# ID: svediakorp-gov194
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 78,364
# sentences: 2,456
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den rs December. r--
denna ste.gs up-imninq rätta stället. Omgiswen af
Siö. och ägande pä ställer alla de flags arbeten, so»
kill Sjö-meiieu höra, wänjes Migdommen isrän börja»
under mhäink.indtt as dk theorerisVe kunskaper, att se,
llll och ined atk sjelf kunna fä lägga hand wid flere
till pr.ictiqu.n hörande delar och dymedelst »vinna pä
dubllelk säll as underwisningen,
Dl» i Carlscrona tillförne inrättade Cadett»
Corps, räknade sitt förfall frän den Lr »776 gisne nLtiga
tispencr att man föregående Officers»Examen
kunna bliiwa S>ö, Officer; detta är liktväl genom se»
narc Kongl. Författningar pä det sätt förekommit, att
nu mera ingen till Officers» lön eller till andre Officers
graden sär förestäs, som ej genomgätt en dylik
examen.
Under d-n tid en dylik inrättning utiCarlS-cro»
na ägde rinn, war uti senare rider kronans utgift der»
före i ett för alt något öfwer 4,000 R:d B:co; skulle
wid en ladan inrättniuq afseende hafwas pä en seda»
den tiden tilltagande dyrhet tror jag att med 6,000 R.k»
detra ändamål kunde winnås. — Som Sjö Cadetter»
ne dä si-ulle frångå Krigs. Akademien , kunde kanske vägoninffräukning
uti det för nämnde Akademie projekterade
antal af Cadctker äga rum, fä att i stället för 8»
Cadetter, hwaraf 20 skulle wara gratisstrr, 60 st. kunde
antagas, hwaraf io st. allenast bleswo gratisstrr.
Detta wigtiga ämne torde wara af den beskaffenhet
art del förtjena? Riddersikapet och AdelnS up»
märksamher.
Mm i alla sall sär jag anhälla i sinom tid om
-tsall
Den i2 Decencher.
bi^ll till hwad jag nu föreslagit angående betalnings,
summan för Cadetterne, fö att den oförändrad Ma förblisrva
sädan den nu är eller lZo R:d B:co.
Friherre? k iä äsrsr uIpe, Larl, anförde
skriftlig n till Pcekocollet följande:
Som jag skulle anse mig fåker till ett werkelin
fel, vin lag me?» stillatigande förbigick dea, omständighet/
som jag för mia del funnit mäst anmärkningstvärd
i asser» e pä Militaire-Staicrne till lands, wid
Höglofl. S als UkstottetS ester sitt mödosamma arbete
afgilne uplyste betänkande, anhäller jag för ett ögonblick
om Riddcrffap.-cS och Adelns tålamod Höglsfl. Ullkottet
incagifwcr ark d^k icke undfallit detsamma'' —
hnrn otillräckligt i nänvarandedyrhet pä alla lissmedeln
wärfwade Soldatens gage blistver för dest nödtorftiga
tindrrbäll, sau.t ait o» det ar Statens rätt ari fordra
trohet och föestvr af Soldaten, sä är der ock en lika 0-  willkorltg föebiudekse a? Staten att sa sörja för Sol.
dakens underhäll, att han i Fäderneslandets t>cnst icke
mätte sakna der bröd, som hwarje rnckjld medlem af
Samhället i kraft af lagacne är ffyldig lämna ät den
han i sin tjenst antager."
Under erkännande af denna grmidlaktö helgd, har
Utskottet densamma oaktadt icke tillagt del tjenstgörande
Manskapet af Mörnerska Husar. Regementet mer
än i st. påökning ä det förut i fredlig lid bestädde
gage, fastän Konungens Regemente och Artilleriet erhållit
L st. förökning och del af den orsak, sou, Ustkot,
tet fäger , Att detta Regemente kan anses hofwa mindre
trägen kjenstgörfng. Jag gläder mig ändeligen
att dct endast sä anses, ty detta imisbär cn blott
sup
-
Den 12 December 6or
supposition, och der är mig således tillära alf bestämdt sä<
ga molialseu. Jag erkänner »visir Artilleriets och Konni»?
gensRegeinentev nyttiga tjenst störn» g. roen det är wäl för?
sia gången man fark böra ort den warit trägnare än
Mörnerska Hnsar-ReacmeittctS, jörn, bestående as 600
raan jo:i iex särskilta Städer hwaraf 2:ne i syn»
! erber aro .-'ftrftorter, liksom ten iomkan är ganska
ny, att en obcr.ocn Soldat, som är aldeles fri emel,
Ian w .,'d'aar!!? kon ha siva flere hans tio mera jämt
npd!.;M:- e jkvstighetcr än den b-ridne, forn Utom sin
egen mundering och bewäcing äswen har hästarncs saint
deras ftörsel och hwarjchanda deras dretzcring, fonragering
och annar ätföljsnde bejwäriiqhetcr art widkärr»
nas, samt således är beröswad flere för Soldaten till»
fälliga möjlnsibeter til! nnderläktcmde e-s si,, bergning.
När detzulom drsie Z Ragemeurer ligga i en och sam»
»na Landsända, samt ofta tillhopa pä samma ort, blift
»per d.t torde hända r sina följder en högst oangenäm
och om jag sär säga dubbel orätt-wift. emot Msrnerjke
Husarerne, att undfå tiiindrc g Garnizons»
kainrater. Man ftulle isisen» turka arr ''Statens för,
"vran af deste Medborgare blifwer mirrdre stor än af
''andre, -esker Stale!, mindre »värderar sine ellior tem
''lika stora sknldighcrer " — Delta »vägar jag tjkrväl
pasta blir casus, sä wida man icke kan alisia Hm'uwr«
ne Stalldrängar >«'om ivid Gardcrne till Häst i
sterrike och Preusien, hwarigeno-n de,astienstgörjug klin,
de i trägenhet förliknas «>ed Infankerjerne i Skane eller
sörejkrifwa derstädes för Husarerne lindrigare läxor
ellar upl»)sa vm sättet att antaga hädanefter Necryker
»ned matlust, lämpad efter sina traktamente» men kraft
ter efter sine hela dagen igenom fortfarande rragna
skyldigheter. Jag mäste härwid tillägga atr, dä Regementets
manskap nu i 2 «re är pä jamina orter hast 4 ^
622 Den 12 December.
och pri lenie sa märkeligen derunder ökat sig, blifnxr
tet högst ömanbc att nu se detsamma ensamt »edsäng
till tz., sä wida icke dcn regeln äfwen anses falst,
att det är fwärare, inskränka än öka stna b»
hos. — Skulle R ksens Höglofl. Ständer icke > den»
na sraga tillämpa sörm aberopade §§ af Reg.ringsFormen
utan taga detaillcrad befattning nied Regcmcn»
terne sä anhällcr jag om ändring i denna del af SkakSNrstortetS
bckäuknidc, som nied derwid gjorde oumärkningar
i alt sall bör äkerremittcras, mcn om den ena
sklllingenS tillökning ända icke stulle af Höglofl. lllstoxtet
bewiljas, mätte Det läckas åtminstone tillära att
Regementets manst', p i ket hela bliswer lika ostönr med
Infanteriet i samma provlnce, ehuru praxis alrid fordom
warit att Cav.illenstc» hasc mera i anseende till sine
widlöskiqa pstglcr och answarighek af hästen som ho,
noin är anförtrod. — Om kronan ick har tillgångar
till upoffringar lära siere sädane wäi icke billigt kunna
anteS böra fordras af Esgnadroae Chefs, som h»t«
lills lika som andra wärswade Compagnie. Chefs sä
osta sätt widkännas tyngden as uteblifne betalningar
och swariqheten att bibehålla regementet i det stick,
wm med ocras önsta» öfmerenestämmer och hwarmev
de aldrig stola uphöra, fä wida sörsta grunden icke
kullkastas, bea, att genom en anständig bergning be»
reda möjltgh.ten af ärligt och i Lätta Cawallenskcus
manga stylldigheter öfwadt manstaps bibehållande tvid
Regementet.
Dä jag lastränkt wig till en anmärkning, endast
i afseende pä Gemene man, kan jag icke draga i
twisiv.lsmal, art -ned dem i det minsta efter billigheten
förfares, och tröstar mig emedlertid med den öf'Strwgciien
att icl' haswa uraktlätit dell kärasta af mina
TMstcmanna äliggandcii. Fri
Den 12 December.
Friherre stsig I k s c))'ii I, Ourrzsi, hade inlämnar
ert M,morial, hwilk.t up!äst.s sä lydake:
Wördsanit Memorial I
W'd der nu »inder Högloks. N>dderst per och
Adclnö öf»v?lläggning w »rand-.' Rikscnö Slänters Slase
UnsioktS T^ctänk.mde och den delin, deras sol» är teck»
liad Likd. D.- Utbeder jag mist Häglof Rikderstapck»
och Adelns benägna rillstägd, arr sä anföra följande:
Wäl har Högloft. Srars.Urt?oltet äkwen »iri
denna del as sitt arbete siarre-git den as kj> lswa Rikets
nuwarande allmänna ställning iörestaftvade, och kör
sä »vida as Riksens Ständer gillade principen o si besparing,
dä Utskottet i siik svrftag nedsatt den tillförene
för Mniisier-Sraren i desi Z afdelningar anstagne
ärliga summa», stor e)8 ocx> R:dr, til! den, om rj
rundeligen dock rnndg Summan as allenast yid,oos
R:dr; nicn om Slars, llrisiorrer såmedelst upinllr hela
sin kallelse — jag har här blott afseende pä Minister»
Starens reglerande — är en kraga som sig wägar
»vördsam ine st underställa Högloft. Riddershapets och Adelns,
och med der samma suntelige Riksens SränderS
närmare uplnsta pröfning. De ord: reglera Skaten,
hwilka nyft undsölls mig. men sou, jag nu »ned „psät
uprepar, emedan de torde jämt uttrycka hwad Roséns
Ständer äsyftat, »ch bwaruti De as Deras Stars»
Utstött welat wäglevas, besia ord synes mig alt ä>äg«
ga bemäldte Ulstor» »agot mera, än blott att förestå
«n förknappa!) Srarssumma. Jag tror art Riksens
Ständer, svin föresatt sig att iakttaga en sträng spar»
samhet, emedan den af nödwändighetens lag göres till
»verkelig pligt för der närwarande, dock ej welat stilja
herr
6og
Den 12 December.
den fira» andra, altid nödwändiga, altid helnia pligter,
jag menar omiankan, nitet ser Fäderneslandets
redbara gagn och rättwisa» emot de Medborgare, som
hermid äro eller '.varit redbar'. Sa wiva jag ej m,silager
mig uti Vetta förutsättande, wägac jag deraf
hänleda den slutföljd, att Srcns-Utskottet, för att fn'l<
komna sitt altia hedrande Werk, kanske bordt lägga
under Riksens Ständer-, ögon ett sörstag, h,!.n Veu
säledeS inskränktare summan kunde afvända?, »ak!,:
gast för Staken, räitwisast emot Desi tjenare. Jag
torde harwid »»öras af det sivar, arc Utskott t, so n
känner Riksens Ständers oinskränkta wördnadsfulla
förtroende för Konungen, tillika med Hane Mmrs kika
oiusfränkt rättmätiga anspråk derpå, trott sig säkrast
sörena Bägges fördel, dä Utskottet tillstyrkt Riksens
Ständer, alt helt och hällir till Kongl. MasitS
wishel och L uidssaderliga omtanka hemställa bruk.t as
den förestaguc su nman. Ingen deltager heldre än
jag uti alla wedermälen af NcksenS Ständer; wärd»
nadssiilla förtroende för en Konung, som, arn em sin
omitzkänneliga walwilja för Dem ost) hela Riket, sä
»värdigt rättwisar det. Men, mine Herra: .' wart
förtroende bor dock ej bljfwa beswärligt för en Furste,
hwars bade rid och för,»äga äro inskränkte, och som
sammankallat Riksens Ständer för att understödjas,
c> mindre af Deras redlige och uplysta råd än af
Deras öfrige krafter. Desima»,, om ett sädant i alla
anora afseende», högst rättmätigt förtroende skulle rike»
suna, ^ antingen Konungens rätt, att, älffa Rik,
seus Ständers underdåniga råd, eller Dcsies pligt, att
kem sä öpet som wördsamt till Throgen framföra, dä
borde ju Riksens Ständer uti intet mäl hafwa yppat
stna tankar och önskningar, utan i alt endast äkallat
Konungens wisder och nådiga omtgnka. Eller, är
den
Den 12 December.
den sä k.'l!adc Minister Staren, den enda af alka Rikets
angcläg.»heter, seni antingen redan är sa jullkomligt
inrättad, art den ingen förbättring kärfwe»-,
esler sa lätt sördältrad, att den cj behvfk, cj förtjent
Riksens Ständers äta»ka? Pä alba fall fruktår jag att
lättheten för Hans MaskS immedilta höga ätgärd wid
en sadan förbättring, cj ökats genan» sörminskninzen
as Yen dertill förut anslagne ärliga summan.
Ur» ett wördsamr Memorial, som jag hos Hög»
löst. Ridderjkaper och Adel», för flere mängder sedan,
hade den äran att inlämna, och som Högloflige Rrv»
derssapet och Adeln dä behagade remittera till StatSUljkoltct,
förmVdcligen i asfigt alt deröswer erhålla
UiskoltctS ntlätande, har jag ibland annat framställt
onödighetcn, och wid Rikets nu warande medellösa
tillstånd, ma jag wäl säga vlämplighcken, att, hwad
den delen af Minister-Staten betroffar, som omfattar
Rikets i activits warande Diplomater, tillsätta
hwarken flere eller med högre rang, än som oundwikeligr
befinnas kan. Akt nyttja Slät när »nan är
fattig, lärer ej wara wäl betänkt, och lyckas dehutom
icke, emedan alla nog wela hur del stär till, och man,
i ställer att sä medelst dölja sin fattigdom, som kan
wara bäve tillfällig och osta hederlig, endast blottar
andra skröpligheter, såsom säsängan, oklokheten, hwilka
mycket m-ra skada en Regerings anseende hos främmande
magler än sjelfwa Rikets penningcbrist, som aldrig
är obotelig.
Aro beha mina ätminstone säkert wälmenta tankar
tillika wälgrundade, sä. vin Högloft. Srats.Utflkottet
med defl widsträcktare kännedom as det hela, räckts
närmare Mweckla och med Detz af Riksens Ständer
afl»
626 12 Dcccmbcr.
alltid wäl cmoltague förord understödja dem, hade Rik
sens Ständer säkert g,oil afseende derpå: och om sä»
medelst tillkommit <tl suuständmt förste q i ketta ä'>>ne,
irn-esaitande sa mäl ten ordinaira foiu den extra-ordjriaira
Minister. Staren — dock Utan altför nägoir del
in rä lisi personalens bestämmande, hwilket, enligt Regerings
Formen, endast tillkommer Konungen— iwif»
lar järt intet ögonblick, att Hans Ma,n med bäve nåd
och nöje emolragit ett fädan: Riksens SränderS för»
stats samt deraf stadfästa! hwad Nied omstandighererne
funnits lörenlljt.
1!ti nii" redan äbcropadr ödmjuka Me e oriak
näiynde jag blott i förblgäende, akt dek, wid SwerigeL
nuwarande belägenhet, siMeS hwarke» möjligt eller
nödigt att hälla Ambapakeur wid »agot Hof svin hälst.
— Sedan Stais Ulstort.k nu mera föresiagil en minskad
summa as 92.020 R:d. ärligen, ken jag förmodar warda
af Riksens Ständer faststäld, fär jag derwis tillägga
den simpla, me„ afgörande, blott arichmetilka anmärk»
ningen, att , om efter förra bruket, twänne Amössiadeu»
rer härefter skulle tillsättas, absorbera desie allena, wid
nutvaremde dyrhet fa i Paris som i Petersburg hel»
summan: tillsäkkcs en, ätgär halswa summan; och blir
det en ren omöjlighet, att med den äterstäendc hälften
bestrida de öfrige af Minister- Statens äswan upräknade
z asdclningar. Deremot, om ingen Ambaftadeur
hälieS, sä kunna § de angelägnaste beskickningar, jag
menar till Frankrike, Ryssland, England, Rhen-sörtunver
och Dannemark besättas med Ministrar af andra
rangen, hwardera kont med 12,020 R:d om ä»et,
och öfwerffottcr af de anstagna medcln wara tillräckligt
tik bade exrraordinaira utgifter, som Vid utrikes
Hof ej rmdrvikas kunna, och ritt förbättring af rap
-
Den !2 Deccmbcr. 6«7
pcllerade Minister-Staten, hwilken framför nägon annan
af Rikets Stater kräfwcr denna förbättring as Ko.nurtgcns
och Riksens Ständers, icke blon rätkwija, nej
jag törK tillägga mcnsklighet, och i bada detza dygder
förwarake heder. Äswan upräknadc Beskickningar
kunna till och med gerna dateras esler hwarje lokala
behof, enär nämligen ofta och skiftenas alt efter omständigheterncs
kraft, ben ena eller andra Beskickningen,
eller ock flere pä en (sami, lämnas vacant», och
emedlertid besirideS as Charge des Afl. res, hwilken
med en tredjedel af Minister. tractameiilei >orde wara
belåten; dä besparingen aolmgen hel och hallen stadnar
Uti SratS-Ccchan eller någon del deras lämnas ät deir
permiiterade, men icke rappellerade Ministern, under
vacanee-riden. Hwad beträffar den as mig förestague
Beskickningen, under namn af Beskickning wid Rhenförbundet,
tyckes ben sörcre den stora fördel, ett likasom
sammanslå sä manga, dels nyst upkomne, dels
äldre men nu mycket sörswagadc Konunga - Riken och
Hos, hwilka eljest torde göra anspråk pä hwar fln särskilta
beskickning, men som, kä de nu sjcklwe sörenat
sig under en gemensam Carhegorie: Rhen-LArbuu-et,
vcksä af andra magter pä samma coll ctiva sätt kunna
anses och hrhandlao: pä enahanda grund, som tade
Frankrike och Ryhland sör detta hällit hwac man
kallar »n kckinisrre banal wid Tyska Fursten Verein
och Swerige ftelft hällit Ministrar, som warit accrediterade,
ben ena wid alla Italienska Hos och Eimer,
den andra wid Neder-Sachsiska kretsens samrcliga Furstar
och Släder. Skulle Kongl. Maftt likwäl anse
nödWt att, till ett eller annar as de till Rhen - förban»
bet hörande Hof, säsom kanffe till dtt Kongl Prcncst,
ska, sör Slägtjkapens skull skicka en särskilt Millister,
hlir ber oltid keroende af Dest Höga'välbehag; men
j--
So8
Dm ^2 December.
jaa wagar icke dest »undre tro, alt bada dcste as midi
framställde ideer, den af Ministrar r»eg likasom pecrodi»
sta remplaccrarrde af (."»argas <.!.:§ ^stsjrss och dcn
af en qennursattr Minister för an lingen alla, eller nog.
ra af de st!! Rhen-lörbundek hörande Hos, stola, om
de werkställas, medföra en besparing, tillräcklig art fylla
bchoswel af de öfrige till Mmistet.Slaien hörande
s:ue delarne.
Under Extraordinarie Minister-Staren, har
astid förställs b-.- exiravrdinaira mgifter, Swensta Be»
stickningcriie uödgatS göra wid nstsästen af omanlig
glädje elice bedlöfwclft, ester af »vidsträcktare resor i
den Monarks följe, hoS hwilken Ministern är accredeterad,
till exempel när denne Mona<k gär i Fält,
att förtiga mera dylikt. Erm desto utgifter endast sällan
inträffa , bebo stocs ingen betydlig ärlig fond dertill
anstäs, allenast bracaniigacno dcrä samlas, och har den
ej heller hittills warit högre anstagen än till 4,40g R:d
?6 tz.
Men det tvär egeureligen för rapcll radc Nstnister-Staten,
som jag har trott mig stylsig art tala, ie»
ke sa mycket derföre, all jag, såsom ett 20 arigt och fä»
lebes wandt offer, utgör en altför obetydlig del deraf,
sam fastmera af den högre orsak, att denna Skars sa
bestaffade bibehållande, enligt mm ärligaste öfwerty»
gelfe ej star att förenäs, såsom jag redan sagt, med ^
Nationens hwarke» rättwisa eller menstljghct, nylla eller
heder. Att ej mistbruka Hä-stofi: Rtdderstaper och
Adelns tid och tålamod, sär jag här åberopa hwad
uuit förra ödmjuka Memorial i denna del utförligare
innehäller; dock med detta enda tillägg, att, om
än alla Rikets Stater skulle behöfwa förbättring.
Den is December. 629
dek jag wist icke skall bestrida, om än alla, i fall en
enda, med de andras uteslutande, blefwe förbättrad,
desse skulle anse sig med wald behandlade, om änke»
ligen sielfwa Stats-Utskottet skulle pästä, att, dä lillgängarne
ej medgifwa att tillfredsställa alla, bör ingen
hjelpas; tror jag mig likwäl sa förtroendcsfullt som
wördsamt böra hemställa till Högloft. Ridderskapet och
AdelnS och samcelige Riksens Ständers gemensamma
sä uplysta som öma bepröfwande; Om, da rappellerade
Minister-Staten är den enda i Riket, med den
dubbla olägenhet, art de dertill hörande indiwiduer,
först, under det de äro i aktivitet, ej fa njuta nägon
befordringsrätt hemma, och sedan, att enär de blisrva
rapellerade, de förlora hela sin lön, i stället att alla
andra Statens Embekömän jämt skrida fram uti
deras befordringSwäq, i mohn af deras tjenstetid, och
stuteligen förafskeda, med bibehållande antingen af
hela eller halswa lönen, eller emot und^-nide af ett
motswarande accord; Om dä icke, säger jag- rapvellc»
rade Minister-Staten äger en odelav, ömkelig om man
will, men helig rättighet, att sent omsider bliswa
med mensklighet och rätkwisa behandlad af ett Fädernesland
som är alla Medborgares Moder och som
dem alla moderligt behandla bör, utan att de långt
för detta bättre lottade barnen böra misstycka, om de
mäst wKN,lottade änteligcn winna nägon förbättring,
och utan att de förre deraf kunna anse sig berättigade,
att likaledes yrka en förbättring, som,om den wunncs,
endast skulle bibehälla den gamla disproportionen, meri
nu, pä alla fall, ej kan winnås af alla.
I sall Högloft. Ridderskapet och Adeln skulle
finna för godt att remittera detta Memorial till Stats,
Utskottets närmare granskning, hemställer jag rvör»-  Ljervk Bandet N o 40. sam
-
6io Der» i» December.
sammast, humwida dek äswenledes borde eommuniceramed
de öfrige respektive Sränden.
Stockholm dm z Derember 1809.
6.
Äfwen detta Memorial klef Författaren tillätit
att med de andre Ständen kommunicera.
Herr»! ^VinxsrZ, upläste följande dictamen
till Proroeoller.
Med fast föresats att blott yttra min ringa öst
Mttygelse i ämnen inom kretsen af mitt yrke, magar
jag »u underställa Höqwälborne Herr GrefwenS och
Vandr«Marfka!kenS san i Ridderskapet och AvelnS uplysta
och förromssria granskning, de delar af Högloft.
Stats, Utskottets Betänkande, i afseende pä Militaire»
Staren der denna min öfwerkygelse är stridande med
Unkottets beftur. J ,q delar wifierligen med mängden
sf Rldoerskapet och Wein en villia erkänsla för Utfkvrters
osparda möda skt samla och ekdna denna mängd
af saker, som jnga» i DeH Betänkande. Jag erkänner
Lfwm att den m,Majra delen deraf betydeligen mätte
bidragit att öka Utskottets möda; men nödgat tillika
bekänna, an, ehuru jag finner att en större redighet i
täkenskaverne derigenom bör tvinnas, jag bock hade
önskar denna del en högre grad as fullkomlighet, samt
att deruti ej rädt en nog wida sträckt hushålls principe,
amenligt i strid med den af Ukfforret pä flera ställen
yttrade och as allmänna rösten styrkta nööwänbighererr
af ett kraftfullt försmår.
Det
Den is Dccen ber.
Tet were wifcrligen öswcrstötigt, ätt här UPrepa
alla te orsaker' som bora förwä oh, au med
omso-g untw ka en sä farlig qrundsatts, som den§
ail r,kl. Stars-Merker pä Förswaretö bekostn^,
Det är utan undantag c>, nödwändighet, akt
wid hwarje tillfälle iakttaga hushållning; Men ma dock
ej detta leda oh för långt, och mä hwarje förslag i deli
ta ämne, inna» det som nyttigt anses, med sakkännedom
bluma behandladt.
Det kunde anses som jag tilltrodde mig bedöma
Uiffoltelv mi ilaira uplysning, jag skylidar mig derföre
att btkyga alla drsi medlemmar mitt skyldiga aktning,
samt den ölwenygelsen jag äger, att Utskditet i Desi
läge ej kunnat föreslå annat än hwad Det gjort; Me»
jag sär äfwen i anledning af denna min öswertygelfe
yttra, det jag anser som en följd af sakens natur, att
man sä wäl i militaira som i andra ämnen, merendels
förselar ändamälet genom en för tidig granskning af detailler.
Utskottet har wiherliq-n ej, i sa motto härtill
gjort sig skyldigt; detkaillerne äro med skäl unöerställningöwis
framstälde sami grundade pä remitterade Mmorialer.
Jag hade dock önskat att principen i afse»
ende pä nödwändigheten af ett kraftfullt försmak eller
ocksä morsa tsin, mera afgjordt blifwit bestämd, inna»
förändringar kanske i strid med något as beha fall pkÄjecteradeS.
> Jag anset mig i afseende härtwna och inuari
jag wägar utbedja mig Ridderskapet och Adelns ups
märksamhet wiv detaillerne, skyldig anföra nägre af de
skäl som stadgat min öswertygelfe i venna prelimlnakree
fräga,Nöd«ändigheretlafetk krastfullr förswak.
612
Den 12 December.
Matt behöfwer aldeles imer inga hwarken i wilitairiska
eller politiska undersökningar, för art finna,
det wart närwarande Förswars-Werk, om del skall
bliswa tillräckligt art afböja ett anfall, snarare bör gist
ivas den högsta grad af fullkomlighet an förswagas:
sjclfwa sunda förnuftet säger ost defiukoni, att del som
hittills warit oiillräckeliar mätte ännu säkrare wara det
dä det minfikas. Jag har förr tagit mig den friheten
yttra frän delta ställe, jag sär den äran göra der ä
nyo: art wjtzerligcn wi ej kunna sägas haswa grnndat
wart Fäderneslands framtida wäl, kä tillfället för der
wäst absolura inflytande ännn är öppet; art detta är
fallet, sa wida man ej med söresattS bcflurer att i möjligaste
matto Ukwidga och fullkomna förswaret, är lika
sa afgjordt, som alt man endast blir fredad frän misthandlingar
och anfall, dä man är i författning kunna
afböja dem. Säker och wiglig är rillika den satts,
att, om ej tvär önskan att grunda nationell sjelfständighet,
lika lifligt syfielsätkcr ost, som den, att grunda
personell, ffola wi innan kort förlora bada. Och fastän
iag nu äger ett minde tillsörlitcligt hopp atr wid denna
Riksdag, der grunderne till wär framrida frihet blifrv>t
lagde, äfwen sä se wär framtida sjelfständighet af,
Mord, hoppas jag dock att Riksens Ständer ej genom
e» förhastad misströstan och för wida drifweu httöhäll--  ning fullkomligt aflägönar möjligheten.
Jag ätcrgar nu med Ridderfikapet och Adelns
Mätelse till Stats-UrsHotkekS betänkande och wagar mcd
sann tillförsigt yttra mina anmärkningar, säsom stödjande
sig pä bestå billiga och oswikeliga grunder.
Genast wid uprepandct as de särskilte Mslilair-Star
terne saknar jag Finska Arkillerie Regementes. Det skulle
kun.
Deir 12 December.
kmilia anfts sem partisthet as mig seni sjelf Artillerist
akt yttra mig i detta ämne, om ej allmänna omdömet
more fullkomligt stadgadt i afseende pä detta wa»
pens nödwändighet; jag häuwilar endast kill de berak,
reiser om sednare kiders afgörande bamiller, der altid
Artilleriet såsom kraftigt bidragande till segren bliswit
ansördr, samt den nödwändighet wi altid warit uti,
att till nära dubbelt förstärka denna Corps wid infallande
krig. Att wi förr ansens som mästare i denna
del och att wi ännu ha mängden as Europas Artillerier
efter ost i uplysning hwgd wapners sammansättning
beträffar, kan jag äfwen wäga försäkra. Det
more således ett bckydeligt förswagande af Armeen, om
dorta Regemente ffulle försumma, dä tillika wi derigenom
stulle förlora en mängd skicklige och krigser,
jarne Officerare.
En annan indragning som Utstkotlet trott sig böra
projektera, mot hwilke» jag med samma skäl wägar
yrka, och som Utffortet lättare torde wara i författning
ändra, är den as Fältmätnings Corpsen. Dek är ttllräekeligt,
akt blott undersöka denne Corpss bestämmelse,
för att finna betz widsträckla nytta. O»» nian medgifwer
att loc l kännedom fordras wid ett krig; vin
man anser kunstaper och ett fortsatt bemödande till utbildning
fordras af en Militaire, samt kännedom af
tidehwarfwets krigs händelser och förbättringar äga inflytande
wid anwändandet och ordnandet af wära egna
krafter, sä är denne Corpss existence afgjord.
Den mera abstracta besästnings-wmenskapen, som merendels
fordrar en persons hela upmärksamhet för att
fullkomligt ägas, och som detzutom är af ett mindre
allmänt anwändande i wart land, der sa fä Fästningar
finnas och hyggås, torde fwärligen med denne
614 Den 12 December.
Fältmätning Corpscns tj-nstgöring kun».; förenas. Fransoserne,
som uii Krigs. Förfarlningar med skäl böra tagas
till exempel, haswa chilr desta böda befattningar
frän hwar uzdra, och äfwen här i Smetigföre Fältmätning
Corpsens inrättande, förrättades detta arbete
af särskilde dertill commenderade Officerare: Finffa
recognosceringen witlnar derom, och har jag äfwen för
egen del någon erfarenhet deras.
Hwad SjömämingS» Corpsen beträffar, wagar
jag ej fälla mitt omdöme, som warante i tvitzt afseende
utom min krets; men att wi nu mera än förr
behöfwa wäl känna wara kuster är en afgjord sak —
om detta winnes genom benna Corpsen» bibehällande,
magar jag ej afgöra.
Jag ämnar deremot med mera widlöftighct anföra
nägra anmärkningar i afseende pä förändrandet
af witze inveldre Cavallerie-Regementet samt en projecterad
varancé - hällning af s:del af Armeen.
Hwad den förra delen beträffar, anser jag wis,
ferligen indcldts Armeen i allmänhet kunna underkastas
någon förändring, men om just den föreflagne är
den bäste torde cj wara sä fullkomligen afgjordt. Jag
instämmer med Utskottet deruti att CavallerietS för»
Hällande lill Infanteriet möjligtwis kan förändras irran
att del hela af Förswaret derigenom blir lidande;
men den äterstaende delen bör dä äfwen gifwas den hög»
fia möjliga fullkomlighet. Om detta star att förena med
Indelnings. Werkst lämnar jag derhän; min öswertygelse
i denna delen torde kanske anses nog paradox,
men wär tanka att man genom nägra weckors ärlig
Oercise kan formera Cavallerister, är det ej mindre
»tom
-
Dm rr December. 6r§
Utomlands. Ett mindre men godt Cavallen- Lr alltio
alt föredraga framför ert talrikt och oöfwadt; och
mä dek tillätas mig anföra en stuksattS, jag trott mig
hafwa ledk frän nyare friggsätter, att, i afseende pä
Jnfanterie, är mängden afgörande, da hos Cavallerie
och Actillerie sullkomligheten dcciderar — Jag bekla«
gar sälcdcs att Ulskottet trott sig äfmen böra minska
det wärfwade Cwallcriet, uran att jag tilltror mig
Widare häruti böra inga.
Den föreflagne förändringen af de fyra indelte
Cavalerie.Reqemenrerne, skulle enligt min tanka, i
del afsiendet medföra en olägenhet, att någon af de
bäva Regementets olikartade delar under en Chef,
som endast gjort den ena delen deraf kill sikt yrke,
bäda wid anwändandet och underwisningen mWgtwiS
kunde bliswa lidande. Man hade detzurom äfwen bordt
lata ingä i ealculen Skånes till detta wapens anwändande
afpatzade local, bättre häst-race, samt Allmogens
fallenhet för dylika öfningar.
Den genom Häst. varar,cewe erhällne besparingen
borde desiutom enligt min ranka, dikecte anwänbas
att gifwa Regementet en ökad styrka och en högre
grad as brukbarhet. Huru detta skulle kunna Verkställas,
samt indeldta Armeen förändras och ökas,
torde läkt kunna bewisas, dä hwarf? Rust* och Rothållare
gerna betalar för art fä hafwa sin nummer
vacant, samt brukbar? Corpsen pä samma sot som
WermelandS Fält-Jägare kunna upfättas möjligen till
4. dubbla antalet af Cavalieritts samt dubbla af Infanteriets
styrka för samma afgift. Uplysningswis fäe
jag nämna att en sä organiserad Bataillon af
Man, med Befälets lön och inqumrring, Twuppen»
Wärf
-
6i6
Den 12 December.
wärfning, årslön och beklädnad, kostar endast 12,467
R:dr 21 sk. 4 r:si. Banco. — Således skulle veu
neni de proportionen erhällas om endast hwarje Rothållare
bctalre »agra och fyratio R.dr, samt hwarie
Rusthållare dubbelt för vacaiice-hällning as filt nummer.
Alla collistoner mellan de ruft-udc och bcsalct
skulle derigenom sörswinna, arbetare finnas kill öswersiöd
in-,om Previ-irerne och brukvare Soldater wid
päkoniniande krii. Om härmed förenäs tillstånd att
göra nybyggen pä Kronans mark i likhet med hwatz
Herr Baron Knäbeck projccterat, sä skulle wisterligcn
ej folk saknas, och af de ttplysningar jag erhållit brista
aldrig recrutcr lill Wermelands Jägare, samt bero
las de källan öfwer rv RDr, dä ofta inom samma
previncer man fär gifma öfwer ivo R:dr i lega kill
Iudelr Soldat.
Da härigenom alt beswär för den rustande uphörer
äsweu sä wä! som alla jkjutSningar, drickspcn»ingar,
malsäckar U. :c. bör han finna sin uträkning
derwid att betala sa, alt intet allenast en dubbel styrka
pä oswannämde särr kunde underhällas, uran äf,
wen art sä småningom förråder af Winter- beklädna,
der Rcserve -utredning och kanske äfwcu något proviant,
inom Provinceii eller Regementets ständ under
freden formerades. Penningen grek dä ej långt frän
desi förre ägare, utan skulle till en stor del Återkomma
i dest ficka, samt en hel hop med utgifter och utjkrifningar
wid infallande krig sörekommas.
Dock, jag har kommit frän mitt ämne Ridder,
skåpet och Adeln täcktes förläta mig denna digrehion,
ändamälet dermed har endast warit, att wisa, möjlig,
heren as Armens förökande utan Stats-Werkets eller
de
Den r2 December.
617
de Rustandes umgå. Anser Ridderskapet och Avel,,
Leita äqa någor warde, skulle jag förestå, NN man, i
aMednmg af hwad Stare Utskottet anmärkt, sinner andru,
nar wis laveira Armeen sneccstivt kunna werksta!»
ias tili SrakS WeeketS särman, Utan ark föriwaret derigenom
syneS lida, men öswerlamnar Hane Mast
r-cstämmander as saktet och liden eller wcrkställighete-n
Leras.
Slmeligen hwad vacanec hållningen äfen femtedel
af Armeen beträffar, torde af Let föregående min
öfwertygelse i detta afseende kunna förutsägas. Jag
bär Lesiutom nagra gänger redan yttrat mig i detta
ämne, utan art jag ägt den tillfredsställelsen arr Utskottet
derpå gjort afseende. Endast i det sall att denna
vaeance-hällning tjenar till upräktande af andre Corp»
ser i likhet med hwad jag redan hast äran nämna eller
något bättre fäkt, instämmer jag med Ulffotlct och
den wärde Ledamoten, som först wäckt denna fräga;
j alla öfriga anser jag den som rakt ledande till Arin6enö
uplösiung, samt upmanar Herrar Militairec
att med mig häruti instämma.
Grefwe l.owenIijsIm, Oustris anförde
fkristcligen följande:
Högwalborne Herr Grefwe och Landt-Marffalk,
Högloft. Ridderskap och Adell
Det är i anledning af Högloft. Stats - Utfkotksts
betänkande och den del deraf som rörer Lif» Gar»
diet till Häst, jag begärt att höras.
Jag ämnar icke uptaga Ständers dyrbara tid
med
6r8 Den I2 December.
med uprepande af de mikitairiska skäl, hwilka sedan
Stockholms, Skärgården bliswit Riksgräns, fordra art
tvid denna aräns sinnes ett Carvallen som wid sörsta
urbrotkct af stendtligheter genast är lill hands och i
stand att tillbörligen bestrida den C valleri - tjenst som i
alla krigs-Theatrar är lika oungängelig. Jag menar
Förpost- och General- Sladö, waktS» tjensigöringen.
Hwem wek ej huru wigtig inflytelse denne del af
stensten äger pä ArmöenS wäl — hwem inser ej
huru oundgängcligt desi behöriga bestridande fordrar
Cavallerjster som äga krigsmans, rådighet ost) upöf,
wad eftertanka: egenskaper hwilka de endast, genom
den lyckan att i Fält haswa warit nyttjade, och dagelig
tjenstgöring kunna winna och bibehälla. Huru
Gardisterne under sednast? kriget bestritt denna tjenst»
göring — hurumida de äfwen till Jägaretjenst befunnits
skickelige dä en del af dem, af tereinen hindrade att
urölwa sitt rätta yrke, friwilligt begärt äran af ett rum
i Swenska tiraiileur,kedjan, derom tillhör deras Öf«
wer-Vefälhasware och sidomän i striden att tala —
med tillförsigt wädjar jag äfwen till dem, som as Regementet
blott ägt en Piquet eller en Ordonance.
Lika öfwerflödigt anser jag äfwen att uppehålla
Högloft. Riddcrskapct och Adeln med omständcligt upp,
görande as den enkla Uträkning, som, dä ett Cavallen i
Stockholm i alla saft ej kan um äras, oomkullstöteligen
bewisa» a« hwilkcn indekdt Trouppe som i Lif-jGardetS
till Häst ställe hircommenderas, blifwer den innemoe lika
kost am alt här underhälla, och således att om Lif-Gar»
det lill häst reducerades, minskades Armsen med en
ej obrukbar Corps, utan att för Stats-Werket dermed
ästadkommes en besparing som enS sörstente att näinnas.
Alt
Den is December.
Wt hwad jag här osman ansört, har jag i sär»
fkildte M morialer kill Ledamöter af Högloft. StaisUtskottct
omstäudeligen, med dertill hörande Ulräknin»
gar upgifwit. —
Dä alsccnde dera ej kunnat göras, och mini?»
ning ä Regementet ända mast förestås, är jag sä wäl
af den uvlysninq och owäld som hos Rikets Repre,
sentanters Utskott bör förutsättas, son, af Högloft. Ut»
skottets om Regementet nyttjade och iör det samma
sä hedrande uttryck/ öfwenygad akt knappheten as Ri»
ketS tillgängar gör denna minskni.',; nöoig.
Till bewis pä denna min öfwerkygelse har jag
uppå flere af UtikorretS LecamöterS begäran sjelf författat
och inqiswit en plan till reduct-on och äswen i
den tankan fou, dä mac radande att Konungens alla
Gardes-Corpscr skulle till en Brigad sa-iimanfläs, sjelf
tillstyrkt min egen löns indrag >,na. Lika öfwertygad
akt jag ej yrkat mer än rätt och nödtorftigt är, anser
jag för min skyldighet, att nu yttra niia emot de delar
af Högloft. Utskottets Betänkande som skilja sig frän
Mina upgifiec. —
Ju mindre antal Troupper man beflntar att
Underhålla, ju angelägnare är alt i qn Uicek ersätta hwad
man förlorar i quanriret, sä framt meningen annars är
act i händelse af anfall kunna förswarg sig.
Dä en Under-Officerare är sämre betald än en
dälig Dräng, blistver der ej möjeligt att sa goda Su«
setter till Vesta Sysftor — Soldaten sörsmar befordran,
och hos honom sörswinner rn stark driffjäder till am»
biljon och wälförhällande.
622
Den !2 December.
ElMU kjenstgörmgen w!d Rcgemenket wistk icke
lemnäs i Under. Officcrarnrs händer, anser jag dock en
god Under,Offisers Corps wara af högsta wigk för
stensten, och däri lara alla praméa Mllitairer nnd
Mlg sörena sig.
Att C: walle risten ivid sin mödosamma kjcustgö»
ring och kunga dagelig» arbete ej kan lefwa af Fyra
s^illingar om dagen, derom kan den enklaste undersökning
om puferne pä alia Näringe ställen öswrrlyga
eil och hivar. T ?! inrättande of egen hushållning
har hwarken Under.Officeraren eller Karlen tvid Cavalleriek
tillräck lig lcdigh-k. De mäste ära pa krogen,
och att dyrheren pä Näringsställen beständigt stiger,
ehuru mycket olla priser an ma salla, derom lärer ingen
Stockholmsbo wara okunnig.
Lika allmänt som rättwist har Cawallcrisien al.
Lid, i alla iand och äswen i Swerige warit bättre betald
än Infanteristen. Denne kan något förstena pä
de wcktfria dagarne. — Cawalleristen, as släpsam t ar,
bete ständigt sysielsalt, mäste inkomma med kronans
gage eller hungra.
Huruwida hästarne med den föreflagnc Summa
kunna tillbörligen södas, beror af arewäxlen och priserne.
Derom kan jag ej yttra anan tanka än alt wi
a ena sidan icke wilja förtjena om de falla, och icke
mäkta bära förlusten, om de stiga. Manne ej fura»
gering in natura af knugsaärdarne och kungsängarne
tväredet rättaste? och dernäst att fourage - prisernez är»
ligen efter en faststalö ration och gangbara priser fast»
ställas.
Slit
-
F?ci: 12 December. 621
Slutstigcn kommer jag ti!! de reducerade Esguadrons.
CbeferneS öde. Mine herrar! Jag talar ej för
wig, dec more mig omöjligt. Militairisk ordning, or»
qanisariou och praxis fordra all Reduktion begynner
pä de yngsta, och min Esquadron har med min lön
ingen gemenskap. Dcstutom förklarar jag här högtider
ligen, ait jag för min person är i förhand fullkomligen
nöjd med a!r hwad Riksens Högloft. Ständer om
min Sysfta och min Lön besluta. Der är således
blott för Camrater jag talar.
Enligt Högloft. Utskottet» Betänkande fkufte de
för förlusten af sine Esgnadroncr ersättas med Arcorvt
Summans utbetalande. Dennas utlemnande före aflkeder
är detsamma som en ärlig gratistcakion af lika belopp
som räntan a denna summa, intill dest afsked
tagss, dä Accordet i alla sall skall Utbekalas. — Men
kan detta anses som en ersättning? När nägon af oss
will placera penningar för 6 procent, sinner han fäs
kerl förmånligare och enklare utwäg dertill, än den, att
dermed sörena en trägen och kostsam tjenstgöring. Den
som lagger sin förmögenhet i kjellsten, gör del för are
åtnjuta alla de med Tjensten förknippade förmaner.
Desse äro: 1:0 Tour» och befordringsrätt. 2:0 Den
inkomst för hwilken man accorderat, och fluteligen
z:o Accordek när man ej längre will eller ej längre
kan tjena. Utan att hafwa förwerkat dem, kunna
desse förmoner ej förloras. Reduktion är en olycka,
den är ej ett brott. Den Reducerade Officeraren kan
således med rätta ej aläggas andre förluster än dem
som isrän reduktion äro oskiljaktig^ Den som döm»
ines ifrån stensten, ät-^fär ju ocksä sin Accord-Summa.
— Med skäl har man sagt att Ttjenster icke äro
Egendomar; men jag wägar rro akt de äro akt anse
622 Den 12 December.
som Kron Arrenden, hwilka ej kunna upsägas sä län,
ge tjenstemannen A sin sida nplylier Coruracrek. Ofel,
hart gifwes emellan Tjenstemanncn och Krona» ett
prcsupponcradk Contrakt. — Kronan säger il!! Tsenstemannen:
— d:a stall i min tjenst upcffra din civ och
dina mödor — förnöta din helsa och dina krafter, lill,
släppa armar och ben — ja liswct om der räsordras
— deremot allmer jag dig hoppel au nena dig
Upp till Fäil-M.r^alk om du kan, cch c» inkomst sadan
jag — kan gifwa ven — och d.tza u>signer stall
du sä länge du duger ej Utan dom och railjakniug kun,
na mista.
Jag hemställer lill Högloft. RidderstapetS. sch
Adelns rätrwisa empröswandc, om en Officerare, som i
istnsien upcffeat sina bästa är, sina snilles förmögenhr,
ter och sina penningar, (hwilket allt nedlagdt i ttt an«
nät yrke, sörffcffat honom en wida mera oberoende och
wida förmögnare >xsifKnce;) Om den som nedlagt Verta
i det enda yrke der ordenkeliqhet och dugelighet ejj
bereda en sorgfri och lugn ålderdom; som, efter att r
siere är under en träaen och kostsam tjenstgöring
ärligen mäste kelwa pä Cpitslet eller göra skuld i
hopp att en gäng hinna den grad dä bättre utkomst
sätter honom i ständ akt betala sina Credikorer eller up»
hjelpa sina aff >rer,jaq hemställer säger jag till Swen»
sika redligheten om benne Officerare när han en gäng hun«
nit denna punct, rättwmliqcn kan anses belåten med
ätcrbecalanbe af rn Accords Summa som han ej i sädan
mening utgiiwtt, hwars ränka äfwcn i den säll»
synta händelse att ac.ortkt är skuldfritt, ej räcker tili
desi nödtorftiga ste behof.
Den princip Högloft. Stats,Utskottet följt wid
Kl»
Den i2 December. 6rz
la andra reductions^sragor ger mig åtminstone godt bovo.
Mig wctkerligen finnes ingen som efter denna princip
mister det han pä stak äger ester under kronans janerio»
killaccordcrar sig. Adels - Fanans Officerare be,
hälla samteliga , om jag ej allt för n.ycket bedrager mig,
sine inkomster till innehafwarens asgäng. An mera;
Trenne Gardes Regementers samttlige Compagnie,
Chefer miste 1826 Compagnie Rewenuer och erhöllo i
skadestånd 6;o R:v Banco och 90 Tunnor Span»
nemäl. Ett af besia Regementet har bliswit totalt
uplöst, och desi Compagnie-Chefer behålla med rätta
oswannämde inkomst intill desi de placeras. Blott
desie här jsräqawarande Esquadrons-Chefer skulle för
sin Esqnadrons - Rewenäe ej erhälla mera än circa
240 R:d om äret.
Jag har härt omnäinnas ett skäl til denna skill,
nåd, men jag kan icke tro at det allvarsamt anföres:
del nemligen, att, dä det är allmänt kändt, att ESquadrons-Cheferne
wid Lif Gärdet till Häst, under de
senare arén nästan ingen revenue haft, kunna de ock
med mindre skadestånd wara belätne. Mme Herrar!
Det more att straffa dem för dek de ägt mera ärelystnad
än winningSlystnad; hade de begagnat sin rättig»
het, att ej pä folk och hästar päkosta mer än kronan
bestätt, hade deras revenuer warit swarande emot deras
accoröer, de höga priserne hade dä ingen menltg
werkan hast pä deras inkomster, och da hade de icke
Drabbats af förluster, hwilka de kunnat bära, blott i
hoppet att hällas skadeslöst af bättre lider i hw,!kas
ställe inträffat et krig, svm än mera försämrar deras
willor. Jag tror ej att den Roman ffa känsla som
wäkat deras förluster är sL farlig för der allmänna,
ej Heller st allmänt Mdmagm att desi öswerdrist är
att
Hr4 Dm 12 December.
att befara, och igenom sä sträng bestraffning bör dämpas
och sörekommas.
Skulle Riksens Ständers bestin bedraga mitt
hopp, äligger der mig alt mitztänka mine egne begrepp
om rätt och orätt -- imil! dest wägac jag rro att jag
här blott fört billighetens sprak.
Ännu en gäng Mine Herrar! jag har ej talk
för mig — Jag har talk för Camratrr — och för
det jag ansett wara räirwist.
Jag anhäller om detta Dictamens meddelande
till wara Med.Ständer.
Ridderskapet och Adeln hördes härtill yttra ett
starkt bifall.
Friherre l.i!j sncrgnrr, Inbert äVilkelm.
De af Grefwe l.o>vsnl>jslm nu gjorda anmärkningar
äro esker min öfwertygelse wäl grundade,
och öfwecensstämma fullkomligt med hwav jag förut
i Stats-Utstkottet anfört. Jag anhäller att hans an
förande
matte med de öfriga Ständen blifwa commu»
uieeradt, helst de, som ibland sig ej äga »ägra Milieairer,
bättre än wi torde behöswa den kännedom af
detta ämne, som dem meddelas.
Denna Friherre L.iljsncrsmr.'s motion blef
appä derom gjord proposition gillad.
Herr lTlellviA, Onrl Ookttriest!, an
modade
Herr Win^ärä att upläsa följande, af honom
inlemnade djctame».
Ld
-
Den 12 December. 625
Ödmjukaste Memorial!
Md granskningen of StatS-Utskottet- till Riksens
Ständer afgisne Betänkande, har jag ej kunnat
undgä att anmärka den mindre förmänliga upmärksamhet
hwarmed bemäldte Utskott behandlar Artilleriet, samt
dcn aldeles ewäncade och besynnerliga disposition som
Utskottet tron sig böra »vidtaga öfwer detta wapen»
Exercirie- och Instruktions. Casia.
Att Utskottet aldeles icke fran en militairisk synpunkt
betraktar det obestridliga behoswer af crr instruerade
ocy öswadt Artillerie, tror jag inig kunna bewisi»
uppå följande grunder:
1:0 Anser Stars - Utskottet en Summa af
6o,vOO R:dr ärligen, wara tilräcklig för de sä kallade
Ammunitions- och Artilleri- utgifterne, hwilka innefatta
alla Fästningarnas bestyckning rs iständsättande;
Fält-ArtillerietS kompletterande och marche-färdighet?
PiecerS gjutning för Artilleriet; alla AeMIerie - Byggnaders
underhållande; alla arberenS bcorifwande; Am»nunitions
- FörrädernaS förseende; Uphandlingarne af
Materialier och förnödenheter ; ArletSpeNningar wid
Werkstäderne ; Transporter och Sjölägenhccers lig»idcrande;
Uphandlingen af Swafwel och Arberelöncq
för hela Rikets Krut tillwerkmng; Skjuts penningar och
traktamenten för proberingar, besigrningar och escorter;
Nya GewärS beställningar; underhällandet och reparationerne
ä Söderhamns Factorier och Gewärs-FSr,
räder, samt iständsättandet af Arn,Lens bewäring,
hwartill ännu, ester Skars. Utskottets betänkande, bör
läggas kostnaderne för underhällandet af de pä Artilleri-Regementerne
onndgängeligen nödiga Batteri, HäHjepde
Hgnvel 4». star;
6-6
Den i2 December-.
star; Utgiskrrne wid samma RegementerS sa ordinarie
sorn extra- ordinarie exercice och exprnmenler; Justi umcnkere
uphanklanke m. m.
Huru otilrärklig denna Summa will bliswa list
alla förenämde utgittcr, tror jag mig ej widare be.
Hösma bewisa, än dä jag anförcr alt, oberäknad! den
sistnämnde af Srats-Utffokkct sörestaqne ökade nkgisk
as ammunitions Skaten, upgaende kill emellan 20 och
A0,000 R:dr, samt att endast arbetslönerna för Krucrillwerkningen
stiga till zo a zz.ooo R:vr ärligen;
Airisleri«Stats requisitionen som ingass är 1804,
Utgjorde mer än 201,000 R:dr, är 1805 iner än
220,000 N:dr, är 1806 mcr än 158,000 och ar
180,7 mer än 208000 R:dr, hwilken sist >ämde summa
af Kongl. Majit i Räder ökadcö tili 582,480
R:dr Banco.
2:0 StatS- Utskottet Har ansett de till aflöning
af General- Fält Tygmästarcns Adjutanter, eller Ar.
Wene Staben ansiagne 780 R:dr genast böra indragas.
pä den grund att General- Fält Tygmästaren för
är 179; hade sina Adjutanter, 2:1,e till antalet, aflönte
pä Kongl. Krigs Colleqii Stat, samt nu äswen
borde dermed kunna sig betjena. Det Har undfallit
Stats Uksiotters upmärksamhet, att Gneral- FältTygmästaren
den tiden ingalunda tillika ivar Chef för
allt Artillerier, eller under sina ordres ägde Fyra Re»
gementer; Att de 2 me pä Krigs Collegii Stat upjörde
Officerare äro fullt sysselsatte med göromälen i
Collegium och ingalunda kunna biträda wid Chefs»
Expeditionen för allt Artilleris.
Hlvarje Chef för ett Regemente Har pä Stat
2 s
Deri 12 December. 627
L L Z Adjutanter samt en Andikeur jemte RegementSoch
Munstcrffrisware; General Fält-Tygmästaren lärer
esler Stats.Ulskottets reglering, i egenskap af Chef för
Lyra Regements», deremot icke fä hwarken Adjutant,
Audireur eller annat biträde. Jag hemställer huruwida
detta är med billigheten och werkställigheken för»
enligt.
Z:o StatS/ Utskottet har således genom de om»
sörmälta indragningar och disvositionen as Artilleriers
Exereitie-Catza, reducerat Artilleri-Staben, indragit
pnofetzorerne wid Artilleri-Regemen»
terne, och betagit urwägarne att pa fredsfot
underhälla nagra Hästar till öfningarttes werk»
ställande. Del är just pa detza omständigheter som
Artilleriets bestånd och upkomst hufwudsakligast hwi»
lar; Tåg born Befälets och Trouppens Instcuction,
möjligheten att »verkställa den Erenies som gör deni
brukbare i krig, lemna ingen wäg öppen för Pnglin»
gar att winna kännedom om wapnetS styrelse och an»vändande;
och följderne skola nogsamt uplysa huruwi»
da detza medel föra till andamaler att förbättra och
Nphjelpa en Wettenskaplig Corps!
Men stukeligen får jag till ttögcike pröfning öf,
werlemna, huruwida Utskottet werkeligen ägt rätt att
wilja disponera och lill StatS-Werket ärertaga de »
Kongl. Krigs-Collegio, under namn gf Artilleriets
Exercikie,Lasta insatte medel, hwilken inrättning Ur«
sköttel ansett böra genast uphöra, medlen till Riksgälds»
Contoiret öfiverlemnas och de deraf utgängne Arfwo»
den antingen indragas eller uphöra.
Hör an närmare tunna bedönikna detta ämne,
torde
628 Den 12 December.
torde det rillätas mig att utreda huruledes denna Lasta
upkommit och af hwilka medel densamma är grundlagd.
Jsrän äldsta lider har Staten bestin Artilleriet
till dest ärliga målskjutning zmc skarpa skott pä man,
samt destutom en liten penningesumma under namn af
Premie medel. Som genom Artilleriet» förändrade
Inrättningar och den ukwidgade Instruktion som i sednare
tider blifwit för detta Wapen nödwändig, desta
zme Skott ej blefwo tillräckelige, täckces Kongl. Maj:r
under den 9 Mars 1795 nödigt tillägga hwarje
Artillerie-Compagnie 4 Centner Krut, hwilka antingen
in natura skulle wid de ärliga Exerciccrne upbrukas,
»lier också förwandlastzi penningar, och derutaf formera»
en fond under namn af 2lrriUeri?Exercitie Lörhättriugs
- Lasta, hwilken sattes under disposition
och redowisning af General en Chef för Artilleriet,
som derföre inför Kongl. Majit dirccte answarade.
Disposition och redowisningen af denna Costa
flyttades derefter ifrån General en Chef öfwer Artille»
kiel till Directenren öfwer detta wapen, ifrön Directcuren
till Artilleri - CommitLN, och wid Dest upuphörande
till Kongl. Krigs-Colleginm.s
Under den 16 April ,305 fann Kongl, Majit
i Näder för godt anbefalla, att hwarje Artilleri-Reg c.
Uienke borde till den ärliga Erercicen inalles erhälla
79 Cemner Krut och den derigenom kill 'äswcntyrs
Upkommande behållning att insättas i Exercitie» Cahan,
hwilken Casta, som orden i Konunga- Brefvet lyda:
"fönkjuter dehoswet, dä ordinarie krutec ej skulle räcka
till?»
Gr
-
Den r» December. 629
Genon» en wärdad hushållning, genom de
besparingar as det Exerciiie, krut som Staten bestod,
genom cn med upmärksamhet följd och lämpeligen Ukwidgad
ärlig öfning, tillwägabringade Artilleriet en
samlad fond, nyttig och nödwändig i det flerdubbla
afseende!: att derigenom kunna urwidga sine nnderwiSuiiigs-anstalter:
alt bana ulwäg för medellöse och skick»
lige Ariilleri-Officerare att göra utrikes resor för meriön;
inköpandet af Böcker, Chartor, Modeller och
Jnsirumenter för Artilleri-Scholorna; möjligheten att
anställa ukwidgade Exereiccr och Cxperimcnter. Detza
wörö de ögnamärken som söranläto Erercitie - CatzanS
npkomst och tillwäxt under General» Befälets oasbrue»
na tillsyn; det war långt ifrån att da kunna förutse
det Skaten en dag skulle wilja återtaga hwad den gifwik,
eller wilia disponera öfwer de besparingar som i
det bästa ändamål och i förening tued Fäderneslandets
nytta kunde göras as Stats-anflagen.
Det hade berott as General en Chef, ej allenast
att befalla en Exercice, hwarigenom pä en gäng
hrla Catzans besparing hade ätgätt, att ärligen kata alt
Det bestädda krutet upskjutaö, eller att Utdela det pä
hwarje Compagnie till anwändande efter dest ändamäl.
Det torde ej behöfwas säkrare bewis, att dctza me»
del werkeligen nu tillhöra Artilleriet och ej Staten,
sedan de en gäng genom sormeligt anslag blifwit till
Artilleriet anordnade, och akt, om besparing deraf genom
BefälerS omsorg skett, nyttan deraf bör tillfalla
Staten, derigenom att det pä annat sätt kommer W'p»
nct till godo, men ej af Staten ätertageS, dä gästvän
deras redan lagligen är gjord.
Är detta den uprnuntran, den belöning, Riksens
-
6zo Den 12 D erem ber
sens Sländcr ämna ät ett wapen, io n, nied o striid
ten moda, med beständig arbetsamöet, röker löija .'-e
UplySningar och iiirältistilgar loa! teda're ttt^es erfarenhet
och Krigs Historia samt andra Läi-ders ,xe^;v l
giswa tvid handen? Är det genom ^ borktaqnndtt ar
redan gjorde besparingar, som De wch-r g is,v, utima?
för allt bemödande, an utan ök>>de ^utgifter irchr'Srars»
Werket Utwidga och förbär ra »adcrwisniugs -we-ke-r
uti cn mcriör, till hwars grundeliqa lärande en hek
menniffolifekid är otillräcklig ? Jag sätter för myckn
tillförsigt kill Landels Lagstiftare, för att kunna forse
ställa wig detta som möjligt.
Sa länge Artilleriet icke sönverkat rättigheten
att behåll' de lill desi ärl-gn epercice af Grots,onstagen
beiparde medel, antingen genom bristande j?ickitg«
ber eller origtigt omvändande, sinner jag mig föranlåten
, att härigenom pä det högkidcligaste protestera
emot Stt-tS Utskottets Förstag orc indraga Artilleriets
Erercikie-Catza lill StarSiMerket, emedan vesia medel
redan äro as Staren till Wapner gisne och anordnade.
I anledning af hwad jag nu anfort, anhallcr
jag ödm>nkast om Herr G>eswens och Landt-MarjValkcns
proposition till Högloft. Ridderjlkapet och Adeln:
Vin icke Artilleriet oförändrade bär fa behålla
dest Erereirie Lasta ; och att Graes» llrsksctees
Bekänkande oin dest indraInillz får ätergä
vck i denna del omacbecas. Hwarjemte jag anhäller
an sä communicera detta Memorial med de ös,
lige Respeckive Riks-Sränden.
Stockholm den s Dec. 1809.
L. 6. ttellviA.
Here
Dm rr December.
Herr Grcfwen och Landt-Marskalken
förklarade, att någon ladau proposition som Herr
f-lellvix begärt, tvid delta tilisäfle icke kunde göras.
Della Memorial komme, likasom alia andra gjorda
aninärkningar, att äkfölja aierceinisien till Stats Utsköller.
Hwad coinmunicationcn med de andre Standell
angmee, more dcc Författaren tillåtit att sjelf
derom draga försorg.
Herr sk >VingZrcl consormerade sig med
Herr kgollvj§, och trodde akt Slars-Ulffottet ej kunde
desima sig med indragning ok C -sior, som genom samma,
gVort tillkomma, sälom Acmeens Pensions» Catza,
Enke- och Pupills-Casian m. fl.
Hans Excllcnee Herr Gr. Lrsiis
upläste ctl Dictamen sä lydande:
Ari det Högloft. Stats Utskottets Betänkande vm
indragningar kill Staten, sinnes en Artikel rörande Ho»
spitalerne i Nyköping, örebro och Malmö; och som jag
har den äran wara en ledamot utaf Kongl Serafimer»
Ordens ! Gillet under hwilkcns ward och styrelse Ho»
spikalerne i Riket äro ställde, anser jag för min skyldighet
att wid denna delen utaf Högloft. Stats Utskottets
Betänkande göra nagra anmärkningar. Stats - Utskottct
har ansett följande Utgifter böra nied detta är
ifrån Staken uteslutas och till Stars - Merkel indragas;
nemligen:
De till Slagt Oxars inköp för Nyköpings Hospital
hittils bestadde 22 R:dr; De till samma ändamål
för örebro Hospital upsörde tZ R:dr; De
wid Hospitalet i Malmö till de Fattiges underhäll
an
-
t)Z2 Den 12 December.
anftagne i66 Tunnor 21^ kap. Krono-Tionde Svan^
nemäi, 06) lo R dr oindelk. Om de 2:ne första Artiklarne
som röra Nyköpings- och Orebro Hofpiralcr,
äro af sä likt!, bekydenher, att jag dcröswer ej wist
flla Höqlost. Rtdkerftapel och Adeln befwärlig med
»agra anmärkningar, sa är dcn sista vuncten, de kill
Malmö Hospital anstagne 166 Tunnor Spannemäl
af et ami. l iörhallande. Detta Svannemäls-understöd
har ej tillkommit i sedna-e lider, nt -n härleder strt
ursprung frä > den tid Skäne, Halland och Blekinge
lydde under Dusina Kronan. Nypa formligt donakiousbres
as den 4 Jnnii 1557, ost) den zo Maji
i^7Z är denna Spannemäls» förläning grundad och
för ewärdeliga tider ffäukl af Danlika Konungarne till
Malmö Hospital, hwilkct sedermera af Kon. Oarl XI
den ZI Dec. 1696 wunnlt Nådig Stadfästelse. För»
kusten häraf ffulle för Kongl. Serasimer-OrdcnS» Gillet
medföra myckel bekymmer, som i desic sednare ä,
ren da aila nödwaudighcls waror stigit till e» öfwer,
drifwen dyrhet, ej uran swärighet kunnat upfysta de
sörbindclfcr Ordens Gillet älegat. Det Högloft. StatsUlffolket
yrtrar wäl alt dest mening ej är att sränraga
nämde Hospital detta understöd; men som SlatSUstikörtet
har sig bekant och af räkel,>ikaperne funnit,
del den Fond som star under Kongl. Serafimer» Or»
dens Gillers disposition, lemnat betydeliga ösweciikott
Uköfwer de ärlige ukgisterne. tror UtjVottet att denna
Fond kunde bestrida hwad Utskottet förestagit, skulle i
underdånighet hos Kongl. Majli anmälaS, mätte till
StatS-WerketS lisa indragas. Harwid torde Högloft.
Ridberffapet och Adeln tillåta mig fä ytterligare an»
märka, att förhällandet wäl warit sadant som det
Högloft. Srats-Utfkottet förmäler ända till arén »824
och 1804, hwilka ärens räkenskaper lära blifwit af
Stais»
Den i2 December.
6Z7
Stais Nrfkettel granikade, men att sedan den tiden
fonden fäkt ett annat utseende, förorsakadt, dels af nya
horpjtalers i»> ättande, dets af en mera utwidgad werktiingskeers,
som ett förökadt antal af nslmgar nödgat
Kongl. Serafiimr-Ordcns Gillet akt wrdtaga; hmar»
wid jag ej kan undgå »ämna det antal af igOQ fattige
Barn som af Fouderne njura upfostringöhjelp;
niea i synnerhet genom den oerhörda dyrhelcn pa förnödenhets
waror, hmarigenom utspisningen wid Hospitaler
och Lajrretter, stigit frän c, 6^7 st. R. G. S.
för person ä-ida till 8/ 9 u st. Banco, alt efter
orternas belägenhet. Denna owäntade förhöjning pä
underhällskostnaderne har medtagit allt öfwerjkotk och
ibland nödgat Kongl. Serasimer-OrdensGillet art tilli»
ta Capita lenie, hwilket af de sednare arens räkenskaper
kan inhcmtas. Med all aktning för det Högloft. Stars»
UtlkottetS berömwärda nit, kan jag för min del ej bifalla
der npgifna project af indragning för Malmö Hospital,
utan anhäller ödmjukeligen, att dcste barmherrighers-inrättm»gar
mätte fä njura sine wanliqc inkomster
till godo, och Kongl. Serafimer.OrdelisiGillet ej försättas
i den obehagliga belägenhet, att i den mohn de
päräkaade inkomsterne förminjkaS, inskränka underhålls»
antalet af de olyckliga warelscr, font sa wäl behöfwa
allmänt understöd.
Friherre Lsstsrrkräm, kror anförde till
protocollcl ikriftcligen följande:
Wärfwade Manskapets löninqs» wilkor i fredlig
tid hafwa mer än 20 är warit nästan oförändrade,
oaktadt att alla födoämnen bliswit i loppet af nämde
tid ansenligen dyrare. StakS-Utskottet *har i anledning
deraf och med wälgrundade skäl j till Riksens
Skän
-
6Z4 Dcn i: Deceuiber
Ständer föreslagit, att Warfwa>e Manskapets astöning
mätt,: förhöjas, men dermid ajsrk de» stillna^ emella»
Tconpperne, sk! Ni Kottet tillstyrker en killöknng af s.H
Banco sm dagen för hwar karl af den tjenstgörande
styrkan wrd Aekillentt cch Kounagens Eget Wärfwade
Regemente, men blott i st. pa man wld Möriterjla
Hnsak-Regementet.
Artilleristen och Soldaten wid Konungen? Egt
Wärfwade Jusanteri Regemente hasma efter Srar
H. om dagen: dcriil söresiaL »u en tillökning af 2 st.
Hwarigenom dest, erhålla z st .6 r-st. pä man om dag"N.
Husaren består, enl. Skak k s Ii:dr i irauaden,
som Utgår nnqef. 2 st. L rgr om dage» ' derril! före»
stäs en tillökning al 1 st. hwa-igenom den kjenstgöeen»
de husaren skulle erhålla g st. r^ r:st. -- således
r:st B:cv om dagen mindre än det öfriga wärsw.,de
Manskapet inom samma proviucc — ia tili och med
osta inom samma Garnison.
Slatv l.u sröl ket har wäl kill skäl för den söreflagne
olikheten i tillökningen upgiswit, ost Mörnerska
Husar - Regementes kan anses hofwa en mindre trägett
tjenstgöring än de öfrige Garnisons-Regementen,
men denne upgisk sär jag dermed wederlagga: — alt
Regement 1, o-kcadc den tjenstgöring som hästchörfelii,
hästarö oresterands och four ge - Magaziners forme»
ring medföra d,stuksm förrättar Garnimns-kjenst i 6
städer, hw -raf lwänne halma qränsöewakninq. — Da
man hära gör afseende och jeiufor berea Reaemeiitets
styrka med andra Rrgemenrers, torde man finna all
dest tjenstgöring är deremot fwar.uide.
Wärfwade Mnnst-ap.-r till häst har ifrån äldre
ti»
Ten 12 December.
6z§
der, enlig! Slak, hast större aflöning än deras weder
likar
nid Anill-ncl och Infanteriet, af den orsak att
d.rkiii i synnerhet rrfordr. g paliteliqr Folk, emedan i
dest nard häst och kostsam equipering anförtros.
D-n ljenstgörande wärfwade Eavallrriston är i
allseende tlii dell dä ststol !el svin honom aliggcr aldeles
rir stand jair, akt med arbete fönjcna sig bidrag till
sill uppehäfls, dä deremot des; wedirlikar tvid Artille,
tiel och Infanterier åtminstone äga någon dag fri för
tjenstgöring llppä hwilken de kunna söka förtjenst. Ca«
valleristrns tjrnstgöromal äro äswcn mänafalldigt flere
än destes, hwarföre det med Ml tyckeS att han borde
wara bättre lönk, men igenom den nu föreflagne llllökninge-proporrion
upkvmmer det motsätta.
Dek torde således, i anledning af hwad ansördt
blifw.t, icke kunnä anses obillig!, art jag anhäller,
der wid Mörnersta Husar-Regementet aflöningen för
hwacje Husar as den tjenstgörande styrkan åtminstone
matte tillöka» med ^ st-, om dagen nröfwer hwad Urstoiler
nu forestaglk.
Hnfar no d gcliga aflöning bliswer dä samman»
räknadt z st. 7^ lst swarmed han jemte brödepoition
ända knappast tan lifnära sig.
Friherre liljencrants yttrade sig:
En wärd Ledamot, hwars frugrsamma snille
omfattar alla ämnen, och svin jag gerna stulle wäija
till Universal-Ledamot af afla Utstött för att ät dem,
pä^stället meddela dek egna och länade ljus, som här
jä ymnogt framsträlar; — denne Wärde Ledamot har
6z6 Den i2 December.
behagat yttra sig öfwer SkakS! UtsVottelS förestagne
indragning af Sjö och FälkmäiNjugS Corpserne pä e!t
sätt som nödgar lillg i egenffcp af Uistott-.kS dA.dlem
»kt »ämna nägra oro hwilkc.s ofullkomlighet deruti
torde äga en ursägk, akt de icke blilwit ilägons omdöme
underkastade, uran helt exz empore lii! Högloft. Rid'
derjlkapec och Adelns pröfning öswericmuas.
Det skedde Uiskotter rn stor oratkwisa om någon
trodde arr NkjVotttt ansag Topoaraphiske Chartor och
Sjökort för öfwerflödige — och jag magar förjakra,
att om kill deras försättande särffildte Fält» och Sjö»
mätnings Corpfcr sun.nis wara vilmgängeliqe, hade
UtffotlelS Mililär - Ledanrörer, genom appart votum
säkerligen tillstyikt desie Corpstrs bibehållande, utan
afseende pä kostnad och Stars Werkecs förlägenhet.
More Principalers rättmätige fordran dermed
ripfyld, au StatS> Ulffoktet tillstyrkt ali som för Riket
kan medföra nytta, sä ffuiie brydsamheten as öfwer»
läggningarne wäckeligen lättås; Och i detta falt hade
särskild Stak ät sörbcrörde Corpfcr witzerligen warit
uprätkad. Dä deremot Uiffotket anser sin owillkorliga
pligt wara — att förestå indragning as all kostnad,
som möjeligcn kan undwikas — och bland betydliga
anledningar till Stats-Werkeis betungande kan räknas
inrättandet af manga små Corpfcr under särftkiltc Chefer,
har Ut^ottel nödgars göra afseende pa den as
manga yttrade förmodan att Falrmämings- och Milirair»
Chartor ffulle kunna förrättas af samma Fortifi»
cations-Corps som den wärde Ledamoten sjelf, anser
sa öfwerflödigt stor; — Och Utl^ottet skulle också u«
rån bristande »it för Sjömätningarne kanffe fa hoppas
deras möjeliga wcrkställande genom knnnige Män
ivid
Den 12 December. 657
ivid Amiralitetet, som mi sj äga hälften af be Örlogs
Skepp hwarefter Officers-Corpsen är uprätkad.
Det torde rillätas mig att likna StatS-UtstottetS
förhållande till Riksens Ständer — wid der som exi»
stcrac emellan Under- Domstolar och högsta Makten.
Det åligger de förre att dömma efter lagens sträng»
het ulan afseende pä egne böjelser. Ät den sednare
är ensamt förbehållit ben angenäma rättigheten att
göra grace.
Beträffande Förslaget till en del af Cavalleriets
assttkande, sa sär jag iterera ben förut omnämde sanning
— Alt Ukstvttck altför gerna blandat sig i ämnen,
svin det anser ensamt tillhöra Regeringen, och alt dä
efter älagd skyldighet att besvara andras projeeter,
Ulstortet äfwen nödgats i militaire-dcraillen projektera,
har sädant stekt uran alt anspråk pä ofelbarhet.
Alt hälften af 4 Cavallen-Regementet äro föresiagne
till assiltning, och icke i det stället s:ue hela Regementen,
är likwäl icke utan all skags grund. Ds
omnemde Militair-Genierne haswa trott det wara
nyttigt att efter möjeligheken nägon Cavalleri-Tronpp
funnes wid hwar och en af de Brigader om hwilka»
inrättande sä mycket är taladt. Hwarjemte mänga af
Ucstottets Civile Ledamöter som ansett förändringen till
Infanteri wara en förmän, önstak att i görligaste mätt»
alle Lands-Orler stulle fä sig deraf begagna.
Slutligen och sä wida mitt minne ej bedrägeri,
är i Urstoltets Betänkande infördt hmad wid öswerläggningarne
as mig och flere noga ästades — neml. att
största afseende mätte.göras derpä, att Cavalleriek bi,
6zg Den 12 December.
behälles i den ort, som äger ymnigaste hö wäxt, samt
bästa och tillräckligaste lrtesmarker.
Jag torde nu la wända mig till en annan Ledamot,
Herr Major VVwgZrä, hwars Memorial, som
t sä wärdige ordasätt är förfaktadt, ick get anledning
till nägot förswar af Utskotteks aöromäl, men likwäl
föranlärer mig att lemna cn uplysning.
Stöts Utffottet, sm under öfwerläggning i äm«
nen angäende Armeen, funnit Aciilleriets förökande
wara cn nödwändighct, har aldrig kunnat nveka att
ett Regemente, som wid Fäderneslandets förswar sig
sä berömligen Utmärkt, först och främst borde bibehållas
innan ny upsäktning kunde komina i sräga.
Men någon särskild Slak för Finska ArtilleriRegementet
har Utskottet icke kunnat upsöra, — emedan
uppå cn af Herr General - Lieutenantcn m. m.
Baron ^ölerersutL i underdånighet ingiswcn och as
Kongl Majtt i Näder remitterad Förtekning ä de
Finske Officerare, för hwilke Expecrence - löner borde
ansiäs, Officers-Corpsen af beuiälte Finska Artilleri
finnes upförd — och om samteligc Finck gemenskapen
ben anmärkning gjord, alt som de, pä andre Regementer
warda fördelade. nägot särskildt underhäll sök
den» — icke behösde anstäs.
Herr leluncli sk kl c> sen c h äl ä upläste
följande:
8. r.
Stats-Utffottet har j sitt Betänkande af d. 16
November föresiagit indragningar, hwilka wisierligen
lindra Stalö'Werket, men ärv till en del af ben be»
skaff
Deir is December.
skaffenhet att Rikets ära och wälsärd i en framkiv
söper fara om Högloft. Rikets Ständer skulle dem
bifalla:
Utskottet har söreftagit indragning af Fäll» mätningr-Torpsen
såsom en inrättning hwilken uran skada
kan sörenag med Fortisications-Staten. Jag wöcdar
detta Utskotts Ledamöter. Jag gör rättwisa ät Veras
goda assigter; men manne de ärv i ständ att bedöma
Militairiska angelägenheter? Skall wärk öde bero af
deni som icke kunna känna grunderna för en ArmeeS
organisation?
Jag behöswcr ej framställa Exempel af Franska
Armeen, der denna Corps är i stort anseende och
anses för eu af de nödwändigaste inrättningar. Utom
den kan en General-Befäihafware aldrig erhälla noggrann
systematisk, topographisk kunskap. Utom kän<
nedom i Topographie och Slrakigie kan aldrig någon
högre Militair påräkna säker och lycklig framgång i
fina operationer.
Fältmätnings. Corpsen har icke länge sedan blifwit
organiserad, och ben har redan spritt stort ljus t
Armeen. De flesta af Desi Officerare ärv Män och
Pnglingar af utmärkta kunskaper, kanske säkraste be«
wisek pä dctz nytta.
Statk«Utskottet will sörena denna Corps med
Fortificationö-Stalen; men ben senares göromål äro
llka sa skilsde frän den förres, som SkeppSbyggerietS äro
fran SjömäkningenS. Om hwar och en fär sköta sitt
yrke, blir Fäderneslandets tjenst bättre utöfwad, och
med pretention att wara alt blir man intet.
Lag
-
L40 Deir 12 December.
Lagstiftare! Swenffa Folket har sina ögon sä,
stade pä sina Repreentanter. Lärom ost icke förhastadt
söka afskaffa en inrättning, hwilken icke är grundad
pä falffa beräkningar, som i alla wara Armecr wisar
sin nytta, eä) seni i en framtid lofwar ost än större
pros af sitt nit.
Min erfarenhet är ringa och min omdömcskraft
swag, men jag äbekopar desta Hjcliar, som med en
hand full Folk trotlsat Nystrands härar, jag wädjar
till Edert omdöme, Lagstiftare!
Slukeligen får jag hemställa till Högloft. Rivderskapel
och Adeln, om icke denna sak börte lemnäs
till Hans Mast Konungens Eget Höga Bcpröfwande,
såsom ett ämne, hwilker äger del närmaste samband
med Verkställande Magten.
Herr Grefwen och Landt-Marskalkerr
Utbad sig sä erinra Niddcrffapet och Aocln om en re,
dan för längre tid tillbaka träffad öfwcnskommelse, att
sikrifteligcn till Protocollcr aflemna de murneligen gjor»
Le anmärkningar, hwilka til Utskott böra åtfölja älerremitzer.
Herr erli sini, Olof ^ olinn, yrtrado
sig: Dä Stais - Utskottets Betänkande och Förslag til
Stat» Regleringen nu lil granskning förehaswcS, tor,
de det tillåta s mig, a t först fä förklara, der jag uti
«llt, hwad som rörer Pensions och Bcnädnings Sta»
terne, til alla delar förenar mig med den Wärd<r
Riddersman, som wid sä manga tillfällen och äswcn
i dag med sanningens cnklhet, med wältalighetens
styrka, och »ned upkiglighetens fria och okonstlade sprak
Den 12 December.' 641
fromställt stn pä rättwisa och billighet grundade tanka.
Dernäst torpe jag sä nämna, att del är en afgjord
och för alla känd Sak, at den vcaiiinge. löntagande
En,bets- och Tjensteman nen är uti en ganska swar och
tryckande belägenhet, hälst den inkomst han af Skaten
njuter, icke swarar einor hans mäst nödwändiga be«
h»f. .Detta förhållande, som till alla delar blifwit U--  ti Stats Utff'ockcts Betänkande wirsordadt, torde dock,
nri StalS-WerkclS närwqrande olyckliga ställning, icke
kunna föranleda til någon ändring eller förhöjning af
penninge-löncrne. Matte likwäl hoppet af bättre och
gladare msigter, hwilka Stats Utskottet ansett icke böra
wara aflägsne, snart bliswa up,yildt. Men om
än Penniuge Lönerne för ber näowarande icke kunna
undergå nägon förändring, torde åtminstone den prim
cipen böra stadgas, alt bese löner alud oförryckt st-oka
komma dem til godo hwilka bestrida de tjenster ttl hwilka
de äro anstagne; en sak, hwilken jag tror förste»
nar Högloft. Ridderffapets och Aoelus uptysta pröfning
och ömma behjertande. Stats Ukstottet har med
fästad upmärkiämhet hära, uti Dest Betänkande pä
ett ganffa wärdigt sätt upgiswit denna princips fä
lydande: "Pä afta de ställen dcr gamla, sjukliga, or»
"keölöse och til tjenstgöring oförmögne CmbekS- och
"Tjenstemän eller Betjente funnits hatwa antingen und''säct
afffcd eller tjenstfrihet med Lönens bibehållande,
"eller ock utan att hafwa erhållit en fada» förmän, än"dock
lör ofwananförde orsaker icke göra någon tjenst,
"har Utskottet flyktat dcM pä allmänna indragnings»
"staten kil lika stor Pension med Lönen, pä der Lönen,
''mätte äterkomma till Werkst, sä att hwar och en
"mätte kunna undfå den lön till hans Embete eller
''Syfta hörer, och Skaten för Hrenderncö behänga
* gäng bestär, och denna anstallt har Utskottet hoppats,
Fjerd? Bandet kil:o 42 "arr
64» Den 12 Detember.
"att Riksens Högloft. Ständer skulle benägit täcka»
"sinna wara lika sä billig, som nödig i en tid, dä
''Penninge Löntagande EmbelS, och Tienstemanna-Sta''ten
ändock befinner sig i de knappaste löningswilkor".
Jag ffnlle i sanning anse wig förorätta Högl.
Ridderffapet och Adeln, om jag ett ögonblick twckads
om Desi bifall till en sil billig och rätlwis grundsatkS,
och jag wagar med säkerhet antaga den såsom gillad.
Stars Utskottet har wid tillämpningen af denna grundfattS,
förmodligen i brist af nödige underrättelser, icke
warit i tillfälle iagttaga den fullständighet, som weberbordt.
Utskottet har nemligen, hwad Kongl. Majus
Nedre Justitie Revision angar, öswerflytkat RewistonsSecreteraren
von Israil pä allmänna invragningsstaten,
hwarigenom en Rewisions,Secreterare Lön äter
kommit Werket till godo, men Utskottet har icke omnämt
Rewisions Secreterarne kckarks von liVurrenberx
och krsnllt samt Prvtocolls, Secreterare» jonsson,
af hwilka den förste äger tjenstfrihet med RevisionsSerretcrare
Lön, den andre afsked med ProtoeollsSecretcrare
Lön, samt den tredje tjenstfrihet jämwäl
med Protocolls-Secreterare Lön. Jag får derföre ödmjukeligen
anhälla, att Stars-Utskottet mätte anmodas
att, enligt den förut upgisne principen, öswerflytta Deste
EmbetSmän pä Allmänna Jndragnings-Stacen, sä att
de Ordinarie Lönerne mätte sä upbäras af dem, hwilka
bestrida de med Lönerne förknippade tjenster.
Sluteligen sär jag nämna, an Utskottet wid bestämmande
af Militajre-Skaterne till lands, föreslagit
vtl Intendents. Lönerne wid Commistariaterue kunde
förminskas fran svO kill 200 s zoo R:d med tillägg
af loo, eller 220 R:d. de är dä Regements
Mö,
Deri 12 December. 645
Möten inträffade. Utlkortet har icke tydligen upgffwjt,
huruwida Dest mci.i»g är, att den förestagne askört»
»»ingen genast dorde gä j werkställighet, eger först wid
nuwarande Jnnehaswatee afgång äga rum. I förra
fallet tror jag, att den principe sen» alttid warit an»
tagen, att hwarje Embetsman, sä länge han behörigen
och nöjaktigt förrättar fin syfla, bör älnjuka de mev
Tjenste!» förkmppade sörmänek, hwarä dan full.nagl
undfart, äsjven hädanefter bör lända till rättelse.
Hwad ater stelfwa afkortningen angär, tycker jag, att
dä Utskottet ansett Intendents Syhlcrne wara nöd»
ivändige och oumbärlige, JntendenterncS löner af 50a
R:d icke äro sä store och betydelige, att nägon sörminfAs
tting däraf bär kunna äga ruin.
Herr kinlcsnberg, ärviä, hade »nleMe
tiat ett Memorial, hwilkct uplästes sä lydande;
Med all högaktning för dek patriotiska nit,
Högloft. Stats»Urffoittt ädagalagt igenom de flere fö»
reflagne indragningar till lindring i Stats »WerketS
stora utgifter, wägar jag dock emot Utskottets Förstag
om Sjömätnings Corpsens indragande, utbe mig sä an»
föra nägra anmärkningar, föranledde af den sannolik»
Het, att Utskottets agtningswärde och uvlyste Ledamö»
ter icke torde ägt tid och rådrum, att inhämta en noga
kännedom om beskaffenheten och behoswet af denna
- Corps.
Inrättningens nyhet och obetydligheten af det
stömätninqs - arbete, som nu mera tros återstå, sy»
nes förnämligast hofwa bestämt StatS»Utfkottel att fö»
rrflä Sjömätnings-Corpsens indragande.
Sm
644
Den 12 December.
Om dek nya, utan afseende pä den dermed är
syftade nyttan bedömmeS, sä bör wisierligen Sjömärrnnqs-Corpseu,
som ännu är knape ett är gammal, ögillas,
men dä en fullständig och systematik kännedou;
af Rikets Kuster och Skärgärdar är af högsta angelägenhet
för Rikets förswar, i syniierhet nu sedan ett
farlig och magrig Granne urwidg it sine erösringar nä»
ra hjercat as Riket, och när en sadan kännedom endask
kan winnås genom cu scientifik Corps, fsm
mera planmätzigt och grundligt, än hittills skede, werk»
siäller och fullbordar det hydrografiska arbetet, sä bors
de icke nyheten aliena beräknas.
Hav torde genast mota mig det inkastet: att
hydrografiska arbetet har i länzliga tider för sig gatt,
utan att dertill behöfts cn särskilt Corps; men just
besia arbeten, jcmsörda med den derpå anwäNda drygct
och frugtlösa kostnaden, äro, som jag längre fram stal!
hafwa äran utreda, ett bcwis för nödwändighctcn af
en ordemelig hydrografi!? Corps, som med arbetet förenar
ansvarighet. Wära nya till allmänt bruk up
gifna
Sjökort, ehuru goda te ock äro, motsäga icke
heller nödwäntighetcn af en sadan Corps; ty der är
en wäsentclig ffillnad emellan besia GemrattCharroc
och hyvrografista Specialer, bade till form, bruk sch
mcthoder hwarefter de nprätras. De förra, utwisande
blott ställer der inlopp och hamn 'bör sökos, tjena cn»
dast för farien i öpna Sjön. De senare deremot böra
rcprestnkera Skärgården i detar! med alla local,omständigheter,
och arv onni-'ärliga för Skärgårds-Flottans
operationer och Ku skjör swa rek.
Utom de i Stats Ust^ottekS Betänkande ttgrc«
pade Sjömäknings-Corp^nö föremal, att samia redan
gjsr
-
Dnr 12 December. 645
gjorda Charkor och Beskrifningar öfwer Skärgarden,
att rätta hrvad häruti kan mara bnstfälligt, och att fullända
de återstående nya mätningar; har denna Corps
ännu flera åliggande», säsom: arr recoguoscera och författa
beffrifningar öfwer hela Kusten, Skargärdarne,
Hamnar, Anlopp, Farleder m. nr ; att lemna Regeringen
»'»rysning-ar i denna mäg, att mid förefallande
krig äklölja Skärgårds Flottan, för att npgjjwa planer
kill dest stationerande i afseende pä knstsörfwar t. och
ändteligen hela Lorswerkers styrelse, pa hwilken föreritng
denna gamla, men högst bristfälliga inrättnings
förbättrande sä hufwudsakeligen beror.
Att ett Sjö. Chartte.-Archlv ar lika angclägit,
som ett Laudtmaterie-Contoir, lärer ingen neka som ej
will pasta, akt Swerige hwarkm behöfwer SjSsarce!!er
Marinc-sörswar.
De hydrografiska Charkor, som tid efter annaa
med mycken kostnad blifwit författade, hafwa hittilS
legat kringströdda pa mänga ställen, hwiraf handt,
att en mängd deraf äro förkomne 06) spridde i enffilW8,
kanske äswen i wäsa Grannars händer. De bär
sta mi häraf hade, förlorades mid den mabeld som är
179) ödeläde Carlscrona, eller föllo genom Sweabsrgs
öfwergäng i Fiendens wald.
Swea Rikes kust är ännu, all> härda upcff.ingar
oaktadt, nära zoo mil läng, och större delen deras
försedd med eu widsträkt skärgård, rik pä hamnar och
inlopp.
Öfwer denna länga kust äga wi icke flera sammanhängande
och pa sätra grunder författade hydro»
gra
-
646
Den iä December.
grafiska Special Chartor, än för Stockholms och Bo,,
hus»Läns Skärgärdar, innefattande rndasi cn siräcka
af 6§ mil, och begge tillkomne gensnr err rrägit arbe»
te sedan ar iFoz,- under Sjömätnings Corpsens nuwas
rande Chefs styrelse vä) egen hi-ndläggning.
O^wer klist n »frän Gu^lchamn kill inne-not
Söderhamns stad. finnes wäl cn icke gammal, men ganska
fullkomlig Special,Charta, pä hwiikcn, utom siska
andra grund, äfwen dek saknas hrvarpä-Fregatter»
Bellona nyligen förliste, ehuru det länge warit bekant
och ligger j stora farleden.
Mi harwid den anmärkning tillätas mig: att en
sadan lörkust kostar Riket iner, än hela SjömäknjngS»
Corpstn pä ett half? århundrade.
Lika ostMändiaa sch förvillande äro äswen ds
gamla Charior wi hofwa öfwer den länga kusten i
frän
L-'Ndsorr til! Calmar, Och öfwer den rovcoe
mil länga kristen ifrån Söderhamn till Torneå, som
ester förlusten gf Finland är Sweriges wigtigaste
gräns, äga wi ick- en enda lapp, sym sörljenar namn
af hydrografisk Charta.
När allt detta är en afgjord sanning, hrvaryg»
man kin ö^werkygas i wärk nu kill en början formerade
Sjö-Charke Ucchiv; när mera än syo mil af
Rikeks Kuster och Skärgärdar dels äro opälireligr,
dels alldcles icke mätta, ufftttgde och beskrisna; sä lärer
ej det återstående Sjömätnjngs-arberet kunna kallaobetydligt
och Corpsen- inrättning ur delta skäl förkastas.
Men
Den 12 December. 647
Men »tsin Hydrografiska arbeten, har Sjömätning
Corpsen, jason» redan nämnt är, en annan
lika wigtig befattning, Uti hela LocswerketS styrel e,
med dertill hörande upsigt öfwer Lotsserieks gäng, hamnar,
sycar, bakar, Sjömärken, m. m.
Ätmjnstone frän Oarl Xl:S tid har Swerige
baft en Lors Direcrenr och under honom stående LotSOfficcrare.
Endast för wid past 15 är sedan blef denna
systia indragen, och de Fyra Distrikt Cheferne ställde
omedelbart under Kongl. Förwaltningen as Sjöärenderne.
De särskilta Embeten, som veste Distrikt Chefer
alltid hast såsom Officerare wid Flvttorne, hafwa na,
turligtwis icke tillätie dem, att lemna ät Lots ^renderne
hela sin upmärksamhet. En specielare tillsyn, medelst
en egen Chef och egna Lors Officerare, torde
dock wara nödwandig, om ett sa »vidsträckt och grannlaga
Werk skall styras ock skötaS svin sig bör. Och
vin de nu derwid lädande mangfaldjqa brister, skadliga
för Rikets sjöfart, handel och Flottor, en gang
skola fullkomligen ashjelpaö, sä bör man wäl snarast
och säkrast kunna wänt» det as en Corps, hwaxs yrke
är, att hela Somrarne uppehälla sig i Skärgärden,
so»n igenom »nätningar och pliktningar med den wunnit
en förtrolig bekantskap och som pä stället kan »lp-,
räcka selagtigheter i inrättningen, samt rätta upkomne
oordningar och försummelser.
Härwid torde äter den inwändning möta att en
DistrictS-Kaplcn skulle komma alt åtnjuta 500 R:d i
ärlig lön, dä likwäl en nu wärande District.Chef
blott kostar Staten 100 R:d.
Detta
§43 Dcn 12 December,
D^rra är sant; men ehuru dcn sednare endast
har <22 R:d pä Lokst-ri-Etar, s; utgöra de särskilta
Löner dan h'r pä Flott» cS stater och de honom
Vermö wer bestadde wista procent af Loröpennmgarne,
wida öjwer 522 R:d.
Igenom drtta oflöningslätt är likwal den fattige
Lotsen, som Slaten endast består Z st 4 N:v i Lön, betungad
me» en ganska betydelig bestarrning a den sörtjcnst,
stwilken han alltid med mödor och stor auswarighet
salm stundom med lifsfara mäste sörivärswa
sig. Är elt fäoavt förfarande wäcdigk? är ber ny»
tigt? kan bet be sördra hän och nit för stensten ? härom
mä hwarje opauist M.dt ocg >re dörum--.
Esker min förgripliga ranke stnlle der wara
Wyckct gagneligare för Riker, att heldre upoffra några
hundrabc stud mera än bibehålla en sä obehaglig
relation cmclian bcsatlandc och lydande.
Granffom nu hwd besparing S:atö Merkel
skulle rulstmidas Mne-n Sjömärnings Corp ens indragande.
Ester Stats Utstotlcts Betänkande genast
6254 R:o och framkcleS 78 s 8 2i:b.
Men dct förhäller sig icke fullkomligen sä. Jag
åtminstone kan intet begripa, huru de 26 o Rd, som
äro willkorligt om emot redowisning anstagns rist nya
Mätningar, inftrumcnter, m. m. kunna genom SjöNiäkningsEorpsens
indragning blifwa en besparing för
Staten. D- äga ju dermed ingen annan gemenstap
än att de genom dcn stola anwändas till ett nyttigt
ändamål och kunna,»efter behag besparas antingen Corpsen
existerar eller intet. Likaså sörhällec dek sig m-v
SZ2
Dm 12 December.
649
5^2 Rrd ^om i Corpseus Skal äro upsörde för I
L'-tö,DistticlS'Cup>t«m i Ostra Districts», hwilka se.
dan r-clla Disiricr ej mera lydcr linder Swerige, i alla
sall är en bc pariklg. Afdraacr man widare de
400 R:d som wrd i ärwarande Disiricr Ehrfors af.
gäng skulle l onna a Stais Weckel kill godo; sä ffall
man sinna att Sjömämings - Corp sen 6 Stak aldrig
kan komma att kosta Leikel öfwer 4Z26 N:d, hwaraf
ännu 177 R:r kunna besparas, om Chefen bibehällcS
nild Kronans rum, som han uu bebor.
Nar uu Lofö merkel aenom Lots - och Baks af«
gifts-medlen, ej allenast underhåller sig sjelf, ulan äs»
men silfwer Skälö - Werk,! en ärlig winst as 10 ä
12,0-Or- R d; sä hemställer jag list hwarje sann och
upplyst PakrwlS bedömmande, öm det ej lönar mödan,
att af denna winst anmanda nägra tusende R:r kill
!w>nne för Fädcrnevlandcrs nyttiga Inrättningars
uphjelpaude.
För c-srjgl underställer jaa till Högloft. Ridder,
siftp-l. och Adelns rättwisa bepröfning, om den af
SmlL Uift'ott,k p: fteckcrade mwaq, med de nu wid
S>öu älninsö -Corpsen tjenande Officerare; Alt emot
hälften - s sine /lr Ordinarie Stat päräknade inkomster,
och ulan inq,lavering) böra hälla sig kill hands
uär Sjd'»öti'jiig6-arbete pakallar, är billig och öswcrenSstämmande
möd manlig princip wid indragningar.
Dtt wid sön bande o-rbcken bcm bestående Dagtractamei
tc eiler Iftsc Rcqlemcnttt, är en rätkighet, som
Jnstructtveeos r6 §- i osseende pä de med Hydrografiska
Mälningar förenade kostsamma och beswärliga re,
för lillagk ocm i asta fast, enär dcsia mätningar pästä
öfwer en Manad.
Den 12 December.
Desi, till Höcfiväll'or„e Hrr Grcfwens och .
Landt» Marskalkens samt Höglofl. RidderffapclS och
Adelns nplysi-, bevröfwande i ödn jukhet framställde an»
märkningar, anhallcr jacs ödmjukast, att äfwrn matte
communiccras nied de öfrige Respeckive Siänben och
till Stats »Utskottets widare granskning ösmerlcmnas.
Stockholm d. rr Dcc. rgv).
/^rvjö ^inicenberc;
Herr Grefwe,, och Landt-M arskalken
förklarade, att detta Memorial kunde pä lika sätt son,
de föregående med de andra Scändcn sä rommunice.
ras. Herr Landt Marffalken tilläde, det han ej är.
nät hälla Plenum i eftermiddag, men nu, dä sä mänga
Ledamöters ätrrstodo hwilka anleknat sig akt tala i
detta ämne, blctwe sädant »ödwändigt. Han anma»
dadé derföre Ridderskaprt och Adeln att ärer samlas
kl. 5., likwäl blott till ytterligare ventilation af före.
warande ämne, samt om tiden medgäfwe, upläsning
af ett ifrån Banco Ulstkottet ankommit betänkande, rörande
SratS^UlMtetS afgisna Finance plan.
Herr Köni^, ?ebr, hade ingiswit ett ffrifkeligt
anförande till Protokollet, hwilkec uplästeö, sa lydande:
Äswsn wig torde tillätas anmäla nägra fä och
kona anmärkningar wid StatS-UlstkottetS Betänkande'
om Rikets Stat, gjorde vaera i afseende att erhålla
nplysuing än arr tadla.
Wid
Dcn ir December. 651
Wid jemsörMn emellan do i botta Betänkande
upglfue uter och under Rtksvagen
uk.zisiic R-ks Sr , < a är !?sage provistonela,
har jan
under TuUsrne
T.onde och H.mmarstattS Jerns medel.
Cav^llerie' och Dragon-Regementernas Häst,
vacance Spannemäl.
Koppar Räntan och stag skatten.
Afgiften af Ährwidabcrgs och Tunabergs Köp,
parwerk.
Älun-Tionden, der Garphytte Alunwerk alldeles
icke namnes
Nummer Lotteriet.
Wid Staten lär de fria Konster hemställer jag,
om icke de Swensta A.odcmicn anstagne 1500 N:dr
kunna indragas, sedan hon erhållit en mycket lönande
rättighet alt ulgiswa Post- och Inrikes Tidningar.
Wid Pensions Staten, som j 1809 ars Riks»
Stat uptages till 154,919. 12. 2. och i SratS-Utskottets
Betänkande bliswit delad i y ClaHer, samt
tillökning föreslagen, torde Rikets nuwarande belägenhet
och nödlidande Medborgares laql. tyngder kräfwa,
att den af Riksens Ständer undergär en sträng granskning.
Del är ej nog att hofwa ömhet för Pensio,
nairer, af hwilka fiere synas med mindre skäl hofwa
rättig
-
6Z2
Den is Dscettchcre
rättighet till sista styfrarns i elt stympadt Rikes m»
blottade Skattkammare. Man mäste ' ock hafwa nagon.
ömhet qwgr för ten medellöse M-ddorgare»/ spur
osta wid Skatternas becalandd nsdgaö rist Upbörds>
mannen aflemna deli sista syrken, eker enda kon, elier
enda grytan eller ftstä sä.deskappcn. Stafs ? Urffottek
torde säledes biifwa ölygt til! Riksens Ständer genast
inkomma med en specisigue Förtekning pa desi Pen»
sionainr.
Likaledes bör wäl Lnlcmnandet af cn Specifiqne
Förteckning pä alla till Jndraglung föresiague Embeten
M uplysning afven allmänna Jndragiungs-SlEN
föregå granskningen deras, som annars ilie ej möjelig,
ej rärrwis.
Jag anhäller ödmjukast att H. Herr Greswcn
och Landt-Marffalken räcktes göra proposition om att
Stats lstfforte! älägges med möjcligafte första till Riksens
Ständer inlemna desie begge iönckningar, och alt
detta betänkande stnälte hwila xä Bordet.
Begärdes pä bordet
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän del
Hedcrwärda Bonde. Ståndet, anser er af Riksdagsman»
ben istZicsn kest 8an isian Jönkopings Län, hwilken
tillkä^-nagaf, att Bonde-Srandel, som ingalunda wille
rmv.mdraga sig att underteckna Walactcn, likwäl ber»
wra gjort swärighcl, runan ber sörwisiades att desi reserwation
i anledning af SländelS wld Regeringsformen
och j synnerhet desi 114. H gjorda anmärkningar,
oaktadt det i Walaclen sörekommgnde uttryck gtt Thron»
söl
-
Den i2 December. 6;z
säljaren skulle stifta sig till efterrättelse Rcgerius Formens
bc-kst^fWeliijo förejlrrisker, skulle bibehålla stil
kraft och werka:,. Han upläste i anledning Seraf följande:
Utdrag
af Protocollck hällit hos
det Hederwärda Bonde-Stän»
Sländct drn 12 December
1809.
S. D. Wid yppad staga om Bcmdc-SländekS
underskrift ä den Watacr, som innefattar Riksens Hög»
lös!. Ständers Beftut angående Hans Höghet Prins
(snkisanE ^vov8'rs utwäkjande till Swea RikeS
Kron,Prins, har Bonde Ständet sä^wal i anseende
till del uttryck, som uti samma Malack befinns?, arr R'»
ket skulle styraS efter Regeringsformens af den 6 Ju»
nii 1809, bokstaflig» Föreskrift, som ock med hermad
anledning af den mening, rörande Ständers förbehälst
som i Högloft. Ridderjkapeks och Adelns Prokocoll ken
27 och 28 Junii förekommer, nu ytterligare såsom ett
kraftigt wilkor för samma förbehåll, härigenom m>d
fullkomligt Åberopande as de anmärkningar emot Regs»
rinqs-Formens ng § och wista andra delar, hwilka
ä Stänkets sida förut denna Riksdag gjorde ärv, wes
lat reserwera dest oföränderliga mening och beslut, att
ofwannämde uttryck icke pä »ägor sätt mä anses lig»
ga Bonde-Ständet i wägen för dest pästäende, att sä
jsragawarande anmärkningar behörigen afgjord»; äsweusym
alt i likhet med hwad Ständer tillförene stadgat,
delta mätte uti Riksdags, Bestunl formeligen ward»
till Bonde-SrändetS stygd och säkerhet intagit.
Bonde-Ständet, som för uppehållit Med Walae
rcus
-
654 Dm rr December.
rens underskrift icke ha t annan anledning, utbeder
sig häröfwer Dest Respcctive Mcd-Ständs wälwilliga
Utlåtande, om möiligt wore denna dag. vt Supra.
Lx?rotoeo!!o
§. L. ^rs§Zi6K.
Tillika gas D^pmationcns Ordförande tillkänna,
Ott Bonde-Ständet bifallit Vewillnings samt Allmänna
BeswärS och EconomierUtskottens gemensanuva uklätan»
de rörande Bränwins Bränningens forrläktande pä hittills
brukligt sätt till den t nästkommande Maij.
Herr Grefwe» och La n dt-Marskalkeu
förklarade att Riddersiapet och Aoeln ci annorlunda än
med / förundran kunnat höra ait Bonde-Ständer gör
rescrwationer i anledning as en Ack som der förut redan
justerat och antagit. Icke dest mindre skulle Rivdcrskapet
och Adeln taga saken i öswerwägande och
lemna del as sitt deröfwer tillsättande Beslut, ehuru 'sä«
dant troligen i dag icke kunde medhinnas, emedan Ridderskåpet
och Adeln förut more sysselsatt med ctt wigtigt och
rvidlöftigt ventilations ämne.
Deputätionen afträdde pä manligt sätt urbeled»
sagad.
Sedan Herr Landt-Marskalkcn derefter sragat
em Ridderskaper och Adeln önskade att den af Bonde»
Siandet wäckta motion genast eller i eftermiddag skulle
»agat under öswerwägande, yttrade
Ari
-
Den 12 December. ' 65§
Friherre i-ljerta, Axs!, sin önskan akt den
till besinnande mätte fä hwila pä bordek.
Herr Grefwe» och Landt» Marskalk en
anmälte an RiddarhusMtskvttet inlemna! Adels di,
plometför Konungens Hand Secreterare, förste Expeditions-Secreterare»
Herr lierman Latrrsm jämte förklaring
akalla vroestanda wörö upfyllde, hwarföre Herr
Landt-Marskalken begärde Ridderskap!! och Adelns bi,
sali till hans Inlroduetion; hwilke!
Bifölls.
I' följe hwaraf Adelige Ärren Kattran, under
N:o 2205 pa Riddarhuset introducerades.
Ridderskap!! och Adeln åtskiljdes kl. Z till Z.
In 6äsm krorocolli
A. 6. 8il5vsrsto!xe.
Tisdageri den 12 December.
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Fortsattes granskningen af Statk,Utskottets Fi»
stag till Skalk,Regleringen.
Herr
6;6
Deu 12 December.
Herr ^.ksrgrs ii,, klara lä, upläste el
Dictamen sä lydande:
Höawälborne Herr Grefwe och Landt-Marffalk,
Högloft. Ridoerjkap och Aoel!
Jag har redan haft äran inför Högloft Rid/
derfkapct och Adeln iillkamiaguw , att dek icke k.in
wara mig tilständigt att höja min röst kill bcwisande
af Finska Artillerst-RegemeinekS förtjenst rmen dä
detta Regementes bemödande att fullgöra stna skyldigheter
jemte Ve stora upoffringar och förluster d>t gjort,
samman! igdt med den tjenst och nytta, dtt hädanefter
kan åstadkomma, hos Riksens Högloft. Ständer wäcke
dcl benägne afseende ä min för Regementets bibehållande
yppade sräga, att delta ämne blifwir öfwerlemnadt
till Högloft. Stats Utskottets litlätaude, och dä
bemälle Utskott läckts dera afgifwa et ganska gynnande
yttrande till styrka för Regementets önjkan, ali sä
länge något Swensk Regemente finnes, jemte dem
fä deltaga i Fosterjordens förswar, sä torde mig tilläkas
att derföre hos Högloft. Ridderfsapet och Adeln
sanik Högloft. Stats Utskottet sä ä egne som ä Negc/
mentrtS wägnar aflägga den mest wördnadssulla tacksägelse.
För öfrigt öswcrlemnar jag med fullkomligt
förtroende denna angelägenhet till Högwälbornö
Herr Grefwe,, och Landt-Marskalken samt Högloft.
Ridderskapec och Adelns uvlysta och benägna oiudömme,
samt den kraftiga äcgaeo som instämmer bade
Med Konungens och hwarje Swensk medborgares önskan
för widin ikthailan-e as tädan » i >rättningar font
i nödens stund och oä förswar fördrag, aro lika angelägna
att aga, som omöjclige att kunna erhälla utan
a» de i sörhauc» warit beredde. — Äbcropade jag migl
i dek»
Den 12 December. 657
i detta asleende hwad mitt till Höglsff. Ridderstrpet
och Adeln under den 14 sistledne Nowember ingijne
Memorial widare härom innehaster.
Friherre Kustbsck, ^lexnnäsr, yttra»
de sig strifkcligcn tili Protokollet som följer:
As de indragningar som till StatS-Werkerö lätt*
nåd bliswit af Stats - Ukssorret förcslague, har den
som rörer Fnissa Artilleri- Regementet ädragit sig ej
allenast min enssilka, utan säkerligen allmän upmärksamhet.
Detta förslag föreläster dest n er anmärkNingswärdt
Uti en tidepuiikt dä erfarenhet n lärt akt
Artisteri- och Jägare-Elden oftast afgör de 6 ste af»
fairer, dä det Finssa Artilleri-Regementet sä nyligen
adagalagk den mest hedrande och witsordonde tillgifwenhet
för Swenssa Folket, dä detta Regemente tr
fran Finland under de swäraste marcher och under en
tecraite i en obehaglig årstid alltid medfört asta sina
förråder och sina kanoner, da detta Regemente ganssa
ofta igenom sin kanon eld ökat swäcigheterme för en
trotsande och mägtig fiende att enligt sin önssan kunna
tidigare intränga pä Swenss bolten, dä säger jag,
more det intet öfwerensstämmande med den Swenssa
Nationens, än mindre Dest Representanters ädla tänkesätt
att rist glömssan öfwerföra sine förbindelser förärefulla
förtjenster. Finssa namnet mätte al.id blif»
tva et hclgadt minne i Swensta bröst, mätte alla
Finnar altid finna sin kilflygt och sin tillfredsställelse
Uti den Swansta mcdborgeligheten, och om än Po»
liriquens 06) egemiyttans Swärd afklipt detta Uitpmla
föreningsbandet, sä mätte wäl aldrig mitztröstan finn«
vmöjelighcten as denna kedjas förnyande.
Fjerde Bandet 4Z. Det»
5Z8 Den 12 December.
Detta Artilleri, Regemente bibehåller ännu, och
som jag önstar, mätte altid bibehålla del Finsta namnet,
dels som en älskad och kär påminnelse af Finsta
Medbrövcr, och dels att detta Regemente mätte al»
lid wara en föreningspunkt för Swensta Finnar.
As Stats-UkffotletS Betänkande styrker jag äf->
wen i den öswertygelfe, att Kongl. Maj:tS Egen Nådiga
wilja instämmer uti den önskan hwarje rättsinnig
medborgare hyser, att sä upfylla den kallelse, svin
tacksamheten mot wärd» krigare bjnder, hwarföre jag
förmodar akt icke nägra hinder möka, att ju Urstot»
tets i Desi Betänkande gjorde tillstyrkan för Regemen»
tets bibehällande mätte winna allmänt bifall och detta
Regemente således öfwerflyttad pä Swensk Stat med
ätnjutande af alla de rättigheter, som den wärfwade
Armeen äro tillerkände, dä detta Regementes underhäll
af den för Defcnce Wcrket anflagne en Million
Riksdaler möjeligen kan utgå; och da jag för min
del tror att reparnrion af denna Million till Rikets
Försmak ensamt bör tillhöra Kongl. Majrk, sä förmo»
dar jag att den enda srägan nn bör wara om icke
Högloft. Ridderstaper och Adeln bifaller att Finsta
Artilleri-Regementet hibehälles och pä den Swensta
Staten öswerfiyltas.
Herr slUVinZZrö, 7, conformerade sig med
Friherre ku6!)eck med tilläggning as den önsta,, att
Finsta Artilleriet likrväl ej mätte upföras under den
Million, som till Förswars-Werket kommer att anfläs,
helst Grefwe l.olnsDbjeim i dag lewisik att
densamma ej more för sitt ändan^t tillräcklig.
Grefwe förner, Larl (-»briel» Af
den
Den r» Deeembek. ' 6z
ben
urås Stats-Utskottct föresiaqne Indraqningö«Lista
har jag inhemtat att Hennes Majit Enke-DrvttningenS
Oswerstc-Marskalk, Hans Crcellence Friherre Wäcktmeister
bli wik flyttad frätt Ordinarie «Slaten, och
»ipförd pä Hennes Majlts Enke Drottningens Stat.
O»skeligt hade warit otc Hennes Majtt Enke-Drottningens
samtycke hätti! förut hade olifwit inhenitadt.
I saknad deraf, och dä Höglofl. Niddersikapet och A»
deln lätt lärer söra sig tili minnes Hans Ercellence
Friherre V^'Lckrmei8ters förtjenster, hatiS wärdig»
sörhällanve till sörswar för Fäderneslandets frihet och
Ridderstapet och Adelns rättigheter wid 1789 ars
Riksdag, och de upcffcingar han dä för vefla ändamål
gjorde, när det för öfrigt är R>dderfVap>t och Adeln
nogsamt bekant hwilka stöta och kännbara förluster af
Egendom blifwit honom i Pommern genom kriget
tillffyndade; och det omöjeliqen kan wara med Ridderstkapets
och Adelns för honom erkännsam»»-» och
agtningsfulla tänkesätt instämmande att hans epistence
skulle för hans älerstäende lifstid ilällas pa en owisi
fot, wägar jaq ödmjukeligen proponera Högloft. Rivderffapet
och Aoel» art de honom af Stuts - Medlen
tillkommande inkomster Matte nu förås pä Extra Stak,
och vefla inkomster salunda bliswa honom för framtiden
försäkrade.
Till denna Herr Grefwe KILrners motion yt«
trades mycket bifall, och begärdes derä proposition.
Herr Greswen och Landt-Marskalken
erindrade, att tj nu sräga wore om proposition öfwer
näqot som rörde Stats regleringen, man komme Herr
Grefwe törners motion att Stsölja de öfriga anmärkningarna.
Gres
-
66o Den i2 December.
Grefwe Ulamilkon, ^xel, Mäste följande
till Protocollet:
Om Stars Utskottet gjort afseende pä Friherre
8rae's uppgift, hade icke denna Artikel i detta ordalag
bliswit försatiad. 1789 i Augusti begärde Kongs.
Maj:r endast för krig, Wargeringens upsätlande i
Skane 2 Rusthäll om en Man; jag ätog nng sörsta
upjättningen, men reserverade mig till Protokollet, alt
hwarken under kriget eller sedermera wara twungen
att upsälta flera, helst dec syntes obilligt att det Hemman
som redan more älagdt cn Strid-Ryttare, ffulle
betungas ytterligare med ^ Man; jag tror alt flere
Rusthållare gjort samma förbehåll, men rwjflar de sätt det
infördk i Protokollet, ty de misibruk ägde säkerligen ruin
Friherre bunk i sikt Diktamen as den 9 Aug-,
sä förträffeligcn beikriswer. — Än mera ägde de rum
i Maji 1791, dä det ffulle emot NusthällarenciS wilja
bliswa e» permanent Corps. Den uplösteS 1795,
men hniad sem begärdes i789bifaltes, 1808. Skan,
ffa Rusthallarena ansägo sig icke sä förffutne att de
ensamme ffulle underhalla en Wargering, obcräknadk
hwad de utgöra lika med sine med-Undersåtare. Riksens
Ständer lära wäl icke mot deras wilja älägga
Skänffa Rusthallarena en särskilt tunga, utan snarare,
om någon Kongl. Stadfästelse pä Wargeringen är
gifwen hos Wär gode Konung, i underdånighet yrka
den äterkallas af samma skäl svin Konungens Nådiga
Påbud af den 15 förledne Januari pä en Femdubdlad
Bewillning uphäfdes. Bära äro stridande mot 4; §
af 1772 ärs Regeringsform och 5 Momentet af SäkrrhetS-Acten.
Herr ksclilin, Hoksn ^stolpli, hade
inlemnak ett sä lydande anförande: Stars»
Den 12 December. 66r
Skatö Utskottet har uii betz nu upläste Berän»
kande rörande paSscvolance-Wnket trott sig böra föresiä
dct Jnkendcts Lönernc wid Lif-Regementeks, samtSkän»
Ika och Westgötha Eommitzariatcrne kunde förändras eller
nedsättas frän § tili 2 2 zv2 R:d, om de blott wid
de tillfällen dä Mören inträffa, singö en tillökning af
r ä 2OO R:d. Detta mäste jag anse för aldeles 0»
lämpcligt och förmenar art en Embetsman sädan som
dctze Commitz>'.riats,§hefer som alla tider pä äret hasna
wärd och answar sa wäl om Kongl. Main. och
Kronans Effecter och inventarier, samt äswcn böra bo
pä stället, omöjligen kunna med mindre lön än de ä
förra Staten bestädde 520 N:d Specie wara belärm,
detta underställes wördsamast Höglofl. Ridderffaper och
7ldelns uplysta bedömande.
Friherre Lsäsrslröm, Uustolk, upläste
till Protocollet följande:
Sedan Riksens Ständer ej kunnat gifwa mer
än 2,500,020 R:d i bewillning, och dermed ej kan
till fullo bestridas alla de utgifter som ansettS nödwän»
digs i synnerhet hwad Defensions-Werket angär, sa fär
jag promenera
i:o Alt den föreflagne Indragnings-Staten, hwilken
sä smäningom blir en tillgäng för Staten, mätte
ansins till fyllnad af Militaire-Sraierne, samt att de
indragningar uti densamma som rörer defensiv», matte
öswerlemnas till Konungens granskning, vm de utan
wada eller åtminstone stora betänkligheter kunna indra»
gas.
2:0 Att hela Miliraire anflags-sumwan till Lands
och
66s ^ Den 12 December.
»ch Sjös blott blir en titel, och den CsmmittL? som
är salt att reglera Desensions-W rktt får etter densamma
reglera de bada Staterne samt jemka alla de Ansökningar
as olika Corpstr om förbättrad: underhall, samt
om Finska Artillerier och den Funka Armeen som är
hitkommcn och kan wara berättigad till accordS.er»
sättning och underhäll.
z:o Onjkade jag att Rikers Stat blcswe endast
under följande Titti r bestämd:
r:o Hof och Skall Staterne.
2:0 C>vil-Staten
z:o DestnstonS Staten.
4:0 Clereciet och Lärowerken.
5:0 Fria Konsterne. ^
60 Fromma Stiftelser.
7:0 Pensions,Slaten.
8:0 Minister Stare».
9:0 A inränna Utgifts> Staten.
Friherre von wolstein, OorktL
l-uä vi^, anförde ffristeligen till Protocollet följande:
Hwad den förra omstädigheten i detta anföran»
de angar, jä dä den motwerkan som sä tydcljgen för»
märkts emot redowi^ninqen haft den framgänq att dä
det nu leder till Riksdagens Slut all förhoppning
derom kan anses wara förswunnen; sa har jag hufwudfakeligen
omnämt den, för att i Protocollet sören
framtid bk» till bedömmande as mitt tänkesätt förwa
-
ov i
§
x^.
rr .
o
r
-r
-
r-»
-or
L
L
o
55
N
L
>--
-
IQ
et»
0-I
eo
r-»
ZO»
Ä
O
-> o>>
co
V2 ^t
>->
» k^-
I^>
ro
o>
r«
O
»-»
»or
<^-
r-»
o
8
o
*2)
K
<r
§
«
2
O
Q
K
.2 «
^r>
55
er
L
r-» .77
o —
55
L5 ^
Z.s
r-. <-»
K
^2»
VQ
'§
V>
c^
<^r
'7^
<
r5
o
^-1
o
8
ä
er .
T
»rQ
I
N
D
F2>
Z
V»
55
rr
V)
D
rr
^2>
er
»o
L
O
^8
^1
sr^-
o s
r-- Z L
V» ^
55
0 -_.
01 "O i—.
"-— er
^ o
2 ^ ^
- KKD
L ! I !
vr
55
55
c
XX
8 estz
^ 2
«-. L A
.R '-:
ZLZ
rZ - «
12- b
V. <r
8 ^2>
0 N
GZZ
AZZ
1 ^i_«,
or
or
^ Oi OV
oj
or
-
or
0 ^
oo ^
^ 3
ro «- —
O ^
«r c7 ^
N K
^ *
.
2
M «
OO
2V
o> OO
^>1
G i
^ -  >v
^t- ro
-> O
O) «
ro
O
>-»-
o
<o
c>
oo
OI
o>
eL
72-
^Q
O O
V0 20
r-.
O!
K
8 8
e.—
or
*. -r
e55_
er' O>
« er
»-, Q.
>2> O
v> »er
rrr
o w
" --  o
V» er
L ^2
R ^
.2 rr
« 2
AZ
.2^ ^
^77 r-»
c:
K
"Z
rr
er
- 8
S
.S
/D
>-« L-»
O Q
.OO L
O
oo
LO
O
«
er
05)
or
>o.
o ^
^-. o
6 Z
9»
«>
^ L5
L5
O
F2
K
or
L
L
Z
K
>s-<^.
-2
ro
O
O
ro co
o i
O ^
VV
eo
r^.
>-Q
O
O
o
w
02
OO
--
Q
»-«
L
-o
«
-«
. ^
e> »O
O
oo
O
O
vrr
o
L
rr
-
rr
o
r--
rr
K
V
o
tz
-
r:
er
0^-
r^>
«>
r^r
or
Z
<L2,
O
G
er
es)
o
2
^2.
rr
er
/2»
L>
Ä
er
2
«>
^O
^ I
IQ
^r-
OO
20
^2
"2
8^
ri
««
>
OO
-er
§!
K
«.
ro
UL
O
>-I
si
»-«
'et'
o>
-o
05)
«5)
r:
-er
F2
r-»
er
'or)
Q.
O
oo
>O
or^
or
1/L
E^-,
r>.
o
er
»-i
eo.
GV
oo
ok)
00
o
o?
L
.er
«>
08
^2»
52
oer
rLS
o
- L
v s
»8
s <»
-«> v
^ c»
.»2
« A
r:
05)
er
»52- >» L»>
O
«> ^2
»2 ^
"«2 L
o,
- ro
^ '^j
-
s
7Q
°«L
^t
O
00
' t-,.
>
»
»
I
I
H>^»
O
»Q
- oo
i
VO
VO
s
r^.>O
^ eo
5-e,
'-ei->L
52
r>-
00 ^
r»
^O »-«
»8
»c»
<1
—
0
er
OO
^i
O
^
OO «»
-er
L
.2 r:
rr
E:
<2
er
-8
rr-_ ^
er --
or) -er
-er o
^ s
«>
«> ?
^ 4t
-
L o
^ <v <2
^ —
--L s
2 .2
^ «r /o,
^ ->«
A «
D -- ?.
r-»
o<r
ir
^L>
L2
r-»
-er
s
er
IQ
er
'
12)
r:
er
/->
05)
»2 ^
oer ^
O
- >L 2
O
Lt
7k>
-
vx
S
e>
-8
o A
er
-er
»Q
A G
er
E»i o^z ^
O
TZ °«
L» »V , ,
^ Z
"O
L .2
»- rr
^ rr
»x^>
2 2 -v»
rr rr
^ ^ 2
,2 -o> L '
o 55
er ^
N S
-er
^ »Q
O
'dZ
er
L»? «»
o ^ ö:
^ «2 ->»
s - v>
O
Z -7 OO
Z § -  72 8.—'
-- -- «
^L «
^5 er
(/) ».»
^ee o LL.
L r2- --
vr
^ 2
3 s ^
<U »O- ^
Ä °«^-
^ K
.2^ ^
L
§
O
«>
L
or
er
K
u>
L
r->
<2
r:
§
er
K
D
L
O
di
Q o
>-<
! !
o
co
kV
27
2
»^»
O
ry
>O
2
V)
eQ
2
00 rx
1^. e^
20
'eo-
O -
00
r>»
VO
v>
20
O
or
s;
er
L
2
^
XX
X)
er
»Q
er
-8
er
-Q
L
2
o»
co
LO
rr Q
'8
'2 D
LS
?»-
rr
e;
rrQ
er
^2)
^ ^ o< ^j
oo
^
er
IQ. -
2 /o»
2 er
er
72- " - »
er rx
2
^ 2
rrr_ cr
er 2
8 ^
-er
-er ä
LS
L'L
O ^ . .
^ OO
- Lir-
2
— .«
Z- Z -  « L
>L- o
L 2!
Z S
er
-r
-
er er
§ R
'8 ^
Z ^
^-2
-: L
er
^ er
2 ^
§N
Q
-
^7. LÄ
"OZ >0»
<rr rr
er
ro r-»
»-. -e>
ZZ
.§ ^
8 8)
IQ 77
L»
^ -71 ^
rr -o
-
^ 55 55
^ -er
*8°^ o
r.
A) <§)
e> nr'
^ o
e> c«
ci
rr
er
N
O
cL vo
«- D
^ U2
"V
or L»
L. IQ >
2 8 oo
X-» 55
^2- 55 e>
Z6
— ^2
^ <!
s «
L Z
« 8
8 ^
ov 47.
-V «
8 -
2 L
-er er
«
8
oo
er
vo
7Q
d^.VO
oo
L5
er
eo
»Lx.
o
eex
»1
OO
-8
vu
»i
o or
s
-
o
72-
-8
Q
«r
s
er)
er
v»
rr
er
rr
^ /o»
-- ^
/o>
L
-r
K.SZ
rr
^ xr> s
/O» Q. ^
-8 2
55
Q- .2 ^
«>
. »rr
8 25 L
^ 2
^ r>
r-r ^ K
^» 7O
55 55
O
rL'^
o
6
Bokbindar»» til rättelse ntskäreS denna Tabell som löljerrfter pag. 45°-
d
« r>
Z s .
2 Z
r> s ^
^ ä
Z ^ ^
S . L»
^ Z
" ss
- §8
" 2 --r
2.
c/>
? -,
isot
-
S
r»
-- ^
» s
s
LO
eo ^
"S: L
z «
!-?>
L>
2
2 2
Z78
i ^
s
D
SZ
^ ^ ^ ^ s
rs
r- d
-v
ZZ
^ -^2
" 3"
8
t-Z ^Z.
-- O s
5- Z
" 2
O L>
O-^ ^ 2
2
o- -->
I/! !"
O
cn
o
8
T ^
" s
3r P2
x:
cu
O
-s.°n
«)«) (?j2-r,
'TK " ^
ZK"- "
^ 3-
«-r
<7>
o
ev ?r
»7»
^ Z.
3 ^
2
b<Z Z. ? D
.^. 3?> E I°r
LZ - S
L
n>
«2
co
3
c,,
ci.
c7-
ri^
n>
^
00
6).
«
2
»
s
s G
2 L
«Z §
- L
o>
-tz
2 §
O
G
«7L
NQ>
rr
r»r
Lr*
<D
O
3
8
Q
Vc» ^
6^
o
rr
5S
L»
LO
*-r
Z
<v
o
Z -
3 "
3
Z'
V4
r»o
(L>
c^
S
2
-2
ll-,
s
L> 72
L>
8
OV
'S
, -t^
»2
»-«
I
I -d.
4-
-p.
»O
>Q
LO
*
*
-
!
O>
»O ^
OO
0
5>-
2
-p.
- OO -p"
V>) >,0 ^'. ^
,
! I I 5^
'OO
L
-p-
4-»
»-<
» »-«
. OO
5
»-<
^>O
^-4
0
c>
VO
-p^
d
O
p-
dO
o>
OO
OO
44
^1
VOO
»-i
OO
to
-P»
OO
»-4
L«^>
K ^
§Z
A Z
—^ »»
<»
Z -  L> _.
2. L
«s- »
2. -»
d Z
^ c<^
2 ->
«-^r
D o.
0t
2
v
r:
§ --S88S
L>
§
e-s «-r
oiT^
^ r>°
o« «
<rr
L
-2
L«
-^S
<2 ^r
L-2 r>
o--
^ L
Fs
<A
<2?
<5*, ^
- So
(H
L V.
-- Z
s Z'
<r»
»-> »
r>
3
'--' 2
2 Z
T
8
- Z ^°
L- ^
2 .
" AZ
§ L
L" »
^ 2
-»-: c»
»° L° ^
L ° Z:
« »
>—- o
O" -7-
s'
Z K S7
^ 2
vr
S
s- O
^ V?
tD o
O
-
<v
cro
I -. ^ Z^
s ^ ^ L
-V
LO cn
2 .
3?
12
Q
(/)
A°:A
VZAi
o
G AK
Z-Z.
rr r>° ^
V2
12
rL
<r».
L>
O
O
3
rr
. L»
7?8°K
8-^ O'
rq ^ -L
^ oc> —
0^ 0 L
^ L
OO OO ^»8-  , ^-2.
L >
<Ä
<v
0
-
L O2
O
-V ^
rro
--r »
<L
-
<d
2
Q2
c/r
Q
O
»-i
OO
O
-p-
OO
»O
o>
L
O
-
c^.
s w
cs
3 ö)
r>
O2
(A
<^r
§2»
W.
r:
r
<v
^
»r^>
o
-«
S°
2 ^
o
tL O s
^-. ^2 S
Z. ^r
oi> o
S --
co
3
n>
cr»
c»
o
S
«> > o>
O 7
>-> 20
^0
-p
-
^2
>»« O
00
»-2
"0
>^>
>-»
'- s
po,
dO
^ s
TO
^OO
-pL
--7
OO
lOO
lo
-P-
OO ^
»-*
»-<
Den 12 Dccembei^ 66z
rad. Hw.id äter den senare omständigheten »vidkom»
»ner, yrkar jag den sä myckel mera, som dek blir swart
akt yttra stg om nödwändighcten af Bewillningens» belopp,
da man icke känner personalet pa indragningen,
hwilken ingalunda bör bli en hemlighet för Riksens
Ständer. Härjemte får jag äswcn göra en och annan
anmärkning »vid Stars-Utskottet» betänkande:
Wid Hennes Kongl. Höghet Prinsctzans Hof»
Stat hafwa Zooc» N.d blismit såsom ersättning för
förlusten as inkomst frän Quedlinburg nptagtie. Sä
gerna jag önskade Swensk» Folket »nätte ofta äga lil»
fälle wisa Konunga-Husct sin underdäniga »vördnad
och tillgifwenhct, sä kärt är det »nig wara nödsakad
göra anmärkning härwid. Att Hennes Kongl. Hög»
het genom förlusten af Quidlenburg, finner sina inkom»
sier »ninjkade, är en händelse, som mäste beklagas, »nen
ingalunda har denna omständighet relation »ned Swen -  ska Statö-Reglerjngen. Det Nädiga och artiga sätt,
hwarmed Hennes Kongl. Höghet bemöter alla, som äga
den lyckan wisa sig wid Desi Hof, har onekeligen
ökat ulgisterne wid desi hoshällnmg; men dä intet annat
alternativ är, än att ester omständigheterna göra
nägon indragning wid densamma, eller ock weta att
sä mängen fattig, genom härda utlagor, kominer att
sucka efter bröd, denna ökade utgift äswen är bidragande
dertill, fa är jag öswcrtygad att Hennes Kongl.
Höghets kända menniskokärlek och ömhet för ben lidande
icke ett ögonblick lemnar nägon »villrådighet rum,
hwilket af besia bäda bör wäljas. Äswen är till Det»
ta Hofs förnödenhet anslagit 4§c» famnar wed, dä
deremot till Hennes Kongl. Maj:tS Enke-Drottningen»
blott Zvo. Ester min tanka är det icke pasiande, att
ansta mera för en Prinsesia än för en Drottning,
H64 Den i: Decembe r
hwarsöre akminstme est r mit omdöme, med quamE
icke knätte öfwerstga Zeo famnar.
N"id Pensions,Ira,en för Operan, anmärkes,
att da denna warit pä Konungens enffildka H.mdCasia
funderad, h.ir Staten dermed icke att skaffa, det
more Riksens Ständer icke märdigk, att da Rikets o»
lnckliga belägenhet icke tillåter akt fä sörja för de kri»
gare som kampar för Fäderneslandet, sein deras förtjenst
äskar, utan mätte lemnäs i nödrorskigher genom
sna och vrillräckelige expeclance»löner; dä rundcligen
jhagkomms Lomediauler, som aldrig tillffyndat Staten
något gagn, men wäl infört en skadelig lusta, att o»
nyttigrwis förspilla bade rid och pengar.
Smvivmmerer af K^vi^n.Li rrkenanker wld Lif»
Drabant--Corpsen äro söreflagne, men st)M desie kwen»
ne kill ombyte sones mara tillräck'stqe dä fordomdags
blott en fans och d simom der ord.t Survivance önskas
i tjenstewägen här i Ewe iqc aldeles kunna försvinna,
sä ann ärkes äfwen detta emot SimsUtskot,
tets Betänkande.
General Lön.-rne, såsom of f. d. Konungen till
andra behof anwända, mä till Stats Werkets lisa in»
dragas. Dä icke alla uran blott iä Generaler kunna
häraf bli delaknge, synes ingen onmgangelig nödivändighel
krä^wa deras bibehältande; desiunmi öro'Regeme,
,ts-Cheler fä lönte, art dcias pretention icke ffä»
ligen bör kunna widare sträckas.
För Wärfwade Militairer är tillökning i Gage
förslagen. Ä ena sidan betragiadt är detta hö ista
billighet, ä den andra är det en berydelig ökning i
Sia»
Den 12 December.
666
Skakens redan al!k för mängfaldiga utgifter. Dylik
utwag som företogs med G'N'dcs.'Regemeulerne tyckes
derföre wara gansta tjenlig att med någon indragning
af Manskap ä hwarje Regemente derigenom bespara sä
mycket, att denna tillökning kunde bestridas uran ytterligare
Statens Gradation. I fall någon indragning
as Wärfwa"e Militeiver utom denna »n förestagne
skulle finnas görlig, sa fordrar rättwisan alt en sädan
indragning sfer lika wid alla Regementet'; det wore
åtminstone i olyckan någon upmunrran att se det alla
ster lika rätt och ingen mannamähn. De Tysta Regemente»
haswa moni deras stora lidande, förut under
Vesta Krigs - oroligheter med en utmärkt disrincrion
fäkt«t för Swerige i sista Expedition wid Säfwar och
Ratan, wore därföre en otacksamhet, owärdig del ädelmodiga
Swensta Folket, att sa illa löna desta rappra
krigare, att genom reduction öfwerlämna dem ät sitt
öde, dä deremot de öfriga Swensta Wärfwade Trupper
bibehalias, hwaribland de finnas som önsta sig
kunna erna den krigsära dcstc redan förwärswak sig.
Ptterligare anmärkes, att Sjömätnings^Corpsen
förcstas cist indragning; men da man genomläser Dest
Jnstrriclion, finner man att alla de Zfrender svnr höra
cist dest befattning icke kunna undwikas, stola af någon
stökas, antingen namnet as Sjömätning ester LorsDirektion
eller hwilkct som helst nyttjas, sa är ingiften
för Staren densamma , har förr warit och kan»,
aldrig uphöra sa länge Sjöfart stall existera; den mä
dä förblifma i det stick, den nu är, da Inrättningens
nytta genom de i detta ämne inkomne Memorj.ler,
sä tydeligen är lagd för ögonen och genom ändringar
snarare Utgift än besparing stulle ästadkommas, emedan
i sadtmt fall, andra stulle s» den detaillcn, som
Mert icke gjorde det för intet. Wid
667 Den ir December.
Wid Skånska Wargeringen fär jag i:plnön'nis>
ivis gstwa tilikänna, alr det friwilliga åtagande, som
i Konungens Stadfästelse omnämnes ingalunda warir
fritt, ty sä kan det wäl icke kallas, dä en del Rusthållare
sammankallas, som, rikan akt mara lagligen besullmäg»
tigude, afgöra sädant, hwerigcnom de öfrige mäste nät»
kännas en ny beskattning. Himu sadane friwilliga öfwenenskommelser
afgörc.F, dä dek sker under enwäldige
EmbetSNiänS Direction, kan wäl en hwar föreställa
sig. Wid i8oo ars Riksdag sökte Skanna Rust»
hållare, äswen som de öfrige i Riker, warda fran detta
Onus befriade; men en den tiden betydande EmbetS,
man, som warit uphoswet till inrättningen,
starkt deremot att Wargeringen endast i Skäne blef
bibchällen; Men nu wid det sörändrgde skick Rikets
ställning fäkt, reklamera Skånska Rusthällarne sin rätt
ott icke härdare och icke i annorlunda ordning, än de
öfriga Rikets Rust- och Rothallare warda betungade,
hwarsöre Skänska Wargeringens uphafwande blifwit
ert föremål för deras beswär witz denna Riksdag.
Det war lätt begripeligk, att, efter ett sä »lyck,
ligt krig som det nu stukade, Rikets förra skuld be»
tydeligen skulle ökas, och att till följd deraf, conkribu»
tionerna skulle blifwa större; men att behofwet skulle
stiga till den höjd, att en bcwillnjng af nära z Mil,
livner skulle pafordras, war icke troligt, och del sä
mycket mindre som sielfwa omöjligheten, ligger i wägen
att kunna med Folkets beställd Utgöra den samma»
Dä för detta Konungen paböd en krigsgärd, af en
5 dubblad bewillning, som skulle utgöra 7 Millioner,
gjordes deremot kraftige föreställningar, såsom totalt
ruinerande för landet. Man har äswen sedermera
omlkämt detta säsom ett bewis till en olycklig Styrel»
-
Den ir December. 668
reise och daragii t beslut, emedan det wäl kunde sättas
pä papperet nen ej i »elfwa wecker utsöraS. Denna
Gärd wac likwäl endast för ett ar, och nu förestår
man att . ästan hälften häraf skulle kunna tagas ärliacn:
minst hälften as Sweriges Jnn> byggare fela
sorwanblaS kill en tiggarehop, inom fä är beräst tili
RckekS uprärchällande intet annat medel kan upffnnaS.
Riksens Standar äro icke wäliande till den olycka Riket
rakat uti; en härd befattning kan derföre icke till»
wikas dem. Vien pä det icke fulden hos andra skall
hwällwas pä d.m, vä det icke Folkets harm och o,
unsta mä drabba de:n, och ingen rättmis förebråelse
marte krinn r göras, att de icke wardal som sig bordt
sine Princip kers rätt, hwars förtroende de emottagit,
fä är Riksens SländerS owillkorlsi,a pligt, att icke uragtläta
sä wiet möstigt är söka minfa den erforderliga
bewillningen. Härtill giswes tre medel, först att
tillje det Sl ten rigcigt erhållit de förre contributioner;
för det andra att alla möjliga tillgängar som kunna
minfa Riksfutdcn, upfökas, och för det tredje att
M nfning i mg»sk rne, genom indragning as sädant
svin ej till Rikers nprätthällande, är oumgängeligt, pa«
tankes. Ester denna Principe har wäl Stats Utskott
tet grunder sitt arbete; likwäl syne- mig som det samma
icke astrid warit denna principe ja trogen; flera indragningar
äro söreflagnc som antingen troligen icke
läka wcrkställas eller och föga importera, dä andra
bliswit glömt c. Flere rehourcer som Riket äger, hofwa
icke bliswit considererade, och framför allt har Utfottet
icke kraftigt yrkat pä redowisning för om händer
hafde medel änfönt derom redan wid Riksdagens
början af enfilte Ledamöter motion bliswit, wäckt,
«ch all anledning är att icke allenast i Upbördswerket
finne» stor oordning, ulan jämrväl att understes äge
rum.
669
Den 12 December
rum, och Stalén ännu icke bekommit hivad den torde
hafwa: kwerrom har Stats Urffoirer inee sitt project att
uoskjuta med dcn spccicla redvwisuingen tills cstcrRiks»
dagen, samt alt man i iädank ajsccnde ffule i rinderLänighet
hos Konungen anhä!!a, atl genom Dest Embetsman
en sadan undersökning kunde j?e, hufwudwkeNgru
wäilat änskönt i all wälmening art hela redowiSr
ningen som om den genast bliswik börjad redan kunnat
wara längt avancerad, allt stirtmo asstadnadt. Pä
det un densamma icke helt och hällit mätte utebliswa,
fär jag ater yrka alt Ledamöter till förstärkande as
Skars-Urjkotter, mätte genast urses och börja med nn°
dersökning wid Riksgälds Couroiret, sawin ett Werk
Riksens-Sländer ensamt tillhörigt, äswen säsom att
granska hela den pä indragning sakta Stak, hwad deraf
möjligtwis genast skulle kunna indragas, för hwil»
ken orsak jag anhäller om en specifique upgift af per»
sonalct pä indragnings-staten, innan öswerläggning onr
-ifall till bewillnjugschumman företages.
6) rcswe k. ovvenstjsIm, Larl. Jag tor»
de wäl icke egenteligen böra befatta mig med granskningen
af etc ämne, sädant som Stais-Regleringen,
hware detailler icke kunnat wara mitt yrke. Jag utbeder
mig således Ridderskapets och Adelns öfwerscen»
de med en och annan anmärkning, som jag derwid
kan stafwa att göra. En wärd Ledamot har tillstyrkt
att Regcmenternas Wargering mätte blifwa indragen.
Jag har derwid att erinra, alt en sadan anstalit ej
;7ul!e wara upmuntrande för dem, hwilka det äligger
arr förswara landet, eller att systelsätta stg med uttänkande
af medel till Dej; förswar. Widare är till»
styrkande gjord rörande indragningar a Hennes Maj:t
Enke-Drottningens Hof-Slar. Jag hemställer ödmju»
Dm i2 December. 670
kellen om ej ett sädant tillstyrkande är af en mycket
granlaga beff.-ffcnhct. Hennes Mcij:k har såsom
Swensk Drottning alltid förtjent Nationens agtning
och wördnad: Hon har under sin tid sett twenne krig
med sitt egenteliga Fädernesland, men altid förbliswit
god Swenjlk till sina tänkesätt; Hon har sett sin Genial
mördas, och sin Son ffiljas ifrän Thrane», och
desin olyckliga tillfälligheter hofwa ej werkat til! förändring
i Hennes killgifwenhck för Swerige. Pä desi»
ffäl, som ester min öfwertygelse äro talande, sär jag
den äran förklara, att jag för min del ej kan bifall»
StatS-hltskolretS gjorda tillstyrkande. Prrerligare får
lag erinra wjd Friherre ä^Idell^sile förslag rörande
Minister»Starens reglering, alt jag twiftar det nägon
ring bestämdt i detaillen bör af Riksens Ständer
stadgas, helsi del lärer böra ankomma pä Kongl- M«j:t
akt pröswa enär och hwarest diplomater af olika rang
och beskaffenhet kunna behöfwas. Sluteligen fär jag
i allmänhet tillstyrka, akt Stats-Utskottets Betänkande»
mäge i anseende kill Summor och Tittlar tjena till
grund, men pröfningen och dispositionen af detaillerns
i underdånighet öfwcrlemnas rist Kongl. Maj:t, hwil«
ken säsom Chef för »verkställande magken mest mätte wara
i belägenhet att dömma om behofwen och urförningen
Härjemte
fär jag äfwen tillkännagrfwa, att jag
blifwit anmodad af Herr Effwersten Ljärnstjsrng,
Zcka§nu«, som är sjuk, att upläsa följande af honom
författade anförande:
Högwälborne Herr Landt-Marffalk,
Högloft. Ridderskap och Adel!
Det Patriotiffa nit, den osparda möda och drn
simi,a grundlighet, som mmärkrr SlalS-UtffoktetS Be
tän
-
-671 Dcn i2 December.
tänkande, berättigar dck tjll hwarje wältäukande Med»
borgares werkliga erkänsia; äswen j -g förenar mig med
dcn allmänna rösten och räkkwisar Urlkotters bemöda,,»
Sr, men hmilket är det ämne sorn icke nr särffilta syn»
punkter kan betragkas, icke med olikhet kan bedömmas?
Herrar Ledamöter af Stats-Utskottet torde säkedeö
sörläta att jag mi flera Militairiska mät icke
med dem kan öfwerensstämma; följande punkter äro i
synnerhet de jag wägar bestrida:
r:o Den söresiagnr reducering af Fältmätnings»
Corpsen.
2:0 Den förestagne förminskning af Cadctter tvid
Carlbergs Krigs-Academie.
Zlo Sättet att reducera Lif.Gardet till Häst.
4.0 Sättet att reducera Fyra halfwa Cavalleri»
Regementen.
5:0 Den förestagne reduction as f af den in»
deldta Armeen.
För att rätt kunna bedömma detza ämnen, ma»
ste de särskildt granskas, närmare mr dao.
r:s Lällmätmngs-Corpsen.
De yrken sou, tillhöra Fältmätmngs. Corpsen,
samt den föga gemenskap dctza äga med Fortifieations»
Wetenskapen, torde icke marik kände af Stats Utskott
Se», dä detta föreslog nämde Corps recucrion; hwarje
owäl»
Den l2 December. 672
enväldig Domare som underrättas om de wigrige för
rciuäl hwilka sytzclsäkta Fältmatningcns.Officerarc" mäste
medgifwa alt de ntrryckeligen tillhöra en wäl Organiserad
Armöes bestånd.
Fältmämings-CorpsenS åliggande är att upmäta
och Mura en utförlig, pä Astronomiffa Observationer
och Trigönometriffa operationer grundad Charta öfwer
Riket, åtföljd as TopograplMa, SkakisMa och
Militairiffa Beffrisningar öfwer Landet; äfwen alig.
ger Corpsen författa utförliga planer och befkrifningac
öfMr alla Miluair-Positioner och Förswars-linjer pä
gränsorne; i krig åtfölja Armeens General-Stab, med
hwilken Corpsen dä är insörlifwav, för alt affatta
Krigs-Theatren, Utse Lager, förrätta Recognoscerinqar,
aftekna Armeens Ställningar, Träffningar och Fältslag;
föra antekningar öfwer Armeens operationer och
försatta Krigs Historien.
Desi» äro Fältmätnings-Corpsens wigtiga yrken;
jag srägar nu Herror Officerare as Fortificationen, om
de werkeligen tilltro sig kunna upfylla et sä widlöstigk
kall, bestrida defia wigtiga förrättningar.
Finska RecognosceringS - Corpsen war af stor
nytta. Veu förfärdigade Special-Chartor öfwer Riketdä
warande E>stra Gräns, men i följe af dest felag»
tige organisation, kunde den aldrig blifwa af en fullkomlig
nytta, ty dest arbeten wörö man basts; de
stora Triangel-Mätningar som icke hade föregäkt, hin,
drade Speciel-Chartors sammanfogning, och wi blefwo
allis förutan duglige Gencral-Chartvr.
Friherre blsrmslinr patriotistka nit afhjelpke
sture
-
67Z Dcn rr December.
stuteligen denna brist till någon del, likwäl mer uti
Gcografiikt än Topografiskt a-scen de. Förlika n denne
enskiltc Mans medborgerliga sinne, skulle Finska Armeen
alk sedan den paHerat Kume-Eli, warit nödsakad
akt lik Seglaren i öppna haswct styra Cours
rskcr Compasicn, ty hela denna bel af Finland hade
aldrig warit rccognoscerad; Swerige är det Uli mjlitairifft
afseende ännu mindre, wi äga blott ofullständiga
Chartor öfwer Wästra Gränsen, och äro ofullständigare
öfwer hela den Ostra Kusten; uödwändigheteu
art försitta sädana är okwiswelagtig, och huru skal!
derra astadkoninias, om icke genom Fältmarnings-CorpsenS
fortwaro?
Denna Corps är sammansatt af utsökt rediga
och wäl organilerade hufwuden. Desi Officerare haf»
wa wid alla tillfällen under sista kriget utmärkt sig för
skicklighet, drift och tilltagsenhet, och än mera skola
de gagna framdeles, som PracligUen ntt förenar sig
med Theorien.
Större delen af Desi Officerare äga ej mera ätt
stna Löner; för att i Hufwudstaden sösta, dem älig»
gande Studier, nödgades de till större utgifter än deras
förmögenhet tillät, och hoppades att en lyckligars
framtid skulle ersätta detta deficit; men huru förmörkad
skulle twerkom denna Utsigt ej bliswa genom uplösandet
as en Corps, som grundade deras rättmätiga
wäntan, 06) gcnom äkcrplaceringar pä Regementen,
hwilka till en del icke mera finnas. De nödgades förmodeligen
öfwcrgiswa ett Land, som icke wisite akt begagna
dem; till större delen Finnar ätergingo torde hända
till sin hembygd och skulle de der säkerligen med öppna armar
bliswa kmvtkagne af en Regering som altid upsökt
Drn !2 December. 67g
skickliabek ehrvcir dcn funnits; längt wore frän mig
ork sätta wäre Fälnnärnings Officerares heder i ttviftvrl,
men de känna i grund Riks Archivet, wära Charlot,
Wara Fästningar, war Aemse, wära Flottor,
wart Land, och wore således högst farliga Wapen mi
en Grannes händer.
Huru skadligt och opolitiskt dct således är, att
reducera denna Corps, bewises tillräckligt afsörenämde
skäl; Fältniätnings-Statcn ucgör Maller 8;vO R:d.
således föga Mer än dek som ärligen tillfaller Vidöppen
i Wästerås, och torde likwäl af denne wördige
Man icke kunna fordras en mot Fältmätnings-Corpsen
swarande nytta, uran alt emot honom begå största grad
as »rältwisa.
Fortifications-Corpsen, ehuru! sin mahn ganska
nyttig, torde likwäl i afseende pä wära Fästningars inskränkta
antal, med mycket mera skäl än Fälkmäl»
nings-Corpsen kunna åtminstone till en del bljswa reducerade.
Wi äga ig stycken Med namnet Lastning,
Hedrade käkar; Om en Foriifications Officer bibehölls
för hwardera af desta ställen, En Chef, En Major,
2:ne Jnformalions.Adjutanter, t Profetzor och twen»
ne Reseve Officerare summa 2O, och det öfriga personalet
sättes pä Allmänna indragninga-staren hwarest
Le i afseende pä deras nalkande älder gäfwo Staten
de wackraftc msigter till snar indragning, sä inspardeS
derigenom wida större Summa än dcn som genom
Fälrmätnings-Corpsens rednction upkomma ffulle, och
bibehölls till Fäderneslanders tjenst ett emot behofwet
swa
Fjerde
Bandet k?:s 44
§74
Den is December.
swärm,de antal af sä wäl Fältmälningsr som Forkifi,
catio.is.Lfficerare.
2:0 Rrige-Academien.
StctS-Urstotter har föresiagit att Cadctterne pä
Carlberg sto'a , län l2O reduceras kill 80, i afsönde
pä det att Armeen q nom förlusten al Fusta Trone,
verne blifwir sörminstad. Sraks Uistolkt lär ick p»
minna sig, art med Finland, anieni Krigs-Sko«
la äiwen förlorades, att Zr Cad.lker ber nleswo ur,
fostrade, atk om nu 40 stola reduceras, sä »örmii st.-s
antalet med 72, och alt 72 till ds är^rstäende Hv,
icke ägde samma förhäxande som Fin^a Armecn ull
den Swensta.
Om nämde rednerion är sa mncket ovilligare, son»
den till hälften stall werkställas genom indragning crf
Fri Cadetkerne, hwilka strän 40 stulle bli!wa nedsatte
tjll blott so stycken. Etter ett nyst siutodk blodiq, krig
mäste Staten ljkwäl haswa stulder af billig erkänsla
till stupade Kngöwän, som till terar Söner mäste
aibördaS, pä det fäkt att de pä Fäderneslandets be,
kostnad danas att upfylla de luckor deras Fäder
lemnave.
För öfrigt kan den Förbindelse som rn hindrar
Mstrjfnmgen.icke blifw». warektig, det komm»r lakk
Leruprä an hwcm som uphor för Skate» e ser FZr^»indclscn;
inträffar de» sednvre fw ikel Gud mä
gi-wa! sä bebö wc.s jn nödwänLigk st.lrre antal
Officerare, och således c tr större antal Cadetier som ntt
cuzliga Befächafware mä bli^wa danade.
Deri 12 December*. 675
z:s <öm Lawaveriers Reduktion.
Skats-Ulstottet hor förestagit att begge Skånska
Cc>wal>ericrne sann Westgötha och Smålands Dragon»
R-gementcr kill hälften stola afsitta och förwandlas
hwardera till en Baraillon Cavalleri, en Bataillon In»
fanken.
Principen att uti wär Annee minsta Cavalleriet
är säkerligen rätt; den af Stats Utstoktct förestagne
proportion kan äfwen wara det, och ett sannare för»
hallands emellan besia Wapen derigenom upkomma,
men om werkstäiliungssättet är det bästa, sär jag härmed
underkasta Högloft. Ridderstavet och Adelnö up,
lysta omdöme.
ro Är det emot all Militär prinelpe att stycka
Regementen till ännu mindre delar; en ensam Bataillon
i Fält förwandias snart lill ett intet, och är det
altid bättre att äga hcla Masisr än delade stycken.
2:o Skulle genom werkställigheten af isragatvarande
Förslag, Fyra Regementen mi Armöen'upkomma,
hwilka moro Cavalleri till den ena och Infanteri
till den andra hälften; more Chefen Cuvalleri-Of»
siter, sa försummade han Infanteriet, were han Infanteri-Ostcer
, sä förstörde han Cavalleriet; mycken
oreda skulle upkomma uti avancerin^en; Oifieers-Corps
ferne blefwo delade, och Lsxru äe Lorx, till det mästa
förlorad.
z:o Är Skäne en rik prowins som har räd alr
underhälla Cawalleri och äger god bästafwel; Nationella
lynnet är fallenhet för detta Wapen bander län,-  > - pe«
676 . Den 12 December
'peligt för detz rörelse och nyttjande i Fält, kusten lang,
behöfmer stark pcitrouilering; Alt talar således för bibehållandet
af Cawalleriet i Skane, och böra de i
frägawarande Regementen, af hwilka dec cna rekan är
godt och det andra sä beffaffadk an ket i kerr rid kai,
bllfwa det, aldrig förwandla- till Jnfanlerie.
4:0 Ar Smålånd en farlig provins som icke
har räd art underhålla Cawallerie, som har dålig häst,
afwel, och det Nationella lynnet är fallenhet för In,
fanteriet, ty ingen marcherar sä starkt som Smålänningen.
Ergo bör Smålands Cavallen succccssive
helt och hållet förwandlas kill Infanteri pä del fält
att det icke mer remonceras, utan sa sort som Ryttarehästen
bliswer ratad eller urmönstrad, betalas as Rusthällaren
en efter allmän öfwerenskommelse upgjord
varancé-afgift.
5:0 Med Wastgötha Dragoner är förhållandet
i del närmaste lika som med Swälanningarne; den stälaste
och rikaste del af Wästergöthland är roterad mcv
Lif-NegemcntctS-Husarcr, och äro de härader der Dragonerne
äro indelte, mindre rika, beraiaa samt blot»
tade pä god Häst afwel; således böra Westgökha Dragoncrne,
jemsörelsewiS med Skänska Regementerne,
pä grundade ffäl, helt och hällit reduceras till Znfan»
t^rie, i synnerhet som Lif.-Regemcnters Husarer utgöra en
tillräcklig Cavalleru styrka för hel» behoswek, as den
westra Gränsen.
6:0 Wid instundande afsilning os Cavallerie, bör
det alrid j?e med der wilkor atk Rusthällare wid utbrytande
krig, aflemna för hwarje varancé en duglig klippare
sonr draghäst för Artilleriet, hwilkm äkerlemnas sä
snart
Den r 2 December.
677
snart Freden är gjord. Att wid utbrytande krig anskas»
fa Ryklarc-hästar wore oinöjligt för Rusthällarne, men
della sednare böra de kunna åstadkomma, i synnerhet
som genom Foder prisernes waniiga färhöjning nian
med mindre saknad dä äfwen kan aflemna en duglig
klippare.
Pä detta eskla sätt imobsiserodcS hcla wart Artiller
ie, som eljest kostar Skaten osankeliga Summor,
och i »vidrigt fall blott längsamt kai» sättaS i werkställlghct.
4.0 Om sätret atc reducera Lif-Darder
till Häst.
Stak? Utskottet har föreslagit att lwenne Estsnadroncr
af Lif Gardet kill häst skulle reduceras; jag
leumar derhän om Statens behof kräsrva indragning
ä en i alla afseenden sa brukbar och pälikelig Corps,
der Trouppeus inrsIliALnce, crinstuirs och esprit är bättre
än den någonsin förr i Swerige funnits; mendet
förslagna sättet att werksiäila denna indragning kan i
alla fall c- annorlunda anse än motbjudande och orätt»ris.
Dä f. d. Konungen i sin wrede degraderade'
Gardes-R gementerne till sok, och uplöste det ena, rvgr
det likwäl med det willkor. att de afgäende Officcrarne
singö behälla fina Loner till desi de wid andra Regementen
skulle undfå motswmanve B ställniugar; Herrar
Compagnie Cheier as f. d. Siven ska G rdet bibe»
höllo således en ii kowst af yo Tunnor Spannemal
och ZOO R:d; böra dä ej de pä rcductions förslaget warande
Esguadronö-Cheser af LisiGarbek till häst ätnju
ta
-
678 Den 12 December.
ra en lika förmäl!? jag frugtar att i widrigt sall SkttSUtslkottetS
rättwisa ^u!Ie anses wara oblidare an f. d.
Konungens wrede; resnltaterne wero åtminstone ojemförligt
mera tryckande för de Oster som deraf träffa,
des, än hela det straff med hwilket f, d. Konungen
drabbade de, hwilka sä högeligen förlömade Majestätet
genom sikt wäiföchällande.
z:o Dm Reduction. af 7 del af den
Iitdelra Armeen.
Stats Utskottet har förcflaait att H del as den
indeldta Armeen ckulle ffä vacant; om jag ä^wcn medgaf
all denna indragning medförde näqon siags nytta,
sa ware dck åtminstone med det willtor, att de genom
vacanee.asgisteriie urkommande mebel nyttjades att genom
Värfning öka Armeen, och finnes wttkställigheten
nogare besckriswcn uti det Meniorja! jag den i
denlies hade äran aik för Höglost. Riddersssaper och
Adeln npläsa, och som ällan ligger pa Bordel. Jag
nödgas likwä! a.errepa ket jag äkwenledeS der anfört,
att om Rikus Financer nnäjligrwis tillåta ber, sa bör
tvärt redan sä inskränkta antal Dumvper icke ytterligare
genom indragningar sörmenchas, den Indelta Ar,
mäen bibehällas coniplett, och den projeclerade tillök»
ning pä Wärwad sol werkstäilaS icke genom de aiva»
cance» asgislerne insparde medel, utan ensamt af Skä»
dernas dertill gjorda tlWoit, ty i wlbrigt fall är wjn»
sten högst obetydlig.
Defiä äro de puncter jag uti StatS-UiskottetS
Betänkande för min del icke kan gilla; arr Rikets Fi«
»ancer genom de as mig sörcstagne förändringar icke särdeles
sVullr betungas, fföujas grnsm söljayde uträkning.
Bi
-
Den iL December. 6?y
Vibehällandet af FältmätningS.Corpsen koster
ärligen » - - 8,5^0 R:d.
Bibchällandet af 22 frie och 20 betalande
Cadelkcr wid Carlberg kan räknas rik
circa *),»«« 5,oov
Twenne Esqnadrons Chefs löner wid L,f»
Garder lii! Häst, i likhet med f. d.
Swrnffa Gardets Lonipaqnie' Cbefer 2022.
Summa 15,592
Ä andra sidan är tillgäng pä Indragningen
af hal wa Foir,ficatt»ns Corpsen som nu
efter Star utgör ,9,400. SäledeS 9,7^»
Atla tillkommen urgsst , - - 15.520
Tillkommen besparing - » , 9700
SäledeS ny utgift Summa » - §,202.
Om icke denna summa ä^tvenlcdes skulle kunna
besparas pä de stora Flott ns underhäll tillstagtie me,
del, lemnar jag till mera sakkunnigss närmare granskning
och omdöme.
I sölje af alt detta torde Högloft. Ridderskap^
och Adeln finna att Stars Utskott, tS Projecter i mili»
rairtskt afseende icke helt och hälli! lyckars, att nitzk
pro
-
*) Ar 1807 kastade Carlberg 24,000 Rid. i afseende pa
Le stegrade priserna : ber manliga bar warit 19 ä 20,000,
men ehuru sräga här är alt reducera ^ sä förminskakostnaderne
icke i samma förhällanbe, sa wida Gou»
verneur, Lärare m m. lika för den återstående delen?
mäste bibehäuas; och har jag derföre blott uptagir
ross N-d- i stället för 7 ».Zoss»
68<s
Den iT December.
proponerade indragningar wörö högst ffadeliga och att
andra torde pä ett mindre kännbart och mera iwttiat
sätt kunna wcrkställas; att disierkera, disputera, ve,«
tilera och votera öfwer aila de en Ani>6.'g organisering
tillhörande ämne» och dctailler, torde blifwa något
tröttsamt, och än mera langwarit; med största
wördnad för Högl. Nidderffapck och Adeln, magar
jag likwäl tro akt desi sammansättning icke är sadan
att den kan afgöra en AemöeS rälta organifarion. Hwad
de andra Respecrive Sländen beträffar, kunna de enligt
Naturen af deras B standsdelar ännu mindre war
ra sakkunnige uri milirajc angelägenheter.
Det torde således wara bäst i likhet med der StatsUEottet
sjelf förcstagik Grefwe L»rl bäevsnbjelm
nyH proponerat, att heta denna omsorg i underdånighet
öswerlemnaS till Hans Maj:t Kouung ns fader,
liga omwardnad, atc Standerne blott bestämma den
Summas huswudbelopp,- son; sVall anstas till KrigsLehgswens
bestridande, att Smnderne förbehålla sig
den rättighet akt tvid nästa Riksdag revidera Räkningarm
för att se alt deha penningar wcrkligt till KrigsLeHofwerne
bljfwit anwände, men akt Hans Maj:k
Konungen för öfrigt äger att efter desi Höga godtfinnande,
repartera dem, 'pä det till Rikets wärn och
den wäpnade styrkans underhäll, mest lämpliga och
pasiande fäkt. Hwarom jag i ödmjukhet hos Herr
Grefwe» och LandbM-u'I?aIkeu sär anhälla om proposition.
Herr 6ripenbsr§, Offert Albreckt,
PpMe kill Protokollet följande:
Od»
Den 12 Decemb-r.
6§r
Ödmjukt Muraria!!
I anl-dnisug af Högloft. Riksens Ständers
Stats-Utskvrts Betänkande rörande reglerandet af Staters
och Corpsers underhäll i Riket, utbeder jag mist
Högwälborne Herr -GrefwcnS och Landt M-rs^kikens
samt'Högloft Ridder^apct och AscluS benägna tilllakelä'
a?r ,ni den del som rörer Kongl. FäiMiätnings,
Corpsen fä aflemna följande Underättrlfer.
Ukas oswannämds Betänkande finnér jast ätt
Stats. Utftotlek saknar sanna upstisttr ej allenast om
Fälrmännngs.Corpsens egcnrcliga yrke ock dest stor»
skiljaktighet fran Fortificationen, uran ock sm tiden lil!
Första Inrättningen af de göromål som nu tillhöra Fältmätnings,
Csrosenchasom äswen om saktet huru detze görom«l
bestrivves innan denna Corps inrättning är l8o§.
Jag finner mig derföre skyldig, såsom den hwilken warit
kjenstgöiande ifrän början, wjd den sörsta Topograsiika
inrättning i Swerige, i egenskap af särjkilt reglerad
Corps, att kil! Högloft. Riddcrjkapcl och Adela
lämna följande uplysningar, bwaraf torde kunna bes
dömmas om den af Stars-Urf?ottct föreftagne indragning
af Fälrinäkningö-Corpsen kan för Riker wara gagnande
eller jkadelig.
Alt sedan Fälnnätningeus föremal gatt utom
Gränsen af fielfwa den Geomerrii^a Mätningen, och
sträckt fig till ämnen som i synnerhet fordra Tactiska
kunffaper, har man hos alla Nationer lorn tänkt vä
ecösnngar eller förswarökrig, funnit nödwändigheten att
lämna i särfkilta händer err yrke, nog widsträckt att
ensamt fordra anwändandet af en Mennj-ffas hnfmudsakliga
bemödande och som har närmare gcmenftkap
med Härförarens än FäfinmgSbyggarens Verkningskrets.
V82
Den !2 Dcceirrber.
A^t närmare uplysa delta, torde tillakaS mig att
för dem som icke äga eller vehött äga nägon knEa»
i detza äniuen, framställa en kott öiwe,stgt af Fälrmätkarens
y ke.
A en Fältmätare fordras, u om mätningen
af L andeis widd, äk>v.'n w.inan alk mililia och genom
ett bcstämdl och lydigt rikningssätt uttrycka Landels
hclägcnhtt höjnu-gar och sänkningar jante alla större
och minore hinder för Douppers framkvinst af olika
W ren, äfwensoiu bäitre och sämre posiiioner. med alik
det sörmänliga eller osördclagtiga, foa! markens olika
besk ff nhct scsmställer för krigS-opa-ationer. Ar ho»
nom fordras ekk säkert och wandt öga som ku, bastiat
falka betydlighet,, af sä da ne föremål och äswe», dä
skyndsamhet bchöfweS, med blotta an'-liek n iräg«r!unda
säkert mäta Distancer. El nog, han hör under »tt
hatt asfaitar Landers widd och beffasfenhct^ älwen inhamra
säkra statistiska underrättelser som bestämma om
och huru länge Troypver af olika Wapen pä hmark ställe
kunna stt-ststera, hwad förmän eller hinder kunna »Ipsta af
Landers Folkmängd, denttas lynne och böjelse för esler
cmol den kiigierande m. m; widare: Han bör om
den trakt der Armeen eller et detachement deraf ligger
iller rör flg, äga .n i mmnet sammanfattad kännedom,
och w»d »o, f Hände tillfällen kunna med säker»
het yttra sig; O!! större rll r Mindre Corpfer af ett
eller flere wap n kim», pä den cllcr den wägcn, den
eller den marken nalkas studen, öfwerruinpla honom
utan att för rid, ;k >n,as lotti neri honom; huru lang
lid behöis för o.ik-l rroupper >'tt efter markens olika beskaffenhet
hinna fram; hwad utwäg ,r localen bjuder
fienden till dylika företag, hwilka tillgångar äro angelägnast
utt bcw ka, med mycket mera soni wid hwarl
^ärstildt tillsäiie kan komma under öfwerwägande.
Hw.un
Tett ir Dcc-mbcr.
68Z
^tvem silwer icke den General lycklig som hos si»
Fältmättnmgs Corps hor en säker tillgäng kil sadane
l lidlrrättcller och rweri cm ? Hwcm hor med vägo»
upuzärkjaivh-l fäljt krigs > händelser, och finner ej E
liera oersäiieliga jörlustcr, ja ofta hela sällkäqs olyckliga
mgäng härrört as drisi pä en sadan kännedom af
Land.k'? Och denna sällwältnings - Corps wil man
färena n ed cn annan Corps, hwars särstilra yrke, wigligt
i crr Iand, der Fastuingar wcrkeligcn kunna tjena
till söiswar, är mindre wldsiräckl kill sina färewäl,
men sordrar nog djupa insigter för desi enkla förehafvande
ali enwwt syfiel ärta en man — Jag menar
Fortifikation, Fästtiingöbyggnads, Corpsen.
Men, torde någon inwända, tvär »vidsträckta
Försivaro linie om Wintern, wär midsträckta kust, dL
Sjös elen är öppen, kunna ej bewaras genom Fästningar
utan j förra fällt med en rörlig Arm6e och idet
sednare genom cn Skärgårds-Flotta jemte Armeen;
och som wi esler flere Fästningars raserande ej hajma
mänga sädanc qwar, kan Fortifikation nu äfwen befatta
fig med andra yrken. Jag frågor l a, i der sunda
fällin tets namn, bär wäl Fältmätnings-Corpsen
kedner las sär det otc Fortifikation ej har nog ämnen
ntt lyfielsätka fig med? D-t wore detsamma som atl
säga: C-v ll-riek behöss icke till hela Dctz antals
derföre bär man reducera Infanteriet.
Höglcfl. Stars Utskottet förklarar alt flera nya
Fästningar behöimas till Swerigec- sörswar. Om här
wore rälta stället akt öswerlägga om Krigs. Wetenffapcns
tillämpning för Swerrges nu »varande belägenhet,
skulle man kunna staga: hwar böra dcfla Fästningar
anläggas? Wid Landstigirivgsställen? — Detza äro o
-
634
Den i2 December.
takiga. W'd de ställen der öfryerqang kan sse om
Wistiern? Således reid Gritzkehomn och Umeä; ty
längre i I?o>r kan öfidergänq sse yä aila pnnkicr.
Det blifwer' dä rwenne Fästmiigsr som ssola onläqgao,
och för dem torde den nu warande Forilstcarions-Cory-»
ftn wara lii!äcklig, helst sirca Fästningar i ds sednare
Zren bliswir ut-^öinde. Medgikwon» an dctza nya Fästningar
äro högst nmkiga. Sk«st dä Lander endast
förswaras genom Fästningar? Skola c> Troupper alwen
möta Fienden? Men dä Troupper mäste röra
sig, sinner man lätt af hwav förut är »ujördk, nvowän»
dighercn af en Fälcmäkuinga Ccrps.
Widare säger man: De Officerare af Fältmätning^-Corpsen
som cj gä tillbaka kill de Regementet
hkvarifrän de kommir (och der N. B- dera'§ Sr-siloc
af andre bliswir intagne) böra komma under Foriisica»
tion. Wäl uttänkt. Skola dä Fällmakare finnas
eller ej? i förra säster mäste Fonisicalions-Chefen som
ej är skyldra arr känna den tactissa Fälrmärningcn,
och som rilläswentyrs ej känner den, inga i ett nytt
Studium, just dä hanö hela kunssap och werkningsförmaga
n-ycket wäl behöks akt rätt anlägga joch byg«
Ja Fästningar, jour är hans rätta ycke.
Men, säg^r man, .Faltmätningen har fordom
tillhört Fortificationen. Ja, fordom, och hmjlken Fältin
ä«'. ing ? konsten i sin linda, vtisträckciig för sitt än»
danial, snarare et siags Landtmäteri än en te eliss Fältmätning.
Denna konstens begynnelse hos ost som sadan,
kan räknas frän Fmssa fLcygustteruigo CerpsenS
inrättning, som ssedde är a7?6. D n war wäl grundad
pä en mera iussränkt plan än dea rmw wande,
men lämpad oster ten ridenö sätt c.ik söra krig. Och
Le
Den is De-cnrvcr.. 68Z
'st
de Befälhasware ssm i sista kriget och det nyst föregäcndr,
auförl Troupp.er torde däst kunna bcwitkna
hwad nytta de hast af deli Lcmdskänncdom.som genom
denna CorpfenS, ehuru ännu ofuffkomliga arbeten, re»
dan war förwärfwad. Finsta R ec ognocer ing 6 -C o r p se i,
war sammansatt «»f ArmeenS Officerare, som cmor ät»
njurauve af särskilt tractamenre, gjorde tjenst derwid,
same commenderades af nu mera Herr Geuxraleu och
Cominenden^eu Friherre ak klockor, hwilken den kr»
ben war Oswerste, Löjtnaitt wid ArmeenS Flotta.
Corpsen stod dincre under en 6ste5 Commenderande
Herr Generalens befäl j Finland, och war helt och
halln oberoende af fertification.
Dm activa tjenstgöring som wrr tvid Rervgnoscerings-Ccrpscn
bade Scmimar och W»»tcr, förhindra»
de de derwid Commcnderade Officerare att omsatta
andra Göromål, hwarsire de fä till Rccogrlvsteringstjenstgöring
wid inräktningefis första början commende^
rade Fortifikations Officerare endast wore derwid ert
kort rid tjenstgörande, och deras platser besattes af Fulska
AcmäenS Officerare.
Dä de af Armöen commenderade Officerare önskade
cxt återgå till tjenstgöring Wid sine Regeimmer,
anmältes dek hos Konungen as Commenderande Generalen.
Och Recoguoscerings Chefen föreslog andre
man afsende pä Corps. Nccognoscerings- kunskapen
blef härigenom pä kort tid Utbredd i Finsta Armöen,
hrvistek war ett af Inrättningens wigtiga föremål, samt
sträckte sig omsider liff Rikets Krigs Academie, der den
blef en särskildt Lärogren för Cadetterne, aldeles
skild »frän den wid Forlifikatiouen brukliga method.
Mm
-L5
Derl i^D-ccurbcr.
Men som aila Recognoscerings Corpsens Eice«
rare wörö Cemmeudcradc af Regementerne, och ingen
war pä Ordinarie Skar, sä följde deraf den olägenheten,
att wid FinjPa krigers Utbrott är 178.8 gins
go de mesta af detza Commenderade Officerare lill sina
Corpser, och Rrcognoscertngs Corpstn hade nära sak,
nar det nödiga antal af Officerare i början as sörsta
ärctS Campagne. ,
Under nämde Krig comnmiderades Recognosce»
rings Corpsen af Deh Egen Cb-'s Herr Generalen m. m.
st Klercker, som dä war äswerstc j Armeen; och
seda» Fortifikations - Chefen Herr Gen.ralén in. m,
täsrma nsson blef af Konungen beordrad till Swerige,
blef General Klsreksr som Recogno'c.ringv.Ches af
Konungen beordrad akt göra General,O.w>rterinästare«
Systlan wid Armeen, i hwilken egenffap h >n äfwen
hade Befälek öfwer den i Finska Fälttaget wid Armeen
Commenderade Fortifications Corps, hwilket
befäl han anförde kill Konungens Nädig» Wälbehag.
Sanningen af hwad jag sagt will jag, pä hwM
sätt som helst kunde fordras, bestyrka; och kror jag
wig haswa härigenom temmeligen tydligt bewist, att
ben till Stats UtMtct leumade upgifc, det Fortificationen
bestridt någon del af den nuwarande F^ltmäkningS
Eorpsers görcmäl, söre denna Corps tillkomst och seda»
detta yrket kunnat kallas Fältmätning, är alldeles
sgruudad.
Finska Recognoseeringens tjenstgöring fortsattes
efter förenämde grunder tillä inrättningen af numarande
FällmätningS-Corpsen blrf af Konungen förordnad
-
Den iL -December.
687
«ad, dä kcjzr Corpser.bleswo sammanstagno och Fälk»
mätningL. Corpsen organiserad ester ca i alla afseende!?
suliständigare och mera w-ttmstaplig plan, för arr kun»
«r wid cn större sammansättning as Charior eller wid
LharranS formerande ölwer Swerige rälta sädane fel,
som man wto sammansättningen af Finska Rcognosteringe-Charran
war nödsakad akt begä i brist as råd,
tiigängar och marhemarista Instrumeiitcr, och hwilka
sel hade blifwit omärkliga om dcn första planen endast
bliswit sullsöljd; men som ttlltögy t den män Necogno»
sc ringen sträcktes in i Landet, och det mi ladan be»
tyvenhet, art detta arbete cj kunnat widare fortsättas
uran söregängne Triangel» Mätningar.
Herr E-fwersten, Ge«ral A jnkanken m. m. sk
fellin hur uri D-st Memorial ut örr FälrinärningSa
Corpsen Organis lion; hwarlöre jag anser reira onödigt
att uprepa. Jag will endast till Höglofl. RtdderstapcrS
och AdelnS granstnmg framställa söljande:
Igenom freden har Riket emotteg-t en ny
grän», hwars Speciella kännedom were i alla assen»
den af högsta nödwändighet. Hwad mera är, säbe»
finlier sig Swerige i den belägenhet alt dck pä cn
sträcka as nr Mil har wid ett Krigs utbrott ett o»
beräknelig! antal anfasts-puncker. För art med Swen»
ska Armäen förswara en sä läng vverarions linie,
blir sörsta fragan efter en sä pölttelig Charta, hwares,
ter säkra Operations-planer kunna upgöras; en sadan
finnes intet sammandragen och kan ej heller först-ffa§
utan ert gansta mödosamt och wrtlyfrigr arbete, hwar»
wid ej allenast en oräknelig hop af Lantrmärare försonade
Geomcttista märningar komma art reduceras, Ur
tau »ck böra besia rkducrivner igcnom Triangel,Mär»
ving»
L88
Den 12 Deceinber.
uinqar och Rekognosceringar sammanbindas om de skola
kunna begagnas. Utan akk omtala den Utförliga
Reeognosteringen iom denna Lands sn acka fordrar, vitt
Milirair-Chartan skall blilwa fullständig i alla mili»
minska affeenden, och dä Forkisications:Corpsen är kill
fullo brbehMcn för dc ull Corpsen hörande mänga are
beten, stk underställer jag huxuwida dek nu kan wara
rätter tidpulict an indraga FälrmäminqLsCsrpsen, Lä de»
som täft är i full werksamhek med ofwannämve ar»
bete, hwms kedja och wcrkftällighet inom Corpsen en»
däst är känd.
Sättet ött söra krig, är nu mera sä färänbrädt,
att dek ej är tjtträckeligl endast känna Gränser»
ne emot sina Grannar, sedan man ser färska exempel
Uppä, alt snart sagdt alla Rikens Huswudstäder bliswik
besökte af Fiendkeljga Armöer, Ulan hela Riketö Militairist?«
beskaffenhet fordrar alt kännås, och da will
man i Swerige reducera cn Corps, som, i afseende
pä Arbeters myckenhet borde wara, fyra ganger sä stok/
-ä man är i owisthct huru länge Freden kmt wara.
Matt kunde wäl inwända härwid och säga alt
Med den af Slätö - Utjkoltct förestagne Weorporatlon
Med Fortifieativns-Slaten, kunde desta göromål ända
bestridas; men jag fruktår alt ett werkställcmde af nämde
incorporalions-project, skulle förorsaka FÄkmälniiigsCorpseus
snara och fullkomliga uplöening hwacfvre
jag och önskar att Fälkmätnings-Corpjen mätte bibehållas
wid dest nuwarande Organisation, och ej dest Arbeten
ledas af Dest egen Chef, tills en sadan man kan framställas,
s»m med owältighcr, klokhet och drift kan derigeka
bäda Corpsernas arbeten; Och denna Man torde
snarare finnas bland härföre, bland Laclici än
bland
Den is December^
689
5lmd dem tom. endast idkat ruilircnrissa Byggnings,
konsten , och som ti!! afweiilyrö ffrille anse Fältl«iät,
nings, Corpsen såsom kiufbarii. Da will jac, gerna
medgifwa alt de kunna förenas under en Chef, men
aldrig annorlunda än säsom Utgörande hwardera sin
särffildta Brigade.
> Hwad angar kostnaden för FäktmätNingö Corp»
sen, sadan som de>, nu är, torde tillätaö injg den anmärkiiing,
att det giswes Embetsmän af Militair,
Civil- och Preste Ständ,, som hafwa ensamme sä mycket
i Lön som hela Corpsen kostar. Af Högloft. Stats»
NtskvltelS Förslag synes, att Fortificalions - Statens
underhall stiger till en wida större Summa.
Slukcligen får jag anmärka, ätt dä jag gör ett
jemförelse emellan den werksamher som är och som
astid warit uti kjenstgöringcn wid Forlification och den
wid Faltmämings-Corpsen, bade i krigs- och fredsin
der, hwars orsaker jag ej wilt bedomina, men som
jag haft kilfalle alt oräkneligcn manga gaager se, sä
anser jag sätter till denna af Stats, Ulskottet projccte,
rade indragning as Fältmätnings-Corpsen, men bibehållande
af hela Forkification wara för Faltmatnings»
Corpsen sä förödmjukande, all jag anser en Aättmät»
uir.gs Officer ester en sä beffaffad reduction ej med
nöje kunna tjena wid Swenffa Arme-eu, sedan en
mängd af dem bewistat Fälrätgcn bade i Pommern
och i scdnaste krig, samt nu derefter skola förgöra
bäde befordringsrätt och inkomster; Och är denna re,
duction sä mycket mera orimlig, som stera as de Nsgementer
hwarifrän Corpsens Officerare äro tagne,
nu mera efter kriget ej existera. Men som jag tillika
känner att Riksens Ständers Elars Utskott är sam»
Fjerde Bandet pks 45, man
-
69» Den 12 December.
manson af ganska uplyste Män, som i de nu omhandlade
omständigheter mäste hämra uplysningar af
sadane Personer som de tro kiMia gifwa dem; sä frikalsar
min fullkomliga böjelse Sr -tö U skottek ifrän
all parliatils för någondera as dessa Corpfer' men jag
önskar ock Mika att den som med sanningslösa upgisler
wclal leda Stats Utskottet bakom ljuset, mätte dufwa
känd, ej för någon annan orsak än den, att med
sä mycket fullkommeligarc öswertygelse kunna rättfärdiga
Stats» Utskottets agtnings och hedcrwärda Herror
Ledamöter. Förstörandet af en nyttig inrättning är
en förlust för Riket; äfwcn som dest handhafwande
och ledande fordrar klokhet, kunnighet och drift om
den skall tjetta till ändamälrk.
Ashördes med bifall, och Herr 6iipenbsr§ evhöst
pä sin begäran tillåtelse att communicera detta
Memorial med de andra Ständer».
Herr krinrrskLlö, kaul ansörde jkrifteligen
Protocollet följande:
Ehuru uti Högloft. Stats,Utskottets nu under
öfwerläggning warande Betänkande, med därtill hörande
bilagor, de danni omsörmälte »viqtige frågor äro
med all aktning och ärkänfta wärd möda och granskning,
pä det fullständigaste sätt utredde och afhandlade,
wägar jag dock förmoda, det Högloft. Utskottets nit
för det isragawarande ändamalcx, icke lärer medgiswa
att de »välmenta påminnelser, som kunna warda gjor.
Le wid hwad Utskottet föreslagit och tillstyrkt blifwa
Med misshag ansedde, hwadan jag också ödmjukeligen
Utbeder mig att till Högloft. Ridderskapet och Adelns uplysta
bedömmande sä underställa efterföljande erindringar.
Hwad
Den !2 December, 6§r
Hwad angär de, nri allmänna Urgistö.Staren
anflagne r6,doo R:d till beordrande af cnststften uti
Skane och Westergöthland, sä anser äswen jag, för
min del berötce enffistes-anstalt ieke allenast af mycken
fördel för de Hemmanoägare, hwilkas Ägor salunda
bliswa ffistade,. nian oek i samma män för der Allmänna
eller Riker gagneliga. Jag mcdgifwer fäledeS
gerna, alt det stan begynnelsen war högst nödwändigr
art undanrödja det hinder för ifcägawarande anstalt
son> kostnaden derwid förorsakades derigenom att Staten
widkändeS en sick kostnad elier Utgift, katt sedan 8ay«
dets Jnnewänare nu mera under flere förflutna Är
mäste hafwa bliswir öswertyqade om fördelen as Enslkifien:
Och dä detzukom StatS^WerketS swaga belägenhet
fordrar all möjelig besparing, sä är der esree
min ranka bade nödigt och billigt act ofwanberörde Utgifrs.
Summa i6,oc>s R d som för sein är eller till
nästa Riksdag gör Zdooo R-d, besparas till andra
mera oundqängeliga behof» Vörandes jag ljkwa! härwid
trllägga i:o Alt, sin för redan wärkstälde Enffiflen,
nägre kostnader ännu äro oliquiderade, sä böra de såsom
likmätigt hittills warande författning päraknade att
as allmänna medel godtgöras, sälunda wederbörande
ärsältas, samt 2:0 Art l den händelse, wid förenämnde
Fem ärs förlopp, befinnas ffulle det EnlfkrjfteS - anstalten,
genom saknadt allmänt understöd uti näston
wärkelig mahn blifwit förfelad samt Stats Märket under
tiden wunnilS förbättkadt tillstånd, sä synes dä
bliswa rätter tid att efter sig företeende omständigheter
förordna hwad som till ifrägawarande ändamäls minnande
mä bliswa tillgörandes. Säsom anledning till
mitt omdöme i denna fräga, torde der för öfrigt tillä»
tas mig omförmäla, huru som dä för flera är sedan
Stöid Skiften i Sawolax befaldes och sörordnades,
Hem
-
692 Den 12 Dceember.
Hemmans-Ägarne därstädes frän början mäste bestå
hela förrättnings-kost,ladén, ehuru Kongl. Majit och
Kronan dervid tillskyndades bctydelig fördLl och winst,
dels genom et! högre Hemmantal, dels genon> dispo»
sition af en myckenhet sä kallad öfwerlopps»jord,
hvilken kostnad blott pä Coupio Socken utgjorde nära
ivid Zo,ovO N d. Pa underdänig ansökning om lindring
härutinnan, biföll wäl Konungen stukcligen, alt
hälften af berörde kostnadssnmma stulle af Skars»
Medlen godtgöras, mcn den andra hälften mäste Hem»
uian6>Ägarnc vidkännas. Huru mackel mera skäl är
da icke dertill att nu ifrågavarande Euskifreskostnadec
köra hädanefter salla Jord-Ägarna till last, da de, ensamt
hafva, deraf den vcrkeliga föidelen; Och Staten
deruköswer såsom efwan sörmäldt är, redan dera gjorr
sier kostnad.
Uti Staten för vitterhet m. m. är Kongl.
Svenska Academicn bibehälien vid den Summa af,
2ZOO R:d som Akademien ifrån början blifvit ansta,
gen. Men, som Academicn, ester den tid som berörde
Summa wardt anordnad, ärhallit en belydelig inkomst
genom ingifvande as Post- och Inrikes Tidningarne,
sä tror jag mig hafva anledning förestå, att åtminstone
nu tills vidare, uyder SratS-WerketS högst knap»
pa tillgäng, förstnämnde Summa varder nedsatt till
rooo R:d samt ;oo R'.o således besparda.
Beträffmde de 8062 R:d, som f. d. Konungcrr
eif Statens-Medel anordnat för Hennes Kongl. Hög»
hct Prinsessav 8»i>n7/v såsom ersärkuing för
Hennes Kongl. Höghets förlust af förut ägande in»
komster frän Abediste«Stisters Qvedlingburg; sä ock i
den händelsen ox. K. H. ester det berörde inkomst blef
att
Den 12 December.
att påräkna i Mende derä, efteraifwit något af hwad
H. I. H. af Staren förut warit anstagetuhwllket sag
icke kan känna, sä är ostridigt, att en dylik mistning,
änskönt öfwerstigande sörstnäninde 8062, R:d bör wid
uu inträffs,ve förhållande, ärergä, men om Hennes Kongl.
Höghet af Staten oaskortadt ärhäller och'njuter Dest
bestämde summa, sä får saken ert annat utseende; och
Statens wärkeliga förbindelse kan icke sträcka st g vermö
swer. Mätte likwäl härwid icke »bemäld! lemnäs,
att om beslutet i denna scaqa end st skulle blifwa beroende
pä den undcrdäniga wördnad och tiligiswenhet,
som HsnyeS Kongl. Höghet bade är berättigad tils och
wärkeligen äger af Swensta Folker, sä kunde wisstcligen
icke nägon staga äga ruin, om ofwannämnde
8062 R:d. indragning; men dä Staren- — om jaA
sä mä tala, fattigdom niorfäger alla.utgifter, som
rättmäteligen kunna besvärs och nndwikas; Och dä
jag detzutoin är försäkrad, att Hennes Kongl. Höghet
med ömt deltagande uti det gemensamma Fäderneslandets
bekymmersamma belägenhet, för Egen Hög dest
åtminstone för det närwande, destomindre yrkar biber
hällandet af medberörde sä kallade stadeständs Summa,
som ty förutan och oberäknad: afkowsten as Tullgarns
kungsgärd, Hennes Kongl. Höghets Ordinarie
Stars anslags-Summa är ;ooo R:d högre än dea
Summa, som Riksens Ständer uti Stars-Werkets
uu warandc ställning, anfl«gir såsom Stal för Hans
Kongl. Höghet Kron Prinsen, sä torde jämwäl osta
omuämnde 8062 R:d kunna blifwa att päräkna såsom
Stats-Catzans besparing.
Wid f. d. KronPnnsens Stat förekommer efter
mm kanka, såsom anmärkningswÄdr huru som ä erm
sidan f. d. Kronprinsens Dansmästare och Språkmästare,
än»
Den 12 December.
änskönt först ägande löst » om pensioner, likwäl blifWjt
derifrån Uleflmne: Att Eondnctcmen ttslsnck,.
som förut warit f. d. Kronprkisens Kirmastare, icke
heller bliswik med någon pci.sion istäotrmni-u, st ink
att likaledes Kuskar, Förödare oest RidLräligar nied
detta ars flut förlora deras länck; M'N-atf 'däremot
Högloft. II? sr ottel ä andra sidan tillstyrk: följande pens
sioncr nämligen:
För Haris Epöeflence m. m. Herr Friherre s!awsl
såsom st d. P infens förut marande Gouweneur
- - , R:d 2 ZZZ 16 si.
För syra Cavaillerer a 2?o R:S 1000 -r ^
För P o''esioren ittstt re. ^oo - s
För Kammartjenarcn Qarsteis iAO e -  Dttv Hlm.ibf i;o - »
AkäderlDan Almguist. - »
Och Waarmästan'!' k.nn iflrstm, som förut jenite Kostt
p nningar undsatt ! ic>, nu mer endast. 6o , -
Wid det förhållande som med st d. Kron Prim
fen nn inträffat kan wisierligcu den fragen, äga rum,
pm icke alla oswansöriuäldte löner och deffutioncr nu
mera döra upphöra och sörswinna: Af dylik anledning
har förmodeligen Högloft. Utskottet söreflagir de först,
nämnde indragnjngarne; Men huru med en sädan indragnlngs-pcincipe,
Höglofl: Utskottets tillstyrkande af
ostvan anförde Pensioner mä kunna förena ldet, hay
såsom oswan sagt är, ädragik sig min upmärksanchet
och det sa mycker mera, som hwad Hans Exellence
Herr Friherre kamel beträffar, jag tror mig böra olwifwelaktigt
antaga, att Hans Ereelence hwarken hök, eller
sinner lämpcligit att, ifrän desi Fädernel KNSS utblpttc^
de^Statöl-Casia upbära större Pension än hwad i för»
Den i2 December. 695
ra tider Herrar Riksens Råd crhöllo nemligen 656
Red. Z2 H; I likhet hwarmcd, man icke verutöswcc
jag ock wägar ödmjukeligen tiästprka denna Pension.
Och widkomande de öfrige ofwanberörde af Scakö-Uk,
skottek sörestaqne Pensionerne, sä mäste det wäl wara
till förmodandes, art genom Pensiouärernes befordringar
kill sadane Sysilor elier Beställningar, hwarwid sag«
de Pensioner kunna umbäras, dctze Statens Utgifter
mage förswinna och uphöra; Anseendes jag i öfrigt för
min del billigt wara att åtminstone oswannämnde
Språkmästare och Danö-mästare, med afseende pade
löfrén som dem warit gifne, warda med deras halfwa
^öncr pensionerade.
Uti Häglof!. StatS-UtskottetS Betänkande är wäl
med ömaste talesätt Statens Pcnninge Löntagares sivara
belägenhet omförmäld, men ingen' wärkelig hjelp
däremot föreslagen. Jag bestrider ingalunda att St:rsWerketS
tillstånd för det närwarande, icke medgifwer
hwad som t denna delen rättwisligen borde göras, men
mig matte gunstigt förlams, om jag tror ail med
besparing uti andre wägw nägot kunna kill de livandes
tillfredsställelse åstadkomma, om Häglof!. Utskottet,
som förmodeligen äswen inhämtat kännedom deraf,
behagat upgiswa beloppet as den totala Summan, hwartill
Lönerne för de Embetsmän, som of Statens Medel
endast upbära penningelöner, sig bestiga sa hade
man till äfwentyrs kunnat nägot mera sannolikt bestämmas
möjelioheten af en nn tillgörande början med
Vesta löners förbättrande. Emedlertid wägar också jag
nu, af sadan anledning taga mig friheten ödwjukeligen
hemställa om icke Högloft. Utskottet matte blifwa
anmddadt icke allenast att till Riksens Högloft. Ständer
upgifwa efwan omsörmälte Lönebelopp, utan ock
att
656
Den 12 December.
att ester närmare . Kfnierwägande deraf, om och hmsd
tillgång tili samma Lötrsrs 'fdrhäLrrarrde ma kunna birst'
wa, Med widare utlärande i den delctt inkomma.
Ivg njuter icke sjelf nägon Lön ifrån Stat ms
Catza; jag har föijakreligen icke »agot xgel Jnkr sie
tili denna min n; orion, sa myckel mindre, söm jag pä
Min ålderdoms återstående dagar ätnSjes med den löne
lott som - jag innehafwer; Men.mg har under snart
§0 ars tjenstetid, med penninge lön, med brkymnj-r
hast tillsatte, cr/ara knappheten af delta lönmgssätt:
Och enär jag såmedelst kan med säkerhet dvmma öfwer
penn inge - lömagarnes ömkanSwärdH belägenhet
och lidande i allmänhet, ffntte jag anst mig desto mera
brsuftig om'jag dä,'mitt kall 'det"nu littar r, underlät
ack yrka desi lidande Enrbetsmäns möjeligaste
k» stred c sta llän de som jag tillika gör mig förhoppning
derom, att Rckstns Högloft. Ständer allmänneligen
täckas finna bade billigheten cch rättwifan af min
sra!?isiäl!!>ing.
I anledning af den ml Högloft. Stats »Utskottets
Förslag, för Ärmsens beklädning uptagnr summan
140,0^0 R:d, får jag ödmjukeligen erinra, att.
ett ganska stort partie Engelska kiädeu ännu finnas 0»
anwände sch ast derigenom mycken besp'risig af berörde
beklädningö-summa bör kunna minnas; Alwen
soy; der bör wara titt förmodandes, alt om de öfrige
efter Kriget befinteliga öfwerblifne bttydelige för»
räder af alia stag warda med tillbörlig försigtighet
försalda, derigenom likaledes erhalles en icke fä obe»
tydelig tillgäng, som icke eller af Högloft. Utffottet blist
wik päräknad. En fullständig kännedom häraf lärer
Högloft. Stats,Utffottet icke underlåta att söka, för
. art
Den 12 Dce mbcr. 697
a!? deruyvZ grunda Desi omdöme öfwer anwändandet
as i frätza we rande förut icke pgräknade tillgängar; -  M n emedlertid kan jag ' icke dölja min önskan att
de sa>nma, med flere hwayil! äntra' anmärkningar och
besva rings Förstagen kunna föranleda, matte sa amvändas'M
grundläggning för en sond till här.oftvanföfe'-  af NUA lirkade förbättring Nti pelminge-lönragarnes
wilkor.
Slttkeligen och scku,,hwad angar 'den säkallade
indragnings Sktt-.u, Höaioft. Stais Utssvtter icke speeick!
upgiswit hwiikw-sysiioc eller Ledamöters antal ä
hwarje Embers-Stälie bkiftvit kill indragning påräknade;
Och wid- sädaut förhällande någon pröfning af
hwad i denna delen blifwit föreslagit icke kan ägarnm,
Sä anhäikck' jag - gtt Högloft. Utskottet behagade med
sörbrrörde saknad spccifique nygift, läka compleklera de
nu under öswttlagguing komne handlingar.
Hans Excellenre Herr Grefwe VVaclrrmeimsr,
Olaas, uplaste följande anförande:
Högwälborne Herr G-elive och Landt.Marffalk
samt -  Högloft. Ridderskap och Adel!
1:0 Jag instämmer med Herr Ofwersten 8cliutLsrcranrr:
om nödwändigheken att öka Timmermans
och Båtsmans dagttractamcnke^samt Under-Officerares
löner wid Amiralitetet. Deras kunffapcr och skyldig*
heter äro wida öfwer alla, andra Under-Officerares,
»ch kan ej någon som icke känner deras widlyftiga
an,
698
Den 12 Deeembek.
emuvar, den räll kedömma, Utgn alt wars kännare
al Sjö-Mekien. Det ware således orättwist, all dt
Elisie i likhet med andra behandlas.
2's Hwad Sjö-Arrillerie Tronppen angär, finu-r
jaq obillrgk att denna Tronpp ej erhåller lika gaae med
st-rndr Artilleriet, dä nämnde Tronpp ej allenast skall wara
Attillerist och Infanterist, utan ock goda Sjömän och kunna
tillskapa allt Tägj-verkck, som lil! deras yrke behöfweS»
z:o W^dqaende SjömärningS Corpsen, finner
jag den alldeles öswrrstödjg. Jag tror wig litet kunna
bedöm ma denna salen, och ar sä kr, akt när den
Comirie, Kongl. Majit fakt akt reglera FörlwargW>rke«,
hinner Utarbeta detta projeet, denna Corps
kemmer antingen att nplösaö eller att fammanfläs med
^oi§ DiretteurS-Embetet (hwjlket förut bast tillsytt wid
Chart-werb t) och derigenom ej fördubbla kronans utgifter.
Som Herr Majoren kirikenberx, nyst kommen
fran ekk Ji.fanterie- Regemente tillika med ett par af
Detz Kamrater, som äro avancerade fran Landtmäka»
re ull SiömätningS-Eorpsen, är det förlåtligt, om Detza
Herrar ej ännu äro sä noga underrättade. Förr än
Slsmätni gs-Corpsenö påtänktes, haswa Finska Skär»
garden och flera andra Farwatten blifwik afmätta af
Hr. Amiralen— och Hr Majoren klmr med flera, hwil»
kas arbeten wittna om deras skicklighet, Men brist pä
penningar har astid hindrat Arbetets fortsättande.
Under mitt Cbesssk p wid O^-ogefloclan kunde jag der»
kill aldrig erhålla naara i sörstagswis reqnirerades alle,
nast g st 4 .0 Rid ärligen. Da tillgäng pä Penningar
finnes är astrid tistgäng pä kunnige Snjectker till
Mätningar uci en scurilifique Corps som Örlogs-Flor
tast,
Den 12 December. 699
kan, hwarigenom Nya Löner kunna besparas jämte nya
tzlorpser.
Grefwe voliu!,, Augn<;t. Dä jag nu ta»
Aer wig den friheten att, vjkrq :iug inför Högloft Riv»
der!?ac>et och Adeln, sä är Let utaf Sraks UtskottttS
Betänkande. Det är derföre arr Regementet som wa»
rit i kriget öro de. som blifwit förestaane kill indragning.
Herr Grefwe» upläste derpå tili Protokollet föl»,
jande
Anförande.
» . ^ ' ' ' ' - -
Högloft. Nck snö Sländerö Stats Utskotts Be»,
länkande om Militär Slättene lil! Lands, har förgulakit
wig ark härstädes inför Högwälborye Herr
Grefwe» och L ndnMarstalken samt Högloft. Ridder»
fikapet och Arein yttra wina tankar öfwer den Artikel
som deruti uvlager Kongl. häArnsrska Husar Regementet.
, As den samma inhemlaS, att sörenämnde Regemente
wid krigetS början är 1806 blifwit tillökt med
sos Ma»; Att Stats-Utskottet förcstagit Manstapct?
hrbehallande men hastarnes indragning.
Om detta Projectet wöjeligen skulle antagas, sa
blifwer Skate» ökad med en ärlig utgift af circa
14000 R:d som denna Trouv kostar att aflöna och
bekläda, oberäknadt den inguarterings kostnad som här,
wid upkommer.
Jag inftr ej nyttan härutaf eller säkerheten för
Riket act aflöna 200 Man Husarer utan hästar dä
deras rätta och gagncliga tjenst för Riket böp tvära till
häst. Akt minska detta eller hwad Regemente som hälst
Hr en orättmätig belöning ät tapperheten och försten»
stea
702
Den 12 December.
sten, n;cn att öka Staten-? utgifter, är ock smärkande
för dött ^-Utdragande. Dä Kongl. Vlvsnersta Hrnar»
Regementet blitwer bibchällit wid den fulla styrko, sein
det wid kristens utbrott ägde, 06) hwilket >ag päftär, sä '
är jugen lidande och billigheten lagttagcn.
Jag anställer derföre andesta 200 Man såsom
en kunga för Staren matte indragas.
> Herr Greswen rillade mnndsel-gen: Jag anställer
dä akt om de 222 Hastärne indragas, sä mä äfwen
detsamma ste med de 202 Man. Men om Rikets
behof det kräswa, tycker jag att de åtminstone böra wara
de sista att indragas enar de redligen stenk Riket och
Fäderneslandet. Om jag häruti mitzcagit mig, ber jag
akt Högloft. Ridderstaper och Adeln" har den godheten
ait rätta mig. .
Herr dtlorä-enskal^s ^nstsxs anförde
striftcligcn till Protokollet:
Ehuru de sörewaraude Stats-UtstottctS handlingar
nu öfwer 14 dagar till genomläsning och stärstädande
legat uri Riddarstns-Kanceliet, käkteö Herr
Greswen och Landt Marstalken san-t Ridderffapet och
Adeln finna .'Mdjijgheken för wart talrika Ständ att af
densama sä tilleackelig kännedom, hwarsörutan ali granst,
ning och ösw---äggning är utan alt ändamål och nytta.
Jag får derföre ödmjukt proponera att SkatS-Urstottet
anmodades gen- si uplätra och till Trycket befordra en
wid deras arbete saknad fullständig Tabell pä alla Rikets
Skulder och behofwer samt sadanc nu witterliga
Inkomster, hwilka icke uti den Allmänna Bewillningen
förut warit intagne; jemwäl ock LN Personel
up
-
Dkn 12 December.
upgisr pä alla som innebegripaS uki Pensions eller
Beuädnings-Skaten. Jag ärkenner' gerna milz- okunnighet
att rätt sörsta och bedonia alla hgrwid förekommande
olika saker, men widlöstigheten af delta StatSUiiVokters
nwdosamma arbete reor jag gör det förde >
fläste till en gäca, sä sramt ej den proponorade Ta»
dellen nu erhälles, hwilken säkerligen da blifwerpälite»
ligare an dcn Rikets Ständer bekommit för arel 1829,
uti hwilken Nummer-Lotteriet finnes bland fria konsterne
upragne. »
Herr blorllsnskolpa anhöll af Herr Gref»
wcu och Landt-Marffalken om Proposition art StarsUcjllotlet
mätte anmodas inkomma med de as honom
förestagne Tabeller.
Herr Greswen och Landt» Marsk alk en:
Den af StatS-UtjTottet föresiaane StarZ-reglkring är nu
under öswerläggning för att till Uiffottct förmodeligcn
återremitteras. Följden af en saran Proposition som
den Herr !<loräonsto!ps begärt, skulle bliswa att af»
waktandet as sädane tabeller hindrade denna öfwerlägg»
nings sulländande.
Friherre 8 t 3 s! von U o il sröl n instämde
med Herr l8loräsn8rll!^e 'a>kt tabeller öfwer hela
Indragnings,och Benadnings-State,., mätte infordras,
och till och med befordras till Trycket, rilläggandeS Friherre
8,301 akt om Herr Grefwe,: och handt,Marskalken
ej nu behagade göra denna Peopofition, kunde denna
sak afgöras i morgon.
Grefwe I^okvLnbjelm, Larl. instämde
' med Friherre LrabI i srägan om Tabellerncs infor
dran
-
702 Den 12 December.
drande^ men ansäg den ej böra tryckar?/ förr än i
Ridderskapet och Adelns Härsrocoll.
Herr biorstanstol^s uplästs derester föl^
jandr DiekamSn:
Såsom eli följd af god wilja får jag, ehuru
ej egande de kunskaper som äro behöftige sill granffuing
af Högloft. Stars. Ukffo-tetS framlagda arbete»,
nu ära» derwid göra följande anmärkningar, fastän
de egenteligen åsyfta indragning; förmodandes dock
jag all de icke med obehag emottagaS. Dock will
jag ir, pgrc-nbes tillkännagiswg all jag ej kan medgift
wa Krigs Academiens, Sjö, och Fälrmäknings-Corpjernes
och ÄrlillesietS indragning.
ilo Som ek Contract förUtselter nagra skyldigheters
iakttagande, och mcd någon anledning jag erhållit
der Hennes Mayl Enke-Drottningen wid det byke
hon gjort af Uirjesdahls Kungsgård som af Hcnne
pohederaS, skolat äraga ftg all answarighek för denna
KsngsgärdS underhall, får jag ödmjukt föreslä att
Ridderskapet och Adeln täcktes tift uplysmngs wmnan»
De infordra omnämde Contract efter att StatöiUtskot»
tet anmodades granska Conkracter om dek ej kan föranleda
att Skaten bör och kan nndwika de reparationskostnader
, som uti Utskottets Calculer pä Rikets be»
hofwer äro uptagne Lä troligen, Staken undwiker bäve
denna kostnaden och akt pensionera Betjeningen, samt
i anseende till obehöriga Contra tter med underligqanDe
lägenheter, Hennes Majit efter Staten kunde erhälla
förökade inkomster. För öfrigt har jag ej attenderat
vägra medel anslagna till Strömsholms sch KongS»hrs
Kougsgärdar» underhållande.
Den 12 December. 70Z
2:0 Nyttjas i flutmeningen dä de förre Kongl,
och Furstliga samt Haus Kongl. Höghers Thronföljare»g
Stater omnämnas i afseende pä öswersiödige
Hofmans emplojera,,de till framtida besparing «s
!2,s7Z O^dr i8 sk. Banco, der uttrycket möjeligen
kunde till tjenstgöring nyttas. Jag anhäller akr det
ordet inäjeliAcn nrätke utgå emedan dcika ord icke
finnes uti Stats Utskottets Betänkande rörande Hans
Kongl. Mains och Haus Kongl. Höghet Tronföljd
rens Stater, hwilket Betänkande af alla Fyra Srän,
den esker ordalydelsen är redan antagit, samt salunda
icke olika meningar och uttryck böra kunna af Ständer
nyttjas i en och samma sak.
Z:o Jag sär ock till min uplyöuing begära tve»
ta om Militje-Statens Boställs-L-fia är rcdowisad;
i annat sall hemställes ödmiukeligen om icke äfwen
den bör stä under Ständers tillsyn och granskning
samt om ej Veste medel borde till Riksgälds-Contoiret
inflyta om derutur efter reguisirion af Konungen ut»
atzigneras till det belopp ärligen som denna CastaS
tillgängar kunna wara, men aldeles icke dermöfwer,
sä wida Herrar Officerare wid Indelta Regememerne
icke häremot haswa att inwanda.
4.0 Hemställes om ej det more mer hushållning
för Riket att, genom godwillig öfwerenskommelse med
flere Officerare wid de reducerade Cavallen-, och In»
santeri-Regemcnrerne, gifwa defie en wist Summa pä
en gäng medelst Stars,Conkoirers Obligationer pä missa
är och laglig ränta, än att belasta Staten med
Pensionärer som ester Naturens ordning haswa kanske
till och med 40 är att leswa. Man bör bock anse
sör noz hardt ben betydelse skillnad mi Wstlkoren
7O4 Den 12 December.
för utkomst, som Un^otttt ppojecttrat emellan Officekarne
och Under - Officerare, Corpocaler m. m. wid
de redan eller framdeles ckndragne Regcminter, man
akt nu söresiä detta sednaie anser jag icke gagnrlrgt
hwad Infanteri-Regementen angar, dä Hans Majit
Konungen nyligen har gjort Ständerna proposition om
en talrikare Arm Le till Rikets sörswar;iiicn mai kunde,
om Kolningen sa för godt finner Cavallen - Regementet'
och Corpser förändras til! Infanteri, och detta
lätt, och laglikmätig: enligt 8o Regerings,Formen
werkställas samt salunda flera ukwägar qiswas arc fä
Armeen tillökad pä flere Tusen Man om fä förhällcS
som nied Wermlands Hägare.
§:o Dä jag hörk nästan allmänt yrkas pä in»
dragning af EmbetSwän och Corpser, har detta gjort
mig dristig färesta hwad jag nys; hast äran nämna;
och wägar tkllika Underkasta Nidderffapek och Adelns
pröfning om General, Adjutants Corpsen och Place,
Majors.-ljcnsten icke kunna anses nästan öfwerflödige;
Jag tvet icke hwarsörc desie Embeten äro nu nödrvänbigare
än för Zv är sedan. Besparing kunde ock
minnas, om Konungen af de i§c> Hästar Staten
bestar, Nädigst tillät sine Drabanter nyttja af dem
de sä tillfällen som Kongl. Majit mille de ffnlle göra
tjenst till Häst, likasom stadde före Konung 6usrs^
Len Z:dje§ Regering da ingen Cavallen»Troupp fans
i Stockholm. Likaledes kror jag att de Artilleri, Hästar
som Med Statens dryga kostnad Utom wänlig
Entreprenad Auction blifwir npkopre och sedermera titan
att göra någon nytta äswen här uti Stockholm
än underhällas under tillsyn as Kapitenerne kolling
och kunckel genast borde försäljas sedan Riket rm
leswer.i fred med sine Grannar, ly öfwer Winter
-
Den 12 December. 70Z
Mänaderne koster säkerligen endast deras Ut^ordring
mera än de äro warde, och kunde ästven hända att
tahe Hästar antingen bleswo forftrdrade eller ock troligen
aldeles förstörde innan första Wardag, hwilket
sednare wi hafwa största anledningar srngta. Plkerligare
tyckes det wara aldeles onyttigt att löna och söda
någon Officers- eller Under^Offlc rs Corps af krFsmerns
äu itoi, äfmen är häruti en reciprocir^ ty
Franska Regeringen har för flere är sedan indragit
Penflonerne för Swenffa Officerare, jemwäl ffall
Nucka Kejsaren redan indragit Boställen och Höner för
Officerarns wid den fordna Finska A meen» Manne
Wr hafwa, större förmögenhet och tillgängar, än bada
nän.ide Riken? da kruide något skäl wara att wi utyswade
Gcnerosiketcr emot Uliämiiugar; Men jag fruktar
att mangen Swensk Officer och hundradctals 0 färdiga
Soldater denna stund sakliK li-w-.rs förnödenhetcr.
S:o Hemstäffes ödmjukeligen om det wore att
göra stort wald pä deN ägande rätt som vir ä vis
Fastigheter med sa Mycken ömtälighec anses, om en
rrdcm öfwer 102 ar gammal besittning af Berghammar,
et Kronohemman med öswerflödige egor och flera
iwportcmta tillhöriga lägenheter som af en gammal
Adelig Famille, enligt Kongl. Resolution till ewerdelig
«go innehafwes, emot afgift af zg Nwr r6 sk.
genast till Kron-n indrogs, äswen som M-rby i ^
Mantal Frälse, som frän 17;; warit börri rrenderadt
för Z8 R^dr, mea hwiikct är 1807 nian Auction lärer
bli-wit borrtarreyderadr ifrån Uiricsdahlei Kungsgård
för i;o R:dr, urom flere ej här upräknade ^rons
Lägenhcter och Lmigsgärdac säker!igest efter
, - för»
fjerde Banhei tTjsto 46.
726 ven 12'Decen.bcr.
förut skedd nogaste granskning bcrde till Kronan inga
och Staten derigenom oförlöswal sa en tillökad in»
komst.
7:0 Äswenkedes tyckes mig att Stake-Utskottet
sörestagit nog runda Summor utaf sa fattiga Skaitgif»
ware som wi i allmänhet äro, till Hennes Maj:r En»
ke Drotkiiinge», samt proponerar jag wördsammast att
Hennes Maj:t Enke Drottningen matte fä endast
§t),oooM:v Banco ärligen, 06) aet icke Riket mätte
widkännas och göra widare D penser utöswer den an»
stagne Summan, tvid utremiitekinq af de Penningar
som skola öfwersändas till f. d. Konungen. Hwad äter
angar den mi Stats. Uiffotcet till alla de Kongl.
Personer och Collegier upkagne Summor till med inköp,
tyckes mig att Riksens Sander äfwen böra infordra
en fullkomlig specifique nygift pä alla de runi
som bebos as hwarje Kongl. Person och för deras
högre eller lägre Betiening, samt huru manga ruin
för Collcgiernas räkning eldas böra. Troligen kunde
dä Ständerne närmare jugera om behoswen af tved,
samt kan hända nägra hundra famnar blifwa en tillgäng
för Jnnewanarne i Stockholm altför bättre pris
sä köpa än urur wedgärdarne om Wären eller Sommaren.
Herr Landt,Marskalken tillkännaqaf dek han fäkt
befallning beqjfwa sig till Kongl. Maj:t och kemnade
i anledning häraf klubban ät den Äldste närwe.rands
Grefwen Hans Excellent? Herr Grefwe LI»» W«eluweister.
He.re
Den 12 Decembck. 707
Herr Rörick, >Nl8, anförde stristcligen till
Prorocolkt:
R ks ns Höglofl. Ständers jStats UtstortS as»
gisna och NU Under öswerläqgning tagne Betänkande
rörande Stats regleringen wittna om en Möda och ett
arbete som berättigar detsamma till allmän erkänsla;
men j-ig anhäller ock att dertill fa lägga min enstilta,
sedan jag deri erfarit ett sä benägit afseende pä petinin»
ge LöntagarneS beklaganswärda belägenhet, att hopstall
lemnäs dem wiv Stats-Werkets förbättrade ställning
komma i älujurande af förbättrade löningswilkor.
Upfyllandet af detta hopp syneS likrväl ännu wa»
»a längt borta; fast den indelt» LöningStagaten emed»
lektid fortfar ark njuta en större förmän, och Lönerne
t Riksens Ständers Banque säsom dek ällmänt säger,
redan skola wara ökade för dem som derunder lyda;
Men dä här gifwas Embets och Tjenstemän, hwilka up«
aära psnninge-löner as Fonder som ej pä Minsta sätt
bero af SratsMerkct, och säkerligen käla att gifwa ,n
Löne»förbättring ät dem som äro satte att wärda deras
bästa, om den annars någon gang stall börjar, sä äe
det derom jag wägat ödmjukeligen göra en hemställan,
med hwilken jag icke welat öka göromälett tvid nar»
warande Riksdag, derest förbetörde Betänkande ej der»
till giswil mig en efterlängtad anledning; hwarförtt»
tom det besynnerliga härwiv itMäfsar, att saken törek
personer, som sätt förmänligS tönittgs»wilkor just af
Riksens Ständer för sig grnnvlagde, men ester ett
langwärjgt ätnjutanve deraf, och da wiv en tilltagande
dyrhet, de bäst behöfdeS, hafwa de sett dem rubbade
och nedsatte, sörmsdeligen af det stät, aktman gemenligen
mchnnnar andra hwad man ej sjelf: kan fä.
tz - 2u»
70Z Den 12 December.
Ingen ina likwäl harwid niitztänka miq kör afsigt
pä egen förde!; ty hwad förbättrade lönings wik,
kor mig ängull? ku!fall^ för miae lä ar.rstäende dagar,
kun a de alldeles' icke rstjfredestässa mig för de werkeligen
Wkamma och - sna-k ewoligÄ förluster, som träffat
mig i öm -g wigell u -d r 46. ars tjmstttid, och
med uvrep edet f-w. mf mg ej här w ll falla beswärlig,
efier del gara ek skulle r, na kli något, ruan ar än
dctti
ai i kl jo? n lrrmti bereda mägoa förmän för
de 2'^.e T mm- och-tern >ler lydande Tjenstemän, som
höra till ant- D>p-tUmenl i Kongl. KrigS-CofleAio och
derjdlayd först:
Husisxns-LonrsLrer.
Dttka Contoir, som fäck dek mest inskränkta antal
arberands personer sig anslagit, har frän indelningens
början njutit sine löner af de Boställs-WerkeS
tillägor fa kallade reserve-hemlnans räntor kill lika belopp
med ,646 ars Stat för »vederlikar pä Rikets Allmänna
Lönings Stat, och sedan Krigs-Befäler wid flere
Riksdagar yrkat pä någon förhöjning deri i anseende
kill CoutoiretS trägna göromål, kom detta antellaen
till werkställiaher är 1770, dä till Kongl. Maj:L
Riksens Ständer läts afgä en- sä lydande underdaniA
Skrifwelft:
U drag af Riksens Ständers ut<
latande wid 1770 ärs Rlksdag,
rörande Militie-Boftälls-Capam
"Dä
Riksens Ständer ä en' sidan eftersinna
Ek dknnn kings påökning sf Lönings^ Sroken
PK
Den 12 December.
pä intet sätt swarar emot dek arbete, söm Csnroirer bässer,
genom nya Inrättningen och nu steen!"'
ändringar i Förfartningarne rörande Boställs W'.ket,
får widkännas, och ä den andra, att de go-omal som
Conroiret under ett drygt answar aligaer warda sch
störa, blifwa ej mindre widsttäckka än i flere ee! r nog
laggranne, ja kgnna Rik ens Sander »o stäme finna
der Canimererarcn och Betjeningen wiö Co,no!rrr för»
tjena någon förbättring i'fine tvilkör,. hwarom /KrigsBesälct
redan tvid sista Riksdag hos Eders .ststmg'.
V!aj:t gjort underdånig fö reställning , med.anhällaa atp
Lonroilet som njucer Lön as I itze!d' e Reservc-^,
eiumans Räntor, men saknar dadé fvorklar och
tvista procent af Observations-Medlen, stu!!e ej allenast
för de framflukne sednare arén sä en skälig ersättning
för sitt lidande, man oek framgent njil^a någon fornta!»
as fsrwandlingen, hwilker likwäl ännu ej
ksmmrt till westställighen"
"Och ehnrltmäf Riksens Ständer under det de
M bepröfwande föcehafk detta ämne, äsweri ägt tillfälle,
att inse dek Kämmererarm wid Conkoirer i hwatz
pä honom ankommit, Ådagalagt all upptänkelig sorgfällighet
om Bsställs-Werket och jemwäi genom sine
förflager siidragit till dest inkomsters förökande, sa att
han gjort sig wärdig till nägou belöning och upmun, '
tran under ett tragit och answarigt Tjenstgörande;
billigt också woce, st den som iniichafwer Loir
af wcrkeligen ln^eltr' Räntor, borde niuta veras
fusta jörwandliag ritt govo; oförnekligt tillika
är, akt Werkets inkomster ök.S i samma mohn som
förwandlmgen af Näncoroe stiger; sä finna dock Rik»
sens Ständer, det Boställs-Werkets omständigheter nu
7lo Den is December.
för tiden sädant icke 'illäea, ej ell^r ask för de sinars
tren lemna någon ersättning äc Betjeningen/»
"Någon stäng jemkning herutinnan anse Riksens
Ständer ljkwäl wara oundwikelig u!! upmnntran
för en Betjening, som under träqit och mödoscnnk
arbete ej bör sakna larfmcltg utkomst wid ett Wäck
hwarest utom förut dithörande mängsckldiga göromål,
en för framtiden nog betydande Cajsa under Krigs,
Eollegii inseende, stall warbos och handhaswas."
"Ho- Eders Kongl. Mant anställa fördenstull
Riksens Ständer i undcrdämqbec dct Kammererare,
, i Loutoiiet, såsom någon undsättning och belöning
för dest om B»st--i!S,Werkeig bästa wis nits och
sorgfällig! ek , i proportion of sill ion Nan 1763
ärs början nll »ästl. ärs stur mä til! godo njuta
hrilfren nf )xeferpe«inedlens förhöjning efter
Mockegstngen: och sedan jemte Betjeningen i
Contoirer, »fran och med innelparande ar,
framgenr ärligen njuta kkt deremot swarande
Understöd.''
S-dan de i alla Ränterier spridda Reserve»
Räntor, såsom Negementerne enstikr tillstörandc, bilfwik
hikdragne för att sammanstäs i en Costa och frugtr
bara göras under namn af Militie-Boställs - Eastan,
hwaraf ruan Statens lillgott alla indelte Regementet,
nas Jnguarterings-penningar, Nvbvganads» och repara»
rions-mcdel kill Caracters«Hus ä Officerares Boställen
m. m. blifmit och blifcha under Kongl. Krigs-Collegii
disphfitton bestridda; sä t ätnjör ock Conloiret deraf pä
osman förestristvit sätt sin aflöning: — Men enär
sedermera esker 1776 ärv mynt valvation alla Embers,
De» ir December. 711
»cy Tjenstemän pä Rikets Stak singö sine löner för»
bättrade; sträckte sig denna förmän icke kill dem som
»lppburo lön af Bostäfls-Casian, ehuru desi dä genom
god förwaltning tillökade Capital kunnat medgiswa
fullkomnandet af det är 1770 äsystade ändamäl af
lönens fulla förwandling.
Högst owäntadt war det således ätt en StatSBercdninq
är 1797 kunnat gifwa anledning att aldeles
förändra hela detta af Konung och Ständer
fastställdte aflöningssätt, sä att tvid InnehaswarneS afgång
esterkrädarne skulle ätnöjas med samma lön, som
deras wederlikar af Stats Medlen upbära, menderwidundantogs
likwäl den är 1782 till Stms-Werkets lindring
pä Boställs» och Krigsmanshus-Cahorne flyttade lön
för den af Krigs-Raderne, som har akt föredraga desin
CahorS ärender, i följe hwaraf de 120 R:d han af
Boställs Catzan njuter skulle med lika beräkningsgrund
som för Hufesyne.Contoiret warit stadgad, alt framgent
bibehällas.
Ej nog härmed: Denne i nägra och zo är begagnade
och opatalte löningSförmän skulle unbergä en
ny förändring genom Kongl. Kammar,Rättens åtgärd,
och derifrä» utfärdades anmärkningar rörande förtvand»
lings»beräkningen. Den noggranaste wedcrlägqninq der
as saknadeS icke. Äberopandet af innehafwande full»
magter och mera dylikt blef utan afseende; hrvadan
detta omärkeliga anmärkningsmäl stöts sä, att Lönerne
som skulle utgå af Boställs»Casian nedsattes, och anmärkning-
författaren fick en belöning af§Qo R:d.
Det lidande som härigenom drabbade defie Löntagare,
kan lätt inseS, och det waldsamma, att icke
ent
Den 12 Deceurber.
ens Ms a^^nacn mur stensten fa till godo njuta, hwad
ruan wid tillträdet deraf bast försäkran uppå, behöf>
tvet blott nämna?i för akt göra allt härutinnan mera
begrivelicit, bifogas exempelwis en uträkning
hwwof kan simas hivad man bordt fa axh hwad man
förlorat.
Men ännu återstod en förminskning i desta Löner,
och deri skulle inträffa dermed, att Finland uphörde
att lifva under Swenre. A'la Restrve»Röir,
tor denstaa four borde inga i wär löneberäknittst Ute»
. blcfwo sinLer kriget och uteblifwa förmod elize» för all
tid.
I -a gn häller ödmsnk-stiqey att 'dctra mätte'ta^as
i e?k önir- behjertande.: Dcr beror af af Riksens Höstloff.
Sander att ater i owerksanihet sattä denMfamMst'
som de fielfiva ar !77O j underdänic,ber tillstyrkt, och
da , aensm d? wid denna A;ksda c frän Kongl, KrigSColleqio
till SkatS Utffolkck lcumadc upqister det redan
är tydclige» ädagalaqdk, att Vosiälls-Costan under
rwmärkjam sörwoltnistg wunnir en ansenlig förmögenhet,
emot-,bwad deri ägde förberörde är ch hwadan ock
BostallZ>Werket, längr »frän att asta af Stais Catzan
någor understöd såsom af början föreslagit war till
Fyra Tunnor Guld, nu i senare'arén lätt sig »lagdt
en och annan utgift, söm af Stats?Weckel bordt bes
stridas, och ända bssörjt hwad thy egenkLligm ä'igoer,
sä lärer den tidepunkt kunna anses wara inne, att
C stan bade bör och kan betala förbättrade löner till
de fa personer som meö Boställs-Werket hofwa befattning^
och att desie löner äfwen böra med sull förwanvlingnrga.
3
Den 12 Deccnidee.
I sammanhang härmed bör jag cck aumä^s Lek
andra eller
Rrigomanshu^-Lsiitolret.
Som ej hesker öftperstödar as Betjening, ehuru
betz göromål nu mot Letz sörsta inrättning äro mängdubbkls
ökade. Detta Conroir aflönas Liwen af sin
egen Fond, och /ill densamma inga jcmwäl räntor af
de Krigsmans.-Huset anflagnc Bebesicie» Hemman.
Om samma skal som /gälia för Husesyns <-Comoiret
cj kunna lämpas till Krigsmans-Hus-Conrvirek, sä talar
anda billigheten lika mycket för dem begge art sä
rn Lönc-tillöknmg, i synnerhet dä äfwcn denna Fond
tvunnit en ansenlig killwaxr, men da beräkning deras
efter Svanncmäls-Räiitä för betta senare jlknlle stlifwa
mycket inwecklad; sä kunde den enkla utwäg widtagas,
rikt esker numerära beloppet i penningar as hwartderas
bkikwande löner i Husesyns > Ceiucircr, samma Summa
för lika tienstearad tillätes Wederbörände, svm af
Krigsmans-Hu-.Ccht-m njuta lön.
Skulle detta mitt ödmjuka anförande, forn jag,
för akt nndwika widlösngher, >j kunnat giswa den
fullständighet jag önskar, ända abraga sig ek benägit
afseende, torde en Remis; deraf till Höglofl. SkaiZNtffottet
icke mägras, och i ten förmodan will jag
icke undandraga mig thil aflemna ds ytterligare up!ys«
ningar, som till äswentyrs kunna paiordras. icke allenast
för att upgöxa en efter göronrälenS olika bejlkaft
fcnhet till någorlunda likhet jemkad Stat för begge
dest, Contoircn, utan ock för m,t bestämma huru framgent
sörhallas ffall med de löner som dels före och
dels tvid Kongl. Krigs Collegii sista formation blifwik
pa--
7r4
D n i2 December.
påförde Krigsmanobus ^ och Boställs-Cusiorne ända
derhän, ett ock twönne Kammar-Ekrifware i Kongl.
Kammar-Rätten jc derifrån uptäea sine Löner med
mera dyltkt, som synes sördra närmare jemkning och
rättelse.
Herr loricks kortkor 06) yttrade sig: För öfrigt
är wäläfwenHwid de omständlghcter, scm förekomma i
Högloff. Stats UtstokkckS nu sörewarande Becänkaude,
sa myckct anfördt, att det stnlle synas, som söga sör
mig återstod,' men jag anhäller ända ödmjukeligen att
fa säga näqra ord icke sör att göra anmärkning, utan
förakt meddela en uplysning,, den jag tror mig wara
skyldig Ledamöter,,e as det Utskott, som beredt Be»
länkandet och säkerligen ej wilja haswa något deri in»
tagit, som kan wara stötande eller ej öswercnsstäm»
mande med werkeliga förhållandet.
Under Tittrl: Militaire »Staten: Rrige»
Eollcgiuni och i det sorn rörer redogörelsen sör Organisations-medlen,
finnes pä et ställe en mening, som
kastar twiswelömäl, att dermed och med Revisionen
deraf ej ja lätteligen nkgatt, som nu förmodas, dä
Medlen komma alt inga till Kongl. Stats Contoiret;
Meningen lyder sg:
- — Etc annat förhållande med Vesta me»
del är endast akt för etc mindre wandt öga
borrgöwma deras disposition, särdeles da deras
Äedowikttnng icke undergår Revision af dec
Werk, fou, oör gransta fr wäl Inkomsternej,
fom atr urgif erne äro we- kställde enligt med de
nprätcadr Stater och särstildta behöriga för»
ord
-
Dm i 2 Ott'M-bet.'.
?r;
ordnanöen. — — urrryck äro i sanning
snärtande för dem som ivid denne fonds sörsta lipkin,
nelje löre stoga och ästron delkvc;v uti ftamftäl!:iiu>;on af
de dä Utaf Ko-ungen saststälde anstalter, alt nior all
rpana fa r.äkningar derför- nied hwarje är6 stut up»
gjördc, och wid dck päsöljmde ärcrs början reviderade.
Gerna ma ända den nu tilstyrkie förändring med med»
len5 tjsposilion förelagas, i synnerhet som af sondenS
behållning, har under te stst sramflurne fyra arén tili
Krigkrustningarne, mot Herr Presidenten Päron l-axslbeims
qvittence, blifwir aflrinnad en sammanlagd
Summa as 72,7Zg R:dr. Men jag önskar blott,
att sonden hädanefter blandad ihop med Statens medel,
mätte för änwiste behof utan mantan blifwa att
tillgå, när det pafvrdras, och pästär tillika an redogörelftn
derföre hitintills warit med Verifirativner till»
börligen werkstäld, samt altid blifwil lika behörigen och
skyndsammare än manligen reviderad as Män, som
hwar för sig hast rilräckelig insigt och erfarenhet deri,
sunt osca destan af Kongl. Ka mnar.Räitens cgna Ledamöter.
Den, som ända skulle härom hysa andra
»ankar bchagar infinna sig i Kongl. Krigs-. Collegio,
der läde räknlngarne och erhällne becharger för hwarje
är äco kilgängelige, och ej ffola för honom bortgömas»
Pä et annat ställe ester i frägan rörande Entreprenad
om Amlleri-Hästars utfordrina tillwiteS Kongl.
Krigs Cvliegium ej haswa iagttigit Kronans rätt der«
igenom att en Auction derom blifwit underläten. Detta
hörer wäl ej pä något sätt till min detaille, men
ester jag tistfälligtwiö känner förhäklandrt härmed och
saken i alla fall rörer et Werk> hwarwid jag under
hwarjehanda skiften i sa läng lid oasbrutjt warit tjenste
Dm i2 D.- mb?r.
görande, kan jaq ej yndgä wisa genom detta Dastl-lad
förden i s sistl. Iu:>uoch genom detta Atdraa af
Kongl. Collegii Peo-orsil **) ort Amilon wsrkeilgen vijswit
hällen, sanik tillägger si,»keligen, ark detta Colleaiun»
jemwäl enligk Kongl. Majus nådiga Författning, har
rättighet achandia geno!» b-nng, dä vet är lindrigare
än et söregängjl Anclionö-priö.
Jag yrkar och an haller derföre ödmjukeligen att
förberörde meningar mätte j den blifwande expeditionen
antingen ulga eller närnrarc jemkas.
Slutelig?» rilladc H rr I^orieii?: ait han förenade
sig med hwad Herr I^§sr!,eim pä förmiddagen och
Hexr Baron ?ec!in i eftermiddag yttrat i den delen
svin rörer Jntcndenkerue »vid de särkildt inrättade
Com
-
— — Den Zv i denna manad warder.kl. ir
Entreprenads > Auckion hällen i Kongl. Krigs Collegio,
för att till den minstbjudande »plata utfordrmg af 18 st.
Kongl. Swea Arcillene RegementetttlhörigejKronc-hästar.-  Underrättelse om wiikoren kunna Sestförinnan erhällas
»t» Kongl Collegtt Intendents'Dcharreinentä Lidra
Kammar Conto»»'. — —
"*) Afffrist. Prorocoll häilit uti Kongl. Krigs
Collegis
den 32 Juni» 1809.
»s- D- ?>K nnderdänigste åtlydnad al Kongl. Majus Nådiga
Befallning uti striiwelse af den 18 Vennes, att :8
si. CaNo.n hästars tvid Swea Artillerie Regemente underhällande
»n. m. borde wid anställa!» de Metron utbjudas blef
efter fra-ingänget kungörande derom i Allmänna Tidningar»?,
nämnde Auktion i dag kl. rs förmiddagen före»
Dm !2 Derkmöer.
CsmmiSuliaier och deras löner, helst de upbäraS af
Fonder, som Nied Statö-Werkct platt ingen gemen»
skap äga —- och alt om Fältwärrunas Corpsen hädan»
ester ssall upphöra, hwiikrr f anledning af -siere wär»
de Ledamöters repgr; yttrade ranka, ankommer pä ett
noggrant öswerwägc.nde, sedan de" dir astWifte Lrrndee
bilswit sorte iden bästa activiter; sä Löp'tillika förord»
nan de meddclaS, huru jörhällaö jVall med den Summa
som till »nverdänigt följe af Kongl. Vr. d. is
Decembcr i 806 blifwrt samlad af Ofsicerarnee Iiccors
Ler dä de srän andra Rcgemsmcr blistvrr wid deimg
Corps
tagen, dä ej flere än tvenne anbiudare sig inställde, hwikke,
sedan projekt til! de förbindelser, rärtighei^r och stol»
dighe-er lÄtreprenemcn hade alriagliaga blrswir upläst,
förklarade det de ieke kunde göra någor anbud innan
Kong!. Collegium föreslog nägon witz Summa- KonglCollegium
upgas således del anbud som redan af Tygs
"' Capirainen boklinZ bltfwik gjord och hwilket till Kongl.
Mast den 24 sistledne April i underdånighet blifwit
inberälladt, dä säirmlige spekulanter dä ytrrade det ds
ej kunde deruti inga, än mindre bjuda något derunder,
hvarefter de asrrädde. Och som Capitain IwWnA
befanns wara tillstädes uti Kongl. Collegio bles hart
inkallad och företrädde dä han anmälte det han emot
hwad förur af honom erbudit bliswet wille staga sigck»
frägawaxande 18 st. Canon hästars underhällende. Kongl»
Collegium knnde likväl icke detta anbud antags, utan
bcstöt det stulle bref härom till Kongl- Maftt i underdånighet
expedieras, »ch Dest Rädtga yttrande afwaktas
III
protocoiu.
b'rie6r. deMroru»
Med Originalet lika lydande intyga:
tzlils Höberg. Hotz. ^Kbeck.
8 Deri rs Dcreniber.
Corps befordrade eller flyttande, och utgör emellan rz
a l6oo R:d, samt nu är Md unker Kongl. Krigs»
Lollegii disposition med willor att förräntas och redo»
wisa- af Lee derunder lydande Husesyns» Contoir.
l.itr. A
Uträkning.
Ifrän den eiö Militiae» Boställs- och Husesyns
- ConroiretS inrättande, hafwa desi Kammererare
och Betjening allt imil! ar 1770 njuklk p.enningrlönru
i likhet med 1696 ars Stak. Denna astönings otillräcklighet
i jemförelse med göromälens mängd och wigt
BekjeningenS ringa antal, föranläk Krigs-Bcsälet till
den föreställning om nödwändiqhcten af förbättring
i wederbörandes wilker med anhållan akk wederbörande
för de framflutna arén skulle lä e>» skälig ersätt»
ning för sitt lidande och framgent njuta »agon förmän
of LZrwaiidli,rgen.
Wid 1770 ärs Niksdag anfäg Seneta-Utfkot»
tet, Löneförbättringen ej längre böra upjkjutas, medgiswande
derjemte billigheten deraf, att de som innehade
Lön af werkeliqen indekdla räntor, borde njuta
hela deras fnlla fArwandking kill godo helst det
more oförnekeligk, att Boställs Werkcrs inkomster ökades
i samma mohn som förwandlingcn af Räntorne
stiger; Men Secreta Utskottet, som ä ena sivan fann
WerketS dä warande omständigheter icke medgiswa be»
wiljandet af en förmän hwarigrnom ContoirelS aflöning
skulle bliswit bragk till fullkomlig likhet med In»
dcldta Löner och följagt'ligell bestämd till mgäende efter'Reservehemmant
räntornas sörhöjningsgrnnd, och ä
' ' ' deri
Dm 12 December. 7:9
den andra ansag sig ej böra lemna de arbetande utan
a>! upmuiuran och utsigt till framlida iergning, föreslog,
i stället för hwad Utstottct sann billigk men ej
kunde tillstyrka, den Mliga jemkning, att mom ersättning
till Kammereraren för den framflutna riden, han
06) betjeningen matte ifrån 1770 ärs början allt framgent
i proportion af deras lön, tillgodo njuta
hälften af Restrve-medlens förhöjning esree
Markegängen, såsom nämligen emot deras arbete
fwarande understöd, i hwilket allt Kongl, Maflk
behagade i Näder gilla och fastställa.
Författningens anförde meningar wisa icke alle,
nast anledningen till, och assigten med den aflöning,
Comoirec i näder undfick, uran ock den wäsenteliga
skillnad emellan rättmätigt ansedd full föewandling
af innehafwande pmninge lön och en annan
i stället bewiljad särstildt förbättring af annar
stag under namn af understöd.
Kongs. Krigs.Coklegium har afsett att Conroi,
rets aflöningsfält ej kunde dömmas annorlunda än efter
grunvsörfattninzen allena, enligt hwars otwansörva
egna orv hwarje Löntagare i proportion afstn
Lön stuve njuta till godo hälften af Reservs»
Medlens förhöjning och i sammanhang med uttrycket,
Rcserve-Medel i hänseende lill det nästpä,
följande förhöjning efter Markegång gjort den
uttydning att här med anledning as Secret UtstottetS
föreqäende anförande, assigten war att Löntagarns
skulle komma till delaktighet af Lek som tillskyndar
winst, när Venna icke kan npkomma utan genom rän,
kt-perftvlars förwandling och när penningeräntSe
deremot hwarken medförde winst eller kun,
- ve
72» Den 12 Decenrber. .
de hänföras till brgreppet-om Markegång, sa bords wid
Reservs» Medlens förhöjning; esc r LRarkegängen
här betäcknaS peri' - c Räntor för-Monö-ado
t penningar efrer Markegännspris hwarigeno-.l»
NINI i» ge o dlismer kiar och -sörsa k Ilin gea med sig sjelf»
enlig.
Utaf nyst berörda, grundsats s n uttryckets -enda
Möjliga syftning pä Persedej-Ränlörna, b!ef pmnmge^
ränksrnaS ukesiuranve en följd ej ollenust wid de Re«
gementer der Markeaangsförwandling äger ru n Utan
äftven wid bägge Skända Regemenkerne, Bohus Läns»
Regemente och Jemtlands Cavallen.'- Cempagais, dec
de mgä uran sörwandlig och derefter hrr ten Melbo,
de till uträknande af hwarje Lönkagarcs sörhöjningsandel
bliswic kill efterrättelse stadgad.
För att genom exempel närmare förklara utröks
nings-melhoden an föres förhällandet med en Kammaks
ffrifwarc.Lön, säsom den ester räke aska perns ulgakt fös
är 1776, nemligen:
Jordeboks och alla Penninge-Räntorne
Utgjorde da « « ' 14^9: Z8»
Derilrän asdraqas de utan förwandling utgående
Penninge-Ränror Z2o: 20. 2.
Och de Fyra Regemcnternas
contance penningar 216: 46 -
527: r8 2.
Äterstär Jordeboks Ränta 872: 19. Is»
Hwars sörwandlings-Summa besteg sig
M - - - - 4,92): zr -
Den 'i2 December. 721
Och sawin half Kammar-Skrifware-Läll skall
förhålla sia till Iordeboks - Räntan såsom Iordeboks,
Räntans formniidlings Sulsima till Läiiesörbällringen,
sä blifwsr upställningen häraf salunda:
872:19. ro. 4,923: Zk- :: 2Z-facit 141: 4. s.
Härtill älerstäende halfwa Länen » 25:
Summa Lönen 166: 4. 5.
Skulle äter, twärt emot Författningens mening,
penniugc»räntornc ingått i Uträkningen, hade Resultatet
deras Vlifwit salunda:
Till Divisor» uptages Jordeboks räntan 872: 19,10^
Dertill kommer Penninge räntan wid
de Rcgcmcnter, der sörwandling äger
rum - - - Z22: 20, 2.
Och de fyra Negemcnternas penninge
räntor
- » - » 216: 46. «
1,409: 38-
Uti devidendeu uptages forwandlingcn
as Jordebokswänlorne - - H92Z: 31. »
Dertill lägges Pcnninge-räntan » Z20: 20, 2.
Och de syra Regementemas conkante
penningar » - » 216: 46.
S/46i: r, 2.
Således när
1,409:38 --5,461: 1,2.:: 2; facit 96: 40.-  Tillägges halswa Lone» i Penninaar , 25: - -
Summa Lönen 121: 42.
Dst förra uträkninqssättet öfwer Zvar kändt och
Fjerde Bandet 47. 3«'
722 Den i2December.
genom Kongl. Kammar-Rättens stillatigande wid alla
under Venna tidlängd aflgmnave hufwudböckcr, med
rätta bsrvl anses hafwa wunnik dctz eget erkännande,
blef liLwäl är igor satt i fräga; och fastän Kongl.
Maj:t redan 1797 med HusesynS-ContoirekS Löntagare
gjort den förändring, akt de däwarande skulle fa blif»
wa bibehällne wid sine innehaswande löningswiikor,
men i mohn as deras asgäng, de efterkommande åtnöja
sig med den för Contoiret utfärdade Lönings-Stak,
sä förklarade Kongl Maj:r. ändock är 1805 den
27 Junii i anledning af Utfärdade anmärkningar frän
Kongl. Kammar-Rätte», att uii beräkningssättet för de
qwarwarande Embtts- och Tjenstemän skulle jordeboks»
och penninge-ränlorne till deras fulla belopp deruti
ester z D«l S:mt Riksdaler» ingä, hmarigenom uträkningS'Methoden
bliswit, säsom dkt sednare anförda
exemplet ulwisar, med den förändring som ansägs billig,
att sedan Krono-wardier as Jorde boks-räntorna,
tillika med conrama penningarna, derunder de 4
Regementcrne inbegripne i följd af 1776 ärö Kongl.
Förordning, till dubbelt belopp i Räkenskaperne upföraS,
halswa penninge-lönen deremot fick beräknas till
dubbelt och således halswa Kammar,Skrifware Lönen
till ;o R:d.
Det lidande hwarutt Löntagarne härigenom för»
sattes, föranlät Kongl. Collegium till den underdäni»
ga föreställning, att den andra halswa penningelönen,
som utgår utan sörwandking, mätte, säsom den för an«
dre Löntagare beräknas, fä urgä dubbel, och ande ivo
tunnor Spannemäl wid Kronobergs Regemente, som ifrän
1779 ärs början tillhört Reserve-medlen, och sä»
som med sörwandling utgäende, kunnat i beräkningen
taga», men i anseende till gamla mräknmgssänetS deri»
gk
-
Len rä December^ 72z
genom skeende rubbning och af Underdånig erkänsia fö k
ä!!?u<na därrre lönings förmäner, än deras wedrrlikar
Med wanliga pennin ze»löner, icke blifwit i beräkningeU
liN vkaqne, maiks likwäl nU deruti fa inga, hwilket uppä
Sk US-Veredningens underdäniga tillstyrkan bisöllS;
hwarigettom Lörttagarne wäk wunno någon förbättring;
m.n i jämjörelse tued gamla och nya beräkningssättet
niedgifwes af Kongl, Mntl Uti skrifwslsen härom as
den 14 Maij iZo5, ätt förlusten upgar ända tilt nä»
ta emoc hwad de förut innehaft och nu fä upbära»
Deste upgifter meddelas ödmjukeligen i Sett till,
sörsiqt, att dä Riksens Högloft. Ständer wid Militie-Boställs
East riis inrättning är 1770 funno aflöNingens
otillräckelighet, i jämförelse med göromalenS
mängd och wigk och BerjeningenS ringa antal, för»
tjena det särskildta afseende, att tvedcrbörande söm af
indeldta räntor Upburo sin lött, borde njuta Vett med
full förwandling, men endast för Fondens otillräcketighek
fingo åtnöja sig med hälften, Riksens Ständer tära,
wid eftersinnande af Ve redan den tiden tillökade Mängfaldiga
göromål, dels med hwav Boställswerket i all»
Mänhet angar dels med upfigttn och förwalcningen as
en nu lNera sa ansenligen förökad Lasta, skäligen finna
den tiden wara inne att förhjelpa wederböcande till
en sadan löneförbättring som Riksens Ständer är 177-2
önskat kunna lemna, men nU med C statts sullkomligch
bestånd ock utan dest känning katt upfylla,
Dertill har hön en Fond af a »slagne räntor, t
senäte ären till högt belopp upstigne , dertill Med ett
Capital font i början utgjorde blott rI TunNa Guld
S.mt men nU förökat fig till nägöt öfwer Z2O,oos
R:d Banco, font stä utlänta , i Riket emöt Juteknin
-ak
-
724
Den 12 December.
gar i fastigheter, man att behöswa fordra det understöd
af Fyra Tunnor Guld Snut, Riksens Ständer
för Boställs Werket anftagit, och ända bestrider flera
andra till Stalö-Werkets lisa pä CaHan i senare ärm
förflyttade bekydeliga utgifter. Hwad omsorg och npmärksamhet
Kammererare!, i Comoirct äliggcr med upbördswerket,
en mängd läns bcwakning, och alla mais
Utredande innan de komma kill föredragning och afgörande,
är lika lätt att inse, som att en sadan answarig
tjenst, hwartill sällan »agon kommer förr än wid
mannaaldern, i närwarande riderS högt upstcgrade
warupriser, ej är af Staren lönad och dest innehafware
ftälsad frän de Morsta bekymmer om bergning me»
de derföre ansiagne ZZZ Rid om äret och i proportion
mindre för den betjening som till hjelp och biträde i Contoiret
är anstäld. I anseende hwariill billigt syne?, att
1770 arö Riksens Högloft. Ständers yttrade wäl»
wilja och löfte om aflöningens utgående med full för»
wandling mä komma i fullbordan, efter åtminstone
att aflöningen malte med ändring af 1797 ärs Stat
sättas i det stick Riksens Högloft. SläuderS förordnande
derom innehåller, sä att Kammcrerarcn och Betjeningen
kunde äinjuta sin halima Lön med förwandling
och med uieftuia,de fran beräkningen af penninge
räntvrne samt förberörda fyra Regementets con»
Lanta medel, hwarä ingen föewandling äger rum säsom^
hwarigensm underteknad Kammererare tillika mad CaS«
sturen, de enda som för sin tjenstetid ännu bibehålla
den anslagna Löneförbättringen, stulie winna någon ersättning
för hwad de pä lönen eljest förlora medelst
de frän Caftan boirtgängna Finsta Regementets Re»
ser»e-medel.
Husersyns- Contoirct den 1 Dee. 1829.
1^. LZarselström.
Zri»
Den iL December 725
Friherre Csäerstrum, suaoli, I anF
ledning af hwad H?rc Krigs»Rädek Ooricbs behagat
anföra rörande wärkstäld löne tisiekning inom Banco»
Merker, sär jag den äran anmärka, att »agon sadan
löntillöknmg icke bliswir gjord Banco»Ukffor>ct har
cj tiiirrott sig att den göra och är ej dertill bcrärtigadl
När den kommer i fräga kan Banco Utfko ket ej göra
annat än förestå, och sörstagck mäste inlämnas till
Rik.ens Ständer för att underkastas Deras sanction.
Friherre Astalsvärä, Lrir Loran, up,
läste följande:
Stars Utskottets afdelning för den militaira de»
taillen, hwaraf jag är en ledamot, har r det tillstånd
Rikets Financcr nn befinna sig, icke wägat foresta någon
tillökning i Wärswade Officerares löner. — Wi
haswa wäl insett fwärighetcn för dem akt under «n
tilltagande dyrhet med sä knappa och otilräckliqa löner
kunna bärja sig, uren Slars Utskottet har mäst i brist
as tillgångar, stanna wid blotta önskningar, del Sta»
ten framdeles kunde komma i der tillstånd att sörbät»
lra alla penningc-lönragareS milkar, och endast sträckt
sin omtanka kill förbättrande af det wärswade Man»
tkapcts och Under-Offnerarnes wilkor, sa att den tjenstgörande
Soldaten genom en god hushållning inom
Compaq, kan haswa sin bergning. Det wärswade
CavallerielS utfordring har äswen blifwit tillökt sä, att
dä aflöningen rigrigl och pä utsatt dag Utfaller, ken
Herror Esguadrons-Chefer mot contant betalning och
billiga priser erhålla sina behof. Men skulle Riksens
Ständer öma för den wärswade Officeraren och tillstyrka
en ytterligare tillökning »löfn er bwad Stats»
Utskottet projeclerat, önskade jag att Riksens Ständer
7r§
Den 12 December,
eller de hederwärda Ldamötet af Ridderssapet p H A»
deln som i detta ämne salt, malte utse medel aemil,
ry )ag erkänner uprigtigt gtt )gg icke kan elier inser
hwar de ssola tagas.
Friherre vilken, kan Larl, upläste ess
Memorial sä lydande:
Wördfamk Memorial!
Projecket till Wcstgörha Dragoners akflttande
är, jag k.an ej neka till fick ända,Ml mycket patriorisst,
emedan Kronan derigenom erhåller tillökning i Detz
inkomster. Mest manne icke detta patriotissa ändamål '
är städt pq mindre säkra grunder? Åtminstone wägar
jag tro arr en och annans enssilda cgennntta räkak
tvid projeclek häraf hell oförmärkt blifwa förblandad
med Statens sanna wäl.
Skall dä tillökning i Kronans inkomster aenyt»
pcductio» ett wapen utgöra Dest sanna wäl? för hwilket
Riksens Ständer nu arbeta, sä reducera dä hela
Kavalleriet för denna orsak, med förbehåll qtt Kronan
sjelf upsätter det, da Krig inträffar. Wj frättgä dq
ej den principe, som under förra Regeringen tycktes wara
wedercagen, att beständigt ligga i dwala och tänkg
pä wära wape^s organisation, och deras anwästdand?,
förr än fienden besöker och plunhrar wara bor
ningar och föröder wära fäst. Jag har förut haft ä«
rån inför detta högst uplysta Ständ, kansse ej nog
grundelig!, dock med fullkomligaste nit för mitt Foster,
sands sanna wäl, Yttra mina tankar rörande Eavallerj«tS
eller egentligen Wcstgörha Dragoners afstttande,
och i och med det samma underkastat dem den nogaste
granssning, hmuwida de äro mogne eller förhastade
, tttcm kännedom af saken anförde. Med samma
Den 12 December. 727
känsla för det helag bestånd, med samma aktning för
detta uplysta Ständ, tager jag mig den friheren an,
sora följande rörande projecket om Dragonernas reduc«
tion tror att detsamma med fördel kunde lämpas
till de öfrige indeldte Cavallen- Regemenierne, och
kan endast, med detta förbehåll, för min del medgift
rva nyttan af denna reduction, nemligen, akt den inkomst,
som derigenom erhälles mätte anwändas till del
ösrigas organisation, och ej tillägnas Skaten till an,
dra utgifters bestridande.
Wart Jndeldta Cavallen- har 17 dygns möte;
det är ej utan att icke den Indeldte Cavalleri-Officeraren,
i proportion as tiden, nedlägger lika myckewmöda, söm
den Wärfwade, till brukbarhetens fullkomnande af
Trouppen, men han hinner aldrig alt skörda frukten
af denna möda, tiden mäste altsa pä något sätt ökas
för att winna det äsyftade andamälet. (Jag fräs
gar om den Indeldte Cavalleristen har orätt, om han
med ängstan finner, att han fäsängt nödgas odla den
planta, som ett olyckligt öde bestämt endast 17 dygn
att wäxa pä?) I delta afseende will jag blott widröra
Westgötha Dragon Regementet säsom warandc det, som
reductionS andan egenteligen tillswurit ett outstäckeligt
hat. Mycket öfwertygad att pä de klagopunkter, som öfwer
detta Regemente äro ansörde ej göres nägot afseende,
helst jag tror de aldeles icke höra till Riksens Ständers
asdömmande ej eller med skäl kunna ansörasom
orsaker till reduction, man blott äro oblygt anförde,
för att under dem dölja egennyttan; Och bwtt«
kas Auctorer för öfrigt gjort mitzbruk as deras RikSdagömanna
rätt, bä de sökt swärta individuer, som
funnit sig bedragne i del hopp, i den fordran, att
under en werksam och för desi heder ömande Chef,
728 ^Deir 12 December.
rj uägon, eho det wara mä och under hwad namn
som hälst, skulle wäga obewisiigt a -gripa den.
För att komma till saken, sär jag i ödmjukhet
ripge följande project huru Wcstgörha Dragoner torde
kunna undgå reduction med nytta för Staken, emedan
det derigenom skall winna större fullkomlighet i dest tjenstbarhet,
warandeS jag mycket öswerrygav, att der ej
är mängden endast, uran i synnerhet dugligheten as
et wapen, som befordrar dest sia nganz och nytta.
Regementet bestar af rooo Man ; Kronan gar
i accord med Rusthaliarne o n en wist summa de skola
betala för art simpa nnderhäjlanvel af hästar och
karlar med deras munderingar.
Kronan kan, ester hwad jag tror, af sine inne
ha swan de skogar uran synnerlig kostnad uplygga
fä manga Ryttmästare Boställen, som Regementet in»
nchaller Esquadroner idet wik säga 8), hwilka byggnader
böra bestå af Casern-Stallar och Ridhus. Kronan
gar i Paösevolanee med Esqnadrons - Chefer, e efter
samma grunder som med eli wärswadt Cavalleri;
N. B. Rusthällarne skola först asiämna i complett
ständ efter mönstring hela rustningen af häst och
karl, de sednare efter wist alder och felfrie. Derpå
kan reducrion sike sä, att hwarje Gguadron bestar af
75 Man eller hela Regementet as 6oo Man, pä hwars
tjenstbarhet, en ofelbar följd af denna organisation.
Staten kan göra den största pretention. Gifte Ryktares
Boställen torde wara nödigt art bibehålla för
deras hustrur och barn , da , deremot deras Rusthållare
kunde betala något mindre i proportion mot dem
ftin betala för total varancé; D as Manffapet, hwilka
-
DiK 12 Damber.
ka kunna ombytas efter vmstandigheterne, köra altid
finnas tillstädeö wid Esquadron för exercisen , hästarnas
ffölscl, dressering m. m. Under-Befälet likaså;
Ofsiccrarnc tilldelas wista man a ders seinestre, aldeles
ssm wid de wärswade Neg-meitkerne. Regements»
Mötena böra brbehallas åtminstone hwark annat ar.
Nytta» af denna organisation as kanske hela Indelta
Co.valleriet lärer inacn bestridaprojeetek torde faledeS
ej wara aldeles att förkasta, borde kanske öfwerwägas,
Ut-rbekas, samt hvS Kongl. Maj c förestås, dä Rust»
hällarne kunde genom wcderbörande LandS?)ösdingar
höras, och veste sednare i underdamgh-ct till Kongl.
Maj-c inraporrera förloppet. Jag tror att med bibe»
hällande as AugniES » hem il-an da Nusihällarne
blilwa friragne lran att rerrutera, reinvinera, under,
halla sadel- och Karlrmunderingar, med ett ord alla
tili Rustljensten hörande onera, undantagande möteS,
foder samt Boställena för nu warande gifte karlar,
köra de öfwerhufwud betala ivo N:d, som utgör för
roos nummer cn ärlig sunulm af ivO.O^o R:d,
för hwilken summa Kronan kan underhålla 6ov
W ftgökha'Dragoner. Zsr detta projccl ej antagligt,
sä tnser jag ei möjcligheten aic med fördel för Kro»
nan i mjlitairiskt afseende kunna indraga eller reduee»
ra dptta Cäv llcrie, lwilket ligger i en Provins, som
med lätthet kan underhålla det. Wästgötha Dragoner
äro för öfrigt att betrakta som ett Granse-Rcgemente
och ingen lärer neka, akt ju en gräns har behof as Cavallen,
(mer eller mindre) lvcalcn mä wara hurudan
fom hälst. Dcn finrika idee att Cavallen ej med nä»
gon söcdek kan brukas wid Norrska gränsen förfaller
af sig sjelf, da en Militair dömmer i denna sak; (jag
menar ej med Militair den som endast bär eller burit eu
uniform, man all äga de kunffaper som borde förena
-
7ZY Den t2 December.
nas med rättigheten att bära den.) hwar och en som
känner Bohusländffa localen, ka» lika litet nicka att
Cavalleri der kan brukas, som han kan neka akt det
ber förr brukatS. Betraktande delta Cavalleri säsom
Gränse Regemente inser jag icke rtniligheken, att med
fördel för Staken, indraga eiler reducera det, hwarken
helt och hällit eller kill någon del, sa framt det i
och med detsamma erhåller den häri förestagne organisation,
i widrigt fall torde Kongl. Äiaj:t af Gunst
och Näde tilldela delta Regemente Exercitie Esquadro»
ners inrättande.
Utom alla andra följder af reduction till en dcl
»f wart Jndeldta Cavalleri, blir äfwen den, (som kan»
ske hittills är obemärkt) att Officers Corpsen wid den ,
till Jnfanterie reducerade delen säkerligen, om Wär
Harre förunnar den liswet, kommer att upna en fruk,
tanswärd älder. Det beror af hwar och ens omdöme
att stuta till, huruwida detta kan blifwa fördelaktigt
eller ej. Jag tycker mig redan se §o a 6o ärs gam,
la Fendrikar, Löjtnanter och Kapitener, alla säsom redu»
cerade Cavallerister bibehällnc wid deras goda Hast»
Hemmans räntor, wid ett infallande krig suckande
lämna hustrur och barn för akt draga i härnad mot
Fosterlandets fiender, för hwars skott de kanske inom
första mänaden stupa, med den grymma betraktelsen
att hemmawarande Hustrur och Barn smälta ihjäl. —
Detta blir i min tanka en ofelbar följd af reduction;
Hwar och en känner att Cavalleri-accorderne äro stora;
Alla fattige Qfticerare, hwars antal ej är obetydeligt,
som kanske äro skyldige hela eller någon del af accord,
summan, och nu blifwa innebegripne i reduction, nödgas
tjena guar som iafanrerister, om de än dertill, i
anseende till deras älder känna sig aldrjg sä odugeliga
Den 12 December 7Zl
äs srugtan att i widrigt fall antingen smälta eller tigga;
ty ingen Successor lärer inga uti alt betala för den
da blifne Infanteri Wensten lika accord, som för den
förut warandx Cavalleri.lj.risten, och Kronans frikostig,
het sträcker sig ej längre än lill AccordsiReglementet
som är frän är förminskas; således tror jag all p!u,
raliteten as detze gamle hedcrsmän, esker naturensla«
gar e> tili ett krig blifwa synnerligen rörlige och med
bästa wilja i anseende till deras alder föga Ulhälliga
och anwändbare Jnfankerister i en Campagne. Detta
sednare är wäl ej sä directe nägok stäk, som borde mot,
wärka reduclion af Cavallerjet, om den annars är
gagnelig; men som Kronans tjenst, i den Militaira
wägen genom misibruk är gjord till en händelswara
och sämedelst pä wist sätt är att anse som enskild egcndom,
sä torde det wara stridande mot mensklighetens
lagar, om den som upoffrat sin lefnad ät militaira
yrken genom reduclion af wapnet, sjelf blir
reducerad till tiggarstafwen.
Grefwe a milton, Hxel, instämde med
Friherre Duben jämte den tilläggning, att vacancen
«f en sadan nummer wäl wore wärd r4 tunnor säd.
Herr OocIr,Cor6trI^uävjK, yttrade sig
gtk sädant wore mycket för mycket.
Herr von Lcbst s ät, Llias, upläsie följande:
Högloff. Stats Utskottet har wid bestämmandet
gf ärliga Staten för wärfwade Armeen, säkerligen
följt de frän wederbörande Werk infordrade uplysningar
hwilka grunda sig pä de paftvolance-contracter,
som frän äldre tider till krigets början warit gällande,
7ZL Dm 12 December.
och dä schällander onekligen blifwer olika för nästa
är, i afseende till de nya Pastevolance- contrattcrna,
som nu skola uprättas, hwilka i anseende rill närwa»
rande kiders stegrade priftr pä alia waror, och brist
pä rccrurcr nöbwändigt komma aik öka Starms ärliga
urgiiicr, sä rordc sadan! böra iakttagas wid Rikö»Sta-'
tens bestämmande.
Kongl. Maju har under den zr sistl. Ockober
sä wäl i Nädcr befäl! Dest KrigS-Föcwalkning att infordra
Conipagnie-Chefs wid warswade Armsen uklatande,
med hwad wilkor de nu wilja ataqa sig Paste»
volanccn, som ock under, den 14'de i förleden niänad
i Nador bofall!, att den nya Pastcvolancen ffall ta»
ga sin början den r nästkommande Januari!, med
Nådig försäkran till Compagnie»Chess akt de sedermera
skola undfå den blifvande differencen, i liguid Upgjord,
sedan de nya Pastevolance-conlrackerne, hunnit uprätlas.
Härom hafwa samrelige Chefer för wärfwade
Armeen erhållit Kongl. Krigs-FörwalmingenS skrifrvelfer.
Detta förhållande har jag ansett mig köra för
Högloff. Riddcrffapet och Adeln hafwa äran uplyS»nngswis
nanina, såsom en anmärkning wid Stats.
NlffottctZ förcwarande Betänkande, pä det OrdinarieStaten
för nästa är och till nästa Riksdag ej mätte
upföras, emot det blifwande wcrkrliga sörhällal,det.
Skulle Riksén § Högloft. Ständer , i enlighet
med hwad cn wärd Ledamot Herr Generalen Grefwe
Meste pä wälgrundade ska! föreslagit, endast bestämma
wista hufwudiummor för Arn,sen och FörfwarsWerke:,
man akt särMdt ansia wistr för hwarje Corps eller
-
Den 12 December.
ler Wapen, sä blifwer denna anmärkning rmndre '
nödig.
Herr lXsauclrbokf, venris ^okan, an^
förde:
Anförande lii! Högloft. Nidderslssapct och A«
dclns Prorocoll den 12 December, rörande Högloflig?
Skars Ulstomtö Betänkande om indragningar »vid serffildke
Werk och Stater.
Oliver detta UiMtS Betänkande har blifwil
sä mycket discutcradt och förnämligast galt derpå ut,
att nästan inga indragningar böra ffe; Jag sär likmäl
uplyoningSwiö nämna, att dä f. d. Konungen tillträdde
Regeringen, förordnadcS en Siats-Beredning
hwaraf jag äswen tvär ledatvok, denna Beredning
hade tili föremål, arr för SiatS-WerkctS utblottade
tilisiänd projretera indragningar uti alla Stater och
Corpser till uphjclpande as Stats - WerketS swaza ställning.
Flere indragningar pä Stats - Beredningens
hemställan biföllvS äswen af Konungen, hwaribland
jag påminner mig att 12 hästar af hwarje Esgua-ron
as Lif-Gardet till Häst, 20 Manas hwarjeCompagnie
i Gardes Regementerne och »vihk antal nummer
uti Indelke Regemenrerne samt BälLmanshället
skulle stä vacante »n. in. hwilket alr hade den goda påföljd,
att Konungen wid i Zvo ars Riksdag i Norrkg
ving kunde för Riksens Ständer ådagalägga Stars-Werkets
förbättrade lillständ. Konungen sorrsor äswen sedermera
air noggrann! hushälla med StakS-medlen och
inga utbetalningar stkedde till Extraordinaira behof,
utan att Konungen? förut inhämtade Slars-Bcrednin'-  gene mlälande ända till är 18O.Z dä Konungen fattade det
7Z4 Den 12 December.
sörRiketsä olyckliga krigsffysteme; dä ffnllc Regementcr i
Finland ökas, cn Fälrmäcnings-Lorps inrättas mcd rnc--:,
projecterne kill Stat rörande denna sednare Ccrp vfwsrdrifna
och stora förmäner remitterades till SearsBeredningens
mkätandc, hrrilken i underdånighet tillstyrkte
akt denna nya Corps fick att,öjas med lika lotter
som dest wederlikar Fortifikations Staten , m d
hwilken den närmast kunde jämföras. Hwav Sjömärs
NingS-Corpsen ätcrigen angar, sa är den änntt af mindre
nödwändighet, ty i förledne ars Campagne Hafwa M,
de OriogS- och Armöens Flottor besökt bäde Folsta!
och Swensta Skärgardarne, samt tagit goda posnic-ner
Utan akt hafwa »agon Sjömälningö Officer med sig,
och dä jag i förledne ar hade den äran att föra Befälet
öfwer Rikets Orlogs-Flotta och ingen hamn w r
att finna för Flottan alt intaga wällén, umäckkeo likwäl
af Flottans Officerare hamnen wid Oro, soM
förut aldrig warit känd. Sjömätningar kttnna ntt
som förr göras af Flottornas Officerare och CharteWerket
hällas i den ordning som förut, sa akt matt
derföre intet behöfwer en särstild Corps- Dä nu ingen
olycka träffat Flottans fartyg i förledit ärS Er^
pedition fast ingen Sjömätnings - Corps dä w,r pä-<
tänkt, men »tvärtom under detta ars Sjö-Campagne
wi förlorat en Fregatt enär de förnämsta Officerare af^
SjömätningS-Corpscn wörö med Expeditionen följ kH«
ge, sä kan jag ej annat än instämma med StatS»Utk
stöttet, att den samma bör indragas.
Da f. d Konungen soM ostvan är nämndt pä
Stair-Beredningcns hemställan gjorde "indrägt,inga?
pä en tid dä Rikets Finance ställning pä längk när
intet war i sä bedröfligt tillstånd som nu, hälle» jag
förs
Dcir !2 December. 7Z5
före -ikl St.ifg.-Utffottet pä ganffa goda ffäl projecterar
indragningar, och utom det kunna aldrig StatSWerketö
brister hjelpaS, emedan Rikets undersåtare omöjeligerr
lära kunna Utgöra en högre Bcwillning.
Om nädrvändigheten af alt Flottornas Under,
Officerare och gemenskap böra fä lika underhäll med
Attillerje.Regcmentcrne, har Herr Effwersten 8cbut?.ercrgrnL
sä grundeligen anfört, att jag ej behöfwer säga
mera dcrom, utan consormerar mig i alr hwad han
derutinnan anfört.
Herr von Lcliantr, lkvsr sireäris
Osbricl, upläste ctk dictamen sa lydande:
För akt med fullständighet gransk^ Betänkandet
angäcnde Stars Merkel med hwad dertill hörer, fordras
en närmare kännedom af alla de Författningar
angäende detta Werk, som tillförne finnas gifne eller
ock tillgäng till dc uplysningar Stats Utskottet under
Desi handläggning erhållit. Man kan således wid
saknad as sädane hjelpredor ej, komma till nägon full»
komlig wjfihet i afseende pä de betänkligheter som upsla,
och granskningen blir wjd slikt förewetande superficiel.
Dek torde dock tillhöra hwar och en rättskaffens Riksdagsman
att framställa sina tankar och anmärkningar»
detta ämne. Om jag wid upfyllandet af denna min
skyldighet skulle i ett eller annat sall mifitaga mig, torde
dock et sadanr förseende, wid betraktandet af mine
afsigters renhet, finnas ursägtligt.
Hwad som först fästat min upmärksamhet är
det, att wid uprepandet af Statens inkomster och ut
zisler, Spannemälen bliswit upförd till olika priser
fä att en bunna spannemäl uptages pä ett ställe till
3§
g6 st. vä ett annu till l R:S 16 H. och pä det kr^
kje lii! fyra R d. — Ganska wäl har ja q fattat ark
Staren hwar.ken wi>nier cllw förlorar genoni donna o>
lika beräkning, men jag tror det wara worå öfwerenör
stämmaadc med en rigtig beräkning och mera uply»
sande, onr hwar och en astömngs rätta belopp samt
Skakens warkcliga förhållande, om bade i Debot och
Crcdtt Spamiemalen upsördes riU M-rkcgangs pris.
Sedermera bar jag smink att ej alla Stateninkomster
och Utgifter uti Staren bljswir upsörde, urån
att först afdrag i wista sall äger rum innan, summan
Stals>Werkct govkgöres. Sä har t. ex. Licent
och Spira Licent afdragits Tull inkomsterne, innan a«
kerstsden först Stats Catzan ti!! godo, samt af Lotterimedlen
20,000 R.d asdragitS till Ccheri,-b>'ggnadcr.
Detta kunde wid ett haffjgr' betraktandes ansts lika myr»
ket, men dä med ett rigtigt och ordrntcligt räkenskaps
Werk, öswcrensstämmer att ingen post i Debet afföreS,
som bör stä i Credit, samt enligt Regeringsformen
alt hwad som utgifweS skall granskas, men sadan
granskning cj äger rum, der medlen icke komma medelbarligen
eller omedelbarligen ifrån Slars Wcrkct, an»
ser jag förändring i dcsta omständigheter wara högst
nödwändig.
Wid bestämmandet af Statens utgifter, läe
man förmodeljgen böra sölja samma grunder som i en
förståndig M ms enskildt» hushållning, nemligen, att ej
till beqwämlighet, nöje och öfwerflöd, ansta mera än
som äterstär, sedan alt dtt nödwändiga blifwit anIkaffadt.
- - - z
Den re December. 7Z7
De angelägna och oinngängeliga utgifterna för
Skåken kära wara Hof-hällnmgarne, Flottorne och Förswars
»Werkcts underhäll, aflöningar kill Muitaircr,
Domare och andra Etnb.tsmän, hwilkae göromål sträcka
sig lill deltagande i Niköärcndernas fönvaltning eller
den inre hnohällniiigcn, upbörden af Kronans medel
samt redowienlagcn, derföre, C'ereciek, Kyrkor, Hospitaler,
Aeademier, Gymnaster och Skolor, underhällek
af nödige pnblike hus, Pensioner för afskedade
viklösc Embetvmäu, samt aflidne EmbckSmänS fattiga
Enkor och Barn, och flukcligen sädane allmänna
eptra-utgifter, hwilka enligt deras natur böra af all*
männa medel bestridas.
Alla andra utgifter till Mindre uödwandige inrätkningar
— till underhållande af publike nöjen —-  kill upmuntring för konster, flöjder och handtcringak,
alik tilikommit af ett förhastadt begär att täfla med
rikare megter Utan a!t granda Statens förmåga, kanske
ock berett as egcnnykkan, böra komma i sista rum»
met bland Starens utgifter, eller ock derifrån aldeles
Ulga, derest Statens tillgångar ej medgifwa deras
bibehållande annorlunda, än pä de nödwänt-iga utgifternas
bekostnad.
Bland andre Skaten graverande omkostnader,
as denna beskaffenhet, hwilka ffuile kunna upräknaS,
mä nämnas Hamn, och Bro-byggnader, hwilka hufwudsakligast
komma enskilde kill nytta — uppmuntringar
till cnffiftens befrämjande i Skäne och Ska,
raborgs Län, hwilka, sä wida de medföra »verkelig
nytta, troligen utan särffild upmumran winna framgäng
— medel till Manusacturerne supwumran sy,
nes wara af samma beskaffenhet. — Dramatiska
Fjerde Bandet k^o 48. Spe,
7ZS Den l2 December.
Spectaclct bör wäl ej belasta StatS-Werkct, helst om
denna inrättning ej kan uppehällas genom enttö.-aft
gifterne, hela inrättningen såsom blott lii! nöjenas lif»
wandö tjenlig, mä i en sältig Stak gerna sörswimia
— Casterne- och Stall-byggnaden har wäl ej blifwit
upsörd till särskild Stat, men genom en rabatt af
22.222 R:d ärligen a Lokterie,medlen graveras ända
Staten ärligen med denna utgift pä obestämd tid.
Om detza Byggnader äro oumgängeligen nödige wet jag
ej med säkerhet; dock förefaller det mig som kunde de
umbäras, enär Stockholm» Stad skall bestå inquartering
äc Garnisonen. I alla sall borde wäl pä detza
Byggnaders fullbordan wara uprältadt ordenteligt för*
stag, sa all Summan knnde precist bliswa bestämd,
och ej en owitz Utgift fall det Allmänna till last. Lik»
wäl bör oumgängelighclen med skälen dcrcill förut wara
upgifwen och om Byggnaderna kunna undwaras
all widare kostnad dera inställas, samt det redan
förfärdigade säsom möjeligen till andra inrättningar
onwändbart försäljas.
Huruwida g den sä kallade Indragnings» Staten
stnnas upförde sädane utgifter, hwilka i öfwerensstäm»
melse med rältwisa genast kunde indragas och förswin»
na, stär ej akt bedömma utan tillgäng till en dekaillerad
upgift as denna Stat.s— Dock förefaller troligt
att en del af det, som tillförne^warir upsörd» pä Benestcje»
och Venädnings,Staten, samt äfwen utgifter un^
Ler antra titlar kunde wara af sädan beskaffenhet.
Om alla möjeljga indragningar af sädane
för Slaten mindre gagnelig- utgifter werkstäldcs, wo»
re kan hända möjcligt för te penninge-löntagande af
Eivil-Stattrne, an snart fä realiserad! det hopp om
för»
Den 12 December. 7ZS
förbättrade löner som Stats-Utskottet bcnägit projecterak
Ständerne böra dem lämna, och som förmodcligeu,
om ej Ständers tvälwilja och behjertande mellankom»
nicr, för ewighet bliswer ett fruktlöst Hopp.
Det är ej att förmoda det Rikets församlade
Ständer skola lämna Utan afseende penninge-löntagak»
nes synbara lidande, atk detaillera deras inkomsters
förhållande till deras oumgängeligaste behof och omö»
heligheten för dem att kunna deraf leswa behöfs icke,
dä Veu ringaste eftertanka utwecklar sadank. Ntk otillräekelig
lön ofelbart ger hoglöshct, osta alstrar egen»
nytta och wald, äro kan hända lika obehagelige sanningar
och — jag wägar fräga, huru will man ivän»
ta drift, —- nit, — owäld, — oegennytta? med ett
ord — huru will man i allmänhet wänta någor godt
af en illa lönt Embetsman? — eller huru will man
wänta dugelige Embctsmän dä Staten består löner,
som icke äro swarande efter liderne? och likwist beror
Statens wäl sä mycket pä Embctsmäns skicklighet och
redlighet. FörgäfweS skall man ropa mot EmbetSwanna
wäld — egennytta och orättwisa, sa lä»ge
Staten ej försätter EmbetSmännen i tillstånd att lss»
wa af lönen eller oberoende af de oumgängeligaste behöfwen
till lifs uppehälle. Wid öfwerwägande häraf
torde pennings-löntagarns sa länge detta Riksmöte ie«
ke är flmadt, kunna sörwänta snar förbättring och ej
lämnas ät ett framtida owiht hopp. — — Utaf
25,202 Tunnor Spannemäl, som, derest jag ej mitzra»
ger mig, ännu as Kronans Spannemäls inkomster ä»
ro odisponerade, kunde troligen en del bliswa aflönle,
oäz derigenom erhålla en mera säker inkomst, än af
den wanfkeliga penningen.
Mi
74S Den r2 December.
Uti ett Memoria? som jeg förleden Sommar,
tog wig friheten atk för Höglefl. Ridverffaptt och A«
teln uoläm, och hwilket blef remineritt lill Hoglofl.
Et ne Url?okttt, hwars af e ndc dek dock ej warit lyckligt
winna, andreg j,g lärlkilvt Hos Rätternas kivande.
Jag uvrepade tcr hwi ka inkomsicr HosRäklirne lil!
deras aflöning fordom awjuiik — i hwad förhållande
deras fö-sta löner stod» emot Indelnings.chafwarins
och ewvl nnwarande tids priser. Jag förcflog ock
medel till löner, as förbättring. — N» ater anser j g
tyiq blott böra vakalla RlksenS Skänders rälkwisa —
H Förmäns, Kamlaters, egne och underhafwandes
wäqnar äterbegär jag af Riksens Ständer de til!
Hf Rätternas aflöning frän uråldrige liver as S^än»
der och Konungar anflaana wedel, hwilka twärt enior
fordna Konungars och Ständers, all isron Hof Rätternas
stiftelse, aifne försäkringar, bljfwik ar 1776
Hof-Rälterne ftäniagne och onwände tell andra —
mä handa mindre »ytlige ändamål.
Utaf S:a«s Forflaget finnas de af alder HofRätterne
tillhörige wedel wara
Lagmans och HäradShöfdinge
räntan - « - . - - N:r 47 sov
Sakörm och cn^s' öttr « , Ovs
wmt Fond tili Hok Rätternas
aflöning - - » , 4220
Tibs Mwai-L R^o 64522
När häris an a'gar Lagmans och
HäraLehcfou.gmv loner - , 8 ir8
Sä återstå Rtt 50,512
eller
^ i
Den 12 Dec'»riber.
74»
eller dubbelt mcr än hwcd till Swea och Göt»
Ha Hos-Rätters aflöning i Star nu är u^föcdr.
Dä Högloft. Stats Utskottet went omtänkt ätt
återföra fonder och medel till de inrättningar och ä«»
damäl, hwartill de blilwik i fln början anflagne, men
sedermera för andra behof anwandrs, har jag ej kunnat
återhålla min förundran deröfwcr att Lagens slipare
ej blifwit hugnade med samma rällwisa.
Exempel werka ofta mera än Lar — förbättra ofta
wera än str.ff — Mätte derföre Riksens Högloft.
Ständer genom uköswande af den ränwisa jag begärt
gljwa Rikets Domars ett wärvigk efterdöme.
Herr Xsorgtk, Oski ^xel. Utan att pä
liägot sätt inqä i bewi-ning as wösightten att Gr'wa»
xa wärk älffade Fädernesland med den A n ö wi nu
äga, får jag ödmjuk-! gen hemställa, om ber kan komma
under namn af rättwija au i d.nsamma aöra sä»
dane indraaningar som Sm-S-U; stortet föreflagit.
Det Högwördiga Presie»St-'ndek har, klokt nog wägrat
att meddela någor af Bistops lönerne: sädent
hade likwäl utgjort en flor bttp-ruig för Sttten att
påräkna. Miluairen är pä läiigr när icke sä lönt; en
gansta stor del ak densamma tienar mest parhonncur:
om fienden framdeles pa ett mägrigt fält stulle anfalla
otz sä behöfweö utan tmstmel al! mac Militair. Mät»
te jag förr bcgrajwas under ruinerue as milt Fäderneslands
arus, än lcfwa den dag tä det ej skulle
kunna uprättbälla fin sjelfständighet och sin ära. I
anledning häraf får jag ödmjukeligen yrka att icke näe
gon indragning af Militairen make äga runi.
Herr
742
Den 12 December.
Herr Uo tillie b anförde skciftcligen till Prv,
rocollet;
Som en wärd Ledamot tinder förmiddags Plenum,
med hen honom allena tillhörande snillrikhet
och skarpsinnighet, behagat tillkännagifwa sikt missnöje
öfwer der sätt, hwarmed den först talande Ledamoten
yttrade sig rörande Stats. Utskottets först.g att indraga
Fältmäkiimgs och Sjömälniogö - Corpsecne, sär jag
f^sym den der först talade i detta ämne, härmed hög.
tidliqen förklara, att om jag af ifwer för den sak jag
förswarade, pä missa ställen med öswertrift yttrade mig,
skedde sädaitt, icke för alt sära, icke för akt kasta
skugga pä någon enda Ledamot af Sears Utskottet
Twär'am jag anser mig ech hwarje medlem af Rik,
sens Ständer skyldig att betyga Stats-Utskottets Ledamöter
den fullkomligaste erkänsla den warmaste tillgiswenher
och högaktning för det nit, den noggrannhet
, hwarmed detta Utskott fullbordat sitt arbets och
gatt Riksens Ständers önskninaar till mötes. Skulle
den warde Ledamöter såsom Medlem af Militair-Beredningen
af Stats Utskottet, enskild finna sig stött af
nagra utaf mig fälde flygriga uttryck, fäc jag sädant
beklaga. Jag har endast betraktat saken, icke persolierna,
jag har följt min öfwertygelss, och har hask
den tillfredsställelsen finna, att flera uplysta Ledamöter
as Detta Ständ tänka lika med Mig Mi ifrägalvarande
ämne; och flere af desse wärde Ledamöter
haswa nyttjat strängare uttryck än jag för att tillkännagifwa
sine tankar. Jag beklagar om man allid enligt
etiquetkens lagar, skall afmäta sine uttryck, om
man ej fritt och utan repliqner får yttra sig öfwer förekommande
saker, om hwarje flygtig! och misstydning
Underkastadt uttryck skall anses säsom personalisering —
alt
Den 12 December.
74Z
alt lugn skulle dä sörswinna frän wära öswerläggningcir
och deras ändamäl skulle förfela. Jag anser o»
wärdig! atc förblanda enffildta förhållanden med allmänna
ärender — Detta har aldrig warit och skall
aldrig bliswa min afsigt. Alt jag wägade yttra mig
Uti en sak, som egentligen icke tillhör mitt yrke, war
wisierligen sörmätit, men jag hade den äran förut nämna
, alt jag hade inhämtar grunderne för mitt anförande
af någre kunnige Militairer; och i alt fall trodde
jag alt man opätaldt kill följe as sin Riksdags-manna
rätt, ägde fritt yttra sig öfwer hwad ämne som helst,
utan nägsn classisication i afseende pä hwarö och ens
yrke. Det är hwarje Ledamot tillätit att i rätter tid
pä detta ruin wederlägga hwad som sramställes och
anföres; och dä tror jag man i synnerhet bör fästa
upmärkfamhct pä sjclfwa saken, icke pä nägra tomma
vrd, fälde uran elak afsigt.
Friherre Riääsrstolxs,(I!2rl.
Munteligt Anförande:
Dä jag i förmiddags beswarade Högloft. Ridderjkapet
och Adeln med ett anförande, war wist icke
unn mening alt andra gängen i dag Återkomma. Om >
icke mitt swar pä Herr Grefwe voknss diktamen blie
sä städadt som detsamma förtjenar beder jag säledeS on»
förlätelse. I förbigäende bör jag icke förtiga att jag
äswen är rörd till erkänsla pä Regementets wägnac
öfwer ingresien och stulet, och skulle warit öfwer akt
beskrifning smickrad, om uttrycken möjeligen kunnat
anses som Högloft. Ridderskapet och Adelns egne.
Hwad saken angär, hade jag icke wäntat dylik mo,
tion as en wärd Ledamot som^ säkerligen genom bcrät»
744
Den 12 December.
telse känner akt ^lornsrska Hillar Elgnadronernes ^
ökning skett en>iqt Kongl. Br sm t af dm y Aorjl
180^, Utan att Sliten till M ni kapsts anwärtni och
beklädnad samt sadekmunderi! gernes an'?.,ff>nde bekalt
det ringaste emot tv-lkor as Accoids ersättnnia som
rm skulle för S atén medföra en utgift as ro.ooc,
R:d Banko om dche EsqiMdroner äterlöswinffadeS'
pa sätt nn asnslas, samt att dermed således helt an»
norlunda tibart, än »vid dylike förökning-' r under Hera
kriget — sou dehat0,n hels Posteostonat onekeiist'''
inser att Wärfwade C -vallerirr äro för land t mindre
lungande än de indclte — sou solf förut wär'm d
Officer lärer medgilwa alt de ät. deste sednare '"n r
upumma snjetter och att deras bibehållande kan i;n'i.
lera prv) ckerade indragningar wid de indelte, s, mt
Med sine militainjke kunskaper icke lärer bestrida, !-tt
.da dek i allmänhet är swarare att i öanablickct tillda»
na Ryktare än Soldater, bör näaok nära sadan Cavallen
styrka bibehallaS akt icke den wid infallende keit;
deraf nödiga up ältninqs myckenhet cch oiUllkomlig
her,
förderswar den förut brukbara lilla Stam tom af
det gamla bibehällc?. — Förra kristen och de ändringar
som dä i tvär Arniss in (latu soretagirs bcwisa olycksaligheten
af momemstnella sörbättckngar i alln'än»
het och deras »utförlighet wid Cavalleriet « synnerhet.
— Lätom oh mine Herrar, sa midt möjelistt är, sor
ena
Medborgares lättnad med Statens fordringar,
men icke bygga den förre pä den sednares uplösning,
och till detta Capitel hörer långt isca» att minska en
AewL; foa, redan är nog oaetydlia emot Rikets widsträckta
gränö — snarare att föröka densamma eller
öt ninsto.e halla de troupper fulltaliga som dels äro
swarare att tillbörligen inöswa, dels genoln naturen af
ssn tjenstgöring mästa asgäng i krig underkastade. Nöd»
Dm t 2 December.
745
wändiqheten häraf har icke undfallit Högloft. StarsUstVotkers
niti Va och uplysta pröfning, w!v hwarv Betänkande
jag sälcdes anhäller det mätte fa bero, med
undantag ai hwad jag förut i dag tagit mig den friheten
anmärka.
Grefwe Oofina, Hu^usr. Da jag tog
mig den frihet n att förestå indragning af soo Man
af ivIornerfVa Husar Regementet, fVrdde fädant derföre
att defie 2O2> Man utgjorde en tiilökning öfwer
förra styrkan, och att Statens behof öehöswa lättås,
so" ef er ulin osörgrjpeliga tanka är det förnämsta;
M'" jaa har ock föreslagit, att om de 2OO Man
skulle bibeballas, bord^ likaså sörhällas med de 2O2
H'.stärne' ech jag lär den äran för Högloft. Ridder»
sV vet och A eln 'öi-flar i, akt det aldria w rit min
kauka att brista i ^.k-iung för tapperhelen och förtjensten.
Herr kafilmsn, Orrö l^reäric, uplästet
Wid Stats UtstottekS Betänkande hafwä ärffillige
anmärkningar bllfwit gjsrde, och som flere Ledamöter
redan anfort det hufwudsakeligaste af hwad jag i samma
afseende författat, will jag nu icke uptaga Högloft.
Ridderskap,'r och Adelns tiv med ari höra det som
redan bliswik med längr mera fullständighet framstäldk.
Jag torde dock fä äran nämna art jag vin Fälrmät»
tmigs-Coepsens förenande med Fortificationen warit as
skiljaktig mening nred Högloft. StalS-UtsVottet. Med
ven öswertyqelse jag har om FaltmäkningS-Corpsenö
nytta, detz Offcerares sVicklighet, ochj den grannlaga
urtVlljoing som bliiwit iakttagen wid deras tillsättande,
-Vulle jag altför litet wärdera kundsVaper innom mitt
yrke, «m jag ej.upriztigt önskade denna Eorpftnö bi»
746
Den 12 December.
behällande, som, en gäng reducerad, ej sä lätt torde
kunna bringas i dest luiw.rande slick. Wid Fält»
mätnings Corpstns färsta inrättande pä ordinarie Skak,
sinnad akt der söka emploj, bewistade jag någon lid
dest föreläsningar. Jag tror mig derföre äga kännedom,
om det trägna arbete och naturliga fallenhet,
som sordjras för att winna de kunskaper, somen skick»
lig Faltmätnings Officer mäste äga. Ma bet således
tillätas mig akt wid detta tillfälle för Edcrr nplysta
omdöme, mine Herrar, framställa dek begrepp jag har
om deras Militairiska kundskaper, hwilka jag icke trott
Mig kunna följa; och bland hwilka jag anser flere
gatt sa läagt uti den höare Mathemalikenö mäst in»
rvecklade delar, akt de torde kunna jämföras med män»
ga som walt deria till hufwud-stndium.
I den anmärkning H-rr lagerheim gjort vin
Intendents lönerne, förenar jag mig äswen till alla
delar; och kror, att Skåls, Utskottet ej heller hast för
afsigt, att säresta nägon löne e förminskning söre Inne»
hafwarneS afgång, som wid äkerremitkeringen torde af
Stats Utskottet tydligare böra förklaras. As flera grun»
dadé anmärkningar som i dag bliswit frawsiälda, förmodar
jag akt Stats Utskottet skall draga mycken nyt»
ta till flera nödiga förändringar uti ämnen sa grann,
laga och sä swära akt träffa der rätta. Men da jag
hört en wärd Ledamot Friherre Oubsu, nämna alt
han supponerade det egennytta warit grund för projec»
tct om wista C^valleri-Regemenlers särändring; sa kan
jag ej undgå förklara, att jag för min del kan aldeles
icke mottaga en dylik beskyllning, och att jag är öf»
wcrlygad den lika sa litet kan lämpas pä nägon af
dem som deltagit i Stats - Utskottets göromäl. Att
Skälö-Utskottets arbeten skola kunna upsylla hwars
och
Dm 12 December.
747
och ens önskan, som ö;'wcr Des; sramstä!Iningar äga
en prö'waude rättighet, lärer wäl ingen kunna föreställa
sig. Men att ej bl.Hva misikäud till assigrcr,
tror jag att Stars - och öfrige Riksens Ständers Utskott
hafwa stät att fordra; och detta torde man kunna
hoppas, 0!1, en vwäldig grauffuing allid sar grundlägga
de anmärkningar som göras.
Härunder återkom Herr Grefwen och Landt»
Marskalken och ater intog sitt rum.
Grefwe I.s>v0nkjeIm» Öar! det lärer wara
en afgjord sak, art Stals-Utskotters arbete ester de nu
gjorda anmärkningar kommer att aterremitteraS. Likwäl
wagar jag hemställa hos Högloft. Riddergkaptt och Adeln
om cj nu kunde fastställas, att i afseende pä dip»
lomatijka och militaira behof, Stats Utskottet mätte
förftagewis bestämma endast huswud - summorna huru
med organisationen af detailjerua är beskaffad! synes
mig nog af denna diScusiio», wara uplyst. Dä jag
alrsa förnyar min proposition, att denna organisation
mä bero as Kongl. Majit, men dcrwjd indelnings»
merkel äfwen kan komma i staga, får jag ytterligare
förestå, atl Riksens Ständer mä ät Kongl. Majit up»
draga att deruti göra de förändringar hwilka böra för
nödwändiga anses, emedan uran ett sädant updragande
Kongl. Majit enligt Regerings-Formen icke skulle wa»
ra dertill berättigad.
Denna fragg begärdes pa bordet.
H-H
74 e
Den rz Deettnbsr.
Herr La n dt-Marska Ike n: Jag kror cj akt
prrpostiwnen nu häruppå kan göras, dä trögan endast
lärer biifwa om ärerrenust af Sl^L-Urffolieis arbete.
Gre fw e Ii.5 V/L n hj öl m inwände häremot, att
sm denna prjnci» ej widksges, kunde Stars Ulstoners
förnyade arbete biifwa af beskaffenhet, art äst.dkommg
sn »y öfwsrläggning, iika med vjwerlä^gningen, dag. ,
Herr Lock medgaf detta, men anlag ättrreNiisten
böra ffe enligt 56 § Regerings Formen.
Widare anförde
Herr 0 0 c k. Den wärdr Ledamotm Herr Grefwe
volina haswer redan uppä rik sä w!s'igk och wärdig'
lätt yitrak sig öfwer Höstost Stais U ikottrks gif»
lie B tänkande rörande arnkein för Kongl. Vl^rnssffa
Husar R aemcnket, ark jag icke ämna! deruti nägvk anföra,
sä wida ej en Ward Ledanlor ^>err Grefwe RistZsrrtnlpo
a ena sidan sökt wederläaga Hrr Grefwe
Vobnas g>uud liga anförande, och ä den andra behagat
liktom anie det för en rättighet otk bibehästa Regementets
för kngetS ffull gjorde tillökning med
Man. kaden arund au H nar Esquadrons Cheser förjckotiewis
UV! ur reste 206 man, hwanöre ve ffolat
af egne Medel förffmir 20.002. Rid Banco. Lika fa
sbilligk det more ark reste tappre krigsmän ffulle af
egne medel upsäkta maK/kav för Kronan, hwilke», som
war hederlig ost) man, ägnar owilkorljgen akt sin
skuld betala, lika sä obilligt more om Staren för
22,sos R:vs ffnlv ffullc ökas med en ärlig Utgift
sf 04,002 R:d Banco, spm veste 200 mans bibehållande
kostar, oberäknad 2,422 R:v Banco inguartc
rings
-
Den rr December.
dingS betalande as Städernas inmanar? Med sadane
wilker kror jag hwar och en ffulle gerna wilja sörffjm
ra permigar ät Ktvnan. men derföre anser jag ej Kongl,
klörnerffa Husar Regel, e-m t, äga någon räit Veste
2OO Man uran hästar tehälla uran västar, arr Kronan
etter wederbörljg gjord liguid beralac Herrar Esquadrons»Cbrser
sine fordringar, och att Staren till lättnad
i sine dryqe utgifter, befrias fran Veste 2Ov
man Hu a er, medelst deras indragande.— Och smickrar
jag mig sä mncker mera, af Stars Urfforrers bifall
härtill, som Desi wärtjqe Ledamöter ädagalagtde
Uplnstaste kunst'apcr och widtagit de ädlaste ä gärder
Uti deras mödosamma grayffningar och bestur; hälst
Kongl/ belörnerfisa Husar Regementet bliiwit bibehållit
wid alt hwad det före kc,get uti inkomster åtnjutit
och srägas: Kan man inför Gud och N tioncn answar
ra att mera öka de SkattdragandeS bördor, bä karr
hända manga ibland dem sucka ester bröd?
Hettr klor,, rl, yttrade sig, att Herr kälstrnin
Mi sikt utlåtande myck t förekomiuit honom. För öfrigt
war der Herr belnrsiUs tan"a, att om man trodde,
dct genom vacanta rygar, nägon besparing för Sta,
ten kunde winnås, !a ble we indelnings > rwrkek ej genom
en säean anstalt rubbadt ännu mindre blefwt
det kullkastadt.
Friherre Duben. Jag keklagar oändeligen att
Herr Lieutenant kristman tagit mm mening pä en orätt sida,
jag trodde Den wara författad pä lä god sive --  sika, arr den ej mera än pa ctl säll kunde fattas dm star för
öfrigt att widare läsa; niea sär jag likwä! äran sörkla»
ra. i fall den jkulle finnas twetydig. art ordet egennytta
endast har asseeude pä den person, som först im
750
Den is December.
lämnat projsctek kill Westgöcha Dragoners reduckisn och
öfwer hwilket projcct jag förut haft den äran inför
delta uplyfta Ständ yttra mia. Jag kan sa myckel
mindre sörsta, huru ordet egennytta kan tros hofwa
rapport pä StatS-Utskottets Betänkande, som jag omöj,
ligen inser, huru Stats,Utskottet kan hofwa det ringaste
intercsie af ert Cavallerie-Regementes reduction.
Herrkäklmsn. Jag är ingalunda nog förmaken
otc tilltro mig föimägan, att granska huruwida
Friherre Dukens uttryck innefatta god swensk mening.
Men da Friherre Duken sigt att egennytta warit up»
hofwcr till förslaget om indragning ä Westgölha Cavallerie,
och Stats Utskottet en sädan indragning söre»
stagit, hade jag såsom Ledamot af Stats-Utskottet natur,
liglwis af venna tiiiwitelse känt mig farad. Likwäl
efter den uplysning Friherre Duken behagat gifwa
om sin mening, förklarar mig Vermed wara tillfreds,
och öswenygad att det ej warit hans afsigt ark sara
Ledamöterne af StatsUtskottet. För öfrigt önskar jag
ingenting högre än att Stars. Utskottet mätte, i anledning
af de uplysande anmärkningar som af sa wänga
wärva Ledamöter i dag bliswit lämnade , kunna afgifwa
sadane sörflag, hwarmed Riksens Ständer äga
skäl alt finna sig nöjda.
Herr Silfverstolpe, Dnr 8, utbad sig fä
»illkännagifwa, att han inom Stars Utskottet, warit
af herr ksklmans beträffande, Fältmärningö-Corpsen
tzttrade tanka.
Herr af ^lelin, kksnric 6sor?, hade
iolämnat m Memorial, som uplästeö, sä lydande:
Mörtz?
Den 12 December. 7fr
Wördsamt Memorial!
I anledning af Riksens Sränders Stats-Ut«
stotts Betä-ttande, rörande RikS-Staten och derwiv
föreftaqne indragningar, hwarulinnan Stats>Utstoltet
behagat anse Kongl. Fältmätnings Corpsen, som en onyttig
och öswerflödig inrättning, hwilken uran Rikets
stada kunde »plöjas och kulislas, more troligen att sluta,
det ej StatS-Ulstottek ägt fullkomlig kännedom om
nämnde Corps organisarion samt bestämmelse, sä ock
den nytta denne Corps'S knnstaper och arbeten medfö»
ra, helt och hällir stilde fran Fortifications Statens,
med hwars göromål denna Corps ej nägonsin ägt minsta
gemenstap»
Som ändamälet af Fältmätnings Corpsens inrättning,
ej kan wara allmänt kändt, har jag ansett
min pligt wara, att till Högloft. Ridderstepet och Adclns
kunstap haswa ära» meddela fullkomlig underrättelse
om dest widsträckra göromål och bestämmelse,
helst hwarje Milicaire, som under kriget haft tilsälle
derom inhämta närmare kännedom, säkerligen torde
lämna det wälförtjenta wirsord, att Kongl. Fältmätnings-Corpsen
wid alla ti!fällen wisat as hwad oumgängclig
nödwändighel den är, hälst wid alla Arméer i
Europa en dylik Topografist Corps, anses af högsta wigt,
och hwars arbeten grundlägga Armäernes operationer»
Uppå sädane stäk har Kongl. Fältmätnings.Corpsen
blifwit inrättad, helft som erfarenheten wisat, huru
otillräckelige de wanlige Geografiste chartor i det as,
seende äro, för att wid wägars och canalers öpnande,
stora och sammanhängande planers upgörande till Landt»
brukets och handelns förkofran, förstaffa en noga kän»
nedom om Landet, sä ock nödwändigheten af rhartor
för
H
752
Den 12 Dsccmbck.
för Militaire behof, hwilka k!l'ika innefatta ask 5wad
i dipioaiarijkt afseende lin Landers kännedom äl- nöd,
wändigt, helst ett förändrad! krigssätt , gör en noggrannare
kunskap om Lander oumaängelig 06/ Fältmars
ningv CorpsenS skyldigheter ärv: A-t nnder fred up,
mära och affatta fullständiga, pä astronomiska obser»
vationer och trigvnometriska operationer arugdaoe
militaire charror öfwer Riket ätföljds af Toponafiska,
Statistiska och Militaira beffrisningar öfwer alla
militaira positioner och förswars-linierne pä gränforne,
samt anföra FälkmätningSarbetet wid Riks G^än»
sors bestämmande. I krig tillhörer ten Auneens General
Stab för att affatta Krigs Theatern, „tse Läger,
förrätta rccognoseringar, afrekna Läger, Träff ingar och
Fältstag, föra amekningar öfwer Armeens operationer
och författa krigets militaira historia, tillika aligger
Corpsen hafwa under desi wärd alla Charlor, Planer
Ritningar och Beskniningar öfwer Egit och Gran»
nars Leord, samt Krigs-Historiska samlingar, hwilka
förwaraS Uti Krigs Aechivet, som med Corpsen är förenadt,
och utgör grunden för desi arbeten. Under win»
ler-mänaderne hällas för CorpsenS Officerare söreläsuin,
gar sa wäl af den wid Corpsen w rande Prosetzor,
som af Cocpsens bäda Adjutanter uti Krigs W.nenska,
p^samt de mathematiske delarne, hwilka tillböra desi
yrken och föremäl, dä äswen sädane i mätningar förrättas,
hwilka lättare den ärsriden kunna w rkställas,
än om sommaren, och under de» öfriga del.n al äret
äro O fficrarne sysielsatte N'ed militaira rec ogno springar
pa sältet samt Triangel mätinngarne, till up»
rältande af en Topografisk Charta öfwer Swerige, i
likhet med hwad j andra Länder af dylika Corpser,
blifwit författade.
De
Den 12 December. ?§z
De här o swan uprepade, äro Kongs. Fältmät»
nings-Corpsens göromål, och till sölje häraf fär jaz
wördsamt hemställa, huruwida de Kongl. Fortifikations»
Skaren updragne göromål, härmed kunna sägas hafwa
näqon werkelig gemenskap, dä de hufwudsakelizen äro:
Fästnings-Werks byggande och reparakioner, jämte der,
till hörande ritningar och planer, Ero- och Hamn»
byggnader; uri krigsttder, Fältwerks, Förstamsningars
och Batteriers anläggande, Moars stående och island»
sättande, Wägars anläggande och reparerande, samt
de dermed i närmaste gemenskap ägande befattningar;
men ingalunda hafwa nägra recognosceringar, FältChartor,
Triangel mätningar , Quarter, förläggningar
för Armeen, Marche, Romers och Militair.rörelsers
Utstakande och aldraminst nägra arbeten hörande till
krigs-historien, af Fortification blifwit besörjde, eller
kunna under närwarande organisation bestridas as Kongl.
Fortifikation.
Skulle någon sammanslagning af dest bada Corp»
ser kunna äga rum, sä torde bliswa nödigt att de
fördelas i twänne särskildta Departement, hwilka dock,
i anseende till sine särstkildte göromäl, ej kunna rubbas,
i ben hittills warande organisation; bäda Corpsexne
skulle annars derigenom förlora och ingendera derwid
winna.
Äswcn ser jag mig twungen att anmärka, dek
obilliga och aldeles orimliga proiect, StatS-Utffotkek i
desi Betänkande upgifwit, att de Officerare tvid Kongl.
Fältmätnings - Corpsen, hwilka icke wid Fortifikation
kunna anställas, skulle atergä till de Regementet, der
de förut tjent, med sine der fordom inr.ehasde löner:
ty först och främst äro de Löner de förut der innehaft,
Fjerde Bandet L? » 49» re
-
754 Den 12 December.
redan till andra bortgifne, och för det andra^ haswa
Veste Officerare wid Kongl. Fältmätnings. Corpsen, u->«
der tiden fvunnir bcsordr.n till högre beställningar.
Detta Stals.Utffottets projeek synes således a- fig stcift
sörfalla, destutoin lärer Högloft. Ridderffapet och Adeln
högt uplyst finna, att enligt Regeringsicrnien Kongl
Ä!aj:t allena'tillkommer , ett om Corpsers indragning
eller förening meds andra i nädcr pröfwa och bestukaj
och att Verka ämne är as den grannlaga beffaffenhetatt
dek endast af en Militair Comikse kan med »vederbörlig
kännedom och noggrannhet granffas.
I anseende till Kongl. Fältmäkmngs. Corpsens .
helt och hallit wetkcnffapiiga cigttiing, har KrigS^Academien
ett qanffa nära samband med dens-mma, emedan
till Officerare wid Corpsen, enligt Zörsattningarne,
endast Cakelter i underdänighcr förefläs/ hwilka
wid Akademien undergått publik Examen, uti alla de
delar som wid Krigs-Academien föreläsas, jemte Astronomien
och Spheriffa Trigonometrien hwarrgenom de
äga tillfälle fortsätta sch föröka sine militairiffe kunllka-.
per. Hwad nytta och forman 'således denna Corps
skall kunna göra Fäderneslandet genom den ständiga
fortsättning, af dest kunff, pers och arbetens före tande,
samt recognoscerings-kunftapens mera allmänna Utbredande
Uti Arulsen, hemsiälles hwarjom och enom att
bedöma och torde näppeligen ej i något land, der en
dylik Corps'ö werkeliga nytta och förmän uppå bepröfwad
erfarenhet mscö, wara Staten sä litet graverande
som denna.
Kongl. Fäkmätnings-Csrpsen har wid början af
ett krig sblifwik organiserad, och sevan altjämt under
detsamma fortsatt dest practistka ösningar, sä alt af
' dess
Den 12 December. 755
betz arbeten, blott de Befälhafvare torde kunna dem
bedöma, under hwars befäl Corpsens Offerera re warit
commenderave, och hwilka agr tillfälle att nyttja
dem.
Som ej näM af Kongl. Mchks Nädiga Bref
rörande Kongl. Fälrmämings - Corpsens organisation,
sä oek för den i näver utfärdade Jnstruction, genom
trycket allmänt kunnigt blifwit, har jag ansett mm
ffyldighcl wara, ark hafwa äran Högwalborne Herr
Grefwen och Landt Marskalken samt Högloft. Ridder»
ibapet och Adeln meddela alla de r, plyon in gar, som äro
nödige att känna, rörande ändamalet af-denna Corps'S
inrättning, fä ock skiljaktigheten jfrän Kongl. Fortificarions-Skakens
göromål, bware ter till Högwälborne
Herr Grefwcn och Landt - Marskalkens samt Högloft.
Riddcrffapet och Adelns rättwifa pröfning, jag sär
äran heckställa, huruwrda i anledning as Veste Kongl.
Fälkmäknings-Corpsens wid sträck ia kunskapers söremäk
och yrken den kan anses nödig eller ej- samt förtjena
der bedömande Srars. lskjkottcr behagat fälla. Tillika
får hos Höawäldorne Herr Gceswen och LandtMarftalken
samt Högloft. Ridderskap,! och Adeln jag
wördsamt anhälla, att detta M-morr K mätte'kill de
öfrige respective RikS-Sianden- fa jork möjligen är
blisrva mevdeladt.
Stockholm Len 28 Nowemöcr 1809.
li 6. -i -Vielin.
Herr Grefwe» och Land k - Mar skalkek
gjorde proposition till ärerremisi as Stars-Uts?ottet«
förftag, rörande SkatS-R gleeingen, samt ari de herwitz
gjorde anmärkningar marte Urffolr^k meddelas.
- ^ Bd
-
756 Den ra December.
Bifölls.
Slutligen öpnades Tredje ClatzenS Herrar E.
lectorers Lista till wal af en Ledamot i JämkningsUkskottet
etter Herr 6rix>snv»I«jr, ^aeob kris, och
befann» dertill wara wald
N:o H09. Herr LIirenborZ, Ossbar "Willielm»
Ridderjkapel och Adeln ätskildes kl. ; 9.
In 66em krorocolli
6. 8ilver«tolx>s»
Onsdagen den iz December.
Plenum klockan Z lill 10.
Föredrogs ä nyo der Hederwärda Vonde«Stan»
dets förledne gärdaq aflämnade Protocolls - Utdrag,
rörande wilkor för Walactens under>krifwanve.
Herr 6yllsnrsm, Osr! Aäolp, anför,
de fkrisreligen till Protokollet följande:
Bonde-Standek gjorde ej ensamt anmärkningar
tvid Regerings formen. Hwarie Ständ fästade upmärksamhel
wid särskilde §§. Alla aimiärkningar dlef.
wo uptagne och till afgörande i laglig ordning öfwer.
Iäm«
Den iz Drcember. 75?
lämnade. Jag har ej förmärkt akt hwatken Högloft.
Riddecskapet och Adeln eller Preste och Vvrgare-Srän»
den sedermera omlalt sine anmärkningar, förmo'ellgen
af den orsak att de uuäqo, att sedan de en gäng wo,
re uptaqne, klef deras laglikmäliga afgörande en följd
as sielswa ConstiMtionens föreskrifter. Det Heder»
wärda Bonde-Skändet har deremot i afseende ä Desi
anmärkning wid 114 K likwäl tyckts befara men äfwen
sökt förebygga, all förgätenhet, dä Det tid efter
annan, wid läglige tillfällen, manligen sine Med,Stän»
der om densamma erindradtl
RegeringS.Formenö underteknande fördröjde- för
den förhatlige §. Walacten har nu samma öde. Till
wäqran af Regerings Formens underteknande kunde
dock det sken af ett skäl finnas, att anmärkningar
deremot moro gjorde, — underskriften följde dock se»
dan det Hederwärda Ständer hunnit öfwerlyga sig,
att rättigheten till Constitutionens förändrande war i
densamma grundad 06) act denna rättighet med sjelf»
iva underskriften befästadcS; men till en wägran af
Walacrens underteknande finnes ingen grund i någon
anmärkning, emedan den utan alla sädane är antagen.
Del i denna Act nyttjade och nu befarade uttryck:
Atc Riket stall styras efter Regerings»Formens
bokstafweliga innehåll, torde i alla fall ej innefatta
något äswentyr — Med ordet Bokstafweliga kan
jag ej förstä annat än att hwarje § af Regerings För»
men skall iakttaga- och gälla till den krafg och »verkan,
som derjämte i sielswa Constitution utstakas, och
denna kraft 06) werkan är att hwarje § gäller intill
desi den ändras pä sätt Zr, 82 L 8Z H§. innehålla
Att regera bokstasweligen efter Constitutionen mäste
säledes ej wara annat, än att för närwarande iakt.
7)3
Den ig Deceinbeu.
taga den sidan ben nu är, och äswen framdeles föl,
ja ben med de.lagliga, sörändri'.,gär, fom deruti kunna
göras. Om . l 14 säle, es, pa Bonde. StändetS
beaäran, i lag.lig ordning »mdcrgqr söränöring, har
Bonde. Siändek alt hopp esler. Mgare, all rätt, att
oagtadk ordet bokstasweligen, ninia sadartt si q till go,
do. Men i händelse Boude-S-andek fö'Uk begär, att
fä Dest anmärkning emot lta'§. i RrkKags-Bcsim
tet införd, lärer ladan t ej k^nn, w agra g, inea deraf
torde ock böra följa att de öfriga Sränden ock äga
rätt, att i sa ninus desinc sa sine aumackuinaar emel
Constiiutionett iulagns om De sadanl åstunda. -
Om Höglofl. Ridderffapet och A-eln little
-Bondeståndet ali fäc-ant mevdeta, hoppas jog att
Ständer inser, atr i den nyttjade oMenmm ej finnes
något äswcnkyr, och att om den skulle hafwa under,
qc-rr förändring, borde anmärkning dera sickt innan
WalacteN antogs och inna» sadant genom en Devina»
lion Osi och de öfrige S-ändrn ineddelkes. Att nu
ej wilja, iakttaga en formalitet genom rnttersirifren, sä,
dand mä härleda, sig frän egen elier andras jnqifwef,
se, kun ej ansis (unrorlu ida, än sim en öswerdrilwen
försigtighet, eller ock att man. will göra hmar och en
af sine ffyloigheker lili' rr.lkor för ernäcndet af egne
fördelar.
Herr^ Grefwe), sch Landt-Marffalken,
NAide Ständer har blott begärt att - fa sin reservation
iakttagen och i Riksdags-Befttrtct införd.
Friherre ^äslsvärck, Lrie, 66sia n. '
Dä Vonde-StandelS reservation innehällcr en anmärk»
ning mor Regerings Formen, är detta en staga, som
hörer titt ConstitUtiolrö.Utjkotttt. Herr
Dcn rz December.
759
Herr Landt Marskalken erindrade att frägan
nu ej wore sädaii, ulan mnehöile Bonde-Skändets
Protocokö Utdrag endast ctk förbehåll, att Ständers
reservation wid Rrgerings-Formen mätte oaktadt
SrändetS underlcknandr asWalactcn, behälla sin kraft
och werkan.
Friherre b.1 L n r> c l Ir e! m, Ugrs u A n ft.
Dc förbehåll drl Hcderwärba Boiibe Ständer till sitt
Prokocoll förwarac wid antagandet af Regerings För»
men, och ibland hwilka äftven förekommer det emot
dest 114 §, ärv efter min tanka af beskoff-nhct att
äga kraft och werkan, och ätföha Regerings-Formcn
ehwarest den nämnes, uran att behöswa uprcpas.
Pä sädan grund fflnes mig någon ytterligare förklaring
om Vesta förbehålls gällande kraft, eller ben af
Ständer gjorde reservationens förnyande, wid tillfälle
afWalactenS underskrift, wara öfverflödig; och torde
således Högloft. Ridderskapct och Adeln anse tillräcke,
ligt att sadanl det Hedcrrvärda Bonde.Ständer förklarades,
tued tilläggning, an Ridderskapet och Adeln
ej sunne nägra hinder i wägen ligga för intagandet
i RiksdagSlbeftuttt af oftanamnde förbehåll.
Herr Grefwe» och La.ndt-Marsk alken
proponerade Ridderskapet och Ädcln ark lämna det Heder»
wärda Bonde-Stgndet ä Dest begäran, ett swar inrät»
rädt efter den principe som Friherre Msnnsrlreim yttrat.
Bifölls.
Protocolls Utdrag häröfwrr upsatkes och justerades
Mast, sä lydande:
Den iz December.
Utdrag af ProkoeoLs? HLNr j.
Höglefl. Nidderskm.'et, sch
Adelns P enum dea I Z
December iZOy.
S. D. Sörskogs det Hederwärda T°onde>S a? -  dets sörledne gärdaq aflämnade Pro>ocol?c NM -g, rörande
wilkor för Walattens underskrifwande; Dch iasom
de förbehåll Bonde Sränbet cili sirr Prokoeol'
marat wid ant gande af Regerings. Formen, och inland
hwilka äfwen förekommer dek emot desi H4 §, aro af ve,
skaffenhel att äga kraft och werkan, och åtfölja Regerings,
Formen ehwarest den namne? utan akt vehölwa nore,
p.is, fann Ridderkay t och Adeln någon ytierligare
förklaring om detze förbehålls gällande kraft, eller den
af Ståndet gjorde reservationens förnyande wid till»
fälle af WalacrenS underskrift öfwerslodig; hwar>ämke
Ridderfkaptt och Adeln förklarade sig ei finna nagra
hinder ligga i wägen för intagandet i Niksdagöbestu»
tet af ostanämnde förbehåll. Hwarom Utdrag af Protokollet
skulle de Respektive Md-Sränden wänligen
meddelas. I7c 8u^»rn.
Derefter justerades Prowcollerne för den 27
Nowembcr, samt den 28 Förmiddagen.
Herr Greswen och Landt,Marskalken.
Åtskillig- Protocolk ätersta ännu att justera, men dä
tiden nu sä längt är liden, torde dermed fa upikjmas
tills i morgon, och ett fran Banco-Utskottet inkom»
Nit angeläget Prorocolls-Utdrag s fä föredraga-.
Derefter uplästeS: Ut
-
Den iZ December. 76r
Urdrag af Prorccollct hällik hoS
Riksens Högloft. SiänderS
BancorUftkolt, den 9 December
2809.
S> D. I anledning af den frän samtclige Riksens
Ständer till Banco-. Utskottet gjerde Remisi af
Sk>-l?.U!ss'ottetS, genom Memorial af den 2Z Nowember,
afgisne F.nance-pian, har Banco-Utskottet,
sedan Det inhämtat Herrar Banco Fnllmägkiges yttrande,
hwillct harhoS wördsamt bifogas, tagit de i StatsUskott-tS
Memorial förekommande och Banquen rörande
frågor, i ett noga öswerwäqande, och får nu
till Riksens Högloft. Ständer wördsamk öswerlämna
re^ltatet as Dest öfwerläggningar.
Da Utskottet trott, att Riksens Ständer lära,
sa mycket möjligt är, spara sitt Vanco»Werk och ej
uran i yttersta nöd, ester redan skedde sa stora utbetalningar
derifrån , widare yrka desi biträde till Staten,
har Urjkoitct ansett det ullätande Der nu ärnar asgis«
wa, snarare böra innehålla en upgift af det högsta biträde
Riksens Ständer af Banque» för det närma,
rande böra äika, än något tillstyrkande dertill, eller
alt de af SlatS-Utjkottet sörcflagne uiwägar skulle
tvidtagas.
Ester en öven förklaring rörande de grunder,
hwilka Utskottet anser för oundgänqeliga wilker om
Banqnen ikall äläggaS nägra ytterligare utbetalningar,
tror sig Utskottet hafwa satt Riksens Ständer sä i
tillfälle att döma öfwer Banqnens förmåga, att Det
med trygghet, Utan att något definitivt förestå, tror
sig, till Riksens Ständer- eget ompröfwande och afgö
rån»
-
762 , Dea ig Drcembcr.
rande kunna vfrver^mtra. till hwad grad, sä wäk för Ban*
guens -;redir som den au män ira c re di ren, Banque», lill
nya länbiirädsn är Staten dör kunna öpnas.
Enligt Banco.-WerketS äldre Författningar, har
man ansett såsom en orubbelig grundforts för desi för,
waltninq, och för möjeligbetsn af desi credirs bibehal,
lande, att desi utelöpande Sedelstock ef skulle ökas, u»
tan sa wida ett behörigt Silswersörrad, antingen inom
Banque!, funnes, eller, i mohn af sedlarnes utgifning
därstädes deponerades Riksens Stander känna stelswe,
huru, und^r denna Riksdags lopp, genom Deras be,
sallniuqar, afwikelser skett isrän denna grundsatks, och
hw-rigenom Banco,UrjPotrers rättighet, alr ytterligare,
biträden isrän Banquen tillstyrka, uphört. — För mö«
jelighcten af credikens bibehållande har äler derefter
bliswit nödwändigt, att för de sedlar, som ifrån Banquen
utgiswa.s, en sadan afbetalning a Capitalcr och
i ränta matte bestämmas, hrvarigenom inom en Uträknad
tid der Utelöpande Sedelcapikalet af sig sjclft amorteras.
Pä denna grund hafina ock, enligt Banco-Urckotrers
yttrade önckan, Riksens Ständer warit betänkte, akt
för de, under denna Riksdag, Banquen anbesalde
stora utbetalningar, förse henne med en säker och till,
täckelig amorrisiemeutS sond. Dä Utskottet nu ä ena
sisan, tror sig kunna pä goda anledningar förmoda,
att när desi, sörsigriichetsmätt widtagas, j förening
med nödig in!lkrä!>kn. !g, äfwcn i de efter sädane grunder
Utgående biträden, B-mquenS sedlar ännu icke sibo»
ka löpa fara akt emot Sb"ie lida förlust, om, icke
genom c". omständigheter dem Banquen ej kan
stara werkad hög cours; är det deremot Utskottets
ösivertygttse, akt ostvan anförde grundsattS skulle öfwergiswas,
och Vanqucn uran reel eller amortisiemenrs
Dm IZ December.
fond, till sä Högt belopp scm.nn erfordra-, ukgäswo
uya sedlar, mäste de flutc ligen -ou>»k wike litte» underaä
samma ode sorn Riksgälds-Contvirets,-hwilkct Uij^ottet
hlott dehöswer nämna, icke bcstriswa. Rörande deas
Banque» i Stars-Ntstotters förflag begärde biträden
, har Utskottet fäledee, i stöd af o-man anförde
stal, ej kunnat yttra sig annorlunda än som följer:
Stats Utstottdt har söreflagit att Barquen skuke
-räkaga sig re.nistlioncn af ännu ulelöpantzc Riksgälds,
sedlar tili ett belopp as 6,261,587 R:d. 28 st. 6 rst.
eil.r i Banco 4,174,391 Rid .3.5 st. — Till »verkställande
af denna realisation har Ukwäl Stakö>Utstotret
ej föreslagit »agon annan fond, än den Riksens
Ständer tvid nästa Riksdag kunde finna för godt akt
fastställa. I anledning häraf sar Utstoilct giftva tillkänna,
att Banque» redan, emot RikögäldSlContoiretS
depositions attester pä något öfwer 1,020 R:d nar,
Mbewlt den summa, som Banque» ätagit sig utgöra,
till Riksgäldssedtarnes realisation. Endast NiksgäldsCoiuolretS
FUOmägkige kunna således göra redo för
orsaken, hwanöre Rcksgäldöjedlar ännu finnas i om»
lopp. Men denna.upgist lärer ock wara tillräckelig,
alt öfwer vga Riksens Ständer, det Banque» i afseende
pä RikSgäldSsedlarne, Upfylt sine förbindelser,
och ej widare kan anses stridig ark sig nied deras realisation
befatta.
Da Riksens Ständer, sedan deste sedlar en
gäng ännu finnas utelöpande, troligen mindre lära
göra afseende pä del olyckliga och osörwäntade sätt,
hwarpä de tillkommit, an pä Veu stada en myckenhet
Swenstr Medborgare, som dem pä god tro emot.-  tagit, skulle lida, om Le ej realiserades, en stada hwi!«
764
Den iz December
ken utan »wifwel äswen högeligeii werkade pä den allmänna
crediten, Mille äswen Bauco-Utlorm kunna
tillstyrka, att Banque» hade atagit sig denna realisation,
fa wrda erforderliga medel dertill hade bliswit
ursedde; Men dä icke någon säker fond finnes anstageit,
är dek enligt ofwananfärde grunder, Utffottet
tror fig bestänidt böra assia, att i denna realisation
ingä, hwarjäime U ffottet ansett sig bär, hemställa
, att derest Riksens Ständer af omwardnad för
upfyllandet af Statens förbindelser, Mille utse någon
annan utwäg till defie RikögäldSsedlars realisering, kunde
densamma lika lätt af Rikgälds-Conloiret som af
Banquen werkställas, och Banque» derigenom undgå att
se sine göromål ytterligare med Riksgälds.ConkoirctS
förblandas.
Dä deremot för den i StatS-Utffottets förslag
Bilagan b.irr. L. utförde summan 2,2g§,yoz R:d
6 tz. 9. rst. Stats. Utllkottet söreflagit en behörig a,
mortisiementS fond, är det enligt med ofwan anförde
grundsattser, att detta biträde kunde bewiljaS. Utstkot»
tet har likwäl förmodat, att ä denna summa, om ej
afdrag, åtminstone upskof skulle wara möjligt; da troligen
den ej annorlunda än successivt kan behöswa
Utgå.
Utan att widare yttra än en billig förmodan,
att genom en försigtig maniement af de allmänna medlen,
sä wäl derigenom, att den ena transactionen i
ben andra kan inlöpa, som att Stats,Merkel hwarje
Qwarral kan för Tullmedlen med Banquen upgöra
liqvid, hwarrill kommer, att nägon tillgäng äswen
maite finnas genom den Discont rättighet ä 6c>O,oocr
R:d Riksgälds-Comojret hos Banquen äger och fär
be
-
Den iz December. ?6§
behälla, den summa af en million Riksdaler StatS»Ut»
skottek af Vanquen begärt kill fyllande afnästkommande
ars behof, innan den nya bewillningen inflyter, möjligtwis
skulle kunna blifwa öfwerflödig, har Utskottet i
alla sall ej kunnat tillstyrka medgiswande af dest utbe»
talande ur Vanquen, dä aftven för den samma ingen
Ulwäg till Banquens ersättning blifwit föreflagen.
I afseende pä de genom Regerings» Formen
föreskrifne creditiver, hwilka Stats Utskottet föreslagit,
det ena till En Million, det andra till §20,202 R:d
instämmer Utskottet fullkomligen i hwad Herrar Full»
mägtige deröswer sig mlätit, dock med tillstyrkande, att
till Riksens Ständer mätte hemställas, det de nu sjelfwe,
åtminstone i afseende pä dek mindre credilivet, i fall
det innan nästa Riksdag skulle lyftas, mätte bestäm»
ma sältet, huru Banquen för desta utgifter skall blif»
wa skadeslös hällen.
Slutligen och rörande hwad Herrar BaneoFullmägrige
yttrat om inlösen af lesweranteurernefordringar
till ett belopp af 1,971,042 R:dr, har wäl
Utskottet ansett det samma wärdt den största upmärksamhet,
men dock trott sig, dä Riksens StänderRemitz
dertill ej gifwer någon direct anledning, derom
ej böra i nägon undersökning ingä.
Är och dag som förr skriswit stär.
Efter Befallning
Xk. lUelswtziu».
d
» v ' '' l'
7,66 De it iz December.
Aiftrifr.
Henai»! Memorial!
Dä Högloft. Banco-Urfkottct, under denna dag,
infordrar Banco-Fullniämigcs yttrande, öfwer der förslag
kill betalande af Rikers mäst presterande Milder,
som Högloft. Skarö,Ulfforrek till Riksens Siänder,
den az ftstledne Nowcmber upgifwit, maga Banco Fullmägrigc
förmoda, sädanr icke hafwa Mtt i den ^akt
och mening, att Fullmägiige borde inMänka deras
omdöme, hwarkeii invar de tränga gränsor, hittills gällande
Banco Författningar dem äiägga, efter inom ordalydelsen
af de för dem utfärdade instnrccioner, hwilka,
lika wäl kända af Högloft. Banco,Uickorrct , som
af Fullmägtige, wisterligen icke fckulle riiläta ringaste
anledning kill fädane ntgiftir, som Stars-UgVorret af
Banquen nu fordrar, utan torde Fullmäktig' fä anse
dcsta band, om icke aldeles ilplöste,. atmrnstoae sä utwidgade,
att de, uri Rikets närwcraade b.hofafchjclp
och understöd, fä opätaldt döma om V angur US skyl,
Vighet, och yttersta förmåga akt dertill bidraga. Med.
denna öfwertygelfe, och under sadan synpunkt, Mida
fördenMill Fullmägtige nu, alt csterkomm» Högloft.
Banco-Utjkorlcrs gifne befallning utbedjande ftg wördsamt
Dej) benägna rrllgift i sall Fullmägtige, utan förgripande
afftgt, och endast för akt i möjeligaste målto
upfylla Högloft. Banco-UtffottetS önskan, ffufte raka
ari widröra fad.u,e äauien, som ligga urom seras befattnings-krers,
och mes mcfturandc rätt endast af
Högloft. Banco, lftcfforret böra pröfwas.
Scars-Ut^otrcr har, uti Dest till Riksens Högloft.
Studer upgifnc förftag, hemställt.
Den iz December.
i:o Att Banque», janne förbindelsen akt realisera
de!> sunnna RikLgäldssedlar, sorn wid t8OO ars
Riksdag biifwik densanuna alagd, maire ytierli^are älaga
sig realisationen af de dernröswer i rörelsen nu
spridde R:d 6,261,§8?: 28 si. 6 rst. i samma mynt,
emot undfående efrer är .igi§ as veu Banque» redan
tillagdt amonisiemeius fond stor 300,000 R.v om äret,
i sä mänga ar, som RikseSö Sränder tvid näsin
Riksdag kunna finna för godt att fastställa.
Att as nuwarande Riksskuld, skyndesammast
med coiuante penningar liquideras mätte:
2:0 Ersättning till Stats. Contoirek för sadane
medel af innewarande ars upbörd i Landt Ränkerierns,
svin blifwff till kriget anwände, samt för 200,000
R:d af innewarande ars Stars brist, utgörande
tillsammans 715,703 R:d 1 H. 8 rst. Banco.
3:0 Ersättning för de i och för Krigets ffull i
Landt - Ranterierne uptagne "depositions medel R:d
44,654: 28 si i rst.
4:0 Betalningen af Urm^-ernes mnestäende aflöning,
samt af sädane lcsweramser, svm sördra ffyndesam
liguid hwartill ärga N:d 1,124,301: §6 si.
5:0 Ersättning för under kriget mffrime keftve,
ranrser och gärder, jämte p5Befallning krönt».-Fartyg
med Md 361,243 : 37 si.
Till kesie sumnrors anskaffande, son; sammanräknade
belöpa till R:d 2/245,903: 6. si. 9 rst. har
wäl StatS-Utffottet förestagit att uptaga inrikes län;
men
768 Den iZ December.
men i fell de antingen icke skulle kunna ernas, eker
endast tili någon del winnås att Banque,, dä n ätte
det bristande deraf förffjuka, emot 2 vroCentS intresse
och 5 proCenlS ärlig afbetalning pä Cap,kalek Dess»
Utom har Stats Utskottet ansett flere Lcfwerankcurcrs
fordringar till en summa af 1,971,040 R:d Z4 tz.
2 rst. böra enligt Riksens Ständers redan tagne beslut,
liquideras med obligationer stälde pa 6 ärS be»
tdlningstid med A proLents ärlig ränka:
6:0 Tillstyrker Stars. Utskottet, atr Banque»
till fyllande af igro är§ blifwande Statsbrist, ,amt
ersättning as pen del Tullinkomster, som dä ffulle börja
att direkte till Banque,, inflyta matte itta» ränta,
gifwa Stats verket en million R:V i förskott, . tt pä
obestämd rid äterbetalas, och
7:0 Att de creditorer, pa sammanräknade
1,500,020 R:d som enligt 6z §. Regerings^ Formen
böra Konungen öfwerlännäs, att wip föreskrifne 0,
förmodade händelser begagnas, mätte as Banque»
besörjas.
När Realisationen as Riksgäldssedlarne är l 800
beflötS och updrogs ät Vonqnen, att med 12 ^ Millioner
i Bankomynt werkställas, dlefwo, icke allenast en
ansenlig bewillnings- summa, utan äfwen winsten as
Rike-DiScont Werket, samt dessutom Zoo,ooo R:d
ärligen, såsom amortissemcnk, att genast och under
15 ars tid utgå, till Banqnens understöd wid denna
betydande operation anstagne. Dled desse Fonder 06) Ban»
qnens öfrige ta ägande förmögenhet, skulle 15 Millioner
Riksgäldslcdlar realiterns, och om wid Realisationens
lyckliga stut, nägre Riksgäldssevlar, öfwer berörde Suni,
ma
Drir iZ December.
ma , funnos qwarlöpande i allmänna rörelsen, borde,
enligt Nissens Ständers Best!» as nämnde är, de
samma genom Riksens Ständer Riksgälds Contoir
efter Realisations grund särskildt indragas. — Humwida,
sedan Banque» ä dtsi sida, sä na»a snllgjort desi ä»
liggande, att soga öfwer i,ovI R:d numera fin«
nas i omlopp af den Riksgälds Sedelstock, hwilke»
genom Banquens försorg bordt realiseras, BanquenS
derlgenom till en betydande summa utspridde sedlar
ina kunna uti deras behörigt warde underhällas under
en äskad ny förbindelse, akt answar» för yttcrli-r
gare — 6,261,587 R:d 28 si. 6 rst. i Riksgäldssedlar
utan annan Fond kill BanquenS ersättning, äir
ett ukloswadt och till tiden obestämdt fortfarande as
de» amortisiements summa, som för redan älagd realisations
skyldighet, ännu uti 7 är bör af Banque»
upbäras, dek sä Banco Fullmägtige öfwerlämna till
Högloft. Banco Utskottets uplysta bedömande. Före»
gen del tro sig Banco Fullmägtige derutinnan inse den
största wäda för Banque», Realisationen och Rikets
helg pcnninge Werk, dä, alt dömma af närwarande
allmänna ställning, sörberörde 6 Millioner ofelbart inoin
ganska korrt lid, skulle till inlösande blifwa Ban,
quen päbördade; Och för cn sadan operation, aldeles
ingen styrka kunde ber.'.knas, af en blott i ögna»
sigte frawstäld amortisiements sond, bwilken först efter
flere ärs förlopp skall börja all till Banque» inga.
Banco Fullmägtige skulle fördenskull icke allenast
förgäta deras heligaste pligter, utan äswen upsätlige»
bryta emot deras Ed , om de i närwarande BanquenS
belägenhet, gäswo minsta anledning, till antagande
af hwad Stats-Utskottet i detta ämne förestagit; Blist»
wande i Banco Fullmägtiges ranka, wida bäktrr oni
förberörde 6 Millioner Riksgäldsmynt, s»m, enligt
Ljerdr Banvtt N:» 50. hw«»
770 Dcn iZ December.
Utffottck synes förmena, erhållit en ökad gångbarhet
genom den redan bewiljade frihet. att deni emot förnyade
Niksgäldssedlar ombyta, singö uti rörelsen pä
lika sätt som hittills, fortfara; sch i fall deras tvärve
flkulle uti opionen falla, RiksgäldS-Conkoirel, som
redan länge warit förbundit att dem intaga, nn ytterligare
blegv älagdt, akt ät innehafware, som sädant
heldre ästnndade, derföre giswa desi förffrjlnin»
gar ester realisations grund t Vancomynt, stäloe pä
wist tid och 5 proCentS ränta.
Deremot, och ehuru Banque», genom det är
r8oz Utlämnade Crediriv län pä r Million Riksdaler,
och sedermera ester den rg siftledne Mars, med
6 Millioner Riksdaler, ytterligare, bisprungtt Staten,
mcd tvilkor, hwad creditiv länet angar, af en
redan tttsäst ränta och ärlig afbetalning, samt hwad
de sednare Millioner beträffar, under hopp akt derföre
äfwen sä njuta ränta och wisi ersättning om äret,
finna Fullmägcige, dek Banque», i anseende tili Rikets
nuwarande brydsamma och betryckta ställning,
icke lärer kunna undgäi, alt sä långt möjeligen med
desi bestånd, och realisationens uprätthällar-de, förenas
kan, under lindrigaste wilkor, ännu ytterligare bidraga
till det Allmännas räddning; och att således den
yttersta gpanks nu pä en gäng bör, utsättas, utom hwilken
Banque» , under hwad wilkor som hälft, icke kan
eller mä, desie biträden i närwarande tid utsträcka.
— Vanco»FuIImägtige wagg således hoppas, art i
händelse en någorlunda tillräckelig amorrissemcnts-fond
bleswe med fullkomlig säkerhet att päräkna, Banque»
möjligen ssulle kunna ätaga sig, icke allenast att ge,
nast liquidera de uti 2:dra, g:dje, 4.de och s:te punklerne
af Stars Uljfkottets här ofwan anförde tillstyrkan
-
Dm iz Dede:ttbee.
7?r
ker.de
af Rckecs angclägna Credit, nied 7,977,040 R:dk
Z4 sk. 2 ost. contant betala de heswcrantettrerg fordringar
. för hwilka obligationer, enligt Stats Utskottcrs
t-.llstyrkande, borde utfärdas. Den fond, som,
ciiligt Banco Fnllipägtjges kanka, oundgängeligen skulle ,
fördrag, tild rikstäckande, sa wäl af de nu ifrägawara-ike,
som af.de förut kill Statens understöd giflie
förffottrr, utgörande crcditiv länet deruri beräkna»,
en summa af r r , 216,94g R dr 40 sk. - i rst. syneS
icke til! mindre än 720,062 N:or om äret, böra bestam.
mas, ark owilkoriigcn, sä länge och intill dest he«
ka nämnde förffotts Ilifrvir till fullo ersatt af
Llikcts Tull-inkomster, m/o 180,202 R:dr i qwartaler
niga, hwaraf sedan 2 procent pa hela den för-
flumé ftrmnra u, bliswik Banquen jäsom ränta godtgjorde,
ak istsdni pä sjclswa Capikalct borde afräknaS,
man afseende pä hivad före detta, rörande räntan
och asbetaiuingeu a credinv länet bliswit stadgadt.
As, i det närmaste, lika Ml, font BäntoFullniägtige
asstyrkt Baiiquens utgärd wid Realisationen
af de ännu i rörelsen löpande Sex Millioner
Riksgäldssedlar, kunna de icke eller understödja StarsNtstottetS
sörsiag, att frän Banquen med l Million
Riksdaler fylla nästa ärs päräknade Siars-brist, hälst
den obcstäilidt försäkrade äkerbctolningen, stulle genom
oförmodade händelser, kunna möjligen länge Utebliswa,
hwarigenom Banco-WerketS calculerade inkomster,
som icke tala någon owisthet, således blefwo rubbade.
Destsörucan torde den förmodan hos Banco-Fullmäglige
fä äga rum, att enär Stats Werkst erhäller de
här ofwansöre upräknade summor, jämte dest öfrige
stadgade inkomster, lärer saknaden af det yrkade för
-
772
Den iz December.
skottek, till StttSbristeiis godtgörande genom en
klok och upmärksam förwaltning bliswa mindre
kännbar.
Hwad dernäst beträffar Banquens answarighet för
de creditiver, som kill ekl sammanflagit belopp af r, 520,002
R:dr böra Hans Kongl. Maj:c tillhandahällas, för
att begagnas wid de tillfällen, Regerings »Formen föreflkriswer,
sä finna Banco - Fulimäglige sa mycket
mindre deremot »ägor ait crindra, som En Million
deraf, icke tili utbetalning kan i fräga komma förr, än
Riksdagskallelse utgätr; hwarigeno>n Riksens Ständer,
i fall icke någor derom i sjelfma Crediliv Vreswet
skulle blifwa sörordnadr, inom ganska korrt lid sältaS
1 ständ att taga sadan författning, son» kan försäkra
Banque,,, akt för denna dest utgift biiswa skadeslös
hällen. De öfrige R:vr 500,000, haswa endast afseende
pä sädane allmänna olyckshändels-r, der en ha»
stig hjelp för körnare tid är af nöden, och synes i
Fullmägtiges ögon icke af större betydenhet, än att
all skadelig inflytelse af deras Utbetalande, pä BancoWerk.
tS ställning, bör kunna förekomniaS, af blilman»
de kloke och rådige Förwaltare, som fä den lyckan
att grunda deras förhållande pä Högloft. Banco-Utskott
ls wägledaude, och alla händelser förutseende in,
structioner.
Slut ligen och som Banco - Fullmägtige «ti
Sjtats-ttistoiters härhos äterföljande Betänkande, icke
funnit »agre flere till B mquens åtgärd framsatte ämnen,
Utom fortfarandet af Riksgälds-Comoirels långt
före dctta tiKagde Disronträtt af R:dr 600,020, e»not
2 Procents ränka , böra Banco - Fullmägtige deröswcc
enr
Dm iz December.
77S
endast ».bedja sig Högloft. Banco-Utskottets för»
ordnande.
Slockholm den 2 December 1829.
ksbirn kersen. L. k.axerbcio§. ^kcscbt Hare.
6uscak klurrg)--. ?sr äam. Dillon.
(larl kl. Oläsnbur^. Wedelin. k. tillbom.
k.ars 0!rt'on. ,
L. kink.
Enligheten med Originalet intygar:
kl. IckelsmZlur.
Hans Excel tens Herr Grefwe Uuutl»
Som det war i anledning af Stals-UiskoltctS Finan»
ce.projeck, och dct deruti förestagne biträde as Banco»
Wcrket, som remis; kill Banco Utskottek skedde, och
Banco UlstottelS nu inkomna utlåtande star i sä mycken
gemenskap med Fiuance planen , sär jag ödmju»
keligen hemställa, om icke berörde Ullätande mätte re»
milteras till Stats-Utskottet för att tjena detsamma
till ledning och rättelse wid upgörandct af den nya
plan, som deraf torde blifwa en följd.
Herr von 8cbulr:enbsjm, vsvick.
Del upläste Betänkandet om ytterligare biträde»
frän Riksens Ständers Banque är un de termer sörsattadt,
som man af det Höglofl. Banco. Utskottets
wärde Ledamöter och kunnige BancoiFullwägkige bordt
sörwänta. Högloft. Ridderskaper och Adol» och Rik
st«S
-
774
Den 13 December.
sens Ständer i gemen lära ihagkomina, ett ehuru
Banquen kallas Riksens Ständers egna Werk, sä
härleder detta benämnande sig egenkeligcn stari den ät
Ständerne updragne styrelsen och'icke frän ägande rätten
af BanquenS redbara fond; till densamma äro
BanquenS Creditorer. eller innehafware af Lane- och
Wexelbanqnens sedlar, till och ined nypa dsn iNilistr
8 sk. berättigade; och Riksens Hoch o st. Enander aga
allenast, kill sälje as Vwqunio privilegier, atr, som
Uttryckeliga orden lyda, h so po ne ra Veit stcköerade
gewllistcn crll pubiiaos uius. Om betra tillbörliga
föchailander östveerygadt, har Högloft. StakS-Utst-olted
och Dest Finance afdelning icke welar ulistyrka Respcc»'
tive Ständer, gtt träda den etablerade proportionen af
BanquenS redbara sond emot dest Utelöpande sedelstock
för nära, mycket mindre sökt unn sfa Allmänhetens
opinion om BanquenS soliditet/sanik om penningeoch
waru-rcprescnrantcrnes ffäliga förhållande emot
sjelstva waru mängden. Stars-Utstotkcr hsr derföre
tyckt fast bättre wara, all Lstalisucn till ett lyckligare
tidehwars, mä bära tyngden as ränka 5 lwenne siags
förestagne läningssärt, än akt enervera Banquen och dest
sedelstocks inre wärdc; nien Högloft Ridderffaptt och
Zldcln lärer känna hwad hinder Utilkottets sörstag blist
lvik i wägen lagdc. Högloft. Banco-Ukffortet har
ock hast srål, att motsäga ett ytterligare deltagande i
Riksgäldsiedlarnes realistring, dä Banqncn pä circa
i,0Oo R:dr Banco nära utbetalt i o Millioner till
15 Mistiouer Crcdiiscdlars sörwrmdling uci Banco»pen»
ujngar. De ännu utelöpande wid past 6,200,000
R:dr uti Riksgälds Contoireis Crcditseblar härleda sig
ljkwäl ej alla ifrän underläten rcalisering för Banquens
sörffjutne penningar; ty Riksgälds-Contoiret hade
nära 4 Millioner af sina sedlar att realisera, eller rättare
-
Den rz December. 775
kare att genom insiytande bewillning amortera. Dcste
rcsic>aade 6,202,022 i crcditscdlar, äro dock cstcr min
ösweriygelse, e) sa farlige, scm del wid första påseendet
synes. Sedan detze ideala pennings representanters
wärde blifmir stxeradt, sä haswa de med sä mycket
mera nöje blifrvir cmoktagne, som nästan all waru»
handel ännu göres och beräknas i RckSgäiLepenningar.
Det enda bekymret char be sta il deruti, att de
börjat bliswa nog nrstilne, och dä nu denna olägenhet
hliswit ashulpen, genom der widiagne bestnket att kata
förfärdiga nya rreditsedlar, blott och allena kill utbyte
af de sörstitne, sä emotlages de med all satisfactiou
förutan åstundan, akt sa beloppet sörwandladt uti Vanrosedlar.
Jag har kill och med sett stora buntar af
illa qualificcrade crcditsedlar hilkomne fran Finland för
hwicka i S horne bion begär S nya dito kill utbyte.
Salunda hoppas jag nära scrfaras skal! kill nästa
Riksmöte; dock bör ingen förmenas att sä sörwandla
Rrksgäldssedlar i Banco dito, och Ri?sga!dS»Comoiret
blir ej, utan rehourcer, om amalgamcrings asbetalrstngar
efter ali förmodan kunna undwikas. För all
säkerhet kunde dock förordas ett biträde as Bänquen,
om möjcligcn sä päsordradeS, emot löfte att i propor»
tion längre sa njuta Veu ärliga realisations, fonden af
920,222 N:dr.
G refwe kvl örner, o ari 6 g briel. Jan»
ledning as Banco-UtlkottetS och Herrar FullmägtigeS
mlätande, sä wäl som af den särskilda kännedom jag
äger as Banco Werket, kan jag försäkra Högloft. Ridderskapct
och Adeln, att Banquen gatt sä längt som
möjligt är, och tillika uttrycka min fägnad, att detta
angelägna Werk kunnat bispringa Riket »ill ten grad
det redan gjort. Jag för min del wagar tr»
77§
Den iz Deccmbek'.
ask Banque-., icke k.m förskjuta Fond !i!l te 6 Millioner
Riksgätdssedlar, sou, böra realistens, ech lil!,meker,
atk StatS-Ulskottet mätte, oenom remist afBaneoUtjkottets
ukläransc, bllfwa uudcrrttkadr, om ett sädant
sakens förkallande. Härjänne får joa, i anledning
af hwad sä i Stars-Utskottets som Danco-Utffot»
tets utlärande förestås rörande de crcdikivee, som enligt
Regerings-Formen skulle komma art ligga Kongl.
Majit tillhanda, wid påkommande högst angelägne be»
hos, ödmjukeligen hemställa, ark der större Crevitiver,
hwilktt alrjd warit en hemlighet, mätte ästven hädanefter
sä förbiiswa, och icke wara kändt af andre, än
Banco. Urskouel och någre Deputerade as Slate-Utfkotler.
Friherre I j!j enc r a Nk L, Il an Wil
lielm.
Ehuru ogärna jag will ge anledning lill något
uppehåll nödgas jag anställa det Banco Utskottets
Utlåtande öfwer dir remitterade Stars-Utskottets Finaucepian,
mä ett par dagar fa ligga pä bordet.
Saken är af mycken wigt och flera andra torde likasom
jag behöfwa akr ännu cn gäng genomläsa Proro»
rolls-Utdraget, för att derefter kunna stna tankar med,
dela. Hos Höglofl. Ridder skave t och Adeln sar jag
derjämtc söreflä, art kwenne ännien, sorn fordra en
fkyndesammare ätgärd, än det öfriga of Finance-vla»
ne» mätte derifrån afskiljas och särskildt osördröicljgen
ofgörag. Det ena är alt Stats, Conroiret sörseS med
tillgäng att utbetala innewarande ärs 4:de quartal,
jämte flere lika angelägne utgiftsposter. Det andra akt
försök till erhällande af inhemska länstgeuaft mällösa
göras.
§ri«
Den iz December.
777
F r i h e r r e 6 äa! 6 Var 6, upläste kilj Prors»
collet följande.:
S-'dan jag akhött sä wäl Banco Utskottets som
siere warde Ledamöters as Ridderssaper och Adeli»
yttrande rörande, der af StatS-Utskoktet ingifne Finan«
cr proiect, torde det äfwcn tilläras mig art i korrlhet
»vidröra detta ämne. — Till upsyllande af Rikets och
Skakens nö'wandiga behof af conranre medel, fordras
genast omkring Tre Millioner. Denna summa kan
ester min ranka ej pä annat sätt anskaffas än enligt
med Stat6-'Utst'oitcrs tillstyrkande, genom ett ytterligare
tiMvkl af Riksens Ständers Banque »riol 2 pro»
Cents afbetalning pä capitalct sill desi amorterade. —<
Men dä Riksens Ständers Banque icke kunnat tillstyrka
denna försträcknings-snmma af omkring Z Millioner
R:d mäste den pä annat sätt sökas, da äterstär
troligen icke mer 2:ne sätt, antingen att uptaga län
emot 63? proCents ränta, eller göra nya Nikögäldssedlar
lil! denna summas belopp.
I förra fallet, eller om Riksens Ständer stkul»
le besluta enligt ined Friherre liljencrants project läns
»plågande, sä, om desta län möjeligen kunna »hällas,
behöfwes hela den as Stars,Uljjkoltel ansiagne sond,
endast till ränianS bett,lande, och capital.' skulden blir
lika stor. Skulle dctta länproject mauquera eller en,
däst en del af Summan undfäs, stannar Stats.Contoiret
i mycken förlägenhet för de högst oundwikelige
conranre utgifter.
Men om detze anie upgisne Finance projectev
ej as Riksens Ständer antagas, tror jag icke mera äni
ett sätt rist »hällande af de nu i. behof »varande omkring
-
778
Den iz December.
kring g Millioner R:d Dlco än att räta R ksqälds»
Conlvirel urgifwa R-kLgäldo,edlar lili cenna summas
belopp dä de 8? proC-mc, jom Sr ts-Urff.tt-r an?
siagit om Banque» kunner först äcka summa?'., gar till
amorkcrande af denna skuld och a!i ränca undwikcs.
Och om desto nya R-kSgäldSscdlar ko-nma a>t wid
upbör" u mrottag?rs lika med Ve nu »varande, eller mot
^ rabatte mot Banco mynter, kari icke något widare
agio mellan detze sedlar och B-mconnyntet upstä, och
således credit sedeln bibehålla sikt wärde. Som troll,
gen detta projecr blir till Sratö-Utskottet rcmitteradt,
önskade jaq att Ridderskap^! och Aoel» dctcrmitkerade
förut, hwilket as ddste sörsiag Den gillade; det skulle
mycket lätta Sraks-Ukfforlers göromäl och sortjkyndade
ärendernes gang.
^ cis! sVsrä.
HerrGreswen och Landt-Marskal k en.
Som Banco Utfkotters utlät nide är be nrdt pa bor»
der, sa kan wal för der närwarande icke kemist ske af
Friherre ^äelsvsräs diktamen; uran sär jag i stället
proponera att detsamma mätte företagas till discuvsion
gemensamt med Srars, Utskottets Finance plan.
Bifölls. ^ v
Herr L a ndt-Ma r ska lk en. Hwad äter an,
ela? Friherre Ick!jsncr»nrr'8 förflag om Medel för StalsEvnioiret
kill 4:de quarralets ulgörand/, får jaq hem-,
siaua om Ridderskapct och Adeln ej skulle finna Ban,
qu n kun».;, för,kjula den dertill erforderliga summan.
Friherre L.ifjsncrantr, I mitt här uplä,
si
-
Derr iz december.
779
sie anförande till StakS-Utftokttts Prorocoll för' Ven
2Z sistledne Nowembcr h:r jag.wä! upgifwik huru
lillgäng ffulle erhällas till fyllande as StatS-Contoire,
s angelägnaste behof. Men som Högloft. Ridderskåpet
och Adeln icke nu kunna minnas detta, börjag
uplysa ali jag härtill föreslagit 1:0 NikSgäldsContoir.
US centante behållning till något nice än 600,002
MHsom säkert någre mänader kan umbäras, emedan
någre remitzer till Utrikes orter icke lära pätänkas förr
än coursen wid ater öpnad Sjöfart hunnit fällas. 2:0
Begagnandet af Riksgälds Coutoirets Disconträrc i
Vanqucn pä -6vo,ooc> R:d. -
Herr Coclc, Lorfits I^uävi A. Jag får
anmärka, att af de medel sem finnas i RiksgäldsContoiret
tillhöra ZOO,OQo R:d Assccurance-Contoiret,
och att således derpå icke kail göras uägon säker räkning.
Friherre. liljencrants, Dst är ej mitt
mening ark uägon tredje 'mans rätt ffulle förnärmas.
Det är helt enkelt att förut höra Riksgälds-Contoiret,
som säkerligen icke bland sins tillgängar beräknat de
medel, som tillhöra Brandsörsakriugs-Casian och för
detta Works räkning aliid böra wara tillgångclige.
Herr von 8 c Ii n 12 e n fi e i m. Jag för min del
skulle ej tro att Stats-Csntoiret bör kunna wara särdeles
i bryderi för 4:de qnartaletS Utgörande, sedan
Banguen för detta är asstätt sin införsel i mllmedlen,
och för de räntor den äger art sördra bliswit pä annat
sätt betäckt, och Stats-Contoirel salunda deri mätte
hafwa säl! cn tillräckelig tillgäng.
Fri
-
7LS ben rg jOcceinloep.
Friherre b. i! j e n c r» n Jag har nytz hast
nilsalie «« cala ined C hesei, lör Skaro Conkoirer och
wet derigenom med wifihcr. au brist wärk.-ligen rxisterar,
sä framt Stars Comoirec ej stall aitwändg della
äretS winst as Tullen , som är paräknad för dct kommaude
ärcst behof, ech sadant skulle myckel strida mot
ven ordning, som Scecs Ulstotler fokt bereda, och frän
hwilkcn afwikeiscr minst borde sa börja medan Riksens
Ständer ännu äro. församlade. Det är ju mera re»
Vigt, alt da tillgäng finnes sylla delta äretS brist, och
lära allt, sou, för de § päsöljaudc arén är bestämdt,
sä wara oförryckt.
Herr 8ilvo r Stolp e, Ou st qk /chra k am.
Ehuru jag fullkomligen medgifwer att den af Friherre
lläiljLucrgms wäckia sräga är af ganska stor wigt, samt
VeHnkom aldeles icke rörer Banque», får jag likwäl hemställa,
om icke, dä den angar ait för tillfället disponera en
werkeligen betydclig tillgäng, den star i sä nära gemenskap
med det hela af Finanec planen, att derom in»
gertling bör afgöras, innan denna hunnit gransta-,
Jag anhaller derföre art den samma mätte upstjnte.S
till dest Riderstapel och Adeln, förmodeligen innan korrt,
öfwer, Stats-Utstotrets dertill asgifne förslag kommer
att yttra stna tankar.
H?rr Grefwe» och Landk-M arstalken
yttrade, dct han ej sann Friherre I..>Ijencl3nl7,'s motion
stä i sä aldeles »ära gemenskap med Finance-pla»
nen.
Friherre I^iljs nora urs trodde alt det
mrkeligen skyndade med dest afgörande.
' ' Grch
?8l
Den iz December.
G re five V o n k. a nri r>A8 kia u 8S n, .^1 bescb c.
ta. Annars skulle möjliglwis Ridderffapet och A«
deln kunna komma art taga ett öfwerstödigt beslut.
Herr Grefwe» och Lan dt-Ma rsk a lken
hemstälde i anledning häraf, om icke Ridderskapet och
Ädel» wille läka denna sräga hwila, till dest nogare
underrättelse om dctze upgiftec hunne anffaff',6.
Friherre Lsäsrsrrom, ssccrli. Wid hwad
Herr Grefwe lAornsr anfört rörande nödwändigheren,
art beloppet af der stora Credilivct mätte förblifwa c»
hemlighet,far jag erindra, alt sädant alris warit brukeljgr,
och dertill är ctt gällande skäl, dct att cj Fiende»
bör känna wära tillgångar för ögonblicket. Dessutom
följer det af ordalydelsen i Regerings.Formen, som
förcskriswer att Creditivet skall ligga försegladt i Ban»
quen, hwilkct wore onödigt, om ej dermed menades
att dcst innehäkl skulle wara hemligt.
Grefwe kkö^nsr, (larl 6abrisl» yttrade
det han ej anfag nödigt, art fjerde man skulle till pricka
känna beloppet af den summa som Crebitivet inne»
hölle.
Herr Grefwe» och L a nde-Marskalke»
proponerade bifall till Grefwe lAörners motion, art
der större Credilivct skulle hallas hemligt, cch endast
wara kändt till sitt innehall, af Vanco.Utffotter, r.Lgrs
anfag nödigt otc först erhölles underrättelse) hwilkendera
af de särskilde upgiskerne, Friherre !,.i! seneran^:
och Herr von 8eIiulÄentteim meddelat, wore den rak»
De»
7^2
Dcn iz Dccenrber.
Deputerade af Stats-U:ffoi:et cch Hans Mi>j:t Konungen.
Ropades Ja och 17? c j, samt pä bordcc.
Hans Epcellen ce He rr Grefwe klunkäi.
Begge Crcdikiverne äro nä-nnde i Stels UrffestckS
Financr projekt. Den i anledning af dem nu gje.rde
anmärkning älerkommcr kill Stars Urssortct med alerrenii§en
deras. När Skars Uiickolret s-don oflämnar
sik! ytterligare betänkande, kommer strinden art bestura
om Crediriverna böra wara hemliga eller ej. Nu får
jag allenast yttra, akt jag ej wek hwarsöre nägon hemlighet
skulle behöfwas. För asgiordeS af Hemliga
Urf?otkct huru stort Credstivct borde wara. Nu hörer
Stats regleringen icke till Hemliga Utskottets åtgärd.
Men tidehwarfwck är ock sörli att hölja alla
saker med hemlighet. Skulle ändamälet wara akt dölja
summans belopp för en" fiende, sä är det affeendct
numera föga mustigt. Det finnes astid utwäg, ack i
alla fall derom fä kunskap, och desman., när C, editivst
öpnas, känner fienden nogsamt att Ständcrne
genast sammankomma och bewilja hwad som kan be--  höfwas.
Friherre Lellsrrtrom, s 2 c vI). Se*
dan denna sräga är begärd pä bordet, up^jutec
jag art dcröftver widare yttra mig, och tror akt. ingen
bör göra dck, sä snart cu sak af nägori Ledamot b l is,
wik lagd pä Bordel.'
Herr Grefwe» och Landt,Marskalken,
erindrade att Friherre Uiljsncramir wäckt en annan fras
ga, rörande uptagande af län till Statö-Werkets understöd.
Ro*
T?en iz December.
Revades, ott sä wäl denna Friherre ckiljencrsr»r's
ni orion , forn den Frjnerrr ^stelsvärä i dest
upläste Dicra-mn wäckt, j?u!!e hrvrla pä bordet.
Uplästcs ekk frän SlatS-Ulssottet inlämnadk sä
lydande: >
Wordsamt Memorial! ^
Wid förehaswandet i Wällofl. Borgare-Slän»
dt af Stais Utskoi ctS Betänkande as den 2; sistled»
ne Octobsr angående förestaren afdrifning af det län
Z,0O2 R:dc Banco, som Herr Bergs-Rader Friherre
l-iermklin erhållit af. Mannfactur - fonds medlen,
tili understöd ivid Mgifwandct af dej; G-ografi^s
Charcr.Werk öfwer Swerige, har den anmärkning nki
del Wallof!. Srandcr blifwit gjord, att det hwarkeir
wore wisadt ti!! -hwad belopp Herr Friherre cklerrnslins
harwid hafde kostnader kunde stiga, eller i någon mat»
to styrkt kill hw.d iner eller mindre del inkomsten
för hays försålde Chertor kunnat lämna Adane Charlot:
»ersatts, äfwenfvm art Herr Friherre l-leririrlin icke sjelf
stka llbegärt den i fragawarande afffrisl i igen eller ens wsre
^ nämndt, hurnwida Herr Bergs. Rädrk dertill giswil nä»
gon anledning. Dcste anmärkningar häradet Wällofl. Bor»
gare Skändct behagat uri Protocollö Utdrag af den 4 sistledne
Nowsmbcr behagat meddela Stats Utskottet, med
anmodan att i betra ämne afgifwa det ytterligare utlåtande
hwartill samma anmärkningar kunna föranleda.
I anledning häraf fgr SkatS-Utffottel meddela
det Wällofl. Borgare-Ständet härjämte en afskrift af
Herr
?84 Den iz December.
Herr Bergs, Rädek Friherre blc"-mel«n8 i delta anine
til! Stats,Utffotker ingifne yttrande, deras in nä nikas
sa wäl beloppet af den kostnad Herr Friherre flormelit,
j och för denne Chane, samlings rikgifwande
hest, som ock hivad genom Chorte.-försäljninge» deraf
klifwit ersatt. Ehuru .Herr Friherre ttsrmalin ej
sjelf direcke begär: den förestagns a skrifningen instäm,
mer dcu dock fullkomligen med hang yttrads önskan
om bifall dertill och dest behof af tvättning för de af
honom härwid hafde bcrydeliga mgister.
Den weckelina sörtjensten astid grannlaga och
blygsam, päkallar aldrig sjelf sin belöning af Staren;
Men det tillhör de: Samhälle, som i första hand
gagnar desi uplySning att göra rättwisa ar teij mödor
till beredande af ukwidgade kun!?, per och en stigande
»dling hos bade det närwarande och kommande stägket.
Herr Friherre klormelins sörrjsnstfulla och oegen»
nyttiga bemödanden i iner än ett afseende, hafwa redan
för detta wunnit ett sä allmänt bifall, att Stats»
Ukffotkek anser öswerflödigt att anföra något wibare
till adagalaggande häraf inför det Wällöf!. JZorgareStandc»,
hos hwilker pakriotiSincn och den sanna
medborgerliga sörtjensten aldrig saknat en billig aktning
och wärdig upmärksamhet. — Stats ^ Utskottet
får härwid endast tillägga att de öfrige Respeckivs
Riks Standell redan bifallit den förestagne ZWrifningen
af iftagawarande län. Stockholm d. 9 De»
rember 1829.
Pä Höglofl. NiddcEapct och Adclns Ledamöters
wägnar
Olaer klemming.
Pä
Drn rz December. 78§
Pä Högwördigc Preste, Ständers Ledamöters
mäqnar
1K. VVeiämzn.
Pä Wällofl. Borgare-StändetS Ledamöters
»vägnar
Larl. IH. LanäbsrA.
Pä Hcdermärde Bonde-StändctS Ledamöters
wägnar
^ok. Ericsson.
d^. ?rääelius«
Llfstrift !
Ödmjuk proMenisria!
I anledning af Herr Baron och Landshösdin,
gen »k Wsrrsr8re6l8 Memorial, som lill Höglofl.
SratS-Ukffottet blifwit remitleradt, angående Geogra»
phiffe Chartors graverade Chark» plätars inlösen, har
jag den 2 ststledne aflämnat mitt ödmjuka yttrande.
Dä det Högtärad? Borgare Ståndet lärer i
anseende till Herr Kammar-Junkaren och Atzestoreir
Lmclsrrkolös föregäende Memorial, angående det un»
derstöd af Z.ooo R:d Banco utaf Manusactur fonden,
som jag till Chark» merkel erhållit, ästundal widare
upgift om kostnaderne wid Chart»> märket, sä
får jag först ödmjukast äberopa ofwannämnde Herr Baron
sf P^ekkerLtsä» Memorial, hwilkek senare blifwit
ingifwir och innehäller summariker den till de graverade
Chartor och till den ritade Chark»-samlingen hwarä
förtekning är bifogad, gjorde omkostnad, hwarom hav
bade
Fjerde Bandet N o ?i.
786
Den iz December
bade tagit kunffap och såsom Ofwer-Directcnr wid
Kongs. Landtmäteri,» Conioiret är kännare.
De gjorde utgifter för Charle-merkel, som öfwersiiga
den upgifne summan af Z0-ooo R:d B-co,
dä en del omkostnader ej blifwit beräknade synes wa«
ra betydande för en enskild, och det är ej meningen att
hela denna summa med oberäknad ränta, hwaraf wid
past en tredjedel genom Charle försäljning himla blist
lvik ersatt, chrille blifwa köpesAistingeii, utan den summa
af i;,OOQ R:dr utom ofwa nnämndc z ooo Rtdrs
förut bewiljade understöd, såsom Herr Baron sl VVerlersksär
förestagit; och får jag härmed förklara mig
nöjd med det betalningssätt af SkatenCouloirctS obligationer,
som Högloft. StakS>Utjkoltct för godt finner
att tillstyrka.
För att något närmare förklara hwaruti omkostnaderne
bestå, får jag ödmjukast anföra ^att till Charlome
öfwer Swea och Götha Rikens Höfdingedöme»
hafwa Hemmans Charror bliswir transporterade först i
större Sala och sedan ; mindre och deraf författade
och uprattads Sockne eller Härads Charkor, som för
hwarje Län fordrat en kostnad af något mer ester mindre
än Ii: dr B:co - - « zoo
Resekostnad i hwarje Lands-ort för Utläggningar
och rättelser a förenämnde Charror
omkring , , » - ro»
Dessutom Resor för Lottgituds och Latituds
observationer, reparrerad kostnad för
stere Län - - « §Q n ivo
Lane-Charlanö författande , » iZo
Graverplat » , - , 42
Gravering - - » 2§o
Snmma R.dr V:o. 1,040.
eller
Dett iz December. 787
eller wägok mer eller mindre för hwarje Län, gör för
de öfwer Swea och Görha Rikm utgifne Sjukkon
.Cbartor, Östergöthlands Charta under gravering med
räknad, cn summa ester roov R^d för hwardera,
tiiisammans . . Rw B:co 17,200-^ —
För de utgifne Cbartor Siveriges
Gene: Charla: 4 öfwer de Nor
ra
Lalikö'Otter och 6 öfwer Finland
beräknas omkostnaden öfwerhufwud dä
en dck med lindrigare utgift kunnat
försattas och graveras än de söreuämdö'
n 620 , . > . ' 6,620 —
Särffilde gjorde nya mätningar
pä min kostnad, nemligen öfwer Mä»
larn, Sjöarne Bri ken, Götha Eif
och o:ne upgängne Liuier i VvhuS»
Län och Halland - » - 1,200 — —
Jnstrrtmcntcr af Chronometer,
Sextant, 'Thelescop frän England
samt Pendelur . . . i,2OS — -^e
Awikning
af särskilde Char»
tor, såsom öfwer Skärgardar, Sjöar
Skogstrakter m. m. hwilka finnas
med den ritade Charte samlingen och
i förtekningen äro urtagne circa . 2,000 —
Papper, Tryckning och illumi»
nering för alla ären öswerstiger be»
tydeligen . - . * Z,oc>c> ^ —
Summa R:d B:co Z2,22Q — ^
Oberäknadt DttelbladenS gravering 500 R:d
för Hemmans Charkornes transpomring för Calmar»
Län och Skäne, hwilka Charror- fullbordan ny äter
stä
-
788 Den ig December.
stä, samt omkostnad för den as Premier Ingenieuren
»ellström till England förrättade resa.
M>n önskan är att sa wäl de redan graverade
Platar, som den ritade lCharkL-samlingen wä till allmän
nytta blifwa bewarad och än widare tillökes och
förbättras.
Den nyligen färdig graverade Chartan öfwer
Jönköping-, Kronobergs och Blekinge Läner, fär i
ödmjukhet aflämnas.
Stockholm den iz Nowember 1809.'
8nm. 6ust. »srmelln.
Likalydande med Originalet betygar
kröäelms.
Herr Grefwe» och Landt»Mars?alke n
vpläste derefter den nytz ankomne Bulletinen, af inne»
häll att Hans Maj» Konungens hälsa och krafter da»
-eligen tilltoge.
Derefter tillkännaqaf Herr Grefwe» och Sandt,
MatPkalken att ibland Herrar Electorer af tredje Clasen
twänne rum wörö ledige, ester Herr ^Vsrrsslr
0»rl ^öolpk, och Herr Lnxrlcrsnvr. ^braksm,
hwarföre han anmodade Herrar Ledamöter af tredje
Clas»
Den iz December.
78»
Claft-ir att i eftermiddag klockan § till Electors wal
sammanträda.
Uvlästes ett frän Jämknings - Utskottet ingiswik,
sä lydande:
WZrdsamt Memorial!
Sedan Riksens Högloft. Ständers Jämknings,
Utskott enligt samtelige Riks »Ständens förordnande,
forehaft till granskning de mot senare projectet kill
Rikstugs-Ocdning, af Iliks-Skänden yttrade särskilda
meningar, och häraf sä nära möjligt warit, jämkningar,
ledande till enstämmiga stadgande», till Riksens
Högloft. Sränders pröfning och afgörande hemställt
pä sätt UtskottetS förra förslag innefattar, sär Utskottet
widare till följe af Respecrive Riks - StändenS
meddelade Remister härmed wördsamt öfwerlämna en
fullständig redaktion af alla de §. H. af den föreflagne
Riksdagsordningen, hwilka funnits fordra mer eller
mindre hufwndsakelig ändring. Utskottet, som under utarbetande
deraf, trott med sikt åliggande instämma, atl fästa
ett närmare afseende ä hufwudsakens wigt, ordningen
i tankeföljd och stilens rätthet, har Uti de till
Desi åtgärd remitterade delar af Riksdagsordningen,
eller i sammanhang dermed, endast föreslagit sadane
rättelser, hwilkas godkännande Utskottet ägt skäl hoppas.
Hwarjämte Utskottet bör tillägga, att der beträffande
den stridiga och oafgjorda fräga, huruwida alla
omröstningar i Utskotten skola ske StändswiS eller
per cspik,, förmenat den samma i dist nu sörewaran»
de skick hälst kunna anses och behandlas t enlighet
med 8r §. as Regeringsformen.
792 Den iz Deetmbex.
F-r ösrlar färUtffvltet ä^eröpa sig Desi kill Riksens
Högloft/ S länders Plena förut asisime yrleanden, med
rip.yst afseende hwarä. janttc UstrettetS siNkeliga ha;id«
läggning tvid ett ar->ere af särdeles noggrannhet. Re«
fpeclrve Niks-Srändcä lära i!,se, art U.nkottet, upn:ärkfaml
ä alicnär-na nnttan och ändamäle? as ket
Hela, sträckt sitt bemödande lili örvad pä' Desi åtgärd
behörigen anksmrmr;' sVoi^ke Utskottet anst Riksens
Högloft. SkänkcrS wälwilWa omdöme ock) bisal? till
hos följande- sörsta-, sassui sin. mäst rillsrc ds ställan de
belöning efter den befattning, som lltjVotter warit? updragen.
Slockholm den 1 r D cember 1829.
Ä Högloft. Nidderskapct och Adelns Ledamöters
wagn ar,
stsLvb Os la Oaräis.
Ä Högwördige Preste Ständers Ledamöters
wägner.
l-uäviZ Märner.
Ä Walloft. Borgare-SrändclS Ledamöters
magnar.
, vanie! Lbsrstsin.
Ä Hcderwärda Bonde StändetS Ledamöters
wägnar.
^nck. ^:Lon blackert.
kskir Olson Llröm.
§. !Z
Dcn iZ December.
79-
§. IZ.
Janne §rke-Bifkoppcn, Bistopparne och Pastor
Primerius > Stockhoiin, hwilke as Konungen kill
Riksdagen kallas, wälje hwarje Stift, pä sätt dest
Prcstersk-W mom sig öswcrenökommer följande antal
Fullmäktige, nemligen Kyrkoherdar. Upsala Stift
Fem, Stockholms Stad Twä, Lindköpings Stift
Feni, Skara Fyra, Strengnäs. Fyra, Westerås Fem,
Wexiö Tre, Lunds Fyra, Götheborgs Tre, Calmars
Twä, Carlstads Twä, Hernösands Tre och Gottlands
Twä. Commiiiistrarnc uti hwarje Stift, äfwensom
Commmistrarne i Stockholm ware berättigade, om ds
dcl afrunda, alt inom sig wäija en Fnllmägtig.
§. 14.
Hnswudstaden Stockholm wälje Tio Riksdags
män, hwaras Tre Magistrats Personer, Twä Grosshandlare,
En Fabriquer, En Minuthandlare, och Tre
af Embeten och Hmidtwerkerier: Walen förrättas as
5o Elektorer, ursedde ibland Vorgccstapet ester lika
Ciastification, som Stadens sv äldste. Deste Electa»
rer wälje hwar för sig Riksdagsmän inom sin Clast,
men atte samfällt Fullmägkige af Magistraten. För
att blifwa Elector eller Riksdagsman för Stockholm
fordras att stafwa warit Zwe "är Borgare derstädes,
att cn Grosshandlare betalar minst 2v R d. en Fabriquer
eller Minuthandlare 10 R:d cn Handlwerkare
§ R:d till Staden i ärliga utstyldcr. De öfrige Rikets
Släder äge att sända Fullmägtige as Stadens
Borgare eller Magistrats Personer, och Fahlu Bergslag
af stervc-parts ägare, som tillika äro brukande Bergsmän.
Wälin stola ste inför Magistraten, pä sätt ä
79» Den i g December.
hwarje ort hitrlls öflig! warit, och beräknas rvsterne
efter hwad hwar och en af de wäljandr lil! Skaren
skattar, samt för Fahlu Bergslag efter fjerdeparlö
Gcufwodelarne. Annorlunda än genom ordmlelig
omröstning med siutne sedlar, af Borqerstapet, eller
af det samma utsedde Eleckorer, mä Riksdags r Fullniägtig
icke kallas. Götheborg ägc rätt att sända
Tre. Städerne af första Classen Twa, Norrköyinq,
Carlscrona, Gefle; och af andra Cl,»flen: Uosala, Malmö,
Calmar, Westerwik, Westerås, Uddewalla och
Wisby hwardera Twä, samt alia de öfrige Städer
jämte Fahlu Bergslag, hwardera en Fullmägrig. Bliswer
någon Stad kill andra eller sörsta Classen uoflytråd,
»jule ock rätt att sända kwenne Fullmägtige.
Alla Städer af de 2:11c högsta Classerne ware förbundne
akt sända minst en Fullmägtig; men af de öfrige
kunna Twä högst Tre, der dem sä godt synes, sörena
flg om en Person, hwilkcn dock mäste wara till Riksdagsman
wald för den Stad, der han sjelf Magistrars
Person eller Borgare är. Ingen mä för Städerne
till Riksdagsman urses, som ej minst Tre ar
warit Magistrats Person eller Borgare i Staden,
ej eller någon för Fahlu Bergslag, som icke lika tid
warit derstädes brukande Bergsman.
§. 15-
Allmvgen i hwart Härad wälje efter Hemmantalet
till Riksdagsman af Bonde,Stander, en inom
Häradet boende Krono,- Krono>Skatte-> eller FrälseSkatte-HemmanSägare,
hwilken icke tillförene hört till
annar Riks,Ständ eller någon ordinarie beställning j
Rikets tjenst innehaft. Wilja flere Härader förena
sig om en Fullmägtig,' ware sädant dem obetagit.
§- i?
Dm IZ December. 79Z
§. 17
Uti Riksdagömannawalen nia icke någon EmbetS
eller Tjcnsteman med sin Embetsmyndighet obe,
hörigen werka, gör han det. miste sysslan. Beträdes
någon annan, att genom lockande, tubbande eller
hotelser, hafwa stört walsriheten mä han sikt brott ej
nied penninge böter umgälla uran straffes med tillämp»
ning as A Cap. 4. §. StraPBalke», kroppsplikten
swaraude emot tjugufem till och med Sextio Dal. bö«
ter ester omständighecerne. Ingen obehörig cho som
hälst äge all walsörrättningen biwista; och ware Walsörrättaren
wid Riksdagsmanna wal för Bonde-Standet,
pligtig att stels föra Protokollet. Wid alla Riksdagsmannawal
skall den wara Riksdagsman, som de
fleste rösterin? undsatt, och twenne eller flere erhållit de
fleste och lika mänga röster afgörcs srägan genom lottning
dem emellan. Dör den walde eller bewisar laga
förfall, an ställes nytt wal. Riksdagsman som
wald blifwit, mä ej utan lagliga hinder kunna sig
derifrån undandraga, och njute han af dem, som äro
berättigade art wälja, anständigt och tillräckligt underhäll
och resekostnad, hwilka för Preste- och BorgareStändens
RiködagS-Fu!!inägtige före walet bestämmas.
Desie medel flola för Borgare-Ständct, af Magistrakerne
och för Bonde.Ständer af Krono Fogdarne,
utan särskildt arswode upbäras och redowlsac.
§. 18.
Till Riksdagsman mä ej i nägot Stand godkännas
en Person, som icke uphunnit 2; ärs alder;
ej den som fastän äldre stär under förmynderskap; ej
den som esler ingifwen Cessions ansökning och utfärdad
-
794 Den i z De.cnrber.
dad prc^lama, - icke b-'wir frän sine Borgenärers
kras dcstind; icke elier ten, hwilken lajsa kraft wnnnen
dom förklara! »wärdig medborgerligt förtroende, elier
eller att söra andras talan, för något nesligt drott
till straff skyldig. Uri Riksdagsman!,a och Electors
wal M ! ingen deltaga eilrr kill Eleclor wäljas, ssm
icke är rj!l myndiga ar ko-auzen; icke elier den, fem
Utom hwad äldcr» ^erräffär; sig bcfinnrr i något «f
de fal! Hwilka ofwaufvre i denna §. upräknave äro.
Personer af någon annan främmande lära, än den
Reformerta, kunna ej wara Riksdagsman, mm walrärt
nia ,äfwcn andre Christn- Trosförwanter ej sörrvägraö.j
§. 22. ^
Fullmagterne döra för akt wara gällande, lyda
salunda: "Dll den Lagtima sUettni^ Riksväg fou,
">«.»» skal! hällas och täger sin början den * —
">'e,Uiiniägt!gaS härmed, efter föregäsigit ordeutcligt
"wal N. N, (för PresierEtändet ifrån N. N, stift)
''(för Borgare-Ständet ifrån N. N. Stad) (för
"Bonde-Srandet boende och besutten ä Krono.-Krono"Skatte
eller Frälse Skatte- hemman N. N. uti
"N. N. Härad af N: N. Län) att deltaga i rädfla"gcn
och b c flut.!!, om derstädes förekommande ärm"den,
hwarwid han owilkorligen förpligtas, att stålblå
sig till efterrättelse Swerigks Nikes beswurna Re"gm-ings-Form
af den 6 Juni! iZo), jämte Riks- '
''d^gs OcVningen och öfrige gällande Grundt-gir ö'
Fnllmagtcrne underffrifwes sär Prcste-Stand.t af
Bgkopp och Consistorium: för Brrgare-Ständet af
Stadens Magistrat ^och Lstdste och hwad Fahlu Bergs»
lag färffrldt beträffar af Grulwu-Rätten och Bergslagens
DMuerade samt för Boiide-Srändek. af.Wal-«
för
-
Den iz Dcrcw.dcr,
795
sörrättarcn : börön,de tillika för sistnämnde Ständ Wal«
prolecokek af Eiecrorrrue Niidertekirxdt rncdlölja sanik
efter fulländad granskning af Fustmngkeyne till den
walde ä:erställas; och ware ^W»ki orrätkareugryldig atr
Walprvtoceliel. söre sin a;resä fran jörLktniugs ställer
asiämna.
§. 27.
Prepositioyen angående StatL'Werkets tillständ
och. beöof/ b re ar af Sanden h.vartdera err exemplar
tillställas, öswcrlämne Konungen ankiygett wid det
lllisäiie dä Riksdags enligt föregåendes öpnas eller ä
Riks-Salen annan dag, der Honom sa gode synes, eller
ock omedelbart lill Riksens Ständers Stats U.'ff'otl:
luoiii fjorton dagar wid Lagtima Riksdag och inom
en manad wid Urtima ester dest öpnande. — Riksdas
gens börja» räknas altid frän ben dag dä berördo pro»
position af Rrksens Ständer eller nämnde Utskott em otta
ge» bljswik. Och som Riksens Ständer, jämlikt
Regerings-Formens §. ej äga, att i Kommsens
öswettyaro uäqol besilsta, nsä ingen rådplägning här»
om a Rikssalen hällas. P<cposirioiier rörande Grundlagars
eller öfrige laaars och oeconom iske försättning
gars stiftande eller föränvrjnq, järnre andrs mäl, dem
Konungen under Riksdagens lopp will Ständerns
meddela, tiliställeS genom Hof-Cancelleren hwarjs
Stand i Desi Plenum janne -alla propositioner jftarr
Konungen till Riksens Ständer eller Deras Utsson,
böra SratS.Radetö, och i Lagfrägor, äfwen Domstolens
dcröswer lämnade yttranden, tillika meddelas;
Kunnandes likwäl Riksens Ständer, dä Stats:Rä->
dets yttrande anga hemligä mäl, endast förwänta bei
«f desi till eller afstyrkande.
K. 2-.
796
Dcn tz December.
tz'. 29.
Constittltisns Utskottet sonr utgöres af Tjngttt
syra Ledamöter, tillkomnier, alt i den ordning Regerings,
Formen föreskrifter, granda Rikets Grundlagar
samt upta;a frågor och till Plena afgiswa förslag
om ändringar, förbättringar och förklaringar deras;
hwaröswer SrändenS Ledamöter ware obclagit, att in
Pleno yttra sine tankar; men Riksens Stander cj förr
Ln ä den nästföljande Riksdagen »nä besluta. Aswerlämnar
Konungen är Riksens Ständer nägon proposition
rörande Grundlagar, updrage Ständerne genast,
Utan akt förut derom öfverlägga, ak CsnstiMtions«Utfkvttct,
att desi Utlåtande afgjfwa, och sörhälles dermed,
som i Regerings Formens Zi §- stadgadt är.
Dä Utskottet icke funnit skäl att gilla och till Riksens
Ständers pröfning ösrverlämna något förslag till ändring
eller förklaring af Gmndlagarne, som Utskottet
af en Riksdagsman emstkagit, ware Utskottet skyldigt,
om Författaren det yrkar, art meddela honom sitt yt»
trande med tillstånd ett detsamma jämte förslaget,
genom trnckck allmänt göra. dä han, för det sistnämndas
innehåll, sjelf i egenskap af Författare ma enligt
Tryckfrihetslagen ansvara. Constirutions - Utskotter äs
liqqe, att äska de uti S-atS,Rådet förda Protocoll,
Utom be-' stm anga ministericlla ärenden och Commando
mah, hwilka endast i hwad soiu rörer allmänt
kända och as U< kottet upgifne händelser, »uä kunna
fordras. Finnér Utskottet as desie Protocoll, att näs
gon Stms - Minister, S aks. Råd, Hof-CancelIleren,
Skats-Secrrkerare eller annan Ledamot af
Skats-Radet, eller d->n Embetsman, som i Com»
»nando u>äl Konungen råd gistvik, uppenbarligen
Haudlst emot Regerings-FormenS tydcliga föreskrift,
eller
Den iz December: 797
eller tillstyrkt näaon öswerträdclse deraf och as andra
Rikets gällande Lagar, eller underlåtit all göra föreställningar
eniok sädane öfwerträdelser, eller dem wattak
och befrämjat genom upfäteligt fördöljande af nägsn
uplysning. Dä skall Constikukions-Utskoktct ställa en
sädon under tilltal af Jnsiitje »Ombudsmannen inför
Riks. Rätten. Skulle Ulskörtet anmärka, ari Stars,
RädetS Ledamöter samfält, eller en eller flere af dcm
uti deraS radstag om allmänna mätt och steg icke i,
akttagit Rikets sannskyldiga nytta, eller att någon
Stats Secreterare icke med owcld, nit, Äcklighet och
drift sitt förtroende Embete »löfsätt, skall Utfkortct
dä, sädant för Riksens Ständer killkännagifwa, hwil»
ka, om De finna Rikets wäl det kcäswa, kunna hos
Konungen skriftligen anmäla Deras önskan att Han
wille utur StatS'Nädet och ifrån Embctet skilja den
eller dem, mot hwilka anmärkning bliswit gjord.
Frågor i detta ämne kunna i Riksén» Ständers Plena
wäckas och af andra Riksens Ständers Utskott,
än ConstimtionS-Utskottet, hos Sranden andragas,
men icke as Riksens Ständer afgöras förr än sist,
nämnde Utskott deröfwcr bliswit hördt. När frågor
uti Riksens Ständers Plena eller andra Utskott än
Constitutions-Utstottet wäckas, hurnwida Stats Rådet
eller någon desi Ledamot, eller någon föredragan»
Le sitt Embete, pä ett obehörigt sätt ntöfwat, böra
derwid följande ordalag och inga andra nyttjas: "Det
' är anledning till anmärkning emot Stais Rädet eller
''den och den Ledamoten eller föredraganden, hwarom
''Remih begäres till CvnstitutionS Utskottet, inför hwil«
'ket anledningarnc upgiswaS skolaoch Eall t» sä»
dan remisi genast owägcrligen w. lM .S,
798 De« iz december.
Under Riksens Ständers öswerläggningar om
fadane frågor, äfw.m so -, j Constimrions. Utskottets
yttranden, skola icke Ko urnqens beslut i mäl, so u
, röra enskilds Personers eliar ^Cvrporanoncrs' rättigheter
och''st?geläqr«sheter, kunna ^ens nämnas, ännu !M:--  dre nägM Riksens Srä aders pcöfnlng underställas.
Dr hos Riks Srandru olika meningar »osta, angäen»
ds nya U-skons tiiliäkrayde, elier till hwilket u> kott
upkomncj frågor och ämnen bora remitteras . och Slän,
den ej -genom bestämd pluralitet Lunna skrijaktighcrrr»
ne afg-eea, ägc dä Coust-rgtions-Unksttet att med Riksens
Olanders rätt och i Deras ställe derom besluta.
§ ZO.
Stats-Ulskottct, som skall bestå af trettiosex
Personer, bör granska, '.seeda och kill'Riksens Stan»
dac upzifwa Stats- och RikSgälvse-Wsrkens tillständ,
förwalkning och behof. För detta Urjkart läte Konungen
upwisa Stals-Werkeis tillstånd i allt dest delar,
till inkomster och utgifter, fordringar och skulder, äs>
wensom i händelse genom stractater med främmande
Magier någre medel Riker rillfluiir-, för dem pä lika
sätt skall redowisas; likaledes läte Konungen till D-r»
sawmaS öfwerläggning framställa hwad Staken uköfwer
ds wanliga inkomsterne tarfwa kan , och hwilka
behof genom Berviiliungar böra fyllas. Detta Ur»
skott, som skoll ä;a tillgång kill alla Stais-WerketS
räkenskaper och handlingar , mä killkomma att efterse
»ch granska hyruwida de gjorde eller förorLnade utbe»
ralningar af Stats,medlen, icke östverstigir beloppet af
de hufwud-titlar, hwilka uti Riksens Ständers, wid
väst förslutne Ri"Sdag, upgjorde Stats reglering blifwil
faststälde, och äro grundade pä behörigen upräl»
Den iZ December. 799
lade Stater, eller Konungens n-'d Wederbörlig centra»
signaiion, msärdadr anordningar,- samt styrkte mes
behörige gnittenrccr af dem, som medlen emottag!!-.
Skulle emot Riksens Ständers bestur, de till hwarir
huftvndkirel anflagne suininor besinnas dragne iil! andre
äirdamäl, än dem, som under samma huswudtitcl
höra, eller ,något as Riksens Sländer fäsistäidc an»
stag myra öswerstridil, skall 'utskottet genast anmärk»
„iiig>ch i Riksens Ständers Plena anmälan göra enrot
den" Embetsman, som sn sadan anordning comrasignerat,
hwarester dermed strfares enligt 106 och 1Ä7
§§. i Regenngssormen, kunnandes- likwäl häraf-he
följder icke dragas, art, emot föreskriften i 90 §. RegcriirgS
Formen , Utskottet ma i något klander as Honungens
gjorde anordningar inga, eller att de för Stars
Utgifterne redowisanve Tjenstemän skola kunna personligen
för Stats Utskottet eller Riksens Ständer kill
answar ställas, uran ma, der sa nödig finnes, hos
Konungen kunna anmälas de anledningar, som söre»
konimit, att emot någon sadan Tjensteman i laglig
ordning answar yrka. Widare 'äliggcr detta Utstyr
att utröna, pröfwa och foresta det, som till Stats,
och RikSgaldSrWerkens bchos erfordras sedan nödige
indragningar och besparingar blifwit iakllagne; likale,
bes att sörestä beloppet as de summor, hwilka jämlikt
6g §. i Regerings, Formen stola för särskilda
händelser afsältas och fluteligett upstifwa huru mycket
genom bewillning bör utgöras.
I händelse hos Riksens Ständers Plena gemensamt
eller uti något af Riks Skänden betänklighe,
ter upstä emot antagandet af hwad Utskottet tillstyrkt,
uti det som rörer antingen Statens reglerande eller
Bcwillninge>,§ derefter lämpade hela belopp, eller
502 Den IZ December.
hwad till Riksgälds Contoirets Utgifter och inkomster
hörer eller grunderne för Riksgälds, Contoirets styrelse
och sörwaltning, tillkomme Utskottet den befattning,
ledande att bringa sädane ämnen till sinteligt afgörande,
hwilken 69 §, as RegeringS-Formen, jämte sättet
bertill, förcskriswer.
Pppar sig sadan skiljaktighet om grnndcrne,
sätten af deras tillämpning och för deln ingen till BeIvillningens
nkgörandc, hwarom 71 §. af IregeringS»
Formen förmäler, sörfare Utskottet, förstärkt till det
antal af Ledamöter, som Regerings-Formens 69 §.
förejkrifwer, dermed pä det fält, nysinämnde sine §.§«
Utstaka.
Stars Utskottet äligge, att Dest berättelse om
Riksqälds-ContoiretS föcwaltniug sa tidigt inlämna,
akt wal till FuIImägtigc derstädes mä, enligt 67 §.
kunna förrättas.
§- Z2.
Banco- Utskottet, som utgöres af trettiosex Ledamöter,
skall öfwerse Banque,,S styrelse och tillstånd
samt giswa föreskrifter om dest förwaltnina, enligt den
särskilda instruktion, som af Riksens Ständer wid
hwarje Riksdag kommer för Utskottet alt utfärdas:
börande detta Utskott med sin berättelse om de afgående
Banco Fullmägtigcs sörwaltning, sä tidigt under
Riksdagen inkomma, alt Riksens Ständer mä äga
rådrum till nytt walö anstäLande, jämlikt nedanstående
66 K.
§- 3Z
-
Den 13 December.
§ ZZ.
Lag Utsätter, bestående af Sexton Ledamöter,
äger, akt, jäuilikc sg och 87 §- §- as Regerings F-ormen,
utarbeta sörstag till stiftande, ändring, forklaring
eller uphalwande af allman Civi! Erinna l- och
Kyrko-lag, samt uptaga de a sad-ne ämn>n. Riksens
Ständer meddelade Konungens proposttioner, eller i
Riksens Ständers plena wäckt? frågor. Un^er Civilvch
Criminal-Lag böra afwcn förstas te delar af
krigslagar och författningar, rörande kngswäsendet,
som äga tillämpning till Medborgare moa, Krig?,Staten.
Justities Ombudsmannens wrd hwarf? Riksdag
asgifwande berättelse, rörande de ifrån Konungen, genom
Högsta Domstol- !, , sedan nast föregående Riksdag
rugangne förklaringar af Lagens rätta mening,
höra ock till Lag-Utjckollels befattning, dit denne berättelse
sörwiseS.
§- Z4.^
Allmänna Veswars och OeconomiaeUtffottet,
sammansatt af Fyratio älia Medlemmar, fck.stl enligt
Zg och 89 §.§-i Regerings Formen, anmacka brister i
de allmänna hushallnings-anstalterne och fö-ändrmgar
deruti förestå, samt uptaga alia hov Riksens Ständer
upkomne frågor, om förändring, förklaring och uphäjwande
af Lagar och Författningar, som Rikets allmänna
hushållning röra, om sadan? nya Lagars stiftande och
om grundcrne för allmänna inrättningar af alla stag,
rhwad de röra upfostringg och underwisnings Werten,
allmänna Fattigwårdens Landthushällningcn, BergWerken
ni. m. Riksens Ständer äge dock önd.st
magt, att i dctza ämnen bxstma föreställningar och
Fjerde Bandet N:o 52. öuss
-
Lor Den iZ December.
önskningar, att hos Konungen anmälas. Will Ko»
nungcn nägot Oeconomijkt mål, gemensamt mev Riksens
Ständer afgöra, sörfareS dermed pä sätt, som
för Lag«frägor är stadgadt.
§. Z6.
Utom förenämnde i Regerings Formens §.
omsörmäldte och förcjkrifne Utffott, äga NiksftnS
Ständer att wäija och förordna ett Expeditions Ur»
skott, bestående af Tolf Ledamöter, för art upsätta,
ej mindre de expeditioner, som under Riksdagen af
Ständen gemensamt utfärdas, än äswen Riksdags»
Vestulet, och alla salunda författade Handlingar till
Riksens Ständers justering öfwerlämna; och äge Host
Cancclleren, eller den hans Embete företräder, rättighet
att i Utskottet vfwerwara Riksdags-Beflutels ju»
stering, i de delar deraf, som röra Konungens yman»
den. Granden kunna äfwen der Dem nyttigt synes
nedsätta, hwarr för sig, ett Utstött, till upkagande af
Deras enjkildra beswäc och angelägenheter. Skulle
Riksens Ständer finna flere Utskott wara as nöden,
mä de af Ständerne obehindradt tillsättas. Sädane
Utstött ma dock ej befatta fig med andra ärenden,
,^n dem, hwilka enligt Regerings Formen, pä Rik»
sens Ständers åtgärd ankomma. I staga om deras
tillsättande gälla Tee Ständs pluralis, men stadna
twä Ständ emot twä, öfwerlämne Riksens Ständer
härutinnan sin afgörande rätt till ConstittttionS-Utstct»
tet. Bliswa göromälen inom nagel Utskott sä ökade,
alt de ej med det wanliga antalet af Deputerade kun»
na bestridas, stände Utstottel fritt, att anhälla om
förstärkning ; dock ankommer bewiljandet deraf pä Riksens
Ständer- pröfning: och gälls härutinnan äfwen
Dett rz December. goz
som i förenämnde omständighet Tre Ständs pluralitö;
men stadna twä Ständ emot twä, sörsalle frägan.
§. 57.
Alla Riksens Ständers Utskott, med undantaos
Hemliga Utjkottet, hwars göromål och arbetstid af
Konungen bestämmas, skola sist inom atta dagar ifrän
den, da de utsedde bsifwit, sammanträda och
sättas i werksamhet- Börande Utskotten t den mohn
ärenderne hinna utarbetas, sä fort sig göra later, med
sine yttranden till Ståndens plena inkomma» Intet
Utskott, Constitutions och Banco-Utskotten allena un»
dantagne, ware berättigad», att wacka frägor till af»
görande i Riksens Ständers plena, eller att uptäga
andra ämnen än de frän Plena remitterade; sä wida
es, hwad StatS-Utskottet särskildt angär, Konungens
proposition, enligt 27 § till Detsamma omedelbarligen
öswerlämnas.
§- 58.
Alla omröstningar i Utskotten fke StandSwiS.
Ksska en eller siere Ledamöter, att votering mä med
stulna sedlar anställas, bör sädant ej förwägraS. —-  Stadna derwid twä Ständ emot twä skola de särskilde
meningarne, såsom alternativer i förslaget intagas. Gäl»
le äfwen delta stadgande sör Banco-Utskottet i under»
ställningsfcägor; men i de mäl, som böra hemliga häl»
las, och der Utskottet med Riksens Ständers rätt bestuter,
förhällas med omröstningen pä sätt i zz §. häe
nedanföre stadgas: börande i sädane sall Uti sistuämn»
ve Utskott twä tredje delar af hwarje Stånds Ledamöter
wara närwarande.
§. ZK°
Dm IZ December.
§- Z9.
I assa Riksens Sränders Utsökt före den, kland
^crikapet och Adelns närwarande Fullmäktige or«
, som enligt Riddarhusordningen dertill berälln
är.
§. 40.
Landt-Marskalken och Talemännen cller de,
som deras ställen företräda, njute oförrvägradt tillirä,
' -! Nkst'orten, dock utan röst eller deliberation»; rätt.
I H.un lia a och Banco- llkchotte», der tysthet Ed sococas,
asiägge äswen de en sadan.
§-.4r.
Tjenstgörande Stats Ministrar, Stats Räd, JuRstae
- Ras, Hof-Canceller / Justistae» Canceller, Justi»
. Ombudsman samt Slate Secreterare kunna ^ej
' e och stämma i sikt Ständs plena förnekas, enar
, enligt hwad hwärje Stånds särMda ordningar
dga, dertill berättigade arv; dock för StakS-RädelS
Ledamöter, de sarMdke sall nudantagne, dä dcm, en»
?igt Regerings Formen updragit är, att med Kor-ungstig
magt och rätt ,styra. I- Ukstokt eller wal
lil! Utffottö Ledamöter, ,nä icke någon af förenämnde
personer deltaga. Ej mä någon,!af hwilken Idkksins
Ständer kunna fordra redo och answar, inwäl,as i Utskott,
der rcdowisning, för hans egna göromål 06)
Embeks äkgärder kan förekommabörande för öfrigt och
i allmänhet iakttagas, att i mäl, ion» persoiiligcn rö«
ra cn Ledamot af något Riks Ständ, mä han mäl i
Ple.
Dm rz December. 8^5
plena eller Utskott öswerläggningarne, mcn cj best.
ten österwåla. ^
§- 42.
Finner Utskott sig behöfwa af näwn Korum
gens Embeksnian cll>>r af nägbt publikt Wrrk inhämta
rnunteliga elier stristeliga stplysningar, degäce g - onr
sin Ordförande hos HosCancellerm, Konungens Nådiga
befallning lill wederbörande,' om de äskade u.:
derrältclsers meddelande. Galle likwäl ej detta st-d
gande i afseende pä Stats-Conkvirtt, hwilket lika so n
Banco- cch Riksgälds,Werke», bör, i frågor 01» stst
rva redowisningcn as medlen, alla äskade uplvönittggr
omedelbarligen meddela.
§- 45-
Landt Marskalk och Talemän Ware berättigad^
att hwar för sitt Ständ, utlärda kallelse till ylen :
deltaga i Beredningen kill Mälens föredragning, den- s
Gränden föredraga, uptaga, framställa och rednde-vikr. bmeningar,
göra propositioner och widmagthäM- ör
ning void sammänkonrsterne; altsammans ester de för
strister, som här nedanföre stadgas, men äae ej st!'
we någon röst i dLliberatiouen eller voteringen, e
kunna ej »ägor annat sörestä, än hwad som fordkvr
till merkställlgbct af det Grundlagarne, Riddarhus er-'
stingen, eller Sländens ordningar och beslut föreskriswa-.
§. 49»
Hwar och en allmän fräga som första
' i något Skälld förekommer, stall sä wida ej Stt
806 Den rz December,
enhälligt genast densamma till wederbörligt Utskott sörrviser,
ligga, pä Barder lili nästa plenum, dä rewisi
bör ske, dock staude hwarje Ledamot öper ari öfwer
samma mål sig yttra, hwilket hans yttrande äiwen
skall till Utskottet remitteras. Om en, genom munte»
ligt anförande, gjord framställning lägges pä lorder,
bör anförandet till prokocollet dickcras och afskrift der
as till Bordet afiämnas. Uvstar fräga, om eller hwart
remitteras bör, kan denna fräga blott för den plcni»
dagen läggas pä bovdet; men i nästa plenum skall be»
slut owäaerligen fattas. Da fåken frän Urssort äler»
komniit, bliswe de» efcer första upläsandet liggande
pä Bordel. Dm kan tvid nästa föredragning, öhwad
öswerläggning ägt rum eller ej, pä siere Ledamöters
förenade begäran, äler hwila; men dä saken tredje gän,
gen förekommer, skall den till afgörande företagas.
Hmar och en fräga af annan än allmän beskaffenhet,
äfwen som preliminaira hcmstallandcn och förfrägnin»
oar ifrån Utjkotlen, ma genast kunna afgöras, sä
wida den eller de as näaon Srändeks Ledamot ej be»
gäreö pä bordel. Uti Ständenö Cancellier, bör altid
finnas en öpen förtekning öfwer alla pä bordet laqde
mål, med dertill hörande aeter och handlingar. Ater,
förwisar nägot Riks-Ständ ett redan beredt nial till
»vederbörande Utskotts ytterligare utlärande, äligge Utskottet
att dermed inkomma till det Ständ, som aker,
remmitterat: kunnande likwäl ej, genom denna ater»
sörwisning, de öfrige Ständens beslut i de mål, der
trenne Skänds röst utgör Riksens Ständers, deras
kraft och »verkan kill Expedition betagas.
§. so.
Hwarje Ständ- Ledamot äge rätt, att i plenum
stä»
Den iz December. 807
stående vä) pä sin plats, till Protokollet fritt tala och
utlära sig i alla frågor, som under öfwerläggande komma,
och om lagligheten af alt, som inom Ståndet sig
tilldrager. Hwar och en yttre sig öfwer ett ämne i den
ordning han dertill sig anmält och upropad blifwit; och
mä cj någon wara berättigad att tala utom Protocoller.
Ingen tilläte sig personligen förolämpande Uttryck;
ffer det, pröfwe Ständer hurnwida den Ledamot,
som salunda sig förgätt, mä as Landt-Marskalken eller
Ståndets Taleman erhälla tjenlig föreställning och war,
ning, eller om saken bör behandlas enligt 78. 8« eller
ock aldeles förfalla.
§. 5Z.
Enär ett ämne fluteligen skall afgöra-, böra älla
dertill hörande handlingar upläsaS, sä framt någon
Ständers Ledamot sädant Dunbar. Ej mä någor
mäl till slutelig! afgörande företagas förr, än
Landt-Marffalk eller Taleman först inhämtat huruwida
Ståndet anser öfwerläggningen fulländad, hwarester
propositionen justerad framställe-. Befwaras proposi»
tonen med Ja, mä wäl erindringar derwid i tjenlig»
ordalag göras, men ingen försöka att Beslutet genom
ny öfwerläggning upriswa. Befwaras propositionen
med Ja, blandadt med nägra Nej; eller twärkom,
och de som öfwerröstade äco, ej begära votering, läte
be, om dem sä godt synes, sin särskilda mening i
Protokollet antekna; kunnandes sädant ben» ej i »ägor
fall sörwägras. BegäreS af en eller steke votering
och han eller de cj wilja derifrän assia, da skall voterings
proposition jämte tydelig contra proposition genast
försattas, justeras och anstäs, samt voteringek
strax derefter för^ sig gä; och m» propositivtl ej göras
.8o8
Den iZ December.
o«tt det voteras skall, ej ell-r votering derom kfllatas.
Wi-> ornröstningarnc sorn alud skola med tryckte och
»märkte, enkio, siurne och hoprullade sedlar wcrkställas,
kr,rökne hwarje Ledamot block nr röst, änstönt han
oek more Futlniägklg för flere ulhwal berättigade rorporacioner,
Till unbwikadds af pcum vota, skall
Ordföranden w>d Hwarje oinrästnriig söre A», sedlarne
,r>yräknaö, e>! bland dem Uttaga och genast förseglad
aflägga. Vestanäs, tvid upssimmcranbet af de öfrige,
lösternc lika delade, ina denna , sede! öpuas och giswa
decision. Hr pluralitet-'» redan wunyeii, bör den af/
lagd/ sedeln, ouplrutci! gencch förstoras.
' ' ' §.5).
Landt«Marulk - eller Taleman ma ej kulina
wäara pröposilio»/ urom i d-t sall, dä han sinner en
wäckt sräaa bokstasiigsn strida mot Grund-Lagarncs
ln-cl er börande förut stafwa skälen lill sikt wägrande
anfört. Skulle e> Siäudek med honom instämma i
bearcppct härom, Utan ändock yrka proposition, ägo
han alt !"örkl ra öfwerläqgningen hwilande, och sör
w-äs
»iälcr kill Constitlitions-Utffoktet, hwilket äiig
oor
ask inom korrt förelags rid inkomma »ned
rnonvcradk och bestämd Utlåtande öfwer fragans stridig»
hec syer enlighet med Grundlagen. Hwad Utskottet
köi^tarar icke wira deremot stridigt, derä mä proposi'an
icke wäqras, pröfw-rs det wara af motsatt
nh?r, mä den, som moiionen gjort, wanda sig,
c c ! o-o>u s- stpdt synes, kill Constirutioiis.Utjikottet
fläsk >om Lregerings-^ormenS 84 §. söreskriswer.
57 §.
e aj-mK:si.a lestur, som i ctt Ständ fattas,
- . äf»
Den i.z December. 809
ästvcnsom, hwad clt helt' Ständ i egensikap as RikS>
Srand besstuit' och armols räte ryra kan, meddelas ds
öfrige' S; än den genom Utdrag af Prvtvcollek. . Wilt
ikdäwy! sou- ej t SrundekS fattade teflue instämt,
st» särffilda ranka hos de östige Skäuden anmäla
siande det honom fritt, acnom särskildt M inortal, eller
Diclam.-n lili Piokocollct, hwilket ma Ständers bestut
ärsölja. Lag samma marc dä »ägo» remiss gäc
stan Riks - Ständ till Utskott, eller urlätande frän
Utskott st?! Mks-Sränd; kunnandes dock ej i »ägot sall
ustätcmre eller l estrik genom enskild LedamolS eller
niinoritckens protest eller reservaston nppehällas. Af
. Protocolls Utdragen böra altio syra exemplar ut>krist
mas, as hwilka de trenne afgä till Medständen för
att'derstädes qwarblifwa, och dec fjerde eller sä kallad
löpare, kringsändes, päleknas i hwarje Ständ af Secrercro-ren,
samt stadnar siuteljgen hos Ridderskapet
och Adeln, för att i T st; Archiv för ma ras. Dessutom
bör, enär mälet något lltskvkt angar, ett exemplar
Detsamma äfwen meddelas. Ständen mä jämwäl, i
de fall Dem lämpcligt synes, gcnom utskickade Deputationer,
sine bestux hmarandra tillkännagifwa; dock
bör ProtoeoltScklkdragct derom, ester i händelse sakens
wigt fordrar en sädan skyndsamhet, arr det ej medhinncS,
en af StändclS Secreterare behörigen patrkNåd
a!s?rifk as den proposition, som bestntct grundat,
astid tillika åtfölja, och af Ordföranden för Deputation,
i de andre Sländen högt upläsa.
§. 59-
Alla hos Riks-Sländen hällne Protoc-ll skola
sä tidigt ffe kan, genom trycket utgifwas till deras
fullständiga innchäll, med undantag blott af sädant,
, - > ' . so>u
8io DeN iz December.
som -Ståndens enststda oeconomie beträffar. Ds hand»
ungar likwäl, hwilka till samteliga Riks-Ständcn af»
lämnas, såsom Konungens propositioner, Riksens
Ständers-Urstotts beläakanden och förklaringar, samt
de Protocolls Utdrag, hwarigenom Ständen meddela
hwarandra sina bestin, stola icke i Proiocollen intaqaS,
uran endast till sitt innehall korrteligen deruti ansöraS
Deste handltngar trg-kas särskildt, såsom ett Bihang
list samtelige Riks.Standens Prokocoll, och Ulgiswa
under Expeditions Ulstottets upstgt.
^ §. 6r.
Da wal till Konung eller Thron följare stall
förrättas, äge Riksens.Ständer, att i Deras särstildte
plena, genom allmän omröstning, wäija till en Nämnd
as Sexton Personer för bwarje Ständ, med updrag,
att wid förefallande stiljakcighecer emellan Niks-Stän»
den, bestämma walet. Dagen ester, sedan Nämnden
är wald, stride hwarje Ständ särskildt till wal as
Konung eller Thronsöljare. Förena sig alla Ständen
om en och samma Person, ware han utkorad. Oro
Sländens röster delade emellan siere, asgöre Nämn»
den; dock mä ej hos densamma komma under omröst»
ning andre, än de, som fleste rösterne i bwarje Ständ
erhällik; och wä ej nägvk Ständ flere än en Candidat
framställa. Ledamöter af Nämnden, mä ej uteslutas
frän ulöfningen af deras Riksdagsman na räll i
Ständen; men träde tillsamman dagen ester den, dä
walet i Ständen förrättadt är, och stiljes ej ät, förr än
de fleste rösterne om en Person sig förenat. Omröst»
ningen ibland Nämnden stall ste psr Lspitr, och med
st t se sedlar, enligt det voteringssätt, som uti 5Z §.
är sörestriswik. Hwar och en as Nämnden upgifwe
ibland
Den rz December. 8rr
ioland dem af Ständen föreflagne, den han anser böra
uikoras. Falla derwld rösterne till mer än hälften af
de röstandes aura! pä en Man, ware han behörigen
wald. dlro ater rösterin' sä delade, att en sädan frill pluralitet
icke ager rum, cyställes ny votering til! ania»
gande.af den, som fleste rösterne erhållit, och, om han ej
antaaes, as den, om hwilken näst ester honom de fleste
af Nämnden sig förenat. Inträffar den händelse, akt
Twä eller Tre Personer undfå de fleste och lika
mänga röster, anstalles först särskild votering, enligt
sistnämnde K, öfwer den ordning, hwarminnan om
dehe Personer bör röstas; och skall sedan, wid
hwarje ny omröstning, pä enahanda sätt en voteringssedel
afläggaö, intill detz en bestämd pluralitet är qjfwen.
I den händelse, som i 94 H. as RegeringsFormen
omralas, skall Nämnden wäljas inom tionde
bagen efter den, som i Riksdags kallelsen till Ständernes
sammankomst är utsatt och Riks»Ständen skride
till Konungawal, dagen ester, sedan Nämnden ar wald.
§. 62.
Skola Riksens Ständer tillsätta Förmyndare
sören omyndig Konung, sammanträde De, sist dagen
ester den, dä Riksdagen ä Rikssalen öpnad bliswit,
och Utwälje genom allmän omröstning i Deras särskildta
Plena till en Nämnd af Sexton Personer, för
hwarje Ständ, som pä sätt uri 5z och 6i §. §. stadgas. rö>
ste per Lapira, och icke StändSwiS, om de, af Plena
till antalet bestämde Förmyndare, hwilka skola wara
antingen En, Tre eller Fem. Hwarje Ledamot af
Nämnden, uptekne ä en stuten Wallista, de män, som
han anser förtroendet wärdige, och sä manga, att de
med en Person öswerstiga det af Ständerne utsatte
anta»
812
Dcn iz Dcodntber.
antalet. Af dem, som dcrwid konnna i atanka, ställe
först dcn som fleste röstcrne erhäuit, under ny omrost,
ning, dä Nämndens plur like gj we ulflaget. Pä
samma sätt forllareö nied den, som näst honom af de
fleste bliswit kallad, och sa widare, cist dest der söreskrifne
antalet af Förmyndare warder upfyllt; kunnmde
Nämnde» ej ätjkiljas förr, an wåler gjordt och
fulländadt är; och gäste detta wal jason: Riksens.Ständers
Beflut. Nu händer att Riks-Ständen ej inom
tre dagar, sedan De i Riks-Salen ashört dcn i 26 §.
oförmälde Berättelse, åsämjas om Förmyndarncs antal,
förordne dä genast geno», sine Elcctorer, tili ett
Ilistokt, Sexton af hwarje Ständ, att medelst votering
per Opido, jämlikt Zz§., denna sräga, med samma
kraft och werka», som Riksens Siänders Befluk, in,
om kwä dagar afgöra; Skolandes sedermera, den utsedde
NänlUden likaledes inom twa dagar hafwa walet
förrätkadt, sa alt i alla händelser, Förmyndaren eller
Fönmmdarcna mä, inom stu dag/cs förlopp, frän
Riksdagens öpnande a Riks-Salen, kunna tillsättas.
§. 6z.
Till följe af Regerings-Formens 96 §. skola
Riksens Ständer wid hwarje Riksdag förordna en
för Lag-krmlkap och utmärkt redlighet känd man, att
säsoiu Deras Ombud, hafwa tillsyn öfwer Lagarnes
efterlefnad af Domare och Embetsman, samt art inför
den Riks Nätt, som i bemälde Grundlags 102 §.
till desi inrättning och göromä! beskcifwes, eller wid
andre »vederbörliga Domstolar, i Laga ordning tilltala
dem, som i sine Embetenö utöfning, af weld, mannamohn
eller annan orsak, anses hafwa nägon olaglig»
Het hegäst, eller underlåtit, att sina EmbetS pligter be»
höri»
Den iz December. Liz
hörigen fullgöra. Denne Riksens Ständers InstltiT
Ombudsman, hwars rättigheter och äligganvcn, ytter»
ligare, sä wä! uti Regering? Formens 99, ivo, ic>r
och iO2 §. , som g-mou särjkild jnHruclion ursto
kas,
wäljes af Riksens Ständer genom Tols af hwarje
Ständ, särkildt för tillfället nämnde Eleckocer. Sedan
ibland detze Elecrorer, en, genom lottning utgält,
skola dr öfrige samfällt och icke efter Srand, först
medelst sturne sedlar, hwar för sig, upgiswa den man,
som de anse böra komma under omröstning. Falla
derwid rösterne till mcr än hälften af de röstande ElccrorncS
antal pä eq Man, ware han behörigen wald.
Äro ater rösterne sa delade emellan siere, att en sadan
full pluralitä för »agon icke äger nim, anställeö ny
votering med stuma sedlar till antagande af den, som de
fleste rösterne erhållit, elier, om han icke antages, as
den som näst honom utaf de fleste Elecrorer bkiswit
kallad och sä widare. Enar någon af de i denna
ordning under omröstning stälde bliswit as Eleciorernes
pluralits antagen, uphöre walförrättningen och
warde han af Riksens Ständer till ämbetet förordnad.
Den ät hwilken detta Embete bliswit ansönrodl, kan
wid följande Riksdagar wid den nu föreikrisne ordningen
dertill äter wäljas. Justikise-Ombudömannen
njure kill godo, sä wäl under som emellan Riksdagarne,
samma säkerhet för sin person och tjenstebefattning
som genom m H. af RegcringS-Formen för Riks»
dggsmän i allmänhet stadgadt är; och anses under sin
tjenstetid och intill desi han frän Embetet stiljcS eller
till nköfningen af sin förut innehafva beställning äterrräder,
i alla afseende» lika med Konungens Justitia'
Canceller. Cleetorcrnc böra, wid samma tillfälle, da
IustitlL Ombudsmannen Utses och va enahanda sätt,
wäija en man af de egenskaper, som hos denne
> . Em
-
814 Den rz December.
Embetsman erfordras, för att honom efterträda, isak
han innan nästföljande Riksdag ffulle med döde»
ofgä.
64»
Wid hwarje Riksdag ffola Riksens Ständer i
Deras särjkildta Plena, genan» allmän omröstning,
wäija Tolf Ledamöter af hwardcra Skändet kill ett
Nämnd, som äge arc döma, hmuwida Högsta Dom»
stolens samteliga Ledamöter gjort sig förtjenke, att i
Deras wigtiga kall bibehällas, eller vin wiste as dem,
utan bcwisliaen begägne sel och brott, hwarom Nege»
rings-FormenS ros §. handlar, likwäl ädragik sig
den misttanka för »veld eller ojVicklighct, att de kunde
anses hafwa förwerkat det allmänna förtroendet och
borde förthy, frän ntöfningen af Konungens Domsrätt
sik,!jas. Denne Nämnd träde samma dag den blif»
wik wald tillsamman; en af samrelige Ledamöterne
Utlottas först, hwarefter de ösrjge röster, man för man
och icke Smndswis nied sinnie sedlar, öfwer den frä»
gan: om aila Högste Domstolens Ledamöter äga Riksens
Ständers förtroende, och böra wid deras sysior
bibehällas? Vcswaras denna fräga enhälligt af eller
af de fleste röstande med Ja, bliswe dä Högste Dom»
stolens samtelige Ledamöter bibehallne. Beswaras Sen
äter meli Nej, ja upgöre hwar och en af Nämnden,
en stulen Lista pä dem, af Högsta Domstolens Ledamöter
flere eller färre, som han anser böra endtledi»
gas. Trenne ibland drste, som dä färt det största antal
af röster emot sig, ställes derpå, hwar efter an,
nan, under ny omröstning, hwarwid twa tredjedelar af
rösterne fordras emot den eller dem, som sikola anses
»gra frän Riksens Ständers förtroende ntestntne; och
Den iz December. 8is
-änge derefter, som i Regeringö,FormenS IOZ. Z. wi»
dare förestrijwcS.
§65.
Til! Tryckfrihetens wärd, stola Riksens Ständer,
wid hwarje Riksdag, förordna Sex för kunstapet och
lärdom kände män, jämte Justitie Ombudsmannen, som
bland dem söre örket. Detze Comitteraöe, af hwilka
Twn, urom Iustilie-OmbuVSmaiinen, stola wara Lagfarne,
wälj«s af Riksens Sränder, genom Sex af
hwarje Stand deriill utsedde Electorer, som enligt dek
i och 6r §. §. forestrifne sätt röste samfält och
icke Sländswis. Älsgar emellan Riksdaqarne någon
bland de Comitterade, wälje de öfrige till dcr ledig«
rummec en behörig man.
66.
Riksens Ständer wälje wid hwarje Riksdag,
genom flutne sedlar, hwarl Ständ för sig, samfält och
ej medelst Electorer, sina Banco-Fullmägtige, Tre
of hwarje Ständ: börande Walet förrättas sä tidigt,
art detze Fullmägtige mä kunna medan Riksens Ständer
ännu äro församlade, sin befattning tillträda.
Dem äligger, att jämlikt, wid hwarje Riksdag af Banco
Utskottet utfärdadl Reglemente, sörwalta Banque»-  mede! och tillhörigheter, samt inför Riksens Ständer
eller as Dcm förordnade Revisorer redowisa. Hppa»'
wid Deras öswerläggningar stiljakrighet i meningarne,
böra de till Prot0collek afgifwa sina röster, hwilka psr
espira beräknas; i de sall, da rösterue äro lika, äge
Ordföranden afgörande rätt.
§. 67.
Den iz December.
§. 67.
Efter sorcnänmde grunder; sä i afseende pä
Wålfall, jonikid, ina, wid alla Rikedagar, Fullmäglige
i Riksgälds-Contoirct asNikfrns Ständer urfeS. Desse
Fullmägrige ffola likaledes wara Tre af i,marje Riks»
Ständ, med åliggande, akt Uli akt owilkorligen sig rätta
efter de Instrucrioncr Riksens Ständer sög Vem utfärda:
Och gälle för dem i händelse af ffilj. ktighet, swad j
nästföregående §. för Banco-Fnllmägrigc stadgadt är.
§- 68.
Derjämte ffola Riksens Ständer, i d.n ordning
Stånden, hwarl för sig lämp-ligasi finna, w-d!>warjc
Riksdag förordna vin Revisorer, an emellan Riks--  dagarne enligt af Riksens Ständer utfärdad Jnstrnction,
öfwerse och granda' Stats Wwkets, BcmguenS
och Riksgälds Conkoiretö tillstånd, styrelse och förmastning;
likwäl, hwad SlatS-Wcrk-.t angar, utan rättighet
att meddela föreskrifter eller förändringar besiuka.
Defie Revisorer, som ffola wara Sex af hwarje RikSStänd,
böra emelian Riksdagarne sammanträda sä ofta,
akt hwarje Revision mä kunna omsatta kwänne ärS
afflutade räke»ffaper, och lage derföre astid N-visionsförrätlningen
fin början den 1; September: ffolande
sä wäl Riksens Ständer, som afgående Mvisorcr, i
likstämmighet härmed, utsätta tiden kill näst påföljande Revision,
kill hwiikcn Nevisorrrne böra af Konungen kastas.
Och mä ingen Revision öfwerffrida Vn tid as Tre
manader. Med Revisorernes töchberäkning sörhalieS
enligt de Uki 66 §. tftsigkgde grtUtdcr.
§.72-
Den December. Z-r?
§ 72.
Til! Fnskmäglige- för ett Sänd i Banqnen och
Nikcgäid-Cvntoiret, samt kill Revisorer öfwer StutsDanqnni
och Riksaalds Conkoiret, ffola ej
andre wäi-as, än sädane af StändetS Ledamöter,
bwi!ka kunna i D.t anima wara RrksdaqSwän och
Leda möter aj Utskottet. Ej eller ina dertill utses vägen
versen, som wjd en eller flere af desse Werk äc
redowitaude, njuter lön eller annan inkomst. Sker
mid Orevisors wal annorlunda, skola R visorerne om
en annan persons utseende, i föreffriswen ordning,
ftch.idsamk föranstalta. Fullnägtige och Revisorer kun»
na ej, , och för deras befattning, emottaga befallningar,
utan as Riksens Stander allena, och enligt de
Jnstruetioner Detze stadgat hafwa; ej eller till redo
och answar ställas utan efter Riksens Ständers beslut
och i laglig ordning. De njuta för sine gerningar
och yttranden under samma befattning, den säkerhet,
som no och ni tz. §. af Regerings Formen Riksdagsmän
tillägga.
§. 72-
Stadna Riks-Sländön i sine beslut öfwer nägon
sräga uri huswudsakcligen eller till tvifla delar flkiljakrige
meningar, dä iskall hwarje Stånds beslut genom
Protocolls Utdrag remitteras till det Utskott,
som med malek befattning haft, hwilket äliggc, alk
ineningarne sa nära möjligt är, sammanjämka och med
förflag öfwer denna jämkning inkomma till Riksens
Ständers Plena, som öfwer den yppade fragan sedermera
definitivt besluta. Skulle detta försök till jämk»
ning fruktlöst aflöpa, mwälje Riksens Ständer i sine
Fjerde Bandet §z. sär
-
8l8
Den iZ December.
särskildte plena genom allmän omröstning till en Nimrid
att förstärka det Utskott, till hwarS handläggning målet
hört, sa ätt Ledamörerne bliftva Trettio ashwarje
Ständ, hwilke samfält och ieke efter Ständ röste
såsom ;z §. förcskriswer, öfwer den twist,ga frägan
och äga art den samma med Riksens Ständers räll
afgöra.
§- 7f- . '
Till Grundlags stiftande, uvhäswande, förändring
eller förklaring fordras alla Riks StändenS sammanstämmande
bestuc och Konungens sanccion. För
bestut i alla öfriga ärenden., de mäl undantagne hwgr»
om i Regerings Forniens 65, 69, 72, 71, och 72
§§. särskildt förordnad! är, gälle, jämte Konungens
jam'ycke, Tre Stånds mening; men skulls Zwa
Ständ stadna emot Twä, försalle frägan och förvliswe
wid del som tUlsorne stadgadt warit, utan att
s nama sräga mä kunna wid den Riksdagen ä nyo
wäckas eller uprägas.
Är äter frägan af sada.n beffaffenher, att den
ej kan förfalla, gänge såsom i /z §. stadgadt är.
§. 76-l
Alt hwad Riksens Ständer efter granskning
godkänt eller lämnat oanmärkt bör anses haima wun,
nit decharge i afseende pä det granskade och ingen ny
till ansvarighet förbindande granskning af nya Skän,
dcr i samma mäl wara tilläten; dock bör, oaktadt den
as Riksens Ständers Utskott eller Revisorer förrättade
generelle öswcrstgk af Statsmedlens mdelning,
det
Den rz December.
det äligga wederbörande EmbetSmän, att werkställa
den speciella Revision, som dem i kraft af deras Emi
bekS befallning tillkommer.
§- 77-
Blifwer någon Riksdagsman under påstående
Riksdag elier under dest mor till och ifrän Riksdagen
Med ord eller gerningar ofredad, sedan han tillkänna,
gistvik, att han i sädant ärende stadd ar, eller ock ef»
ter Riksdagen pä waldfamr sätt i och för Riksdagsgöromälen
antastad, dä ffall sädank enligt lrr §.
Regerings Formen såsom Edsöres brott anses och straffas
; börande detta stadgande Uti Riksdags kallelsen
inragag. Skulle någon enskild man eller någon Corps,
militair eiler civil eller ock någon menighet af hwad
Namn den wara mä, antingen af egen drift eller med
anledning af befallning, försöka att wäldföra Riksens
Ständer eller Deras Ukffott eller enskilde Riksdagsmän
, eller störa friheten i Deras östverläggningar och
beslut, ware sädant jämlikt no §. ansedt som förräderi,
och ankomme pä Riksens Ständer att stikå förbrytelser
i laga ordning beifra läta.j
§. 78. ' ' ,
Ej mä Riksdagsman någon tid kunna Under
tilltal ställas eller sin frihet beröfwas för dest gerum,
gar och yttranden uci Riks-Smnden eller nägot Rik»
sens Ständers iltstokt, "utan ali det Ständ, till
hwilkei han hörer, sädank tillattt genom uciryckeligt
beslut, deruti minst fem sjcttedclar af StändetS wid
omröstningen in Plena tillstädes warande Ledamöter
instämt. Tage stg dock ingen häraf anledning till fri»
8ro Den rz December
kallelse fran dek Författare answar, som RegeringsAormens
84 H. och 2:dra Moni. 29 §. af dennn
Riksdagsordning utsätta. Men öfwerfaller någon inom
Ständ eller Utskott den andre med hugg och
stag, eller nyttjar emot honom wapen, hasme den an,
gripande förwärkar ljfwet; och ma han, utan an widare
nima Niksda'.smanna skydd, till behörig Domstol
öswerlämnas. Beskylleö Riksdagsman för nägon grof
misigerning mä han ej i häkte inmanas, förr än, efter
anstald ransakning, Domaren sädant skäligt pröfmat,
sä wida han ej ä bar gerning sunne» warder»
Gälle likwäl om han efter Domstolens kallelse, sig
ej inställer, hwad allmänna lagen i lhy fall stadgar.
Ej mä Riksdagsman häktas för mindre förbrytelser
eller för skuld insättas; ware dock hans egendom ej
fran laga Utmätning frikallad. Icke eller kon någon
Riksdagsman frän annan ork, emedan han för Riks,
dagens skull sig ä Riksdagsorten uppehåller, utom i
ofwanförmäldte swarare sall, dragas derstädes för
Rätta, med mindre han sökeö sör gäld, som han under
den tiden sig der äsamkat. Ingen ware tillätit att
jsrän dem som till Riksdagen fran Landsorterne an»
ländt, mom husbondens lof och minne, lill Krigstjenst
wärfwa något tjenstehjon.
§. 79.
Ingen af Ridderskapet och Adeln, som enligt
Riddarhus-Ordningen kill säte och stämma berättigad
är, icke eller nägon lagligen wald Riksdagsman för
annat Sscänd, mä kunna, af hwad anledning som
hälst, förmenas alt Riksdagen biwista; dock gälle under
krigstider undantag härutinnan sör militaire perso»
»er, dä de i Rikets tjenst af Konungen beordras.
Den iz December. 8rr
Riksdagsmän af Preste- Borgare- och Bonde, Ständen
Ilia er fran Riksdagsort!, afresa, eller fran Riks,
dags öfwerläggningarne sig afhälla, med mindre han
dertill undsätt, genom ProrocollsUtdrag, tillätclse af
det Ständ hwarlill han hörer.
Är hm Ledamot i ett eller flere Utskott,anmält
fl i först derstädes kill ledighets cchällande, och gif»
tve sädaur derefter i sitt Skänds Plenum tillkänna,
hwarcst, om ledigheten bewiljas, nytt wal till Utskotts
Ledamot genast förrättas. Sädant mä äfwen för sig
gä, dä Ledamot, flere än tre gängor ä rad, frän Ut»
skottets sammanträde utan laga förfall sig ashällit,
hwilket den främste derstädes »varande Ledamoten af
hwarje Ständ äge, att i wederbörande Ständs Plenum
giiwa tillkänna. Utan gällande skäl mä ej längre
ledighet än af nvä högst tre weckors tid bewiljaS.
Ridderffapet och Adeln ställe sig i desie senare fall,
Riddarhusordningen till efterrättelse.
§. 8l.
Dä Riksdag i öswerensstämmelse med nästföregående
tz fulländad är, träde Landt. Marskalken och
Talcmänncn, efter söregänqit beflut i sine Ständ, till
Konungen och anhälle, det Han wille läta aflysa Riksdagen
och Sländerne pä Rikssalen upkalla. Seda»
ester förrättad Gudstjenst, Skänderne sig ä Rikssalen
insmrnit och Landt M-rskalken och Talemännen, hwar
i sin ordning, inför Konungen nedlagt StändenS tacksamhet
och wälönskningar, upläses Riksdags-Besiutek.
Deruppå förklare Konungen Sjelf eller genom StatsMinistern
för Utrikes Lrenderne, Desi bifall till Riksdagens
stukande och Skänderne hemsörloftve.
§. Sr.
822
Dm iZ December.
. . §- 8-.
Anna» Riksens Ssändcr atffiljas. g^ra De
medelst Depntarioner stna underdåniga Llfcheds uowagmrngar
hos Konungm och det Kon s!. Huset, samt
tage äswen genom Dcpitterade Med stan hwarandra.
Begärdes pä dordet.
Nidtcrffapek och Adel» äkssrljdes klocka» Z cili z
ln f.äem prorocollr
6. fUlversroP.^,
Thorsdagen dm 14 December.
Plenum klocka» f lill io7förmiddagen.
brpbrölö »Tredje Clastcns Lista til! wal af kwänne
Electorcr ester Herrar Westfelt, Larl ^clolpk,
och Lnzelcrgnt?, Abrabam, och bestmnos i. veras
ställe nara walde:
N:o r,,4i2, Herr Oanbwarät, Secreterare.
2,i 19. Herr ^elanäsrbsslm, Fnllmägtig
Herr Aäisrbekb, ^acob.
In
-
Den 14 December. S2Z
Justerades följande:
Utdrag af Prokoeollet hällik i
Högloft. R>oderskopet och A»
de!ns Plenum den 12 December
1809.
S. D. Etter den noggrannaste pröfning as
i Stats Utskottets inläiunade och den 24 Nowember pa
^ Bordet lagde Betänkande och Förslag, rörande Riks»
M Statens reglering, be-,löt Hoglofl. Ridderskapct och
deln, akt berörde förslag till StatsUkskottet återremittera
, samt de derwid gjorde anmärkningar Utskottet
Meddela, dir Supra.
Upjästes följande:'
Utdrag af Protocsllet hallituti
Borgare-Ständers Plenum
wid Riksdagen i Stockholm
den 12 December 1809.
S. D. I anledning as wäckt sräga om billigheten
deraf att Riks-Srandcns och Deras Utskotts
Secreterare samt de som till biträde i Cancelliet! antagne
och derwid tjenstgörande warit, sä wäl som StändenS
och Utskottens enskilda wakt-betjening, bliswa försäkrade
om något wihk arswode för deras under denna Riksdag
hafde och widare fortfarande arbete och upwaklning,
beslöts, del skulle till Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
remittcras, att, med afseende ä den owanligt
trägna tjenstgöring, som innewarande ^RikSdagögöro
-
Den !4 Dkttruber,
mål fordrat, ctt drrrfter s?ästgen länrpa' k arswods af
Statsmedien för Riks Scändens och Utskottens C ncellie
samt Wakt - bctjsning, med nndant.ig af dem,
som os särffildte wedel godtgöra,;, bc!'äget sörestH
och med Utlärande deröfwec ju förr desi hrldrc Uil Rik<
sens Ständers Plena rnkomma.
Och skulls detta cowmuniceras de Nesvecrive
Med-Skänden, nied wördsaml cch wänligr lndjudande
att i denna lemch sig sörena. Ok Lvjna.
Lx ?ovkoco!!n.
ch 14. 1'ekerz»n.
Orc.fwe No la 6sr6iv, f aol). Det nu
upläsie Peorvcoils. Utdrag har ferekoirtintt, hwatz lag
ärna, anföra. B-willmngschltffottcts BEnmg har
hos wig anmält den önlran, a:k stturt erhålla någon
ersättning för sitt arbete. Det är sragan att sä weka
fclrpp k af Ver- s anwo-en: de sörsta gansVa wäl al!
sada„k ej torde kunna fulleligen bestämmas förr än witz
Riksdagens slut. De önjka allenast rörffott, sedan de
i sa läiia tid arberat uran inkosust. Jag nyttjar det»
ta tillfälle att för Nid0erj?apet och Adelli nämna, det
Bcwiilnings Ukchottet rönt en bekydclig lä-tnad wid
sire arbete i de uplysningar, särdeles i a!r hwad Upböeden
tillhör, hwilka Härads-Bokhållaren lämnat;
pä en wärd LsdamolS inom Utstolket begäran, komnämnde
dlZZt hlc under hela riden har han sig här uppehållit,
och da desi lillgängar äro ganlka knappa, äc
det i synnerhet i anledning af hwad hono>n angar,
jag havé tänkt feresia till Rivderskapet och Ädel»,
vin
Den 14 December. 825
om något förskott kunde bewi'jaS UtffotkcnS Cancelliet,
till dest afgjordt hade bli wik hwad arfwode de kunde fä.
Friherre Vssnnoriieim, vars August,
förenade sig med G efwe vs !r 6a, clis deri, att mall
borde wara betänkt att ulsälta arfwode för Ulf^ottenS
C ulcellie-Betjeningar, och lrodde olk bästa Utwagen der»
lill more, om Ukffokrenö Ordförande sammanträda, för
rikt dklllll upgifwa förstag.
Grefwe ve la 6sr6is instämde sä mycket
heldre i denna mellina, som Utskottens Ordförande
baft källve hwad arbete Betjeningen i hwarje Utfkolr haft.
HerrGrcfwen och Landt-Marskalken
provvnerade att srägan om Ständs- och UlfkotlS.Can»
celli rnes aflöning skulle till Stars, Utfforket remitteras,
so: t alt hwad Utskott» Canceliernes aflöning särstildr
beträffade, Deras Ordförande dertill mätte fä npqffwa
förslag och Talemännen öfverenskomma om förstagrt
til! Sländs-EancelierneS.
Bifölls; hwarefter
Friherre tannarIrsim anmodade Grefwe
Oe la Qsräie, att, såsom efter nummern den äldste
bland Utskottens Ordförande, till detta sammanträde
kalia de öfriga
Justcrades Plcni Prorocollet för den 28 Nowember
eftermiddagen och den I December förmiddagen.
826
Dcn 14 December.
Wid dct sistnämnde Protokollet yttrade sig:
Herr Ubrenborx, (ch, 8psr Willielm.
Det tillägg Herr hchrösnzlolpe jkrifteligen iiilämnat
och som nn blifwik urlast, nödgar mig akt anmärka,
der Herr d§vr6-.mrolps troligen icke gjort sig mödan
att till.-stur genomögna Expeditions-Uklkottctö klandrade
förklaring. Om han bade gjort der, sä hade han
»wräckt att Expeditions ' Utskottet, dä den författades
warit i saknad as Ridderjkapet och Adelns Protocolk,
sa innckek heldre som Det wid sinret af förklaring.!, begärt
stt undfå del deras in exrenso. Endast Ledamöterne
af Riddrrskavet och Aoel» i Urfforrer kunde således med
»vighet wera hwad pä Riddarhuset förewarit, och i deras
sunr de öfrige LcdamörerneS tanka kunde man med fog
benämna anmaning, cn bcgäraa, som medelst en sä
vwanlrgt talrik Deputation meddelades MedrStänder.
Herr r>lsor si e nsrsrps, ^nclsrs. Da Herr
ssbrsnbarZ nredgifwer att Expeditions Utskottet icke
haft tillgäng till amra Protocoll när Det författade sin
säl kia ring, fä hade Ridderskapet och Adeln sä mycket
mindre boxdi wara exponerad för Utskottets kan hända
10 oskickeligi uttryck, mi Desi ingisne förklaring dä
T : mnar, are Ridderstapcr och Adeln pä ert
t schikt sitt welat aninana de öfrige Ständ
- att ändra ert ragic bestut. Om jag rätt
III! i es äro kesia Desi ord, eiler åtminstone är melli
Ng-U densamma.
Justerades Pleiij.Prokocollet för dcn r December
eftermiddag», , anledning hwaraf
Herr
Den 14 December.
827
t
Herr k. or i cl: 8, 74 j 18 Utbad sig sä upläsa
och till Protcceliet bilägga följande, t:l! stycka för sirt
den 1 December eftermiddagen afgi-ne yttrande cmgä- ^
ende äldre anstalter kill Gottlands sörswar.
Icke sä egenteliacn i assigt alt verificera milt an»
förande i Plena ten 2 i denna manad wid öfwerläggningen
oni anstalter kill Gottlands försmak, ten ,ag
med stillatigande ej kunde afhöra, utan sist mera för
cm gifwa den en fullständighet, som man annars -Hulle
finna alt den saknar, efter jag dä ej kunde påminna
mig är 06) dag af den Författning jag asyskadc, torde
Högwällorne Herr Grefwe» och Landt Marcho Ike»
samt Höalofl. Rlddcrchapet och Adeln benägit tilläta,
tilt jag nu lisl denna dagens Peotocöll sär lägga etc
Transnmt as Kongl. Mahrs nä^iga ffrilwclse i detta
ämne lill Krigs-Collcgium as den 16 Mars 1775
sä lydande:
Utdrag af Kongs. Brefwet
tl!> Krigs-Colleginm den
16 Mars ^775. ,
Sä anse Wi till Gottlands försmår;
wara ganska mycket bidragande att den af Allmogen
därstädes redan är 1747 samtyckte enrollering as g,020-  Man älerförnyas, till hwilkas inöfwrnde Officerorne
och UndcwOfficerarne wid den derstädes förlagda Ar,
tillerie Vatajllon mä biträda, hwartill Gewär en wist
tid pä äret kunna uttagas, samt ester finlad exercise
ater inlämnas, dä Wi äfwen wele bestå nödig exercise >
ammunition, samt erforderligt antal Bandrlcr, hwilka
kunna tagas as dem, som wid Regemcnterne .blifwit
casterade. Uti hwilket afseende och pä det denna an
-geläg
-
Dkn 14 December.
channa sak icke ma längre pä tiden ankomma; änke»
salie Wc nn Genera! M jorm Baro!i vnn 8sAsbnusn
riik i janirad med Arkillerie V ttaillons Chefen i:?pä
Gottland Öswerste.-Licutenanten och Riddaren af War
Swarts Orden ltZiriijeriia författa och afgifwa un»
derdäniar prsject till Veste omsörmälde z.ooo Man
Alin L ^0 rrercerande, samt huru och pä bwad ställen
de dertill crforderlige G-wär mane cvnserveras, jämte
hwad wera, som de kill befrämjande af detta ändamål
kunna sinna anqelägit; I anseende til! hwilken försatt»
ning, sä wäl som för Gottlands aflägjenhet, Wi pröf»
we nödigt, alt Gewärssörrädet derstädes, ma, enär
G wären hinna blifwa i ständsatka och reparerade ökas
t'!i 4,002; Hwilkek Wi alt eder härmed kungörat weler,
t-.ll nådigt iwar och undervåning cftcrrättelse.
B>'lal!.uides Eder GUD Allsmagtig Nådeligen. Fre»
duke Hofs Slott den a6 Mars 177;.
008 Hss.
0.
Destukom bör jag tillkännagiswa, att Kongl.
Mw:! under den n Mars 5776 i »ader lämnat ett
m/ra dekaisteradt förordnande om Gottländj?e Allmoar->s
crcrcerandc, och derwiv tillika stadgat, alt den pa
Gottland belägne KougSgardstned 8 D:r 8 rst. Suntränta
Enlle till brlöstinq uplätaS ät den commende»
rande Oste,'raren för Vest möda och stil med Wimo»
gens inöfwande; j följe hwaraf sramledne Herr Of»
werst: dalrsifsrna j^all den samma i flere är dispone»
r-r titan an ända den osta vämkade planen till Allmog
ns eurollerandr lärer sran>.chi-imit; hwilket jag
Dm 14 December.
d-9
simar deraf arr den a nyo infordrades genom Kongl,
Brefwet den Zi Augusti 1779.
Huru dct sedermera tillgält med ransecingen af
Earlswärds Fästning pä Gottland och der warande
necr och mindre dugelige sörrädcrö ffingrailde, hörer
ej till förewarande staga, och har sä aldeles tillkommit
af en Mjlikaire Conseilles hemliga åtgärder; att det ej
lönar mödan gista sig fram i den wägen: Men i an,
ledning af hwod nu uplyst bliswit, och dä ester d/t
sist fattade bcsiurck hela detta ärende kommer, att i nn«
derdänighet öswcrlämnas till Kongl. Maj:t. hwadan
älerremittering af Utskottets betänkande ej äger runi,
kunde ester min tanka ej stada, vin den afgäcuke expeditionen
sä inrättades, akt Veste redan gifne förordnanden,
som genom tiden lätteligen kunnat koni ma i glömska
deri äberopades; Hwilket dock underkastas Högwälborne
Herr Grefwen och Landt-Marstalkens samt
Högloft. Ridderstapct och Adelns godtfinnande, och
bwarom de andre Riks,Ständen dä böra fä underrättelse.
Herr von kksussvolst, Larl 6usrgk
kern bo lä. De ätstillige af den wärde Ledamoten
Herr Krigs-Rädct Umicks nu anförde Konunga-Dres
tror jag i afseende pä denna stägn nu mera för ingen
del kunna äderopas. Ester 1772 ärS Regerings-Forin
agde Konungen en hel annan magt än nu, i sölje
hwaraf alla stadgar och förordningar, hwilka af Konungen
i stöd af den samma blifwit utgifne, enligt
ruin öfwertygelse, ej synas mig hir kunna lampas, sä
att Gottland nu skulle kunna äläggas en Conscriprion,
när densamma ej i de öfrige Rikets Provincer kan m,
förås. Utom dest äro äfwesi i andra sall on,ständig
ht'
-
Den 14 December.
hckerne, sedan detze författningar utgästvos gansta mneket
förändrade. I den tiden existerade Fästnings Werk
pä Gottland, wid hwilka den upräitade Landt Milieen
dels gjerde wakt, dels hade tillfälle alt olwa sig. När
dikta tillfälle saknas torde äfwen werkställigheten
»nöta större swänghcter, För ösriat will jag ej anföra
detta för att sätta inig e not Gottlands Bewaring,
hwUken jag,lwärlom snarare stalie understödja, derest
del kunde ste nied innewanarenag sriwstliga samtycke
-
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hallik i
Höglosi. Riddcrstapel och
Aoelus Plenun, den 14
December 1809.
S. D. Föredrogs det Wästoss. Borgare,Ståndets
Protoeoils Utdrag af den 12 dennes, rörande
Riksdags arsmode för RikS-SrandcnS och Deras Ut--
stotts Secret rare, Cancellier och Wsttbekjening, hwil»
ken sräga Ridderstapek och Adeln an säg böra pä sätt
det Wallsst. Borgare-Skä-,det jörestagit till Staks-Ur»
stoltet remitteras, so 11 stulle anmodas att med Utlåtande
deröswcr ju iöre desi heldre till Riksens Ständers
Plena inkomma: Anseendes derjämle Ridderstapek och
Adeln kill ändamaiet mäst ledande att samtcljge Ordförande
för Riksens Ständers Utstött, såsom de der bäst
tande hwarje Utstötts Secrelerarcs och Cancellies sär»
stilda och olika möda marte sammanträda för akt öf»
tverenskomma om, och till Staksstltskottet förstagswiS
upgtjwa hwad de ansäge billigen böra nämnde Secre
lera
-
t" Den 14 December.
tcrare och Canccllier bestäs; sönik att hwad RuS.Stä-.i,
deus Secretecare och Eancellrer anginge, ak Herr Landt»
Marstaiken och Herrar Talemän mätte updrages au esler
fammanlräde med hwarandra dylika förstag kill Stats»
Ulffoktet aflämna: Om hwilket alt Utdraq af Prolocollct
skulle de öfrige Refpeclive Slät,den wänligen
ineddelaS. Or L>u^r,.
Herr G re swen och La nd r.>Ma r sika l kc n
upläste derefter ren i dag ankomne bulletinen, af runehäll
ali Konungens hälsa och krafter wörö i kilb
tagande. -
Grefwe körner, 6 sr! 6 a briel , anhöll
> att den i gar npläste färdiga redaetisnen af Riksdags,
Ordningen nu walke till afgörande fa företagas. Han
trodde att fä derwid ff'ulle kunna hafwa något »nmäika,
och önffade alt denna grundlag snart lle >ve
antagen, pä dek Ridder jlkapet och Adeln sedan mälce
kunna fa afgöra Riddarhus,Ordningen.
Herr Grefwe» och Landt«Marskalken
swarade, alt delta äswen wore hans afsigt, men att
först en dags Prowcoll, hwari angelägna anmärkningar
wid ett återremitterade Betänkande förekomme, börde
jlisteras. --
Justerades Pleni Prorocollet för den 4^1»
cember.
Herr
8Z2 Den !4 December.
Herr ?ablm»n, Otto breäric. Den
högaktning jag har för flere as de wärda Ledamöter,
som uti det «m jnsterade Prorocollet anfört lika sä
»välgrundade som upiysands skäl för nyttan as <Z>n»
scriplion i Swerige, gifwr mig anledning att pä för»
hand försäkra del min afsigt är långt isrän alt wilja
bestrida något af hwad i detta hänsende blijwit yr»
tradt. Jag delar med Veste aktningswärde Herrar sam.
ma kistiga önskan, akt en National armering kill szelsständighetenö
bibehällande mätte kunna uprärcas j men
har den olyckliga öswertygelse, akt detta i närwarande
tidepunkt ej kan wcrkställas.
UplästeS ffrifteligt:
Dä säsom Protokollet för den 4 jnncwarande
mänad Ukwisar, jag för Högled Riddcrskapet och A«
deln haft äran förklara, det jag med Nes beswarat
den af Herr Grefwe» och Landt Marskalken framstäl»
de proposition till ogillande af hwad en Ledamot uti
ett ingifwit diktamen yttrat; skedde detta icke af förhastande,
än mindre as blind tillgiswenhct för någon annans
enskilda ranka. Nej, Mine Herrar, Detta mitt
förklarande war en följd as min ötwertygelse, enligt
hwilken jag ej kan finna det öfwerenestämmande med
Riksdagsman»!» frihet i ötwerlaggningar, om hwad
här till Protocollet anfökes skall undergå censur till tan»
kar, meningar och uttryck. Jag har för mycken högagtning
för delta Riks Stand, för atr wilja klandra
eller söka uphä'wande af ett fattadt beslut. Min afsigt
är lika sa litet af akt förswara som akt wederlägs
ga hwad Herr E>jwcrste Lieutenant LnxenvvLlflt här
fkristcligen anfort; emedan jag om skälen dertill alde»
l«S icke ingär i pröfning. Men jag wägar i ödmjuk
-
Den 14 Dcmnber.
het anhalla, stt Högloft. Riddcr^aprt och Adeln täck»
tes esker moget öswerwägande besinna följ verne as,
om dcn prans blifwer gällande, alt de Meningar som
avar framställas skole genom sormeliga besiur af Ståndet
ogillas, sä snart Majoritetens kauka icke med dem
instämmer. Manne icke sä da 11 t kunde derhän alt man
pä detta rum osta singe höra talas (i Militairijik sigle
ftgdt) psi bcfauiung; ehuru jag medgifrver, alt
detta icke blifwer möjligt för någon ftin högre wärderar
ära och pligt än en imagiuerad lycka? HoS ett
frik! Folk tyckes det wara enligt bade med rättighet
och'skyldighet, air Desi Representanter tala hjertatS
rena sprak, och fritt sgga hwad dc länka. Den sädant
gör, lärer wäl aldrig komma art sakna Motståndare,
som siraxk äro wapnude, ari wederlägga alt det, hwars
utspridande kan synas oangenämt. Mä dek blifwa ett
tillräckligt band sor hwar och en att öfwerwäga hwad
han säger: Detta mitt sätt att se förewarande ämne
har jag welat i Protocsllet förmara. Jag underkastar
mina meningar gerna Eden ogillande mine Herrar!
och önst'ar att en ljusnande framtid äfwen mä c»
gilla min fruktan. Jag wägar tro alt hwad jag framställt
icke strider emot Regerings Formens L ,pett, eiler
ka»sse bör jag derom wärja till desi Tolkare att förklara.
Ätffillige hördes härtill yttra bifall, och Herr
Ljärndor^, silar! Oavist, och Herr sirrnn6slstssina,
Hidin, consormerade sig med Herr kädlmsn.
Grefwe Dela 6aräis, saood. Da
jag kanste war den ende hwilken härom dagen conformerade
mig med ben wärde Ledamoten Hcrr Lientenant
stahlman ålägger ssyldigheten mig nu art förkiaLjocdk
Sqn.vet 54. ra
rz4 Den 14 December.
ka Mlen. Utan att inga i gillande eller ogillande af
de ordasätt Herr Oswersie Lieutenant Oripenvalclt nytjade,
ivar det SlatS-RadetS upsörande jag ej ansäg
enligt med hwad efter min örwcrtygelft jag tror Det
tvid detta tillfälle bordt göra, ej eller gillade jaa sättet ä
hwilkct Herr 6ri'penvaläts Memorial till Ständers
bedömande blcf framstäldt. Jag tror att hwar)e Ledamot
här äaer rättighet yttra sina tankar, och olyclk g i
högsta matto Mil jag anse den dag, da inom deste
murar fria RidderSmän ej mera fä tala enligt deras
öjwertygelse, dä hwarje ord skall wägas som pä guldw«at,
och en öfwerläggninq bljfwa öfwer hwarje Uttryck,
som i mer eller mindre mohn kan mitzhaga.
Sluteligen begagnar jag mig af detta tillfälle, för atr
förklara, dek jag känner samma tillfredsställelse nu, som
jag rönt ofta förut, da jag äswett nu kill Herr Lieutenant
källmans i dag yttrade tankar fullkomligen fäe
conformera mig.
Härmed consormerade fig Grefwe Dolma,
xuk, och Herr lilrn^or, 6erät,
Herr I^orösnxtol^e, ^näers. Som jag
i dct nu justcrrde Proroeollec saknar dels mitt jakande,
dels mina nekande» ion, jag afgaf under dis,
eonrsen uti dct ärende som Herr Ofwerste -.Lieutenant
6ripsnvaI6r förut till Prorocollel yttrat, och hwilkct uteslutande
af mine Isa eller Nej, säkerligen härrört af
ben bullersamma oro, som wid delta tillfälle här Uti
Plcno föreföll, sä fär jag anhälla, att j denna dags
P orocoll införes, det jag helt och hällit instämmer med
hwad Herr Varon 8rsel och Grefwe De la Oaräir
da uti förenämnde ärende anjörde: såsom ock att jag äf,
tve»
Den 14 December.'. 8Z5
wen förenar mig med hwad Herr ?«l»lm»n skristeli»
gen nu yttrar.
Herr kliincIc sk Kotsnscliälcl. Dä
Herr Ofwerste- Lieurenanr Oripsnwaiör yrkat StatsRädetö
answarighct »öc del Desi Ledamöter lämnat sikt bi»
fall till coascriptions sraqan, sär jag kwärlvm tiI
Höglvfi. Ridderffapet och Melli ödmjukast hemställa,
vm icke Skändet i en Deputation tackade dem för deras
nit och omsorger, art npräkthälla konstitutionel»
och maka för Fäderneslandets ära, wälsärd och sjelf»
stäudighct. Den odödliga anda som under detta Riksmöte
ltswat Riddcrstapet och Adeln, skall genom fäderne
mätt och steg sprida sin wälgörande kraft till alla
rättsint» Medborgare, ost) »verkställande Magten
skall derigenom behälla vna prof pä wart förtroende
tili Desi redlighet att intill döden förfwara wart kära
Fädernesland.
Härtill ropades ett starkt Nej, och någon or»
npkom.
Herr Grefwe» och Landt-Marsikalkers
erindrade alt fjelfwa saken redan more afgjord, ycch
ej mera till öfwerläggning kunde uplagas.
Ropades Ja!
Grefwe ^önenlije!m, 6srl. I anledning
af hwad. Herr Lieutenant käklman nyligen till
Protokollet anförde i afseende pä Protokollet för den
4 December, torde jag fä ödmjukeligen till Högloft.
Ridderffapel och Adeln anföra följande. Det är
ej i afsigt att justisixra Mderfkaptt och Adelns dä
8§6
Dm 14 December.
tagne beslut i anseende till ogillandet af Herr Orj»
x^nxvalärs tillwitelser emot Stats Rakel, joni ;ag un
uM p-r; Nidderssapet och Akela behöfwer ingen soin
just.fierar Dest beslut. De taäkar jag dä anförde
hindra mig derföre icke alt fullkomligen, sörena mig
med Herr Lieutenant staftiman och Grefwe O- la 6arllia
i den öfwerlygelse, att det tifthöc ett fritt Folks
Ombud, att anse bade Regeringens ärrader och Personer
som föremal för Deras öfwerläggningar; men
detta bör ske pä ett l gli.tt och cdnstilluions-mäsiigt
särr, ej urarta uti egenmagc ga rä) obewisia tillwitelser
och uttryck, emot någon Emleköinans personliga
hed r och anseende. Sä högligen jag derföre conformcrar
wig med Herr Lieutenant ?äk!mans princips
sä litet tror jag den kunna häljöraS till ifrägawarande
casus.
Ha till yttrades mycket bifall.
Herr Grefwen och Landt Marffalken.
Dä Wr wid detca tillfälle warit sytzelsatte blott med en
justering, hoppas jag Ridderjckapet och Adeln tillåter,
att denna s-ck nu matte wara förbi. I -g får i dest
ställe till Högloft. Ridderffapet och Adeln hemställa,
emelt M.mori.k som i gär, sedan Herr Oichsriovalstr
för nägra dagar sedan lämnat Riksdagen tili mig blist
wit inlamnadt, i aksigr att efter justeringen af Protvcollet
för dcn 4 December upläsas, af Ridderstapct
vch Adeln till uptagande gillas eller ogiftas.
Ätstillige yttrade sin önffan att sä höra detsamma.
Herr Landt-Marffalkerr tilläde, art lär
sin
Dcn 14 December.
8Z7
sin esten des, skulle han anse dest upläsande sä mycket
nödigare, svin detta MewHri^i eqenttligen innehöls
le e» ayklae-els.' emer Herr Landt-Marsk.ttken tzels,
men ,:ndcrsiä!de ftagan Ridderffapct och Aoelus ompe
ösning.
Hari-> id nykom mycken oro, hwarnndcr somlige
hördes yrka dess upläsande, somlige yrkade uwtsallsen.
Hans Eycellence Herr Grefwe kuukk
yttrade, art såsom Herr Oripsmvsiät redan hade be»
giswit sig ifrån Riksdagen, kunde ett as honom ingis»
wit Munorral nu mera ej upläsas.
Friherre Oosisrstrom, jsacob, sörkla»
rede, det han ej ansäge Herr Lri^snavalZtb fränwars
hindra upsäsningen af ett Memorial som han esker,
lämnat. Det hade under denna Riksdag förut blifwit
Hans Epcellence Friherre Isiljelidranr?. medgifwik, att
ehuru fränwarande ingifwa ttt dittamen hwarigenonr
en ny sräga wäcktes; sa myckck mera borde det >M
icke magras Herr Lripsuvvglir wid tillfälle af en ju»
stering, som sä personligen rörde honom.
Hr rr Grefwe l. a ntinZzh gusen, Albreck
wiste för sin tzel afstyrka upläsninzen.
Friherre Lsösrsrräm förnyade sitt yr,
kande att, såsom en rättighet för Herr 6ripsnv/sI6r,
dest Memorial matte upläsas.
Herr Lsirsnbor§, Oasper Willielm,
trodde att när en Ledamot blott pa näston lid wore
borrtrest stan Riksdagen kunde dek ej wägras honom,
all läka uplasa ett Memorial han efterlämnat; men
d»
-Z5 Den !4 December.
dä han, såsom Herr Oriprnwal^r aldeles begikwit sig
derifrån, och genom asiägUfe ifrån updragen defarrning
bestyrkt sitt »phörande att wara Riksdagsman,
trodde han ej arr han widare i detta afseende ägde nä«
gon rättighet.
Herr Grefwen och Landt Marffalken
trodde lwpä de Ml Herr kchreich'^ .11!fört, akt Memorialet
ej borde upläsas, och ni'ue arwén för sin del
lära det sör-lifwa okändt, emedan h-n ci misikärkie
det näaon twiflade, art han icke emot de der» anförde
anklagrifer kundc mstisiera sig.
Härwid rcpades ärfk>!!igk, hwarunder
Her r S tlwsrs rolxs, chreäric: 8amuel,
anmälte sig.
Herr Grefwe,, och Landt Marskalken
förklarade det ban anläge siäg n afajord, och önsVade
att »iden ej widare med diöcuesion deraf ffulle boril»
tagas.
Härefter npkom någon oro, hwarunder Hero
§Hvrer8kv!p>: fl re gangor hardes anmäla sia, samt
Friherre Oäorsttäm, Herr Oek, och Herr PZHlmsa
yrkade att ingcn Ledamot borde förwägras atl tala.
Ändteligen erhöll
Hery 8ilvsrrrylps, kdrsörio 8»muo!,
ljud, och yrtrade sig: Det kan icke wara mig bekant
hwatz Herr Ofwerste - Lieutenant Qripsnwaläts Me»
»orial egentelizen innehåller: detta kan ingen närmare
-
Den 14 December. Lz
re
känna än Herr Grcswen och Landt Msrffalken som
detsamma enwttagik. Men i den händelse det more
pä ett eller annat sätt relativt till Protokollet den 4
December, inser jaq ej för min del pä hivad grund
upläsningen kan förwaqras, »tan tror mig böra tikl
Högloft. Ridderffapet och Adelns eftersinnande i ödmjukhet
framställa, alt Memorialets Författare, fastän
han nu mera icke är Riksdagsman, likwäl w >r det
den dag hwars Prorocvll nu warit under justering,
och att hans rätt att wid justeringen yttra sig, ätwer»
ffristeliqen när han är fränwarande, icke lärer kunna
honom förmenas.
Herr kahlman consormerade sig till alla delar
med Herr Silverstolpe, tilläggandes, att hivad
Herr Landt Marskalken anfört, att Herr 6rjpsnw»I6t«
Memorial innehölle anklagelser emot Herr LandtMarskalken,
more till desi upläjande ett sä mycket större
skäl, som Ridderffapet och Adeln ej mätte wilja anse
säoant med liknöjdhet.
Herr Greswen och Landt Marskalken
sragade härefter om Ridderffapet och Adeln önffade
McmorialetS upläöning.
RopadeS jIa; hwarefker Herr Landt, Marskalken
sjelf upläste följande:
Till Protokollet.
Wid det Plenum när sräga tvär otti tacksägelsen
till Kongl. Majit för hwilandet med srägan oar
National Armeringen, behagade Herr Grefwe t-ävrenbjeim
wäcka och Högwälborne Herr Grefwe» och
AmdD
84S Den 14 December.
Landt-MaEalken göra en sorökiring af proposition,
som troligen ej kan ftä killsanimans o>n jag fattat
saken rätt. nkeö den frihet akt yttra stna tar-kc-r
en Riksdagsman enligt no §. nu Regerings - Formen
äger.
Om sä är, sär jag äran höMdeligcn emot ett
sädanr frihetens inskränkande wärd sam k protestera.
Widkommande wista utbrott af häftiqheter cch
sareasmerförefailne uti denne. Session, 'a - ära dr
cn egen stämpel, den aktningen första Ständer, och
öfwertygelsen om min pligt pä detta stället förbjuder
akt estersträfwa.
Allmänna vpi,i-o-i<m skall troligen icke stämpla
wig som illa sinnad Sw nsk, icke eller emot mine
uttrpckeliae ord alise atta säsom cn - mot lagarne - förtida
rivkmdd anklagare-, oest förbyta mine cnffiive
kankar frän hwad de werk-ligen-äro, och kunna,'synaS
wara; sadan är min fasta öswertygelfe.
Siäckholni den 10 December 1809.
fao. lsr. Ori^snvvslöt.
Herr Grefwen och Land t - Ma r skatten
yttrade fig derefter : Sedan nu detta anförande aftHerr
Oriponv-aisir bliftvit upläst, sär jag förklara, att jag
ej gjort nägon förökning kill propositionen. Det rätta
förhastandet är, akt jag gjorde twenns propositioner.
När -jag gjorde den första blef jag afbruten. Sedan
när jag äter feck ljud, gjorde jag proposition till ogillande
af Herr Exchsuvvsläcs uttryck. Något annat
Dm 14 December. 84^
föreföll ei ä m>n sida, »item att jag flere gängor sökte
sörena sinnena kill förmän för Herr (Zripenavalör.
Jag hopp s RidderjPapet och Adrin häraf finner att
j q c pä något kätt lött indränka Ridderffapet och
Adelns eller någon Ledamots frihet.
Härtill yttrade Ridderffapet och Adeln bifall.
Friherre stosenfiane, 8cfisrin§, Herr
Onpe-a^Icks nttrande mä stä i Protokollet för hans
räkning, men ffulle deröfwer blifwa någon discussion,
ani-älier jag att deröfwer fä yttra mig.
Herr ?Z filman förklarade, att han ej kunde
anse Herr Oripsnwulfik» yttrande såsom rigtadt emot
Herr Landt-Marstaiken, ulan allenast säsom hans enskilda
ranka.
Herr Grefwe» och Landt,M arffalke»
Ja sä, men det stär likwal att jag ajore en förökning -  af pcoposition, och art Herr 6cip-mxv->Ifir högt,,
beligen emot ett fädant frihetens inskränkande
protesterar.
Herr ?afilman förklarade sig anse defle Uttryck
ej innefatta annat an en reservation.
Herr l^lcirclsnrkolps. Jag sörenar Mig
sä mycket mera med hwad Herr 1'äfilm-m nu yttrat,
svm Herr Afwerste-Lieutenant Qripenrvaläk, i ansiende
till hwad som patzerade uti det af honom äbero,
pade Plenum, satt anledning akt nu tvid justeringen
göra denna rvilkorliga reservation.
Da
842 Den 14 December.
Da H re Lcindt-Mirskalken derefter till akgö«
rande företog Jämknings Utskottets den ig December
pä Bordet lagde redaction af de § H. as Riksdags»
Ordningen, hwarwis anmärkningar i Riks > Ständer,
bliiwir gjorde, hemstälde Herr Landt» Marskalken till
Ridderjk- pet och 7lde!n om den önskade alt densamma
nu ä nyo skulle upläsaS.
Ropades Nej.
En härefter wid 17 § gjord anmärkning för»
föll genom förklaring af
Grefwe Os 1» Osrllie, ion» för öfrigt kör»
säkrade att Ridderskaper och AdelnS Lcdamörcr i Jämknings-Utskottet
gjort alt för alt upsylla si'k Stånds
önskningar, och a>t dct ware ingen af Ridderskapct
06) Adelns huswusfakeligasie anmärkningar, som icke
blis.vir iakttagen.
Herr Grefwe» och Lar, d t<Ma rlk a lkerr
gjorde derefter p ooosiiion till bifall ä de af Jämkning'Utskott
t ä nyo redigerade H. §. samt att Expe»,
ditions Utkottet skulle anmodas att rörande denna
Grundlags antagande uysä ta cn underdänig Expedition
till erhällande af H^nS Majit Konungens sanctiou»
VisöllS.
Ä w nledes provonerade Herr Grefwen och
Landt Marjkal ken bifall till Utskottets i Dtz
M-moriall g-orde hemställan, att den Z8 §- widkom»
man^e stridiga och oasgjorde sräga, huruwida alla
omröstningar i Utskotten skola ske StLnd-rviS elle,
Dm 14 December. ?4z
s>Li- 6-i^ira, n^ä i dest nu förcwaronde stsick anses och
behandlas, i enlighet med 8r §. af Regerings Formen.
Rcpad-S Ja.
Föredrogs och nvlgsies följande:
utdrag of Prokvcollet hallit uti Rik»
snis Högloft. Ssänders Bcwill»
nin^s samt Allmänna Beswärs»
06) Occonomie, Utskotts Plenum
trio Riksdagen i Stockholm den
9:de December 1809.
S. D. Uplöstes ett af Herr öfwerste-Lieutencmten
6,-1 6usrgf li^urcrskälft till Höqlofl. Nidderffapet och
A cln ingiswtt och derisrän till Dewillnings samt Ali»
wänna BeswärS och Oeconomiae-Ulffottens gemensam»
ma åtgärd hänffjuut Memorial innchällande hemstäl»
lan, dels «m icke, sedan med innewarande wänadS
Ukgäng den hittills hafde tillåtelsen för BränwinS»
bränningen upbörer, och hen i detta ämne tillernado
nya författning detzförinnan icke lärer hinna blifwa
färdig och kungjord, den anstalt mätte wiktagaS, att
BränwinS bränningen för nästkommande ar singe fort»
fara pa lika sätt som förut, sä uti,Städerne som ä Landet
, åtminstone till Majt mänads stut, och denna tiden
dä beräknas för halswa ärettz BränwinS rillwcrkning, i
anseende till afgistrn, hwilken derefter borde efter gam»
la stadgan utgöras; och dels, att om någon förändring
med BränwinSpannor kommer att ffe, lämvrlig och
nödig rid till samma ändamäl härigenom kunde win»
?44 Den 14 December.
samx att derest detta andragande di'östs »tiberia»
urg'anhållan' lör werkstättiahetett deraf ffyndesammast
watts rist Kongl. Majit afga; 'hwarjämke Herr ^fwcr»
sie-Lirutcnankcn förnyat sin mi ssrslag ni! den nya
Förordningen, rörande Bränwins - bränningen., gjorde
fcawställnma. om iirrättanS.et af en Discont n!i förmän
för Jordbruket, genom Öfwer syo ttct ä Branwinsttftwerkmngs
asgiften.
Med behörigt östverwägande af hwad salunda
förekommit, ansägo Ukckorrcn det wara för dek Astmänuas
nytta och i sragans närmarande stäck bäst och
rjrnligast, akt Bränwins- bränninyc» oafb-Mtit sär fortsättas
c ter enahanda förhastande som b-tttsts sä länge
och intill Setz Riksens Högloft. Ständer hunnit cist slutelig!
afgörande företaga granffningen i samma ärende och den
nya Författningen derom allmänneligen kan blifwa kungjord
, U-ibotten trodde i sölje häraf jämwäl blifwa
ang.-lägit, ett Riksens Hägloff. Ständer hos
Kongl. i underdånighet omhålla akt nådigt Pä.
bus genast mätte Utfärdas, nied 'wrderrätkelfe, att
Bränwins ö ränningen i R.ket efter detta ärs slut widare
och inull dest annorlunda warder.-'förordnad!, sär
ruöswas xä lika säll som förut; Men hwad angar
Bewillnum-z - aigiftei, får Bränwins- bränningen bör
veu efter U-stotteuS ranka, för nästa ar utgöras, i enlighet
mel- w!d uti nya Författningen' härom kan
blifwa stadgadt. -
Widare och dä i händelse UEsttens redan
afgifne prvjett ötu Bran-vins bränningen kommer ott
antagas, e > owar ,".uot wist afqitt lär nyttja sä stor
panna som ästn.isas, sanno Uistwtten för näwarande
icke nödig! ttkjäkla uägon lid lili friheten «kt förändra
re
-
Den 14 December.
845
redan förfärdigade Vränwms pannor,, utan au städans,
om något besked härutinnan ffulle eriordras, läiNpeli»
gast kan wid besiurcr öfwer sjelfwa husivuoämnet bestämmas.
. Beträffande omsider Herr Ofwerstc.Lierikrnantens
omförmäldke projekt till en- Disconti i-, ffurning
för Jordbruket, af förmodade öfwerffoller a Vränwinö,
medlen, sä kunde Ulffolken deröswer ej nieddela
utlärande förr än samma projecl hit ankommit; Hwi!>
ket alt genom Protvcvlls Utdrag wördsau:n:-st skulle
lämnas Högloft. Ridderskap.! och Adeln tili swar ä
Remissen, samt de öfrige Respecrive Skändcn likaledes
tillkännagifwaö. bil 8upra.
' bx ?50t2c»!Icr.
^ u. O. In^MLN.
Grefwe vs 1e> 6arflie. En npchsning
torde wara mig tillåtit akt härwid fa lämna, den, att
dä Utskottet söreftagit BränwinS afgislens.erläggande
jsrän nästkommande i Januarii har äswen Dest mening
warit, art såsom en naturlig följd deras bränwinet
äfwcn ifrän nämnde tid skulle tullfritt sä sörås i<
kring hela landet; Utskottet ania§ dclta sa onndwike»
sigt, att Det ej trodde sig behöfwa öka Pro:oeol!ö-Utdraget
dermed; men dä jag här hön flere, som ej
fattat del lika, har jag ansett min skyldighet fordra,
att till undwikande as misstag, denna upchsning
lämna.
Herr Grefwen och La,.dt'Ma rskalken
gjorde derefter proposition pä betänkandet, och i enlighet
-
846 Den 14 December.
het med den af Grefwe ve 1, 6ar6is gjorde förkka,
ring, hwilken
BisöllS.
Uplästes ett frän StalS-Urfkstter inlämnade, sä
lydande:
Wördsame Memorial!
Sedan ej mindre Högloft. Riddersi^avrt och Adeln
än del Högwördige Prejir-Standck behagar kill Skars»
UstlkottetS ukläkande remittera Herr Landshöfdingen och
Commendcuren Friherre sk VVstrsrstsclks härhos,
tub virr. 2l. bilaqde Memorial, deruti, jämte anmälan
af Herr Bergs Rådet Friherre l4srm lius anbud,
akt för i§,ooQ R:dr Banco kill Landtmareri-Conkoiret
öfwerlämna sin bekydeliga samling as de pä desi enhilda
föranstaltande och kostnad aff gr de och graverade
geografijke Chartor jäntte Pläkar och de i detta afse»
ende frän England införftrjsne Instrumentet enligt
Bilagan t.irr. B, Herr B.ron och Landshöfdingen
hemställer, om icke till Stats-Utssotgt kunde öswerlämnas,
alt härom Med Herr Friherre !4erm;Iin gä i
afhandling, och att, i händelse af bifall härtill, de pen»
ningar, som genom detze Charlorg försäljning framdeles
inflyta, borde af Landtmäteri Comoiret redowisas
och aflämnas, i afbetalning pä inköpsstumman, hwilken
pä sädant sätt ester hand kunde minnas, sä fäc SlatS»
Ul^oltrt Desi uklätande häröfwec nu asgifwa.
Allmänt har del i Stats Utl^ottet blifwic erkändt
alt Herr Bergs,Räder Friherre l-Icrmslin mel»
»L» mäst ogennyttigq och parriokiM upoffring anwändt
6"
Den 14 D'reinbek.
Ali lid och hela sin betydeliga förmögenhet till Fäderneslandets
tjenst och nytta, men dä under öfwerlöag,
ningen huruwida kunde tillstyrkas bifall uppå Herr
Landshöfdingen Friherre at tVsrkersteäks oswanberörde
förslag och hemställan, någon skiljaktighet härutinnan
yppats, och votering härom jcmwäl blifwit yrkad; sa
haswa twänne af Utskottets Ledamöter af Högloff.
Riddcrskapet och Adeln, nemi. Herr Oswcrste Karn,
mar-Junkaren Commendeuren och Riddaren Friherre
Lanäs samt Herr öswersten, Commendeuren och Rid»
daren Friherre ^äslsvärä förklarat, att förr än Herr
Friherre klsrmslins utmärkta förtjenst^ pä ett sadant
sätt skulle blottställas för en votering, och ehuru Ur«
skotters fleste Ledamöters förklarade tänkesätt, icke gjor»
de utgången deraf twifwclaktig; likwät och pä det Herr
Friherre k-lcrmelin, dyrbara och för Fäderneslandet
tvigtiga Charter-samling med tillhörande plätar och in»
strumenter icke mätte falla i Utländningars händer, som
den med begärlighet för en sä obelydelig summa, säkerligen
skulle inköpa, och hwilkct för Fäderneslandet
skulle medföra en, om icke oersättlig, dock i längliga
tider kännbar förlust sä ätogo de sig att denna sam»
ling med tillhörande plätar och inftcumenter för eg-n
räkning inlösa, efter hwad H.rr Landshöfdingen Fri»
herre sk Wekrersteäk föreslagit; dock om Rik>ens Hög»
loff. Ständer skulle pröfwa dct wara mera i sin ordning,
att detze samlingar för Statens räkning böra in»
lösas, sä moro de beredde att i sadant sall ifra» silk
anbud assiä och detsamma lill Riksens Högloft. Slän»
der öfwerlämna.
Detta sä wärdig» ock patriotiska förhållande as
2:ne sä allmänt högaktade Medborgare har Stats»
Utskottet härmedelst ffolat till Riksens Högloft. Ständer
-
848 Den 14 December.
der wördsammeligen inberätta, iämte det kl? Kottet härjem,
te sär bifoga det j verra ämne uri Utffottet förde
Protoceli, Slockholm veu n December 1809.
Pä Högloft. Sirdderskapct och Adelns Ledamöters
»vägnar '
Olaos I?Iomi'n§.
Pä Hägwördige Preste-Ständcls Ledamöters
magnar
II». VVsiäman.
Pa Walloft. Borgare-Sländers Ledamöters
magnar
Larl. i?r. Lanäber§.
Pa Hcderwärde Bonde-Standctö Ledamöters
»vägnar
^o!i. Lrioslon.
V4. I^toä.lius.
Afffrifc
Litt- A
Wördsaint
Memorial!
Smenffa Allmänheten har bäve med erkänsla
och glädje emorragit Herr Bergs Rådet Friherre k4er^
rnelins GeographisVa CharcL-arbeten, och jag är förrvitzad
att dä kännedomen om Fäderneslandet utgör
grund
-
Dm 14 December. »49
grundläggningen för nntkiqa Hushälls Författningar
Högsofl. Rwdcrffapek och Avel» jemte de öfrige Resp.
t lrve Riks Sränden äfwcn med ynnest ochwälwilja
täckes om Hitta denne Ivärdige Medborgare, som om
Landets widd och läge mbredt ljus och kunskap.
Det är omöjligt att bestrifwa hwad bemödande
och ihärdighet Friherre kermelin anwändk »ä sine
Ch^rtLmrbeten, hwaruti han äfwen gatt sä långt alt
han af egne medel dertill uppoffrat öfwer zo,OOL>
R:d Banko.
De Chartor han redan utgifwit utgöra enligt
bifogade dest Förtekning 26 st. och med Charlome
öfwer Östergöthland pä ett blad samt öfwer Jönkö»
lungö, Kronobergs och Blekings-Läner ocksä pä ett
blad. som redan äro under gravering och snart blisw»
färdige, utgöra hela amalet 28 särstilde Chartor.
För en fullständig A^as öfwer Swerige fattas säledeS
endast Chartor öfwer Calmars Län och öfwer bägge
de Skällsta som Friherre bkermelin ocksä redan lätit
sammandraga och kunna sedan de blifwit i otterne när»
mare öfwersedda snart Utgiswas och Allmänheten meddelas.
Utom vesta geographista Chartor har Friherre
I-Isrmslin samlat och lärit rita en ganska stor mängd
serskilda Chartor öfwer Härader, Socknar, Sjöar och
Wattendrag samt Orternas physista belägenhet, inbund»
ne dels i 14 stora Volumer dels uti särMdte Convolurer
förwarade,
Äfwenledes har Friherre l^srmslia med dryg
kostnad frän England förste.ffat sig flere till Geografi»
Fjerde Bander N.s -5. st?
8;o Den 14 December.
ffe b'stäminelferiie nödige Jnstrumenter'sason» en Chronometer
ett säke»: astronomisk ur, försärdigadt af Herr
-^rnolä — En Spegel. Sextant med ä-ffikiige Tuber
af dcn berömde Insirumentlnakaren Usmscken. —
En dito, också af samma Instrumentmakare.
Ett Pendel Ur — Ett afwägnjugg Teleskop med
Tuber och Compost af den namnkunnige Instrumentmakaren
kollonck — Twenne Transponeurer och ett Instrument
med Spegel för Charli ritningar samt en
kopparpräst ester nya Engelia invention.
Emor alla de kostnader ock) dcn otroliga möda
Friherre lckermelin hcruppä nedlagt, har han genom
Charli försäljningen äterfäkt endast io,ooc> R:d, sä alt
Utom räntan hans conranka utläggning för bet närmarande
utgör 20,000 R:d; men more icke destomindre beredd
akt till Landtmäteri Conioirel öfwerlämna alla sina
Chartvr och Jnstrnmenter för 15,000 R:d ulom de
förur till Läns erhällne Tre Tusende R:d af Manufaktur
fonden sör hwilka honom torde förunnas afskrifning.
Friherre kckermeI'N8 förlust blismer således 2,000
R:d Utom all uplupen ränta. Men af nit as Charlisamlinqarne
esler hans död cj mä skingras eller komma
» Ulländningar händer, utan blifwa i LandkmätcriContoiret
säkert sörmarade och lill Geo ra fiska kännedomens
widare utbredande nyitjadc gör han utan betänkande
denna upoffnng.
Detta Friherre I^lermelms anbud fär hos Herr
Gresw.» och Landt Marika ken samt Högloft. Riddcr»
stkapet och Lloeln jag ödmjukast anmäla och hem
stal
-
Den 14 Deecnider. 851
ställa om icke till Riksens Högloft. Ständers Sears»
U sto-t kunde öfwerlamnaö rut medFriperre lftermslin
härom ga i afhandling.
Skulle härigenonk hanö ChartL samlingar, koppar,
plar r och alla insirumenker, enligt hans atgisne
särk kninq, kill Kongl. L ndlmäkeri Lonkoiret öfwerlämnas,
bär ConroirelS sörsta åliggande mara, att besörja
utgisuiugen as Chartor önver C-lmare samt Christi»
ansstads och Malmöhus Laner bwarigenom alia RiketProvinser
blefrvo Gcogrephice kände och Swensta At^
> 2 fullkomnad.
Ds penningar, som genom detza Cnartsrs för»
säljning framSclrs inflyta böra af Landtmäteri Contoir
rot redowisais och oflämnas i afbetalning pä inköps»
summan, som således efter hand kunde minstas.
Detta alt öfwerlemnas till Herr Grefwe» och
' Laiidi-Marstalkeus samt Högloft. Rrdderstapek och Adelnö
pröfning och godtfinnande och torde de öfrige
Rrspective Riks-Standen häraf äsmen lämnas del.
Stockholm b. 16 Octobcr !8oy.
kiric gs b ettsi stofts.
Likalydande med Originalet intygar:
.4. O. 8-lvsi-y-lps.
A-stttft.
Lits.. .B- > '
Förtckning ttppä de graverade Geozraflst' Charle
-
IL» ven 14 December
re-Plätar öfwer Swerige — och ritade geografisk
Charlor öfwer Rikets Lando Vt ter och te qeoqr.,fiske
Jnstrumenter, hwilka miderteknad n>ok en köpesumma
af 15,020 R:dr Banco erbjuder sig att
till Kongl. LantmiäterjiContoirer aflämna.
r o Gravrrade Lharte-plärar med Nittelblad.
r. General Titelblad för r del med förtekning pä
Charlor kill de z:ne första asdclningar.
S. Titelblad för Första afdelningen, de Norra Lands»
Orter med vignett?.
Z. Swcriges General Chana.
4. Charta öfwer Westerbotten och Lappmarken.
5. Dito öfwer Ängermanlaud, Attdelpad och Jemil»
land.
L. Di:o öfwer Herjedalen.
7. Dico öfwer Helsingland och Gestrikland.
8. Titelblad för andra Afdelningen, Finland med
vignette.
y. General.Charta öfwer Finland.
ro. Ui.aborgs Höfdingedöme,
n. Wasa Län.
12. Äto- och Björneborgs-Län.
IZ. Nylands och Tawastchus samt Kymenegärds Län.
14. Conplv Län eller Savolax.
i§. Titelblad för tredje afdelningen, Swea Rike med
kilning öfwer Stockholms belägenhet.
16. Charta öfwer Slöra Kopparbergs Höfdingedöme
eller Dalarne.
17. Ölwer Kopparbergs, Näegards, Säters och We»
sier Ecrgelags Fögderier i större Scala.
18. Mestcrae Län.
19. Upsala HöjdmZkdöme. ss.
Dm 14 December. Zsr
20. Stockholms Läkt.
21. Orebro Höfdingedöme.
22. Nyköpings Län.
2Z. Tillblad för fjerde Afdelningen, Göth» Rike me»
särskild Plåt för signette.
24. General-Charta elwer Götha Rike.
2§. Gottland eller Wisby Län.
26. Götheborgs och Bohus Län.
27. Huland eller Halmstads Län»
28. Norra delen as Wermeland.
29. Södra delen deraf eller Carlstads Län.
ga. Elfsborgs Höfdingedöme.
Zi. Skaraborgs Län, hwilka okwannämnde Chartoe
äro urgnne och följande twenne under gravering,
att äfrven pä min omkostnad med sörsta aflämnas
till utgilwande.
Z2. Östergöthland eller Linköpings Län.
Zz. Charta öfwer Jönkopings» och Kronobergs.Län
med Blekinge.
Hwarefter ej flera återstå till denna Smens?»
Atlas än Ch->rtor öfwer Calmare Län och Skäne
Hwartill de speciella Lhartvr äro författade eller sam»
mandragne.
Jemte de oswannämnde aflämnaS följande af mig
inköpte Chane platan
1:0 Charta öfwer Wester Norrland- Län Utgifwenaf
Landshöfdingen Friherre OrmlrLlcl.
L'.o fiswer Medelpad särskildt.
Ztv Osmer Gestrikland utgiswen af Landshöfdingen
Grefwe Oonsteät.
4:s
8Z4 Den 14 December.
4:0 E)fw>r Calmars Län som Doctor 8girrman lä it
gravera.
Äswen aflämnas början as Cbartor öfwer sär,
skilde Bergslager och Härader som jag ulgi»wit.
1:0 Cbartc.plät öfwer Nya Kopparbergs bergslag.
s:o Dito öfwer Grythytte Bergslag.
2.0 Samling af färsrilde rirade speer lle Char»
tor öfwer härader och Socknar författade
efter do wrd Long!. Landtmäteri»
L.ontoirek befintlige jemtnans Loartor
med tilläggningar under förrärrade re»
quisttlons « relor famt transporterade
Rägängs- Lharior öfwer S,öar och
14 arruörag och Lharcor esree en del
Skårgärds-mchim g r och en d^l cfer
enstude inätnrngar och ol servationer
uti ,4 stora Volumer, di is ii, u"dne
och dels inlagde uci franEa b nd j in»
t. andra lösa Lharroc och mindre trane,
por'er, h warö finer sprerstque sör>kning
kommer atr aslämnas, hv ilka Lhaproc
efter Landsortcr-ie äro sördeidte.
z.ffa Do-storbotten och Lappmarken - Z2
lumen <W stek Norrland. - , - A
Porifilj. j Gestrikland, Sockne-Charror - 9
—4'-
,:dra Vo (Finland 74 Folier
lumen < Större och mindre Sockne
inbundne iCharwr , - ,164
Transport 164 46
? Den 14 December. 8§5
Transport 164 46
z:dje Volumen
Dito i lösa Chartor - ' 37 zy,
4'.de Volumen inbundne Chartor
Stora
KopparbergS-Län z6
Folier Av
Westerås Län 8 d:o - 24
§:te Volumen inbundne Chartor
Örebrolän
22 Folier zz
Stockholms d:o 49 d:o
6 te Volumen inbundne Chartor.
Upsala,Län - - 12
Stockholms , » 2
Skärgårds, Charta emellan
Gcitzelhamn och Söderhamn
ären 1^78 till l?8l »T
Stockholms Skärgård - r
O 'bro Län - - »17
Wukudraqen och Siö'rne emellan
Hi elma ren och Wenern
as Lollia och 6raa
^7§4 - - - 7
74
Z6
47
Transpork 464
§§6 Den »4 December.
Transport 464
?:de Volunien inbundne Char,
tor
Nyköpingslän 65 Folier - « 66
tzrdc Volumen inbundne Char,
tor
Gottland 14 Folier - 94
Götheborgs' och Bobus -  Läns Skårgärds Coartor ester
mä!N„,i l OZ - 9
B-hus-Läi e C^ > t.r 19 Folier
- . , Z;
Hallarrd 28 d:o * 41
9:de Volumen inbundne Esartor
Wermaland
97 Folier - »
rotte V iuinen indpndne Chartor
Skaraborgslän
85 Folier ,
utte Volumen inbundne Chartor
Elfsborgs
Län 28 Folier - zr
Jönköpings Län » - 27
KrpnvbergsLän - , 2§
rLte Volumen oinbudns Chartor
-
rranspott r,tz6
227
146
iza
Den 14 December.
857
Transport 1,1 Z6
österaöchland * ZO
S?ärqärds<CH'ttor i blad IZ
Elaura öwer W»itudraz
af koäk » - iO
- 5Z
Calmare-Län » - lZ
J^mke sär^ilde Charkor för
Calmars Län för hwarje Härad
i l2oo Alnar pä drc:
rum som ej ännu äro tranvorterade
circa « 2v
Smälands 06) Blekinge
Skärgårds Blad - - 12
»g/e Volumcn oinbundne
Charlvc
Blekmae -» * -
55
Skane, Grefwe von ^tckea-
ksrF; Charta » -
i
Diro af ksmpenrkZIä,
Bmd , - «
IL
Diro Rä^anas-Charror
12
Diro 22 C-^volurer med
te ny- transporterade
Eharto* af tallström n
72c« Alnar pä dec: tuni
22
—— 10»
Detzuiom C' anor öfwer Skä«
n- « m'- Alnar pä venum
för alia Härader
»4:de Volumen Cyartor för diverse
Län san», särffild Concepk ,
Tranöxork r,ZZ4
8Z1 Den r4 December.
Transport rzZ4»
Charta öfwer Göt^a Eks
Original Chartor ö wrr afmäta
mngar och pejlingar af Äljälaren
jemte uprik-ide Charlor
deröfver pä z ark.
Diverse Transporter till ofwannämde
Charter in. m.
Summa ofwannämnde ritade Charter iZZ4.
z o Instrumenttu kill Gesgrafiste observationer
som medfölja.
Cöronometre af ^rnolä i London N:o
126 af Guld kostar lill inköp iOA L: st.
S^xlank af liimsä-n med artisten!, hertzon
r och flere tuber - - 26 — —
Diro af Dito - , 14 — i4p:s
A wägnings Tcleseop af l)o!!on6 « 10 — 10 — ^
L: St i;6 — 4 —
Ett Pendel-Ur af !->nsr
Tmeune Tran^porleurer jemte
Skap för pjäkar och färdige
Charter.
Stockholm den iz October 7829.
8am. 6u8r. I-jermelw.
Likalydande med Originalet intygar
6. 8ilver§to1^»e.
Litt. L.
Den 14 Decembee. 859
Litt. C.
Transumr <>.f Protokollet, hällit uti Riksens
Stanters Höglofl. Stats Utskott d. ZO Nowember
1809.
S.' D. - - - « « -
Härefter förekvm till ökwerläggning Afdelningens i anledning
as H rr Landshöfdingen och Commendcureu
Fr herre sf XVerrersreäkx frän Högloft. Ridderstkapet
och Adeln remitterade Memorial, afgifne Betänkan»
de, hwariqensm Afdelningen tillstyrkt antagandet af
H r BergS;RäLdt Friherre hermelins anbud, att
emot e.f Kronan erhållande i;,Ooo R;dr Banco till
L-ndtmäreri Contoiret aftämna sin betyheliqa samling
of Geografiffe Chanor, GraveringS.Plätar, och Geografiike
Instrumenter.
Ester upläsandet af detta Betänkande erinrade
Herr Baron och Ordföranden, akt det sramstäidte öfwerläqgningsämnet
innefattade först frägcrn derom, huruwida
Staten borde med Friherre fermolin inga mi
o^wamiämnde handel, och derefter, huru och pa hwad
fält bctalninaen torde st'e —- Hwad den" förra omständigheten
beträff de, trodde H rr Baron och Ordförande,
akt om än Statens tillgångar wore fwaga, de
likwäl ef kunde wira sä nära medtagne, act de skulle
särla Riksens Ständer i förlägenhet, akt kunna om<
fatta deria tillfälle att upmuntra en förtjent Medborgare,
och att förekomma möjligheten as den ifrägawaronde
dyrbara samt för Riket i allmänhet högst nyttiga
och angelägna samlings försäljning pä Utrikes ort,
till oersättlig förlust för Riket. — Af denna anledning
Mtfäg Herr B^ron och Ordföranden sig desto heldr
-
86o
Den 14 December.
bö-a för st>, -nMlda del liststycka amnander af Herr
Frthcrre lckesMLlinr anbud, ssM den, i jämförelse till
smsönnäide samlings wärve sch den deruppå anwände
kostnad, laga köpejckilliug för h«»i!ken Frih rre k4errnelin
erbudit sig att öfwerlanmi denna s m ing en»
dast koni i» a alt utgöra ett förlott, so n genom Char»
torna» urgiswa>,de och försäljning för Kronans räkning
ester hand bleswe ersatt.
RikedagS-Fullmä g tiqett JonOörsnroon
Lnrsöcde: ' att da han med upmärksamhct besett be af Friherre
l-termelin ulgisne Chärtor, dem han icke kunde
neka ben förljensten att wara wäl graverade, hade han
funnir dem utmärka endast Län« och Sockne sckillnader.
— Någon rättelse af dem om Rä-sckillnader emellan
Byar och ännu mindre emellan enskildes ägor kunde
således icke minnas och anledningar till Rättegängar
derigenom sörekommas, utan skulle tvid upstäende Rägängs
rwister rättsökande parter hädanefter som hittills,
al'id nödgas med dryg kostnad wända sig till
Landtmäteri Csntoi-er för att erhålla lill sadane twisters
Mulde nödige Ch.ctor.
As denna anledning och dä ifragawarande Charl-r
s.'n ing, således icke wars af uägon allmännelig nytt»
för CM-adv->s In lehasware kunde Mn Ou- snsron med
aMu--e ullik, pä SkalS-Werktts swaga Ulljängaricke
tillstyrka inkögm^er af denna Charla samling, hwaruti
de ösiigc L.'damökerne as det Hederwäcda Bonde-Ständer
ä wcn instämde.
Herr Ii§er hjelm förklarade, att da hans
skyldighet säw n N tionens Fall-nägtig war att först
och framför alk annat sökt mwägar ait Sekäcka be
növ»
Den 14 Dscembes.
nödwändiga behofwm och Stars, Wcrkers ri-Iaängar
wors sa otillräckliga, att dessa behof wafle syilas o/>
noin en rryckandr bewillning, kunde han wid ett sadan!
förhållande icke för Kn del tilstyrka en urgist som
medförde en ökad mnza för Staten, utan förenade sig
med det Hederwärda Bsndr-Srändtt, tilläggaud.s, Herr
ligerkjsim, att han wäl anläq sig berättigad akt lillstyrka
upoffringar umr andras fickor för behofwer men
för Ldrlnrovet blott ur egne.
Herr Lieutenant ?ZK1mnn deremot ansäg
detta tillfälle böra omfattas, för arr wisa der Na»
tionen wec arr wärdera upcffemgar af ben oegen»ytti«
ga, förtjenstsulla och allmänt gagnande egenstap som
Friherre b^ermLlins, och lör hwilke han, derest de
marit egnake ät ett annat Rike, vilbart kunde wäna
belöning. Dä Friherre ttermeiin tvid de stora kostnader
han anwänbt, endast och allenast brräknat allmän
nytta, sä wida det warit för honom läkt att sörmse,
M hans företag aldrig stuke bl,iwa lönande för ho,
nom stels, och således sräga nu icke more om ersättning
derföre. Man endast denna, att ät Riket bibehålla ett
för detsamma högst nyttig! arbete, som är lrukrm af
hans mödor och kostnader, och dä nikka beror betraktas
den för hans wiktor gnista kännbara stada och
förlust han genom Fienden li' it pä si re egendomar i
Westerbotten, faun Herr Lieurenanten desto större stät
att tillstyrka inlösandet för Statens räkning ef bcmäls
dr Friherres Charl».samling, som Statö-Werket derigenom
icke kommer att förlora något, utan erhåller sin
fulla ersättning genom försäljningen af de bertil hörande
Chartor.
Herr Afwersten Baron .äoZelsvZrä
yttra
-
862 Den 14 December.
yttrade, att om den iirägawarande köpeskillin -en komme
e-t öka Bewilli,inge-summan rille H-rr Baron iva»
ra den förste, som afstyrkre samma köpeffllmioL utgif»
wande, men dä den ej bliö annat än ett sörsaon som
fulleligen ersältes, och ssm ej kommer att trycka Riket
eller någon Medborgare, kunde H rr Baron icke
annat än tillstyrka den åtgärd som UtsiottelS afdelning
i förenämnde hänseende föreslagit.
Herr Baron erindrade decjämte att oansedt Nä»
gängar cnffildre Hemman eniclian rcke knvde wara up«
tagne pa Friherre L^srmeUns Cbarkor moro likv.äl
- derutinnan utstakade sadane ff-llnader emilian Lön
Härader och Socknar; och hw rigenom desie Eharioc
»jenade till rättelse wid be frågor svin sa ofra upstodo
rörande Allmänningar.
Herrar BislkopparncOocror e i cl m «n
och V o oror "ck i n Z 8-t g 6 i v 8 förenade sin med Het"
Olwersten Baron ^äslsvärck och Herr Lieutenanren
kalalman.
Hans Ecce lien ce Herr Grefwe knur',
anlag säd,ane Cöartor font de lsrägaw^railve angelägne
för ett fnlljtändigr och dekaillcradt Charur W-ek öfwer
Swerige, och sä wida nyttigt för hwarje Jordägare
son. General Charroc fordras för atl dcrester upgöea
Special.Chauor.
I öfrigt och dä genom en obetydlig ersättning
till en förtjent M-n, sören mängdubdel kostnad, Staten
winner en Et-',,doni, font i alla riber ger inkomst,
fann Hans Ereli.nce sig desto heldre böra tillstyrka
antagandet af brl ani no Friherre lr«-rm^!:n ^»n, -om
i hän»
Den 14 December.
i! händelse hans wilkor skulle föranlåta honom cnr till
Ullämiingar försälja ifräqawarande samling as Charior
och graverade plätar, följden deraf blefwe den cur draf
Rikets Innewanare, hwilka önska att köpa deha
Chartor, singe betala dem med 100 procent öfwer det
pris, hwarttll de bibchällne inom Riket kunna säljas.
I stället för att penningar i detta sall skulle gä artur
Riket, komma de alt dit inflyta, — derest förenämnde
samling as Kronan inköpes och Charlome för
Stats.Wcrkers räkning försäljas.
Herr Radman l.»nclberZ yttrade, att ehuru
han fullkomligen msäge bade wärdel as Friherre ^elmelin»
sörtjenster och den allmänna nytta af ifrägawarande
inköp, befarade hau likwäl med ledsnad den fru k»
län att dcrwid kunde möta nägon swarjqhet hos de
Respektiv.' Riksstånden i afseende pä medlen hwarmed
inköpssumman skall betalas, da manqfalkiga andra
behof derjemte utgjorde Slänten,aS bekymmer.
Herr Brukspatron Ljur trodde, ark hivad
som egenteligen kunde giswa anledning till någon be»
tänklighet hos Sländerne, wore det huruwida Friherre
hermelin kunde crhälla contant betalningMen att
sädanl skulle förckommaö om Ucffottet förestoge betalving
i Statsobligationer.
Herr Bruks patron ansäg sig jämte alt öfrigt
som talade för Friherre hermelin, äswen böra be,
trakea honom mur synpunkten af en högst patriotisk
Medborgare, som nedlagt sin förmögenhet uppå nyttiaa
företag i Westerbotten och derigenom bidragit tulimurga
menniffors söda och uppehälle. — I öfrigt och da
tvid det tillfälle Utlkotters betänkande angau^ af.
skrif
-
864 Den »4 December.
skrifning af det län Friherre klermelin erhållit i
Manufactur-Disconten hos Borgare,Scändet till öf«
tverläggning förewar, Ständer yttrat sin äsiundan otL
blifwa uplyst om beloppcr af den kostnad Baron kermelin
nedlagt pä sine Charta,arbeten, önskade af denna
anledning Herr Bruks.Patron att upgikt pä denna kostnåd
mätte i Utskottets i Linnet afgiswande betän,
kande inflyta.
Dalian Lri Lsson frän Upland förklarade, att
Han wiflt icke bestred Friherre K-lerm- lins stora för»
tjenster, men att dä han ej kunde frängä öfwerrygrlsen
derom att bemäld- Frihsrres Chartor ej ljenade
att förekomma twister emellan enskilda ms flere flagS
egendoms frågor, och bidraga till ändring uti hivad
Lagen stadgade om urminnes häfd, kunde han ej deltaga
i det tillstyrkande flere af Ulskotcrrs Ledamö,
rer gjort.
Häruti instämde ^.näsrs ^näsrsson frän Osiergöthland.
Herr Prosten Doctor benström yttrade,
att Geografiske Chartor moro nödige för all Rikets
ungdom, som skulle beredas till skicklighet att ingä i
Rikets tjenst och tjena till hjelpreda för historien, hwarS
läsning , utan kännedom as läget af de särskilda Länder
som deri förekomma, wore utan ändamäl och ett
blott minneSwerk. De Chartor sou» härtill hade blirvst
nyttjade, hade i brist af inoämska hittills mäst köpas
frän Frankrike, Holland och Tyskland ehuru mindre
ljenUgt det warit ark hafwa behöst uplysningar frän
utrikes orter om egit Fädernesland.
. DL
Dim ^4 D>cembee.
Da Friherre klermeln sörckommit denna brist
bch lämnar i ikciS tillgäng pä inhemska Charter'ös--  wc> träffande de' utländske u'ii?oggraunhet/ do Se uägo«r
betänklighet wid veras'jnlssanse och bibehållande innom
Riket skäligen ickcckunna wänkas, oansedt de icke kanna
tjena till det ända walet all »plysa rwister mellan
enskilde.
Herr ehrcliiatern von 8ck ultLenlisim
instämde häruti under yurandc, au de Charlor som för,
ur sunnos akt tiilaä innan Friherre kisrmslins Utkommo,
moro ofullkowiige, hwuremot desse sednare med en
wacker och prydlig gravure förena mycken noggranhet
och killlörrillighck, och om de än icke kunde anwändas
wid ägokwister emellan enskilde personer, wörö de likwäl
goyska nyttiga och högst nödige för kännedomen
af Riket och dest särskilde delar; hwarsörc och dä Friherre
igsrmesm i flere hänseenden gjort för Riket de
största och mäst owanliga upoffnngar Herr ^rokktern
äfwcn i afseende derpå och pä der Friherre i-iormslin
icke mätte digna under tyngden af desse updffringar an»
säg sig haswa ben mäst gällande anledning att tillstyrka
isrägawarande Samlings inlösande kill Kronan.
RiksHagS-FuIImägtigen Jon Ionsson
frän Blekinge förklarade, det han wäl Med tacksamhet
och högaktning erkände Friherre lksrmölins berömliga
företag, akt genom G-ograflffa Charkor meddela RlkelS
Innebyggare kännedom om Fosterlandet och desi bet
skaffmhet'. Dä CharkT-sörsäljningen nu Mera säkerligen
torde bade löna mödan och med manga procents
Winst betala omkostmnchrne pä instrumenter och gra,
pering wore det wisierligen tillika beklageligt att de> /
ne Patriotiska Medborgares omständigheter ej mek»
Fjerde Landet LL- gäf»
, 866 Den 14 December.
gäfwo den tid, som kunde alga till en sadan försäljning,
för att af sitt företag och sin möda fa njura
den frukt, hwilken wore att päräkna bade säkrare
och större om försäljningen werkstäldes för enskild
Mans räkning än för Statens — Men detze afseenden
oagtqdt wagade ^on jonsson icke, alt wid betraktande
af Statens narwarande stora och mangfaidiga
behof, tillstyrka dek penninge förskott, hwarom frästa
war.
Dä Ledamöterne af Bonde,Ständer än widare
förklarade sig af förr anförde skäl icke kunna instämma
mi de tankar de öfrige Ständenv Ledamöter i förewar
ronde ämne yttrat, utlät sig Herr Lieutenant
att han erkände de goda assigterne hos Bonde-Ständers
Ledamöter med detta deras wägrande, men önskade
tillika att åtminstone Utskottet ej mätte ge anledning
till det omdöme att Utskottet ej insett och erkänt
den stora nytta, som skulle tillflyta Riket genom
inlösande af Friherre klermelins ifragawarande samling
och desi bibehällande inom Riket. För sin egen tillfredsställelse
tillstyrkte Herr Licutcnanten att Utskottet
för alt Ådagalägga det äfwen här i Rikers stora förIjenster
ej altid blifwa ät glömskan öfwerlämnade,
mätte icke blott till Riksens Höglofl. Ständer afqifwa
Berättelse uti förcwarande ämne uran hemställan,
innehällande asi eller tillstyrkande derutinnan.
Riksdags-Fullmägtigen fon Oöransson förklarade
häruppå, att det wore otjenlig! att utdela belöningar
under det mange af Rikets Innewanare suckade efter
bröd, samt att da Utskottet, för saknad af tillgängar,
icke kunnat för det närwarande förestä någon förbättring
mi Le högst warilonade penninge, lönragande
Den 14 December. 867
Tjenstemännens wilker, han hemställde om icke Urskog
leks widare ätqärd Uti del ifrägasatte hänseendet kunde
hwila intill dest Riksens Ständer stelswe yttrat sig öfwer
ankaglighetm af Friherre karmelius anbud.
Herr Prosetzoren Doctor kksrlinxson
anförde: ''Dä fraga icke upstätl att inlösa Herr BcrgsRadet
Baron klermslins omnämnde dyrbara och i
sitt stag fa uniqmS samlingar för akt begrafwa dem i
cn cwig obrukbarhet, Ulan blott om ett förskott as
Staten, som genom försäljning af Chartvr i längden
betalar Capimlet med en ansenlig ranta, hwilken
bliswer en national winst — Och da hwarje Nation
i det uplysta Europa öfwer sikt Rike har en särskild
sä kallad Atlas, som dock lill gravurs, accuratesie,
papper och tryck knappast kan jämföras med den l-äsrmslinslra
öfwer Swerige; sä saller jag i förundran,
akt <n twckande discuösion i detta ämne kunnat upstä.
Jag behöfwcr ej annorlunda nämna En karmelius
rält till Nationen» tacksamma upmärksamhet, hwilken
genom Ständernas redan beslutade tacksägelse, addretze
till honom med flere lysande Patrioter är godkänd,
än att den nu ma äcerhälla ost frän comradickion med
otz sielfwa, om också denna inlösen skulle stadna pä
Bewillningen, som nu ltkwäl icke äsyftaS, sa tror jag
dock att den sanna och rätt sörstädda medborgligheten
ej mä inskränka» till bewakning af nagra styckar
i wära ficksr: Dä 15,020 R-dr dela» emellan 722,220
Medborgare, som kunna härtill bidraga, sä lärer ber
blifwa en skilling pä hwarje individ»?, och kan wäl
Riket» utskriaSe sä kallade nöd och uselhet hjelpa»
med besparingen as en skilling? eller kan och bör nä,
gon Swensk förena med en stolt och sjelfständig Na«
rionö uplysta och aldrig frän dek rätta ädel»,odet skiljaktiga
ära,
868 Den 14 December.
ära, utan Geografie öfwer sitt land lefwa okänd för
en spillings ffull? Om den saran stille inträffa att
Baron i-isrmeliri nödgas, öfwergiswen af egne Lands»
män, som han mrd sine arbeten hedrat, sälja dalina
sin egendom ak Utlänningen, af hwilken wi för wära'
Lärowork, wäna Barn och wär särffilda uplysuing
om Riket niäsie mi införffriftie Charkor äterköoa den
nied en fördö,!!ing af ZO till 100 prorent — sä frä,
aas i hwilkas fieksr denna winst kan komma? Ja r
Utlänningens som skall tacka osi för detta främmande
ädelmod; Men om denna osranämnde ChartL-samling
med thy ätsöljande platar och u strnmenter bltswa bi»
brbällne innom Wart Swcnffa Landtmäteri > Contoir
och denna SwenjVa Atlas efter hand blifwer försäld
bade in- och utrikes, ffall winsten inga i Statens na,
rional,ficka och det är ju Simens hjelp wi ä syfta, sä»
som föremal sör hwarje Medborgares rätt calculerade
ädelmod? Det blifwer olcsä cn förmörkande neslighet
sör en uplyst fallön, akt cj omfatta detta tillfälle alt
»vitsorda sin egen uplysninq, sin smak och sikt sanna
iiueretze; Och när nu härtstl kommer, att de föresiag,
»e rr,ooo R:dr icke fikola öka Bewillningen eller utan
en riktande ersättning utgå as Statens allmänna me,
Lel; sa mäste der uplysta Europa srestaS till den tron,
att den Swencka Norden än famlar i Barbaris»
mens elim >t. Pä sadan grund anser jag sör ej min»
Lre min pligt än ära, akt förena mig med dek Herr
B<ron och Ordföranden, Hans Epcelftnce m. m. Herr
Grefwe kunsta, Herr Baron och OtHcrsten /Vstal.
svärä, Herr Lieulenanten ?->k>man samt siere Herrar
i detta äm e med en sä förelysande wärdigher och
siyrka anfört.
Uppä härefter af Herr Baron och Ordföranden
i ös»
Deu 14 December.
869
i överensstämmelse med de tankar Uki?ottctS fleste
Ledamöter yttrar, gjord provosttion till infall af hwad
Alde ningen för StatS-Werket uti förcwarande ämne
tillsorkl, beswarades sädanc allmänt med Ja, af Le,
damölcrn? af Högloft. Ridderskavst och Adeln, Högwördige
Prcstc,S änder och Wällofl. Borgace-Skä der;
hwaremor Ledamöterne af Bsnde-Standet yrkade votering,
hwarwid Herr Bergs-Rådet kborboft' anmärkte
att dä orKposikionen redan blifwit genom Tre Skänds
pluralirö bifallen, more votering öswerflödig och Ulan
ändamål. '
Härunder npstodo Herr Oswerste Kammar-Jnnkaren
Friherre konäs och Herr Oswersten Friherre
Aäslsvärä och förklarade, att de, för att förekomma
dei en Man af Friherre bäsrmslins stora och ostridiga
förtjcnster, icke mätte blifwa hlokkstäld för ett mindre
förtjent behandlingssätt genom den yrkade voteringen,
samt för att bewara ät Fäderneslandet ett fortfarande
nyttjande af den af honom samlade stkatt. ansägo
stg förderas egen tillfredsställelse böra hemställa, om
icke UtKottet jikulle bifalla att Herr Baron och Oftverste-Kammar-Jnnkaren
samt H rr Baron och Of,
wsrsten singe för egen räkning inlösa isrägawarande
ChartL-samiing, under det wilkor, au förmånsrätten
dertill marke wara sörbehällm Riksens Högloft. Ständer,
i händelie De ffulle finna för goel att antaga
Friherre karmelius anbud.
Herr Baron och Ordföranden jemte U stkortekS
samtelige Ledamöter betygade Herr O^w rste KammarJunkaren
Friherre konäs och Herr Oswersten Friherre
^clelsvsrä deras tillfredsställelse, högaktning och
tacksamhet för dek ädla och oegennyttiga fäkt hwaruppl
87« Den 14 Drceinber.
wälbemälde Herrar bcredt ett wärdigt flut pä dennq
öfwerläggning; hwarjemke Herr, Lieutenant käklw ,
yttrade den önstan, att Ukstotter mätte till R'!
Högloft. Ständer endast afgiswa Berättelse onr < vad
som wid behandlingen af detta mål förefallit, o v^r»
lämna dek till Deras egen pröfning, tito - a?
yttra sig öfwer förenämnde anbud eller a ^ > der joe
gifwit, innan Stäuderne sig derö'w e . helst
Herr Lieurenanren förmodade det RiMe AtLor-e
Nied nöje ffulle iakttaga detta tillfälle, a.t galäaga
det wärde De sätta pä en fä förtjenstfull M-rabsrgare
som Friherre l-IeimLlm , och att Slän >rne sieiswa
stola inse de beiydeliga uvrjf u-g t , deni Friherre
Lilsrmelio för Fäderneslandet gjort; och enligt hwad
Herr Li.utenanten sattat de wärde M dlemmars anbud,
äsystade det endast, att, i händelse Riki-nö Ständer
icke stulle wilja antaga det projeekcrode anbudet, sä wille
Frjherrarne Loncls och ^äelsvärä pä egen bekostnad
göra detta inköp.
Friherre konäs och Friherre HstslsvLrä, som
förklarade. a« deras afsigt med omförmälde anbud
warit sadan, som Herr Lieutenant kai,lman fattat ben,
instämde uti den af honom pä nptz anförde sätt yt«
trade önffan; Och som de fl ste wstorters Ledamöter
härutinnan sig jemwäl förenade; sä stulle i likstämmighet
härmed berättelse om före»ämnde förhastande tilt
Riksens Högloft. Ständer afgifwas.
Rätteligen wara transsumeradr, betygar:
kröäslrus.
Dm
Den 14 December. 8-1
Derjämte uplästeS ett anförande underteknadt
af Friherre -46el;vsr6, Lrie 6ärsn, och Friherre
Lonäe, Larl, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Dä Höglofl. Ridderffapet och Adeln ukas
Stats»UcskotketS Prokocolls-Utdrag inhämtat, sä wäl
den öfwcrläggning joni ägk ruin, i anledning af Herr
Landshöfdingen Baron VVstkersteäts Memorial, rörande
inlösande af Bergs Nädek Herr Baron »ormelins
dyrbara Charts-S ämling, som äswen det anbud Wi tvid
detta tillfälle wägat göra, anse wi för en owilkoriig
pligt akt nplysningswis tillägga följande: Den sorgfälljgaste
omtanka för Fosterlandets nytta och gagn,
och den uprigtiga tacksamhet för en sa wärdig Med»
borgare» upoffrade möda och förmögenhet, som StatSUtffonetS
Ledamöter gemensamt hysa, hade säkerligen
åstadkommit ett enhälligt tillstyrkande till inlösen as
denna Charla samling, om tiden medgiswit att nogi
tydligt kunna framställa för Hederwärda BondeStändet,
den allmänna nytta för Riket, som detta ar»
bete medförer bade för närwarande och tillkommandtr
tider — men dä någon as detta Ständ, med en lika
berömwärd omsorg att bespara Riket en kostnad,
och cj tillfyllest öswertygad om den nytta, som deraf
kunde härflyta, bestred alt tillstyrkande af inlösen och
yrkade votering, fruktade wi, att denna annars sä lag»
lig>: Utwäg till tänkesättens Utrönande, wid detta tillfälle
kunde medföra den olägenhet, att olika öfwsrty»
gelfe möjeligen blefwe ansedd för olika grad af tacksamhet
mot en sa förtjent Man som Baron »örmölla
; och till förekommande af denna förlydning, wä
-
872
Den 74 December.
gade wi göra det anbud au .för egen räkning inläsa
detta ChcutT-Werk. -
Alt Riksens Ständer sielsive äga ali möjellg
företrädes rätt till köp af denna Samling kai, icke
sältas i fräga — Men om de R sprcuve Niks-Stän,
den icke sttille anse denna handel nu böra äga rum,
fä wi ödmiukast hemställa, h mai wida Höloft. R»dderslkäpet
och Adeln dä skulle betali > att sielswa in»
lösa denna Sanning; -Z hwilkek fall wi sä lika ödmjukt
förestå, om ieke den utwäg att Medelst Srr'.'sc> ivt>on
till Aclicr n iQO Rld s>er more d n jämvcli
gaste
—^ Skull- ät r Högloft. N>dde>n^rpet och Ädelt,
ieke åstunda, att deuua inlösen st,liwa lät, we kställa,
dä utbedja wi ost au fa upfnlla v lu ai,bud och ä ä sinnad
att dcrwid fästa följande forlindclse: Att Under
Herr Baron Il-mem-Ilm Diractio». iche allenast Char»
tL«Werker forkfarcr, iä länge näaot aterstar lii! dnsi
fullton,nande, ulen äsma att dnckning och urgifning
företaq-r as de G oar. sis e ech Sratist:ste Btstris.»,,,
g.r ölwer Swm R.k.S Provinser. hwnkill denne först
ente Man reda» sa,tilak sä a»>enligg sörrädcr.
I ben förhoppning, att Högloft. Riddersstapet
och Adel» med benägenhet och> godhet ansie detta an»
bud, såsom ett »välment estr ak det, som Högloft.
Ridderskap-! och Adel» äger kärast, Fäderneslandet,
hemställa wi i ödmjukhet altsamm-ns till Högloft.
Rrdderffapet och Aoelus ompröswanve.
Begärdes pä^Bordet.
2uste
-
Den r4 December. 87I
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet bästit i
Högloft. Ridderffavel och
Adelns Plenum den 14
December 1809.
S. D. Företogs BewillningS- samt Allmänna
B.swärs- och Orconomise-Ulffoltens Utdrag af Protokollet
ten 9 dennes, rörande den of Herr keukerskd>cl,
Oall 6uliak, wäckta sraga i afseende pa Bränwi^s
bränningen; Och beftöt RiddersVapet och Adeln
aik til! hwad dr förenade Unfottcn föreftagit, till alla
delar bifalla, och såsom en följd deraf, att enär Vränwinsbränniugen
nu komme att werkställas emot erläggande
af den n»a Vewillningen, hwar och en som brän,
ruin tillwarkar ma wrra tillåtit att detsamma tullfritt
inom Riket föra: Uti hwilket beftuk de öfrige respective
Ständen skulle tvänligen anmodas all med Ridderskapet
och Adeln instämma. Ot Lu^ra.
Slmeligen tillkännagaf Herr Grefwen och LandtMarskalken
art Rlddarhuö'Utjkotttt aflämnar, ett Adels
Diplom för E)sw-rsten och Chefen för Sjömätning!»
Corpsen Herr t^rkianLöl 6erkarä sfj 8Lku!rsn,
med förklaring att han upsyllt alla till Introduktion nödige
prLstanda, i sölje hwaraf Herr Landt-Marfkalken
honom nu till Introduktion anmälte. ^
§74 Den r4 December. .
Och blef salunda Adeliga ^tten af8clruItLN under
N o 2206 i Riddarhuset introducerad.
Ridtzerffapet och Adeln akffiljdes kl. Z till g.
In 66em krorocolli.
6. 8ilver5tol^s.
Lördageu den 16 December.
Plenum kl. ^ lo f. m.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hällir i
Högloft. Ridderskapet 06) Adclns
Plenum den 14 Decem,
ber 1809.
S. D. Företogs till flutelig pröfning det till
jämkning af Riks-Standens skiljaktiga tankar rörande
Riksdags-Ordningen förordnade Utskotts förlednc gårdag
pa bordet lagda'förflag till en fullständig redaktion
af de Hi H. hwaruii förändringar bliswik gjorda,
hwilken Redaktion as Högloft. Ridderstkapel och Adeln
till alla delar gillades: Och som sälunda, wid återkallande
af det tillförene fattade bcftut att de H. §. af
Riksdags - Ordningen, wid hwilka anmärkningar ej i
vagot Riks stånd bliswit sramstälda, skulle för godkända
»nsrs, berörde Grundlag nu fanns wara hel och hällen
gillad och bifallen; alrsä ansäg Ridderskapet och Adeln
-ensamma böra till Expeditions-Utskottets fluteliga
Den 16 December. 875
sammanfallande öfwerlämnas, jämte anmodän till Utskottet
att föreslå den underoäniga skrifwelse hwarigeuem
vin Kongl. Majus nädiqa fastställelse anhällas
skulle: Lämnandes för ötriat Högloft. Ridderskapet och
A^eln äfwen sitt bifall till Jämknings-Utskottets gjorda
i Desi M worial hcmsiällun att den z8 §. widkommande
stridiga och oaigiorda fräga, huruwida alla omröstningar
i Utskotten skola ske per Capita eller Srändswis, ma
i desi nuwarande skick anses och behandlas i enlighet
med Fusta §. Regerm,igsrönnen: j)m hwilket alt
de Rehecnve Med»S?auden skulle genom Utdrag af
Protokollet wänligen underrättas, l^r 8uxra.
Justerades Plcni- Proioeollel för den 6 December.
Derefter anhöll Herr ksrglimsn, Ambrosius
, att bans i berörde Prolocoll intagne motion
rörande Auckions-medel »,u mätte företagas och remitteras
till Stars-Utskottet.
Herr Grefwe» och L andt-Marskalken
yttrade sig anse Siats-Utskottet ej wid detta mål kunna
lägga naaon hand, utan bieswe bade medlens deposition
och redowisni» »en för desamima i wänlig söreskriswen
ordning owUkocligen werkstäld.
Da Herr Lsrglim-N ä nyo yrkade pä uptagandet
af desi motion, yltrads sig
F riherre Oe6erström, Uusivlpb: Sedan
Herr E)swerste LerZkmao wäckt motion om omplojsrandet
af de Auktions medel som inflyta för öfwer»
hleswen Proviant m. m. sä hgr jag noga 6>ork mig
un
-
876
Dcn 16 December.'
u. ^'rrättad om sörhallandek dermed. Inkomster af
Vesta - mede:, woro.kalculerade jämte de as Kongl. Majtt
as S'ä!> erne rrquir rade 740,002 N:dr kill aflöning
för flandk, och Sjö-Trsnpper sedan campagnen wore
sinkad. Men som rustniiigarnc ej siurades söre än
flera weckor esker första Uträkni'grn, och Auelioncrne
cj a.ings sä högt som man sig foresta!r, sä upstär ekt
berndli -r deficit; salcd'4 i ställer för inkomst af vesta
Auckwns-me'el kill andre Skars behof, torde Sränderne
lä wara beredde a i siva nya medel atr upsylla brisrema.
Herr Ofverste IlsrAdiÄans motron torde af
denna anledning fä sörfalla.
Hans Exee!!ence Herr Grefwe kuutsi
yttrade, all det- more ottvifwelaqrigt, att de medel, som
rufinia för waror, hwilka försäljas ur Armöens oswcrblefna
förråder för Stms ContoirekS räkning i Banquen
in säkras. Stal§ Ur^oltek har crhällit den underrättelse
arr efter dcn gjorda sörsälmmgen, öswerfkoltet
as de influtna ni-dlcn ej wore bckydeligt. Hans Exceilence
hemstalde nu dnnöre om den af Herr tter^bman wäckka
v ag ; genast skulle kill pröfning företagas, eller dermed
npHnras, M dest Skåls-Urststtttet med sitt Ulla»
tande öfwer samma ämne inkommtt.
.Herr Grefwe» och! L a n d r»Marfkal k ek
föresiog art delia ural skulle fä upchju.as.
Bifölls.
Hans Errellence Herr Grefwe Nuutk
Stars-'st Fortet har af Cvmmistariaret begärt underrätt
teist, rörande belopptt af de innestaende afiöningarne.
Dä freden ejsta snart bles gfstukad som Mgn hade för
wän»
-
Den i6 December.
877
wäntgt, blef detta belopp äfwen större än man kunnat
förmoda: likwäl är ingen bestämd summa ännu
npgifwen, sä att Stars Ulstottet således behöswec ine
wänta upiysningar.
Föredrogs a nyo Riddarhus-Utssotleks den 25
October pä bordet lagda Memorial rörande ImroVnction
för Majoren Olof ^3Lok kOnxel och dest Broder
Capirainen Larl fanpel, hwi'ka enligt Kongl.
Resolution af den 2c) sistl. Junti bltfwir ä Adcliga
Ätten von ?oii adopterade.
Friherre 8,sol von 0 Isrein, Oorstrsl.
ustvix. Som Riddarhus-Utskottet i sitt Utlärande
anmält att adoptioner symes stridande mot RcgenngSFornicn,
torde kanste denna si äga böra till u-larande
as Constikurjons.Uisteikek remitteras, helst ä'wen de
andra Ständen äga röst i alla mai, som röra stadgande»
i Regerings-Formeir.
Herr R. vkb lieb, Ls r! I^rsäric. Riddarhus-Ut
Kottet har ej sagt ari delta mäl more stricrc stridande
mot Regerings FormenS föreffrist, u rn blott
yttrat kwifwelsmäl, hurirwida adoptioner kunna aules
fullkomligen enliga med Z7 §:ns ösprit. För öfrigt är
Herrar kangels adlande dermed sä wida öiwerensstämmande,
att blott hwarderas ä dste manlige Bröstarfwing
i rätt nedstigande, led efter led, och sa widare
kommer alt Adelffapet till godo njuta: Och dä hwarderas
gren salunda kommer till åtnjutande as de Adclfkapet
ätföstande förmäner, synes mig RiddärhuenUtffortet
pä goda ffäl, hafwa tillstyrkt Iiilroduction för
878 Dm i6 December.
bägge emot asgiflernaS. erläggande särskildt för hwar,
dera.
Friherre SraLl yttrade sig anse Utskottetyttrade
twifwclsmäl icke sakna skäl, och tillstyrkte pä
sadan grund ä nyo remisten till Constitutions Utskottet.
Friherre Ikosenkans, 8kerin§, förmälde
att när adoptioner ej äro med uttryckcliga ordalag
förbudna i Regerings-Formen, hade Uiskottet ej kunnat
anse dem emot densamma stridande, och tillstyrkte
altsä bifall a Utskottet hemställan alt Herrar Uangel
mätte emot särskilde Introduclions asqister för hwardera
under von kostistca Ätten introduceras.
Heer Grefwe-, och La n d t-Ma rlk a lken
gjorde härä proposition till bifall, hwilkeu med Ja beswaradeö.
UplästeS följande Memorial inlämnadt fran be
Ordförande i Riksens StänderS Utskott, hwilka i följe
af bestutet ben 14 dennes fammanlrädt för att förestå
Arfwoden ost) Traktamenten för be Utskotrs-Secreterare,
Canccllie» och Wakl-Vctjcning, hwilka- tjenste-arbcte
ej af serskildte medel belönas.
Wördsamt Memorial!
Med anledning af Högloft. Nidderskapet och Adeln-
bestut hofwa undertcknade Ordförande i Riksens
Högloft. Ständers Utskott sanimanlrädl och uprattat
det Förslag tili aflöning för Utflsvlrcns Carikeliie, Betje
-
Den i6 December. 879
täning, hwilket Riksens Högloft. Ständers pröfning
»Vördsammeligen underställes.
Underteknade hasiva derwid ansett ej höra till
deras öswerläggning, bestämmande af Arfwoden:
1:0 För Banco,Utskottets Cancellie, hwilket förmodeligen
hädanefter likasom hittills lärer af BankoWcrket
betalas.
2:0 Likaledes för Riddarhus-UtskortetS Cancellie,
hwilket såsom tillhörigt ett Ridderskapet och Adelns
enftkildta Utskott, ej lär kunna salla Slaten lill last.
Kännedom af tiden för Utskottens tillsättande
samt mängden och widdén af Deras göromål, har bibringat
öfwerrygelsen, att alla Utskotts Cancellie-betjening
ej borde lika anses. Ett och annat Utskott har
först sedan någon titz af Riksdagen sramlibit, blifwit
organiseradt och Deksammas besättning har ej helier
warit af samma trägenhet som de öfrigas. UndMeknade
tro sig deraf böra hämta grundad anledning till
den föresiagoe och derefter lämpade Cancellie-Detjeningens
klassifikation. Af sädane skäl torde först och
främst böra komma uri ätanka Eancellie-Vetftnmgarne i
följande Utskott, »ieml.: Constilutions, Stats, Bewill»
nings, Lag samt Oeconomi- och Beswärs. Dernäst
j Expeditions-Utskottet, säsom befriadt bade isrän ämnens
beredande och en widlöftiq Protocolls - förning;
och siuteligen Hemliga Utskottets och Jämknings-lik
skottets, as hwilka det sednare först i Nowember mänablifwit
nedsatt, och bägge haft mindre trägna göromål.
Mid bestämmandet af hwars och ens arfwode
chäs.
88o -Den i6 Deccnrber.
Hafwa wäl underteknade sökt ledning af hwad wid ds
»ästsörflutne Riksdagar warit brukligt. Men dä sä
wäl Riksdagens längwarighet, som ock göcomälens
myckenhet och omfattning föga lämna rum till jämfö,
reise, haswa underteknade trott sig ej mindre deraf^
än as den skicklighet som erfordrats och werkeligen
blifwit ädagalagd, wid förekommande ämnens behand,
lande, äga anledning till dek Förslag, hwilket härhock
finnes bifogadt och Riksens Högloft. Ständers granskning
wördsammeligcn understäiles.
Det har wäl ej warit wanligt att gä i författning
med utbetalning af arfwoden och Dag.rractgmentén
förrän wid Riksdagens sim. Men da Riksens
Högloft. Ständer lätteligen lära inse swärighetc» för
mindre bemedlade, att af egna tillgångar, under o»
wänlig dyrhet i 8 Mänaders rid sörja för deras utkomst,
torde ej anses obilligt bewiljandct af »agot förskott,
hwilkct underteknade förestå till ett belopp as twä
tredjedelar för dem som undfå en bestämd summa, och
för dem hwilka komma att ätnjuta dagtractamenie räknadt
jsrän deras antagande till och med Nowemvcr månads stur.
Dtt ankommer pä Riksens Högloft. Sländers
eget godtfinnande, huruwida sa wäl sörchstt som äfweri
sylinaden i hwav för hwar och cu as Caiicellic.betjeningen
wid Riksdagens stut belöpa kan, mä utbetalas af
Kongl. Stals-Contoiret, eller, i anseende till dettas
förmodade knappare tillgängar, fast heldre efter un»
derteknadcö ranka af Riksens Sländers Riksgälds»
Contoir. Stockholm o. 16 December 1829»
Ds la Oarätö. Jok. 6. OxLN8kssrnz.
Claes ^iLminK. Darl 6. SrjsrnLtsär.
D, ^IrullLrbeim»
Den i6 December. 88
Förslag till AflLmng för ncdannäninde Utstötts Betjening
Lonftiiurions Nrstortet.
jSccitternrc» . . . .
66b
32
V>ce Secrcleraren ifrån d. 12 Maji
z;c
—
1 Notarie d:o a . . .
I
12
i Canccllist ä i R:dr
I
—
1 Waktmästare a 16 st. / . . .
Stats Uistottet.
Förste Sccreteraren
826
Andre Sccreteraren ifrän den 19 Maji
jOO
Kammererare» ....
2LO
a:ne Notarier ä R:dr . - r
5 Cancellister ä i R:dr
6 Waktmästare ä 16 st.
Bewillnings Utstottet.
666
Sccreteraren . ...
32
D:o Kammereraren Nääf . .
666
zr
4:ra Notarier ifrån d. 17 Maji a rö R:dr
2 Cancellister ä 1 R:dr frän den 17 Maji
i Waklmästare ä 16 st.
Lag-Mstortet.
666
Sccreteraren . . . . .
.32
2u,e Notarier isr. d. 8 Junit ä R:dr
Z:ne Cancellister d:o » i R:dr
1 Waklmästare ä 16 st.
Oeconomie- och Besrväre-Utstottet.
666
Sccreteraren .....
Z2
2-.ne Notarier ifr. d. 8 Junii a R:dk
z Cancellister d:v ä l R.dr
2 Waktmästare ä 16 st.
Expeditions^Mstottet.
Seereteraren .....
;oo
—
Notarien ä R:dr
Z Cancellister ä i R:dr
r Waktmästare ä 16 st.
Hemliga Utstottet.
Sccreteraren ...» »
250
L:ne Nstarier ä 220 R:br
4ao
—
Jämknings Utstottet.
Sccreteraren . . - «
25c
jCancellisten ifr. d. r Now. ä r Rrdr
Waktmästare » 16 st.
Herve Kanvet kk.» s?r
rrr Drn r6 December.
Friherre dloäersrräm, kuönlpli, ansäg
derför St^ls Utstostcks Secreterare, som hast det
mänqfaldigaste arbetet wara i mcmorialrt för knappt söreslagit.
Hans Eprellence Herr Grefwe kuut!,
yttrade sia, att om sake,, nu stnlle företagas, ansaqe
han sie, äswcn böra sösta sin upmäiksamhet wiv den
för Stats U stotk>ts Secrclcr. re prcjeeter de summa.
H m were ej allenast en man af utmärkt skicklighet,
Utan hade ock I anseende till mängden och swärighcten
af Sr ts Uistoit.t a>oade urarbekniiigar. orwiswelakrigt
fatt widkä maS sä mycken möda, alt Hans Exccllence
an^aqe sig böra för honom tillstyrka dubbelt eller ät«
minstone ;o procents tillöki i»g ä hwad för de öfrige
Utstötts-Seerelerarne ware sörefl.git.
Herr Klingsporr, 6srclr, ansäg deremot
Expeditions UliVottete.Scrctcrares möda kunna godtgöras
med mindre summa än drn sörestagna.
Grefwe Os Is 6arflis, ^sacob, medgafatt
sl i början kunde synas; men erindrade, att om bemäldte
Utsiolks SecrekcrarcS arbete ej sä tidigt under
Riksdagen, som de si sta andras, hade begynts, läge det
deremot i sakens natur, akt dek gansta mycket under
Riksdagens loop och synnerligen mot d si stut skulle
förökas, dä de flästa malen bletwo afgjord.,; att honom
äfwen aläge up'ätt.indet as Riksdags. B flutet, och akt
äfwen efter Riksdagens flut stride troligen hans arbete
komma all ».sträckås.
Friherre Oeflerskröm, ^scod, ansäq tjektligasi
akt det upläste Memorialet enligt tuslmet i sist»
plc»
Den i6 December. 88z
plenum, remitterades till Staks-Urfforkek, och att säledeS
vi!» Letz, ämnen nu ej liägok derermmscades.
Grefwe vs Is 6 aräis, förklarade sig anse
Friherre Lecter^rrSms erinran rigiig, och tillstyrkte att
de gjorde anmärknjnggrne wälle meosöha rcinisien.
Friherre OsäsrrtrZm instämde häruti,
men an de matte medfölja ej under namn af anmärk»
ningar, efter Memorialet, som cj kommit fran nägot
Utskott, ej kunde remitteras med åberopande as;6 §.
Regerings Farmen, Utan såsom till sakcn hörande särM»
da motioner.
Herr Landt-Marstfglken vroponerade derefter,
att Memorialet jäaue de i anledning deraf gjorda
särffildta anföranden, mätte till Sracs-Ulskotlet remitteras.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Allmänna BeswärS- och Or«
conomiL UiffolkekS den 7 December eftermiddagen pä
bordet lagda Betänkande angående odlingar i Piteä
Lappmark.
Herr Ueukerll^sim, Oarl, hade inlämnat
ett diktamen, hwilket upiästes sa lydande:
Diktamen.
Landels odling har altid Utgjort uplysta Rege«
rin
-
884 Den i6 December.'.'
ringars önska», och blifwit af rättffaffens Medborgare
med heder och wälwilja mottagne. Men denna i«
frägawarande synes i min tanka af flere förenade skäl
förtjena sörsta rummet i Swenffa Landtbruks Historien:
mindre i afseende till dest widsträckla omfång och
jördens godhet, hwarf rennm l,kwäl Land och Nike
mäste tillflyta en owäntad betydelig nytta, än att detta
företag lyckligt besegrat den allmänt radande salssa o,
pinionen, att Lappmarken- oblida Elimar fkulle genom
förtidiga nattfroster förstöra Odlarens hopp, 06) destutom
blott bestå af ofruktsamma jordaner, hwilka icke
moro danade frambringa uägra nyttiga wäxter. Man
synes törgätit eller intet welak tillämpa pa besia orter
den längesedan Utrönta sanning, att för tidig frost säk,
rust förckommes genom sumpiga ställens afdikning samt
kylan med omkringliggande Skogars up-öjning. Denna
förut fattade och ogrundade tanka, och asilia underrättad
mistledande berättelser, laswa asffräckt frän alla
odlingar och hade denna nu mera med sull > hwiS styrkta
underrättelse om jordn äimens förträfflighet samt förkelagtiga
beiäaenhet nied esf ll till rvatkiietS afledande
i ewighet förblifwit i sitt primitiva onyttiga tillstånd
derest Herr Majoren 8rsel von blolstein ätnöjt sig
som de fleste att blon , sin Kammare efter förenämnda
anledningar bedöma luftstreckets wcrkan och jördens
besk-fsenhck, bwarigenom denna fredliga idrott, denna
esida Landwinning som Moralen gillar bode icke Utgjort
ämne tör glada betraktelser detta Riksmöte, och
Swerig.s ädle Lagstiftare hade nu saknat tillfredsställelsen
genom ett ringa tillffott bereda ett rikeligt uppe,
hälle för ett kommande Slägte. För min del finner
fag sa mycket mindre betänkelighet, som Herr Majoren
8tsol von t^ollsrejn till förekommande as all misitanka,
sjelf förestår en ärlig undersökning hwatz tillgjordt
Den i6 December. 885
kliiwit. och detzutom följer en plan som lofwar, fram»
gäng. — Sedan han genom högst beswärliqa resor,
säker och grundelig kännedom om sanna beskaffenheten
»ch jämsörc swärighekcrna mol fördelarne och sunnik ve
sednarcs deciderade öswerwigt, tillgrep han med drift
och rådighet werkställighetcn, mer än skäligen wänras
borde är uträttadt genom obetytzeliga hjelpmedel, om»
kring 10O0 Tunneland as Lappmarkens sä kallade my»
ror äro färdige mottaga plogen, bestående af fast och
djup mylla, tjenlig att underhälla alla för mennifkor
och djur nyttize vegitabilier; frosten förmärktes äfwen
i samma män förswinna som afdikningen avancerade;
med ett ord, odljngsförstagct har wunnit' alt dek tvärve—
och bcrättigadt det anseende möjeligheten utrönt nytta
— och obckydclig kostnad räuwisligen tilkommer.
Tages i ytterligare öfwerwägande hwatz uppoffringar
Major Lrsel von klolskein, eldad af Patriotiskt
nit, fatt »vidkännas, torde detta företag förtjena än mera
afseende — lämna alt hwad i lifwct kärast är, att lefwa
i skötet af en älskad famille, njura sammanlefnadens
behageligheter bland wänner och anhöriga och
nödig bequämlighet i dest redan inträffande ålderdom.
Med sa stora och jag waqar säga omanlig»
pariotiska försakelser, har han enligt sm tryckta relation
besannad af äsyna wittnen, wisat alt hwad jag haft
äran anföra, och sär i anledning häraf lör min del ie«
ke allenast tillstyrka, utan äfwen i Fäderneslandets älskade
namn pästä, att det understöd as rovo R:dr Ban»
ko i Sex är mätte honom bewiljaS.
AtzUtsrbjelm.
Gref,
Den i6 December.
Grefwe Oe la Oarstie sörestog art öfwer
detta ma! .Ctalö-Ulfr'ottclS utlåtande malie genom behörig
remitz lnhämras.
Grefwe von Oa in i n§s Iian r s n begärde etk
Herr Ksucsrch ims anförande mätte fä medfölja lemchen.
Herr Grefwen och Lan dt-M arssa lken
proponcrade att betänkanvcr jämle Heer k. ubörigolnir
Diktamen malle till Slalo.U ffotlct rcm,lieras:
Bifölls; men
Herr boröen rrolps, ^nsters, yttrade sig:
Med klitt förtroende ri» Herrar Ledamöterne af Oeeo oMiL
UkjVotkek äe det ej min r -nk- att bestnoa urt.
tun af btt^etictS >;» upgifua förslag. Men jaq sär
ödmjukeligen erinra , alt wi innom ftekiwg bwerrgeS
landaniären äga mänga och stora oupodlade landtsiräckor,
fwllkas up rakande lika >mäl bchöfwa patankas,
och hwrika m d mn a säk- rhet kunna c,o> >§>, an de
som, belägna iiiwld RikttS yttersta gränö kunna wara
i fara <M snart eller sent as en Fiende inkräkkas. Jaq
hemställer d-tka lill Högloft. Nidderj^apet och A elnS
besinnaiide, och anhäller att om renttst as OeconomlTu
f^ottetS Betänkande f^kall fke, c^ueliio 2N mätte afgöras.
Grefwe Os la Öar c! is erindrade alt rewitzen
more redan knallen, och att, för akt decidera
ycreliio sn borde man först weka om penningar funnas
, i hwilkek afseende Statö,UtMters Utlärande
wore nödigt.
Fri
-
Den i6 December.
887
Friherre 8taöl von l4 ole rein. Dä
summan lom beqäres lill npodlingar i Pneä L-ppniurk
vr >a mo6ktjoe, förmodar jag Höglost. Riddcr>kavct och
Adcln icke länge lärer uvpchalla sig wid bewtljandet
häraf, och 'etla myck.t heldre, dä n-an esrcrsinnar, att
Staken b'stär en enda Person af förra Operan en
Gängare eller Dansmästare, som icke tiWyndar Staten
minsta nylla, en dylik stimma i ärlig pension, som nu
begärcs för arr förwandla Swensta ödemarker till
fruktbärande fält.
Herr La ndr-Marskalken erindrade att saken
redan more remitterad.
Företogs Stats. Utskottets den 24 November pä
bordet lagde Memorial rörande en af Herr Look, Lorin?.
Luävisi, förcflaqen indragning af halswa delen af
den indelka Krigsmagtcn.
Herr 8 k ^VlNZÄrä, sfobav, erinrade att han,
dä Ståls Reglerings»sraqan förewar, hade, rörande va»
eanee hällning inom Armeen, gjort ätstilliga anmärkningar,
som med dttta ämne stöde i närmaste förbindelse.
Äswcnwäl hade Herr G neralen äVrsäs i sam»
ma ämne gjort wänga nplmande anmärkninmr. I
anledning häraf tillstyrkte Herr Win^rö, att denna
fräga antingen mätte remitteras tillbrka till StikS Utskottet,
eller och hwitå, till dest U-stottetS stora utarbetning
äterkomme.
Herr Landt - Marskalken proponerade,
att sikett mätte, säsvrn Herr sörestagit, fä
hwila»
Haus
888 Den 16 December.
Hans Epcellence Heer Greiwé VVsLkkmsiscsr,
Olas«, urvad st ; art ivid detta tili j alle
fä göra cn motion i afseende pä Båtsmanshåll.'!, den
han Uti wHe delar npgas, med anhållan.ack den seder»
mera skriftligen fä inlämna; hwilket tilläts.
Friherre (ilo dsrxr röna, l»co!o, H're
Generalen Friherre Wrede gjo>de, »vid srägan om
StatS-Regleringen, den motion,»att dctailien, i hwrd
Armäen rörde, matte öfwsrlämnas till Kongl. Majus
omprösning. Denna motion synes »nig fullkomligen .
juste,emedan Riksens Ständer swärligcn lära kunna »vara
i belägenhet, att derom med fullkomlig kännedom döma;
sälebes anhäller jag, att nägot bcstut om BÄsmans..
häller nu ej mätte tagas, och för öfrigt tillstyrker jag
att Stats - Utskotters Betänkande rörande Oswecste
Locks förslag mätte återremitteras.
Herr Greftven och L andt-Marskalken
gjorde härefter proposition om äterremisien, samt akt
Stats,Utskottet matte anmodas, ait detta mål under
förnyadk skärjkädande taga, i anledning af åtskilliga
wid Stats Regleringen gjdrda och med detta ämne
gemenlkap ägande anmarkmiigar.
Bifölls.
Justerades PleiwProtocollet för den 7 December.
Under Justeringen yttrade sig:
Herr Larlsson, Lävarä. Sedan jag
hört
Dm 16 December. 889
hört Herr Grefwe törners yttrande i Protokollet, får
jag den äran, jämte försäkran om min högaktning för
den wärd- Lepamoten allenast betyga, arr jag i mitt
yttrande icke äsystat någon tillwitclie mot Herrar Revlsorekne,
såsom stalie deras anmärkningar emot Fnftmägtige,
och deras allmänna gillande as FullmägtigeS
sörwaltning, innefatta nägon duplicitet.
Herr von SLlluIrenlleim, vaviä, uplä»
ste ett diciamen, sä lydande:
Sedan Högloft. Ridderstapet och Adeln Utan afse»
ende uppå herr Commerce»Rädet örrales ingifnaMemo,
rial, tift alla delar bifallit Högloft. Stats» UtstvttekS Vetänkande
om Riksgälds Werkets förwaltning, sä kai,
ingen ventilation i det ämnet mera äga rum. Men
som nämnde Memorial jemwäl i Protokollet upkagce,
och deruti föregifwes att Stacs< Urstortet lärit sig
af Rongl. Secreterare,, kalvan fZras långt fräir
rätta sanningen och frän mälcns förhållande,
sä nödgas jag, som a:ne gänger sedan'li8vo ärs Riks»
dag reviderat Riksgälds - Contoiret, och nu såsom Le«
damot af Stats-Utstotret granstat detta Riksens Stän»
ders Werk, äfwcn till upkysnjng för dem, som nu, eller
framdeles, läsa Ridderstapet och Adelns Protokoll,
afgifwa ett Littainen om de anförda punkters merkell»
ga förhållande; ehuru motbjudande det ock wara kan,
att wederlägga en Man, som länge haft min högakt»
ning, och med hwilken jag är 1799 i all öfwerens»
stämmelse förrättade revisionen as Riksgälds, Merker.
r:o
Den i5 December.
i'ö Wid cmmäckningen om lämnadt anstånd ä
betalningen för iuropadt jern, lä b >r S ars U.ckotkek
halt störst - stäl o Ma, att ,äoant > Protocoll l icke blistvir
anmäldt, och att 2:ne köp re rm Ilan, rör inrere,
sict olika debikcring flelt. No grjen har äswen oyicielt
bedyrat sig icke halma hörk om der i srägawarande
betalnings, anstandet talas, och Secrererären försäkrat
sig ej h-stwa wetet ändamälet af ell i jernkistau in»
lagdt hypochek- document.
2'v Wid utsagan att Leipziger länet och Wis,
maricke Pankickillingen söranledt till ett föräudradk hus,
hall-ungS-snsteme, kastas, att denna tanke ej more
enlig med förhållandet. Stats Utskott t har sagt, att
de opäräknade VancomyntS tillgångar förändrade hus»
hållnings, systemet, och werkeliga fatta berris, fanniu,
gen deraf Riksgälds. Cvntoirek hade icke före I hog.
med Bancowynt genom anticipatjon inlöst sine oeli,
gationer. och i Juli, Manad l gog blcs Cvntoirek tilistutit
för dylika lä > Ma rne deste förändringar icke moro högst
betydliga, ehuru aldeles stridande emot den sist gima Instruktionen
- lcm bsäd, ort inheu-sika Bancoiän twärtöm
fcknlic'ö as ull betalande as utrikes gäld. HerrCominer»
ce Mäder täger ock. »ur F illy ägtige först i April manad
1805 patätck - ttkläningar; meli bewiSligu, fick afl.
Kammar RMer.Z^esst-om den ^ Metoder 1824 ett
län r; OQO R ^ B nea och St >s Mäklare,, Oaill/
likaledes den-8 December samma ar 4,520 R-d Vmico.
Z s Dtt kunde icke annat än förefalla Stats,
Iltstorrct besynnerligt, att ekt beslut, som togS den rr
Januari kun-iat sa hastigt eller innom n dagar wim
ben wäcke.i,, air Fullmägtige i anledning deraf flusie
widtaga ett aldeles stridigt systeme, alt nemi. onti
cipg»
-
Den 16 December 891
ckpationswis inlösa obligationer. När man pä en och
samma lid cmoitagcr ian pä 4 ar, och ii,töjer
äftven dem, som först efter Z är moro förfallne,
tyckcö det wna en ostadighet eller conrradiction i
principen. De Personer sorn erhållit de tili betänkand
r 0 'nämnde 150,002. R:d genom anticipation inlöste
hafwa 'örmodelig.n dermed warit i den perioden
wäl berj.!'.t.- och gynnade.
4 0 Wid den anmärkningen, att Fullmägtige til»
lätit venninge insärrninaar sedan Conloirek tillstöts den
-2 g Jall, 180?- inw indes, art SkatS Utstottet bordt
uvgiswa dr unge rrligen bfsparde och indragne intcrrchen;
Mea Utst on-t har icke förtegat, att Conkoirct
förtjent ansenligt pa tet uklänta Bancomyntet, dock
har med stal det hushållnings,systeme bliswit förkasratt,
att upraga län till 5 procent och att Utlåna dem
lill samma ränta.
5:0 Wid den erinran att ej något formcligt beslut
VNI urläningssäitck, och kungörelse t Tidningarne
finnes wara widlagit, ansöres, alt dä utlåningen skedde
j den mohn inwäxiingen af Bancomynt emot Credit»
Sedlar dertill gaf anledning, sa kunde icke någor generell
beflut fattas, och tillägges dcrwid, att icke heller
någon Kungörelse till Allmänheten stelt wld 1798 och
1709 ars jern-uphandling. Men dels bör wid säda»
ne offettteliga företag först stuLllicr an och czno moäo
sormeligen asgöras, och sedan alle länsökande ester till»
gängen och erbuden säkerhet sts lika rätt; dels kan den
olyckliga och ensidiga jernhandeln wid de nämnde ären
icke annorlunda anses än illa patzande, och förkastades
sä af Revisorer som Ständer alt hwad den negociationen
angick.
892 Den 16 December.
6'.s Wid den anmärkningen, att itigen offenkelrg
eller as Herrar Fullmägtige aiictoriseradantekning öfwer
länen bittwik förd, andrage > att H rr Commerce Rä«
der ej boede misstänkas för någon införd oordning och
Lic Kongl. Sccrckeraren 8st!.var>, som allid hade den
ena nyck, !n till jernkistan, hwäruti Län-Documenren
.fistwarvdes, städse fört och ännu förde en anttkning, som
warit aastdt för ett aukhenriguct documenk, och som wid
olia inventeringar b'ifw'k följd. De egne anlekllingarne
öfwer länen wörö endast hällne för att med iner»
la?!hel 'nuina öfwersc alt. Hära får j'.g swara, att
Stats^U^Vsrket icke satt i, fräga, akt ju Herr Commcr,
ce Rådets antekninq öfwer tulämngarne wore ordenks,
ligen förd; men säger blott, att .denna smekning icke
ware någon af Full nägkiae ancioriscrad handling. Akt
fä söchäiler stg be wists nred Herrar Fullmägtigcs eget
Peolocoll för den rz Febr. 1829, hwarä jag sär bi,
foga en widimcrad afdrift, och hwaruti Herr Cam»
werce-Rädck sjelf yttrar stg: att vest enMde aineknincgar
öfwer Lsnroir. ts utläiiil,cg«ir,-cm Herr
R d-n ,l 8kiacstaosA förlevcn Sessions vag fick
rrljfästc cgei»cme, cfiftri. m rerialicr, til! Vest up,
lstjta Dfcramni. Dna gi-wer tillkänna att nyst
b-nialde Falima.nige, liksom hemligtwiS, hämtat uplyg»
ning mnr Herr Comm.rcc Rådets aniekninq öfiper län,
documentcii. Lckastm denna dest ant kiting är enhild, sä
föres en dylik af Secreterare» stg kill rättelse öfwer de
duen mnit han emokcager t Men aldrig har en ladan
uplckning blifwit mbcfald eller förklarad föl auihenrique.
Wid de inventeringar af län documenken, som af Re,
vistrer och UstkottS Ledamöter blifwit werkstälde, äro
'ckfoksttitS-Conloireks sörteknmgar följde, och dek är Uti
ictia Contoir som debiteringen skall upgöraS ä alla
L.-.mldlg lätt, och hivarö upgisr bör wara authenrique.
Det
Den i6 December.
858
Det innefattade ock cn orimlighet om invenreriuac.i af
län-handlingarne, för hwilka Secreterare» är reorwisande,
skulle ske efter dest upgift, han kunde La göra
sill debet sadant han sjelf behagade. Secrel.rarcns
cinlckninq har icke heller kunnat möjcligcn biifwa snll»
ständig, dä man desi biträde 06) welskap, enligt H rr
Commerce Rådets egna medgifwande, upsägningar of
län blifwit werkstälde. Har da Slars. Ulftcrr-l npgiswit
annat än det sanna förhållandet, atl uenstiaen ingen
vffentclig och af Full r.ägrige aukhonscrad säl skild
-antekning öfwer nlläningarne blifwit hallen? är det
ival skäligt wid sa warande sammanhang, skylla ^sIlofl.
Stats - lltfkortec att af Lc>> stl. Gecrclercrcir
Lxlvsn hofwa latit föra slI ifrån rätlcr samnntseir
och färhallan-et? det ock billigt, an i.för
Riksens Höglsfl. Sländer k^sta cn förolämpande skugga
pä Secreterare» 8)'Iv3n, derest han är aldeles stängd
frän möjcligheken att sta förklara? till lycka ä 0 dest
(efter Herr Commerce Nadelö ord) gnalsteter wät
kända. Om han i pennan saltat Staix U-skontts
Betänkande, sa äro sä anmärkningarne, som bestulen
kltskottetö rcspectivc Ledamöters enstk. De Hofwa ock
stelswe efter behof, rättat och mildrar föreställningen,
samt Utelämnat alla särande Uttryck.
7:0 Pasta- att inga siere grunder wid länens
tewiljande behöfdcö, än län handlingarne innehcllo;
nien af Protccollen hade man förwänkat underrätrelse
om witze.Läntagares sörelrädeerätt framför andro, m. m.
8:0 Wid anmärkningen ctl upsägningcn as ian
bordt anmärkas uti Protokollet, säges, att »ipsagin g af
län blifwit resolverad emellan Fullmägtige, utan Sekreterarens
och Notariens biträde, emedan upsäxniuge,,
krin,
894 Den i6 December.
kunde förswaga Läntagarens credit; men manne en
sadan oordning icke är anmärkuingswärd, och kan wäl
en sadan ursägt anses för antaglig? Wid stkedd lag,
sökning har narurligtwis Secreterare» ej kunnat utlämna
länhaudlingarne, ulan alt erhälla decharge uti
protokollet.
9:0 Wid srägan att Riksgälds - Contoirct ätnöjtS
med Z procents ränta, railoniieras endast om Diskonternas
hushållning, men swaras icke k.w. rsöre Contoir
k ej fordrat s procent, som Dieeomcrne ibland be«
tält, och private med nöje erlaqr. Air Fullmäktige i
deras förklaring fogt, akt flere länsöfl-nbe mot ; procenrs
ränta sig anmält, än som kunnat ben nas, will
Herr Commerce Räder sälta i flaga; men Herrar Fullmägriges
original förklaring sinnes wid betänkandet
bilagd.
iv:o Sfltkeligen flögan om Brwdförsäkrinqsfonden
är sä urrcdv, att j det ämnet ej något qf mig
ytterliqnre bör anföras. — Onfleligt hade warit, alt
H rr Commerce Rådet för delta behagat meddela sina
tankar uti Herrar Fullmägtiges förklaringar till StatsUlfloktet
hwarnri ha» äkminstone, enligt Protokollet för
den 21 Äng. sistl. deltagit, ehuru han icke undersikrif»
tvit expeditionen. Det will ock sörsäkrrs, att Herr
Commerce Rådet hast del af Stats.Utffetlers anmärkningar,
rörande uplänings, och urläningöchstemet, och
att han genom promemoria bidragit till Herrar FltllNiägtigos
förklaring.
Långt ifrån mig att wilja neka art Herr Corn,
tnerc^RädctS upsät warit rent, och att han endast we«
lat gagna ey Werk, som han urrder revisionen före
Den 16 December.
8r iZvO sitt sa illa misihandladt, betygar jag, vran
förbehåll, alt detta Riksens Ständers Räkne Werk högeligen
komme att sakna denne Fuvmägkigee kunskap
och nitlulla drift, dä dermed ej längre sortsoreS. — Ne»
visioner sa emellan, som under Riksdagar, haswa egen»
skap af Advocat Fiscalo Embet.n dä alt hwad joni
syneS annorlunda kunnat behandlas, och som framdeles
bättre sörordnaö och insirueras kunde, upriktigt till Nikfcns
Ständer upgifwas bdr, hwilka endast såsom Principaler
äga, sä öfwer upgifterne, som ölwer sina Full»
mägtiqes förhallanden och a'siqrer att döma; Alla
trenjkligs göromål kunna utan rwiswel läktare crilique»
ras, än fullgöras, och oftr Utsedde händel er böra icke
bedömas efter utaängcn. Wid nu warande cch 64
sktll:s cours uppå Hamburg, kan man nu t. e. iäkleiigcn
sinna, att det warit förmånligt, em R ksgälds Conroirers
Banco penninae tillgäng mera bliswil gagnad till Utrikes
gäldens sörwlnskninq wid ceursens fortfarande
belopp emellan 49 kill 51 sk. R:d. H.-mb. B:co sa ock
om nu sinnes, ett tet biträdda länet utö w r T e Millioner
Banco hwarken sk ff ^t sea r eller c» förmånlig fred,
sa bör man förjätta sig mi Riksgälds Contoiro Full»
mägtiges beknmnicrsamma ställning wid f. d. Konungens
pakallelse i nödens stund 0. s. w. Aklningswärde
och oegennyttige Fnllmägtige lära ock i lhy-nial, svin
jag hoppas, ej komma alt sakna Ständers rajfonabla
bedömande af deras förwalrning.
Utdrag af Protokollet hällit hos
Herrar Fnllmägtige i Rikets
Sländers Riksgälds Contoir
den az Februar. 1809.
S. D. §. »§ r Herr Radmannen Lsoöberg
«pläste:
Till
896 Den i6 December. '
Till Proiocollet:
"De oförmodade hinder och swärigheter, hwilka
^pä näqon nd inträffat för indrifwandek as sä wäl
"Riksgälds Contoirers egne fonder, som den til! Csn,
"tviret öswerlatge Krigsgärden för siflledit ar, j dek att
"Uli flere Ränterier, de derstädes in,flumé medlen dels
''till någon del, dels helt och hällit blifwit disponera
"de, utan att de kommir Coutoiret lil! godo, haswa
"hos mig wäckt bekymmer, huru Comoiret mä komma
"i tillfälle, atl jämte bestridande as alla förestående
"utgifter, tillika fullgöra dest förbind,lie, medelst den
"ännu utelöpande och till mer än Sex Millioner sig
"bestigande Credit Sedel-Stockens inlösande och reali"serande,
såsom hwarpä Conroirers credit beror. Alllmänna
händelser haswa vek wäckt min upmärkfamhet
"pä nödwänöigheten af sadane Contoirekö jordringars
"snara indrrfwande, hwilka ma hända icke längre u"tan
äswentyr, kunna lämnas utestående. Af detzr
' anledningar fär jag till Herrar Fullmägtiges uplysta
''öfwerläagning hemställa, hwad jag för egen del till
"iakttagande auser nödigt nämligen:
1:0 Alt de län som Malmö» och GötheborgsDisconterne
lid efter annan erhällit dels emot hypoteque
as Kongl. Stats - Contoirets förbindelser, dels blott
emostReverser, genast warda upsagde, och derefter, sa sort
de förfalla indrifne.
2:0 ?lrt det län Äbo Discont likaledes uptagit,
genast warder lagligen utsökt, till hwilken ända jag anser
det rädligast att emot Conkoirecs borgen, hos we,
derbörande Executor söka seguester pä bemälde DiöcontS
i Waxel, Dankcu ägande behållning.
