# ID: svediakorp-gov190
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 63,229
# sentences: 1,961
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


1354 Den 22 November.
Andra Gardes Regementet.
1809 ars Ordinarie Star »pläger:
2,658 Tnnnor Span
iiemal
a iz Ror Z.544
Contant . 17,618 24 —
21,162 24 —
Extra Ordinarie Skaten.
1,635 Tunnor Span
nemal
a Ror 2,182 -
Contant ^ 11,132 4 —
—13.312 4 __
Rdr Z4'474 28 —
eller för bägge Regem, tillhopa Rdr 72,722 40 7
Utaf alder h r Konungens Lis Garde blott ut»
gjers c!t enda R.-gom.uike, under nanin as Kongl.
Lif-Gardet; me» sedan efter sista Fsnjlka kriget
Kona!. Lif-Gardct Iniufkades enligt Kongl. Brefwet
af den 22 Au >usti >790, ifra» 1,820 kill 1,2^2
»ian, sa inrättades lllmatigt Kongl. B elwet af den
Z2 November samma är en ny Trouppe, hwitken,
ehuru med L f Gärdet olika i rang och företrädesrätt,
likwäl i anseende till desi tjenstgöring, sikulle
bära namn af Kongl. MasttS Andra Gardes Regemente
samt lusta as 1,200 man lätt Jnfanlerie. —
Besia bada Regementer blefwo sedermera kallade
Siv-n L.f - Garde och Gotha Gardes > Regementet.
Äo iZoz bl.f ater ett nytt Gardes«Regemente
under
Den 22 November.
!Z55
tinder namn af Finsta Gärdet, inrattadt utaf d"n j
Stockholm förlagde Buaillo» af Hennes Ma;-.t
Enke Drottningens Lif-Regemente i F:nlond, hwit.
ken B Caillon förut eller ar t7yz blifwit u ^derl.igd
Kongl, slif - Regements Brigaden med namn af L.fRegemenkelS
wärfwade Jnfanterie. U as desse 2u:e
Regementet aro de nuwarande Swea Lrf-Garde och
Andra Gardes - Regmenkck formerade» feoan Götha
eller Finsta Gardes - Regementet förledit är blijivit
uplöst, och manstapet pä de 2:ne andre Regemenrer
sördeldt med dertill hörande Compagnie - Befäl, utgörande
berörde 2:ne Rcgementer tillhopa en styrka
af i,6c>e, Man.
Stats-Ulstoitel har ansett, att desse Regementet
till stn styrka böra blifwa oförändrade, men
kror det wara mera instämmande bade med ordning
och »värdigheten af Konungens Lif - Garde, att de
sättas under en Brigade; dock sa, ait de hofwa
hwar sin särstilde Stat och avancera inom sig. I
öfwercnsstämmelse härmed har Skats-Ulstolrel för
är i8io projecleral följande Stater:
Rongl- Gardes - brigaden
I2Z
Tunnor Spannemäl
a Rdr . 164 — —
Contant . 2,605 32 —
3/769 Z2
Transp. 2,769 Z2
r3Z6 Den 22 November.
Tran4p. 2,769 Z2
Swea Gardes Regemente»
4,314 Tunner Spannemal
a Ror 5,752 __ _
Contant « 28,588 — 6
- Z4,34« — 6
Andra GardcS - Regemente.
4 Z14 Tunnor Spännen,
ä! a ,§ Ror 5,752
Contant . 28,588 _ 6
'  84 - 3 4 0—6
Rdr 71,449 33 —
HwarZämke blifwit styrkade till Allmänna JnLraqni„gs
- Slaten, art wid Jnnchafwarnes afgång
indragas och besparas.
Diverse Löner m. m. tillhopa 7.629 40 _
Statö-Werketö tillökke ntgift för nasta är blifrver
n>äl 6,356 Ror 12 st. 5 rist. derunder inberäknad
den löne-tillöfning, sorn blifwit uptagen för
Under - Osstcerarne z men enär de pä IndragningsStaren
upsörde ofwannämnde 7,629 Ror 40 st. förstinna,
fä minner Siars-Werket en ärlig besparing
pä denna Srål af 1,273 Ror 7 st. 7 Nst. emot
Hwad deste Regementer uppg innewarande ärs Grat
äknjula.
Lif
-
Den 22 November. iz?7
Lif-Gärdet till Zäst
De
ra Regenicnte består af 6 Esquadrsner,
st -era af 75 Man, ywaraf 25 äro trllökte efter
F. u.,'. B.- wek den i Augusti >806, af hwilka senare
lMuä! 5 Nummer pä Esquadron böra, enligt
Kongl. Brefwet den 28 Augusti samma ar, tills
widare sä lii! Haft som Karl för Kronans räkning
stä vacaute.
1809 ars Ordinarie Stat nplager:
1,260 Tunnor Spannemäl
a Ror 1,682
Contant » no.049 Zo 6
41,729 Z2 S
Extra Ordinarie Staren:
Contant . . 5,028 4
Ror 46,757 34 6
Om StatS-Utskottee endast skulle hast afseende
pä Stats - WetketS tillstånd samt Rikets nödstalda
belägenhet genom en ganffa betydande Riksskuld,
skulle Utskottet wisr.rligen tillstyrkt indragning af
Hela denna kostsamma Militaire - Trouppe; men dä,
ä andra sidan, genom en ny Riksgräns, antalet af
Troupper snarare torde bora ökas än minskss, har
Uiffonet trott sig finna en medelwäg, da Utskottet
förestår indragning till en del af Trvnppenö Befäl,
Manskap och Hästar.
Om
Den 22 November.
Om U-.skottctS Förslag antages, alt de bägge
Gardes.R.gemcnleine »>!! för tillika med Lif Gardet
tili Hist förenas under en Brigad, och tillika,eil
Brigade - Chefs V fal, har U skottet anlett, det Oftyerste
Lieulenant.-Snhlan wid Gärdet till Hast kan
indragas wid Jnnehafwarens afgäng.
Efter hwad ofwan anfördt är blef denne Corps
ar I8od liiivkt ifrän Zoo till 420 Man; Ustkoitet
anser den nu tili anka! böra äterföras tili 300 Man,
dock pä der särr, att de fattas pä 4 Efquadroner af
7Z Man hwardera. Wid ekr infallande krig kunde
den efter behvfwec ökas, dä stelfwa Skammen under
F edslugnet genom ett nitisk, kunnigt och werksamt
Befäl blifwik inöfwadt.
Som en lätt Cavallerie-TronppeS tjenstgöring i
Fält, der oftast hwarje Karl snart sagdt enffildt
konuner att agera, beror hnfwndsakeligast pä den
UerfonS egen intelligence, har Ustkotret icke trott
sig kunna fvrestä. det under fredlig tid större indragning
böra ffe af Manskap, än ofwan nämndt ai;
men för att tillika winna all möjlig besparing, har
Utskottet ansett sig böra foresta, dek 25 Hästar per
Esqnadron eller 100 hästar pä hela Corpsen för
Kronans rakning hallas vacaiue, sä lange fred ar.
Under en ärligen tilltagande dyrhet pä de förila
nödwändigheks - waror, hwarigcnom en UnderL):ficerarc,
en Trumpetare och en Hosstagare omöjliaeu
kunna bafwa sin lifsbergning af sin ringa lön,
har Uiskotrel föreslagit, för dcsie en liten tillökning
i pen
-
Den 22 November. 1359
i stenninge - lönen sami z Tunnor Spannemäl ärli»
gen; samma stal gäller for Teonppen noder dest
tjenstgöring, men dä hälften deraf kan anses pernnt,
terad, är tillökning endast för iZo M.ni f.än i f
Rdr i manaden till 2^ Rdr ellre 4 tz. om dagen!
men för de öfrige 150 Man är denna tillökning
beräknad endast för de z:ne Exerciliä-mänaderne.
De bestädde Fourage-penninqarne halma hittills
inom Staten warit mycket olika, men dä hmar och
en som är stylvig art halla sig en häst, b höfwer
för densamma ett lika qnatrtum fourage, loin en annan
i lika belägenhet, har Uistskrct ansett dek wara
enligt med principe, att Fouragc-pennin,larne stadgades
till err lika pris. Del t senare kjeer npftcgrade
priset pä fourage hgr g!ort, air Regementet wa-it
mycket lidande pä de derä genom P htvolance stperadc
priser för utfodringen; U storlek har derföre
icke trott sig ringare kunna foresta beloppet för ea
utfodring än till 7Z Ror om äret för hwarje H -st,
gräsbeies-manadcrne inberäknade,
Dä genom denna nu föreslagna indragning
Ofwcrste-Liemenanien ech i Ryttmästare med Elstuadron
blifwa sarte pa Indragnnigs - Stat och deras
Esqnadroner. genast reducerade, sä böra de af SrarsWerket
ock aenast erhålla det efter Ackords - Reglementet
för E qnadron belöpande accord. ,  De of
Werflödiga
Sadelmonderingarne för del reducerade
häste-ai talek böra till Krönans förräder äterlefvereras,
men för de 122 hästar, som under fredlig tid
för Kronans räkning hällas yaranre förblstwa Sa»
delmon
-
;z6s Den 22 November.
delmonderiugarne och Häste-Squipaget under Esquadrons
Chefcrneo wärd och answar. Alla Officerare,
Under - Officerare och Betjente, ssni n» finnas pä
Indragnings Slaten böra placeras till tjenstgöring,
antingen wid denne Corps, eller hwar Kongl. Majit
eljest i Nader räckes förordna.
I enlighet med denna förändring uptager den
af Slars-U stöttet för är 1810 projcclerade S-a :
990 Tunnor Spanncmäl a Ndr 1,320
Contant . . 35,754 12 —
57,074 r 2 —.
Hwarjämle pä Allniauna Indragnings - Staren
blifwik flyttade till indragning och besparing tind
Jnnehafwarcnas afgäng:
12 Hinnor Spanncmäl a 1^ Ndr 16
Courant . . 4.182 3,2
4,198 32 —
Oaktadt de tillökningar, som närwaravde tids
dyrhet pä alla lifssörnödenheter gjort oundwikelige
för den bibchallne delen af Corpsen, sä midt Trouppen
Eall kunna hofwa bestånd och bibehällas i tillbörlig
werksamhet och »ulitairiskt Mck, sä winner
ända Slars - Werket pä denna förändring en ärlig
besparing genast emot förr, af 258 Tunnor Spanncmäl
och Z,izo Rdr 38 fi. 6 r:st. i penningar,
hwilken
Den 22 November- iz6i
leii besparing än »irra ökcs i den mohn de pä
^ndregmngö-Skcucn upsörde afgä.
LifRegcmentä BrigadenS Luirassierer
1829 ärs Scat »pläger . 919 16
1810 ärs prsjecterade Grat »plager 708
Skillnaden består deruti, att till Allmänna Indragnuigs-Staten
blifwit flyttade
De Regcmcntefkriswaren, Fälckannnercraren blolin
pä Ex.ra Stat förut tillagde 192
Hwarjämceförswinner den lill Adjutanten
^Lckrei) urbekaldte lön för 1803 21 16  .
Lif-Regements Brigadens Zuar-LorpS
1809
ars Stat »pläger . . 4.664
1810 ärs projectcrade Stat upkager Z.864
Skillnaden består deruti, att till Allmänna Indrag»
nings.Staten blifwit flyttad:
Herr Ofwerstcn ^minoLs lönetillökning
. . 802
Lif - Regements Brigadens Grenadierer.
1809 ärs Ordinarie Stak »plager 6,34 r 52
Extra Ordinarie d:o . 220 ,
Rdr 6,541 g- _
Ikio
iz62 Den 22 November.
1810 ärs projecrerade Stat uptager 6 341 32
Skillnaden består Venni, akt pä Allmänna Indragnings-Ltaten
bliswit flyktad:
Den Löne-tillöknina som pä Exkra Stat warit upförd
för Majoren Hornbergs efterträdare 220
Lif-Grenadier RegementetS RusihällS-DivLsion.
1809 ars Ordinarie Sint uprager:
2S2 Tw Kronotionde
Svanne»
nial a 36 fl. rzo
Oindeldt . 93 l
1,081
Extra Ordinarie Stalén 500
i,58i — —
1810 ärs projecrerade Stat »plager:
202 Tunnor Kronotionde
Spannemäl a 36 fl. 150
Oindeldt . 931
l,O8i
Skillnaden bestar deruti, att lill Allmänna Indragnings-Skcmn
blifvit flyktad:
Den enligt Kongl. Brefwet af den 26 Martil
1805, Oswersten för Lif-Grenadier-Regementet
tillagdt lönc-tillöknuig . . Z2Q
Lommen
-
Den 22 November- iz6z
Tommcndanterne i Arkets Zästningar
1829
ars Ordinarie Skak uptager I/8ZI 16 —
Extra Ordinarie d:o . i,ozä 2a —
Rdr 2,865 z6 —
1810 ärs projccrerade Skak uptager 2,021 Z2 —
Skillnaden består deruti, art tilt Allmänna Indrag'
nings-Staten blifwit flyttade till indragning och
besvaring wid Jnnchaswarnes afgång:
Diverse urgisrer, som pä nyfinämnde Stal specificeras,
och förut warit stälve lill indragning, utgörande
tillhopa . . 844 4 —
Mörnerske Husar RegementetEfter
1778 ärs Stat, bestod detta Regemente
af ZOo M>.n, och efter Kongl. Breswek af den 15
December 1792 öktes del med ivo Man, samt
ester Kongl. Breswct den 9 April 1806 med ännu
ytterligare 200 Man, sä art det nu utgör dubbel
siyrka emot 1778 eller 6oo Man Husarer med lika
anta! hästar.
1809 ärs Ordinarie Stat uptager:
i,8oo Tunnor Spannemäl
a 1^ Ndr 2,420 — —
Contant . 57081 14 6
59,48! 14 6
Extra Ordinarie S arén:
Courant - . 348 16 —
Ndr 59.829 Zo 6
1810
Ten. 22 November
-
i8io avs prsj'.-c'erade Slat uptager:
r,98Z Tnnnor Spannemä! a Rdr 2,644 — —
Courant . . Z7,597 42 —
Rdr 60,241
Wid reglerandet af denna Stat har i öfwerwagande
kommit , hurnwida närwarandc omstäiid-gheker
kunna medgifwa, arr cwersöra Regemcuket t.Il
dest styrka, enligt 1778 ärs S^at; men Stats Urfiokret
har för sin del ansett någon minffcung, i
anseende till Man stapel icke kunna äga rum , men
wäl hwad häsie-antalet angar; U:skottek har trott
att de 200 Hastar, joni är 1806 lillöktes, ffulle
kunna under fredlig tid stä vacante för Kronans
räkning, af samma skäl, som här framjöre wid LstGardet
till Häst äro anförde, och således har Utskottet
uti den projecterade Staten endast beräknat
utfodrings-kostnad och Pflevolance m. m. för 400
Hästar. Genom denna förändring haftva ock nägra
Betjente wid S'aben ansetts öfwerflödige, som med
sine löner blifwit flyktade pa Allmänna Jndragni-gsStaten
till indragning och besparing w'.d deras afgång.
— Sadelmonderingarne och HH cqnipaget
för de 20O hastar, som komma akt fia vasante, iörblifwa
under Esqnadrons-Chefs ward och answar.
Utaf hwad Skaks - Utskottet nu kill förändring
sch indragning wid detta Regemente förestagit, ha»
de wäk Stats - Werket bordt kunna Hämta en icke
obetydelig besparing och minstning i sine utgifter,
sm icke Tronppens bestånd, i anseende till narwa
rande
-
Den 22 November
-
rande dyra tider, gjort en och annan tillökning i
dest löniugs-wilkor nödwandig, ja aldeles ornidwike!ig.
Under sä höga foderpriscr som de nn gällande,
har Sra o - Urffotket ansett der omöjligt, akt
kunna nnderhäU.i hastarne med den hittills besiädde
urfvdringg - kostnaden as dels 41 Rdr, dels 42 Rdr
och dels 4§ Rdr för hwarje häst, och derföre har
un den projec^erade Sroken ntsodrings-kostiiaden blifwi>
Uvtaaen och beräknad till 6a Rdr om äret för
hsr je Officers, Under - Officers och Efgnadroush,
st. Pafirvole.ncen för hastarne har hittills boställs
med 5 Ror -6 st. för hwarje häst ärligen; men med
assces-de ä nu gängbara pris pä hästar, har Ucholt«t
okk densamma med Z2 H. för hwarje häst om
äret, sa alt den uti Skaten bli-wik upraqen till 6
Rdr per haft. Till någon förbättring i Uader-Officeranies,
Tnmrpetarnes och Hsfstagarnes ringa lönings
willor hafma de bliswit upförde kill z Tunnor
Spannemal hwardera om äret, i likhek med hwad
Under - Officerarne w^d de öfriga wärfwade Rege--  menter älnjuta, och för Manskapet har en tillökning
i dest gage af i st. pä man om dagen blifwir uptagen
för hela styrkan under grue Exercrt«ä-Mänader,
men de öfrige mänaderne blott för halswa
antalet.
Deste tillökningar, jamte hwad som pä Allmänna
Jndragnings-Stciten blifwir upfördt, tillskynda
wäl StatS-Werket för nästa ar en ökad utgift
af 1,224 R.d. i st. 6 r:st. hwilken dock pä efwan
anförde grunder warit oundwikelig, och kammer art
minskas
iz66 Den 22 November
minskas
i den mohn de pä Jndragnings.-Skaten upsördc,
afga.
General' Befälet öfwer Artilleriet1829
ärs Srål uptagcr . 780
Stats-Werket har före är 1795 icke rvitkänrs
någon Utgift pä Stat för detta behof; men dä förordnades
en General en Chef öfwer ali Artilleriet,
med aflöning för nödig ansedd Betjening.
Sedermera
eller är 1797 undergeck detta ben förändring,
aik i ställe för General en Chef, förordnades
en Directeur öfwer Artilleriet med Zoo Rdrs arf
wode
och särskild aflöning för Betjening.
Nu
ater är detta i sä matto förändradt, att Direckeursinrättningen
är uphäfwen och Samman anordnas i
det stället till General-Fält-Tygmästarens disposi ion.
.— Dä General Falt-Tygmastaren pä Krigs Collegii
Stat ager aflöning för den sä Militaire som Civile
Betjening, hwrlken af alder warit bestädd, har
Uiffottet ansett ofwanberörde 782 Rdr böra i
Stats-WerketS närwarande knappa tillgängar genast
kunna indragas, och de Officerare, som blifwit till
tjenstgöring hos General-Fält-Ttigmästaren utöfwer
ofwanförmälde Betjening commenderade, derifrån
befrias, da del arfmode, de för en sadan extra
tjenstgöring af meranämnde medel ätnjurit, nu mera
uphör.
Swea
Den 22 November.
1367
Swea Artilleris - Rrgemente.
i8oy är§ Ordinarie Stat uprager:
3,498 Tunnor Span»
nemäl a Ror 4 664
Contant . 25,079 zo 6
29,7,
Extra Ordinarie Staren:
9 Tunnor Sranne
mal
a Rdr 12
Hw.rjämte den hithörande Tygskrifwaren
ä Dahlarö - Skants njutit
ä Krigs-Collegil Stat.
Z Tunnor Sr>anne«
Ror 33,854 34 —
1810 ärs projekterade Stat uptager:
3,501 Tunnor Spannemal a Rdr 4,668
Rdr 42,674 42 6
Hwarjämte bliswit flyttade till Allmänna JndragningS-Stalen,
tilt indragning och besparing wiv
Jnnc
-
Conrant
4,053 3 6
4,065 3 6
mäl a i x Ror
Contant
Contant
Z8,oo6 42 6
iZ6s Dm 22 November.
I mehafwarnes afgång följande löningr-förmäner,
nämligen:
9 Tunner Spannemäl a i^ Rdr 12
Contant . . 2 040 iZ 6
2,252 iZ 6
Staks-Wcrket kommer således för näfta är att
tvidkannas en tillökning i sine utgifter i och för detta
Regemente af 10,872 22  , hwilkeu kärrör
ifrån den föreflagne löne - förbättringen för Unde»
Osficerarne och tillökning i gaget för Manfkapet,
men hwilkcn tillökning dock kommer att minskas, i
den mohn de afga, som biifwit pä Almänna Indragnings-Slaten
flyttade.
Götha ArtMerie - Regemente.
1829 ars Ordinarie Stak uptagcr:
Jndeldt . ZZO
4,257 Tunnor Spannemäl
a 1^ Rdr 5,676 .
Courant . 32,937 zz —
36,943 35 —
Extra Ordinarie Staten.
6 Tnnnsr Spannemäl
a is Rdr 8
Contant . 652 12
660 12
Ror 37,603 47
I8t2
Den 22 November. 1369
ILIS ars projekterade Star upkager:
Jndeldt . . ZZo
4,227 Tunuor Spannemäl a R 5,636
Contant . . 44,477 8 —
Rdr 50,443 8 —
Hwarjämle pä Allmänna Indragnings-Staten blifwit
flyttade till indragning och besparing tvid Jnnehafwarenas
afgång:
z6 Tunnor Spannemäl a Rdr 48
Contant . . 449 43 —
Rdr 497 43 —
I anseende till den för Under-Officerarne tillstyrkte
förbättring i deras ringa lönings-wilkor, samt
tillökning i gaget för Manskapet, fär Stats,Werter
i och för detta Regemente en ökad utgift för nästa
är af . . 13,337 Rdr 4 tz. —.
Wendes Artilleris Regemente.
,809 ärs Ordinarie Stat uptager;
1,839 Tunnor Span.
nemäl a i^ Rdr 3,452 ^
Contant . 12,293 18 6
14,745 18 6
Transp. 14,745 18 s
Fjerde Band. 167.
!3?o Den 22 November.
TranSp. 14,745 >8 6
Extra Ordinarie Stake,,:
6 Tunnor Svanne,
mål « is Ror > 8
Contant . 1,596 i
Hwarjämte den till detta Regemente
hörande TygjVrifwaren ä Carlshamns
Castell a Kongl. KriggCollegii
Stat njutit.
z Tunnor Spannemäl
a if Rdr 4
Contant . 42
1,604 r
46 — —
Rdr 16,395 19 6
1812 ärs projeekerade Stat »pläger:
»,842 Tunnor Spannemäl a R. 2,456
Contant. . . 22,907 28 6
Rvr 25,363 28 6
Hwarjämle blifwit flyttade pä Allmänna Indragnings-Staten,
att wiv Innehafwarnes afqäng in«
dragas och besparas, följande lönings förmäncr:
6 Tunnor Spannemäl a Rdr 8 —
Contant . . . 293 z
Rdr 301 z
Den 22 November. 1371
Af samma anledning, som wid Swea och Götha
Artilleris Regemenker, här ofwan är omsörmäld,
får Stats, Wcrkct ästven för detta eller Wendes
Artilleris Regemente en tillökning i sine utgifter
för nafta är af . 7,269 Rdr 12 si.
I öfrigt bör Stats-Utskottet wid denna Stat
erindra, alt härunder icke innebegripcs hwarken
Wendes Artillerit Regementes Lif-Battaillon eller
rivande Ariillerie, utan äro de, såsom hörande till
Pommerske Expcctance-Skaten, uptagne pä Allmän»
na Indragnings»Staten.
Aongl. Maj-tö Egit lVLrfwade Regemente.
1809 ärs Ordinarie Stat uptager:
2,661 Tunnor Span»
nemal a is Rdr 3,548
Contant . 17,704 36
21,252 36 —
Extra Ordinarie Staten;
6 Tunnor Spänne»
mål a i z Rdr 8 — —.
Contant . i,684 13 8 ,
1,692 iz 8
Rdr 22,945 1 8
18 ro ars projekterade Stat uptager:
2,661 Tunnor Spannemal
a is Rdr 3,548 —. —
Contant . 25,958 36
- --———29,506 36
Hwar
-
rz72 Den 22 November
Hwarjämte
blifwit pä Allmänna Indraqninas-Staten
flyttade, atk wid Jnnehafwarncs afgång indragas
och besparas.
De pä Extra S ar diverse Personer bcstädde Lö»
nings-förmancr, bestående af:
6 Tunnor? Spanne
mäl
a Rdr 8
samt uli penningar 1,684 iz 8
1,692 IZ 8
StatS-Werkck kommer säledes för nästa ar, alt
tvidkännas en tillökning i sina utgifter i och för Verra
Regemente af 8,254 R:dr. bwilken bestar uti
den löne förbättring för Under Officerarns, och till»
ökning j gager för Manskapet, som blifwit, i likhet
»ned de öfrige warfwadc Regcmenter, förcflagne.
Den Franske Torps, Ueximent äu koi under
Ouc pienne Befäl
1809
ars Star upptager:
Z24 Tunnor Spannemäl
a i? Rdr. 456 — —-
Contant - 4,366 12 —^.^>22 12 —.
Denne Corps leder sin uprinnelse derifrån att
Kongl. Majit enligt nådigt Bref af Ven 29 April
r8c>8 tilläkit I)uc 6e kienne alt as Franska flygringar
uppsätta e,t Re-;eme»re, som skulle pä Swensk
Srål aflönas och i Swensk tjenst antagas.
Genom uädiql Bref af den 24 sistlidne Zlpril
har dock denne Cor^ö blifwit upplösr, och hwadan
Stars.
Den 22 November- 1373
Stats - Utffottet endast pä allmänna JndragningsSlalen
upptagit dem, som nlls widare blifwil wid
sine löner lnbehällne.
wermelandS Jägare LorpS.
i8oy ars Ordinarie Slak
upptager » - 3,5^4 32 —
Extra Ordinarie dito 50 18 —
Z,545 2 —
Som wid Staten för denne Corps icke warit
något art erindra. sä har enahanda summa uti 18ro
ars projectcrade Srar bliswit upsörd.
Skänffa Cavallen Regementerneö wargering.
,809 ärs Stat upptager Contant 2,600 .
Denne Corps inrättades under förra Finst?»
kriget pä det salt, att de rustande wid Norra och
Södra Skänffa Cavallerie Regemenkerne erbödo sig,
att upsätt» en Wargerings eller Reserve Trouppe,
som ej mindre till Kongl. Majus och Rikets försmår,
än till förberörde Reaementers recruterande wid
förefallande behof ffnlle blifwa att tillgå, och hwarom
Kongl. Maj:ks Nådiga stadfästelse under den n
Januarii 1792 är utfärdad.
Till Löner för Officerarena wid denna Corps,
som bestar af 1200 Man fördeldte uti r:ne Banailloner
och 4 Compagni-r, har Kongl. Nnu uti
Nådige Bref af den n Januarii 1792 och 2»
Äl
-
rz74 Den 22 November.
Junii 1791 anstagit ofwanberörds 2,600 N:d., som
all-sedermera warit ä be ärlige Skaterne upförde.
Uti till Skars « Utstsltet remikteradt Memorial
har Friherre Ltaöl von wolstein yrkar denna Wargerings
indragande; Men sedan Stais » Urstottet
om rälta bestaffenheren och inrättningen af denna
Corps urås Kong!. Maj:rs ofwanberörde nådiga stadfästelse
inhämtat en närmare kännedom, sä har
Stats - Ulffottet icke funnit för sig någon anledning,
att härutinnan nn foresta någon förändring, uran i
I8io ars projecterade Grat alisa nptagit ofwanriämnde
förut till Löner för Befälet bcstadde Summa.
Invalid Corpsen i Carlshamn
Igcy
ars Stat upcager:
87 Tun:r Span:l a R:d. » - 116
_
Contant - - - - - Z09 16 .
R.v. 425. 16
Enligt Kongl. Brefwet af den Z Maji 1791,
har denne Corps under förra Finsta kriget blifrvit
uprärrad till Garni;ons tjenstgöring i Carlshamn;
Och dä Kongl. Maj:k ansag bet ömande,
att skilja detzc förrjenke krigsmän fran ett beni nödigt
lifs uppehälle, förr, än de kunde afgä och kill
underhall förhjclpas, sä biföll Kongl. Mast, att
denne Corps skulle tills widare bibehällas och tillsättas,
dock att sa reglerades, atk ef annat Manskap
<ill Garnizonens bestridande derstädes behöfdes.
Se
-
Den 22 November. 1375
Sedermera har Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref af
den 9 Oktober 1793 förordnat, att 3 Man af Artillerier
ffulle dikcommenderas till biträde.
Dä denne Corps endast blifwik tills widare
och af Nådig ömhet för desi uppehälle bibehållen,
har Stats - Utffotcet trott sig deraf hämta fullkomlig
anledning till den sammes flyttande pä Allmänna
Indragnings Skaten till besparing för Stats.
Merkel i den mohn de afgä. hälst CastelletS förswac
ingalunda war ändamalet af denne Stats inrättning.
Da Staten desiutom ager en krigsmanshus Catza
till understöd för gamle krigsmän, synes icke wara
»agon anledning till bibehållande af en sa obetydelig
Invalid Inrättning.
LrigS Academien pä Carlberg.
1809 Ars Ordinarie Stat
upvtager: , « rs.rzo. 36. 7.
Extraordinarie dito - » 14,346. 36. io.
R:d. 24,497. 2Z. s.
Denna Militaire Schola blef ar 1792 inräk
tad
pä Carlberg  Ehuru förträfflig den än kan
wara, till upfyllandet af desi asyftade andamäl, har
den likwäl medfört en större kostnad, än Statens
tillgångar, i betraktande affalla öfriga nödwändiga
utgifter, synas bordt kunna medgiswa. Största
kostnaden hade likwäl blifwit, efter hwad redan är
1797 är wordet i underdånighet anmäldt, förorsakad
af denne Inrättnings anläggande pä det ställe,
der
,376 Den 22 November
der
den nu är — Men dä defie utgifter redan gatt
Utur Starens Eafia, änfägs fraga om Inrättningen
»ned större fördel för andainälet och mindre kostnad
för Staren, kunnat och bordt ä annan ort stiftas,
da icke kunnat Upstä, emedan ändring uti det som
skett, stkulls »nedföra ytterligare utgifter för Kronan,
hwilket Stars - Werkers da warande belägenhet icke
»nedgaf— Stats , Beredningen, som da hade sig
updragit, att granska Stater»,e och till Kongl. Maj:k
deröfwer afgifwa underdånigt yttrande, trodde sig
derföre böra indränka sin algard derwid, att blott
i underdånighet förestå en annan ställning af detta
Werk, hwarigenom skicklige Officers ämnen för
Armeen och Flortorne pä lika sätt skulle winnås,
»nen som » alr öfrigt skulle medföra långt mindre
kostnad — Antalet af Elever eller Cade ter war dä
i6s; och efter hwad genom erfarenheten blifwit
mröndt, inträffade ungefärligen 44 ledigheter af Indelningar
och Löner för första Officers graden ärligen
uti Armeen samt wid past 8 uti Flottorne.
Stats Beredningen ansäg ändamälet icke kunna »vara,
att Zenom denna Inrättning ersätta alla sadane
fig yppande vacancer; Ty dä skulle wägen aldeles
blifwa stängd för alla andra skickliga ynglingar,
som icke warit lyckelige nog, att wid Krigs-Acade»
mien blifwa antagne, men af häg för krigs merien
pä egen eller anhörige- kostnad föcwärswat sörswarlige
insigter i krigswäsendet; Dä skulle alt hopp betagas
Under-Officerare wid alla Regementer och
Corpser, atr nägonsin kunna bli Officerare, och »ned
det samma all hog och lust hos dem förswinna, att
pä något utmärkt sätt winlägga sig om tjenste»».
Den 22 November. iz??
Dä skulle ock tillgäng saknas af skickelige UndcrOfficerare,
ait under ert krig ersätta en mängfalvigt
större afgång i första Officersgraden — De Milikaire
upfostrings Werke» borde således icke wara
större rillragne,, än att ivid patz hälften af ärligen
kimande Officers vacancer derifrån kunde tillsättas.
I öfwerensstäwmelse härmed föreslog Slars
Beredningen, der Kongl. Maj:t äswen i Nader gillade,
att Cadetternes antal skulle inskränkas till
ivo om aret, såsom emot det förmodade behofwer
swarande. Till defics underhall erfordrades, enligt
den projeckerade Slaten 25,002 N.d.; och hwaraf
62 betalande skulle erlägga 200 N:d. hwardera,
samt den öfriga kostnaden utgå utaf afkastningcn af
Carlbergs kongsgård med dertill hörande lägenheter,
som paräknades till 1,000 R'-d. om äret, samt
resten eller 12,000 R:d. af Stats Merkel.
Stats-Utskottet, som erkänner bade wärdet
och den asyfkade allmänna nyttan af denna inrättning,
har emot dest fortfarande icke funnit sig äga
aiiledning att nägot erindra.
Men i den belägenhet, som Stats - Merker
för närwarande sig befinner, och dä Statens till,
gängar ingalunda medgifiva, att underhålla utöfwer
behofwet kostsamma inrättningar, har Stats-Utskottet
ansett, att inrättningen till Stats - Wcrkcrs lisa
bade borde och kunde inskräukas till det antal af
Cgdekker, som i det närmaste swarade emot behofwer
1378
Den 22 November.
af Officers ämnen, i jämförelse kill Armeen, ester
förlusten af sä wäl Finland som Pommern.
Pä sadan grund har Sraks-Utskottet härmedelst
skolat förestå, alk Cadekternes amal hädanefter
wä inskränkas till 80 em äret, deraf 20 böra blist
wa Gralister eller Fri Cadsrter, sanik 60 betalande.
Och om, del Ståls-Utskotter hemställer, afgisten
för de betalande blifwer fastäld till LZo R:d. B.co
om äret, sä bör Skars-Werkst ej tillskjuta mera
än iz ooo R:d ärligen, för denna inrättnings bestånd,
hwaremok de ärliga Arrende-medlen för Carlbergs
Kungsgård med derunder lydande lägenheter
böra till Stats - Merker inga.
Stars - Utskottet hemställer i öfrigt, att Skaten
för KrigS Academicn, i enlighet härmed mä klistra
reglerad, och att Styrelsen ma, efter hmad
Stats-Utskottet här efwan under Tikuln Krigs
Collegium föreslagit, updragas den deröfver tillförne
förordnade Direktion. Stockholm ben 16 November
1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prefie-Ständ.
Ledamöters magnar. Ledamöters magnar.
Llaes kleming. Ili. Wmämsn.
Pä Wallofl. Borgare-Ständ. Pä Hcderw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar
Larl kr. k.anäber§.
Ledamöters magnar
hostan Lrickston.
Frän Upland,
bl. kröäelms.
Ten 22 November. IZ79
Litt. F.
Militcure Staterne till Sjös.
Desse innefatta följande Stater, nemligen^
för Förwaltningcn af Sjö Ärenderne — örlogö
Flottans
Civile Skar
D:o Miliraire Stat —
Välsmans Indelningen
Armcens Flottas Es«
quadre i Stockholm — D:o i Götheborg — D:o
i Malmö, Constructions Corpsen och Lo»seri
Slaten.
Hwad som hörer till Flotkornes underhäll och
beklädnad samt Fyringarnes underhållande, är wäl
här utrcdt och föreslagit, men den till bestående projekterade
summan är pä allmänna Utqifts-Staten up»
förd. Lika sa är Sjömämings - Corpsens Star också
här utredd och beskrifwen, men dess qmarbljfwande
Stats summa flyttad till Allmänna Indragnings
Staten. —
Huruwida Rikets Sjömazt nn är sadan, som
den efter Sweriges Politiska förhållande till andra
magter, och Landets werkeliga tillgångar, kan och
bör wara, är ett ämne, det Stats - Utskottet icke
tilltror sig kunna bedöma.
Det synes dock kun»
na tagas för afgjordt, att SwerigeSl behof af en
Oclogs Flotta bör inskränka sig till blott den styrka,
som fordras att understödja en Skärgårds Flottas
operationer och wid wista tillfällen till Handelns be«
skydd.
Swerige kan aldrig komma att täfla med
l33v Den 22 November.
de öfrige Sjömagterne i Europa, dertill ärs Dest
tillgångar i jämförelse emot deras, altför ringa;
och der är icke okändl att Swerige äfwen under sina
lyckligaste dagar af det förflutna århundradet, aldrig
mägrat underhälla någon betydlig Orlogs Flotta
uran biträde af utländska subsidier.
Deremot
torde behofwet af en talrikare cch pä flere Stationer
förlagd SkjärgardS Flotta wara desto större, sedan,
efter det olyckliga kriget, Rikets snart sagdk enda
gräns utgöres af en widsträckl Skjärgard. Men
detta är ett ämne, som fordrar en närmare undersökning
och utredande, än ScatS - UljkoitetS inskränkta
rid medgifwit alt anställa. Och dä Uljkokret
aksa icke kunnat tillwägabringg något Förstag i
Lenna wag, har Utskottet likwäl trott alt genom
Floklorncs sammanflaende under en Chef och en
Styrelse skulle ofelbart lör Siats-Werket i framtiden
medföra mycken besparing. S ars» Ulskoitel
har dock icke funnit något ijenligare och bättre fält
atk utröna detta, än det Sraks - Utskottet uti Desi
särskildte Betänkande, angående indragningar och
förändringar i allmänhet uti Rikets Mlitaire- och
Civile - Starer föreslagit, och hwilket Ukstottel altsa
»u sär sig här åberopa. U skottet har nu endast
inskränkt sig inom reglering och projekterandet af
Staterne för Sjömäsendet, fädane de nu arv, och
hwilkas förhållande Utskottet nu får till Riksens Högloft.
Ständer upgifwa i följande ordning, nemligen:
Zörwaltnlngen af SMrenderne.
Styrelsen öfwer Rikets Sjöärender har ifrån
lSzo raket warit updragir Amiralitets Collegium,
som
Den 22 November. i38r
som hade sitt säte i Stockholm intill är 1679, dä
der förlädes till Carlscrona, hwarifran dek äkerflyttades
till Stockholm ar 1776. Sedan ärenderne
tvid Rikets Flotta blifwit satte pä en annan fot
och flere af de till Amiralitets Collegium hörande
göromål blifwit andre Werk updragne, sä blcf detta
Collegium ar 1791 aldeles nphafwit och indragit,
och i desi ställe ett General Sjö Militiae Contoir
inrältadk, hwilket ater uphörde 1794 dä styrelsen
stäldcs under del dä npUfivade Stor Amirals Embckets
hwaraf det för OrlogS Flottan skulle hafwa
sitt säte i Carlscrona, och del för Armeens Flotta
Uti Stockholm; Detta förändrades är 1797, dä
till, besörjande af de arendes, som dittills warit
Stor Amirals Embeterne updragne, förordnades
2:ne Comileer, den ena till förwaltandc af OrlogS
Flottans ärcnder och den andra för Armeens Flotta.
Men är 1803 tackceö Kongl. Maj:t äter göra
den förändring härutinnan, alt h r i S ockholm inrättades
och sörordnades en gemensam Styrelse för
Flotrornes ärcnder, under namn af Förwal.ningen
af Sjöärenderne, hwilken, likmätigt 2 Z>- uti Desi
Jastrnciion af den 23 Martil samma ar, hos sig
stall förena all den befattning, som i förra tider
Amiralitets Collegium, i anseende till Heloga Flottan,
samt Krigs Collegium i anseende till ArmLens
Flotta haft, och senast genom oswannämnde 2:ne
särstilde Comitier blifwit besörjd.
För denne Förwalkning wid hwars Stat, Utstottet
icke funnit något widare akt anmärka, än
chwad här nedanföre är ausördr, suplager;
,8os
rz82 Den 22 November.
1829 ars Ordinarie Skak - - 8,394
Extraordinarie Dito - - 2,315
Rdr 10,729 — —
I8ic> ärs projeclcrade Stat
uptager - - - . - g,444 .
Skillnaden består deruti : 1:0 Att pä Allmänna
Urgifrs Staten blifwik upförde:
Till Skrifmaterialier och nödige expenser för
Förwaltningen - - 802
Till uphandling af
tved Dito , - 225 -
I,22Z
2:0 pa Allmänna E)"dragnings
Staten:
Diverse löne tillökningar och
utgifter, m. m. som wid
JnnehafwarneS afgäng
komma Staten till godo,
tillhopa - » - , - r,242 — —
Ndr 2,265
HrlogS 8lottan6 Civile, och Oeconomiste
Detailler.
1 Svears Ordinarie Stat uptgger:
24
Den 22 November- >383
24 Tunnor Spännemöl
a Nvr. Z2
Contant - i7'2Z5 32 --
t/,287 32 —
Extra Ordinarie Staren:
Contant « , - 4,723 Z6 —
Rdr 22,oii 22 —-
^ V "
18 ro Ärs projecterade Stat uvtagerr
24 Tunnor Spannemäl, a Rdr Z2
Contant . » « 19,661 Z2 —
19,693 Z2 —
Skillnaden bestär deruti 1:0 Att pa Allmänna Indragnings
Staten blifwit upsörde till indragning
och besparning wid Inneha>warnes asgäng:
Diverse Personers löningS
förmäner tillhopa - - 1,963 sä —
2:0 Att ätffillige till 1829 ars
Stat hörande Utgifter som
blott warit för en gang, med
dett» är uphöra, och således
för nästa ar icke tarfwa
nägor anstag ucgörandr
tillhopa - - S54- 8 —
Mi
-
?z84 Den 22 November.
Nilltcurens Aflöning tvid OrlogS Zlottan.
1829 ärs Ordinarie Stat uptager:
5,2 74 Tr. 16 kpr.
Spannewäl a
i-z Ndr , 7,232 Z2 —
Contant « 90,048 9 4
- 97,082 41 ^
Extra Ordinarie Slaten:
920 Tunnor Span
nemäl
a Rdr. 1,200
Contant - - r 3,242 — —
i-r,"2
Rdr m,522 4l 4
18 ro Äes projecterade Stat »pläger:
S, 174 Tunnor 16
kpr Spannemäl
a l-x 2!dr. - 8,232 32 —
Contant - - 122,648 9 4
' no,582 41 4
Skillnaden bestäc deruti, att pä Allmänna In
dragnings
Staren blifwit flyttade, till indragning
sch besparing wid Jnnehafwarnes afgång:
De
Dm 22 November. tz85
De af åtskilliga Personer pä E>'tra Stat inne»
hafwallde löningsförmaner, titlhopa 642
Vrloas flottans Nybyggnads och UndererhallS
Stat.
I809 ars Grat »plågen
2,726 Tunnor
Räg a izRvr
. 3,634 32
100 Tunnor
korn Dus 133 16 --
Contant ^088 ^^^,856.14---
Än uprages:
i4cr Tunnsr
Spannemäl
a iz Ror 133 16 --
Contant 7,429 45 4 , ,
_^^6t,4t9 27 4
ArmLens Llottas och Dest EsauadreS Nybyggnads-
och Underhälls Stat.
18S9 ärs Stat »pläger:
Zjerde Band. i62«
1386 Den 22 November.
i8o Tunnor Näg a
Rör s24o — —
§i Tr kp Sps.
a z§ Rdr i ^7 7 4
Contant . . 15,447 18 8
Zyrings Staten
-
1829 ärS Stat uptager killFyringarnes
underhällande
Contant . . 8,!?9 18 8
Rör 85,473 24 —
Till beklädnad för Orlogs och ArmLens Flor-or
har ä 1809 ars Skal icke warit något npfördt
eller bestadt, emedan behofwet skulle af krigsfonden
besörjaSi äfwensom alr hwad i öfrigt erfordrades till
Flottornas underhälls byggnad och utredning, skulle
af samma fond ulga.
Uppå 1810 ars projekterade Star har: Till
Flottornas nybyggnad och underhällande. Volontair
Regementernes och Skeppsgosarnes m. m. beklädnad
: Till full betalning af den Spanncmäl,
som till Handrmerkare, Timmerman och Arbetsmanskap
erfordras: samt kill Fyringarneö underhällande,
blifwit npfördt en Summa i ert för
alt af 526,000
,
som
d»..
Den 22 November. !Z5"
soM är' uptagen ä Allmänna Utgifts Staten, att esree
behoftvet anwandas och fördelas.
Til! grrlnd för delta anslag har Stats - Utskottet
tagit hwad härtill warit ä Stat bestädt ve fvi -  gående arén, La Riket haft fred; Och det är l jan:
förclse dermed, som Urstvllet föreslagit oswanberörde
Summa, såsom dcn möjligen minsta, hwarmed desto
behof synas kunna bestridas.
Båtsmans Indelningen^
Likmätigt l6y6 ÄrS Stat innehafwa de under
O.logs Flottan hörande 6 Båtsmans Compagnie,
Hemmanöränror uri nedannämnde Län, i enlighet
hwarmed
1829 ärs Ordinarie Stat uptagcr:
Uti Calmare Län, indelt 5,012 41 6
Blekinge Dito 9,534 15 2
Rdc 14,657 8 8
Wid denna sak har icke warit något
alt erindra, hwarföre igro ärs
projccterade Stat uptagcr samma
summa.
ArmöenS Zlottas Escadre i Stockholm.
1809 ärö Ordinarie Stot upsager;
, 226
IZ88
Den 22 November.
1,026/^ Tunnor Spännen,
äl a Rdr 1,368 26 8
Contant . . 23,720 2 8
— 25,038 29 4
Extra Ordinarie Staten:
285 Z Tunnor Spannemäl
a Rdrj Z82 12 io
Contant . 5,293 26 __
5,673 38 io
Skillnaden bestar deruti, att till Allmänna Indragmngö-Staten
bliswit styttade, till indragning och
besparing wid Innehas,varnas afgäng:
Diverse Personers extra Lönings-Förmäner till ett
belopp af . . 74z 44 _
Armens Zlottas Escabre L Götheborg.
1809 ars Ordinarie Stak uptager:
Rdr 30,762 20 2
1810 ars projecterade Stat uptager:
1,311 ZZ Tunnor Spannemal
a 1^ Rdr
Contant ^ .
t,748 39 6
28,269 32 8
Rdr 3D,oi8 24 2
54»
Dm 22 November» rZSs
540 Tunnor Spannenia!
a Rdr 722 .
Cm,»n, . 7,s°- z-.^ ^
Extra Ordinarie Staten.
Z9 Tunnor Spännemäl
a ii Ndr 52
Contant . 785 Z 8 ^ 5 8
Ror 9,059 Z8 2
1812 ars prsjecterade Stat uptager:
579 Tunnor Spannemäl
a l§ Rdr 772
Contant . 7,972 32 9
Rdr 8,742 32 9
Skillnaden består deruti, att till Allmänna Jndragnings-Staten
blifwit flyttade, till indragning och
besparing wid Jnnehafwarnes afgäng.
Diverse extra lönings Förmäner till ett belopp
af . . 317 5 5
ArmöenS Flottas Escadre i Malmö.
1829 ars Ordinarie Stat uptager^:
156
2ZJo Den 22 November»
1Z6 Tunnor Svann-mäl
a Rdr 203 ^ --
Conkank « Z,i37 9 —
" 3,345 9
Extra Ordinarie Staten
ZO Tunnor Spänne--'
mål a Rdr 40
Contant . ^ z6
.L
7'6 —
iRdr 3,421 9
Som »vid denna Escader icke warit någor att anmärka,
svin kunnat komma tili indragning elles
bcsparingz sä uptager;
iZlo äcs projecterade Stat:
186 Tunnor Spcumcmäl a Rdrj  ,
Courant , . ^,17^ y ^
Rdr 3,421 9
Flottornes Lonstrirctionö Corps
'18.09 ars Ordinarie Stak Mager. 5,55»
Extra Ordinarie Dito , , 2,448 20
Rdr 7/998 r-o
i8i° ars projmerade Stat Mager: 7,251 .
Skill
-
Den 22 November. 1391
Skillnaden består deruti, alt till Allmänna Indrag»
nings-Skaten blifwit flyttade till indragning och
besparing wid Jnnehafwarnes afgång:,
atffillige pa Extra Stak mnehafwande löningsförmaner,
till ett belopp af . 747 20 —
I öfrigt har wid denna Stat icke warit nägot
alt erindra.
Sjömätnings Corpsen
1809
ärs Ordinarie Stat uptagerj 4,805 ^ —
Extra Ordinarie d:o . 3,053 37 4
Rdr 7,858 37 4
Denne Corps är en ny inrättning, som till»
kommit enligt Kongi.Brefwet af den 29 Oktober
i8<-8, och hwars åliggande ffulle biifwa, akt samla
alla Chartor, beffrifningac och underrättelser,
som redan äro upräklade och författade öfwer Rikets
Sjökuster, samt au öfwer ds kuster der endast
bristfällige elter aldeles inga Chartor äro att tillgå,
företaga nya mätningar, pligtningar och undersökningar
m. m.
Efter hivad Kongl. Brefwet af den Z Ianlrarii
innewarandc ar vmförmäler, skall en stor del
«f Sjömärnings arbecer redan wara werkstäldt, fa alt
icke mycket deraf ärerstär.
1393 Den 28 November.
Af sadan afledning har Srats-Utffotter trott,
att till Stats - Werkets lindring i dest utgifter, dens
ue Corps skulle kunna indragas, och det återstående
af Sjömätningar fullbordas pa förr manligt sätt,
hwarwid de wid Sjömätnings Corpsen redan wa?
rande Officerare dock torde höra nyttjas.
Stats-Utskottet har således för denne Corps
icke xrojseterat någon Stat, uran upfört pa Allmäna
na Indragnings Slaten;
Lonexne för Chefen och de öfrige antagne Officerare
och Betjente wid denne Corps, Utgörande
tillhopa 1,805; Hwaremot nedannämnde utgifter,
säjom de ber med tjenstgöringcns uphörande böra,
likmätigt Författuingarne förswinna, hafwa blifwit
ansedde med detta ar böra indragas och besparas,
nämligen;
De till Förpläguingsyenningar och för trägen
tjenstgöring Chefen, i Major, och s Capikainer tillsammans
bestadde , . 1,500 _ .
Lönerye för z:ne Lots Districts
Chefer, säsom ännu icke tillsatte
« , . , I,Z2O
Inquarteringspenningar . , 45Z 4
samt de till nya mätningar Insirurnenter,
Böcker och Skrifmaterialier
med siere utgifter
Tranep. 3,453 37 4
Den 22 November.
1393
TranSp. Z,45Z 37 4
pä Förslag i Staten upförde
-
2,600 —
Ndr 6,0Z5 Z7 4
Enär de nu pä Altmann» Indragnings Staten
flyttade Sjömätnings Officerare blifwa till Sjömätnings
arbete nyttjade, böra de i stället för Förxlagningspenningar,
undfå Tractamente efter allmänna
Rese-Reglementet under den tid förrättningen
pastär; äfwensom de löner, hwarwid de nn
blifwa bibehallne, böra indragas och Stats-Werket
besparas, enär de till andre tjenster och löner erhälla
befordran,
1809 ärs Ordinarie Stat uptager: 2,705 28
1810 ärs projecterade Stat uptager 5,005 28
Skillnaden bestar deruli, 1:0 Alt pä Allmänna
Indragnings«Staren blifwit flyttade till indragning
och besparing wid innehaswarenas afgång;
Diverse pä Extra Stat till indragning förut upförs
de Löningsfönnäncr för åtskilligt Personer, till
ett belopp af . . 202 52 —
Lotsen Staten.
Extraordinarie d:o
1,179 26 8
Rdr 5,885 6 8
Den sr November»
2:0 Att med detta är uphöra, såsom redan urbetaldre:
De
till en pä Oen HtvLen npförd Lorsbygqnad och
Bäk auslagne . . 676 42 8
I öfrigt har Stats - Urffsttet wid denne Stat
icke funnit någor widare att anmärka. — Stockholm
den 16 Nowember 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcste-Stand.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Claes kleming. ' 1*1,. ^Vei6man.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde Stand.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar.
Orri kr. I.anZberA. polian kricslon.
Frän Upland.
dl- kröäelius".
I.itt G.
Llerecie- och Schole - Staterne/ samt Staten
för NyrkorS och ZospitalerS underhall
Clerecie - Staten.
^ Pä denna Stat nptages hwad, utom det som
af alder innehaswes, bestäs wi^a af Presterffaver.
1809
Den 22 November. rZ95
i8ay ärö Ordinarie Slät uprager,
100 T:r krono»
^ tionde Spannemäl
a Z6 tz. 75 —
Olndeldr 954^2—.^^,,
.— — —1/029 12
Extra Ordinarie Staren.
Jndcldt - 242 42 -4
iZ6 T:r 21^
k:pr Kronotionde
Syan»
nemälazösi. 11724—
Oindeldt 1,11142—^^^.
l/472 8 —
-2,501 2S
1810 ärs projeckerade Star uplager;
Indeldt 242 40 --
1Z6 T:r 21^^'
k:pr Kronotionde
Span
nemälazS
tz. 102 24 —
Oindeldt . 16 —
1,vbZ ZS
Skill
-
1^96 Den 22 November.
Skillnaden består deruti, att pä Allmänna JndragningS-Statcn
blifwrt flyktade, att tvid Jnnehafivarnes
afgång indragas och besparas följande
nemligen:
De Biffoppen i Lund till Brämveds inköp be»
stadde . . . 6. 12 —
Kyrko Betieningens i förre Riddarholnis
Församlingen innehafwande
lönings förmäner utgörande tillhopa
, . . 484
Kyrkoherden i Malmö tvid Tyska
Församligen derstädes rillagde
iOD Tunnor kronotionde Spannemäl
a z6 fl. 75
Kyrkoherden Tengmark i Landscro
-
na
7- 24
Annex Predikanten i Degerfors i
Westerbottten 20 Tunner kronotionde
Spannemal a z6 fl. 15 — --
Amerikanffe Presierne:
Prosten Doctor Collin izo — —
Kyrkoherden Lnlh ic>o
2 5S — —
Den 22 November. »39?
LvrkorS Zriheter
:8oy ärse Ordinarie Stat uvtaaer underhalt för
kyrkorne i Landscrona och Warnhem:
Zv Tunnor ^Kronotionde
Spannema'l a z6 st. 37 24 —
Extra Ordinarie Staten:
Oindedlt . 18 16
.55 4o
Som härwid icke maril nägot att anmärka; Sa
uptager 1812 ärs projeclerade Stat enahanda
Summa.
äoSpitalerS Underhäll
t 809 ars Ordinarie Stat uptager:
,66 T:c 21^
k:pr KronoriondeSpan
nemälazöst.
rsz ——
Ojndeldt . 733 32 —^ ^
858 3Z —
Extra Ordinarie Slaten:
Oindeldt 66 32 —
9SZ 16 —
r8lo
lZ98 Den 22 Novemberr8io
ars prsjeclerade Star »pläger:
Oindeldt . . 756 z2
Skillnaden bestar deruti, att Stats - Utskottet ansett
följande utgifter böra med detta är ifrän
Staten uteflutas och till Stats - Werkers lisa
indragas, nemligen:
De till flagloxarS inköp för Nyköpings Hospital
hittills bestädde 20 —
De till Oxacö inköp för Ore->
bro Hospital upförde v iz 16
De wid Hospitalet i Malmö
till de fattigas underhäll
a»stagner
166 T:r 21^
k:pr Kronotionde
Span»
nemälagäst. i2A —:
samt Oindeldt io 16 —
. iZ5 16 —
-58 Z2 ^
Skars - Utskottets mening är dock icke atl föenämnde
Hospitals inrättningar^ skola frantagas
eller mista detta understöd, deraf de lwifwelsutan
ännu torde wara i behof; Men som Kongl. Sera»
phi
-
Den 22 November- 13-9
phimer Ordens Gillet, enligt den för Det samma
under den 28 April 1791 utfärdade nådiga Instruktion,
tillhör öfwerinseendet, wärdén och styrelsen af
Barnhusen, Hospitalen och Lazaretterne i Riket,
samt alt disponera de dertill anstagne och donerade
m del och inkomster, sä akt de ma lända till JnrätkniligarneS
bestånd och förkofran; Och Srars»
Ulffottet utaf Kongl. Seraphimer Ordens Gillets
Räkenskaper inhämtat, arr Seraphimer Ordens
Casinus Fond och inkomster lämna ett ganjka betydligt
öfwerskorl uröfwer desi ärliga utgifter, sä synes
Stats-Werkct icke böra graveras med nägre särskildte
anslag eller utgifter härtill, dä Ordens Cosinus
inkomster äro sä rillräckelige, att alla utgifter deraf
kunna besörjaö, och andä lämna ett betydeligt öfwcrfkorr.
Stats - Utskottet hemställer arr derföre, om
icke hos Kongl. Maj:r i underdånighet mätte anhällas,
att ofwanberörde understöd för Hospitalerne i
Nyköping, Örebro och Malmö mä ifrän och med
nästa är 1810 besörjas af Kongl. Seraphimer Ordens
Gillers Fond.
Academie - Gymnasii och Schole Slaten
1809
ärs Ordinarie Stat uptager:
Indeldt » . 178 24 6
4,712 T:r 29^ k:pr Kronotionde
Spanncmäl a
36 si. . . Z,5Z4 ZZ 4
Oindeldt , 573 32 —
4,286 41 IS
Transport 4,286 Zi 1»
i4oo D^n 22 Novemböv
Transport
4,286 41 is
Extra Ordinarie Staten;
Jndcldt . 93 Z6 —-
Oindeldt » . 1,074 24 >—
11,68 72 —
Ndr 5,455 5 70
18 ro ars projecterade Stat uptager:
Jndcldt . 272 i2 6
4,772 Tunnor 29^ k:pr
Kronotionde Spannenial
a z,6 st. - 3,534 33 4
Oindeldt . » 7,352 8 —
- -5,l59 5 is
Skillnaden bestar deruti, att de 296 Ndr, som pä
denne Stat warit bcstädde Acavemicn i Lund,
blifwil förcflagne till indragning genast, eller
med delta ars utgång, emedan de ansettS
kunna af Academicns egne medel besörjas, Utatt
att Stats - Werkek dermed borde graveras. ^
Stockholm den 76 November 1809.4
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä HögM. Prcste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Lines kleming. Dk. Neiäman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hcderm. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl kr. kariäberZ. kricslort.
Frän Upland.
dl. kröctelius^.
Litt,
Den 22 November- 1421
H.
Staten för IVitterheten och de Ais
NonfterneSwensta
Academien
Denna
Akademie har af Konungens ensaksböter
njutir en ärlig summa as 1,500 Ror hwilka
af Seraphimer Ordens Gillet blifwit mbetalde intill
är 1798; Men sedan Kongl. Maj:k uii Nä»
digt Bref af den 28 November 1797 funnit godt
stadga, att de wid Riksdagen är 1778 till StatSCatzan
indragne WiteS och Ensaks böter, hwilka
ditintills statt under upbörd och redowiSning af Kongl.
Seraphimer Ordens Gillet, stulle ställas under
Kongl. Stats > ContoirclS dispostlion och i Skaten
uptagaö, samt lika med Kronans öfriga st.köreS Medel
wederbörligen redowisas, sä b.ef tillika förord»
nadl, att alla de utgifter, som af dcste medel utgätt,
och af Srraphimer Ordens Gillet blifwit utbetaldte
skulle lbädancfier i Stak npragas och af Kongl»
SralS Contvirel anordnas.
I följe häraf har sedermera ä de ärlige Skaterne
warit för Swensta Academien upiagne i,Zso
Rdr; Och som Stats - Urstottct icke funnit någon
anledning, alt tillstyrka indragning eller besvaring
af denne Summa, sä har den äfwen till lika be«
lopp mi 1812 ArS projecterade Stat blifwir up»
förd.
Fjerde Band. 169
1422 Den 2 2 November
Vitterhets- Astoria- och AntiqmtetS
Academien
Denna
Academi? har i stöd af Kongl Brcfwet
den 20 Marrit 1756, blifwir rillaad aflönlng
för r Secreterare 1 Amanuens och 1 Waktmästare
eller Cancelli? post med tillhopa 445 Ndr om äret;
Hwwnran den af Ensaks bökerne, likmätigt Kongl.
Brefwen den ii Junii ,792 och den az April
I7YZ, ärligen upburit 838 Rdr; Och sedan dessa
böter, esler hwad osman anfördt ar och i stöd af
Kongl. Breswet den 28 November 1797, blifwjc
stälde under Kongl. Ståls - ContoirckS disposition,
sä har Academien ärligen ifrån Kongl. Stats Coutoiret
erhållit tillhopa — - - 1,283 Rdr.
Wid fortfarandet har Stats - Utskottet icke haft
någor att erindrai hwarföre Skars r Utssokkct Uti
i8rs ärs projecicrade Srål upkagit enahanda Sum.
ma eller - - - 1,283 Rdr.
De Ma RonsterneS Academie.
Denna inrättning har förut kallats Mälare
och Bildhuggare Academien, men htvilkcn StarsUtstkollet
nu, wid en förnyad reglering deraf, ansett
lampeligare och med desi bestämmelse närmare öst
werensstammande, alt gifwa namn af de Frm Konsternes
Academie.
Till understöd för Malare- och Bildthuggare
Academien har, likmätigt Kongl, Brefwen af den
18
Den 22 November- r4§Z
,8 November 1766, den 20 Maj i?77, den n
December 1798 och den zs September »799, warit
ä de ärlige Stakerne bestädlen summa af 1,891
Rdr 16 fl.; Och till aflöning och pensioner för inrikes
och äfwen inrikes resande Swenske Artister
och Konstnärer, samt andre hit hörande Embetsman,
har uppä Stockholms Slotts byggnads Stat warit
anflagit en Summa af 6,386 .Rdr 32 fl.
om äret
Bada
Vefla inrättningar, har StatS - b!Kottet,
pä sätt efwan anscrdt är, nu förenat mi en en,
da, under namn as de Fria Konsternas Academie,
och dertill uti 1810 ars projekterade Stat npförr
en summa af « - - 7,670 Rdr.
Med afseende ä GratS - Werkelg knappa tillgångar,
har Stats - Ulskottec inskränkt sitt förslag
till blott det aldranödwandigaste, och som pa intet
wis kan komma i jämförelse med hwad i andre Länder
för flike inrättningar bestäs.
Stms - Utskottet bör härwid äfwen tillkännagiswa
, att ehuru Staten för de Fria Konsternes Academie
är större, än hwad som hittills pa Malare- och
Bildhuggare Academiens Star warit bestädl, sa är
det dock i det hela ingen tillökning i Stats . Werkers
utgifter. Skillnaden bestar blott deruti, att,
till winnande af ordning och systeme, nu blifwit pä
ett enda ställe och under en Tittel upfördt, hwad
förur a särskilde Stater warit anflagit. — En närmare
utredning af deiwe Stars reglering samt dest
ur
-
1404 Dm 22 November.
Utgifter och besparingar finnes här frammanföre nn.
der Tittuln: Stockholms Slotts Skar.
Stock»
Holm den i6 NoMmbcr 1809.
Pä HSglofl. Ridd. och Adelns Pä HSgw. Pnstc-Ständ'
Ledamöters magnar. Ledamöters magnar.
Lines kleming. Ii,. VVeistman.
Pä Wällöf!. Borgare-Ständ. Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl kr. kanäber^. holmn kric-ton.
I>l. kröäelius.
I^it. I.
pensions Staterne.
pensions I Staten för Civile Embets- och
Tjenstemän
Denne Stat har blifwit inrättad är r-zz.
Länge har det warit pätänkt, och af Konung och
Ständer under sörre Riksdagar äfmen anstalter blist
wit widtagne, till inrätmnde af en P nsions Cafia
för Rikets Civil- Einbets» och Tjensteinanng-Corps,
men hwilket dock alt hitli is och ännu saknar »verkställighet.
Genom Kongl. Brefwet af ben ig
Mars
Den 22 November. »405
Mars 1770, och Kongl. Förordningen af den 24
Januarii 1778 blef Ver tiliälit den Embetsman af
Civil Staten, som upnätt 70 ars alder sann länge
och wäl tjent, att fä aMed om han dek ästundar,
med bibehållande af hela lönen, till dest någon annan
Författning, hwarpä Kongl. Main i Näder
wille wara betänkt kunde widiagas, hivarigcnom
orkeslöse och wäl förtjente Embetönkän, till någon
sin bergning, wid asske dSte,gander kunde blifwa hug»
nade.
Men som Embete - och Tjensteman, innan
de upnätt 72 ärs äldcr knuna befinna sig i sadan
belägenhet, ali de äeo cförmögne, att tillbörligen
bestrida Kongl. Maj:ts och Rikets tjenst, sa räcktes
Kongl. Maj:l uri Nåd,g Kungörelse af den 29
Junii 1798 förklara, akr som 3i,ketS Civile Skar
ännu saknade en Pensions Casse inrättning, till understöd
och nödcorftigt uppehälle för utarbe'.ade samt
i Tjenste» sörswagade Embcis och Tjenstemän: och
en sadan inrättning icke fullkomligen kunde blifwa
swarande kill ändomäler, utan att hela E vile Ska.
ten dertill af sine Löner bidrager, hwilket ater, wiv
da warandc omständigheter, ej kunde äffas, alksä
och till wcdermäle as Kongl. Dlajils Nådiga ömhet
och omwärdnad för dche Kongl. Majus trogne
undersåtare, samt pä det någon del af dem mätte
genom afskedstagande med pension, lampad esker den
lön en hwar innehar och den lid han i Kongl.
Majus och Rikets tjenst omvändt, kunna erhälla
det lugn hans omständigheter kräiwa, sarai tjenste,,
Utan Starens särfftldke betungande as lönad esterrrädare
tillbörligen kunna bestridas, hade Kongl.
Maj:t till början och grundläggning af cn framtida
full
-
?4o6 Den 22 November.
fullständigare Pensions-inränning för Rikets Civile
Srat, i Näder ansiagic en Summa afio,ooci Ror;
dock att deras tills widare, endast sädane skulle erhålla
pensioner, som, innan de upnäir 70 ärs älder,
äro urarberade, eller förlorat be för tjensiernes förrättande
oumbärliaaste sinnen och lemmar, eller äro
tbelwärade med oborcliga sjiikdommar eller sinnesswaghek,
med mera, som kill ijenstcns wcderbörliga
Hestridande gör deni oskicklige. Scdernlera har
Kongl, Mast mi Nådigt Bref af den 14 Jnuii
180g förordnar, arc hmad pä denne? Stak ärligen
fan besparas, skall affattas och förräntas kill Fond
för en allmän Pensions Star för.Rikctö Civile EmHets
och Pensteinanna Corps.
Uri deffe nyttiga och/ gagnande Författningar
Har Stats -- Ichskonet icke snniu! någon anledning
akt tillstyrka förändring, utan har, i likhet med
Hwad pg 18-09 06) förra arens Stater till detta behof
warit uptagik, nki 1810 ars prcjeckcrade Stat
»ipfört en lika summa eller Tio Tusende Ndr, alk
xg föreffrifwlt sätt anwändas.
Srars - UkffotteL
lhax endast trott sig harwid böra bifoga den önskan,
att Kongl. Majit i glader täcktes kill fa skyndefam
^verkställighet, som omständigheterne möjligen medZilwa,
lära befordra den allmänna Pensions Casia
inrättning för Rikets Civil EmbetS- och Tjenstemanua
- Corps, som genom Kong!. Brefwet af den 14
Junii thoz blifwir föresiagen och anbefald, såsom
» alla assecnden för ett förbäliradr ffick och handhafwande
af de allmänna ärcnderne bäde nyttigt och
siagneligk.
Den 22 November
-
pensions Staten för lMitaire och Civile
EmbetS- och TjenstemänS Enkor och Barn
Det
mar först är 1739, som en pensions Siat
för wälsönjenre mäns fattige och nödlidande Enkor
och Bar» blef inrättad, pä sätt Kongl. Maj:k un»
Ver den i Juuii samma är utfärdade nädiga Kurn
görelse innehäller, deruti äfwen föreskrifwes de regler,
som trid sädane pensioners urdelande skulle iakragas.
För detta behof har ä Stat ärligen warit anslagit
en summa af 5,200 Rdr intill är 1798, dä
Kongl. Maj:r i näder, enligt ursärdad Nådig Kungörelse
och Reglemente af den 29 Junii räcktes öka
denna summa kill 15,002 Rdr> pä der sätt, att
icke allenast pensionerne bleswo ökte, uran ock roi
nya Pensiouairer skulle undfä pension. PensionöClastcrne
bleUs ock närmare reglerade, samt wisia
föreskrifter faftstälde, som wid veste pensioners sökande
och erhällande borde iakttagas; äfwensom til»
lika stadgades att alla besparingar ä denne Stat
skulle hällas oförrykte till nädegäfwor ät PensionS»nästige
sökande i de Closter, ver sädane äro flere
Ln Pensions rummen medgiswa att antaga. — Men
ehuru denne PeusiZns - Stats Summa således blifwit
ökt kill tredubbelt, emot dest första inrättning,
har dock den samma funnits otillräckclig ait i aila
Closter kunna pensionera alla sökande fattiga Enkor
och Barn. Deras antal, som nu pä denna Stak
Åtnjuta pension, upgär till 392 Personer; Men
l4o8 Ten -'2 November
destsörntan
äro 210 Expcctancer, som i brist af le«
vighet mäste wäma pa understen, och hwilka icke
ens kunna i brist af nllqäng vä besparingar a denne
Slak, undtä NädLgäfwyr, hwiiket altid annars
förn; warit manligt.
Det har för ,'.!6 - Ulffol!-t warit ömande
pch bekymmerfinrl, arr finna ett sä bclyeeligt antal
Pensions sökande faniga Enkor och Barn efter för,
liepke Embete och Tjenstemän, sä Mrlikaire fini C»
pils, hwilka i sin ifidstäsva belägenhet mäste sakna
glt understöd af Slate», sedan deras män och Fäder
j lifstiden likiväl i Statens tjenst npoffrak hela
deras tid och kraster, »tan akt wiv deras borrtgäng
funna lämna eskerlrlwande Masa och Barr» det nöd?
torftigaste list lisspers bergning.
Föranledt as veste ffäl och med behjertande af
heste nöostäldxs bcklaganSwärda belägenhet, har
GtatS - Utskottet, ester inhämtad närmare kännedom
VM ExpeetgNternes antal i hwarje Clast, söreflagit
en tillökning af Pensions runi i de Closter, der fayant
anserrs nödigt och hwiiken tillökning tillhopa
"tgör Z.ZZO Rdr, sg att ä i8lo ars projecterade
Stat klifwit upfördr en Summa af 18,530 Rdr,
i stallet för 15,000 Rdr, som 19:9 ars Skal härtill
uptager. — Stats - Utskonel bör dock härwid
tillkännaaifwa, ait oaktadt denne tillökning ärp an?
ng 76 Expeckanter, som icke kunna undfå pension,
pch hwilkas antal genom nyq sökande beständigt ö?
fes; men i Statens närwarande hclägenhet, hap
Den 22 November.
Slars - Ustfkoltet icke rstlrrstt sig, att funna foresta
»agon widare utsträckning af dentte ai-.stags Summa.
pensions Staten för Under-VfsicerarcS och
deras rvederlikarS wid Landt - Armeen
och ArmeenS Flotta Enkor och Barn
Denne Pensions Skal blcf inrullad först är
,8or enligt Kongl. Majus Nådiga bref af den l6
Marlit samma är, dä härtill anstogo en summa as
1,664 Rdr om äret. —. För»! njöko denna Elesi
af Fälliga Enkor och Barn icke någor understöd af
Staren. Wid denne Srur har 'Stars - U ffolket
sunni! anledning, cttk tillstyrka den ändring, arc första
Clc-sien säsom inrärrad för Fahnjunkare, marte
mdrastas, emedan sä ane löner ieke finnas ra Srål
uptagne, och pä sädan grund de i demi-' Clasi »varande
4 pensions rum allifrän Sirens inrärrande
waril ledige. Alla Fahnjunkare Enkor, som sökt
pension, hafwa blifwi! klassificerade r den Cl<-si Vik
be efter deras Mans innchafve Lön hörk, och som
instämmer »ned föreskriften i Pensions Rcglemmket.
Deremot har Stats - Ulsikotter, uppå samma grunder,
som wid Pensions State» för Civile och Ml,
Maire Emhets och Tjenstemäns Enkor och Barn
äro anförde, och i anseende till den uppå denne
Star »varande mängd af Erpccranker, sörestagik en
tillökning af Pensions ? rum kill cl: sammanlagdt be,
sopp of 96 Rdr om äret, sä att uppå 1812 ärs
projekterade Skar äro upförde för detta behof
!,7ä2
1412 Den 2 2 November
-
1,762 Rdr i stället för 1,664 Rdr; som 1829 ars
Stat nptager. „ Ercckholm den 16 November
1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Hög,v. Presie-Ständ
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Liae» IHmiNA. Hr. ^Veichnan.
Pä Wälloft. Borgare-Ständ. PäHedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl I^r. lä-snöberg. Lricslon.
dl. kröäellus.
K.
Allmänna UtgiftS Staten.
Denne Stat innefattar sädane utgifter, hwilka
förut warit upförde dels ä den sä kallade Allmänna
Extraordinarie Staken, dels a särskilde Stater,
men hwilka nu cmjetkS af sadan egenskap, att
de kunna komma under namn af Allmänna Utgifter»
och som ärligen fordra en närmare granffning och
likredning, alt efter de förändringar, de i anseende
titt warnprifer och andre inträffande omständigheter,
äro underkastade.
Den 22 November. l4n
Ibland de utgifter, som här aro nplagne, har
Stats - Ucffoiret .anfelt följande böra närmare uplysas
och utredas, sä wäl i anseende till den skiljaktighet
sig företer, emellan innewaraude arv anslag
och hwad Stats - Utskottet för nästa ar profilerat,
som ock till deras beskaffenhet, nämligen:
1:0 AccordS ZörsVotter till Gssiccrare
med Extra Löner
I
stöd af Kongl. Brefwen af dcn 4 April och
n December 1797 har pä Extra rönings Staten
warit upförd en ärlig summa till AccordSsummorS
förskjutande af Stais - Merkel för de med ex-ra lö«
ner ä Regcmenterne placerade Officerare enär de till
tocrkcliga beställningar med löner inom Regementet
ivarda befordrade, emot det, alt deras jnnehasdc ex«
rra lön till Stars - Merkel indrages, och med wilker,
att om den befordrade Officeraren antingen
genom vöden eller pä ett eller annar fair ifrån tjensien
afgär, innan accordet hunnit geno:» cxrra lönens
besparing ersättas, Stats-Merker da af den efter
honom utfallande Accordssumma ma erhålla sa mycket,
som dä kunde brista uti ersättningen för del af
Stats - Merkel meddeldte accordo förskottet,
Härigenom winncs ett dubbelt ändamål, först
att Stats - Merker .dymedelst efter hand befrias i.
fran extra löntagande, som Utom denne anstalt fful.
le såsom lifstids pensionairer gravera Slaten, och
för det andra, alt en utwäg lill befordra» öpnas
för
l4>2 Dcil 22 November
för
fattige och medellöse Officerare, soni sieifme sakna
all annan tillgäng kill accords jörffaffande.
Sta's - l'jsso'tek har pä sadan grund icke trott
fia böra fö,esia någon annan förändring i denne an
siair.
än bion anstad,s summans nedsätrandc frän
22, n!! 12222 Rör, och dcrril! Stais - Utsikottet
härn er anledning deras, atr för innewarande är
nr.räkt siere sä brskessadr betydligare Accordsfnmmor,
Hiv-Ika for rräsia ar och framgent icke är o alt påräkna.
2:0 Durchmarche Bostnader: H-rtill har
pä innewarande arv Star warit upförd en summa
af iv 022 Rdr,- men Stars - Ulstkottet har pä nästa
ärs projöcicrade Stal upsört 15,000 Rdr.
Grunden til! detta högre anslag ligger deruti,
ait skinrslegan blifwit ökad ifrän.2 till 8 fi. milen
och skjutsen utgör största delen af Durchmarche kostnadcrne.
3:0 Zangars fljutS och underhällJnnewarande
ars Stat uprager 12,202 R:d men Stats
Utt^okket har härtill npfört 30,002 Rdr.
Sä
wäl en förhöjd Skjutslega, som upstegrade warupriser,
jämte den tillökning Arrcstanterne i alla häckten
i anseende till dyrheten pä lrfsförnödenheter, blifwit
genom Kongl. Brefwet den 2 fistledne Maji tillagd,
haswa gjort en sadan förhöjning ianstags summan oundwikelig.
Den uplages pä förslag emot redogörelse.
Den 22 November. i4iz
4:0 Omkostnader till EnfkiftenS befrämjande
i Skäne
I
enlighet med Kongl. M.stus Nadina Berf
och Förordning af den zi Marlit i8og, har uppå
Stak härliii warn bestädt 10,002 Rdr om äret.
Z:o Till EnfkiftenS befrämjande i Skaraborgs
Län
Uli
della anslag, som i stöd of Kongl. Bref,
wet den 25 Jnlii 1804 warit upsördk med 6,002
Rdr om Liek. Sedan genom Kongl. Majlis särskilda
Nådiga Förordning af den 2 Februarii ,807.
Enskifte,, i allmänhet blifwit päbudne, sä har
StatS - Urstkottct ansett någon ändring uli Vesta anslag
icke kunna tillstyrkas, utan hemställer, att Veste
16,200 Rdr mage till nästa Riksdag sä fortfara
till befrämjande af enskifte,, i allmänhet, dock att de
Personer i Skane och Skaraborgs Län, som hofwa
fordringar för redan werkstälde enjkifres utflyttningar
, deraf först blifwa owilkorligen godtgjorde.
6:0 Till Extra Utgifter
Ifrån
längre tider tillbaka, Har härtill är Stat
warit ärligen upförd en förslagssumma af 100,222
Rdr, och manga är Har den befunnits okillräckelig.
Deste medel hafwä blifwit anwände till sadane och
extra behof, hwartill anslag a Stat saknats, och.
såsom de icke kunnat förutscS, har icke eller warit
i4i 4 Den 22 November.
möjeligt akt bestämma »agon annaa eller närmare
Summa härtill, än endast en förslagssumma.
Star - Utskottet har dock trott art i den betrykka
belägenhet, hmaruti Skaten sig befinner, och
La all möjlig hushållning och besparing nu mer än
förr blumer nödmandig, afwen inskränkning i detta
ansiag kunde äga rum. — Således har Stars - Utskottet
härtill endast upfört 75,ooo Rdr; vä det
sätt, att 25,200 Ror ansiäs till Kongl. Majtts
Egen Nådiga disposition wid förefallande opäräknaLe
utgifter samt lill ministerielle utgifter. Courier
resor, med mera dylikt, samt 50,220 Rdr till diverse
andre förefallande utgifter, som manligen och
efter Förfatrningarne utgå af Extra ntgists medlen.
I anseende till de öfriga ä Allmänna UtgiftsStatcn
upförde utgifter har Stats - Ulffottel icke
något att erindra eller anmärka- — Stockholm den
16 November 1809.
Pa Högloft. Ridd. och Adelns Pa Högw. Preste-Ständ
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
LI3H5 kleming. lii. äVeiöman.
Pä Wallofl. Borgarc-Stand. Pa Hederw. Bonde-Ständ»
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl kr. LanZber§. ^ob. kricston.
ldl. k röel elius".
i
Litt. L.
« De» 22 November. 1415
L.
Allmänna Indragnings Staten.
Mid uprattandet af be Personelle Srarerne har
Skars - Urfronel ansett dek leda kill ordning och äf«
iven framrida besparing för Stats - Merkel, om alla
sadane Personer, hwilka innehafwa extra löner, pensioner,
arfwoden, gratisicakioner, tractamencen eller
andre sönnäner, som äro indragning underkastade
rvid iunehafwarneö afgång eller befordran, bteswo
flyttade pä en enda Slät, och icke såsom hittills
uppå särskilde Stater till indragning qwarstä; Äfwenfoin
alla sädane extra Werk, Inrättningar,
Stater och Corpser, hwilka uppå förekomne skäl och
anledningar, kunnat till indragning söresiäs. Härigenom
more da pa ett enda ställe sammansördt och
uptagit alt hwad Stars-Merkel successiv- kan påräkna,
säsom en rverkelig besparing, i mohn afblifwande
afgäng.
Uppå denne Stat, den Slars - Utskottet ansett
böra fä namn af Allmänna Indragnings Stain»
har Stais-Utskotter altja uptagit sädane utgifter,
som ej kunnat till indragning genast förestas
och förut warit upförds pä extra töninge Staten,
pa Beneflcii och BenädningS - Staten, pa Högstsalig
Hennes Maj.tt Enke Drottningen Lowisa Ulrikas
Pensionairers Stat, pa Högsalig Kans Kongl. Hög.
hets Hertig Fredric Adolphs af Östergöthland Penflonairers
Star, pä Finsta och Pomsmste Expec
rån
-
6 Den 22 November.
rance» Smkerm. — Hvarförutan blifwit hiiflyttade
de till indragning föresiagne Skate» för Adelöfahne
Regementet: f'r Lag Commistwnen, samt Sjö och
Fältmätnings Cvrpserne —, Äfwensom Penflonerne
för dc Personer wid de Kongl. Spectaclerne,
som förut warit aflönte af Konungens H.uidpenninge
Summa, samt dcstukom alt hwad wid de öfrige
C.vile, Milltaire och Ecclesiastiqne Siaternes reglerande
ansetts kunna ställas till indragning.
Totala beloppet af denna indragnings Stats
Summa utgör efter bilagde calcule och Utredning
Indeldt i Hemmansräntor efter
kronowärvi . . 8,914 2z 2
214 Tnnnor 5 kap.kronotionde
Spannemäl a z6 st. Tunnan 162 29 7
2,089 Tunnor Spannemäl a i
Rdr 16 st. Tunnan 2,785 16 --
Oindeldt eller Contant . 307899 39
Rdr. 319,760. i2 z
Om utaf de pa denne Stat upförde utgifter,
extra löner, pensioner, arfwoden» gratificationer,
traktamenten, ni. m. någre kunna anses wara af den
beskaffenhet, att anledning more till indragning deraf
genast anilingen till nägon del, eller ock kill deras
totala belopp, der har Stats Utskottet ansett
wara ett sä grannlaga och ömtåligt ämne, att Stars
Ui
-
Den 22 November. 1477
Utskottek icke tilltrott sig kunna detsamma bedöma
elier tillstyrka, uran sär det Riksens Högloft. Ständers
egil uplysia och öma ompröfwande rvordsammeligen
underställa.
Efter hwad Stars-Urskorret, under uprattandet
af denna Stal kunnat utröna, torde de dera
upförde personer, som njuta pensioner och arfwoden
m. m. kunna indelaS uti följande Closter, nämligen:
i:o
Alla sadane, som med extra löner äro wid
Rikers Hos-Rätter, Collegier, Publtke Weck
och Stater tjenstgörande, och pä Ordinarie
Stat komma att inträda i den mohn ledighet
dera inträffar.
Deste ehuru ntöfwer den Ordinarie Staten riftökte
Embecs och Tjenstemän äro dock förbundne att
göra ständig tjenst; och enär de pä Ordinarie Staren
upförde, antingen för alder eller sjuklighet icke
widare förmå akt i tjenste» qwarblifwa, sa inträda
Leste i deras ställs pä Ordinarie Stat och lämna Staten
således en tillgäng pä fiicklige och duglige Embetsmän,
utan att de Allmänna ärenderne genom en
Embetsmans iräkaLe oförmögenhet till tjenstgöring
pä nägoi sätt komma akt lida uti deras tillbörlig»
handhafwande.
Stats - Utskottet anser harwid ieke wara något
annat att erindra, än att noga handhafwas och till
-
Zjerde Band. 170.
i4i8 Den 22 November.
ses, att tvid deras antingen inflyttande pä Ordina»
ris Staten, eiler befordran till annan tjenst eller ock
afgäng genom döden eller erhållande afsked, de af
dem innehafmande extra löner eller arfwoden ofelbart
till Staten tndragas.
2:0 Alla sädane, hwilka såsom pensioner innehaswande
de söner för hwilka de ljent Kongl.
Naj:t och Kronan.
Deste äro sädane, som efter en i Rikets tjenst
lillbragt längre tid, hafwa fatt afsked med lönens
bibehållande. Wid dem är icke något att anmärka,
dadé wid den annalkande ålderdomen, sann arbetsförmågans
och krafternes aftagande, synes hafwa
gjort sig berättigade, till en sadan förmän och att
njuta detta lugn för sina återstående dagar.
z:o Alla sädane, som innehaft tjenster wid Kongl,
och Fursteliga Höfwen eller andre Werk och
Stater, och derföre blifwit tillagdt pensioner.
4:0 Alla sädane, som wid förändringar eller indragningar
af publique Werk och Stater blifwit
tjenstfrie med bibehållande af sine löner.
5:0 Aila sädane, som jämte innehafmande Militaire
och Civile Embeten och Tjenster tillika åtnjuta
pensioner, urom den Emberet eiler Tjenften
ätföljande lönen»
6.0
Den 22 November.' 1419
6:0 Alla sädane, som hafwa Embeten och Tjenste,
: med der åtföljande löner wid Kongl, eller
Fursteliga Höfwen, och derjämte älnjura löner
eller pensioner pä Rikers Star.
7:0 Alla sädane Fruntimmer, som hafwa högre
pensioner än 666 Ndr 32 si.; som utgjort förra
Riks Räds pensjonen.
8:0 Alla sädane Fruntimmer, hwilka pa Bene»
steij och BenädningS Staren blifwit tillagde
pensioner, dels i afseende pä deras aflidne
Mäns och Fäders förrjenster, dels ock för deras
fattigdom skull, dä ledige rum a Ordinarie
pensions-Slaten icke warit att tillgå, och
ändteligen sädane, hwilka icke med Bouptekning
eller andra laga bewis kunnat styrka, der de
warit i sä torftig belägenhet stadde, att de kunnat
anses berättigade till pension ä Ordinarie
Pensions Staren, och säledes endast af Kongl.
Näd blifwit tillagde understöd pä Beneficii och
Benädnings - Staten.
y:o Alla sädane Personer, som innehaft löp ?
Arfwoden eller Pensioner m. m. wid de Kongs.
Specraclerne.
I anseende till de öfriga pa denna Stat up«
förde Stater och utgifter har Slätö» Utskottet trott
sig böra anmäla följande, nämligenr
i:o
i42o Den 22 November.
1:0 Att som ännu icke katt anses fullkomligen
afgjord!, hururr»'0a pommern möjeli en kan Nerkomma
under Swensk a-oiw ja har Skaks-Urffotlek
icke kunnat något bt.amol yttrande afgifwa,
angående de ifrån Pommern hufly.ade och nu
pä denne Stat upförtie aflöning för Wendes Actillerie
Regementes Lss rKaitalkoo och Äl.ande Artilleri
Hen-ics Mast» Drvlonngens Lil Itegeiuenic, Engelbrechten!^.
» W^-rfwade Regementei, samt Armeens
Flona k L..i> "crona. Skulle Swerige alerfä Pommern,
sa anser Stats - U-^oucl akt veste Corpser
och Regementtr bora till Pommer» ärerga och pä
Pomn.e: jk Srat aflöna?, och ari emedlertid »agon
recnrrering a; deste Troupper icke synes böra ste till
förekommande af en jörökad utgift för Stats - Werke:
i dest närwaranve tryckande belägenhet och utblottade
rnljtänd.
2:0 Art de hushyror, som enligt Kongl. Brefvet
as den 27 April 1807 bliftvik tillogde andre
Directeuren wid Speciaclerne Majoren Korftsorss och
Machinisten, hwilka förut hafi fria husrum i Operahuset,
men blifwlt upsagde att derifrån afflytta,
synes böra kunna indragas och försumma, emot der
att Le återfå ftne uti Operahuset förut innchafde
rum.
Sedan den Med QperahnsetS förändring
tillämnade anstalt > lifwit till sin »verkställighet redan
före vetta mhlberad, anser Stars-U skottet tillgäng
pä rum för dcsie Personer der icke saknas.
z:o Att hushyra» för de esker Contrakt för
Öfwer Ståthållare Lmbeters Cancellie uti Palmstedt
ffa
-
Den 22 November. !42r
ska huset hyrde runi bör indragas och uphöra, sä
snart nuwarande contrakt till anda gar och detta Cancel!ie
med des Contoir , jämte Slotts - Rällen inrymmas
ur» något Kronans hus pä der Stats»
Wcrket mä undgå, ail med någon widare hyra der»
före graveras.
I öfri t har Stars - Utskottet ivid venne
icke nägo: widare all erindra, utan nnverNälier »lt
R ksens Ho'loff. Sranders egit 'iplyst-> ompröswaNde»
Slockholm den i6 Noviinber 1809.
PaHöglofl Midd. ock Millis
Ledamöters magnar
Oaes klenainA.
Pä Willoff. Borgare-Siänd.
Ledaniöters wägnar
Larl ^r. I^nnäberA.
Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar
1K. äVeiäman.
Pä Hedern. Bonoe Ständ.
Ledamöters wägnar.
polian Lricslon.
Frän Upland
-
ibröäelius.
Afffrift.
Till Protollet
Riksgränsen är genom den nu nyligen afslutade
freden med Rusland, mycket närmare flyrrad Stockholm.
Deras uMr lätteligen den frägan: behöfwes
här
!422 Den 22 November
-
här cj en starkare Gornizon? ihwilket fall, om fragen
med Ja beswaras, jag ej kan inse mäjlighekcn
huru Lif Gardel till Häst kan reduceras.
Kan
äler säkerhet och ordning i Slockholm tillräckligen
förwaraS uran Ganuzon af Cavallcri, sa kordc, i
S aks - Werkers fiora och kända behof af alla up»änkeliga
besparinaar, dena Regemente bära totaliter
reduceras, såsom dek dyraste i proportion af dest
styrka.
Uri Militäriskt afseende belraktadt, är det
wisterligen ett dek mist smärtsamma project, att reducera
ett Regemente, bwarö ypperliga organisation
och tenue är allmänt bekant. Me» att kunna unLerhallas
fordrar, efter den calcule jag upgjort nära
114,000 Ndr Banco ärligen, ty redncrion till någon
del är emot min öfwertygelse, här torde den regeln
böra gälla: Alt eller intet.
Skulle Riksens Högloft. Ständer, med Kongl.
Maj:t6 sanktion, beftnta att reducera Kongl. LifGardet
till häst, sä tycks mig att Officers Corpsen
bör fa njuta alla de förmåner som de hittills pä reducrions
Stat satts Officerare blifwit tillagde, nämligen
, att alla fingo accords ersättning och placering
pä andre Regementer, men den, som ej fann för godt
att antaga dek senare wilkoret, feck utom accordet,
halfwa Lön såsom Lifstids pension. Under Officerarns
ffulle njuta sine löne - förmäner de nu innehofwa
till dest de blefwo employerade wid Cavallerie
Regementer, men om någon ett sädant anbud
»väg.
Den 22 November. - 1423
wägrade, ansägs den först esler ^ är såsom afskedad
eller lönen förlustig.
Med Trumpetare ware samma förhållande som
»ned Under - Officerare
Gardisten ware fri sin
Capitulakion, men einot nn wärfning torde de kulina
öfwertalas att till andre Regementer inga, som
ej fordrar detaille.
Men Civile Skaten torde det kunna sä förhallas,
alt Auditeuren bibehöll sin lön och kunde placeras
till någon för honom pafiande tjenstgöring, såsom
att biträda i egenskap af Ledamot uti KrigsHof-Rällen
eller Collegio, och der »vid yppad ledighet
inkomma pä detsammas Slak. Liksom Regements
Pastorns lön kunde snart »vara bespard, om
han undfeck ett Regatt Pastoral.
Den nybygde Cahen, kunde antingen uthyras
eller som torde »vara bäst försäljas, som altid wore
en winst för Slaten.
Men ehwad Beslut, som ock uti denna sak
fgttas, antingen den uti nya Staten upförde partiella
reduciion, eller den torala efter detta ofullkomliga
utkast, torde dock Regements Chefs och Officers
Corpsens yttrande böra infordras; Hwilker jag
härmedelst får Riksens Högloft. Ständer rvörds»mt
underställa. Slockholm den 22 October 1829.
l»l, O. LullMromLi
-
1424 Den 22 November.
Lika lydande med de, af Herr Capitaine,, och
Riddaren kä. O. Ickllfeströn» kill Höglost. SrarsUtffottels
Protokolls afgisne Diciamcn, betygar
kr»6Lliu8.
Af,-krist.
Ibland de inrättningar, som i märkclig mohn
öka Skate - Wcrkets utgifter, är ofelbart Kongl.
Krigs Akademien en af de belydeligasre.
Med fullkomligaste medgistvande af det nyttiga
Andamälet för denna Akademie, ännu mera synbart
under innewarande krig, dä en mängd af de unga
Stridsmän, som der blifwit danade, pä ett utmärkt
sätt qiort heder ar den underwiöning de erhällit,
wäaar jag likwäl tro, att i Fäderneslandets närwarande
författning dcste frågor förtjena någon öswerlägainna.
>:o Kunna Stats-Werkcis tillgångar bestrida
en sadan inrättning? 2:0 Fordras nu lör
detta Nike en sä »vidsträckt plantskola för Militaircr?
z:o Kunde icke det asyftade andamalet lika wäl
eller bättre winnås genom mindre kostsamma anstalter?
Jag
erkänner gerna det wara öfwer min för.
maga, arr a desto frågor afgifwa tillfredsställande
sivar, dertill'fordras »vida större kunstapet än mina,
och der är derföre jag med sa mycket större tillförsigt
till Högloft. Ståls - Utskottets högre omdöme
och
Den 22 November. 1425
och uplysning endast täger mig den friheten underställa
nägra ofnlljiandlga men wälmenta tankar i
deltn ämne.
Ze.a föreställer mia, akt da Riket arbetar med
en ärlig Skars brist, Skakö W ekers Utgifter böra
inskränkas lr l Vek aldranödwändigasts och art
rrlo jadane fall det nyttiga mäste sta efter för del
oundgängeliga.
Detta skäl tyckes mia wara talande emot KriqsAeademien,
som är en nyttig men wisst ej oumbärlig
förbättring i de allmänna under wtsnings anstalt
terne. Före denne Akademie hade Riket fört stora,
lyckliga'och ärofulla krig, hade ägl mmärkte Generaler
och Officerare, och ännu i denna stund torde
mänga enMdt upfostrade krigsman täfla med Statens
Fosterbarn.
Om för denna Armöe Riket kan underhälla det
hittills manliga antal af 120 Cadetter, hwaraf »m->
gefä' ^:vel utgå som Officerare, icke i längre fredstid
blifwer för stork och stmcligen kan komma att
upfysta Armeen med eu mängd Expecttinter, fig sjelfum
och det Allmänna ull ringa båtnad, är en omständighet,
som torde förtjena närmare undersökning.
Den wackraste delen af denna inrättning, är
den upfostran, som 42 Pnstingar fattige och af
Fäderneslandet wälförtjcntc Föräldrars barn gratis
erhålla. Men skulle icke Staten kunna utdela denna
-
14-6 Den 22 November»
na wälgarning pä ctk fält, som med mycken besparing
förenade större wcrkan. Om till exempel de
40 ynglingar Staten til! Milirairer wille dana,
erhölie Stipendier hwarmed de wid Rikets Academier
knnde uppehålla sig och förwarfwa under dcn
moralisa tillsyn deras Föräldrar för dem kunde bereda,
de kunskaper, som för deras yrke more nödwändlga,
skulle inrättandet af2:ne Militairiske Profesiorer
wid Upsala och Lunds Academier, som tilllika
hade Speciel inspection öfwer SkipendigtcrneS
framsteg, wara nllrackelig att ersätta hela Informations
Staten wid Carlberg.
Om jag ej bedrar mig skulle PnglingarneS kunskaper
ivid desig Lärosäten blifwa mindre supersicielle,
än de nu ofrafynas wara i alt annat, än MalheMatiska
och dermed gemenskap ägande wettenskaper.
Om Pnglingarne ej utan föregången examen
öfwer wisa erforderliga bekydeligare grund kunskaper
erhölle Stipendium och ej utan examen rigorosum ifran
Academien till Öfwer-Ofsicers grad befordrades,
skulle wisierligen de taga ur med sig i ArmLen samma
om ej större grad af kunskaper än nu.
Det enda, som skulle göra någon skillnad emot
närwarandc skick, kunde dä blifwa, att denna
ungdom ej förr än desi inträde i »verkelig tjenst blefwe
inöfwad i den Milirairiska cxactitnde och subordinations
esprit, som räknas för högst nödwandiga
» detta Ständ. Detta kunde wäl wara, ehuru jag
hörr meningarne i detta ämne nog delade och mänga
-
Den 22 November- 1427
ga som pästatt att högsta fullkomlighet iSnbordnwiions
wägen ej altid warit de ulkomne CadetterncS
största förtjenst.
En Professor i Artillerjet och en i Navigationen
wid hwardera af Rikets Academier torde, ifall
detta förstag jlkulle winna något afseende, wara nödige.
Och kanske ftulle af desse Academier medel
till deras aflönande genom någon jämkning uran
Stats - WerketS synnerliga gravaiion kunna erhallas.
Sä mycket billigare, som utom den nytta den öfrige
Academiske ungdomen af desse Lärare Lfwcn
kunde hämta, flere fattige Studerande dä kunde erhälla
understöd till sine studiers fortsättande genom
privat underwiöning för sadane mera bemedlade Föräldrars
barn, som nu betala för sine barn wid
Carlberg.
42 Stipendiat Cadetter, i fall ej detta antal
skulle kunna minskas till 2Z L zo, såsom mera pro»
porrioneradt till Rikets nu blifne tillgängar, som er.
holle 2Ov Rdr i z:ne eller zoo Rdr i 2:ne är ifrän
16 ars alder till 18 eller 19, skulle dä kosta
Stars - Werket 8 , eller t 2,sos Rdr ärligen i
stället för de 24,497 Rdr, fom nu arv an.
stägn?..
Om de fran Krigs - Akademien wid Carlberg
npsörde byggnader jämte den jord m. m. som dertill
är ansiagen, antingen borrtsaldes eller pä längre
tid uthyrdes och arrenderades, torde kanske inkomsten
deraf i anseende till Localens förmäner blifwa
1428 Den 22 November.
betydclig nog, ntt upfylla en ganffa ansenlig del
af veu förestagne ärliga kostnaden.
Lika lydande med det af Herr Kongl. Secreteraren
Itire till Högloft. Slars - Utskottets Prorocolt
afgifne dickamen, berygar:
1^. kröäelius.
Asffrift.
Till Prstecslletl
Med Eyldigafte aktning för Riksens Ständers
Stats - Ui ,kolls antagne principe att respektera ägande
rätten, sar jaa. anföra min särskilda ranka.
I stöd af Kongl. Brismet af den 14 December
172g, som förbjuder 2:ne löners innehaswande.
Pä denna grund sar jag till Riksens Högloft. Ständer
underställa om följande i min tanka billiga indragning.
1:0 General Lientr«anren Grefwe I-Iorn innehafwer
Capitaine Lientenanrs lön wid Kongl. Lif
Drabante Corpsen; har st ,8 eller iy är njutit i
AccordS ersälining f. d. Östgötha Cavallcrie Ofwerstc.
Indelning, som ;>u tycks kunna inga till Staten
esler laga upsagning.
2:0 Alla reducerade Officerare wid Kongl. Lif
Regements Brigaden och f. d. Östgötha Cavalleri
kun
-
Den 22 November. 1429
kunde indragas ivid imrehafwarnes afgång genom
döden, elier ester wunnen befordran, och del. som
pä 50 är är Visponeraor förändras kill troligen me»
ra nytta för Staren.
Z:o Öferste - Licutenanten Korclencreutr äger
lön pä Stat tvid Kongl. Fanificarion mell innehafwer
detzutom Befallningsmans Lönen ä Upsala Slott,
som nu ej mer behöfwes, sä tycks venna senare lö.
nen indragas till Staten nu genast.
4:0 Redan pä 1696 ärs Stat fanns Generali»
tets Skaten, den har nu pä nägra är warit under
indragning, i mohn af vacancen, sä att veras äro
blott z:ne, som nu mera njuta lön ä densamma.—.
Men som veste Herrar nu innehafwa wiva betydeligare
löner ä andra Stater, sä torde denna besparing
bchöfmas till lättnad af den cj obetydeliga
Mtliiaira Indragnings Staren.
Z:o Af Fortificarion, åtminstone hela Finska
Brigaden och äfwen den Pommerske i fall Venna
Province ej wid Freden skulle akerwinnas. Derigenom
kunde uran Statens berydeliga gradation en liten
Vel af Fällmätnings Corpsen bibehallaS, för ait wid
framtida lyckligare tider kunna efter fullt behof förökas.
j
Alt mycket kunde tilläggas twlflar jag wist ej,
men jag framför endast det, , som med full witzhet
är
i4zo Den 22 November.
är mig bekant. Stockholm den iz November
1829.
^f. kl. O. lillieström.
Lika lydande med dek af Herr Tapitainen och
Riddaren /. kl- D. lilljeström lill Högloft. Slars
Urslkottels Protocoll afgifne diciamcn, betygar
>1. kröstelius.
Under läsningen häraf tillkänna gaf Herr Landt»
Marskalken, derhän wore kallad att upwagta Kongl.
Main i anledning hwaraf han anförtrodde klubban
ät Hans Excellence Herr Grefwe Lrabe.
Sedan läsningen af Stats - Ulskottets Memorial
blifwit fulländad, blef detsamma begärde pä
bordel.
Hanö Excellens Zerr Grefwen och Grdföranden
hnustalde om ej Bilagorne till berörde
Memorial, hwilka moro ganska talrika och till största
delen innefattade calculer, icke äfwen kunde sä
läggas pä borver, till genomseende och granskning
jämte Betänkandet.
Affillige hördeö härtill bifalla, men
Hr
Den 22 November. r§Zr
Herr Lock, corkt? I^uävviZ, yrkade flere gangor
att de mätte upläsas.
Efter någon korrt öfwerläggning träffades den
öfwrrenskommelse, acr vägra wifla af bilagorne ffulle
upläsas, hwilket ffeddc, hwarefter de famrelige bleswo
lagde pä bordett
Uppå yttrad önffan af Herr Lock, Herr
LerZkman och nägra flere bifölls, efter gjord prv»
position af Herr Grefwen och Ordföranden, ari detta
nial, såsom fordrande myckcn granffnings lid,
icke ffulle förr än 8 dagar härefter företagas.
Höglofl. Riddcrffapet och Adeln ätflkildes klockan
^ till 8.
In fläem krotocolli
6. Lilverttolxe.
Fre
-
i4Z2 Den 24 November
Fredagen
den 24 November.
Plenum klocka» half 9 förmiddagen.
UnMeS ett sä lydande fran Riddarhus - Utskottet
lnkommit
Härsamste Memoöial.
Till Höalofl. Nidde!-f?an.-t och Adelns »plysta
bedömande fär R'ddarh.,s - Uiskotter härmed un»
derstalla hos följande P oject c>!l en J-Niruciion för
Riddarhus Direccionen, Riddarhag Secrewraren
och Riddarhus Fiscalen, grundade pa der Föcflag i
samma ömne som Ulskoklet w»d Riksdagen i Norrköping
Ar i8r>c> ingas och dä blef pä bordet hanlande,
samc i öfrigt »nnehallande de ultaqgningac
som U:skottet i afseende pa sedermera inträffade om
ständigheter ansell wara nödige. — Stockholm den
22 November 1809.
Pä Riddarhus - Ulffoltets wägnar
K. 6- kennet, A.äam Lrucs, Ibure von I^Lckreii
-
Pro
-
Den 24 November- rsZZ
Project till Instruktion
för
Riddarhus Direktionen
Riddarhus Secreteraren och Riddarhus Fiscalett,
Riddarhus Directionen skall bestå af ärne Ledamöter
af Grefwar och Frihekrar och fyra as Rids
ders- och Adelsman, der den Directeur sou, enligt
matrickeln är den äldste bland Grefwarne eller Fris
herrarne, blifwer Ordförande,
Till Ledamot i Venna Pireekion Ma icke mäkjas
den, som bekläder ett Riks Ämbete enligt Ridderffapets
och Adelns Bestut wid Riksdagen 1786, elter
i Stats Rådet är Ledamot , och i kraft af samma
Beslut wäljes hädanefter icke eller nägon Gurni,Mekaire
Pcäses eller Öfwer s Directeur i samma Dis
teckion.
Emellan RiksdagarNö wäljes, Wi8 yppande
ledighet, därtill Ledamöter af Directeurernt samfält,
eller per LiapitL Med lyckta sedlar,
Zjerde Band. ^
r§Z4
Den 24 November
-
§. 2.
Skulle den högst olyckliga händelse af , Kellunge,
Husets litzäng inträffa hwarom 94 af den
Är 1809 fasistälde och antagne Regerings - Form
handlar, ställer Direct-onen sig till efterleMad ywad
sennma Regeringsform stadgar, rörande Riddarhus»
Directiomns förhållande wid ett slikt tillfälle.
L> 3-
Riddarhus-Directionen äligger wärdén och Förivaltnwac»
af RiddarhuseiSoMedel i likhet med hwad
Let för Catzan wid 1789 2le§ Riksdag af Rrdoerskapet
och Adeli, faststäldrc ukläuings Reglemente och
Lag föresikrifwcr, samt atr, i följe deraf, med en 0-  rifbruten upmärrsainhek söka befrämja ej mindre Caösans
förkofran än desi säkerhet och bestånd.
Skulle nägra frågor af Juridisk beskaffenhet
härwio upstä, j^all Direetionen remittera dylikarna!
till Riddarhus Fiscalcus utlåtande och åtgärd.
Z. 4>
Till P'.nr kistan, der Riddarhus Castens säkerhets
Documcnicr, Reverser och Obligationer förwaras
och hwilken med dubbla läs ar försedd, skal!
Len ena uyekeln wardås af kammsreraren och den andra,
enligt Rrdderffapet och Adelns Bcsiur af Är
1779, Ledamot, som Dircckcnrerne sjelfwe
derom anmoda, hwilken under den tid han äger
denna
Den 24 November. r4ZZ
denna befattning, anfwarar för rigtigheten af alla
handlingar, som i oswannämnde kista äro deponerad^
och derföre bör wiö documenrernes Uttagande
eller inläggande sjelf wara tillstädes. Ach bör denne
Directeur derjemte efterse hwad soM tillhörer Riddarhuset
06) dest tvid magthällande i allmänhet,
äfwensom alla öfriga Riddarhusets Oeconomica, samt
de Riddarhusets tomt tillhörande byggnader, och
huru hyres ContracterNe upfyllas. Häruti biträdes
han af Riddarhus Secreterare» hwilken uti huset
är boende
§. Z.
Ehuru sä wäl Archivet som Le til! Riddarhuset
hörande Gensalogiske Samlingar sia under Riddarhus
Seerekerarens ward, aligger det likwäl Dircetionen
ar! dcröfwer hafwa öswerinseendet; i anseende
härtill kommer en as Dirccrenrerne alt has^
rva det specicla inseendet öfwer Archivec och en anUan
öfwer de Genealogiske Samlingarne. Bada
Vesta Direckeurer urses efter öjwerenskommelse emel-"
lan samrcliga Ledamöterne i Direktionen»
§. 6.
lWid introduktions bewiljande iakttager Direca
tisneu hwad Kongl. Förordningen af den 8 Maij
1775 och Kongl. Breswet af d» 11 Januarii 180a,
om wist utsatt tid till Introduktions tagande m. nu
widare stadgar. Hwarjemte Direktionen äger alt
wid siike Jntrvduckioner dä Kongl. Majus Nädiga
Diplome bör iu oriZinali upwisaö, Noga tillse, alt
icke
i4z6 Den 24 November.
icke allenast wederbörlige qvitteneer öfwer de i Förfatkningarne
päbudne Jnkroductions afgiflers erlaq.
gande till Riddarhuset, Adelida Cadett Scholan och
Adelig» Jungfru Skiftet, utan ock Sköldebref^ afskrift.
Wapen Plåt, fann fullständigt upräktad Biografiff
Genealogie, med dag och Årtal pä födelser,
giftermål och dödsiider, pä alla som höra till Är»
teo, till Riddarhus Direclionen ingifwas.
7-
I anledning af hwad Z8 § i Riddarhus Ordningen
stadgar, angående Genealogiers kompletterande,
äger Riddarhus Dircctionen akt öfwer »verkställigheten
deraf hälla noga tillsyn.
§, 8.
När större eller mindre reparationer, som pä
Riddarhuset och dest område oundgangeligen tarfwas
skola företagas, later Direclionen deröfwer af »vederbörande
Byggmästare och Handwärkare uprätta
behörige kostnads Förslag, hwilka uti Dire»tionens
sammanträde föredragas och granskas, och mage
slite reparationer, eller hwad annan anstalt som ädrager
Castan nägoN utgift, ej beslutas, med mindre
fem Ledamöter äro närwarands och derom öftverenskomma.
Skulle särdeles betydelige eller total» reparationer
ä Riddarhuset befinnas nödiga ma derom »Tid
nin
-
Den 24 November. r437
ningarne kungöras och arbetet till den minstbjudande
erbjudas.
I öfrigt nndwiker Direktionen alla Extra Ut»
gifter, ssm icke kill Riddarhusets nödtorft äro oumgängelige,
och i sädant afseende icke eller ingär i
de kostnader som wid allmänna sröjdebetygelsers i
Hufwudstadcn firande och deltagande dernki, för
Riddarhuset möjelige» kunna upkomma; helst detta
Palais ar ifrån dctz inrättning ansedt såsom en Isacus
kublicus och pä sadan grund, bör ifrän Utgift
ser af denna egenskap undantagas.
§. 9»
Dä emellan Riksdagarne ledigheter bland Rid«
derffapek och Adelns Fullmägtige antingen i Riksens
Högloft. Ständers Bank eller Riksgälds Contoir
sig yppa, skola Riddarhus Direcleurcrne malja Le»
damörer till dctza ledige blefne rum pä salt Z mom,
i ^ om wal till Riddarhus Directeurer föreskrifwer
men wid Revisorers utseende öfwer dcsia ofwannämnde
Riksens Ständers Werk skrider Riddarhus
Direktionen till wal med lyckta sedlar, och gemensamt
med de afgående Revisorerne, pä sätt som
stadgas usi Kongl, Förordningen af d, 12 Februarii
1779 samt Rikssens Sländers Best»! wid Riksdae
stärne 1789 och 179?,
§. ro.
Den 24 November,
§. 10.
Till Fullmägkig i något Riksens Sländers
Werk mä ej hos Direktionen komma under oniröstninn,
någon son, stnnma förtroende tillförne innehaft
och sig detsamma qfsagk.
8, n,
Skulle någon af Riddarhus Directeurccne dufwa
wald till Fmlmägtig i ett as de ofwannämndo
Werk, gar han i vck nied detsamma umr Riddarhus
Direktionen, och blifwcr en ny Ledamot i desi
ställe utwald, pä det han ej i wa! till Revisorer mä
fomma art deltaga,
8- 12°
Om Riddarhus Secreterare Mystan emella»
Riksdagarne blifwcr ledig, mä Direktionen derom i
allmänna Tidningarne till sökandes underrättelse
kungöra och sedan bland de sökande utwälja den
Lircclionen anser wara mäst skicklig och honom genom
ConstitUtorial i Sytzlau insätta, hwiiket förordnande
wid nästkommande Riksdag Ridderffapct och
Adelns gillande underställes.
De öfrige af Riddarhusets Tjenstemän äger
Direktionen art efter godtsinnande antaga och genom
Fullmagk i fina sysilor stadfästa; hwarwid i
akrrages att sä wäl desie som Riddarhus Sekreteraren
och de Ema ordinarier Direktionen skulle fin--
' N
Den 24 November.
1459
na för godt art antaga, böra wara af Adelig
börd.
§. iZ.
De af Högloft. Riddcr^aprt och Adeln för
Riddarhus Secreterare» och -de öfriga Riddarhusets
Tjenstemän, pa Srcrt anstagne Löner och hushyror,
mä icke Direktionen genom tillökning i någor malt»
förhöja eller förbättra cj eller uägon ny systia med
Lön pä Riddarhus Castaus Stal tillöka, utan för-,
blinva de af Högloft. Ridderskap?! och Adeln faststälde
Löner till deras belopp bibehallue och orubbade
till dest Ridderffapck och Adeln sjclfwe behaga
derom annorlunda förordna.
tz. 14.
§)m någon af Tjenstemän inom Riddarhuset,
efter en längwang tjenstetid af Tjugo eller zo ar
ifrån Systia» begär afjkcd, eller med döden afgär,
och i händelse han warit gist, efterlämnar Enka eller
Barn mi mindre tillräckelige wilker, samt den
afskedstagande eller cfterlefwande, hos Direclionen
söker någon ärlig Pension, äger Dircctionen rättighet,
till följe af Nidderjkapct och Adelns Bistrik wid
Riksdagen är 1779, art i likhet med hnmd för afskedstagande
Embetsmän pä Kronans S'. t, samt
med afseende pä förekommande omständigheter sädana
pensioner bewilja, som lill en tredjedel, eller hälften
swarar mot det belopp, den afgaendes Lön pä
Slat Utgjort, dock likwäl med iakttagande deraf att
Den 24 Novembep.
ej större anka! an 2 a z, sädane Pensionairer m§?
ge under en och samma lid antagas, pä det Casian
härigenom ej mätte ädragas alt för känbare utgifter.
§' iZ
Riddarhus
Secreteraren åligger:
runo Att wid Riksdagar föra Protocollet j
Högloft. Ridderfkapel och Adelns Plena, och är sä
fväl för detta som för sine öfrige göromål i Tjensten
under warande Riksdag, Ridderskapet och Adeln
allena answang, Honom tillkommer äfwen noga uptaga
hwad han hörer under sammankomsterne kalas,
förelöpa och beslutas, samt akt icke läka mi Protocollcrne
inflyta nägot, som han icke sedt, hörk,
xller annorlunda än han hörk, ställande sig dxrwrd
lill efterrättelse hwad 50 z Riddarhus Ordningen
snidare stadgar.
s:do Riddarhus Secreteraren är ej tillätit, att
för nägon, cho som hälst, wisa ett vjusteradt Protokoll
eller Dicramen; likwäl aligger honom äsweg
före justeringen att hemma hos sig, för den Ledamot,
som det ästundar, upläsa desi anförande och ware en
Ledamot obetagit, att wid fänet huru desi kanka
blifwit till Protocollet fattad meddela Riddarhus
Derreteraren sine anmärkningar; denne sistnämnde
mä dock ej dcxpä göra något widare afseende, än
soln kas stä tillsammans med hwad i förster moWentet
stadgas. Will nägon Ledamot ffriftcligen
Den 24 November. >44»
inlämna hwad han munteligen anfört, kan det ej
wägras, mcn äligger Riddarhus Secreterare» i sädank
fa!!, ett flikt inlämuadt sjelfkrafd wid Prorocolls
Justeringen anmäla och upläsa.
z:lo Sedan Protokollet är jnsteradt, som altid
skall flke in klena, bör det igenomdragit och försedt
med Landi-Marskalkens Sigill af honom paffrifwas,
Sedermera kan Riddarhus Secretcraren wid detsamma
hwarkcn göra eller tillåta den ringaste förändring
eller tilläggning.
4:to Riddarhus Secreterare» kan ej wägra någon
Ledamot underrättclfc ur Pleni Protocollerne
för de förflutna Riksdagar, äfwen ur justerade
Protocoller för den påstående ej eller wägra någon
Ledamot att göra afskrift derutur. Detsamma gäller
> afseende pä alla Depntations eller U,skons
handlingar, undantagandes Hemliga Ukffolkcls och
alla förseglade handlingar, till hwilka tillträde ej titan
wedcrbörlig tillåtelse lämnas.
z:ko Af ett ojusteradt Protokoll eller Diktamen
som ej är lagdt pä bordet, kan Riddarhus Secreterare»
ej utlämna »agon afskrift, likwäl mä afskrift
ej wägras författaren af ett Diktamen, Afdrift
ps eik memorial kan ej någon wägras,
6:t0 Jnga Protocoller elter handlingar dertill,
kunna ac andra än Riksens Ständer elstr Ridderifkapct
och Adelns Utskott utlanaö, utan Ridderskapet
och Adelns samtycke och äfwen i sadant fall icke
U!M
1442
Den 24 November.
utan qvitto. Ett ojusteradt Protokoll och handlingar
dertill kunna aldeles icke urlanas. Likwä! dä emellan
Riködusi.ar, af Rikets Eollegier eller Riksens
Ständers Werk, tili de uti Riddarhusets Archive
befintlige handlingar eller Protokollet,', som ej är»
förseglade eller bära hemliga hällas, tillgäng äskås,
mä det wara Riddarhus Secreteraren rillatit, att
de begarke handlingar emot gwitto utlämna, och åligger
honom att sädant Uti Riddarhus D recrionens
följande sammankomst anmäla.
7:de Emellan Riksdagarne är det Riddarhus
Sekreterarens åliggande att föredraga ärenderne uti
Riddarhus Direktionen, samt de Utgående Expeditioner
upsätta, honom tillkommer äfwen, akt i egenskap
af Archivarins warda och handhafwa Ridderskapet
och Adelns Prokoeoller och öfriga handlingar.
8:de Såsom Ridderskapet och Adelns Protocolls
förande kan Riddarhus Secreteraren till bibehållande
af den ogäsagtighet, som med en sadan befattning
alrid bör wara förenad, ,ej tillatas i fall han ock
som hufwudman för fin Ätt Säre och Skämma i
Riddarhuset äger, att i förekommande mäl ofgifwa
filt yttrande till Protokollet, ej eller att till Utskotts
Ledamot, Elector eller Bänkman wäljas; röste -  och wal-rättighet mä han likwäl i alla förekommande
mai obehindradt uröfwa.
§ r6.
Den 24 Noveniber- ^^3
L- 16.
Riddarhus Ziscalen äliggcr:
inno Att ware. närwarande »vid aiitckniiigarne
under Riksdagarne, och därwid göra de »irmark»ingar
hwarlill Riddarhus Ork ningen kan föranleda,
saint Pollctterne utdela.
2:0 I alla frager som härmed aemenffap aga,
ar Riddarhus Fiscalcn Actor, alwen svin honom aliggcr,
arc hanchafwa den ordning som bör iakttagas
inom Riddarhuset, anrckna och upropa de §)eputatioucr,
som frän Ridderskapet och Adeln rifga,
samt tillse, att de emellan Ständen öflige Etiquctkcr
blifwa iaktlagne. Derjemte äligger Fiscaleu att
under »varande Riksdag wid Riddarhus Ulf?sitctS
sammanträden altid wara tillstädes.
z:s Förbryker sig någon emot Riddarhus Ordningen
har Fiscaleu att de böter, hwilka i sadan»
förbrytelser aro utsatte, genast utlaga, eller de» fe»
lande i »vidrigt fall inför Riddarhus Ulj^Ltwt lala
upkalla, och der sitt påstående göra. Wid alr detta
ställe han sig till efterrättelse 33 §- as Riddarhus?
Ordningen,
arto Riddarhus Fiscalcn är derjemte sa wäl
Riddarhus Casian som de öfrige under Riddarhus
Directionens wärd stående Casiors Ombudsman, och
äligger att enligt hwad Utlänmgs Reglenienter innehåller
bewaka detza Castors och
1444 Den 24 November.
ra de rättegängar som dermed gemenskap äga. be»
maka Jntckningar och fordringar, granska och niet»
silk skrisccliga yttrande jämte Kammereraren patrk»
na atla Läns documenter innan de i Dircckionen
föredragas, och Län dera bewiljas, ulkrafwa räntor
och intresten, om de Uteblifwa, samt gä RiddarhusDireclioiien
tillhanda ivid Juridiska frågor, som der
kunna npkomma och kill dess Utlåtande remitteras,
och bör i sädank afseende ett ruin ä Riddarhuset
för honom Ulfts till Fiscals Contoir, hwarest han
äger att sörwara alla till honom remitterade handlingar
samt åligger honom arr öfwer alla rcmitzcr
och anförtrodde göromål föra mcdcrbörligr Diarium,
med antckning hwad i hwar och en sak blifwik tillgjordt
och huru den blifwit afstutqd, och wid hwarje
Urs slut till Riddarhus Directionen häröfwey
med berättelse inkomma,
Ztto Derjemte aligger honom att till wärkställighet
befordra, och enar sa fordras, wid behörigt forum
beifra hwad dels genom Kongl, bref och Författningar,
dels genom R>dderskapet och Adelns Beslut
kan wara till Ständers och Riddarhusets bästa
stadgadt och föreffcifwit,
6:te När frågor som anga Ridderffapet och
Adelns Privilegier, jn kleno förekomma, bör altid,
innan frägan afgöres, Riddarhus Fiscalen dcröfwer
höras och med jkrifteligt »Maude inkomma,
§- 47
Den 24 November. l44Z
§. 17.
Riddarhus Kammereraren åligger att noga
täkla sia efter det för honom utfärdade och för detta
stadfästande Utlånings Reglemente , och i öfrigt
upfylla hwad pä honom ankommer samt as Directionen
kan honom anförtros och äläggas, och bör wiv
Kammererare beställningens tillsättande hädanefter
iakttagas, att ingen till densamma anses för behörig
Sökande, som icke bifogat rvederbörlig borgen för
sin upbärd till den summa Riddarhus Direckionen
finner skäligt att utsätta.
Z. l8.
Ingen af Riddarhusets Tjenstemän kan säsom
Fullmägtjg för annor Ätt intaga Säte va Riddarhuset.
Är han sjelf hnfrvudman för sin Att, dä kan
hanS rättighet i denna del honom icke betagas,
likwäl hwad Riddarhus Sekreteraren angär Med den
inskränkning här ofwanföre finnes stadgad.
Ladeö pa bordet.
Uplästes följande frän Stats Utskotten
Wördsamt Memorial!
Till Stars Utskottets Utlåtande har blifwit remitterädt
Herr Öswersten och Riddaren 0. I-. Locks
Me
-
1446 Den 24 November»
Memorial deruti han förestår att den indeldte KrigSs
magten, af sa wäl Cavallcri och Infanteri som
Batsman, mätte efter freden till halfwa delen af
dest styrka indragas, dä Rust och Rotehällarne Mille
fritt fä disponera Torpet och befrias isrän att
hälla karlar och hästar samt anskaffa monderings»
persedlar, mot det att de i ärlig afgift till Kongl,
Maju och Kronan betalte wista T:r Räg för hwarje
indragit nummer, hwilken spannemäl de skulle
äga rätt att kjelfwe inlösa med penningar ester ett
för alla tider faststäldt pris af 4 Rdr. B:cs för
hrvarje T:a Räg eller ock erlägga den m natura.
Lä sädant bör wid hwarje ärs skattskrifning hos
wederborande Krono-Betjening angifwas och lefwereringen
ske i närmaste Krono Magazin inom den
28 Jannarii hwarje är. Efter bifogade calcnler
skulle en sadan indragning och förminskning jämförd
med Indelnings Werke! utgöra 15,598 man hvarföre
Spannemäls afgiften lämpad efter hwarje Landsorts
godhet och förmåga skulle belöpa till 89,960
Tunnor Räg eller i penningar a 4 Ror B:co Tunnan
till 359,840 Rdr B.co om ärer, hwarförutan
Staken härigenom skulle tillika winna en ärlig betydlig
inkomst, som den annars skulle sakna, ty genom
denna indragning skulle 15,598 Man blifwa
skattskyldige, hwilka om de anrogos till krigstjenst
moro derifrån befriade, och dä ärliga starten före»
dylik person minst skall kunna räknas lill 1 Rdr,
sä winner Staren härigenom en inkomst af 15,598
Rdr eller tillsammans Z75/4Z8 Rdr om äret»
Dch
Den L4 November. ?447
Osti som Herr Ö'werslén Lock begärt, att
Stats - u skottet mätte häröfwer afgifwa sikt betänkande
t o Riksens Hoglofl. Ständers plena, sä
fär Stats - Utskottet öfwer detta färsing sig altja
utlaka.
A t till större eller mindre del förminska eller
indraga den indeld-c Armeens nuwarande siyrka, anser
Stålv - Uiffotlec för Desi del betänkligt art tillstyrka.
Eser F-.nlandS förlust utgör dek indeldta
EavNleriei 5,005 man och det uideldta Infanteriet
30.282 Man eller tillsammans 25,287 man: E
hurudan
Sweriges framrida politiska ställning än
mä bllfwa, lärer Utan twiftvel Vetta antal wara det
masta, som för Rikets för sivar simres nödwändigt,
ari i nummer bibehålla och htvarföre Stars-Utskottet
icke eller tror sig böra understödja något förslag,
som leder till ändring elier rubbning Uti dek antagne
genom Regeringsformens 80 H. fgststälde indelnings
werkö; hwad indragning eller förminskning
uti det derutinnan bestämde nummcrtal af manskap
angär.
Men som det tillförene tinder fredlig tid warit
manligt att a skilligs nummer, stundom till större
stundom mindre an.-al, häliiis wid htvarje Compagnie
vacante emot det alt Rust- och Rote-hallaren derföre
till Stats-Casina crlagt en wist varancé - afgift, med
förbindelse att wid inträffande ölsted de ledige nummerne
genast recrutera, sa tror Stars - Utskottet alt
en sadan u'wag intill nästa Iiiködag nu äfwen skulle
til! Skars-Werketö förmän kunna midtagäs.
Skars»
1448 Den 24 November
Skaks
- Uiskottet anser ock delta sä mycket mindre
möka swärigheter ä Rust- och Rote-hällares sida, som
för det närwaraude existerar ofelbar en betydlig
mängd vaoaneer af den indeldte armeen och det för
Makarne således skulle blifwa högst kännbart om icke
omöjligt att inom sä korrt lid kunna recrukera, som
annars skulle fordras. Om vacancerna fastställas
tili ett wisit amal och sör närwaraude sa mänga
Rotar icke skulle inom Compagniet eller Rcgemcnkel
ledige, sä är icke Stats - Utskottets tanka, att nägon
karl emot sin eller Rotens wilja skulle förafskcdas,
äfwen som det ock mä ankomma pä de nu ledige
warande eller hädanefter vacante blifwande Rotars
fria 'wal att antingen betala varancé afgift eller
ock recrukera. Och anser Stars - Utskottet järnwäl
akt den Rote som en gäng blifmit vacant och
erlägger varancé afgift mä hafwa frihet ätt äter re
crutera
när han det för sig förmånligt sinner och
kan prestera en duglig och antaglig karl, hälst ibland
hela anralet af rust - och rote-hällare inom hwatje
Compagnie säkerligen de finnas, som i sadant fall
sjelfmant anmält sig till varancé afgiftens erläggande
i stället sök de font recrnterat, och torde rättwisaste
methoden wara akt da ledighet till varancé afgift
existerar och siere Rotar än vacanccrne dä äro ledige,
lotniingen emellan dem tverkställeS, hwilken soM
skall inga.
Till huru stort nummer - tal sädane varancet
inom hwarje Compagnie eller Regemente mäge bestämmas
har Stats - Utskottet ansett sin pligt fordra
att jämwal sörcslä. Stats - Utskottet har trott
Den 24 November. 1449
att sä mycket af Regcmenternes gamla stam bör bibehållas,
art wid infallande krig de nywärfde mä
lätt kunna inexerccras, hwilket swärligen lalér stg
göra om Reccurcrneö antal ar för stort. I anseende
härtill har Stat-Utskottet ansett stg icke kunna
förestå större vacancer än till högst hitzel af Rege»
mentets efter indelningsmerket utgörande hela styrka
och hwilket skulle göra 4,056 man Infanteri samt
i,oc>l man Cavallerie. Om nn varancé afgisren
skulle pä förslag uptagas lill 20 Ndr om arel för
hwarje Soldat samt 50 Ndr för hwarje Ryttare och
häst, sä skulle deraf tillstyra Stats - Ca stan en ar»
lig inkomst af tillhopa 131,172 Rdr; Men som
kostnaden af Rustnings och Noterings skyldigheter
förhaller sig mycket olika i olika orter; sa i händelse detta
förslag gillas ar Skåls - Urskottet af den lankan, art
varancé afgiften borde af Konungens ombud och Regemente-Chefen,
efter med Rust- och Rotehållare
hällen sammankomst, regleras och bestämmas, hwarwid
borde läggas till grund hwatz Ryttaren och hästen
eller Soldaten kostar i ärligt underhall under
de sist förslutne arén uträknadt efter örtens Markcgängs
pris för samma tid. Ett medium härutaf
skulle således bestämma beloppet af den ärliga varancé-afgiften.
Men som Rust- och Rotehållare
hafwa den, förbindelse att wid infallande krig genast
recrulera, sä borde ett billigt afseende ä den dertill
crfordcrliga kostnad äfwen görcrs, och derföre tror
Stars - Utskottet att varancé afgiften icke bör utsärtas
högre än till Adelar af hwad den efter ert sadan!
ulröndt medium utgör.
Fjerde Band- i7S U:om
1452 Den 24 November
Utom den inkomst, som genom en sadan vacance
- afgift tillfiyter Staten, är el, ieke obetydclig
besparing för Kongl. M:j:t och Kronan att påräkna
i Beklädnads kostnaden, dä Kronan för deflev a»
cante nummer undgår '' bestä lifmondering, ky
Stats - Urskortet anser såsom afgjordt, att dä Jnfanterie
Rcgemenkernes beklädnads«terminer infalla,
icke flere monderingar anffaffas och tillställas Regementet,
än som för den cffecriva styrkan erfordras.
Kongl. Maj:t och Kronan tillflyter ock genom detta
förslag en winst derigenom, att bewäringen för de
vacanre numnrerne, kan utan nötning och således
uran behof af rcvaration i Kronans förrader ligga
förwarad. I anseende till. det indeldte Båtsmans
hållet har Stats-Utskottet icke ansett sig kunna inga
i någon pröfning, da Rikets behof af Sjöfolk
synes nu mer än någonsin wara urwidgadr. Men
Lä fräga inom Utskottet blifwit wäckt om nägon för
Allmogen i Blekinge Län mycket betungande Bätsmans
indelning fär Ulffottet Riksens Höglofl. Ständer
förestå, att i delta afseende till Kongl. Maj:t
hemställa hnruwida till förmän för Allmogen och
Slars - Werket, nägon minskning i Bärsmanshället
genom tillätne vacancer kunde denne Allmoge
bewiljas.
Om Riksens. Höglofl. Ständer täckas gilla
hwad Stars. Utskottet salunda söreflagit sä lära
Riksens Höglofl. Ständer sädant hos Kongl. Maj:t
i.underdånighet anmäla, och om Dest nådiga bifall
Den 24 November. r4Zr
dertill underdanigst anhälla. Slockholm den 17
November 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
öedamöterS wägnar Ledamöters wägnar
Llaes kleming lii. äVeiäman.
PäWällofl. Borgare-Ständ- PäHederw-Bonde-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Larl kr. l.snäberg. lali. Lrlcston.
kröäelius,
Lades pä Bordet.
UplästeS ett frän SlatS - Utffotlet insändt sa
lydande:
Wördsamt Memorial!
Högloft. Ridderftapet och Adeln samt det Högtvördige
Preste - Ständer hafwa till Stars-Utffottels
Utlåtande behagat remittera följande:
Kongl.
r4Z2 Den 24 November.
Kongl. Majus
Nädiga proportion till Riksens Ständer an«
gående understöd för Tackjerns Bergelagerne, Gifwen
Stockholms Slott ben i:sta November 1809^
Da Kongl. Maju uti en nådig proposition till
Riksens Ständer af den 7 sistledne September fä»
rcstätde dem angelägenheten af en skyndsam hjelp
för Westerbottens Läns genom kriger lidande inne'
wanare, yttrade Kongl. Maju tillika den önskan,
att en sadan hjelp framdeles kunde sträckas asweu
till de näringsidkare, hwilkas allmänt nyttiga »verksamhet
endast derigenom kunde underhållas och befrämjas.
Med den tillfredsställelse, som hmarje
medcrmäle af Riksens Ständers wälwilliga afsigter
Kongl Maju gilner har Kongl. Maju cmotkagie
underrättelsen om Riksens Ständers Beslut, att meddela
Westerbottens innemänare ett län pä förmänliga
»vilkor af .50,000 Rdr Banco. Kongl. Maju
har upffjutit att ytterligare anlita Riksens Ständers
önihet för nödlidande Medborgare och deras sorgfällighet
att för framtiden bewara at Samhället
dctzas idoghet, intill desi en stadgad fred skulle bereda
Riksens Ständer cn möjlighet att härutinnan upfylla
Kong!. Majus önskningar. — Nu dä den slutna
freden med Ryssland är bekräftad och de dryga
kostnader»- as Kriget emot denna maa» uphört, anser
Kongl. Maju sig böra af Riksens Ständer aska
uägvt understöd för cn af Rikets wigrigaste näringar.
Tackjerns rillwerknLngen, hwars talrike idkare
genom flere olyckliga tillfälligheter, dem de icke kun»
nät afwärja, blifwik bragte i den yttersta förlägenhet.
Den 24 November- 1453
De hinder för afsattningen af Rikets exportabla
produkter, som bade der allmänna kriget i Europa
och SwerigeS enskildt» förorsakat, hafwa förnämligast
werkat till inskränkning af Swensk» jernhandel».
I följd häraf har Tackierns Bergsmannen,
som manligen icke ager tillgäng till bety»
deliga sörlag och hwars rörelse är beräknad pä en
hastig försäljning af hans tillverkning, nödgakS föryttra
densamma till wanpris, da deremot Spannemäl
och andra förnödenhets waror, som han altid
mäste köpa, Upstigit till en utomordemelig dyrhet.—
Pä, BergSlagsorterne hafwa derjämte krigets tyngder
fallit swärare än pä de fleste sädesgifwande Provincer.
, Ett stort antal af Bergsmans hemman, som för
sknld blifmit sälde och den allmänna nöden ibland
de af Bergsbruket beroende arberare bewittna denna
närings behof af en uprätkhäliande hjelp.
Kongs. Majit är öswerkygad, att Riksens Ständer
icke med likgiltighet kunna anse Tackjcrnö Bergs,
lagcrnes wädcliga stallning.
Deras undergång skulle förorsaka Riket och
Dest penningewerk oersättliga förluster. — Dä Tackjerns
tillwerkningen är grunden för den, näst jordbruket,
wigtigaste as SwerigeS näringar, dä den
underhåller en betydlig, för stycka och härdighet utmärkt,
del af Smeriges Folkmängd, och dä den befrämjar
odlingen af SwerigeS ödemarker, sä anser
Kongl. Maj:k sig äga rakt, att af Riksens Ständers
omtanka och nir för Rikets wäl, manta ett nödigt
understöd är deni as Kongl. Majus trogne undersåtare,
' svin d> isma denna mödosamma handtering.
*' Kongl.
^454 Den 24 November»
Kongl. Maj:t hoppas, atk, efter wunncn fred
och en ymnig ärswäxt Tackjerns BergSlagerne kun.
na äter uphjelpaS genom ett allmänt län emot lindrig
ränta och en succeöstve inbetalning af Capita,
let. Det är således icke någon upoffring, som
Kongl. Majrl för detta angelägna ändamål af Riksens
Ständer fordrar. _ Det är endast ett förlag,
hwilket, likasom alla dylika medel att underhålla och
öka en gagnelig produktion bereder en säker och mer
än tillfällig winst för Staten.
Af nu anförde ffal will Kongl. Majit i nader
proponera Riksens Ständer, att ansta en summa
af Twähundrade till Twahundrade Femtio Tusende
(200 a 250,000) Rdr Banco, att såsom län emot
lindrig ränta och betalningswilkor till Tackjerns
Bergolagernes understöd af Kongl. Majit anwändas
och pä Hyttelagen UtdelaS emot sadane säkerheter,
som de kunna lämna och Kongl. Majit sinner äntagcliga.
Kongl. Majtt förblifwer Riksens Ständer med
all Kongs, näd och ynnest roal bewägen. suxra.
I^ans Mria.
Hwatz Kongl. Maftt sälunda i näder täckts föreställa
Riksens Högloft. Ständer om Tackjerns
BergSlagernes bekymmersamma ställning och deraf
följande behof af understöd, kan Stars-Utffottet för
Dest
Den 24 November. *455
Dest del ej annat än erkänna; Men Stats-Utffot»
tet föranläres dock anmäla, ait Stats - WerketS utblottade
tillstånd icke lämnar någon utwäg alt af
dest medel kunna lämna det i näder förestagne lane»
biträde ät detze idoae Medborgare i deras närwaran»
de wädeliga belägenhet.
Om och hnruwida del äffade understödet ma
kunna frän Riksens Ständers Banque meddelas,
och Banco - Utskottets utlärande i sädant ändamål
infordras, ankommer pä Riksens Högloft. Ständers
egit ompröfwande och förordnande. Stockholm den
17 November ibvy
-
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Dtänd,
- - - Ledamöters magnar.
Ledamöters magnar.
Llaes kleming.
Pä Wallof!. Borgarc-Ständ.
Ledamöters magnar
Larl kr. I^näborA.
lil.
Pä Hcderw- Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar
polian kric-son.
1^. kröäeliu?»
Uplästes ett sä lydande Memorial frän StatSUkffottel:
Wörd
-
*456 Den 24 November.
Wördsamt Memorial!.
Wid föredragandet af Sratö - Utskottets Prorocolls
Utdrag af den 28 ststledne September har
Högwördige Preste - Ståndet gjort den anmärkning
att följande i 8:de momentet förekommande uttryck
att pä de ställen der Allmogen halt rätt till
Mulbete, Aste waltén, 8äbode-ställen pä stogarneS
område, med eller utan yxebörd en sädan
Allmogens rättighet mä warda bibehållen
etc., borde förändras salunda: Zltt pä de ställen
der jordägare eller boställs innehafware haft
rätt m- m. en sadan jordägarens och Boställs
innehafwarens rättighet ,«ä warda bibehällen
M- M-i Och har det Högwördige Preste Ständer derföre
genom Protocolls Utdrag af den 28 ststledne
Octobcr till Sats Ukstotttt ätcrförwist detta ärende
i det ändamål, som Regeringsformens 56 § omförmaler
.
Och som Stars Uistottet för Dest del icke haft
något att crindra wid den af Högwördige Preste
Sländek gjorde oswanbcrörde anmärkning, såsom icke
ledande till någon förändring uti sjelfwa huswudsaken,
utan fastmera instämmande med meningen af Stats
Utffottets hemställan, som äsyftar icke blott Allmogen,
uran andre Hemmans innehafware, som förut ägt
en sädan rättighet, sä får Statö-Utstottet sähant
såsom sivar ä den gjorda anmärkningen wörd
-
Den 24 November. 1457
sammcligen meddela. Slockholm den 17 Nowember
1809.
Pä Högw. Preste-Sland.
Ledamöters magnar
Hr. VVeiäman
Pä
Hederw. Bonde-StälH.
Ledamöters wägnar
^sob. kricslon.
kröclelius.
Zrlherre Ltael von Holttein, Lorktr:, kuärviZ,
gjorde den anmärkning, alt om någon jordägare
more försedd med documenter som siyrkle hans
hemmans rätt till mulbete pä hogarne, sa hade soken
sin vigtighet. Men skulle gammal mana och
häfd gälla, kunde deraf upsla mängfaldiga uttydnin»
gar stridande mot afsigten med bestulet om skogarne.
t
Grefwe lckörner, ^Zolxb 6örsn. Det är
nu endast fräga om ett tillägg för Boställs inne»
hafware, hwilkct Preste - Srandet begärt mätte in«
förås; och som det aldeles instämde med Utsikottets
tanka, ehuru ordet blifwir uteglömdt, har Utter
nn föreflagit «tt sädanr tillägg.
Pä Högkofl. Ridd. och Adelns
Ledamöters wägnar
Llaes kleming.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständ.
, Ledamöters wägnar
Larl kr. kairäbsrA.
i45§ Den 24 November.
Zriherre Ltael. Men följden häraf ffulle
kunna blifwa, att ven äsyfkade skogarncs indelning
i hemmantal förhindrades, och dymedelst aldrig nä»
gon odling skulle äga rum.
Grefwe körner. Jag får den äran »plysa,
att denna fräga angar endast Betänkandet om Re.
cognitions skogarna, .som redan är af Ridderskapct
och Adeln bifallit. Deruti är föreslagit, att hcmmansaboec
och innehafware af odlad ' jord pä deffa
skogars område, stnlle bibehällas w^d den rättigheten
atl för sine kreatur äga tillgäng till mulbete.,
hwilken tillgäng de förut haft) och det är nu blott
fräga om en tilläggning för Boställöinnehafwarne,
Hwilken pä intet wis synes obillig. Meningen med
bibehållandet afvesta rättigheter till mulbete, yxebörd
och fäbode ställen, är icke att odlingar derigenom
skola förswinna , men att pä den del af Marken,
som förblifwer skog, det ma wara de kringboende
förundt att njuta samma förmäner som de förut
hafwa.
Herr Grefwen och Landt-Ukarfkalken -jorde
härefter proposition till bifall ä Stais - Utskottets
Ullätande, hwilken med Ja beswarades.
Herr ^älordetk, jsscod, som anmälde sig att
tala, upläste kill Protokollet följande:
Wörd.
Den 24 November. 1429
Wördsamt Memorial!
Med ett lifligt minne af det misnöje Högloft.
Ridderskapet och Adeln i Dest pleno den 22 November
yttrat, och pa ert sa högtideligt sätt ar de
öfrige Respcctive Riks Ständen meddelat, öfwer en
af Expeditions - Urffoltet författad expedition, rörande
Kongl. Majus Hof Stat och Hof Stall Star
skulle jag, såsom Ledamot af detta Ulffott, sjelfmant
ansett för en pligt, alt i detta ämne anföra mina
tankar, äfwen om icke Ridderskapet och Adeln af
Expeditions-Utskottet fordrar en förklaring.
En Ledamot af detta Riks Ständ, lika »vältalig
som aktningstvärd, har anmärkt att ett Utskott
ej kunnat begå större fel än Expeditions - Utskottet,
dä Det i den ifrägawarande expeditionen
tillagt ett uttryck, avvikande frän det ordgranna innehållet
«f Riksens StänderS Beslut. Jag wagar
dock föreställa mig, att de grunder ej ärv säkra,^pa
hwilka denna tanke hwilar.
Det hade warit ett oförlsteligl mifltag, om
någon förmodat alt Medborgare nitälskande för allmänt
wäl, skulle lämna obemärkt något enda föremal
för granskning, eller ens för elt ögonblick för
lora en upmärksamhet, af hwars jämna anwändande
Expeditions - Urskollet erhållit ett af de senaste
bcwisen. Endast delta enkla skäl tror jag föra till
den siutsatls, att tillägget af der uttryck, som »nan
sörebrätt Expeditions-UtskotM, ej kunnat härleda
-
i46s Den 24 November.
frän någon oredlig afsigt. För öfrigt dä de af UtfVottet
förestagne Expeditioner ej förr winna kraft,
an de Respective Riks Ständcn dem gillat, synes
omdömet, all Utskottet försökt att föra Riksens
Ständer bakom ljuset genom egenmageiga förändrin»
gar af Desas beflnt, knapt förtjena någon weder»
läggning. Hade ej denna beskyllning blifwit framstald
af en man, som den allmänna rösten länge
dömt wärdig akt högaktas, wore mai, frestad att
anse den föranledd, antingen af bristande sakkännedom,
etter af begäret att egenmägligt tadla. Akt
efter ett enskildt tycke bedömma andras upsät tillkommer
ingen. Om ett Utskott, hwarö Ledamöter
blifwit tillsatte genom de Riks Stånds förtroende,
till hwilka de höra, ej mera än ett annat borde
kunna frikallas frän möjligheten af en ir«
ring, synes Det likwäl rärrwist äga anspråk, art
wara fredadt frän -skymfande tillmålen wid en befattning,
som enligt hwad jag kan inse, genom ingen
cnffild förmän, ingen ens tänkbar ensidig afsigt
, kunde wäcka begär att förändra beslut, i
hwilka Utskottets Ledamöter, sässm Medlemmar af
de Nespective Riks Gränden stelfwe deltagit.
Uptäckten att slutmeningen af den expedition,
som Ridderskapet och Adeln lill Expeditions«Utskottet
äterförwisat, innehäller ett underdänigt tillstyrkande,
ej en owilkorlig föreskrift, förutsätter ej
en stark spänning af tankekraften. Da man ej utan
obillighet borde wilja bestrida denna sanning, mäste
enligt min öfwertygelse afwen medgifwas, att det
förkastade uttrycket: sa rvi-t möjligt är, icke
Den 24 November. 1461
ändrat dcn redan wilkorliga meningens innehåll,
endast dest längd.
Ropades bra!
Herr Lill^srkolfis, 6uliat /xbrakam, rillkannagaf
ari han blifwlt af sin bror, Lilkvarliolxs,
Larl 6u6munä, som för sin tjenst skull nödgadeS
wara fränwaraude, att ä hans magnar uplasa föl«
lande, förewarande ämne rörande:
Uti Högloft. Ridderskapet och Adelns plenum
den 22 dennes, har, wid justeringen af Expeditions
Utskouers project till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Hans Kongl. Maj:t angående
Kongl. Hos och Stall Staterne, Herr Ofwerste
Lieutenanlcn si L. 6rixLnval6t gjort ExpediuonsUtllkottet
en beskyllning, arr Det med berådt mod
welat föra Riksens Ständer bakom ljuset.
Såsom Ledamot af detta Utskott, torde tillätas
mig, som wid det tillfallet af Mitt Embete iver
förhindrad alt wara närwarande, göra den anmärkning,
att desa uttryck arv särande för hedern och
redligheten, egenskaper, hwilka utgöra rättesnöret för
min wandel, med hwilka jag är född, och utom
hwilka jag ej wore wärdig arr innchafwa ett rum
inom detta Riks Ständ: j>ag wagar ock hysa den
öfwertyge-lse, att denna Herr 6rixenvva!clt8 kanka
icke kan wara Ridderjkaper och Adelns, och i denna
öfwertygelsc är grundadr, mitt, oagtadl Vesa
1462
Den 24 November.
tillmäle», ostorda sinneslugn och samwetsfred. E«
medlertid fordrar pligten emot mig sjelf, att icke
lämna detta obetaldr; men skulle i likhet med hwad
förur under denna Riksdag händt, nllwirelserne urur
Protokollet förs,vinna, da ma ock min anmärkning
förfalla. Deras »vederläggning »nä sökas uti
mina gerningar, och mig ma ej päbördas intentioner,
som aldrig hos mig kunna upstä.
Herr LtE von wolstein, , förklarade
sig instämma såsom Ledamot af Expeditions - Utskottet,
i de bagge förbemälde Ledamöters yttrande».
Zerr Lrixenvvalclt, jsacob Lric. Det är
mig okärt atl hafwa wäckt en fräga, som synes äsiadkomma
en sä omanlig upmärfsamhet. Men är
fragan om hwad jag haft den äran inför Högloft.
Ridderskapet och Adeln anföra, sä fär jag allenast
tillkännagifwa, att jag blir oryggeliaen wid hwad
jag sagt, frän första ordet till det sista och frägar
hwad man kan wänta af ett Expeditions - Utskott,
som förelägger Riksens Ständer en Expedition, der
en tilläggning utöfwer hwad StänderneS beftut innefattar,
finnes intagen? I öfrigt fär jag förklara,
att min tanka ej warit att sara någon personligen z
men skulle äfwen någon deraf blifwik särad, sä fär
det ock gä.
Ropades bral
Lrl
-
Den 24 November- 1463
friherre Ltael von wolstein, Lorstt^ I^uäniZ.
Ehuru jag för min del cj rror akl selet i den
inlämnade Expeditionen bliswir med flit begängit,
kan jag likwal ej conformera mig med den wärde
Ledamoten som tror att att tilläggningen icke är betydlig.
Erefwe De la trarstie, sacos). Utan att inga i dicuflion
om tilläggmngen ditkommit afupsat,cllcrsomjag
tror utaf siurf, sär jag allenast förklara det jag för min
del ej yrkat annat, an att Ridderstapet och Adeln malte
tillkännagiswa Expeditions - Ulstottel sitt mitznöje dcröfwer
arr denna tilläggning satt i Expeditionen inflyta:
och jag tror att det more Ridderstapet och
Adeln owärdigt, att med samma oagrsamher öfwerse
detra sel, som Expeditions ° Utstouet begätt dct^
samma.
Härwid hördes mycket bifall, blaitdadt med
motsägelser.
Arv 6rix>envvalstt. Jag tror att detta ordkrig,
jom för Höglsfl./ Ridderstapet och Adeln vnödizkwis
borrttager tiden, nu kunde sinkas, och om
det stall fortfara, ma del ste utom Riddarhuset.
Herr 8iIkverstolpe, (rustak ^drabam. Ulan
twifwel kän här icke upsta någon ötwerläggr.ing om
sjelfwa saken. Ridderstapet och Adeln har dcröfwer
fattat sitt besiut, det är Expeditions - Urstorcet
med»
1464 Den 24 November
mcvdeldt,
och Ulstkottet äger att inkomma med sitt
förklaring. Här är blott fräga om de uttryck, som
för personer och Ledamöterne af Ukffottet warit särande.
När nn Herr Qrijaenrvalcit yttrat, akt han
cj ätertager sina ord, får jag pä min brors magnar,
hwars talan jag för, förklara akt äfwen hans nu
uplaste yttrande bliswee qwar i denna dagens Pro
tokoll,
och att Allmänheten öfwer denna sak fär
döma: den enda utwäg till förswar, som äterstär,
för den som bliswit pä ett sä oanständigt sätt an
fallen.
Härefter upkom bland Nidderffapet och Adeln
mycken oro och wärma, hwarundec
Grefwe vs !a 6aräie. ^acod, ropade att det
wore owärdigr af en Ledamot, att nyttja uttrycket
oanständigt om en sak som Ständer beslutat.
Oron förnyades och fortfor ännu någon stund,
hwanmder kraftiga uttryck -föllo mot Herra? Lillnerliolpe
och 6ri'xoliwaiät.
Herr Grefwen och Landt - Narffalken.
Jag anhäller ödmjukast, att Herrnrne behagade wara
litet lugnare och stillsammare, och ber cm sedan
Herr 6rixenrvMt sjelf förestagit att ordkriget mätts
wara alr denna sak nu mätte fä afstanna.
Men äker upkom någon oro, hwareftcr
Herr
Den 24 November. 1465
Herr Lrixenvslät anhöll art Herr Grefwen och
Landt-Marsikalken,sör art komma till sink med detta ämne,
behagade först göra Riddcrsckapct och Adeln den proposition,
alt ogilla Herr'Lilkvoikolpes uttryck, och
sedan att genast företaga ett annar ämne.
Arv Grefwen och Landt - Marskalken.
Öfwer detta ämne finner jag sä mycket öswerflödigare,
att ntt göra någon, proposition, som hufwudsaken
ar remitterad till Expeditions.Utskottet, hwars
förklaring mäste inkomma, och astren commuuicerad
med de andre Ständen, hrvilkaö yttranden likaledes
böra afmattas.
Men en stor mängd Ledamöter ropade, för
Herr Lrchenvalclts motion, en annan stor mängd ropade,
att det worc Herr 6rip!ernvaI6t8 uttryck som borde
ogillaS; en del akt Herr Lilivsrllolxs klandrat
SländetS beslut; andre ropade dertill v"7ef; Herr
Lilkverckoljaei alt sadan mening ej knnde finnas i
hans ordz och mange att saken marte afstanna.
Zerr Landt-Marflalken crindrade pä dök
kraftigaste att Ridderffaper och Adeln mätte behaga
iakttaga all nödwändig ordning och lugn.
Herr klcrchlieb, Larl kreöric, trodde att rätta
tiden till diScussion öfwer Verra ämne more kanske
va Expedirions-Utskottets förklaring inkommer, och
tillstyrkte att Herr Landt-Marffalken nu mätte lata
denna öfverläggning afstanna;
Aerde Band-, r?s W
-
1466 Den 2 4 November.
friherre Leclerllröm, ^acob. Dä dek kan
iväcka en sädan upständelse alt en Ledamors uttryrk
öfwer ekt Utskotts Expedition, af en annan Ledamot
blifwer ogilladi, anser jag mig böra erindra,
akt jag ej anser det »värdigt, ej enligt »ned den
grannlagenhet i Uttryck, soni altid caracleriseradt
wära öfwerläggningar, att bestämma eli Urskoug
Ledamöters afsigter elaka; innan De färt tillfälle akt
»plysa Ständer om rätta förhällandet, samt örn
hwad som föranledt dem, akt nyttja den »frägawarande
termen uti Expeditionen.
Ater något ropande.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken
förnyade sin erindran om lugn, och förklarade aik
han nn ej widare kunde »ip aga denna sak.
Föredrogs a nyo Lag Ukffotters den 18 November
pa bordet lagde Utlärande, öfwer de anmärkningar
och^ förslag, hwilka hos Adeli», Preste- och
Bonde-Sränden hlrfwir gjorde i anledning af Utskottets
hos Ridderskapct och Adeli» den 24 Augusti
föredragne Betänkande om Äktenskapsskillnad.
Zriherre 6^!Ien!l^rna, ^xel Lric, upläfte
till Prolvcollek följande:
Ibland
Den 24 November. 1467
Ibland de siere regler, som tvid lagars stiftande
är» angelagne all iakttaga, räknas ock den,
att ingen ny lag bär göras oskare än dä den finnes
»vara nödig. För nödiga lagar aker lära inga andra
kunna anses, än de, hwilka omsalta man.
ligen förekommande eller mminstans icke sällsamma
och oförmodade händelser halst om för hwarje sä.
dan. som kunde nplänkaS och möjligen inträffa, en
lag gjordeS, ett alt för stork antal lagar dä skulle
npkomma, hwitkel i flere asseenden more ssadeligt.
Del torde således först komma i öfwerwägande,
hnruwida de af Lag Uiffoktet nu föresiagne nya
lagar äro nödige eller icke, innan de till deras beffaffenhct
widare ffärskädaS. Hlvad det förra angar,
sa kan jag för min del icke finna nödwändig.
helen af näqot nytt stadgande huru med äktenffaper
ffall föchäilaS i twanne at de sall, som Utskottet
npgifwit', nemligen dek o:dra och 4:de, dels emedan
deri nämnde gröfwa brott lyckligkwiö i wart Fädernesland
högst sällan sig Yppa, och dels derföre att
det ena as dem, i anseende till dctz wcderstyggeligher
bör, sa widk möjligt är, undwikas, att i wara
lagar omröras; hwarförntan af de redan stadgade
lagars analogie tillräckliga skäl torde kunna hämtas
till sadane måls afhjelxande med ett rättwist
flut, isall de skulle förekomma. Och beträffande
det senare eller fragan om beffaffenheten af den i
i:sta Z dje och Z:ce fallen föreflagne lag angående
ffillnad i äktenffapet, sä lärer desi afgörande kom.
ma alt bero pä den synpunkt hwarunder man betraktar
det'band/ som förenar twänne makar. Wi
1468 Den 24 November.
Hafwa för icke mänga ar tillbaka exempel deraf, akt
en Nation förklarat q Menn alet för ett Borgelin!
contrakt, hwilket således ej allenast pä bestämd tid
kunde in<M, utan oe? med bägge ConkrahenterneS
samtycke nplösav. Wi känna ock att den Cacholska
Kyrkan deremot häiicr äkrenffaver för ett
Sacrament; Och wi wete akt andra den Christna
Lärans bekännare anse dcr för en Gnddomlig siislelfe,
uran att dcrlöre tillägga der ofwanberörde höga
egenskap. Det skulle med alt Ml kunna anses
för stötande om jag staldc i fräga hwilkendera af
desta olika meningar Ridderskapet och Adeln godkänner,
enär sadank i den af ost antagne Religion
Mtryckeligcn finnes wara stadgadt. Hos Ost lärer
derföre ingen annan fräga komma under öswerlagg»
ning, än den, huruwida äktenskapsskillnad i ofwannämnöe
z:ne fall är med wär Religion öfverensstämmande
eller ej? Men huru lätt är icke denna
fräga beswarad, nar det ej kan bestridas, akt, enligt
den Ost gifne Guddomliga föreskrift, det icke
är en Man Mätit, att i Mer än cit enda, och i
tvär lag redan förut u tagit fall, fa sk-Uja sig wid
fin hustru och tagg sig en annan, och der följakteki
gen
icke eller kan nekas, arc den af Lag-Utskottet
förestagne äktenskapsskillnad i tre andra fall är emot
Religionens väbnd. rakt stridande. Detta ämne torde
således icke fordra widlyftig öfwcrlaggning, innan
Ridderskap!,'! och Adrin skrider till der beslut art
ogilla och förkasta La.g-Ucffonets owäMade tillsiyrken,
sa ival i denna del, som i den, hwarigenoin
Utskottet gifwcr anledning ät manga med sitt äktenskap
mistnöjde makar, att för h marje handa ännu
min
-
Den 24 November»
mindre hälland,: orsaker, såsom ädömde straff af
skö, ris och bestämd rids fängelse eller slöseri, dryckenskap,
wäldsamr sinnelag och dylikt, hos Kongl.
M.-ur göra underdånig ansökning om skillnad i deras
äktenffap.
Ehuru jag gör mig der hopp, att de sstäl jag
nu aufon, marda af Högloft. Ridderffapet och
Adeln för gode och tillräckligc antagne, sär jag dorja
nite kill Nidderskapct och Adelns mogna eftersinnande
och vswerrvägaude ödmjukeligen framställa de
följder, ssm as ett bifall kil! Laq-Ui sotters betänkande
synas mara an befara. Mauric ett sädant Vestn
t ej skulle föranleda kill åtskilige, ej mitidre för
Ridderskapct och Adeln midrige, an för Allmänheten
ftadciiga omdömru? Hos manga kunde herr
lankan upstä, art Wi antingen sattc den tippenbarade
Religionens sannrngar och stadgar i rwifwclsmal,
eller arr Wi om dem saktar ett origiigr begrepp,
eller ock art, oaktadt Wi dem erkänd?, Wi dock
för dem ej hyste mera wördne-s och uudergifwenhet,
än att Wl tilläko Oh den förmätenhet att inga i
granffning och pröfning af deras grundlighet och
att i dem göra ändringar, limitationer och Zi8ponLer.
Sädane tankar knnde desto läktare fasta sig
hos de mindre uplyste sch tänkande as wäre Medborgare,
som efterdöme» pä dem gemenligen göra
starka intryck, särdeles dä de komma frän de personer,
som anses äga större kunskaper; Och man borde
ej nnhbilliga om dche efterdöme» togos af det första
Riks-Sränder, hos hwilket hwarke» nplysning
eller nit för Religionens helgd förmodas någonsin kun
-
i47o Den 22 November.
na saknas. Men hwad Mille wäl blifwa frukten
af dylika tänkesätt, i fall de hos eu Menighet blefwo
rädaude? Ridderskapcr och Adeln torde uplyst inse
att deraf ej wore annat att förwänta, än wanwördnad
och olydnad eniok den Högste Lagstiftarens
bud och befallningar, förakt för Religionen, afwikande
fran den deri stadgade sedeläras föreskrifter,
antagande deremot af en sädan moral, som hwar
vch en efter sitt skiljagriga begrepp och härdande
böjelse behagade sig sjelf gifwa, och dä man wille
sluta frän det större till bet mindre, äfwen ohörsamhet
emot den werdsliga Ofwerhcken, som för
befästandet af sin innehafwande magt och undersärarnes
deremot swarande pligt att best befallningar
åtlyda, frän Religionens bud hämtar sitt starkaste
stöd.
I anledning af detta mitt anförande anhäller
fag att Herr Greftven och Land-Marskalken behagade
göra en sädan proposition, som sätter RiddcrMpet
och Adeln i tillfälle, att Lag-Utskottets ifrägawarande
Betänkande i hela dest widd kunna alsta.
Härtill ropades nägra Nej.
Lnherre Osterström, jacob. Långt ifrån Mt
man syneö kunna citera Religionen i en sak som
denna, har den, efter min öftvertygelse, dermed ingen
gemenskap: och om den skulle anses bjuda nå
gor
häruti, wore ber, alt da ben ena Maken är
swagsinr, borde man lätta Uttvägen för den andra
alt undslippa förbindelsen med cu pä sädanr säll
olyck
-
Den 24 November- 1471
olycklig »varelse. Hwad, för öfrigt, Lag-Utffottet
sörrstagit om underhäll för den swagsittta Maken,
finner jag ganska billigt. Om underhållet för bägge
Makarnes gemensamma barn, synes »mg ott försorgen
om dem ar ett för cn far eller mor sa naturligt
och rättwist »liggande, att nägol sadant stadgande
snarast ffulle tyckas mig icke bchöfwaS.
^err
»nälte, sig da frägan o»n äk cnffapsffillnad förewarit
i Lag U ffotlet, hafwa dit ingifwik ett Memorial,
hwilket omständeligen innefattade hans mening, och
hwilket han nu endast äberopade. Wid Friherre
Lilienstjerna yttrande wille han allenast korrteligen
anmärka, först att Lagckltffoktets Project sä »nyckel
mindre kunde anses stridande mot Religionen, som
densamma bjuder akt undfly umgänge »ned den lastbar?,
och för det andra, alt om man will följa Religionens
bud, sa ffulle, efter gamla lagens föreskrifter,
siere ffal till äktcnffapsffillnader ber finnas att
tillgå, än dem, som af Lag-Utffottet blifwit föresiagne.
Herr von I^aukLwollk tillstyrkte altsä bifall a
Lag Utffotkers forsing, kanffe »ned det tillägg derulvfwer,
att äktenffapsffillnad äfwen kunde ägarmn
enär bägge makarne derom moro ense.
friherre 6^IIen5tferna förklarade sig ej wilja
inga r twist med »agon om dest tankar i Religionen,
såsom ankommande pa hwars och elis egen öswertygelfe,
»nen blott tiilkannagifma alt han sjelf förblcfwe wid
fin i della ämne redan yttrade mening, och gjorde
nu
s472 Dcn 2-4 Nsvambov
nu den reservation, a,t ifall Lag-Urffarrcts Betänkande
genom Nidderstapet och Adelns mchoritö
stolle blifwa gilladr, han dä icke mätte anses ctt
sädane beslut hafwg biträdt.
^>err Grefwen och Landt - jMrstalken
gjsrde proposition rill bifall ä Lag-Utstotters Betänkande
med de i Desi senare Utlåtande föreslagny
förändringar och tillagg, hwilkcn proposition med
I- beswarades. ,
Zerr von I^Lussrvolkk begärde att proposition
äfwen mätte göras pä det af honom projeclerade
tillägg.
Ropades Nef.
Föredrogs a nyo Constirutions » Utskottets den
18 November npläsie och pä bordet lagde Betänkande,
jämte Desi omarbetade förslag till en Jnstcnc,
tion för Riksens Ständers Iustiri-s-Ombudöman §
hwaraf granffningen paragraphswis företogs.
Uplästes usta H.
Herr Uotlrlied^ Larl kreäric, anhöll, att i
anseende till deras nära inbördes sammanhang de z
första tz Z mätte fä upläsas innan nagra anmärkningar
gjordes
Fri»
Den 24 November. 1473
Zriherre 'bjerta, ^xel, yrtrade sin önskan,
alt de wrd della försiags första granskning gjorde
anmärkningar äfwen nu marle b lisra a rand Hwar--  jc § uplaste.
Herr lbnL.erbeim, Olok Joban, >'plästc följande
anförande till Proiocollet:.
Da jag nu urbeder wig Högloft. Nidderskapet
och.Adelns öswerfeenvc gödher och benägna tålamod
för nägra ögonblick, sker det för art sa framställa
nägra förändringar, med hwilka jag tror, arr den
af Constitukions-Urfkoltet projcckerade instrncrion för
Riksens Ständers JustittD-OmbudSman skulle kunna
antagas. Fä af de ämnen, hwilka under detta
Riksmöte utgjort föremålet för Riksens Sländers
öfwerläggningar, hofwa warit wigkigare, än det
förcwarande Riksens Ständer haswa wid Regeringsformens
antagande organiserat en Person, hwilken
under Deras fränwaro, borde skydda och sörswara
Constitntionen, tillse, att Konungens Enibeksmän
enligt densamma handlade, samt alt i öfrigt Lagar
och Förfarrningar af Domare och andre EmbctS»
män efterföljdes och fullgjordes. Desta JustitiesOmbudsmannens
i Regeringsformen grundade Embetsäliqganden,
är» för Riket och der Allmänna af
as högsta wigt och inflytande, men böra Ha crr med
laglig ordning ofwerensstämmande fält honom upr
dragas, sä framt de icke helt och hällit skola förfela
deras äsyfcave ändamål,
Ju
-
1474
Deir 24 November
-
Justit a Eancclleren och Justuiss Ombudsmannen
kunna i utöfningen as deras gemensamma befattning,
såsom Allmänne Äklagare moras eller
motwerka hwaranvra, om icke genom denne sengrcS
instruckion, en tydelig, en bestämd gräns updrages
emellan dem. Huruwida ConstitulionS-Utskottet warit
nog lyckcligt arr upfinna och nrstaka benna gräns,
eller huruwida Urffoiret torde hända sammanblandat
Vesta bada Embeksmäns befattningar, lärer en Hwar
af den projecterade instrnrtionen lätteligen finna.
Utskottet yttrar sig uti det Insiructionen akföljande Betänkande
salunda: "Utskottet kan icke neka, det ju
"sa wäl Justinso-CaucellercnS sorn Justitim Om''bndsmannens
bestämmelse ar att ätala förbrytel''ser,
men der anser äswen omöjligt ari fastställa en
''sädan fördelning eller clastification af öfwerirädel"fer
och felsteg, hwarigenom den ena Embetöman--  "nens befattning kunde fullkomligen skiljas fran den
''andres, uran att be någonsin sammanträffade. Uc"skotlet
har har dock i öfwercnsstämmelfe med grnnd'lagens
esprit, sökt utmärka att Justitiso-Ombnds"mannens
åtgärd egenreligen består i ben allmänna
"npsiglen öfwer de wigkigaste delar af Lagskipnin''gen,
hwaremot den mera enskilda detaillen tillhör
' Justitia-Cancelleren''. Att ConstikUkions Utskottet
aldeles icke i öiwerengstämmelse n?ed grundlagens
L sprit här framställt skillnaden emellan Justir^-  Cancellerens och Iiistjtise Ombudsmannens Embsksbesattningar,
tror >ag mig kunna ådagalägga. Wid
nogaste genomläsande af Regeringsformens etthundrade
fjorton paragrapher har jag åtminstone icke
kjinnat sinna »agon enda, som bestämmer någon
rang
-
Den 24 November. 1475
rangordning eller clasiification af förbrytelser, samt
updrager beifrandel af de wigllgare ar JustitimÖmbndSmannen,
men ätalet af de obetydligare ar
Justitise - Cancelleren. Twärkom stadgar 96 A i
''Regeringsformen: "att Justinos - Ombudsmannen
''bör hofwa tillsyn öfwer lagarnes efterlefnad af
"Domare sch Embetsman, samt wid wederbörliga
"Domstolar i laga ordning tillöka dem, som uti sine
"Embetens utöfning, af mäld, mannamån eller gn"nan
orsa? någon olaglighet begå, eller underlåta
"art sine EmbetSpligtcr behörigen fullgöra;'' och 27
H i berörde Regeringsform älägqer förnämligast
Konungens Högste Ombudsman Jnstiries-Cancellcrcn!
"att föra, eller genom de under honom siälde Fiscalex
"laka söra Konungens talan i nial, som röra allmän
' säkerhet och Kronans räll, samt atc, ä Konungens
magnar, hafwa tillsyn öfwer rättwifaus hanv''hafwande,
och i sadan egenffap beifra fel, som
''af Domare och Embetsman begängne blifwa'',
hwarsörutan den för Justiliru-Cancelleren af Kongl.
Maj:t den Z ?lugusti innewarande är utfärdade instruktion,
hwilken icke lärer wara Eonstinuions-Uc»
skottet okänd, ehuru den, under utarbetandet af
ifrägawarande instrnclion, understundom fyneS hafwa
kommit i förgätenhet, uttryckligen stadgar: ''.ur
''Justities Cancelleren skall i allmänhet hafwa nll''fyn
deröswer, ark lagar, författningar, wstruccioner
"och privilegier warda iakltagne och efrerlefwade,
' samt alt hwar och en i sitt Embete sin ffyldigher
''efterkommer, och att icke någon hög eller lag, rik
"eller fattig för när sker; åliggande det honom, att
"föra, eller genom de under honom siälde Fiscalcr
lara
1476 Den 24 November.
"lala söra, Konungens talan i mäl, som röra M"män
säkerhet och Kronans rätt, samt beifra eller
''beifra läka sel. som af Domare och Embckömän
begas". ^ H:>.ruwida- delta stadgande kan förenas med
2 § af den föreflagne instrucrionen, der Justitire»
Onlbndsmannen förnämligast updrages sädane fel,
hwilka bereda en allmän, osäkerhet för Medborgares
rättigheter, öfwcriamnas «!l Högloft. Ridderfkapet
och AvelnS eget uplysta bedömande. Alt
Consiilttrions. Ukffottet endast updragik JnstirinsOmbndsmatmcn
de wigkigare delarne af lagstkipningcn,
samt dö bekydeligare förbrytelsernas beifrande,
torde wara sä wäl mot grund lagei;, som mot det
med Justitia- Ombudsmans - Embems inrättande
asyftade ändamål stridande, hälst det i annat fall
skulle bero pä Instina - Ombudsmannens cget godtfinnande,
att prötwa huru wida de förbrytelser, som
of Domare och Embetsman bcgäs, äro af den beskaffenhet
att de tillhöra hans EmbeiS-atgäcd eller
icke, hwilken ät Justitjm-Ombudsimannen öfwerlämnade
rät-ighet ffnlle kill sine följder kunna blifwa
ganslka wädlrg, och medföra ett qanffa osäkert M-gd
för Medborgares rättigheter. En oförrätt tillfogad
en fattig och olycklig Medborgare, skulle, i afseende
pä denne kiruna innefatta mycket lidande, och likwäl
af JustilrW - Ombudsmannen Lnses wara af
mindre betydenhet, och således icke förtjena desi
EmbetSnpmarksamhek. Att Constitmioiiö-Utsksttet
ater nästan liksom fcänkänt JustitiL-Cancelleren befatkninaen
med de wigtigare delarne -af Lagfkipningen,
samt de betydellgare förbrytelsernes beifrande,
torde med ffäl kunna anses wara obehörigt, och kan
pä
Den 24 November.
147?
pä intet satt förenas med 27 § i Regeringsformen, eller
den derpå grundade JustinW-CaucellerenS instrucrion.
Dä jag således antager, Justitia:.Ombudsmannen
bor med sin Embeteupmärksamhet omfatta alla
fel, alla förbrytelser, af hwad egenskap som hälst,
tror jag äfwen, att Jnsiitits-Cancelleren, med undanlag
af de särskilde fall, hwilka lili R geringsforincn
omförmälcS, tillkommer cn lika oinskränkt upfiqk
osmer Lagar och Författningar, men att, som ^
Justitloc Ombudsmannens ändamål cgentcligeu warit,
akt icke naara olaglighekcr mätte blifwa ooäralde,
hans Embe swerksamhet icke förr kan widtaga, än
Justirios Caucellereu antingen rent af underlåtit alt
foga, eller ock icke fogat en ined Lag osi) sakens
brfkaffenhet öfwerensstämmandL nog kraftig åtgärd.
Ekt motsatt förhållande skulle bereda den största oreda,
den största wiklcrwalla uti desto bäda EmbeksmänS
befattningar. Föreställom ost, att JustitiaOmbudsmannen
begynt atala någon af de i första
och andra paragraphcrne upräknade förbrytelser, och
antagom, att JnstiliE Cancellcren antingen i samma
ögonblick eller ock en korrt lid derefter satt kunskap
vm samma förbrytelse, samt derföre ställt '.vederbörande
under tilltal, sa ffulle ju en person för
samma brott lagföras af twänne särskilde åklagare.
Man ma aldeles icke föreställa sig att Justitia.
Cancellercn är hindrad atala sädane förbrytelser,
hwacwld Jnstitise-Ombudsmannen redan lagt hand.
Hwarken ConftMllions-Utstkottec eller Riksens Högl.
Ständer kunna någonsin betaga JnsticiL Canceller
ren en tädan rättighet, hälst der är hans owilkorliga
1478 Den 24 November
-
pligt, akt, intilldcsi 27 Z i Regeringsformen samt
den derpå grundade och för honom utfärdade instruktion
warda i »vederbörlig ordning ändrade och uphäfne,
beifra och beifra lära alla fel, som as Domare
och Embetsman begäs, sä snart de komnnr
kill hans kunskap.
Det torde wara Riksens Srandcr helt och hållit
likgiltigt, antingen Justilia Cancelleren eller Jnsiitiw-Ombudsn,
amien ätalgr wsderbörandsL förbrytelser,
endast de icke blifma oparalte och man answar;
och dä Jnstitirc Canceller:'!, lang:'söre Jnsttios-Ombudsmans
EmbekckS inrättande^ haft en allmän
tillsyn öfwer Lagars och Författningars obrottsliga
kfterlefwande sig updragen, hwilken befattning genom
27 F i Regeringsformen blifwit ytterligare
stadfästad och bibehållen, sä torde ber anses lampeligt
och med en laglig ordning öfwercnsstämmande,
att alla se! och förbrytelser, som blifwa hegängne,
först hos Justitia; Cancellercn anmälas kill dei laga
bcifrande, hwiiker han kan aäse dem förtjena. Skulle
Justiriso-Cancelleren inom en wist korrt föreskris,
wen rid af till exempel 8 dagar underlåta, arr wid
den salunda anmälde förbrytelse:! foga nägon åtgärd,
ware dä Justitioe-Lmbudsmannen pligtig, akt
samma förbrytelse i laglig ordning atala.. Härigenom
wore ali oordning och sammanblandning förekommen,
sann der med JmbiklL-Ombndsmannen asyftade
ändamål, arr alla olagligheter mätte blifwa till la.
ga answar och näpst bekvrdrade, jämwäl wunnik.
Nägon torde härwid inwända att Jnsiitioo-Ombudsmalinen
härigenom skulle blifwa försatt i en syelo
lös
-
Den 24 November. 1479
lös owcrksamhet, men denna fruktan synes sakna a!l
billig grund, enär Justitia Ombudsmannen, såsom
Allmän Åklagare, tillkommer, alt, va säir, ro6 §
i Regeringsformen, omförmäler, utföra aral emot
SlakS-RadetS Ledamöter och Konungens Radgifware
i Commandomäl, äfwensom, enligt -o, Z i Rc«
geringsformen, dä Konungens Högste Domstol eller
någon afDesi Ledamöter finnes hafwa orätt dömt, och
Justitia Cancellcrcn dera icke anstallertalan,attdenfelagtige
under tilltal ställa, samt alt, när Riksens Ständers
Revisorer ställa Riksens Ständers Fullmagriae i Bancovch
Rikögälds-Werken under tillta! ett siiklätal utföra,
hwaras alt torde kunna inhämta^, atk Justiliso-Ombudömannen,
såsom Allmän Åklagare, äger flere
och högst wigtiga Embeisbesallningar sig särskildt updragne.
Men i alla andra, utom nu upräknade fall,
hwilka «»gä Embelsmäns mer elier mindre förbrytelser,
wagar jag ödmjukast förestå, art den i z §
af den vrojecterade instruclionnen omnämnde anmälan
as JustitiL-Ombudsmannen til! Justitim-Cancelleren
alltid först matte warda iakttagen, innan Jnstiriiu-Ombudsmannen
mä aga akt wiv malet hand
lagga. Da en wist korrt tid af älta dagar föreffrifweS,
torde icke med fog öfwer nägot uppehåll kunna
klagas, och skulle Justitia:-Cancellercn wid mäletS
simliga pröfning icke anse detsamma förtjena någon
ytterligare desi Embets upmärkfamhcr, ware altid
Justitiao-Ombudsmannen i händelfe af motsatt omdöme,
berättigad, att wid wälet foaa den åtgärd,
hwartill han kan anse sig befogad. Med anledning
af hwad salunda anfördt bltfwit, torde den första
para
-
»480 Den 24 November.
paragraphsn i den föresiagne instructionen böra lyda
säkmda:
T- i.
Riksens Ständers IustikiW-Ombudsman skall
haswa tillsyn öfwer Lagars, Författningars och Instrmtisuers
efterlefnad af Domare, Embets- och
Tienstc Män samt om ds i sine Embetens utöfning
af welb, mannanian eller annan orsak någon olaglighet
begå, eller underlåta, att sina Embetspligker
behörigen fullgöra, sadant Konungens Instilis--  Cancelicr wid handen gifwa, utan att dock sikt tillkännagifwande
med något påstående beledsaga. Skulle
JnstitiD-Cancelleren underlåta, att inom ätta dagar
derefter, wid en salunda anmäld förbrytelse foga
någon åtgärd, ware dä Justities Ombudsmannen
pligtig, att samma förbrytelse wid wederböcliga
Domstolar i laglig ordning äkala eller atala läka,
äfwensom, och derest Justitiso-Cancelleren wid mä»
lers siureliga pröfning, Mille finna detsamma icke
förtjena någon desi Embersupmärkfamhet, Justilia
Ombudsmannen, i händelse af motsatt omdöme, är
berättigad, akt wid samma mål foga den handläggning,
hwarrill han kan anse sig befogad. Konungens
JustiuL-Cancellcrs göromål och förhållande
ma JufritiD-Ombudsmannen bock icke i något fall
atala. Likasom ock Justilim-Ombudsmannen göromål
och förhållande ej aro af egenskap, att kunna
Justitia Eancclleren atalas.
Km .
Den 24 November. 1481
Öm den nu föresiagne paragraphen winn r
Högloft. Ridderskap» och Adelns bifall, torde Le
»wenne uri den projectcrade- iustrnclionen efterföljande
tztzuw, afwcn som den nionde icke behöfwa na»
gst särskildt rum. De innefatta detzutom stadgandcn
af en hö ist obestämd egenskap, och torde det
abid blifwa l,ka omöjligt för Justilisa-Ombudslnannen,
alk, innan en förbrytelse blifwit behörigen undersökt
och pröswad, bedöma grunden och afftgten
af.densamma, som ett sävant, vä förhand fäldt omdöme,
alcid bliswer för Medborgare wädligr.
H/oad den 17 jj angar, torde jag fä nämna»
att Kongl. Breden af den 6 MarS 1788 och den
lA Ociober l8or anbefalla Oftver-Commendaiuer,
Commendaiuer, Kongl. Majus Besaliningshafwande
och Kämnn-s Rätternc i Stockholm, alt till we.
derbörande O mer - Domstol, hwarnnder de lyda,
för hw.arje mänad insända fangfönekningar in
stupxlo, och dek inom nästa mänadens sink derefter,
wrd en Rwrs wile för hwarje dag, som dermed längre
dröjes, hwarefrrr wedcrvörande Atv cac Fiscal
u!i Ofwer-Domftolen har att granska terörde förrekningar,
och sedermera insända det ena exemplaret
deraf lill JnstititL-Curcelleren som, enligr fin inst- uclion,
har att tillse, i hwad målto alt som wedcrbordi blifwit
behörigen iakttagit, hwarförnkan Commendamerne oniedelbarligenjtill
I .stina-Canceller», hwarje manad öfwersända
en sä kallad namnrulla uppå ve i Fast uma arne
warande arbersfängar, pä dct Jnstiriss Caneellereit
ma kunna tillse, alt dcfie för gröfre droll mere dels
till längre kvds arbete dömde Persotter ä Föilnlirgarne
behörigen förwarae.
Zjerde Band. 174. Om
r482 Den 24 November
-
Om ändamälet med denne Z är, att updrags
Instioo-Ombudsmannen granskning as Fangförlek»
niugar»^ hwilken befattning, enligt instruktion, tillkommer
Justikikv Eancelleren, sä torde denna Jusiitiso^Ombttdsmaunens
åtgärd desto heldre wara öfwerflödig,
som berörde Förtekningar undergå »wenne
Revisioner, och torde det jamwäl wara obilligt
slagga »vederbörande Embetsman Fängförtekningars
insändande till Justitiso-Cancelscren, dä de redan
äro skyldige att aflämna twenne sädane, samt
Jnstitiso-Ombudsmannen desiutom, enligt 8§ af den
förestagne instrnclionen, äger till alla Fangförrckninaar
fri tillgäng, enar han Uti Hos-Rättexne eller
nli Justitire-Lancellerens Expedition sig anmäler.
Skulle äter assigten wara, att Jnfrittas-Ombudsmannen
bör skaffa sig kännedom om FängarncS
tvärd^ och skötsel Uti fängllserne, är sädovl wisierligen
godt och ».ytligt, men torde hwarken behöfwa
elier förtjena »»äaot särskildt stadgande uri JnstitiWOmbudemarnrenk;
instruclion, hwadan hela denna §
torde knniia utesiuras.
Härefte'' "nlästes i anledning af Herr bagerbeims
anmärkningar och äiskilligeö yllrade önskan
2. 3. och 9. §. §.
Herr kotblied. Da jag till alla delar instämmer
med hwad Herr baZeriieim mi anfört, såsom
medel till undwikgnde as kollision mellan Justilia,
Cancell^ren och Riksens Ständers Insist-W-Ombuds,
man,
Den 24 November. 1483
man, får jag allenast fraga, om icke 8 dagar är en
alt för korrt tid för Jnsticir?'C..i!c':lleren att laka
Maga en af Jnsticiso-Ombudsmannen hos honom
anmäld förseelse, om Justilia Ombudsmannen skulls
wara berättigad att derefter sjelf framträda såsom
dest åklagare.
Grefwe körner, Astolf Loran. Onekligen
har dec warit ett swart och grannlaga göromål
för ConstitutionS Ulffoltet, att utstaka gränsorne
emellan Justitia; - Cancelleren och Jnstitias-Ombudsmannens
åtgärder. Swärigheten torde ligga
uti stelswa sakens narur, emedan de äro bada
twä Accorer, och emedan det lärer wara omöjligt,
att när de hafwa enahanda befattning, i alla händelser
utstaka ett olika förhållande för hwar och en
utaf dem. Utskottet lärer hafwa trott'sig endast
kunna i allmänhet utstaka den rigming som Justities.
Ombudsmannen skulle taga. Art derföre utesluta
Justitie? Cancelleren ifrån den allmänna upsigten
öfwer räkkwisans handhafwande, lär icke hafwa warit
Constikutivns-Urffotters mening, men Det har
trott, att da det stadgades, ari de ej fa atala hrvarandra,
sä skulle en obehaglig kollision bäst undwikasDä
dek nu förestås att Justit-ss-Ombudsmannen
skulle först anmäla hos Justitia? Canrclleren Le mäl
han wille atala och afmatta Justine? CancellerenS
åtgärd innan Ombudsmannen skulle börja sin aktion,
sä hemställer jag om icke delta skulle föranlåta
en obehagligars kollision, dä en Ae:ors »plågande
af en sak, som en annan med flit förbigått, i
sig fjelsi ser M som m klander af den senares ät
-
1484 Den 24 November.
gärd. Jag tror för min del att den rätta gränslinjen
dem emellan bestär deruti, att da JustilissCancelleren
j egenskap af den »verkställande Magiens
Ombud, pä Embetets wägnar direcke emottager rapporter
frän alla diverse Werk och Embrcsmän, kan
han också stelf deraf inhämta hwilka åtgärder han bör
och kan atala, och bör allid wara tidigare underrättad
om förefallne olagligheker än Justitigs-Ombudsmannen,
som endast, eller åtminstone de fleste gangvr,
först sedan en sak kommit till Allmänhetens kunskap
eller blifwit hos honom af nägon enskild an»
mäld, fär anledning alt sig dermed befatta.
Hwatz Fangförkekningarne angar, sa är den
nya §. Constikutions Utskottet derom behagat förestå
en följd af af min i delta afseende gjorde ödmjuke
hemställan. Uran att just hafwa yrkar eller
ansett nödigt, att Justitia Ombudsmannen skulle
direcke emottaga eller granska Fangförcekningarne,
har jag endast önskar att han malle äga rättighet
taga kunskap om Arreftankers sa wäl behandling,
som tiden de blifwit hällne i fängelse, och jag hade
trott att dä man erkände den rättigheten art undersöka
huru de moro wardade, som högst nyttig, man
icke skulle Hafwa welat arr JustikiL-Ombudsinannen
skulle ifrån denna befattning wara ulestuceu.
Friherre käljencrLntr, Jobrm äVilbelm. Jämte
der förenar nng med det Herr L.a§erbeiln i
detta afseende andragit, får jag den äran förklara,
det jag anser lättaste och läkraste sättet att bestämma
gränsen emellan Jnstistso-Lancellerens och Jusi»-
-
Den 24 November- »48?
stills Ombudsmannens Embetsmanna befattning wara,
alt den fednares ekgärd icke widtager förr,
än dä tiden förfiu.it, inom hwilken den sistnämnde
bordt ät en klagande lämna sill biträde. Och alt
således Ombudsmannen icke mä uptaga någon enskilds
klagan uran fullkolnlig »visihet, att JustitimCancellereii
wägrat eller försummat sin EmbctSpligt.
Hwad deremot angar älalande af bela ColleqierS
lagstridiga förhållande, tror jag att Ombudsmannen
genast' bör kunna sädanr »verkställa, uran art afwakra
hwad Justi riss-Cancellere» i den wägen skall finna
sig befogad att ätgöra.
Herr I^Zerbeim. Onekligen har der want
ett swart, ett grannlaga göromål för ConstitntionsUtskott»,
alt bestämma den gräns, som borde ut»
göra skillnaden emellan Jnsiuigc-Caneellerens och Justitioc)
- Ombudsmannens Lmbersbefatnuiigar, hälst
denna grans, enligt mim kanka, icke fullkomligen
kan bestå»,,'.ms. Grundlagen updrager uti 27 h ät
Jusiilikv Cancelleren en allmän npsigr öfwer ratnvisanö
handhafwande, samt anbefaller honom, att beifra
eller b ifra läka alla fel. som af Domare och
Embcksmän bcgäs, och uti 96 § aläqqcr samma
grundlag JustttiD-Ombudsmanncn en allmän tillsyn
öfwer lagarnes efterlefnad af Domare och^Embersmän,
mev föreskrift ari tilltala dem, som mi sine
Embetens »»rösning någor» olaglighet begå, eller.underlåta
art sina Cmbetöpligter behörigen fullgöra,
hwaras synes, att bada detze Embetsmän tillkommer
en allmän wärd, en oinskränkt tillsyn öfwer lagar
och författningar. Jag har i anledning härutaf
trott
1486 Den 24 November.
trott mig finna, a't sedan grundlagen uti 27 § bibehållit
den ät Justitia Can-elleren redan för längre
rider tillbaka, alrid uporagne tillsyn öfwer rärtwisans
Hanvhafwande, har dea uti 96 tz förutsett möjligheten
af de fall da förbrytelsen ,cke kommit till Jnstitiso-Ccn,
cellerens, kunskap, och således undgått det
laga aral de förkjenat. tvid hwilka tillfällen IustiliWOinbndsmannen
bvrde, enligt dk» i sistnämnde H
honom öfwerlämnade allmänna rättighet tvid samma
förbrytelser, af hwad natur de än mätte wara, foga
den åtgärd hwllken han kunde anse wara med
lag och deras beskaffenh t enlig. Grundlagens esprit
har således af mia dllfwik ansedd wara sadan, alt
Veste bada bade EmbetSmän icke erhållit rättighet,
a» pä samma gäng ätala samma förbrytelser, hwarigenom
den största oordning och kollision, enligt min
tanka, skulle upkomma, utan att hwad ben ena af
förekomne orsaker icke kunnat uptäcka och till answar
befordra, borde af den andre i wederbörlig ordning
ätalaö, men pä det JustikuL-Cancelleren, enligt 27 §
i Grundlagen jämte hans derpå grundade instruktion,
skulle sa tillfälle cur wid alla förbrytelser foga
den handläggning som wcderborde, har jag wägat
förestå den ukwäg, att Justm-e-Ombudsmannen skulle
först hos Justitios-Cmceilercn anmäla hwarje förbrytelse
till det laga beifrande Iustiiiss-Cancelleren
kunde anse den förtjena, hwarefter och i händelse
JustUiD-Cancelleren wid den anmälde förbrytelsen,
inom en korrt föreffrifwen lid, antingen rent af un,
derlät akt foga någon åtgärd, eller icke fogade en
nog kraftig, Justitiso-Ombudsniannen i bada Lesta
sall borde äga, art sitt Embete och pligt likmätigt
Den 24 November. r4»?
förfara. Att Justitia Canccllerens äkgard härige»
nom blefwe underkastad »agot kiander, kan jag icke
sinna. Det mål, som förur warit ett ämne för Jnstikiss-Cancellerens
Embetsupmärkfamhet, blefwe nu
endast af Justinos.Ombudsmannen äter upragit. utan
akt denne senare i något sali hade rättighet, att den
förres göromål och w>dtagne anstalter widröra. Detta
hr jag äfwen ansett wara meningen af bet sista
stadgandet i första § af den förestagne instructionen,
som förbjuder Justitiss-Cancclleren, att atala Justit
os-Ombudsmaunens göromål och förhållande, samt
kwäctom, hwadan detta stadgande, enligt min tank»,
icke förhindrar någon af beha Embctsmän, alt «plaga
och utföra ett mäl, hwilket af den ena antingen
blifwit päbegyndt eller till stut befordradt, och
således icke eller förekommer den kollision, som Här»
af tydligen upstar. Hwad ater angar ,7 § medgif,
iver jag alt för gerna, atk Justitios-OmbudSlnanncn
ma äga akt göra sig underrättad om de olyckliga
wareisers wärd och skötsel, hwilka uti fängelserne
inucflutas, men tror, att, om denna befattning skall
uti ett särskildt stadgande uti instruktionen innefattas,
äfwen manga anora göromål och ämnen kunna finnas,
lika wärdiga Justitios-Embetsmanneno EmbetSupmärksamher,
och lika nödwändiga atk Uti instruktionen
upragas. Beträffande Fängförtekningarnes
granstning, tror jag, atr densamma, rwärtemot
Instrum CancellerenS instruktion, desto mindre, bör
Jast,Urs-Ombudsmannen updragag, som någon klagan
öfwer denna Justilius Eancellerens Embetsbefattning,
mig werterligen, hittills icke blifwit wäckt.
Gref
-
1488 Den 24 November.
Grefwe kölner, ^Zolpk (Höran. Jag be«
klagar akt jag ej kunnat göra mig rätt beqripelig.
Dä jag anförde de sista orden i i i sölje hivar»
af Justirise-Cancellercn sch JustitirL-Ombtidömannen
ej fä atala hwarandras åtgärder, war ej min kanka
akt saga, att upktigandet af en fak, som Justitim
Cancelleren ej snnnit wärd upmarksamhct, ivar ett
klander af hans ätgard, jag wilie endast säga akt det
kunde lätteligen sä anseende af ett sädant klander,
om Jnstilise-Ombudsmannen Uploge och ätalade
hwad Justitim-Canccllercn, efter ffedd anmälan lätit
sörfalla; Jag trodde att deras rälla förhållande i
cgcnffap Actorcr war, alt hwar för sig utföra eller
Utföra läka den talan, hwarkill de funnit sig befogade
; Jag trodde, alt em den ena först skulle fragg
den andra, Hururvida han wille utföra en talan eller
ej, skulle deraf hända, att den ena antingen skulls
sörwandlas till ex.enkor af den andres, wilja, eller
den andre blifwa snbordinerande under den förra.
Jag trodde akt ett sadan! förhållande deni emellan
Dnlle snarast kunna föranleda lil! det initz först and
man -wilis undwika. Dä Justitis: Cancelleren har
rättighet akt befalla i Konungens namn, har jag ansett
art också deraf skulle sölja, arr sgdane mindre
åtgärder, hwilka wäl behösde rättas, Men icke fordrade
en laglig äklagan, moro de, hwilka i följe af
z:djs ock y:de Z. tz bsrde as Attstikioo-Onibudsmannen
hos JnstiriT-Cancelleren anmälas, emedan han
har en förmåga, att befordra rättelser, hwilken ej kan
tillkomma Jnstittre-Ombndsmannei,. Men i sädane
fall dä saken kunde fordra en laglig åtgärd, da kror
jag det wara enligt med egenskapen af en Actor,
gil
Den 24 November.
1439
att Jnstik ch-Ombubsmanncn sjelf eller genom sitt
Ombud litior den talan dan finner nödig. Hwad
som jag tror skulle bast förekomma collision wore, att
de gafwe hwa>-annan trllkänna när De funno anledning
att någon talan utför . För atl bestämma
skillnad-n, tror jag säkraste urtvägen är ail betrakta
dem för hwad de werkeligen äro, nämligen: den
ena såsom ägande att i werkställandc nigglcns namn
' hofwa cti beständial wakande öga öfwer lagskipningens
gäng och Embeismäns Ltgärdcr, den andra
säsom ärnad otc upraga och i wigiigare fall i
lagg . wag beifra de olaglighetcr, som kunnat
undfalla Instina: Cancellerrn, eller som, genom
en origtig framställning kunnat af honom under en
viigtig synpunkt blrswa ansedde.  Hwad fangför
rekninaarne
angar får jag endast Uprcpa, a»t jag
icke käster wid deras ordentcliga insändande till Justitia
Ombudsmannen någon wigt, men akt jag endast
önskar, akt han wid tillfälle ma äga tillgäng
dertill, och i synnerhet c'k han ma äga rättighet kaga
kunskap om Fangarnes ward, och huruwida lagen,
i anseende till dem blifwer skyndsamt och rakt
»vift
skipad. '
Herr kotklieb- Jag will medgifwa att opinionen
anser JnstUim-C mcellerens och Justrtiso-Ombudsmanneno
brfatkningar wara sadane, att de hwar för sig äga
att direcre aklaga och äklaga läka alla fel och förbrytelser,
som as Domare och Embetsmän begäs: 27 och 968. §.
Regeringsformen gifiva ock tydlig anledning dertill.
Men jag kan dä icke begripa huru Consiitutions
Urffottet
kunnat göra en siags fördelning af deste
149» Dm 24 November.
Embeksmäns befattningar såsom allmänna Åklagare,
hwarigenom alla förbrytelser as elakare upsal och skad»
liaare följder lämnas likasom särskildt till Justine?-  Ombudsmannens och de af mindre betydenhet till
IustiklW-Cancellerens handläggning. Uti 2 tz. af
Len förest.rgna instruktion stadgas, att Justities Ombudsmannen
förnämligast äger aklaga sel, som synas
honom härröra af wrängwisa och welb; och uti z Z.
akt om han finner en Domare eller Embetsman hofwa
selat af owarsamhet Utan wrang afsigt, bör han
sädant Justitias.Cancclleren tvid handen giswa. Utom
der besia föreskrifter synes strida mot afsigten och
meningen af 27 och 96 §. Z. Regeringsformen, äro
de högst obestämda och skulle sällan kunna efcerföliaS
Utan genom srbitraZe ; ty huru kan Justinos Ombudsmannen
med säkerhet inse om en förbrytelse är
begången af weld eller endast af orvarsamher, innan
ransakningen är börjad? huru skall sädam pa förhand
kanna bestämmas? Detta komme alltid art bersas
Justinos Ombudsmans godrycko, och följder blefwe
den atl twister upstodo emellan Justltise-Canc lleren
och Ombudsman under hwad synpunkt ert fel skulle
betrakras, och hwilkendera af dem, som skulle företaga
Acrion, hwariqenom veu selagtige kanske stureligen
undstapp alt äral och näpst. Enligt min kanka
böra besia Embelsmän hwar för sig kunna aklaga
och aklaga lara alla förbrytelser som till deras kunskap
komma, såsom enligt med Regeringsformen och
Justinos Cancellerens instruktion, men atk tilt undwikande
i möjligaste matto af kollision och arr en och
samma Person icke pä en gang blcf acnonerad as
twerme Arcorer, de böra, pa särk H.rr Grefwe
lVIör
-
Den 24 November. 149»
körner nyst anförde och jag tvid första gran syningen
af denia instruction yrkade, osördröjeligen gjswa
hwarandra wid handen, hwilka förbrytelser de ärna
aklaga eller aklaga laka. Till folie häraf skulle 2 och z
§ 5 af den projecrerade instruction utgå och den 1 K
antagas sadan den är, såsom innefattande alt hwav
enligt Regeringsformen Justitia: Ombudsman äligger
i frågor om actioncr ä Domare och Embetsmän,
dock med det tillagg, att Han bör lämna Juftmsc:-  Cancelleren underrättelse om de nial, som genom honom'Lro,
pä ställen som wederbör, anhängige. Om Ridderskavet
oZz Adeli» icke behagade bifalla hwad Herr
I^LAerileim tillstyrkt, anser >ag detta wara den enda
urwäg att någorlunda sörrkomina en skadlig
och tilt oredor ledande collision emellan deste Embetsmän.
Herr I^AerKeim. Dä jag fullkomligt sören e
mig »ned Herr Grefwe förner deruti, all en Åklagare
eller sä kallad Actor bor »ui hwarje »nät utföra eller
utföra lata den talan, hwartiil han kan finna sig befogad,
får jag blott anmärka, ali Justitia Ombudsmannens
befattning, såsom Allmän Åklagare, icke
kan enligt min ranka, »vidtaga eller borjao förr, än
Justitia Eancelleren efter skedd anmälan underlåtit,
att foga den pa honor»» ankommande EmbelS åtgärd.
Om för öfrigt Iuftitios-Ombudsmannen skulle såsom
Allmän Äklagare genast atala de hos honom anmäl»
de förbryrelser, kan jag aldeles icke finna någon anledning,
hwarföre han borde till Iustitise-Cancerrereli
öfwerlämna wista smärre och obetydeligare förseelser,
Hwilket skulle i ruin ranka innefatta en uppenbar
1492 Den 24 November.
motsägelse af 96 § i Grundlagen, hwaresi cn allmän
ripsigk öfwer lagar och författningar, ett allmänt.bristande
assel och förbrytelser finnas wara honom tydligen
updragne, och om den af wig förestagne anmälan
af alla mål frän Justili-e Ombudsmannen till
JufiitiD-CancellerLN skulle synas innefajka någon
subordination dcfia Embetsman emellan, hwilkct likwäl
jag icke kan finna, sa får jag ödmjukast hemställa
till Högloft. Riddcrffapet och Adelns uplysta bedömande.
om icke en lika bejkasfad subordination
torde'upkomma, derest deg af ConstiiUtionk-U.sko ter
äswen som af Herr Grefwe LIöiner nn foceftagne
anmälan af obetydligare förbrytelser winner bifall.
Hwad äter angar den söreflagne underrärrelfin, som
Justitia - Cancelleren och Justitia:-Ombudc-manncn
borde lämna hwarannan, när de funno anledning att
någon t«lan utföra, anser jag densamma icke leda
till ändamälek af collisions förekommande, hälst Justitlso
Cancellercn icke ager, art till följe af en sadan
underrättelse, lämna en till hans kunskap kommen
olaglighet opatald, utan twärcom i 27 Z i Regeringsformen,
jämte sin instruction pligtig, art samma
olaglighet, sedan den kommit til! hans kunskap,
atala. Om Justitia: Cancelleren salunda äta lar en
förbrytelse, hwarwid Justirim-Ombudemanncn redan
lågt hand, npkommer ostridigt mycken oordning; i
,hy ^a» en Person pä samma gäng ätalaS af twänne
Åklagare, och om Justitia: Cancelleren nnderläker,
att etk slikt ätal utföra, handlar han emot den honom
gifne bestämde föreskrift, att atala eller ätala
läka alla fel, sä snart de kommit till hane kunskap.
Gref
-
Den 24 November. 1493
Grefwe körner. Wiherligen ar ändamalet
med JustiNL-Ombudsmanncn wunnit, om JustjiiteCuncellcrcn
förekommer honom i beisrande of Embcrsmanna
le!, om genom denna inbördes täflan la»
gerne winna i kraft och lagffipningen i ordning och
rällwisa- Samhällets wäl beror ingalunda derpå;
att Justitia - Ombudsmannen ffall wara den som
alalar; men att olaalighetcr ej bcg^S eller att de
blifwa rättade och belfrade när de äro begangne.
Da J iftiliX-Ombudsmanneng befattning i detta af--  seende skulle wara öfwerflödig, äkerstär honom altid
veu waekraste och wigtigaste delen af hans kligganden,
den att öswerse bela systemet af lagffipningen,
ari jämföra lagens föreskrifter med räuwisans och
billighetens fordrkngar, att genom granskning afthevrienS
förhållande till utöfningen och tillämpningen
af lagen, bereda för framtiden säkrare grunder för
lagsarenheten, och en fullkomligare lagskipning. Justilia:
Cancclleren sysielsatt med en nästan dagelig
expedition af förekommande mål, kan icke med samma
ledighet uppehålla sig med iheorien eller öfwersigten
af der hela. Der star deremot i hans magt
att förekomma de fleste Justilius Ombudsmannens
åtgärder, att genom sin drift och »vaksamhet göra
dem onödiga. Wid sadane förseelser ssm blstt behöfwa
rättelse ulan lagligt beisrande är dek en följd
as deras olika representikionsrätt, atttden som handlar
i werkställandc mag ens namn, ocksä blir den som
befordrar de saker till rättelse, hwilka blott behöfwa
en befallning. Men skulle Justiliw-Ombudsmannen
finna anledning till en laglig ätgärd, dä ser jag ej
hwarföre han icke skulle sjelf föra ur sin talan. Der
!494 Den 24 November
kail
ej derföre sägas art dometz föregått ransaknmgen,
dä saken mäste inför laga Domstol utföras,
och JastiriL Ombudsmannen är likasom all annan
Actor iör sin talan answarig. Sakens beifrande as
Justilia Ombudsmannen will dä endast säga alt
han funnit den af den wigk, alt den förrjenle
en laga undersökning. För öfrigt instämmer jag
alt för gerna d den tankan att Justitim-Ombudsmannen
mä gifwa Justiti-L-Cancelleren tillkänna när han
will en fak atala- <
8r!hdrre 8taL1 von Holstein. Till min uplysning
mchäller jag att fä framställa nagra frägor.
Iustitioe-Cancelleren och Justinos Ombudsmannen äso
ju bagge af hwarandra oberoende? Äger icke
Hwar individue räktighet akt wända sig kill hwilken--  dera han behagar? Aga icke bagge de§s Actorer
lika rättighet att göra ätalan? Om sa ar tror jag
sj atr cobision dem emellan nägonsin kan ägs runi,
ry den svin först äkalar, bör ensam, äga med maler
befattning. — Härom utbeder jag mig att erhålla
nplysning af de bättre kunnige.
Herr kotstlieb. Som jag rinsi hade aran anföra
är min ranka den, att JustitiW-Cancelleren och
Ombudsman hwar för sig böra aklaga och aklaga
läka alla förbrytelser af hwad egenskap som hälst,
Ulan akt Ombudsman skall wara pligtig, pä sätt 2 Z
sager, blott hälla sig n id gröfre fei och enligt 9 §
remittera de af mindre betydenhet till Justiti^-  Cancellereri, som endast skulle föranleda till oredor
i allmänhet och ttvister emellan drA, Embetsman.
Dä be lämna hvarandra underrätrelfe om de sörön).
Den 24 November.
1495
bryrelser hos dem anmälas, eller de ärna aklaga, blir den
collision, som emellan dem skall upsiä någorlunda
förebygd, och det skall blifrva en täflan dem
emellan, alt med noggrannhet och upmärksamhet tillse
huru lagar och författningar cfterlefwas. Sedan
Juftitiss-Cancelleren bsifwit underrättad atr Ombudsman
till laga ätgärd befordrat en förbrytelse, är der
emot sakens natur, att han Mille det oagtadk kunna
beifra samma fel pä samma gäng som Ombudsman,
och sedan i mälet more dömdr, kunde det icke
mera uptagas. Jag hemställer således «tt den 1 §.
oförändrad mä bibehallas med det af mig föreslagne
tillägg, och att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhalles ari Juftuios-Cancclieren wä älaggas samma
skyldighet som jag nu föreslagit för Justitim-OmbudsMannen,
emedan Riksens Ständer icke kunna för den
förre någor föreffrifwa, men att 2 och gHtz urgä fäsom
ölwerflödige och ledande till alt öka den collision emellan
defle Embeismän, som är sä sivär art uno wika.
Aerr ^LZerbeim. H>rr l^otlilied har redan
förekommit mig, och jag tror, att någon twekan hos
Ridderskapct och Adeln icke nu mera bör upsla derom,
art Justiliso-Ombudsmannens Embetsbcfanning
är lika allmän, lika oinskränkt, som Jnstitim Cancellerens,
men da JustikioS'Ombudsmannens åtgärd,
enligt min ranka, icke bör widkaga förr, än Jusiitiso-Canceileren
uphörr art wrd ekk mäl foga någon
eller en med lag och sakens beskaffenhet ökwerensstämmande
nog kraftig ärgärd, kror jag afwen, arr
en föreskrift bör gifwas, enligt hwilken Justikixk.--  Ombudemannen ma äga akt wid hwarje mäl hand
lag
-
r4y6 Den 24 November.
lägga. Det är i delta afseende jag tagit friheten
till Högloft. Ridderftkapet och Adelns uplyste ompröfwande
ödmjukast hemställa, ack Instit.xe Ombudsmannen
borde först hos JustititL-Cancelleren anmäla
hwarje uptäckc förbrytelse till det laga bcifrande
Justitia Cancelleren kunde anse den förtjena, samt
akt, om Justitias-Caneellcren nnderläte akt wid ett
mai foga den åtgärd, som wederborde, JustikiL-Ombudsmannen
dä borde äga, att wid samma mai foga
den handläggning, hwartill han kunde anse sia befogad.
Härigenom wore en behörig ordning iakttagen,
all möjlig säkerhet »vunnen, och ingen lörbrytel,
fe skulle kunna undgå laga answar och näpst. Dä
jag säledes ieke inser någon, wäda upkomma, derest
Höglofl. Ridderffapet och Adeln Mille behaga antaga
den af mig. förestagne uiwäg till collisions förekommande,
wagar jaa äfwen tillstyrka, air denian,,
ma mätte warda af Högloft. Ridderftaper och Adeln
bifallen. "
friherre läljenc runis, stoban ^Vilhelm. En
knnnig Embetsman uplyser, att fänglisiorne inga
till Kongl. Krigs.Collegium och dar kunna wara
tillgängelige.
Herr I^uZerbeim. I aulednina af hwad Herr
Friherre I^iljencrunts nu anfört, får jag anmärka, att
endast Commendanterue ä Fästuingarne till KrigsCollegium
insända förteknmgar öfwer de a fästningarne
warande arbetsfängar, pä dek KrigS-Eollegium
mä kunna granska der af dem werkftalde arbete, men
att alla andra fängförrckmngar frän Kongl Ma;:cs
Den 24 November
Befallningshaswande insändas kitt wederbörande
Hos Rätt, der de af Advocar-Fisctten undergå den
förut omnämnde granskningen. Om jag icke för
öfrigt fruktade, att för mycket mipbrnka Högloft.
Ridderskap,!! och Adelns tälamod, sckulle jag Utbe.
dja mig akt fa underställa Högloft. Nidderstapet och
Adelns uplysta ompröfrvandc, om icke de förbrytelser,
hwilka af Justinos Canceilercn blifwit atala»
de, och maien till laga siul bragte, kunde anses wara af
den egenskap, att de sedermera icke, borde .tillhöra
Justistm-OmbudsmannenS Embelsbesattinna. Ehuru
altid tillförene ett mål, hwilkcl blifwit lili flut bragt,
icke fält, ntan Kongl. Majtts särffildte »adiga tillstånd,
äler upccigas, har jag likwäl trott mig böra
förestå, att JustiriD-Ombudsmannen, i händelse han
icke anstig veu af Justities Eancelleren fogade åtgärd
wara nog kraftig, borde äga, att ett sadank
mai äler uptaga, och tvid detsamma foga dea utgärdHan
kunde anse der förtjena, pa der icke gagen skulr
le kunna mihtänka, att en förbrytelse mätte warda
för lindrigt ansedd; Men om Högloft. Ridderskap
per och Adeln skulle finna, en sedan prinripe obillig,
wiil jag wist icke yrka densamma, utan gerna medgifma,
att hwad JustttiiL.Cancellcrcn ätalak ickL ma
af JustiriD-Ombnds,narinen äter npragaS, hälst,jag
fullkomligt tror, akt beslut, som mnnnil laga kraft
icke uran högsta nödfall böra ater u pri swäs.
Hörr Grefwen och Landt-Marffalkcn
gjorde derefter proposition tift bifall pä r §.
Ropades Nej; hwarefker
gjerde Band. l?L äerr
1498 Den 2 4 November.
Herr Landt Marskalken gjorde proposition
till bifall as samma Z ined det af Herr Kotblieb
föresiagne tillägg, i följe hwaraf Jusiitioe Ombudsmannen
skulle alägaas, akt, när han något äkalade,
derom ät JustitiL-Cancelleren meddela underrättelse,
hwarjämte hos Hans Kongl. Majlt anhällan skulle
göras, det räcktes Hans Maj:t anbefalla JuslinaCancelleren,
alt en dylik un errättelse till InstilirsOmbudsmannen
aflämna öfwer de mäl han up--  ragit.
Vifölls.
Uppå gjord erindran af Herr l^otblied, proxonerade
Zorr Greswcn och Landt Marskalken
derefter arr ^ och z S. tz. aldeles skulle utgå.
Vifölis.
Zerr Grefwe^ och Landt Marskalken tillkännagaf
art han crhällik underrättelje, det Hans
Maj.'t Konungen i dag pä morgonstunden häftigt
sjuknat, hwarföre han hemstälde om icke Ridderjkapet
och Adeln, såsom ett prof af sin underdåniga
aktning och wördnad, wilie uvdraga Herr LandtMarffalken
akt pä Desi wägnar underrätta sig om
Huru Hans Majit sig nu befinner.
Harull ropades enhälligt ett starkt Ja, hwarunder
aiffillige ymgde den önskan, ark en Deputation
-
Deli -4 November i-iHS
Lion linder Herr Landr-Marffaikens anförande skulle
afgä, ätskillige, art sa nrangä som behagade kundö
sä wara Herr Landr-Marskalken följakrige. Rär
detta sista alternanv aillades, asgeck Herr LaNdtMarskaikcn
äiföljv af Riddcrskapcr och Adelns fleste
Ledamöter, och förklarade Herr LandvMarskalkett
art plenum skulle upffjmas till desi Herr LandtNarstkalkeN
återkommer
Efter någon stund återkom Herr Grefwe» och
Landl-Marffaikcn, och, sedan alla »magit sina ställett
Npropade,
töröswd !>öivenl»jo1m z LLrH hwilken yttrade
sig: Jämre der jag anser tvär ffyldigher wara ark
för Herr Landt-Marskalken förklara tvär tacksägelse
för det tillfälle Herr Grefwe» och LaNdt-Marflalkett
lämnat Otz att för-Hanö Kangla Majli betyget
tvär underdånigt wördnad och kärlek, får jag i öd«
Mjukhet förestå, det täcktes Hetr Lanöt-Marskalkett
alla dag-..r, äfwen da Wi ej aro sammankallade till
plenum, nnderkätka sig ont Haris MajltS hälsa, och
pä Något satt lämna Riddeiftapst sch Ädcin derom
kunffap»
Arv Grefwett och Landt - Maricalkeii»
Hwad initz beträffar fär jag förklara, att fa lnari
jag erhöll Underrättelse oM Hans Majlts.opasiiuihet,
war jag öfwertytzad att Äidderskapet och Adeli, fful!e
taga den listigaste del i denna smärtande nyhet?
och önska dersm en närmare nplysnintz. För dö
följande hagarne skall jag ock wisierligen icke underl
l4tk»
rzoo Den 2 4 November.
läka att underrätta mig om Hans Maj:tS hälsa,
och de dagar Wi ej hafrva plenum,derom pä klubben
afiämna underrättelse.
Ärefwe körner, Larl 6akriel, anhöll att
Herr G.efwen och Landt-Marstalken behagade lämna
Ridderskapct och 2sdeln uplysning huru Hans
Majtt sig nu befunnit.
Herr Grefwen och Landt-Marffalken tillkännagaf
an Hennes Majtt Drottningen sjelf warit
warit sä nådig och lämnat Herr Landt-Marstalken
och Ridderstaper och Adelns honom följakcige Ledamöter
tillträde. Hans Majtt stulle nu befinna
sig mycket bättre, och Hennes Majtt hade försäkrat
akt sädane hastiga äkoinmer, som de», hwilken nu
vfwerfallil Hans Majtt, icke wore aldeles omanlig».
Derefter återtogs granstningen afFörflaget rörande
Instruktionen för JustitiW-OmbndSmanneu.
4.de 8 uplästeö.
Herr I^oräenLioIxe, ^näers. I denne § widrkres
de tillfallen dä Konungens Högste Embetsman
sig förbrulit. Men JustiriN-Ombudsmannen får ju,
menar jag, icke utfordra nägra Protokoll, och huru
stall
Den 24 November. !5vr
skall han dä kanna deras brottslighet. Derföre tyckes
mig rättigheten akt utfordra Protokollet, böra
Honom tilläggas.
Herr Grefwen och Landt Marskalken gjorde
proposition till bifall a denna H hwilken bejwaraLes
med
Ia.
5Ue F.
Herr kotlilied. Da Iustir-W-Ombudsmannens
i denna Z omtalade algard stöder sig pä den 29 Z
; Rikodags-Ordningen, och rörande densamma anmärkningar
äro gjorde, och meningarne derom äro
delade mellan lwaime Ständ emot twanne, hemställer
jag om icke afseende dera bör göras ivid
den föreskrift har gifwes.
Grefwe Nörnor, ^6olxb Loran. Da den
tvid nämnde § i Riksdags-Ordningen gjorde anmärkning
af lwänne Stand är bestridd, kan den ej afgöras
förr an wiv nästa Riksdag, och lärer således
ej blifwa något hinder för denne §:s afgörande.
Uppä derom af Herr Grefwen och Landt-Marffalkcn
gjord proposition blef den Ztte §. gillad.
6:te ?:de och 8:de §.
Biföllos.
q.'de
Den 24 Nopembep,
y:de tz,
Herr I^a^Lrkeirn. Dä Högloft. Ridderskap??
pch Adeln reda» behagar förklara, att Justikigs-Oms
hudsmannen barde med sin npmäufsam het omfatta
olla fel och förbryietscr af hwad egenskap soln halst,
xa hwjlkcn arund Högloft. Riddcrffapek och Adeln
äfwen ansel? någon hanwikiiing frän Justiiirs-Omhudsuiannen
rist ZusticiW^Eancelleren icke wara af
nöden, sä sär jag ödmjukast hen,ställa oni icke denna
§. mä anses wara öfwerfiödig och kunna iu?;ä.
Herr ^orsteustolps, ^nZertz, förnyade wid
henna Z sin föruk .derwid gjorde anmärkning, art
skristeligt bewis märcc lämnas pa de inlagor, som
sill Justiriso Ouibudsmanncn ingifwas.
Herr HZerkeim. Dä dek är hwarjs Domstols,
hwarje Embels-Werks i Lag grundade ffyldigher, akt
Meddela hewjS östyex riden, när handlingar inlämnas,
äfiven som Prorocolls-Urdrag öfwer alla de
grqgrder, som wgrda foggde, sä kror jag icke, als
yäqon särskild föreskrift i denna del behöfmer ZustlliM-Ombudsmannen
lgmnas.
Esker derom af Aerr Erefwcn och LandtMarfkalken
gjord proposilion bestöts arr den 9:02
§ aldeles skulle urgä.
lO-de §»
Herr Hs§«rkeich. Sedan Högloft. Ridderska
och
Adeln redan behagat stadga, akt alla ören
per
-
Den 24 November. *5^3
der utan undantag kunna tillhöra Justilioo-Ombudsniannens
Embetsbefaktning, tror jag art denna §
äfwcn skulle kunna ulga. >
Herr Kotlalieb. Jag tror äfwen att denna §.
Utan skada ffulle kunna ulga; meli jag finner !ikwäl
icke nägra menliga följder om den bibehälles;
hwarföre jag hemställer akt den fär qwarstä, med
undantag af hwatz som angar hänwwningei, till
JustitiD-Cancellercn.
Grefwe körner, ^äolxli Loran. Fragan är
här endast om JnstirikL-Cancelleren lämnat en sak
ulan afseende, hwaröfwer någon enskild finner sig
befogad anföra klagan. Jag kan ej annat finna än
att det ingär uti Jnstitios-Ombudsmanncns befalt»
ning, att da han finner en sadan paris klagomäl
grundadt, utföra dest talan. Det synes mig också
angelägit, att Justities-Ombudsmannen genom lagen
är berättigad att upmga ett sadant mål.
Herr k>LKerbeim. Det är en afgjord sak,
att när Justitia Cancelleren underläkcr, alt en hoS
honom anmäld förbrytelse atala, och den klagande
sedermera wander sig till Jristmso-OmbndSmannen,
denne senare är pligtig, an wid en sadan förbrykelse
foga behörig åtgärd, uran att något stadgande
härom bchöfwer i JustiliW-OmbttdSiiianncnS jnstruction
uptagas.
Herr
i5»4 Den -4 November
Zcrr
Grcfrven och Landt-bNarskalken gjorde
derefter proposiirou krit infall rrll i?;de §.. hwilken
beswarades med
Herr von Kolmule, Ilvor ^reärlc (Zakris?,
trodde arc stadgandet -em chänwisning till Justiliss»
CancellereN stridde mot den quragne,-principen om
deras oberoende af hwarandra, och arr Z Med »kesiurande
deraf kunde aniagarl.
Herr I^gFerkLun. Jag kan icke finna hwarkM
denna H skulle kmnra tjena, om icke för a;r fä yttra den
förmodan, alt Justikioe-Tancelleren omöjligen kan underlän
fullgöra sin Embejsstyldighck, hvilken tanka
jag hwarken anser wärdig eller i minsta matto bes
höflig, arc uti Jnflruciiouen upragaL.
Zrcherre lilliencrantz trodde akt likwäl ett sädant
underlärande were möjligt, och alt det utan
förolämpande kunde supponeras, dä ail lag är grmm
dad pä förutseende as möjliga förbrytelser.
Herr kotkliek. Som en lag aldrig kan bli,
noz fullkomlig, anser jag ock hörn kill ernående af
denna fullkomlighet, are denna H bibehällcs sadan den
är, undantagandes de orden: eller efter JustiLioeGmbudsmannenö
hänwiSmng, hwilka böra Utgå
till följe af Ridoerskapet och Adelns beflut att
2 och z F. stola Uleflnkas.
Herr'
Den 24 November
-
I50Z
Zcrr Grefwe» och Landt-Marfkalten gjorde
derefter proposiliön kill bifall a 12 tz med den
af Herr Gothlieb föresiagne förändring/ som
Bifölls.
uste §.
friherre Ltael von lgolstein. Ehuru ConstituLione-Ukstoltel
icke behagat göra något afseende pä dea
anmärkning jag gjort tvid senare nwmcnicr af denna
ft., att delta borde aldeles Ulga , eller det ordet
warder åtminstone mätte Nkestmas, emedan i annar
sall §. tjenar till ingen ling, om det kommer an pa Konungens
behag att rilläta granskningen af förefallen
oordning seller icke.
Grefwe borner, 6öran. Dm 'den
senare delen af denna ^ ffnlle rlkeflutas, sä ruginae
JustiriW Ombudsmannen uri Konungens befatlning,
och kunde, nar han mille, uppehålla, igenom ransakning,
ett helt Coilcgiums activilL.
Friherre LtaLI von Holstein. Om 'InstistDOmbuosmKnnen
skulle utan anledning och af sädane
orsaker, som icke gerna af honom böra kunna förmodas,
begära en sadan granskning, får han för en sadan
obefogad insinuation lagligen answara, deremot
ar onekeligt, att om det sedet warder Mle bli
qwarstående, är hela ändamalet med en Justins
Ombudsmans
ätgäod i denna del förfeladt.
Gref- .
rZo6 Den 24 November.
Grefwe körner, ^Zolplr Loran. I denna
§ är blott klaga om sädane åtgärder t allmänhet,
jom anga sjelswa ordningen och föredragandet af
ärender, inom ekt Tmbets-Werk, o.u arbeismeihoden,
eller sättet att fortare eller längsammare gä
ttll wagg.
Friherre Stael von wolstein. Af hwad egenskap
som hälst del mande wara, som Justiliso-OmbudSman
enligt denna §. har akt mala, sä är det
Veck af d»n beskaffenhet, . ti Riksens Ständer funnit
nödigt ålägga Justitisc-Ombudsmannen, alt ej
Nied stillatigande åse sädant, och huru man än will
wända den saken är der dock en uppenbar contradiction,
alt först älägga honom akära sädane, och
sedan göra hans ätal owerksamt, om styrande Mag.
ten sä behagar.
Herr Grefwen och Landt-Narstalken gjorde
proposition pä bifall till urte tz. hwilken med
Ja och Nej beswarades.
Friherre Stael von wolstein frägade om det
gjorde någon skada, alt det uttryck han anmärkt ut»
ginge?
Friherre Ohrström errndrade, ari der kunde
leda till mänga olägenheter, om det skulle behaga
en Ombudsman att anmäla klagomäl mot alla Embers-Werk,
och det ej berodde af Kongl. Maj:t akt
öfwer dem hindra eller befalla rättegångs
Herr
Den 24 November. 1^7
Herr Grefwcn och Landt - Marskalken
fragadc derefter, om Riddcrftaper och Adeln ässave
pägon förändring i dxnna H,
Ropades Nej, men ett Ja
Zriherre
Ltae! von wolstein. Friherre eeäer.
ströms tanka atl dek bör ankomma xä Konungen att
förhindra elier anbefalla rättegång-emot de Embetsman,
som ej göra sin Embeten enligt deras pligt, synes
mig just bewisa nödwandigheten deraf akt ordet warder
gar >i«, ty en Konung bör ej äga magt att
protegera olagligherer; Äfen god Konung kari detta
ej wäntas och lagen galler blott för onda Konungar.
Beklagligen wisar Historien också exempel af
fädane,
Herr Grekrven och Landt - MarskalkenMen
stalie icke Herr Baron wara nöjd med art
till protokollet reservera sin tanka?
friherre Ltaöl von holstein. Jag skulle wisik
icke w<.ra enmis, om icke del ord jag anmärkt förLerfwade
hela saken,
Herr stotlstieb. Jag kan mål ej medgifwa,
gtt i en Jnstruction för Riksens Ständers JustitiL-Ombudsman,
någon föreskrift för Konungen
skulle kunna göras; men för tydlighetens skull, och
pä det Jusiikixs-Ombudsmannens förbindelse mätte
Ivara noga bestämd, mille jag förestå, att sista moMfltct
j denna Z. ändrades pa följande sätt: Se'
hgrr
LZ28 Den 24 November.
dan den (nämligen granskningen) af Roual.
Maj-t blifwit anbefald.
Zriherre LtsLI von polkem. Gerna allenast
order warder Utgår.
Herr Grefwen och Landt-Narstalken gjorde
derefter proposition pä §. med den af Herr
Lotstlmb söreflagne ändring, ^wilken
BiföllS.
12. IZ, 14, 15 och ;6:de L § bisöllss.
i7.'de Z.
Herr I.sZferkerlieim. Jag har redan tagit mig
den friheten ödmjukast hemställa, att när Fängförrskistngarne
undergå rwänne Revisioner, de icke behösde
underkastas JnstMLL-OmbudSurannens ytterligare
granskning.
Härefter gjorde Arr Grefwen och LandtMarstalken
prsposiiion pä bifall till 17 5.
Ropades Ja, och Nej.
Herr voo Sckantz förenade sig i den tankan
att Fangkistors insändande till Justicire-Ombudsmanrren
more öfverflödigt.
Efter nägon korrt öfwerläggning stadnade Rldderffaper
och Adeln, uppå derom af Zerr LandtM«r
-
Den 24 November. 1509
Marskalken gjord proposition i dek beslut, att ur
denna §. hela sista momentet, ifrån order hw»rjäm1e
ffulle urgä.
!8, 19, 20, - i, 22, 2Z, 24, 25 och 26 L.§.
biföllos
Derefter,
och i anledning af ConstitukionöUlffotrekL
i Betänkandet afgifne försina besiötS, att
Justitia.Ombudömannens befattning ifrån den 6:te
Iunii, da den nuwarande Grundlagen antogs, skalle
taga sin början, samt att wid hans Expedition
Lfwen en Waklmästare skulle pä Stat upföraö.
Ridderjkapet och Adrln åtskiljdes klockan ^Z.
In käein krotocolsi
6. 8i1ver6oIxe.
iZio . Den 24 November.
Fredagen den 24 November.
Plenum klockan Z eftermiddagen.
Justerades Pletii-Protoeollerne för dett t 8 Nö^
Bember för- och eftermiddagen.
Derefter företogs till justering protokollet för
dett 22 November förmiddagen, hwarunder och ses
Lan Herr Qrjpeinvaläts, ^acob Lric, dekuii intags
tre ffrifteliga anförande rörande Expeditions.Utskottet
blifwit, pä Friherre LeckerlirömSj ^scob^ begäran
särskildt upläst.
Grefwe koiner, 6öran, sig yttrade!
Jag har haft den äran wara Ledamot i samma Utskott
med Hnr Ofwerste Lieutenauten 6rixenvvalclt, och
jag har funnit honom der hofwa ädagalagt werkeliga
prof af palrioric-me, drift och skicklighet. Jag
är också derföre öfwerrygad, att Herr OfwersteLieutenant
6nxenvva!ät, som sjelf känner den tacksamhet
nian är skyldig betti, sou: underkasta sig dek
ofta obehagliga , aktiv mödosamma kall att bereda
ärenderna i en Utskott, också icke haft för afsigt att
förolämpa Lrvamöterne af något Utskott, eller att
döma om Deras upsal, uman de sätt förklara sig.
Jag kan icke anse de uttryck, sam undfallit Herik
Afwerstc.Lientenant Ori^mlirV3.Ickt2 soni annat an ett
utbrott af förtrytelse öfwer ett oförmodadt tillägg:
och när han crindrar sig att en Ledamot af Ridderskapet
och Adeln icke har rätt akt döma om andras
Upsa t, magar jag ännu hoppas, art han torde beha-,
Den 24 November. rzrr
ga lära de urrrnck utgä utur sikt yttrande, hwilka
äro särande för ExpedirionslUrskottetS Ledamöter.
He r tiri^encvalstt, ^sacod Lr?c. Dea motion
Herr Oreswe slörnet behagat göra, är af sadan
bej^affenhek, att om den genast fran början blifwik
wäckt pa det satt den nu af honom blifwik franistäld,
sa hade jag, kan hända begwämt mig att eft
tergi>wa för de H.rrarö önskan, som icke äro nöjde
med uttrycken i mitt anförande. Nu, sedan härom
redan hos Högloft. Riddcrskapet och Adeln upstätt
en ventilaiion, kan jag cj finna, att jag är befogad
göra något kill en förändring af mitt anförande,
uran Depcndcrar denna saken nu, mera af Höglofl,
Riddcrskapet och Adeln, än af mig.
Nagra hördes häröfwer yttra sitt gillande
Zriherre
Legerström, Hacob. Sedan Herr
löfwerste» Lieutenanten Lnxenwalstt nn förklarat,
att han warit färdig återtaga sitt yttrande ifall motion
derom i förmiddags blifwik gjord pa sadant
sätt som Grefwe körner nyst gjort den, sa får jag
hemställa till Herr Öfwerste-LieuteNaNten 6ri^envvalcst
sjelf att döma om uttrycken i Herr
bmbs yllrande i förmiddags pä nägot sätt kunna anses
särande i jämförelse med dem Herr Ofwerste«
Lieutenanten brukat emot Expcdilions-Utskotter. I
stöd häraf får jag bedja Herr Ofwcrste Lieutenanten,
att sa wäl för sin egen som för Ständers heder,
läka de Uttrycken af sitt yttrande Ulga, hwilka jag
rZrs Den 24 November.
Kr öfwertygad att Herr Oswerste-Lieurenanren sjelf
ogillar- .
Herr Qripenrvalät. Am Hsglofl. Ridderffapct
och Adell, a lisse nödigt, art delta ord-krig, som
nu borrlragcr tiden för angelägnare mäl, f?all fortfara
inom Ridvarehnsek, hemställer jag ödmjukeligen kill
Herr Grefwe,, och Landt-Marstkalkcn, om icke ert'
apart Söndags-Piemim dertill kunde fä utsättas. Öfwer
hwad Herr Grefwe lVlörnsr behagar anföra,
Har jag redan haft den äran yttra mig: och hwad
Herr Baron Ollerström sagt är af natur, alt torde
hända kunna föra längre' än jag önj^ade.
Grefwe lantinghausen, ^Ibreelit. Jag föreställer
m,g att Herr Ofwerste-LieutenanteN Qripen^valllt
sjelf wid noga besinnande wisierligen lärer
sinna alr nägra af hans nriryck ej annar kunnat än
sara Expedmons-UlstouetS Ledamöter, och får derföre
den äran tillstyrka, alt de samma mätte fä Utgå
ur protokollet.
Härtill ropades Nej.
Arfherre Ollerström. Det är ej med den
starkaste röst jag rror sakerne här kunna asgöras:
öfwertygelfen bör leda wära öfwerläggningar, och
endast pä ineta, grundade jVäl böra hos Ost kunna
föranleda best;,t. Jag hemställer om tillmålen, som
sara Ledamöters heder, sä wäl af.wärl egir som af
Le andre Ständen, böra fä ett rum i wara protokoller
r och är det billigt an Ständer kan tilläm säda
-
Dön 24 November: t5>Z
dane tillmäle», innan Det ännn känner hwad ssttt
hos Ulffokket söra' l.Mr nyttjandet af te sä förhatlige
oroen: widt möjligt är? Jag anhäller sa»
lebes det lillwilellerne ina niga, pä det Wi ej i
ei, framtid mä fä rodna för mindre pastande Uttryck
i wära protocollcr.
Herr 6ripenvalät förklarade sig för fltt del al»
beles icke wara hägad an dertill samtycka»
Herr LbrenborZ, Lasper Ivliclisel. Franwatande
under början af denna öfwerläggning, har
jag endast genom ryktet fält kunffap om att Expeditions-Utf^otlekS
åtgärder gifwit ämne dertill. Sjelf
Ledamot deraf, fär jag till en början nämna, att
jag ej warit tillstädes wtd justeringen af den eppedi»
tion, deri ett uttryck lärer gifwit anledning till Rid»
derfPapek och Adelns mistnöje, men det oaktadt anser
jag såsom en helig pligt alt pä detta rum deswara
de tillmålen, som emol Ulfllotlek stälde, kränker
hwarje Dest Ledamots heder. Jag har aldrig med
wett och wilja handlat mot min öfwenygelse, har
aldrig Med wett och wilja brutn mot hederns lagar,
och kan således ej utan harm finna mig bcfl'y!d för
bäda delarne af en Ledamot inom detta Ständ,
hrvarS yttrande af flere bifallit, gifwit anledning till
det beslut, som pä det högtidligaste sätt blifwtt MedStänden
meddeladtt Jag underkastar mig SkändetS
mitztanka i denna del, och kan ej pä annar jäkt beswara
den, N att jag anser eMoi Min heder alt län»
are wara Ledamot af ett Utskott, som ett ögonblick
kunnat mistiänkas, och pä ett ja förödmjukande fäkt
Zjerde Band- <?6 be.
i5'4 Den 24 November.
beskyllas för den brottsligheten akt med upsal wilja
föra Riksens Sländer bakom ljuset. Milt beslut
skall ej ryggas om vek den wärdc Ledamotens yttrande
utur prolccollct utgår: jag för min del begär
dek ej, och skulle ej anse det för en justification:
Den har den redlige inom sig och behöfwcr ingen
annan.
Herr 6rixenvalstt. Jag kror att hela denna
sak icke widare bchö»wer occupera Högloft. Nidderskapet
och Adeln. Jag har redan i förmiddags deklarerat,
alt jag med mina Uttryck ej welar sära
personer: och om någon för öfrigt har något att erindra,
sä blifwer der ett särskildt ämne, som hörer
till annat ställe än Högloft. Ridderskapet och Adelns
plenum.
Grefwe ve la 6»rstie. När Högloft. Ridderskapet
och Adeln bestulit remittera fragan VM de i
expeditionen lillagdc orden till förklaring af Ulskotret,
sä faller det af sig sjelft, att en sadan förklaring
inkommer; och som förewarande ämne dermed ftär i
uärmaste gemenskap, wägar jag tillstyrka akt Ridderskapet
och Adeln behagade upskiuta denna öfwerläggning
lill desi berörde förklaring inkommit, hwilket syneSLMig
wara rälta stunden att härom diScurera.
Friherre Osterström. Men nu är justering
«f saken: sedan den är gjord kan ingen ändring mera
äga rum: således bör den ske nu.
Herr
Den 24 November. 1515
Herr Klingsporr, (Ckristian. En hederlig karl
star ivid sina ord.
Friherre Legerström. En hederlig karl kan
mitztaga sig; meri cn hederlig karl underläter aldrig
dä han kan, att rälta ctt misitag
Grefwe
klörner. Jag finner med smarta, att
man här saller sin heder uti art blifwa wid yttranden,
som innefatta ett tilläggande af afsigter, hwilka
jag ej tror att en enskild Ledamot af Ridderfkapet
och Adeln har räll art påbörda ett Utskotts Ledamöter,
och hwilka jag ej eller förmodat att den
Ledamot som fällt dem, haft för afsigt akt wilja
någon lillwita.
Grefwe von KrntingLbaulen. Jag får den
äran proponera Herr Grefwe» och Landt-Marskalken,
att justeringen af den delen, som rör sörewarande
ämne, kunde nu fä upskjutas, dä hwar achen,
enligt Grefwe Oe la. 6arZio8 förslag, får tillfälle
ait i snite af Expeditions-Ulffolteis förklaring, häröfwer
yttra sig.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken
gjorde proposition art lämna Protokollet ojusteradt i
hwad som angeck förewarande fräga, intill desi Ex>
pevikions-Ulffoitetö förklaring inkommit.
Ropade Ja, blandadt med Nej
Herr
Grefwen och Landt-Marskalken förestälde
att ej någon härwid kunde förlora sin rätt
att
Den 24 November
-
att yttra sig, och förnyade sin redan gjorde proposition.
Men den beswatadcs a nyo med Ja, blandadt
med Nej
Härefter
följde någon tystnad.
Herr klingsporr, 6erclt, fragade hurudant resultatet
nn blesive, ejler hade Ja och Nej blifwit
ropadl?
Grefwe ^antingsliLusen. Jag tror att det
är Landt-Ma> stackens rättighet atr dererniincra, huru
m,)cket af prorocoller stall justeras, och huru myckel
kan lämnas ojusteradt.
Herr Klingsporr. 6er6t. Om denna sak deeiderar
wäl ej Herr Grefwe».
Grefwe Dell 6ar6ie. Ehnrn jag aldeles icke katt
instämma »Grefwe I^sntingsiiautens tanka, att det bör
tillkomma Landt-Marstalken atl vecidera, om hwad
som af ett protokoll kan justeras eller ej/ hwilken
rättighet förmodeligen är Landt - Marffalkens och
Standetö gemensamt, har jag dock för min del e»
nägvt cmor det försiaget, alt prstocollel mä förblifva
ojusteradt i hwad detta ämne beträffar, och fär
härmed ödmjukeligen bedja de wärde Ledamöter, svin
kunde wara af en stridig kanka, tillära ail saken malte
fa hwila till desi ExpeSitions.UlstottelS förklaring
inkommit.
Ropades enstämmigt Ig.
Herr
Dcn 24 November. rZ17
Hcrr Klingsporr, 6erclt. Dek war cj min tanka
akt disputera Herr Grefwen och Landr-Marfkalkens
rättighet, eller att wara einst sakens npDntan»
de, utan bara aik Grefwe I^antinAskauten ej hade
mer rättighet, an jag, air decidera»
Herr Landt-Marstalken- Det fägnar mig
gansila mycker, akt pä Grefve ve 6ar6ie, proposition
bjfallcs, hwad soni ej biifwil bifallit uppå
Min»
Grefwe ve la 6-irclIe. Jag ber VM förlåtelse,
det är e> min rörlighet och har cj kunna! falla
mig in art göra någon proposition nar Herr Grefwen
och Landk-Marskalktn är närwarande: Jag har
allenast gjort en anhållan, för akt bjuda lill att förena
sinnena.
Zerr Grefwen och Landt - Marstalken
Jag
gjorde en proposition: den blcf rwa gangor
med Ja och Nej lefwarad; Herr Grefwe ve I»
Qarstie gjorde densamma: den blef enhälligt bifallen.
Derefter 06) med npffjutande af det som rörde
det nu omtwistade ämne, fortfors till strit med justeringen
af protokollet för den 22 November förmiddagen,
och stureligen justerades äfwen samma
dags eftermiddags.-protokoll.
15 l 8 Den 2 4 November.
Upläftes följande frän Stats-Uiskottet inkomne
Betänkande om Stats-Reglcringcn, jämte dertill hörande
Tabeller.
Wördfamt Memorial'
Sedan Skats-Rcgleringen nn mera blifwit fullbordad
och derutaf inhämtats Stats Werkers belägenhet,
dest behof och brifter, äfmensom efter fulländad
granMnng af Rksgalds-Werket, dest tillstånd
bliswit u^redt; samt ifrån Krigs- och Sjö Ferwaitningarne
erhållits nödige nplysningar om ArmeLrnes
och Fiottorues innestäende aflöningar same Lef«
veranteurers fordringar m. m., sä är för SratSUtfkotlet
nn mera icke något hinder art till Riksens
Högs. Ständer kunna afgifwa Berättelse, om beloppet
af Rikets Mild och dest beMffeuhct sanithwad,
i följd deraf det ärliga Bewiiluingsbchofwet synes
böra bljfwa, och hwilka omständigheter utgöra egettteliga
ämnet för den Fiuanceplan, som Riksens Högl.
Ständer af Stats-UlMttel äfkat och Ulstottek nu
först sal-k i tillfälle att kunna afgifwa.
Öfwer totala knloppet af Rikets Mild har Stats'-  Utfkorret läkit författa bilagde sammandrag,
A-/ som utwifar sörjande förhållande:
Rikets skuld före nu rvarande Lrig:
den gitländfka 9887,981:17:4-
ken inländska 192,708. 5. 4- 12,080,689: 22. 8.
Transport i»,050,689: 22: 5.
Den 24 November- rZ'9
Transport 10,280,689:22:8.
Tillkomne skulder i och för kriget 17,247,629:31-8.
Skars-Werkets särskilde äldre
skulder . . . 812,266: 7:6.
Summa 27,938,585- lZ-' ro.
Utaf denna skuldsumma har Stars-Ukskottct
ansell de ä Bilagan Litt- '>> upsördc poster, till.
hopa 5,758 421 !)ltr iz st. § rst. wara af den
egenskap, akt de genast kunna gä till afskrifning,
såsom egenkeligen bestående mi försträckningar emellan
dels Kronans och dels Riksens Sländsrs publique
Werk och den bliswande Bewillninge-Snmman
icke fyncö böra lill Landets runga ökaS med nägon
ersättnings Fond till silke Försträckuingars godtgörande,
halst deras afskrifning i alla sall icke kan
hafwa något inflytande pä deste Werks bestånd.
Ibland deste poster förekommer först det län af
2,833,333 R:d. 16 st., som Riksgälds,Contoiret
under loppet af är 1828 meddelt Stars-Wcrket kill
Krigels fortsättande.  Förhällandet häkmed är sä
danl:
Alt dä Kongl. Maj:t under förledir ars
Krigsrustningar fann sig i saknad af nödige medel
till krigets utförande, blef Riksgälds-Conroiret anlitadt,
ari härtill meddela erforderligt biträde. —
Rikögälds-Contoiret, ehuru sörmänlig dest däwarande
ställning än kunde wara, ägde likwäl icke nagra
andra tillgängar, än Realisations-Fonden för de ännu
Utelöpande Rikögäldssedlar. Denna Ullväg wid
togs,
is--? Den 24 November.
togs, under förbindelse af Stals-Werker, att härföre
ersätta Riksgälds Conloiret den fö-s^nkne summan,
Dä nu Skars Merkel as desi wauliga inkomster ieke
äger nägon lillåäng, alt cn ladan förbindelse upfylla,
ulan art derrii! erhålla Fond af Bewillningen,
och SratS-Utffoklek gör sig den förhoppning, att
sedan Riksens Högloft. Ständer tiilärir nya Riksgäldösedlars
utfärdande tiil utbyte och omrväxlmg
emot dylika utelöpande gamle och förstime fmasedkar,
Banguens Sredil ipke skulle äiwcnryras, om Bans
guen ärog sig realiserandet af den utelöpande Rr!'sgäldssedelmasian,
utgörande likom de 20 834: 2: z. i
s)^ksgäldösedlar, som Banquen efter siik förra ätgr
gonde skall realisera, cn Summa af 6,26 , 587: 28-6,
i Riksgäldsfedlar eller 4,174,891. Z5 h. Banco,
men hwilka nri c.stcnlen endast inom linien blifwit
Upkagne, eniLdan de icke fordra någon sarstild ränta,
snar; pä det fält förswinna i sr än Rikeffulden efter
hand, att, efter hwatz ostvan hnuMdr ar Banquen
dcsamma realiserar, eintzt sä manga ars förlängu
ng af den wid 1802 ars Riksdag ull och medför
gr >8>Z bewstjade ZOv,ooo R:dxs ärliga amortisscmenksfond,
som Riksens Ständer mid nästa Riks.
yag kunrra finna för godt att fastställa, lä har vä
sid ur grund och med sädqnc wilker Stars - Uiffottet
förcsiagit ifragawarantze Summa tilli afskrifning,
Den af Riksgälds Eontoiret upgisne brist i
dest ersättning för det SkatS-Werket lämnade för?
s?o.l a 4808 ars Krigsgärd, ät,vensom tze as Riks?
MldL-tzontoiretS medel j LantzdRänlerierne, som blif»
wik
Dcn 24 November. r52l
wik kill knack medtagne, utgörande detzc sme poster
tillhopa 396,890 R.-r-. 4i st. 8 r:st. har SkarsIl,
fforrck ansett desto mer kunna afdrift'.,as, som
Riksgälds Contoiret khy finkan sär af den bl frände
Vewillningssumman nödigl anstag för dest behof.
Wismarske pontskillingen är ej annar än Statens
medel, som blifwik kill Skakens behof anwände»
och fordra icke »agon ersättning, uran kan gä till
afskr,string.
Den förestagne cstststichingen af Allmänna Masia;!ns-D>rcc!ioncns
sororingar 1,189 >64: >l ,:st. har
Stais Ulskoicec grundar pä der forändrade skick af
denne inrätkning, som SkacsUrjkotter riri Dest jarffildka
urlakande, angående Allmänna Magnius.
Inrättningen, föreslagit.
Finska P.-st volance-Castans fordran 25,089:
29. 4. bestar nki förskokter af dest medel, gjorde under
förra Finska krigek arén 1788,1/89 och 179^. —
Deste haswa sedermera Uii de arliga Slakerne säsom
en Skals Werkkks skuld marik »psörde; Men synas
nn, esker Finlands förlust och da Finska P,stevolance-Castan
dymedelst uphört, kunna gä kill afskrifning.
Utaf inmwarande ärö Statsbrist, har Stars»
Utskottet uptagit 203,032: 32. — till afskrifning.
Ukffottct har grundar denna afskrifning pä inhämtade
närmare uplysningar. — Da Skaten wid
hönan af äret upgSres, ar ej någon annan grund att
söl.
IZ22
Ten 24 November
-
selja ivid bestämmandet af Statö-Werkets inkomster
för äret än efter de Stars-försiag och särMde upgister,
ftin, efter, Förfarrningarne wid sinket af förra
äret ifrån wedcrbörande Werk och Embetömän
lili S als-Conkoirek ingifwas— Uppä dest försiager
mäste L-taleng brist eller öfwerlöt! beräknas, ly att
konnna rvWete» närmare den tid da Staken likast
upgöras, är icke möjeligt; Men rinder loppet af
aret och dä upbörden inflyter, uirönes dcr werkcliga
förhällaiidet, svin »vid äretS sint bestäinmer, rälta beloppet
af Scarsbristen.
I anseende dertill, alt
en del ränkepersedlars pris, som bli sivik löste med
penningar warit ester Markeganqarne högre, än i
StatS-Försiagerne kunnat päräknos, och enär SkaisConroirek,
efter Riksens Höglofl. Siänders besiiit,
för detta ar fär jämte sine^öfrjge inkomster, äfwen diöpsncra
hela Tnllkomst-n, sä har Scars-Ulstkoklek
nort den isrägawarande afffrifningen kunna
äga rum.
il ti Bilagan Litt. <5. har Stars-Ukffoltet up,
ragic de sunimor af Niksffnlden, svin Ukffoltet funnit
af den beskaffenhet, arr de genast böra med con«
ranie penningar liquiveras, och hwilka utgöra elt
sammanlagd! belopp af 2,245,903:6:9.
Häribland förekomma först, ersättning till Stats.
Conkoiret för sädanc dest medel af innewarande ärs
upbörd i LanddRäntericrne, som blifwit till Kriget
anrvände, äfwen som de 200,000 R:d. af innewarandc
ars Statsbrist, hwilka blifwit ansedde, att
Contant böra Statö-Werket godrgöras. Det är af
e*
Den 24 November. rZ2Z
en onndwikclig nödvändighet akt StätS-Contoiret
gensst crhätler bestå summse tillhopa 715,703: i: 8.
sä midt Staro-Weekec skall kunna bestrida best ester
Star utgående och bestämde utgifter för äret.
Lika nödwändicu är ock. att de i Landt-Ränterierne
rillgrivns 06) ull Kriget anwände Deposi»
tionsmedet, tillhopa 44,654: 28-' r. warda med contant
genast ersatte. — Desta mede! tillhöra icke
Skaren, Utan enskilde Werk och Personer, som, i
grund af allmänna lagens föreskrift, och med förtroende
kill säkerheten uti Kronans Rantcrier och
Castor, nedsatt sine penningar ber Och allmänna
rrediten fordrar a!r ctt säborn förtroende warder
sorgfälligt bibehållit.
Tili godtgörande af ArMsernes innestäcnde
aflöning och sädune Lesverantemers fordringar, som
härleda sig ifrån p.iö-idue och ntffrisne lcfwcrantser
sch gärder för ArmLcrncs och Floirorncs behof,
Haswa coinante medel anseus nödigs att genast tillgå,
till elt sammanraknadt belopp af 1,124,301:36
Bilagan Litt. C'
Sedan Armeens Befäl af Officerare och Under-Officerare
med flere, med ståndaktighet och mod
ruhärdat alla olägenheter as ett swart och blodigt
fälttag, samt till fäderneslandets uprätlhällande och
förswar hast lif och blod osparde, sä skulle dci hwar?en
wara wärdig! Nationens tänkesätt eller förenligt
med räktwisans och billighetens grunder, att lära
dem wara längre i saknad af en sa ostridig rättig
-
lZ24 Dyn 24 November
-
hek, som utblommandet af deras innestaende och sä
wal förtjente asiöniug.
Lika billigt och rättwist synes det ock wara att
alla urskrifne och pabudne lefwerantfer och garder
jämte hyror för dertill pä befallning krönte Fartyg,
utgörande tillhopa 361,243:37. warda med contant
be t al de.
Desse Lefwerantser och Gärder samt Fartygs»
hyror grunda sig ieke pä nagra aiflmade contracrer,
der Lesvecanteuren ägr tillfälle, akt betinga sig sä
dane
wilkor, att han ej allenast är skadeslös, Utan
äfwen kan påräkna en skälig winning och förtjenst
af sitt företag, utan äro en följd af utgängne bef»llningar,
dä tillgängar i sörräderne saknades och ett
hastigt päkommanve behof icke lämnade rådrum, att
genom contracler eller genom anställande auctioncr
anstuffa hwad som erfordrades. — Wid sadane tillfällen
hafwa de bristande gärde persedlar blifrvik pabudne
och utskrlfne, till lefwerering genast, utan afseende
derpå, ehwad den leswererande ägt den utjkrifne
persedeln af egit förräd, eller mast till hwad
pris som hälst, förskaffa sig den af andre.
Sältet huru medel till alla ofwannämnde pä
Bilagan Litt. T> uptagne utgifters bestridande,
mage kunna anskaffas, är, efter StatS-UtskottetS
ranka, blott twäggehanda, antingen genom inrikes
lans »plågande, eller ock, alt tillika Riksens Ständer
Bariqne om denna Snmmas förskjutande.
Om
Den 24 November- 1525
Om Riksens Högloft. Ständer behagat antaga
Uiffoticts förslag kill inrikes läns upkagande, hade
erfarenheten redan wisat, huruwida nian härutinnan
kunnat päräkna clt allmännare biträde.
Men om dek skulle anses, att, i anseende till
ett nära annalkande af Riksdagens flur, detta färsing
för närwarande icke skulle kunna sä hastigt in«
bringa de nödige medlen, som bchofwen fordra, sä
äterstar, i Utskottets kanka, ingen annan ulwäg, an
att tillita Riksens Sränders Banque.
Sralö-lllskottet hade wifterligeu öuftkat, att detta
senare kunnat undwikas; Men Utskottet inser icke
något annat medel, än detta, sänne förslaget om inrikes
läns »plågande; Och Ulffotket tror, att om Banqnen
fävett sädant nu tillgörande förffocr undfär a proeents
ärlig ränta och 5 procent i ärlig afbetalning
pä Capiralet, torde Banque» med bibehällande af
deh credit och beständ kunna lämna det äskade biträdet
Uli
Bilagan §.itt. E). äro Uptagne sadane
Lefveranlenrero fordringar, hwilka, enligt RiksensStänders
beftut, komma att liquideras med obligationer,
stälde pä 6 är, och med Z procents ärlig
ränta, och hwilka utgöra ett sammanlagd! belopp af
1,971,040 R d. 34 H- s r:st
Stais-Ulskottet
har härtvid icke något widare att
erindra, än all till Riksens Högloft. Ständer wördsammeligen
hemställa, att, till lefveranleurernes tillfreds
-
l52ä Den 24 November
fredsstätlelse,
Riksens Högloft. Ständer täckas ju
förr dest haldre läka befordra delia besiur till werkställighe!.
Widare har SiatS-Ulssoktet ä Bilagan LittE.
»pragii sadane ffulder, hwilka icke ansettS fordra
näaou aibckalnjng pä Capsralet innan nästa lagtima
Riksdag, uran endast ärliga ränrans erläggande
Sedan
en förödande krig med betz olyckliga
följder försatt Riket och Letz financer i den yttersta
förlägenhet och medtagit alla tillgångar, sä äga hwarken
Stats- eller Riksgälds-Werken någon fond för
narwarande, att till större eller mindre del kunna afbörda
något pä Veste sknldcapitaler. Stats-Utfkot,
tet hoppas dock, att ett regleradr StalS-Werk samt
cn noggrann och sparsam hushållning med Rikets
Intrader, skall framdeles sätta Skaten i det skick,
att den efter hand ma kunna npfylla sina förbindelser
emot Dest fordringsägare. Emedlertid har StatSUiskottet
ansett nödwändigheten fordra, att med Ri«
ketS nilandffe credirorcr börte betingas, att de under
en wist lid, den Stars Utskottet föreflär till Sex
ar, mätte äinöjas med blotta räntans undfående uppå
sine fordringar. Utskottet hoppas ock att detta
icke sikall möra s-rdeles swärighet, om det blifwer
med klokhet och försigllghet beredt och framstäldt,
hälst da Swerige under den framfarna tiden, altid
med noggrannhet upfyllt sina förbindelser i denne
wäg, och tillika äfwen torde med wisthet kunna lämnas
den försäkran, atc räntans betalande pa bestämd
lid icke eller hädanefter skall uteblifva.
I af.
Den 24 November. 1527
I afseende pä de Pe.rnotiffe län, hwarmed i
ättledning as Kongl. Kungörelsen den 20 ststledne
Marlit ätskillige Medborgare birrädk Kongl. Mnj:c
och Riket, har Staks-Ulskottet i Rikets närwarande
belägenhet icke kunnat föreslå någon annan eller
korrtare ärerbekaluingSkid, än Sex är, i enlighet med
hwad här ofwam angäeende utlandflka stkuldci!, hemstäldt
blifwit, dock att emedlertid den uksäste rä'iran
af 6 procent för arel, ma ärligen godtgöra?.
Srats-Utffoklet twiflar icke, att jn de wärdige Medborgare,
som af cit werkligt nit för ert gemensamt Fäderneslands
upräkthällande, efter förmåga dertill fokt
bidraga, icke Mla räkna pä en af Statens tryckande
behof föranledd längre äterbetalningötjd.
Bilagan Litt. Z »plager sadane Milder, till
ett belopp af 73,36(1:6.10., som rväl fordra bade
ärlig ränta och afbetalning ä capitalet, men hwilka
dock icke anseus werka någon förhöjning mi ärliga
Bewillningssumman, pä den grund, att som de efter
hand förfalla, fä synas de kunna godrgöras af
Stats.ConkoiretS ärlig inkomster och de besparingar,
som efter hand i StalS-WerketS utgifter böra kunna
päräknaS.
Uti Bilagan Litt- G. göres en rekapitulation
af alla ofwanomförmälde ä Vilagorne Likt. B. C.
D. E- F. uptagne skulders beskaffenhet, och hwilker
Stars-Utskotiet ansett nödigt iakttaga till controll
och redighet i npgifternrs sammanstämmande.
Se«
rZ«8 Den 24 November
Sedan
SkatS-Ulskoiret nu salunda omstZKdeligen
Utredl belvpvet af Rikets skuld och betz särskilda be.
ffaffenhek, sä äkcrstär för Ulstoller, att upgiswa det
ärliga bewiliningsbehoswet.
Haröfwer har Bilagan Aitt. A. blifwik författad,
som innehåller en uträkning pä beloppet till
en summa af 2,500,200 R:d, ärligen.
Uti denna uträkning uptäges först ränka och
afbetalning till Banque» a crediriv-lanet samt öfrige
förskoiter till kriget, jämte arliga amortistementsfonden,
samt ränra och afbetalning ä det ytterligare
förskott, hwarom Banqucn torde komma att anlitas,
till bestridande af de ä Bilagan Likt. C. uptagne
Utgifter, dä Banque» ärligen kommer all undfä
877,5/0 R:r.
Dernäst uptages räntan ä de obligationer, som,
enligt Riksens Ständers iestut, kommer att meddelas
lefveranteurerne för deras fordringar, utgörande
L 5 procent 98,600 R:d. — Derwid har StakeUtskottet
upragit en amortistcMentS-fond till understöd
mid framtida inlösandet af Veste obligationer, och
hwilken fond blifwit beräknad till 2 procent af Ca,
pitalek med 39,440 R:d. om aret. SkatS-Utskottet
har trott, att en sadan anstalt more nödig, att stärka
crediten för deste obligationer och bereda ät tillkommande
Riksens Ständer en tillgäng för första
ärers afbetalning. Och dä Lefveranteurerne i stället
för contanke penningar, hwarom warit contraheradt,
uu mäste ätnöjaS n»ed obligationer, stälde pä ett
lätt
-
Den 24 November. 1529
längre betalningstid, synes billigheten fordra, att en
sädan Utwäg widtageS, hvarigenom veste obligationer
uti deras händer kunna blifwa mera andwändbare.
Denna amornsiemenls-fond anser Ukffot et böra af
Rikögälde-Contoiret förrantas emot Z procent och
pä hypvkhcque af säkra arner samt g mänaders upsägning,
bcröfwer särskild rakning föras bör, till rcdowisning
inför kommande Revisorer och Riksens
Ständer wid nästa Riksdag.
Till räntans godtgörande ä RikSgäldö-ContoirctS
urlandffa ffuld, har uti uträkningen uptagits 6?
procent med 642,722
ehuru ben utfäste räntan
är blott 5 procent.
ä)rsakcn härtill är ben, arr
Riksgälds-Eontoirets utländska capital-ffuld är beräknad
efter ConroirekS manliga courser, nämligen
47 st. per R:d. Hamb. B.co och 44 st. per R:d.
Holl. Courant. Som detta medför en betydlig
fNllnad emellan den gängse coursen och den Conroiret
beräknat, sä har man ej kunnat indränka sig
inom blotta Z procent, da ber icke warit möjcligt
att förmft, när och i hmad mohn courscns fallande
nore all påräkna. Destliiom förefalla utom ffiHnåden
i wexclcoursen, äfwen andre utgifter tvid iinerrcste
medlens UtrcMikterande, såsom provisioner, postporto
och courtage m. m. lill hwilkas bestridande
Coiuoiret icke kunnat lämnas utan nödig tillgäng
pä medel, hwilket Stars-sb ffottet ockla förmotar icke
inträffa, enär Conioiret derjämts får disponera
extra licemen 45,002 R:d. jamie nägra smärre
tillfälliga inkomster, samt ärliga räntan 6,002 R^d.
a den behallne delen 12»,200 R:b. af Wismsrffe
8>erde Band. »77. pant
-
iZZv Den 24 NovLmbet.
pantskillingen, som hittills ingått till Srals.Wcrkek,
men Utskottet nu hemställer mäkke öfwer sinrkaS pä
Nklksgälds - Contoirek, sedan för Stats - Wcrkets
behof thyförutan nödige anflag blifwil ä Srar upsörde.
'
För Contoirers inländske skuld är, jämre §
procenis ränra, äswen beräknadt 2 procent deruköft
rver med tillhopa 13,489 R:d., i anseende dertill,
att ContoiretS nu upsagde län ej strapl kunna anwändas
till Eonloirers utelöpande obligationers in«
lösande, hwilka stälde pä witz tid, efter hand förfalla.
Och som deste län efter inbetalandet icke äro
widare ränregifwandc, men Contoiret likwäl är sarr
i nödwändighet, art under tiben ä sine obligationer
betala ränra, sa har Ulffottet i sädant afseende, och
pä del Conroiret icke jikulle komma arr brista i räntans
godtgörande a dest obligationer, som för Cour
tvirets Credit skulle medföra en högst fVadelig werkön,
uplagit ojwanberörde 2:ne procent.
Widare uptages räntan a de patriotiske kärietr
L 6 procent Med 15,024 R:d.
Uppå f. V. Konungens Faddergafwo - medes,
wärdek of Haga och abyggnabe» a Polska udden,
samt Drottningens och f. d. Kron«Pci»ftns af Riksens
Ständer erhallne gaftvor, har ben artiga räntan
blifwil särskildt uti Bcwillnings-uträkningen uprågen,
men ben ingar likwal Uti ben artiga underHäilssuuuna,
som för f. d. Konungen och Dest Fawille
-liswik af StaiS-Utffottet förestagen och hwar,
sm
Den 24 November- 1531
om Utskottet nu är i begrepp alt Dest särskildta Utläkande
afgifwa.
För Riksgälds- och Astistance-ContoiretS aflöning
med öfrige utgifrer hofwa lliswit npförde pä
förflag en summa af 40,000 R:d. om äret.
Ärliga Sratsbristen utgör, efter de afstutade
Stater för nasta ar 1810 och- enligt Uiskotteks särskildta
betänkande, angående Sraisregleringen en
summa af 472,658 R:d. 8 6- Z. r:st.; Men som
deruri äro inberäknade o'wanberörde jnkerestemedel
29,716:32 uppå f. i). Konungens, Dest Gnuäls
och f. 'd. Kron-Prinseus capitaler: Och Veste uti
Bewillnings uträkningen aro särskildt uptagne, sa har
endast återstoden af Staksbristcn bliswit upförO med
442,941 Rtd. 24h.Z r:st. Under denna summa äro innebegripue
återstoden i f. d. Konungens underhallssumma,
samt det underhäll för den äkerstäende delen
af Finska Armeen, som Stats-Uiskotter, enligt
särskildt betänkande, förcstagit.
Slars-Utskoitct
bör härwid anmärka, att ehuru 62 §. i Regeringsformen
npkagcr Sjö» och Landt-Tulls- sann Accisasgifterne,
Charls; Sigillatssafgiften, Husbchossbränwinsbränningsafgiften
samt Postmedlen såsom Bemillning,
och Bewillnings - Utskottet jämwäl sammanflagir
SlottShjelpen och Medicinal-Fonden med Bewillningen,
sä har dock veste inkomsters belopp blifwit
säsom en tillgäng för Slaten päräknadr och såsom en
särskild inkomst lör Srats-Werket uptagit nkom Veu
här förcstagne Bemillning af 2,522,002 R-d., hvilken,
såsom hittills manligt warit, lära böra till Rik».
gälds
-
I5Z
-
Den 24 November»
gäldS-Contoiret hel och hällen inga och hwarifran
Skars Merker sedermera erhåller den för detsamma
bestämda andel.
Elter alla besia utgifter, sädane de i Bilagan
Litt. H. upföras, Mille örliga Bewiliningsbehofwel
blifwa 2,197,501: 8. Z-; Men som för DesensionsWerken
samt försivars-anstalkerne till lands 06) ssösi
icke bl.swir uri Stat uptagit och beräknad! mera än
6so 200 N:d. i stället för den af Kongl. Mastt härtill
fordrade 1,220,000 R:d. om äret, sa i händelse
8!iksens Högloft. Ständer anse, alt pä sätt SratSUtEottet
uti Desi härom till afgifmande sarstkildra
utlärande i detta ämne kommer att förestå, den af
Kongl. Maj:t härtill fordrade En Million Rrv. bör
anflas och utgå, da Stars-Utffotket likmäl anser,
att derunder mäste bestridas kostnaden för den del
af ArmLens Flottas Finska Elcaders aflöning till
Officerare, Underofficerare, Manffap 06) Skepsgossar,
hwarrill Kongl. Maj:r uti Nådig proposition
afven Zi sistlidste October yttrat, art Riksens Ständer
matte Utse och ansia nödige medel, sa kommer
Bewillningsbeloppet att ökas med 402,200 R:d.
och således utgöra 2,597,521. 8- Z. men Hwilket
belopp Slätö.Utslkoktcl dock tror kunna nedsättas till
en jämn summa af 2,522,202 R:d. ärligen, hälst,
om Kongl. Majit och Riksens Högl. Ständer räckas bifalla
UtffoitctS förslag om vacancerne wid den indeldte
Arnisen, samt om de nnwarande indeldte Eavallerievch
Dragone-Negemenrernes förändrande till^Jnfanterie
kill deras halswa styrka, som da lämnar tillgäng kill
fyllande i hwad af Bcwillningssumman ffulle kom»
ma
Den 24 November. lZzz
ma att busta för de päräknade behofweu. Men
om det deremot under tide» stkulte befinnas, att ven
inflytande Bewillningen elter andre Riksgälds-Werkcuö
inkomster, skulle lämna något öfwerskott, Ulöf»
iver hwad som till de nu päräknade behof erfordras,
sä 6ör detta öfwerskott esler Stats-Ukffotleis tanka
af Riksgälvs-Contoiret pä osman hemstäldt särr, för.
räntas, särskildt bokföras och redowisas, samt i
synnerhet anwändas till utländska skuldens »skördande,
da wäxelcoursen och öfrige omständigheter sädant
skutte medgifwa.
I sammanhang med föremålet af detta StatsUiskottets
utlåtande, har äfwcn förekommit en vmständiahet,
den Utskottet funnit sig böra hemställa
ritt Riksens Högloft. StänderS upmärksamhet och
widlqgande åtgärd.
Den bestar deruti, akt sedan Tnttniedlen, hmil»
ka hittills till Statsverket direcke influtit, ifrän
och med nästa ar komma hel och hällne att af Banque»
upbäras och Banque» att deraf godtgöra sig
en summa af 420,000 R:d. om äret, såsom ränta
och afbetalning a Creditiv länet samt de öfrige, enligt
Riksens Ständers beslut, till krigets utförande meddeldie
förskotter, sa kommer denne summa, akt minska
Stcus-WcrketS päräknade inkomst af Tulkmedlen,
och hwaraf följer att Stars Contoiret, till ersättning
för denna minskning, bör af Riksgälds-Contoirct undfå
cn motsvarande summa af den inflytande bewillningen,
utom den nptagne Statsbristen och fyllnaden
i den till sörjwaröanstaikerne föresiagne En Million
IZZ4
Dcn 24 November.
R:d., sou, af Bewillnings - summan äswen' ma»
ste ulga.
Men som den nu fastställande Bewillningesuminan,
hwaraf Veste behof komma ark bestridas,
ehuru den ifrån och med nästa ärs början beräknas,
likwäl icke inflyter, förr än i de första mänaderne
af är 1811, sä skulle Srats-Werket för nästa ar
blifwa i saknad af sa rosl ersättning för hwad Banguen
as Tullmedlen ifrån samma ärs början kommer
akk upbära, som ock den lil! Skatsbristens fyllande
uplagne och calculerade summa, same dymedelst
räka i yttersta förlägenhet, sa framt icke någon
anstalt widtages, altför nästa är förse StatsWerket
med motswarande fond lill Veste utgifters bestridande.
Riksens Högloft. Ständer lära destomera inse
angelägenheten och nödwändigheten häraf, som StatSWerkeks
uprätthällande och beständ ar af yttersta
wigk för de allmänna ärendernes obehindradt gäng.
Stats-Utskottet inser för Dest del icke nägon
annan liiwäg till Veste aldeles onndwikeliqe behofs
afhjelpande för nästa är, än akk anlita Riksens Ständers
Banque om arr härtill förskjuta hwad som erfordras,
dei Utskottet ansett för detärel mäste inskränkas
till en million nämligen 420,0-00 R:d. för hwad
Banque» upbär af Dullmedlen, 470,658: 8. Z. tift
Skatsbristens fyllande, samt resten till förfwarSanstalterne.
— För delta förskott kan Banquen likwäl icke
erhålla nägon ränta eller afbetalning, ty dä skulle
Bewillningesttimiian ytterligare ökas, och det är tils
att
Den 24 November. 1535
alt befara, all en högre Bervillnina an milliolier
R:d. om äret torde öswerstiga Nationens krafter
all urgöra.
Men deremot bör Banqnen erhålla
Srals.Werkets förbindelse, alt enär framdeles
Skakens inkomster genöm den nu föreflagne reglering
hinna komma i det stick, alt de kunna lämna
något öfmerffott, Banqnen stkall succetzive 06) i den
mohn tillgängarne af de bliswande indragningar och
besparingar samt den förbätirade hushållningen med
Kronogodsen sädank medgifwa, för delta förffott erhälla
ersättning. — Enär i betraktande kageS att
Banquens ärliga inkomst, enligt Bilagan Litt. H.
887,570: sammanlagd med den inkomst af RiksDrscout-Werket,
uigör öfwer t Million R:d., sä
blifwer detta förffott ingen tillökning i BanquenS
Utelöpande sedelmasta, och kan således pä intet sätt
leda till förringande af crcditen för deste sedlar. L)m
Riksens Ständer täckas bifalla att Banqnen meddelar
detta förffott, hwilken utwag Stats-Niffottet,
anser för Dest del wara aldeles onndwikelig, sa hemställer
Utstkottet, art dek mä meddelas pä de tider,
dä Stats-Werket deraf är mäst i behof, nämligen
^.del i nästkommande Matti» mänad, ^:del i Junii månad
och sista z-.djedelen i September mänad nästa är.
Srars-Ukskottet har äfwen trott sig wid detta
tillfälle böra föresiä beloppec af de 2:ne sarffilde
tillräckelige summor, som enligt Regeringsformens
63 §. böra afsäktas och anstäs för oförsedde händelser.
Och efter öswerläggning i detta ämne har StasUkffottet
ansett den summan, som bör wara tillgänzelig,
da Konungen till RiketS förswar eller andkq
högst
r§36 Den 24 November.
högst wigtiqa och angelägna ändamål, sedan hela
Srakö-RäöekS rankar deröfwer bliswit inhämtade,
finnér den wara onntwikeligcn nödig böra Utsättas
lill 522,220 R:d. och den andra, som wid infallande
krig af Konungen får lyskås sedan Han StaisRådet
in pleno och Riksens Ständer sammankallar,
förestår Skaro-Utffonet rist det belopp, som förur
warit manligt eller En Million R:d.  Något annat
ställe kill deste summors erhållande, da behoftven
fordra, lärer icke ginvas, an Riksens Banque; Och
pä R ssens Högloft. Skändcrs Egit bepeöfivande
och förordnande ankommer att u staka pa hwad fäkt
och l hwad vtdnmg Banqnen härföre mä erhälla stn
ersättning.
Den Discontrält af 602,202 R:d. emot 2 procent,
som Rlksgälds-Contoirek hittills baft rättighet
alt afB uquen begagna, lära Riesens Högloft Ständer
benägir täckas finna, ark Conroirct äswen hädanefter
bör oförrandradr fy bibehålla.
Hwad Stats Uiskoitet uti alla förenämnde till
detta ämne hörande omständigheter anfört och hemställt»
understästes Riksens Högluftigc Ständers
Estr uplysta omvröfwande wördsan.meligcn. Slockholm
den 23 N v.mber 1829.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Stand.
Ledamöters magnar. Ledamöters magnar.
Önäs kkmninA. lii,. Wastman.
Pä Wallofl. Borgarc-S tänd, Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöt rs wägnar Ledamöters magnar
Larl. kr. lLanclbor§, sofian Ericsson.
kröstallus.
Litt. A.
Den 24 November. 153?
Under läsningen lämnade Herr Landt-Marskalken
Riddarhuset, för art ä Ridderffapet och Adelns
wägnar personligen göra sig underrättad om Hans
Kongl. Maj:rs hälsa, cmottagandes under Herr
Landt-Marskalkens sränwaro Grefwe Os la 6aräis
klubban.
Sedan ofwanbcrörde Handlingar wero till sint
lisie, henisialloe
Herr LerAbman, ^mdrolrus klagnus, vm de
samma ej kunde fä htviia kill desi de föresiagne inSragningarne
moro afgjorde.
Herr Grefwen och Ordföranden proponera,
de art berörde handlingar matte fä ligga pä bordet.
Bifölls.
ZanS Excellence Herr Grefwe Kuutk föreslog
arr Stars UtEottetS betänkande, i de delar som
rörde biträde af Banque», mätte remitteras lill Banco
Ulffottct; hMiikel uppå gjord proposition
Bifölls.
Sedermera npläsies följande Bcwilln Ngs-Utffotteks
Betänkande, rörande HusbchofsbränmngöBcwillningen,
jamte Bilagor:
Fjerde Band- 180.
Rik
-
1538 Den 24 November
-
Riksens Högloft. Sländers Bewillnings- samt
Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Ut»
skotts Betänkande, angående Bräiiwilisbranning
samt Bewillning derföre.
Sedan Allmänna Besvärs» Utskottet ,inder den
Z2 siftledne Aiignsti afgifwit Betänkande i fräga om
bräliwinsbränningei!, men delta betänkande i anseende
till de nti trenns Rike-Ständ derwid gjorde anmärkningar
b!iswik»lill Utskottet älerförwist, och Berv>s!nings-Utf!
otter, som liiihört att reglera den för
bramvinsbrännina n nkaaende. afgift, tilt följe af Riksens
Högloft. E'anders beftiik, att de ämnen, som
fordra tn -mne Urskong åtgärd, böra af Dem gemensamt
utarbetas, i sadanr ändamål med Beswärs,
och Oeconomiä - Utskottet sammankrädr, sa hajma
desa kweiine Utskott samfällt öfwerlagt och b. stulit
det betänkande rörande bränwinsbränningen samt
bewillningen derföre, som Utskotten härmed till
Rikftns Högloft. Scänders granskning och bedömande
»vördsammeligen fa öftverlamna:
Utskotten utbedja sig först alt korrteligen fa
nämna de hnfwudsakelige skäl och grunder, som söranledr
till de beslut betänkandet iniiehaker; hwar»vid
Utskotten anfelt sin pligt fordra, att göra mäsenteligt
afseende ä de omständigheter, som synes
hofwa werkat de Uti respective Riks-Standen wid
Beswärs-Utskottels förra betänkande gjorde anmärkNlNgar.
Drt
Den 24 November. iZ39
Det är äfwen af sädan anledning Utskotten
kill särsk ldt utredande öfweclämnai fragan om Allmänna
Magaziner, som pä en gäng med bränwiuöbränningen
i förra betänkandet mar ashandlad.
As nyssnämnde anmärkningar haswa lärskotten
ocksä hämtar stöd till der nu widlagne stadgande,
alt Utan allt undantag bränwinsbränningen bör wara
fri och tilläten för alla och en hwar, pa h vad
lid och med hwad redskap sä till storlek som beskaffenhet,
som hälst.
I fräga hnruwida någon särskild afgift eller
bewiilning i och sör bränwinsbränningen bör erläggas,
hofwa Utskotten, om ock nägra andra hinder
för denna Stars-Jnkomsts inbegripande i allmänna
bewillningen icke skulle sörcfinnas, dock ansett sig ej
denna gang bcra ett sadanl sammanstående tillstyrka,
enär allmänna bewillningen, efter hwad af Riksens
Högloft. Ständer redan blifwic faststäldt, nu mera
kommer akt utgå efter hittills icke tillämpade grunder,
hwilka för närwarande icke torde medgifwa att
andre ytterligare afgifter dermed sammanblandas.
Särskild bränwinsbewillniug har således blist
wik föreslagen; och för att proportionera denna efter
den större bränwinstillmerkning en och hwar kan
för sig finna sörmänligr aik anställa, har afgiften
blifwit bestämd, dels efter hemmantal a landel och
personal i Städerne, dels i mohn af de bränwinspannors
storlek, som en hwar upgifwer sig wilja
nyttja.
1546 Den 24 November.
Dä Utskotten a ena sidan ansett sig icke böra
göra någon inskränkning för Pannerymden, i ansten'
Le kill den fördel, som större pannor gifwa genom
besparing af tved och en mer lönande afwerkning,
sä hafwa U skotten ä andra sidan trott sig närmast
träffa billigheten, dä De föreslagit en dryg progretziv
afgift för dem som med större pannor as flere hundrade
kannor wilja drifwa förädlingen till en belydeligare
winst för sig, utan att det egenteligen kan pästas
att det för all bränwinsbränning mäst talande
skäl, LandtbruketS nytta och fördel, derigenom i
märkeligare mätto befordras.
Dä bränwiiisbränningen sälunda blifwit allom
oinskränkt tilläten emot bestämd afgift, hafwa Urskotten
tillika ansett rättwisa och billighet fordra, att
nämnde wara fritt och obehindradt uran Tulls erläggande
öfwer alt i Riket sär forslas och införas;
»nen att Utländskt bränniln, undantagande hwad till
Apotheket» erfordras, hädanefter icke mätte till införande
warda Mätit.
Utskotten hafwa icke underlåtit an i öfwcrwägande
taga de skäl ost) inkast flere af Utskottens Ledamöter
framställt emot brättwins utminurering ä
krogar, men dä erfarenheten wisat, alt lönnkrogar
och öfwcrträdelser af förbudet nior ulminnkcring
omöjeligen kunna förekommas, sa hafwa Urskotten
trott att bränwiirs minutering a sparsamt och pä
dels förut, dels nu förcstäende sätt inrättande krogar
bör fä tillätas och till fördel för Staten till
särskild bränwins afgift raxeras.
Wid
-
Den 24 November- iZ4i
Widkommande stntelrgen den tillsyn öfwer efterlefnaden
af hwad i detta ämne stadgadt blifrvcr,
som erfordras, sä hafwa Utskotten ansett andanialet
snarast winnås derigenom, arc öfwerträdelser mot
hwad i fcäga om Bränwmstillwerkning, minutering
och beskattning föreskcifwes, fä angifwas och ätalas
icke allenast af wiste Tjenstemän, uran äfwen ukas
en och hwar, tjenstefolk mot sine husbönder undanlagne.
Sedan Utskotten sälnnda hast tillfälle lämna
en allmän öfwersigt af ifrägawarande ämne, fä Utfkoticn
nu widare afgifwa förflag till föreskrifter.
no Gm Bränwinsbränningen
Bränwinsbränning
ma uköfwas alla tider pä
äret uran inskränkning eller undantag och med hwad
flags redskap sä till storlek som beskaffenhet som halst.
Ä Landet mä bränwinsbränning och distillering
wcrkftällas af Hemmansagare och Hemmansbrukare,
innehafware af andras skattlagdt jordlägenheter., ä«
gare eller brukare af alla större eller mindre ut/ordar,
oskattlagde lägenheter och skalrlagde rull mMwarnar,
samt mjölnare, torpare och indeldte krigsmän, veste trenne
sistnämnde likwäl icke uran jordägarens lös och samtycke;
Likaledes af a landet boende Ständ-k-Personer, Em.
Leks- och Tjenstemän samt Handtverkare, oagtadt de
ej äga elier besiirja jord; dock under lika förbehåll
af jordägarens dertill gifne rillständ.
I
iZ42 Den 24 November
-
I alla Rikets Städer, ingen undantagen, äga
alla inom Sräderne eller p°l Slädernes område
boende huSagande innewänare som sig dertill hos
Magistraten behörigen anmäla, rätt, akt bränna och
distillera bränwin.
Ehwad Landtkullarne komma att nphäfmag eller
icke, bör sa wäl drstillcradt som odistilleradt bränwin
Tull- och Accisfriit fä föras ej mindre till och ifrån
Skäderne ä» pä Lander, samt likaledes obehindradt
försäljas öfwer alr inrikes, dock alt derwid igkttages
akt rättighet till försäljning af der bränwin en hwar
öfwer egir behof ttllwerkar, ingalunda ina sträckas
till minutering eller kroghällning och således icke mindre
än ett halfstop säljas eller afläkas.
Dä större
qnankum bränwin till salu föres och kommer ari
söryttras till stere köpare, ma utdelning eiler mätning
deraf i Srad icke ske pä Torg eller öpen gara
eller wid Marknadsplats ä lander npvä det ställe
der ständ eiler bodar för sjelfwa marknaden äro upsarte,
uran mäste Säljaren föra bränwiuet i Skädcrne
fran korgen till köparens hemwist och wid Marknader
ä lander pä dertill särskildt anwist ställe att
der list köparen upmäca, hwad en hwar äsinndar
och sig betingar, dock icke till mindre quanrum än of-«
wanrill ulscar är eller ett halft stop.
I Skäderne ma Magistraterne och TaxeringSmännen,
samt ä lemke wederbörande Landshöfdingar
eller dem de i sitt ställe förordna, jämte de ärliga
taxerings Comikeerna äga räck att killata wista
Bränwinsmmukeringc-ställen eller krogar/ dock alt
hwad
5
Den 24 November.
IZ4Z
hwad landet angar, derwid iakitagcs, att sädanl ei förr
ma like, än jordägaren dertill lämnat tillstånd, samt
att wcderbörande noga tillse, att sädane krogar a
landet icke utan tvid allmänna Lands- och Farwägar
samt pä sa laugt afstånd ifrån hwarandra, som möj»
ligt är, och icke närmare än e» fj.rdedcls mil frän
Kyrkor, Gästaifwerier och Odalkrvgar fä wara belägne
eller inrältade. Warande det likwäl innehafwarne
af dcsta kroggr förbudik, akt niborga antingen
bränwin eller andra starka drycker, wto förlust af
all rättighet till betalning derföre.
All bränwins-minuterinq pä andre än oswannämnde
krogar, är säledes, efter hwad nyst förur
stadg-des, ej tilläten, dock undantages gästgifwericr,
wärdshus, malguetenterier och såkallade närings»
ställen, der spisning giswcs, hwarwtd bränwin är de
spisande »nä säljas; jämwäl ock v id samma tillfällen
pä wärdshus, som tvid hccrcgärdar för ägarens
egen betjening, handnveckare och arbetsfolk, samt
ankommande främmande betjening kunna inrättas.
Hos Kongl. Maf:t böra Riksens Högloft.
Ständer i underdänighet anhalla, akt utländskt bränwin
icke ma införas utan för Apothekens rakning i
andra fall, an härda mistwäxiär, da högsta nöden
det fordrar.
2:0. Vm Bewillning för bränwinsbränningen.
Denna afgift erlägges salunda, att hwarje helt
hemman ä lander, ehwad bränning ulöfwas eller ej,
beta
-
1544 Den 24 November.
betalar Twä R.d. samt proportionaliter pä större
eller mindre hemmansdelar; Likwäl att ingen hemmansdel,
den mä wara sä liten som hälst, päförcs
mindre an 4 si. Härförutan äligger det cn och hwar,
som will bränwin tillverka, akt sig tvid mantals»
skrifningen anmäla och npgifwa rymden af den panna
han dertill ernat nyttja. „ Särskild afgift kommer
derefter i mohn af pannerymden, enligt upgjord
och härhos bilagd Tariff akt hwar och en päföras;
hwarwid, i afseende pä de sä kallade Skottska pannor
och afgiften för dem iakttageö att deras pannerymd
beräknas för Tre (z) dubbelt kannral emot pannor
af wänlig folin. — Andre pa landet, som pä sätt
ofwannamndt är önska akt bränna, böra, utom den
bestämda panneafgiften, erlägga bewillning lika med
den hemmansdel, som med deras innchafwande jord
kan jämföras. Och de Sländs-Personer med flere
ä Landet som ingen jord aga eller besitta, erlägga
afgift i likhet med Städernes inwänare, sä art tolf
af nämnde personer beräknas emot ett helt hemman,
utom hwad för pannerymden särskildt bör utgå.
Om efter förrättad mantalsskrifning någon dertill
berättigad, astundar att bränwin tillwerka, sä är sa,
dant honom likwäl icke förbudit, sedan han sin önskan i
förrberörde matto hos Konungens Befallningehafwande
tillkannagifwit och desi bcwis sa derom, som
öfwer för det äret crlagd afgift, hwarä qvitto bör
hos Konungens Befallningshafwande uples, undfått.
I alla Rikets Städer skall, jamte den förejkrifUe
afgiften, i mohn af de till nyttjande upgifne
pannors storlek pä lika sätt som för Landet är föreskrift
-
Den 24 November- »545
skris.v t, brä winsbcwiffningen erläggas ester personalen,
sä arr tolf mantalsskrifne personer anses lika
med ett helt hemman och päföras 2 R:d. eller 8 st.
för hwar person, chwad branwiusbräuning werkstalles
eller icke.
Skulle någon, det ware sig pä Land eller i
Stad, wilja nyttja särskilde pannor till afwerkning
och klarning, sa beräknas likwä! allid bränwins afgisten,
enligt förutnämnde Tariff, ester alla eller bägge
pannorncs sammanräknade innehall; sä att till exempel,
den som har en bränwinspanna pä etthundrade
kannor och särskild klarpanna pa femtio kannor,
ester Tariffen bör erlägga afgift såsom för en 15»
kannors panna; dock mä distilleringepannor af 6
kannors rymd utan särskild afgift fä begagnas.
Krogar hwarest bränwins minutering tillätes,
laxeras utom hwad för Krögare i Allmänna Bewillnings
Förordningen är föreslagit, till 5, lo, 15
och 20 R:d. alt efter deras mer eller mindre förmänliga
läge, under hwilken förstnämnde afgift ingen
krog fär tax-ras.
Taxeringömännen ware
likwäl icke förbundne, art i hwarje ort taxera de
der befintlige krogar efter alla fyra graderne, sa
wida icke nägra sä beskaffade finnas, att de till de
högre clasterne skäligen hänföras kunna.
Den som utan behörig anmälan till bränwinsbränning
nyttjar eller i sitt förwar finnes hafwa
Lränwinsbränningsredskap, eller gagnar större panna,
än hwanill han sig angifwit, hwarwid Twä kannors
öf
-
»546 Den 24 November
-
öfrvermäl dock ej mä såsom boon anses, har hwarje
gäng förbrytelsen siker föcwerkac all redft.ipen u.d
Hwad dertill hörer; och den som dertill o^rärnaa ,
i minut försäljer bränwin, gör sig derigenom förfallen
kill Sexton R:d. Z2 si. böker, hwilka l ka » d
sörbruten redffap, pä del sätt böra fördelas, t iwärredjedelar
tillfalla angiswaren och en tredjedel f)ios
utu8 i den Socken der förseelsen skett.
Allom och en hwar mä det wara tillsit, att
brott emot hwad nu söroro„adt öliswit ana,isma och
atala, undantagande tjeiiftcfolk i mai mot deras
husbönder, deruti de hwarken fä wara angifware
eller wiktnen
Fran
den nu stadgade bränwinsbewillning, i
hwad den rörer sjelswa hemmantalen eller personalen,
befrias pä ert ärs rid alla de personer riki wista
Städer och Orter, som frän Allmänna bewillningen,
uti Riksens Höglosi. Ständers derom wid detta
Riksmöte utfärdade Författning, i betraktande af
af särskilde ömande omständigheser, blifwa förskonade;
äfwen som Uddewalla Stad, hwiiken genom
Kongl. Maj:ks nädiga Resolution af den 12 Mars
1807 blifwit befriad frän bränwins afgift pä lia
ärs tid, räknadt frän och med 1826, pä de deraf
återstående Sex ar, bör till godo njuta förenämnde
befrielse, hwilken lika med hwad här nyst
förut stadgades, dock ej mä sträcka sig längre än
till personalen, sälcdes ej till den afgift som för
pannorne sig belöper.
Med
Den 24 November. *547
Med upbörden och redowlöningen af bränwinsbewillninge»,
kommer lill alla delar alt förhällas pä
lika satt som med allmänna bewillningen, pä en
gä»q hwarmed densamma upbäres och redowiseS, sä
akt någre särffrldte Upbördsmöten derföre icke nödige
aro.
Som Mantalsffrifningarne för nästa ar nu
snart lorde wara förrättade, sä komma Rckeis inne.
wänare an i afseende pä den för ar 1810 utgörande
btäiiwinsbewillning, wid Beredningstaxeringarne
i Socknarne upgifwa de pannor de lill bränwinsbränningen
för nästa är nyttja
Sfuteligcn
fä Ulskotken till Riksens Högloft.
Stander wördsammeligen hemställa det med bränwinsbrwUluingenS
aragande pä ett förestrifwtl säck, af
Utskotten förenade uitryckeliga förbehåll, att, i händelse
den summa, som härigenom paräknaS sawin
Bränwinsbcwillning icke stulle stillt utgä, det dock Utskotten,
efter inom sig upgjorde calculer, wäga förmoda
ej stall komma i fräga, samma stadgande härwid
dock icke mä äga rnm, som Bewistnings-Utffoltet
för allmänna bewillningen sörcftagit, nämligen: art
Riksens Högloft. Ständers Fnllmägkige uti Banq»en
och NikögaldS Conloiret skulle äga alt förhöja
den bestämda afgisten, i det fall, att fa mycket som
blifwit päräknadl icke till Stars-Werket inginge;
hwaremot ett till äswentyrS biifwande öfwerskott af
bränwiirs bewillningen, uröfwer hwad derä blifwit
paräknadt, bör uti Riksens Ständers Banque in»
sältas och med allmänna bewillningen sammcmfläs,
IZ48 Den 24 November.
för att pä sätt derom förordnadk blifwer, anwstndas och
till nedsättande af den särskilda stora bewillningens
hinimi afgift medwerka.
Wiste Ledamöters i Veste ämnen afgifne färstilde
tankar, warda jämwäl härmed följaktige. Stockholm
den 2Z November 1829.
Pä Högloft. Nldderftapet och Adelns Ledamöters wägnar
^acob vs la 6arstie. ^ok. 6. Oxsnftjcrna,
Pä Högwördige Preste-Ständcts Ledamöters wägnar
I§jcolLU8 6Lräe1I. 6. N. I^ivin.
Pä Wälofl. Borgare.Ständets Ledamöters wägnar
Anst. krestin. L. iVl. Victorin.
Pä Hederwärda Bondc-Ständets Ledamöters wägnar
Jok. iVIa§n. WesstnA. ^sob. kiLrslon Wiklunst.
L. 6. Ingman. k. I- betsel.
Tariff
Den 24 November. 1549
Utdrag af Protokollet hallik hos Riksens Häglof).
Sränders Allmämna Beswärs och Oeconomiä-Urffotl,
wid Riksdagen i Slockholm
den 24 Oktober 1809.
S. D. Herr Profcstoren Doctor kaxe yr träde,
alt han för sin del instämde n i Herr Baron och
E)fwersie-Kammar-Junkarcn kliarniltons nyst afhörde
anförande i hwad anginge enstilde bränwinebranningen
i Stockholm; Men för öfrigt hade Herr Profestorcn
upsakt sina tankar i ett anförande, som han
upläste, af denna lydelse:
Ännu en gang täckes Högloft. Uistotter tilläta
mig, akt höja min röst i samma amne, hwaruki jag
förr yltrat mig.
Någon inskränkning är wal nu föreftagen, dä
det är bestämdt, ark krogar ej sa pä närmare häll,
än en mil inrättas, men icke desto mindre kan jag
för min del ej bifalla krögeriers inrättning, mina
skal har jag anfört, och veste äberopar jag ännu,
med ödmjuk hemställan, att de mätte ä Högweder»
börlige ställen tagas i öfwcrwägande .tvid huswudfrägans
afgörande.
Ännu har jag ej hört någon wederläagning.
Den enda omständighet har blifnnt anmärkt, a'r
offenteliga krogställen skola blifwa den säkraste
kontroll emot lönnkrögerier, som man tror ej kunna ät
tommas pa bättre sätt, än genom den fruktan veste stola
iZZo Den 24 November
-
hysa för de taxerade krögares upmärkfamhet och angifwelser.
Jag förbigår någon anmärkning wid den
oförmodade qrundsattS, font man antagit, att privi.
ligicra en clasi mera skadliga Medborgare till kontroll
öfwer de mindre skadliga, och faster min upmärksamhet
blott dcrwid, air det torde aldeles icke
wara omöjligt, alt genom andre medel inskränka
lönkrögerier, an endast pä detta wis: da desie brottslige,
pä sätt Utskorrcrs första betänkande innehöll,
göra sig förlustige sikt bränwinstyg, kunde man jn
ännu mer öka deras bestraffning, om man ej anser
detta tillräckeligt.
Med atankan af werkeligt answar, skulle wäl
mänga hejda sig, att i siere personers närwaro Utminutera
sräiiwin. Del är just samlingen as flere
supare, som starkast bereder sedesördarfwet pä osfentlige
krogar, men denna samling wore intet att befrukta
, der man ej är i farhäga för de mäst wadliga
följder, och der man ej wet hwilken as gästerne
skulle kunna wara angiswarc.
Det hittills öfwcrklagadc misibrnk med^löirkrogar,
har förmodeligen derföre fortfarit, att man ej
warit nog omtänkt att hämma dem, mcn delta ligger
ju nu i war magt.
I öfrigt lärer det wäl ej wara afgjordt, akt
taxerade krogar bidrogo till detta ändamål. Icke
kunde desie sträcka sin upmärkfamhet pa alla ställen
och kunna de icke utroias, sa har man ju 2 onda
ting för ett, och dertill dek Ztdje, nämligen bittra och
Den 24 November.
155!
harsnlla rättegångar emellan Medborgare, dä man
gifwer dem ankdningar att Fiscalisera pä hwarandi-a,
ett det lättaste sätt att stifta oenighet, split och
förföljelser bia-d Statens medlemmar.
Kanske man ock har nägon anledning, att tro,
arr den Krono Belftnt eller Fiscal, som ej will göra
sin neusi, stulle kunna af någon egennyttig af.
sigt draga mästa profuen af något siags skyddande
af iönnkrogar, men manne ej detta äswen inträffade,
om taxerade krogar inrättas? Kanske just deras
profit härigenom ännu mera ökades, det är åtminstone
i min ranka gansta troligt.
äVilb. kaxe.
s ssss
Qt Supra
kx krotocollo
k. ^s, seisel.
Utdrag af Protokollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers BervillningS- samt Allmänna
BefwärS- och Oeconomiä-UtstottsBerevning
ivid Riksdagen i Stockholm
den z Nov. 1809.
- - * - , -
S- D. Herr Grofthandlgren Lanteslon yttrade
sig derefter salunda:
Ef
-
Den 24 November.
Efter de discusstoner tvid sista sammankomsten
folio, angående denna fräga, härleder sig sikilaktigheten
uri desi bedömande ifrän de skiljaktiga öfwerkygelser
den ena och andra har:
Mm det nyttigt eller fkadeligt att nyttja
stora pannor i jämförelse emot smä och sädanr
kan der wara antingen för tillwerkaren sjelf, för andre
rillwerkare eller för dck 2lilmänna.
Hwad tillwerkaren sjelf angar, sä mätte desi
Nytta eller Mda sä mycket mindre höra hit, som ingen
klok med förlust lärer lägga sig till eller behälla
en större panna, an han sinner räkning wid. Oecononriä-Ursirorrek
har ock i sitt förra Betänkande medgift
wik, akt hwar och en hushällar för sig sjelf bäst, och den,
som icke kan sig sjelf rada, lära wederbörande, som det
närmast interesierar, wäl ställa under förmyndare.
Hwad andre tillwerkare angar, sä medger jag,
ark den, som med werkelig calcul driswer en rörelse
i stort, ofta kan derigenom ha sin tillwerkning för
billigare, än ben som arbetar i smalt; men skall
detta wara en sak som bör förekommaS, sä förbjud
en rikare handlande akt pä en gäng köpa iooo
Tunnor säd, salt eller hwad annan behsfswara till
afsalu, derföre akt en fattigare bredwid honom ej
kan köpa öfwer 20 eller 10; en Posiesstonak att pä
en gäng handla 102 hela hemman, dek fa äro wuxne
kunna betala, och han således kan komma i tillfälle
producera till bättre pris, än den, som blott
kan köpa err hemman, sinn i förhällande warit dyrare;
en lanLtbrnkare, alt gagna tröfkmachine för
Den 24 NovernbeL» rZZZ
sin större grödas samlande rill bättre köp, än en,som mäst
anwända plejein, en Skeppare atl L.)gga sig ett stort fartyg,
men som kan förås med lika litet manskap som ett
hälften mindre, derföre alt den förre kan möjcligen sedan
gä för lindrigare fragt an den sednare; förbjud
alla nya inventioner tvid Fabriker, till exempel spinnerier,
der en mechanist anstalt besparer stere hundrade
händer, ty ägaren kan derigenom komma att
undersälja handspinnerskan, och ändteligen alla upfinningar
lill arbetsfolkets, bränsles och andre nöd,
rvändlghetSbehofwerS sparande.
Jag bekänner mig ej kunna inse skillnaden, eller
det mera fördömlig» uri, att med industris och
besparingsinvenrionerS gagnande tillrverka bränwin
till bättre pris, än att införskrifwa köpmanna-waror,
bruka jorden, tröska säden, spinna garn o. s.
w. Eller skulle till förman för de brännare,
som ej wilja eller kunna begagna sädane faciliiationer,
som industrien, förenad med förmagan att Utivcckla
densamma, lämnar, en ny skråordning fastställas?
oltoni desi ärp de personers antal, som
rjenas med ett lindrigare pris, ästadkommit af in,
dustrien, och läk wara winningslystnaden, wistcrllgen
större än deras, som deraf skadas, och detta bewisar,
att det Allmänna ej eller häraf förfördelas.
En t-»tresta dagar tryckt afhandling af Herr
6- Llabock., hwars sak synes wara, bewisa nödvändigheten
atl äfwen underkasta denna näring skrälagar,
medger dock i alla sina calculer, att de stör,
re pannor bespara bränsle, arbetslön, tid och säd,
ly är det icke sadbesparing sm titt 9,020 kannok
Zjevde Band. r8r bräm
IS54 Den 24 November.
bränwinStillwerkning j «„ panna af den storlek, att
2«§ kannsr fäs af tunnan, blott 400 tunnar ätgä,
dä med en mindre panna, fom han upger blott lämn»
19 kannor, 473 tunnor erfordras till erhällande
af detta quantum. Är nu besparing af alt detta,
men synnerligast säden, till brödföda ät den fattige,
en allmän winst eller förlust, att förtiga den oersättliga
förlusten af all industries och täflans qwäfwande.
Jag fruktar ej den inwändning, att fä mycket
mera säd bränncs up; ty att tillwerkningen rättar
stg efter afsättningen är en sa känd sak, att orimligheten
uti moksatlscns yrkande, ej här behöfwee
enS nämnas.
Men säger man widare, den som förtjenar har
räd att betala; Jag kan sa mycket mindre bestrida
detta, som jag sä nära deltagit i dek projecl till BewilloingS-Förordning,
som utgär frän denna satts,
och hwilken Rikets Ständer redan till sädan grund
godkänt; men att beskatta wälmägan är helt olika
med att bestraffa den och plundra dest ägare. Detta
senare och ingen ting mindre sker likwist igenom
det förslag till afgift nu gjons af Oeconvmiä-Utskottet.
Sä wida förtjensten pä denna näring ej är skadligare
än annan förtjenst, det jag här vfwanföre
sökt bewisa, sa wet jag ej hwarföre en möjlig förtjenst
drrpä skall betala 40, jag kanske flere proernt,
dä en lika summa annan slags förtjenst,
bewiknm- anses blott böra erlägga nägra fä procent.
Den 24 November- 1555
rent. Desiulom skall ju bränwinoförtjensten pä Verra
wis betala 2 gängse, till exempel: De» sorn pä
bränwinsbränning med en 6oo kannors panna för»
tjente R:d. 3,000 skulle först deraf betala eiris
2,«oo Rrv. och sen af behållen inkomst dereftev, enligt
bewillningsprojecrer R:d. 35 — —
Af annan behållen förtjenst kill lika sunpna, erläggeS
ater blott R:d. 157: 24: —
Emedlertid som denna större bränwinsrill.
»verkning, bör kallas fabrik, sä will jag af jädan
fabriksnäring medgiltva en järffild afgift, men ej
större, Ln att industrien har fritt Utrymme. Jag
projecrerar derföre, att för hwarje kannas rum öfwer
90 intill ivo kannor beralas 12 si.,
gör för en »so kannors panna i särskild panne»
afgift - - R:r>. 2: 24:
för hwarje kannas rymd emellan »oo och 122 L 14
H. för kanna ifrån och med den 9 irsta, gör för
120 kannors panna - 8.36.—
deröfwer till
iZo L 16si.gör för 152 k:rspanna- 20.— —
200—18 — — 200
250 — 20 2Z0
Z20 — 22
—> Z20
ZZo—24 350
402—26 400
500 28
— ZS2
750 — 30 752
I,000 — Z2 I,oao
-41.12.
-124. 8.—
-,Z7. 24.
-175.— —
— — » 2 16. Z2. —
—'  -291.32.—
Z68. 36.
-666. Z2. -
Att
»556 Den -4 November.
Akt fyllchlinden ej fär för godt köp, hindras
häst genom dryg skatt pä krogar och deras sparsamma
inrättande, men ej böra för mitzbruks ffuld
allmänna fördelar ost) besparingar hindras.
Om detta mitt förslag till en billig nedsatt afgift
för större pannor ej gvdkannes, anhäller jag att
det, säsom min särskilda tanka, dock får medfölja
till Riksens Högloff, Ständer, vt supra.
Lx krotocollc»,
L- 6 Ingman,
Utdrag af Protokollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Bervillnings- samt Allmänna
Bcstvärs- Oeconomiä-UtskottS Beredning
tvid Riksdagen i Stockholm den
:6:de November 1809.
- ^ ,
S. D° Ordförande Herr Hof-Inkendenten och
Niddaren 'iflasm framstälde härefter följande proposition:
Bifalla Beredningens Ledamöter, att till
minnande af tid, i stället för det förut Upgjorde förslag
till Bemillning för bränwinsbränning, en be,
stämd afgift utsattes pä alla hemman och jordläge»,
heter ä landet, af s R.d, pä Hele hemman, och prv.
porkisnaliter pa de mindre, dock ej under 4 H., samt
cher personalen i siäderne, och att derjämke en hwar>
som
Den 24 November.
rZS7
som will branwinsbränning begagna, stall erlägga
särskild afgift efter pannerymdcn, pä fäkt derom upräktad
tabell utwisar?
Det a bifölls utaf Beredningens samtelig? Le,
damöccr, Utom Hof-Mc.rstalkcn Herr Baron Ku6-  beck, som andreg, att han för sin enskilda del,
icke kunde finna nägon rättwisa uki detta förflag.
Herr Baron och Hof-istkarstalken kunde icke undgå
arr sädant anmärka, och grundade Verra sitt anförande
pä den öswerkygclft, art någon rättwisare priucip
för taxering till bewillning för bcanwinsbränning
icke kunde pafinnas än efter hemmantalet.
Han trodde sig således icke böra främräda det beslut,
som Beredningen förur i delta ämne fattat,
och yrkade, sa i betraktande häraf, som ock den omständighet,
att den summa, som under tiktel af Husbehofsbrännerimedel
bör Slaten till godo komma,
icke kan med fullkomlig säkerhet genom der nu gjorde
projcctet, päräknaS, samt att denne bewillning
endast bör äläggas hemman och städer, men icke
pannor, undantagande den progrcsiiva afgift, som
derföre uti förra projectet blifwit bestämd; Bcgärandeo
Herr Baron och Hof-Marstalken, arr denna
hang enstilda tanka, ma mi protokollet ameknas,
och jämte Ulstottens betänkande till Rikse.ls Häglof!.
Gkänder ätfölja. lält supra.
Lx krotocollo
§. 6. Inxman.
iss» Den -4 November.
Utdrag af Protokollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers BewillningS, samt Allmänna
Beswärs- och Oeconsmiä-Utskvtl,
wid Riksdagen i Stockholm den i? November
»809.
c - - S -
S. D. I följd häraf, företogs sig nu Högloft.
Utskotten nranffningen as berörde projekt pä det
sätt. art om hwarje här efteråt införd punkt särskildt
skulle öfwer läggas och beflutas; säledeS börjades:
irmo.
r » « s - » s » -
?:mo.
"U.om Stockholm skola de öfrige Städerne,
tömte pann,afgift, ehwad bränning förrättas eller ej,
betala bewillning efter Personalen, sä att 12 mantalsskrifne
personer beräknas lika med ett helt hemman
ech valöres 2 R:d., men utaf Stockholms inuewänare,
som dock äga rätt att afsäga sig bräntvinsbräi,
ningen och den dermed förenade afgisten,
skola 10 personer betala lika med helt hemman".
Sedan Beredningens om detta ämne förde pratvcoll
blifwit upläst, yttrade sig Herr Grosshandlaren
Santesson skriftligen salunda:
Den Beskattning Högloft. Beredningen projeerrrat
för StäderneS bränning är icke allenast, enligt
. HtMh
Den »4 November- »559
Hwad jag under öswerläggningen i Beredningen dex»
,m tagit mig friheten anföra, högst disproportioner»
lig, emot hwad den hittills warit, nian ock huru
man den betraktar, fä obillig, att jag icke enS kan
tro, mycket mindre för min del medgiswa, det en
BewillningSfräga, som denna afgift nu blifwit, fä
kan behandlas och tyngden deraf sa ojämnt falla pä
ena emot andra undersäten och medborgaren.
Högloft. Beredningens Ledamöter af de zme
öfrige Sländön, hafwa emot Borgare SiändetS Le»
damöters framställande af orättwisan att beräkna
flere antal är i likhet med hwad Occonomiä-Urjkor»
tet förur tillstyrkt, r6 mantalsjkrifne personer i Städer
art swara emot ett hemman, enär hittills nära
24 personer, betalt lika med ett hemman, afchort,
att högst r a mantalbare personer i Städer ffola ur»
göra samma bränwinsafgift, som ett helt hemman
pa landet.
Säsom hufwndsakelig grund härtill har anförrs,
att pä hemmen ä landet utgöra brukare och deras
folk, öfwerhnfwud tagne ej större personal; för sam»
bruk af ett helt hemman och derutöfwer mevgifwes
sädanr, men dä klufne hemmansdelar räknas, stär
detta ingalunda in, utan upga wifferligen äboernes
och deras folks personal nära till ro personer pä
hwarje helt hemman, förmodeligen är dock meningen
af Beredningens förflag, att i Släderne
irvo mantalbare personer skola räknas lika med
ros hela hemman pä landet, om än hwarje hushall
i en sadan Stad blott hade ö personer som wiperli»
gea
iZ6o Den 24 November
gen
finnas ä ett fjerdedels pä landet, och ehuru
nämnde personal efter division blott utgjorde 200
fjerdedels eller 50 hela hemman, men hemmansbrukare
pä landet synes smara emot Borgare i Städer.
Om således afgisten blott Utgjordes af mantalsskrifne
Borgare och deras husfolk, sä tycks det wara
en likhet emot alt ordinarie branwineffatten, det will säga,
hwatz som af hemmanet erlägges antingen der brännes
eller icke, pä lander endast drabbar hemmansbrukare,
1y nar torpare,inhyseshjon, 0,'* löst arbetsfolk, grufarbetare
m. m. äro derifrån pä la >.ct fria, enar de icke bränna,
sa är det ju intet rätt, taxera deremot stvaran»
de personer i Städer neml. alla arbetSclaster och sä
kallade lösa personer, uran blott Borgerffapet och
dest folk antingen de bränna eller intet. Nyst nämndes
art pä lander ä hmarje ^.dcls hemman 6 personer
kunna antagas utgöra brukarens eget hushall,
men dä härtill läggcö alt der lösa folk destinon, finues,
äfwenscm torpare med deras hustrur, barn och
tjenstehjon m. m- sa kommer antalet wisterligen nära
till dubbelt alt ökaS.
Srädcrne haswa som bekant är mera ondt om
och mäste i allmänhet dyrare köpa alla sina behofiver
af säd och bränsle än Landrmannen. De borde
i stället för drygare således ha lindrigare afgift
till Skaren för den lilla bränning de kunna gagna;
sadanl observerades ock wid förra RiksdagarneEmot
denna för dem olika dryga känning eller mindre
förman af sadan näring, erlade hwarje Landtman
wid införsel till försäljning i Staden tull af
icke mindre än i st. s, r.st. B:co per kannan, som i
gan
-
Den 24 November- rZ6r
ganska betydlig mehn hjälp Stadöboen tillwerka
sjelf sine behof af bränniln, sä mäl som drank för
kreaturen. Nu kagcs betta bvrrl och i stället att
foulagera Skäderne med nägot surrogat derföre, proponeras
fördubbling af deras gamla afgift i >amsörelse
med landrboen.
Jag ivaga? nn i Höglefl. Oeconomiä- och Betvillnings-Utskotlenö
plena iterera defie anmärkningar,
och kan intet ögonblick lwifla, art respeck ve
Herrar Ledamökerne, wid öfwerwägande häraf, finna
att enär Släderne ej mera hafwa någon exclusive
rättighet art förse sine uinewanareS behof, fast
mera efter tullens förswinnande, och med afseende
ä dyrare inköp af bade säd och bränsle, deraf hafwa
wida mindre fördel, an landtbocrne, de icke eller
böra anses till högre bränwinsafgift än landet, och
normen för densamma således fixeras lili endast
sä stor personal, som efter tabellerne sinnes öfwer
hufwnd pä hmarje hemman a landet i hela Riket,
inberäknadc a!r hwad mantalsskrifne personer heter".
Efter uplasandet häraf, anförde Herr Lagmannen
LtAsilL, att Beredningens förslag är dels
för högt, dels för lågt i afseende pä den afgift,
som för Städernes inwänare blifwit bestämd. Denna
kanka grundar sig pa Ven billiga förmodan, att
en arbetskarl i den minsta af Rikets Städer, icke
bör betala sa mycket som en uri de större, emedan
deras förtjenst är helt olika. Herr Lagmannen trodde
derföre akt hwarje Stads inbyggare bör erlägga
bewillning efter behörig clasiifiecmon, och således dL
Aerde Band. 182. . mia
-
!Z§2 Den 24 November.
mindre Staderne ej betala sa mycket som de större
eller Stockholm och Götheborg, samt den fattige
icke sa hög afgift, som den förmögne, äfwcn som
Herr Lagmannen anhöll att den farligare Delen af
Städerues innebyggare marte lindras sä widt möjligt
är.
Beträffande Herr Grotzhandlaren ZanteslonZ
anförande, yttrade Herr Grcfwen och Landshöfdin»
gen von looken, dek beräkningen af 6 personer af
^ hemman worc alt för hög. I Malmö Län, äger
åtminstone en half gärd ej 6 mantalsskrifne personer.
Manligen finnas deraf 4 ,, af hwilka likwäl I
ä 2 äro merendels sä gamla, arr de nndstnppir ali
ikatk; hwadan Herr Grefwen ansag Herr Lantessons.
i denna del npgjorde tariff ingalunda kämpesta,
och hwad angingc Herr Lagman ZtLkles yttrande
om ncdmändigheken af SkäderneS clasifieation,
sä förmente Herr Grefwen sadant desto mindre
kunna äga rnm, som i dylikt fall, borde man
aswen göra afseende vä hwarje Stads läge, 06) der«f
beroende mer eiler mindre inkomst !ör sa wäl
deN bättre som sämre solkclasten; men dä nu endast
är sräga om afgift för en rättighet, som kan
begagnas med lika fördel as dem sämste som bäste,
ansag Herr Grefwen och Landshöfdingen någon
skillnad härutinnan icke böra göras.
Herr Hof-Intendenkcn och Riddaren Istam förmälde
stg äfwcn i anledning af hwad Herr GroHhandlaren
Zantesson anfört, böra uplysa att i dest
ort i Wesicrgöhlaud, finnes ingenstädes siere än 4
man
-
Dcir 24 November
mantalsskrifne personer pä halfgärden, och ansäg
derföre dett häremot stridande beräkningsgrund wara
alt för hög; inett hwad anninge ven af Herr
Lagmannen Zcälile nödige ansedde classisicalionen
melian S:äverne förmente Herr HoffInlendertten
Vetta wara en sak sam Wäna st. Varhake-Ständct
enskildt emellan sig stige afgöra»
Riksdagsmannen äVeslwt; anförde, att om
Wällost. Borgare.Ständer »vill afsäga sig de Uteslutande
rättigheter öch förmäner, som Siandet. ester
Skräförsatinjngarne 06) Privilegier äger, sä förment
han Bonde Ståndet gerna kunna antaga det
af Herr Grosshandlaren Zantesson un gjorde projekt
för bcräkiiingen af Landet emot Staden, ehuru
det ej är lämpeligt; men dessförinnan och dä Bonde-Stättdct
genom bränwinsbränningcn ät Skäderne
»iplätit en rättighet, sorn cgenreligen allenast tillhör
Landet, sä torde ock Städerne antingen afsäga
sig denna förmän eller betala afgift ester den i Beredningen
faststälde grunden.
Herr Prosten Omcleström ansäg lika med Herr
Landshöfdingen Grefwe kolen, srägan nu ej
wara om annat än afgift för en rättighet, som af
alla skall fa lika begagnas, samt derföre bör pä
enahanda sätt taxeraS; Och da Skäderne genom
den större folkmängden derstädes och ankommande
resande hafwa mera konsumtion af bränwln och
winst deraf, än Landet, sä förmente Herr Prosten
Len af Beredningen förcsiague personalen i Staden
emot
1564 Den 24 November»
emot hemmanen a Landet icke wara för hög, Utan snarare
jämförlig.
Herr Handelsman Östman yttrade att om ej
a alla hemman i Riket finneg den af Herr Grofihandlarcn
Zantesson beräknade personal, sä är Åtminstone
säkert, atc pa hemmannen i norra delen
af Landet finnas långt flere eller io ä 12 personer
pä ett fjerdedels mantal; hwadan Herr Östman
anlag ösmerhufwnd kunna paräknas det antal Herr
Zantesson utsatt, och hemstälde om det kan wara
billigt, att en fattig arbetskarl i Staden ffall owil.
ks-rligen betala afgift, men en torpare eller krigsman
ä Landet icke derest han ej will bränna.
Uran akt kunna yttra sig om den Stockholms
Siad medgifne rättighet, att fa afsäga sig bränwinöbränning,
i fal! ben ej will begagnaö, förmälte Herr
Radman krestin sig likwäl ej kunna nndgä anmärka
obilligheten af det Beredningens förslag, hwarige>iom
stadgas att io personer i Stockholm sipola smara
emot 12 i de öfrige Släderne. Fä personer i
Stockholm begagna sig af bränwinö tillwerkning och
försäljning, och Herr Rädmannen anhöll fördenstknl!,
arr afgifken derföre ej mä pälägqas andre än som
begagna sig och draga winst deraf.
Herr Profesiorn Doctor kaxe anförde: Med
den kännedom jag om förhastandet i min orr äger
der jag hast huöbäll bade pä Lander och i Staden, har
jag aisten 10 personer i Sraden desto mera böra
smara emot ett helt hemman ä Lander, som pä det
se.
Den 24 November. iZ6Z
senare högst finnes 10 mantalsskrifne persöner, och
6 L 8 personer i Städerne förur beräknats emot crr
mantal a landet, men för att jämka mig till hwad
Wälloff. Borgare Standei önskat, har jag hemställt,
ait 12 personer i Staden hädanefter wärre blifwa
swarande emot ett helt hemman, och detta är således
äfwen nu min tanka.
Riksdagsmannen polian jonston förenade sig
med hwad Herr Landshöfdingen Grefwe koten anfört,
och säde sig kunna bcwisa att i Södermanland
finnes hemman, som ej äga mer än 2 mantalsskrifne
personer.
Herr Prosten Doctor Wallgvist Utlät sig tväl
finna Herr Grosihandlare» Lanteslorw beräkning af
personer pä hemman wara för hög i afseende pä
Slätten och Östergöthland; men dä mänga orter
onekeligen gifrvas, der 24 personer och deröfwer
finnas pä ett belt hemman, styckadt i fjerdedclar
eller mindre mantal, sä ansäg Herr Dockorn berörde
beräkningsgrund i det hela wara rigkig.
ksr fansson fran Helsingland anmärkte, att sa
mänga personer, som Herr Handelsman Ökman npgifwik
icke finnas ä hemmannen i desi ort, hwilket
bemälde Herr Handelsman deremot yttrade sig kunna
styrka med flere Riksdagsmän frän norra delen af Riket.
I afseende pä hwad Herr Lagmannen Ltäbls
yttrar VM nödwändigheten af clasijficarionen pä SkäLsrne
i anseende lif! ifragawarande afgiftö bestämman
-
IZ6H Den 24 November,
mande, anmärkte Herr Grotzhandlare» Zantesson,
att om denna Bewillning blifwir sammaiistagen med
desi allmänna, wille han Medgifwa ari sadaiu borde
äga rum; men dä dek ej skett, och rättigheten art
tillwerka och försälja bränwin nplateö l-ka sä wäl
ät den minsta som den största Siad, sanik de deraf
kunna draga lika förmän, sa funne Herr Grosibandlaren
intet ffäl, akt ifräga warande afgift delas efter
Folkers olika förmögenher, u an art hwar och
ens rättighet bör bestämma dest skyldighet, För öfrigt
och dä Herr Grosihandlaren hwarken yrkat
eller begär annan kärlighet för Sräderne, än i likhet
med den som tillägges landet, uran blott akt
personalen der, enligt rabellerne, ma smara emot
personalen i Städepne, sä att de fattige och löst
sol? dersammastädes ej mq högre beskattas än torpare
a landet, sä kunde Herr Grosihandlaren ej undgå
förklara sikt hilliga misinöje öfwer der yttrande
MksdagwFullmägtigen VVesstnA afgifwit, art Sraderne
borde antingen afsäga sig biänwinSdränningSrätligheken,
eller betasg hwgd som derföre af Beredningen
blifwit ursalt, ett yttrande obehörigt bäde
till sin grund och framställningssätt.
Herr Lagmannen Ztästli; anförde, akt han höjt
sin röst, icke för egen, utan för hemmawarande
Medborgares del. Någon wederläggning af de derhid
anförde ffäl, har i desi kanka ännu icke ffckt,
och Herr Lagmannen förnyade altja desi förra anförande;
Men wille dock medgifwa jämkning deruti
pä del säck, alt andre personer an som enligt mantalölängderne
gngifwit sig till bränwinshränning, ej
mä
-
Den 24 November- 1567
mage päföras bewillning derföre, samt denna afgift
således ej drabba fattige personer, som aldrig af
den mokswarande förmanen kunna stq begagnm I
öfrigt, angående Riksdags-Fullmägtigen VVeslinZs
anförande om Skraförfattningar m. m. finge Herr
Lagmannen förklara, huru som del i hans tanka
ingalunda är wärdig! någon Deputerad, af ett
Ständ, all pä ett eller annat fatt förebrå ett annat
de rättigheter, som genom Lagar och Författningar
äro Del tillagdt, och hwilka således böra wara fredade
emot alla sörewitclscr.
Herr Bergmästaren Victorin ansäg det wara
besynnerligt alt ingen mer än Herr Kongl. Hof»
Predikanten Doctor äVallcivist instämt med Herr
Grofihandlarcn Langton deruti, alt åtminstone i
mänga orter finnes 6 personer pa Ztdels hemman»
Herr Borgmästaren kunde derföre ej underlåta anmäla,
akt förhållandet äswen är sädaut i den Landsort,
hwarisran han är; och enär dcn as Beredningen
projcclcradc beräkningen för Städerne, är större
nu än den förr warit, men förmänen deremot
mindre i anseende till en widsträcklare bränning för
Landet; sä förmodar Herr Borgmästaren fullkomligare
bewis, till styrka för obilligheken deraf icke behöfwas.
Riksdagsmannen Austers LenZtslon förundrade
sig deröfwer, alt Borgmästaren Victorin, som
är frän samma ort som han, kunnat upgifwa att
der finnes 6 mantalsffrifne personer ä ^ckelS mantal,
da högsta antalet rätteligen är Z ä 4 personer,
IZ68 Ten 24 November.
emot bemalde Herr Borgmästare förnyade sin berörde
upgift och förklarade Austers Lenglssons wara
ogrundad.
I anledning af hwad Herr Lagmannen Ztustls
och Herr Grotzhandlaren Zantesson anfört, erindrade
Herr Hof-Jntendeuten Istrum, art det ej är blott
man och hustru pä ett hemman ä Landet, som fa betala
brännewinSafgjfr, Utan ibland de personer som derstädes
smara emot personalen i Släderne, äfwen finnes
sädane, som i allo funna jämföras med der
fattigare folker i Släderne.
H rr Handelsman östman förenade sig med
Herr Groszyandlaren Zantesson deruti, alt med lika
stal alt folk i Städerne fiola betala afgift,
chwad de bränna och supa eller intet, bör ock sädant
tillämpas pa torpare 06) alt folk ä lander.
Riksdagsmannen Lsngt ksrsson frän Dalarne,
y:krade, are consumrioiien af branwin pa Landet
aldrig är sä starr, som i Sraderne, och mangen
Bonde, Torpare och flere af det sämre folket a.
Landet lupa intet, hwarföre hau ansag skäl wara
arr beräkningen för Staden blumer sadan, Beredningen
den besturat.
Herr Prosten Hult förmälte det wäl wara
ostridigt att i de orter der hemmansdclarne äro stna,
finnes större persvnal, än H.rr Zantesson öfwer
hrrfwnd päräklratz men ansäg den af Beredningen
an--
Den 24 November. 1569
«ntaane beräkningsgrund likwal wara jämförlig med
förhällandet i del hela ä Landel.
Herr Borgmästaren I^inZström yttrade sig
salunda r
Till Protokollet!
Dä sä manga swärigheler möta att rättwist
proportionera personal-afgiften för bränningsrätligheten
i Städerne i jämförelse kill den pä landet prvjccierade
afgift ester hemmantal, wägar jag till Tik.
och detta Högloft. Ulffelt ödmjukast underställa,
om icke till minnande af en allmän beskattningsmechod
härutinnan blott personella afgsfle», utan
afseende om den beskattade more pä Landet eller i
Sraden wistandes, bestämdes särskildt för husbönder
och en lindrigare för tjenstehjon och löst folk,
som af lillwerkningsrämghekeu icke aga alt sig begagna.
Om äter afgiften skall anses nödwändigt böra
åtfölja jorden, sär jag till Tit- och Högloft. Utskottets
bedömande öfwerlamna, vm icke der med billighet
och rättwisa ware mäst öfwerensstammande,
aik i sädant fall denna principe dä kunde bliswa
allmän, hwaraf sökjer, att Städerne blott borde betala
för den jord, som Oe innehafwa: Om någon lindring
för dem skulle synas derigenom upkomma, böc
pä den andra sidan komma i betraktande den höga
proqreftiva afgiften för större kannerymder, hwilken
nödwändigt mäste tungt falla pä Städerne, de dec
sivär
-
iZ7o Ten 24 November.
swarligcn Utan förmedelst sammansatte bränncrier,
kunna af husbehofsbränningen sig begagna.
Men derest Högloft. Utskottet icke skulle täckas
göra afseende häruppå, utan den för Städerne
projectcrade personal komma alt förblifva, anhatler
jag likwäl ait Nti Författningen mätte noga bestämmas
afgiften för hmurje i Städerne mantalsffrifwen
person, som i anledning af hwad Herr L.igman
Ltälcke och Herr Grosthaudlaren Lanteslon redan
anfört, borde bltfwa högre för husbönder, och deremot
lindrigare för tjenstehjon och Städernas arbetsfolk,
som i deras fattigdom hofwa största swarjghct
ark utgöra de wanliga Kronoutflkylderne. Akt lindra
destas bördor, har warit de förre BeskaltuingsFörordningarnes
esprit, och torde icke eller nn Taxerings-Comi
berne deiutinnai, böra sakna nödig föreffrift.
Stockholm den 17 November 1829.
West. känäeström.
Herr Hof - Marskalken Friherre knäbeck
androg:
Uli mitt memorial, angående branwinsbränningen,
som frän Högloft. Riddsrsikapct och Adeln blif,
wit till Bewillnings-Utffotlers åtgärd remitteradk,
har jag ansett Städerne icke böra fä bränna, emedan
en sadan rättighet egenteligen endast borde åtfölja
jorden, och Städerne icke nyttja den obetydliga
jord de äga kill sädes-production uran till pkaniager
m»
Den 24 November. iZ71
w. m. Af aktning för Wällöf!. Borgare-Skändet,
är lrkwäl en sidan rättighet sedermera dem medgifwen,
emot dea beräkningsgrund, att 12 personer i
Staden skulle i afseende pä afgiften smara emot ett
helt hemman pä landet. Och som detta är desto
mera billigt, som salla» finnes ä någon ork ,2 mantalsskrifne
personer pä cik mantal, utan öfwer hnswud
högst kan paräknas 6 a 8 personer dera, sä kan jag
för min del ej r-llstyrka någon minskning i berörde
aiual, och anhäller akt proposition till bcsiur härutinnan
maire ske
Härmed
förenade sig Riksdags - Fnllmägkigen
IrlsAnus jonsson frän östergöthland.
Herr Lagmannen Ltälrlo anhöll akt innan proposition
sker. ben tilläggning dcrwid kunde göras,
akt Släderne matte sig emellan behörigen
fä reparrisera den afgift, dem efter personalen
tillkommer, sä alt den fattige icke mä komma
ali be-ala lika med den förmögne; men Herr
Grofihandlaren LanteLlon förklarade sig ingalunda
kunna medgiswa akt Släderne skola answara för
det deruti warande lösa Folkets asi.ist, utan
finge de» uttagas hss dem sjclswe, sa midt tillgäng
dertill finnes.
Herr Kongl. Hof-Predikantcn Doctor kVsllciuist
yttrade sig wara lika tillgifwen Sraden som
Landet, såsom Prest pä bägge ställen, men i betraktande
af de skäl som nu ä ömse sidor blifwit anförde,
kunde Herr Dcctsrn icke underlåta hemställa
!Z72 Den 24 November
-
till Wällöf!. Borgare-Ständets närwarande Ledamöters
eftersinnande, om ej större skäl äro för, an
emoi antagandet as hwad Beredningen förestaqit i
afseende pä beräkningen af Stadens personal emot
ett hemman ä Landet.
Enär Städerne fä rättighet akt sig emellan öfwerenekomma
om bränwinsbränningcn hemstälde Herr
Prosten La^arston, om ej de böra answara lika
sä wäl för dränwinsafgifren, som ve audre ffallerne
efter Personalen.
Herr Grefwe» och Ordföranden utlät sig, att
dä sä mänga yttranden uti förenämnde ämne blifvit
afgifne, borde wäl ej Herr Grefwen oka antalet
deraf, men finge dock nämna, alt utom andre skäl
förekommer äswen den omständighet, atr ganska mänga
fran Lander komma till Sraden och köpa branwin,
hwaraf Stadsboen således hämtar winst, men
deremot kan landet ingen sädan päräkna af Stadens
innewänare. Herr Grefwen ansäg fördenskull det
12 personer i Staden böra smara emot ett helt
hemman pä Landet.
Esker förnyadt upläfande af den här frammantill
intagne 7:de punkt af Beredningens förslag,
och uppå derom framstäld proposition, blef nu innehållet
af samma pnnkt, med undantag af hwad
som rörer Stockholms Stad, enhälligt bifallen as
det Hcderwärda Bonde-Skandets, Högwördige Preste-Standers
och Högloft. RidderMpet och Adelns
Ledamöter; men Wälloft. Borgars Srändeks Depu
le
-
Den 24 November. 1573
terade reserverade sig och äberopade hwad de efwan»
till anfört; anhållande Herr Grosshandlaren Santesson
art särskildt utdrag af protocollet, rörande
denna sräga, mätte till rcspectlve Ständens Plena
Betänkandet äksölja.
Widkommande Stockholms Stads bränwinSafgift,
yttrade Herr Prosten I>incleliröm, del han
nu likasom i Beredningen anser Bewillningcn icke
böra bliswa högre för denna än öfrige Städer, i
synnerhet som weden är dyrare har än annorstädes.
Herr Grosshandlaren Santesson upläste följande
anförande:
Till den skiljaktighet Högloft. Beredningen
iakttagit för beskattning af Staven Stockholm, emot
alla de öfrige, har under öfwerläggningarne anledning
hamtals dels ifrän den högre inkomst Kronan
af bewillning i denna Stad haft, dels af den här
supponerade betydligare och större afsättning än annorstädes
; Men da icke allenast bäda anse skäl för
en högre afgifrs päläggande ä denna Stad än alla
öfrige sörswinner igenom dcrjämke bestutade frigifwande
af införseln, äfwen dit, af denna article frän
hela Riket, och således uphäfwande af den exklusiva
sörsäljuings-rätt Kronan der hafwit, hwarföruran dess
winst wida mindre, kanske ingen, och hwarigenom
tillförseln hädanefter sä Sjö- som Landwägen, kommer
att blifwa ganska betydelig, uran fastmera för
denna Stads lindrigare beskattande i och för denna
rö
-
1574
Den 24 November.
rörelse elser näring, swärare och dyrare tillgångar
pä alla bchofwer, bränsle, säd och dagsverke, ,ä
högt rala, kan jag för min del omöjligen finna ringaste
anledning, akk Stockholm med högre afgift
belägga, uran anhäller fä forlfäkta mitt yrkande, dek
jag tror pä största billighet grnndadk, akt Stockholms
inncmänare, såsom undecsäkare i samma Rike,
mä med be öfrige Städer, njuta samum rättigheter.
Med annan behandling kunna wi ej wanka annat,
än deras afsägelse fran alt deltagande häruti
och denna förlust blir dä wifierllgen mindre deras
än del Allmännas; ty intet Kronobränneri marte
wid en oinskränkt fri bränning pä, och införsel frän
hela öfriga landet kunna här mera än annorstädes
skaffa Staken någon ersättning derföre.
Härmed förenade sig Herr Landshöfdingen
Grefwe koten, Herr Handelsman Östman och Herr
Prosten känlt; dock tillkännagaf den sistnämnde, akt
Bryggare - Societeten här uti Stockholm Uti till
Högloft. Bcswärs- och Oeconomiä-Uiskokket inkommen
skrift, erbjudit sig, att, om bränwin?brä:iningen
för denna Stad blefwe ät Societeten »platen,
wilja betala dubbelt sä mycket, som derföre hittills
blifwit erlagdk.
. Herr Profetzoren Dockor kaxe ansäg sig böra
tillkännagifwa. akt skalet hmarföre Beredningen ansett
10 personer t Stockholm böra smara mot is
i de
Den 24 November. rZ75
i ds öfrige Skäderne, ivar dek, att kil! förstnämnde
Skav cj lyder någon jord, och att consumlionen af
bcänwin ar större har än annorstädes.
Med åberopande af dcsie skäl och dä Bryggake-Socieretens
anbud nogsamt ädagclägger, del Stockholms
Siad förrjenar den beräkning Beredningen
tillstyrkt, ansäg Herr Hof-Marskalkcn Friherre kustbeck
ingen ändring deruti böra ske z hwaremok Herr
Grotzbaiidlaren Lantcslon päminle, a,k första ffälek,
det Slockholm ej äger jord, tväl kunde aberopas i
afseende pä förbud för denna Stad akt fä bränna,
men, sedan del blistvil lillätit, icke ifräga om asgis,
ten; att consumlionen bär icke kan wara mera för
månlig
än i andra Städer, der weden ej är sä dyr,
samt alt Bryggare-Sociereiens anbud desto mindre
bcwist.r nägot i närwarande fräga, som der icke skett
Med annat wilker, än alt Societeten fkulle erhålla
rnongpolium pä bränwinsbränningen härstädes.
Herr Greswen och Ordföranden gjorde härefter den
Proposition: Om Stockholms Stad skall för rättigheten
atl tillwcrka bränwin, taxeras pä lika sätt, som
öfrige Städer, i hwilken händelje den as Beredningen
samma Stad tillagde rätt, alt fa afsäga sig
bränningen förfaller?
Härtill swaradeS enhälligt Ja, '"om af Herr
Hos-Marffalkcn Baron knäbeck och Riksdagsmannen
NsZnus ^obnslon frän Östergöthland, hwilka
abe
-
rZ76 Den 24 November.
aberopade för sina delar Bredningens härukrnnan
fattade besiut
-
I7t kuxra
Lx krotacollo
L. 6. Ingman.
Utdrag af Protokollet hållit uti Riksens
Högloft. Ständers BewillningS- samt Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-UlffottsBeredning
wid Riksdagen i Stockholm
den 2i Nov. 1829.
S. D. Herr Ofwerste Kammarjunkaren,
Landshöfdingen och Riddaren Friherre Hamilton
upläste och angas ert fa lydande anförande:
Dä jag uti wifta delar af det betänkande öfwer
bränwinsbränningen i Riket, som nu, af Allmänna
Besvärs- och Deconvmiä- samt af Bewill»ungs
- Utskotten gemensamt, kommer till Riksens
Högloft. Ständers granskning art öfwerlämnas warit
af olika tankar med pluralirekens, anhäller jag
atr Uti detta Memorial fä nprcpa hwad >ag rinder
discusionerne sä ofta ansörr, bäve uti Occonomiäoch
Beswärs-Urfkot et enfkildt, som uti det feder»
mera sammansatta Ulffoklct, och anhäller jag likaledes,
Den -4 November. rZ77
des, akt detta mitt anförande mätte med betänkan»
det till de Högloft. Riks-Slänven fä åtfölja»
Jag instämde till hela dest innehall, med der
Betänkande som Allmänna Beswärs- och OesonomiäUtffottet
asgaf den zo sistl. Augusti, och anser det
wara grundadt pa de mäst godkände politiska oecoriomiffa
principer. Och sedan det blef ärerremirteradr
har jag förblifwit wid samma vfwertygelse^
Men af alla de förändringar sorn detta betänkande
undergått, äro i synnerhet följande delar de, emot
hwilka jag protesterat och anser i högsta mohn skadlige,
nämligen den gränslösa tillåtelsen af pannerymder,
den sä wida utsträckte bränningsrättigheten
för personer af alla closter; och den äl Släderne
Stockholm och Götheborg lämnade rättighet akt idka
<sa kallad) husbehofsbränning.
BränwinSbränning katt efter min tanka aldrig
räknas ibland de menniskans rättigheter, hwilka i
ett wäl inrattadt och under lagar och ordning ejri.
sterande Samhälle, böra wara en önskelig rättighet
för en hwar i Samhället utan undantag. Icke
eller kan jag någonsin fatta att den bör anses stsonr
en tillåtlig industrte.näring, skild fran jordbrukar»^
eller säsom en »verkelig Sladsmanna näring. Dei^
bör säsom husbehofsbränning, men ej annorlunda^
säsom jag anser det, wara och blifwa Jordbrukarens
rättighet mindre för sjelfwa bränwinetS ätt
för drankens skuld, till understöd för Ladugårdens
Fjerde Band. M» Jord»
r§78 Den 24 November»
Jordbrukaren som producerar spannemälen be«
Höfwer, om han rätt förskär sin egen fördel att anwända
en betydelig del deraf för sin Ladugärd och
sine öfrige kreatur. Men erfarenheten har uplyst?
att om Den säd som härtill anwändes förädlas genom
bränwinsbränning, gör den derwid blifwande
Kranken en nästan lika nytta, och bränwinet blir en
ren winst. Desinrom inträffar det icke sällan, att
säden blir skämd af en oblid »väderlek under skörden,
och wid dylika händelser bör wäl jordbrukaren äga
rättighet att med fin minsta skada förädla denna sin
egen produkt.
Sa långt blir bränwinsbränning, efter min ös,
wertygelse, nyttig och förmånlig, bade för det All,
manna och den enskilde, och bör aldrig kunna för»
bjudas; och sa länge den ej utöfwas pä en större
stala, fbrstöres derigenom icke det nödwändigaste af
alla födoämnen för de fattige och behöfwande. Men
Sill en sädan bränning, kan wäl ingen pasta att större
pannor än as yo kannors rymd, nägonsin kunna ber
höfwas. Der är blott storbrännarcn, den som påräkna?
bränwinsbranningen säsom ett industrie-werk,
eller såsom ert särskildt närings.fäng; och den som
«,mingen lanke- eller samwershöst glömmer andres,
sina likars betz öfwer, och dös för de hungriges
sämmerrop, endast tänkande pä sin egen winning,
som önsikar att begagna stora pannor.
Att utsträcka rättigheten till husbehvfs bräwins,
bränning titt alla clatzer p» landet, med eller Utan
jord
-
Den 24 November. 1579
jordbruk, kan enligt min tanka ej annat än medföra
oordning och mitzhushällning.
Men wära Städer i allmänhet ärv jordbrukande,
och draga säkerligen lika stor winst af sitt jordbruk
som af stne öfrige näringar; och äro i sin
egenreliga bemärkelse ej annar än byar. Dcn böra
således såsom jordbrukande äga samma rätt som
Landtmamicn. Deremot är förhållandet annorlunda
' med werkeliga Släder. Detza idka ej åkerbruk, såsom
en huswudnäring. De egenieliqa Stalsmanna
näringar tillhöra dem. Af dylika finnas hos ost ej
flere än Slockholm och Götheborg. Den jord som
tillhör detze bägge Städer är anwänd i synnerhet
till byggnadsplarser, planlager och betesmarker. Deras
beskaffenhet, byggnadssätt, police m. m. medr
gifwer icke en möjlighet atr hwar och en enskild katt
tiröfwa eller begagna sig af bränrvinsbrännings rättigheten.
Bränslets pris, kostnaderne för anskaffande
af redskap och käril, och andre tillhörige anstalter,
skulle för individner sä fördyra bränwinet atr till,
werkningen deraf skalle nyborn af sig jfelf. U om
den utwag att updraqa bränwinsbcänningen ät en
eller flere personer, såsom ett monllpolmm eflear
Uti corvoraiioner blir den ej werkställbar. M^.
af dylika nkwägar hat bade hela Riket och de'N
Sraden, drr dylikt skulle inrätias en säker skaS^
och förlust.
Dä jag altid bestriSt och äfwen Nu bestr'äber,
akt dcfla twänne wära enda werkeliga S^eoer uti
Riket, skola deltaga uri den Landrmamna rörelsen
> art
rs8o Den 24 November' -
att bränna bränwin, hyser jag den fullkomliga öfwerkygelsen,
att jag icke yrkat något, som kan tillfoga
deraS innebyggare och Borgare i allmänhet,
någon förlust af en rättwis winst, men medgiswer
att det kan ädraga en eller annan speculanr inom
dem förlusten af en förmodad winst, pä de öfri»
ges i Staden och Landet obilliga bekostnad. Stockholm
den 2i November 1809»
6. ^amilton.
Härmed förenade sig till alla delar Herr Prosten
Doctor kabreus.
SSA-SKSS,
Riksdags - Fullmägtigen Ian L4. ^VeslinZ,
yttrade att i händelse det nu justerade betänkandet ,
som mycket för lidens minnande blifwit antagit, ej
skulle af Riksens Högloft. Ständer bifallas, fa finge
han förbehålla Bonde-Ständet öpen rätt, att fä
fullfölja det genom sine Deputerade ej mindre utt
Beredningen ä« hos Utskotten in pleno gjorde yreHrde,
fä wäl derom att brämvinsafgiften mätte
M-enas med Allmänna Bewillningen, som ock, akt
i snuat fall, till förstnämnde afgifts utgörande,
hev>amannen ä landet böra behörigen clatzificeraS,
hwaHjnite ^Vt»lin§ anhöll att detta desi förbehäll
mättis till de respectwe Ständen betänkandet ärfölja,
Ena--
t -
i
>
Den 24 November. -58 r
Enahanda förbehåll i afseende ä elasiisicationen
ä hemmanen ä Landet, gjorde äfwen Herr Borgmästaren
Victorin ä Wällost. Borgare-StändetS »vägnar.
supra.
Lx protoeoilo
L. O. Ingman.
Utdrag af Protocollet, hållit i Riksens Hög'
loft. Ständers Bewillnings» samt Be
stvärs»
och Occonominä-Ulskott, wid Riksdagen
i Stockholm den 2Z November
i8oy.
S. D. Efter justering af vleni-prvtocollet för
den i? innewaranve mänad, uplästcs det af Bereds
ningen, i följd af sistnämnde dags beflut, afgifne
betänkande angående bränwinsbränning och bewillning
derföre; hwarwid Herr Grotzhandlaren 8an.
Leslon i afseende pä Höqlofl. Utskottens tillstyrkan,
vet Riksens Högloft. Ständer böra hos Kongl. Maj:r
underdänigst anhälla. att utländskt bränwin icke mä
införas uran för Apothekens räkning i andra fall,
än dä högsta nöden fordrar der, yttrade sig fölunda
:
^Enär igenom bränwinebrännings-frägans förwandlande
till bewillning och i följd af Högloft. Bewillnings-
samt Oeconomiä.UtskottenS tagne bestut,
bränwinsbränningen hädanefter icke såsom hittills
(kul.
1582 Den 24 November»
skulle kunna i mistwäxt är förbjudas, till besparande
af den nödwändigaste säden för de fattigas brödbchof,
sä Mikror jag mig ingalunda kunna instämma
med Uki tillstyrkande af en sadan åtgärd, hwarigenom
Kongl. Majit skulle beraqaS rättighet, att
riil molwägande af bränwinsbrännings specnlarionen
hos dem som innehafwa Landels knappa säd«n!lgäng,
anwända der enda återstående medel, tillåtelse af
Utländskt bränwins införande, hälst man under de
rwänne sista mindre ymniga, arén hast en ganska
kännbar erfarenhet, att hela Östersjöns hamnar warit
stängde för utförsel af spannemäl, under samma
tid, da frän Westersjön bränwin till billiga priser
kunde, kriget oaktadt; erhallas. Jag önskar derfö»
xe sa mycket mera att Högloft. Utskotten godkände
min anmärkning och tilläto ändring uti redactionen
af denna mening, som hela förslaget derföruta» torde
synas endast åsyfta höga spannemäls-priser till förman
för Postessiongter och den förmögne hemmansbrukaren,
men röja glömska af den fattige, som
mäste köpa sin brödföda, och som likwist tycks hafira
ett särdeles anspråk pg Riksens Högloft. Ständers
hågkomst",
Men uppä derom af Herr Grefrven och Orin
föranden framstäld proposition, förklarade Högloft.
Utskottens Ledamöter sig icke kunna bifalla någon
annan ändring Mi iftägawarande beslut, än att tillstyrka,
det utländskt bränwin i härda misiwaxtär,
da högsta nöden fordrar det, mätte fä införas; och
hlxf beränkandet i enlighet härmed räktadt.
Den 2 4 November. rZ 8 3
Riksdagsmannen äVekslinZ frän Westmanland
anhöll alt till de orden: i härda misswäxkär, och dä
högsta nöden fordrar det, mätte läggaö: "och Allmogen
ej kan betala sin bränwinsafgift"; med hwilken anhållan
de andre af Hederwärda Bonde-Ständets
Ledamöter sig förenade; men en sädan mening funno
Högloft Ulssottcns öfrige Ledamöter ej lampelig.
Herr Grosshandlaren Santeson begärde, att
hwad han nu anfört, mätte sä ätfölja betänkandet
till de respective Stånden; och Herr Professorn
Doctor kaxe förklarade sig till alla delar instämma
uti det anförande Herr Afwerste KammarJunkaren
Friherre I^Lmilton den 2l dennes till Beredningens
Protokoll afgifwit. vt lujirL.
Lx rrotocoHo
L. 6. Ingman.
Under läsningen äterkom Herr Grefwe» och
Landt-Marffalken och lämnade Ridderskapel och
Adeln den hugnande underrättelse att Konungen
befunne sig denna afton mycket bättre, samt at
Läkaren hoppades det Hans Maj.tS sjuklighet
skulle blifwa af läng waraktigher.
Der
-
»s84 Den -4 November.
Derefter fortfors till flut med läsningen, och
berörde handlingar blefwo lagde pä bordet.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskildes klockan
Z «ll 10»
In stöem protocolli
A. 6. Silverstolpe
-
Män
-
Den 27 November. »585
Mändagen den 27 November.
Plenum klockan Z lill 5 eftermiddagen.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällit hos Högwördige
Preste-Standel den ii November 1809.
S. D. I stöd af de skäl uppä Hwilka Riksens
Högloft. Ständers StatS-Utskolt uti Protocolls
Utdrag af den 8:de i denna manad tillstyrkt, atl
Leckö Kungsgård, med derunder lydande lägenheter
och förmåner, af hmad namn och beskaffenhet de
wara mä, med undantag af alla dit tillförene anstagne
Krono- och hjelpe-dagöwerken, mätte under en
rid femtio är uti förläning lämnas till Herr General-Lieutenantm
m. m. Friherre ^lercreutr, deft
Fru och Arfwingar, bestöt Preste-Ständer, att hwad
SmtS-Utftkortet såmedelst hemstäldt till alla delar
gilla; hwarom de Respeckive Med-Ständen samt
bemäldie Utffon skulle wördsamt och wänligen underättaS.
bit tuxra.
S.D. I anseende till åtskilligt tvid Riksens Högl.
Ständers Constitutious-Utskolts Förflag till answarighets
lag för StatS-Radets Ledamöter, gjorde anmärkningar,
blef berörde förflag äterremitteradt till
ConstitutionS-Ukskottet, som af anmärkningarne skulle
erhälla del; Hwarom wördsam och wänlig underrättelse
härigenom skulle de respective Med-Sländen
lämnas, bit luxra.
S° D°
1586 Den 27 November.
S. D. Föredrogs a nyo Riksens Högloft.
Ständers Slars-Ulskotts den 25 nästledne Oktober
pä bordet lagde prokoeolls utdrag, rörande Herr
Kongl. Secreterare» Istres förftag, att wid hwarje
genom dödsfall eller afsked sig yppande vacancc af
Embeten och Syolor sä i Civile som Militaire och
Eccleftastique Stater, samt alla dem som derunder
lyda eller räknas, utan alt skags undantag, det vacante
Embete: och Timsten borde stä ett fullt är ledigt,
eller om Kronans och det Allmännas tjenst ej
detta medgiswer, ätminstone den dertill anflagne lönen
med alla derwid förenade förmäner Staren besparas
och i Dest Casa ingä.
Efter öfwerläggning härom och dä Ständer uppL
de grunder, hwilka Dest Ledamöter uti StatsUtskottet
till StatS-Uiskoltets protokoll anfört och
fullständigt Uttedt, anfäg detta förftag, sä widl det
röcer Rikets Embete och Tjensteman i allmänhet,
icke allenast wara och annu mera i framliden blifwa
för Samhället skadeligt, ulan ock wara högst obilligt,
i thy alt Statens Embets- och Tjenstemän, hwilka
förut, enligt hwad allmänt erkänneö, ärminstone till
större delen äro altför otillräckligt lönte, derigenom
att de för nägon tid blefwe beröfwade deraö i lag
och författningar grundade rättighet, att omedelbarligen
efter deras företrädare komma till ämjutande
af den lön, som deras erhällande Embeten och Sy»
stor tillhöra, skulle särskildt och i högre mohn än
alla andra Medlemmar i Samhället till afhjelpande
af Statens behof beskattas, kunde Ständer för sin
hel icke detta förslag j allmänhet bifalla.
Hwad
Den 27 November. *587
Hwad ärer särskildt angar detta förslag, sä wide
det rörcr Ec siastique Embcts- och Tjenstemäns lö:
ncrst sa och om c-ek, att om dessa gäller hwad redan
om Em! rg och Tscnstcmän i allmänhet ansördt,
är, ansäg S ändet all indragning af dessa, ehwad
dek är pä bestämd eller obestämd lid, wara emot
Srändets Privilegier stridande, och således icke böra
till ytterligare åtgärd hos Riksens Höglofl. Ständers
StstS-Ulffoit förekomma. Hwilket härigenom
stille de Respektive Med-Ständcn samt StatS-Ntfkottet
wördsamt och wänligen meddelas. Istt luxra,
Lx krotocollo.
Utdrag af Protocollet hällir hos Högwördige
Preste-Ständer den 14 November 1809.
S. D. Utaf Protocollet, hallit uti Riksens
Höglofl. Sränders StakS-Utffott den Z innewarande
November har Preste-Sländek inhämtat, huruledes
af derstädes inkomne memorialer, fräga blifwik
wäckt om Biskops-lönernes indragning till
Stats-Tatzan pä obestämd tih wid inträffande ledigheler,
Preste-Ständet har ansett denna fräga sä mycket
mer owäntad, som, sä länge en hwar medgiswcr
att allmänna anstalter för underwisningen, för den
offemeliga Gudsrjensien, för Religionens och seder
nes
-
rZ88 Den 27 November.
lies wärd äro i Samhället nödwändiga, man äfwen
lärer erkänna, atr Presie-Standet icke kan eller bör
betagas sine i laglig ordning tillsatte Styresmän för de
Ecclefiasiique-Wcrken uti hwart Stift, hwilka Em.
betsmän uti Rikets organisation, i Grundlagar och
i Ecclesiastiqne-Privilegier, af Konungar och Ständer
högtidligen befäsrade, äga deras säkerhet och
skydd.
Dä de samma Ständ tillerkända rättigheter,
icke äro endast gifne för Presterskapets skuld, utan
för alt främja Kyrkans och de dermed förknippade
Underwisnings-Werkens bästa; inser Preste-Sländel
nogsamt att det första försök till inträng i detza privilegier,
det första försök alt indraga underhällen för
desi Tillsynesmän, skulle i sina följder leda till unVergräfwande
och slutlig förstöring utaf de mäst wigtiga
ämnen för en Skars inrättning och styrelse,
offentlig Gudstjenst, Samfundsordning och gagncliga
kunskaper.
Prest.privileglerne bjuda icke allenast tydligen,
att Biskopar skola finnas i alla Stift, utan försäkra
äfmen dcsia Biskoapar om deras rättmätiga
och wälfängne underhäll, som derföre till större eller
mindre del icke kan den Ecclesiastique-Staken af.
händaS, och till andre Riks-Sratens behof anwändas.
Preste-Ständet anser derföre såsom Privilegii
wäl, och protelierac högtidligen emot atta de frågor,
som un Rikets Högloft. Ständers Stars-Ulssott
kum
Den 27 November. 1589
kunna wäckas om Biskops lönernes indragning för
obestämd rid.
Om hwilkek beslut Preste, Scandet welat de öfrige
Respecrive Med-Siänden sä wäl som Riksens
Högloft. Sränders Srars-Urffott wördsaml ochwänligen
underrätta. vt luxra.
S. D. Hämd Riksens Högloft. Sränders Barrcs-Utskott
uri Pcokocolls Utdrag af Ven ä Vennes
anförr och hemställt i anledning af ärskilliqc tiit Urskottet
remitterade memorial, om nödwändigheren af
snara oinskränkta Bancolän pä fastigheter och rudimaterie,
: jämte spannemäl, samt allmänna penninge-räntans
nedsättning lill syra procent, har Preste-Scändet till
alla delar bifallit. Hrvarom de Respccrivc MedSranden
samt Bancv-Utskottet skulle wördsaml och
wänligcn undrrrätlas. vt luxra.
S. D- Efter upläsanve af Högloft. Ridderskåpet
och Adelns ProtocoHö-Utdrag af den 7-de
dennes, innehållande bifall till Constttutions Urffot»
ret, i anledning af Högloft. Ridderskaper och AvelnS
ivid det föreftagne tillägget uti 49 §. Riksdagsordningen
gjorda anmärkning, genom memorial af den
Sue i samma manad» i berörde tillägg tillstyrkie ändring,
i följe hwaraf efter orden: som äkerremitterat
bsrde införas: kunnandes likwäl ej, genom
denna äterförwiöning, de öfrige Ständens be»
slut i de mäl, der z:ne GtZndS röst utgör
Riksens StönderS, deras kraft och werkan till
kxpeditidn betagas; Beflöt Prefle.Sländet atr
lsyo Den 27 November.
häruti instämma; Hwilket skulle de Reipeetit-ö
Med-Ständcn samt Constilutionv.Uks et wördsamc
och wänligcn communicerao.
S. D. Företeddes Riksens Höst-ft. SränderS
Constitutions-Utstolrs uri memoria af ven >o:de i
denna manad afgifne yttrande, i anledning af Högloft.
Ridderffarct och Adelns sann Wälluff. Berg,reSiLndetS
älcrremih af bemäld te Förslag
till SucccsstonS-Ordning, tillika med Högloft. Ridderskapct
och Adelns genom Proroeolls Urdrag af
den ii dennes meddeldre bestut i ketta omne, och
blef berörde utlåtande pä satt Högloft. Rlddcrff^pc!
och Adeln, detsamma godkändt, äfwen as Preste»
Ständer gilladt; Hwilket härigenom skulle de Re,
spccrive Med-Ständen sann Constilutions-Utskotker
wördsamt och wänligcn meddelas- lött supra
S.
D. Uri memorial af den 2g nästlidne Oc,
rober förestår Riksens Högloft. Ständers ConstitutionöUtskott
följande tillägg i Regcrings-Formcns 29 §.
för art wid nästkommande Riksdag af Konung och
Ständer pröfwas, nämligen alt efter orden: efter
förra manligheten nia införa?.- sa att Upsala
Stifts röst wid Ärke-Biskops wal mä
beräknas lika med Lem LonsistorierS.
I likhet med hwad Utskottet förestagit, kaim
Ständer denna fraga -wid nästa Riksdag böra pröfwa6
och afgöraö; hwarom unöerrärtelfe häri genom
skulle de Respecrive Med-Srändcn sann Lonsti.
' ru
-
Den 27 November- 1591
turisnS-Ulffoltet wördsamr och wänligen lämnas.
I0t supra.
S. D. Medelst Protocolls-Uedrag af den n
dcnncs inbjuder Wällofl. Borgare-Skändek, PresteSkändet
arr deltaga rui der bestur, arringa ytterligare
Memorial eller anföranden, sä widr de cj äga
ari oskiljaktigt sammanhang med sädane ämnen,
som redan till Ständernes handläggning öfwerlämnade
blifwit, ifrän berörde dag mä af Riks-Stän.
den till wederbörande Utskott hänwisaS, sa länge
nägot förut remitterad! mål pä etk sädanl UrskottS
åtgärd ännu finnes bero; hrvadan samtelige Riksens
Ständers Utskott skulls anmodas, arr hwart för
sig hos Ständernes plena anmäla, när de pä desi
åtgärd nu beroende ärenden äro fluicligen beredde
och afgjokde.
Uli oswanberörde beslut förenade sig PresteStänder
sa mycket häldre med Wällofl. Borgare»
Ständer, som Preste-Ständet redan under den 25
nästlidne September icke allenast ansett en sadan författning
böra för den il derpä följande Oktober rvidragas,
uran ock inbjudit sine Respective Med>Ständ
alt deruti inga.
För öfrigt ansag Ständer för sin Vel der wara
nödigt, art Utskotten ma anmodas, arr först och
förnämligast utreda och till Standen inlämna de
mål, hwilke i anledning af Kongl. Majus nädiga
propositioner, blifwit till Dem remitterade, äfwen
som de allmänna ärender, hwilka före Riksdagens
rZ92 Den 2 7 November.
flut nödwändigast böra afgöras; Hwilkek härigenom
skulle Ve Respecrive Med-Ständeu och sannelige
Riksens Ständers Utskott wördsamt och »vänligen
Ullkam,agifwes. vt supra.
klx krotocollo
^s. v. ^Im^uist.
5 l Utdrag af Protokollet, hällir hos HöqwSrs
vige Preste-Sländet den t 8 November
I8OY.
S. D. BeflörPreste-Ständet, att de ifrän Banco»
Utskottet till Ständer afläinnabe handlingar, rörande
Herrar Banco-FulliuägtigeS förhällande i afseende
pä Riksgäldssedlarneö realisation, borde ifrän
trycket utgifwas; Hwilket genom Utdrag af Protokollet
skulle de RespectLve Med-Ständen samt Banco--  Utskotter wördsamt och wänligen tillkännagifwas,
vt supra.
S. D. Efter upläsande af Högloft. Ridderskapet
och Adelns Protocolls Utdrag af den 14
dennes, innehällande bifall Ull StatS-UtskottetS betänkande
rörande Adels-Fane Regementets indragning,
och sedan StatS-Ut-koitetS nyftnämnde och den
12 »ästlidne Oktober pä bordel lagde protocolls utdrag
ä nyo blifwit föredragit, beflöt Preste-Stänget
alt med erkännande af denna Högloft. Rrdderyapet
och Adelns patriotiska koncession, Ull alla delar gilla
-
Den 27 November.
la hwad SkakS-Urffotler i detta ämne änfört och
förcflagit; Hwilket genom Utdrag af vrotocoslei!
stalie de Respeckive Med Gränden samt Srais-Uk<
stoktet wördsamt och manligen tillkänuagiswas.
S. D. Uti Memorial al den rz bennes än^
för Riksens Högloft. Ständers Conllitlitions Utstött
de orsaker, hwärföre Utstottek icke sunde tillstyrka den
hos Högloft. Niddcrstapet och Adeln gjorde anmärkningom
den ändring nl> Förftaget till Körsakran att giswas
af lillkommandc Swea Rikeö .Konungar, att
deruti borde införas följande fluktNening: detta alt
mele och skole oryggeligen hälla och upfylla,
sä kärt det Ost wara ma att Swea
RikeS Ständer och Innebyggare stola wara
pligtige, att BeraS till afgifwande Tro- och
Huldhet6-Ed emot Ost efterkomma och fullgö
r^.
Till Utstoktets afgifnc yttrande lämnade
SiändetDeft bifall; Hwarom wördsam och wänlig rinkderräkcelse
stnlle de Respeckive Mcd-Sränden sanik
Constjlutions-Ukstorret meddelaS. Ot lupr^.
S. D. Hwad Riksens Högloft- Ständers
Banco-Ulstott uti Proiocolls Utdrag af Ven jo t
denna nränad, angående rättighet för Götheborgs
och Malmö Discont Contoir, att hädanefter emöt
nöjaktig säkerhet och 6 prodeitts ränta, under de för
Discon länen i allmänhet förestrifne »vilkor, fä tili
Riko-Disconl-Werket uptgga lali till ert belopp för
Götheborgs Diecont-Conroir af Tvåhundrade Tusende
R:d. och för Discont l Csnkoirek i Malmö
af Etthundrade Tusende R-d° hemställt öch tillstyrkt»
?594 Den 27 November.
klef af Preste-Standet till alla delar bifallit; Hwarom
de Respective Med-Skänden sanik Banco.Uifkotkel
skulle wördsamt och wänligen underrättas,
kitt bupra.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Lag-UtskottS
betänkande, rörande Herr Jnstitiä-Rädel och
Riddaren von Ltrokircks tili ett till Högloft. Niddcrskapet
och Adeln iugiswit och derifrån till Utskottet
remitteradt Memorial andrague yrkande om
Konungens magt, ari i en del allmänna Lagens
stadganden sä ival som i wista FidebCommist-Förfauningar
göra dispenser, saMt om ändring i zt
Cap. i tz. Rättegangs-Balken upläsies och blef tilt
alla delar bifallit. Härom skulle wördsam och wänlig
underrättelse de Respective Med-Sländen samt
Lag-Utfforret lämnas. klt supra.
S. D. Uplästes ekt af ^siversten och Riddaren
Herr Åkerstein kill Högloft, Ridderskapet och
Adeln ingifwit samt derifrån lill Högloft. SiatSUtskoltet
reMitkeradt memorial, om Finska KonglArtillerie-Regemcnlets
bibehållande, och beftöks, akt
Preste-Standet uti berörde remist med Högloft. RidLerskapet
och Adeln sig förenar; Hwilkct skalle de
Respective Med - Ständen samt Skars-Utskottet
wördsamt och wänligen communiceras. Ot supra.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högt.
Ständers Statö-Utjkotts uti Memorial af den 8 innewarande
November framstälde sörftag, dels att
Riksens Ständer ma till Kongl. Maj:t i underdånig
-
Den 27 November- *595
vighet hemställa, om icke Kongl. Maj:k i näd.r
skulle räckas förordna en Comikee af nitiske, dris
och kunnige män, som finge lig npdraqit, att utarbeta
en fullständig plan till cn sadan indragning af
Embeten och Tjenfter, som kunde förenas med R>k
Styrelsens tillbörliga handhafwande, IUkers försmår
och hwarje undersäres i lag grundade säkerhet, dels
ock att Riksens Ständer mä utfästa 2:ne premier
eller belöningar det ena af 500 R:d. och det andra
as 250 R:d. för dem som upgifwa det tjen-igaste
vrojeck till reglering af arbetet inom Rikets HofRätter,
Collegier och Styrclse-Werk, m^d afseende:
i:mo ä en redig, driftig och saker behandling af
ärenderne samt en enklare räkenskaps mekhode - och
2:0 att den pä enklaste sätt och med inskränktaste
antal Ledamöter och Betjening kunde ästadkommas;
Hwilket härigenom skulle de Nespective Med Sranden,
samt Skals-Utskottet möcdsamt och manligen
Meddelas, 17t supra.
Lx krotocollo
17. -klmhuist.
Utdrag af Protocollek hällit hos HLgwörd -  ge Preste-Ständer den 22 November
1809.
S. D. Uppå Preste-Ständers mid StatsUtffottetö
Prorvcollö - Utdrag as den 28 nästledne
1596 Den 27 November
-
September, angående Necognitions-Skogarne i Riket,
gjorda anmärkning alt 8 mom. i berörde utlåtande
borde förändras salunda: §tt pä de ställen
der Jordägare eller Boställs innehafware haft
rätt till mulbete, fiskwatten, fäbode ställen
pä fkogarneS område med eller utan yxebörd
en sadan Jordägares eller Boställs-innehaswares
rättighet mä warda bibehållen, lämnar bcmäldte Utskott
uii memorial af den 17 dennes det swar, alt
UrskotM för Dc§ del icke haft något att erindra
tvid ofwanberörde anmärkning, säsom icke ledande
till någon förändring uti sjclfwa hufwudsaken, utan
fast mer instämmande med meningen af Utskottets
hemställan, som asyftar icke blott Allmogen, uran
ock andre hemmans innehafware, som förut ägt en
sadan rättighet.
I anledning häraf och da Prcste-Skandet, jam.
te de! Ständer nu i öfrigt gillade Slars-UtskottetS
förstbcrörde betänkande, ansäg nödigt, akt ifrägawarande
ändring uti 8 moni. mä iakttagas ryld upsalrande
af Riksens Ständers undcrdäniga skrifwclse i
detta ämne, bcsiöt Preste-Siandet att wördsamt och
manligen inbjuda de Respective Med-Siänden, akt
häruti med Preste-Sländet sig förena; Hwarom
Stats Utffotket underrättas skulle. k)t supra.
S. D. Efter öfwerläggning om den ifrån
Riksens Högloft. Ständers Banco-Utskott ingifne
berättelse och Revisorernes wid i8sz ars Bankorevision
gjorde anmärkningar i afseende pa RikSgäidöftdlarnes
realisation, beftöt Preste-Ständet, gtk
utan
Den 27 November. 159?
ruan anmärkning godkänna samkelige Banco-Revisorcrneö
förhållande i delta ärende. Hwilkct härigenom
skulle de Respective Med-Skanden samt Banco»
Utffortel wördsamk och wänligen meddelas. Vt tuprL.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloft.
Ständers Lag-UtfkotlS betänkande om uphäfmande
af Kongl. Brefmet den 25 November läs-,
hwarigenonl förordnas, att när »vägbyggare »viljer
hämra sand a andre hemmans inägor, ivrdägaren
förut deröswer höras bör^ Hwilket genom Uidrag
af Protvcollct Mille de Respeciive Med-Sländen
samt Lag-Ulffoltet tvördsamr och manligen meddelas.
Vt kuxra.
S. D. Hwad Rikets Högloft. Ständers Lag»
Uiffotl uri Desi den 27 nästlevne October afgifne
betänkande angående ffärpning i straffet för tjnfnader
m. m. anfört blef af Preste-Ständet till alla delar
Madl; Hwilket genom Utdrag af Protokollet skulle
de Respeciive Med-Ständcn samt Lag-Utskotter
»Vördsamt och wänligen rillkännagifwas. Vt luxra.
S. D- Efter upläfande af Riksens Höglofl.
Ständers Lag-Ulffvkts Uti Peo ocollv Utdrag as
den »fö Vennes afgifne uttalande öfwer Prestc-Srändets
anmärkning wid samma Utskotts betänkande,
rörande Herrar sl?k»n)s och LZZes, i anledning af
Kongl. Majlis nådiga proposition om tillökning i
underhållet för bysatte personer, andragne yrkanden,
pch da de öfrige Respeciive Ständen UiMkters ofwauberörde
betänkande oförändrgor anragil, atijäg
Stäm
*598 Den 27 November.
Sländet all werkön af Desi sälnnda gjorde anmärkuina
komina alk förfalla. Hwarom de Refpecrive
M-d-Sränden samt Lag-Ulskorrel härigenom ffulle
wo.dsaint och wänligen Underrättas. Ol supra.
S. D- I anledning af RikfcnS Höglofl'
Ständers Statx-Utskolts ttki memorial af den 17 dennes
gjorde anmälan, ait Stats-Werkets möloltnde
tillstånd, icke lämnar någon utwäg till det understöd
för Tackjerns-Bergslagerne fom Kongl. Majit uti
nådig proposition af den i.sta i denna manad äskat,
samt med afseende kippa Riksens Högloft. Ständers
Banco-UtskotlS inkomne och den 18 dennes pä bordet
lagde Protocolls Utdrag i delta ämne, bestök
Preste-Sländet att Kongl. Maj:ts högstberörde nädiga
proposition till Banco-Utskoktet remittera; Hwarom
underrättelse fjälle de, Respcckive Med-Ständen
samt bcmäldte Utjlkott härigenom lämnas, bit
supra.
S. D. Föredrogs a nys Banco-UlffottetS
Uti Protocolls utdrag af den 6 i denna manad gjorde,
och d. 14 dennes pä bordet lagde hemställan, akt i anledning
as Uddewalla Stads förnyade ansökning, rörande
ett astundadt Banco-län pä 25,000 R:d., mä till nästa
Bauco-Revisions pröfning öswerlämnas, att efter
Bancc^Fnllmägtiges hörande sig utläta, i hwad
mohn och under hwad säkerhet samt äterbetalningö
wilkor bemälde Stad kan före nästa Riksdag med
län af Banquen, utan WerketS olägenhet understödjas,
och beslöt Preste-Sländet, alk i likhet med hwad
Högloft. Ridderffapel och Adelns samt Wällofl.
Bvr.
Den 27 November. 1599
Borgare-StändctS nu företedde Protocolls-Uidrag
i delta ämne innehålla, berörde hemställan bifalla.
Hwilket skulle de öfrige Nefpcctive Ständen samt
Banco-Utskollet wördsamt och wänligen meddelas,
vt supra.
S. D° Riksens Högloft. Ständers Lag-UtskottS
den 16 i denna manad afgifne ytterligare utlåtande,
angående wärdcring och offentcligr utrop ä fast egendom
pä landet, som för gäld ntmäkes, blef af
Preste-Sländet gilladt. Dock likwäl och som de
för Banco-Werkct gällande Författningar stadga, att
de auctioner ä fast egendom, hwilka för Bangncns
räkning anställas, skola ske genom up- och nfslag
ansäg Ständer den btifwaude förcffriften, att.alla
auctioner hädancflcr endast skola werkställas genom npsiag,
icke böra sträcka sig till de auctioner, hwilka
Banco-Werket anställa later. Härom skulle wördsam
och wänlig underrättelse lämnas de Respective MedScanden
samt Lag-Utskottet, vt supra.
S. D. Tog Preste-Standet under öfwerwä
gande
den hos Högloft. Ridderskapet och Adeln gjor.
de anmärkning, rörande det i slutmeningen af Expeditions-Utskottets
förslag till Riksens Ständers
underdåniga skrifwelse till Hans Kongl. Maj:t., angående
StatS-Werkets Utgifter till underhäll och reglering
af Hans Kongl. Majus Hof- och Hof-SrallsStater,
befintliga uttrycket: sä midt möjligt är;
men som Ständet förut, wid anstäld granskning af
berörde förslag, icke deruti fann nägot stridande
enior afsigten eller wäsendteliga inNchället af StarsUtskottels
utaf Riksens samtelige Ständer bifallne
Ut
-
i6s« Den 27 November.
flätande i deria ämne af den 25 näftledne Augusti,
pch af fädan anledning samma expedition redan den
14 dennes godkände, sä ansäg Preste-Siändec sig
icke nu kunna detta Detz lämnade bifall återkalla;
Härom skulle de Respeciive Med-Ständen sami Expedirions-Utffotket
wördsamr och wänligen undcrräl»
ras- bil fujrrL,
S- D. Sedan Preste Stander af nn företedt
Protocolls Utdrag inhämtar att Högloft. Ridderfkavet
och Adeln i anseende till gjorde anmärkningar äterförrvisat
Siats-Ulfkottets Utlärande,angående Allmänna
Brandförsakrings-Werkets hos RikSgäldsTontoirek
infarte m?del, wille Preste Ständet häröfwer afbida
Utskottets ytterligare betänkande, förr än Ständer
sitt beflut i detta ämne fattar. Hwarom wördsam
och wänlig underrättelse skulle de Nespective MedStändey
samt Srars-Utskoitet lämnas. h)t supra.
S. D. Uti Högloft. Ridderjkapet och Adelns
igenom Protocolls Utdrag af den iz dennes meddeldrs
besint, att at Stats- och Banco-Utfkotten
gemensamt npdraga, att för tillkommande Revisorer
§f Stats- Banco- och Riksgälds-Werken författa
en instruktion, hwaruti tillika göres afseende pä Re»
visionen af de publique Werk, till Hwilka allmänna
Stats-medel inflyta, instämde Preste-Standct till
alla delar; hwarom de Respektive Med-Stande»
samt bemäldte Ulffott skulle wärd sam t och wänligey
underrättas, I7t suprs.
Den 27 November. ikar
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Ständers Lag-UtskottS den 14 November pä hörder
lagde betänkande, angående answars stadgande
för den eller de Embcrs- och Tjensteman, pä hwilka
tillsyn och conrroll öfwer UvbSrdsmän ankommer,
men som antingen genom npsätelig vfwerenskommelse
med de sistnämnde, eller genom underläten eftersyn
till balancer mcdwerka. Prestc-Sländet, som i
likhet med hwad Högloft. Ridderskapet och Adeln
uti nu förctcdt prokocolls urdrag tillkännagifwit,
härwid fann, att innan ie för Upbördsmän och
Controlleurer förefkrisne inärnctioner ester tidernas
förändrade skick undcrgätk granffning och rättelse,
något sadant answar, som af Utskottet blifwit före»
stagit, ej borde kunna stadzas, bcftöt art Lag-Utskotters
vfwanberörde beränlande helt och hållit assia.
Hwilket härigenom sirlle be öfrige Respektive
Ständcn samt bcmäldte Urstott wördsamt och manligen
kommuniceras, vt luara.
Lx krotocollo
^s. v. ^.Im^uist.
Transsumt af Protokollet, hallit uri Borgare-Ständetö
plerum wid Riksdagen i
Stockholm den n November 1809.
W. D» - « s - - - -
Be
-
röör Den 2? November.
Beslut:
Bsrgare-Skändet sinner de kill arliga markegängstaMnes
ilprätlande blifwande Deputerade af
Verka Skänd böra utgöra Twä Personer: Atk rättigheten
till deltagande i desie förrätlningar skall wara
ambuigtonff' och för hwart är Städerne emellan,
efter berss nummer, ombytas, sedan början först
blifwit gjord med Lardshöfdinge Resideuce Staden
i hwakjc Län; Alt Städerncs äldste skola inför
Magisträkeu anställa imil af desie Depureradc, hwilka
de äga att litse antingen bland Stadens Borgerskaps
cgt'.e medlemmar eller ibland Residence-SladenS,
eller en a hwardera stället; hörandxs i de
rwcnne senare fallen Magistraten genast hos Konungens
Befallningshafvande anmäla, hwilken eller
hwilka af Residence-Stadcns innewänare till Deputerade
för eu annan Stad blifwit walde, samt den
eller' de, som ä senare stället utsedde blifwit, ofelbart
dck ej laga forsell inträffar wid förrättningen
personligen sig inställa,
Hmad omröstningcsättek wid wal till Veste Deputerade
beträffar, förbehåller sig Ståndet, ali, efter
inhämtande af de öfrige Respective Sländens beslut,
angående antalet af hwartdera Riks-Srändeks
Deputerade fä denne omständighet under särskild öfrverläggning
taga; Lch blifwa emedlertid ej mindre
StändckS Alluiänia Beswärs-Ulskoltö Protokolls
Utdrag af den 2> Ociobcr, innehållande Desi
j delta ämne afgifne betänkande, än Herr Asiesioren
6s!rns härwrd uplaste memorial yfwerlämnade
till
Den 27 November i6oz
till Riksens Högloft. Ständers Allmänna BeswärSoch
Oeconomiä-Ulskott, som med utlåtande deröfwcr
i de velar, hwilka Stander ej redan, genom Dest
nu fattade beslut, pröfwak och afgjort, samt, i afseende
pä de omständigheter, som härmed äga sammanhang,
behagade ofördröjligen inkomma; Hwarom
de Respcctive Med-Sländcn wördsamt och manligen
ffnlle härigenom undc.rältas» Ilt tu^ra.
krotacollo
P II. xeterlon,
Utdrag af Protokollet hällit uti Borgare-Skänbets
plenum, wid Riksdagen
i Stockholm den n November
1829.
i
S. D. Hade Ståndet remitterat till
Stats Utffottet
Kongl-
Majus nådiga proposition, angående
medel till särffilde tillfällige utgifter.
Banco Utsikottet:
Kongs. Majus proposition, angående, medel att
iverkställa den föreflagne Götha Canal anläggning:
hwilket de Respeciive Med-Sländcn ffulle wördsamt
och manligen lillkännagiswas. Ilt tusrra.
S. D°
» '
1604 Den 27 November
S.
D. Pä Högwördige Preste-StandetS wänliga
inbjudande i Protvcolls Utdrag af den 7 dennes,
instämde Borgare-Srander uki det bcsink, alt
hos Kongl. Majit underdånig anhållan bör göras
om nådig befallning till wederbörande, alt, i enlighet
med räkenflaperne, förfärdiga och tvid hwarje Riksdag
till Riksens Högloft. Ständers BcwillningsUtskott
afgifwa säkra och fullständiga sammandrag öfwer
olla medel, hwilka, under hwarje särskild Urul af
bewillning, fran föregående Riksdagen influtit; Och
fkulle de Respcctive Med-Sländen wördsamt och
wänligen härom underrättas, dt tuxra.
Llx krotocollo
lil. keterton.
Utdrag af Protokollet, hållit i Eorgare-SkändetS
Plenum wid Riksdagen
i Stockholm den 14 November
1809.
S- D- I anseende till förekommen anmärkning
derwid, att uti den wal-act, htvarigenom
Swensk Tronföljare blifwit utkorad, följande uttryck:
i den ordning' och pä det sätt den af
Ost under den - - - öfwerenskoninie och
faststälde SuccetzionS ordning bokstafligen innehäller
och stadgar, icke rätteligen pahar ull
förhällandet, när succeftions-ordningeii blifw t senare
antagen, än den arr hwari den äbervpas; beftöt
Den 27 November- 1605
gare-Skandct, för sin del, ait berörde uttryck skulle
ändras till! ' i den ordning och pä det sätt
i en af under detta Riksmöte öfwerenSkommen
och faststälD ^uecetzionS - ordning
pokstafwcligcn innehållas och stadgaö ffall".
Äswen som Ständet fann lämxeligr, akt ofwannäinnde
Wal-act mä dateras för den dag, dä Rik»
sens Ständer hos Hans Komp. Maj:c i underdänighet
anmälte förloppet af samma Wal, och skulle
detta bcsinl wördsamt och »vänligen meddelas de öfrige
Nespcctive Skänden, tit supra.
S. D- Som, hoS Bsrgare-Srandet, anmärkningar
förekommit emot Högloft. Skats-UlskotletS
yttrande uti Prokocolls Utdrag af den 6 dennes,
i anledning af Herrar Zantestong och Nalms memorial,
htvari blifwit yrkadl, ark alla wid ett och
samma tillfälle och till ett och samma behof, Staken
af enskilde Medborgare lämnade län böra pä
enahanda sätt betalas; Alisa oles detta ärende
kill SlatS-Ulffottel ärcrförwisadk, jämte anmärkningarne,
öfwer hwilka Utskottet borde sitt yttrande afgifwa;
och ställe sadank de Respeclive Mcd-Ständen
wördsamt och »vänligen lillkännagifwes. vt supra.
S. D. Wid granskningen af Högloft. StaksUtskottets
i Prokocolls Utdrag af den 6 bennes,
gjorde anmälan, rörande den anstalt, som, pä Urskottets
anmodan, Nikögälds-Contoireks Fnllmägkige
widtagit, i afseende ä de af Stockholms Stads
Handelö-Societet, pä krenne mänaders npsägningstid,
samt emot Sex procents ränta Skaten lämnade län,
och
1626 Den 27 November.
och hwilken åtgärd, hwad werkstästigheten angar,
Riksens Ständer af Utskottet understäld blifwir;
bestöt Ständet att detta ärende skulle till StatsUljkottel
äterförwisas» i anseende till gjorde anmärkningar,
af hwilka Utskottet borde erhålla del, för
att, i anledning deraf, sörnyadl yttrande afgifwa.
klt supra.
S. D. Högloft. Constitlitions-Utskottets, jämte
memorial af den 6 innewarande, öfwerlämnade
förslag till answarighets lag för Ledamöter i StarsRädet,
Föredragande derstädes samt Konungens
Rädgifware i Comando-mal, blef, i anledning af
gjorde anmärkningar, till wälbcmäldte Utskotts för
nyqde handläggning akerförwifadt; hwarom »vördsam
och wänlig underrättelse skulle de öfrige Respective
Stånden ineddelas. lupra.
S. D. Med bifall till hwad Högloft. Banco--  Utskottet, i anledning af Herr Rädmannen krestins
dit remitterade memorial, uti prvkocolls utdrag af
den 6 innervarMde, yttrat och hemställt, fann Borgare-Ständek
gör sin del, att insättning af privatas
penningar för ränka i Rikö-Disconl-Werket icke bör
sä aga rum, men att Riks-Diicont-Werket mä begagna
en tredjedel af Banqncns hela biträdessnmma
för endast tre procents ärlig ränta, dä deremot för
de öfrige twä tredjedelarne skall Bananen qodrgöras
fem procent; hwilket de Respcctive Med-Standen
skulle »vördsamt och wänligen tillkännagiswaö. Ult
luprg^
Lx krotocollo.
^s. kk. keterson.
Ut
-
^ Den 27 November. 1607
Utdrag c>f Protokollet hallik i Borgare
Sländcts plcnim wid Riksdaaen
i Slockholm dett r8 No»
vembcr 1829.
S. D» Med bifall till hwad Höglost. SkakSrUtskottets
förslag i Proiocolls-Utdrag af den 8 innewarande,
beslöt Borgare-Srandek, att, dä VtatS»
Werkets närwarande tiliständ icke lämnar stk önskadc
tillfälle för Riksens Ständer, alt, i anseende till
Herr General-Lieutenanteil NI- m. Friherre ^'l>8rcreuts,
pä ett emot hans nlmärkla sönjeiister smarande
fält, afbörda sig Fäderneslandets förbindelse,
såsom'äuninsione någon ersättning för Hwad, genom
Rikets förlust af Finland, Herr Generat-Lieurenanten
af sin enffilda egendom i samma Provins fö>:-  lorak, hans Fru och Arfwingar un förläning Upläkä
Leckö Kungsgård med derunder lydande lägenheter
under en lid af Femtio är, samt med de förmäner
och pä de wilker, Stats-Utskoltels förenämnde Protocolls
Utdrag omständeligen innehälleri och skulle
delta bestut de öfrige Refpeclive Sländen tvökdfgM!
och manligen communiceras. bit Luxrs.
S. D. Efter del Borgare>Standek, i anseende
till gjorde anmärkningar wid Häglof!. Slgkö'
Ulskvllets betänkande af den 28 nästledne September,
angående åtskillig? Riksgäids-CoiiloirelS for!-  dringar, och deras indrifwande, denna fräga tili
Stais - UlskottelS ytterligare handlaggniiig äkerförwist
samt Utskottets Deputerade, i anledning deraf,
den ?!de innewarande hos Stander haft företräde;
för
-
1608 Den 27 November.
för att grunderne till Uc^oktets betänkande närmare
»plysa, fann Ständer, att fem samtelige öfrige
Riks Stånden nu Mera till SrcitS-Ukstoktets betänkande
lämnat crr sammanstämmande bifall; alrsä
förfaller ock, genom e» salunda bestämd pluralikek,
al! werkan af de gjorde attmärkningsrne och Siän»
det anser någon widare pröfning af Utstkoktcrs åtgärd
icke wara, a Scandeks sida, as nöden; hwaronr
wördsan, och wänlig underrättelse skulle de Respektive
Med-Ständcn härigenom meddelas. bst supra.
S. D- Som, i anseende till sörckomnc anmärkningar
cmor Riksens Högloft. Siänders Allmänna
Beswars.- och Oeconomiä-Utstkorrs den Ztdst
nästlcdne Ockober afgifne betänkande, om ber af
Herr Pcorocolls-Secrereraren Lor^ stiftade Jnjtilnr
för blinde, döfstumme och swagstnre, sanik hnfwudlakeligen,
akt den förcstagne rmderhäklssnmman kunde
nedsättas till Z,ZZZ R:d. st. om äret, och endast
blifwa gällande tili nästa Riksdag, Borgarc^SkänVet
fann stäligi, alt samma betänkande till UtskotterS
förnyade Ullätande äterförwisa, och derjämte,
med bifall till Högloft. Stats-UtstortckS yttrande i
Protocolls Utdrag af den Z Oktober, ansag fig böra
till Bervillnings Ulffolter remittera, att medel
tili detta behof genom lämpelig afgift a något, utrikes
ijran, inkommande consumtions-wara, förestå;
Altsä skulle de Respektive Med-Sländen, sa wäi
som Riksens Högloft. Ständers Stats» och Benniknings-Utstkolt
härom wordsamt och wänligen underrättas
genom detta Prv ocollS Utdrag, list supra.
Den 27 November. *609
G. D. Uri Protccolls Utdrag af den 17
dennes, hade Högloft. Bancs-Urskolter, till erhållande
af widare föreskrift, anmält, art da KonglMajus
nådiga proposition, angående understöd för
Tackjcrns Bergölagerne blifwit af Borgare och BonLe-Sranden
remik-erad kill Banco-Urskotket, men af de
twänne öfrige Riks-Sränden rist Stars-Urftkottek, hade
förstnämnde Utskott fnnnir sig böra med desi behandling
lillg widare anstä; Och som Grander haft Ml
kill ben förmodan, ari StakS-Ulskotret icke ägde
någon tillgäng, hwarmed det ifrägamarande understöder
ma kunna ästadkommas, samt, enligt hwad en
af Utskottets Ledamöter härwid äfwen uplyste. denna
förmodan instämmer med det yttrande, som Utskottet
bestulit att till Grändens plena afgrfwa; altsä fann
Ständer icke nägon anledning, att Desi gjorde remisi
förändra, utan warder Banco-Urskorret härigenom
qnmodadr att med sirr utlärande deröfwer inkomma
z Hwarom ock de Respektive Med,Sranden
skulle wördsamr och wänligcn underrättas, käk
supra.
S. D. E.iföl! Ständer, att, pä sätt och med
willor Högloft. Banco-Utskotrer, i Prorocolls-Ukdrag
af den 10 dennes förestagit, Dircctioncnre af Götheborgs
och Malmö Dieconler, ma, wid oförmodade
tillfälligheter, samt till penninge-rörclscng oafbrukna
bibchällande, uti Riks-Disconten upcaga län till ctk
belopp för Göthcborgs-Disconk, af 200,000 R:d»
och för Discont-Conroircr i Malmö af ioO,ooe
R.d.; Hwarom de Respective-Med-Slanden skulle
wördsamt och wänligen underrätras. lät supra.
Zjerde Band. S. D.
Den 27 November.
S- D. Efter upläsande af Riksens Höglcfl.
Siänders Constilnlions. Utskotts. uki memorial af
ren iz innewarande, gisne betänkande, j anledning
cf en hoS Hö,'loft. Nidderskapet och Adeln sörekomnien
och kill Ulskoltet remitterad anmärkning wid
forsiaget till Försäkran art gifwas af Swea Rikes
Konungar, feni, Siandet, med bifall cili Utskottets
yttrande, samma anmärkning icke kunna föranleda
ril! någon ändring i ofwannämnde af Stander förut
gillade förslag. Hwilket de Respective Med-S.än»
den wördsamt och wänligen skulle genom detta Procccolls-Urdrag
lillkännagifmas- Ulr tuxrs.
S. D. I anledning af ätskillige RiksdogsFullmägtigeS
lill Högloft. Banco-Uiskortel remitterade
memorial, hipari yrkas nödwändighrken as snara
oinfkränkta län pa fastigheter och rudimakerier
jämte fpannemäl, samt perminge-ränraus nedsättning
riik 4 procent, hade Utskottet, i Prokocolls Utdrag
as den 6 dennes, sig Utlätil samt, pä anförde skäl,
ansett sä beskaffade län icke nn kunna äga ruin;
hwarjänite Ulskorket förklarat, akt deremot ä Bangaens
sida de rillfällen icke blefwe uraktlätne, som
af en stadgad förmånligare ronjmickur för wär Utrikes
handel kunna och böra sorwänrag, art, efter
redan meddeld föreskrift, uran nägvt Riksens Sländers
ytterligare förordnande, med nya bade efftcköoch
fastighetS-län meddela Landtbruket och Itäringarne
behöfiigk understöd, samt derwid funnit grundad
anlednmg sig förete, och kill de Respcclive
StänL-cns pröfning hemställt, der matte för belåningen
af Krsuo-Skaile hemman enahanda wärdenngs
grun»
-
Den 27 November- i6n
Zunder fä blifwa gällande, som för Frälsehemman
finnas föreskrifne»
Hwad Banco-Utsketret salunda yttrat och hemställt,
fann Ständck sig böra till alla delak gilla och
bifalla; Hwilket de Respektive Ä.ed-Stättden wö>dsamt
och wänligen skulle rUlkännagifwas.
lupra,
kx protocollc»
I. ll. peterson.
Utdrag af Protokollet hällit uii Borgare-SkändelS
Plenum rvid Riksdagen
i Stockholm den 22 November
1809.
S. T>. I anledning af Högwördige PresteGrändelS
anmärkning och Höglcfl. Skars-UlftottetS
tillstyrkan, uti nn upläft memorial af den 17 dennes»
fann Ständer afmen för sin del, art der i 8
mom. af StLtS.Uiffotteks, iörsiag nt, Prokocollcr
Utdrag af den 28 sisiledne Sep.ember, rörande
hushällningen och dispositionen med rccognitionS
skogarne, förekommande uttryck: att pä de stäl
len,
der Allmogen haft rätt till mulbete siskewatten,
fäbodcställen pä flogarncS område,
med eller utan vxebörd, en sädan 2lllmogenS
rättighet mä warda bibehållen, bör förLnoras
salunda: att pä de ställen, der Jordägare
eller. Boställs innehafware baft rätt etc- en
isis Den 27 November -
sädan IordägareS eller Boställs innehafvarerättighet
ma warda bibehållen- Hwarcm ve Respecrive
Med-Sranden skulle wördjamr och wänligen
underrättas. bit supra.
S. D. Med bifall till Riksens Högloft.
Ständers Stats-H.tstotts yttrande i Memorial af
ben 15 dennes, sann Ständer de kill samma Utskott
remitterade frågor, om Armeens indelande i Brigader,
samt Ofwerste-Lieurenanlö beställninaarnes indragning,
innefatta ert ämne, som borde i underdånighet
öfwerlämnas och hemställas Kongl. Majrk,
med underdånig önskan och tillstyrkande, att Kongl.
Mast i Rikets närwarande belägenhet räckes der,
med »vidtaga sadane besparingar i SlalS-WcrketS
utgifter, som med Rikets sörswar möjligen kunna
förenas, bit supra.
S. D- Ester upläsande af Riksens Högloft, Ständers
Stats-Ulskotts memorial as den 17 dennes, angående
Kongl. Majus frän Högloft. Ridderffapet
«ch Adeln samt Högwördige Preste-Ständel dit remitterade
nadig.a proposition, om understöd för Tackjernsbergslagcrne,
fann Ständer, alt som samina
Höga proposition redan förut är ifrån detta Ständ
öfwerlämnad till Banco-Utskotiek, sä innefattar ock
Lenna äkgärd ett fullkomligt gillande af hwad StatSUtjkotlet
i Desi ofwannämnde Memorial ylrrar och
hemställt z Hwilker de Respeckive Med - Ständen
wördsaml och »vänligen ffnlke tillkännagifwas. vt
tuxrs.
Den 27 November. i6iz
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats Utskott, i memorial af de» 17 dennes, yttrar
och hemställt, rörande sä wäl, att hälften as Westgötha
och Smalands Dragone-Negementen, samt
bägge SkänM Cavalleri-Regemenre,, hwilka nu bara
namn af Cacabinier- och Husar - Regementen,
skulle förwandlas till Jnfanterie, som äfwen art ivid
hwarje Cavallecie bör anragas ett rvitzk antal hingstar
till beställare, sann Sländct godt akt för sm
del gilla och bifalla; H varom wördsam oZ) wänlig
underrättelse de öfrige Rxspective Ständen härigenom
meddelas Mille. Ht kuxra.
S. D. Wid företagen granskning af Riksens
Högloft. Ständers Srats-Utskoets, uri memorial
af den 8 dennes, afgifne förslag, i anledning af sä
wäl Kongl. Majtts till Utskottet aflarne nädiga
proposition afven 5 sistledne Julli, angäcnde SratsWerketS
tillstånd, inkomster och utgifter, som äfwen
atskillige fran Riks-Ständen remitterade memorial, om
bade nödwändigheten och möjligen af indragningar utaf
öfwerflödige ansedde Embeten och Tjenster, med der
atföljande löner och inkomster pä Stat, uti Rikets
sa wäl Civile- som Militaire. och EcclesiastiqueEmbetS-
och Djenstemanna-Stater och Corpser, besiöt
Ständek, uppå de af Utskottet anförde Ml,
att, såsom tjenligaste utwagen för en noggrann och
säker urskillning af de i ofwanberörde afseende läm»
pelige förändringar, för sin del antaga dec förslag,
att hos Kongl. Majtt i underdånighet hemställa och
anhälla, det i näder mätte förordnaS en Comitbe
af MM, dristige och kunnoge män, som fa sig up
dra
-
;6i4 Den 27 November.
dragit att utarbeta en fullständig plan j detta ämne,
den Kongl. Maj:t efter nadia pröfiiliiq. täckes läka
kill werkställighet befordra; Zffwe» sein Ståndet gillade
hwad, i sammanhang härmed och , a'sccnde ä
rwenue proemiers utfästande, af Femhundrade och
Tivahund-adr Fnnrio R>ksd»ler, för den», som upgifwa
de ijenligaste s^oiecr rill reglering af »rderet
inom Rikets Hof - Ratrcr, Collegjcr och S.yrcljcWerk,
Slais-lltssokker i Dest förrberörde memorial
yllrai och heiiiställr. Och skulle de Respeclive
Med-Ständen wördsamt och wänjigen härom underrättas.
fIt suxrn,
S, D. Ständer lät sig föredragas det af
Riksens Högloft. Ständers Stars-lllskott-t medveld;e
Utlätgnde, i Protoeolls Utdrag g! den Z nästlidne
s^eioher, i anledning af flere frän H.derwärda
Nonde-Ständet dit remitterade memorft.ler, om indragning
af Presidents- och vice Presidents - Embeten.
Wid gianseniugen af de skäl, fsm Utskottet
gberopat till grund för Desi afstyrka» ifrän en fä
beskaffad indragning, kunde Ständer för si» del icke
sinna, art Rrgenngs-formsns stadgande i desi 102 H,
akt Presidenten i Sflea Hsf-Rätt, jämte Prcsidenrerne
uri alla Rikets Collegier, skola wara Ordförande
och Ledamöter litt den deruti omförmälde Riksrätt,
möjcligen kan hafwa annat afseende än att
dermed Utmärka he personer, som äro fädane Werkö
Gheser elfer Ordförande, sch hwilka för närwarqnds
Pä
-
Den 27 November.
bära namn as Presidenter samt följaktligen uli denna
Grundla-; mäste salunda wara benämnde.
Dä således det omförmäidte förordnandet i
Regerings-svkmen, efter Ständers ranka icke ma wara
hinderlig! för prösningen af den. vm PrcsidenlsEmbetenv
indragning wäckrs fräga, fann Ständer,
arr delta ämne, sa wäl forn hwad om PrcsidenrsEmbeten
angar, bör öftverlämnas till skärskådande
af den Conitlse, soin Kongl. Majit lärer täckas nämna
ri-l uiarberande af en fnllsiändig plan, för indragning
af öfwerflödige Embeten och fenster.
Och skulle om delta Ständers beslut de öfriae
Rcspective Skänden wördfaml och wänligcn underrättas.
Ot supra.
S. D. Sondek biföll till alla delar hway
Högloft. Lag-Utskottet, i betänkande as den 2 7nästlidne
Ocrober, anfört och hemställt, i anledning af
Herr Jnsiitiä-Rädet och Riddaren von Ltrokirclls
memorial, vm Konungens magt, alr i en del allmänna
Lagens stadganden, fa wäl fom i wiste Fidei'
Commih-Författningar göra dispenser, samt om ändring
i go Capitlek 1 §. Rättegängs-Balken; Hwit»
ket de Refpeciive Med Skänden wördfaml och män- »
ligen skulle tillkännagiswas. kät supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Högl. Lag-Ucjketters, den
Zl nästlidne Ockober asgifne Utlärande, öfwer de af
Högloft. Ridderskapcr och Adela jann Högwördiqe
Preste - Srandel och Hederwärda Bouoe-Sländet
K,or
-
i6i6 Den 27 November
-
gjerde anmärkningar wid UtffottelS betänkande om
agtenfkapL-skilnab^ och fann Ständct godt, arr, jämte
sick förn: g-.fnc bifall kill Uxskouers i detta ämne
mcdbeldre yikrande, förklara sitt godkännande af be
tillägg, hwilka Utffotter i Desi ofwanberörbe senare
mjgtLnde föreslagit, bit fuxrz.
S. D> Bisöll Bsraare-Ständet Riksens Högl.
Ständers Lag-bltf^otlS den rz nästlibne September
asgjfne betänkande, angående wärdering och offentligt
utrop ä fast egendom ä Landet, forn för gäld
utmäres, med de, i anledning af detta Skänds anmärkningar,
Uti Lag-Ukstorret senare utlärande af
den 16 dennes föreflagne tillägg, samt med antagande
af den ilitämvlung, i afseende a auctionssätrck,
art, pa de af Ukffortet Åberopande skäl, alla
urrop til! försäljning af rumätt fast egendom, utan
undantag, böra blott genom upstag werkställas. Och
skulle underrättelse härom de Respective MedStänden
rvörbsamr och wäniigen meddelas, stlt luxra.
S. D. Riksens Högloft. Ständers LagUtskotts
den 27 nästlidne October asgifnc betänkande,
i anledning afärskillige fran Hederwärde Bonde-Ständer
remitterade memorialer, angående yrkav skärpning i
. straffet för tjufnadcr m. m., blef af Ständer kill
alla delar gilladt; Hwilkct de Respective Med-Ständen
wörbsamt och »vänligen skulle tillkännagifivas.
M kuxra.
S. D. Pa de af Högloft. Lag-Urskotlet, i
heränkands af den r dennes, anförde ffäl, biföll
Skan?
Den 27 November- "617
Ständer för sin del wälbcmäldte Utskotts yttrande,
j anledning af cit fran Hedcrwärda Bonde.Ständer
remitreradk memorial, om nphäfwande af Kongl.
Breswet den 2-i November 1822, hwarigenom förordnas,
arr, när wagbyggare wilja hanna sand ä
andre hemmans inägsr, jordägaren deröfver först
höras bör, samt att, i sö!jd häraf, de uu gällande
föreskrifter i detta ämne, såsom a lyftande ägande
rättenS helgd, böra framgent oförkränkt bibehällaS.
Hwarom de Respektive Med-Sländen wördst.mr och
wänbgen skulle underrättas. lät lupra.
S. D- Hwad Högloft. Lag-Ulskottet, uri ytterligare
betänkande af ben 16 bennes, angående
Rättegänas - Ombud, i anledning as Högwördige
Prestc-Ständets Utskottet kommunicerade anmärkning,
föreslagit såsom ändring i Desi förra i samma ämne
afgifne utlärande, blef af Srändet gilladt;
Hwarom wördsam och wänlig underrättelse de Respektive
Med-Sländen härigenom skulle meddelas.
I)t supra.
S. D. Biföll Borgare-S.andet till alla delar
hwad Riksens Högloft. Ständers Lag-Uiffori, i
betänkande af den 27 nästlidnc Oktober, yttrat och
tillstyrkt, i anledning af Herr Rädmannen MerruinZs
Memorial, angäende ändring i der Eds-formulaire,
som 8 §. as Kongl. Stadgan om Coneurscr
till fordringars bestyrkande wib dylike tillfällen
föreffrifwer m. m-; Hwilket de Respektive
Med-Sländen wördsamt och wänligen ttllkännagifwae
skulle. Ot tupra.
S- D.
-6-8 Den 27 November.
S. D. Den i Allmänna BcswärS- och Occonomiä
Utskottets utlåtande, uti Prorocolls Utdrag af
den 24 nästkidne Actober, omförmalde fraga, i anledning
af Herr löswerstc-Lieurcnanien och Riddaren
Kappes, Herr Capikainen Friherre VVranZtsts och
Herr Prosten Dvcror käkrsei dit remitterade me»
morialer, angående Rikets förswars-werk, fann Borgare-Skändek
för sin del nu mera förfalla genom
den proposition rörande en allmän Narional-bewäring,
som Kongl. Maj:» i nader till Riksens Sländer
öfwerlamnal. blt tuxra>
S. D- Efter upläsande afRiksens Högl. Siänders
Allmänna Besivärs» och Oeconomiä-Uiskokts betänkande
as den 24 nästlidne Oktober, i anledning af
Herr Ryttmästare» och Riddaren Grefwe bröstcks
genom Memorial gjorde hemställan, att Westgötha
Dragone-Regemente mätte till indeldt Infanteri
förwandlas, jämte de flere i anledning häraf
till Utskottet inkomne MeMorialer, fann Ständer,
alt Desi yttrande, angäende förändringen med Westgötha
Dragone-Regemente, icke kunde äga ruin,
sedan Ständer, uppå Höglofl. Slats-UlssottetS hemställan
i memorial af den 17 dennes, öfwer samma
ämne redan sitt beslut fattat; Men i det öfriga
biföll Ständer hwad Beswärs och OeconomiäUrskoitets
förenämnde betänkande innehäller; Hmilket
wördfamk och wänligcn skulle de Respektive MedSiänden
lillkännagifwaS. klt lupr».
Lx krotocollc»
I. bl. kLtarson.
Ut
-
Den 27 November. 26 >y
1.
Urdrag af Prorocollet hallik ttti Bergare-Ständets
Plenum w!v Riksdagen
i Slockholm den 24 November
1809.
S. D. Som, wid söredraqandet af ber fean
Högloft. Expcditione-Urffoilek öfwerlamnade förslag
till underdånig skrifwelsc, angående Riksens Sländers
beslut, om underhäll för Konungens Hof- och
Hof-Sknll-Skater, Borgare-Ständet den iginncwarande,
för sin del, owilkorligen gillar samma förslag,
hwari det af Högloft. Ridderskapet och Adeln
anmärkte tillägget i redactionen af orden: sä midt
Möjligt är, ansags innefatta icke någon förändring
r meningen af Srändernes besiuk, utan fast
heldre ett förtydligande deraf; Altja fann ock Ståndet
sig icke kunna i Desi salunda redan aifna bifall
till förenämnde expedition n» merg någon ändring
göra, samt att, i anledning af Högloft. Riddcrskapek
och Adelns oswanberörde Slandet cammnnicerade
anmärkning, och derpå grundade äkerrcniisi till Expedrkions.
Utskotter, detta skulle de Resp-rcivc McdStänden,
sä wäl som sistnämnde Uiskott wördsamt
och wänligen tillkännagifwas» l^t luxrs.
S. D. Wid företagen granskning as Högloft.
Constitutions-Utskottets förnyade betänkande och förslag
till Instruktion för Riksens Ständeis blifwande
Iustitiä-Ombudsman, bestötS, i anseende kill 14
, ben rättelse, att, i likstämmighet med RegeringsFormens
stadgande i dest isolde Z., sista punkken of
förstnämnde Z. bör, genom tillägg af ordet ärligen,
1622
Den 27 November
-
salunda förändras: ware han ock skyldig, att
emellan Riksdagarne ärligen ett utlåtande
etc. och blef i alt ösrigt, Uljkouets senare sörftag af
Ständer godkändc och antagit; Hvilket de Rospecrive
Med Gränden »vördsam: och wänligen skulle
MkaunagifwaS. bilt tuxra.
S. D. I anseende till förekomne anmärkningar
trid det af Riksens Högloft. Ständers Stats
utskott
den IZ Vennes afgifne betänkande, i anledning
af yrkadt uphäfwande af de wid Skånska Husar
och Smålands Dragone-Regemenken inrättade
Exerciriä Esquadroner, blef samma betänkande kill
Utskottet äterförwisadt, för alr, i anledning af anmärkningarne,
med förnyadr nklärande inkomma,
luxra.
S. D. Gillade Borgarc-Skändet kill alla delar
Riksens Högloft. Ständers Lag-Urskons, den
i i denna manad aigifne betänkande, i anledning
«f Herr Hof-Rätls-Rädek Larl kr. UleijkenlkoIZs
frän Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterade
memorial, angående föreftagne förändringar tvid
brottmåls ransakande och afdömande; Hwarom undecrättclse
de Rcspcctive Med-Sländen skulle wörd»
samt och wänligen härigenom meddelas, chlt tuxra.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Lag-UrskottS
betänkande af dcn io innewarande, angående den
tid, inom hwilken befwär öfwer Socknestämmo beftnk
böra anföras, blef af Ständer gilladt; Och
skulle nnverättclse härom meddela^ de öfrige Re»
spec»
Den 27 November» 1621
spective Gränden genom detta Prcrccslla Utdrag.
Ult kuxra.
Lx krotocollo
^ I. bl- keterlon
-
Uedrag af Protocollet hä!!ir hos
Bonde-Ständet den n November
1809.
S. D. Dä Bonde.Ständer denna dag lätit
sig föredragas Kongl. Majtts Nädiga Bref af den
9 dennes om Riksdagens fortsättande, har Scändet
wid eftersinnande af de manga högst wigtiga arénder,
hwilka ännu Lro oafgjorde och den inskränkta
tid, som för deras pröfning äterstar, samt i anledning
af den nädiga crindran, Kongl. Majit beha»
gat lämna Riksens Ständer om ffyudesam handläggning
dermid, trott sig böra manligen anmoda
Högloft. Constimtions- Stats- Banco- Lag- Bewillningö,
samt Oeconomiä.Utskotteu att med den nir
och drift, som förut under detta Riksmöte utmärkt
Utskotten, sä ftkyndcsamt omständigheterne möjligen
medgifwa, utarbeta och lill Riksens Ständers afgörande
öswerlämna de ärender pä Utskottens åtgärd
bero; Hwarwid Bonde-Srändet icke bordt underläka
Yttra den önskan akt i händelse tiden icke ftul
-
i622 Den 27 November.
le medgiswa alla sädane ärendcrs fullkomligt utarbetande
, sädane hwilka pä Rikets allmänna wäl
hafwa ert wäsendkligt inflytande, maga framför andra
winna nödig handläggning, i hwilken egenskap
Bonde-Srander anser upgörandet af Finanec-Plane»
med dertill hörande indragningar sch i sammanhang
dermed förslag till bewillningsfummans belopp: be»
swaraNdek as de emot projertet till grunderne för be»
willningen gjorde anmärkningar: jämte frägorne om
Wränwins-bränniiigs-friheten, Enskiften, SkogarneS
wärd och disposition samt Landt-Tullarnes uphäswande,
säsom i synnerhet för Bonde-Srändek af särdeles
wigt kunna utgöra de förnämsta föremålen för
be UlskotlS arbeten, ät hwilka, hwarje af besia ämnen
förut under Riksdagen blifwit i behörig ordning
öjwerlämnade
Härom
skulle de öfrige Respective Scänden genom
Protocvkls Utdrag wördsaml och rväntigen underrättas.
vt supra.
S. D. Efter föredragning af Kongl. Maj:kS
nädiga propositioner af sistledne gärdag t.mo angående
medel akt Verkställa den föreflagne Götha Canal
anläggning, och s;do angående medel till särskilda
tillfälliga utgifter, blefwo samma nådiga propositioner
remitterade den sörre till Baneo- och ven
senare kill Skats-Utskottet: Hwarom de Respective
Skänden genom Prorocolls Utdrag wördsamr och
»vänligen miderräktas. vt luxra.
Den 27 November. 1623
S. D I likhet med de beslut Högloft. Ridderstcpct
och Adeln fattat, ansäg Bonde-Stäudet
sig böra ät Dest Taleman urdraga, all i anledning
af Kongl. Majus denna dag föredragne nådiga
skri'welje om Riksdagens fortsättande betyga Kongl.
Maj.t Ständets underdäniga tacksamhet, för det
prof af ömhet om Landels wäl och ConstituiionenS
helgd, högstbcrörde nädiga strifwelse utmärker. Härom
skulle de öfrige Respective Ständer, genom Prorocolls
Utdrag wördsamr och wänligen underrättas.
lK lupra»
krotocollo
8. L. Iiazäräb
^
Utdrag af Bonde-SlandetS Proto
eoll
häliit den 14 November,809»
S. D Pä derom af Talemaunen framstäld
proposition beflöt Bonde-Ständer, att det uri den
Wal-act, hwarigenom Swensk Thronföljare bliswir
utkorad, bcfinteliga uttrycket: I dön ordning och
pä det sätt den as Gfl under den — öf
werenSkomne
och taststäldeSuccesiions-ordning
bokstafrveligen innehåller och st dgar, mä förändras
till följande: I den ordning och pä det
sätt; en af Dsi under detta Riksmöte öfwerenskommen
och faststäld Guccetzionö - ordning,
dokstafweligen LnnehällaS och stadgas stall;
Äswenfom Ständet i öfrigt ansäg lämpeligt arc osman
-
i624 Den 27 November
-
wanberörde Wal-act mä dateras för den dag dä
Riksens Ständer hos Hans Kongl. Majit i underdänighet
anmälde förloppet af isräga »varande »val;
Hwarom de öfrige Res.kctive Ständen ski stle wördsamt
och wänligen underrättas genom Protocolls
Utdrag, vt tupiA.
S D. Wid ytterligare företagande af SkatSUlskolketS
den i3 sistliduc Oeleber pä bordet laade
betänkande, angående indragning af Prester nes »vederlags
spannemal, beflöc Bonde-Sländet, att detsamma
icke kunde oförändrad antagas, hwarföre ärendet
blef till Ulffottet äterförwist, för att efter echällcn
del, af de dcrwid inom Srändel gjorde anmärkningar
enligt Regerings Formen dermed widare förfara.
Härom skulle de öfrige Respective Eländen genom
Prorccolls Utdrag wördsamt och wänligen underrättas.
vt suxrrr.
S. D. Bonde-Siandet gillade till alla delar,
hwad Stats Utskottet uti betänkande den 6 r denna
manad föreslagit, i anledning af Kongl. Majlis
nädiga propositisn till beliiäldke Utskott, om eftergift
af mfkylderne ät wisa Inbyggare i Jönköpings
Län; Härom skulls de öfrige R,speckive Sranden
genom Prorocolls Utdrag wördsamt och wänligen
underrättas, vt tuprs.
S- D. Wid föredragning af Riksens Ständers
Banco-Utskotts den 6 i denna mänad meddelade
betänkande, angående Banco-län pa Fastigheter,
godkände Scändet till alla delar, hwad Utskottet
Här
-
Den 27 November- r62§
härutinnan föreslagit, hwarom Protokolls Utdrag
kill de öfrige Respeciive Sländen skulle expedieras,
lik supra.
S. D. Dä till ytterligare handläggning uptogS
Stats-Uistorlets afgrfnc utlärande, lili den till
Desi ätgärd remitterade fräga om indragning af
Herrar Bistoparncs löner, beslöt Bonke-Skändet att
deria ämne, såsom icke ägande nägol oskiljaktigt
sammanhang med den redan förur pröswade frägan,
om ett ärs lönebesparing as ledige Embeten, kammer
att till Stals-Ulstolkct ätersörwisas, jämte de
inom Siandet gjorde anmärkningar, pä dek Uistolket
ma kunna med särkildt förnyadt Utlärande
i ärendet inkomma, Hwarom Proioeolla Utdrag
till de öfrige Respektive Sländen skulle afgä. Ok
supra.
S- D- Förenade Bonde.Skander sig Uti kec
besint Högwördige Preste-Ständet uti Protvcolls
Utdrag den 7 i denna mänad rillkännagiswik, att
hos Kongl. Majit j underdånighet anhälla, det wederbörande
mätte i näder anbefallas, att wiv Hwar>e
Riksdag till Riksens ständer ingifwa sammandrag
af alla de summor, hwilka under särskild kittel
af Bewillning, sedan näst föregående Riksdag influtit,
hwarom de Respeerive Sländen genom Protokoll-
Utdrag skulle wördsamt och manligen, underrättas.
lIt supra.
S. D. Till Riksens Skänders Lag-Utstotts
handläggning remitterades en i Bonde-Skänders en«
Zjerde Band. »86. stild.
i6zs Ben 27 November.
skildra Bcswärs-Ulskott wäckt fraga om en förbättrad
Förmyndare-ordning, hwarom de öfrige Respeclive
Skänden genom ProkocollS Utdrag skulle
wördsaml och wänligen underrättas. Dt supra.
S. D. Beflöt Bonde-Ständet, art såsom tillägg
tvid dec till Riksens Ständers saniteliga Utskott redan
expedierade Protocolls Utdrag, innefattande erindran
om skyndesam handläggning, wid de ännu oafgjord?
RiksdagSgöromäl, skulle Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Utskotrer likaledes anmodas att med de
ämnen, hwilka nli Herr Ofwerste-Lieukenant Baron
lunks frän Högloft Ridderskapet och Adeln till
Utskottet remitterade memorial innefattas; Äfwensom
med den af Riksdagsmannen Xnäers Daniels,
son fran Elfsborgs Län wackte fräga om Westgötha
Dragone-Regemcnles förändring till Infanteri widtaga
sä skyndsam åtgärd som ärendernes wigt fordrar
samt Utskottets öfriga angelägna göromål medgifwa;
Om hwilka beslut Protokoll till de öfrige
Respective Riks-Ständen kommer glt afga. Dt
supra»
kix krotocollo
§. L.
Ut
-
Den 27 November» 1627
Utivraq af Protokollet hällit hos
Bonde Ständer den 18 November
1809.
S. D. Bonde S andel gillade till alla delar
hwad Constltulions-Ulffottec Uti betänkande den iz
i denna manad yttrat i afseende pä ven anmärkningsom
hos Högloft Rtdderffapet och Adeln bliswit
gjord emot förftaget till försäkran att gifrvgL af till»
^kommande Swea Konungar.
De Respektive Riks-Ständer» ffulle genom
Protvcolls Utdrag härom wördsamr och wanligen
underrättas. sst supra.
S. D. Bonde-Standrr gillade tili alla delar
hwad Lag-Urftkoltet uti Desi betänkande den Zi sist.
ledne Oktober sig ntlätic i följd af de inom RiksStänden
gjorde anmärkningar wid Ur^oktetS förr
afgifne betänkande om ägtenskaps-ffillnad.
Härom skulle de öfrige Refpective Sländön
genom Protvcolls Utdrag wördsamr och »vänligen
underrättas, klt supra.
S. D. Wid ytterligare föredragning af BanLv-UtskottetS
sista Plenum pä Bordel lagde betänkande,
angäende insättning af penningar i Diskonten
emot Tre procenrs ränka, och ränreberäkninge»
ä Banquens biträdes-summor till nämnde Werkbifjöll
Bonde-Ständer hwad Urffottel i förra affeender
tillstyrkt; Hwaremvt betänkandet i sednare de
-
rörs Den 27 November.
len äterförwistes, jämic de inom Skändet derwid
gjorde anmärkningar, hwilka hufwndsakeligen grunda
sig derpå, arr intill dest privare Accie-ägares delaktighet
i Diskont-Wcrket framdeles i behörig ordning
kan komma akt nphöra, fem procent bör erläggas
för hela dec belopp Actie-ägarne af Bangilens
medel för Diskonten begagnar.  . Om della
beslut ffnlle de öfrige Respektive Skänden wördsamt
och »vänligen underrättas. Ot lupra.
S- D- Wid föredragning af Lag-Utskottets betänkande
den 27 ststlcdnc October, rörande Herr
Justitiä-Rädct och Riddaren 8trolcirclis uki memorial
andragne yrkande om Konungens magt ack i en
del Allmänna Lagens stadgande» sä wal som i wista
Fidei Comist-Förfalkuingar göra dispenser, samt om
ändring i gr Cap. l Näktegängs-Balken fann
Bonde-Ständer skäligt Utskottets betänkande till alla
delar gilla. Hwarom de öfrige Respektive Ständen
genom PrococolleUldrag »vördsamt och wänligen
fkulle underrättas, bär kuxra
D.
S. Förenade Bonde-Ständet sig i del
beslut Wällofl Borgare Siandet genom Protokolls
Utdrag för den l l i denna »nanad killkännagifrvitt
an icke någre ytterligare anföranden, hwilka icke
äga oskiljaktigt sammanhang »ned redan remitterade
frågor, »noge kill Ulffoltcn hänwisas, sa länge något
förut remitleradl nläl pä ett sädant UlskoltS
åtgärd beror. — Härom ffnlle Prokocolls Utdrag
till de öfrige Respektiv? Skänden afgg. lIt tuxrs.
S. D.
Den 27 Novembe
T. D. BoNde-Ständet gillade lisl alla delar
hwad Stats-Ulskottet ae»om Protocolls Urdrag af
den 8 i denna manad föreslagit i afseende a Herrar
Zelalms och Lanteslons g>nom Memorial hos Wäl»
lofl. Borgare Srändel wäckie fräga, att i allmänhet
alla till Riket lämnade län mätte njnta enahanda
betalningsräkr, som de hwilka af Stockholms Stads
Handels-Societck blifwit meddelade. Om detta beflut
skulle de öfrige Respecrivc Sränden genom
Protocolls Utdrag wördsamt och manligen underrättas.
Ot supra.
S. D. Föredrogs Stats - Ulskotters Prols,
colls Utdrag för ben 6 dennes, rörande Utskottets
åtgärd att med aifkillige Ledamöter af Stockholms
Stads Handels-Societck, hwilka i följd af Kongl.
MajrtS nådiga bref och påbud den 20 siftledne
Martn ' burädt Riker med län, öfwcrenSkomma om
milkoren för Veste lans återbetalning; Bonde-Standek
gillade till alla delar hwad Urskotket rillgjort.
Hwarom de öfrige Respcckive Sränden genom Protocslls-Utdrag
wördsamt och wänligen skulle under»
rättas. k7t supra.
S- D. Till Stals-Utffsttets handläggning remitterades
elt af ^olaan kUagnus VVossrnZ frän
Westmanland ingifmlk memorial, innefattande närmare
förklaring öfwer hemmanens natur pä öarne
Kurön, Nedön och Westeräng, hwarom de öfrige
Respeciive Riks.Sränden genom Protocolls Urdrag
skulle wördsamt och wänligen underrättas. Or supra.
r6Z-? Den 27 November.
S. D. Pä derom framstäld proposition gillade
Bondeståndet til! alla delar hwad Lag-Utskottet
uti betänkande den i denne manad föreslagit, i anledning
af Herr vice Presidenten och Riddaren kalinebjelms
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifne
och till Ulsksltet remitterade memorial, angående
answar för de Smbeks- och Tjenstemän, pä
hwilka tillsyn och comroll öfwer Upbördsmän ankommer,
men som, antingen genom upsätelig öswersnskommelse
eller genom underläten eftersyn medwer»
kat till balanccr. Härom skulle de öfrige Respektive
Riks-Ständcn genom Protocolls Utdrag wördsamk
och »vänligen underrättas. b7t supra.
S. D. Da fragan föredrogs om röstberäkningen
wid Ärke Biskops wäljande, hwaröfwer Högloft.
ConsiiknrionS.Utskottet Uti betänkande den 28 sistledne
Occober sig utlåtit, biföll Bonde Ständet att
den deruti föresiagne ändring i RegeringS-Formen
mä, såsom wid denna Riksdag wackd wid nästa lagtima
Riksdag komma under pröfning. Om detta
beslut skulle de öfrige Respcctive Stånden genom
Protocolls Utdrag »vördsam och »vanligen under»
rättas. Ult supra.
S. D. Wid föredragning af Stat^Ulskotkcts
betänkande den 24 sistledne Oktober öfwer den frän
Bonde-Ständer remitterade fräga om DomkyrkoTivndenZ
indragning; bestör Sländet pä derom af
Dest Ordförande framstäld proposition, att som de
öfrige Respcctive Scänden redan afslagit fragan,
någor lil! ändring häruti »verkande beslut nn icke
ku»»?
Den 27 November. rtzr
kunde af Bonde-Srändet i en genom irenne Ständs
sammanstämmande yttranden afgjord fräga fattas;
men förbehöll dock öpen rättighet för kommande
Ständer, ait wid en annan Riksdag fä samma fräga
ä nyo »väcka, samt Utan hinder af detta beslut
i wänlig ordning pröfwa och afgöra; Hwarom de
öfrige Respektiv? Med-Sranden genom ProtocollS
Utdrag wördsaml och »vänligen skulle underrättas,
litt supra.
S. D> Föredrogs ConstitUtions - Utskottets
rnemorial af den ro i denna månsd, innefattande
Utskottets förslag till ändring af de ställen uti Successions-Ordningen,
hwaremot hos Riks-Sränden
anmärkningar blifwit gjorde; Ständer biföll till alla
delar hwad bemäldce Utskott förestagit, hwarom de
öfrige Respektive Med-Ständen genom Prorocolls
Utdrag skulle wördsamt och »vänligen underrättas.
l7t supra.
S. D. Banco-Utskottets betänkande Len 6 i
denna manad angående det af Uddewalla Stad sökte
Bancolän, blef wid föredragning af BondeStändet
till alla delar gilladt och faststäldl, om hwilket
beslut de öfrige Respektive Ständen wördsamt och
wänligen skulle genom Prorocolls Utdrag underrättas.
s)t supra.
D. S- Bestöt Bonde-Ståndet att det af
ConstitUtions Urffotkek till Riksens Ständers aflatne
förflag till AnswarighetS-lag för Ledamöter i
SialS-Rädet, Föredragaude derstädes, samt Ko>um
gens
-
r6zr Den 27 November
gens
Rädgifware i Cönimando mäl, skulle jamle de
inom Bonde Slänvek härwid gjorde anmärkningar
till bemäldte Utskott äterförwisas till den ytterligare
åtgärd hwarrill anmärkningarne kunna föranleda;
Härom skulle de öfrige Respective Granden genom
Protocolls Utdrag wördsamr och manligen underräktaS.
vt luprs.
Lx krotocollo
8. L. 'UrsZLräb
-
Utdrag af Protocollct hallit uti Riksens
Högloft. SländcrS Stars-Utffott
den si November 1809.
S. D. Kongl. Majit har i näder behagat till
(AratS-Utskottet öfmerlämna en af de fleste LandRäntemästare
i Riket ingifwen underdånig ansök»
ning, att i Riksgälds-ConloiretS fonder, eller de
wedel, som genom Bewillning komma att ingä, ena»
handa Rem>ste-lage mä i näder warda för LandRantemästarena
saststäldr, som för Srats-Werkers
medel hestäS.
Af de handlingar, hwilka till uplysning bl fwik
infordrade, har Stalö-Uiffonct inhämtat, att,
sedan, nppä nådig befallning, Kongl. Kammar»
Collegium och SkatS-Contoiret under den 9 Immar»
1778 i underdånighet insändt en Förtekning pä
sam»
Ten 27 November. r6zz
samtelige Land-Ränlemästarenas i Swerige 06) Finland
innehaswande indeldte och oindeldte löner, sann
vek remisie-lage, som dem efter ett kagit medium
af tio är desintom ärligen tillfintit, Kongl. Mastr
uti ytterligare nådig fkrifwelse af den 21 i sistnämnde
manad i näder förständiga» Kongl. Colleqium och
Etats-Conkoirer, h,ru som Kongl. Maj:t deraf i
»ader inhämtat den wida större förmän, som den
ena af vefla Betjente framföre den andre wunnit genom
dä warande Författningar till Remisie »lagers
beräknande; Och till hwilken vlikhers förekommande,
samt ari, om möjligt är, tillffynda Kronan någon
besparing i denne utgift, Kongl. Maj:t täckts infordra
Kongl. Collegii och Stats-Conroirets Under»
däniga Utlåtande, huru meranämnde rcmifle-iage
mätte antingen kunna jämkas till mera likhet sämre»
lige Land Ränremästarena emellan, eller ock emot en
derefter proportionerad tillökning i deras löner, framdeles
kunna uphöra.
laki det underdäniga utlärande, som Kongl.
Kammar-Collcgium och Stals-Conloiret, till underdänigste
f^lje häraf, afgifwit, hafwa Kongs. Collegium
och Stais-Contoiret uppä flere i underdånighet
andragne Ml, funnit betänkligt att, i stället för
remisie-lage, tillstyrka en wist ärlig tillökning uti LandRäntemästarenas
löner; och beträffande olikheten i beloppet
afremifle-laget, sä haren sadan olikhet npkommit
ifrån början när remifle-Iaget är 1727 först inrätta»
des, af den grund, att en del Land-Räntcmästare i
de aflägnare orter da ansetts hafwa större swärighet
tvid alt cmMffa tjcnlige wäxlar eller Bancosedlar till
remis»
r6Z4 Den 27 November.
rcmisicrneö »verkställande, än de uti andre närmare
Residencet betagne orter, och laget således derefter
bliswit lämpadt, sa att dä de förstnämnde för flik
orsak skull bliswit tillagdt i, i§, 2 ända till och
med Z procent, mäste de sednare ätnöjas med z,
Z 06) högst z procent, hwilka proportioner wid de i
senare tider skedde förändringar med Rmiisi-laget
merendels bliswit följde.
Men son, genom Banco-sedlarnes ymnigare gångbarhet
omständigheterne bliswit märkeligen förändrade;
och föga skillnad more i swärigheten för den ene Räntemastaren
mer än den andre, a« kunna göra remitzcrne;
Sa hafwa Kongl. Kammar-Colleqium och Srars.-Contoirel
ansett en jämkning uti Remisie-lagek kunna och böra
äga rum, i hwilken akt och mening Kongl. Collegi"M
och Skaks-Contoiret jämwäl lätit uprätka en
Tabell, som wisar icke allenast hwad lönen och dä
warande Remisie-laget tillsammans för hwarje Räntkmästare
utgjorde, da den förre bliswit uträknad
ester markegängen och den senare efter ett tagit medium
as tio ärs remisi-Igge, utan ock till hwad procent
detta sistnämnde ester Kongl. Conllegii och StatsContoircrs
ranka, synteö kunna för en framtid reduceras,
med bibehållande af en skälig utkomst för
hwarje Nänlemästare.
Kongl. Collegium och Stats-Contoiret hafwa
derwid tagit till grund, alt när bemälde Land-Räntcmäftare,
med löne och remisie-laget sammantagit
kunna räkna deras ärliga inkomst till omkring LZo
ä Z02 9!:d. Specie hwardera, någor mer eller min°
dre^
Den 27 November. 1635
dre, alt efter hwarje Höfdinqedömes beskaffenhet och
ve ärlige markegangarnes förhållande, de dä böra
kunna anses hafwa deras ffäliga utkomst.
Sedan Kongl. Maj:t genom Rescript af den
ro Maj 1781 i nador läckrs bifalla detta Kongl.
Kammar-Collegii och Stats-ContoiretS underoäniga
betänkande, sa har medelst Kongl. Kammar-Cvllegti
och Stars-ConroirekS Circulaire^Bref af den rz
Augusti samma är en förnygdt Reglemente för remisi-lagelS
beräknande blnrvit Utsärdabk, och, enligt
hwilker, remisie-lager för någon Land-Rankemästare
icke är faststäldt högre 5n i procent eller nrlndreän
I procent, blott med undantag af Land-Ränremä--  staren i Stockholms Län, som blifwit b:b.hällen
wid det gamla remisic-laget af endast Z procent.
Sädant war förhällandet afRemitze-laget dä Rik»
seNsHöglofl. Ständer wid 1789 ars Riksdagatogo sig
en större och ansenligen tillökad bewillning, hwilken
hel och hallen skulle upbäras af Niksgaldo-Contoiret,
pa lika sätt, som de öfrige Contoirek tillstagne
fonder; Och till följe af Kongl. Kammar-Collegii
och Stats Coinoiretg under den 22 Maj sistnämnde
är utfärdade Circnlaire-Bref jjknlle Land-Ränremästarena
bestäs manligt remisie-lage sä wäl ä bewillningen,
som ä lön och bekalningsafgiften, hwilket
remitze-lage de ockla sätt sig till godo beräkna, ända
lill desi Högloft. Hemliga Utskottet wid igoo arS
Riksdag uii den för Rcksgälds-Conroirct meddeldre
instruktion förordnade, att remisie-lagek ä RcksgäldsEontoirers
mede! skulle för samtelige Land-Räntemä
sta?
-
i6z6 Den 27 November
starcna
nedsattas till ^ procent, med undantag af
Land-Räntemästaren i Stockholms Län, hwilken
kommer att beräkna det förut manliga rcmiste-lage
af z procent.
Wid öfwerwägande af Land-RäntemästarenaS
nu gjorde unverdaniga ansökning, har SratS-Utskotlet
icke Lardr undfalla, att da dct är 1781 stadgade
Remihe-lage blifwit proportioneradt efter LandRäntemästarenaS
lönings-förmäner, samt ingått uti
beräkning as hwad de uti ärlig inkomst ansetts böra
ärnjuka, enahanda grund, som wid regleringen af
remiste-lagek ä StatS-mcdlen blifwit följd, icke kan
wara lämpelig till Bewillningen, hwilken till största
delen först är 1789 tillkommit; sä att rcmitze-laget ä
bewillningen rätteligen icke kan eller bör betrakta»
annorlunda, än säsom en ersättning och belöning för
de kostnader och det särskildta beswär, Land-Räntemästarena
i och för upbörden och remitleringen af
bewillningen tillskyndas.
Men som onekeligt är, att den tillökade fkrifware-hjelp
Land-Räntemästqrena, i afseende pä deras
befattning med kewillnings-medley, behöfwa att
nyttja, genom nuwarande tiders dyrhet och upstegrade
warupris, mäste medföra en större utgift, samt
Rlksgälbs-ConioiretS handlingar äfwen ntwisa, att
Land-Ranremästarena sätt widkännas hwarjehanda
förluster, genom efterapade, förfalskade och oduglige
sedlar, hwilka uti upbörden af dem blifwit emoktagne,
sa har Stats-Utskottet ansett någon förhöjning
Uti det remisi-lage, som i sednare tider warit be
städt,
Den 27 November 1637
städt, bade rättwis och billig; och i hwilket afseende
StaköUlffokket altsä trott sig böra föreslå, om icke
istället för Tre Sextondels procent, Land-Näntemästarena
med undantag af den i Stockholms Län,
sam bibehälleS wid det wanliga remitzc-laget af En
Ättoiidcdels procent, hädanefter kunde fä sig till godo
beräkna En Fjerdedels procent a RiksgäldZ-Contoirets
medel; dock med det uttryckeliga förbehåll, ark något
remisie-lage icke fär godtgöraS ä de summor, hwilka
icke inom den uti Författningarne utstakade tid och
der söreskrifwen ordning fran Land Ränterierne ex«
pedieras. Hwilket alt Riksens Högloft. Ständers
vmpröfwande wördsammeligen underställes. Ar och
dag som förr ffrifwit är.
Pä Befallning
>l. kröäelius.
Begärdes pä bordet.
Uplästesr
Utdrag af Protokollet hällit hoS
Riksens Högloft. Ständers BancoUtskott
den 17 November rSoz.
S. D. Genom ProtocollS Utdrag af den 2
dennes, har Wallofl. Borgare-Ständet, och Heder^
rvär
-
r6z« Den 27 November
ivärda
Bonde-Ständet, till Banco-UtskottetS utläi
nde remitterat Konql. Maj:rs nådiga proposition,
cmgäende understöd för Tarkjerns Bergslagerns r
Jämte det samma nädiga proposilion, icke ännu
mar Bancs-Utffottet meddeld, hade Banco-Uiskottek
inhämtat, dec more propositionen, af Högloft.
Ridderskapel och Adeln, och Högwördige PresteStändet.
förwist till Högloft. Stais - Utskottets
Handläggning
Under
mälelS sa beffaffade belägenhet, sann
Banco-Utskoktet sig med desi behandling, böra tills
widare lära ansta, men wille derjämte ej underlåta, att
berörde förhållande, hos ve Respektiv? Ständen, genast
wördsammeliqen anmäla, till erhällande af den
föreskrift för utskottets älgärd l denna delen, som
kail finnas nödig och lämpelig. Är och dag som
förr skr i fw it stär.
Pä Befallning
klellinAius.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Siänders Allmänna Beswär^-
och Oeconomiä UtskoltS betänkande,
i anledning af Herr Ryttmästare»
och
Den 27 November- 1639
och Riddaren af Kongl. Majus Wasa Orden
Grefwe krölicks, genom Memorial,
gjorde hemställan, au Westgötha Dragon.
Regemente mätte till Mdeldt Infanteri
förwandlas, jämte de flere i anledning
häraf till Utskottet inkomne Memvrialer.
Sedan Utskottet, pä sätt Dest, angående de
indeldte Regementernes monderings-persedlar den
7-de nästledne Augusti aflätne betänkande utwisar,
öfwer Herr Grefwe kröiicks memorial i sa mätto
sig utlätit, och Ulskorrel ansett frägan om Wcstgö.
iha Dragon-Regementes förändring till Jnfanterie
röra eli Commando-mal och derföre tillstyrkt dest
öfwerlämnande till Kongl. Majus nädiga godtfinnande;
sä har samma betänkande, i hwad Herr Grefwe
krölicks memorial angar, blifwit ifrän Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Högtärade BorgareStänder
och Hederwärda Bonde-Scändet till Utfkottet
äterremitteradt pä den grund, alt Westgötha
Dragon-Regementes ifrägawarande förändrande innefattade
icke ett commando-mäl, utan en sadan allmän
oeconomisk inrättning, som till utredning af
Utskottet, jämlikt 89 Z. RegeringS-Formen, uptagaS
bör. Hwarjämte Utskottet tillika fäkt sig updragit,
att meddela yttrande om sä wäl twänne hos Högl.
Ridderskapet och Adeln upläste memorialer, det en»
af Herr Kammarherren Lsrl keuterkfslm, inne.
Hällande anmärkningar wid Herr Grefwe krolicks
memorial samt önskan att Westgötha Dragon-Rege.
mente mätte i egenskap af Cavallen- warda bibe»
hällit, och dek andra af Notarien Herr Lrlanä B. von
ttoss.
1640 Den 27 November.
kloiksten, innehållande bestridande och tvcderlägge
ning af Herr Kammarherren Ueuterkjelms »peiffer;
samt ock likaledes twä kill Hederwärda BondeSiandet
ingifne Mcmorialer, del ena af Riksdags,
mannen Mosters Danielsson frän Elfsborgs Län,
hwarmed sig förenat Rtksdagsmannen I^tek
tlerslon och kc-ter Svenston fran samma Län samt
^näress petersson frän Skaraborgs Län, innefattande
reservation, att Utskottets betänkande angäende de
indcldke Regcmcnrerncs mondcringö-persedlar icke i
ttaqon mohn mä anses hinderlig! för en oinskränkt
pröfning af Herr öfwerste-Lieukenanten och Riddar
ten Friherre kunks till Utskottet remitterade memorial,
rörande åtskilliga, med nysinämnde betänkande
gemenskap ägande omständigheter och det andra
äfmcn af Riksdagsmannen Mosters Danielsson, Ulicka
med Rikodagsmännen keter ^nclerskon och
keter Svensson, ^son Nänston och ^nöers Svonsson
frän Elfe borgs Län, samt ^»stress ketersson,
Lcn^t Ericsson, ?etek Svenston, Uils ^nZerssorl
och Jobannes Ler^liröm frän Skaraborgs Län,
angående yrkande af oftanämnde Westgöthe» Dragon-Regementes
förändring till Znfanterie samt förslag,
art en afgift för Rusthållare i stället för
deras förra kostnader medelst hästars och monderings-perfedlars
anskaffande mätte bestämmas pä dek
sätt, att någon a Kronans wägttar med Rusthållare
ne derom öfwerenskommer, i närwak» af nägon
owäldig och i saken icke iNteresierad man, som billigt
förenar affeendek ä en skalig ersättning för Kronan,
med aktning för den rnstandes förmän och beständ
I
stlj»
Den 27 November- 1641
2 följd af hwad trcnne bland de Nesp-ctive
Riks-Standcn således behagar äska, har Utskottet
till noggrann pröfning förehaft oswgnnämnde fem
memorialec och derwid funnit de af Herr Grefwe
frölick samt ^n6ers Oanielskon, med flere öfwerklagade
omständigheter, art Regementets uniformsoch
monderings-perseblar blifwit ofta och merendels
utan märkclig förmän för Regementet, men altid
med stor kostnad för de rustande, förändrade, att de
sistnämnde blifwit alagde anskaffa hästar af wist
storlek och färg, att någre O ficerare obehörigt tagit
sig rättighet till besörjande af de anbefalde persedlarnes
förfärdigande, hwarigenom rusthällarnes omkostnader
förmenas hafrva blifwit större än t fall de
sjelfwe fält derom besörja; med mera icke war af
den egenskap, att den önskade förändringen Uti Regementets
organisation häraf kan föranledas, emedan
deste tyngder, sä widt de warit onödige, allesammans
tillkommit, dels af Högsta MagtenS mindre
billiga befallningar under någre af f. d. Konung
6ullak sista Regerings är, dels och till
äfwentnrs af en eller annan Regements- och Compagnie.
Olficerares mitzbrnk af sitt Embete, hwarukinnan,
i händelse sädank inträffar, rättelse ä behörig
ort och i laga ordning hade bordt sökas och ofelbart
wunnitS; men Utskottet är häremot öfwertygadt att
sedan Riksens Högloft. Ständer täckts antaga hwad
Utskottet i fraga om de indcldte Regemeniernes
monderings.persedlar föreslagit och samma förslag
följakteligen kommer att i nnderdäni het hemställ s
Kongl. Maj:k, Hwars hulda omwärdnad för Dest
rroane undersätares wälständ, ofelbarr utgör den säFjerde
Band. 187. kra
-
ib 42 Den 27 November.
kraste borgen derföre, arr »agra fåfänga kcstsamma
Utgifter lill Rcgemenkcrnes beklädnad och underhåll
i fran-riden icke lära komma att för »ägeu Roleeller
Rusthållare i Iliket inträffa, sä torde all anledning
till ofwanbemäldte klagomål hädanefter komma
kil förswinna.
Hwad äler beträffar påståendet, att meranämnde
Regemente icke skal!, efter dest nnwarandc beskaffenhet,
kunna pä elt nog kraftigt fäkt tjena till
Fäderneslandets förswar och i synnerhet ej wara af
någon nytta nti krig, hwilke komme ali föras wid
Rikets wästra gränsorter, de der ligga närmast
intill Regementets wanliga ständ, sä anser Utskottet
sig ej tillhöra att inga i undersökning af ett ämne,
hwilket sä nära är förenadt med särskilds militairiske
detailer och egentligen synes bero pa en noggrann
undersökning af Infanteriets förhällande till Cavalleriet
i Riket samt dest större eller mindre tillräcklighet
till Sweriges förswar enior Dest naturliga
stender, af hwilka ämnen, decisionen allena mätte
tillkomma Kongl. Maj:t såsom Högste Styresman
öfwer Armeen och öfrige förswarS-merkel till Lands
och Sjöst, samt granskning och utarbetning, dä den
blifwer af nöden, synes tillhöra de Herrar och Män,
hwilka efter bcpröfwav skicklighet och erfarenhet i
sadane wärf, Kongl. Maj:t kan sinna för godt, alt
till denna förrättning konstituera: men widkommande
Herr Grefwe Itroliobs samt Riksdagsmannen
Anäsrs Danielssons och deras, som med honom instämt,
andragande», att genom Regementets förändring
till Infanlcrie, en ansenlig besparing för
me
-
Den 27 November. »64g
wedcrborcu.de
ren barde njuta lördcl, medelst äläggande as en mätkolig
och jamt fördelad afgift ä samrclige rUsthällen,
hwilka kill underhall nde af Wästgölha DragonRegemente
äro indeldke, sä kan Utskottet ej annat än
finna att en sadan besparing skall lämna ansenlig
tillgäng kill förfwars-werketS Ulwidgande, hwilket
nn, mera än någonsin, synes böra utgöra crr ämne
för Riksens Högloft. Sländers upmärksamhet. Utskottet
får alfta wördjammeligcn tillstnrka, att i händelse
Kongl. Majtt skulle i nader finna Westgöiha
Dragon-Regemcme såsom bendit kunna för Rikets
förswar umbäras, det samma förändras; Hwarjämte
pä Kongl. Maj:ts egir nädigste godtfinnande kunde ankomma,
att, efter det rusthällarne pä dek sätt Konell.
Mai.tt täckes i nader anbefalla, blifwik hörda och sig
i underdänighet Utlätit öfwer der belopp i spnnnemäl
de skulle kunna utan något lidande, till Kongs»
Majtt och Kronan för eftergiften uti rnstningsskyldigheten
ärligen erlägga, förordna angäende reglerandet
af samma afgift, sä att den mä kunna med
förswars-werkeks förmän och utan rufthätlarnes för»
lust uti framtiden uigöras.
Utskottet finner i öfrigt något särskildt yttrande
öfwer Herrar Ueuturlftelms och von tkoMens dictamina,
icke erfordras, enar det i dem ashandlade
ämne blibwit pä ofwanberörde sätt till afgörande föreslagil;
men Riksdagsmannen ^ncDrs Danielssons
och de fleres, i anledning af Herr Friherre kuncks
anförande aflätne memorial lärer icke lämpeligen för
det närwaranbe Ulan pä en gäng med Friherre
-
-644 Den 27 November.
re kunck8 dictamen böra linder ffärffädande förekomma.
Hwilket dock cist till Riksens Höaloff. Ständers
egen pröfning wördjamnieliacn öfwcrlämna^
Slockholm den 24 October 1809/
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Hbgw. Preste-Ständ
wägnar. magnar.
Job. 6. Oxenlijerns. iVlLZn. LtsZrielius.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
wagnar wägnar
0. 7. 8ckönkerr. x. LricliLkm.
I.. 8.
L4. Konsek.
Lades pä bordet.
Uplastes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomiä-Utffotts betänkande,
i anledning af det uti 8 punkten af Heder
-
Den 27 November. 1645
Lerwärde Bonde-Sländels till Utskottet
remitterade Beswär gjorde yrkande, om
rättighet för Allmoge» akt hwar som hälst
pä egna ägor der lägenhet dertill finnes
fä inrätta wäder- och wattmqwarnar samt
sagar, för att dem lil! eget behof gagna,
utan alt derföre erlägga skatt.
Utskottet har wid öfwerwagande af detta mål,
wäl ä ena sidan funnit tet icke wara med naturlig
billighet öfwcrensstammande, ail Allmogen, hwilken
ostridigt bör lika med alla andra njuta alla mcdbor»
gerliga rättigheter till godo, more förment att ä sine
ägor anlägga husbehofs- mjöl- och säg-qwarnar,
enär denna frihet bliswit Högloft. Ridderstkapel och
Adeln tilläten, men del har äfwen ä den andra icke
kunnat undfalla Utskottets upmärksamhet, akt da
mätten wid skattlagdt qwarnar nödwändigt skall min»
skås, i samma mohn som nya husbehofs qwarnar i
deras grannskap anläggas, det wsre högst obilligt
om desie skattlagdt quarnar skulle fortfara att till
Kronan erlägga lika dryg skatt som förut, ehuru
deras inkomster salunda berydeligcn minskades.
I följd af desie i Utskottets ranka obestridclige
sanningar fär Utskottet härmed till Riksens Högloft.
Ständers underdåniga förord hos Kongl. Maj:t
»vördsammeligen hemställa: om icke hemmans ägare
i allmänhet hädanefter mätte förunnas, rättighet
till säg- wäder- och wattu-qwarnars anläggande ä
sine ägor; men all dä billigheten fordrar, att desie
nya
r646 Den 27 November.
nya qwarnar pä något sätt ersätta den stada, som de
i större elser mindre mohn förorsaka dö förut anlagde,
Qwarii-Coaimisiion i likhet med hwad tillförene stelt
mane i orterna tillförordnas, för akt wid stcende
rindei sökningar jämka och emellan äldre och nyare
Tullgwarnars, samr ofwannämnde hnshehofe-gwarnarö
iniiehafware sa fördela ukstylderne, at hwarken
Kronan niäne komma att förlora något af sin inkomst,
elser wedcrhörande qwarn-agare räka tili ostyl,
digt lidande.
Dcsia Qwarn-Commisiioner, af hwilka e» i
hwarl Län stnile finnas, torde efter UtstotietS kanka
böra under LandshöfdingeiiS ordförande, bestå af
L aids;Secretcraren, Häradshöfdingen i htvarje Domsaga
^ Ordinarie Landtmätaren i Länet, stue Posscsiionaler
af Adeln, y:ne besntkne ofrälse Ständs»
personer, stim 2Uie besnttne Bönder, och i hwarje
Fögderi bilrähas af Krono-Fogdcn.
Efter en a hwarje ställe noga förrättad undersökning
om watkndrägkens bestaffenhel wid wattugwarnap
och laget wid wädergwarnar, den större eller mindre tillgäng
pä mäld som der kan päräknaö samt mertens
tillstånd och mangfaldighet, ställe det wara besia
Qwarn - Commisiioger kill iakttagande förestrifwit:
aik fä fördela bestattningcn, are afgiften, utan atk
wara tryckande för nägon, jämnt kades pä alla, sch
derig nom blcfwe lönande för Kronan; att härwid
j synue hek borde hafwas afseende derpå, dek den
som wid sädane werkö anläggnina, omvändt mycken
Dl och kostnad, ej genast genom tryckande bestallning
-
Den 27 November. 1647
ning säg sikt ändamål — en billig ersättning och
winst — förloradt; att de äldre qwarnägare» som
dels redan nedlagt sine werk och dels icke wille begagna
dem de nn innehaswa, skulle äga rättighet,
alt derföre undrvika all skatt;, och sinteligen alt utröna
hwilka wattuwerk äro sa anlagde, att de genom
npdämningar skada ofwanföre liggande ägor.
Skulle detta inträffa med kärrängar, sandhedar,
stenbunden- och skogsmark till någon mindre rymd,
borde den lidande aboen wara beläte» med den ersättning,
som af Q.warn-Commisiionen kan utstakas,
om den förut ej är afgjord. Är ater mycken och
odlingsbar jord fördränkl och derigenom förwandlad
till sumpiga, ofruktbara och ohällsosamma marker, böra
antingen dammarne sankas, eller om det ej göc
tillfyllest, wattcnwcrken rifwas emot en billig ersättning
till ägarne, hwilken äfwen af -Owarn-Commisionen
kunde bestämmas. Hwilket dock till Riksens
Högloft. Siänderö eget ompröfwande »vördsammeligen
öftverlämnas. Stockholm den 24 Okto
ber
1809.
Pä Högloft. Ridd- och Adelns. Pä, Högw. Preste-Ständ.
wägnar - magnar'
Jost. 6. Oxenstjerna. klaAN. Stagnelius.
Pä Wällöf!. Borgare-Ständ- PäHedcrw. Bonde-Ständ.
wägnar wägnar
L. I. Lcstönsterr. L. Lricstston.
k. I. t>Iet2e1.
Begärdes pä T-ordet.
Up
-
l648 Den 27 November
Utlästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be
sivärs- och Occonomiä-UtskoctS blänkande,
i anledning af Riksdags. Fiillmägngeö
frätt Nyköping och Umea, Brnkö-Patronerne
kekr lVialmbarLS och kl. Ljukrg
menrorialer, angående Lots- och Bäk-asgiflcrne.
.
Uti twänne ifrån Wällofl. Borgare-Ständer
den 14 och 27 Jnlii till Utskottet remitterade Memorialer
hofwa Herrar lUalmberZ och Lsukr äskar
öswerseende och förbättring af Kongl. Majus nådiga
Förordning den 29 Octob<r 1798, rörande Lorsoch
Bäk-inrättningarnc i Riket, såsom efter deras
mening icke ledande till ändamälet, utan fast mera
blott tryckande för handeln och Sjöfarten; samt upgifwit,
att pa desie näringsfångs bekostnad Staten
erhåller inkomster, hwilka endast och allenast borde
för sikt primitiva ändamål. Sjöfarandes forlskaffande,
anwändas, och sinteligen pastätt, att, da detta
med mindre inkomster kunde winnås, taxan borde
lindras.
Wid nogaste granskning af ofwannamnde Kongl.
Förordmnq tillika med, i följd deraf, utfärdade taxa
och reglemente, har Utskottet »visserligen befunnit
desi? afgifter wa^a höjde pa en tid af hundrade är,
ehuru icke j den proportion, som w. ror och frakter stigit
samt penningewärdek förändrat sig, men tillika synas
-
Den 27 November
-
1649
nas de billigaste grunder wara följde i anseende lill
afgifternes förhällande för M- och inländste samt
större och mindre Fartyg. Det skulle för Utskottet
blifwa clt gansta widlöftigt, och laugt öfwer hwad
riden Medgifwer sig sträckande arbete, att inhämta
alla de underrättelser och öfwerwäga be omständigheter,
hwilka en Comiles af skicklige Embetsmän
och Ledamöter af Commerce-Collegium, Siats-Contoiret
och Förwaltningen af Floirornes ärcndcr, med
kunstap om äldre stadgar och påbud i ämnet samt
af handel och Sjöfart, tagit -till grund för den öfwerklagande
Författningen, hwars utarbetande kostar
mycken tid och möda. Hwad man derjämte, med
kännedom af lider och af Länder, säkert bör finna,
ar att struer af 17 seklet i afseende pa penningars
och warorö wärde, lika litet kan jämföras med början
af det lyide, sorn etk Lands författningar kunna
lämpas till ett annat, hwadan Swerige ofelbart
mäste hafwa en efter sitt läge och beskaffenhet läm»
pad Författning äfwen i afseende a Bak- och Lorslnräriningen.
Enar nu Vesta bada anstalter, som
genom publique åtgärd unde» hällas, hafwa det närmaste
sammanhang med hwarandra och derföre billi»
gen blifwit sammanfattade under en rubriqne, sä tyckes
ej följa, att de, som icke draga nytta af Bä,
karne, men likrväl ulan prickar och märken omöjligen
skulle kunna färdas, derföre böra befrias trän hela
asgiften, tinder det dubbla namnet Lotö- och Bäkasaift,
hwilken i den tryckta r xan, som för hwarje
Skeppare är lätt all erhålla, finnes gansta rväl
proportionerad efter Lots siakioncrncs längd och farwattnens
beskaffenhet, sä wäl som Fartygens djup
gä
-
1652 Den 27 November.
gående, hwilket är den enda norme man lärer
kunna följa, emedan waltenytan oftast är tillräckelig,
men höjden icke altid sa. Utskottet finner nogsamt
art någor olika förhållande i detza afgifrer för
lika fartyg nied laster af olika wärdén borde kunna
wara i taxan bestämdt. Conttollen af detta warnwärde
kunde w>d Tullen utrönas, der Lots- och
Bak-afgifwn erlägges. Skulle Riksens Högloft.
Ständer bifalla UiskoltetS önskan att denna anmärkning
afweu till Kongl. Majit öfwerlämnqs, lärer
Kongl Majer i näder draga försorg alt en Comiree
tillförordna, som kunde npgifwa projecl tillen
sadan förbättring i den öfwerklagade Författningen.
Dä i öfrigt hela denna afgift kan anses såsom blott
derföre tillkommen, att wägen ma hallas utstakad,
torde det ej wara obilligt, att man betalar särskildt den,
som wisar benna wäg, ifall man sjelf deraf icke har
nog kännedom.
Beträffande den af Herr Ljukr öfwerklagade
gamla Bäk-afgifrcn för Gräsö Bak, sä synes detta
klagomål wara ganffa billigt, enär de Bvlten-hafwet
farande i alla fall mäste betala den allmänna
Väk-afgifren, frän och med den station der Lots-och
och Bak-inrättningen i Bottenwiken widtager, eller
Gåsholmen, hwaröfwer, norrät, taxan ingen afgift
bjuder, ej heller kan göra, emedan den obetydeliga
Lots-iiiränning, som norr om finnes, af Städerne
och. Landet deromkring underhällcS. Huruwrda benna
afgift i det hela är för dryg 06) tryckande, samt
om det öfwerskott deraf, som nu till Slats-Werket
ingär och som Herr östrlir upgifwlt till 11,268.
R:d.
Den 27 November. 1651
R:d. 2 b- l r:st, per 'medium ärligen, mä kunna
umbäras cch antingen kill inrättningens förbättrande
anwandas, eller till minskning i de handlandes
och sjöfarandes afgifler förswinna, samt taxan derigenom
nedsättas, äro ämnen, hmaröfwer Riksens
Höglofl. Ständers Statsutskott lärer böra utlära
sig. Oecononiiä-Utfkok et kan, med det mäst nitiska
afseende ä hwarje enskilds lidande, icke förlora ur
ögnasigle det Allmännas behof. Enär det förra ej
synes till den grad i delta ämne, ark alla wororS
cch frakters dyrhet icke stigit i ett starkare förhållande,
torde tyngden falla mera pa köpare, än pä säljare
och befraktare; och att till de förres eller köparnes
förmän kunna nedsätta den allmänna dyrheten,
wore wifierligen en stor operation, men ben kan ingalunda
befrämjas genom Lots- och Bäk-afgisrcns
förminskning. Utskottet finner ej heller nödwändigr,
alt, ledan nn gällande Regerings Form utstakar,
det Riksens Högloft. Ständer böra bestämma och
ansia hwad till hwarje Statens behof skall ärga,
Let som till det Allmänna conrribueras icke kan fä
an mandas af samfälte inkomster till samfalle utgifter,
och att, i fall en besparing i det ena knnve
göras, den ej mätte sylla en brist ä unnat ställe;
hwarjämte Utskottet får tillkannagifwa att Chanä»
Werket, som medför mycken kostnad, men är af högsta
nylla för Sjöfarten, i anseende till Skärqardarnes
kännedom, bUswil af Lots- och Bäk-afgifternes
ösmerskott bckostadt. Utskottet hemställer
likwäl, om icke, efter skedd granskning af Statens
inkomster och utgifter i och för Lo s -  Werket, derest winsten finnes någorlunda betydlig,
och
i6z2 Den 27 November
och
derest Lotsarnes wilko'r äro sä knappa som
Herr Lgubrs memorial omnämner, något mera
ärligen borde anslag till Veste personers understöd
samt Lots-WerketS widmagkhällande ti!! möjligaste
säkerhet för dem, som deras begagna stg derföre betala.
Men sr äg an om taxans nedsättande kan Oeconomi»
Utstotket af ofwannämude Ml icke uptaga,
än mindre bifall dera tillstyrka
Uti nuwarande upbörds-methode af ofta berörde
Lots- och Bäk-afgift finner wäl UlMnet någon
snorighet, hwarigenom de seglande ofra blifwa uppehållne
eller nödgas lämna de dem stundom till
kommande
restitutions-penningar; emedan iftägawarande
afgift Mll wid ingåendet betalas för bade
fram- och aterresan, men denna swärighet kan afhjelpas,
om stadgadt blifwer, att altid en Sjökullsbetjent
bör wid Accis-Kammaren wara narwarande
och med alla afgående fartyg förrätta liquiden härom,
sedan Fartygets djupgäende för äkerresan är
gifwet; hwilken Tullbetjent wid samma tillfälle borde
lämna ett betyg, kill Skepparens verifikation, öfwer
hwad afgiscer för Lors- och Bäk-inrättningen
fartyget betalat.
Utffotter anser sig flntcligen aldeles icke kunna
uptaga Herr Na!mber§s klagan, det Skeppare sinn,
dom lära locka eller truga sig art emottaga pass
sagerare, ware sig Tullbesökare eller andre, som
icke kunna betala frakten eller enS pa resan föda sig,
ty Ukffokter finner sädant, äfwen som omsor
gen
-
Den 27 November- 16.53
gen att först sig med Lsrs-taxa, wara hwarfSkeppares
egen sak.
Och warder detta a
Ständers egen granskning
. lämnadt. Stockholm den :
Pä Högloft. Ridd. och Adelns
wägnar
^sob. 6. Oxensig^rna.
Pä Wallof!. Borgare-Ständ.
magnar
L. Lcbönkerr.
Lades pä bordet.
c till Riksens Högloft,
»vördsammeligen öfwer4
October 1809.
Pä Högw. Preste-Stand.
magnar
LtaZnelius.
Pä Hederw. Bonde-Ständ.
magnar
L. Lrickslon.
k. s. d^etrel.
Uplästes:
Utdrag af Protokollet hällit wid Riksens
Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-UiffottS
sam
-
