# ID: svediakorp-gov193
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 72,896
# sentences: 2,387
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Dm 4 December. zor
Friherre VVroäe, I^akian. Dä Herr
Oswcrste-Lieutnanten 6r>penvalcir tillkännagiswit alt
han ware böjd all Återtaga sine förhastade yttranden,
och da de ttllwiteiscr han emot Stats-Rådet gjort
tyckts wara just de, svin här wäckt den mästa i-pmärksamhet,
sar jag dcn äran tillstyrka, att H rr OswersteLicutnanten
Lripenvalciis önjlkan mä bst-ll §, 06) ja»
ledes hela diScusiionen nrgä,sä mycket h l re som Ska.s»
Rådet genom Riddcrffapet och A'elns allmänna 0-  gillande as Herr Lsijasnvaläks uttryck, hast den största
triumph, Detsamma kunnat erhälla.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken
gjorde proposition a denna Friherre äVrsäss motion,
men hwiiken beswarades med Ja, klej och atffillige
rop som warade någon stnnd.
Härunder hördes '
Grefwe hamilton, /^xsl, yttra, att näc
Herr Generalen Friherre äVreäe förklarade, att han
wille återtaga sitt anförande, som wore det bästa, sä
syntes propositionen läkt kunna bifallas.
Ropades starka klej blandade med Ja.
Friherre Hljsncrankr. Med manlig wältaliahet
och warm Fosterlandskänsla haswa flere wärde
Medborgare yrkat den enighet, som altid nödwändig,
ännu mera behöfwes La ester nyst timad Constilutious
förändring Rikets sjelfständighet wäl är wunnen, men
pä långt när icke alla de sar helade, som rftcr en
lang och ödande strid ännu blöda. Om verta icke
stall stadna wid toma ord, sä latvm Ost begagna de
me»
zo2 Deu 4 December.
medel hwarigenom ändamälet winnes. Wilje Wi fortsätta
och rotfästa söndrade tänkesätt — j betta fall
är oförsonlighet och stötande tillmålen, en ofelbar
rilwäg.
Friherre Lsstorsrröm, fsacob. Det kan
aldrig bli min tanka att foresta någor, som skulle bidraga
till oenighet. De yttranden, som i dag af flere
sa respecrable Ledamöter till Protveollet blifwit aflämnade,
göra ren, och Ständer en utmärkt ära, sä i
anseende till ben Fosterlandskänsla som deruti räder,
som till uplyöningar rörande National bewärjngsfrägan.
Men för öfrigt anser jag mig böra criiidra, art
ingen äger läkt, akt frän Protokollet uttaga eller ändra
ett ffrifteligt ingifwir yttrande. Endast Ståndet kan
afgöra om det sär utgä ester ej. W d Justeringar äger
man rättighet att ändra uttryck, men detta är ingen
justering; och enligt hivad hittills warit brukeligt
behöfwer endast en Ledamot neka att lata m sak utgä
ur protocollen för att det ej kan s?c. I grund
häraf protesterar jag högtidligt emot att något,
som rör denna sak, mä ur Protocollet Mestutas.
Ropades äter Ja och t7?ej.
Herr Grefwen och Landtinarskalke',,.
J'g är förundrad och finner med bedröfmelse i själen '
art man sa litet begggnar tillfällen att sörena sinnena
som warit sä uprörda. När den wäcde Ledamoten
H.rr Generalcn Wi-ssts will lata sitt anförande utgä, när
Ofwerste-Lieurnanten 6ri^Lr>v8lar, som gifwit anledning
trll denna öswerläggnmg äfwen mcdgifwit att hans
yttrande sär försWin»,» mi Protocollet, och när Stats
^
Nä
-
Dm 4 December.
Zvz '
Rådet genom RiddeeMpet och Adelns yttrade tänkesätt,
sätt den fullkomligaste reparation, hwarföre icke
mine Herrar samtycka, akt hela denna discusion mä
anses såsom förfallen?
Ropade starka V7ej och Ja.
Herr Landt-Marskalken. Jag sär ännu
tillägga alt det more sä mycket billigare som Herr
OripsnvLl6l8 diktamen hörer till ett Pcotocoll, som ännu
icke är justerad t.
Härwid förnyades oron bland Ridderskapct och
Aseln.
Grefwe lboavsn k> fel m (larl. Jag för
min del anser wist Stuts Rådet mycket jnstisieeradt genom
mänga warda Ledamöters yttranden i dag; men
Ridderffapet och Adelns allmänna yttrande såsom
Ständ äkerstar ännu, och der är derföre jag wägar
förestå att Herr Greswen och Landt-Marskalken täcktes
göra proposition till ogillande as Herr Oswerste-Lieutenant
6ri^Lnva!äkL bickamen.
Äter hördes blandade rop.
Friherre k.i'ijsn crantz Hwarje LedamotS
ostridiga rätt är att innan Pcorocollet justeras förändra
och återtaga sitt anförande. Om enligt denna rättighet
Herr 6,ixenvaläls motion utur protokollet förswinner,
huru kunna dä wederläggningar deras ltkwäl
bli qwarstående? Huru kunna de rigtas emot ett Dictamen,
som icke mera existerar?
Herr
Z2Z Den 4 December.
Herr 6ock, c?c>rfitr ll.uävi§. conforme»
rade sig med Friherre I.iljencrsnt2.
Frihc rre L eäersrrorn, ^scab. Jag kan
cj förstä af hwud förfainiing Friherre I^ljenci-gnrr:,
kan draga den slutfakts, alt någon kan äga ralttghct
återtaga ur Protocollek ctt ingiswit yttrande. Esker
alla hittills brukeliga former, bchöfwcr endast en Le<
domot, som talat i siken neka desi uttagande, för att
alla i ämnet gijne yttranden äfwen skola bli wa j Pro»
kocsllet bikehallne; endast uttryck kunna wid justeringen
af Författaren jämkas, men ej sedan sjelswa dittamen
genom formlig bordläggning blifwit ett öfwerläggningö
ämne.
Herr ?Z Illman, Otto ^reäric. Sedan
en Ledamot Dristeligen anfört ett yttrande, tror jag
icke att det kan atertagas, utan att Sländet dertill
lämnar bifall. Men dä de Herrar Ledamöter, som
talat emot Herr Oswetste Lieutnaytcn OePenval^rg
motion önllka att han mätte återtaga sitt dittamen, och
bemälde Aswerste > Lieutnant Alwen dertill samtyckt, sä
lärer i följe deraf hela den diöcusion, hwartill det
gifwit anledning utur mära prorocollcr sörnvinna, och
fär jag för min del sörena ung med dem, som det,
samma tillstyrkt.
Ropades med och mot.
Friherre ^lannsrbkim, l.srs Augusr.
Med nägon förundran finner jaa mi fräga wara wäckt,
att det under öfwerläqamng warande dictamdn skulle
kunna äterlagas. Det blef f förra Plenum ingifwit,
upläst och lagdt pä bordet. Det har nu i ordemelig
wäg
Den 4 December.
wäg kommit under ventilation, och innehåller grund,
satlser, suppositioner och rillmälen, alia wederlagde.
En rättskaffens man såsom Författare har man all
fräga med sig öswerlagt innan han det ingiswit. Han
justerar sina ord, men sin kanka lär han ej frångå.
Hwad more ändamätel med ett dictamen om det ärer,
Loges, hwad wore äudamälet med siere timmars ventilation
om den skulle utgå ur protokollet? Jag tillstyrker
derföre att ali mätte bliswa qwarstäende.
Herr Qripenvalät yttrade sig, att det skulle
bliswa sör långt att beswara Friherre ^lannsrbeims
anförande.
Herr Silverstolpe, fröärr c, Samue!.
Jag får den äran till Högloft. Nidderskapet och Adeln
hemställa' huru wida de i dag sörefsllne tal och discur»
ser kunna genom ett Sländets beflut utur protokollet
utgå, innan alla de Herrar och Män, som sig yttrat,
lämnat dertill deras speciella samtycke. Hittills har jag
endast hört Herr Effwerste-Lieutnanten Qripenvslär,
Herr Generalen Friherre Wreäe och »vilkorligen Herr
Grefwe kmvenkjelm wilja bifalla en sädan proposition;
men jag har ännu icke hört, att Herr Friherre ku»
Solf Eberström, Herr Amiralen ak ?uke, Herr
kl-mnsrsrsm och ännu flere af dem, som i dag talat
erbudit sig att ätertaga sina diktamina. Hwad desie
Herrar yttrat, innebär sä mänga wigkiga saker och sä
patriotiska uttryck, att jag sör min bcl, ej skulle utan
afsaknad se dem utur protocottet sörswinna. Jag uprepar
att desie Hcrrar icke ärertagit sine dictamina och
tillägger härtill den sannolika förmodan att de ej eller
lära wilja sig dertill begiswa.
Fjerde Bander as.
Herr
Den 4 December.
Herr sk puke: förklarade alt han aldrig ärnade
återtaga silk i dag asgisne anförande.
Herr VVinZZrä yrrrade sig: Ej eller jag mill.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken.
När jag gjorde min sörsta proposition, b!ef jag asbruten
i hwad jag widare hade att densamma tillägga:
Jag anhällcr derföre alt Hörlost. Ridderffapet och A»
deln nu behagade afhöra mig med lystnad. Jag ärnade
göra min proposition pä följande säll:
Herr Landt - Marskalken ripläste derpå följande:
Behagar icke Riddcrskapel och Adeli, med ogillande
af den ifragawarande Depularioncn och af Herr
Onpsnv^Iäts- M moria!, taga det Bcstuk, alt, som
Hans Maj:k i näder behagat underrätta Ridderffapet
och Adeln, alt Hans Majtt med nädigt afseende pä
det Hederwärde Bonde, Ståndets ytkrade undcrdäniga
önskan ej wille nu yrka pä Desi nädiga-proposition af
den gr Oktober i hwad som rörer National bcwärurgen,
hwars nytta och nödwändighct Kongl. Maj:r öfw
rlämnar ät framliden alt Ådagalägga, all widare
vfwerläggning om denna delen af Kongl. Majus of»
wannämnde nädiga pcoposikion tills widare bör sörfalla.
Härefter förmärktes ater starka ffiljaktigheter.
Friherre Osterström, ^acc>b. Propositionen
till afsiag ä Oswcrste-Lieutenant Oripsnvalörs
motion om Deputationen är redan gjord och bifallen.
Den nu gjorde om diocuesionens uphörande hörer ej
hit. Nu äterstär den af Herr Grefwe lövenhjelm
be
-
Den 4 December. 307
hegärde proposition till ogillande af Herr öferste,
Lieutenant Orchsn>vÄl6r8 Uttryck mot Stats Rådet,
och hwarom jag hos Herr Grefwe» och Landt-Marffalkcn
får anhälla.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe d/loyner, Larl 6sbrisl. För»
sta delen af Herr Gceswen och Landt »Marskalkens
proposition, nämligen beträffande frägan om en De»
pucarion till Hans Maj:t, är afgjord och bifallen.
Hwad andra delen, eller ventilationens uttagande uc
Prokocollet, angar, sä har wal O^werste-Lieutenant
6n'psnvaläk erbudit att läka sitt dictamen förswinna;
Mcn da ej alla de Herrar, som deröfwec sig yttrat,
wilja läka sina anföranden ntqä, sa finnes ej anna»
uiwäq, ätt att altsammans blifwer qwarstäende i protocollerne.
Således är, cfter min kanka, för Herr
Grefwe,, och Landt»Marsk>lke» ej nägott annan pro»
position öfrig att göra Nitzderssapet och Aoel», äir
den, att ej gilla Herr Ölwerste-Lieutnanten 6ri^sn«
valörs uttryck emot Stats-Räder.
Herr L andt-Marsta lten- I anledning af
discurserne sär jag nu provonera Höaloff Riddersitapet
och Adeln att ogilla de as Herr Ofwerste Lieutenant
Orixenvglclr i desi upläste dictamen nyttjade Ut»
tryck emot Stats »Rädet.
Ropades ett starkt Ja hwaribland hördes nägra
sä Nej.
Dä Herr Grefwe» och Landt-Marstal»
ten derefter proponerade Ridderfkapet och Adeln att
ät»
zr>8 DAN 4 December.
LtMias, yttrade näston Ledamot till Herr Landt. Marsk^!!.
n, att sukcn sörmodeligen cj morr afgjord, emedan
någon troddes hafwa begärt votering.
Härunder yttrade afwm
Grefwe borner, ldlilg, att Herr kalman
ropat nej, alt han således ej ogillade Herr Orixenvslärs
uttryck, och förmodeligen derföre önffade
votering.
Herr ? Ziri mari förklarade, att han ej beful!,
mägtiqat någon att tolka hans yttrande; men att, ef,
ter sräga derom upsrode, wille han betyga, akt han wer,
keligen ropat nej, men utan att begära votering, hwil,
ken cj skulle tjena till annat, än att upraga en för
Ridderskap» och Adeln till angelägnare ämnen nödig tid.
Herr Grefwen och Landt-Marlkalken.
Jag har ej kunnat fakta annet än att propositionen
were bifallen; men det säges akt någon skulle hafwa
begärt vorermg: kunne wi ej, mine Herrar, nu fa
anse detta mål sa>om afsimadt?
Frän ett och annot afläqsnare häll i salen srä«
gades vm någon och hwilken begärt votering^
Dä ingen märktes hafwa någon att upgiswa,
och Grefwe körner förklarat, vet hans yttrande grundar
sig .blott pä hans förmodan i anledning af Herr
kUrinrör» rakande tanke, ropades att fåken säledes wo«
r.' i culedmng af Herr Landt. Marskalkens proposition
afgjord.
Gref
-
Den 4 och 6 Deceniberr.
Grefwe vs Is 6»rZis, ^acod, förklarade
till Protokollet, akt äfwcu han ropat t77ej till Herr
Grefwe» och Landt Macffalkeuö sista proposition.
Sedan Herr Gr.efwen och Landt, Marskalken
förklarat, att anseende till länawariqheten
af detta Plenum, det killi eftermiddag klockan ; Utsatte
icke Hulle äga rum, ärffildes Hö,;lofl. Ridderskåpet
och Adeln klockan ^ till 4 eftermiddagen.
In Inäsrn llrotcicolli
6» Lilverslol^s.
Onsdagen den 6 December.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Upbrötos Herrar Elcctorernes af första, andra
och tredje Clc.Heriie listor til! wal af Ledamöter i Expeditions
Ulfkoltet efter Grefwe v. vsmiriAsksu sen,
^lbrsLkr, Friherre Ko5snkans, 8LllsrinA, Herr 8rrg»
Is, Larl IckLAuus och Herr Ler§LN8clsioIä, Leie ^c>-  ft»n, och besunnoö ideras ställe wara walde, för första
Clasen.
Friherre kermelin, 8smusl, BergsrådFriherre
af!>loröir>, polian, Landshöfding.
för andra Clasen
Herr LtruLsenkelt, ^lftftssl, Ryttmästare.
för tredje Clasen
Herr sk Llicileberx, willielm, Lögman.
Herr
ZiO Den 6 December.
Herr as Sillen, esri sVilbelm, uplästr
följande till Protokollet
Högwälborne Herr Grefwe och Landt, Mar^alk
Högloft. Nidderstkap och Adel!
Dä det är ost nogsamt bekant, huru långsamt
tet gär med tryckningen af Ridderskapet och AdelnS
Protocoller, och dek, efter min öfwertygelse, är en werkeliq
förlust för hwax och en Swenff man, alt -i genast
kunna fä fullkomlig kännedom af de förfräffeiiga
Dictaniina, som förledne Mändags Plenum ä delta
rum, af ftere wärde Ledamöter till Protocollet anfördes,
i anledning af Herr O Kerste-Lieurenanren 6ri.
xenvgläez, förledne fredag wäckte motion; får jag ödmjukast
till Högwälborne Herr Grefwen och LandtNl»rffalkens
samt Högloft. Ridderskapet och AdelnS
mogna vmpröswande hemställa, om ej alla Vefta dictamiiia,
nämligen Herr Generalen Friherre 'iVreäss,
Herr E)'"wer - Amjralen Friherre ss ?vl<s8, Herr Amiralen
Friherre Ollerström», Herr Öfversten Greftve
Larl Lövanliielms, Herr Olwersten Grefwe Ricl-,
6ersko!pe», Herr Öswcrstc.-Lientenantcn VVinZZrlls, Herr
Häradshöfdingen lVlannorsrums och Herr k^allsn-,
sreuiT.^, böra nu genast särffildte tryckas pä Högloft.
Ridderstolpe! ost) Adelns bekostnad; samt icke allenast
Utdelas till hwarje ä Riksdagen tillstädes warande Riksdagsmän
af alla Gränden, utan äfwen att ett tillräckligt
antal exemplar af hwarje mätte samtelig» Her»
rar Landshösdingar, igenom Herr Grefwen och LandtMarskalkens
åtgärd, blifwa öfwerlämnade, med an,
Modan, att genom wederbörande Krono-BetjcnteS försorg
lätt utdela vefta dictaniina bland Allmänheten.
Ut
-
Den 6 December. zri
Utom de grundliga wederläggningar desia dictamina
innehålla, mot dek som foranledt dem, innehålla de
Liwen sä wacken, sa nplysaaoe, sä grundade tankar
och bewis för en National Armerings nödwändjghet,
are jag wägar tro, det de märkeligen skola werka bestämmandet
af Nationens opinion för venna sä wigli»
ga sak. Jag sär derföre hos Högwälborne Herr
Greswen och Landt-Marskalken, ödmjukast anställa
om proposition, ä hwad jag nu hast äran i ödmjukhek
anföra.
Friherre äVreäs, kal» ian. Som denna
saken pä wihk satt äfwen rörcr wig, 06) jag pä flere
skäl, äfwen för Ridderskapet och Adelns räkning, ön»
skak art diöcussionen derom hade aldeles förswunnit,
och dä i alla fall Protokollet deröfwer kommer att tryckas,
skulle dek synas wig öfwerflödigt att Ridderikapet
och Adeln beslutar särskildt utgifwa den ät Allmäna
helen.
Herr ak 8iIILn. Men Ridderskapet och AdelnS
Protocoller tryckaö sä långsamt, att^AUmänheten
ej förr än längt härefter, genom dem kan crställa del
deraf; dcsiutom äga ej alla, som med mycket intresie
sknlle läsa denna diäcuösion, räd och lägenhet alt köpa
de fullständiga Prorocollen.
Härefter blef denna Herr gt 8iIIsns motion be»
gärd pä bordet.
/
Herr 8sr§tlmsn, Ambrosius ^s§nus,
upläste följande:
Den 6 December.
I allmänna Tidningar»? finner man ofia Ane»
tioner Utlysas pä. en myckenhet Beklädnings och Proviant
persedlar, hwilka ester krigets stur, öswerbiiswit
i Anusens och Flottornas förrådshus. De derföre inflytande
Medel, som anses gä till betndeliga stiinmor.
äro, ester hwad jag kan minnas, i Stars Urffolters
afgifne Stais sörflag och Fjnance plan icke upkagne
eller päräknade säsom en Statens tillgäng. Al läran
anledning sar jag i ödmjukhet söreflä: att Högloft
Ridderskap?! och Adelil^ ester communication med de
öfrige Respective Ständen hos Kongl. Maj:t göra underdånig
anhållan: att berörde inflytande Aucrions medel
mätte bliswa i Riksgälds» Contoirel nedsatte, till
Riksens Högloft. Ständers disposition.
Lades pä Bordet.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
tiflkännagaf akt Friherre 8rasl när discuösionm
förewar om Exericii Esgnadronerne, hade erhållit löste
att sä inlämna anmärkningar, hwilka skulle ätsölja ä»
terremiften af Skars Utskottets deröswer asgifne Betänkande,
och som Friherre 8rasl hade inlämnat detze anmärkningar,
wille Herr LandtmarMlkcn nu läka dem
upläsa sa lydande:
Anförande till Protocollet.
Dä nu srägan är om bibehållandet af de söv
nägra är sedan inrättade Cxercikie esquadroner, sär jag
anmäla akt sedan detta ärende, till följd asNegeringSFornren,
blifrvit anhängit hos Riksens^Höglofl. Stän»
der.
Den 6 December
der, haswa Rnsthallarne uti Skäne blifwit samman»
kastade akt ''örås öfwer ämnet, jag hemställer derföre,
hur »wida nägot bcsiur tagit af bein, kan äga någon
kraft, om Riksens Ständer annorlunda jlkulle stadga,
och jämwäl, att dylika sammankomster af Rust elier
Rokhållare icke matte äga rum, dä fraga är om någon
förändring i de ffyldigherer, de genom knekte contracker
eller andra laglige författningar ätagit sig, och
förr än Riksens Ständer sädant först medgilwit, det
sä mycket mera, som »u äll?il!tga gängor händt att dylika
sammmankomsicr blifwit berammade, dels af Landshösdingarne
dels Regements Chc cn, hwarwld ätskillige
sa kastade Fullmägtiqe, hwilka dock icke haft
sullmagt af alla, infunnit sig, samt dels bifallit dylika
projecker, som medfört nya och dryga utgifter och således
st- propris sucroriraro skatrlagt sine Medborgare,
dels ock återkommit med berättelse art de protcöterak deremot,
men likwäl sedermera wid expeditionen befunnits
att de jlkolat bejaka saken; jäkulle deremot enligt Regerings-Formen,
ined Konungens höga biiall och Riksens
Ständers samtycke, någon dylik förändring komma i
fraga, da mätte de deruti inkeresserade Rust- eller Rothållare
pä wederbörligt sätt sammankallas, för att höras
och afgöra med hwad wilkor de skulle wilja ingä i
förändring af dct onus de genom faststälde lagar och
författningar en gäng ätagil sig. — De anmärkningar
jag har att anföra emot, dels inrättningen, dclö Högloft.
Stats-Utskottets förslag till bibehållandet äro följande.
Dä de medfört kostnad för Staten ost) Rusthällarne,
twär! emot deras första inrättning, som sades
ske af f. d. Konungens egen hand Catza, sä är wäl
ingen fräga, att de ju böra uphSra pä det sätt de nu
existera; deremot om de för tjenste» pröfwas sä oumbärlige,
hwilket likwäl förundrar mig, dä del är be.
kank
Den 6 Decempcr.
kant akt Norra Skånska Cavalleriet, war.v?n rid As,
werste ?Iarsn war Chef, sä wäl cxerceradk a:r der erhöll
sjelswa Konnngarnes bifall, hwilka franser salom
ju^ss compmsns; sä är nödwä-idigt att Kronan består
manskapet sä mycket gaae, au de kanna subsistera, utan
att Rusthällarne stola underhålla dem, Verml erfordras
minst för dagen i Vesta rider 12 st. urom bröd,
dä intet tillfälle gifwes till enstild förtjenst, när tjenstgöringen
är dagelig; kill upbringande af den härtill er,
forderlig» summa, är inaalunda »ägra dagars indrag'
ning 17 dyngs nstte tilli äckligt, möjljgtwis skulle d.tt
kunna ste, om hwart annat är mötet indroges, samt
det kostsamma Commisariatet, såsom dä mindre nödwandigt,
antingen aldeles indrogs eller sattes pä annan
fot; och Staten äterfinge sin Kungsgärd Häriwads klo,
stcr, som är boställe och hwarsöre indelningshaswaren
nu ärligen bekommer 1666 Ridrs Högst nödvändigt
är äswen att dest , Exercirie Esquadroner blifwa i Släder
sörlagde, da sa wäl Osieerare som manskap, äga
tillfälle taga de minst kostsamma arrangemenrs för sitt
uppehälle, i det ställe de nu mäste lära taxera sig efter
behag, flere andra olägenheter akt förtiga, och pä
del ingen tunga mätte tillskyndas Rusthällarne, bör kronan
bestä kläder och sadelmonderingar wid Exercitie Esquadroner,
hastarne wäl wardås och ersättas, om de
stadas. Om Konungens och Rikets tjenst pä sädant sätt
kan befordras, utan ytterligare betungande för de rustande,
som redan äro sä beskattade a» manga mäste
lämna bade hus och hem, sä är det min innerliga önskan,
och är långt isrän mig alt wilja motsäga det,
som billigt är, dä laglig rätt icke rubbas.
O. k,. 8k3sl von k^ollstsin.
Herr
Den 6 December. - ziz
Herr Watkl-sriA ^cob, hade inlämnat'ett
Memorial hwlikct uplästes sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Att äswen jag wäqar anhalla om Höglofl. Rid»
derskapet och A-elns ynncstiulla tillåtelse för framställningen
af eik ännu icke widrördt hushallsmäl, stker endast
derläre, akt jag kror ämnet wara as näaon wigt. Det
angar anstalten om en allmän och säker L-äkarewacd
för kreaturen, sa akt der särdeles under härjande farsot, ej
lämnas ät deras öde och gä förlorade.
Icke blott sjelfwa menstkligheten mot Djuren
i allmänhet, utan förnämligast den fördel de tama
Kreaturen i synnerhet, tillffynda deras ägare, tala högt
för deras milda behandling, för deras räddning om de
sjukna eller bljfwa ofärdige.
< Den veterinaira ivetcnffapen har likasom dödt
tillika med dest bcrömde idkare, Herr Profestor ^lernquisk
i Skara. De lärdomar han spridde, redan i
hans tid otillräckliga mot hela Rikets behof, börja snart
alldeles förswinna. Men i samma mahn denna brist
tilltager, mäste ock somliae as nödtwäng, men mäng,
den af okunnighet och öfwerkro, aker gifwa luft akquacksalfwaren
och bedragaren, ät fördomen och widffeppelsen,
ofta med förlustas ens dyrbaraste egendom, Krea»
kuren.
För ett uplyst Samfund behöfwer jag dock min,
dre föreställa deste wädliga följder, och angelägenheten
as deras förekommande, än frägan: hwad utwäg möjlige»
mä kunna »vidtagas till detta ondas afhjelpande?
Grun.
Den 6 December.
Grunden lisl swaret pä fräsan ligger ofelbart i
det för Kongl. Collegium Medlem» utfärdade Jnstructioner
af hwilka den sista, under den 28 Oktober 1797
i y:de § stadgar: ''Ars vstsimizng, som i hufwudsak"lig
marco grundar stg pä Läkarc-wettenskapen hörer
''ock till Collegli upmärksaiuhct och tillsyn; och äger
' Collegium atr derutinnan widtaga och besörja den
"åtgärd Kongl. Majit framdeles will i den delen i
"under föreffriswa:''
Förmodeligeir hwilar ännu bade föreskrift och
åtgärd. Något slags skyndsam werkställighet torde
likwäl pröfwas nödig om hjelpe,, ej skall ukeblifwa för
länge. Men ett antaglik förslag dertill synes blott kunna
wäutas ef det Werk, som detta ärendet bliswit up«
dragit. Dek A lmänna har i detta afseende också alt
akt hoppas af ett Colleginm, som helft sa nitiskt och
tvälgörande, nu ansöres cf en Man som i sä wänga
afseende,, gjort sig förtjent af Fäderneslandet. Men
om detta Colleginm likwäl ej ensamt kunde utföra den
plau som antages. Utan någon del deras borde ankomma
pä biträde as Larowärken i Riket; more det kanhända
tjenligast att mcrbcrörde wetenskap wid Academirrne
finge inhämtas fullkomligt, af dem, sou, tänkte
bluma Cavalleristec och Medicinae Doctorer, men
wid S^inNc-sterne — älmmstone wisa deraf —läc«
deS, med nägon lämpelig inskränkning, af sädane, svin
i brist pä tillfälle eller snille att fortsätta studierna, sedan
kunde wid ätminstone Mindre swära händelser blis»
wa nyttige pä den ort, der de kommo att w.staö, dels
säsom Organister, Klockare, Hofslagare, eller andre
Handtwcrkare, dels säsom enskilde för egen räkning, eller
i tjenst hos andra. — I Fäderneslandets närwarsnde
belägenhet mä ej rai.jS o>u npa Embete» och nya
lö,
Dm 6 December.
Zi7
Löner: någon as de redan antagne Lärare, som ägde
basta tid och fallenhet kunde derföre besörja underwisningen,
hwilken wio Gymnasicrne fritt borde sä
begagnas äswen af ynglingar utom Gymnasium, som
bet ästundade; och torde det wara wast tjenlig!, att
beha Gymnasii lectioner derföre pä någon witz tid as
terminen oafbrutic blcswc sortsitke. — Der synes mig
Liwen ganska billigt, att ingen sick antagas till Klockare
i ben Landsort, ber denna underwisnings anstalt
blifwer införd, utan betyg om kunskap lill cn witz grad
i osta nämnde weten skap, emedan också ingen, som
beijcnar Allmänheten lärer finnas i och för stensum
mindre syrstosait. än de si esie nuwarande Klockare. I
alla sall häller jag lckwäl söre, art ortens Medicus
skulle wara förbunden art biträda med bade råd och åtgärd,
när farsot bland Kreaturen yppades, eller han eljest
anlitades, och i öfrigt, näst Collegmiii haswa öfwerin»
seendet wid alt, som hörds kill denna delen as hans
Embetö,Förwaltning.
Om detta ämne, som jag wägar hoppas, förstenar
något afseende; anhastsr jag ark ber får komma
till wederbörande Utskotts närmare öfwerläggning och
Utarbetande. Men skulle en inskränkt lid förbjuda Utskottet
alt med detta mai besatta sig torde en unoerdäuig
hemställan till Kongl. Majli om Dctz Höga
åtgärd, blifwa den enda urwag som härmed kan
widtagas.
js. Wattrang.
Remitterades till Allmänna Teswärs,ech Oecdnomiae
Utskottet.
-
Her»
Zi8
D?n 6 December.
Herr Grefwe» 06) Land r-Marskalkett
tillkännagaf, akt Rie dårhus-Ullkolt. t hade inlämnat
Oswer-Amiralen m. m. Friherre gf knlces Friherre
diplom, med intygande alt alla wedcrbörliga praestan»
da kill inrroduckioncn wörö fullgjorde, hwarsöre Herr
Landt-Marskalken honom till introduktion anmälde,
hwilket.
Bifölls.
I följe hwaras Herr Öfwer,Amiralen gf?ulcs
under N:o Z28 bland Friherrarne blef introducerad.
Sedan Friherre Lras! von kkolstsin
hade skriftcligen inlöm iat den motion han i Plenum
den 1 December efkcrmivdwgen wäckte, rörande arfsrätten
ester dem, som pä det nya i grundlagen stidgade
sätt blifwit adlade, läntte en till samma motion gjord
tilläggning blef pä Frjlerre 8taels begäran detta hans
dictamen, hwilket till Lag, Utskottet skulle remitteras,
äswen nu upläsi, fä lydande:
Anförande till Protocollet!
I anledning af Herr Zzccos nu upläste Memorial,
sär jag wäcka en sräga, som hittills undfallit
upmärksamheren^ men som, för akt förekomma framtida
twister, och den olägenheten att göra lag in cssu,
tyckes wara nödwändig. Genom det nya sätt att ad»
la, blir älste Sonen blott Adelsman, nu aga Barn 0-  lika arfsrätt i Aveligt, Prest'- och Borgarehus samt
i Bonde,Skändet. Skola nu döttrarna, som icke äro
adlade, förlora sin rätt akt taga lika ars svin brodern
Den 6 December.
för dek Fadern blifwit adlad, utan att de andre Barnen
utom äldste Sonen, hast nägon sörman häraf?
Denna fraga torde til! Högloft. Lag Utskottets bepröfwande
warda remitterad, men jag sär derjämte gä någor
widare, oaktadt Lag Utskottet med ändringar i lagen
öfwer höfwan bljswit besmäradt, tror jag dock
den omständighet förtjena någon upmärksamhtt, att
arswingar ärfwa olika efter deras olika S>äi,d so:n
ärswas skola, samt olika i Landt och Stads egendom;
hwav nyttig afsigt förre Lagstiftare haft, dä de infört
denna besynnerlighet i wär lag kan jag icke inse; en
sar har Stads egendom och da ärfwa hans barn lika,
han säljer den och köper en Landt egendom och nu ärf»
wa barnen efter landsrätt, bröderne taga halswa arft
wel frän systrarne. Lft detta wisiigt? Mänga Föräldrar,
sein insett denna orätlwisa, haswa särskildt stadgar
att dötlrarne skulle ärfwa lika med sönerne, och i
wänga hus finnes exempel, att bröderne warit sä wältänkande
och ej begagnat sin lagliga rätt, utan lätit
systrarne gä i lika ars med sig. I en tid dä största
delen af den Clasi af gwinnoköuek, som cj med sina
händers arbete kunna förtjena lifsuppehället, äro i
största förlägenhet för sin utkomst, synes mig det wara
af wigt att genom denna ändring af wär lag, göra
ett stut pä deras i min ranka uppenbara förorättande.
Ett fruntimmer med ett litet capital af 5 L
6,LOo R:dr. kommer' sällan i armod; deremot af de
mauspersoner, som i detta land, äro sä säkunnige att
nedlägga dylikt capital i tjenste - accord, bli de mäste
ruinerade, hälst om de wäija den mililaiciska banan.
Skulle Högloft. Nidderskapek och Adeln finna
denna min kanka förtjena Dek upmärksamhct, anhalt
-
Z2v Den 6 De^cinber.
häller j'g, att äfwen detta matte till Lag-Utskottet warda
remitterat.
L u 8rael van ^olslLin.
Föredrogs ä nyo Stats-UtskottetS den 18 No»
wembec pä lordet lagde B-tänkande rörande OUksgälosContoirers
tillstånd och förwalrning, hwllkel jämte dertill
hörande bilagor upiästes.
Under läsningen ankom och uplästes en bulletin
rörande Hans Maitt Konungens tillstånd, af innehåll
alt Hans Majus hälsa och krafter more i tilltagande.
Äfvenledes anmäldes och infördes en Deputation
isrän det Hedenvärda Bonde Ständer, anförd af
Riksdagsmannen ifrån Upsala Län, Hnrlsis vanisls5c>n,
hwilken tillkännagaf att Bonde > Ståndet bifallit
Stats Ui!?okteks försiag till underhall för f d. Konungen
och Hans Famllle. Ufwenledes hade VondeSrändet
bisaklit Constitukions-Ulf^otketS förstag till en
Tryckfrihets lag, samt gillat den förste af de frän
Borgare-Ständer meddUte onmärkninaar. Sluteligen
onmälde hen, att Bonde-'Ständer bkaklit StalS^ Utskottets
Betänkande rörande donerinq af Leckö Kungsgård
ät General-Lieuknanken m. m. Herr ^älercreutr,
dock med wilker att denne donation ej mätte tjena till
praejudicot för framtiden, och Leckö Slott icke komma
alt pä Statens bekostnad underhallaö.
Härefter fortsattes läsningen af StatS» Utskottets
Betänkande ända till sidan 97 hwarefier.
Herr
Den 6 och 7 December. Z2i
Herr Grefwen och La ndt«Marskalken
proponerade, att som dct sist under läsning warande
ämnet i denna berättelse nn were stukadt, och detzutom
äcffillige allegaker och förswars memorialer ännu äkersto»
do akt upläsa, mätte, emedan tiden redan wore längt
liden, Ridderskap?! och Aveln nu ätskiljas, för att i nior,
gon klockan 2 lill ii ä nyo samlas, da läsningen «
nyo ffulle företagas, och derefter wälet ventileras och
afgöras.
Bifölls.
Nidderjkapet och Adeln åtskildes klockan 2»
In IHstäsrn krotocolli.
Q. LilvsrUolgs
-
Thorödagen den 7 December.
Plenum klockan ^ n Förmiddagen
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hallit i Hög,
löst. Riddersikapet och Aoelus
Plenum den 4 December 1809
S. D. Företogs a nyo Bewillnings samt All»
wänna Beswärs- och Occonomiae-Utskottens den 24
Nowember pä Bordet lagde Betänkande angående
Vräuwins bränning samt Vewillning derföre; och seFjerde
Bander t7l:o 21. , dan
A2r Den 7 December.
dan ätstillige anmärkningar dcrwid bliswit gjorde blef
berörde Betänkande aterremilleradt, samt de gjorde anmärkningarne
lill Utffolten hänwiste. ^lk Lugrg.
Herr- Grefwe» och Landt,Marskalken
anmälde ark Herr LLkllresrLrLN!?,, Jokan kjerman,
crhällit tillstånd, till äkerrcmisten af Allmänna Beswärs
Oeconomiac, Utskottets Betänkande, rörande Lots
och Bäk afgistcrne, fä bifoga ytlterligare anmärkningar;
hwarsöre.
Herr LckötLercranr^, Jokan lierman,
npropad, nu upläste följande:
Öfwer inkomne och till Allmänna Beswärs och
Oconomiae» Utskottet remitterade beswär, rörande den
af Kongl. Mast den 29 Oktober 1798 r nader faststälde
och nu gällande LolL-raxa, har Utskottet asgifwik
ett sädant yttrande, alt någon ändring hwarken
kan eller bör förestås i denna taxa, som är med mycken
granskning och dermed förenadt mycket arbete författad
men Urskorler finner dock nogsamt, att
nägcu olika förhållande i Oeste afgifcer för lika
Läring med laster af olrka warde borde
kunna wara i Taxan bestämdt. Lsntrollenaf
detta waru wärde knnde wid Tulle.» utrönas,
der Lots och Dak afgifren erlägges. — Skulle
Rikfens Gränder bifalla jIlfkortets önskan, atc
denna anmärkning äfwen tili Rong!. Mast öfwerlämnas
lärer Longl. Maj:t i Näder draga
försorg, att en Lomitee tillförordnas, fom kunde
fä.
Den 7 December. zrz
upgifwa project kill en sadan förbättring r
ben öfwerklagade Läefalrningen.
Wid första päseendet skulle wäl tyckas, som
Utstott.tö Färstug i denna del icke saknade någon anledning,
men tvid sakens närmare mredande lärer det
icke kunna anlagas,hwilket jag här nedanföre får ådagalägga.
Om waru wärdén stola utgöra grunden för beräknandet
af Lots umgälder, sa mäste nödwändigt förutsättas,
att alla waror, som pä kölar sörås frän en
lill en annan ort, stola kunna till deras rälta och sanna
wärde upstaltas och bestämmas.
Det är en kand sanning, att en wara stiger
och faller i priset, alt efter som den är pä asyrtrings
orten mer eller mindre begärlig och den quantitet, som
deras kan wara att tillgä. Det är ock likaledes kändt,
alt en wårås wärde ej ar eller någonsin kunnat genom
taxor bestämmas, ty pä produetionS stället stall
den altid gälla mindre än wid aflastningöorken, hwilkec
mäste sä wara, sä wida afsändaren eller säljaren,
stall fa sin kostnad ersatt, och desiutom njuta en stälig
winst för sin risque och möda.
Häraf lärer nogsamt inses huru omöjligt det
will bliswa, att wid en LotS.taxas upgörande taga till
grund ett waru wärde, som aldrig kan med säkerhet
finnas; men om jag ock skulle för ett ögonblick wilja
medgifwa, att ett prXsumrjvt wärde kunde liksom pä
mäfä eller ungefär sättas pä waror af alla stag till
rättelse wid Lors umgälderne, hwilken mängd af Tabeller
stnlle dä icke böra upgörgs i och för denna assist,
Z24 Deri 7 December.
gift, och resultatet af assa försök i den telen ffulle
snart wisa sig, nämligen; akt man alt för lätt kan
tänka sig ett ideal kill en sädan Författning, som tyekeö
äga mycken sannolikhet, men att tvid »lösningen
oöfwcrwinneliga hinder möra, som göra wecksiälugheten
omöjlig.
hftffoLtet tror att contrslien af waru
wärdet bunde wld Tullen utrönas. Detta ffulle
da förmodeligcn läka sig göra pä det sätt, att fac,
turor, cannoizsemenrsr och märkmllor togos tiss arund;
Men da häremot förekommer, akt beräkningen ej alud
kan blifwa af Tulibckjenten rigkigt wcrksiäld, att wid
sädane ej sällan inträffande händelser, mängsaldiga oredor
skola upkomma, hwilka nödwändigt ffulle förorsaka
klagomal och widlysrigheter, att förtiga det hinder
och den tidsspillan, som altid bliswer en följd af sä
widlyftiga och i det hela orjenliga operationer; sä enär
för öfrigt Lors asgisten wid särffilde tillfällen, såsom
wid Uthamnar, der ofta ingen Tullbetjent finnes, mäste
upbäras af Lotsen sjelf, hwars urffilning och kun,
ffap troligen icke är eller kan wara tillräckelig för aft
gisterneS beräknande efter ett waru wärdc, som han
icke möjligen känner, trede i stället för kontroll och
redig upböed, blott olägenheter winnås, hwilka senare
man gerna hör deremot förekomma.
Utom det att U ffotkel uti ytrandet tyckes hafwa
motsagt sig sjelsr, da Det först anser sig icke kunna
söresia ändring uti en med urffillning utarbetad
taxa, och sedan tror sig äga skäl, att af warorS wärdén
hämra anledning till en förbättring uti berörde
taxa, lärer, af' hwad jag nn andragit, tydligen wara
äda,
Den 7 December.'
325
ädagalagdt, att den sörestagne grunden hwarken är eller
blifwc. amagelig.
?llt ifrån Lotö-WerketS första inrättning pä
1600 tlct, har ert Fartygs djupgående bliswit tagit
lili grund för bestämmandet af Lokö, och Bak afgifterne.
Oaktadt anwände bemödanden och upgjorde planer
här likwäl annan grund under sä lang tiderymd
icke möjligen kunnat päfinnas. Den mäste säledes wara
af erfarenheten befästad, och Utgjöra den rätta
principen för en Lors-taxas uprättande, hwarwid äfwen
mäste hafwaö afseende pä Lotsens beswär och an,
swarighet.
Utan afseende pä den Last ett Fartyg innehar,
blifwer Lotsens answar lika, och dest beswär, omtanka
06) möda blifwer altid olika, alt efter som ett Farryg
är störreelier mindre, ty i trangare och swärare farwatten,
är det för honom alkid mera brydsam! att lotsa ett
större Fartyg än ett mindre, och just derföre mäste betalningen
lämpas efter FactygS olika djupgående.
Ännu kunde mycket mera i detta ämne tilläggas,
men jag bör ej härmed borrtlaga en dyrbar tid eller
widare begära Nidderffapet och Adelns upmärksamhek,
utan fäc med anledning af det anförda endast
för egen del förklara, att jag icke finner mig kunna
Utskottets förslag i ämnet antaga.
Klagan har iämwäl bliswit förd öfwer en gammal
och gällande Vak-afgift för Gräsö Bäk och deröfwer
yttrar Utffoltet fig: Att detta klagomål sttneo
billigt, enär de L Botten-haswet farander
alla fall mäste betala den allmänna Bäk af
-
326 Den 7 December.
giften, frän och ine- den Station der Lots och
Bäk-mrätmingen l Bortenwikew widtager eiler
Gåsholma, hwaräfwer !7?scr ät taxan ingen
afgift bjuder, ej elier kan göras, emedan den
obety-liiga Lors inrättning, som t^orr om
finnes, af Gländerne och Landet deromkring
utgöres.
Äfwen i denna omständighet tänker jag olika
Med Ugkotter, och till uplysning anser jag nödigt blott
nämna 29 §. uti Kongl. Förordningen om Lors» och
Bäk-inrättningen af den 29 Ockoder 1798, hwarest
orden sa lyda: Hwad den sä kallade gamla Bäka/giften
berräffar, sä konimcr densamma för
H ands Bukarne wid Ledsnad, l77vhamn, Bär
och Lägstär samt Lokä, Häfringe och Aorso
aec aldeles nphora; men hwad E»rfkärs eller
färe detta Gras'' Bak-afgift widkommcr, sä
skall den snnma hädanefter som hittills upbäras,
intill dest en ordentelig Lrons-Lots inrättning
i Bottniska witen kan sramd leo komnia i det
stand, atc den derigenom Vst och Lronan till»
fallande Bäk- och Lots-inrättnings afgift lam»
nar Ost anledning, act utan förlust nystberär»
gamla Bäk-afgift eftergifwa.
Denna H:s innehåll utmärker tydcligen orsaken,
htvaksöre den öswerklagads Bäk-asgistsn fortfar. Säkert
hade den lika med de öfrige gamla afgister blist
wik indragen om förhällandet warit enahanda med dem.
Jag för min del ar af ven tanka, alt den tills widare
bör bibehällas; men som den tidepunkt torde nu mera
icke wara länge borta, dä en ordentelig Lots-inrättning
i Norrbotten wid Sweriges kuster kan till
Den 7 December. 327
wäga bringas och stadgas, sä enär delta inträffar kommer
nystberörde gamla Väk-afgift att sedermera uphöra.
Remitcrades kill Allmänna- Befwärs, och Os§
conomiae Utffotter.
Uplästeö följande -
Utdrag gf Protocollet hallit uti
Riksens Högloft. Ständers
Stats-Ulffelt den ; Decsm»
ber 1809.
S. D. Sedan Herr Majoren Friherre leijoncez,
N2 till Slars-Utskottets Protocoll för den 2Z,siftlcdne
Nowember förbehållit sig, att fa afgifwa sitt särskildte
yttrande uti fcagan, angående den af StalsUkffoitet
till Riksens Högloft. Ständer upgifne och förestag.
ie Finance plan, för akt Åtfölja Stats-UlffollctS
Betänkande i detta ämne, men hwilket yttrande icke
möjeligsn kunde medhinna att utarbetas, inom den tid
som Slätö-Utffotter för detta ärendes wigt och skyndsamhet
ansag nödigt, alt det borde expedieras; sä anmälde
Herr Friherre Uiljsncram?, att han nu mera
hunnit det samma försatta, tillika med de dertill hörande.
calculer; Och biföll Slätö-Utskottet, att desta
handlingar skulle genom Utdrag as Protocollet till Rik,
sens Högloft. Ständer »vördsammeligen öfwerlämnas.
Äk och dag klt Luxrs.
Pä Befallning
Kl. krääslius.
Till
Z28
Den 7 December.
Till Protokollet i Högloft. SlatS lLtsikottets
Plenum den 2Z Nowember 1^09.
Dä Högloft UrMttetS Finance Beredning, efler
slutad noga gra nsknmg as Stats och Riksgälds W rkens
inkomster och utgifter, tillgångar och Milder, nu framlagt
de stimmariffe calculcr, som grundal bestämmandet
af den föresiagne Bewillnings-Summan, tillhörer
del Stats»UlstottetS öfrige Ledamöter, att ettdera
helt och hällit sig med Finance Beredningen sörena, eller
upgifwa de olika synpunkter, hwarisrän wista delar
af ämnet kunna wara betraktade»
För min del, ser jag hela widdén af min förmätenhet.
— Jag ser med en nedtryckande klarhet, att
da Män af sä kand kunskap och erfarenhet, behöft en
längre tid till Finanee Planens författande, Mla de
fä dagar, som lämnats till den sammas genomseende,
för min ringa skicklighet, ma hända wara otillräcklige,
akt ens erhälla fullkomligen redigt begrepp och innehål,
let deras. Men da sramstäldc twiswelsmäl säkrast leda
till upiysning, mäste jag öswerwinna en billig blygsamhet
«ch tillåta en ännu icke besegrad öswertygelse, att wörösamt
framställa följande.
Sä högeligen jag instämmer deruti att Bewilft
nings, Summan icke kan öswcrstiga lwa och en half
Millioner Riksdaler, sä omöjeligen är det för mig att
medgifwa Banqueus ytterligare tillitandc, för nägre
andre behof än de, som Regerings-Formens 6z §.
omtala r.
Jag anser twärtom säsom oumgängeligt, att den -  öswerdrisne Sedelstock, som är satt i omlopp, dels genom
-
Den 7 December.
nom .biträden lill Rikets forswar, dels genom ett gräns,
löst försteg at Discont-werke!,, ffyndesamr och bery»
deiigcn minskas, hälst denne Sedel!,, sta tillkommen u,
län förökad waruproductiou, och icke representerande
annar än krigs och enMdcS gäld, ofelbart och dage,
ligen mer och mer mäste öka de söcbärsiige följder,
som redan deraf börjat wisa sig.
Jag tvet akt Höglsff. IWloktekS samtelige Leda»
möter, lika som jag, klra för Bmqueus säkerhet; och
ari frän n om nya Banco- Län, endast tillkommit såsom
sista »uwäg, om det af UrEocret föreflagne Inrikes
l an c w s,ä me icke ffuile bifallaS. Jag fkiljer mig
således förnämligast berun, att jag anser: mig pligtig
>ä framställa fö.jderne af det ena alcernatiwet. att
dek aldrig mä kunna »vidtagas, utan alla mindre wäb,
liga ulwägar bliftva det sam»na föredragne.
Riksens Ständer äro Löftesmän för upfyllandet
os B-u>gneuS förbindelser. Deraf fester samma pligt,
som äligger alla andra cautronister, men ifvan denna
egenffap kan aldrig ledas möjl.gheten att anse och behandla
Banque,» samm en Riksens Ständers egendom,
ulan afseende pä Banquens Creditorer, — Jnnchasmarena
af hennes sedlar.
Bang»,eng förbindelse är, att dä bet päfordras,
med klingande mynt, sine utelöpande sedlar inlösa. Sä
snart Vanqnen, icke är i ständ, alt ett siikt åliggande
fullgöra, böra Riksens Ständer i kraft af Deras
garantie försätta henne i tilisiänd dertill.
Är detta Rik ens Sränders pligt, huru ffulle
dä motsatsen wara Deras rättighet, och kunna med
Deras wishst förenas?
Om
Den 7 December.
Om ett förslag blef gistvik, att Specie Riksckr
i deras större eller mindre fördelningar, sorn nu finnas
i BanquenS hwalf, icke finge utlämnas til! Allmänna
rörelsen, men att Kronan eill lättnad och bättre utkomst
tvid äsamkade ffulders betalande, boede lala förfärdiga
Specie Rd:r af lika wigt och Utseende med de förra,
men till halten och finhcken 4 försämrade, och rilgiswa
deni till lika gängbart eller räknewärde, tued de förre,
sä skulle detta förslag, säkert möta största owilja, och
genast förkastas, om än Regerings-Formen.icke sädant
förbndit. Men om nu förökandet af BanquenS Se»
dclstock, utan motswarande valuta i silfwer, ffulle,
ehuru pä ett mindre synbart sätt, medföra lika effert;
— bör icke dä lika betänklighet upstM
Rikets innebyggare äga den ostridiga rätt att
tvid wälfänqcn egendom bliswa bibehallne, men denna
rätt är förnärmad, dä ett ägande Capital nedsätteS
flere procent under lagliga wärdet, dä en till liss - bergning
förut tillräcklig inkomst göres otillräcklig, ge,
liom het upjagade wa-upris, som är Mijagtigt, frän
ett i origtig wäg hastigt förökadc rörelse Capital.
Fär pä anförde grunder det antagas såsom
afgjordt, att Riksens Ständer icke kunna minffa Banqnens
soliditet äterstär endast att undersöka, yuruwida
en sadan olycka wore att besvara, genom Mande as
nya förffollcr, till Stålv och Riksgälds-Werke».
Till uplösande af detta problem, finnes en enkel
utwäg, äfwen som saknar kännedom för mig om BanquenS
hemligheter. Banco-Ulffottct har förlarat att de nu
disponerade Sju Millioner, wore den högsta summa,
som kunde päräknas. Detta sivar giswit af ett Utskott
-
Dm 7 December.
lekatt, som aflagt tysthets ed, yttradt i en stund da
Fäderneslandet war i fara, bär icke pä auer än ett sätt
kunna begripas. Det är icke tänkbart att wid sä trängande
behof, Banque» skolat wägra ett understöd,
som titan wada kunnat meddelas; men med all probabilitet
kan ej förmodas »ägor aswikande fran den stränga
försigtighet, som wid mindre afgörande tillfällen,
noga mäste i agttagas. Näst angelägenheten att bibehålla
Banco »sedlarnc, såsom Rikets största rörelse Capital»
wid deras reela wärde, är för allmän och enskild
säkerhet af högsta wigt, akt de till ett belopp af 6,261,58?
28 si 6 öre utelöpande Riksgälds-Contoirets Creditseblar,
mä sörbiiswa wid deras stadgade förhällande
till specie eller banco myntet, och detta lärer omöjligen
kunna ske, nä annat sätt, än att den medragne fond,
som till deras realiserande war ämnad i nägor inätto
crsättes..
Med de tänkesätt jag redan yppat kan icke sörenas
att tillstyrka, det Banco-Weckel, som upfyllt
sin wid r stoo ärs Riksdag i afseende vä Realisationen
ätagnr förbindelse, nu skulle bcswäras med oswsrnberörde
i omlopp warande Credit - sedlars inlösande, till
hwilket ändamål 4,174,^91 R.dr. ZZ si. i Bancosedlor
skulle komma att utgiswas utan nägon valuta;—
Om Riksens Högloft. Ständer kuuna sträcka
sin Bewillntngs,rätt längre än til! nästa Riksdag, wägar
jag likwäl icke hoppas, att den förcslagne ärliga
ersättning till Banquen af ZO2,ooo Rom. som är 18 r6
skulle börja att inflyta, med retroactif werkan kunde
förekomma der misiöde för Banco sedlarne, som jag
högeligen befarar.
Jag stadnar således wid den opinion att en summa
-
Den 7 December.
nia af minst ZO0,OQO N:dr. Banco ämnad till successivt
amortissemenk as Credit si dlarne, ärligen mäste
af Bewillningen anfläs frän och med är i8lo till och
med det är, dä nästa lagtima Riksdag inträffar. —
Och min grundsattS likmägiigc anser jag det rädeliga»
st steget wara, ark Riksgälds-Conroiret sjelft genom
cffentelig förbränning tvid hwarje isis flur werk ställ a
rrc siioant succctz-.vt amortisien-enk.
Dä Allmänheten kände akt en amortissementS
fond werkeligen existerade, och wore andwändbar pä ett
fäkt, som icke gör botemedlet äswentyrligare än sjukdvmeli,
dä torde kanffe den prcdilcckion för detta mynt
till faststäldt wärde, som härscdcs frän mana och wig,
het i wapling förorsaka, ait mäktellg del deraf hastigt
inflöt.
Ibland de kraftigaste ffäl, som grundal de tan»
kar jag här äswen haft äran anföra, är omöjcligheten
för Kongl. Mayr och Kronan och för Riksgälds -  Conroiret, alt med ett till reela valeuren försämradl representatifl
mynt fylla nödwändiga behof. AnstagS
stimmorncs tillräcklighet refererar sig icke lill numerairen,
den beror hufwudsakeligen pä inre wärdet af den
myntsorr, hwaruli npbörden inflyter. Lät detta mynt
uphöra akt i allmänna rörelsen emottagaS med lika begärlighet,
som specie myntet, och som onndwikcligt
är, waru- och arbets-prisen L samma mohn upstegras,
sä f^all deraf ofelbart och snart följa, akt bestämda
gifter, med päräknade inkomster, icke kunna bestridas.
Dyrhet, agiokering, osäkerhet i handel och wandel,
pemnnge löntagares undergång skall ä nyo wisa sig.
Dä Stats och RikögäldS-Werke» till letäc
kans
-
Dcir 7 December.
kan ve afen inevikolle brist kay nödgats inlöpa i en betydelig
gäldmotza skola Riksens Ständer san-ias, och med
en mångdubbel summa icke forma afhjelpa der onda,
som igenom en i tid auwand, jämsörelfewis ringa ut»
gift, läkt kunnat förekommas.
Om det alegat mig att upgöra en Finance plan
hade första punkten Verun sätt sadan lydelse:
"Banqncn ken af allmänt kände orsaker för d-r uär"warande,
hwarken anmodas elier tilläkaS att ska sin
''utelöpande sidelstock. — Någon tillgäng af stående
' län för Statens behof är således icke derifrån att
''manta''
Dernäst hade följt benna grundsaltö:
''De utelöpande Riksgäldssedlarne innehastvag pä
"godlro, enligt den höglideliga försäkran om inlösen till
''sastäld devalvation, som Konung och Ständer läm"nat.
En fvird till aniorkerande mäste anskaffas, hwar«
igenom de kunna föbliswa i stadgandk förhållande till
Banco myntet.
Sedan jag såsom basis fokt bestämma uagot säkert
»värde, för den numeraire,. hwaruti tillgångar och
behof ffulle calculeras, hade jag wägat antaga ft»m en
Ztdje hufwudregel att:
"Allmänna Crcditsn mäste Ut och inomlands
"uprätthällas, såsom enda medlet, akt utom alr för
"tryckande palagor upsylla Rikers förbindelser / avffas»
"fa Dest behof och grundlägga Dest walständ.
Sln
-
Den 7 December.
Sluttliqm hade jag likasom Högloft. Ukftkottet
tagit säson, afgjordt, att:'
"Nationens krafter icke medgiftva en större äcklig
Vewillnings summa, än 2-^- Milioner R:dr.
Ifrån dcsze grunder hade jag utgatt och i enlig»
het med dem nMlrat anie Tabeller hwaraf den ena »
sammandrag upragit alla utgifts poster, jom ormdwikeligen
böra utgå, frän och med denna stund, till och
med det är da näfta lagtima Riksdag infaller; och
den andra skolat wisa alla extra ordinarie inkomster,
som under lika tid kunna päräknas.
Om summan af den förra Tabellen, som afhandla!
utgiften, öfwerstigit den senare, hade jag ansett
såsom en följd deraf, art inhämjka län nödwändigt
mäste uptagas, och dä jag ibland angelägnaste
Utgifter beräknat de Borgenärers liquiderande, som
äga rättighet och löfte, alt inom sörberörde tiderymd
blifwa betalda, hade jag trott mig med säkerhet kunna
wänta, an nya längifware icke skulle saknas.
Sädane, Mine Herrar! hade grunderne för
min finance plan blifwik, vm det älegat mig, att en
sadan författa. Att jag anser dctze grunder wara de
rigtigaste, more orimligt akt neka, men derföre begär
jag ingalunda den ännu större orimligheten, att tro,
det jag kunnat utföra ett arbete, hwartill de talanger
fordras, som jag hos Eder högaktar, och hos mig
sjelf saknar.
Min önskan är upfyld, om jag, genom de in«
kast, som flere af UtffoktetS mäst uplyste män päkal,
lat,
Den 7 December.
lat, gifwit anledning tift twifwelsmals undanrödjande i
ctt amne af sä »lyckén wigt, och hwacom allmänna
tänkesätten tyckas wara sä delade.
Jag skall inom mitt Ständ, och ifrån de andre
Nespective Rikst, Ständen tacksamt mottaga de rättelser
som lidens otillräcklighet nekade mig, att i Högloft.
Stars Utskottet söka och erhålla.
Detta mit anförande, som jag under naara sä
ledige siunder sammanfattat ätfoljas as Bilagox, ämnade
att detsamma närmare utreda, och smed undanlag
af Tabellen Litt: K) uprättade ungefärligen efter samma
methode, som Högloft. Utskott-» behagat sölja.
Bilagan Litt. A, som uptager RiksskuldenS
totala belopp har en ftuisumma af 32,677,391 R:dr.
27 tz. 4 rftk och differerar mot Högloft. Utskottets upgist
deruti, att jag för att wisa angelägenheten af kraf,
tig åtgärd ansett mig böra framställa gäldmassan i
helaaf sin okorrlade storlek, och således utom linien upfört.
1:0 De för arén 180Z Lo 1809 oliquiderade
primer och amalgams afbetalningar ät utrikes skulden.
2:0 De utan Realisations sond utelöpande Credit
sedlarne.
z:o BanquenS fordran stor 7,200,000 R:dk.
som ehuru den ärligcu minskas, likwäl för del närma,
rande är eu werkclig och beiydelig del as Rikets gäld.
Bilagan Eirk. B> är aldeles lika med den
Högloft. Stars.Utskottet afgifwir, tekuad med samma
bokstaf. , - Bi
-
Den 7 December.
Bilagan Likt: (L skiljer sig endast derigenom
akt jan npragit dc Patriotiske länen säsoin cn gäld, för
hrvilken contant betalning nödwändlgt »läste erbjudas,
om Riket någonsin skall äga rätt, att af Medborgare
tvänka patriotiska tänkesätt och understöd ivid de tillfällen
da fosterlands känsian hädanefter behöfwer päkallas.
— Del är ma hända Riksens StänderS för,
halkande wid, denna Riksdag, som skall uplisma eller
aftyna en kansta, hrvilken utan reciprocitet aldrig upnar
den höjd, som cildar en werkeiig 9^alional caractere,
Man skulle säkert mitzkagg sig, om man trodde,
att de i fräga waran de länen endast af rike personer
Llirvit aflämnade, da twifweis Man mangen frambar
pä Fäderneslandets ältare cn icke obetydelig del af sin
ringa förmögenhet.
Staten war i den stunden i större behof än
de; — innan nästa Riksdag äro kanske de i mera
trängande behof än Staken. Se der en enkel orsak
till länen och till återbetalning.
Med Högloft. Utskottet förmodar jag att den
bemedlade delen af Längttwarne säkert ätnöjas med en
upskjulen betalnings termin, men jag skulle icke wilja
neka dem tillfredsställelsen, att sjelswe sä göra ett sä
hedrande anbud.
Bilattan Litt L T. »pläger beloppet af Barr»
quenS fordran; och har jag derä teknal den önskan,
an vm mitt förslag skulle winna bifall, och Banque»
frikallas frän alla ytterligare stående la» räntan ä de
6,000,002 som Banque» till krigsbehoswen förskjutit
L sädant fall mätte fä beräknas icke ä primitive Capi»
Den 7 December. zz7
talek, utan enligt allmänt bruk ä den summa, som ä«
terstär efter skedde afbetalningar.
Bilagan Lick. D. är i alla afseende» enlig
med Högloft. Utskottets.
I Bilagan Litt. E. innefattande de skulder,
Hwarä ingen afbetalning erfordras till nästa Riksdag,
Har jag icke kunnat uptaga den utrikes gälden, emedan
jag Häller för angclägit, att öswcrenSkomma amalgams
afbetalningar och primer ofelbart böra remitteras, jfä
wida, genom ofördröjligen övnad negociation upskof
dermed icke skulle bewiljas. Den goda credit Riksgälds-Contoiret
ä utrikes orter äger, långt ifrån akt
wara ett mottkäl anser jag wara största bewekelsegrund
till fortsättande as en noggrannhet, som medfört sä
lyckelig följd.
I Bilagan Lite. E. ber utrikes skulden
finneg upsörd, wisas Huru stor del af densamma bordt
utgå förledik och inncwarande är.
Bilagan Litt L, A, uplyser beloppet af de
summor, som för hwarje är fran och med igro till och
med 1814 ä utlänske gälden böra remitteras, hwaremvt
Bilagan Likt. E. Z. uptagande amalgams
afbetalningar och primer, åtskilde frän intresse posterne,
ulwisar huru Lcverenteurernes fordringar ulan uptagande
af stående Banco Län, fulleligen kunna liquideras
innan nästa Riksdag, sä framt utrikes Eredirorerne
medgiswa, att berörde afbetalningar i 7 ar fä
npjkjmas. fjerde Baildet N:o 22.
I
.I
Z)8 Den 7 December.
I Bilagan Li t E <ö. finnes den utspände
crcdtt sedelstocken, ejt-r f> stsiäld äsvn>!var>on ull sitt
belopp » Banco-Specie uträknad.
Bilagan Litt. L. är sulik^nliaen enlig med
Len Högloft. Stars Utskottet afgifwil bemäckt u.cd sa raul
a bokstaf.
Bilagan ZLiir. <8. är en dylik rec-wirularion.
som den Högloft. Stats-Ulffortek till bättre redjghets
minnande behagat aslämna.
Bilagan Likt. H., som »pläger ärliga urzifterne
skiljer sig deruti, att:
1:0 Den icke upförer ränta och ärliga asbetal,
»ingar ä det as Ullkottet projectcrade Banco län stort
2,251,220 R:dr. som jag ansett icke böra begäras.
2:0 Att jag ester specifikation Litt E. P uptagit
medeltalet för § ar, af sä wäl Capitals afberalniugar,
som räntor L utrikes gälden.
Z-.o Att jag uptagit en ärlig fond af 322 oov
R:dr. till nu utelöpande credit sedlarnes amorterande
4:0 Att jag pä anförde skäl (och sa framt
Banco myntetö rätta warde bibehälleo, säkerligen utan
sara för misiräkning) mdsatt ärliga Stais bristen till
450,020 R:dr. ifrån 470,658 R:dr. 8 si. z rst.
5:0 Att jag till jämnt 462,220 R:dr. ärligen
uptagit lfnllnad i i Million R:dr. som Hans Kongl.
Majit till Defenssions Merkel i nader äjkat.
6:»
Den 7 December.
6:s Att jag till bekakande af deri brist, soni
syncs upsiä, da denne ärliga mMssumma jämsörcs
Med Bewillningnis belopp, äberopac ätffiilige Extra
ordinarie inkomster utom Bewillningen, och flere utbetalnings
posters framdeles minnande, mot deras belopp
för första äret.
UrL Bilagan LL r I. har jag pä etk wiflett
ligen icke öswerdrifwit sätt förstagswis calculerar de
asgister, som enligt SkatS-UtMkekS projeck om va»
cancer wid indeldre Armö^i, och en del af Cavalli
riets afsitiande ffulle komma all inflyta,
Sluteligett
är Bilagan Litt. A.en summarisk Tabell öfwer tillgäng
och behof, frän innewarande ärS flur till nästkommande
lagtima Riksdag. — Och hwilken Tabell,
såsom lämnande dec tillsörlätcligaste resultatet jag förnämligast
sär Åberopa. — Da alla i Bilagan Litt H»
Npragne ärlige Utgifter för ; är blifwit beräkn^e och
sammanlagde med de contante behof som Bilagan Litt.
C. omlörmälek sanrt dertill ytterligare läggcs de ä utländffe
gälden försallne men oligniderade poster, upkommer
en summa as 17,647,411 R:dr» 45 tz, it rst»
Hwaremot alla tillgångar, som uptagas i T-bell M Akt.
K. icke utgöra, mer än 15,35672^ R:oc. E brist
af 2,290,636 R:dr. 4; H. 11 rst mäst? således syl,
las. — Och det torde tillätas mig, akk om sättet dertill
fä lämna mine tankar»
Redan Hat jag haft äran nämna, att dek enbet
Medel, som för närwarande Utan betänklighet kan upfinnas
till den absoluta bristens fyllande mors uptagandek
af Inrikes län, *
Zas
Z40 Den 7 December.
Jag ivägar således förestå, att Directidnen af
Riksgälds, Contoirel sä fort like kan authoriseras att
utfärda kungörelse, om emoltagandek af sädane län under
Riksens Högloft. Ständers specielle garantie emot
obligationer med 6 proCenkS oafkortad ärlig ränta,
siälde till inlösen efter Sex äre förlopp. Hwad summan
angar, som Riksgälds-Conroiret pä detta sätt
skulle »plana, sä utgör ten wäl intill nästa Riksdag
inalles (enligt Bilagan Likt. K.) 2,800,000 R:dr.
enär Contoirek nödwändigt mäste njuta ersättning för
den del af dest inkomster, som medtages till ränta ä
de tid efter annan behöflige läne-pcstcrne. Men för
det närwarande förmodar jag, att icke mer skulle behösma
länaS, än 1,500,000, Rrdr. till nu prestera»-  de utgifters fyllande, om de utwägar dcrjämte widtagaö,
som jag här nedan ödmjukeligen sär föreflä.
Till Directionens as Riks Gälds »Contoiret bedömande
torde det fa öswerlämnas sedan Riksens Ständer
äro ätskilde, alt fortsätta upkagande af Län till
den fixerade summan, wid de tider och i den mohn,
som behoswen det fordra.
Sedan utwäg nu är upgifwen till fyllande af
alla kände behof under de A nästkommande ärcn, följer
i ordning att omtala, huru de päräknade inkomsterne,
under hela tiden ma kunna göras tillgängelige,
förrän manligt är, och särdeles huru de i Bilagan
Litt. A uptagne 2,496,309 R:dr. 43 fi. 5 rst. skyn»
Lesanit ma crhällas. — Jag sär ödmjukeligen förklara
det jag icke inser, hwarförs Swerige ensamt skulle
till årets stut afwagka de för samma ärs behof anstag»
ne inkomster, och dermedelst wisa en förmåga, som
Europas mägtigaste Stater icke kunnat upnä. Dä
man
^ Den 7 December. 241
»nan i Frankrike- och i England nödgas hjelpa sig genom
amicipation, hwarsöre skulle icke äfwen här, an»
wiöningar kunna utfärdas pä säkre as Riksens Ständer
bewiljade tillgänqar? — Det som sökes är ju
möjligheten att srän denna wanmagtcns tidepunkt, aflägsna
bördorne och flytta dem sa midt möjligt är,
till den ljusare framtid, som under en sa wiö och mild
styrelse med säkerhet bör förwäntaS.
Min mening är likwäl att amicipation aldrig
bör komma i fraga utan werkeligt behof, för korrt
tid, as högst ett halst är. Att summan <f anwisningar
ä en gifwen inkomst, aldrig sär upgä till den sam,
mas fulla belopp, och att alla pä en wist gren af upbörden
stälde anwisningar, ofelbart böra wara inlöste,
innan någon amicipation fä göras pä följande mets
tillgäng. Sä mycket jag ifrot emot uptagande as Län
i Banquen, som manga är bliswa stäenbe; sa angclä,
git och litet wadeligt anser jag, att län derstädes utan
ränta pä korrt tid mä RikögäldS-Contoiret bewiljaS,
endast ingen länepost längre än 6 mänader fär wara
obetald; och att samfäldte beloppet deraf, aldrig sträc,
kes öfwer t Million R:dr. Den Discont rättighet o,
räknad af 600,voo, Rd:r. som Contoirct förr sätt
begagna.
De medel, som igenom nystberörde Lane rättighet
i Banquen kunna ästadkommas jämte den conta-lte
tillgäng Riksgälds^Contoiret nu innehar, och troligen
pä nägra mänader skulle kunna umbära, förmodar jag
fullkomligen kunna fylla den del af angelägnalle behofiven,
som vundwikeligen mäste utgöras, innan de fö,
restagne inrikes länen, bewillningen, med flere inkomster
börjat inflyta.
Som
Z4T Den 7 December.
Som det är min skyldighet att noga upte anledningen
till de afwikelser frän Högloft. Stars Urffotteks
Betänkande, som finnas i detta mitt anförande
och derwid följande Bilagor, sa får jag wördsammeligen
tiljkännagifwa, att jag upcättat en calcule för al«
sa Z gren tillsanimanS derföre, att en del utgifter ds
senare ärcn efter gjorde afbetalningar förminskas, och
akt jag ansett egenttliga srägan wara: ''Hwilka iikgis^'ter
ifrän iZio ars början och tili näfta Riksdag ära
"nödwändigc, och hwilka tillgångar under samma tid
Muntra och höra anskaffa?"
Sätter huru summan af inkomster till kchoswet
för hwarie särftilor är hör fördelas, har jag ansett
wara ämne för en senare öfwerläggning. Och jag har
trott, att den Direccion som utses, akt NikSgäldS
Eonkoirel
förmasta kunde updragas, att i enlighet med
erhållande jnstcuction denna delning förrätta.
Hwarsöre jag bland inkomsieme upsörk Bewillningen
m. »i. för är 1809 uplyser sjelfwa rubriken
till Tabellen Litt. K. — Jag har wäl redan upgifwit
orsaken, hwarsöre stipulerade afbetalningar a utrikes gäl,
den af mig blifwit upcagne ibland angelägne utgifter,
Men jag anser dock nödigt att mig i della ämne närmare
förklara,
Att i niehälla defie afbetalningar Utan fordrings
ägarnes erhgllne tillstånd, ffulle för Rikets credit wara
sa wädligt, att siäga derom icke ens lär upstä.— En
negociation till upffofs minnande kan deremot pä 2:ne
säll ».falla, och möjligheten af wägrande swar, medförer
nödwändighet att äga fond till de öfrverenLkomNe
wilkorens honorerande.
Dcft»
Den 7 December.
DeMom får jag uprigtigt bekäiftlg^ att ehuru
jac; af önskan, atl finna urwäg lil! Lcverantenrernes be»
talande, medgjswit, arr försök mä göras till erhällan,
Vc af up,kof, inser jag likwal ganska nogu de ole genheter,
svin dermed aro förenade, ty med Rikets rann»
skyldiga intrefle är det öfwerensstämnuurde, arr as Dest
Utrikes gäld, såsom i mänga afseende» madl!g och betungande
efter hand förminskas och flyttas inom Riket,
hwarigeuom de intressen, som nu mäste utgå och
bidraga till wexelconrsens stegring, blefwe en bespqrd
winst för SwerigeS egne innebyggare, och dernäst
more < händelse af ett sa långt upskof, den stora kostnad
utan ändamål förspiid, som Rcksgälds-Conroirer
anwändt kill reglerande af ärliga afbctaluiugarne pä ifra»
gawarande utländske gäld.
Skulle det inkast göras att Rikets Utrikes handels,
ställning, åtminstone icke inom korrt tid kan förmodas
bluma sa förmånlig, att den wexeltillgang, som till förberörd
remisser fordrades, kunde sta att erhälla, och att en
sadan mcx lbrist skulle gisma anledning till än ytterligare
upstegring afden redan orimligt höga conrsen pä Hamburg
som egenkeligen härörer af en hitintills hämmad dirett communication
med berörde Stad, sa bör derwid märkas, att
utom det man kan förwänta, att en för RftetS allmänna
ivälsärd sä ömsint Konung med sorgfällig upmärksamhet
lärer ät wär utländlka handel giftva en sädan rigrning, att
den mä mandas till Rikets werkeliga förmän, sä kan tillika
härrvid komma till hjelp, att en stor del as Rikets ex,
portable effecter, som igenom Kriget qwarstannar, giftva
wid snart förwäntan^e fr.-oslugn omanliga ämnen till utskeppning.
Rtksgäldv Conoiret, som admtnisterar en sä wä»
sendtelig del af Rikets Fi >ancer, bövej eller sakna tillfälle att
medwerka till den nu liilsälligrwis upst-grade Mxe leoucsens
Z44 Den 7 December.
nedsättande och akt förekomma betz höjd öfwer hwad
RikctS wälsärd mcdgiswer, hälst om Contoiret förwifiaS,
att sä begagna de isrän stora Sjö-Tullen
inflytande wexlar, som öfwerstiga Stats - Contoircls eget
behof.
Mycket wore härwid att säga, men som icke
täler den pnblicits, som e« ykrrande pä detta ställe
foldrar. Det tror jag mig likwäl böra nämna, att
dä Riksens Ständer haswa under sin disposition anie
sä betydande penningewerk som Banqucn och Riksgälds,
Contoiret, det syneö blifwa nödigt att de instrueras,
att i detta wigtiga och grannlaga ämne igenom
Deputerade, som bewara wedervörlig tystnad, haswa
med hwarandra öfwerläggning samt lämna hwarandra
hjelpsam hand, om och när sädant kunde pafordraö.
Ehuru det af Stats-Utskottet gifve förslag,
»M vacancers tillätande wid indeldke Armeen, och en
del af Cavalleriets afflttande, ännu icke wunnit bifall,
har jag likwäl säsom tillgång uptagit den för vacancerne
m. m. calculcrade afgift. Detta har ffett först ur
det skäl, att alla tillgängar, som möjeligen kunde upgifwas,
bewillningen inberäkna!), äro af samma beskaf,
fenhet nämligen: icke bisallne. Dernäst har jag förmodat,
att om, i likhet med min enffilda öfwertygcl,
fe, det skulle finnas bctänkeligt, att pä nägot sätt
minska presentes styrkan af Rikets redan sä otillräckliga
Armöe, och att således den igenom vacancerne
paräknade inkomst skulle förswinna, Hans Kongl. Maur,
sädant fall, skulle till nästa Riksdag i näder finna Sig
mera belåten, med en ärlig extraordinaire tillökning för
Militaire behofwen, af endast 2zo,OvO N:dr. dg
Mynt wärdet bibkhälles och anledning kill stegrade wa,
r»»
Den 7 December
Z45
rupriser förekommer?, än att 420,000 R:dr. ärligen
utsöllo i ett försämradt mynt, och wid dageligen til!»
tagande dyrhet.
^ liljencrants.
Lika lydande med dct af Herr Friherre iV.
liljencrants llll Höglofl. Stars»UtskottciS Prvtocoll
afgiftie dicramen, betygar
kröäslir».
Litt- A.
General Sammandrag af Rikets skuld, enligt an»
komnes upgifler och de inom Slars» och Riks»
gäldS, Werten warande handlingar.
Riksgälds»Conkoret§«
Utländska ssuld efter pari Courier
Obetalte primer för ären 1328 er
1809. - - , »
Obetaldte räntor för samina a
766,784-26 1
hwarifrän afgär Con»
toirets rörliga tillgängar
i Utländskt
mynt » - - 226,862 — 7
och Återstoden mföres med
Baneo sverre i
^,887,981
24,490
26 6
5^9'Y2/
Tranopo. jio,452,Z9sl4Ziio
2"-
Z4-6 Den 7 December.
Transport-,!io,4s2,;95'4Z io
Imikcsgälden sedan fordringarne ä'
ro a^dragne , - - -
192,708
5
Utelöpande Crebitsedlar, som Con-
toirer szelft vör inlösa 6/261,
§87: 28- 6. cllcr. devalverade
4,l74/Z9i
35
Skulder L och för Lriget.
Banquens fordran för
Credit!v,länet 1,020,220
Ditto Vikto för Ve en-
ligt Riksens Skan»
ders Vestm gjordr
öfrige sörskotter
för kriget. 6,020,002
R:dr 7,202,022
dan sam Stats-
Contvirctcrhäl-
titsf RikSgälds
Cont. är >8c>8
till krigets fort-
sättande. 2,;;Z')zz
AikSqälds-Conr
toiretS fordran
för bristande
ersättning L
föcffottet pä
krigsgärden. -7Z',Z;-3Z8
RikSgälds-Lon-
toicers fordran'
fördefi i Landt
RZntcrierneut
tagne och till
kriget anwände »
anedel. 225,5398;
3,230,224 9 8
Ersättning till
Srats-Conto-
ret för sädanc
Setz medel, som
Trans-Ntt. 10,230,2-4 9 8
Transport.
14,8-9,49;
Den 7 December.
Transport 12,232,22-4.9.8.
t kaM-Räntcrie
äro Utraane.
Ditto för enssilde
Personers
i LandtRäntcrierna
t>llzrlpne medel
Ditto
för åtskilliga
Weiks
medel, som likaledes
blifwit
tillgripne.
515,703 » 8
16,096 »9
28,557 47 r
Af Konungens FadderaAfwomedel.
Ai Wissmarike pantssilli^gen
Allmänna Maga-ins Direktionens
fordran för län
till kriget
Återstod pä Patriotiska lä-^.
ner.
kandt-Armsens innestäcnde aflöning
-
Enligt, Förwaltningens af
Siö-Ärcnderne upgist för
Flottornas hemtransport
m. m. pä Förslag.
Dessutom har Förwaltningen
af SjöeÄcendcrne upfsi^lt
Fartygs hyra m.m. (ivel»'
sipeSpannemälo Direeiionens
fordran25,6zr28 9)
562,857-9?
250.220
>,5-0,890 -9 5
1,165,531 30 ;
252,406 ;6 8
784,8°- Z6
290,202
14,819,495
För Armäens Flot
-
ta
För örlogs Flot
tan
98,79° 8 y
29,148 46 i
kcveranteurerncs fordringar
enligt Krigs Förlvaltningens
upgiftPZbudnc
och utstrifne Le»crontser
enligt samma
tipgift
1-7,989 6 12
i,928,794 81
356,24; 3?
Transport.
17,047,629
31,867,12)
Z4S
Den 7 December.
Z,6oa
Transport.'; 1,867,12519
Srats-werkers särstildeffulder.
Hennes Majus Drottning vorotlisL
VVilksImi^Ls wid 1800
ars Riksdag erhållit? och i Stats
Contcnret inneiilende gäfwa
af - - - - 88,888 42 8
Hins Kongl. Höghet
f d.Kron-Prinscns
lika besk- ffade gäswa
, , - . 88,838 42 8
Hans Kongl. Höghet
Hertig ^rsririe ^>-  Zolps skuld till
diverse personer.
Gamla Ostindien
Compaq nieks for,
dean för a:ne
till Kongl. Maj:t
och Kronan sälde
ffepp. ,
Finska Patzevolance
CastanS fordran
sevan förra Finska
Kriget. « 25,089 29 4
För ett inköpt Post»
hus i Hamburg «
Län i Stockholms
Stads Brandförsäkrings
Ccn,
toir pä Högsal.
Hertig krsäric
Transport
58,016 6 10
9,75v
rv>
274,25z. 2;. 6.
Transport.'^,867,125 1910
De» 7 December.
Z49
Transport. 274,233. 25. 6.31,367,125,91c
/6f>IpKz Skall»
tyqnad - - 2,000
1809 Ärs Stats,
brist - - 423,032 zo
Än tillkommer.
Wärdet af Haga
Lust Slott och
Park samt Polska
udden » 131,000
810,266
-Summa lz 2,677,391.27/ 4j
Hwilken Summa, pa sätt Bilagan Litt. G. Mwi»
sar, är sördelO efter särjkilde beskaffenhetcr af Skuldr
posterne.
Litt. B.
>ch
Nedanstående poster af de i Bilagan Litt. Ä. vptaq,
ue ffulder äro ansedde af Natur att genast kunna
asjkrifwas^
län
Banco Specie
Rrdr
tz.
rst
s
r
e
' 2,8ZZ,ZZ3
c>
rs
^6
k- 2,835,3
.6
!
ZZo
Den 7 December.
Transport. s,8ZZ,ZZZ
delt Stats«Contviret
vä 18-3
ars krigsgärd i73,35i 33 3
Riksgälds - Contoir
ii reis i Landt-RäNlterierne
nttagne
och t>!l krigct anr
wände. » »225,559 85
D- af Witzmarske panlskillingen
till kriget anwände. » -- -
Mmanna Magazins Pirecrions för
396,69^
1,110,890
ffotter til! "kriget. - - ^ 1,165,531
Samma DirectionS fordran, som^
Förwalmingen af Sw-Ärendernebland
dest stulder i och för kri-!
get uptagit - < » » 25,652
Finffa Patzevolance CatzanS for
dran sedan förra krigct » - 25,089
Statöbristen i innewarands ellers
1809 ars Star »plågen till
4.05,052 R:r ZO tz. har pa anförde
grunder ansens kunna nedsättas
till 200,020 R:dr hwarföre
afskrifningen här upföreS
med s » ^ ^ ^ 202,055
Summo 5,758,401
16
41
29
32 Z
-  i
28!lO
!
29 4
Zv
Litt. L. E
Nedanstående Poster, anses böra ined Contanie
penningar Wederbörande fkyndsauimeligen godk^
göras.
Den 7 December.
R-dc
Depositions medel, tillhörige enffil.
de personer, som i Landt-Ränte
lierne biifwit till kriget med.
, tagne « - - 16,096: 29
Atffillige Werks medel, likaledes i
Landt-Ränterierne tillgripne i och
för kriget , - - - -
ArmLens (af Krigs-Förwaltningcn.
upgisne) innestäende aflöning till
belopp af . 784,Zvi 36
De af FSrwaltnin,
gen af Sjö«Ä,
rcnderne för Flot,
tornes hem-transport,
upläggning
m. m. samt man
Transport.
784,301,36^
Transport.
7ls,7oz
16,096
st
Skats-Contoireks medel, som i Lande "777^
Ranterierne bliswit Ultagne och
till kriget anwan
5r5,
70Z r 6
StatS»Brist för innewarande
ar
^809 npförd till
403,032 N:dr
ZO si. blifwernu
sedan 203,232
R:d ZO st. uti
Brist, Litt. B.
äro til! afskrifning
upfördc endast.
- - 2OQ,OOO
-st
29
-8,55747
760,357
29^
-5»
Den 7 December.
Transport,
Transport. 784,301. z6.
flkapetS aflöning och
afmö.iflring säsom
erforderlige an»
mälde « - 290,220
Som uri den nygift
Krigs-Förwalinin»
gen meddelat, fö»
reses möjlighet, att
ArmsenS aflöning
kunde upgä öfwer
calculerad summa,
och nödwändigher
att för andragande
orsaker till wlste
Leverenteurer er»
lägga Contant sörj
sädane Leverantör
som äga lika beskaffenhet
med
twngne requifltioner,
sa är härtill
pä Förflag up»
sördt - » , 50,200
De »ti Bilagan Litt.
A. upragne, förut»
skrifne Lcverantser
och gärder till Armeen
och Flottor»
ne af Krigs»För»
760,35729
l,IL4,Z0I
36
Transport.:,884,659^^ 9
Den 7 December.
Transport, 1,884,659
i?
9
walmingen upför.
de - - » 356,24557
För hyror as Fartyg/
som äro af natur
att böra Contant
betalas, men icke
bliswit i de uti
Bilagan Litt. A.
sör Flottorne up-
gisne ffulder, sär-
kildt beräknade,
uptageS pä För-
slag , - 5,222
Återstod af Patrio-
361,245
37
liska länen. - , -
252,406
36^8
Summa
2,496,52^45
§
Litt. L. X
-
Banqucns fordran, som genom fixerade afbetalningar
ärligen förminskas.
För Creditiv Länet, hwarä erläg»
Banco Svecie
ges ärlig ränta L z procent as
N:vr
H.
srft
Primit. Capitalet.
Ärliga Capital afbetalning a z pro
cent as d:o d:o
Eller en summa ärligen 6 procent
as d:o d:o
äger Vanguen att fordra
1,222,002
Transport
1,222,020
Fjerde Bandet L7:o 2Z.
)54 Den 7 December»
Transport!
För de enligt Riksens Högloft. Slän»
ders Beslut till Krigets fortsät
rande förffjuine » « -
Ä detta län bör ärligen, enligt^
faststäld söreffrift, as Primitive
Capitalct erläggas ränta 2 procent,
afbetalning ä Capitalct 4 d:o!
Men dä enligt denna plan Ban
quen icke beswäraS med nägot
ytterligare stående Län förmodas
att eftergift i sä mätt» mä bisol
las, att räntan endast beräknas
a det återstående Capiralet.
Enligt 4 tz. af 1800 ärs Riksdags
Beslut äger Banque» deftncom,
att till nästa Riksdag, såsom a,
mortitzementS fond til! Nealjsttionen
ärligen upbära af Bewill
NiNgeN ZO0,OQO R:d.
I,00O,O02!
6,O00,OOO
Summaj 7,ocrc,ooc
Litt. D.
Nedanstående Poster af de »ni Bilagan Likt. A. »intagne
skulder, komma alt med obligationer med §
procents ränta liquideras likmätigt Riksens Ständers
derom tagne Bestur.
Kr gS-Förwalkainge^.ö upgstr emor
Leverentcurers fordringar, som an
setts af denna egen,
skap kill -o -r,SLZ,734 8 2
Men dä derifrån af»
dragés re uti Bi»
Transport 1,92g,7Z4 8 i
Maueo Specie
Den 7 December.
Transport 1,92 5,734'8
tagar, Litt. L. up,
tagne till contant
betalning nödige
pröswade - §0,000
Sä äterstär att med obligationer li,
quideras » ' ^ e ^
Förwaltningen af Sjö - Arenderne
har upgifwit enligt Bilagan Litt.
A. för Armsens Flottas Esqua
drec - ^ « §8,790 8 «
Samt förOrlogS»
Flottan - » 29,148 46 i
Summa 227,959 6 io
OS enar häri»
fran asdraqeS
Allmänna Magazins
Direktionens
fordran
enligt Bilagan
Lik. B. . r;,6Z, -8 9
Samt fir hyror
afFartysm.m.
enl. Bil. Lit. C.
i Contant erfotverlige.
r,°e>o
zo,6Z2 28 9
Sa äterstär Med Obligationer att
liguidera » » , -
Selmma
Likt. A
-,873,734
97,30626
1,971,04034
Nedanstående Poster af de uti Bilagan Litt. Ä. up»
lagné fkuldcr erfordra icke någon afbetalning a Capi^
lalér innaN nästa lagtima Riksdag, utan endast arlk«
Zai
ZZ6
Den 7 December.
ga räntors erläggande, hwilka böra af den ärliga
Bewillnings Summan mga, ech äro uti Bilagan
Llll. H. uptagne och beräknade.
Riksgälds - Conkoirets Jnländffaj
Skuld - - - » -
F. d. Konungens
Fadergäswa - 250,222
Wärdet af Haga
Lust,Slott och
Park samt Pol,
s?a udden - r z 1,220
Hennes Maj:t Drottningen IHeärj
toiret inncstäende » «
Hans Kongl. Höghet f. d. Kron
Prinsens D:o , , r
)Lca!!cy Svecie.
R:sc
tz
r,t
192,728
5
4
Z8I,O20
d
88,888
42
8
88.88Z
42
5
751,485
42
8
-
Om större eller mindre del af af Riksgälds. ContoiretS
inrikes gäld, ffulle under loppet as § är kräfwas
sä antaqes för afgjordt att nya län till omsättande
deraf erhallas.
Litt. E. X
»
Riksgälds
- Conioiress Utrikes Skuld, hwarmed,
en.
Den 7 December.
?57
enligt min förmodan, förhällas bör pä sätt nedan»
stående anmärkning innehåller.
Rlksgälds-ContoirctS UtländI?» Ca-j Banco Specie
pital Skuld, beräknad lill Pari'
Courser, war wid den i sistl.
September enligt npmord calén'.
Af hwilken ffuld nedanstående A»
malgams betalningar bordt werk
ställas nämligen:
Är i8c>8 - 244,900
Är 1809 » 244,900
Summa 489,800
Hwarjämte a denna Summa för
bägge area bordt betalas 5 pro
cents prime, som utsöres med -  Obctaldte räntor för arén I8O8 och
1809 beräknade till lika courser
som Capital gälden
upgä till - - 766,784 26 1
Men derisrän af«
drages Contoircls
fordringar i
utrikes mynt - 226,860 — 7
Ätersiär som utsöres
24,490
589,924
Sun,maro,452,599
Anmärkning.
Om efter ffedd negociation Amalgams brtalningarne
sa upffjutas pä >ädant sätt, att ar 1815 dermed
början göres sä anwändes de Capital asbctalningar
och primer, som för ären 1808 ^ 1814 bordt
remitteras till Leverentenrernes förnöjande.
Likt.
s§8
Den 7 December.
Litt. E.
Tabell som wisar beloppet af de Amalgams afbeta!»
ningar — Primér — och Rämeposier, som ä Riks--  gäldö-ContoirekS utrikes skuld böra erläggas ären i8io
— 1814.
För ar 1810
Räntan i Utrikes
gälden - - 490,305
Amalgams afberaluingar
- r 244,900
s procentö prime
dera « - 12,245
För ar rgn
Räntor Amalgams
procent och pri«
Mer , « 777,732 — —
I procents Provision,
som detta
är skall bcealas 36,562 24-
Banco Specie
Rrvr s.
747,450
814,292
763,462
748,792
734,52o->—
rsi
För är igia
Räntor Amalgams
procent och primer.
För är 1813
Likaledes , « «
För är 1814
Likaledes. e « -
M»mm>
LM. E. Z
Tabell,
som wisar beloppet «f veu fond, som till Levekerrteurernes
liguiderand? blifmcr att tillgå om igenom
3,828,512 24 —
Den 7 December. 859
negociation tillstånd kan winnås att upskjuta Amalgams
asbelalningarne 7 är — eller pä det sätt att
hmad som är 182g bordt remitteras, ieke betalas
förr än är 18 r;.
Arricrad Amalgams afbetalning
för ären iFog
1809 - 489,820
5 procents prime 24,490
För är igro
För är iZn
För är 1812
För är 1813
För är 1814
5
-
§
§
B
232,655
299,497
248,665
2ZZ,995
219,725
Banco Specie
R:dr.
6-
rst
514,290
i,2Z4 537
—
1,1,748,827
Anmärkiung.
Dä härtill lägges det i Bilagan Likt. H. upförde ärliga
anflag till Ränta och AmortitzementS fond stort
138,040 R:d som för 5 är gör 690,200 R:d —
och man erindrar sig akt räntebeloppet ä Leverents»-  rerneö fordringas ärligen minskar, iftän den stund
afbetalningarne börja, sä synes tydeligen, att Lcverenteurerne
tämmeligcn snart kunna blifwa fullt liquiderade
— och att Concoiret detzutom sär tillgäng —^
alt de sista ären pä utländske gälden göra amalgams
asbetalningar.
Litt. E. <ö.
Uttlöpande Riksgälds sedelstocken, utöfwer det belopp
som Banque» ätagik sig att realisera — men hwar
till
-
Den 7 December.
kill i detta project är anslagen en ärlig AmorkitzementS
summa af ZOO,OOO R:d atk ur gä frän och med
ar rtz-O.
Den Summa r Riksgälds elier
Credit -Sedlar, som RiksgäldsConkoiret
sjelft bör inlösa w ar
den i Sept. 6,261,5872. 8. 6.
och göra med devalvation i
Banco. » » -
R:or
.-4-l7chZY'
Summa 4/174-39 >
pec>.e
§-
rn
.
3 5
Litt. L.
Nedanftäende poster af de uii Bilagan Likt. 7l- uptag»
nc gulder, fordra wäl bade ärlig ränta och afbetalning
ä Capitalet, men komma dock icke att werka förhöjning
i ärliga Bewillnings summan, emedan de utaf
Stats ContoiretS ärliga inkomster kunna godtgöras bade
till Ränka och Capital afbetalning.
Högtalig Hans Kongl. Höghet
Hertig l-rsclric ^clolpbs as
Östergöthland gäld » -
Förra Ostindiska Compagniers för-'
Vran för 2:ne till Kongl. Maj:t
och Kronan sälde Skepp -  Betalning för elEi Hamburg köpt
Posthus - - -
I Brandförsäkrings - Contoiret; Län
pä Hans Kongl. Höghet Hertig
k^reäric ^.äol^ks Stallbyggnad.
Summa' 73,366
bianco «Lpec»e
9,750
2.O0O
Litt.
Den 7 December.
Litc. G.
Rekapitulation af de uti Bilagorne Litt. B/ C, CL
D, E, E X, E E), och F uptagne och af särskild
bezkaffenhct warande skulder.
Bilagan Likt. B. »pläger fada-  ne skulder, som blifwit föreslags
Banco Specie.
N:dr
tz
"st.
ne att afskrifwaö - « -
5,758,40!
!Z
5
Bilagan Litt- L. sävane joni mi.
2,496,309
sens genast och contant böra betalas
4''
5
Bilagan Litt. C T. Banque»?
fordringar, som igenom fireradc
afbetalningar ärligen minskas.
7,OO0,O0D
---
—
Bilagan Litt. D. sädan gäld
hwarföre Obligationer med §
proCents ranta böra lämnas —
sä wida afbetalning ä Utrike?
skulden icke kan genom negocic
tion blifwa upskjuten - '
i,97!,04ci
54
2
Bilagair Litt. E. sadan? skulder
som innan nästa lagtima Riks
dag, cj sördra nägon afbeta!
--
ning ä Capikalet, utan endast
75r,48'
8
ärliga räntans betalande. -
42
Bilagan Litt. E. L Utrik.
gäld, hwarä genom negociatio>
bör försökas, att fä afbetalning-
Terminerne upsksutne » -
i 0,452,395
44
ro
Bilagan Litt. E- gäld, som
icke bär ränta eller Riksgälds
credit sedelstock. - - «
4,174,391
55
—
Bilagan Litt- L. sadan gäld, som
—>
Transport
32,604025
20
°6
;§2
Den 7 December.
Transport.
wäl fordrar ärlig afbetalning och
rä ua, men icke werka förhöjning
i Bewillningen. , - -
Summa
Litt.'
Z2,6o4,22s2O 6
s
7Z,z65^ 6!iO
Z2
,677,^^27^
Förtekning ä de utgifter, som till nästa Riksdag, ar,
ligen böra bestridas med Bewillnings» Summan sa
långt den sig sträcker, hwarwid märkes, att en del af
utgifts summorne ärligen minnas — emot här up»
förde sörsta årets belopp.
Dill Banquen enligt Bilagan
Litt. E. X.
För Credinv länet Ranta och Capitals
afbetalningar, L proCeni
as primitiva lä»
net. - - 60,200 — --
För länet os60,vo,000
till Krigets fortsättonde,
Lrligrän«
,ta a 2 prvCent 120,000
Ärlig afbetalning
a 4 prvCent r 220,000
Amorkitzemenre
fond till den
werkstälde Re<
alisation.eu. -
Banco Specie
R:dr
rst
Zöc)>OOO -- --
ZVO,O20
722,222 —
Transport-! 720,020^—
Den 7 December.
Transport 720,222
Leperenteu reenas Fordringar
ft Bilagan Litt. D.
Ränta 3 .5 procent ä de Obligatio
ner pa 1,941,040 R:d som en
ligl Riksens Ständers Beslut
komma att Utfärdas
utgör - - , 98,620
AmortitzemenlS fond
för berörde Obligationers
inlösande
s 2 proCent
» - Z9,442
Riksgälds«Lontoiret — st Bi
lagorne Litt. E. — EZ?. —
E <b. —
Utländske skulden — Amalgams
asbetalningar, Räntor och Pri
iner per medium 761,722
A Inrikes gälden
ränta. - »
Ärlig fond til! amorterande
af
den credit sedel,
stock, som Contoiret
sjelst bör
inlösa - -  Ärlig aflöning och
öfriga tltgister 42.000
9,6Z5
Z00,002
Transport
158,040
r,rn,Z37
r,96A,Z77
Z64
Den 7 December.
Ränka ä de 250,000
R:dr. af s. d. Konungens
Fadergaftvo
medel, som till
kriget blifwik anwande
» 5 proCent 12,502 - -  D:o för de izi.ooo
R:dr. hwartill Haga
Lust Slott och Park
smil Pollffa noden
blifwik i Bonptekningen
upragne s s
proCent - - - « - 6/550 —
Dw ä Riksens Ständers
Gäfwa af
88,888 R^dr. 42 st.
8 rst. till Hennes
Maju Drottning
IHsäneL Oorotbea
gVilbsImina wid
Igso ärs Riksdag
3 6 proCent - - - §,333 ^6 -  D:o ä en lika qaswa
till Hans Kongl.
Höghets, d. Kronprinsen
a 5 proCent
------ 5»333 16 --
Transport.? 1,969,577
Suna 29,716 Z2. -  Arliga Stats bristen
gör wäl efter StatsUkffottelS
projecte-
Transport. 29,716 Z2 -
Transport. 1,969,977
Den 7 December
Transport 29.716 Z2 — 1,969,577
rade Stater 470.658.
x. Z. men dä
ofwannämndc Ränte
medel, som der»
uti äro inncbegrip,
ne asdragas äter,
star - - - « » 440,941 24. z
Suna N:dr. 472,658. 8. Z
Och som under loppet
as 5 är en betyde,
lig besparing kan
wantas genom Personers
afgång, som
stä pä Indragnings
Skak, sa afföres ytterligare
per medjiim 20,658 8.Z>
Da återstoden som ulfö
re S blifwer - - - - -
Enligt Kongl- Majus Nådiga proposition
att lil! DesensionS.Wer
ket erhälla 1,000,000 R:dr. är,
ligen, har Utskottet tillstyrkt at,
jämte de i Stakerne cmflagm
600,020. ärligen as Vewjllnin
gen ma tilläggas , - » -
Summa
z66 Dett 7 Decembek.
Anmärknittgar void förestående
Bilaga Ltrr.
Ehuru Bewillnings,
Summan icke förestäs
till mer än 2,;OO,c>20 R:d
sa blifwer ingen
brist enligt detta
projeck, ty
r:o Minffas Rän-^
tan pä största länet
till Banquen efter
ärliga afbetalning»!»
ne.
2:0 MinffaS ärligen
Räntan L Riksgälds-Conloiret
M»
rikes gäld, eller om
inga afbetalningar
derä göres, räntan
uppä Leverantcurer»
nes fordringar.
z:o Tillkommer Riks»
gälds - ContoiretS
öfrige tillgångar utom
Vewillningen»
De ärligen inflytande
Varancé
medel enligt Bilagan
Likt. I, sä
att ej allenast deficit
fullkomligen
bctäckes med - Zl9,Z77 - '
Summa R:dr 2,819,37?" -
Den 7 December.
»ilan erlMcö derjemte säkerligen öfwcrstott kill Räntor
ä de län, som äro prsjectcrade att uptagas inom
Riket.
Litt. I
Calcul
öfwer beloppet af den summa, som bör erhällas,
genom de vacancer wid indeldte Armeen, som
Stats « Utffoltek projecterat och genom afgiften af de
2,200 Nmmr indelt Cavallcrie, som äro sörcslagne
att till Jnfantcrie ossina:
Varancé afgift för 4,256 Nu:r. Banco Svecie j
indeldt Jnsanterie
L Z2 R.d » 121,68a
D:o D:o för qoa
Numror afsutit
Cavallcrie — för
karlen 3 2s N:d 10,002
D:o D:o för 621
Num:r Cavallcrie
3 65 R:d för karl
och häst , 39.265
Afgift af 2022 Numror afsuttit
Cavallcrie för frihet att slippa
hälla' häst L 42 R:d.
Summa
r 72,7.'5
80.020
250,7^51-
Anmärkning.
Aigelägct är att detze afgister .erläggas prenumerants
tvid bwarje halst ärö början, till hälften af ärliga
beloppet.
Cal
-
Z6Z
Den 7 December.
Lalcule öfwer Stats och Rikgälds - N)erkens
Lagtima Riksdag, jämte Afwersigt af de Till
ordinaire Inkomster, under samma lid kunna pä
Tillgäng
Inflytande Bewjllning för närrvaran
de är I8oc) pä Förstag 1,200,000
D:o Lön och Betalnings-afgift
d:o 100,000
Bewillning för arén
3 2,500,00:
Banco Specie.
R:vr
12,§00,000
22§,000
ZO,00O.
1810 — 1814
R:dr ärligen
Licentmcdel för lika lid 2 45,000 R:r
ärligen ------
Återstod af WisniarffePamststllingen
ger i ärlig Ränta 6,ocio Rch.
och pä 5 är. - « - - -
Om Högloft. Riksens Ständer gilla
och Hans Kongl. Maj: ts i näder
täcktes antaga Sta ts-Utffottets Förslag
angående
Vacancer wid indeldte Armeen och en
del afCavallericls afsittande till In
fanterie, sa uvftär deraf en ärlig inkomst.
som enligt Bilagan Litt I
pä Förslag uptages till 25°,745 R:d ^
och pä Z är gör - - » - ^^/2§Z,7^§
Dä detta project frikallar Banquen,;
frän alt ytterligare biträde med Mende
län sä förmodas, att ä det lill Kri>!
gets utförande meddelade län af
6,000,02c, N:dr.
Ränte beräknandet, sä wida mä kunna
andras attsproCent ärligen erlägges
icke af primitiva Capitalet, utan af ä-,
terstäende Capitalet, bwilken förän
bring vä 5 är minffar ben utförde lM
gifts summan med . - » - ,
DeäkstilligeafHöglofl. Riksens Stän
der gjorde besparingar, icke beräknas
upstär ett deficit as , , > ,
Summa
I,Z00,000
rst
48,000
9,Sk>0.6g^s^^I n
I7,047,4^t4§! H
Deir 7 December. 569
Debof ifrän närwarande stund, till nästkommande
gängar, som igenom Vewillning och andre Extra
räknas.
Behof
Genast erforderlig Contant Summa enl. Bil.
Litt. C.
Lill Banguen ärlig inbetalning enl. Bil
Litt. H. 720,000 R:d gör för 5 är.
Ä Leocrenteurernes fordringar enligt Bil.
Litt. H. ärlig ränta och Amortitzements
fond tillsammans 158,040 gör pä 5 är
Riksgälds.Lontoiret
Utrikes gäld amalgams afbetalning (Bil.
Litt. E. T-) och primer för Lren i8°8 är
1809 , som icke äro
remitterade. - - 514,290 —
Obetald ranta för samma
ören gör dä Lontoirets
egen tillgäng i utländskt
mynt afdrages enligt
Bilagan Litt E X - - 839,924! 26. S.
Beloppet af amalgams af<
betalningar, interretzcn och
priiner för ären igro.
-814 enligt Bil- Litt.
C. N> - - - - - - 3,808,512: 24
Inrikes gäld.
Ränta rc 9,6;; R-d per
är gör (enligt Bil. Litt.
H) för 5 är r : -
Lonroirets aflöning m. m.
enligt Bil. Lit. H 40,000
R:d ärligen för 5 är -  Amortitzements fond för en
del af Credit r Sedlarne,
som Lontokret sjelft bör
inlösa gör ärligen 300,000
R:ö se Bilagorne E- ä>
H. och sä fem är - r
Ärliga Stats Bristen efter
nedsättning (se Litt H)
450,000-. gör pä 5 är - r » ^
Ärlig tillökning as 400,000
R:d (se Bil. Lit. H) för
att fylla den summa H.
K. M. till Defensivnsr
Werkets ividmagthällande
i nädec äffat gör för
5 är rrrrsrer
Summa
Herde Bandet N:o 24.
48,175
r 200,000 — —
1,500,000
Banco Specie
R:dr
2/496,309
z,60 0,000
690,Loo
6,610,902
2,250,000
L
43
8,000,06
17,647,4"! 4L
Den 7 December.'
r ^kapitulation,
svin uvlyser förnämligaste vlikheten, emelian
detta project och Högloft. Statt-lltstottegs
Finance Plan
Debet.
Till betackande afförestäende
«ptagasmot6proTents ranta och Obligationer
stälde till inlösen tvid siutet afärigt 5: hwarföre
beloppet deraf uptages med - - 2,290,686.- 4;. 11
Ä denna Lanesnmma, som
esterbehof-anstaffas beräknas
"den till nästa Riksdag löpande
räntapa förslag till - rc-y.ziz- 2. i.
C red it
Om
detta proscct antages, klifwa följande
skuldposter dels undwikne dels listuiderade
nemligen
Det Län af Banquen, som Högloft. Utskottet
föreflagit - r - stort - - 2,251,000
Fem ars ränta dera - - 225,000 —
Bananen undgär den föreflagnc
- Realisation af utelöpande
Creditscdlar 6,261,587
R:d och de blifwa amorterade
genom en i detta project anslagen
ärlig fond af zvo.ooo
RidBrco, som för 5 ar gör 1,500,020 —
Utrikesgälden afbctalas med 1,748,827,
Patriotiske länen liquidrros
med ------ - 250,406: 36. 8
Den af Kongl. Manstt till
Diftnfions Werket i näder
östade 1 Million R.-d utgår
tillfullo, enligt dett»
project medelst ett tillagg,
som för 5 är gör - - 487,505: n. 4.
Att derjamtc ut och inrikes Crediten biber
hålles, och framför alt Banco och Lrcditsedlarncs
försämring till deras inre eller
rsela warde bättre förekommes, wore af
Författaren fanste ett fömätkt päMndt.
L,LvO,VOV
»,462,739
Dett 7 December Z7l
LadeS pä Bordet, hwarjämte det, af Friherre
l/iljsncrant- inlämnade Finance project remitterades kil!
Banco r Utffottet i sammanhang Med den tili Detsam»
ma förut remitterade Stats, Utskottets Finance-Plan.
«
Herr Grefwen och Landt < Marskal kem
tillkännagaf att han i gar aftons ifrån Hans Excellens
Herr Stats - Ministern erhällit underrättelse Set en
Courier ankommit med tidning, att f. d. Konungen,
Dest Gemål och Son afrest ifrän Gripsholm, samt att
Hans Majit Konungen i morgon, dä alla fyra Ständen
äro samlade, derom formeligen ärnar underrätta
Riksens Ständer.
Företogs ä nyo läsningen af Stars-UtfkottetS Berättelse
om Riksgälds - Comoims förwaltmng isrän
sidan 97 til slutet
istsre
8crZ!s, Larl ävilkelm, hade inlämnat ett
Memorial, hwilkel uplästes sa lydande:
Ödmjukaste Memorial!
Som jag genom en laNgwarig sjukdom warit hindrad
att deltaga uti Fullmägtiges Riksgäld, Contoirets
göromål, samt derunder säledes icke kunnat taga del uti
de ä Högloft. Slats.UtftkoltetS anmärkningar as Full,
»nägtige afgisne förklaringar, anhäller jag ödmjukast om
Högloft Ridderskapet och Adelns gunstiga tillstånd, att
i korthet sä andraga hwad jag tror kill mitt rättfärdigande
3-2
Den 7 December.
kan tjena. Utan att inga uti genswar pä den mörka mål»
ning af Förwaltniugen, som jag endast nllskrifwer författarens
kända qualiteter, will jag blott uptaga och beswara
facla.
^ i:o pag 17 onmärkeö "Att Fullmagtige lämnat
"anstånd meden del afutrovssummornes (fördel
"försälde jerner) inbetalande; och att delta ämne
"fran Protocollct kommit att uteslutas.''
Det tvär icke mer än en köpare som bägärde
seck FullmägtigeS anstånd, hwilket han endast för
qefär en fjerdedel as summan för en längre tid mo^
syradubbel säkerhet begagnade; Den andre köparen^,
de utan lamnadt anstånd öfwer tiden med utlöse,,
jernet och behandlades wid inbetalningen ester Auktions
Författningarne; Det kan lätteligen hända akt da jggg
handlingar komma till Protocollet, en mundtclig onmalan
och derpå fattadr bestur undfaller Protocolljstcn;
jag för min del hyste det förtroende till Kongl. Sekreteraren
8)llvan, som jag ofta sett för stn ege», säkerhet,
da handlingar ur Jernkistan Uttagas, stä och
dictera för Notarien, att han äswen för ContoiretS
säkerhet skulle tillse att ett hypotheque, som ha» emottog
att i kistan sörwara, äswen blef i Protocollet intagit;
för öfrigt är alt jernet till sullo bekaldr och Con«
toiret har fäkt räntan för ansiandstide,,.
2:0 pag. ZZ "Alt Leipziger lmM och Wismar
"ske
pantskillingen söranfedt till ett nytt och
"aldeles sörändradt hushållnings systeme."
Denna tanka är ej med förhållandet enlig.
Detze summor, som uti Januaijj 1324 siodo i Con,
roirets Catza, wörö nödwändige att hälla i beredskap
för inlösen af CouksirctS pä mer än go gr förfallne,
men
Den 7 December. Z73
men obelatde Bancomynts obligationer, och kunde
derföre ej lill Utlaningar anwändas. Det war först i
April manad 1825, dä Contoiret genom en större in»
wepling af Bancomynt emot Creditsedlar, påtänkte
arr göra denna salunda tillkomne fond, bwilken först
sedan Banque» realiserat de atagne iZ millioner bords
till Creditsedlarneö ater inlösande anwändas, för Cou»
roiret fruktbar.
z:o Dlo pag. "Att Fullmägtige först den i2:te Ja,
"nuarii 1824 bestutit att räntan ä ContoiretS
"obligationer skulle godtgöra» utöswcr förfal,
"lotiden, med wilkor as CapitaletS omsatt"ning,
och n dagar derefter bewiljat anki'ciperad
inlösen af ContoiretS obligationer,
"hwilka först efter 8 är wörö försallne.''
Elloswa dygn wörö dä tillräcklige för att pröf,
wa eifecten af Fullmägtiges första besiut, hwilket grundade
sig äter pä orillräkligheten af ContoiretS Banco
myntS fond, om alla försallne och förfallande obliga,
tioner fikolat inlösas. Sedan Fullmägtige insett att
nästan ingen uttog sine capiraler, och i samma manad
sätt Wismarske Pantfkillingen 700,000 R:dr kunde
jag för min del icke cmotstä min naturliga böjelse alt
betala, och sörwandlingen af 8 ars förfallotid till 10
hwarä Reverserne för Witzmarfke Panlfkilliiigen wm
ro stalde, torde knapc behöfwa förklaras.
väg. 34. "Att Fullmägtige sedan den 23
' Julii 1324, dä Contoiret tillstöts för lans
"emottagande, efter särskilde anmälanden til,
''lätit insättningar i Bancomynt och derigenom
belastat Coiuoirek med ränta."
Om
Z74 Den 7 December.
Om Högloft. Stats-Nlsdotter behagat pä något
ställe Uti Dest till Riksens Högloft. Ständer afgisnc
berättelse, upgifwa den ungefärliga summa af bespardc
och indragne imretzen, som genom FullmägtigcS widtagne
utläningar kommit Contoiret till godo, sä hade
någon uplysning rörande denna anmärkning deraf knur
nar hämtas. Enligt räkenskaperne och de tryckte exrracten
derutur, utgjorde defte inrereften till 1823 ars
stut öfwer 2O0,OO2 N:dr Specie. Högloft. Hemliga
Utftkottet wid 1300 ars Riksdag hyste icke den stränga
grundsattS, alt Co>»oiret aldrig borde tjena någon
annan än sig fjelsi, dä Det tillät wcxelbyten wid serMlde
omständigheter emot full säkerhet.
Jag för min del ffulle wiftt icke medgiswit penningars
emottagande, som graverade Contoiret med
ränka, om jag ej sett den utwägen all genom samma
penningars förräntande emot fullkomlig säkerhet under
den tid Contoiret af dem ej war i,behof, mvtwerka
denna gradation; jag trodde att det möjligen en tid
kunde komma, dä de kil! utländsk gälds betalande kunde
efter gure mänaders upsägning begagnas, hwaremot
ContoiretS betalnings förbindelser ätminstone för
Hennes Maj:c Enke-Drottningens Capitaler, som
gltid i Contoiret warit förräntade, wörö stälde pä
ro är,
§:o pag. gg "Att ej något formeligt bestut fin"nes
wara widtagit (angående utlänningar)
"och att nägon kungörelse i Tidningar»- till
"Lanesökandes underrättelse icke blifwik uk"färdad.
"
Jullmägtige, fom sf uif för ContoiretS basta
in«
Den 7 December. Z75
ingeck uti Utlånings anstalten (hmilken medfört bade
»nöda och answar) i den mohn inwexlingen af Bancoinynr
emot Crcdit-sedlar dertill gaf anledning, kunde
icke fatta något generel! beslut i denna sak för
framtiden, utan ansägs för tillrackelist att »vid hwarje
län endast pröfwa säkerheten/ 180Z ock) 1807 arens
Herrar Revisorer harma icke klandrat detta utlånings
företag, twärtom hafma de senaste Herrar Revisorer
funnit att det säsom nyttigt kunde tillätas; alla Fullmägkige
i detta ämne gjorde föreskrifter äro till pricka
esrerkomne; någon anonce uti Tidningarne on Län af
Riksgälds-Contoiret sann Fullmägtige icke lämpelig,
hälst da, om jernuphandlingen arén 1798 och 1799
icke eller någon kungörelse till Allmänheten utfärdades,
och hwaröswer Högloft. Hemliga Utlkottet wid 1800
ärs Riksdag ej suunil anledning göra någon anmärkning.
6:0 pag. 4Z "Alt ej nägon särskild offentclig
"eller af Herrar Fullmägtige authoriserad an"tekning
öfwer länen bliswit förd, och att en
s "Ledamots antekning osmer länen icke är nä»
"gon gällande eller auchenkique handling."
Denna anmärkning är för mig pä en gäng bade
förmanande och sniäreande. Förwänande i det afseende!,
art Högloft. Slars-Utskottet as Kongl. Secreterare»
8/Ivan sä längt blifwit fördt frän rätta sanningen
och förhållandet. Smärtande ater, att jag
skulle mara sa litet känd för ordning och nit i htvad
»nig äligger, art nägon af Högloft. Stats-Utskottets
Ledamöter kunnat tro, att en sadan oordning under min
styrelse more möjlig. Längt före min tid i Riksgälds»
Lomoirek/ har Secreterare» derstädes fört en antek
-
376 Dcn 7 December.
ning öfwer alla de handlingar, som förtvarades uki
Fulimägtiges jernkista, hwarcill han jämte en Full»
mägklg, altid haft nycklarne; denna anteknjng söres
af Kongs. Secreterare» 8z?Ivgn annu i denna dag,
och har altid warit anftdt som eit aukhenriquet docu,
menk, som blifwit följdt wid alla ffedde inventeringar
as Catza kistans handlingar; wid hwarje läns bewil»
jande har jag först lämnat Secreteraren länehandlingarne
tils smekning och specification uti samma Lista, förr
än de kommit till Prokocollet, att deruti äfwen specificeras.
Mina egna antekningar öfwer länen, har jag hällit
för att med mera lätthet kunna öswerse alt. Hwad offenteligheten
af Secretecarens anrckningar angar, sa har
alla Fullmäglige den kunnat gransta om de sadanl ästundat,
och någon större offemlighcr har wäl icke
p^ak sig.
7!p pag. 4g. "Att as Länehandlingarne kan en»
^'dast utrönas hwilka län äro utestäende, samt
''bestgffenheten af hypotheken för detze län,
"men icke kun underrältelfe der erhällaS om
'de grunder, hwilka wid länens bewiljande
"blifwtt söljde."
Jag kai, ej finna hwad af de qwarwarande
Länehandlingarne mera uplysning kan östas; af Se,
ireterarenS aurhentiqne antekningar öfwer Länen jämförde
med Räkenstapcrne i Boksturs.Contoiret, kanin»
hämtas om nägre obetaldte Län stulle finnas, för hwilka
icke Länehandlingarne kunde upwllas. Grunderne,
som wid Läns bewiljande blifwit följde innefattas en»
dast uti hypoth-qu-tö bestaffenhct, hwarpä säkerheten sig
stöder, och detta är anteknadt i Prokocollet, fä wäl
som i Secrelerarens lista.
8:°
Den 7 December. 377
8:0 pag. 44. "Att upsägning as Län bordt sta
"i Prorocollek."
Upsägning af Län har blifwit resolverad emel*
lan Fullmäglige ulan Secreterarenö och Notariens biträde,
utur det ffal, alt alla npsägningar af större
Län i allmänhet icke stärker men wäl kan söriwaga
Länkagarens Credit, som under upsagningötiden genom
flere Creditorers kras, i anledning af den gjorde upsägningen
möjligen kan förswagas; men dä lag!'ökning
för Län bliswil resolverad, har sädant den i Protocnllet allid
blifwit intagit.
9:0 pag. 46. ''Akt Eontoirct ätnöjts med z
'procents ränta af Disconterne och att Full"mägtige
bordt yrka den ränta, som af mildre
läntagare i Riksgälds-Contoirel bliswil
''erlagd, samt
pag. 47. "Att da Disconterne sökt Län kunde
"Contoiret föreskriswa wilkoren."
Disconterne haswa ömsom öfwerflöd af ivennin,
gar och ömsom brist, eller ock äro de i jamwigt, hwarmed
jag menar, att de hafwa Z procents länet i Bananen
orördt, när sa händer att de i sista fallet fä penningar
mot z procent nödgas de för att ej bljiwa lidande
utwidga sina utläningar, som wanlieen ske pä
6 mänader; när nu inlösen as deras Z procents obliaalioner
forceras innan de utgifne länen i samma
mohn kunna indragas, upkommer penninge brist, dä
5 procents ränta kan af dem erhällas. Contoirel har
alt som conjuncturen för Disconterne warit, sätt än
Z och än z procent, sä att ingen, försummelse att i
agtta,
Z78 Den 7 December.
agtkaga ConkoiretS bästa kan härutinnan Fullmägtigs
med skäl förewilas. Mt nägra Lane sökande, som haft
säkra hypocheker och erbudit A procents ränta, icke
kunnat af Contoiret förnöjas, hwilket Herrar Fullmäktige
uti dest förklaring skall anfört, är för mig en
aldeles okäno sak.
rv pag. 49 och ''Att Contoiret sedan den
"i Nowember 1808 til! den I September
"1829 betalt ränta till Allmänna Brandförsäkrings
Fonden io,6gZ R:dr. azff. christ.
"Specie.
Jag säg med grämelse i flere är, att Contoiret
mäste till Allmänna Brandförsäkrings Werter ärligen
Utbetala en större summa för penningar, som Contoi»
rek hwarken kunde eller bsrde begagna. Contoiret
kunde ef, ty det hade wida större summa än Brandförsäkringsfonden
stående uti Vanguen utan ränta;
men om Contoiret än kunnat anmanda den, hade sädant
med bibehållande as ContoiretS Credit, efter min
tanka ej bordt stke; Brandförsäkrings Directionen har
alkid ägt ken rättigheten, att uttaga utan upsägning
större eller mindre summor as dest fond. Den största
summan är således hela fondens belopp; hwilken som
med ömhet will wärda sin credit, disponerar i dag
den summa, som i morgon möjeligen kan honom affordras?
Pä desta skäl ausag jag BrandsörsäkcingSfonden
wara för Riksgälds-Contoiret cn börda, fonr
icke i uägon synpunkt medförde minsta fördel; Men dä
Riksens Höglofl, Ständers Hemliga Utffott wik 1792
och iZoo ärs Riksdagar, och alla deremellan närande
Revisioner lämnat delta utan ätal, sä trodde jag
ätt Fulimägtige minst hade anledning att söka uvhäf
waru
-
Den 7 December Z79
wander af denna för Conroiret stkadcliga förbindelse
med Allmänna Brandförsäkrings-Werket. Ett tillfälle
nvpade sig ar 1807 dä delägarns i hela Riket 6
mannder förut moro kallade till öswerläggning om flere
nödige förändringar uti Brandförsäkrings-Reglementet.
Sorn Revisor af Werkst för delägarne, märkte
jag srägan om Fondens förräntande emot intekning
i Brandsörsäkrade Fastigheter i Städer ost) a Lander,
hwilker dock icke kunde ske, sä wida sadane utlaningar
med upsägningstid nödwändigc borde förenas. Uti
sammanträde emellan Revisorerne och Directionen blef
dock af Pluraliteten beflutit att inhämta Fnll nägtigeS
i Riksgälds Contoiret yttrande om BrandsörsäkringsWerket
kunde i händelse af behof, sedan fonden more
pä ofwanförmäldte sätt emot imrkningar utlänr, bekomma
län emot dest revers och hypotheker af Lantagarnes
inteknade obligationer. Som Fullmägtig i
Riksgälds Contoiret ansäg jag detta förslag åtminstone
ledande till lindring uti ContoiretS räntebetalningar för
sä stor del, som Brandförsäkrings-Werkct lid ester annan
kunde utlåna, men att dä göra förbehåll om fondens
Uttagande inom wist tid efter gjord upsägning,
eller afsäga Contoiret emottagandct af Brandförsäkrings
medlen, har warit alt genast öfwerändakasta hela
förslaget. Fullmägkige gjorde likwäl del förbehåll
att af hypothequer icke binda sig wid lika summa,
som den Brandförsäkrings Directionen äskade, utan
förbehöll sig en större, om Fullmägkige för ContoiretS
säkerhet funno sädant nödwändigt.
Uti ContoiretS dä warande förmänliga ställning
hyste jag med de öfrige Fullmägkige det förmätna hopp,
att kunna uplefwa den tidepunkc dä ContoiretS gäld
Dore betald; Fnllmägtiges största önffan war altsa,
Den 7 December.
att ej försumma något tillfälle, hwarigenom Conkoirets
utgifter j någon betydelig mohn kunde minffas; med
omsorg och en noga eftersyn, sä inom som utom Weckel
söka förekomma förluster, och i de delar af upbörden,
som berodde af Conrrollen inom Riksgälds Contoiret
ej något, som till Contoirelö bästa tjenade, blef
försummadt.
Utan pretention hor jag endast welat gagna ett
Werk, som jag under Revisionerne före är iZoo sett
fa illa misthandladt, och om jag emot min wilja i nägon
ting gjort mitztag, har mitt upsat dock warit rent,
hwilket ocksä gifwit mig lugn i motgången. Stockholm
dcn 22 Nowember 1809.
6. VV. Stråle.
Friherre Kurck, Knur. Författaren till
dctza anmärkningar, Herr Commerce, Räder Stråle,
prtrar bland annat akt han är förwänad deröfwer, att
S'ats-UtEottet till den grad lätit missleda sig. Jag
är icke förwänad, men deremot högeligen förundrad ,
att Herr Commerce, Räder witz de flere tillfällen, dä
Stars-Utfforret inlordrar Herrar Fullmägtiges yttrande
och förklaring öfwer alla desia punkter, att han icke
da nyttjade samma medel, för att lämna Stars-Utskottet
en äskad uplysning. Jag är sa mycket mer
förundrad deröfwer, svin han förmodligen dä, lika sä
wäl som nu, lärer baft dem i sitt förräd bewarade,
änskönt han icke funnit för godt, akt upgifwa och med,
dela dem i förwäg. Anledningen eller orsaken härtill
will jag icke undersöka. Mcn likwäl hade det warit
önskelig!, om Herr Commerce-Rådet welat betrakta
saken frän en annan synpunkt.
Nä
-
Den 7 December.
Någon hördes anmäla akt Herr 8rrZIe af
sjukdom warit hindrad att dä asgifwa Vesta anmärkningar.
Friherre Kurck inwände: Det hade dä
som nu kunnat stke ffrifteligen. Mycken tid och mänga
ventilationer och flere ark papper hade tä kunnat
wara besparade, och Högloft. Ridderskap.'! och A^cln
hade för det närwarande siuvpit afhöra en mängd ledsamma
och widlöstiga detaillec i en sak, som ända
knappast lärer kunna redas eller stutas kill allas nöje
och tillfredsställelse.
Herr Lbire.n § ra na r, Larl anförde skristelu
gen till Protokollet följande:
Ödmjukt Memorial!
Isrän Riksdagens början har jag ofta afhört olika
bedömande om Fullmagtiges uki Riksens Ständers
Riksgälds Contoir behandling, rörande de till Krigeiö
utförande, sörskutne summor, och ehmumäl Fullmägtige
till Riksens Högloft. Ständer asgismit en su!l«
ständig berättelse om Riksgälds - ComoirctS styrelse sedan
18OO ars Riksdag, har jag trott mig böra för
den lid af ^6 mänader (eller frän mitt inteäde till
den dag dä nämnde Berättelse inlämnades) inför detta
wördade Riks.Stand upge de std,- hwarpa mitt
enskildte deltagande och mine beslut warit grundade,
och da nu Högloft. Stats > Utssot-crs berättelse bliswir
upläst, utber jag mig Högloft. Ridderffapet och A«
delns gunstbenägna tillstånd, att lill Protocollek sä anföra
följande:
§82 Den Decembck.
Da f. d. Konungen, förledik är i Martil' mänab
kallade Fullmäktige arr kulör Sig pä Kong!. Slotte!
inställa, gjorde Han ost följande propositionnämligen;
Att som Riket more as z:ne niäqriga Fiender anfallit
och Riksens Ständer »vid iMoars Riksdag genom
gistvik Credikiv lämnat kill Konungens Disposition,
att wid Fiendleligk ansa!! utur Banquen lyfta En Million
R:d wilie Konungen nu till Rikets förswar Sig
deraf begaana; men att om nämnde Summa pä en
gäng ntbetaldes, kunde möjeligen Banguens credit bli
lidande och orsaka Coursens stigande, i sölje hwaraf
Kolningen förefloq, akt Riksgälds-Contoiret kunde förskjuta
summan emot Banguens garaukie och g procents
ränta, hwilket med dcsta wilkore antagande blef af Fullmägkige
bewiljadr, med sä mycket mera gällande skäl,
som coursens stigande kunde bäde för Riker och Riks,
gälds. Conkoiret hafwa bctydeliga följder; Sedermera
kar denna förskjutna Summa biiswit till Riksgälds-»
Contoiret äterbetald.
Uti päföljande Maji mänad, sedan en allmän
Krigsgärd war päbuden öfwer hela Riket äskade för
detta Konungen ä nyo ett förskott af En Million, som
skulle af den inflytande Krigsgärden äterbetalas , hwarom
Landshöfdingarue skulle undsä befallning, och att de
frän denne gärds betalande influme medel skulle direkte
till Riksgälds-Contoiret aslämnas, och som Riket för
fiendens härjning war i fara, samt all correspondence
och betalning til! Rikets utländske Creditorer i Genua,
Holland, Lybeck och Antwerpen inhiberad, sä samtyckte
Fullmägtige til! detta förskott, hwilket äfwen i det närs
waste blifwit atcrbctaldk, ehuruwäl det leswererade krigsgärdsjerriLt
i beräkningen rist nägvt wist försäljnings,
pris icke kan bestänmras, och den delen af Krigsgärden som
inn§«
Den 7 December. Z83
jm,estar i Landet, ester af Landshöfdingarn? j nödenZ
stund bliswir tillgripen ännu icke kunncn inflyta.
Akt Fullmägrige icke sjelsms erbudit stg, ester
med liknöjdhet ester förhastande eller af hwad impres,
ston som hälst, samtyckt'till f. d. Konungens gjorde fö.
reställningar, om erhällandet af de öfrige pennings för»
skotten derom wittna ej mindre Dest till Fnllmägtige
ankomne och uti rörande ordalag författade skrifweijer,
än wäre swar och Prolocostcr. Endast Rik tS
iräkade nöd och wada har grundat Fullmägnges bifall
Mi en tidrpunkt, dä den tappre och härdige Finska
2lrmeen, oaktadt hunger, yakenhet, omanlig winter,
under go mils marche genom osantelige snödri^wor
banade sig wäg, och sa till sägandes i en beständig
Bataille, drabbade mot en wida öfwerlägsen fiende,
da Franske och Norrske inbrottet stundeligen befarades,
da Landshöfdingarne hwarje postdag förnyade deras
klagan öfwer Armöens nöd och sjukdom, och att de
oaktadt bäde Konungens och Riksens Ständers gifne
farmer och föreskrifter, nödgades för ArmäcnS fräls,
ning tillgripa Riksgälds-Conto,rets Fonder och den
influtna Krigögärdcn, dä Hufwudstaden i hast sörwandlades,
sa till fägandeö uti ett enda sjukhus och
dödens ros dageligen i flere weckors tid i hopar passerade
wär asyn, ej allenast af RikctS blomstrande
ynglingar, man äswen af flere Stadens innewanare,
som genom smittans härjande blifwit borrtrrckte, och
dä Konungens och Nationens nödrop dageligen ökades,
och fiendens öfwergäng frän Äland dageligen förwänladeö,
srägar jag hwar tänkande Man med menjkliga
känflor och wärml nit för Fäderneslandet, om, dä
sädane olycklige upträden iilträffa, han ej som Fnstmägtige
och Landshöfdingarne i älffillige orter gjort,
Z84
Den 7 December.
fokt al k bispringa ett kärt Fosterland; Ett sädank twekande
kunde ej upstä hos den niäst känslolöst penningedyrkaren,
icke cn gäng hos sjclfwe Egoisten.
Fullmägtiges betryckte och brydsamma belägenhet
ökades ännu mera dä de estersiirnade följderne as ett
nekande kill den begärde penninge undsättningen, om
icke en förebråelse hade kunnat göras ost af hwar
Swensk tänkande Man, att hafwa wallal Rikets och
Armeens undergång, dä wi likwäl ägde i märt för,
tvär penningesummor, som icke kunde begagnas, och
dä härtill kommer ett allmänt mitznöje, hwaraf utgången
ej kunde förutses, hade cn sädan sörewitelst kunnat
wara lika sä wädelig och möjlig, som swar att beswara,
i synnerhet som allmänna opinionen nästan altid
dömer efter urgängen. Dä walet skulle göras Uti ett
sä wädljgt utseende, som bewists af Regeringens för,
sorg att genom bewakning skydda bäde Banque och
Riksgälds» Contoiret trodde Fullmägtige de begärde Lä»
nen ej med gällande skäl kunna nekas, hälst Riketö och
Riksgälds» ContoiretS samsäldte biständ moro sä nära
förenade och inga län eller betungande Jättesten, hwar»
ken af ur, eller inländsk man blefwo gjorve.
Jag har warit närwarande dä delta wördade
Riks-Ständ eldadt as Medborgerligt nit wid Riksdagens
början med acklamation bifallit stora summors
Utbetalande till ArmLens behof, likwäl i en tidepunkt,
dä alla ryssamme upträden wörö till ända; Stilleständ
war flutadt med fienderne, och dödens raseri i Hus»
wudstaden uphördr, med ett ord da all bädade en gla,
dare utsigt. Om Riksens Ständer warit samlade dä
eländet war som störst, hade De wäl wid denna åsyn
warit mindre Pmriotijkt sinnade? Dä nu Fullmägtige
Den 7 December?. Z3Z
bade i principe och utöfning tänkt lika med sine Respccrivc
Principaler, smickrar jag mig med det glada
hopp, alt mitt deltagande sä mycket mindre mä ogillas,
som hwarken Riksens Ständers instruktion kunnat
förutsätta,, eller någor menskligt förnuft förutse en sä wäd»
lig Rikets ställning och ingen Lag finns, som ej af ett
rverkclig allmän nöd öfwerträdes. — Inför detta wör»
dave Rrks-Stand har jag wägat framföra och ädagalägga
de i mitt omdöme gällande ffäl till min enskilde behandling,
ej säsom ursäkt för ett begängit fel, mitt kända nitiska
tänkesätt gör mig ingen förebräelse, men som Fullmägrig
är jag redogörelse skyldig, Ridderskapet och Adeltt
äger domsrättighcten.
Det skulle innerligen gräma mig om, ehuru
fullkomligen öfwertygad om mitt nitiske förhållande,
min åtgärd kan ädraga sig detta mördade Riks-Ständs
ogillande, dä jag likwäl trott mig derigenom föröka dek
förtroende med hwilka jag sä läng tid warit hedrad,
och hwaraf jag bade som Utskotts Ledamot, Elektor,
Revisor och nu en korrt tid som Fullmägtig njutit
smickrande wedermälen, och dä jag wid flere ledsamma
och brydsamma uplräden, aldrig i mine principer warit
»vacklande, mindre ombytlig, eller af egennytta och
ärelystnad förförd, och det Allmännas wälgäng warit
mitt werkeliga föremäl. I all ödmjukhet bör jag an»
föra detta, ej säsom ett beröm dä det är Min owilkor,
liga skyldighet, utan för att nämna Mitt enformiga
- tänkesätt med delta mördade Riks-Ständ, hwarö efter»
döme warit mitt ögnamärke, och bwars owäldige och
fördomsfria omdöme jag i all ödmjukhet säsom Fullmägkig
underställer min i Riksgaldö»Contoiret hafde
befattning.
Med
Fjerde Bandet 25,
Z86
Dm 7 December.
Med Högloft. Ridderstapet och Adelns gunst»
benägna tillstånd, anhäller jag ödmjukast att fä delta
mitt Memorial til! Trycket befordrad.
Herr carleton, Lävarä upläste ett Dietamen
sa lydande :
T'll Prokocollct
Med bekymmer bryter jaq den tystnad, som sak»
nåd taleaäfwa bjuder mig behälla, men dä Högloft.
Stats Ulskottet, uki sitt afgifne betänkande öfwer För»
walmingen af Riksens Ständers Riksgälds - Comoic
sedan senaste Riksdag, behagat göra Åtskilliga anmärkningar
, nödgas jag till personligt förlwar anföra. det
jag är i8c>O emotkoq förtroendet att wara Fnllmägtig
i detta Contoir och stutade mitt Fullmägtigskap wiv
18O7 ars Revision.
Inom detta bröst bär jag, mine Herrar! ett o»
jäfwigl wittus, att jag sä, som det egnar en redlig och
nitisk man sökt fullgöra de pligter mi- älegak. Com»
Missionen har ganska osta warit brydsam, swäriqheterne
blefwo dock lyckligen öswerwundne. Nu äterstar
att wördsamr fästa Högloft. Ridoerskapet och Adelns
owäldiga upmärksamhet rä det misitaa, som antingen
Herrar Revisorer eller St as-Utskottet begätt, dä de
förre Uti deras tift Allmänheten utgifne Revisions berättelser
sagt; Att Fullmäguge lill alla delar swarat emot
Riesens Ständers dem lämnede wigtiga förtroen»
de. Men Högloft. Stats-Uljkoitct funnit åtskilligt
klanderwärdt. För mitt begrepp framställer sig denna
enkla fräga; Hwilka af detza Herrar har med mästa
tid och urffilltting ägt Mjälle bedöma Fullmägtiges 6y.
Den 7 December. 387
telse? Af Högloft. Stats» Utskottets Betänkande sinnes
alt Utskottet ej hast tillräcklig tid att genomgå Proco»
roller och handlingar, da deremot Herrar Revisorer,
som wörö 30 tift antalet, hwartannat är i .zme mä»
nader troligen werkställt den noggrannaste granskning.
Jag wägar ej decidera. — Uti en emellan Herrar Re»
visoker och Fullmägtige upkommcn fräga om förordnandet
af en Bokhallare pa behaglig tid, har Full»
mägkige uti deras förklaring (se Bilagan Litt. N.) efter
min öfwertygelse fullkomligen urredt detta ämne,
och mäste det owedecsägeligen ester RegleMenretS ordalydelse
och ösprir tillhöra Fullmägtige, ait läka sadane
Personer bestrida systorne, som äga skicklighet, den
troligen Fullmägtige säkrast kunna bedöma, hälft nämnde
Reglemente tillägger Fullmägtige rättighet, att pä
längre efter korrtare tid efter aldeles skilja Betjeningen
jfrän dest besättning, hwadan den icke annorlunda äri
med Constimtorialer bör antagas och försts.
Herr Öar! ekon anhöll att fä upläsa flutmeningarne
af Herrar Revisorers berättelser: — Är i8oz
säges: "Wi haswa nied mycken tillfredsställelse,erfarit,
"att H. Herrar Fullmägtige, med rådighet ^ch klokhet
''samt nit och ömhet för ContoirclS bästa sört deras
"förwaltning af Riksgälds-Contoiret, och att de såsom
"redelige män till alla delar swarat emot dec wigkiga
"förtroende Rikets Högloft. Ständer ät dem updragit.
Är 1805: — "OlN wid en allmän öfwerfigk
"af Riksgälds-Contvirets nuwarande ställning, wi ägt
"flere anledningar till fägnad öfwer de sörmanliga werk'äiingar,
Realisationen redan ästadkommit, och te
"säkra utstgter, som härigenom blifwit betedde, att en
"Riket trychande gäld, sa framt någre olyckor icke in»
"träffa
z88 Den 7 December.
"träffa, inom en witz och ej mycket aslagsen lidepunkt
"skall kunna förfwinna; Hafwa wi också med mycken
"tillfredsställelse erfarit att H. Herrar Fullmägtige ä
"deras sida med oafbruten sorgfällighet omfattat alla
"tillfällen alt befrämja ContoiretS fördel och bästa;
"Och att H. Herrar Fullmägtige genom en klok, för,
''sigrig och turiff förwalining i alla afseende,! swarak
"emot Rikets Sränders dem lämnade wigtiga förströende.
Är 1827: — ''Och H. Herrar Fullmägtiges
"Protocoll, att H. Herrar Fullmägtige med berömlig
"och oafbruten upmärksamhet följt alt hwad som i nä"gon
matto rörer redowisningen och upbörden af Con"toiretS
fonder, ej mindre genom infordrande af de
."räkenskaper och förstag, wederbörande Redogörare till
"Contoiret skola afgiswa, enär med deras aflämnande
"inom föreskcifwcn tid kommit att dröja, än älwen
"genom tidigt inkrafwande af de för ContoiretS Räkning,
uti Landt, Ränterierne och andre upbördsställen
"leswererade medel.
"Med synnerlig tillfredsställelse hafwa wi ock er"farit,
att H. Herrar Fullmägtige i anseende till alla
"öfriga delar af deras förwalkning, med lika nit och
"sorgfällig omtanka sökt befrämja ContoiretS förmän
''och bästa, och hwarigenom H. Herrar Fullmägtige
"swarar emot Rikekö Högiofl. Ständers förtroende.''
Herr von 8 c b ulrsnbsim, Osviä. Riks,
gälds-Conroircrs Fullmägtige äro män, kände för wett
och ära, och dem har af Riksens Ständer blifwit ett
högst bcswärligt och answarsfulit wärf updragik. Ds
för dem utfärdade Instruktioner och Reglementen haf
ws
-
Den 7 December Z89
wa icke möjligen kunnat omfatta alla sedan förefallande
händelser. Bade wid alla Revisioner sedan sistledue
Riksdag och nu wid Stats-Utskottets afdelning för
Riksgälds WerketS öswerseende, haswa sä Räkningar
som Protokoll med noggrannhet blifwit granskade, och
her flädje FullmägtigeS Förwalrning warit förd med
redlighet och oegennytta; men utan twifwel hafwa ibland
aswikclser ifrån gifne föreskrifter bliswit anmärkte.
Sä Revisorer som Stats - Utskottets Ledamöter,
haswa trott deras pligt wara, alt berömma hwad som
loswardt warit, och äfwen atk obemantladt upgi'wa alla
förmodade misttag; och det i synnerhet för att befordra
en mer försigtig och bestämd instruktion för
framtiden. Jag har welat hoppas att Riksens Högloft.
Ständer sunno skäl, att gilla Stats Utskottets gjorde
erindringar; men ock akt de, såsom ensamt ägande den
husbonda myndigheten, att döma efter Herrar Fullniägtigeö
wälmenta afsigter, nu kunde utan widare
omwäg lämna dctza sina Ombud wid Riksgälds Werkst
en lika gynnande och hedrande decharge för en
redlig förwalrning, som det nysi skett för Banquens
Herrar Fullmägkige; ehuru wid bagge dessa Ständers
Werk icke Reglementen bliswir bokstafweligen efterföljde.
Dock när wiste wedcrbörande för godt funnit,
att wilja urskulda sig för de af Högloft. Stats-Utskottet
gjorde anmärkningar, sä torde emot min önskan,
en mer detacherad granskning päfordras. Jag erkänner
willigt, att Herr Commerce-Rädet Stråle är en
förträfflig räknemästare, och att han som. en dristig
ordningsman wid Riksgälds Wcrkets styrelse haft mycken
förtjenst, men anser för en obehörig tilltagsenhet,
alt han i sikt ingisne Memorial tvaga! yttra sig, wara
förwänad, att Stats Utffotter lätir afLongk.
Secreterare» Silvan föra sig ifrän rätta sanningen
-
ZZo Dcn 7 December.
gen och föt-hallan-ec, och a« han endast tillskrlfrver
Författarens kända qualiteter dea mörka
målning af Förwalrningen. D.t är en förnedrande
insinuation emot ett Riksens Ständers Stats
Utskott, att Desi Ledamöter ej förmält urskilja hwad som
sant warit, att de upgifwit ett falskt förhållande, och
ej kunnat rätta Secretcrarcns upgifk och skrifart der
sä bchösdeS. Ja q skulle genast kunna wederlägga
Herr Commerce-RädetS anmärkningar, om de punkten
»vis kunde ihogkommas. De hade, som en wärd Le»
damot anmärkt, bordt förur anföras »vid de skedde re»
misier till Herrar Fullmägtige, innan berättelsen hunnit
Riksens Höglofl. Ständer föreläggas. Det ankom,
mer nu pä Höglofl Ridderskapel och Adeln, antingen
Commerce Rådets Memorial sär någon dag hwila pä
bordet, eller till Stats-Utskottet remitteras. Wld Herr
Oswerste KKeengrsnars Memorial är alls intet att er,
sndra, Stats Utskottet har i de lindrigaste termer sökt
för sine Principaler ursägta Herrar Fullmägkiqes företag,
art anwända den ifrån Banqnen till RiksgäldSftdlarnes
realisation utassignerade fond, till län ät f. d.
Konungen till Krigets ytkerligare utförande. Herr
Krigs Rådet (Heson anför j sikt dicramen blott för,
ordnandet af en Bokhallare sysfla, till hwars besät,
tande Revisorer funnit ort den ordinarie pä expectence
»varande Betjeningen boxdt tillerkännas företräde framför
en extra ordinarie och wid ett annat publikt Werk
engagerad Betjent och hwilket ärende salunda till Riksens
Höglofl. Ständer, ären 1805 och iFv? refererad!
blef; men ett sadant befordringsmål angeck ingalunda
Allmänheten, Utan den samme försäkrades, som
sig borde, att Riksgälds ContoiretS Herrar Fullmägtige,
genom en redlig sökwultning swärm emot Riksens
Ständers förtroende, samt att Riköskulden ärligen sör
will?
-
Den 7 December. Zyi
minskades. Det ankommer nu pä Högloft. Ridderskap
per och Adeln hwad afseende pä ve isräga warande
Memocialer hafwas kan och bör.
Herr La riston Löv nr 6. Ehuru jag
skulle anse betänkligt att beswara anmärkningar
as en Ledamot, som har fä 'mycket kunskaper,
och hwars alder och erfarenhet är äkföijd af en
allmän agtning, och ehuru jag i anseende till min
alder och af mänga skäl aldrig ärnar blifwa Fullmäq- '
tig eller Revisor wagar jag likwäl förswara, att det
tillhörer Fullmägtigs och ej Revisorer att tvid Riksgälds
Weckel tillsätta Embecsmän. Inga kunna närmare
än Fnllmägrige kanna pcrsonernes duglighet, och
dcm bör wäl derföre dispositionen öfwer Sysilorne egenteligen
tillhöra.
Grefwe bckornsr, Larl Oa briel. Dä
jag as Stars-Utskottets Betänkande sett det Utskottet
till alla delar gillat Rcvisorernes göromäl, hade jag ej
tänkt yttra mig i denna sak, men dä Herr KrigsRäder
Larlsson behagat i sitt anförande och upläsande
as Riksgälds-Contoiret och dest sörwaltning, tillwita
Revisorer»! ett olika förhäilande i anseende till den
urgifne tryckte berättelsen, och den de lämnat tillkommande
Riksens Ständer, får jag som Revisor wid 2:ye
Revisioner sedan sista Riksdag ödmjukast anföra, och
tvägar äswen försäkra, att alla de anmärkningar, som
Stats Uilkottet gjort till den i December 1807, dä
sista Revisionen slutades, äro enliga med föchällandet,
Herrar Fnllmägtigcs egne Prorocoller och lämnade förklaringar
; som alt nogsamt bestyrkcs af de rvld Stat»
Utskortets betänkande widfogade allegater, i följe af
Revisorcrnes gjorde anmärkningar, hafwa de författat
zg2 Den 7 December.
sin berättelse till tillkommande Riksens Ständer, och
sitt yttrande till Herrar Fullmägtige rörande deras
Fönvaltning; men att i en tryckt berättelse, som till
Allmänheten lämnades införa anmärkningar emot Herrar
FullmägkigcS sörwalrning, och wäcka misstroende
till de Herrar och Män, som hade ett sä angeläget
werk under deras styrelse, lämnar jag lill Nidderskapek
och Adelns egit vmpröswande, om det w-rik rätt
och billigt gjordt af Neviftrerne; Nej dä först hade
Herrar Fullmägtige haft skäl att sig beswära,
men ej dä Revisorene lämnar deni del af de gjorda
anmärkningar, med anhållan om rättelse i mäl Herrar
Rewisorerne det nödigt pröfwat, och för öfrigt lämnat
anmärkningarne til! tillkommande Riksens Ständers bedömande.
Herrar Fullmägtige haswa behagat giswa
sista Revisorerne tillkänna, att de trodde sig wara
Riksens Ständer allena answarjge för deras göromäl,
och således j dessa afseende» ej skyldige att efterkomma
Revisorcrnes föreskrifter; helt annorlunda innehåller
sä Herrar FullmägligcS instruction och de flere af
Hemliga Utskottet dem lämnade tydeliga föreskrifter,
och Herrar Revisorers instruction ; och det är för Revisorerne
en tillfredsställelse, art se det Skars-Utskottet
gillat deras göromål, och i denna betydande sräga är
af samma tanka som Revisorerne. Mycket mera more
wäl i denna sak att anföra, men jag slutar med akt
hos Herr Grefwe» och Landt-Marskalken anhälla om
Dess proposition till bifall ä Stars - Utskottets betänkande,
sä i anseende till de emot Herrar Fullmägtige
gjorde anmärkningar, som till de punkter, hwarrill Utskottet
begärc Riksens Ständers bifall.
Friherre 8tsöl von kkolftein, Lorkiln
L-uävviL. För nägon sid sedan yttrade sig en wärd
Leda
-
Ten 7 December. Z§z
Ledamot af Stats Utskottet, att Utffotket sörchade gransk»
ningen af Iiiksgälds < Contoweis upbörd. Jag saknar
likwäl någor sädanc i nu npläste betänkande. Da en
sa bekydclig olikhet företer sig i det förslag Riksgälds
Conloiret inlämnat kill Bcwillnings Ulskotter > den
provisionelt upgifne upbördcn, emot hwad werkeligcn
bordt flyta in, sa hade anledning warit, att dea wer,
keliga behållningen skulle warit större an det förut as»
gifne p^ovisionella söcstag innehäller, icke dest mindre
finnes uti den upgitt, som sedermera blifwu as Riksgälds
Contoirel afgifwen, öfwer summarilke bclopdet
as de as Riksgälds - Contoiret mottagne Vewillmugsmedel,
wara nära en half million ringare än efter det
prcvistonella förslaget, oagtadt flera articlar deruti,
icke finnas ens upiagne till hälften af hwad som wederbordt.
Jämwäl har det wäckt min upmärksamhet,
att ganska betydeliga summor äro såsom alkorrtade i
Landsorterne anmärkte, dä likwäl någon särdeles afkorrtning
nn mera icke lärer kunna existera, sedan för
»agra ar en Författning utkom, som ålägger jordäga»
re, att answara för asta Krono Utlagor af deras un«
derhafwande Bönder, Torpare, Inhyses och Backstuguehjon
m. fl. och som all anledning ar att ännu i
Landsorterne alla B willnings medlen icke äro indrifne
eller ock frän Upbördsmännen aflämnade, sä torde
Stats Utskottet kaga detta angelägna ärende, under
granskning med görligaste första. I sammanhang med
hwad jag nu haft äran anföra torde mig tillätas sa
upläsa i detta ämne ett Memorial, ganska qru,ideligt,
och med sakkännedom författadt; men som jag icke will
tillägna mig hedern af en annans arbete, sä får jag
tillkännagifwa, att jag icke sjelf dertill är författare,
men dä jag tror mig werkeljgen kunna gagna med att
lana mitt namn härtill, har jag med nöje nyttjat ett
till'
Z94 Den 7 December.
tillfälle, hwarigenom jag kror mig kunna upsylla sä
rväl min pligt svin önskan. ^
Herr l.enne!'krj erns äVilbelm, hemstäl»
de, om icke Författarens namn borde upgiswas innan
det kunde tillalas Friherre L-rael att upläfa delta di»
dlamen.
Herr Greswen och Landr,Marskalken
erindrade, att dä Friherre 8rael antogs det samma sä»
som sitt eget, kunde desi upläsande honom ej sörwägras;
hwarefter Friherre 8raöl begynde läsningen deraf;
men dä Herr Grefwe» och Länot-Marskalken erindrade,
att dcr rörde ett annar amne, än dek förewarande,
anmodade han Friherre 8kasl att med läsningen up«
skjuta, til! desi frägan om Riksgälds Conloirerö Förwalkning
more afgjord.
Friherre 8» nike, Larl. Dä Baron 5keLI
började att tala om de olika upgifterne af upbörden,
war det min afsigt akt anmäla, akt det aflämnade pro»
visionella försiagel allid upräkkaö i början as äret,
och derföre mäste genom sjelswa sakeus natur wara af
ganska stor olikhet mot det rälta och fullständiga, som
sedermera, ester gjord upbörd, försattas och insändes.
Friherre L. ilsenc rsnrr, Joban ^Villi
el anmä'de att i morgon eller åtminstone innan
korrt Stats UkErttetS Betänkande öfwer delta ämne
till Riksens Ständer inkommer.
' Herr Lersik-, däils äVjllielm, Utbad sig
fä anmäla, i anledning af ds mor hans Fader Commerce»
Rädet LtrZls gjorde anmärkningar, att han as
fjuk,
Den 7 Deceinber.
sjukdom warit hindrad att bcwista Herrar Fullmägtiaes
sammankomster, och af sadan orsak ej kunnat afgikwa
nägou förklaring öfwer de Sraks-Ulfkorcet med Fullmägtige
comnuttncerade ann-ä^ninaar. För öfrig: will
jag med säkerhet påminna ung att Fullmägtige as Stars
U-ffoitet icke blifwtt hörde öfwer den fraga: buruwida
någon aruhenkique förtekning öfwer länen blifwit förd,
och att den i detta afseende gjorde anmärkning således
först genom den till Riksens Ständer aflatne berättelse
kunnat komma tili FullmägkigeS kunffap.
Friherre kurck förnyade sin anmärkning,
att desie uplysningar skristeligen hade kunnat blifwa
meddelade, hwarjämte han npgaf att uplysningar wer,
keligen af Fullmägtige bliswit infordrade.
Herr Grcfwen och Landt«Marskalken
gjorde derefter i anledning af Grefwe k/loräers för,
stag proposition, att Ridderskap:! och Adeln mätte till
alla delar gilla och bifalla SratS-Utskottets Memorial
om Riksgälds ContoirctS tillstånd och Förwaltninq, sä
i afseende pä hwad Utffvltet sig öfwer bestå ämnen
yttrat och anmärkt, som hwad Utskottet samma äm»
nen rörande föreflagik.
Bifölls.
Friherre Stael von hollstein, upläste
härefter oswansörmäldte dictamen sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Redan äro icke endast flere weckor ulan mäna«
der förflukne, sedan hos Höglvfl. Ridderjkapet och A
deln
-
Z96 Den 7 December.
deln anmälan derom qjordes, att uti betz stan Riksens
Ständers Riksgälds- Contoir till Högloft. Bewillnings
Ukffottel, aftämnade generelle förslag öfwer Bewillningens
päräknade belopp, frän är izoi till och med
1827 afgiften pä Såcker, Alun och Krut, blijwit wida
under werkeliga förhällandet uvgiswsn, och hwaraf
anlednina förmentes wara dertill, akt förenämnde förslag
jämwäl j andra delar ffulle sakna fullständig till,
förläkelighet. Såsom uplyöning öfwer en sä beskaffad
anmälan eller anmärkning, behagade derefter, om jag
rätt päminner mig, nägon af Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Conwiret tillkännagifwa, icke allenast ali
söcberörde till Bewillnings Utskottet aflämnade förstag,
boivik uprättadk, efter de frän LandS«Contoiren med
flere stallen, som med Bewillnings upbörd hofwa akt
sytzla, gjorde, och till Riksgälds - Contoirsk wid ärekS
början insände provistonclle förflager, utan ock akt bwad
för öfrigt bewiliningens werkeliga belopp beträffade,
Contoiret ä detz sida, icke kunde uti stna räkningar
uptaga mera till redowisning, än som frän wederbörande
upbördsstallen sned bifogade Reversaler kill Riksgälds»
Contoircr öfwerremikteraS: men att deremot ä den an»
dra sidan, granffningen deraf, huruwida Vewillningen
rätteligen ulgäkt och blifwit till Riksgälds-Contoiret
remitterad tillhörde Kongl. Kammar. Rättens Revision.
— Oaktadt en sä beskaffad uplysning har likwäl
först omförmälde anmärkning ytterligare nagra gängoc
blifwit hos Högloft. Riddcrffopet och Adeln förnyad
under förmodan att RiksgäldS-Conroiret ffulle finna
tillfälle att tillförläteliggre utreda och uplysa huruwida
kill Contoiret werkeligen influtit den ifrägawarande
högst betydeliga skillnaden, emellan deni ofwannämnde
sä kallade provisionel!-: förstag, uptague bewillnings.
afgift för Socker, Alun, Krut, samt rätta beloppet
der»
Den 2 December.
ZV7
deraf; men dä denna förmodan warit förgäfwes, har
siutcligen den urmäg mäst widkagas, att till ändamä»
letS wirmande Lika Kongl. Kammar« Collcgii samt
Kongl. Kammar Rättens biträde. Annu saknande den
salunda lillförwäntande uplysning eller utredning, har
jag derföre tagit wig friheten directe i Riksgälds-Csn,
toiretS Kammar Contoir söka närmare underrättelse
om sakens förhållande, men derigenom endast erhållit
bekräftelse vä osman anförde af Conroirers Ledamot
hos Riddcrskapet och Adeln gjorde rillkännagiswande,
likwäl med den tillagde förmodan, akt Contoiret icke
skulle blifwa i saknad af desi tillbörliga rätt, emedan
i sadan vsörwänrad händelse, rättelse derutinnan bör
winnås igenom den hos Kongl. Kammar,Rätten skeende
revision. Wid sä fatta omständigheter har jag
för min del trott bäst wara, att lära ansta med min wida,
re forskning af sörhällandek med vfwanomförmälde an»
märkte ftlagkige upgifter af bewillnmgenS belopp för Socker,
Krut och Alun, till dest de »fran Kongl, Kammar-Collegium
och Kongl. Kammar-Rätten begärde uplyöuingar
erhällikS och deraf cftarus, om och hwad i anledning deraf,
än ytterligare mä blifwa tillgjörcndcs. Men emedlertid och
da likmätigt hwad sörberördt är, der blifwit updagadt
att Riksgälds Contoiret, oaktadt desi ofelbara generella
bestämmelse att upbära och redowisa hela bewillningS
afgifken, likwäl hittills ansett sig endast tillhörande,
att till redowisning uptaga de bcwillningö medel, som
»frän alla wedcrbörande blifwit eller klifwa, jämte derwid
följande rcversaler till Contoiret remitterade, men
Deremot trott granskningen och revision deraf, huruwida
bewillninqs asgiltcn bliswit wcderbörligcn taperad
indrilwen och titt desi fulla belopp till Riksgälds Con?
toiret remitterad , ankomma pä Kongl. Kammar Rättens
åtgärd och handläggning: Dä det Munda mäste
398 Dcn 7 December.
baswa warit och bliswa sä mycket osäkrare, hnniwida
ifräqawarande afgift fulleligen risk Riksgälds Contoirek
influtit, som ester hwad också kändt öli? wik de till Kongl.
Kammar,Rätten inkomne räkenskaper, för fl're är ännu
skola wara oreviderade, samt de för Krutbruken
sedan iZOZ aldeles icke inkommit. Och dä en dylik
behandling med detta wigliga ärende otwifwelagligt
mäste hafwa warit wäiiande, icke allenast dertill, att
Upbördömännen här i Sraden för nagra är tillbaka
uran Riksgälds Contoirers kännedom kunnat ädraga sig
en balance as omkring 12 Tunnor Guld Banco,
hwaraf troligen hälften om icke mera warit öewillnings
medel; Utan ock dertill, att Riksgälds Centoirec desto
mindre lgrsr funnit anledning tvid detta balance måls
handterande, lära bewaka Csnioircts rätt, som likmätigt
ordalydelsen uti "6 och 4 §:ne i iZoo ärs Be"wiilnings
Förordning, del äligger Kongl. Kammar»
"Csllegium, hwilkec efter instrnction och författningar
"tillkommer inseendet öfwer Upbörds-werket i hela sin
''widd att enär af de ärliga berättelserne intages, dek
''restantier stigit till omanlig myckenhet, utan att nä»
"gon giltig orsak af wederbörande blifwit tillkännagif"wen,
genast genom Konungens Vefallningshafwande
''läka anställa restransakning;" — hwadan ock simell»
gen händt, att sedan de högst obetydeliga tillgängar,
som hos de brottsiiga Upbördsmänncn funnits gätt i
mät, sä wäl de höare, som lägre EmbetSmän, hwilka
närmaste inseendet öfwer Upbördsmännen tillhört, sä»
som ock Uvbördsmännens Löftesmän, frän all ersätt»
vings skyldighet blifwit af f. 0. Konungen frikallade,
samt Riksgälds.Lontoiret sämedelst, förnrodeligen ohördt,
förlorat den uti merberörde Balance Summa inbegripne
högst betydeliga Bewillnings afgift, sä blifwer ef»
ter mm tanka as största angelägenhet, att tili befordran
-
Den 7 December.
399
dron as Riksgälds-Contoirets framtida säkerhet, vm
VewilkningS afgiftens behöriga taxerande, indrjswande
och öfwer remitterande kil! Contoir.t, nya anst lk r och
förfartaingrr bidragande till mera ordning wid deria
angelägna ärende warda widlagne och stadgade. Och
wägar jag i sädant afseende ödw-ukeligen förestå, det
Bewillnings afgiften sä wäl wid taxeringen som in»
driiningen och redowiSningen wid Lands»Contojren med
flere wederbörliga ställen der den samma inflyter, h ic
och hallik ina Mjas fran Slars eller undre medel,
sami att salunda:
i:o SärMde Taxerings Längder för sagde me,
del föreg.
2:0 SärMde Debetsedlar utfärdas och wid
Mende betalning qvjttcras.
z:o Upbördsmännen likaledes derföre afgifwa sär»
ffilde Valauce extracier.
4:0 Lands-Contoiren eller andre Werk, som npbära
och till Rlksgäldv Conkoiret aflämna Bew>l!ningS
medel, deröfwer halla särMde böcker och räkningar.
5:0 Alt desta särskilda böcker eller räkningar,
med alla dertill hörende verifikationer wid dct paföl»
jände äretS ingäng lidi r och ä stadgad tid till Riks»
gälds Comoiret insände-, samt
6:0 Akt wid Riksgälds Conloiret för alla detza
inkommande dockers och räkningars revision, ett särskildt
Contoir warder inrättadt, med sä tillräckelige
tjenstemän, att revision ofelbart mä wid answar till
görarp
4Oo
Dm 7 December.
görandes kunna wara werkftäld sisi inom 12 niänader ifran
det räkensikaperne inkommit.
Men widkommande frägan hwarest. skeende an»
märkningar Eola pröswas, samt wederbörande redowr«
säre, dä sä nödigt finnes, till answar ställas, sä häller
jag söre, att alt sädcmt hädanefter såsom hittils mä
sörblifiva Kongl. Kammar Räticn tillhörande. Nogsamt
inser jag att oswanberörde af mig förestagne för»
ändringar, i synnerhet frän början, medföra nägon
tillökning uti wederbörande EmbetSmänS göromäl,
jämwäl ock fordra nägon särskild kostnad, i afseende
pä det i srägawarande nya Revisisns-Conkoiret. Betraktelsen
häraf, skulle också rilläswsntyrs söranlätit
wig att innehälla med meranämnde förflag, om jag
ägde förhoppning, att behoswel af Riksgälds Contoirec
sn -rligen knndc uphöra; men dä beklagekigen förhållandet
ar twäckom sädant, att delta Werk j länglig rid
fordras och mäste fortfara, och dä jag tillika tror, att
den ordning jag tillstyrkt, och den säkerhet om Con»
toiceks inkomsters behöriga ingående, som derigenom
mäste winnås, Eola i fin mohn bljstva bidragande till
möjligheten as Riksskuldens skyndsammare afbetalning och
en deras stuteliqcn följande möjlighet för delta kostsamma
Wsrks »Hörande; fä har jag summ mig icke böra
läka förberörde betraktelse eller betänklighet hindra mig
fran denna min wälmenre framställning, och det sä
mycket mera som denna kostnad, skulle genom emploijerande
as de Embetsman, som finnas pä expectance
Stat, mäckeligen kunna minskas. ' För öfrigt mä ock
flutelrgen icke obemäldt lämnas, hurusom merberörde
of Mig söresiaqnc anstalt eller förändring, esker min
Sanka, icke allenast synes winna styrka derutaf att is
srägawarande till Riksgälds-Corttoirek inflytande Be»
wills
Den 7 December. 40» r
winninge medel, sta, under Riksens Högloft. Ständers
disposition, men de sä kallade Statsmedlen deremot
under Konungens; man ock medför den fördelen wid
upstäende srägor, om nödiga uplysningar rörande förhällandet
wid förwaltningen och redowieningen af sagde
Bewillningsmedcl, Riksens Ständer dä äga rättighet,
att utan omgäng genom anhällan af biträde frän Re,
getingen, direkte frän Riksgälds.Contoiret flike uplysningar
eller förklaringar äska och infordra.
Remitterades till Stars Utffortet.
Sedan Herr Grefwe» och Landt-Marskalken
tillkännagifwit alt Nidderffaper och Adeln t
eftermiddag kl. 5 ffulle samlas till ett upläsningsplenum,
hwarwid ingen discussion ffulle förefalla.
Ätffiljdes Ridderffaper och Adeln klockan Z till 2»
In krotocolli
A. 6. LilvsrslolPs,
ThorSdagen den 7 December.
Plenum kl. 5 eftermiddagen
i
Uplästes
följande:
Utdrag af Protokollet hållit hos
Högwördige Preste - Ständek
sven 8 2 Rowember ^8^9»
S. D. Preste-Ständet biföll till alla delar hwad
Riksens Högloft. Ständers StarS.Ukffott Uti MemoFjerde
Banvet N:o rial
4V2 Den 7 December.
rial af deri 17 dennes hemställt, i anledning as Herr
Friherre kuöbeclrs förslag, att inom witza Prv»
vinccr urrätta, förlägga och underhälla 1,000 L 1,200
Man Soldater utan Kronans synnerliga kostnad, och
pä det sätt att Kronans odelbara Parker och Allmän,
ningar m. m. skulle till detzaö underhäll och boställen
omvändas. Hwilket skulle de Respective Medständen
samt Stats-Ulffoctel wördsamt och wänligeu meddelas.
k7r 8us>ra.
Lx?rotoco!Io
I.
^ Utdrag af Protokollet hållit hos
Högwördige Preste - Sländct
den 24 Nowcmber 1809.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloft,
S änders Allmänna Beswärs«och Aeconomie,Utskotts
Betänkande, i anledning Las Herr Ryttmästare» och
Riddaren Grefwe ä. krälicks genom Memorial gjor,
de hemställan, att Westgöthe, DragomRegemenle mät,
re till indeldr Jnfanierie förwandlaö; Hwilket härige»
nom skulle de Respective Medständcn samt bemäldte Utskott
wördsamt och wänligen lämnas till underrättelse,
klr Luprs.
Lx kroroeollo
P O. eUmyvjst.
S. D. Ester öfwerläggning om Riksens Högloft.
Ständers Lag UtskottS den 11 dennes afgifne Betän»
kande, angäende föreflagne förändringar wid brottmäle
ransakande och afdömande, blef detsamma af Preste»
Siandet bifallit; Hwilket genom Utdrag af Protocol- '
let
Den 7 December. 405
let skulle de Resptttive Medständen samt Lag-Utsköttek
wördsamt och wänligen lillkännagiswas. Hr 8u§rs.
Lx ?rotoco!lc»
17. Almgvist.
S. D. Wid öfrverwägande sa wät as Riksens
Högloft. Sländers Lag UtskottS Betänkande, som as
sedermera i anledning af skedde anmärkningar inkomne
närmare förklaringar, angående ändring i LagenS
stadgande i Z Cap. IQ §. Giftermals Balken om
häfvande under äktenlkapslöfre, har Preste-Srändct inhamrat,
att wälbemäldte Utskott fästat sin upmärksämhel
sä wäl wid uy§nämnde lagens rum, som L §. 8
Cap. Ärfva Balken, samt Kongl. Förordningen den
nz Julii 1755, som bjuder, att, dä sörmaningar ej
werka, med wakten- och bröds-ftroff twinga de trevskanve
till Gistermäls fullbordan, enär häfvande under
äktenskapslöfte tillkommit. — Dä nysinämnve Kongl.
Förordning äsystar ett bestämdt twäng till Gistermäls
ingäende, hwilket synes stridande mot äktenskapets begrepp
och afsigt, samt erfarenheten tillika wisak, otL
sädane medel sällan bidraga till ändamälrt, och om sä
sker osta till olyckliga äktenskap, har Preste.Ständet
funnit skäl, att för sin del bifalla bcmäldte UlskoltS
Betänkande i den del det angar uphäswande af denna
Författning, dock med sörbchäll, att wid upkommande
twiswelömäl och wägrande af dylika äktenskaps löftens
fullbordande, Parterne pa sätt i. H. 16 Cap. KyrkoLagen
bjuder, instämmas lill Dom Capitlet till söcmanmgarS
erhällande, dä, i fall de bägge skulle sig
sörena om trosofningens ätergäng, skiljobref kunpe
meddelas, men i händelse endera wägrade äktenskapets
full
-
^04 De» 7 December. '
fullbordande, saken efter föregängen ransakning tvid
»vederbörlig Domstol öfwerlämnadeö, jämte Constitorii
Utlärande j underdånighet till Kongl. Majus nädiga
afgörande, i hwad den rörer uplösning af den ingäng«e
äktenskaps förbindelsen. Hwad aker angär den söreflagne
förändring i ro §. z Cap. Giftermåls» Balken, anser
Preste,Ständer alt den skulle bidraga icke allenast till
de mäst obilliga och härda följder för de Qwinnor,
som genom löften af försäkrad vbrottslighet och trohet
ingä i detze förbindelser, dä det skulle hända, att den
förnedrades godkrohet härdare straffades än den förned,
vandes trolöshet, utan ock att genom den sörestagne
lagsörändring wägen till lättsinnighet och sedcfördärf
»Utvidgades. När härtill kommer att Lag, Utskottet
sränkänt barn, födde under bewisligt äktenskaps löfte,
den arfsrätt och mödrarne den giftorätt, som är försäkrad
i i §. § Cap. 7 §. ro Cap. Gistermäls-Balken
hwilka lagställen såsom onämnde i bägge Lag »Utskottets
yttranden, lära icke kommit i betraktande; sa
ock wid öfwerwägande af obilligheten deraf, att kagen
i afseende pä arfsrätt skulle wanwärdas i den stund
tarnens egen oförmägaj, moderns belägenhet sch Faderns
känslolöshet lämnade det utan stöd och förswar,
kan Preste, Siandet icke annat än för sin del assia
Lag-Utskottets förenämnde förslag, och tillstyrka ail
iv §. g Cap. Gristermäls-Balken jämte de flere af
detta stadgande sammanbundne laaställen sörblifwa hädanefter
sä oförändrade de besinnes, kunnandes dek
tliswa en ofelbar skyldighet af sädane personer, hwilka
dylika äkta förbindelser ingä, men erhälla wederbörligk
skillnads tillstånd, att förete laga bewis om
afwikkrinq och giftorättens godtgörande, innan de i
annar gifte fä träda.
Enär
Den 7 December. 405
Enär pä sätt förenämndt är 1 H. 5 Cay.'
7 §. 10 Cap. Giftermäls-Balken, jämte Kyrkola»
gens stadgande i i §. 16 Cap. samt 14 §. 15 Cap.
hafwa ett det närmaste samband med de lögställe»?
Lag-Utskottet till förändring föreslagit, och skulle uppenbart
motsäga dehe, har Preste-Ständer ansett nödigt,
att till benägit öswerwägande hos de zme Nesperrive
Ständ, som bifallit Utskottets Förslag, öftverlämna,
om de icke skulle medgifwa den modification i sikt
redan förklarade samtycke, att Barn under oslanämnde
äktenskaps förbindelse födde, tillerkänNes sin arfsrätt,
och Quinnan sin giftorätt i Mannens bo. I »vidrig
Händelse förbehåller Preste-Ständet, att detta beslut i
all underdånighet får 1 egenskap af särskildt Betänkande
bifogas den expedition, som i detta ämne kommer
att till Kongl. Maj:t fran Riksens Högloft. Ständer
i underdånighet afga. vr 8uxru.
Lx krorocollo.
I. O. ^!mljv»8t.
Utdrag af Protokollet, hällit hor
Högwördige Preste - Ständer
ben 27 Nowember 1929.
S- D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utfkott uti Prolocolls* Utdrag af den 21 dennes
anfört och föreslagit, i anledning af de fleste LandtRäntemästares
i Riket till Kongl. Maj:l i underdånighet
ingifne samt af Kongl. Maj:t till Stats, Utjkotlet
i näder remitterade ansökning an a Riksgälds'ContoiretS
fonder eller de medel, som genom bewillning
komma att ingä, enahanda Remitze-lage mä i
näder warda för Landt, Ränlemästarne faststäldt, som
426 ^ Den 7 December,
för Stats »WerketS medel bestås, blef af Preste«Stän«
det till alla delar giftadt; Hwarom de Respectlve Med»
Ständen sanik Stats-Utskottet wördfaml och wäuiizen
underrättas skulle. Or Lu^ra.
Lx ?rokooollo.
I. v. ^lm-jvisr.
Utdrag af Prokocollel hällit hos
Högwördige Preste»Ständer
den 28 Nowember 1329
S. D. OUksens Högloft. Ständers Constitu»
kions-U skott afgifwer un Memorial as den 2z ben»
neö ber yttrande öfwer den af Herr KOnnerstsm, Joban,
wäckte fräga, rörande sarhild föreskrift eller
Instruktion för den TrycksrihetS-Eommittecn, som en»
ligt Regerings-Formens stadgande, skall as Riksens
Ständer wäljas, akt Utskottet icke funnit skäl, att
berörde Instruktion tillstyrka. Hwad Utskottet salunda
anfört blef af Preste-Siandet bifallit. Hwilket
skulle de Rcfpective Med-Sanden samt Cslistirnttons»
Utskottet wördsamt och wänligen tiiikännagifwas. Or
Lu^rs.
Lx ?rotvcollo
I. O. ^Imkjvist.
Utdrag af Protokollet hällit hos
- Högwördige Preste-Ståndet
den l December 1809.
S. D. Riksens Högloft. Ständers StatS»UtftkoltS
den 25.nästledne Nowember afgifne ullätande,
i an»
Den 7 December. 407
i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga proposition kill
Riksens Ständer angående bestämmandet af en wist
underhälls summa för f. d. Konung 6usrat Häolpk,
Dest Gemål.och närmaste Bröstarswingar föredrogs
och blef i hela dest widd af Preste. Ständer bifallu;
Hwarom de Respective Med, Ständen samt Slätö,
Utffoktet ffulle wördsamt och wänligen underrättas,
l^lr 8u^ira.
Cx ?rotoco!Io.
-Umizvisr.
S. D. Efter npläsande af Högloft. Ridderffa,
pet och Adelns samt Hederwäcda Bonde-SländetS
Protocolls-Utdrag, rörande Riksens Högloft. Ständers
Constitutions-Ut>PottS Förstag till Jnstruclion för Riksens
Ständers Justiliae Ombudsman, stadnade Pre,
ste .Ständer uti det bestur, att som Preste-Ständer
det ej mindre än Wällofl. Borgare - Ständer redan
förut ifrägawarande Förstag antagit, blott med förbehäll
att ordet ärligen, jämlikt ronde §. uti Regerings,
Formen, mä uti 14 § tillsättas, och dä Hederwärda
Bonde - Ständer jämwäl samma Förstag gillat med
willor, att widare anmärkningar till des; förbättrande
fä nästa Riksdag göras, om sä tarswas, och under
förbehåll, att uti 24 §. utryckeligen bestämmes det
antal" biträdande och Betjente, som Utskottet uti Dest
afgifne Betänkande» ansett wara af nöden, af hwilka
der förra, enligt Regerings-Formen, star hwarje Ständ
öpet, och det senare synes wara en sak, som icke e,
geineligen rörer sjelswa Jnstructionen, utan snarare
tillhörer Stats-UtffolketS Utlärande, samt emedan sä,
lebes zne Ständ i huswudfaken bifallit berörde För
-
423 Den 7 December.
slag; Altja och da ifrägawarande Jnstruction, ehuru
sjelfwa Embeten är igenom Constitukionen faststäldt,
desto mindre kan anses wara en Constitutions fräga,
som densamma icke uti Regerings-Formen finnes wara
ibland Grundlaqarne upräknad, samt enär Högloft.
Ridderskapel och Adeln följagteligen icke detta mäl till
Jämknings Utskottet remitterat, ansäg Ständek densamma
såsom af z:ne Ständ stadfästad, böra till Expeditions
- Utskottets åtgärd öfwerlämngs. Hw.rd ater
angär löningswilkoreii för bäde Ombudsmannen och
dest Betjening, sann Preste-Stander fraga,, decoirr
Hörg till Skars-Utskottet remitteras. k7r 8u^rs.
Lx ?rotacolla
I. lL. ^lingvist.
Utdrag of Protokollet hällit hos
Högwördige Preste-Ständek den
4 December 1809.
S- D. Föredrogs a nyo och bifölls till alla
delar Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts Memorial
af den l6,de nästledne Nowember, angående
General Asfistance-Conwiret; Hwarom de Respective
Med, Standen och bemäldte Utskott skulle wyrdfami
och wänligen underrättas. lIc 8n^>rz.
Lx krococoUs
I. ^Imqvirk.
S» D. Riksens Högloft. Ständers Lag-Ut«
skons den 22 uästledne Nowember pä bordel lagde
Utlärande öfwer de hos Högloft. Ridderskapet och A
dela
-
Den 7 December. 409
deln samt Preste» Ständer gjorda anmärkningar wid
Utskottets den 8 sistledne September afgifne Betänkande,
angående Rättegångs Ombud, föredrogs ä nyo
och bifölls. Härom skulle de Respective Med-Ständen
samt Lag. Utskottet wördfamt och rvänligen underrättas.
17t 8uxra.
kx prorocollo
17. ^Im^vist.
S. D. I betraktande af hwad Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Bestvärs- och OeconomieUtskott
Uti Dest Betänkande af den 2 g nästlcdne Nowember,
angående odlingen af Pitea Lappmark, anfört
och hemställt, bestöt Preste-Ständet, att till Rik,
sens Högloft. Ständers Stats»Utskotts utlätande remittera
srägan, huruwida och pä bwad sätt del af
Herr Majoren 8rsel von wolstein sökle penninge understöd
af 2,000 R^dr. V'co ärligen i 6 ärs tid mä
till sörberörde ändamål kunna honom bewilljaS. Hwilker
skulle de Respective Med-Sränden samt bcmäldte
Utskott wördsamt och wänligen meddelas, 17r 8uxra.
r Lx krokocollo
^ bl. ^Imcjvisr.
S. D- I stöd af de tvälgrundade skäl, uppä
hwilka Riksens Högloft. Ständers Banco - Utskott uti
Protocolls»Utdrag af den 2; nästledne Nowember afsiyrkt
Riksdags-Fullmägtigens isrän Dalarne klart»
kekresvns Förftag, att Fullmägtigstkapet i Banque» och
Riksgälds-Contoiret hädanefter mä bliswa hos samma
Personer förenadt, beflöt Preste »Ständet att för
4IO Den 7 December.
sin del berörde förslag ogilla; Hwarom wördsam och
wänlig underrättelse- skulle de Ne pective Med» Staude,
, sann Vanco-Utskottet lämnas. l7r 8u^>ra.
kix 'krorocollo
ch 17. eVIm^visr.
Utdrag af Protokollet, hällit i
Borgare-Skändeks plenum wid
Rikodagen i Stockholm den
28 Nowember 1809.
S. D. Som, enligt ett inför Konungen den
sg innewarande Nowember hällit, i behörigen bewittuad
afskrift, till Borgare-Ständet öfwerlämnadt Pro,
tocoll, Hans Kongl- Majtt behagat i Räder bifalla
Hederwärda Bonde-Standels, genom Desi Deputation
anmälde underdäniga önskan, att nu ej yrka pä
sin proposition af den z r sistledne Oe kober, i hwad
fom rörer frägan om National bewäringen; Ältsä fann
Ständet, att härigenom förfaller den i afseende pä
denna fraga, den io dennes frän Ständet gjorde remis;
till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Befrvärs,
och Oeconomie» Utskott; Hwarom de Respcekive
Med-Ständer, samt wäldcmäldte Utskott genom detta
Protoeolls-Utdrag ffulle wördsamt och wänligen underrättas.
I7c 8uxra.
klx ?rmocc>IIo
kk. kstsrson.
S. D.
Den 7 December. 411
S. D. Biföll Borgare-Ständet det af Riksens
Högloft. Ständers Constikukione. Urfkoil i Memorial
af den 2z denneö meddeldts yttrande, i anledning
af Herr b^nrmersrams frän Högloft. Ridderj^aspet
och Aoeln remitterade Dictamen, rörande särffild
förcftrifc eller Jnstrnclion för den blifwande Tryckfru
hels Commitieen. Or Luprs.
Lx kroeocollo
I. !ll. kererson.
S. D. I anseende till hwad Högloft. StakSUti^ottet,
uti Dest afgifne Betänkande, rörande Stats
Regleringen, anfört och hemställt, om nödigt biträde
af Riksens Högloft. Ständers Banque, beflöt Stänket,
art samma Betänkande till Högloft. B mco.UfttoNet
remittera; Hwarom de Resvcclive M-d Ständen samt
wälbemäldte Utskott ffulle wördsamt och wänligen underrättas
genom detta Protocolls-Utdrag. l^r 8u^ra.
' Lx ?rnlocoIIo
kl. berarson.
S- D. Hwad i anledning af Hedcrwärde
Bonde-Ståndets yttrade begäran, om förklar,ng öfwer
; §. as Kongl. Förordningen den 21 Februarii
17^9, angående Krono - Hemmans försäljande till
Skatte, samt de förmäner och wilkor, hwarunder Skattehemman
skola innehafwas, Riksens Högloft. Ständers
Lag Utstött i Betänkande as den 10 i denne månad
anfört och hemställt, biföll Borgare Ståndet till
alla delar; Hwarom de Respective Med Ständen flutle
wördsamt och wänligen underrättas, klr 8upra.
Lx krorocollo
lll. Esterson.
S. D.
412 Den 7 December.
S. D. I anseende kill sörekomne anmärkningar
emot Riksens Högloft. Sländers Allmänna Ve,
swärs- och Oeconomiae < Utskotts Betänkande af den
24 nästledne Oktober, angående Lots- och Bäk,afgis,
terne, samt derunder upstadd stägn, huruwida LotS»
fonden rätteligen tillhörer Stars medlen och är med
dem till alla allmänna behof lika anwändbar, ansäg
Borgare »Ständer sig böra della ärende till förstnämnde
Utskotts ytterligare hufwudsakeliga handläggning
Ztersörwisa, och dcrjämke Högloft. Stats-Utskottet att
Nied Beftvärs, och Oeconomiae-Utskottet sammanträda,
för alt, i afseende ä sistnämnde omständighet, deras
yttranden gemensamt asgilwa; Hwarom ej mindre de
Respective Med«Ständen, än Stats - samt Allmänna
BeswärS- och Oeconomiae U-skotten wördsamt oä) wän»
ligen skulle underrättas, Vr 8npra.
Lx krorocollo
I. kk. kscerson.
S. D. Till Riksens Högloft. Ständers Lagutskott
blef, i anseende till gjorde anmärkningar emot
Desi den lo dennes asgisne Betänkande, rörande upHäswande
af io §. i Kongl Stadgan om »värfning
och manskaps legande till krigstjenst den 7 April
1602, j hwad samma §. innehåller om betalning as
anwärfd handtwerks gesälls skuld hos desi husbonde,
detta ärende ätersörwisadt till den ytterligare handlägg,
ning, som Regerings,Formens 56 §. omförmäler.
Vt Supra.
Lx krorocollo
I. lft. kererson.
Ut,
Drii 7 December. 413
Utdrag af Protokollet hällik uti
Borgare - SländetS Plenum
wid Riksdagen i Stockholm
den r December 1809.
S. D. Ester fulländad granskning af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärS- och Oeconomiae-
samt Bewillningö UtskottS gemensamt afgifne Ve«
tänkande af den az nästledne Nowember, angående
Bränwins bränning och Bewillning derföre, beflöt
Borgare > Skändet att samma förslag, hwad Bräm
wing. bränningen angär, för sin del antaga med följande
rättelser och tillägg:
r:o Uti ingretzen till den bliswande förordningen,
bör lill befordrande af nödig witzhee i tillämpningen
deraf samt bland annat, hwad angar forum i
mäl, hwilka röra förbrytelser deremot, den mening införas;
all alla hittills mkomne Författningar, rörande
Bränwins-bränning eller öfwerträdelser af hwad derom
stadgadt är, aldeles uphäfwes och endast denna
förordning samt i der ej nämnde fall, allmänna lagen
innehaller, hädanefter ffall för gällande anser
s;o I 2:dra Mom. af den del utaf Utskottets
förslag, som handlar om BränwinS-bränningen, bör
wid order Jordägarens tilläggas: sDikponenrens
eller Innehafwarens lill utmärkande af dem som
besitta Krono» eller Voställs-hemman och i sadan egenskap
böra i Jc-.dägarenS ställe kunna meddela ben erforderliga
tillätelsen»
g:o Uti Z:dje Mom. wid orden: Husägands
innewänare, tillägges samt Hyresman med Hirsägarens
tillåtelse. 4:»
4*4 Den 7 December.
4:0 Början af 4:de Mom. ändras salunda:
Om Landstullarne komma att bibchallas, bär
rvid iuförftl af bränwin rillStädcrne erlcknFas
tull sch accis äfwen sa wäl som h-tlills; inett
drank mä frur införas utan någon sago afgift.
5:0 N> dansöre i samma Moment efter orden:
torg eller cp:n gata tillägges: samt Hamnar.
6:0 Dä Magistraterne ensamt synes böra tillkomma,
att afgöra frågor om Branwins winuteringS
ställens inrättande i Srädcrne, såsom warandc ekt Po«
lilie ärende komma ock i början af ;ne mom: orden:
Och Taxeringsman, att ulga,
7:0 Der i samma Mom. nämnes: akt krogars
anläggande ä Landet ej ma tilläms, förr än Iordä»
garen dertill lämnar tillstånd, lör, af enahanda grund,
som wid andra mom. äberopad blifwit wid ordett
jordägaren, tilläggas: eller den hemmanet diopsnerar.
8:0 I anseendet till stället för kcogars anläggande
ä landet samt deras afstånd frän Kyrkor och Gästgifv
wener, anser Ständeri öfwerenLstämmclse med Hederwärde
Bonde - Ständers sttkade Bcstuk, Skärgär,
danie i Götheborgs och Bohus Län böra frän delta
stadgande undantagas.
9:0 Pä det förbudet för innehafware af krogar,
ott Utborga bränwin, icke n a kuuna mistlydaö derhän,
ott en sadan person, hwilkeu kill äfwentyrs äger rättighet,
att sjelf tillwerka bränwin, skulle förmenas att
denna sin wara utan det i mera nämnde ;;te mvm.
Dm 7 December. 4*5
Utsatt? äswentrr, vä borgen tillämna, bör tvid orden:
förbudit att utborga, tilläggas: i minut.
io:o Abland de frän förbudet af Bränwins
minutering undantagne ställen, tillägges i 6:ke mom:
wiufiänkcricr uti Scäverne.
n:o Den i 7 Moni. föresiagne underdåniga hemställan
andras kill del innehäll: att utlänfit branwin
icke ma insöraS utan för Apochckenö behof, sä framt
Kongl. Maj:t ej skulle af sarffilde omständigheter fin,
na en sadan anstalt för Iliket gagnande, i hwilket sall
dock icke uägot sädesbränwin man endast Franffe eller
Spanffe bränwiner mä för längre eller körnare tid
dufwa emot lämpelig tull till införsel tillätne.
120 Uti 7-de Mom. af Betänkandets andra afdelning,
angående Bewillning för BränwinS bräningcn,
och hwilket mom. handlar om answarec för förbryrelscr
emot det fastställande förbudet, anjag Ståndet
orden: eller i sitt förwar finnes hafwa, äswen
som följande ord: med hwav dertill hörer,
böra, såsom lätteligen ledande till mitzförstand, helt
och hällit utgå, fann att sörsta meningen af ditter moment
bör erhålla följande förändrade redaktion: ben
soin utan behörig anmälan rillwerkar branrr>in
eller dertill gagnar större panna etc.
ig:o Att säkrare förekomma deras öfwersecnde,
som kunna wara i tillfälle att förbrytelser emot denna
stadga angjfwa, ncdsätteS böterne för försäljning ifrän
16 N:dr. 52 h. till endast z R:dr. 16 fi. men
deremot bör den felagtige, som antingen waru oberättigad
lill en uröswad bränwins tillwcrkning eller
tering, eller ock nyttjat större panna än hwar.Ui ?- n
!'g
4i6 Den 7 December.
sig angifwit, wara pligtig att ersätta Kronan den afgift
sör äret, som han derigenom undansnilla sökt.
14:0 Uti nästpäföljande Moment, bör i ställer
för ordet: tjenstefolk, införas: eger husfolk oc^
enskilde tjenare, såsom innefattande en nödig utsträckning
till äfwen sädane personer, som icke egenteligen
kunna för tjenstefolk anses, men af enahanda
princip- äro, enligt allmänna lagen, frän wittncsmäls
afgiswande undantag»?.
Hwad för öfrigt angar den del af Utskottens
gemensamma Betänkande, som innehåller förslag till
Bewillning för den bliswande bränwinS - brännings
rättigheten, blef; i anseende till deremot gjorde anmärkningar,
samma förslag till Högloft. BewillningS»
Utskottets ytterligare handläggning förwisadt.
Lu^rs.
Lx ?roroco!!o
kl. Usterson.
S- D. Bisöll Borgare^Ständet, i anledning
af Högloft. Stars'Ulfkoltetö, i Protocolls» Utdrag af
den 15 sistledne Nowcmber, gjorde hemställan, och pL
de deruti anförde considcrationer, akt de emot Herr
Banco»Commistrrien dä. käärstsär säsom warande Directeur
wid General Assistance-Contoiret, upgjorde er,
sättnings räkningar och anstälde Rättegångar, i dek
skick de nu äro, maga, ester Banco-CommitzarienS
anhällan, fä förfalla, och de i grund deraf balancera»
de Summor mur rälenffaperne efförgs. Hmilket ve
Den 7 December. 41?
Respektive Med,Ständen wördsamt och wänligen tillkännagislvas
ffulle. kil 8u^»rs.
?rorocoI!o»
I. kl. kstsrron.
S. D. Förenade sig Borgare-Ständer uti det
as samtelig- öfrige Riks»Ständen fattade,beslut att
öfwer det asi Herr iöfwersten och Riddaren Ekerstem,
Uti ett till Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifwik
Memorial gjorde förslag, angäende Kongl. Finska Artilleris
Regementets öfwerflyttande pä Swensk Staf,
Stais-UtskottetS yttrande borde inhämtas; Hwarom
de Respective Med-Skänden wördsamt och wänligen
skulle underrättas, vi 5u^rs.
s^x krotöcollSL
kl. kslsrson.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
i Memorial af ven i§ slstleVneNowember, angående
General Asistance-Contoiket, anfört ocy hemställt,
biföll Ståndet till alla delar; Hwilket de Respective
Med »Ständen skulle wördsamt och wänligen tillkännagifwaS.
tit 8uj,rs.
Lx krotoevllo.
kl. l?etskrott«
S. Biföll Ståndet, att, likmätigt det, i
ättledning as Kongl. Mattts, nädiga remih, af StatSUiskvlket,
Uli Prvtocolls Utdrag den 21 nästlevne
wen.ber, gjorde tillstyrkande, Landt, Ränmnästarena,
Ljrkde Bandet N:o s/» mes
4i8 Den 7 December.
nied undantag af den i Stockholms Län, som bibehås»
les tvid det wanliga remistlaget af en ättondedels prv»
Cent, hädanefter mä sig till godo beräkna en fjerdedels
proCent äj Riksgälds-ContoiretS medel dock med dek
af Utskottet derwid fästade förbehåll, arr något remitzlage
ej får gvdkgöras ä de summor hwilka icke inom
den i Författningarne utstakade tid och der söreskrisne
ordning fran Landt-Ränterierne expedieras: Hrvarom
wördlam och wänlig underrättelse skulle de Nesper,
tive Med»Ständen härigenom meddelas, Or 8uxra.
Lx krotocollo.
^ kl. peterson.
Utdrag af Protocolle/, hällit uti
Borgare,SländetS Plenum wid
Riksdagen den 4 Dec. 1809.
S. D. I öswerensstämmelse med Höglosl. Rid»
kerskapct och Adelns, genom Prorocolls Utdrag af den
i dennes. Ständer --ommuiucerade beslut, fann Stan,
det, att hos Kongl. Maj:k bör göras underdånig an»
hällan om nödig anstallt, hwarigenom sadane Lklma,
nachor för nästkommande är, i hwilka det fordna nu
assatte Konunqa- Huset skall wara insördt, mä kunna
indragas och till widare försäljning förbjudas; Och
skulle be öfrige Respective Ständen wördsamt och wälinge»
härom underrättas. Ok 8uxra
Lx prorocollo.
lk. peterson.
S. D. Bestöt Borgare»Ständer updraga ät
Rik
-
Den 7 Decembce 4rg
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott, alt Utarbeta
och till Riksens Ständer öfwerlämna sörflag till lag,
hwarefter Fullmägtige i Riksgälds» Conloiret, för underlåtenhet
och förseelser i deras anförtrodde befattning,
böra dömas; Bliswandea äfwen Högloft. Stats-Utskottet
anwodadt, att derwid med nödiga uplysningar
biträda; Och skulle de Respective Med »Standen om detta
Bestut wördsamt och wänligen underrättas. bil Luxra»
?roiocollo.
bli. kererson.
S. D. Da Borgare-Ständet till afgörande
företog Riksens Högloft. Ständers Allmänna Veswärsoch
Oeconomiae-Utffotts Betänkande af den sz näft,
ledne Nowember, angående en yrkad fri och oinskränkt
Tackjerns-handel inom Riket, och derwid i betraktande
kom, alt hwad Riksens Ständer i detta allmänna
hushällningsmal lill underdånig föreställning desima,
helt och hallit ankommer pä Konungens Egit höga godtfinnande,
hwaraf Stander ansäg sig äga full anledning
till den undcrdäniga förmodan, att Kongl. Maj:t innan
den tillstyrkte förändringen i nu gällande författningar
angående TackjernS-handel warder till werkställighet
anbefald, icke lärer underläta akt bcröfwer inhämta
wederbörande Collegii underdäniga utlåtande, der
Kongl. Maj:t i nadcr sa för godt finner, fann ock
Ståndet icke någon betänklighet, att Utskottets i detta
ämne afgifne yttrande, för sin del, bifalla; Hwilketde
Respective Med-Standen wördsamt och wänligen skulls
lillkännagiswas. bit Suxrs.
bx krorocollo.
bl. ketsrson.
S.- D
-
420 Den 7 December.
S. D. Till upkysning uti den hos Riksens
Ständer sörewarande frägan, om Riksgälds» Conkoi»
rers förwaltning, styrelse och behof, fann Borgare»
Ståndet nödigt, att erhälla del af den för Herrar
Fullmägtige utfärdade Instruktion; Hwilken altsa Högloft.
Stats - Utskottet skulle anmodas insända, l-lr 8u^r-r
Lx ?rorocollo
I. kk. ?erer»on
S. D. Biföll Borgare, Ständer till alla delar
hwad Riksens Högloft. Ständece Allmänna Be»
swärS- och Oeconomiae Utskott i Betänkande af den
2Z nästledne Nowember, angående de emellan Förfamlingarne
flyttande fattige och »vanföre personers
försörjande yttrat och hemställt; Hwarom de Respecrive
Med-Ständen skulle wördsamt och wänligen underrättas.
^Ir 8ux>r».
Lx krotocollo.
lk. kerarron
S. D. Wid företagen ytterligare granskning
af Högloft. Banco-Utskottets Protocoils Utdrag den
r.5 nästledne September, och Herrar Banco-Fullmägtiges
infordrade samt Uiskoitets senare Protocolls Utdrag
af den i sistledne Nowember söljakkige utlätande, rö»
rande Utskotters anmärkning, att Herrar Banco-Fullniägkigc
under loppet af förledit är deruti ingått, att
Discont inräklningarne i Götheborg, Malmö och Äbo
skulle af Riks-Discont-Weckel sä understödjas med
kemporaire län till sä stort belopp, som för utelöpande
upsagde Reversers oasbrutna infriande nödwändigt er»
fordrades, fann Borgare» Ständer, i grund af det
Den 7 December. 4»r
förhållande, som genom Utskottets Protokoll och Herrar
FullmägtigeS ofwannämnde utlåtande, uplyst är,
att all widare följd af den gjorde anmärkningen förfaller,
Och skulle sädant de öfrige Respective MedStanden
wördsamt och wänligen tillkännagjfwas. 11c
8u^rs.
kx krotocollo.
I. l^. ksrerson.
S. D. Osmer Riksdags Fullmägtigens frän
Dalarne klans kekrsons till Högloft. Banco-Ulffottet
remitterade Memorial, hwari föreftäs, det matte
fullmägrigffapet i Vanquen och Riksgälds-Contoiret
hädanefter hos samma Personer blifwa förenadt, hade,
i Protocolls Utdrag den sz nästledne Nowember,
wälbemäldte Utffotk sig utlacit, och, pä anförde skäl,
ifrägawarande sörflags antagande afstyrkt; Och som
Ståndet Ulffottets yttrande, såsom wälgrundadt, för
sin del gillade, altsa ffulle underrättelse derom de Respeclive
Med-Standen lämnas gencm detta Protocolls
Utdrag. 11c Luxra.
Lx krotocollo.
I. ksrerson.
S- D. I anseende till förekomne anmärkningar
wid Högloft. Banco UtffottetS i Prorocollö Utdrag
afden 2s nästledne Nowember, meddeldte yttrande,
angäende medel att wcrkställa den söresiagne Götha
Canal anläggningen, blef detta ärende, idet ändamål,
som §6 tz. Regeringö-Formen omtalar, till wälbemäldte
Utskott äterförwisadt; hwilket ffulle de Respective
Med.Ständen wördsamt och wänligen tillkännagiswas
t 8u^rs.
kx krorocollo.
I. ketsrso»
S. D
-
422 Den 7 December.
S D- Sedan Riksens Högloft Ständers
Banco-Utskott, jämlikt samkeliae IlikSständens bestut,
icke allenast, ester Hcrrar Banco Fuilmägtiges hörande,
Uti Protocolls Utdrag as den 14 ststledne October med
berättelse om förloppet tvid RikIqäldsstdlarnes sörecagUe
realisation inkommit, utan ock i kraft af ett senare
beslut, an Utskottet borde afgiftva en fullständig herältelse
om Revisorernes wid rgog ars Banco R vi«
sion rörande saluma ämne till Protocollet hafde öfwerläggningar,
med undantag blott af det, som, i ansten»
de till dest financielle beskaffenhet, icke kunde Allmän,
helen meddelas, sä företog sig nu Borgare- Ståndet
hetta ärende kill afgörande.
Och som Stäudet ansäg det af Herrar Revisorer
wid isrägawarande tillfälle yttrade omdöme icke
wara Riksens Ständers granskning underkastabt, altja
fann ock Ständet för Desi ätgärd endast återstå,
att, med gillande af Banco Utskottets öfwer Herrar
Fullmägtiges förhållande gjorde anmärkning, lära för
sin del derwid bero. Hwilket de Respsctive MedSränden
wöedsaml och »vänligen skulle tillkännagifwaö.
Ot Lu^ra.
Lx krotocollo.
^f. kl. kersrson.
S. D. När Ständer nu till granskande företog
Rikens Högloft. Ständers Constitutions Utskotts, den
28 nästledne Nowember, afgifne betänkande och egna
Utarbetning till cn Tryckfrihets lag, gjordes derwid
följande af Ständet godkände anmärkningar:
i:o Att hwad i 4. H. 6 Mom. förordnas anga»
mdb preskriptions tid för enjkild mans anställande ä,
ta»
Den 7 December. 423
talan ä en Utkommen skrift, icke är nog bestämdt, sa
wida en sadan person, genom mistandet ä aflägsen fast
inrikes ort, elier mindre nyfikenhet eller tillfälle att ge,
nom tidningars läsande och pä annat sätt skaff, fig
underrättelse om utkommande skriftcr, möjligen kunde
under längre tid, än de i berörde moment utsatte 6
manadcr, förbliswa i okunnighet, om den honom angripande
skriftens tillwarelse, utan att likwäl defie om»
ständigheter till äfwenlyrs more alt anse såsom laga
hinder för hans atalan.
Delta ansägs lämpeligast kunna rättas genom u,
teflutande af ali föreskrift i denna del, dä lagens allmänna
stadgande får lända till efterrättelse, och att
således hela meningen ifrån och med orden: enskild
mern, till och med: bewisligen uphört, borde aldeles
utgå, samt deremot i nästföregående period orden:
ma cj aral dera äga ruin, ändras till: mä ej ätal
af publik Acror dera äga ruin.
2:0 Att som Z §- ii Mom. stadgar, det, tvid
tillfälle af sörgripelser emot enskild man, hwilka a ära
gä, eller för dest borgerliga namn och ryckte sörklenliga
äro, skriften bör warda confiscerad; mcn alt ändamäl
med en sädan confiseation skulle i hnfwndsakelig mätto
förfelas, om ej Domaren äger att, efter inhämtad up,
lysning om mäletS swärare beskaffenhet, i rättegängens
början förordna qwacstad ä den anmärkte skristen, till
förekommande af detz widare utspridning; Allsä borde
ock en sädan magt icke wara Domaren betagen och i
följd deraf den mening i 5 §. utgå, som innehåller,
att qwacstad eller förbud emot någon strifts
försäljning eller utspridande mä Underdomare
ej wid sadane cnstilde rrvister ålägga.
Stan,
424 Den 7 December.
Ständet, som i helsi omfattningen af detta grannlaga
och för den allmänna uplysningen högst wigtiga
ämne, jnsag wärder af Utskottet- sorgfällig» och lyck,
liga bemödande, fann ock att i alt öfrigt det mcddelte
förslaget förtjena Ständets fullkomliga bifall, samt öfrverlämnadr
blott till Utskottets närmare utredande de
omständigheter, som i förberörde mätto anmärkte blifwit,
och hwaröfwer Ständet altsa sörwäntade Högloft.
Utskottets förnyade Utlåtande.
Detta skulle äswen härigenom till de Respektiv?
Med«Sränden wördsamr och wänligen inberättaS. Or
Lx ?rotoco»o
kl. ?«erton.
Utdrag af Protokollet hällit bos
Bonde»Ständet den 22 No,
wcmber 1809.
S. D. Wid granskning as Allmänna Bcswärs,
»ch Oreon om je.Ul,kottetS afgifne betänkande angäende
åtskilliga förändringar Uti Kongl. Förordningen den
24 Februarii 5748, om förlag wid Bergs, och Bruks»
hantteringen, har Bonde Ständet beftutit, att ärendet
skulle bemäldte Utskott aterförwisaS, med de anmärk,
»ingar emot Betänkandet, som af Ständer gjorde blifIvlt;
Hwarom de öfrige Nespective Riks.Ständen wörd»
samt och wänligen nnderrättas skutte. Or 8uxr».
, Lx krotocollo
§..L. IrLgLrai,.
S« D.
Den 7 December. 425
S. D. Bonde.Ständer har gillat ConstitutionsUtskottetS,
den 1Z innewarande manad afailne sörftag
til! Jnstruclion för Riksens Ständers Justitie Om»
budsnmn med milkor, att widare anmärkningar kill
dcH ftrbärirande fä göras nästa Riksdag om sä tars,
was, och under förbehåll, att Uti 24 §. Uktryckeligen
bestämmes det antal biträdande och betjente, som Ut»
sköller uti Dest afgifne Betänkande» ansett wara af
nöden.
Härom skulle de öfrige Respeciive Stånden ge,
nom Protoeolls,Utdrag wördsamt och »vänligen under,
rätras. Or 8u^>rs.
Lx krotocollo
8. L. 'kräLsräk.
Utdrag as Protocollet hällik hos
Bonde»S«anvet den 24 No,
wembcr 1809.
S. D. Företog Bonde-Ständet, i anledning af
Högloft. Ridderskap-! och Adelns begäran, till ytterligare
granskning ben af Expeditions Utskottet förestag»
ne underdäniga skrifwelse till Kongl. Mastk, angäende
Medel för Deras Majestäters samt haus Kongl. Höghet
Kron-PrinsenS Hof-hallninq, med hwad mera dermed
äger gemenskap, men efter nogaste öswerwägan,
de har Ständet icke deruti funnit nägot, som i minsta
mohn strider emot SkatS-UtskottetS af Riksens Stän,
der gillade Betänkande. Ständet har wäl lika med
Ridderskap-! och Adeln funnit att orden: sä widt
mäjligt är, hwilka i sista meningen as den förestag,
ne underdäniga fkriswelsen äro anförde, icke finnas j
Stats»
426 Den 7 December.
SlatS-UtlkottetS Protoeolls-Utdrag, men Ståndet har
derjämke fuimik, att dä 48 §. af Regerings - Formen
bestämmer för Konungen en oinskränkt rättighet att
angäende sitt Hof efter Desi Egit höga godtfinnande
förordna, samt derwid nyttja de Personer Honom godt
synes, samt de wid förra Höfwen i tjenst warande
Personer i alt fall icke widare än sä randt möjligt
är dertill hädanefter kunna anwändaö, sä innefattar
de af Expeditions Utskottet tillagde orden, aldeles icke
någon ändring i hwad Riksens Ständer bestutit, som
kan föranleda till återtagande af Vonde-Ständets till
Expeditionen redan lämnade bifall, utan anser Stan»
det Utskottet, som genom detta uttryck undersäteligen,
»värdigt Riksens Sränder, dä De till sin Konung
framställa en pä Honom allena beroende underdämg
anhällan, hofwa rätteligen sig förhållit; Hwarom de
öfrige Respective Standen genom Protocolls, Utdrag
skulle underrättas. Or 8npra.
kx ?rotooollo
O 8.
krsäria Walllin.
S- D. I anledning af Högwördige Preste,
StändetS inbjudande bcstöt Bonde-Skändet akt i den
förestagne ändringen i Lag Utskottets Betänkande om
ägtenskapöskilinad, som innefattas Uti Högwördige Pre,
ste-StändekS Protocolls Utdrag för den i Z i denna mä»
nåd, äsyfrande Presterskapets befrielse frän skyldighc,
ren, att ansökningar om ägtenskaps uplööning till Dom,
maren insända, med Högwördige Preste-Ständer sig
förena.
Här,
Den 7 December. 427
Härom, skulle de öfrige Nespective Sländc» '
tvördsamroch wänjigrn underrättas. Or 8uxrs.
klx krotocollo.
8. kl. 1-rZZgröb. .
S. D. Uti ankommir Protocolls Utdrag fran
Wällofl- Borgare.Stander, grundadt pä Stats» och
Bo«co-Utskottens nu förcdragne riktätanden den 17 i
denne mänad, tillkännagrswer wälbemäldte Ständ,
Dest besiut, att förbliswa wrd den till Banco-Ulkottet,
i förening med Bonde Ständer, gjorde kemist af
Kongl. Mains, »äkiga proposition angäende understöd
till Tackjerns Bergslagen, sä alt sistnämnde Utskott
skulle anmodas till Riksens Ständer i ämnet med utlärande
inkomma, särdeles som Erats-Utskottet, ät hw«s
handläggning frägan blifwit af Högloft. Ridderskaptt
och Adeln samt Högwördige Preste. Ständct öfwerläm»
nåd, uti oswanberörde ukläkaiide sörklararat att StalS»
Werkets utblottade tillständ icke medgiswcr nägon utwäg,
att as dest mede! kunna der för Berglagerne
föxeflagne lane biträdet Åstadkomma. I detta besiut
instämde Bonde»Sländet til! alla delar.
Härom skulle de öfrige Resprctive Ständen genom
Protocolls Utdrag wöwsamt och wänligen unberrättas.
Oc 8u^>ra.
klx krotocolls
8. L. PrsZsräk.
S. D, Bonde-Ständet lät sig föredragas
Stats,Utskottets Betänkande af den 14 i denna manad,
428 Den 7 December.
nåd, rörande indragning af Herrar Biskoppars löner
Lswen som Högwördige Preste-StändctS Protocolls Ut»
drag den n sistledne. Hwarester beflötö: Art dä Ständer
ester sitt den i8 i denna mänad tagne beslut an»
sett denna sräga icke i nägon mahn röra Högwördige
Preste StändetS Privilegier skulle Utskottet anmodas, att
utan hinder af sistbemäldte Stånds protest till vtterli»
gare öswerläggning företaga fragan, samc med sitt Ut»
läkande deröswer till Riksens Ständer inkomma; och
skulle till sadan ända Utskottet erhälla del af hwad i,
nom Bonde-Ständer denna dag i ämnet i öfrigt blist
wil anmärkt.
Om detta beslut kommer Protocolls-Utdrag att
till de öfrige Respeckive Sränden expedieras, vr
Lvxra.
Lx kroroevllo
8. L. Irägaräk.
S. D. I likhet med Högloft. Ridderfkapet och
Adeln samt Högwördige Preste-Ständet, beftöt Bon-.
d« Ständer, att öfwer det af Herr Öfwersten och Rid»
daren ^korsrem, uri ett till Högloft. Ridderfkapet och
Adeln ingifwit samt Ständer communiceradt Memorial,
gjorde förslag, angående Kongl. Finska Artilleris»
Regementets öfwerflytlande pä Swensk Stat inhämta
Stats-Utskottets yttrande.
Härom skulle de öfrige Respeckive Standen ge»
nom Protocolls Utdrag wördsamt och wänligen under»
rättas. Oe Luxr,.
Lx krorocollo
8. L. ^rZgrräki.
^ Ut»
Den 7 December 429
Utdrag af Protokollet hallik hos
Bonde. Ståndet den 28 Norvember
1309.
S- D. Fann Bondc»Ständct skäligt till alla de»
lar gilla Riksens Högloft. Ständers Lag-UlffoktS ben
io:de innewarande mänad afgisna Betänkande, angående
den tid inom hwilken Beswär öfwer SockneSlämmo
besiut böra anföras.
Och skulle de Nespective Med»Ständen wärd»
samt och wänligen härom underrättas, ^lc 8upra.
Lx krorocollo
8. L. IrZZZrZK.
S. D. Ester föredragning af Riksens Högloft.
Ständers Lag-UtskottS Betänkande af den ro i denna
mänad angående uphäfwande af det stadgande ro §.
mi Kongl. Stadgan af den 7 April i8vr innehål»
ler, att Handtwerks Gesäll, som i fredlig tid blifwer
anwärsd eller eljest titt Krigstjenst förfallen, icke kai,
twingas att betala sin siulv hos Husbonden till större
belopp än Fem R:or fann Bonde-Ständet skäligt, alt
samma Betänkande till alla delar gilla.
Härom skulle de öfrige Respektive Sländen ge»
noin Protocolls Utdrag wördsamt och wänligen underrättas.
vr Supra.
Hx ?rorocollo
8. L. 1'r^»äräk.
S. D. Bcnde-Ständet biföll Högloft. Lag Ut
sivr
-
4Zo Den 7 December.
skottets i anledning as Hos Rätts-Rädet l4eijKerift<oIclz
frän Högloft. Ridderskapet 06) Aoel» remitterade Me»
mvrial, afgifne Betänkande, angäende söresiagne förändringar,
wid brotkmäls ransakande och afdömande;
Hwarom de öfrige Restective Ständen wördsamr och
»vänligen skulle underrättas. Or 8ugra.
Tx krotocollo
8. L. 1rZ§äräk.
S. D. Med bifall till hwad Högloft. Statsutskottet
Uti Memorial den »7:de dennes sig utlåtit,
fann Bonde-Ständet för sin del, att del i 8:de Momentet
af Utskottets förflag, rörande hushållningen nied
Reeognitions Skogarn? nyttjade Uttryck: att pä de
skallen -er Allmogen hafc rärc rill mulbete,
ststwarren, fäbode ställen pä skogarnes område,
med eller uran yxebärd, en sadan Allmogens
rättighet mä warda bibehållen, bör förändras
lälunda: att pä d? ställen der jordägare eller
Boställs innehafware haft rätt rc: en sadan
Jordägares eller Boställs innehafwares rältighec
»nä warda bibehållen, l-st 8ugr-.
Lx ?rotocolla
8. L. HZZäräli.
S. D. Sedan de Tre öfrige Respective Standen r
anledning af Lag-Utskottets Protocolls Utdrag den z:dje
sistledne Ocrober till Allmänna Beswars och Occonomiae
Utskottet remitterat srägan om liden för Damluckas
öpnande, sä fann Bonde-Sländek wid ctt salunda
förändradt förhållande och efter det Lag - UrffvltetS i
Den 7 December.
ämnet afgisne ytterligare Protocolls U drag den 16
dennes bliswit npläst, för godt, att i berörde demitz
sig sörena. Ur Supra.
Lx krotocollo
8. L. ^rZZZräk.
S. D. Efter behörig föredragning af Allmän,
na BeswärS och Occonomiae-UtfkottctS Betänkande den
Z sistledne October angående det af Prvtccolls-Secrereraren
Lor^ stiftade Institut för blinde och dös stumme
och swagsinte, med hwad Stats - Ulffotlet i samma
ämne uti meddeladt, den 18 October pä bordet lag^t,
Protocolls Utdrag, sig mlatit, besiöt Vonde Ständer,
Lock utan att för del närwarande inga uti närmare fastställande
af det uti berörde Betänkande sörestagne understödets
belopp och wilkoren för dctz meddelande, att
instämma uti den remitz till Bewillnings - Utskottet,
som af de öfrige Tre Respeclive Ständen blifwit gjord
pä det sistnämnde Utskott mä komnia i tillfälle att up»
taga ärendet lill den ätcrsiäende förberedande granskning
som kan finnas nödig, hwarester Ständer will i
ämnet widlaga den ytterligare åtgärd som wederbör;
Hwarom de öfrige Respeclive Ständen wördfamt och
wänligen ffulle underrättas, kär 8uxra.^
Lx krowcollo
8. L. l-räLZräk.
S. D. Mästcs och bifölls Högloft. Lag Utskottets
Betänkande den 27 sistledne Oktober i anledning
afHerr Rädmunnen ^Vsrmi'g8 Memorial, angä«
ende ändring uti der Eds-Formulajr, foin 8 H af
Kongl.
4Z2 Den 7 December.
Kongl. Stadgan om Concourser den 28 Junii 1798
tili Förordningars bestyrkande förefkrifwer, samt dels
infkränkninq, dels uewidgande af de i 14 §. upräknade
skäl till gäldenär- befrielse frän borgenärers skam»
tiva kraf; Hwarom de öfrige Respektive Ständcn wördsamt
och wänligen jkulle underrättas, Or 8uxra.
Ox ?rorocoI1o
8. O.
S. D. Till slutelig handläggning uptogs Bane
co-Utskottcts den i4:de sistledne Octobcr och den 6-.ke
i denna mänad asgisne Berättelser samt Banco- FullmägtigeS
förklaring angående Realisationen as Riksgälds
sedlarne och Herrar Revisorers wid lgoz ärS
Revision i ämnet gjorde anmärkningar.
Efter behörig öfwerlägqning härom bestöt Bonbe-Ständet,
det Banco - Utskottet mä berättigas att
frikalla Herrar Fullmägtige fran alt answar för den
ändring i Realisations-planen, som bliswit widtagen,
samt att Herrar Revisorers förfarande likaledes mä
lämnas uran widare anmärkning eller påföljd. Ok
Lu^ra.
Ox OrskcicvIIcr
8. O. 1'rägZräIl.
S. D. Sedan Bonde-Ständel lärit sig föredragas
dels Banco-Ui>kottets härstädes hanlande Proto,
rolls-Uldraq af den sistledne September och dels
Banco»Fullmägtiaes infordrade Utlåtande, under den
26 päföljcmde October, rörande sä rväl deas Fnlimäg
lige
-
Den 7 December. 4zz
lige till de privata Disconterne och i synnerhet Hbo Discont
lämnade extra ordinarie Lane - biträden, som en
till Stockholms Stads Fattigwärd bewiljad gäswa af
665 R:dr Z2 fl'.; sä bcflör BvNde Skändck art i förra
fallet läka bero wid Banco-Fullmägtigeö åtgärd, och
j dek senare äswen bifalla den afskrifning Banco-Utskottet
föreslagit. Härom skulle de öfrige Respeckive
Sländen erhälla wördsam och wänlig underrättelse.
k7t Lu^>ra,
Lx krorocolicj
8. L. ^ZZZräl,.
S. D. Biföll Bonde-Standet hwad Lag-Ut«
skottet uti afgifwik Betänkande ben i5 bennes sig utlåtit,
angående de af Höglofl. Ridderjkapet och Adeln
samt Högwörbige Preste Ständet gjorde anmärkningar
wid Utskottets den 8 sistledne September afgifne Betänkande,
angående Rättegångs Ombud; Och skulle be
öfrige Respective Ständen genom Prolocolls Utdrag
härom wördsamt och wänligen Underrättas, blc Lu^ra.
^x krotocoiia
§« IrZAsrflli.
S D- Föredrogs och bifölls Höglofl. Lag-Utskottets
Betänkande den io:de dennes, angäende yrkad
förklaring öfwer 5 §. af Kongl. Förordningen den
2i Februarii 1789, om Krono-HemmanS försäljande
till Skatte, samt de förmäner och wilkor, hwarunbet
t^katte-Hemman ffola innehaswas; Hwarom de öfrige
Re
fjerde
Bander N:s 28«
434 ' Den 7 December.
Respective Ständen genom Prokocolls Utdrog Milie
wördsamr och wänligen underrättas, vt 8ux>rs.
Lx krotocollo
8. L. HZZäräk.
S. D. Ester ffedd föredragning bifölls Högloft.
Eag-UtffottelS Betänkande den i i denna manad, i an,
ledning af Riksdagsmannen >VeslmAs Memorial om
uphäswande as Kongl. Breswet den '25 Nowember
1802, hwarigenom förordnas, att när »vägbyggare
wilja hämta sand ä andre hemmans inägor, Iordäga»
ren deröswer först höras bör. vr 8uxre.
Lx krorocollo
8. L.
S- D. Högloft. Lag-UtffottckS betänkande den
27 sistledne Oktober, i anledning af ätMllige frän
Bonde,Ständet remitterade Memorialer, angående yrkad
stkärpninq i straffet för kjufnader, föredrogs och
bifölls; Hwarom de öfrige Respective Sränden genom
Protocclls Utdrag ffuile wördsamt och wänligen underrätta-.
vr 8upra.
Lx krotocollo.
8. L. 2-rZZZrllk.
S. D. Med de wilker Högloft. Banco-UlKottet
Uti Prvkvcolls Utdrag af den 10 dennes föreslagit,
biföll Bonde-Srandet alt Directionerne öfwer Göthe,
borgs och M 'lmö Disconter ma wid oförmodade hän»
drlser till penninge rörelsens oasbrutna underhallande
uti
Dcn 7 December.
uti Riks-Disconten sä uptaga län till ett belopp för
Götheborgs Discont af 200,000 och för DiscontContoirct
i Malmö till 100,020 Rdr Specie; Och
skulle de öfrige Refpective Ständen härom erhälla wordsam
och wänlig underrättelse, 8uxiä.
U.x kratocoljcj
§. L. HZLsräK.
S. D. Wid behörig granskning af Riksens
Högloft. Ständers StatsrUljkottS Uti Memorial dett
8:de dennes afgifne sörftag, rörande indragning af öfwerflödige
Embeten och Tjenstcr, samt underdånig hem,
ställan till Kongl. Maj:t om tillförordnande as en Cö«
milee, för att utarbeta cn fullständig plan i detta ämne,
samt utfästande af 2:ne premier för dem, som upgifwa
de tjenligaste projcct till reglering af arbetet inom
Rikets Hof-Räkter, Collegier och Styrelse,Werk,
har Bonde-Ständer isrägawärande Betänkande bifallit,
med tillägg as den önskan, som hos Kongl Mast
skulle genom TaleManncnS försorg i Underdänighet
framställas, att de Embeten hwilka Under tiden, och
innan ComitöenS Project hinner bliswa faltadl och sius
teligen pröfwadt warda ledige, och äbo as den egenskap,
att Kongl. Maj t icke anser dem för Rikets iM
wara oundgängcligen nödige, mäge tills widare lämnaS
obesatte. Härom skulle de öfrige Respective Ständen
wördsamt och wänligett undekrätkäsr l7t 8uxrä,
Lx?rotocvll6
436
Den 7 December.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos
Riksens Hög!. Ständers StatsUtffort
den 15 Now. 1829.
S. D I ett till Stats Ulffottet ingifwit Me«
morial har General Assistance Coutoiretö förre Dire^
cttur Banco-Commissarie,-.l-Iu-stsät andragit, akt,
elter älstiliige as Rikets Högiofl. Ständers Herrar
Revisorer ar i8oz gjorde anmärkningar wid General
Assistence-Contoirris Förwalkning och en för nöfrvan»
dig ansedd förändring i detta W rks styrelse, har i
hast blifwit skild frän sin Direcleurs tjenst derstädes,
med thy ätföljande lön, och derpå ester hand ansedd
skyldig godtgöra Contoirck flere ränte poster, till en
sammanräknad betydlig summa, hmaraf äswen en del
reda» bliswit gvdlgjord och en del ännu berodde pa
oasslutadd rättegångar: e» om han som Directeuc
wid detta Wbrk, ibland afwikit frän desi styrelse för»
fattningars allmänna förcflrifter, del han ej wille neka,
motivet likwäk c> skall warit hanö egen utan Comoirers
fördel, hwilku han förmodade ej fordra annat delvis,
än det, alt Contoirec under hans senare sörwaltningSlid
j?all pä sitt rörelse capital njutit öfwer 4
procents revenne: Alt om sädant oagradc det borde
anses for sel, att hofwa gjort aswikelsr fran owilkorlige
fömknster, det han e) elser wagade bestrida, han
likwäl trodde sig hofwa undergått en tillräcklig bestrsffnina.
genom hivad han redan inbetalt sammanlagdt med
förlusten as hans sysila med lön och sörmäuer wid Assistauce
Coutoiret, hwaraf han ei kunnat komma i
mistning, om ieke näpst warit emot honom att anmär,
ka: All ha» more öfwer 72 är gammal, och önskade
att
Den 7 December. 457
att, med förgätenhet af sine widriga öden tvid Ässisttince-Conkoirck,
fä i sin återstående korrta lifstid 0-  störd njuta frngten af det förtroende rvid sin tjenst i
Rckers Ständers Banque, hwilket han till sin lycka
icke hade sörwerkat: och i denna afsigt anhöll han,
att de emot honom npgjorde räkningar och anstälde
rättegångar mätte fä förfalla.
För att milina nödig kännedom om anledningarne
till ofwanbe> orve ersältninas poster och förloppet
dermed, har Stats UtEotler, sä wäl as protocollcn i
A sistanee ContoirctS Dircction, som siere erhällne up,
lysningar inhämtat: atr Banco Commissarien klörsteör
i December manad r8O2, i anledning af cn genom
Om nidsmannen gjord anmärkning, för Directionen angi
wik, att pä någre Kongl. Secreterare» kreöris8-  joris ian emot pmft af Tobak, tillsammans 29,000
R:dr R. G S. ungefär g:ne ars influtne räntor änntt
wörö oiiqvider >de, Hwilket Eall härrört deraf, att han
under tiden, af egne medel godlgjort Csnioirct äkMlige
större brister och balanccr, som Utan hans wetstkap
ester sörwällande ffnlle hofwa tillkommit. Sä
wäl i anseende härtill, som länesummanS storlek hade
Banco Commissarien anhällit, att fä godtgöra de
obetetdc räntvrne est.r blott 6 procents provision med
^ genast, ^ under loppet af iHoz och ^ del pä,
följande äret: ark Directioncn, som wäl funnit det ej
hafwa warit j sin ordning att ränrorne stätt oliqvide»
rade, likwäl ej welat beifra det, Utan häldre för att
ej göra inbetalningen för mycket tryckande, bifallit att
de finga ljqvideras pä förenämnde fäkt: att derefter sedan
deras belopp till 1802 ars flut blifwit uträknadt
till Z,8i7 R:dr 24 ff. R. G. S. Banco-Commissarien
i början af i8oz, crlagl den sörsta tredjedelen
der
-
4ZF Den 7 December.
-eraf med 1,272 R:dr 24 ff. R. G. S., samt sedey,
piera inom årets slut äswen en lika summa: att sam»
flia är i December manad Herrar Fullmäktige hade,
enligt Rikets Högloft. Ständers Herrar Revisorers
sörstag, af förckomne anledningar besimik en sadan
förändring med detta Werk, att i stället för en Diyeckepr/
g:ne Ofwer^Commistarier derrvid borde hafwa
styrelsen, hwodan ock Baneo-Commistarien l^Lrsteäts
tjenst genast uphört och han öswerlämnat styrelsen lill
^)fwerkCommistariaket, hwarjämte Herrar Fullmägiige,
enligt Herrar Nevisorernes förskrift stadgat att rän,
san för strastrjLnlcmffe länen horde beräknad efter 7
procent pro anno ifrån ländagaxne till hwarje inbetalning,
hwarjgenom, efter en af Hfrver Commisariatet
upgjord ny uträkning intill dest länen stureligen bljfwit
omsatte, upkvmwit en räntebrist Uköfwer hwatz BancoCommistarien
redan contant af eralt, pä 4,Zv2 9!:vr
45 ff. 4 r:st. Jr. G. S.: A>s Banco ^ Commistarien
häremot genom ingifne calculer, i hwilka räntan enligt
EontojretS Reglemente blifwit! asdragen för de bagar
son, länen wid Helgar warit försallne, sökt wisa, art
den honom nu päsörde summan wida öswersteg hwatz
Contoirer rätteligen kunnat erhålla om länen bliswit witz
hwarje förfallotid vrdenteligen löste eller omsatte: att
Herrar Fullmägkige enligt den af Herrar Revisorerne
faststälde grund för beräkningen, hära icke kunnat gopa
nggot afseende, utan faststält förr berörde summa
till ersättning; hrvarester fåken lhfwit öswerlämnad till
^mbndsmannen, som efter anstald lagsökning och Kongl.
Öfwer Ståthållare Embetts Cancellies Uksiag, genom
rrrwätning jttdrifwit 88 R:dr 24 ff. R. tz). S. samt
Md Bsncö-Eommistariens egit begiswande, för dek
Sfriga erhållit införsel i hans halswa lön i Banqnen,
hMKkigenoln, enligt Herrge Wllmägtiges Prorocolls
-
Dm 7 December. 4Z9
Utdrag as den i; Februarii 1808, 2,069 R:dr blif»
wik afbetalde till del föregående äretS flut, frän hwilken
tid Herrar Fullmägtige tills widare inhibera! werk
ställigheten af nämnde införsel i lönen: att OfwerCommitzariater
widare, genom ingifne förtekningar är
r8O2 wisat, icke allenast att pä flere län, hwilka
längre tid efter sörfallodagarne legat olöste och osälde,
redan hade upkommit en capital- förlust i läntagare
räkningen 1,065 R:dr R. G. S- utan ock att ränta
och provision ej kommit Contoiret till godo pä län,
för den lid som panterne efter förfallo dagarne legat
olöste, äfwen som akt för läg ränta och provision a
witza län, genast wid deras expedierande blifwit beräk»
nåd, i följd hwaraf Banco-Commiharien ttärftsflr,
häröfwer hörd, hade till förklaring ingiswit 2:ne för»
tekningar, hwaraf den ena uptagit de län, för hwilka
han ansett sig lika med wärderingsmännen i allmänhet
böra wara answarig, dock nied undantag af dem deri»
bland, för hwilka han ej egenhändigt teknat sig i böckerne,
intill desi han af befkrifningarne pä länen hade
inhämtat sm han dem widkandes; den andre sörtckningen
äter hade uptagit sädane län, med hwilka han
icke haft någon befattning, ulan för hwilka answaret
endast tillhörde Län-Commisiarierne med flere af Con»
roiretS betjening, hwilka» namn derföre warit pä för»
tekningarne Utsatte: att äter OsweriCommitzariatet häre»
mot anmärkt, att som Banco» Commistarien erkänt att
flere län, för hwilka deli han sjelf, dels ätskillige af
ContoirctS betjening teknat sig säsom answarige i läne»
böckerne, stätt med hans wetjlkap olöste längre tider efter
sörfalla dagarne och med hans tillständ warit frän
uplefwcrering till auction undantagne, hwilket med witz»
het uplyste, alt han i Inlösnings Departementet tillätit
oordningar, han också ensam borde wara Contoiret
answa
-
440
Den 7 December.
answarig för den härigenom tillkomne capital-förlust?!,
j läntagare räkningen; Hwarjämke Ofwer-Commissariaker
hemställt, huru Inlösnings Commissarie», som äswe»
erkänt sin försummelighec att upföra panrerne till för.
säljning, men ssm cj ffulle hofwa känt någon amim
föreskrift i sin tjenste befattning, än DiresteurenS munreliaa
befallningar, boeve i benna sak anses: att pä ds
as Öfwer.-Commissariatet salunda ansördeffäl, Directionen
hade ben 7 Augusti rsjog. anfelt Banco Commissarie»
biorlisör ensam böra answara för ben ä aila
öfwerliggande länen frän 1792 upkomne capiral-för,
lusten 1,065 R:dr N. G. S. honom obclagit, akr om
ersättningen derföre hälla sig kil! de pirsouer inom Csn,
toiret, som i oftvannämnde matto sine skyldigheter asidosalk,
samt att Inlösnings-Commissarie» för sitt
fclagkige förhållande borde sä en alfwarsam föreställ,
ning och warnnig; äfwcn som Banco-Commissarie»
samma dag blifwit as Dirsctionen förklarad ffyldig ait
godtgöra Contviret en summa stor 8727 R:dr 2 2 ff.
.2 nst. R. G. S. för den förlust, som enligt be as
Oswcr-CommiSsanater upgjorde uträkningarne ifrän 1792
blifwit tilljjfyudad Contviret, dels genom för lägt beräknad
räntg och provision pä en del län, dels derigenom,
akt ränka och provision ej kommit Contviret till
godo för ben tid som pankerne, ester sörfall» dagarne,
segal olösje.
Pa Banco-Commissariens i besia mäl anförde
beswar, hade Kongl. Swea Hof-Näkt, genom Utslag
äkerförwist dem till Direktionen, att nogare urrcdas
och omsiändeligare afgöraS, men hwilka i frägan om
Direcklvnens Domsrätt, den Banco-Commjsarien genom
underdäuiga beswär hos Kongl. Majit sökt be.
siri
-
Deli 7 December.
44*
strida, ännu ffola bero pä Dest Högsta Domstols afgörande.
Plterkigare hade Banco - Commissarien, mi ett
Mål angående dalansö wid Conroircts Auctions-Kammarc,
swan den händelsen inträffat, ar: en pa Auction försåld
Wagn, lirur sitt förwaringsrum förkommir, blifwik af
D-rectioncn iö, klarad skyldig, akr crsärra Conroiret denna
förlust med 78 R:dr 20 fk. R. G. S> af det
skal, att han, genom sin estertätenhrt i tillsynen öfwer
BekjeningenS E-nbcrs skyldigheter, wallat att förlusten
as wagnen cj bliswir i tid lipläckt och af Waktmästaren,
som haft wärdén om förwaringsrummek godkgord;
i hwilkct wa! sedan der bliswir af Kongl. HvfRätteu
aterförwist, och i följe deraf hos Direcljonen närmare
undersökt. Dircctione» fm,nit skäl alt salunda förändra sikt
förra bestut, alt Auckionö-Kamimrerarcii Vi^IlLin anseltS
böra ersätta summan för wagnen, samt att, i händelse
af bristande hos honom, Directionen wille särskildt
utlära sig om Banco-Commissariens answarighet.
Slutligen sidan i malek om Auctions-Kammaren
Balanccr Directionen den 20 Februarii )8o§
frikallat Aucrions Förm staren för en post pa y/s Rldr
7 fk. ir r:st. R G. S. härrörande fran Auktions
desicter, hwarä rakningarne förkommit hos deni as unberbetjeningrn
som haft den, till indrifwande, hade Dircctionen
den 11 Julii samma ar förklarat BancoCommissarien
, för det att han, sv!,, af Auktions För»valtarenhade
emotiagit förtekningar pä Desecsträkningarne,
hwarken innehållit deras belopp af Betjenterneg löner,
eller wid deras afgäng infordrat der af deras Sterbhus eller
löftesmän, skyldig att answara för berörde 94 R:dr 7
ff. II r:st. R. G. S., hwilket mäl, som äsweublis
-
442 Den 7 December.
tvit af Kongl. Hof-Rätten till Direcljonen ätersörwist,
men af Banco - Commisarien undcrteknadt Kongl. Maj:ts
nådiga bepröfwande, lika med de förut omnämnde, än»
vu skulle bero pä Högste Domstolens afgörande.
Efter veste uplysningar, och utan att Stats Ut,
sköttel trott sig böra, genom en närmare undersökning
om behörigheten af de emot Banco-Commissarie», förewarande
ersättnings frågor, inga i nägon judiciel pröf»
ning deraf, der Utskottet anser wara utom gränsen för
sin åtgärd, har Utskottet endast sästat sin upmärksamhet
wid nägra omständigheter, hwartill ostvanberörde
förhållande med malen gifwit anledning.
Med afseende pä den nit och redlighet, hwarföre
I45rsre6r i utöfnjngen as sin Commistarie tjenst i Rikets
Ständers Banque gjort sig sa sördelagtigr känd,
och hwilket af siere Stats Utskottets nuwarande Ledamöter
wirsvrdats, har StarsUUskoltet swärligen kunnat
göra sig den lankan, alt de afwikelser frän Författningarne,
son, han i afseende pä wista län tillåtit
sig göra, och den efterlåtenhet, att iakttaga Contoirets
rätt, som han i nägra sall wisat, skall hafwa härledt
sig ifrän en läg egennytta eller annan lastbar afsigt,
och der sä mycket mindre som han icke bemödat sig att
undandölja, utan twärtom, oförbehållsamt erkänt Vesta
felsteg, hwilka destutoin, wid de» ärliga revideringen
af Contoirets räkenskaper isrän 1792 aldrig genom
nägon anmärkning blifwit äterhällne. Flere är hafwa
redan gäkt förbi, utan att rältcgängarne hunnit längre,
än till frägan om DirectionenS behörighet att afgöra
malen: Wid deras företagande a nyo till närmare utredning,
kunna andra prcliminaira frägor upkomma,
hwilka föranleda lill än widare utdrägt pä tiden, innan
mä
-
Den 7 December. 44Z
wälen hinna bliiwa fullkomligt urredde och hnfwndfakeligen
asgjorde, och anledningar lyckas förete sig kill
twiswelsmäl, huruwida anmärkningsposternes hela belopp
äfwen dä kan blifwa godkäadt eller komma Banco
Commiharien enlam lill last, och i alt fall, lämnar
hans höga alder och hans medellöshet föga hopp om
ersättning derföre.
I ett sädtMk ftkenS förhållande, anser Stats Utskitket
sig böra wördsammeligen hemställa till Rikets
Högloft. Ständers egit godtfinnande, huruwida malen
böra i laglig wäg widare fullföljas, eller om icke de
Upgjorde ersättnings räkningarne och anstälde räkkegän»
garne, i dek skick de nu äro, maga efter Banco-Comr
wifiaricn k^orrrscirs anhällan, fä sörfalla och de, i grund
deraf balancerade Summorne utur räkenffaperne afföraS.
Ar och dag lllr 8uxrs.
Pä Befallning
14. krääelius.
Grefwe l^anrinZsliausen /rlbredar,
ansag alt detta mål nu kunde asgöras, hwarigenom
inan en annan gäng icke bornog e 1 halstimme med deh
Upläsande, och begärde derföre proposition.
Herr G re swen och Landt Marskalken.
Anser Ridderskapet och Adeln att häröswer ej behöswee
discutcras, sä will jag göra proposition.
Friherre bjerta, ^xel, trodde att denna
sak borde ligga pä bordet, pä der att man derigenom
kunde fä tillfälle att närmare se och granska densamma.
444 Den 7 December
-
Uplästeö ett fran Stars Utskottet ingifwit sa
lydande:
Wördsamt Memorial!
Ibland ds ämnen, som tillhört StatS-UkskottetS
befattning, förekommer afwen General Astistance Contoiret.
Utjkortet har ej allenast af ben frän Herrar
Fnllmägtige i Riksgälds - Contoiret insända berättelsen
samt prokoeollen och räkensVapcrne med flere handlingar,
utan ock genom en anställd besigtning pä stället
sökt att om Merker inhämta en fullständig känncbom.
Denna inrättning börjad ar 1772 genom elt
bolag, dels för Kongl M .j:t och Kronans, dels priväte
personers räkning, cgenteligen för att lätta pennings
tillgängen för den fattigare delen af Hustvudstadens
J.inewanare och frälsa dem fran ockrares 0-  fkäliga tilltagsenhet, har allt sedan upfyllt detta ändamål
och bemisar dest nödwändighet dymedelst att ärligen
fran 4O till 50020 och derursfwer tili större
delen sina län, blifwit emot någorlunda drägeliga afgister
meddelade. Dä likwäl, sedan all Discontering
Med Riksgälds Contoirers credit sedlar ar 17^2 blifwik
bemäldre Contoir npläten, Bolaget som jörur färt
begagna en dylik Disconkerings rätt, numera, i anseende
kill den dryga kostnad, och erfordrades till aflöning
för en talrik Betjening samt till »vidlyftiga arbets
och förwaringörum, icke kunde af Lombard inrättningen
jämte Disconteringen, med blott Set i allmänna rörelsen
dä nästan ogängbara Banco-mynter winna cn laglig revenne
pä actie.capitalck, och således icke, utan en gifwen
förlust underhälla densamma, sä behagade Kongl. Maj!t,
genom nådigt rescript af den 24 April nämnde är, uplösa
Len 7 December. 445
Bolaget och enligt Rikets Ständers underdåniga hemställande,
npdraga Riksgälds Contoiret, art ifrån den
a:sta Julii samma är och framgent, fortsätta lombarden,
hmars nphäswande, sedan den sa länge warit i
gäng, ansetts obillig och äfwen sär alllmänna säkcrhe,
ten i Staden wädlig.
Sedermera hade Herrar Fullmägtige i RiksgäldsConroirck,
i December mänad är i8oz i öswerensstämmelse
med Rikets Högloft, Ständers da församlade
Herrar Revisorers försl g, i anseende tift någre wid
Assistance Contoirct sörefallne oocdentlighetcr, ochnödwändigheten
af cn säkrare conrroll pä medlens disposi»
tion, bestukit en sadan förändring med delta Werk,
att i stället för en Directeur, twcnne Ofwer->Commitzarier
derwid borde hafwa styrelsen, saint tillika författat
en mera lampelig och utförlig Instruktion, till efterlefnad
för WerkekS samtelige EmbetSmän och Betjening
för hwilka öswen en ny aflöningö Stat blef uprättad
och wid i8c>; och 1807 arens revisioner widare tillökt
och i sörhällande till hwarje syoftas beskaffenhet när,
niars lämpad; äfwen som Jnstruckionen i någre om,
ständigheter ändrades och förbättrades, hwarwid, dä de
nuwarande dryga provisionerne pä län samt förfallo
procenterne ansetts icke fullkomligen instämma med lombard
inrättningens ändamäl: de fattigas hjelp och lin,
dring och att någon säker rcvenue pä publika medel,
som till ett sä angelägtt behof anwändas, ej borde päräknas,
fä wal provisionen pä länen bljfwit esler en
billig grund nedsatt, som förfallo procenten aldeles
afffaffad, samt till biträde för idoge men mcdcllöso
ftöjde idkare, som ej mindre än andra fattiga förtjena
hjelp utläning mot lindrigare ränta vä utländske rudimaterier
och inhemffe manujaclur tiilwärkningar tillären.
Med
446 Dm 7 December.
Med detza anstalter har inrättningen, der göro»nälen
är isrän är ökalS, sedermera warit sä wäl hand«
häfd och äswen med en tillökad Aftönings-stat, gifrvit
nägre procents afkastning pä det af RikSgäldS-Werkel
dertill anwände rörelse capital, moni i förledit är, dä
behållningen, genom särMlde af kriger föranledde orsaker,
blifwit ganffa obekydelig.
Uti ett af Herr Vistkoppen, Ledamot af Kongs.
Nordstjerne orden, Doctor Olof Ljurdeclr till Högwördige
Preste,Ståndet ingifrvit Memorial, hwilket
tillika med Herr Profestoren Doctor 0. 'Mjkmans
deremot gjorde crindringar, blifwit till Stats,Utffollet
rcmikkeradt, har wä! Herr Vidöppen pä anförde stäk
förestagit, akt Assistance-Contoiret mätte ater öfwerlätas
till ett bolag as private, eller ock småningom reduceras
till dest primitiva inrättning, sa i anseende till dest
Stat och Tjenstemän, som räntan för länen och ber
fkaffenhctcn af pantpersedlarne; men Stats-Ulffokter har
j betraktande af hwad redan om inrättningen blif»
wik ansördt, trott sig sä mycket mindre bestyrka till
bifall af detta söislag, som detsamma i anseende till
der wid Assistance>Contoiret ständigt tilltagande arbetet
ej bleswe möstigk, dels sedan läne wilkoren nu me,
ra. blifwit pä rigciga grunder för den fattige lindrade
äswen wore obilligt och äswemyrligt: Och att nu, utan
rubbning af testa i det hela nyttiga anstalter, äterlämna
inrättningen ät ett bolag af private, Mille i UtstkollelS
tanka wara ett desto »nera fåfängt företag, som de»
samina, med de fordne »nera betungande lane wilkoren
redan warit enligt 1792 ära Rikets Högloft. Ständers
Författning, genom kungörelser i tidningakne utbjuden
utan att någon hade anmält sig.
E
-
Den 7 December. 447
Osmén har Riksdags - Fullmäktige» för Srock»
holms Stad, Fabriqueren L. Lekonkerr i Memorial,
som fran wällofl. Borgare-Skändat bliswit till
Stats Utskottet remikteradt, föreställt den skadekiga werkön,
som stadgandet i y:de punkten af 4/de Art. i General
Assistame Conroiretö Reglemente af är 1772 alt
lantagares och pamägares namn ej fä efterfråga-, ej
sällan medfört i synnerhet för Fabrikerne, dcr arbitare»»
mäste hofwa redskap och rudimaterier om hand, och
der tillsyn och räkning med dem ej kanske Ulan p«
wista lider, hwarsöre Fabriqueren söccstagit den förklaring
wid Reglementet, alt Länsökande i Assistance Csn»
toiret, likasom i alla andra allmänna fonder, borde wa»
ra förbundne, att angifwa sine namn och Betjeningen
derstädes åtminstone ta Fabriks redskap och rudimare»
kier inlämnas, akt inhämta kunskap om rätta ägaren
till waran, samt ben samma anhälla, da innehaswarens
deraf funnes wara obehörige eller icke med ägarens sedel
förseddc.
Ehuru Stars-Utskottet wäl funnit anledningen
till detta hemställande i wistt afseende grundad, hafwa
likwäl flere betänkligheter derwid förekommit.
Af sä beskaffade fabriks redjkaper, som med kätt»
het äro flyktbare och annu mera af rudimaterier bäde
i större och smärre partier, kunna mänga audre än
Fabrikörer wara ägare, och bchöswa att derpä göra
län, dem Assistance» Comoiret ej fär wägra, och än
mindre anhälla waran, dä den i alla andra asseenden
är känbar: Att i Contoiret anställa forskningar efter ägarnes
namn och personed eller att weta om en länsökare
borde anses behörig eller ej dertill skulle fordra-
en lid sorn göroriiäleu icke medgifwa och en tän
r
ne
-
448
Deir 7 Deccnrber.
nedom svin icke är möjlig, hwadan ock en siik åtgärd l
all fall bleswe högst opålitlig och onyttig. Och dä utom
dest de» föresi -gne förändringen i Reglementet ar aldeles
strjdande mot sjcljwa hufwudgnmden af Asststance
inrättningen; sä kan Stars. Utstotter icke annat
än afstyrka benjamina.
Ehuru enligt hwad Stats-fftskottet haft tillfälle
att med wistbtt inhämta, W.iket för det närwarande,
under Öfwer-Cömmissaricrnes jämna tilljy», efter beit
senast utfärdade Jnstruckionen mco fullkomlig ordning
och säkerhet förwalras, har iikwäl Utfkoitct funnit följande
huswuds.ckeliga ändringar och förbättringar dermed
böra widtagaS.
1:0 En Direcrion af wiste Riksgälds-Contoircts
Ledamöter för lombarden, meo den inskränkning i be,
fattning, sorn denna Direction wid förändringen af
Assisiance-ContoiretS styrelse är r8oz satt och sorn ännu
är gällande, är en öswerftödig inrättning utan nägot
ändamål. Da rjensterne wid Wsiftmce-ContoireL
tillsättas af Herrar Fnllmägtige in pions, samt Full»
magtsr och afffed med flere tjenst örordnandcn derifcärt
expedieras, och dä mäl af någon betydenhet ej kunna
af Dircckionen afgöras, utan mäste derisrän hänffjntas
till Herrar FullmägtigeS plenum, der de samma
Ledamöter, som utgöra Directionen, ändock jskola deltaga
i bcfluten, sä ästadkommcr denna instance emellan
Öfwer-Lommislariatet och Fnllmägtige blott en onödig
omwäg. Inrättningen af en Direcrion bör derföre
i UtffottttS tanka genast uphöra, och wälen gä
frän Öfwer-Commissariattt directe till Herrar Fullmägtige,
hwilket äfwen Protccollen wisat ej sällan hafwa
ffedt. Härigenom blir äfwen Secrereraren öfwerflö
-
Den 7 December. 449
Vig, och den nu warande, säsom redan gammel man,
kunde fä tjenstfrihet med bibehållande af sin ej betydeliga
lön igz R:dr. 16 h. som pension, att wid hans
död indragas, äswensom nu genast minnes besparing
äf hwad särkildt warit bestadl i ljuspenningar, ef
blott ät honom, utan äfwen ät de syra af Herrar
Fullmägtige, som utgjord! Direcrionen.
2:0 Som Assistance-Contoirets Ombudsman,
nu mera har en obetydelig tjenste befattning, kan hans
sysfla, wid inträffad ledighet, indragas och göromälen
besörjas as Riksgälds-ContoiretS Ombudsman, eller
wid dennes afgång, den förre med lika tjenstgöring
tillträda hans sygsta.
z:o Af de wid Utlånings - Departementen nu
warande aune Bokhallare, kan den senast tillkomnes
tjenst med i;o R:dr. lön indragas, och den andre,
svin tjenar för 200 R:dr. lön, dä i anseende till förr
ökade göromäl, erhålla en tillökning af Ivo R:dr. ärr
lizen pä Stat.
4.0 En Kammarffrifware med 150 R:dr. lön,
hwars göromål är att med stämpling förse pantsedlarne pä
län, som utan omsättning fä prolongeras pä halfwa
iänetiden, är med detta göromål ej tillräckligt syskolan.
Wid ffeende flyttning med Betjeningen, kan
äfwen denne Kammarffrisware tjenst indragas, samt
dest befattning delas pä de bägge Kammarffrifwarne
wid omsättningen, som haswa ioo R:dr. i lön, och
defle dä undfä Zc» proCent tillökning i deras aflöning.
Z:o En af Herrar Fullmägtige den 9:de Maji
förledit är widtagen anstalt, hwarigenom de som un-'
Fjerde Landet 29. der
450 Den 7 December.
ter vaccmcer, elke sörfall af sjukdom, utöfwer en mä,
vads lid för andra gjort tjenst, as Contvirek undsätt
skillnaden emellan sina egna löner och deras för hwil,
ka de förrättat tjensten, bör såsom wid wista tillsällen
koststim och i allmänhet ledande lill mistbruk, samt wid
andre Puölique Werk owanlig, genast npböra, och
Contoircts Betjening wid dylika tillfallen wara skyl.
dig, akt ester Olmer Commissariatets fördelning bestrida
tjestgöringen utan särl^ild aflöning, bwarwrd Stats'
Utstoltet likwäl anser billigt, att de Extra ordinarier,
som i sista graden af ordinarie tjenstgöring kilsmo an»
trände, wäge erhålla beloppet af lönen för hela den
rid de gjort tjenst.
Däremot har StalS.hllEolket
6 0 Ansett Revisorn wjd Auctions - Merkel,
smars tjenst är ej mindre grannlaga och trägen, än
Boksluts Revisorns lvm har i lön 250 R'.dr. böra
undfå lika lön med honom, och således en tillökning
pa Stat af Rldr. frän nästa ars början samt
7:0 Att Wärderingsmännen och Waktbetjent,
§en, till någon upmunkran i anseende till deras trägna
och answarigg ljenster, ma ester hwarje ärs förlopp,
Undfå en discretion af ro, 15 till 2c» proCent as deras
löner, dock med ket wilkor att behållningen för
äret af Aesistance ConkoiretS revenue är sadan, att en
siik utgift kan kill fullo dermed bestridas, och hwilkel
efter sikedd anmälan, bör pä Herrar Fullmägkiges afgörande
ankomma.
I Assistance-Contoirets Hrstwud böcker finnas
Z.tMiga sumvior balancerade j anseende till hwilka
uä
-
Dell 7 December. 451
någon ersättning icke är mffelig; eller någon Widare
åtgärd kan äga ruin, nämligen:
i:o En post pa 554 R:dr. ,8 fl 2 rst. R.
G. S- som ester en är 1804 öfwer Auckions, Werket
fran flere är tillbaka werkstäld utredning flutcligen up»
kommit, och hwilku såsom troligen härrörande ifrärr
äldre miflförningar eller blandning emellan Aucrionsoch
O^wcrlkoitS räkningarne, ej kunnat tilt flit uphof
och beffaffcnhct utredaS eller nägre pcrjvner derföre
dömaS till answar.
2^0 Cn för aftedne Wärderingsmannens wid
första Län Departementet, Juveleraren Wezterrrrsnfls
Sterbhus fluteligen Upkommen brist pä wärderingar af
pantsatte nipper m. m. l,74Z R:dr. 12 fl. 9 rst. R.
G. S. hwarsöre ingeri widare tillgäng till ersättning
funnits.
g:ö Äsledne Wärderingsmannen vjorN8keäts
Sterbhus äswensä go R:dr. 9 fl. R. G. S.
4:0 Asledne Wärderingsmannen Wablkerx»
Sterbhus likaledes 15 R:dr. 29 fl. 10 rst. R. G. S.
s:o Waktmästaren I^orllheclc, skuld för saknade'
panter 24 R:dr. 44 fl. g rst. R. G. S.
6:0 2:ne brister pä auttionS inrop för Hnflörs
och k-lsns hwilka personer aldrig kun
nat
anträffas, 9 R:dr. Z9 fl. 8 rst. R. G. S.
7:0 En post pä 1,612 R:dr. 42 fl. io rst. R.
G. S. för förre Auktions Förwaltare» Commissarie,,
c.
452
Den 7 December.
6. 8moclbsr§, hwarom Assistance-ContoirelS Direction
den so Februarii iZoz gifwir Utstag, men wid
hwars pröfning, Kongs. Majlis och Rikets Swen
Hofr Rätt, genom Utslag af den 16 December 1806,
hwilket bliswic af Kongs. Maj:t genom Dom as den
22 Februarii sörledir ar i näder saststäldt, 8meäs>erF
blifwit ansedd skyldig atk endast ansivara för 477 R:dr.
19 si. 6 rst. R. G. S. dem han ock nu nyligen chals
haswa erlagl och hwilka således komma art minska ofwannämndc
summa.
Alla detza balanee poster, om hwilka af bifogade
handlingar kan inhämras närmare uplysning, haswa,
ehuru all widare ersättning derföre blir omöjlig,
likwäl icke kunnat uran Rikets Ständers tillåtelse ut,
ur räkenskaperne afföras, har Stats» Utskottet således
härigenom bordt »vördsammeligen anmäla kill afskrifning
pä lika sätt som Stats,Utskottet i afseende pä
Lyttke balancer wid Niksgälds-Contoiret och Discon,
ten, redan förestagit.
Sluteliqen får Stats-Utskottet anmärka att af
de pensioner, som blifwit någre af Aösistance-Contojrctö
Embeks- och Tjenstemän eller deras Enkor tillagdt,
en del finnas wara pa Asfistanee-Conkoirets och en
del pa Riksgälds-Contoiretö Stat nvsörde. Utskottet
har trott alla detze, och de som än widare kunna tillkomma,
böra förås pä Asfistanee-Contoirets Stat,
såsom dek Werk, hwarifrän de härleda sig och Vit de
således rätteligen höra. Stockholm den is Nowem,
ber 1809.
Pa Högloft. Riddersk. och Adelns Ledamöters
wägnar
Olaos kUsmjox. Pä
Dm 7 December.
453
Pä Högwördige Prelur Ständers Ledamöters
wagn ar
Ib. VVsiäman.
Pä Wälloflige Borgare - Ständers Ledamöters
magnar
Lar!. ?r. I.rnäbsrZ.
Pä Hedrnvärda Bonde »Srändetö Ledamöters
wägnar
^ob. Ericsson.
1^1. kdääsbur.
Transumt af Prstocollct hållit
i General Assistance-Conroirets
Direcriolr den 20 Februari!
18V;.
S. D- Enligt hwad Protocollcr den 7:de i den»
ne mänad förinäler, rörande wälet om Anctions Kammererarens
balanccr, företog Dircckioneu sig det samma,
och sedan de hit hörande handlingar blifwit rekapitulerade,
stadnade deröswer i följande beslut:
Beträffande de i Herrar öfwer-Commissariernes
utredning förre Anctions Förwaltare» Cowmissa»
rien L. 8ms6ber§ påförde poster, sä förekommer först
en pä R-dr. izr: 6. 2. härrörande frän Auktions defecter
för är 179Z till och med 1796 för hwilken
8meclbsr§ trott sig njuta befrielse as den orsak alt de
defect räkningar, hwaras berörde izi:6.2. upkommit,
ej skola blifwit honom jämte de öfrige defect räkningarne
för desie arén tiklstäsde. Dock som Lmeäberx
re.
454
Den 7 December.
redan Uti sin pä Direetionens Ren isi af den 5 Februari»
igor asgisne sörkloring af dni 21 derpå följan<
de April widgalr sig hofwa as dä warande Direcr-uiren
Herr Vanco-Comnnsiarien bläesieäk den n Mars emottagit
räkningaroe kill de med hvi oni dä conn unice»
rade dcsecl-sört-knjngar, hwari ofww nämnde su-m^ätt
inbegripen sä knnde Dircctionen ä 8merll^egs mi gjorde
ankrande icke hofwa afseende, »nan aiijäg honom för
- betalningen af den samma bära answara.
Ehuru det blifwit uplyst, att Werktts förre Directeur
Herr Banco, Coinmisiirien Il^ isisäi tillåtit att
defekt räkningarne för de wid Conroiret löntaqande
personer bliswik lil! honom öfwerlämnade, att sädane
räkningars belopp genom jnnehailning af wedcrbörandes
löner godtgöra, pä hwilken grulid Commisiarien 8meäker§
pastält befrielse frän hetalningsffyldighetei, sä wäl
af Z24 R:d 4 nst defettcr a Personer inom Wrket
för gjorde inrop i ondras namn, enligt twenne as 8meä^
ker§ ingifne sörlckningar N o r äc ^ som afzi Il:d
21 si. n rst. desert ffnld för förre Kammar ffrifwaren
l4ammaiir> ä hwilka bägge poster, tillhopa ZsZ R:dr.
22 st. z rsi., Herr Banco,Commitzirien l4ö>rsteär till sig
tagit desert räkningarne; litwäl och som Anciions-Kammare
jnstrucrionen af den Zo April 1781 i i §. ir
Mom. owilkorligen sörmär, akr Aucrione Förwaltaren böc
för alla defecter uran undantag answara, ansäg sigDirectionen
icke kunna frän denna answarighel i afseende pä
berörde Zs;: 22. z. frikalla CommiSjarien 8meäber^
hrvarigenom äiwen de i Afwer-CommissuriatetS Utredning
Wärderingsmännen ' i!ja och kräling päförde
och af dem till nägon del erkände defeckposter, för den
förre §2 R.dr izsi 2 rst och för den sednare 92 R:d
37 st.
Deir 7 December
455
Z7 ss 2 rst för hw: ka Ofwer-Commistr^iatet ansett be,
malde Wärderingvmäi öra bli wa Co" loire tan'warige,
i hwiiket yttrande O nbudsmannen änven siuteligen in»
stämt, komma sa om redan indcgripne i den 8rr>er!hsr»
älagde defectpost pä Z24 R:V 4 rst. all sörswiiina.
Ä en af Commissarie» 8msähar^ jngiswen för»
tskninq Nw Z öfwer defeerräknlngar kill en summa as
94 R^d 7 tz n rst., hwilka hos d-m af underbekjenin»
flen, som haft dem om hand till indrifwande, blifwit
förlorade, uran att wid desse B-lynters död eller siyttning
ur ConkoiretS tjenst kunna äterfäs, befinnes defecterne
för personer utom Werket Utgöra 24 R:d. 2-tss
y r:st och för personer inom W.-.ö.t 6y: zc>. 2. Och
som dek klifwit uplyst, all Commiss iri.a 8meclborz
tvid desse med Betjeningen timade händelser, härom
fljort behörig anmälan hos W-rkets Direcleur, sä ansäg
Directionen honom dymedelst h^swa fullaiort hivad
i sädane fall pä hans åtgärd ankommit, och fann der»
söre skäligt alt fran ersättningen af desse 94 J^d 7 ss.
n rst. honom befria, hwadan den sistnämnde posten
6y R:d zo ss 2 rst såsom inbegrione i 8moäbsr^ äswan
äberovade förtekning N:o 2 kommer pä den samma
att afgä.
Commissarie» 8msä!>srx» hade ästven till Dircc»
tionen öswerlämnat trenne af Wiktmästarma Kosbrrx
och l^ur,cllilii6 samt K nnmardrängen I^ilj lisi ^ bestyrkte
förrekninaar Litt. B. C. D. med bifogade Delecl^räk»
»ingar ä Personer utom Werkst, bos h vilka ej nägon
betalning more att tillgå, utgörande desse räkningar till»
hova 7A R:d 42 tz t r rist hwarsöre 8msäbsr§ förmodat
sig sä mycket mindre böra anfwara. som defect
räkningarue ej blifwik honom förr, än efter flere ars
4;6
Den 7 December
förlovp tillställde, och han kill deras indriswande ej
annorlunda kunde förbindas, an sä widt Pcrsonerne dä
wörö tillfinnandes och betalning' af dem möjlig»
Men emedan den efwan äberopade §. i 1781 ars Auktionskammare
Jnstruckion sörmär, akt AnctiouS-För,
walkaren bör inom rätte dagen, och efter en af Di*
rcctioncn sedermera gjord författning, innan go:de dagen
sedan defcctcrne tillkommit, dem hos Auckions Caö*
senren liquidera, hwaras följer, akt han ock sjelf derom
bör göra sig underrättad, det 8meafter§ likwäl underlåtit,
och derigenom sjelf warit bidragande till del af
honom omnämnde dröjsmälctt ty fann Direcrionen ej
stkäl, att frän betalningen af oswanberörde 75. 42. n
honom befria.
För defect-rakmnaar, som skola saknats i cfledne
Kammardrängen Ljorlrguizks Sterbhus utgörande
46 N:d 26 si 8 rst har wäl Commifiarien 8meäbsr§
afwen welat undandraga sig all answarighct, men som
as Förtekningen pä defie räkningar finnes, art de warit
daterade frän 1793 inkil! 1799, hwaraf följeratt
8meäl)srg försummat akt i tid tillhälla kjorleguisr att
för dem göra reda, och icke eller wisal sig hasw-r strart
efter dennes död, om förlusten as rakningarne gjort behörig
anmälan, sä ansag Direcrionen honom fran ersarrning
af dcha 46 R^d 26 tz 8 rst ej böra njuta befrielse.
Äfwen har Commisiaricn 8mLllhLrA welar undgå
answar för en ivid 2y:de Auctionen 1794 tillkommen
deseri post r R-'d 14 si, under söregifwande att
Herr Banco Commifiarien bliärlisclt ffall till Commissarie»
6orc!eL hofwa efterskänkt densamma' men som
Zmsäbsrx icke med någor berms gittat styrka delta sitt
Den 7 December. 457
anförande, sä kunde Directionen dera icke ha siva afseende.
Sedan uplyst blifwit att de pä kiääerstroms
och Wennmsng namn utförde defccter 2: ZZ. 9. blifwit
genom gifne handpenningar ersatte, fann Direclioncti
att Comnriharien 8msäberZ derföre borde njuta afdrag.
I sine ingifne förklaringar har Lmsäberg äf->
wen andragit, att han ej sätt tili godo njuta sädane
öswerffott af andra och flere gängs försäljningar, hwilka
tillhört personer, som häftat för defect-skulder, utan att
sädane öswerskolt skola antingen kommit Contoiret sä»
som hemfallne tillhanda, eller blifwit pä annat obehörigt
sätt till hans för fördelande anwände, hwarsöre han
pasta» att efter härom föregängen utredning bemäldte
vfwcrskott mätte bliswa honom til! godo beräknade.
Men dä Smedberg icke med nägre bewis styrkt werkligheten
as denna angifwelsen, sä fann Directionen sig
för det närwarande, och innan sädant söregätt, i den»
na omständighet icke kunna meddela nägot utlärande.
Sedan de twennedefect-poster 94:7.91. och, at zZ.
9, tillhopa 96. 41 8- hwarsörc Coninntzarien 8ms6ber§
kommer att njuta afdrag blifwit honom även i utredningen
päsörde deffectfumma t,oz t. 32 6. till godo beräknande,
äterstär således 934. zg 10 dem Directionen anlag honom
böra till Contoiret inbetala, äswen som hatt till följe af Auctions-kammare
JnsttUctionen kännes skyldig att godtgöra
Contoiret de sökärcn i8Ql, 1802 och igoz ännu oliquiderade
desert poster z. r;. 9. jämw 7 fl- Z rst. dem
han sjelf upgifwit wara honom för litet päförde, eller
sammanräknadt 938: iz. io, hwaremot han äger att
frän Auctionsckamniaren uttaga ett af k. VVimer för
Fjerde Bandet!7r:o zo. Auer
458 Den 7 December.
Auktions inrop pä hand lämnadk och derstädes ännu
qwarliggande stlswerur, samt att för ersättningen af de
honom ädömde poster bäst han gitter hälla sig till de
defect ffyldige. -
Utom nyssnämnde yzg: iZ. 10. fann Directionen
skäligt älägga Commitzarien 8mL6!aerF att till Con,
toiret genast inbetala följande poster.
1:0 För ett af Jonveleraren ^Vesterstranä den
5 Nowemder 1794 inropadl och kill honom Utan lösen
utlämnadi Guldur — 4; R:d.
2-0 En af honom sjelf i Memorial as den A-.ks
Mars förledit är erkänd rest ä egne Auctions inrop
— R:dr
g:o För ett af Commissarien ston. 8ve'e6berA den
7Z December 1794 inropadl och i Aucrions kammaren un«
d.r Lmi-öberZs wärd förekommit Silswcr-nr — ig R:d.
4:0 För förskingrade persedlar frän Auctionskammaren
genom förre Kammarfkrifwaren derstädes
I-lammarin en ätersiod af 74 R:d Lyss. hwarom Directionen
redan den n:te December rfloo bestulit, att
som 8meäbsr§ utan föregången anmälan och erhällit
tillställd tillåtit lstammarin att en längre tid l sitt ställe
göra tjenst, hwarunder förskingringen blifwik af honom
föröfwad och den 8msäliLrZ genom en flitigare
och noggrann eftersyn bade kunnat och bordt förekomma
del pä sädan grund äläge honom, att för l4ammsnns
ikuld sself wara Conroiret anjwarig, hwarer
ot han ägde, att bäst han gitte begagna sig utaf den
t.f lstammann derföre dä lämnade säkerheten , - ?
De
Dm 7 December. 4Z9
De uti utredningen förekommande 6gi R:dr.
17 si. I rst för inropade p-?rsed!< r as . steen! WärderiagS».
Mannen Jouvcjeraren ^Veiiei K-ancj f -NN Direktionen
böra ä bans Conto uplagas ulicka med 4z: z6 8.
som honom blifwit päfördt, urås den i samma ukredUjng
upwgne dcfect summa 261: 46 — för personer, löm
warit i ConroiretS tjenst, samt att eli serMdl Conto
Mä i Huiwud-boken öpnas, der hwar och eii af bc eirine
deeiteras för hwad räkningarne dem päsöra, ulf
dest betalning sä widr möjligt är hinner indriswas.
Äfwen fann Direktionen, att de i utredningeri
uptagne kirz: Z4. io. böra afföras såsom i räkenffaperne
orätt som öfwerffoit debiterade, samt 2: 2;. 6.
såsom handpenningar orätt uptaglm
Den brist som i utredningen är utförd med 40A
Z7. 4. kommer nu mera a» ökas icke allenast med
14g: 2. 4., som dxr blifwit Wärderingsmännen I^iljs
öch ^rölinA påförde, hwilken sistnämnde summa
jämte det den är i utredningen särskildt »plågen, jämwäl
der warit i Commisiarien 8ms6bsrgs debet inbegripen
och nu blifwit honom till betalande älagd, urart
ock med de 2: ZZ. 9 handpenningar för hwilka säs«
som förut icke upkagne han nu erhållit afdrag, hwareMot
afgä de 7 si. g rst. som Zmeaberz sig sjelf påfört,
sä atk hela bristen hwarom ej nägon uplysning
stätt att erhålla eller nägon derföre kunnat bindas till
answar, utgör 554 R:8 18 si. 2 rst. 06) hwilken Di«
recrionen sann för godt att lara i särkildt Conto i HusLvudboken
upragas och balanceras, intill desi den kan i
behörig ordning lill afffrisning anmälas.
Och kommer i anledning häraf till hwar och en
aj
46s Den 7 December.
af de personer, hwilka nu blifwit förklarade Mdige
att giswa Contoirel ersättning, Protocolls utdrag der,
om att utfärdas, samt kill Oswer»Commistariaket angående
bewiljade Asirrifuingar och Balancering. - - ,
Är och dag som osman.
Lx krorocollo
Läman.
Li'
Den 7 December
kades pa Bordel.
461
Föredrogs följande wördsamma Memorial i frän
Stats-Utskottet:
Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständer hafma till Deras StatsUtskotts
Utlåtande behagat remittera^ en af Chefen för
Finska Arrillerie Regementet Herr O^metsten och Riddaren
^Icecstsin till Högloft. Ridderskapet och Adeln
ingifwit och derifrån med de andre Respective RiksStänden
communiceradt Memorial, angående berörde
Regementes öfwerfiytkande pä Swensk Stat sä lydande;
"Som kill min kunskap kommit alt wid nya Sta»
"rerncs reglerande i Stars-Utffortet Finska Kongl.
"Arrillerie Regementet icke är uptagik, sä lärer bliswa
''en följd art Regementet skall uplösas, indragas och
"Befälet ställas v« Expectance Stat."
"Enligt Konungens ordres i början af innewa'rande
är, är Regementets Hufmnd station i Gefle
"och hwarest den nu warande styrkan jämte beiydcli"ga
sörräder ftg befinner. Som Ledamot af Högloft.
"Ridderffapet och Adeln, som Milikaire, men mäst
"som Chef för det olyckliga Regemente hwars öde nu
"är i sräga, magar jag i ödmjukhet framställa till
"Högwälborne Herr Grefwen och Landt» Marskalkens
"samt Högloft. Ridderskapet och Adelns mogna pröfning,
hncuwida en sadan reduction kan anses nyttig
"eller öswcrensstämmande med det stora ändamälet att
"bewaka Rikets gransor, som L militairiskt afseende
al
-
462 Den 7 December.
"aldrig bör lämnas ur sigte. — Ma föregående krig§
'"men särd,lss det nu öfwerständne, hafwa bewisat o,
"tillräckligbercn af Artillerje Manskap, da styrkan un»
''der 2 ne ärs Campagner ifrån nära 4,000 warit ö'kad
kill 7,200 man samt således inemot fördubblad,
"och lärer ej eller nägon kunna bestrida, arr as de
"Troupper, som under fred bibehällas Arkillerie är i?'bland
de angelägnaste, såsom fordrande mästa riden list
''dest ösning, hwilkxn mäste wara förenad med bestän--  "diga fludier, epperimenrer och arbeten."
''Da nu en oswikelig erfarenhet uplyst, akt den
"numera i styrkan wi hittills äat af Arkillerie Troup"per,
äswen ester förlusten af Finland pä långt när
?'icke förstår tili Fästi,ing,enes och Fält. Artilleriers
''serverande, alla amunikions och A ullene arbetens
"bestridande samt till besittningar, tjenstgöring och för?'räkkningar
af sa mangs ldiqa stag och da ingen ka,
" - Sunna pasta, akt de härtill ersorderlige kunskaper,
"jämte nödig öfning att dem rätt anwända, kunna tvid
?'- u inf. Ilande kria genast bibringas Olmer, Nndcr"Befäl
och Manjfap, hwilket nödwändigt mäste f
"fredlig std danaö till sitt mödosamma yrke, sä lärer
"den frägan ej ktinna anses ur sin ordning, är det
"nu ögonblicket att reducera ctt helt Arkillerie Nege,
"mente och att uplösa nara fierdedele» af den styrka,
"to,,,, särdeles ester nu antagne tactique, redan wisat
"sig wara otillräcklig. "
?'Arkillerie har gjort, och kan göra all Garni
"jouStjenst
i likhet med Jnfanierie och Trouppen ko,
?'star mindre att underhålla emedan deri ej är försedd metz
"gewär. —> Ett Jnfanterie tilldanas sättare wid bör?'/an
as ett Fälttog, dä deremot en mcnniffas hela
Dm 7 December. 46g
''lifstid osta är otillräcklig att grundeligen inhämta
"Artilleri metien." .
''Thuru Finland är förloradt följer icke deraf
"att Finska Artilleris Regementet är öfwerflödigt, u"tan
jag auhäller att den frägan mätte komma under
"noggrannaste pröfning: Kan tvär närwarande Attille"rie
styrka käla större eller mindre reduckion, utan akt
"blottställa Rikets förswar? — Men mätte tillätas mig
"nämna, att ett mifihag häruti kan medföra obcräkne,
"liga följder."
"Men om jag nu frän en militajrisk synpunkt
"yttrat nödwändigheten af Finska Artillerie R-gemen,
"tets bibehällande, torde äswen mig tillätas, att i rätt"wisaus,
ädelmodets och mensklighetenS namn pakalla
"Högloft. Riksens Ständers upmarksamhet för mina
"lidande kamrater, Officers Corpsen, Stabs-Heljen»
"ter, Under-Officerare och Manskap af delta Rege,
''mente."
"Efter ett Falttog hwars mödor jag ej bör näm,
"na, och der Artilleriers förtjenstec icke as mig böra
"bedömas, är nu Finska Artillerie Regementet ater,
"kommit i moderlandets sköte, efter att i Finland has,
"wa förlorat alt, utom defi med ömaste upoffringar
"bibehallne tillfredsställelse, at haswa uvsylt fine plig»
"ter. — Detta Regemente är nu det enda, som bär
''namn af Hmskt; mätte Swensk» Nationen mi denna
"stam allid päminnas, om det warma nit för. Fäder"ncslandets
wälgäng och förswar, som sä ihärdigt ut"märkt
Finska Troupperne, och mätte (om jag sä får
''yttra mig) Swensk» Nationens erkänsla pä nägot
"sätt ätersalla pä denna enda^lämning as ett trogit
464 Den 7 December.
"Folk. — Att mi se mig jämte mine agtningSwärdt
' kamrater af Finska Artillerit Regementet, som rsrcc
"förödande kng hil återkommit, endast bestämde till nya
''förluster, beständig jkilsmäsia, fördelning och utflykt"ning
pä andre Regementer, ester att haswa upoffrak
''sig för Fäderneslandet, och kanske nu mista en ester
''manga ars trägen tjenstgöring wunnen möjlighet til!
''utkomst, more ett missöde för mig och mine kamra''ter,
lika särande i enskildt afseende, som att Regementets
uplösning skulle werkställas i en tid, dä be,
"hofwer as ökadl Artillerit uppenbarligen wisar sig,
"med skäl skulle giswa en swär anledning till nedslå,
"genhet och mitzkröstan för dem, som nitälskat för Fäderneslandets
sörswar och upräkthällande?'
"T'll undwikande af de wädeliga äfwcntyr i
''detta sq högst wiqriga afseende, framställer jag säledes
"i största ödmjukhet till Högwälborne Herr Greswerr
''och Landt Marskalkens samt Högloft. Ridderskapet och
"Adelns bifall, art Finska Artillerit Regementet as Zvo
''mans styrka mätte med desi Compagnie Befäl och
"Stab öfwerflyrras pä Swensk Stat, och att Regementet
hädanefter sär njuta lka rätt och förmän,
''som der i Finland innehaft, hwarjättile jag ödmjuke»
''ligen auhaller om tillstånd, att detta anförande, sä''som
innefattande ett amne af den mäst cftertänkeliga
"och wigtiga beskaffenhet fä med de öfrige Respective
?'Niksständen commuuicergs.''
Stockholm den 14 Nowembcr 1809.
kll, ^lrtzrztsin.
Stats» Utskottet, .som cj erhållit del as berörde
Me
-
Dcir 7 Dencker.
465
Memorial förr, än Stars Regleringen blifwit af Utskottet
proiccterad, sadan den nu mera är till Riksens
Högloft. Siänder öf»v rlämnad, och sedan det likaledes
afgifne Bewilininao Förstag mar npgjordt, saknar
alksä ukwägar till förestående af en sälfrid underhålls»
summa för ett Regemente, hmars dubdla rätt dertill i
Rikets lyckligare belägenhet more försäkrad genom stora
enskilda upcff.ingar, och genom der käcka upsörcmde,
hwarunder den pröswat sine stridskrafter möd de wa»
pen, hwilkag ökade antal skulle w^ra as cn onekelig
nytta för Rikets sörswar.
Under grundad öswertygelk, om sanningen af
detta anförande är det för Stats Utlkottel en stor hugnad,
att i berörde ma! känna Hans Mayl Konungens
nädiga och gynnande tänkesätt, hwilka i sammanhang
med den af Stats Utskottet tillstyrkte fyllnad i den af
Kongl. Msttt äskade en Million R-dr om äret till
sörswars austalterne, bereda en möjlighet för Kongl.
Mai:t utan Statens särchilde grav tion till bemäldke
käcka Regementes bibehållande; Men i en sädan händelse
ser dock Stats. Utjköttet, »red afseende a StatSWerketS
knappa tillgångar och Rikets tryckande belägen,
het, sig föranlätit hemställa, akt Ve af St ts U skottek
för detta Regemente, i sammanhang »nedden öfrige Finska
Armeen, projecterade Exvccrancc löner och Accords
ersättningar böra kill Staro-Wttkcle lifa och sörman indragaS
och till särskildt utbetalande af Skaten sörswinna.
Till Riksens Högloft. Ständer hemställes detta
wördsammeligen. Stockholm den 5 December 1809
Pä Högloft. Ridderffapet och ÄdelnS Ledamöters
wägnar
Llaes kleming. Pä
466
Oen 7 December.
Pä Högwördige Preste - Ständers Ledamöters
wäinär
PK. ^VeiämLii.
Pä Wäftofl. Borgare-Ståndets Ledamöters
wägnar
Larl k^r. I^anäkerA.
Pä Hederwärde Bonde-SkändctS Ledamöters
wägnar
^ok. Ericsson.
l^rääcliur.
Begärdes pä Bordel .
Uplästcs ctt sä lydande frän Stats-Utskottet in
gifwit:
Wördsamt
Memorial:
Till Riksens Högloft. Scänders Stats-Utskott
har UljkottetS Ledamot, Herr ^siversten Commendeuren
och Riddaren Friherre Aöelsvärcl under detta dato
ingifwit ett sä lydande Memorial: "Sedan Stars''Nlskottet
till Riksens Ständer ingifwit sä wäl den
''nya Staten samt afwen Finance projectet, som slutar
"sig med 2^ Millioner N:vr ärlig Bewillning till nä«
"sta Riksdag, tror jag för min del, att denna bewill.
''ningssumma är den högsta Iliket i nuwarande ställ"ning
kan bära och utgöra. — Finane- projectet hwar'uti
inbegripes den af Kongl. Mrj:l Ost gjorde nädi
-
Den 7 December. 467
"aa proposition om En Million ärligen till Rikets
"sörswar, kror jag äiwen bitr tillräckeligt om den af
"kunnige och ärlige män blir administrerad, som win"lägga
sig om, alt ull Kongl Maj:k i underdänighet upge
' förstagcr kill en bättre hushållning af allmänna med"len.
—- Stats Utllkottel har wäl warit omtänkt, akt
igenom möjliga indragningar lätta denna bewtllning,
''men Utom de fwärighetsr, som harwid mola StakS''Utffott
t, har älwen de som Ulffottet projeclerat ej
"för dek närwarande kunnat »unika denna Summa.
"— Sk is Utskottets mangfaldiga göromål och Riks»
"dagens snara stut, har ej medgifwic tillräckelig lid
"att upge projeck kill allmänna medlens bättre administration,
Det han derföre ö>,i?at, att Riksens Stän»
"der genom en sqrsktld Comitss, skulle först undersör
'ka, huru allmänna medle» alt sedan iFOvärsRikö»
''dag bliswit sörwaltade. Detta torde ännu kunna
' werkstäslas, om Riksens Siänder hos Kongl. Maj:k
"i underdånighet anhölls, att en sadan Comitse eller
''-Beredning af Rikets kunnige Embetsmän, och ett
"lika antal af Standcrncs Deoutcrade waldeS, som
''öfwersäg allmänna medi» ns förwalkning sedan är 1800,
' gjorde dcrwid sine anmärkningar samt sättet huru de
''kunna och böra förbättras, öswerlämnade det till Kongl.
''Maj:ts nädiaa omvröfwande och wärkställande, och
'blefwo wid Riksens Ständers Stats-Utskotts nästa
"sammankomst, en lättnad i deras arbete dä granskningen
"häraf förehades. — Det nu i en lncklig stund med stora
''upoffcingar stukade krig har wist ost. att om Swerige
"skall bibehålla sin sjelfständighet mäste det noga ute
"räkna sina tillgångar sä pa folk som penningar och
"derefter med yttersta spar ömhet och hushållning inrätta
siga förswars anstalter, hadx delta före krigets
"utbrott och under sredsiugnek bliswil beredk, wagge
468
Den 7 December
-
"iag pasta att flere roov-de mennijFors lif och flere
''Millioner R:dr för Riket bljfwit besparde. — Med
"bristande kunskaper och de uplysningar som fordras,
"wägar jag inför Riddcrjkapet och Adela och till Dest
"ompröfwande framställa en länk as denna kedja. -  "Och i stället för Krigs och Aniiralitets Collegier med
''alla dest säcffilkte Departemeutrr, Sjöförwalmingcn
''med mera, en klok och erfaren Militaire Personsom
''Chef af Kongl- Majtt bleswe utnämnd, biträdd för
''göromälens olika bel?affenhet as en kunnig Sjöman,
"Foctisicarionist, Cavallerist, Artillerist, Infanterist,
''och Oeconomist med nödig och kunnig underbetjening,
'agde styrelsen af alla de Militairiska detaillerna.
'Skulle en mängd, sä wäl af Militaire som Civile
"Embetsman och Betjening, som dels hafwa löner pä
''pä Star dels lractamenten kunna undwikas. — Om
''denna Chef genom Kongl. Majn blef i Stars-Rä"det
tillkallad att öfwerwaca de mål, som röra den
"militaira detaillen, kunde han i tid och ä de orter
"där förswarel fordrades eller krig möjligen utbrister,
"för minsta kostnad och uran landets onödiga berun''gande,
kunna anpassa alt hwad till krigets utförande
"erfordras, och under fredslugnet skaffa sig dr förrä"der,
som ej raqa^ada, anlägga Magaziner i de Stä''dec
eller Fästningar, som äro närmast Krigs-rhea,
"tern, och genom delta undtvika wid ett fredsbrott
"kostsamma transporter genom landet, som är högst
"betungande för Hemansbrukare och kanffe osta icke
''möjliga att werrställa, dock under den strängaste con"troll
och redowisning — Pä detta sätt tror jag
"Chefen för detta Departement kunna bereda och underhålla
sammanhanget i detza widlöftiga derailler,
''och förekomma de mitzbruk, som af enl?ildre intres'ftli
sättas framför allmänt wäl, och l^ll efter min
''tanka
Tcil 7 December. 46g
"kanka leda kil! den största möjliga besparing för
"Rikek och den största nytta och brukbarhet af wä"ra
Flottor och war Arwee. — Att upgöra en sulle
' ständig plan kill organiserande häraf, är öfwer min försvaga
och blefwe för widlöskigt, nog as, kunnige Män
"finnas om de fokas, och skulle Riksens Ständer fin»
"na detta mitt yttrande förtjena Deras upmärksamhet,
"önskade jag detta »indcrdäniga anmälande hos Kongl.
"Mast skedde ju förr )U häldre."
-^stslsvärst.
Ester öfwerwägande as hwad Herr Öswersten
Friherre ^stelsvärst uti oswanberörde Memorial sa»
lunda anfört och hemställt, har Stats-Utskottet för
Dest del, ej annat kunnat, än deruti instämma, säsom
i Stars. Utskottets tanka wäl grundadl; Och svin Utskottet
derjämte funnit delta ämne förtjena Riksens
Högloft. Ständers upmärksamhet, sä sär Stars »Ut»
skottet det samma nu Riksens Högloft. Ständers egen
uplysta pröfning härmedelst wördsammeligen underställa.
Stockholm den 2 December 1329.
Pä Högloft. Ridderskaper och Adelns Ledamöters
wägnar
Llass klsminZ.
Pä Högwördige Preste-StändekS Ledamöters
wägnar
'kli. Weidman.
Pä Wällofl. Borgare-Sländcts Ledamöters
wägnar
Larl kr. L.anädsr§.
Pä
47v Den 7 December.
Pä Hederwärda Bonde Ständers Ledamöters
wägnar
CriLssoN
LadeS
pä bordet.
idl. kwi^sims.
Ett ilrän Högloff. Staks-Utffottct inlämnadk
ivörsamr Memorial upläst.s, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti den nådigt propofition af den 5 fistledne'
Julii, som Kongl. M i:t i näder läkit tillställa Riksens
Högloft. Ständers Stats-Uttkolt, angående SkatSWerketS
tillstånd, inkomft r oey Utgifter samt skulder
och fordringar, har Kongl. M-itt täckts yttra: alt Rikets
framrida wälstand beror pä ett snart inträffan e och
länge fortfarande fredslugn: att Kongl Majit sedan
detta wunnirs, will anwända all krall och sorgfällighet
att derwid bibehålla Riket, men ait detta Kongl. MafiS
bemödande blifwer fruktlöst, om nödige sörswars anstalter
underlätas att defia anst.lker, som böra lämpas
ester Rikets förmäga, äfwe» mäste smara emot deras
ändamål, om Rikets krafter ej sibola onyttigt 'öripillaö:
att Kongl. Maj:lS hjerta ömar wid framställningen
af all som leder till förökande af de tyngder Dest trogne
undersåtare förut bära; Men dä Kongl. Mcht med
kännedom af det tillstånd, hwarmi Rik^S förswarswedel
sig nu befinna, nödgas anmärka att O 'lvgS Flottan,
man sörräd för nybyggnad, bestar as ffepp, som ,
inom icke mänga är bliswa obrukbara: akt Skärgårds»
Flottan, jämte ärligt underhäll, fordrar förstärkning och
anläggning af en och annan ny station, för att kunna försmå»
-
Den 7 December;. 471
smara Rikets widsiräckka klister: att allehanda skjut och
sido-gcwär, trost utrednings och beklädnads-persedlar
m. m. äro minskade och sörnctte, förråden af alla arn»
muuitions stag uttömde och fästningswerken i behof af
förbättring och bestyckning, samt ändteligen, att isall
Rikets gränser förändras, nya försmars anstalter blifwa
äswen derigenom af nöden: att wid en tillförene 0-  manlig dyrhet pä de till sädane stora och berydeliga ar»
beten erfocderlige materialier och arbetslöner, sä finner
Kongl. Maj:t wid detta wadeliga förhållande Sig icke
kunna företaga och »verkställa nägot hufwudsakeligt i
ofwanberörde för Rikets sjelfständighet mäsendteliga för»
swarsdelar med mindre Summa, än En Million Riksdaler
om äret, i stället för den as 797,762 R.d. som
förm as Stats-Werketö medel pcr medium ärligen bliswil
dertill auwände.
Sedermera hcr Kongl. Maj:t uti nädig proposition
till Riksens Ständer af den ZI sistledne October
om widtagande af särskilde kraftiga anstalter till
Rikets förswar och framtida säkerhet, ansett af stor
och allmän wigt bestämmandet af tillräckclige ärlige medel
för Rikets sörswars.werk, FlottorneS nnderhällande
och nybyggnad, Armöens bewärings och utrednings,
behof, krigsförnödenhetcrs anskaffande af asia slag, nödige
och ester Rikets nuwarande gränsor lämpade för,
swars-werks anläggande, utwidgning eller inrättande af
Miiitaire upsostrings anstalter, hwarigenom äfwen ur
National bewäringcns sköte skickeligc bcläl kunde för
den samma tilldanas m. m., hwjlket alt kräfwer stora
och owanliqa kostnader, hwilka, om de genast eller med
skyndsamhet bcstriddes, skulle j närwarande rillsiand öwcrstjga
Rikets krasrer och tillgängar. Det är säledeö-endäst
i en progrestiv ordning och under flere ärs för.
lopp
472 Den 7 December'
lopv som de af Kongl. Mank asyftade förändringar
och förbättringar sä wäl med Armeen som Flokivrne
möjligen kunna wcrkstallaS; men till detze behof erfor«
dras oundwrkeligen en någorlunda tillräcklig ärlig an«
slags,summa. Un Kongl M j.ts nädiga proposiiion
af den 5 sistkel ne Juni bar dennas belopp, utan afseende
pä någon dä trlltankt urwidgning af Schensta
Krigsmagtcn bliswit upgifw n till en million Rdr.
Bco. om äret: och de sedermera af Kongl. M-ujr i
detta änd> M.U iorordnade Comikeee haswa, efter nogaste
granffni ig af hwad pä de sä kallade Milikaice extra
ordinarie Stater, manligen mindre efter behofwet
än efk:r Smts W -kcts medel tillgångar warit upsörvt,
icke ansett sig kunna nedsätta denna summa. Och har
Kongl. Mu:t pä be af Comiterade upgisne och ännu
ytterligare bekräftade grunder, nu päkallat Riksens
Ständers biträde till förberörd? ärliga Summas anstaende
pä Rits Slaten, att räkna iftän den i Januari!.
Utom desse ärlige medel anser Kongl. Mast nodwändigt.
till a hjelpande af den brist as Befäl , Arrillerie
manstap, Coepvacrdie karl r och stey. Sgo§ar svin Skärgärds
Fioitan, cst.r Finlands förlust, fatt widkannas
i:o Au alla O ficers och Under-Osfieers löner, som förut
maril anstaane pä Sw<al>orgs och Äbo ElgnadretneS
Stater, mä pä Z ve i'?a fiean, med undantag af Ofwerste
lönen öfwersöras och bibehälluS; 2:0 Att det i Finland
förut st tionerade Skärgärds Styrmans-Com
pagnis pä Swensk Stat ölwerflyttas; Z:o Alt del
Coopsaerdieka. c Compagnie, som före kriget warit
Sweaborgs Egnader anstrgit, och sedan blifwit härstädes
ä nyo upsatt, mä tillika med 6c c> man sch nödigt
spel af FiNiV-a Slö > Artilleris Con pagnierne pä
Swensta Staten uplagaS, och 4:0 att de hittills pä
Swensta Staren destadde Skeppsgossar mäste frän den
Fin
-
Den 7 December. 473
Fmffa okas kill ett altta! af 62 Ordinarie och zo
E^ra ordinarie Skeppsgostar; och sorwäntar Kongl»
Maju/att till Utförande häraf Riksens -Llättder ma
-Utfinna och ansia nödige wedel.
Och som Riksens Höglech Stander Sehaar res
mittera Kongl. Majus osman högsö rörds när,ga.propositiou
af den ZI ststledne Ocrvbek till^ Stats - UrMt*
Ms utlärande, sä sär Motttt nu sig häcsswec
yttra. '
Dä Stats ^ Utffottet tvid regl-randek af Staten
till Leftnsions Werke»' och Zö-iwarS ar-stasiet. e söreflaair
en summa af 660 022 Rckr i stöijer. ^ för den' af
Kongl MaZsi Härtill äffade E» Million Riksdaler -  har UkEotter masi grunda en sadan anslags summa ef
allenast pä hwad d.e föregående, ären, dä Finland hörde
kill Swerige, warit för detze behof 6 de ärliga
Skaterue upsördr, utan ock pä StatLWerketS knappa
och för alla dest Utgifter nu otillräckliga inkomster»
UtMttet har nogsamt itMk wigten af de Ml Kongl»
Majus nådiga proposition innehäller och r föije deraf
äswen nödwändiahcten af ett högre anslag, men Utskottet
kunde icke upgisrva någon tillgäng dertill af
Slalö-WerketS medel.
Om Riksens Häglesi. Ständer, pä fält StatsUtskottet
Uti Desi särskildta betänkande angäenve Rikets
Finanser och det deraf upkommande ärliga beMillnings
behofwet heu>stäl!t, räckas fastftällc- oen till utgäeyde
ärliga Bewillnings u nm a Millioner R:dr
Banco, sä blifwer om Bewillyiugssirw.man till den
föeestagne nunierairen »taar, 'deraf rn tillgång af
Z2L,4Z8! Ztzl 9. till fyllande as he Uti den af Kongl.
.Zjepye Bandet Jr» Majit
474 Den 7 December.
M^j:t äskade Million bristande 400,220 R:dr; Och
Stats- Utskottek hyser den grundade öfwcrtygelsen, att
om Kongl. Majit och Riksens Ständer käckas bifalla
Stats» Utskottets förstaq om wista vacancer wid den
indeldte Armeen samt Wästgötha och Smalands Dra»
goner jämte Skänska Cavallerie RegementerneS förändring
till Infanteris kill deras halfwa styrka, skola sä
wäl deste förestagne anstalter, som en förbättrad inkomst
af Kongsgärdarnes föcwaltniug, jämte hwad i
öfrigk af de pä Stat upförde anstags summor kan besparas,
icke allenast lämna full tillgäng, kill hwad som
kan finnas brista i den af Kongl. Majit upgifne En
Million R:dr, utan ock troligen deraf bliswa ett öfwerskott,
som, ester Utskottets tanka, owilkorligen bör
anwändas, till afbetalning och förminskande af den utrikes
capital gäldcn.
Hwad i öfrigt beträffar Kongl. Maj:ts uti Dest
nådiga proposition af den zi sistledne Octobcr gjorde
nädiga förklarande, del Kongl. Majit särwäntar, att
Riksens Ständer mä utfinna och ansta nödige medel
1:0 Alt alla Officers och Under »Officers läner, som
förut warit anstagne pä Sweaborgs och Abo Esquadrernes
Stater mä pä Swenska Scaton, med undantag
as Ofwerste lönen, öfwerföras och bibehällcs;
2ido Att dek i Finland förut stationerade Skärgärds
Styrmans Compagnie pä Swensk Stat öswerstyltas;
Z-o Att det Coopvaerdie Karls Compagnie, som före
kriget warit Sweaborgs Esqnader anstagit, och sedan
blifwit härstädes ä nyo upsakt, mä tillika med 622
man och nödigt spel af Finska Amllerie Compagnierne
pä Swenska Staten uptagas, och 4:0 Att de hittills
pä Swenska Staten bestädde Skcpps-Gostar mätte
frän den Finska ökas till ett antal af 6s ordinarie
och
Den 7 December. 475
och Zv Extraordinarie Skeppsgossar, sa inser StatSUtskottet
icke nägon ntwäq, akt kunna upgifwa någon
särskild fond till desse utgifters bestridande, som esker
den urläkning häröfwer blifwit uprättad ffulle erfordra
ärligen 2,448 g Tunnor Spannemäl sann 30,78 r
R:dr. zr H. 4 rst. i penningar. — Stars-Utskottet
hyser den underdäniga tillförsigt, att Kongl. Majit,
med nådigt afseende dera, alt Rikets närmarande belägenhet
ej medgiswer nägon tillgäng till ett särskildt
anslag för detta behof, täckeö finna urmäq, att äfwen
kunna besörja dessa utgifter med den Million R:dr,
som Kongl. Maj:t till Förswars Merkel äskat och
Stats-Utskottet pä efwan omsörmäldte sätt föreslagit
atl utgq.
Dä Stats. Utffotter nu föreslagit, att Kongl.
Maj.t mätte undfå den till Förswars ansialternes bestridande
upgifne En Million Rivr, har Stats.Urskottet
grundat ett sädant förslag hulwudsakeligen pä ben
förmodan, att den blifwande Bewillnings summan
ffulle utgä tik 2^ Millioner R dr. Nationens tryckande
bördor och ökade utlagor hafwa härwid icke und«
fakir Stats-Utskottets upmärksamhet; men, detta oaktadt
har Stats Utskottet dock icke trott sig böra lämna
rum för den bittra förebråelsen af en kommande
tid, att, om en dag Riker ffulle hotas af en mägtig
fiende, som förwädde Åstadkomma uplösningen af detta
urgamla Samhällets frihet och sjelfständighet, Regeringen
i en sädan händelse ffulle kunna anföra, att
det war pä Riksens Ständers Srats Utffottö tillstyrkande,
som medlen och förmägan till Fäderneslandets
förswar och bibchällanbe blifwit inskränkte och Regeringen
betagne.
' Till
476 Den 7 December.
Till Riksens Högloft. Ständer hcmställes detts
grannlaga och wigiiga ämne wördsämmeligen. Stockholm
den 29 Nowember 1809.
Pst Högloft. Ridderffaptt och Adelns Ledamöters
' / . 2. wägnar
-Lisss klsmmm§-
Pä Högwördige Preste.Ståndets' Ledamöters
wägnar
VVeiämsn
Pä
WLÄosi. Borgare<Ststndeks Ledamöters
wägnar
6ar! kr. I^snöber^
Pä de! Hederwärde Bonde-StändekS Ledamöters .
wägnar^
! Jok. Lriotzson.
14° ?röäeliu§-
kades pZ Bordel
Uplästes ett sä lydande wördsamt Memorial ifrän
Slars-Urftottct af den ZO Nowember 1829.
Wördsamt Memorial!
Herr Landshöfdingen och Riddaren s5 Leken-,
hom har Uti Memorial liL Högloft. Ridderffapet och
Adeln' anhäktt m Läns Bokhallare lönen i Stockholms
-
Den 7 December
-
477
Holms Län mgtte, sadan den nu utgår, till en del
indeld och kill m de! contant, sä bibehällaS och pä ordinarie
Scatm upföras, hwarigenom siickelige ämnsrr
framdeles till denna Syssla kunna erhällas, ssW rm
nästan omöjligen wid förenämnde trägna tjenst syneS
kunna winnås, om lönen skulle wid nu wara: oe inr
mchaswarens asgäng för Efterträdaren nedsättas till
der belopp af I§o N:dr» hwarM den blifwik saststäld.
StatS-Utfkottet, till bwars »klätandc detta ämne
blifwit remitteradt, får harwid meddela den uplySning,
arr Läns BokhallaretjensternL biifwis inrättade
är 0779 genom Kongl. Mefwet as den 9 Nrwember
samma är- Lönen för Läns Bokhållaren i Stockholms
Län faststäldeS da, lika som för de fleste öfrige,
till iso R:dr, dock sa- arr der inheldte LanvsContoirs
Skrifware löner funnos, skulle de till Läns
Bokhållarens asiöning snwändas och han undfå M?
ttaden i contant.
Dä Kongl. KaiMrar-Collegium skullej werkstad
la löne-regleriugen, ansäg Collegium dew af Läns Bokhällarena,
hwaridland den i Stockholms Län äfwerr
war, hwilka undfingo rndeiLke Lands-Csntoirs Skrifware
löner, som pä alla ställen der de bestar äro lika
sch utgörs gg h R:dr. ester kconorvärdi, icke böra unds
fä, någon contant fyllnad, emedan den indeldte lönen,
ansägö efter söcwandling och Markegång fullt upgä till
ivo R:dr; Och della blsf genom Kongl. Brefwet as
den n Januarn I?8r af Kongl. M«j:t i näder faststäldt
och gillaLt. Men ar 1792 Len 27 Julii räcktes
Kongl. Maj:t i näder förklara, att Läns Bokhållarens
skulle efter 1779 ärs Författning undfä err
contant fyllnad i de saststälde ros Ridt. LL Läns
Bs§-
478 Deu 7 December.
Bokhållaren i Stockholms Län erhöll jämte indeldte
Lands-Contoics Skrifware lönen 66^ Adr. contant.
Detta ändrades äter är 1797 da Kongl. Majit
under den 4 April sörordnade, akt alla Läns Bokhål,
lare lönerne stulle bliswa ivo R:dr. contant; och i
följd häraf blefwo alla indeldte Lands-Contoirs Skrifware
lönerne förde pa extra Stat, att med inneha f--  warenaS asgäng indragas och den contantc fyllnaden
Uphörde genast. , -
Denna författning gäller ännu för samtelige
Länd Bvkhallarena, unixantagande den i Stockholms
Län, för hwilken genom Kongl. Breswet af den 27
^zanuarii 1799, lönen för framtiden faststäldes till
r§O R:dr, jämte det dä warande innehaswaren för
sin tid återfick de indragne 66^ R:dr, hwilka jämte
indeldte Lands-Contoirs Skrifware lönen, nu njules
as Lands-Kammereraren, Hos-Kammererare» 8korm,
lill betz han sär tillträda Lands-Kamererare lön efter
tjenstfrie Lands-Kammereraren Assessorn Lanästräm.
Dä Läns Bokhallare lömn i Stockholm Län
fäledes är faststäld till ;o Adre. större belopp, än i
de öfrige Länen, sä har Stats, Utffottet ansett sig icke
kunna understödja Herr Landshöfdingen sk Lciienboms
gjorde hemställan, hälst detta sknlle defiutom
bliswa ett praejudicat för de öfrige Läns Bokhällarena
och leda till rubbning uti den faststälde löne regleringen
i allmänhet. Stockholm den go Nowember 1809.
Pä Hözlofl. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
Miväqnar
Llser klsmwx.
-MM,'e r ^
Den 7 December. 479
Pa Högwördige Preste, Ståndets Ledamöters
»vägnar
Ib. Weiäman.
Pä Wällofl. Borgare-Srandets Ledamöters
wägnar
6srl. I^r. I^snäbsrZ.
Pä Hederwärda Bonde-Ståndets Ledamöters
wägnar
^sok. Ericsson.
K. ^roäeliur.
Begärdes pa Bordel.
Uplästes följande ifrän Stats - Utskottet inlämnad!
wördsamk Memorial sa lydande: ,
Wördsamt Memorial!
Högloft. Ridderffapck och Adeln har till StatsUtstottetS
utlåtande behagat remittera Herr Landshöfdingen
och Riddaren sk 8ebenbom8 Memorial, deruti
han anhaller, att som den indeldte Landshöfdinge lönen
i Stockholms Län, med Respenningar samt Hushyremedlen
äro till Kongl. Mast och Kronan indragne,
samt kill Kongl. Stats-Contoiret inga; men.han deremot
i likhet med sin Företrädare i Embetet, endast åtnjuter
en contant lön as l,o87 R:dr. 8 si- jämte 412
R:dr. 40 si. i Resepenningar och §oo R.dr. uti Hushyra
, sa för Landshöfdingens bonings som nödige Em
bets»
-
48<v Den 7 December.
bcc?rrun etter Mhopa > R:dr^ som l närwarands
kids dyrhet, f^oia wara högst otillräcklige,, oaktadt pen
wa!l lo.! fwekiga kesna>> p Hay altsa mätte sa komma j
älNjittmrde af den workeliga Landshöfdinge ' lönen med
arföljunde fömraucr.
' ^Pä sätt Herr Landshöfdingen as LcksMom anfört,
ar der wLl med förhaHandet enligt, akt indeldte
Landhöfvinq- lönen med'Resiper,ingarne - Srvckbolnis
Län för,uärwar-,.nde inga tils'Stats-'Merker, med ber
grundar sig derpå, att Hans Excellence Herr Grefwe
ar O^jäL, wid dist befordran till Presidents Embete;
S Kongl. Kammar Cmlegium genom Kongl. Prefwc»
«s den 7 ,Gep!smbkr 7 802 blifwit bibehSklen wid
Laudsyofdmge ion och sörwäner i Stockholms Län uträknade
efter ett medium af ic> är. — Dä StaesWcrke!
njurer indel dre 'Landshöfding- lönen och Re'e«
pennttrZsrnc ar drx ingen beiparing ^ som dic ingär u«
rån blott en erjättnliu; för hwgd Stars-Merker derenwt
i contant Utbetalar.
bttall kill Herr Landshöfdingen af 8clwndow.
x anhällan skulle medsöxa m >n) och särssilv qraS
ition för Stars Merker, som desi närwarandr urblorradStillstånd
icke medgiswsr, la kan Stats-Utfkokttt'
tor Desi del ,cke gilwa anledning dertill, Hwilker dock
Rrk-env Höalofl. Ständers egir ompröfwands wördiammeligcu
undxrftälles. 'Stockholm den zc> Nowems
ber 1809.
Pä Högloft. Ridderssapee och Adelns Ledamöters
wäauar
Oiatzr klsminA»
Den 7 December. ' 481
Pä Högwötdige Preste-Ständets Ledamöters
wägner
lii. ^Veiäman.
Pä Wällöf Borgare-Standetö Ledamöters
' > wägnar
Lar! kr» I-snäber^.
Pa Hederwärde Bonde-Scandeks Ledamöters
. magnar
^od. Lricsson.
kl. kroäsllus.
Begärdes pä Bordet.
Föredrogs följande ifrån Stars-Utskottet asläm
nadr:
WördsaM
Mcmorial
Uti
till ch>ögfofl. Ridderskapet ingrfwik och derifrån
kill Stars-Utffottet remitterad! Memorial, har
Herr Capitaine och Riddaren .4. 4-f. vokna gjort an»
märkning derwid, ak/ Herr Statt - Räder och Cornmendeuren
Friherre KciLanblaä. ester tillträdandet as.
detta Embete, icke ffall ttphört med drtz förut innehaft
de befattning, fason, Ordförande mi Nummer-Lotteri»
Direcrion, hwarsöre och dä Stats-Räd enligt Regerings
Formen icke fä bekläda andre civile Embeten,
den med nyfmämnde befattning tvid Nummer-Lotteri
förenade lön föresiäs till möragmKg till StatörWerker
^ , för
482 Den 7 December.
för att dermed bereda en tillgäng, antingen att belöna
någon af RikelS wälförkjenke EmbckSmän, eller ock att
afhjelpa nägon annan nyckande nöd.
Dä Stats, Utskottet tagit detta ärende uti öfwerwägande
har Stars-Utlkouet härwid funnit att de
sOO R:dr. hwilka Herr Staks-Radek Friherre kossnblaä
i egenskap af Ordförande uri Kongl. NummerLotteri
Direction åtnjuter, icke kunna betraktas annorlunda,
än som ett arfwode för en enskild as Konungens
nädiga wälbehag endast beroende befattning, den
Konungen kan anförtro ät den honom godt syneS och
när som hälst läka uphöra, utan akt derwid wara bunden
af allmänna befordrings lagar, ost) hwilken befattning
således äfwen sä litet innebär egenskapen af
en ordinarie tjenst i Staten som arfwodet derföre be,
skaffenhelen af en standig och faststäld lön.
Af sadan- anledningar kan Stats.Utskottet icke
instämma med hwav Herr Grefwe valma uti förenämnde
Memorial hemställt. Och ankommer det pä
Riksens Högloft. Ständers egit bepröfwande huruwida
Riksens Högloft. Ständer kunna finna tjenligt att hos
Kongl. Majit anmäla den underdäniga önska», det
Kongl. Mast med tilldelandet af arfwoden utaf of<
wanberörde beskaffenhet, käckes hafwa sädane EmbetSmän,
hwilkas swaga lönings milkar sätta dem i wer,
kcligt behof af stike understöd, i nädig ätanka framför
dem ät hwilka Slaten för att undanröja nödwändigheten
för dem art pä andre tjenster och commisstoner
dela deras tid anftagit löner, som ensamme äro tillräckelige
för en anständig utkomst. Stockholm den
Zo Rowember 1829.
Pä
Dm 7 December. 48Z
Pä Högloft. Ridderffapct och Adelns Ledamöters
vägnar . -
LIsss blsminA.
Pä Högwördige Preste, SländetS Ledamöters
wä mar
PK. VVi.iäm3n.
Pä Wällofl. Borgare-Ständers Ledamöters
vägnar
Larl br. PzoäberZ.
Pä Hederwärde Bonde, Ständets Ledamöters
vägnar
^sok. Lricsson.
kröäelius.
Begärdes pä Bordet.
Uolästes ett ifrån Stats Utskottet ingiswrt wörd,
samt Memorial, lä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti ProtocollS - Utdrag af den 15 sistledne In»
lii b»r det Hederwärde Bonde» Ståndet till Stats»
UtjikottetS ätaärd remitterar Riksdagsmannen Lrie Kruses
frän Wermeland inlämnade skrift, deruti han an,
för; Att hwar och en Embetsman bör njuta den pa
Stat bestävde lön, är ostridigt men att det skall va,
ra lika ostridigt, att ben ena icke mer än den andra
434
Den 7.December--
bär njura ne.zsr deruröfwer; Och som Hans Excellens
Herr Grefwe sk I7Z§!sr genom Konungens Bref af
ben 7 Seprembex 1802 sätt sässm President i Kongl.
Kammax-CeLegium behälla ej allenast hela L-uwGssding?
lönen efter markegång, uran' ock vade hushyra
och xefepenningar. Och han förmenar detta utgöra en
gravakion för Staken, sam7desiutvm betaga efterträbaréa
stn rätt akt äcnjura Landshöfdinge lönen, sa anhåller
han att kill Stacs Ukskorret mätte dlifwa remitterad!
att rätta hwad häruti kan wara feladt, och akt
reglera set Hans Excellens mätte nöja sig med Presidents
lönm.
Efter erhållandet sf denna remisi och under Set
Stats-Utskotter warit med Skars regleringen sysflssatk,
hyr Utskottet om detta förhållande gjort sig noga underrättadc,
och sär nu derom aslämna följande uplysNing.
Är rFvi den 7 Julii unbfsck Hans Excellence
Herr Presidenten-m. m. Xurcic nådigt afsked ifrån
Presidents Embrtet i Kongl. Kammar Collegium Med
bibehållande as halfwa Presidenis lönen eller 8ZZ R:dr
om äret i sin öfrige lifstid. Derefter blef Hans Excellenee
Herr Grefwe under den 7 S-'P»
tembsr 1802 i näder befodrad till President i bemäldre
Kongl- Lslleqium da Kongl. Maj:t enligt nådigt
bref kill Stats.Contoiret af samma dag i näder förordnade,
det skulle hans Excellence fä bibehålla desi da
mnchafde Landshösvinge lön uträknad efter ett medium
af ro äcs markegång, jämte de Landshöfdingen pä
Star be städ de reftpmmngw och hushhre medel, hwarenrsk
desi Eftc-rlrädare i LandShöfdinge Embetet ffulle
xä Extra Skar erhälla körch reftpenningar ock hushyra
" ' ' ' M
Dm -7. December. 485
Lill ekt sammanlagd; belopp af 2,000 Rldr om ,ärer»
Landshöfdinge .löne?; i Stockholms Län Utgör efter
Staten 500 R:dr och resepenningar 80. Ak:dr likaledes indeldke.
Esler skedd uträkning, efter förwavdljag och markegång
förde ivEsist förflurneärcn faststäldes Landshösdinge
Lönen och RcsepenniNMrire med tillägg af de uti con»
Lant beslående §oo R:dr hushyre medel till ett ärligt
belopp a/ Z.492 R:dr 72 sk., som upfördeS pä Kongl.
Kammar-Collegii Extra Ordinarie Stat, hwaremor
till Stats, Weckel bliswit indragne och besparade sä
wäl hela indeldte Landshöfdinge lönen och rescpennin»
garns, jämte de conlante hushyre rnedlen som ock halft
wa Presidents lönen i Kongl. Kammar»Collegio 8ZZ
R:dr ärligen.
Wid den af Stars-Utskottet faststälde reglering'
af Kongl. Kammar. Collegii Stat, har Utskottet i enlighet
med den af Utskottet antagne primipe, upsörr
Hans Exceftence Herr Grefwe Kurck pä Allmänna.
Indragnings Staten och Hans Excsllence Herr Gref,
we ak blyglas till åtnjutande af Presidents konen 1,666
R:dr samt uppg allruanna Indragnings Staten för
1,826 R:dr ga sk- såsom utgörande syllnaden uri de
honom likmätigt Kongl. Breswct af den 7 September
1802 tillagdt 8,492 R:dr zs. 'sk. ^De as Hans Ex«
eellence innehafbe löningsförmaner innefatta wäl utom
lönen äswen resepenningar och -HNshyre medel; Men
Utskottet har dock ansett sig betagit att widraga sach
förestå någon annan ändring, än den Utskottet, i enlighet
med de grunder Urskortet wid de öfrige Stater»
nes reglerande och mi de derom afgifne Betänkande»
följt och upgjfwit, dä hwad Hans Excsllence Herr Grefwe
sk OFZlas njuter, stödjer sig pa Kongl. Majlis
ostvan Högstberörds Förordnande. Riksens Högloft.
486 Dm 7 December.
Ständers enil ompröfwonde Underställa detta ärende
wördsammeligen. Stockholm den goNowember 1809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
ivägnar
Llses kleminZ.
Pä Högwördlge Preste. Skändetö Ledamöters
wäqnar
l^ti. Weidman.
Pä Wälloft. Borgare Srändkts Ledamöters
wägnar
Larl kr. I^gnäbsr§.
Pä Hederwärda Bonde. Ständers Ledamöters
wäqnar
Hlok. Ericsson.
14. krääslius.
Lakes pä Border.
Följande fran StatSrUtssottet inlämnade wörd,
samma Memorial, uplästes, sa lydande:
Wördsamt Memorial!
Till Stats UtstkottetS utlåtande hofwa Riksens
Högloft. Ständer behagat öfwerlämna Kongl. Mastts
nädiga propostrion till Dem, af den 18 WedneSep,
tem,
Den 7 December 487
tember, angående ett ärliat underhäll för den äterstä»
ende delen as Finska Armeen sä lydande:
'Med det mäst rättwisa förtroende till Riksens
"Ständers uplysta och patriotiska tänkesätt, med grun»
"dad öfwerrygelse att den warma Fosterlands känsla,
' som beredt och stadgat alla Deras företag, endast sö"ker
nya tillfällen att widare utwecklas, öswerlämnar
"Kongl. Maj:l nu till Riksens Ständers pröfning
"och afgörande ett ämne af den mäst ömanve beskaffenhet.
"
"Under det krig, som warit grundorsaken till
"Fäderneslandets olyckor och som fränskiljt dek samma
''dyrbara och ömt saknade besittningar, har Swenska
"Folket pä alla sidor af mägrige fiender anfallit med
"stolthet hos sine krigare igenkänt samma mandom,
'famina förakt för död och faror, som mer än en gang
"frälsar och uprätthällit detta urgamla Nike och krönt
"desi Baner med oförgängeliga lagrar. Ibland detze
"Krigares antal, alla till Swenska Folkers ewiqa tack"samhet
lika berättigade, intager Finska Armeen «tt
"lysande rum, aldrig har ett större efterdöme bliswit
"gifwil af oskrymtad dygd och ihärdig tapperhet och.
"af den sammanstämmande kraft, som i pädernas stund,
"bereder nya tillgängar, dä stelfwa hopper om rädd»
"ning synes wara sörswunnik och som aldrig efter ut"gängens
möjlighet eller de stridandes antal, beräkna
"förbindelsen alt segra eller falla. Afskuren frän all
''undsättning frän Moderlandet, i en årstid dä ej vä
"flere mänader nägon sädan war att förwänta, kwun"gen
att strida sä wäl mot en öfwerlägsen fiende som
"emot alla naturens och clementernes swarigherer, snart
"bcröfwad det enda stöd i Södra Finlan-., pä htvil»
488
Dm 7 December
-
"ket den ägde rätt att sig förlita, sägs denna'tappra
"krigshär ijkwäl aldrig misteröd om lnöilighttsu arr
''befria ett kärr Fosterland. TiMakmryckt nästan till
-"yttersta gränsen as dst samina, blef denna kämsta lis"ligare
i hrvarj.- bröst och Sweriffa Foiket blef vä ek
"gäng; wittne till de krigsbcagdcr. som pä ett sä M"märkt
sätt tekng Finska Armäens bana."
"Samtidens och csterwerldens -beundran ffasi
"tillhöra de Hjettrr, sam under detta lysande Fälttag
'Mehöllo Swenffa wapnens urgamla ära. D-.n ffcrll
"hylla desin anförare, som i troget förbund med strrds"lyckan
antingen frän Sickajockts strander riglade krigets
affor, M Alr-vos siäkcerellrr pä fälten W.d Rewo-t
"lax wid Pulkila, wid Idensalmi och wid Jumas
''fästade wid sine nanni forntidens mäst se a ersa isa nun"nen,
men det war ej endast genom wapnens ära som.
"FinM Armeen sknsts i Häsderne sinna sin belöning;
"det war äfwen genom desiä, ej till enskilde personer
"inskränkte, Utan för hela -krigshärens gemensamma tän-,
"kesätt af en trohet Len inga försök stod att förleda
"och asien upoffrmg as alla enffildra band, som pä
"hjertat äga fa stort wälde, men som wid detta tili»
"fälle gafwo wika för en högre pligt. Samtidens för»
'enade »vitsord behöfweS akt bestyrka Lesia hedrande
"drag i Finska Arn,enis Historia. Mann- annars
''wara efterkommande skola rrv, att pa samma lid Lä
"Fäder, Män, Syskon och Slägttngcir wörö fran
"deras käraste ansörwandrcr ffiljoe, ä ena sidan alla
"anbud att till Lem äkerwända, med wärdig stolthet
"förkastades sä länge ännu något blod återstod att
spilla för Fäderneslandet och ä den andra Lesia dyra
' föcemäl af krigarncs kärlek med en patriotisms, hwars
?'iiks i häsderne ej star art finna, stelfwe pä afstånd
Den 7 December.
489
"manade dem att följa den wäg, som än mer skulle
''aflägsna deras föremnqsstund; Art Stridsmän wid
"kngets tttbrokt och genom fiendens hastiga inryckande
''i lauder, olffurne frän de Fanor de hade immi' akt
'Mja, genom omwäqak och ödemarker as stundom
"zo lill 60 mils längd, och genom fiendens egna häs
"k.r, danade sig en wäg till deras wapenbröder för
'' kl dela deras öden, ark de som kristers skiften äter"sörde
t skötet as sin slägt, endast jkäiikte nästla ögonblick?
uopehäll för akt ej åsidosätta ulöfniiigen af si»
''ne p.i n >, och äfwen inom egne murar snnno alt ans
"nan kö nia- hwilande, Utom den af upe ffnng för Fäs
''berncsi>.?rdck>''
''Pä iädant sätt har Finska Armeen dristeligen
''förmi-, - e.d, alwen genom sina segrar, nödgats öfwer'lämna
den fosterjord, som den emot en wida talrika"re
stende sa länge förswar-tt. En swag lämning ä'terstär
nu af denna krigshär, ben b.wakar Rikets
''nordliga Landskap i förening med Swenska tronpper
"och trogen sine förbindelser, krälwcr den ännu såsom
"sin dyrbaraste belöning, den äran art sä wara dell
"förste som saller för Fäderneslandet-''
"Den fred loin Kongl. Maj t loswat Sitt trogs
''na Folk: och som i vesta dagar torde vljswa under"teknad
skall svarcr der dyrbara blod, som ännu äters
''star hos Swensta Sleidsmch'. M n dä Veste efter
''sredsstuket följde af deras LankemanS biialk och er'
kansta, äterwända till egna bonitigar, stadna öswer''lesworne
af Finska Arme n i den bedröfliga ställning,
"att de ej uran R k ers Sländers ädelmodiga biträde
''äga den ringaste utsigt svc deras framtid.''
' ^ -'Det
fjerde ITr.s 32»
4§o Den 7 December.
''Det är i anledning Häraf Kongl. Majit angser
sig heligt förbunden, att kalla Riksens Sanders up,
"nrärksamhct pä nödwändigheken att i Riks,Skaten fast»
''ställa en tillräcklig ärlig summa, hwarigenom de Of,
"ficerare, Under-Officerare och Soldater af Finska
"Armeen, hwilka ej ester siurad fred önska återgå till
''Finland, »nan heldre wilja upoffra sine återstående
''dagar i Rikets tjenst, mä intill desi Kongl. Mast
"kan finna ett önskadt tillfälle, att införliswa dem med
"den pä stat warande Swenska Krigsmagten, i någon
''män hällas stadeslöse lör hwad de j Finland förlorat
"och ej efter troget upfylda pligter se sig blottstälde
''för en oundwikelig nöd"
"Kongl. Majit känner nogsamt Rikets bekryckte
"ställning och alla de olyckliga följder, som ett förödande
krig medfört, hwilka hast det skaoeligaste in,
"flytande pä alla inhemska tillgängar, men Hans
"Majit känner äswen ä andra sidan, att den allmänna
miljan, som säkerligen wid detta tillfälle ej kan
"wara mer än en, ofelbart, om någon möjlighet finnes,
ej lärer maktläta att bereda denna tillgäng.
"Mä den blifwa Swenska Folkets sista gärd till det
"Broder-Folk som ett oblidt öde frän Moderlandet afsöndrat
och den säkraste borgen för kommande tider,
"att i Swenska mannabröst aldrig tacksamheten mot
''sine förswarare skall utslockna,"
"Kongl. Majit »örblifwer Riksens Ständer med
"all Kongl. Näv och ynnest wälbcwägen."
e ^ R
6. glc VVstterlisör.
Lika lydande med det Höga Originalet intygar:
6. SilvsrLtolos.
Se
-
Den 7 December. 49r
Sedan Stats - Utskottet erhållit del af Kongl.
MchtS osman högstberörde nådiga proposition, hac
Stats Utskottet ansett nödigt innan Ullfallet kunnat
något utlärande häröswer afgifwa, att erhålla upgift
pä de Officerare, Under Officerare och manskap as f.
d. Finska AlMeen, som nu MisiciS i Swerige
och wilja i Kongl. Maj:tS och Riketö tjenst qwar
blifwa.
Ester härom hos Kongl. Mchtö Hof-CancellersEmbete
gjorde anmälan, har Kongl. Maj:t under den
7 i denna mäjiad täckts meddela Scats Uiskortet det
Memorial, med ätföljande handliiigar, som Kongl.
Majlis tjenstgörande General-Adjutant för Armeen
Herr General LieUtenanten och Commendeurett Friherre
^Ziercreut^ i detta ämne afgifwlt och hw ras häc
bifogas en Afskrift lud brrr. A/ samt under l^ikk. Bben
asgisue summariske förtekning, öfwer alt O'weroch
Under-Befäl af Finska Armeen, som för detnär»
warande är i Swerige och till större delen skall önska,
att i Swensk» Krigstjensten qwarstanna.
Ibland de mängfal^iqa ämnen loin under detta Riksmöte
bliswit till Stats- Ulffoltels Utlåtande remit-erade, hae
Utskottet funnit detta af en öm och grannlaga beskaffenhet.
Finska Armeen har, efter hwad bade samtid och
efterwcrld skall besanna, med Utmärkt tapperhet stridt
för en älskad fosterbygds sjelfständighet och frihet; Och
det war blott fiendens mängdUiwla och öswerlägsna
antal, som nödgade ben att öswerlämna denna hembygd
-
492 Deir 7 December.
bygd i eröfrarens händer. Men ej nog härmed, denna
Armöe har derefter i der härdaste elimar, i de r
nordligaste delen as Europas trakter, steg för steg bestridt
denna fiendes försök att utsträcka fine eröfring
inom Swerigeö urgamla och ännu kill närwarande tid
onnderknfwade provincer.
Finsser Armeens belägenhet, dä nu, sedan e.
ter fredsslutet Finland blifwit afcrädt, den icke har
annan utwäg, än art antingen ärergä till Finland,
och der söka bessydd och utkomst hos en Regering,
mot hwarS troppar den nyligen med sä mycken mcu'»
dom och tapperhet stridt, eller ock här qwarstanna, i
owifihet om hwad wilker den i Rikets närwarande
utblottade tillstånd kan erhälla, förstenar ostridigt Riksens
Högloft. Ständers öma behjertande.
Alt igenom expectance löner kunna ersätta dem
hwad de förlorat, ssnlle för närwarande öfwer stiga
Sweriges tillgängar. Stats-Utssouet har ansett, att
en högre Vewillning an 2^ Millioner Riksdaler, tor»
de öfwerstiga Nationens! krafter alt utgöra; och om
erfarenheten kommer att bewisa, att denna summa
icke utgår, sä ädagalägger det, alt äfwen den är öfwer
Nationens förmäga, alt åstadkomma.
Dä således här hwaeken är eller kan blifwa an,
nan fräga, än alt förestä en tarswelig utkomst, till
dest de kunna förhjelpas till tjenster pä Swenss Stat/
och som instämmer sä wäl med Konungens nädjga
önssan, som Riksens Sländrrs wärdighek och'Finssa
Armöens billiga fordran; sä har Ulssotket, pä sätt det
härhos kub I.lkt. L- bilagde förstag utwisar projecrerat
expectance löner för de, enligt Herr General-Lien
tenan.
Den 7 December- 493
levanten Friherre ^Zlsrcrsutr/s förtekning här af Officer
.rare, Under Officerare och Civil Betjente warande Per*
söner, cch jom utgör ett sammanlagdt belopp af 29,891
N:dr 22 st. Desta expectanee löner böra, efter Utsi
sltet-r tanka, icke bestämmas efter en högre Fullmagt,
t:! - efter hwar och cns inom Regementet eller Corpu-n
haswande löningsgrad och werkeliga tjenst med
lön. Någon skillnad emellan indeld och wärfwad lön
har ttfti rt cl icke ansett stg i Stats-WerketS närma»
rande belägenhet hwarken böra eller kunna foresta, dä
Iststokter icke grundat Dest förflag vä någon dermed,
förenad olika samt mer eller mindre depensive tjenstgöring,
i hwicket fall och om ett sadant wilkor derwid
skulle fogas, Utskottet nogsamt inser, att de nu prv»
jecterade läner stola blsswa för innehafwarenaS Utkomst
alt för otillrackelige; mcn Utstorcct hyser den underdåniga
förhoppning och önskan, att Kongl. Maj:t i mohn
af blifwande ledigheter inom Armeen täckes, till
Stars Wcrkers lisa, befordra alla dem i sin grad, som
önsta, alt i Swensta Krigstjensten qwarstanna.
Till expeckance, löner för de personer, som nu
arv i fångenskap och kunna hit återkomma, samt ä»
stunda, att här gwarbliswa, kan, dä deras antal hwar»
lea är kändt eller upgiftvrt, någon wist summa ieke
bestämmas; men Stats. Utstottet tror, att cn summa
af rO,iO8 R:dr 16 st. torde dertill blifwa tillräckelig;
och anser Utstotkel i öfrigt, att det bör ankomma pä
Kongl. Majus Egit uädiga godtfinnande, akt efter företeende
omständigheter, bestämma sä wäl beloppet sorn
rättigheten för dcm att en sadan förmän åtnjuta.
Om någon af dem, hwilka klifwik expectance
löner tillagde, ur Riket borrtflytta, sä anser Stars»
Ut
-
494 Den 7 December.
Utskottet, att deras löner böra genast indragas och
till Stats-Verket besparas.
Hwad äter angar den wäckte sräga om accords
ersättningar till dem, hwilka enligt AccordS-Reglcmeutet
äro för fine tjenst, r dertill berättigade, sä innehåller
wäl samma Reglemente icke nägon ffyldighct för
Staten, akt detsamma ersätta, utan är del en skyldighet,
som är eftcrträoaren älagd; Men wid de tillfällen,
dä Sdstlor bliswit indragne, och således ingen
efterträdare su inits, har Kongl. Maj:t bifallit accordsummans
utbetalande och förskjutande af Skats-Werket.
I cn sadan ställning aro nu deste Officerare,
som icke hofwa nägon efterträdare i sine tienster; och
klär dertill kommer, att de icke kunna winna transport
eller befordran kill någon Mrlitaire systia med lön pä
ordinarie Stak, utan att derföre erlägga aceord, sä
skulle de för lifstid komma akt gravera Stats, Werket
med extra löner, om ef den urwäg wrdtageS, akt wid
deras ålgång frän cxpectance lönen genom befordran
eller transport till sadan Militaire beställning, hwarsör
re aecord efter Reglementet tor erläggas, accordssumman
da blisiver af Stats Werket sörlkjulcn ester 179g
ärö A-cordö Rcgleinentc, härhos suk biri D. bilagdt,
och tariffen för det äret, dä befordran eller transpor,
ken fiker, samt med det wikor, att om den befordrade
pa ett eller annat sätt frän stensten atqar innan SratSW
rket genom den indragne expectance lönens besparing
w» ml erGtning för det meddeldte accords förskottet,
sä bör Stars W eket nras det efter honom utfallande
accord erhålla sylinqden uti hwad som dä kunde brista
uri den förskjutande accorvösumman,
De
Den 7 December. 495
De ater som med sin innehafwande expectance
lön med döden asgä, äro wäl icke berättigade till ackords
ersättning, likwäl om de efter sig lämna Enka
och omyndiga Barn, i meddellöst! nllständ, anser
Stats-Utskottet billigheten fordra, akt detze till deras
tarfweliga uppehälle as Slaten mä njuta en sadan
accords ersättning till godo. Alen som i Stats.Wer,
kerö närwarande belägenhet, Stats-Utskottet icke inser
någon mwäg, att kunna.bestrida desta ackords ersättningar
med contante penningar, utan att dertill skulle an«
slas en särskild fond, och hwilket aker skulle föranleda
till förhöjning af Bewillningssumman uköswer hwatz
redan föreslagit blifwit, dertill StatS-Utskottet för
Dest del icke tilltror sigart gisma anledning, sa sär Ut«
skörtet i det stället förestå, art detze accords ersättningar
mage godtgöras med Stats.Contoirets Obligationer stälde
pä 6 är och med 6 procents löpande ärlig ränta.
Något särskildt anslag eller fond till ränrans liqvideraude
tarfmaS icke dä den expectance lön, som witz
hwarje sädan händelse till StatS-Werkct kommer att indragas,
härtill gifwer full tillgäng.
I öfrigt anser StatS-Utskottet akt hwarken de
Officerare, Under-Officerare och Civile Betjente, som
i Finland qwarbliswit och hwilka således äro Ryska
undersåtare, äga någon rättighet till expectance lön
eller accords ersättning af Swenska Stats-Werkst, ej
eller de Officerare af SweaborgS Garnizon, hwilka
wid Fästningens öfwerlämnande rill fienden deltagit
uti Krigs Conscillen och icke kunna wederbörligen styr,
ka, att de emot ett sädant Fästningens öfwerlämnande
protesterat. Stockholm den i December 1809.
Pä
496 Den 7 December.
Pä Högloft. Nidderffapct och Aoelus Ledamöters
wäanar
Llass I^leminZ.
Pä Högwöedige Preste» StandelS Ledamöters
wägner
Pst. VVsiclmsn.
Pä Wällofl. Borgare-Ständers Ledamöters
wästnår
(H b r. I^n6ber§.
Pä Hederwärde Bonde-StändetS Ledamöters
» wästnår
^o!a. LricLson.
bl. krääelin?.
Ufffrist.
Litr. A.
Underdämgfte Memorial:
Till följe e,f Kongl. Maj rs genom D' 6 HofCönccller
m. m. Friherre s5 äVatrsrstscit ung medde»
lade nä iga bcsllning, under den 6 flstledne Ocwber
akt inkomma med förtekning öfwer alla de Officerare,
Under. Off-cerare och M nffap af f. d. FnifVa Arnn,
som nu wistas i Swerige och wilja i Eder
M fts tjenst qwarstanna, fär jag i djupaste nnderdäuigher
härhos insända ye frän Ilegementerne och Corpserne
i-.komne Oerajnal Förrekningar jämre ett samman»
prag, som .utwisar heloppek, sanik ungefärlig uträkning
Dm 7 December. 497
af de löner, de för detta innehast utgörande en ärlig
summa sier zchooz R:dr 16 j?. Derjämle sär jag
undccdanigst wid handen giswa, att Utom de ä defie
förcckningar uptagne Officerare, Under»Officerare och
Civile EmbrtSinän finnas wänge som bliswit sängne
och ännu stadde i krigs-fängenffap, som säkert önffa
till Swerige ätcrwända och i stensten qwarstanna,
hwilkas antal minst kan räknas lika stort med det,
som nu här finnes; Defiutom aga alla Filina Officerare
en ostridig rakt, att erhälla sine accord summor
enligt Accords» Reglementet dä de taga afsked, ester
skola erlägga aceorder till sädcme Syfilor Eders Maj:t
framdeles i näder kan transportera dem, i Swenffa
Armöen; äswen sä de skutnes och dödblifnes arfwingar,
och hwarkill erfordras för hela Finska Armeen,
som bestar af 6 indeldke och z wärfwade Infanteri-,
Regementer, hwilka tillsammans utgöra 26 Vatailloner
Nylands Dragone Regemente 2 Batailloner,
Carelska Dragon Corpsen 2 Esqnadroner, Artilleri 2
Batailloner, Sawolax Jägare 4 Batailloner, Carelska
Jägare i Bataillon omkring Z;o,ooo R-.dr, härtill
kommer innewarands ärs indeldce löner med förwandling
efter markegång, och hwilken summa utgör circa
80,022 R:dr, hwaraf alt Eder Mast täcktes nädigst
inhämta, att om Finska Arn Len sikast till nägon del
hällas skadeslös för alla detza billiga och med deras
blod och andra stora upoffringar dyrt köpke fordringar,
jämte hwad till ärlige extra löner kan alga för dem,
som stanna qwar st Eder Maj:ts tjenst till desi de pä
Stat kunna transporteras, fordras minst 750,000
N:dr i ett för alt. — Om denna summa ehnru bety»
dande den ock synes wara bewiljas och delas till Utbetalning
pä 4 u § är, torde den pä längt när icke
hstsrva sä tryckande för Staren, som icke mera behöflig
-
498 Den 7 December. ,
lig och oumbärlig för dem, som förlorat alt. — Eders
Maju sä wäl som hwarje man har sig noga bekant,
att Officerarne i allmänhet erlagt accorder, wida
öfwer, ja till och med g dubbelt ulöfwer AecordSReglemenket,
och dä desie veklaganswarde Officerare, nu
icke lära kunna pärakna mer än efter Accoros - Reglementets
föreskrift, är pätagligt, akt deras lidande blir
i detta afseende ganska siort, härtill kommer sörlusien
af en kär Fosterbygd, der hwar och en under en tarflig
utkomst hoppats fä stura sina dagar, i stället nu,
dä Eders Majus Swenska Troupper efter redligt fullgjorde
pligter, fä äterwända rill-sine hembygder, isköte
af slägt och wänner, mäste Eders Majus Finska
Officerare se sig landsflygtingar, willrädige, hwar de
skola söka en tillflycktsort; art äterwända till Finland
star dem wisierligen öpet, och större delen lärer säkert
med förkrosiade hiertan nödgas widtaga denna motbjudande
utwäg; De mötas der af främmande behärskare,
förstörde boningar, nedslagne och lika olycklige
wänner och stägringar, hwilka sucka öfwer sitt närwarande
öde, när härtill kommer bedragne Creditorer
och Borgersmän uti Äbo Discont, som försträckt penningar
lill de mästas tjenste accorder, lärer hwar och "
en latt sinna deras förtwistade belägenhet; men jag
will ej widare förlänga denna ohyggeliga målning,
hwilken ej annat kan än öma och oroa Eders Majus
milda och faderliga hjerta, öswertygad att Eders
Majct och Swenlka Nationen, för hwars ära och
förswar, Finska Armeen upoffrat alt, icke lärer lämna
Befälet blorrstäldt för det claude som eljest hocar detsamma;
Deras lidande kan rvitzt icke fullkomligt afhjelpaö,
men under de allmänna olyckor, som drabbat
Fäderneslandet, kunna de icke begära att blifwa aldeles
lorrlöse; skola således med uiiderdänig tacksamhet
emot
-
Den 7 December. 499
emottaga» hwad för dem kan asiadkommas och fastställas.
— Slockholm den 5 Nowember 1809.
0. Hälercreukr.
General Lieutenanc och Konungens
tjenstgörande General-Adjutant
för Armeen.
Lika lydande med Originalet betygar
IHoösIins.
Högloft- Staks-UtssottetS
Secreterare.
§02
Den 7 December.
Litt. B.
SlrMttlaris? Lsrtekiniitg öfwer alt Under och
öfwer Befäl af Flinka Aeniä-n, sou, för det nar»
warande är i Swerige och ni! större delen önfkac i
Swenffa Krigstjensten qwärstanna.
Z Ofwerstar med indeldie löner, fom
belöper ungefärligen hwnrdcra
Z 002 R:d. ....
9,222
—
—
z D:o med wärsda löner ungefärli-
gen 1,220 R:d hwardera
Z.622
—
—
i öfwerste > Lieutenant med indeldt
lön circa. . .
1,666
!2
—
8 Premier M-jorer, deribland i
Tygmästare med dels indcldte dels
penningelöner, uptagas öfwer Hus5
wud n 1,202 RO Bnico.
8,222
—
—
8^ Second Majorer Dw bland hwil-
kas anka! finnas sure wid Ca^
vallerie, uptageS öfwer hufwud u
665 R:d Z2 st.
5/ZZZ
16
sg. Capitainer med Compagnie, der-
ibland z:ne wid Cavallerie och
5 wärsoe öfwerhufwud räknad!
666. Z2. * - -
9,ZZZ
16
—
Z Regements Qwartermästare 3 ZOO
902
—
—
5Z Lienkenantcr nied Officers löner.
deribland 7 wid Cavallerie, up.
tagas öfwerhnfwud räknadt 3
122 R:d B^co
5,ZOO
—
—
11 Fendrikar med Officers löner 3
122 R:d
1,120
—
27 Eornckter, Fendrikar och Asju-
!
Tcanspork
44.2ZZ
Den 7 December. 501
Transport
tanker med indeldre och Under»
44,2 ZZ
r6
Officers penninge löner 3 7; R:d
2,025
—
—
iA Lrrncrler och Fendcikar pä Ep
ira Stal med Under - Off cers
dels illdeidie dels penninge löner
3 75 R:d . .
1,425
r 1 Subaltern Officerare utan löner.
6o Under Officerare dels med indel,
ic o ls penninge löner ä 7; R:k
4.520
zg D:o utan löiier. .
Summa
52,i8Z
l6
—
Öfwer Civile Embetemän
W,d General Befälet en Fält Se-  creterare, med Fält Cancelliet till-  sammans . .
Z2Q
^ Audttcurex dels indeldte dels wärf,
wade löner, öfwerhufwnd berak-  nadt 2§o R:d ^
2,000
Regements - Läkare med indeld lön
ZOO
—
—
R Uud'r Läkare, dels indeldte delo
penninge löner
4<D0
400
50
rine Regements Prester med dels in-  delning dels penninge lön ä
2OO Ridr
i VattaillonS Prest med penninge
lön . . .
r D:o D:o utan lön
t Expeditions Munstcrffrisrvare med
indeld lön tvid Cavallerie .
-
Summa,
3,820
—
—
i
Au-
502 Den 7 December.
Anmärkningar
i:o Utaf en längre tids utdrägt har summans belopp
icke precist kunnat bestämmas hwarsöre de häc
bliswit ungefärligen utförde, men öfwerhnfwud ta-^
git hkall ej betydelig ffillnad upstä.
2:0 Utaf det här upragne O-wcr ost) Under. Befäl
torde säkert mänga ämnen kaga afffed och a>sikilliga
erhälla transport till Sysslor pä Stat tvid
Swenfka Regementer, i synnerhet torde större de»
len Under-Officerare pä det sanct blifwa employera»
de och säledes icke komma att falla Staken till last
sedan Kongl. Majit i näder befalt att alla Under»
Officers syhlor i Swensika Regementen för detta än»
damäl hallas vacante.
z:o Hwad besparas kan pä dem som taga afsked eller
ingä i Swenffa Armeen torde böra päräknaS för
de Officerare och Under-Officerare, hwilka äro al»
deles utan löner, men med blotta Fälttractaments
gjort hela kriget och troget upfyltt sine pligter.
4:0 Härwarande Dragoner, Soldater och Jägare utgöra
1,152 Man, hwilka större delen ätergä til!
Finland, och de som qwarblifwa ingä i Swensika
Regementen, H hwarföre ej nägon summa för deras
underhäll blifwit här uptagen. Slockholm den 5
Nowember 1809.
O. ^cllsrcreutr.
General Lieut. och Konungens Tjenstgörande
General Adjutant för Armsen.
Likalydande med Ongmalet betygar
14. k^Zäelius
Högloft. StatS-Utsikoctets Secreterare.
Litt.
Den 7 December. ;oz
Litr. C.
Project lill'Exp-clauce löner förde Officerare, llnd
r Dsficerare och Civile Betjente as f. d. Fin»
fia Armeen, svin nu befinna sig i Swerige.
Miliraire Staten.
Specie
—-
; Ölwerstar u 800 R:d .
4,000
—
—
l Ofwerste Lieutenant . .
HOO
8 Premier Majorer och Tygmästm
re n ZZ8z R:d . 4
2,666
32
22 Second Majorer Capikainer och
Iiyttmastare n 250 R:d .
s,;oo
z Regements Qvartermästare ä
200 R:d
602
64 Subaltern Officerare löner u
ioo R:d .
6,400
46 D:o » med extra eller Un
der-Officers löner ä 7; R:d »
3,4 50
60 Under-Officerare a 75 R:d
4,500
—
—-
27,616: Z2. —
Civile Staten.
r Fält Secreterare med Cancelliet
200
8 Auditeurer ä 150 R:d
1,200
r Regements Läkare i
150
—
4 Under Läkare a 7c R:d
3 00
2 Regements Prester u 150 R:d
ZSO
r BataillonS Prest
50
I Expeditions Munsterffrisware
75
2,275:
29,89^: 3- —
524 Dm 7 December,
För fangne Officerare, som ej ännu
hitkommit upföces pä sörflag i of-
wanstäende förhållande 12,108 R:r
16 H. och beror till delandet afKo
nungens nädiga ompröfwande, och
kommer detta underhall att uphöra
om de ur Riket bornflytta.
t 0,128
r6
Summa 42,022
Anmärkning
Accords ersättningar betalas ester Uccords-Reglcmeiitet,
med Stars Obligationer ftalde pä Sex är med
Sex proCcntS Ränta. .
Litt. D. *)
Begärdes pä Bordel.
Uplästes följande fran Stats Utskottet inlämnadk,
sa lydande:
Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständer hafwa till StatsUtskottets
utlåtande behagat remittera Kongl. Majus
nädi
-
*) Kongl. Majlis Nådiga Förordning och Reglemente
angående Aecorderne uri Armeen. Gifiven Stockholms
Slott ben zo Junit ,795.
Dm 7 December. 505
nådiga proposition till Dem, angående bestämmandet
af en witz underhalls summa för s. d. Konung 6ustat
^-Zolpk, Detz Gemål och närmaste Bröstarfwingar,
gistren Stockholms Slott ben Z Augusti r8O9, sä lydande:
''Med rättwist förtroende kill Riksens Srän»
"ders kända tänkesätt, samt med öswertygelse om detzas
''enlighet med dem Kongl. Mant Sjelf hyser, öfwer,
''lämnar Kongl. Maj:t nu till Riksens Ständers ompröst
''wande och åtgärd ett ämne, ej mindre wigtigt dä det
"utur en allmännare synpunkt bcrraktas, än af egenskap
"att kräfwa Kongl. Majus enffildta nära deltagande.''
''Den tidepunkt tyckes nu alt mera nalkas, dä
"en, ej länge sedan öfwer Swerige regerande Furste
"torde jämte Detz Ätt, hwars anspråk pä Konunga"thronen
genom Riksens Ständers enhälliga bestul blist
"wit kraftlöse, böra aflägsna sig frän detta RikeS
"gränser. — Detz egen friwilliga önskan förcnar sig
''i detta afseende med hwad Statens närwarande lugn,
''med den sammas tillkommande säkerhet synes fordra.
"Öfwer detta ärende som kräfwcr det mäst afmätta
"och grannlaga behandlingssätt, har Kongl. Mast
'äfwen redan inhämtat Hemliga Urskottets förbere'
dande räd och tanka: omständighcterne medgiswa dock
"icke ännu, allde samma till Riks-nS Ständers pröf''ning
öfwerlämna. Men ett dermed nära gemenskap
' ägande ämne, (och som bör wara afgjordt innan na»
''got bcsiut om f. d. Konungens flyttning lill Urrikes
"ort kan fattas) innefattas uci följande sräga: Hwad
"underhäll äro Riksens Ständer willige atc
''bestämma för Deras fordne Ronung, för
'Dest Gemäl och närmaste Bröstarfwingar?
"Dä till beswarande as denna fräga ätfkillige omständigheter
böra iakttagas, hwilka fordra någon lid till
Hjelpe Banvet N:o ZZ. "öst
§o6 Den 7 December.
"öfwerläggning och utarbetande, har Kongl. Mast sä
''mycket heldre ansett Sig böra genast derwid fästa Rik»
"sens Ständers upmärksamhet, som Kongl. Mast ej
''förr än srägan om underhållet bliswit afgjord, katt
"komma i författning, att om sjelfwa flyttnings ärcn''det,
samt om del för Konung 6ulkaf Aäolplls framlida
wistande tjenlsgaste land, inhämta Riksens Srän,
"oers mening och bestut."
"Endast för Dest tillfredsställelse tillägger Kongl.
''Mast nägra anmärkningar, som i afseende pä Rik»
"sens Ständer hittils aldrig behöflö och alud stkola
"förbliswa öswerflödjge. Lika som Kongl. Mast sjelf,
"lära Riksens Ständer finna: att NikelS wärdighcr
"fordrar ädelmod, att olyckan kräswer aktning, alt
"stelftva menfflighetcn päkallar försonlighet och glöm"ffa
as det framfarna. — Pä sädant särt önstkar Kongl.
"Maj.t, att det nu isräga satte ärende mä asflutaö, pä
"sädant sätt är Kongl. Majit äswen förwitzav, alt
"Riksens Ständer gä Dest önstkningar till mötes, och
''såmedelst lämna Europa det yttersta bewisct af de
"grunders renhet, pä hwilka Sweriges sörnyade Statö»
"byggnad är »prest."
"Kongl. Mast förblifwer Riksens Ständer med
"all Kongl, näd och ynnest städse wälbewägen. Va''rnm
ur kuxrn."
c ä k
Om underhalls.summan för s. d. Konungen och
Dcfi Famille stulle stadgas med afseende pä de olyckor
, som drabbat Riket under denne Konungs regering,
bleswe den vtwiswelagkigt alt för obctydelig; men an»
nar
Den 7 December. 507
nät är esler Utskottets tanka, den wärdighet en ädel
och dygdig Nation wid alla killfällen bör iakttaga när
den förgäter oförrätter. — Sä bjnder äfwen Slars
klokheten under de wisa och lugna öfwerläggningar
den begär till winnanve as sina ändamål.
Med öfwertygelse om Riksens Högloft Stäm
ders ädla och öma tänkesätt har Stats - Utskottet, utan
att lämna ur ögnasigre Rikets närwarande betryckte
belägenhet, trott sig böra foresta en sädan underhälls
summa, som pä en gäng swarade bäde emot
Nationens wärdighet och ädelmod samt dct olyckeliga
Konunga Husets werkcliga behof, för en efter närwarande
lids dyrhet lämpad anständig bärgning.
Ester noga öswerwagande as alla härwid förekommande
omständigheter, har Stars, Utskottet icke
ansell sig kunna förestä mindre summa än 66,666 R:d.
Z2 fik. Banco ärligen, till underhäll för f. d. Konungen,
Desi Gemål och de nu »varande s. d. Kongl.
Barnen; men som f. d. Konungen, Hennes Majtt
Drottningen och f. d. Kron-Prinsen äga enskild förmögenhet,
bestående uti Fastigheter och hos StatsMerkel
innestäende capitaler, deraf de äro berättigade
till ärlig inkomst eller ränta, sä har Ukffoltet ansett
Vesta böra ingä »ti beräkningen as oswanberörde underhälls
summa, 66,666 N-dr 32 sik. Banco och Staten
endast »vidkännas syllnadcn i denna summa.
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af den, pä
Kongl. Majus nädiga befallning öfwer f. d. Konungens,
Dest Gemals f. d. Drottningens och f. d.
Kron, Prinsens enskilda tillhörigheter hällne Bouptekuing,
har Stats »Utskottet deröfwer lätir författa bi
-
508 Den 7 December.
lagde sammandrag, som utwisar att f. d. Konungens
enskilda förmögenhet, bestående dels i Fastigheter, och dels
i mer eller mindre fruktbara Capikaler, utgör tillhopa:
Af Fastigheter, som bestå af
Haga Lust-Slott och Park,
samt Byggnaderne a Polska
Udden - - izi,oOO.
Af fruktbara Capitaler 342,643: 36.9.
47i,64Z:Z6.9.
f. d. Drotrnmgeus
Af fruktbara Capitaler - , 88,888:42.8.
f. d. Kron-Prinsens
As fruktbara Capitaler - - 122,886:32.6,
N:dr 681,419: ig. iis.
d. Konungens förmögenhet är af den beskaffenhet,
art en del wä! giswer mera än 5 procent, men
som en del deremot blott giswer 4 procent och en del
ater aldeles icke giswer någon afkastning, sä har räntan
hära blifwit öfwer hufwud beräknad till 5 procent,
och utgör - - - 23,582: 9.
För f. d. Drottningens och
s. d. Kron-Prinsens Capitaler
är räntan likasom
hiktils skett, beräknad till
6 procent, och belöper för
Drottningen till - - 5,ZZZ! 16.
samt för s. d.Kron-Prinsen till 7,25g: 9. 6.
' 36,163: 34.6.
Stats,Werket kommer alt,
sä att till fyllnad i den
förestagne underhällssumman
66,666 R:dr'
ZL sk. ärligen tillmjuka - 30,497 '.45.6.
Summa 66.666: 32.
Hwad
Den 7 December.
Hwad de 'Kongl. Personernes enskilda förmö»
genhct angär, sä anftr Stakö^Utskottet, att ivid nägonderas
afgäng, dermed bör sörhällaS efter Lag, sa
akt de efteneswande ärfwa den afgängne, men berräfsande
dst tillskott, som af Slats-Wrket mäste Usgä till
fyllnad i underhälls summan, sä är Stats,Urskottet af
den tanka, att det bör emellan Dem pä följande sätt
fördelas, alt 10,020 R:d. beräknas för f. d. Konungen,
10,020 N:d. för f. d. Drottningen, samt 10,497
R:d. 4Z sk. 6 nst för de Kongl. Barnen, 06) att,
när någondera med döden afgär, Doft underhälls suni»
ma till berörde belopp till Stars Weckel genast indra»
gas och befpareS, likwäl pä det sättet, alt sä länge
något as de nmvarande f. d. Konungens Barn leswa,
osw-nberörde för dem bestämde 10,497 R:d: 4; sk.
6 r:st. urgä lill fullt belopp as Slars»Merkel och u»
kan uägon minskning.
I anseende till tiden, dä ten förestagns underhälls
summan bör taga stn början, sä anser Utskottet
sadant icke böra ske, förrän det underhäll och bewakning,
hwarkill kostnaderne af Statsmedlen un bestridas,
uphöra, men rantorne ä capiralerne emedlertid
löpa och beräknas, dock akt hwarken de eller SratöWcrketS
tillskott i underhälls summan utbetalas eller
de f. d. Kongl. Personcrne beräknas förr än ifrån den
dag, da nu warande bcwakning och miderhällssätt
uphöra.
Sä wäl de f. d. Kongl. Personcrne tillhörande
Capitaler, hwarä ränta bliswir Dem till godo berä?»
nav, som Boupteknings wärdet för Haga Lust-Slott
och Park, samt Byggnaderne pä Polska Udden, anser
Stats-Utskottet icke böra fa lyftas eller utur Riket
fö.
;ro
Den 7 December.
sörås, utan Konungens och Riksens Ständers gemensamma
bifall och samtycke; men deremot synes der
wara utom all fräga, alt ej mindre den enskildla egendom,
som f. d. Drottningen ägt innan stn ankomst
hit och Va medfört, sä i contance penningar som lösören,
än f. d. Konungens och de Kongl. Barnens
ägande lösören 06) mobilier, som uti beräkningen af
räntegifwande capitaler icke bliswit uptagne, böra af
dem fritt fa disponeras och wid afresa utur Landet
obehindradt medtagas.
Fraaa har äfwen npstatt, hurnwida f. d. Drokt»
ningens Morgongäfwa z 2,000 R:dr och Brudskatt
8,000 R:dr, för hwilken senare f. d. Konungen, enligt
det söre förmälningcn uprättade Hejirarhs Contrakt,
förbundit sig akt lämpa Hennes Majtt wederlag, borde
ibland räntegifwande capitaler upkagas; men som,
hwad Morgon gä swan augär, der ester lag är s. d.
Konungens förbindelse, alt Veu af sin enMda lott i
Boet gälda, och, i anseende till Brudssatten, den icke
elter bör belasta Stats Werke t', da deste summor icke
dil influtit, utan Stats-Merkel genom Kongl. Brestvet
as den 14 December 1797 endast bljfwit älagdr
att härföre betala och i Stat upsöra räntan; sä har
Stats-Utskottet anfelt förenämnde summor wara af den
egenskap, att de icke bordt eller kunnat komma i beräkning
ibland räntegifwande capitaler. Dock synes
bet wara Hennes Majtt f. d. Drottningens ostridiga
och lagliga räll wid f. d. Konungens frånfälle, om
Hon Honom da öfwerlefwcr, att af Vo offisto och
den efterlämnade enMda förmögenheten utbekomma ostvan
berörde Morgongäfwa och Brudskatt med tillhopa
42,220 R:dr Banco.
I
Den 7 December.
I öfrigt och som enligt Bouptekningen, innestå!.'
hoö Heer E)swer Intendenten och Commcndcuren Kftelcianr/.
en behållning of f. d. Konungens cnffildte me,
del af - , - . - 3,624: 15. n.
samt anie Trollhätte Slus, Werkö Ac«
tier, utgörande med ett ars innestaende
utdelning i Banco , - 389: 8.
Tillhopa 4,oiZ: 23. n.
Sä hemställer Slätö-Utskottet, akt dese medel
och accier mage genast as Honom infordras och till
Kongl. Skat6»Coliloiret lefwereraö.
Stats» Utskottet underställer alt detta Riksens
Högloft. Ständer wordsammeligen. Stockholm den
25 Nowembcr 1809.
Pä Högloft. Ridderssapet och Adelns Ledamöters
wägnar
claes kleming.
Pä HögwörLige Preste »Ständetö Ledamöters
wägnar
1?l>. Wsiämgn.
Pä Wälloft. Borgare, Stät,dets Ledamöters
trägsiar
Larl ?r. csnäberZ.
Pä
!2 Den 7 December.
Pä Hederwärde Bonde, Ständels Lcdaiiökers
wägnar
^sod. Liicsson.
k^röiZsIeus.
Sam
-
Transport
Porcellaine och Glas . . -
Speglar och Meubler . .
Böcker . . . .
Vaser, Urnor m. m. . .
Diverse ....
Detzutom äger f. d. Drottningen en hos Handels
huset lorrie 6c ^rkviässon här i Staden mot
6 proCents ränka utlänr Summa
Ä Morgongoswo Capitalet
samt Brudffatten . . . .
har wäl Stals-Wsrket betalt den ärliga räntan,
men som sjelfwa Capitalerne ej till Statö-Con
toiret influtit sä äger ej återbetalning rum .
f. d. Rronprins 6u5tsLs enskilda förmögen
her bestar uti
i.o Faddergäsrvo medel; innestäende hos Statö«Wer
ket mot 6 proCents intereste
Afkastning derä uci ärliga interesten, som äro för
räntade . . -25,755:35. 2'
Intereste ä sistnämnde summa till
den 15 innewarande Nowembcr 1,575:18. 8
HoS StatS«werket innestäende ränta ä sjelswa Fad
dergäfwo Capiralek frän betta ärs början till dcn
15 innevarande Nowember
2:0 Lös Egendom
Juveler
Guld ....
Silfwer . . .
Guldmedaillcr . .
Skacuer, Groupper m. m. «
Portraiter och Estamper
Porcellaine ....
iMeubler . .
Åkdon . ...
Böcker . . .
Diverse ....
f. d. den Kongl. FamillenS upteknade enstilda för»
mögenhet utgör således . . R:d B:co,
Af denna summa kunna lösöre psrsedlarne disponeras!
hwadan någon interexe afkastning af dem ej ka» assesj
hwilkas wärde utgör
Tillhörande f. d. Konungen
f. d. Drottningen
f. d. Prins Gustsf
Den öfriga förmögenheten bestående dels i fastigheter
j och dels i mer eller mindre frukrbara capitaler är
ifrån Riket mera oskiljaktig.och bör dä den hos Slaten
qwarblifwer, lämn< afkastning. Den utgöres såsom
vfwan förmäles:
För f. d. Konungen
Af fastigheter
Fruktbara capitaler
För f. d. Drottningen
Af fruktbara capitaler
För s. d. Kronprinsen
Af fruktbara capitaler .
Ä de f. d. Konungen tillhörige ,
171,643: ;6. 9. beräknas afkastningen till 5 proCenkj
utgörande , .
88,888: 4». 8- f. d. Drottningen tillhörige beräknas
6 proCentS intereste eller Iska med hivad StatS'Wer
ket derföre hittills betalt . . .
120,886: zo. 6. f. d. Kron-Prinsen tillhörige likaledes
6 proCents intereste, som de hittills afkastat
!Till fyllnad i den summa 66,666 R:d 32 st. som Stats
> Ulstottet ansett till f. d. Kongl. Famillens under
häll ärligen erfordraS brister således, som utaf Stats
Werkrt mäste tillstjutas ärligen
34,737
16
297
3-
-,376
8
35-
4O
20
—
9L
> 6
Z2,OO0
8,0OO
88,888
27,331
4,666
42
2,500
86
3-
3'
7
2
57
19;
20
ZOO
23
I0>
Z2
r?
4c
3-
18
l6
,6
88,888!42l Z
36,873
n,352
120^86 3Ä 6
151,000
340,645
;L
SL,043
36,873
125,762 IO
3-^iZ 124,701^10
L 471,645.36
88,888! 42
! !
120,886 30.
777,151 1-^7.
SS,73i>45 L
681419 izj
777,151 1
23,582 sl
-
Z6,l68>
3°,4S7j
-I j -^497,45 6
Summas 66,66652^
Sammandrag
Af de f. d. den Kongs. Famillen enskildt tillhörande tillgångar, samt hwad Riket derutöswer kan anses köra särskild!
tillskjuta lill underhalisiuinman för f. d. Kongl. Faniillen, uprätkadt med anledning af den efter Rikchns Ständers för»
rodnande förrättade Bouptekning.
Enligt niebdeioc Transumk as oswannämude Vonptekning
Ukgör 6 f. d.
Hans N»ajc Aon. enskilda färiuogenhet afj
1:0 ^afkighoter, nä uligen: Haga Lnst Slott ech^
Park med derwaranbe byggnader upragit li
wär e af . .
Ett waningvhus af träd wid ten sa kallade
ika udden ....
2:0 Lruk.barra Capiralec och Concanca pen
ningar w. m.
tksens Ständers Riksgälts - Contoirs obligat
med ; praCentS ränta .
Läne.BanquenS Rcv.rser med 4 proCenlS d:o
Reverser med 6 proCcnr d:o . .
Nna Ostindiska Compagnirts Aeriec
D»It Arrende Acner . . .
Södertelje Canals d:o
stupit och uincftacndc intereste till den 15 nui
rande Nowember
Contant i Srars Contoireks sörwar .
ikildta mebel ....
Dw 2:»e Trollhätte SlnstwerkS actier utgörande med
s ett ars ian. stående urdelning r Banco .
Äriätkning s. d. Konungen tillkommande, för wägg-j
fasta Speglar pä Stockholms Slott . . j
samt för 4 st. förgylba stlswerralrickar 119^ lob^
Härisrän alga atjkiliige poster, innefattade r Host
Marskalken och Riddaren von klerens redoge
reise, hwilka böra af f. d. Konungen ersättas,
tillsammans i Banco .
Hunt diverse upgisne fordringar hos f. d. Konun
gen tillhopa Utgörande . . .
:o Läs Egendom nämligen
Contante Penningar i Ducaker och Banco Sed
iar under f. d. Konungens egen ward .
Juveler, Nwper och Pc.liosa
Guld och Silfwer . . .
Guld och Silfwer M-dailler . .
Table, ner, Ritningar och Pokraiker . .
Marmor arbeten, Väfer och Urnor m. m.
Stålner, Buster och Medailloner
Porcelaiaer, Glas, Mcubler och Speglar .
A mar, Wgr,or, Sablar och käppar . .
Halt . . . .
Häster ...
Eguipager, Selar och Sadclumndcringar .
siarouHlls ribläctcn «
Höcker . » . .
Estamper och Ritningar ....
Diverse . « .
Pä Haga Lust Slott bestndtclig egendom .
Btblsothekel derstädes . . .
526,687: -3' i.
Hennes Maj:t f. d. DroktinnIcns cnstilda
förmögenhet Utgöres af
i:mo Underdånig gäfwa, innestäende hos StatSConloirel
mot 6 proCent ränta, hwilken är utbetald
till medlet as delta ar . .
2:0 Läs Eg''idom nemligen :
Juveler, Nrppec och Pretiosa
Guld . .
Silfwer . . .
Porkrsner . .
Stärner . «
r
t!
i
—
—
130,000
!
! .
—
, -—
.
c
1,000
—
301,400
—
—
3H850
—
—
12-416
32
—
11,250
—
—
2,000
—
—
2. 6/0
—
—
..
—
363,Z6e
t7,7l6
2 c
! 4°
28
! !
17,757
9
l
4,OlZ 2Z II
2,260
387.650
43,944 42
Z,O6l-Zl
47,006 2 5
l
!
IZI,OOO
" Z4V,64Z
. i
Z2,2ZI
417.
—
1,94^40
—
.
IZO
24
.
17
—
-
Transport
34,73.'
16
—
772
I6,cz2
^8
3,30438
—
I 6-7Z
r.^74
t4
30
1,718
'4
—
52b
16
—
4,015
24
—
1,556
8
—
987
—
—
- I,§oo
—
—
(.>7^
40
—
f 278
—
—
21
-8
—
2f
8
—
I.OZ7
-8
—
17,425
2.0OO
i6
4
68,88842
8 8,888
55,042
Z6
24
42 8
4
Den 7 December-. ziz
Begärdes pä Bordet.
^ Uplästs följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs, och Oeconomiae.Ur»
stvtiL Bclänkanke, angäende ödlin»
gar » Ptteä L.ppmark.
Uti ett til! Hö'.loft. Nidderstepet och Adeln ingifwit
och derifrån lill Ulffvttct remiiteradt Meuivrial
har Herr Majoren 8k«el von bloistsin anmält, ari
kä stan u:i alta ärS tid tvistats uti Piteä Lappmark
och haft besättningen med Nasasiälls Silfwernnrk, har
han funnit, att, ehuru der icke är brist pä Silfwer
och Bly, arbetet derstädes likwäl ej kan bära sig, dä
fä wäl Matwaror son Arbetare stola hämtas pä ga
mils afstånd; hwarsöce han ansett att Jordbruket först
borde uphjelpas genom odlingar, hw.r»md Majoren
ock, medelst understöd af f. d. KouuugeaS Hauo-Casia,
gjort den början att circa ioov:de tunneland Myrsr
stola till torr jord wara odlade. Till fullföljande af
ett sädant företag, hwers utförande Herr Majoren,
genom bifogade förslag och anmärkningar ö'wer Pitea
Lappmark will bewisa möjligt och iöncmde, anhäller han,
att ett ärligt undre,röd af Twä Tusende R:dr Banco
i Sex är wäne as Riksens Hög^ft, Ständer för lwnom
bestämm IS, samt att till uplysnmg VM en redlig
förwaltning as detze medel, en underfökliing as i odling
och jordbruk kunnige män mä hwarjc ar anställas;
och tilltror sig Herr Majoren att ester dcsia ars förlopp,
kunna hofwa 8, u 10,200 Tunneland upodlave och
tillräckelig Spannemäi för denna Lappmarks aboer och
arberare.
Fjerde Bandet Z4» Med
AI4 Den 7 December.
Med fullkomlig öfwcrtygelse om nyttan af ods
lingar i allmänhet, har Uiffottet icke kunnat undgä
att finna huru mycken fördel det Allmänna skulle kunna
wänta sig, om ifrägawarande widsträckte Landffa»
per, som nu endast äro ofruktbare ödemarker, klefwa
odlade och befolkade; och dä dertill kommer huru säll»
synt der är, an träffa nog patriotiske män, som, för
den sena winsten af dylika företag wilja upoffra sin
tid och sine omsorger, tror Utskottet det wara billigt,
att den person som wiil äraga sig ett sa mödosamt
arbete cj bör lämnas utan upmumran och understöd.
Dä Utskottet anser sig böra äga ett fullkomligt
förtroende för de kunnige män, hwilkaö witsord Herr
Majoren 8rgel von k-lolllein, j anseende till företagers
möjlighet föreredt, och dä det sökt? understödet sy»
neS ganska mättcligt tilltagit för ett sä widsträckt arbe,
le, saint Herr Majoren endast pä det wilkor grundar
sin anhällan, alt han hwarje är önskar erhälla undersökning
till ädagaläggande af hwad han Uträttat för
att swara emot det biträde Stäiidernc honom tilläswenkyrs
kunna lämna, finner Utskottet fullkomligt
skal, att med Desi wördsamma tillstyrkan beledsaga
Herr Majorens oswannäwnde anhällm; Och ehuru
det lärer tillkomma Högloft. Stats Utskottet, alt yttra sig
huruwida och pä hwad sätt dek sökte penninge understödet
kan erhäilas, sär dock Oeconomiae Utskott-t. i anseende
till detta ärendes wigt och nytta för det Allmänna,
detsamma till Riksens Högloft S anders öma bedjer»
tande öfwerlämna. Slockholm den 2Z Nowember
Pä Höglofl. Ridderffapet och Adelns wägnar
lod. 6. Oxeustierng»
Pä
Den 8 December. §t§
Pä Högwördige PicsterStändclS wägnar
delaZn. 8csZneIlus. .
Pä Wällofl. Borgäre-Srändeks wägnar
L. 8cdönkser.
Pä Hederwärda Bonde- StäudekS wägnar
L. Lriclisson.
k. Metref.
Begärdes pä Bordet
Ridderffapet och Adeln ärffrldes klockan ^ till 9.'
In ^iäem ?l-oloco!Ij.
Ig. klemiozi
Thorödagen den 8 Decembet.
Plenum klockan 9 Förmiddagen
ZirsteradeS följande:
Utdrag af Pwtocollet hällit i
Högloft. Rioderlkapet och
Adelns Plenum den 7
December 1809^
S. Företogs ä nys Orats-Utffottets ben
18
Den 8 Deeembee.
i8 Nowember pä bordet lagde Memorial af den iA
i samma mänad, rörande Riksgälds-Werketg tillstånd
och för wålm ing; Och sedan Ridderskaper och Adeln i
behörigt öswerwäaande tagit sä wäl hwad Utskottet i
afseende pä förnämnde ämnen sig yttrat och anmärkt,
som hwad Utskottet lill sint samma ämnen rörande föreslagit,
besiöt Ridderskapet och Adeln, alt berörde Memorial
lill alla delar gilla och bifalla: Hwarom genom
Utdrag af Protocollet: de öfrige Respecnve Standell
skulle »vänligen underrättas. Or Supra.
Föredrogs a nyo det af Constitutions-Utskottet
jngifne och den i December pä bordet lagde Förslag
till en Tryckfrihets Lag.
Dä sörsta §:n war npläst till skitet, yltrade
Friherre Oecl,rskröm, ^r,Lvb, sin önskan,
att detta Förslag mätte §:wis granskas, och es.
ler i Lenna ordning gjord proposition bifallas eller assläs.
Herr Greswen och LandtM-arskalken
hcmMde om icke förslaget först helt och häller kunde
»ipläsas
Herr I^oröenstolpo, ^näers, erinrade
att granskningen as dylika förslag altid förut §:wi»
bltfwit nstäld.
Herr Grefwen och Landt,Marskalken
gjorde derefter proposition till bifall ä den rrsta tz.
Ät
-
Den 8 December. 517
Ätfkillige hördes erindra, att som -etta förslag
rm till pröfning första gängen föredrogeö, wore del
osäkert om det samma bleswe äterremitteradt eller gil,
la dt.
Herr 8rjernelä, 8Lmuel, trodde att det nu
andra gängen wore före, emedan det redan för nägo»
tid sedan bliswit upläst och lagdt pä bordet.
GreswevonIl.anrinA!-ks,»en,ä!breciir,
yttrade det han äswen ansäge detta mäl nu för andra
gängen sörewara.
Friherre klannerbsim L.srs, ^uxusr
Detta Förslag till en Tryckfrihets Lag u tgöran de Constitutions.
Utskottets egen Utarbetning, är nu för sörsta
gängen underkastadl Ridderskapet och Adelns pröfning
och lärer således i sall. anmärkningar derwid göres,
komma att till Constitutionö-Utskottet äterremikteras.
Jag önskade likwäl att innan anmärkningar göras hela
förslaget först blefwe upläst. I en Tryckfrihets-lag mäste
osta wara sä mycket sammanhang emellan K § att
om man deraf pä förhand antager somliga och förändrar
andra, skulle lätt en smädelig incongruits dem emellan
kunna deraf blifwa en följd.
Herr Grefwen och 8andt-Ma rskalken
förklarade derpä akt han ansäge läsningen till stut böra
förrättas, hwarefcer det stöde hwar och en fritt alt
anföra stna anmärkningar.
Herr 8tj arnstolp s ^sonss, Xänxnus.hs»
de inlämnadr ert Memorial hwilket uplästes sä lyda»,
de:
Word
-
5iF Den 8 December,
Wördsamt Memorial f
Med fullkomligt mitzkroende till min oförmågaoch
Med Vet hopp om öfwerseende godhet, som manligen
litwar den oölwade »y.'egy!maren, wägade jag härstä*
hes yttra mina tankar öfwer förr» Projectet trl! Tryckfri*
hets Förordning. Någon som mg hända want intretzerad
för berörde PeojeckS framgång, har behagat sinna mina
tankar orättwisa, till och med fiendtliga, och har derföre
gjort sig b.» niödan aik widlaftigt, samt pä ert Uflder*
tvistande sälr inför Allmänheten lwedcrlägga dem,
Det är ej fruktan, och lika sa litet en hos mig genom
den länga wede: läggningen alstrad öswerrygelse, akt förra
Projccttl war oäfwerlraffeligk, som afhällit mig if'än
ett sivar; jag har trott alt Riksens Ständers omdöme
skulle wara tillräckeliat och pä den grunden
h r jag ansett det ösrverflodigt att börja strid med en
R-tt»scnt, lvm ibland annat pastor, att en TryckfrihctsFörordning
är en Crimim.i Lag. Om fåken sä för häl*
ler sig om Lagstiftaren i stället tor att betrakta det wältsö"a>ide
dek n^cciela af Tryck rihetens ikäak ät en
Natron, för sin melancholicka inbillning blott framkallar
alla mörka bild r af denna frihets missbruk, dä torde wara
käst, att utan widare öfwerläggnma göra Tryckfrihetsförordningen
tili ell Bihang af Mtsigcrnings Balken.
Jag hemställer till alla uplysta och ädelt länkande,
tist alla inom delta Ständ, om man egcnreligcn hav
något akt befara af Tryckfriheten? Kanske att gamla
fördoiyars länga walde skulle kunna minickas, oordningar
här och där uptäckas, eller taflan af menskliga
eländet näaon gäng sältas i för stark dag? Den ömsinte
och ochnstlade meniiiffowänne», den w>d sitt lugna
samwcle rrygggde Medborgaren, eller den af nir
Den 8 December. 519
för det allmänna bästa lagande Embetsmannen — asta
vesta skola aldrig wid Tryckfrihetens nlwidgande öfwer
fordna glänsor befara Samhälls - ordningens rubbning
eller fredens förstörande. Lät ett brusande huswud någon
gäng nied öfwcrdriftens stycka, eller med harmens yttersta
bemödande ukiara emot en mäglig owän — det
skall aldrig skaka Statens qrundwalar, eller ens mistleda
allmänna omdömet, som af mangen i alla sall
mötes mcd stoisk köld; man hör pä den djerswe med
stum förmaning, men man glömmer lika läkt hans
predikan, för att förmanas öfwer »agot nytt ämne.
Opinionen är kanske wädligare, dä pen lik hafwer swallar
för alla windar, än dä den ledeS as Tryckfriheten, och
en osanning pä papperet torde kraftigare kunna wederläg»
gas, än dä den säsom ryckte gär ifrån mun till mun.
Tryckfrihetens fördelar bewisas bäst af dest werkön
i de Länder, der Ven ej känt andra band än ve
högst nödwändiga, eller kanske aldeles inga. Akt tala
om Englands, Tysklands, till och med Dannemarkfordna
tryckfrihet är öfwerflödigt; hwad deste lander
wunnit derwid, torde as Litteraturens framsteg derstä»
des lätt ku»na bedömas. Friheten att genom Trycket
meddela sina tankar, synes wädlig blott i den mohn
dest mistdrukare kunna werka pä swaga menniskor,
som gerna följa andras omdöme. Om en orubbelig
sjelfständighet i tänkesätt möjligen kunde äga rum, sä
hade man intet att frukta; men ju mera man genom
inskränkningar ädagglägger denna fruktan, ju mera bewisar
man sin tro pä menskliga swagheteu. Art denna
swaghet läktare kan böjas till det onda än till del
goda, är hwad man ifra» barua arén söker inplanta
hos ost, och för denna möda §r man wederböranve
föga tacksamhet styl dig. ^Man kan emedlertid trosta
2!s Den 8 December.
siq dermed, an detta ej altid bestyrkes af erfarenheten,
och den som will öfwvttyga osi om motsatsen —
som är färdin arc genast bryta siaswen ö siver försöket
att sprida förnuftig uplysnmg: den mäste wara en feghjertad
menniska, som domer sina likar endast efter
sig sstls!
Hivad det nu under granffning warande af Riksens
Högloft. Ständers Consiitutions- Utjkelt förfar»
tade Förslag till en Tryckfrihets- Lag, angär, fä wa»
gar jag för min del tro, att det skall uthärda hwarje
upkyst pröfning, och att man deruti skall si-na den
Milda, men tillika ränwisa anda, som wäl kan tygla
sielfswaldet, men icke i orid lägga band pä Snillct.
Önskelig! more wäl att de Comiterade, som enligt Regerings
Formens lvZ. §- stola tillsättas till Tryckfri,
helens wärd, kunde sörseS med en särskild mera bestämd
Instruktion i
för ösr,gt ödet unnar wär FäderneSbygd den lyckan,
akt efter sa manga stormar fa i lugn hägna äfwm Lik»
teraturen, sä skola densammas idkare swärligen kunna
önska mera för sin trygghet, än hwad närwarande
Tryckfrihet - Lag lofwar.
^s. kck. 8rjernsioI^e.
Grefwe von k, »nt inAsstsussn, -^1-  ^reckr, upläste^söljande till Proiocollet:
Wid den Tryckfrihet Förordning, som till Rik,
fens Högloft. Ständers antagande blifwit af Constitutions
Utskottet föresiagen, får jag i ödmjukhet till
Högloft. R-dderskapet och Adelns ompröfwande underställa
nagra anmärknmgar.
Uti
Den 8 December. srr
Uti e" sa uplyst Samfund som Högloft. Rid»
dersssaptt och Adeln. more der öfwerstödigt att erindra
o,n ;e wa"e!lqa fölidcr, som förnekelsen eller aäckeriek
«f roar ch. s hufwudarunder skulle medföra, ej
allenast 'o> sederna, Utan ock för Samhälls Ordningen,
och akk således straffet för nämnds brott, matte lampas
ester rörhrykelttn a m uvchlla hufwudsakcliga ändamälek
med ali r si ffamg, nämligen: att förekomma lagens
cstwerkrädelse. Af sadan anledning och da förnrkelsen
al cn God, ett lif ester detta och den rena Ev
mgeliffa Lärans sanning, äswcnsom gäckeriet af deir
allmänna Girdstjenslen, Gudö ord och Sacramenten
kan yttras pä gröfre och finare sätt, men werkan bade
i förra och senare foller blifwa lika smädelig, helst deri
mindre uplyste delen af Samhällets Medlemmar icke
äga eller kunna fä tillfälle, art läsa de skrifter, som
till war Christna Läras försmak bliswit författade, är
jag af den rankan, att 2:dra och z:dje Momenten af
Z:dje § Tryckfrihets Förordningen, ej mmdre kill ordasätten
hwarmed brotten bejkrifwas, än till de förestag,
ne straffen, mätte undergå en sadan ändring, att den
brottsligs icke mätte kunna genom advokatur undwika
laga nävft, och straffet blifwa werksammare att afhälla
ifrån förbrytelsen.
2:dra Momentet z:dje § af o'wannämnde Förordning,
är till ordalydelsen följande:
Alfwarlig och klart mtrycke förnekelse af
en Gud och etc Uf efter detta, eller af den rena
Evangeliska Lärans fanning. Brottet stall
umgällas m d R:d. böter och Skriften
confifcera».
Wid
522 Den 8 December.
Wid order alfwarlig gör jag den anmärkning,
att förnekelse af Gud III. NI. dä den ster Igenom allmänt
tryck icke kan wara lwetykig, jag känner ärminstone
icke något alswarligare särk akt yttra sina tankar,
och hemställer således om icke order alfwarlig får utestutas,
ci mindre ände nästföljande, nämligen: klarr
Utt pckl förnekelse, hwilka endast tjena till stöd att
inför Domaren göra förbrytaren skuldfri, ändock en
mindre klart uttryckt förnekelse kunde wara af lika
straffbar beskaffenhet, som den osörsyntaste tydlighet,
»vid dylika willors utspridande. Hwad ater widkom»ner
det stress af ivo R:d. böter, som i Tryckfrihets
Lagen bliswit förestagit, anser jag det icke swarande
mot förbrytelsen; jag hemställer derföre, om icke den
som mitzbrukar Tryckfriheten till den grad, att framhärdigt
törneka Gud, ett lif efter detta och war Evangelista
Lära, mätte umgälla sitt brott med samma
straff, som 4 §. i Cap. Mitzgernings Balken
Utsätter för den, som utsprider willfabcnde lärosaikS,
hwilken skall sörwisas Riket. Dä Tryckfriheten asyftar
ott sprida sann uplysning, lärer wäl den, som genom
trycket söker sprida willan, med rätta böra anses för
en skadelig Samhällets Medlem, och såsom sadan
förtjena oswannämnde straff.
Redacticnen as 2idra Momentet Z:dje H. Tryckfrihets
Förordningen, önskade jag af anförde skärmad
le biifwa följande:
Förnckclsen af en Gud och ett lif efter detta,
eller af.den rena Evangeliska Lärans sanning. Brottet
stall med Landssörwioning umgällas. Äkerkallap
vrn brottslige sine sattfer offentcligen inför Domstolen,
Den 8 December. 525
erlägqe han endast 100 R.d. böter. I bada sallen
konfisceras skrifte».
z.dje Momentet af samma §. är lill ordalydel»
sen sadan:
thfwexlagdt och klart uttryckt gäckeri af
den Allmänna Gud-tunsten, Guos Drd och
Sacramen en. Fö; brvrelftn stall umgällas nied
roy R d. dä er och skriften confiscecas.
Härwid göres den anmärkning: i:o Att det
som till pennan försattas i afsigt att till trycket befor,
dräs, är nödwändigk öswerlagvt; 2:0 akt att gäckeri
as det som alla Christna Samhällen wörda, ar straff»
wärdigr, om det ock yttrades med mindre klara ut,
»ryck. Af denna anledning förestår jag att redaktionen
as nämnde moment kynde bliswa as följande or,
dalydclse;
Gäckeri af den Allmänna GudSljensien, Guds
Ord och Sacramenten. Förbrytaren straffas med ros
R:d. böter, och afbedje sitt brott vffeineljgen i Församlingen.
Gör han drt andra gängen warde sörwist
Riket. Skriften confisceras.
Dä gäckeri af det som kräswcr högaktning och
wördnad, nämligen: Gudstjenst:», Guds Ord och
Sacramenten icke är mindre särande än smädelse,,, hwil»
ket brott allmänna Lagen anser med dödsstraff böra
umgällas, lärer den medelwäg i bestraffninqssäkket jag
sökt följa, icke wara helt och hallit förkastelig: Likwäl
är jag längt ifrän att hysa den sjelfkärlek, som ansir
egna meningar för de rättaste; jag har endast rädsrä
-
s24
Den 8 December.
gar min warma känsla för Religionens helgd, tvid ytt
trander af deps mina tankar.
Herr bilsrstonskvlsis, ^listers. Jag
utbeder mig Riddcrlkapet och Adelns tålamod akt afhöra
naara enmärkningar lag yar att framföra. I
den förestagne Tryckfrihets Förordningen star akt StutsRädets
Prorocoll e> kunna rist trycket befordras, väg»
ta-l de kill granskning i Csnstilnrions«Ulskoltet sörewarir.
Sedan det nu synes wara Riksens Sländers
mening, alt icke cn Ledamot af ConstitukicnS'Utskottet
skulle fa upgismä de förseelser han hos Stars. Rådet
anmärkt, skole wi således, när deste acker ej fä
tryckas, i ställer för ett fa tma Hemliga Utskott.
Widare synes mig art i fall Skrifter skulle Utkomma,
hwilka föror sa ka te mistsämja med främmande Magter,
nägvl straff pä denna förbrytelse icke är utsatt. Likaledes
synes mig uttrycket wederbörlig Domstol ej
nog tydelig! bestämma en Boktryckares forum, utan
borde i d.tz ställe sättas, d n Domstol kMarunden
hsu lyder. Slutligen bör del ester mill tanka öf»
werlämnas ensamt ät Justitie Ombudsmannen, att
atala alla förbrytelser emot denna lag.
Herr vn n l-lauss^volff, Lnrl Lustaf
A.ein dolck Jag skulle wid detta förslag kan hän»
da hafwa änkstiigt arr aamäcka, om ej de Herrar och
warde Ledamötet af de Respeetive Ständen, som det»
samma söefaktadt, ägde sä mycken kännedom, och moro
sä Utmärkte as kunsta,per och uplyZning, att jag
tvid jämförelsen mistttor min egen förmåga. Destueom
star der htvur och en öpet att ytterligare anmär»
ka,
Den 8 December. 525
ka, hälst della förslag hos alla Standell undergår
granskning. Jag will allenast göra en erinran wis
den del deras som rörer rätlegängssättct, hwarom jag
i följe af mitt yrke, tror mig med nägoa mera insigt
och säkerhet kunna döma. I detta project är förestår
gik, att sedan » ett mäl Tryckfrihets, Comitsen blifr
wik hörd och HosRätlen dömt, och Desi Utslag öf»
werenestämmer med Tryckfrihers-Comitöens utlärande,
skulle denna dom sta fast, uran att någon widare
appel derifrän ware möjlig. Denna afwikclse frän
.vanliga Rättegångs ordningen anker jag öfwerflödig,
och till intet ändamål ledande. Del synes mig altid
böra stä hwar och en vpct att hos Konungen anföra
beswär och söka rättelse i en dom hwarmed han ej
kan älnöjas, och är det derföre min oförgriplig» .mening,
att i mäl as denna natur, likasom i alla andra
brottmål, det ma wara den missnöjde obetagit att hos
Konungen sä anföra beswär, hwilka i wänlig ordning
as Högsta Domstolen böra uptagas och pröswae;
Sä dant skulle wara öswerenöstäm mande med det i
Swerige förut stadgade rätkegängssäkt.
Ätsskillige hördes conformera sig med Herr vor»
ttnussvolif i denna anmärkning.
Herr Greswcn och Land t»Mar skalkerr
gjorde proposition, att detta Förstag till en TryckfrihetLag,
mätte ätföljdk af de nu gjorda anmärkningar till
Csnstiturionö-Utffottet ätcrremitleraS.
VisöllS.
Förer
§26 Den 8 December.
Föredrogs ä nyo St^ks Ulffo'kers den 7 DcceM»
ber pä Vordet lagde betänkande angäende bestämmandet
af en witz underhälls summa för f. d. Konung Ort»
sist Desi gemål och närmast? Vröst Arfwinr
gar hwars snara afgörande Herr Grefwe» och
Landt mar sk alke» crindrade were af nöden, i ansten»
de till f. d. Konungens och Hays Famtllrs snart sö,
restäende afresa ur Riket
Friherre .Vsannerkisim, st»rs ^u§ull. Riksakt
Setzionen ten io Maij torde wara för mig en till»
täckelig korgen cmvk mitztankar för egna essigrer. dä
jag nu talar för den olyckliges sak, och tillstyrker bi,
fall, till sä wäl belovpet som fördelningen as den summa
Stats-Merkel föreslagit till ärligt underhäll för f.
d. Konungen, as Swerige och Hans Familia. Före,
ställom Ost ett ögonblick st d. Konungens belägenhet.
Född att bära en Kongl. Krona, upsödd i Hos och
omgiswen af den glans som tillhörer Kongl. Prinsar,
bemött med den wördnad hwilken tillkommer Rikets
bestämde Thronsöljare; allrådande, befallande, äklydd
i iz ar, är Han nu försatt i en enffild mans wilkok,
med den markeijga Mlnad, akt dä denne äger sitt af
sig sjelf, ätnjuicr f. d. Konungen, af der Folk Han
förolämpat, elt underhäll, hwUket bör wara för Honom
en beständig påminnelse, om sttllnaden emellan hwad
Han warit, hwad Han genom egit förwällande nu äist
och hädanefter kommer akt förblifwa. Hanö styrelse
och Fäderneslandets wada hafwa bragt Riksens Ständer
i nödwändjghek, akt emot st d. Konungen uköswci
rättwisa. Riksens Ständer hafwa gjort det Utan hämnd
Görs De det ock med ädelmod! Tillfället är sällsynt/
Mätte ett sädam aldrig äkerkomma!
HäkF
Den 8 December.
527
Härtill yttrades bifall.
Herr Gothlieb, Larl kreärilc, ripläste
följande till Pcorocollet:
Dä af den underhälls.summa som blifwit ät
förra Kongl. Famillcn anslagen öfwer hälften utgår
Uii räntor af s. d. Konungens enhilda egendom, för»
modar jag för min del, att Staten uran någon syn,
Nerlig elter känbar olägenhet kan bestrida den andra
hälften. Oin kanske man icke borde göra afseende ä en
olycklig Konungs belägenhet, som sjelf wällat sin olycka,
bör man deremot wara ädelmodig, medlidande emot den»
ne Konungs olyckliga Gemål och Barn, som utan min»
sta sorwälbmde ä Deras sida blifwit störtade ifrån, höj.
den af hwad man kallar mensklig lycka. — Det är-en
däst f. d. Konungen, som wällade Rikers olyckor, som
bragte Swerige pä branten af sitt sall — Hans Gemål
och Barn äro deruti oskyldiga. — Man bör der,
före icke i mer eller mindre mohn undandraga Dem
ett underhäll, hwarförutan De skulle lida brist. Swensta
Nationen är ädelmodigs Den öfwerser Hekna med
fordna oförrätter och wäldsamhekek. — Den nekar sä»
sedes icke Desi s. d. Konunga-Äkl det Underhäll, som
är nödigt för Desi bergning. Trenne Ständ haswa
redan bifallit den af Stars-Utstolket förestagne underhälls
summa, och Ridderskapet och Adeln täter Matt
twifwel häruti instämma.
Härtill yttrades bifall.
Friherre 8raLl voti kllolsrsin, t^orfitT
I.uävi^. Dä Ridderskapet och Adeln enhälligt yttrat
silk ädelmod, förenar jag mig alt för gerna i att
till.
Z28 Den 8 December.
tillstyrka dcr nu förewarande förstagets antagande. Jag
will allenast tillära att da f. d. Konungen tär sina
penningar sig utrikes tillf^ickade, och penningen ösra
ändrar sitt ivärde, borde Liwen bestämmas att den an,
flagm under hällssumman Honom mätte beräknas etter
nuwarande cours, hwarvm fag anhäller vin pcopo,
sirion.
Herr von 8c1,nlrenlisim, vaviö,
Del? söresiagne underhälls summan är msitt i SwrnlV
Specie Riksdaler; och i delta mm,t bor den ät den
olyckliga Konungen urbetalas, antingen coursin siäc
att till Hans sörman eller Hane förlust.
Herr Grcfwen och Län dt»Marskalken
gjorde dcresrer proposition till Riddcrffamk och Adeln,
att till alla delar bifalla StatS-Utstor/cls betänkande.
Ropades ett ganffa starkt Ja, hwaretter enhälligt
öfwerenökoms att detta Vestm genom en Demi ta»
tion de öfrige Skänden skulle rmddeias, och blek denna
Deputation genast upropad, samt atzeck under anförande
af Grefwe bstarmlion. ^xel.
Herr Grcfwen och Landt» Marskalken
Upläste en nyh änke m men bulletin, af imiehali att
Hans Maitt Konungens hälsa och krafter dageligsn
gil mer och mer tilltaga.
Herr
Den 8 December. Z29
Herr kisurerfelijolst, Larl 6ustak,upläste
ett Dictamen, sä lydande:
Med den sista innewarande mänad tilländalöpee
killäkelscn för BränwinZ, Bränningen , och intill dest
lärer intl möjligen den nya författningen hinna bljfwa
färdig och kunna kungöras, hwaraf en skadelig
owisibet om rättigheter och skyldigheter flkulle sölja.
Jag får derföre underställa Högloft. Ridderskapet och
Adelns uplysta pröfning om ieke nödwändighetett fordrade,
akk för nästkommande ar Bränwinöbrännittgett
skulle fa fortfara pä sätt som hittills warit Mätit, sä
uti Städer som pa L md , åtminstone till M ji n-änadS
flut, som kunde räknas för halfwa Bränwins tlllwerkriings
tiven, i anseende till afgisten, som derunder efter
den gamle skulle so tsara; Det kunde wara ytterligare
nödwändigk i det hänseende, att om nägon förändring
med brguwinspannor kommer alt flke, sä bör wäl
nägon tid lämnas att dermed kunna komma i ordning.
— Skulle Herr Grefwe» och Landt. Marskalken samt
Högloft. Ridderskapet och Adeln bifalla denne i Mitt
tanka stora nödwändighet sa underställer jag ödmjukast
att detta beslut med de andre Nespettive Stanbelt genast
communieerades, för att en samfällt underdånig anhållan
hos Konungen med det flkyndsammaste kunde asga.
Afwen som jag tar mig den friheten ödmjukast underställa,
huruwioa det projeck, jag sramstalde Uti mttt
anförande, om den nya Ordningen med bränmir.S
bränningen, till erhällande af en Discont» fond för
Jordbruket, af öfwerstottet mas Bränwins tillwerknings
afgisten, Utgjord pa sätt jag föreslagit, kunde
bliswa om Högloft. Ridderskapet och Adeln den gillade,
med de andre Respcclive Standen comwuniee
rav,
Fjerde Landet N:o 35.
AZO Dm 8 December.
rad, ehuru den bliswit med anförandet remitterad till
det sammansatte Ut',loner.
I anledning of detta dickamen upkom en korrt
öswerläggning, hwarunder älskillige ytlrade sin önskan,
att genast består derom skulle fattas, andre yrkade
nödwändigheten att del i behörig ordning först till ett
Utskott skulle remitteras; någon anmärkte att denna
fräqa redan i ett föregående plenum blifwit wäckr och
till Bewillnings. Utskottet hänwist, och »agon att en»
ligt 6i §. Regerings Formen uphörde Bewillningcn
för bränwinet med detta är, i följe hwaraf ingen annan
anstalt synres dermed kunna widragas, an den
Riksens Ständer nu kommer att besluta. Ändteligen
stadnade Ridderskapet och Adeln i det beslut att Herr
Reutertckjöläs diktamen skulle remitteras till Bewillnings
samt Allmänna Veswärs- och Oeconomiae. Utskotten,
hwilka skulle anmodas au skyndesamt Utlära
sig öfwer den sörsta puncten, hwilkel med de andre
Respektive Ständen skulle communiceraö.
Under denna öswerläggning återkom Grefwe kksrnilton
med Depmationcn och gjorde redo för sin beskickning.
Herr Grefwe» och Landr-Marskalken
föredrog Konungens nådiga provosinon, rörande f. d.
Konungens, Desi Gemäls och Bens flyttning ur
Riket, hwaraf äfwe» upläsningen nyst war begynd,
»är
En
Den 8 December.' szr
En Deputation anmäldes och infördes ifrän der
Wällofl. Borgare» Ständer ansörd af Zullmägkigcn för
Norrköpim;s Stav Herr Bruks Patronen Ll-erstsin,
hwilken förmälre att Borgare e Smidet, likasom Rid»
dersikapet och Adeln bifallit Stats»Utstottets Betän»
kande, rörande underhållet för f. d. Konungen och
Hans Famille, samt likaledes enhälligt och till alla
delar gifwit sitt bifall til! Konungens nådiga proposition
om Högbemälde Konungs, Dcsi Gemals och Barns
flyttning ur Rike!.
, Depulationen afträdde pä wänlig! sätt mbeled»
sagad.
Derefter företogs a nyo och fortsattes oafbrurit
läsningen af oswanberörde.
K ongl. Majus nådiga proposition
till Riksens Ständer, rö,
rande f. d. Konungens, Desi
Gemals och Barns flyttning utur
R ket. Gifwen Stockholms
Slott den 8 December 18O-.
Da Kongl. Mant uti D^si nådiga proposition
as den Z Medus Augusti kallade Riksens Ständers
upmärks'mhet pä nödwänoigheken att bestämma en wisi
underhallssnmma för f. d. Konungen, Desi Gemål och
" närmaste Brostarfwinqar, förekom Kongl. Maj:t Riksens
Ständer, att omständrghcttrnc icke dämedgäswo,
att meddela dtt underdäniga yttrande Hemliga Utflkortet
uppg Kongl. Majus gjorde förfrågan afgjfwit, rörande
sä wäl tiden t«k f. d. Konungens och Desi Fa»
milles
5Z2 Den 8 Decenrbcr.
milles flyttning utur Riket, som det land, hwilkct till
framtida »vistelse ort borde för Deni bestämmas.
Wid denna tid war Riket annu inwcckladt i krig
med Europas mägkigasi-, Stater och Let war i anledning
af denna ännu wadclrga stallning, som Hemliga
Utskottet i underdånighet tillstyrkte, att Hans Mayl
f. d. Konung 6ullaf Dest Gemäiö och Barns
flyttning utom Sweriges gränsor borde med försigtigt
afseende pä Rikets Mechel föregäs of cu onffad fred,
åtminstone med Rikets »wenne mägti-aste firnder och
Ml Swe tz i oGende pä desi lage och styrelse wore
det lämpeliqaste land, ber s. d. Konmiga-Huset borde
Sig nedsätta.
Kongl. Mast som till alla delar instämde Uti
ben of Hemliga Utfkottel yltrade nnberdäniga mening,
öpaade genast nödige och för f. d. Konungens Egen
säkerhet oundgängelige underhandlingar i detta ändamål,
och sedan detza nu lyckligen bl, wik fullbordade,
skyndar Kongl. Majit an meddela Riksens Ständer
den ätgärd, som i följe deraf bliswik widtagen.
Den långt framlidna årstiden, som snart kunde
göra all flyttning omöjlig, pakUlar den yttersta skyndsamhet.
. Sedan pa Kongl. Majus nådiga befallning
behörige ordres blifwit mfärdade och kjenlige anstalter
widtagne genom Kongl. Majus tjenstgörande GeneralAdjutant,
haswa f. d. Konungen, Desi Gemål och
och Prins 6uliat redan i »örraar pa förmiddagen,
under nödig bcwakning, arrest fran Gripeholm till
Carlscrona, dit de Kongl. Prinscsiorna om twanne
dagar sig begifwa, fö, att med Riksens Ständers för,
wäntade stynd samma samtycke sedermera gemensamt pä
en
Den 8 December.
en Fregatt afqä till Tysta wallen och widare fortsätta
resan till Sweitz. Bestämd säkerhet är wunnen sä
wäl om en obehindrad resa genom Tyskland, som om
den af Hemliga Utskottet ömkade bemedling bos
SweirziE , Negcringm ett sandicka till s. d Kor ungens
och Dtz Funill.s w.st nde med fullkomlig Mc,
het inom delta land. ,
Med afseende pä Hemliga U> skottetS ofwanäbero,
pade yttrande, rörande tiden «ill denna nu företaqne
flyttning, anser Sig Kongl. Maj t wid detta tillfälle
böra underrätta Riksens Ständer, att Hans Majit
ifrän Dest befullmägkiqade wid Kejserlige Franska Hos,
wet erhållit de mäst tillfredsställande underrättelser om
Hans Mast Kejsarens af Frankrike, Konungens as
Italien wälwiljande tänkesätt sör Swerige och om
Fi-edö-underhandlingarnes skyndsamma fortgång.
Med hwarje ögonblick kan Kongl. Majit för
wänta
Sig officiel tidning om Freds, Tracwtens
dertcknande med denne SwerigeS äldste Bunds- För,
wandt, föremal, som Kongl. Majit altid ansett, som
den säkraste borgen för Rikets sa wäl närwarande som
tillkommande lugn och sjelfständighet.
Kongl. Majit äger äswen en lika grundad anledning,
ait inom sä dagar se freden med Hans Majit
Konungen af Dannemark asstuten, och således den
tidepunkc wcrkeligen inträdd, dä Swensta Folket, fredad!
för de faror, som hotat Detsamma, kan wända
flir kraft, sin werksamhet och sin förmåga till sörkof,
rån af den Fosterjord, som enighet ich m ndom räddat,
och endast samma egenskaper i en iramcid kunna
sörswara.
534 Den 8 December.
Det af Hemliga Utskottet i underdänighet af,
gifne yttrande öfwer det angelägna änwet för denna
Kongl. Maj:ts nädiga proposition will Kongl. M"i:t
Riksens Ständer härjämte i »ader meddela, och gör
Kongl. Mani Sig förwitzid att Rikens Ständer i anledning
deraf sjelswc inse nödwändighelen att den anstalt
ofördröjligen fnllföljeS, som Kongl. Maur ansett
Förena Rikets wäl med den förra Kongl. Famillens
Egen yttrade önffad.
Kongl. Maj:t sörblisw^r Riksens Ständer med
all Kongl, näd och ynnest städse wälbewägcn.
C ä k
6. af Wetrsrsfrät.
Afskrift.
Stockholms Slott den 8 December i8c>8.
?rorc>col!
häklit inför Konungen i StatS«Rädet
Närwarande:
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes
Lrenderne Herr Friherre von korsström.
StatS-Räderne Friherre Rofsnbla^.
Friherre von platen.
Friherre -Välerbelb.
Undertekaad Hof C antzker.
Sir»
Den 8 December. 535
'Sedan Kongl. Maj:l gistvik Dest Stais»Räd,
uti Konungens Sängkammare i»,kalladt, i näder tillkänna,
an uppå derom as Kongl. Maj:tS Tjenstgörande
General-Adjutant utfärdade behörige ordres och
widtagne nödige anstalter, f. d. Konung 6ul<st
6o>pli, Dest Gemål dch Prins 6uliat redan i förrgår
pä förmiddagen frän Gripsholm bliswit flyttade
till Carlscrona, till hwilken Stad de Kongl. PrinseSforne
skulle sig ofördröjligen begifwa, täcktes Kongl.
Ma,:t i näder förklara Dest mening wara, att sälvin
en följd as Kongl. Majus under den g sistlcdne Augusti
till Riksens Sländer aflätne nädiga proposition,
sä wäl om f. d. Konungens och Dest FamilleS flyttning
utom Rikets gränser, som om bestämmandet af
det Land der de framdeles borde sig uppehälla, till
Riksens Ständer en ytterligare nädig proposition afläta.
Denna Proposition fade.., som den wid detta
Protokoll finnes bilagd, uplästcS nu as underteknad
Hos Cantzler och Stats »RädetS samtelig» Ledamöter
tillstyrkte i underdånighet nådigt bifall till dest innehäll.
In loklem ?rotncc>IIi.
6. ak VVetrerlieflt.
Enligheten med Originalet intygar
k>»rr von Ln§e8lräm.
Wrist.
Stormägtigste Allcrnadjgste Konung!
Hemliga Utskottet har äter med underdänig tacksamhet
emvltagit ett dyrbart prof af Eder Kongl. Majus
, näd i
-
;z6 Den 8 December
-
nådiga förtroende, dä Eder Kongl. Majtt behagat infordra
Utskottets underdåniga yttrande öfwer ert för
Rikets framtida lugn och säkerhet högst wigkigc och
grannlaga ämne, eller bestämmandet af det land, hwr-r.
est f. d. Konung Oustal och Dest Ätt f^ola
i framtiden wistas och åtnjuta dct underhäll, som af
Riket denne Konung och Dest efterkommande kan berviljas.
Hemliga Utskottet har icke uran den listigaste
rörelse ahörr Eder Ma strö yttrade nådiga tänkesätt, sä
ädelt Utmärkande Eder Kongl. Majtts ömhet för en
nu mera olycklig Furste, sä nära med Eder Majtt beslägtad,
mm tillika Eder Mattts Faderliga ward om
Fäderneslandet och oryggelig» söresatks alt uprätthalla
beståndet as de anstalter, Eder Kongl. Majtt med Rikscns
Ständer för Rikekö wäl widtagit.
Utsätter ffyndar derföre att i underdånighet full»
görg Eder Majtts nädiga befallning och att beswara
följande af Eder Majtt i nader sramstälde frager:
i:o Är Sweitz det Land, hwarest f. d. Konum
gen samt Dest G-mäl och Barn lämpeligast böra bo
och wistas?
2:0 Bör cn säeMd »rnderhandling öfwer detta ämne
öpnaö med Hans Majtt Kejsaren af Frankrike? och
Z 0 Är den tidepnnkt da Swerige erhållit fred
med sina st »der, åtminstone med de twänne mögligaste,
den mäst ttenligg för Hans Majtts f. d. Konung
6r>nrsk ^.aolpd--, Dest Gemäls och Barns flyttning
till Utrikes öxk?
Del»
Den 8 December. 5Z7
Den tckning Eders Kongs. Marst i väder behaget
göra, om de flere länder i Europa, hwilka möjligen
ffulie kunna komma i fraga, för att kill f. d.
Konungens och Dest Höga Famillcs wistclse ort utses,
har fullkomlig-!, stadgat UtstoltekS underdäniga tillstyr»
tande, akt Sweiiz är det land: som i afseende pä dest
läge och styrelse är dck lämpligaste för oswannämnde
ändamäl; Och Utskottet anser flg böra, i afseende pä
den andra fragan i underdånighet anhälla, det täcktes
Eder Kongl. Majit, sä styudesamt som möjligen ste
kan med Kejsar Napoleon öpna en särstild underhand»
ling för alt genom Dest bemedling utwerka bifall af
Regeringen i Schweitz, att s. d. Konungen 6u;rak
stolpk Dest Gemäl och Barn inäga med fullkomlig
säkerhet inom berörde Land fa wistas; Och ehuru Utskottet,
i den förmodan akt Kejsar ddapoleons swar
bliswer enligt med Eder MajitS och Utstottets önstan,
nogsamt ruser augelägcnheken deraf att all möjlig stynd»
samhet iaktrages kill befordran af f d. Konungens
flylkning ifrån Swerige, tror likwäl Ucstotcet ett för»
signal afseende pa Rikets säkerhet fordra, akt tiden
för denna flyttning föregås af en önstad fred; hwarsöre
ock Ukstomr för Dest del är as den underdäniga
ranka, akt sa snart genom Eder MajttS wisa omsorg
R'.ket har erhållit fred, äkminsioue med twanne Dest
mägtigaste Fiender, riden är inne för Hans Majus f.
d. Konung 6ulisk /ä6olps><;) D'st GemalS och Borns
flyttning kill den utrikes ort, som för Dem bluwit bestämd.
De särskilda underdäuiga tankar, som i afseende
pä styndsamhelen af s. d. KennngenS och Dest Höga Familles
flyttning ifrän Swerige bliiwit af någre Ut»
stottetS Ledamöter yttrade för Utskottet härhos den nä»
den bifoga.
Med
5Z8
Den 8 December.
Med d/upasie undersåtlig wördnad Le.
lsienb Ds la Oarclis. 6u«raf cl'^ldsf!)''nll.
Larl stlsnr. ?vsse. -/scör Klingspor.
^osi. blsnr. rik Osijsrliam.
Orl von stossosksin. Lsrl 6. bordin.
8ven Wijirmzn Lrson.
Daniel Dds^tsin. 8. kg. 8znre-son.
Larl 6nii Lrom8.
Danis! ^näsrsson. kelaits ksdrsson.
Hs. 85rtLeIi.
Stockholm den Julii igop.
Afskrift
Utdrag af Protocollet hallit mi
Riksens Sländers Heinliga Ut»
stolt, den 26 Juli, 1809.
S. D. - ? - - Herr Ordförande Grefwe Ds I s Oarflis
tvär ater för Dest del af den lankan, acr högsta styndsamhet
wore nödig med f. d. Konungens och Dest hö»
ga FamilleS flyttning utur Riket, hwarföre ock Herr
Grefwen för sin de! trodde att sä snart Kejsar Hapoleon
lämnar, såsom Herr Grefwen förmodade, ett förmånligt
sivar/förberörde flyttning uran alt freden med
Rytzland be höst e asm klas, kunde företagas i synnerhet
som rn dertill otjenlig Årstid annars kunde för den
samma en längre tld lägga hinder i wägen.'
Herr
Den 8 December.
5Z9
Herr MukS Patron kbersrein förklarade, att om,
« -- « som han förmodade, Kejsaren as Frankrike, rvid
negociationernes öpnande i detta ämne, lämnar Sitt bifall
lill Kongl. Maj: S begäran, anläg Bruks Palonen för
öfrigt alla de wigtiga Ml, som rala för skyudsamhetrN
as f. d. Konungens skyltning öfwerwäga r,, efter
Bruks Patronens underdäniqa ranka, upkommande
mindre betänkligheter, om sädant innan freden borde
wärkställaS eller ej. Herr Bruks Patronen trodde således
att det icke är af någon aldeles oundrvikelig nödwändighet,
att Freden med Ryhlantz borde wara afflntad, innan
sörberörde flyttning föreroges, hwilken han dersö»
re önstade mätte uran afwakran deras och sä sort Kongl.
Majt. sinner öfrige omständigheter der tilläta, blifwa
wcrkstäld.
Med hwatz Herr BrukS-Patroncn Lkersrein sälebes
ytrrat, förenade sig de öfrige Herrar Ledamöter
of Vorgare-Sländek.
Tx?rotc»coIIo
1. Korrirell.
Enligheten med de till Kongl. Maj:l inlämnade
Originaler intygar
l.srs von Engeström.
Herr Grefwe» och Landt Marskalks»
söreflog derefter lill RidderMpet och Adelns bifall denna
Konungens nädiga proposition sä wäl att f. d. Konung
(ZllLkst Häolpk, med Desi Gemäl och Barn, genast
ur Riket matte afresa, svin rörande den för Deras wi»
Hände sörestagne ort.
540 Den 8 December.
Härtill ropades ett ganska starkt Ja.
Anmäldes och inbördes en D pukakion isian det
Högwhrdige Preste-Standck, ansörd af Herr Diskoppen
m. m Hcrr Doctor ^Veiäiuan, hwilkcn tillkänna»
gif akt Preste Sländek kill aila dcl-r bifallit Kongl.
Mains idag meddelade nådiga proposition samt tillika
beslutat akt genom sin Taleman hos Hans Kongl.
Majtl bclyga sin underdäniga wördnad och tacksamhet
för Desi widkagne wisa och kraftiga anstalter, i hwilket
sistnämnde beslut Preste-Sländct inbjöde sina McdSländer
art deltaga.
Depntatione» beswarades och afträdde pä öfligt
sätt utbeledsagad.
Herr Grefwe» och Lan dt-Marskalken
hemstälde till Ridderffapet och Adeln, huruwida De
i detta Preste-StändetS bcsitir wille deltaga, samt an»
tingen detta betygande af Ständers underdäniga wörd»
liad, genom en Deputation eller blott genom Landt»
Marviken borde framföras.
Jämte det hnfwndfrägan bifölls, bcflötS att
Herr Grekwen och LandrMarffalken pä SkändekS wäg»
nar hos Hans Masit Konnngen i underdånighet skulle
tolka Riddersikapet och Adelns tacksamma tänkesätt.
Grefwe Os I» 6iräie, ^scoli, tilläde
den önffan att Herr Landt»Mars>alken mätte behaga
anmäla för Konungen, att Ridderffapet och Adeln
i sitt beslut förekommit 2:ne af andra Ständcn.
Med
Dm 8 December.
Med de nu tagne beslut afsändes en Deputation
lill de andra Srändcn under anförande af Grefwe
l^si-6, Fullmagtige Friherre I^IeminA, LIaes, ät
hwilken äswen updrogs, akt underrätta Med-Standen
om den as Herr Keurersckjölä hos Ridderstapet och
Adeln wäckt» nrolion, rörande Veänwins-bränningeni
Företogs justeringen as Pleni Protsc»llen,för den
24 Nowember förmiddagen.
Under justeringen deraf och wid tillfälle af Herr
8llvsr8ro!pe8 6. /^br., deruti intagne yttrande i afseende
pä Herr 6npenv»Istts uttryck om EpedikionsUtjkottet
anmälde sig bemälde
HerrLilvsrstoIps och uilät sig: Jag anhällek
till en början om Ridderstapet och Adell,s urfägt att
jag pä en dag utmärkt af sä enstämmiga, sa wigkiga
och sä wärdiga beflut, pä ett ögnablick sysselsätter Ridderstapel
och Ädeln med min person. Men tillfallet dertill
är gifwit af Protokoll» justeringen, och frägan är
för mig af wigt. I Plenum den 24 Nowember blef
mitt nyst upläste yttrande af en del as Ridderstapet
och Adeln illa uptagit, lika som hade dek warit rigradt
mor hela Ständer. Dä det ligger mig nära om hjerta! att
ej ens af nägon enda Ledamot wara misskänd, sär jag
nu genom Protokollet bestyrka, att ej ett enda af mi«
na ord wörö mot Ständer addrcsserade. Jag hoppas
att ätmutstone de fleste bland Rtdberstapet och Adeln
äro öswertygade, ali dek är aldeles stridande mot mina
tänkesätt att nägot yttra, som ernvi Ridderstapet
och Adeln kunde wara förolämpande.
Herr
542 ^Den 8 December.
Herr 6ripenvg!6r, ^acok) Lrie. 2
anledning af den sörklarmg ken sist talande Ledamöter»
gjort, skulle jag böra rrv. an del af honom nyttjade or»
Let warit rigtadt emot mig. Jag kror att jag, med anledning
as Swen!?.» Lagen, skulle lätteligen sä deri
wärde Ledamoten skiljd fran detta runi. Jag wäcker
likwäl ej härom någon motion, men beswarar oek ej
hans anmärkning. '
Genast härefter anmäldes och infördes en Deputation
ifrän det Bonde-Ständer anfördas Riksdagsmannen
frän Upland -än,lL!S hansse,n kl^oii-rr, hrvilken
tillkännagaf, ott Bonde-Srand-t till Konungens
nädiga proposition rörande f. d. Konungens, Desi Ge»
mäls och Barns flyttning ne R>ktt, hade lämnat sitt
bifall samt updragit sin Taleman, ark för Konungen
betyga Ständers underdånig r erkänsla för de till detta
ändamäl fogade wisa anjlalrcr.
DkPUtationen afträdde och urbeledsagadcs pä manligt sätt.
Derefter fortsattes justeringen, hmamnder Friherre
?1emjnx med Deptilallonen ärcrkon! och redogjor»
de för sin bestickning.
Efrer siurad justering, och i anledning af Ridderskapel
och Adelns i ketta Protocoll införde beslut,
rörande Jnstrucrionen för Riksens Stänkers JustitiaOmbudsman
anmälde sig.
Herr
Den 8 December- s4Z
Herr ko t lil reti och förmälde, att ehuru denna
instruktion cj more nägon Grundlag, och således genom
Tre Sränds pluralitet kunde fastställas, hade dock sä»
dane stiljaktigheter upstält i SrändcnS beslut, art ej
nägot bestämdt helt wore afgjordt, ulan akt meningar»
ne blcsrve till hwarandra jämkade. Han förestog der»
före att det af Sländerne nedsatte Jämknings Utskott
skulle fä sig updragit, ack äjwen öfwerse, redigera och
till Ständcns fastställelse framlägga denna instruckion.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
preponerade att ä Jämkuingo-Ulskottet matte updraqas
att jämka de H §. af Justitiae-Ombudsmannens In»
struction, hwari z:ne Sräuden ej sammanstämt.
ViföllS.
Herr 6ripenvsI6k. I anledning af detta Rid»
derskapet och Adelns nu fattade beslut sär jag afsäga
mig att wara Ledamot af detta Utskott. Jag trodde
att Det blott hade warit nedsatt för alt jamka de stridiga
meningarne öfwer Riksdags-Ordningen, men när
Desi befattning nu msträckes, kan jag ej längre i Desi
göromål deltaga.
Herr kOtblie b anmärkte att hans proposition
wore gjord endast i afsigt att komma till ett flut
med denna instruckion, och att han ej kände nägot annar
medel till ernående deraf.
Grefwe l-ovenli jel m Larl. an'a-afmctt
Jämknings, Ulskolret wara nedsatt cad st ser Riksdags
ordningens redigerande, och dä detta U ste!, e- omtalas
i Regerings »Formen kunde icke elier ät Det samma
arr»
544 Den 8 December.
andra befattningar updragas än de för hwilka Det
blifwik tillsatt.
Herr korkUeb. Jag^will medgiswa att detta
Utskott endast är satt för Riksdags Ordningent men dä
uti Regerings Formen sättandet af särffildta Urffokt icke
finyes förbudet och uti Riksdags.Ordningen uttryckeli,
gen är killäcit, hafwa Riksens Ständer full rätt att
för särskilda allmänna frågor sätta särffildta Utskott,
fom i Regerings - Formen icke äro nämnde. Sä
har förhållandet warit med Jämknings Urskotttt, och
Riksens Ständer kunna updraga är detta Utskott alla
frågor, som enligt Regeringg-Formeu icke äro de deruti
upräknade Utskott förbehällne och som öfwerens,
stämma med beffaffenbetcn af det ärende, som gas anledning
till Desi ukwäljande.
Herr k.s§erl,Lim, Oiof polian. Jag får
endast anbälla, att Ridderffapet och Adelns nyss fattade
kestut mätte bliswa communiceradt med de andre Stånden,
jämte wänligt inbjudande kill Dem, att deruti deltaga.
Herr Gr efwen och Landt-Ma rskalken
erindrade att Ridderffapet och Adeln hade sallat silk
Lefim blott för hänwisandet af detta mål.
Friherre 8tsöl von lkalstsin. Denna
motion bewisar allenast nödwändighclen as ett Jämknings
Utskott för alla mål, när Riksens Ständer deröfwer
stadna i olika meningar. Jog har redan förur
yrkal nödwändigheten af ett Expeditions-Utskott alt
fannnanjämka Ständens tankar, och finner ef arr någon annan
utwäg kan wara möjlig att komma till ett sim i
iirsndernc. » Herr
Den 8 December.
545
Herr kotblieb Riksdags Ordningen är wäl
ännu icke antoni; men i den samma finnes törestrif»
wik sällek Kuru alia mai stola asgöras, när SkändenS
meningar äro delade, och när den bljswer antagen sökswmncr
således behofwet af ett sädani Utstött.
Grefwe veis 6 g r <i i e, I s c ob. Frågan kan
här icke nu blckwa akk stadga ett Exvcditions Utstött
till delta ändamål, utan iac jag till alla delar instäm»
ma i Herr kmlsticbs anmärkning, ort dä Riksv,gsOcdnjnqen,
som snart är färdig, bliswer antagen, finB
NeS utwägen till denna lmarigheta asttelpgnde deri utstakad,
samt bifaller för min - hänwiSninqcn särskildt
af sörewarande ärende till dct jörut förordnande Jämknings
Utstött.
Herr Grefwen och Landt Marskalken.
Ridderstapet och Adeln torde finna denne G^swe vs
la 6-itäies, tanka wälgrundad, och b"c redan desturik,
hwad detta mål särstildt angar, att det stall remittera?
till Jämknings Utskottets åtgärd.
Ropades Ja.
Justerades PlennProtocollek för den 24 Nowember
eftermiddagen.
Ridderstapet och Adeln ätstildeö klockan ^ till z.
In ?I6em ?roroc:ol!j
X. 6. r»ilv«r«ilo1pe.
Fjerde Bandet k? » z6« TiA
§46
Den 12 December.
Dödagen den 12 December. '
Plenum klockan A ro förmiddagen
Justerades följande:
Utdrag as Protokollet haller i
Högloft. Ridderffapkt och A»
delns Plenum den 8 Dccem,
ber 1809.
S. D. FörerogS till afgörande Stars Utskottets
förledne gårdag pä tordtt legde Memorial af den 25
Nowember, rörande Kongl Majus ,.äd>ga proposition angäende
bestämmandet äf en nitz underhålls summa för
s. d. Konung (-unkas H-Zolpli, D-si Gemål ost) när»
mäste Bodsta» swingar; och reste i Hog'ofl R-ddcrffapetoch
och Adeln att berörde S ars-N lkciietS Memorial till
älla delar bifalla och gil-': hw-.tom de öfrige respeccive
Standen ffni> genom U^rag af Protocollet wänligen
Undrrrä-tas. Dlr 8ux,m«
S. D Utlästes Kongl Nådiga Proposi
tion
af de,ma dag rdianoe f. d. Kol-ui,gers, D-tz Ge,
Måls och Barns strimma Utur Ri'et; och blef berörde
Nädiga Proposition genast och enstämmigt af Rldderska,
pet och A eln > > Ilen, sa wäl i alsten'e pä skyndsam»
hetest of i. d. Konungens och Desi Famrlles förflyttande
Utom Rikets gränser, soini afseende pä der Land,hwil,
kel till Deras »ramtiva wlstel,e on bl>sivik utsedt: Up«
vragankes derjämke Ridderftap.k och Adeln ät Herr
Landt M rtkack.n att för Hans Kongl. Maj k förkla»
ra.Ridderstapek och Adestrs underdåniga erkänsla för
alla
Den rs Dekeinbee. §47
alla de as Hans Maj:k i afseende pä detta tvigtlgä
ärende wilmane wisa och kraftrga anstalter: Om hwilket
alt de öfrige Resvective Sränden skulle genom UkF
drag af Protokollet wänligen underrättas. Or Luprs.
S. D. Bestöl Högloft. Ridderjkapet och Ädeln
för stn del »tk till det redan till >ämkning as
Nlks»Srandens skiljaktiga tankar ö'wer Riksdaqs-Ordtungen
sörordnade Urholk öswerlämna de H06 Ridderskåpet
och Adelil gjorde anmärkningar tvid fötstagek
til! instruktion för Justitie-Ombudsmannen, i ändamål
att Utlkottet mätte till Riksens Ständer inkomma
»lied förslag till jämkning af berörde instruktion l dL
delar, hwaruri Trenne Sianv icke sammanstämtHwilket
beslut skulle genom utdrag af Protokollet dö
öfrige Nespective Ständen meddelas, med wänligk in»
bjudande att i detta beslut Med Rrdderfkapet och Adelli
stg förena, klt 8upra.
S. D. I anledning af gjorde anmärkninqäL
wid det af Constittiuons U jkottct iiuämnade och hoS
Ridderskapet och A-eln d.n i December pä bordek
lagde Förslag till TryckfrihetS-Lig, bestöl HögloftRiddekskapet
och Adeln att det s-mma till Cönstitttkions
Utsköttet äkerremittera och de gjorde anmärkning
garne Utskottet meddela, l-sc 8u^ra,
Herr Grefwen och Landt Marskalkeri
tillkännagaf, att han, till följe af det honom af Ridderfkapet
och Adeln älagde Updrag till Hans Maj.t
Konungen framfört Ridderfkapet och Aoelus wördnav
och tacksamhet för Dest fogade anstalter till f. S. Konungens
och Hanö Familles afresa, hwarwid HetL
Landt-Marffalken tillika förmälde att Hans Kongl
-
542 Den 12 December.'
Maj:t ytttttt, det Han more pä det högsta fensine för
detta prof af Ri"derskapel och Aoelus tillgifvenhet,
samt att Hane Majtts käraste föremål alrid warit cch
skulle förulifwa att pä alt möjligt sätt bidraga lill Fäderneslandets
wäl och bästa.
Herr ^.ftlercreurr, Larl ^okisri, upläste
följande till Protocollct:
Redan wid början af detta Riksmöte hade jag
Len smickrande tillfredsställelsen, att af Höalofl. Riksens
Ständer emottaga Deras betygade wäkbehag öfwer
de tjenster De ansett mig emot Riket hofwa ä«
dagalagt, sedermera har Högloft Ridderskapet och
Adeln jämte de öfrige Riks,Ständen genom donation
af Leckö Kongsgärd, pa eit kika utmärkt sätt behagar
wisa Deras fortfarande ynuestsulla wälwilja emot
mig.
Jag more owärd denna ynnest, om jag oj kände
wärdct deraf, cch jag önskade ingen ting högre än
att wid detta tillfälle äga en wältalarcs hela skicklighet,
för att lika högtidligt som wärdigt kunna betyga
den wördnad, erkänsla och tacksamhet, bwaraf jag känner
mig intagen, men i saknad af denna lyckliga egenskap,
som i detta lysande Samfund sä oska utmärkt
snille, kunskapcr och sann Fädermolands-kärlek, hoppas
jag Högloft. R'dderssapet och Adeln med wälbehag
anser detta enkla sätt hwarmed jag welat tolka veste
mina lika sä oskrymtade som oföränderliga känslor
och tänkesätt.
Skule
Den is December. §49
Skulle jag i anseende lill de Egendomar jag ä«
ger i Finland, eller andra ännu osörutsedde omständigheter
blifwa försatt i den obehageliga ställning att
nödgas äterwända kill min olyckliga fosterbygd, skall
jag enliat det af Riksens Ständer gjorde förbehåll redeligen
åkerlämna den mig förunnade donation, hwilken
i sä sacra omständigheter säkert blir för mig den
minst smärtsamma upoffring, dä jag skulle nödgas skilja
mig frän ett Land för hwarS ära och stelfständig»
het jag warit och altid skall wara beredd upoffra mitt
lis. Jag sär den äran innesluta mig Uti Högloft.
Ridderskapet och Adelns fortfarande ynnestfull» hogkomst.
Ridderskapet och Aoeln hördes härtill yttra
bifall.
Herr kerrman, ^mbrosiu?
nus. För g, kanske 4 mänader sedan, äterreinitterade
Högloft. Ridder>kaper och A eln med anmärkningar
Allmänna Beswärs och Oconomiae.Ulskottetö Betän»
tande ösw.r mirc Memorial angäende Wargeringen, och
som bewäldte Ulst'otts u låtande deröswer pä sä läng
tid ej inkommit, har jag sragat näqra Herrar Ledamöter
af samma Ntikott om orsaken dertill. da jag echällir
det swar art de öfrige Rsspective Sländen icke
ännu yttrat sig om berörde betänkande, och har en
Ledamot af Högwördige Pnste, Ständer nyligen sagt
mig, att samma Ständ beflutat ej yttra sig innan
Der crhäller del as Ridderskapet och Adelns i ämnet
gjorde anmärkningar. Och som frägan är af största
wigt, samt högst nödwändigt fä den deciderad af Riksens
Ständer urnan Riksdagens stut, som ej långt riik
torde inträffa, sa får jag ödmjukast anhälli, att Högloft.
Mo Den rr December.
Ridderskapet och A' ln täck-s, igenom Protocosts-Ut»
drag, sa wäl me-aela de öfrige Rejveetipe Stånden
de anmärkningar Ridder si pet och Ao. ln gjort tvid
Utskottets betänkande, som ptt a»in,oda Dem alt öfwer
samma betänkande sig med möjligaste första »kläm;
hwaröfw- j g anbä!!cr om Herr Grefwe» och LandkMarskalkens
proposition.
Herr Grefwe» pcb L andt,Marskalken
prindrade, akt der more aldeles orvankigt, att ät de öst
pige Standen lä nna de! af pe anmärkningar, som list
Ktt Utskott bli-rvit rcmllterade.
Friherre 8tgsl von ksiosstsin, Lorkirrj
k^uävij». Dä den at Herr steigbiflan wäckt-, srä*
qan nu sa länge förbljswic oafgjord, mgjke err ellex
annat särk widtagas art deri ulwerka ett beslut. Jag
anser derföre tiensiat ast Oeconomiae-Utskottet mat.e
erindras ask mod skyndsamhet företaga och afgöra dea,
N» staga,
Herx Grefwe», och Landt-Marskalken
proponerape, att en sadan erindran tiss A'!nrä>n,a Be,
swärs- och Oeconomiae Utskottet pä Ridderskapet och
Adelns wägngr mätte göras,
Ropades Ig; hwarefttr
Herr Grefweu och Landt Marskalken
gnmodade en närwarande Ledamot af berörde Utskott,
Herr IchnnZlMr, att denne sak j Utskottet pämiltt
nelft göra.
Förr
-
Den 12 December. 551
Företogs a nyo de af Stats-Utskottet inlämnade
och den 24 Nowember pä bordet lagde Betänkande
och Förslag, rörande Riks-Statens reglering.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
hcmstälde om ej detta Betänkande, sä wäl som det stora
amal bilager, som utgjorde stelfwa förslagen icke
wörö as Ridderskapet och Adeln sä tillräckeligen kända,
sedan detze handlingar sä länge legat pä bordet,
att någon ytterligare upläsning af de samma i dag
wore öfwerflödlg.
Ester en korrt ventilation häröswer, hwarunder
de fleste önskade sakens söretagande ute.n widare up»
läsning, yttrade sig
Herr ksrZIiman, Ambrosius ^axnus,
skristeligen, som höljer:
Dä Höalosl. Ridderskapet och Adeln, redan i
förleden October n.änad, om jag rätt minnes, ganska
enhälligt beflurat: akt icke företaga till afgörande
näqra srägor om Skatters och Taxors förhöjande, Bewillningen
eller annat dylikt, förrän »vederbörande Utskott
afgifwtt Betänkande öfwer de flere inkomne projecker
till Indragningar och Riksens Högloft. Ständer
sig deröswer yttrat, kan Högloft. Ridderskapet och
Aoeln ännu hwarken fastställa det projecrexade StatSFörflaget
eller determinera Bewillningssumman. Sunda
förnuftet säger dctzutom, alf Bewrllnings-bchofwet
icke kan rätt utrönas, innan man upgjorr Staten och
detta kan ej ske förr,j än man wet i hwad mer eller
mindre mohn den igenom indragningar och besparingar
kan lisas. Jag förestår derföre öbmjnkeligen,
att
552
Dm 12 December.
ött fräqsrne om indragningar nu först mätte afgorad
Hrr
Landt< Mar skalken erindrade att det
redan lör tt"re daaac sedan wore killsagdk, att SlalSrealermaen
i d,g ffulle företagas, och att någon särskild
p'opotlt-0'1 i anledning af Herr I-erZKmanL påminnelse
»u icke kunde göras.
Herr^otlilisb, 0 ari k reZri!c, yltrade stg
rrv att just genom desse ämnens föredragande nu, ibland
hwi-ka äfwen indragnings frägorne moro inbegripna, skulle
Herr BsrAnm-ins önskan rliswa fullkomllgeu u^syld.
Ropades
Derefter upropades
Grefwe ve la 6sräie ^scob, som till
Protocollek upläste följande:
Dä wid Slats-llt^sttekS betänkande medföljt en
ehuru ej tilt personale men till summ» npgifwsn caltule
öfwer den sä kallade pensio-iS och nä'' Slaten,
hade jag önflkat en närmare up ile pä de personer hwilka
dela den för detta Sik och Dess utblottade tillstånd
>i mur tycke sg ö >w rdriftvik betydande summa af nära
iZg ooo R:or sou dea utgör; Jag bär förffaffat
Mig personale listan och nied förundran deribland sun,
nit persin ers na nn hwiikas wilkor ej endast wida öfwer
behofwet, till och med anses wara af de förmögnaste
häri landet, blandade med andre, hwilka wid
Sst indragning skulle sak.ia det nödwändigaste och se
ar
-
Dm 12 December.
5§Z
ormodet sinka ett lif, hwars ungdom, hwars mannar
ar offrades till Fosterlandets förswar, till lagan,es pipande,
kill Mrddorqares wäl, och hwtlkaS omtanka rikligen
killlvunnit Fäderneslandet en mångdubbel winst
för den rinna skarf med hwilken rätkwisan och tack
f.
mhetni nu lättar bekymren och behofwet af dcraS
alvens aston; att fråntaga Veste snart sagt deras enda
stod tv-re en lika obillighet som att lämna de sörre medel
t.il e'k ökadk öswerflöd. Jag kanner flere hwilka
n! ta pensioner och de!g ernart dels as Kanal. Majus
nöd ensamt dels salom en ratt för deras förra tjenst
ost) hMi.ka yckliaa nog akt ej bchöswa dem kil! sitt
lippeball-' säkert med nöje ffola dem lämna, säkert in,
se vbiliigbeten as en sa utsträckt Pensions, Stat.
A ' för Riksens Ständer afgöra hwilken bör
behålla hwflkeg opr mista sin pension utan akt förut
bestämma gru d.rne till ett iaea ut kan hända i män«
gas ögon som hardt anndr förfarande, tror jag wara
en omäj'ighet och oin i utan de största swärigheter,
den wtdlöft,'gaste ti s utdrägt, och snart fogdt ett
Nwlomligt löndersiitandc inom Ost sielswe kan werk,
ställas Det ä" lill undw kande häraf, kill nndwikande
af all persynalit-z sä wadlin wid alla tillfällen, sa
högst fruk'uiswä'd för Ost och särdeles i närwarande
ställning jag till Hö flosi. Riddcrst'aper och Adelns nv,
lysta och mogna omvrölwiade wagar ödmjukast förcstä
huruwida följande grunder wid förstnämnde pensionsoch
benadninas-lista knave nu genast sättas i werkstäl»
lighet och för en framtid norm wid alla dylika tillsäl,
len, da förtjensten och ^ehoswek lVola emottaga den
gärd Regenten ä Fosterlandets wagnar dem gifwer.
i;o Ej mä någon som as Staten njuter lön
dec
-
5§4 Den l2 December.
derjämte ha^wa pension eller ä benadningS-Sraten up>
tagas under hw d namn eller mel dek wara mä.
s:o Den lo n ri!> Pension ansie berättigad nju<
te ej mer än en pe.-sion.
z:o De Författningar som tillägga Tjenstemän
tvid witz älder och efter wista tjenstbar, hel eller half
lön såsom pension för sin öfriga lifstid, bibehälias och
skola som hittills i alla dylika fall till grund tjena.
4:0 Benädnings-Staten för afskedade civile
Embekömän deras Enkor och Barn bibehällas till nästa
Riksdag och fördelas i de as Högloft. Stats-UlsVottek
upgjorde Clatzer.
5:0 Dä ordet Benädnings-Stat utmärker torftighet
bör nu och all framgent alla pensionairec af
känd förmögenhet eller förmåga att sjelswa sig underhålla
uteslutas frän en sädan pension.
6.0 De personer, hwilka ännu äro i tjenst, men
i anseende till förut raneh-,,fde tjenster eller särskildte
updrag erhållit pensioner eller t jöedallande as h>la eller
wiste delar af lönen, kunna wäl i siod af detze
grunders i:sta punkt ej behåll oenna sörman, men äga,
dä de framdeles genom afskeds erhållande lämna tjenste»
, dertill en full och försäkrad rättighet.
Hwjlkeu hårdhet att fråntaga den wärnlöfe, de»
«f behoswen utarnmde si t bröd, men äler hwrlken 0-  rätkwifa att med en sk rt mgtad ak uslingens kärar, kan
hända sista ffärfwen af Enkors och Fadcrlösag enda egendom
rik»a den, som dt ej behöjwer. Fruktom lika
den
-
Dm rr December. 555
denna dubbla orätt och sökom en medelwäg der wara
samwtten ej cmoitager förebraelserne, hwarken af att
hajma fräntagir den behöfwande hwad han ägde rätt
att fä, eller an halma stösat med Rikets medel pä dem,
som oir^gen ki sörtjern eller ej behöst det. Betagen
ej Konn-iq n den ljnmaste rätt för Desi bi rta, den alt
belöna dcn aränade fönjensten, ten äldrade Enibelsman,
den j beholwet stadde, med ett ord att göra ao! t, men
hindrom genom ". /a stavganten den 0 -ytlige, den ej
behöfwande att n 'sibruka en godhjertad Konungs nåd
och wälwilja — Om Högloft. Rid^erjkapet och Adeln
st rille gillo bwc d jag öresiagir, kunde den af StatSUkffotiek
til, pensioner och nade Stater ansiagne summa
oafkorrradt antagas, emot det att nämnde Utskott finge
bef«>l!»mg, att genast wid dosis Stater göra de förän,
dringar ofwannämnde grunder kräfde och med listor
sä wäl öfwer de qwarstående som asgäendSj personer inkomma
Ständernes Revisorer wid hwarje revision efterse
att defie grunder oljdes, och deraf upkomne besparing
kill betalning af Rikets skuld anwandes.
Ej egenkär i mitt Forsing, skall jag med nöje
höra en an,.ans och om enligt min öfwertygelse jag
finner dek bättre, del gilla mo>d förkastandet af mitt, men
skulle Riddcrskapet och Adeln anse detta kunna upfylla
ändamälek och tjenande kill förkorrtande af ett sa n >dlöstigk
arbete, sa önskade jaa att jämte dest rcmitterande
till Stats-Utskottet de öfrige Ständcn mätte fä
-el af Rtooerffapet och Adelns hesiut härutinnan.
Detta anförande afhörde? med mycket bifall.
F riherre 8 M L! vynkkolsrein, 6 or bitr,
I-n ävi§» consyrmerade sig med Grefwe ve 1» barcke
dock
§56 Den 12 December.
lock nied det tillägg, citl som Grefwe Ds la Oarsiis
fönrodeligen
och beuädiiings-Sraten, bans färsing ä iven mä-ke gäll
» afseende pä werkckiga Timstnnän, som innehafva
siere löner elsie arfwoden.
Herr Grefwe» och Landt-Marfka lken
gorde proposition kill bifall pä de af Herr Grefwe Os
ja 6arclis söre slagne grunder.
Härtill ropades mycket Ja, något blandad!
mrd Nej.
Grefwe Orons k esit, d^iis. Hwad Herr
Grefwe vs In Oarsiis anfört är jag färdig akt i det
mästa för mia del bifalla; men anser likwäl förslg,
tiqhetcn fordra akt ingen proposition nu dera göres,
utan att Herr G-eswenS Memorial remitteras till
Stats - UkffotketS utlåtande, såsom anmärkning emot
nämnde Uiffottö Förslag till StatS-regleringen. En
sadan försigtighet anser jag wara nödig emedan almin»
stone jag ej har sett den speciella förtekning ä personer,
hwilka äro upförde pa pensions och benädnings-Sta»
ten, icke eller har den ätföljt Stats-UtsckottetS betän»
tande: och som, ester hwad jag har mig bekant, per»
söner, hwilka bliswa öfwerflödiqa om wista inrätknin.
gar indragas, nu af Stars-Utffottat äro öfwerflyttade
pä Pensions-Stat, sä skulle möjligen genom ett nu
genast fattadt beslut pa de grunder Herr Grefwe Vs
!a 6»rsii- föreslagit, flere personer lunna bli obilIjgtwiS
lidande och förfördelade.
Herr Grefwen och Lan dt.Marska lken
uplyste i afseende pä Friherre Lti-öls motion, alt Gref.
we
Den is December. 557
rve Os Is Ogröies förslag hade afseende blott pä pensions
och benädnings-Staren.
Friherre 8kgt-I von klolstsin anhöll i
sädant sall atk särskildt afseende äfwen mätte göras pä
hans anmärkning hwilken han äter uprepade.
Grefwe Os Ig Onräie yttrade sig wisier»
kigen gilla Friherre 8raels motion, men amag tent>
samma utgöra ett särkildt ämne, emedan densamma
rörde löner och arfwoden, dä deremot Herr Greswens
förslag endast haft afseende pä Pensions och benad»
nings^Sraten.
Herr k^krenborg, Lasser ^Villielm,
Utlät sig: att eburu han fullkomlig',, insäge rälthekel»
i allmänhet af Grefwe Os ig Oarclies tö,stag, ansage
han liklväl ej enligt med Constitmionens esprit,
akt nu genast antaga del genom ett beslut, Utan lrod,
de detsamma böra till Stars,Utskottet, såsom en wid
Desi förslag gjord anmärkniig, remil:er..s.
Herr ldorblisb OnrI l^roäeic:, erindra»
de, alt här ej wore sräga v " F»rtlaot,s antaaande
genom ett beslut, utan att dä Grefwe Os I, Osräis
önskat att desi förslag med de öfrige S^.n.. u-atte
kommuniceras, Ridderskapet och Adeln kunde förklar»
sitt godkännande deraf, säsom D.si egen anmärkning»
He r r Lkre nborg förklarade ännu en gäng,
att han i desi hutwudsakeliga delar gillade Grefwe
Os la Oaräies försiag, och att han i dcsia delar r,st
»ch med gerna skulle antaga det för sitt, men ansaz
icke desi mindre nödigt, att der enligt Evuftirnrionsn,
§58 Den 12 December.
säsom en anmärkning wid Skars regleringen, kill Skaks»
Ulffottel remitterades, med betänkandet, som dit lärer
älerga.
Grefwe Uovenlljslm, Larl, ansäg ej en,
ligt med Constiruriouen, art någon annan proposition
än kil! äterremisi kunve göras.
Herr K o tl> Iisb. Jag ber om förlåtelse. Ingenting
hindrar, att ju Skanvet kan ! egenskap al anmärkning
antaga be gjorde anmärkningarne jässm Desi
egna.
Herr Grefwe» och LandvMarsValkeu
gjorde proposition akt Grefwe Vs la Lskäiss anmärkning
ffulle fä ärfölja ärcrremisien af Stars-Utskottets
förflag till en Stats-keglering, samt äfwett med de andre
Stänven communiceras.
Härtill ropades ett starkt Ja, men
Friherre Osösrsrröpi, jsacolr, erindkade
att en dylik Communicaricn nytz blifwik Herr LsrZKman
bestridd, och således icke nu borde Matas.
Friherre LrssI von klolstsin, gjorde påminnelse
om den anmärkning han med anledning af
Grefwe Os !a 6ar6is8 yttrande, hade anfört.
Herr Landt,Marskalken swarade, att dett,
na Friherre Lraöls anmärkning more i Protokollet up,
kagen och sikulle äfwen kill Urffo te, medfölja.
Herr Kotbliob upläste ert Dictamen, sä lydande?
D5
Den 12 December. 5 59
Da jag nu wagar göra nägra anmärkningar tvid
dek as Högloft. Skaks.Utskottets öfwcrlämuade projecl kill
Statens reglering samt åtskilliga indragningar, får jag
förut äran nämna, att grunderne för hwad jag i mi»
litairistk afseende ernar anföra, har jag inhämtat af
någre kunnige och aktningswärde Militaire personer;
I annat fall skulle jag icke yttra mig uti ämnen, som
de fleste torde anse wara främmande för mig, och
som jag gerna medgiswer, i det hopp att min gooq
afsigt mera än min förmåga härwid assis.
Man behöswer icke göra stränga undersökningar
för att sinna det Statens tillstånd fordrar all möjlig
hushållning och att alla pä billighet och rältwisa grun»
dadé indragningar böra iakttagas, men jag tror ait i
synnerhet det Allmänna bästa bör assis och au Rikets
förfwargt Werk, hwarpä D'8'll^ständiabet beror icke
genom illa beräknade iilOeognin,,>r a» wh> Co psir,
blir odugeligt till sitt stora ändamål. 2 g "'ill för stiga
flere i min tanka orätt a p sii^c, i,,'rag,stugor pä
Corvsir, hwilkaS duglighet notea och fl r»eldiga an,
wändbarhet erfarenheten bestyrkt, och hwilka »idrag»
»ingar borde lämpas pä andr« Coip.er a> mindre nyt,
ta: Jag will endast anföra något om strong!. Fält mät»
ningS» och Slömäknings - Co p> rne, hwilka »ag med
werkelig förundran sinner upsörde pa allmänna indrag»
uings listan. De twcone störst' Wlliraire genier
Swerige i senare tider ägt, hajma lik som flere af
EuropaS största Härlörare för längre kill ullvaka insett
Nyttan och nödwändigheten af en Topögraphisk CoipS:
Desie med flere stickelige Militaircr hafna olla ansett
Topographien förtjena all möfljg vpu ärkscmhet, och
de började att dana en Corps i detta afseende, genom
inrättandet as Finsta reeot>»vjceringen, hwukm inrätt»
ning
Den 12 December.
ning blifwit upliswad och pä mera wetenffaplig fot
organiserad genom Fältmälvings - Corpsens stukande,
pä grunder som gör den gsick-lig ckk lölia olika tide»
hwarfs uplysnina i Milikaire wetenstkapen, pä ckk sätt
som hedra dess Skiftare. Förmodcliae! kälner hw r
sch en alt FältmätningsCorpsens ffylvi ,seker äro att
upmäka och affakka fullständiga, pä Astrouomiffa
observationer och Trigonometri^, operationer grun»
Vade Milikaire Chcpkor öfwer Riket, äUölide af
Topographiffe, Slakistiffe och Vlilit arifka bcsikrimlil»
gar öfwer Landet, förakta detaib rake plan-r och beskrifningar
öfwer alla mibtaira positioner och söriwarS
Inner pä aränsorne, anföra Fältmätning^ arbete: wid
RikS^gränsorö bestämmande, affatta Krigs-Theatern,
utse Läger, förrätta rekognosceringar , aftcknr Läger,
Fältslag m. n>. samt alwen försatt, Charror i oeconowifft
afseende. — Jag sräqar om icke en sädm Corps
nu mer än förr är nödwändjg, dä Rikers gränsor sirs
till en stor del förändrade, dä wär sörswms linea
är af helt annan bcstg ffeuher än förr, och i händelse
af ett krig, Theatern lätteligen torde bliswa pä orter
dem wi i militairifft afseende aldeles icke känna. Jag
fcägar vm wi böra återbringa wär Annee i det tillstånd
den war för ;o ä ivo är tillbaka, da uti alla
Europeiska Länder Krigs wetenffepcu stisit till en or
jämförlig höjd, dä den blifwit hwad man kallar en
wetenffop, font n an söker bringa till all möjelig fullkomlighet.
Man torde inwända, att Swcnsikarne fl»,
gos lika tapp.rt och lyckligare innan war Annee ägde
nägon Fältmäknings eller annan Sclentifique Corps;
att den store 6uflgf Carl den X. och Xll.
äswerwunno halswa Europa. Deria will jag gern»
rnedgifrva, nien fär tillika ha'wa äran ltvara, att
Sweriges nuwarayde farligaste Grannar wörö dä
Var
-
Den rs December.
Barbarer, att nästan alla Nationer wars Awenskarne
imderlägsne i Krigskonstcn, sani i Swerige h de erhäl»
!ik en smlilomlighet, hwilken endast den ododlige 6v8v>i-
il ^.vorr» och Hans lika odödliga Fälkherrsv
kunde åstadkomma och grundlära, och som underhölls
genom de beständiga krig, iom utmärkte denne store
KonungS krigiske och tappre Esten: äd, res regeringar.
Nu är schällander helt olika. Wara dä barbar,ske
Grannar äro nu civiliserade, de äga en öswad och
talrik krigshär, sammansatt af alla wapen, och der öfriga
Europas Arméer antingen öbwenräffa eller eger,
lera tvär; och man torde behag. Underrätta sig, om
icke ella dcha 2lrmö r äga Fältmätnings-Pontonniere»
och Genie,Corpsrr, med flera anstalter som vereda ve»
ras wapenlycka, deras krigsära.
Man torde ock inwända att wi hafwa en Fobtificarions
Corps, som kan wcrkställa alt hwad Fält»
MätniNgö-Corpsen har sig up tagit Jag kan icke an»
nät än Medgisrva att wi hafwa en F itificatiouS Corp-,
sä mycket heldre som dctz underhalls summa i Staten
är upförd till elt ganska betydligt belopp, men för öf«
rigt sär jag anföra Mande: Swrnska ForlisicalionS»
Staten är ännu nära pä s mn>a fot till sammansätt»
ning och storlek lom dä Swerige ägde Bremen Ver»
den, Wismar, Vor och Hmtet. Pommern, Liffland,
Estland, Ingermanland och hela Fmlind hwilka Länder
ägde och skulle äga en otalig mängd Fästningar,
som astid behösdes dels ombyggas dels repareras.
Utan att wara Militaire bM-wer man enligt
Win tanka blott underrätta sig om Fält» äminaS och För»
tisicalions CorpserneS sammansättning och ändamål, sök
att
Fjerde Bandet N:o Z7«
§62 Den 12 December.
ott sinna der Fortisication i anseende kil! sin natur är
aldeles still» ifrän en Topogrophist Corps, och att de
man twifwel böra war, åtskilde, vin den paräknade
nyttan af deni bagge stall winnås; ty genom deraS
sammanbindande häi d r, att den en S eller andras huftvudsakiiga
göromål >alla » glömsta, som förr stelt.
FältmätningS-CorpsenS bestämmelsr och göromål
har jag förut uämm: Fort ficarions föremal mstränker
sig altid inom Fästninas och Fält FörstsnLningars up»
förande, belägringar och i allmänhet alla sa wäl Mi»
likaira som Civila byggnader, hwarwid endast wisa
instränkta förut utsedde punkter och posuioner utgöra
föremålet för dest handläggning. Dest, yrken fordra
Utan twifwel en god underbyggnad och förklarande in»
hämtande af kunst per, hälst en duglig Fornfication
är aldeles oundgängelig uti ett Lands wäl organisera»
de Förswars werk, nnn jag hemställ r kill hwarje Militarrs
uplyste dömande, bcho^wer Swerige en nästan
lika talrik Fo,l stations S^t, bör Swerige hafwa en
dylik ästan lik, orgenis-rad Corps nu, som da det
ägde 40 större peh mindre Fästningar, dä deremot
Riket genom förluster as Länder och andra wer eller
Minore känd, ormker, för det närwarande icke äger
4 eller 5 werkeliga Fästningar; nu, da under ett Fält»
tåg Fästningar oftast bcty.a i tel, Uktt, alt asaöreS
pä sältet. Alt detta oaqndr finna Wi Forkistation
västan hell och hällit bibehållen och upförd i Staten
till en kostnadssumma as 19.514 R.dr g st., och
Fälkmätnings-Corpsen pä 2"dragn>ngs,Staten, fastän
ven icke kostar mer än 8,152 R:dr.
D tta project lärer förmodeligen wara alstrar
af samma Mtlikaire-genier, som föresiagik att j stället
för
Den iL December. 56Z
för wista hela, halfwa C«valleri Regementet stkola
förwandlas till Infauterie, och der) enligt wilt begrepp,
Utan afseende pä loealcn i militaittstkt eller deconomistt
afseende, som föreslagit förändring och indragning uti
Trouppek, hwilka i anseende till sin dyrhet kanske böra
till en del redueeras, men som med blodiga hufwUden
ädagalagt deras nytta och flerfaldig» onwändbar»
het, och deremot lämnat den Trolippe oförändrad, font
oagtadk all sin werkeligeN Militairistka duglighet, i anseende
till sin organisation och obetydcliga antal förmo»
dcligen r Swerige under ett krig aldrig blir anwändbär.
Af hwad jag nu haft äran anföra kan nogsaMk
infts, att min och jag hoppas flcreS tanka är att
Fältmätning^ Corpsen bör bibehällas, 06) jag wädjak
tili hwarje MilikarreS, till hwarje sakkunnigs owcltdiga
smvöine, om icke dest bestånd är nödigt, pä det
i händelse af krig, Staten icke skall sa »vidkännas fördubblade
kostnader, ,ch likwäl äga owane och kanstke mindre
kunnige personer, 0m icke denne Corps S bibehäl-r
tande är enligt med wär tids sätt att söra krig, dä
det NU förnämligast bestar Uti marchers dirigerande,
da Topocftapher äro i alla sall rödwä,digare än Fortificationister.
Wi äga nu en sadan CoroS, till största
delen sammansatt äs Off rekare, som »frän yngre
ären äro danade till sitt yrke, som erhållit, och, font
jag Hoppas, framgent stola ers älla, stn milikairista
bildning i den Krigs-Schola, lön, bär War nuwarande
allernädigste Konung att tacka för sin ttliwarelse, en
Krigs Schola, som oa ckavt sin stna inrättning stänkt
Fäderneslandet en mängd tappre och skicklige Krigsmän.
Om denne Corps nu uplosts blir drst förlust
nästan oersänelig; ty med fullkomligaste aktning för
z6g. Den l2 December.
wär nu »varande Forkifieations Skak, tror ja-, ark en
laon t>o. ät ö' v ai myck n kostnad. stulkc fordras,
innan den j Topoaravhiffr ost ende uvnädde samma
fullkomlighet, jamina bi!dni'g för ändamälcks Win,
nande lom Fä-kmät^ibgs Corpsen nu äter, uko,n der
all sammanblandning >:f deha Corvser mäste wara
och ^'ljfwa olämpekig, sä'wida den regeln är sann:
2lrt ma r under samma Chef icke bär. sammanslå
bera rningar af olika natur. Deremot tror
jag, att Fonificmior-s Scaren, uran förlust i något
afseende kan till hälften indrag .s. Wi äge nu endast
någre fä Fästni gar, 06) det stnlle j min tanka wa,
rä olämpeligt ark bibehålla, en nästan kika stor Forti»
srcations-Corps, som dä wi W0'0 nästan hela Nordens
Vehärstare och ägde en otalig mängd Fästning
r, pä hwilka ett krigs utgång ofta berodde, akt med
en högst obctydelig indragning, bibehålla en lika talrik
dylik Corps nu, som dä wi för nägra är sedan ägde
Finland,
Nästan lika gällande skäl som rala för Fältmätnings-Cormens
bibehållande, synes äfwen tala för
Sjömärnings Corpiene. Wära gränser äro nu mycket
förändrade och bestå till största delen af Sjökuster;
wart förnämsta förswarsmedel emot wär mägrigaste
granne, blifwer en talrik Orlogs. och Skärgärds Flotta;
och e» tredjedel af wära widsiräckte Kuster och
Skärgärdar ä>o ännu icke afmätre och bestulne. Och
NU wrll m n indr aa en wäl orqaniserad Sjömätninas
Corps. Om Swerige förut ägt en dy',k Corps
skulle k«nste or »ilga oiyctor warit fv^ bygde.
Tiden allas wär läromästare, stall nog lära ost
4lt wi mäste jä war i miltkuristr afseende sorn i auora
satt.
Den 12 December. 565
fall, rätta otz ester tidehwarfwens stigande uplySning,
och att wi mäste, sä widt wär locale det tilläker och
bjuder, organisera wär Armee i likstämmighet med
andra Nationers. Kastom en blick pä de Härar,
som anföras af hela werldcns Läromästare i krigskonsten,
och wi skole förkasta dct project, att med ett
penndrag till intet göra de nästan enda Scientifiqua
Corpscr uti wär ArwLe.
I anledning af hwad jag nu wägat anföra
sar jag ödmjukast hemställa, att den summa, som hit»
tills bliswit snwänd till F.llcmätnings Lorp^enS underhall,
mä i Staten bibehallas, och i stället hälften af
den summa, som är anslag n för Fonific>.tion Ludragas,
af hwi>ken. om Statens tillgångar det medgiltva,
Sjömätnings Corplen kunde unSerhällaS. Sedan ankommer
det pä Kanal. M'j:t <ttr organisera detza sä
wäl som andra Coroser. pä sätt Han nödigt prölwar.
Detta tillhörer Wcekställaude icke den Lagstiftande
Magtcn.
- För öfrigt sär jag anmärka följande omständigheter
:
1:0 Med afseende ä den wärswad'' Soldatenknappa
och ocillräckeliga aflöning har Stats»U'Eoitet
föreslagit en tillökning af 2 ik: om dagen för A tillenet
och Konungens Egit warfrvade Regemente, mm
ukesiniit Mariniererne eller Orlo-js. och A miens F'o»-  torne ifrån denna ganska tulliga och medelmä.tiqa lörmän,
hwarjgenom de s mare fä k lk. mindre om dagen
än de förre. Skälet härtill kan ärminstone icke
jag finna, da hwar och en känner att Sjö Soldaternes
tjenstgöring är lika trägen om icke trägnare ä»
§66 Den i2 December.
hen, som alw^r undra wärfrvade Soldater: De hafi
p>a flersal ig ä^ggaude,-; De s^ola wara bade Artillerister,
Sjömän och Jnfaurerister, och denna tre»
dubbla tjenstaöring sones berättiga dcm till lika stor om
icke större asiönmg au an^ra wärswaoe Troiipper. De
hafwa wäl Z2 lik i mänadtelig lön; men derföre siks,
ka de förrätta Artilleris med annat arbete! utan alt
erhälla särffild betalning, da deremot andre Eorpser
pndsä för Arbeten 2 ff. om daae». Under-Officers,
rena wid Slöstaten aro ä'w n aldeles uteglömde, 0-  agtadt de halma samma behof af tillökning, sä mycker
mer, som de jämförelscwis med Arkillcrie Under»
Lss cerare aro wioa sämre lonke. Jag kan således
jeke anse annorlunda än obilligt att Sjö-Staten ffall
warg mindre wäl länk, och hemställer akt för den mq
anfläs lika aflöning, som för Artilleriet och Konun»
gens eget wärfryade Regemente.
2:0 Af f. d. östgötha Cavallerie lära finnas
r Ofwerste 4 Ryttmästare i Regements O.warkermästare
och l Regements Stallmästare loner, hwilka
utan rmiswel böra flyttas pä indragnings Staten,
för att hemfalla Stars-Enstan wid Jnneha'warcnas
afgänq. Desta har jag i Ut!>ottckS projexr icke kunnat
finna om de icke inbegripas under den summa af
2,ZOy R:d, som för Lif Grenadier Regementet star
Upförd pä Jndragnings-Astan. Om sä är förfaller
Miu anmärkning ; hekla afseende.
Z:o Saknar jag pä Indragnings - Astan Upsala
Academies Slall-Stm. Dea är icke obetydlig
och Staten synes icke böra af densamma graveras,
dä Ac.demiens Ersta i proportio.i uran twifwel äc
fökmögnare än Statens och man olägenhet bade kan
Den 12 December.
567
och bör underhälla sin egen Stall-Stat. Men kanske
denna fräga tillhörer regleringen med Kungögärdarne.
4:0 Hwad som är föreslagit angående Kongl.
Cancellie Expedikiöncrnes flyttande till Kongl. Slottet,
anser jag för min del högst nödigt och ledande till en
icke obetydlig besparing. För de ruin, som Cancelli
Expeditionerne nn innehaswa, betalas wäl icke hyra,
men deremot mäste kronan betala hyra för andre pub»
liqne Werk och Corpftr, (om kunde inrymmas uti de
nuwarande Canceslirnmmen. Såsom sjelf Tjensteman
i Kongl. Cancelliet kanner jag huru obcqwämligt och
illa dest Expeditioner äro logerade, och sedan f. d.
Inrikes Civil Expedit,011 l ief delad i tre, kunna de
swärligen rymmas pä samma ställe, (pa Kongl. Myn»
tet) hwarföre särtkildte ruin för de nya Exp dttionerne
framdeles mäste hyras, om icke hela .Cancelliet
blir flyttadt till Kongl. Slottet där det i äldre tider
altid hast sina rum, i anseende till dest tjenstgöring
och upw kcninq hoS Kongl Majtt. Hwad jag n«
skulle önska more, att Stats Utskottet, (om det finner
kämp,'ligt) npgas hwitt, och huru mänga ruin pä
Kongl. Slottet till i'rä,aw.,rande ändamål kunde alltväl,
Vas, pä det Riksens Ständer i si-, underdånig»
anhållan härom knave sadanl npglswa: hwarsörutan
detta torde wira nötigt att unaefärljqen bestämma i
anseende till Weo anflaget för Kongl. Slottet.
5 0 Får jag wid Hennes Maj:r Enke-Drottnin»
gens Hos Stat anmärk-, alt mcnmgen med indrag»
ningen af Hennes M -j.tS Oswerste Marlkalks och Öfwer
Kammarherre löner, synes mig icke böra bliftva
någon annan, än att deste Herrars löner skola till
Smen indragas wid deras afgäng; ry genom sine
568 Den 12 December.
Fulmagrer stafwa te siri rätt stewarad, hwilka tillägga
dem o il lön >?cb föenia t ,om oesie Emderen medfölja
sch dertill j St-Le n äi o ansta.;ne. Det beror
således en Nät nitu t nka e^.dai- oä Hemres Mains wälbehag
och hwad ->> eence Henn s Maj:k behagar göra ä
ett berryctt Rikes m>'!cMide tttlständ om bemälde Her,
rars loner hädanefter Ilkola fa ntgä -i Hennes Majtts
Mide»bällssum -a. (skulle a ennes Maur ansi sina inkon-»
ster icke Ni>dgifwa en dylik ttliökac ukglfl, som är ganska
»roligt, dä man påminner sig de» tilltagande dycheren och
ott dä veste Egiberen kör 17 är sevan inrättades , Hennes
MajttS Stat an ags icke kunna beläst s med de dem arföl,
jante löners urgöraade , tror jag att åtminstone Ridder»
skåpet och Adeln med jhagkomst ai deli täcks>ttihetg,
gärd för fcihettnS sörswar och rättigheters styddande De
Sro fkyldige ei! af Rikert Herrar Herr Friherre Larl
Aclam Wsclrrmeisrer, icke böra bidraga dertill, att en
inkomst beinäide Herre srs- tages, om hwars oqualda
åtnjutande hanö fullmagk -wm försäkrar.
6:0 Stats Ukffottek säger sig stafwa tagit för
prmcipe, att vä alla de stätten der gamle, orkeslöse,
sjuklige och till tjenst osörmögr.e Embels - och Tjenstemän
eller Betjente sumiiks antingen hafwa undfätt afsked
eller Tienstfrihek med lönens bibehållande eller ock
Man att hofwa erhållit en sadan sörman, ändock för
oswananförde orstker icke göra »ägor, tjenst, dylike personer
blifw.t flyttade pä A lmäuna JndragningS-Skaren,
till lika stor pe sion ned lönen, pa det lönen mattearerkomma
till Werter. Denna onstalk är grundad pä
största billighet 06) rättwifa, hälst i afseende pä wista
W rk, hwi!k-s organisation sorfänirar den illa lönte
Emoersmannens knappa wilkor: Ibland veste senare
kan Kongl. Canceller i synnerhet räknas, hwari Em,
hekS
Den 12 December. 569
bets cch Tienst-mau äro framför alla andra wanlot,
kade, som mycket härrör deraf att en mängd äldre Em»
betsmäu äro ljenstsrie, men ttkwäl åtnjuta full lön och
sportler. W-d Kongl. Inrika Elvil Expedition som
förr bcsöijr alla de ärender, hw> ka nu äro fördelade
pa trcuue Cxpedi-ioner, innehaswas i Expeditions Se,
creietare, 1 Protocolls Secreterare, , Registrators och
z Canccllist iöner as personer, hwilka dels af sjuklig,
hek, dels as andra ors..ker pä A till ro är icke q>ort
tjeust och somlige icke pä längre lid, salom Registralom
Commerce Rådet VX^LsrberF, hwilken pä 17 ar
icke förrättat någon tjenst i Cancelliet, men dock ätnju»
tir och ä vinter full Cancellist lön med sportler. Obil,
ligheccn härol lärer hwar och en infe och mcdgifwa
äfwtnss ?' töiidern ; ty härigenom mäste aila, som äro
ir> rkrliqen i,e> stqorande wara i mistning as den lön och
förmam"' iö>» deras tjenst åtfölja, och medelst andra
lief^ttnnigar om de icke stelswe äro bemedlade förskaffa
sig nödig mrgiuiig. Ingen af de nu leswande
Embts och Tieg steman i Kongl. Cancelliet, som äga
nä. ru i - er, haima kommit i ätnjuiande as den för»
st - löne:, 66 R:o Z2 si. förr än ester ,g till 24 ärs
trägen tj jigörrag. Kongl Cancellirt är således mäst
as all, W. k , bohok deras a,t en sadan anstalt tvid»
tageS, som St- to UtMtet nu föreslagit; Men huruwida
alla de persöner, som åtnjuta löner wid s. d. Inrikes
Cevil - Eroedition och icke förrätta deras tjenst, äro pä
Indragnings Staren upförde har jag icke kunnat in»
hämta af dek sammandrag as Indragnings, Staten, som
bliswit till R-ksens Ständer ofwerlämnadt. Jag twiflar
derpä, ty enligt den underrättelse jag erhällit, skola
endast näqra fä as ollVonnämnde personer wara flyttade
pä Indragnings» Staten såsom Expeditions-Secreleraren
^älersparrc och Kongl. Secreterare» von
bie
-
572
Den 12 December.
lstslsnst; men de fleste, 'ahni Cane,elli Naderne IVestfnan
och boröen, Exveditioi-ö Secreterare!, ^rendor^
Kongl. Secreterarcn krgncle!, Registrator», Cominerce-Rädet
Wettbsr^ och Cancellisten U enstrom, derifrån
utelämde, ehuru samma ffäi gälla för dcste senare
som för de förra.
Som sirla projectet till Statens reglering förmodeligen
kommer ait ät>-rgä til! Höglofl. SralS-Ut»
skottet, har jag welat fästa UtffottetS upmärksamhet
äfwn pä denna senare omständighet, tinder förmodan
att detta Utskott, sou med sä utmärkt nit och nog»
granader fullbordat Dest mödosamma erbtte och hwar«
före Riksens Ständer arv ikyldigc D>tz aklningswärda
Ledamöter en ouphörlig eckänsta, behagar fran Herrar
Chefer för de sä jkiide .Cancellic Exvedikioncrne inhämta
närmare uplysmng, om hmav jag uri sista punkten
anfört.
Friherre äVesste, kssiian, upläst»till Pro»
tocollel ett sa lydande yttrande:
Enligt Regerings - Formens 62 och 6>. §§
böra de sumMor, so n under bestämda huswudkitlar i
Riks-Staten anstas, icke annorlunda kunna anwändaS,
än till det som faststäldt blifwit.
Till undwiktn^e af framdeles mistförständ eller
twetydighet, tar lag mig den friheten alt säresta, att
sadane siufwud titlar, hwarunder summor i Niks-Sta,
ten ansins, mage i d i sorn rörer Förswars-Werket,
inEränkas till blott tmvme, nämligen: den Ordinarie
och den Exera ordinarie Setten.t» ffuste hwarje sörfwars»
gren under en särffilo huswudrittel rubriscras, sa skulle
-
Den 12 December. 571
le Kominas n efter st» öfwerrygelse och Rikets iverkeliga
behof kuanr uiwldaa det eila wapner pä det an»
dräs , hwilkct )og cock Lfwcrcusstämma bade
N' ) Rege< ins Fob >.ens ösprit och med Riksens Högloft
S.»aders assigt.
Hwarken Kanuneen eller Riksens Högloft. Stäru
d^r, lära kuunu bestämdt rnle rälta grunderne för Rikers
icamttd' for^wais anstalter. De skola bero kill
c» flor del af omstä-idigpcter, som ännu ej äro ut»
wecklade, hwar,bland äftven bör räknas Alliancerl — För
dek näiwarande äger Swerige nägra Rraemcnter men
j len ?lrmsc — nägra i^epp, men ingen Flotta — nägra
Fästningar men ingen af dem pa sikt ställe, och i sä»
dant sakernas sVick, bör Konungen ej twingas genom ru»
briqner, att sprida RikekS ftvaqa krafter till andra före»
mål, än dem som omstandigheterne eller sannolikheten
kan göra werksamme.
Jag tror mig böra anmärka att den Million
R:d B:co Konungen enligt Sin nådiga Proposition af
Riksens Höaloft. Ständer begärt, till bestridande af de
fä kallade Milnaire Extra ordinarie Stater, har enligt
SratS UrslkoltetS betänkande bljfwit belastad med ätskillige
Finj?a Eorpsers löningar och underhäll, hwilken
Utgift ingalunda tillhörer den Extra, Utan den
Ordinarie Staken.
Om jag tar mig den friheten att wända Hög»
loff. Riddersikapet och Adelns upmärksamhet pä denne
omständighet, är det icke för alt häruti wärka någon
ändring, utan endast derföre att hwar sak börsa nämnas
wid sitt namn. Dä LöningS, Stater flyttas pa
deri Extra anslagssumman, sä blir benna blott Extra
an
-
572
Dcu rd December.
anslagssumma till det belov», som deraf fan ariwän»
das till Ejttra utaifterne. Sädane äro Flortornes un»
berhall och nybyggnad, Keur och Salpeter inköp eller
tillwerkniug, Attilleriets järjkildte behof, Fästningsbyggnaderne,
Armösns bewarmg, krotz och m-edning,
Med siere 'dyllka utgifter, hwilka med den Occrnarie
Sratei» icke böra eller kunna förblandas.
Den ak StatS-Utskottet tillstyrkte millionen extra
anst igssumma, bljr således rätteligen icke cu million,
utan, sä mycket mindre, som till nämnde Corpsers
löningar och underhäll afqär. Men jag känner
Stafs UgkottetS ädla bemödande, att i denna wäg gä
Konungen till mötcö, ätwen som jag ty tvärr känner
tvära tillgå,gars oftrllkomlighet. — Jag har säledes
icke ett ord att häremot anföra.
M'n hwad jag tror mig hos Högloft. Ridder»
skåpet och Aaeln till ogillande böra anmärka, är den
af Skate Ul,kottet päräknade winsten as witza vacanfer
wid d' > indeldte Armeen, samt af indcldte Cavallerie
R^gemec.-terneS förändring kill Jnfanterie kill
deras halnva styrka, — och i synnerhet atk denna
winst af S "S Ut'kottet är söresUgen till afbetalning
och förminskande af den utrikes Capital gälden.
Utom att jag j hög grad asstyrker nägre vacancers
hällande pä wär förut fä orillräekeliga Jnfanterie
styrka, sa anser >ag ned,ättningen as Cavallerie Regemenkerne
till deras hällmi belopp, äftven förtjena en
ginjka mogen ö w riäag'ing. innan den företages. —
WitzerligtN gillrr jn, i allnäahtt principen att min»
ska Cavalleriet, m n i anseende ti'! beloppet och merhoden,
wägar jag ack med StatS»Ucskottet wara af o
lika
-
Deri 12 December.
lika tanka I alt fall tyckes högsta billighet fordra,
akr den större eller mindre minst, som genom cn sadan
förändring i en milnaire dekaille kan upkomma, ej bök
fran Försmars, Merkel aswändas, utan lill detta angelägna
föremal helt och häftet Utgå.
Högloft. Ridderskap:'! och Adeln täcktes benägir
taga detta mål i öfwerwägande7 — O n vn>ständ»gheterne
äfwen kunna föranleda till sä nvcket CuvallerieS
nedsättande, att utom snllnakcn i den öegäede Millis»
nen (pä grunden af ^Millioners bewtllning) »agot
öswerskott as winsten skulle framdeles bli^wa alt påräkna,
sä kan ett sädant öswerskott a, mandas, till
grenar af Förswars Werkct, hwartill ännu ingen loud
är anslagen. Exempelwis will jag nämna en p-hevo,
lance inrättning för trosten hwarigencm A'wL ns rörlighet
skulle sä ansenligen befrämjas, ej lili ilten fördel
i Rikets nu warande belägenhet, dä Huswude
Staden sä lill sägande ligger pä förpost,linien.
Grefwe Oron8reät, d§i!s, upläste ett sä
lydande wördsamr Memorial:
Högwälborne Herr Grefwe och Landt»Marjkilk^
Högloft. Ridderskap och Adel!
Med- anledning af Stats-Utskottets onförands
om Kriqs-Academien och Dest Stars anst,q hädaurfter,
anhäller jag ödmjukast om Högloft. Riddcrskapct
och Adelns npmärksamhet och ven wänlig» godhet med
hwilken detta uplysta Ständ bemöter den nikfulle Mcd>-  borgaren oaktadt en bristfull framställning.
Ester
§74 Den i2 December.
Efter 17 ars sä »ära befattning som jag för
enskild del haft och ännu har med dcn isräg warande
inrättningen, och den, mänga andra personer haft un«
der en längre eller korrtare lid, elier ann» har, är dst
en ojämförligt smickrande utsigt af belöning, dä de
Nationens Ledamöter, hwilka granskar »ödwändiaheten,
nyttan och werkningarne af päkostade inrättningar
benämna denna såsom ^örrräfftlig, sann yttra sig
widare med dcsie orden — Gtats-hftskoltet, som
erkänner bade wärder och den äsyftave aiin änna
nycran af denna inrättning har enior Desi
fortfarande icke funnit sig äga anledning att
något erindra.
Dä nu Krigs Aeademien haft den lyckan att iö«
ke allenast wara bemärkt af Rikets Högloft. Ständers
Deputerade Utan äfwen skyddad och godkänd , sä tor,
de mängen göra sig ett säkert och tillfredsställande hopp
om att sjelfum Riks-Ständen wid .Herrar Deputerades
utlätande fästa ett oinskränkt förtroende, hwarige«
nom inrättningens bestånd och widare förkofran bör
bli en säker följd.
, Denna inrättning aldeles egen l sitt stag bade 1
detta och i andra Länder, till upfostrande asO'ficera«
re för alla wapen, blef säsom bekant är stiftad för i?
är sedan as wär nu warande Konung, äanad at-FäVerneSlandet
och med tillräckliga medel och krafter försedd
för att bade snart och wäl organi eras, jamt sä
befästad i flere delar sä art fördomar a-und, ensidigheter,
nycker, och de mäst enwisa föresa ufer art störta
den ej nägonsiu kunnat winna framgång ull sin suk
la widd.
Den
Den 12 December.
575
Den jom är berättigad att yttra Fäderneslandets
tacksamhet inför Stiftaren, önskar jag ej ma uraktlåta
den gärd, som tillhörer Hans ädla och wÄwilliga
hjerta.
Deremot ryser jag för bade den moralisa och
Embetsmanna anftvarigheten, den jag och andra
rvid detta Werket nytyade perloncr kunnat ådraga
oh, genom förfelandet af Stiftarens ändamål.
Jag ställer mig i denna delen främst och har intet annat
förswar, än art jag aldrig handlat emot witt bättre
wett och öswertygelse. Och om mina åtgärder warit
en kedja af orätta begrepp, sä kan jag likwäl ännu
i min förra öswertygelse ej ännu afhälla mig ifrän
att fästa wid den samma den sista länken, nämligen att
offenteligen söka öfwertyga detta uplysta och wördnads»
wärda Ständ, om den ester min tanka stora och
medborgerliga förtjenst asia tidffist-ns Lärare och Officerare
wid denna inrättning ägt och ä^a.
Enär fäg man en sadan nit, som den of (wilken
Lärarne wid inrättningens början liswades? Dä
man näppeligen pa stället ägde hus till nödiga boningar
och Läsrum för ungdcimn och andre behof, mäste
Lärarne i Z är bo här i Staden och under de odeHageliga
ärskider med ständig risque as sin hälfr, om
morgnarne tidigt och om aftnarne fenk, färdas ut ech
jn. Derunder och sedermera war föga nägon as d.m,
som icke sjelfmant i sin tilldelte wetcnskap iemmmrfikref
läroböcker, dels i och lör den totala krist pä
fäderne, dels för an lämpa dem till denna inrättningens
söremäl, och del blef en mängd, hwilka af we«
lcirskaps älskare äro tillräckeliaen kända och wid RiketS
andra Lärowerk och den enskilda in>ormati«nen i allmänt
-
§76 Dcn is December.
mänt bruk; när säg man den försyn, oegennytta witz
swaga löner, fördomsfria tänkesätt i wet nskapligk cch
moralist afseende sä allniänr äga burskap som hys A«
cademiens Lärare Skar? och hwar säg man kärleken
till akka desia dygder sä bewukas, akt de med yttersta
mohnhet altid igenom sina mogna råd sökte bibehålla
besia sakcser och anstaffade Academie Skaten beständigt
personer af samma duglighet och nylla; pw,r säg
nian en sa allmän wälwilja, wänliahet, moda och
upoffring af lid tilldelas ungdom, som af Lärare tvid
Krigs-Academien; hwar säg man den studerade method,
som af dem nykkjaö, de genwägar medelst undanrödjande
af wetenstapernes i flere delar ännu widlädande
onödigheter för att redigast och fortast komma
till malit? Denna anda regerar ännu alia sinnen
och mä aldrig sädane anstötar widare giswas denna
inrättning, som förjagar den.
Officerarnee ätgärd ej mindre förtjenstfull, ef
trög att deras milicaire kunstapec stola wara en borgen
för aktning och lydnad as Ungdomen, deras lyn
ne,
moralis och sättet att utföra sin tillsyn, sann alk
med klokhet gä till wäga wid mänga tillfallen, är alt
fordringar som ungdomen sa kill sägundes är berättigad
att njuta kill sin trefnad; äu widare, det är ifrån
desia driffjädrar, som den till Krigs- Stänget npfödde
ynglingen stall stapaö till lydnad, ordning och en ca«
ractcriserad werkfamhct och dä en fl re ärS stundelig
närwaro af de fläste Officerarne wid Unadowens alla
företag skäligen bör anfls wara bade tröttsam och »
högsta grad swart att med Ungdomens wälwilja och
tillgiswenhet upsylla, sa har Officers-Staren i mvsyllander
af defla swära aliggandei» altid utmärkt sig, och
de fä, hwilka, oagtadt annan och god milimirist förtjenst,
Den rr Drcembcr. 577
tjenst, kj i anseende kil! lynne med mera warit pa<?»
saii^r, hn tidigt afqält fran err Werk der brist i Wer»
kele fordringar giswer en conttaire rigtning ät cffec»
ten.
Sädan är den hos wig stadgade öswertygelseu
em nämnde personers sörtjenster. Del tillhörer ej mig
alt utsträcka milt omdöme längre än kill afgörande af
den fordran Staten har nämligen: Effecren af In«
rättningen.
Aldrig ha sa sammanstötande omständigheter kuttnät
förwäntas, hwarigcnom upmärksamheten sa säkert
kan afgöra ten som nu. Pnglingar underwiste för att
bliswa ffickelige Krigsmän hunny en stor del inna»
deras Krigsföretag börjades till mognad 06) manliga
ar, andra lämnade boken och sina masheniarifka insirumcnkcr
för akt plöja tvägowe och storma fiendens
förssanSiiingar. Ett krig utbrast eget till sitt ättdamäl,
eget i utförandet och genast till fina följder synbart^
tet samma hade ester menniskans förmåga att se, be»
döma och fordra, kunnat förwilla moralitecn, pliktenS
iagltagande och werka liknöjdhet i uiöfwande as kun»
fikapcr. I alla Vesta olika omständigheter böka de up->
fostrade ynglingakne betraktas: för dek närwarcmde sy»
nes kriger wara flnraöt och Nationens Representanter
äro samlade för att befästa Fäderneslandets nyttiga in»
rättningar och förkasta de onyttiga. Krigs Acädemiett
ja wäl i anseende rist kostnad ändamål och effert hit»
tills, kan således ej undfalla Deras upmärksamhek och
bedömande- Som denna dom utgör höjde» af mitk
och mängas tillfredsställelse, wäl eller we, sä begag»
nar jag nu den smickrande räkligheren, akt inför vetta
uplysta Ständ ödmjnksligen framlägga nägra af mig
Fjerde Bandet N:s Z3. sam
-
578 Den i2 December.
samlade materialier, hwilka jag hoppas komma i bil,
ligt öfwerwägande wid domstulct, och om te cj helr
och hällit kunna hänsöras kill en stor Krigs, Academi»
ens förtjenst, sä tsrde dek wara ostridigt alt de bcwisa
något.
As de ynglingar hwilka blifwit »nderwis.e och
hittills utgätt frän KrigS-Arademien, har jag snnnit
att totaliteten warit wälkornne hos de yngre deras Krigskamrater
i Armeen och Flottorns, understödde och
med godhet widare wägledde as de äldre och erfarne
och art högre Besälhafware nyttjat wänga till wigliga
wärf. En myckenhet hafwa gjort hastiga befordringar,
och da man ej kan misstro en ösweralt radayde oförtjent
protektion, fa har med ett stort caracterodrag de
fran Krigs»Academien
tyckes pä följande sätt utmärkt sig, nämligen:
För sitt berömliga förhållande äro » allmänna
papperen enligt Besälhaswares rapporter införde och
offenteligen hedrade minst » - . 98 st.
Wid FälrmätningS-Corpfen emottagne » »10
Wid Artilleriet pä Srål - , 15 l ,
Dito tjenstgörande - » » L) '
öfwer A.jutanter hos Konungen ganffa mänga.
Som Adjutanter nyttjade hos B sälhasware mig wet»
terligl -,«»»,
Som Informations Officerare wid Krigs-Academien
och andra Lärowrrk , , 6j
Wid den för menffligheken sa högt uplystande
wetinfVapen vm Sjö-metien » » 72
En
Den 12 December. 57-
En myckenhet äro redan uti Regements - Offi,
cers graderne
Haft Befäl såsom Brigade Chefer - , s
Belönre med TapperhetS Medallien » , zy
Dito Kongl. Swärdö^Orden - - 26
Med full anledning sörwäntar jag flere, hwilka
snart komma att belönas »ted desta hederstecken.
Belönt nied Kongl. Swärds-Ordenö stora Korst. - r
Om uppå de anwiSningar dcsta Fäderneslandets
trogne barn fält i skjötet as sine Lärare och Officerare,
mwecklingen och tillämpningen, som berott as de»n helsine
winner derra uplysta och as Fäderneslandet i alla
tider sä högt sörtjenle Stånds bisall, sä lära de derigenom
upmuntrade, än widare uti Ridderskapet och
Adelns bragder begagna nya efterdöme» till det gemensamma
Fäderneslandets stöd.
Oswerse med mig mine Herrar! de utbrott som
wänskapens och högaktningens känslor kunnat aftwinga
mig, synnerligen wid ätankan af de ynglingars
stoft, som stupat för Fäderneslandet, äfwen wid glädjen
att sinna ett sä talrikt antal bewarsdt, för att i
en framtid utkräswa ber nn fföflade Fäderneslandets
rättmätiga fordringar.
Det Lr werkeligen päkostande för mig att ätt
widare behöfwa upkaga Höglofl. Riddcrskapet och Adelns
sä dyrbara tid och kanske öka tyngden af Stats»
Utffottetö wigtiga, grannlaga och mödosamma ärender;
men min Embetsmanna pligt och min enskilda förbit»-
§82
Den is December.
dclse i afseende pa Krigs-Aeademien, i förra falker älägger
mig alt Möra Nationens omsorger med de erforderliga
uplysningar, son, under 17 ärö erfarenhet,
ivid inrättningen jag sunnar samla och i senare att
framsiälla dem med cn msäktelig wärme. Da Embctsmanncn
kan åberopa sig cn i högsta grad enffild
förbindelse med sikt Embete och befattning, och igenom
sina handlingar städse sökt alt ådagalägga den samma,
sa sört>enar han, om icke att wara owilkorligt trodd,
åtminstone eftertänksamt ashörd. Det förra yrkar jag
ej, i afseende pä der senare sa ssanar jag sorn cn stor
lycka för mig, hwiiken genom ödet nu har d t smick,
rande tillfället att inför detta i alla gagnande nial upmärksamma
och nitfulla Srand sä framställa nagra
Krigs-Academiens ärender.
Stats Urjkotttt har förcflagit indragning af Cadetkemcs
antal kill kc> betalande och 20 med fritt u»,
derhäll, samt till Academiens för tsarande kostnader bestämt
en ärlig summa af rZ,OOO R:dr utom den,
som för de 62 betalande Cadctter ä 2§o R:dr för
hwarje inflyter, hwilka sununor böra kunna utgöra tillsammans
28,000 N.dr samt ott styrelsen öfwer Academien
flyttas fran Kongl. Krigk-Cvllegio under en
Direktion, sadan som den war söre 1805.
Dä nu Krigs Akademien af Stats-Utskottet pä
ett här osman ansörkk sä förrkäff.ligen smickrande sätt
bliswit benämnd och godkänd tili fortfarande, sä synes
mig aldeles angelägik wara, att icke någon bestämd unVerhallssumma
anfläs, som cj är calculerav ester inrätt»
DMgens behof; ty bleswe den för knapp sä förutsätt»»
en sädan ätgärd att inrättningen dcsorganiseras, blifiver
ftlagrig, »yuglig och stuteligen »schöler. I för
-
Dm 12 December. 58r
hm,d bör således eftcrsinnaS att ehuru WöningS-Staren
kan bestämmas lika för mängsaldiga är, sä kan
deremot wid cn inrältning af en sädgn natur som
Krigs Academien, nästan mga andra artiklar af hwarje
ärS Stat, om de ock calculcradcs för samma är, med
säkerhet bli killräckcliga, likwäl nägon gäng öfwer be«
höfwen emedan mat, kläder, wärme, lysning, böcker,
skrifmaterialier med mera'skall finnas tillräckligt och anständigt,
i synnerhet efter de billiga fordringar de pec«
söner äro berättigade all göra, svin wid Academien
betala för sina barn.
Dä ärliga kostnaden skall beräknas efter behofwen
sä more det felagtigt art beräkna den ester de nu
i twänne är npjagade priser ä waror, ty till en stor
del skola de redan pa det ingående äret förminskas
och dä hade Statens kostnader bliswil större, än til!
de nödiga behofwen fordrats; Utan till grund för calrulén
anser jag att 1805 - 6 och 7 ärs priser böra
bli normen och dä kan sörhällandet bli sädont, att om
möstiga indragningar wid Academien göras, skall esk
ärligt vfwcrskott af 2 st 3,020 R:dr wisa sig a de
as Statö-Urstkottet nu sörestagne summor. Men deremot
vagkadl indragning, sä bliswer likwäl cj under de
nu warande höga priser detta öswerstkotl tillräckeligt,
säledcS intill desi de sälta sig sä blir det nödigt att
jämte begagnandet af de nu förestagne underhällssum,
mor pä sätt som hittills skett, enligt Kongl. Bresweu
as den c Junii 18^4 och 29 December 1826 att
dä nägon arrickel uti den tillkommande Skaten för
Academien mäste öswerskridas, den samma er ältev Acabemien
nppä skeende reqvistcioner, och sädant utan
tide utdrägt, pä Academien ej mä wara utsatt för att
zöra sörskotter, ofia omöjligt i brrst pä medel altid
wer
-
§32 Den 12 December.
»verkande pä upha idliugepriserne, Kronan och Akademien
lill stor förlust och förlägenhet. Sässm exempel
sär jag anföra «!k endast vä Attickeln w.d och
ljus har Academien i är gjort en förlust öfwer 2,000
Rldr, emedan penniugar i riklig uphandlingstid brusto.
En sadan försigtighet för WerketS bestånd är sa mycket
mer angelägen, som det är helt owisit om ett complette
antal af 6o betalande Cadelker alla tider inträs»
får emot den förcsiagne afgiften.
Da pä detta sätt regleras, stkall Academien äga
ett säkert bestånd och dä medlen med säkerhet kunna
päräknas och blifwa älkomlige pä rigliga tider, sä skall
och Skars WerkclS tillstottcr uröfwer de förcflagna 13,002
R:d snart förminstae, ja nästan förswinna och det är
kj troligt att samma upmärkjamhel, nit och åtgärd som
hittills Utmärkt hnshällsfätket och redligheten i alla grenar
wid Krigs-Acadcmieu stall hädanefter uraktlätas,
hälst framdeles mer än för dispositionen af medlen och
redogörelsen blifwa förbundne med större kontroll och
synbara i akitagandet as en god hushållning kommer
alt bli en förtjenst.
Såsom en följd as en är 1797 felaktigt gjord
beräkning till Stat för Akademien, i bwjlken jag ej
deltog, ädrog sig Akademien under de paföljande ären
till 1804 en ffuld af §,768 R:d, uppå hwilken seder»
mera likwäl igenom sparsamhet bliswit sä asbetald alt
den wid detta äretS flut föga lärer öfwcrstrida g,ooo
R:d men i anseende till de 2tne senare ärens förhöjde
»varupriser har den ej widare under nämnde ären kun»
nät förminstas. Aj hwad jag nu anfört lärer finnas att
sä länge waruprisen sörblifwa wid samma höjd som nu,
sä kan hwarken den hittills eller nu föreflagne Stars»
Suni»
Den 12 December. 58Z
Summa förslå att bestrida behofwen, än mindre ätt
göra asbekalningar pä den gamla skulden, hwarföre
sdc att ä» widare förekomma de olägenheter, som brist
vä medel och en förswagcw credit för Akademien medfara.
anser jac, högst nödigt att omtalde skuld af g,ovO
R:d ma bli Academien qsdtgjord. Till ändamaleis win»
»ande, att sa fort möjligen man igenom dispositionen
as de anstagne medel och tillfälliga öfwerskott, mä kun»
na förminska StatS-Werkets utgifter, fä blir Lswen
nödigt, att alla indragningar, innchällninqar och besparingar,
som den dagelig» omtankan inom Werket, och
händelserna förorsaka, nrä, jämte den as Stats Utskottet
nu förestagna Slars summa, oaskvrrtad tillfalla A»
citdemien.
Omständigheter, hwilka än widare röra krigsAeadcmien
och om hwilka jag uti Stats Utskottets be,
tänkande ej funnit nägot regleradt, men hwilket blift
wer nödigt, nämligen:
Sedan 1804 har en witzt antal Cadttter alla Lv
blifwit i ridning underwiste wid Kongl. Hos Stallet emot
ett anstugit arfwode till en af Stallmästarena, hwilket
ej warit graverande för Academiens Stat. Denna information
l»ka sa nödig som pä detta sätt lämpelig,
anser jag böra fortfara. Ifrån Inrättningens början
har Academien wid Kronans Arrillerie förråder utan
ersättning begagnar, hwad till deras pracliska Artillerie-öfningar
algatt.
Under de praktiska öfningar för Sjö Cadetterne
hade ifrän inmönstrinq a något Kronans Fartyg haft
fritt uppehälle utan AeademienS gravalion, hwilket äfwen
nu anses böra fortfara.
Ac«,
584
Den 12 December.?
Akademiens Lärare-Stat hafwa IM igenom Kanal.
Reglemente! för Academiru af den 8 Aori! t 799
85 till en obetydlig mvlswarigher of de w>d de
andra Acodeinierne besia dre haierjro-löncr sig i nä>
der tillagdt an efter 2v ärs tjenstgöring wid of.
slkedsragande fä säsom pension hälften en.or den lön de
innehaft.
Som Stats. Unkottet tillstyrkt ott InstrnclisnS.
Departementet af Kongl. KrigS-Collegio skall nphöra,
och Krigs-Aeadcmicn sa en styrelse as en Direktion
sadan dcn max söre I8c>;, sä får jag denvid crindra,
alt en tydelig förcffrisr görcS om dcn sörestagne Dircctioncns
Stat, kanske sädan den redan war faststäld
1798 eller om Betjening och aflöning för densamma,
skrifmaterialier m. m. st'ali flyttas ifrån Kongl. Krigs,
Esllegii Staten. Likasä all Krigs, Akademien atersär
i ärligt Stats anslag do zzo Rldr med hwilka Kunimercraren
och Kammarflriswaren i Krigs Collegii Jn»
strnctior.S Depgrtemenr want aflönte sedan 1805.
Hwad ater personerne angar, som ffola utgöra
den sörestagne Dirccrionen och deras antal, sä anser
jag att oagtadt den stora bäve nytta och trefnad Krigs,
Akademien atrid killffyndats af en Direktion, sä more
den nu isrägawarande till Personernes antal öfwerflödigt
talrik och att det förmodeligen bör bero pä Konungen
art densamma organisera»
Det är en synbar sanning att Krigö-Academien
sä wäl igenom den dryga kostnad, som de derstädes
upsörde byggnader som ock de ärligen bestädde Statsmedel
warit känbara upoffringar as Staten, men dessa
wänga Tunnor Guld ha lrkwäl i 17 ars tid blif
-
Dm 12 December.
ZS5
wik sa diSyonerade och redowsste, akt icke, jag wägar
»äjlan saaa, cn enda R:dr blrfwik anmärkt lii! återbäring
, och wänne cj Academien kan gära öfwen n«
ett billigt onspräk nppä Ekalens siilcäekeliga understöd,
dä uolysuing au fores vin ctc wihk förhållande, nämligen:
Kongl.
M-i:ts 'ordna Bord-Paster jndrostoS 177!»
till Statk:.Werter och upwaktn ingen sker nu as Academieut
ynglingar. Nämnde Stat ivar 4,§Z7 R:d.
Carlscrona C-idetdCorps indrogs ivid samma
tillfälle stakades till Carlberg,
hwarifrän Flottornc nu förses med Of»
ficerare, Den bcftods r Stat, som indrogs
, - - » 4,166 Zr.
Carlbergs Slotts Stat indrogs - t,io6
För att sylla bristen uti den första Akademiens
Stat, indrogs alla Volontair»
N ror rvid indclie Insauleciel emot
. betalning först till Academien och sedan
till Scale-Castan, således cn t
och för denna Inrättning ny upkom»
men intrade för Skaks Werkst af 6,002
Igenom nit för Academiens förkofran
blef Carlbergs område skistad! och utarrenderadt
till en betydlig förmän för
AeadrmienS Stat, men sedermera arrende
summonie indrogos lil! Stais»
Merker och således förändrade de sig
till cn ny inkomst för Staten upkom»
men igenom Krigs-AcademienS inrättning.
Arrende-medlen moro är 1806
sann ökas ärligen » » - 1,46g 17.2.
Summa R:dr 17,275: 1.2.
Deu
-
586 Oen is December.
Denna ärliga behållning för Sratt--Werke! lä.
rer ej af något stä! lunn.- bestridas och manne
cj Krias, Akademien a densamma kan nora ctl billiar
anspråk r stället för de ,n, nr S^rn U störtet för.sing,
ne lZ,o«O R:dr. Jag bär likwä! öswerlamna till en
hwar att jämföra mttair cinellan Kl>gs,Aee-deu-ien och
de här vfw n antcknade A>k>kiar, som ilismit indrcigne
till Stats» Wrkct. — Och ka jag med cn hög word»ad
prisar de store Rcgcnter, sorn stistai och sa kraftigt
understödt de andra Ni kers Acadcmicr, samt offenteligen
betygar min akm,»g för de wetenst ps älstare,
som ytterligare sä rundelig-'!, ökat deras krafter; För
ott wäl kunna omfatta och gagna en sä widsträckt krets
som deras, sä mäste jag likwäl crindra att Krigswetenstapen
sinner sig nog wanlonad. Ercmvcl will jag i
korrther anföra om den första af Rikets Academier.
Om jag cj bedrager mig äger den ntöswer 70,020 R:d
om äret, utan aliggande att hysa, föda eiler kläda
ynglingar, detzntom 5 pastorater att disponera ät Lärare,
och en sond af minst 125,022 R:d till Stipendier.
Det är sant att Stats Werket sedan flere sonder
till nämnde Akademie af fordne Rcgcnter bliswit
assatte, nu ej kär tillskjuta ärligen mcr än 2,61st Tunnor
säd, hwilken sörledit är upgeck kill i8,gO2 R:d Lärare>Statens
aflöning är anständig äswen i detza dyra tider,
dock osanteligk högre än Lärare Starens tvid KrigsAcademie».
Alarig stall as mig misinnnas de förmä,
ner den nitfulic wetenstapernes wärdare njuter, utan
jag ansör detta just af nämnde stäk för att wisa de
tvid Krics Ac demien anstälde Lärares knappa wiktor
och stora förtjenst uri deras öfwer all hofwa med syselsällning
hela äret belastade lefnadssätt.
Den skarpsynt? och owärderlige manney Fält,Marstal,
Den is December. 587
stelin k^r-n-v8r6 grundade ert sikt anförande uti
Wr enspaxc-A ademien om Krigrmäns uafrsiraii vä
d-in a latr:: d"7^ttlna st.kcr äro huohällulNF för
Sickan ech kostnad:n erc förskott.
Wördnad?wärde Ständ mitzkänn cj mitt nit,
förlåt unn widlöftighet och understöd dem, hwilka da»
nas för att troger sölja Edva sotspär.
Widare upläste Herr Greswen följande:
Säsom ert bewis pä huru nära de Swensta
krigsmännen följa sin werenstaps stigande pa spären
är orwifwelagtigt inrättningen as Fältmätnings-Corv»
sen — att den samma nu stall indragas kan jag för
min del ingalunda godkännna — den är med fullkorn»
nåd plan anlagd, med starpsynt öga till personerne organiserad
06) med höga wetcnstaper troget sysielsatt—
den mä ej eller pä ringaste sätt döra bero af Forkificalions,
Staten, hwars yrken till sin narur med Fältmätning^»
Corpsen ej har det ringaste sammanhang, och om den
oförgätlige, framom sitt tidehwarf och öfwer all mcnst,
lig fattning nitsulla och flitiga Fält-Marstalkcn Gref»
me valalhesA gistads till behofwel as en sadan Corps
sä har der likwäl warit wärk tidehwarf förbehållit att
mweckla desi organisation och updraga den breda gränö»
linien som är emellan den och befästningskonstcn.
Tiden och omständigheter bereda i detta land
sällan tillfallet till sädane inrättningar och dä det inträffar,
har man ej astid i beredskap en man sädan som nu,
hwilken under yttersta armod, utan föda för sin kropp
men mycken för sin själ i wetenstaperne sjelf banal
sig wäg Lcr krigöwetenstapen odlades för all uppå ett
s88 Dm l2 Deccinb.-r.
sä ut» Lrkt sätt begagna tidehwarfwekS sanna erfarenhet,
ma han wara känd och c> mistkäijnas, och i en
rikti; cpeqnc för Swerige rikligt begagnas.
Sluteiigen tilläde Herr Grefwe Lronstecir.
Att Riksens Högloft. Sränder as Kongs. Sec>
reteraren lbror säestildke anförande i Stals-Urstouct
kunna draga en wcikelig nylca wagar jag lwifia uppå
— och som StatS-Utffotlet ä detsamma ej gjert afseeNte,
sä förbigår jaz all derwid anmärka annat än:
r:o Deruti pastäs att Swerige förut, eller före
Krigs Academiens inrättning fört stora, lyckliga och
ärolnlla krig och hast stora Generaler, hwarföve ock
Krigs-Academic» nu anses umbärlig.
Med en ladan simkonst manne ej den flutsattS
äsweu kunde soljas, ett Rikets Universitetet: »u böra
öfwerända kastas,, emedan Statsman och de fläste
Civile Embetmännen, under sednare tiders mindre lyckliga
perioder för Swerige, wid dem warit upsostrade.
Herr Kongl. Secreterare» Ikres förflagsköstiiad
gar kill I2,Q0O R-d eller I,OOV R:d under
dcn Stats. Utskottet förest git; ide» är ej beräknadt de
jsrän Krigs Aeadcmien i följe deraf borrtjagade personers
pensioner, icke eller omkostnader åtminstone wid
tillsynen och informationen.
z:o Hwad Herr Kongl. Secreterare» Ilise hörr
manga pästä det högsta fullkomlighet i stid»
sröinakionewayen ri altid watte de Utkomne
Ladettemes föcrfenst, sä HLnwisar jag ett sädant
ytrraw
-
Den 12 December. 589
yttrande kill deras eget anmärkande, emedan detsamma
heik och hållit rörer dem.
Härefter no läste Herr Grefwe» och Landt,-Marsvalken
en ankommen Bulletin »»nehäll-nde den lil!-  ftedsställande underrättelsen om Hans Maj:: Konungens
vageligen tilltagande hälsa.
Grefwe Oronsteör anhöll derefter atk hans
Memorial med de öfrig- Respeclive Stånden mätte sä
commrrnicerag, hwilket honom tiiläto atk pä »vanligt
sätt sjelf »verkställa.
Herr T c ll n t? s rc ra n k, so lian ill srina
0, upläste lill Protoeoilck elt Dirtamen sä ly»
bande:
Skats-Ulskottet har under den r6 Nowember
afgistvit Dest Betänkande om Stats-Werkeka tillstånd
och behof, samk i sammanhang dermed föreslagit wiste
tillökningar och »viste indragningar i nn »varande Stater.
Ätt wid öfwersigten af det hela, bedöma med
Ven tillbörliga urskiljning hwarje ämne fordrar är och
blir för en enda person omöjligt, således har jag med
»»»era »pmärksambet fästat mig wid det jag nägorlun»
va tilltror mig känna, nämligen Flottorne eller Miljr
tair-Staterne till Sjötz, htvarwid jag sär göra nägr»
ivällnenka erindringar.
llUffoktet yttrar sig: Zltc kfmsm Llotrornes
sammanstående under m Lhkf och en styrelse
stuir
Den 12 December.
skulle ofelbart för Gtats-werker i framtiden
medföra mycken besparing. Jag EuHe ättven
wara af samma maka, om nägon huiwudwkeljg bespa»
ring, nytta eller ändamål härmed lunde winnås. Det
är wiflerligen sant att man i senare tider gjort flere
fZr?credcls»r till sunman slagning och att man etter
harid mer och mer dragit Armöens Flotta lira» den
bestämmelse, som med desi första inrättning war äsyf»
råd, men med alr detta är sammansättningen af den»
na Flottas Fartyg, kacliqne och öfrige oeconomiske
förhållande!! ännu mycket olika Orlogs-Flokkans. —
Medelst sammanflagning ffulle kunna handa, akt det
hufwudsakeliga och Armeens FiottaS folsta ilirättning
ännu mera förfelades, som är, ett nära samband emellan
denna Flotta och Armöen, till hwilken ända uti
Flottan borde flnnas sa wäl fkickelige Sjö-Officerare
som Artillerister och Focliflcationister m. m.
Utom det nu anförda förekomma 2:ne betydeliga
olikheter och hinder, hwilka förut mäste undanrödjas,
det eria är, att Örlogs Flockan ej är dclagkig riri
?sccordS'Reglementet, betra kunde wäl häfwas pä
de yngre Officerares bekostnad wid örlogs-Flottan, es
huru Corpsen Uti der hela i längden' dcrwjd säkerligen
förlorade; men det andra hindret som består deruti att
örlogS Flottan har sin egen Peiisio>,s>Caffa, dä dere.
Mot Armöens Flotta är delägare uri Armöens Pensionö-Casia,
är cj lika lätt häfwik. — Armeens PensionS-Catza
kan säkerligen cj tala denna utbrytning och
u stämna den smnma Armeens Flotta insatt och deremot
kan ej O>rlogs-Flottan utan att undfå åtminstone
största delen as denna summa, uran dest undergång
pensionera Armeens Flotta. En dylik utbrytning för
Rrmeens Flott» war redan ar 1777 pätänkt, till och
med
Den 12 December.
mcd af Kongl. Mastk i näder anbefald, men af skere
förekommande släi straxt derefter äter sall i sitt förra
stick.
Jag ar således as den lankan, det uniformen
wäl kan wara lika, men hwarje Flockas bestämmelse
är och blifwer mycket olika och sammanslagningen sälcdes
för ingendera Flottan förmånlig. — Den bespa,
ring, sein genom denna anstalt kunde winnås karr
jag ej eller inse, ty hwarje Flotta är i behof af hwad
Staken nu för tiden består.
Stars Utstottel har med my kel stäk Smal för.
den wärfwade Soldatens Utkomst, o h med wista »vilkor
tillagt kem wid Aetillerje. och Konungens Reze»
mcnke cn dagelig tillökning »kr underhållet af 2 st.
Men denna ömhet har ej blifwit nrsträckt till Flottor*
lies wärfwade, Troupper iller sä kallade Sjö-Artilleri»
ster. Desse hasrva alt israil sörsta inrättningen, åtminstone
wid ArweenS Flona, åtnjutit lika underhäll
med öfrige wärfwade Troupper, men derutöfwer wa«
rit tillagd en mänadlelig liten lön, umr det stäl att
ve borde wara Jnsanterister, Artillerister och Sjömän,
med aliggande styldighct att emellan Waktgöringen i
Iand, förrätta arbete» wid Warfwet ruan särstild betalning.
De undra således mänadteligen för närwa»
rande uri lön Z2 st. och i underhäll i R:dr jämte z
Liöp:d mjukt bröd.
I stället för att Sjö Artilleristerne alr hitmrilkj
wistt asfe nde warit bättre lönte, än en del andre
wärfwade Troupper, bliswa de nu, om den för öfrig»
Soldater projecterade tillökning äger rum, — mindre
lönte, med äliggande skyldighet drstutom, att utan beta!»
-
59-
Den 12 December.
galning förrätta arrkén wiS Warfwet, dä deremot
andre Regementet fä sme Utom waktgöringen förrätta.
Le Extra arbeten särskildt beiatte.
Om i desm kiders dyrhet, tjenstgörande Solda,
ten skall kunna lifnära sia och ej blisrva bloktstäld för,
ark genom oicfiige och wanhedrande urwägar söka sui
tärjning, får jag kill Riddcrl^ap.g och Adclnö uplysta
beprölwande wördsammeligen underställa om icke cn
lika förmän bör tilläggas bada Floktorncs Sjö-Arstllckister,
med lika wilkor som för ^lrtillerick blifvit jöresiagik,
sä akt kem tillägges en dagelig tillökning mi un»
derhället as 2 ik. B:co. Men lönen bör i alla fall
of tillförene omnämnde orjaker d, simom 0 örändrad
utgä.
Jag kan med sä mycket större frimodighet yrka
ketta, som egit imcrcsie härunder ej kan komma i be
räkning,
dä denna tillökning endast kommer tjenstgörande
Soldaten kill godo och ef pä minsta sätt ökar
cn Compagnie,Chefs inkomster.
Widare npsöreS i Staten Pasievrlanee för hwakje
Sjö-Artillerist Spel nied i R:dr gr ^ om
äret^jag tror, det ingen Compagnie Chef hädanefter
kan ätaga sig reen lcrjnarn för kcnna Summa, Veit
lör i min ranka okas och bliswg 2 R:dr 24. sk.
SlUteligiN sörckomincr, det en Sjö Artillerist Hat
«ki Stockholm ärlig ingwariering as 2 R:dr Z2 si.,
«ch wid öfriga Stationer 2 N:dr. Wld nu upstegrade
priser pä bränsle och husrum, är det för deni
omöjligt att dermed kunna utkomma, jag fät säledes
säresta dtt ingwattcringen för dem uti bockholm
Den 12 December. 59Z
öke« till 4 R:d om äret och i proportion pä öfriga
Stationer,,
För Under. Officerare wid wärswade Landt-Ar,
mön har Stats-Utffottet äswen föreslagit 25 proCcntS
förhöjning ä innehafwande löner, men Flottornes Un»
der-Oficerare deremot bafwa ej bliswik hogkomne med
denna förmän de sä wäl bchöfwa. Deras löner för
närwarande äro dels 40, dels 50, — 6s, — u 66
R.d ärligen, utom z rnnnor Spainiemät; de hafwcr
desiutom ingen widare inkomst och ämjma ej hester som
andra Under-Officerare beklädnads penningar. De ffo»
la således kläda och söda sig, samt betala Krono utlagor
med ungefärlig inkomst af 5 ^ si. — 6^ si. — 7 si. lo rst.
n 8 si. 7 rst. om dagen allt efter mindre eller större löner.
Hwem finner ej häraf deras usta belägenhet, ost) den förtje»
nar alt behjertande och hjelp. Jag sar således pä dek
högsta äuhälla, det Under-Oficerarena wid Molkoms
mä tilläggas lika förmän af 25 pro-Cencs tillökning ä
deras löner och att dehutom undfå lika beklädnadshjclp
som Undrr.Oficerare wid andra wärswade Trouppar
Åtnjuta.
Hwad Esguadrernes egne Ocignarie och Extra
ordinarje Stater inträffar, sä befinneS a.t de wid in«»
nebafwarnas afgäng till indragning patäknade summor
böra förswinna, men som i denna händelse någre Min»
dre betydelige summor i stället mäste upkomma, såsom
till exempel sä kallade Service - penningar i stallet för
nu warande ljus» och wedpennmgat för Boställs- innehafware
m. m. sä torde det böra bestämmas, att af
indragningsmedlen sä mycket fak i Skaten trpsöras, font
vtmdivikeligen i stället bör ulga.
Fjerde Bandel N:o 59» Glock
-
594 Den 12 December.
Stockholm» Escader nära tredubbelt förökad
med Fanyg, emot hwad den före Krigets ukbrerr »var,
fordrar fortfarande» af den Civila Betjening hwarmed
den med Kongl. Majus nädiga tillstånd under kriger
blef tillökt, sä wida Lrendernes gäng ej skall afstanna,
eill hinder för tillbörligt conrroll och redogörelsens af»
slutande pä bestämda tider. Denne Escader» Stat
hör säledeS med den härtill atgäende summa förökaS.
Till Flottornc» nybyggnad-, och underhälls »Star
beklädnads» och Fyringe-Srat m. m. har Stars Utskott
ler inalles projekterar en summa af g »6,000 R:d äall»
wänna utgifts» Staten, arr efter behvswer fördelas.
Under denna summa inbegripeS cy uti aflönings»
wägen icke ringa wanlorrad sä kallad Handtwerks, och
Timmermans - jämte Cosardie» Indelnings och RoteÄätSmans
parads-underhäll. Detta stags Folk för
FlottorneS bestånd högst oumbärligt, kan ej med det
gage, som i fredlig tid ätnjute», wid närwarande tidS
dyrhet hafwa sin bergning, hwaraf följden blir att de
förstnämnde eller Handtwerks» och Timmermän hwilka
äga någon duglighet i sitt yrke, lämna denna tjenst, och,
om i deras ställe andre kunna erhälla», bUfwer der
endast nybörjare eller oduglige, till obotelig skada för
Rikets tjenst, ledande rill nutzhushällning i der hela,
Utom den obehaglighet för »vederbörande EmbetS» och
Tjenstemän, hwilka skola begagna dem, att härigenom
se sig blottstäloe för vblida omdömen i deras tjenstebefattning,
dä dem säsom sel tillädes, att 0 beten» ej
med wederbörlig skyndsamhet förswarligt werkställas.
De senare eller BälSmän hafwa i alla tider
Haris vanlottade, deras -dr mäste wäl rn gäng be
hjer,
Den !2 December. sgs
hjertås, npsordrade till tjciistqöring wid Warfwet,
-5 de hwarie d-öckendag äret igenom pä arbete, ett
arbece i sig stelft af de mäst mödosamma, dels Utsatte
för alla »väderlekens omjkiftcn, dels i dragiga skjul
tillsätta hälsan och bliswa lika med Timmermännen,
sinkcligen as förkykningar krymplingar; för alt sadant
erhålla Cofardie Bärsmän i fredlig tid 2^ sk. hwarie
Töcken» och >k. hwarjc Helgedag, samt öfrige BötS»
män 2 st. i contant om dagen, mom 2 H mjukt bröd.
Hmem inser ej deras usta belägenhet, dä de
dehutom medelst ett dagelig! mödosamt arbkte ärv beröfrvade
rilljälle till all annan förtjenst.
Jag sar af detza skäl pä det ömaste anhälla det Rive
derskapct och Adeln wille, sedan Stats-Utskottcr häröfwer
blifwithördt, antingen bestämma allde af HandrwerkS,
och Timmermans Slaten med mänadS eller daglön mätte
alnjuta 25 procents förhöjning i veras contanta afiö»
ning, och att CofardierJndelninqs- och Rote«BätSmäa
»inder upsordringstiden mä nndsa 2 sk. förhöjning L
Pacads-underhället, utom brödet, räknadt frän Ven 1
Januari nästkommande är.
-V. ^
Under delta krig har, med Kongl. Maj:tS nädk
ga tillstånd, man warit nödsakad öka Handtwerks- och
Timmermans, Statens förmåner, pä der sätt att de
Ved mänadslön sätt i likhet med Under-Officerare beräkna
sig traktamente, och de med daglön äter sätt ?cr
procents förhöjning, samt Båtsmän i ParadS-unberhäll
en tillökning af 2 sk. om dagen. Hwad uselhet
stall säleder icke i veHa dyra tider bliswa, om d» trean
nägou stag? förhöjning skutte äterza till samma aflöning
som före kriget.
596 Den 12 December.
DeKutom haswa upfordrade Bäismän uti Inquartering
af Kronan § ff. 4 r:st i mänaden härsiädcS
och tvid öfrige Stationer 4 stk.; de kunna ej fa
tak öfwer huswudet för denna summa, jag sär således
alchalla att inquarteringen för dem mä okas i likhet
med hwad för Sjö-Artilleriet är förcsl-igit till 16 !?.
i mänaden för Stockholm, och i proportion för öfrige
Stationer.
Eller ock del Ridderffapet och Adeli, wille inför
Kongl. Majit yttra den underdäniga önskan, att wid
en närmare fördelning af den bestäddc arbetssumma
för Flottorns, en dylik förhöjning mä dche arbetande
Elatzer tillkomma.
Med afseende ä hwad jag nu hast äran anföra,
tror jag, alt om något tili FloitorneS bestånd och
förkofran stkall winnås, den n,r projekterade underhälls»
och nybyggnads-summan ni. m. bör ökas med 99,002
R:dr, eller inolies bliswa 420 c>cc> R:dr om ärete,
huru ändä knapt tilltagen, emedan en stor del deraf
gängar till aflöning, beklädnad och syringens jämt
^ZäkarncS undcrhällande, och denna summa oförryckt
till de bestämda bruk ärligen utgä och anwändas, samt
hwad häraf ena äret ej begagnas och besparas, mä ett
annat är kunna paräknas och anwändas. Pä dett»
sätt kast förråder, sä onndgängeligen nödige för en
Flotta, samlas och pä lämpeliga tider uphandlas till
stop besparing för Skaten, och detta flage wapen, som
för Swerige är högst oumbärligt i tjenstbar! ständ
rmderhällas och kanske småningom förökas.
Jag finner nogsamt hwarföre StatS-Ulffottet,
som wid öswerläggningarne saknat Ledamöter, hwilka.
Den !L December. 597
ej ägt närmare kännedom af hwad till Flottor och deras
Nttdnhäll erfordras, och hwilka bordt känna hwad en
Sjöman siller och nmöker sina krafter, sin hälsa, lika
som nied stillatigande förbigått akt ömma fVr detta nyttiga
Folk och närmare utreda Flottans behofwer; men jag
hoppas och wantar as Ridderstapet 06) Adelns altid
kända nir och omwärdnad för medmennistor, att de,
sa wä! killwinnande af en nödig bergning för detta
Folk, som till befordran as detta wapens underhållande
och förkofran lämna sitt bifall till den tillökning
jag med kännedom af ämnetS wigt trott mig böra söresia,
och det sä mycket heldre som Flsktorne ärv och
söäbliswa för Swerige ett af de angelägnaste förswars»
Werk. och torde ännu wara i friskt minne deförtjenster
Flotkorne i förra kriget sig sörwärfwade, i syn»
nerhct wid det i häsderne altid märkwärdige Sjöstaget
wid Swcnffsund den 9 och io Juli 1790, hwil»
kel bidrog till och nästan afgjord? freden, samt den tiden
bcfästade Sweriges sjelfständighet.
Således torde Flottorne äga anspråk att ej blis»
wa wanlottade eller mindre rmderhällnc än öfrige Corp»
scr och Stater.
Hwad arcr Krigs-Academien beträffar, har jag
för liten kännedom om detta Werk, för att kunna be,
Sömma hwad nu i anseende till desi styrelse m. m. är
förestagit, men har dock fästat min upmärksamher witz
andra dertill hörande ämnen.
Om vcn sanning star fast att del bör wara Sta»
tens skyldighet, arr; med upoffring af kostnad, under,
lätta underwisningen för dem, som en gäng stola blis,
rva Statens EmbetS, och Tjenstemän i mititaira wäse»,
598 Den IL December.
gen, sä bör man wäl ej hafva afseende pä en rinna
ruin,kling uti Stars Weckel? Utgifter för ett sa wigligt
ändamäl, Fäderneslandet förfwarande, och ätägga
dem, som of venna underwisniuq sig begagna, eu
nästan för dryg afgift. Stat Utskoktee har söreila.
gir det en Cadett, i stället för hittills erlagde l8oR.d
V:co ärligen, bör hädanefter betala 250 R:d V:co.
Huru mänaa Föraldrar hafwa räd att utbetala
sa mycket för sitt eller sina barn? Följden as denna
förhöjning torde föranleda dertill, art jnga andea än
»välmående mans barn, jämte de som aldeles äro ur
ständ att betala och hwilka under namn af qratisster
intagas, kunna sig af denna underwisnings-anst.ilt begagna,
dä deremot hela mellanclatzen derifrän bli u»
tesiulcn; jag tror således för det Allmännas wäl tjenliqast
wara att denna afgift mä, sadan den nu är, 0»
förändrad förbliswa.
Förträffligheten af Krigs^AcademienS inrättning
kan wisierligen ej bestridas, den har redan wisat sin
stora nytta, derom wittna de därifrän utgängne Ca»
Vetter, hwilka under senaste krig deltagit j Kriget- fa»
ror och wid alla tillfällen ädagalagt prof af insigter
och skicklighet; men hmad jag kill Miiirairc-underwisnings
WsrketS fullkomlighet skulle önska, »nore inrätlan»
det af en särskilt Sjö Cadet. Corps. Riket? har tillförene
as en dylik inrättning dragit en dylik inrättning
draait all möjlig fördel, derifrän hafwa mänga dugeli§e
ämnen till Rikets heder utgätt, men jag fruktar, att
uran en sadan inrättning, Riket i längden skall sakna
-ugliga och unberbygda ämnen till Sjö-Oficerare.
Carlscrona har warit, Zr och förbliswer tilt
vrn»
