# ID: svediakorp-gov186
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 61,944
# sentences: 2,368
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 4 November.
Utdrag af Protokollet, hallit hos Högwördige
PcesteS ändet d. 2Z Oct- 1809.
S. D. Hrad Rikens Högloft. Ständers Allmänna
Veprärs- och OeconomieUtstolt uti desi d. 2
dennes asgifna Betänkande i anledning af Hrr
Doctor kakiLi Attmorial, angående söreflagen ahlman
inrät ning af Sockne-Magozrner, hemställt och
tillstyrkt, har PresteZrändet lili alla delar bifallit.
Hwilket härigenom stulls de Resp. MedS änden samt
bemäldte Utstött wördsamt och wänligen tillkännagifwas.
Ut supra.
l^x krotocoftc»
I. kä. ^.1m<^vist.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtstotts i P,oko«
cvlls Utdrag af den 12 nästledne Sept. afgitne yttrande,
alt som Ukstotket hade sig bekant, att Rcksens
Ständer till omedelbar granskning föreiagit frägan
om inqvartering uti Städerne, och redan deröf- '
öfwer ingått i pröfning, havé Ul stöt et icke ansett siz
kunna upptaga ett ifrån Högloft. Ridderstapet och
Adeln dit remitteradt Memorial af Capitaine» och
Riddaren Herr Grefwe OoknL, angäen
de
inqwarterinq i Städerne äfwen för sädane der
tjenstgörande Mi ittnre personer, som der innehstfwcr
egna hus. Härtill kemnade Ständet sitt bifall;
hwarom de Resp. MedStänden samt bemälte Utstotk
ZOS Den 4 November
Härigenom
skulle wördsamt och wänligen underrättas.
1U supra.
Lx krotocollo
I. II). ^Iln^vik.
Utdrag af Prolocollet hållit hos Höawördge
Preste-Standet chen 25 October 1809.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och OeconomieU stols
Betänkande i anledning af Herr Affefvren st. 6-  Lalrns twänne sä'stildte hw- Walioft. BorgareS änder
rngifne och derifrån till Utstöttes remitterade Memorial,
angående fattigwärden i Riket, beftöt PresieStändet,
att hwad härutinnan blifwit föresiagit
och tillstyret till a.la delar bifalla; hwarom underrättelse
skulle de öfrige Resp. Ständen samt bemäldte
Utstött wördsamt och manligen lemnäs. Ut supra.
Lx krotocollo
^s. lill. tUm^vist.
S. D. U'i PrntocollsUtdrag af d. 24 i denna
mänad afgifwer Riksens Högloft. Ständers LagUtstott
det utlåtande öfwer Kongl. Majrks till lltfiottet
remitterade Nådiga Proposition, angående ändring
uti 5 C m. g § Byggning ^Balken, akt som
Högstbe'örde Nådiga Proposition asser en Regte,
menlanst författning uti ett Landsbruks och Hushällsämne,
hwilket efter särstildte loeala omständigheter
-
Den 4 November. Zvz
ter till äfwentvrs mäste blifwa olika, och någon allmän
för hela Riket gällande enahanda förestrift härom
således icke är lämpelig, ansäg Ulstortet fg böra
hemställa, om icke detta ärende, som ock i följd af
desi egenskap redan uti förre Författningar är såsom
ett hushålls mål handkeradt samt helt och hållet beroende
pä Konungens Nådiga godtfinnande mätte
till beredning af Riksens Högt. Ständers Allmänna
Beswärs' och SeconomieUkflott öfwerlemnas. Härtill
kemnade Ständet sitt bifall'; hwarom de Resp. MedStänden
och wälbemäldte Utstött stulle wördsamt och
wänligen 'underrättas. Ut supra.
Ilx krotocollo
S D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Stats
Utstött uti ProtocollsUtdrag af d. oz dennes i anledning
af ExpeditionsUtstottels förfrågan, rörande
Expeditions - sättet af NiksStandcns beslut, om
Statswerkets utgifter till hans Kongl. Maj:ts Hofoch
Hof-StallStaters underhäll anfört och hemsiält,
har PresteStändet till alla delar bifallit. Hwarom
underrättelse stulle de Respective MedStänden samt
Stats och ExpeditionsUtstotten wördsamt och wänligen
meddelas. Ut supra.
k!x protocollo
0> TUm^viK.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls StatsUtstoltels
d. l2 dennes pä bordet lagda ProtocollsUtdrag
-
Z04 Den 4 November.
drag af d. A i denna mänad, angående sörestagm
indragning af wista Profcstors löner wid Universiteten,
samt de Prebende Pastorat, som öfwer Staten
bttfwil ätflillige Profesiorer tilldelka; hwitket genom
Utdrag af Protocvllet ffulle de öfriga Respeclive
Ständen, samt SiatsUtffottet wördsamt och
manligen tillkannagiswas. Ut supra.
kix prokocollo
S. D. I anledning af ifrån samtelige RiksStanden
erhätlen kemist förestår Riksens HöglostStänders
ConstitulionsUkffott, uti Memorial af d.
2.? dennes, följande killäggj wid slutet af Zz Z uti
den prvjecterade Riksdagsordningen, nemligen:
Till undivikande af paria vota, skall wld
hwarje omröstning,lförr än sedlarne uppräknaS
en bland dom uttagas och genast förseglad
aflaggaS> Besinnas wid Uppsummerandet af
de öfriga- rösterna lika delade, mä denna sedel
öppnaS och gifwa dicistion- Är pluralitelen
redan wunnen, bör den aslagda sedelu
ouppbruten pä stället förstöraö.
Härtill kemnade Ständet dest bifall; hwilket genom
ProtoeollsUkdrag ffulle de öfriga Resp. Ständen
samt ConstitufionsUtffottet wördsamt och manligen
meddelas. Ut supra.
Lx protocollc»
P l7- Almgvist
-
Utdrag
Den 4 November. 325
Utdrag af Protokollet hällit, hos Högwördige
Preste-Standet den 28 Oct. 1829.
S. D. I anledning af Ecclestast. LagUtstottets
asgifne yttrande öfwer åtskilliga till detsamma
remitterade Memorial, beslöt PresterMndet att till
Riksens Högloft. Ständers LagUtffott remittera en
af Kongl. HosPredikanten Doctor Ltenllammar
wäckt fraga om olämpligheten af kropps straff rgx
den qwinna som sig med lägersmål förser; samt ett,
i stöd af Prosten lUns derom gjorda motion, upp,
gifwit förslag, angående bestämd falalie-tid och hänwisning
till Beswär för de med Socknestämmo be»
flut misinöjde Parter; hwilket genom Utdrag af
Protocollet skulle de Resp MedStänden rvördsamt
och manligen meddelas. Ut supra.
Ux ?rc>tocc>l!o
I. O.
S. D. Wid Riksens Högloft. Ständers Be«
willningsUtstokts försiag till Bewillnings Förordning
hafwa hos PresteStaudet ätftillige anmärkningar
blifwit gjorde samt till bemäldle Utstötts handläggning
öfwerlemnade; Hwilket härigenom skulle de
Resp. MedStänden wördsamt och manligen tillkännagifwas»
Ut supra,
Lx krotocollo
^s. lll. ^.ImHvrst.
Zfepde Agnd- N»o 39, 42. S.. D.
Z06 Den 4 November.
S. D. Föredrogs ä nyo StaksUtstotteks d. i6
dennes pä bordet lagde ProtocollsUtdrag af d. 28
nastledne Sept. rörande Recognitions-stogarne i Riket,
hwarwid PresteStandet för sin del gjort ben enda
anmärkning, att följande i 8 Momentet förekommande
uttryck: Att pä de stallen der Allmogen
haft rätt till mulbete, fiffewatten, fäbode-ställen
pä stogarneS omräde, med eller utom börd,
en sädan Allmogens rättighet mä warda bibehällen
etc. etc. borde förändras salunda: Att pä
de ställen der jordägare eller Boställs innehafware
haft rätt etc. en sädan jordägares eller
Boställs-innehafwareS rättighet mä warda
bibehållen; Och skulle för den stull berörde utlärande
i bet ändamål, som Regeringsformens Z6 §.
vmförmäler, till StatsUtstottet äterförwisas. Ut supra.
Lx krotocollo
jf. ll. ^imhvist.
S. D. Öfwer Fahlu Bergslags ansökning delS
om oinskränkt Disconteringsrätt i Banquen pä kopparsedlar,
dels och att Banquen ma fa af Bergslagen
inlösa gahrkoppar till ett efter tidernes föranledande
lampeligen stadgadt pris, afgifwer Riksens
Högloft. Ständers BancoUtskott uti ProtocollsUtdrag
af d. g dennes det utlätande, att inlösen för
Banquens räkning af gahrkoppar wore afwensä oförenlig
med de för Banqvens Operationer i allmänhet
faststälde grunder, som med möjeligheten, att wid
en sä bestaffad handel förekomma bade osäkerhet och
förluster för merkel; mer. att deremot med Banqvens
Den 4 November. ' Z07
säkerhet DisconteringFrättighelen pä kopparsedtar under
tillförene stadgade »vilkor skulle kunna öfwer dek
förut faststälda belopp af 1500 skeppund Rä-koppar
ökas till ZQoo skeppund. Hwad BancoUtskottet sä»
lunda anfört och tillstyrkt gillade Ständer till alla
delar; hwilket genott» Utdrag af Protocollet, skulle
de Resp-. MedStänden samt bemalle Utskott »vördsamt
och manligen Meddelas» Ut supra,
lkx krotocollo
S. D- Efter öfwertaggnrng vM Riksens Högs.
Dtänders BancoUkjkotts i ProkocollsUtdrag af d»
tg dennes gjorda hemställan, huruwida de sedan
,8oö ars Riksdag brukliga ärliga sammanträden af
Fullmägtige wid Banco och Riksgäldswerkentill
genomseende af föregående ärets afflutade RiksStat>
äfwen hädanefter mä fortfara, ansäg Ständet uppå
de af Wallofl. BorgareStandet uti NU förstedt Prv»
tocollsUtdräg af d. 2» dennes, anförda stal, dejsa
sammanträden, såsom hädanefter öfwersiödiga, kunna
Upphöra; hwaroM Underrättelse skulle de RespectivL
MedStands-n samt BancoUtskottet »vördsamt och »vänligen
lemnäs. Ut supra-.
?wtocollr)
I. v» ^lmllvitt.
UtMK
Zv8 Dm 4 November.
Utdrag af Protocollet hallit hos Högwördige
PresteStändet d. zo Oct. 1809.
S. D, Efter uppläsande af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition tili Riksens Stander, angående huruwida
Jnstruclion mä wara af nöden för Riksens
Ständers Fullmagtige eller wederbörande Ämbetsman,
hwilka i frägor om eftergift af ädömde ersättningar,
som tillhöra Riksens Ständers Penningewerk,
S-atswerkek eller de under Collegiernes och
särffildte Direckioners styrelse warande Castor, böra
warda hörde, beslöt PresteStändet, ark denna Nådiga
Proposition till SlalsUtstottet remitterarz hwarom
de Resp. MedStanden samt StatsUtffotket skulle
wördsamt och manligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocolko
s.
S. D. Att Riksens Högloft. Ständers ConstitutionsUtskotts
förftag till en Jnstruction för Riksens
Ständers JustitLeOmbudsman, i anseende till
ätstillige deremot gjorda anmärkningar, blifwit till
bemälte Utftott älerförwisadt stulle härigenom de
Resp. MedStanden wördsamt och manligen tillkännagifwaS.
Ut supra.
Lx krotocollo
I. lil. ^Imr^vist.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers BarrcvUtjkotts Protoctllö Utdrag af den
14 Näst»
Den 4 November- 3Y9
14 nastledne Sctober och thy ätföljande Handlingar,
rörande den werkstalda Realisationen af Riksgäldssedlarne,
beflöt PresteStändct, med erkännande och
gillande af BancoUkstottets sorgfätliga uppmärksamhet
pä detta ärende, för sin del frikänna Herror Banco
Fullmägtige frän allt answar för deras uti en brydsam
ställning fattade beslut, att är 1803 'verkställa
den anbefalla Realisationen; sä mycket heldre sym
af Handlingarne upplyses, att sielfwa nödwändighe»
ten och Banqvens säkerhet och nytta sädant af dem
syntes fordra, och utgängen till Rikets märkeliga
gagn deras förhällande rättfärdigadt; hivarom Le
Resp. MedStanden samt BancoUtstottet skulle mördsamt
och manligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo s
sf. III. ll^Imcivili,
Utdrag af Prokocollet hällit hos Högwördige
PresteStändet d. 2 Nov. 1809.
- S. D. Kongl. Maj-ks Nådiga Proposition till
Riksens' Ständer angående understöd för TackftrnsBergslagerna,
upplästes och remitterades till Riksens
Högloft. Ständers StatsUtstett; hwilket genom
ProtocollsUtdrag stulle de Resp. MedSländcn samt
bemäldte Utstött mördsamt och manligen meddelas.
Ut supra.
Lx krotooosto s
P III. /rimqvist.
S. D.
Zlo Den 4 Norembep.
S. D. Föredrogs ä nyo BanecUtftottels d.
Z nastledne Sept. pä bordet lagde PrvtocollsUchrag
af d, 22 Augusti, rörande en af Riksdags Fullmägtigen
för Götheborgs Stad wäkt motion, akr nä»
gon anstalt mätte fogas till utbvls af gamla förflitne
Bgncosedlar emot nya, och biföll Ståndet till alla
delar BancoUtffotlels tillstyrkande, att detta ärende,
såsom ett Regeringsmak mätte af Riksens Ständer
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas till
winnande af den Åtgärd igenom samtelige Kronans
Uppbördsman, som Kongl. Maj.t kan i Räder finna
för ändamälet närmast tjenande. Om hwilket beslut
de Resp, MedStanden samt BancoUtffottet
skulle wördfamt och manligen underrättas. Ut supra,
protocollo
S. D, Föredrogs och bifölls Riksens Höglo fl.
Utänders Constitutionspsssvtts uti Memorial af d,
3i nastledne October asgifne tillstyrkande till följande
tillägg uti Riksdagsordningen 49 §.
Äterforwisar något RikSStänd ett redan
heredt mål till rvederbörande Utskotts vtterUgare
utlåtande, älrgge Utskottet att dermed,
inkomma till det Ständ, som äterremiterat,
hunnandeS likrväl ej genom denna äterförrviSning
de öfriga Irenne GtändenS beflut dxraH
hraft och werkan till expedition betagas.
Den 4 November- 3"
Härom skulle de Resp. MedStänden samt Eon»
stilutivnsUiffottek wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollcr
17. ^Im^vilk.
Utdrag af Protokollet hällit uti Borgare
Sandels Plenum wid Riksdagen i Stock»
holm d. 22 Sept. 1809.
S. D. Företogs äter Riksens Högloft. Ständers
VewillningsUtstotts d. i6 dennes pä bordet lagde
Memorial, angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om förhöjning i Postporto för franqverandet
af utrikes gående bref.
Efter uppläsandet af detta Memorial, yttrade
sig Herr BruksPatronen Lberkein^ ded han funne
Utskottets förslag att stadga en witz påökning a frangverings-afgiften,
som intill näsin Riksdag skulle
blifwa oförändrad, innefatta ett slags beting, som i
närwarande händelse more mindre lämpeligt och hwars
bifallande Herr Ldersteini ansäg wara aldraminst
patzande för detta Ständ, som egentligen är ruter»
etzeradt för den utrikes brefwäxlingens mer eller
mindre kostsamhet, Frägan angeck en ren ersättning
för utgifter som Swensta Postwerket nödgas bestrida
efter utrikes warande Posttaxors förhållande, och
efter Herr Lbersteins tanke kunde intet wara olaria
M'-
Zi- Den 4 November.
petigare, an att förestå en art af öfwerenskommelse,
som stulle tillskynda Kronan förlust i händelse brefporto
under tiden blefwe utrikes i den mohn ökad,
att den nu projecterade förhöjning icke fullt swarade
emot PostDirectivnens urgifter. Herr Lberlimn
Hade således önskat, att Utskottet insett billigheten mt
tillstyrka bifall af Konungens Proposition, och hade
sä mycket häldre förmodat det, som frägan egenteligen
icke rörde Bewillningen, hwartill endast hörer
sjelfwa Postinedlen eller afgiften för de härifrån till
första Utlänsse ork afgående bref, men icke den'härvmnämnde
ersättning för utbetalningen af fädane brefavgifter,
hwilkas belopp det ankommer pä främmande
regeringar att bestämma.
Härmed förenade fig Herr Westor kavalin.
Herr Grosthandlarens Santesson päminte häremot
, att dä Konungen i dest Nådiga Proposition
sjelf anfört säfom grund för sin framställning af
denna fräga, att berörde afgifler skulle kunna fä anseende
af en förhöjning i postmedken, och Riksens
Ständer remitterat detta till ofwannämnde Utskotts
handläggning, hade ock Utskottet för sin del icke kunnat
annorlunda anse meranamde afgift, an säfom till
Bewillningen hörande. Utskot et hade ock dä icke
kunnat finna fig tillständigt att tillstyrka, det någon
förändring i deste afgifter emelian Riksdagarne sius»
le af Konungen besinlas, men derföre, och pä det a
andra sidan, en möjlig förlust för kronan mätte förekommas,
trott sig med all billighet böra förestå en
sä beskaffad jemnkning, som dest ^Betänkande inne^
häller, f ' Herr
Den 4 November. Zrz
Herr Handelsman Ottman war aldeles af samma
tanka, man hade för ej sä läng tid tillbaka ett
bewis, att Post axan kunnat af Konungen ansenligen
förhöjas, utan annan grund, an dest eget höga
godtfinnande, och om Ständerna nu skulle öfwerlamna
rättigheten dertill, fruktade Herr Ottman med
allt skäl, att besia afgifter snart kunde fä en förhöjning
af ytterligare 50 procent»
Herr Lttorstem anmärkte, i anledning af Herr
Lanteskons anförande, att det icke kunde wara en
owMorlig fötjd, af den skedde remisien, akt franqverings-afgiften
flulle anses tillhöra Bewillningen.
Konungen hade framställt sin höga proposition synbarligen
i den afsigt att undanrödja alla misitankav
om någon lagstridighet uti den ätgärh, som utrikes
postportons förhöjande nödwändigt fordrade, i anseende
till ersättningen af postwerkets derigenom förökade
utbetalningar, och det hade wisierligen ej warit
fel, om Utskottet i swar pä remisien förklarat sig
icke änse denna ersättnings-afgist tillhöra Bewillningen.
Herr Lbsrllem upprepade, att den i hans tanka
aldrig kunde sa namn deraf, och att denna ersättning
vtwifwelaktigt ankomme pä styrande magten
att förordna.
Herr Santesson trodde, att i sädant fall hade
detta ärende bordt remitteras till Oeconomie, och icke
till BewillningsUtskoltet; men Herr Ltterllein
yrkade sakens äterförwisande till sistnämnde Utskott.
Det skulle wara särande för detta Ständ, om det
kunde gifwa anledning till godkännande af ett för
-
Den 4 November.
slag, soni sä litet öfwerensstämde med en skyldig aktning
för Kronans rättwisa fördelar, och om Konungen
nu sjelf haft den delicalesie att lemna detta ärende
till Ständernes öfwerläggning, borde deremot
wi iakttaga, att icke genom rvär ätgärd twinga styrande
magten till den föresats att en annan gäng
söka undwika ett sadant rädfrägande.
Med Herr Aberstein instämde Herrar Advocak
Fijkalen balkman. Lagman LtLstle, Capitaine Otter
och Lagman Wasell.
Herr Santesson äberopade Zz § i Regeringsformen.
Om Ständet anser makel böra aterförwisas
och tillika att den ofta berörde afgiften icke tillhörer
Bewillningen, sä kunde, enligt nysinamnde §, frägarr
derom icke widare lemnäs till BewillningsUlskottets,
handläggning.
Dermed förenade sig Herr Radman kreckin.
Herr Borgmästaren I^oi-Zllröm ansäg till Be-d
willningcn endast höra den manliga inrikes Brefafgiften,
och att den nu i fräga warande icke annat
yr, än en ersättning för utrikes anivande kostnader.
Herr Grosihandlaren l^alm gillade Utffotteks
betänkande, och i händelse af äterförwisning, war
han af samma tanka, som Herr Santesson.
Herr Aberstein ansäg Regeringsformen wara
tydlig, att ett ogilladt Betänkande bör aterförwisas!
till samma Utskott, som Betänkandet afgifwit.
Herc
Den 4 November. 315
Herr Borgmästaren Makrender§ fann, att Utstoltet
lika lätt kan tillstyrka bifall, som ändring af
hwad Konungen föreslagit. Herr Borgmästaren äfwensom
Herr Radman k4orllttröm förenade sig allt--  sä med Herr Aberstein.
Herr Brukspatron ^lalmdsrZ tyckte, akt denna
fräga hwad äterförwisningen beträffar, tvär af en
särskildt beskaffenhet. Ulstottet har ansett franqveringsafgiften
utgöra en del af Bewillningen. Om Ständet
nu ätcrförwisar wälet ur det stät, att denna afgift
rätteligen icke är nägon Bewillning, sä hemstäl.
ler jag om det kunde wara Utskottet tillständigt att
sjelf pröfwa, huruwida desi förra yttrande^warit vriktigt.
Herr Brukspatron Lb.erkem swarade, att Konungens
egen höga proposition har gifwit anledning
till den skedde remisien, och enligt grundlagens tyd,
liga föreskrift, stall det således tillhöra detta Utstött,
att ä nyo sig yttra,, när Ständer icke kunnat dest
Betänkande antaga.
Herr Borgmästaren likaledes,, att dek
vstridigt bör åligga BewillningsUtstottet alt metz
förnyadt yttrande inkomma. Om också Utskottet skulle
fortfara att anse frangverings-afgiften såsom Bewillningen
tillhörande, wore likwäl icke något hinder
för Ulstottet, att pä de nu uppgifna grunder förklara
denna afgift, såsom till beloppet beroende af fränr»
Regeringars förordnande, böra efter förändra--.
Z!6 Den 4 November.
de omständigheter rättas, och enligt förhällandet af
Konungen pabjudas.
Herr Borgmästaren Lckenström instämde med
Borgmästaren
Hwad säleAK emot Utstottets Betänkande förekommit,
ansäg Smndet hindra antagandet deraf, i
följe hwaraf, likmätigt Zg Z af Regeringsformen,
Högloft. BewillningsUtssotket, genom detta Protokoll,
ffulle erhälla del af hwad anmärkt blifwit till
Vidtagande af den förnyade handläggning, som pröft
ningen deraf fordrar. Ut supra.
Lx krotocollo
js. III. keterskon.
Utdrag af Prvtoeollet hällit uti BorgareStändeks
plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. 4 October 1809.
S. D. Wid företagande af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswars- och OeconomieUtstotts
Betänkande af d. 6 nästlidne Sept. i anledning af
den utaf Herr Lagmannen och Riddaren äValell hos
BorgareSkandet wäkta och till walbemäldte Utstött
remitterade fräga> angående sattet huru Allmogen
med mera lätthet, mä komma till kännedom af de
Lagar och Författningar, som kill desi efterlefnad börs
lända förekomma hos Ständet sadans anmärkningar,
Den 4 November» 3l?
gar, akt Utskottets förslag icke antagas kunde; hwarföre
ock malek stulle till den förnyade handläggning
hos Utskottet förwisas, som 56 L af Regeringsfor.
men i flik händelse förestrifwer. Ut supra.
Lx krotocollo
III. keterslon.
S. D. Hwad Höglvfl. StatsUtskottet i Betan»
kandet af d. 8 sistledne Sept. yttrat och tillstyrkt,
angående ändring i det uti z S af Kongl. MajrtS
Nädiga Förordning d. 12 Junii 1803 widtagne
stadgande om stämningars strifwande pä stämplade
papper, fann BorgareStändet skäl akt till alla delar
bifalla; Och stulle wördsam och wänlig underrättelse
de Resp. MedStänden samt Lagutskottet härom lemnäs
genom betta Protocoll. Ut supra.
Lx krotocollo
I. Ist. keter^on.
S. D. Till de Resp. MedStandens underrättelse
stulle genom detta ProtocollsUtdrag meddelaS,
att BorgareStändet denna dag remitterat
Til^ Allmänna BeswärS- och OeconomieUtfkottet.
i:o Herr Handelsman IsteZarstts med fleres Memorial,
angående en allman och oinskränkt uppoch
nederlagsfrihet för Rikets alla sjö- och stapel
Stader.
Siv Herr
Al 8 Den 4 November.
sro Herr Borgmästaren Larkmai» Memorial', aNgående
tillåtelse för wiste marknaders inrättande.
Till BancoUtstottet,
Herr llegLrllts Memorial, rörande ett för Uddewalla
Stads räkning sökt Banco län af 25000
Riksdaler» Ut supra.
Lx ?rotocc>I1o
ll. ketersloN. »
S. D. Biföll BorgareStändet till alla delar»
Hivad i afgifwit Betänkande d. 9 nästledne Sept.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
OeconomieUtstott yttrat och tillstyrkt, i anledning af
ett frän Högwördige PresteStändet remitteradt Memorial»
rörande indragning af de sä kallade KyrkoJnspectors
tjenster wid Kyrkorne i Skäne och Blekinge,
utwisning af nödig wedbrand ä Prcstcrstapets
innehafwande Anexe- och Mensalhemman» samt dagsmärkens
utgörande af Torpare och Husmän inoNi
Församlingarne; hivarom underrättelse wördsaMt och
wänligen stulle de Resp. MedSkänden samt wederböxande
Utstött Meddelas. Ut supra.
Lx ?rotocc>IIc)
^s. lä. petersson.
S. D. I anseende till anmärkningar, som hos
BorgareStändet förekommit emot Högloft. LagUt
stöt
-
Den 4 November. zrz
ffottetS Betänkande af d. 15 sistledne Sept., angående
»värdering och offentcligt upprop ä fast egendom
pä landet, soni för gäld utmätes, blef delta ärende
till wälbemäldte Utskott ätersörwist, för akt med förnyadt
yttrande till Riksens Ständers Plena inkom»
ma. Hwarom de Resp. MedStänden härigenom flulle
wördsamt och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotöcollo
I. 12. keterston.
S. D. Efter uppläsande af Hederwärda BondeStändets
ProtocollsUtdrag af d. 25 sistl. Sept.
angäende det beslut, hwaroM de Resp. MedStänden
inbjudas sig förena, att Statsutskottet mätte anmodas
bestämt uppgifwa, huruwida det tilltror sig att
kunna affluta granskningen af alla pä desi handläggning
beroende ämnen inom sä kort tid, att Utskottets
göromäl kunna af Ständen pröfwas före den tid,
punct, dä Riksdagen med den tillstyrkte förlängningen
mäste »vara slutad, utan att Utskottet dertill behöftver
nägon förstärkning af Ledamöter, fann BorgareStändet,
att dä StatsUtstvttet säkerligen inser
nödwändigheten af ärendernes skyndesamma beredande
för att innan Riksdagens flut, hinna af Ständerna
afgöras, och icke kan förmodas underläta den
omtanka, att sjelf begära ett sörökadt biträde, omsädant
för ändamälet pröfwas nödigt och lämpeligt,
kunde ock, efter Ständets tanka, nägvn desi ätgärd
härutinnan för närwarande icke behöswasz hwilket
de
Zso Den 4 November.
de Resp. MedStänden wördsamt och manligen ftulltz
tillkännagifwas. Ut supra.
Tx krotocollo
^1. kLterston.
S. D. Fann BorgareStändet stal att till alka
delar bifalla Högloft. LagUiflottets d. 8 nastlidne
Sept., afgifne Betänkande, angående Rattegängs
ombud; hwilket de Resp. MedStänden och wälbemälte
Utstött wördsamt och manligen tiiikannagifmas
stulle. Ut supra.
Lx krotocollo
I. lil. kstersbon.
S. D. I anledning af Högloft. BancoUtslottets
i ProtocosUtdrag af d. 29 nästlidns Sept.,
meddelke Yttrande, öfwer Herr Ryttmästare» Grefwe
^xel ttami1t0N8 dit remitterade Memorial, fann
BorgareStändet icke nägvt hinder, med mindre Banco
Fullmägtiges Protocoll för d. iz Martii innes
warande är innehällande berättelse om de händelser,
som dä inträffade, mä till tryckning befordras; hwarom
de Resp. MedStänden wördsamt och manligen
stulle underrättas. Ut supra.
Lx ?rcrtoco!1c>
s. II. keterston»
S. D. Dä Ständet till afgörande företog hwad
Högloft. StatsUtstottet, i ProtocolisUtdrag af d. 28
sistled.
Den 4 November. 321
sistledne Sept. till Riksens Ständers ompröfwande
anmält, rörande Riksgälds Conkvirets gjorda ukläiiingar
och deribland, i synnerhet, de försträckningar,
hwilka blifwit meddelte Herr Presidenten och Commendeuren
Friherre till ett belopp af
830.000 Riksdaler, Götheborgs Stad, till understöd
wid desi återuppbyggande efter eldswädan,
200.000 Riksdaler, samt Hans Exellence m. m.
Grefwe Uuutb 93,600 Riksdaler, blef Utstoktets yttrande,
hwad förstnämnde utlåning beträffar, af Sundet
bifallit, men i anseende till det öfriga af hwad
Utskottet hemställt, förekommo sädane anmärkningar,
som hindrade desi antagande, och skulle alltsä Statsutskottet
af samma anmärkningar erhälla del, för att
efter deras föranledande med förnyadt utlåtande till
Riksens Ständers Plena inkomma. Ut supra.
Lx krotocollcr
bl. keterslon.
S. D. I anledning af Högloft. BancoUtffottets
i ProtocollsUtdrag den. 2 nästledne Sept. gjorde
hemställan, huruwida särffilt berättelse om realisationens
företagande bör .af BancoUtskottet afgifr
was, eller ock förhällandet deraf endast i' den allmänna
berättelsen intagas, fann ival BorgareStändet
för sin del, att förhällandet med Realisationen mä
uti den allmänna berättelsen i sin behöriga ordning
införas, men ansäg tillika för skyndsamheten af ds
upplysningars erhällande, som berörde berättelse bör
innefatta, högst nödigt, att Utffottet, utan att afbida
arbetets fullbordan, genast -är i författning med
fjerde Band- 4!, 42. den.
Z22
Den 4 November.
denna berättelses afgifwande, i anseende lill de delar
af Bancoförwaltningen, och deribland hivad R-alisalionen
rörer, hwilka redan hunnit öf.verses och granskog,
sam. att dermed sedermera, i mon af göromälens
gäng efter hand follfares, intill desi hela be.
rätttl,en salunda hinner, att succeffive komma till
Riksens Sänders Ni! omliqa kännedom, hwilket ock
a t bör wara sa tidigt futlgjordt, att Riksens Ständer
innan Ri sdagens stut kunna företaga och afgöra,
hwad lill Banavens framtida styrelse hörer;
hwarom de Resp. Met Ständen samt Högloft. BancoUt,
kottet skulle wördsaml och manligen härigenonr
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
^s. III. ketersfon.
Utdrag af Protokollet hällit uti BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i Stock»
holm d. io Oct. 1809.
S. D. Pa förekommen anledning och nied tilllampning
af Regeringsformens 71 H, fann S ändek
sig böra till deft Resp. MedStander öfverlemna det
uri frägan om Konungens Nädiga Proposition an«
gående förhöjning i afgiften för franqverandet af utrikes
gående bref hos BorgareStändet d. 22 nast.
ledne Sell., hällne och Högloft. BewillningsN.ftoltec
meodelie Prokycsll, såsom innefattande de stal
för
Den 4 November. 323
för hwilka Utskottets förflag icke blifwit af Sländtt
antagit. Ut supra.
k.x krotOcoliö
^s. tt. ket^dlon.
S- D. De Reffective MedStänden skulle wördjamt
och wänligen tillkännagifwas, alt Borgare<Ständet
denna vag remitterat
Till Lagutskottet.
Herr 1^. käl Norlings Memorial, angående kroppsstraffs
afskaffande.
Allmänna BeswärS- och OeconomrcUtffottet..
Herr AdvocatFifkalen kalk-mans Memorial,
rörande förslag, att alia inqvarteriugs skyldige i
Städer och pä landet, med undantag af roterade
hemmans innehafware, mätte taxeras till en witz
ärlig flätt, under namn af Inqvarteriugs. och Service-afgift,
som borde uppbäras och anwandas till
ersättning ät Jnnewanare i de Fällningar och Stader,
der Trupper aro sörlagde. Ut supra.
flx krotocollo
^s. kl, keterslon.
S. D. Biföll BorgareStändet tili alla delar
hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswarsoch
OeeoNymieUtflott uti Betänkande af d. - näfl
.
' ledne
324 Den 4 November.
ledne Sept., angående Bytesbrister yttrat och hemställt
; hwilket skulle de Resp. MedStänden wördflrnl
och manligen tillkannagifwas genom Utdrag af Protocollet.
Ut supra.
krotocollcr
^ H. koterskon.
S. D. Uti ProlocollsUtdrag af d. 5 dennes
hade Höglofl. StatsUtstottet i anledning af ett utaf
Herr k», von lorns lill Höglofl. Nidderstapet och
Adeln ingifwit, och derifrän remitlcradt Memorial,
innehåll ande förslag att Kronohemmanen mätte genom
Lluctioner till Skatte försaljas af anförde stal
förklarat sig icke kunna uti samma förslag instämma,
hwilket Utskottets yttrande Ständet för sin del gillade,
och skulle sädant de Respective MedStänden rvördsamt
och »vänligen tillkannagifwas. Ut supra.
Lx krotosollc»
III. petersson.
S. D. Till Höglofl. StatsUtfkottets i Proto,
collsUtdrag af d. 5 dennes meddelte yttrande, i anledning
af Hederwarda BondeStandets reinifl, angäende
indragning till Staten af Krono-tionde-spannemälen,
leiunade Ständet till alla delar sitt bifall;
hwarom de Resp. MedStänden wördsamt och »vänligen
skulle underrättas. Ut supra.
Lx krotocolio
I. III. keterston.
S. D.
Den 4 November. 325
S° D. Med gillande af hwad Höglofl. StatsUlffottet,
i PiotocollsUkdrag af d. 5 dennes yttrat,
rörande wäckt fräga vin indragning af Lagmansembeten
och Ratter, fann Ständet samma mål böra remitteras
kill Höglofl. LagUlffottet, dit de i detta am.
ne inkomna Memorialer i sädant afseende torde frän
förstnämnde Utskott benägit öfwerlännäs- och skulle
wördsam och wänlig underrättelse härom de Respective
MedStänden samt wederbörande Utskott, härigenom
meddelas. Ut supra.
. Lx krotooollo
lä. keterslvn.
S. D. Hwad Höglofl. Allmänna Beswärs- och
OeconvmieUtskottet, i anledning af erhallne kemister
frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln, yttrat och hemställ,
rörande underdånig anhållan, det Kgl. Majst
i Nader täcktes stadga den principe af Tullförhöjning,
svin kan pröfwas nödwändig att än hindra en
Lfwerdrifwen införsel af spannemäl, samt den underdåniga
önskan, att undantag i Tullens förhöjning
mätte göras för de norra orterna öfwer Gefle, hwitka
af kriget blifwit utblottade och lidande; fann
Ståndet skal att för sin del bifalla; hwarom de Respective
MedStänden samt walbemaldte Utskott wördsamt
och manligen skulle underrättas. Ut supra.
Tx krotocollo
lä. ket^rskon.
S. D.
326 . Den 4 November.
S. D. PZ förekommen anledning samt Ull undvikande
af en onödig omgäng och tidsutdrägt. beslöt
Siandet, del bör, enir frägan om den allmänna
Brannwins ,bränningen hinner af Allmänna Beswärs-
och OeconomieUtstottet behörigen utredas,
rvälbemäldw Uistot', jemte det Handlingarna och Utskottets
Bekännande till Riksens Ständer afgifwas,
lemna ^ewillningsUiffolket del af sitt yttrande, pa
det sistnämnde U stolt mä wara i författning, akt i
hivad pä desi Åtgärd ankommer, wid wälet lägga
Hand, och derefter med sitt Betänkande till Riksens
Ständers Plena styndesammellgen inkomma; hwaroni
de Resi,. MedSländen genom detta Protocolls
Utdrag, skulle wördsaint och manligen underrättas.
Ut supra,
blx krokocolla
^s. III. keterskon.
S. D, Som den till Högloft. BewillningsUtstottet
öfwerlenmade åtgärd, att om sä kallade Mi.
Nimi Tabellens utgifirande frän trychet besörja, nu
mera i anseende kill särskildt derom fogad anstalt, icke
ar af nöden; alltså och efter uppläsande, af walbemäldte
Utstötts denna dag afgifne Memorial angående
de lill hinder förs den östade äkgäroen förekomne
omständigheter, fann Ständet, att frägan harvin
förfaller; hwilket genom Utdrag af Pcotocollet
de Resp. MedLländen wördfamt och wanUgen skulle
tillkännagisivas. Ut supra.
Lx krotocollo
js, III. kLterskor!,
Den 4 November- Z-?
S. D- Efter redan förn- fattad föresats att betyga
Herr MedicinäDoc örn Lranstt den synnerliga
anning och tacksamhet, hwartitt Sländet ansett honom
wara" berättigad, såsom Stiftare -af sä wäs den
för HandtwerksGes,iller och Lärlingar har i S aden
inrättade S hola, som och den för fattiaa Flickor beredda
underwisnings-anstalt; beflöt Ständet att, i
anledning af Högwördige PresteStändets wänliqa inbindande
genom dest denne dag uppläste ProtocollsUidrag
as d. 2 nästlidne Octob., med Högwördige
Ständet stg förena, att genom ProtocoilsUtdrag chm
i allmänna Tidningarne införes, betyga sä nät enskildt
för Herr Doctor kranclt den agtning tack amhet
och förbindelse, hwaraf han för betz u märkta 0 h
högst sällsynta patriotiska åtgärd chort sig hos Nationen
förtjent, som och gemensamt för honom -ch
öfrige Ledamöter af desie Inrättningars Resp Directioner
den listigaste erkänfla för hwarderas mogna
omtanka, onttrötteliga bemödande och sorgfälliga tillsyn
wid anläggandet af detze gagnelige inrä ti ingar
samt itl befrämjande af deras beställd och förlosran;
hwilket de Resp. MedStänven skulle wördfamt och
Manligen härigenom meddelas. Ut supra.
Lx krotocollo
^s. kk. ketorslon.
Utdrag
Z§8 Den 4 November
Utdrag
af Protokollet hällit uti Borgare.
Si andels plenum wid Riksdagen i Stock,
holm d. 12 Oct. 1829.
S. D. Hade Ständet remitterat till
BancoUtfkottet
Herr Radman I>'rr;äin8 Memorial, angående
NirsDijcontens rätttighet alt antingen emot z Procents
ärlig ränta fä begagna Banqvens försträckningar,
eller och tillätas emottaga privatas penningar
till lägsta ränta och högst z Procent.
Lagutskottet
Herr Borgmästaren l-^olms Memorial, inne,
hällande förslag till wiste föreskrifter i afseende ä
Postwerket och dest förwaltning.
Allmänna Beswärs- och OeconomleUtskottet.
i;v Herr Borgmästaren ktolw8 nystnämnde Memorial,
och:
2:0 Herrar 8rmte5lon8 och kkolm8 Memorial, anga.
ende rättighet för qwinkönet akt, utan hinder
af Handels , reglementens och Skrä- Författningar,
fä systelsätta sig med handel i öppna salubodar
och Åtskilliga handwerkerier, m. m.
Och ffutle de Resp. MedStänden härom wördsamt
och manligen underrättas.
kx ?rotocoIIo
?eter8lon°
Den 4 November. 329
S. D. Wid äter företagande af Högloft. StatsUlstottets
d. 10 dennes pä bordet lagde ProtocollsUkdrag
af d. Z innewarande, hwari såsom en utwäg,
att till någon del fylla Statens närwarande behof,
Utstottet tillstyrker att Mantals-penningarne mätte i
ett wisit förhållande ökas, samt Städerne Stockholm,
Götheborg och Carlscrona, som hittills warit frän
denna afgift befriade, äfwen densamma sig ätaga, fö»
rekommo hds Ståndet äkfkilliga anmärkningar emot
detta försiag, och deribland hufwudsakeligen den, all
StatsUtstottet icke bort sträcka sin befattning till
scägan. om förhöjning af en till Statens ordinarie
inkomster hörande stående ranta, i hwars utgörande
desiutom sä wäl Högloft. Ridderstapet och Adeln som
Högwördige PresteStandet, utan förmodan af någon
sadan ändring i desi hittills warande belopp, benägit
sig utfäst, att för framtiden deltaga; warandes alltså
detta ärende till StatsUtstottet äterförwist, att i
flnledning af hwad anmärkt blifwit, med förnyat yttrande
till Riksens Höglofliga Stander inkomma.
Ut supra.
Lx krotocollo
js. ?eterston°
S. D. Viföll BorgareSkandet till alla delar
hwad Högloft. StatsUt stöttet, uti ProtocollsUkdrag
för d. Z i denne manad, yttrat och föreslagit, i anledning
af Hederwarda VondeStändets Remisi, angående
förslag sa wal till indragning af en del Prosesiorers
med flere wid Academier cch Lärohus tjenstgörande
personers löner, som att de Prebende
ZZo Den 4 November.
och LandtPastorater, hwilka Nikels Biskopoar och
aksiillige Pvftfforer eller Lärare wid Academierne,
utom sine anflagne Auibet-^löner, siola innebafwa,
malle i det stille med sin Tionde och andre Pastoralier
i penningeasgift anfläs lill ersättning ,ör de
af Banqven gjorde försiotter, sä länge det trockan.
Le bchoswet fordrar; hwilket de Resp. MedStän.
den wördsamt och »vänligen siulle rillkännagifwas.
Ut supra.
Lx LrotocoIIo
st. Ist. koterskon.
S. D. Efter uppläsande as Högloft. Statslltsiottets
ProtocollsUtdrag af d. 11 dennes, angående
föreslagen indragning af Adelsfahne Regementets indelningar
och Boställen biföll Ståndet till alla delar
hwad Utskottet derom yttradt och hemstält; hwilket
skulle de Resp. MedStänden wördsamt och »vänligen
härigenom tillkännagifwas. Ut supra.
klx krotocollo
st. Ist. xeter5ion.
S. D. Emot Högloft. StatsUtskottels yttrande
i ProtocoilsUldrag as d. 5 dennes, angående srägan
om indragning af Pastorernas »vederlags spannemal
wid timande ledighet, förekomma sädane anmärkningar,
alt Ständet icke kunde utan förändring antaga
hwad Utskottet tillstyrkt, utan skulle walbemäidte
skott
Den 4 November. 3Zr
skott af samma anmärkningar erhälla del, för att i
anledning deraf med utlåtande inkomma. Ut supra.
kx krotoeollo
ss. lä. petersson.
S D. Lämnade Siandet sitt bifall till det yt.
trande Högloft. S.atsUtstottet i ProtocobsUtdrag d.
Z i denna mänad afgifwit, hwarigenom Utjko-tet afstyrk
den u i ett frän Hederwärda BondeStändet
remitterad? Memorial föreflaqne indragning af de
sä kall de ProlieTunnorne; hwarom underrättelse ftul,
le de Rcsp. MeoStänden wördsamt och wänligen
härigenom meddelas. Ut supra.
px protocollo
lä. keterssyn,
S. D- Beflöt Ståndet, att som myckenheten
af de för Riksens Ständers pröfning äterstäende
ärender syntes fordra det trägnaste anwändande af
den tor a lid, som för Riksdagens fortfarande ar
bestämd; alltsä flulle samtelige wederbörande Utskott
wänligen anmodas att, till göromälens möjeligaste
skyndesamma bestridande, sä för som eftermiddagar stna
sammanträden och öfwerläggningar oafbrutet fortsätta,
sä ofta de ej as Ständt ns plena derifrän hindras;
i hwilket beslut de Resp. MedStänden wördsamt
och wänligen inbödos att med detta Ständ sig
sörena- Ut supra.
ktx protocollo
ä. III. petersson.
S. D.
ZZ2 Den 4 November.'
S. D. Lat Ständer sig föreläsas de fran Riksens
Högloft. Ständers ConstitutionsUtskott insände
förslag till t:o Wal-act, i kraft af hwilken Riksens
Ständer till Kongl. Swensk KronPrins ukkorat den
Högborne Fursten Prins af
Schleswig, Hollstein, Sondenburg, Augustenburg;
2:0 Högbemäldte Herres, KronPrins Lunisnä.n
^l7ov8-rs försäkran, att afgifwa i egenskap as Swensk
Tronföljare, och g:o försäkran att gifwas af Swea
Rikes tillkommande Konungar, och blefwo detze förslag
af Ständet till alla delar godkände; hwarom de
Resp. MedStänden skulle wördsamt och wänligen
Underrättas. Ut supra.
llkx krotocollo
^ jf. III. keterston.
Utdrag af Prokocollet hällit uti Borgare,
Ståndets plenum wid Riksdagen i Stock,
holm d. 16 Oct. 1809.
S. D. I likhet med hivad Högloft. Rjdderstapet
och Adeln, enligt ProtocollsUidrag d. 12
dennes för sin de! beftntit, fann ock BorgareStändet,
att det af'Högloft. ConstitutionsUtskotket till Riksens
ständers plena insända, as en särskildt söre
Riksdagen tillförordnad Conn e författade, förslag till
Tryckfrihets-Förordning, skulle jemte de hos Stander
deremot gjorde anmärkningar till samma Mffott återremitteras,
med förbehåll, att ehuru ival denna gängen
-
Den 4 November- zzz
gen ämnets omfattning och wigt, söranledt Utskottet,
att öfwer ett ej af detsamma författadt försiag,
söka till ledning för sig inhämta de inom RiksStänden
till afgifwande omdömen, sädant likwäl ej ma
för något Utskott framdeles wid förflags aftämnande
kunna tjena till präjudicat; i följd hwaraf Ständet
afwen besiöt anmoda ConstitutionsUtskottet att, sä
fort sie tan till Riksens Ständers plena inkomma
med ett af Utskottet sjelf författadt försiag till Tryckfrihetslag,
hwilket mä, säsvm Utskottets sörsta arbete
i detta amne anses och pä sadan grund kunna
hos Riksens Ständer i fullkomlig öfwerensstämmelse
med 56 H Regeringsformen behandlas; hwarom de
Resp. MedSlanden skulle wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollcr
^ 14. katerslon.
S. D. I anledning af wäckt fräga hos Högs.
Ridderskapek och Adelen, rörände Frälsehemmans deltagande
i den egenkeliga Kongsskjutsen, förenade sig
Ständet med hwad Högloft. Ridderskapet och Adeln
i ProtocollsUtdrag af d. zo Sept., sig derom yttrat,
det böra Frälsehemman till hälften emot Kronooch
Skattehemman i en sädan fljutsnings utgörande
deltaga, enär Konungen eller någon af den Kongs.
Famillen och deras Desamma ätföljande sviter färdas:
och skulle de Resp. MedStanden, genom detta ProtocollsUldrag,
härom wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo
). 14. ketsrskon.
334 Den 4 November.
S. D. BorgareS ändet, som till alla delar
biföll hvad Riksens Höalofl. Sanders Allmänna
Besrvärs- och OeconoMnU stolt, utt Betänkande af
d. 9 nästledne Sept. yttrat, angående »örbättringar
af Rikets allmänna fängelser eller sä kallade Krono
häckten, fann dock tillika, att hwad Utstottet föreslagit
rörande wista inotswarande matwarors tilldelande
ät fängarne i stället för de underhälls penningar,
som för dem blifwit bestämde, ställe i werkställigheten
mö a all för mänga swärigheter, och att alitsa
tills widare mä bero wid ben genom Kgl. Maj:ts
Nådiga Förordning d. 2 Mali innewarande är, redan
widlagne anstalt, att personer som för brott i
häckte hällas, stola utom deras bestämde underhällspenningar
undfä en tillökning af 1^ mark mjukt brov
om dagen. Hwilket genom Utdrag af Prokocollet,
de ölrige Resp. MedSiänden »vördsamt och rvänligett
medeelas skulle. Ut supra.
kix krotocollo
lk keterslon.
S. D. Efter företagen granstning af Riksens
Högloflig» Sdänders SlatsUtstotts ProtocollsUtdrag
a> d. 28 slstl. Sept. angående »viste Författningars
widtagande i anseende till Recognitionsstogarne, fann
BorgareStändet godt at antaga h»vad wälbemäldtd
Ibstott i det»a ämne föreslagit; hwarom »vördsanr och
wänlig underrättelse skulle meddelas de öfrige RespStänden
genom detta ProtocollsUkdrag. Ut supra.
Lx krokocollo
bl. ketLlsson.
S. D.
Den 4 November. 335
S. D. Dä Spände' till afgörande företog Riksens
Högloft. Ständers LagU sto ts Betänkande af
d. 15 nstledne Sept., angående förlikningsrätter,
fann Ständet sig böra till alla delar gilla hwad Utskottet
med afstyrkan till sädane Domfto ars inrättande
derom yttrat; men i öfrigt och hwad angar det
förslag, att wiste D.-maren tillhörande inkomster stulle
af Kronan up bäras och den förres lön i stället
ökas, i händelse Allmänheten fa tat den tanke, att
Domarens större inkomst af fullföljde än förlirte
proccster skulle motwerka menighetens förmohn och
önskan i denna del, ansäg S ändet, att dä ett sä
beskaffadt Allmänhetens omdömme icke kunde förmodas,
mindre för fast antagas, saknade ock frägan
härom all sädan grund, som för närwarande till någon
widare och hufwudfakelig pröfning deraf kunde
föranleda; hwilket skulle de Respective MedStänden
wördsammeligen och manligen illkännagifwas.
M supra.
klx krotocollci
I. kl. Måtersson.
S. D. Efter uppläsande af Högloft. LagUkskottets
den Z dennes asgifne Betänkande i anledning
af Konungens Nädiga Proposition, angående
förökning af underhållet för bysatte personer, fann
Ständet, uppå de af Kongl. Maj:t i Näder anförde
och af Utskottet äberopade stal, fia böra samma
Proposition i underdånighet bifalla. Ut supra.
Lx ?rot»co!Io
s. ll. keterokon.
S. D.
38 6 Den 4 November.
S. D. I anseende till frägan om ben af BewillningsUstottet
föreftagne method till allmänna
Bemillningens stadgande, beslöt Ståndet, i likhet
med hwad Högloft. Ridderstapet och Aoeln, enligt
ProtocollsUtdrag d. is bennes- sig yttrat, akt, såsom
förutgående wilkor för grunderne till den Allmänna
Bemillningens fördelning, (öfwer hwilka grunder
och fördelning Utskottet stall inkomma med förslag,
sedan Bemillningens belopp blifmit af Riksens
Ständer bestämd), nu antaga, at hwarje Swenst
Jnnewänare kommer alt antingen i etc mist progressivt
förhäilande för behållen inkomst, eller genom sär.
stild för person, egendom, näring, embete, syssla m. m.
medelst en fä kallad Minimi afgift, utgöra den Bevillning,
som ä honom, efter ettdera af besia Taxeringssätt,
högst belöper; men emot BewillningsUtflot-ets
förslag i afseende pä hjelsma tillämpningen,
såsom Maximi och Minimi afgifternes graderingar,
caraeters-afgifter, missa personers fritagande m. m.,
förbehöll sig Siandet a-tt i nästa eller framdeles blifwande
plena fa göra de anmärkningar, hwartill omständigheterna
kunna föranleda.
Härom skulle de Nesp. MedStänden, samt BewillningsUtstottet
wördsamt och manligen underrätt
tas. Ut supra.
blx krotocollo
lil. ?eteiblon.
S. D.
Den 4 November. 357
S. D. Ståndet hade remitterat:
Till Högloft. StatSUtskottet.
i:o Ett Memorial af Herrar L. lä. Santesson och
violas lVlalm, angående enahanda salt till återbetalning
af de försträckninyar, som Staten i
siftledne Martti mänad af älstiliige medborgare
cmottagit.
L:v Dito af Herr Radman Daniel lMrancl, rörande
ändring i den författning, som älägger Stockholm,
Götheborg och Gefle a t för utrikes gående
»varor erlägga flora Sjötulls-afgiften uti
waxlar pä Hamburg efter wist cours.
Till BewillmngsUtftottet.
Herr Daniel LMranäs förenämnde Memorial;
och skulle de Resp. McdSlanden wördsamt och manligen
härom underrättas. Ut supra.
llx protocollo
lä. petersfon.
Utdrag af Protocollet hållit uti BorgareStandets
plenum wid Riksdagen i Stock-,
holm d. 18 Oet. 1809.
S. D. Högloft. Lagutskottet hade, enligt ProtocollsUkdrag
af d. 6 dennes, ansett en hos HederLjerde
Band- 43, 44. war.
Z38 Den 4 November.
warda BondeStändet wäckt och till Utskottet remitterad
fraga om ändring i tiden till Damluckas öppnande,
säsom ett allmänt hushällningsmäl, icke kunna
af LagUtffottet upptagas; hwilket yttrande af
BorgareStändet gillades. Ut supra.
Lx krotocollo
I. II. Leterslon.
S. D. I anseende till förekomne anmärkningar
emot Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärsvch
OeconomieUkstotts d. 9 nästledne Sept., meddelta
yttrande angående föreslagen ändring i flyttningstiden
för tjenstehjon, skulle samma Betänkande, jemte
anmärkningarne, till wälbemälte Utstött äter hänwi.
sas, med anmodan, att förnyadt utlåtande i detta ämne
till Riksens Ständers Plena afgiswa; hwilket till
de Resp. MedStanden skulle wördsamt och wänligen
rnbkrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
ss. kl. keterslon.
S. D. Förenade sig Ståndet med Högt. Ridderskapet
och Adeln uti dc beslut, att till winnande
af tid och ordning, alla de mål, som titt mer an
ett Utskott blifwit eller blifwa hänwisade, stola hädanefter
af nägre Ledamöter af hwardera Utskottet
gemensamt utarbetas, hwarefter denna Berednings
arbete till de Resp. Utskotten borde afgifwas, för att
granskas, och sedan i behörig ordning till Sländens
Plena öfwersemnas; hwilket de Resp. MedStän
den
-
Den 4 November- 339
Len skulle wördsamt och manligen tillkannagifwas.
Ut supra.
Lx krotocollo
14. I>eter8lon.
S. D. Bifölls till alla delar hwad Höglofl.
Lagutskottet i Betänkande af d. 5 dennes vttrat,
rörande Herr HofJntendenten och Riddaren Iliam»
hos Höglofl. Rldderstapet och Adeln samt Herr Borg,
mästaren hos BorgareStändet gjorde yrkan
den
i anledning af Kongs. Maj:ts Nådiga Proposition
till Riksens Stander, om tillökning i underhållet
för bysatte personer. Ut supra.
k!x krotocollo
14. keterslon»
S. D. Höglofl. LagUtskotteks d. r1 dennes afgifne
Betänkande, rörande wilkor wid afhandlingar
vm fast egendom, och ett af wälbemälte Utskott föresiagit
tillagg wid 2 tz r Cäp. IordaValken, blef
af Ständet gilladt; hwarom underrättelse st,ille de
Resp. MedStänden wördsamt och manligen meddelas.
Ut supra.
Lx Lrotocollo
^s. H. keterslon.
S. D. Hmad Höglofl. LagUrstottet i Betänkande
af d. y dennes anfört och tillstyrkt, rörande
fardag ä FideiCommist fastighet för en afliden Inne
-
34-2 Den 4 November.
nehafwares Sterbhus, blef af Ständet till alla delar
bifallet; Och skulle »vördsam och wänlig underrättelse
härom meddelas genom detta ProtocollöUtdrag.
Ut supra.
> blx brotocollo
ch bl. beterslon.
S. S. Genom detta ProkocollsUldrag, skulle
de Resp. MedStäuden wörbsamt och manligen underrättas,
att BorgareStäudet remitterat:
Till Högloft LagUtffottet.
Konungens Nädiga Proposition, angående ändring
eller tilläggning wid z Cap. g Z ByggningaBalken.
^
Högloft StatsUt Kottet.
Herr Fabrigueuren Lcttönberrs Memorial,! om
hwad as AsistanceContoiret iakttagas borde wid sädane
panters emottagande, som bestä uti Fabricies
redskap och rudimaterier.
Högloft- Beswärs- och Oeconom leUtstottct.
Herr Radman LeäerbarAs Memorial, angående
förändring i terminen för oxmarknaden i Söderköping.
Ut supra.
Lx krotocolltt
f. bl- beterston.
Utdrag
Den 4 November- 34l
Utdrag af Protocollet hällit uti Borgare
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. 2i Oct. 1809.
S. D. I anledning af Höglost. BancoUtskottets
uti PrvtocollsUtdrag af d. iz dennes gjorda
hemställan, huruwida de hittills brukeliga ärliga
sammanträden af Fnllmägtige wid Banco och Riksgäldswerken,
till genomseende af föregående ärets af.
siutade NiksStat, afwen hädanefter mä fortfara elller
nu mera upphöra, fann Ständet för sin del, att
som, likmätigt Regeringsformen, Riksens Ständers
Revisorer hwart annat är stola om Statens räkenskaper
och tillstånd undfå fullständig kunskap, da deremot
det förra och ärliga uppgifterne endast innehållit
en summarisk underrättelse om Slatswerkets
förhastande, alitsa kunde ock de i nvsinamnde ändamål
hittills ärligen hällne sammanträden af detze Werks
Fnllmägtige hädanefter säsom öswerflödige fa upphöra.
Ut supra.
klx?rotc>co1Ic>
ss. Ist. petersson.
S. D. Hade BorgareStandet remitterat till
Högloft- Lagutskottet.
i:o Herr Grosthandlaren IVlltlms Memorial, om inrättande
af BeursRätter till afgörande af twi»
sier, angäende wäxlar, besragtningar, bodmerier,
m. m.
2.0 Herr
Z42 Den 4 November.
2:0 Herr Capitaine» och Äldermannen l.in6ZrenL
Memorial, rörande ändring i 10 § af stadgan
d. 7 April! 1802 om manskaps legande till
krigstjenst.
Zöglofl. BrlncoUtstottet.
i.o Herr Handelsman 8tadLck,s Memorial, anga»
ende Banquens öppnande till län ä fastigheter.
2-0 Herr Handelsman! kinäZrerm dito i samma
amne.
Hwilket de Nesp. MedStänden wördsamt och
manligen tillkännagifwas ställe. Uc supra.
k!x krotocollo
ll. rater8ton.
S. D. Biföll BorgareStändet hwad Högloff.
StatsUtstottet, uti ProtocollsUtdrag d. 28 nastlevrie
Sept. yttrat och tfllstyrkt, angående Herr Fabriqueuren
och Riddaren I.gr8 rrt-lk8 ansökning om
ett län, stort 25,813 Riksdaler Banco, af den genom
Kongs. Majtts Nådiga Reglemente d. 22 Aprill
1779 under Kongl. CommerceCollegie förwaltning
stalde Manufactur Discont Fond; hwilket de
Rcsp. MedStänden wördsamt och manligen stnlle
tillkännagifwas. Ut supra.
Ux krotocollo
s. kk. ?eter8ton.
S. D.
Den 4 November» 34z
S. D. Wid granskningnn af Riksens Högloss.
Ständers ConstitutionsUtstotts, jemte Betänkande af
d. 6 dennes, öfwerlemnade förnyade förslag till Riks.
Lagsökning, hade BorgareStändet för sin del beflutit,
att i nedan uppräknade Z Z mä göras följan.
de rättelser och tillägg.
§. 14.
Som Ständet ansett Magistrats personernes
Representationsrätt i BorgareStändet böra förblifwa
sädan den hittills warit, sä komma i stallet förorden:
o:ne Magistrats personer, att utsättas:
z:ne Magistrats personer: i stället för 2 Minuthandlare,
i Minuthandlare- och i stället förorden:
Stadens rätte Borgare eller och sädane
Magistrats personer, som borgelig näring idka
och för densamma Borgerlig tunga draga,
att införas: Stadens Borgare eller Magistrats
personer.
Näst efter orden: icke kallas, bör tilläggas:
börandcS omröstningen ske med slutne sedlar.
I stället för orden: der han sjelf Borgare
är; bör stä: der han sjelf Magistrats person
eller Borgare är; och i stället för: warit z är
Borgare, kommer att stä: warit Z är Magistrats
person eller Borgare.
T- 17.'
Näst efter orden: de fleste rösterne undsätt,
bör införas: och om a:ne eller flere erhällit de
fleste
344 Den 4 November.
fleste och lika mänga röster, afgöreS frägan
genom lottning dem emellan.
Z- 18.
I flutet af denna § tillägges följande mening:
Och ma bwarken uti RikSdagSnnrnna och ElectorS
ival. någon deltaga ej eller någon
kunna wäljaS till Elector. som icke är till
myndiga är kommen; och icke eller den, som,
utom hivad äldren beträffar, sig befinner i
nägot af de fall/ hwilka ofwanföre L denna Z
uppräknade äro
§
22.
Orden: wal förrättande Domhafwande,
andras till; wal'förrättarcn.
Z. 27.
I sista puncten efter orden: höra GtatsRadcts.
tilläggas: och j Lagfrägor äfwen högsta
DomstolenS etc., jamt widare i stältct för orden:
dä desie yttranden, införes: da StatSRädets
yttranden.
§. 2g.
ConstitutionsUtffottets Ledamöter böra ökas-till
dubbelt antal, och således i början af § ordet Tols
ändras till Tjugufyra
Den
i sednare redackionen uteflulne sista me-
nln
-
Den 4 November- Z45
ninaen bör bibehällas och ater införas, nemligen ifrän
och med orden: da hos RikSStanden olika meningar
etc.
§. ZO.
Näst efter orden: fordringar och skulder,
införes: med dertill hörande werificationer
§.
32.
Orden: InstructionS- utfärdande och —
böra frän denna Z utgä.
Z- 36.
I andra Momentet bibehälles den i sednare redacstonen
ureflutne meningen: I frägan om deras
tillsättande gälla z Stä"ds pluralite, men
sladna 2 Ständ emot 2, öfwerlemne Riksens
Stander härutinnan sin afgörande ratt lill
LonstitutionsUtffottet.
§> 38.
Sista puncken blir efter Högloft. ConstitutionSUrffottetS
serstildta yttrande i Memorial af d. 17
dennes, andrad till följande lydelse: (Zälle öfwew
detta stadgande för BancoUtskottet i underställningsfrägor,
men i de fall dä Utskottet
med Riksens Ständers rätt besluter, äge Grdföranden
afgörande röst.
Ny tz.
Att infiyktas emellan 6o och 6i Z Z.
I för
-
346 Den 4 November.
I första puncten nast efter orden: äg- Riksens
Ständer, tillägges: StändwiS och ej genom
ERctorer etc.
§. 62.
Näst efter 12 af hwarje Stand ändras ordet
nämnde till: hwilke särskildt för tillfället
nämnaS.
§- 6Z
E
Näst ester orden: Ma Riksens Ständer,
tillägges: StändwiS och ej genom Electorer.
L- 65.
Jemnligt ConstitutionsUtstottets förstag i dest
förenämnde Memorial; kommer följande mening att
vtgä: Med Banco 8ullmägtige6 röstberäkning
sörbälleS som för BancoUtstottet stadgadt är; lamt
r del stället införes: De böra wid yppad skiljaktighet
till protocollet afgifwa sina röster,
hwilka per capita beräknas; i de fall da rösterin
äro lika, åge Ordföranden afgörande
röst.
§. 67.
^ Ester orden: emellan Riksdagarne enligt,
ttllägges; af Riksens Stander etc.
§. 72.
I tillagget wid denna § bör näst efter: ritwäl
ja,
.
Den 4 November. 347
ja, i stället för ordet: Ständen, införas: Riksens
Ständer standSwis och ej genom Electorer.
§> 74-
I stället för orden: bestattningsmäl undantagne,
hwarom särskildt i Regeringsformens
69, ?o och 71 z T, införes: de mäl undantagne,
hwarom i Regeringsformens 66, 69, 70, 71
och 72 Z §. etc.
Om detta Beslut, samt att Ståndet ansett sig
böra uppskjuta med slutelig pröfning af n, 12, iz,
15, 39 och 41 Z Z. till desi de af Resp. MedStän»
den, som desie Z § egenteligast röra, sine yttranden
deröfwer meddelt, äfwensom att Ständet i allt öfrigt.
Högloft. ConstitutionsUtskottets förnyade förslag godkandt,
skulle »vördsam och wänlig underrättelse lemnäs
genom delta ProtocollsUtdrag. Ut supra.
Lx krotocollo
js. III. keterslon.
Utdrag af Protocollet hällit uti BorgareStändets
plenum wid Riksdagen i Slockholm
d. 25 October 1829.
S. D. Sedan i anledning af Högloft. ExpeditionsUlstottets
Memorial, uppå förekomne omständigheter
och till anmärkte ftiljaktigheters jemkning.
Högloft. StatsUlskoltets Betänkande och förslag, röran.
Z48 Den 4 November.
rande en wiff ärlig underhallssummas anslående för
Deras Majrters Konungens och Drottningens Hofvch
StallStater, samt för Hans Kongl. Höghet
KronP.insen, blifwit till StatsUtstottet äterförwist,
hade sistnämnde Utstött, uti ProtocollsUtdrag af d.
2g innewarande manad, med infordrat utlåtande inkommit;
Och som BorgareStändet detsamma till alla
delar biföll, alltsä skulle, genom ulfärdadt ProtocollsUtdrag,
detta beslut de Resp. MedStänden samt
»vederbörande Utstött wördsamt och manligen tillkännagismas.
Ut supra.
klx krotocollc»
ss. O. ^Valerius.
S. D. I anledning af Kongl. Maj: ts till Lagutskottet
remitterade Nådiga Proposition, att da almänna
Lagens stadgande i z Cap. g Z Byggninga.
Balken nu mera svnkeS mindre swarande mot ändamälet,
såsom ej närmare bestämmande den höjd gar.
desgärdar böra hälla för akt som Laggilde anses, hade
nämnde Utstött uti ProkocollsU drag af förlidne
gärdag hemställt, att som Högstberörde Nädiga Proposition,
äsyftade en reglementarisk författning uti
ett Landtbruks- och Hushällsämne, ärendet matte till
beredning ät Allmänna Besmärs- och OeconomieUtskottet
öfwerlemnas; Och som BorgareStändet fann
denna hemställan aga behörig grund, alltsä skulle
denna remiff ofördröjligen werkställas och de Resp.
MedStänden samt Lagutskottet, om BorgareStän
-
' Den 4 November. 349
dets fattade beslut wördsamt och »vänligen underrätt
las. Ut supra.
Lx krotocollo
VValerrus
-
Utdrag af Protokollet hällit uti Borgare.
Ståndets P.enum, wid Riksdag, i Stockholm
d. 28 Ocl. 1809.
S. D. Med bifall till hwad BancoUkskoktet
under d. iz i denna »nänad hemstäldt, beflöl BorgareStändet
att till Lagutskottet »nä öfwerlemnas utarbetandet
af en answarighetslag, hwarefter Riksens
Ständers FullmägtigeS förbrytelser böra af Kongl.
HosRatter afdömmas, samt att i händelse Lagutskottet
derwid behöftver kännedom af Fullmägtiges i Reglementet
grundade skyldigheter, samma Lag mä af
wälbemäldle Utskott, gemensamt med Deputerade fran
BancoUtskottet utarbetas; Och skulle härom Proto»
collsUkdrag wördsamt och »vänligen öfwerlemnas till
de Resp. MedStänden och »vederbörande Utskott.
Ut supra.
Lx krotocollcr
ss. O. ^Valerius.
S> D. I anledning af BorgareStändeks remi§
uppå Fahlu Bergslags ansökning om oinskränkt Disconteringsrätt
pä kopparsedlar i Banqven samt inlösning
af Gahrkoppar för de^sa»nmas räkning, ha-,
de
350 Den 4 November.
de BancoUtstottet, under d. z innewarande, tillstyrkt,
såsom allt hwad L berörde afseende kunde ä
Banqvens sida och utan dess olägenhet bewiljas, att
den sökte Disconterings-rattigheten pä kopparsedlar
mä, under förut faststälde wilkor, ökas ifrän femtonhundrade
till tretusende skeppund; Och som BorgareStändet
för fin del härtill kemnade bifall, alltfä
skulle berta beslut Resp. MedStänden samt wederhörande
Utstött wördsamt och manligen tillkännagifwas.
Ut supra.
Lx ?rotocoI1o
I. O. Walerius.
S. D- I enlighet med hwad ConstitutionsUtskottet,
efter erhällen remiss, föreslagit till förekom»
mande af likhet i rösternas antal wid omröstningar
inom ett NiksStänd, biföll BorgareStändet, att
wid flutet af ZZ Z i den projecterade Riksdagsordningen
mä såsom ett tillägg inflyta: Till undmi'-  kande af pari» vots, skall wid hwarje omröst'
ning. förrän sedlarne uppräknas, en bland
dem uttagas och genast förseglad afläggaS.
BefinnaS wid uppsummerandet af de öfriga,
rösterne lika delade, ma denna sedel öppnas,
och gifwa decision Är pluraliteten redan
wunnen, bör den afiagde sedeln ouppbruten
pä stället förstöraS; Om hwilket beflut Nespective
MedStänden och wederböraude Utffott skulle härigenym
wördsamt och manligen underrättas. Ut supra.
Lx protocollo
l- O. Walerius.
S- D.
Den 4 November- 35 r
S. D. BorgareStändet biföll, hwad Befwarsoch
OeconomieUtstottet under d. 12 ststledne Sept.,
yttrat, i anledning af Herr Capitainen m. m. Grefwe
voknas till Utskottet remitterade Memorial, angående
rättighet till inqvartering i Städerne afwen
för sädane tjenstgörande Militaire personer, som dac
innehafwa egna hus! Och skulle härom Resp, Med»
Stänven samt wälbemäldte Utskott wördsamt och wänligen
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollc»
ls. v. Walerius.
Utdrag af Protocollet hällit uti BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. Zo Oct. 1829.
S. D. Efter uppläsandet af Kongl. Maj:ts Nödiga
Proposition, angående behöfligheten afJnstruction
för RiksensStänders Fullmägtige eller wederbörande
Ämbetsmän, hwilka i frägor om eftergift af
ädömde ersättningar till RiksensStänders penningewerk,
Statswerket, eller särflildte Castor, böra wara
hörde; besiöt BorgareStändet, att detta ärende skulle
till Högloft. SlatöUtskottets yttrande remitteras,
med föreskrift, att i händelse annat eller andra Ut.
skotts berednings åtgärd derwid tillika kunde tarfwas,
Statsutskottet dä efter sig företeende omständigheter
ma om sammanträde föranstalta; hwarom
352 Den 4' November.
Resp. MedStänden sam? Statsutskottet wördsaml
och manligen ffulle underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
I. O Walerius.
Utdrag af Protocollet hällik uti BorgareStåndets
P enum mid Riksdagen i Stockholm
d. 2 Nov. iZoy.
S. D. I anseende till gjorda anmärkningar
tvid Högloft. ConstiMtionsUtskottets förslag till succctzionsordning,
bles samma förslag ätersörwist och
de förekom:e anmärkning arne U tkoue genom ProtocLilsUidrag
communUera.e; hwil et de Resp. MedS.
änden wördsamt och manligen tillkännagifwas stulle.
Uc supra.
blx krotocollo
I. kl. keterskon.
S. D. Pä Heder-varda BondeStändeks, uti
ProlocobsUtdrag as d. oz naiiledne Ock. till de öfrige
Resp. Ständen gjorde hemställan, förenade sig
BorgareStändet uti det beslut, att till Högl. Statsech
BancoUlffotten skulle remitteras ett af Riksdags
Fullmagtigen skatts kerston frän Dahlarne
ingifwit Memorial, hwari förefläs, att Fullmägtige
i Ban
-
Den 4 November- ZZz
i Banken och RiksgäldsContoiret mätte utgöras af
samma personer. Ut supra.
Lx krotocollo
^l. kstsrslon.
S. D. Hade till Vederbörande Utstött blifvit
remitterade:
Till Högloft- BancoUtftottet.
Kongl. Majus Nådiga Proposition, angående
understöd för Tackjerns tillwerkningcn i Riket.
Högloft. StatsUtftottet.
Herr Brukspatron K4a1mber§8 anförande, rörande
Taffelpenningar för StatsSecreterarne.
Högloft. LagUtffottet.
Herr Borgmästaren LänMröms Memorial, angående
utarbetandet af en Lag, som stadgar gräntsor
för Dispositionsrätten af fastigheter, och i synnerhet
jord pa landet, till förekommande af sa fördärfliga
Författningar, som en del FideiCommist stiftclser-I
Och stulle de Resp. MedStändcn wördfamt och
-vänligen härom underrättas. Ut supra.
kx ?rotoco!Io
ll. ketLislon.
S. D Efter uppläsande af Högloft. SkalöM
skottets twenne särstildte PcotocollsUkvrag af d. zr
Zferde Bsnd. Nw 45, 46. näst.
254 Den 4 November.
nästledne Ock. i anledning af twenne frän Hederwarda
BondeStändet, under d. i8 och 20 Ock. remitterade)
af Riksdagsmannen ^oli. IckaZnus 'iVesbn^
-ingifne Memorialer, rörande dels dispositionen af
Johannisbergs Kungsgård, och att Hemmanen Kurön,
Ridön och Westeräng, icke mätte förblandas med
Kongsgården, utan deras Aboer fä lösa en fortfarande
besittning och Skatterättighet, dels och äkerkallande
gf till enskildt? personer gjorde förläningar
af Kongsgärdar, samt deribland Johannisberg m. m.,
fann BorgareS ändet, att, fä wida Wesling uppgifter
om ofwannamnde Kongsgärd och Hemman,
efter hwad Utskottet lillkännagifwit, funnits mot rätta
förhållandet stridande, Ständet för sin del icke annat
lunde, än med bifall till Utskottets yttranden,
äfwen deruti instämma, att berörde uppgifter något
»vidare afseende icke förtjena. Och skulle de Resp.
MedStänden jemte Högloft. StatsUtskottet wördsamt
och manligen härom underrättas genom detta Protos
collsUtdrag. Ut supra,
Lx krotocollc»
H. keterston.
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStänLet
d. 26 Sept. »829.
S. D Sedan Ständcts ombud wid den öfwer
förra Konungens egendom tillförordnade uppteckning,
nu lemnadt en sädan uppgift om förhällandet med
de i Banqven insatte, Hertigen af Brunswig Oels
till
-
Den 4 November. ZZZ
tillhörige l4 stycken packlärar, akt Ståndet ansett
Allmänheten deraf böra om rätta sammanhanget wa.
ra tillräckligen upplyst; sä fann BondeSt.mdek för
dest del icke något hinder möka för berörde Packlärars
behöriga utlemnande. Härom -kulle de öfrige
Resp. Standen genom ProtocollsUtdrag wördsamt
och manligen underrättas. Ut surra.
Lx krotocolic»
8. L. ^räAaräk.
S- D. Att BondeStandet till alla delar bifallit
Allmänna Beswärs- och OeconomieUlkot-ets
Betänkande under d. 9 dennes, angående Uppbördsmettets
förbättrande; derom ställe de öfriga Resp.
Standen genom ProtocollsUtdrag »vördsamt och »vänligen
underrättas. Ut supra.
klx kwtocollo
8. L. liäZär^.
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStanr
det d. zo Sept. 1809.
S. D. Sedan Wällofl. BorgareStändets Pros
tocollsUtdrag af d. 27 Sept. blifwit uppläst, angående
Ståndets da tagne beslut, att, utom de redan
tryckte handlingar, rörande VewillningsUtstokleks
förslag till grunderna för den blifwande Bewillningen,
äfwen den sä kallade Minimi Tabellen bor^
de frän trycket utgifwas, ansäg Ständet sädant medföra
alltför mycken tidsutdrägt, och att de angelägnaste
upplysningayne, kunde genom de dä redan trycks
356 Den 4 November.
te Handlingarne inhämtas, hwarföre Ständet pä sädan
grund icke trodde sig böra i BorgareStändetS
besiut instämma; bwarom de öfriga Resp. Ständen
genom ProtocollsUtdrag, skulle wördsamt och wänligen
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. IrLZLräb.
S. D. Hos BondeStändet förekom till granskning
BancoUtstotteks ProtocollsUtdrag af d. 23 i
denne manad, innefattande swar pä samteliga RiksStändens
Remiss ^af Riksdagsmannen ^näerg ^oacKiw8lon8
Memorial om en oinskränkt rösträttighet
för BondeSländets Ledamöter i BancoUtskottet samt
bland Banqvens Fullmägtige och Revisorer; Och
BondeStändet, som genom berörde Remiss icke äsyftat
erhällande af någon större fördel för sig, utan
endast ät-njutande af en lika rätt som dess MedStänder,
mot answaret för lika förbindelser, har funnit
Utskottets tillstyrkande wara sädant, som Ständet af
Utskottets rättwisa haft skäl att hoppas och således
icke eller något hinder att Utskottets hemställan till
alla delar bifalla; säsom en följd hwaraf och dä en
Lag mäste widtagas till bestämmande af förhällandet,
dä ett lika antal röster understödja särskildta meningar
samt derest, enligt hwad Ständet förmodade,
de öfriga Ständen jämwäl bifalla Utskottets förslag,
att öfverlemna till ConstitutionsUtskottek, att med
Utlåtande deröfver inkomma, samt inbjuda sine Resp.
Med
-
Den 4 November. 357
MedStander, att i enahanda Remisi sig förena- Ut
supra.
ktx krotocollo
8. L. ^rä^äräki.
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStän»
det d. 4 Oct. 1829.
S. D. I anledning af BondeStandets en»
flildta BefivärsUstotts i nu föredragit Betänkande
gjorde hemställan om sattet till wal af Ståndets De»
puterade wid de ärliga Markegängs sattningarne,
har Ståndet funnit dermed böra sä förhällas: att
när terminen till Markegängssättningen för Länet
bliswit af Konungens Befallningshafwande utsatt,
derom kungörelse tidigt bör af Konungens Befallningshafwande
utfärdas, samt genast i Kyrkorne uppläsas,
stola Jnnewänarne i hwarje Socken sä fort
ste kan, sammanträda och wälja efter Socknarnes
storlek «tt eller flere ombud, hwilka pä Häradshöfdingens
kallelse stola infinna sig, om görlligit är wid
höste tingets början, men eljest någon lämpelig tid,
ä Häradets wanliga Tingsställe, der de inför Domaren
eller den han i sitt ställe förordnar, utse ett
ombud frän hwarje Tingslag att Markegängssattningen
biwista och »verkställa; warandes det derwid
nödigt att Konungens Befallningshafwande underrättar
Domaren i orten om den för Markegängs»
sättningen bestämda tid, att Domaren genast derefter
utfärdar kungörelser art i Kyrkorne uppläsas om
tiden och stället för Sockne ombudens sammankomst
till wal af Deputerade, samt att Presterstapet, dea
dag
358 Den 4 November.
dag Konungens Befallningshafwandes kungörelse
uppläses äfven utlyser Socknestämma till wal af
Församlingens ombud; och kommer wid dejsa wal
enehanda rösträttighet gälla som wid Riksdagsmanna
wal är föreffriswit.
Men i anledning af Riksdags - Fnlkmagtiges
frän Gefleborgs, Westernorrlands och Westcrbottns
Län, derom af anförde ffäl gjorde pästäende, har
Ståndet funnit med walen till Deputerade i defla
Län efter förre manligheten böra förhälias; derom
de öfrige Resp Sränden genom ProtocollsUldrag
wördsamt och wänligen skulle underrättas. Ut supra.
Lx kiotooosto
8. L- IräZLrstlr.
S. D. Enligt BondeSländets denna dag fattade
beslut, blef ett af kekr OxelborA till Ständet
ingifwit Memorial, beträffande redogörelse för förivaltningen
as Statens medel m. m., till Riksens
Högloft- Ständers StatsUkflotts handläggning rernikteradt.
Hwarom de öfrige Resp. Ständen stnlls
genom ProtocollsU drag. wördsamt och wänligen un.-  derrättas. Ut supra,
Lx krotocosto
8. L. ^räZarälr.
S. D. I anledning af ExpeditionsUtffottets
i Memorial h. 29 sistledne September gjorde anhälkm
cm föreskrift huru i anseende till de wid StatsUtMtets
förflag om bestämmande af en ärlig sunr
-
Den 4 November. 359
ma till underhållande af Deras Majestäters Konungens
och Drottningens samt Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens Hosstater, sä wäl hos Högwördige
PresteStändet som inom detta Ständ gjorde anmärkningar
med Expeditionen af Ständernes beslut i
detta amne borde sörhältas; fann BondeStändet pä
de af Walloch BorgareStändet i desi nu föredragne
ProtocollsUtdrag anförde stal akt ärendet borde
lill StatsUtstotlets, i enlighet med 69 tz as Regeringsformen,
widtagande handläggnillg älerförwisas,
innan ExpeditionsUtstotret lunde något sörflag till
Ständernes swar i detta ämne författa. Ut supra.
- Lx krotocollo
8. L. IrriAärälr.
Utdrag af Prokvcollet habit hos BondeStandct
wid Riksdagen i Stockholm d. ro
October 1L09.
S. D. Sedan Deputerade frän Högloft. StaksUtftvltet
nu mera lemnat BondeStändet nödiga
underrättelser i afseende pä den anmärkning emot
Stuterierncs bibehållande ä Strömsholms och KungsLhrs
Kungsgärdar, som hos Ständet blifwit gjord
wid antagandet af StatsUtstotlets förflag om Hofhällningen
för Deras Majestäter Kominaen och Drottningen
samt Hans Kongl. Höghet Thronföljaren;
sä upptogs nu detta ärende till slutelig handläggning;
hwarwid BondeStändet, efter noga granskning deraf,
pä Talmannens proposition enhälligt viM U -  stöttets ifrägcm acande projeck och att början med den
nya
560 Den 4 November.
nya Regleringen nu mera mä utsättas tillden första
instundande Januarii; hwarjem e Ständet beslutade
att hos Kongl. Majtt skulle underdånig anhållan
göras att jemwäl Kungsöhrs och Strömsholms Kungsgärdar
mätte till Ständernas fria Disposition öfwerlemnas
och förflaget sälcdes i hela sin widd af Kgl.
Majtt i Näder antagas.
Härom skulle sa wal de öfrige Resp. Sänden
som StatsU skottet mördsamt och wänligen genom
ProtocosUtdrag underrättas. Ut supra.
Ux krotocollo
8. U. Drägärllk.
S. D. foban ^1a§nu8 U^e8linA frän Westmanland
anmälte, att dä hos BewillningsUtskottet
uppstått fräga om förestående af grunderna för den
blifwande branwins - afgiften; och Utskottet derwid
inhämtat, huruledes Allmänna Besvärs- och OecoriomieUtstottets
Betänkande om bränwinsbränningsfriheten
blifwit till sistnämnde Utskott, i anseende
till gjorde anmärkningar, äkerremitteradt, hade Utskottet
uppdragit ät VVesllnA, såsom Ledamot deraf,
att hos Ständet hemställa, om det icke kunde wara
BewillningsUtskottet tillåtit, att, innan BeswärsUtskottets
omarbetande Betänkande till pröfning förekommer,
fä deraf del till grund för dest förslag
angående afgiftens fördelning, och att Utskottet, derefter
kunde äga att sitt egit och BeswärsUiskottcts
berör
-
Den 4 November. 361
berörde Betänkande i ett sammanhang til! Standens
pröfning öfwerlemna, hwilket bifölls. Ut supra.
klx krotocollo
8. T. IräALräk.
S. D- Ef'er uppläsande af BewillningsUkstvttets
Memorial under denna dag, angäende de origtighcter
som befunnits utr uppgifterne till Utskottet
öfwer förra arens Bewillningar ä Krut. och Socker
samt Aluns tjllwerkningarne i Riket, beslöt BondeStändet
att handlingarne i detta amne skulle öf«
werlemnas till StatsUtskottet för att närmare utreda
förhållandet och sedan widtaga den widare åtgärd i
frägan, hwartill i sammanhang med delta Utffotts
äterstäende göromål omständigheterna kunna föranleda;
hwarom de öfrige Resp. Ständen, jemte BewillningsUtstottet,
stulle genom Protocolls Utdrag
wördfamt och wänligen underrättas.
Lx krotocollo
8. L. IräZLräk.
S. D. Till ytterligare åtgärd föredrogs BewillningsUtskottets
pä bordet lagde Betänkande an,
gående Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition om förhöjning
i Postporto för franqverandet af sädane bref,
hwilka fortställas öfwer Stralsund till Hamburg och
andra utrikes orter, och sedan Utskottets Betänkande
ä nyo blifwit uppläst, bestöt BondeStändet pä framstäld
Proposition, att detsamma till alla delar bifalla;
hwarom de öfrige Resp. Ständen, genom Pro,
tocolls
362 Dm 4 November
tocollsUtdrag,
skulle wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. Irägärä.
S. D. Uppå wäckt motion af flere Ståndets
Ledamöter, om icke, i närwarande för Allmogen smara
kidepunct, det more med billigheten öfwerensstämrngnde,
att Allmogen erhöll befrielse frän byggnads
stadighet ä Prestgärde i allmänhet, har BondeStändet,
under fullkomlig förtröstan, att Högwördigs
PrefleSkändet, hwars rätt derigenom egente: igen
blifwit stöld i frägä, icke lärer ogilla denna begäran,
ansett sig böra densamma hos Högwördige PresteStänder
understödja.
Sedan Högwördige PresteStandet förut denna
Riksdag af ömhet för Allmogens betryckta omständigheter,
behagat medgifwa, att behörige Conventioner
angående Högwördige Presterskapets löningssätt
och dermed förenade rättigheter, finge emellan Pauvres
och Församlingarne upprättas för att i framtiden
tjena till orubbelig efterföljd, har BondeStändet
beslutat, att genom underdäuig ansökning hos
Kong^. Maj:t anhälla, det flyndesam anstalt till
werkställighet af hwad salunda ä Högwördige PresteStändets
sida är wordet medgifwik, matte i Räder
widtagas, derwid BondeScandet jämwäl önskat såsom
tillägg uti detta medgifwande kunna inbegripas
rättighet för Allmogen, alt när Conventionerne skola
träffas, fä något sädant stadgande faststaldt, att
Den 4 November- gLz
byggnads-skyldigheten ä Prestgärde pa landet mä
hädanefter för Allmogen upphöra.
BondeStändet har. wid anstald jemnförelse, erindrat
sig. att byggnaderne ä Militaire- och Civile
Tjeustemäns boställen jemte Capellans och Klockarebohl
underhållas endast af innehafwarnc, utan uä->
gon annans betungande, och det more följaktligen»
ester Ständets anka, en i sakens natur grundad rättwifa,
att, til! lilcheks winnande emellan Boställshafmares
förbinda ser, sä genom Högwördige PrestSkändets
begifwande den ftillnad undanröjd, som,
i frägan om Ptstegärdsbyggnad, hit intills allena
legat Allmogen och Jordbrukaren till last.
Att denna frän BondeStändet salunda framstäfde
fordran icke bemötes med afsiag, derom wägar
BondeStändet sä mycket haldre pä förhand göra sig
försäkradt, som Ständet redan ägt den tillfredsställelsen,
att emottaga flera prof af Högwördige PresteSkändets
wälwilja; och det är i fortsatt hopp om
denna bewagenhet samt till närmare befästanhx af
föreningsbandet emellan lärare och ähörare, som BondeStändet
härigenom öfwerlemnar ät Högwördige
PresteStändets egna pröfning, antingen, säjom BondeStändet
hälst skulle önska, den sökte befrielsen frän
Prcstegärdsbyggnader, mä utan widare omwäg kunna
Allmogen nu genast medgifwas, eller frägan härom
hänftjutas till öfwerläggning wid de sammanträden
i Landsorterne, som för de erbjudna conventionmies
tillwugabringande, lära blifiva oumgängeliga.
364 Den 4 November.
Om detta beslut skulle de öfrige Resp. Ständen
genom ProtocollsUtdrag wördsamt och manligen
underrättas. Ut supra.
kix krotocollo
8. L. IrSZLräk
S.
D. Titt wederbörlige Utskott remitterades
följande, nemligen:
Till StatSUtskottet.
Riksdagsmannen ^näers Slättens, frän Jönköpings
Län Memorial om afskaffande af en Exercitie
inrättning wid Qwarnarp.
Ett af bemälte ^näers^Lanällen ingifwit Memorial
om försäljning af Ädelfors Guldwerk med
underliggande lägenheter och
kokr (Mlons frän Halland Memorial om ater»
lösen af den sä kallade Trippiska egendomen i Halland.
Till Allmänna BesrvärS- och Geconomie Utskottet.
Twenne af Riksdagsmännen kelir Oxelberg
frän Carlskoga och Olok k. Lekare fran Uppland
om saltpetter tillwerkning.
Ett Memorial af Riksdagsmannen Daniel Hnäerston
frän Uppland VM förbättradt mätt och
mäl; och >
Ett
Den 4 November. 3.65
Ett anförande af Riksdagsmannen Lebr ^näerston
frän Gestrikland, om rättighet för Bergslags
Allmogen att swedja och afyttra skogsproducter.
Till Lagutskottet.
Lärje lvlLnstona frän Bohus län m. fl. Memorial
angående förklaring öfwer Lagens stadgande
angående efterlefwande makars giftorätt i jord ä landet,
som begge makarne före wigseln gemensamt till
lika stor del köpt, och
Ett Memorial ingifwit frän Riksdagsmännen
Larsfon samt Lric kerston i Orebro Län, angäende
straffets skärpande för tjufwar.
Härom skulle öfriga Resp. RiksStänden wörl)-  samt och wänligen genom ProtocvllsUtdrag underrätt
tas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. 'kräkLräk.
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStändet
d. 12 Ocl. 1809.
S. D. Efter noga pröfning af StatsUtskottets
förslag uti ProtocvllsUtdrag d. 28 sistledne Sept.,
rörande Recognitionsflogar, och deras förmänligaste
anwandande, blek uppå gjord proposition detsamma
af BondeStändet till alla delar godkändt; hwarom
de öfrige Respekt. RsksStänden genom Protocollss
-
z66 Den 4 November.
drag wördsamr och manligen ffulle underrättas. Ut
supra.
blx krotocollo
' 8. L. IräZLräk.
S- D. Wid föredragning af BancoUtstottets
ProkocollsUkdrag d. iZ sistledne Sept., innehållande
anmärkningar deröfwer att Banco Fullmagtige nästledit
är killätit det en summa af närmare 200,002
Riksdaler skulle såsom Extra Biträdes län ät Äbo
DiscontContoir af RiksDiscontwerket fä utgä, samt
akt af Fullmagtige en summa stor 666 Riksdaler,
32 Skill., blifwit såsom sammanflottsmedel till en
allmän Fattigwärds - inrättning för Hufwudstaden af
Banqvens andel i Discontrevenuen aflämnad, ä hwilken
scdnare summa likwäl Utflottet afffrifningj tillstyrker,
beflöt BondeStändet anmoda BancoUtftottet
atl öfwer besia bagge penningeDispositioner infordra
Banco Fullmagtiges utlåtande och med detsamma till
Riksens Ständer inkomma.
Härom stulle de öfriga Resp. Ständen, jemts
BancoUtffottet, wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Kx krotocollo
8. L. IräZLrclk.
S. D. Pä lika satt som Högloft. Ridverllapet
och Adeln enligt ProtocollsUtdrag d. 4 dennes sig
Utlätit; beflöt BondeStändet att i anledning af BanevUtffottets
hemställan d. 29 sistledne Sept. Uppdra
-a,
Den 4 November- 367
ga ät berörde Utskott, att med dess berättelse om förloppet
med Realisationen jemte Banco Fullmägtiges
förklaring deröfwer styndesammeligen till Riksens
Ständers Plena inkomma; hwarom de öfriga Re»
spective Sländen genom ProtocollsUtdrag wördsamt
och manligen skulle underrättas. Ul supra.
kx krotocollo
8. L. IräZäräli.
S. D. Sedan BondeStändet lätit sig föredra,
gas, Statsutskottets PcotocollsUtdrag d. 28 /isis.
Sept. rörande de ,af Fullmägtige i RiksgaldsContoiret
bewlljade utläningar, sä wäl ät Herr Presidenten
och Commcndeuren Friherre ^sZerbeim stort 832,006
Riksdaler Banco, ät Götheborgs Stad 200,200
Riksdaler och ät Hans Excellence m. m. Grefwe
Lric kurttk 93,602 Riksdaler sanmra mynt, som
och ätskillige andre försträckningar, hwilka i förenämnde
ProtocollsUtdrag, utan att särkildt wara
uppräknade, blifwit omnämnde; sä beslöt BondeStändet
att till alla delar bifalla, hwad Utskottet i desse
ämnen föreslagit.
Genom ProtocollsUtdrag skulle de öfrige Resp.
Ständen härom wördsamt och manligen underrättas.
Ut supra.
Tx krotocollc»
8. kl. IräZärclll.
S. D. Wid öfwerwägande af Banc>.U.'Mkets
i ProtocollsUtdrag d» 29 sistl. Sept. asgisne ntlq
tan
-
368 Den 4 November.
tande öfwer Herr Ryttmästare» Grefwe ^xel kllamiltcms
dit remit.erade Memorial, ansäg BondeStändet,
något hinder icke möta förtryckning af Banco
Fullmägtiges Prokocoll d. iz Martii innewarande
är, innehällande berättelse om de händelser, som
dä inträffade. — H-varom de öfrige Resp. Ständen;
äsrvensom BancoUtstottet stalie genom ProtocollsUtdrag
wördsamt och wänliZen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. Irä^äräki.
S. D- Efter uppläsande af StatsUtstottets
ProlocollsUkdrag d. 28 sistl. Sept. som innefattar
tillstyrkt bifall af Fabriqueuren och Riddaren I^rs
kroik» ansökning att Handelsmannen Lric LomanL
hos honom ägande intecknade fordran 25,813 Riksdaler
Banco, mätte af Manufacturfonden inlösas,
och räntan för honom nedsättas till g Procent utan
akt hans Discont rättighet förminstaS m. m. erindrade
fig BondeStändet, huruledes, dä denna fräga
förut under Riksmötet härstädes förewarit, Sländet
förklarat stg icke dermed kunna taga befattning; I
anseende hwartill Ständet ansäg fig icke eller nu
kunna i detta beslut göra nägon ändring ehuru Ständet
gjorde rättwisa ät Fabriqueuren krelin allmänt
kända nit för Swensta Fabriquernes uppkomst. BondeStändet
har i stallet dels funnit dec bero pä kråik,
sjelf att hos Kgl. CommerceCollegium, under hwars
dispositionen ManufacturDisconten är stäld, anmäia
sig till erhållande af den sökte vfwerflyttningen pä Di«
scon
-
Den 4 November. 569
fronten af Handlanden Lomans fordran, dels och i
öfrigt trott något annat beslut wid ofwanförmälte beskaffenhet
icke wara sig tillständigt, än att i händel,
se Kongl. Collegium finner en sadan omsättning med
de af Lrelk. söreflagne eller pä andra wiljor böra
äga rum, har Ständer för desi del derwid icke nägot
att päminna.
Härom skulle de öfrige Resveck. Ständen samt
Statsutskottet genom PrvtocollsUtdrag wördsamt och
wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krolocollo
8. L. IrägäräL.
S. D. Dä nu till ytterligare handläggning företogs
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtstottets
pä bordet lagde betänkande d. 7 sistledne Augusti an»
gäende öfwerseende och förbättrande af Kongl. Förordningen
d. 6 Aprill 1799 rörande Lurendrägeri
och Tullförsnillning, och BondeStändet, i sammanhang
dermed lat sig föredragas de öfrige Rcspective
Ständens i ämnet gifne och BondeStändet communicerade
yttranden, bestöt BondeStändet, pä de af
Wällofl. BorgareStändet anförde stal, att samma
betänkande till Utskottet återremittera, med anmodan,
att, i anledning af de inom sistbemalte Ständ derwid
gjorde anmärkningar med föregädt utlåtande inkomma.
De öfriga Resp. Ständen skulle genom ProtoZjerde
Band- 47, 48. colls»
z?2 Den 4 November.
colloUiörag härom wSrdsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotoeollo
8. l^räZLrcäb.
Utdrag af Protokollet häkit hos BondeStändet
d. 16 Oct. 1809.
S. D. Uppå derom af Talemannen gjord Pro,
position, fann Ständet skäligt biträda Wällofl. BorgareStändets
beflut, att anmoda samteliga Utstotten,
att till göromälens ffyndesamma bedrifwande, sa för
som eftermiddagarne sine sammanträden och öfwerläggningar
oafbrutit fortsätta, sä ofta be ej af Ständens
Plena deraf hindras; äfwensom Ständet instämde
i det, genom Ridderstapets och Adelns Deputerade
denna dag, kungjorda bestut, angående en
beredning af wisie Ledamöter i Utstotten, till öfwerläggning
om sädane Memorialer, som innefatta flera
till olika Utstötts befattning hörande ämnen;
hwarom de öfrige Resp. Ständen genom ProtocoilsUtdrag
skutte wördfamt och manligen underrättas.
Ut supra.
klx?rotocv!lo
8. L. IräZLräb.
S. D. Ett af ^.NlZors Iansson !tt^ck.ert frän
Uppluuo rngifwit Memorml, rörande förflag till hwarjehanda
indragningar af öfwerflödige tjenfler, remitterades
till SltzlsUtstottet; hwarom de öfrige Resp.
Stan
-
Dtn 4 November 37t
Gränden genom ProtocollZUkdrag stulle undfå wördsam
och wänlig underrättelse» Ut supra.
Lx ?rotocoi!c>
L. L. 'UrLZäiM.
S- D- Uti ankommit Protccollsvlldrag, hadö
Högwördige PresteStändet erbudit BondeS»änvet,
att förena sig om ett beslut, hvarigenom H ns Exellence,
Herr General G' verneuren m. m. GrelwL
Lric Kuut!,, Herr B ' R..de F iherre »armolinz
Herr Kammarherren B.a'vn l^sclean, samt Herr Majoren
och Riddaren Ltjsrnkvärcl, singö emottaga etk
förklarande af Ri fens Ständers synnerliga tillfredsställelse
öfwer besia Herrars sällsynta Patriotista tänkesätt
och Riksgagneliga företag»
Ständet uppfyller alltid en af sina ljufwaste önskningar,
dä det sättes i tillfälle att göra offenlelig
rättwisa och heder ät en utmärkt förtjenst; Och dL
Ständet nu med synnerligt nöje bi räder PresteStändets
besiut, känner dek gansta wäl att desi beröm»
giswit ät förrbemälte Herrar, är icke annat än ett
genljud af hela Nationens längesedan fattade och högt
förklarade tänkesätt, samt att de genom allmänt nyt^
tiga, riksgagneliga företag i kommande stägters tacksamma
minne ät sig sielfwe upprest ben oförzängeligaste
ärestod.
Härom ffulls de öfriga Resp. StändeN geNöM
ProtorocollsUtdraz wördsamt och »vänligen underräktak.
Ut supra»
?iotocoI!cr
372 Den 4 November.
S. D- BonLeSkändet lat sig föredragas troen
ne ankdmne ProtocvllsUtdrag, det ena frän Högwördige
PresteS ändet af den 2 och det andra frän
Wällöf!. BorgareStändek af d. 12 i denna manad,
innehållande begge desse Stånds besiut, akt genom
ProtocollsUtdrag, som i allmänna Tidningarne ffulle
införas, betyga Medicine Doctoren Lranstt den synnerliga
aktning och tacksamhet, hwartill besse Ständ
ansett honom wara berättigad, säsom Stiftare af sä
ival den för HandtwerksGesäller och Lärlingar här i
Staden inrättade Schola, som och en för fattige
Flickor beredd underwisningsanstalt; äfwensom att
derjemte förklara samteliga Ledamöternes as desse Inrättningars
Directioner den listigaste erkänsla för deras
outtrötteliga bemödande till Jnrattningarnes bestånd
och förkofran.
Ständet iagtkog med nöje det tillfälle som genom
desse Ständs erbjudande alt i beslutet instämma,
blifwit beredt, att förklara den aktning och förbindelse
Ständet alltid anser sig skyldigt dem som
sträcka deras omtanka till allmänt nyttiga och hedrande
företag och i synnerhet bidraga till förbättrande
af de anstalter, hwilka äro tjenande för ungdomens
bildande till nyttiga Medborgare i Samhället,
som deriftän stall wänta styrka och framtida stöd;
Och beslöt att dä sä wäl Doctor Lranckt som wederbörande
Directioners Pakriotisme blifwit pä detsördelagtigaste
ädagalagd, till alla delar i Preste- och
BorgareStandens beslut sig sörena; hwarom de öfrige
-
Den 4 November. 373
rige Resp. Ständen skulle genom ProtocollsUtdrag
wördsamt och manligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollc»
8. L. liäZLräk.
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStän.
det d. 18 Oct. 1809.
S. D. BondeStändet remitterade:
Till Statsutskottet.
Riksdagsmannen Tlnäers ^oackinssons frän Ostergöthland
ingifna Memorial om redovisning för
utjords Äbo afgift, fom ej stall kommit Skaten tillgodo,
oagtat den blifwit af wederbörande betald, och
Riksdagsman ^laZnus We85mA8 Memorial
om försäljande till Skatte as wista Hemman under
Johannisbergs Kongsgård.
Till Lagutskottet
Kongl. Maj:ts d. 28 sistledne Sept-, meddelte
Nädiga Proposition om ändring eller tilläggning af
5 Cap. g 8 ByggniägaBalken, samt:
^olran lVIaZnus VVeslinZs frän Westmanland
Memorial om rättighet att hämta wäglagningsämnen
pä andras ägor.
Har
-
374 Dey 4 November.
Härom warda de öfrige Resp. Ri ksS k andeis
härmedelst wördfap.tt och wanligen underrättade.
Ut supra.
Lx ?rotocol!o
?. L. IräZaräb.
S. D. BonbeStändei beslutade att frägan stin
innefattas i StatsUtskottets P-.otocollsNtdrag för d.
Z innewarande manad, angående mede! tilt den härstädes
inrättade uppfostringsanstalt för döfstumma
vch blinda, hos Staude! bör hwitå, intill desi Allmänna
Befwärs- och OeconomieUtffotkets Betänkande
om Inrättningen för döfstumma kan warda ast
Kifwit» Ut supra.
Lx krotocollo
§. L- Irägärstli.
S. D. Med bifall till Högloft. StatsUtstottets
yttrande i PcotocoiisUtdrag af d. g dennes, angäenLe
indragning af Lagmans Ämbeten och Rätter, besiöl
BondeStändet. att denna staga flulle remitteras
till Högloft. Lagutskottet, dit de i ämnet inkomne
Mel orialer i sädanl afseende torde frän förstnämnde
U.skott Lenägit öfwerlemnas. Och ffulis underrättelse
härom de öfrige Resp. Ständen samt bemälte
Utskott sgenom dlolocollöUtdrag meddelas, blt
supra.
Lx krotocollo
§. L. Ira gä rä b.
S. D.
Den 4 November- 575
S. D. Efter öfwerwagande af Högloft. Slate»
Ut stöttets den ii sistledne aflämnade Betänkande
om Adelsfahne Regementets indragning, har BonoeStandet
detta Betänkande till alla delar bifallit:
Och anser sig BondeStändet genom detta bifall icke
hafwa betagit Statsutskottet fria händer, att anga,
ende Disposition af Boställen, dä de warda ledige,
i förening med dest förwäntade utlåtande om anwän»
dandet af de öfrige Krono-lägenheterne afgifwa det
yttrande som omständigheterne fordra. — Hwilket öfrige
RiksStänden och bemälte Utstött genom Protv,
collöUtdrag wördsamt och manligen kungöras skulle.
Ut supra.
Lx krotocvllo
8- L.
S. D. Wid öfwerwagande af StatsU stöttets
d. 5 innewarande mänad afgifne Betänkande angående
förhöjning i Mantals penningarne, har BondeStandet
afflagit Ukstottets project, sa att detta ämne,
såsom icke tillhörande StatsUtstottets befattning
icke kan undergå någon pröfning i den wag der nu
inkommit, hwarom bemälte U statt jemte öfrige RiksStänden
härmedelst wördsamt och manligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. IräZaräti.
S. D. BondeStändet gillade det Betany,de
Högloft. StatsUtstoltek afgifwit, i ProtocollsU orig
d. Z bennes, angäendL indragning af en del Prv
ftsto
-
376 Den 4 November.
sessorers med flere wid Academier och Lärohus tjenstgörande
personers löner, jemte de Prebende och LandtPastorater,
som Rikets Biskopar och ätssillige Professorer
eller Lärare wid Academier, utom sine dessutom
anflagne Ämbets löner innehafva: och skulle
detta de öfriga RiksStanden nllkännagifwas. Ut
supra.
Lx krotocollo
8. L. IräAärstb.
S. D. Hos VondeSkändet har under öfwerwagande
kommit ConstitukionsUtstottets Project till
Successionsordning, hwarefter den Högborne Furstes
Swea Rikes utkorade KronPrins, Hans Kgl. Höghet
Prins enklsriäx af Schleisvig,
Hollstein, Sondenburg, Augustenburg manlign bröstarfwingar
stola äga ratt till den Kongl. Swensta
Thronen, samt att Swea Rikets Styrelse tillträda;
och som detta project blifwit af Ståndet till alla delar
antagit; sä skulle de öfrige Resp. Ständer, derom
wördsamt och manligen genom ProtocollsUidrag
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
js. L. IrLZäräk.
S. D. I fräga om indragning af de sä kallade
ProsteTunnorne, har VondeSkändet ansett sig icke
kunna oförandradt antaga hwad StatsUtstottet
i PrototocollsUtdrag d. 5 innewarande mänad föresiagit,
utan ffulle med anledning af 69 H i Regeringsformen
StatsUistottet fä del af de i detta äm,
ne
Den 4 November. 377
ne inom Sundet gjorde anmärkningar, för att med
förnyad rttrande inkomma; hwarom de RiksStänd-n
h ur.edelst wördsamt och wänligen stulle underrättas.
Ut supra.
Lx ?rotocc>1Ic>
8. L. IräZäräki.
S. D. Wid behörig föredragning och efter framstöld
proportion, biföll BondeStändet, att såsom sörli
tgäenden wiljor för grunderne till den allmänna
Bewi .ängens fördelning (öfwer hwilka grunder och
fördelning BewillningsUistotlet stall inkomma Med
sörllaa ledan bewillningens belopp blifwit af Riksens
Ständer bestämdt) nu antaga. Att hwarje
Swenlk Jnnewänare kommer att antingen i ett wisit
progresiifr förhållande förbehällen inkomst eller särskildt
för person, egendom, näring, ämbetssysila m. m.
medelst en sä kallad Minimi afgift, utgöra den bewiilning,
som ä honom, efter ettdera af besia Taxeringssalt
högst belöper, men att BewillningsU t stöttets
förslag, i afseende pä sjelfwa tillämpningen, såsom
Maximi och Minimi-asgifternes graderingar,
wisia personers fritagande m. m.,mä, jemte de twen.
ne inom Ständet hufwudsakeligen gjorde anmärknin.
gar, att flera Closter för Hemmans taxering mätte
inrättas, samt att den Fullmägtige wid Banco- och
Riksgäldswerken kemnade rätt att wid uppkommande
behof, genom ny fördelning ä de stattfkyldige, fylka
bristen, icke bör sträcka sig till dem, som efter
MinimiTabcllen äro taxerade, till Utstot ets widare
handläggning ater förwisas.
Här
-
378 Den 4 November.
Härom siulle de öfrige Resp. Ständen genom
ProkocotlsUtdrag wördsamt och manligen underrättas.
Ut supra.
LxIttotocollo
8. bl. lragäräll.
S. D. Föredrogos irenne frän HSglofl. StatsUtsiottet
ankomne ProtocollsUtdrag för d. Z dennes,
angående, indragningar af Presidents och vice Presidents
Ämbeten samt den Kronotionde spannemäl,
utgörande en tunna, som soldat ivid dessa Regementen
åtnjuter, sä »väl som Herr lA. von lornes uti
Memorial till Höglofl. Ridderskapet och Adeln framsiälde
förflag, att till fyllnad i Statens behof de
9Zyo Kronohemman som ännu siola finnas mätte
genom anställande Auctioner till Skatte försäljas.
Till StatsUksiottets genom berörde Protocolls
Utdrag i desse ämnen framstalde Betänkande», lemnade
BondeStändet i alla afseende» dess bifall:. Och
stulle öfrige Resp. Ständen härom »vördsamt och
vänligen underrättas. Ut supra.
Lx ?rotocc>!!o
8. L. IrLZLräli.
S- D. BondeStändet beflutade att det förflag
till Trycksfrihets-Förordning som af »visse Committerade
blifnut utarbetadt, och hivilket ConstitutionsUtstottet
till Riksens Ständers gransining öfwerlämsiat,
icke kunde till någon omedelbar pröfning af
Den 4 November- 579
Ständct upptagas, utan skulle, salom icke varande
Utskottets egna arbete, till bemälte Utskott äterförwi»
sas med anmodan, att sä sort ske kan till Ständer»
ne inkomma med ett af Utskottet sjelf utarbetat förslag
i detta ämne. Och skulle de öfriga RiksS^änden
jemte ConstitutionsUtskottet om detta beslut underrättas
genom ProtocolleUkdrag. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. Iläzäräb.
- Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStändet
d. 19 Oct. 1809.
S. D. Till Högloft. Lagutskottet remitterades
ert af Riksdagsmannen Ler korkon frän Blekinge
fngifwit Memorial om ändring i den författning,
som stadgar att twister om Hemmans klyfning ej fä
pröfwas af högre Domstol an Lagmans Rätt, och
skulle öfrige" Resp, Ständen underrättas om detta
beslut. Ut supra.
Lx krotocollo
8. IräAarälr.
S. D. Med godkännande af Lagutskottet^ afgifne
Betänkande, har BondeDtändet underdänigst
bifallit Kongl, Majus NädigaW)roposition angäende
förökning af underhället för Byfatte personer, och
har Ständer äfwen gillat, hwad LagU-skottet i anledning
af Herr HofIntendenken och Riddaren IKamr
sch borgmästaren yttrande i särskildt Be
-
Z8o Den 4 November.
känkande rörande samma amne hemställt och föreslagit,
hwarom underrättelse de öfrige Respect. Riks
Ständen
»vördsamt och wänligen meddelas skulle.
Ut supra.
Tx krotocollo
8. L. IrLZLräk.
S. D. Följande frän Lagutskottet ankomne Be,
tänkanden föredrogos och biföllos, nemligen:
no Angående ändring i stadgandet i 3 § af Kongl.
Maj:ts Nädiga Förordning d. io Junii iZoz,
att stämningar, som ej äro skrefne pä stämpladt
papper, stola anses ogilde och hwarken Part eller
wittnen styldige, att i anledning deraf till swaromäl
sig infinna.
2:0 Angående RättegängsOmbud.
3:0 Lm ändring i 23 Cap. 8 § ByggningaBal.
"en, sä att Bruks- och Äwarnagare samt inne,
hafware af utjordar mage deltaga i wäghalluings
styldighcten och angående pröfning af twister
om wägdelningar.
4:0 Rörande witz Ostämd tid, inom hwilke nhäcktade
personer owillkorligcn böra'för ratta ställas:
och
5:0 Angående 6 Cap. 2 och 4 § § samt 27 Cap.
4 Z ByggningaBalken om ärlig dikning och
hägnad samt akers läggande i linda; Hamrom
Ukstot
-
Den 4 November. 38,
Utskottet, i anledning af BondeStändets äter
remist,
sig nu ytterligare utlätit.
Om deste beflut flulle de öfrige Resp. RiksStänden
genom ProtocollsUtdrag wördsamt och wänligen
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L- IrLgäräk.
S. D. Efter behörigt öfwerwagande af LagUtflottets
om förliknings Domstolar d. 15 i förra
manaden gifne utlåtande, har BondeStändet till alla
delar gillat Utskottets afstyrka» till flika Domstolars
inrättning; men i öfrigt och hwad angär det
förslag att wista Domaren tillhörande inkomster flulle
af Kronan uppbäras och den förres lön i stället
ökas, i händelse Allmänheten fattat den tanka att
Domarens större inkomster af fullföljde an förlikte
proceher skulle motwerka Menighetens förmän och
önskan i denna del, ansäg Ständet, att da ett fa
beflaffadt Allmänhetens omdöme icke kunde förmodas,
mindre för säkert antagas, saknade ock frägan härom
all sädan grund som för närwarande till nägon
widare och hufwunsakelig pröfning deraf kunde för.
anleda; hwilket de öfriga RiksStänden härmedelst
wördsamt och wänligen tillkännagifwas flulle. Ut supra.
kx krotocollo
8. L. IrLZaräk.
S. D. Wid granskning af Högloft. LagUtfloktets
d. 15 i förr» mänaden afgifne Betänkande om
wär»
382 Den 4 November.
ivärdering och vffenteligt utrop ä fast egendom pä
Landet, som för gäld utmäkes, har BondeStändct
för desi del, detsamma till alla delar gillat; sä att r
följe deraf utmätningar och Auctioner ä gäldbunden
mans egendom böra förrättas endast genom uppslag,
i bergsortems af bergsbetjeningen och a andre stallen
pä satt LagUtstottet hemstalt; hwarom de öfrige
Resp. Skänden genom ProtocollsUtdrag stulle wördsamt
och manligen underrättas. Ut supra
Lx
krotocollo
8. L. IräMräk.
S. D. BondeStändet fann att dä fa mål Allmänna
Beswärs- och OeconomieUtskottet redan erhållit
flere remisier om förslag till allmänningars fördelande,
som ock StatsUtstottet ar sysilosatt med uppgörande
af förslag till Krono stogarnes förmänligare
anwändande, sä more förr an besie Utstötts utlåtanden
derom hit ankomma, icke af nöden någon åtgärd
i anledning af LagUtstot ets i PcotocollsUtdrag
d. 15 Sept. Medne meddelade 'yttrande om
ett till bemälte Utstött remitterat Herr Grefwen och
Ryttmästaren ^xel tiamiltons Memorial, angående
allmänningars fördelande och försäljande. Ut supra.
Ux krotocollo
8. L. IrLZLrob.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Höglofl.
Ständers LagUtstotts ProtocollsUtdrag d. 6 i denna
manad, deri Ukstottet pä upptagne grunder förklarat
sig
Den 4 November. Z83
sig icke tillhöra att upptaga frägan om bestämmande
af tiden för Damluckas öppnande, stadnadeBon.
deStändet i följande:
Beslut
Om också pä satt Lagutskottet sig yttrat ett allmänt
stadgande angäende tiden för Damluckas öppnande
icke kan gifwas, utan sadan! efter hwarje Landsorts
locale omständigheter bör lampas, och denna
reglering innefattar ett sädant allmänt hushällningsmal,
som tillhörer Allmänna Oeconomie- och Besivärä
Utflottets handläggning; sä anser dock BondeStändet
det wara afgjort, att en sadan granskning af sistnämnde
Utskott icke kan företagas sä lange ett kraftägande
stadgande i allmänna Lagen eller andra lika
gällande förklaringar deraf, bestämdt fästa Damluckas
öppnande wid en witz tid, och att följackteligen
undanrödjanden af en sadan Lag, såsom förutgående
wilkor erfordras. Och dä denna ätgärd tillhörer
icke Oeconomie utan Lagutskottet, sä lange missa
Oeconomiska stadganden bland Rikes Lagar inbegripas,
ansäg BondeStändet sig böra detta ärende
till Lagutskottet äterförwisa, med anmodan, att öfwer
lämpligheten af berörde Lagrum sitt yttrande meddela;
Hwarom de öfriga Resp. Standen jemte Lagutskottet
skulle genom ProkocollsUtdrag wördsamh och
wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. Irägärckk
-
Mraz
z84 Den 4 November.
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStän.
det d. 20 Oct. 1809.
S. D. Ett af polian klaZvus ^Veslln§ frän
Westmanland ingifwit Memorial rörande KongsLadugärden
Johannisberg remitterades till Statsutskottet;
Hwilket de öfrige Resp. Ständen wördsamt
och wänligen stuU tillkunnagifwas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L- IräZäräk.
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStändet
d. 23 Oct. 1829.
S. D. Upplästes ett frän Wällofl. BorgareStändet
ankommit ProtoeollsUtdrag för d. 21 i denna
mänad, som innefattade det wälbemälte Ständ i
anseende till den wid granskningen af 53 §, uti Rik»
sens Högloft. Ständers ConstitukionsUtstotts Project
till Riksdagsordning yppade fräga, huru föchällas
borde när wid voteringar inom Riksstånd, likhet i
rösternes antal inträffat, beftutat att till Utstottet
Lfwerlemna att med utlåtande i denna del inkomma;
uti hwilket beslut BondeStändet i alla delar instämde;
hwarom de öfrige Resp. Ständen ställe wördsamt
och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx ?rotoco!Io
8. L. Irägäräk.
S. D. Beftöks att ett af kebr ^länston I.unftxrsn
frän Christianstads Län ingifwit Memorial röran.
Deri 4 Aovetnbrk. 38Z
rande förnyad anmodan till Allmänna Beswärs? och
OeconomieUtstottet, att sä fort möjeligt ar till Ständen
inkomma med utlätande öfwer den frän BondeSkändet
dit remitterade fräga om Enstiftens inställande
m. m. stulle till bemälte Utstött öfwerlemnas;
hmaroM de öfriga Resp. Ständen stulle genom ProtvcollsUtdrag
wördsamt och wänligen underrättas»
Ut supra.
krotocollcr
8» L. IräZLräk»
S. D- Wid öfwerläggning om antagandet af
66 Z l den föresiagne Riksdagsordningen, beträffande
Fullmägtiges antal i Banqven och RiksgäldsContoiret,
yttrade kvlattg kekrglon frän Dalarne^
Under den tid jag säsom Fullmägtig i RiksgäldsContoiret
hade tillfälle, att närmare följa arendernes
gäng i detta werk,. önstade jag alltid att Fullmägkige
der och i Banqven mätte af samma personer
utgöras. Den jemna communication, som emel»
lan desie bägge werk förefaller, stulle i min kanka
mycket lättas, om icke ds olika Lcdamöterne gjerds
en tids utdrägt onndwikelig, som för bägge werkerr
kunde blifwa menlig. Jag har i synnerhet stärkts
i denna öfvertygelse deraf, akt bägge äro Riksens
Ständers werk: Akt osta penuinge affairer i RiksgäldsContoirel
förekomma der Banqvens biträde er»
fordras, och att göromälen i intetdera efter Hwav
jag tror, aro sä trägna, att icke de kunna af saMmct
Fullmägtige bestridas, haldst Commistariatet i Ban»
qven egenleligen answarar och utför werkställighetest
Ljer-e Band- 49, 52. af
386 Den 4 November.
^ G
af de beslut, som detta werk auga och betjeningen i
allt fall blefwo ätfkiljd pä samma sätt den nu är.
Här förutan'är det en kand sak, att' sammanträden
hos Fullmägtige wanliglwis ieke inträffa of are än
twerine dagar i weckan för RiksgaldsConkoirets angelägenheter,
och i Banqven än mera sällan; Jag
stulle i sadan händelse tro, att fyra eller högst fem
Fullmägtige kunde förordnas, som förwaltade bägge
werten, och jag Åsyftar således mindre någon besparing
än en bättre communicalion och deraf följande
förbättrad förwal ning. Detta synes wara desto wigtigare,
som antalet af tre synes wara wid öfwerlaggning
om os a förekommande wigtiga ärender nog
liket i synnerhet dä, såsom lätt kan inträffa, hinder
' af ffukdom eller andra omständigheter för en eller
flera Ledamöter inträffar, hwarföre, och om sa nödigt
pröfwas, och arbetet befinnes blifwa bc'ydligt
drygare, den genom minskning af Ledamöterne uppkomne
besparing, kunde komma de äterstäende tillgodo.
Sländet som ansäg denna fraga förtjena synnerlig
uppmärksamhet, beflöt att deröfwer infordra
Stats och BancoUijkottens rttlätande, äfwensom enligt
Irlatts kebrlons begäran denna hans anmälan
skulle med de öfrige Resp. Stånden genom ProtocollsUtdrag
communiceras, med hemställan, huruwida
de funno för godt, att i enahanda remisi sig sörena;
men som något hinder derigenom icke uppstod för
antagandet af 66 Z i Riksdagsordningen, intill desi
förbemälte Utskotts infordrade utlakande angående
den as klatts kerston wäckt» fräga hunne ankomma
-
Den 4 November. Z87
Ma, och af Riksens Stander pröfwas, blef berörde §
uppå Talemannens derom nu gjorda proposition af
Glandel enhälligt antagen. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. IräZaräki.
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStäm
det d. 2Z Oct. 1809.
S- D. Upplästes LaaUtskottets Betänkande af
d. 9 i denne mäirad, angående fardag ä FideiCommisi
fastighet för en ask innehastvares Sterbhus;
hivartill BondeStändet fann godt lemna sitt bifall;
derom de öfriga Resp. Standen äfwensoM Lagutskottet
skulle wötdfamt och manligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotooollo
8. L. IlrLZarstli.
S- D. Widare föredrogs Allmänna BefmärSvch
OeconomieUlskotteks Betänkande af d. 2 i denne
mänad, angående införsel af utlänsk spannemäl /
hwarwid Stander till atla delar Made hwad Ut^
skottets förestagit, och wille BondeStändet i öfrigt
öfwerlemna till Kongl. Majus wishet och Landsfaderliga
omsorg alt i detta ämne widtaga den åtgärd
som Kongl. Majll sinner med Rike s wäl och båtnad
wara mäst öfwerensstämmande. Om hwilret beslut
de öfrige Resp. Stånden; äfwensom bemaldtö
388 Den 4 November.
Utstött, skulle genom ProkocollsUtdrag wördsamt och
wänligen underrättas. Ut supra.
kix krotocollo
8. L. Irä^äräb.
»»
S. D. Wid öfwerwägande af Allmänna Vestvarts-
och OeconomkUtstottets d. 9 sistl. Sept., afaifne
Betänkande om förbättringar a Rikets Allmänna
fängelser eller sä kallade Kronohackten, blef detsamma
nu af BondeStändet bifallit, men Skändct fann
tillika att Utstoktets förstag rörande wista matwarors
tilldelande ät Fängarne, i stället för underhällspenningar
som för dem blifwit bestämde, skulle i
werkställigheten möta allt för mänga swärigheter och
att alitsa tills widare mä bero wid den genom Kgs.
Maj-.ts Nädiga Förordning d. 2 Maji innewarande
är redan widtagne anstalt, att personer, som för brott
i häckte hällas, stola, utom deras bestadde under,
hällspenningar undfå en tillökning af i mark mjukt
bröd hwarje dag; hwilket genom ProkocollsUchrag
skulle de öfrige Nefp. RiksStänden wördsamt och
wänligen tiitkännagifwas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. IräZäräb»
S. D. Efter öfwerwagande af Allmänna Beswars-
och OeoonomieMstoltets d° 9 i förra manaden
afgisne Betänkandes angående den af Herr
Lagmannen och Riddaren VValeU wäckle fräga om
läm-^
Den 4 November- 5§y
lämpeligaste satlet att meddela Allmogen behöflige
underrättelser i afseende pä sädane Lagar och Författningar,
som af dem böra till innehållet kännas
m. m. har BondeStändet berörde Betänkande till
alla delar gillat; hwarom de öfrige RiksStänden
flu le erhälla underrättelse genom ProtocollsUtdrag.
Ut supra.
Llx krotocolio
8. L. Irätzärälal
S. D. BondeStändet gillade LagUtskottets,
d. r i innewarande mänad afgifne Betänkanden, angående
willor wid afhandlingar om fast egendom samt
rörande Domstol i fräga om de brott, som i Städerne
garnizonerande Soldater, Artillerister och Ryttare
begä ucom Caserner och Baragncr; Och skulle
öfrige Resp. RiksStänden, genom ProtocollsUtdrag
wördsamt och manligen härom underrättas. Ut supra.
Lx krotocollc»
8. L. 1rä§ärä!r.
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständers ConstitutionsUtskolts
Betänkande af d. 2g i denne manad
öfwer den wid zg Z uti föreflagne Riksdagsordningen
gjorde anmärkning eller huru förhällaS
borde, nar ivid omröstningar inom ett RiksStänd,
rösterna ä bägge sidor sunnos lika, blifwit Uppläst,
fant BondeStändet skälig*, Utskottets förslag till al
-
la delar gilla och samtycka; hwarom de öfrige Resp.
Stan
Dm 4 November.
Ständen asmensom ConstitutionsUlstottet flulle wörds
samt och manligen underrättas, Ut supra.
kx krotocollo
8, L. IrLgärclk.
S D. Till granskning har BondeStandet förehaft
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtflotteks,
d. 9 i fhrra mänaden författade Betänkande, angäende
bytes brister; och ar detta Betänkande af BondeStändet
till alla delar gilladt; hworom de öfrige
Resp. RiksStänden, skulle genom ProtocollsUtdrag
mördsamt och manligen underrättas, Ut supra.
klx krotocollo
8. L- ^rLggräb.
S. D. BoildeStandet biföll det yttrande Alls
wänna Beswärs- och OecvnomiMfloltet usj ProtocollsUtdrag
d, r2 sistlidne Sept. afgifwit, i anledning
af Herr Capitainen och Riddaren Grefwe
IvI. l)ohnL8 Memorial, om rättighet till inkvartering
i Staderne, äfwen för de tjenstgörande Militaire
personer svin der hafwa egne hus; och flulle
öfrige RiksStänden mördsamt och manligen härom
underrättas, Ut supra,
Lx krotocollo
8, L.
S. D, Föredrogs Riksens Ständers Allmänna
Beswärs- och OeconomieUkflotls d» ? knnewarande
mä
-
Den 4 November. Z9r
mänad, angående SockneMagaziners allmänna inrättande,
aflätne Betänkande, som af BondeStändet
gillades, med förbehåll: att den Magazinssond, som
för ytterligare spannemäls inköp ian wara umbärlig
icke mä, utan Församlingens bifall och samtycke, till
något ändamål, som icke med Magnius inrättningen
äger sammanhang, anwändas; h>»i ket wördsamt och
wänligen skulle genom PrvtocollsUtdrag de öfrige
NiksStänden meddelas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L- ^räguräk.
S. D. Wid ytterligare föredragning af All.
manna Beswärs- och OeconomieUtskottets d. 25 sist.
ledne Sept., uppläste och pä bordet lagde Betänkande
angående Strömmingsfiske wid Rikets stränder
och Skärgärdar, stadnade Ständet i det beslut, att
Betänkandet utan förändring ej kunde antagas, utan
skulle ärendet med de härstädes gjorde anmärkningar
till Utskottets ytterligare handläggning återremitteras;
hwarom de öfrige Resp. Ständen skulle wördsamt
och wänligen underrättas. Ut supra,
Tx ?rotocoIla
8, L. '1'rLgI.rZK
S.
D> Widare föredrogs Allmänna Beswärs.
och OeconomieUlskottetS Betänkande af d. 2 i denne
mänad, angående införsel af utländsk spannemäl,
hwarwid Ständet till, alla delar gillade hwad Utskottet
förestå gir, och wille BondeStändet i öfrigt
39? Den 4 November.
Hfwerlemna ti» Kongl. Majus wishet, och Landsfaderliga
omsorg alt i detta ainné widtaga dea åtgärd
Kongl- Maj-t finner med Rikets mål och bätnad mara
mast överensstämmande, om hmilket beflut de öf«
pige Resp. Ständen genom ProlocollsUtdrag stulls,
wördsamr och manligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
8. bi. IräZärclk»
S. D, Till pröfning företog BondeStandet
Betänkandet svin Riksens Ständers A manna Veswars-
och OeconvlnieUtssokt d. y sistleone Sept. afgifwit,
angående i:o Indragning af KyrkoJnspeclorstjenstcrne
uti Skane och Blekinge, 2:0 Utmisrnng
af nödig wedbrand ä Presterstapets Annexevch
Mensal hemmans skog, och g.o Dagmerkens erhållande
af Torpare och Husman inom FörsamlinHarue
uti Lunds Stift.
Efter behörigt öfwerwägande beflöt Ståndet akt
berörde Betänkande bifalla, likwäl med följande förbehåll:
Att dä enligt Betänkandet, KyrkoJnspectorerne
i deras lifstid stola bibehällas wid deras innehafwande
Löneförmoner; sa böra de ock med tjenstebefattningem
fortfara sä länge de lönen åtnjuta;
Att som 4 § af Presterstapets är 172g erhällne Privilegier
stadga, det Kvrkorne oförryckt böra bibehälfas
mid den dem anflagne tionde; sä mä det uti
Betänkandet nyttjade uttryck: Att dä genom en
total indragning af AyrkoInspectorS tjensterye,
en betydlig besparing af LyrkorneS in?
Den 4 November. 393
komster wrnneS' öfwerskottet deraf med större
båtnad för det allmänna kunde päräknaS såsom
tillgäng till andra nyttiga Inrättningars
befrämjande, icke tages i någon annan mening
an ren, att de medel som i detta afseende besparas,
såsom Kyrkorne tillhörige, endast stola anwänvas
till deras fördel samt sädane aä xic>8 ulv»
hörande Inrättningar, hwartill wederbörande Församlingar
finna tjenligt att dem ansta; och sluteligen
att sörstaget till DagSwerkens erhällande af Torpare
och Husman inom Församlingarne i Lunds Skift
icke mä lämpas till den del af Blekinge, dar, genom
Conveulioner, Presterskapets rättigheter förut
arv bestämde, utan endast galla för Mellby, Gammalstorps
och Torhamns Socknar, såsom de därutl
berörde Convention icke aro innebegripne. H-vilket
de öfrige RiksSländen wördsamt och wanligen stulle
kungöras genom Utdrag af Protocollet. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. Prägärcl.
Utdrag af Protocollet hallit hos BondeSländet
d. 2.8 Ocl. 180-9.
S. D. Upplästes, dels Högloft. BancoUlstottets
Protocoll för den iz innewarande manad, hwarigenom
Ulstottet till Ständernes pröfning hemstalt,
huruwida de hittills brukeliga arliga sammanträden
as Fullmaglige j Banco och Riksgäldswerkcn tils
genom
-
394 - Den 4 November.
genomseende af föregående ärets asffutade RiksStat,
äfwen hädanefter mä forrfara, eller nu mera uppböka,
dels ock Willoff BorgareSiänbe s uti Protocoll
den 2l derpå följande i ämnet tagne beffut, att ofwannamnde
Fullmägtiges sammanträden hädanefter
såsom öfwerflödiga mä upphöra, uti hwilket beffut
BondeStandet pä derom framstäld proposition sig förenade;
hwarom de öfrige Resp. Ständen genom ProtocotlsUtdrag
skulle wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
klx krotocollo
8. L ^rä^är6lI.
S. D. BoNdeStändet gillade, efter uppläsandet
hwad Riksens Högloff. S änders Statsutskott uii
ProtocollsUkdrag d. 2g i denna mänad tillgyrkt, i
afseende pä bestämmandet af en witz ärlig underhällssumma
i ett för allt till Hans Majus Konungens
och Hennes Majit Drottningens Hof- och HofStallStater
samt för Hans Kongl. Höghet KronPrintsen;
hwarom de öfrige Resp. Ständen genom ProtocollsUtdrag
wördsamt och manligen skulle underrättas.
Ut supra.
kix krotocollo
8. L. 'kräZLräli.
S. D. Wid ytterligare föredragning af Allmänna
Beswärs- och OeconomieUtffottets sista Plenum
-
Den 4 November» 395
rium uppläste och pä bordet sagda Betänkande, angående
föreflagen ändring af stytlningsliden för tjenstehjon,
bestöt BondeStänvet, att Blänkandet icke kan
oförändradt antagas, utan kommer Utskottet att fä del
af de inom Sundet i detta ämne gjorda anmärkningar,
med anmodan, att enligt Regeringsformens föreskrift
taga ärendet under närmare öfwerwägande
och med fömyadt utlåtande inkomma; hwarom de öfrige
Resp. Stånden skulle genom PcotocollsUtdrag
rvördsamt och manligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocosto
8. L. Irägäräk.
S. D. Pa lika sätt som Wällostiga Borgare
Skändet, fann BondeStändet stäligt biträda Rik,
sens Höglost. Ständers LagUtstotts hemställan af
d. 24 denna manad, det Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition angående fastställande af en till ändamälet
närmare ledande föreskrift om den höjd gär»
desgärdar böra hälla för att laggilde anses, än den
allmänna Lagen i 5 Cap. z § Byggninga Balken
lemnar, borde till Allmänna Besvärs- och OeconomieUtstottets
handläggning remitteras, säsom ett äm,
ne af Landtbruks- och Hushålls egenskap; om hwilket
bestut de öfriga Resp. Gränden genom ProtocollsUtdrag
ftulle wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
kx krotoooUc»
8. L. Irägaräli.
S- D.
396 Den 4 November.
S. D. Under d. 4 i denna manad har wäl
BondeStändet till öfwerläggning sörehaft, frägan
huruledes ombud wid markegängssättningar böra af
detta Ständ utses, uti hwilket amne Skändets dä
tagne beslut redan blifwit, med de öfriga Respective
Ständen communiceradt; men sedan sä wäl Högloft.
Ridderskapet och Adeln som Högwördige PresteStändet
nu mera fastställ, alt endast Lwenne fullmägtige
ftulle frän hwardera af dessa Ständ bewista Markegängssättningarne;
sa har i anledning af det inbjudande
som BondeStändet erhållit att till likhets
minnande uti Ledamöternas anta!, uti enahanda beslut
instämma, ärendet hos Ständet kommit under
ny ventilation; hwarwid dock. oaktadt det bemödande,
som blifwit anwändt för att i möjligaste mätto
uppfylla Resp. MedStändens i fräga warande önskan,
hwarjehanda locala omständigheter sig söretedt
af sä skiljaktig beskaffenhet att något fullkomligt lika
förhållande icke kunnat för VondeSkändets del
bestämmas öfwer hela Riket.
För att fä Markegängssäktningarne werkstalda
med ett sä ringa antal Ledamöter af BondeStändet,
som möjeligt warit har likwal Ständet efter noga
pröfning, stadnat uti det besiut att wid den Markegängssättning.
som efter Riksdagens stut härnäst inträffar,
en BondeStändets Ledamot frän hwarje
Domsaga utses inom efterföljande Län, nemligen:
Uppsala, Stockholms, Skaraborgs/Kronobergs, Jönköpings,
Westerås, Elfsborgs, Kalmar, Karlstads,
Westerbåttns, Gottlands, Malmöhus, Christianstads,
Blekinge. Halland och Bohus Län.
En
Den 4 November.' 397
En frän hwarje Härad uti Östergöthlands, Södermalands
vä? Örebro Län; en frän hwarje Fögderi
l- nn K?np'r' rgs Län samt likaledes en frän
hwarw Fögderi ruon. Gefleborgs och Westernorrlands
Län med iak tagande af sädan derstädes tillförene följd
ordning, att wcderbörande Kronofogdar, ester föregången
klingöreife om tiden, dä Markegängssättningen
stall företagas, böra sammankalla en Deputerad
frän hwarje Socken, att a wist dag sammanträda till
wal af Ledamöter att enligt förenämnde grund uti
ärendet deltaga, dä Fullmagter för dem utfärdas; och
har BondeStändet i öfrigt för sin del stadgat att
när orternas ombud inför Konungens Befallningshafwande
ivid nästa Markegångssättning sammanträda,
deffe mä wara öppet lemnadt att sig emellan
da widare öfwerenskomma om det antal Fullmägtige
som för framtiden i hwarje Landsort kan lämpeligt
anses, och hwilka pä sätt Ständet redan förut be
flutat
böra mäkjas. Hwarom de Respcct. Riks
Ständen
genom ProtocollsUtdrag wördfamt och mänligen
stulle underrättas. Ut supra.
Lx krotocollc»
8. L. 1rä§är6.
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStän
det
d. Zo igoy.
S. D. Efter uppläsande af Kongl. Maj:t§
Nädiga Proposition till Riksens Ständer under d^
is dennes, angående huruwida Instruktion mä wara
-
398 Den 4 November
ra
af nöden för Riksens Ständers Fullmägtige, ef»
ler wederbörande Ämbetsmän, hwilka i frågor om eftergift
af ädömde ersättningar soni tillhöra Riksens
S-anders penningeweck, Stakswerket, eller de under
Collegierne och särssilte Directioners styrelse waran,
de Castor, böra wara hörde, bestöt BondeStändet,
att denna Nådiga Pro.osition skulle till Stats och
BcmeoUtskottens utlakande remitteras, bwarom de
öfriga Resp. Ständen genom ProtocollsUtdrag skulle
wördsamt och manligen underrättas. Ut supra.
klx krotvcoilo
(l.. S.)
6. D. 6ot!iilan6er»
S. D. Sedan BondeStändet under den os,
2l och 2Z pstledne Ockober kill pröfniny förehaft
ConstitutionsUtstokts omarbetade förjlag till en Riksdagsordning,
har Ständet för hwarje § särskilt stads
nät i följande beslut:
1 § bifallcs
2 Z bifallcs
z § bifallcs
4 § bifallcs
5 H bifallcs
6 Z bifallcs
7 § bifalleS
8 §
Den 4 Nsnmbex- zs§>
8 § bifalles
y § bifalles
10 § bifalles
11 ^ bifalles
12 Z hwilar i afwaktan pä Högloft. Ridderffapet
och Adelns yttrande.
ig ^ hwilar likaledes i afbidande, pä Högwördige
PresteStändels beslut.
14 § hwi'ar också i afwaktan pä Wallofl. BorgareStändets
beslut.
iz § andras salunda: att i stallet för besuten jordägande,
saktes: besuten Krono, KronoSkatte eller
Fralse Skattehemmans ägare; äfwenfom de
enligt Utskottets sednare förslag wid slutet af
§ införda orden inom samma Eän uteslutas,
sä a t tz i den delen sörvlifwer efter första pro»
jectet förändrad.
i6 Z bifalles
i? § bifalles med undantaq af de fyra sista orden:
bä'de före walet bestämda hwilka efter Bon»
deSkanvets tanka böra utgå.
-,8 H bifalles
19 § bifalles
2S §
4OV Den 4 November.
20 § bifalles
si § bifalles
S2 § Antages med följande tillagg: att nemligen L
Fullmagterna för Riksdagsman af BindeStandet
utsattes af hwad natur den walde personens
hemman är näst efter dest namn, sam' att
wid flutet af H näst efter ordet medfölja tillsa
tes : samt ester fulländad granskning af
Zullmagterne till den walda äterstälraS,
och ware walförrättaren skyldig walprotocollet,
innan han frän förrätrningöftället
reser, utlemna
2Z
Z Antages med förbehåll, att detta antagande icke
mä anses ligga Ständet i wägen, wrd pröfning
af den emot Regeringsformen framstälde
anmärkning akt fä till Talemannen undcrdänigl
förflag af g personer uppföra.
24 Z Anlages likaledes med förbehåll af öppen rätt
för den sädant ästundar, alt i ConstikutionsUtskottet
wäcka fräga om den ändring i 52 Z af
Regeringsformen, att dek mä wara BondeSläitdet
obetagit, att sjelf i likhet med de öfrige
Resp. Ständen malja Secreterare.
25 H antageS
26 Z antages
27 L antages
28 §.
Den 4 November. 4vr
88 § gillas med undantag af de j början deraf wa--  rande orden genom Electorer, anseende Ständer
sättet för walen af Ukfeotls-Ledamöterna
böra wid hwarje Riksdag pä Ständens enstilta
afgörande ankomma.
L9 § Antages med de ändringar: Att Constitutions
Utskottet hädanefter bör bestå af Ser Ledamöter
frän hwarje Ständ, samt atr hela sista momentet
angående Utskottets rätt, att med S'än»
dernas magt i wista fall afgöra frägan om nya
UtstotkS tillsättande, utgär och förswinner, med
öppen frihet för den sadant ästundar, att hos
Utskottet wäcka fräga om ändring i den § af
Regeringsformen, som tillägger U:stottet magt
att afslä yrkade ändringar i grundlagarne.
Zo § Antages, dock sä att i 2 Moment, näst efter
behörige quittencdr, tillägges orden och vs'
rificationer»
ZI Z antages
32 tz antages
Zg antages
Z4 K antages
Z5 Z gillas
36 ^ gillas
37 § gillas
38 z gillas i allt, utom hwad sista Momentet an.
gäende röstberäkningen i BancoUtffottet angär,
hwilket rättades i enlighet med ConstikutionsUtstottets
derom farstilt'afgifna Memorial af
d. 17 Oct. hwilket af Skändet gillas, Lock att
Fjerde Band. Nro 51, ss. detta
402 Den 4 November.
detta bifall» sä widt det rörer den Utskottets
Ordförande tillagde afgörande röst icke mä anses
gällande, derest icke samtelige RiksStänden
förena sig om den förestagne röstberäkning per
Capita i Utskotten.
39 § hwilar i afwaktan pä Högloft. Ridderstapet
och Adelns yttrande.
40 § antages med tillagg nast efter ordet: Tale'
männen af orden: samt BondeStändetS
Secreterare.
41 § hwilar till dest Ständet fatt inhämta Högloft.
Ridderstapet och Adelns bestut
42 § antages
43 § bifalles
44 L gillas
45 Z godkannes
46 § antages
47 Z antages
48 K bifalles
49 H bifalles
50 § gillas
51 § gillas
§2 § afstogs, sä widt det rörer BondeStandet, sa
alt Ständet tillstyrker införandet af den mening
., wid z stut dock ware ej 2>ondeBtändet un^
derkastadt denna skyldighet.
53 § godkännes
54 § godkannes
SS z
Den 4 November. 4»I
55 L antages
56 Z antageS
57 H antages
58 4 gillas
59 tz gillas
60 § gillas
Likaledes blef den af ConstitutiousUtstottet
föreflagne nya Z, som skulle inflyttas emellan
6o och 6i § Z, af Ständer gillad.
61 § gillas
62 tz bifalles, med förbehäll att detta antagande icke
mä anses hinderligt wid pröfning af den anmärkning,
som angående Justitie Ombudsmannens
öfwerflödighet hos Ständet blifwit gjord.
6z Z bifalles
64 § bifalles Med sörbehäll af öppen pröfningsratt
af den redan mot Tryckfrihets Comiten gjorde
anmärkning, samt med det bestämda förklarande,
att i händelse en sädan Comité kommer att äga
rum, något arfwvde för den samma af Bonde
Ständet icke bewiljas.
65 § Antages med wilkor, att Ständet, wid fram.
deles skeende wal, mä hafwa sig förbehällit, att
befluten om Fullmagtige i Banquen och RiksgaldsContoiret,
stola tourwis Länen emellan utses,
eller samteliga Rikets Allmoge, utan afseende
derpä mä kunna komma under omröstning.
66 Z
404 Den 4 November.
66 § bifalles
67 § godkännes
68 8 godkännes
69 § godkannes
70 § ankages
71 § gilias
72 Z bifalles
73 8 godkännes
74 H antages
75 § bifalles
76 8 gillas
77 8 godkannes
78 8 bifalles
79 § ankages
80 § gillas
81 8 godkannes
Slutligen har ock Ständet bifallit, hwad Utskottet
sig yttrat öfwer särskildta "till wisia § 8 egen,
leligen icke hörande frågor med det förbehöll likwäl,
att Riksdagsordningens antagande pä imct sätt ma
anses hinderlig för den ändring i Representationen,
svin VondeStändet genom ett förut tagit beslut anr
sett nödig.
Och skulle de öfrige Nespect. Skanden härom
»vördsamt och »vänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocoilc»
l.. 8.
L, O. Llltsiilanäer.
Utdrag
Den 4 November. 405
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStändet
d. 2 Nov. »809.
S. D. B ef Kongl. Majrts Nådiga Proposition
till Ni./cus Stärider af sistlidne gärdag, angående
understöd för TackjernsBergslagerne till BancoU'stot
ets styndesamma utlåtande remitterad, med
staogande derjemte att i fall SratsUtstoiteks handläggning
till det a ämne stulle wara af nöden, ma
det '.vara BancoUrstottet obetagit att densamma i behörig
ordning östa, pä det Ständet wid ärendets
afgörande mä aga tillgäng till alla behöfliga underrättelscrz
derom stulle de öfrige Resp. Ständen wöro»
samt och manligen underrättas. Ut supra.
Tx protocollo
I.. 8.
L. O. 6ot bilander.
Ridderstapet och Adeln ätstildes kl. n.
In kiclem krotocollo
6. Lilverllolpe.
406 Den 7 November.
Tisdagen den 7 November.
Plenum kl. 9 f. m.
Justerades följande;
Utdrag af Protocollet hällit i Högloft. Ridderstapet
och Adelns Plenum d. 4 Nov.
^ 1809.
S. D. Föredrogs och gillades LagUtstottecs
Betänkande af d. 26 Oct. öfwer ekt af Herr I>-  ^onstolps hos Ridderffapct och Adeln ingifwit och
till Utskottet remitteradt Memorial, angäeude Sommar
Tingens indragning; hwarom underrättelse genom Ut,
drag af Protocollet de öfrige Resp. Standen wänligen
meddelas stulle. Ut supra.
S. D. Föredrogs och gillades LagUtstottets genom
ProtocollsUtdrag af d. 24 Oct. gjorde hemställan,
det mätte Konungens Nådiga Proposition rörande
förändring i Allmänna Lagens stadgande i Z
Cap. g z ByggningaBalken, säsom egenteligen rörande
en hushällsförfattning, till beredande till Allmänna
Befwärs- och QeconomicUtstottet hanwisas:
Och stuve de öfriga Resp. Ständen genom Utdrag af
Protocollet härom wänligen underrättas. Ut supra.
S D. Föredrogs och gillades LagUtstottets
genom Utdrag af Protocollet för d. 6 Oct. afgitna
utlåtande rörande den ifrän BondeSländet till Nistor
-
Deir 7 November- 407
flottet remitterade fragan om förändring i den bestämda
tiden till Damluckors öppnande: och stickle
de öfrige Resp. Sränden genom Utdrag af Protocollet
härom manligen underrättas. Ut supra.
S. D. Föredrogs och bifölls LagUtflottels Betänkande
af d. 6 Oct. angående wiff bestämd tid inom
hwilken häcktade personer owillkorligen böra för
rätta ställas; hwarom underrättelse de öfriga Resp.
Ständen manligen meddelas flulle. Ut supra.
S. D. Föredrogs LagUkflottets Betänkande af
d. s Oct. rörande Herr och Herr LZZes i
sina Resp. Ständ i anledning af Kongl. Majtts
Nädiga proposition till Riksens Ständer om tillökning
i underhållet för bysatte personer andragna yttranden:
och biföll Ridderflapet och Adeln sä mäl de
förslag Lagutskottet i anledning af deffe yttranden afgifmit,
som den af Utflottet tillstyrkta remissen till
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtfkottet. Ut supra.
S. D. Föredrogs och bifölls LagUtflotteks Betänkande
af d. 5 Oct., innehållande tillstyrkande till
bifall af Konungens Nädiga Preposition om förökning
i underhållet för bysatte personer: om hwilket
Nidderflapets och Adelns härigenom till högstberörde
Konungens Nädiga Proposition i underdånighet
gifna bifall underrättelse de öfriga Resp. Ständen
härigenom meddelas flulle. Ut supra.
S. D.
408 Den 7 November.
S. D. Föredrogs och gillades Allmanna Bssmars'
och OeconomieUkstottets Betänkande af d. 2
Oct. i anledning af Herr Prosten Dockor kättrWi
Memorial, angående förestagen allmän inrättning af
SvckneMagazmer: hwarom de öfriga Resp. Ständen
manligen ffulle underrättas. Ut supra.
S. D. Föredrogs och gillades till alla delar
Allmänna Beswärs- och OeconvmieUtskottets Betänkande
af d. 2 Oct., angående Fatkigwärden i Riket,
hwari Utskottet förestär att Riksens Stander hos
Hans Kongl. Majtt mätte i underdånighet anhälla
det en Committé singe nedsättas till pröfning af de
redan i landet befintlige inrättningar, för att wid
nästkommande Lagtima Riksdag till Riksens Ständer
kunna afgifwa en ordentlig plan till Fattig inräktuingarne
i Riket. Och skulle genom Utdrag af Protokollet,
de öfrige Resp. Ständen härom wänligen
underrättas. Ut supra.
S. D. Föredrogs och gillades Allmänna Beswärs-
och OeconomieUtskottets Betänkande af d- 2
October hwarigenom Utskottet afstyrkt det förestagne
förbudet för 6 mannder pä spannemäls införsel ifrän
utrikes orter, men deremot tillstyrkt, att Riksens Ständer
i underdänighet hos Hans Maj:t Konungen skulle
anhälla, det täcktes Hans Mastt i stöd af 6o I
Regeringsformen stadga den princip af Tullförhöfning
som kan pröstvas nödig, att nu, om ej hindra
kiliva! mindsta en sa öswerdrifwen införsel af utländsk
spammnäl, att wär egen derigenom kunds
falla
Den 7 November- 409
falla i wanpris; hwarom de öfriga Resp. Ständerr
genom Utdrag af Protocollet wänligen flulle underrättas.
Ut supra.
S. D. Föredrogs och gillades Allmänna Besmars-
och OeconomieUtflotlets genom ProtocollsUt-,
draf af d. 12 Sept. afgifna ut> ätande öfwer den
af Grefwe Dolma, August, genom etc till Ridderflapet
och Adeln ingifwit Memorial yrkade rättighet
till inqvartering i Staderna, äfwen för sädane tjenst,
görande Militaire personer som der innehafwa egna
hus: och flulle genom Utdrag af Protocollet de öfrige
Resp. Ständen härom manligen underrättas.
Ut supra.
S. D. Föredrogs Allmänna Besmars- och AeconomieU
flottets Betänkande i anledning af Herr
KröninZslvsrcls hos Högloft. Ridderflapet och Adeln
ingifne och till Utflottet remitterade Memorial an»
gående förbättringar as Rikets Allmänna fängelser
eller sä kallade Krono-häckten; och beftöt Ridderflapet
och Adeln att berörde Betänkande till alla delar
gitta; hwarom Utdrag af Protocollet de öfrige Resp.
Ständen wänligen flulle meddelas. Ut supra.
S. D. Föredrogs StatsUtflottets ProtocollsUtdrag
af d. 24 Oct. rörande den genom flera Me,
morial ifrän BondeStändet föreslagna indragningen
af Domkyrko tionde»; och beftöt Högloft. Ridderflapet
och Adeln att till alla delar gilla StatsUtflottets
ullätande sä mål i hwad sjelfwa tionden rörde,
som
412 Den 7 November.
som öfwer det hwad Domkyrkorne utöfwer Donationer
och hwad af alder dem warit tillagt och genom
Privilegier är stadfästadt möjligen kunna innehafva;
Lich skulle genom Utdrag af Protokollet de öfrige
Resp. Ständen härom wänligen underrättas. Ut
supra.
S. D. Föredrogs a nyo LagUtskottets d. 2
Nov. uppläste och pä bordet lagda utlakande öfwer
de hos Ridderskapet och Adeln samt af Höqwördigc
PresteStändet gjorda anmärkningar wid Utskottets
förut afgifna Betänkande, angående wista i afseende
pä ägtenskap förbudna skyld- och swägerjkapsleder.
hwarwid afwen, änyo till pröfning upptogs berörde
LagUtskottets sörsta Betänkande rörande detta ämne
af d. 12 Äng. och bestöt Ridderskapet och Adeln att
till de Lagförändringar Ulskottet i afseende pä sä
beskaffade ägtenskap förestagit till alla delar sitt bifall
lemna; Hvarom de öfrige Resö. Ständer, genom
Utdrag af Protokollet wänligen skulle underrättas.
Ut supra.
S. D. Föredrogs Kongl. Majits Nådiga Proposition
till Riksens Ständer om vidtagande as särskildta
kraftiga anstalter, till Rikets förswar och
framtida säkerhet', och bestöt Ridderskapet och Adeln
att genom Herr Grefven och LandtMarjkalken i underdänighek
anställa om del af StatsNädets öfwer
Na iona! Beväringen afgifne yttrande, intill stwars
erhållande den del af berörde Nådiga Proposition
som rörde NationalBewäringen skulle hwitå pä bor
-
Den 7 November- 4n
det, men att den andra delen, rörande medels anfläende
till Förswarswerkets i ständ sättande, til! StatsUtflottet
flulle remitteras: Hwarom de öfrige Resp.
Ständen genom Utdrag af Protokollet manligen skulle
underrättas. Ut supra.
S. D. Föredrogs BancoUtflottets ProkocollsUtdrag
af den rz Ock. rörande uppfattande af en
answarighets Lag för Banco Fullmägtige till rättesnöre
för HofRätten, enar nägon Fullmagtig af Revisorer
inför densamma till answar ställes: och beflöt
Ridderflapet och Adeln i likhet med hwad BancoUt»
flottet föreslagit, att denna sräga till LagUtflottet
skulle remitteras; hwarom de öfriga Resp. Standen
wänligen skulle underrättas. Ut supra.
S. D. Föredrogs Allmänna Befwars- och OeconomieUtflottets
Betänkande, angående det af Kgl.
Secreterare» Loi § stiftade Institut för Blinde, Döfstumme
och Swagsinte, hwilket i likhet med hwad
Ridderflapet och Adeln besiutit rörande StatsUtflortets
yttrande öfwer samma ämne, jemte ett nu af
Herr Irakvenkolflt, carl, i anledning af detta Be>
tänkande inlemnadt Dictamen, till BewiilningsUtskvt,
tels widare åtgärd remitterades. Ut supra.
Utdrag
412 Dm 7 November.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hoS Riksens
Höglofl. Ständers BancoU.kflott d. i Nov»
1829.
S. D. I anledning af BancvUtskottes, under
d. 15 sistledne Sept. gjorda wördsamma anmälan,
angående Herrar Banco Fullmagtiges, pä nästledit
är, dertill kemnade bifall, att DisconkJnrättningarne
i Götheborg, Malmö och Äbo stngo af RiksDiscontWerket,
till förfallne löpande Reversers infriande,
biträdas med oumgängelige temporaire lansummor,
hafwa de Resp. Ständen, genom Utdrag af Protocollen,
under den 22, 27 och zo Sept. samt den
12 sistledne Oktober sig utlätit, dtt ägde BancoUtflottet
att öfwer berörde ätgärd, infordra Herrar
Banco Fnllmägkiges utlätande, samt dermed till Riksens
Ständers Plena inkomma.
Herrar Banco Fullmggtiges deröfwcr infordrade
och afgifne Förklaring får BancoUtjkottet äran
härhos bifoga, med Åberopande derjemte, af hwad
desi förstnämnde wördsamma anmälan, rörande detta
amne i allt öfrigt innehälter. Ar och dag som förr
strifwit star.
Ester befallning
kl. llslsinZius.
Afskrift.
Den 7 November- 4iz
Afskrift.
Hörsamt Memorial!
Till följe af Högloft. BancoUkffotkets förordnande
af d. z i denne manad fä Banco Fullmägtige
härmed i hörsamhet afgifwa deras ullätande,
angäende den pä förledit är för RilsDisconlWer*
kets Directivn lemnade tillätelftn, att med extra bitradestän
understödja ^DisconlJnrättningarne i Götheborg,
Malmö och Abo.
Uti Riksens Högloft. Ständers tvid 1800 ars
Riksdag widtagne och Banco Fullmägtige, genom
Hemliga Ulstottets ProtocollsUtdrag af den 4 Ju,
nii samma är, meddelte Författning, angäende Discont
rörelsen i Riket, war tilläkelse giswen, att, uti
ei och annan af Rikets aflägsnare belägne, större
och näringsfullare Städer, öppna serstildte-Discont,
Inrättningar under privat Aftociation. Naqot bestämdt
Förordnande ifrän däwarande BaiicoUtffott
mar till BancoFullmägtiges efterrättelse i den delen
icke lemnadt.
I följe af en sadan tillåtelse bfefwo Discont,
Contoiren i Götheborg, Malmö och Äbo grundade,
enligt Kongl. Maj:ts under d. ig Oct. 1802, d. 16
Februarii r 8c)g och d. 22 Jun. 1805 för defta Inrättningar
utfärdade Reglementen.
Under ären 1806 och 1807, dä en beklageligen
inträffad stagnation i Rikets handel och en trögare
afsättning pä alla produkter ökade penningeby
h°s
-
414 Den 7 November.
hofwet, hade berörde för näringarnes uppkomst inrättade
werk icke kunnat magra besia ett för deras
bestånd och upprätthällände oumbärligt understöd;
detta äter kunde, sä länge allmänna ställningen förblef
enehanda, icke utan näringarnes totala förstöring
pä en gäng äterfordras.
Sadant war sörhällandet, dä wid förledit ärs
början Rikets Södra, Westra och Ostra gränsor
syntes wara i fara för fientelige anfall, och Direc»
tionerne wid ofwanberörde werk, hwar ester annan,
strifteligen anmälte, det, af uppkommen allmän farhäga
hos Innehafware af Conloirens utelöpande
Obligationer, fa betydeliga summor, af de emot g
Procent insatte medlen, blifwit pä en gäng och med
sadan skyndsamhet äterfordrade, att deras inbetalning
icke, utan särskildt biträde af RiksDiscontWerket,
med Contoirens ägande Casia - tillgängar och
Asiignations-fond i Banquen kunde bestridas.
Ibland ordsakerne till denna de särskildta Dis»
contContoirens irakade swära belägenhet lärer ofelbart
och hufwudsakeligen böra räknas Kgl. Maj:ts
dem, oaktadt BancoFullmagtiges deremot gjorde underdåniga
föreställningar, kemnade tillstånd, att, till
Discvntrörelsens oafbrutna underhällande, upptaga län
emot löpande Obligationer pä mindre summor än
Loo Riksdaler; samt äfwen till någon del, den beqwämlighet
allmänheten uti föregående lugnare tider
redan erhållit, akt, oagtadt DiscontObligationernes
lydelse pä i a 2 mänaders uppsägning', wid anfor»
dran för dem undfå betalning.
Den 7 November. 4rs
Wid de uti detta ämne förefallne öfwerläggningar,
kunde BancoFullmägtige icke undgå att inse,
huruledes, i händelse DiscontContoirens till stor
mängd och bekydelig summa utelöpande Obligationer
genom saknad inlösen, förlorade deras förut allmänt
acrediterade gångbarhet, sädant skulle hafwa medfört
icke allenast merberörde Inrättningars totala upplösning
och enstilde personers deraf förordsakade tändare
förlust, utan jemwäl de äfwentyrligaste följder
för allmänna Penningerörelsen, RiksDisconlWerkets
widsträckta utläningar, Realisationens fortgång och
Banquens öfriga Operationer, som af den frän desse
werk stötande winst i sin män böra understödjas.
Uti en sä bekymmersam belägenhet, ansägo BancoFullmäg
ige, som ä Disconterne borde hafwa en
noga uppmärksamhet, stg icke kunna underläta, att
meddela desta zme DiscontWerk ett för deras behof
till de utelöpande Obligationernes infriande samt Allmänna
Crcditens deraf beroende fördel oumgängeligt
extra biträde.
Ett motsatt förfarande af BancoFullmägtige
hade, efter deras öfwertygelse, helt och hällit warit
stridande emot det dem, af Riksens Ständer kemnade
wigtiga förtroende, det nemligen, att med nit, omtanka
och rädighet styra det angelägna BancoWerket;
emedan de ansägo tillämpningen deraf i synnerhet
fordras wid sädane tillfällen, dä bestämde föreflrifter
saknades.
Igenom denna ätgärd, hafwa Allmänhetens billiga
fordringar blifwit uppfyllde, hwilket förnämligast
utgjorde VancvFullmägtiges syftemål, äfwenfom
Gb>
4l6 Den 7 November.
Götheborg och Malmö DiscontContoirsCredit upprätthällen
och till den grad stadgad, att dek förstnämnde
icke behöfde begagna denna kemnade tillåtelse,
och det sednare endast en och annan gäng pä
kortare tider, samt kunde innan ärets fluk Återbetala
de erhällne förffotker.
Hwad äter Äbo DiscontWerk serstildt angär,
sä, ehuru förhällandet dermed, genom Finlands sedermera
inträffade beklageliga occupation af fienden,
och dest obotelig a förlust genom sista Fredstractaken,
hwilket i flutet af Februarii och början af Mars
mänader är i8c>8 icke sunde förutses eller borde befaras,
ännu icke blifwit bestämdt, göra Fullmägtige
sig dock, med anledning af samma Tractak, sörwisiade,
att jemväl efter en sä olyckclig händelse, säkerheten
för detta Werks ingängne Förbindelser blifwit
fullkomligen bewarad.
För öfrigt wäga BancoFullmägkige hoppas,
att Högloft. BancoUtftotlet, utaf hwad i detta ämne
förde Protocoller innehälla, benagit lära inse, dek
nägot för Banquens säkerhet nödigt försigtighetsmått,
icke blifwit uraktlälit. Stockholm den 26
Oct. 1809.
babian borgen. L. I>a§erbrin§. ^.Ibrecbt Idre.
(rustak ^äuraij. ?ebr Lam. Oresen. ^sxlunck.
Wedelin, k. Willbom.
I.ars Olokston. ^.nll. Imnllc^vist.
L. kank.
Likheten med Originalet imogar
sjle1§in§i'us.
Begärdes pä bordet.
Utdrag
Den 7 November.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällit hos' Riksens
Höglosi. Ständers BewillningsUlskott wid
Riksdagen i Stockholm den 6 November
1809.
S. D. Föredragning skedde af Herr Ofwerstest
6. Lkren^ranats frän Höglost. Ridderskapet och Ä--  deln remitterade Memorial, hwaruti förmales/ till
utredande af uppkomne anmärkningar emot det utr
Riksens Ständers RiksgäldsContoir upprättade och
till BewillningsUtskottet aflemnade sammandrag öfwer
Bewillningen ifrän 1801 till och med 1807, att
detta sammandrag grundade stg pä de frän LandsContoiren
till RiksgäldsContoiret ingängne General
förstag, hwilka derstädes i förr omnämnde ändamäl
blifwit följde och afskrefne, men att dä en dylik Hand'
ling eller Tabell icke more nödig eller tjenande för
RiksgäldsContoiret, som äter med andra brydsamma
göromål ganska mycket skall finna sig sysselsatt, hem»
ställes, om ej af Kongl. KammarCollegium eller
Kammarrätten sammandrag af Bewillningen Matte
hädanefter upprättas sadant det kan erfordras
BewillningsUtskoltet
ansäg , att sedan Riksens
Högloft. Stander redan förut behagat hänmisa i fräga
warande ärende till Högloft. SlatsUkskottet- någon
widare åtgärd därmed numera ej tillhörde BewillningsUtskottet,
än att endast framställa sin önskan,
det de specifiqve uppgifter, som framdeles af
Kongl- Majus och Kronans Ämbetsmän eller Werk
Gerde Band» 23, 54. kom
-
418 Den 7 November.
komma att meddelas det wid nasta Riksmöte blifwande
BewillningsUtskott, mä warda för detsamma
mera upplysande och med werkeliga förhållandet säkrare
öfwerensstämmande, an det, som för denna gäng
till Utskottet blifwit afgistvit. Lika litet BewillningsUtflottet
nu trodde sig böra inga i pröfningen huruwida
nägra närmare upplysningar j ämnet för närrvarande
stodo att erna, lika litet fant Utskottet sig
Mstandigt, att meddela yttrande, antingen Kongl.
KammarCollegium, KammarRatten eller Ri Sgälds
Contoiret bör åligga, att omförmälke sammandrag i
enlighet med Räkenstaperne och Redogörelsen författa
och Riksens Ständer framgent tillhanda halla;
Hwilket allt skulle genom ProkocollsUtdrag till skyldigt
swar ä erhällne remisien Höglofl. Ridderftapet
och Adeln wördsamt tillkännagifwas, som ock öfrige
Respect. Ständen pä lika sätt derom underrättas.
Ut supra.
LX krotocollo
L. 6. Ingman
-
Utdrag af Protocollet hällit hos Högwördigs
PresteStändet d. 2 Nov. 1809.
S. D. Öfwer Herr Häradshöfdingen I^onÄolpes
Memorial, angående sommar tingens indragning
afgifwer Riksens Höglofl. Ständers LagUtskolt
uti Betänkande af d. 26 nästledne Ort. det utlätan.
de, att Utskottet ansett tjenligast, att Kongl. Maj^s
Nädiga skrifwelfe af d. iz Ianuarii 1757 mä tjena
-
Den 7 November. 4W
na till efterrättelse i sä matto, att de Häradsboer,
hwilka önsta ändring, kunde aga frihet sädant anmäla
hos Konungens Besallningshafwande, som der.
Med, jemte eget och Domarens yttrande bör till Kgl.
HofRatten inkomma, för att ståtligen hos Kongl.
Majtt i underdånighet anmälas; Härtill kemnade
Sländet dest bifall, hwitket stulle de Resp. Med»
Ständen samt LagUtstoktek wördsamt och wänligeN
MddelaS. Ut supra.
kix j'rotocollo
st. O. /rimqvist.
S. D. Hivad Riksens Högl. Ständers Stats»
Utstött uti s:ne särskilta nu företedda ProtocollsUldrag
anfört, L anledning af Riksdagsmannen sto.
tran I^laZnus VVeslinZs till Hederwarda Bonde»
Ståndet uigifna och titl Utstottet remitterade anföranden,
dels angäende Johannisbergs Kungsladugärd,
dels ock rörande Hemmannen Kurön, Ridön»
och Westeräng, hwilka ti l berörde Kungöladugärd
Utgjort deras statt, har P esteStändck för sin del
bifallit;" hwilket stulle de Resp. MedStänden samt
SlatsUtstotket wördsamt och wänligen tillkännagift
was. Uk supra.
kix krowoollo
st. O. ^Imc^vik.
S. D. Efter uppläsande af Landshöfdingen
M. m. Herr Friherre af äVetterlleölts till Höglost.
Ridderstapet och Adela ingifne och derifrän till StatsUtstottet
remitterade samt Sländet csmmuniceradk
^ Me.
420 Den 7 November.
Memorial, om inlösen för LandtmäteriContoirets
räkning af BergsRädet Herr Friherre Nermelius
geographiska Chartor och Instrument, bestöt Preste.
Ständet att uti berörde Remisi med Högloft. Ridderskapet
och Adeln instämma; Hivilket härigenom
stulle de Resp. MedStänden samt StatsUtskottet
wördsamt och wanligen tillkännagifwas. Ut supra.
Lx krotocollo
Utdrag af Protocollet hällit i BorgareStändets
Plenum, rvid Riksdagen i Stockholm
d. 4 Nov. rgvy.
S. D. Ii anseende till förekomne anmärkningar
rvid det af Högloft. StatsUtskottet i ProtocollsUtdrag
af d. az nästledne Oct. meddeldte utlåtande och
tillstyrkan, att ett af Manufacturfonds-medlen Herr
BergsRädet Friherre Hermelin till understöd wid
utgiswandet af Desi Chartesamling öfwer Swerige,
Lewiljadt län, Tretusende Riksdaler mätte eftergifwaS
och i Räkenflaperne afskrifwas samt hos Kgl. Maj:L
underdånig hemställan derom göras, blef detta ärende
till StatsUtskottet äkerförwist till den förnyade
handläggning som berörde anmärkningar fordra; hwarvm
lvördsam och wänlig underrättelse skulle lemnäs
de Respect. MedStänden. Ut supra.
Lx krotocollcr
I. 14. ?eterskon.
S. D.
Dm 7 November. 421
S. D. Högloft. LagUtftottets d. 26 sistledne
Oct. afgifne Betänkande i anledning af Herr Häradshöfdingen
Iwi^onllolxos frän Högloft. Ridderstapet
och Adeln remitterade Memorial, rörande sommar-tingens
indragning, blef af BorgareStändet gilladt;
hwilket de Resp. MedStänden wördsamt och
manligen skulle tillkännagifwas. Ut supra.
kix krotocollo
f. ll> kelerZsou.
S. D. Blef till alla delar gilladt hwad Högloft.
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtftottet, i
Betänkande af d. 2 nästledne Oct. yttrat och hemställt,
angående föreslagen allmän inrättning af Sock»
neMagaziner; hwarom wördsam och wänlig underrättelse
skulle de" Resp. MedStänden lemnäs genom
Utdrag af Protocollel. Ut supra.
lix krotocollo
ll. petersson.
S. D. Biföll Ständet h.vad Högloft. Lagutskottet,
i Betänkande af d. 6 nästledne Oct. föreslagit
och hemstält, angående wist bestämd tid, inom
hwilken häktade personer owilkorligen böra för rätta
ställas; och skulle sadant till de Resp. MedStänden
wördsamt och manligen inberatkas. Ut supra.
Lx krotocollo
f. bl betei^ton.
S. D.
423 Den 7 November
S. D. Gillades kill alla delar hwad Högloft.
LagUtstottet i förnyadt Betänkande af d. 24 näftled,
ne Oct. anfört och tillstyrkt uti den fran Högloft.
Midderskapet och Adeln samt Högwördige PresteSiän,
det dit återremitterade fräga, angående wiste i afseende
a äglenftap förbudne skyld. och Swägerstaps,
leder; Hwarvm de Resp. MedStanden wördsamt och
manligen skulle underrättas, Ut supra.
Lx krotocollo
sä. keterskon,
S. D. Efter uppläsande af Högloft, Banco,
Utskottets ProtocollsUkdrag af d. 14 nästledne Oct.
innehällande berättelse om werkställigheten af Riksgäldssedlarnes
realisation, fann Ständet, i likhet med
Hwad Högloft. Ridderffapet och Adeln för sin del
bestulit, det BancoUtflottel skulle anmodas, akt ofördröjeligen
till Riksens Ständer inkomma med fullständig
berättelse om ,803 ars Revisorers förhållande
och anmärkningar wid realisations srägan; hvilket
de Resp. MedStänden samt BancoUtftottct wördsamt
och wanligen skulle tillkannagifwas. Ut supra.
krotocollo
I. sä. ko tersson.
Utdrag af Protocollet hällit hos Bonhe-Ständet
d. 2 Nov, igog.
S. D. Efter för sig gängen granffning af
StatsUtffytteLs Betänkande, angäende besparing t-ill
S:a- ^
Den 7 November. 42 s
Staten af ett ars lön wid lediga Ämbeten, har Ständer
icke kunnat det samma oförändradt antaga.
Ständet har wäl i allmänhet funnit att i Stats
Werkeks nu iräkade belägenher en sädan utwäg till
lättnad i desi utgifter kunde wara möjelig, men det
har ock harwid fastställt såsom ett oryggeligt ögonmärke,
att en sadan besparing icke kan aga, rum i
sädane sall dä den drabbar de mindre lönte Ämbetsmännen,
och dem pä hwars förhällande i betydelig
mohn berodde Medborgares trygghet och säkerhet till
personer och egendom; hwarföre efter BondeStändets
tanka ifrägawaranve besparing endast kan komma
Staten tillgodo as sädane löner, som i jemnförelse
med deras innehafwarcs arbete eller sjelfwa Ämbetets
inflytelse pä allmänt wäl, skulle kunna täta
nägon jemnkning. Ständet tror att dä en Ämbets»
man icke rättvisligen af Staten kan fordra sädane
Löneförmoner att en ärlig besparing deraf uppkommer
eller äknstndstone bör kunna uppkomma, och 0-  twifwelaktigt ar att af mänga Löner, i synnerhet de
större indelta, en sadan behållning de följande ären
gifweS, att ersättning kan taggs för Jnnehafwarens
förlust under det första, det icke lärer kunna anses
obilligt, eller förnärmande nägons rättmätiga an»
sprak, om genom besparing af ett ärs lön wid sädane
Ämbeten, nägon lindring i de allmänna bördorne
kunde winnås.
Men med förn!sättande a-f denna
princip, har BondeStändet ändock icke,tisltrodt stg
bestämdt kunna uppgifwa wid hwilka Ämbeten ett
ärs lönebesparing kan äga rum. utan finner fia föranlätit
Betänkandet i detta afseende till StatsUtstot
tet
-
4?4 Den 7 November.
tet äterförwisa, med anmodan, att i anledning af de
inom Ståndet gjorde anmärkningar, förnyadt utlåtande
afgifwa, samt i händelse de ofwananförde grunderne
af Utflottet antagas, med fullständigt förslag L
afseende pä de tjenster, hwarlill de kunna lämpas,
till Riksens Tiander inkomma; Harwid anser Ståndet
likwal såsom afgjordt, att detta yttrande icke hindrar
Utskottet att inkomma med förslag tili de af
BondeStändet flere sänger yrkade totala indragningar
af öfwerflödiga Ämbeten.
Om detta Beslut skulle ProkoeollsUtdrag tils
He öfrige Resp. Ständen asgä. Ut supra.
Lx krotocollo
8. kll Irägärlllr.
S. D. Efter läsning af LagUtskottets d. 26
sistledne Oct., afgifne Betänkande öfwer ett af Herr
Häradshöfdingen I^onllolpe hos Höglofl. Ridderjkapet
och Adeln ingiswit, samt derifrän till Utskottet
remitteradt Memorial angående Sommar Tingens
indragning, fann BondeStändet skäligt att samma
Betänkande bifalla i Hwarom de öfrige Resp. RiksStänden
wördsamt och wänligen skulle underrättas.
Ut supra,
Lx krotocollo
8. L. IräZiLräb.
S. D. Efter behörig granffning af den frän
BancoUtskottet inlemnade berättelse, rörande realisationen
af NiksgäldSsedlarne, och hä BondeStändet
peri
Dm 7 November. 425
deri saknade uppgift af det satt, hwarpa Herrar Revisorer
är 180Z bedömt den wid detta tillfälle gjorda
afwikelse ifrån Riksens Ständers föreskrift, beflöts
det BancoUtffotte' skulle anmodas att ofördröjligen
till Riksens Stander inkomma med en lika
fullständig berättelse om 1803 ars Revisorers förhållande
och anmärkningar wid realisations-frägau,
som den hwilken nu, rörande Herrar BancoFullmägftges
blifwit afgifwen. Hwarom de öfrige Nespect.
Ständen wördsamt och manligen skulle underrättasUt
supra.
kix krotocoiio
8- L. IräZäräki.
S. S. Föredrogs LagUtskottets d. 25 sistledne
Oct. meddelade utlätande öfwer de hos Högloft, Ridderskapet
och Adeln samt Högwördige PresteStändet
gjorde anmärkningar wid Utskottets förut afgifna
Betänkande angäende wise i afseende pä ägtenskap
förbudne ffyld- och Swägerflaps-leder.
BondcStändet som till alla delar gillat LagUtskotkets
förra Betänkande i detta ämne, ansäg genom
hwad nu anfort blifwit sig hämta ytterligare styrka
för sitt beslut, och kunde följaktligen deruti icke göra
ändring, hwilker wördsamt och wänliaen skulle
meddelas de öfriga Resp. NiksStäuden. Ut supra.
kiix krotocollo
8. L. DäZäräll.
S. D.
426 Den 7 November.
S> D. Föredrogs A lmänna Befwärs- och OecvnomieUrstottets
Betin ande d. 2 sistledne O>ct. i
anledning af Herr Assestoren s. 6. Oallns 2lne särstildte
hos Wällost. BorgareL-iändet ingifne och derifrån
lill Utskottet remitterade Memoria er', angående
Fattigwärden i Riket; Och bestöt BondeStändet
att hwad härutinnan blifivit förestagu och tillstyrkt,
till alla delar bifalla. H,varom ProtocollsUdrag
till de öfrige Refp. Gränden stulle afgä. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L. IräZLrstk.
S. D. Med godkännande af BancoUtskottets
hemställan d. ig sistledne Ocl. bestöt BondeStändet,
att till Lagutskottet mä öfwerlemnas utarbetandet af
en AnswarighetsLag, hwarefter Riksens Ständers
Fullmäatiges förbrytelser böra af Kongl. S vea HosRätt
afbömmas, saint akt i händelse LagUtstottel der»vid
behöfwer kännedom af Fullmagtiges i Reglementet
grundade skyldigheter, samma Lag mä af
wälbemäldte Utstött gemensamt med Deputerade, frän
BancvUtststtet utarbetas. H-varom ProtocollsUtdrag
stulle till de Resp. MedStänden afgä. Ut supra.
Lx krotocollo
8. L- 1'räAärstb.
S. D. Pä de stät StatsUtstotlets ProtocollsUtdrag
för d. 2g sistledne Oct. innehäller, har BondeStändet
bifallit Herr Kammarjunkaren och Asiessoren
/txel k-mäerLölsts hemställan, att det län af
Z000
Den 7 November. 42?
ZooO Rikcd ser Banco, hwilket af Manufackurfonds
medlen blipoit bewiljadt Herr BergsRadet Friherre
Normelin enligt Kongl. Masts Nädiga bref d. 20
Maji 1828, till understöd wid ulaif,vandel af dest
Charte-Samling öfwer Swerige, mätte fä afjkrifwas
och Friherre kermelin för dest äterbetalande frikallas,
hwilket förbemalte U.ffott äfwen lillstyrkt. Hrrvm
skulle ProtocolloUtdrag kill de öfriga Refp.elive
Otänden as gä. Ut supra.
Lx krotocollv
8. L- IräZLröb.
S. D. BondeStändet gillade BanccUtjkotteks
d. z sstledne Oct, i anledning af Fahlu Bergslags
ansökan, gisne utlåtande af innehall: Att inlösen för
Banqvens Räkning as Gahrkoxpar wore äfwen sa
oförenlig med de för Banqvens operationer i allmän»
het faststälda grunder, som med möjeligheten att wid
en sä beskaffad handel förekomma bäde osäkerhet och
förluster för Merkel; men att deremot, med Banqvens
fulla säkerhet, disconterings-rättigheken pä Kopparsedlar
under tillförene stadgade wilkor kunoe ut,
öfwer det förut faststälde belopp iZoo Skeppund rä
koppar ökas till zooo Sreppund; Och skulle öfrige
Resp. RitsStänden om detta beslut wördsamt och
vänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollc»
8- L. Irä^ärclii.
S. D. Till afgörande företog BondeStändet
Riksens Ständers ConstitutivnoUtsko.ts v. gi sist»
ledne
428 Den 7 November.
ledne Oct. afgifne Memorial, i anledning af Herr
Lagmannen Grefwe ). N. L^UenborZa, lill Högl.
Ridderskapet och Adeln d. 25 i samma manad, inlemnade
anförande, angäende ett tillagg ivid 49 §
af den projectcrade Riksdagsordningen.
BondeStändet biföll hwad Utskottet i berörde
Memorial hemställt; om hwilket beslut de öfrige RikäStänden
skulle wördsamt och manligen underrättas.
Ut supra.
Hx krotocollo
8. lil- lrägäräk.
Herr Grefwen och LandtMarffalken tilkkannagaf,
att' han ifrän Hans Exellence StatsMinistern
erhållit en skrifwelse, innehållande den underrättelse,
att ett bref ifrän Grefwe LernsäorK till
Hans Excellence ankommit/ hwari bemalte Grefwe
förmäler, att de till fredscongresien i Jönköping utnämde
Plenipotentiairer d. 7 i denna mänad skulle
begifwa sig pä resan, samt att General Majoren Baron
lavall med Danska ^General Adjutanten Herr
Kulov öfwerenskommit om ett stillestånd begge Rikena
emellan, hwilket d. 12 innewarande lomme att
taga sin början.
Widare tillkannagaf Herr Grefwen och LandtMarskalken,
att han pä Ridderskapet och Adelns begäran
hos Hans Kongl. Maj:t anmält Ridderskapet
och Adelns underdåniga önskan, att erhålla del af
SlatsRädets yttrande rörande Hans ZNaj:ts Nädi
ga
-
Dm 7 November.' 429
ga proposition, om en allmän NationalBewäring.
Hans Kongl. Majtt har äfwen i Näder täckts willfara
Ridderffapet och Adelns begäran, och derföre
latit tillställa mig följande Hanvlingar, att nu för
Högloft. Ridderffapet och Adeln täta uppläsa.
Upplästes följande:
Protokoll hällit inför Hans Maj:t Konungen
uti StatsRädet pä Stockholms Slott
d. § Nov. 1809.
Närwarande
Hans Excellens SkatsMinistern för utrikes
arenderna Herr Friherre v. Ln§ellröm.
SmtsRäden Friherre kistan.
Friherre ^ttlerdetb.
Undertecknad StatsSecreterare.
Sedan hos Hans Kongl. Majtt Herr LandtMarstalken
i underdånighet anmält Ridderlkapets och
Adelns önffan att erhålla del af StatoRädets yttrande
öfwer den- af Kongl. Majtt Riksens Ständer
i näder gjorde Proposition, att widtaga kraftiga medel
till Rikets försvar och framtida säkerhet; sä hade
Hans Kongl. Majtt som wille skyndsamt öfwer
denna Ridderffapet och Adelns underdäniga önskan
sitt höga beslut fatta, latit Lill en särskildt öfwerläggning
derom sammanfatta StatsRädets Ledamö.-
4Zo Den 7 November
ter
af hwilka StatsNadet Friherre Kokenblack anmaltes
wara till Landet rest cch HosCantzleren Friherre
ak VVellersteär sjuk, hwa före Kongl. Atajlt
i Näder befallt nnderlecknad alt HosEanlzlerens stal-,
le företräda och Prolocollet föra.
Med anledning af hwad StatsRädet nu i undcrdänrghet
tillstyrkte behagade Hans Kongl. Majit
i Näder förklara, att som de tz § i Regeringsformen,
hwilka handlade vin uistrifningar af manskap
cch förändring af hufwudgrnnderne för Krigsmagtens
nnwarande sammansättning, icke stadgade akt
Konungens Propost Loner derom stickle till Riksens
Stander af StakcRädets yttranden ätföljas, och dea
Proposition, hwarom nu fräga wore, icke innefattade
något förslag till ändring af Grundlag, Civil-Criminal-
eller KyrkoLag eller egenteligen rörde Rikets
Allmänna Styrelse, i hwilket sednare fall Kongl.
Maj:t icke skulle hafwa owilkorligen behöft dertill
asta Riksens Ständers bifall, utan endast Deras
råd inhemta, sä trodde Hans Kongl. Majst det wara
destomindre af en laglig nödwändighet att läka Ridderstapet
och Adeln undfå del af StatsRädets yttrande
öfwer berörde behörigen contrastgnerade och
följakteligen U i StatsRädct bestntade Proposition,
som Ridderstapet och Adeln redan upptagit en del
deraf till pröfning af ett U stokt, och Riksens Stander
samfäldt, ulan anmärkning emotkagit flera Kgl.
Mastts Nådiga Propositioner, angående allmänna
anstalter, hwarwid StatsRädds utlåtande icke warit
bifogade. Men dä Ridderstapet och Adeln härom
vltrai en underdånig önstan, hwaruti de af Stats
-
Ten 7 November. 431
Radeks Ledamöter, som den ifrägawarande Propositionen
underdänigst tillstyrkt, nu afwen instämde
med förklarande, att de flulle det-a sitt ti lstyrkande
till en för Rikets framtida sjelfständighet och säkerhet,
ester deras öfwertygelfe, nödwändig anstalt inför
Gud och Menniflor med tillfredsställelse försvara z
sä wille Hans Kongl. Mast i Näder tillåta alt
det d. zl ststledne Oct. inför Hans Kongl. Majit
uti SlatsRädet förde Protocoll i förewaraiwe ämne
flulle jemte detta till Ridderflapet och Adeln och ahlvén
de andre Ständen expedieras.
In kistem krotocollo
lstans Mita.
Stockholms Slott d. gl Oct. 1809.
Protocollel hallit inför Konungen uti SlatsRådet.
Narwarande
Hans Exeellence StatsMinistern för utrikes
ärenderne, Herr Friherre v. Lideström.
StatsRäden Friherre löokr-ndlaä.
Friherre v. kloten.
Friherre /rälerbotk.
Undertecknad HofCantzler
Med anledning af de grunder de af Kongl.
Maj:t i Räder tillförordnade Committerade för Re
gleriw
-
4Z2 Den 7 November.
gleringen af Rikets Förswarswerk till Kongl. Maj:t
i underdånighet uppgifvit, hade Kongl. Masit i
Näder anbefalt, att en Proposition borde till Riksens
Stander afgifwas om widtagande af särstilte
kraftiga medel till Rikets förfwar och framtida säkerhet.
Denna Proposition, jemte den dermed ätföljande
plan för organisationen af NationalBewäringen
blefwo nu af undertecknad HofCantzler uppläste,
pä sätt de wid detta Proiocoll finnas bilagde,
och ä StatsNadets fainteliga Ledamöters enhälliga
underdåniga tillstyrkande af Kongl. Maj:t gillade:
och flulle Propositionen till Riksens Seander af undertecknad
contrasigneras.
In kiäem krotocollc»
6. ak ^VettorKoät.
Prokoeoll hallit inför Hans Maj-t Konungen
uti ScatsRädet pä Stockh. Slott d. 6
Nov. 1809.
När-varande
Hans Excellens, StaksMinistern för utrikes
ärenderne Herr Friherre v. LnZeiiröm.
StatsRäden Friherre kotenblacl.
Friherre v. platen.
Friherre ^cklerbotk.
Undertecknad StatsSecreterare.
Wid justeringen af det inför Hans Kgl. Majit
Mi StatsRädet nästledne dag förde Protokoll anför
-
Den 7 November- 4ZZ
förd-: StatsRädet Friherre Uolenblaä i underdänig,
het, afwensom undertecknad anmälte sig wara afHofCanlzleren
Friherre af Metterstsät anmodad ä desi
wagnar underdänigst anföra, att de instämde med ds
öfrige StatsNädets Ledamöter, hwilka tillstyrkt Kgs.
Maj:ts Nädiga Proposition till Riksens Stander
angående kraftigare medel till Rikets försina^ och
framtida säkerhet, i den underdåniga önskan, att det
i StatsRädet d. zi sistledne Oct. sörda Protocoll
matte till Riksens Ständer blifwa öfwerlemnadt,
samt i det förklarande hwarpä denna önstan grunda,
desi Och täcktes Hans Kongl. Masit i Näder tilllata
att afwen detta Protocoll finge till Riksens
Stander expedieras.
7n kictem krotocollc»
Illans ^ärta.
-Zerr Grefwen och LandtMarffalkcn, yttrade
sig. at< dä Ridderstaper och Adeln nu, efter sin
önstan, erhållit del af SkatsRadcts utlåtande, torde
Konungens i förra Plenum pä bordet lagda Proposition
aler till ventilalionsmmne fä företagas. Herr
LandtMarstalken wille derwid erindra, att enligt Regeringsformen,
borde densamma till något Utstött
remitteras, och hemstalde derföre till Ridderstapet och
Adelns pröfning, hwart denna remisi borde göras.
Friherre Legerström, ^sacob, förklarade, att
efter hans öfweriygelse wore Stats och OeconomieUtstotten
de enda af de hittills.tillsätta, till hwilka
denna fraga kunde iremilkeras. Men dä desia Utstött
redan wörö gansta mycket sysielfakte, wille han hems
Fjerde Band'55, s§. ' stal;
4Z4 Den 7 November!.
ställa/ om icke ett nytt Utskott kunde utnämnas son!
med anstalterna till Rikets försmår ensamt kunde fä
befatta sig och hwilket skulle kunna hinna fortare än
nägot af de förra att bereda detta wigtiga mäl.
Grefwe De la 6ar6ie. ^acob- Jag skulle
gerna bifalla detta Friherre Legerström» förslag, om
icke redan BondeStändet hade alldeles afstagit den
i fräga marande Konungens Proposition > och deraf
således icke följde, att dä detta Ständ afgjort frägan,
detsamma blefwe inaötivt, och det nya tillsatta Utskottet
ej kunde arbeta. Min tanka är deremot, att
såsom en preliminaire fräga det först Mätte hänskjutas
till ConstltutionsUtskottet att yttra sig huru förhallas
bör i denna högst owanliga caku8, och till
hwilket Utskott ett mål bör remitteras, hwilket, åtminstone
efter hwad jag funnit, pä intet ställe och i
ingen § af Regeringsformen finnes nämdt.
^.örr V/inAurckj Lokatt Oieäric. Herr Grefven
skulle hafwa sagt att BondeStändet begätt ett
olaglighet.
Grefwe De la Llaräie. Jag tror ej att någon
Ledamot här inom detta Stand äger rättighet
att föreskrifva en annan hwad hatt borde saga.
Hwad jag yttrat är enligt min öfwertygeise, och den
kan af ingen mig förestrifwas.
Härefter uppkom NägoN oro, i anledning hwaraf
Herr Grefwe» och LandtMar skalken erindrade cm
»thdwändiZheten as stillhet och ordning
-
Den 7 November 4 ZS
Grefwe körner, ^clolxbt 6öraNi Den Mi!
Märkning Herr Grefwe 1)6 !a Oaräie gjort har wisserligen
fikt warde. Men nar Confkitutionen förestrifwer,
att alla allmänna frågor ej fä i Riksens
Ständers Plena företagas utan nödwändigt stola till
behörigt Utstött först remitteras, och benna KongsMajlis
Nädiga Proposition ej rörer tragott grundlagsfråga
> ser jag ej pä hwad stal bett till ConstilutionsUtstottet
katt komma att reMitteras. Att afgöra
huru i ett' sä omanlig catus som detina bör
förhällas- att afgöra huru grundlagen bör förstasoch
således att förklara densamma, vin det Uppdroges
ät ConstitUtionsUtstottet, more döt att ät detsamma
Itppdräga en Magt, som jag för min del ej Mille hafwä
tillstyrkt eller med mitt bifall stadfästadt, Meb
min öfwertygelse är det mest öfwerensstättimattde' att
ttt särstildt Utstött matte sörordnas, till hwilket bettna
Konungens Proposition mä retttitteras, hmarpä
jäg anhaller om Herr Grefwens och LandiMarstal«
tens Proposition, samt att de andra Sländen Mätts
anmodas att pä lika satt förfara
Ropades
^lej och Ig
Zrihe.
rre ^illjecrantir, sobatt VVilholm- Jäg
är äf Herr Grefwe körner förekommen i anförandet
af vett tanka, att förfrägan hos ConstLtutiottsUlstottet
wore gansta betänkellg, inett skiljer Mig
ifrän Herr Greswen deruti, att jag tror ämnets Natur
afgöra till hwilket Utstött dek bör teinitterasZ
hwarsöre jag icke inser nägon ordsak lill formerandS
Äf något nytt, i Regeringsformen icks omnämlldk 1m
4z6 Den 7 November.
flott. Jag får derföre wördsamt tillägga, akt under
detta Riksmöte flera wigtiga frågor blifwit pä Rid,
dårhuset med lugn ventilerade, dä andre Ständ genom
Deputationer redan tillkännagifwit huru de dem
afgjordt; BondcStändets, sä hastigt fattade beslut,
bör således icke kunna afbryta Ridderstapeks och Adelns
rådplägning.
8rlberre Ltael von IstoMmn, Lorsttx Luflvl§-
Twrjleämnet lärer här sörmodeligen endast wara
om de Utskott dit denna Proportion bör remitteras.
En wärd Ledamot har förestagit att det ställe
ske till ett särskild Utstött; men dä frägan är om
Swensta Medborgares frihet kan beröfwas, och om
en sak sadan som en conscription, hwilken i Swerige
förut är alldeles ohörd, och säledes om en grundlagssräga,
ledande tilt att alldeles omforma förut
gällande inrättningar, anser jag för min del rättast,
att den Lill ConstitulionsUtstottet remitteras.
Zerr Uotlflicb, Larl kreäric. Det torde anses
förmälii, alt jag wägar yttra mig uti denna sak, men
jag anhäller ail deröfwer fä meddela mina tankar.
Om här wore fräga om Ridderstapet och Adeln enskildt,
wore den i alla afseende!! snart afgjord- Swensta
Riddersman hafwa aldrig twekat att gripa till
wapen för Fäderneslandets sjelfständighet, att uppoffra
sig, för dest frihet. De stola aldrig upphöra
att hysa samma tänkesätt, alt lifwas af samma nit
för Fosterlandets ära och sjelfbestånd. Men här
är fräga om alla Medborgare af alla Clcister, om en
vwilikorlig skyldighet för persöner af en wist alder att
, bära
Den 7 November. 43 ?
bara wapen, här är pä wifft sätt fräga om dessas
personliga srihet. Detta är af sä mycken wigt, sä
stort inflytande pä Statens imvärtes lugn och kanske
framtida wälständ, att den största noggrannhet
derwid bor iakttagas. Som de Utffott dit denna
fräga möjeligen skulle kunna hänwisas, äro sä sysselsatte
med andra ärender, att de swärligen ffulle
kunna derä lemna den uppmärksamhet, som ämnets
wigt fordrar, kror jag att ett särskildt Utffott kunde
san as för att gransta detta wigtiga ärende, och deröfver
afgifwa ett utlätande, som kunde till Riksens
Sianders egen och Allmänhetens tillfredsställelse bereda
och grunda ett beslut,
Grefwe Uövenbjelm, Larl, hade allenast en
erinran att göra i afseende pä hwad en Ledamot nyst
förut yttrat- Han hade sagt att den föreflagns NationalVewäringm
ledde till att beröfva Swensta
Medborgare sin frihet, hwilket Herr Grefven ej
kunde finna. Widare hade han sagt, att den more
en i Swerige förut alldeles ohörd sak, dä det- likwäl
af älder warit en för hwar Swenff man gällande
pligt att wäpna sig för Statens förswar. För öfrigt
wille Herr Grefven titt alla delar conformera
sig med Herr kollllieb.
-Aerr Lock., LorAx Iwiäviss, instämde med
Grefwe Lövenkjelm, att pligten att wäpna sig till
Fäderneslandets förswar, ej wore en i Swerige förut
ohörd sak; men wille allenast erindra, att dä denna
pligt war gällande, existerade ännu icke i landet
nägot Indelningswerk.
Den 7 November
friherre'
Leäerström, tillstyrkte ä nyo att xfi
särskildt Utstött till detta mflls utredande mätte fyxppdnas,
Herr ^orcienliolps, kristers, instämde med
Grefwe Os la LLrclis, att fragen till UonstitutionsUlstotlet
matte förwisas, och fann de af Grefwe O?
tfa Osrstie anförda stal fullkomligen bewisande. I
Herr Kotd!isb8 förslag kunde han för fin del all?
Pritz ingq,
Zriherre siäHjencrLntL. Dä jag icke kan fö?
rena mig deruti, att ett nytt lUstott wäljes för detta
Wals utarbetande, grundas mitt wagrande derpå, att
jag anser alla förekommande frågor kunna hänwisas
M Något af de i Regeringsformen stadgade Utstött,
pch pgärng medger tillsättandet af flera 'än de derstädes
uppräknade; hwart dey förewarande Kongl,
Maj.ts fstädiga Proposition bör remitteras, tycker
fag icke wara underk-.stadt föx nägon willrädighct,
W första orden af den der ivid följande plan meh
Uppmärksamhet läses, Jag hemställer hwart en Författning
hörer som afgör ägandet af MedborgsmanNg
rättf Ian något annat än GonstilutionsUtstottet
fomma i frgga, att öfwer ett sadans ämne sig utlåta
d Mäspm stöd för min tanka bör jag också erinra,
sl't j de Stater som antagit Confcriptionen, utgörg
Aörfattningarne derom en del af Grundlagen.
Herv 'Oakm, ?ssir, erindrade^ att om Ridder?
Wpet och dfdeln beflöt att nedsätta ett nytt Utstött,
stM kgnffe den hädelsen inträffa, att ett helt Skäntz
Den 7 November.' §39
deri aldeles icke deltoge. Det wore således hans
tanka att saken lill ConstitutionsUtffottet hänwistes,
hwilket i sädant fall kanffe med nägra Ledamöter
torde böra förstärkas»
Herr 6nxenvalstt, ^zcob Lric, anmärkte att
saken wore den samma i ett äldre som i ett nytt Ut»
skott, och att deri det fjerde Ständets Ledamöter,
om de ansägo sig bundna af ett faktadt bestuk, kund?
stiga upp och undandraga sig att i öswerläggningarne
deltaga»
Gref lVlörner, ^stolpil 6öran, yttrade sig att
förewarande ämne wäl kunde delas, och att i sädant
fall ConstitutionsUtffottet skulle möjeligen wara i
stand att yttra sig öfwer en priliminaire fräga, huruwida
NationalBewäringen wore en grundlagsfråga
eller ej: men öfwer sjelfwa fåken trodde han, med
all den aktning han hyste för detta Utskotts Ledamöter,
att de ej med nägon stags sakkännedom skulle
kunna afgifwa sitt ullätande»
Herr UotKIieb, Sä wäl med anledning afhwad
Herr Friherre viljsncrantr som af hwad Gref vs
la (ZarälL anfort, instämmer jag deruti, att sä wida
ej Ridderffapet och Adeln anser ett särskildt Utskott
böra sättas, frägan om en NationalBewäring
häldst kunde remitteras till ConstitutionsUtffottet.
Den har förr under denna Riksdag der blifwit wäk
och af Utskottet med yttrande till Riksens Ständ?
Hswerlemnad»
Grsf
Den 7 November.
Gref körner. Da denna fräga förra gången
i ConstitutionsUtstottet förehades, war den wäkt af
en Ledamot deraf som war Militaire. Nu finnes i
samma Utstött ingen Militaire, i följe hwaraf Ut«
flottet swärligen kan domina öfwer tjenligaste' sättet
att förswara Riket.
^err RotKIwd. Dä Friherre vonklaten uppgaf
proiecket till en NationalArmering, gjorde han det
icke såsom Militair, utan såsom Ledamot i ConstilutionsUtstottet,
och förflaget blef af detta Utstött
tili Riksens Stander öfwerlemnadt.
Zerr'8ilkverllolxe. 6ustak ^brabam. Utan att
inga i någon undersökning huruwida ConstitukionsUtstottets
Ledamöter skulle aga skicklighet akt utreda
frägan om en allmän NationalBewäring, tror jag
mig endast i stöd af Regeringsformens ordalydelse,
Lunna pasta att denna fräga ej till ConstititionsUtflottet
kan remitteras. Den Zz Z i Regeringsformen
caracteriserar uttryckeligen detta Utstötts befattning,
och dä deri heter att ConstitutionsUtstottet
ager att wäcka och upptaga frågor, rörande förändringar
i Grundlagarne, och yttranden Leröfwer till
Riksens Ständer afgifwa, samt gransta de i StatsRädet
förda Protocoller, kan wäl denna fräga omöjeligen
förås ibland dem, hwilka af detta Utstött
kunna upptagas.
Zerr UotKIieb, uppläste den §z § Regeringsformen,
och vä han medgaf rigtigheten af Herr Lil-,
vLsstolpes anmärkning i anfeende till Regeringsform
mens
Den 7 November. 44 r
mens ordalydelse, erindrade han tillika det denna fråga
lik» litet syntes honom höra till dem, som under
Allmänna Beswärs- och OeconomieUtstottets handläggning
kunye komma.
Zans Excellens Herr Grefwe Uuutk», ikric.
Att denna sräga till ett Utskott bör remitteras, synes
mig otwifwelaktigt, äfwensom det med discurserna
här alldeles öfwerensstämmer: det twetydiga är allenast
hwart den bör remitteras. Kanske arv' mina
tankar derom felaktiga, och det skulle wara mig okärt,
men mig synes att Constitutionen i detta fall
ar tydlig. Den 7g § säger, att inga nya pälagor,
ntstrifningar af manskap, eller af penningar och makör,
mä hädanefter, utan Riksens Ständers fria wilja
och samtycke, i den ordning föruknämndt är, päbjudas,
uppbäras eller fordras. Den 89 tz föreskrifter
alt de mäl som röra Rikets allmänna Styrelse
stola af Allmänna Beswärs- och OeconomieUtskottet
upptagas och beredas hmaresker förfares pä
det sätt, som angående Lagfrägor är stadgadt. När
wi återgå tillbaka till den 87 § sinne mi deri huru
Lagfrägor böra behandlas, hwarefter dä äfwen detta
mäl bör handteras. Desta § § sammanlagde och sins
emellan jemnförde synas mig således utwisa wägen
huru med denna sräga bör förhällas; hwarföre, i
sall jag icke misttager mig, jag för min del tillstyrker
ast den till OeconomieUtstottet mätte remitteras.
Arr Ljörnsijerns, IckaZnus, utbad sig fä anföra,
att säsom Gref förner anmärkt frägan kunde
helas i twenne. Han trodde att sjelfwa conscriptions,
inrätt,
442 Den 7 November.
inrättningen i afseende pä desi fördelning öfwer landet
wäl kunde pröfvas och beredas af Allmänna
Bcfwärs- och OecononueUtskottet, men akt den Mjlitairiska
organisationen, såsom ej »varande ett hushålls
mäl, till utarbetande qt ett särskildt Utdött
borde öfwerlemnass.
Grefwe klörnor, I anledning af Hans Excellens
Grefwe kumb? yttrade mening får jag aller
nast hemställa, huruwida den 89 L R'gerings-or,
men här rätteligen kan och bör anwändas. Detta
mäl, ym det efter densamma behandlas, skulle komma
ibland dem öfwer hwilka Riksens Ständer ägg
att till Konungen öfverlemna sina underdåniga önstmngax,
hwilket was ej, i en sräga af sä mycken
wigt, wore rättwist och billigt, Den 82 § som handlar
om ändring i roteringar, reeruteringar m. m. d,
synes mig deremot förestrifwa att detta mäl fordrar
Konungs och Ständers sammanstämmande beslut,
och wara den rätta som wid detta tillfälle böx
anwändas,
Herr Qripenvalät, Lric, förenade sia
med Grefwe förner.
HanS Excellens Herr Grefwe Kuuttt. Jag
kan för ingen del förena mig med Grefwe IVlörner i
den mening, att d, 89 Z rörer endast sädane mäl hwari
Riksens Ständer aga att till Konungen yttra sina
Anderdäniga önskningar. Sädane äro de hwilka i
början af Z omtalas. Men sista Momentet lyder;
Will Konungen ät Riksens Ständer öfverlemna att
gemens
Den 7 November. 44Z
gemensamt med honom nägot afgöra, som Rikets
allmänna Styrelse rörer, dä sörsares dermed, pä det
sätt, som angående Lagfrägor ar stadgadt. Detta
Moment synes mig innehålla ett undantag ifrän §:s
öfriga föreskrift, och berättigar Riksens Stander att
wid sädane tillfallen utöfwa sin beslutande ratt. Sä
förefaller fåken wig, men min öfwertygelse kan maxa
felagtig,
Grefwe körner. Uppläste derefter den 89
pch erindrade att deri tydligen, enligt hans tanka,
more utsatt att Riksens Stander öfwer sadane mäl
endast kunde yttra sina underdäniga önskningar, hwad
det sista Momentet anginge, rörde det allenast Kos
nungens förhållande wid de tillfallen han med Riksens
Stander gemensamt derom wills rädfräga.
Hans Excellens Herr Grefwe UuutK. Om
sa ar sär jag allenast beklaga akt Constitution äc
sä otydlig, att man om rätta förståndet af en § kan
hysa fä stridande meningar,
Friherre ^lannerkeim, Uars ^uZust. Den
har yltrade skiljaktigheten i meningarne tyckes wisa
akt hufwudfrägan ej ar alldeles klar. Det, är ej
min tanka gtt deri inga, Jag will allenast wända
Högloft. Ridderskapet och Adelns uppmärksamhet derpå,
att alla'hittills nedsatta Utskott aro sa systelsatte,
att dy swärligen kunna medhinna de göromål Ve
redan äga. Att äter förstärka desta Utskott, more
ytan ändamål, i sall hela Utskottet skulle i arbetet
Maga work, äler meningen att de till nägot rusko-'!
444 Den 7 November.
lijlagde Ledamöterne skulle utarbeta detta ämne pä
en särskild division, sä more det i sjelfwa werket
detsamma som att tillsatta ett nytt Utskott. För min
del tillstyrker jag derföre att ett särskildt Utskott mätte
sättas, dit benna sräga om en allmän NationalBewäring
ma kunna remitteras.
Friherre 8taLl von IkoIIlkein, (lorsst? l^uäJag
will allenast göra en anmärkning wid
Gref lVlörnerg yttrande, att de mäl som i 8y §
Regeringsformen nämnas ej annorlunda, än såsom
Riksens Ständers underdäniga önskningar kunna till
Kongl. Maj:t underställas. Detta ar utan twifwel
rigtigt när frägorne bliswa wäckte hos Ständerna;
men när siclfwa Propositionen kommer ifrän Konungen
blifwer det wäl ej den formen.
Zerr Uotblieb. Utan att frängä hwad jag redan
ansört, instämmer jag med Hans Excellens Hr
Grefwe kuutk, att denna sräga skulle kunna innebegripas
under dem hwilka i den 8y 8 omtalas; utan
att den derföre bör afgöras, pä sätt denna tz före.
skrifwer. Den egenskap denna sräga äger enligt 7g
^ch 80 Z Z Regeringsformen kan densamma aldrig
fränkännas.
Friherre I^ilhoncrantL, polian Willielm. Ehuru
jag medgiswer det af Baron lVlannerlreim gjorLa
anförande, att nuwarande Ukstolten förut arv tillräckeligen
sysselsatte, tror jag att om det erfordras,
Constitu-ionsUtjkottet förstärkt med flera Ledamöter
i alla afseende wore mera lämpeligt, än wäljcmdet af
ett
Den 7 November- 445
Ltt nytt Utstött. I förra fallet deltaga säkerligen
alla Ständen i öfwerläggningen; i sednare alternativet!
skulle kanske saknas medlemmar af det Hederwärda
BondeStändet, som anser sig hafwa afgjordt
fåken; De nywalde Ledamöterne, hwilke säsom en
särskildt Beredning inom ConstitutionsUtstottet sysflosane
sig med Conscriptionsfrägan, kunde, hwad
Rivderskapet och Adeln beträffar, komma att bestå af
^ personer nied full kännedom af amner. Och dä re.
sultarer af deras öfwerläggning undergått granskning
af de upplyste Herrar och Man, hwaraf ConstimliomUlstottet
redan bestär, ar ingen twifwel att ämnet
likamäl blefwe wäl utredt, och fran rigtig syn»
punct bekraktadr, som att constitutionela formaliteter
pä vetta fält äro bäst iaknagne.
Zerv Lilverllolps, 6ullak /rbrakmm, Utbad
sig fa anmärka, att ehuru man ej alldeles kunde neka
att icke förevarande fräga skulle kunna hänföras
till dem som höra till ven 89 Z, är det likwäl helt
och häller tydligt att den efter ordalydelsen hörer till
den 80, som rörer förändringar i rotering, recrutering
och utskrifning af manskap. När det sednare
more klart insäg han ej hwarföre genom en unyd.
ning mäler skulle dragas under den 89 §- Dä således
denna fräga borde enligt hans öfwertygelse behandlas
helt annorlunda än de som till nägot af ds
nu befintliga Utstött manligen remitteras, wille häri
tillstyrka art ett nytt Utskott till dest beredande förvrdnades.
8n
-
446 Den 7 November.
Zrrhekre Leckorllröm, facod. Till hwilket Utflott
-om häldst denna fräga remitteras, sa är det
sammansatt af fyra Ständ. Skulle BondeSländer
fortfara i del beflut det saar sig fatta, sä kunde ju
lika lätt hända arc BondeStändets Ledamöter i ert
Utflott derifrån astkadde, som art Stander nekade/
att till ett nytt Ukflott sända Ledamöter. Olägenheterne
art förstärka ett gammalt Utflott med nya
Ledamöter äro redan rillrackeligen bewisade, hwarföre
jag förnyar mitt tillstyrkan att ett nytt Urflott
Mätte nämnas.
Cfleftve öe la OarZis. Dä meningarne ärö
fä delade art irenne Alternativ här förekomma, nemligen
dels att frägatt skulle remitteras till ConstitulionsUtflottet,
dels att den borde ga till Allmänna
Befwärs- och OeconomieUtfloktet, och dels att till
desi beredande ett nytt Utflott borde tillsättas, sä
siykkes deraf deras tania, hwilka anse Constitutionen
i detta afseende icke nog klar, och derföre önsta att
prelin,inaire-frägan om remisien till ConstitutionsUtfloktet
mätte hanwisas, som dä agde akt förklara hura
grundlagen borde för,läs. Utom det förtroende
jag hyser för detta Utflotts Upplysta Ledamöter, will
jag sä mycket mera förmoda att det ej kunde wara
uägoN wada i uppdragandet af detta förtroende, som
Utflottet i alla fall ej äger någon beslutande rätt/
utan ftägan i alla fall till Riksens StäNderS yttersta
afgörande återkommer. ,
Ropades Nej och I-,
Den 7 November'- 44?
Herr GrefweN och LandtNarskalkcn-. Äf
hiscur,crna har jag tyckt mig finna att de fleste af
Höglofl. Ridderstapet och Adeln önsta tillsättande af
ett nytt Utstött, hwarföre jag får göra Ridderstapet
och Adeln proposition till bifall a detta förslag.
Ropades starka Ja blandade Med nagra Nej
och Votering
Herb Grefwen. och LandtNarffalken hemställde
in mvida Ridderstapet och Adeln, om det ej
wille förena sig om att tillsatta ett nytt Utstött,
skulle wi ta bifalla Hans Excellens Herr Grefwe
Kuutkw sörsta g att fragan till Allmänna Besvärs»
och OeconomieUrstottet singe remitteras.
Ropades Nej och Ig.
Arv förklarade sig tycka att dessa beg»
ge propositioner, antingen ett nytt eller ett gammalt
Utskott, aldeles more det rätta, sedan votering blifwit
begärd.
Harwid ropades Ja och Rej, och mycken oro
iippkom, hwarunder åtskilliga hördes yrka proposition
pä Grefwe la Laräies förslag.
Grefwe Norner, hemställde om ej Meningarna
sa kUnde sörenas, att mälet remitterades till ett af
begge, Lonsiitutions- och OeconomieUlstott samman,
satt Ui stolt.
Ropades Nej och ett eller amal Ja.
44» Den 7 November:.
Herr Ltjernelä, Lamuel, trodde atk det ej
kunde ventileras, om någon annan proposition än
Len som af Herr Grefwen och LandtMarstalken redan
blifwit framställd.
Friherre Uannerkmmi. Dä Ridderskap^ och
Adelns tankar gro delade, och ä den ena sidan begäres
ett nytt Utstött, ä den andra ärer förestås remisi
till flera Utskott, lärer voterings propositionen,
som mätte wara stålh endast pst twenne alternativ,
ej kunna bliswa annan an den: att om Ja winner,
tillsättes ett nytt Utstött: winner Nej, sä tageS i
öfwerwägande till hwilket af de redan fatta U: stolt
mälet bör remitteras.
Ropades Nej och Ja, samt uppstod för en
stund något buller.
Herr krmtxtckölä, kaul. Under den nu förelupna
öfwerlaggningen har egenteligen frägan warit
derom, till hwilket Riksens Högloft. Ständers Utstötts
Utlärande Konungens Nädiga Proposition, angående
en sä kallad conscription, skulle hanwisas; Herr Gref»
.we Oe la 6aräie har derwid, säsom jag will minnas,
först förestagik hänwisningen lill Höglofl. Con»
stittttionsUlstottek, och det Uppä, efter mitt begrepp,
gällande stal och grunder; hwaresrer jemwäl är worLet
tillstyrkt, dels akt ett nytt Utskott skulle wäljas
för isrägawarande wigkiga frägas beredning, dels ock
atr högstberörde Nädiga Proposition matte remitteras
till Högloft. Beswärs- och OeconomieUtstotkek,
Efter hwad jas kunnat fatta, hap utaf sist berörds
twenne
Den 7 November 449
ttvännc olika meningar, den förre eller förslaget otti
ett nytt Utstötts wäljande warit mera allmän an den
sednare; hwadan jag också i ödmjukhet häller före,
att ofwanberörde fräga, för närwarande endast matte
instränkas, inom den gräns, antingen mer högstberörde
Nädiga proposition ftulle hänwisas till ConsiitutionsNtstottet
eller till ett nytt forMeradt Utskott.
Och wid sädant förhällande, sam med fästad!
afseende sä wäl dera, akt Herr Grefwe Os la 6aräia
såsom ofwanberördt ar, först föreslagit förwisningen
till ConstitutionsUtstottet, som pä de derwid
snförde stal, tror jag än widare mig hafwa suled»
ning ödmjukeligen hemställa, vin icke efterföljande votcrings-proposikivn
mä aga rum, nemligen: Den som
bifaller, att Konungens ifrägawarande Älädiga proposition
hänwises lill Högloft. Constitu ionsUkstottets
utlätande strifwer Ja; att den dek ej will strifwex
Nej; samt «tt, om Nej winner, ett nytt u. stort
waljes och merhögstberörde Nädiga proposition till
samma Utstött remitteras.
Ropades Nej.
Grefwe ttlörnor. Jag har för min del aldrig
kant nägon prioritet för någon persons meningar :
men om sä stulle wara har Friherre <le6erkttöur
först wäckt frägan VM tillsättande af ett nytt Utstött.
Af sadan anledning borde denna motion blisiva hus»
wudproposition.
^Zerr tillstyrkte att Voterings-proposi
tion
mätte blifwa sadan den af Herr Grefwe» och
Zjerde Band. Nw 57, Z8. Landt
-
4Z0 Den 7 November.
LandtMarstalken förut blifwit framstäld, samt contrapropositionen
efter Friherre Ivlannerkeims förflag
Zriherre
Dilljencrantr:. Fragan syntes honom
helt enkes, om remisien bolde ste till ett nytt
Utskott eller ej.
Uppstod något buller.
Zriherre Uistäerstolxe, L^rl, yttrade sig i likhet
med Friherre Uilljencrsntir.
Grefwe De la 6aräie, erindrade, att dä LandtMarskalken
gjordt en proposition, fordrade lagligheten
i förfarandet/att nar votering ar begärd, den öfwer
samma proposition anstäldes.
Herr Grefwen och LandtNarffalken uppläste
derefter till Justering följande voterings proposition:
Den
som bifaller att ett särskildt Utskott stall
sättas, dit den del af Konungens Nädiga proposition,
som rörer NationalBewäringen, bör remitteras,
skrifwer:
Ia
Den
det ej will, skrifwer:
Nej.
Winner Nej, fä rages i öfwerwagande till hwitket
af redan satta Utstött högstberörde Nädiga Proposition
kommer att remitteras.
GilladeS; men
Herr
Den 7 November. 4Zr
Herr l>lor6en6oIxe:, ^näers, yttrade stg önr
fia del förbehåll, att om fåken till något «f de äldre
Utskotten remitterades, det da mätte sta Ridder»
skåpet och Adeln öppet, att öka amalet af detta Ut»
skotts Ledamöter.
Ropades Nej.
Derefter begyntes kl. ^ till 12 voteringen öfwer
vfwanstäende proposition, hwilken sedan rösterna
blifwit insamlade och uppbruma befanns sä haft
wa utfallit.
Nej. lS2.
Ia. »50.
Och hade således blifwit beflukat» att widare i
öfwerwägande skulle tagas till hwilket af de redan
satta Utskott Konungens Nädiga Proposition om en
allmän NationalBewaring komme an remitteras.
Ridderstapet och Adeln åtskildes kl» rr.
!n kiäem krotooollo
O. Lilverliol^e.
Tisdagen dcn 7 November.
Plenum kl, 2 lill 5 e. m.
Upplästes ett frän ConstitutionsUkstottet inkom»
mit sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Under den 2 innewarande har Högloft. Ridderstapel
och Adeln till ConstitutionsUtffonet äterförwi
-
452 Den 7 November.
sat, desi wid Riksdagsordningens 49 Z föreslagna
tillägg, men den anmärkning, att deruti saknades något
stadgande rörande det särskilta förhällande, som
wid aterremisier af Grundlags frågor bör iagttagas.
Oagtadt den yrkade föreskriften härom torde
kunna anses utan uttryckelig» ord innefattad under
den af Utskottet projecterade, i synnerhet som beslutets
werkan till expedition ej lärer komma i fräga,
förrän detsamma, enligt Grundlagens innehall och i
derstädes upptagne särskilta fall, wunnit werklig egenskap
af Riksens Ständers beslut, får likwäl Utskottet
till undwikande af all otydlighet wördsamt förestå,
att sista meningen af ifrägawarande stadgande
mä salunda förändras att efter Orden: Gom ater
remitterat, införes: kunncrndeS likwäl ej, genom
denna arerförwisning de öfriga StändenS
beslut i de mäl der Irenne StändS röst
utgör Riksens StanderS, deras kraft,och rvcrkan
till erpedition betagaSStockholm
d. 6 Nov. 1809.
Pä ConstitutionsUtskottets magnar:
D. kckannerkieim. Larl v. lkotenllein.
Daniel Lberltein. kl^clLert.
P D. Wallerius.
Uppå gjord proposition, bifölls att del häraf
skulle lemnäs det af Riksens Stander satte Utskott
till
Den 7 November. 453
lisl förestående af jemkning i Ståndens bestut öfwer
Riksdagsordningen.
Föredrogs följande Memorial frän ConstiikulionsUtstottet.
Wördfamt Memorial;
ConstitulionsUtstottet fär till Riksens Högloft.
Ständer härmedelst »vördsammeligen öfverlemna ett
af detsamma författadt Förslag till AnswarighetsLag
för Ledamöter i StatsRädet, föredragande derstädes,
samt Konungens Rådgifvare i Commando
mäl. Stockholm d. 6 Nov. 1809-
Pä ConstitntionsUtstottets magnar:
D. lVlannerlieim. Larl v. kokenstein.
Daniel Lberstein. leckert.
D. ^Vallerius.
Lag:
hwarefter ständig Ledamot af StatsRädet,
Föredragande, samt den Ämbetsman Konungen
allmän befattning med Commando»
mäl uppdragit, stola för Ämbets förseelser
af RiksRatt dömmas.
SkatsMinistrarne, StatsRaden, HofCanceller*,
Föredragande samt den Ämbetsman, Konungen all»
män
454 Den 7 November.
män befattning med Commandomäl uppdragit, ffola
pä sätt Regeringsformen af d. 6 Junii 1809 före-,
flrifwer, uti förekommande Regeringsärender, af hwad
beskaffenhet de wara mä, efter deras bästa förstånd
och öfwertygelse, räda Konungen "till det som Rikets
Grundlagar likmätigt är, sam i öfwerensstämmelse
med dem, till Konungens och Rikets förmohn lända
kan; alltid lata stg warda om Konungens magt
och Rikets Ständers, samt Innebyggares Fri- och
Rättigheter, allt efter hwad härom i Rikets Lagar
och Författningar är stadgadt och förordnadt, sjelfkrafde
påminna om Rike 6 rätt och bästa, dock endast
Konungen räda, men ej jemte Honom regera.
De arv ej allenast såsom Medborgare och för sine
personer underkastade hwad Allmän Lag- och Laga
stadgar bjuda, utan ffola och för deras rädflag och
Zerningar i och för deras Anbeten Riksens Ständer
anfwarige wara, pä sätt Regeringsformen utstakar
och här nedanföre stadgas, dock kan dem ej tilläggas,
om emot deras pä anförde stal grundade och
ej emot tydlig Lag stridande räd, » gängen utom deras
förwällande bliftver olycklig och det äfyftade go?
da ändamälet icke wlnnes.
8. i.
Försöker någon SadsRäds ^Ledamot, under
den tid dä Regeringen enligt zy, 40, 41, 4S och 43
§ § af Regeringsformen söres af StalsNädet att
»lätdfammeligen ökwerända kasta Regeringssättet, sädar/
det genom Rikets Grundlagar antagit är, eller
med räd eller gerning medwerkar cist lagstridigc för.
änd
-
Den 7 November. 45 Z
ändrande eller upphäfwande af någon Rikets Grundlag,
eller tillstyrker nägon StatsRädsLedamot, när
Regeringen icke af StatsRädet söres, eller' den Ämbetsman
som uti Commandomäl Konungen räd gifwer,
sädan öfwerträdelse, eller underläter att deremot
göra föreställningar, eller den wällar genom bewisligt
fördöljande af nägon upplysning, straffes säsom
Rikets Förrädare och miste lif ara och gods.
Ehwad Regeringen af StatsRädct föres eller
icke, ware till samma straff skyldig den Ledamot af
S alöRädet eller Len Konungens rädgifware i Commandomäl,
hwilken genom tillstyrkande, underlåtenhet
att föreställningar göra, eller bewisligt fördöljande af
nägon upplysning, befrämjar eller wäller sädan öswerträdelse,
som enligt iro tz af Regeringsformen
säsom förräderi anses bör.
Z. 2.
Underläter StatsRädet den owillkorliga pligt,
att i de fall 91, 92, 93 och 94 §- §- Regeringsformen
utstaka, till deruti föreskrifne tider, Riksens
Ständer till allmän Riksdag kalla, eller skulle en
eller flera StatsRädets Ledamöter sädan kallelse, eller
kallelse till Lagtrma Riksdag afstyrka eller förhindra
söka; hafwe den eller de brottslige förwerkat
lifwet.
Lag samma ware om Ledamot af StatsRädet
eller Föredragande tillstyrker Konungen att, innan
Riksdagskallelse, i Hufudstadens Kyrkor »vederbör
-
4Z6 Den 7 November.
börligen kungjord blifwit, eqenmägtigt eller wäldsamkigen
lyfta den i 6z Regeringsformen sist om
förmälke penningesumma, h.varä Riksens Ständer
förseglad anordning lemnat; likaledes om SkatsRädet
da det likmätigt zy, 40, 41, 42 och 4Z ^
Regeringsformen förer Regeringen, pä ofwanförmälte
olagliga lid och sätt berörde summa lyfter, eller någon
SlatsRädets Ledamot ett sä bestaffadt lyftande
tillstyrker.
Skulle StalsNädsLedamot eller Konungens
Nädgifware i Commandomäl tillstyrka Konungen att
widkaga sädant steg, hvilket uppenbarligen är stridande
emot Regeringsformens bokstaflig» föreskrift
uti 57, 60 och 7Z § tz om Riksens Ständers Beskattningsrätt;
uti 66, 68 och 72, rörande Riksens
Ständers befattning med Riksgälds och Bancowerken;
samt uti 78 tz att någon del af Riket icke mä
kunna derifrån afsöndras; eller underläter han att
emot nägon sadan öfwcrträdelse göra föreställning eller
den wäller och befrämjar genom bewisligt fördöljande
af nägön upplysning, miste lifwet.
§. 4.
StalsNädsLedamot eller den i Commandomäl
Konungen rädgifwande, hwilken tillstyrker Konungen
att widtaga sädant steg, som uppenbarligen strider
emot Regeringsformens bokstaflig» föreskrift uti 79,
80, 86, samt 109 § §. eller underläter att emot nägon
sädan tfwerirädelse göra föreställning, eller den
wäller,
Den 7 November. 4Z?
wäller, eller befrämjar genom, fördöljande af någon
upplysning, hafwe förwerkat Ämbetet, blifwe ej widare
nyttjat i Rikets tjenst, samt hålles i fangsligt
förwar a fästning ifrän ett halft till högst twenne
ärs tid.
§. Z.
Tillstyrker StatsRäds Ledamot eller Konungens
Rädgifware i Commandomäl något, som uppenbarligen
ar stridande emot Rcgeringsfonnens bokstafliga
förestrift uti 15, 36, Zi, 58, 65, 74, 76 och 77
tz § eller underlåter han att emot någon sadan öfwertradelse
göra föreställning eller den wäller eller
befrämjar genom bewisligt fördöljande af någon upplysning,
eller yttrar sig i de mäl ig § innehåller,
utan att till utomordentligt StatsRäd kallelse bliff
wik utfärdad, miste Ämbetet, och blifwe ej mera nyttjad
i Rikets tjenst. Lider någon genom någon af
förenämnde Ämbetsmäns tillstyrkande, underlätande
att göra föreställningar eller bewisliga fördöljande af
någon upplysning, stada till lif, ära eller personlig
frihet, utan att lagligen förwunnen och dömd wara,
eller förloras gods, löst eller fast utan laga ransakning
och dom, eller blifwer nägons frid i hans hus
störd eller någon fbrwisad frän, ort till annan, stall
den eller de af ofwannämnde Ämbetsmän, hwilka fädant
lidande pä ofwanbestrefne sätt befrämjat, dest»
utom hällas i fangsligt förwar ä fästning ifrän ett
halft till högst 2:ne är, efter brottets beskaffenhet.
§.6.
458 Den 7 November.
8- 6.
Uraktläter StatsRäds - Ledamot eller Konungens
Rädgifware i Commandomäl, att de öfrige dem
i grund af Lagarne uttryckligen föreffrifne, men i
denna answarlghetsLag icke särstildt uppräknade pligter
och föreskrifter iagttaga och fullgöra, ware för
sädant förhällande ansedd enligt Regeringsformens
lo? §.
L- 7.
Dölier StatsMinister för utrikes ärenderne eller
HofCanceller, eller den StatsRäds Ledamot,
hw ken Konungen i dennes fränwaro tillkallar, för
Konungen bewisligen nägo^ sadan upplysning i frägor,
som röra krig, fred elier förbund med främmande
Magter, att Miket af desi undandöljande tager
stada, miste han Ämbetet och hålles i fängsligt förrvar
ä fästning ifrän sex mänader till högst twenne
är. Warder genom ett sädant hans förwällanoe
Rikets wälfärd förfpild, dest säkerhet och lugn störde,
miste lifwek.
Föredragande i Sta sRädet ware ansvarig att
frän Konungen utgående Expeditioner och befallningar,
hwilka med hans Contrafignation stola wara
försedde, instämma med deröfwer förde Pcotocoll, äfrvensvm
art ej nägon sak, hwaröfwer icke behörigt Protocol!
fördt, blifwit, expedieras. Sker annorlunda
miste han Ämbetet, utan alt nägon lid kunna deruti
Den 7 November. 459
Ater insattas, eller till annat Ämbete inom Stats'-  Rädet förordnas. Lagsamma ware om han uragtläter,
akt till SkatsRadeks Protokoll göra föreställning emot
sädant Konungens bestut, hwilket han sinner stridande
emot Regeringsformens bokstaflig» föreskrift.
Ark-cr Konungen ändock att ett sädant beslut stall
utfärdas. ulöfwe dä Föredraganden sin rättighet och
pligt att Conkrasignationen derä magra. Gör han
annorlunda hasme han förwerkat Ämbe et och blifwe
ej widare ^nyttjad i Rikets tjenst. Lagsamma ware
om han Ämbetet ätertager förrän Riksens Ständer
hans förhällande pröfwat och gillat. Lider någon
stada till lif, ära eller personlig frihet, eller mistergods,
löst eller fast, utan laga ransakning och dom,
eller blifwer nägons frid i hans hus störd, eller Hägen
fhrwisad frän ort lill annan, derigenom att han
Contrasignalion ej wägrat, stall han deflutom hällas
i fängslig! förwar ä fästning ifrän ett halft till
högst twenne är efter brottets beskaffenhet, men hafwer
nägon genom ett sädant hans förwällande lif
mistar, gifwe lif för lif. Föredragande ware i öfrigt
för sin befattning ansedd skyldig til! enahanda
answar, som denna Lag StatsRädsLedamot uti föregående
§ Z älägger, enligt brottets derutinnan utmärkte
swärare eller lindrigare beskaffenhet, med derefter
lämpade straff.
§- 9-
StatsNäd, hwilken af Konungen dertill utsedd
och förordnad, tager säte och röstar i högste Domstolen
öfwer mäl, som frän KrigsDomstolarne dragas
un
-
462 Den 7 November
under
Konungens pröfning, ware för sadan befattning
underkastad Domare jas och answar, enligt Lag
och Laga stadgar, lika med annan Ledamot af Högste
Domstolen
§-
i°-
Enär någon af de i i § omnämnde Ämbetsmän
till akas, som redan utur tjensten blifwit entledigad
eller afstedttagit, och warder till straff stylvig
förklarad, stall hwad han i pension eller andra förmäner
af publique medel kan innehafwa, i sadan händelse
för dä och alltid honom frändömmas; ätnjuter
han ej fadane förmoner, sware ett halft ärs fängelse
mot Ämbetets förlust.
§. n.
Hwad emot StatsRäds Protocoller intill den
dag, dä Riksdagen börjas, under da pägäende Riksdag
icke anmärkt blifwer, dera mä sedan wid påföljande
Riksdagar ätal icke ste.
Begärdes p» bordet.
Den 7 November. 46 r
Upplästes följande ProtocollsUtdrag fran det
Högwördige PresieStändet.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högwördige
PresieStändet d. 4 Nov. 18--9.
S. D. Företeddes Kmgl. Majrks Nådiga Proposition
till Riksens Stander om widkagande af
särskildta kraftiga anstalter till Rikets förswar och
framtida säkerhet, gifwen Stockholm den Zi Oktober
1809; och bestöt PresteStändet, att med sitt
underdåniga utlätande häröfwer uppffjuta intill desi
'de uti Regeringsformens 89 T jemförd med 8? §
omförmäldte Handlingar hinna ankomma; Hwicket
härigenom ffulle de Resp. MedStänden wördfamt och
wänligen tillkännagifwas. Ut supra.
Lx krotocollo
js. !7.
S. D. Bestöt Stäpdet att ett nu företedt
Transumt af Bouppteckningen, hallen efter Kongl.
Maj:ts Nådiga förordnande, öfwer f. d. Konungens,
Hans Gemäls f. d. Drottningens och Prins Lulius
enflildta tillhörigheter; flulle till Riksens Höglofl.
Ständers Statsutskott remiteras. Hwarom de
Resp. MedStänden, saint Lemilte Utflotk flulle wördsamt
och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx ?rotocoUo
js. ^7. TVIm^vlk.
S. D.
462 Den 7 November.
S. D- I anledning af Högloft. Ridderskap^
och Adelns samt Wallofl. BorgareSländets meddelte
beslut, alt till en särskildt af sex Ledamöter frän
hwardera af RiksStänden sammansatt Committé uppdraga
befattningen, akt öfwerse och jemnföra de i
samtelig» Ständen öfwer Riksdagsordningen fattade
Beslut, samt sädane jemnkningar af de skiljaktiga
mcningarne förestå, som kunna till enstämmiga stad.
zanden af RiksStänden leda, har PresteStändet
jemte instämmande häruti, bestutit, att sedan Skändet
erhållit del af samteliga RilsStändens Anmärkningar
och yttranden öfwer förrberörde Riksdagsordning,
för sin del utse sex Ledamöter uti ofwannämnde
Committé.
Härom skulle de Resp. MedStanden genom
ProtocollsUtdrag wördsaml och -vänligen underrättas.
Ut supra.
Ux ?rotocol1c»
I. lä.
S. D. Föredrogs ä npo Riksens Högloflig»
Ständers StatsUtskotts d. 19 nästl. Ock. pä bordet
laggde ProtocollsUtdrag af d. 5 i samma månsd,
angäende föreslagen förhöjning uti Mantalspenningeafgiften,
och fann PresteStändet, efter öfwerläggning
härom, sig icke kunna till berörde förslag
desi bifall lemna; Härom skulle de Resp. MedStänden
samt StatsUtftottet wördsamt och wänliZen
underrättas- Ut supra.
Lx krotocollo
I. lä- ^lmcivitk.
Före
-
Den 7 November. 462
Föredrogs följande:
Utdrag af Protokollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Statsutskott d. 6
Nov. 1809.
S. D. Till StatsUtstottet har ankommit följande:
"Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
"R'ksens Ständers Statsutskott om eftergift af
"U stylder ät wista Innebyggare i Jönköpings Län,
"Gifwen Stockh. Slott d. 20 Sept. 1809.
//Hos Kongl. Maj:t haswa Allmogens frän
"Jönköpings Län Riksdags Fullmägtige, uti ingif/'wen
strist i underdånighet anmält, det Kgl. Majtts
"Besallningshafwande i berörde Län, efter anstälde
/'stränga undersökningar i Socknarne till Kgl. Maj:ts
"JustitieCancellers Ämbete insändt förteckning pä
"flere tusende älderstigne, utfattige, wanföre och sjuk.
"lige personer, hwilka blifwit uppförde, för att äter
"insättas i mantal och statt, ehuru de pä goda stal
"och grunder derifrån stola förut warit ukeftutne.
"I anseende hwartill, och dä en sä beskaffad räfst,
/'tillkommen uti narwarande tidexunct, ofelbart stul"le,
i händelse den widare fullföljdes, Åstadkomma
/'ett allmänt mistnöje, samt de fleste ibland dem, som
/'i ofwanförmälte matto blifwit antecknade, äro wer.
"keliga fattighjon, saknande det mest nödwändiga
/ till deras uppehälle, Riksdags Fullmägtige i underdånighet
anhällit att hela denna uppkomne fräga
/'mätte förfalla; hwaremot och i händelse nägra fä
"af Veste personer möjligen skulle äga förmäga, att
erlä-.
464 Den 7 NdvembL»
"erlägga KronoU stylder, Riksdags Fullmägtige i
^lllnderdänighet ansett sädant säkrast kunna u rönäs,
"om JustitieCmtzleren erhöll Nådig Befallning att
"förständiga wederbörandc Ämbe sinän i or eri, att
"hädanefter wid Mantalsstrisningar noga tillse, det
"Förfaltningarne behörigen eskeclefdes.
/'Kongl. Majit har ival funnit, wid dek af
"Riksdagsfuflmagtige i underdånighet anmälde förfallande,
det icke wara tjenligt att uu läka anställa
"widlöftiga undersökningar till utrönande af de ser.
"skilda stal pä hwilka fattiga personer uti Jönkö,
"pings Län, till ett stort antal, bl-ifwit utur Man.
"tals längderne utestutne. Men da uti de. Utstyl.
"der, som vesta personer bordt betala, i fall de icke
"kill befrielse derifrån warit efter Försatlningarns
"berättigade, inga sädane afgifter som till Riksens
"Ständers RiksgaldsContoir stola inflyta, och hwil"ka
Kongl. Majll anser det icke tillkomma sig alleania
att efkergifwa; sä will Kongl. Majit till Rikfens
Ständers Statsutskott i Räder öfwerlemna
"att pröfwa och till Riksens Ständers bifall hemfalla,
om icke all fräga om desta afgiflers betal
ning
af förenämnde personer kunde för den framfarna
"tiden förfalla, hwarefter Kgl. Maj:t will, i afseende
pä de öfriga KronoUtstylderne. sitt Beslut fatta.
"Låtande Kongl- Majtt nu i Räder anbefalla icke
"allenast Landshöfdingen i Jönköpings Län, att hädanefter
noga läka wid Mantalsstrisningarne tillse,
"att författningarne behörigen efkerlefwas, utan äf"wen
JustitieEantzeleren, att efter Lag och sakens
."beskaffenhet förfara emot de Ämbetsmän genom
hwit
-
Den 7 November. 46Z
^hwilkas försummelse de ifrågavarande personer kun^^nat
blifwa origtigt ifränj Mantalsskrifning befriande,
eller sädan oordning icke sä tidigt som wedernhort,
anmärkt och rattad. Kongl. Maj:t förblifwer
"Riksens Ständers StatsU-stokt med Kongl. Näd
"och ynnest wälbewägeu. Ut supra.
bians ^ärtL.
Och sevan de uti högstberörde Nädiga Pro»
position omförmäla Handlingar till närmare upplysning
blifwit infordraoc, och genom HofCankzlers Ämbetets
benägna föranstaltande till Statsutskott öfwerlemnade
har StatäUtstottet tagit detta ärende
uti öfwerwägande.
Wid granskningen af de undersökningar» hwilka
till föste af.Konungens Besallningshafwandes utfär.
dadé förodnanden, af wederbörande Landsstscaler blifwit
werkstälde uti Jönköpings Län, har StatsUtstöttet
ansett det wara owedcrsägeligt, akt ju wid
Mantalsskrifningen för är 1828, hwarjehanda mi§-  bruk och understes i allmänhet förelupit; Och ehuru
fullkomliga anledningar säledes moro för handen, att
genom lagliga undersökningar wid Domstolarne 'täta
närmare utreda förhällandet af hwarje särskildt an»
märkt händelse, har StacsUtstoktet likwäl, i betraktande
af de dryga omkostnader, dylika widlöftiga undersökningar
skulle medföra, och hwilka omkostnader
troligen komma att wida öfverstiga beloppet af dm
Herde Band. 29, 6°. ersätt
-
466 Den 7 November.
ersättning som, i sölje af en sädan Räfst, för Kgs.
Majtt och Kronan kunde wara att förwänta af dem,
hwilka obehörigen och emot Författningarne, frän
Mantals längderne blifwit uteslutne, trott sig böra
till Riksens Högloft. St-ander »vördsammeligen hemställa,
om icke, i afseende pä de Utstylder, hwilka
tillafwenkyrs skulle kunna tillhöra NiksgäldsContoirets
fonder och till Contoiret stolat erläggas, all widare
talan för det framfarna, emot desse Skattskylldige
mä förfalla, sä framt Kongl. Maj:t i Näder
skulle sinna för godt, att i afseende pä de egenteliga
KronoUtstylderne läta pä enehanda satt förfara: Och
hwarlill Kongl. Majus Nädiga Proposition äfwen
synes föranleda.
I öfrigt wägar StatsUtstottet i underdänighet
trygga sig wid Kongl. Majus Nädiga försäkran,
att sädana alfwarsamma mätt och steg warda widtagne,
hwarigenom dylika misibruk och underftef, till
Statens förfång, hädanefter i möjligaste mätto före,
byggas. Hwilket Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
»vördsammeligen nnderstalles. Ar och dag
som förr strifwik star.
Pä befallning
krodelius.
Zerr Grcfwen och LandtNarffalken gjorde
ä SkatsUlstonets tillliyrkande proposition, hwitt
ken med Ja beswarades; men
friherre Ltael von hollstein, Lorsttr
viZ, ynrade sig, att redan för längre tid tillbaka,
och
Den? November. 467
och om han rätt päminte sig under FörmyndäreRe»
geringen, hade undersökning birfält anbcfald om förfteiser
wiL> Mantalsstrifningen, mcn hwilten under-'
sökning Friherre LtaLI trodde i allmänhet hafwa
blifwit utan werkan. Hm hemstälde alltsä nu om
ej nödigt more atttde kraftigaste steg widtoges kill
förekommande af Ämbetsmäns försummelser i detta
afseende.
Herr LandMarfkalken erindrade sk t i Stats.
UtskotreiS P^o!oeotlsUtorag more nämndt, att om
redan wällade försummelser blifwit till JustltieCantzlers
Ämbe-et remitteradsi
Zriherre Stael. Om sä ar, sä ar det lyck.
tigt, men ett stadgande för framtiden wore äfwen af
högsta nödwändighet.
Grefwe Dolrna- ^uZust, Ja, en redowisning
för framtiden ar högst nödig, nien nar skall man
derom kunna fä swar? Jag har alltid yrkat pa redowisning
och skall alltid yrka deri.
Aerr käklman, Otto krestlic, Jag fät erkndra,
akt den frägan som nu är underkastad Ridderstapet
och Adelns uppmärksamhet, ar nägon ting
helt annat än frägan om en redowisning. Äf en
Riksdagsman Utaf BondeStändet har blifwit upp»
gifwit, att personer blifwit inom Jönköpings Län
Mantalsskrefne, hwilka icke agde förmåga lill Ut«
skylders erläggande. Kongl. Majll har behagar till- -  kännagifwa dek hatt läkit anbefalla JnstitieCanthle--
ren
468 Den 7 November.
ren att lagligen förfara mot de Embetsman som
försummat att efterlefwa Författningarne i afseende
sä wal pä personers befrielse, som deras uppförande
bland de Mantalsskrifne. Detta ämne inser Högt.
Ridderskapet och Adeln lätt icke wara en redowis»
ningsfräga, och derjemte akt StatsUtskottet icke kunnat
derwid göra annat än hwad det gjort.
Grefwe Vollna, Jag sär förklara att jag afsigt
frän hwad jag yrkat, sedan jag hör att det ej
kan fäs en sadan rcdowisning som jag önskat.
Herr Grefwe» och LandtNarffalken- Riddcrskapet
och Adeln anser således StatsUtstottets
PwtocollsUtbrag bifallit.
Ropades Ja.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protokollet hällit uti Riksens Högs.
Ständers Statsutskott d. 6 Nov. 1809.
S. D. Under det StatsUtskottet warit sysselsatt
nud utredandet af Statswcrkets tillständ, har
StatsUtskottet derwid inhämtat, hurusom, dä Kongl.
Majit, i brist pä medel till de mest vumgangeliga
behof, funnit stg föranläten, att uti Nädigc bref och
påbud af d. 22 sistl. Marti» uppmana alla dem af
Sweriges Rikets Jnnewänare, som dertill äga förmåga,
Den 7 November. 469
mäga, att med Län understödja Kongl. Maj:t och
Riket, till afwärjande af den dä hotande faran; fä
hafwa flere af HufwudStadens HandelsSocieter
utaf medborgerligt nit för Fäderneslandets räddning
i dest närvarande belägenhet erbudit na, akt, enligt
företedd Subskriptionslista, biträda Riket med län,
stigande till en summa af 114.550 Riksdaler, hvarföre
de ästundat Kongl. rstatsContoirets Obligationer,
stälde pä z mänaders uppsägning med sex prvsents
ärlig löpande räma samt befrielse för all flagS
Bevillning och Krigsgärd till Capital och Ränta;
Och ehuru de förbindelser, som salunda blifwit äska.
de, icke öfwerensstämde med det -f Kongl. Maj:t
saststalde och Kongl. StatsContoiret föreskrisne formulaire
till förbindelser för de län, som, i anledning
af högst berörde Nådiga Bref och Påbud, skulle andre
Långifvare meddelas: Och Kgl. Majll haldst önskat,
att all olikhet derutinnan kunde undvikas, eftersom
godtgörande af alla desse utaf medborgerlig välvis,
ja för ett älstadt Fosterland erbudne lane - understöd
mäste bero pä Riksens Ständer, som böra bestämma
äkerbetalningstiden och sättet, har dock Kongs. Maj:t,
enligt dest Nädiga Bref till Kongl. StatsContoiret
af d. ga sistl. Martil funnit omstandigheterne sädane,
att det pä hvar och en af de pä förenämnde
SubscriptionsLista anteknade Långifvare skulle ankomma
att ätnöjas med förbindelse efter det allmän»
na Formulairet, eller den lydelse, som dä blifwit
äskad.
Långt ifrän att mistkanna Stockholms Stads
HandelsSocielets Patriotiska nit och aktningsvärda
-
' Den 7 November.
da förhållande, akt uti behofwets stund söka under,
stödja ett älffadt Fosterland i desi smara och bekymmersamma
belägenhet, har StatsUsikottet dock icke
kunnat undgå att anmärka, hurusom Län pä sädane
wilkor skulle blifwa för Staten onyktige, da Skaten
alltid mäste hafwa penningar i beredskap till deras
infriande, allt efter som Längifwarne finna för
godt att dem uppsäga,och Skatswerket säledes mäste
betala Ränta för ett Capital, som det icke pä nägon
wisi och bestämd tid med säkerhet kan gagna eller
disponera, Statsflkfkotlet har derföre trott, att sädane
län, der Staten har ingen, men Längifwaren
deremot ensam alf sörmohn pä sin sida, borde till
Statswerkxts lisa up"sägas, dock med den frihet
för Langifwarne, att antingen äterfä sine penningar
Med dera upplupen Ränta genast eller z?ne mänader
efter uppsägmngsdagen, eller ock att täta dem widare
innestå, emot de wilkor, som Kongl. Kungörelsen
6f d, 20 sistl. Martis innehåller och de öfrige Längifware
af Rikets Jnnewänare försäkrade blifwit,
I anledning häraf har Stamh^skottet under
d. Z sistl. Ock- anniodar Herrar Fullmägtige uti
Riksens Höglofl, Ständers RiksgäldoContoir, att genom
kungörelse i allmänna Tidningarne sammankalla
alla dem af Stockholms Stads HandelsSocieket,
hwilka- enligt SubscriptionsListan, biträdt Kongl.
Majtf och Riket med Län, att häröfwer höras och
sig bestämt Mata, dä den, som uteblef, ansägs derigenom
hafwa fränträdt de betingade wsilkoren och
förklarat sig nöjd med den betalmngsrätt och tid, som
sf Riksens Ständer kan blifwa faststäld för dem af
Den 7 November. 47 r
Rikets öfriga Jnnewänare, som understödt Riket med
län, i grund af ofwanhögst berörde Nådiga kungörelse.
lili hara meddelt swar hafwa Herrar Fullmägtige
anmält, att wid det d. i samma manad inför
Herrar Fullmägtiges Protocoll ofwanbemälte
HandelsSocietets Ledamöter kemnade företräde, haf.
wa alle anhällit att återbekomma deras förskjutne
LäncCapital genast, utom 1:0 Grvfthandlaren L, ÖllderA,
Directeuren j. Handelshuset e.
'toutin L 8on samt Grofthandlaren Lrevcsmiibl,
hwilka önstat, att efter z:ne mänader, räknade ifrän
samma dag, blifwa för deras försträckninqar godtgjorde;
?:o Rådmannen Herr CoinnrerceRädet I^ei.
mers, som förklarat sig nöjd, att läta länet innestå
pä de »vilkor m,.ranämnde Kongl. Kungörelse omförmäler
och andre Längifware af Rikets Jnnewanare
försäkrade blifwit; samt gw Handelshuset L
v. I^amm, Handelshuset IVlicbasl8fon L Leneäiks,
Directeuren kllaZbom, Handelshuset lb- VVessllA
L 8cbuck, samt Handelshuset L jacobson,
hwilka moro srämvarande, Hvarförutan
till enehanda förmohns ätnjurande, eller atk återfå
sine gjorde Läneförstrackningar genast, stola sig wid
samma tillfälle anmält Stadsmäklaren biörck. Brukspatron
Gullers Oablllröm §4 8on, och Brukspatronen
jacob Lollecke, såsom Innehafware af sädarre
Kongl. StaksCoinoirets Obligationer, som aro skölde
atk betalas af de »ledel och pä den tid Riksens
Högloft. Ständer kunna utse och bestämma.
Den
472 Den 7 November.
Den af StatsUrffoktet, i dest tanka pä goda
flat och grunder, salunda widtagne algard, har Ur.
skottet härmedelst, i afseende pä werkstalligheren sko»
lar Riksens Högloft. Sänder »vördsammeligen underställa,
och fär harwid endast tillägga, att hwad
angar ^lörcl^s, Dahlströms och Löäeckos gjorde an»
Hallan, sä anser Utstött et något afseende derä icke
kunna göras, emedan de ivid Länets meddelande något
förbehåll härutinnan icke gjort. Är och Dag
som förr strifwit stär.
Pä befallning
14. kHöäelius.
Uppä gjord proposition, blef StatsUtstolteks äts
gard af Ridderstapet och Adeln gillad.
Widare upplästes följande:
Utdrag af Protvcoller hällit Uti Riksens
Höglofliga Ständers Statsutskott den 6
^November 1809.
S. D. Uti till Wastoft. BorgareStändet ingifwit
och derifrån till StatsUtstot et remitteradt
Memorial haftva Riksdags Fullmägkigarne för Götheborgs.
Stad L. dl. Zantesson och Niclas ^lalm
andraait, huru som uti sistl. Martti manad, dä
Krigsfonden war i behof af private län, och en del
Ledamöter as StockholmsBeurs lemnat circa 109,000
Riksdaler Banco med wiktor af z:ne Mänaders upp»
Den 7 November» 47Z
sägning Utan afdrag af Bewillning och Krigsgärd,
de öfrige Längifware deribland nägra as Götheborgs
Jnnewänare, stola wara för circa 72,000 Riksdaler
Banco, icke stola ansett tillfället medgifwa dylika
förbemält; Men dä Zantesson och wlaim af Dagbladen
inhemta?, huruledes genom StglsNtstottetS
åtgärd, de af Stockholms Stads HandelsSocietet,
hwilka, enligt SubfcriptionsLista biträdt med Län,
blifwit kallade, att, i anledning af gjorde förbehållet,
ä witz timma sig infinna, dä den, som uteblef
ansägs hafwa fräntradt de betingade wiktorén och
kommer icke att åtnjuta annan betalningsrätt och tid,
an som af Rikets Högloft. Ständer för öfrige Längifware
kan blifwa fastställd: och ett sädant alternativ
synts Riksdags Fullmägtigarne Zantesson och
slakna förutsätta någon i frägawarande stiljaktighet
r ätcrbetalningssättet, hafwa de trott sig böra till
noggrannaste pröfning anmäla och yrka, att alla
län, kemnade af redelige Medborgare i ett och samma
tillfälle, till ett och samma behof, i enahanda
afsigt och med lika godt uppsåt, äfwen böra pä enahanda
fält äierbetalas, desto häldre, dä en del af
detze Längifware, i saknad af tid eller tillfälle, att
närmare underrätta sig om Statens dä warande belägenhet,
utan twekan eller förbehäll öfwerlemnat
fin sak uti Riksens Högloft. Ständers händer och
med stal hoppas fä dela lika öde med andre.
Usi det utlätande, som StatsUtstottet afgisiyiL
angäende det af Stockholms Stads HandelsSociete
gjorde Länebitrade, har StatsUtstottet haft tillfälle,
att
474 Den 7 November.
akt ukreda skillnaden emellan besia län och dem, som
blifwit kemnade af Rikets öfrige Jnnewänare.
Dä LanteLlon och Ualm uti deras Memorial
nu yrkat, icke blo t att de län, som Götheborgs Stad
enskildt lemnat, utan. att alla län utan undantaga
mätte lika med de af Stockholms Städs HandelsSocietet
lemnade, genast äterbekalas, synes de
hafwa uisträkt ett sadant yrkande ulöfwer hwad dem
tillhör.
Det under d. 20 ststl. Martil utfärdade öppne
Nädiga Bref och Påbud, angående lans upptagande
till förswars anstalternes besörjande, lemnar
en fullkomlig upplysning om Statens däwarande belägenhet
och den brist pä medel till de mest oumgangelige
behof, hwaras Regeringen da möttes, sedan
alla utwägar till skyndesamt anskaffande af penningar
förut blifwit anwände. Fäderneslandets däwarande
wädeliga belägenhet och Statswerke.s trängande
behof» lagde i sä öppen bag för hwar man,
hafwa icke lemnat anledning eller skäl kill någre förutgäende
enfkildte undersökningar; Och att de wärdige
Medborgare, som i farans och behofwets stund
icke ett ögonblick drogo i Betänkande, att efter råd
och lägenhet, söla bidraga till ett förtryckt Fosterlands
återupprättande, icke ansett en sadan undersökning
för sig nödig, hafwa de bewist med deras skyndsamhet
att utan alla förbehåll räcka Staten allt det bir
träde deras omständigheter medgäfwo.
Desia län hafwa hwarken blifwit päkallade eller
gisne med andra wilkor och förbehåll an att Rik»
sens
Den 7 November- 475
fens Höglo fl. Stander skulle utse medel ock tiden
till deras säkra förnöjande; Och detta lara Riksens
Högloft. Stander icke eller underlåta, att pä ett sä»
dant sätt werkställa, som med Statens tillgängar och
Längifwarnes billiga wärnan och förhoppningar instämmer.
Nägot undantag för Götheborgs Stad kan
StatsU/ftottel alitsa icke söresiä; Och StatsUlskot-,
tet hyser desin om den öfwertygelsen, att Götheborgs
Stads Jnnewänare flulle anse c t undantag för dem
i denna wäg framför de öfrige under enahanda Län
gifwande
af Rikets wälsinnade Medborgare icke
swarande emot dek Patriotiska Nit och den samfundskänsla,
hw.armed de sä beredwilligk sökt bidraga till
ett gemensamt Fäderneslands frälsning och wälgängÄr
och dag som förr skrifwit skär.
Pä befallning
di. kröclelius.
Föredrogs följande.
Utdrag af Protokollet hällit uti Riksens
Högloflig» Ständers Statsutskott den g
November 1809.
S. D. Ibland de flera under loppet af detta
Riksmöte till Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
remitterade Memorial, ifrän sä wal Högloft.
Ridversiapet och Adelen som det Wallofl. Borgars
samt
4?6 Den 7 Novcmber
samt
Hederwärda BondeStändet, har uti ätskilliga
blifwir yrkadt, att titl Statens understöd och lisa i
desi betryckta tillstånd BisioppsÄmbeken mätte wid
timande afgång indragas, deras löner till Statens
Easia ingä, och Domprostarne, med Bisiopsnamn
och en skälig tillökning i sina Lönings - wilker, der
sädant kunde finnas behöfligt, förwalta BisiopsÄmbetet
med thy ätfötjande göromål, elter ock ath Bistopparnes
Löne-inkomster mätte nedsättas i någorlunda
proportion emot hwad deras wederlikar ibland
andre Ämbetsman utaf Staten åtnjuta.
Med den grannlagenhet, som detta ämne synts
fordra, har StatsUtskottet tagit detsamma uti öfiverwagande.
Att Statswerkets närwarande tryckande belägenhet,
i förening med Rikets betydeliga sä ut som inlansia
skuld, fordrar begagnandet af alla möjeliga
utwägar till indragning och besparing i Statens utgifter,
derom har StatsUtskottet, under utrönandet
af Statswerkets inkomsters och utgifters werkeliga
belopp samt deras förhållande mot hwarandra, wid
mer än ett tillfälle fatt en grundad öfwerlhgelse. —
Men ehuru stora Statens behof än kunna wara,
och ehuru mindre förmänlige utsigterne än kunna
»visa sig, till winnaude af ett regleradt Statswerk
utan nya bördor för Rikets gemensamma Inbyggare,
har dock Utskottet icke sett sig tillständigt, att göra
nägot afseende pä sädane förslag, som synts leda kill
rubbning af nägot Ständs eller Medborgares i Lag
och Privilegier förwarade rättigheter; Och sädane har
Den 7 November- 477
Ul stoltet funnit de gjorde förslag vin indragning af
BistopsÄmbeten.
StatsUrstottet har ej anfelt det tillhöra desi åtgärd,
att härutinnan förestå någon förändring, om
än deras Löner pä det ena stället skutte synas rundeligare
än pä ett annat, dä BistopsÄmbeten ärv
sanctionerade uti Presterstapeks 114 L af Regeringsformen
stadsästade Privilegier.
Men deremot har hos StatsUtstottet den fråga
blifwit wäekt, huruwida det stulle kunna förenas
med Religionens wärd, Lärowerkens upprätthällande
och Kyrkoärendernas jenina och obehindrade gäng,
att BistopsÄmbeten, wid inträffande ledighet, pä 0-  bestämd lid hötlos varancé, samt akt desamma Ämbelen
ätföljande Löner och inkomster, emedlertid ingingo
till S atens Casia, till nägon lättnad och understöd
för Statswerket i desi manga och tryckande
behof.
Som under öfwerläggningen i detta ämne af
flere Utstottels Ledamöter blifwit yrkadt att denna
fräga borde afgöras i sammanhang med Herr Kgs.
Secreteraren Ikres Memorial om ett Nädärl till
Staken af alla ledige blifvande Ämbeten och Tjen»
sier, hwaremot af ätstillige andre Ledamöter ansetts
att den samma borde till särstildt pröfning företagas,
men denna skiljaktighet i meningarne icke utan votering
i StatsU stoltet kunnat afgöras: Och voteringen
fä uistagit, att Twä Ständ stadnat emot Twä;
sä fär tili Riksens Högloft. Ständer StatsUkstottet
wörd»
478 Den 7 November.
»vördsammeligen öfverlemna detta ärende tillika med
det häröfwer förde Protokoll, samt. Herr Lieutnanten
?Lblmans serstildta tankar. Är och Dag som
förr ffrifwit star.
Pä befallning
dl. kröäolius.
Transumt af Protocollet hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Statsutskott d. gr
Ort. 1809.
S. D. RiksdagsFullmägtigen frän Uppland
hollan Lric-ckon gjorde härefter erindran derom, att
Len as honom och RiksdagsFullmägtigen^nllerslon
uti Memorial wäckte motion, om BiskopsÄmbecens
ledighet pä obestämd tid ivid yppande vacancer,
nu mätte lill öfverläggning företagas.
. ' I anledning häraf yttrade sig Ordföranden Hr
Öfverste Kammarjunkaren Friherre klleminZ: Denna
fräga för flera weckor sedan wäckt, har i Utskottets
afdelning blifwit behandlad pä dct färt det derstädes
förde Protocoti innehäller.
När man som jag genom ett blindt öde emottagit
den befattning jag här innehar: när man lika
som jag icke i detz utöfning understödjes, hwarken af
talrika wänners upplysningar och räd eller af egna
kunskaper och erfarenhet, ar det sä mycket nödigare
gtt genom ett rent och öppet förfallande söka ersätta
Kriston af vefta fördelar. — Llfwen genom ett sä
vant
-
Den 7 No: ernber- 479
dam förhållande stall man någon gäng blottställas
för mädan att misshaga; man stall bedömmas som
kortsynt eller egmshmig; man stall anklagas som
känslolös emot sitt Fädernesland i samma ögonblick,
som Man ömmast och redligast ifrar för dess träl;
men mot alla dessa förebråelser sinner man en tröst,
när man sluter sig nära list sitt hjertås lugna medwetande
alt man handlar efter sin öswertygclfe sank
och ratt.
Förewarande ämne är högst ömtåligt, ehuru
raltwist det i sjelfwa principen kan wara. När man
understundom följt tiden och händelser, stall man säkerligen
medgiswa att högsta rättwisa möjeligen kanleda^rU
högsta orättwisa. För min del fruktår jag
ej M s , art i Fäderneslandets narwarande owillkorliga
behof af enighet och lugn, anser jag allt hwad
som kan ledas 'ill Privilegii frågor af den stadeligaste
werkan för det hela. Jag begär att detta yttrande
mä i Prolocvllet förwaras med det tillägg, att
mitt hjerta hyser ingen kärare önskan, än den att
framtiden ej mä bestyrka ett anförande, som leder sig
ifrän den warmaste kansta för Fäderneslandet, och
den renaste wälwilja för hwarje Class af dess med,
lemmar.
> Da härefter förenämnde frägas företagande till
öfverläggning än widare yrkades, meddelades Utskottet
kännedom, huru samma fräga blifwic uti Utstok.
tets afdelning för Stalswerket behandlad, medelst
uppläsning af det därstädes tvid det tillfälle dä mo»
4Ss Den 7 November.
tronen uti detta ämne först wäcktes den 22 nästs.
September hällne Prorocoll.
Sedan med anledning af den i Protokollet omförmälde
votering, som uti afdelningen chlifwit anstäld
deröfwer huruvida förenämnde motion borde am
fes för en Privilegii fräga eller ej, och shwilken utfallit
pä det sätt, att Afdelningen Pluralite ansett
motionen icke innefatta egenskapen af Privilegii fräga
, Utftottet blifwit tillfpordt huruwida det biföll
desi afdelninqs i detta hänseende yttrade mening, och
Utskottets Pluralite häruppå afgifwit ett jakande
swar, gjorde Herr Bistoppen Doctor linMaäius
. följande strifteliga anförande till Protokollet: I anselmina
af de åtskilliga Memorialer, som till Högs.
StaksUlstottet inkommit, dels om BistopsSyfftsrnes
indragning och dels om indragning pä obestund^tid
af Bistopparnes innehafde Löner, lärer jag icke behöfwa
att, för ett upplyst Samfund widlöftigr orda
om wigten och angelägenheten af ett Ämbete, som
med inrättningen af den Christna Kyrkan förbundit,
allt ifrän Christenherens början, warit för denna
Kyrka omisteligt, ett Ämbete, som igenom Sweriges
Rikes grundlagar, kyrkostadgar och PresteStändekS
wälfägne rättigheter alltid warit i wart Fädernesland
befästadt.
^Dä Kyrkolagen älägger Bistovparne det dubbla
Ämbetet att icke allenast wara Tillfynesman öfwer
allt, hwad Religionens och Kyrkornes wärd angör,
utan och Ephori öfwer Gymnasium och Scholarus
i Stiften, oberäknad PresidisSyM" i Coust»
stener--
Den 7 November- 48 r
storierna; ar det i alla besia affeenden, som BistoppsSysilan
för Rikets obehindrad Styre e mäste
wara äfwenfä nödwändig, sota de ofri gr Civile och
Militaire Chefsysilor uti ds dem liklhörige säistilda
Ämbetobefattningar. Hwarföre, uran upphäswande
af Rikets grundförfattningar och desi organisa ston,
vfwanförmälte Ecclesiastiqve Cheffysila iste ian af«
staffas.
Till fragan om de med BistoppoÄmbeten förbundna
Lönewilkor, hörer därnäst den anin st inna
att, da de Gods och Gardar, uri Korn ig Luilak
den I:stes tid til! Kronan indrogs, four Bistoppacne
före Hans tid, innehade, försedoes de till deras nö.
diga underhäll, med wederlag af Prebende Socknar
och KronoTionden utaf wisia, pä hwar ort, anstagne
Kyrkohärbergem Och som besia härbergen rick
alla Skift icke utgöra ett lika belopp af fpannemälens
tunnetal, händer der Bistopparne, likasom Herrar
Landshöfdingar och Chefer för Regemen erna,
att de pä nägra orter njuta större, pä andra mindre,
och pä andra ater gansta ringa Löner.
Alt alla besia omständigheter och särdeles mängfaldighetcn
och wigten af de göromäl, som äligga
BistoppsAmbekek icke warit känds för alla dem, font
l detta ämne sörfatradt Memorialer, har förekommit
mig mindre förundranswärdt, än det af trycket ut»
gifna DictaMen till Högloft. StarsUtstottets Pros
tocoll för den 20 sistledne -Sept., som förestår akt
Bistopps-lönerna, efter de nu lefwande Bistop ars
asgäng, mä hällas vacante till SkatsCasians fö män
Zjerde Band 6t, 63. ftt
482 Den 7 November.
för längre eller korrare tid, hwilket betyder detsamma
som Bisso-poÄmbetens afssaffande.
Förslaget är icke allenast uppenbart stridande
emot PresteStandets med Rikets S änders samtycke
af Kongl. Maur stadfästade rä tigheker under namn
af Privilegier, som skydda bade BissoppsÄmbetet
och desi Lönewilkor, utan och emot Rikets Grundlag
af d. 6 sistl. Innii, hwaruti 2y Z utkryckeligen stad»
gar, att med BifkopparneS wal förhällas skall
testor förra manligheten scb utnämne Nonunpen
en af de föreflagne- Ty, som förra manligheten
icke medgaf mer an 2 a g mänaders uppssof
af tid för Skiften, att inkomma med underdåniga
förslag till de ledige BissoppsÄmbeten; mäste följden
af der gifna hushållnings förslaget blifwa, att
Presterssapek wid inträffande Bissoppsledigheler, antingen
stall fränkannas desi urgamla och lagliga rätt,
akt hwart i sitt Stift uti wänlig och »vederbörlig
ordning malja Bistoppar, eller akt Konungen i Räder
icke mä utnämna nägo'n af de förestagne twärtemot
Grundlagens ordalydelse.
Huru litet det ena och det andra uti omförmalte
förslag kunna förenas med Rikers Grundlagar
och gällande Författningar, lärer Högloft. StatsUtstottet
raltwist inse.
Wal stadgar Kyrkolagen uti A H af 24 Cap.
att, efter Stiften äro store och BiskopSÄmbetet
swart, förmedelst de mänga arender, som
derwld förrättas mäste, skall Biskopen hafwa
sig
Den 7 November' 483
sig till hjelp LonsistorialeS, samt i Städer och
pä Landet probstac med hwrlkaS räd han ett
och annat ä Ämbetets magnar siall uträtta.
Men ingenstädes bchoer bemälle Lag, i en om,vänd
ordning utt Co storiales och Probst^ för någon längre
tid stola föra den Ecclesiastista styrelsen öfwer
Stiften, utan Biskop. Hwarföre en utnämnd Bistop,
svin ännu icke flysta t i!! det Stift, fom honom
blifwit i Nader anförlrodt, likwäl ofta under de manliga
diädären, mäste sinna -g obcfwärad, akt besöka
Stiftet och där bade rsti Consistorio och utom detsamma
Ämbets-göromål förra ta.
Med en nödwandig ordning af sakernas behandlande
mäste det wara öfverensstämmande, att
genom ny refning och tionde fät ning först underfökes
huruwida af den Spannemäl, som till Kronan utaf
den stattstyldiga jorden ärligen erläggas bör, tillgäng
gifwas, att kunna förwandla andra A-nbetsmäns
penningelöner uti ärlig s annemäl innan de
för Religionens betjente anflagne underhållsmedel till
StatsCaflan indragas.
Att -erta milt anförande till Protokollet mä
wara Högloft. StatsU'stottet^ Betänkande i förewarande
ämne till Rikets Högloft. Ständers Plena
följaktigt är min flu eliga anhållan.
I ordningen härefter anförde Herr Bisioppen
Doctor weissman: A t som Herr Bisto^pen,
dä detta ärende förehades i U stolte's afdelning, warit
fränwarande, finge han nu deröfwer utlåta sig
pä
> V
484 Den 7 November.
pä följande salt: Indragning af BiskoppsÄmbeten^
ware sig pä bestämd eller obestämd tid, anser jag sä
stridande emot den antagna Regeringsformen och
Presterskapets Privilegier, att denna fräga warit
mycket owämad. Emot'Regeringsformen, som i 29
§ stadgar att med wal till BifkoosÄmbeten förhälles
efter förra manligheten och Konungen utnämne en
af de z som föreflagne bliswit.- emot Privilegiera,
fom uti z och 4 H z försäkra Bistopparne om de
dem af alder nädigst förnndte rättigheter, och således
förutsätta BistoppsÄmbetens killwarelse. Att
nu pa en gäng föreställa stg ett Ämbete, efter Regeringsformen
pä manligt satt tillsatt, och dest Innehafware
efter Privilegier bibehållen tvid det med Ämbetet
förknippade underhäll, och likwäl förefläs ÄmbeletS
och lönens indragning, är, efter hwad jag kan inse,
en uppenbar contradiction, art jag ej ina säga, ett
tankespel.
»5err liMrbjelm yttrade sig. att hans wördnåd
för Grundlasten och dest tillbörliga ward icke
stulle tilläta honom att nu tillstyrka en total indragning
af BistoppsÄmbeten, om frägan more derom.
Han käntw icke huruwida Religion och seder blifwa
mistwadade uti de Protestantiska Länder, der
»agre BissoppsAmbeten icke gifwas. Nu aker,
dä frägan endast gär derpä nt huruwida desta
Ämbeten mätte hällas vacante' någon tid, kunde
Herr läMlchjelm icke inse något hinder hwarken
af Religionen, Kyrkolagen eller Presterskapets
Privilegier. — Herr liZerlrjelin trodde, ätt likafä
litet som lagar och Privilegier singö utsträckas öfwer
deras ordalydelse, och i följe deraf Privitegiernes
stad,
Den 7 November. 485
stadgande uti z och 4 Z §, att alle perssner, som i
PredikoÄmbeter och Laro,ränd leswa, hvarefter sin
grad, heder och warde, borde oförryckt fa njuta och
knbehälla sina friheter, förläningar samt andre deras
Ämbeten tillhörande lagenheter och ordinarie underhäll,
icke kunde hänföras'till andre af desse personer,
än dem som lefwa och innehaftva omförmäla
förmäner, eller sträckas till dem, hwitte deraf ännu
icke blifrvit innehafware, äfwensä litet kunde KyrkoLagen,
som utsätter inom hvilken tid Prestel genheter
stola besättas, hwarom Pckvilegierna icke innehälla
uägon förestrift, uti förewarande fräga åberopas
som'en Grundlag, och Ledamöterne af det Hög»
wördiga P esteStändet derifrån hämta dst af dem
äberopade flöd, dä en sadan egenstap destomindre blif.
wit KyrkoLagen i Regeringsformen tillerkänd, som
jenne det att den icke finnes intagen bland i samma
Regeringsforms 8s Z uppräknade G uiidlagar, uti
dess 87 Z uttryckeligen stadgas ej mindre det Riksens
Ständer äga gemensamt med Konungen magt
att stifta allmän Civil och Criminal, samt RyrkoLag
och att sadan förut stiftad Lag förändra och
upphäfwa, än att frågor härom mä hos Gränden
kunna wäckgs.
Dä Herr 1llr;erkjelm i följd häraf cmsäg Presterstapets
Privilegier och KyrkoLagen icke innefatta
nägot hinder för ifrägawarande ämnes företagande
till öfwcrläggNing, trodde han sig likwäl uti sitt
hufwudsakeliga yttrande deröfwer böra a/wika ifrän
hwad det i samma ämne afgifne Memorial söresiär
i affeende pä anwändandet af BistoppsÄmbetets inkom
-
436 Den 7 November.
komster under varancé tiden, och för sin del tillstyr-,
ka att desamma mätte warda anwände till en fond,
som kemnade Konungen tillgängar och medel, att der»
med uti deras stora tyngder lindra de Skattdragande,
hwilka under egna behof swärast trycktes af desie
tyngder. Herr liZerlrselm hoppades af det Högwördige
P:esteSkandels oegennytta och patriotisme,
att det ej, i stöd af förmente Privilegier, skulle undandraga
sig att medwerka till detta skora ändamål,
vch derigenom betaga en mild Konung ett önskadt
tillfälle att genom Mildrandet af den betrycktes och
uödstäldes lidande, obehindradt fa följa sitt milda
Hjertås käraste önskningar.
Riksdags Zullmägtigen fobian Lrsson
frän Uppland an,ag ,lg, i anledning af Herr Biskoppen
Doctor linZllaäii här ofwan omförmälte
anförande, böra erindra, att werkan af Privilegier
more inskränkt till Jnnehafwarens lifstid; men icke
kunde äga rum efter desi död; och förklarade derjemte
sig uti motionen angående BiskoppsÄmbetens ledighällande
wid yppade vacancer, wilja medgifwa undantag,
i afseende pä ÄrkeBiskopp-Ämbetet, hwilket,
under skyldigheten af en allman tillsyn öfwer Swensta
Kyrkan och samteliga Stiften, kunde ifrän den
förestagne Löne-indragningen frikallas.
Herr Lagman Silfversparre yttrade sig: Annat
är tillstyrkande af beslut, till hwars fattande inga
hinder af i wägen liggande Författningar finnas,
annat äro öfwerlaggningar i hwilket ämne som häldst,
rörande nyttan eller onyttan af anstalter, som likwäl
ej
Den 7 November- 487
ej funna beledsagas af absolut tillstyrkande, enär författningar
finnas, som icke medgifwa nägon ändring
utan Konungs och Ständers gemensamma föregående
upphäfwande af sädane Författningar. As sadan
beskaffenhet äro alla sa er, der hinder möta af gällande
Lagar och Privilegier. Men intetdera kan hindra
öfweriäggningar om nytta eiler onytta i hwad
ämne som häldst, och att meddela Riksens Leander
StatsUtstoktets raisvnement deröfwer jemte betänkligheterna
för werkställigheten. Pä annat sätt stulle
Kongl. Maj:ts i Proposition as d. 5 Julii leinnade
owitikorliga förestrift om undersökning rörande indragningar
m. m., wid hwarje steg möta vöswerwinnerliga
hinder och blifwa utan särdeles päsöljd. —.
Min tanka är således att Utskottet är owMorligen
pligtigk, att taga under öfwerläggning allt hwad med
israga »varande ämne gemenskap äger, dock utan att,
sä »vidt Lagar och Privilegier i wägen ligga, hos
Ständerne förestå nägot Beflut, »nen endast raisvnemeMswis
framföra dest tankar om det nyttiga eller
stadeliga, pä dek Ständerna derefter i den ordning,
som »vederbör, mä kunna taga de utwägar, som sakens
beskaffenhet elttigt Grundlagen fordrar. Pa sadan!
sätt »vinnes all »lödig upplysning utan att någons
i Lag och Privilegier grundade rätt dermed
förnärmas. Förewarande ämne torde dest utom finnas
i sa nara sammanhang »ned Herr Kongl. Secreterare»
Ikrss project akt denna sak torde kunna
lemnäs, att pä samma gäng med nystnämnde project
komma under öfwerläggning.
Zerp
488 Den 7 November.
'^»err Ordens BsfVoppen Doctor Nurra^
yllravc ,-g redan förut hafwa förenat sig med de-,
hwad i s minia amne Herr Doctor vr^leon till
P otoc öe anfördt, och förklarade sig nu instämnia
i Hwr Bi-kopp lliin^kaäii NN afgisne Betänkande;
Mai trodde ug likwal, i anledning af det, hwad en
och annan wärdig Ledamot i Högloft. Ulstottet der»vid
nu anmärkt, närmare fä förklara sin tanka, öf»vemygad
att densamma äfwenlcdes ar Herr Biffopp
DnLstalli- mening. Nog kan Swensta Kyrkan wara
ritan Bistoppar, fäfom flera af wära Trosförrvaner^i
den Protestantista Församlingen äro utan
dessa Ämbeten; Men pä intet ställe saknas likwäl
Styresman, ucom hwilka ingen Inrättning af hwad
namn som halmst, kan hafwa bestånd. En sadan
S yresmans benämning är högst likgiltig i sielfwa
huswudsrägan. — Men de en sadan Styresman äliggande
göromål kunna wäl af ingen anses såsom
obetydeligg eller öfw-rflödiga.
Äro de twartom
af wigt, aro de sä för Staten, forn Religionen och
Kyrkan oumbärliga, sa begriper jag icke huru någon
fräga kan wäckas om indragning; indragningen mä
projeeteras för alltid eller endast pä obestämd tid.
Kan indragning ste pä obestämd tid, sä kan den afwenledes
och med samma stal och samilia rättwisa
ste kör antid. — Hwad äter fragan om sä kallade
Nådår til Staten aschen af dessa, som af andra
e clnchsichue tjenster widkommer, sä anser jag denuiuna,
pä sätt Herr Lagman Lilkverlparro nu föcrlarat,
ligga i den. i anledning af Herr Kongl.
Secreterare:» Ikres Memorial om Nädär i Alliuauhet,
tiä Riksens Högloft. Ständer redan af Högloft.
Stais
-
Den 7 November., 489.
SkatsUtstoltet framställe, men af Ständerne ännu
oafgjord- fräga.
Herr Archiatern von Lclrultrenlreim anför.
de "Ded är icke underligt alt wid en allmän nöd
och brist uli StatsCasian man söler alla medel stil
undsättning; dock ma hwar och en al,a sig, att ej
med uppgifna förslag gä nägons lagiiga rätt förman
ra, eller tro sig berättigad, att taga hwarest hälst
något sinnes.
Jag hoppas att. pästäendet om Biffop-Ämbetens
totale indragning mä likajä litet uti^ Höglpfl,
SralsN skotte 6 Plenum, som uli Utftottets^ afdelning
för Statsmedlens öfwerseende, widare .yrkas;
häldst en sadan motion more siridande emot asia lid
efter annan utfärdade Regeringsformer, sä wäl som emot
Högwördiga PrcsteStändets Privilegier. — Att besia
Ämbeten skulle, efter timade dödsfall va en obestämd
tid hällas lediga, anser jag ock för högst betänkligt.
En Chef uli ett Regemente och en Prendeut ukr
ett Cvllegium.har manga medhjelpare; men som ordning
och drift wid.alla ärender förnämligast ankommer
pä en sadan Styresmans åtgärd, sä' hafwa
wisie Regeringar akmt nödigt, att med en högre
wärdighet samt dem äkföljande skickelig utkomst, förse
denna Corpsens Förman: En sadan Auctoritet befordrar
en nödig aktning hos underhafwande, och förekommer
den willrädighe! och motsägelse anda, jom
ibland lika gällande Medbröder händer. —. Likaså
tror jag med skäl en wärdig Bistopp narra, själen i
sitt Constitorium och i sitt Stift; och stuiie tny förutan
-
49-2 De» 7 November.
utan wid en längwarig tjenstledighet allt komma i
verksamhet, och som Herr Bistopp linZstaäius sch
flere warde Ledamöter förmodat Lärosäten och Scholrväsendet
i gemen, sch wäl som Kyrko Disciplinen
förfalla.
Witz frägan om ett ars offer ät kronan uti
dest betrangda tillständ, wid ett timande dödsfall kan
jag emedlertid ej annorlunda finna än att Bistoppar
vch Prester i allmänhet btiswa mindre lidande än
alle Civile- vch Militaire Tjensteman; häldst enär
det Högwördiga Ståndets efterlemnade Enkor och
omyndiga Barn ätnjuta, jemte Tjensteäret, ett Nador
till godo, innan Kronans Ecclesiastchue ingard
infölle. Det ma sedan pä Konungens Nåd och bevekande
omständigheter ankomma, om annu ett Nädär
ät Sterbhusets Delägare bewiljas kunde.
Hmad förstags upprättande wid Bistopsledigheker
beträffar, sä mä dermed likasom tillförene tillgå,
och dependerar utnämnandet förr eller sednare af
Konungen; hwarmed ofta nog länge blifvit uppstju
tit;
och ibland flera Nädchr bliswit bewilljade.
Wid Civile- och MMtaire Ämbeten stola äfwen förslag
inom förestrifwen tid upprättas; men utnämnandet
följer ej alltid lika snart deruppå.
Herr profesioren Doctor kllarlinZskon yttrade
sig, i anledning af hwad Herr IjZertffelm här
osman anfört, medgifwa att de uti Privilegierna
Presterstapet förbehällne inkomster och Löner ej more
för de döda. Hwad beträffade det af Herr liZer
hjelm
-
Den 7 November- 49r
helm förestagne anwändandet af Bistoppslönerne
till en fond ät nödlidande; sä war della Förslag
Herr Profesioren destomera owänladt, som Herr 1igerholm
icke warit med Herr Profesioren ense derom,
alt pä sätt han föreslagit, de till Adelchanan
anstagne räntor mä te listdelas blesierade Officerare
samt fattige och behöfwande Officerares Enkor och
Barn. Herr P ofesioren, som icke kunde undgå att
yttra sin förundran deröfwer att Herr ligerhelm
nu mera blifwit sä frikostig, trodde sig ti sika böra
anmärka wid ofwanberörde desi förslag, att werkstäl.
ligheten deraf torde för Konungen blifwa något swär.
Herr Profesioren förenade sig i öfsigt med
Herrar B stopparne Doctor längstadius och Dockor
siVeisieman samt Herr Ordens Beskoppen Doctor
Ickurra^.
I anledning häraf erindrade Herr läderholm
akt ordsaken hwarföre han, oaktadt desi i afdelningen
yttrade tanka, det Adelsfane Indelningen borde
indragas till Statsverket ej kunnat instämma uti
hwad Herr Profesioren Doctor darlington i förenämnde
mätto föreslagit, warit den, att Herr Profesioren
med uteslutande af ofrälse personer, endast
,velat sträcka det föreslagne understödet rist Adeliga
Officerare och deras Enkor. Äfwensä liket skulle
Herr lagerholm inga uti det nu under öfwerläggning
warande förstag, om fräga more att derigenom
bereda elt understöd ät blott Prester. Men dä det
som Herr lägorholm gjort more till förhällandet
vlika och rörde tryckte och behöfwande af alla Ständ
492 Den 7 .November.
och Clasier utan undantag, hade han trott sig af detta
gällande stal böra framställa sistnämnde förslag.
Herr Kongl. HofPredikanken Doctor OrMa
och Herr Prosten Doctor dlolarborZ yrkade Proposition
i enlighet med hwad Herr Lagman Lilkverlparrs
föreslagit. '
' Aerr prosten-Doctor äberopade hwad
han anfört vä Hert Kongl. .Secreterare!! IKres Memorial
lill öfwerlaggning förehades och ansäg, uppå
de wid dek. tillfälle! aandragne stal, sig ej tillstandigt
att nu inläta sig uti något yttrande i förevarande
fräga. ^ -
Zerr Lieutenant ?Ll»Iman trodde, att, ehuru
dek woie swan att bestämma behofwetaf Bistopar,
deras bibehållande likwal grundade sig pä ven Prestcrstapet
uri Constitutionen förbehällne ratt till Bisto
swaht. Men ansäg tillika Riksens Höglofliga
Ständer icke wara hindrade af någon Grundlag att
stadga Bistopparnes Lönewilkor. Säledes och dä
Presterstape.s Privilegier endast försäkrade de personer
af PresteStandet, som i sielfwa »verket innehade
ijenster, wid bibehållandet af dertill hörande.lönewilkor,
kunde Riksens Stander obehindrat reglera de hädanefter
blif,vande Bistopparslöner till ett likstämmigt
förhållande med andra Ämbetsmans, intill desi
St llswerkets fördelaktigare belägenhet medgifwer förbättrade
Lönewilkor för Ämbetsmännen i allmänhet.
äerr
Dm 7 November. 49S
Zerr Aädman l^nstberZ äberopade hwad han
i afseende pä förevarande ämne anfört, dä det förehädes
i afdelningen för Statswerket och hwarmed
Herr Archiater von 8ciiu1trenlieim5 m, gjorda anförande
i hufwudsakeligaste delar instämmer: Tillaggandes
att Församlingar ^finnas, som stadga huru
under vacance af BistopöÄmbeten förhällas stall.
Och dä föreskrifter för detta förhållande således
redan gifvas; återstod nu endast den frägan,
för buru lang tid en sädan varancé för Statswerkets
"räkning borde bestämmas. För att ifrän Högrvördige
Ständers sida bereda ett »villigare antagande
af isrägawarande förflag, som efter Herr Radmannens
tanka, icke hade annat för afseende, an att
med bibehållande af Bistopparnes oförminskade och
genom Privilegier befästade lönewilkor samt ett Nådår
för deras Enkor och Barn endast wid yppande
vacancer hälla Ämbetet pä wiff tid ledigt till Statswerkets
fördel, trodde Herr Radmannen sig böra hemställa
om icke denna lid kunde inskränkas till 2 är.
Herr Asteffor svalin, yttrade sig att hau
more färdig att förestå eit dubbelt antal af Biskoppär
om han lunde förmoda att Religionen och deZ
wärd derwid skulle winna något, men att Herr Assefforen,
da ban hwarken derom wore öfvertyga!) eller
ansäg PresteStändets Ledamöter kunna ifräu
Presterskapets Privilegier hämta nägot det ringaste
stöd för deras bestridande af det ilrägawarande försteg,
icke kunde undgå att yrka innehället af det derom
inaisna Memorial.
I an
-
494 Den 7 November.
I anledning af Herr Bistoppen Doctor 1,nZstallii
härefter gjorde erindran att Presterskapets urgamla
rätt till Bistoppsmahl i hittills wänlig ordning,
skulle, om hwad som nu föreslagit blifwit/
komme till merkställighet, undergä rubbning, anmärkte
Herr Lagman Silfversparre att fräga ej more derom
att betaga Presterstapet denna rättighet, som more
för Presterstapet lika öppen ivid de längre vacancer,
hwilla kunde blifwa en följd af under öfwerläggmng
warande förslag, som den warit wid de kortare
hittills manligen ägt rum.
Herr Baron och Ordföranden, yttrade sig
anse den under öswerläggnu-rg warsnde fräga till en
Lel beswarad genom Ut stötsets Betänkande i anledning
af Herr Kongl. Secreterare,, Ilares Memorial.
.  Af denna anledning hade Herr Baron och Ordföranden
för sin del önskat att de Ledamöter af Utskottet,
hwilka hafwa under händer redactionen af
ofwanförmälde Memorial, äfwen fakt sig uppdragit
att i sammanhang dermed taga förenämnde fräga under
g ranft ning.
RnksdagSZuNmägtigsn ssolmn Ericsson yr,
kade, under yttrande, det nysinämnde ämnen moro
frän hwarannan wida stilja tige, der pro osition mätte
uppgöras och votering deröfwer företagas.
Herr ÄsteutenKnt käklman, ansäg äfwen dessa
ämnen för strljaktige, sä wida, genom Kgl. Secrcteraren
Ikre8 Memorial, fräga är wäckt om endast
ett nädär till Slaten, men deremot om flere sadane
uti
Den 7 November. 49Z
uki det nu under öfwerläggning warande Memorial,
och trodde destutom att StatsUtskottet kunde utan
att dertill wara föranledt genom något Memorial,
reglera Viskopslönerne; förmodandes Herr Lieutnonten
öfwerläggningen uti föremarande fräga tjenstgast
kunna förberedas derigenom, att Utstortet företager
sig en sadan reglering.
Zerr Brukspatron Ljur. förklarade sig häruti
instämma, hald,t fräga ivid denna reglering kunde
komma att uppsta, om ej wiste Biskoppslöner
borde indragas och andre jemnkas; häldst Biskopparnes
lönewilkor wörö af sä betydelig olikhet.
Zerr Majoren Silfverstolpe förenade sig med
Herr Lieutnant kastlinan och BruksPakron L^'ur
uti fräga om Bistoppslönernes minskning.
Herr Rongl- Zofpredicanten Doctor vr/.
ten förklarade, au i händelse Uijkoltet weke ifrän det
bestämda föremålet för dest öfwerläggning, nödgades
Herr Doctorn för sin enskildta del undandraga sig
att deruti deltaga.
äerr liZerstjelm instämde med Herr Lieutnant
kastlinan deruti, att den af Herr Kongl. Secreteraren
Idre wäckle fräga, och den som nu war
under öfwerläggning, wero af skiljaktig beskaffenhet;
och anmärkte att om denna sednare fräga uppskjutes,
förfelas äfwen i händelse Riksens Högloft. Ständer
skulle bifalla den förra, ändamälet med motionen om
496 Den 7 November.
BistoppsÄmbetens ledighet, dä för det närvarande
en gansta kort tid af Riksdagen äterstär.
Herr prosten Doctor kenäröm yttrade sig
deremot anse de i frägawarande ämnen endast stiljakiige
i det afseende att de blifwit framstäldte uli
särskildta Memorialer. ^Säledes och dä Biskopparnes
löner äfwcn moro Ambetsmanna löner och följaktelioen
innefattade under Herr Kongl. Secreteraren
Ikres till alla Ämbets- och Tjenstemäns löner
sträckte förflag, samt de grunder, hwaruppä Utstotlets
tillstyrkande till samma förslag sig stödjer, äro
underkastade Riksens Höglost, Ständers pröfning,
hemstäldte Herr Doctorn om icke, innan förewarande
fräga, som war af lika art och beskaffenhet samt hwilade
pä enehanda grunder med ofwanförmäldte förflag,
borde afmagtas det beslut Riksens Höglofliga
Ständer om desta grunders gillande eller ogillande
kunna widtaga.
Herr Brukspatron ater erindrade, att
förewacanbe fräga redan wäckt Allmänhetens synnerliga
uppmärksamhet och wäntan pä dest afgörande;
hwarföre och dä Riksdagen snart lider till slut, Herr
BruksPatron hemstälde om icke frägan sunde nu genast
utan widare hinder lill slutelig pröfning företagas.
Herr Baron och Ordföranden äterk.-klade
än widare till U stöttets öfwerwägande de tänkesätt
Herr Baron och Ordföranden wid början af denna
öswerläggning yttrat. I öfwerensstämmelse med dem
hem.
Den 7 November. 497
hemstalde Herr Baron och Ordföranden vin icke Utskottets
Ledamöter skulle wilja, uran omröstning, förena
sig derom, att öswiklemna den förehäsde frägan
till företagande i sammanhang med Herr Kongs.
Secrekeraren Ibres Memorial. Herr Baron trodde
sig destomera fladig att göra denna hemställan, font
Herr Baron och Ordföranden, utan a; derföre misikanna
deras wälwrlia och goda affigter, som wäckt
och yrkat denna fräga, borde sin pligt och sin öfwertygelfe
likmä igt, atstyrka allt hwad som kunde leda
til! split och misiförständ med alla desi stadeliga
werkningar.
Som li-wal meningarne Uti Utstotket syntes
delade och votering äskades; sä upogjordes för densamma
följande proposition- Den font bifaller akt
Riksdagsmannen hollan ka ries lons och ^nstorg ^nstLrslon
Memorial om B.stoppöÄmbetens ledighet,
wid yppande vacancer, pä obestämd tid mä afgöras
i sammanhang med Herr Kongl. Secreterare» k knes
Memorial, strifwer: Ja. Den det ej will strifwea'
Nej; Winner Nej företages ärendet lill särskild öf«
werlaggning.
Efter Någon ventilation godkändes Propositionen
af sam,elize Utskottets Ledamöter med undantag
af Herr Bisto pen Doctor Weiclman och Herr Prosten
Dockor kalk., af hwilka den sörre yt rade sig:
Dä enlistt den föreslagne Propositionen frägan om
BistopsAmbetens ledighet pä obestämd tid framstalles
till afgörande under o:ne al ernativer, l>em!igen
antingen i sammanhang med Herr Kongl, ^ecreteraZjerde
Band. Nrs 6z, L4. ren
498 Den 7 November.
ren Ibres Memorial, eller icke i sammanhang dermed,
och i händelse af omröstningens Utslag till
Nej. saken stall i Höglofl. Utskottet till widare öfwcrläggning
företagas, synes det redan wara i och
med detsamma medgifwit, alt denna fräga, utan rubbning
af Constitulion och PresteStändeks Privilegier,
kan afgöras.
Jag har redan förklarar, att
jag för min del anser denna ledighet pä obestämd
tid, som will säga detsamma som indragning, för
uppenbart och rast stridande bade emot Regeringsform
och Privilegier, och i sammanhang med detta
förklarande mäste jag nu ytterligare tillkännagifwa,
att jag icke anser mkg tillständig! att här deltaga
uti någon omröstning eller pröfning af en sä beskaffad
sak.
Herr Doctor kalk förenade sig häruti jemte
det han äberopade hwad han förut anfört.
-Zerr lä^erkjolm yttrade sig, i anledning här.
af: ait dä en öfwerläggning wore ett yttrande af
hwarje deruti deltagande persons tankar, och votering
endast ett Att att samla alla deffa serstildta yttranden
för att sammanlägga bein, som sins emellan öfwerensstämma,
ansäg Herr IZZerkijelm akt de Ledamöter,
som, efter alt hafwa yttrat sig och således
deltagit i öfwerläggningen, undandragit sig akt läka
deras yttranden genom votering beräknas, uti detta
sednare förhastande yttrat en uppenbar motsägelse
mot det förra.
Se
-
Den 7 November- 499
Sedan voteringssedlar härefter blifwit utdelade,
befanns wid deras återhämtande voteringen hafira
salunda utfallit, att förenämnde Proposition blifwit
beswarad:
Af Ridderstapet och Adeln med 10 Ja och z Nej.
PresteStändet med 6
—
BorgareSrändet med i
och 6 —
BondcS.änder . med 2
6 —
Och som voteringen fä utfallir att 2 Skänd
stadnar emot 2; sä skulle detta förhållande hos Riksens
Högloft. Stander anmälas.
Rätteligen transiumcradt betygar
dl. kröäolius.
Afffrift.
ödmjukt Memorial!
Som uti Hög^ost. StatsUrskottets Plenum, da
fraga förewar om Bistoppslömrnes indragning till
Staten pä obestämd tid wid Jnnehafwarnes afgång,
min mening i detta amne till betydelig del war fkiljacktig
frän P uralitetens inom Utjkortet, och dä voteringen
sä ustöll att icke bestämt afgjordes huruwida
denna fräga, säsom ägande gemenskap med dek af
Herr Kongl. Secreterare» Idre förestagne Nädär till
Staten af alla hädanefter ledigblifwande löner, borde
uppskjutas till desi Rusens Ständer äswen det
sednare bestumt; eller såsom eit helt och häliit deri
-
Zoo Den 7 November.
frän afstildt ämne genast till afgörande företagas»
till följe hwaraf bada deffa olika meningar skulle
till afgörande Riksens Höglost. Stander meddelas;
sä anhälier jag ödmjukast. att detta mitt wördfamma
Be än ande mä med Utstoltets ätfölja för att jemwäl
Riksens Högloft. Siänders pröfning underställas.
Såsom stal hwarsöre jog anser detza frågor
wara af helt olika bestaffenhet får jag aran namna,
att Kongl. Sccreteraren Project endast äsyf
tar
ett Nådår, och det af alla Ämbeten, som blifwa
lediga. Deremot innefattar dek as RiksdagsFullmägtige
polian Lric5kon och t^ncker8 ^ncker8kc>n ingifna
Memorial ett förslag att till lättnad och ukrväg
a t framdeles kunna förbättra lönewilkoren för
de i närvarande period i allmänhet nog wanlottade
Penningelönkagare; stola wid nuwarande Bistopparues
afgäng de för Ämbetet faststälde inkomster, till
ofivannamde andamäl besparas, sa lange Stalswerkets
knapp - tillgångar icke medgifwa Bistoppars
atertiilsattande; och under den således blifwande Bistopps
vacancen förestas widare all Ämbetet af Domprosterne
kunde förrättas.
Mot delta sista förslag har jag hört inmändaS,
alt möjligkwis Christendomen derigenom kvmme akt
lida.  Denna farhäga, som bewicmar de mest fördelaktiga
tänkesätt om Herrar Bistoppars midt omfattande
werkningsförmäga och rena nit för Evangelii
ljus, synes icke likaså gynnande för Domprostarue,
hos hwilka sednare man likwäl icke torde i wasendllig
matto — finna nägon annan ätstillnad, än
den belydeliga olikhet som är. emelian deras och Bi
-
Den 7 November. Zar
stopparnes löneförmåner. Om jag kunde anse tänkbart,
att upplysning inom det andeliga Ständet ställe
minstas i progresiift förhållande till inkomsterne,
sä stuve jag med werkelig oro betrakta hwarje yttrad
kanka, som gas anledning till en framtida besparing
eller indragning af de inkomster som hos en
del af de Högwördige P^esterstapet nu öro nog rundeligen
bestärde. Men dä jag twärtom är förwisiad,
att ika hög grad af upplysning och moralitet äfrven
ges af dem inom det Högwördige PresieSkändet,
hwilka endast kunna räkna sina ärliga inkomster
till 2 a Ioo Tunnor Spanmäl, som bland dem
hwilka njuta 1002 och derutöfwer: och dä jag äfwen
är öfwertygad att flere af dem som ej bära det Bistopp
iga korsiet, likasä wäl kunna bidraga akt sprida
ljus öfwer Religionens Heliga Sanningar, som
de hwilka genom en högre bestämmelse dertill tro
sig oumbärlige, sä tyckes all fruktan för Ehristendomens
förfall, genom Bistoppslönernes indragning,
kunna upphöra.
Dä besia Ämbeten ej heller i något afseende
kunna såsom FideiCommisi Egendomar betraktas, sä
iakttages fullkomligen ägande rätten, dä hwarje Bistopp
under desi öfriga lifstid bibchälles wid sine nu
ägande förmoner, och dä efter desi död äfwen Enkan
fär ätnjuta det faststäldta Näräret. Med samma
willor finner jag ej eller ifrägawarande indragning
pä något sätt strida mot det Högwördiga Presterflapets
Privilegier. Men dä wi icke torde kunna
smickra osi med det hopp, att Starswerkets lillgängar
snart stola medgifwa Vistopparnes ätertillsältande i
522 Den 7 November.
händelse delta förslag winner bifall, får jag såsom
en medelwag och med billighet mera öfwerensstämmande
förestå, att dä någon Bistopp ined döden afgår,
efterlrädaren wäl i wänlig ordning mä tillsättas,
men endast komma att ätnjuta fä stor lön, som kan
smara emot den »värdighet de i Staten innehafwa.
Om man t. ex- stadgade hwarje Bistoppslön till zoo
Tunnor Spanmäl och öfwerflottek af hwad Stiften
rm rendera inginge till SratsCastan, sä lange Riket
är i sä stort behof af allt hwad som skäligen
kan besparas; sä uppkomme derigenom en icke obetydelig
inkomst att päräkna, och det Högwördiga
Presterstapet bibehölles ändä wid nu ägande rättighet
att malja dem, som erhälla Bistopps förslag.
Stockholm den g November 1829.
O- k. katilman.
Lika lydande med Originalet, betygar
kröstelius.
Begärdes pä bordet.
Zerr LorZliman, Ambrosius UlaZnug. För
wid past 2 mänader sedan, commitlerade Höglofliga
Ridderstapet och Adeln en ward Ledamot Friherre
Stael att författa Tabeller öfwer Tjenster- och Ämbeten
efter 1696 och 1778 ars Stater. Nu har
StatsUtstotket, i afseende pä möjliga indragningar,
detta amne under granskning. Jag anhäller derföre
akt Friherre Stael mä tillfrägas huru längt med der
sf honom företagne arbete avancerat.
. 8ri
-
Den 7 November. s<-3
Friherre Stael. Jag har lange warit preparerad
pä akt denna fräga skulle mig göras, och der.
före strifteligcn författat hwad jag derä har att
smara. Della swar har jag nu icke med mig; men
om plenum sä lange warade, att jag hunne hemta
detsamma, sä skulle jag kunna innan kort uppläsa det,
eller och torde Ridderstapet och Adeln tilläka att det
i nästa plenum fär ste.
Herr Grefwen och Land Marskalken- Som
detta ej lärer i afton medhinnas, sä torde Friherre
Stael i nasta plenum behaga uppläsa sitt swar. Nu
sedan den sörm i dag anstälde votering sä utfallit,
som redan tenant är, torde Högloff. Ridderstam och
Adeln behaga taga i öfwerwägandc till hwilket Utstött
den delen af Konungens Nädiga Proposi ion, som
rörer NationalBewäringen bör remitteras.
Zerr LiliVerliolps, Oaviä 6uämunä. Ssn
den wigriga fräga hwart Konungens Nädiga Pro»
position om en NationalBewäring bör hänwisas, r
min tanka icke är en Constikutions fräga, utan oeconomist,
sä tror jag att ConstitutlonsUtstvttet ej dermed
kan fä befattning, utan anser den böra hänwisas
till Oeconomie» och StatsUtstotten förenta kanske
pä det sätt, att ur bägge Utskotten wista Leda.
möter af hwar Clast deröfwer samrädas.
Härtill ropades ett och annat Nej.
Zerr Grefwen och LandMarskakken- Rid
derstapet
och Adeln torde behaga öfverenskomma om
nägon
Z2 4 Den 7 November.
någon utwäg sädan akt Kongl. Majit matte erhälla
ert sivar pä sin Nädiga Proposition. Kan handa
wore det rät aste att remittera densamma till OeconomieUtstotret:
elter, om Ridderffapet och Adeln
haldre dek önftar, lill bade Stats- och OeconomieUtflotten.
Ropades flera gänger starka Ja och Nej.
Friherre Osterström, .fscob, som tidsutdrägt
ej här kan wara nägons mening, fä torde mest ledande
list skyndsamhet wara, att afbida underrättelse
bwart de andra Ständen hänwisa denna fräga, dä
Riddcrskapet och Adelen lätt kunde förena sig med
dem.
Ropades Nej
Friherre
Osterström fortfor: Om Ridderstapet
och Adelen remitterade frägan till annat Utskott
än de, sä kunde hända att densamma pä mänga dagar
ej hunne konung till utarbetning.
Ropades att de andra Ständen ffulle lika wäl
kunna förena sig med ost.
Friherre- liljencrants, hostan Wilhelm: Jag
tror att dek jom mycket delar opinionerna och werkar
vw, är farhägan att de, som enligt öswertygelse anse
frägan af natur att till ConstituiionsUtstottet böra
remitteras, dermed äsyfta tids utdrägt och uppskof
till nästa Riksdag. Jag sär för min del förklara,
Den 7 November. sv§
Nara, att sadant aldrig warit och icke ar min mening.
Ty ehuru jag anser frägans beredande tillhöra ConstuukionsUtffottet,
är det ingalunda en fräga till förändrande
af Constitutionen. Jag anha ier derföre,
alt Herr Greswen och LandkMarskalken wille göra
proposition att saken remitteras kill ConsiitulionsUtflottet,
som med sitt uttalande mä äga att skyndesamk
inkomma.
Ropades Nej och Ja.
Herr LandtNarffalkcn. Ridderffapet och A
delen
symes mig i oiscm. serna förmiddagen hafwa öswerenskommit
alt ämnet ej kunde anses som en Con,
stilUtionssräga.
Ropades Ja och Nej.
Herr Lan-tNarffalken» Äkminsione åberopades
sadane tz Z as Regert: gssormen som ej hänförde
saken under Constitutionsmäl. För öfrigt hemställer
jag i hwad belägenhet jachn kommer om Riddersiapet
och Adelen hänwisar frägan till ConstitutionsUtfloltet,
sedan som jag har mig bekant, Presteoch
BorgareStänden remitterat Konungens Proposition
till Oeconomie- och SiatsUtstoiten.
Zerv (Grefwe I^övenkgelm, Larl: Såsom ett
bewis att Rioderffapet och Adelen ej ansett saken
som en Constiku>ionsfräga< sär jag den äran erindra
att Ridderffapet och Adelen voterat om dest förwisande
titt ett särskilt Utskott; hade den blifwit ansedd
Z->6 Den 7 November.
som grundlagsfråga, sä hade den naturlkgkwis bordt
ga till ConstitutionsUtstottet.
Herr Grefwe» och LandtNarflalken. Kanhända
torde Rrdderstaper och Adelen förena sig att
remittera till ConstitutionsUtstottet att inkomma med
»tlätande till hwilket Utstötts befattning det anser
detta mål höra.
Ropades Nej.
Herr ^otsilieb, Orri kreäric, för min del kan
jag ej instämma med de warda Ledamöter, som anse
detta mäl innebära en grundlagsfräga. För öfrigt
synas mig meningarne sä delaoe, att förmodeligen
ej annan proposition torde antagas, än titt votering
vm till hwilketdera, Constitutions eller OeconomieUtstottet,
fvägan stall remitteras.
Ropades Ja.
Herr LiltverstolpL, vaviä 6u6mun6, förklarade
sig ej kunna assia frän sin motion, utan yrkade
vaering.
8riherre Ohrström, om detta mäl stulle behandlas
som en Consiitutionsfräga, sä stulle desi afgörande
hwitå titt nästa Riksdag; Om den äter det
icke är, hwad har dä ConstitutionsUtstottet dermed
att göra. Desi befattning mätte wäl tydligen wara
att uppgöra Grundlagsförslag. Jag hemställer till
Ridderstapet och Adelens vmpröfning, om, dä denna
Den 7 November. §»7
fräga ej rörer Grundlagen, det ej stulle innefatta
en contradictton arc remittera den till ConstituiionSUtstottet.
Herr käklman, som jag nyss höre yttras att
BorgareStändeis hänwisning stett till Stars- och
OeconomieUtstoklen, fär jag den äran anföra att
jag i eftermiddag talk med en och annan Ledamot af
detta Ständ, hwilka endast nämnt OeconomieUtstottct,
och får jag för öfrigt blott tillägga, det jag
ej tror StatsUtstottet kunna sig utläta öfwer National
Bewäringen förrän husoliio sn blifwit afgjord.
Herr Land Marskalken: Herr kLKIman har
aldeles rätt. L-aken bör sä förstäs, att Preste- och
BorgareSländen. li a med Ridderstapet och Adeln,
remitterat den sednare delen af Kongl. Maj-.ts Proposition
till StatsUtstottct, men den förra, om en
NalionalBewaring, blott till OeconomieUcstvttet.
Härefter föreslog Herr Grefven och LandtMar»
stätten följande voteringsproposition:
Den four bifaller att frägan om en National»
Bewäring stall remitteras till Allmänna Befwarsvch
OeconomieUrstottet, strifwer:
Ja;
Den det ej will, strifwer
Nej;
- Win»
Zc>8 Den 7 November.
Winner Nej, remitteras frägan deremot till
ConsiitutionsUtftottets skyndsamma utlåtande.
Denna Proposition godkändes; likwäl hördes:
^err 8ilfvsrllo1pe, Oaviä 6u6mun6, anhöll
alt, enligt hwad han förut wägat föreftä, StatsUt.
fiottet mätte införas jemte OeconomieUt stöttet.
Ropades Nej.
Derefter föresiogs voteringen kl. ^ till 8, efter
hwars fulländande röfterne befunnos hafwa utfallit
som följer:
Ja 93.
Nej 142.
Och skulle alltså frägan om NationalBewäringen
till ConftitulionsUtstoltet remitteras.
Högloft. Ridderfkapet och Adeln ätskildes kl. io
em astonen.
In ki6eni krotocollc»
6. LilvLrllolFs.
Den ro November- §09
Fredagen den 10 November.
Plenum kl. K 5 e. m.
Justerades Protocollet för den 12 Ock.
Justerades följande:
'Utdrag af Protocollet hällit i Högloft. Rid»
derstapet och Adelns Plenum den 7 November
1809.
S. D. Föredrogs StatsUtstoktets ProtocollsUtdrag
af den 6 November innehållande Ut stöttets
utlåtande öfwer en till detsamma ankommen Konungens
Nädiga Propontion af den 20 September,
rörande eftergift af RiksgaldsContoirets andel i utstylder,
hwilka i Jönköpings Län blifwit Slagde al»
derstigne och såsom werkeligen nödstalde, förut ifrän
alla utstylder befriade personer; Hwilken Nädiga
Proposition SiatsU.stottet/under förtröstan, det taktes
Kongl Majit för framtiden widtaga sädane anstalter,
akt Statens rä t med bibehållande af rättwisa
och billighet ma bewaras, för fin del i underdånighet
tillstVrkt, och mäle nu till Riksens Ständers
eget ompröfwande hemstä lt: och blef detta StatsUtstottets
tillstyrkande af Hög vfl. Ridderstapet och
Adeln till alla delar gilladt och bifallit: hwarom de
öfrige Resp- Ständen genom Utdrag af Protocollet
manligen stulle underrättas. Ur supra.
Utdrag
Den is November.
Utdrag af Protokollet hällit i Höglost. Ridderstapet
och Adelns Plenum den 7 November
1809.
S. D. I anledning af stadgandet i 56 H Re,
geringsformen rörande allmänna frägors hänwisande
till Utskott, bestöt Ridderstapet och Adeln att till
ConstitutionsUtskottet remittera den del af Konungens,
den 4 November upplasta, Nädiga Proposition
om wid ägande af särskildta kraftiga anstalter, til!
Rikets förswar och framtida säkerhet, som rörer en
allmän Na ionalBewaring; Och stulle Utstvktet anmodas
att med sitt utlakande öfwer högstberörde Nådiga
Proposition med det ftyndefammaste till Riksens
Ständer inkomma; Hwarom de öfriga Rrspect.
Ständen genom Utdrag af Prokocollet manligen ställe
underrättas. Ui supra.
Utdrag af Prokocollet hällit i Högsost. Ridderstapet
och Adelns Plenum den 7 November
1809.
S. D. Biföll Hööglofl. Ridderstapet och Adeln
ConstitutionsUrstotteks i anledning af Ridderstapets
och Adelns wid det förestagna tillägget kill 4Y §
Riksdagsordningen gjorda anmärkning, genom Memorial
af den 6 November i berörde tillägg tillstyrkta
ändring i följe hwaraf, efter olden: som äierremitterat,
borde införas: kunnandeS likwäl
ej, genom denna äterförwiSning de öfriga
Stäm
Den io November- sr:
Ständens befluö, i de mäl der trenne StändS
röst utgör Riksens Ständers, deras kraft och
rverkan till Expedition betagaS. Och stulle
detta beslut, genom Utdrag as Protocollet sä wul
de öfrige Resp. Ständen, som det till jämkande af
de wid RiksdagOrdningen gjorda anmärkningarna
nedsatta Utstött, wänligen meddelas. Ut supra.
Utdrag af Protocollet hällit i Höglofl. Ridderstapet
och Adelns Plenum den 7 November
1829.
S. D. Föredrogs SlarsUkstottets ProkocollsUtdrag
af den 6 November, rörande de matt och
steg Utskottet widtagit ait med Åtskilliga Ledamöter
af S.ockholmsStids HandelsSocietet, hwilka i följe
af Kongl. Maj:ts Näviga Bref och Päbud af
den 2o ,-filedne Martil, biträdt Riket med Län, öfverenskomma
om wilkoren för dessa läns återbetalning:
och blef StatsUrstoktets härwid hafde ätgärd,
af Högloft. Rldderskapet och Adeln kill alla delar
gil ad; hwarom de öfrige Resp. Ständen, genom
Utdrag af Protocollet, manligen stulle underrättas.
Ut supra.
Utdrag af Protocollet hällit i Höglofl. Rid,
derstapet och Adelns Plenum den 7 No,
vember 1809.
S- D. Föredrogs StarsUtstottets PrvtoevllSUtdrag
af den L November rörande Herrar Käslms
och
Als Den ro November.
och Llsnteslons, genom Memorial hos Wallofliga
Borgares, andct, gjorda ansökning, att i allmänhet
alla till Riket kemnade Län mätte njuta enehanda
ratt, som de hwilka af Stockholms Stads HmdelsSocietet
blifwit meddelade: och blek StatsUrstotleks,
i anledning af denna ansökning afgifne utlätande,
af Högloft. Ridderftapet och Adeln till alla delar
gilladt; hwarom de öfrige Resp. Ständen genom
Utdrag af Prolocollet manligen stulle underrättas.
Ut supra.
Slureligen justerades Prcllocollerne för den i5
October för och eftermiddagen den 25 October Dito
den 28 October Dito, den zo October Dito, den 2
November samt 4 November för och eftermiddagen.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätftildes kl. 9.
In kllftLM krotocollo
L. Lilkvei stolts.
Lör
-
Den n November- 513
Lördagen den n November.
Plenum kl. 9 f. m.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällit hos Högwördi»
ge PresteStändet den 4 November 1809.
S. D. Efter öfwerwägande af Högloft. Riddrrstapets
och Adelns samt Hederwärda BondeStändets
sammanstämmande beslut, det BancoUtstottet
skulle anmodas, att ofördröjligen till Riksens Stan,
der inkomma med en lika fullständig berättelse om
180Z ärs Revisorers förhållande och anmärkningar
wid Realisationsfrägan, som den hwilken nu rörande
Herrar BancoFullmägtiges, blifvit asgifwen, och
ehuru Ständet ansett sig af de fran BancoUtskorket
inkomna Handlingar hafwa erhållit tillräckeliz
upplysning om förloppet af Riksgäldssedlarnes Realisation
och Herrar BancoFullmägtiges åtgärd der.
wid; beslöt Ständet dock att ifrän BancoUtstottet
inbegara det wid r8oz ärs BancoRevi sion förde
Protokoll, sä wall i afseende pä de i Ständet rm'
narwarande Herrar Ledamöters af nämnde Revision
yttrade önskan, som i synnerhet i förmodan, akt af
omförmäldte Protokoll nagra upplysningar kunna
hemtas, hwilka wid uppsättandet af blifvande Jnstruction
för Herrar BancvFullmägkige och Revisorer
torde medföra nytta; wid werkställigheten hwaraf
Ständet likwäl wäntar, att BancoUtstottet lärer till«
se, det inge sädane Calculer, som kunna röja Ban»
fjerde Band- 65, 66. qvens
5i4 Dm n November
qvens
hemligheter, mä uti de afgifwande Hrndllngarne
inflyta; hwilket härigenom stulle de Relpeck.
MedStanden samt BancoUtstvttet wördsamc och wanligen
meddelas. Ut supra.
7 '.'ocollo
S. D. Upplästes ett af nu mera afledne Usiessoren
ocb Bergmästaren Her- ^nton Lwab till Högt.
Ridderstapet och Adelen ingifva, samt derifrån rist
Allmänna Beswars- och Oeconomie samt Bewill-'
uingsUtstotlcn remitteradt Memorial om Fond till
anställande af Salttillwerkning inom Riket, afwensom
ett ifrän Höglofl. Ridderstapet och Adeln till
ConstitutionsUtffottet remitteradt Memorial af Herr
Haradshöfdinggn Läannerliam, ^obsri, angående
Instruktion för den blifwande TrycksrihetsCommit«
leen, och bestöt PresteStändet akt uti Lesia remisier
med Höglofliga Ridderstapet och Adeln instämma;
hwilket genom Utdrag af Protocollet stulle de Resp.
MedStanden samt bemälde Utstött wördsamt och
manligen communioeras. Ut supra.
Lx krotocollo
I. b7. ^Imc^vili.
Utdrag af Protocollet hållit hos Högwördige
PresteStändec den 7 November e. m.
1829.
S. D. Föredrogs ä nyo Kongl. Majrts Nädiga
Proposition till Riksens Ständer, om «idlagande
af
Den n November- si§
af särskilta kraftiga anstalter till Rikets försvar och
framtida säkerhet gifwen StockholmsSlolt den zr
Oet. 1809, och bejlötS akt densamma till Skars samt
Allmänna Beswärs, och OeconvmieUtskotten remitteras;
Hwarom de Resp. MedStänden samt bemälte
Utstotr skulle wördsamt och wänligen underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo
P lä.
Utdrag af Protocollet haltet uti Borgare»
Ständeks Plenum, wid Riksdagen i Stockholm
den 7 November 1809.
S. D. 2 anledning af Högloft. Ridderstapet
och Adelens anmärkning att i ConstiiUtionsUtstottcts
tillägg wid RiksdagsOrdningens 49 8/ saknades
något stadgande, rörande det särstildte förhällande
som wid äkerremister af G.undslagsfrägor bör iakt,
tagas, hade wälbemälte Utstött, i Memorial af derr
6 dennes, öfwer berörde anmärkning, sig yttrat samt
till undwikande as all otydelighet föreslagit, att sista
meningen af ifrägawarande stadgande mä salunda
förändras, att efter orden: som återremitterat,
införes: kunnandes likwäl ej genom denna äterförrviSning
de öfriga StändenS Beslut, L
de mai der Z StändSröst utgör Riksens Ständers,
deras kraft och werkan, till expedition
betagas.
Och sorn Ståndet hwad salunda föreslagit är,
för sin del gillade och godkändez Alltså skulle under
-
Z16 Den ii November.
derrättelse derom de Resp. MedSkänden wördsamt
och manligen meddelas genom detta ProtocollsUtLrag.
Ut supra.
Lxkrotocollo
^ kk. keterlon.
S. 3). Hmad Riksens Högl. Ständers Statsutskott,
uti ProtocoltsUdrag den 6 dennes anfört
och hemställt, i anledning af Koiwl. Majtts Nädiga
Proposition den as nastledne September, angående
eftergift af utskylder för wiste innebyggare i
Jönköpings Län, blef efter uppläsandet, till alla delar
af Ståndet bifallit och godkändt; Hwilket de
Resp. MedSkänden wördsamt och wänligen skulle
lillkannag!fwas. Ut supra.
Lx krotocollo
^s. kk. kotorlon.
S. D. Gillade Ständet till alla delar, hmad
Högloft. BewillningsUtstotkel i ProlocollsUdrag af
Len 6 dennes, yttrat, i anledning af Högloft. Ridderskapet
och Adelns remist uppå Herr E)fwersten
kbrentzrariLts Memorial, hwarttti, pä anförde
grunder, yemstailes, om icke sädant sammandrag öfwer
Bemillningen, som kan erfordras, mätte hädanefter
upprättas af Kongl. KammarCollegium eller
KammarRätten; Hwarom de Resp. MedSkänden
skulle wördsamt och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo
I. kl. keterlon.
S. D
Den n November. 517
S. D. Efter uppläsande af de till Ständer Lf»
werlemnade transtumt af Boupp eckningen, hällen ef»
Ler Kgl. Ma,:ts Nädiga Förordnande, öfwer f. d.
Konungens, Hans G'wals, f- b. Drottningens och
Prins Lullals enffildta killhörigheter, tillika med
ett särskildt sammandrag deraf, undertecknade af Hr
IustilieRädet och Commendeuren 0- L- I^agerbeim,
såsom tillförordnad Bouppteckningsman, bestöts: att
reste Handlingar skul e titt Riksens Högloft. Stan»
ders StatsU sko t remitteras, och de Resp. Med»
banden wörbsamt och manligen derom underrättas,
genom delta ProtocollsUtdrag. Ut supra.
Lx krotocollcr
^s. dll. keterslon.
Utdrag af Protocollet hållit hoS Bonde-Stan,
det den 4 November 1809.
S. D. Till ytterligare handläggning upptogs
det sedan den 8 slstledne Augusti pä börder hwilan»
de förslag till Jnstruction för Riksens Ständers
JustltieOmbudsman, hwarwid ätskilliga Anmarknin»
gar af Sländet gjordes, hwilka uti ProtocollsUt»
drag samlade, stulle med ConstilutionsUtskottet oom»
municeraö, under anmodan att med förnyadt ulla,
tande inkomma; Om hwilket beslut, Utdrag af Protocollet
kommer att till be öfrige Respect, Stander»
afgä. Ut supra.
Lx krytocoUo
L. L- Isrägäräk.
S. D.
Zi 8 Den n November
S.
D. Pä Talemannens derom framst'lde proposition,
beflöt Ständet- att utse sex Ledamöter tell
Len Beredning, som i förening med de öfrige Resp.
Ståndens. ombud stulle öfwerse och jemka de laid
Ri^sdagsOrdninaen i alla RiksScänden gjorde anmärkningar;
Härom stulle de öfrige Rech. Ständen
genom ProtocollsUtdrag mördsamt och manligen
underrättas. Ut supra.
Tx krotocosio
8. L. IräZärckk.
Zriherre ^kerhelm, 8amue1, hade ingifwit
ctt Nteinoriai, hioilkct upplästes sä lydande:
Inför Riksens Högloft. Ständers BemillningsUlstott
utbeder jag mig fä" dest mogna och rattmisa
bepröfwande underkasta en angelägenhet, rörande
Dylta SwafwelBruk, hwilket hitirnills betalt Bemillning
pä ben deraf utgående Kronotionde, och som
detta synes wara gansta obilligt och icke i likhet med
hwad JernBruken i Rikbt utgöra, som äro fria för
Bewillning pä sin hammarskatt och tionde, alitsa
anhäl-er jag ödmjukeligen, att i likhet med dylike
werk, ifrän Bewillning pä Kronansrionve waada befriad,
samt akt i den nya BewillningsFörordmngen
rydeligen mä marda utsatt,s det Dylta Bruk derifrän
bllfwer fnkändt. S. vekholm den 9 November 1309.
8. Åkerholm.
Remi t.
Den n November- Zrs
Remitterades till Allmänna Beswärs- och Oe«
conomieUtjkottet.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällik i Riksens Högloft.
Ständers Statsutskott den 6 November
1S09.
S. D. Till StatsUlstottet har ankommit följande:
"Kongl.
Majlls Nådiga Proposition till
"Riksens Ständers StaksUtffott angä^
"ende Allmänna Brandförsäkringsfon.
"den; gifwen Stockholms Slott den 2Z
"October 18^9.
"Hos Kgl. Maj:t har Directionen af allmänna
Brandförsäkringsfonden i underdänighet anmält,
"att RiksgäldsContoirets Fullmägtige uti strifwelse
"af den z sistledne Augusti gifwit Directionen tillkänna,
det StatsUtstottet förständigat Fullmägtige
"att af Directionen begära bestämdt utlåtande: om
"och huruwida Directionen wille tilläta, att alle uti
"RiksgäldsContoiret innestäende Brandförsäkrings"medel,
för hwilka Obligationer af RiksgaldsCon"toirer
blifwit utfärdade genast omsattes emot andra
"Obligationer pä minst fyra är och med 5 ProCents
"ärlig rama, och att lika beskaffade Obligationer äf
wen
-
Zso Den n November.
"wsn meddelades för de summor, ä hwilka Banes»
^^Attester och Ränterie-qvittencer än widare inläm"nades,
hwarjemke Fullmägtige uttryckeligen förkla^^rac,
art, i händelse Directionen icke wille häruti
"inga, RiksgäldsContoirer icke skulle godtgöra nä"gon
ränra ä Brandförsäkringsmedlen längre, än
"till den sista October inncwarande är, wid hwilken
"tid den befattning med uppbörden af Brandförsäk"ringsmedlen
Ri sgäldsContoiret hittills hast, äfwen
^^komma att upphöra, sä att Directionen sielf derom
isinge föranstalta. Directionen, hwilken jemwäl i
"underdänighek insändt en afskrift af det sivar, som
"densamma pä Fullmägtiges skrifwelse afgifwit, bär
"widare förmält, att Fullmägtige, uppä S atsUt"skolteks
anniodan den 4 nastledne September un^^derrättar
Directionen derom, ast S atsUtskottet, i
"betraktande af de utaf Directionen anförde conside"ralioner
wäl medgifwik att med uppbörden af Brand"försäkringsmedlen
skulle förfaras pä manligt sätt,
"men atl deremot ej mindre de Brandförsäkrings"medel,
hwilka nu uti Banque" för Riksgälds"Contoirets
räkning more nedsatte, än äfwen de, som
"ytterligare instöta komme att innestå i Riksgälds"Contoiret
med de wilkor 4 Art. i Kongl. Regte»
"menlet för Brandförsäkringswerket af d. 15 Aprill
^^782 innehölle, och således samma förhällande till
"alla delar att äterställas, som mar emellan allmän"na
Brandförsäkringswerket och RiksgäldsEonloiret,
"innan ett förändrat sätt till Brandförsäkringsfon^'dens
förrättande i Maji mänad 1807 kom i frä,
"ga, likwäl med den inskränkning, att en wist del
"deraf eller mindst den uli is Mom. af Kgl. K»n
-
Den n November. 52 r
"göreksen den 22 Augusti 1808 omnämnde summa
"af 12000 Ri sdaler Specie alltid singe innestå
"utt Conlvirct uian beräknande af någon Ränka;
"Och pä det ful komlig läkevhet och Controll mätte
"kunna winnås, alt den Dircckionen förbehållna rättighet,
alt ulan uppsägning lyfta större eller min.
"dre del af de uti Contoirek insatte medel, icke be"gagnades!
till mläningar, borde icke allenast Di"rectionen
genast och sedermera i början af hwarje
"är till Fullmagtige vppgifwa ungefärliga beloppet
"af hwad till Astöningar och Werkets underhall
"fordrades, utan ock de OriginalHandlingar i grund
"af hwilka Brandskador skulle ersättas, hos Full"mägtige
föreles, i Protocvllct antecknas samt med
"presentatum derifrän förses, och hwarförutan de
^'för ett sadant behof requirerade summor icke singe'
"anordnas.
Osmer hwilket allt ett bestämdt och
"cathcgoriskt sivar afDirectionen äskades, med tillkän,
"nagifwande, att, i fall Directionen icke inom Sep.
"lember mänads stut kemnade Fullmagtige ett sädant,
"komme StatsUtskottets förra Beslut att tjena till
"efterrättelse och af Fullmägtige 'till werkstallighet
"befordras. Da Directionen af allmänna Brand"försäkringswerket
ansett StatsUtskottets sednare för"flag
ej mindre an det förra leda lill en hufwudsa.
"kelig förändring af de för allmänna Brandförsäk.
"ringsinrattningen af Kongl. Maj:t i Räder utfär»
"dadé Reglementen, och Directionen funnit det icke
"wara sig tillständigt, att inga i pröfning af nä"got,
som emot besia Reglementen more stridande,
"har Directionen för Kongl. Maj-.t i underdänighet
"anmält förhällandet och hemställt, om icke allmänna
"Brand?
Z22 Dm n November.
"Brandförsakringswerket nia oförändradt bibchällas
"wid de derom utfärdade Kongl. Påbud cH Författningar.
"Kongl. Majit, som icke kanner att Riksens
"Stander uppdragit, eller finner dem haswa kunnat
"uppdraga deras Statsutskott någon magt akt fatita
gällande beslut i mäl as de ifrägawarandes beskaffenhet,
gör sig förwisiad, att Statswskottet Lemcke
will säsom sädane haswa
"det läckt Dircctionen af allmänna Brandförsäkringsverket
meddelas.
"Med denna öfwerkygelse tror Kongl. Maj:t fig
"böra, innan besia förslag till Riksens Ständers
"pröfning af StatsUtskottet öfwerlemnas, i Näder
"föreställa Utskottet till en nogare granskning de betänkligheter,
som Kongl. Maj:t funnit dem möta.
"Kgl. Maj:t anser fig icke behöfiva leda Stats"Utskottets
uppmärksamhet pä den allmänna säkerhet
"och nytta, som genom Brandförsäkrings-inrättningen
"blifwik stiftad och beredd, och pä angelägenheten att
"upprätthälla och befrämja denna i flerfaldig» af"seenden
gagneliga inrättning.
"Det har ej kunnat undfalla StatsUtskottels
"anmärkning, att sädane anstalter, som emot olycksfall
skydda enskild egendom, utgöra, jemte goda la"gar,
hwilka förswara den emot wäld och swek, vs
"första wilkoren för idoghetens jemna werksamher,
fil! nyttiga företag och grunden för den allmänna
Den n November» 523
"Crediten. StaksUtstottet lärer sälunda finna att
"desta wigtiga an>ralter böra noggrant rvärdas, syns
^Uierligen i närwarande tidepunct, dä de utomor"denteliga
Statsbehofwen päkalla hwarje omsorg
"för medlen att öka Statens af enskilda medborga"res
sammansatte förmåga.
"Dä wid allmänna Brandförsäkringswerkets
/stiftelse är 1782 Kongl. Maj:t försäkrade uti 4
"Art. af dest Nädiga Reglemente af deri 15 Aprill
"samma är, att pä det medlen sä sort de inflöte mac»
"te straxt kunna göras fruktbare och wcrket icke blott^^ställas
för nägon osäkerhet, rättegång eller äfwen^ttyr
wid Capitalernes eller Ränkornes äterbekom"mande,
utan wid förefallande Brandstads-ersättningar,
penningar genast wara att tillgä, deste medel
"stulle, emot ärlig ränka af fem för hundradet, fä
"insättas hos den under Kongl. Majtts förwaltning
"dä stälda RiksgäldsDirection och för dest räkning
"uppbära, samt utan uppsägning af Bcandförsäk»
"ringswerket lystas; dä denna försäkran, sedan Riks»
^^gäldswerket derefter blifwit under Riksens Ständers
"styrelse bragt, allt hittills warit i helgd hällen, samt
"af Riksens Ständer med tyst bifall — och af de"ras
Fullmägkige uttryckeligen bekräftad, och dä i
"förlitande deruppä flere Tusende af Rikets Inne"wänare
deltagit i Brandförsäkringsverket; sä anser
^^Kongl. Majtt med destas ratt icke kunna förenas
"de wilkor, StatsUtstottet lätit föreställa Brandför.
"säkringswerkets Direction, att antingen genast lyf»
"ta den innestäende fonden och sjelf besörja om
"uppbörden af inflytande medel eller ockfä derföre
"emot
-
524 Den ii November.
"emottaga Obligationer pä minst fyra är; wilker
"hwaraf det sednare icke kunde antagas af Styrel»
"sen för ett Werk som till ingängne förbindelsers
"fullgörande borde alltid kunna anmanda sin fond,
-/och det förra icke medgifwas utan rubbning af grun"derna
för delägarnes förtroende.
-Den friheten att till enstilda delägare i Brand,
"försäkringswerket gifwa Län af dest fond, som Stats"Utskottet
genom sitt sednare förslag welat för Di"reclionen
inffränka, är beredd genom Riksens Slän"ders
Fullmägtiges uttryckeliga tillstyrkande, och för"säkran
att hälla Brandförsäkringswerket wid lima--de
olyckshändelser erforderliga medel tillhanda;
"Den är stadgad genom en Kongs, Maj:ts Nädiga
"Författning, pä hwars orubbeliga biständ enskilda
"medborgare äga rätt att sig förlita.
"Kongl. Maj:t finner alltsä att denna ulla,
"ningsanstalt desto hälldre mä förblifwa oförändrad,
"som densamma, dä den öppnar för enskilde personer
"tillfälle till län pä längre tid, afhjelper till nägon
"del de behof af sädane län, hwaruti Odlare och
"NäringsAdkare sig befinna, derjemte ökar Brand"försäkringsfondens
winst, och, säsom en ny förmän
"för delägarne i detta werk samt innefattande en ny
"uppmuntran att deruti ingä, befrämjar den nyttiga
"Inrättningens framtida styrka.
--Den Controll, hwarmed StatsUtskottet ansett
"hwarje lyftning af allmänna Brandförsäkringswer,
"ketS i RiksgäldsCyntviret insatte medel böra följas
"finner
-
Den n November. 52Z
"finnér Kongs. Majit wara lika öfwerflödig, som o«
"förenlig med det förtroende, en offenteliga styrelfe
"tillkommer. Allmänna Brandförsä ringswerket för"waltas
af man, som äro dertill kallade dels genom
"Kongl. Majit och dels genom delagarnes förtroende!
deras förwaltning granskas ärligen af pä lika
"fatt utsedde Revisorer, och vestas yttranden kun"göras.
"Om det kunde tillhöra Riksens Ständers Full"mägtige
att öfwer Brandförsäkringswerkets förwalt.
"ning af dest egna medel hafwa någon uppsigt, ägde
"de tillfällen dertill, utan att behöfwa befatta sig
"Med de alltid obehagliga ätgärder, som StatsUt^'stottet
förestagit.
"Dä Kgl. Majit till Riksens Ständers Stats.
"Utstött öfwerlemnar desta anmärkningar, förwäntar
"Kongl. Maj:t att huru haldst förhällandet mellan
"Riksgälds- och Brandförsäkringswerken blifwer be.
"stämdt, det förra dock alltid mä uppfylla sin gifna
"förbindelse att, wid förefallande behof emot Hypo"thek
af Intecknade Reverser biträda allmänna Vrand"försäkringswcrket
med län emot fem ProCent ärlig
"ränta; en förbindelse pä hwilken den redan gjorde
isutläningen af en stor del af BrandförsäkringsFon"den
sig grundar.
"Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständers
"StatsUtstott med Kongl. Nåd och ynnest wäl be*
"wägen.
bläns Järt».
536 Dm n November.
Uti det Betänkande, angående RiksgäldsWerket,
som SlatsUtstotlet lätit författa, har StaksUtstöttet
redan afgifwit berättelse om den ätgäro, i afseende
pä allmänna BrandförsäkringsFvnden» som
StatsUtstottet trott sig böra wid aga; Och sär, i
anledning af Kongl. Maj:ts vfwan intagne Naviga
Proposition. L-tatsUlstottet nu omständeligen utreda
hela förhällandet jemte de härifrån hemtade stät för
StatsNistottels af Directionen för Allmänna BrandförsäkringsFonden
i underdånighet öfwerklagade för»
farande.
När Allmänna BrandförsäkringsWerkek är 1782
inrättades, behagade Kongl. Maj:k i Räder tillåta,
att Allmänna Brandförsakringsmedlen skulle fa insättas
hos dä warande Kongl. Riksgälds Directionen
emot ärlig ränta af fem för hundrade, titt hmilken
ända medlen äfwen kommo att för bemälde Directions
räkning uppbäras; Och dä BrandsörsäkringsFonden
behöfde att lyfta större eller mindre del af
sädane hos kronan infatte medel, skulle ingen' uppsägning
behöfwaS, utan penningsrne pä anmälan,
erhällas.
Att RiksgäldsWerkets nytta och förmän härnad
tillika kommit uti beräkning, derom synes något
twifwelsmäl icke gärna kunna äga rum.
Dä Kongl. Riksgälds Directionen upptog läm
af Allmänheten mot Obligationer pä wist och bestämd
förfallotid med 5 ProCents ränta, war det alltid
mera fördelaktigt, att fä nyttja ett LänCapital, hwil»
ket,
Den n November. §27
ket, utan äfwentyr af uppsägning a LZngifwarens
sida» oinskränkt kunde disponeras-, blott med undan»
tag, af hivad Brandförsäkrings Fonden behöfde lyst
ta till Werkels underhåll samt ersättning af Brand»
fl?dor, dä sadane inträffade; Och andra utgifter för
BrLl-dforsarringsFondLN wore den tiden icke kände,
HAdst ulläningar af BrandförsäkringsFonden dä sä
mycket mindre kunde komma ri i fräga, sora en sadan
uttväg att göra Fonden fruktbar ut' 1782 ärs Kgl
Lier'e'nrn' förklaras wara förenad med osäkerhet
och äfventyr, och Kongl. Mast just af denna an»
ledning i Räder tillätit, att Fonden hos desi Riksgälds
Direction skulle fä förräntas; Och utwifar
aswen Kongl. Majrts till Directionen aflätne nädi»
ga rescript af den 29 Mars 1808, hwarafTransumt
(Lit. A) härjemte bifogas, att Kongl. Mast icke
ansett det wara sä nyttigt för inrättningen att utlåna
Fonden till enskilde, som att förränta den uti
RiksgäldsContoiret.
Att Riksens Högloft. Stander, sedan Riksgälds»
Werkst blef ställdt under deras förwaltning, med
stillatigande förbigätt Allmänna BrandförsäkringsFon?
den, synes wara lätt att förklara.
Det af Riksens Högloft. Ständer inrättade
RiksgäldsContoir har wid de föregångne Riksdagar
warit uti samma belägenhet, som för detta Kongs.
RiksgaldsDirectionen, att nemligen till sina utgifter
behöfwa biträde af Län; Och wid sadant förhällande
saknades allt skäl för Riksens Högloft. Ständer,
att wäcka staga om Allmänna BrandförfäknngsFon.
dens
§28 Dett n November.
tens återställande, sä lange RiksgäldsCoMoiret sick
nyttja den med enahanda willor, som för detta Kgs»
RiksgäldsDirectivnen densamma innehaft O-b da
LNlsens Höglofl. Ständer icke wid°nägot tillf'llt
förklarat, att Allmänna Brandförsäkrings Inrättningen
pä ett eller annat sätt genom deras Ni sqälvs.
Contoir stulle understödjas, har S atsUl kottet icke
haft någon anledning att anse Riksens Högl. S änders
tystnad såsom ett Medgifwande, att ven tillätet»
se, som Kongl. Majtt L Noder behagat Meddela vitt
BrandförsäkringsFondens förräntande uti ett Werk,
hwilket war stoldt under dest Höga disposition, skulle
säsom eN gällande vwilkorlig förbindelse Utsträckas
till det af Riksens Höglofl. Ständer sedermera in»
rättade NiksgäldsContoir! Och att säledes emellan
RiksgäldsContoiret och Allmänna Brandförsäkrings.
Werket icke warit nägon annan gemenskap, än den,
som genom förhällandet af Läntagare och Langjfware
blifwit stiftad.
Att Allmänna BrandförsakringsInrättningen icke
heller kunnat wara införlifwad med RiksgäldsWerket,
ädagalägges deflutom genom den olika »varaktighet,
som för begge Werten blifwit beräknad.
Wid RiksgäldsContoirets inrättande är 1789
ätogo sig Riksens Höglofl. Ständer en sä dryg Bewillning,
att den stulle första icke allenast till Räntvrnes
liqviderande, utan ock till Capital gäldens
succeflva afbördande. Och Riksens Höglofl. Ständer
hafwa således förmodat, att Rikets gäld en gäng
stulle lill fullo kunna betalas, och i och med detsamma
nöd»
Den n November- Z29
nödwändigheten af RiksgäldsContoireks tillwarelse
Upphöra; deremot är Allmänna BrandförsäkringsWerket
en sä bestaffad Inrättning, akt desi föremal
aälid och sä lange Hus och Byggnader existera, stall
förblifwa enehanda.
Da alla uppläningar lör» sätta behof, att nyttja
främmande penningar, tyckes del wara uri sjelfva
sakens natur, att Lantagaren, sa framt nagoil witz
äkerbetainings tid icke ar bestämd, aldrig kan fränkännas
den rättighet, att efter stedd uppsägning, äterbekala
ett Capital, hwiiket, i afseende pä Räntan,
som för delsamma mäste erläggas, stu.le wara honom
till last.
En sadan rättighet, som tillkommer hwarje Läntagare,
har StatsUtstotret, i anledning af det anförda,
trott äfwen tillkomma RiksgäldsConloirek, utan
att pä något sätt wara insträntt genom 1782 ärS
Kongl. Reglemente, sä att RiksgäldoConloiret hwit»
ken tid som haldst kunnat afsäga sig att förränta
VrandförsäkringsFonden, om oek de ifrän början
stadgade wilkor, uppå Direclionens af Almänna
BrandförsäkcingsFonden gjorde prvgositlon. icke kommit
akt förändras. Kongl. Majtts Nädiga Rescript
till Dircetionen af Allmänna VrandchrsäkringsFonden
af den 29 Mars 1808, (Bil. Lik. A) synes
ock sälta utom a lt kwifwelsmäl, att Riksgälds
CoNtviret icke någonsin warit bundet af 1782 ärS
Kongl. Reglemente, att bryta gemenstapcn med Allmänna
BrandförsärrinqsFvnden, om Conttnret ställe
sa för godt sinna: Orden lyda salunda: "sä ehuru -  Zjerde Band. Nw 67, 68. det
ZZv Den n November
^^det
till äfwentyrs kunde för Werket wara sakrars
"och bättre att pä sätt hittills stedt och sä lange Rik"sens
Ständers RiksgaldsContoir det medgäfwe-^
Ordet me-gifwa mäste förutsätta att Contoirer ägt
full rättighet, att magra insättningar af Brandför
säkringsmedel.
Jfrän denna synpunct har Smts
Utstottet
först betraktat saken, innan ännu den serskilde
afhandlingen om Allmänna BrandförsäkringsFondens
återställande är 1807 afstutades; Och
hwitken afhandling pä det sätt ti kommit: Alt Directionen
af Allmänna BrankförsälringsFvnden uti
firifwelse till Herrar Fullmägtige af den 19 Maji
sisiberörde är anmälte hurusom Directionen blismit
anmodad af de kill granstning af Allmänna BrandförsäkringsFondens
förwalming och redowisning i
Näder tillförordnade och af delagarne walde Revisorer,
att as Herrar Fullmägtige begära upplysning,
huruwida Allmänna BrandförsäkringsFonden, i händelse
desi medel till större eller mindre belopp, mot
Inteckningar uti Brandförsäkra!»- Egendomar blefwo
utlänte, samma Fond kunde förwänta, akt, wiv timade
större olyckshändelser af Herrar Fullmägtige
blifwa undsatt rrred Län mot 5 PrcCents ärlig ränta,
uppå Direcrionens afgifwande Revers och Hypotheqve
rui säoane af Allmänna BrandsörsäkringsFonden
belänte Jntccknade Reverser.
I anledning häraf, och enligt hwad Herrar FullMagiiges
till Direc'ionen aflätne sivar den 21 Maji
1807 (Lil. B) rttivisar, atogo sig Herrar Fullmägtige,
att. wid imade olyckshändelser bispringa Allmänna
BrandförsakringsWerktt med större eller mindre
-
Den n Novembers 5zr
dre Län emot fem ProCent ärlig ranta och Hyporhegve
uti de af Direktionen belänte Reverser.
För att ratt bedömma berörde Afhandling, mäste
man betrakta NiksgäldsCou oirets omständigheter
är i8v7.
RiksgälbsContoiret war dä uti den
fördelaktiga ställning, att Contoiret, i stället för alt
behöfwa Län, fjelsi utlänt penningar, sä art Conkviret^
redan wid 7806 ars stut hade utestående fordringar
hos enstilde till ett belopp af Rdr. 589,532:
35 st. i runst. Specie.
Contoirets inkomster moro jemwal sä ansenliga,
att, sedan alla intresien och faststälde afbetalningar
pä utrikes gälden blifwit likviderade, Contoiret
kunde räkna pä ett ärligt öfwerstott af 5 a 620,200
Riksdaler Specie, sä akt Contoiret äfwen för den
kommande tiden icke kunde behöfwa något biträde as
.inrikes län.
Akt bespara den ränta, som för Allmänna BrandförsakringsFonderi
skulle erläggas, war således, ä
RiksgaldsContoircts sida enda föremälet för Afhand--  lingen; Och till wirmande af en sädan besparing as
ränta, ingingo Herrar Fullmägtige uti den förbindelse,
art bispringa Allmänna BrandsörsäkringsForr»
den med Län.
Ett sädant Åtagande, hwarigenvm Contoiret stulle
försattas uti nödwändighet, att hälla uti beredskap
penningar till Brandskadors ersättande sedan
hela Fonden af Directionen lill enstilde war mlänt,
har
LZ2 Den n November
har
Stalslkflotter wäl funirit wara gansta betungande
för Contoiret^ Och hwilkel StatsUtstottet eniel
Herrar Fullmägtige äfwen anmärks; men SkatsUkstöttet
har hyst för mycken aktning för helgden af förbindelser
hwilka u'i Ri'fens Högloft. Ständers namn
genom deras Fullmägtige blifwit ingängne att, SkatsUtstottet
stolat yrka dest upphafwandeoch hwarom
Direc ionen af Allmänna BrandförsäkringsFonden
kommit att öfwertygas sa framt Herrar Fullmäglige
lemnat Directionen fullständig del af Slatskltstotlets
till Herrar Fullmägtige först afgängne Expedition,
som härjemte (Lik. C) bifogas.
Hwad i öfrigt angar 1807 ars Afhandling, sä,
är redan anmärkt att densamma i hwad den rörde
RiksgaldsConloiret, endast hade lill föremal akt befria
Contvirei ifrän räntan pä Allmänna BrandförfäkringsFonden;
Och detta wilkor, såsom en följdas
ffelfwa Afhandlingen, ställe wal uppfyllas, dä deri»
samma pä Allmänna BraudförsäkringsWerkets sida
kom kill »verkställighet. Isrän samma stund utlåningar
af Allmänna BrandförsäkringsFonden kunde
göras, ifrån samma stund ivar RiksgäldsContoiret
strljdr ifrän all dispostion af de uti Conroiret
innestäende Brandförsäkringsmedel. Och enär de
wilkor, mot hwilka Conlviret dittills betalt ränta ä
Allmänna BrandförsäkringsFonden, att nemligen kunna
disponera densamma, wörö aldeles förändrade och
npphäfne, borde ockfä den uti 1782 ars Kongl. Reglemente
grundade öfwerenskvmmrlse anses hafwa upphört.
Aongl.
Den ii November- 53Z
Kongl. Masiks Nådiga Reglemente, som förestrifwer
hwad som iakttagas bor wid utläningar af
A lmänna BrandförsäkrjngsFonden, finnes wara Mfärdadt
under den 22 Augusti 1808; och ifrän denna
dag borde således uppsägningen af de dä ukr
RiksgäldsContoiret inncstäcnde Brandförsäkringsmedel
rätteligen anses wara gjord, sä wida medlen,
ehuru, deponerade för RiksgäldsContorrets räkning,
härefter endast stodo till Direttionens af Allmänna
BrandförsäkringsFondens disposition. — Att Herrar
Fnilmägtige underlätit att påminna Directionen om
penninqarnes uttagande och närmare reglera uppsägningstiden,
hwilket StatsUtstottet serffildt emot Herrar
FuIImägtige anmärkt, har i Utflottets tanka, icke
kunnat gifwa Direetionen rättighet, att stelf bestämma
någon uppsägninastid, icke blott för de medel,
hwilka redan uti Contoiret wvro deponerade.
Utan och för dem, hwilka än ytterligare kuude inflyta.
Och ehuru StatsUtstottet, utan att i nägon
matto förnärma BrandförsäkringsFondens rätt, säledes
kunnat yrka, att räntan genast skulle upphöra,
dä ellofwa mänader framflutit, efter det utlänmgar»
ne kunnat taga sin början, och afhandlingen, pa
RiksgäldsContoirelö sida bort winna »verkställighet,
lemnades likwäl Directionen z:ne mänaders ytterligare
rådrum, att ätertaga de uti Contoiret innestäende
Brandförsäkringsmedel; Och hwarwid, i be»
traktande deraf, att Contoiret kommit Uti den förändrade
ställning att behöfwa penningar, Directionen
tillkännagafs, att Contoiret wille emottaga större
-
ZZ4 Den n November
'
re eller mindre del af Allmänna Brandförsäkrings.
Fonden mot Contoirets Obligationer xä minst 4 är
vch med 5 PccCents ränka;'Och hwilket anbud Directionen
följakteligen kunnat antaga elier förkasta.
Men dä Directionen emot detta förslag anförde
hwariehanda betänkligherer, gjordes Directionen
den proposition, att återställa saken uti samma flick,
som den war förr än >807 ärs afhandling kom uti
fraga; och som Allmänna BrandförsäkringsFonden,
i samma mohn desi förbindelser, genom gifna försäkringar
för Brandflador, blifwit utsträckte, ökat sin
answars summa hos Delägarena, samt större utberakningar
tili Brandfladors ersättande, i förhastande
ti!! answars summan, skulle kunna komma uti fraga,
men en betydlig del af Fonden redan war utkant, och
desi infordrande för Läntagarena skulle kunna medföra
flere olägenhe er, ansägs det icke wara obilligt,
enär RiksgäldsContoiret skulle hälla penningar i beredskap
till Brandfladors ersättande, utan att kunna
såsom tillförene, disponera Fonden hel och hällen,
akt den uti 12 Mom. af Kongl, kungörelsen den 22
Augusti 1828 omnämnde summa af 12,000 Riksdaler
Specie fick utan beräknande af ränta uli Conroiret
innestå.
Beträffande beil Controll, som StatsUtfloktet
tillstyrkt, att Fonden icke skulle komma akt disponeras
till utläningar, sä har StatöUtflollet dertill haft särskild
anledning.
Af
Den n November. Lgz
Af bitagde Tranfumr af de hos Herrar Full.
mägtige den 24 och 28 November 1828 hällne
Protocoll (Lik. D. och E) inhemtas hurusom uppå
Kongl. Maj:ts Nådiga föreställning, Ordföranden
uti Directionen af Allmänna BrandförfakringsFonden
afgifwit den försäkran, alt någre Län ifrån Allmänna
BrandförsäkringsWerket icke skulle anordnas
uppå desi uki Concret innestäende Fond, innan sädant
hos Herrar Fullmägtige blifwit anmält.
Enligt (Bil. Lil. F) äro af Allmänna BrandförsäkringsFonden
uppå desi uli RiksgäldsContoiret
innestäende medel anordnade under särskilde dagar
emellan den 28 November 1808 och den gr siftled»e
Octvber Riksdaler 193,554: 36 si. Specie. Och
ehuru troligen största delen af denna summa blifwit
disponerad till ukläningar, förekommer likwal icke urr
Herrar Fullmägiiges Protocoll, att Direckionen af
Allmänna BrandförsäkringsFonden enligt desi Ordförandes
afgifne försäkran, wid penningarnes ulagande,
hos Herrar Fullmägtige gjort nägon anmalän;
fa alt S atsMlkottet, efter en sadan erhållen
underrättelse, ätmindstone för sin del trott den föresiagne
Controllen icke warit öfwerflödig utan nödwändig.
Da Statsutskottet fatt sig uppdraget att gransta
RiksgäldsWerkct, har StatsUtstottet ocksä trott
det icke kunnat wara utom StatsUtstottets ämne
alt påminna om »verkställighet af en förut genom
Herrar Fullmägtige stukad Afhandling^ men hwi'l
ken
-
Zz6 Den n November
ken
werkstallighet till Eontvircts stada kommii att
uppstju as.
Harrar Fu^magtige hafwa wid flera tillfallen
medgifvir, att mi det stick saken kommit genom - 827
ärs afhandling kunde Contoiret icke mera påräkna
för fine utgifter de uti Contoiret pä sä aldeles obestämd
tid, innestäende Brandsörsäkringsmedel, fä att
ränta för detza medel ulan allt ändamål mäste betalas.
Att, i enlighet med Författningar och överenskommelser,
befrämja Riksgäldc-Cvntoire s gagn och
nytta, samt i möjligaste matto aswärja dest stada och
förlust, hafwa warit de söremäl, pä hwilka Sta 6-  Utstottet trott sig endast böra rikta sin up-mar samhet.
StatsUtstottet har således icke kunnat med likgiltighet
anse att RiksgäldsContoiret skulle än längre
belastas med en tärande ränta för Brandförsäkringsmedel,
som Contoiret icke fick nyttja, i synnerhet
när det hett och hållet berodde pä H rrar Full,
mägtige att stilja Contoiret frän en sadan beswärande
gemenskap med Allmänna BrandförsakringsFonden.
Den förbindelse Herrar Fullmagtige iklädt Conkoiret,
att bispringa Allmänna BraudförsälringsFonden
med Län, afwensom hela 1807 ärs afhandling
ar byggd pä det förbehåll, att Contoiret skulle
befrias ifrän ränta pä Brandförsäkringsmedeln; och
Herrar Fullmagtige hafwa aldrig magit sig att blott
i Commitzivn läka uppbära Brandförsäkringsmedlen
eller
Den ii November. ZZ?
eller betala ranta för det deste medel deponerades för
Conloirets räkning, men icke lill Conloirels, utan
till Direckionens af Allmänna Brandförsäkrings»
Fondens disposition.
SkatsUtskottets åtgärd, i afseende pä Allmänna
BrandförsäkringsFonden, har således endast bestätt
deruti att tillstyrka Herrar Fullmägtige att göra
hwad Herrar Fullmägtige steljmante bordt iagttaga,
att nemligen ajsäga sig widare befattning med
Brandförfäkrmgsmedlen- sä framt de icke singe innestå
uti Contoiret Mot sädane wilker, att de af
Contoiret kunde anwändas. O ) will StatsUl stöttet
alitsa hoppas det Ri sens Högloft. Ständer icke stola
anse, det StatsUlstottet genom en sä beskaffad
åtgärd i någon mätto öfwerstridit gransen af sin
befattning.
Om Riksens Högloft. Ständer skulle täckas wisa
någon ynnest för Allmänna Brandförsäkrings»
Werket, har sädant icke kunnat eiler bordt wägleda
StalsUrstottet uti dest gjorde tillstyrkanden, enär
Riksens Högloft. Ständers afsigt härutinnan icke warit
StatsUtstotket bekant, och StaloUtstotket således
endast bordt hafwa för ögnamärke RiksgäldsContoixels
Rätt och Jntereste.
För det närwarande är saken «li sädant stick,
att RiksgäldsContoiret läter uppbära, bokföra, Con.
trollera och redowisa alla inflytande Brandförsakringsmedel,
samt betalar 5 ProCents ränta under
den tid, de uti Contoiret äro innestäende, ehuru he
-
sz8 Den il November.
la behållningen hwarje dag skall sta uti beredskap
för Directionens tillgörande ntl niingar; hanrrförutan
RiksgäldsContoiret, i föl>d af den förbindelse
Herrar Fnllmägtige sig ätagit, stall undsitla Directionen
med Län mot z ProCents ränta lrtt sä
stort belopp, som wid timade Brandstador, af Directionen
reqvireras: Ankommandes det således pä
Riksens Högloft. Ständers Förordnande, om och
huruwida RiksgäldsContoiret hädanefter stall fortfara
att hälla och löna Betjening för uppbörden och
redowisningen af Allmänna Brandförsäkringsmedlen,
och belasta sig med ranta för desse medel utan akt
pä något sätt fä nyttja dem; och hwilken ränta ifrän
den i November^ 1808 till den i September 1309
eller blott för tio mänader utgjordt ett belopp af
io,6ZZ Riksdaler 23 st 4 runst. Specie. Eller om
StatsUkstottets den r Augusti gifne och under den
z:dje i samma mänad genom Herrar Fullmägtigs
Directionen af Allmänna VrandförsäkringsFonden
meddelte tillstyrkande stall iklädas egenskap af ett
gällande Beslut, i händelse Directionen icke skulle
wilja inga uti de förslag, som redan blisivit gjorde.
Hwilket allt Riksens Ständers ompröfwande wördfammeligen
underställes. Är och Dag som förr skrif,
wit star.
Pä befallning
dl. kröäelius,
Afskrift.
Den n November. 53 s
Afffrift.
Lit. A.
Transsumt af Kongs. Maj:ts till Direclionen
af Allmänna BrandförsäkringsFonden
aflättie Nådiga ffrifwelse af
den 29 Mars 1808.
- - - Hwad nu först angar dek uti första puncten
gjorde undcrdäniga försiag om utlåning af Allmänna
Brandförsä ringsWerkets Fond till enskilde
personer, emot 6 PrcEents ärlig ränta och Inlockning
uli Brandförfäkrade Egendomar; fä ehuru det
till äfwentyrs kunde för Werket wara säkrare och
bättre, alt pä fält hittills stedt och sä länge Riksens
Ständers RiksgäldsContoir der medgäfwe
hafwa sin Fond i ett sädant Publiquet Werl insatt,
an att ullana densamma ät enstilde emot Inteckningar,
hwilka äro Formaliteter, kostnader och Rättegångar
samt äfwen förluster underkastade; Likwäl
och som Delagarne enhälligt i underdånighet anhal.
lit omHondens uklänande pä förberörde sätt, och Wi
funnit, att- pä dem sfelfwe ma ankomma att till deras
Fonds förräntande widtaga de i deras kanka
lämpeligasie uuvägar; fä hafwa Wi welat lemna
Nådigt bifall till hwad uli samma första punct blist
wik i underdänighet förestagit. — Hwad sedan be.
träffar den trenne öfriga puncterne, sä hafwa Wi
till alla delar i Näder bifallit de uti de samma gjorde
underdäniga hemställanden och tillstyrkanden. Hwilket
allt Wi Eder till swar härmed i Näder welat
Z4« Den i r November.
tillkannaaifwa; Och är för öfrigt till Eder Wär
Nädiga wilja och befallning det I, uppå de af Ost,
angäende Allmänna BrandförsakringsWerkets be»
sianv, upphjelpande och förbättring, nu i Nad-r stadgade
grunder, författen och till wär! Nädiga ftärstädande
insänden ett underdånigt projert tin War
Härom utfärdade Nädiga Kungörelse. Wi tefälle
etc. etc.
Gripsholms Slott den 29 Martn 1808.
lVl. lkotenblaä.
Rätteligen utdragit utur OrigirialConccpict intpgar
k. ^Villhelmsson.
Likalpdande med det behörigen bestprkte Transiumtet
belpgar
kröäelius.
Afskrift.'
Lit. B.
Fullmägtiges uti Riksens Ständers Riks?
gäldsContoir skrifwelse till Direclio,
nen af Allmänna BrandförsäkringsFonden
den 21 Maji 1827.
Walborne etc. Uti fkrifwelsen af den 19 r
denne manad förmäler Directionen, huruledes under
forewarande granskning af Allmänna Brandförsäk,
ringsFondens Förwaltning och Redvwisning för är
1806
Den n November. L4r
1806 de dertill i Näder förordnade och af delägarne
walde Herrar Revisorer anmodat Directionen, hos
Fullmägkige begära upplysning, huruwida Allmänna
BrandförsäkringsFonden, i händelse desi medel kill
större eller mindre belopp, blefwo mot Inteckningar
< uti brandförsäkrade egendomar utlänte, samma Fond
kunde förwänta att wid timade större olyckshändelser,
af Fullmägkige blifwa undsatt med Län emot 5
ProCents ärlig ränta uppå Directionens afgifwande
Revers och Hypotheque uti sädane af Allmänna
BrandsörfäkringsFonden beläme intecknade Reverser.
Och har Directionen begärt, att Fullmägkige
wille den uti berörde ämne af Herrar Revisorerne
således äskade upplysning meddela.
Till swar hära hafwa Fullmägkige welat lemna,
att, dä numera efter äterwUnnen stadga uti Rikets
penninge »väsende, RiksgäldsConloirer kommit
uti den förändrade stallning, art icke behöfwa biträde
af Jari es Län, enär de Contoiret anslagne inkomster
icke allenast äro tillräckelige för W.»xel Uppköp
och andra bestämde utgifter ruan sck hwarje är
lemna ett öfwerfkvtt till afbördande af de uti förra
tider upptagne Län i Bancomynt, det icke kunnat
undfalla Fullmägkige, att ju den Författning, angående
Allmänna BrandförsäkringsFondens förräntande
uti RiksgäldsContmret, som i sammanhang med
Allmänna BrandförsäkringsWerkets privilegierande
blifwit widtagen och hittills för RiksgäldsConkoiret
warit nyttig och förmänlig, i tidens längd möj»
ligtwis skulle kunna föranleda till beswär och tun,
ga för RiksgäldsContoiret, i fall Contoiret vwillkorligen
och utan afseende xä något werkligt penninge
542 Den n November»
behof, skulle emottaga Allmänna Brandförsakringsmevlen
och derigenom belasta sig med ränta för Capita!
, dem Contoiret saknade tillfälle, att med någon
skags förmän anmanda.
Med Fullmägtiges önskan more derföre instämmande,
om någon lämplig utwäg skulle kunna beredas,
a t pä annat sätt än hittills göra fruktbare de
Allmänna BrandförsäkringsFonben tillhörige medel,
och da Fullmägtige, till lat »ande och befrämjande
as ett sävant ändamål, äro benägne att lemna allt
det bi räde, som pä RiksgaldsContoiret kan ankomma
och med dest säkerhet star att förena, hafwaFullmägtige
härmedelst ä RiksgaldsConkoirets magnar
welat utfästa och förbinda sig, att wid imade olyckshändelser,
bispringa Allmänna BrandförsäkringsFonden
med större eller mindre Län emot fem ProCent
ärlig ränta, uppå Directionens afgifmande
Revers, ställd att infrias sex mannder efter skedd
uppsägning samt serskildt Hopolheque uti de af Allmänna
Brandfönä ringc-Fonden belante Antecknade
Reverser till sä stort beiopp, som Fullmaglige anse
innefatta full säkerhet för de ifrån R ktgäldeContoi»
ret försträkte summor. Fullmägkige tefälle ecc.
Pä Riksens Ständers Re.sgäldsContoirs magnar:
c. w. Stråle. x. k.. WittinZK.
-^nelers Wallin. ^nsters LttNAtskon.
C. L^lvan. kä. Lastovius
Likheten
med det ml Riksens Hkgs. S änders RiksgäldsContsm
förwarade Concept, inrpgar
K. kröäelius.
Afskrift.
Dm n November. Z43
Afflrift:
Lik. C.
Utdrag af Protocollet hållit' uti Riksens
Högloft. Ständers StalsUtskotts den i
Augusti 1809.
S. D. Sedan StatsNlskottet af Herrar Fullmäg
iaes «in innewacande IUkSdag afgifne Berättelse
ib and annat inhamrat, att Allmänna Brandförsäk»
kringsFonden, hwilken allt ifrån RikSgäldsContoiretS
inrartande är 1789 derstädes warit förräntad,
nu mera, epligk är 1807 träffad afhandling mellan
Herrar Fullmägtige samt Directionen af samma fond,
kommer att af bemalre Direktion utlänas emot Inteckningar
uti Brandförsäkrade Egendomar; sä har
Statsutskottet as denna och flere tillika förekomne
anledningar sökt förskaffa sig fullständig underrärtel- ,
se och upplysning om allt hwad med delta ämne äger
gemenskap. .
StatsUtffottet har härunder ägt tillfälle erfara.
hurusom jemlikt 4 Mom. af Kongl. Kungörelsen
den iZ April! 1782 alla Brandförsakringsmedel
skulle fä insättas uli dä warande Kongl. RikSgäldSDirectivn
emot ärlig ränka af fem för hundrade:
och till hwilken ända Försäkringstagarena torde
inlemna penningarne, antingen i Landtränteriet i de
orter där de sitt hemwist hade, eller uli Riksens
Ständers Banque för Kongl. RiksgäldsDirectio»'
nens räkning under Titel Brandftzrsäkringsmedel.
Rän
-
544 Den n November.
Ränteri eller BancoAttesterne ffulle insändas
och aflemnas till Directionen af Allmänna BrandförsäkringsFonden
och de förre eller RanteriAttestekne
galla, i anseende till försäkringen, ifrän nästa
dag efter den Postdag, dä de werkeligen blifwit afsönde;
men de senare eller BancoAttesterne ifrän
den dag dä Le blifvit hos Directionen aflemnade.
Sä fort sädane Attester till BrandsörsäkringsFonden
inkommo, skulle de öswerlemnas till Kongl. Directionen
af RilsgaldsFonden, som borde gifva förskrifning
pä penningarne med ärligt intereste a 5
PccCent ifrän den dag, dä JnsäktningsAltesterne
hos bemälte Direction uppwistes, hmaremot och dä
BrandförsäkringsFonden behöfde att lofta större eller
mindre del af sädane insatte medel, skulle ingen uyp,
fogning behöfvaS, utan Penningarne pä anmälan
erhällas.
När Riksgälden ar t78y stäldes Under Riksens
Ständers egen för-valtning Ikedde härutinnan
icke någon förändring, utan har Allmänna BrandförsäkringsFonden
under enahanda willor, som förut,
beständigt blifwit förräntad uti RikSgäldsContoiret
ända till är 1807, dä ett Förslag att utläna BrandförsäkringsFonden
emot )» eckning uti Brandförsäk»
rade egendomar af Direciwnen hos Herrar Fuslmägtige
insinuerades. Och till hvilket förstag Herrar
Fullmägtige afven enligt Pratocollet för den 21
Maji samma är i sä matto samtyckte, att H rrar
Fullmägtige ä RiksgäldsContoirets magnar, ingingo
uti ben förbindelse, akt, i händelse Brandsörsäkringsmedlen
till större eller mindre belopp af, Directio
nen
-
Den ri November. Z45
nen pä detta sätt blefwe ullänke, skutte RiksgäldsContoiret,
wid limande olyckshändelser, bispringa
Allmänna BrandförsäknngsFonden med större eller
mindre Län emot Z ProCenks ärlig ränta, uppå
Directionens afgifwande Revers, ställd alt infrias
sex mänader efter stedd uppsägning samt serskildt
Hypotheque uli de «f Allmänna BrandsörsäkringsFvnden
bekante Antecknade Reverser till sä stort belopp,
som Herrar Fullmagtige kunde anse innefatta
full säkerhet för de ifrån RikegäldsContoiret tillförsträckande
summor.
Ömsesidiga förmäner tyckas hafwa grundlagdt
dek förhällande, som ända till är 1807 warit bäda
Werlen emellan. För en sä beskaffad Inrättning,
som Allmänna BrandsörsäkringsWerket, hwilken alltid
mäste halla i beredskap penningar för tillfälliga
och hastigt päkommande utgifter, torde det med skal
kunna anses såsom en betydelig förmon, art pä ett
säkert ställe sä insätta hela desi Fond emot 5 ProCents
ränta; och att tillika nar som haldft och utan
ringaste omgång, efter behof, kunna disponera större
eller mindre del deras;. Förmanen pä RiksgäldsWerkets
sida skulle ä er besia deruti, att samma
Werk uti Allmänna BrandsörsäkringsFonden erhölle
ett betydligt LänCapital, hwilker utan äfwenkyr af
uppsägning oinskränkt, kunde begagnas, blott med
undantag af den summa, som Directionen af Brand.-  försäkringsFonden kunde finna sig föranlaten att till
Werkets underhäll och brandskadors ersättande uttaga.
Och det synes hafiva warit cn siik förmän,
som skutte uppwäga det Beswär, RiksgäldsWerket
Ljerde Band- 6s, 7». till
-
§46 Den ri November.
tillskyndades genom Uppbörden, Controllen, Bokfö,
ringen sch Redowisningen af alla inflytande Brand
försakringsmedel.
Men nysinämnde förhällande har genom den är
1807 med Direciionen af BrandförfäkringsWerket
ingägne öfverenskommelse blifwit aldeles sörändradt
och fördelarne hafwa derefter endast stadnat pä BrandförfäkringsWerkets
sida, nar RiksgäldsContoiret nu
mera utan alt kunna draga någon nytta af BrandförsakringcFonden
icke desi mindre stall »vidkännas
samma besivärande ffyldighet som förut, akt wid timade
brsndstador halla Direclionen erforderliga penningar
tillhanda.
Om Kongl. Maju i Nader tillätit att Brandsörsäkringsmedlm
emot witza wilkor skulle fa insattas
och förräntas uti för detta Kongl. NiksgäldsDireckionen;
och om ifrån en sadan tillåtelse welat
härledas någon ffyldighct för RiksgäldsContoiret,
sedan det kommit under Riksens Högloft. Ständers
egen förvaltning, att owagerligen och utan afseende
pä omständigheterne och Contoirets flenninge behof,
under enehanda wilkor till förräntande emottaga
BrandförsmringsFonden, synes den RiksgäldsContoiret
äkagne -fbrbindelfe, att bispringa Allmänna
BrandförfäkringsWerket med län. sedan alla andra
Relationer bada Werten emellan upphört eller bordt
upphöra; icke kunna pä annat sätt förklaras, än att
RiksgäldsContoiret genom ett flikt begifwande liksom
stolar köpa sig fri ifrån ofwanberörde pä Contviret
öfwerflyttade skyldighet.
Enär
Den n November.
Enär således ä RiksgaldsContoirets sida nagök
annat stal til antagande af Directionens af BrandförsäkringsWerket
merberörde proposition sig icke företer,
än att ju förr desi häldre bespara för Rikss
gäldsConkoiret en onödig ränte - afgift > tyckes tvid
afhandlingens afsiutande något förbehåll af Herrar
Fullmägtige bordt göras, men hwilttt nu aldeles
saknas, i afseende pä tiden, inoM hwilken RiksgälcsEontoiret
skulle befrias ej Mindre ifrån det Beswär
att hafwa befattning med uppbörden och redowisningen
af Brandförsäkringsmedlen, än äfwen att utari
allt ändamäl betala ränta för desie medel sedan Conioiret
öfwer dem icke ägde någon dispositions rättigs
het, Och ehuru utlånings Reglementet för Allmänna
Brandförsäkrings Fonden redan under den as
Augusti förledit är af Kongl. Majit i Näder blifvit
fasistäldt, samt Directionen kommit Uti fult Activite
med utläningar, synes dock detta ämne icke
hafwa adragit sig Herrar FullMägtiges uppmärksam'
het, enär RiksgäldsConkoiret^ pä lika sätt som förut
forisar bade med Uppbörden och räntans godtgörande
ä de summor hwilka pä aldeles obestämd tid
för Contoireis Räkning Uti Räntericrne och Bans
quett deponeras.
Om sädane händelser inträffat sedan Maji månad
1807, dä ostaberörde öfwerenskommelfe träffades,
hwilka föranledt dertill alt RiksgäldsContoiret
ä nyo mäst öppnas för inrikes läst, sä är detta eli
särskild omständighet, som i Utskotiets tanka, ickö
bordt eller bör uppehälla en vrdentelig Reglering af
RiksgaldsContoirets förhällande till Allmänna Brands
548 Den n November.'
försäkringsWerket. Att betala ranka för penningar,
hwilka när som häldst kunna atertagas, tyckes, icke
wara förenligt med RiksgäldsContoirets förmän, och
att Brandförsäkringsmedlen, hwilka uti Conkoiret
tidtals mot ränta innestå, uti sakens närwarande
flick arv aldeles onyttige för Contoiret, tyckes äfwen
wara af Herrar Fullmäglige sjelfwe medgifwit, enär
beloppet af dylike uti Banquen för RiksgäldsContoirets
räkning deponerade medel, pä goda och gällande
flät, icke ansetS kunna päraknas ibland de af
Herrar Fullmägtige till Credilsedlarnes inlösande
uppgisne tillgängar.
Emedlertid och dä RiksgäldsContoirets sannflyldiga
förmon synes päkalla en flyndesam reglering
af ifrägawarande ärende, har StatsUtflotket welat
tillstyrka Herrar Fullmägtige, att genast begära Directionens
öfwer Allmänna VrandförsäkringsWerket
bestämda utlakande: Om och huruwida Directionen
will tilläta, att alla uti Contoiret innestäende Brandförfäkringsmedel
för hwilka Obligationer af RiksgäldsWerket
blifwit utfärdade genast omsättas emot
andra Obligationer pä minst 4 är och 5 ProCents
ärlig ränta; Och lika beskaffade Obligationer äfwen
meddelas för de summor, ä hwilka BanccAttester
och RänlerieQwitlencer till RiksgäldsContoiret än
widare inlemnas; och hwarjemte Directionen bör tillkännagifwas
och uttryckeligen förllaras, att i händelse
Directionen icke skulle wilja härutinnan ingä,
RiksgäldsContoiret icke godtgör, nägvn rama ä
Brandförsäkringsmedlen längre, än till den sista Octvber
innewarande är; wid hwilken lid den befattning
-
Den ii November- Z49
ning med uppbörden af Brandförsäkringsmedlen,
RiksgäldsConroiret hittills haft, äfvenledes kommer
att aldeles upphöra, sä att Directionen sjelf härom
får föranstalta - - - Öfwer hwilkek allt StatsUt
störtet sedan Directionens af Allmänna BrandförsäkringsWerket
swar inkommit, ifrän Herrar Fullmägkige
förwäntar berättelse och utlåtande.
I sammanhang härmed har iemwäl förekommit,
huruledes Herr Presidenten och Commendeuren Friherre
med anledning af Kongl. Maj:ts
Nädiga Bref dateradt Stralsund den 28 December
1804 i berjan af derpå följande äret färt öppna uti
RiksgäldsContoiret en ännu fortfarande Räkning, ä
hwilken Herr Friherren och Presidenten för 4 ProCent
ränta insätter och äter ulasiignerar medel.
Och som det med RiksgäldsC-ntoireks förmon
icke kan wara förenligt att pä obestämd tid till förräntande
emottaga nägre Capital; sä har StarsUtstottct
ansett berörde räkning genast böra upphöra.
Derom Utdrag af Protokollet till Herrar Fullmägtige
skulle utfärdas.
Likalydande med dct k--xedierade ProtocollkUtdraget
betygar
dl. Ittöäolius.
Afskrift.
ZKy Dep ii November'
Hfskrifter
Lik. D. .
Transumt af de hos Herrar Fullmagtige
uti RiksgäldsConkoiret hällne Proko?
coll nedannämnde dagar.
?8o8 den 24 November.
Aust. kl. kokenblaä.
- - - Sluteligcn förklarade Herr Baron och SlatsGecreteraren,
att dä Herr Baronen och StatsSepreteraren
icke kunde undfalla, hurusom uti Contoipkls
Ml!varande ställning det möjeligen stulle blifwa
piägligt för Eontoiret, att genast eller inom gansta
kort ,id äterställa A lmänna VrandförsäkringsFonPen,
som mot 5 ProCen.s ränta uti Contoiret är
spnestäxnde, Herr Baron och StatsSecreteraren af
sadan anledning wille hos Kongl. Majtt göra un«
perdänig anmälan härom, i afsigt att ulwerka Kgl.
Maj:ts Nådiga föreställning till Direktionen af All.
Manna BrandförfäkringsWerket, att, icke utan föregången
anmälan hos Herrar Fullmagtige, till utläuingar
disponera pfwanberörde härstädes innestäende
Fond - . ,
;8c>8 den 28 November.
At. E.
Aust. I^okenblaä.
Herr StatsSecreteraren Friherre kotonblriZ,
fplst härunder stppkommit, behagade tillkännagiswa,
att^
Den n November. 551
att sedan Herr Baron och S/atsSecreteraren, enligt
sitt äkagande, hos Kongl.' Majit i underdånighet anmält
angelägenheten deraf, att, i afseende pä det biträde.
hwarmed Kongl. Maj-.t och Kronan, nu ytterligare
kommer att undersrödjas, Allmänna BcandförsäkringsFonden,
som härstädes ar innestäeudc icke
disponeras kill utläningar i annan mohn, an Contoirets
omständigheter medgifwa; Herr Baron och
StatsSecrekeraren, uppå Kongl. M '.j: s erhä me
Nådiga befallning, genom en till Ordförande. ati
Allmänna BrandfbrsäkringsDirectionen Herr OlwerJnrendenten
m. m. Lllelcrantir aflemnad Pco^-" noria
förklarat Kongl. Maj:ts Nädiga önzra» wara,
det någre Län ifrän Allmänna BrandförfäiringsWerket
icke anordu s uppå desi ägande fond, innan
sadant hos Herrar Fullmägtige Llisnnt anmält; och
hwarä Herr QfwctInck-'' m ! sivar^iieddelk,
det Kongl. Majrts vfwanberörde Nediga öm kan 0-  felbart stall af Directionen i underdä-UZhet fullgöras.
Rätteligen Transiumeradt, betygar
bl. kröäeliug.
A lst nft
Z52 Dm n November.
Specification ä allam Allmänna
Brandförsäkrings Werket utfärdade
Abignaikdntr fcän den 28 November
:8c-8 tik denna dag.
1828
Dec.
1
Enligt Qvilencsr
1219
Z6
14
Dito
) bilqgde wid
830
1829
27
Dito
t 1828
Hufivut
ärs
900
Ian.
4
Dito
)bok.
10,000
9
Dito
- -
-
435
12
Dito
- s -
1019
28
i8
Dito
s s s
-
4600
2Z
Dito
- - -
-
1413
45
6
27
Dito
s s r
2581
42
6
30
Dito
- - -
«
5700
Febr.
° 2^
Dito
r v s
1200
10
Dito
-sr
-
316
32
1Z
Dito
-Sk
-
600
—
22
Dito
S - S
300
Mars
1
Dito
s - e
?
3150
2
Dito
SS-
,
9174
9
Dito
SS^
8500
23
Dito
s r ^
400
27
Dito
s s -
1003
29
Dtto
- - -
-
5000
—
—
Aranopott !
58 348j40j
—,
Den n November. ZZz
Transport
58348
40
1809
April
iZ
Enligt Qvittencer
7233
ao
Dity
»
-
-
7100
Dito
»
-
3150
Maji
4
Dito
s
»
s
-
577
l8
16
Dito
r
-
K
228
l6
Jun.
I
Dito
r
»
«
2563
>5
Dito
-
«
r
-
10 000
2 1
Dito
-
-
r
-
8900
26
Dito
«
-
-
2094
44
:
Julli
6
Dito
-
-
376
28
-3
Dito
-
s
«
16,175
24
Dito
-
-
-
-
600
,
27
Dito
-
»
«
»
5500
Aug.
3
Dito
-
-
s
k
16 006
27
4
Dito
-
-
-
2650
9
Dito
-
s
r
1
650
.
iZ
Dito-
-
-
«
-
106
24
Dito
r
I
s
-
2306
.6
28
Dito
-
s
»
22.119
29
10
Sept
7
DOo
-
-
-
-
2486
16
14
Dito
-
-
s
-
10 677
28
21
Dito
-
»
-
-
7,716
28
Dito
-
-
-
-
5351
12
Oct.
Z
Dito
-
-
418
—
—
i
.
Summa R:v. B. >193534
36
10
Slockholm d. Zi Oct. 1809.
La6oviu8°
Elifa lydande med Originalet, betygar ^röäelius.
PeKärdks pa bordet. ^
55 4 Den n November.
Herr d^orstentkolxe. Austers, ester gjord anmälan
alt fä tala, uppröpad, yttrade sig: Som jag uti
flera plena funnit med hwad nit och likasom hörande
till Constiturionen en del af delta Ständs Ledamöter
bliswit anmsnade dä de welat till Protokollet
göra något anförande, att detta skulle ske frän den
bänk dem tillhör, ehuru deras närmaudc omkring
LandtMarstalks bordel hwarifrän Handlingarne uppläses,
gör detta för en del och synnerlig rst för mig
som är i det olyckliga predikament a t höra mindre
wäl, gansta behöfligt, förundrar det mig pä det högsta
finna en än större oordning, som oftast och synnerligen
i dag förefallit, nemligen att flere personer
skockat sig tillsammans och underhålla länga wänstapliga
kanske angelägna discurter, hwilket gansta mycket
hindrar alla öfriga af Ridderskapet och Adeln alt
fä med uppmärksamhet höra det som förehafmes och
svm Ridderskapet och Adeln har den lyckan att framför
de andra Siänden äga tillräkligt rum pa sam»
ma botten, ty suplicerar jag att den ordning noga
iagttages, att inga conversalioner eller tystare discnrser
om de in xlleno förekommande ärender uti detta
Pleni rum mä sä existera.
Herr Grefwen och LandtNarffalken erindrade,
att när wi kunna hoppas att nu snart fä en
NiddarhusOrdning, lärer wifferligen någon föreskrift
härom deruti iagtlagas.
Upp
-
Den n November. 555
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollet hällit uti Riksens
Höglofl. Ständers StalsUtstolt den 8
November 1809.
S. D, Höglofl. Ridderffapet och Adeln har till
StatsUtfkottets ullätande behagat remittera Herr
Friherre kuäbscks Memorial, derust fan föreflär,
att, i anseende till de utmärkta föckjenster emot
Fäderneslandet, som Herr GeneralLieutenamen Commendcuren
och Riddaren af Kongl. SmärdsOrden,
med stora Korflet Friherre Larl soli. ^cllercrcutL
ädagalagt, ej mindre ä krigets bana, an tvid den
sednast limade Regements - förändringen, den annu
odisponerade Läckö Kongsgärd mätte upplätas Herr
GeneralLieutnanten under dest återstående lifstid, såsom
en belöning för desi gjorde tjenster.
StatsUtskottet har funnit detta Friherre kuäbooks
förflag sä billigt och sä rattwist, akt Utstottet
icke ett ögonblick kunnat draga i betänkande, att
detsamma pä det högsta understödja.
Om någon
förtjenar samtida Medborgares tacksamhet och erkänsla,
är det utan twifwel den man, som pä krigets
bana med tapperhet och »nöd stridt för ett af en talrik
fiende hotadt Fosterlands sjelfständighet och frihet,
som i farans stund, dä detta Fosterland rvar nära
sin undergång och upplösning med egen wäda endast
säg pä det lutande Samhällets återupprättande, som,
hä han med den redelige och lugne Medborgarens
556 Deir r r November.
fasta föresats framstälde sig i spetsen till dest försmår,
ätertände det slocknade hoppet om räddning.
Samtiden kan wäl understundom lemna förtjensten
obckönt och i glömska, men efterwerlden stall alltid
med erkänsla och högaktning walsigna den Medborgarens
minne, som genom sin yit och sin karlek för
Fosterlandet ivid branten af dest u-ndergäng uppehållit
dest fall och bidragit till dest frälsning.
Att ofmanberörde enkla men sanna teckning af
medborgerlig förtjenst emot Fäderneslandet, till alla
delar inträ nar pa Herr GeneralLieunianten Friherre
^älercreut? är en af hela Ätastonen sä erkand sanning,
art SlatsUtstotket, icke behöfmer göra någon
widare framställning eber tillämpning deraf. Med
Nationens allmänna önskan instämmer det wisterligen
ock, art sädane förtjenster äfven rnätre lunna
pä ett motswarande sätt belönas; Och StaksUtstotlet
hade mer än gerna önskat, att kunna uppgifva
förslag härtill; Men Utskottet mötes harwid af bristande
tillgångar under en betydelig och tryckande
Riksskuld samt ett utblottadt Statswerk. Statsutskottet,
som således icke kan förestä någon belöning,
swarande emot Herr GeneralLieutenanren Friherre
^stlercreutr^s werkeliga förtjenster emot Fäderneslandet,
mäste derföre inskränka sig, akt blott hemställa
någon ersättning för hwad genom Finlands förlust
Herr GencralLieutnanten såsom der förut bosatt och
tjenstgörande af sin enskilde egendom förlorat. Och
denna ersättning har Ulskotlet, i likhet med Herr
Friherre Knäbeck» förslag, skolat till Riksens Högloft-
Ständer wördsammeligen hemställa, mätte lemnäs
-
Den n November. 557
rias uti en förläning till Herr GeneralLienlnanten
Friherre ^älercreut? desi Fru och Arfwingar af
Läckö Kungsgård med derunder lydande lagenheter
och förmohner, af hwad namn och beskaffenhet ds
wara mä, med undantag af alla dit tillförene anflagne
Krono- och hjelpe- dagsverken, under en tid af
femtio är, räknadt ifrän och med den r^. Martti
nästa eller är igro till och nied sapnna tid är 1860,
utan allt flags arrende eller afgift till Kgl. Maj:t
och Kronan under berörde tid.
Ifrän underhäl
landet
af det darwarande Slott befrias Herr Gene,
ralLieutNanten och desi arfwingar, men deremot answa,
ra de för widmagthällande af de öfrige nödige Byggnader
efter Lag och Husesyns Ordning,—och till understöd
wid deras reparation och försättande ur det
bristfälliga tillstånd, hwaruti de nu stola befinnas,
hemställes att Herr GeneralLieutnamen mä fä uppbara
innewarande ärs afkastning af LZckL Kongsgård
med dertill hörande lägenheter. Den derwarande
Artillerie HandtwerksStat, som StatsUlstotter
wid Stats regleringen projecterat till indragning, an»
ser StatsUtstottet böra, sä fort ste kan, derisrän
fly tas, sä att Herr GeneralLieutnanten mä komma
i full posiesiion af alla denna Kongsgärds tillhörigheter.
I afseende pä Kongsgärdens till och afträdande
bör laga af- och tillträdes fyn förrättas; afwenfom
angäende Kongsgärdens Häfd och skogens
anwandanbe, bör förhällas efter hwad om Kongsgäcdars
förarrenderaude i allmänhet stadgadt är. —
StatsUtstottet smickrar sig ark Rusens Ständer igenom
detta-bewis af Nationa-l erkänsla stola försäkra
sig att den man, som i Swenst tjenst hilills allt
upp-.
558 Den n November.
Uppoffrat, äfwen stall sattas i ständ alt qwarblifwä
inom detta Land; Mm stulle oförutsedde händelser
förmä honom att hfwergifwa Swerige, tror Utstotlet
att det förbehöll äswen bör göras attFörläningen
af Läckö Kongsgård dä med detsamma upphöra
Riksens Högloll. Stänoer underflälles detta »vördsammeligen.
Är och dag, som förstrifwik stär.
Pä befallning
di. kröäelius.
Begärdes pä bordet af Hr klinAkxori^ 6erllt,
Med hwit ken Grefwe Dolma stg consormerade, men
ätstiklige hördes önsta att derpä genast fä proposition.
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers BancoUtstott den 6
November 1809.
S. D. Wallofl. DorgareSkändet, har under
den 12 sistledne October, till BancoUtstottet förwitk,
Herr Rädmannen ^näers prollins uti wälbemäldte
Ständ inqifne Memorial, hwarmedclst,
i anledning
af BancoUtstottels nyligen wrdtagne beslut, om
Räntans förhöjning ä Banquens biträden till RiksDisconlWerkct,
och med Åberopande af de gagnelig»
werkningar, samma Inrättning, till Handelns, Na,
rin
-
Den n November. Z59
ringarnes, samt Bruks- och BergsmansHandterin»
garnes upprätthällande, under de framflutne även
Åstadkommit, samt deraf jemwäl för framtiden kan
med säkerhet päraknas,
deb rättelse, med afseende
ä krivate ^ctis - ägarnes delaktighet i Merkel,
såsom högst nödig och billig tillstyrkes, att an ingen
Banquen, enligt filt första atagande, ä alla till Discont-rörelsen
gjorde, och ytterligare görande förskottcr,
hädanefter endast ma sig tillgodo beräkna z ProCents
ärlig Ränta, eller RiksDiscontWerket warder
tillätit, alt genom inrättande af jäkallad Afstrif.
ningsra ning, emottaga krivste, penningar till lägsta
Ränta som möjeligt är, och högst z ProCent.
BancoUtskotret har, i betraktande af nödwandigheten,
att, i anseende till Banquens för Rikets
oumgängeliga behof meddelte betydelige förffotter,
wara betänkt pä tillökning af Werkets inkomst för
framtiden, och dä upplyst war, det Banquen ägde
rättighet att bestämma wilkoren för sine biträden till
RrkäDisconlWerket, funnit grundad anledning, till
fastställande af fem PcoCents Ränta ä alla dest till
samma Werk steende försträckningar.
Reglementet sörbehäller ej de krivats Delägarne
lägre RärueBeräkning; medgifwer icke eller xriväte
penningars emottagande för lindrig ränta till
DisconlRörelsens underhällande: hwilken tillätelse
BancoUlstottet af flere betydande skäl, anser sä wal
för Banquen, som för allmänna PenningeCircula,
tivnen, i alla afseende» högst menlig.
Det
Z6o Den n November.
De^ har ej kunnat undfalla BancoUlstottets
eftersinnande, huruledes, genom tillåtelse för krivats
P rsoner. att uti RicsDiseontWerket, såsom en med
BancoWerket införlifwad Inrättning, fa insätta penningar
för ranta, antingen mot löpande Reverser,
eller pä sä kallad afffrifnings räkning, Banque»
komme art, utan någon deraf flytande förmon, men
med förökade kostnader, oupphörligen emottaga län
uti egne sedlar, och nye /adane sedlar wid anfordran
äter utgifwa.
Sä wäl utelöpande DiscontReverferne med eller
utan uppsägning, som insättningarne pä AfskrifningsRäkningen,
begge delarne med rättighet att ivid
anfordran af Banquen honoreras, utgöra," lika med
Behällningarne pä Räkning i WexelBanquen, e»
werkelig Sedelstock, som esker Jnnehafwarnes behag,
inom fä timmar kan realiseras dä wonjuncturen dertill
skulle föranleda; och hmaraf bade Utländske Speculanter,
och Jnländske Capitalister wisierligen ej
underläto att till Banquens werkeliga olägenhet sig
begagna, dä de, under wäntan pä tillfället för rikare
winst, singö för sine wid anfordran amvändbare
Capiraler, beräkna löpande ranta, såsom mera förmänliat,
än att genom utlåning pä längre tid, meddela
Naringarne ett för dem behöfweligt understöd.
Erfarenheten af be krivate DiscontJnratmiu
garnes genom dylike insättningars hastiga åkerfors
rande, iräkade wädeliga belägenhet, och hwilka, utan
särskildt understöd af Banquen, nyligen hokadös med
ofelbar undergång, bör utan twifwel, i afseende pä
Riks,
Den'n November. 56;
RiksDiscvntsWerkets mängfaldigt större rörelse, wackå
en warnande omtanka för alla Banauen äliggan.
de operationers obehindrade fortgång.
En med löpande Ränta cirkulerande penningestock
medför i sin natur tröghet för penninge lovider,
och uppskof för allmänna medels öfwersändning,
dä i begge fallen, den betalande och redowisande fördel
deraf lillflyrer.
Hwad BancoUtstoktet flukeligen, och framför
allt harwid ej bör obemält lemna, är Banquens
mistning derigenom, af all den winst, son, uti ränta
för desi biträde till RiksDiscontWerket, såsom
ersättning i afseende pä Niksgäldssedlarncs realisation,
är päräknad; och hwilken inkomst Werkst nu,
efter dest sednare till R.kets upprätthällande meddel»
te förskotter, än mindre bör och kan umbära.
Under närwarande ställning är jemwäl troligt,
att allmänna Opinionen omBanquens werkeliga So.
lidite icke blefwe stärkt genom upplän af dest egne
räntefria sedlar, med rättighet för Borgenären, att
efter behag kunna dem, jemte upplupen ränta, återfordra.
Den anmärknings bör harwid fluteligen ej förbi,
gäs, att en tillätelse till Penninge-insättninqar uti
RiksDiscontWerket, ofelbart skulle undandraga de
Privme DiscontJnrättningarne, hwilka, sednare än
RiksDiscontWerket, tillkommit, allt igenom dylike
insättningar dem ämnadt oumgängeligt biträde; men
Ljerde Band. 7-. hwar.
§s^ Den n Nov-mber.
hwaraf de tillika blesivo utur stäridsatte, att meddela
NäringsJdkarne 5 angräntsande Orter, ett för dem
oumbärlig: penninge understöd.
Af hwatz Bancolitftottet således haft äran anföra,
lära de Resp. Ständen upplyst finna, att in,
fattning af krivoto Penningar för ränta l RiksDisconlWerket,
icke bör fä äga ruin.
Beträffande dernäst Nänteberäkningen ä Banquens,
lill RiksDiscontWerkets utläningar nödiga
biträdes sunuuvr; sä, ehuruwäl BancoUtstoktet fun»
uit med dest pligt närmast öswerensstämmande, att
witz sitt deröfwer fattade beslut, i synnerhet hafwa
afseende pä Banquens föttnän: lik,väl och dä härLfwer
icke förut något bestämdt stadgande sinnes, tyc»
kes deraf, uägon jemnkning ti!! de klivate Delägarnes
förmon, kunna äga rum, som BancoUkffottet
emedlertid för dest del icke anser sig tillständigt att
närmare bestämma, än att till de Resp. Ständens
gunstbenägna ompröfning »vördsammeligen hemställa,
huruwida i likstämmighet med den förmän som de
kiivate DiscontInräktningarne i denna delen är bewiljad
för 600,020 Riksdaler eller derutöfwer, tilt
högst en tredjedel af Banquens hela biträdes summa,
mä beräknas tre ProCents Ränta; men för allt dct
öfriga deremot, scm ProCent Baichuen godtgöras?
Hwaröfwer Utdrag af Protocolset, till de Respect.
Ständen expedieras stuUe. Ar och dag, som förr
striswit stär.
Efter befallning
Kl. tlMnZML.
Gref
-
Den rr November- Z6z
Grefive Dörvenlsi^lm, Larl, anhöll om tillgift
att han yurade sig öfwer ten föregående frägan.
Dä den önskan hade synts skäligen allman atr proposition
till bifall pä SkatsUtjkottets Betänkande rörande
donering af Leckö Kungsgård ät Herr Generalen
m. m. ^stlercreutL skulle göras, wille han anhälla
att den Ledamot som begärt fåken pä bordets
mätte frägas, om han ej derifrän wille asila, och
tilläta alt den genast"till afgörande upptogs.
Arr Klingsporr, 6erckt. Mitt skäl att begära
denna sak pä bordet ivar allenast akt jag önskade
det man hade en Kongsgärd-utt gisiva ä^hwarOfficer
som sig utmärkt, men dä det ej finnes, och
Rivderskapet och-Adelén önskar proposition, afstär
jag gerna srän min begäran.
Grefwe Dolma, /ruZult. Jag skulle hafwa
warit den forsta att bifalla denna motion, och jag
har ej begärt den pä bordet, men jag här tyckt mig
höra flera som det begärt, och jag ber allenast att
Le matte bibehallas wid sin Riksdagsmanna rätt.
Grefwe DövvenlHelm, utbad sig fä fräga, om
i Protocoiiet funnes antecknadt mera an en som begå,
vt saken pä bordet. Han hade ej hörr flera, men
vm sa wore nekade han ej deras ratt.
-^err Grefwen och LandtNarffalken- Sedan
Herr Klingsporr asstatc is rån pn fordran akt
saken mä te hwila pä bordet, får jag göra proposition
tilt bifall pä StalsUtlkoUets Betänkande röran
-
§64 Den rr November.
rande dvnering af Leckö Kungsgård pä femtio ärs
rid kill Generalen m. m. Herr ^älercroutr, Hans
Fru och efter!ömmande.
Bifölls med ett starkt och enstämmig? Ia
Zerr
Grefwen och LandtMarflalken. gjorde
härefter proposition till bifall pä del sednast w p.
läste BancoUrstottets P otorollslltdrag rörande wil»
koren för Banquens biträdes summa till DiscontWerket,
hwilken med Ja beftvarades.
Harpfter anmäldte Zerr Crefwen och Landtkllarfkalken
alt RiddarhuoUtstottct inlemnat ett ALctlgl
Diplomc för Herr 6akn, Larl kontus, jemte
betyg att alla behöriga prästanda tvvro uppfyllda, i
vnlcdning hwaras Herr Greftven och LandtMarssakken
hemstälde till Ridderstapet och Adeln att honom
introduction mätte bewiljas.
Bifölls.
Och kommer således Adelig» ätten 6abn af
Colquhoun att under N:o 2224 ä Riddarhuset intags
sate och stämma.
Den n November»' 565
Upplästes följande:
Kgl. Maj-.ks Nådiga proposition till Riksens
Ständer angående medel att werkställa
den föresiagne GöthaCcmal anläggning.
Gifwen S ockholms Slott den
10 November 1809.
Sedan Riksens Sländer Mi underdänig strifwelse
af den 10 sistledne Ollobcr anhällik, akt Kgl.
Majll wille i Räder widkaga nödiga anstalter kill
utförande af det för Wenerns förening med Östersjön
förefinna Canal-arbete, genom en reprenade af
e i,ki da Personer, sä Infödd- som Ulländningar,
och derwid utstaka sädana wilkor, som kunde lända
fä wal Kongl. M y:t och Kronan, som Entrepeneurerna
och det A lmänna lill säkerhet och förmon, samt
Riksens Ständer derjemte i underdånighet tillstyrkt,
att Canal-anlärgningen malte blifwa de enskilda Personers
egendom, som med sm förmögenhet wi le verull
deltaga, och att, pä det ett sa Ri sgagneligt fö.
retag skulle utan u pfkof samt i en plan och ett sammanhang
kunna werkstallas, alla möjliga och fkaligq
förmäner malle det blifvande CanalBolaget i Räder
förunnas; sä har Kongl, Majll tagit delta ämne
under öfverläggning, och instämt i Riksens Stän.
ders önskan, att berörde Canal, som sku le bereda
Riket i allmänhet, och flera Landsorter och Näringar
i synnerhet, de wigtigaste fördelar, mätte skyndsamt
kunna öppnas. Men Kongl. Majll förmodar,
all den betydliga summa, som till utförande af detta
« stora företag erfordras, utgörande, efter upprättadt
kost»
566 Den «l November.
kostnadsförslag, En Million Sexhundrade Tusende
Riksdaler Banco, icke genom teckning af enskilda Personer
skulle kunna sammanbringas, sä framt de icke
hade ajt påräkna någon afkastning af deras^ härtill
anmanda penningar »iwer byggnadsåren och en skalig
winst dera efter arbeleks fullbordan, hwarlill Caual-inkomsterne
ickei början kunna blifwa tillräcklig,
ge. Uii en annan Rikets belägenhet, än den uärwarande,
skulle Kongl. Majtt hafwa funnit tjenligt
art af Statsmedlen amvända någon ärlig summa
till understöd för ifragawarande företag, hwilket, säsom
hela Riket gagnande, wisterligcn förtjente akt
befrämjas genom etk sädant biträde, förut lemnadt
ät andra Canalmerk af en mindre »vidsträckt nytta.
Men dä detta biträde borde, för att uppfylla ändamälet,
»vara af något betydligt belopp, och alla Starens
tillgångar mäste för dest owilkorllga behof spa«
ras, sä finner Kongl. Majit sig böra till Ri senS
Ständers bifall uppgiswa ett annat medel att befordra
den af Kongl. Maj:t och Ritsens S änder gemensamt,
önskade Canal-anläggningens »verkställande,
Let att tillägga det blifwande Bo-aget rättighet att
Dermed förena en Provincial LäneBank eller DiscontInrättning,
sorn »ned Län af Banquen understöodes.
Hoppet om den winst, soin ett sädant Di-sconlWerk,
pä ett tjenligt ställe anlaggdt och med omtänksamhet
förmaltadt, skulle till Bolaget inbringa, skulle u pmuntra
enskilda Penningägare att i den fölunda förenade
Discont- och Canalrörelsen deltaga. Kongs.
Kungörelsen af den 26 Augusti 1800, svin, i anLedning
af Riksens Ständers underdäniga tillstyrkande
bliswit utfärdad, gifwer anledning till flera Di-.
scont
-
Den r r November. §67
scontWerks anläggande i Landsorterna, än de redan i
Malmö och Götheborg genom enskilda associationer
inrattade. "Den "winst sädana Werk tillskynda Del-?
ägarne hörrörer egentligen af penningar, som hos
dem för lindring ranta pä kort eller obestämd tid
insättas, och med afdrag af laglig ränta pä sex mänader
ullänas DL de salunda framlocka och sätta
i omlopp penumgar, hwilka för hvarjehanda orsaker
eljest blefwe liggande i ägarnes förwar, och derigenom
befordra en för Näringarnes fortkomst angelägen
penningrörelse, äro de ofelbart af en betydlig nyttamen
om med denna nytta äfwen kan förenas den af
winstens anwändande till stora företag, som fordra
ett allmänt understöd, sä böra de annu mera befrämjas.
Efter uppgjorde provisionella beräkningar, synes
Canal-anläggningen kunna ölifwa för enskilda Personer
förmänlig, och hopp om deras deltagande deruti
således äga rum, i fall till den Discont-inrLttning,
som dermed borde förenäs, och ofördröjligen sättas r
werket pä den ort, som Kongl- Majtt kunde finna
dertill mest passande, Riksens Ständers Banque da
genast försköte ett Län emot Tre ProCents ränta, af
Femhundrade Tusende Riksdaler, samt derjemte lemnade,
när Canalbyggnaden komme i gäng, ett särskildt
dertill af Tre Hundrade Tusende Riksdaler,
att under byggnads-ären räntefritt innestå; men hwarföre,
sedan Canalen blifwit fullbordad, Banque» stulle
undfå hälften af dess behällna afkomst, likwäl
med rättighet för Bolaget, att när femton är efter
Canalens öppnande till allmän fart till ända lupit,
- berör
-
568 Den 17 November.
berörde 300,000 Riksdaler återbetala, om Bolaget
finner det för sig förmänligk, hwarcfter Banquens
tclagtighet i Canal inkomsten upphörde.
Om Riksens Stander finna stal alt detta för»
slag bifalla, kunde afwen Banquen förbehållas rätrighelen
att med en Fullmägiig deltaga i den Di»
rcclion, fom komme atr CanalWerket styra.
I öfrigt borde den ifrägawarande Disconten
njuta samma förmoner, som de i Malmö och Götheberg
redan anlaggde, dock uran de särskilda skyldigheter
utöfwer den faststälda räntbctalningen ä Ban>
quens Län, hwilka blifwit dcffa föreskrifna; hwaremot
uttryckligen stadgas borde, att i fall en eller
flere Delägare i CanalWerket undandroge sig <m pä
de willor, som blifwa bestämda, bidraga till Canalarbetets
fortgäng, han eller de derigenom wore ute,
slutne ifrån ali drägtighet i Discont-inrättningen,
säsom med CanalWerket ojkiljaktigt förenad; afwenfom
att Difcont-winsten icke kunde till annat behof,
an Canal-arbetets drift, och icke till nägon utdelning
ät Aetie.agare, uköfwer fastställd ranta, anwandas,
förrän Canalen blifwit fullbordad. Om Riksens
Ständer skulle med nägon särskild Bewillning DifconiWerken
belägga, synes dock detta derifrän böra
undantagas.
Kongl. Maj:t inser nogsamt de betänkligheter,
som möka Förflaget till en Anstalt, hvarigenom
Banquens Credit an ytterligare ffutte utsträckas;
men som Kongl. Maj:t ar öfwerlygad, att den fort»
faran
-
Den rr November. 569
farande och wäxande styrka, som Banque» igenom
Canalens werkningar stulle winna, i en upplyst beräkning
bör anses wida öfwerstiga den tillfälliga wädan
af en icke alltför betydlig tillökning af Banquens
Sedelstock, hwilken genast ingär i den nya rörelse,
till hwars befrämjande den utgiftves. Da till Rikets
frälsning fordrats ett utomordentligt anwändande
af Banquens Credit, är nu denna Creditens upp»
rätthällande Banquens wigtigaste angelägenhet. De
säkraste och enda werksamma medel dertill äro sädane
anstalter,, som befrämja Åkerbrukets, Näringar,
nes och.Handelns tillwäxt, bereda och underhälla liflighet
i Penningerörelsen, och staka den allmänna
förmägan att utgöra en Bevillning, hwaraf Ban»
quen stall äterhemta sina Staten gifna förstott.
Det ifrägawarande Canal-arbete kan och bir
icke i werket sättas förr, än, efter äterwunnen fred,
Rikets öfriga förhällanden sofwa framgång ät ett
sädant företag, och dä stall, efter Kongl. MajitS
öfwertygelse, Banquen utan wada kunna gifwa der«
till ett förlag, hwaraf Riket och Banquen hafwa alt
wanka en oberäknelig framtida nytta.'
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näd och ynnest wälbewägen. Ut supra.
ttans Mria.
Prols
-
S?s Den i r rTlovember.
Prokocoll
Hällit inför Hans Kongl. Maj:t i StatsRädek pä
Stockholms Slott den ro Ollov. 1309.
Närwarande
Hans Excellens StaksMinistern för utrikes
ärenderna Herr Friherre v. lundeström.
StatsRäden Friherre Ixokendlad.
Friherre v. platen.
Friherre ^dlerdetk.
HofCantzleren Friherre sk Wetterstedt.
Undertecknad StaksSecreterare
Till justering uppläste Undertecknad i underdånighet
Kongl. Maj.-ttz Nädiga Proposition till
Riksens Ständer angäende medel lill, GölhaCanal
anläggnings werkställande, samt angäende medel kill
särskildta tillfälliga utgifter, hwilka propositioner,
som wid detta Protocoll finnas bilagde, Hans Kgl.
Majtt, i enlighet med StatsRädets Ledaniölers enhälliga
underdäniga tillstyrkande, täcktes i Näver
gilla. Ut supra.
In ksidem protocollo
Ikans ^ärta.
I anledning af derom af Grefwe Ernar,
Larl 6sbrie1, gjord motion remitterades denna Ko>
sungens Nädiga proposition till BancoUtskottet.
Upp
-
Den rr November 57 r
Upplästes följande:
Kongl. Maj-ts Nådiga Proposition kill
Riksens S.änder angående medel till
särskilda lii!fälliga utgifter. Gifioen
Stockholm Slott den ic> Nov. 1809.
Hos Kongl. Maj:t har i underdånighet blifwit
anmäl! dels att den uti iunewarande ars Stat till
extra utgifter ansiagna summa icke blifwer kickräcklig
akt bestrida de flera utomordentliga kostnader, som ännu
för arel återstå, och alt en tillökning i extra Utgiftssumman
af Sjut'io Fem Tusende (75,200) Rdr.
Specie, svarande emot de i första anslaget icke be»
räknade kostnaderna af Kongl. Maj:ts och Desi Högtalskeliga
Gemäls Kröning, samt af Hoflförtäringeu
pä G.ipsholm, är af nöden, dels ock att, sedan Bananens
biträde till Krigsutgifternas, bestridande upphört,
för den »återstående delen af äret en summa af
T,»a Hundrade Fyratio Tusende (240,200) Riksdaler
erfordrades stil Södra Armeens och SkärgärdsFloktans
underhäll, Wästra Graus-bewakningen, samt
Ve Finska Trouppernes och alla wärfwade Regementens
aflöning. Ehuru, sedan stillestånd med Danmark
blifwit afflutadt, en betydlig mindskning i sistberörde,
pä Krigs tillsiänd för södra Armeen beräknade,
summa är att wanka, fordras dock titt de nu
uppgifna behof särskildta medel. Kongl. Maj:t har
ansett tjenligast att dertill, utan Banquens ytterligare
anlitande, anwändes, femte återstoden af de Engelska
Subsidierna, de i Banquen insatta patriotiska
Län och Gäfwor, som förut icke särskildt blifwit dispens
-
572 Den n November.
sponerade. Och som Kongl. Maj-.t sinner det till.
komma Riksens Stander atl om detza Län- och Gäf»
womedel förordna, will Kongl. Majit i Räder pro»
ponera Riksens Stander, att uppdraga Kongl.
Maj:t att deraf anwända hwad till förrberörde behof
kan erfordras.
Kongl. Maj: t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näo och ynnest wälbewägen. Ut supra.
Remitterades till Statsutskottet.
Zerr Grefven och LandtMarffalken lär
derefter uppläsa följande:
Kongs. Maj:k6 Radiga strifwelse till Rik.
sens Stander angående Riksdagens fortsättande.
Gisiven Stockholms Slott d.
9 November igoy.
Dä den tid snart till anda löper, inom hwilken
Grundlagen bestäm ner Riksens S anders rättighet
att sammanwara, finner Kongl. Majit med bekymmer,
att Riksens Stander annu icke pä laugt
när fullbordat de arbeten af »vigt, son, Kgl. Maj:t
och Swensta Folket af dem wantal» Kongl. Maj: t.
De» n November- s?3
som heligt föresatt sig att icke genom nägon Verkan
afDetz magt inskränka frihe en af Riksens Ständers
öfwerlägg'ungar, har ej »velat för Riksens Ständer
yttra nägra anmärkningar wid deffas gäng, sä län.
ge, under en faststald Riksdagstld, den af Riksens
Ständer aliena berodde. Nu, dä det stär i Kongl.
Majrts magt att Riksens Ständer ätstilja, men Kgl.
Maj:t likväl anser sig icke böra denna magt genast
nyttja, tillkommer det Kongl- Maj:t att oförstäldt
yppa för Riksens Stander sina fordringar af deras
Verksamhet och samdrägt till Fäderneslandets upp»
rätthällande och till stadgande af desi framtida be.
ständ.
Den rättwisa och wälwiljande billighet, som leda
Kongl. Maj:ts omdömen, tilläta Kongl. Majit
icke att twifla om Riksens Ständers nit för allmänt
wäl, eller tillräkna deras afsigler, att flere af Rikets
rvigtigaste angelägenheter ännu icke äro afgjordt
nägre ännu icke till afgörande beredde. Kongl.
Maj:t känner de swärigheier, som mött Riksens
Ständer wid utredandet af de mangfalldiga ämnen,
hwartill de sträckt sin omtanka. Men med samma
upprigtighet, hwarmed Kongl. Majtts yttrar detta,
nödgas Kongl. Maj:t äfwen erindra Riksens Ständer
om den tidsförlust, hwaruti de synas blifwit förde
genom en för »vidsträckt omfattning af Styrelsens
egenrliga föremål, genom tillfälliga omsorger för enffildta
Medborgares angelägenheter, och genom inbördes
stridigheter, som söndrat tänkesätten, och hvkat
att förswaga den gemensamma Fosterlandskänslan.
Rik
-
274 Den n November.
Riksens Stander hafwa annu icke aflemnat siv ax
uppå flera af Kongs. Maj-.rs Nådiga propositioner-^
Ehuru Riksdagen borde u phöra den n uti innewarande
manad, li i hwilken dag Kongl. Maj:t ups
pä Riksens Ständers egen underdåniga begäran, den
förlänat, är annu icke något Betänkande öfwer
StatsWerkets och Riksens Ständers Werks tillstånd
och behof, samt Statens reglerrng, af StalsUtffottet
gifwet, sä art Bewillningssumman kunnat bestämmas
och fördelas. Dä Kongl. Majst, i förmodan
att Lesia angelägna mäl, jemte de öfriga, som fordra
Riksens Ständers beflut, inoitt en mänad kunna afl
göras, ännu icke will utöfwa sin rättighet akt Riksdagen
afbryta, förwänkar sig Kongl. Majst, att Rik- >
fens Ständer, genom ett werksamt bemödande att
bringa Statsregleringen och Bewillningen til! flufl
gifwa Kongl. Majst anledning art under den härtill
erforderliga tid läka detta Riksmöte fortfara.
Kongl. Majit will harwid föra Riksens Ständer
till minnes, att om behofwen äro stora och bekymrande,
äger likwäl Riket nu Fred med desi magtigaste
Granne, och hopp att snart allmänt winna denz
att, genom ett warsanst, men tillika öppet och redligt,
förhållande emot Sveriges sista Bundsförwandt,
det lyckats Kongl. Maj:t att hittills skydda Rikets
Handel, och akt derigenom befrämja desi Näringar z
och att Kongl. Maj:t wid desi anträde till Regeringen
befriat Landet fran en Krigsgärd af Fem Millioner
Riksdaler, hwilken dä redan war beslutad att
pä en gäng uttagas. Om Riksens Ständer nu pä
ve sem härefter följande är fördela denna Krigsgärd,
och dmill lägga samma Vewillning, som förut utgått,
Dm n November. 275
gärt, fä hoppas Kongl. Maj:t, att behofwen i det
närmaste oerigenom kunna blifwa fyllda.
Men för den oförmodade händelse, att Riksens
Stander icke ställe skynda att ga Kongl. Maj:ts rena
affigter till mötes, och Kongl. Maj:t nödgades
sinna det icke leda till desi äsystade ändamål, utan
endast till en onyttig kostnad för desi trogna Undersåtare,
att lata Rikets nu församlade Stander med
deras befattning fortfara, öfwerlemnar Kongl. Maj:t
till dem sjelfwa att följderna häraf förese och betänka.
Den nuwarande Bewillningen, hwilken dä komme
att bibehällas, kunde wäl för Statens manliga
behof, som oundgängligen dermed mäste fyllas, tillafwentyrs
blifwa tillräcklig, men Rl sens Stander
skulle genom sin owerlsamhet hafwa ställt deras egen
Banque utan de tillgångar till betalning för desi
Staten gifna förskott, hwilka till desi uppratthällande
aro högst nödiga; de skulle hafwa lemnat sina
Medborgare, som pä god tro gjort leveranser och
försträckningar till Krigsbehofwen, utan ersättning;
de skulle hafwa förstört deras RikSgäldsWerks Credit,
och betagit desi Fordringsägare deras rentor och
asbetalningar.
Kongl. Majrt är förwisiad, att Riksens Ständer
icke läka besia allmänna och enjrildta olyckor inträffa
; men Kongs. Maj:t har aktat nödigt att namna
dem, för att ådagalägga, att det icke ar desi enftildta
nytta, utan det Allmännas, samt hwarje Medborgares
wälfard och ratt, som Han yrkar och söker
skydde
F?6 Den n November.
Kongl. Maj:t stall sorgfälligt följa den Rege,
ringsLag, med hwilken Han antagit det mödosamma
kall, som Swensta Folkets förtroende Honom npp«
dragit, som desi nöd Honom älaggt. Af Rikers
Ständer wäntar Kongl. Majit samma aktning för
denna Lag, den de sjelfwe stiftat, samma nit för allmänt
wäl, hwarmcd Kongl. Majit uppoffrat ät sitt
Fädernesland det enskildt» lugnet af sina äterstäende
Lagar.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
sll Kongl. Näd och ynnest wälbewägsn.
Grefwe Norner^ Larl, 6sdr!el, Höglofliga
Ridderstapet och Adeln täcktes tillåta mig göra dm
motion att wi ät Herr Grefwen och LandtMarstalken
mätte uppdraga alt till Hans Kongs. Majtt framföra
Ridderstapet och Adelns undergäniga tacksamma
tänkesätt för den osi nu meddelta Nädiga skrif»
welsen rörande Riksdagens förlängande.
Herr Grefwen och LandtMarstnlken, Storde
Proposition kill bifall ä denna Grefwe törnars
motion med det tillägg, alt om det sa wore Ridderstapet
och Adelns önskan; wille han i middag med
denna bestickning uppwackla Hans Majit; hwilken
proposition med ett allmänt Ja beswarades.
Den n November- §??
friherre Ulannerbelm, I.ais /ruZust, Det ar
wiherligen ej min tanka att upvrifwa ett redan fattadt
beflut, men jag hemställer om ej ämnet är af den
wigt, och om icke wär wördnad och tacksamhet för
Hans Maj:t wid deria tillfälle är sä Utmärkt, att
wär LandcMarstalk wid dest betygande borde wara
beledsagad af en Deputation.
Ropades Ja och Nej»
Grefwe De la Qaräie, Jacob, hemställde VIN
ett redan faktadt beslut kunde ändras och hwad följderna
af sädane prejudicat kunde blifwa.
Herr Grefrvm och LandtMarflalVen, förestälde,
att om Ridderskapet och Adeln sä behagade
wore det wisterligcn mera solent om han ätföljd af
en Deputation finge uppwackta Hanö Maj:l.
Ropades Ja och Nej.
Grefwe körner ^äolpb. Jag kan ej tro ess
ler inse akt det wore någon förändring i det redan
tagne beslut, att wid detta tillfälle lata Herr LandtMarstalken
ätföljas af en Deputation, men om dee
ar fräga om ett enskildt förklarande af Ridderskapet
och Adelns tacksamma tänkesätt tror jag dek more
tillräckligt om detta ärende ät Herr LandtMarskalken
ensamt uopdroges. Skulle aker Ridderstam
per och Adeln med de andre Ständen communicerä
detta sikt beslut torde de deri inga, och derföre blifwa
nödigt att till dem afsända en Deputation.
8mde Banh. N»Z 73, 74» Gers
578 Den n November.
Zerr Grefwen och LandlMarstalken, förklarade
del han cmsäg denna Grefwe törners anmärkning
gansta grundad.'
Grefwe Nornor, Larl 6adr!el, yttrade att
Ridderstapets och Adels första beslut warit att ät
LandlMarstalken ensamt uppdraga detta ärende.
Zrcherre I/>IH'encrg,nt?. fobian Willielm. Om
Ridderskapet och Adelén bestuier att genom Herr Grefwen
och LandlMarstalken lill Hans Kongl. Maj:k
framföra sin underdäniga tacksägelse, ser jag ej, att
de öfrige Ständen genom Deputation derom behöfwa
underrättas, uran torde Herr Grefwen och LandtMarstakken
kunna derom avertera Talemännen. Det
projecterade ProtocollsUtdraget finner jag icke wara
lampeligk akt afsända, utan i det fall att Ridderstapet
och Adelen will anmoda sina Resp. MedStändcr,
att jämte sig frambära tacksägelser genom en Deputation.
Grefwe Norner, ^clolplr Oöran. Da jag tog
wig den friheten att förestå en Deputation till de
andre Skänden hade jag afseende blott pä den hus.
wud-saken att wi mätte för Hans Maj:t betyga wär
underdäniga wördnad.
Om detta stall ste genom Herr LandtMarstqlken
ensam eller genom en Deputation rörer allenast
en formaliter skulle de öfrige Ständen i Ridderstapet
och Adelns beslut instämma torde bet wara enli
gast
-
Den n November- 579
gast med bruket och rättast att uppwaktningen af en
Deputation aflades.
Grefwe ve k 6ar6ie. Efter min lakka har
ten Deputation som litt de andra Ständen assan»
des endast akt nredsöra Ridderstapets och Adelns beflul,
som war att uppdraga LandtMarstalken att till
Hanö Kongl. Majtt framföra RioderfkapelS och A»
delns tacksamma tänkesätt.
Grefwe körner. Larl Osdriel, föreslog akt
den deputation som nu afginge åslom stuve medföra
Ridderstapets och Adelns beslut rörande Leckö Kungsgårds
doncring liv Herr Generalen ^chercreutr.
Herr d§orckensto1pis, ^nvar8, Under den kort»
stund jag warit ute har detta mäl som npsi förut
lades pa bordet tiv afgörande företagits, som jag
anser bade wara en contradicnon och ett farligt pre.
judicat. Jag war wäl likwal ibland dem som hög.
ljudt begärde det förra, emedan jag icke war emot
sjelfwa saken; men wille blott tillägga att ett lika
willor borde stadgas, för General ^Vlercreul?'»
barn, om de reste utrikes och alt för alla bolde fö»
restrifwas en wist tid utöfwer hwilken de icke finge
utrikes wistas.
Ropades Nej.
Herr Grefwe» och LandtNarskalken förklarade
att han ansäge det wara ett farligt prejudikat
vm ett Ständ stuve upprifwa ett redan fattadl bestick
-
§8o Den n November.
flut derföre att en Ledamot pä någon stund absenkerat
sig.
Ridderstaxet och Adeln hördes häri enhälligt
instämma.
Glrefwe Erner, ^äolpki 6öran, trodde att
den Deputation som till de andra Sländen afgick
ej borde nämna att Ridderstapet och Adeln uppdra^
git ät Herr LandtMarstalken betygandet af sin tacksamhet.
Det sage dä ut säsom wore de. Ständets
enstilta bestut, hwilket ej med de öfrige Ständen
kunde behöfwa communiceras, han föreflog derföre
att beflutet kunde framföras endast i sadana allmänna
ordalag, att Ridderstapet och Adeln hade bestulit
en underdånig tacksägelse till Kongl. Maj:t.
Grefwe ve IL Oaräie. Nar ett beslut af en
Deputation stall framföras; bör der ste sädant som
beflutit blifwit taget, hwilket här endast warit att
detta ärende ät Herr Grefwen och LandtMarstalken
skulle uppdragas.
Ätstillige hördes härtill Yttra bifall.
Arv Silfverstolpe, k^eäric, inwände det han
ansäg Rldderstapet och Adeln hofwa bestulit alt denna
uppwaktning af en Deputation borde göras.
Ropades nej; hwarunder
Grefwe ve la, Larstie försäkrade att något sa»
dant beslut ej blifwit Madl.
Der
-
Den n November. 581
Derefter uppropades Deputationen och afgick
under anförande af Friherre kosts, Larl.
Zrihcrre Ltaöl von Itollksin, Lorlltr I.uävi§.
I sista pieno blef jag provocerad att framlägga
de Tabeller öfwer Rikets Smt som Ridderstapet
och Adeln täckts ät mig uppdraga att författa.
Ordsaken hwarföre detta ej förut stedt fär jag i öd.
mjukhet anföra dä jag uppläser följande.
Anförande till Protocollet:
Anledningen till hen Commisiion Högloft. Ridderstapet
och Adeln uppdragit ät mig. att upprätta
jemförelse tabeller emellan 1696, 1772 och närwarande
ärs Stater, har jag sjelf wäckt, i afsigt ätt
lära känna, hwilka Ämbeten och lönetillökningar i
sednare tider stedt, för art deraf kunna bedömma,
hwilka syftlor möjeligtwis stulle kunna indragas, och
i detta fall de sednare inrättade underkastas berta
öde, förrän man gjorde rubbning i de äldre inrättningar;
Genom det tillfälle jag ägt fä genomse, ds
befinteliga Stater för nämnde är sä wäl som andre
Handlingar har jag färt kännedom om åtskilligt, som
warit mig förr obekant och hwiiket af större delen
af Högloft. Ridderstapet och Adelns Ledamöter ej
lärer wara kändt; Till följe af den pligt jag ätagit
mig, hade jag således, långt för detta bordt fullgöra
mirt Åtagande, hwilket långt isrän att kunna fä
anspråk pa fullkomlighet eller tjena Högloft. Stats»
Utskottet till någon upplysning, hwars upplyste och
erfarne Ledamöter, genom egne kunskaper sä wäl
§8r Den n November.
som tillgäng till alla Handlingar', tillräckligen lärer
smara emot förtroendet, och uppfylla Rikfens Stan»
ders önskan, fä midt möjligheten det lilläter»
Det hade således blott marit för enskifte Ledamöters
af Ridderskapet och Adeln kännedom intressant,
en sadan uppgift, och afwen detta hade marit
tillräckligt att förbinda mig bade såsom pligt!, och
af egen böjelse aflemna besia sä kallade Tabeller;
Men dä jag förmärkt, att Riksens Ständers billiga
och rattwisa påstående, akt fä redowisning, möker M
mänga fmärigheter, atr indragningar der de bäst tarfmades
motarbetas, och att således Specielle uppgif»
ter af hwad jag kunnat ur Handlingarne inhämta,
iche komma att tjena till något merleligt gagn, men
deremot äro af den beskaffenhet, att jag för enskildt
del, ädrager mig owanskap samt torde hända ytterligare
olägenhet, sä torde Hvgwälbvrne HerrGrefwen
och LandtMarskalken samt Högloft. Ridderskapet och
Adeln icke misibilliga mm försigtighet akt förblifma
tigande: Jag är Patriot i orders hela bemärkelse,
och stall aldrig, om jag kunde gagna Fäderneslandet,
läka derifrån afhälla mig, genom considerationer
för egen förmon; men att utan att minna ett nyttigt
och äsyftadt ändamål, blottställa sig för obehagligheter,
lärer ej annorlunda än som oklokt förhållande
kunna anses- Dä jag icke nämnsr personer,
tror jag mig, likwäl utan farhäga kunna generell
nämna att man wid granskningen af handlingarne,
Kfwer allt finner spar, af stor egennytta hos ätstillige
Ämbetsman som omgifmit f. d. Konungen icke
till hans enskildt, men wäl till deras förmän har
staten
Den n November. 583
staken mäst widkännas stora förluster, deribland kan räk«
nas betydeliga summor, tagne ur StatsContoiret, under
rubrique af hemlige utgifter, hwarföre ingen redowisning,
men wäl frikallelse, derifrån finnes Kungsgärdar
bortbytte och naturen deraf förändrad, frälse
förwandlad till Rä och Rör, hwarigenom Kronan
förlorat tionde, rotering m. m., Hemman förmedlade,
hwarigenom hemmantalet betydeligen minstatö r Riker
och dermed bewillning samt andre onera; ofta
Har werkeligen Författningarna gifwit anledning
härtill, men Ständernes senare beslut som icke stadt
i förening med äldre författningar, hade bordt Confidereras;
genom dispositionen af Dykeri inrättningen
har Konungen gjordt faveurer fa wäl som med bvrtgifwandet
af Kronans sakören af fä wäl Statens
medel, som folkets enstilte finnas Castor inrättade,
desta likwäl till stor del, annorlunda anwände, än
enligt primitiva inrättningen i onödige och kostsamma
byggnader, fästin Caserner, inrättningar till exercice
Esquadroner, sann byggnaden pä HäridswadsCloster,
hwilket allt annu icke är färdigt, utan fär
afstadna halsbyggdt, eller ytterligare af Staren päkostas;
Pensioner pa differenta Stater, lill stor gradation
för Riket, arv utdelte dels till personer af
känd förmögenhet, dels innehafwande tjenster och ämbeten,
samt flera pensioner pä en gäng, hwarwid får
anmärkaS akt alla de som warit pensionerade, af förra
Konungarnes HandCastor, nu blifwit flyttade pä
Rikets Stat; wid Konungens HvfHnshällning är tillfälle
för manga anmärkningar af en granstare, dest
Stat är nu af Riksens Ständer bifallen, Högwälborne
Herr Grefwen och LandlMarstalken sann HLgl.
§84 Den n November.
Ridderstapet och Adeln finnée således delta enda
vrd, wara allt hwad derom kan sagas. Af de
skäl jag haff aran anföra, lärer Högwalborne Herr
Grefwen och LandtMarskaiken sann Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln sjelfwe finna billigt, att icke asta
någon utförligare detail af mig i defta ämnen, förr
an Riksens Ständer skulle fattat ett alswarligt beflut,
att intet lara något motfiänd hindra fig, att
fä en fullkomlig redowisning, samt rättelse i der
selagtiga dä bewis kunna framläggas, som bestyrka
hwad jag sagt och fullständiga upplysningar meddelas,
Friherre LtaiU v. klloMein tilläde derefter
NMndleligm, att dä redan för ftere weckor sedan hos
serskildta Coliegier upplysningar blifwit begärde r
anledning af upptäckta orediga räkenskaper i RiksgäldsCoiikoiret,
utan att man kunnat fä ett resultat,
och da Riksdagen nu af Hans Majtt more förlängd,
wille han hemställa om ej Riksens Ständer borde
Utse en Comité till öfwerfeende af RiksgäldsContorrets
räkenskaper. Det wore flere medel som till
RiksgäldsContoiret inflöle, hwilka ej kommo ifrän
Uppbördsman utan directe ifrän Direckioner såsom
Discont och Lotteri medel m. fl. ^ Man har
siere exempel pä,oredor i räkenskaper. Är igor är
Upptagit för Alun 216 Riksdaler, dä likwal Andrarums
Alunbruk ensamt erlägger ggz Riksdaler; detta
är likwä! icke det besynnerligaste, men akt för ären
1822 och r8og blott 9 Riksdaler ärligen upptagas,
är obegripligt, och wittnar om nägon stor
irring i räkenskaperuc. Friherre Ltael V. kllollttLi»
Den n November- Zss
hemställde derföre, om icke dä utgifterne blifwa stora
och bade hans Maj:t och StatsUrstottct förklarat
sig ej ival weta hwar medel dertill skulle tagas, en
sadan undersökning more sä mycket nödwandigare och
den af honom föreflagne Comitteen borde sattas.
Denna motion begärdes pä bordet.
Grefwe l-EensiMm, 6arl, Den warda Ledamoten
som sist talade Har sjelf bestämt gransen för
dest förehafda arbete, da han i enlighet med Ståndets
beflut förklarat det wara ett upprättande af
1696 och 1792 ärs Stater, för att derigenom kunna
efterse hwilka nya ämöetenj wörö tillkomne och
hwilka således borde reduceras eller bibehällas, huru
detta arbete som den warda Ledamoten icke framlemnat,
kunde gifwa anledning till betraktelser öfwer
uppbördens osäkerhet i Riket, om Alun vattens olika
uppgifna summor, om anklagelser emot förmodade
försnillningar, kan jag för min del icke rätt fatta.
Emedlertid som den wärda Ledamöten försäkra,
de att dest arbete redan adragit honom personelt hat
och förföljelser, och a k han deraf äfwentyrade ytterligare
obehagligare följder,, sä tror jag att Ridderstapet
och Adeln bolde med erkänsla för dest hafva
mödor likwä! befria den wärda Ledamoten ifrån ett
fortsättande af ofwannämde arbete.
Arfherre Ltaöi von llollstein, förklarade det
han ej begärde någon er-än fl a, utan endast önstade
proposition pä sitt förslag till nedsättande af en
Comitier fo.n stuile gransta RikSgäldsConkoirets rakenstapö,
-.,, Herr
§86 Den n November.
Herr Grefwen och LandtNarstalken Yttra,
de sig, det han i stöd as Regeringsformen trodde sig
ej dera kunna göra Proposition emedan en sädan Camilles
as Riksens Stander ej borde fä nedsättas.
Herr von Lckmltxenlrelm, Os vitt. De soln
fält sig uppdragit att gransta RiksgäldsContoirets
Räkenskaper, hafwa sedan Riksdagen blifvit förlängd,
hunnit sä längr med sitt arbete, att emot
hvad man i början förmodade en fullständig Revision
snart lärer wara förrattad. Om en särskildt
Comittee till detta göromål skulle nedsättas borde den
ä nyo begynna arbetet och skulle ofelbart ej hinna att
detsamma under den nu Återstående tiden af Riksdagen
fullborda.
(Grefwe Norner, ^ttolk Loran. Dä Friherre
LtsLl nu lemnat Redogörelse förden besa tning Rivderskapet
och Adeln pä Herr Barons egen proposition
honom uppdragit, hade kanske Ridderstapet och
Adeln kunnat warna mera bestämda remlkaf. Jag
twiflar ingalunda pä Baron LtsLIs Patriotiska tänkesätt,
och jag misskänner icke Desi nit i anseende
till redowisningen as de Allmänna medlen, men jag
Hemställer om det är genom obestämda uppgifter, geiron;
klagomal i allmänna termer öfwer FinanceFörwaltningen
som bristerne kunna afhjelpas eller ändamälet
winnås. Om Herr Baron Stael för sin egen
del icke funnit sig befogad alt gifwa sitt Ständ
del af sina gjorda anmärkningar derföre att han ej
wille ädraga sig enskilta personers hat, sär jag hemställa
om bestämda uppgifter kunnat göra ett sämre
intryck
Den n November. ZZ?
intryck hos besia personer och om det icke pä en gang
want bäve försigiigare och för det Allmänna mera
nyttigt att bestämdt säga hwilka fel man anmärkt,
hwilka ovrdentlighcter man wille hafwa afhulpne,
för att pä en gang kunna lemna al hwar och en
att döma om klagomälens grund, om möjligheten och
wärdet af botemedlen. Det är icke genom ett klan?
der i allmänna ordalag som man kan rälta selen i
en förmälning och ådagalägga sin Patriotism, det är
genom säkra uppgifter grundade pä rigtiga kundstaper
som man kan hoppas att åstadkomma något nyttigt,
det är igenom ett sädant werksamt och upplyst
bemödande soni man kan Ådagalägga sina Patriotiska
tänkesätt och winna äfwen deras rättwisande bifall
hwars åtgärder man kan hända klandrat.
Herr kotklieh, Larl ?m6ric: Jag will ej PL
ett eller annat sätt bcdömma huruwida Herr Friherre
Ltaöl von IlloIIlkejn> uppfyllt Ridderstaper och
Adelns ön kan i afseende pä den befattning han sig
äkagit. Jag är öfwertygad att han med all nir sött
uppfylla bet, ehuru hinder derwid kunnat förekomma.
Hwad Herr Friherre Stael nu anfört om redogörelse
för Statens medel och RiksgäldsCoutoirets
räkningar som i afseende pä Bewillningen för
Socker, Krut och Alun befunnits oriktiga, tror jag
wara af Rioderstapet och Adeln längr för detta uppfyllt.
Ridderstapet och Aoeln har beslutat att Riksens
Ständers blifwande Banco- och RiksgäldsFullmägkige
stola anställa en Revision, huru de allmänna
medlen blifwit anmanda och har uppdragit Stats?
Urstottet alt frän Kongl. KammcuCollcgium och
Kam
-
§88 Den ii November.
KammarRäklen inhemta upplysning angående de
frän RiksgäldsContoiret till BewillningsUl stöttet ankomna
fe aklige räkningar. Om jag ej fattat Friherre
Ltaöls mening orätt sä ar ju allt uppfyllt
hwad han nu begärt.
Zrrherre §tael von IstoUstsin: Hwad Grefwe
körner sagt war wisierligen ganska wältaligt men
långt och det har fallit mig ur minnet. Hwar och
en tänker pä sitt sätt; men Grefve körner har
sagt, att jag ej meddelat bestämda uppgifter z skulle
zag blifwa satt i belägenhet dem anstasia och jag
Llefwe committerad att gransta RiksgäldsContoirets
Räkenstaper, skulle jag lätt kunna dem meddela,
dertill behtfdes allenast att med böckerne jemnföra
Reversalerne och noga genomgä alla verificationer.
Härefter erindrade Zerr Grefwen och LandtMarskalken
att som saken wore begärd pä bordet
kunde deröfwer nägon widare discusiion icke äga
rum.
Härunder äkerkom Friherre kosts med Deputationen,
och förmälte att Preste och BorgareStänden
förklarat sig redan hafwa instämt i Ridderstapet och
Adelns besiut om en tacksägelse till Konungen att af
deras Talemän framföras. Hos BondeSkändet hade
Konungens Nädiga skrifvelse ännu icke warit
uppläst, men desi Taleman hade förklarat sig icke
twisia, der ju icke Ständet i detta fall skulle sig med
Riddrrstapet och Adeln förena.
Upp
-
Den n November- §8-
Upplästes ett sä lydande ifrän ConstilutionsMflottet
LnlemnadL
Wördsamt Memorial.
I anledning af Högloflige RiddcrstapekS och
Adelns samt ÄZätlofl. BorgareStändeks äterremifi
af ConstitutionsUtflottets förflag lill SuccestionSOrdning,
fär Mflottet wördsamt afgifwa följande pt»
'rrande:
Jemlikt hwad wid tredje Z bliswit erindradt
tillstyrker Utflottet, att i stället för: ändock de,mä
utsättas; ändock deste
Widare
har den anmärkning förekommit, att r
förstaget ej uttryckeligen finnes stadgadt, det Swensk
^>rins hwilken förmenes att taga Gemål af Swensk
Att Utom Konungahuset, ej tillika, under samma
wilkor af en förwerkad thronföljd, förklarats oberättigad
att ingä ägtenffap med privat utländsk mans
dotter. Med flylldigt afseende hara förestär Utflottet
den förändring i SuccesiionsOrdningens femte §,
att efter orden: med eller utan LonungenS samtycke,
mä införas; lager till Gemål enflilld
Swensk eller Utländsk mans dotter.
De öfrige päminnelserne synas, i UtflottetS
omdömme, ej werka till någon förändring eller till
satts. Hwad särskildt beträffar det af en Högloft.
Ridderflapet och Adelns Ledamot framställda förflag,
att L SuccefionsOrdningen kunde intagas ett stadgan
-
59« Dm n November.
gande om Riksens Ständers rättighet ark föreskrisrva
huru ArfPrinsar böra uppfostras, har Utskottet
ansett detta amne ej kunna utgöra ett föremal för
SuccessionsOrdningen, samt tror dessutom, för sm
del, akt Konungen ej bör betagas hwarje husfaders
rättighet, att sielf uppfostra sina, barn, och art en
ung Prins säkrast stall bildas till god Regent ge,
nom en walsinnad faders egna omsorger. Stockholm
den io Nov. 1829.
Pä ConstitutionsUtstolksks magnar:
L.. /r. öäLMwrkeim. Lar! v. KolLnstein"
7- 6. Lalin. yckert.
7. O. Wasterlus
Derefter
upplästes SuccessionsOrdningen med
den af ConstitMionsUtffottet förestagne förändringen.
Zerr UotbUeb. Jemte det jag får anmärka
att i 1 H samma förändring bör göras som i den 5
blifwit föreslagen, emedan den rörer samma sak, hemställer
jag om icke för Prinsessor borde göras samma
stadga som för Prinsar, att de ej matte kunna
träda i ägtenstap med andra än Fursteliga personer.
Ropades Nej.
Herr Grefwen och LandtNarstalken, gjorde
derefter proposition till bifall pä Successions,
Ordningen med den af ConstitulivnsUkstottet föresiagns
-
Den n November. ssr
siagne förändringen i den Z §, samt med det tillagg
att samma Mandring äfwen i den första mätte göras,
hwilken proposition enhälligt.
Bifölls.
Anmäldes och infördes en deputation ifrän det
Högwördiga PresteStändet, anförd af Biffoppen
m. m. Friherre körner, hwilken tillkannagaf, det
PresteStändet beflutit, att genom sina Taleman be»
tyga för Kongl. Maj:t sin tacksamhet för Konungens
Nådiga strifwelfe rörande Riksdagens förlängande
; att PresteStändet uppdraait sin Taleman,
alt med Herr Grefwe» och LandtMarfkalken och de
öfriga Talemännen öfwerenskomma om den ordning
hwarefter malen böra upptagas och afgöras, till winnande
af skyndsamhet, och pä det de angelägnaste
malen först mätte förekomma; att PresteStändet pa
samma sätt som Ridderstapet och Adeln remitterat
bägge Konungens i dag upplästa Nädiga Proposi
tioner;
att detsamma lika med Ridderskapet och Adeln
bifallit StatsUtjkottets utlåtande rörande done.
ring af Leckö Kongsgård ät Generalen m. m.
1ercreut2 samt fluteligen alt PresteStändet med
anmärkningar återremitterat Constitutions UtstottetS
förflag till en answarighctslag för StatsRädeu och
Föredragande hos Konungen.
Deputalionen asträdde behörigen utbeledsagad.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrån det
Hsdkrwarda BondeSländer, anförd af Riksdagsman
-
Z92 Den rr November.
mannen ifrån Bohus Län 8KLre» hwilken förmälts
att BondeStändet likasom Ridderskapet och Adeln
uppdragit sin Taleman, att hos Kongl- Maj:t förklara
BondeStändets tacksamhet för Riksdagens förlängande
och desi Nädiga omvårdnad om Constitutionens
helgd.
Denna Deputation aftradde pä öfligt satt beledsagad.
Herr Grefrven och LandtMarffalken, jemts
det han upprepade hwad Deputationerna anfört, tillkannagaf
att han med de andra Talemannen öfwerenskommit,
att i dagM. 2 uppwakla Kgl. Majit.
Föredrogs ä nyo ConstitutionsUtskottets Förslag
till en ny Swea Konunga försäkran.
Arv von 8clmlt2enlisim, Oavift; Aag göv
mig förwisiad, att den Högborne Furste, den för
sina ädla egenskaper med allmänt bifall utkorads
Sweriges Thronsöljare, sielsmand och owilikorligen
wid sitt höga kall iagt-ager Rikets beswurna Grundlag,
ehwad ordalaget mi den af Högloft. ConstlkutionsUtffoktet
föreslagna försäkran ock wara mä;
dock kan jag icke, dä ordalydelsen wägas skall, lemna
oanmärkt, att uti den förra gängen upplästa försäkran
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, och
hwilket formulair jag ock nu förwantade fä allerförst
föredragit, funnes Uti slutperioden besia förbindande
ord; "Detta allt wete och skole Wi oryggeligen halfva
och uppfylla, sä kart det Ost wara mä, att Swea
^RikeS
Den n November. 59Z
"Nikes Ständer och Innebyggare skola wara pligri"ge,
att deras Tro- och Huldhets Ed emot Ost efterkomma
och fullgöra." Detta uttryck såsom öfwerensstämmande
med 1751 ärs Konungaförsäkran,
saknas uli den nu föreslagna nya Konunga försäkran,
hwarest det synes böra haft sitt rätta runi»
Jag underställer således Högloft. Ridderstapet och
Adelns mogna ompröfwande, om icke denna slutperiod
borde i synnerhet uti Swea Konunga försäkran
ord för ord införas
Derefter
föredrogs Hans Kongl. Höghets Prins
ckristian ^uZusts af Schleiswig, Hollstein, Sondcuburg,
Augustenburg försäkran till Swea Rikes Ständer,
sedan H-ms Kongl. Höghet genom deras wal
och förening blifvit förklarad för Swea Riks KronPcins.
Arr Nordenstolpe, Ansterg-hcmstalde VM icke
da um dä Thronföljaren blef wald i den upllästa
acten pä twenne ställen borde införas. Detta wore
hwarken en obekant eller hemlig fak.
Zerr Grcflven och LandMarskalken, gjorde
derpå Proposition pä den nyst uppläste KronPrinsens
försäkran, hwillen
Bifölls; hwsrefter Konung» försäkran aker ull
öfwerlaggningsämne upptogs.
Zerr von LcKultrvnKeiM) yrkade äler införandet
deri af de li lagg han föreslagit, och:
Ljerde Band- 7s, 76° Herr
594 Den n November.
Arv kotklieb, uppläste flutmeningen sadan don
efter Herr v. Lcbult^nkeims försiag skulle blifwa.
Undertecknad Lilkverstolxe ö^xel Qödrlel, ut»
bad sig fä nämna a t under öfwerläggningarne i
ConstikukionsUtffottel öfwer detta ämne, de ej undfallit
Utskottet alt en sadan slags answars förp igtel,
se som den nu föresiagne, funnits i en äldre Konunga
försäkran; men att Ukstottet ansett en sadan
betyda allt förmycken dä den i anseende till sin obestämdhet
gä sive anledning til! att för hwarje möjlig
uttydning af en Konungs förhållande honom afsätta,
eller och betyda ingenting, da genom ett försämradt
Samhällsfkick, han agde öfwermagten i sina händer.
Grefwe körner, 6öran. Med all
agtning för den af en wärd Ledamot nyst gjorda
anmärkning fär jag likwäl hemställa, huruwida der
yrkade tillägget i Konunga försäkran kunde wara af
någon wigt i fall en Regent stulle genom sin ställning
och sin wilja finna sig i författning att öfworända
kasta Constilu ioncn.
Jag tror att i det fallet
wore ert sädant förbehåll icke det som ssulle hindra
honom. Deremot tycker jag att de kunde wara
wädligt och synas stridande emot den inviolabilile
och den frihet för allt direct ätal af Konunqens
gerNinqar, som är den Regerande genom Constilutioncn
bewarad. Det är derföre som jag tror att det
i det ena fallet är öfwerflödigt, och i det andra
skadligt.
Grefwe Dolm», ^u§ust. Conformeräde sig
Med Herr von Lcbultrevkeim. ^crr
Den n November. 5ss
Zerr Grefwen och LandtNarstalken 3>or«
de propvittion lil, bifall pa Konuuga sörfarran hwil--  ken beswarades med
Ja och Nej.
Zerk kahlman, Qtto kUteäric, erindrade, att tzZ
anmärkning blifwit gjord wid ett förslag som nu första
gängen wore under pröfning, borde detsamma till
ConstilutionsUtstottet, hwarifrän det kommit, äkerremitreras.
Erestve borner, QorLNZ Det gist
wes en möjlighet om ett Betänkande bifalles i hela
desi widd, att detsamma, oagtadt gjorda anmärkningar
kan genast afgöras, men om det skulle förändras,
dä gifwes ej annat än äterremisi till Utstottel.
Herr Grcstvcn och LandtNarstalken gjorde
derefter proposition om äterremisi af Konungaförsäkran
till ConstilUlionsUtstvttet.
Bifölls r
Föredrogs ö nyo det af Riddarhus Utskottet
ingifna och den 30 ststledne October upplästa förslag
till en ny RiddarhusOrdning.
-Zerr Gresrven och LandtNarstalken > hcm
stälde
om Ridderskapet och Aveln behagade a t wid
detta fbrstag Prragraph wis göra anmärkningar eller
och särskildt sedan hela förslaget blifwit uppläst.
Ester
zsK Den r i November- .
Esker nägon korrt öfwerläggning fiadnade Lerefter
Ridderffapet och Aoeln r den öswerenSkommelfe,
att granstningen PiragraphSwis stulle förrät«asE nien
utan fattande af beslut, emedan i fall af gjorda an»
märkningar ä^erremisi borde följa, likw-al hwar Lh
en Ledamot obekagir att efteråt r ett sammanhaltg
Leröfwer meddela sin granstning.
Upplästes r och 2 §. §.
^err kotblwb, Larl I^reäric. Ut! 2 § fär
jag jeresta följande för nöring: "för de i te^na"re
tider och före den 6 Junii 1809 till G'ebve»
"lig och F iherrlig wärdighet upphöjde Äter u i
^chwilka defja wärdigheter endast tillfalla äldsta So'^neu,
Son ester Son och sä widare, kommer etc."
lill winnande af tyolighet tror nig denna förändring
wara nödia, emedan ätfkilliqa Ä, rev ifrän 1792 dä
Len högre wärdigheten först började att tilldelas blott
äldsta Sonen och till Regeringsformens antagande
blifmit till högre wärdighct uvphöjde utan att nämn»
de wilkor äiföljer; Och om man här i allmänhet sade
de i sednare tider upphöjde Ä ter, flulle deste sednare
synas orätt wara inbegripa? under de akter som
med oswanberörde wilkor b ifwit upphöjde, hwarförutan
jag tror att här bör fliljas emellan ve G efliga
och Förherrliga Ätter som före eller efter Regeringsformens
antagande blifwit upphöjde, ty forhälrlandet
med dem är mycket olika.
Zerr L^orZLnllolxe, ^.näers, i stället det namnes
fran den 6 Junii bor stä, ifrän den stund bH
Regeringsformen antogs. Herr
Den n November. 597
Herr kotkbeb, erindrade akt här more fräga,
vm dem ,om l G c,ngt eiler Friherrligt Ständ blifwil
upphöjde före d.u 6 Jnuii innewaranbe är.
Zriherre Ltsei vonbkoMein, frägade humwida
de.m a, g: ge ana ,öre benna liv upphöjde Alter.
Herr kotblkd, utbad sig.fä up-.lysa att h'r
endast more fragr onr säbane Atter hwilka under
särstildta af Konungen bestmnda »vilkor wunnit sm
upphöjelse.
Hans Exellence Herr Grefwe kumb: DL
detta N!w . n a.hanclas >nr jag veu äran nämna,
att däHmsMrjrt etter Riksdagen i Gefle är 1792,
i Nädec bef agave utnämna mig titt Grefwe, erhölls
mine begge dä födda Söner samma »värdighetv:h
jag kror att någon författning bör i Riddarhus,
Ordningen införas sä att deras ratt blifwer förra
arad.
Herr kotbliek, förklarade akt det just warit
Hrns anoamäl, ali med sin anmärkning laga att
detta i NiddarhusOrdningen iagttoges.
Herr kotblied. Denna § stadgar att hufwud.
man rtte förrän »nom en mänud efter Riksdagens
u blåsning behörig Fullmägtig för Ätten kan förordna.
De förmenta förmonerna af denna förestrift
tror jag icke kunna Uppwäga werkliga olägenheterne
deraf. ^
syb" Den!l November.
En Hufwudmans owilkorliga rökt att för sin
Ätt Fullmägtig förordna synes härigenom förnärmad;
Och som wid ganska sä tillfällen alla Ä temin sku.e
kunna underskrifwa en fullmagt och den Casus som
i8 § omtalar lika sällan lärer inträffa; skulle Riddarhuset
wid början af en Riksdag och öfwer en
mänad utgöra mindre än Twäkredjedelar af de» nummerar
dest Ledamöter manligen utgöra, emedan nära
hälften pläga sitta för Fullmagt. Da wal till
Bänkman, Eleckorer och UtskottsLedamöter ike wid
Riksdagens början skulle blott Capita och Ättemän
förrätta deffa mai och de flera hwilka såsom Fullmägtige
ärnat kemiska Riksdagen ej deruti fa deltaga,
hwarigenom Ridder,kapet och Adeln bland sina
Eleckorer och UtskottsLedamöter komwe att sakna
manga erfarna och redlige män för det ödet icke lemnät
dem den förmänen att wara Capita eller händelsen
sä fogat att de såsom Ättemän genom hufwuomannenS
egen närwaro icke eller kunde intaga
deras Ätts säte. Deremot anser jag det wara ledande
ttll Ordning och ärendernes jemna behandling
i Utskotten att Fullmägkig efter en wiff tid icke kan
dcplaceras. Jag tror derföre att Utskottet med allt
skäl föreslagit, art efter en mänad frän Riksdagens
Utbläsninq, Fullmägkig hwarken af Hufwudman eller
Ättemän bör kunna skiljas frän deff en gäng erhällna
säte; Men hemställer till följe af hwad jag
nu anfört följande förändring af denna §, nemligen
att ifrån orden: Säre för Familjen intaga, hela
första Momentet utgär, och i stället införes följande,
hwartill han Pä behörigt sätt sig anmäla
bör; men bäfwer ingen insm en mänad frän
' Riks
-
De ti n November- sy 9
Riksdagens utbläsnmg sig anmält, ägde den
som as Huftvudman lagligen befullmägtigad
Lr, att orubbad under dcn Riksdagen AttenS
Gäte innehaftva; kunnandes sedermera hrvarken
änftvsdman sjelf ell^r nägon af de öfrig»
Ättemännen honom derifrän skilja, hwarsörutan
sista Momen et i händelse denna förändring Mages,
kommer att ulga.
Grefwe förner, ^ftolph 6öran: Om jag ej
redan anmält mig stulle jag ej uppelMa Ridderskap
pet och Adeln med mill yttrande, emedan den warda
Ledamoten som nyst talte, sagt nästan allt hwad
jag ärnade anmärka. Jag får nu endast fästa
Högloft. Ridderstapet och Adelns uppmärksamhet pä
andamälet och beskaffenheten af war representation
igenom arfsrätt. Jag föreställer mig andamälet
dermed wara, att dec skall gifwas etbzStand, hwars
representationsrätt, oberoende af ögonblickets omständigheter
och främmande inflytelse, skulle redan i förhand
wara bestämd och derigenom bibehålla bade mera
sjelfständighet och mera anseende. Men detta ändamål
tystes wara wunnit igenom den hwarjs Adelsman
medfödde rättighet att intaga säte och stämma
pä Riddarhuset, men tyckes ej fordra, att de som,ej
arv Capita stola en wist tid wara uteslutne, att Attemannens
förtroende och deras rätt att begagna det
blir inskränkt bade till tiden och till werkan. Om
ingen Hufwvdman kan gifwa bort en Fullmagt förrän
en manad af Riksdagen är förfluten, skulle deraf
sölja, att da i Riksdagsordningen nu är stadgadt,
att Utskotten skulle wara i aelivite 8 dagar
6oo Den n November
ester
Riksdagens börjm, ingen som suke för Fulk
magt kunde fä rum i något Utskott. Dä afsigt»
tär wara akt före omma allt för täta omwäxlingar
ibland U skottsLedamöter, tror jag at den af Herr
Rothlieb förestagna ändring, skulle bast sörena hwar;'e
Atremans rätt och möjligheten för Ridder,kapet
vch Adelns öfriga Ledamöter att begagna andras förtroende,
och fär jag derföre i detta afseende full.
komligen instämma med Herr kotklieb. i den af
honom förestagna förändring.
Herr i>iorc!enllolxe: Jag instämmer att Full.
magt wid början af Riksdagen af Caput kan utgifwas;
dock att om inom mindst 6 weckor någon af
Famillen sig infinner, intager han ättens säte. En
misifämja »ti Famillen skulle ock kunna utesluta en
af Famillen om det, som projecteradt är, en mänad,
föreskrifwes. Caput ffulle kunna da för att utestänga
någon af Famillen säga sig ärna sig till Riksdag
, men afbidade hemma blott den utstakade månad
för att ät annor man sin Fullmagk fä utgifwa.
Jemwäl tyckes mig tydligare böra nämnas om
Caput ar borta, om en as den äldre eller yngre gre»
nen har förmohnsrätt. Är det Caputs Bror eller
Farbror som denna fillhör.
Herr Uotklieb, anmärkte att denna fraga
wore utredd pä ett annat ställe i RiddarhusOrdningen.
4. §-
Zerr stotKUob. Efter första Momentet anser
ftg bora tilläggas: flnnaS flera af samma ätt,
äge
