä ditt ingen mä lill siri undskyllan
okunnighet derom förebära.
§. 22.
Fullmagttrms böra, för ak wara gällande, lyda
salunda: ''Ti! den Lagtima I u«!>:ia) Riksdag, som
i , - » - skall hällas och rager sin (örjan den
- - - , - bcchlimägtigas härmed, efter söregän,
ger ordentligt wal, N. N (för Presie-Ständer in än
N. N. Stift) (för Borgare, Stänket isrän N.
N. Stad), (för Bonde-Scandst, boende och besnt,
ten ä Krono- Krono Skatte- eller Fralse Skatte-Hem»
manet N. N. rm N. N. Harad, af N. N. Län) ak
deltaga i ra k sia gen och bcsiuttn om derstädes förekommande
ärenden, hwarwid han owilkorligen sörpligkas,
att ställa sig til! esterrättclse Swerigeö RikeS beswnrna
Regerings Ferm as den 6 Junii 1809, sämre Riksdags
Ordningen och öfrige gällande Grundlagar.'' Fullmagtcrne
underffrifwes: för Preste Ständer, af Biskop
och Consistorium, för Borgare-Ständer af Stadens
Magistrat och Äldste, och, hmad Fahlu Bergslag
särkildt beträffar, af Griiswe'Rätten och Bergslagens
Depurcrake, samt för Bonte.Ständer af Wa!»
förrättaren; börande tillika, för sistnämnde Srand,
Wal Protokollet af Elenorerne uudeneknadt, medfölja,
samt, efter fulländad granffmng af Zullmagterne, till
Den 2r December:
den walds återställas; och ware Walsörrättaren ssyldig,
til! Wal-.Protecollet, före sin afresa frän förrättnings,
ställer »klämna.
§. 2Z.
Samma dag dä Riksdagens Synande knngöres,
ninämne Konnngen Lankt-Alarstalk för Ridder»
jfapcl och Adeli,/ sann kill Taleman för Hrefte-Sgan,
dek, Ärke.Bistovcn, eller, om han är sjuk eller fdäntvarande,
eller hans Embete ledigt, nägon annan af
Biffoparne. Sedan Borgare- och Bonde-Ständen,
hwart för sig pä behörigt sätt bliswik constirucrade,
begäre de hos Konungen, medelst Deputarioner, deras
Talenlän, hwilka Konungen dä sörordne. Enär
Landtmarskalk eller Taleman under Riksdagen af sjuk,
lighet ellet andra anmäldta lagg förfall hindras att föra
ordet, företrädes deras ställen, hos Ridderskapet
och Adeln af den, esker Matrikeln, förste närwarande
Grefwen, och i de öfrige Skänden af ViceTalemän,
hwilka likaledes wid Riksdagens början af Konlingen
utnämnas. Under det Borgare- och Bonde-Stanven
samlas och innan deras Talcmän Oordnade äro, föreS
tills widare ordet: hos Borgare.Skändek as Hnswud,
stadens förste Fullmägtig, och i Bonde-Ständet af
den närwarande Ledamot, som de flästa Riksmöten
biwistak. Da, i händelse af underläten kallelse af
Skaks-Radek, de i ic> §. nämnde wederbörande kill
Riksdag kalla, äge Ridderffaxet och Adeln <M nämna
Landtmarffalk, och de öfrige Standell, hwart för
sig sina Talemän.
Landtmarskalk och Talemän aflägge inför Ko»
uungen följande Ed: "Jag N. N. Mnämnd och
för»
Deil 2l December. rziz
förordnad, ari wid detta allmänna Riksmöte wara
Landtmarskalk (Taleman för Preste» Borgare, Bonde»
Ständer) lofwar och sivär wid Gud och Hans Heliga
Ewangelium, at jag wik och skal med all Min för,
maga uvräklhälla och förswara Konunga, magten och
Rikets Ständers rättigheter, i öswercnsstämmelse Med
den af Konungen och Rikets Ständer den 6 Junit
l8c>9 till efterlefnad antagne Regerings» Form» Jag
skall ock ställa mig lii owilkorlig efterlefnad Rikets öfriga
gällande Grundlagar (för Landtmarfkalken tillika: samt
den antagna Riddarhus,Ordningen). Detta alt lof,
war jag troligen hälla; Sä sant mig Gud hjelpe til
lif och siäl!"
De i denna Ed uptagne föreskrifter gälle äfr
iven för dem, som kunna komma akt Landtmarskalks
eller Talemäns ställen företräda.)
§. 24.
Uti hwart Ständ skal wara en Secreterare,
sdm der före Protocollen och answare för wärdén af
ingifne handlingar; Hos Riddcrffapet och Adeln,
Riddarhus» Sekreteraren, hos Preste» och Borgare»
Ständen de personer, hwarom de sielswe öfwerettskom»
ma, samt hos Vonde-Sländet en skicklig, lagfaren och
i landthusbällningen kunnig man as ofrälse Ständ,
den Konungen dertill förordne. Hwarje Secreterare
tillhör att alt det som fö.resaller och beflukes ordentligen
och noggrann! uptekna, och för Ständer justera, samt,
dä antiagen hela Ständer eller någon Ledamot in
Pleno det fordrar, Protokollet upläsa; äfwensom i ös»
rigt alla Protokoll jämte Utdragen deraf underskriswa,
äliggandes Secreteraren för Boude»Ständet särskildt att
Fjerde Bandet 64. bi»
FZi4 Den 2i Tecembcr.
biträda Talemannen wid mälens behandlande och göra
påminnelser, om nägvk mot Grundlagarne stridande,
skulle försökas, dock utan at i Ständer äga röst. Sä
wäl Ständens, som Ulssottciis Secreterare, jamte de»
under Riksdagar biträdande nödiga Betjening i
Ständens CamHlicr, san» Riksens Ständers Ukffotr,
njure samma säkerhet mc-d Riksdagsmän, och crhalle
wid Riksdagens stut en ester göromälens wigt ocy
mängd lämpad wedergällning as Stais medlen, hwit,
ken as S:atS»Utjkollct, efter öswerkäggniug med Laiidr,
marskalken och Talcmänneu förcstäS, och i sammanhang
med den öfriga Statsregleringcn, af Riksens
Ständer bestämmes. Til nämnde Betjening räknas
hos Ridderstam och Adeln fyra Canhlistcr, i PresteStändet
en Notarie och rwä Canhljster; i BorgareSlandet
sammaledes och i Bonde-Ständct rwä Notarier
och syra Canhlistcr. I hwartdera asUlffottcu,
för hwarje Division, en Canhlist, hwilken jämte Se»
creterarne, sörordnas af Utskotten sjclfwe, med det
undantag, som i z§ §. finnes stadgadt. Skulle i nä»
got Utskott cn talrikare Betjening oundgängligen tarfwaS,
anmäle Utskottet sädanr hos Ständens Plena,
hwilka derom förordne.
Bonde-StandctS Secreterare äge att, förr än
han sttt Embete rilträder, följande Hd inför Ständer
aflägga: "Jag N. N. lttnämnd sch förordnad, att
wid detta allmänna Riksmöte wara dek Hedcrwärda
Bonde-Ständets Secreterare, lofwar och swär wid
Gud och Hans Heliga Ewangelium, att jag wiil och
skall med all min förmåga iakttaga Konungamagtens
och Riksens Ständers rättigheter, i öfwerensstämmelse
med den as Konung och Riksens Ständer lill efterlefnad
antagne Regerings Form af den 6 Junii 1809.
Ä^g
Den Li December. tziz
Jag skall ock ställa mig kill owilkorlig efterrättelse Ri,
kers öfriga gällande GrlMdiagar, och ej til det Hederwärda
Bondc-Sländets Pcokocoll, man min Uttryckliga
anmärkning och reservation, föra eller föra läka,
ännu mindre till expedierande befordra eller befordra
lära något, som emot de gällande Grundlagar stridande
är. Äswen skal jag, Ivid Riksdags - ärendernaS
afgörande, med goda råd och underrättelser, samt up,
lysningar, om hwarL och ens lagliga rättigheter och
ffyldighcrcr, SkändrtS Ledamöter tillhanda gä, samt
med ali min förmåga söka att bringa desta ärenden till
ett med Grundlagarne instämmande flut. Detta alr
lofwar jag alt troligen halla: Sä sant mig Gnd hjelpe
lill lif och sjal!"
§ 25.
Riks-Ständen utnämne utan dröjsmål sine De,
gmkerade, hwilka med LandrmarsValken och Talemä»,
nen, hwart Srand för stg, inför Konungen mä nedlägga
Ståndens wördnad och lyckönskan samt likaledes
upwakta Drottningen och de Kongl. Personerne.
Ständen utse derjämte Depmalioner att inbördes hwarandra
hälsa och lyckönjka.
§. 26.
Konungen, eller, i de fall, 4., s., 6. och 7-de
§. §. omröra, Slars Rädet late genom en Härold,
under hittills öflige ceremonier, utlysa dagen, dä Stän»
verne, efter förrättad Gudstjenst, mä sammankomma
pä Rikssalen. Gudötjensten, hwarrill alla Ständen
böra enhälligt infinna sig, förrättes af en Bflkop i
Stadens Storkyrka. Esker dest flut upträde ä Riks
-
Den 21 Decemöev.
salen först Bonde.Seander - widare Borgare-Ständel
och sist Prcste-Staiidek, alia swart för sig, anförde
af deras Talemän. Riddersfapet och Adeln, anförde
" as Landrmarskalke». ware Konnngcn följakrige, och inTage
farnkeliqa Ständen-de dem anwisia ställen. För
Konungen <?al längst fram i Salen sia en Tyron,
omkring s,wilken Krön-Prinsen och de öfrige Kongl.
'Priniarne hasme, stna platser. Dernäst inkage, framfar
alla andra, de kwänne Skats-Ministrarne deras
rum, och sörhalles i öfrig! enligt det Ceremoniel Konungen
la'cr för tillfället utfärda. Härefter före Konungen
Sjelf, eller, der Konungen är fränwarands,
rller Han fa för godt sinner, Skare Ministern för Utrikes
Urcliderne ordet till Riksens Ständer, och läte
dem afhöra berättelsen om hwad sedan sista Riksdag
uti Rikets Styrelse sig tildragjt. Landlmarjtalken och
Trlemänncnj träde sedermera in för Konungen och
ir.mnföre , i Ståndens namn, deras nnderdaniga wörd«öd.
När Konungen lämnar! Rikssalen, beledsagas
Han af RidderfVapet och Adel», hwarester de öfrig»
Ständen i osivanförcstkrisne ordning afträda.
Propositionen, angående SlatS-WcrketS tilständ
och behof, hwaraf Skänden hwarldera e!t exemplar
tMall.s, öch'erlämne Konungen antingen wid der tillfälle,
dch Riksdag, enligt föregående §. opnaS, eller
5 Rikssalen annan dag, der Honom sä godt synes,
öller vek omedelbart til Riksens Ständers Stats-UtlDolt
inom fjorton dagar wid Lagtima Riksdag, och
inom en Manad wid Urtima, esler desi öpnande.
Riksdagens början räkneS altid frän den dag, dä berörde
Proposition af Riksens Ständer eller nämnde Utskott
-
Den 2i December.
skölt cmsttagen blifwit. Och som Riesens Ständer
jämlikt Regerings-Formens 55 cj äga, att i Ko»
nungens öfwermaro något besluta, n-ä ingen rådpläga
ning bärom a Rikssalen hällas. Propositioner, rörande
Grundlagars eller öfriga Lagars och Oeeonomijka
Författningars stiftande eller förändring, jämte andra
mål, dem Konungen, »inder Riksdagens loop, »vill
Ständerna meddela, tilställes genom Hof-Canhlereu
hwarje Srand i desi Plenum. Janne alia Propositioner
isian Konungen kil Riksens Ständer eller deras
Utskott, böra Slats-RadetS, och i Lagsrägor, äfwcir
Högsta Domstolens, dcröfwer lämnade yttrande tillika
meddelas; kunnandes likwäl Riksens Ständer,
dä Staks-Rädets yttranden anga hcmliga mäl, endast
förwänca del af desi lill» eller afstyrkande.
§. 28.
Hwark Niks-Sländ wälje genom Electorer genast
sch sist inoir» ätta dagar, sedan Riksdagen blis»
rvit öpnad, Ledamöter, lika »vanga af hwarje Ständ
i de Utskott, hwilka skola ärenderne bereda och Utarbeta.
Sädane i Grundlagen stadgade Utskott äro:
ConstirutionL- Vetvillnings» Banco- Lag- saint Beswärs-
och Occono»uie«Utffokten. Hemliga Utskottet
wäijes, dä Konungen sadant äffar.
§. 29.
Constitulions-Utffollet, som utgöres of Tiugm
syra Ledamöter, tilkommer att, i den ordning Reger
ringS-Formen föreffriswcr, granffa Rikets Grundlagar,
salut uptaga frågor 06) till Plena asgifwa Förslag
om ändringar, förbättringar och förklaringar deraf
-
Dm 21 December.
af; hwaröfiver Skändens Ledamöter wars obekant,
ak ia Pleno yttra sina eankar; mea Riksens Stander
c> förr än ä den nästföljande Riksdagen mä desima.
Ofwerlämnar Konungen äk Riksens Seander »agon
Proposition, rörande Grundlagar, updrage Skänderue
genast, uran ar förut derom öfverlägga, ät Lonstikn»
tions Utskottet, ail desi utlätande asgiswa, och förhälles
dermed, som i Regerings Formens 8i- §. stadgadt
är. Da Utstoklet icke sunnir stal alt gilla och kill
Riksens Ständers pröfning öfwerlamna något Förlag
till ändring ester förklaring af Grundlaganie, som
Uistottet af en Riksdagsman cmotragik, ware Ulstot»
tet styldigt, om Författaren det yrkar, ak meddela
honom sit yttrande med ulftand ak detsamma, jämte
Försiaget, genom trycket allmänt göra, da han, sär
det sistliämndas innehåll, sjelf, i egenskap af Författare,
mä, enligt Tryckfrihets Lagen, answara. Con»
siitutions Ulstoltet äligge alt ästa de uti Stats - Rådet
förda Prowcsll, utom dem, som anga Ministeri»
esta ärenden och Commandomäl, hwilka endast i
hwad som rörcr allmänt kända och af Utskottet upgifna
händelser, ma kunna fordras. Finner Urstottet as desi.»
Prorocoll att någon Stats VUnister, Stats,Räd, HofCantzleren,
Stats-Secreterare eller annan Ledamot af
StatS»Nädet, eller den Embetsman, som i Commandomäl
Konungen räd gifwik, uppenbarligen handlat emot
Regerings,Formens tydliga sörcstrist eller tilstyrkt någon
öfwerträdelse deraf och af andra Rikets gällande
Lagar, eller rmderläUt att göra föreställningar cnioc sädana
öfwerträdelser, eller dem wallat och befrämjat genom
upsätligt fördöljande af »agon uplySning, dä stall ConstitutionS-Utstottet
flästa en sadan under tilltal af Ju»
still»,Ombudsmannen inför Riks-Rätten. Skulle Utjkortet
anmärka att StakStNädetS Ledamöter samfält,
ester
Dm 2i December. izi9
eller en esler flere af dem, nti deras radflag om alle
wänna mäll och steg, icke iakttagit Rikets sanskyldiga
nytta, elier att någon Stars - Secrererarej icke med o»
wäld, nir, skicklighet och drift sitt förtroendes Embete
Ulöfwat, skal! Urskottcl dä sädank för Riksens Ständer
tillkänuagilwa, hwilka, om de finna Rikets wäl det
kcäswa, liinna hos Konungen skrifteligen anmäla deras
önskan, att Han wille »lur StakS-Rädct och ifrän
Em betel skilja den eller dem, mot hwilka anmärkning
blifwit gjord. Frägor i detta ämne kunna i Riksens
StänderS Plena wäckas och af andra Riksens Sfän»
ders Utskott, än Constitutions-Utskottet, hos Ständen
andragas, men icke af Riksens Ständer afgöras förr,
än sistnämnde Utskott deröswer blifwit hördt. När fräs
goc uii Riksens Ständers Plena eller andra Utskott
än Consiitntions-Utskottet wäckas, huruwida Stats»
Rådet eller någon desi Ledamot, eller någon Före,
dragande, sikt Embete pä et obehörigt sätt möswat,
böra derwid följande ordalag och inga andra nyttjas:
"Det är anledning til anmärkning emot Slars,Rådet,
eller den och den Ledamoten eller Föredraganden,
hwarom Remij; begäres lil ConstitulivnS, Utskottet,
inför hwilker anledningarne upgifwas skola;'' och skall
en sädan Remisi genast owägcrligen werkställaS. Under
Riksens StänderS öswerläggningar om sadane frägor,
äswcnsom i Constirulions»Utskottets yttranden,
skola icke Konungens beslut i mäl, som röra enskilda
Personers eller Corporarisners rättigheter och angelägenheter,
kunna ens nämnas, ännu mindre nägorr
Riksens StänderS pröfning underställas. Dä hoS
Riks-Sranden olika meningar upstä, angående nya
Utskotts tillsättande, eller kill hwilket Utskott upkomna
frägor och ämnen böra remitteras och Ständen ej genom
bestämd pluralitet kunna ffiljaktigheterne afgöra.
rzrv, Den 21 December.
äge dä Constitulions-Ukstotlek att med Riksens Stän»
ders rätt och i deras ställe derom beflnka.
§. ZO.
Stats Utstottet, som skall bestå as Trettiosex
Personer, bör gransta, utreda och til! Riksens Ständer
upgifwa Stare- och Riksgälds-werkeuS ullftand,
förwaltuing och behof För betia Utstött lare Konungen
upwisa Srars-Werkets Ullftand i alla befi delar,
lill inkomster och utgifter, fordringar och skulder; as»
wenstin, i händelse genom Traktater tued fremmande
Magter nagra »riedel Riker tillstmik, för dem pä lika
läkt stall redowisas. Likaledes late Kävlinge» till dersainmas
öswcrläggning sranrftalla, hwad Staten Ulöswer
de wankiga inkomsterue rarswa kan, och hwilka
behof genom Bewillningar böra fyllas. Detta Utskott,
svin stall äga tillgäng till aila SlatS, Werkecs Räkenskaper
och Handlingar, mä tillkomma att efterse och
gransta, huruwrda de gjorde eller förordnade utbetalningar
af Skars-medlen, icke öfwecstigit belopper af
de Huswudtitlar, hwilka uti Riksens Ständers, wid
nästsörflutne Riksdag uvgjorde Stars-reglering, bkifwir
faststälde, och äro grundade pa behörigen uprättade
Stater, eller Konungens med »vederbörlig rvnkrafignation
utfärdade anordningar , saint styrkte med behörige
qvirtcncer af deni som medlen emottagit. Skul»
le emot Riksens Ständers beslut, de till hwarje Hust
wudnitel ansiagne summor befinnas dragne till andra
ändamål, än dem, som under samma Hufwlid - titel
höra, eller nägok af Riksens Ständer saststäldt anslag
wara öfwerstridit, stall Utstottet genast anmärk,
ning och i Riksens Ständers Plena anmälan göra
emot den Embetsman, som en sadan anordning contra»
-
Den 2i December.
trasignerat, hwarester dermed förfares, enligt iG6.
och 107. §. §. i Regerings-Formen; kunnandes likwäl
häraf de följder icke dragas, arr, ernvi föreffcif,
ten i 90. H. Regerings Formen, Utffokket ma i något
klander af Konungens gjorda anordningar inga,
eller att dc för Stakv-Utgifrerne tedorvifande Tjenstemän
ffola timna perkonltgen för Stats-Ut Kottet eiler
Riksens Ständer lii! answar ställas, uran mä, der
sä nödigt finnes, hos Konungen kunna anmälas ds
anledningar, simi förekommit att, emot någon sadan
Tjensteman, i l,g!ig ordning answar yrka. Widare
äligger detta sftff-ott att utröna, pröfwa och förestå
der, som till Skale, och Riksgälds-Werkens behof
erfordras, sedan nödige indragningar och besparingar
blifwik iakrragne; likaledes att förestå beloppet af de
summor, hwilka, jämlikt 6z §. i Regerings-Formen,
skola för särskilde händelser, afsättas och slutligen
»ipgifwa huru mycket genom Bewillning bör utgöras.
I händelse hos Riksens Ständers Plena gemensamt
eller Uti nägot af Riks-Standen betänkligheter
Upstä emot antagandet af hwad UlDotter rilisiyrkt
Uti det som rörer, antingen Statens reglerande, eller
Bewiilningens derefter lämpade hela belopp, elier
hivad tili Riksgälds-TvnkoiretS Utgifter och in kemister
hörer, eller qrunderne för Riksgälds-Contoirers styre!»
se och förwaltning, tilikomme Utskottet den befattning,
ledande akt bringa sadans ämnen till. slutlig! afgörande,
hwilken 69. §. af Regerings-Formen, jämte sä^
ket dertill , föreffriftver. Pppar sig sadan skiljaktighet
om grunderna, sälten af deras tillämpning och fördelningen
lill Bewistningens utgörande, hwarom 71.
§. as Regerings,Formen förmäler, sörsare Utffotiet,
förstärkt till det antal af Ledamöter, som Regerings.
För
-
iZ22 Den 21 December.
FormciiS 69. §. föreskriswer, dermed pä dek sätt nystuämrde
§. tz. utstaka. Stars-Utskottet äligge att dest
berättelse om NiksgäldS-ContoireiS förw-iltning sä tidigt
inlämna, akt mål till Fullmägtige derstädes ma,
enligt 67. §, kunna förrättas.
§. Zr.
BewillningS Utskottet skall bestå as Fyratio arta
Ledamöter, walde fran särskilda, och, sä midt möjligt
är, frän alla Rikets Provincer. Detta Utskott tillkommer,
sedan summan af den Vcwillmng, som Riksens
Ständer mid hwarje Riksdag sig ätagit, bkiswit
saststäld, att författa Förslag till berörde summas fördelning
till utgörande, upgisma grunder»? derför och
utreda sätten, h»cu desamma böra i hwarje särskildt
fall tillämpas, samt alr sadaut i etk sammanhang
Riksens Ständers Plena underställa. .Pppar sig den
i Negerings-Formens 71. §. omförmälde skiljaktighet,
eller skulle något Stand söka undandraga sig det af
Utskottet förestagna deltagande uti VewillniugS- belop,
per, da skall, enar skälen till den ästnndade ändringen
och sätien till minnande deraf bliswik »pgifne och
de öfrige Ständen meddcldte, VewillningS - Utskottet
deröfwer höraö, hwarester förfareS, såsom i berörde
71. H. stadgadt är; äliggandeS det BewillningS, Ut,
sköttel, dä desi Förslag i en eller flera delar salunda
blifwit förkastadt, att förestå en annan fördelning
eller andra grunder och sätt för utgörandet blott af
den andel i Bewillnings-summan, hwaruppä den 0-  gillade delen i Utskottets förra Förslag har afseende,
och förhalles, j händelse äfwen en sadan ny fördelning
ej ankageö; pä det sätt efwan föreffriswit är.
Den 2i December.
§. Z2-'
-Z2Z
Banco-Nlffotter, som utgöres af Trctiostx Ledamöter,
ss°all öfwerse Banqnens styrs-lsc och tillstånd
samt gifwa söreff'rifkec oui d.st förwalkninq, enligt dci,
särsi'ilda Jnstruclion, som as Riksens Ständer rois
hwarje Riksdag kommer för Utskottet alk utfärdas;
körande della Utffott med sin Berättelse om de afgående
Banco - FullmägkigeS sörwaltning, sä tidigt,
Under Nlk-dagni, inkomma, alk Riksens Ständer ma
äga rådrum kill nytt wals ansiällande, jämlikt ncdlMsiäende
66 §.
§- 33-
Lag.Ulffoktek, bestående af Sexton Ledamöter,
äger att, jämlikt sz. och 87. §- §. af Regerings-Formen,
utarbeta Försiag till stiftande, ändring, förklaring
eller uphäfwande af allmän Civil- Criminal» och Kyrko
Lag, samt uptaga de i sädana ämnen Riksens Skär»
der meddelade Konungens Propositioner, eller i Riksens
Ständers Plena wäckta frågor. Under Civilcch
Criminal Lag böra äswsn sörstad de delar af Krigslagar
och Författningar, rörande Kcigöwäscndet, som
äga tillämpning till Medborgare utom Krigs-Sta,
len.
Justitia Ombudsmannens wid hwarje Riksdag
afgifwande Berättelse, rörande de strän Konungen,
genom Högsta Domstolen, sedan nästföregående Riksdag
utgängne förklaringar af Lagens rätta mening,
höra ock till Lag-UtMkelS befattning, dik kline Be»
rättelse sörwises.
§. Z4-
izrH Den 21 December.
§. Z4.
Allmänna Biswärs, ock Occonomi-e- Urskottet,
sammansatt af Fyratio ätta Medlemmar, skall, enligt
sz. och 89. §. §. i Regerings Formen, anmärka brister
i de allmänna Hushållnings,anstalterne och förän,
dringar deruti förestå, samt uptaqa alla hos Riksens
Ständer upkomne frågor om förändring, förklaring
och uphäfwande af Lagar och Författningar, som Ri,
kers allmänna Hushållning röra; om fäderne nya La,
gars stiftande och om grunderna för allmänna Inrättningar
as alla stag, chwad de röra Upfostrings» och
Underwienings - Werke», Allmänna Falligwärden,
Landlbushallningen, Vergwerken m. m. Riksens
Ständer äge dock endast magt, att i dcsta ämnen
bestnta föreställningar och önskningar, att hos Konungen
anmälas. Witt Konungen något Occonomiskt
Mas, gemensamt med Riksens Ständer, afgöra, för»
sares dermed pä sätt, som för Lagsragor är stadgadt.
§. Z5-
Hemliga Utskottet, som utgöres af Tolf Ledamöter,
äga alt med Konungen öfwerlägga om de ärenden,
hwilka icke till andra Utskotts befattning höra,
vä) dem Han pröswar böra hemliga hällas; dock
hasme delta Utskott cj magt att fatta något beslut, rikan
endast att till Konungen afgifwa yttranden öfwer
de mål, Konungen detsamma meddelar. Secreterare
och annan betjening i dctca Utskott, förordna- af Konungen.
H.z6.
Utom förenämnde i Regerings Formrns sz tz.
om
-
Ten 21 December.
dw,förn aldie sch söressnsne Urflkott, äge Riksens Skätt»
der att wälja och förordna etc Expeditions- Utskott be»
stående as Tols Ledamöter, för aic upsäna ej »undre
de expeditioner, som under Riksdagen af Sländön
gemensamt »närdas, än äfwen Riksdags.-Bestutel,
och au, salunda författade handlingar lill Riksens
Ständers justering öswcriämna; och ägo HosCanhleren,
eiler den hans Embete företräder, rättighet att
i Utskottet öswerwara RckSdags-BeflmetS justering, i
de delar deras, som röra Konungens yttranden. Ställ»
den kunna äfwen, der dem nyttigt synes, nedsätta hwarr
för sig ett Utskott, till »plågande as deras enskildt»
de sivär och angelägenheter. Skulle Riksens Ständer
finna flere Utskott wara as nöden, mä de af Ständerne
obehindradt tilsiättaö. Sädane Utskott Ma dock
ej befatta sia med andra ärenden, än dem, hwilka en»
ligt RegeringsFormen, pä Riksens Ständers åtgärd
ankomma. I sraga om deras tillsättande galle Tre
SkändS pluralits, me» stadna Twä Stand emdi
Twä, öswerlsmne Riksens Stander härutinnan sin
afgörande rätt ti!! ConfiikulisnS-Utffottek. Vlifwa
görsmälen inom något Utskott sa ökade, att de ej med
del waulrga antalet af Deputerade kunna bestridas,
ständc Utskottet fritt, att anhälla om förstärkning;
dock ankomma bewiljanbet deraf pä Riksens Stän»
ders pröfning; och galle härutinnan, äfwensom i söre»
nämnde omständighet Tre Ständs plurulits, men
stadna Twä Ständ emot Twä, sörfalle frägan.
§- Z7-
Alla Riksens Ständers Utskott med n idantag
as Hemliga Utskottet, hwars göromäl och arbetstid af
Konungen bestammas, ffola sist inom ätta dagar i
frän
-
Den Li December.
frän den, dä de utsedde blifwit, snnmankräda och
sättas i werksamhet. Börande Urssolren i d.n mohn
ärendcrne hinna utarbetas, sa fort sig göra lärer-, m d
sina ptkronden lill Ständeus Plena inkomma. Anrtt
Utsökt, Constiturions, och Banco Utffoiken allena un,
dantagne, ware berättigad!, akk wäcka frågor till af,
görande i Riksens Ständers Plena, eller alr '.uttaga
andra ämnen än de fran Plena remitterade, sa wida
cj, hwad Stats-Utskottet särsslidt angar, Ko-ui-igcaS
-Proposition, enligt 27 §., sill det samma omedelbar,
ligen öfwerlämtias. e
§- 38-
Alla omröstningar i Utskotten ske Ständswis. Zsffa
en eller flere Ledamöter att votering ma med siurna sedlar
anställas, bör sädant cj förwägras. Stanna derwid
Twä Ständ emot Twa, skola de särskilde meningar,
ne, såsom alkernativer, i försiaget intagas. Galle
äfwen detta stadgande för Banco-Utskottcr i under»
ställnings-srägor; meli i de mål, som böra hemliga hal»
las, och der Utskottet med Riksens Ständers rätt besluter,
sörhälleS med omröstningen pä sätt i §. här nedan»
före stadgas; börande i sädana fall uti sistnämnde Utskott
twä tredjedelar as hwarje Slandö Ledamöter wa,
ra närwarande.
§.39-
I alla Riksens Sränders Utskott före den bland
Ridderskapel och Adelns närwarande Fulimägtige ordet,
som, enligt Riddarhus, Ordningen, dertill be»
rättsgad är.
§. 42.
Den 2r December.
§. 40.
Landrmarffalken och Talcmännen, eller de som
deras ställen söreträda, njure osörwägttM ttllträde i
Urskotten; doek Utan iöst eller delibsraiions rätt. I
Hemliga och Banco-Utskotten, der Tysihecs Ed fordras,
astaggc äfweu de en sadan.
§- 4l
Tjenstgorande
StatS-Mlnistrar, Stats,Råd, In»
siitire Råd, Hos-Canhler, JusiiciD,Cantzler, IustiriLOmbudöman
samt SkatS-.Seerererare, kunna ej sale .
och stämma i sill Stände Plena sörnckas enär de,
enligt hwad hwarje Stånds särskilda ordningar stadga,
dittill berättigade äro; dock för Srats.NädctS
Ledamöter de särjkildte fall undanragae, dä dem, en»
ligt Regerings Formen, updraqic är att med Konung»
stig magt och rätt styra. I Utskott eller wal till
UkffottS Ledamöter mä icke någon as förenämnde per»
söner deltaga. Ej mä någon, as hwilkcn Riksens
Ständer kunna fordra redo och answar, inwäljas i
Utskott, der redowisnmg för hans egna göromål och
Embets-ätgärdcr kan förekomma; börande för öfrigt
och i allmänhet iakttagas, att, i de nial, som person»
ligen röra en Ledamot af nägvt Riks-Ständ mä han
wäl i Plena eller Utskott öfwerläggningarnc, men ej
brstuten, öfwerwara.
§- 42.
Finner Utskottet sig behöswa af någon Konungens
Embetsman eller af något publikt Werk inhamra
munreligg oller skristeliga uplysnmgar, begäre genom
sin
rz28 Den 21 December.
sin Ordförande hos Hof-Canhlcren Konungens »adre
ga befallning lill wederbvrande, o»i de ästade nudcrrökelsers
meddelande. Gärle likwäl ej delia stadgan»
de i afseende pa S^ks.-Eonkoirek, hwilr.l, lckason,
Banco och Riksgälds Werke»' bör i frågor om siclftt-a
redowieningen af medle» alla chkade uplyonin»
gar omedelbarligen meddela.
§. 4Z
Skulle
ett Utstött anse nödigt akt ti!! öfwerläggs
Ning om »ägor ärende as särdeles wigt, med anna!
<ller audre Utstött sammanträda, mare det tiilätik pä
sätt Ullonen öjwereuökomma, anlingen in Pnius cl»
ler fast häldre genom Depuleradc. Finner Banco»
Ukstvllet de ämnen, hwilka Utgöra söremälcn för desi
sammanträde med amiak eller andre Utstött, wara as
sadan beskaffenhet att dek fordrar TnstbetSed, asiägge
sammanträdande Ledamöter afandre Utlkotl dciisamma.
Emellan Hemliga Utstoltct och annat Uistvl! åge ej
sammanträde rum.
§. 44-
Konungens Propositioner, äfwen som allmänutl
frågor, hwarmed förstas sädane, som kunna eller bö»
ra komma under samtlige Riks Standens öswcrläqgning
och pröfning , ma ej i Riksens Ständers Ple»
na kill omedelbar ligt afgörande uptagas, uran stola öst
werlämnas till utredande af behörige Utstött, hwilkaS
yttranden hwaraf cltid ett exemplar mä hwarjc Ständ
t>l!dc!aS, böra enligt hmad här osrvanföre samt wi»
dare i Regerings - Formens §6 §. stadgas, föregå
Riksens Ständers beslut; Och kunna Riksens
Ständer genom Skändenö pluralits, när sä nö
-
Den 21 Dnemder. rz29
digt pröfwas, förelägga Utskotten lid tili deras Betän«
kandens asgifwande. Hwarje Riks-Ständ ware obetag^x
akt, ulan de ösrigcs hörande, lili wederbörligr
Utskott hänförwis.i ett i Dest Plenum framstäldt Forsing;
dock mä alud Med-Sränden underrättelse här»
om meddelas. Will Utskott Åkerlämna någor frän ert
eller siere Riks-Ständ kill detsamma remitteradk nial,
såsom till desi befattning ej hörande, äligge Utskottet,
an sist inom ätta dagar afgifwa sitt urlätande med
deruti anförde skäl till det eller de Ständ, som remitterar,
hwaresker samtlige Ständen, efter erhället»
communication, böra skyndsamt yttra sig, under hwilkel
Utskott de anse mälet höra. Äro de fleste RiksStänden
härom ej ense, eller stadna Twä Ständ emot
Twä, asgöre Constitutions Utskottet hwarlhKn frägan
bör förwisas.
§. 45-
Landt-Atarffalk och Talemän ware berättigade,
att hwar för sitt Ständ utfärda kallelse till Plena;
deltaga i beredningen till malens föredragning; dem
i Ständen föredraga; uptaga, framställa och reda de
yttrade meningar, göra propositioner och wivmagthälla
ordning wid sammankomsterne; altfammanS efter
de föreskrifter, som här nedanföre stadgas; men äge
ej sielfwe någon röst i delibermionen eller voteringen,
och kunna ej näqot annat förestå, än hwad som fordras
till werkställighet af det Grnndlagarne, RiddarHus-Ordningen
eller Ständens Ordningar och BeflM
söreskrifwa.
§. 4§.
Ständens Plena böra, da de anga allmänna
Fjerde Bandek 85. Riks
-
FZZ0 Den 2! December.
Riködagsmäl, sä ofta sig göra later, hos asla Stånden
pä samina tid hällas. Skulle ett Ständ rarfwa
flera Plena än de öfriga, tväredet Ständet obctagir,
att, innan slutet af ett Plenum, Utsätta dag till tek
nästföljande; börandeö Ståndets Landt-Marskalk eller
Taleman de andre Talemännen i tid derom underrätt
ra, samt med dem om timman öswerenskomma,
hwilken sa bestämmas bör, art Utskottens wanliga
sammanträden icke derigenom hindras. Ständernas
gemensamma Utskott mä ej sammanträda pä samma
lid dä i ett eller flera eller alla Ständ Plenum hålles.
Ej skall till Plenum för päföljande dag sednare anfläs
Ln kl. 6 e. m. eller till Utskott sednare an kl. 8 e. m.
den föregående dagen. Landt-Marskalk eller Taleman
hasme ej magt att, utan Ständelö samtycke, åtskilja
et Plenum.
§. 47-
Uti Plena föredrages först de för Riks-Stånden
gemensamma ärenderne och sedermera hwarje
Stånds enskildta, alla i den ordning de, hwarr för
sig, inkommit, sä framt ej Ständen derom annorlunda
förordna; börandeö Landt-Marskalken och Talemännen,
sedan de förut inhämtar, huruwida nägon Konungens
Proposition till öswerläagning kan förekom,
ina, samfält, i närwaro utaf twänne as hwarje Ständ
Utsedde Ledamöter, hälst sädane, som mid nägon fö,
regaende Riksdag warit i Ständer Riksdagsmän,
samt, med biträde af Srändens Secreterare, dagen
förut i et särskildt rum a Riddarhuset sins emellan
öswerenskomma vin följande dagens föredragningsämnen,
pa det desamma mä i möjligaste matto hoö alla
Ständen tillika asgöras.
§. 48-
Den 2i December. izzr
§. 48-
Föredragningsämnen äro vesta och inga andra:
r:o Konungens Propositioner, som ä Rikssalen eller
sedermera under Riksdagens lopp, blifwit till Ständen
eller StatS-Ukskoltet öswerlämnade. r:o Mäl, som
genom Protocolls-Utdrag eller Depukakioner frän MedSiänden
communiceras. Z:o Utskoktens Vetänkanden
och Förflag. 4:0 Motioner gjorde i Plena af någon
wid Riksdagen dä närwarande Ständers Ledamot.
§. 49.
Hwar och en allman fräga, som första gängen
i nägot Ständ förekommer, skall, sä wida ej Stan»
det enhälligt genast densamma till wederbörligt Utskott
förwiser, ligga pä bordel till nästa Plenum, dä realist
bör ske; dock stände hwarje Ledamot öpel» atk
öfwer samma mäl sig yttra, hwilket hans yttrande
äswen skall till Ustkottel remitteras. Om en genom
munteligt anförande gjord framställning lägges pä bor,
det, bör anförandet till Protokollet Vickerås och afskrift
deraf till bordet aflämnas. Upstär fräga om
eller hwart remitteras bör, kan denna staga blott föc
den Pkenndagin läggas pä kordet, men i nästa Ple,
nnm skall beflut owägerljgen fattas. Dä saken frän
Utskott äterkommit, blifwe den ester första upläsander
liggande pä bordel. Den kan wid nästa föredragning,
ehwad öfwerläggning ägt rum eller ej, pä flere Ledamöters
förenade begäran, aker hwila, men dä saken
tredje gängen förekommer, skall den kill afgörande
företagas. Hwar och en fräga af annan än allmän
beskaffenhet, äfwensom preliminaira hemställande» och
förfrågningar ifrån Utskotten, mä genast kunna afgö
-
IZZ2-
Den 2i December.
ras, sä wida den eller de af nägon SkändclS Ledamot
ej begäres pä bordet. U-i Ständens Canhlicr
bör altid finnas cn öpen förtekning öfwer alla pä
bordel lagde mäl nied dertill hörande atter och handlingar.
Hterförwiser nägot Nike. Stand ett redan
beredt mäl kill wederbörande Utskotts ytterligare utlåtande,
äligge Utskottet att dermed inkomma till det
Ständ, som återremitterat; kunnande likwäl ej, genom
denna äterförwisning, de öfrige Ständens Beslut
i de mäl, der wenne Slandö röst utgör Riksens
Ständers, deras kraft och werkan till expedition betagas.
§. 50.
Hwarje Ständs Ledamot ägs rätt, art i Plenum
stående och frän s!n plats kill Protokollet fritt
tala och utlaka sig i alla frågor, som under öfwcrläggande
komma, och om lagliqheten af alt, som inom Ständet
sig tilldrager. Hwar och cn yttre sig öfwer ett ämne
i den ordning han dertill sig anmält och upropad
blifwik; och mä ej någon wara berättigad att tala
Utom Protokollet. Ingen tilläte sig personligen förolämpande
uttryck, sker det, pröfwe Ständer, huruwida
den Ledamot, som sälunda sig förgätt, mä as
Landt-Marskalken eller SländetS Taleman erhälla
tjenlig föreställning och warning, eller, om fåken bör
behandlas enligt 78 §, eller ork aldeles förfalla.
§- 5i.
I en skrift böra ej flera mäl af olika beskaffenhet
sammandragas. Icke eller ma ett Memorial,
som flera än en Ledamot underskrifwit, emoktagas,
med mindre det är leknadk as Stänkers Ledamöter,
fran
Dm 2i December. izzz
frän något Stift, Stad eller Län, och sadan orkö
angelägenheter beträffar.
§> 52.
Utaf alla Memorial, ssm äro af den egenskap
att de lill »agor Riksens Ständers Utskott böra re»
mittcras, skola Fyra exemplar till Ständer ingifwas;
hwsraf ctt aflämnas till Utskottet, och de öfriga, tvid
tillkännagifwande as beslutet om remitz, tillsiällcS
Med»Sländen.
§. ;z
Enär
ett ämne sluteligcn skall asgöraö, bora al»
la dertill hörande handlingar »plasas, sä framt nä»
gon Slänt.kS Ledamot sädant ästimdae. Ej mä något
mäl kill slutelig: afgörande företagas förr, än Landt»
Marskalk och Taleman först inhämtat, huruwida
Ständer anser öfwerläggningm fulländad, hwarefter
Propositionen susteead framstall.s. Beswaras Propositionen
med Ja, mä mäl erindringar derwid i tjenliga
ordalag göras, men ingen försöka ark Beflutet
genom ny öswerläggmng upriswa. Beswaras Pro»
positionen med Za, blandadt med naara Nej, elter
twärconi, och de , som öswerrösiade äro, ej begära
votering, läte de, om dem sä godt synes, sin särffil»
ba mening i Pcotocollet aulckna; knjiuandcs sädant
dem ej i något fall sörwägras. Bcgäres as en eller flera
votering, och han eller de ci wilja derifrån afstä,' da skall
voterings>proposilion, jämte tydlig contra proposition, genast
författas, justeras och anfläs samt voteringen straxt
derefter för sig gä; 06) mä proposition ej göras,om det voteras
skall, ej eller votering derom lillgtas. Wid omröst»
nin
-
izz4 Den 2i December.
ningarne, som altid skola med tryckte och omärkte,
enkla, flutna och hoprullade sedlar wcrkställas, beräkne
hwarje Ledamot blott en röst, änskönt han ock
more Fullmägtig för flere lill tvål berättigade Csrporarioner.
Till undwikande as ^aria vora, fk-ll Ordföranden
wid hwarje omröstning, förr an sedlarne upräknas,
en bland deni uttaga och genast förseglad
aflägga. Vestanäs, wid upsummerandet af de öfrige,
rösterne lika delade, mä denna sedel öpnas och giftva
decision, pluralirctcn redan wunnen, bör den af--
lagde sedel» onpbcutcn genast förstöras.
§. 54.
Dä Proposition, till fattande af et destnitift
beslut öfwer en Konungens framställa» eller ett Betänkande,
eller en af enskild Riksdagsman wäckt flaga,
är med Ja och Nej beswarad, och anmärkningar
i saken under discourserne gjorde, bör propositionen inrättas
i enlighet med dem; och skulle malek under
discourserne fklljas uri flera delar, hwaröfwer särskilde
anmärkningar göras, dä skall, enär sadant äjkas,
proposition öfwer hwardera delen särskildt anställas»
Pä lika sätt förhälleS, om sörsta propositionen pä någon
Konungens framställa!, eller et betänkande eller
annat mäl, ssm flera delar innefattar, blifwit med
Ja och Nej beswarad.
§. 55-
Landt-Marskalk eller Taleman mä ej kunna
wägra proposition, utom i det fall, dä han finner en
wäckt sräga bokstafligen strida mot Grundiagarnes lydelse;
börande förut hofwa skälen till sitt wägrande
an
-
Den 21 December. 1335
anfort. Skulle ej Ständer med honom instämma i
begreppet härom, uran ändock yrka proposition, äge
han akt förklar» öfwerläggningen hwilande, och förwi»
scs mäle! till Co-istikurionS-Utskottet, hwilket aligger,
atk, inom korrt förelagd tid, inkomma med motive»
rädt och bestämdt utlåtande öfwer frägans stridighet
eller enlighet med Grundlagen. Hwad Utffottet för»
klarat icke wara deremot stridigt, vera mä proposition
sedan icke wägras. Pröfwas det wara as motsatt
beskaffenhet, mä den, som motionen gjort, wända sig,
der honom sä godt synes, till Constitutions» Utskottet
pä sätt som Rcgeriuge-Formens 84. §. förejkrifwer.
§. ;<?.
Intet ärende mä nedläggas titan StändetS Ut,
tryckcliga besiul. Ej heller mä, med undantag af
Geundlags^frägor, nya ämnen as Riksdagsmän wäckas,
sedan Twänne mänadcr frän Riksdagens början, en»
ligt 27. §., till ända lupjk, sä wida icke sädana frågor
af redan fattade beslut eller redan upkagne ärenden,
eller under Riksdagen inträffande händelser 0,
medelbarligen föranledas.
§- 57.
De allmänna beslut, som uti et Ständ fattas,
äswensom hwad et helt Ständ, i egenskap af Riks,
Ständ besiutil och annars rätt röra kay, meddeles de
öfrige Siänden genom Utdrag af Protokollet. Will
Ledamot, som ej i StändetS fattade beslut instämt,
sin särskilda tanka hos de öfrige Ständen anmäla,
stände det honom fritt, genom särskildt Memorial eller
Diktamen till Protokollet, hwilket mä Ständers beslut
x att
Dcn 2i December.
åtfölja. Lag samma ware, dä någon remisi gar frän
RikS-Stand kill Ui^okl eller utlåtande ifrån Ukj^oll till
NikS Srand; kunnandes dock cj i något fall utlakande
eller besiul genom cnffild Ledamots eiler minoritetens
protest eller reservation uppehäilaS. Af ProrocollS'
Utdragen böra altid Fyra exemplar mssrifwas, af
hwilka de Trenne asgä tell Med» Sländcn för att dcr»
siädeS gwarblifwa och der Fjerde, eller sä kallad Löpare,
kringsändes, pateknas i hwarje Ständ as Sekreteraren,
samt stadnar stutligen hos Riddcrffapet och
Adeln, för acr i dest Archiv förwaras. D sintoiu
bör, enär mälet nägsr Uis^oe.' angar, ett exemplar
detsamma äswen meddelas. Standen mä iämwal i
fall deni lämpligt synes, genom ulffickade Depucalio,
»er, sina besiul hwarandra tiilkannaglfwa; dock bör
Prsrocolls Utdraget derom, eller i händelse sakens wigt
fordrar en sadan ffyndsamhek, att det ej medhinnes,
en af SeändctS Secreterare behörigen väteknad afdrift
af dcn proposition, som bcflutct grundat, alkid
tillika ätsölja, och as Ordföranden för Deputation t
de änd^a Ständen högt upläsas.
§. 58.
Wid justering af Protokoll eller Protocolls - Ut»
drag, kan er besiul ingalunda ändraS, men wäl sädane
tillägg göras, hwariqenom ingen ändring i besiutet
upkommer. Utur et Protocoli mä wid justeringen,
med Ständers bifall och pä den talandes eger begifwande,
uteflutas desi egne uttryck och äfwen deliberationer,
som deraf följr; dock kunna ej lädane uttryck
urestutas, pä hwilka bestukek tydligen sig grun»
Lar.
§- 59-
Den 21 December. i.gz?
§. 59-
Ma hos Riks Skänden hallna Protocoll skola,
sa tidigt ffe kan, genom trycket urgismas kill deras
fullständiga jnuehäll, med undantag blott af sädant,
som Srändens enskilda Occonomie beträffar. De
handlingar likwal, hwilka kill samtlige R:kS. Ständen
aflämnas, såsom Konungens Provositioner, Riksens
Ständers UrffottS Betänkande» och förklaringar samt
de Prorocslls Utdrag, hwarigrnom Skänden meddela
hwarandra sina Vestnr, skola icke i Proroeollcn inlagas,
utan c,idast till sitt innehall korrtligen deruti anföras.
Dche handlingar tryckas särskildt, såsom ett
Bihang till samtlige Riks.Srändens Protocoll och
utgiswas under Expeditions-Utskottels upsigt.
§. Lo.
Wilja Riksens Ständer till Konungen fram»
föra någon deras allmänna önskan, i bwilket ämne
som hälst, förhälles der nied ».'> der sätt RegeringsFormcns
89- §- utstakar; och gore dera Konungen,
sedan Stara»Rädek bl:-wik hördk, det alseend.' H>»
för Riker nnrcigk sinner. Wid sw rs asgifwaude a
Konungens Propositioner sörsares enligt RegeringsFormens
87. §.
6i.
Dä wal till Konung eller Thronlvljare skall
förrättas, äge Riksens Ständer, att i deras särskildta
Plena, genom allmän omröstning, wäija tillen Nämnd,
Sexton personer för hwarje Ständ, med updrag, alt
wid förefallande jkiljaktigherer emellan Riks-Skänden,
iZZ8 Dm 2i December.
bestämma walet. Dagen ester, sedan Nämnden är
wald, skrjde hwarje Stand särskildt till wal af Ko»
mmg eller Thronsöljare. Färena sig alla Sländen
om en och samma Person, ware Han utkora d. Kro
Standens röster delade emellan siere, afgöre Nämn»
den; Sock mä ej hos densamma komma under omröstning
anvrg än de, som fleste rösterne i hwarje Ständ
erhållit; och mä ej något Ständ flrre än en Candi»
dal framställa. Ledamöter af Nämnden mä ej uteslutas
fran »töfningen af deras Riksdagsmannarätt i
Ständen; men träde tillsamman dagen efter den, dä
walet i Sländen förrättadt är, och skiljes ej ät förr,
än de fleste rösterne om en Person sig förenat. Omröstningen
ibland Nämnden skall ske per Capita och
med flutna sedlar, enligt det vskeringsfäkt, som uti
§g. §. är föreskriswil. Hwar och en af Nämnden
upgiswe ibland dem, af Ständen föreflagne, den han
anser böra nikoraö. Falla derwid rösterne till mer
än hälften af de röstandes antal pä en Man, ware
han behörigen wald. Äro äter rösterne sä delade, att
en sädan full plnralitä icke äger rnm, anställes ny
votering till antagande af den, som fleste rösterne erhållit;
och om han ej antagss, as den, om hwilken näst efter
honom de fleste af Nämnden sig förenat. Inträffar den
händelse akt twä eller Tre personer undfä de fleste och
lika mänga röster, anställes först särskild votering,
enligt sistnämnde §., öfwer den ordning, hwarUtinnan
om detzc Personer bör röstas; och skall
sedan, wid hwarje ny omröstning, pä enahanda sätt
en vokeringsffedel afläggas intill des en bestämd pluralits
är giswen. I den händelse, som i 94 §. af
Regerings.Formen omtalas, skall Nämnden wäljaS inom
Tionde dagen ester de», som i Riksdagskallelsen till Stän»
demas sammankomst är utsatt, och RiksStänden skridt
tfll Konungawal, dagen efter ftdanNämnden är wald.
H. 62.
Den 2i December»
IZZ9
§. 62.
Skole Riksens Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig Korning, sammanträde de, sist dagen
efter den, dä Riksdagen ä Rikssalen öpnad blifwik,
och utwälje genom allmän omröstning i deras särskild,
ta Plena cili en Nämnd Sexton Personer, för hwar»
je Ständ, som, pä satt mi 53. och 61. tz. tz. stadgas,
röste per Lavira ost) icke StändswiS, om de, as
Plena till antalet bestämde Förmyndare, hwilka ffola
wara antingen En, Tre eller Fem. Hwarjc Ledamot
as Nämnden uptckne ä en stuten Wal-Lista de Män,
som han anser förtroendet wärdige, och sa mänga, att
de med en Person öfwerstiga det af Ständerne utsatte
antalet. Af dem, som derwid kommit i ätanka, stäk
les först den, som fleste rösterne erhållit under ny om,
röstning, dä Nämndens pluralits gifwe Utflaget. Pä
samma sätt fortfareö med den, som näst honom as
de fleste blifwik kallad, och sä widare, lil dest det fö»
reskrifna antalet af Förmyndare warder upsyldt; kunnandes
Nämnden ej ätstiljaS förr, än walet gjordt och
fulländad! är, och gälle detta Wal, såsom Riksens
Ständers Beslut. Nu händer art Niks-Ständcn ej
inom Tre dagar, sedan de ä Rikssalen ashörk den i
26 §. omförwälde Berättelse, åsämjas om Förmyndarncs
antal, forordne dä genast, genom sina Elcckocer
till ett Utffott, Sexton af hwarje Ständ, alt medelst
votering psr Lapita, jämlikt denna frage.,
med samma kraft och werkan, som Riksens Ständers
Beslut, inom Twä dagar afgöea; ffolandeö sedermera,
den msedde Nämnden likaledes inom Twä dagar hafwa
walet förrättar, fä att i alla händelser Förmyndaren
eller Förmyndarne mä inom Sju dagars förlopp, .
frän Riksdagens öpnande ä Rikssalen, kunna ullsättas.
§- 6z.
iZ42 Deri 2i December.
§ 6z.
Ti!l följe af Regerings Formens y6 §. skola
Riksens Stander ivid luvan? Riksdan förordna en för
Laq.-knnskap och n-mörkc redlighet känd man, att, sä»
som deras Ombud, hofwa kil!syn öfwer Lagarnes ef»
terlefnad af Doman? och EmbekSmän, samt akt inför
den Riks-Rätt, ssm i bemäld? Grundlags 102.
lill desi inrättnicg och göcomäl lEnlweS, eiler wid
andra wedcrbörliga Domstolar i laga ordning killtala
dem, som i sina E ubetens Utöfning af weld, manna»
män eller annan orsak, anses hasrva någon olaglighet
begätk eller underlåtit att sina EmbecSplikter behöri»
gen fullgöra. Denna Riksens Ständers Institi-rOmbndsma»,
hwars rättigheter och äliggande», ytter»
ligare, sä wäl uti Regerings Formens 99., 100.,
iol. och tO2. §. §.. som genom särskild uistrueiion
utstakas, waljes af Riksens Ständer, genom Tolf as
hwarje Ständ, särskildt för risfallet nämnde Electorer.
Sedan ibland desie Electarer en, genom lottning
ukgält, jkola de öfrige samfält och icke ester Ständ,
först medelst stulna sedlar, hwar för sig upqiswa
den man, som de anse böra komma under omröstning.
Falla derwid rösterne till mer än hälften af de rä»
siande Eleetorernes antal pä en man, ware han behö»
rigen wald. Hro axer rösterne sä delade- emellan flere
art en sädan full pluralits för någon icke äger rum,
anställes ny votering med flutna sedlar till antagande
af den, som de fleste rösterne erhållit, eller, om
han icke antageö, af den, som nast honom urås be
fleste Elecrorcc blifwil kallad, och sä widare. Enär
»agon as de, i denna ordning under omröstning ställde,
bliswit af ElectorerneS pluralitä antagen nphörc walsörräktningen,
och warde han as Riksens Ständer kill
Dm 21 December. IZ4I
Embert förordnad. Den, ak hmilken detta Embete
blifwit ansörkrodk, kan wid följande Riksdagar, i dm
nu föreskriftte ordningen dertill aker mäkjas. Justitia,
Osnbudsmannen vjute till godo sä wäl under, som c«
mellan Riksdagarne, samma säkerhet för sin person
och tjenste, besättning, som genom m. §. as Reg"
rings Formen för Riksdagsmän i allmänhet stadgad
är, och anses, under sin tjenste lid och intill desi han
fran Embetet skiljes eller till ulösningen af sin förut
innehafva beställning äkcrträder, i alla afsecnden lika
med Konungens IustiliLk Cantzler. Electorerne böra,
tvid samma tillfälle dä JustitiX-Ombudsmannen Utses
och pä enahanda sätt, mästa en man af de egenskaper,
som hos denne Embetsman erfordras, för att honom
efterträda, i sall han, innan nästföljande Riksdag,
skulle med döden asgä.
§. 64.
Wid hwarje Riksdag skola Riksens Ständer i de
ras särskildta Plena, genom allmän omröstning mästa Tolf
Ledamöter af hwartdcra Srändet till en Nämnd, som
äge ali döma, huruwida Högsta Domstolens samtelige
Ledamöter gjort sig sörljente, att i deras wigtiga
kall bibehästaS, eller om wihe as dem, utan bewisligcn
bcgangne sel och brott, hwarom Regerings, Formens
ic>2.§. handlar, likmäl ädragit sig den misitanka för weld
eller oskicklighet, att de kunde anses hafwa förrverkat
det allmänna förtroendet, och borde förthy fran utöf»
ningen af Konungens Domsrätt skiljas. Denna Nämnd
träde samma dag den bliswit wald trlsamman, en af
samtlige Ledamöterne utlotteS först, hwarefter de ofri'
ge röste, man för man och icke Standewis med flut»
ua sedlar, öfwer den frägaiu ''Om alla.Högsta Dom»
iZ42
Dm 21 December.
stolens Ledamöter äga Riksens Ständers förtroende
och born wi> deras systior bibehallaS? BeswaraS denna
fräga enhälligt eiler af dc fleste röstande med Ja,
bliswe vä Högsta Domstolens samtlige Ledamöter bibehällne.
Beswaras den aker med Nej, sä npgöre hwar
och en af Nämnden en stuten Lista pä dem, af Hög»
sta Domstolens Ledamöter, flere elier färre, som han
anser böra entledigas. De trenue ibland Veste, som dä
fatt det största antal af röster emot stg, ställes derpå,
hwar ester annan, under ny omröstning, hwarwid
rwä tredjedelar af rösterne fordras emot den eller dem,
som skola anses wara ifrän Riksens Ständers förtroende
uteslutne; och gänge derefter, som i Regerings»
Formens ioz. §. widare färeskrifwes.
§. 6^.
Till Tryckfrihetens ward skola Riksens Ständer
»vid hwarje Riksdag förordna Sex för kunskaper och
lärdom kände män, jämte JustitiX-Ombudsmannen,
som bland dem före ordet. Deste Lomiterade, af
hwilka twä, utom JustiriD Ombudsmannen, skola wara
Lagfarne, wäljeö af Riksens Ständer, genom
Sex af hwarje Ständ dertill utsedde Ekectorer, som,
enligt det i och 6l H. h. föceskcifne sätt, röste
samfält och icke Ständöwis. Afgår emellan Riksda»
garne nägon bland de Comiterade, wälje de öfrige
till det lediga rummet en behörig man.
§- 66.
Riksens Ständer wälje wid hwarje Riksdag genom
flutna Sedlar, hwart Srand för sig, samfält och
H medelst Lleclorer, sina Banco-InKmägtige, Tre
Dcn Li December. 1343
as hwarje Stand; börandes walet förrättas sä tidigt,
att detze Fullinägtige ma kunna medan Riksens Ständer
ännu äro församlade, sin befattning tillträda. Dem
äligger, akt, jämlikt wid hwarje Riksdag af Banco»
Utstottet utfärdade Reglemente, förwalra VanqucnS
medel och tillhörigheter, samt inför Riksens Ständer,
eller af dem sörordnade Revisorer redowjsa. Pppas
wid deras öfwerläggningar stiljaktighct i meningarne,
böra de till Prvtocoller afgifwa sina röster, hwilka
per Oapiia beräknas; i de fal! dä röstcrne äro lika,
åge Ordförande»» afgörande röst.
§. 67.
Ester förenämnde grunder, sä i afseende pä
walsätt som tid, mä, wid alla Riksdagar, Fullmägtige
i Riksgälds Comoiret af Riksens Ständer Utses.
Detze Fullmägtige stola likaledes wara Tre af
hwarje Riks-Ständ, med åliggande, att uti att owil»
korligen sig rätta efter de instrnctioner Riksens Ständer
för dem utfärda; och gälle för dem, i händelse af
skiljaktighet, hwad i nästsöregäende §. för BancoFullrnägtige
stadgadt är.
tz. 68.
Derjämte skola Riksens Ständer, i dcn ordning
Skänden, hwart för sig, lämpligast finna, wid
hwarje Riksdag förordna om Revisorer, akt emellan
Riksdagarne, enligt as Riksens Ständer utfärdad Instruktion,
öswerse och gransta Stars-WcrkctS, Banquens
och Riksgälds ContoiretS tillstånd, styrelse och
förwaltning; likwäl hwad Stats-Merkel angar, utan
rättighet att meddela föreskrifter eller förändringar be
-
iZ44 Den 21 December.
slum. Desta Revisorer, som skola wara S:x af
hwarje Riks SkänS, böra emella,, Riksdagarne sammanträda
sa osta, att hwarje Revision mä klinna omfatta
kwänne ärs asstutade räkenskaper, och lage derföre
alkid Revisiomt-sorrättmngui sin börja,, den
September: skolandes sä wäl Riksins Ständer, som
afgående Nevisvier, i likstämmighet härmed, insätta
tiden till nästpaföljande Revision, lil! hwilken Revisorerne
böra af Konni,gen kallas. Och mä ing-n Revision
öfwerskrida en tid af tre manadcr. Med Revisorernes
röstbcräkning förhälleö enligt de uti 66. §.
Utstakade grunder.
§ 69.
De genom dödsfall eller af andra tillfälligheter
upkomne ledighcter af Fullnmggge eller Revisorer,
mä, när sä fordras, emellan Riksdagarne ersättas genom
nya wal as de Ständ, der ledlgheterne inträffat,
pä det sätt Ständ,,,, hwart för sig, lämpligast finna.
§. 7v.
Till Fullmägtige för ett Ständ i Banque» och
Riksgälds,Contoiret samt till Revisorer öfwer Stars,
Wcrket, Banqucn och Riksgälds Conroiret, skola ej
andre wäljas, än sädanr af Ståndets Ledamöter,
hwilka kunna i detsamma wara Riksdagsmän och Ler -  damöter af Utskott- Ej eller ma dertill utses nägon
person, som, wid ett eller flere af dctze Werk, är re«
dowisande, njuter lön eller annan inkomst. Sker wid
Revisors,wal annorlunda, skola Revisorer»?, om en
eiman persons utseende, i föreskrifwen ordning, skyndsamt
föranstalta. Fullmägtige och Revisorer kunna
Dcn 2^ December. 1Z4Z
rj, r och för deras besättning, emottaga befallningar,
Utan af Riksens Ständer allena och enligt de Instrum
r:o»cr detze stadgat hafwa, ej eller lill redo och answar
ställas, ulan ester Riksens Ständers Vestnr och
i läglig ordning. De njuta för sina aerningar och
yttranden, Under samma befattning, dcn säkerhet som
no. och in. §. §. af Regerings.Formen Riksdagsmän
tillägga.
5 ?t.
Wid alla tillfällen da personer komma undre
omröstning, iakttageS, akt Namnscdlarne, sä framt
de skola bliswa gällande, böra wara enkle, sturne,
hoprullade, omärkte och frie sa wäl frän all twätydig»
hel i anseende till personernes namn, som frän oriktighet,
i anseende till deras antal.
§. 72.
Ingen expedition öfwer nägot Riksens Ständers
Beslut ma ukgä förr, än densamma först blifivit
upsatl af Expeditions» Utskottet, och derefter uti
Ständen behörigen justerad och underskriswen. De
fran samtlige Ständer utgäende acker och handlingar
underleknas as Landt.Marffalkcn och TalenGnneN
allena, undantagande Riksdagsbeslutet, hwilket af
samtlige Riksens Ständer undcrffrifwcs och besegleS»
Expeditioner frän Utskotten Underskrifwes af den främste
narwarande Ledamoten af hwarje Stantz»
§. ?ZStadna
Riks, Ständen t sigg Eestut öfwer
Ljepde Banvrt Nls . ? nZ
-
1346 Den 21 December.
någon staga uri hufwudsakligen eller kill mista delar
stiljaktige meningar, dä stall hwarje Stånds Besint
genom Prorocolls,Utdrag remitteras kill det Uiston,
som med malek befattning hast, hwilket äligge att me»
ningarne, sä nära möjligt är, sammanjämka och med
Förslag öfwer denna jämkning inkomma kill Riksens
Ständers Plena, som öfwer den yppade frägaii
sedermera definitivt bestutö. Skulle detta försök kill
jämkning fruktlöst aflöpa, utwälje Riksens Ständer i
sina särskildta Plena genom allmän omröstning till en
Nämnd att förstärka det Utstött, till hwars handlägg»
ning malek hörk, sä att Ledamöterne blifwa Trerio af
ähwarie Stand, hwilke samfält och ieke ester Srand
röste, såsom ZZ. H. sörestrifwer, öfwer den lwistiga
srägan och äga arr densamma med Riksens Ständers
tätt afgöra»
§.
Dö allmänna Stadgar och Förordningar -  Hwarom Konung och Ständer under Riksdag gemen»
samt beflutit, stola dock endast i Konungens namn,
och med Dest undelstrist Utfärdas.
§. 75-
Till Grundlags stiftande, n»häfwande, förän»
dring eller förklaring fordräs alla Niks.Ständcns sammanstämmande
Veflut och Konungens sanciion. För
bestut i alla öfriga ärenden, de mål undantagne,
Hwarom i RegeringS-Formens 68., 69., 70., 71. och
72. §. §. särstildt förordnadt är, gäile, jämte Ko»
nungcns faimycke, Tre Stånds mening; Men stukle
Twä Ständ stadna emot Twä, förfalle srägan och
Den sl December.
sörbliswe wld dct, som tillförene stadgadt warit, Utan
att simma staga ma kunna wid den Riksdagen a nyo
wackas eller upkagaS. Ur aker stägan af sadan be,
ff'affenhet, akt bett cj kan förfalla, gange sässm i 7Z
§. stadgadt är.
§- 76.
Alt hwad Riksens Stander efter granskning
godkänt eller lämnat oanmärkt, bör anses haswa wunnit
decharge i afseende pä det granskade och ingen ny,
till answarighet förbindande, granffni»g af nya Ständer
i samma mai wara tilläten; dock bör, oaktadt den
as Riksens Ständers Urffott elier Revisorer förrättade
generella öswerstgt af Stats,medlens utdelning,
bet äligga wedcrbörande Embersmän att werkställa
den speciella Revision, som dem, i kraft af deras Erm
beksbesattnwg tillkommer.
§- 77.
Blifwee någon Riksdagsman under påstående
Riksdag eller under desi resor till och ifrån Riksdagen
med ord eller gekningar ofredad, sedan han tillkännagifwit,
att han i sädant ärende stadd ar, eller ock
ester Riksdagen pä waldsamt satt, i och för Niksdagö'göromälen,
antastad, dä skall sädant, enligt
m. § Regerings Formen, säfom Edsöresbrott anses
och straffas; börande detta stadgande uti Riksdagskallelsen
intagas. Skulle någon enskild Man eller någon
Corps, Militaire eller Civil, eller ock nägon Menighet
af hwad namn den wara mä, antingen af egen
vrist, eller med anledning as befallning försöka att
wäldföra Riksens Ständer eller deras Utjkolt, eller
en
-
iZ48 Den 21 December.
enskilde Riksdagsmän, cllcr stora friheten i deras öswerläggningar
och beflut, ware sädant, jämlikt R-«
geringS-Formens 110. §,, anftdl som förräderi, och
ankomme pä Riksens Ständer, all stikå förbrytelser i
laga ordning beifra läka.
§. 78-
Ej mä Riksdagsman någon tid kunna under
tilltal ställas eller sin frihet beröfwas för dest gernin,
gar och yttranden uti Niks-Ständen eller något Riksens
Ständers Utskott, utan att det Stand, till hwilkel
han hörer, sädant tillätit genom uttryckligt beslut,
deruti minst sem sjektedelar as StändctS, wid omröst,
ningen in Pleno, tillstädcswarande Ledamöter instämt.
Tage sig dock ingen häraf anledning till frikallelse
frän det Föcsaltare-answar, som Regerings-Formens
84. §. och 2. mom. i 29. §. af denna Riksdags,
Ordning utsätta. Men öfwersallcr någon inom Ständ
eller Utsökt den andra med hugg och stag, eller nytt,
jac emot honom wapen, hafwe ben angripande förwerkst
liswct, och mä han, utan akt widare njuta
Riksdagsmanna-skydd, till behörig Domstol öswerlämnas.
Beskylles Riksdagsman för någon grof
missgerning, mä han ej i häckte kunna inmanas förr
än, efter anstäld ransakning, Domaren "sädant skäligt
pcöswat, sä wida han ej ä bar gerning funnen warder.
Galle likwäl, om han, efter Domstolens kaliel,
se, sig ej inställer, hwatz Allmänna Lagen i thy fall
stadgar. Ej mä Riksdagsman häktas för mindre
förbrytelser eller för skuld insättas; ware dock hans
egendom ej fran laga utmätning srikallad. Icke cllcr
kan någon Riksdagsman frän annan orr, medan han
för Riksdagens skull sig a Riködagsorte» uppehäller,
Ulvin
" Ten 2i December. 1549
Utom i ofwansöcmälre swarare fall, dragas derstädes
för Rälta, med mindre han sökes för gäld, som han
under ven tiden sig der äiamkat. Ingen were Mätit
att ifrån Vem, som kill Riksdagen frän Landsottcrne
anlandr, mom Husbondens lof och nunne, till krigs,
tjenst w ar siva någor Tjenstehjon.
§- 79.
Ingen as Ridderffapek och Adeln, som, enligt
RiddarhuS-Ordningen, lill säre och stämma berättigad
är, icke eller någon lagligen wald Riksdagsman för
annat Ständ, mä kunna, af hwad anledning som
hälst, förmenas alt Riksdagen betvifla; dock galle un,
der krigstider undantag härutinnan för Militaire perso:»er
dä de i Rikets tjenst af Konungen beordras.
Riksdagsman af Preste- Borgare, och Bonde» Stän»
den mä ej fran Riksdagsorten afresa, eller frän Riksdags-öfwerlaggningarne
sig afhälla, med mindre han
dertill undsätt, gcnom Prctoeollscklkdrag, tillåtelse af
det Ständ, hwartill han hörer. Är han Ledamot i
clt eller flere UMolt, anmäle sig forst derstädes till,
ledighets erhållande, och giswe sadanl derefter i sikt
Stånds Plenum tillkänna, hwarcst, om ledigheten be»
wiljas, nytt mål till UkffottS-Ledamol genast förrättas.
Sädant mä äswcn för sig gä, dä Ledamot,
flere än tre gänger ä rad, frän UtffottetS sammanträ,
den, Utan laga förfall, sig ashallit, hwilket den främste
derstädes warande Ledamoten af hwarje Stand äge,
att i wcderbörande Stånds Plenum gifwa tillkänna.
Utan gällande ffäl mä ej längre ledighet ä>» af iwa
högst tre weckors tid bewiljas. Ridderffapet och Adeln
ställe sig, i besia sednare fak. Riddarhus, Ordningen
ritt efterrättelse.
§. 83»
rz§o Den 21 December.
§. 8s.
Riksdag ma ej räcka längre än Tre mannder
fran den dag, dä Konungen kätti om Stats, WerkeiS
tillstånd och behof Riksens Sränder elier deras StarsIpckott
underrätta. Skulle likwäl wid nämnde ri.s
förlopp ärenderne ej^ wara afgjordt, aimiäle Riksens
Ständer det hos Konungen och aske att Riksdagen
mätte fortfara någon witz tid as högst cn mänad der«
etter, börandes minst Treline Riks-Ständ hafwa sig
om denna önskan sörenat. Händer sig cm wid den
salunda förlängda tidens utgång, maln, anda icke blis--  rvir ajstutade, gange som i Regerings Formens ivy.
§. stadgudl är. Riks dagen u>ä äfwen siri ras innan Tre
ukänadcr kill ända gatt, enär saiuklige Standen sadanr
begära. .
§- 8r,
Dä Riksdag, i öfwcrcnsstämmclse med nästföregående
fulländad är, träde Landt» Marskalken
och Talemännen, efter föregånget beslut i sina Ständ,
till Konungen och anhälle, dek Han wiste läka asty»
sa Riksdagen och Stäuderne pä Rikssalen upkalla.
Sedan, efter förrättad Gudstjenst, Srändcrne sig a
Rikssalen infunnit, och Landi-Marffalken och Talemännen,
hwar i sin ordning, inför Konungen nedlagt
Ståndens tacksamhet och wälönskningar, upläses
Riksdagsbefluret. Deruppå förklare Konungen Sjelf,
eller genom StatI-Ministern för Utrikes ärenderne,
Detz bifall till Riksdagens stukande och hemförlofwe
Ständerne.
Den 2i December. iz5i
§. 82.
Innan Riksens Sländer ätskiliaS, gäre be,
medelst Deputation»'!', sina rinderdäniga aWdS, up»
wakrningar bos Konnngen och del Kongl. Husek,
samr lage äfwen genom Deputerade afsteo frän hwar»
andra.
Grefwe l-llamilron äterkom med den assände
Depmarienen, och förn»ältc a!t Preste» Ständer
sörledne gärdag afgjort a« den nya Bcrvillningcn kommer
att »frän början af ar igro beräknas, och alt
samteliqe de Tre Ständen lofwar kaga i öfwerwägan,
de de Den» af Ridderstam och Adeln gjorde communicarioncr.
Herr Grefwe»» och La ndt-M arstalken
frågade om de» af Expeditions Nanotti t sammansatta,
de Riksdags - Ordningen , hwilken medföljde den sist
upläste expeditionen till Kongl. Masil skulle behöfwa
för Nidderstaper och Adeln upläsas.
Ropades V7ej.
Herr Land t-M arstalken sörmälte, att honor»»
äswen af en ExpedjkionS-UtstotketS Ledamot, Herr
k>s Xlintederg, bliswit försäkradt, alt Ulstottet Lensainrna
»ned största upmärksamhet coliationerat.
Grefwe vs ls 6arclis yttrade sig, art i
sädank sall ingen twifwel more om dest rigrighet.
I
rZs? Den 21 December
I anledning häraf ffulle del inkomne cxempla,
rcl af Rittdags-Ordningen såsom godkänor '^paMswaS.
Uplästes och gillades följande Riks.i-s Sländcrs
nndcrdäniga Skrifwelse u!i Kongl. Al-j:t.
Stormägt^ste Allcrnädigste Konung!
Med afseende pä milka,i och behosrmk af Gea,
graphiska Charkor öfwer Swerige3 Provmeer, ha-wa
Riksens Sländcr redan pä 17^0 och 17-0 talen nil
sädanes författande anslagit nägra medel; men det ar
dock först i senare tider, som Riker, genom BergsRädek,
Friherre hermelins alimäiit tända p-Miouska
nit och förtienstjulla bemödPrde blifwir forscdr nied
noggranna och säkra Charror öfwer best gcvgraphiffa
belägenhet.
Företog af sadan ark som äga för ändamål, art
sprida uplysninq bland egne medborgare, hafwa Riksens
Ständer, i enlighet med grundsarcser, som blifvit
följda i alla tidehwarf, uti hwilka en stigande
odling warit öriffad och befrämjad, ansett förtjena icke
allenast ett tacksamt afse nide af samtiden, utan ock
»ipmuntrgn och belöning och as Slaten, dä Dest till»
gängar det medgjfwa, och dä Friherre l-iermelin, för att
nied erforderlig noggrannhet kunna werkställa sitt nyttiga
företag, af sin enskilda förmögenhet gjort stora
Moffringar, utan att han af allmänna medel sökt eller
njutit något annat understöd, än ett län af Z,ooo
R:dr, hwtlkek enligt Kongl. Maj.rs Bref den 22
Maij 1808 blifwil honom af Manufaktur fonden be»
tviljadr, hafwa Riksens Stander, enär Ståls Werkers
när,
Den 2i December.
yäcwarande betryckta belägenhet icke mcdgiswer någor
särffildt understöd i Venna ,väg, ansett sig äga full
anledning att bealia d t nytzuämnde län, som icke wi'
dare graverar St tts Werket nied någon ny utgift
maire -bkiflva Friherre lckermeiin kil! uägon - lättnad i
dest dryga kostnader esterg, w«k; lil! följe hwaras RiS«
sens StäsLer ans älla i u-ck---.-änighi k, det läckrcS Eders
Leng! Ma) r i näder befalla art samma län, som
lliswir cewiljadt och nrgaik as de L Stat kill Mannfaciurerrres
^främjande Sksiague medel ma i räke»,
ffaprrne asffciswas
Riksus Ständer framhärda re.
Företogs Allmänna Brswärs och Oeconomi^-  Urjkottrrs den i September pä bordet lagda Betänkande
rörande det af Herr I^oräenLtvlps gjorde försteg
till fattiga barns försörjande, och vem,-riffa smittans
hämmandc.
Gre s»ve von lägntinAsliausen,
b r ec k r. yttrade sig, att ben warda Ledamotens ändamål,
som giorr denna motion, mors ganffa godt,
mm att i hwad anginge de uti Utskottets betänkande
föcestagne kunde Herr G:eswen icke instämma, emedan
Riksens Ständer ej borde kunna disponera behållningen
al Sockne magazmcr, fason, warande enffildas
egendom. Han trodde att detta ämne behösde närmare
betänkas, och förslag alisa, att det samma mätte
ännu fa förblifwa hwilande.
Herr Grefwe» och Landl-Mar ffalken
för,
izs4 Dcn 2i December.
förklar d', 6tt sedan cn anmärkning nu hliswir gjord,
ansäge han betänkandet bora Återremitteras, sim,dandes
likmal Gretve van frill, alt sine
anmärkningar strifteiigen in länna.
Ätffillige hördes harull instämma.
Friherre 8rjsrnnr?Zr, Larl Lnst af,
sörbehö!! sig att i sädam fa!! fä lii! OeconomiL.UrfVottet
a stäm n a ffriftcliga anmärkningar.
Herr Grefwe» och Landt-Marssalkcn
erinrade alr »n ej wore fräga om diöcusion, uran
endast om äterremisi och ark aumärkningarac ktinde fä
till Ut^ostet inlämnas.
Grefwe Ds la Oaräie, sacoli, ansäg
ej med ordningen enligt, arr anmärkningar inlämnades
omedelbart till Utsökt,^utan borde de först i Plenum
upläsas.
Friherre 8raöl von Dalstein, anmälte
äswen e» anmärkning, hwilken ffulje i nästa Plenum
astämnas.
Grefwe von D a urin a u 8 e n trodde
att prcjudicar pä anmärkningars aflämnande omedelbarligen
till lftfkett, hade existerat och att sadan killa»
telse en gäng bli fwit Herr 8ehurrsrcranlL lämnad.
Häremot inwändes, att wid det tillfälle Herr
Grefwe» äsyslade, hade Herr 8e>iurr,ercrankr's anmärkningar
förut bliswit i plenum upläste.
Fri
-
Den -i December.
IZ55
Friherre Ltjsrnrtsstb, darl 0 usta 5,
trodde dek rcke wara olagligt, att OeconomiX - lltsVokte'S
betänkande en .'än k till läge pä border, och anhöll
derföre att detsamma nu mätte fä hevila, sä akt hmac
och en finge lillhälle att derwid a sr amu a sina erindrrngar.
Herr Landt^Marffalken gjorde proposition
»tt betänkandet marte harila lill nästa Plenum, dä
hwar och en kunde med sina anmärkningar inkomma.
Visöils.
Företogs Allmänna BeswärS och Oeconoittr-e,
UlsVotte»S sedan d.n 28 Ror mber hwilande bckäilkande,
angående ds emellan Församliugarne styttanue
fattigs och mai!före p rsom rs förjsrjande.
Herr !^!or6?nxtc>!r>e. lili OeconomimUtsikotletS
nu upläste först a q finnér jag wara förgänr
pä hwad sake, nästan den olycklig'ste clafien medbo r»
gare bör fä si» llsLvargning: >ag m »ar den äfibedatte
wärfwade Soldaten. Dm gsiwes 2:ne sätt
nom desie bringas i en haji, uti ett det ömkeligaste,
fattigaste tillstånd, nämligen 1:0, genom Corpstrs r .--  ducering, 2:0 ait ester arr hastva anwändt sin rastosts
och bästa tid Uti Kongl. MstttS och Rikets tjenst, d^a
dä assikedas, somliga med, och andra utan" läde
hälsa och lemmar, men nästan alla utstäpade och till
arbete orklöst, samt ganffa sä af beha sistnämnds
kunna någon gäng sä rik litet underhäll as nägra sä
Riks,
iz;S Den 21 Dcceurber.
Riksdaler. .Hwad de förra angar synes wig det är
obilligt, ja oräktwist, art dä diste genom e» reducering
blifiva ledige frän de sten sier de genom ömscstoiga
öswerenskommelser med on Compagnie Chef pä
Kronans wägner hafwa jngätt, deste icke skola njuta
enahanda ratt med hwad cistrilde personers tjenstefolk
ester lag bekomma, nämligen an ett tjenstehjon, som
genom husbondens qodrycko eller genom dest död
dljfw-r frän st» tjenst i förtid ledig, Mill erhälla bade
sin lön och andra förmäner, intill den kommande flyttrungölide»;
men denne reducerade Soldaten sär dä
allSintct, sä framt han ej haft en ädelt och ömt tänkande
Compagnie-Ctzef, som as barmhertighet gifwer
honom nägra utstirna klädespersedlar, hwilka enligt
pastcvalance-conrracrct, aro Compagnie - Chefens wen
icke Kronans tillhörighet: och gqget aker innchärlcS
genast af Skaten. Manne denna behandling ej är
obarmhertig? och wore det icke rättare akt emot en
liren ny handpenning till desta reducerade, emploijera
deni u?i andra rvärfwade Regcmcnter, eller ock åtminstone
giswa dem Scx eller minst trcnne mänaders gage,
Hwad aker de för alder eller sjuklighet afskedade au,
gär, will jag påminna mig, att äldre Författningar
påbjuda, akt den Församling hwaruti en sadan före
sitt anwärswande warit född, eller längst stenk är
skyldig c.lt emottaga honom. Detta synes ock wara
lika obilligt och orättwist i jämförelse med den indelt:
Soldaten, emedan ten sörre under stn bästa och ar,
belsjöra tid, icke medelst arbete gjort stg Församlingen
förbunden, hwilkct den senare i frcdStider haft flere
tillfällen till. Men om ock jag skulle medgiswa den
wärfwade Soldatens rättighet till förutnämnde Försgnstingens
understöd, pä hwad sätt skall han häraf kom»
ma
Dcn si December.
ma i åtnjutande, hälst om han är sjuklig och ofärdig,
dä denna Församling är belägen flere ja ku! handa
50 ja eller si re mil isrän den Garnizsn hwaruti hail
tjent, samt denne icke heller har någon positiv rättighet,
akt wid asskedetS erhållande sä vägra rätt brukbara
och bchöfliga kläder än mindre penningar, utair
sä utaf besia bekomma endast ert undcrhallsbref, pa
en lumpen summa as s Lud-r B:co, och hwilken icke
kan hända, förr än om ett är uifaller. Säkerligen
medgifwen I Mine Herrur, detta behandlingssätt
wara arnstigl, emot glia besia wära medlemmar, men
aidramäft emot dem, som ärligt, redeligen sch manhafiigt
fullgjort i 20, 2; a Zv är sine medborgerliga
pligker såsom Soldater, och kan hända medelst förlust
af hälsa eller as armar och ben: och borde man ej skäligen
befara att (sä framt icke dygden och redligheten
tilldelade hwar och en desi ucöfware en tillfredsställelse
och särskild obcnämnelig men dock ojämförlig belöning)
att den sa olycklige wärswade Soldaten, genom
en dylik behandling lätteligen kunde falla pä den rån»
kan, att göra en jämförelse med sitt ras, emot den
störste misidädares, som för sina vadla och lagstcidande
brott wäl sitter innesluten inom galler och bommar,
men njuter dock i ymnigare matt alla liswetS
förnödenheter af kläder, föda, rum och wärme, som
den afskedade och osta i Rikets tjenst ofärdig blefne
Soldaten anses böra kunna fä för A eller lät ock wa«
ra 20 R:dr om äret; och kunde icke den ofwannämnde
jämförelsen lätteligen förleda en i ett eller annae
afseende afskedad Soldat, att blifwa brottsling eller
samhällets waldswcrkare. Jag hemställer derföre flu»
teligen om Nidderskaptt och Adeln, som i synnerhet
äga med Soldaten den äran att wara Rikets försmå»
rare och med den delat mänga faror och lidelser, samt
sale»
IZA8 Den 2l December.
således bäst kan bedöma, hwad en rcdlig och dygs
dig Soldat, as Samhället kan rvänta, och lätts
mäkigt bör fordra, ej wilie bäve cm det ena och andra
jag nu haft äran anföra hos Kon. l. M-chl göra
rmdrrdäniga sörcställningar, ja akt hwarken en reducerad
eller afskedad och aldraminst en ofärdig ester fjuk
Soldat, mätte sättas i sörlägeichek om si l uttomst,
ost) twingas till tiggacst-siwn!, eller ock att son, i of
silika sin, fast i cik lägre fränd, dock ärorika lefnad;
öswensom ock, att om näemi annan försättning bärm>
innan tages, de revan pensionerade Svldorer mätte fä
komma i lika ätniutande af N rionens dliiig'racksanimas
omwardnad: ty ehnru ondk Skatta har om andra
och besia bchoss bestridande, tyckes ttderneö dyrhet göra
dct ouildgängeligt.
Herr Grcfwen och L-ndt-Marskalken
erinrsde all Herr d^oräen>>i> chcs nu gjorde anmärks
ning icke symes höra tili förewaranoe amne, Utan
proponerade derföre, bifall ä OccoavnnL - lirffotkets
betänkande, samt okt Herr övoräenslc Ipes anförande
mätte såsom en särskild motion sa Ull OcconouuL Uks
sikottet remitteras,
Bifölls.
Företogs Allmänna Bcswärs och OeconomiseUtskotters
den I December esk. uudd. pä bordet lag»
Le Betänkande, angående en yrkad fri och oinffränkt
TackjernShandel inom Riket, hwilket betänkande uppå
gjord proposition.
Bi
-
Den 2l December.
BisöllS.
SlMeligsn företogs Lag UlskcttetS den 27 No»
Wembcr pä bordet lagde betänkande, om Konungens
magt all i en del allmänna lagenS stadgande», sä wäl
som i wista Fidei Commih Författningar göra dispenser,
samt omändcing i Zi Cap. r §. RättcgängsBalken.
Under läsningen häraf lämnade Herr Landt»
Marskalken, i anseende till inträffad opasslighet, plenum
och öfwcrlät klubba» är Hans Epcellence Herr
Grefwe Lenkis.
Sed ermera uplasteS följande af Herr d-lsuckoff,
Lar! Ueinkolä, inlämnade!
,
Anförande till Protokollet.
Hos Högwälborne Herr Grefwen ost) LandkMarffalken
samt Högloft. Ridderskapet och Adeln utbeder
jag wig ödmjukast fä anföra att hwad angar '
det nu upläste Högloft. Lag-UlffoctetS betänkande i
fräga» om dispence för Konungen, att i de flere, sa
as Herr JuftitiX Räder 8rrokirck, som widare i Hög»
loft. Lag utskottet förekomne ämnen rörande Fidei
Commitzer, fä i nader jämte Högsta Domstolen besluta,
pä sätt Regerings Formens 21 och 88 §. §- utstaka,
finner jag samma betänkande wäl instämma med berörde
H.H:rs innehall, men dock icke wara aldeles sa bestämdt,
t de fall, dä ett Fidei Commip bcwisligen bliswit före.
tillträdet, medelst stiftelsens mindre tydelig» stadgande,
äbragt»
iz6o 2i Dcccmöck.
äbragk negon till fc reko!N"'anYe af misssämja och köll^
stnnighec nära flägtiligar emellan, öswercrrokoMMen ur»
betalning lill menick hälften os egendomens warde,
om sävant icke skulle fä uuvarMaS K-.ungr.s ffäi»
skädande för sr-särtningcu deraf, ilka sorn hurnivrda ea
till äi'wemyrs ti no!,ve eldskada ä Five, Comn.ip c
i den mohn af ersättningen, ion, för dea förres l,S
kunde brist-,, ej boede en successor åligga.
I förenämnde händelse, får lag aderia en
wärd LcdamvkS as Z-ädderskapet och A deln Hn e Assessor
von Seb.antr uti LagUrstork.l s,, yttear: art i deri
händelse, som ofra siaä inträffar, närs., r Five;
Commiss-Bref, tunehöil- mo.ftgrlfer och )rimiigheter
äf den beske-jf? h.r, a>'v -de "j -ned irrrättN!ttlse!>o
bestånd, i '.reher Mere n fö-öel. och det
Allmänna bästa, wöro ser..niga, -.erde Longl.
siNasit äga magt att er. stt-art '-cktfnintt såsom
bade för der allmänna o..', .nslsiha iradclig,
helc och hallie i-phäsMa, hnjisi- ock skulle äga
rum ej mindro w.d redan siuckttadr, ckn äfwen
hädanefter blifivemde Fi^ei LviMmss Lres.
Der är wäl rigtigt att tydelig., Fidei Commiss
Bref; lika som förut skola bidchälsis i deras
helgd, men i anseende till ostvan anförde yttrande,
hwaraf tyvclrgcn kan hännas veu billiga mening att
det ej allenast bleswe till er, succerande Fides C om»
miss innehcifWareS och dess flägtingurs samt det all»
wännas lokala förlust ledande, att tillträda ett med
widsträckta Utbecalnings förbindelser behästadt Fidei
Corremih för ali sä egendomen bibchöilen inom dess
gren, ut.n äsw n, att han, fason, dessutom dertill platt ilian
medel stadd, skulle för testa,orS wälmening ät
Dcy 2i December. iz6l
stäatingar bringas lill yttersta förlägenhet, sa sär hos
Högwälborne Herr Grefwe» och Landt-MarffalkenUst.g
ödmjukast anhälla om ben proposition, art Lag Uts?or,
tets betänkande mä blifwä bifallid, med den dispens:
för Konungen, att i förenämnde sall, och i öfwsrensstäwmelfe
med Herr Astcsiorn von 8cksntL's särskildta
votum i detta mål, fä mi Högsta Domstolen widlaga
nådigt bcsiut likmätigt 21 §. i den antagne Constimlionen,
Stockholm den 21 December 1809.
Larl Reinlivlrl I^auclilioiif.
Herr sk KIinlsbsr§, ^Vilkslm, upläste
följande diktamen.
Lag-UtslkottetS tillstyrkan, att hwad lag i all*
Mänhrt stadgar om äldern för mansperson, innan han
såsom myndig äger att sig och sin egendom sjelf rada,
bör orubbadt bibehallaS, anser jag wara grundahl pä
goda skäl, men likwäl torde ett undantag deri kunna äga
rum i det fall, dä någon af allmogen, enligt Konal.
Förordningen den 8 December 1756, wid 18 ars alder
krädt i äktenskap, hwilkst endast Allmogen i wista
händelser är tillätit och wagar jag hemställa, vm icke
wid dylika tillfallen, dispense bör kunna wimrss, helst
det synes inefatta motsägelse, att ben som är hust uns
mälsman skall stä under annan mans förmynderskap.
Frän en helt annan synpunkt anser jag böra betraktas
Lag-Utskotiets betänkande som skulle hos Konungen
omedelbart böra anmälaS och till förklaring
samt pröfning uvtaqas alla ftägor om Fidei CommiH
stiftelser, hwilka kunna- finnas mörka och twetydiga
' Fjerde Bandet N'o 87 fö
IZ62 Den 2l December.
sä tväl som och frågor om intekning, VIN Utbyte af
Lljncrad jord emel »vederlag ä annat ställe, nied mera.
Utskottet lägger till grund för sill betänkande,
att som dcn egenskap Fidei Commisi stiftelser sig iklädt,
att wara speciella lagar, ej annorledes tillkommit, än
genom Högste Lagstiftarens medgifwande, sä borde ock
Konungen med lika rätt äga att förklara de speciella
som Honom ullhärer alt förklar» allmänna lagar, dä
sädant kan päsordras. Alen hwad äro wäi Fidei Com,
misi förordnanden annat än död mans yttersta wilja
eller testamenten, och manne icke alla stagS testamenten,
ehwad de röra Fidei Commlsier eiler annan egendo!»
äro för speciella lazar att anse, och såsom sädane satt
af Lagstiftaren sanclion till efterlefnad, lika med säda,
ne förordnanden som enskildt anga Fidei Commisset?
Hwad Lag Utskottet således argumenterat om FideiCorn
mist stiftelser skulle följaktligen äswen gälla om
Testamenten i allmänhet, efter som deras egenskap alt
wara speciella lagar hämtar sin authoritet frän Högsta
Lagstiftarens påbud; och som icke någon lärer kunna
yrka, att Konungen skulle med cn sä beskaffad omedelbar
pröfningssätt as alla stagg testamenten beswäras
sä lärer ock sörberörde argumentation ej lämpeli»
gen kunna antagas.
Densamma strider desiurom emot nu gällande rätte,
gangs, ordning, om hwilken är i allmänhet stadgadt i
10 Cap. 2 tz. Ratteg. Balk. att twist om död mans
yttersta wilja bör dömas as den Rätt ä Landet eller
i Staden, der den döde bott eller sin tjenst haft, samt
enskildt för frälsemän i 8 Cap. 2 H samma Balk, att
»wist om deras förordning wid dödstimma!» angående
den efterlämnade egendomen skall dömas i Hos-Rät»
ten.
De» 2! December.
ten, och jag kan icke inse akt bshofwet mera hädanef,
ter än hittills päfordrar förändring i denna förestrifr,
helst ä ena sidan wcdcrbörande som af yppande stridigheters
ukgäng hafwa att wänta nytta eller Ilka da,
mera bcqwämt wid Domstolarne än hos Konungen
kunna äga tillfälle att förete och framställa sina ffäl,
samt a den andra Konungens tid och omsorger ända
hafwa rillräckeliga föremal, utan att de böra ökas med
omedelbar pröfning af enffilde parters twiste ämnen, t
hwilkcu omständighet jag altsa icke kan med Lag-Ut»
skottets betänkande mig förena, utan förmodar jag are
under Kommuns omedelbara pröfning, hwad Fidei
Commitzer angar, ej andra ämnen komma alt Hänföras,
än tillförne warit lrnkeligt.
Friherre Lilienstjerna» ^.xs! Lris
förklarade sig instämma uti Herr r>L lriintöbsrZs yttrande.
Friherre 8tssl von wolstein. Jagtrop
ej akt mycket behöfwer talas i delta ämne efter hwad
Herr si klinteberg anfört. Jag will allenast nämna,
alt det är olyckligt lefwa i ett land der ej stadgade
författningar finnas, men olyckligast likwäl, när man
ändrar det bästa de innefatta, hwaribland jag räknar
det lagens stadgande som bestämmer 21 ärs alder, för
ben tid en yngling mä bli myndig, samt hwad onr
qwinnokönet är^ stadgadt: får således till alla delar
conformera mig med del Herr sk klint«bsr§ i detta
ämne ytirat.
Herr von hgausrvolkk, Larl Lustaf
keinkolö, mbad sig sä tzMynggifwa att Lag-Ul--
ffot
-
rz64 Den rr December.
Kottet fknlle inkomma med etk särskildt betänkande,
rörande stägsn om myndighet för mö.
Grefwe von ksntinZsst ausen önskade
alt gamla lagens stadgande» matte sa bibehällas
i hwad dispenserne rörde, och akt lika sä matte om
Fidei Commister gälia hwad hittills gällt, samt conformerade
sig till alla delar med Herr sk klintsberg
och Friherre Lmel.
Herr von lksurwolkf tillkännagaf art hwad
Fidei Commitzer beträffade skulle likaledes Lag Utskottet
inkomma med ekt särskildt betänkande.
Friherre 8kjsrnsksäk, (Hsrl 6uZtsk,
yttrade, art Lag, Utskottet, i anledning af Herr ZustitiE'Rädek
Ltrokirks memorial rörande dispenser,
förklarat att lagens föreskrift uti r Cap. 6 §. Gislen
Balk. för man eller qwinna, art ej förr i äg«
renskap träda, än han syllt Lr är och hon rz, more
sä grundad, att ändring eljer förminskning i nämnde
lid, utom hwad samma §. medgiswer, icke kunde till-,
styrkas; hwarjämte Lag-Utskottet icke förment sig stafwa
skäl tilläta dispcnse för Enka art mot 12 Cap.
Z §. nämnde Balk, inga i nytt gifte, förr än ester
ett är, samt för yngling, att till följe af 19 Cap. i §.
Ärsda Balken förklaras myndig, alt sjelf förestå sitt
«rf, innan han syllt 21 ar; likasom Utskottet ansett
lagens stadgande i gi Cap. 1 §. Nätteg. Balk-sä aspa
tzadt och fullkomligt alt något tillägg deri ej be,
hösdeö.
Beträffande äter tillstånd att upkaga län pä Fi'
der Com mister, insäg ej Utskottet laglig anledning ber,
till
Den 2i December. iZ§A
till, men föreslog efter pluralitetenS mening, akt nämn»
ke stiftelser såsom speciella lagar, kunde, enär de funnvS
mörka och otydliga, blifwa likmätigt 83 §. i Reze,
rings-Formen förklarade.
Men om killäkelss för MS/ ari blifwa myndig
mille ej Utskottet sig yttra, sä wida j derks ämne err
särskildt memorial inkommit. Häraf täcktes Högloft.
Ridderskapet och Adeln inhämta, att Lagutskottet i
det mästa afsiagit de äskade dispenserna, yrkande jag pä
denna anledning proposition under åberopande af min
i Lag-Utskottet asgisna särskilda mening rörande Fidei
Commisier.
Herr Lkrsnborx, Lassor äVilkalm.
Jag får den äran förklara, att jsg fullkomligen förenar
wig uti Herr st Klmrsbsrgs yttrande öfwer delta
ämne, men sä wida desi yttrande werkeligen knnefattat
anmärkningar, tror jag det wara evligast med den
praxis Riderskaptt och Adeln under denna Riksdag
följt, a« icke nu afgöra, ulan återremittera betänkan»
del.
Friherre 8tjernsrsät sörmenle, att om den
wärde ledamoten yrkade att betänkandet, jämte här
gjsrde anmärkningar ansäges nödige att remitteras,
ware ej något hindrr för propositionen till afgörande
genast.
Grefwe vs la Qaräis yttrade sig anse betänkandets
Lmremisi, sedan anmärkningar blifwit gjorda,
wara med den antagne ordningen enligast.
Hans Exeettence Herr Grefwe» och
Or»»
izSS Den 21 December.
Ordföranden gjorde derefter proposition till akerremist,
hwilken
Bifölls.
Högloft. Riddersikapet och 7ldeln ärfkiljdes kloc»
kan r till z.
In kiäsm ?rarocol!i
6. 8i!vcrLto!ps.
Thorsdagen deri 21 December.
Plenum kl. L till § eftermiddagen
Upläsies följande:
Riksens Högloft. Ständers Lag.UtskotS
utlåtande öfwer de hos Högloft. Riddcrjlkapet
och Adeln samt Högtärade
Borgare-Skändel gjorda, till Utskottet
remitterade anmärkningar, öfwer
Detz den 26 sistl. October afgisna
betänkande; om Sjö» och Gränse»
Tulls sanik Accis'Rättcrs uphäfwande.
Sa^oM aldeles obestridelig anser Lag Utskottet
den grunosatts, att Domare böra wara ojäfwige, och
kan derjöre, i följd af hwad i Betänkandet är adagalagdt,
ej sinna det af Herr Malmberg gjorda förslag
ankageligt, enligt hwilket Sjö-Tulls, och AccisRättS
mäl wäl ffulle wid Rädstuswu- och KämnärS»
Rätterne uptagas, men samma Domstolar derwid
förstärkas med Tull» och Accis-Betjente.
Hers
Den Li December. 1567
Herr sk IiIinreberZs vnffan att till minskande
af extra ordinarie Domstolars antal. Härads,
Rättcrne kunde uptaga och afdöma de till Gränse»
Tull-Nätkerne hittills hörande ärender, har till dest
principe och hufwudsakcliga syftemål, också warit Ut»
flottets. Men dä berörde ärender, bade för dck allmännas
rätt och enffildas säkerhet, fordra den grad af
skyndsamhet, som hwarken lärer kunna förenas med Lag»
tima HäradgiTmgs nödwändiga oasbrutna fortgång, eller
tued extra ordinarie och ordinarie LandS-DomareS wid
Lenna Riksdag af Riksens Högloft. Ständer förestagne
owilkorliga skyldighet, att inom tre weckor läka
häktade personer för Rätta ställas, hälst i Domsagor
af större widd, der Domaren ofta kan wara wistande
hela ZO till 40 mil frän Gränse.Tullen, när hans
åtgärd der behöswcs, har Lag-Utskottet, som derjämte
känner att sadan åtgärd ofta nog kan päsokdraS,
samt att de fleste Härads-Höfdingar redan förut äro
med göromål öfwerhopade, för sin del trott, att.
Härads-Rätternas och Domsagornas nu warande
skick, berörde önskan pä de fläste orter wore owärksiällbar,
Dock om L någon ort omförmäldte
hinder antingen icke inträffar, eller de i öf,
rigt genom en annan Landu.Domstolarnes in»
rärcning och fördelning kunde undanrödjas;
ivore Herr uk berörde förslag, bet,
som, efter bltffottets tanka helst borde följas.
H vårföre ock Utskottet» tillstyrkande om Gränse-Tulls,
m il är författad! i sä allmänna ordalag, att, utan hin»
der deraf, om bet antages, veste ärender kunde updragcis
häradshöfding med Häradsnämnd, der
och när sadanl lämveligen ffe kunde, och hwi!»
ket pä Longl. Maj:rs tTladiga pröfning lärer
hökä ttyk-mmst. LaMMet anser också ej, bet större
rZ63 Den 2, December.
swärighct mä kunna blifwa, Ktt i desta Nätter, än t
oribra, till Domare crhälia stickslige versoner, enär,
- ,-qr hwad i betänkandet förrstäs eller förutsättes,
i ch- EmbeksmZn, njuta skäligt arfwode samr tour och
bsjordrings-rätt.
Gm Accis sä wäl som Sjö-Tulls ärend
r enligt en del Wälloff. Borgarc-SkändelS Leda,
? -ees yrtrade önstan, kunde man hinder i Rådfru
wu Rätterncs öfrige göromål, ensamt up>
eill detze Rät er, torde derigenom det
? ,.>«mäl befrämjas, ack, i de händelser Vä tull
s< fullltnugs och lurendrägeri mäl wörö sann
nmnbla.jd^oe, enkelhet wunnes i rättegången.
Och är ver endast till förekommande af den olägenhet,
görowäleys förökade mängd skulle medföra, som Ut»
stöttet rrott sig böra förestå, ben fördelning emellan
Stads Rärtcrne hwilke» betänkandet innehåller, hwarfore.
om genom förbättrade wilkor för RädstufwUiRälrerncs
Ledamöter, si wäl fsm för
protocollsforare, enligt herrar och
eller genom ökad Betjening, enligt Herr
Förflag, eller pä annat sätt, veste
Rärc^r skulle kunna med behörig skpndsiimhec
k- stttnue bestrida oftanämude jämte öfrige dem
tillhörande ärender, Utstoitcc icke finnér nägot
hinder med mindre den i ofwanberöröe mätts
af ^ögtärade Borgare Ståndets flera Ledamöter
skirade önsta», kunde med Rong!.
Masts NaLiga bifall gä i werkställighet. Och
ehwad sistnämnde inrättning, eller den af Utffottet
för.flazne, skulle widtagas, anser Ntstoclet billigheten
i alla sall fordra att de Ordinarie Rättens Betjening,
hwilka härigenom fä förökade göromäi öfwer,
Dm 21 December. IZ69
wen borde i lika förhållande njuta förbättrade
löne wilkor
Dä Utskottet tillstyrkt ärligt arfwsde för
Rädftufwu eller Rämuäro Rälcernas Ledanröter,
har det dermed äfwen haft afseende pä deras
Ordförande.
Beträffande Herr blorärrroms anmärkning,
att Utskottet skall förbigätt, huru ändring wä sökas »
de förcstagne Domstolars Utslag i Tull och Accis mål
får Utskottet åberopa Hide punkten af Detz tillstyrkande.
Den af Herr 8tZIs yppade motion, att för»
säljningen af ronfisqueradt gods icke mä pä Sjö-Tulls»
Kammarens utan Städerncs Auctions - Kammares
åtgärd fä bero, anser Utskottet icke äga oskiljagtig gemenskap
med dek, som warit Betänkandets egenirliga
föremal.
Hwilket alt till Riksens Högloft. Ständers
ytterligare pröfning »Vördsammeligen hemstäileS. Stockholm
hen n December iFv).
Pä Höglsfl. Ridderskapet och Adelns Ledamöters
wäguar,
I^uäv. bäsnäsrsträm.
Pä Wällofl. Borgare-Ständers Ledamöters
wägnar,
k. kl. Orskvsrmubl.
P2
r?7v Den 21 Decemb.-r.
Pä Högwördigs Preste-Ständets Ledamöters
wägnar,
Pä Hcdcrwärda Boude-SrändctS Ledamöters
wägnar,
Leie Oiofsson.
^o!>. kllojindsr^son.
Begärdes pä bordet.
Riksens Högloft. Ständers Lag»
Utskotts Betänkande rörande
sörpaniuingar af fast egendom,
sä ock om Frälse räncas för,
wärfwandc.
Hos Högloft. Riddcrskapet och Adeln har Herr
Grefwe .4xsl Amilton, uti ingiswit Memorial, som
derifrån är till Utskottet remittcradt, föreslagit att
all förpantning eller afhandling, hwars afsigt warit
att eludera fordna författningar, mä äga samma kraft
och werkan som laglige köp, Domaren ä de samma
kunna utfärda fasta och sköte, samt alla förpantnings
wilkor, säsom blotta formaliteter att afhälla Bördeniän,
aldeles förswinna och wara uran krask och weckan:
dock att bland sädane afhandlingar ej skulle innrbegri»
paö arrenden pä 52 ar och derunder.
Dylikt, äswen till Utskottet remittcradt, yrkande
»ned Uttryckligt afseende pä sadan jord som förut wa,
rir privilegierad, är ock hos Hedemärda Bonde-Stäm
Set
Den 21 December. izyr
det gjordt af Risdagsmannen ^nösrs 8än6sten, äfwensom
?e!ir Danielsson frän Kronoborgs Län m. fl.
deruti insiänit, med der tillägg, ait i händelse samma
förslag cj kunde med lagens grund förenas, den försättning
Lock mätte widtagas, skr sörpanlningsgifwarcn
eller hans arfwingar inom witz lid t. ex. ett är
ester sörpantningslidens flut, borde ärerlösa den förpanta.
Le jorden fä wida sädant förmän wille begagnas, och
vik, ester en sadan icke begagnad lööningSkidö förlopp
pank innehafware!! ovilkorligen were befogad med egendomen
lagfara och i behörig ordning erhälla Faste»
Bref.
Riksdagsmannen Lrlc öliman frän Upsala
Län, ssm häruti med de nyHnämnde förenat sig, har ock
tillagt den annrärkning att pä lika sätt borde förhällas
med Krono, Skatte.Rusthäll.
Hwarförutan Riksdagsmannen änöors foacbim88on
frän östergöthland, med deltagande i ofwan»
nämnde önskningar, framstält det yrkande alt, dä hwar
och en Medborgare i Riket nu wore berättigad
att under full ägande räll innehafwa, cj mindre Säterier,
än Rä och Rörs samt andra Frälse Hemman,
Frälse ränta med lika skäl som jordägande rätten,
borde kunna genom laga köp erhällaS, köpebref derom
Utfärdas och faste-bref meddelas.
Wid öswerwägande af förstnämnda yrkanden
har Lag.Utskottet i betraktande der<f, att det emot
rättwisa och säkerhet wsre tydeligt stridande, om utan
wederbörandes samtycke, naturen af ingängna i lagar,
ne icke föcbudna, aftal skulle förändras, wäl icke sun,
uit dek förslag j hela si» widd ggkageligt, ark sädane
IZ72 Dm 21 December.
afhandling^, Hwarigenom ägande rätt icke blifwit uplaren,
grille, Utan särskildt aftal mellan Comrahenterne,
eller i annan ordning än lagen eljest medgift
iver, tilläggas lika kraft och werka» med laglige köp,
eller de i ashandlingen betingade wilkoc anses kraftlösa,
hwilkas hemliga biasgifter detzucom sällan kunna
med säkerhet bedömas.
Dock, hwad i synnerhet förpantningar bekräffar,
hwilke af rätter ägare blifwit gjorde, sä i händelse
Riksens Högloft. Ständers Vestm om rättighet
för hwar Swcnff Man akt sörwärswa fast egendom
och jord af hwad namr som helst, winner Konungens
sanktion, blifwec deraf §n följd, att äswen de rillförnr
priviligieradr fastigheter sj kunna inlösas af andra, än
den som, enligt Förpantmngsbrsswet är för ägare att
anse, eller af dest arfwingar och rätts innehafware,
samt i de händelser Z och § §. §. i 9 Cay. IordaBalken
omnämnas, af bemälde ägares Bördemän.
Och som, när ägaren icke inom föresatt dag, eller,
da förfallotid ej är utsatt, esker ffedd upsägning, betalar
sin skuld, Panchafwaren äger, enligt sistnämnde
g §. jämförd med Kongl. Förordningar»? Sen iz
Juni, IZ02 samt den 28 Jtmii 1798 §» ro,, rätt
att panten upbjuva, pä sätt som om köp stadgas,
samt innan laga ständs tiden, tilländagar, derest ?j
annars om wihr pris dem asämjer, läka panten »värdera,
hwarefcer, om ägare» eller bördemän icke inom
witz tid lösen erläggrr, ägande rätten tillfaller Panchafwarsn,
emot det för honom salunda bestämda pris;
bör wäl detta stadgande hädanefter tjena till efterrättelse
sä wäl om förpantade Säterier, Ra- och Rörs-,
Frälst och Bergsmans hemman, som om annan
jord. Hwarfäre för de händ elsee, Dä i pamsbrefwer
witz
Den 2r December. rZ7Z
witz tid kill inlösen är bestämd, uägok yittttrgars stadgande
icke synes nödigt. Men som, enär sadan tid
ej finnes utsatt, och egendomen efter pankgifwarens
död i längre tid warit under förpantning innehafs,
den swärighet möter, att panthaswaren ej kan känna
alla, som den förres rätt innehaswa, hwilka ock kunna
wara i steka orter, äfwen utom Riket stridde; sä,
emedan der i Dane fall kan bliswa panthaswaren omöjeligr,
akt enligt lagenS stadgande pä wanligt sätt
förkunna deija kill inlösen berättigade, om de» tillämnade
lagfarten, kror Lag-Utffotket sig böra föreslå
dek stadgande: 6tt, om nägsn, som under förpantning
innehafwer fast egendom, rist hwars
mlosim wist tid ej är i pantebrefwec utsatt, hos
Domstolen, hwarunder egendomen lyder, anmäler,
otc pantägaren, eller betz rätts innehafware,
eller deras wiftclse ort ej ärs af honom
tande, mä Domaren kunna förordna,
dec sadan anmälan tre gängor införes, sä
röök i allmänna tidningar inom Riket, fom i
Hamburger Tidningen, jämes föreläggande
att om gälden ej inom ett ar efter den sista i
berörda Tidningar införda kungörelse betalas,
kommer egendomen art upbjudas och dermed
förfaras pä sätt Z §. i 9 Lap. Jorda Balken,
jämförd med ofwan aberopade Förordningar
färeskrifwer; Men är pantägaren känd, mä
honom enligt nytz anförda lagens rum, tillsägas
, och efter derom förstedt bewis, i händelse
egendomen ej blifwit inlöst, lagfarten för
sig S«.
Widkommande hwad om Frälse,räiuas förrvärswande
är wordek yrkatt, sä, vm, i afseende pä
pur
LZ74 Den 21 Decembers
pur frälsejord, der rättighet till räntan är med rät»
tigheten till jordens besittning och bruk förenad, hwae
Swenff nian bliswer berättigad, densamma med full
ägande rätt förwärswa, och söljaktcligen alt, medelst
desi försäljande till skatte, räntan för sig behälla; fia,
ner Lag Utffottek häraf wara en tydelig följd, alt, afwen
dä desie rättigheter förur äro ffiljde, den ena,
lika sä wäl son» den andra mä kunna med full ägande
räll af hwar och en förrvärfwaS.
Och beträffande siurcligen lagfart a frälseränta;
sa wäl det i allmänt tal wedertagua förkorrtade uttryck,
enligt hwilket Skalte män a frälse jord sägaS
äga jocden, sälja jorden o. s. w. i morsalts till rän»
tehafwaren som säges äga räntan m. m. gistvik anledning
till olika bruk, sä att icke sällan handt; att
när rättigheten kill räntan blifwit genom afhcmdlingar
upläten, den det salunda åtkommit ej trott sig wara
i kraft af i och 4>de Capitlsn Jorda Balken förbunden
att dermed lagfara; Men emedan SkattemanS
tillhörighet egenteligen bestar i den rättighet att jorden
besitta och disponera, likasom rämeägarens tillhörighet
ocksä ej är annat än en rättighet akt af samma
jord njuta en ärlig och för all tid bestämd afkomst
samt att äswen besittningsrätten deraf, när den utom
börd säljeö, inlösa; hwaraf ljusligen skönjeS att ränteägarens
icke mindre än SkattemanS tillhörighet, är en
jorden ätföljande rättighet; finner Lag-Utffoltet den i
s §. i Cap. samt i T. 4 Cop. Jorda-Balken gisna
föreskrift wara lika gällande för afhandlingar om rättigheten
lill ränka som om ffattemanna-rätten: hwilket
ock öswerenssiäinmer med i §. i 1720 ärs Förordning
om börd, som utiryckeligen stadgar, att frälseränta
bör rätter Vördeman upbjudas.
2
Den 2i December. iz?z
I denna ranka styrkes Log-Utfrottet ytterligare
af 12 Cap. 7 §. Arsda-Balkci, som förmär, alt,
nar Sätesgärd cj kan delas, bör lösen derföre gifwas,
anten, i penningar eller jämgod ränta, hwilketthera
then helst will som löfen taga skall, hwarmed Lagstis,
karen nog tydligen tillkännagifwer, att ränta, sä länge
den icke är förfallen, eller ukgifwen, icke bör med
lösören förblandas, en förblandning, af hrviiken destu»
tom skulle följa, att den, som ett frälsehemman i
arf bekommit, hwaraf hwarken räntan eller besittningsrätten
kan qä i giftorätt, eller frän rätta arfwingar
doneras, Mille, om den förra, skild ifrån den sedna»
re wsre, lösöre, kunna ifrän desta inskränkningar be,
fria sig genom den enkla åtgärd att försälja hemma»
net till Skatte, eller särskildt försälja räntan och sedan
fkatlerättighcten.
Lag-Wjkoitet inser wal, att af nu utwecklade
lagens mening följer, eller förntsälkes, att bördelösen
wid räntas försäljande äger rum, hwilket enär börde»
rättens bibehällande, till afwentyrs icke Utan all grund
begynt wara fkiljagtigt omdöme underkastad, kunde
för mangen giswa anledning till Veu önskan, cuk
frälseränta mä i allo sä, såsom lösöre anses. Men
Lag-Utfkottet tror för sin del, att om Bördörätten
skall uphäswas bör det ske utiryckeligcn och pä en
gäng, sami med iakttagande af sädane försigtighet steg,
hwarigenom det »ytliga af inrättningen icke förswinner
tillika med de ätföljande olägenheter. Upbud och
lagfart anser Lag-Utfkottet destutom för en inrättning,
som, ehuru först införd för bördens skull, medförer
en större säkerhet för ägande rätten, än som wid lös»
ören kan äga rum: hwaribland i synnerhet mä näm,
«äs, att hemul är möjeligt man ifrån man o. s. w.
iz?6 Den sr December.
Lag-Utskottet har dock härjämte öfwerwägak, akt,
emedan efwan äbcropade i H. i 4 Cap. Jorda Balken
ehuru icke genom lagens egen obestämdhet, dock genom
ofwannämnda i bruk komna talesätt, enligt hwit»
ket denna rättigheten i jorden, men ej dcn andra,
sätt namn af jord ägande rätt, kommit att blifwa
otydlig, och mängen, som för längre lid tillbaka pä
god tro köpt frälse-ränta ester tidens da warande pris,
skulle märkeligcn blifwa lidande, onr för dä försummad
lagfart, klander hädanefter skulle anställas af
Bördemän, med påstående att fä den för samma pris,
som köpebrefwet utwisade; det således wore med billighet
öfwerensstämmande, att, i afseende pä förre
ränleköp, bördelösen ej mä gälla.
Pa nu anförda grunder får U:skottet, utom
hwad ofwanföre om förpantnings»: är tillstyrkt, word»
sammeligen foresta en lagförklaring af följande innehåll
:
i:o Rättighet till Frälseränta kan , närden frän
fkattemannarälten ar skild, likasom dä samma rättigheter
äro förenade, af en hwar genom laga fäng förwärfwas.
2:0 Köp, skifte och gäswa af frälseränta,
hwilka hädanefter ske, böra anses svin annan afhandling
om jord, och derföre enligt 2 §. i Cap. JordaBalken
jämförd med r §. 4 Cap. samma Balk samt
Kongl. Förordningen den ig Junii igoo, uprättas
med twäggemanna witlne och the wilkor cheri utsättas,
hwara samina köp, skifte eller gäswa sig grundar, och
sedan lagsöljas ä den ort der jorden ligger genom upbud
ä allmänna HäradS-Ting.
Dm -r December. r?77
Hwilket alt, jämts nsgra Ledamöters särffilda
meningar Riksens Högloft. Sländers ompröfwande
vördsammeligen underställes. Stockholm den 27 Ns,
wember 1809»
Pä Högloft. Nidderjkapel och AdelnS Ledamöters
wägnar,
1.uäv. delsoäsrström,
Pä Högwördige Preste-StändetS Ledamöters
wägnar,
Lkrisr, VVäklin,
Pä Högtärade Borgare-StändekS Ledamöters
wägnar,
k. lft. 6rsvesmukl,
Pä Hederwärda Bonde-StändetS Ledamöters
wägnar,
Lris Oloksson.
^ob. ttolmdergson.
^ Utdrag af Riksens Högloft. Stän
ders
Lag-UtsikottS Protokoll, hällit
i Stockholm den 27 Nowenrber
1829.
S. D. Wid det förste Beredningens tillförene
pä bordet lagda Project till Betänkande angående
Förpantning»»: as fast egendom, sä ock om frälseSjerde
Bandet N:o 88. rän
-
iZ78 Den 2i December.
räntas förwärfwande, företogs till afgörande, utlät sig
Herr Asiehoren von 8cksnkL: Dä allmänna lagen
hwarken medgifwer eller påbjuder Upbud och Lagfart
ä annat än jord ä landet samt Hus och tomt i Staven,
och lage» ej heller Mäter börd af annat än fast
egendom ; kan jag hwarken inse, huru frägan om lagfart
ä frälseränror samt börd till dem kunnat upstä,
eller finna en sädan fräga pä lag grundad. Efter mitt.
begrepp kunna sädane räntor aldrig annorlunda än såsom
lösören anses. De Ml man emot «n sadan mening
mill Hämra deraf, att ränteägaren har rätt tillösa
sig jorden, dä den säkjes utom börd, samt akt
han i wista fall äger ett fiags äominium öfwer aboen,
tror jag sörfalla, dä man eftersinnar, att om
jorden beständigt sörbliswer inom samma siägt, är rän»
teägarenö lösningsrätt man betydelse, eller ingen, äfvensom
att äorriinium^inlet äger rum annorlunda än
i afseende pä bärande träd, hwilket ock wid atjkillige
tillfällen finnes aboen öswerlätit. 1720 ars aberopade
Bördes.Förordnjng är, ester min tanka, genom 1734
ars lag aldeles uphäfrven, hwilket styrkes icke allenast
utaf Ven ivid samma lags utfärdande gisne Kongl.
Kungörelse, Man ock deras, att benna Författning
hwarken finnes äberopad eller införd uti den under
Kongl, authorisation 1807 Utkomne samling af gäl»
lande författningar.
Da i öfrigt rtt förklarande att lagfart och börd
af srälse-ränta ägde rum, 4cke Mille medföra någon
nytta, men wäl tillskynda manga olägenheter, samt
söranledä lill flere rättegångar, kan jag för min del
äswen af detta skäl, icke deltaga i IltjkottetS tillstyrkande.
Här,
Den 2r December. 1.^79
Häruti instämde Herr Lands Kammererare» Oo»ebcn-z
samt Herr Prosten /Uilrneäi helt och hästit,
och Herr Astesorn 8joäin, med tillägg, akt enär lane»
tiri 12 Cap. 7. H. Ärfsa-Balkcn berättigar den, som
ivid arf undfär större del uri ej wäl delbar jord, att,
efter laga wärdering, lösa de andra ut, antingen med
penningar ester jämngod ränta, fä ffust? deraf följa,
det Lagstiftaren ansett bägge slagen af denna löfen äga
enahanda egenskap; hwadan Herr Atzestsren desto mera
styrktes uti sin öswcrrygelse att frälseränta bör be»
tragtas såsom lösöre egendom.
Utskottets öfrige Ledamöter Made dek föreflagne
Betänkandet, äsmen sa midt det angick Upbud och
Lagfart ä Frälseränta. Men Herrar von Fcstgmr,
LroneborA, ^lilrtsät och 8jöäin anmärkte härefter,
akt da Lag.Urffoktet ansett det wara en följd af lag,
ott Fräkseräntor borde upbjudas och wara börd underkastade
och Betänkandet ej wore project lill en ny lag,
ansäg» dehe Herrar Ledamöter det wara motstridigt,
att fräntaga en sadan förklaring af lagen werka» pä
redan skedde afhandlingar i dylika ämnen, emedan
i annat fall, dct efter deras tanka, wore stridande emot
rältwisa, att betaga Medborgare en rättighet den
Le ägt, men icke förstått begagna. b)c 8uxra.
Lx ?rokocoIIo.
Joli. blolmberxson.
Begärdes pä Bordet. >
Riksens Högloft. Ständer- Lag-UtstkottS Betänkande
i anledning af Herr Borgmästaren
Jonas Allbergs hos Mällofl. Borgare«Stän»
tet
IZ80 Den 21 December.
Ler ingisne till Lag-Utjkottet remitterade weu«orial,
angående förklaring öfwer i §. i 7 Cap.
Rättegångs» Balken om intekningar.
Af förckomne twister om företrädesrätt till betalning
utur afstadd fast egendom samt DomstolarS
olika yttranden öfwer den sräga huruwida en fäkt,
men för Gäldenärs mellankomne cetzion ej faststäld
intekning, medsörcr förmånsrätt till betalning är anledning
hämtad kill den begärre förklaringen.
i
7 Cap. 1 §. RättegängS-Balken bjuder, att
Gäldenär, skall föreläggas witz dag till förklarings afgifrvande
öfwer en sökt intekning, samt att, om han
Lä kännes wiv skulden, eller icke kommer med swar
och Borgenär wisar,atr detz begäran Gäld»närén kun»
gjord är, warde intekning fast och gälle fran den
dag , then först i Rätten söktes. — Detta stadgande till
Borgenärs ^ch Gäldenärs ömsesidiga säkerhet förutsätter
den princip, att gälden skall wara till sitt belopp
bestämd och as Gäldenären godkänd, sa wida in»
teknings åtgärden skall äga kraft; Men det wisnr ock,
att Gäldenärs uteblifva förklaring ej får uppehålla
Borgenärs säkerhet: Således kan enär denne fullgjort
alt hwad pä honom ankommer, ingen åtgärd af
annor man uphäfwa denna säkerhet, utan mäste den
sörblifwa orubbad och anses sä helig, att inga försök
till detz häfwande mage hofwa werkan. — Skulle an»
norlunda ske wore Borgenärs säkerhet ingen, omöjelig
att beräkna, och derigenom skulle det högst wigliga
förrroender aldeles förswinna.
Den händelse, att en Gäldenär söker afträdesörman
inngk, han stg förklarar öfwer en sökt inrckning,
Den ri December. iz8i
ning, eller ock söre den dag, soin lill en ladan för»
klaring; afgifwande blifwit Utsatt, bör således icke
»nedföra osäkerhet för Borgenären, enär han i rätter
lid kungjort sin ansökning, helst det annars ffulle ligga
i hwarje Gäldenärs magt akt förekomma all säkerhet.
— Lagstiftaren som »visligen sörutsert, att Gäldenär
kunde lägga hinder j »vägen och genom hvarjehanda
försök uppehålla Borgenären i desi rätt, har ock sörefkciswit,
att intekning stall gälla frän den tid den
först i Rätten sökteS. Detta wisar, att det är intekriingenS
sökande och skuldens obestridde belopp söm
Utgöra grunde» för inlekningen. Den anbesalte påskriften
ä stuldebrcfwet är cgenteligen icke annat än
Domarens demis, att ingenting mera äkerstär af hwav
lagen fastställ, böra af intekningssökareu iakttagas,
samt att gälben är ostridig och alt den handling, och
ingen annan, warit grunden för Borgenärs begärts
och erhallne »säkerhet.
Utskottet anser derföre lagens stadgande i i §.
? Cap. Rättegångs Balken icke kunna förstas annor»
lunda, än art inkokning bör gälla frän den dag,
Borgenär den i Rätten sökte; — Dock som harwid kommit
i närmare betragrande ej allenast de märkelige
lidanden, hwaruti mänga fordringsägare blifwa stälde
genom en eller annans hemliga öswerenökommelse och
aftal med Gäldenären, hwilket enligt erfarenheten hälst
ägt rum någon korrt tid förrän han sin egendom up»
gistvik, utan ock oftast inträffande smöjelighet sär aflägse
wistande fordringsägare, art sä tidigt som en när»
»narr, erhålla anledning till patänkande as nöbwändig»
heten alt förse sig med imekning, hwarigenom den
sednare winner tillfälle, att med andras förlust göra
fig vm sin fordran försäkrad, sä finner Lag»Uljkottet,
i an
-
iZ82 Den 21 December.
i anledning af hwad Ztdje mom. 4 §. Uki Kongs.
Stadgan om Concourfer den 28 Junti 1798, angående
panr, innehåller, akt inteknings ansökning, om den
skall medföra förmånsrätt wid inträffad ccftion, bör
wara hos Domstolen jnaifwen inom d: sidste tretio
dagarne förr, än Gäldenär stn oförmögenhet hos Domaren
anmälte; I afseende pä hwilket sednare förhällandc
Lag Ut>kottet trott stg böra wördsammeligen hemställa,
om icke förklaring, i likhet med hwad Utskottet
således yttrat, ma öfwer ofwanabcrovade lagrunr
Utfärdas. Stockholm den zi October 1329.
Pä Högloft. Ridderfkapel och Adelns Ledamöters
magnar,
I.u6v. d/lanäorrrrom.
Pä Högwördige Preste-Stäudets Ledamöters
wägnar,
kH. Almgvist.
Pä Högtärade Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar,
k. kk. 6rsvssmukl.
Pä Hederwärda Bonde, Ständels Ledamöters
wägnar,
ketrer fernström.
^ok. lUolmbsr^ron.
Utdrag af Protokollet hällit hos
Rikets Högloft. Ständers Lag,
Utskott den z i October rgoS.
S. D. Drk af Utjkotlels andra Beredning pro
jecte
-
Den 21 December. iz8Z
jecterade den 27 i innewarande mänad pä bordet lagde
Betänkande angående förklaring öfwer l §- i 7
Cap. Rättcqangs>Balken om Jntckningar, företogs KU
till ytterligare öfmerwägande 06) bles genom votering
as pluraliteten afflagit. Herr Assehoren von 5ckar>tL's
berörde dag i samma ämne ingisne skcisreliga mening
antogs i stället hufwudsakeligen till Utskottets Betänkande.
— I afseende pä dek af Herr Lagmannen VVs8eII
söresiagna, ifrån samma mening afwikande och
jämwäl af Utskottets fleste Ledamöter bifallne tillägg,
nemligen, att intcknings ansökning, om den skulle
medföra förmånsrätt wid inträffad ceflision, borde i
anledning af z mom. 4 §. uti Kongl. Stadgan
om Concourstr den 28 Junit 1798 wara hos Domstolen
ingifwcn inom de sidste trettio dagarne, än
Gäldenär sin oförmögenhet bos Domaren anmälte,
yttrade Herr Assetzorn von 8ckantL der han för sin
del ansäg icke lämpeligt, att någon lid bestämdes inom
hwilken Borgenär borde haswa ingifwit ansökning
om intekning säsom ett wilkor för hans för»
mänörätt wid inträffad cession, sa wida man wid
detsamma stadgande alt intekning, som bewiljades esster
denna tid, icke skulle gälla, hwartill Herr AsteSsoren
ej funne någon anledning wara gifwen i Csn»
cours Sradgan, som wäl utsatte answar för Gäldenär
i händelse han de sidste rretio dagarne före asträdes
ansökningen pä nägvt sätt gynnade den ene
Borgenären framför den andra, men ingalunda fökskreswe
något äfwentyr för Borgenären.
Ordföranden Herr Expeditions,Secreteraren Varvik
Ltjsrnsreät anfag hwad Z mom. i Conconrs, Stadgans
4 tz. innohölle endast hafwa afseende pä lösöre
pant,
iz84 Den ri December'.
pant, men icke åsyfta den händelse, dä staga more om
intekniug i GäldenärS fasta gods. —Hcrr Baro» och
Expeditions Secreteraren instämde således till alla de,
lar i Hcrr Ägoren von 8cksiur's skristeliga mening.
Herr Presidenten m. m. Grefwe Cxllenkor^
förenade sig äfwen med Herr Aftesioren von 8Lbamr.
»inder yttrande tillika, alt om nägon lid utsattes inom
hwilken Borgenär, i fall af cetzion, borde hafwa sorl
si» säkerhet genom inlekning sädant skulle ät Gäldenär
lämna en Uttväg att betaga inreknings Ansökuin»
gen den tidigare werka», lagen densamma tillägger,
hwilkct ester Herr Grefwe» och Presidentens tanka
more stridande mot lagen» mening.
Herr Lands Kammererare», Croneborg och Hrr
Borgmästaren VVsbrenberx moro ock i alla afseende»!
nise »ned Herr Atzcfioren vor 8ekantr.
Utom Herr Professorrn Doctor xvöblin. som nu ut»
lät sig instämma i Herr Asllhoren von 8cllgmr?s tan,
ka, förbleswo Beredningens Ledamöter wiv deras i
projcctet till Betänkandet innefattade mening, hwilken
säsoin bcmälde Ledanrötcrs skiljaktiga tanka ffulle, jämte
hwad osivanföre finnes yttradt, ärfölja till Rikets
Högloft. Ständer och i sädant afseende koinme omförmäldte
projeec att här införas af följande iunehäll:
Project till Betänkande, i anledning af Herr
Borgmästaren jsonss llltlbsrg<; hos Wälofl.
Borgare-Ständet ingifne, till Lag-Ulffottet
remitterade memorial angående förklaring af
7 Cap. i §. Rärtcgangs Balken.
Jämte föreskrift huru med ansökning om intekning
-
Den 2r December. rz85
liing frän början skall förbehållas, stadgar i H. af 7
C-p RätlcgängS,VaIken, att Rätten bör förelägga
Gäldenären »vist dag akk ä ansökningen smara: — kän»
nes han kä ivid ffulden eller kommer han ej ä före
falk lid med smar ln, och wisar Borgenär, akk thetz
begäran honom kungord är, warde intekningen fast
och gälle ifrån then dag han then i Rällen sökte: skrif»
»ve ork Domaren thel ä fkulde-brcfwet. - Nekar Gäl»
d.när skulden och wlsar straxt klara skäl att rhen är
gulden elier af annan orsak förswunnen, ware han för
iniekning fri; —Giller Gäldenär ther ej, warde inlekmng
bewiljad.
Med detta stadgande iakttager lagens Gäldee
närs och Borgenärs ömsesidiga rätt, den förres i dek,
att intekningen ej sär bcwiljas innan han deröswer
blifwit hörd, wid hwilket tilfälle det är honom spek,
act einor ansökningen anföra hwad nödigt anses; — Och
i afseende pä Borgenären, att han genom Gäldenäcs
tredska eller hwarjehanda obehörige, till upjkof ined
Domstolens siuteliga yttrande, möjeiigen ledande, in«
wänduingar icke mä förlora ben tidigare säkerhet han
söker.
Nätta meningen as berörde lagens rum skull
hos wista Domare i synerhet kommit i fräga da det
inträffat, att Gäldenär, i hwars fastighet iniekning
blifwit sökt, under tiden emellan ansökningens ukstäl,
lande till comnmnication och dest äter anmälande till
slutelig handläggning hos Domaren, begärt arc fä asstä
all dest egendom till sine samtclige Borgenärers förnöjande,
wid hwilket förhällande det icke nog tydeligt
skulle wara förordnad!, humwida sjelfwa ansökningen
utan
*
lZ86 Den 2r December.
uttin Domstolens widare åtgärd, borde medföra förmåns
rätt, till betalning mur den fastighet, deri intekningen
bliswir begärd.- - Men som omförmäldke §. innehåller:
Att em Gäldenär kävucs wid skulden eller icke
kommer ä fortsatt rid med swar ii», inrekninIen
dä stall warda fast, och Domaren strifwa det
ä stuldtbrefwik; sann widare: mc om Gäldenär
ej gitten »vist: klara stöl, akt stulden guiden är
inrelningcii bör bervi^jas; Äfwensom 20. §. i Kongl.
Stadgan angående Coucourser den 28 Junii 1798.
jämwäl bjuder, alt Domaren dä begärd intekning fast»
ställeo bör striswa det ä stuldebrefwct; hwaraf 0-  twifwelaktigt följer, det den åtgärd, sedan communicarioncn
stelt, för Domaren äterstär art öfwer inrck--  ningen meddela sitt Utlåtande: sä anser Beredningen
dek wara enligt lagens rätta förstånd, akt blotta ingiswandel
af inteknings-ansökningen och DomarrnS
mcddeldke pästrift kill commuuication icke kunna tilläggas
den werkön, akt intekningen derigenom ma anses
gifwen och den äsyfrade säkerheten redan wunnen, uta»
bör Domstolen hofwa dömt intekningen fast innan
den kan komma all med förmånsrätt gälla.
I följd häraf och dä del instämmer med 12 §.
i 17 Cap. Handrls-Balken, angäende BorgcnärerS
rätt och företräde för hwarannan till gäldbunden egendom,
att sedan Gäldenär hos Domaren begärt pä en
gäng fä assia all dest egendom till sine samtelige Borgenärers
godtgörande eller ock dertill blifwit af Borqenärerne
twungen, han ingalunda kan anses wara
ägare af den fastighet, hwari en särstild Borgenär
sökt säkerhet för sin fordran, och denna fordran derefter
följaktligen ej heller till öfrige BorgenärerneS
försäng winna någon företrädes rätt till betalning, finner
-
Den 2i December. 1387
ncr Beredningen sig böra hemställ,;, om icke den förklaring
öfwer 7 Cap. l §. Räuegängs,Balken mä
warda läinpelig: Alt »är cn Borgenär hos Döma»
ren gjort ansökning om inkokning i sin Gäldenärs
gods, men denne sednare innan intekningcn blifwit
cftct hans hörande genom Domstolens siutekiga urlakande
bewiljad och saststäld, anhällu om afrrädcs sörman,
samma ansökning kommer alt anses förfallen och
salunda till ingen del för sökanden medföra någon förmänsrätt
i Gäldenärens upgifnc egendom, ej hester
Domstolen i sädant fall äga, att den fokle intekningen
bewilja; Men i händelse Domstolen äler, i anledning
af Borgenärs ansökning redan efter Gäldenärens hörande
eller uteblifwande med förklaring a utsatt dag,
genom siuteligt yttrande förklarat intekningen fast in,
nan Gäldenärs cessions ansökning inkommit, bör sadan
inrekning bereda Borgenär den förmånsrätt, som
intekningar manligen ätsöljer. blr Supra.
In staern
8 v. 8rc>ome.
LadeS pä Bordet.
Rikets Höglost. Ständers Lag-UtffottS Betänkande,
i anledning af Herr Prosten
Doctor kvl. 8teniialr>mars, hos Högwör>
dige Prestr-StändekS Ecclesiastiqne Lags
Utskott sörehafde, sedermera till wälbcmälds
te Ständ jngisne och derifrån hit remitterade,
! Memorial, innefattande hemställan
vm mildring i straffet för lägrad quinna.
Det giswes wäl sä öfmmrädelser af lag, för
hwil,
Den 21 December.
ka cmswaret a den brottslige icke sonder en obehaglig
werkan äfmen kill »agon anna» med honom eller henne
genom ff'pldffapens dand närmare förenad person.
Men omständighcler kunna inträffa, som, wid werk,
ställigheten af wisa straff draga söljderne deraf kill
ett sä ossyldigt lidande för andre, att förhållandet
dermed synes fordra ett ytterligare afseende.
Ett sädanc förhållande inträffar otwiswelaktigt i
ansecnde kill oäkta Barn när Modern i brist af tillgäng
kill böker, efter ;z Cap» z §. MitzgerningSValken
för sin förseelse straffas med fängelse i allmänt
häckte, uran art kunna påräkna upffof derutinnan, under
Barnets spädare dagar. Antingen kommer barnet
dcrwid atk skiljas frän modern och med detsamma owilkorligen
sakna sin naturliga föda wid hennes bröst,
som aftynar i sängeiftt, eller ock mäste det affölja
modern dit, stundom wid en kallare årstid, dä bar«
nsk till lif och hälsa bliswer utsatt för ännu swärare
följder i bägge händelserne får bärner lida med modern,
hwilkek lngalnnda kan ffyddas under rärrwisanS
fsrdringar.
Om man widare öfwcrwäger förhastandet med
ten lägrade qwinnans egen person, förekomma ytterligare
omständigheter, som tyckas böra bidraga till
mildring t hennes bestraffning. — Sedan hennes fall är
bcredt, ofta under ett smickrande löfte eller åtminstone
wäntau af uprättelse genom en waraktigare förening
med den man, som kunnat förföra henne, får hon
icke sällan, jämte det hon bcdrageS j nysinämvde afseende,
äfwen undergå den smärtande förödmjukelsen,
- rt finna sin förförare obewekelig, med köld neka till
sikt brott: — hon stadnar dä ensam under hela föreöräel.
Den 2i December 1Z89
sens rnnqd, hwilken likwäl efter kageus afsigt Asra
borde drabba »ranneu-^än henne. — Ei sällan föraktad
as kallsinnige anhörige ar hon saker att pa intet sätt
kunna undgå allmag kilital och straff, utan akt en
gäng kunna aftwinga den nekande fadern det minsta
biträde till barnetö söda och upsostran.
Wld betraktande af delta alt tror LagUrffsktet
sig upsylla en rätkwisans ömare fordran, dä Utskottet
understödjer Herr Prosten Doctor 8kenli3mmars hem»
ställan; och sär således »Vördsammeligen föreflä, om
icke den mildring i straffet för lägrad qwinna bör äga
rum, akt hon för lagersmal första gången endast mä
hemligen ffristas och aflösaö samt pligta Twä Daler
S:mt till Kyrkan i den Församling der förbrytelsen
flett, men om barn sramfödeS, der sädant inträffar,
i brist af tillgäng till hwilken pligt hon kommer alk
aftjena densamma med arbete kill Kyrkan, dä hwarje
dagswerke räknas kill hälften mot det »vid uarkegän»
gen för drängs dagswerke i allmänhet bestämda beloppBeträdcs
hon härmed andra gängen, komrmr hon akt
jämte hemliga skriften, erlägga till Kyrkan dabbel pligt
eller aftjena den med arbete som sagdk är; Nen förser
hon sig härutinnan flere gängor, bör hon dnföre undergå
det answar, lagen hittills i stike fal stadgadt;
dock att, i händelse en sadan qwinna efter den »lösliga
beblandelse» födt barn och barnet lefwer, det fängelse
wid wakten och bröd, som enligt ofvannämnde
3 §. i sg Cap. Mitzgernings-Balken cch Kongl.
Vreswet den 14 Augusti 1784 för löuffiläge z:djr
rch 4:de gängen wid saknad tillgäng till böker äger
rum, icke werkställes förr, än ett ar efter der barnet
söddcs. Slockholm den zs Nowember 1x09,
IZ92
Den 2i December.
Pä Högloft. Ridderskap?! och Aoelus Ledamöters
wägnar,-
I^uäv. delsnäsr^röm.
Pä Högwördige Präste-StänvelS Ledamöters
»vägnar,
Okrisr. ^Vaklin.
Pä Högtärade Borgare-StändetS Ledamöters
»vägnar,
?. Orsivssmukl.
Pä Hederwärda Bonde.Standekö Ledamöters
wägnar,
Leie Olaisson.
'Jod. k^almberZson.
LateS pä Bordek.
Rikes Högloft. Ständers Lag-Utskotts Betän»
kmde, i anledning af Riksdagsmannen Jonas
Icnssons frän Äkers Härad i Södermanland,
^»äsrs ^näecsson frän Åkerbo Härad i O»
ftogöthland, -Vnöers Nilssons frän Jemtland
genensamt, och Jonas Anclsrssons frän Kro»
nviergö Län särkildt, hos Hedertvärda BonSandelS
ingifne till Lag-Utjkottet remitkcrade
Mmorialer, hwari hemställan blifwit gjord
om den ändring i i § i »nom af 2 Cap.
Ärsda Balken att Bröder och Systrar kunde
este! Landsrätt ärfwa lika.
Dä denna staga hos Hederwärda Bonde-Stan
det
-
Den 2i December. izzr
del söremarit, har Riksdagsmannen Jokan Ericsson
frän Upland mi ett ingifwit anförande samt wils
IgZkanseon frän Skäne, Jäns isaacsson frän Lysings
och Dahls Härader, ^näers kskrsscm frän Kinda
och Pvre Härader, Magnus Mänsson frän Brabo
Härad och ksrrer Oanislsson frän CalmareLän, tilli,
ka med femtiotre andra, samma Ständs Ledamöter,
nri twänne särskilde Memorialer, som till Lagutskottet
jämmäl ankommit, bestridr den i berörde matto
gjorda hemställan; marander ätskillige skäl anförde att
ådagalägga en flik lagförändrings skadeliga merkan pä
jordbruket i allmänhet.
Wid sädant söremettande och i anseende till flere
förekommande omständigheter, drager Lag utskottet
icke i betänkande alt förena sig med det asstyrkande
Hederwärda Bonde - StändetS flere Ledamöter, der
vmsörmälde fräga blifwik wäckt, yttrat, och anser således
samma sräga böra afsiäs. Slockholm den 26
Äowember 2309.
Pä Höglofl. Ridderskap» och Adelns Ledamöters
mägnar,
fb,uäv. Msnäsrstrom.
Pä Högwördige Preste - Ständers Ledamöters
mägnar,
Llirist. ^Vaklin.
Pä Wällofl. Borgare-StändetS Ledamötermägnar,
k. lk. 6rsvssmubl.
Pä
LZ92 Den 2l December.
Pä Hederwärda Bonde-SrändetS LedamöterS
wägnar,
Lria Olossson.
^ok. tso!mbsr§5on.
Begärdes pä Bordet.
Utdrag af Riksens Högloft. SländerL
Lag-UtffollS Protocoll häl»
lie i Stockholm den ir De»
cember 1809.
S. D. Wid Lag.UtskottetS den 9 sistledne Oktober
afgifna Betänkande angående fardag ä Fidei
CommiH-fastighet för en afliden innehafwareö Sterb»
hus, hade hos Högloft. Riddcrffapet och Adeln
Herrar LsrZenskoIck och as klintslierZ anfört anmärkningar,
hwilka, kill Utssotket remitterade, nu up»
lästes. Men sedan de öfrige Respektiv- krenne Riks»
Sränden, i enlighet nied UkffottetS tillstyrkande, enstämmigt
beftut fattat; ansag Utffotket nägon annan
ätgärd för ftg icke äkcrstä, än akt Högloft. Ridderstkaper
och Adeln, genom Utdrag af Protocollel, sädant
wördsammeligen tillkännagiswa. Or 8upra.
Lx krorocollo.
Joki. IlolmberZson.
Begärde- pä Bordet.
Rike
Den 21 December. iZyz
Riksens Häglof!. Ständers Lag - Utskotts
Betänkande, i an'edninq af Herr Borgmästaren
I.inäzrrHms hos Högtärade
Borgare- Ständer ingisne, till Utskottet
remitterade,Memorial, angående inskränkning
i friheten alt göra Fidei Commitzer.
Lag-Ntskoktet infer med Herr I.>näztrom sanningen
af den sares, att en inskränkt frihet i dispositions,
rätten öfwer eng egendom, i synnerhet den, att ester
sin död gällande lagar föreskrifwa, icke är något
wäsentcligt j ägande rätten, säker besittning och åtnjutande
af hwad man redeligen förwäcfwat, är det
enda som frän ägande rätten är aldeles oskiljaktigt.
Och när; såsom en följd as denna rätt, lagarus infört
en wist arsseordning, sä är det pä den grund, att det
hopp cn ägare hafwer derom, att hans barn och närmaste
skola njura frukten af hans mödor, är befordrande
af flit, hushållning och medborgerliga tänkesätt:
äswen som för samma ändamål, jämte befrämjande
af husfäders och föräldrars anseende, en ägare
bör hafwa magt, att dela genom aftal till andra upläta
sin rätt, dels all genom testamente utnämna sin
efterträdare.
Men om denna egendoms säkerhet, dctza en
ägares hopp och friheter skola för ali lid kunna bibe»
ihällas, mäste flerehanda inskränkningar göras, och är»
äswen redan gjorda, af hwilka en flor del äro sädana,
akt, utan deras iakttagande, den enås rätt icke skulle
kunna sammanstä med den andras. Och hwad testamente
friheten i synnerhet beträffar, sä innehäller war
lag flera bestämmelser, som bland annar hafwa afseende
pä föräldrars pligt att upfostra och försörja dem
Fjerde Bandel k? o 89- de
IZZ4 Den 2l December.
de gifwit liswet: och skilnaden emellan arfvejord och
aflinge har marik en monvigt emot sörgätenhcten af
denna pligt och emot enskildas fåfänga au inrätta de
i memorial t omnämnda Fidei Commifl stiftelser.
Erfarenheten har dock wisat, akt Vefla bestämmelser
och inskränkningar nu mera äro ocillräckelige,
och att den frihet i testamenten, donationer och andre
dylike afhsndlingar, hwilken ännu är öpcn lämnad,
kan, om den sär fortfara, siuteligen nphäfwa ali nyr»
tig Suceehionö-ordning, ja förstöra den dispositions
frihet, som, om ägande rätten skall för Samhället
bliswa gagnelig, mäste med densamma wara förenad.
Mångfaldige äro de 'tlflbrnk, hwartill i synnerhet
donations-och dispositions-friheten hittills föraniedk.
Mai: har föreffrifwit en Successions - ordning
för alla tider, enligt hwilken, en enda arsrvinge, ja
Lfwen en oskyld, skulle pä lift.id innchaswa fastighe»
ter utan afseende pä, om förre innehafware» Eulle
derigenom nödgas lämna de flesta eller alla sina barn
i saknad as nödig upfostran och understöd i deras onryndiga
är: och man har härigenom icke fällan lagt
grund till en fattigdom, sa mycket mera skadeljg,ftom
för de salunda förorättade barn och bröstarfwingar, i
Deras lyckligare faders eller moderö lifstid, wande wid
ett bequämare lefnadssätt, det mera, än för andre
blifwit swärt eller omöjeligt, att med smärre tillgångar
kunna haswa sin bärgning, äfwen som deras owana
wid rviha yrken, Lller wana att anse dcm för sig min»
dre rje nlige, gjort dem mera oskicklige att i deras egen
flit och omtanka söka utwägar till uppehälle och för»
kofran.
Dsn 21 December.
iZ9§
Eli sä inffränkt ägare, som hwarken as allmänna
iageuS wisa stadgande» om ars, eller af »agot
sitt förordnande, kai, hoppas sikyd.d för de uteslutna
barnen, utan förmser,att egendonwn ffall tillfalla an»
ringen en oskyld, eller kil! äswenryrs den af barnen,
som gifwer minsta hopp om medlidsamhet, eller aldraminst
om faderlig omwärdnad för de lorrlösa, kaia
icke annat än anse egendomen mera för en annans
än för sin, och i följd häraf, bliswer hans intereste
rakt stridande e^-ot all warakrig förbättring: ock/hans
bemödanden skola gä derpå ur, att fördubbla och i
förtid urtaga askomsterne, til! förment förmon för de
frän egendomen uteslutna, men till slada för efterliadarena,
någon gäng ock för sig och dem, hwilkas
bästa han sökt befordra, men alltid tick mehn för jordens
nyttiga odling, egendomens förbättring, och Sam»
hälicis deras beroende styrka.
Man har för cwardeliga tider söreskriswit lagar
för hwar och en innehafwares frihet, att egendo»
men förwalla och begagna, man att tänka dcrpä, att
genom tiders förändrade Mck, slike inrättningar, om
ork nägon gäng i förstone gyltige, kunde för egendomens
sörmanliga häfd och Samhällets bästa blifwa
hindcrlige.
Man har också för all framtid förbjudit inne»
hafwarena att egendomen föryttra och -förpanta,
hwarigenom händl, dcls att den wanliga utwägen genom
läns »plågande emot intekning warit dem betagen,
till medarfwingars utlösen, samt winnande as
nödiga sörlag lill byggnad, häfd och förbättring, dclf
a andra sidan, att den lysande lefnad en innehafn»
re i början kunnat söra, Lifwit honom lätthet att
,Zy6 Den 21 December.
halla försträckningar, hwilka fluteligen hast ben pä»
följd, att han sjelf blifwit skild frän askomstens be»
gagnande, utan att Borgcnärerne ändock kunnat erhäl»
la hwad dem tillkommit.
Man har gjort Fidei Commister, hwilkas inne»
hafwarc warit älagdt, att anwända qodselö afkastning
till egendomens förökande under enahanda Fidei commist
wilkor; en inrättning som om ock dest skadlighet
i politiskt afseende äst^ofätteö, i alla sall är en ibland
de mäst illa beräknade, helst ofelbart är, att männi,
skors krafter äro inskränkta, och att en altför stor
egendom i en mans hand gifwer mindre afkomst och
föder wida mindre menniskor, än om den more emellan
flera werkeliga ägare delad.
Icke mindre stkadelige hofwa de stiftelser warit,
som, ehuru aflägse samt för odling och samhäfd obeqwäMlige,
flere gods kunnat wara, likwäl föreskrifrvir,
att de skulle hällas tillsammans och icke ens fä
dorrtbytae.
' Hwilken oenighet i Famillerne, och hwilka oke»
hagliga räktegängar, hafwa icke de stiftelser förorsakat,
enligt hwilka wiste egendomar skulle för alkid innehaswas
af flere samägare, utan rätt för någon till skiftets wik--  »rd.
Ja man har äfwen sett förordnanden, som fö^
»eskrifwit beständig delning, utan rätt för delägare
att lösa hwarandra ur, som för egendomens besittning
gjort till ewärdeligt wilker, att innehafwaren skulle lef,
wa ogift, ej sä bekläda nägon Statens tjenst och me»
r» dylikt. Och till hwilka andra orimligheter en oinskränkt
-
ven sr December. LZ97
fkränkt frihet kan föranleda ar af betz» klempel lätt
att förutse.
Huru hinderlige för jördens nyttiga häfd, egendomens
förbättring och SamhällekS basin flike inrättningar
mäste bliswa, inser hwar och en, som härurin,
nan fördomsfritt dömer.
Och da härtill kommer, att en oinskränkt frihet
för enskilde att ändra arfs och ägande rätts lagarne
för tillkommande tider icke kan stä tillsammans med
det as Riksens Högloft. Ständer wid denna Riksdag
tagna beslut om frihet för en hwar att all ftags jord
genom laga sang förwärfwa, samt att samma frihet äsyftar
all göra tvär allmänna lag onyttig i detz wigrigaste delar,
och, i stället för tydeliga lagar, som beständigt kunna
förbättras och fullkomnas, anskaffa speciella förordnanden
för särskildte gods, hwilka ehuru orimlige och otydelige,
ja äfwen oläslige de ock kunna wara, likwäl göra an,
sprak pä en waraktighet, svin icke en gang för wära grmrd»
lagar enligt nu gällande Regerings-form, funnits nödwändig,
anser Lag-Utskottet sig äga fullkomlig anled,
ning föcesiä följande närmare bestämmelse och tillägg
wid det för detta ämne lampeliga lagens rum, 16
Cap. i §. Ursva Balken.
Will nägor man eller qwinna göra testamente,
hafwe wälv göra det munteliga eller skrifteliga, med
eller utan wiikor, och »vittne twänne goda nrän, att
dek testamente dä war gjordt med sundt och fullt för»
ständ och af fri wilja; stände ock hoiwm fritt, att lä»
ta wittnen weta detz innehäll eller ej. Äro ej wittnen
att tillgä, och utredt warder, att Testator intill sin död
warit utur stZnd satt wittnen anffaffa, ägc ock da
Den 2i December.
testamentet laga kraft, sä framt dek finnes med egen
hand ftrifwtk och underffnswit. Vorrtgifwer »ägor
fast egendom, äge ej magt om wilkorcn for desi söcwalclii»!;
sträcka förordnandet längre än förste emottagare»-!
och dcfi makes lifstid, cll.r om ägande rätten widare, än
till Utnämnande af tcstamcntS eller gäftvokagarens nästa
efterträdare, Uti hwilken sistnämndes hand fastigheten
ikläder sig cgenjkav af arf, hwarmed i alr efter allman
lag fökhaUeS. Om andra afhandlrngar och conlracter
hwarigenom ägande rätt öfwerläus ware lag samma.
Men angående städja och arrende gä!'e hwad derom
särkildt stadgadt är."
Slockholm den n December ILO).
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
wägnar,
kustv. kvlanäersrrom.
Pä Högwördige Preste-StändelS Ledamöters
wägnar,
L. Almgvist.
Pä Högtärade Vorgare-StändetS Ledamöters
magnar,
?. 1^. 6rsvesinuftl.
Pä Hederwärda Bonde-Ständeks Ledamöters
wägnar,
kelter fernström.
Jok. ftfolmbsrgson.
Br
-
Dcn 21 December.
-59-
BegärdeS pä Bordet.
Riksens Högloft. Ständers LagUtfkotts Betänkande
i anledning af Herr IustitiT-Rädek
och Riddaren von ^troieirLlls hos Hög»
loft. Ridderfkapct och Adelli, samt Herr
Borgmästaren Östbergs hos Högtärade Borr
g.:re''Ständct iugifne, till Ul>kottet hänwi»
sade Memorial/ rörande det lagens stadgande
, att Mö. as hwad älder hon wara mä,
skall stända under förmynderskap.
Herr von 8iroknole yrkar, alt Konungen mä
kunna i Nader tiljam undantag i berörde lagens stad
gande.
Hwaremoc Hcrr Ostberg, da erfarenheten skal!
wittna,att unga myndig förklarade fruntimmer, blifwik ge»
nom andras list och egennytta lidande, förestår, att dispence
i sräga om Mös omyndighets ftllständ, ej borde äga
ruin förr än hon fyllt Trettio (Zo.) är.
Lag Utskottet inser wäl ä ena stdan, att dä uti
allmänna lagen ogifta qvinnor ansetts altid böra stä
under förmynderskap, uran att till undantag för sam,
ma regel anledning är mordén giswen, Lagstiftaren,
långtisrän att förfördela detta kön, twärtom i del hela härmed
befrämjat dest bästa. Me» dä derjämte ä andra
sidan i bctragrande kommit, alt tvid en mognare älder,
flere af de skäl, som lill nytznämnde stadgande
föranledt, kunna i Afseende pä en eller annan nphöra,
eller för deras framtida lycka bliswa af mindre wigt;
erfarenheten ock wisat, att de flere undantag, hwilka
i sednare tider härutinnan blifwit tillätne, wäl ofta
warit för de myndig förklarade förmanlige, men deremot
också någon gäng inträffat, hwad Herr vilberg
1400 Den 21 December.
i oswanberörde matto ansörk, kar Lag Utskottet dels med
Herr blllker^ ansett en witz älder böra fastställas, inom
hwilken ogift qwimta owilkorligen borde stä under förmynderskap,
dels förmodat, dct pä Domaren, som
bäst är i tillfälle att pröfwa alla omständigheter, hälft
torde böra ankomma, att, enär goda Ml dertill äro,
under wista wilkoc förklara Mö för myndig: och förestår
således följande ändring i ig Cap. 2. H. Arfva
Valten:
''Mö stände owilkorligen unker förmynderMv
till betz hon fyllt Trettio (32) är, ästundar hon efter
denna älder bliswa myndig, wise Ml dertill inför we»
derbörlig Domstol, som sedan laga mälsman och näste
inom Riket wistande ständer öfwer ansökningen blist
wit hörde, samt Pastor i Församlingen, der sökanden
bor, intygande i detta afseende lämnat, har alt pröfva
om ansökningen bisallas ma: I hwilken händelse
hon äger sig och sitt gods räda, utom hwad angar ärfd
fast egendoms ashädande och borgens ingående, hwartill
laga malsmanö samtycke erfordras: äfwen som med
ägtenffaps förord och ingående, ester hwad i Gifter»nals-Balken
derom stadgas, förhällaö bör." Stockholm
Veu ZO Nowember 1829.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
tvägnar,
Imäv. ^äanäsrsträm.
Pä Högwördige Preste-Ständeis Ledamöters
»vägnar,
8. ^lmcjvist.
Pä
Den 2i December. 1401
Pä Högtärade Borgare-Ståndets Ledamöters
wägnar,
k. bl. Orsvesmulrl.
Pä Hederwärda Bonde - Ständets Ledamöters
wägnär,
Lric Olaisson.
^ok. bbolknderzron.
Afstrift.
1309 den 22 September upläst i BorgareStändeks
Plenum och remitterad! till Riksens Högloft.
Ständers Lag«Utjkott.
Lx ?roroeollo
bl. kererson.
Ankom till Riks. HLgloA. Ständ. LagMjkot» den rz Sept. -8vy.
Wördsamt Memorials
Enligt 19 C'p. 1 §. Ärfd' Balken skalk den
som icke fyllt 21 ars alder, ej äga rättighet att s>els
förestä sitt ärfva gods ; men ; följd af g §. uri samma
Capitel sär Enka af hwilken alver som hälst, sig
06) sitt gods sjelf räda.
Nf desse lagens stadganden upstär den orimlighet
att mannen alrid och ovilkorligen mäste besinna
^g i omyndighets tillstånd, intill desi han nyssnämnde
alder upnätr; Men gwinncm deremot wid en älder af
-5
1402
Den 21 December.
aZ är och 15 dagar, sedan hon rigtigt gist och enka
b i>mit, warder ifrån sadant omyndighets riljständ befciad.
Af den rättighet Konungen äger till dispenie
följer widare, att om speculativa frandcr me dg isma och
en owarsam Domare tillstyrker, del Mö mä warda myndig
förklarad, kan e:i flicka aswen wid ststberörde al«
der, pä sin derom gjorde underdäniga ansöka» biiswa
öfwcc sig och sill gods steff mägrig.
Det är icke uran exempel huruledes unga och
oerfarna fruntimmer, dels såsom Enkor och dels säsom
Mst, i kraft as sadan ffadelig lag blifwit olyckliga
offer för lisi och egennytta.
Till förekommande deraf, anser jag derföre lagen
salunda böra ändras, att elfwen Enka altid bör
wara omyndig, inkil! desi hon fyllt åtminstone Tjugu
etr är och att dispence i staga om Mös omyndighets
tillstånd ej bör ägg rum förr än hon trettio är upnalt.
b)!Ibsr§.
Enligheten med Originalet intygar
ssoli. ITolmbsrZson.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Lag UtffottS Protocoll hållit
i Stockholm den Z2 Nowem»
ber 1809.
S. D. Uri kill Högrärade Vorgare-Skändet ingis»
-
Dcn 2i December.
I4OZ
giswi» och till Utskottet hanwisadt Memorial, hade
Herr Borgmästaren ^sonsr Ullbskx anmärkt, huru
som af lagens stadgande i i och Z §. H. 19 Cap.
Llrfda Balken, dcn orimlighet synk-s upstä, att manucn
altid och owiikorligc» mäste befiiina stg Uti omyndighets
tillstånd, iutlli dest han Tjugu elk ars alder
uppnatt, men gwinnan deremot tvid en alder af isär
och is dagar, sedan hon gift och enka biifwit, tvär.
der fran sävank omyndighets tillstånd befriad: hivar,
söre och emedan erfarenheten tvinnade akt unga fruntimmer
äswcn såsom Enkor blifwa genom andras list och
egennytta lidande, Herr Ollberg föreslagit, att ästveu
Enka altid borde wara omyndig kill dest hon upnätk
tjugu ett ar.
Sedan berörde Memorial blifwit till första Beredningen
rcmilkcradt hade bemälde Beredning författar
det project till Betänkande, som harhos under
Llk. A. finnes bifogadt.
Och dä detta project hos UtjMtxt in Pleno nu
föredrogs, ingas Riksdagsmannen Oar>5 ^ostersson
ssristeligr yttrande af det »nnehäll som Bilagan L.U.
B. ulwisar.
Men Herr Atzestoren von 8cbanir utlät fig
enligt Bilagan Lie. C.
Och som Utskottets tankar funnoS delade, gjordes af
Ordföranden Herr Baron Manäerström följande munteliga
proposition : Den, som bifaller sörsta Beredningens
project, skriswer: Ja. Den det ej will, fVciswer: Nej.
Winner Nej, kommer Herr Astcfioren von 8(chgnt2'5
1404 Den 2i December.
yttrande att tjena till grund för Utskottets Betänkande.
Hwarefter votering anstäldcs. Men som twänne
Skänds, nemligen Högloft. Ridder,-kapel och Adelns
samt Högwöcdjge Preste-StandecS pluralitet innehöll
Ja och de andre twämie SkänLeng LTilej; rhy skulle
sä wäi Beredningens som Herr Astefiorenö tillstyrkande,
tillika med Usns yttrande genom Utdrag
af Protokollet Riksens Högloft. Skändcrs pröfning
rvördsämiiieligen underställas. I7c 8upra^
Lx krotocolla
^ok. biolmbsrgscrn.
Litt. A.
Afskrift.
Lag-UtskottetS sörsta Berednings Project M
Betänkande öfwer Herr Borgmästaren
Ulldergs yrkande, att Enka altid borde
wara omyndig till betz hon upnatt 21 ar.
Lag Utskottet finner med Herr Ullberg, att da
i följd af z §. 19 Cap. Hejda Balken, det kan hän»
da, att en gwinna som wid iA ars alder blifwit gift
vch snart derefter Enka kommer att wid sadan alder
rada fig och filt goes, detta stadgande icke kan genom
någon grundsakts förenas med föreskriften i 1 ^samma
Cavitel r följd hwaraf c» Pngling före 21 ars äldcr,
chwad han warit gist eller ej icke äger magt sö,
resta firl ors, en stridighet, som endast as den historiska
grum kan förklaras, all äfwen enligt de äldre lagar, som
i de
Dm 21 December. 142.5
i de fleste delar grundlag! 1734 ärs lagbok, Enkor
uran assende pä alder ansägos för myndige: hwilket
älminstone war consequent i den rid dä äswen mankö»
ners myndighet begynles wid IA är.
Och ehuru den, som någon tid under sin mans
samräd och handledning ägt tillfälle till kännedom af
flerahanda ärcnder, kan säsom Enka mindre äfwenty»
ra, än qwinna som ej warit gist; dock som wid 21 ärs
alder del ej kan förmodas mera rådighet och stadga hos
ket ena könet än hos det andra kror Lag.Utskottet, as
den i ofwanäberopade lagens rum stadgade princip,
sig äga grundad anledning wördsammeligen förestå
följande förändringar, nemligen.
1 19 Cap, g K. Ärfda Balken.
''Enka, som fyllt 2r är, rade sig och sitt gods
sjelf, men för den, som före denna alder kommer i
Enkestånd, bör sörordnas Curator med eller utan för»nyndare
answar, alt som Rätten nödigt pröswar."
2 lo Cap. iZ §. Handels Balken.
''Ej mä omyndig l borgen gä, och ej hu«
flru, Utan mannens ja och samtycke. Enka som
enligt lag myndig är, hafwe magt med sitt gods gä
i borgen.
I 8 Cap. i §. Giftermåls Balken.
''Göra Man och ester lag myndig bliswen En»
ka, eller Giftoman ä omyndig Enkas etter ä Mös wäg»
nar förord sig emellan v. s. w.
En»
1406 Den sr December^
Enligheten nied Riksens Högloft. Ständers LagUtstkottS
första Berednings projccr, intygar
lstolmbergson
Likt. B.
Asssrist.
Till Prokocollet.
Det synes wäl närma sig tift billigheten dä en
yngling, gift eller ouft, eller Enkling söre 21 ärs alder
ej fär wara niyudig, otc Enka innan hon upnält
denna alder, äfwen bör wara underkastad samma lagens
innehåll; Men dertill bör icke hänföras förlusten
för henne att sörwalra sin hushållning eller den ratt
alt salom Förmyndare sörja för sina barn, ty derigenom
skulle en alr för stor och ofta wäclig rubbning
Uti boets tillgångar inträff,,, sä framt det icke är gifwik,
att hon kill en dylik ward ar alt för oförståndig
eller eljest oskickelig, och i Hwilket sall hon star under
samma lag som andra.
Den enda lagfvrändring jag derföre, åtminstone
för det narwarande och intill desi en noggrannare
revision as Vesta och andra lagar, kan gä för sig,
kror böra ske, ar den att:
19 <5ap z §. Ärfda-Balken j st äster förorduar:
Enka som fistlk 21 är rade sig och gods
sitt sjelf Men för deni som före denna alder komma
i Enkostand bör sörorduas Curator, utan hwilkenS
samtycke hon ej mä köpa eller sälja fastigheter för sig
eller barnen.
is
Dm 2i December.
12 Lap. iz §. ^attdels Balken.
Ej mä omyndig i borgen gä, 06) ej hustru n«
kan mannens, ej heller Enka sou! 21 ar icke fylic,
uta.l Lliraiorn ja och samtycke. Enka som
21 ar fyllr, ha^we magc mev sirc gods ga i
borgen.
8 Eap. i §. Glfrermäls-Balkm.
Göra Man och Enka, fom 21 är fr lik, eller
Giftoman ä Mös, eller minderårig Lukas »rägnar,
förord sig emelian rc.
Desia äro de enda omständigheter uii hwilka
jag kan mcdgifwa en allmänna lagens förändring; ty
ehuru jag anser borgen för ett sädant conrroct, hwaraf
Enka snarare kan hämra ffata än nytta, sa förntsäkter
likwäi desi myndige är-, ägandet as sa mycket förstånd,
som fordras för akt inse söljderne as en dylik
förbindelse, och i saknad hwaraf aker lagen lämnar
full rätt att hälla Enka och andra under personers
inseende och styrelse. Stockholm den zo Nowcmber
1829.
< ' ^ V '
l-lans ^.näersron.
Enligheten »ned det hos Riksens Höglofl. Slätt»
verö Lag Utskott upläste anförande, intygar
^ob« l-Iolmbergiou.
Af
-
»408 Den 2r December.
Likt. L.
Wrist.
Ark inskränka Enkas myndighet derföre att hon
ej syllr eu witz älder, anser jag för min des, hwarken
wara öfwerensstämmande med lagens pcincipe, ever
kunna förenas med den lagstiftningsrätt Riksens Ständer
tillkommer.
Genom inträde i alfre, har qwinnan redan u»
tan afseende pä äldcr wunnit en myndighet art rada,
ehuru hon ej annorlunda än gemensamt med mannen
ulöfwar denna myndighet; men mannen kan dock i
wista fall ej ulan hustruns samtycke besluta och handla.
Qwinnan har således såsom gift en magt den
man will bcröfwa henne, derföre, att hyn före en
witz älder blir Enka.
En sö^an ätgärd tror jag wara stridig emot den
lag.princip: Alt ingen kan förlora e,r fri- och
rättighet, utan art genom egit sörwällande
hafwa förwärkat den. — Genom inskränkning i
Enkas myndighet kror jag ock Slt Rikets Lagstiftare
skulle sträcka sin
De som redan äro Enkor eller be redan gifta
^kvinnor svm kunna bliswa det, haima kommit i ät»
njutande as de förmäner, som åldrige, wördade lagar
beni tillagt, och hwilka annu bewifligen icke medfört
trägot ondt för det allmänna.
De ätrjutne rättigheterne skulle häiwas och ett
brud läggas pä ben redan erhällne friheten. Jag
anser förunna del ingen motsägelse deri att Hyglin»
gen
Dm 2i December
140)
sien ej är myndig färe 21 är, men Enka tvid hwilken
alder som hälst. Enka ehu.u ung, har likväl som
hustru, genom de husliga vmsorgcrue, manligen wuirnit
mera stadga, mera wana wid akt i pakammande
händelser rädfraga erfarenheten, äu ynglingen hss hwilken
man oftast finner sjelsklokhcten som sällan söker råd.
Mera sällsynte exempel stnille man kanffe kunna framdraga
derpå akt unga Enkor wanwärdat fin egendom,
ä» att myndige »vän förstösat fitk goda; I öfrigt finner
jag för min del sä myrten stridighet emellan dek»
la project och andre under delta Riksmöte yttrade samt
widkagne principer vin ulwidgade friheter och rättigheter,
att de ej kunna förenäs, och jag asstyrker detta
förslag, såsom efter mitt begrepp uran wäsenteliz
nytta, blott ledande tili mihnöje.
Skulle emot min förmodan stadgas', att Enka som
ej upnätt 2i är, skall wara under förmyndare, bör
äfwen sörefikrifwas, att hustru före denna alder, helt
och hällit är alt anse såsom omyndig. I följd hwar»
af mannen i alla de händelser, der ester nu gällande
lag hustruns samtycke och underskrift fordras, ingen
ting sär afhandla och besluta utan hustruns närmaste
fränders wetlffap och samtycke.
Enligheten med Herr Afiefioren von 8cftantr's
hos Riksens Högloft. Ständers Lag-Utffott Upläste
Diktamen intygar
sfoli. lllolmdsrgson,
Begärdes pä Bordet.
Hjcr-r Bandet N:o 92.
Kongl.
i4io Den 2r December.
Kongl. Majers Nådiga Proposition till
Riksens Ständer angående Revisio»
nen as krigS-pedogörelserna m. w. Gif>
iven Stockholms Slott den 21 December
1809.
Efter äterwunnen fred med Rikets grannar och
sedan Armeen i det närmaste bliswik pä fredsfot försatt,
widtager nu Kongl. Maj.k kraftiga anstalter till
erhällande af fullständiga upgifter öfwer den återstående
krigsffulden, och tili ett sa skyndsamt asstutande af
de speciella redogörelserne för medel anordnade till
krigsbehofwen, svin deras beMsfenher och widd möjligen
medgifwa. Enär besia redogörelser hunnit sä
wida att en revision deras kan företagas, ärnar Kongl.
Waj:t förordna nagra ersarne män, under hwilkas
inseende och ledning densamma efter en bestämd plan,
uiä med tillbörlig noggrannhet och drift förrättas»
Kongl. Maj:t, som wid alla tilsällett sökek ädagalägga
sitt förtroende till Rikets Ständer och förekomma
Deras Mliga önskningar, will i »ader erbjuda
Dem att i berörde styrelse af Revisionen öfwer den
speciela förwaltningen af krigSmedlen deltaga genom
en eller twänne Ledamöter af hwarje Riks-Ständ,
hwilka til! Riksens Ständer wid Deras nästa sammankomst
kunna afgifwa tillförlitelig berättelse om det
fundna förhällanvet: Och öfwerlämnar Kongl. Maj:k
till Riksens Ständer hurnwida desie Deras Deputerade
tllika ma, med dem som Kongl. Maj:t i näder urnämner,
besörja om krigsffuldens afbördande pä det
sätt och af de medel, som Riksens Ständer Dertill
litse.
Kongl.
Den 2i December. i4ri
Kongs. Majit förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näo och Pnnest städse wälbewägen. vt
8upra.
c ^ ui..
blane ^ärl».
Protokoll
hallit inför Hans Majit Konungen pä
Stockholms Slott den 21 December
-809.
i närwaro af
Hans Exeellenee Stars-Ministern för Utrikes ärenderne
Herr Friherre von Loxssrräm.
Stats,Raden Friherre Uoeenblsö.
Friherre von klaten.
Friherre ^ 61«rbsrb.j
Hof«Caneelleren Friherre sk VVettersreZr.
Underteknad Stats-Secreterare.
Sedan Stats, Naders ofwannämnde Ledamöter
Uti Konungens Förmak bliswit inkallade, behagade
Hans Kongl. Majit, med anledning af Stats Raders
underdäniga tillstyrkande i näder förklara, att Hans
Majit fann för godt att proponera Riksens Ständer,
att genom en eller twänne Deputerade as hwarje Sraird
deltaga i styrelsen as en speciel Revision af krigs,
redogörelserna; Och blef den proposition som härom
till
i4ir Den 2i December.
till Riksens Ständer skulle afgä, och hwilken wid detta
Prokocvll finnes bilagd, af Kongl. Mast i Mader
gillad.
In I>'jäsm krotocolii
Hans ^ärrg.
Herr Grefwe» och Landt - M a r skalken
yttrade, alt i afseende pä innehållet af slutmeningen j
denna Konungens Nådiga Proposition torde dcnsam,
ma böra remitteras till Statg.Utstkotltt.
Herr bloräsnsrolps, Hnäern, förklarade
sin önskan, att densamma mätte fa hwila pä
bordet.
Friherre Kkannertisim, strrs ^uZNst.
Den sörsta delen af denna Konungens Nådiga Proposition
tyckes innefatta Kongl. Masts medgifwande,
att Riksens Ständer, till öfwerseende af allmänna
medlens förwallning mä Utnämna en eller twänne per,
söner af hwart Ständ.. Deröswcc synes mig att
Riks-Sländen kunna yttra sig direkte, utan att någon
remis till Utskott as denna staga kan bchöfwas.
Men den sednare delen af propositionen, torde deremot
bade böra och kunna remitteras till Stats. Ulffotlek.
FriherreLtnöl von k4ol8tsin, Lorlitr.
I^uävix. yrkade all denna Konungens Nådiga Proposition
mätte fä hwila pä bordet: man kunde behöf,
rva tänka pä saken.
Hans Excelsenre Herr GrefweRuukb.
Den
Dm 2i December. 141 z
Den nu upläste Konungens Nådiga Proposition, är
ett nytt benus pa Hrns Majus ömhet för Riket och
undersåtare. Men ingen revision af allmänna medlen
är möjlig innan alla räkningar äro upgjorda. Sjelfwa
liqviden kan ej förr än ännu sednare komma i
fraga. Således synes mig ingen brädda wara att
afgöra, om till detta ärende en eller twä Ledamöter af
hwart Ständ böra nämnas, utan kan malek, enligt
mm öfwertygelse, utan alt något derwid förloras,
hwila pa bordet kill nästa Plenum, och da afgöraS.
Herr Greswen och Landt Marskalken
fragade om det more Ridderjkapet och AdelnS önskan,
art denna Konungens Nådiga Proposition skulle hwila
pa bordet? hwartili ropades
Uplästes följande:
Wördsamt Memorial!
Jämte det Lag.Utfkottet wördsammeligen får
anmäla, ark wid utarbetandet af AnswarighctS-Lag för
Riksens Högloft» Ständers Fullmägkige i Banque»,
hwilkeu Lag härjämte till Riksens Ständers pröfning
öfwerlämnas, Uftkottets Ledamöter ester upstädd fråga,
huruwida Fullmägkige för de i 2 §. i.sta och
2:dra momenten samt 4 §. omförmälte förbrytelser
borde straffas med twänne timars halsjern eller twän»
ne ars arbete ä någon Kronans Fästning, delar sig i
rwänn» särskilda meningar, i det alt, enligt hwad an.
1414 Den 2i December.
tekningarne under nämnde H. H. utwisa, twä Ständ
förestagir halsjern och twä Srand äter lillstnrkt Fäst»
nings-arbete 2:ne är, har Utskottet trott sig böra lika
wördsamt hemställa, art Kongl. Swea Hof-Rärt
säsom Forum i alla Banquen rörande frågor, ma
updragaS, att -ämwäl öfwer VancorFullmägriges för»
seelscr döma, efter aflagd tysthets ed af de Ledamöter
pä hwilka mäler- handterande ankommer; och arr, i
händelse underdäniga beswär öfwer Hos-Rättens Ukstag
anföras hoS Kongl. Mast, Högste Domstolens
Ledamöter dä äfwen aflägga enahanda ed, sä wida
likwäl i bägge sallen någre af Bangnens hemligheter
skulle förekomma ; Äfwensom, dä Lag Utskottet, i anseende
till Fullmägtiges möjelige förbrytelser emellan
Rcvisionerne, eller när Riksens Ständer ej äro till»
stäkes, pä det sädane förbrytelser ej mage under tiden
lämnas utan aral, i 9 H. af Answarigheis-Lagen ansett
Riksens Ständers JustitiL-Ombudöman kunna tillhöra;
att ä Riksens Ständers wägnar sädane mäl
anmäla och beifra, Utskottet torde fä söreflä, om icke
Iustitise-Ombudsmannen bör äga tillträde wid BancoFullmägiiges
sammankomster och sälunda fä kännedom
af deras Författningar, sedan han likaledes TysthetöEd
aflagt. Slockholm den zs Nowember 1809.
Dä Högloft. Ridderskap-» och Abelnö Ledamöterwägnar,
Imäv. k^snöerstrLm.
Pä Högrvördige Preste - StandekS Ledamöters
wägnar, *
^ L. ^Im^uisr.
Pä
Den 2r December. 1415
Pä Högrärade Borgare-StändetS Ledamöterwägnar,
k. 6rsvermu!il.
Pa Hedecwärda Bonde»StändetS Ledamöters
wägnar,
^onss ^näsrsson.
^ob. lkolmberxroa.
Rikets Högloft. Ständers Lag-Utskotts
Betänkande angäende An,
swariqhelS»Lag för Riksens Ständers
Fullmägrige i Banqucn.
Sedan Högloft. Banco-Utskottet medelst Proto»
cofts-Ukdrag den IZ ststledne Ociober, under äberovande
af Riksens Högloft. Ständers tvid iftoo ärs
Riksdag derom fattade beslut, hos Ständerne anmält,
om icke anledning sig nu företedde att till Lagutskottet
öfwerlämna utarbetandet af en Answarighets-Lag,
hwarefter Riksens Ständers Fullmägtigcs förbrytelser
borde af Kongl. Swea Hsf-Rätt afdömas, samt alla
fyra Riks,Ständen derpå genom särskilde ProtocollS,
Utdrag, med bifall lil! hwad BanroUtikottet salunda
anmält, detta ämne till Laq-UtfkottetS åtgärd remitterar,
under yttrande tillika as Högmördige Preste-Stän»
dek, Wällofl. Vorgare-Ständet och Hederwärda Bouds,
Ständel alt, i händelse Lag-Utskottet detwid behöf,
Le kännedom af Fullmägtiges i Reglementet grundade
skyldigheter; samma lag dä kunde af Lag utskottet gemensamt
med Deputerade frän Banco-Ukfkottel utarbeta-,
har Lag,Utskottet, i följd deraf, efter hällne
igr6 Den 21 December.
saminanträdsn emellan witz- af bägge Utskotten i sadan!
ändamål Utsedde Ledamöter dä nööige uplysningor
om dek för Fullmägtige utfärdade Reglemente fran
BancoUWoktetS Deputerade bkifwir ineddeldte, före,
tagit omföcmälte ämne till pröfning, hwarwid Lag Utskottet
med afseende pä wigren i det Fullmägtige npdrazne
förtroende, som, i händelse as mitzbrnk elur
afwikelse frän de föceikrifter, hwilka fördem utfärdas,
i de fleste fall icke kan medgifwa tillämpning afhwad
lage» i allmänhet om Sytzlsmanskap stadgar, funnit
sig böra för Banco-Fullmägtige förestå följande:
Ausivar-gheto-Lag.
r. §.
Wid det samråd, som enligt so §. i Reger
riugs-Formen äger rum med Riksens Ständers Full.
mägkige uti Vanquen och RikSgäldS-Contoiret i afseende
pä Riksdags utsättande ä annan ort, an Huswud»
<L>taden, böra Bauco-Fullmägkige noga öfwerwäga och
iakttaga hwad för Ständerne och del Allmänna kan
ester sig företeende omständigheter wara mäst lämpeljgt
och nyttigt: Ankommande det pä Riksens Ständer,
som ä det straxt derefter infallande Riks nötet samlas,
akt sjelfwe pröfwa, hurumida Fullnräguge, en eller
flere dä jPulle finnas i något fall hofwa handlat mot
6n pligt, sä att de gjort sig förlustige af Ständernas
förtroende eller dcrjämte sig sä förqätt, att Fullmägtige
derföre böra undergå ransakning och dom.
2. §.
r:sta Msm. Enligt 6z §. i Regerings-För»
men
»
T en 2i December.
1417
men beea för o'örsdde händelser kwänne särffilde tillräcke
lige Summor afsäktas och anfläs för upgilne tillfällen.
-- Hivad c nqÄ-den ena summan, som ffall wara
nllgängelig dä Konrmaen till Rikets förswar eller
andre högst - wrglige och angelägne ändamål, sedan
hela SkakS-RädekÄ tankar deröswer bkiswit inhämtade,
sir-ner den wara rrwdwckeliaen nödig; — sa i händelse
berörde summa bliswer stäld i BanquenS wärd och
Fulln-agttge i sadant fall »klämna vensamma innan del
i Regerings.Formen 0 usörniälte hörande s?edt, komma
den eller de härutinnan brottslige, akt genast ffiljas
frän sin besättning, mista äran stum
Twanne timar sta i halsjern j Twänne ar arbeta ä näwid
en påle utan före Banco, j gon Kronans Fästmng.
Huset: j
Answare ock en för alla och alla för en, som i
beslutet deltagit, med hivad de äga eller framdeles
ärswa och sörwärsrva för hwad genom ett sickt steg af
Banquen förloras.
2:dra Mom. Tillära Fullmägtige i Banque»,
atk Riksens Ständers anordnutg a andra summan,
hwilken Konungen wid infallande krig der äger lysta,
brytes eller summan af Fullmäzrige 'et.las förr,
än de »ti sistnämnde §. as
åtgärder, ordcnteligen söregätt, s^all en hwar af de
broktflige undergå enahanda straff, som 1 Momentet
i denna §. innehaller.
z:dje Mom. Haswa en eller flere af Fulltvägtigc
wid oswanbcrö-de förhållande tillstyrkt anordniugenö
upbrytande eller summans ulbetalande, merz
i4>8 Den 2r December,.
sädant genom pluralitetenS besiut blifwit hindradt,
straffas den eller de, sig häri förbrutit, likaledes med
aranö förlust, och
Twanne timmars halsjern. > Twänne ärs Fästnings
l arbete.
3» §»
Bcrrades Banco«Fuffmägtig att af försummelse
eller egennytta hafwa undcrlätit, öfwerskcidit eller af»
»vikit ifrän de föreskrifter, som BancviUtskoltet eller
Revisorcrne meddelt och äro grundade pä de för dem
utfärdade Jnstruckioiier,. eller att haswa felar emot nä»
gon förut ntgifwen gällande författning eller be»
slut angående Banco Werkct, hwilka l ett eller annat
afseende kill B mcs Fullmägtiges ärgard kunna lampas;
äga Rikftns Ständer eller Deras Revisorer magt att
en sädan Fullmäg^ig genast frän sin befattning pa läng»
re eller korrtare tid suwendera och sedermera, om sä
för godt finnes, anmäla wälet kill laglig handlägg»
ning, da den felakrige Utom i de fall, här särskildt
upgjfwas, fälles kill answar och fkade-ersättning, efter
omständigheterne, enligt 18 Capitlct Handels» Balken.
4» §.
Finnes en eller flere af Banco - Fullmägtige i ^
Hwad till Banquens angelägenheter hörer, hafwa emor»
ragit och ätlydt nägon annan befallning eller föreskrift,
ifrän eho det wara mä, än af Riksens Ständer, De«
ras Banco Utskott eller Revisorer, och icke deremot
gjort kraftiga föreställningar; Om befallningen ändä
icke ätertagitö, ej wägrat åtlydnad, samt i fall sädant
jäm»
'Den Li December. 1419
jämwäl fruktlöst aflupit, icke genast och ovilkorligen
det tilkännagifwik och aflämnat sin skriftcliga protest,
deas Ridderskapet och Aveln hos Riddarhus »Dire»
ction; dc af Preste, Ständer hos Preste-SlandetS Cancellie
och Stockholms Stads Consistorium; de af
Borgare-Skändel och de af Bonde-Ständer hos hrvar,
dera afdetza Slandö Cancelli-Direcrion; straffas han
eller de Noin ofwansöre i 2:dra Mom. as 2 §. sagdr
är. — Tillskyndas genom FullmägtigeS förhållande här»
tvid Vanquen eller desi credit nägst lidande, skola de
brottslige, jämte ärans förlust,
twänne timmars halsjern och s och skade ersättning, dömas
skade ersättning, dömas till I till allmänt arbete ä Fäst»
allmänt arbete ä någon Kro- s ning i hela sin lifstid,
nans Fästning i hela sin lifstid.
5- §-
Ej mage Fullmägtige tillåta någon frän Ko»
nunzen eller Regeringen i afsigt att med i ett eller
annar ärende underhandla, utskickad Embetsman, att
FullmägtigeS östvcrläggning biwista: — wägrar det ut»
skickade Ombudet att därunder aflägsna sig, skola Full»
mägtige med all öswerläggning i hans närwaro upskjuta
och afstuta setzionen. — Förhalla Fullmägtige sig
annorlunda, eller yttras as en eller flere någon mening
emot hwad säledes är föreskriswit, hafwa de eller han
förwärkat Riksens Ständers förtroende, derifrån Revisorerne
straxt kunna hwar och en af de selagkige
skilja.
6. §.
Underläta Fullmägtige, som Banco-WerketS öfwer,
5422
Den 21 December.
werftyrelse tillkommer, cm wid någon fräga af wigt
böra Commistariaker, hwars skeifteiiga utlärande derom
bör biläggas Banco-Fullmägkiges Prokocoll; eller
åsido ärta Fnllmägtige ben noga tillsyn som dem åligger
, att Banco Merkel elter Banco, ordningarnc och
den antagna arbetkmethoden, blifwer förmalkadt, för»
hålles med dera; answarighel j hmarje af dche, sall,
pä sätt nti z §. omföcmäles.
7. §.
Reser Fnllmägtjg israil Sraden utan förut ffedd
anmälan bos Ordsöranden, pligce Tio Riksdaler:
Aihaller sig nägon ifrän Fullmägkiges sammankomster
, utan att äga och tillkännsgiswa giltige ffäl,
ware förfallen hwarje gang till enahanda böter, som
i bägge händelsernc asdragas arswodel och tillfall»
Bangnens armböstr medel.
8. §.
Iiitek beslut mä fattas dä icke Twä Tredjede,
lar as Fullmägtige äro tillstädes. — Alla voteringar skola
ske öpet till Protokollet. — Deu eller de, som närivarande,
ej yttrat sig anses haswa bejakat beflukek.
Wid Propositioner frän Konungen eller Regeringen
bör dens eller deras mening, som till äswemyrs finues
frän Pluralitekens ffiljagtig, åtfölja underdäniga
Ukläkand t; dock med uteslutande af alt, som rörer
Banquens hemligheter Sker något afsteg frän hwad,
i en ell.r annan matto, salunda är stadgadt, äger
samma answar rum, som iz-.dje §. bestämmes.
9- §-
Dm 21 December. 1421
9- §-
Om det ffulle inträffa akt Banco-FuUnrägtig i
något af förutnämnde full sig förbryker emellan Revisionerna
, eller dä Riksens Skändcr ej äro tillstädes,
cnmäles och beiftas sädant af Riksens Sränders Justitia
Ombudsman.
10. §.
Finner någon sig befogad, ark öfwer Hof-Rättens
Utsiag i detze nial hos Kongl. Maj:k anföra underdåniga
beswär, är sädant honom obetagir; dock
kommer den till answar sälde, sä wida frägan icke
rörer sadan förbrytelse, som i 7 §. omralas, ehwad
öfwer Hos-RattenS besiut klagas elier icke, eller samma
beslut hos Kongl.'Majit ändras, alt warda ffiljd
frän all befattning med Banco-Fullnäägkiges göromål
intill desi Riksens Ständer eller Nevisorerne derom
meddelt deras yttrande. Stockholm den go Nowember
1809. «
Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöters *
»vägnar,
Ismäv. lVianöerström.
Pä Högwördige Prcste. Ständetö Ledamökers
wägnar,
L. ^Im^uist.
Pä Wälloft. Borgare» StändetS Ledamöters
wägnar,
r. LrevesmuKI. - ^
PS
r42» Den 2i December.
Pä Hederwärda Bende-Siänders Ledamöters
wägnar,
Hnäersson.
^ok. ttolmbsrZron.
Begärdes pä Bordel.
Uplästcs ett ifrän Constikutions-Utffottet inläm,
nadt sä lydande:
Wördsamt Memorial!
E)fwer de anmärkningar jorn hos sawteligeRee
spective Riks-Ständen wid Regerings, Formen innan
dest antagande blifwit gjorde, fär Constitutions-Utffottet
härmed wördsamr afgifwa följande utlätande.
EnliP hwad Högloft. Ridderffapet och AdelnS
Protocoll af den Z och § Junii urwisa, äro de af
detta Respective Ständ framstälda erindringar endast
enffilde Riksdagsmäns, utan att kunna anses som ut»
tryck af den allmänna tankan. ConstitUlionsUtffottet
som således wid beswarandct häraf ej ägt någon ledning
af Högloft. Ridderffapet och Adelns förklarade
ivilja, har härutinnan följt sin fria öfwertygelse och
»rnder den sorgfälligaste granffning ej ansett flere än
trcnne af ofwanberörde erinringar werka tikl någon
förändring, den första wid 2Z §. rörande Konungens
rättighet att i militaire Embeten nyttja mländffe män
är redan förut heswarad och Betänkande deröswer Nik»
sens
Dm 2l December. 142Z
sens Högloft. Ständer understäldk, i Snledning af ett
särMdr till Utffottrt af Herr Gouyerneuren wid
Krigs. Academien m. m. Grefwe Lronsteär ingifwik
Memorial och någon inskränkning i detta afseende
tillstyrkt. Den andra wid Z7 §. äsyfkande en tydligare
redaktion, har föranlätit Ulskoltet akt härmed wördsamt
färesta ben förändring i nämnde att wid
ftuket i stället för orden: efter honom, mä införas:
efter hans afgäng, same efter ordet Stamfaderns
tilläggas efter försrfödsto rätten. I anledning af
den tredje wid 102 §- sar Utskottcl tillstyrka det projecterade
tillägget i §:n efter orden: i tjmst warande
presidenten: ssulle si! hända att sa mänga af
Rlks Rättens Ledamöter äro af kaga förfall
eller iäf hindrade att
läggningar och beslut, art de öfrige ej utgöra
Tols, ätigge dä Ordföranden art i stället till
Ledamor i Ri?o,Rätten kalla den Embetsman
inom samma werk som är näst i ordning
efter den hindrade, eller ock, om detta med de
inilikaira Ledamöter inträffar, den äldste General
eller Amiral, som af jäf eller förfall ej
hindras.
De öfrige frän Högloft. Ridderskapek och Adeln
inkomne påminnelser, fär Utstotttt här nedanföre
upkaga och i tomhet beswara.
Md 4 §. anmärkes: atl Lonungen blifrvit
lämnad rättighet att urwälja sitt GtatoRäd
utan närmare bestämmande hwilka personer
dertill mä kunna antagas,
Swar;
Den 2i December.
Srvar: Den som skal! ka q a råd synes äswen
böra wälja rädgtswarc. Scaks, Radens erforderliga
qualification är i §:n pä det tydligaste bestämd.
§. 6. Zltt Oeconomkska arcnderne, hwilka
nu blifwit fördelade pä L meral och Liuanre
Departcmenlcn kund- lämpligast bestridas af en
enda Stats. Gcceelecare.
Swar: Regerings ärendcrna fordra ett redigt
behandlande och en oafbruten gäng. Utstokkel förmodar
desta ändamål stola säkrast winnås genom göromälens
fördelning och att ingen bland Slars Secreterarne lä»
rer sakna tillräckeliga ämnen för st» »verksamhet.
§. ro Atc en 2ll!mäna Ärenders Bered»
ning skulle kunna umbäras.
Swar: Dek torde ej kunna bestridas att gan»
sta mänga i Smts-Rädet förekommande nial kräfwa
ej mindre än sädane som hos Högsta Domstolen up»
lagas en widlöftigare aranstning, ekt sorgfälligt urar,
betande. Allmänna Beredningen fynes fäledeS med
den tydligaste analogie böra bibehällas pä samma grund
som Nedre InstUiT.Revision.
§. z§. Anmärkning mot söi lrscndr tjen»
ster, med afseende i stnncrher pä Landshöf»
Dinge-Emberen: likaledes att en af Ronungen
utan ransakning och dom afsatt Embetsman
bör njuta sin fulla lön till godo, och för
militaice personer särstildc. att de ej ma förlora
sin rättighet till pension afArmöens pensions»
rl'er Amiralitets Lrigsmans Lastan, om hwilka
-
Den 2 r December. 1425
ka Castors- bibehållande rvid förra Reglementen
etr stadgande tillika yrkas.
Utffoktet får härwid åberopa det af Herr Can«
cellie.-Radet, nu mera Stocs Räder, Friherre ^lllerberki
till Prorocoller den z Jnnii upläste Diktamen, samt
hwad det yrkade bibehällandet as lön beträffar hänwisat
till UrffortetS tvid föcstagel till Regerings»Formen
fogade Betänkande. Riksens Ständer kunna enligt
Regeringsformen, g H. ej inga i pröfningen af Ko»
nungens gerningar och säledes ej heller i någon anstalt
till pensionerande af en Embetsman, hrvilke»
Konungen ensam, man Ständernas ätgärd, till 06) af»
sätter eller till annan tjenst transporterar. Officerares
pensions rättighet beror ej heller af Riksens Ständer
men pä krigs.befälet. Utsättande as pension för den
som vwilkorligen i stöd af tydliga Reglemente»» bertill
är berättigad ffulle wara öswerflödigc; Är han det äter
ej, ffulle stadgandet medföra ett förnärmande af
hwarje Casa delägares rätt. En särffild föreskrift att
Armeens och Amiralitets Pensions-Castorne mä för»
blifwa wid redan stadsästade reglementen lärer, ehuru
en sadan i Regeringö-Formen af är 1772 blifwit in»
förd, ej kunna anses cgenteligen höra till Constitutionen.
Pä samma grund ffulle äswen deruti böra nämnas
flera andra stiftelser, hwilka- beständ är genom
lagar och reglementen försäkradt.
H. 47. Arc Rikets Lollegier, som i denna
tz. endast i allmänna ordalag omralas, borde
till deras antal och göromål uttryckligen
bestämmas.
Swar: Collegiernes organisation beror gansta
Fjerde Bander k?s -r. ost»
L426 Den Ll December.
osta af tillfälligheter. Alla tjenster aro gjorda sök
Staten, ej för deras innehafware; och dä Statens
behof allena är grunden för Embcrs.Werkeng förändrade
ekler bestående inrättning, hade det wisierligen ej
warit nyttigt eller wälbetänkr, att genom en förhastad
stadfästelse lägga hinder i wägen för möjliga för,
bättringar.
§. 66. Att ert särssildt Riksgälds - Lön,
torrs birgott utan dest sainmanfläende med
Gtats-Urstoctet knnde tillsättas.
Gwar: Anstalterne kill betalande af Rikets
Md stä i en sa nära gemenskap med anpassandet af
Starens bebos och bestridandet af dest utgifter, att Veste
ämnen nödwändigt mäste i etk sammanhang behand,
las, och detta till den grad all man för att blifwa en
nyttig Ledamot i ett salunda projeckcradr cgenteligt
StatS-Ulpott, borde mä stända förut hofwa warit
Ledamot i Riksgälds-Urskottct.
§. §. 69 och 72. Att i deste §. tz. Stan»
dms Deputernde blifwit updragen en rättighet
som icke tillkommer Standen sjelfwa, och
om olanipligheten pä wädan deraf atk en «
fiftnämnde §. tre Ständ beskatta dec fjerde.
Utskottet har ej utan noggrann öfwerläggning
söresiagil bet anmärkta stadgandet såsom i Utskottets
ranka enda Ukwägen att afgöra ikikjaktigheter i en stägn
som est kan lämnas oafgjord, och twifwelöutan wore
del wida mer obilligt och wädligt, om ett enda Stand
ägde rätt, att genom sikt nekande, beskatta de irenne.
Emedlertid hamrar Utskottet af hwad under -Riksda»
' gen
Den sr December. 1427
gen redan i hctza ämnen blifwtt tillhört den förmodan,
ait hädanrfcer ej »agon säcstUV bcstauning pä särst iMe
Srand stall äga ruin, uran Vewiilnuigs grunderne
ck-liswa allmänna, hwarigenom alla befarade olägenhe»
ler -sannolikt stola ester hand förswinna.
Af de wid 71. §. gjorde forstag, dels att det
Ständ som trodde sig genom bcwillnings.Projectet förfördeladt,
kunde, underkasta besiuret Konungens afgö»
rande eller sanction, dels ock förbindas till ökning
eller minskning i den förra Bennllningens belopp och
fördelning i förhållande till de öfrige SrändenS samman»
singne bevillning, efter den proportion detza Ständ
ansett till ökning eller minstning nödig, har Ulstottet
för sin del funnit det förra ledande till M inträng
af Styrande magten i Nationens sjclfbestamiings rätt;
och det sednare ej werkstallbart i anseende tilt vmö-lig'
helen af proportionens säkra uträknande.
§. 86 Akt Riksgälds-Lonkoirers pxotocoll
Uti intet fall börg hemliga hällas.
Swar: En owilkorlig publicitet af NiksgäldsContoircts
operationer stuile törhända »agon gäng
blifwa stadelig. Lane- och Wäxel negociakioner m. m.
fordra osta åtminstone för ögonblicket, en witz hemlighet,
hvarförutan de möjligtwis kunde aldeles mitzlyckas.
§. y6 Art allenast en Inftitis Canceller
eller en ^ustitis-O mbudeinan mglce förorv»as,
atc inrättningen af en Justins Ombudsman
spnes alve! 0 öfwcrflödig m. M.
I Lekta ämne är redan st myckel kwistM; att
Ul,
r4»8 Den 2i December.
Utskottet ej tror fiq behöswa inga i någon »vederläggning
af gjorde päminnelserne eller i nägre ytterligare
bcwis rörande EmbelelS wigtiga ändamål och för»
wäntade nytta. Det torde i alla händelser wara säkrast,
att lämna ät lid och erfarenhet att afgöra, vin
Iustiti»-Ombudömaus Embetet bör bibehallas eller ej,
och Ulffottct förmodar an wi» näst infallande Riks»
dag. omdömet härom skal! haswa hunnits stadgas med
fullkomlig kraft af allmän opnion.
§. ros Att wid granskningen af SralsRädets
protokoll, Lonstitutiono.Utstorret mä
förstärkas till Tretio Ledamöter af hwarje
Gränd.
Swar: Enligt ^hwad i Riksdags.Ordningen blifwik
föreslagit, äger hwarje Utstött akt begära förstärk»
»ting da göromälen ej med det wanliga antalet af De»
puterade kunna bestridas. Utskottet inser ej nog klark,
hwarsöre just i detta fall ett sa stort antal stulle be»
höfwas, dä Constitmions-Utskottet här ej äger nägon
afgörande, blott en witz urstlljande magt, dä det endast
är Äklagare, ej Domare. I öfrigt finnes denna
anmärkning beswarad wid Riksdags»Ordningen, dit
ämnet egenceligen hörer. ^
Ännu återstå till utredande och förklaring flere
påminnelser, hwilka ej blifwit hänförda till nägon »vist §.
2lct Representationen med -erwid nödige
förbättringar bordt i Regerings, Formen bestämmas.
Swar: Orsakerne, hwarsöre sädant ej kunnat
st.
Den 2i December. 1429
ske äro långt för detta af Utskottet upqifne och af
Riksens Ständer insedde och godkände. Detznlom ut»
gör Representations förbättringen en särstild fräga,
hwaröswer Utffonet anhäller att fä afgifwa sitt särskildta
yttrande.
Atr »r,Heliga indragningar blifwit uragtlätne
och nya för Stats-werkcr betungande
Embeten inrättade: att sa wäl Gravs som
Iustiti«-Rädec kunde umbäras ni. m.
Att afgifwa förflag till Sysilors indragande
lärer ei tillhöra Constirutions.Utskoltet. Hwad de nya
rjensterne beträffar, har Utskottet ansett dem högst nödige
för det nya Regeringssättet. Nationens säkerhet
ligger i Konungens förbindelse och höra räd och alt
emottaga dem af en permanent Corps, förbunden till an»
swarighet inför Nationen. Under åberopande af det
Constitutions projecter ätföljande betänkande, får Utskottet
blott tillägga: att Stats» och JnstiriL-RädS
Embeten redan äro med Riksens Ständers samtycke
tillsatte och löner för dem anflagne, och att den hög»
fia möjliga besparing för Staten icke altid är förenlig
med afseende» pä Statens bistånd.
Att frägan om Förliknings»Domstolar
mätte uptagas och mrcdas afLonstirutions-Utt
stöttet.
Uskottet får wördsamt hänwisa till Herr StatSRädet
m. m. Friherre ^ölerbeiks anförande, i anledning
af detta yrkande uti Högloft. Ridderskapet och
Adelns Plenum den z Junii. Frägan är emedlertid af
Riksens Ständer remitterad till Lag Utskottet, hwa
-
i§Zo Den 21 December.
dan cll algard derwid af Constikutions - Utffottet lärer
wara lika olämplig som öfwerflödig.
Ätt ftadgeo matte det Riksdags pests»
collen owilkorligcn böra tryckas.
Ett sadank stadgande cgenteligm börande till
Riksdags Ordningen är äswen der pä sitt ställe föreslagit.
Fr ägan om inrattnkiiigen af en Lag och
Alshallttings-Berediling, bwilken af Högloft. Rid,
derst-apek och Adeln blifwit till Utstotlel äkerremiltcrad,
lärer komma act som en särkildt ämne afhandlaö.
Att i händelse der nya Lonstitutions projectets
godkännande mörtes af berydeligare
siDarigheter, 1772 ärs Legerrngs-Forin dä mål»
te anragas.
Denna fräga torde til! stillo wara beswarad gr,
nom del enhälliga antagandet as nu »varande Rcge<
rings-Form.
Hos Högwördige Preste Srändet hofwa söljan»
de anmärkningar förekommit.
Uti §. 2 har man yrkat der stadgande att
äfwcn Rounnga Huftk borde wara af dnr re,
na EvangUista L ran
Delta stigande ar, sä midt det beträffar de
Kongl, -^ rinsarne, i Successions Ordningen intagit,
och man lärer ef kunna föreställa sig, dek en Regent
fful
-
Den 2i December.
skulle underlåta cm upföda sine Söner i den lära, som
äc eik hufwudsakligt milkar för thronföljdcn. Del ivo»
re kar/hända pä en gäng opolitiskt och onyttigt, all
än widare msträcka denna föreskrift. Det ar endast
Konungens böjelse i förening med afseende! pä Fäderneslandets
fördelar, som torde böra bestämma hans
wal as en Gemål; Prinsessorna aker äga ingen arfsrätt,
till Thronet, och kunna således ej as någre Stats»
skäl berösrras den hwarje undersäte tillagde Religions -  frihet.
§. 5. Att der föreslagna antalet af Scats»
och Iustiti-r»Räv malte förminstas.
Denna anmärkning finnes vfwansöre bland Högloft.
Risderskapel och 2ldelns beswarad. Ucstotter fäk
endast tillägga, att den nya Negeringsstaten, oagtadt
penninge numerairens förhöjning, ej synes kostsammare
än den äldre, dä jämförelse anställes emellan Kronans
fordna och nu warande penninge lillganqgr frän
de räntor som in natura erläggas, och, hwilka af alder
ivarit lill aflöningar bestämda.
§. 12 Att Allmänna Beredning » kunde
indragas.
Anmärkningen likaledes förut till förklaring Up
lagen.
§. 16. Att det hägn som Landets Religion
bör njlita matte L h. uk uäckas genom
följande tillägg: sä ros r derigenom icke tillskyndas
mehn och stada för den rena Evangeliska
läran, icke störes samwetes lugn rc.
i4Z2 Den 21 December.
Dä alla band pä samwetet snarare tjena att
tillkapa skrymtare, än rätta Christna, da twängct
längt ifrän att skänka öfwertygelfc och förbättra hjerta»,
oska södt af sig fanatiska secker och blodiga förföljelser,
dä ändtligen Religionen säkrast förswaras genom
sin egen gudomliga kraft, anser Utskottet en fri Neli»
gions ösning nied iakttagandet af de i §. söreskrifne förbindelser,
ej wara wädlig för Religionens sämming,
ej kunna beragas ett Samhälle der hwarje nyttig, lugn
och laglydig medlem njuter skydd.
Äfrveir har en Högwördige Srändets Ledamot
önskat otc r6. tz. matte säsom ett cchs
frän förslutne barbariska tider, aldeles nkgi.
Denna §. är ock wisicrligcn ej ny. Den är rediger»d
i öfwerensstämmelse med 2 H. i 1720 ars Regerings»
Form och utgör en del of den gamla babess corpus,
som Britten sä högt »värderar. Men Utskottet har
trott alt en god lag ej föräldras, och an, om äfwen
den personliga säkerheten skulle under en tvälwiljande
Regent njutas ostörd, rikan att wara genom Grund»
lagen befästad, skall Nationen dock känna sig mera
trygg för en framtid, mera oberoende af »växlande
grundsatser i styrelsen, dä hon ser genom ett uttryckligt
stadgande bewarade hwarje individs personliga rättigheter,
dest lif, dest frihet och wälsärd.
§. -8. Anmärkningen h<trwid har,i hwad
dest första del angar, söranledt an redan asglfwit
förslag till rättelse. Deremot wägar Utskottet sa mycket
mindre tillstyrka utländske mäns uteslutande frän
Chefs beställningar pa Örlogsskepp , som utlännjngae
möjligtwis skulle kunna »ned lika förmän nyttjas wiv
Amiralitetet, som tvid Landt-Urmesn.
§. 30.
Den sr December. 14ZZ
§. ZO. Att Consistori lla Församlingars
rvalrält bsrde mera bestämde uttryckas.
Swar: Ordet bibchällne synes tydligen ut,
rnärka, au Församlingarnes rättigheter förblifwa orub»
bade i deras förra kraft.
§. z8 Atr en Stats-Secreterare i det fall §.
utsätter, ej mä anses pligtig, atr sttt Embete
nedlägga >«. M.
Långt ifrän att ästadkomma oredor innehåller
denna §. en kontroll, nödig för LagarneS helgd, dea
personliga säkerheten och egendoms rätten. Dä derutom
Stats Seccekeraren bibehalles tvid sin lön och öfrige
inkomster, torde han ej kunna anses bliswa lidan,
de derigenom, akt han samwetögrannt upsyller sin stylvighet.
§. 50. Art da man hoppas det Riksgälds,
Lontoirec en gang skall forswiima, detsamma
ej borde i Rcgermgv-Lormen förewigas.
Swar: Dä Riksgälds,Contoiret ännu existe,
rar, torde desi Fullmägtige ej anses innehastva ctt
Mindre förtroende, än Fullmägtige i Banguen.
De wid ZZ §. gjorde anmärkningar mot ett
Consticurions-Utffotts tilförordnande wid hwarje
Riksdag och Desi widsträckta befattning,
hafwa äfwen wid RtkSdags»Ordningen förekommit och
as Utskottet blifwit beswarade; Utffotlet sär blott til»
lägga, art dä frägors wäckande om ändringar i Grund,
lagen är genom Lonstilulionen tilläkit, ffulle b-t mä
14Z4 Den 2i December.
hända medföra wädliga följder, an omedelbarligen i
Srändens Plena uptaga sädane frågor, hwilka deremot
i ett Ulffelt kunna med mera lugn granstas rch beredas.
§. 86. Att efter orden: emot tpdlig lag,
gifweuare bervara, krmde tilläsistas: war rena
Lvangeilffa Lärao helgd, goda seder rc.
Denna §. innehåller endast grunddragen till ämnen,
som sedermera blifwik i TryckfrihetS-Lagen »störligen
afhandlade.
§. 96» Utskottet sar härwid åberopa hwad ost
wansöre nll bcswarande as samma hos Högloft. Nidderskapet
och Adeln sörekomne anmärkning blifivit au»
dragit.
§. 122. Att dä, sä wäl i allmänna Beredningen,
som i Högsta Domstolen, halfwa
anralet utgöres af frälse och den andra hälften
af ofrälse, borde äfrven i Riks-Rätten enahanda
princip gälla..
Ett sädant stadgande blomme i »verkställigheten
omöjligt, emedan be Höga Embetsmän as hwilka RikSRätten
utgöres, kunna wara jä wäl frälse som »»
frälse.
§. log. Att den bär förestagne!7lämn»
ben st?nes wara en obillig och wädlig inrärcuing.
Da Högsta Domstolens Ledamöter ä ena sidan
förklarats inamvvibla, har ä andra sidan Utffotterlrolt
deri
Den 21 December.
-455
den es! män na säkerheten och egendoms rätten sördra,
att den sem kunde anses häfwa förwärkat det allmän»
na förtroendet, utan att lagligt tilltal ägde rum, borde
oek kunna af Ri/sene Ständer frän Em betet skiljas.
En skickelig och rättwis Ledamot af Högsta
Domstolen, skal! säkert aldrig sä den allmänna rösten
la emot sig, an Adelar as denna Nämnd, skulle för»
klara honom hanö Embete orvärtig.
H tv8- Akr den förcslagne Tryck frih, tsLomirLen
synes delo umbärlig, dels möjligr»
rois skadlig.
Sedan Riksens Högloff. Stander icke behagat
antaga proiecret till en emellan Riksdagarne werkfam
Lag och HnehälluingS-Beredning, torde i desi ställe en
Corporation böra gifwas till Tryckfrihetens ward.
Comiteen har ingen rättighet sig updragen att hindra
skrifters tryckning; desi åtgärd är inskränkt inom yttrande,
pä skedde sörsrägurngar, af Försättare och
Boktryckare, huruwida älal a skrifter, enligt Tryck,
srihctSlagen kan äga runi. Den har ock, i fall Utskottets
förslag riil en Trycksrihcryckag entages, sig up»
dragit ett wigrigare åliggande, det nämligen: ari till
Kongl. Swea Hos Natt asgifwa bestämda urlätanden
j frågor om äralade skrifter.
Wällofl. Borgare > Ständer har förenat sig om
följande anmärkningar:
1:0 Att det L 4 tz. förekommande uttryck:
Frälse eller Ofrälse. Anätte förändras
till Frälse och Ofrälse.
tti
-
1436 Den 2i December.
UtfkottetS mening har warit det Kamma,en bunde
lämnas fritt wal att efter bästa öfwenygelse och
med afseende endast fästadt pä skicklighet och sann förtjenst,
antaga fine rädgisware. Den yrkade ytterligare
föreskriften blefwe för Konungen mä hända ett o»
lämpligt band, och skulle derigenom medföra ett flagg
förbud för hwarje Ofrälse Stais Råd akt emottaga Adelskap
, hwarö tilldelande jämlikt Regerings-Formens Z? §.
bör wera en belöning för utmärkta försten ster. Widare wägar
Utskottet tro, hwad erfarenheten hittills besannat, ark
ofrälse födde Militairer, sällan hinna tili den tjenstegrad,
som torde fordras för beklädandet af dctza Ri,
kers Höga Embeten, utan att redan haswa blifwit adlade.
För öfrigt lära Staudsftdeerna, fä litet möjligt
är, böra underhållas genom distinktioner, helgade
af sjrlfwa Grundlagen, hwilken twärtom öfwer alr
asyftar skicklighetens och sällsynta personliga egenskapers
företrädes-rälk.
2:0 Att r 12 §. kunde tilläggas att Stats,
Secreterare» för Handels- och Linance ören,
verne bör af Lonrmgen tillkallas i frågor angående
Tractater med utländske Magter, hwari
Swensta Handels Interestel inlöper.
Sädant ligger tydligen i sakens natur, såsom
hörande till denna Stats, Secreterares föredragningsdetaille,
och synes ej fordra ett uttryckligt stadgande.
Det torde wara nog att de nödige banden finnas i
Sms-Författningen. Utstottek anser dem ej blifwa
starkare derigenom att de altid göras märkbara.
Z.o Att da i zo §. nänmas Lonsistoriella
pastorat säsom de där försäkras »nr sin
rval
-
Den 21 December. 14Z7
rvalrärts bibehållande, i sammanhang dermed
borde tilläggas: likasom de Församlingar,
hwilka haswa ju» pl«temsnäi eller där ju»
pstronsius äger rum.
Hwad jas ksrronsius beträffar, behöswes ej
därä nägon särskild stadfästelse, emedan denna rätt är
i Regerings,Formens 114 §., jämte öfrige privilegier
ät innehaswaren försäkrad. Den ätföljer sjelfwa
pvstetzionen, och en ofrälse som äger Säteri, har
j och för detsamma frälsemanna rättighet. De Conflstoriella
Pastoratcrne deremot finnas ej i privilegier»
ue nämnde, och af sädan orsak försäkrades deras »valrätt
i ZO §.
^fu» gretenksnöi är en rättighet, hwilken till
gobo njutes as innehafware» enligt uplätelst-breswel»
innehall. Ett absolut stadgande i detta afseende more
således ej möjligt, men Utskottet tillstyrker bock, att
wid §:ns flut mä tilläggas: likasom under hittills med»
gifna wilkor ju» xrelsnrsnäi mä äga rum.
q:o Att i ZZ §. handels - Agenter .mä
nämnas bland dem, hwilka anses mnehafwa
förtroende tjenstcr.
Ehuru Handels Agenter med klar analogie in»
nebrgripas under Diplomatiska Corpsen, får Urskotlet
likwäl, för större tydlighets skull, föreslå att orden:
Ministrar och Sändebud kill främmande Mäster
förändras till Ministrar, Sändebud och Agentcr
för Handeln hos främmande Magter.
§.0 Att 6s §. kunde, med bibchällande
af
I4Z8 Den 2l December.
of dest hu^wudsakcliga innehåll förändras till
en annan j örest- gen lidelse.
Uti Regerings-Formen dit detta ärende mindre
egentligen hörer torde en öswerflödig widjöftighct böra
undwckas och blott grund,principerne finnas "för de
ämnen, hwilka Riksdags. Ordningen utförligare afhandlar.
I denna och detz ZO H. Har Utstottek af.
wtt, föreflagit ett stadgande, öfwecensstämuiande med
hwad af Wällofl. Borgare-Ständet blifwit yrkadt.
6:0 Att i samnranhang med hwad 74 §.
innehåller om crsiittning för underhäll till
krigsfolk, boede i allseende tili Tåg» och Durchmarchcr
den utkommande Tagordningen aberopas,
hwilkcn wällost. Borgare-Standee ön«
skade mätte bestämma crsätmingcn wid dylika
tiifallen efter ortens Zangbara pris.
Utskottet som funnit anmärkningen, i anseende
till Hwad densamma asyftarej sakna grund, har för
fin del, heldre än alt Tagordningen äberopas, trott
fig böra foresta det esker orden: Denna gärd i 2
puncten af K. införes: äswensom ail slags förplägning.
/
7:0 Att det i 77 §, intagne stadgande om
Rungsgärdac och andre Aronolagenherer, att
de stola forwalras ester de grunder Riksens
Ständer derom sörestriswa, marce, för större
tydlighels stull, salunda bestäminas: De stola
förwaltas och anwfindas efter de grunder m.
dtvsr- för alt undanrödja alt twifwelsmäl
rö»
Dcn 2i December. 1459.
rörande Riksens Sränders rätt i delta hänseende, får
Utskottet blott hänwisa torv sörsta punkten as isrägarvar^nde
§. Dä Riksens Ständer förbehållit stq att gemensamt
med Konungen kunna afhända Kronan de
i §. uvräknade lägenheter, följer tydligen deraf, ait anivändande
rätten är ät Riksens Ständer hewarad.
Widare förekonima till beswarande det Hederwärda
Bonde-StandetS anmärkningar, hwilka blifwit
sammanfattade och as Ständer gillade såsom dest allmänna
ranka.
1:0 Wid 28 §. Att i denna §. mätte tilläggas,
art ingen till Ordinarie Lmbeccn och.
Beställningar ma kunna utnämnas eller pa förslagen
dertill Upforas, än mindre njuta lön,
förr än-han uppnatt rn alder af minst -8 är.
Med erkännande af denna erinrans grundlighet
får Utskottet projettera ett sä lydande tillägg wid H:ns
stutt jIngen mä till Mrlitaire ordinarie beställningar
urnämnas eller pä förslag upföras,
som ej uppnatt ib ars alder, ej eilet nägon
till Civile Ordinarie rje st r föroddyas, son»
icke fpllc 21 är och om der är Ordinarir Domare
Embete 2; är.
2:0 §. 29. Act da Statens behoffordrar
<Ä möjlig sparsamhet och dermed förknippade
indragningar, hwarwid Biskops Embeten
torde böra komma i fraga syntes §. kunna
såsom öfrverflödig utestutas.
^ OagtM Urffsttel för stn del anser Biffops
^ ' Sys
-
1440 Den 2i December.
SySflor af flere skäf ej kunna umbäras finnér Utsko»,
tek sig mur ständ alt jnga i nägvk utredande as detta
ämne, da anmärk,lingen, enligt hwad upplyst blifwir
egenkeligen äsyfkar Biskopölönernes indragning/ och
da i §:n. sraga endast ar om rättigheten och sättet
att nämna defia Embetsmän.
z:o ? Z4. Att för de i §:n uvräknade nya
Embeten aflönings Stat borde föreslås m. m.
Denna påminnelse, hwilkcn ej heller härtill Ut«
skottets upkagandö, lärer sedan löner nu mera blifwi»
för Stats Mmistrarne samt Stats och JustitiL.Räden
anstagna sörfalla.
4:0 Att 52 §. borde innebälla: det Bon»
de-Gtändets Secreterare fktille wara ofrälse man,
hwarjämre vrkas, acr Boude:Stäudet kunde fä
upsätta ä förslag till Dalnnau z:ne Ståndets
Ledamöter hwaraf Ronung-n sedermera kunde
räckas utnämna en.
Hwad i afseende pa SecreterarcnS qualification
blifwit erinradt, finneg j enlighet med RegeringsFormens
N4 « Riksdags-.Ordningen bestämdt.
Widkommande äler del sednare yrkandet, sa emedan
det äsyfiar cn förändring endast för Bonde, Stander
och ej för Riks-Siänden i allmänhet, ganser Utskottet
sig bundit as anmärkningens inskränkthet och sä medelst
sig ej tillständig?, alt förestå en för alla R,kS«Standen
gemensam förändring i Regerings Formen, och da en
sädan förändring ej blefwe gemensam finner Utskottet
stridande emot all principe, att tillstyrka den särskildt
för ett Ständ, enär någor särdeles skäl för dettq
Ständ,
Dm 21 December- 1441
Ständ mer än för dr öfrige ej synes kunna anfö,
ras.
-5:0 Att i 77 §. ej Leeognitions skogar
nämnas.
Swar: Dc innebegripas efter UtstottekS tan»
ka under Krono ffogar.
6:0 82 §. Art siucmeningen synes böra
utlämnas, helst den kan anses lägga etc 0-  lämplrgt band pä antagandet af en ny rotering,
soln framdeles kan finnas nödig och
billig.
Swar: En sadan ny eller förbättrad rotering
kan wiHerligen cj förhindras, dä den enligt §:ns lydelse
tillkommer genom Konungs 06) Ständers sam»
. nranstämmande bestur. Emedlertid har denna §. lämnat
en säkerhet emot alla i annan ordning widtagan»
be anstalter lill en nn eller förökad rotering en säkerhet
den respecllve Nlks-Sränden sannolikt ej wille förlora.
7:0 I afseende pä hwad emot förordnandet
af en Iustiti-L (Ombudsman andragit blifwit,
fär Utstotlet wördsamr hänwisa till hwad Detsamma
anfört wid besvarandet af en dylik hos Högloft. Rid»
derffapet 06) Adeln gjord anmärkning.
8:0 §. log Akt om nägon Högsta Domstolens
Ledamot pä det i hm nämnde sätt af»
skedas, borde Konungen Med Gtatv-Räders till»
styrkan wäl äga atr lämna honom penston,
Fjerde Bander N:o 92 men
»442 Den 2i December
men dock endast i händelse hans wik or scholm
stckndigheter Set ounSwkkelrZcn tarfwade.
Utom det att Embelsmän i allmänhet sällan äro
r tillfälle att samla en förmögenhet tillräcklig för deras
bergning utom tjenstcn, skulle ock den förestagne de«
sti...tisncn emellan mer eller mindre förmögne werka
«tt afseende som cj bör finnas, penstonen likna en almota
och skicklige personer fiiuligen med största swaVighet
finnas tilt beklädande af dctza wigkiga tjenster.
y!ö §. 108. An den föreslagne censuren
tvckes kunna lika wäl forrattas af någon här«
Lvararande Embetsman, som af drn nämnde
Lomitäen, hwUken fäsom öfwerffödig ej sones
bära äga rum, och minst komma Srars-^Verket
till last.
Dä trnckfriheten enligt Regeringsformen är en
Grundlag synes Nationen sjelf böra genom stna Comrniterade
halla wärd öfwer hwad den stislat. Ustkot»
tet tror för stn del att denna skatt mäste bcwaras,
öm än någon Utgift derwid tillskyndas Staten; an»
kommande för öfrigt uppä Riksens Ständers pröfning
hururvida arfwode för Comitsens Ledamöter bör äga
rum.
rols Den wid llt §. gjorde anmärkning äe
» Riksdags Ordningen iakttagen och det yrkade stadgan»
be derstädes insördt.
n:o Hwad 114 §. beträffar kan Utskottet sä
Mycket mindre förestå, som denna §. pä en gang skyddar
Riksens Ständers rättigheter och tillika enligt hwad
Den 2i December. 144;
redan under Riksdagens lopp är bcwist, lämnar rum
för öfwerenskommelser 06) eoncetzioncr, de enda lagli»
ga medel att uphäswa eller förändra privilegier.
Slutligen, och dä uti ett eller annat R^ks»
Srand blilwit äskadt, att de tvid Regerings-formen
förekomne påminnelser mätte under denna Riksdag afgöras,
sär Utskottet, som ej wäqar tillstyrk ett sädant
undantag för något Ständ särskildt, »vördsammeligen
hemställa, akt detta mustiga ärende mätte först tvid näst»
infallande Riksdag i hela dest widd företagas. Same»
delfi skall i Utskottets tanka ej allenast genom en mera
stadgad opinion och en längre tids erfarenhet, beredas
säkrare grunder för decisionen och större lätthet att den tillämpa,
utan äfwen det hela undwika akt, hwr.d annars
möjligen kunde ske, wanställas och förlora sitt
sammanhang genom delarneS abstraherade förändring
eller mindre wäsendtliga tillsattser.
Stockholm den 29 Nowcmber 1809.
Pä ConstitUkionö Utskottets wägnar
I.. A. kvlannerdeim» ^arl von UossnsteMvaoisi
Lberstsin. /^nä. Json tt/cksrr.
l). Valerius.
Högloft. Ridderskcpet och Adeln fann detta
Constitulions-Utffoktets uklätande w .ra af den egenskap
att böra hrvila till afgörande wjd nästa Riksdag.
Wik
»444 Deri 21 December.
Widare uplästes eit af Constitutions-Utjkottet
lnlämnadt sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln har till
Constitucions UlKoktet blifwik remitteradt ekt Diktamen
af Herr Mzansr^tLm, fokrn, rörande särskild förer
skrift eller Instruktiv» för den..Tryckfrihets Comitse,
foa» enligt Rgerings-sormens stadgande skall af Riksens
Ständer wäljas.
Herr d^snnersksm anser att werkningskretsen
för denna Cvyiitäe icke bör inskränkas inom gränsort
ne af dest egenleliga bestänimelse, Tryckfrihetens ward;
att den bör äswen i andra afseende» utan ny kostnad
göra Slaten nytta, att den borde, sä widt tid och möjlighet
medgafwe, ur insände eller Utkomne skrifter, till
allmänt utbredande samla säkra uplysningar och resultater
af flercS kunskaper 06) erfarenhet och derwid
i synnerhet fästa sin upmärksamma åtgärd tvid gransk»
nirsen af gjorde anmärkningar öfwer wära Lagar,
Författningar, Publika inrättningar och deras grunder,
dernäst wid underättelser om landels inre tili stan d,
allmänna hushällningen, oeconomiska uptäckker m. m.
och i denna afsigt sta i förbindelse och brefwäxling
med redan warande och framdeles blifwsnde Hushålls
Sällskaper, med Embersmän samt allmänna Werk
och inrättningar. Comiteen skulle härigenom wäcka
allmänna eftertcmkan att sytzelsätta sig med och bland
Allmänheten, sprida nyttiga medborgerliga kunskaper;
Ven skulle utgöra en nyttig förenings punkt der deste
samlades för att frän den samina med mera framgång
bland Nationen ukgä.
Den 2i December. 1445
I afseende pä den uri RegeringsFormen Co»
wileen älagdc cgemeiiga bestämmelsen, akk wärd»
Tcycksriheten, kan, ester Utskottets tanka ingen annan
Jnstrucrion för Comitecn behöfwas eller med skäl
mfärdos, än den allmänna Tryckfrihets lag, hwilkeu
as Konung och Ständer gemensamt tvid denna Riks»
dag kommer alt stadgas.
Hivad ater angar dcn förestagne utwidgning af
Tryckfrihets» ComiteenS skyldigheter; sa, ehuru Utskottet
fullkomligt godkänner wigren af de nyriiga fö,
remäl för allmän omtanka, deni Herr Mrnner5tam i
sitt förslag asyftat, tror Utskotter likwäl icke att ändamålet
pä detta sätt bör fokas eller kan winnås.
Ledamöternas ringa antal i Tryckfrihets-Cam »toen förbjuder,
helst i början af deh tillwarelse, att, igenom
mångdubblade omsorger hindra densamma att fullt up«
fylla betz första och angelägnaste. De personer, som
kunna wara skicklige, uplyste wardare af Tryckfriheten,
mäste mara weckeligr litteratörer, hos hwilka
icke alkid, kanske äfwen sällan, finnes den stags erfarenhet,
som fordras för att pröswa och bedöma
oeconomiska upgifter, uptäckter och rön, med deras
anwandbarhet i sänkilde orter af Riket. Det samma
gäller ttll äfwemyrs i manga frågor om Lagar, ZSr,
fattningar, inrättningar och deras tillämpning.
Att utur ulkomne eller insände skrifter kungöra
ostvan omförmälre nyttiga utdrag, det will säga utgifwa
en Journal öfwer Juridiska, Oeconomiska och
Statistiska ämnen, lärer icke heller böra äläggas en
för helt andra affigter sammansatt Comitee.
Utsksltet waaar trs att det nyttiga äudamälet
bäst
5446 Den 2i December.
bäst och säkrast minnes, dä genom en stadgad Trnck,
frihet den enskilda upmärksamhercn pä allmän i»fly»
telse blir wäckt, liswad och underhällen; dä genom
stadgandet af allmänna Riksmöten hwarje man af
naturlig fallenhet eller hog för deltagande i allmänna
ärender, stall känna stg uomumrad alt genom samlande
af kunskaper bereda sig till desin ärenders behöriga
wärdande, och dä en wis Regering, ät hwilken
Grundlagen npdragik magten att besörja och afgöra
vm alt, som kill allmänna hushållningen hörer, icke
lärer underlåta akt skräcka sin Landsfaderliga onuanka
till alla de St ttsrista och OeconomiM Undersöknin,
gar genom hwilka säkra upgifker och bestämda grun»
dcr för desi midt gmoe anstalkkk och författningar, endast
kunna crhallas.
Af d sir Ml wagar UtMkter för sin del icke
tillstyrka den af Herr kckanaerttsm söresiagne In»
struckion.
Slockholm den 2Z Nowembcr 1829.
Pä Constitulisns, Utskottets wägnar
D . /i. kekannerbsim. (fgri von Uosenrtein.
Danjel Lberslein. ^:roa I4^clrert
I. D. Valeriur.
WegärdeS pä Border.
Ur,
Den 2i December. »447
Utdrag af Protokollet hällir tvid
Riksens Högs. Sränders M«
män na BeswärS och OecsnomiB
Urffoiks sammanträde, den 15
December iZvA.
'S D. Lät Utskottet sig ä nyo föreläsas det
Memoria!, .som Riksdags'Fullmäktige Lrie 8vsn§son,
Lärjs ^lä^-son, Olof kärsson, /äristrsss jnsson,
Lc-n^r d>IjaIg8L0!i, och llsns /stncierssoo frän BohuLän
samt kär karsson, ken§t kslirssnn och ?skc
Olotsson frän Hallands Län hos Hederwärda BondeStänder
ingiswlt och hwilket derifrån bliswir ti? detta
Utskott rcmilteradt; hwaruri yikas, att de i berörde orter
warande Kycko.'J»smclors tjenster mätte indragas: Och
skulle. Utskottet,, iikstämmighet med hwad nyligen blifwit
fsrestaqit i afseende pä Kyrko Inspcctorerne uti Skäne
och Blekinge tillstyrka alt berörde tjenster äfwen i Hal«
land och Bohus- Län kunde indragas, och sedermera
med deras sörwaltande lillgä och pä samma satt soln
Utskottets förut afgisne Betänkande innehäller. Or 8u^r3.
Lx kro'vco!lo
k. dlstLSi.
Begärdes pä Vordet.
Utdrag af Protokollet, hallit hos
Allmänna BeswärS och Oeconomi^
Utskottet ben 2Z Nowember
1809.
S. D Dä Utskottet, till minnande as ordning
och
1448 Den 2i December.
och skyndsamhet, med uptagandet as de nial, som tift
Utffottet äro eller kunna bli'wa as Iiikjens Högloft.
Sländer återremitterade, ansäg nödigt att erhålla uplysning
i hwad skick de ärender för dek närwatmids
finnas, hwilka af Utskottet lgjfwit hemstäldke, tittin
att underrättelse ankommit frän alla Respcctivs Skä»<
den huru Utjkottets Betänkande» i beha nial blifwit
ansedda; beftöt Utlkottet att till hwarje Respeclive
Ständ särskildt, jäinke detta Prokocolls Ukdcag aslämna
en förtekning pä be uttalanden, som af detsamma
ännu icke bliswit beswarade, med wördsam anhållan,
det Utskottet om de Beftnt, loin derom dlifwit
ragne, mätte warda undecrättacr. Or Lu^ra.
Lx krotocollo
?. I4errsl.
Utdrag af Protokollet' hällit hos
Riksens Högloft. Ständers
Banco-Uttskott ben 2 December
1809.
S. D. Walofl. Borgare-Standet har till Ban«
eo-Utjkottets Utlåtande förwist, Herr Radmanen och
RiksdagS-Fullmägtiqcn bllcrrclskrömr för afledne Borg»
mästaren keijers Sterbhus, för afledne Rädmannen
kstliLsrbsrgs Enka, för Radmannen 8kenbsrx, ^Im«keär
och liilftbsrA samt för Wägmästaren Oxslbsrz
j wälbemäldte Ständ ingifne ansökning om befrielse
ifrån dem ädömd ersättning, af bristen ä ett pä selag
-
Den si December.
1449
agtig wag»attest, till afwekne Bruks patron tallen--
Lr-2u«2 utgängit Banco>Län.
O mer förberörde Balauce nial ha^wa Herrar
Banco ^ustmäalige, jämte Banro-Fiscals Embete;,
deras uiläkandcn afgifwit.
Deras uplyscS:
Att sedan afwekne Bruks,Patron lkallc-ncrsukr
ar i8oi pä en os Arbäga Magistrat och Wågmästare,
a derstädes inlämnadt stä! utfärdad wag-amst,
i Banquen utbekommit län, till eik belopp af 1,41 A.
R:v Specie, hade wid den ä Banquens sida Verefrer
i Wägen skedde undersökning befunnits, att Bunkarnc
i ställe för Scäl, innehöllo smärre jernbitar och
odugeligt jernskräp; äfwenlom derwid blifwit ulredt
och medgifwit, att wäg^arrestcn utlärdadts, Utan akt
Wägmästaren eller Aiagistratens Ledamöter, genom
någon enda Bunkes öpnande, om ivarans beskaffenhet
chort sig förwistade. Genast deruppå, war till Bänts
uens säkerhet, intekning uti wcderbörandeS fasta cgclidoniar
sökt och bewiljad, äswen som all deras fasta
och lösa egendom, i samma ändanal, bkifwit med
quarstad belagd; hwilkcn sistnämnde befunnilS upgä
till ett sammanräknadt belopp af 2241 R:d 4 tz. 4 rst.
men sastighskerne deremot, öfwer deras wärde, förut
med incekningar graverade till Kongl. Maj.rs och
Kronans säkerhet ej allenast för innehållet af Kongl.
Kammar Rättens anmärkningar wid 1796 och 1797
arens räkenskaper för Arboga stad, utan ock för en
annan Kronorbklance, upgifwen till 2,886 R:d44§
4 rst.
Gr.
14)0
Den 2i December.
Genom pantens försäljning hade influtit R:d
451: 29 st. 8 nst. och såsom utdelning ur, l-la!Iencieuk^s
Concoms, 4ig R:d 22 fl. 5 rst. hw-ireflsr
Banquens äterstäcnde fordran, in beräknad den a målets
bcw^kning anwände kostnad, Utgjorde wid 1806
ars stur, i,7«i R:d Zg sir n r:stn Specie kill hwars
gäldande, i anseende till Kronans wida större, prfo«
riterade sordriilgar, ej »agon tillgång sig företer.
Under öfwerwägande af den sökte befrielsen,
har hos Bauco.-Uljlkoilct förekommit, ait enär den fel»
akrige wag-atteften, utan Stäl-Vunkarnes öpnande,
blef utfärdad, järane hade jVedt enligt allmän förut
manlig praxis, och under förtroende kill Brukets, ä
Hwarje, ival tillspikad Bunke, ssästagnc stämpel, som i
anseende till Werk.ts dera beroende bade in- och utrikes
credit, swarligen knuds mitzeänkas att wara bedrägelia:
A't i öfrigt wid ds häröfwer ffedde laga
undersökningar, nägon anledning till medwetcnhtt, eller
brvklstig afsigt, hos »vederbörande, sig icke förstedt
hwaraf likwäl, B^nquens rätt till ersättning hos
dem, som den felaktig? wäg-attesten, blott pä god
tro, utan behörig upmärksamhet, underffrifwit, icke
förminjlkadeS.
Dä emedlertid numera, enligt hwad sörberördt
är, nägon till Banquens crsättmng icke är att förwän»
ta, men en fortfarande ersättningsffyldighet deremot,
ffulle, utan nägon Vanqucns deraf förmodande förmän
betaga flere deruti inkereflrrade personer, alla till»
fällen till nödtorftig bergning, torde härwid ömands
skäl till lindring af lagens stränghet, kunna fä äga
rum, med afseende hwarä. Banco Ulffotket ansett sig
lill de Respeclive Ständenö gnnsibenägna omprösning
Den 2i December
och godtfinnande böra öfwerlämna, om icke den för
bnsir» ä i I Uenek-eu^ks länck, Arboga Magistral och
Wag mäst rre adomde »nswarigl ek. ma re fä blifwa
cslergiswen. Är och dug som förr ffnswit stäc.
Ester befallning,
kel, l-iolsinZjnr.
Begärdes pä bordet.
Uplästes ekk af Stars Ulsksttet inlämnadt, fa
lydande:
Wördsamt Memorial!
Ibland de Krono lägenheter, som hittills wa?
kik under Kongl. M>j:tS Egen disposition, äro de
fa kallade Hof-Stall > ängar, hwilka marit Hos-Staller
till utfordring killsiaqne; Men sedan desamma, i
anledning af Riksens Ständers underdåniga hemställan
nu torde as Kongl. Maj:t till Riksens Sränders fria
disposition i Nädec öfwerlämnas, enior det, att Nlk<
fenö Ständer widtaga nödige anstalter till besörjande
as nrfordringm wid Kongl. Vla):ts Hos» Stall, sa
har StatS^Utjkoktet trott sig böra taga cn närmare
kännedom om dehe ängars b-ff ffenhct och lörwaltning
för att derefter kunna till Riksens Högloft. Ständer
söreflä, huru med desie lägenheters hushållning hädan,
ester ma förhällas.
Efter den ifrån Kongs. Hos Stall.Contoiret
meddeldke upgifk, äro detze ängar, som nu äro borttar.
14 s2
Den 2i December.
arrenderade och hwarukaf till Kongl. Hss-Stallet lef,
wereras »Zzj parmar arrende hö ärligen, följande
nemligen:
Stockholms Län.
Mora Äng i Långhundra Härad och Lagga
Socken giswer i arrende g 6 parmar hs. Conkracret
derom uphör med igr6 ärö bergning.
Mällösa Äng i Wallentuna Socken giswer
i arrende parmar hö och arrende-contractet ders
om uphör med 1826 ärs sim.
I Upsala Län
Upsala Äng i Waxala Härad och DanncmarkS
Socken, gifwer i ärligt arrende s6 parmar hö, hwar,
o,n contractek Uphör med detta ärs bergning. Desi»
utom leswererar Arrendatorn af denna äng io parmar
HS ärligen till Landshöfdingen i Upsala, säsom
honom pä lön ansiagnc:
Rorsägns Ängen i Bro Härad och Näs
Socken giswer i arrende 14^ parmar hö. Conlrae--  tet derom uphör men 1826 ärs sink.
d Ryda Äng borttarrenderad tillika med Ryda
Kungsgård pä go är lill Midsasian 18Z;, enligt
Kongl. Kammar» Collegii conlrack af den 6 Innii
1804, och erlägges i arrende ir parmar hö för
ängen ärligen.
A
' ^ Den 21 December. 14
I Swarrsjö Län.
wändtholmo Äirg i Färentuna Härad oZ)
Hillersjö Socken, giswer 12 parmar hö ärligen, och
uphör contracket derom med iZrb ars sint.
Eldgarns Mg, giswer i ärligt arrende 10
parmar hö samt innehaswes af Ståthållare,Emberet
öfwer Drottningsholms och Swartsjö Slolt och Län,
enligt Kongl Brefwet den 5 Junti 1787.
I Södermanlands Län.
Ridö Äng i Selebo Härad och Öfwer En»
hörnaSocken, giswer i ärligt arrende n parmar hö.
Innehaswaren utaf <§n as Rikets Herrar, GeneralGouveneuren
m. m. Herr Grefwe kumle till sölje as
Kongl. Brefwet den 20 Junit 1804.
Ängsholms Äng i Wester Rckarnes Härad
och Thorshälla Socken gifwer i arrende 20^ parmac
hö ärligen, hwarom cvnlractct uphör med 1816
ärs stut.
Hamnffärs Äng i Selebo Härad och Öfwer
Enhörna Socken giswer i arrende 8 parmar hö.
Csntraclel derom uphör med 1816 ars stut.
-Hernö Äng i Selebo Härad och Omer En«
hörna Socken gifwer i ärligt arrende parmar
hö, och uphörer arrendet med 1826 ärs stut.
Djurstaholms Äng i Selebo Härad och Öfwer
Enhöma Socken giswer i ärligt arrende 9 parmar
hö. Contracret härom uphör med 1810 ärö stuk.
wijk
1454
Den 2i December.
AVijks Aug i Sekebo Härad och Aspö Sokn
gifmer i arrende ärligen parmar hö. Hwarom
cormactet uphör med rg^tz mö sink.
Gärsmgeholms och Glubbäng^ 2l gav
tillsammans under en hägn c t Ekers Härad och SlräquäL
Socken, gifwa i arrende ärligen o vannar hö,
och uphör cvnlrecut härom med ^24 ärs bergning.
Alla dejja ängar äro behörigen affattade och
Charlome ifrän Kongl. Hof-Stall Conloirel kill StakS»
Uiffottet aslämnade. D hutom finnas följande under
Kongl Kammar Collegi, inseende warande Krono»
Ängs lagenheter.
Södermanlands Län Hekch kärret eller Bjärkemäsen
som gifwit 2 Nd , ärligt arrende men
hrvarä contraclel uphör är 1810.
Skaraborgs-Län.
Skara Djurr ärd om Tunneland taxerad
till 28S parniar ho, har medelst Kongl. Bref»
»vet den r6 Nowember j Oväder blifwit uplä»
ten till dä morange O-wersten sedermera General Löjtnanten
bock att Under dest tjenstetid sä begagna emot
en arrende afgift as 16 R:d Z2 tz. ärligen; Men ge»
nom Her General Löjinantens nu mera timade dödeliga
frän fälle, har delta arrende uphört.
Westmanlands Län. LöptiiyS Djurgård. Borrt»
arrenderas af Kongl, Kmnmai Colleqiuin, genom of«
fentekig auction, jjräii Midsasi.in iZQ2 till samma
lid l8Z2> rller zo är, för en ärlig arrende afgift af
Tre
Den 2i December. 1455
Trehundrade Fjorton Riksdaler Specie samt Sextioiwa
sommarlast hö.
Sedan Stats Ulffottct af, ej mindre Kontin»
flens Bcfallningshaf,vandes j Up ala Län den 22 Zu»
»ii 1799 till Stats Beredningen afgisne Betänkande,
rörande Upsala LunAnänZ än äswen af de ifrån
Kongl. Hos-Srall Cmroirer »nfordrade eä) »m mera
erhällne arrende-contracter om oswanskrifnr ängs kägeiiherer
inhämtat det arrende innehafwarne, utan
»agon särskild betalning ulölwer den stipulerade arrende
Summan, äga rättighet att tili höbergningen begagna
wista slotter- rässe- och öks dagswerkeu, hwilka,
efter hwad isrän Kongl. Kammar-Collegii ProvinciD
Contoir särjkildt bliswit uplyst, imiesattas bland sadane
»jenftbarheter, som ej äro med hemmanen genom skattläggning
förenade, hmadan ock Allmogen för silke.
Dagswwken af Kronan njuter särsk,ld, ehuru obetydlig
betalning; Alwen som att de tvid ängarne warande
foverlador pä Kronans b.kostnad särskildt underhallas,
sä har Utskottet ansett sig, för hushållningen med förenämnde
ängs lägenheter wid nu warande arrende-con»
traclers uphörande, böra söresiä följande allmänna
grunder.
i:o Att Kongl. Kammar Collegium hädanefter
sar om händer alla hittills »ti Kongl. Hof.-Stall-Contoirec
förwarade Chartor äswer Krono ängarne jämte
beskrisningar och öfrige ängarne angående contractee
vch handlingar, samt tager lika befattning med wär«
den öfwer dcste ängar, som Kongl Kammar-Collegium
hittills haft öfwer Kungs, och Kungs- Ladugardar
samt Krono.-Domainer i allmänhet.
L.»
1456 Den 21 December.
2:0 Air Kongs. Kammar,Collegium läker förde»
ka Krono-ängarne i mista lotter af 6, 8 n 10 Tunnekand
hwardera, och uvläicr desto ängslotter behörigen
numererade, genom oven annion pä zo ärs tid lill dem
som erbjuda det högsta nti lispund hö, hwaruppä arrendet
bör ställas med skyldighet för Arrendaiorerne,
art sjelswe uran biträde af här ostvan omförmäldte
hjelpedags-werken, besörja bärgningen, och att tili Kronan
erlägga betalning för hoel efter Länets ärliga
markegäng. Hwarwid Ickwäl i afseende pä Upsala
Kungsäng det undantag bör äga rum, att dä Lands»
höfdingen i Upsala, hwilken till utsordring för sins
hästar har sig anstagne 70 last hö, som uti sednare
för Länet utfärdade Stater äro uptagne till io par»
mar, skäligen icke kan förbindas alt ätnöjas med betalning
för detta hö ester ärlig markegäng, arrendet titt ett
mot nytznämude löne-ansiag af ro parmar hö siva»
rande belopp bör in natura utgöras för wiste dertill
undantagne lotter.
Och som hwad dcstntonr särskildt beträffar Up»
sala Kungsäng, derwid förekommer att ej allenast Upsala
Stad med nägra tusende tunneland åkerjord, u»
tan ock de nära intill Ängen belägne Gamla Upsala,
Waxala och Dannemark» Socknar med deras stora
msäden äga myckcr ringa höbord; i afseende hwaruppä
omöjeligen kan fela, art ju Inncwänarne gerna
skola inropa ängssorrer och dem pä det högsta betala
och hwarigenom ortens äkerbruk skulle winna en större
afkastning, och sälcdes en dubbel winst af förenämnde
anstalt wara att förmoda; Sä bör i Utskottets tanka
tvid fördelningen af Upsala Konqsäng den minsta af
sswan förestagne gradationer iakttagas.
2
Den 21 December. 1457
I assttnde äter pä de öfrige Krono-ängarne,
vm hwilke Ukstoktet saknat speciel local kännedom, snser
Ulstottet omförmälde afsigt närmast stola wmnas,
om till Kongl. Kammar-Collegium öfwerlännäs, att,
esler infordrad! utlakande frän wederbörande Lan.s,
höfdingar, angående desie Krono Ängars fördelning
ester nägondera af de föresiagne gradationerne, eller,
derest sädant icke stulle kunru! iverkställas med äsystad
beqwämlighet och fördel för arrendatorn ä ena, och
winst för Kongl. Maj:t och Kronan a andra sidan,
med afseende pä local och andre sig företeende omständigheter
förordna.
z:o Att dä den kostnad Kongl. Maj:t och Kronan,
i kraft as de om Kongsängarne hittills uprättade
arrenden, mäst widkännas pä höladors underhäll och
reparation, marit sä dryg och betydclig, att den i afseende
pä Upsala Kongsäng ensam, efter M för 10
är tagit medinm, upgatt till Sextio R-d. ärligen; och
en äswen hädanefter fortfarande lika förbindelse a Kronans
sida således stulle, utan motswarande nytta,
komma att medtaga en betydelig del af den inkomst
som af desie arrenden skäligen bör kunna päräknas kör
Statsverket, bland wilkoren för hädanefter uprättande
arrenden af förenämnde ängar utkryckeligen föröchälleS
att Kongl. Majtt och Kronan icke widkännes
någon kostnad hwarken pä de mia ängarne befintelige
soderladors iständsätlaude och und<rhail<.:ide, eller pä
sadane ladors upbyggande ä nyo.
4:0 Akt det bör tillhöra de blifwaude arrendatorerne,
att, i mohn af innehaswande siere ester färre
lotter, answara för ängarnes tWörliaa stängjek. och
den samma pä egen kostnad, utan Kronans betungande,
Fjerde Bander yz. k- ->
1458 Den 21 December.
besörja och sä widmagthälla, art ängarne mäga warda
fredade frän alt ohägn; akt del i öfrigt ma sä ankomma
pä hwarje Arrendator, att derest han anser
för sig förmånligare akt inhägna sina pä arrende mnrhafwande
skiften, ett eller flere, sadant pä egen bekostnad
»verkställa, dock utan förbindelse för innehaf,
warne af de lotter, som tlllgräiitsa, akt uti en flik för
den förres enskilda nytta uprättade stängsel deltaga;
och widare, att, dä erfarenheten bestyrkt den stora stada
ängswallen lager genom betande och trampning under
de tider as äret, dä marken är sank, Arendal»»
rerne ej mä wara tillätit, alt genom egne eller andras
kreatur läka beta ängarne om wären, eller längre inpä
hösten, än till flutet af September mänad. —
Och som all hölefwercring till Kongl. Hof> Stallet
frän och med den tid de blifwande nya arrenden
taga deras början, kommer att uvhöra, sä har Urfkot»
tet ansett tillika böra hos sig i öswerwägande komma
huru och pä hwad sätt det för Kongl. Hof - Ställets
behof anflagne qwamum hö lämpeligast skulle kunna
anskaffas, och hwarwid Utffottet funnit sig böra såsom
den tjenligaste och minst kostsamma urwäg dertill
föreflä, att beloppet af detta hö, och innan de nu »varande
arrenden samteligen hinna tilländalöpa, sä mycket'
deraf, son» utgör skillnaden deremellan och hwad in
naiurr» till Kongl. Hos Stallet lefwercraL genom Kongl.
Kammar Collegii försorg, ä ärlig för Hof» Ställets
räkning anställande Entreprenad? auction nphandlas
med förbindelse för Enkrcpreneuren att kostnadsfritt
lefwerera höet här i Stockholm; börandes sedermera
den eller de, hwilka genom minsta budet ätagit sig
denna leswerering och wist sig hafwa den samina behörigen
fullgjort, frän StcuEonkoirer, dir arrende
-
Den 2 i December. 1459
medlen för samtclige Krono-ängame böra inga, fä
upbära den betingade enlreprenade-summan.
Slukeljgen har Utskottet ansett sig äfwen böra
fästa sin upmärksamhct wid de siolter, räfse» och ökedagswerken,
som arrendatorerne af Krono.ängar, efter
hittills uprälkade arrcnde-contracrer haft rättighet att
till höbergning 11 begagna, och lhwilke för Upsal»
Kungsäng ensam urgä af ej mindre än 14 kyrko,sock,
nar och omkring Z50 hela mantal samt, efter ett för
ro är beräknadt medium, utgjort 400 stelter, ZZZ
räfse, och rgoo öke dagswerken, dem Kronan, man
ersättning af arrende innehaswaren, mäst betala med L
sk. 8 r. slotter och 1 sk. 6 r:st räfse dagswerket,
samt för hökörslen 4^ r. lastet till ladorne och r sk
lastet till Flöttsund.
Och som Utskottet inhämtat den uplysning alt
deste sä kallade hjelpedagswcrken icke inga i hemanenS
skattläggning, man utgöra ett belwär som Allmoge»
pä de fläste orter icke widkännes, samt i äldre rider
tillkommit genom beting med Allmogen, som ätagit sig
dem, emot en öswerenskommen betalning, swarande e»
mot den tidens arbets- och waruwärde, men nu mera
genom dest förändring sä ringa, att den pä intet sätt
kan anses ersätta flelfwa arbetet, än mindre den stora
tidspillan, som tillskyndas den oftast pä flere mils afstånd
frän den krono-äng, hwaruppä dagswerken skola
utgöras, boende Allmogen, för hwars hemmansbruk de
säledeö mäste wara högst hinderlige; Nlrsä och dä wid
tillämpningen af Le grunder Utskottet för huShällningen
med Krono ängarne här ofwan föreslagit, och
hwarigenom ängarnes fördelande i mindre lotter blifvit
tillstyrkt, förenämnde hjelpe» dagswerken htvarke»
,46a Den 2i December.
lämpeligen kunna anwändas, eller tvid hädanefter uprättande
arrenden komina, att i likhet med hwad hittill»
skett, begagnas af arrendatorcrne, jom stelfwe och
pa egen bekostnad böra besörja höbergningen och Kongl.
Maj:t och Kronan säledcs under det hushållningen
med Krono ängarne sorlfar pä det sätt ben sörestagen
blifwit, icke mera är i behof af deHe hjelpe dagswerken,
anser Utskottet i likstämmighet med hwad Kongl.
Brefwet till Kammar»Colleglum af dcn ig Junti
1749 stadgar om sadane hjelpe dagswerken, dem Kronan
icke mera behöfwer, och för hwilka Mm ogen ieke
njuter särskild lindring uti Kronobeswäcet, Allmogen
böra, sa fort be nya arrenden hinna widlagas, njuta
befrielse fran omsörmäldc dagswerken, likwäl under
bet förbehåll, alt derest en förändrad hushållning med
Krono ängarne framdeles jkulle pröswas nödig, och
densamma föranleda till behoswel för Kronan af dche
dagöwerkenS anwändande, Allmogen dä mä, i likhet
med hwad som stadgas i Kongl. Brefwet den zr
Octooer 1766, wara skyldige kill deras utgörande emot
sadan betalning efter hwarje Läns Markegång!,
som för Krono dagswerken ätnjuies.
Till Riksens Högloff. Ständers egit ompröf»
wande hemställe» detta alt wördsammeligcn. Stockholm
den 21 Nowember 1809.
flPä Högloff. Ridderskapel och Adelns vedamöters
... . ^wägnar,
Ooes kleming.
Den sr December. -461
Pä Högwördige Preste - Ständer- Ledamöters
wägnar,
1K. ^Veiämsn.
Pä Högtärade Vorgare-Ständets Ledamöters
wägnar,
Larl k°r. L.sn6bsr§.
Pä Hederwärda Bonde-StändetS Ledamöters
wägnar,
Ericsson.
bl krääeliu».
Begärdes pä bordet.
Uplästes ett af Stars-Utstkottet inKmnadt sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Ifrån Högloft. Ridderskapet och Adeln har till
Stats Ulffotters utlåtande bljtwit remitteradt ett af
Herr Friherre dit ingifwtl Memorial an»
gående tillökning i Pensionerne a rapellerade Ministere
Slaten — sä lydande:
Ehuru motbjudande det är sör en oskrymtad
grannlagenhet, att tala för saker, som »äwwäl omfat»
ta talarens egna interesse», sä tror ja- ljkwäl att benn»
kän<
1462 Den 2i December.
tänsta ej dör äkerhälla frän upsyllandet as dm answar
riga pligt, som äligget hwarje redlig nian, den att
beifra alt hwad rätt och godt är, och jag stall sa myc»
ket mindre undandraga mig derifrån, som, om jag är
owist, akt oaktadt ali min wäimening gagna den goda
sak, hrvars förswar jag ämnar göra, sä är jag der,
emot nästan öfwmygao, pä grund as 20 ärs tung erfarenhet,
att ätminftoile sär mig sjelf ingen personlig
förmon derigenom beredes. Jag torde således fä smic»
ra mig med det hopp, an detta mitt Memorial benäget
uptagcs sässm en gärd af mitt nit för upfyllandet
af medborgerlighetens pligter i allmänhet och af min
billiga killgiswenhet för en Corps as Rikets Embetsman
som förenar en sörwänande kontrast af lysande
yta för dagen, hwilken osta blifwit mistunnad, med
en »verklighet af omanlig uselhet för hela äkerstäende
lifstiden, hwilken aldrig blifwit behjertad; En Corp.S
hwars medlem jag warit och den jag ännu tillhör,
icke mera genom den »verksamhet, hwarmed jag fordom
uti lika sä wigtiga som brydsamma comuncturek sökt
gagna, och jag wägar säga, gagnat Fäderneslandet
utan säsom deltagande uti den wiherligen graduerade,
dock äfwen hufwud förtjenst och behof lika miMnnande
»vedergällning, Slaten tillagt ät dest medlemmar.
Om Sweriges Embeksmän i allmänhet hälst de
Med penninge lön kunna anses illa lottade, om de säledeS
alla förtjena Riksens Ständer behjertande till möjeligaste
uprättelse, sä är det i synnerhet pä den sä
kallade Minister Staten, som jag wägar fästa Deras
upmärki inhel, och för densamma anropa Deras rättwisa
Den delen deraf, som rörer de i aclivilöt stadde
medlemmar af denna Stat, stall jag sa mycket
mindre widröra, son» bestämmandet deraf, underkastad!
-
Den 2l December. 1463
stadt tidens och omständigheternas ombytelighek, pä ett
Uteslutande sätt synes tillhöra Konungen, hwilken
enligt Z2 §. af Regerings.Formen äger att tillsätta
Ministrar och alla öfrige lill urrikes beskickningarns
hörande Tjenstemän. — Blott denna allmänna anmärk»
ving torde lillätas mig, alt likasom RikclS nytta af
inhemska Embetsmanna-Staren, ej beror as EmbelSmännens
större talrikhet eller högre titlar utan af duglige,
och efter behof, med behöflig lön försedde subjeeter,
sä gagnas icke heller Riket hwarken af beskickningar
pä flere än sädane stallen der de äro oumgängeliga
eller af högt caracteriserade och med sä kallad representation
försedde, men ej i män derefter lönade Ministrar.
Är personen wäl wald och derefter behandlad
answarar han för gagnet. En oskicklig Aaibafladeurs
miflrag falla blott mera i ögat, än en annan utskickade,
" med mindre caracter och kosta mera.
Akt afhjelpa sädant medelst dubblering af personer,
torde wara att nägot för mycket behandla hela
saken som ett Thearerspel; Äskar någon utländsk magt
den wi behäfwa menagera, att fä Ambafladeur, dä,
men ock endast dä, lärer man nödgas soga flg derefter,
fa länge som påståendet ä ena, och wäck beroende deraf
ä andra sidan fortfar, men eljest torde Ambatzadeurs-caracreren
kunna bannlysas mur wärk Stars Förslag,
undantagandes för sädana owanliga tillfällen as
Giftermåls avdrag och förlösningar med mera ä Konungens
och det Kongl. Husers wägnar, dä för en
körnare rid, Ambatzadeurens sändande hittills warit
brukligr. Jag har hörr yrkas det förslag, att härefter
tvid de fleste Hof, hwilkas antal efter en allmän fred
synes blifwa ansenligen ökadt endast skulle hallas sä
kallgdr LksrZLs äes HFaires, och berwrd har jag
blött
1464 Den 2i December'.
blon upliMingsrvis detta an anföra, att såsom en
6l>r,rxs 6'gflajre-> är ansedd att företräda en srän'-  warande Mmijttrs ställe, lärer mai, icke kanna börja
med att till de iwa Höfwen skicka LliMZes äes gsf-irex,
Man om deste framdeles skola bkifwa permanenta,
lärer man dock.wid den diplomatiska relarioncns
första öpnande, nödaaS sända en Minister, af
den rang Höfwen emellan blifwit öfwercnskommen,
hwarcster sedermera, kanske efter en likaledes inträffande
wänlig öfwercnskommelse som fastställer reciprociteken,
(^liar^Ls 6c» ^ftsirss kunde förestå Beskickningen.
Ian wander mig list mitt egenteliga föremal ra«
pellerade Minister.Sraken; och denna företer wisterligen
ifrän dest öswersta till dest nedersta delar den ömkeligaste
tafla, som kai, stallas under Riksens Ständers
ögon. Sjelfwa dek nyaste Reglemente, som stadgar härom
är as ar 1766 en tidpunck, nog nära wär egen
för att wäcka wär förundran öfwer det dä ännu sä
illa beräknade behofwck; Men bivan frän den till denna
dag framskridna mellantiden, warit Åtminstone
läng nog, för akt nu stura den vrältwisa och den skada,
jag wiil ej säga, det moraliska och physiska elände
, som derigenom i vetta Rike upkommit. Intet torde
till äswenkyrs starkare tala för nödwändigheten af en reform
kill sörbättnng uti venna del, än att sjelfwa Konung
IV /Xoork» den samma bäde insett och
ömmat, samr i anledning deras aubcsalt dä warande
Vkestdenterne uti Kongl. Cancelliet och Skats-Contoirer
atl upgöra en ny Stat, som dock ej haft kiägon
påföljd, sä lilct som någon af samma Konungs andra
nyttiga Författningar, da det warit lika som ett egit
ove, som utmärkt denne Konungs styrelse, att det äro
eris
Den 21 December. 1465
endast H.U12 owisa och opatriotisk» bestuc, som galt i
rverkställighet och ästadkommit hela deras förderfliga
werka n.
Emedlertid sär jag nu draga mine upgister utur
den i enlighet med. samma 1766 ars Reglcmem
te för detta är 1809 af Kongl. Srats.-Conkoirct upgjorda
och af betz styresman mig benägrr meddelade
Stat för rapclierade Ministrar med mera.
Där finnes upförd en Ambatzadeur med z,ooo
R:ds. Pcnston. I jämförelse med del öfriga är detta
wifierligen en betydelig Summa; Meli dä den ar
personel och lämpad efter särskildt förekommande considcralioncr
af bäve förtjenst och behof, lärer derwid
sä mycket mindre behöswaS nägon anmärkning, som
man för framtiden hoppas alt ingen Ambatzadeur mera
skall finnas pä Rikets Stat. Sedan komma Mini»
strar af andra rangen, alla med en Pension stor azo
R:dr, blott en enda^man finnes i denna cathegorie,
för hwilken den skäligt ampla eruption finnes gjord,
rikt honom sedan är 1807 blstwit tillagd r6o7>
R:dre ärlig P nsion, med Ven föreskrift, akt handertvid
sk ll bibrhällas till d-efi han antingen fär en ny
Beskickning eller något ordemeligk Embete med en lön
som ej får wara ringare än pension, stsr detta undantag
grundadt pä den undankagnes förtjenst, sä böra
alla wi öfrige som befinnas pä samma Skak, antingen
häpna för hans öswerlägsenhek, och rodna för wäc
oduglighet, eller ock bör hos honom förursättas en öswerwägande
brist i yttre tillgångar, den jag åtminstone
, jämförde med mine egne ej kan »vidkännas.
Skall äter detta sättas pä räkningen as Kongl, nåd,
sä torde dock sjelfwa nade-summan böra flyttas pä en
an
-
1466 Den si December.
annan Star. Såsom Minister as tredje rangen; star
jag ensam pä listan, och ,ag bekänner art det hjeneli.
gen gläder mia att wara ensam, ry jag kanner, Gud
ffe los! enior ingen min like en sa hatsull owista, att
jag skulle önska honom all der haswa ett rum brede -  wid mig med 200'Ndrs. Pension. I förbigående
torde jag allen..st sa nämna, det jag as Konung Lurkås
z:dje redal! är 178g blifwik utnämnd till Minister
af andra rangen, och således kanjlke pä Skaken
ej borde siä npförd lör z:dje rangen. Denna anmärkning
är dock wida skiljd isrän alt flags klander. Jag
stnner för wäi, att alr hwad mig angär, hör till en altför
aflägsen tio, akt as den nya och unga generation,
som upkommit wara kändt eller wärderadr. Ldargös
eles gstalrss hwilka äro kgenteligen sädane Commistons,
Secreterare, som under Ministrarnes sränwaro
njuta en del as dcsieS tractamenten, äro upförde för
samma Pension som Commissions Secreterare ncmligen
för 66 R:d Z2 H.
Efter desie aurhentique upgister, torde jag fä
öfwerlamna till Högloft. Ridderffapek och Adelns egit
uplysta omdöme om de finna, att desie för alla rapellcrade
Ministrar stadgade wilksr, utan alt afseende
pä personers särskilda förstenstcr eller behof, sivar»
emot desie Tjenstemäns rätt? emot Nationens förbindelse
till ränwisa och tacksamhet? Har någon till Minister-Staren
hörande person brustit i fine plrgker, more
det längc isrän mig alt äska för honom förskoning
Är han rent af oduglig, sä rätte man ju för des; häldre
misitagrt med desi tillsättande genom kapells utfärdande!
Har han uti nägot enkelt fall warit sörsummelig,
sä tilltalas han med erforderligt alfwar! Skulle
han M och med kunnat blifwa brottslig, ja warde han
dömd
Deu 21 December. 1467
dömd och straffad med ali laglig stränghet: men uti
a!k annat sall kan det wara billigt ä ena, kan dct
wara drägligt ä andra sidan att gijwa och emottaga
för ganska mänga ars brydsam oftawigtig, alrid kostsam
tjenstgöring, kaiiske wid aftonen as ett mödosamt
lif, säkert ester tillryggaläggandct af den bästa åldern,
och dä man således hwarken mera har kraft eller hog
att börja en ny rjenstebana, alt dä emottaga, säger
jag en förhöjning af högst 250, — 220 till och med blott
af 66 R:d Z2 si. Och sä beskaffade wilker har Staten
icke dragit i betänkande alt ytterligare förknappa
medelst uromordcnteliga bewillningars, kriqs-gärdens
med mera paläggande, utom hwad i StatZ-Contoiret
manligen afdragcs i centonal, och dylika- ordinarie afgifter.
Skulle häremot anmärkas, att sädane utomordenteliga
afdrag ej kunna utgöra någon bctydelig Summa,
sä rättwisas sädant wisierligen genom fondens 0-  betydlighet hwarifräu asdraget sker; Men huruwida
till och med den relativa proportionen harwid blifwit
iakttagen, torde jag fä uplysa med mitt egit exempel, dä
jag, som äger 200 R:dö Pension och jugen egen förmögenhet
blifwit älagd, medelst de sednast urkomne, men
till deras kraft s dermera suspenderade Debet sedlar
ä detta ars krigsgärd, till erläggande af R:d. 109
Banco.
Skulle rtk sädant behandlingssätt ännu längre
Uti mitt Fädernesland fortfara och således gillas, sär
jag åtminstone försäkra akt sädant ej har sir: like uti
nägot annat civiliseradt land. För an ej gftwa ät
bewisct häraf för mycken widd sikall jag endast nämna
att uti Dannemark, ett Land som ingalunda är rikare
än Swerige, och del wi sä gerna anse ost wida un«
derlägset, skulle rättwisan och ädelmodet endast deri
-
1468 Den 2i December.
frän wira undankagne? Uti Dannemark fär en Mi*
»ister som förestått endast en Bestickning och dek ej
särdeles läirge ett Ambt som smarar emot wara Lands*
höi ingedömcn: har han bestrid! flere Bestickningar
uci «n längre räcka af är blir, han Stifts Ambts»
man som swarar emot General Gouverneuren hos
ost och dä sädane Enibeten ej genast äro ledige, fade
rapellerade Miiistrarne sä kallade wäntepenningar af
r2 eller ls22 anda till 2002 N:d arligei» Der är
dä beläning och upnuntran, medelst säkerhet emot nöd
och brist pä ålderdomen. Är det sä hos Ost? kan
en man af en wist uppfostran, jag will ej säga wan
wid ett witzt lefnadssätt och kommen till en älder,
ber man wcrkeligen har smärt att ändra smak och
wanor, kan anses wara lisnärd med 66, — 220 högst
252 R:dr om äret? Förafstedar Konungen pä sädane
wilkor någon af den ringare Betjening wiv sin Per»
son? Hwilken privat man, nog förmögen att hälla
Kammartjenare, stulle tro sig affunnen emot en sädan,,
ester en längre och trogen tjenstetid med en ringare
förhöjning för dest återstående dagar?
Om häremot inwändeS. Ni fär stylla er sjelf!
hwarföre ingick ni sriwilligt uti en bana hwars ömke*
liga Utgång eder ej war obekant? Hwarföre? Denna
fräna kunde snart sträckas till alla Rikets EmbckS- och
Denst.män och manne Riket more bclätit om alla
Dest innewänare förutsatt möjligheten, endast systelsat»
te sig med den enskilda idoghetens utwecklande inom
dc sä kallade Näringarne? Wära anlag, wära höjel»
ser, wära särdigh-trr äro olika: Alls ffola begagnas till
Fäderneslandets nytta och olyckligt det land dcr Ri*
fets gagn Uti de sä kallade Embeten ej utgör ett hus»
wud föremål för det npwäxande Slägtet- ärelystnad
Den 2i December. 1469
och täflan uri alla bertill erforderlig egenskaper! Hwad
den diplomatiska tjenste!, i synnerhet berräff.r, sä ont
bet medgifwes, ait den åtminstone i afseende pä Pension
är den aldrasämst lottade, sa har just deraf följt
att hwar och en som deruti inträdt, af ett som mig
tyckes berömwärdt förtroende bade till Styrelsens rätt,
rvisa och till sig sjelf ansett för omöjlrgt, att icke an«
tingen en sadan författning tiri dek bela skulle ändras
och förbättras, eller åtminstone han sjelf skulle blifwa derifrån
undantagen. Deremot tillstår jag^uprigtigt, att
om samma författning ännu bibehallcS, nödgas jag
israil denna dag anse den lader, som upföber sin son
till Vena yrke, eller den Pngling som vtwungit wäljer
det, den förre för en pligt förgäten och den sednare
för en flags sjelfspilling. Styrelsen har emedlertid
ben ntwäg akt till Ministrar utnämna de rike
bland Nationen som ei behöswa göra afseende pä pen»
runge wilkoret,. Om mänge af Veste werkeligen skulle
ufsta frän det afseende? Om alla skulle äga de eljest
ersorderlige egenskaper? torde ätminstone wara problematiskt.
Men jag antager att Mjnistrarnc äro tillsatte.
Behöswa dest, inga CommisionS Secreterare? Intet
lära de rike wtija wara det. Här fä de fattiga
anlitas. — Deras »vilkor böra da åtminstone förbättras,
och jag skall redan skotta mia lycklig om jag
ock endast bertill skulle någor kunna bidraga.
Ett inkast mot nödwänd>aheken ak Minister
Pensions Starens förbättrande, torde af någon mindre
underrättad hämms af ben i dest föreställning radande
Uprigkigheten uri sielfwa Ministerns aflömngs, Stat
6, 7 till 8200 R:drs ärlig loa tyckes wara ett rent
tfwerflöd i deras ögon, som »nätä alt med sitt närmaste
mätt, till sch med bens som följer scola» af Ri
-
1472 Den 2i December.
kers allmänna lönings Stat ända till wäta dagar, Ae
1766 dä som sagbt är, Minister R-glememct sednast
bles ofwersedr, moro Rikus Högste Embetsman, ds
sa kallade Herrar Riksens Råd, hwilka uran att någor
förspilla för der utmärkta, jag körs nästan säga,
det ojämförliga anseende de njöro sä Utom som inom
Riket, likwäl ej hade större lön än as 2200 N:d och
i pension 666 N:d 52 sk, Dura oagtadr stadgads
Reglementet, dä redan för Rikets Mimstrar wid främmande
Hos de lönings wilkor, som oswansöre blifwie
upgifne, de lära således funnits uödiga, relarift lill
de Länders dä warands dyrhet dil deste män skulle
afgä. Manne denna dyrhet ej sedan tilltagit? Och
om wi allenast wilja stuka efter egit exempel,
enär Riksens Ständer nyligen sett sig söranlätne atk
för de i wär nya R-gerings.Form tillsatte nya Embeten,
Utsätta wida högre löner än dem de fordna
Riksens Räd ätnjöro, hwilke, om ock mi alt annat
åtminstone icke i rang och rvärdighet estergäfwo Leva»
mörerne af nuwarande Smrs,Räder; sä torde till och
med denna erfarenhet pä nära häll kunna tjena kill
rättesnöre wid bedömmander as rjllräckligheten utaf de
rractamenten som enligt 1766 ärs star ännu i denna
dag tillfalla wära Ministrar.
Skall jag ännu behöswa nämna hurusom dee
gifwes intet enda exempel pä en Swensk Minister,
som blifwit rik eller förmögen eller endast behälle» genom
sielfwa löningswilkoren? Beskickningen i Constantinopel
är den enda hwarest ware Ministrar stundom
samlat förmögenhet. Den har dock ingalunda
upkommit af besparingar utan as wista förmäisc
Turkiska Regeringen länge tillagt utländske Sändebu-en,
men som nu sednast blifwit betydligt minskade
om
Den 21 December. 1471
om ej aldeles indragne. Har der eljest funnits Swenste
Diinjstrar med sörmög.nhel, sä har den blijwit
ärfd eiler genom gifte sörwärswad. Jag skulle sär.
Högloft. Ridderstapet och Adelns ömtålighet om jag
deremot wille npräkna exempel pä SwccigcS Mini»
sirar, som leswat och dödt i gäld — ofta nödbundne.
En granskare torde wilja satta sadaur pä en oklok
hushållnings räkning. Jag mcdgiswer akt detta sall
kunnat inträffa; men mom der alt jag af full öfwerkygelse
wägar pästä, alt det är rent as omöjligt att
genom besparingar pä Minister Traktamente sanfta rikedomar
eller förmögenhet, sä wägar jag äfwen killäg»
ga, att om det i allmänhet ej kan wara assigtxn med
de af Slaten ät Dest Embetömän tillagde löner att
de derpå stola rikta sig, sä skulle blotta upfätet eller
böjelsen till denna winning, wara minst förenlige med
den anständighet och den wärdighel som ett Rikets
Sändebud hos en främmande Magt cM'ig kan åsidosätta.
Finner hwilken Embetsman som hälst uti de
med Embctet förenade wilkor tilräckeligt, ej öfwerflö»
Vigt underhäll för sig sjelf och dä han är hwad jag
tror att alla Medborgare borde wara, jag menar gift
och har barn — att gifwa ät dessa en passande upfosiran,
dä har Slaten upfyllt alt hwad af den böc
fordras, och alt hwad Embetsmannen derutöfwer
tväntar eller söker är obilligt, jag körs säga nesligt.
I en Stat der alt wore bragk till ben ordning, som
jag anser för den bästa, skulle lönen blott behöfwa
wara tilräckelig för innehaswarens egit behof, hans
hustru dock inberäknad till och med barnen, dock endast
under dessas aldraförsta är, dä barnen ännu icke
kunna och ej borde wara undan moderns wärd. De,
ras egenteliga upfostran borde wara national och säle,
des af Nationen hestridgs. Men denna tanke, sa
Den 2i December.
owilkorlig jag anser desi werkstallighet om nägonfln en
ägta pakriotiöme, med alla de stora fördelar den bade
förutsätter och sjelf danar hos Os;. skall blifwa radan*
de, denna lanke fordrar en sä stor reform af wära
bruk, fördomar till och med lagar, att jag nästa»
häpnar atk hafwa nttryckl dem, Men sedan den mig
en gäng undfallit, mä den äfwen förblifw.i tcknad pä
deria papper, såsom ett as minn pm för ett
kärr Fosterland, som kanske en dag deruti skal! erkänna
nun wälmening, helst sedan den blifwil sall i
werkstallighet.
Slutligen bör jag kanske wörsamk framlägga
pägor förslag cili den as mig yrkade förbättringen af
Pensions-Staten för rapellerade Diplomater. Det äc
egenreljgen endast en flagg allmän princip wid denna
förbättring som jag skall maga förestå. Mig rycker
nemligen arr o,u alt ester sjelfwa lönens större eller
mindre belopp, pensionen bleswe decerminerad, utaf
ds högsta Lönerna till §:del af oe mindre till Odelås,
de ringaste kill Aken, skulle alla blifwa någorlunda
belärne ätmistone säkert mycket förbättrade, enär nemligen,
säsom jag med fullt förtroende förutsätter, de bliswa
srikagne fran alla uromsrdenleliga beskattningar.
Hwarisrän detta tillskott Uti Statens utgifter skall tagas
är en fräga som rilkommec Högloft. Slars Utskottet
att utreda, hwarföre jag ock i ödmjukhet anhäl»
ler alt detta Memorial matte hliswa dit reuiitteradt,
sedan nemligen samteljge Gränden deraf sätt del.
Jag torde nu allenast fä tillägga atk, anse Riksens Slän»
der sjelfwe min motion för wäl grundad och billig, dä
lärer Deras Stors-Utskott ej böra tweka att derefter
lämpa hjelsma Staren: Och pä det Högloft. Ulffotlet
ej mätte misströsta om möjeligheren att sädank i merker
Den 2i December.
sätta, räcktes det allenast ihågkomma, att om härefter
inga AmbaHadeurer beftäs upkommer deraf en besparing
som rike ii gen ersätter hwad de förbättrade Penstonerne
kunna medtaga, hälst icke gerna mänga rapellersde pä
en gang äga rum, flere af de rappellecade sändebuden
flyttas till lediga Embeten pä Inrikes Sk ku, och andrs
säsom rike eller förmöqne fnwilligt och ädelmodigt
lära försaka en för dem sä obttybelig »örman som dä
pä en behöfwande kan öfwerflyllas. S 'cks olm dur
Sept. 1809.
0. O^Ibeä^bill.
Härföruran har Utskoettt i Noder bliswit läm«
uadt del af en kill Kongl. Mast i underdånighet ös,
werlämnad ansökning hwarnki Friherre
under åberopande as ej mindre sine Riket i oiplomatifft
hänseende gjorde wigkiga kjenster än dek honom öfwergangne
anförde flere ärige lidande, anhällec om antingen
ett nytt tillfälle art tjena och gagna eller och ett
tarfligt dagligt bröd.
Men som Stars-Utffottet uti Dcfl betänkande
angående allmänna StatS-Regleringen föreslagit en
witz summa för Minister, Staten, sa anser StatsUts?oltet
Kongl. Majit derigenom wara i ständ satt
art efter omjiändjghelecne och Nådigt wälbehag kunna
öka de till denna Stat hörande rappcllerase personers
pensioner; Och hwad i öfrigt angar Friherre O'^IbLcl^lii
enffildt, sä hyser Skatsckbckotttt den öfwectygclss,
att Kongl. Majit torde läckas haswa der nädjga
afseende uppå de tjenster bemälde Frjherr< kan h^fwa
gjort Riket som Kongl. Majit i Nä e kav prckchn
dem förtjena. Stockholm ven 5 D eeiuber ick-9.
Fjerde Bandet L?:o 94. Pä
1474 Ten 2i December.
Pä Högloft. Ridderstam vä) Adelns Ledamöters
»vägnar,
LIsLs I^leminA
Pä Högwördige Preste. Ståndets Ledamöterk
wägnar,
I'!». V^ejstmsn.
Pä Wällofl. Borgare. StändetS Ledamöters
»vägnar,
6/rI I^r. I^gki^lier^.
Pä Hederwärda Bonde, SränderS Ledamöters
wägnar,
^ok. Lrierxon.
fran Upland.
14. krostelil».
Begärdes pä Vordet.
Widare upkästcs ett af Stats.-Utstottet ingifwit
st lydande:
Wördsamt Memorial!
Strömsholms och Kungsöhrs Kungs- och
Kungs-Ladugärdar i Westmanlands Län, äro belägne,
den sörre mi Snäfringe Härad och KohlbcckS Socken
och
Dcn 2i December. 1475
och den sednare riki Kkerbo Härav och Torpa Socken
och utgöra tillhopa en of ve dctydligaste och härligaste
Krono Egendomar j Riket.
Kongsöhrs Kongs Laduaärd består af 23?
Mantal uti tmänne färstildka Åkerbruk och ByggnaVer
fördeld pä ömse sivor om äcn i norra och södra
Ladugarden; ffattladcs är 17g i och saststäldes äc
1737 efter Kongl. Kammar Collegii approbation till
viwannämnde Mantal; härunder lyder en trädgard pä
Norra sidan, om 6 Tunne, kappland — 86 st.
Torp — En O.uarn, hwars ränta är Lands » Staten
indeld, samt detzurom twänne humlegärdar os 2,621
frugtbärande kupor — Skog crhälleS as allmänningen.
Gardens afkastning eller lefw.rering till Strömsholms
Stall.Stat är ester igo? ärs inkomne räkning
allenast 201^ wintsrlasi hö och ivo tjog halm.
Till Kungsgårdens enskilda ägors häfd och
brukande utgöra Åkerbo, Skäflinge och Fällingsbro
Härader.
Oke DagSwerken — — l,z6r.
och Dränge d:o — — 3,95 g.
' 5,214.
Strömsholms Kungsgård äc skattlagd till ri§
Mantal. Efter sist inkommen räkning har 1827 ärs
afkastning som leswererades till Stall- Staken endast
utgjort 100 Tjog Halm och 425L winterlasi hö. TUl
Gärdens bärgning och häfd utgöra Äkerbo och Snäsringe
Härader.
Oke
14/6 Den sr December.
Oke Dagswerken — — 198 5
ochDrängedw — — z,66;.?
3,894-l
Stall Stats Ängarne, som efter hwad här redansöre
förmäles revan pä 1600 talek äro fran
KungSgärdarne mbrmne och Stuteriet anstagne cch
pä hwilkas afkastning i hö Stuteri Inrättningen i
början anladeS och ända till 1760 talek fortsattes efter
widsträcktare plan än 1778 ars stat fastställer besia
af 2 546L geomemffe tunneland stät ängsmark up,
skattavc arén 1750 och 1751 ttll en medclmättig höafkastning
stigande till 4,411 sommarlast ärligen obe,
räknade de backar och starrwalls stränder m. m.
hwaraf eftcrflotterne hämtas.
Jfrän äldre tider har Allmogen warit förbunden
att häfda, bruka, hägna och bygga Konungens Gärdar,
hwilken skyldighet, hwad Veste Stallängar an,
gar, sä wäl som i fragawarande Kungögärdar, äliggcr
Åkerbo och Snäfringe Härader i Westmanland
samt Fällingsbro Härad i Nerike.
Denne skyldighet war mindre tryckande att ut,
göra söre indelningswerket, men som igenom indelningen
Boställen och en mängd Rusthäll under Kongl.
Lif Regementet npkommo, ät hwilka dagswerkeräntan
äfwen indclteS; sä ökade detta tyngde» as dagswerksprLstatioucn
för dem som ladcs under Rotehället.
För att icke destomindre underhalla Kungsgärdarne
och Stuteriet wid deras dagöwerks behof, och
winna sä stor Soldats indelning, som Konungen i
vesta Härader ålstäg nödig, behagade Konung Lsrb
veu
Den 2i December
^477
den XI af Kronans bchällne io:de derstädes tillägga
hmarje Rote Twä Tunnor Spanuemäl, den ena såsom
understöd i och för Noteringen, och den andra
för dcl större antal dagswerken som till Stuteriet och
Kungsgardarne borde utgöras; Men som tillgängen as
Krono tionde ej medgaf att hrvar Rote kunde in narma
undfå mer än 24 a 25 k:pr Säd, sä mäste
de för resten alt ständigt ätnöjas med betalning a z
Daler Snut Tunnan.—Sältet att kill Stall-Statens
ängs bärgningar utgöra deste dagswerkcn, skall ester
Allmogens städse anförde klagomal haswa fördubbladt
och ofta i en större mohn förökat tyngden deraf, emedan
samma dsxswerken skola bliswit förwandlade i
tvista arbeten efter beräkning af hwad tvid hwardcra
arbetets fullgörande i tjenlig »väderlek erfordras.
Till sä beskaffade dagswerken i och för StallStaten
samt Stallangars bergningar, består Kongl.
Maj:t och Kronan i Drängs Dagswerkcn dä Oke»
dagswerken äsweu bliswit till Drängs förwandlade
nemi.:
Wid Kongsöhr — — 10,010.
och wid Strömsholm — §,120^
Tillsammans i§,i2o.r
utom be sör Kungsgärdarnes särskilda häfd och sköt»
sel här osman upräknade:
Kongsöhrs eller som den fordom kallades Ulswsunds
Kungs Ladugärd har ifrån äldre lider städse
stätt under SwerigcS sramfaruc Konungars egen Höga
Disposition, hwilka i anseende till gärdeaS widsträkta
och bördiga ängar, derstädes ifrån långlig» tider till
-
^478 Dcrr 2i December.
boka läkir underhålla en Stuteri inrättning i synnerhet
för remonlcn as deraS HostScall.
Strömsholm ined aila dess ägor blef as Högstsalig
Konung Lustas /ädolpii sörordiiad till Unke-Säte
ät Dest Gemål Demming .Vlaria Lisoaors; men
eniok stucer af 1640 kalek blefwo betydelse ängar af
Dest ägor undantagne och Skuceriet anstagae, hwaresker
en lika ukbytniag för stimma behof af Kungsöhrs
ängar och betesmark weckstäldes, saint en wldsträktare
Siuterie Inrättning uppå dctze undantag derefter
genast grundlagd.
Kungsöhrs äker och öfrige tillhörigherer begagnades
sedermera af Kongl. Hof Oeconomien genom arrénden
till enMde personer; Mm Strömsholms Kungsgård
och Län med flere godS tillträddes är 1660 såsom
Lis G ding af Hennes Mahl Enke-Droltningen
Illocivij- bilsanora, som deraf war innehafware till fln
död 1715, dä äfwen denne Kungsgård stäldes under
arrende.
Stuteriet hwars ägor och förwaltning således
moro frän Kungsgärdarne fikiflde. styrdes under Öfwerste.
Marskalkens inseende as en tillförordnad Stallmästare
pä stället med dertill anstagen och af StakS-Werket
lönad betjening, som genom Allmogen besörjde om
häbcrgningen af dest anstagne ängar m. m. och Kungsgärdarne
leswererade till Stuteriet blott ett partie halm
för gödseln.
Det sista arrende comractet om Knngsöhc störs
är 1754 vä 50 är och 17^6 pä kika lid om Strömsholm;
Men sedan hos Kongl. Maj:l i underdänigher
blist
Dell 2l December.
1479
bliswit hemställt om icke i brist af annan Fond till
Stuteriets förkofring arrende rättigheten af Ströms»
holms Kungsgård kunde inköpas till Stuteriet, och Kongl.
Mahr i Nädcr lärik öswerlämna detta ärende till Se»
crcte-Utffott-t wid 1762 ärs Riksdag, som biföll inköpet
med wilkor akt köpesumman icke borde öfwerstiga
42.222 D:r S:mr, hwarkill .22,222 Du i Stu»
tcrietS Lasta nioro akk tillgå, men denna inlösen för
mellankomne hinder icke ägde rum, sä täcktes Kongl.
Majtt den 29 Manri 176g i Näter bifalla att med
Arrendalorerne af Kungsöhrs kungsgård ffulle fa öfwccui-konunaS
om samma Kungsgårds afträdande; Afwerenökommelsen
afsiökS i Amil 176g i anledning
hwaraf Kungsgården afrräddes i Martil 1764 emot
92,222 Daler Sunt som Stats-Werket med rättig»
het till ersättning as gårdens rcvcnue utbetalte ; men
sedermera icke älerfätk.
Strömsholms Kungsgård blef enligt Kongl. Bref»
wet as den 26 Sept. 1766 af Riksens Sländer an»
stagen till Enke-Säte ät Hennes Kongl. Höghet Kron»
Prinftstan nu warande Hennes Maj:t E»ke-Drottnin»
gen som ar 1768 behagade inlösa arrendet af Lagman»
nan b.iI)LN8ijerri3 samt taga garden under Egen Hög
disposition; Men likmätigt Kongl. Brefwet af den
28 Nowembcr 1782 täcktes Kongl. Ma:jt pä Hennes
Majus dertill yttrade Nådiga benägenhet äswen taga
Strömsholm under Stuteriets förwaltning för en ärlig
arrende-summa af i,m R:d. ; st. 4 r:st samt det
icke allenast i anseende lill Stuteriet och Stallet, hwil»
ka af Gärden kunde winna mycken bequämlighct och
understöd utan ock i anseende till Stats.Werket som
derigenom skulle komma ack bespara i; g 1622 R:d ärli»
gen, hwilken summa Kongl. Majtt eljest ffujle wara nöd
-
Dcn 2i December.
sakad att ansia till uvhandling as hafra m. m. Utöfwer
den Ordinarie Stall-Staten. Detta ärende börjades
den I Januarii 1781 och har sedermera fortfarit
intill är 1808 dä genom formels Bykesashand,
ling emellan f. d Konungen och Hennes Majit Enkedrottningen
af den 21 Marki, samma är, Hennes
M- ;:r nll Kongl. Majit och Kronan afträdde Strömsholms
Slsrr och Kungsgård med tillydande lägenheter
enior dilricsdahlS Slott och Ladugärd gned tillbörighetec,
sora i stället bleswo till Hennes Majit -fwörläm»
nrde, akt i Dest öfriga lifstid nyttja och sörwalra samt
upbära alla derstädes fallande afkomster och arrenden
iftän igv8 ars början.
Stuteri förivaltiiingen har alisa blott i 45 är
hast disposition af Kungsöhrs och i 28 är as Strömsholms
Kung .'äi dar, men förut i 120 s 140 är räk»tde
frän 16 talet, dä dct började driswas esker en
större och widsträektare plan, bliswit underhållit och
fortsall pä de dertill särkildt anstagne ägor och medel.
Dcn sär?ilda förmän as Stuteri Inrättningen,
stan kan a I'es hofwa tillstuiit det Allmänna, består e«
gent.'!ig-n deruti att äkjkillige tjenstemän tvid Cavalleri
R qe asnker! e derjsrän kunnat tillhandla stg en och
annai! duglig Tjensthäst, samt att enskilde personer
ägt tillfälle att tvid Stuteriet läka betäcka sine Stake-atur
till erhällllande af bättre Hästafwel; Men werka!,
cili allmän nytta af sistnämnde förmän såsom den
hu'wudsak?ligoste, samt huruwida den pä andre kill äfwnikyrs
nijnlre kostsamma sätt möjeligen kunde siä
ett winna, kan icke Utan en noga granskning och undersökning
bestämmas; Likwäl torde dct med säkert
kunna tagas för afgjordt, alt den för män allmänheten hittills
-
Den 2! December.
tils haft as Stuteri inrättningen med Strömsholm
och Kongööhr hwarken swarar emot hwad den ken
anses haswa kostac Kongl. Majtt och Iiiker ej heller
kan sättas i jämförelse med den allmänna förlusten, pä
dek enhilda lidande, hwaröswcr de dagswerksstkyldige
Häradcrncs Innewänare i lanqliga tiber sig beklagat
och hwttkel lidande Landshöfdingarue aliid bestyrkt;
Och enär härtill kommer ffiljagrigheter emellan dett
häfd Kungsgärdarne med sä bcffaffad arbets anstalt
under Tjeustmanna tillsytt kunnat erhålla och den jom
troligen wuunits, om deras stötsel under arrenden sätt
ankomma pä cnjPildaS omtanka; sä synes deste om,
ständigheter wara as fa mycken mera wigt, soki de
marka pä landtbruket, hwars uphjelpande och sörbätl,
ring förtjena dcn största upmäcksamhet och såsom en
Landets moder näring, bade för näcwarande och framgent
bör blifwa ett ömc föremål för ej mindre den
Lagstiftande än den Lagskipande magtens omsorger.
Ark helt och halli! uphäsma Stuteri Inrättnin,
gen har Uiskoiters pluralitet ansett hwarken lampeligt
eller enö nyttigt; Men Uistottct har dock trott del
blifwa aiigrlägtt än mindre ser Kongl. Majtts och
Kronans enjlkilda än det allmännas nytta, alt hushållningen
wid dcste KungSgärdar samt Stuteri inrättningen
bliswer reglerad ej>r en plan som btsrä.niar
Kongl. MajttS och Kronans högsta sörman as dem
hwar för stig och i sädant ändamäl bestämmer ä ena
sidan Stuteri inrättningen till >»tz gräns och hwad
till dest ordenteliga widmagkhallande anwändaS bör',
samt pä den andra, sä widt nägonstn möjeligt är,
undanrödjer de tyngder som en widsträckt landsort till
hinder i egit jordbruk af dagswerks-prestationen hittills
mäst wickannas.
1482
Den 2i December.
Lahästigt har Uiffottet warit of den kanka, att
Kungsöhrs Kun^lgärd nied desi killhörigheter bör helt
och häiltt ffiljaS twär, deri bliswmide Stuteri inrällningenwid
Skrö-nsholm och särkildt till Stms.-Werkets
särman, pä enahanda sätt, som l afseende pä
Kungsgäcdar i allumuher förestagir är auwändas och
behandlas.
M'N hwad deremot angar sältet huru reglerin,
gen af Sltttermnrätlllinaens uadcrhällande wid Strömsholms
Kungs,Md mä wcrkstälias; sä haswa under
öfwerläggnlngarne härom, meni!,garns warit delade;
en del Ledamöter hafwa anlett lämpeliqast all det
mätte i undervämghrk updragas Kongl. Muj:r alt förordna
en Comitse ti!ä utarbetande och föreslående as
en tjenlig plan härtill; Dä andre deremot trott det
tillhöra Utsätter, ait bestämma grunderna och till
Riksens Högloft. Ständer upaifwa förslag till wrrkstallighiten;
Och da detta ieke utan genom votering
kunnat asgöraö; sa har följande voterings Proposition
bliswik framstäld:
"Dm som will att inrättandet as Strömsholms
"Stuteri till Kongl. Maj:tS särjlkilda Nädiga åtgärd
"öfwerlämnns pä det sätt att en Comitse bestäende af
''äfwen i landthushällningen kunnige män dertill utseö,
''hwilka dock böra såsom en owilkorlig grund för 2e»
''ras åtgärd antaga, arr Staten i och för Stuteriets
''underhåll icke med någon utgift belastas, och att de
"tift detta ändamål an st igne Krono dagsverken sä eshter
markegäng löjds, samt den derföre belöpande af"gifl
kill Stuteri casim, inflyta; Mwe» som att denina
sörwalkning kommer wid nästa Lagtima Riksdag
' ull Riksens Högloft. Ständers widare ompröfning
"och
Den 2! December. 148)
"och afgörande att öfwerlännäs, skrifw'r Ja; De»
' der ej will ftrifwer Nej; Winner N'j sä komma
"mnnderii.i för ven framlida styrelsen af Strömsholms
"Skiueri, att as Stars UtstotletS Afdelning str Stats''WerketS
inkomstec sörestäs."
Och som Voteringen sä oflupik, att Twä
Ständ st dnak emot Twä, sä får Stats Unkoticr delta
föchällgnde Riksens Högloft. Ständer härmedelst
wörksam rikligen underställa, jämte bifogande af flere
Ledamöters särskilda tankar i sräqan om Stuteriets
bibehållande wid Strömsholm.
Slockholm den 5 December 1809:
Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöters
»vägnar,
Olgks I?IeminA.
Pä Högwördjge Prcste-Ständekö Ledamöters
wägnar,
Hr. Weiämon.
Pä Högtärade Vrrgare-SländetS Ledamöters
wägnar,
(f^Lrl I^r. l.ancll)sr§.
Pä Hederwärda Bonds - Ständers Ledamöters
wägnar,
fsok. Ericsson.
1^1, kröäslius.
As
-
^484 Dcir 2l Drcembrr.
Afstrift
.4.
Det were i min tanka en oersättelig skada, vin
H6a Stuteriet utan inskränkning, skulle wid Kunggöhc
och Strömsholm uphsra. Jag bestrider intet
nyttan af der npgisna forstag att tran delta Stuteri
astämna hinastar till wista Rusthållare af de vacantnummer
wid C-wallcri Regementen. Men jag inser
icke, .huru andamalek för tillkommande lider derigenom
är wunnik, att en god och tjenlig häst-raee kan un«
derhällak. Flyinge och Dahlby Stuteri är ester
H glest. Sk UtlkokwiS förstig inskränkt blott inom
aflämnaadet aj is hästar ärligen kill Kongl. Host
Stallet.
Min -vördsamma tanka är derföre, an Kongs,
öhrs och Strömsholms KungSgärdar med der tillhoran»
de ägor och lägenheter borrtarrendcras sa sort möjligen
ske kan för SratS-W.rketS eller Kronans räkning
härifrån likwäl uudanlagne de ängar som till ett inskränkt
SlUltci kunna wara tillräckeliga; jemte Slottet
pa Strömsholm med Trägården och de Byggnader
som dertill höra.
Stuteriet bibehälleS endast wid Strömsholm
till nasta Riksdag; och öfwerlämuas till Kongl. Majit
alt inskränka antalet af hästarne wid detta Smlerie
derhän, att de kunna «s Strömsholms och de närmast
belägne Kungsöhrs Stall äntzar och beteshagar njuta
erforderligt underhall.
Härigenom willnes ä ena sidan, att Kongl.
8". Masttö
Den 21 December.
Majlis Nådiga afsigt befrämjas; ali den goda racen
wid detta Stuteri bicchalleS, och vik de sier,, are belägne
KungSöhrs Stall lägenheter kunna borr arr ader
ras; samt ä andra stdan, att den förestogn" tilöyggnåd
ä Stallet tvid Strömsholm skulle kunna rmdwikas
och tillika en kostsam Stall Stat i buydelig matto
minskas.
Riksens Högloft. Ständer kommo da asn -n i
tilfälle alt wid nästa Riksdag med en närmare säkerhet
tillse vä) pröfwa, om och hwad förändringar wid
detta Sluterie mage anse nödige och nyttige.
Ilr. äVeiälrian»
Enligheten med Originalet intygar
kroäelius.
Afstrisl.
8.
Förstöringen af Strömsholms förträffeliga och
dyrbara Stuteri inrättning förefaller ' g aldeles rys,
lig och Riksfördärswelig. Estu ali sund politigne,
dör icke mitzbrukct förtaga det MM ' bruker. O>u
Kongl. Maj:t och Kronan njutit en r:r,ga inkomst af
Kongeöhrs och Strömsholms Kungsaärdar, tillsam,
mans utgörande Z4z Mantal och understödde enligt
Litt. med LZ,r?i!:delS diverst' Daqtwerk n, fä
bör en sadan miHhushallning med förstånd ratt.s och
ej ett Stuteri störtas, som den store Jlstehushällaren
Konung esri dcn Xl med Mycken omsorg uprättat.
486 Den 2i December.
och som äc efter är bliswit ifrån flere Riken och WuldSdelar
sörsedt med den ulwaldaste Hästrace, och som nu
blijwit nied Climatek och dest födsämnen trliwänd,
men hwilken en annan omtänksam Regent ei kunde
pä en käng rid med en mängdulibel kostnad, lika häri
lig och skön ätcrMffa. Nian har sett uträkningar hnru
kostfamme wiste till Kongl. Hss Stallet lefwcrerade
hästar beräknade emot Egendomens Mliga afkastning,
blifwit Staken. Men ehuru mistbushällningen
ej kan ursägtas, fä har icke heller i molwigt dcrwid
blifwit uptagne de mänga flere hästar som kunnat aflatas,
och ej de obehörige löner och pensioner morn
Staten, som graverat ärligen Stuteriet med 5os
R:d, jämte §O Tunnor Säd och w Parmar Hö, sa
och någre förunnade ängar, betesmarker och torpställen.
Alla gjorde påminnelser oagtade, hofwa misibruken
i wang matto intill nu förefallit, dock stafwa Co,
miterade under Herr Niks-MarMlkens anförande föreflagit
h^a Kungsöhrö sörarrenderande med sine
»vidsträckta ängar och ett förmånligare begagnande
af de tillflagne 14,594^ Drängc- och ^>ke»
Dagswexken; Och hwilken plan skulle fullfölljaS,
sa snart alla kwister med tillgränsande jordägare huru
nit bli små afflutne. Enligt förflaget skulle afl Pefle»
u">g, jemte stohn och söhl, flyttas frän Kongsöhr
^ Strömsholm, pä dct alksammans skulle med be»
spöring och förökadt gagn komma under en klok och
waksam Directeurs eller Stallmästares daaeliga tillsyn.
Desie Comiterandes underdäniga Memorial
as den 16 Augusti 1809. lärer twifwelsukan wara
Höqlofl. Stats-UtMktekS.afdelning för inkomsten med»
deldt. Och beder jag äfwen (sub. Lit. B.) fä meddela
en sakkunnig mans refleciioner kill följe as samma
Comiterade förrättning. Strömsholm ensamt, kloke
och
X
Den 2i Dec> inbor.
1487
och oegennyttig! handhafwit förmodas (enl. Bil. Lik. C)
kunna lämna cn ärlig inkomst af R:d Bco. 4,897,
as Räg 400 T:r, Korn 150, Blandsäd 420, Hö 2.Z00
last L 2s LH sann 720 Tjog halm.
Om Stuteriet bibehälles wid sin förra mäst
manliga storlek af 252 Hästkreatur af oliki art och
alder, , fÄ behöfdcs enligt Bilagan Litt. D. hasra
L,82Z Tunnor, hö 2,8r; last och halm ig22 tjog.
(Lenom en reductio» af hästar tili Adelar kunde mäl
behofwen med wera lättnad fyllas af Strömsholms
egen afkastning, men hwarje järffildt hästkreatur,
blcjwe i anseende till Teljeningens aflöning och flere
lika allmänna utgifter, mera kostsamt, och kunde
knapt annan indragning äga rum, än ä de nu behof»
lige 42 Stalldrängar (Se Litt. E )
Konunga Residenset är belägik i öfra Swerige,
och i den delen af Riket will man nu öswerändak sta
ett i fullkomligt ständ warande Stuteri, da likwäl
blott ifrän Strömsholm fräligen för Kongl. HofStallct
kan förwäntas ett nödiat Spenn af 6 till 8
hästar som moro lika till färg, storlek och gcdher.
Föga mä man påräkna ett dylikt kirrade frän Skäne,
och ej heller fran Dannemark och Tyskland efter dctza
liders krigiska upträden, och ollermmst all fä en duglig
häst utom Riket för R.dr 222: ro. 8- cller 15
Dito för R:d ZZZZ-^ V^o. Med kostnad ffulledä
en klok Hästkännare utlärdas, och ? leswe dest spaning
ester dugliga Häsispann, till e.r d ögliat pris förmodeligcn
förgäsweS. Om wid cn noga beräkning asen
hästs underhäll, intill dest densamma hunnit till tjcnst.--  särdigt tillsiänd, upstege till 4 L 502 R:d Banco fä
medförde den kostnaden uri cn högre hushållnings prin
eipe
-
1488
Den 21 December.
ripe en mera national winst än halfwa Summan utsänd
till hästuvköp; men förmodeligen stege nu utrikes
priset »rosmer det inhäinjlka, dä i synnerhet commifsion
samt transporten till landS och till sjös, dertill kades.
Härtill kommer ännu Sen ledsamheten, art hästar ifrän
Skäne och Tyskland aftrana de första ärc», och
sällan hinna urländffa affödingar till räll styrka och ihärSighet
förrän i andra generationen.
Utom Hästfourneringar till Hos-Stallet, till Officerares
Cavalleriers och private personers förnödenHet,
har Strömsholms Stuteri mcdfört eu ganffa
stor nytta, som ej i penningar beräknas kan, nemligen
akt till HästaswelnS markeliga förbättring ärligen circa
r50 sion frän nejden bliiwjt betäkta. Jag har sjelf
öfwer 40 ärö rid sändt ston till Stcömkcholm, och det
ej Mer än en enda gäng föraälwes, samt pä der sättet
wunnit eu förmånlig hästaftrcl för bäde egit bruk
och afsalu är Kongl. Lis-ReqementS Cuirasierer. Man
har förur wid näyuide Cavalleris Regemente inrättat
tvid wista Rusthäll Compapnie Hingstar, och har Respecljve
Iftskoits Afdelniiigen pä del fältet ytterligare
welat befordra hästasweln; men försöket torde icke bättre
lyckas än hittills fkedt. För Ryttare ston urskrift
weS succestivemenr, ester nummer en witz dag till betäckning,
men som sällan händer att den utsatte dagen
är passande för stokreaturels begär, sä misslyckas wanligen
försöket och hasre.Tunnan blir utan nytta för»
spild. En klok Hästkännare afsäudcr deremot icke ston
till Strömsholms Stuteri, uiom wid en af naturen
Utmärkt ris och utgängen swarar dä emot ändamaler.
Der tryter icke tillgäng till flere stagS Berättare och gift
weS äfwen tillfälle att lämna ston der qwar pä bete i
flere dagar, etter ari ställas i spilta bredewid hingsten.
Den 2r December 1484»
fom alt saknas wid Rusthäll derest Compagnie Hingsts
11 underhålles.
Man rager till stal för Stuteriets förstöring
»vid Strömsholm akt detsamma more öfwerflödigt dä
halfwa Cavallerie styrkan komme alk afsitta, men äe
wäl detta af Miluaire Afdelningen upgrfne sörsiag
af Konung 06) Stander bifallit och wänne ej be,
hoswet af hästar för Hofstallet för Officerare och Ständs»
perjoner ändock ju öswerstiger den möjliga tillgängen?
wid Strömsholms Stuteri? Förbättringen af hela Ortens
Hästafwei til! storlek och ädelhet räknas beklageljgen
för alsintet. Denna Landets förmän skulle ännur
mera ökas, om z till 4 starkt byggde Beställare af
medclstorlek underhöllos helst af Norsk race, söp akt
befordra en dugligare aswel till arbetshästar.
Efter all min öfwettygelse blir det en förrvLnd
Statistisk lära att njugga i smätt och förlora i stora
och Riksgagneliga söremäl. Hwar och en fom känner
wärdek af ett rväl inrättadt Stuteri och af en för»
bäirrav hästafwel kan icke annat än sörwänas wid
tillstyrkan att nu warande Stuteri byggnader skulle
alntals försäljas. Om wid Kongsöhrs Stuterier
flyttning nägre förökre byggnader wid Slsömsholnr
behöfveö, och sm till aflöning och Hafre npköpr nägo»
ny kostnad behösdes och »agre orklöse pensionairer till en
tid graverade Stats Werket,sa wore mycken förökt inkomst
af sjelfwa Strömsholm och > synnerhet afKongsöhrarc för»
wärna dä benne urwiste af alla Swerigeö Kungsgärdar^,
bestående af Hemman mantalswis emot spännemälsränta
till Skatte försäljas eller utarrenderas och
alle kronv.dagswrrken ester markegång sa i penningar
lösas.
Aude Banvek N:o §5 Om
Dey 2r Dccembök.
Om rvär Konung likmätigt sin Nådiga fogligt
Het och wördnadöwärda Kungl, patriotism?, ssm orden
lyda: icke wille indränka Riksens Ständers disposie
tions-rätt och öfwer Strömsholms och Kongsöhrs
kungSgärdar och Stuteri, men trodde sig, sin Konungs,
liga pligt likmätigt, böra Stats-Uls?»ltrt erinra, atk
Kongl. Mai:» af länglig erfarenhet funnit hwad Desi
Glorwördige Företrädare sä wäl som Riksens fordne
Ständer antagit och godkänt nemligen att Riket ej
allenast för Kongl. Hofwers och Cavallen» Regemen»
tens hehos> uran ock för hästaswelns förbättrande »
allmänhet tarfwar en Stuteri,inrättning i denna delen
af Riker, och anses derföre med RiketS fördel öfwer,
ensstämmande, att samma inrättning wid Strömsholm
»nä Mwa fortsatt till den widd som desi egna ängar»
höaskasfning i medelmättiga är medgifwer, samt för,
walkås pä dst sätt som med tillämpning af ds grund,
satfek, de hos Stars, Utskottet derom förmodeligen till-?
gängeliga handlingar innefatta, wid slutelig reglering
tan pröfwas blifwa det hushällsogriqaste och till än,
damälet Dräst bidragande. "Männe nu icke ä
ett sädanr Kongl. Maj.rS Näviga förklarande om
Strömsholms Surén ett behörigt och underdånigt af,
seende hafwaS bör; hälst dä Kongl Maj:t tillika täckt»
Nädigt förklara sig wilja anwända den erbudna Sum»
Z,ZZg R:dr 16 si. Banco, att ester ber ursak,
te prijet, Liwen wid Stuterierne köpa de hastar, som
Kongl. Majit derifrän kan behöswa?"
Det är ansördt, art om err Stuteri för större
hästar skulle wara növwändigt, sa anses ett kjenligar«
ställe dertill kunna wäljas, der miderhället ej blefwe sä
kostsamt. Wid Flyinge och Dalby Kungsgårdar wore
redan Stuteri anlagd», och symes kunna lämna mwäz
lH
Den ri December. rO;
till upfyllanbe af detta behof. Men om ock Arrende
Coneractet ä nämnde KunqSgardar nphäfwas kunde
och borde, och om möjligen rtt Flyinge kunde ikläda sig
alla Strömsholms förmänliga egenskaper, sä fordrade»
dertill en stor och utomordentelig kostnad. Den med
pension reducerade Strömsholms Skall Betjening kunde
swarligen förbindas att till Skäne nedflytta, och
en like uti förtjenst med Kongl. Stallmästare»
Lclienson star icke i Swea Rike aK finna.
Akt wid en öfrverklagad allmännelig brist ä hästav
yti Europa wilja förstöra dek enda, som i Swerige
lätteligen kan bära namn af Lie Kongl. Stuteri, kas
jag icke anse för Mlbelänkt och icke heller för Samhället
hedrande, dä det nästgränsande Riket eller Dannemark,
är stolt öfwer sina Stuterie, Manege och
veterinair skole» inrättningar; Wi sakne likwäl ej män
hos vtz af ypperlig kunskap i ridkonst samt i all slaghästskösel
och läkare ward; Wi äga äfwen uti öfrcr
SwerigeS härkwalls ängar ett preserabelt födoämne x
som gifwer ät hästar en musculaire styrka och härdighet,
som icke af en riktigare sädes påkostnad stäe
stt winna. Till följe af alla nu andragne skäl, finner
jag mig således befogad, i ödmjukhet tillstyrka
Strömsholms StukerieS bibehållande esker nitiske Comi«
keradeS reglering och med den inskränkning som wäe
Nädige Konung sjelf täckts anse för tjenligast; kommande
utom defi Högloft. Stats'Utskoltets förslag i dettg
mål stuteliaen att bero uppå Kongl. Majus höga bifall.
As hela dagswerks mängden 23,171^ skall till!
Strömsholms skötsel, högst af närboende enligt Likt.
L. behöfwas 8,Zvv Krono dagswerken quarbehallna. ^
v. v SelmlLTyksim i
En»
L42» Den rr December
Enligheten Ned Originalet intygar
krääsllus
Lik. A
Lungsöhrs Lungsgärd
Utgör 2z z Mantal
Kar till ängarnes bergning Dränge.
Dagswerken - - » 7,565 A
Gärdrsgardars underhal! , »,699 ^
Gödselkörning - » 402
Halmkörning , - 2vs
Höprämning - , - 80
Till sten lill Byggnads behof 20
Lill Ladugardens skötsel - 4,63a
14,594: T
Strömsholms Rungsgård,
Utgör HZ Mantäl
Till Ängsbergning , - , 2,469 r
Gärdesqärdar - - - 727 z
Gödselkörning frän Stallet till ladugardens
aker » » - » 420
Kungsträdgårds körflor - - ras
Balkars nnderhallande fä omkring
Kungs-Trägärden, som Borggärden
och Stall banan , » - rrv
Sandkörning till wattenstället wid
Lis-Scallek » » - , L2
Timmers framkörande till Sägen - 42
Transport 4/888 /s 14/594: A
Vatz
-
Den rr December. <49-,
Transport 4/888/? 14,594^
Valkor till Lis«Stallen - - S7 4
Skall ffull-boar - - « ^
Broar ä Stoll.Statens ägor - » 6z ^
Grindars nnderhällande - " 89 s
same Gärdesgärdar kring betesplar-,
srr « s - ^ « - r?
5,rrv;
Destutorn till Ladugårdens stötsel - 3,466:1
8/576: §
Summa 23,171 A
Lirt. B.
Dä Herrar Comiterades till en förbättrad hushallving
wid Strömsholm och Kungööhrs Stuterier afgifne
und«rdäniga utlåtande i Julii mänad 1828, endast
innefattade de hinder, som föranledde till ett upffof
nied förrättningens fortsättande, och underdånig» hemställan
om nådig tillåtelse, att utom andra oeconomisika
anstalters snara werkställande fä nädigt bifall till
«n Comiterades pa gyda ffäl fotad plan, att wid
Strömsholm fästa hela Stuteri inrättningen och tlkl
Riks-Statens förman fä öfwerläta den ansenliga Kungs,
garden Kungeöhr med dest tillhörande widsträckl» än»
gar, hagar och parker, sorn tillden mästbjudande skulle
pä vpen auction under arrende uplätas och kronodagswcrkena
till Statens behof öswerlätaS att med
penningar till Staten löfås, och hwarförinnan och före
tn Nådig tillåtelse till en jada» plan lämnades Comi»
terade wörö hindrade as sin Instruktion att widare detailSera
de raisonementS som upqifne orconomiska anstalter
söranledr Comiterade att widsträckeare upgör» dä
grundlagde planen sill en föMttgd vecvnvmie wid
»494 Den 21 December.
Stuteriets bibehållande, fast pä helt andra grunder, ä«
hushållningen hittills efter förra stadganden warit förd,
infordrade Hans Maj.t nu »varande Konungen den
16 Augusti innewarande är af Ordföranden i samma
Comittöe Riks Marffalken m. m. Herr Grefwe karsen,
ej mindre en relation om styrelsen af beha Kungs»
gärdar och Stuterier,, än Liwen en mera specifiaue
rwgist as Comiterades aret förut grundlagde plan af
Stuteriets bibehällande pä ett för Riket mera Riks-»
gagneligt sätt. Utom en dä upgifwen relation om anledningen
lil! större Stuteriers inrättande i Swerige
och nödwändigheten af dest bibehållande såsom att Rikets
locala belägenhet, brist af bete, länga wintrar m. m.
här i öfra delen as Riket gjort till en nödwänbighet
för private akt nedlägga lid ester annan inrättade
mindre Stuterier, hofwa Comiterade anmält, att
sällan private Stuterier kunnat lämna ett betydligare
antal goda hästar, säsom till ett snllpamat spann af
6 eller 8 hästar af en färg och lika godhet, erfordras.
Att hästar upfödde i Skäne och Södra Otter»
ne ej förr än ester flere ärS »viftande i öfra delen af
Riket, bliswa rätt dugclige och under lidens afttänan»
de intill dest de bliswa wande wid fourage, wallett
ett härdare climat och strängare wintrar.
Mt samma i Södra Orterna upfödde hästar ej
ilga den styrka eller storlek, som hästar i öfra delen af
Riket upfödde och sakna altid den ihärdighet, samt
bliswa 8 u ro är förr än Strömsholms hästar, onyl»
rige oaktadt af lika alder och med lika warsamhet behandlade.
Wi ätcr om Sttiurke rj ffulle finnas, utrikes
Mn
Dm L r December» -49L
esrän hästar anskaffades ffirlle ds bliswa högst kostsamma,
om än en hög rull ä utländska hästars införskriswande
uphäsdes, sch atk utlänningen wik» underrättelsen
om Stuteriers afstaffande i Swerige skulle
än Högre updyrka sin wara, samt i alla händelser en
betydlig pennings-summa ga urur Riket, som myckrk
torde werka pä Handetö-wägsn.
Och siuteligen, att vm hästar inkommit frän
Utrikes orter ve warit fä, och icke någon absolut nödrvändigher.
Deremot har äfiven blifwit upgifwik att Strömsholms
Stnttrie utom sn tillräckciig remont af rid» och wagnö»
hästar för Kongl. Hsf Stallet, producerat ett sä stort an»
kol hästar, att ej allenast Cavallerie-Officerare sätt kö»
pa err betydligare antal, Cavallerie-Regememerne de
sednastc tio arén blifwir försedde nästan alla med Compagnie
beskälare, och dä Rusthållare ej kunnat för penningar
anskaffa sig en Compagnie-Hingst lör sitt Rust»
häll, har han med Nädigste killständ fatt den fran
Strömsholm mot en skälig betalning, och da härtill
lägges den nytta ett Stuteri i öfra delen af Riket
medfört för Hästasweln, dä hrvarje är iso st. Srokreatur
och deröfwer Rikets Innewänarne tillhörig»
som tvid Strömsholm blifwit betäckts och som nu i Pro»
vincerne utspridt en större och starkare hästrace sä lärer Hiva»
och en som opartiskt betraktar ett Gtuterieö existerande
rnedgifwa at del medför nytta, och som en Riksgagne»
lig inrättning bör bibehällaö.
Dä nu äfwen medgifwes alt Strömsholms Slit»
tsri, handhasdt ester de hushälls principer pä r6oot«»
let worv radande vch stiftade af en Konung, som dL
fäN»
»4y6 Den sr December.
jämte sitt höga nöje att där wistas slete tider af äret,
disponerade inkomster»? as ansenliga länder »ill stn husHällning
m. m., nu mera bör underkastas den strän»
gaste hushällsplan och sättaS pä den fot, att det med
jnsikränkrare ägo rillgängar bör kunna med egen afkastning
bliswa lika RikLgagneligt; sä är här ställer att
anföra der Comitcrado som befunnit in loco ett der
felaktigaste depositions salt, men ock, fast ester manga
gjorda hemställande», af wederbörande sätt sig updragil
alt i dek hela grundlägga ett Stuteri, loin sikall
befrämja Stats-Werkels hittills saknade winst af desin
Kungsgårdar, hofwa esker moget öfwerwägande insett
nyttan as Stuteriers bibehållande, och derföre hemställ
att hela Siurcri-Inrältningen siknlle flyttas till Strömsholm
och här drifwas samt unverhallas; hwarigcnom
Directeuren komme i tilsälle att ej dela tillsynen, utan
pä ett ställe hasina all Betjening och alla aldrar as
Hästaftveln och sedan Comiccrade upgjort behofwek
L»f winker hö intägten, »lisett sommarbeten för Stuteriets
hästar och Berjeningens oundgängeliga föda för
ett inskränkt antal boskapskreatur till sitt soutten, som
nnd löneberäkmngen kommer alt aforagas, upgjort ett
bswerflag af lägenheter och hus till bekjsningens be»
boende, haswa Comiterade insett den möjlighet att
»ned något pennings tillskott af Stats-Merkel kunna
bibehålla Stuteriet och till medborgligheten och StatsWerketS
winst kunna till ett oinslkränkt behandlande
genom arrende eller försäljning öfwerlämna Kungööhrs
Kungsgård bestående af 2gz Mantal mid StmerielS
Hägsnheter och äfwen till en snar disposition afstä det
onstagne 14,^94^ Drängs oä) Oke Dagswärken.
Äswen ock i den händelse att Stars«Werket sikulle
kunna lämna medel till all aflöning ochWrse Stuteriet
Ned sitt erforderliga hafre behof, skulle om Stuteriet in»
; Mnk,
Den 21 December. 1497
fkränktes äkwen Strömsholms Kungs Ladugärd be,
stående af nH mantal till arrende för Skakens behof
öswerlätaS med sine 8,576^ Drängs och Öke Dags,
werten, men da sadsnt beror af Statens tillgängar
ehuru all anledning more till betydelig winst af de
bliswande wänga arrend, summor till StatS-Werket
wore nu önMgt att de Comilerade som hasma hast sig
updragit en förbättrad hushållnings inrättande med
vftanämnde Stuterier, och som dela med Riksens här,
»varande Högloft. Ständer en sann fosterlands känsia
och redan ett är före Skändernes hitkomst projccksrat
nästan hwad nu yrkas undantagande Stuteriets lokala
nedläggande mätte fä fortfara uti sikt updrag och
nied Smkeritts bibehållande efter en förbättrad hus,
hallstan efter Skändernes föreskrifter utarrendera ej
allenast KungSöhrs Kungsgårds akrar, ängar, hagar
och Parker samt Fisken utan ock större eller mindre
bel as Strömsholm, hwilket som beror as det understöd
Stats.Werkst wille lämna till Stuteriet i hafra
och penningar samt inrätta Stuteriet pä sednare stället
oller Strömsholm att ber fortfara i sem ar eller till
Ständernas nästa sammankomst, dä Riksens Högloft.
Ständer äzde granska den för Stuteriets framrida
bestånd upgjords plan, as räkenskaperne, dä se Rikets
deraf tllffyndadc nytta eller förlust, och dä förordna
vm dest bibehållande pä samma eller förbättrade grunder,
eller om dest toral» nedläggande förordna.
Skulle detta sednare hemställandet om Stuteriets
bibehällande winna Skändernes öma afseende, och en
wrättnisg som fordrar Secler arr uprätta och i ordning
ställa ej pä en dag mä störtas, wore utom ett och
annat förordnande af Skänderne, för Comiterade arr
följa wid urarrenderingcu, en föreskrift nödig arr
-,428 Dm 2r December.
rrhälla, bestående deruti att CoMitcrade ägde hos
Kongl. Maj:k i underdänigher föreflä de personer, som
Comiterave ansäge för Sruieriet öfwerflödige, riik pen»
sisners erhällande, dem de sedermera uri Srars-Eon,
Loiret finqo upbära intill betz Riksens Ständer sjelfwe
om deras widare Utbetalande förordnad-.
Om cj till aksa delar Riksens Ständer nu ge,
nast finna en sä synbar winst ikall esker blifwande betydcliga
arrenden, tillfredsställelsen att hofwa bidehälUt
en i 20O är som Riksgagnelig ansed inrättning
öswerwäga de ringa fördelar, som cn general utar»
tendering med SluterietS förstörande fknils medföra.
Litt- L.
Inkomster wrd Strömsholm
Stuteriet tillhörande.
Fallit hö pä Asarne esker ett medium af io är
Arrenden frän Köpings Kungsgård och Hushagen
Salpeter tiiiwerkningcn päräknas till - - »
Ladugården tillhörande.
Höaftastningen pä ett medium af i o är - «
Sädcoafkastningeu torde kunna uptagas till « -
L?xMer uprages kill - » « -
Arrenden as Torp och Lägenheter - - «
^S:c
Penningar ! Räg
Banco f
R:dr
ff
Zv
34
r.
T:r
k.
Z52
I d
214 16
ZZO
Korn
Blandsäd
Hö
Halm
T:r
k.
T.r
k.
sommar-  lotz VM
25 risp.
Tjog
.—
r,5°Z
—
—
50
—
62
—
285
IZO
IVO
—
—
500
IZO
IsV
1,854
5OO
MöjcliFL iirksrrster
frän Stuteriet.
Höafkastningen bör igenom ängarne!? upplösning och
esterstoctars indragning kunna ökas med A procents
förhöjning eller » - - »
Den pä urPlöjningarna crhastne hasta jämte hal,
men uptageö » e , » -
Arrenden frän Köpings Djurgård och Hushagen »
Frän Ladugarden.
Höaskastmngen upkages äfwen här med ^ procents
förhöjning » , r - »
Hafre och Halm ester rwvlöjningarne < »
SädcSaskastuingkN torde äfwen kunna förhöjas och
i stället för Blandsäd Hafra säö - » -
Larfil?et och ofwanupförde Arrenden - « >
För Kungg-T-ädgärdarncs borltarrenderande uplages
dito för Wärdshushallningen « « »
För iZ st. Hästar ärligen till Hos-Stallet, enl.
anslag i B:co 222: IQ 8. - - -
Utaf personer som bo pä Ägorne kan ett antal af
åtminstone aooo dagswerken erhällaS, hwilka
efter 12 sk- uptagas till » , - «
Utom is st. till Hos Stallet lämnade Hästar, torde
ännu is st. kunna försäljas a aoo R:dr »
S:r
Penningar i
Näg ^
Korn
Hafre
Hö Halm
R:dr!
I
ff.
r.
!
k.
Tr
i
k.
T:r
k.
sommar-.
latz vm
25 Asp.
1,-878
Tjog
—
—
—
'
—
iso
50
—
62
62
>—
—
—
—
—
—^
—
Z62
64
150
IOO
16
—
400
—
ISO
"
150
—
—
00
385
3,833
—
—
—
—
—
—
—
—
2ZO
—
—
IOOO
4,897
l
32
400
i§o
st
400
,2,ZV2
505
Fjerde Bandet t7?:o 95 Z
Litt. D.
kroject till Fourage Förslag tvid Strömsholms Stuteri.
' - i
- - . !
En dag ration för
en Häst
Gör för en Häst
om äret
Summa
hastar
jon; pä
räknas
Gör för hmarje förr
Häftar om arel
j
Hafre ^
Hö
Halm
^ Hasee
Hö
Halin, Hä
lsiar
Sto
en
Hafre
> Hö
Halm
,
kannor
Llsp.
Tjog
T:c
k.
Liep,
Tjog
st.
st.
T:r t.
fmnroc,
om
. -'5 Livi).
-Tjog
Beställare BetäckningStiden eller i z
mänader , , , -  Utom betäckningen i 9 dito , -  Hingstar i z:te äret pä Stall hela arel ,
Hingstar i 4:de äret 9 mänader - » -  Dito i z:dje d:o 9 djo , - ,
Dito i 2:dra d:o 9 d:o - , -  Bärande Skven i 9 d:o - -  Gall-Stoen i 9 d:o - - -  Skven i site äret, i 9 d:o - , ,
Dito i 4:de d:o i 9 d^o « - ,
Dito i z:dje d:o i 9 d:o , , -  Dito i 2:dra d:o i 9 d:o « , -  Watte»,dragare pä Stall hela äret - »
4
3
3
2
2
3
2
2
2
2
3
12
I LÄ
I
1
1
1
I
I
I
I
I
I
—
19
18
r
c.
L
9
§
v
0
0
-8
r6
>6
329
Z0-  2 '
270^
270
272
27c
27c
270
270
2/0
36)
5
;
6
4
A
;
;
5
6
20
16
16
16
16
66
34
16
sk-
iö
!
Zyo-
27-8 —
-44"
144
96-
89---  Z26 -
144-
144-
144-
96-
36,-
'
26z4
2Z3Z
2 72^
172^
172^
712',
ZÖ?.>
172^
'7-7
172^
1724
297
I2O
9b
80
- 80
80
396
136
80
80
80
8v
12
St-mma
L.
84
s Ol-
2,82^-4
2,8!;^
1,32'
'
j' '
' ^
L
3
56
lis
i,88»-
1,877
88r
Den s» December 149-
Litt. E.
I händelse af Stuteriets bibchällande ochbliswande
pä Strömsholm, Lc nedamiämnhe Befäl och
Betjening nödwandiz.
1 Dircctcur och Stallmästare,
r Beridare.
1 Kammererare,
s Fodermafkar.
i Fältskär.
1 Hästläkare.
2 Hos-Smeder.
L Srowakeare.
i Sadelmakare.
40 Stalldrängar.
Litt. F.
Aaflagne Dagswerken till
Strömsholms Kungsgård
Till Ängs bärgsel - 3.469^ böra bidehällaS.
Gärdesgardac - - 72? s d:o d:o
Gödselkörning frän Stallet 400 har i flere är utgätt i constant
efter markegång
Kungs,Trädgärds körslor 120 dependerar af det beslut
som ragcs med Kungsgärdet*.
Balkars undechMande
kring KungS-Ttädgärden,
Borggärden och Stall
banan
» - - » rrv kunna möjeligtuförstvknnn.
lAv» De» n December
Sandköring i Matten»
Stallet - - - 12 kunna indragas
Timmers framkörande till
Sägen » - - 40 d:o d:o
Balkar wio Stallet , 57? d:o d:o
Skallbroar » , 4§ d:o d.o 274^
Broar ä Stall,Statens
ägor - « 6z;^d:o d:o
GrindarS Underhällande 59^ d:o d:o
Till gärdeggardar kring
betesplatser - 17 d:o L.o
Tilsammans §,no^
Derutom till Kungs» en del af detze eller de
Ladugårdens ffötsel Z,4§6^ laugt borre belägne kun»
na indragas.
Summa 8,S7§L
Afffrift
L
Mördsanlt anförande till Protokollet!
Om wi fä antaga att Stuteri inrättningar medföra
»n allmän nytta, som tyckes wara medgifwit genom
tillstyrkan af Stuteritts bibehållande wid Flyinge och
Dahlby, sä fruktar jag akt ett enda Stuteri ej för hela
Landet kan upfylla dest ändamål, som bör wara
att sprida en förbättrad hästafwel, och hwilkel sä mycket
mindre torde kunna rväntas dä det är belägit i Ri»
kers sydligaste provMie,
Kjels
