# ID: svediakorp-gov183
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 77,273
# sentences: 3,145
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 18 October. 4317
borde tagar, hwarföre han önskade, att de som begärt
densamma pä bordet derifrän mätte afstä.
Arkades än widare att ben mätte hwitå pä
bordet.
Grefwe Oe la 6 gr sirs, ^scod: §-  harn -ag fullkomligen gillar hwad Herr kesgkmoa
fö>csiagit, nbdgas jag dock för prcjndicatct skull hem»
ställa, om icke när flere Ledamöter begärt hans motion
pä bordet, det bör derwid komma att bero.
Äter hörder flera ropa pä bordet.
Hans Excellence Herr Grefwe
Kuut K, kria, instämde till alla delar med Grefwe
l)e !a 6arstie, men dä han tunne den af Herr Lsi^kMi«n
gjorde motion gansta rigtig och af mycken wigk,
Hemstälde han, om icke det kunde beslutas, att den i
nästa kienum, om mbjeligt more i morgon, stall till
afgörande förekomma.
Härmed conformerade sig Herr 8tlerr.estcl, lamuel
och Grefwe Oolrna, hugult.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alken förklarade att han deröfwrr icke nu kunde
sig yttra.
Upplästes ett ifrän Constrtutionk - Ulskottet rn»
krimiadt
wördsamt Memorial!
Till Riksens Hbglefl. Ständers p>öfning ölwerlemna-
härmed wdrdsammeligcn ett af Consiitu.
Tredje Band. 204. kions
-
45 l 8 Den 13 .Octoher.
tions - Uksiottet fbrfattadt Förslag till Successions»
Ordning.
Stockholm d. .17 October LZ09.
Pä Constitucions - UtffottclS Wägnar.
I.. ^Ignnerkeim.' Larl l-l -, ten stam.
vsnisl Aberstein. 7Xnster5. H^ekerr.
Is. O. V/äj- tius.
Derefter uppläftcs följande:
Successions - Ordning, hwarefter
den Högborn e Furstes, Swea RikcS
utkoradc Kron - Prins Huns Kongl.
Höghet Prins /^vovs^s
af Schleswig, Hollstein, Sonderburg
Augustenburg, manliga Brbstarfwingar
skola äga rätt till den
Kongl. Slvenska Thronen samt atk
Swea Rikes styrelse tillträda, af
Konung och Riksens Ständer gjord
och faststäld pä Riksdagen i Stockholm
ben är 1809.
Wi eftcrskrifne Swea Rikes Ständer som nu
här i Stockholm till Allmän Riksdag församlade äro,
gbre witterligt: att sedan Wi pä de ffäl den af Oh,
under den 12 Maji detta är, uporättade och med tvärr
namn och SigillS undersättande bekräftade Riks - Ack
förmär och in ebäller, enhälligt förklarat Wär för detta
wMande Krnu'g IV och
hans Äröst ' arfwingar, sä födde som ofödde för nu
och
Den 18 October. 4319
och ewärdclkga tider förlustige Swerigcs Krona och Regering;
Wi äfwcn under ben 5 Junii detta är till
Swerigcs Konung utkorat Wär nu Regerande Allernädigste
Konung och Herre LRkck. Xlii, samt Wi ytter--  ligare, i anseende dertill, akt Högstbcmälte Hans Kongl.
Maj:ts ägtenskap med deh högt älskeliga Eemäl Hennes
Kongl. Majrt Drottningen, UlLOVlO
MUst ej är med nägon nu lefwan
de
Bröst-arfwinge wälsignadt, genom under den - -
1809 upprättade förening och Wal - act utkorat den
Högtborne Furste Prins af Schles
wig,
Hollstein, Sonderburg, Augustenburg till Swea Rikes
Kron-Prins, att pä de »vilkor, sä wäl nyjjnämnde Wal-act
som ock Högbcmälte Furstes till afgifwande af Otz föreskrjfna
försäkran förmä och innchäila Hans Kongl.
Maj:t Wär nu Regerande Allcrnädigste Konung och
Herre XIII efter Dctz dödliga fränfälle (hwar
med
den högste Eudén Nädeligcn länge fördröjc) i Regeringen
öfwer Swea Rike samt det samma underliggande
länder efterträda, till Swerigcs Konung KrbnaS
och hyllas samt Riket styra; alltsä hafwe Wi för
Hans Kongl. Höghet Prins LriniSri/c^ af
Schleswig, Hollstein, Sonderburg j Augustenburg, ägta
manliga Bröst - arfwingar, härmed welat upprätta och
fastställa denna ordning för Successionen kill Swerigcs
Krona och Regering pä sätt och med willkor här
Nedanföre uttryckcligen stadgas.
1. Z. Warder det ägkenffap Hans Kongl. Höghet
Kron - Prins LrikUs-riäN med Hans
Kongl. Majtts höga wcttskap och samtycke ingär, och
hwarwid Riksens Ständer ulkryckeligen sig förbehälla
att Eemäl ej mä tagaS af Swensk Ätt, med manliga
Bröst - arfwingar »välsignadt, dä skall efterträda Hans
Kongl. Höghet i Regeringen, Hans Kongl. Höghets
4Z20
Den 13 October.
förstfödde Son, och efter honom dennescnares manligL
efterkommande, i dm ordning dc Hans Kongl. Höghet
Kron, Prins Llinis-rr^Kl ?rv6vsn, Mm Ättms
hufwudman, i rätt nedstigande led närmast äro. Gär
den förstfödde Sonens linia pä M-rnsidan ut, tillfallo
dä Regeringen Hans Kongl. HöghetS andre Sou k
ordningen, med Successions - rätt för hans manliga
efterkommande, i samma ordning, som för dew förstfödde
stadgad är, nemligen allt efter som de i rätö
nedstigande led Ättens hufwudman närmast äro. Utgör
äfwen den andra Sonens linia pä Manstdan,
gängc Successions - rätten lill den z:djc och sä widare
lill de öfrige Hans Kongl. Höghets Söner i samma
ordning och rätt nedstigande led, efter förstfödstorätt,
som här ofwanföre för dm förstföddes ätt förestrifwit
är.
2. Z. Dör Konung i Swerige utan att lemna
manliga Bröst - arfwingar, men hans cftcrlcmnade
Drottning sig i wälsignadt tillständ befinner, före
Stats - Rädet Regeringen med Kongl. Magt och myndighet
pä sätt och med wilkor 41 och yz §§ af Regerings
- Formen förcskrifwa, till dess Riksens Ständer
ä den tid Regerings - Formen utstakar, hunnit sammankomma,
dä dem tillhör att om Regeringens förande
sjclfwe förordna. Blifwcr Drottningens lifsfrukt
af Mankön, fbrordne dä Riksens Ständer förmyndare
för den nyfödde Konungen pä sätt i 94 F
af Regerings - Formen stadgadt är. Blifwcr Drottningens
lifsfrukt af Qwinnokön, träde den af Ätten,
som cflcr förstfödstorätt den aflidne Konungen i arffbljden,
pä sätt 1 Z utstakar, närmast är, säsom Konung,
till Regeringen.
z. §. De af Kongl. Husek af Qwinnokön och
deras efterkommande, ändock dc af Mankön äro, hofwa
ingen rätt till Swerige) Krona och Regering. 4-
Den 18 Ocdober. 4521
4. H. Säsom Regerings, FormcnS 2 H uttryckeligen
stadgar, att Konung alltid stall wara af
den rena Evangeliska Läran, sädan som den uti den
oförändrade Augsburgista bekännelsen samt Upsala Mötes
beslut af är isyz antagen och förklarad är, allt»
sä stola ock Prinsar af det Kongl. Huset uppfödas i
samma lära och inom Riket. Den af Kongl. Famillen,
som e) sig af samma lära bekänner, ware frän
all Successions - rätt utesluten.
s. Z. Prins af det Kongl. Huset mä ej gifta
sig utan Konungens wettskap och samtycke. Sker det
ändock, hasme han förwärkat arfsrätt till Riket för
sig, barn och efterkommande. Lag samma ware om
han med eller utan Konungens wettstap och samtycke
täger Gemäl af Swensk ätt. Dock ware honom ej
förment att med Konungens wettstap och samtycke ta»
ga Gemäl af Swensta Konunga Huset, inom i Swensk
Lag ej förbudna leder.
6. §. Prinsessor af det Kongl. Huset mä ej
träda i gifte utan Konungens wettstap och samtycke.
Ej eller mä det aägonstn tillätas med Swensk man titon»
det Kongl. Huset.
7. §. Prinsar och Prinsessor af det Kongl.
Swensta Huset mä ej anträda resa utrikes utan Ko»
nungens wettstap och samtycke.
8. §. Prins af Kongl. Swensta Huset mä ej
utan Konungens och Riksens Ständers samtycke blifwa
regerande Furste af Utlänst Stat, ware sig genom
wal, arf eller gifte. Sker annorlunda ware han och
hans efterkommande ej berättigade att' succedera till
Swensta Thronen.
y. F
4Z22
Den ?8 October.
y. §. Skulle ben olycka tima att hela Konunga-Huset,
inom hwilket Arfs-rätten till Riket
räknas, antingen pä manliga sidan utginge eller genom
uturaktlätande af hwad denna Succ ssions - ordning
uttryckcligcn fö> eskrifwcr, förlorat Successionsrätt,
ware Thronen ledig till nytt wal och utkore Pä
Riksens Ständer ett nytt Konunga-Hus.
Till yttermera wiho att Wi allt detta sörcskrifua
sä öelefwat och beslutat, hofwa Wi s'mtclige
Swea Rikes Ständer detta undcrskrifwit och beseglat,
som skedde i Stockholm den , ^ - dagen i
, - - - Manad är efter Christi börd - -
Begärdes pä bordet.
Herr Grcfwen ochLandt-Marsk
alken tillkännagaf att Constitutions - Utffottet äfwen
inkommit med ett Memorial rörande rbstberäkningen
inom Banco - Utskottet wid inträffande p>Llia Vota,
hwilket nu skulle uppläsas.
,
Friherre klannerkeim, I^srs e^ugusi,
hemstälde om det icke singe företagas i sammanhang
med den Z8 § i Riksdags- ordningen, hwilken
efter det beslut i denna fräga fattas, kommer att undcrgä
en ny redaction.
Hans Excellence Herr Grefwe
k u u t k> trodde, att dä detta Memorial i alla fall
kompie att ywika pä bordet, kunde det äfwen nu uppläsas,
hwarcftcr Herr Grefwcn och Landt - Marskalken
lät uppläsa följande:
wärd
-
Den i3 October. 4Z2Z
wördsamt Memorial.
Sedan, med bifall till Banco-UkffoltetS infordrade
yttrande, Högloft. Ridderffapet och Adeln
samt Högwördiga Preste - Ständer under den 10 limcwarande
mänad och Wällofl. Borgare - Ständer under
den Zo sistl. September bewiljat den af Hcderwarda
Bonde - Ständet yrkade oinskränkta och jemlika rösträttighet
för sistnämnde Ständs Ledamöter i BancoWcrkcn,
och samtelige Rcspective Riks - Ständen i
följd häraf öfwcrlemnat ät Constitutions - Utskottet,
att i sammanhang med Riksdags - Ordningen förcstä
ett sädant voteringssätt, hwarigenom olägenheten och
owcrksamhet i sakernas gäng wid inträffande likhet i
rösternes antal mätte kunna förekomma-, har Utskottet
detta ämne till öfwcrläggning förehaft och fär deröfwer
wördsamt afgifwa följande ullätande:
Dä de mäl som inom Banco - Werkct behandlas,
äro dels Berednings - Ärender, hwilka uti kieim
afgöras, dels äter sädana, hwarä bestuk utan föregängen
underställning omedelbarligen följer, har inom
Utskottet den fräga blifrvit wäckt huruwida öfwer de
förra borde i likhet med Hwad för Utskotten i allmänhet
är föreslagit, röstas per Oopiea, och öfwer de senare,
'till Ständs - Formens bibchällande, efter Ständ.
Dä likwäl emellan beha genom DeciffonS - sättet skilda
ärender ingen tydelig gräns - linie finnes i Banco - Jnstructionen
uppdragen, och nägon sädan ej eller lärer
kunna med witzhct sökas i sjelfwa mälens beflaffcnhct,
särdeles som tillfälligheter nägon gäng fordra yppandet
af financiella hemligheternc hwaribland torde med
skäl räknas Bmisuens nu senast kända ätgärdcr i afseende
pä fLrfföit till Kronan, anser Utskottet sig böra
för Banco - Utskottet och Fullmägtige utan undantag
tillstyrka nyttjandet af Dotering psr Lspita.
4324
Den 18 October.
Vidkommande dernäst sättet att wid inträffan,
de VotL unbwika innÄivi 6, har Utskottet för
st - del funnit lämpligast att i analogie med hwad för
Riksgälds - Contoiret hittills warit iagttagit, Ordföranden
sä wäl i Banco - Utskottet som bland Banco,
Fullmägtige mä i ofwannäninde fall ega afgörande röst,
sa ofta mälet är af ben beskaffenhet att omedelbar
decision fordras. Ett sädant afgörande Votum skall
i Utskottets tanka närmast leda till ändamälet, utan
att medföra nägvn olägenhet, hälst i ett Werk, der
länat mindre än i Riksgälds - Contoiret, npa och för
Werkets sammansättning främmande operationer kunna
förekomma. Wd de tillfällen äter, dä ett mäl, efter
undergängen beredning, bör till kienorum afgörande
hän skjutas, anser Ut,kottet tjenligast att det allmännelig?,
stadgandet följes, och att, äfwen frän BancaUlffottct,
bäda meningarna säsom alternativer upp»
gifwaS.
Slutetigen och i anledning af hwad ofwan
anfördt är, fär Utskottet wördsamt föreflä följande för»
ändrade rcdaction af sista punkten i Riksdags - Ordningens
Z8 Z.
Gäfle äfwen detta stadgande för Ban»
co-tttffottet i understa stnmcrS-fragor; men i de
fall da Utftottet med Rlkfens Ständers rätt
best ikar, äge Ordföranden afgörande röst—
Samt att i stället för sista punkten i 6s § mä införas
ett lika stadgande med det som i 66 §§:ncs fluk
befinnes.
? ...
Stockholm b. 17 October 1809°.
Pä EonstitutionS - Utskottets wägnar:
I. trtgiinerkeim. Esri von Rosenstein.
D.niei Aberstein. ^.nci. f:son lst^cliert.
O. Valerius.
Den 18 October.
Begärdes pä bordet
4Z2Z
Föredrogs ä npo Stats - Utskottets d. 16 Ockober
upplästa och pä bordet laggda Protocolls-Utdrag
af d. s Oetobcr, rörande redowisnir.gcn för Allmänna
medlen sedan är iZoo.
' H e r r 'k Z si l m a n, Otto k^restric, anhöll,
att Stats - Utskottets Protocolls-Utdrag af d. 7 Äng.
rörande samma ämne älwen mätte fä uppläsas; hwilkct
af Herr Grcfwcn och Landt - Marskalken mcdgafS, och
genast skedde.
Herr Grefwe» och Landt-Mar»
sk alken föreställde, att Preste- och Borgarc-St.ändkN
hade sig förenat att till Kongl. Maj:t uppdraga nedsättandet
af en Revision öfwer de allmänna medlens
förwaltning, men att Bonde«Ständet beslutat att
denna Revision genast af Riksens Ständers Vepukerade
skulle begynnas, och sedan under uppsigt af Fullmägtige
i Banken och Riksgälds - Contoirct fortsättas; Herr
Landt - Marskalken hemstälde till Ridderskapct och A,
delns pröfning hwilkendera meningen dem bäst syntes.
Herr LerA kmsn, Ambrosius l^LZnus,
anhöll att Herr Grcfwcn och Landt - Marskalken läcktes
göra proposition pä Bonde - Ständets förslag.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken
erinrade att om detsamma bisdUcS, skulle
twä Ständ stadna emot twä och wälet fölunda antin,
gen blifwa »afgjordt eller behöfwa undergä jcinkning.
Ätskilligc hördes yttra, dels att en sädan jemkning ej
wore
4526
Den 16 Gclober.
work sä swär, dels all de anförda omständigheterna
ej borde werka pä Ständcts bcsiUt.
Friherre Stael von hollstein,
Lorsitr: l^ustvir;: Oä Preste- och Borgare-Ständen
alldeles icke satt i fräga, att det är Ständers rätt att
sjelfwe revidera räkenskaperna, hafwa de ej gjort annat
än cedcrat stna rättigheter. Jag hemställer der,
före om det icke wote rättast att wi förenade osi i det
beslut Bonde - Ständct fattat, och söka att bibchälla
de rättigheter wi äga. Regerings - Formen utstakar i
den 69 H.huru förhällas bör när twä Ständ stadna
emot twä, och jag tror det är bäst att icke derifrån
afwika. Jag anhällcr derföre om proposition ttll bifall
pä Bonde - Ständets förslag.
Herr Grefwcn 0 c h L a n d t - M a r«
skalk en gjorde derefter proposition pä det rcdogbrelse-sätt
Bonde-Ständet föreslagit, hwilkct bestvara,
deS med
Herr ? LkIman, Otto ?rselric, yrkade
det tillägg, att för de Revisorer Riksens-Ständer förordna
en instruktion mätte fastställas till deras efter,
rättelse tvid förrättningen.
Herr Grefwen ochLandt-Marska
lken, som hemstälde om icke författandet af en
sädan instruktion borde tillhöra Utskottet, gjorde, sedan
Ridderjkapet och Ldcln tycktes häri instämma, proposition,
att för de Revisorer som till denna förrättning
af Riksens Ständer förordnaS, en instruktion mötte
utfärdas och af Stats - Utskottet författas, samt Riksens
Ständers pröfning underställas.
Bi
-
Den >8 October. 4327
Bifölls.
Herr Grefwcn och L a n d t - M a rskalken
tillkännagaf, att enligt Riddc, stapel och
Adelns beslut Riksdags - Ordningen nu till pröfning
skulle förctägaS.
Herr 8 i I v sr f t 0 I p e, l^rastric, upp»
läste sölande strifteliga anförande:
Ett af de wigtigaste ärcndcr har Ridderstapet
och Adeln i dag att besluta: det att stadga dcn författning,
som stall utgöra cn af Sweriges Rikes grundlagar
Mätte det ste med den kunskap, dcn klokhet,
dcn enighet, svin ofta, äfwen i farans stunder, bäde
wid detta och flere framfarne Riksmöten tcknat Ridderstapet
och AdelnS wördnad för Majestätet, kärlek till
Fosterlandet, med mbjclig förstning i framtida händelser,
sädona som stola afböja wädaki, stärka lugnet och
och bereda allmänt wäl. När mina önskningar af själ
och hjerta äro sädana och det erid grafwens brädd, sä
kan jag ej misstaga mig om Ridderstapct och Adelns
ädla afsigt i denna delen ej eller om deras tälamoh
Med bet jag dristar föreställa.
Dä Riksens Högloft. Ständers tillförordnade
Eonstitutions - Utskott nu mera afgifwit icke allenast
dess förslag till en Riksdags - Ordning, utan ock efter
erhäfl.cn ättrremiss missa ändringar och rättelser derutinnan
r anledning af författade anmärkningar, sä
kunna wisserligen mänga och länga öfwerläggningar
förekomma wid granskningen af de deruti intagne mer
än FoZZ. Rättigheten dertill kan hwarkcn jag eller nägon
annan bestrida: dcn är grundad i hrearjc Riksdags
-
4328
Den r6 October.
dagsmans rätt. Till följe af den- utbeder äfwen jag
mig, att Högloft. Riddciskapct och Adelns benägna ä,
tanka i ödmjukhet underställa dels det skick hwarukinnan
Riksdags - ärenderna ännu sig befinna, dels den
korrta tid, som är öflig för deras afgörande. Hwarken
har Stats-Utskottet enligt Regerings - Formens
62 L hittills kunnat hinna att uppgifwa Stats-Wcr,
kcts behof, och ej eller Riksens Ständer ännu öfwer,
rnskommit om Dcwiilningen. Göromäl som fordra
tid. Imedlertid ätcrstä af Riksdagen ej iner än 25
dagar till den 11 November, hwarinom Kongl. Maj:t
enligt dest ankomne nädiga skrifwelsc förmodar alt wara
undangjvrdt. Jag hemställer fördenskull i ödmjukhet
om icke bäde tid och angelägenhet i förcwarande
wigtiga ärende kunde pä det sätt winnås, att Ridder,
skåpet och Adeln, hwad Riksdags-Ordningen angär,
Ividtaga att ingä dels i det uppgifna förslaget, dels
uti de senare af Constitutions - Utskottet anförde än,
dringar, efter sig företeende omständigheter, somt att
Hwad l öfrigt nägon under Riksdagens lopp hade wi«
dare att anmärka, det dä kunde till Constitutions-Ut,
skottet aflrmnas, för att dermed förfara pä sätt som Regerings-Formens
81 § ftreffrifwcr. Att mycken tid i jämförelse
med längwarig ifwerläggning wid hwarje § skulle
derigenom winna-, lärer helvisa, sig sjelf: och jag
hoppas, det hwar och en finner att hwarken nägonS
rätt eller allmän säkerhet skulle berwid nägot förlora,
dä de ändringar, som ytterligare Dundas, kunde wid
nästa Riksdag blifwa gällande. Om jag mifttagcr mig
wid Högloft. Riddcrskapct och Adelns egcnteliga ästundan
i detta mäl, sä förlitar-jag mig pä benäget öf->
rvcrscendc. För min »välmening grundad pä rena afsigter,
answarar jag sjelf.
Uppläsningen häraf hade blifwit afbruten af
en Deputation ifrän det hcderwärda Bonde-Ständer,
Den 18 October. 4329
hwilken anmältcs och infördes, och hwgrs Ordförande
Riksdagsmannen Ericsson ifrän wrebro Län tilkänna»
gas, att Bonde - Ständct antagit grunderna för Be»
willningen pä samma sätt som Ridderstapet och Adeln,
dock med vägra anmärkningar och dct förbchäll, att
om beloppet af Bewillningcn skulle komma att öfwer»
stiga den nu päräknade summan, förökningen mätte
komma att drabba endast deni som betala efter Maxi»
mi-Tabrllcn.
Dcpukationcn afträddc pä öfligt sätt beledsagad,
Hwareftcr Herr Silverstolpe fortsatte läsningen.
llnderteknad Silverstolpe -^xel 6adriel,
uppläste följande dictamen:
Oä en Grundlag af den beskaffenhet, som ben
föreflagne Riksdags»Ordningen är till afgörande upptagen,
har jag lätteligen föreställt mig att omdömena
derom mäste wara bäde talrika och skiljaktige. Ordfakcrne
dertill igenfinnas lätt ej mindre i naturen och
formen af en Riksdags - Ordning för en sä konstigt
sammanfattad och med sä mänga omgängar behäftad
Lagstiftande magt, som den Swensta, än i bristerna
Hos de personer, som haft fig uppdragit att densamma
föreflä, för hwilka personer ämnets nästan sräm»
mande nphet, betz storhet i anseende till öfwersigterne,
desi smäsakltghet i afseende pä delarne, och den owana
tvid Medborgerliga tanke-ämnen, som en längwarig
despotism mäste alstra, gjort detta arbete till ett af
de mödosammaste prof, hwarpä Riksens Ständers smickrande
förtroende kunnat dem sätta. Sjelf deltagare
i detta förtroende, och om mitt witnesbbrd nägot gäller
inför det Ständ, som dermed behagat mig hedra,
wägar jag sä ä egna, som mina Mcdbrödcrs wägnar
för
-
4330 Den 18 October.
förklara, att icke nägon af ost dristar tillmäta sig högs
re skicklighet, kännedom och ljus i beha ämnen, än
som af ganska mänga andra Riksens Ständers Leda,
möter besittas. Wi tro alle gemensamt, att del arbete
wi Riksens Ständers pröfning underställt, ingalunda
är fullkomligt: Wi tro att det äger märkeliga brister':
Wi tro att ett fullkomligare arbete kunnat- utgä af
andra händer än wära. Men dä wi pä sädan grund
säkerligen samfclt ntbedje oh Riksens Ständers öfwerseende,
anhälle och förhoppas wi ödmjukast att Riksens
Ständer täckas ej förwägVa oh, till enda lön för
wär möda, rättwisa för wära afstgter. Högloft.
Ridderskapct och Adeln täcktes förläta om jag yttrar
offentligt att -jag ej utan nägon anledning framställer
denna anhällan. Farhägor hafwa redan tvid wärk
först inlemnade förslag under samtal man och man cmellan
blifwit wäckta, som skulle wi hafwa anlagt en
inskränkning i Riksens Ständers rättigheter, genom en
ät Constitutions--Utskottet alltför aristocratiskt bewilljad
n.yndighct, welat öfwer höfwan ukwidga Konunga-magtens
utrymme genom ett noga bestämmande
af Riksens Scänders gransknings-rätt öfwer Statsmedlens
fbrwaltning, och af redvwisandc Tjenstemänanswar,
sökt akt försätligcn nivcllera Riksens Ständer
gcnv.1t
ga andra anmärkningar hafwa blifwit gjorda, c) blott
i afseende pä wär ganska felbara lirffillNlNg, utan ock
med misstänka pä wära ändamäl, wära äsyftningar, och
de pä os! werkande inflytelser. Jag wägar underställa
Högloft. Ridderskapct och Adelns ädelmodiga omdöme,
om det stär i oskyldiges — och det äro wi — förmä,
ga, a't ulan ett hemligt lidande finna sädana misstankar
dwäljaS omkring sig; om rättskaffenheten, ehuru
stor skyldighet ben är, likwäl ej förtjenar sin ära, om
ej alldeles rena hjrrtan rätt ofta i menffligheten hysas
af
Den 16 October.
453 l
Of l>W hwilkas till granstning blottade öfwertygklscr
stä i strid med en mängd mcnnistors sätt citt se och
bedöma ämnen pä hwilkas behandlande ingen ting mindre
än det närwarande slägtets möjcliga, och de framlidas
till beredande sällhet hwilar; och änkcligen om
den wälwillige, i fall han skulle allt för uppenbart
mistkännaS, icke flukeligen förwärfwar en rätt, att, ätminstone
tigande, wädja till de sentida domslut, dem
han sjelf mä hända alldrig stall höra.
Under ben. smickrande förhoppning att Högloft.
Riddcrstapet och Adeln icke kan ogilla den rädande
känslan i denna min hemställan, utbeder jag mig wid
detta tillfälle äswcn fä möta en anmärkning af annan
beskaffenhet, den som skulle Constikiitions - Utskottet
till nägon grad hafwa brustit i aktning för
hwarje Ledamots fordran, dä de icke boswrrat alldeles
hwarenda mot förslaget till Riksdags - Ordningen uppkastad
erindran. Fdrst torde en lätt jämfdrclle emellan
ben stora mängden anmärkningar ä den ena stdan,
och swarén eller ock rättelserna ä den andra ädagalägga,
att de obeswarade erinvringarnas antal är
föga belydeligt.
Widare torde Högloft. Ridderstapet och Adela
läckas inse att dä s6 § Regerings-Formen ej älägger
Utstött mer än att efter de gjorda anmärkningar
Förslagen ytterligare gransta och jämka,.har
Constitutions - Utskottet, dä det aflemnat särskilda firar
pä en mängd frän de^ fyra Riks- Ständen inkomna
anmärkningar, genom hwarje sädant swar, gatt längre
än betz pligt och sä mycket tiden medgifwit sökt tillfredsställa
hwarje wärd anmärkarcs bastan: Och slutc,
ligen lärer, som jag wägar hoppas, mängden af de
gjorda förändringar och tilläggningar i förslaget nogsamt
-
4332
Den 18 Dctober.
samt bära witlne, att Utskottet, säsom man alltid bör
dä fräga är om det allmännas wäk, icke blygts wid
att erkänna stna misstag och'glön»skor och att dct med
dm upprigtigastc tacksamhet mottagit rättelser, hwari.
genom ett sä wigtigt arbete skulle till Riksens Ständer
ätcrkomma nägot fullkomligare, än dct första gängen
frän Utskottets händer utgick.
Ätt ben nya granskning betta arbete nu under»
gär bör kunna gifwa dct en högre fullkomlighet, derom
hyser jag en ärlig och en, för mitt Fäderneslands
skull, med glädje blandad öfwertygelse: och jag skal!
anse för en »verkelig skatt att tillgä den samling as
Upptäckta brister och framstälde botemedel, som nu skall
blifwa ett alster af Riksens Ständers samfälta forskningar.
Men om jag, oaktadt detta erkännande, skulle
Wäga tillstyrka Högloft. Riddcrskapet och Adeln att
widtagg dct af Riddcrskapet och Adelns fria wilja
ir,ssU'ligm berokvde beslut, att efter ett fritt och fullständigt
yppande af alla detta arbetets brister, ändock
för dct rärwarande antaga detsamma säsom gällande
grundlag, under förbehåll, att sä wida de öfrige RiksSländön
sig i detta beslut förena, alla i Ständew
gjorda anmärkningar böra ivid nästkommande Riksmöte
ofelbart prölwas och afgöraö, skulle wäl ett sädank
tillstyrkande kunna ak Högloft. Riddersk pet och Adeln
upptagas säsom ett skrymtande koustgrep för att under
en skenbar blygsamhet snärja och fänga mcdbsrgerlighetcn?
Omöjligt: sa tror j.g n ia ej kunna af Högloft.
Ridderskapet och Adeli» misskännas. Om jag ci
misstager »nig j denna förhoppning, och om jag för cir
redlig wilja skulle gf Högloft. Riddcrskapet bch Adetir
förtjena en uppmärksamhet, den jag under någon annan
synpunkt icke kan mig förwänt , mätte dä tillätas
mig underställa Högloft. Riddcrskapet och AdelnS
upp
-
Den 18 October.
43S5
upplysta besinnande, om- det kan synas l, möjlighet
grundadt, att med werkclig klokhet i närwarandc stund
widtaga en annan utwäg? om det är troligt att, dä
utrymmet för blott dc w^gtiga och nödwäudiga Riksdags
- göromälens afgörande är inskränkt i jämförelse
med deras myckenhet; dä hwarjc anmärkning wld 8r
§§ hwilka innefatta kan hända Sex gängcr sä manga
särskilda stadganden, ffullc fordra, för att afgöras,
stn wiha tid inom hwarjc RikS-Ständ, dä öfwer
ganska mänga säkerligen en eller flera skiljaklighetcr
Ständcn emellan ffulle nppstä; och dä förr än en
Riksdags - Ordning är antagen intet medel sinnes att
sammanjämka Riksens Ständers olika tankar, om,
fäger jag, det dä är troligt att Riksens Ständer kunna,
utan en ytterlig och skadlig tids - utdrägt,, sig nu
i alla punkter förena? och ändteligen, om det af Constitutions
- Utskottet nu framburna arbete wcrkcligen är
i stna grundwalar, stna afsigter och sitt utförande till
den höga grad bristfälligt, att nägon tydlig wäda för
wärk Fädernesland skulle wara häftad wid dest antagande
pä de wilkor jag ofwanföre dristat att föreskch?
Högloft. Ridderskapet och Adeln täckter förläta att jag
wägat afgifwa ett yttrande hwarmeb mänga torde wara
missnöjda i fräga om ett arbete i hwars tilidaning
jag sjelf icke warit utan del; men dä jag ej tilltrott
mig ingä i nägot förswar för betz godhet, hoppas jag
Högloft. Ridderskapet och Adeln icke anser mig widare
Intrestera mig för dctz öde, än sä wida detta skär j gemenskap
med ett Fäderneslands, som jag lärt att högre
älska, sedan det blifwit fritt» och som jag ej skall
upphöra att älska sä länge jag fär skäda friheten upprättstäendc,
ware sig emot dispotismcns eller mot Anarchiens
för hwarje rättskaffens medborgare lika förhatliga
inflytelser.
Tredje Band. N:c> WZ.
Gref.
4334 Den 18 October.
Grefwe O e IsOsräie, ^acod: Dä
Riksens Ständer i början af detta Riksmöte uppdrog
Constitutions, Utskottet att författa en RegeringsFvrm,
blcf tiden för dem nästan limiterad; dä den
skulle antagas blef päskyndandct än mera ikadt, ho,
tet af en annalkande fiende, mädan för Riket om
nögot uppskof gjordes, hoppet att se en länge wäntad
fred blifwa frugten af tvär ffyndsamhet, omöjligheten
att den rrnä innan en Regerings - Form more gillad
och antagen och Konung i följe deraf wald; allt förmädde
Ridderskapet och Adeln att häldre antaga ett
hastwerk, dä det dessutom tillät ändringar för en framtid,
än att utsätta Fosterlandet för alla be olyckor
som fabes i widrigt sall skulle blifwa en följd. Se
det, mine Herrar, war skälet till wärt beslut dä; men
äga wi wäl nu samma skäl att med lika skyndsamhet
antaga den projekterade Riksdags - Ordningen, hotas
wi.wäl nu af samma wäda, och kunna wi wäl förena
med Ridderskapet och Adelns »värdighet, med den
klokhet som bör styra första StändckS beslut, att titan
granskning antaga en Grundlag, dä den stora
betänkligheten, Fosterlandets wäda, är upphörd? Nej
jag tror bet alldrig och kan alldrig pä mitt samwete
taga' tillstyrkandet deraf.
Undertecknad Silverstolpe, t^xe! Lsbriel, utbad
stg i ödmjukhet fä upplysa, att bet ej warit hans
mening, att det framgifna förslaget till en RiksdagsOrdning
icke skulle granskas; twärtom han hade föreslagit
att anmärkningar nu mäste göras, men att
desse anmärkningar, som nu gjordes, ej förr än tvid
nästa Riksdag till afgörande upptoges, och det nu
framgifna förslaget lill en Riksdags, Ordning emedantoges.
G1? e f
-
Den 18 October.
4335
Grefwe Osia 6 gr 6 is, socvk: Oiu
tv! KU skulle gransta betta förslag och endast anmärka
de felagtighckcr wi ber! finna, och icke betz mindre det»
samma antaga, tror jag wi felade emot o§ sjelswa.
Hans Cxeellence Herr Grefwe
sduutfi: Jag finnér äfwcn nödigt att detta ftrflag dör
granskas, emedan Riksdags«Ordningen är en Grundlag.
Oet har betydliga brister, och kan sädant det är
icke antagas. Jag skulle anse besynnerligt att dä ert
Ständ finner fel i en föreslagen Lag, man ändä skulle
densamma antaga. Jag yrkar derföre,.att enligt hwad
förut blifwit beslutat förslaget till Riksdags - Ordningen
nu mätte punktewis företagas och granskas.
Grek'we körner, Astolf 6öran; Af
hwad Herr Silverstolpe redan anfört, syneS att det
lika litet warit nägons mening lvm det kunnat wara
nägons rättighet att fäkta granskningen i fröga, men
dä enligt en länge känd satts, det är lätt att gransta
och finna fel, men ofta swärt att göra bättre, dä den
granskning som punktewis kommer att werkställaS,
när den inom fyra särskilda Ständ mäste förrgä, nödwändigt
stall leda till skiljaktighet i beslut öfwer delar
gf en lag, hwilken för att blifwa gällande, utom Konungens
sanktion, äfwcn behbfwer alla fyra StändcnS
enstämmiga bifall: dä en jämkning af detza beslut, om
den skulle wara möjl-g, i alla fall ware sivär och längsam
att verkställa, sä är med det gjorda förslaget enda
affigten, att med afseende pä den korna tid som
för RikSdagsgöromäien > ätcrstär lemna en möjlighet att
komma till ett flut och till en förening om en Grundlag,
hwaraf wi utan.twifwel örkänna otz wara i behof.
När wi beslut? att de anmärkningar som nu
göras, Vid nästa Riksdag stola upptagas, och dä de
-
4ZZ6 Den 18 Hctober.
finitivt afgöraS, finner jag e) att Mant kan kallar
en inskränkning j Riksens Ständers rätt. Allt hittills
och ännu i dag äie wi osäkre om formaliteterna tvid
wära öfwcrläggningar inom Ständcn wid uppfattandet
af wära beslut, när ffiljaktighcter i Skändens me,
ningar uppsiä. Skall denna osäkerhet ännu länge fortfara?
Jag tror att med full agtning för hwar mans
rätt och Riksens Ständers frihet, kan man föreslä en
utivag, hwarigenom med säkerhet och utan dröjsmäl ctk^jä
stort ändamäl winncs, som ordning i Riksdags-ärenderna
och en bestämd form för Riksens Ständers göromäl.
Friherre Lesterltröm, : Utan
att göra anspräk pä »vältalighet hoppas jag att hwad
jag nu anför stall ursägtas af min afsigt. Ett resultat
är här icke möjligt, utan föregängen öfwerens
kommclsc
mellan Ständen om mcthoden för denna
Riksdags - Ordnings antagande. Jag får derföre föreflä
att en Deputation till de andre Ständen genast
mätte afsändas, hwilken pä Ridderstapet och AdelnS
wägnar framförde det förslag, att wid afgbrandet af
Riksdags - Ordningens särskilda de hwilka af alla
Ständen lika, med eller utan förändringar, antagas,
blifwa genast ansedde säsom gällande, men att, om
nägre ZZ pä olika sätt af särskilda Ständ beslutas,
ste derwid gjorda anmärkningar och ändringar blifwa
^>tjll afgörande wid nästa Riksdag hwilande. Pä detta
sätt syncS mig att wi kunna komma till ett flut, och
att Riksens Ständers rätt är fullt bewarad.
Herr Greswen och Landt-Marsk
a l k e n gjorde proposition pä- - denna Friherre Lecierltrstms
motion, hwilken med Nej och Ja beswa,
radeS. . - - -
Fr st
Den 18 Octob-er.
4557
' Fri h e r^r e Oestsrström, frcob: Som
proposttionen blifwit med bäde Nej och 'Ja beswarad
mäste pluralitetcns tanka genom votering ut»
rönäs'. . "
Herr PZKiman, Otto krestric: Dä
Ribberskapek och Adeln i ett förezäende plenum bcflu»
tit, att Riksdags. Ordningen i detta skulle ventileras
och punktewis företagas, förenar jag mig med Hans
Excellence Herr Grefwe kuutk och Grefwe Os la
Oar^is, att detta bestut ej mätte kunna förändras,
eller genom votering deri göras nägot dröjsmäl.
Herr* kl ora t k, Öar! ikxel, äberopade
stg samma bestut och instämde med Herr källman.
Friherre Lasterktrom, fa co lo: Det
char alldrig warit min tanke att bestrida nägot bestut
eller hindra betz werkställighet. Det är ej stridande
prat Ridderskapet och Adelns bestut, att föreskrifwa en
form huru Riksens Ständer mä kunna förena stg i
Riksdags»Ordningens antagande.
HerrGrcfwen och Landt»Mar»
.skalken förcstälde' att genom votering allenast tid
förlorades.
Friherre (festsrttrom yrkade ä nyo
nödwändigheten af en forms bestämmande för StändenS
förening till ett resultat.
H e r r k a k 1 m a n. Otto krestric: Jag
char ofta och äfwcn nu hört anföras säsom det
wigtigaste skälet till förestagna befluts fattande, att
man derigenom mätte winna tid, jag hemställer huru
wida
-
4ZZ3 Den 18 Dctober.
rvida icke genvm en votering endast tiden förloras och
tvi ändä äterkomme pä samma punkt.
Herr Gretwei, och Landt-Mar.
sk alf en frägadc VM icke de, som begärt votering,
derisrän wille afstä» men ^
Friherre Legerström förnyade sitt
pästäende bervin.
Grefwe körner, Astolf 6örsn, trodde
ej, att i följe af det förut fattade beflutet, det kunde
nekas Ridderssapet och Adeln, att innan ventilationen
punktvis företogeS, bestämma grunderna för
öfwcrlägqnlngssättet, och sättet akt förena Ständcns
meningar. För att nndwika tids utdrägt wille ban
bock föveflä ben medelwäg, att granssningcn punktewis
pl, genast företogcs och man sedan bfwerlade om berörde
grunder.
Hans Exceklence Herr Grefwe
Kuut K och G-e^we Os is Lsrsiis conformerade sig
Härj med Grefwe körner.
^rs5,^re Lsstsrktröm, fscok: I
denna medelwäa kan iaq icke inaä. Det sätt jag förestagit
är att Ständen mätte bljfwa ense om en method
att antaga N'?sdggs, Ordningen. Det bär ej
afseende btntt n' N>dderstanet och A^kn utan äkwen
pä de ant"-- Ständen. Om ,ft Ständ antager bwad
»t, annat sö-pgstar, hn''» skoll bestuttt dä bringa- till
unittt, huru skall en förening bl? möirkkg? derföre är
det nödigt att benna method först afgörr-.
Herrs Grefven orh Landt-Ma ilska
k ken fann intet hinder att bestämma benna method,
sedan granskningen wore flutad. Fris
Den 18 October. 4539
Friherre Legerström, ^scod: Meir
dä kan det ju hända, att de andra Ständcn redan
fattat oföränderliga beslut som hindra all förening.
Grefwe O e Is 6 n r g i e. ven winst
Friherre Legerström nu wäntar af en votering är jn
alldeles ingen, dä Preste - Ständet redan börjat ventilationerna
öfwer Riksdags - Ordningen, och afgjork
24 §§-
Herr Grefven och Landt,Marskalk
en gjorde brrpä proposition att ventilation
punktewiS af Riksdags - Ordningen genast skulle företagas.
Ropades Ja, Nej och Votering.
Friherre Legerström yrkade widare
pä votering, hwilken ej borde kunna wägraS sedan
den wore begärd.
Grefwe Os Is 6 srg ie: Oet är ej min
mening att bestrida nägon Ledamot sin rätt att fä votering,
när han det äskat: men dä man öfwerenskommit
att punktewiS afgöra Riksdags, Ordningen, är
ben nu begärda voteringen stridande mot ett förut
fattadt beslut, och bör derföre ej tillätas, emedan den
är olaglig.
Friherre Legerström: Jag anhäl
ler
dä att fä weta hwari olaglighetrn bestär.
Häri förenade sig Herr Lilverkolxs, kstegrlc,
och Herr 8i1vsrsto1xe, kregric Lamuel.
Herr Legerktegt, ^oka, trodde att
det ej kunde neka- att punktewiS fä höra RiksdagSOrdningrn.
^ Gref
-
Den ig October.
Grefwe ve' Is 6srclie, fscok: Jag
kan ingenstädes och alldraminst inför en samling af
upplyste Riddersman säga en sak som ej med den assi
dra nogaste sanning är Lfwercnsstämmandc. Jag har
sagt att Riddcrffapct och Adeln bcstutit afgöra Riksdags
' Ormiingen punktcwis, och jag tror ej nägmr
kan eller skall säga att icke detta är sank.
Friherre Legerström, fscvö: Jag
Har ej bestridt det fattade bestulet att Riksdags-Ordningen
mä till granskning punctewis företagas; ingen
ting hindrar dest wcrkställighet: men vcksä finnes intet
hinder att wl icke förut mä öfwcrenskomma om sättet
hu'« Ständernas bcfiut derom mätte kunna förenäs.
Sädant är o§ ej genom nägot föregäende beslut förmcnadt.
H e r r k s I> I m r n, 6tto krefiric: Jag ka»
r) mistkänna syfcemälet och affigten med Friherre Le«Ierfirc)m8
yrkande af votering: men dä detta syftemäl
ej derför,itan kan winnås, Hemställer jag till Högloft.
Riddcrskapet och AdelnS pröfning, huruwida c»
votering kan äga rum, hwarigenom skulle afgbras,
om ett af-Riddcrskapet och Adeln förut fattat beslut
kan brytas.
Friherre kelsnnerkeim, vsrs Aukust:
Dä meningarne synas mig föga skiljaktiga, torde
-et tillätas mig att förestä ett medel att dem förlika.
Det more att företaga granskningen punctewis, men
att Riddcrskapet och Adeln reserverade fig att under
'deliberationerna afgöra om mcthoden att behandla anmärkningarna.
Herr Grefwe» och Landt-Mar,
skalk cn anmodade Friherre Lsäerstrom ä npo akt
afstä tftan den begärda voteringm.
Den 18 October. 4Z41
Friherre (Hederström tikkännagaf
akt ha» ej cnsam densamma yrkat.
Herr kl o r L t l>, Larl .^xel: Om Friherre
Oesterströw fortfar att begära votering, cn,häller jag
att Herr Ercfwcn och Landt - Marstalken täcktes gira
proposition om wi skole votera eller ej, hwarom wi
först mätte sä votera.
Grefwe Kl 0 r n e r, Astolplr Loran: En
säban votering sär ej begäras.
Herr klingspor, Lerstt, begärde vvkering
pä Herr källmans proposition.
Grefwe Oobns, Xugull: Ja, det
Hegära wi.
Friherre Westerström, jacob: Om
sina voteringar begäras, skall älminstone ben först gä
-för sig som först är begärd.
Herr k 0 t bIleb, (^arl ^restric: Att Riks»
dags-Ordnivgen punctewis stall företagas är afgjordt;
jag tror Medes att nägon fräga om sättet för betz afgörande
icke bör uppkomma. Hwad Herr Friherre
Österströms förslag angär, anser jag det wara cir
helt ny sak, dä det synes äsyfta en method att förena
Ständernas tankar i den möjeliga händelse, att de
stadna i olika beslut om wista paragrapher..— Meer
som enligt hwad j g kunnat fatta nägot till ändamäleks
säkra »vinnande ledande medel icke blifwit uppgifwet,
wct jag ej hwarom wi stola votera: detta medel
mäste wäl först uppgifwäs och granstas, ehuru jag tror
M denna fräga kan uppskjutas till dest Riksdags-Ord
nin
gen
4542
Den 18 Octob.r.
ningen till silje af ett tagit beslut är pköfwad och
afgjord.,
Herr käorst k, Oarl ^xs!: Ja, och som
bet är en ny fräga, begäre wi den pä bordet.
Friherre Legerström: Sädant kan ej
wara tillätit sedan votering blifwit begärd.
Grefwe ve In 6srstie, ^sscob: Om
sä skulle wara, berodde det af hwar och en, att, för
att hindra en sak att läggas pä bordet, genast beröf,
ever begära votering.
Grefwe käörner, Eöran, som
börjat tala ifrän läktaren, men hwarwib ganska mänga
af Riddcrskapct och Adeln ropat: att han skulle tala
frän sin bänk, ditkommcn fortfor.- Det fbrundrar
mig högeligen att sedan en sak warit ventilerad
och under discussion, sedan derpä blifwit gjord proposition,
sedan den blifwit beswarad och votering begärd,
det fbrundrar mig, säger jag, att gamla Riksdagsmän
som sysselsätta sig med smä saker, dä kunna prka att
en fädan sak mätte läggas pä bordet.
Herr Ro t K lie b förklarade sig ej be,
gripa hwarom här skulle voteras. Friherre Lesier»
ströms motion wore i hans tanka nyttig, men sättet
huru en förening skulle ernäs, borde äfwcn framlägga-.
Friherre Öderström förklarade att om
Herr Rotklied ej fattat hans mening, wore det ej
hans fel; hans afsigt hade warit att en form för
Ständcns sätt att antaga Riksdags - Ordningen skulle
fastställa-, hans förslag dertill igeafunneS i Protokollet.
Den 18 October. 4Z4Z
Herr V om 8ai»ulren!»e!m, Ds»
vist: Jag will ogerna bidraga till ytterligare uppehäll
wid ett ämne, hwarwid nog mycket redan blifwlt an,
dragit, men ndhgas dock betyga ruin förundran huru
möjeligen detta mäl kunnat underkastas nägon twist.
Higlofl. Ridderstapck och Adeln har ju för detta öf«
wcreuskommit, att i dag om Riksdags »Ordningen öf«
werlägqas stulle, och att densamma e) in mssla skulle
antagas, utan att granskningen skulle ske punctewls.
Efter gamla stadgar gäller ju det för lag, hwarom al,
la Ständ enhälligt brwerenskomma; och en annan cl»
ler ny författning mäste icke i det i fräga warande
wälet komma att äga rum. Bki'wa meningarna l
tvitza ouncter skiljagtlge, sä mäste de samma, säsom an»
märkningar, komma att häxskjntas till nästa Riksdag.
Riksdags - Ordningen äger egenskap af en Grundlag,
och wid fjclfwa Regerings,Formen kunna ju anmärkningar
göras, men emedlertid gälla, till ordningens bi»
behällande, be paragrapher wid hwilka särskilda an»
märkningar till ytterligare granskning gjorde blifwit.
Wi mäste dä i dag utan widare hinder snart kunna
befordras till werksamhet.
Herr Grefwen och Landk-Mar»
skalken föreställde, att om denna framställning till
be andre Ständer» skulle göras, kunde wi ju ingen
ting företaga innan de stg derökwcr yttrat och fattak
beslut. Han önskade derföre, att man mätte afstä ifrän
votering, hwilken äfiven efter allt utseende skulle
förloras. En dyrbar tid wore redan genom denna öf»
werkäqqning borttagen» pä hwilken eljest flera hade
kunnat akgöras, han säge för öfrigt intet hinder
att, sedan Riksdags,Ordningen wore granstad, öfwer
denna fräga dä fatta ett beslut.
Herr
4344
Don z6 October.
H e.r r ? ä ö I m s n, Otto kreflric: Wäk
wörbnadswärde Ledamot, Herr Archiater» von 8cku!^
renkeim, för hwars medborgerliga tänkesätt, kunskaper
och erfarenhet wi hafwa sä'mänga skäl att hysa
den utmärrkaste agtniug, har sä klark framställt hwad
som är nödigt j denna fräga, att all widare uplySning
om förhällandct är öfwcrflödig. För öfrigt färjagden
äran anmärka ätt, sä wida jag e) alldeles förlorat
minnet, är i flsta klenum ett beflut fattadt, som genom
ben begärda voteringen bryteS. Jag pästär säle,
des, ätt om votering nu skall äga rum, ben göres öfwer
ben frägan om beffut stola följas eler 'ej.
- Anmälkes och infördes en Deputation ifrän dek
Hedervärda Bonde- Ständer, ansörd af Riksdagsmannen
l^sZk!,n8son ifrän Skäne hwrlken anmäl»
be, att Bonde - Ständet instämt i det af BorgareStändet
fattade beflut, akt anmoda Utskotten att äfwen
om eftermiddagarne fortsätta sine arbeten, äfwcnsom
att Bonde-Ständet bifallit ben hoS Ridberstapek
och Adeln wäckta motion, rörande sädana mälS beredning
som till flera Utstött blifvit hänwisade.
Oeputationen afträddc, efter manligheten beledsagad.
Grefwe körner, Oörsn: Jag
har redan i början af denna ventilation yttrat min bastan,
att frägan mätte till afgörande upstjutas. Jag
mitzkänncr ej wärdct af Friherre Legerström» proposition,
och jag tror den wara gansta nyttig; men jag
tror ocksä att en votering nu endast skulle werka tids,
utdrägt, och dä jag yrkat votering endast för att hafwa
-
Den 18 Gctober. 4343
wa behörigt afseende pä bewarandet af hwars och ens
rätt, will jag gerna dcrifrän afstä om Friherre Ollerkräm
dertill samtycker.
Friherre Ollerström: Min proposition
har icke haft nägon annan afsigt än att Standell
wid detta tillfälle mätte kunna komma kill ett Resultat.
Men jag hör att'pluraliteten är deremot, och
jag har alldrig haft hm förmätcnhetcn att anse mig
mera upplyst än pluraliteten. Jag afstär derföre gerna
ifrän votering, dä srägan huru mcningarne »,ä
jämkas stär oh öppen, men underställer dock än en
gäng, om icke de andre Ständen genom en Deputation
borde underrättas om den method, hwarpä wi behandla
detta mäl.
Herr Grefwe» och Landt-Mar,
skalken: Kanste Ridderfkapek och Adel-n skulle kun,
na förena sig derom, att en Deputation till de andre
Pkändcn finge afsändas med underrättelse, att Ridderskapct
och Adeln wore sysselsatt att punckewis gransta
och afgöra Riksdags - Ordningen, och att den beflutik
att de HZ som af alla Ständen gillas, anses sälvin
en antagen Lag, men att wid dem, om hwilka i särskilda
Ständ anmärkningar göras och olika beslut fattas,
sedermera jämkning mä kunna sökas.
BifbllS. .
Hans Excellence Herr Grefwe
kuutk, wille till denna proposition gerna glfwa sitt
bifall, men önstade- att innan Oeputationen afsändes,
detta beslut af Secreterare» mätte uppsättas och inför
Ständet justeras. , '
Fri
-
Den !8 October. 4^46
Friherre Ki6öerstoipe, Esri, ön»
flade att det i dag fattade beslutet om redpwisningctt
genom samma Deputation äfwrn mätte de andre Ständen
communiceraS.'
Grefwe Dela (Hardie, hemställde om
dS Ridberflapet och Adeln lemnar de öfrige Ständen
del af märt nu fattade beslut, wi icke älwen kunna
förklara att wi antagit säsom en generel princip, att
be puncter, hwilka röra hwart Scäud enskildt, ärne
wi anse sälvin Ständcts ensak och ölwerlcmna till det
Ständs afgörande, hwilket de egenteligen angä.
Hans Cxcellenee Herr Grefwe
kuut K fann detta tillägg rigtigt, men frugtade allenast
att det ibland skulle bljfwa swärt att bedöma
hwilka mäl, som rörde rnflilda Ständ.
Efter en korrt öfwerläggning härom justrradeföljande
lwänne Prvtocolls, Utdrag.
Utdrag af Protokollet bältet i Högloft.
Ridberflapet och Adelns klevum d.
18 October 1809.
S. O. Anstöt Ridberflapet och Adeln att nu
genast till granskning och afgörande punctewis företaga
Riksdags - Ordningen, med den afsigt att de §§
som af alla Skändcn gemensamt gillas, mä anses säsom
för gällande antagna, men öfwer dem, wid hwilka
anmärkningar Kiliva gjorda eller hwaröfwer StändrnS
kcstut kunna bliswa olika, sedermera jämkningar mellan
Ständer, kunna sökas, äfwcnsom att de Stadganbcn
i Riksdags - Ordningcn, hwilka txdligm röra ett
Ständ
Den 18 October. 4347
Ständ enskildt, m2 ankomma pä betz ensamma afgö,
rande, luxrs.
S. O. Beslöt Ridderstapet och Ddeln förena
sig med Bonde, Ständct i Besluten rörande redovi-,
ningen för Allmänna medlcnS förvaltning sedan tZoo
SrS Riksdag, samt att för de Revisorer deröfver, som
komma att tillsättas, en Instruktion af Stats»Utskottet
bör förcfläS. Ot tuprn.
Härefter afgrik Oeputationen under anförande
af Hanö Excellcnce Herr Grefwe VVncktmeister, LiuLs.
Föredrogs ä nyo Constitutions - Utskottet- För,
stag till en Riksdags - Ordning, hvarvid ben method
följdes, att fdrst hvarje paragraph t ConstirurionS
Utskottets
först afgifna Förslag upplästes, derefter de
hos Ridberskapet och Adeln samt be andra Ständen
gjorda anmärkningar samt fluteligen ConstitutivnS,
Utstottets swar och förslag till förändringar.
1. Z.
Friherre k»I a nnsrkr sim, l>»rs ^u°
xust: Frägan huruvida Ridberskapet och Adelns Riksdag
bivistande Ledamöter äro Svenska Folkets Representanter
eller ej, är af (konstitutions-Utskottet gansta
korrt besvarad. En klar sak försvarar sig nogsamt
sjelf. Jag lemnar derföre till Fäderneslandets
häfder, och till Ridberskapet och AdelnS Protocoller,
Hwilka allt sedan 1627 för alla Riksdagar finnas k
Ridberskapet och Adelns Archiv förvarade, att upplysa
om och bestyrka den märkeliga inflytelse delta Ständ
i äldre tider, mera än nägonsin i de nyare, hast pä
Riksens Ständers öfverläggning»? i förekommande
Riks,
4548
Den 18 Gctober.
Rikshlishällliings trender. , Jag will blott omnämns
nägra fä händelser, soM höra till nyare tider och ännu
öro i friskt winne, och hirem har n-äl kunnat gkömina
1789 ärS-Riksdag ? Ridderskap^ och Adeln afslog
dä Säkerhets-Akten. War det Ridderstapct och
2tdelns-Famillc»angelägenhetcr, eller war det ej Fok«
keti rätklgheter Isidderstapct och Adeln i egenstap af
Folkets representanter derigenom wille törswara? Flera
Ledamöter af detta Ständ, hw lk s tänkesätt ej in»
stämde med dc rädandes, blckwo i häkte inmante. War
det individurrS eller Samfunds -- rättigheter som wäldfördes
med deras personliga frihet?
Wi äge innom wärl samfund en man, Rikets
Herre, Grefwe L. äVacstr-r-iestar, hwars nama
och gerningar häfderne stola lett tacksamt ett odödeligt
minne fbrwara till este, werldens beundran och
wbrdnad.
War det wäl af en kall omtanke för fjärmare
Slägtingar af dest ätt, eller st,st haldre ef den warmaste
könsta för Fäderneslandet, af en försträckande ilning,
ett förutseende af det härda öde, som förestod
Swea Land och Folk, hwilkct han ock uppliswat, sorn
denna man uppmanades art förfäkta ert fbrwilladt
folks rättigheter.
Afsäjclscn frän Adelskap wid iFOO ärs Riksdag
har försatt oh allt sedan i saknad af personer
med utmärkta kgenstapcr; war det dä ej en ädel, en
rättmätig harm öfw.r wäldförd öfwer läggnings-vch representations
- rätr, spm föranlät till detta steg, eller
roar endast ändamälct akt ldrfwara Adelns företrädesrättigheter.
Det war just beha som de försakade.
Den 18 October. 4Z49
Ridderstapet och Adeln har tvid denna Riks»
dag gemensamt med dr öfrige Med-Ständer stiftat
Grundlagar- Äro de dä ej stiftade för Swensta Folket,
utn endast fbt cdra Familier? De kunna stpramed
mindre än en Regerings - Form. Jag bchöfwer
ej upptaga Er tid och Ert tälamvd med anförande af
flera exempel,'ty jag känner, mine Herrar» att Er
öswrrtpgelse är starkare än mina stäk. Mätte dä
Swensk Riddersman när han Riksdag bcwistar atldrig
förgäta, alldrig eftergifva, att han bett bcwistar i egenstap
af Swensta FolkctL Representant.
Grefwe körner» östvik Loran, uppläste
följande dictamcn:
Det är mä hända en följd af ett öswertägsct
snille och en lekande inbillning, att med npa hittills
okända fattser wilja förmana och öfwerrasta stna ä.
hörare, det är en följd af samma snilles förmäga atl
med »vältalighetens wapen leka »ned begreppen och ittweckla
ordens bemärkelse; säsom ett bcwis af talang,
mä det äga sttt »värde, men för den som icke hunnit
lära att pä annat än enkla förnuftsslut stödja sttt öf«
wertygelse, som trott att blott det sanna borde förtjena
uppmärksamhet, bltr det alltid obcgrlpeligt att höra
en definition berömma- som Hhilosophist och klindräs
som vrigtlg, att höra en uteslutande företrädesrätt
prkas der som endast war fräga om begreppet af
det hela.
En wärd Ledamots granskning öfwer 1 § af
Eonstitlltiotien, i följe hwaraf Ridderskapct och Adeln
like skulle representera nägon det af Swensta Folket,
j följe hwaraf wär rätt att göra Lag skulle grundas
-lott pä urminnes häfd, och Regering-- Formen wara
Tredje Band. Nro Lv6. rn
-
4Z50 Den ;8 Vctober.
indelt i 4 Ständ har hos wig föranlätit beha rcssc.--  xioncr. Om den wälda Ledamoten gifmit akt dcrpä,
att begrepct»af alt Lagstiftande magt hos en nanon
hwilar pä dcn omständigheten att dcn endast kan collcctivc
utöfwas, att dcn är ttt resultat af allmänna
miljan, icke af enskildas; att sälcdcs dc cnssilda, hwilka
hwar för sig ickckunna blifwa Lagstiftare, förenade
till clt lagligen organiscradt hclt, äga rätt att göra
Lagcn, om, säger jag, dcn wärdc Ledamoten gifmit
akt häruppö, hade han ocksä säkcrt suiiliit att dcn rät»
tighcl, som cj ägcs af nägon enffild, just derföre af
flcra förenade kan utöfwas, alt del icke är en enda
man, som utgör Swcnska Nationen, men akt dcn uppkommer
genom förening af en mängd individuel-. De,
greppet af Lag är grundadt pä begreppet af allmänt
träl. Bada äro abstractioncr af cnskiltas wiljor och
behof, och det är just derföre att icke enskildas, men
Let helas wäl, bör wara fbrcmälet för Lagen, som dä
är fullkomligast, när dcn är närmaste utlrpchet af allmänna
miljan. Om dessutom den wälda Ledamoten
behagat gifwa akt dcrpä att i dcn fbrcsiagnc Riksdags
- Ordningens i § mar frägan om Riksens Ständer
gemensamt, icke om nägot wisst Ständ, hade han
kanske snart nog funnit att ben idöcn att Lagstiftande
magten mäste representera Nation, icke blott är
philosophisk, mcn utgör det hufwudsakeliga wilkoret
för dess egenskap af Lagstiftande, och att, om händelsen
med dcn familj han representerar inskränkt detta
antal till cn eller twä Personer, berodde detta af re»
presentations - sättet utan att äga gemenskap med det
fbrhällande, i följe hwaraf ben Lagstiftande magten ägde
att werka. Denna tillfällighet som jag tillskrif,
mer den. idöe hail funnit för godt att förswara, kan
likwal icke förändra beskaffenheten af bet fbrhällande
i kraft hwaraf dcn wärda Ledamoten ock hwar och en
af
Den 18 Dctober.
435<.
af otz här äger säte och stämma. Dct är icke för nä»
gon enskild eller nägon witz familj som dct är wär
pligt att härstädes föra talan. Let är ! kraft af
dea StäiidctS författning, hwarlgenom detz rcpresentakions-sätt
blifwit bestänidt, ej genom weil, ine» genom
arfs-rätt, som w! här, antingen den ätt för ('wilken
wi äga säte och stämma bcstär af En eller ficrr, all»
tid representera den del af Nationen, som kallad genom
stn Uppfostran och sin belägenhet akt närmast
deltaga i allmänna ärenden, har dels som Ämbetsman
dels som jordägare mäst att wäga för Fäderneslandets
räddning, mäst att förlora wid betz undcrgäng.
Det är detta ärofulla men answakiga kall, som berättigat
otz till ben benämning af Rikets första Ständ,
som icke innefattar annat än en crindran om högre
och mera answariga pligker. Dct är dä, när wi fullkomligt
inse,den nära och ouoplöstiga föreningen emellan
wära och Nationens interctzcn, som wi handle enligt
detta kall, som wi uppfplle de pligker förfäders
minnen och samtidens fordran otz äiägga. I alla afsecndcn
föreställa wi en del af Nationen och ägc att
wärda betz högsta och wigtigaste interesse!,; att misskänna
detta kall, att stilja Swensta Rldderstapet och Adeln
ifrän Swensta Folket, är efter mia tanka pä en
gäng sä origtigt och af sä wädeliga följder för sjclfwr
detta Riks »Ständ, att om dct ett ögonblick kunnat
wara en cnstild Ledamots tanka, bör dct alldrig k
wära Protocoller annorlunda inflyta än säsom ogillat
af Skändet samfäldt. M5 hända torde det wara nog
att till den wärda Ledamotens egna bcprbswande hemställa,
om han icke jemte egenstapett af Riddersman
will äga ben af Swcnsti Öm de förfäder, hwarS
minnen häk vlNgifwa otz, wunnik ära derföre akt de
stridt för stg sjelflva eller för Nationen? Om det äe
tvär pligt och wär rätt akt befordra enskildas eller ber
Äli
-
4ZZ2 Den 18 Vctsber.
allmänna- fördelar? Om i stridens stund Nationen
wäntar akt bland vtz finna anförare? Om bland FredcnS
yrken ben wäntar att bland oh finna wäktare
öfwer Lagarnes helgd och Nationens rättigheter? Om
! rädplägningarne öfwer Statens allmänna angelägenheter
Vcn wä -tar af oh oegennyttiga efterdöme», werksamt
nil för Lag och ordning, allmän öfwcrsigt af det
helas wäl och af dest bcständ, om, fäger jag, dcha äro
de fordringar Swensta Folket wäntar att af oh se
uppfylda, om ingen utaf oh lär wilja undandraga stg
att efter förmäga uppfylla denna dest wäntan, mä w!
dä högtidcllgen förklara att wär rätt att utgöra ett
del af Swensta Folkets Representanter alldrlg stall af
oh mihkännas, att med samma nit som Ridderstapet
och Adeln icke undandragit fig att för en ädel och
tapper Nation wäga lif och blod, med samma nit erkänne
wi ocksä hedren och wärdct utaf att utgöra en
del af benna Nations Representanter och stola weka att
wärdigt uppfylla betta wigtiga kall, att alltid ädagalägga
att wära inkerchcn och wära rättigheter äro äftven
som wära öden Ostiljagtiga ifrän Nationens.
Grefwe ^.ovenkgelm, Larl: När
jag gjorde min anmärkning, war bet pä intet sätt min
afsigt att infirmera Ridderstapet och Adelns rätt att
deltaga l Lagstiftningen. Örn är bcwisad genom seklers
helgd. För öfrigt äro mina gäfwor otillräcklige
att motarbeta pluralitctens mening. Men jag gratulerar
mig sjelf, och tror att Ridderstapet och Adela
bör wara nöjd med min anmärkning, när ben gifwit
anledning till de twä wackra tal wi nu afhördt; hwav
fjclfwa anmärkningen angär, afstär jag derifrän gansta
gerna.
Uppä derom gjord proposition, bifölls ben första
paragrapherr. 2. §»
Den i8 October.
4Z3Z
2. Z.
GrrfweOe Is 6 arst ie, jacob: Af sam»
ma grund som jag förra gängen föreslog att tiden tils
Riksdags sammankallande skulle utsättaS till dörja» af
Januarii mänad, sär jag äfwcn nu ä npo yrka denna
förändring i ben föreflagna emedan jag anser
denna tid för LandtmanncN bäst pahanbe. Oä det
beror af Ständerna att alllid sjclswe bestämma tiden
till sin nästa sammankomst, tror jag ej att denna författning
kan kränka Regerings - Formen, i fall Stän,
dernas sammankomst skulle komma att ike nägra mä«
nadcr förr eller senare. Jag hemställer derföre om icke
den af mig fdrcflagne förändringen kunde till bifall
proponcras.
Friherre ^lnnnerkeim, I^ars August
: Fbrewarande fräga att fastställa en bestämd tid
för RikSdagarneS början, skulle medföra antingen en
fbrkorrtning eller en förlängning af den mellantid af
s är som 49 Z. Regerings» Formen (hwilken Friher.
re Klsrinersieim nu uppläste), utstakar. Oet anförda
skälet om LandtmannenS beqwämlighet är godt och
sannt. Men Swerige äger äfwcn en annan hufwudnäring
— BergShandtcringen. Januarii mänad är all
Bruksrörelsens andetid. Oen ena näringen bör ej gynnäs
pä den andras bekostnad. Riksdags, tiben är nu
snart sä förliden, att jag ej ser nägot hinder hwarföre
icke nästa Riksdag kan utsätta- till början af
Januarii Mänad. Enskild beqwämlighet mäste wika
för det allmännas fordran. Tillkommande Ständer
mä sedan besluta om följande sammankomster.
Herr von llsutsvolkk, Larl 6ustsk
keinliolö, förenade sig med Friherre -tlaonerkeim
sch
4554
Den 18 October.
och ulbad stg fä tillägor, att Swerige ägde en he!
provins, Gottland, /fdr hwilken Januarii mänad ej
wore cn patzande Riksdagstid, emedan dä ingen kunde
dcrifrän komma till fasta landet; han hemställde hurugstda
det wvrx kfilligt, att cn hel provins, genom
ett fayant bestut, stiljdcs ifrän fin rcprcsentations-rätt.
Andra § bifölls.
Z- §-
Grefwe f) o I L O a r st i s, jaan!,: Dä
he nämnde Fullmägtige i Banqucn och Riksgälds-Contoirct
ej böra eller kunna rösta med Kongl. Maj:t, finner
jag ordet samråd alldeles icke pdstanbc. Jag fär
derföre före,lä att efter ordet wädlltzt införes: Konungen
Mätte dä, efter inhämtadt yttrande, af Riksens
Ständers Fullmägtige i Bananen och Riksgäld?-  Lontoiret rc.
Uppä derom gjord proposttion klef denna §
nied denna af Grefwe Ds la 6arstis gjorda förändring,
bifallen.
4> §-
Friherre kvlnnnerksim lmr8
Llust: Oet tyckes följa af stg sjelft, att när StatsRädet
sä groft fbrbrutit stg, som här är supponeradt,
har det äfwen förwerkat stn rätt och kan ej wara wärdigt
dek förtroende att fä utnämna StändenS Talemän.
Herr Notkil'st,: Den wid denna § gjorda
anmärkning s-rfaller, emedan ben samm» wid de»
rz § blifwit obferwerad. .
Fjtts
Den 18 Dctobec.
4536
Fjerde § bifölls.
s. Z
Grefwe
Oe la 6 srst ie: Dä mbjeligen
kunde hända -att Ke,ningens sjukdom warade i 12
uränader, och det skulle kunna falla Stats-Rädck in
att söra Regeringen utan att sammankalla Ständerna,
hemställer jag om icke här den fbreskrift som ro H
innehäller, att Riddarchus, Directionen och LandShöfbingarne
m. m. mä sammankalla Ständerna, borde
införas.
Friherre N a n n e r kl e i m: Ide para?
grapher der denna fbreskrift är införd, äro fallen, dä
den bör utöfwaS, klara. Konungens sjuklighet, hwarom
här är fräga, är en obestämd sak. Den kan börja,
utan att det kommer till Allmänheten-' kunskap.
Om den än skulle wara känd af RiddarehuS - Directlonen,
som är förlagd i Hufwudstaden, är den dock icke
alltid sä känd af Landshbfdingar och Consistorier» atk
de äga tillräcklig grund att skrida till Ständernas
sammankallande. Pä sädana skäl har ConstitutionSUtskottet
här ej welat införa samma föreskrift dä det
deraf fett wädliga mihbruk mbjeligcn kunna föranledas.
Grefwe O e Is 6 srst is, ^acob: Som
ConstitutionS - Utskottet i tillägget till ben 11 Z föreflagit,
att Konungen, när han kallar Ständerna till
Urtima Riksdag, derom lärer underrätta Hof« Rätterna,
kunde här samma stadgande gälla för Stats - RSdet.
Det wore eljest underligt, om Konungen skulle
wara sjuk i 12 mänader och det wore en hemlighet
för hela landet.
Herr
4356 Den 18 Dctober.
Heer Grefwe» och Sandt,Mor,
skark en gjorde derefter prooosition vä denna
med de förändringar Grefwe Os ia 6<ar6io föreslagit,
hwilken beswaradcs med Ja blandadt med Nej.
6:te § bifölls med det af ConstitutionS»Ut»
ffotttt gjorda tillägg.
Friherre Oeclsrktröm, sacob, och
Herr 8ilverstoips, krestric Samue!, fräga,
de hur» den förra frägan wore afgjord? Propositio»
nen hade med bäve Ja och Nej blifwit deswarad.
Herr Silverstolpe utbad sig i antid»
ning af Grefwe Os la 6»rcjis8 anmärkning fä erin»
dra, att man wäl kunde weta att Konungen wore
sjuk, men ej bestämdt ifrän hwilkcn tid sjukdomenbegynnelse
borde räknas.
Herr k 0tklisk, Orl Orsiria, trodde
att bet ej warit Grefwe Os ls 6srclis3 mening att i
ben f Z göra nägon ändring, utan att bgnS anmärk»
Ning genom miKtag här blifwit gjord, dä ben egente»
ligen blott gäkt derpä ut, att äfwen benna § i den
iO?de bord? utreda- hwarl äfwen Grefwe 0« la
stio instämde.
7 § tMS.
8. §.
Grefwe Oe la 6s röje- Wid benna
§ fär jug förnya mln anmärkning rbrandt onb»
diabeten af Utländska Ministrar- aflägSnande ifrän
Konung i»ival. Oe kunna lika wäl, om de det sika,
hajiva mflyielse när de wista- xä lo mil- afständ,
som
Deir 18 lvctobor.
som ! Huswudstadm. För öfrigt instämmer jag i ^or«
gare^och ^onde - StändcnS anmärkning rörande trunp,
rS sammandragning kring Riksdags - Orten. Jag
finner ej att det skäl Eonstitutions »Utskottet hämtat
af 14 Z:s i Regel i,rgS» Formen innehäll, blifwit rätt
kämpadt.
Herr ? nsijmnn: I deni!a sistnämnde frä,
ga förenar jag mig till alla delar med Grefwe ve la
6arclie. En föreskrift mot truppers sammankallande
omkring Riksdags - Orten, finner jag ej stridande mot
Regerings »Formen, eller ledande till inskränkning!
Konungens magt öfwer Armvcn. Trupper- fränwaro
jfrän Riksén- Ständer- samlingSort synes mig ödra
bidraga till köld och lugn i deras bfwcrläggningar.
Han- Excellenee Herr Grefwe
kuut si och Herr K 0 t kliesi conformcrade sig
med Herr kLsilman.
Friherre kl annsrkeim: Jag är vlksä
af ben tanka att främmande Ministrar kunna, e,
huru skiljda ifrän Riksdag-orten, finna utwäg att
hafwa inflytelse pä Riksdags, ärender. Men jag un«
derställer Ridderskapct och AdelnS benägna pröfning om
bet llkwäl icke är nägon skillnad i lättheten för denna
inflytelse genom afständrt mellan Wästcräs, och det im
warande Frimurarehuset pä Riddarholmen. Hwad
TrupparS sammandragning beträffar förblifwcr jag wid
Utskottet- yttrade mening. När Konungen äger befälet
öfwer Trupperne, wore det ett inträng i bans rätt atk
nägot i förhand besluta om deras förläggande.
Grefwe O e la Laröie: Jag förmodar
dct lika litet kan wara öspritm af RegeringtSor
-
Den 18 Oetober.
Formen att Konungen skall kunna sammandraga Truppar
kring Riksdags - Orten öfwer det antal en wänlig
Garnison ock? behörig Kungswakt utgör, som jag är
fullt dfwcttpgod .ttl det alldrig är ben Konungs tankoni
ni! aud ömhet och rättwisa wärdar lika sina
Undcrsätares wäl och deras Lagliga rättigheter.
Herr Grefwe n och Landt-Marsk
alken gjorde härefter proposition pä hela §, hwilken
med Nej och Ja beswarades.
Herr Grefwen och Landt-Mars
k a l ? e I! frägade derpä om Ridderskapct och Adeln
bifölle denna § i dm delen som rörde de Utländske Ministrarna.
Ropades Nej och Ja.
Herr vkrenbarC, Oasper Willielm,
förenade sig med Grefwe I)e la Garclie men trodde
att af haas föreslagna tillägg en särskild § borde formeras.
Grefwe ve i a 6 ar 6 is trodde akt just
här wore rätta stället att införa detta tillägg, emedan
här takadcS om Riksdags - orten.
Herr vkrenborA knwände att benna §
endast anginge Ministrars aflägsnande frän Riksdags
orten under Konunga - tvål, och handlade allslnttt om
trupper, hwarfbre han ä nyo yrkade att af detta tillägg
en ny § mätte formeras, hwilket äfwen Grefwe
ve la Garstie medgaf.
Grefwe körner, scholk Göran, utbad
sig fä anmärka, att när man will försäkra Riksens
Stänr
Den 18 October. 4ZM
Ständers öfwcrkägguiugs - frihet, woie det wisjerliaen
bättre att aflägsna främmande magtcrs sändebud än
att hafton dem nära.
Herr Grcswen och L -a n d t - M a rs
k a l k c n förnyade sin proposition till bifall ä §
sädan den med den gjorda förändringen af Constitu»
tio,is-Utskottet blifwit fdresiagen.
Bifölls, dock hördes nägot !7fej.
Herr ^'Ivsrktolpe, chr^stric 8»mu
ei: Jag har wäl hört anföras att det ivore mindre
behörigt att ifrän Konunga »-wal förwika Utländske
Ministrar, men jag har ci erfarit att nägot argument
blifwit gndragit. vet kunde finnas, att ett sädant
förfarande af främmande magkcr kunde anses stötande.
Men jag utbeder nsig att upplysningswis fä nämna,
att det ej är owanliqt. Till den Ungerska Riksdagen
sä inga främmande Ministrar, icke ens tvid blotta hög- ^
tidljghcterna, infinna sig. Jag har sjelf under mitt
wistande i Wien, pä e> mera än fyra Poststationers
afständ ifrän Pressburg, warit dcrifrän utestängd, och
Grefwe kolumosslk^, som dä ivar det mest gynnade
HofwetS sändebud, kunde ej dertill fä tillträde.
Herr Län dt, Mar skalken trodde sig
hafwa funnit att Ridderskaoet och Adeln redan bifallit
denna § hwartill ropadcS
Herr Grefwe n och Landt-Marsk
alk cn framstälde nu den andra frägan rörande
förbud pä truppers sammandragning omkring Riksdags-orten.
Herr
4560
Den ig Oclober.
Herr .silverstolpe, fredric, trodde
akt hela Z redan ware bifallen.
Herr k o t k l i e k sä wäl som Grefwe
Dels 0»r6ie hemstälde om icke deraf borde gbrgs
cn np §.
Herr Lilvsrstolpe, breöric, inwänbe,
att som delta wore en alldeles ny fräga, borde den
hvila pä bordet.
Herr ? ä k l m r> n erindrade att frägan icke
wore np, emedan den härledde sig ifrän en wid denna
§ gjord anmärkning.
Friherre klannerkeim: Anmärk
ningen
är i behörig ordning gjord, och säledcs äfwM
na behörig att till pröfning företagas.
Herr Lilverstolpe, Lustak l^bra*
karn, utbad sig fä erindra Riddcrskapet och Adeln om
wädan af etl förhastat beslut öfwer benna fräga. Man
borde agta sig, säsom en wärd Ledamot nytz yttrat»
att derigenom icke mera risa än lisa. Han undcrstälbe
om icke tillfällen kunde finnas dä Riksens Ständer
sjclfwe kunde bchöfwa skydd.
Härwid upkom nägon vro, hwarefter
Herr ? 8 k ! m an yttrade: Mätte alldrlg
ben tid komma, dä Riksens Ständer behöfva skyddaaf
bajonetter.
Herr 8i!verktolpe, Lustaf^brsksmr
Mätte alldrig den tid komma, dä Riksens Ständer
känna sig nog swaga att frukta för bajonetten.
Den 18 Dctober.
436i
Grefwe Del» 6 ar i 0: Jag tror ej
trupper alltid bidraga till mognare beslut. Jag har
e) sett nägon märkclig skillnad emellan dem, som to,
goS under det Westra Armeen här qwarläg och dem
som fattatS sedan.
Herr Grefwen och Landt,Mar,
skallen: Det lärer wäl c) wara Herr Grefwe:!-
mening att neka Kongl. Majit att i Hufwud, Staden
hälla Earnijon.
Grefwe ve I 2 6 arst iJag har re,
dan sagt att ben wanliga Garnijvn och behörig Kungs,
wakt katt e) inbegripas under orden sammandraga
rruppar.
Friherre (^esterttröm, ^cok: Jag
tror r) det kan wara fräga om att imponera pä Ständer:
sädant bbr alldrig kanna hända, men det kunde
wara en möjlighet att fiender inbryta i Landet och nal,
kades Riksens StändcrS samlingS-ort, och dä behbfde
de otwifwelaktigt skydd af en annee. Om man blott
har afseende pä denna omständighet will jag gerna
samtycka, att truppers sammankallande kring Riksdag-,
orten fbrbjudeS: men betta stadgande mäste blifwa en
Ny §» ty i denna Z:dc kan det r) insättas, emedan
den handlar om ett alldeles främmande ämne,
Grefwe ve 1» Gsrstis, sacod: Pä
det man ej mätte misstaga stg om rätta fbrständet af
hwad jag sagt, fär jag ytterligare upprepa att jag
alldrig under sammandragning af trupper kan fbrstä
den garnizon, svin till Policens och Ordningens hällande
är sä nddwändig, den Kungswakt som tillhör
, Regrnten, som wäl ej bchöfweS för dess säkerhet ibland
tro^
4362
Den 18 Octsber.
trogne underläkare; men är en tillhörighet af de§ trådighet,
af dct höga runi han i,Nationen äger. Mctt
dä jag yrkat den gjorda tilläggningcn j K, har jag äfwcn
hatt afseende pä ett Ekonomiskt niäl, den ökade
dyrhet pä lifsiticdel, som af en större sammandragen
styrka skulle uppkomma för Riksdagsmännen, och detta
blir j min tanka ett nytt stät för dct begärda tillägget.
Herr Grefwe n och L a n d t - M a rsk
alk cn pl oponcradc dct bcstul, att truppar ej mätte
fä sammandragas närmare än IQ mil omkring Riksens
Etändcrs samlingsort, ben wanliga Garnijonen och
Kungswakten undantagen, utom i be fall dä fiendens
annalkande gör deras sammandragande nödwändigt.
Grefwe O e la 6 srstje, ^scob», trodde
bet böra fbrblifwa wid allenast förra delen af denna
proposition. En gen nijon kunde ej förnekas, men
om stende,! kvmme sä när, gäfwcS ej annat medel än
att Riksdagen skulle flyttas.
Grefwe körner, Astolf 6oesn: Utan
att ftlllkomligen ogilla den gjorda anmärkningen, wille
han likwäl erindra Riddcrskapct och Adeln alt det gifwils
tider dä man sökt wäldfbra Riksens Siändcr. —
Dä deras medlemmar blifwtt fängslade, dä 6ooo man
pöbel omgiswir detta Ribdarehus, hwarföre han frägade,
om icke ben Lagstiftande magtcn wid beha tillfälle»
hade warit i behof af skydd.
Eiter nägon korrt widare ökwe, läggning bifölls
det föreslagna tillägget, under följande redaktion: att
utom wänlig garnizon och Kungswakt fä ej trupper
sammandragas till Riksdags-orten.
9-be
Don 18 October.
436Z
9'.de Z Bifölls.
io:dc §.
Grefwe De I» 6 nr stia, Jacob, yrkade
att ibland de häri anförde ZZ äfwcn den s:te
mätte citeras.
Herr Zilvertparre, ^.ron lissc:
Denna Z är helt och' Mit kagen efter, den 95 § i
Regerings - Formen, hwarest den 92 hivilkcn rdrer
samma fall som den 5 i Riksdags-Ordningen, ej finnes
anförd. Af denna orsak, äfwcn som de skäl hwilka
Friherre Klannarbcim anfört, har Utskottet trott ^
sig häri icke böra förcflä nägon förändring.
Grefwe Oe l s 6 Lrcl i 6, Jacob, med
gaf
att det werkcligcn sä förhällcr sig, men Rcgcrings
Formen
omtalade icke eller nägra vice Talemän, och
wid deras föreseende hade icke Utfiottet warit sä nogräknadt
att förändra Regerings - Formen.
Herr 8 iIVerspsrre anmärkte att det
anförda exemplet wore ett tillägg, men icke nägon förändring,
säsom det hwilkct Herr Grefwen xrkade.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
gjorde derefter proposition pä Z med det
tillägg akt den <l § äfwen d-ri mätte anfbraS.
LifdllS.
Z.
Herr kvlorL t k, Oari uppläste föl
jande
ffrifteliga anmärkning. Tilläggningen wid den
-
4564
Den 18 Gctobcr.
na § akt Riksdagsman?»!?,'!! i Bonde »Skändct c) sär
förrättas af ni Häradshöfdinge, son, är Adelsman, smakar
nog mycket af den förkastade Säkerhets - Actcn.
Minst hade Min wäntat sig ett sädant stadgande i en
tidcpunkl dä det förhateljga af all Ständs ffillttad
aldraminst bör äga ruin i saltsåker. — Saken är wäl
icke af särdeles wärde — ty en Häradshöfding af
Frälse Ständ — vin han äger minsta skicklighet och
förtroende i sin Domsaga, har alltid betydligt inflytande
pä Riksdagsiranswalct — men bet hörer ändä
till tidens besynnerlighet och till d-.n Motsägelse-anda,
som sä gerna will röja sig i wära allmänna författningar,
alt man söker en satts och handlar twärt deremot.
— Denna anmärkning är egentligen icke gjord
för att winna nägon ändring uti hwad ConstitutionsUtskottet
i dest tilläggning stadgat — tp en fräga ber,
om bör ej komma frän Ridde, skåpet och Adeln, hwarmedlemmar
wiflcriigcn icke lära wara nyfikna att fä
hälla nägra Riksdagsmanna - W l. — Den är blott
wäckt i det afseende för att underställa huru wida är
rimmcligt att när en Frälse Domare ej sär befatta sig
med ett Ständ- wal — ett Frälse Landshöfding och
Frälse Ledamöter i Konungens Högsta Domstol likwäl
skola pröfwa och afgöra de frägor, som om dylika wal
uppkomma, tp om Adelsmannen är jäfwig eller rättare
obehörig pä det ena stället, sä mäste han wara det
pä ett annat, ber samma fräga med widsträckkare och
slutelig pröfning-» rätt förekommer.
Grefwe Deln Gnrsiie, Iscolr: Det
är mig okärt att wid detta tillfälle ej kunna instämma
med Herr llorark. Den rättighet Bonde - Ständet
1789 erhöll, war wäl en följd af SäkerhctS - Acten,
vien det är nu genom detta Ständs privilegier stadgadt.
Jag hemställer huriiwida det kan wara billigt,
rätt
-
Den 18 October. 4365
rättwist och försigtigt att harwid göra nägon crinbran.
Dä Bonde - Ständct sä ofta träda wära privilegier
för nära, wänne wi ej döra wisn ost sä mycket noggrannare
om.helgdcn af deras: dä de göra fordringar,
böra wi ej cn gäng göra anmärkningar.
Friherre lolsnnerlieim instämde sä
rnyckct häldre i hwad Grefwe Oc.- is 6»rstis anfört,
som denna H more en as dem, som enskilt rörde Bonde-Ständet
och säledes, enligt märt fattade beslut, ej
hörde under Ridderskapet och Adelns pröfning.
Den lille § bifölls med bet af ConstitutionsUtikottet
föreslagna tillägg.
I2:te § bifölls, med ConstrlutionS - Utskottetföreslagna
tillägg.
izrde I4lde i^rde l6:de §§ bilöllos enligt
Kidderffapet och Adelns beslut utan granskning säsom
rörande de Respcctive Med - StSndcn enskildt.
l7-.dc Z.
Herr lelorstli, Lsrl ^xei, uppläste
följande skrifteliga anmärkning: WId tunna Z torde
wara nödigt alt tydligare än som ske,t stadga, det
ingen pä Landet mä Släggas bidraga till rese-kostnad
och underhäll för en Fullmägtlg. Det har pä flere orter
warit cn wänlig praxis att alla ägare och innehafware
af Frälse-, Skatte- och Krono - Hemman sätt
erlägga Riksdags-penningarne till Bondc-Ständets Riksdagsmän,
fastän de warit Adelsmän,Prester, Borgare eller
Ståndspersoner. Ingen som icke i walet asen Riksdagsman
fär deltaga, bör kunna älägga-att hvi.vm betala.
Tredje Band. N:o 207. r<n
4Z66
Den 18 Gctober.
Den tilläggningen synes säledcs nödig, efter hivad Cons
stitutions - Utskottet tillagt: Efter ordet redowisas
"men maga ej fordras af dem, som i Riksdags-mannens
wal ej warit berättigade del"taga.
" — Häröfwer torde jag fä utbedja mig Högwälborne
Herr Erefwen och Landt-Marskalkens proposition.
Grefwe Osia 6 gr 6 ie, ^sacob: Att
förlust af tjcnsten är wärre än kroppsstraff, deruti katt
jag med Constitutions - Utskottet alldrig instämma.
Herr R. o t b 1 ieb, instämde i detta Grefwe
vs la Gsräiss yttrande, hälst han förut gjort
denna anmärkning.
Undertecknad Lilverttolp e, ^xel 6abriel,
uppläste hwad Constitutions, Utssottet till swar
pä ben gjorda anmärkningen hade anfört, och förmodade
att Ridderskapet och Adeln deraf täcktes upplyst
sinna; alt Utskottets omdöme wore helt annorlunda.
Herr kotklisb: Likwäl fär jag anmärka,
att personer ofta skulle kunna finnas, som
gjorde litet afseende ä mistningen af en obetydlig sysia,
och att i alla fall hwar och en lärer anse swärare att
fä stryk eller sitta pä watn och bröd, än att mista en
Ma.
Herr Grefwe» och Landt - Marskalken
gjorde derefter proposition pä § hwilkea
bifölls.
Herr k^orstk. Larl /exel, yrkade att
den af honom föreslagna tilläggning mätte antagas.
Herr
Den !8 October. 4567
Herr Grefwe» och Landt - Marskalken:
Det angär ett missbruk hwaremot här t
Riksdags.-Ordningen wäl icke lämpcligcn nägot kan
stadga-, utan hwilkct när del inträffar ä behörig ort
till rättelse bör anmälas.
Grefwe körner, Göran, erin
rade
att §:§ stadgande i afseende-pä deni som borde
betala RikSdagSmän wore fullkomligen tydligt, och bchbfde
r) detta tillägg för att förftäs och förekomma
missbruk.
Herr 1 ir s m, keör, utbad stg fä anmärka»
att Herr dlorsiks anmälan ej anginge FrälseHcmman,
men wäl Frälsemän, som ägde SkatteHemman,
sä wore det ätminstenr i hanS ort; sai.n för
öfrigt t) billigt att han skulle betala till Riksdagsmannens
underhäll dä han ej delkoge i hans wal.
Friherre kistöerstolpe, Lsrl, erinrade,
att om tillägget ej wore nödigt, kunde det ju
dock alldrig wara skadligt.
Herr klins-kpor, Garstt, besannade
Herr klorLklm uppgift, att j ästcrgölhland wcrkeligen
det ifwcrklagade missbruket ägt rum.
Grefwe körner, -^ciolk Göran, wisade
ä npo att det redan förut i Z wore förebpgdt.
Herr Klor» t k förnyade sin önskan, att
hans tillägg mätte gillas, och begärde derpä proposition.
Herrkotklieb instämde i hufwudsaken
med Herr klorsrk, han medgaf äsweu att § förut
wore
4868 Den 18 October.
wore tydlig, men förestog att man för mera tydlighetskull
mätte införa af deni, af hwilka han blifwit
rvald till fullmägtig.
Herr kel o r rr t si prkade att man i en Lag
ej kunde wara nog tydlig; hwari Herr silinr,ihor,
Oercsi, instämde,
F r i h c r r e N a n n e r k e i m hemställde om
ick« mcningarne kunde förenas, om i § infördes, af
dc>, hwilka äro berättigade att wälja.
Med denna förändring jemte det af Constitlltions
- Utskottet skresiagna tillägg klef denna § pä
Herr Grefwe» och Landt, Marskalkens proposition bi»
fallen.
Herr Grefwe n och Landt-Mar»
sk alkentz proponcrade Ridderskapet och Adeln att
nu ätskiljaS, men äter samlas kl. i eftermiddag
för att fortsätta klenum och ventilationen öfwer Riks»
dags» Ordningen. Som han sjelf wore opasslig, an»
modade han Hans Excellcnce Herr Grefwe Lrske att
dä föra klubban.
Tillika hemställde Herr Grefwen och LanbtMarffakken,
om icke Ridderffapet och Adeln wille kc»
sluta, att fä länge granskningen af Riksdags - Ordnin»
gen räcker, bageligen för och eftermiddag fortsätta sins
sammankomster.
Bifölls; hwarcfker
Ridderskapet och Adeln ätskiljbes kl. -S2.
In siclem krotocolli
6. Lilversiolpe.
Ons»
Den 18 October.
Onsdagen den i8 Octoöer.
kl^num kl. eftermiddagen.
Ordförande Hans Cxccllence Herr Grefwe
Vrake, iagAMi8 krecirio.
I8:de Z.
Grefwe Dels 6nrffis, ^acok: vik
jag ur ingen grund kan godkänna Constitutions - Ut»
skottctS wederläggning af anmärkningen rörande Cathvlikers
rätt akt wälja RikSoags-Zullmägtige, akk
neml. derföre, att Catholffa Läran är intolerant, man
äfwen bör wara intolerant mot Catholiker, fär Zag
än widare yrka iagttagandrt af den anmärkning jag
wid denna Z gjort.
Herr kotklied, Larl ktteäric: vet är
icke utan en witz beundran jag i Utskottets utlätande
finner intolcrance emot nägon Religion, helst i ett Ti»
behwarf sä utmärkt af warm känsla för jemlikhet och
en lika fördelning af menniskans rättigheter; att wara
en dygdig man och en god Medborgare är allt hivad
Staten fordrar, när den förunnar ät nägon representations
- rätten. Genom Grefwe Os In 6nrUw8 förslag
syneS mig en medelwäg träffas emellan billigheten
af de rädande tänkesätten, och tillstyrker derföre att
bet mätte antagas.
Herr läse^ksnkkölrl, Larl Vrsänc,
frägabe om Judarne äfwen härigenom erhblle wal,
rätt?
Herr kotkliekr: Jag tror att hwarje
god Medborgare och trogen Uudersäte bör komma i ät»
nju»
4370 Den 18 October.
njutande af nila Medborgerliga rättigheter, sä widt
omständigheterna det mcdgifwa, och att ingen af hwad
Troslära srm HM, bä han har ägendom, bör betagas
alt bcltaga uti Riksdagsmanna - wal.
Grefwe ö vv s n k j e l m, Larl, jnstämde
häri, af den grund, att när man. Möker »ägon
annan krosförwandt att i Landet äga jord och ägen«
dom, bör honom äfwcn tillämS att wäija tili Riksdags
- Fullmägtige.
äöe^r kerzenscbijöti, kl. s. anförde'till Protokollet
följande: 18 § uti Riksdags - Ordningen förcikrifwer
Riksdagsmans älder och Msäiliga hinder alt
i sädan egenskap kfwe-wara ett Riksmöte. Constitu»
tionS -Utskottet har förcsiagit en älder af 25 är för
Riksdagsmäns antagande, och detta stadgande hwilket
endast (ingär Adelsmän, Borgare och Bönder, helst
förmän att räknas till Preste - Ständet ej förr än med
uponäende af samma älder widtagcr, och mera djrect
rörer Adelsmän hwilka ännu äga en medfödd rätt att
bcltaga i Riksdags. öswcrläggnlngarne, tyckes i min
tanka täla nägon jemkning.
Grunden för detta förordnande lärer twifivelsutan
wara ett förutsätt inde, att man innan samma
älder ej anses äga nog mognad och stadgad insigt uti
de nödige ansedde kunskaper; men dä allmänna Lagen
lemnar hwarje Mansperson, hwarS answar för sine
aerningar redan börjar ivid femton ärs älder och i
wista kall, förr, rättighet att wärda sin ägendom af
hwad betydenhet som helst, hwilken befattning, i öfwerenestämmelsk
med äsyktadt ändamäl handhafd, torde
kunna nägorlundg egalera wigten af det kall en Riksdagsman,
endast säsom sädan betrakrad äger, utan
af
-
Den 13 October. 4Z7L
afseende pä de särskilt? uppdrag, hwilka bero af betz
Ständ till honom fattade ytterligare förtroende, och
härtill äfwen kommer att sednare tiders erfarenhet wisat
Exempel af flere, som innan de uppnätt ben föreflagnc
äldern af 25 är, funnits wärdigc att af Kongl.
Maj.-t ihogkommas med betydelige och answarssulle Embeten,
i hwilkas förwaltning de fullkomligen rätkwisat
det höga förtroendet, sä tror jag all anledning wara,
att i likhets med hwad hitintills warit wanligt stadga,
det Riksdagsmäns älder hädanefter bör wara minst
2l är, tvid hwilkcn tid man i alla öfrige sä enskilte
som allmänna Wärf, med undantag af-förmynderskap,
anses fullmyndig.
Säsom ett tillfälligt hinder för rättigheten atk
säsom Riksdagsman warda antagen är äfwen det, att
efter ingifwen Eessions-ansökning icke hafwa blifwit
genom Oom befriad frän sine Borgenärers kraf.
Och detta förslag, derest det gillas, synes mig härdare
än Eesslonantms brott förtjcnar. Oen, hwars ägendom
är i Borgenärers wäld och sälebeS intet äger,
tyckes wigt icke böra äga rösträttighet i allmänna mäl,
men hans willtor kan förbättras, och han kan, utan
att framwisa en sädan Oom, som fordras, likwäl hafwa
gjort sine Borgenärers rätt och ej handlat pä annat
sätt oredligt än att icke kunna pä utsatt tid förnöja
dem. En efter Concurs-OomenS utgifwande
skedd liqwid, tror jag säledcs böra wara tillräckelig
att bibehälla en Person wid betz Riksdagsmanna - rätt,
hwilken honom tillkommer efter födsel eller de wäljan,
beS förtroende, och dä detta fbrhällande af alla Bor--  genärers förnöjande säledcs ofta icke kan med nägoa
Rätts Oom styrkas, fbreflär jag att jemte bibihällan,
de af ordet Oom jemwäl införes ever bewis af den,
som haft om händer ConcurS-Mastans utredning
-
4372
Den 18 October.
nini, att wid hallen Uqwid alla till betalning
fastställde fordriitgar blisivit fullt godlgjorde.
Att hafwa warit för nägot nestigt brott styl»
dig till straff, är äfwen ett hinder att blifwa Riksdags,
man. Hwarje Ständ lärer wist innom stg bchälla
detta stadgande i stil helgd, men nödigt synes wara att
närmare bestämma begreppet af detta uttryck. — Witz»
brott ärv i allmänhetens och Jndiwidens ja till och med
i ett Stånds tanke mera ekler mindre till och med in,
let ansedde för nestige och wärkan af detta förslags
förordnande ställe säledes komma att bero af arkitraes,
wid förefallande frägor, helst stillnad är att wara för
nesligt brott skylldig till straff, wara ädömd samma
straff, det undergä och af Kongl. Majtts Näd till stil
heder och ära restituera!). Hwarfbre jag, med upp»
gifwande af dessa mina tankar, anser mig böra träcka
Högloft. Ridderstapet och Adelns upomärksamhet pä
detta stadgande, sä att det swarar emot ändamäket.
Hans Ercell c nce Herr Grefwe n
och Ordföranden gjorde derefter Proposition
pä den 18 § i förslaget, med Constitutions - Utstottets
förändring, och den tilläggning, att wal - rätt stullr
tillkomma alla af hwad Religion som helst, som annars
dertill rättighet äga.
Bifölls.
Iy. §.
Friherre Lecisrktröm, facob: Som
benna § rörer blott de andra Ständen, sä torde ej
nägon öfwerläggning derom behbflvas.
SanS Exceklence Herr Grefwe
krake: Om jag »j orätt fattat Hbglvfl. Ridderstapet
Den i3 October. 4373
och Adeln? i förmiddag stadgade bcflut, sä kan öfwer
denna § ingen ventilation uvpstä, utan anst? den fäson,
af Ridöerskapet och Adeln gillad.
Grefwe O e 1 a 6 n r 6 i e erinrade att
detta gillande wore' willkorligt, i fall sädana af
de ständ hwilka de angingo blifwit antagna.
Medgafs.
Friherre cedarström, facod, hem,
stälde huruwida man wid sädana M behdfdc borttaga
tiden med uppläsningen af de i Ständen gjorda an
märkningar.
Åtskilligt fbrklarade att denna uppläsning were
bfwerflbdig.
2O § Bifblls med de af Utskottet förcflagn»
fdrändringar.
21 Z.
Grefwe ln Qnrstie: som de anmärkningar
jag härivld gjort rdra blott de andra Ständen,
torde de ej bchöfwa uppläsas.
Hans Ercellence Herr Grefwe»,
och Ordsdranden gjorde derefter proposition
pä § med det af UNkotut förcflagnc tillägg, hwilken
bifblls.
22 Z Bifblls.
2^l § Bifblls sädan den af Constitutions,Utskottet
blifwit omarbetad, och med dest föreslagna tillägg.
24 Z.
4574
Den ig Gctober.
24 § Bifölls med bet tillägg Utskottet före
ffagit.
2s § Bifölls.
26 §>
Grefwe Oe Ia 6 arst ie: Som jag tyckt
mig märka alt Pluralitcten warit mot min anmärkning
rörande förändring i den föreskrift, att StatsMinistern
skall företräda Konungens ställe när han ej
Sjelf will tala till Riksens Ständer, och som ConstitutionS
- Utskottet för öfrigt gjordt afseende pä mina
anmärkningar, fär jag anhälla vm proposition pä j
med den förändring Utskottet föreslagit.
Uppä derom gjord proposition blef denna §
Munda bifallen.
27 §-
Grefwe vs la 6 srst , s: Jag kan ej
inse att utsättande af 14 dagar inom hwilka Riksdagen
bör komma i full »verksamhet, kan wara nägon
kränkning af Konungens rätt. Dä hade ett sädant
förslag ej kunnat falla mig in. Med denna bfwcrty
gelfe
kan jag ej annat än widare yrka afseende pä
min anmärkning, och fär dessutom tillägga, att den fö,
reskrift borde göras, att när Konungens proposition
om Stats - Wcrket aflemnaS, dermed äfwcn borde följa
ifrän, StatS-Contoirct en fullständig redowiSning
och Tableau öfwer Stats - Werkets tillständ.
Herr 8i1vsrktolpe, krsstric: En säban
Tableau är nu gjord, och författas ärligen af
Stats - Contoiret.
Gref
-
Den 13 Oktober.
4Z75
Grefwe De la 6srstis: Jag ber om
förlåtelse,'jag menar ej en Summarisk Tablcau pä lik»
gifter och inkomster, utan en fullständig redowisning.
Herr 3 erc; k tsZt, kria, utbad sig fä
göra en anmärkning wid sista orden af denna H: Sädan
ben nu är af (konstitutions - Utskottet förestagcn»
syntes som Stats-Rädet skulle äga rätt att afflä Konungens
propositioner, en rätt, hwiiken RegeringsFormen
dem icke tilldelade; han föreslog delfine, att H
sä ffulle styliscras: i till- eller af-styrkande.
Hans E x c c l l e n c e H e r r G r e f w e w
och Ordföranden gjorde proposition pä den af
(konstitutions - Utskottet förcflagna 27 §, med de förändringar
som Grefwe Ds ia LsrcUs och Herr Lsr§--  stestt tillstyrkt, hwilken biföllS.
28 Z Bifölls.
29 §.
Herr Klrnx-lpor, 6srstt, förklarade
sin förundran, att ingen af de mänga wid denna H
gjorda anmärkningar blifwit af (konstitutions. Utskottet
begagnad.
Grefwe Ds Is 6 srstIs, Hscod: DL
mina anmärkningar ej ägt den lyckan blifwa antagna,
nödgas jag dem äter upprepa. (Herr Grefwen uppläste
härwid sina wid denna Z gjorda anmärkningar).
Hwad angär wädan af den stora magt (konstitutionsutskottet
synes hafwa sig tillagt, anser jag öfwerflddigk
widare derom tala, ty enligt hwad en wärd Ledamot
här behagade nämna, en god sak talar nog för sig
4376
Den 18 Octsber.
sjelf. Men dä jag högeligen yrkar, att Utskottet bök
Ständen meddela allt hwad till detsamma inkommer,
anhäller jag lika ifrigt, att intet mä till Ständen i»
frän Utskottet inkomma, som ej är ätföljdt af Utskottets
betänkande och noggranna yttrande.
Herr öelorntk, Larl ^xel, uppläste följande
anmärkning: Att Constltutions - Utskottet, säsom
det wigtlgaste af alla, rj skall bestä af mera än 12
Ledamöter, lärer förut säsom origtigt wara anmärkt,
men Utskottet lärer ej funnit stg befogat att upptaga
eller beswara denna efter min tanka grundade anmärkning,
den torde säledes fä nu ä nyo upptagas pä de '
wälgrundade skäl som förut äro anförde, och hwartill
torde fä läggas att dä en witz talrikhet inom ett mycket
werkande och magtpäliggande Samfund alltid utgör
ett binder för corruptionen, som är sä mängfaldig,
och kläder sig i sä tusende olika skepnader, sä synes endast
af detta skäl (konstitutions - Utskottet wid tillkommande
Riksdagar minst böra bestä af 24 Ledamöter, 6 af
hwarje Ständ; hwarom jag torde fä utbedja mig Högwälborne
Herr Grefwens och Landt - Marskalkens proposition.
Herr klsirsnbor^, djslper IVilsisIm,
önskade att till winnande af mera tydlighet i denna F
sattcS äliyge i stället för ärje. Oct ena uttrycker en
räktigdrt; det andra en skyldighet.
Herr käorntk, Larl förenade
sig med Grefwe Oe la 6ar6ie i det yrkande, akt Constitntions
- Utskottet bör till Städernas klena tillkännagifwa,
äfwen de propositioner hwilka det e) kunnat
tillstyrka.
Herr
Den 18 October. 4377
Herr kling lpor, Osrckt, conformera,
be sig med Herr Läoratk.^
Herr käklmsn, Otto krestric: Wid »pläSningen
af de wid denna Z gjorde anmärkningar,
fann han att Constitutions - Utskottet icke gjordt af»
seende pä en, hwilken likwäl syntes honom ganska
grundad. Han wore af den tankan, att om wid läs,
ningen af Stals-RädctS Prolocollcr det skulle besinnas,
att nägvn Ledamot af Stats-Rädet borde sti » s till an,
swar, det ej borde bero af Constilutions-Utffotttts Pluralitet
att afgöra, huruwida hans uppförande i Lag»
lig wäg skulle undergä granskning, utan borde wara
hwarjc Ledamots bäde rättighet och skyldighet, att, enligt
sin bfwcrtygelsc, den bcgängna förbrytelsen i sill
ständ, till laglig ätgärd, anmäla.
Äfwen wille Herr kristman crindra om en anmärkning
af Friherre ^liljencrants, hwilken, om han
tvore närwarande, han utan twifwel sjelf skulle understödja,
att när en Författare med en anmärkning pä
Grund-Lagarna wändt sig till Constitutions - Utskot,
let, men hans anmärkning af detta Utskott icke blif»
wit gillad, det dä mätte wara hans rätt, att med sia
motion wända sig birrrte till sitt Ständ.
Det syntes Herr kastlinan icke tillräckligt, att
han ägde rätt att genom trycket derpå wända allmänhetens
uppmärksamhet. Ständet borde äfwen stuteli,
gen fä afgöra om ben framstälde frägan skulle fä uptagas
eller ej.
Herr kol k lieb, Larl ^reckric: Anhöll
att afseende mätte hafwaS pä ben anmärkning han
gjort wid denna Z. Han medgaf att den wore af,
skrifwen ur Regerings»Formen; men hwad han löre»
sta.
4373
Den 18 Oktober.
stagit innefattade ingen motsägelse, men skulle, efter
hans öfwertpgelse, mycket bidraga till större tydlighet.
Hans Excel! enet Herr Grefwe
Krake, föreslog att denna § momentwis mätte
granstas.
Grefwe körner, Astolf Göran: Hwad
ben srägan angär, huruwida en Författare som till
Eonstitultons - Ukstottet inlemnat ett förstag, hwilkek
ej af Utskottet blifwit gilladt, ^orde dermed sedan fä
wända sig till sitt Ständs stenum, är ben af Eonstittltions
- Utskottet fbrcstagna § alldeles enlig med Eon«
stikukionen, och den begärde förändringen stridande emot
84 § k Regerings - Formen. Endast detta skäl
war tillräckcligt för Utskottet, att ej kunna medgifwa
den föreflagna förändringen. Rörande äter den an«
märkningen, att l Z borde.utsättas, att Utskottet äfwen
mätte granska de Protokoller, som i Eommandooch
Ministcrilila mäl inför Konungen blifwit förda, är
redan i § förut utsatt, att Utskottet kan dc§a Protokoll
fordra rörande de af Utskottet uppgifna händelser,
hwarrill de erid läsningen af Stats-Rävets Protokoller
kunna fä anledning; hwarjemtc Utskottet älwen 1 anledning
deraf äger rätt att ställa den Ämbetsman som
sig förgätt, till answar.
Herr Kotkiieb, Earl krsstnc, mebgaf,
att rättigheten att infordra Protokoller wore i § utsatt;
men hans afsigt wore, att fä uttrycket tydligare,
hirilket dan trodde kunna ste genom tilläggande af
ordet äsrvcn.
Grefwcke la Garstie kunde ej in.
änma med Grefwe körner deri, att Constitulionen
för
-
Den 18 October. 4Z79
förböbe en Författare att anmäla en af ConstitutionsUtskottet
afflagen fräga, hos nägot af Riks-Ständcn.
Den 84 S i RcgeringS-Formen, hwilkcn Herr Grcfwen
uppläste, syntes honom ej innehälla nägot sädant förbud.
Han trodde säledes att hans begäran innehbile
en tillätlig tilläggning.
Herr Gottilieb instämde häri.
Herr Lur! ^xel, yrkade sam
ma
tillägg, emedan eljest Ständerne skulle wara Constitutions-Utffottct
underdäniga, och det just borde wara
twärtom.
Herrkäfilmsn: Hwad ben frägan beträffar,
att en Riksdagsman, hwarS Proposition Con«
stitutions-Utskottet afflagit, borde äga rättighet att
densamma HoS sitt Ständ anmäla, finner jag derwid
ingen swärighet, när det skär honom fritt att utgifwa
den pä trycket. Det är ätminstone en skags Controll,
att icke Majoriteten i Utssottet mä kunna hindra ett
nyttigt förslag att framtränga.
Herr Silverstolpe, Lustrk ^drslmm:
Jag är för min dek öfwerkygad, att ben g!fna rättigheten
att pä trycket utgifwa sä wäl det gjorda Förslaget,
som Constitutions-Ulssottcts utlätande deröfwcr,
är den starkaste Controll som kan bchbfwas, och med
bibehällanbe af Ordning och Lagens ändamäl kan fin,
naS. Jag finner ocksä icke hwarföre den föreslagna
Författningen i Riksdags - Ordningen bör göras, när
det alldrig kan wägras nägon Ledamot af Riksens
Ständer att inför sitt Ständ anmäla och wäcka hwad
motion han behagar, hwarigenom ändamälct fullkomligen
winne-, om en Författare just är angelägen att
43ZO
Den 18 October.
pä sitt afflagna fö,sicig wäcka sitt Ständs uppinZrk,
samhet.
Grefwe O e In Garciis: Jag päminner
mig akt Regerings - Formen föieffrjfwcr, att wi§a frä»
gor ej fa I Riksens StändcrS stiena wäckaS. Del är
derföre nödigt, att Constilulions - Utskottet, som är det
enda ställe, hwarest de kunna wäckas, bör inför Ständernc
göra redo för deni, hwilka det asstagit; ty eljest
skulle ju Majoriteten i Utskottet afgöra hwilka frägor
hos Ständerna finge förekomma, och skulle icke de
wädligaste följder deraf kunna blifwa?
Grefwe kel örner, AZolpki 6örsn: OZ
81 § Regerings - Formen stadgar att frägor om än»
dring eller upphäfwandc af Grund-Lagar ej i Riksens
Ständers stlena kunna wäckas, utan endast hos Con»
stitutions - Utskottet anmälas, sä skulle ju ett stadgande,
hwilkct tilläte en Författare, hwars försiag Consti»
tutions - Utskottet ogilladt, att dermed wända sig till
sitt StändS stlenum, jlludcra Constitutioncn. Jag
hemställer till Htgloff. Riddcrskapct och Adelns pröfning,
huruwida en sädan tillätelsc kan wara enlig med
(konstitutionens hsprit. Det har marit Lagstiftarens
mening att alla frägor rörande grundlagars upphäf»
wande eller förändring sent skulle afgöras.
Man har trott att en rubbning deri ej borbe
mbjekigen kunna ske af en nyck, af ett intryck för ögnablickct
pä en större folksamling. Man har önskat,
att sädana frägor skulle undergä den mognare pröfning,
som kunde wäntaS af walda personer, hwilka
wunnit Ständers förtroende, och i Fe lugnare ögonblicken
hoS ett inskränkt antal, hwars pligt är en no»
ggre och stilla granskning. Derföre har ett Utskott
blif
-
Den 13 October. 4531
blifwit fbrordnak» som kan ätcrhälla förhastade företag.
Pä detta Utskott ligger äter Controllcn deri,
att betz afstag pä dea wäckta motionm kan läggas för
allmänhetens ögon. Dessutom wägar jag hemställa,
om man bör föreställa sig, att ett Utskott, sammansatt
af Ständernas egna walda Fullmägtigc, answarigt
för sitt förhällande inför Ständerna och Nationen,
skulle wäga afflä en billig begäran» en nyttig
proposition, gagnande för det allmänna och enlig med>
ConstitutionenS äsprit. Endast i tider när allmänheten,
eller Pluralitcten innom nägot Ständ skulle wara
böjd för Demagogiska satkser, när frägor kunde wäckat
svm wörö wädlige för det allmänna lugnet; och sädana
företag af en mägtig faction kunde skpddas, endast
för sädana tider är ConstltutionS-Utstottets äterhäl,
lande kraft beräknad, endast dä har det warit Lagstiftarens
ändamäl att, genom längsamhctcn i formaliteterna,
befordra sans och ordning, samt alldeles kunna
afwända tilltag som leda till Statens upplösning
genom grundlagarnas
G r r f w e O e la 6 nräie: Wistigen har
Constitutions-Utffvttet föreflagit längsamhet wid alla
frägor om förändringar i grundlagarna, och jag prisar
högeligen denna försigtighet: Nägot klokare kunde
ej finnas, och jag önskar att alla kommande Con.stitutions,
Ulskott mätte göra sig förtjente af det wigtiga
förtroende som i detta afseende genom grundlagen äk
betta Utskott är öfwerlämnadt. Ett stal kan jag boch
anföra hwarföre wid tillfälle ett undantag frän den
här sä längt sträckta försigtigheten synes mig kunna
äga rum.
Det kuRde hända, att en fräga innom Utskottet
fbrekomme, som misshagade de andra Ständcn,
Tredje Band. N:c> 203, oH
4Z8L Den 13 October.
l>H sälcdcs af Pluraliteten förkastade-, men dä dm r
det fjerde Skändct förcdrogcS ej mötte hinder utan trunne
understöd. Genom fräganS framförande till Ständen
wunncs sälunda ett medel att förebygga wigtiga
Propositioner- qwäfwande af ensidiga motiv. Jag
tror säledes att det fbrsiag jag gjordt har en god afsigt,
ochmtt min Proposition hwilken jag än widare
yrkar, ej är stridande mot espriten af den Zr ä i
Regering-- Formen.
Herr-käk! man: Eder upplysta pröfning»
mine Herrar, fäk jag underställa, om det kan wara
enligt med espriten af tvär grundlag, att ät ett Utstött
uppdraga en magt, som Ständcrne sjelfwe icke skulle
Hafwa, dett att afgöra hwilka frägor till bfwerlägg.
ning e) böra upptagas. Utwägen att täta trycka Ut.
stöttets afstag, och wädja till Nationen läter tillfredsställande,
men jag will fräga hwad dermed winne-, och
Huru Nationens dom öfwer detta ivad stall afkunnas.
Det är henne- Representanter som uttrycka hennes tankesätt,
och det är deras sak att wara rättwisans och
sanningen- skyddare. Endast i genvm mäletS öfwerlämnande
till dem kan detta Ivad werkställaF, ej g Mom
förslagets utgifwande af trycket. Jag tror således atk
det bör lemna- öppet, att en Ledamot mätte i lstenw
fä anmäla sitt förslag, eller ock att ConstitutionS, Ukstottet
äläggcs den skyldighet att »illkännagifwa allasädana
förslag ät Riksens Ständer.
Herr kotkliek förenade si- häri tne^
Herr käklman.
Grefwe Vs la Qsr 6 ie; Den ukwäg atk
gönom trycket utgifwa Utskottets alstag, synes mig icke
heller tillfredsställande. Det är ännu osäkert huru och
' med
Den 18 October. 4Z8Z
med hwad willkor denna publicering blifwer möjlig, och
wi kunna ej bpgga ett beflut pä en lag fom ännu icke
är stadgad. Wi känne ännu icke den LrpckfrihetS - Lag
som kommer att antagas, hivilkcn ttär den en gäng
blifwer färdig, kanske'förbjuder det medel, som wi nu
skulle stadga som ben enda Controls. Hwartill har
wäl dä Constitutior.s - Utskottets nu lämnade tillätrlse
att trpcka be§ utlätande tjrnat.
Grefwe körner, östvik 6öran r Att k
förwäg klandra en ogjord Lag är nägot alldeles nytt.
Om ocksä detta förfarande i och för stg sjelf ej wore
origtigt, sä fär jag i alla fall anmärka, att den Tryck»
frihets--Förordning, som skall utfärdas, alldrkg kan
blifwa stridande, utan mäste blifwa i enlighet med Re»
geringk - Formen, och de för ben samma deri uppdrag»
na grundlineer. För öfrigt: När i alla fordna Lar
gar och Constitutioner stätt, att de skulle wara oföränderliga,
och när deremot i wär nu warande en uttväg
är öpnad, att pä ett till ändamälet ledande, fastän
warsamt sätt göra nödiga förändringar, hwad kun»
na wi mera begära? Det war rättigheten, lemnad ät
Riksens Ständer i deras klena, att förklara grund»
lagen, som störtade 1722 ärs Regerings - sätt, och föranledde
den despotism, som stutcligen genom Säker»
hets - Aetcn fullbordades. Kan man af stora folkärn»
lingar wänta den mognad i räbstag, det lugn i beflut
som fordras för att ej göra rättighet att förändra lagar
wädlig för Statens beställd? Mätte wi betänka
betta, innan wi ankage en stadga som strider emot
wärk Regerings«sätts anda och skulle kunna leda till
betz kullkastande.
GrefweOe ! a 6 aräi sr Om jag trokk
att mitt förslag wore ledande till att kullkasta Regena
ring';-
4384
Den is October.
ringö«sättet, hade jag allbrig kunnat bet göra. Jag
tror ännu att det ej är deremot stridande, utan alle.
nast rn förklaring, ett tillägg, som sär göras. Jag
beklagar för öfrigt om jag sä illa uttryckt mig, att
nägvn kunnat fatta min mening sä, som hade jag wc»
lat klandra rn ännu ogjord Lag.
Herr von Lckuirensieim, Osviö:
Jag finner ben principen wäl grundad, att tillfällen
till ständiga förändringar af Grund-Lagen skäligen
fbrswäraS, sä att den nyft antagna Regerings»
Formen ej mä unbergä 1720 ärs Grundlags - öde,
-wilken i sin första integritet utgjorde Swerige- lycka.
Ä en annan sida kan jag icke medgifwa, att nägoi
Utskott, ja knapt det sä kallade Hemliga Utskottet,
bör hälla nägvt betz widtagna beslut däldt för Riksens
Högloft. Ständers klena; utan att säledes Constiku»
tions - Utskottet bör söre Riksdagens stut till sina
Principaler uppgifwa alla de till Utskottet gjorde Propositioner
till Regerings-Formens förändring, med de
derä afgifna yttranden; dock sä akt det blott sker s6
rioritiam, eller att wid det Riksmötet ingen öfwerläggning
derbswer företages. Vä Publicum genom
trycket kunde om den gjorda Motionen underrättas,
som kanske för Författaren blcfwe 'nog äfwentprtigt,
sä synes en hemlighet för Riksens Ständer sjclfwe icke
rimmeligen kunna, pästäS. ,
Grefwe I^övvenkjelm, Larl: Sä»
som en medel«wäg wille jag fbrcflä antagandet af
Herr kslstmans Project, att Constitukions, Utstottet
skulle äläggas, att till Ständernas anmäla allt
hwad som innom deh sköte förefallit. Att en Ledamot
sjelf skulle fä inlämna Utskottets »flätande, finner jag
kagstridigt. >
Gref
-
Den 18 October.
4333
Grefwe Oe Is 6 sräis frägade, om
«j Herr ?sklmsn8 tanka warit lika med den Herr
Grcfwcn sjelf hade yttrat, att Utskottet, sedan det afgjordt
frägan sä notitism, borde gifwa det ät klena
tillkänna.
Herr kssiIrasn: Alldeles, allenast ändawälet
winnes, som är att Constitutions, Utskottet ej
mätte fä utbfwa Riksens Ständers rätt.
Herr kl orst si: Ja, ty dä wore de Ständer
och icke wi.
Herr kssiImsn fortfor, och päminde om
ben andra af honom gjorde anmärkningen.
Herr Lergenscsiölä, T. ls., ansäg stg äga
sä mycket mer anledning att instämma i det af Herr Grefwe
I)s Is 6sräie och Herr ksklmsn gjorde tillägg tvid
29 Z af Riksdags - Ordningen , att Constitutions - Utskottet
borde, dä fräga af nägon Riksdagsman wäcktcs
eller förslag dit ingäfwcs till ändring och rättelse i
Grund - Lagarna, med sitt utlätande, antingen till bifall
eller afsiag till Riksens Ständer inkomma, som
5Z Z af Regerings . Formen sädant fbreffrifwer uti
dctza ord: "Ett Constitutions - Utskott att wäcka och
"upptaga frägor rörande förändringar i Grund - La"garne
och yttrandcr dcröfwer till Riksens Ständer af"gifwa.
''
H a n s. Ex c el l en c c Herr Grefwe»
och Ordföranden gjorde derefter proposition
pä hela första Momentet, jemte de af Grefwe Oe ls
Gsräie och Herr kLKImsn gjorda tillägg, hwilkcn med
Ja och Nej bcswaradcs.
4336
Den 18 Oetober.
Härefter uppkom nägon oro, hwarunder ät,
fkillige yrkade att Momentet redan wore bifallet, an,
dre att ny proposition derpä punktewis, och med den
genom förändringarnc fdranledda nya redactioncn,
mätte göras, hwilket sednare, dä undertecknad Riddarehus
- Secreterare till sin rättelse wid Protocollet äfwen
derom anhällit, Hans Excellence Herr Grefwen och
Ordföranden antog, och lät derföre upläsa sörsta
punkten i första Momentet af denna §.
Grefwe Os in Lur sire: Det är till
denna punkt min anmärkning hörer rörande ett förökadt
antal af Utskottets Ledamöter. Min önskan är
att j allmänhet Utskotts-Ledamöternas antal ökades
kill en tredjedel. Denna tillökning är ej nödig för de
andra Ständen, men wäl för ost, som äro sä talrike.
Herr ^ orst k trodde att ett sä vigtig!
Utskott minst borde bcsiä af 24 Ledamöter.
Grefwe körner hemställde om ett stort anka!
Ledamöter werkeligen wore nyttigt i beredningar och
Committöer, der icke saker afgöras, utan endast sakerfbrhällanden
och principer discuteras. När Ridder»
skåpet och Adeln wid Riksdagens början snart wille
-afwa en Grund-Lag utarbetad, befallte de Utskott,
sammansatt af fä Ledamöter. I alla andra länder
wore äfwen smä Committeer brukliga. Han önskade
derföre att Utskotten ej mätte sammansättas af för
stort antal Ledamöter.
Grefwe Osis 6 srZis: Det wore ej
-anS mening akt Utskotten skulle blifva allt för talri,
ka; det funnes en medelwäg emellan en mängd och allenast
tre af hvart Ständ»
Herr
Den IS October,
4387
Herr Noratk: Min oförgriplrga kanka
är, att sakerna gä bättre ju talrikare Utskott tillsätta»
Flera ögon se mera än fä.
Herr V o n 8 c k u ! 2 e n !r e i m, l)»viä:
Vä Högloft. Constitutions - Utskottet nu är talrikt eller
bcftäcnde af 6 Ledamöter, sä kan icke med erfarenhet
dömaS om inskränkningens werkan till blott trcnne
Ledamöter. Cn fdrdelning i twcnne divistoner blifwer
dä föga möjlig, som jag anser nödig tvid granskningen
af s ärs Protocoll frän Stats-Rädet, sä wäl
som wid bctänkandcns och förklaringars afgifwande ä
flera remler frän Riksens StändcrS kisna, och ä gjor»
da Propositioner till förändring af Regerings - Formen.
Jag tillstyrker säledcs till ett fullsatt antal af
6 Ledamöter frän Riddcrffapet och Adeln, eller tillsammans
24 Ledamöter i det wigtiga konstitutionsutskottet.
Grefwe Ds la 6 aräis, trodde bet sä
mycket nödigare, som denna fördelning af göromälcn,
eller UtskottctS i smärre beredningar, bidrager till
skyndsamhet i Riksdags - ärcnbernaS gäng.
Ropades Proposition.
Grefwe körner: Jag fär ännu en
gäng hemställa, att om Utskotts-Ledamöternas antal
Lkas, finnas Stästd som swärligen kunna räcka till att
dertill lemna medlemmar. Åtminstone blifwer det smärt
vm icke omöjligt för Preste - Ständet. Hwad sjelfwa
sattsen angär, och om det är ett gammalt vrdspräk alt
flera ögon se mera än fä, sä är det äfwen ett örbr
fpräk, att mänga kockar göra en dälig soppa
Herr
4388 Den L8 October.
H er r kLkImna: Dek har alltid hände
akt af Präste - Ständct flera Ledamöter sutik i flera
Utskott, och under detta Riksmöte hafwe wi bland RidLerffapet
och Adeln öfwcn ett och annat exampel att eir
Ledamot warit Medlem af twä Utskott.
Herr öelorntk,: Jag afftär ej frän min
begäran att Utskottet mätte förökas till 24 Ledamöter,
ty äfwcn med detta antal kan soppan kokas utan att
wedbrännas.
HanS Excellence Herr Grefwe»
och Ordföranden gjorde derefter propc^tion,
att Constitutions - Utskottet skulle sammansättas af 24
Ledamöter, hwilken beswarades med
Ja, Nej och Dotering.
Efter nägon stunds oro pttrade stg
Herr ?äklmnn, det han tyckte pluralkleken
wara deciderad och voteringen onödig, sä wida
icke ändamälet wore, att derigenom werka tidsutdrägt.
Friherre (^säerström: Det kan ingen
Ledamot förebrä mig, att nägonsin hafwa bidragit
till tidsutdrägt, men jag har begärt votering, och
jag yrkar densamma, emedan jag tror att dchföruta»
ingen pluralitet kan utrönas, och att all förutgäenbe
Dom om pluralitctcns mening är förtidig.
HanS Excellence Herr Grefwe»
och Ordföranden justerade derefter följande
Voterings - proposition; hwilken, sedan ätskillige önskat
att i contra, propositionen Ledamöternas antal mätte
vt--
Den 13 October. 4339
utsättas till 16, andra att bertill Utskottets fbrflag
mätte antagas, gillades, lydande som följer:
' Den som bifaller, att-antalet af Ledamöter i
Constikulions-Utskottet ökas till 24 ssrifwer
Ja.
Den det ej will skrifwcr
V7ej.
Winner Nej, blifwer antalet enligt ConstltutionS
- Utskottets förslag.
löswcr denna proposition började Ridderffapek
och Adeln voteringen kl. L till 8, och befunnos efter
betz flut rösterna hafwa utfallit som följer:
Ja 119.
Nej Z4.
Och skulle i följe deraf Ledamöternas antal i
ConstitutionS - Utskottet ökas till 24.
Ridderskapet och Adeln ätskilHeS kl.
In stäem krotocolli
6. Silverstolpe.
Thorödagen den 19 October.
klenum kl. 9 förmiddagen.
Ordförande Hans Excellence Herr Grefwe krake.
Före
-
4Z90 Den 19 October.
Fdnekogs till granskning 2:dra Mom. af 29 Z
Riksdags-Ordningen.
Friherre Kisnrieriieim, Osrs ?eussust:
Ehuru mycket redan är talat öiwer hwad Eon
stitutions
, Utskottet i d<t,a Moment likmätigt Regerings
- Formcn föreslagit; fär jag liknål begära Hög,
lofl. Riddrnkapet och Adelns tillgift om jag ann» tilläggcr
nägra ord. Friherre iViannLriisiiri uppläste
dcrpä följande: Den förestagna ändringen af 29 § in,
nefattar ej allenast en dilatation, ett tillägg till Regerings
- Formens 84 Z; -"en är ock emot Grundlagens
andr-mening eller esprit.
Dilatation och tillägg är densamma, ty Regerings
- För,nen tillätcr ej alt frägor om ändring i Cvnstitutionen,
hwilka Eonstitutions Utskottet ej funnit
skäl att tillstyrka, kunna dragas under istenmum ifwerläggningar.
Hade Lagstiftaren ansett sädant räd,
ligt, hwarförr skulle han dä hofwa sbrbudjt wäckande
in tstenis af frägor om Constitutionen, chwad de funuoS
antageliga eller ejf
Den är vcksä stridande emot Grundlagens esprit.
Dä Lagstiftaren ä ena sidan ansett nödigt att öppna
en utwäg till winnandc af ändringar i Grundlagen,
har han ocksä ä den andra funnit vnmgängeligt, att
genom föreskrift af missa former, genom en ät Constitutions
- Utskottet lämnad tillbakahällande kraft för»
swära denna utwäg, hwilken utan wada för Constitutionens
beställd, icke bör kunna wara anwändbar, u»
tan dä den medför en synbar, en stor nytta.
Lättheten att införa missbruk, illa beräknade,
illa iagttagne mvtwigter och former, wällahc fallet af
den
Den 19 October.
439L
den frihet hwrrS förwärfwande och hivar- förlust kostat
Riket hwad aildrig kan ersättas. >— Lätom ost af
skadan taga worning.
Jag sade att Constitutions-Utskottet har en.
tillb kahällande kraft. Är dcn farlig? Utskottet blir
alltid sammansatt af Riks - Ständcns medlemmar, af
Ständen sjclfiva utsedda. Skulle de wäl mitzbruka ett
oskattbart förtroende, enär deras gdromäl ej kunna be,
grafwa- i hemlighet, ty hwarkcn de eller den i Grund,
lagen ändring begärande äro underkastade tysthets-ed,
och deras förhållande kan genom trycket blottas för
allmänhetens omdöme, en Domstol, hwilkcn en hwar
svin är mon om sitt ryckte lär rcspeclera.
Grefwe O e la 6 nr 6 is, ^acr>b: Om
en Ledamot hedrad med Ridderskap»:! och Adelns för»
troende till den grad, att hafwa warit wald till medlem
i Constitutions - Utskottet tror sig behöfwa begära
tillgift, blifwer en sädan pligt för mig dubbelt nödig.
Att jag ej 'sörslätt andemeningen af hwad i detta moment
stadgas, torde likwäl wara förlätligt för en wänlig
människa. Constitutions-Utskottet har sjelf hyst
ben förmätna tanke att förbättringar i Grundlagen
skulle kunna äga rum. Det har wifligeu funnit
att utwägcn till dctza förbättringar borde förswäras.
Men emellan förswäras och hindras är ett grufligt
swalg. Jag fär säledeS härmed förnya hwad jag re,
dan förut yrkat, och hwad jag alldrig sä länge jag
lcfwer skall upphöra att yrka, att Riksens Ständer
mätte känna hwad i deras Utskott förehafwes: Och dä
Constitutions - Utskottet meddelar Ständernas klou»
sitt utlätande öfwer ett förslag som det ogillar, är Ut»
skottets rätt bibchällen, men Riksens Ständers tillika
försäkrad.
Grefwe körner, Astolf 6örsn: Seda»
twänne wärda Ledamöter redan talat i detta ämne, är
4392 Den 19 Gctobcr.
det wisterligcn mer än fhrmätik af mig att afgifwa eif
yttrande. Jag skulle ock hafwa föga akt tillägga till
hwad Friherre östonnerkeim yttrat, om det ej här More
fräga huruwida wi böre iagttaga Constitutionens esprit,
emot hwilkcn jag alldrig kan frängä att det föreflagne
tillägget i detta Moment synes mig stridande,
och skulle innefatta ert werkligt iitwidgandc af Reze,
rings - Formens stadgande. För öfrigt fär jag den äran
anmärka att detta Moment är tydligen asskrifwik
af 84 H i RegeringS»Formen, och stär deyutom
i fullkomlig öfwerensstämmelse med ConstitutioncnS Lsprit
uti 8l §, som hänwisar frägor om ändringar r
grundlagen omedelbart till ett Utskott, för att wara
resultatet af fleras pröfning, icke af en endas, och sä,
lcdeS icke annorlunda än efter fleras godkännande kunna
Riksens Ständer underkastas.
Herr Rotklieb, dar! krestric: Jag in,
stämmer fullkomligt med hwad Herr Grefwe Oe !a
Garstie anfört, och kan alldrig finna akt det af Herr
Grcfwen projccterade tillägg wid detta Moment kan
wara stridande emot Regerings - Formen, hälst bärn
dylik fräga endast meddelas Riksens Ständer ast notitiam
af Constituiions - Utskottet, och emot RegeringS,
Formens tydliga bud, icke kan afgöraS förrän Riksdagen
näst efter den, dä frägan blifwit wäckt.
Herr levist Ir, Larl ^xel: Efter min
oförgripcliga tanka, skulle enligt detta moment rättigheten
att wara Lagstiftare fräntagas Ständerna, och
tilläggas Constitutions - Utskottet. Hwartill skulle det
dl Jena att wi walde ett dylikt Utskott? För min del
får j g förbchälla att Riksens Ständer nu och alltid
ri>. lie' blifwa Lagstiftande magt.
Gref
-
Den 19 Vctober. 4593
Grefwe ve I» LsräiS: Till swar
pä hwad Herr Grefwe borner bergat anföra, att
tet ej är en enskild Ledamot, utan pluralitrtcn som
bör fbresiä förändringar, fär jag hemställa huruwida
detta kan wara applicabclt, när Regerings - Formen
stadgar att en enda Riksdagsman kan underteckna ett
sädant förslag.
Grefwe Ivlörnsr swarade, att prbfningcn
om Fbrstaget borde Ständernas uppmärksamhet
underkastas, wore genom Regerings - Formen uppdra»
gen Utskottet, som bcstode af flera.
Grefwe Oe la 6 sr 6 i c inwände, att
Utskottet swärligcn kunde pröfwa hurudan pluraliketenS
i Ständet tankesätt om frägan wore.
Herr Silverstolpe, ^restnc, anmärkte
att en prbfnings-rätt hos ett Utskott ensamt
wore r) annat än hwad äfwen wore hemliga Utskottet
tillagdt.
Grefwe Ve la Qsräie rrindrade, atk
derom wore särskilt i Regerings »Formen stadgadt.
Herr Silverstolpe, krestria, med,
gaf detta, men upprepade att prdfningen wore dylik.
Herr Ikam, kekr, wille, med all wörd,
nad för andrae olika tankar, solennitet förklara stg
för ben tanke Grefwe ve l» (-aistie pttrat: tilläggandeS
att sedan Riksens Ständer och deras klen»
Sterfätt friheten, borde ben Återigen icke bortgifwas:
ett annat förMande af Ständerna skulle innefatta
condrabietion.
Herr
4594
Den 19 October.
Herr VsZ e r lieim, Olok Let tor»
de wara förmätit af mig att öfwer detta ämne wittja
afgifwa ett utlätandc, dä swärligen nägot synes wara
att tillägga hwad Herr Grefwe ve la Laräie behagat
yttra. Jag för min del kan e) inse huru desi gjorda
motion-skulle kunna innefatta en förändring af 81
och 84 W Regerings » Formen, och underställer Hög»
lofl. Nidderskapet och Adeln: huruwlda det wore nyt»
tigt att uppdraga ät ett Utskott en rättighet, som bör
wara Riksens Ständers. I följe häraf anhällcr jag
hoS Herr Grefwcn och Ordföranden om proposition
pä detta moment, med den tilläggning att det mä stä
hwarje Ledamot, som till (konstitutions - Utskottet inlämnar
ett förslag rörande ändring i grundlagarna,
öppet, att, sedan han dcrä crhällit Utskottets swar,
äfwen detsamma Riksens Ständers pröfning underkasta.
Grefwe ve la 6srstie: Efter min
tanke kunde här en medclwäg sökas. Jag för min
del har ej ansett nödwändigt att hwar Person som en»
skilt erhällit ett yttrande af (konstitutions . Utskottet,
skulle sjelf frambära det för Riksens Ständer; utan
har min mening warit, att Utskottet skulle owillkorli»
gen äligga att ast noutium inlämna ett sädant sitt
Utlätandi till kleng.
Herr vr^erkeim förklarade, att sä
framt genom denna utwäg wunncs det ändamäl, att
Riksens Ständer finge om frägan öfwcrlägga, hade
han deremot ej nägot att päwinna.
Herr käki MSN, o to krestrlc: Om
bet alltid är swärt att yttrycha stg öfwer sä djupa och
wigtiga ämnen som det fbrcwarande, torde jag i spn« -  nerhct behbfwa ursäkt om jag otydligt exprimerar mi»
W
Den 19 Ocloder. 4395
nci tankar dä de äro stridande mot Herr Grefwe törners.
ven^wärda Ledamoten har, om jag rätt fattatj
behagat nämna, att hwad nu blifwit förcsiagit stullr
blifwa ett tillägg, till Regerings- Formen, och att sädana
tillägg ej singe gdras. Jag fär härwid allenast
göra den anmärkning, att om Riksdags - Ordningen
ej finge innefatta vägra tillägg till Regerings - Fsrmen
sä ware Regerings - Formen ensam grundlagen, dä likwäl
sjelfwa Regerings - Formen erkänner flera.
I detta xttrande fdrenade stg Herr klingspor,
(rerstt. ^
Grefwe klö 1 ner: Med ali aktning för
ben wärda Ledamotens tänkesätt och afstgter, hwilken
gjort denna anmärkning, fär jag erindra, att om denna
uttväg att göra sädana tillägg wore tilläten, sä
blcfwc det Riksdags, Ordningen som bestämde Regerings
- Formen, och ej Regerings« Fsrmen som bestäm,
be Riksdags - Ordningen, dä likwäl genom RegeringSFormen
är stadgadt, att Riksdags-Ordningen stall wara
i enlighet med och beroende af Regerings-Formen.
Grefwe O e la Garstie, frägade med
hwad rätt ConstitutionS - Utskottet sjelf l RiksdagsOrdningen
gjort tilläggningar till Regerings. FormenS
föreskrifter; och när Utskottet det gjort, om samma
rättighet kunde förmenas Riksens Ständer!
G r e f w e ö.1 ö r n s r: Coystitutions - Utskottet
har ej tillätit stg sbrestä sädana tilläggningar i
andra än de oundwikliga fall, dä Regerings - Formen
ej ptkrst stg, eller dä frägan warit om nödwändigcr
Keglkmentarista föreskrifter.
Herr
4396
Den 19 OcLober.
Herr b.sZerk.eim: Jag för min del
ser ingen ordsak som hindrar Riksens Ständer attgö,
ra tilläggningar som i Regerings - Formen saknas, och
deraf alt wi hafwe en ofullkomlig Regerings - Form,
fölljer ej att wi stole hafwa en ofullkomlig Riksdagsordning.
Hans Txcellence Herr Gre f w e n
och Ordföranden gjorde proposition till bifall
pä 2:dra Momentet af 29 § med ben af Herr Grefwe
Oe la Larsiie förcflagne tilläggning att (konstitutions
- Utstottet bör alltid owillkorligen gifwa Ständerna
del af allt hwad till detsamma inkommer, sä
snart Utstottet sig derbfwer yttrat, samt derjemte läka
brita sitt yttrande medfölja.
RopadeS Ja, blandade med mänga Nej.
H e r r G r e f w e n 0 c h O r d f ö r a n d r n
frägadc om de Herrar Ledamöter som ej wille bifalla
Propositionen, östade Dotering.
Herr Silverstolpe, bttesiric, begärde
blott i Protokollet antecknadt att han reserverade
sig mot denna tilläggning.
Grefwe kl örnar, ^siolk Loran, förklarade
det hans tanke ej worc att begära votering,
men att han, utan att ingä i pröfning af nyttan af
denna motion, begärte emot densamma, endast säsom
stridande mot Constikullonen, sin reservation i Protokollet
intagen.
I samma reservation instämde Herrar Lilvsrsiolpe,
bresina Lamuel, von hockenström, Saloman,
Den rs October. 4397
mon, Friherre Lehrström, )acol), Silverstolpe, 6ustak
^bralmm, k^ammarlliölst, vorenro, Friherre
Wacktmeister, Llaeg Lric, kraunerkjelm, Larl,
Brakel, Lustaf /enton, Friherre ^lsnnsrkeim, vars
Anbust, Silfversparre, t^ron Isaac, och undertecknad
Silverstolpe, t^xel Lsbriel.
Grefwe v c> k n a, August: Som jag, äf«
torn sä wäl som ben wärda Ledamoten Grefwe gorner,
bcswurit Regerings »Formen, och högtidligen försäkrat
att den fbrswara, hwilket jag ! alla delar skal!
fullgöra; sä, i stöd deraf, conformerar jag mig till
alla delar med Herr Grefwe Os la Laräie.
HanS Excel lener Herr Grefwe
st. u u t k: Jag anhälleratt listan pä dem som reserverat
sig, mätte blifwa uppläst.
Herr Silverstolpe, streclric Samuel r
Jag instämmer häruti, tp wi ha ej röster att skrika
med.
Sedan benna Lista blifvit uppläst,
Företogs Zrdje Momentet af 29 §»
Grefwe ve In Lsröie: Om Eon»
stitukions. Utskottet med skäl tillagt sig den rättigheten
att granska Stats-RädetS Protocoller och ställa Ledamöter
af StatS, Rädet under tilltal af Justitiä Ombudsmannen,
sä tror jag att ordrik skall här wore
lämpeligare, än äge. En kommande erfarenhet kan
öfvertyga o§ om nödwändigheken att göra detta stadgande
positift.
Tredje Band. N:o Lag.
Herr
4398 Den 19 October.
H err k o tliIie b: Jag förmodar att Riddcrskapet
och Adelli icke kan hafwa nägot deremot, att
ordet äge förändras till stall, som Herr Grefwe Os
la 6arclie tillstyrkt, och att ordalydelsen i början af
detta moment ändras pä sätt jag förut hemställt, nemligen:
LonstitutionS-Utstottet stall ästa de uti
Gtats-Rädet förda protocoll, äfurcnsom dem,
hwilka inför Lvnungen öfwer Ministerielle
Arender och Lsmmando-mäl, m. m. Detta motsäger
pä intet sätt Regerings-Formcn, utan förtydligar
endast ordalydelsen, och bestämmer ännu ytterligare
dest afsigt.
Herr ^oratlr, Larl Xxel, upläste följande:
Om sä kunde hända att Constikntions-Utffottcts
Majoritet tvid granskningen af Ståts-Utskottets
Protocoller och Embetsmäns fbrhällande kunde blifwa
vlika med StänderneS öfwcrtygelse och säledes mycket
kunna i glömska begrafwas, som till Allmänhetens omdöme
komma bordt, bör det wara en owillkorljg skyldighet,
ej mindre för hwarje Utskotts Ledamot, än för
hela Utskottet, att sä snart en eller flere i dctza Prolocoller
funné nägon anmärkningswärd ätgärd, sädank
j klena anmäla.
Hwar och en som ingifwer Förslag angäende
Grund-Lagarnes förändring till Eonstitutions-Utskottet,
bör äga-ostridig rättighet att detsamma, i sitt StändS
xlsna anmäla och Ständets ytterligare granskning underkasta,
hwarwid Ständet bör äga rätt, om sä skäligt
prbfwaS, förslaget uptaga och till ConstitutionsUtstottetS
ytterligare handläggning förwisa.
Herr Lllverstolpe, kreöric: Jag
för min del bifaller Momentet med den enda förändring
-
Den 19 October. 4399
bring Herr Grefwe Os la 6sr6is föreslagit: all an,
nan förändring eller tilläggning är öfwerfiödig.
Herr Lkrenborg, LsSper Willielm;
Jag för sä mycket häldre förena mig med Herr Grefwe
Oe Is Osrelie, som jag sjelf derom wäckt fräga;
Men Herr Kotkliebs tillägg kan jag för min del ej
gilla, emedan Regerings-Formen, det samma förutan,
syne- mig tillräckligen tydlig.
Herr st, o t l> li e b: Jag kan aldrig frän»
gä att icke meningen här skulle blifwa tydligare,pL
sätt jag föreslagit; men som detta likwät är af min,
dre betydenhet, afftär jag gerna berifrän, ehuru misstydning
i framtiden är möjlig.
Herr k>sFerlieim: Jag katt r) annat
än instämma sä wäl med Herr Grefwe ve 1» 6ar6ie,
som med Herr stolklieir: ty sakcn är klar, att dä inga
Protocoll öfwer Commando-mäl i Stats-Rädet
förås, sä skulle Constitutions - Ulstottet, efter detta
Moment, ej kunna sädane äska; och det afHerrstotkUel)
förcstagne tillägg är likwäl fullkomligen enligt
med Regerings, Formen, enär Constitutions - Utskottet,
i kraft af 106 § kan äga att under tilltal ställa den
Embetsman, som i Commando-mäl Konungen räd
gifwit.
Herr kslrlrNLri, Otto strestric; Deri att»
Märkning jag i gär hade ben äran framställa, huruwi,
da det ej borde wara en rättighet och en skyldighet för
hwarje enskilt Ledamot af Constitutions - Utskottet atk
i Riksens Ständers klena tillkännagifwa om hatt finnér
nägoa Stats, Rädets Ledamot Hafwa sig emot Lag
för.
4400^ Den 19 Octsber.
firhällik, underställer jag om ben icke nu äfwen kunde
komma under öfwerwägande och i propositionen intagas.
Häruti förenade sig Grefwe ve is (Zarllie,
Hans Lxcellence Herr Grefwe kuut!, och Herr k4orr»tk.
HansExcellence Herr Grefwerr
ochOrdfbranden gjorde derefter proposition
pä z:dje Momentet med förändring af ordet äge till
stall, samt bet af Herr käklmsn fbreflagne tillägg.
RopabcS Ja och Nej.
Friherre gellerström, ^scob, be»
Zärte närmare underrättelse huru Momentet skulle komma
att löta; förklarade sig instämma med Grefwe ve
in 6arllie om förändringen af ordet äfle, men ön,
skade att Herr kLKImsrm förflag mätte skrifleligen författas
och uppläsas.
Grefwe ve i» 6srllie hemställde om
Ridperskapct och Adeln ej skulle willja tilläta att Herr
kLKImsns förflag inrycktes wid flutet af momentet i
följande ordalag: att det är hwarje enskild LcdamotS
of ConstitutionS - Utskottet rättighet och skyldighet att
hoS sitt Ständ anmäla, vm han, wid granskninaen af
Stats-RädetS Protocoller, finner Utskottet ej hafwa
Kjort afseende pä Ledamöternas fbrhällanbe.
Grefwe kll örner, ^.llolk 6örnn: Zakau
ej inse huru bet skulle med (konstitutionens beställd
wara förenligt, att hwarje Ledamot af (konstitutionsutskottet
ägde ben rättigheten att i sitt Ständ föra
klagan emot en Stats»Rädcts Ledamot, enär Regering--
FormenS 106 § tillerkänner Utskottet, e) indi
Viduer
-
Den 19 Vctober. 4401
vidner deraf, endast ben rättighet att ställa Ledamöter
af Stats, Rädet under tilltal af Justitiä« Ombudsmannen,
och enär, emot 90 §:s föreskrift, ej pä annat
sätt än Grund-Lagen fbrcskrifwer, cnskiltr Medborgares
och Corporationers fbrhällanden kunna komma
under Riksens Ständers hfwerläggningar.
Grefwe Os la 6 a r st i s: Dä htvak
Ledamot i alla andra Riksens Ständers Utskott, hemliga
Utskottet undantagit, äga rätt att hoS klena andraga
stna serskilta tankar, sä kan jag för min del
ingalunda första hwarfbrc i denna del händerna skulle
bindas pä Constikutions--Utskottet.
Friherre Lsstsrttröm, ^acost: Om
jag ej bedrager mig, torde ett mitzförständ wara anledningen
till denna bfwerläggning. Omöjligen kan
det wara den wärda Ledamotens Herr käklmans mening
att nägon medlem af Constitutions -- Utskottet skulle
inför Riksens Ständers klena kunna anklaga en Embetsman
utaf Stats Rädct. Hans tanke mätte wara,
att i händelse Constitutions - Utskottet wägrar att anmärka
en sädan EmbetSmans Lagstridiga fbrhällande,
Let dä mä stä hwarjc enskilt Ledamot öppet att wädja
till klens.
Herr kastlinan: Jag har ingen ting emot dm
as ben wärda Ledamoten gjorde förklaring af min
tanke, den jag beklagar att jag kanske icke nog tydligt
cxprimerat. Min mening har ej warit annan, än
att om ConstitutionS« Utskottets Majoritet skulle will,
ja wärja en Embetsman som stg olagligen fbrhällit, sä
skulle det wara en rättighet för hwarje Utskottets Le,
damot som häruti warit af skiljaktig tanke, att sädant
anmäla i sitt ständ.
G r r f
-
4402 Den 19 Oclober.
Grefwe körner: För min del mäste
jag offentligen tillstä att jag icke kan gilla detta före.
flagna tillägg, som skulle leda till att underkasta hwarje
hög Embetsman enskiltas omdöme. En duglig Em,
Letsman och genom sin plats framstäld att noga observeras,
mäste bäde för sin skicklighet och sin rättwisa
fä mänga afundSmän och göra mänga missnöjda. Och
ingen ting skulle wara kättare än att genom en Cabale
emot honom drifwa ett beissrande ända till förföljelse.
HerrkuKImso.' Jag tror ej att man
bör supponera det nägon af dessa höga Embctsmän exponerar
sig för ett offentligt och rättwlst tadel öfwer
sitt fbrhällande; och hwad Constuukions^ Utskottets Le,
bamötcr angär, kan jag ej finna att, dä be äga rättighet
aflämna yttranden ät enskilte personer, de böra
hafwa inga skyldigheter emot sina Principaler.
Grefwe ve la 6sr6ie: Dä jag i
Herr Grefwe törners yttrande igenkänner sä mycken
modestie, hwilken alla andra wisserligen med mig erkänna,
kan jag likwäl ej underläta att anmärka, dck
andre än han skulle kunna förtjena ett rättwist tadel,
och dera- förhällande böra komma till Riksens Ständers
kunskap.
Friherre O 0 6 6 r s t r ö m: Som en säs
dan anmälan af enskilt Ledamot, hwilken nu yrkas,
ej kan äsyfta en anklagelse som af klena kan upptagas,
utan klena endast borde tillkomma att denna anmälan
lill Iustitiä, Ombudsmannens ätgärd hänwisa,
sä finner jag för min del ej nägot wädligt deruti.
Herr LkrsnbcrrZ instämde i hwad
Grefwe körner hittat, men ansäg klena kunna sä
Den 19 October.
440Z
notitiam fä bil af anmärkningar gjorda mot StatSRädet,
endast de samma ej finge upptagas till öfwerläggning.
Grefwe O e ls 6 ar 6 ie: Som jag fattat
meningen af Herr käklmaim motion, har icke hans
tanke warit att bfwerläggningar öfwer en sädan anmälan
skulle i klena äga rum, utan endast att Justi»
tiä - Ombudsmannen skulle uppdragas att wid mälet
lägga hand.
Herr krintslkölst, kaul: För min
del förenar jag mig sä mycket häldre med Herr Lieutenant
käklman, uti hwad af honom sednast anfört
hlifwit, som om, efter hwad ä andra sidan är wordck
yrkat, wid, uti Högloft. Constitutions - Utskottet, af
nägon dest Ledamot skeende anmärkning ä en eller flere
af i fräga warande högre Embetsmäns Embetes-förwaltning
Utskottets plurslikets ogillande af en flik
anmärkning icke finge af den anmärkande Ledamoten,
uti dess Ständ, anmälas» utan wid Utskottets beslut
skulle blifwa beroende; sä skulle ock, med detsamma»
uti en sä beskaffad fräga, Rikets samtelige Ständers
magt och rättighet stanna uti Constitutions-Utskottets
händer, och Utskottet sä till sägandes utgöra Riksens
Ständer: Ett fbrhällande, äfwen i det afseenvet, desto
mera förnärmande Ständcrncs rätt och wärdighet,
som man tillika syneS willja äsyfta, att Utskottets sörberörde
beslut ej skall komma till Ständernes kännedom.
Men alldrig mä wäl Ridderffapet och Adeln bi,
falla eller tilläta ett sä obehörigt ärendcrncs behandlande.
För min del bestrider jag det. Om wi icke för
närwarande hafwa nägot att befara, det jag medgif»
wcr, sä mäste ihogkommas, att hwad som nu stadgat
warder, har och mäste hafwa afseende pä framtiden.
Gref,
4404 Den 19 Octsber.
Grefwe körner: Den is^de § Re
gerings
- Formen stadgar som siljer: "Frägor uti det.
ta ämne kunna i Riksens Ständers klena wäckaS och
af andre Riksens StänderS Utskott än CvnstitutionsUt,
kottet hos Ständcn andragas, men icke af Riksens
Ständer afgbras förr än sistnämnde Utskott derifwer
blifwit hördt." Häraf spnes tydligt, att, enligt Regerings
» Formen, som bbr bestämma de öfriga Grundlagarna,
är det Constitutions. Utskottet en corps,
och icke en enskilt Ledamot deraf, som kan hos Riksens
Ständer gira en sädan anmälan som den, hvilken
nn är i fräga: och blefwe fdrhällandet annorlunda
i Riksdags. Ordningen stadgadt, sä blefwe äfwen dea
enskilte Ledamoten pä en gäng angifvare och domare.
H e rr k L si I m a n: Jag har ännu alldrig
kunnat inse orsaken hwarf-re en rang - ordning emellan
Grundlagarna skulle finnas, vä Constitutionen förehades,
äberopades Rikets belägenhet, fiendens möjliga
ontägandr, m. m. säsom skäl till en päskpndad pröfning
och antagande. Men sedan beha skäl lyckligen
försvunnit, mätte vi nu, under lugnare omständigheter,
kunna tillägga hvad tiden ej dä medgaf att stadga
enär det ej strider emot Constitutionens föreskrift,
hvilket den af mig gjorde motion spnes mig icke gira,
dä en individus tillkännagifvande, oaktadt UtsiottetS
Pluralitets olika tankar, icke kan medföra annan följd,
än lagligt tilltal.
Härefter anmälte sig Grefwe körner, H.6o!psi
65rsn, dä i det samma ankom och emottogS en Deputation
frän det Hcderwärda Bonde - Ständet, anförd
af KikSdsgsmannen öästts ?ekrston frän Dalarne,
hwilkrn tillkännagaf att Bonde»Ständet före
Haft
-
Den 19 October. 4403
hast och till alla delar gillat bet af Constitutions - Utstottet
inlämnade förslag till Successions - Ordningen.
Sedan Oeputationen blifwit utbclcdsagad, ytk,
rade sig
Grefwe örner: Om frägan är att
en ny Regerings - Lag stall göras, sä är allt yttrande
öfwer fbrcwarande ämne af mig öfwcrflödigt. Men
är frägan att i ben Regerings - Lag wi äga, göra en
tilläggning som efter min öfvertygelse medför förän,
bring, dä mäste jag. ätminstone begära, att, om en sä,
dan tilläggning göres, den cnskilta Ledamot af Constitutions
- Utskottet, som anklagar en Medlem afStatsRädct,
mätte för ett ogrundadt tillmäle blifwa under,
kastad samma answar som den anklagade hade bordt
widkännas, i fall han blifwit skyldig förklarad.
Friherre esäerltröm: I hwad
Grefwe körner nu yttrat fär äfwen jag för min del
instämma: det bfwerensstämmer med billigheten och med
alla hyfsade Nationers Lagar, att ben som anklagar
en annan, bör sjelf wara underkastad rekonvention.
/ Herr Iliam, kksir: Jag har med förundran
hört ätskilliga wärda Ledamöter kalla det tillkännagifwande,
som nu är i fräga, för en anklagelse:
det är ej annat än en anmälan: och emellan en
person som anklagar, och en som anmäler, är en fa«
selig skillnad: samma skillnad som emellan en Fiscal
«ch en Riksdagsman.
Herr ka k! man: Jag instämmer fullkam»
ligen i den distinktion Herr Iksm behagat göra. Jag
jLk
4406
Den 19 Octobcr.
sär allenast tillägga, att en Ledamot som gör en sädan
anmälan hos sitt Ständ, mäste »ödwändigt anföra de
IM, hwarpä han grundar sin anmälan: desse stäk mäste
Skändck upptaga och prbfwa: om efter denna pröfning
saken icke förfaller, sä hänwiscS mälct till Justitiä
- Ombudsmannens handläggning, och dä tror jag
ej att nägon answarighct för den anmälande bör kunna
äga rum.
Herr von hockenström, Salomon:
Jag fär den äran tillkännagifva det jag för
ingen del kan instämma deruti, att en ConstitutionSUtstottets
Ledamot mä, i frägor om ansivars yrkande
mot medlemmar af Stats-Rädet, till Riksens Ständers
1'lcna inkomma med sin serskilda tanke. Andra
Momentet af den io7:de § Regerings , Formen före,
fkrifwcr, efter min öfwertygclse, tydligt huru i dessa
frägor förhällas bör, och uköfwer betz föreskrift tror
jag mig icke berättigad att sträcka mitt tillstyrkande.
Grefwe Deln Oarstis: Jag kan sä
mycket mindre frängä att understödja denna motion,
som den är i min öfwertygclse grundad. Jag tror ej
att den kan sägas strida mot Regerings-Formen: en
sak som där ej är förbuden, mätte wäl kunna komma
under wär öfwerläggning. Dessutom winner en Leda--  mot af Stats-Rädet mycket mer ivid att hans förhällandc
pä detta sätt pröswas, än tvid att med misstankar
höljas: det är en rcn förmän för en rättskaffens
Medborgare att fä wisa sin oskuld: och dä ett säd.
it mäl en gäng anmält, utan widare pröfning remi
S till Justitiä - Ombudsmannens lagliga ätgärd,
ser j j hwaruki mädan af en obehörig anklagelse
kan ii^ a.
Män
-
Den 19 October.
4407
Mänge hördes härtill yttra sitt bifall, och proposition
begärdes.
Friherre Legerström: LZngt ifrän
att kunna tro en Embetsman brottslig derföre att han
är anklagad, är det min bfwertygelse att den som emot
honom nägon ting anmält, bör genom uppgifna
skäl bewisa sin talan. Mlifwcr den angsine frikänd,
sä bör den som missbrukat sin anklagelse och derigenom
tillfogat honom ett orättwist lidande ärminstone till
sitt ryckte sjelf derföre siällas till answar: annars kunde
hwilken som hälst af ensidiga afsigter ostraffad angripa
en Embetsman Jag har sjelf wid detta Riksmöte
ansett mig twungcn att inför mitt Ständ föra
talan emot personer, men jag har ock ätagit mig det
answar som derä kunde föllja, i fall jag c) fbrmädde
med bewis styrka den samma. Jag tror att man bör
wara wäl säker innan man angriper nägon, och att
rättwisan fordrar answarS-jkyldighet om man uti bewiSningcn
brister.
Grefwe körner: Uti EonstitutionenS
127 § är stadgadt huru en enskilt Riksdagsman mä i
afseende pä anmärkningar mot Stats - Rädet wäcka
frägvr i lstenn, men ock att sädane frägor böra till
utlätande af Constitutions - Utskottet hänwisas, hwar,
efter om Riksens Ständer dertill finna skäl, de kunna
enligt i:sta Momentet af, samma § hos Konungen
anmäla deras önskan, att skilja frän Cmbctet den
Ledamot af Stats - Rädet, som ädragit sig deras ogillande.
Enligt 106 H äter kan Constitutions - Utskottet,
för uppenbara öfwerträdelser af Regerings - Formen,
omedelbart ställa en sädan Ledamot under tilltal
af Justitiä - Ombudsmannen inför Riks - Rätten. Lagstiftarens
ändamäl med detta stadgayde synes hofwa
warit
4403 Den 19 Vetober.
warit att förekomma, dct ej (konstitutions - Utskottet
eller nägon enskilt Ledamot deraf skulle, genom anmäl,
ningar i sitt Ständ af sädana bfwerträdclser, kunna
sätta detsamma i författning att blifwa anklagare, och
derigenom Justitiä - Ombudsmannen i belägenhet att
agera efter andra ledningar, än ett opartiskt utrönande
af sakens rätta förhällande. För öfrigt har jag
hört omtala- den wädliga makt ConsiitutionS « Utskottet
skulle wara tillerkänd, och nddwändighetcn att den
samma inskränka. Men jag wägar sröga om denna
makt är farligare, än den man nu synes wilja lägga
i enskiltes händer? Skola enskilta medlemmar af Utskottet
kunna genom sin anmälan werka, att Riksens
Ständer kunna consiitucra sig till Embetsmäns äklagare?
Och hrvsd opartiskhet skulle man kunna förwä»,
ta af Riks - Ständen, dä de möjligtwis kunde komma
att ingä j en pröfning som ensam bör tillkomma Lagen
och Domaren! För min del kan jag, pä alla dessa,
efter min öfwertygelse, talande skäl, icke till fbrctvarande
motion lämna mitt bifall.
Herrkotkiieb: OS andra Momentet
af lO/tde § Regerings - Formen stadgar, att när frägor
om StatS-Rädets Medlemmar uti klena wäckas,
skall (konstitutions - Utskottet sttt utlätande dcrbfwer
afgifwa, sä kan ju en Ledamot af ConstilutionS - Utskottet,
säsom Ledamot af ett Ständ och icke säsom
Medlem af Utskottet, i sitt Ständ wäcka samma fräga
som i Utskottet förut förewarit, och dä mäste Utskottets
pltrande dcröfwer infordras. I anledning häraf fär
jag fräga, om nägot ytterligare stadgande i detta af,
seende icke skulle kunna anses öfwcrflödigt, ehuru jag
ej kan anse dct stridande emot hwad Regerings - Formen
förcffrifwer.
Eres
-
Den 19 October. 4409
Grefwe klÖrrier: Emot ben förklaring
den wärda Ledamoten gjort af §:n har jag ej nägot
att päminna: tp det är klart att den rättigheten att
wäcka fräga äger hwarjc Riksdagsman enffilt.
Grefwe De la Lsrciie: Wid allt
hwad heligt är, beder jag Högloft. Ridderskap?» och Adcln
besinna mädan deraf, att Constitutions - Utskottet
skulle äga makt att ensamt prbfwa CmbctsmänS för»
hällande. Omöjligen kan en Embetsman förlora, han
mäste winna wid att hans gerningar framläggas för
Riksens Ständer, hans oskuld, om han är rättskaffens,
skall desto mer ädagaläggas.
Ropades bra, och proposition.
Grefwe kl örner: Jag wägar Inför Hög»
kost. Ridderskapct och Adeln äterkalla fordna tiderS
händelser, dä Riksens Ständer, under beständiga in»
kräktningar af rättigheter utbfwcr Grundlagens lpdel»
se, omsider tillwällade sig den att prbfwa och döma
enskllte personers förhällande: jag wägar fräga, om e)^
tider gifwits, dä Riksens Ständer befallt orättwisor,
dä hlod runnit i kraft af deras beslut? jag wägar wid
beha fordna händelsers minne fräga, om wi ej, längt
ifrän att bereda, nu heldre böra söka förebygga att
sädana tider nägonsin mer mätte äterkomma?
Herr käk linan: Och jag wägar fräga
sunda förnuftet om det kan wara rätt, att Conffitu»
tions - Ulskottet skall äga makt att döma öfwer det
Riksens Ständer icke fä prbfwa?
Grefwe kl örner: ConstitutionS - Utskottet
äger icke nägon domsrätt.
Fri»
44io Den 19 October.
Friherre Lestsrttröm. Med största
förundran finner jag att pluralitet?,, tykeS tänka att
en Ledamot skulle kunna utan answarighet anklaga cn
Medborgare. Jag hemställer om del ej är hwar Rid,
dermans pligt att ej göra en osann beskyllning, och om
det är honom wärdjgt, att, när han tillwitar, undandraga
sig answar. För öfrigt finner jag att en Ledamot-
af Constitutions - Uiskottet har der fullkomligt
tillfälle att känna den sak han skulle wilja ätala: han
kan derföre cj undskylla sig med misstag. Mig spncS
allksä, att om han finner Utskottet, wid granskningen
af Stats - Rädcts fdrhällande, hafwa gött ifrän grundlagens
Lsprit, dä mä han -sädant i sitt Ständ anmäla,
men under wilkor att för sin anmälan ansvara.
Ropades Nej och Ja.
Grefwe Os 1 a 6 ar 6 is: Oet har alldrig
warit, det kan alldrig blifva min tanka att för
Ridberskapct och Adeln ätcrkalla minnet af de rySwärda
uppträden, dä Swensta händer sölades af Svenske
medborgares blod; jag önskade twärtom att dessa händelser
allbrig funnits i wära annaler; men dä Regerings
- Formen visligen förekommit denna wäba, genom
den rätt Konungen äger att stänka näd ät till
och med ben mest brottslige, tror jag alldrig man bör
fräntaga Ständer bln rätt dem i samma RegeringSForm
tillcrkänucs, att pröfva Embctsmäns uppförande
och att genom undcrdäniga föreställningar hos Konungen
söka stilja frän ett skadligt inflytande dem de anse
missbruka Regentcns förtroende och ben makt att räda,
som Constitutionen lagt i deras händer. Bctän»
kcn, mine Herrar, ben wäda Riket,, det wäld, den förföljelse
hvarje Medborgare kan lida af en enda tilltagsen
Embetsman- vi^ sägen sedan om bea anmälan
jag
Den 19 October.
44"
jag fordrat ej är ca nödwändighek, en säkerhet, hwarpä
Statens wäl hwilar, och en rättighet som wi enligt
Constitulionen äge.
Herr I'k sm: Oet är smärt att yttra sig
sedan Herr Grefwe Oe ia QLrstie talat i detta ämne.
Jag utbeder mig allenast fä anmärka wid hwad
nyh nämndes om fordna tiders händelser, att det ej är
rättwist skylla pä Riksens Ständer hwad Partierne
genom sina Commihioner tillwäga bragke.' och för öfrigt
tror jag ej faran wara stor att nägot Utstött
blifw"r en Commihion som dömmcr och straffar, men
wäl em som för cwigt bcgrafwer.
Friherre Legerström: Om jag ej
orätt fattar närwarandc öfwcrläggning, sä är discussionen
nu blott om den frägan huruwida den som anmäler
bör aoswara: Och jag frägar nu allenast om
nägon enda Riddersman finnes, som will gä fram med
det han ej will answara för?
Herr Lock, Loisit? Luävi§: Jo jag.
Herr I^ammarskölsi, I^orsnro: Li,
kasä wigtigt det kan wara att en ConstitutionS - Ut,
stotts Ledamots mä göra anmälan i sitt Ständ rörande
Stats-RädetS förhällande, lika wigtigt är det ock att
han derföre ikläder sig answar. Att utsträcka Riksdagsmanna
-rätten utöfwer all answarighek, more en
wcrklig obillighet; Och hwad angär skillnaden i detta
fall mellan anmäla och anklaga, är den sä fin, att jag
för min del icke kan inse densamma.
Herr Lock: En wärd Ledamot, Friherre
Lagerström, frägade om nägon Riddersman wille gä
fran»
4412 Den 19 October.
fram med det han e) wille answara för: och )ag stvarade
att jag det wille. Venna frägan delar sig i twä.
Om jag säsom individu anklagar nägon, sä skär jag
tils swarS med wärjan eller med lagen. Men om jag
säsom Ledamot i ett Utskott uppgifwet' nägot som mina
Mcdbrödcr wittja bcgrafwa, dä bör jag icke stä till
answar.
RopadcS bra.
Herr käbImsn: För min del har jag e)
emot att hwar och en mä answara för sanningen af
sine upgiftcr; men jag tror allenast at detta sä faller
af sig sjclst, att icke nägot serskilt derom behbfweS
stadgas.
Herr 8 tr» le, Larl däa§nu8, utbad flg
fä anmärka, att om en Ledamot af Constitutlons-Ukfkottet
skulle answara för sin anmälan, tpcktcS med
samma ffäl hela Utskottet böra answara när det remitterar
mälet till Justitiä - Ombundsmanncns ätgärb,
och yttrade sig ej kunna inse hvarföre en individu borde
njuta mindre säkerhet, än hela Utskottet.
Erefwel^örner: Jag har hörk frän alla
häll, att EmbetSmän böra kunna straffas; Jag tror al,
deles att sä bör ske, och jag önskar fullkomligen att
deras ansvarighet mätte blifva alfwarlig. Men jag
frägar om man derföre emot dem bör glömma alla
former, om det instämmer med rättvisa, med Lagenafsigt,
med Statens väl, att gä ifrän den ordning
som Constitutionen stadgat? För att prbfwa huruwida
de upfyllt sina skyldigheter, har Constitutionen stadgat,
att StatS - RädetS Protocollcr skola till ConstitutionS»
Utskottet öfverlämnäs. Oä Utskottet efter en sädan
pröf
-
Dm 19 October. 4413
profning gjort cn anklagelse, är dm ckt resultat af
flere Personers inhämtade kännedom. Oä frägan blott
är om deras entledigande, blir ben ett föremäl för
Ständernas ytterligare granskning Dä frögan är
om att anklaga dem, blir det Justitiä-Ombudsmannen
som med LagenS wapen förer Nationens talan.
Men om, emot Utskottets mening, en enda Ledamot
uppträder som angifware, och anklagar dä pluraliteten
frikänt, dä constrtuerar han sig sjelf till Actor. Om
han dä ej skulle answara, hwad wore dä personlig säkerhet,
hwar skulle finnas ett correctif för dm enskiltaS
tilltagsenhet eller illwilja.
Grefwe De tiaräia: Herr Grefwe
Läömer frägar hwar personlig säkerhet skulle finnaemot
den enskilteS tilltagsenhet eller illwilja? Jag frägar
tillbaka, hwar skulle Rikets säkerhet finnas, om en
rösts majoritet i Constitutlons - Utskottet skulle kun.
na decidera att käniredomen af Stats-Rädets förhållande
borde undanhällas Riksens Ständer?
Herr von 8 c si u IL s n k e i m, Dnviä:
Jacs skulle räkna för en synnerlig lycka att kunna
förena de stridige tankarne k förewarande ämne,
och det i bfwercnsstämmclse med Regerings - Formen»
Det förefaller hetänkligt, sä i enskilt som allmänt af*
seende, att cn person skulle framträda för Riksens
Ständer och anklaga cn sä betydlig Embetsman wid
Riksstyrelsen, som ett Stats - Räd. Dä detta icke heller
kan ske förrän Stats - Räds Protocollen blifwit genomläste
och granskade, och hwilket äfwen bör blifwcr
(konstitutions-Utskottets aldraförsta fbremäl; hwarfbre
mä icke wälbemälte UtskottS gemensamma Betänkande
om Stats-Rädets förhällande kunna till Riksens
Ständers klerm framgifwas? Dä i ett sädant BetänTredje
Band. N:o 210, tands
44^4 Den 19 October.
kande alltid bör anföras om en eller annan Ledamot
warit af serskilt tanke, sä äga ju Riksens Ständers
klarin tillfälle att inhämta och pröfwa den olika meningen,
samt till och med, om nägon gäng sä nödigt
pröfwadeS, Constitiltions - Utskottets rädplägningar eller
Protocoll uti det omtwistade wälet infordra. Sälcdcs
bleftve ju ingen förbrytelse emot Civil - eller Fundamental-Lag
dold, och ändamälet winnes förutan offentelig
anklagan och dcrä följande answar.
Grefwevs la O ar 6 is: Det är för mig
päkostande att ej kunna alldeles instämma i den högst
aktningswärda Ledamoten Herr von LckuirsndeimL
lanke, dä jag besinnar att möjligt more, det Cvnstitu<ions
- Utskottet kunde ända till flutet af Riksdagen
uppskjuta med inlemnandet af sitt betänkande till Riksens
Ständers klena.
Herr von 8cku!Lenke! m: Jaz
kror att granskningen af Stats - Rädets Protvcoll bör
genast wid Riksdagens början företagas, och Utskottets
betänkande deröfwer inom 4 högst 6 wcckor derefter
kunna till Riksens Ständers klena registreras.
Friherre Öest erst rom: Oä ben enda
titerstäcnde frägan nu lärer wara om auswarct, tror
jag att Herr Grefwe vs la (-Lrstis lätt torde före,
na sig i denna punkt. Ingen Riddersman kan wars
sä litet män om sitt egen ära, att han icke skulle wilja
ätaga sig nnswanghet och bewisnings - skyldighet för
de tillwitelser han kan finna sig befogad att göra en
annan.
Herr 8 trZ ! s, dsiils IVjlkslm: Dä 507
§ Regerings-Formen stadgar att frägor Uti detta ämne
kunna i Riksens Ständers kvrm wäckas, synes frägan
blott kunna upstä, om icke en Ledamot af Ukstoktek,
' sedan
Den 19 October
sedan en upkommcn fräga, om de nämnde Ämbetsmänförseelser
blifwit uti Utskottet afstagen, bbr äga, att
uti sttt Sländs klenum wöcka dcn motion, denna §
ointalar. Hwad äter frägan om answarighet angär,
sä enär han till sia framställning npttjar det Formulair
som i g-dc Momentet 29 H Riksdags- Ordningen
fbrcffrifwes, spneS han mig böra för allt answar wara
fri.
Grefwe Öejg 6 st stI 6 t Aag är aldeles
ense med Friherre Legerström i vett tanken att
ingen Riddersman lärer wittja utan skäl anklaga en annan.
Mett answaret derföre kan ej bljkwa annat ätt
en samwetsförbindelsc; Säsom Riksdagsman kan halt
icke answara inför Domstol, sä mycket mindre söMStändct
ej fär wälet pröfwa och dömma, utan det beror
helt och hältet af Lagen att efter öwstäkdigyettknK fri»
eller fälla dcn anklagade.
Friherre LastetttröM! Mätte '
säga att jag nu ej förskär ben wärda och uplpsta Ledamoten
Grefwe Oe la Oarclie. Huru kan det wara
möjligt att answara för sitt famwete, och ej wilsta göra
det inför Domstol? Om nägon här ffulle mihfirma
en annan till hans heder och rpckte, skulle den omständigheten
att han innehar en plats i detta ruln
kunna frikänna honom för answar?
Grefwe Dela 6 Lt st i e: Friherre Lsgerström
har mpcket orätt fattat mitt mening, om hatt
tror att jag här eller nägon annorstädes skulle will)»
Undandraga mig aftswara för mitte gerttingar elier nst«
na ork. Men annat är att anklaga, anttat att enligt
sin pligt anmäla bä matt warit af ett skiljaktig
mening med det Utskott, af hwilket man är. Det
förra
44! 6 Den 19 Gctober.
förra anser jag wara ett brott, som straffbart ej heller
Lör undgä att straffas. Det sednare äter är min skyldighet,
hwars uraktlätande mitt egit samwete och mine
Medborgare, hwilkaS förtroende lämnat mig tillfälle
ernä upplysning, skulle äga rätt att fbrebrä mig. Mia
tanke är att en Riddersman-första pligt är, att handla
efter sin öfwertygelse, och att den anmälan han.L
följe deraf gör öfwer be olika begrepp han med en
majoritet i ett Utskott ägt alldrig kan anses som eir
anklagelse. Jag känner ej hivad beslut Ridderskapet
och Adeln häruti behagar taga; men jag stall alldrig
gä ifrän ben öfwertygelse, att som Ledamot i Constitutions
-Utskottet blir min pligt alltid den som tillkommer
hwarje Riksdagsman, den att handla enligt
fin öfwertygelse, och att fritt och otwungit yttra sin
mening.
Ropades bra och proposition.
Friherre Westerström: Jag instämmer
fullkomligen i Herr Grefwe Oe la Larsties yttrande
att det wore owärdigt en Riddersman akt ej handla
enligt sin öfwertygelse och sin pligt: det är sä rySwärdt,
att det knapt af nägon här lärer kunna fattas.
Men dä Herr Grefwen sjelf ser omöjligheten att en
Riddersman skulle handla annorlunda, ser jag ej samband
uti att ej tillika willja ikläda sig answar för sitt
förhällandc. Att Herr Grefwen sjelf skulle kunna göra
ett ogrundadt tillmäle, förutsätter jag säsom omöjligt.
Men det är ej omöjligt, att nägon af felande insigtcr,
af hetta , eller dylika orsaker, kunde obehörigt
anklaga en annan. Och dä denna möjlighet kan supponeras,
inser jag ej hwarföre icke en sädan ställe sjelfmant
willja underkasta sig answar.
Gref,
»
Den 19 October. 4417
Grefwe körner: Jag hör mycket talar
om Riddersmanna ära, om omöjligheten att RidderSmän
skulle kunna förnedra sig till en falsk eller förhastad angifwclse.
Jag skulle kunna erindra, att icke Constitutions
- Utskottet, att icke Riksens Ständer bestä blott
af Riddersmän, att Riksens Ständer utgöra ett antal
af nära looo Personer. I sanning skulle jag lyckönska
mitt fädernesland, om ibland dctza 1000 Personer
ej funnes en enda, som af begär att lysa genom anklagande
af en mägtig person, af hat, af mittag, eller
genom andras intalan, kunde läta sig förledas till 0-  riktiga anklagelser: Och om en sädan Person funnes,
om händelsen gjorde- honom till Ledamot i Constitukions,
Utskottet, hwilka källor till oredor! hwilken osäkerhet!
hwilka farhägor skulle icke skilja ifrän Staten
duglige Embetsmän, eller inskränka deras werkninaskrets!
Är det dä billigt, är det klokt, att göra La- -  gar, som dä passioner behärrska sinnena, kunna bereda
frihetens undergäng.
Ropades om proposition i anledning af Grefwe
Os is 6ar6ies yttrande.
Herr käsilmsn: Högloft. Ribberssapek och
, Adeln torde tilläta mig förcflä det tillägg, att sedarr
en Ledamot af Constitutions > Utskottet, som deruti rörande
Stats-Rädcts answarighet warit af skiljaktig tanka
mot Pluralitetcns, anmält den samma hos sitt Ständ,
'bör Ständet deröfwer infordra Utskottets yttrande. Oerjgenom
kommer Ständer i belägenhet att pröfwa, innan
Domstol fär med mälet befatta sig, och olägenheten
af en förhastad angifwelse förekommer. För öfrigt
utbeder jag mig fä nämna huru jag fattat dm
answarS-skyldighet, som här kan komma i fräga. Jag
tror att om man anfört en falsk upgift, sä bör man
44^8 Den 19 October.
tvisterligen derföre answara. Men om den anklagade
blifwer, efter inhämtadt utlåtande afUtffottet, genom
StändetS pröfning ställd under Justitiä-Ombudsmannens
Activa, och saken öfwerlämnad ät Domaren, dä
synes mig answars-skyldigheten icke böra äga rum, äf«
wen om den anklagade sedan skule frikännas. Skul,
fe nägon annan answars-skyldighet stadgas, kunde man
hljfwa straffad för sin öfwertygclse, ej för det man
W^brrffat esk förtroende och afwikit frän sanningen.
Friherre (gellerström: Den answarighct
Herr käklmsn nu föresiaglt, synes wig icke tillxäckelig.
I 4:de Momentet af 29 Z Riksdags - Ordningen
finnes sbreskrifwit sättet huru en Ledamot af
ett Riksständ kan yrka granskning äfen Stats - Räds
Ledamots förhållande. För en Ständs-Ledamot som
gär till tvaga pä detta sätt, är det klart att nägot ans
swar icke äger rum.^ Men om en Ledamot af Constia
tutions - Utskottet, som haft tillfälle att noga granska
Stats-Rädets Protokollet, gör en anmälan som ej är
med sanningen instämmande, blifwer förhällandet helt
annorlunda, Den första skyldigheten för en UtskottsLedamot
är att ej inkomma med en oriktig anmälan
till sikt ständ. Om jag i allmänna lifwet är answarig
för mina upgifter, hwarföre skulle jag ej i detta mycket
wigtigare fall mara det?
Herr LZKImnnr Häremot fär jag erjndra,
att i det fallet om saken finge en annan wändning
tvid betz handterande af Riks - Rätten, s^m har tillfälle
att genom flera upgifter af omständigheter, och genom
Parterncs hörande närmare utreda densamma,
skulle jag kunna komma att straffas för det jag sett
Hest olika med ani^a.
Grrf
-
Den 19 October- 4419
Grefwe De Is (-archie: Jag kan för
min del sä mycket mindre gilla Friherre Lecherströms
yrkaade, som det aktid mäste wara Domarens, lika som
allas skyldighet att skilja Personen frän saken. Tiven,
ne lika wälmcnandc kunna se olika samma sak: exem,
pel dcrpä finne wi alla dagar innom detta Riddarhus.
Skall jag för cu mot majoritetens skiljaktig mening
innom ett Utskott, straffas, och wara fri dä jag talar
ittiiom mitt Ständ? Oä borde åtminstone äfwcn inträf,
fa, alt om Domaren, som äger fria eller fälla, sunne
mig hafwa haft rätt, borde alla de som emot min
tanke frikänt en Stats-Räds Ledamot ställas till answar.
Man kan säga att det är olika att anklaga,
och att frikänna. Men dä wid en Riksdag Eonstitlltions
- Utskottet gör sig i alla afseende^ förtjent af
Ständernas bifall, Ständernas erkänsla, kan ju wid
en annan möjligen hända, att ett Utskott af helt 0,
lika tankesätt tillsättcs och en faction lika lätt styr»
ett Utskotts göromäl, som ett Ständs, lifa lätt dölja
gynnade Embetsmäns fel och oduglighet, som enligt
fin pligt gifwa Ständerne det tillkänna, hwad blcfwe
följden deraf? Jo, Fäderneslandets fortfarande olycka,
och den sä mycket mera tryckande, som wi sjelfwe wällat,
sjelfwe samtyckt till bibchällande af densamma genom
ekt förhasta.dt bifall nu, dä wädan kunnat afhjelpas.
Och hwarun ligger wäl den Lagstridighct,
som förcbräs dem, hwilka yrka detta anmälande, dä
107 H lillåker hwaije Riksdagsman sädan anmälan i
sitt Ständs göra? Skola Utskottets Ledamöter,
för det de äga sitt Ständs förtroende, sakna en rättighet
dc förut ägt? Skall ej en ökad förmän winnaS
om anmälan rörande de högste Embeksmännen ernäs i»
frän dche om sanningen, genom sjelfum Protocollerna,
Upplyste män, framför andre, som, möjligen ledde bakom
ljuset af hämden och illlkan, skulle pädikta Em
betss
-
4420 Den 19 October.
ketsmän brott dem de aldrig begätt? Jag kan aldrig
anse denna anmälan säsom stridande mot Regerings,
Formen, utan tror den twärtom wara en nyttig, en
Högst nödwändig tilläggning wid den 29 Z i RiksdagsOrdningen.
Det är i den bästa, den renaste afsigt
jag den yrkar; den är fullkomligen öfwercnsstämmande
med mitt sawwcte, med det begrepp jag om denna sak
fattat; och jag fär Medes HoS Eders Exccllence Herr
Grcfwen och Ordförakden dcrbfwer begära proposition,
sedan alla sig deröfwer yttrat.
Friherre Eesterttrörn: Det är ej
med stora ord om Fäderneslandets olycka och wädan
af ett förhastande, som jag will fästa Högloft. Ridderskapet
och Adelns uppmärksamhet. Saken talar för
sig sjelf. Det bör ej kunna'supponeras, att en Ledamot
alldeles utan granskning gär fram med en anmälan
i sitt Ständ. En enskilt Lswertygclsc bör ej gäla,
der handlingar äro att tilgs. När han dem genomläst
och granskat, och derefter, emot Majoritetens me,
ving, inkommer med. en anmälan grundad pä falska
uppgifter, dä sker det ej af skiljaktig öfwcrtygelse, u,
lan af enskilta afsigter eller iftwillja: Och omen menniska
med elaka afsigter ej skule hafwa nägot answar
att frukta, hwad bleflve dss personlig och allmän säkerhet?
Herr
von Sckrulrenkeim: När
Constitutions - Utskottet bör läsa alla Stats - Rädets
Protocoller, och genast wid Riksmötets början företager
sig deras granskning, kan jag ej sinna hwarföre
icke Utskottet kan hinna til Riksens Ständer inkomma
med ett generelt betänkande öfwer Stars - Rädets Ledamöters
förhällande. Dä är det ju hwar UtskottS
Ledamots rätt att täta sin skiljaktiga tanke medfölja
be
-
Den 19 October. 4421
betänkandet; dä winna ju Riksens Ständer i ett sammanhang
alla nödiga upplysningar; dä blir ingen enskilt
Ledamot anklagare. Jag är längt ifrän att yrka
det en person hwilken som häldst, som inkommer
med diktade uppgifter, ej »kulle derföre answara; men
bet syncs mig att pä delta sätt skulle hela denna fräga
undwikas och hwars och ens rätt wara ordentligt
fbrwarad.
Grefwe O e ! s 6 ar 6 ie: Jag tror
kitt ett af de stora skäl som bidragit att förlänga denna
öfwcrläggning, är det misstag svin göres, dä man
kallar dilation och anklagelse hwad som endast bör kallas
en anmälan. Bewillnings» Utskottet, hvaruti jag
har den äran att wara Ordförande, har wid denna
Riksdag anmält felaktigheter i uppgifterna öfwer wissa
bcwillnings - artiklar, men derigenom har det icke gjort
en anklagelse. Ätt förmena en sädan anmälan fä
göras, wore det rätta medlet att för ewigt nedtysta
hwart enda fel som kunde bcgäs.
Äter yrkades Proposition, hwarefter uppkom
nägon oro.
Herr Ilism: Jag ber att fä äterföra
Högloft. Ridderffapct och Adeln till den simpla frägan
om en Ledamot af Constitutions - Utskottet skall hafira
rätt att utan answar anmäla i sitt Ständ felaktigheter
i StatS-Rädet bcgängna. Dä möter den omständigheten
att en sädan Ledamot bör considcrcras som
Riksdagsman, hwilken efter Regerings--Zormen ej answarar
för stna yttranden i Ständ eller Utskott. Jag
tror att-för en osanning bör hwar och en ansvara:
Men att ge an cn osanning, är omöjligt för en A«
delsmanr m felaktig, en eezuivohus uppgift är allt
4422
Den 19 Octsber.
hwad som är möjligt. Skulle nägvn ansvarighet 2,
läggas en Utikotts - Ledamot som gör en sädan åmnäs
lan i sitt Gränd, sä borde pä samma grund de ösrjga
Utskotts - Ledamöter auswara, som obehörkgen shr
anmärkningar frikänt ett SiatS. Räd; mcn jag fös
MM del tror att intetdera är rigtigt.
- - . - ^ ^ ^ - ' X ' ^.
Grefwe körner; Jag tycker för min
del att wi ha kommit oändligeu längt ifrän frägan.
Den första tycktes mig wara, om det skulle äga rum
att en enskilt Ledamot med sin tanke skulle fä gä till
Ständer sedan pluraliletcn af Utskottet icke funnit skäl
till nägvn anmär/uing emot ett Stals-Räd eller annan
hög Embetsman. Ifrän denna fräga har uppkommit
den om answar för den Ledamot, som hos sitt
Ständ gjorde en sädan anmälan. Jag har yrkat och
jag tror ännu att Constitutioncn wägrar det förra.
Men wilja wi afwika frän Constitulionen och öfwer,
skrida de gränsvr den utstakat, sä mäste ätminstone
för en ny Lslus ett nytt corrcctif stadgas, och dä
finner jag för min del intet annat, än det af answar
för den Ledamot som gjort ett sädant anförande. För
att ännu närmare nalkas Constitutioncns esprit och
bibehälla nägvn af de former den stadgar, torde jag
fä fdreflä Högloft. Ridderskapct och Adeln, om icke, när
en Ledamot af Eonstitutions - Utskottet gör en sädan
anmälan, ett nytt Utskott kunde sättas, för att pröfva
hans anmälan och grunderne dertill.
Friherre Legerström: Denna kf,
Iverläggning synes mig redan öfwer höfman förlängd,
Jag anhällcr derföre om proposition pä Grefwe Os i»
6ar6ies yrkande, och att i contra - propositionen till
Dotering answarighets-frägan mätte införas, dä wi af
vmröAnmgen fä erfara huru mänga de ärv, som wilja
-
Den 19 October.
442Z
ja undandraga sig answar för sina uppgifter hos sits
Ständ.
Grefwe Ds is 6 n r <Z i e: Jag anser
för min pligt att högtidligen förklara att jag person»
ligen ej nägonsin äenar undandraga mig answar,
hvarken för mina ord eller för mina gerningar, ehuru
jag ärnar inlägga Ja wid Boteringen. Frägan är
ej här egentligen annan, än huruwida Ständen skulle
äga rätt att fä weta hwad Utskottets Majoritet skulle
Wilja deni undanhälla, och Ständen derefter genast
hänvisa saken till Domaren? det är om Domstolen
eller Utskottets Majoritet skall döma.
H e r r ? ä k l m » n I I händelse contra - pro»
positionen skulle innefatta answars - skyldighet för en
Utskottets Ledamot som will göra en serskilt anmälan,
fär jag äfwen proponera answar för Utskottets Majoritet,
dä den undcrlätit att till Ständerna uppgifva
bcgängna felaktigheter af Stats - Rädet.
Hans Exccllcncc Herr Grefven
och Ordföranden uppläste följande sk- ifteliga
proposition:
Difaller Högloft. Ridderskapet och Adela ZtdZe
Momentet af 29 § Riksdags - Ordningcn, med det
tillägg, att det skall wara hwarje enskilt Ledamots as
Eonstittltions - Utskottet rättighet och skyldighet att hss
sitt Ständ anmäla, om wid granskningen ak StatsRädets
Prvtocollcr han finner Utskottet ej hakva gjort
afseende pä de i detta Moment nämnde Cmbetsmäns
förhällande?
Ropades starka Ja och Nej.
Herr
4424
Den 19 Gctober.
Herr Silverstolpe, Gustsf ^krakan»,
Grefwe körner, -^golpö Göran, och Herr
8 i j v e r s t o I p e, kVegric Lamuel, tillkännagäfwo
att de reserverade sig emot det föresiagnc tillägget,
säsom innefattande en förändring i Constitutivnen.
Herr krlntskkölg, kaul: an säg ordet
skyldighet böra utgä. ^
Ropades Nej. Äfwenwäl prkabkS att answas
righcts - flögan mätte intagas.
Grefwe vela 6 srZis: När i tillägget
det är hwar Ledamot säsom en skyldighet äkagdt
att aninäla Ukstotkeks uraktlätcnhet, huru skulle han
dä kunna till answarighet förbindas?
Ropades Nej.
Friherre Legerström: Det fbrwä-,
nar mig akt finna det man täger ordet skyldighet för
innebärande en bestämd frikännelse för answar: och
jag begär att answarighetcn i contra-propositionen
infbreS.
Herr kn klmnn: Om en sädan contraproposition
skall äga rum, önskar jag att answarighe.
ten mä stadgas blott för uppgifternas sanning, ej för
ben öfvertygelse man kan hafwa om sakens »verkliga
fbrhällande.
Grefwe OslnLargie: Skulle hwar
och en som efter ett felaktigt begrepp handlar, derföre,
ansvara, sä skulle answar äfwen kunna drabba dem
som tillsatt utskottets Ledamöter, och stutclrgen utsträchaS
till hela Ständer. F r i- ^
Den 19 October.
4425
Friherre Legerström: Sophismer,
Herr Grefwe.
Grefwe körner: Sophismer öfwertyga
cj: och jag för min del skulle wi§crligen ätaga mig
answar för hwad jag till mitt Ständ anmält.
Herr kskiman: Den som reserverat stg
mätte hafwa tillräckeligt samwetsfrid.
Herr Lsxerkeim, Oiok ^c»k. förklarade
att han wore och alltid skulle fbrblifwa af Herr
Grefwe Oe la 6aräies tanke i detta mäl.
Friherre ^gelsvnrg, Lric 65ran,
uppläste första delen af no Z Regerings - Formen sä
lydande: "Ingen Riksdagsman mä kunna under tilltal
stallas eller sin frihet berbfwas för dest gerningar
och yttranden uti Riks - Ständen eller nägot Riksens
Ständers Utskott, utan att det Ständ, till hwilket han
hörer, sädant tillätit genom ett uttryckligt beslut, deruti
fem sjette delar af Ständets wid omröstningen in
xlenc» tillstädes warande Ledamöter instämt;" tilläggandes
Friherre ^gellvärg att han samtyckte till den
föreslagna contra - propositionen pä det willtor: atk
detta no:de Z:ns stadgande äfwen deruti inlogeS.
Härtill ropades af mänga Ja, af andre Nej.
Friherre Legerström: Dct är just
bet i denna Z fbrekomne answar, som min mening
wore att Ständer nu skulle en gäng för alla ! förewarande
calem stadga.
Härefter ropades ätskilligt.
Gref
-
4426 Den 19 October.
Grefwe De ig 6ar6!e: Jag krök
«) dek bbr kunna j nägok fall förnekas en Sköndets
Ledamot att yttra stg, mot eller med Pluralitet
ten, yttrandet mö wara behagligt, eller ej: Och Zag
hemställer om den ömtälighct om Regerings-sättet som
wid denna bswcrläggning wisat fig, ej äfwcn bör strätka
stg ända till den Iio:de §:n Regerings-Formen.
Grefwe !e1örner: När den ömtälighek
upphört, som io7:de Z i Constitutionen bordt wäcka,
när man täger för afgjordt att en enskilt Ledamot af
EonstittitlonS - Utskottet för emot Pluralitetens tanke
gä till Ständet med anmärkningar emot Rikets högsta
Embrtsmän, dä bcyöfj ätmiustonc ett corrcetif e«
mot en sädan förändring Uti EonstitUtioncn, och detta
cokrectif katt ej bestä i annat än i den LedamotS
answarighet, hwilken för stn enskitta del anklagar en
annan inäiviäu. Här blifwer förhällanbet kmcllakt
twenne enskiltct och en Embetsman bör wäl ätminsto»
ne e) njuta mindre säkerhet än alla andra.
Hans Exccklence Herr Grefwe»
och Ordföranden: ester den uppläsning Friherre
^äeisväiä g,ort af 110 §, tror jag mig e) tillständigt
att ä en fädan answarjghct, fösom emot Regerings
- Formen stridande, göra proposition.
G r ef w e öä örn er: Pä samma grund ,
nemligen: som mot Regerings - Formen stridande, anhällcr
jag att det as Herr Uäinman förrflagne tillägg
Icke mätte widare framställas till proposition.
Friherre Leäerteeöm: Hwad ett
wärd Ledamot behagat yttra om ömtälighek för den
iic>:de Z Regerings - Formen, tror jag ej innebära
mycken
Den iy October^ 4427
Mycken betydelse. De söm tala om ömtälighet, torde
kon hända förr än jag proponera aswikelser fräa
Grundlagen.
Grefwe I) s 1 s 6 a r st i e: Jag tror ej
det kan wara i Ständct" tilläfik akt hos nägon Ledamot
förmoda brist pä ömtäiiahct för Grundlagen, eller
vik han skulle kunna frän grundlagen afwika.
Hans Excellence Herr Grefwcn
vch Ordförandens' Sedan deN proposition jag
gjort blifwit med Ja och Nej beswarad, och äfwcn
votering blifwit omtalt, är 'dek >uin ffyldighet att fb»
resta en contra - proposition: Och dä, r anseende till
Holde Z Regerings - Formen^ den som blifwit förestå»
gen icke lärer kunna antagas, kan jag ej göra någon
annan än till bifall pä z:je Momentet utan all tilläggning.
Ropades Nej och Ja.
Grefwe dornar: Det är ej blott pä
förmodan eller gissningar jag grundat min mening.
Jag har uppläst sjelfwa Regerings - FormcnS § och dot
är i följe deraf jag trott det wara emot Coiistitulionen
att tilläta en enskilt Ledamot af Constitutions-Uksköttet,
att sedan det ej funnit skäl lill anklagelse, fäson,
sin enskilta mening göra en deremot stridande anmälan
i Ständet. Det är blott som en moiwigt emot
en sädan rättighet, som jag peka, en säban person- answarighet.
Grcftve Oe In Onrstre; Jag kan alldrig
förmoda att Regerings»Formen skulle hafwa 2:ne
W snörrätt stridande mot hwarandra.
Gref.
4423 Den 19 October.
Grefwe körner: Derom är ingen fräga;
men skulle den io7:de Z fä den tilläggning som
här yrkaS, sä förändrar sädant förhällandek.
Herr Lllverstolpe, 6ustak
Om CderS Cxcellcnee ej tror sig kunna göra en proposition
emot dcn iio:de § Regerings-Formen, sä hemställer
jag ock ödmjukeligen om dcn kan göras emot
Len lo/tde.
Herr Ib am: Torde hända kan en förening
här äga rum. Den iio:de § som är sednare
än den I07:de, till hwilkcn en tilläggning här förefläS,
stadgar uttryckeligcn att ingen Riksdagsman kan
under tilltal ställas utan genom ett uttryckligt beslut,
hwaruti fem sjektcdclar af Ständet deltagit. Om nägon
answars-skyldighet stall inryckas i contra - propositionen
till votering, sä skulle jag proponera att samma
princip om fem" sjetkcdelar äfwen för den answarande
Utskotts-Ledamoten blefwe följd, och -säledes !
contra-propositionen intagas de orden: answar likmätigt
Grefwe lVl örner uppläste norde §,
hwarefter han tilläde: Om det blir ett wilkor att den
stall answara, som gär med en serskilt anklagelse ifrän
Constitutions-Utskottet till klena, sä blir detta ett
förut fattadt beslut af Ständet, som pä intet ivis strider
emot norde Z. Men för att undwika alla frägor
om Constitutionens lydelse, skulle jag häldre önsta,
att intet answar, men ock ingen fräga om tilläggning
till Rcgcripgs - Formen komme att äga rum.
Friherre ^äeltvärcl: Mig synes akt
man i sörcwarande ämne med lätthet kan i allt lyda Regerings
-
Den 19 Oktober. 4429
gcrings' Formens föreskrifter. Efter iO7:de § äge
wi ju rättighet att till Eonstitutions - Utikottet förwi^
sa frägor om Stats - Rädets answarighc!; hwar och en
Ledamot af Ständct kan ju enligt densamma, wäckr sädana
frägor i klena. När desta till. Eonstitutions»
Utskottet sörwisas, och dest utlätande inkommer, sä kunna
ju derifrän, lika som frän andra Utskott, en Ledamots
scrlkilta tanka utlärandet medtolsa: Och om det
samma skulle befinnas obehörigt, sä stadgar norde H.
Uttryckligen huru i sädant fall. kan förfaras. -.
Grefwe Nökner: Ware det längt rfrän
m!g att icke medgifwa det alla StändenS Ledamöter
äga rättighet att i klena wäcka frägor om de högst»
Embetsmäns förhäl^nde. Men Vesta frägor börg enligt
Cvnstitutiotten underkastas Utskottets pröfning
Sedan det yttrat sig, tror jag ej en dest Ledamot äger
rätt att öfwer samma ämne inkomma med serskildt
yttrande»
Herr Liiverttolxe, 6uksk ^brs^
kram: I g förklarade rekan i gär, det jag trodde hwar
Ledamot äga rätt att i sitt Ständ anmäla hwad hart
behagade. Denna rätt upphör ej derföre ätt man blifwik
Ledamot af Constitutions - Utskottet. Ingen ting synes
mig säledes hindra en Ledamot att emot plu-alitetens
önskan i sitt Ständ göra eN anmälan och dcrr
I07:de Z i Regerings - Formen föreskrifwer huru en sädan
anmälan, efter sin beskaffenhet, i Sundet bör
upptagas. Allt widare stadgande i detta afseende sys
Nes mig säledes, nu som förut, Lfwerflödigt.
Herr kaklmsn: I anledning af Hwa6
Herr Grefwe käörnsr nyst behagade säga,- ätt sebart
Constitutions - Utskottet utlätit sig, borde Lil Lnskilt Les
Tredje B«nd. N:o 211. öamM
44ZO Den 19 L>ctobcr.
damok deraf ej öga rökt att öfwer samma ämne inkomma
med serskilt yttrande, sär jag fräga om dct är
möjligt att Coiistitiitions - Utskottet, som är sammansatt
af sä upplyfta Ledamöter, kunnat wid Regerings - Formcns
fdreftäendc äsyfta att tillägga ett Utskott en rättighet,
som ej tillkomme Riksens Ständer?
i
Friherre Legerström: Hwad I
norde ^ RcgcringS - Forracn ftadgas, finner jag ej
wara ett hinder för den contra-proposition jag begärt,
att sedan ett tillägg till Regerings - Formen yrkas
om scrskilta UtskottS-Ledamöters rätt att, emot Utskottets
Pluralitet, göra anmälan rörande Stats. Rödcts
förhälsande, Riddcrskapet och Adeln mätte genom
ett-beslut bestämma sädana Lcdaminers answars - skyldighet.
Jag anhäller sälcdcs om en sädan contra,
proposition, och tror ej att den kan med anledning af
conftitutionen mig förwägras.
Herr kOtfilik b: Oä fräga uppstött att
ben af Hans Epccllence Herr Grefwe» och Ordföranden
gjorda proposition skulle wara stridande emot
Iv7:de Z i Regerings - Formen, för jag för min dct
förklara, att jag dct icke kan medgifva: den är en
följd af ic)6:te § Regerings, Formen, icke af den
I07:dc, och kan ej annorlunda än som ett tillägg till
ben förra betraktas.
Herr kksmmarlkölä understödde Fri,
herre Lecierströws yttrande.
Hans Exccllence Herr Grefven
och Ordföranden, hemställde om icke, för att
bringa detta ämne till flut, han finge föreflä stadgande
af answarrt i likhet med norde § Regerings,
Formm. Fri»
Den 19 October.
4b
- Friherre Leäk-rkrröni nekade härM,
och yrkade ett uttryckligt besint, utan§:s citerande.
Friherre 6 eIsv arst b-gärte i sädank
fall Dotering om delta Friherre LeciLrströms yrkande.
Häruti instämde äfwm Hans Exccllence Herr
Grefwe Klluck.
G r e f tv e l) e !n Gnrsiie ansäg rio §
wara tydlig, och trodde ej att man lill i förhand kunde
fatta ett sädanr knsint, utan §:n endast wara användbar
serskilt wid hvarje fall, när det inträffar.
Grefwe dF örner begärte Prsposition om
lagllghcten af den tilläggning att en enskilt Ledamot
af Cvnstitntions - Utskottet sku5e kunna Med sitt ytti
rande gä till Ständet, sedan Ulstottct icke funnit skär
till anmärkningar.
Härvid förmärktts NägöN öro.
Hans Exccllrnce Herr G ref west
d t h O r d f ö r a n d e n : Sedan en propostiion ät
gjord, ka» den samma ej gerna gä alldeles tillbaka.
Grefwe kl örn er: vet kast weicke
wara Min tanke att neka en Ordfdrande gbra propositionen;
men jag hade trott, att nät den uyplästcs,
wore det till justering, och att när den blifvit bcswaråd
Med Ja och Nej, man hade rättighet att göra anmärkningar»
Herr
8!lvetsto!p6, kraejriöz yttrade
stil sä hade wid alla Riksdagar tillgätt»
Ro
-
4432
Den 19 Gctsber.
Ropades af nägra att justeringen wore gjord.
Friherre Laclerltröm bcsteidde att
justeringen wore gjord: han more kängt ifrän att wiss,
ja neka Ordföranden sin rättighet att fbrcslä propositionen;
men rättigheten att justera läge hos Ständet,
äfwensom den att föreflä contra-proposition. I anled,
ning häraf yrkade han, att om den upplästa proposi,
iionen bleftvc gissad, den af honom föreslagne contraproposition
mätte upptagas, att Riddcrskapct och A,
deln, utan den norde Z:s anförande, stadgade answars-ssyldigheten
nu en gäng för alla, och ej, säsom
Herr Grefwe ve la 6urcsie nämnt, fcrffilt för hwarje
inträffande händelse.
Herr -von Lakullen sisi m: Ofta
har händt att dä en proposition blifwit föreslagen, den
samma blifwit pä flerchanda sätt ändrad, och man
har ändock fluteligen kunnat träffa en öfwcrcnskommelse
mellan de skiljaktiga tankarne. Ogerna bulle jag
se att man satte Regerings - Formen i fräga. Jag
menar att det wore i full öfwerenstämmelse med densamma,
om wi stadgade, säsom jag redan haft den äran
förcstä, att (konstitutions - Utskottet äladeS, att
inom, om man sä behagade, nägra wcckor eller en mänad
efter Riks Mötets början inkomma med ett generell
betänkande öfwer Stats-Rädets förhällande, dä
hwar och en som i Utskottet derom warit af skiljaktig
tanke, finge läta densamma betänkandet ätföllja.
Grefwe vela 6 ar 6 is: Jag blyges nästan
att i detta ämne widare uppehälle; Högloft. Ridderskapet
och Adeln; men tankarne äro delade och dek
beslut wi skole fatta är för framtiden wigtigt. Jag ber
att fä föreställa bet, efter min öfwertygelse, ben norde
Den 19 October.
4433
§ icke här kan tillämpas, ven stadgar att ingen Riksdagsman
kan ställas under tilltal eller sin frihet beröfwas
för sina yttranden eller gerningar inom
Ständ eller Utskott, och längre fram fdreskrifwer den
ett uttrycklint StändetS beslut öfwer en LedamotS
fbrhällandc. När sädant är Z:ns innehäll, torde Rid,
derskapet och Adeln sjelfwe täckas besinna huru det
skall blifwa möjligt att fatta ett sädant beslut vm stätlande
under tilltal, innan gerningen eller yttrandet
äro kände.
Friherre Lesterström: Det lärer
wäl ej kunna falla i nägons tanke att Slägga en Le,
damot answar för hwad som c) skett. Frägan derom
kan ej uppkomma förrän han gjort anmälan i Ständet.
Grefwe Os In 6ar stier Ingen lä,
rer kunna taga den mening ur mina ord, alt jag kun,
de sätta i fräga answar för hwad som ej skett. Jag
tror allenast att jag ej misstagit mig dä jag fattat Z:s
mening sä, att yttrandet borde först wara gifwit in,
nan ett beslut derom borde kunnL fattas. Men vm
Ridderskapet och Adeln skulle stanna i det beslut (hwit,
ket jag för min del alldrig kan finna öfwelensstämmandc
hwarken med esprit eller ordalydelsen af io6:te,
loyrde eller iio:de M af Regerings - Formen) alt
den Constitutions - Utskotts Ledamot, som af minoritetens
tanke i sitt Ständ anmäler sin skiljaktiga mening,
skulle derföre stanna i laga answar, om den förmente
felaktigt wid wederbörlig Domstol om sitt fel ej öfwerbcwisaö
kunde; fär jag till Högloft Ridderskapet och
Adelns mogna och upplysta omprbfning hemställa om ej
i motsatt fall, dä minoriteten af Utskottet eller öcken
enda af betz Ledamöters misstänka, bcfinncs wid laglig
undersökning wara grundad och den brottslige öfwerbc
wislj
-
44Z4 Den 19 Octobev,
wist, bet icke dä worc en lika billighet att älägga Majoritttens
Ledainöter ett lika straff, dä be antingen af
rfterkätenhet eller af andra än brottsligare skäl ej angifwit
ben felaktige och sämedelst möjligen mälla k millioners
olycka, ja kan hända bercdt hela Rikets och sjelf»
wa Styrelsens undergäng Heligt är för mig förwa»
randel af hwarje Embetsmans heder, skygd och rättigheter,
men ännu heligare anser jag mitt Fosterlands
träl, mine Medborgares säkerhet; och hivar blcfive ben,
om de högste Embetsmän, möjligen felaktige, änchä o<?
tvillkorligen behölle sine Embeten, blott för det de äga
en rösts Pluralitet i Eonstitutions-Utskottet; och kunna
wäl Ständer till ett sitt Utskott uppdraga cn magt-,,
som efter hwad här pktradt blifwit, man borde tro
wara wädeligt lemna till och nied ät Ständer sjslswa.,
Friherre Leclerttröm; Jag nödgas
till undwikande af allt mitzförständ, erludra, att det
alldrig want min tanke att nägon Riksdagsman ffulle
ställas till answar för yttranden inom Ständet. Det
Hr blott om cn Utskotts - Ledamot, som haft tillgäng
till och som granskat Stats - Rädets Protoc-ollor, och
ändä inkommer till Ständet med en falsk uppgift, det
Hr blott om den, som jag tror nu kunna beslutas, att
i händelse han gör en sädaa angifwelse, bör han kunna
efter norde § RegeringS - Formen, behandlas.
Herr Silverstolpe, Lustnk ^bralmm»
tillstyrkte antagandet af Herr von 8cl>u!2enlreims förslag,
h wilke t han ansäg säsom det enda rätt Eonstitu,-  tionella sätt att winna det ändamäl som med en tilläggning
i Riksdags - Ordningen nu äspftadcS..
Friht r re kel L o e r k e i m I Regcgerings
- Formen bcstäait hmarje Riksdagsmans rättighet,
,
Den 19 (vctober.
44Z5
hek, har den ock i norde § fredat honom. Skulle
nu hans rättighet utsträckas, synes mig ej hans skydd
kunna wara deruti inbegripit. Jag tror alltsä cj att
det wore emot den 119 H stridande, aik äl.-qcm honom
answar för en ny rättighet som han fbrwärfwar.
Hans Exccllenc e Herr Grefwe»
och Ordföranden: Som min första Propost,
tion blifwit med Ja och Nej besivarad, och Dotering
begärd, sä fär jag nu fdreflä Riddcrskapet och Adel»
DoteringS Proposition.
Ropades Ja.
Efter nägra korta discursrr, ledande till jämkningar
ä ömse sidor föreslogs den samina som följer,
utan norde Z:s anförande:
Bifaller Högloft. Riddcrskapet och Adeln zrdje
Momentet af 29:de Z Riksdags» Ordningen, med den
tilläggning, att det är hwarje enskilt Ledamots afConstitutionS«
Utskottet rättighet och skyldighet, att hos
sitt Ständ anmäla, om wid granskningen af SkatsRädeks
Protocoller, han finner Utffottet ej hafira gjort
afseende pä de i detta Moment nämnde Embetsmäns
fbrhällande, hwarcfter Ständct hänwisar den gjorde
anmälan till Justitiä - Ombudsmannens handläggning,
sedan Constitutions Utskottets utlätande dcröfwer blifwit
infordradt. Den det will skrifwer Ja; den det ej
will skrifwer Nej: winner Nej, blifwer den Ledamot af
Constitutions Utskottet, som till ätal anmält en Stats,
Rädeks Ledamot, underkastad answar och reconvcntion
i fall den anklagade blifwer frikänd; blifwer han äter
skyldig förklarad, ware Constitutions - UtskvttcrS
Pluralitet, som til ätal icke flyckt, underkastad answar.
Herr
4456
Den 19 October.
Herr von 8 eban t 2, Ivar IHestric
Gabriel: Oä det är Herr käklmuns motion som utgör
grunden till denna proposition, hemställer! jag till
Honom sjelf, om ej meningen är att sedan en Ledamot
of Constitmions - Utskottet gjort en anmälan i klena
mot nägon medlem af Stats, Rädet, bör först öfwer
benna anmälan (konstitutions - Utskottet höras, och
Ständct derefter pröfwa om den gjorda anmälan bör
Hänwisas till Justitiä , Ombudsmannens handläggning
eller ej.
Herr kZKImnn yttrade sig fullkomligen
gilla denna förklaring, och önskade att den mätte säban
iakttagas i propositionen.
Grefwe iVlörner: För min dek mäste
jag reservera mig och till Protocollet anföra, akt jag
anser bäde Propositionen och contra - propositionen stridande
mot Regerings - Formen. Äfwcn fär jag anmärka,
att rättighet och pligt ej kunna stä tillsammans
pä en gäng för en och samma sak.
Grefwe De ls. (Znrstie: Jag tror
att bäde rättighet och skyldighet böra för hivarje Medborgare
i ett samhälle finnas, och att den illa uppfyller
den sednare, som icke äger ben förra.
Grefwe kelörner: Jag har endast sagt
att rättighet och pligt cj pä en gäng för samma sak
kunde stä tillsammans. Men jag kan icke neka att de
ju äro motswarigc, att den ena förutsätter ben andra.
Men just derföre kan jag ej om samma sak sägas hofwa
bäde rättighet och pligt: tp jag kan läka bli alt
göra det, hwartill jag har rättighet, och jag bör göra
det, hwartill jag är pligtig.
Gref
-
Den 19 Octobcr. 4457
Grefwe 1^ 5 ev s n k> j e I in, diarl: Oen
förestagna contra-propositionen innefattar twenne punkter:
den ena om answar för den som gör ett ätal,dcn
andra om answar för dem som frikänna för ätal. I
bet förra fallet tror jag answars - skyldigheten wara
rättwis; men hnruwida den kan wara det i det sednare,
det fär jag underställa Ridderskapet och Adelns
besinnande, och om icke följden af desin bägge stadganden
skulle blifwa, att man uti intetdera fallet kunde
göra wäl.
Wänge hördes häruti instämma.
Herr käklman hemstälde i afseende pä
ordet rättighet, om icke det kunde ur propositionen
utgä, och blott ordet skyldighet bibehällas.
/ Friherre krlannerkei m: Som sista
delen af contra > propositionen, hwilken stadgar answar
för Pluralitetcn, icke tyckes winna bifall, fär jag ben
äran i stället förcsiä den modification, att den samma,
i fall af ett obehörigt frikännande, skulle dccisift anses
owärdig Ständcns förtroende.
Herr silverstolpe, kreclric Lamuel:
Dä den här föreslagna tilläggning till 29 § synes mig
gä emot Regerings - FormenS afsigt, kan jag c) annat
än anse den för Constitutions - widrig, och begär derföre
att fä min reservation deremot i Protvcollct antecknad,
Friherre Ltael von klollsteln,
Lorst'2 ImiclviF: Jag uther mig fä hemställa hwad
följder det kunde hafwa om answar stadgades för den
som anmäler nägot emot en Stats »Rädets-Ledamot.
Oen
44Z8
Den 19 October.
Den anmälande kln hofwa en god afsigt, och silken
kan wid afgörande? taga en helt annan wändtling:
steg för steg kunde reconventioncn fluteligen gä ända
till pä lif och ära. Jag underställer således om icke
Skäudct äkminstone först dör prdswa om det gjorda ä,
talet bbr till bclfrande upptagas.
Herr 1 d 3 m: Den af Friherre ös^nner
koim
gjorda motion tyckes kunna förena ost; men jag
skulle för min del endast, willin tillägga, att en enskilt
Ledamot af Constilutions - Utskottet som gör den omtalte
anmälan, synes mig ej heller böra kunna härdare
straffas.
Grefwe vöevenkfelm: För min de!
tror jag den sednare inodifioalioncn sä mycket mindre
lämpelig, som den hwilken anmält till ätal gjort mer,
än den som underlätit att dertill anmäla. Den som
orättwist anklagar bör swärarc straffas: den som underläter
alt ätala synes mig nog straffad dä han förlorar
förtroendet.
Grefwe ve Is 6srdie; Dä jag ej
kan föreställa mjg nägot straff härdare än det att mista
mitt Ständs förtroende, instämmer jag alldeles med
Friherre ödsnnioröeim; Men kan ej annat än tillika
gilla Herr vksms mening; enär jag ej anser för större
brott att anklaga en oskyldig, än att frikänna en
brottslig.
Herr di 0 c k , Lorsttr: kmdviA : 6o:de Cap.
2 § Mistgcrnings - Balken bestämmer tydligen straffet.
Friherre Läderström: Den här fö,
ktffagne tilläggning till 29 § innefattar ev ändring i
Rego
-
Den rg PctHbep.
4439
Regerings - Formcn, bwarfö.e lag hc,isamma bestrider.
Mea majoriteten af Ridderffapet och Adeln tpck.s wara
af den tanke, at denna tilläggning bör tillätas,
Medan i flera timmar har jag föreslagit att j fall Utläggningen
antages, answars - stylhighct mätte för dm
angifwandc stadga-. Jag sgr nu till Höglvfl. Ridder? ,
skåpet och Adeln hemställa ym de wilja antagä Momentet
plan tillägg, eller pck polera om den fbrcstagne
propositionen,
Grefwe lel örner: Jag har trott, att
när pluralitctcn i ett Utskott, efter granskning af samma
documcntcr, icke funnit skäl till de anmärkningar
som en enskilt Ledamot will anföra, sä borde en sädan
. Ledamot ätminstone derföre answara, när dm tilläggning
göres, att han fär gä med sitt yttrande till Ständet.
A" Slägga majoriteten ett answar för det den ej
ätalat, work i min tanke att göra minoriteten till
herre öfwer majoriteten. Dä minoriteten skulle afgb,
ra ast en Embetsman bör anklagas för brott, bör
ocksä den som gör en sädan ätasan, wara underkastad
det straff, hwarföre han will utsätta en annan.
Herr Iksm: Jag hör talas om brott
och om bestraffning. Jag tvet ej om härom kan wara
fräga. Olus är, ats om en Ledamot af Covstitutions
- Utskottet finner att en Embetsman ej gjort sin
skyldighet, är det hans pligt mot fäderncskandct, att
röja, och brott mot samhället att icke röja, SäledcS
bör anfwaret wara i bägge fallen lika. Men häldst
säge jag att bägge delarne utekcmnadcs. Den första
Propositionen tyckte jag war riktig: Om densamma till
-ifall eller afstag skulle jag hälst votera,
Friherre 6 osterström: Constitutioncs
förssksifwcr tydligen huru förändringar i den samma
Mä
4440 . Den 19 October.
mä kunna göra-, nemligen förslag dertill upptagas af
Constitutions - Mskdttet, sam ^eröfwcr aflämnar sit utlätande
att pröswas och afgöras ivid nästa Riksdag.
Oen föreskrift sam bär projcctcras som en tilläggning
i Riksdags - Ordningeuj finner jag wara mot Grundlagen
stridande. Jag underställer om man ej lättast
och rigligast skulle komma ifrän fåken, om propositionen
klefwe den att winner Ja, sä antages tilläggningcn,
och winner Nej, sä hänwises den till (konstitutionsutskottet,
och afgörandet uppskjutcs till nästa Riksdag.
Ropades allmänt, Ja.
Efter nägra jämkningar, hwarwid äfwcn ordet
rättighet utgick ur propositionen; och med afseende
pä den af Herr von 8cimnl2 gjorda erindran, blef
DoteringS-Propositionen inrättad, uppläst och bifallen
sädan som följer:
Den som bifaller, att ivid flutet af ben Lyrde
§ Z:dje Momentet det förcflagne tillägg göreS, att det
är hwarje enskilt Ledamots af Constitutions - Utskottet
skyldighet, att hos sitt Ständ anmäla, om wid granskningen
af Stc ls - Rädets Protocdllcr, han finner Utskottet
ej gjort afseende pä de i oetta Moment nämnde
Embetsmäns förhällande, hwilkcn anmälan dock remitteras
till Utskottets uklätande, hwareftcr och sedan
det inkommit, Ständct mä pröfwa om ben gjorde anmälan
bör hänwisas till Justltiä»Ombudsmannens
handläggning, eller ej, skrifwcr
Ia.
Oen des ej will, skrifwcr
Nej,
Win»
Den rg October.j 444/
Winner Nej, hänwises frägan kill ConstitutionsMstottek,
som äger att sig dcröfwer utläta och frägan
stall ivid nasta Riksdag pröswas och afgöra-.
Derefter företogs genast voteringen, som slutades
klockan s, och hwilkcn wid rösträkningen bcfans
hafwa utfallit pä följande sätt:
Ja Hs.
Nej 66.
Och utgjorde i anledning häraf propositionens
förra al'ernatif Ridderstapct och AdclnS beslut wid
Aldje Momentet af Ltzkdc ^ Riksdags - Ordningen.
In stäaiu krotocolli
6. Silverstolpe.
Thorödagen den i c/ October.
klenum kl. s eftermiddagen.
Ordförande Hans Excellence
Herr Grefwe LrLli 6, klaZnus kreöric.
Upplästes Protocollet öfwer den i förmiddagplenum
fbrpättade votering, l anledning hwo af
Herr Silverstolpe, Lustak ^bra
stram,
yttrade, att sedan wid berörde votering, Ja-pro,
positionen af RidderstapktS och Adeln- pluralitet blif
wit
-
4442
Den 19 Octobek.
w!t bifallen, utbad harl sig att fä förklara, bet harr,
enligt hivad han under ventilationen redan hade tillkäanagifwit,
ansäg det kagNe btflurct stridande mot
Regerings - Formen, och wille till Protokollet reservera
sig, att hatt deri icke deltagit.
I benna reservation förenade sig Herrar k4sm^>
msrlkölst, Korevroz Friherre ^Lnnerkeim, Kars
August; Lr-ekell, Lust. Antori; 8i!verstol^>s, ?rLstric;
8>!velsto!p6, Krasteic Lamuel; Friherre La»
charström, sacob; LUivellparre, H^ron llsac; och
von Kotan, Krestin: ^ostun (^kristian, hwilken af
Herr Lilverstolpe, Kresteic Lamuel anmäldes.
Nägon hördes siäga onl Herr von Kole» ef
wore närwarande efter han sjelf icke h^rtS sig anmäla,
HerrLilverlkolpe, Krestine: Oä jag,
som as Ridderskapet och Adeln ej kan wara misskänd,
nämnde hans reservation, dä hans röst, säsom för swag
ej kiiiidc framtränga, förmodar jag att ingen bör kunna
misstänka upgiftens riktighet.
Friherre ^stellvärst prkade att ordningen
fordrade det hwar Ledamot sjelf framförde si»
na tankar.
Friherre L!echelttrom intygade atk
Herr von Kolen sjelf förklarat sin reservation, men
beklagade att det ej kunnat höras fram till Ve Herrar
som behagade twifla derom.
Grefwe kel örner confornierade sig med
dem som reserverat sig emot det genom ben sista voteringen
tagna beflutet. För öfrigt trodde han atk
det
Dcn 19 Octobcr.
4442
det mätte wara en Ledamot tillätligt att framfara en
annans tanka, när det ster pä hans egen begäran.
Herr Kotklieb hördes yttra, det han
trodde sädant ej wara enligt med praxis.
Herr Lilverstolpe, ssreciric Zsmue!-.
Jag ber akt Herr Gottilieb mätte yttra sig till
Protokollet, ej bredewid.
Herr 0 t kIi a k: Hwad jag yttrade war
enskildt, men dä det bcgäres till Protokollet har jag
ingen ting deremot, utan anhällcr att till Protokollet
tages att jag ansett stridande mot praxis att en Ledamot
muntcligen befullmägtigar e» annan att anföra
betz tankar till Protokollet.
Herr Lilverttolpe, IHstric Lamuel,
trodde sig hafwa bcwisiat flera Riksdagar än
Herr koll,liek, och säledcs bättre känna hwad svin
warit brukligt.
Herr K 0 t kIieb: Jag kan ej wara sä e,
genkär att jag sätter det i fräga, men fruktar likwäl
icke uprcpa hwad jag anfört, och sär derjemte förena
mig med Friherre ^cleltvärä i detta afseende.
Härefter fortsätter ventilationerne om RikSdagsOrdningen
och upplästes 29 §:S Pdc Moment.
Grefwe Oe la Oaräie: Wid detta
Moment har jag endast en önskan att ordet äge förändra-
till stall.
Hans Excel lence Herr Grcfwcn
och Ordföranden gjorde proposition pä denna
4444
Den 19 October.
förändring, ä4wensvm pä de förändringar ConstilutionsUtskottet
föresiagit, i följe hwaraf hela s:te Momentet
torde utgä.
Bifölls.
Zo §.
F r i h e r r e ä e i k v ä r 6, blric 6öran:
Innan jag framför den anmärkning jag tvid denna
§ ärnar göra, fär jag avertera att jag ej är pä min
plats, men orsaken är att jag bchöfwcr nalkas ljuset.
Den i fräga warandc § tror jag med nägra fä obekydeliga
ändringar och tillägg kunna af Riddcrskapct och
Adeln gillas. Jag wille förcsiä att efter orden rvederbörliqen
anwande mätte införas, samt revidera,
granska och efterse alla de »nede! so,n
frän Stats - Lontoiret till andra Weck och
Departementer blrfwit utaSsionerade; Samt! sista
raden af samma Moment: sä i anseende till
Uppbörden som Räkenskaperna och medlenS
anwändande.
Grefwe Uobns, August, och Herr
Dkam, ?ekr, conformerade sig med Friherre Häeltvärci.
Herr 1^1 ornt b uppläste följande: Denna
§ har Utskottet helt och hällct behagat omarbeta, wisserligen
icke till betz förbättring. I det första Projccket
war efter min tanka denna Z af ganska redbart
mnehäll, och tämmcligen tjenande till det ändamäl att
skattdragande undersätare, genom sine representanter,
Riks - Ständer, skulle kunna upplysas och öfwcrtygas
att de medel, mängen af sitt nbdwä,-digaste mäst för,
skjuta till Statens behof, ej allenast rigtigt influtit, u.
tart
Den 19 October.
4445
tan äfwcn' rigtigt blifwit anwändc, den nya form, dea
modificcrade tournurs, som I nya förslagct är infödd wid
benna ^.S wigtiga innehåll är icke föranledd af nägon
anmärkning frän Riddcrskapet och Adelns ilda. Oet
är möjligt att nägon arrangerad anmäikning frän ett
annat af Rike-Ständen gifwit anledning till förän»
bringen. Som ben likwäl icke af alla Ständcn är
yrkad, torde jag fä hemställa om icke zo § mä för»
blifwa oförändrad sädan den i första projecket är in»
förd; häröfwer utbeder mig Herr Grefwcns och
Landt-Marskalkcns propostlio».
Grefwe kel örn sr: För att förklara an»
lrdningarne för ConstilutionS - Utskottet att omarbeta
denna H fär jag för Riddcrskapct och Ädeln uppläsa
bet Memorial som till Borgare - Ständet i anledning
af det första projectet blifwit inlämnadt. Herr Gref»
wcn uppläste derefter fbljaade:
"Hdmjuk promemoria!"
"Constilutions-lltstotket har welat ställa StatS»
Werket under en speciel granskning af Riksens Ständer-
Stats - Utskott och Revisorer. Man torde böra
undersöka om ben projccteradc Riksdags - Ordningenföreskrifter
i detta afseende öfwerensstämma med Regc»
ringe Formens, eller og, de ätminstone ingä i den
nya StatS-Författningens Lsprit."
"Efter Regcrings-FormenS sF och 59 §§ till,
hör det Konungen, att wid hwarje Riksdag lala
för Riksens Ständers StatS - Utskott uppwiia Stats»
Werkets tillständ i alla betz delar, till inkomster och
utgifter, fordringar och skulder, samt alt läta fram»
ställa hwad Staten kan tarfwa^ ulöfwer de ordinarie
Tredje Lund. N:o Lis. ' ia»
4446 Den 19 Götsberg
inkomster och hwilka behof genym Bewillningar böra
fyllas, StatS » Utskottet, till hwars kännedom Stats,
ÄDcrkcts tillständ och behof pä detta bestämdt fbrestrlfna
sätt böra komma, äger, enligt 5g H, att utreda
dem, och enligt 69 § att förcflä Statens reglerande.
Men intet enda ord i Regerings - Formen beräk,
tigar Riksens Ständer, att genom sina walda Revisorers
granskning emellan Riksdagarne, och sitt Statsutskotts
wid hwarje Riksdag, sjclfwe efterforska
och kräfwa de upplysningar, som Konungen utt<-yckli>
gen sätt sig älagdt och förbchällct, att täta för SlatSUlstottet
uppgifwa."
''Uti Försiagct till Riksdags - Ordning stadgas
deremot i zo § att Stats - Utskottet skall, icke allenast
säsom Regerings - Formen förcskrifwer, Utreda, utan
äfwcn granska Stats - Wcrkets tillständ samt att Konungen
skall täta icke allenast efter Regerings - Formens
lydelse uppwisa tillständ till inkomster och utgif,
ter, fordringar och skulder, utan äfwcn förete dertill
hörande Verificationer; uti 42 § att StatsContoirct,
likasom Banco - och Riksgälds - Werkcn,
är inför wederbdrande Riksens Ständers Utskott och
Revisorer för medlen redowisande, och bör sälcdcs omedelbarligen
meddela Riksens Ständers Utskott alla i
frägor om sjelfum rcdowisningen af medlen äskade upplysningar,
samt i 67 Hatt Riksens Ständer skola wid
hwarje Riksdag ukwälja Revisorer, att emellan Riksdagarne
öfwerse och gransta, jemte BanquenS och
Riksgälds - Eontoireks, äfwen Stats - lVerketö tillställd,
styrelse och förwaltning."
"Oet är owedersägligk, att besia af (konstitution--
Utskottet tillstyrkte förordnanden utwidga Riksens
Ständers l Regerings, Förmer» bestämda befattning
-
»
Den 19 October. 444?
bing med Stats . Dc^kct. OZ uppstär den frägan:
Om en sädan utwidgning af Regerings - FormenS bestämmelser
är enlig med de afsigtcr, som ligga till
grund för beha, >ch om den kan antagas säsom rir
nödig förklaring af dem!"
"Efter Sweriges nb svarande Stats - FbrfakiNing,
af Riksens Ständer allena, utan all Konungens
medwerkan faststäld, tillkommer L-igstiftningsmagtctr
Konungen och Srändcrne samfäldt, DeffattniNgs - mågs
ten Stänbcrne, och Styrande Magten Konungen allena-
Konungen är i utöfning?» af deNna sistnämnde
magt, bunden af ^formaliteter och förpligta!»-att af
Statens Embctsmän emottaga upplysningar och räd,
samt hela styrelsen stälv under den mägtiga controllerr
af Nationens allmänna omdöme - Men ifrän all delaktighet
i styrelsen äro Ständcrne uteflukne genom föreskrifter,
som öfwerallk, der nägon anledning dertill
funnits, uti Regerings - Formm blifwit gifna och upps
repade.'^
'^Männe nu icke ben sielfkrafbe speciella gratiös
bing af Stats - Werkct, hwaltill Constiiutions - Uts
skottet sökt förwärfiva Riksens Ständer en framtid»
rättighet, skulle fbra Riksens Ständer först i en prbfs
bing af Styrelsens särskilda ätgärder, och sedan i eli
hfwerförwaltning af de flästa Styrelsens grenar, hwakjfrän
Regerings - Formen wifligen sökt att deni afhälla?
eller männe en sädan Riksibs Ständer tillagd rättigs
het tovre ett nödwändigt wilker för bcständet och werks
samheten af deras beskattnings magt!"
^Eonstitutions - Utsk-ttct har icke rätt tybligeti
öch öestämdt uppgiftvit den hänstgt, under hwilk n Riks
Leni Ständer skulle granska alla spktjalittterne af StatS
Leks
-
4443
Den 19 Octoder.
Wcrkets förwaltning, En sädan Revision mäste äspfta
ct^öcra eller bägge af biha ändauail: antingen att
tillse, det StatS-Eoutoirct och andi a StatS - medlen
förwaltandc Me^k icke, utan este!' faststäld Stat ech
Konungens lagligen lxpedierade beslut, ukgifwit nägra
medel; att räkningarne öfwer inkomster och utgifter
wörö till Astron rigtiga; alla dertill höranbk vcrifica,
tioner i behörig ordning e. s. w. eller scksä: att utröna
hururcida de under Konungens diSoosition stälda
medel blifwit kill Riket» behof weberöd? ligen anordnade
och anwände.''
"En Revision i det förra afsecndct bleftvr en
sädan, som ben, hwilke» nu förrättas af KammarRitten.
Skulle den ske med behörig noggranhet, och
omfatta alla till Stats - Werkct hörande räkenskaper,
sä blcfwc det omöjligt för Riksens Ständers Revisorer
eller för veras Stats - Utskott, att fullända ben för
2:ue eller för s ärs förwaltning Inom den tid af z:ne
mänader, som de borde dela emellan denna revision och
bfwersernbet af Bankens och Riksgälds»ContojretS
widlyftiga handlingar och böcker. Ett arbete, som
sptzelsältcr dagligen flere af Kammar - Rättens Tjenstemän,
kan omöjligen under nägra wecker hwartannat
eller hwartfemte är, utföraS af Riksens Ständers Revisorer
eller Stats-Utskotts Ledamöter, ofta mindre
wäne wid räkningar i allmänhet och ännu oftare obekante
med de räkenskaps, methoder, som serskildt! Kronans
redogörande Werk, efter serskildt föreskrifter och
för serskilda ändamäl nptta. Antingen skulle dä denna
Revision blifwa den enda, och j sädant fall ofullständig,
eller ocksä skulle bäde Riksens Ständers Revisorer
och Konungens gransta samma räkenskaper, i
hwilket fall en kollision oundwikkkgen uppstodr emellan
de serskildt- revistonerne. Hur» skulle Kammar - Nät.
ten
Den 19 October. 4449
ten kunna anmärka nägot wid räkningar, som Riksens
Ständer genom sina Rtvisorcr eller sit^-Stats-Utskott
granskat och godkänt? eiler hwaitill kilade en sädandubbel
revision tjena? Zöriuodli^en till allsimet.
Men till mycken förlust för Kronan sunde den föran?
leda; ty wid den delade auswarighelcn för cn delad
granskning skulle det lätt kunna bända, att Kontin»
gens Tjenstemän «öfwersägo fel, som Riksens Ständers
Revisorer icke hunnit upptäcka."
"Skulle äter Riksens SkändcrS Revisorer och
SkatS. Utskott icke sträcka och inskränka sin granskning
till ziffror och verificationcr, utan cgenteligen ä»
ga att prbfwa behörigheten af Konungens spccicla an,
ordningar, sä singö de genast ett insteg i Styrelsen,
som Regerings - Formen dem icke ämnat. Oct stadgaS
»visligen i 62 Z af nämnde Grundlag, att Riksens
Ständer böra förordna -huru serskildt! summor af den
Bcwillning de sig Staga, skola till serskilda ändamäl
anwändas, och besia smninor under bestämda
hufwudtiklar uti Riks > Staten ansta; uti 64 Z,
att hwad Riksens Ständer lälunda anslä, skall wara
under Aonunrsens disposition, att till de af
Riksens Ständer pröfwade behof, och efter
den upprättade Staten anordnaS; samt i H»
att desse medel Icke mä annorlunda anwändaS, än fast»
stäldt blifwit, warandcS Stats - RSdels Ledamöter an»
swarige om de, utan anmärkning, läta afwikelse der,
ifrän äga rum. Riksens Ständer hafwa sälunda we»
lat fbrbehälla sig rättigheten att bestämma hufwudsummorna
för missa fördelningar af Ska.sbehofwcn, men.
de hafwa tillika öfwcrlämiiat St Konungen att disp^
liera dessa Summor, det är, att förordna huru den
pä hwarje hufivudtitcl i Riks-Staten anst.igae Sum»
man skulle till det dermed äspfkadr ändaiuälet anwän»
das.
Pen 19 Oktober,
pas. Endast genom ett noggrant iagttagande af ben
gräns, som Regerings - Formen i betta afseende utstakar
emellan Konungens och Riksens StänderS rättigHeter,
kan Skars besättningen upprötthällas. Lika wädligt
som bet blekine att läka en styrelse, utan ivilkor,
sbreskrifna af Rlktts beskattande Ständer, sjelfinyndigt
anwända hela Massap gf Statens medel, lika wädligt
Dore det» att säta Riksens Ständer p>öfwa förwalt,
ningen af dessa medel i de§ minsta betailler. — Oc fleste
en R geringS ätgärder utföras genom vägot anwänHande
af StUs, medlen. Oen speciella granskningen
§s detta anwändands skulle säledes leda Riksens Skäne
der i en pröfning af Regeringens mätt och steg, som
snart bfwerginge till en sädan anarchisk öfwer » sörwalt,
ning, hwaraf wära Riksdagshäfder förwarq för oss
och wära efterkommande en warnande erfarenhet. I
stället ask, efter Regerings- Formen,? endast ^bestämma
de huswudsummpr, som Konungen ägbe, att till wissa
klasser gf allmänna behof anwända, skulle Riksens
Ständer först klandra och sedan'smäningom föreskris,
rpa hwarje särskild utgifts soln Konungen kömme att
anordna, Dxn minsta Pension, den obetydligaste Nädegäfwa,
blefwe dä? likasom fordom hwarje FänricksFullmagt,
ett ämne för Riksens Ständers öfwcrlägg,
njngam Fäderneslandets storg - angelägenheter äsido,
sattes för de smä omsorgerna alt rätta förmenta miss,
fag af föga wigk och kanhända äfwen nägon gäng för
Hen läga ömkan kan, att winna enikilda fördelar eller
tillfredsställa Enskilda passioner?'
?'Man är bfwertygab, ask om dessa anmärknin,
gar, i hwilka man hoppas, att ätmjnstvne ett sannk
nit för tvär Stats, Författnings bcständ uppenbarar
stg, äro grundade, blifwa Eonstitutions « Utskottets f
Mg afseendm agtningswärde Ledamöter de förste, som
Den 19 October. 4451
genom en närmare granskning af den förcflagne Riksdags-Ordningen
sbka Stei föra dess föreskrifter om revision
af Stats - Werket till enlighet med Regerings
Formens bokstaf och anda. Om det förblifwer ivid
denna antagna Grund-Lagens förordnande, att Konungen
skall lata för Riksens Ständers Stats - Utskott
och endast sör detta, wid hwarje Riksdag, och en»
dast dä, uppwisa Stats-Werkcts tillständ och behof,
sä undwikcS all colliston emellan och all sammanblandning
af Konungens och Ständcrncs rättigheter. Skulle
Konungens uppgifter icke wara fullständiga, skulle deruti
ej tydligen och bewisllgt utredas, huruwida Konungen
inskränkt stna särskilda anordningar af Statsmedlen
inom de bestämde huftvudtitlarne af den Stak
Riksens Ständer fastställt, sä ägde Riksens Ständer,
utom styrkan af ben allmänna opinionen, att sätta
häremot stn beskattnings - magt, att bemöta Styrelsens
wägran af en nbjagrig redogörelse för erhällne medel,
med sin wägran, ätt ytterligare bewilja nägre sädane.
Jnga partiella revisioner, inga smä anmärkningar,
med-ett ord, inga halfmesurcr werka hwad ett
wärdjgt, och endast pä stora hänseenden rigtadt bruk
af denna magt fbrmär. Oet är med denna magt,
.som Engelska Folkets Representanter bewara dest Frihet,
utan att nedläta sig till fbremälen för en Bok»
hällareS uppmärksamhet och utan att genom en onyttig
granskning af Regeringens werkställjghets ? ätgärder,
fhrswaga kraften och hindra werksamheten af dessa.
Det torde wara fdrlätligt, att icke "wäga hoppas
eller wilja fordra för Swensta Folket e» widsträcktare
frihet» än det Engelsta njuter, genym en Stats-För«
fattning, pä hwars bcprbfwade grunder wär nya är
till dest rväsendteligq delar uppförd,"
"Oet är angeläget, att Statens Cmbetsmän ställas
under en tverkjam kontroll, men det är lika nödigt,
4452 Den 19 Octsber.
digt, att be ej, geliom illa beräknade anstalter, för
detta ändamäl, antingen förwandlas till blotta ma,
chinei, eller twingaS att föragta ben ingt, som dem
controllcrar. vä hela Styrelsens kraft beror pä Nationens
gillande omdöme, hvilket grnoui en allmän
tryckfrihet fär beredas och rattas, dä Riksens Ständer
hafwa sig fbrbehället, att yttra önskningar om sädana
förändringar i Konungens Ministere, som dc anse för
Rikets wäl nödiga, och dä lagstridiga handlingar kun,
na, utan hinder af den styrande niagten, lagligen be,
jfras, sä synes det wara öfverflödigt, äfwcnsorn det är
mot Regerings. Formens uttryckelig» föreskrift j 90 §
stridande, att underkasta Embetsmäns särskildte ätgär,
ber iiägon pröfning af Riksens Ständer eller deras Ut»
skott, i andra fall, eller .pä andra sätt, än dem Reze»
rings »Formen bokstafligen fdrcskrifwer, hwaribland
icke äro dc nu i fräga waranbe revisioner. En Em»
bctsmans körhällande bör af nationen sch betz Representanter
bedömas efter det hela af betz rigtning och
»verkningar, och icke efter partielkc handlingar, för
hwilka han endast bbw wara Styrelsen redo skyldig.
Wilja Nationens Ombud dela uppsigten öfwer Statens
Embetsmän med Regcnte», sä förswagas hans Jnterresse
att bibehälla rättvisa, ordning och wcrksamhet i
alla Styrelsens grenar. Och ben öfwerdrifna varsamhet,
hwarmed desse af motsätta magter bcwakade
Enibctsmän mäste handla, skall i de flästa fall äter,
hälla den kraft till stora och nyttiga företag, hwar,
förutan ey Embetsmanna »Förvaltning icke kan hdjaS
öfwer medclmättans oklanderlighet."
''Oen Styrande Magtcn är i alla Samhällen
ben mäst kraftfulle, ven kan genom nägra fä enkla
och fast sammanbundne anstallter af control, hällas >-  inom missa allNiänna former. Me„ att söka genom
wäng
-
Den 19 October. 44^3
mängfalldiga smä kraftlösa motständ instränka drtz werksamhet,
dä dell alltid mäste med en witz ledighet werka,
är att sätta denne Magt i nödwändighet, att omsider
söndeorycka Stats. författningen. I denna öfwertygclse
önstar man, att de medel att bcwaka Styrande
Magten, som Rcge . s- Formen bestämmer, icke
mätte utwidgas och onödigt förökas/'
Grefwe körner fortfor: Härtill fär jag
allenast tillägga, att i följe af detza anmärkningar,
hwilka man ej kunnat neka all toiiciilö, har Ulstottet
sökt att rätta bristerna och omarbeta denna Z. Oct
första Mome.ntct är nästan afstrifwit ur Regerings.
Formen. Det andra Momentet bestämmer närmare
mcthoden att öfwerse räkenskaperna efter anordningar
och hufwudtitlar, samt huru i händelser af afwikclser
jfrän föreskrifter ätal dcrä bör göras. Den tredje
punctcn ifrän kunnandeö, angär de Embetsmän hwilka
ej höra till Stats - Contoirct, men dock äro redowisande
för Stats« Utskottet. När Utskottet fölunda
förfarit och sökt förena wärdén öfwer Ständers rätt
med agtning för Regerings-Formens föreskrift och anda
har det trodt sig till alla delar hafwa uppfyllt sia
pligt och böra winna sina Principalers bifall.
Grefwe O e la 6 2 rst ie : Instämmande
k Friherre ^stellvareis anmärkning, fär jag yrka
att äfwen l denna § ordet äge mätte förändras
till skall.
Hans Excellence Herr Grefwen
och Ordföranden gjorde proposition pä första
Momentet med den af Utskottet förestagne tilläggning,
hwilken bifölls.
När propositionen pä det andra Momentet
skulte göras, hördes ätskilligc önsta att Friherre tisteltvärsts
tillägg mätte uppläsas.
4454
Den 19 October.
Grefwe Lallen borA, Larl sofian,
yttrade sig: Ehuru ej talare, kan jag dock nu cj un,
derläta att wid Herr Baron ^siellväräs tillägg wid
ben zo §, att Riksens Ständers Stats - Utskott borde
äfwen tilläggas rättighet och skyldighet att infordra flere
räkenskaper frän de ftäl»e svin frän Stats-Conto,
ret erhällit betydande Summor, fbr att de samina re.
Videra, göra den anmärkning, att en sädan revision
wvre alldeles omöjelig pä sä kort tid som under Rik,
sens Ständers sammanwaro, när man betänker att s
ärs räkenskaper dä äro samlade, emedan ofta flera rnänadcr
äigä fbr en enda Böks revision och riktiga granskning,
dä icke allenast revision bör ske öfwer ziffran, utan
hwarje verifikation äfwcn efterses och noga granskas till
stn rigtighct, och hwilkcn revision ärligen förrättas,af
Kammar » Rättens dertill inrättädx'Revisions - Contoir
hwarförc jgg för ipin del tillstyrker, att ordet revidera
frän tilläggningcn mätte llkcstutäs., och eljest alla'nödiga
befundne.upplysningar gerna bäde fordras och er,
hällas,
Hans Cxce llence Herr Grefwe»
och Ordföranden: Om jag ej orätt fattat
Ridderskap»» och Adelns mening, är det dest önskan ait
-Friherre ^ciqikväräg tillägg j ben omarbetade § införes,
L Ropades:.,Ja.
Undertecknad Riddarhus - Secreterare anhöll .
att Friherre ^siejlvLrst och Grefwe körner täcktes
framträda till Protocollet och redigera be föreflagng
.föräadringarnc, till winpande af mera redighet.
Grefwe körner uppläste början af 2
MypMttt.
F r i
-
Den 19 October.! 4455
Friherre /esta Isv är 6: Stats-Concret
uppger wid hwarje Riksdag cu lLbieLU öfwer
Stats - Werket, öfwer dest inkomster och utgifter. Deraf
kan man blott se efter om allt blifwit rätt anwändt
wid hwart Departement Jag har sjelf wid
hen nu gjorda revisionen sett att SuMmor blifwit utatzigncrade,
men ej till hwilka ändamäl. Sädant bör
dock genom en revision kunna upptäckas, och derföre
bchöfwcs att äga tillgäng till Oepartcmcnlcrnas räkenskaper.
Hans Excellcnce Herr Grefwe
juutti: Om meningen med en revision är att endast
hastigt gerlomgä räkenskaperna, medger jag gerna att
§ mäste förblifwa oförändrad, med Friherre Rckelkvärcks
föreflagna tillägg. Men skulle' meningen wara den, att
Stats-Contoireks räkenskaper genom denna allmänna
granskning wore tillräckligen reviderade, kan jag ej dertill
samtycka. Cn vigtig revision deraf är omöjlig att pä korrt
tid »verkställa. Jag hemställer' Medes om icke det wore
bäst att Stats, Utskottet wäl finge tillgäng till alla
afflutade räkenskaper, men att det oagtadt den wanliga
Revisionen af Kammar - Rätten fortsätter,
Grefwe Dels 6 ar 6 i e - anmärkte, ätt
dä revisionen hwart annat är komme att anställas
blcfwe det ej 5 ärs räkcnssaper att granffa.-
Grefwe ^öevenkjelm: Till Hans
Excellcnce Grefwe st.uucn8 grundcliga skäl wore föga
att tillägga. Han trodde att det andra Momentet»
sädant det nu wore omarbetadt, fullkomligen uppfyllde
Friherre AäellvLrcks önskan, hwilken Utan twifwkl more,
e) att ziffran skulle granskas, utan endast anord,
bingarne. >
Harri
4456
Den 19'Ortsbor.
Hans Epcellence Herr Grefwe
Ruotsi: Jag endast öberopa'- hwad jag förut an-fört.
Wid flögan, om rrvisioinr mellan Riksdagar
wet jag ei ännu alt de öro afgjordt, men önskar att
de mätte komma att ske: Men dct blifwcr i alla kall
en nog stor mellantid hwarpä sä widlyftiga röke,-skaper
samlas, alt en noga revision af Smls.Wrkct
blifwer omöjlig Jag har sjelf warit President wrd
Wcrket och könncr betz räkenskaper. Oc äro widlbfti,
ga; och Kammar Rättens revision deraf är högst nödig,
och kan ej ersättas af den Stöndcrne pä en kort
tid hwart annat är, skulle förrätta.
Friherre Lester ström förenade sig
med Hans Excellence Herr Grefwe Rurvk. Han wike
derutom rrindra att dct äfwen wore Stats. Ulffottcts
skyldighet att revidera revisionernas handlingar, hwarigenom
de§ arbete mycket ökades.
Grefwe borner proponeradc att ordet
revidera mätte utgä.
Friherre ste ! svLrst: Gerna sm Herrarne
derom äro angelägne, allenast man far granska
utarsigncringarne.
Hans Txcelkcnce Herr Grefwe
Kuut k: Jag har ingen king emot Friherre H.ste1-  lvsrsts tillägg, allenast man skiljer mellan en speciel
och en allmän revision. Revisorer och Utskott böra ofelbart
äga tillgäng till alla böcker för att kunna verificera
uppgiftcriie, men den spiciclla revisionen är vmöjlig
och kan ej tillkomma Riksens Ständer.
Grefwe Norner erindrade att detta wore
bftverensstämmairde med Z, hwarS andra Moment
han uppläste.
Den 19 Octobcr. .4457
Grefwe O 0 b n a, -^u^ust: Om jag ej
galet fö> statt, har redan HanS Excellencc Herr Grefwe,
» och Ordförandens proposition pä denna Z blifwit
bifallen.
Herr Zilverstvlpe, (Hustaf ^brabam,
trodde att meningarne wore föga jkiljaktige.
Om hwad redan förut dlifwlt begärdt, att Friherre
/^stetfvärci och Grefwe klörner framträdde till Protocollct
och bfwerenskomme om redactionen, trodde han
att Ridderskapct och Adeln snart om denna § kunde
förenas.
Sedan detta skedt, lät hans Gxcellence Herr
Grefwen och Ordföranden uppläsa den npa redactio.
nen sä lydande: ester medlen emottagit: Och äge
StatS'Utstottet äfwen efterse räkenskaperna
ä alla de medel Stats-Lontoiret till wederbörande
werk och behof utaösignerat» samt inuti
Momentet ordet skal! i stället för äge.
HanS Excel lener Herr Grefwe
kuut b saknade ännu allt hwad han andraglt rörande
ben spcciella revisionen. Han önskade att den
af detta allmänna stadga,ide e) mätte inskränkas, och
att hädanefter som hittills densamma af Kammar.
Rätten mätte komma att förrättas.
Grefwe körner trodde att derom lämpkll.
gare i den 77 L kunde stadgas.
Hans Excellencr förklarade att bet
wore honom likgiltigt hwar rtk sädant stadgande infördes,
allenast ej den conscquence kunde dragas, att
Kammar.Rätten ej finge eller behöfde förrätta der» speciella
revisionen.
4453 Den 19 October.
Hans Exccllcnce Herr Grefwe»
och Ordföranden gjorde derefter proposition
pä detta Moment med dm redaction som ofwanfdre är
anförd.
BifbllS.
Zi § BiföllS.
Z2 § BiföllS, jemte Utskottets tilläggning, dolk
att nr det sistnämnde utgör orden: InstructionenS
utfärdande och
ZZ §-
Herr Kl v k g t Ir anförde strifkeligen följande:
Lag - Utskottet är wä.l ingalunda sä wigtigt, cl«
ler sä inflytande pä Riksens Ständers fri- och rättigheter
sou, CvnstitutionS - Utskottet, men torde ändä böra
bestä af 24 Ledamöter i stället för 12, hwilket sednare
antal är för mycket inskränkt, enär detta Utskott
dit mänga rcmitzcr ske, nödwändigt mäste och bör arbeta
pä twenne Beredningar om göromälcn med sorgfällig
granskning af alla förekommande omständigheter,
och med det mogna stadgande, förutseende, hwarförutan
goda Civil. och Criminal - Lagar alldrig crhällaS, stola
medhinnas och tidsspillande äterfbrwisningar fräki
Ständens klena undrvikas.
Jag för af dctze stät yrka, att Lag . Utskottet
bör bestä af 24 Ledamöter och utbeder mig derom Herr
Grefwcns och Landt, Marskalkens proposition.
Hert krintLskölst, kaul, yttrade sigt
Den sednast talande wärda Ledamoten, som tillstyrkt
r Leda^
Den 19 October.
4452
Ledamöternas antal..r.tti Lag-Utskottet-, till 24 eller 6
af hwarje Skända har förekommit mig, uti hwad jag
tänkt hafwa äran föteflä; men mig torde likwäl tillätas,
att uti frägan göra följande tilläggningar.
Oe Lag - Utskottet tillhörande göromäl, hafwa
wid denna Riksdag warit bäde mänga och wigtiga,
och lära förmvdcligen äfwcn framdeles blifwa af lika
beskaffenhet. Blotta betragtclsen häraf, samt att Ut,
skottet denne Riksdag bcstätt af wida större antal, än
12, som Högloft. Cvnstitutions - Utskottet nu föreslagit,
tyckes nogsamt upplysa nbdwändighctcn af sistnämnde
antals förökande; men bctragtom än widare: Att, dä
under förra tiderna, Lagfrägor hos Konungen pppadeS,
Kongl. Lag - Commitzion, som bestod af minst 11 Lag,
kunnige män, deröfwcr hördes; samt att, enär under
nu warande Regering, nägon proposition ifrän Kvnun»
gen ankommit till Riksens Ständer, angäendc ny Lag
eller Lag-förändring, Konungen förut öfwer flikc frä,
gor infordrat högsta Domstolens och Stats - Rädcts
tankar och utlätande. Bränne icke beredningen af, hoS
Riksens Ständer, förekommande Lagfrägor, är bäde i
anseende till granlagenheten och skyndsamhetcn lika
magtpäliggande? Men huru skall en flik beredning med
säkerhet kunna fordras och päräknaS, om L'g-Utskottet,
efter ofwanberörde föl fl g endast skall ^.'ifwa bestäcnde
af z:ne Ledamöter ifrän hwarjc Riks-Ständ?
Ty af det Hederwärda Bonde - Ständet krn man icke
begära eller wänta den upplysning som fordras till
upplösningar af dylika frägvr: Det är ock oklanderligit,
om hos nägon af det Wällöf!. Borgare - Sländets
Ledamöter, fullständig kännedom deraf saknas, och det
Högwdrdigc Präste - Ständets Ledamöter päfordra lss
ka troligen, första utw-ckiingen och fliltliga utarbct,
ningen af beKr frägor, utaf Ridder skåpet och Adelns
Ledas
44L0 Den 19 Gctober.
Ledamöter, som detza, wid inträffawde Religions- frägok
med förlitan pä Prästc - Ständcis Ledamöters närniaste
grnndeliga kännedom deraf, billigt och willigt öfwerlemna
pä dem att med deraS kunskap och upplysande
tankar grundlägga öfwcrläggnlngar derom. Följben
och siutsattsen häraf synes altsä obesti ideligen blifwa:
Att Riksens Högloft. StänderS Lag-Utskott bör
utgöras af minst 6 Ledamöter ifrän hwarje Ständ eller
tilsammans 24 Ledamöter, hwilka jag jämwäl för
min del ödmjukeligen tillstyrker.
Grefwe Oe la Larciie: Utom det jag
af bfwertygelsc Instämmer i propositionen om fbrökadt
antal af delta UtskottS Ledamöter, will jag ennora,
att erfarenheten under denna Riksdag intygar nödtvändighetcn
däraf.
Friherre Legerström, R.rx!olf, trodde
ej att mängden af hufwudcn gjorde arbetets godhet
och bestriddc pä denna grund det gjorda förslaget.
Hans Excellence Herr Grefwe»
och Ordförande^ gjorde derefter proposition att
Ledamöternas antal i Lag - Utskottet mätte LkaS lill 24,
hwilkcn bifölls.
Efter nägon kort ordwäxling huruwlda det sednare
Momentet af denna § innchöllc nägot tillägg till
Regerings»Formen eller ej, klef äfwen detta Moment,
med den af ConstitutionS Utskottet föreslag,,e förändring,
bifallit.
34 §-
Den 19 October.
Herr l^otklieb: Jag är ej enwiS att
yrka mia anmärkning. Jag gjorde den i afseende der--  pä att flera gänger frägor uppstätt huruwida wista mäl
hörtj till Economie - Utskottets ätgärd, eller ej. All
twctydighet more kanske afhulpcn med det korta tillägg
jag föreslagit, hwarmed det endast warit min afsigt att
närmare bestämma hwilka mäl till Economie? Utskottet
böra hänwisaS.
Grefwe lelörnLr wille deremot ingen ting
inwända om hans förslag gillades, men hemstälde om
man ieke fdllc i samma obestämdhet, när man stukade
§ Nied orden hwad som häldst, och om icke det uttrycket
som nu är, dä more kertare.
Grefwe De iaOsrstie: Förste egenskapen
af en lag är att den är rättwiS, den andra
att den är tydlig. Detta sednare tyckes mig winncS
genom det tillägg Herr kotkstieb föreslagit, och Grefwe
klamer syncS äfwen sjelf willja mcdgiswa det.
Grefwe Ivlorner: Jag har ingen ting
emot tillägget annat än att det stutaS med orden hwad
som häldst, hwilket är en ny obestämdhet.
Swarades att desta ord kunde utesluta-,
Uppä derom gjord proposition blef den g4 §
gillad, med tilläggning efter orden af alla stag: ehwad
de röra Uppfodrings och UnderwiSningö - werten,
allmänna Fattig-wärdén, Landthushållningen,
Berg-werk m. m.
Zs § bifölls.
Z6 Z.
Tredje Band. N.o LIZ.
H an s
4462 Den 19 October.
Hans Excellcnce Herr Grefwe
R. u u t k>: Wid anrulet af de Ledamöter söm för Expeditions
- Utskottet «iro förcflagne fär jag anmärka, art
deria Utskott wid Riksdagens flut merendels har mera
alt göra, än det meddi„ner. Oet kan dä bchöfwa dela
sig pä twcnne afdelningen, och om det hela dä skulle
bcstä af 12 Ledamöter, kommc 14 af hwarje ständ pä
hivar afdelning. Jag fär derföre föreflä att antalet
ökcS lill 16.
Grefwe kel örn er: Jag har ingen ting
emot att det ökas till 16. Jag will allenast anmärka
att det e) alltid öehöfts sä mänga. Tp wid 1800 ärs
Riksdag wörö Häradshöfdingen kflackrezr och jag de
twä enda som arbetade och göromälcn medhunnos icke
dest mindre.
Hans Excellcnce Herr Grefwe
kuut k: vetta wittnar allenast om Herr Grrfwens och
Häradshöfdingen dlsokr^s skicklighet; men sä goda
arbetare erhällas ej alltid i detta Utskott.
Derefter gjordes proposition pä benna H med
förändring af anialet af Expeditions, Utskottets Ledamöter
i frän 12 tillj 16.
Tiftlls.
HanS Excellence Herr Grefwe
st. u u t k anmärkte, att han i Riksdags» Ordningen
wäl funne stadgadt huru förhällaS borde när det blekwe
parm vata innom Utstött, men han saknade helt
och bällit huru man borde förhärla sig när denna Eskus
inträffade Inom ett Ständ. Derom ansäge bock
Hans Excellcnce nödigt att nägoa ting stadgades och
anhöll
Den 19 October. 446Z
anhöll att denna fräga n« mätte blifwa Lfwcrlägg»
ningS - ämne.
Grefwe klo rner och Friherre Legerström
föreslogs att derom i Riddarehus - Ord,
ningen mätte stadgas.
Hans Cxcellence Herr Grefwe
kuutk inwände akt flögan ejangingr Ridderflapet
och Adeln allena utan alla fyra Ständrn.
Herr k ä fi 1 m a n trodde att hos alla Stän»
ten i detta afseende samma princip borde fblljas.
Herr Silverstolpe, kreelric, ansäg
naturliga följden wara ten att srägan fbrfölle.
Hans Excellent? Herr Grefwe
l^ u u t ir henistälde huruwida Höglofl. Ridderflapet och
Adeln wille denna fräga till Constitutions - Utskottet
hänwisa eller dell samma genast afgöra. I Utskott
kunde paria vora afhjclpas om Ordföranden finge votum
gecifivum, men detta kunde ej gälla i klena,
1p der hade Talemannen ingen röst.
HerrkZKImsn tillstyrkte att Constiltl,
tion- - Utskottets tanka mätte inhämtaS.
Grefwe vela 6 ar 6 ie önskade att Ut«
flottet dä äfwen mätte erindras, att fall kunna inträs,
fa när det ej ginge an att srägan fbrföllt utan en de,
riston wore nbdwändig.
Undertecknad Silverstolpe, Hxel Gabriel,
wille upplpsningSwiS nämna, att denna fräga!
Con,
44^4
Den 19 October.
Consiikutions - Utskottet förefallit, och sakt Utskottet j
Mycken emksrros. Swärighetcn hade t synnerhet legat
deri att Ordföranden ej hade röst. Man hade stadnat
tvid att häldst löta saken wara obestämd. Wid 1778
ärs Riksdag hade detta händt wid ett wal dä Major
Lilsierz och Hfwerste I-.iIijesiorn erhdllo lika röster till
Banco - Revisorer. Bägge wörö utnämnde till desi Revisionen
inföll, och lottade dä inför Riddarhus - Oircctionen.
Sädant ginge an wid wal, men ej wid
andra frägor.
Grefwe I) e ia 6ar6ie: Oek exempel
Herr Silverstolpe anfört bewisar nödwändighete»
af att nägon ting stadgas. Wid wal är lottningen
lätt. Wid ätstillige frägor, kunna de alldeles förfalla,
men ber ett decisift swar stall gifwas, bör nägot bestämdt
wara stadgadt.
Grefwe Norner: Längt ifrän att wid
Lagars stiftande ogilla den granlagenhet att söka förutse
alla möjliga fall, finner jag ben gansta bcrömwärd.
Wid den närwarande frägan tror jag j föllje
deraf att det kunde wara af wigt att äfwcn känna de
andra Ständens önskan. Flera utwägar torde finnas,
men för ögnablicket kan jag ej päminna mig nägon
annan, än att rösten för det Ständ som stabnar
r paris vots, blifwer hwilande, och pluralitkten be,
stämmes af de öfriga StändenS beslut.
Ropades Ne).
Hans Excellence Herr Grefwe
st. uu t si: Dä här är fräga om att gifwa fbrflag, tror
jag för min del bästa utwägcn wara att anställa np
votering. Man kan knappast supponera att rösternr
derwid stulle utfalla lika-. Herr
Den 19 Gctober.
4465
Herr IvorkIieir hemstälde om Icke denna
fräga, utan widare discurser kunde till Csnstitus
livns - Utffottet fä remitteras.
Hans § xcellence Herr Grefwe»
och Ordföranden trodde, att ben äfwcn borde
de andre Ständcn communlceras, och efter en korrt
dfwerläggning beslöts, uppä derom gjord proposition,
att frägan huru förfaras borde när ett Ständ stadnar
i psria vats, skulle till ConstitutionS - Utskottet remitteras,
hwarom äfwcn de öfrige Ständcn skulle underrättelse
meddelas.
Ridderskapet och Adeln ätskiljbeS kl. Z om afs
tsnen.
In lläeni krotocolii
O. Lilverstoips.
Fredagen den 20 October.
klsnum kl. 9 förmiddagen.
Ordförande Herr Grefwe vs In LarGe,
Hscob.
Herr isaknekrjelm, keirr Loran, uppläste
följande skrifteliga anförande: I anledning af
det, efter Friherre H.stlertvärst8 yttrande förleden gär«
bag, wid zo § i ben projccterade Riksdags - Ordnin,
gen gjorda tillägg, att Ständernas Revisorer borde
efterse och granska dispositionen af de frän Kongl.
Stats-Contoiret till wederbbrande werk och behof anordnade
medel, utbeder jag mig ödmjukeligen att fä
upp,
4465
Den 20 Gctober.
Upplysa, det Kongs. Majit ivid Kongl. Kammar-Rit.
fm; 2 ganisation uti nädigt bref af den g) April
1799 förordnat, att Revisionen skulle omfatta alla
Kronans räkenskaper och ivid utgifts-räkningarna en,
dal! komma att röra dispositionen och förwaltninqen
deraf, hivilket.af högstberbrde bref, svin jag i afskrift
fär förete, närmare kan intagas. Icke betz mindre instämmer
jag alldeles i Högloft. Riddcrskapet och Adeln;
redan fattade bcsiut, att Riksens Ständer uti en
sä wigtig omständighet som rörer medlens disposition,
än närmare göra sig försäkrade att allt redeligen till.
gädt; och hemställer endast, om icke till befrämjande
deras, kunde fä tilläggas: att Kammar, Rätten bör till
Ständernas Revisorer uppgiflva hivad i denna del wid
dest öfwer,Revision äkalt blifwit och hivad ätgärder
derä följt. Äfiven bör jag icke obemält lämna att de
anmärkningar som ivid Kongl. ColleglerneS och de flere
WerkS dispositioner göras, blifiva, efter infordrade
förklaringar, i bwad af Kammar - Rätten ej för nöja?,
tigt ankages, till Kongl. Majtts egen höga pröfning i
underdänighet uppgifne, emedan Kammar-Rätten icke
tillkommer Ooms - rätt öfwer de öfrige Kongl. Collegiernes
och med dem lika ansedde werkö görpmäl.
Miintekiqen tilläde Herr kakne!, jelin, det han
önskade, att detta hans anförande mätte i denna da«
gens Protokoll intagas.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Ridderskapet och Ndelns klsnum den
19 October 1309.
S. O. Veslöf Ridderskapet och Adeln, att
ÄonstitutionS, Utskottet öfwer den frägan huru inom
ett
Den 20 October.
4467
ett Riks, Ständ i afseende pä beslutet förhällas bör
Ivid inträffande likhet i »bsterneS antal, eller huru denna
likhet mä kunna alldeles fbrckommas, mä, såsom
öfwer ett till Riksdags - Ordningen hörande mäl, med
sitt utlätande inkomma: inbjudandcs Ridderskapct och
Adeln de öfrige Respective Ständcn, att i denna frägaS
remiss till Constitutions - Utskottet, instämma, lät
luxra.
Derefter fortsätter ventilationen rörande Riksdags
- Ordningen, och börjades med
Z7 §-
Grefwe 6^!Ienkor^, ^offsn blennme;,
hade skriftcligcn inlämnat ben anmärkning wid
det af Constitutions - Utskottet gjorda tillägg, att det
icke borde wara Banco - Utskottet betaget akt wäck»
frägor till afgörande i Riksens Ständers plena, hivar»
till enligt tillstyrkandet samma Utskott icke skulle äga rätt.
Herri'Kam, ?skr: Hwad tiden angäk
inom hwilken Utskotten böra komma i »verksamhet, synes
mig den kortaste wara den bästa. Ständens förslag
härtill äro skiljaktig?. 8 dagar tycker jag wara
för mycket, och tillstyrker, likasom Präste - Ständet, att
4 bagar dertill mätte utsätta-.
Grefwe lvl örner utbad sig fä erinbra,
att 8 dagar wore den sista terminen, inom hwilken
Utskotten böra wara i »verksamhet, men att ingen ting
hindrade att de icke, om möjligt wore, dessförinnan kunde
begynna sina arbeten. Dessutom trodde han att ej
en alltför kort tid borde utsätta-, dä man omöjligen
alltid kan förutse hwilka göromäl wid Riksdagens början
kunna uppehälla Utskottens activiiet. Herr
4468
Den 20 Oktober.
Herrl^Urem: Sä bittida pä Riksdagen
kunna inga publiqnc hinder inträffa, och de privata
mäste wika för det allmännas fordran.
Herr kl ora t k: Dä Utskottets förslag säson,
den kortaste tiden utsätter 8 dagar, anhäller jag
att den mätte fixeras till 4.
Friherre Lsclarltröm instämde till
alla delar med Grefwe körner.
Herr kotfilieb trodde att ändamälet
fulleomlige» wunncS genom Utskottets förslag.
Herr 8iIverstoIp>6, Lustaf -Kfirakam,
anhöll att afseende mätte göras pä den af Grefwe
O^IIeuborF gjorda erindran rörande nödwändighetcn,
att äfwen Banco - Utskottet mätte äga rätt, att
hoS Ständerna wäcka frägor.
Herr 8trals, Isiils Wilkelm, förestog
att äfwen P07 § i Regerings, Formen här mätte citeras.
Herr Grefwe,n och Ordföranden
förklarade det han trodde stg pä denna § böra dela
propositionen, och framstälde derföre först Utskottets
förslag rörande tiden inom hwilken Utskotten böra säl,
tas i »verksamhet, hwilkct
BifdllS.
Och derefter dek till ben andra delen af Grefwe
Lzrllenbortz gjorda förslag, att äfwen Banco - Utskottet
mätte berättigas att hos Ständerna i deras
klena wäcka frägor.
Bi
-
Den 20 October.
Bifölls.
Och war sälunda den Z7 § Mika med den af
Constitutions - Utskottet föreslagna förändring och med
Grefwe L^IIsnsior^s tillägg bifallen.
ZZ Z.
Herr k4o rålli uppläste fblljandc: Emot
omröstningen i Utskotten per Lspita och icke Ställds»
wiS, kunna mänga grundade anmärkningar göras. För
att ej onödigt upptaga Högloft. Ridderskapet och A»
dcluS tid torde mig tillätas äbcropa dc af Herr Profesor
Doctor Wickman till Constitutions - UtstoktctS
Protokoll för den 25 ststl. Julii i denna del gjorde
grundeliga anmärkningar, som pä intet sätt, efter min
tanke, kunna med gällande skäl wcderläggas och ej
heller sälnnda, ätmlnstonc till min öfwcrtygclse, blifiva
wcdcrlagde. Den enda-omständighet att i alla Utskott
bör och mäste wara lika Boteringssätt, och att näqok
rättesnöre icke kan eller bör i denna del tagas af bruket
wid wära Domstolar, som äro och mäste wara helt
annat än Utskott, synes i denna del göra tillfyllest.
Jag hemställer säledes till Högloft. Ridderskapet och Adclns
pröfning om icke omröstningen i alla Utstött, hädanefter
som hitintills, bör ske Ständswis, och utbe»
der mig deröfwcr Högwälborne Herr Grefwens och Landt»
Marskalkens proposition.
Friherre Nannerkeim, chmrs August,
utbad sig att fä upplysa hwarförc icke Ukstottek
kunnat förcsiä ett uniformt Dokeringssätt för Banco,
Utskottet, med de öfriga Utskotten. När wid 1820
ärs Riksdag Bonde - Ständet erhöll röst i Banguen,
skedde det med den skillnad mot de andra Ständen,
att
4470
Den 20 October.
attnär tvid Voteringar rwä Ständ stabnade emoktwä,
dct Ständ, mcd hwilkct Bonde - Ständet hade röstat,
ansägs hafwa förlorat. Nu har genom Riksens Ständers
beslut Bonde - Ständcts röst i Banque» blifwit
lika gällande som de andra Ständcns. Men innarr
detta beslut blef till Constitutions, Utskottets ätgärd
remitteradt, hade Utskottet redan till Riksens Ständer
aflemnat sikt sista Betänkande rörande Riksdags - Ordningen.
Utskottets utlätande rörande röstnings - sättet
i Banque» wore dock sedermera inkommit, och Friherre
dstsnnerkieim anhöll derföre, att det nu i sammanhang
med denna § mätte till afgörande fä upptagas.
Grefwe L^ilsnlrorZ, josian klenmnz,
anförde till Protocollet skriftcligcn fölljande:
Med ben bfwcrtygclse att Doteringssättct i Utikottcn
bör i allmänhet oförändrat bibchällas, anser sag det
samma i synnerhet böra iakttagas i Banco-Utlkottet,
som är i sä mätto i annat förhällande än de öfrige
Utskotten att dä de sednares beslut Icke äro annat än
tillstyrkanden, som bero pä Riksens Ständers pröfning,
äger Banco - Utskottet ofta Riksens Ständers afgörande
rätt sig öfwei lämnad, wid hwilken skiljaktiga beskaffenhet,
dct synes mig wara cn motsägelse, att Riksens
Ständers wäl i allmänhet skulle i de fyra RiksStändcn
hwar för sig de förekommande ärendcr afgöra,
men att dock stundom i Banco - Utskottet genom
gemensam Dotering psr Opitz, utan Ständs beräkning,
mcd Riksens Ständers Rätt och pä deras wägnar
skulle äga att besluta, och alt ärenderna säledes pä
olika sätt efter olika princip afgjordes. Att Bancoärender
böra pä nu öfligt sätt behandlas, stprkes ytterligare
deraf, att dä Riksens Ständer efter Ständ
Banquen garanteradt, och i händelse ytterligare till,
skottek till betz upprätthällande skulle tarfwas, efter samma
-
Den so Vctober. 447L
ma grund böra dem sammangjuta, de författningar
hwilka till Banco - Werkets styrelse och förwaltning höra,
böra i öfwcrensstämmelse därmed äfwen ester ständ
beslutas, och torde Constitutions - Utskottet uvpdragaS
att förcflä nägon i förening med denna princia lämplig
utwäg att erhälla en deciston i de händelser twä
Ständ stadna emot twä i Banco - Utgottet och mäletS
beskaffenhet icke medgifwcr dest underställande till Riksens
Ständers pröfning.
Herr a Jag anhäller, att efter punkternas
ordning i denna Z fä anföra mina anmärkningar.
Första puncten lyder sä: Ej mä Utffott
nägot ärende afgöra, med mindre twä tredje
delar
af Utskottets Ledamöter tilstadeS äro.
Detta tycker jag är rätt. Andra puncten: Alla om,
röstningar i Utskotten ske per capita. Denna
fräga är swär att decidera. Om jag här gulle hafwa
afseende blott pä Ständs Intcrctzcn, och jag toge för
afgjordt, att alla mäl som komme under Utgottcns
pröfning dermed wörö förbundne, tror jag cut voteringen
Ständswis wore bäst, ty merendels hälla dä
Skände,is Ledamöter tillsammans, och man kan sä lätt
kontrollera om nägon afwiker ifrän Ständcts önskan^
Men här är frägan om allmänna interctzct och rättwisan,
och jag häller alltid mäst med rätkwisan. Det
är min erfarenhet, att när en Ledamot i ett Utskott
haft en grundad motion, och han fäkt derföre anföra
stna gäl, har han alltid wunnik anhängare ibland alla
Ständ. Deremot ivid voteringen som gcdt Ständswis,
har ofta den förständiga, twärt emot rättvisan,
bliswit bfwerrbstad af Ständs-inkcreHet. slag tillstyrker
derföre voteringen per capita, till dch jag har en
bättre bfwertygelse. Dermed följer äfwen den förmän,
att Ordföranden kan fä vorum cicciiivum, hwilkek
4472
Den §O October.
Zr rättmätigt, och hwarigcnom utlottning undwikes,
Kwad Rvucv - UtstottctS röstningSsätt beträffar, är jag
xä denna grund, äfwen af Eonstitutions - Utstvttets
ranko. Scderniera heter det i tillägget: Äfla en eller
flere A edawester, att votering mä med flutna
sedlar anställas, bör sadant ej förwägras.
Detta är rn ganska nödig omständighet. Jag wet en
händeisc reid 17^8 är§ Riksdag. Det war i ctt Utstött
fräga om öfwerflödiga hclgedagarS afstaffandc.
Under vnttilationen derom talade en Ledamot af ett
Ständ , itifft deremot, men när det kom till votering,
föllo SiändetS röster u^gnimtför. Derföre är voterin-'
gen med flutna sedlar gansta nyttig. Det sista förslaget,
att när rösterne stadna i paria vota, bägge alternakrvcrne
hoS Riksens Ständer böra anmälas, gär ej alFid
an. Wi hade för nägon tid sedan i BewillningsUkstoktet
före en Konungens proposition om utländska
bress franguering. Meningarne wörö delade, och om
de stadna t i p-vus vota, skulle wi dä till Konungen
hafwa aflemna t ett dubbelt swar. Detta bewisar atk
en utwäg bör utfinnas att bestämt afgöra.
Herr von ZcsiulAenkeim, Daviel:
*Wid de mänga revisioner och Utstött, som jag, mine
Herrar, pä Eder befallning säsom Ledamot biträd!, har
jag erfarit stadliga följder af det StändSwis brukliga
voteringssättet, och deremot funnit att sanningen eller
dm goda saken hade wunnit mera framgäng, om rösterne
blifwit beräknade man för man, eller hwad man
kallar per c-pit». Dä omröstningen ster med lyckta
sedlar, som är det enda förnuftiga och oberoende sättet,
sä undwiker en wältänkande Ständs-Ledamot, att antastas
af Elgens medbröder för underläten parti-samhällighet,
eller sä kallad ölprit äs Lorps; enär nemligen
alla Ständs Ledamöters afgifne sedlar samman
blan
-
Den 20 October.
447Z
blandas. Mig tyckes att wi tillräckligen rönt olycka,
liga följder af Ständs partialitet ock af mMdd för,
mänsrätt; och alt det nu är tid antaga mer pooulai»
ra samhälls» principer. 2loitriiigssättct per cupira keder
i sin mäll till en sädan samdrägtighet; ock blcfwr
det en hugnad belcfwa den dag, da ett närmare förbli,
idet folk, med patriotisk öfwcrcnsstämmelse, mdktc en
werkcligcn Landsfaderlig Konung. Ibland RiksgäldsContoirctS
Fullmägtigc skcr, kill följe af Reglementet,
all omröstning per capic», chucu Di!cc:ionen bestär af
fyra diverse Ständ. Högloft. ConstitUtions gtstottet
tillstyrker ock nu samma vmröstningssätt för Banco,
Fullmägtigc. Det motskälct anser jag för nära barnsligt,
att till följe af garantien skulle möjligen en ersättning
wid felande brist komma akt ske Ständswis.
Dä en gäng, eller är 1680, af Allmänna Bewillningen
aftogs en proportionerad andel Ständswi», lill
nägon förminskning af Kronans dä warande Bancoskuld,
sä kom Riddcrskapct och Adeln i män af Centributioncn,
att bidraga dertill circa 69,500 och Präste»Ständct
blott 5,sov Daler Sunt; men om det
skulle skedt i proportion af rösträttighet, sä hade sistnämnde
Ständ för sin ^:dcl bordt betala iner än 5
gänger större summa för att godtgöra 849,022 Daler
Stint. Wid omröstningen per cspits kunna sällan
paria vvta inträffa, och afhulpcs willrädighctcn
lätt genom den Ordförandes dubbla rösträttighet; men
4 Ständ kunna efter gamla voterings-sättet, alldeles
kllifwa owerksamme wid de mest angelägna beslut. Jag
anser säledes för en förnufts-pligt sä wäl som medborgerlig
skyldighet, att anhälla om proposition till bifall
ä Högloft. Constitulions - Utskottets wälgrundadr betänkande.
Herr
4474
Den 20 Gctober.
Herr !xo tfiIieb: Oe ffäl som flera wär»
da och upplysta Ledamöter sä wäl här som i Constitu,
tions - Utskottet anfört för dibehällandct af gamla om,
röstnings-sättet i Utskotten, äro i min tanka sä grun,
deliga, akt deremot icke är mycket att inwända, hwit,
ket säsom gällande kan anses. Sä länge Ständ exi,
stera, sä länge dessa Ständ dfwcrlägga och afgöra ä,
rendernc Skändswis, och icke gemensamt, sä synes Utskotten
pä samma sätt döra dfwcrlägga. Oelarne bö»
ra handla i analogic med det hela, och icke twärt om,
det sednare wore mot all princip. Dessutom finner jag
ben nyhet som blifwit föreslagen, att Ulskotts-Ledamöternc
skola, wid förefallande tillfällen, votera per capita,
icke medföra nägon wäsendtelig, nägon säker nyt,
ta. Desi syneS endast dygd pä supposttionek, och jag
tror att tilfällen kunna uppkomma, dä mera skada än
gagn skulle deraf dlifwa en följd. Om wär Repre,
sentation är fclagtig, om den tarfwar förbättring, el,
ler om ben helt och hället dordc omskapas; sä bidragek
införandet af denna nyhet dertill allt för litet eller al,
beles icke. Denna Representations - omskapning tror
jag ej kan wcrkställas Utan Statens wäldsammaste skak,
ningar, utan kullkastande af hela wär NU warandt
Stats - Författning; och ehuru jag anser wär Repre,
sentation i wiss., afsceNdeli fclagtig, önskar jag likwäl
den dag wara längt borta, dä den skulle pä ett sädant
sätt, jag tror ej nägot annat gifwes, förändras. Dit,
tils anser jag wära öfwerläggningar böra förås pä ett
sätt, som är enligt med Representationens nu warande
clprii, pä ett sätt som under secler practiscrats, och
som icke synes böra förändras förr än wi och wära
Med-Ständer upphöra att wara serskildta Ständ.
Ibland de swärighetcr, som Ständs-omröstnittgar med,
fört hor warit da twä Ständ stadnat emot twä, men
hetta ka» ju afhjclpas pä samma sätt, som Constitu,
tions
-
Den 20 (Vctober. 4475
trons-Utskottet fbreflagit stall förhällas om p'!ria voin
uppkomma under omröstning per cnpirs, nemligen
6tt tlvcimk meningar afgä ifrän Utstotten till Ständer!;
och derigenom fbrswinner helt och HLllct Len swärighet,
som hittills warit, att fä ett resultat, när twä
Ständ stadna mot twä i Utstotten.
Friherre Ltnel von Hollstein,
Lorin? Inclvig: Huruwida det är en giswcn ornö),
lighct, att ernä fullkomlighet i de jordista ting, will
jag icke twifla om; att det ätminstone sällan händer, lärer
wara afgjordt, venna öfwertygelse hrr Constitu-'
tions - Utstottet ocksä säkert haft dä det fbreflagit mdj.-  ligheten af ändringar i grundlagarna wid hwarf, Riksdag.
Ändring och förbättring äro likwäl twä helt o,
tika saker: Man förwärrar icke sällan i stället att för,
bättra, och derföre fordras wid alla ändringar den nogaste
warsamhct att man icke stadar och blottställer sig
för critik. Oä nu här är fräga om förändrandet af
det frän äldcr brukliga voterings»fält, och skäl uppgifna-
bäde derföre och deremot, sä täckes Ridderstapet
och Adeln tilläta mig framställa nägra reflexioner. Hos
en Riddersman fordras utom patriotism, äfwen kunstäp
och erfarenhet; de twenne första egenskaper äga
alla ständ lika, men icke böra de andra Ständcn taga
mig det oanständigt om beha mine remarquer komma
för dera- ögon, att jagj tror det Ridderstapet och
Adeln äger Riksdag- - routine framför dem. Ridderstapet
och Adeln, sjelfstrifne Riksdagsmän, börja
i yngre ären bewista Riksdagar, och huru mänga bland
oh finnas icke, som warit Riksdags-Ledamöter 7 a Z
gänger, hwarcmot sällan af de andra Ständcn finnas
Ledamöter som warit det 2 a Z gänger, och de fleste
äro för första gängen. Häraf följer ju att af sädana
män som t längre tider warit med i affairrrna kan
härn
-
4476
Den 20 Gctober.
hämtas gagncliga upplysningar. BcwiS derpä hafwr
wi sjelfwc, af de uppgifter om Banco -Wcrkct som ost
blifwit meddelade af Hcrr Grefwe L. 6. klornei.
Herrar Lciiui^enfieim, och Lilvcrstolpe. Denna kän,
nedom om Skåls- och Riksdags,Affairer har Riddersk pet
och Adeln mera tillfälle att crhälia än de andra Ständer!,
derigenom alt samma personer oftare bcwistat
Riksdagar, redan börjat denna carrara i yngre ären,
och genom fördubblade antalet af Ledamöter gjordes en
möjlighet för flera alt crhälla dctza kunskaper: Af dessa
skäl war det mot min öfwcriygclse, atl inskränka
detta antal till likhet med de andra Sländens, hwarförc
jag ocksä nu alldeles icke kan instämma j projcctct
om vokcring pt-r c-tpiia, emedan det lägger ett vöfwcrwinncrligt
hinder i wägen, att ötcrfä dubb lt antal
Lcdamblcr af Adeln i Utskotten, som jag likwäl ej
annat kan inse ju har sin stora nytta med sig, och
förmodar det Riddcrskapct och Adela framdeles tvede
finna detsamma, dä ännu wägen stör ost öppen alt fä
det pä gamla foten, om voteringssättet fdrblnwer svin
det är Skändswis, mcn twärtvm blir omöjligt om ändring
bisailcs.
Friherre Göterström, ^fscob: Utom
det att jag hufwudsakljgen förenar mig med Herr
von Lci-ulLc?, lioim, fär jag säsom grund för min öfwcrtygellc
anföra, att voteringen per capita hindrar
minoriteten att öswerrösta majoritctcn. Ridderffapet
och Adeln har sjelf ifrän början af denna Riksdag
följt en ined detta votcringSsätt enlig princip. Riddcrskapct
och Adeln minskade derföre antalet af sina Ledamöter
i Utskotten, för att göra den wcrkcliga majoriteten
gällande upphäfdc Riddcrskapct och Adeln voteringen
clafiewis. Hwad jag anfört om votcrings-säktrns
förhälla,ide, upplyses lätt när man räknar efter
hu
-
Den so Octobek 4^7
huru fä utgöra pluralitet när det voteras Ständswi-,
öch huru denna pluralitet mäste wara posttif när voteringen
sker per capitg. Härtill kommer än ett hufwudsakligt
skäl, att hwar och ett wid voteringen lät»
tast följer sin öfwertygelsc, när hans röst ej kan röjås
hwilket äter är omöjligt när man voterar StändswiSWi
böre komma ihog, att wi hafwe Ständ, hwilkaMedlemmar
ej lätteligen skilja sig ifrän stna medbröder»
Friherre ^steltvärstz Lric Loran:
Zag will ej wara widlöftig. I första punkten af detta
Moment föreffrifweS, att ett Utskott ej kan fatta
beslut, 0m icke twä tredjedelar af Utskottets Ledamöter
äro närwaranbe- Jag fbrcstär at här mätte utsättaseif
hwavje ständ. Hwad Voteringen per Lapita ätts
gär, anser jag wädligt att rubba en gammal inrättning.
Likwäl, om Ridberskapet och Adelns pluralitet
hen samma , wille bifalla, will jag ej sätta mig deremotMen
med det Uttryckliga förbehåll, att Ordföranden mätte
fä votum Uecistvum. I sädaNt fall önskar jag
ocksä att för alta Utskotten samma princip mätte följas,
och ser ej grunden för nägot Undantag för Bänto
- Utskotttt.
Herr '1 IIL m förenade stg med Friherre
Asteltvärst,
Undertecknad Lilvterstuips, /exel Lakris! - Utbad
sig i afseende pä Friherre /räeilvärcts förslag att
Adelar af hwarje ständ t Utskotten borde wara närwarande,
fä uplpsa, att denna fräga L CoNstitutionS-Utskottct
warit under Ventilation, men att Utskottet fuNNit
betänkligt, atk insätta detta wilkom Man Hade
fruktat att catus kunde inträffa, att, för att Upskju
la
affärerna, ett Ständ undanhöll stg, att aldrig blif
Tredje
Banv- N:s> 214- M
4473
Den 20 October.
iva fulltaligt, ja till och med alldeles utcblefwe, hwarlgenom
sakerna skulle stadna i inaktivitet.
Friherre t^stelsvärst: Om det skulle
hända att ett helt ständ alldeles utcblefwe tror jag ej
att Utskottet kunde deliberera.
Hans Excellence Herr Grefwe
Ruutti instämde häri.
Undertecknad Silverstolpe Mkdgaf, att tillfället
tvore werkeligcn smärt, men trodde att det wvre wädligare
om göromälcn skulle kunna upskjutas. Man ha,
de ansett möjligt att ett parti kunde föresätta sig att
genom detta medel göra Utskotten owerksamma, och det,
ta hade man genom den föreflagna föreskriften welak
förekomma.
Herr I. »Aerkeim, Olok j. Dek kan
synas fbrmätit af mig att yttra mig sedan sä mänga
akrnkNgswärda Ledamöter häröfwcr meddelat sine tankar:
Men som ämnet synes af den ytterliga wigt, att
det fbrtjenar att ä alla sidor skäiskädas, torde det förlätas
mig, att äfwcn jag för ett ögnablick w!d nägra
anmärkningar utbeder mig Riddcrskapet och Adelns tälamod.
Jag har med förundran funnit akt Constitutions
- Utskottet som i sä wänga andra afseenden sökt
undwika hwad som kunnat synas stridande mot Regerings
- Formen, tvid detta tillfälle dcrifrän alldeles afwikit.
Dä Regerings - Formen utsätter wista fall tvid
hwilka Doteringen bör ske pär capita, innehäller ju
benna föreskrift, att i alla andra fall det gamla Do,
teringSsäktet Ständswis bör bibchällas. Uistiget till
paria vota är i begge fallen möjligt. Men sä länge
representationen fbrblifwer oförändrad, sä synes mig
enligt
Den 20 October. 4479
Wlkgk med betz och Regerings - Formens derpä hwilande
grunder att Doteringarnc ske stånds - wis. ÄfwcN
fär jag utbedja mig Ridderstapet och Adelns benägna
Uppmärksamhet pä mitt tillstyrkande att i Utstött in»
nan beslut kunna fattas Adelar af hwarje S-änd mätte
wara närwarande. Deremot har blifwit inwändt,
att om ett Ständ aflägsnadc stg eller icke fulltaligt
samlades, skulle Riksdagsgdromälen deraf uppstjutaS
och hindras. Om sädant inträffade sinner ocksä jag
att Utstottet e) kunde deliberera, utan finnes dä in,
gen annan utwäg, än att anmäla Ledamöternas uteblifwande
i deras Ständ, dä utan kwifwcl behörig rät,
telse deri följde. Om den princip som i Utstotkets för,
stag är uttryckt skulle äga rum, följde deraf akt 16
Ledamöter i ett Utstött af 24 kunde besluta. Plrirav
liteten af 16 är 9. När nu hwart Ständ lemttar 6
Ledamöter, kunde hända att pluraliteten utgjordes af
Ständ svin förenade stg emot 2^. Jag under,
ställer huruwida sädant borde anses för uttrycket af dea
allmänna willjan,och huruwida icke snarare borde stadgas
akt Adelar om icke alla Utskottens Ledamöter borde
wara tillstädes, innan nägok beslut finge taga-.
Sluteljgen fär jag än en gäng yrka att Dotestngen
Ständs-wik, säsom enlig med Grundlagens ölprit,
mätte blifwa bibehällen.
Herr Ziiverstolpez Oustuf Abrslism:
Jag har inga hufwudsakliga stäk att tillägga dem,
som wär aktningswärde Ledamot Herr von Lalrulrenbenn
anfört till understöd för Voterings - sältet per
cgpim. Jag utbeder mig allenast att ytterligare fä
Upplysa nyttan af detta Doterings - sätt genom beräknandet
af nägra synbara olägenheter, som ifrän Do,
teringen inom Utstött Sländs - wis äro oskiljaktiga.
Uti ett Utstött af 24 personer kunna efter Voteringen
Ständs - wis 12 gbrg pluralitet emot 12; sä nemligen?
4480 Den 20 October.
6 af Riddcrskapet och Adeln Nej 6. Ja S-.
6 af Präste- Ständet — 2. — 4»
6 af Borgare - Ständer — 2> — 4.
6 af Bonde - Ständer — 2. — 4.
Summa 12. — 12.
tz kuttna i ett kika ralrlkt Utskott gdra xaria
vats emot 16, pä fölljande sätt:
6 af Riddcrskapet och Adeln Ne) 6. Ja c)»
6 af Präste - Ständer — 2. — 4.
6 af Borgare - Ständer — 2. — 4-
6 af Bonde - Ständer — 6. — O.
Summa 16. — 8-
Men i betta fall har dock pluraliteten inom
alla Ständcn warit deciderad. Ctt annat fall kaN
inträffa dä ben inom twä Ständ stadnar oafgjord ech
bä pari» votL inträffa genom 6 rbster emot 18
nemligen:
6 Riddcrskapet och Adeln Ne) 6. Ja 0.
6 Präste - Ständer — Z. — Zo
6 Borgare - Sländet — Z. — z.
6 Bonde - Ständer — 6. — 0.
Summa 18. — 6.
Af detza calculer lärer Högkofl. Ridberffapek och
Adeln finna huru litet det är pluraliteten som bestämmer
befluten när Utskotten votera Ständs - ivis. Slutcligen
fär jag wid den ' calcul en wärd Ledamot anfört
i anledning af den anmärkning, att twä tredjede
lar
af hwarje Ständ borde wara närwarande i Utskotten
innan beslut kunna fattas, erindra, att ben är
byggd pä en falsk preinitz, ben nemligen att nödwändigt
endast 16, eller Adelar af Utskottet skulle wara
till
-
Den 20 October.
448»
tillstädes. Calculcr ödra göras pä ben hela Summan,
rj pä delarna; ty om den wälda Ledamoten wille antaga,
att ännu färre Ledamöter wore tillstädes, skulle
stuleligen ej ett helt Ständens bchöfwas för att utgöra
pluralitet.
Grefwe körner: I första Momentet
af ben under granskning warande Z ädw flera punkter
hwilka wäckt Ridderskapet och AdelnS uppmärksamhet.
Första frägan är om antalet af Ledamöter hwilka i
Utskott böra wara tillstädes när beflut fattas, och hwilket
Constitutions»Utskottet fdrcstagit till Adelar. Man
har trodk, att detta borde utsättas till Adelar af
hwarje Ständ. Onekeligcn är i denna fordran en
skags billighet; men jag hemställer till Högloft. Rid,
derskapet och Adelns pröfning om icke ConstitukionS,
Utskottets anmärkning är grundad, och om icke i fall
ett Ständ inom ett Utskott skulle willja undandraga
sig betz öfwerläggningar detta stadgande är den enda
möjliga kontroll deremot. Om ej en sädan kontroll
funnes, kunde ärenderne komma i rnoEvite, hwarpj
rättigheten för det bestämda antalet har synts Utskok,
tet wara det enda tjcnliga band. En coercitif kraft
mäste finnas som motwerkar det gröfwa interetzcts och
sntriguens inflytelse, och förmär hwart Ständ, att för
sitt egit intere^e ej undandraga sig deltagandet i bfwerläggningarna.
Och denna eoärcitiva kraft» hwad
kan den wara annan än den att de fränwarande förlora
sin rätt. Skulle det föreslagna stadgande tvid,
tagas, sä kunde ju minoriteten, en ganska ringa mi,
nvritct af endast z ibland 24 .dceidcra och uppskjuta
Utskottens werksamhct och besluta. Sädan kan wäl
alldrig afsigtcn wara. I afseende äter. pä omröstningen
per capirs hafwa flere wärdk Ledamöter redan förut
yttrat att det är dm melhvde som närmast nalkas
M
4483 Den 20 Vctober.
till uttrycket as den allmänna willjan. När Sedama
ter af flera S'änd i Utstött samlas att gemensamt öfWerlägga,
wiil )ag fräga Högloft. Ridderstapet och Adeln
o.n del c) är närmast i analogi med aila folk»
samlingars naturliga bfwerläggningssätt, att omröst.
ningen ster psr c-apiis. Herr von 8cKu!2;nsiolmL
bepröfwade erfarenhet och wördade omdöme tror jag
böra wara af wigt wid detta tillfälle, och upplysa om
nyttan af omröstningen vintim. Nägon har inwändt
art omröstni igssäktet psr Lspirs worc stridande emot
Constitutionens förestrift och anda. Härwid bör märkas
att när RcgcringS - Formen sammanfattades och
antogs kunde den nu föreslagna förändringen hwarken
fbr.stäs eller stadgas. Det war en omöjlighet i anseende
till" Adelns, i gammal wana, grundade dubbla antal
af Ledamöter i Utskotten. Men i alla fall ber
detta dubbla antal ej läg i wägen har redan Constitlicionen
stadgat Votering per capris. Sedan Ribs
derstapet och Adeln nu mera stadgat att dest Ledamöters
antal i Utskotten skulle förmrndstas, dä fann sig
ConstitulionS» Utskottet i ständ att i allmänhet förestä
Votering psr capiis, och jag fär hemställa om icke
delta omrdstningssätt är det bästa, dä afsigtm syneböra
wara den, att den method wäljes, hwarigenom
jnvlvibuens mening blifwer sä mycket som möjligt är
gällande. För öfrigt synes Lagstiftarens mening hafs
iva warit att smäningom närma sig till förbättringar.
Den äberopade analogien mellan Ständ och Utstotk
härleder sig ifrän en glömsta af deras olika werknings»
krets, och den är alldeles öfwcrstödig när man betänker
att Ulstotten endast dcredck wälen, men Ständm
rectifiera dem och besluta. I 'detta DotcrrngSsätt har
man trott sig finna en fullkomlig §srsnti6 att frän
Ulstotten erhälla resultat grundade pä billighet och
rättwisa och pä de kunnigastes och klokastes omdömen.
Utter»
Den 2O October.
448Z
Dtterkigare Dr jag erindra, att sedan Riksens Ständer
tilldelat Bonde - Ständer m lika rbft i Banquen
med de öfriga Ständen har Constitutions - Mskottet ej
funnit någon betänklighet att inom detta Utskott föres-lä
samma Voterings - sätt som för de andra, endast
med den skillnad, att i det mäl där Banco - Utskottek
vtöfwar Ständers rätt, Ordföranden, i fall af pans.
votL, mä äga votum Zecistvum. Att yrka detta
stadgande, deri instämmer jag med Friherre ^6 itvurst.
Ändteligen sär jag tillägga att Voteringen med flutna
sedlar bliswit, genom anmärkningar i ve andra Ständcn,
yrkad säsom en sak, hwilkcn uktryckcligen borde
förest: ifwas, och det lärer ej undfalla Högloft. Ridderffapct
och Adelns starpsyuta pröfning, att delta Dotcringssätt
är det enda, som lcmnar individuel, full
frihet» att utan nägra bi - motiver, ofbrändradt föllja
sin bfrvcrtygclse.
Herr ö/! o ra t st: I fall denna motion skulle
genomgä önstar jag min fruktan wore ovigtig, att det
wore en början till upplösning af Rivderstapet och Adclns
rättigheter. I den af en Ledamot nytz gjorde
calcul öfwer Voteringar Ständs - wis war supponeradt
att Ledamöterne af twä Ständ skulle wara ense, och
i det fallet wore calculen vigtig; men detta fall kan
sällan supponeras. Wore wi alla Riksens Ständer
samlade till en klump, dä wore Voteringen psr capita
billig: nicn icke nu sedan wi ärc fördelade i fyra
Ständ. Nar wi ej i Utskotten fä votera Sländswis
förmindstas wär rätt och jag anser denna motion
säsom ledande till rubbning i Riddcrstapet och AdelnS
rättigheter.
Herr Llin^tporz Lerät, conformerade
sig med Herr stloratk.
Herk
g4Sch Den 20 Getober,
Herr^otkiiebr I anledning af hwatz
Frihem Lehrström nyh anförde, fär jag anmärka,
att classificationens upphäfwande pä Riddarehusct icktz
kan bljfwa nägon grund för införandet af omrbstningssättet
per capita j Riksens Ständers Utskott. Innan
Ridderskapet och Adeln ivar Indelt i closter, öfwersade
Riksens Ständer Ständs - wis, och sedan classificationen
1719 upphäfdcS, förbsef omröstningen i Utffotten
bibehälscn Ständs - wis. Dcstutom fär jag förklara,
att jag anser nägra calculer, huru omröstningen mö«
jeligcn j Utskotten skulle kunna utstä, chwad omröstyingssätt
som blir det gällande, samt widlöftiga afhandlingar
om de möjliga resultaten deraf, wara öfs
werflödjga, samt endast grundade pä en supposition.
Utskotten äga ju icfe afgörande rätt, de öfwcrlämnq
endast sina tankar till samtcllge Ständens bedömande,
som Ständs - tvis afgöra frägan den mä wara af rrn?
ga betydenhet eller angä hela Rikets wälfärd. Hwarföre
skola dä Ständernas ombud, j deras öfwerkäggRingar
och beslut, handla r ett alldeles motsatt fbrhällande
med Ständerna sjclfwa. Jag kan ej beröm»
ma mig af en länglig erfarenhet; jag kan ej uppräkna
en läng rad af Riksdagar jag bewistat; jag wils
medglfwa att min röst derföre bör äga mindre wärdei
men jag har yttrat mig enligt min öfwertygelse, och
hen är bygd pä stekers häfd, -pä ähmlen af wär Re->>
presentation,
Friherre dlestsrström; Utom dek
jag fär tacka Herr koikjieb för hans meddelade upplysning
att wi wörö Swcnska Folkets Representanter,
innan classificatiynen ibland Adela infördes, fär jag
äfwen förklara, att jag alldrig anfört classificationens
Upphäfwande säsom en grund till antagandet af det nu
fhreflagna Doterings - sättet. Jag har sagt, att grunden
-
Den 20 October. 4485
hen till classtsicationens upobäfwanbe war, attnär dm
gällde hade minoriteten öfwcrhand öfwer majoriteten.
Ing har sagt, att samma skäl gällde n„ för införan.
det af omröstningksättet pe-r c-ipits. Min öfwertygel,
se i detta fall är wäl ej grundad i gammal häfd, mm
i sakeus enkla förhållande. Wär Constitution har ock«
sä, i allt hwad wid dest författande war möjligt, följt
denna princip, och derföre är benna motion enlig med
dest elpru, och pbr antagas,
Herr 0 rsi i I a k; Jag har ej rockat un»
herrätta nägon att wi wörö Swcnska Folkets Representanter,
innan claSsificationcn ibland Adeln infördes,
härom kan ingen wara i okunnighet, utan jag
sade, att Riksens Ständer öfwcrtade Sländs - wiS, innan
nämnde claSsification infördes r för öfrigt är bet
möjligt att jag misttagit mig dä jag sagt att Friherre
Lestsrstrom trott classtficationcns upphäfwuidk wara
att anse som grund för omröstningens förändring i UtsVottcn;
men Baron Osterström mätte likwäf hafwa
yttrat detta säsom ett skäl för sitt pastäende.
Herr kruca, östrin, uppläste följande;
Dä frägan uppstod', huruwida Ridderskapct och Adela
skulle lemna lika stort antal Ledamöter i Utskotten som
de andra Ständen, war jag ifrigt häremot och yrkade
slutcligcn Votering. Sedan Ridderff pet och Adel»
genom Votering fattade det beslut, att antalet af Ledamöter
skulle blifwa lika stort som de öfrige Ständens
Utskotts Ledamöters antal, ägde jag ett hopp öfrigt,
nemligen, att fä Dotering psr capst-ia jnnom
Utskotten, säsom en följd af beslutets fattande, och
hwilket Voterings - sätt, efter min öfwcrtygelsc, är det
enda bfwcrensstämmande med en sann princip och förekommer
sä mycket möjligt är voin innom Ut-,
skotten. Herr'
4436
Den 20 October.
Herr Zsrkeim: En Ledamot har
sagt att min calcul wvre bygd pä en falsk prcmist.
Den wärde Ledamoten har kanske ej ansett möjligt, att
blott 16 personer i ett Utskott af 24 skulle wara närtvarande.
Jag tror likwäl att med samma skäl, som
(konstitutions - Utskottet kunnat ponera ett helt StändZ
fränwaro, skulle man äfw.n kunna supponera ett mindre
antals. Således sär jag förnya min förra hemställan
att i det gamla D"teringS - sättet ingen förändring
mätte ske. För öfrigt, ehuru jag ej anser stridande
emot Regerings-Formen att Voteringen skulle
ske per capita, finner jag det åtminstone icke enligt
med den samma och dest ölp.-äc, och inser ej om sä
skulle hafwa warit; hwarförc icke sädant genast i Regerings
- Formen ölifwik stadgadt.
Herr lstLmmnrlkölst, I^orenTo: Utom
det jag förenar mig med Herr von 8cstu!2snkeim
och Friherre Legerström att tillstyrka Voteringen per
cspikn, sär jag tillägga, att ju flera bommar ett folk
sätter för utöfningcn af billiga rättigheter, desi mera
undansparkar det flutcligcn alla barrierer. Innan jag
war Adelsman war jag menniska och StakS - Borgare.
Skole wi nu handla emot upplysningen, endast för
att följa wista conventionella wanor.
Herr 8i!ver8tolps, Lustaf ^brak»m:
Om enkla och klara calculer ej anses bfwcrtygande
kan jag det icke hjelpa. Hwad äter Herr LaKerkeims
inkast beträffar rörande mitt yttrande om
hans räkningssätt, fär jag upplysa att han ej lärer
hafwa rätt fattat min mening, Oen falska grund
hrvarpä han bygde , war att han nödwändjgk förutsat,
te antalet af 16 Ledamöter såsom närwarande. Jag
yrkade att proportionen skulle bkifwa än underligare
sm
Den 20 Gctober.
sm han förutsatte ett mindre antal, men akt alla cal,
euler, för att wara pälitljga, böra göras pä totalsumman.
Herr Rotkils b: I anledning ak hwad
Herr istsmmsrlköist yttrat sär jag förklara det jag
tror omröstningens bibehållande i U>stotten StändswiS
icke kan wara hinderligt för upplysningens befordrande,
icke bör fbrmindska Swensta Folkets patnotista
tänkesätt; om, som han fäger, man bör undansparka
alla barrierer, sä kan nyhnämnde omröstningssätt
icke räknas bland de barrierer, som böra undansparkas.
Friherre kistäerstosps, 6sri: Fastän
jag icke haft den äran wara Ledamot af edert
Ständ mine Herrar dä wär Regeringsform hastigt sammanstrcfs,
antogs och beswors, torde mig dock icke
wara betagit att lika 'som Högloft. Ridderstapet och
Adelns andra Herrar Ledamöter ifra för betz helgd och
widmagthällande. Jag inser icke hwarsöre en Lag göres
om den icke ätlydes — den är dä lika sä öfverflödig,
som allt annat hvaraf man sig icke begagnar.
Tilläten mig derföre fä hemställa om icke dr orden:
icke efter Ständ i sista Momentet af 69 Z Regerings-Formen
jemte fem dylika stadgande!: r samma
fens tydligen utstaka de tillfällen dä votering per
capit» fä äga rum, och om icke dä deraf sökjer, atk
sädan votering alldrig eller vid intet annat tillfälle sär
-omma i sräga. Hwad som i Regerings - Formen icke
nämnes är i dag likasä förbudet som i gär. Det gär
wäl icke an, att ibland begripa den, och ibland alldeles
icke göra det, ibland pä ett, ibland pä ett annar
sätt uttyda densamma, utan alltid hälla o§ wid dest
bokstaf, likasom wid andra Lagars och Författningars?
jag
4488 Den 20 Octsber,
jag tror till och med iagttaga icke skadliga sedtyanokK
och förbigär de längwäga följder som man kunde befara
af ett motsatt förhällande äfven i smä saker, Ak
sädan grund anser jag en generel föreskrift angäendo
omröstning per capies i Utffotken icke enlig med Regerings
- Formen. Om ben skall komma i fräga mäste
wi icke emot 8? § fastställa den nu ulan enligt 81 §
derom uppskjuta bestulet kill nästa Riksdag. Jag instämmer
derföre med de flera wäl da Ledamöter, som anser
rigtigast att ännu fortfara med voteringen Ställ dsivis
i Utskotten, hvaraf-jag finner det blifwa en 0,
umgängclig nödvändighet'akt tvä tredjedelar af hvart
Ständs Ledamöter alltid böra wara tillstädes dä nägok
ärende afgöres. Des är wst icke derföre sagt att jag
anser möjligt, som man supponerat, att ett helt Sländs
Ledamöter skulle fä vet infall att afhälla sig ifrän ett
Utskott, dit de af stna Prineipalers förtroende blifwit
kallade; men efter detta stadgande btjfwa alla Ställden
säkre att uti Utskotten hafva vederbörligt antal
Ledamöter tillstädes. Motsattscn vöre kanske lika wäds
lig som orättvis, fastän ganska möjlig, om det icke fö?
rekommeS, och hvaraf äfven uppstär ett nytt skäl att
tills widare yrka voteringarnas fortfarande Ständswis
i Utskotten.
Ropades proposition.
Grefwe körner- Jag kror att ingen
Här lärer neka mig att med nit hafva förfäktat Constitukionens
helgd. Jag prkade den i gär, när man
i UtffottetS förslag wille införa tjlläggningar stridande
emot Cynstltutioncns elprit, I dag hök jag med förundran,
att man anser UtskyttttS mening, hvari jag
instämt, stridande mot Regerings - Formen. När Constitutionen
sammanskrefs stod det ej t Constitutions
Ut
-
Den 20 Octobev. 4489
Utskottets förmäga att ändra Nationens representationssätt,
icke cnS Ridderskapet och Adelns dubbla represcnta.
tion i Utskotten. Deri läg hindret hwarföre ej voteringen
per capita wid aila tillfällen föreflogs: men deremot
wid alla tillfällen, dä detta hinder ej mötte, har Cons
stitutionen stadgat detta voteringssätt, och derigenom
synes mig tydcligen ädagalagt, att Conftitutionens uttryckcliga
stadganden derom, ej innefattar nägot för,
bud för andra tillfällen, utan blott haft afseende pä
Ridderskapet och Adelns dä gällande representationssätt.
Sedermera beflöt Ridderskapet och Adeln att antalet
af betz Ledamöter i Utskotten skulle nedsättas till
likhet med dr andra Ständens. Anledningen och grunden
till detta beslut war att man mätte nalkas ett
resultat, som kunde anses enligast med ben allmänna
Willian, och Constitutionen, i stället för att rubbaS,
nalkades derigenom allena sitt syftemäl. Ingen inwände
dä, att detta war stridande mot Constitutionen,
man insäg» man medgaf, man bfwcrtygadcs af enligheten
dermed. Slutcligen fär jag tillägga, att sedan
Ridderskapet och Adeln beflutat att hafwa ett lika antal
med de andra Ständen i Utskotten, och derigenom
gjort voteringen per capita möjlig, wore ktt beslut att
Votera Ständswis, efter min dfwerlygelse, att bcröfwa
Ridderskapet och Adeln betydlig fördel. Om det kan
supponeras att lokaliteten af StändS interehen är emot
Adeln widrig, utgör voteringen per capita deremot ett
torrcctif; ty dä Adeln ofta har mera odling, mera kännedom
af affairer än de flesta Ledamöter af de andra
Ständen, är det hopp, att de upplysningar ben meddelar
kunna winna framgäng hos "individuer och grundade
och redigt framställda meningar derigenom behälla
dfwerwigten. Om äter voteringen Ständswis bibe,
hälles, är det alldeles utan nytta wi afsagt oh fbrmäner
af tvär dubbla representation.
4ter
44SO Den 20 Octsber.
Äter ropades proposition
Herr
l^vrstk: Jag war närwarande
när Ledamöternas antal i Ut,stötten mindstades, och
war dä deremot. Jag ansäg det för en cedion af
Riddcrstapet och Adelns rätt: stole wi nu äfwcn votera
per cgpic-e hemställer jag om det icke gär ännu
närmare pä Riddcrstapet och AdelnS rättigheter.
H e r r k r i r> t x sik o 16, paul: Med skyl
digaste
afseende pä Högloft. ConstitutionS - UtstottetS
grundcliga och aktningswärda behandling, af de wigtiga
ärender som Utskottet tillhört, saknas ingalunda hoS
mig, en werkclig benägenhet: Akt icke widare motsäga
hivad Utskottet uti nu i fräga warandc Z8 § föreslagit:
Men jag nödgas förklara att min öfwertpgelse, grundad
pä de efter min tanka wigtiga skäl som, uti mine
för detta utgifnc strifteliga anmärkningar wid berörde
§ finnas anförde, icke tilläter mig frängä samma
anmärkningars innehöll. Med äter uprcpandet af berörde
stäk, bör jag dock destomindre beswära Högloft
Riddcrstapet och Adeln, som mine anmärkningar i deras
widd allaredan wid början af Ventilation om förewarande
§, blifwit uplästc, utan jag sär endast nu
samma stäk änpo ödmjukeligen äbcropa. Men mig tor,
be likwäl derhos tilläkaS tillägga en mig härwid före,
kommande omständighet, som icke synes sä aldeles oförtjent
af nägon npmärksamhet, i afseende pä frägan om
voteringarnes anställande uti Utskotten per cspika;
ben nemligen, att om framdeles möjiigtwis hända stul,
le, att Högloft. Riddcrstapet och Adeln önskade ätcr,
winna de, wid denna Riksdag, eftcrgifne rättigheter,
att uti Ulffotten hafwa dubbelt antal Ledamöter, emot
hwarthera af de öfrige Riks^Ständen; sä skulle ett nu
till »vidtagande beslut uti Utskottm votera per capita,
blist
Den 20 October. 4491
kstifwa hinderligt för en flik önskad förändring. För
öfrigt wägar jag ödmjukast anhälla, att med anledning
af ofwanbcrbrde mine anmärkningar, till Högloft. Riddcrskapct
och Adelns bfwc> läggning och decision mätte
proponcras: Om icke 1:0 första Momentet uti § quDliionis
innehällande, att wälen uti Utskotten icke företagas,
med mindre twä tredjedelar af Ledamöterne äro
närwarande, mä undergä sädan förändring; at minst
kwä tredjedelar af hwarje StändS Ledamöter böra wara
tillstädes: 2:0 omröstningarnc i Utskotten, mäge hädanefter
säsom hitintills skedt, wcrkställas StändswiS
och icke efter ConstitutionS - Utffottets förflag pär capita.
FörhäLandet i Banco - Utskottet, säsom hwarom
serskildt stadgat är, härifrän undantagit; samt z:o voteringar
uti Utskotten, med lpckta Sedlar, icke mätte
warda tillätne.
Friherre (^eflerltröm: Det förundrar
mig att det nu kan sättas i fräga, att Ridderskapet
och Adeln framdeles skulle upphäfwa ett beslut,
som det nyligen fattat.
Herrkrintrtkölcl: I anledning af
Friherre Lc6erstr5m8 nu yttrade förundran fär jag
anmärka, att det syucs hafwa undfallit Herr Baron,
att jag ingalunda wäckt nägsn fräga, om ändring i
Ridderskapet och Adelns tappra beslut, att icke i Utskotten
hafwa flera Ledamöter än de öfrige Ständen.
utan endast reficxions-wis uppgifwit följden af ett nu
till widtagande beslut om votering pär capita j händelse
nytz berörde ändring nägon tid skulle komma i
fräga.
Ropades ä npo proposition.
ver
-
4492 Den 20 Öctober.
Derefter upplästes konstitutions - Utskottets UtMande
rörande voterings, sättet i Banqucn.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde derpä proposition pä första punctm af zz §:s
första Moment, med tillägg af orden af hwarjtz
Stand, hwilken beswaradcs med
Ja blandade med Nej.
Herr Grefwen och Ordföranden
förklarade det han tyckte sig hafwa futtnit proposition
Nen enhälligt med Ja beswarad.
Friherre Leäerltrömr Cj med tillägget
af hwarje Ständ: utan twä tredjedelar af majsan.
Eljest skulle ett enda Ständ kunna werka inas
ctivitet.
Ropades Nej. Ja.
HansExcellence Herr Grefwe
Nu utsi: Om ej tillägget införes kunde hända att
ett Ständ bleswe wanlottadt.
Grefwe klörner: I fall Höglofl. Rids
derskapet och Adeln nbdwändigt önskar att twä tredjedelar
af hwart Ständ mäste wara tillstädes, blifwer
det ätminstone oundwikcligt att Utsätta ett wite för
dem som Uteblifwa.
Härwid Uppstod ibland Ridderffapet och Adelil
nägon oro.
Herr I'kam: Jag wet cj hwarföre matt
skulle supponera att ett helt Ständ uteblifwer. En sä,
dan
Den 20 Gctober. 449Z
dan casim har alldrig existerat. Oet är owärdigt att
mitztäuka sädan t.
Herr La^erkeim: Med samma skäl
font Herr Grefwe Ilorner projecterat wike för det
Ständ som utcblcfwc, fär jag äfwen tillstyrka answar
för de individUer sam ej komma till fullt antal. Jag
tror eljest det wara en tillräcklig kontroll att Utskottet
i Ständcns ?lonL kan anmäla uteblifwandet, och hoppa-
att Ridderfkapet och Adeln täckes göra afseende pä
hwad jag förut härom yttrat.
Friherre Legerström: Hwar och en
af o§ känner wäre Ständs organisation. Wi bchöfwe
när wi hälle vh sjelfwe wid Riksdagarna, emellan ät
sköta wära egna ärender. Wi böre derföre kunna tidtals
aflägsna ost, emot behörig anmälan hos Ordförande och
Landt-Marskalk, och bör för Adelns Ledamöters »tcblifwande
intet wite kunna äläggas. Skulle äter wid alla
sädana tillfällen nya Ledamöter inwäljaS, sä blefwc
ombytena täta, hwarwid ärcnderne föga wunne. Det
är troligt, att de Ständens Ledamöter, som hafwa betalning
för sitt wistande wid Riksdagen ej sä ofta aflägsna
sig. Jag sär derföre begära proposition pä
twä tredjedelar af hela matzan, eller om Ridberskapek
och Adeln sä finner lämpligare pä tre fjerdedelar.
Herr I^Ltzertieim: För sin enskilda
dl wore det hans öfwerlyglse, att hwar Uiskotts Ledamot
wore skyldig att deltaga i alla Ut,kottens öfwerläggningar,
och i synnerhet i deras beslut. Ocn af
Friherre Lehrström yttrade frugtan att nögot Ständ
skulle lfrän Utskotten utcblifwa, synte- honom ganska
ogrundad.
Tredje Band, N:o Lig
-
Herr
4494 Den Lo Octsber.
Herr kotKliLb förenade sig med Herk
I»q^erkeim, och ansäg hwad som bliswit anfördt säsom
ett nytt delvis pä olägenheter tvid omröstningen
per c-rpi'». Hwad wike beträffar, worr det en sak,
som hörde till hwart Skänds serskilda ordningar, Supposttionen
vin ett helt StändS uteblifwande wore sä owänlig,
att man knappast bchöfbe frugta derföre.
Grefwe körner: Det är med smärta
jag finner att Matt milder Constitutions, Utstöttes
assigter och yttranden, vet har ej warit Constitulions
- Utskottets asstgt att förolämpa nägvt Ständ»
Zag wille för min del gerna wara öfwertygad att ingen
finnes som inginge j nägon sädan sammansättning
som Utskottet supponerat. Men den kunde likwäl wara
möjlig; och möjligheten att förlora rösträttigheter»
är den enda controll matt derföre kunde föreskrifwa»
Herr K o tl, lieb: Jag önskar att hwad
sag nämnde ej mätte anses säsom nägon misstydning»
Zag har ej welat förolämpa Constitutions - Utskottet
och jag tror att det här, som tvid mänga andra tillfällen,
handlat med en ypperlig försigtighet: men ingen
ting katt hindra mig att följa och förklara mitt
Kfwertygelse.
Friherre ^steikvsrö. Zag lämnak
terhän om det kan wara möjligt att ett Ständs Ledamöter
wore dorta ifrän ett Utskott, mm om sädant
supponerades, borde matt äfwen wara betänkt pä etk
corree.stf, t fall hela Ständet skulle undandraga sig
att afgöra ett ärende. Dä skulle wi äfwen hafwa ett
se^lkilt stadgande i grundlagen äfwen för Vetta fall»
Sluteligen fär jag widare yrka proposition pä mitt
-örra för stag»
Hanr
Den 26 Öctober. 4495
HanS Ejccetlence Htkk «Äre five
R. ti ii k ti förenade stg dermed.
G re fitze körner utbad stg fä et-indra»
6tt supposttioNen, att ekt helt Ständ efter anslag ej skulle
infinna stg work örimlig» öch tööre ej passande att
jcmNföra Nied ben händelse, att indidibUer undanhölle
stg ifrän Utskott. 3 det förra fallet kunde ingen grundtåg
hj-tpa, tp dä inträffade rcbelliöNi För sin del an»
säge Herr Grekiöen bet fbrestagna äNtalet af tlöä
tredjedelar af UisköttetS Ledamöter innebära en fullständig
controll pä individuer.
Herr Ösxsrtieini frägade, vin icke Utskottets
supposition» att ett helt Ständs medleinmar
skulle lftän Utskott aflägsna sig» Kore obillig och orätts
ivis emot Riksens Ständer Hän kröddr det Kore al,
tid ett StändS interesse att ej wara fränwarande frän
Utskottens sammanträden. Han förklarade ä npö» atk
eN anmälan i Stättden Kore i HanS tanka en Kärdigake
controll, än ben att 1 och ett halft Ständ skulle
utgöra Utskottets pluralitet.
Friherre Lsäsrktrom: Nägc-n af
Utskottens Ordförande torde kunna upplysa, akt exemplen
ej äro rara pä Ledamöter sock utcblifwa. Kant
ske öm jag ej bedraget- ckig, finnes just under denria
Riksdag exempel att ett helt Ständ Kelat aflägsna stg
i bet ögnablick ekt emot dess önskan stridande beslut
skulle fattas. Jag menar Stats»Utskottet, och att dek
säledrS ej är sä orimligt att supponera rn sädack sacks
Mansätttting.
Herr Grefwen och OrdfdränbeS
AMe derefter ä Npo proposition pä samma puNLt t
hetta MomeNt med Friherre H-cieiWrers tillägg.
Ropas
4496 Dcn Lo Octobcr.
RopadcS Ja, Nej, votering.
HerrGrefwen och Or.b föra uden:
Sedan votering blifwit begärd, kan sädant ej förwä»
gras. Jag fär derföre tilt centra»proposition fireflä
att om Nej winner, fbrblifwcr det wid Utskottet- Be,
tänkande.
Grefwe körner föreflog till undwikaN,
de af Votering, om Ridderffipct och Adeln wille förena
sig, att införa tre fjcrdedelar af matzan.
Herr von Lctiulrenlieim: Ut
fkottetS
förflag bör stä! Ja »propositionen.
Herr Liiverstolpe, kreriric, prkade
det samma, tilläggande- att sädant warit brukligt wid
alla Riksdagar som han bewistat sedan 1756.
Derefter justerades och gillade- följande vote,
ring-, proposition:
Dea som bifaller sörsta Momentet af Z8 §
sädant det af Constitution-- ULffottet är föreslagit,
skrifwcr
Ia.
Den bet ej will skrifver
Nej.
Winner Nej, göres den tilläggning att tvä»
tredjedelar af hvarje Ständ- Ledamöter, wid hwarje
Arendes afgörande i Utskottet böra wara tillstäder.
Der»
Den 20 October. 4497
Derefter uppbrötoS twänne EleckorernaS as första
klassen listor till wal af Ledamöter i Lag» och Rids
darchus, Utstotlcn efter Friherre ^Vrsnpiei, Csrl
«Z»m I.u6vix, och bcfunnvS wara dertill utsedde
3 Lag-Uistottct;
N:o 279. Friherre Wrangel a! 5ausi8, ?reälic
Antori, Copist.
Och i Riddarhus, Utssoltek.
N:o 296. Friherre nuut k, Fullmägtig Herr
von Witkren6oib, Lsrl, Bruks » Patron.
Ändteligen företogS voteringen kl. ^1» och befvnnoS
rdstcrne sälunda hafwa uifallit, nemligen;
3a — 98-
Ne) — loz.
Och hade sälcdcs voterings - propositionens sednare
alternativ, af Högloft. RidderFapet och Adela
blifwit bifallit.
Ridberffapet och Adeln LtskiljdeS kl. 44.
In käem ?rotocoll»
6. Lilverkoipe.
Fre
-
Den 2P Gctobep.
Fredagen den 20 Hctohekg
kl«num fl, 5- eftrrmLddagcn.
Ordförande Herr Grefwe ve lq O»rAie.
Fortfcrttes ventilationen öfwer Riksdags« Ord»
Ningen,
Herr Grefwe,, och Ordföranden
gjorde proposition pst andra Momentet crf Z8 §, hwil?
kep beswaradeS med Ja, Nej och votering.
Herr Grefwen och Ordföranden
justerade derefter följande voterings - proposition.
Bifaller Ridderikapet och Adeln andra Mornea»
af z8 §.
Den det will voterar
Den d«t ej will voterar
Nej.
Maner Nej, biöehSlleS i Utskotten det gamla
voterings - sättet StändS, wiS.
äfwer hwilken proposttioa genast votering an?
ställdes, hwarwid rösternc utföllo forn följer:
Ja
Den 20 Octsber. 449S
Ja — 82.
Nej -- 127.
Och war sälede- propositionrnj sednare alter,
saliv bifallit.
Ridderfkapet och Adeln ötstiljdrS kl. 8
In käem kroiocolli
6. Zllvsrliolpe»
Lördagen den 2l October.
plenum kl. 9 fbrmiddagm.
Ordföranden Herr Grefwe vs Is Lareis,
Fortsattes ventilationen öfwer Riksdags »Ordningen,
hwarnid nu förekom zrdjr Moni. af Z8 §-
Herr krintrkckölfl, kaul: Jag
hemställer ödmjukeligen, om icke, sedan Högloft. Ridder»
flapct och Adeln nästledne dag beflutit, att voteringar»
ne i Utstotten böra framdeles, säsvw hittils tillgätt,
ffc Ständsiyls och icke per copits, frägan om voteringar
med flutna sedlar icke widare äger rum utan af
sig sjelf förfaller.
Grefwe borner erindrade, att ehuru
bet worr beflurit att voteringen inom Utffsttrn borde
skr
4Z0O Den 21 October.
ffe Ständswis, läge dock deri intet hinder emot npt.
kjandct af slutna sedlar.
Herr krintrlcsiölst swarade, att ehuru
han af redan anförda skäl, för sin del ogillade i
fräga warande votcringSsätt med flutna sedlar, likwäl
och dä igenom beflukct att votera Ständswis, det wo
re
wunnlt, att hwarjc Ständ äger tillfälle känna betz
Ledamöters tankar i Utskotten: och dä han fbrmchkte
Högloft. Riddcrfkapct och AdelnS benägenhet, att bifalla
hwad Utskottet i denna delen tillstprkt, sä wille ock
han desto heldre för sin del täta derwid bero, som
han förmente, att det Ständ eller deri Ledamot i ett
lUssott, som. will öppet yttra sipå tankar pti Utskotten,
more sädant vbetagit,
Herr ? sk ! man, förklarade sig ej se nä
got
hinder för voteringen med flutna sedlar derföre att
densamma Ständswis komme att förrätta-, det wore
äfwcn hans tankar att all votering borde ske med flutna
sedlar.
Herr Grefwe» och Ordföranden
gjmde proposition pä sörsta puncicn af tillägget till Z8
§, hwilken bifölls.
Uppä derefter gjord proposition pä den andra
punctcn, blef äfwcn den bifallen, hwarjemte Riddcrffapck
och Adela gillade Constitutions-UtflottetS förslag,
att det fjerde Momentet alldeles skulle utgä.
Herr kfte^kenskälä, Oetlokf, erindrade
att det funnes mäl wid hwilka ett beslut af Utskott
more nödwändiga, och hwarwid det ej ginge an att
framställa bägge alternaliverna till Ständernas pröfning,
Den 21 Gctober.
4^01
»ing, och önskade akt i afseende pä dem nägon king
mätte stadgas.
Grefwe d> I ö r n v r understödde benna erindran
och begärde akt (konstitutions Utskottets utlätande
öfwer röstberäkningen i Banqn.n mätte uppläsas
och i sammanhang med denna Z bststut dcrdfwcr tagaS.
Berörde (konstitutions - Utskotts betänkande uplästes,
hwarcfter
Herr Grefwe» och Ordföranden
i enlighet med detsamma proponeradc, att i sädana frä,
gor inom Banco - Utskottet, hwilka skulle underställas
Riksens Ständer, mätte, när twä Ständ stadna emot
twä, bägge meningarne till klena anmälas, men att i
de frägor hwari Banco«Utskottet utöfwar Riksens
StändcrS afgörande rätt, vorum stecistvum, wid säbana
fall, mätte tillkomma Utskottets Ordförande.
Bcswarades med Ja, men
Herr 8ilverstoIp>kr, Oustsk
dam, utbad sig fä crindra, att det förslag (konstitutionsutskottet
gjort, att Ordföranden mätte äga decisionsrätt
wid infallande pari» vota, wäl kunde wara antageligt
när voteringen skedde p«r copua, men deremot
alldeles icke wara pa§ande wid voteringar Ständwis,
wid hwilka det Ständct hwartill Ordföranden hörde
derigenom wunnc en större rätt än de öfriga. För öfrigt
wore han äfwen ökwertygad att de andra Ständen
alldrig dertill skulle kunna gifwa sitt bifall.
SwarabeS att Ridderskapet och Adeln härbfwer
redan beflutat,
Z9 §.
450T Den 21 Gstc-brx,
39 §»
Herr ^otklreb: Allt sedan ben lid Ridbarchuset
inrättades, sedan Riksén- Ständer började
att genom walda Ulstott utreda och bereda ärcnderne,
sä har alltid ben efter malrickeln fläryarande äldste
Riddersman fört ordet i Utskotten. Jag trpr att man
ej rint Hägra olägenheter deraf, ätminstone mäste beha
fall wara högst sällsynta. Jag tror att under sörflutr
na secler- Riksmhtcn, och under det nu warande, haf»va
sä wigtiga, sä grannlaga är ender fbrewarit, att
framtiden ej lärer Åstadkomma wigtigare. Jag tror
att man för det närvarande icke har att beklaga stg
öfwer det sätt, hwarpä Utskotts - Ordföranden lebt öftverläggningarna,
fastän de icke äro walde. Jag tror
att Utskotten i alla tider med all noggrannhet uppfyllt
sina äligganhcn, fastän Ordförande icke blifwit walde,
och att beha senare till Ridderskapct och Adelns heder
fört klubban. Hwarfbre skall nu en nyhet äter införas,
att Ordföranden j Utskotten emellan Adeln sjelswe
skall wäija-, — Oä närwarande älste Grefwe» alltid
skall föra ordet inom Ständen, sä bör han kunna gö,
pa bet i Utskotten pä sätt hittil- warit brukligt, och
man bör alldrjg förmoda att Electorer skola sä wäija,
att en alldeles oskicklig person skulle hlj Ordförande.
Jag anser derföre det nya sättet att wälja Ordförande i
Utskotten till intet tjenande, utan endast ledande till
hivad Herr Grefwe vs la (rsrciis i stna anmärkfingar
emot den projexteradeRiksdags-Ordningen omtalt,
och jag finner ingen yrsak hwarföre Ridderstapet och
Ädelst kjelfwe stola widtaga mätt och steg, som k
est framtid för dem kunde medföra mindre behagliga
följder, Som denna fräga endast och allenast rörer Ridtzerstapct
pch Adeln ych i Riksdags» Ordningen ej bctzhsryer
kntaga ett rum, fär jag föreflä följande förän»
Wllg. I alla Riksens Ständers Utstött, före
Den 21 Oktober. gZOI
tzen hland Ridderskapet och Adeln närwaranhe
Zullmägtige ordet, som enligt Riddarhus,
HrdMNgenS föreffrift dertill är berättigad.
Ätffilllge hörder härtill ropa hxavo.
Friherre L6clsr8tröm ansäg nöd,
wändigt, att stadgandet rörande hen som bör wara Ordförande
i Utstött i Riksdags - Ordningen infdreS. Han
pekade derföre pä proposition pä det af Utskottet föreslagna
Utlägg. Riddarhus - Ordningen more en stadga
blott för Ridderstapet och Adeln s»m af Ständet
blott, och ej af Riksens Ständer, bchbfde kännås och
stadfästas.
Herr kotblisb förklarade att det ef
parit hans mening att hela tillägget skulle lstgä utan
endast de orden: ester anstäldt »yal,
Herr Silverstolpe, kristne, anhöll
y»N proposition pä § med tillägget oförändradt,
Herr Iknm: Jag tror att det egentcli,
gen icke är nägon UissLnriens i detta ärendet. Oet är
min regel blott att man behäller sä mpcket man kan
hehälla, och jag hill derföre förestä, att med Ordförande
i Utskotten det mätte komma att förhålla sig este?
förra manligheten.
Herr Silverstolpe, kristne, och Fr fg
herre (HeHsrström, förklarade sig deremot.
Herr k q t klra b förnyade sin förut Wk?
bq proposition,
4504 Den 2l October.
Herr?ak!mnn: Jag tror det alltid är
af mycken wigt, hwilken kom förer ordet i ett Utskott,
och att sädant cj bör lenmas ät hasarden att decidera.
Största skickligheten följer ej nödwändigk nied fiämsta
rummet i ett taliikt samfund, men arcndernas skyndsamma
gäng dcror huswudsakeligen af Ordförandens
skicklighet. Jag tror äfwcn att det skall blifwa lättare
för Electorerna att wäija Utskotts-Lcdamötcr, när
de ej behdfwa binda sig wid en witz nummer, för att
bibehålla en witz Ordförande. Jag tilstprker säkcdes
att Ordföranden mätte wäljas antingen af Adelns Ledamöter,
eller hwad som syncS mig rigtigare, af alla
Utskottets Ledamöter gemensamt. Jag klandrar cj Utskottens
uuwarande Ordföranden, och erkänner hos flera,
sä mycket mig är bekant, en utmärkt skicklighet.
Likwäl mätte mig tillätas akt anmärka, att personer
kunna äga mycken skicklighet, men dock icke den att
wara Ordförande: hwartill utan twiswcl fordras särskild
talong. Jag tilstprker af detza skäl bifall till
ConstikutionS - Utskottets fbreflagna tilläggning.
Herr Oa^erkeim, Olok 2. Som
man i all ling bör följa en princip, och det alltid warit
min tanka att det bör wara full analogi emellan
stadgandcn, har det wäckt min uppmärksamhet att i
den 2Z Z föreskri smes, det älsta närwarande Grefwe»
under Landt - Marskalkens sjuklighet bör wara Ordsb*
rande i ?ler>3, dä Utskottet deremot föreslagit att
Ordföranden i Utskott skulle ulses genom wal. Mellan
detza föreskrifter spneS mig wara mycken stridighet
och Analogiens regel aldeles icke iagttagen. Jag tror
att Ämbetet att föra ordet i ett Ständ är lika wig»
tigt som i hwad Utskott som häldst, sä mycket mer som
jnga Utskott utom Banco - Utskottet äga nägon afgörande
rätt. Jag tror det worc rätt att samma prin»
Den 21 October.
450Z
kip följdes, och jag kan pä snick sätt förena mig med der,
tankan att alla fyra Ständcn inom Utskottet skulle
öga wall ätt till Ordförande. Wi böra ej skänka bort
nägra af de fä rättigheter wi ägg d«'riga. Det är Electorernas
rätt att wäija, och wi böra läka walet be»
ro af deras upplysning.
Friherre Itt s e> n e r k e? i n,: Frägan ty»
ne- mig wara om föreskriften om sättet huru Ordförande
bör utses skall stä i Riksdags-Ordningen eller
i Riddarhus - Orbuingcn. 2"g tror för min del att
den hörer till den senare, och att ordet wal gerna
här kunde utelämnas, dä det framdeles star otz öppet
att i Riddarhus > Ordningen afgöra sättet. § kunde
säledcs lälunda redigeras, den sc»n enligt Riddarhus
- Ordningen dertill berättigad är.
Friherre Ltjsrnttellt, Larl Lustaf,
uppläste följande:
§ zy. Sä wida RIddcrskapct och Adeln genom
stna Elcctorer utnämna Ledamöter lill Rikstas
StändcS Utskott, anser jag det wara sLr Stkr.oet sdrnedrande,
att Deputerade dcrifrän kunna äga m t. upphäfwa
den ordning, som betz principaler faststäldt. —
En sädrn ölprit af Lag föranleder till Schismc, sä
mycket mera skadlig, som jag dä icke eller imer, hwar.
före icke de öfriga Respcctivc StänbenS Fullmägtige mä
komma i fräga att föra ordct.
Om jag ej enskildt högt wärderade det förtroende,
som jag af Hdglofl. Rrodrrff pct och Adeln un.
der detta Riksmöte ägt, att utöfwa kullet af Ordförande
uti ett Utskott, der sjelfwa rättwisan kiäjwec
kundskaper och forskning, där ära och redlighet fram
-
4Z06 Den HctobeL.
för lnkrigett förtjcttar ett ppperligt rum, fä hade jag
med afseende pä Unn ofullkomlighet icke bordt ötagä
mig ett answar, som blott nitet för pligtertta och wits
jan att gagna katt rättfärdiga,
Likwäl anser jag nägott ändring af förenämtts
de b.ss-ffenhrt wara Ridberstapet och Adeta mindre
wärdig och i det hela npltig, och bet mä ankoniMä
pä edert egit niedgiftvande mitta Herrar, om icke pä
detta rum klubbatt wärdigt föres i bett hand, som Bör»
den hennk tillagt, — Jag prkar säkekeS i ödmjukhet,
att dett förr ntagnä Ordning Med Ordförande i tit»
flottett hädanefter Mä följas.
Friherre 8 tjsrnt tsst t tilläde Munte»
tigett, det han attsäg heta denna föreskrift tämpeligett
kunna skiljas ifrän Riksdags - Ordttittgett och endast
tillhöra Riddarhus»Ordningen,
Herr fatttt Friherre ^Istttterlieions
propositidit antaglig. För öfrigt Mille hatt anmärka,
att dtt ej nödmändigt mäste wani Grefwnr svin presidera
i Utskott. Under benna Riksdag hade warit exeMpct
pä Moksattsen, och Friherre ^lsttneikkiin sjelf
more, ehuttt Baron, Ordförande i Constitutivns »Utskottet.
Herr käKIttiLn hade ingen tittg litt ittwända
emot deri gjorda propositionen; men dä denna
soken framdeles kommer till öfwerläggning wille h.lt
NU allenast crindra om olägenheten delaf att hasardett
fäsom NU de;iderar, bwilkcn som skt.ll blifwa ett Ut»
stotts Ordförande. När nu ett Ledamot afgär israil
ett Utstött, nökgaS Electorernc hofwa afseende pä att
beri inttälja nägott af äldre Nummer än Orditrans
Den 2r Octötzer. 4507
bett, Sm ocksä deribland skulle sinna- nägon as utmärkt
skicklighet, emedan dkt skulle anse- stötande att deplacera
den som redan intagit första rummet. Deremot
kunde lätt hända att ibland de yngre, skickliga ämnen
saknades Allt detta fbrMävde Herr kLKImrn att yt»
tcrligare yrka att Ordförande genom wat inom Utskottet
mätte komma att tillsätta-.
Friherre Legerström förenade sig
sill alla betar med Herr ksklmsn; men erindrade att
det ware just detta som j Riddarehu- - Ordningen borde
komma att stadgas och att det more olämpligt att
NN t förröäg nägot derom besluta.
Herr kotlilisd instämde häri, sä mycket
mera som Friherre Uannerlieims förstag ej lade nä«
-ot baad pä Ridverskapet och Adelns tillkommande beslut.
Derefter gjorde- proposition pä § med bett af
Friherre lÄannerKeia, NN föreslagna förändring.
BifbllS.
40 § BiföllS.
4! §.
Herr Kotklieb; Jag kan för min del
erlldrig anse StatS-Millistrartt-rs, Stats Nädctts, Justiriä-Räden-M.
fl. I denna Z uprZkaade Ämbetsmän- Uteslutande
ifrän wära öfivertägginngak annorlunda än obilligt
och till grunden orätkwist. Persotter som ittneh^fwer Sk
wigtigaste Ämbeten i Staten, döra äga allmänt förtroendet
äga de det säsom Ämbetsmän, sä bö-ci de ock
kunna äga krr säsom Lekambtcr af m Riksstånd. vr§e
4608 Den 2l Ocrober.
Ämbetsmän böra ofelbart äga en grundelig kännedom
om Landets tillstånd och en bepröfwad erfarenhet i all!
hivad dermed gemenskap äger. De böra wara redelig»
och för det allmänna bästa nitiike män. Gagna de
med dcha egenskaper säsom ÄwbckSmän, sä mälte de
kunna göra det säsom Folks - Representanter. För att
uppfylla stna pligler säsoin Folks-Riprestnt-Mt, fordraS
redlighet, kännedom om sikt Fädernesland, och en outtröttelig
ifwcr för allt hwad som bidrager ti l dch sanna
wäl och bästa: fordras icke samma egenskaper för
att wärdigt bekläda de Ämbeten, pä hwilkas fbrwaltning
hela Statens sjelfbcständ och wälfärd beror? Jag
kan derföre icke finna minsta stal deruti att i fräg»
warandc högre Ämbetsmän skola betagas utbfningen af
deras medfödda eller blifwande RikSdagSmanna - rätt.
Jag kan alldrig anse annorlunda än orimligt att ett
person, som i dag yttrar sig pä betta rum med allas
bifall, och äger allas förtroende, skall för det han i
morgon upphöjes till Stats-Räd, mista rättigheten
att deltaga i wära bfwerläggningar och likasom anses
därigenom fä ett annat syftcmäl för stna handlingar,
än det som är förenligt med en redlig patriots tänkesätt
Jag kan alldrig anse annorlunda än en förlust,
att Ständct skall förlora en sädan persons mogna räd
och grundelig» insigter: sjelfwa detta Riksmöte bestyrker
sädant, dä wid betz början här funnos Ledamöter,
som med tvärt oinskränkta förtroende w ldeS att utarbeta
Rikets förnämsta Grundlag, och ibland dem en
Riddersman, som inom beha murar erhöll det mest
högljudda bifall: men de blefwo Konungens Rädgifwa.
re, de beklädas med Ämbeten pä hwilkas redliga förwallning
Statens wälfärd beror; och wi mäste med
det samma sakna deras upplysta räd, frvgtcn af deras
mogna insigter. Om emot förmodan nägon af dehn
ÄmbetSmätt skulle glömma sin pligt, skulle glömma hwad
harr
Den 2i October. 4509
hon är Fäderneslandet skyldig, och inom ktt Riksständ
söka att utföra planer, oförenliga med Fosterlandets
sanna wäl, ledande till ingrep i Folkus rättigheter,
sä bör man alldrig förmoda att ett helt Ständ skulle
kunna förledas genom en enda eller nägra personers
ensidiga öfwcrtalande. Ett Ständ som pä ett sädank
sätt lätt sig styra och förleda wore icke wärdigt atk
utgöra en del af Swensta Folkets Representanter, och
dä de fleste af bemälte Ämbetsman äro Ledamöter af
Riddcrstapet och Adeln är det wistt icke akt befara.
Ridderstapct och Adeln har mera än en gäng ädaga»
lagt, att de alldrig kunna afwika strön ärans wäg,
att de sjelfständigt afstagit och stola afstä hwarje försök
som hade för afsigt, att betaga ett fritt Folk deras
rättigheter, som wore oförenliga med ett älstadt
Fäderneslands sanna wäl. I Stor - Britanicn, hwars
Eonstitution jag tror ännu kan tjena andra Stater till
mönster, äro wista Ämbetsmän icke uteslutne ifrän Parlamentets
öfwcrläggniiigar, de spela alltid der en stor
Röle, och jag tror att Engelska Folkets frihet är bygd
pä lika fasta grunder som Swensta Folkets, och atk
den lika oförkränkt kommer att bibihällas. Jag hemställer
säledes ödmjukast, att i fräga warande högre
Ämbetsmän mä utnjuta en rättighet, som enligt mm
tanka, alldrig hade bordt sättas i fräga, likwäl med
be af Herr Grefwe Do ia 6arc!m i sine anmärkningar
förestagna wilkor,af hwilka det första eller alt de
böra sjelfwa wara asxua, torde höra till RiddarhusOrdningen
och det andra eller deras uteslutande strän
Utskotten synes innefattas uti 41 §:s andra momenk.
Herr Dsiam: Oen betydcliga förlust jag
tyckte pä ögonblicket kändes genom Stats - och JustitiäRädens
afgäng ifrän wära sammankomster, gjorde atk
jag lade in mitt Memorial och proponerade deras SterLredje
Band, N;o 216. komst.
HZio Den 21 October.
komst. Dek war e) min mening akt deras närmare i
wära plena skulle borttaga tiden sä att de derföre
skulle nödsakas negligera stna Ämbeten, icke eller att
de skulle sttta i Utskott utan allenast att dc söktes och
när de wille göra ost den hedren och äran. Vetta allt
gör att )ag sä mpckct mera instämmer med Herr llotklieb,
men tycker att hela saken är hulpen allenast ordet
plena i § utcflutcs.
Friherre Legerström: Utan att tilltro
mig att bestämdt kunna säga hwad svin wvre bäst^
hivad som more rätt eller orätt i anseende till Stats»
Rädets och de öfrige höga Ämbetsmäns tillätelse att
.öfwerwara plena, fär jag allenast hemställa till Ridderskapet
och Adeln om icke allmänna och personliga
säkerheten nu fordrar att sädant mätte bewilljas. Ridderskapet
och Adeln har beslutat att enskilda personer
kunna upträda säsom deras anklagare inför Riksens
Ständer. Det är billigt och nödwändigt, att ben som
kan anklagas mätte äga tillfälle, att lika offentligt fä
förswara sig, och det är pä denna grund jag tillstyrker
litt beha höga Ämbetsmän mätte fä tillträde till wära
plena.
Härtill Ropades af mänga Rätt.
Herr kakl man: vetta ämne synes mig
redan sä wäl utredt, och derom är redan sä mycket
sagdt, att jag allenast instämmer med de Ledamöter
som tillstyrkt tillätclscn för de högre ÄmbckSmäunen att
dcwista Ständernas plena. Jag finner ej huru en
ÄmbetSman, som genom födselnär berättigad att wara
Representant, genom dct tillfälliga af en befordran
dcrifrän bör kunna uteslutas. Men pä samma grund,
som honom ej tillätes att blifwa Ledamot i nägot Utstött
-
' Den 21 October. 4g ir
skott, tror jag att han e) borde kunna bli Elcctor,
hwilket jag anhäller wid den nya redackionen af denna
Z äfwen mätte observeras.
Grefwe örns r: Det är e) min tank»
Kkt bestrida den mening jag finger ibland Höglofl. Ridderskapct
och Adeln wara rädande: min afsigt är allenast
att förklara anledningarna till Utskottets förslag.
När Utskottet fann Stats-Raden och de öfrige här i
fräga warande höge Ämbetsmän underkastade answarighet,
frugtade Utskottet akt deras närwaro i plsna skulle
när answarighets frägor uppkomma, wara för dem
sjelfum oangenämt, och Ständens Ledamöter i pions
deraf wara generade. För öfrigt war det Utskottets
tanka att närmare bestämma skillnaden mellan den magt
i Staten som stiftar lagar, och ben som dem allenast
wcrkställcr; men om det är Ridderskapet och Adelns önskan,
att rummet bland Nationens Representanter deni
äterlämnas, har jag för min del ingen ting deremot
att inwända, i synnerhet nu, sedan de inför Ständen
af enskilda personer kunna anklagas, utan förbchällcr
jag allenast att de ej mätte kunna blifwa Ledamöter ?
Utskott eller wäljas till Clectorer.
Herr R, 0 t kl! iekr erindrade akt sä tväk
Grefwe Os ia Oarciies anmärkning, att denna rätt
borde förunnas endast dem af de högre Ämbetsmännen,
som äro capita, som den författning att de ej kunw»
wäljas till Utskott och Elcctorer, spntcs honom hör»
till Riddarhus - Ordningen.
Herr Klingspor, (-sröl, yrkade atk
inga andra än de Ämbetsmän som wörö csxics mätts
rrhälla denna rättighet.
Hrr?
4512
Den si October.
Herr ? äli 1 msr, ansäg dkt stadgande obilligt,
att dcsic Ledamöter ej skulle fä öfwerwara öfwer,
läggningar i pisnu som rörde deras personer eller Äm,
dets förwaltning. Han trodde det wara deras osiri.
Liga rätt att der fä förswara sig och ädagalägga sin
oskuld. Den föreskrift som flutet af denna § i betta
afseende innehällcr, Luffade han derföre mätte uttagas
eller förändras.
Friherre klurinerlaeim: Det lärer
e) undfalla nägonS uppmärksamhet hwad inflytelse
Stats»Raden ä ena sidan kunna hafwa genom ben
del man bör anse dem äga i Konungens beslut och
Handlingar, ä dea andra bör man äfwcn päminna sig,
att desi medlemmar äro underkastade answar i anseende
till deras reservationer till Protoc llet wid de tillfällen
dä de ej kunna eller böra tilllly k,! Regentcns
Lnffningar. Det spncs ocksä naturligt akt samma per,
söner e) böra kunna wara deltagande bäde i styrelsen
och i den Lagstiftande magten. Dcsic skäl har Utskottet
ansett klara och bfwcrtygande, till styrka för den
författning det föreslagit. Men ännu flera betänkligheter
uppstä wid dö tillfällen, dä, enligt grundlagen,
Stats - Rädct utöfwar Konungslig magt. Om besia
Ledamöter dä skulle äga rätt akt deltaga i Ständcrnes
Lfwerläggningar, utöfwade de pä Fmc sidor den Lag,
stiftande magten. Ätminstonne i afseende pä denna om,
ständighet, afstyrkcr jag sälcdcs alldeles, att de dä mä
kunna wara Ledamöter af Riksens Ständer. Hell annorlunda
förhäller det sig äter med Justitiä - Räden.
De hafwa ingen del i styrelsen, Riksens Ständer kunna
ej blanda sig i deras gLrvmäl och de äro ur,berka,
stade Domare Jäf och answar. Hwad dem angär med,
gifwcr och understödjer jag derföre att de mätte winna
RiksdagSmanna - rätt.
F r i
-
Den 21 October. 45 iZ
Friherre Lestarltröm: Regcrings
Formen
lämnar Konungen rättighet att nämna hwilken
han behagar till Landt - Marskalk. Pä detta sätt
kunna de Stats - Räd som äro Adelsmän i alla fall
fä inträda i wärt Ständ. Ett ofrälse Stats-Räd
skulle kunna bli wald i Borgare - Ständet; skulle dä
Adeln utesluta sina medlemmar? mig synes till och med
att desse Ämbetsmän äfwcn i Utskott borde fä bfwerwara
granskningen af de ärendcr, som dem röra, och
wara tillstädes under öfwerläggningarna,. men afgä
när beslutet sattas.
Herr Isism: Jag utbeder mig att här fä
citera Utskottets senare yttrande, som synes mig ganska
tolerant- Jag äterkallar Ridderskapet och AdelnS
uppmärksamhet pä hwad jag tillförne yttrat om öspriteu
af hela wär organisation. Den är att ej utesluta
de redowisande. Hela Präste - Ständet bestär af bara
Ämbetsmän, och af Ridderskapet och Adeln, och Borgare-Ständet
höra större delen till denna class. I Engelska
Parlamentet äro sjclfwa Ministrarne Ledamöter.
Dessutom, mina Herrar! hwar och en redlig man som
sitter pä Riddarhuset tänker alldrig pä annat än patriotisme.
Slutcligcn hemställer jag om icke sista delen
af denna H bör utgä, och enligt hwad Herr ULsitnmri
sörcflagit tydligen stadgas, att dessa Ämbetsmän
ej kunna wäljas till Electorcr.
Grefwe I^öeveakjelm, Earl: En Nyss
förut talande Ledamot har anfört att Stats - Rädek
ibland Utbfwar Konungslig myndighet. Det tyckes falla
af sig sjelf, att om de föreslagna fdrändringarne befallas
upphör dock Stats - Rädct att njuta Riksdagsmanna
- rätt när det utöfwar Konungens magt. För
öfrigt instämde Herr Grcfwcn med Friherre LaäLrström.
Herr
4514 Dm 21 October.
Herr källman förenade stg med Grefwe
I.öevsnkjeim, att det ej borde kunna komma j fräga
att Stats--Rädcn njöko Riksdagsmanna - rätt när de
Utöfwade Konungflig myndighet. Sedan Herr källman
närmare inhämtat uttryckens bemärkelse i flutet
af §, funné han för öfrigt ej skäl till den förändring
han fbrcflagit, hwarföre han begärde ursägt af Rid,
derskapct och AdelnS öfwersccnde godhet för det uppe,
häll han derwid fbrordsakat.
Herr äVnKrenflorkk, , eonfor
merake
flg med Friherre Legerström och Herr Hmm,
men wille endast tillägga ben önskan att de i fräga
tvarande Ämbetsmännen ej mätte fä öfwerwara voteringarna.
Friherre Stjernstedt, Orl Gusfaf:
Friherre ^sLnnerkeim sä wäl som flere andra
tvärve Ledamöter hafwa tillräckcligen upplyst hwad jag
ärnade anföra. Jag förblifwer wid den mening att
hwarken Stats - eller Justitiä - Räden böra fä deltaga
i Skändens bcflut, men tror att de wid deras öfwer,
läggningar böra fä wara tillstädes för att meddela
Upplysningar och afgifwa stna räd.
Grefwe I^örvenkjalm: Det i § befintliga
uttryck: Mal som honom särftildt röra,
är ganska widsträckt. Bland vefla mäl kunna i en
tvifl bemärkelse alla Regerings-> ärender, hwarhfwer en
Stats»Råd blifwit rädfrägad, inberäknaS; Herr Gref,
tyen förcflog derföre att detta uttryck mätte nägot närmare
bestämmas, men kunde efter Herr Grefwcns mening
bättre säga de mäl hwarwid hans Embete- ätHärd
är i fräga.
Fri»
Den 20 October. 451g
Friherre 8 kael von hollstein,
(?orsttL I.ucivi^: Jag för blott hemställa ödmjukeli,
gen till eftersinnande bwad följd det kunde hofwa om
man tilläte Stats-Röden att wara medlemmar af
Riksens Ständer. Kunde man ej förmoda att LandtMarskalken
alltid blcfwc wald ibland Stats-Röden,
hwad inflytelse har icke en Landt - Marskalk i allmänhet,
och huru mycket större more den icke när delta Ämbete
utöfivudes af en sä betydande man. Jag befarar
att den blcfwc allt för stor; hwad äter här exempelwiS
blifwit nämt om ofrälse Stats - Räd belyder intet.
Jnwändningen förfaller as sig sjelf, ty cslus är e) möjlig,
emedan ett sädant Stats - Räd ej kail wäljas till
Ledamot af nägot Ständ.
' Friherre Leciarktröm: Hwad angär
Friherre 8rsel8 frugtan, att Konungen troligen bland
Stats-Räden skulle wälja Landt - Marskalk är sädant
honom i alla fall icke fbrbudit. Grefwe I^öevensijeims
inwändning synes mig e) eller mycket wigtig ty orden
i § äro ej sä obestämda som Herr Grefwen dem ansett.
Grefwe I^oevenkjeim kunde ej inse
annat än att alla Regeringsmäl nära rörde StatsRädcn,
och att de derwid hade atl förfäkta stn egen sak.
Herr kKoratk: Jag tror fullt och fast
att dche höga Ämbetsmän böra fä bewista Ständernes
sammankomster för alt räda och meddela upplysningar»
Flere hafwa yttrat att de ej borde fä wäljas till
Elcctorcr eller i Utskott. Deri instämmer jag äfwcn.
För öfrigt ser jag ej att det höga förtroende en sädan
person crhällit, bör utestänga honom ifrän att deltaga
i Ständernas öfwerläggningar. Jag kan e) föreställs
mig möjligheten att nägon skulle wara general af deras
närwaro.
45i6 Den 21 Octsber.
Herr Gottilieb förenade sig med Fri»
herre Legerström, men wille dock erindra, sä wida
Landt - Marskalk wore ett Ämbete kunde enligt Regering-,
Formen ingen Stats-Räd, med bibehållande
af sin syfta, dertill nämnas. Lika med Herr Idmin
Luftade Herr ftotkiieb att ordet plena ur första me--  ningcn mätte utgä.
Herr von IftLU8rvc>1fk, Lsiä Gustak
^einlroliZ, ansäg för sin del fullkomligt gällande skäl
wara anförda, att icke utesluta de höga Ämbetsmännen.
Ett ytterligare skäl more ännu, att RegeringsFormen
wäl stadgat att Stats - och Justitiä - Räden
ej singe äga flera Embeten, men ej uteslutit och ej kunnat
utesluta dem ifrän bördens rättigheter.
Friherre 8tsel von läoNkteia
wille gerna conformera sig med Friherre Leäeiström,
rncn kunde ej mera än medgifwa att det werkcligen ej
rvore Konungen förbudet att till Landt-Marskalk wärja
en Stats--Räd; af detta skäl trodde Friherre Lise!
att det borde i Riksdags - Ordningen införas att ingen
kunde blifwa Landt - Marskalk som ej ägde Riksdagsmans
- rätt.
Grefwe körner: Efter hwad jag kan
dö-mma af discurserna är Ven meningen tämmekigen allmän,
att de höga Ämbetsmännen böra bibehälla säte
och stämma bland Riksens Ständer. Tankarna synas
deremot wara delade i frägan om bestämmandet
af de mäk de ej böra fä kfwerwara. Om jag ej misstager
mig bör man ej kunna säga att Regeringsmöten
k allmänhet personligen röra en Stats-Räd, när
frägan ej är om hans personliga ätgärd derwid. Wid
mäl af sädan natur mätte deh wäl kunna wara hans
rät
-
Den 21 October.
45 l?
rättighet att meddela upplysningar, mm witzerligm
icke att deltaga i besluten. Hwad äter igen angär att
Konungen ibland Stats - Räden eller Ministrarna skulle
wälja Landt - Marskajk synes detta mig sä litet förenligt
med bägge Ämbetenas natur, att en sädan supposition
nästan ej är trolig och jag kan ej inse akt Re,
gcringen nägonsin skulle kunna wilja göra ett sädant
wal; för att wid tillfälle förena meniugarne tror jag
mig sluteligen kunna föreflä att den första punkten af
§ alldeles mätte utgä och Z begynnas med orden:
Ej mä.
Friherre Leäerttröm: Som tankar,
na pä det sätt Grefwe farner förcflagit synas mig
kunna förenas, har jag intet akt tillägga. Jag tror
allenast i anledning af Friherre Ltaeis anmärkning
att det ej wore Riksens Ständer wärdigt, att binda
och inskränka Konungens magt mera än den nu är
det genom Regerings - Formen.
Herr 1 k am yrkade ä nyo at ordet klens
mätte uteslutas.
Herr R. o tfiIiefi? Som den möjlighet kan
inträffa, at en ofrälse Stats»äd tlefwe wald till Re,
prescntant, finner jag att den omtalade föreskriften
werkcligen hörer till Riksdagsordnings, och att häri
bör utsättas att de ej mätte kunna wäljas i Utskott e!»
ler till Electorcr.
Grefwe kl örner instämde i Herr Iksms
anmärkning.
Herr von 8 cfisnt 2, ltvar krefilic 6a»
briel; Jag lemnar derhän huruwlda det kan wara rätt
ari
Den si Dctober.
att be omtalade höga Ämbetsmän uteslutas ifrän Ut,
flott m. m., mm jag tror att det spcciclt bör nämnas
att de äga rättighet att bewista klena, derföre att ett
blott allmänt stadgande kunde gifwa anledning till ät»
flrlligt miWrständ.
Grefwe köwansi ieIm: Tankan tycktes
wara allmän att medgifwa deras Riksdagsmannarätt.
Frägan är blott om mociu8. Jag tror för min del,
att det ej är nödwändigt att j Lagen införa en tillätcl,
se, hwad som ej deri är förbudit, är af sig fjelsi til,
lätet, och ändamälet är upspldt allenast förbudet utestulcs.
Herr k ! i n § sp> or, 6ercit, begärde att
Herr Grefwe» och Ordföranden mätte täckas flriftcligen
redigera propositionen.
Her kLsiImsn, om i § inflyter, att be
e) fä wäljas i Utskott eller till Elcctorcr sä synes ge,
nom detta förbud wara mcdgifwet at de fä bewista
klena.
HerrGrefwen och Ordföranden
framstälde derefter den proposition, att de i § upräknadc
höge Embcksmän, Vä de som cspita dertill berät,
tigade äro, kunna ej säte oH stämma i sitt ständ förlora,
men i Utskott eller wal till UtskottS-Ledamötcr
ej deltaga.
Friherre Lesisr?tröm trodde att
orden som copita borde utgä, och i deras ställe införas,
som enligt Riddarhus - Ordningen dertill berätti,
gade äro.
Ro,
Den 21 October. 45 l 9
RopabeS Nej.
Grefwe Uöwenttjelm: Författningen
om capita och äberopandet af Riddarhus - Ordningen
rörer allenast wärk Ständ, och här är ju frägan om
en för alla Skänden gällande stadga.
Friherre Kittttsrttolpe: Ordek
tjenstgörande, sou, i denna Z förekommer spncs mig ej
lämpcligt, kanske more det bättre att sätta tjenstförrättande,
eller de som förwalta.
HerrGrefwcn och Ordföranden
förklarade att han i propositionen infört: l Utstött
etter werl till Utststt ej deltaga, för att undwika
ordet Electorer, emedan Herr Grefwen hade sig bekant,
att i den projectcrade Riddarhus - Ordningen en helt
annan inrättning till walen, genom Dänkmän wore
fbrcflagcn. Herr Grefwe» förnyade härefter den ostvan
anförda propositionen.
Grefwe Uö^enttjelm hemställde ä
nyo om orden som capira kunde i Riksdags - Ordningen
nyttjas.
Herr Grefwe» och Ordföranden
föreslog: kanske kunde man satta: sou, capita eller genom
wal.
Friherre Letterström: Jag wet e)
nägot skäl hwarförc när det tillätes den som ar Lapne,
det ej mä tilläkas den som söker sullmagt, den förre
har ej bättre rätt än den senare.
Herr Klingspor, 6ertt t: Jag yrkar
att wilkoret, som capita, mätte bibehällas, och
vm det besirides, begär jag votering derom.
4520 Den 21 October.
Herr Lk re riborg, Lslper MIsieim:
I principen förenar lag mig med'Friherre Ossterström,
mcn jag tror att frägan hörer till Riddarhus, och ej
till Riksdags - Ordningen.
Grefwe körner: Jag förmodar att k
Riksdags - Ordningen ej bchöfwcr utsättas nägvn stadga
om en Stats-Räd behöfwer wara Laput eller ej.
Den hörer till Riddarhus - Ordningen. Nu will jag
allenast erinra, att när de öfrige höga Cmbetsmänner
i Z uppräknas, böra kill undwikande af twekydighct af
Justitiä. Cantzlercn och Justitiä - Ombudsmannen införas.
Herr klingspor yttrade S nyo Voteringen
om ordet capita.
Herr kslriman: Sedan Grefwe Norner
sä tydligt sagt hw. d jag ernade yttra will jag allenast
med honom förena mig, och anhälla att wilkoret, loin
cap> a mätte utgä, och förwaras till Riddarchus-Ordningen,
att öfwer denna frägd stadga nägot bestämdt.
Grefwe köevenbjeim förenade stg
med Herr kälstwan, n:e.'i reserverade sig för framti,
ben, att det mätte stä öppet-att afgöra huruwida c)
Lullmägtige böra njuta samma rätt som cupim.
Herr Lilverktoips, Lustak ^ebrajrsm,
trodde saken lättast wara hutpcn och allas meningar
förenade om i § infdrdeS efter Ständens sär,
stikta ordningar.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde efter nägra fä ytterligare gjorda anmärkningar
-reposition pä följande redaktion af §.
Den 21 October.
452»
Tjenstgörande Stats-Ministrar, StätsRäd, Justitiä»
Räd, Hof - Cantzler, Justitiä - Catnzler, Justitiä - Ombudsman
samt Stats - Secreterare, dä de enligt hwad
hwarje Ständs särskilda ordningar stadga, dertill berättigade
ärv, kunna c) säte och stämma i sitt StändS
Isteim förnekas, de särskilda sall för Stats - Rädcts Ledamöter
undantagna, dä dem enligt RegeringS - Formen
uppdragit är att med Konungslig magt och rätt styra.
I Utskott eller wall till Utstötts-Ledamöter mä icke
nägra af förenämde personer deltaga; samt pä dcn
förändringen af sista punctcn i §. I mäl som personligen
röra en Ledamot af ett Ständ mä han i plena
eiler Utstött, öfwcrläggningarna, men icke bestulen
öfwerwara.
Och blef denna proposition enhälligt bifallen.
Friherre kistäerftolpe reserverade
sig för sin anmärkning rörande ordet tjenstgörande.
Herr klotklieb förenade sig häri, emedan
han först gjordt denna anmärkning.
42 Z
Herr
?Z silman: Chur» ConstikutionSUtstoktet
i den senare puncten af zo § infört hwad
det ur denna uteslutit tror jag bock ej att det kunde
anses säsom nägon contradietion, emedan sista puncten
ifrän Hälle dock ej äfwcn här bibchälles. Jag bör
medgifwa att denna anmärkning ej är af mpcken wigt,
men dä en Lag e, kan wara nog tpdlig, ser jag intet
stäk bwarfLre icke Z kan förblifwa oförändrad sädan
som Constilutisus - Utskottet densamma ifrän början
föreflagit.
Här
-
4522 Den 21 October.
Härmed förenade stg Herr ^otklieb och
Herr Iliam.
Herr Xloratsi: Akt sista Momentet af
42 H blifwit uteflutet i dcn npa tilläggningen är ej
öfwerenSstämmande med min tanka, nägon ssulle kunna
anse dcn för en reciiee af zo §, men cn RikkdagSOrdning
är )u icke ett opus som kommer ifrän Swenska
Academicn; Vä wl skola göra npa lagar lökom o§
göra dem tpdeliga, jag minS att wid 1800 äis Riks,
dag blef i drist af annan tydelig lag en § i 1772
ärS Regerings - Form kill ämnet som förewar applicerad,
hwilkct hade dcn följd att Riddersk pet och Adeln
ej fcck del af Riksgälds. Werkets räkningar.
Grefwe XI orner: vä Constitntions-Uts
skottet i följe af de i Borgare-Skändct gjorda anmärkningar,
hwilka jag hase den äran för Höglofl. Ridder,
skåpet och Adeln uppläsa, och hwilka tydcligcn urskiljde
beskaffenheten af rcdowisningen för Stais« Contoirct
jfrän den som för Riksgälds - Contoirct bör aflemnaS,
dä Utskottet säger jag i följe deraf fann sig föranlätit
att ändra dcn zo §, ansäg sig Utffottct i dcn der!
gjorda detailleradc fbrcffrjft tillräckcligcn hofwa bewa,
rot Riksens Ständers rätt. Jag hoppas at nu ej ber
höfwa upprepa hwad derom förut blifwit anfördt. Jag
hemställer om icke sedan i go § det är Stats-Conto!,
rct älagt att uppwisa för Revisorer eller Ständer alla
räkenskaper och handlingar, sedan det af Friherre
gjorda tillägg blifwit antagit, i sölje hwar,
af wcderbbrande Derks räkenskaper äfwen böra uppwi,
sak, jag hemställer om icke detta är allt hwad som kan
behöfwas, cch om den spcculla Revisionen till hwarS
förrättande bibchöllandet af siutmcningcn i denna §
kunde gifwa en siagS räi-tighet werkcligen bör begäras
«ller
Den 21 October.
452Z
eller om etk sädant stadgande icke skulle medföra mänga
swärigheter.
Den af Utskottet föreslagna förändring torde
derföre wid noga eftersinnande finnas grundad pä skäl,
och betz antagande eller förkastande ej böra anses bland
obctpdcliga sakers äfwcn mä det tillätaS mig att förklara
min förundran att höra citeraS det en § i 1772
ärS Regerings «form blifwit wid Norrköpings Riksdag
tillämpad till Riksgälds - Contoirets styrelse, när jag
päminner mig att det just war den Ledamot som dä afgcck
med en deputation hwilkcn till de andra Ständeir
medförde en ojusterad expedition.
Herr von lsi a u s rv 0 ! k k, Larl 6ustak
Keinkolll: Det är en grundlags förnämsta egenska
per
att den mätte wara rättwis och tpdlig, och det senare
sä, att ej deraf en annan stutsatts mä kunna dra,
gas, än den som warit Lagstiftarens mening. Mot
denna regel spncs mig denna § efter den ändring Utskottet
föreslagit alldeles fela. Oest första Moment
innchällcr ett generclt stadgande hwilkct pä alla möjliga
fall kan anwändaS. Om dessa närmare bchöfwa
bestämmas, böra undantagen hwilka innchällas i det
andra, bibchällaS, hwarsöre jag tillstyrker, att det-andra
Momentet mätte restikueras.
Herr von Sekant 2: Herr kstausvvoltk
har hufwudsakcligen nämnt hivad jag wille andraga.
Jag will allenast tillägga, att dä jag pä samma grund
tillstyrker det andra Manien tets öibehällandc, önskade
jag äfwcn deri infördes alla Räkenskaps - werk fvm bero
af Stats - Csntoiret.
Jr i
-
4324 Den si October.
Friherre Legerström: Lill hwad
Grefwe Norner anfört, och hwarmed jag till fullo för,
enar mig, fär jag tillägga, att Stats - Contoircts Ämbetsmän
ej äro tillsatte af Ständer»? utan af Konungen,
och att de säledcs ej lika som Danqucns och Riksgälds
- Contoircts, kunna stä under Ständernas immediata
revision. De skulle i sädant fall lyda under
twänne befallande maglcr hwilka möjligtwis kunde utgifwa
stridiga bud.
Herr 1 K a m tillstprkte akt den första ordalydelsen
mätte bibehällns. I anledning af hwad
Grefwe Norner anfört, wille han ej supponera annat
än att Stats - Utskottet aldrig kunde begära annat än
hwad svin wore möjeligt.
Herr Grefwen och Ordföranden
föreslog dcrpä till proposition, bifall till Z:s första moment
med ben af Constitutions - Ulffoltct gjorda för,
ändring, och bibchällande af det andra Momentet.
Ropades Ja och Nej.
Friherre 8 t a e I von kko11ltein,
frägade om derwid äfwen det af Herr von Lcsisrur
föreflagne tillägg wore obscrvcradt?
Herr von 8ckunt2 upprepade, bet han
önskade att i § mätte tilläggas alla Räkenskaps»werk
som af Stats - Cvntoiret bero.
Friherre Legerström inwände att
pä denna grund och genom ett sä gcnerelt uttryck skulle
af samma skäl alla Konungens Ämbetsmän som hafton
nägon uppbörd om han kunde inför Ständerna
ställas till redo. Gref
-
Den 21 October.
Grefwe körner: Mä man ej anse hwad
jag anfört säsom ledande till nägon instränkning i
Ständernas rättigheter. Jag har allenast önskat att
wi mätte wara angelägne om en gräns - linia för Ständernas
och Konungens inbördes förhällanden. Men
om Konungens Ämbetsmän skulle wara pä lika sätt
answariga inför Riksens - Ständer, som Ständernas
egna, wore det att förblanda Ständernas magt med
den styrande magtcnS. När nu Riksens Ständer genom
den Zo § äro försäkrade om tillgäng till all»
räkningar, verificationcr och anordningar hwilkas behörighet
de kunna pröfwa, när de derigenom öfwer de
medel de bewiljat äga en tillräcklig Controll, hwarföre
dä införa en parilö mellan-Rcdowisn^ngcn och Konungens
Ämbetsmän, och deras egna. De förra mäste
wara inför Konungen answ.uiga och förbundna akt
lyda och wcrkställa hans befallningar, ty dessförutan
är styrelscwcrkets jämna gäng omöjligt. Hwilkcn osäkerhet
skulle icke uppkomma om öfwer dem sättes en
ny befallande magt? Regerings - Formens 58 § stadgar,
att Ronungen läte uppwisa Gtatswerket
rc. denna H är i Riksdags - Ordningen införd, den är
genom den zo Z och Friherre ^äeltvarcis dertill gjorda
tillägg förklarad, bestämd och amplifiera!): mera
behöfwcs ej för Ständernas säkerhet, och den winneS
ej, den twerkom möjligen rubbas genom införande af
en orimlig parile i redowisningen för Konungens och
Ständernas egna Ämbetsmän.
Friherre 8 tnLI von lst 0 It k tein:
Om hwad Herr Grefwe bäörnar anfört endast betyder
att det omtalade momentet är öfwerflödigt, är wid
dess bibehällande ingen större olycka, än att man twä
gängcr sagt det samma, och det kunde wi wäl tilläta.
Men skulle det sättas i fräga om redowisning för
Tredje Band. N:o 217. Stätt
-
4826 Den 21 Gctober.
Ständer af Statens medel, sä är momentet rigtigt
och nbdwänNgt. Dissa medel tillhöra Staten lika wäl
som Banken och Riksgälds , Contoiret. Men med dega
werkö ÄmbctSmän förhäller det sig helt olika. Bancooch
Riksgälds - Fullmägtige kunna af Ständer förklaras
deras förtroende förlusiige. Slats - Contoircks Ämbetsmän
kunna endast straffas enligt Lag: icke dess mindre
tror jag ej att Konungen lärer sörwägra att meddela
Ständerne nödiga upplysningar rörande Stats,
werkct. Om sadant är föresatt, är dct ocksä nog om
rättigheten att dem begära en gäng ä> förcskrstwm. I
alla fall tror jag att det leder blott till en onödig vmwäg
och tidsutdrägt, om de genom Hof - Cantzler»
stola behöfwa infordras.
Friherre Asteltvärst instämde med
Grefwe körner att i ben ZO § wore all den rätt
Ständer böra äga dem försäkrad, likwäl fann han ingen
ting ondt deri att samma sak repeterades, han
trodde derföre att proposition kunde göras blott om Z
stall bibchällas med eller utan förändring.
Friherre Lestsrttröm: Hans Cxcellence
Herr Grefwe Kumi, upplyste för nägra xlenitegar
sedan akt en detaillerad Revision öfwer StatsConkoiret
ej af annar än Kammar-Rätten kan werk,
stoltes. Om den af Ständerna i de minsta dctailler
stelle förrättas och Stats - Contoirets Ämbetsmän wara
stpldigr att derwld wara till bands och meddela upplysningar,
kunde ju hända att Revisorernas frägor sä
vpptogo dessa Ämbetsmäns tid, att de ej kunde stöta
sina syflor.
Grefwe Norner:. Som jag tyckt den föreslagna
propositionen blifwik beswarad med bäde Nej
sch
Deri 21 Dctokek. 452?
och torde dek wara mig tillsit att ännu ykterli»
gare anföra na.,vt, Dm/ hwad en wärd Ledamot
spntS tro, detta tillägg blott more dfwcrflödigt, kunde
bet lätt mcdgifivas; men jag har yttrat den tankair
att det Wore skadligt och wädligt att i afseende pä
redowisningen sätta Stats - Contoiret i parire med
Banco-och Riksgälds - werten. R-visioncn deröfwer
lnästc ske pä ett helt annat sätt. Wid revisionen as
Stats, Contoiret kunna Ständerne ej bfwcrse annat
än det hela att medlen efter peras anordningar blifwit
rätt anwända mm icke mera. Denna revisions, rätt
grundar sig i Ständernas BcwiltningS»rätt. Men att
kontrollera detaillerna, att inga i speciel granskning
af räkenikapcr af personers fbrhällande, det kan ej af
Riksens Ständer medhinnas eller tvcrksiäll-S. Det
kan dem icke ens tillkomma. Det wore att göra in»
träng i K.nungcns förwaltnings - rätt af allmännci
medlen, hwilken ej täl nägvtt annait inskränkning, än
be allsnänna anordningar Ständerne göra wid Sta»
tens upprättande, och hwilkas efterlefnad således är dek
enda de ödra och kunna kontrollera. Att Medes kalla
Stats - Contoiret lika rcdowisande som S ändernas
egna Werk, wore att confundera begrep och skulle leda
till en wcrkelig skada.
Herr d-Ioratk: Jag tror och är fk>rwi§ad
att Stats - Contoirets räkenffaper äro alltid sä i ord»
ning att Ständerna derifrän lätt kunna erhålla nödiga
upplysningar. Derföre begär jag proposition pä
H oförändrad.
Friherre 8 t 3 s ! V 0 r> o! 1 steint
Den prii.cip Grefwe KlörriLi hyser är alldeles stridande
eiNot Riksens Ständers rätt att undersöka Statens
Mrdel. Stats - Utskottet har warit af en helt annan
ranka.
4523 Den 2r October.
tanka. Oct har erkändt Ständernas rätt, mm endast
funnit stränghet i afseende pä tiden att nu med,
hinna revisionen, och har derföre tillstyrkt att man
uMe wända sig till Konungen om förordnande af
tvista Ämbetsmän till revisionens förrättande. Detta
förslag hafwa twä Ständ bifallit, och hafwa derigenom
bortskänkt sin och Ständernas rätt. Adeln och
Bonde-Ständct hafwa gjort ktt annat förslag hwari
dm är bewarad.
Herr Lilverktolps, ^rasina, trodde
att man wore lätt ifrän denna § om Stats, Contoiret,
rörande hwars granskning i den zo § redan wore
stadgadt, här utcslötes, och bet öfriga bibchblleS.
HerrGrefwen och Ordföranden
gjorde proposition pä första momentet med de» af Utskottet
föreslagna förändring.
Bifölls.
Derefter gjordes proposition pä bibehällandet
af andra momentet.
Ropades Ja och Nej.
Friherre Le ösrström: Det är jn
orimligt att bibehälla detta tillägg. Af samma skäl
som Stats, Contoirct skulle stä under Ständernas
Speciel - Revision borde det ju äswen sä wara med
Krigs.(kollegium och alla Konungens Ämbetsmän, som
med uppbörd hafwa nägon befattning.
Herr Erefwem och Ordföranden
hemställde om icke nägon jämnk»ing i meningarne kun,
de ssc, sä att votering mätte undwikas.
Den 8i October. 4329
Friherre Legerström: Ja, om
Stats - Lontoiret ur Z utgär.
Herr LerAkmsn, ^mdrosius k>lLANU5:
I dck fallet reserverar jag mig deremot.
Hcr ?älr linan: Jag har redan ifrän
början nämt att frägan ej synes mig af särdeles bety»
denhet, men att momentet wäl för tydlighetens skull
kunde fä stä qwar. Jag hemställer om icke de Herrar
som ärv deremot wille afstä att yrka votering, dä plu»
ralitctcn synes gifwcn och resultatet deraf endast kan
blifwa tids - utdrägt.
Friherre Legerström: Det förun»
drar mig att en sä upplyst Ledamot kan tro sig kun»
na förutse pluralitetcn. Om nägra Ja flera än Nej
hörtS bewisar det intet. Mänge äro tysta wid ropen
som yttra sig i voteringen: och när frägan är att
förnärma Konungens rätt, är det hwar och en Leda»
mols pligt att ej afstä innan pluralitttens mening ge»
nom votering är utrönt.
Herr kälrlman; Oet har ej warit min
tanka att förmena nägon sin rätt att yrka och fä vo,
tering. För öfrigt har jag ej kunnat sätta i fräga att
detta skulle wara en kränkning af Konungens rätt när
sä upplysta personer som Constitutions - Utskottets Le»
bamöter fdrst förestagit detta moment.
Herr von 8 c b> a n t 2: Jag tror att frägan
blifwct borrtblandad, här synes mig ej wara fräga
om rättigheten att reda och revidera räkenskapcrne,
utan endast om rättigheten att infordra upplysningar.
Gres.
Den Zi Gctoher.
Grefwe körner: Wore frägan om de
förra dagarnas erfarenhet, kan jag ej säga deremot,
att med en votering ingen ting wunncs. Men om frägan
är om principer, att bibehålls cn rätt grundsattS
dä äger nian rätt, dä bör man c) afstä att i det yttersta
efter öfwertygelse göra den gällande, och dä kan
Votering här icke nndwikas. För öfrigt om Cvnstitu,
Ikons - Utskottet första gängen gjort ett miptag, tror
jag detta Utskott ej hofwa prctendrrat att wara ofelbart.
Det har twärtom flera gänger, och framför allt
tvid omarbetningen af denna Riksdags - Ordning ädagalagk,
att nar det crhällit bättre upplysningar det
famina derefter gerna rättat sig.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän
bet Wässofliga Borgare - Slänvet anförd af RiksdagsMllmägtigen
ifrän Cimbritshamn Borgmästaren Ounst--  6ren , hwilkcn förmälde att Borgare - Ständct förehaft,
granskat och med nägra förändringar gillat Riksdags
- Ordningen. Nägra §§ hwilka angä de andra
Ständcn hade Borgare, Ständet icke widrört, utan
afwaktade först derbfwer de öfrige Ständens yttranden.
Derefter upplyste Herr Borgmästaren följande
Utdrag af Protokollet, hältet hos det
Wällvfl. Borgare - Ständet wid Riksdagen
i Stockholm d. 18 Oktober
1829.
S. O. Efter äter uppläsandet af Högloft. Rid«
derskapet och AdrlnS samt Högwördige Preste - StSn«
dets meddrlte ProtocollS - Utdrag, i frägan om deltagande
i jiiqwarterjngs utgörande för Stads-EgenbomMr,
stadnade Borgare - Ständet i följande
Be
-
Den 21 October. 4531
Anslut. '
Borgare - Ständet har med dm listigaste till,
sre^sställclie inhämtat Högloft. Riddcrskapcts och AdclnS
d. s sistl. September widtagne Beslut, innefattande ötagande
af ingwartcringS skyldighet, äfwen i fredstider,
för desi i Städernc ägande hus; och Borgare»
Ständct kan icke undcrläta att med beha känslor af
agtring och bifall, som ädelt försakande af enskildt
fördelar alltid alstrar, för detta Borgerskap.'! wisade
prof af Riöderskapet och Adelns Patriotism och wäl»
wilja tolka Borgare - Ständcts upprikliga wördsamma
k e?sa>iihet och förbindelse. Intet ögnablick twckar
Borgare - Ständet att ingö u!i de med ätagand't förenade
wilkor rörande ingwartcringcns Fördelning,
Catzerne - Byggnaders eller andra Inrättningars gemensamma
nytljandc till inqwartering berättigade Timstcmäns
ätnjutairde af denna förmohn, fastän de äro
husägare, samt undantag frän berörde snus för all»
publique hus.
Och hivad alla Medborgares rätt att idka
Borgerlig näring beträffar, sä enär det i räktwisa och
billighet grundade förbehäll af Ridderskapct och Adeln
sjelfwe blifwit wid bifall härtill fästadt, nemligen att
all med näringen förenad Borgerlig tunga tillika skall
utgöras, och Borgare - StändctS sä kallade Privilegier
hwilka i alla fall icke angä Personcrne, blott närin»
garne icke lägga hinder i wägen för hwilken Clotz
Medborgare som hälft att idka Borgerlig näring emot
uppfyllande af dermed förknippade skyldigheter, finner
Borgare » Ständet icke eller någon betänklighet att
detta wilkor medgifwa.
DL Borgare, Ständet sälunda ingätt'i allt
hwad som pä det samma ankommit till äknjutande af
46Z2
Den 21 October.
af den fördel Högloft. Ridderskapet och Adeln i benna
fräga Ständet sä ädelmodigt bercdt, har det warit sä
mycket mera owäiitadt och smärtande att i afseende pä
wilkoret det atla frän iiiqwartcriiig förut undantagne
husägare, ^hädanefter deruti skola deltaga, ärfara det
hinder deremot förekommet genom det Högwördige Preste
- Skändct uti dest den 22 sistl. September utfärdade
och communicerade Protocolls - Utdrag wägrar att
ens i krigstider för sine hus i Städcruc pä lika sätt
som andre Jnwänarc utom Borgel skåpet deltaga i in,
qwarteriugrn.
Till en upplyst allmänhet, till samtid och efterwerld
öfwcrlemnar Borgare - Ständct bcdömmandet af
de inkast och förmente skäl Präste - Ständct anfört,
wid meddelandet af detta afstag.
Fä äro i alla fall de hus som EcclcsiastiqucPersoner
i Städerne tillhöra, enär en del äger Bostäl»
len, för hwilka säsom warandc puliguc nägon inqwartering
icke pästäs; Borgare - Ständct wägar säledes hysa
ben glada tillförsigt till dc ädla och liberala tänkesätt
som alltid utmärkt Rikets första Ständ, men
hwarä det i synnerhet warit detta Riksmöte förbehällit,
och lemna dc owedcrsägeligaste wedcrmälcn att Hög,
loft. Ridderskapet och Adeln icke täcks göra nägot afse»
ende pä Preste, Ständcts förenämnde wägran att i in»
qwarteringen deltaga.
Skulle dock nägon fräga härom upstä, erbjuder
Borgare - Ständct att Högloft. Ridderskapet och Adeln
i alla fall för sina i Städerne ägande Hus och Gär»
dar, icke skall päföras drygare inqwarlering än derföre
utgöras bordt, om icke nägot undantag af PrästeStändetS
enskilda hus ägt rum och att det säledcS pä
de
Den 21 October. 4533
be öfrige inqwarteringS-ssylldige ssals ankomma alf serskildt
utgöra den inkvartering sou, pä EcclestastiqueStateus
hus i Skädcrne, wid ordentclig, säsom Kongl.
Författningen d. iz November 1766 föressrirwer, werk,
stäld fördelning af detta onus, kan stg belöpa.
-Pä detta sätt lärer icke nägot hinder finnas
dek ju Borgare - Ständer fritt kan öfwerlcmna sig ät
tillfredsställelsen, att genom Höglofl. Ridderssapet och
Adelns ädagalaggde medborgerliga tankesärt se i fräga
warande JngwartcringS. Beswär mera jämt och rättwist
fördclt. lltbcdjandcs sig dock Ständet wördsammcligen
att häröfwer erhålla Höglofl. Ribdcrssapets och
Adclns guusibcnägna yttrande. Oc tuprru.
vcputationen afträdde behörigen ukbcledsagad,
hwarcfter
Grefwe Mä rnsr fortfor: Till följe af ben
senast gjorda anmärkning, att man allenast önssade
upplysningar, fär jag förklara, att jag har ingen ting
deremot, mell att i Z stär redswiSnirrst hwilken är
hwad jag bestrider, hwad jag anser omöjligt och ej enlig
med Zo § redan bestulna stadgande. Konungens
EmbctSmän kunna ej annorlunda än genom anmälan
hoS Konungen ställas till answar.
Herr käk! man förklarade sig ej hafwa
nägot emot, om till winnande af fö enina, det omtwistade
Momentet sä redigerades. Gällc likwäl ej detta
stadgande i afseende pä Stats - Contoirct, hwilket lika
som Banco - och Riksgälds - Wcrktt bör i frägor om
sjelfwa redowisningen af medlen, alla äskade upplysningar
omedelbarligen meddela. Efter en korrt öfwerläggning,
gjorde Herr Grcfwen och Ordföranden pro/
position pä denna nya redaktion, hwilken
iS34
Den 2>. Gclober.
Eifölls;
4? § Bifölls
44 § Bifölls.
44 § BiföllS med följande förändrsng i sista
raden Grundlagcrrne, Riddarhus Ordningen
eller StändcnS ordningar och beslut förel?rlswe.r.
46 §.
HerrGrefwen och Ordföranden:
Mot denna § moro twänne anmärkningar gjorda,
hwarfLrc Erefwen frägade om ordet vilkorligen deri
borde införas?
Grefwe körner ansäg det wara e»
contradiction emot orden, sä ofta sig göra lätcr.
Herr Grefwcn och Ordföranden:
I fall ordet owillkorligcn infördes, skulle wäl, sä osta
sig göra läter, utgä.
Grefwe körner frugtade att man e)
pä de andra Ständen, hwilka i anseende till sin min,
dre talrikhet hinna att fortare afgöra ärenderna, att
Slägga dem att wara lika länge tillsammans som w>-
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde derefter proposition att ordet owillkorligen niätte
jnfbras, hwilken med Aej beswarades, samt sedan pä
hela § med den af Constitutions, Utskottet föreslagna
förändring, hwilken
Bifölls.
Den 2i L>ctober. 4535
Herr o c st I! e I, instämde ! Grefwe Oe
!n 6»!äi!8 gjorda anmärk stng att Riksdags-lnälcn i
Cistonologisk ordning mätte föredragas och undantag derjsrän
göras endast, j högst wigtiga mät. För föredragningen
borde wara en regel sä att dcn ej kunde bero
.af infall,
Grefwe ^förner instämde alldeles i af»
sigten med ett sädint stadgande, incn hemstälde on,
ändamälet genom den förcflagna förändringen wunnes.
Uttryckets högst wigtiga worc obestämdt. När
ett Stä d annorlunda fdrordnade, mätte Ständct
hafwa nägon anledning till det äskade undantaget, och
han trodde kj man borde supponera att ett Ständ skulle
ledas blott af infall.
Herr k o t kIiest wille ej heller supponera
det om ett helt Ständ, men en enskild person kunde
fä ett sädant infall, och derigenom föranleda en läng
bfwerläggiiing.
Friherre Le cl erström: Pröfningen
af hwilka mäl, wore högst wigtiga kunde ju lika lätt
leda till en widlöftig bfwcrläggning.
Grefwe Kl orner instämde häri:
Herr Grcfwen och Ordföranden
gjorde derpä prop- spion pä K med den förändring, att
deri införes: sa framt ej Gtänden derom l wig*
tiga mal annorlunda förordna»
BiföllS»
Den 21 October.
48 § LiföllS med Constikutions - Utskottets
förändring.
49
Herr vonLcKsntr: önskade akt deri
Utsattes, att man i Cainzllcrna skulle hafwa tillgäng
till pä bordet liggande handlingar.
Grefwe kli örner trodde att det ej tydligare
behbfde utsättas, än med det uttrycket att hand,
lingarne ligga pä bordet.
Friherre belnnnsrlaeim föreslog att
§ skulle införas med deilill hörande'Acker och Handlingar.
Uppä derom gjord proposition blcf ben 49 §
med denna förändring bifallen.
so Z.
Grefwe körner wille endast i anledning
af de wid denna Z gjorda anmärkningar fästa
Ridderskapct och Adelns uppmärksamhet derpå, att de
föreställningar en Taleman borde göra en Ständets
Ledamot för ett oskickligt förhällande, ej wvre Talemannens
enskilda förcbräclscr, utan en följd af SkändctS
beslut, hwarS organ Talemanrren wid ett sädaut tillfälle
mäste wara. Denna författning innchölle en nödig
corrcction mot möjcliga förseelser. Herr Ercfwen mcdgaf
att det wore en 663LArement att nödgas cmottaga
en sädan föreställning, men man hade i sädant
fall sjelf ädragit sig densamma.
Herr 1 iium önskahe allenast akt orden efter
föregänZen justering mätte tilläggas.
»
Den 21 October. 4ZZ7
Herr von Zcsiuirensieim: Jag ön»
ikar att ordet oanständigt mätte ukgä. Oet är ett
oanständigt uttryck för Riksens Ständer.
Grefwe körner: Hwad en wärd Ledamot
anmärkt om föregängen justering, finnes redan af
Constitutions - Utskottet fulleligen deswaradt. Ständets
pröfning är redan en justering Har den wanliga
justeringen gött förbi, utan anmärkning, synes det
wara för sent att göra anmärkning.
Grefwe I^öevenkjalm förenade sig
med Grefwe öelörner, ty det wore obchageligt att fä
uppbära ett personligt förolämpande, och nödgas bära
det inom sig ända till betz justeringen, med hwilken kan
dröjas flera wecker, wore förbi: han tillstyrkte bifall till
hela Z allenast ordet oanständigt uteflötes.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde proposition kill bifall pä den so Z med denna
förändring, personligt förolämpande uttryck.
Bifölls.
si § bifölls med Constikutions - Utskottets förändring.
52 Z.
Herr ? äKImsn: Wid ett tillfälle före detta
yttrade jag min tanka om olägenheterna deraf, att en
Ledamot skulle wara nödsakad att sjelf draga försorg
om afffrifter af flera exemplar af sina memorial. Jag
tror ännu att Cantzliet bör kunna förrätta afskrifningen
och att den föreflagna författningen skulle hindra
-
4538
Den 2! October.
dra mänga, som hafwa bättre att göra, att inkomma
med nyttiga förslag.
Herr Iliam instämde häri, men förestog
att Cantzliet för bestå afffriftcr borde erhälla serskild
betalning.
Herr Lilvergtolpe, 6ustak ^brakam,
mcdgaf att wisterligen denna afskrifning kunde
Cantzlicrne äläggas, men att i sädank fall Utan trrifwcl
deras betjening behbfde mängdubblas, hwilket ej utan
betydlig kostnad kunde ske, han trodde att bet wo.
re allt för lätt för hwarje enskild person, som endast
fä gänger framlemnade memorial att draga försorg om
4 afstriftcr och ätminstone lättare än för ett Cantzli
att besörja de mänga hundra, hwaraf det efter en sädan
stadga skulle öfwcrhopaS.
Herr kZklmsn hade e) emot, att när
communic ilion af ett Memorial med de andra Ständen
begärdes, man dä sjelf drog försorg om afskrift
terne; we» helt annorlunda förhöllc stg med de
memorial som endast stola remitteras. Jag finner ej
stäk hwarfbrc icke Cantzlierne om sä behöfdeS kunde
förökas. Renstrifwarc saknas wäl ej och mänga sturle
Utan twiswcl dertill anmäla stg. Kostnaden kunöe
ju afhjclpas genom ett obetydligt tillskott ur Riddarhus
-Castan.
Friherre Ztgernktsät förenade sig
med Herr ?äk!man. När man talar för det allmänna
behöfwer man ej hälla sig Renstrifwarc.
Grefwe krlörner utbad sig allenast fä
erlndra att Carnzlierna behbfde ansenligen förökas, dä
han trodde det redan wara afgjordt att alla Memori
-
Den 2' Vctober,
4539
al med de andre Sröndm skalle cominunicnmS. Derigenom
ökades afwen kostnader»?: Mill detzi kostnader
drabbade ej Sundens enstilda Cahor utan Siats-CaSsan,
som betalar Canizlierna.
Grefwe Oäfven si)s1m conformerade
sig med Herr stäsilrrmn.
Herr D 5 3 n> trodde att här ej more fräga
vin andra Memorial än dem som remitteras.
HerrGrefwen och Ordföranden
upplyste att »ägot beslut om alla Mcmorialers communicalion
ej wore fatkadt, utan akt sädant endast
skedde genom ctt ProtocollS - Utdrag.
Friherre Lsstsrttrön, hemställde om
icke frägan kunde hänwisas till Riddarhus - Ordningen.
Herr k ä k I m a n instämde häri; till hwad
Han förut yttrat wille han tillägga akt ofta ämnen
kunde förefalla, till hwilka- utarbetande man ej hade
längre tid, än ifrö.n en kiern-dag till den nästa, dä
Författaren sjelf ombjeligen kunde hinna att besörja
renskrifningen.
Undertecknad 8i!verttoIpe, e^xsl Lådstål,
utbad sig fä anmäla, att swärighcten wiherligen
wore afhulpen om Caknjlierna förökades, men dä fordrades
ätminstvne cn förökning af 8 till ro Personer
om icke flera. Kostnaden till deras betalning wore ej
vbetydetig, och borde efter hwad hiktilS warit manligt
af Stads »Cahan bestridas.
Friherre käannsrkeim trodde att
fräga» rörde alla Ständ. Förökningen af Canttliet
454v Den 2! Sctober.
blcfwe gansta betydlig; dct wore lättare för cn enstild
att af ett documcnt staffa 4 afstriftcr, än fbr Cantzlikt
afstrifwa flera hundrade Ledamöters arbeten.
Grefwe Oörvenb> jeIm frägade om me,
ningen ware att man sjelf stulle ur Protocollct afstrifwa
sina yttranden.
Undertcknad upplyste, akt frägan här
endast wore om stristcligen inlemnade yttranden. Att
strifwa ur Protokollet kan äläggaS Cantzlierne. Fä
Ledamöter kunna ex tempore tala Z a 4 ark, men
de strifwas lätt.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde derefter proposition pä den 52 Z till orden sm
afsigt, hwilken
TiföllS.
UppZ widare gjord proposition pä dek öfriga
af § swaradcs Ja och llej.
Friherre bjerta, trodde att
den som är Ledamot i nägot Utstött borde undantagas.
Herr R, 0 t si I i e 5 gillade Herr käsilmsns
tanka rörande Memorial sam remitteras. Aagäcnde
dem som Communiceras med de andre Ständcn trodde
han att hwar författare bordt draga försorg om af,
strifterna.
Herr 8 c k a n t 2 trodde att denna fräga
kunde stiljas sä: den allmänna att 4 afstrifter stulle
göras, och den enskilda huru, om den sista kunde
stadgas i hwart Ständs ordningar.
Den 2l October.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde ä npo proposition pä § oförändrad, hwilken
bifölls.
Ridderskapet och Adelli ätffiljdcs kl. ^ till z.
In k-äem krotocollr
6. Lilversiolps.
Lördagen den 2l October.
klenum kl. 5 eftermiddagen.
Ordförande Herr Grefwe vs la Qarclis.
Fortsattes granskningen af Riksdags - Ordnin»
gen och bcgpntes med
sz Z Bifölls med Consirlutions-Utssottcks fö,
pcsiagna förändring.
54 §. Bifölls äfwen med Utskottets förändring.
55 §.
Herr käorntk: Jag tror akt helt och
hällit man c) bör underkasta sig nägot Utffotts decisiva
yttrande, utan att Ständerna böra fä besluta öfwer
alla mäl, hwarföre de till klena böra hänskjutas.
Grefwe VörvenkjeIm: Som här just
ctr sräqan om en Eiljagtighet i öfwcrtpgelse mellan
Tredje Band. Nro 318, Slän,
4542
Den sr October.
Ständer och betz Taleman, och huruwida den scnares
»vägran af proposition är enlig med grundlagen eller
«j, synes mig Ständct eller Ständerne dcröfwer ef
wara de rätta Domarcna. Ett Ständ skulle ju tömma
i sin egen sak, och de andra Ständen böra ej fä
döma öfwer det fjerde. Cn förenings - punkt bör finnas
att filta en sä wigtig fräga, och dertill finner jag
ingen skickligare än ConstilutionS - Utskottet, hwars befattning
i allmänhet förutsätter att detz Ledamöter närmare
begrundat RegeringS - Formens esprit.
Herr bell örn tb>: Jag skulle gerna önska
akt kunna sörena mig med Herr Grefwe I^öevsnbj !m,
men kan det ej enligt min Lfwerkygelsc. Ätminfione
skulle jag önska alt med detta stadgande uppstjötcS till
nästa Riksdag.
Herr Liiverstoipe, krefiric, förenade
sig med Grefwe lL evenhjelm.
G r e f w e k.ll ö r n e r: I kraft af den förbindelse,
som är Talemänncn älagd, att pä Konungens
wägnar waka öfwer Constikukionens helgd, bör rättigheten
att wägra propofirion, när cn Taleman finner den
stridande emot grundlagen, e) kunna bonvin förnekas.
Skulle Siändet dertill kunna kwinga sin Taleman,
wore all hans kontroll upphäfwcn. Flögan är här
allenast om olika tankar om grundlagens bokstafweliga
mening, och del bör wäl dä icke kunna anses säsom
zrägon usurpation mot nägot Ständ, om cn sädan
fräga hänskjilkes kill pröfning af det Utskott, som bar
sta uppdragit att öfwerse Grundlagen och deri förefiä
förklaringar. Ett Utskott har längre tid att besinna
<n lwerydjg sax än ett Ständ samladk in piano. Oest
Kfwerläggningar böra wara lugnare, och derigenom o->
wäl«
Den 21 October. 4Z4Z
wäldigare, och bkst af jnga julerum eller af ögna»
blickels intryck icke retade blick bör lättare intränga
i Lagens mening. En sädan ät ConstitutionS-> Utffot»
ket uppdragen magt kan c) elter wara wädlig, när den
endast kan UtLfwas wid dr tillfällen dä GrundlagcnS
bokstafwcliga mening sättes i fräga och oenighet derom
»ppstär mellan Ständen och deh Taleman. Äfwen sär
jag anmärka detza frägor e) kunna uppkomma oftare
än ett Ständ eZ är ense med sin Taleman om LagenS
rätta förständ, äro de dock icke Ständets ensak, emedan
de angä en allmän princip. Jag instämmer derföre
med Grefwe l-öevsnsijelm, att man k) bör wiga ark
läka Ständer dcröfwer sjelft. afgöra, hwarfbrejag tillstyrker
bifall till hwad i § blifwit föreslagit.
Herr kl 0 rst si: Jag kan alldrig frängä
de principer och tänkesätt jag en gäng fattat. Jag
kror att ett Ständ kan se mera än ett Utskott och
derföre önskar Zag akt alla mäl mätte remitteras till
Ständens flukcliga afgörande.
F r i h e r r e L e Z s r s t r ö m: Om den proposition
som kunde begäras, wore rakt stridande mot
Cvnstittltioncns bokstafweliga föreskrift, fölle dch orig»
kighet lätt i ögonen, och dä kunde ben föreslagna ukwägcn
knappast bchöfwas. Men propositioner kunna
förrflis sä inwecklabe, alt tid bcySfwcS och noga pröft
liing att ukreda deras beskaffenhet. För sädana fall
är den nöbwändig, och framför allt, om den olpckcli»
ge period kunde initräffa att en faction inom nägok
Ständ hade pluralitet, och dermed förmäddr drifwa b
genom lagstridiga propositioner.
Herr Grefwe» och Ordföranden
gjorde proposition pä § med ben förändring Constitu»
kions »Utskottet föreslagit. Ro»
Den 2! Octsber.
Ropades Ja, blandadt med nägra Nej.
HcrrGrefwen och Ordförandens
Jag hemställer om icke meningarne kunde förenas. Dr
fä Ledamöter som synas wara af olika mening torde
kunna jämka sig. Dä frägan remitteras till Utskottet,
synes mig änbamälet wara wunnit. Kanske Herrarne
pä sädan grund afstä.
Friherre Kic!6srsto!pe, Larl:
När ordet bokstafwcligen här är infbrdt, synes mig
allt hwad som fordras wara iakttagit.
Herr kLklman: Det enda tillägg jag
skulle kunna anse nödigt, worc att Landt - Marskalken
ölades att tvid ett sädant tillfäll» när han förklarade
öfwcrläggningcn hwilande, tydligen kill Protocollct uppgifwa
hwari han funné den begärda propositionen olag,
lig. Det är troligt att Ständet efter en sädan för,
klaring, om den är grnndad, rättar sig. Jag medgif.
wcr för öfrigt, att när en Taleman är answarig för
Le propositioner han gör, fordrar äfwen ä andra sidan
rättwisan, att han ej mätte kunna twingaS att göra
nägon emot sin öfwertygelsc.
Herr k^otsiliek» instämde i hwad Herr
Däsilmsn föresiagit, och anfäg för öfrigt uttrycket genom
ordet hckstafrveligcn fullkomligen tydligt.
Herrl^orLtK conformeradc sig med Herr
VvOtNsieb.
Friherre cederström gillade dek
af Herr siLkinmn förcstagna tilläg, mea yrkade för
fä hjfgA E ^ ^ redan förut an,
fört
Den 21 October. 4545
fört, i synnerhet för att derigenom förekomma m
factions alltför mägtiga inflytelse. ,
Herr klingspor, (Zsrfi t; Än om
en faction skulle finnas inom Utskottet.
Herr 0 r n t si: Ja, det är fust af bet
skälet jag Lnffatt att benna § ej mätte gillas.
Herr kasilmnn: Remisien till Utskottet
synes mig förutsätta att frägan skall äterkomma till
klena och der afgöras, och dä äger ju Ständet fin
pröfningsrätt fig sörbehällcn.
Herr Grefwe» och Ordföranden:
Jag tror att Herr kasilman deri irrar fig. I § stör
att med denna fräga förfaren enligt 84 § i Regerings
- Zormcn.
Her käk! man: I sädant fall synes mlg
sä mycket mera nyttigt att Utskottet öfwer en sä kinkig
fräga först aflemnar sitt yttrande.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde dcrpä proposition pä Z med Utskottets förcflagna
förändring, samt den tilläggning efter orden Grundlagarnas
lydelse: börandeö förut haswa stalén till
sitt wägrande anfört.
Bifölls.
56 Z MfbllS enligt Constitutions - Utskottets
»marbrtade Fbrflag.
57 Z.
Herr k 0 t si 1 iesi: Som det är af mycken
wigt att de underrättelser Oeputationer till Ständca
4Z46 Den 2l October.
medföra äro säkra och noggranna, sär jag tillstyrka
det af Grefwe Os la Garnis förcstagna tillägg, att
Dcputationens Ordförande alltid mätte medföra en af
Sccrcteraren pätrcknad afskrift af Ständcls bcstut.
Herr ? sblmgn förenade sig häri till alla
delar med Herr stoekiieb, han trodde den nödwäudi»
ga ordningen fordra att bestulen först inom Ständli
justerades. Ulla som anföra Oeputationcr hafwa ej
lika gäftva att fatta och framföra Ständens öfwer,
läggningar och bcstut. Att dem uppsätta trodde Herr
ksklmsn ej fordrade alltför mycken tid- emedan be»
fluten merendels äro korta.
Friherre l4 amilton, Orl, erindrade
att af ProtocollS»Utdragen y Exemplar borde ulstrif»
«aS, hwaraf ett skulle äkcrsändas till det Utskott dit
Mälet warit rrmittcradt, för att undwika den förlä»
genhet, hlvari flera Utskott sig under denna Riksdag
dekunnit, att ej känna hwad bcstut StändmS pluralis
tet fattat och om be bordt upptaga de äterremister de
erhällit.
Herr Grefwen och Ordföranden
sörcstog att detta kunde blifwa ett särskildt moment i
§, hwarefter uppä särstilda propositioner bcflöts att Z
jämte Coustitutions - Utstottcts tillägg stulle gillas pä
bet sätt att efter orden archiv färwaraS, stulle in»
förås: Detzutom bär enär walet något Utskott
angar, ett exemplar äfwen Utskottet meddelas,
samt att sista meningen fölunda förändras: Dock bör
ProtocollS - Utdrag-t derom, eiler om sakenS
wigt fordrar en sädan skyndsamhet att det ej
medhinneS, en af GtairdetS Secreterare behörigen
patecknad assirist af den proposition
Den 21 October. 4Z47
sou> beslutet grundat, alltid tillika åtfölja, och
af Ordf randen för Deputationen i de andra
Stånden högt uppläsas.
Friherre (Ollerström bad om urslat
att h.u: begärde förklaring pä ett i dag förmiddag
fattadt bi flut. Han önskade weta vin JustitiäNälen,
som hittills sutit i Utskott, ännu under denna
Riksdag kunde dermed fortfara.
Grefwe körner erinrade att dels Riksdags
r Ordningen ännu iFe wore antagen dels kunde
ej nägon lag wara retroactiv.
Herr Grefwen och Ordföranden
wille äfwen påminna Friherre Ollerström att Herr
Grefwen spis gjordt denna proposition, att om Riksdags
- Ordningen nu antagcs, skulle den för denna
Riksdag ej hasrva nägon werkön pä Utskottens sammansättning,
hwilkcn proposition Ridderskapct och Zidell!
äfwen hade bifallit.
58 § Bifölls.
59 § BiföllS.
f>O § BiföllS med ben af Consiitutions »Utskottet
förefl-gna förändring.
Herr Grefwen och Ordföranden
anmälde alt här more ordningen akt företaga den npa
cf Constitnlions - Utskottet föecflagna H rörande Thron»
följare, wal, hwilkcn nu upplästes.
Herr 0 r 2. t ll undcrstälde i anledning af
denna Z huruwida en Nämnd bchbfrves wid bet suppo
-
4843 Den 21 October.
ncrade tillfället. Wi hade under denna Riksdag förrättat
ett Thronfökjarc - wal, som i hans tanka bcwksade
att förordnandet af en sädan Nämnd wore öfwerflödigt.
Grefwe körner: I händelse, som wib
det sist förrättade Thronföljare - walet, alla Ständen
deri förena sig, inträder ej bchofwkt af denna Nämnd.
Den kommer alldrig i nägon werksawhct, vm icke
Ständernas röster äro delade. Men den bör innan
walet förrättas wara utsedd i fall den skulle behöfivas,
och pä deiman c) mätte under walet hafwa hunnit
utröna de personers tankesätt som dertill kväljas.
Allenast ett Ständs Uiktensim har man ansett tillräcklig
att hänskjuta sakens afgörande ät Nämnden, ty
frägan har synts af lika wigt som en grundlag. Dessutom
har man afwcn önskatt att en Thronföljare alldrin
skulle fa skär att tro det ett eller ett annat Ständ
warit emot hans utkörande.
Ocn pä denna nya Z gjorda proposition, swapadcs'
ett allmänt Ja, men ett Nej: Men Herr
ölorstk, som erkände sig hafwa ropat Nej, afstod
derifrätt da hail fann pluralitetcns mening icke wara
twctydig.
Alwen syntes Rkdderskapck och Adeln att den
nya Z mellan den 60 och 61 borde inflyta, sä att Utskottets
derom afgifna tillstyrkande till alla delar gillades.
61 Z.
Herr kZKImnn utbad sig fä underställa
sm c) nägot medel kunde utfinnas, hwarigcnom den
obehagcliga utlottmngen af en person undwkkes. Om
dek
Den 21 Oktober.
del ej wore möjligt pä annat sött, wille han häldre
tillstöka alt cn ny Ledamot inlottadcs.
Grefwe lolo raar: Dä Utloktiiingcn i
allaiänhct syncs sä obehagelia, ware dek allt för wäl
om en annan ukwäg kunde upptäckas. Men jag kan
wäl förstä huru dct skulle tillgä att inlokta en Ledamot.
Man nödgades dä först lotta om bet Sränd
hwarur den nya Ledamoten skulle tagas, och sedan om
sjclfwa personen. När cn talrik Nämnd utses, är förlusten
af en röst, för det Ständ den träffar obetyd,
llg, och när utlottningcn är ett förut gjordt wilkor,
finner jag- ej att nägon bör stötas pä hwilkcn lotten
faller. Jag hemställer likwäl, om icke i likhet med
den nyst gillade nya § äfwen här kunde stadgas att
utlottningcn ej behöfde äga, ruin, för än calrm med
xari-t vora inträffat.
Herr von 8 c b ant 2 föreslog lill unbwi
kande
af uklottning, att man genom lottning kunde
tillägga cn Ledamot 2:ne röster.
Grefwe del örner: Denna ukiväg wore
ganska god, men jag hemställer huruwida det icke wid
ett wal af Förmyndare för cn omyndig Konung dck
ofta skulle werka förlägenhet om en person skulle äga
votum stscinvum.
Grefwe b, ö ev e n b j eI m: Wid ett annat
tillfälle wore redan bcflutit att Nämnden ej finge
ätskiljas innan walet wore afgjordt. Herr Grefwrn
hcmstälde om icke detta äfwen här borde iagtkagaS.
Detta wore brukligt wid Jurzm i England, och ehuru
Herr Grefwen wistt icke wille jämföra den här i fräga
warande förrättning med cn criminal - dom, funne
han dock detta wilkor Mista billigt och klokt.
4ZZ0 Den 2l Gctsber.
Herr ? äK ! msn: Grefwe Iv! orri ers förs
slag torde wara det bästa, och jag tror att om dek
antageS, skall wistcrligen sällan det fall inträffa dL
Utlottningen behefwcs.
Friherre chlnnnerkroim; Utan för»
dom för min tanka rörande litkottningen, tror jag mig
kunna förcstä ett sätt hwarwio denna utlvttning icke
bchöfwes. vet bcstär deri, att sedan alla lotterna äro
insamlade, en mätte läggas ä sido och förstöras, dä de
äkcrstäcnde ärv udda, och panL votn ej kunna inträffa.
Grefwe förner instämde i detta Friherre
Klsrwerdkims försiag och tillst^kte tillika det
af Grefwe yrkade tillägg.
Herr von lstsusw 0 ! k k utbad ffg
tvördsammast fä hemställa om icke emellan denna och
den nyst gillade § more nägon contradiction. I denna,
tvid walet till Förmyndare, lttlstötes Folket alldeles.
Han tyckte ott dest rätt wore wid hägge vesta tillfällen
lika helig. En omyndig Konung kunde wara späd,,
och Förniyndarenas RegnijigK - tid Munda blifva kängwarig.
Han föreslog derföre att i denna likasom k
den förra § Folket först skulle tillägnas wal-rätt.
Grefwe dell ö r ner: Orsaken till denna os
likhet ligger i dr olika följderna af desta wal; walet
xä Förmyndare stadnar goinenligm pä personer inom
Nationen, och man har stak alt frugka för mera
söndring i tänkesätten, och swärare parti, intriger wid
ett sädant tillfälle, än wid walet af Thronföljare,
hvilket troligen stavnar pä nägon utlänsk Furste. DestUtom,
ehuru rn Förmyndare - Regering kan wara läng,
är
Dm 21 October. 4551
ör dek doE att supponera att Thronföljaren wäkjcS för
rn längre tid och akt h -ns wak kräfwcr Nationens mera
enhälliga sanct,'»!!. Ettcr en korrt ytterligare öf»
wcrläggning bifölls denna Z med ben förändring att i
stället för dcn i § förest,gnc utkotkning af en Leda,
mot, skulle till undwrkLNde af psrm vvts» sa
snart de stntrra voterings - scdlarne inlemnade
dlifwit, och förr än narron dlifwit öpnad, en
uttagaS scb genast förstöras, sanik akt ! Z skulle
rnföras, att Nämnden ej finge atstiljaS förr än
walet rvore förrattadt.
62 § BiföllS med den af Grefwe körner fö->
restagna förändring ; ordställningen: genonr tols as
hwarje Stand nämnde Llectorer.
6z Z B-sölls.
64 § B-fölls.
I anledning af denna § hemställde Grefwe
Norner om icke Riddcrskapet och Adeln wille hänwisa
till Stats-> Utskottet akt förcstä löner eller arfrsodcn
för de i densamma nämnde esmmikkcrade till Tryckfrihetens
wärd.
Herr Grefwe» och Ordföranden
erinrade, att som det ej hörde till Riksdags - Ordningen,
bet framdeles torde blifwa ett särskildt ventilations-
ämne.
6s § Bifölls med förändring a? ordet; In.
struction till Reglemente.
66 §.
Herr vo» ZcknntL förmäkde, att dL
Ridberffapet och Adela nu hade afgjort att voteringar
-
4562
Dcn 2l October.
ne skulle inom Ulstokken ske Ständswis, boede hwad
bär stadg^S att Votenngen inom Riksgälds - Cvntvirets
Fullmägkigc bör förrättas per Lox-ila, förändras.
Herr vvn8c5u!ren5eim och Grefwe
körner upplyste, att ända ifrän RiksgäldsContoirets
inrättning hade votcringarnc inom dest Fullmägtigc
stedt xar cap-tLz hvarefter Z oförändrad
bifölls.
67 §>
Herr von 8ci» an t 2 hemställde om icke
tvid flutet af denna § kunde göras det tillägg, hwarom
war Höga ivid den zo, att nemligen denna granskning
af Stars-Lerket ej bör utestänga Revision af
Kammar-Rätten. Han trodde äfwcn att det ej were
lämpligt akt öfverlemna ät Konungen att kalla Revisorerna.
Om det skulle hända att Konungen ej kallade,
hwad ulwäg finnes tvä! dä?
Herr kork! i ed förnyade Grefwe Oa is
Gsräies anmärkning, att Revisorernas antal borde ökas
till 9 af hvart Ständ.
Grefwe biörnar: Det af Herr von
Lcirrmtr: yrkade tillägg tror jag kommer lämpcligare
Wid den 75 Z, hvari stadgas om cieckarAer för öfwcrscddc
räkningar; hwad tillökningen af antalet beträffar,
skulle jag wilja tillstyrka att det ökades till 12
af hwart Ständ, men att till besparings tvinnande
j^et blOit blrswe cn revision mellan hvarje Riksdag.
s Ständer hade dä altid sjclfwe walt sint» Retz.
.mer och conti olles pä Wcrkens förtrollning wore
tr/.r säker.
Herr
Den 21 October.
453Z
Herr von 8 c si o i 2 s n si s i m: Jag är
vcksä gen-a af den meningen att blott kil revision stullr
hgllas mellan hwarjc Riksdag: Men hwad RiksgäldsContoirct
beträffar har Stats - Uistottet nu ej hunnit
att der göra mer än en allmän revision, ej att granska
ziffrorne. Utskottet bleswc derföre nödsäkadt utbedja
sig att deröfwcr nästa är en revision mätte fä hällas.
Friherre 8taöl von Isto lists in:
Ingen king leder mera kill oordning, ja obehagligheter,
än olika tankar om rätta förständrt af författningar.
I denna Z stadgas akt Riksens Ständer stola j den
ordning Ständen hwart för sig lämpcligast sinna, wid
hwarje Riksdag förordna om Revisorer akt emellan
Riksdagarne dfwersc .och gransta Stats - W-rkets,
Banqucns och Riksgälds - Contoircts styrelse och fdrwaltning.
Här är ingen skilnad gjord mellan StatsWerkcts,
Banquens - och Riksgälds - Conkoircls inrdel.
Detta stadgande är sä widsträckt, att det har inger:
gräns. Jag har likwäl förut hört att emellan dek för,
sta och dc bägge sistuämde stolle wara en bctydettg
skillnad. Jag fär fördenskull underställa och begära,
att till undwiknnde af mchförständ, mätte nu dctcrm!-  neras, om Swensta Folket äger lika rätt akt öfwcrse
alla Rikets medel, eller om deruti nägon Ltstillnad
stall gbrgs. Om för Riksens Ständer ej gö>cs en
ytterligare redo än blotta uppwisandct af en uppgjord
räkning, skulle wi sätta tro dertill? Wi hafwa
ju till och med under denna Riksdag exempel pä oriktiga
räkenskaper. Dä sädant kan hända ifrän Riksgälds«Contoirct,
kan det äfwen wäntas ifrän andra
werk. Äfwcn fär jag fräga huruwida Revisorernc,
vm de ställe finna nägra räkenskaper felaktigt, äga
rätt att derom infordra upplåningar.
Herr
4834 Den 21 October.
Herr Grefwen och Ordföranden
frSgade om icke detta more afhulpct genom det Maggda
ordet Instructisner, och ow icke Friherre LtLel sunne
tids nog att göra detza crindringar när ben inftru,
erion som skall utfärdas förckommc?
Friherre 8 t aei vori klr>! ! stein:
Jnstructioner äro cj Lagar, de kunna wid hwarje Riksdag
ombytaS, men i detta afseende bör finnas en beständig
Lig. Alla slags Räntor, Jvrdebvks--räntor,
siäcnde Beskattningar eller Bewillningar äro kika wäl
Statens medel, för hwilka redo bör kunna erhällas.
I 1772 ärs Regerings - Form stär akt Statens medel
skulle för Riksens Ständer framwisas: men de böra äf,
wen kunna undersökas, eljest är alltsammans blott ett
tomt ord: sunda förnuftet säger att de böra fä under,
fökaS, det wore annars att gäckas med människor.
Jag önskar Medes att detta twifwclsmäl om StänderS
rätt att granska Statens medel och deras anwändning
mätte upphäfwas. I det hela betragkadt tillhör allt
Staken, och denna princip är oföränderlig sä i frihe-ssom
enwälds, tider.
Ropades af nägon Bravo.
Grefwe belo ener: För att märka Consti,
kutions - Utskottets bemödande att sätta denna § i enstämmighet
med dcn zo, bör man observera det föreslagna
tillägget ester ordet förwaltning. Deri ser
man den skillnad som är äspftad i förhällandct mellan
Stats - Wcrkcts revision och revistonen af Banco- och
Riksgälds - Weckel. Skulle Revisorer mellan Riksda,
garna äga rätt art bcsl-tta och disponera om Statens
rnedcl, wore det cj r.:e: a Koa ungen och Stprcllen som
dem jörwaltadc, ulan Rcvrforcina. Oct kai» Medes cj
t!ll«
Den 2l Oktober. 4535
Nllkomma Revisvrerne att förordna om de eller be utbetalningarna,
eller ändra och ogilla Konungens ans
vrdntngar, weit wäl att derwid göra anmärkuingar och
derom infordra upplysningar för akt efterse, om allt
blifwit efter Riksei s Ständers afsigt disponeradt. Oek»
ta är allt hwad Söcvisorer mellan Riksdagarna kunna
Söra,
Friherre Le ej erström: Af ben Zo §
med Friherre ^6e!lvärä8 tillägg splits tydligt- hwad
rätt Revisorer äga tvid granskningen af Srats-Werket.
Men att gifwa föreskrifter bör dem c) tilläras. Jag
liviflar att nägon Konung skulle kunna Staga sig att
styra landet, om hans befallningar skulle stä under
Revisorers förmynderskap. Deras rätt är att göra
anmärkningar, och den är grundad i Riksens Stän»
ders Bewillnings-rätt, hwilkcn äter genom dcha Revisorers
ätgärd tiilräckcligcn är fbrwarad.
Herr ^nbnebjaim, 6öran, utbad
sig fä nämna att Räntekammarens och alla Oe»
partcmcnkers ifrän Stats - Contoircks räkenskaper revideras
af Kimniar-Rätten. Oet more lätt att der fä
alla upplysningar. Rcvisorerne kunna äfwcn lätt rf»
terse om Kammar-Rätten gjort sin skyldighet. Jag
fär förnya den anmärkning jag förut gjort, att Revir
sorernc böra till upplysning erhälla ett Utdrag af Kam»
mar-Rättens gjorda anmärkningar.
Friherre Lik. öl von irk allstern:
Jag har redan förut anmält att det wore nödigt be,
stämma huru tvid redvlvrsrringrn skall fbrhSllaS. Oet
är obehagligt ari ej känna gränsen mellan Konungenoch
Folkets rätt, och man skulle lätt kunna komma att
framdeles owrtande föruäima den förra. Jag önskar
att
4536
Den Ll (Dctober.
att det mätte bestämdt utsättas hwad som menas med
anordnade medel till wista behof och eftersyn att de
rätt blifwit anwändc. Är all rcdowisning instränkt wid
akt fä bcwis akt summorne äro aflemnade och ätgängna:
-Äga Rcvisarcrnc att tillse cm summornc gätt till
sina ändamäl, eller till pensioner, högda löner m. m.
Är detaillens undersökning Ständer förbuden eller ej?
Är ben förbuden, sä har jag ingen king akt säga, men
dek wore underligt om man stall ge sina pengar, och
k) fä weta huru de an mandas.
Grefwe Norner: Jag tror c) akt meningen
nägonsin warit att neka Revisorer kännedom
af sättet huru Statsmedlen blifwit anwända. Ock är
ytterligare bestämdt genom Friherre ^stsifvärsiZ gjorda
tillägg. Bädc Stats - Utstött och Revisorer äga
»att tillse att medlen blifwit anwände efter de af Ständer
bcwiljadc hufwudtitlar. Mera kunna ej Ständer
fordra. En mera special-Revision och granskning af
hwarje anordning skulle inskränka Styrelsen. Oen läger
att se till att alla behof bcsörjas. Nyttjas de ansiagna
medlen orätt, äger man alt göra anmärkning
mot Stats - Rädet eller Ministern, som deremot ej protesterat,
eller mot Stats - Secreterare» som contrasignerat
anordningen.
Friherre 8 ta öl von kstollstein:
Sedan Grefwe Norner sä förklarat sig, will jag äfwcn
bifalla denna Z, ty det will säga att äfwcn special
- revision äger rum.
Herr Grefwe n och Ordföranden
gjorde derefter proposition pä den 67 § med de af
Constitnkions-Utskottet sörcsiagne förändringar, hwilken
Bifölls.
Den 2Z October. 4557
Herr Grefwen och Ordförande»
tilkännagaf att Herr LtLIKainmsr, Octo henric, wo»
re nödsakad att resa bort, hwarföre Herrar Ledamöter
af Andra Clahen anmodades att nästk. Mändag
d. 2Z October kl. 9 sammanträda att i harrs ställe
Nätja en Elector.
Ridderskapet och Adela ätskiljbrs kl. 8.
In Läsm krotocolli
Q. Silverstolpe.
Mändagen den 2Z October.
klenum kl. 10 förmiddagen.
Ordförande Herr Grefwe ve Is (-sräie.
öppnades Herrar Ledamöternas af Andra Classen
kista till roal af en CUckor, efter Herr 8>slksmmsr.
Otto Henric, och befannS i hans ställe wara
utsedd
N:o 519. Herr vrslvenkeicit Lsri, Pros
sebor.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hältet i BorgareStändetS
kienum wid Riksdagen i
Stockholm d. 21 Oktober 1809°
Tredje Band. Nro 219° S. v,
4553 Den 2? October.
S. O. Som ivid granskning af 5Z § ulr
Högs«fl. Constitutions - UtskottetS project till Riksdags»
Ordning, fräga uppstod, huru, i afseende pä Bestu»
tet, förhällas bör, när, wid voteringar inom ett RikSStänd,
likhet i rösternas antal inträffar: altsä blstötS
det skulle till wälbcmälte Utskott öfwerkcmnas att med
Utlätande i denna omständighet till Riksens Högloft.
Ständers klena inkomma, hivilkct till de Resprctive
Med - Ständen skulle wördsamt och »vänligen inbcrät»
taS. Ol luxrg..
Lx krcrtocollo
Ik. keterton.
FortsaktcS med granskningen af RiksdagS-Ord
ningen.
68 § BiföllS.
69 §.
Herr Grefwen 0 c h O r b f ö r a n d e n:
Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln bestulit den
förändring i 41 Z alt de höga EmbctSmännen äfwen
komma, att med wista undantag, njuta stn Riksdagsmannarätt
till godo, torde wid denna Z äfwen den
förändring böra göras, att de ej kunna mäkjas till
Fullmägtige eller Revisorer wid Banco, eller Riksgälds»
Werke».
Friherre Laclerltrnm hemstälde hu»
ruwida detta förbud äfwen borde sträcka sig lill Justitie!
»Räder».
Herr
Den sz October. 4559
Herr käklmsn: Af samma skäl, som dt
! den förra § äro undantagna, böra de äfwenwäl här
undantagas. För öfrigt skulle jag önska att detta förbud
äfwcn mätte sträcka sig lill alla som inom beha
werk äro löntagare.
Herr sto t si lieb hade ansett detta förut
sä godt som afgjordt, och förenade sig med Herr kalrlman
i anmärkningen- rörande löntagare.
Herr "k k 3 m önskade nägon förändring!
sista orden af benna §. Deri citeras den m Z Regcrings
- Formen. Men den säkerhet som deri omtalr.S,
synteS Herr Ibom icke tillräcklig. Dell rörde allenast
säkerheten för Riksdagsmän under resor till och ifrän
Riksdagar.
Herr von 8 c si ant 2 tillstyrkte det tillägg
Herr käklnaun förest-gil, men önskade alt äfwcn
mätte utsättas, att om nägon Fullmäktig eller Revisor
befordras till nägot af de i den 41 Z nämnde Ämbeten,
han dä mätte stiljas ifrän sitt Fullmägtigstap,
eller sin egenskap att wara Revisor.
Grefwe l) 0 sin », ^u^ust, instämde härk.
Herr st 0 t siIiesi, trodde att betta följde
af sig sjelf och bchöfde ej särskildt stadgas.
Friherre kkserts, streäric, förklaradatt
sädant alltid warit brukligt när nägon Fullmägtig
eller Revisor genom Konglig näd blifwit flyttad i
en annan clatz pä Riddarehasct.
Undertecknad Silverstolpe, Hxcst 6sdriel,
upplyste att Constitutrvns - Utskottet har citerat
4Z6o Den 2Z October.
den lii § Regerings - Formen, emedan ben säkerhet
som deri omkolas, syntes wara allt hivad som fordrades
för att göra Fullmägkige och Revisorer sjelfständigt,
r utöfningcn af stna förtroendes poster. Oä man
deremot ej kunde utsträcka den lika längt som för Riksdagsmän
i afseende pä befrielse för kraf för skullder
m. m.
Herr Grefwen och Ordföranden
fbrcflog och efter nägon föregängen jämnknina framställde
till bifall följande nya rcdaction af första momentet.
Början förändras Munda: Inger andra kunna
wäljaS eller wara fullmägtige m. m. och efter
ordet Riksdagsman sättes: eller lill Ledamöter
i Utstött wäljaS.
BiföllS.
Oct andra Momentet gillades, jämte det af
Constitutions« Utskottet föreslagna tillägg.
z:dje Momentet
Herr
von 8 c lr u n t 2 ansäg onödigt att
beri citera lil §, och att Uttrycket Ivar Nog bestämdt
genom samina säkerhet som Riksdagsmän.
Herr 1 !r s m instämde häri z den lil Z
gäller endast om resor.
Herr Danokyvsrstt 1^, i !!^ e st r ö rn,
^scob kelalcom, trodde att ordet Revisorer borde sättaS
framför Fullmägtige: be förra hade ostridigt ett
högre
Den 2Z October. 456L
högre anseende än de senare, häldst de senare af Rcvisorerne
äro skyldige att emottaga befallningar.
Grefwe Norner uppläste IH § i Regerings
- Formen; häraf syntes, efter Herr Eretrwns
begrep, att denna § e) endast anginge resor. I följe
deraf skulle Revisorer och Fullmägtige njuta R ksd asinanna
säkerhet och allt nmldförande straffas säsoia Edsörcs
brott. Men att utsträcka denna säkerhet äsweir
till befrielse frän kraf för skulldcr, till ett owanligk
ffpdd sbr veras betjening m. m. kunde för en sä lungwarig
befattning som Fullmägtiges ej ffc utan störande
af den allmänna säkerheten. I ättledning af anmärkningen
om Ordningen mellan Fullmägtige och Revisorer,
förklarade Herr Grcfwen att han worc angelägen
det Revisorers rätt noga bestämdes, och om
nummern här gifwit anledning att förmoda det morr
ämnat nedsätta Rcvisorerne under Fullmägtige, försäkrade
Herr Grefwcn, att sädant alldrig kunnat wara
afstgken.
Friherre Nannerkeim ansäg dea
af Utskottet iagttagna ordning rigtig: Revisorernas
ätgärd more en posterieur handling efter Fullmägtiges.
Herr 1 ir a m förnyade sin anmärkning emot
citerandet af den 111-Z.
Herr 8iIverkto!pe, Oustak Akrskam,
utbadsig fä anmärka, att orden i Constitu'ivnSlliffottels
tillägg möjliglwis ffulle kunna sä uttydas,
som kunde Banco- och Riksgälds - Fullmägtige ej emottaga
befallningar annor än direkte af Riksens Sander.
Sädana erhbllc de dock sällan. Oet reglemente,
hwarefter Banco-werket mellan Riksdagarna styres,
ut
-
4?6s
Den 2Z October.
utfärdas af Banco - Utskottet, och kommen alldrig till
Ständernas kunssap i allmänhet; äfwen kunna Rcvisorernc
i wista fall meddela fdrcssriftcr. Octta bassa,
de Henr Lilverstolps nägot tydligare mätte blifwa
bestämdt.
Herr von 8c kants trodde att om
nägon § i Regerjngs - Formen till stadgande af deras
säkerhet torde citeras, wore det ben 110 hwilken hän
Uppläste.
Friherre Legerström: Det är o,
twifwekagtigt att när Rcviiorer sammanträda och re.
Videra ett Werk, mäste de äga rätt akt taga alla de
mätt och steg som till Wcrkcts bästa befinnas nödige
Huru deras magt utbswas, beror af de-- Jnst »ction
Riksens Ständer fastställa, äfwcn som Banco-Fullmägtigcs
af det Reglemente Banco - Utssottet utfärdar.
Med Herr 8>IverstoIpe instämmer jag att denna H
mätte göras tydligare, emedan den kunde sä sbrstäs
som kunde Revisorer ej befalla Fullmägtige, hwilkct
likwäl utan twifwel kan wara nödigt.
Herr bilverktolpe, Oustsk ^brztism:
Till hwad jag nyst anförde utbeder jag mig
fä tillägga, att de orden: till answar ställaS,
ritan ester GtänderS beflut skulle äfwen möj.
kigen kunna uttydaS, säsom upphäfwande ben försatt,
ning Riksens Ständer wid iZoo ärs Riksdag togo,
att Banco-och Riksgälds - Covtoirets Fullmägtige af
Revisorcrne kunde ställas till answar inför Hvf, Rätten.
Jag är ej angelägen att denna författning bi«
Kchällcs, men jag frugtar för eolliston mellan försatt,
rungar.
Herr
Den 2F October. 456Z
Herr kotklieb ansäg hwad Grefwe
Norner förklarat sä tillfridställande, att han tillstyrckte
det § oförändrad mätte antagas.
Grefwe Norner: Den 110 § spnes MlK
eqentcligen hafwa afseende pä öfwcrläggningarna inom
SkändenS lstsrm. Oe kunna k) här komma i fräga.
För öfrigt instämmer jag i de anmärkningar Herr
Lilverstoips och Friherre Leäsrström gjort.
Herr von Scköntx tror ej den lil §
wara tillräcklig, eller den no öswerfiödig att citera,
ven lii handlar allenast olli säkerhet under pästäen»
be Riksdag. Fullmägtige böra äfwen fredas alt ej dcK
emellan kunna antastas.
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde derefter den proposition, att efter orden: Gtän»
der allena, införes: och enligt de instructioner
de stadgat hafwa, samt jämte den III § äfwen
ben 110 § Regerings»Formen citeras.
BifbllS.
70 Z Bifölls med ConstikutionS - UtskottetS förcfligna
tillägg.
71 ^ Bifölls äfwen med det föreslagna tillägget.
72 §.
Friherre Nannerkeim; Om säsom
det syneS wara Ridderffapct och Adelns tanka, det fö»
reflagna tillägger skulle antagas, och Nämnden säledeS
komma att utöfwa Riksens StänderS rätt, lärer denna
Nämnd äfwen böra votera xar csxila,
4564 Den 2Z cdctober.
Friherre 8t»el von lstoUktein;
Mig synes att wid bestå tillfällen Ständcrne kunde
komma tils en decision pS det sätt som j 69 § Regerings
- Formen finnes föreslagit.
Grefwe körner: Detta är fast hwad
Utskottet i sitt tilläga till denna Z föreslagit. Denna
Nämnd bör äfwcn rösta per capita, emedan det är !
fullkomlig analogi med hwad för sädana Nämnder L
Regerings, Formen förut är stadgadt.
Herr kLKImsn: I min tanka är betta
-en enda uttväg att komma till ett resultat, sedan
jämnkningar förut frugtlkst äro förstkta. Jag tror
äfwcn akt votering psr capita är nödig, ty eljest wore
man ej längre kommen, om twä Ständ stadna emot
twä.
Herr 1kr sm wore af samma kanka men
-nskade att äfwen här den personliga ullottnin-gcn
borttages och i dest ställe en sedel utlottades och förstördes.
Friherre Stael von lstollkteiN
frägade om ej benna fräga redan i Regerings - Formen
wore deciderad. Der stadgades huru i Dewill»
rrings - frägor bör tillgä. Samma regel borde äfwen
gälla här, och wid alla tillfällen, svin dermed ägde
likhet.
Herr klarstki: Om jag rätt fattat meningen,
sä är här fräga om en Nämnd, icke om ett
Utskott- Jag will ej tillstyrka att nägot beslut förändras,
men när denna skillnad iagttagcs, sxncs mig
att wi ej wid detta tillfälle äro bundna.
Fri
-
Den 2Z Gctober. 4565
Friherre Stael: Mm är benna Nämnd
annat än ett förökat Utskott? hwarföre förblanda saker
genom ord?
Undertecknad Silverstolpe, Axel 6sbriel,
trodde att fåken worc dea samma, antingen
man npttjade ordet Utskott eller Nämnd.
Friherre Sra 6 l vonlstollltsin;
Mtzerllgen, anmärkningen kan ju förfalla.
HcrrGrefwen och Ordföranden:
Detta ord är äfwen npttjat pä flera ställen i Riksdags
- Ordningen.
Herr k o tl> Iieli trodde att ordet Nämnd
borde bibehässas, säsom behageligare när frägan är om
afgörande rätt.
HcrrGrefwen 0 c h O r d f ö r a n d c n
gjorde proposition pä den 72 § jämte ConstitutionsUtstottetS
föreslagna tillägg, dock med den förändring,
att i stället för den lika med 69 § Regerings - Formen
stadgade vtlottning af en Ledamot, npktjaS den
utwägcn att efter röstcrnaS afgifwande en sedel uttages
och förstöres.
Bifölls.
7Z §.
Herr von ks»u5cvoIkk wille haftva
tillagdt att Ständernas Beslut, när be af Konungen
utfärdas, borde wara contrasigncrade.
HcrrGrefwen och Ordföranden
anmärkte att detta förut i Regerings - Formen wvre
förefkrifwet.
4566 Den sz October.
§ Bifölls.
74 §-
Friherre ötsnnsrkeim: Gälom §e-åmot
i Constitutions-Ulffottct, nödgas jag j anlcd.
ning af dcnna Z erkänna cn glömska, hwilkc, Utflot.
tct torde sä mycket häldre förlä,as som anmärkningen
undfallit hela della talrika samfund. Ost första mo-,
mentet i denna § kan icke apl,'ceras pä de mäl som i
8y § Regerings , Formen omtalas, och i hwilka Riksens
Ständer blott äga att yttra stna undcrdäniga
önskningar. Jag sär derföre förcflä att efter orden
särskildt förordnadk är, införes: saint huShällningSmäl
hwarom i 89 § Regerings-Zormen är
stadgadt gälle m. m.
Uppä derom gjord proposition bifölls benna §
jemte Constitutions - Mssottcts och detta Friherre klan.
verkeims föreslagna tillägg.
75 H.
Grefwe förner: I anledning af Hans
Excellcnce Herr Grefwe fluukbs gjorda anmärkning,
att Kammar-Rättens spcnlla revision c) genom den
ZQ § mätte anses upphäfwcn, fär jag enligt bfwcrenS-,
kommelse med Hans Exccllencc till dcnna Z förcflä följande
tillägg: Dock bör den af Riksens Ständers
Utskott eller Revisorer förrättade generela
öfwersigt af StatS-medlens utdelning icke
förhindra rvederbörande ÄmbetSmän att werkställa
den speciella revision, som dem i kraft
sf deras ÄmbetS-befattmng tillkommer.
Herr Grefwen och Ordförande»
gjorde proposition pä 75 § efter Constitutions - Ut
-
Den 25'October.
4567
ffokkekS nya redaction och med detta af Grefwe öiäörQLr
förcstagna tillägg, hwilkcn
DiföllS.
76 §.
Herr Grefwe» och Ordföranden
trodde, att hivad Riddcrffupet och Adela bksiutit rörande
trouppcis sammandragning nära kring Riksdags
- orken här kunde införas. Äfwcn erindrade Herr
Grcfwcn akt han gjort en anmärkning, att det i denna
Z gjorda stadgande äfwcn jämte Riksdags, kallelsen
borde ifrän Predikstolarne kungöras.
Uppä gjord proposiiion bstösr denna § med
tillägg efter irsta Momentet; börandeS detta stadgande
jemte Riksdagskallelsen a alla predikstolar
l Riket uppläs.S, samt med detta nya Moment
utöfwer den wanliga Garnison och NungSrvakt
fä ej troupper finnas saminandraqne eller
sainmandragaS pä ro mil nära Riködagöorten.
Herr klkrendorH, Lisper Willielm,
erindrade att orden, sedan han behörigen stprckt att
han är Riksdagsman, här borde införas.
Åtskilligt ropade emot, och
Erefwcl.örv6r>lrjelm knwände, att en
Adelsman som dertill ej är bcfullmägtigad alldrig kunde
sädant styrka.
Herr Loek: Han nödgades dä medföra A«
dels - brefwet
-
4563
Den 2Z Octobee.
77 Z
Friherre
8tsel vonkkollst^in:
Här kan wäl c) wara fräga vin andra skrifter än tak
och yttranden inför Riksens Ständer. Jag ber dock
att bet mätte noga dctermineras. I fl,t Ständ bör
Hwar och en wara fredad för hwab han yttrar: men
om en Riksdagsman serskildt lätcr trycka nägot, är
han blott Ane,or och under Auctors answar. Jag är
ej Författare för det jag talar här, eller inlcmnar Mcinorialer.
Jag önskade att denna Z tydligare bestämdes
Grefwe
kl örn er: Conftitutions-Utlkottets
tanka har warit alldeles densamma som Friherre
8cae!s, och har derföre för att freda hwar och en säsom
Riksdagsman infört orden: nägon Lid; men för
St! skilja graden i answarightt upprepat hwad i 2y §
stadgadt är om dea som trycker en till ConstittttionsUtikoltct
inlämnad skrift.
Friherre Stael von kstoiiftoin
önskade bock mera tydlighet.
Friherre Lnäerktröm ansäg en tilläggning
nödwändig. Denna § som i tvista fall tilläter
att en Riksdagsman sär ställas under ransakning,
kunde, när han ej annat än ä bar gerning fär gripas,
illuteras derigenom att han ej pä kallelse sig inställde.
Det bör derföre tilläggas attoni han ej lyder kallelsen,
Domaren dä äger att hämta honom med tjenliga mebel.
Herr st. o t K i is b instämde i denna anmärkning.
PS
Den 2Z October.
4569
Pä begäran upplästes 2:dra Momentet af 29
§ med det af Ridderssapet och Adeln bcflutna tillägg.
Grefwe Klnrner: Här är frägan om när
rn Författare läler trycka hwad han inlemnat till Constitutions-Utskottet,
wid hwilket tillfälle hanö answar
som Författare inträder.
Herr Grefwe» och Ordföranden
förmodade att nägot annat b.flut i afseende pä detta
stadgande nu ej kunde tagas.
Grefwe kl ö r n 0 r: Det ena utesluter ej
det andra. Om han käler trycka, är ej hans answar
som Författare upphäfwct derföre att Constiiutlons.Utstotts
nödgas anmäla hans gjorda motion hoL Riksens
StändcrS klena.
Herr Grefwen ochOrdföranden:
Den fräga som Friherre Lire! wäckt är Medes af Rid»
drrstapet och Adela redan förut afgjord.
Herr köklman erindrade att sedan nu
tilläggningen är gjord, och dea omtalade skriften kan
inflyta i ett Sländs Prvtocollcr, mätte dä detta answar
af sig sjelf förfalla.
Herr Grefwen och Ordföranden:
Detta är naturligt, mea när Författaren sjelf trycker
sin skrift, ar han underkastad answar.
Friherre 8 t as 1 vonklollstein:
Jag tror en Riksdagsman genom denna författning
är mycket exponerad; han kan till Constitulions - Utskottet
ingifva ett gansta oskyldigt men bock osmakcligk
Mems
-
4570
Den sz October.
Memorial; det blir asstagik: om Ständct skulle finna
det olagligt, kan bet utesluta honom, och han katt
stadna för en ledsam process.
Herr Grefiven och Ordföranden
utbad fig fä underställa om detta hörde till denna §.
Flere ropade Nej.
Friherre 8 t geI vonkstollltsin:
Jo, för att undwika att en Riksdagsman blifwcr underkastad
denna olägenhet, borde Ständct taga sig den
rättigheten att afgöra om skriften fär tryckar.
HrrrGrefwen och Ordföranden:
Jag tror ej att betta hörer hit.
Friherre 8 t 3 c-1 von hollstein:
Ja, dä kan det ju komma i en fri skildt §. Oet är
tillätet akt förestS nya, och jag tror att denna sak för»
tjenar upmärksamhct; kanske jag ej yttrat wig sä jag
hlifwit fbrstädd. När ett Memorial inkommer, som
wäl ej är anwändbart, men dock icke förgeipljgt, bör
Författaren wara säker; är dek äter ledande till oro
och upror, dä böra medel finnas deremot.
Herr 1 bl s m begärde proposition pä §,
htvilkcn han ansäg tillräckligen skydda hwarS mant säkerhet.
Grefwe b.I o r n 6 r wille allenast erinra, att
(konstitutions - Utskottet inkbit olinn ur 84 § Räkrings
- Formen, att ock nu, efter cit senare bestal kan
komma i protocollerna, är en annan sak, och oä förfaller
ansrvaret af fig sjelf.
Herr
Den 2Z Oclober.
457 t
Herr käb 1 mnn begärde proposition pä §.
Herr k o t kIiek erinrade vm Friherre OZorllröms
anmärkning, och förestoa att i § införes;
näste likwäi, om han efter behörig kallelse sig
ej inställer, hwad allmänna Lagen i thy sall
stadgar.
Grefwe Uöevenbjelm: Som allt hvad
som stär i ett Ständs Protocoll ej kan wara under»
kalladt answar, är enda answarighets - frägan ben, att
det Memorial jag serstilt utgifwit werk,ligen mättt
wara detsamma som jag inlemnat till Sländet.
Herr Grefwcn och Ordföranden
gjorde proposition pä 77 H med Utskottets föreslagna
tillägg, hwarestcr skulle införas: galle Ukwäl, 0M
han ester skedd kallelse sig ej inställer, hwad
Lagen i thy fall stadgar.
Bifölls.
78 §.
Herr von Ist a u s vv 0 l k k: Jag har in»
gen ting akt tillägga mer än en omständighet. I an»
ledning af min anmärkning har Constitutions > Utskottet
till denna § föreslagit ett tillägg, men dock icke
nog widsträckk. Jag kror att friheten att bewista
Riksdagar här icke dör förunnas endast dem som ärv
capit». Oen dör äfwen utsträckas till sädana Adelsmän
som defullmägtigas. Tillfälligheter kunna inträffa
dä cspur ej kan inställa sig, och om denna § di»
dehbllcs, kunde han möjligiwis ej fä nägvn fullmägfig
! sitt ställe.
Herr K o k b ! isb kunde ej till alla delar
instämma i att föreskriften urwidgadrs. De fleste ri
-
4572
Den 23 October.
vila ÄmbctSmän skulle af capita kunna permittera-,
och undandraga- Konungens tjenst. Oet borde blifwcr
hwars och ens sak som wilt sitta för fullmagt, att sjelf
behörigen skaffa sig permission.
Friherre Legerström instämde häri;
vien alla wörö ej ÄmbctSmän. Saken more efter hantanka
hulpcn, om häri infördes: i fall ej deras tjenst
försummas.
Herr st, o t kIieb föreslog att i Riddar,
hnS - Ordningen härom mä stadgaS, och densamma t
denna § citeras.
Grefwe örner fann detta wara rätt,
hav wille allenast förklara att denna rättighet här
blifwit tillagd caput, emedan i följe af wärk representations.
sätt hans rätt bör wara starkare. Ckk
bcfullmägtigande borde ej kunna hindra Regeringenmpndighct
öfwer sina Ämbetsmän.
Herr von Sckantz hemställde om ej
tvid flutet af momentet borde sälta-: nist frenden
beordraS.
Herr 11, sm tillstyrkte att RibbarhuS-Orb,
vingen mätte citeras.
Herr Grefwe» och Ordföranden
gjorde proposition pä H med Constitutions - Utskottettilläggningar,
bock sä, att i det föreslagna Momentet
sättcS i stället för: som är m-put för sin famjlle,
följande: som enligt Riddarhus - (Ordningen till
säte och stämma berättigad är; och i sista tillägg,
ningen införes ordet senare mellan detza och fast.
Bi
-
Den 2Z October. 4373
Bifölls.
79 Z BifbllS.
8v §'
Herr von 8 ekan t? wille endast hem»
ställa om meningen i denna § kunde wara att Landt»
Marskalken och Talemän finge hos Konungen anhälla
vm Riksdagens afiysande, utan att förut derom göra
anmälan i Ständcn. En sädan anmälan trodde hatt
ofelbart borde föreskrifwas.
Grefwe Norner: Man har e) kunnat
förmoda detta af nägon Taleman, hälst han alldrig
kan tala pä sitt Ständs »ägnar utan att dertill af
Ständet wara anmodad.
Herr Oock, Eorktr k.ustviF; Herr
Klingspor, 6erstt, och Herr LerZkman,
H.mbroi:u8 NsZnus, ropade att tillägget ej kunde stada.
Herr Grefwe» och Ordförande»
gjorde proposition pä § med Constitutions - Utskottets,
samt det af Herr von Zclmntr föreslagna tillägg»
Ropades Ja och Nej.
Grefwe Norner: Det tillägg Herr vsa
Lcksntr: begär, finnes redan 179 § upptagit.
Grefwe l^ovvenkjelm: Att föreställa
sig att Landt - Marskalken och Talemän skulle hoS Ko»
nungen anföra en osanning, wore för brottsligt för atk
kunna förmodas. Om derom här nägot skulle utsättas,
borde derutom äswen stadgas nägot för alla ans
dra f, ll, när ett sädant brott work möjligt.
Tredje Band. N;o 220,
4574 Den sz October.
Herr von LnZeström, jsobsn ^latsiias;
Herr Grefwe Uvenkjolmg förmodan att ett
sädant brott more omöjligt fär jag wcdcrlägga med
hwad som hände 1789, dä Landt - Marskalken twärt
emot Riddcrstapct och Adelns beslut undertecknade säkerhets
- acten.
Grefwe I^örvenöjolm: Om härom
nägot bör stadgas, tior jag alt detta säsom en np
fräga bör till ConstitulionS - Utskottet äkerförwisaS.
Friherre Loderström: När i 79 §
är stadgadt om formaliteterna när Riksdagen skall slutas,
och densamma här är äbcropad, bchbfwes ju intet
widare tillägg.
Herr van 8 c k ant 2 : Om det ock skulle
wara en följd af den 79 Z, skadar ju bock icke att
det här införes.
Herr 1 k n m kpckte äfwen för sin del att
bet ej kunde stada, om man satte likmätigt Ståndets
beslut.
Friherre Stjernstedt, ansäg ben
8o § fullständigt determinerad, och frugkadc att tillägget
kunde werka obestämdhet.
Efter nägon korrt öfwerläggning, gillades denna
§ med tillägg af orden efter förutgänget beslut
'. sitt Ständ, hwilkct skulle införas efter orden LandtMarstalkcn
och Talemänncn.
. 8r § Bifölls med tilläggning af ordet underdgnrga
framför assteds-uppwagtningar.
Herr
Den 2Z GctobeL. 4575
HerrGrefwcn och Ordföranden:
Sedan nu Riksdags - Ordningen är genomgängen och
granskad, sär jag till Högloft. Riddcrskapet och Adeln
hemställa om sättet huru tjenligast en jämnkning skulle
kunna werkställas med de andra Ständcn, sä att wi
mätte kunna Lfwerenskomma om denna grundlag och
densamma Konungens sanction underställa.
Herr von 8ckant2 föreslog att den»
na jämkning mätte werkställas pä det sätt som i 72 Z
af denna Riksdags - ordning är uppgifwet.
Herr PLKImun: Jag torde fä underställa
Högloft. Riddcrskapet och Adelns upplysta bedömmande,
om icke den bästa ukwäg till förening wore, att
hwart Ständ utsäge ett wisst antal Ledamöter, hwilka
fdrst sökte werkställa denna jämkning, och sedan un«-  derstälde Riksens Ständer sina försök till ytterligare
antagande. Äfwcn anhäller jag att fä göra en annananmälan.
Sedan Riksdags - Ordningen nu punctwis
är granskad, har mdjligtwis kunnat hända att §§ blifwit
ändrade, utan beräkning af deras inbördes sammanhang,
sä att emellan dem till och med-nägon collision
kunde äga rum. Jag tror derföre det kunde
wara nyttigt, om innan Protocolls - Utdragets justering,
förändringarne kunde utskrifwas, och ligga till
granskning att tillgä i Riddarhus - Cantzlict.
Herr k otk lieb conformcrade sig med
Herr käklmsn, han trodde ej att den 72 H föreskrift
här kunde anwändas, dels emedan detta är eu grundlag,
och derom i samma § icke är nägon fräga, dels
emedan Riksdags - Ordningen, säsom ännu icke antagen
ej bör kunna gifwas nägon retroactiv werkön:
Det wore besynnerligt att gransta och afgöra Riksdags
-
4376
Den 2Z October.
bags« Ordningen pä ett sätt, som först finnes stadgadi
sjelfwa denna Riksdags - Ordning.
Herr von 8cdunt2: Det har e) warit
min mening att den skulle följas säsom en Lag, men
jag ser ej hwad som hindrar att man nu kunde öftverenskomma
derom säsom en utwäg.
Herr von LnAettröm, ^soksn Naidiss,
begärde denna fräga, säsom ny, pä bordet.
Herr k adiman: Utan twiswel är det
nyttigt och wigtigt akt widtaga nögon utwäg till fö»
rening om denna g/undlag, sä att wi en gäng nkätte
erhälla en gällande ordning, och jag tror ej, att för
det en Ledamot begär frägan derom pä bordet, den
icke bör kunna upptagas, hälst betz wigt äfwcn bör
kunna förmä denna Ledamot att ej widare yrka sin rätt.
Herr Grefwen och Ordföranden
-rodde ej att detta kunde anses säsom en ny fräga.
Herr k o tdIi ed: Sä mycket mer som dck
just är samma fräga som ventilerades innan granskningen
punktewis företogs, och wi redan tillkännagifs
wit de andra Ständen, att wi önskade en sädan
jämnkning.
Friherre kisisterstolxs instämde
häri, men crindrade, att om man toge den utwäg som
4 72 § finnes uppgifwet!, kunde den ej anses wara
retroaktiv, när dc§ följande wore stadgadt genom ett
StandetS beslut.
Herr kotka! led förklarade att hans me»
Ning icke warit alldeles sädan, utan att Han allenast
trodk
Den 23 Octsber.
4°;??
trobk bet den icke warit anwändbar wib Riksdags,
Ordningen säsom en grundlag.
Friherre 8tuöl v o n »kst c» 11 ke : n:
Jag kan ej finna annat än att Herrarne alle äro ,.f
en mening. Bäde Herr von 3ctiLNt2 och Herr?äk1-  mZn wilja att den skall ske genom Deputerade, men
be skilja fig i sättet af deras wäljande.
Herr käklman: ven cgenteliga skillnaden
är, att om efter mitt förslag Dcputeräde af hwarje
Ständ skulle utwäljaS, ägde besia c) Ständers afgörande
rätt, utan wore förbundne att till ?lerm asien:,
na stna ZämnkningS-förslag, hwarefter det stöde Stän,
derna öppet att afgöra frägan.
Efter den 72 § skulle äter Nämndm fä göra
jämnkningarna med full afgörande rätt.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän
bet Hederwärda Bonde - Ständet anförd af Riksdagsmannen
ifrän Upland, ^näerg hemsön klickert,
hwilken förmälde att Bonde, Ständet granskat Riks,
dags »Ordningen, och densamma med nägra anmärkningar
antagit, samt lcmnat de ZZ som röra de andra
Ständcn öpna till antagande, när Ständens yttranden
deröfwer inhämtas. Deputation»: afträdde efter
manligheten beledsagad.
Friherre kiststsrftol^e förklarade
att det ej warit hans mening att wid detta tillfälle
tillerkänna Constitutions. Utskottet den rättighet son:
72 § sista punkt medgifwcr. Det hade blott warit
ben första meningen han tillstyrkt.
H er k
4573 Den SZ Oclober.
Herr ll, o t l> 1 i e b ansäg dek af Herr
kalsimrm föresiigna sätt wara det enda rätta. Vä
frägan är om en grundlag, trodde han ej att nägot
sätt ware anwändbart annat än att jämnkningarna
sluteligcn understäldcs Riksens Ständer.
HerrSrefwen ochOrdföranbcn:
Om Ridderskaprt och Adeln skulle willja antaga Herr
käklmrens Förstag, torde de äfwen behaga determinera
antalet af Deputerade till denna jämknings förrättande.
Friherre kleming, Llaes: Wid walet
deraf tror jag mig böra proponera, att dertill inga
personer mätte mäkjas, hwilka förut äro Ledamöter i
Utskott.
HerrGrefwcn och Ordföranden
gjorde proposition pä Herr LLKImsas förslag, hwilkcn
BiföllS.
HerrGrefwcn och Ordföranden
anmodade derefter R-dderskapet och Adeln akt föreflä
antalet af de Deputerade.
Friherre klaris, kreclric, hemsiällde
om e) detta beslut först borde communiceras med de
andra Ständen, dä antingen de kunna förcslä antalet,
eller Talemänncn sins emellan derom öfwerenskomma.
Herr Gref w en och Ordföranden
trodde att bet wore enligt bruket att Adeln förcsloge
Herr
käk Iwan: Thuru jag upprigttak
hör bekänna att jag ej tror mig säkert förstä om mänga
-
Dm 2Z (vctober.
4579
ga eller fä äro bäst, synes mia dock att ändamälet genom
ett inskränkt antal säkrast winner. Jag wille
för »lin del förcslä 4.
Herr Lo c k, Lorsitr: I.uävi§: Ju flere
man ju bättre lycka.
Herr R. 0 t si I i 6 l) förcsiog Sex, samt att
cn tid mätte bestämmas inom hwilken arbetet borde
wara färdigt.
Herr Look: Kanske 12.
Herr Grefwe n och Ordföranden
hemställde hwad proposition han skulle göra när försiagen
wörö sä skiljagtiga.
Herr Lock: so ProCcnts afsiag, kanske 9.
Herr Grefwe» och Ordförande il
frägade om ej Ridderskapet och Adeln täcktes förena
sig; här wore förslaget 4, 6, y och 12.
Ätssillige hördcs^ ropa 6.
Friherre st-iststsrltolps frägade,
om ocksä här skulle blifwa cn dubbel representation
för Ridderskapet och Adela.
Ropades Nej.
Herr Grefwe» och Ordföranden
gjorde derefter proposition pä Sex, hwilken
BiföllS.
Hwar
-
4530 Den 2Z October.
Hvarjemte beslöts, att detta antal likväl kun«
be ändras i fblje af de andra StändcnS bcflut i drtta
afseende.
HerrGrefvrn och Ordföranden:
Sedan Ridderskapet och Adeln nu beslutat, akt till
denna commile Sex Ledamöter skola utseS, fär jag underställa
Högloft. Ridderskapet och Adelns pröfning,
om besia Ledamöter af Ständet, eller af desi Elcctorer,
skola ukwäljas.
Herr ? sklms»: Om den tankan som
npsi blifvit yttrad, att ingen dertill skulle wäljas, hvilken
förut vöre Ledamot af nägot Utskott, skulle af
Högloft. Ridderskapet och Adeln gillas, sä anser jag
lättast att detta val af Electorerna mätte förrättas.
Skulle samma regel i be andra Ständen följaS, torde
det möta mycken swärighct, j anseende dertill att de flesta
af besia Skänbs medlemmar redan förut ärv Ledamöter
af Utskott. I alla fall tror jag bock att walet
genom Electorer är lämpeligast.
Herr von Lokrants trodde ej det björa
wara nägot hinder att en Ledamot förut i nägot
Utskott wore invald. Om sä skulle wara, kunde utan
tvifvel Preste, Ständet till denna Commite ej lemna
Nägon Ledamot.
Friherre ? Iemin Ordsaken till min
anmälan war ingen annan än den, att genom Ständens
ständiga ?1ena är Stats , Utskottet sä öfwerhopat
af göromäl, att det utan tvifvel, under den korta
tid, som ännu för Riksdagen ätcrstär, ej kan hinna
färdigt allt det arbete som ännu är öfrigt.
Fri.
Den 23 October. 453L
Friherre Iverta, krsäric, hoppadeS,
akt det ej mätte säsom regel antagas, att ingen som
förut sitter i nägot Utskott kunde mäkjas till Ledamot
j denna committé. Walet skulle i sädant fall träffa
nykomna personer, som ej kände sakerna och RikSdagens
gäng.
Herr Grefven och Ordföranden
prcponerade att walet af Vesta Ledamöter ej af nägot
förbehäll mätte inskänkas.
RopadcS Ja.
Herrkäsilman: Sedan Friherre kleming
tillkännagifwit att Stats - Utlkottet more sä
mycket systelsatt, hoppades han att Herrar Elcctorerne
derpä ffulle göra afseende.
Herr Ikam föreslog att undantag mätte
göras för Ledamöterna af Stats - Utskottet. ,
Herr Grefwen och Ordföranden
gjorde proposition att walet af Clcctorcrna mätte komma
att förrättas.
Ropades Ja med nägra fä Nej.
Herr Ooricks, kstils, biföll, dock med
förbehäll akt Herr Grefwe Oe la Qaräis mätte ätaga
sig att i denna Committé wara Ordförande.
Herr Grefven och Ordföranden
svarade, att sädant ej i förväg kunde bestämmas, utan
komme naturligtwis att bero af Herrar Clcctorcrs
nas val.
Fris
4532
Den sz ldctober.
Friherre Legerström förnyade Herr
^otlstiebs påminnelse, att en tid mätte tttsättaS inom
hwilkcn denna committé skulle förrätta jämukningarne.
Herr kotklieb ansäg tillräckligt om
det förcskrifweS att defl arbete med möjligaste skyndsamhet
borde göraö färdigt.
Härpä gjorde Herr Grefwe» och Ordföranden
proposition, hwilkcn med Ja beswarades.
Friherre Istainilton, Lali, frägade om wal,
sättet ännu more bestämt afgjordt.
Herr Grefwe» ochOrbföranden:
Propositionen blef med Ja och Nej beswarad.
Herr dlecierstegt, ^csdn, hemställde om walet
skulle förrättas as Electorcrne ClaflcwiS eller gemensamt.
HerrGrcfwen och Ordföranden:
Som propositionen blifwit med Ja och Nej beswarad
dör först afgöras om walet skall förrättas af Electa,
rerna eller af hela Ständct.
Ätskillige begynde nu tala pä en gäng, hwar
under
HerrLesterstestt
hördes säga, att un,
ber denna Riksdag Elcctorerna redan flera gänger sam,
manträdt och gemensamt förrättat wal.
Herr Lock yrkade, att walet af Electo,
rerna claflcwiS mätte förrättas, och
Herr
Den 2Z <vctober. 4535
Herr G r e f w c ir och Ordföranden
förklarade ä nyo att första frägan ännu wore, om
walet ffullc göras af Elcctorer eller af hela vändel.
Friherre Leöerttröm: Jag har wäl
wid propositionens framställande hört nägot Ne), men
icke att nägon yrkat votering, man kunde ju derföre
fräga dem som ropat Nej, om de ej wilja jämka sig
efter pluraliteten.
Grefwe körner förklarade att han ej
hörk nägot nej.
Åtskilliga ropade, alt de wäl hördt, men wa.
rit ganska fä.
Herr Kl örn tlr tillkännagaf att han ropar
Nej och önskade att walet mätte ske Ständswis.
Herr k o t IrIieK föreslog sälom en medel,
wäg, att hwarje Glatz walde inom sig twänne Leda.
möter.
Ropades Nkj, och att clatzificationen wore upp
häfwen.
Grefwe kel örner anmärkte att pä benna
fräga propositionen redan flere gänger wore gjord, och
efter hans öfwcrlygclse med Ja bcswarad.
Äter hördes älssilliga yrka att de ropat Nej.
Fri
-
4584
Den 2z October.
Friherre Leäsr8tröm: Om sä är, sä
mätte dä de som ropat Nej förklara om de wilja hofwa
votering, och jag anhäller att Herr Grefwe» och
Ordföranden täcktes derom fräga dem.
Herr klingspor, Gsrclt, och Herr
ko 08: Om det anses farligt att hofwa sagt Nej, sä
erkänner jag mig hafwa ropat det.
Herr Grefw en och Ordföranden:
Meningarnc synas häröfwer ganska skiljaktig» skulle ej
Ridderskap» och Adela wilja förena sig?
Grefwe ko evenhjelm; Som efter
sscdd anmaning ingen yrkat votering, sä mätte propositionen
böra anses säsvm bifallen.
Härefter upkom nägot buller.
Friherre ^äslfvärsi tyckte Ridderskap
pet och Adeln wara tämligen ense, att walet skulle af
Electorerne förrättas; men att det ännu wore oafgjordk
om det skulle göras clastewis eller af Electorerne ges
mensamt.
Herr Grefwen och Ordföranden:
Sedan ingen yrkat votering, syncS det wara medgifwek
att walet af Electorerne skall förrättas. Jag fär nu
framställa ben proposition att Electorerne mätte göra
detta wal, hwarje clast för sig.
BiföllS.
Derefter bcsiöts att de öfrige Ständcn genom
Deputation om desto beslut skulle underrättas, men sedan
-
Den 25 Gctober. 4Z8Z
dan det blifwik upplyst att Ständen redan wore ätfkiljde,
stadnade Rivdcrskapet och Adeln i det beslut akt
underrättelsen blott pä wanligt sätt genom ProtokollsUtdrag
skulle meddelas.
Herr von 8 c ksntr förnyade Herr
källmans begäran att en afskrift af de i RiksdagsOrdningen
gjorda fbräudringarne i Riddarhus-Cantzlis
et mätte finnas att tillgä.
Härpä gjordeS proposition, hwilken
BifbllS.
Herr Grefwcn och Ordföranden:
Tiden till walet af Ledamöter i den föreslagna commis
töen borde utsättas. Herr Grefwcn hemställde, vm detta
kunde ske innan man erhällit swar ifrän be andra
Ständcn om be wille ingä i den föreslagna jemkning!*
nicthoden.
RopadeS Ne).
Ridderskapet och Adela ätskiljdes kl. 2.
In fräsin ktOiocoIIl
6. 8iIverstoIx>s.
Onsdagen den 25 October
kleman»
kl. 9 förmiddagen.
Ordförande under Herr Grefwcn och LandtMarskalkens
fortfarande sjuklighet, Herr Grefwe
cnb Os 1» 6gräie.
UPP
-
4586 Den 2Z October.
Upplästes ett Utdrag af Protocollcrne för den
18, ly, 20, 21 och 2Z de,nies, innefattande Ridderskapct
och Adelns bcstut öfwer samtclige §:na af Riksdags
. Ordningen, samt om tillsättande af ett Utskott
till förcstäende af jemkningar mellan Ständens öfwer
Riksdags - Ordningen fattade skiljaktig! bcstut.
Under uppläsningen anmälde stg Herr 1 k a m,
kellr, och hemställde om e) följande tilläggning i Riksdags
- Ordningen kunde anses nödig att göras.
Hwarje Ständs Ledamot äligge, dä han skrif--  keligen will till sitt Ständ inkomma med nägot ärende;
att antingen munteligen victera till protocollet,
dä StändctS Secreterare bör efter skedd justering
talet i ordning sätta, eller inlemna Memorial;
men af GtändS - Ledamoten sjelf författat;
egenhändigt med namn bestyrkt, och intet
med fleraS understrift bekräftat. Hwarje Ledamot
af de Ständ som wäljaS, är wald naturligen med
och för dc egenskaper han äger hemma pä sin ort och
i det yrke han alltid idkat. — Med desin egenskaper
kan och bör han tjlna sikt Ständ och Fäderneslandet;
men med främmande tankar och uppgifter, kommande
ifrän en hop Smäsknfwares tygclfna utswäfwandc och
stympade kundskaper utan erfarenhet — wankläder det
icke endast en hederlig Riksdagsman, wärdct af ett
Ständs Memorial, utan bfwerskridrr med det samma
förtroendet af sina Principaler; förolämpar ofta sina
Med - Ständer; ästadkommcr tidsspillan med onödiga
sakers framsättande, och förhindrar den egentcliga förmän
för det Allmänna, som är att hwarje Ständs Ledamot
fär gagna i det egentcliga ämne, hwilkct efter
natur, local och belägenhet i synnerhet hade bordt höra
honom till.
Herr
Den 2Z October.
4587
Herr 4? Kam tilläde akt anledningen till
hans motion more till en del hämtad af hivad han sett
under detta Riksmöte hända, att Oictamikia och Mcmorialer
utkommit, undertecknade af flere Ledamöter tillika
utaf det hedcrwärda Bonde - Ständet, och hwilka warit
till innehåll och skrifsätt af sadan beskaffenhet, att
man swärligen borde tro dem wara författade eller
gillade af dem, hwilka- namn derunder finnas.
Herr 8i!versto!pe, (rustak HHraksm,
utbad sig fä anmärka, att som han kunde af
detza Dictamina eller Memorial anse sig personligen sä»
rad, wille han här förklara, att deraf ej mätte tagas
nägon anledning till ett beslut som c) wore af allmän
spftning. Han kände att det sista c) i Bonde-Ssändct
hade blifwit emottagkt och säledes blott wore enskilda
personers anfall emot en' enskild. För öfrigt
ansäg han i Riksdags - Ordningen tillräckligen före,
bpgdt, att flika Dictamina till Ständen ej af flere personer
skulle fä undertecknas.
Grefwe ö r n e r, ^clolpli 6öran, erindradc
likaledes att han ansäge det ändamäl Herr
Iliam äsyftade, att ej mer än en Riksdagsman mätte
underteckna ett Memorial, wara tillräckligen wunnit genom
stadgandet i sirsta Z Riksdags-Ordningen; och
hwad anginge att ben undertecknade borde hafwa sjelf
författat och egenhändigt skrifwit sikt Memorial, trod,
de Herr Grcfwen sädant alldrig kunna wäl controlleras.
Herr Grefwen och Ordföranden
uppläste ur sirsta H Riksdags-Ordningen följande ord:
"Icke heller mä ett Memorial som flere än en Ledamot
usrderskrifwit, emotragaS, med mindre det är teck
"nadt
-
4583 Den 2g Octsber.
2'nadt af Stänbets Ledamöter frän nägot Stift, Stab,
"eller Län, och sädan orts angelägenheter beträffar;"
hemställandes Herr Grefwe» om icke detta stadgande
kunde säsom tillräckeligt anses.
Bifölls.
Widare under Protocolls - Utdragets uppläsving
inlemnade Grefwe 6/IIsnborA, täennin^,
i anledning af 49 §, följande dictamcn, som npplästcS:
Oä ärcndcrnes fullkomliga utredande är ändamälet
med ben i 56 § Regerings, Formen tillätne äterfbrwisning
af Utskottens förstag, synes tillämpningen
deraf närmare böra bestämmas, än Riksdags - Ordningen
derom innehäller. Om detta ändamäl tillbörligen
skall winnås, borde icke nägot ifrän Utskott inkommit
betänkande, hufwudsakligen i nägot Riks - Ständ, afgöras,
förr än utrönt wore, om nägot Ständ det före»
warande mälct list Utskotts ytterligare handläggning
äter remitterat, i hwilkct fall det borde, hoS de Ständ
som till anmärkningar icke anledning ägt, hwila oaf,
gjordt, med tillkännagifwande af ett sädant förhällanbe,
till betz att mälet ifrän Utskottet ätcrkommer; Oä
genom denna äkgärd samtelig? Ständen komma i tillfälle
att pröfwa de yttt.ligare anmärkningarne, och Utskottets
i anledning deraf gifnc yttrande, inträffar i
ett annat förhällande, och i fall mälct genast i twenne
Ständ hufwudsakcligen afgörcs, den händelse, att Remissen
till Utskottet, om ben ock wore ifrätt twenne
Ständ, samt Utskottets yttrande deröfwcr, wore utan
allt ändamäl, en ir genom twenne StändS föregäende
beslut, frägan antingen kvmme att förfalla, eller ötniinstonr
desse sednare yttranden, icke till näzen förän,
drig i Utskottets första tillstyrkande kunde föranleda.
Ven
-
Den 25 October.
4539
Denna princip kunde medföra bctänkcliga följder, dä
! dfwcrwägande kommer, att mänga ärender äro af
den beskaffenhet, att be nästan enskilt röra ctt eiler
twenne Ständ hwari de andre Ständcn icke torde kän,
na de omständigheter som kunna föranleda till en närmare
granskning däraf, men dock genom ett förekom,
mande hufwudsakeligt bestut, för en stik granskning
lägga hinder i wägen. Det kan ej nägon undfalla,
att mänga Economiska ärendcr äro, som nästan alle,
na röra de twenne jordbrukande Skänden, Ridderskapct
och Adeln säsom Representanter för Frälse-, och
Bonde - Ständet för Skatte - Jorden, och jag anser
olämpeligt att de twenne andre Ständcns samman,
stämmande bestut skulle pä förenämnde sätt kunna hin»
dra granskningen af deste ärcnder, äfwensvm af samma
princip om destc Siänd skulle kunna lägga hinder i
wägen för granskningen af sädane, hwari de andre
Ständcn äga närmare kännedom och intercste. Ctt stadgande
i detta afseende, hwaremot grundlagens mening
j förenämnde 56 § icke synes lägga nägot hinder, tor,
de medgifwa, och att säledcs mälct anses böra hwila
oafgjordt i Z. Ständ, om det fjerde det samma till
Utskott äter, remitterar; men skulle detta första icke
godkännas» lärer det dock blifwa nödigt att stadga
huru mänga Stånds reunster fordraS för att
anmärkningar böra af Utskott upptagas; och
torde det blifwa Utskottets äliggande att upptaga och
beswara anmärkningar, dä sädane ifrän twä Ständ
blifwit meddclte, om ock de twenne andre, Ständer»
mälet hufirudsakligen afgjort,
f. U. 6^IIenbor§.
Efter nägre korrta erindringar i anledning af
Hwab i detta dictamen förestäs, bestöt Ridderffapet och
Tredje Band. N:o 221. Adeli,
4590 Den 25 Dctober.
Adeln att dek samma till EonstitutiorrS - Utskottet remittera.
Sedan Protocolls» Utdraget blifwit läst kill
fluk, hcmstälde
Herr Von 8cknnt2, Ifvar krestina
6sbriel, om, i anledning af Herr kälstmsr-s i sista
klenum gjorda motion, detta Protocolls - Utdrag icke
kunde fä hwila pä bordet till nästa kienum, pä det
man mäste äga tillfälle att wid genomläsning inhämta
vm nägra erindringar, i sä mängfalldiga och inwccklade
frägor som Riksdags - Ordningen innchäller, ännu
ytterligare wore att göra.
Undertecknad Riddarhus - Secreterare yttrade
flg ej hafwa fattat Herr kädlmnns motion sä, som
skulle Protocolls - Utdraget nu uppläsas för att sedan
ligga pä bordet, utan sä, att det samma skulle ligga
pä bordet innan denna uppläsning till justering, hwarföre
ock det samma allt sedan i gär förmiddags legat
i Riddarhus, Canzliet för hwar och en att tillgä och
gransta.
Herr vori8cknnt2 trodde nägon ytterligare
tid ännu bchöfwaS; och biföll Ridderstapet
och Adeln uppä gjord proposition, att Protocolls , Utdraget
stulk säsom ojusterabt anses, och till nästa
klenuw hwila pä bordet.
Upplästes ett ifrän ConstitutionS - Utskottet in,
rämnadt, sä lydande:
<hd
-
Den 2Z October. 459l
Ödmjukt Memorial!
Sedan hos Riksens Högloft. Ständer ben fråga
bliswit wäckt, huru inom ett Riks - Ständ bör fbrhällas
tvid inträffande likhet i rösterneS antal, eller
huru denna likhet mä kunna alldeles förekomma-,
hafwa Riksens Högloft. Sländer bfwerlämnat till Conffitutivns
- Utskottet att öfwer delta mäl, säsom till
Riksdags - Ordningen hörande, med dest utlätande inkomma.
Utikottet, som detta ämne till öfwerläggning
förchaft, fär härmed wördsamt föreflä akt wid flutet
af sZ Z l den projekterade Riksdags - Ordningen mä
säsom ett tillägg följande mening inflyta:
Till undwikande af paria votu, ball wid
hwarje omröstning, förrän Sedlarne uppräknas,
en bland dem uttagaS och genast förseglad
afläggaS. BefinneS. wid uppsummerandet
af de öfriga, rösterne lika delade, mä denna
sedel övpnaS och gifwa decision. Är pluralitet
redan wunnen, bör den aftagda sedeln ouppbruten
pä stället förstöras. Stockholm dm
2Z October 1809.
Pä ConstitutlonS-Utskottets wägnar.
D. kelgnnerkeiln. Larl von kolsnllein.
Daniel Lberflein. /rnffers ^:lou bl^eksrr.
D. Walerius.
Justerades följande Zlne Riksens Ständers
»mderdäniga strifwelser till Kongl. Maj;t.
4692 Den LZ Oktober.
Stormägligste Allernädigste
Konllng!
De sä kallade afgärda Byar, uppkomne gen sm
öfwcrlätclse af urgamla Byars widlvfkiga och öfwer»
flödiga jord-ägor, hafwa af älder warit liteflutne frän
rättigheten att söka skifte i ointagcn ffog och utmark,
cn rättighet, hwilkcn endast blifwit Bohlby tillerkändEfter
det i sednare tider skogarne smäningom wunnit
ökadt wärde, har det blifwit för hwar och cn af yttersta
wigt, att fä sin lott afikiljd och sämchclst sätta
sig i tillfälle, ej allenast att skydda sin Ägendom för
lnkräcktning och förfall, utan ock att till egen och det
Allmännas fördel begagna de ä marken till äfwentyrs
befintcliga odlings-lägenheter. Oä sälcdes Odalbys uteslutande
rättighet till skiftes sökande dcstomindre är
förenlig med den afgärda By tillkommande nyttjande
rätt, som, under sädant wilkor, det skulle bero af ben
förres ägare att dermed uppskjuta till dest skogen ware
ödelagd, och skifte följaktligen i detta hänseende onyttigt,
hafwa Riksens Ständer ansett ett förändradt
stadgande härom fullkomligt öfwercnsstämma med rättwisan
och det Allmännas bästa, och fä härmed, efter
enhälligt beslut, i undcrdänighet föreslä den rättelse t
4 § ly Cap. B. B. att Egare uti afgärda By
ma förklaras berättigad att söka skifte sä wäl
med sina, som Odalbyns grannar, uti skog
och utmark, med lika påföljd som när sädant
af någon i Odalbyn äökaö; dock att LagenS
förordnande om hrvarderaS egolott efter Oreeller
Hemmantal icke derigenom rubbas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Skor
-
Den 2Z October.
4595
Slmmägtiqste Memädigjre
KorlUiig.
HoS Riksens Skrider h.ir till öswerwägande
förekommit, huru som genom Uppbörds» Wcrkcls reglernr.
de
säkerhet utan kwifwcl skulle befordras, samt Staten
undgä att vndcrhälla ett sä stort antal af Uppbörds*
män, som bchoswet för det närwarande kräfwcr; hwar,
femte en förändring af Ränke - pcrsedlarncS benämning
spncS sä mpcket iner nödwändig, som flera bland de
uti Jorde-Boken upptagne persedlar ä witza orter till
ringa qvarnum produceras, dä deremot de i Jordc,
Boken e) införde warors frambringande utgör samma
orters hufwudsakcliga näringsfäng. Dä kikwäl wärk,
ftällighetcn af ett sädant förflag, i anseende till sär,
skildte Lands - Orters olika eultur och öfriga beskaffenhet
torde fordra en härom förut inhcmtad närmare
kännedom, fä emedlertid Riksens Ständer till Eders
Kongl. Maj:t frambära ben underdäniga önskan, det
täcktes Eders Kongl. Majit i Räder anbefalla Landshöfdingarne,
att hwar i sitt Län ofördröjligen läta
höra de skattffpldigc, för akt utröna hwilka persedlar
de förmena sig lättast kunna till sine Utlagors afbör,
dande anwända, hwarefter och sedan Landshöfdingar,
nes berättelser härom, hwilka torde till Kammar - Collegium
insändas, inkommit och wälbemälte (kollegium
desi underdäniga utlätande afgifwit, denna fräga, wid
nästkommande Riksdag, kunde öfwerlämnas till Riksens
Ständer, hwilka derefter skulle äga att t underdänig,
hek afgifwa ett fullständigt förflag till en förbättrad
inrättning af Jorde - Boken samt en mera enkel me,
thod, att med be skattdragande- mindre betungande,
till
4594 Den 2Z Octsber.
till större förmän för Skaten, beräkna och indrifwa
utlagorne.
Riksén- Ständer framhärda rc.
Slormagtigste Allernädigste
Koriung!
Ut! 9 Cap. i § Ärfda-Balken stadgas, akt,
när dödsfall timar, stall den inaka som efterlef,
wer, eller arfwingar, eller de som egendomen
om händer haft, ehwad förord gjorde äro,
rigtigt uppgifwet och lata noga uppteckna
alltsammans i boet, sa löst som fast, sädant
som det wid dödStiman war, med alla skrifter
och handlingar, fordringar och gäld.
Dek kan c) undfalla uppmärksamheten, huru
rnagkpäliggande det är, att Boupteckningar, hwilka e)
allenast böra trygga Sterbhusets delägare samt Borgenärer
och Gäldenärer wid dera- lagliga rättigheter,
Utan äfchen lägga grund för en derefter skeende fördelning,
blifwa med all möjclig noggranhct werkstälde.
Det synes sä mycket mer wädcligt att nägon stags c«
genbom uti Boet utcstötes, som Allmogen och flere äga,
enligt författningar, att till uppteckning- förrättande
antaga hwilken person som hälst, af hwars godtycko
säledcs skulle bero att urskillja det gods och den egendom
som ej hörde tjll gemensamma bset. Denna urskillning
kan e) alltid yäntas; och de mängfaldiga in»
weckladc Rättegängar samt ben oreda och de enskilt»
lidanden, sou, af nämnde anledning härflutit, böra
ät.
Den 25 Gctober.
4595
ätwarna för allt afwikande ifrän hvad Wär Lag sä
wifiigcn förordnar.
Och ehuru ben mening, akt all stag- egendom
bör uppgifwas, tpdeligen fölljer af Lagens bokstafweliga
lydelse och leder till betz wiztiga ändamäl;
likväl och dä, enligt hivad till Riksens Ständers kunskap
kommit, understundom dermed blifvit annorlunda
förfarit, anse Riksens Ständer nödigt, det mä allmänheten
crindras, att wid Boupteckning i Sterbhus,
eller eljest för Boskillnad, och när afträdcs förmän sbkes,
icke allenast all Stads - och Lös - egendom jemte
utcstäcnde gemensamma eller enffilta fordringar, och
hwad under ägtenskapct fdiwärft är, ehwad det säsonr
fördel, eller efter Testamente och förord skulle kunna
wara utmärkt säsom endera Makans cnskilta tillgäng
eller ej, utan ock det fasta gods a landet, som den ena
eller andra Makan ärft eller före ägtenskapct förwärft,
bör noga uppgifwas, upptecknas och wörderås, äfwensom
andras egendom mä kill ort, beskaffenhet och värde
uppföras, med de Titlar, hvarunder den samma i
boet finnes, om det är länt, lcgdt, pantsatt eller förtrodt
gods, ehuru wärdet af sädan andras tillhörighet
ej uti inventarii - summan inberäknas.
Till hwad Munda föreslagit och bcffatik är,
vnhälla i underdänighct Riksens Ständer om Eders
Kongl. Maj:ts Nädiga samtycke och sanction.
Riksens Ständer framhärda re.
Föredrog- ä nyo Herr LerZKmans ben iz
denne- pä bordet tagda Memorial, hvaruti förefläs,
att
Dcn 25 (Dctober.
att Ridder,rapct och Adelil mätte folka del beslut, att
icke fdretnga ti!l afgörande nägra frägor om Skatters
och Taxors förökande, Bcwillningcn eller andra ntgifter
af bwad neimil som hälst, innan Wkdcrbörande Utskott
inkommit med deras betänkande» öfwer Jndragnings-pro)
eter, och Riksens Ständer öfwer de sam,
rua sig utlåtit.
Herr kst n m m s. r H ö i cl, Oorenc-o, anförde
skrifteligen följande: Det är en i dcn enskilt?
Hushällningen 'gifwcn axiomatisk' regel, att med detsamma
som inkomsterna blifwa förminskade, böra alla
anledningar till utgifter äfwen inskränkas. Och wid
första päseendct tyckes det wara sä klokt och sä billigt
att äfwen anwända denna regel i afseende vä den allmänna
Stats-Econvmie». Jag wägar dock tro, att
man med mycken försigtighet och betänksamhet bör gä
till wäga, sä snart man pä det allmänna will anwända
erfarenheter som man frän det enskilta abstraherat.
Märt olyckliga Fädernesland har förlorat en
stor del af sina fordom med säkerhet päräknade inkomster,
har widare bkifwit satt i nödwändighct att
löna nägra nya tillkomna Cmbetsmän, och att ersätta
deni, som genom Finlands och Pomcrns söndrande frän
Moderlandet, förlorat sine spsior och de med dem förknippade
inkomster; det tyckes derföre wara ett sä rimligt
förslag att Staten äter bör wara betänkt pä, att
genom indragningar pä andra häll, genom reduktion
af flere mindre nbdwändiga Embeten, söka äterwinna
hwad den mäste utgifwa. Men skola dä de som innehafwa
dessa Embeten blifwa lidande för en olycka
som de icke bercdt? Det är sant alla Swerigcs innebyggare
fä nog genom förhöjda afgifter och Contributioner
känna bördan af wära fördcrfwade financer,
men ingen skulle wäl sä mycket häraf nedtryckas som
den,
Den 2Z October.
4597
ben» hwilken, sedan han ocksä hemburit sin skärf kill
det Allmänna, skulle bcröfwas den inkomst eller den
lön som satt honom i ständ alt i sin män göra delta
bidrag. Man swarar torde hända: Den som nu in»
nchar en lön, skall ej mista den, utan blott efter den«
sammas bortgäng skulle hans öfwerfiödiga systa icke
mera besättas och hans onödigt iikbekalta lön indragas.
Men winnes dä derigenom nägon besparing för
det närwarande, dä tyngden af den allmänna penningc
bristen som mäst käi»neS? Oetzutom anhällcr jag,
det Rldderskapet och Adeln täcktes betänka huru obctydelige
de första löncrne i hwarje Werk hos oh äro,
och huru länge man mäste wänta och stafwa innan en
sädan erhällcS; hwad är det dä som, i sä falka omständigheter,
lifwar ynglingens hopp och läckar honom
att fortsätta sin wandring pä den sä bcswärliga tjenstcmanna-banan?
Helt säkert ingen ting annat än utstgtcrna
att pä tiden, genom erhällandct af en mera
lönande plats, winna nägon ersättning för dc flygta,
de dagarncs mödor. Om nu beha utstgtcr för honom
inskränkas, lärer lätt hwar och en inse följderne. Ännu
en omständighet! Med hwarje indragning betager
man ju stg ett tillfälle att för det allmänna bästa be,
gagna krafterna af de män som fordom frän Vomera
eller Finland dragit stna inkomster, och derföre enligt
all rättwisa mäste af Staten pensioneras? Slukcligen
mäste man wihcrllgcn med den största klokhet, med den
mäst upplysta omhugsan gä till wäga med beha indragningar,
pä det att icke en sySsta mätte reduceras,
Hlvars nödwändighct snart derpä blef synbar, sedan
man bundit händerna pä sig för ben sammas ätcrupplifwande.
Och att kasta nya bördor pä, eller föröka,
göromälen för otillräckeligcn lönte Tjenstemän — och
det äro de fläste i märt land — frugtar jag icke blir
rädcligt, hälst nu dä sinnens ej än äterkommit ur den
gäss
4598
Den 2g October.
gäsning, i hwilkrn en nyligen fbrclupcn Revolution
dea» försatt.
Sädana äro de betänkligheter som hos mig
blifwit wäck» i anledning af det nu i fräga warande
ämnet. Skulle Högloft Riddcrstapet och Adeln icke
finna deni wara af nägon sädan wigt att pä deni bör
göras afseende eller vcksä anse dem af den beskaffenhet,
att de läkt skola kunna undanrödjos, sä är jag wisst
genast färdig akt instämma i ett projcct svin icke kan
hafira annat äu det älskade Fosterlandets gagn till
fbrcmäl.
Herr k 6 r § si n> » n anmärkte, att hwad
den wärda Ledauioten nu anfört icke egenteligcn hörte
till fdrcwarande ämne: Fragan worc nu ej om Indragningarna,
utan blott om att pästynda Ukffottcn
och att innan dcraS arbeten inkommit ej besluta nä,
gra utgifter, begärandes han häröfwer sf Herr Grefwen
och Ordföranden proposition.
Herr 8iIverltoIpe, 6ustsk e^brgfigm:
I den bclägcnhct wärl Fädernesland sig nu
befinner kan wihk ingen ting wara Riksens Ständer
mera om hjertat, ingen ting upptänkas hwarigenom
Nationen mera kan tillfredsställas, än ett ifrigt bemödande
att genom besparingar för Staten lindra de
dryga utlagor, som i alla fall komma att utgä. Innan
en Biwillnings belopp kan bestämmas, är det genom
sakens natur nödwändigt, att förut mäste Utrönas,
hwilke indragningar kill fbrmindskandc af Statens
behof kunna göras. Den 62 § Regerings - Formen
säger också, att Stats - Werkets behof stall af
Riksens Ständer prbfwaS innan Bcwillningen bestämmes.
Af dessa stäk kan jag ej annat än gilla Herr
Lernfi-»
Den 25 Octsber.
4599
8ergKw3N5 förslag, säsom enligt bäde nied ckt godt
ändamäl och Regerings - Formen, och skulle Ridderskapct
och Adeln sinna otk Regerings - Formers i detta
afseende tydliga föreskrift bchbswer någon ytterligare
sanction, för jag öfwer för nach del tillstyrka proposition
till bifall af Herr Lsr^simaas dictamen.
Grefwe borner, ?v!o!f LörZn: Det
är alldeles icke för att pä nägot satt opponera mig e,
mot den nu gjorde motion, som jag ber art fä säga
vägra ord: det' är blott för att ha den öran nämna
det SlatS - Utskottet redan länge warit sysselsatt med
granskning af möjligheten till indragningar, och uppfört
pä en allmän indragnings - lista hwad Utskottet
ansett dertill kunna komma i fräga. När densamma
till Riksens Ständer inkommer, jemte förslag som upptager
anledningarna att bedömma hwilka indragningar
genast, och hwilka framdeles kunna werkställas,
sä torde närmare kunna inhämtas hwad häruti stör att
göra. För öfrigt wägar jag försäkra att intet annat
än tidens korthet är ordsaken att Utskottet ej redan
till Riksens Ständer inkommit med sitt tämmcligen
widlyfkiga betänkande häröfwcr. Det päskyndandc Herr
Lerkman yrkar kan säledeS ej medföra ten följd att
Utskottet förmär göra mer än det ändä hade gjordt;
och jag öfwcrlämnar till Högloft. Riddcrskapct och Adclns
egen ompröfning, om i sädant fall nägot beslut i
detta afseende kan wara till nägot ändamäl tjenande.
Friherre Lise! von Ist o! 1 t teiH
Lorsitr vig: En wärd Ledamot har i anledning
af Herr LerKkmans motion föreställt swärigheten af
wista indragningar. Jag instämmer med honom der«
uti att detta mäl bör med grannlagenhet behandlas;
Att wara alltför närgängen, skulle hafwa den följd att
be»
4600 Den 2Z October.
bckaga all uppmuntran för ungdomen, akt göra sig
skicklig t.nl Statens tjenst. Likwäl tror jag akt Herr
Lerglimmm niotion ej blott äspftar indragning af Cmbckcn
och tjcnstcr. Oet gifwes en mängd andra föremäl
för uppmärksamheten i detta afseende: pensioner
och andra utgifter, hwilkaS upphörande skulle oändeligen
bidraga till lättnad i Statens behof. Men jag
tror ej att meningen nu är att härom öfwerlägga, utan
blott om ett päskyndande, hwarigenom Riksens
Ständer försättas i belägenhet akt spark kunna sig med
delta ämne befatta.
Ropades om proposition.
Friherre kleming, elser, hemställde
om ej, innan nägot beslut toges om Bewillningen eller
TarorS förhöjande, bäst wore, att inhämta Statsutskottets
betänkande. Blcfwc betänkandet till Utstoktct
ätcrrcmitteradt, sä ägde Ridderssapct och Adeln
i alla fall tillfälle till fattande af det beslut som nu
äspftadcs.
Herr LerZkmao hemställde om ej saken
behöfde äfwcn remitteras till Cconomie - Utskottet,
som äfwcn förut sätt till sig hänwista en eller annan
fräga om indragningar.
Ropades Nej.
Friherre k? lem inx äberopade Grefwe
törners tillkännagifwanbe, att Stats - Utskottets betänkande
wore widlyftkgf. Utskottet hade med all o.
förtrutenhet dcrpä arbetat, men under best mänga äliggandcn
icke kunnat ännu fä bet samma färdigt: tillägZandcs
Friherre kleming att till den utsatte Terminen
-
-
Den 25 Gctober. 460 l
nen för Riksdagens slutande, den 11 November sörs''-  kradc han det wara Utskottet med all möjlig wälwilja
omöjligt alt sina wigtiga arbeten medhinna.
Grefwe Oo si na, August: Jag trodde
mig finna nägre skäl att anföra för Herr Ofwerstcn
IZerZsimans sä wälgrundade motion, mm sär allenast
den äran conformera mig med honom.
Herr Grefwen ochOrdföranben:
Dä jag ej kan annorlunda anse Herr Largsinmlis
gjorda motion än som en fullkomlig likstämmighet med
Regerings - Formens 62 § och Constitutions - Ulskvltet
äfwcn i den projcctcradc Riksdags - Ordningens zo §
tydeligcn wisat detta wara alldeles esprit'» af denna
grundlag, sä fär jag till Högloft. Ridderskapet och A»
deln hemställa om de nämnde motion bifalla?
Ropades Ja.
Äfwcn beslöts att genom en Deputation tillkännagifwa
de öfrige rcspeclive Ständm sä wäl detta
beslut, som att Ridderskapet och Adeln gcnomgätt Riks,
dags - Ordningen samt bestulit förordnandet af ett Utskott
till föreseende af jemkning mellan Ständcns der,
öfwer fattade scrskilta tankar.
Föredrogs det Wällofl. Borgare - StänbetS ben
21 dennes upplästa Protocolls - Utdrag af den 18,
rörande Ridderskapet och Adelns ätagande af Jnqwartering
för sina hus i Städerna under fredstider, samt
det Hbgwbrdige Präste - Ständels wägrande att för si»
ne ägande hus i en dylik inqwartcring ingä.
Herr Lt^ernelcl, Lamuel: Om dek rm
fkulle komma i fräga att afgöra huruwida Preste»
4602 Ten 2Z Ldctober.
Ständer stall fä wara undantagit ifrän knqwarkeringen,
oagtadt Adeln ätagit sig den samma, sä kan jag
älminstone för min del e) samtycka dertill.
Herr Grefwen och Ordföranden
crindrade, att i det Wällofl. Borgare» Skändets Protocolls
- Utdrag frägan icke wvre sä framställd, utan akt
efter Preste - Skändet wägrat ätaga sig inqw sttcring,
sä wille Borgcrskapet swara för Preste - Ständerandel.
Herr kakr: Föga delägare i nä
gon
Stabs-tomt, hade jag mindre rättighet att säga
nägot om deras oner», om icke det were nödigt att
Ridderskapct och Adel» sku le yttra sig. Men som detta
är en skyldighet, och det tillika är ett angenämt
tillfälle akt fä swara pä det Wällofl. Borgare - Stänbets
sä »lycket tillfredsställande LxlrsÄmn Uroiocolti,
sä täger jag mig den friheten att förestå: Att Ridderskapct
och Adel» ätagcr sig pä sina tomter i Städerna
att dela lika alla onsrn med Borgcrskapet i alla de
utlagor och skatter, hwilka det Hbgwördige Präste
Ständet
icke wclat emottaga, deropandcs sig pä sina
privilegier och gamla rättigheter.
Friherre bjerta, krestric: Jag för
min del skulle äfwen proponera att sedan Ridderskapct
och Adeln nu ätagit sig inqwartering, bäve under Krigs och
FredS-tid, Riddcrskapel och Adeln förklarade sig förblifwa
wid dess beslut, samt derjemte jngä med Borgarc-Ständek
i ätagandc af ben del af knqwartcringcn, som pä
Presterskapets ägande hus i Städerna sturle sig belöpa.
Herr st ottilie b, Larl breclnc, yttrade
sig häruti instämma.
Herr
Den 2Z October.
4625
Herr Grefwcn och Ordföranden:
Difaller Högloft. Ridderskapct och Adeln, att oagtadt
dct Hbgwdrdiga Preste - SkändctS wägrandc att uti inqw.
'.'teringen under freds-tider deltaga. Riddcrstapct
och Adeln icke desto mindre e) allenast ibid sitt förut
fattade beslut sörblifwa, utan ock'derjemte förklara, att
Riddcrstapct och Adeln, för den andel i Inqwartcringen
som skulle tillkomma Ecclcsiastiquc - Statens huS och
gärdar i städcrne, i likhet med Borgare - Stäudet, in»
qwartcrings - afgiftcn, efter behörig fördelning, sig ä<-  taga.
Ropades ett starkt Ja.
Derjemte ansäg Ridderskapct och Adeln kjcnligt,
kitt detta beslut med be öfrige respective Ständcn com»
municera, genom den deputation som nu tvär färdig
att afgä, och hwilken genast uppropades och afgcck,
under anförande af Herr Grefwe lftärä, Fullmägtig
Friherre kleming, Llaä5.
Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets ben 4 Oc«
kober pä bordet lagda Protocolls - Utdrag af den 28
September rörande RecognitionS-Skogarne, jemte der,
tift hörande handlingar.
Efter uppläsningen häraf Stcrkom Friherre?!smmF
med ben afsända Oeputatlonen, och förmälke sig
hafwa fullgjort sin bestickning hos de öfrige respective
Ständen, samt att i afseende pä inqwartcrings saken
Borgare - Ständcts Taleman yttrat dct Ständct uti
Ridderstapets och Adelns meddelta beslut igenkände den
»älwilja och ben upplysning i tänkesätt hwaraf de bf.
4604 Den 25 October.
rigc Sländön under betta Riksmöte fäkt ifrän Ridder
skåpet
och Adelns sida röna sa mänga wcdcrmälen, och
hoppades att detta Riksmöte skulle i häfderna bewittna
det nä ewa rån de tidehwarfwcts företräde i afseende pä
känstan för Medborgares gemensamma rättigheter.
Herr di o c k, Lörsta OustviZ, uppläste följande:
Att Bruksägarne mätte bibehällas ivid rcevgnitivns
- fkvgarnc, som dem frän äldre tider blifwit tilldelte,
är cn sak, som jag anser af wigt; likwäl med
det förbehäll, att de afgift derföre ärligen böra erlägga,
efter ett med tidernc lämpeligt pris Det will
säga, att dä Kolnings - arbetet och framkörsten af Kolen
till Bruket blifwit afdragne, pä hwarje Stig-Kol,
resten bör efter MarkcgängS - pris, till Kronan betalas.
— Oct sorcstagnc Skatteköpet af Veste Skogar, e>
mot 6 ärs ränta, anser jag högst fkadeligt, säsom stridande
emot ändamälct att bewara skogarne, dä man
nogsamt i allmänhet känner det föga wärde, som göres
uppä, alt wälda skogar. Jag protesterar sälcdes
för min del häremot, och utber mig häröfwer Herr
Ercfwcu och Ordförandens proposition.
Grefwe körner, Astolf 60rån: Oek
har warit afstgtcn med det af Utjkottet ingjfna Betänkande,
att genom skogarnes indelande till Hemmantal
och upplätande till Skatte-Köp, förena Statens
högsta fördel och enskiltas säkerhet. Dä de säledes
blifwa bäde bättre kända, indelta i wista lotter, och
förwandlade till enikiltas beständiga ägcndom, blir ocksä
hwarje Ägares intcreste närmare förenadt med deras
wärd, och hwad som kan mara odlingsbar mark blifwer
oeksä igenom ffattläggningen snarare odlat. Fördelen
för BrukS-Ägaren eller Skattcmanncn ligger deri,
att RecognitionS - skogmur, förut underkastade cn ar
bitraire
-
Den 2Z Octobcr. 4605
kilraire förhöjning ä afgiften, igenom indelning til!
Hemmantal nu fä en bestämd ränta, och hafwa ett
gemensamt och enahanda interesse med alla andra Hemman
i Riket, och komma säledcs att med dem dela e»,
nahanda dde. Att räkna ut Recognitions - afgiftcn efter
Markcgängcn för stigar Kohl, ger, icke den säkerhet
ät ägaren, som en b.stämd ägande rätt, och kan
ännu mindre bidraga till skogarncS bättre wärd. Namnet
att wara Kronans skogar mätte icke kunna mern
bewara dem, än om de wörö en enskilds.
Herr Lock: Akt längre orda i detta ämne,
anser jag bfwcrflödigt, dä en sä wärd Ledamot uopgifwit
sine tankar om sättet till Recognitions-skogarnes
anwändandc: Men jag tror att Staten och innehafwaren
ej skulle mycket förlora ivid det som af mig
blifwit föreslaget. Skulle Bonden blifwa ägare till
dessa skogar, är det akt befara, att de blefwe radicalk
ukhuggne. Jag anhäller säledcs om proposition pä
Veu motion jag haft den äran göra.
Herr v 0 n ,8 c si u l 2 e n si e i m, Daviö:
Wälet om Recognitions - skogarna är bäde wigtigt och
ömtäligt. Jag hoppas ingen sätter härwid twcnnr
hufwndgrunder i fräga, nemligen att ägande-rätten af
dessa skogar tillhör Kronan eller Staten, och att nyttjande
rätten är upplåten ät de Bruksägare, hwilkasmiden
äro fotade pä samma skogars afkomst. Oet
är nu proponeradt att dessa Krono - skogar skulle refwas
och fördelas till wissa Hemmantal, och sedan af
wederbörande Bruks - ägare fä löfås till Skatte emot
erläggande af sex ärs ränta. Men för min del twiflar
jag, att sädant rätteligen pä de Orter wcrkställas kän,
hwarcst hela Skogs - Omrädct. bcstär af en stenbunden
wildmark, där föga odlingsbar jord finnes. En fredLredje
Band. 222. lig
-
4606 Den 2Z October.
lig och oföränderlig besittningsrätt kunde ock winnås,
förutan allt skatte-köp, i likhet med hwad som är
stadgadt för alla Krono Bergsmans - Heriman, hwilka
oqwaldt bcsittjas, och äfwen upplätas ifrän man till
man, förutan att de köpas till Skatte. Recognitionsafgiftcn
har tid efter annan blifwit ökad, och liksä
har Kolpris och Kolare-lön pä en tid öfwer 40 är,
som jag warit Bruks »ägare, blifwit de sednare ären
förhöjd till sä mänga Riksdaler, som jag för detta betalt
Plätar. Skogens tillgäng och wäxlighet torde
först undersökas, och äfwcnsä Brukens Kolbchof bestämmas;
häldst förhällandet efter Hammarskatten bcstnncs
ganska olika, dä nägra Bruk alldeles äro grundade
pä Rccognitions - skogar och andra blott till någon
del. Det ärliga Kolbehofwet kunde sedan fyllas
cch godtgöras ester ärcks Markegäng, eller derest den ej
gifwrs, efter Bergmästarens wärdcring; hwarwid Kolare
- lönen dock förut afdragas skulle. Pä ett liknande
sätt »häller jag ärligen Kol till en min Bruksägendom
frän nägra sjelf-ägande Krono-skatte Bönder,
och som ej wid utsatt witt fä sälja sina Kol till
andra Bruk; men jag mäste betala dem efter bet af
Bergmästaren för det äret utsatta Kolpris. Jag medgifwer,
att det betalnings - eller Rccognitions - sättet
tlefwe för de Herrar Bruks - ägare, som bctjenas med
Kol ifrän dylika Krono - skogar, beswärande, men kunde
icke anses för orättwist. Deremot finner jag deras
pästäende, att Rccognitions - skogarne skulle pä öppen
Auction försäljas styckewis till den mästbjudande, för
rn högst förderflig princip; hälst sä wida samma köpare
icke tillika förbindas att lefwercra stna Kol, jemte
Byggningswirke, till wederbörande bcrä priviligerade
Bruk, emot gängbart pris. Pä det hela äro till större
delen wära Rccognitions - skogar orefwade och sä ofull
kom«
-
Den 2Z Oclober. 4627
komligt kände, att icke ett grundligt beslut, efter min
Lfwcrtygelsc, härom wid detta Riksmöte tagas kunde.
Friherre 8tae! von bloliltein,
Lorstt7. I^uäviA: I detta ämne, säsom helt främ
mande
för mig, borde jag suspendera mitt omdöme;
men dä jag lager sunda förnuftet till ledsagare, tror
jag mig icke, derest jag gör misstag, betydligen afwika
frän det rätta. Hclgden af ägande-rätt är wigtiz
att bibchälla, derpä grundar stg allmänna säkc beten.
Ester det begrep jag gjort mig om denna sak, har
Kronan lämnat sina skogar, emot Recognition, till
Brukens funderande; i förlitande pä helgden af laga
ordning och stadga hafwa capitaler bliswit nedlagda i
Bruks - inrättningar; dessa skogars äierstallande lill
Kronan skulle säledcs medföra dessa Bruks U tdc.gchg,
och derigenom skulle Medborgare göras olycklige. Detta
tvore wäldsamt och olagligt. Jag fär derföre underställa
till Riddcrstapet och Ädclns bepröbw ndc, om
icke alla be stegar, som blifrvit frän början Bruken
anstagne emot Recognition, kunde sä af Bruks-Ägare
till statte inlösas, men deremot alla de skogar, som sedermera
bliswit anstagne, och icke cgcnteligcn kunna
anseS säsom oumbärlige för Bruken, mätte säsvm en
Kronans werkcliga tillhörighet anwändas pä det sätt
för Kronan är nyttigast. Oen projcckeradc Skattelösen,
sex ärS ränta, är allt för ringa; utan att egentcligen
klandra hwad för detta stedt, tror j rg likwäl
att Riddcrstapet och Adeln med mig lära instämma
dcruii, att dä Kronan bortlämnat sin jord genom
Skatte-köp, efter sex ärs ränta, har den bliswit till
hälften bortstänkt, hwarföre mig syneS billigt, att wid
dessa skogars försäljande till Skatte, följa en annan
grund, mera förenlig med Kronans sannskyldiga gagn
och bästa.
Gref
-
4603
Den 25 Octsber.
Grefwe körner: I anledning af be
af nägra wärda Ledamöter gjorda anmärkningar, anhäller
jag att fä nägot tillagga. Uti hwad Herr Ar,
chiater LckuIi-LnkLim anfört, har jag igenkänt ben
granlagcnhet för Kronans och enffiltas gemensamma
fördel, som alltid utmärkt denna aglningswärda Leda,
mot. Men dä uti Utskottets betänkande är föreslagit,
akt endast de skogar som blifwit afmätte och rcfwade
skulle till Skatte-köp upplätaS, lärer ten närmarekän,
nedom af deras beskaffenhet, som Herr vern Lckui^eadeim
äspftat, i män af d-ras indelning till Hemmantal,
erhällas, och ändamälct säledes i samma män
winn-S. Hivad ärer en annan wä"d Ledämot anfört
att Skatte - Köpeskillingens beräkning efter sex ärs ränta
wore för lindrig, och att det more en förmän ser,
skilt tillagd Bonde»Ständet, torde jag fä anmärka
att dä Bruken äro g"undadc pä förmänen, atl enroten
ringa afgift begagna Rccognitions - skogarna, och detta
nu blifwcr en np kostnad, bör den icke för sä ringa
anses. Det är alltid skattläggningen som bestämmer
den, och för Bruken blifwcr det en dubbel förhöjning
först igenom Köpeskillingen, och sedan igenom den ärliga
Hemmantals - räntan. Det är endast säkerheten
om besittningen, som kan compensera detta; men jag
tror att denna kan för Bruks-Ägaren wara wärd en
högre afgift, och det är i detta afseende, som jag tror,
att dä Statens och enffiltas interesse är förenadt» jag
kan tillstyrka bifall pä betänkandet i hela dess widd.
Herr kälilmsn, Otto l?reclrlc: Som
jag warit närwarande i Stats - Utskottet tvid öfwer»
läggningarne och besluten i detta ämne, och ej här
kan wara mig olik, tror jag wig, uppä de skäl af Utskottet
blifwit anförda, böra tillstyrka bifall till betänkandet.
Jag fär allenast säsom ett ytterligare ffÄ
Den 25 October.
4609
tillägga, att om scdan bck nu gjorde förslag ölifwik
satt i fräga, beslutet deröfwer stulle till nästa Riksdag
uppskjutas, kunde sädank hafwa ben werkön, att en
stor del af RecognitionS. skogarna inom de till. nästa
Riksdag framflytande 5 är bleswe förstörda.
Ropades om proposition pä betänkandet.
Herr Grefwen och Ordföranden
föreslog derefter bifall till Stats - Utskottets betänkande
om Rccognikions - skogarna i hela d-K widd.
RopadcS Ja, hwaribland ett Nej hördes.
Friherre 5tLeI von bollsta!»
frägade om alla Rccognikions - skogar skulle kill Skatte
försäljas, eller blott de som sednare blifwit Bruke»
tilldelade?
Grefwe klörnor: I afseende pä denna
gjorda frägan fär jag den äran ge tillkänna, att i betänkandet
är uttrpckcligcn undantag gjordt för sädana
skogar, hwilka i sednare tider blifwit äldre werk anslagna,
och att serskilt undersökning om dem stall hällas,
och de pä serskilta grunder skatkläggas, och pä
Auction försäljas. Det är säledcs blott sädana Recognitions»skogar,
pä hwilka ett BrukssmidcSrätt af
älder är grundad, som äro inbegripna under be i Betänkandet
föreslagna stadgande».
Herr Grefwen ochOrdförandrn:
Dä detta Betänkande innefattar mänga punkter, och
wid första föredragningen proposition ej fär göras annorlunda
än pä hela Betänkandet, fär jag ä nyo hemställa
om Riddcrskapet och Adeln bifaller Betänkandet
i hela dest widd. Ro
-
4610 Den 2Z October.
Ropades flarka Ja, mm ett Nej, och Votering.
Herr Gothlieb, Larl k^reäric, hem»
stälde, om icke sedan anmärkningar blifwit gjorda och
tankarna were skiljaktiga, i afseende pä Betänkandet
i dkk hela bättre wore, att det samma kill Stats - Utskottet
äterremittcradcs. Säsom äfwcn öfwcrcnsstämmandc
med Regerings - FormenS 56 §, hwilken i flikt
fall wore tpdtig.
HerrGrefwen och Ordföranden:
Sedan Dotering blifwit begärd, kan densamma wihcrligen
ej förw'graS, men Herr Grcfwcn hemstälde, om
den elter de som begärt Dotering icke heldre skulle wittja
käla Betänkandet ätcrgä.
Friherre8tjernkte<lt, Larl 6usiak,
hemstälde om nägon ätcrremih kunde äga rum och nägvn
ny proposition gbraS, sedan den första blifwit med
Ja och Nej beswarad, och Dotering begärd. Friherre
Ltjerulieät ansäg sädan t icke wara i sin ordning.
Grefwe Löwenhjelm, Larl, yttrade
sig hafwa wid första propositionen hört allmänt
ropas Ja och blott ett enda Nej, förmodandes att dm
Ledamot, som detta ropat, kunde förmäs att deri,
frän afstä.
Friherre Legerström, , yttrade
sig i likhet med Friherre Ltjernsteät.
Herr Lock förklarade sig ej med sitt enda
Nej wilja lägga hinder i wägen för Ridderffapet och
Adelns gemensamma önskan.
Herr
Den 2Z October. 4611
Herr Grefwen ochOrdföranden:
Som Herr Lock afstär ifrän sin begäran, torde Högloft.
Riddcrffapct och Adeln anse Stats - Utskottets betänkande
säsom bifallit.
Ropades Ja.
FbredrogS ä nyo sä wäl Stats, Utskottets
Protocolls - Utdrag af den -s October, som BewillningsUtffottcts
Memorial af den io, jämte till dessa utlätanden
hörande Atter, rörande felaktig- uppgifter ä
Bewillnings - Summorna för Krut, Säckcr och Alun,
hwilka samtelige handlingar den 16 October blifwit pä
bordet lagde.
Friherre Ltaöl von hollstein:
Utaf ben nu upläste förklaring af Fullmägtige i Riksgälds
- Contoiret, synes den upplysning kunna hämtaS,
att de inlämnade uppgifter blifwit gjorda blott efter
de provistonclla förslag som frän Landshösdiuge - Embctcna
inkommit. Dcrwid kunde anmärkas, att Ta«
dellen öfwer beha uppgifter, hwilkcn rubricerar Sammandrag
af de och de Bewillnings - Articlarna, borde
man tro icke böra wara gjord efter provistonclla
uppgifter. Men jag will nu endast anmärka att medlen
synas icke hafwa influtit, och jag frägar dä, hwar
hafwa penningarna tagit wägen? och hemställer hwad
utwäg kan finnas att fä reda pä dessa gömde skatter?
H e r r G r e f w e n 0 c h O r d f ö r a n d e n:
Kanske torde Högloft. Ridderskapet och Adeln behaga
uppdraga Stats - Utskottet att härom göra alla möjliga
undersökningar, och för framtiden föreslä ett formulär
att i akttaga wid uppgifterna öfwer BewillningsArliclarna.
Fri
-
4612
Den 2Z October.
Friherre 8tsöl: Pä ett ställe af tvä
mäste dessa medel finnas; antingen hos UppbördLmännen,
elier hos Riksgälds - Contoirct.
Grefwe Oo Irna, eonformeradc sig med
Friherre Stael.
Grefwe IVl örner, Asioiplr 6örsn, trodde
alt Kammar-Rätten wore det enda ställe, hwarifrän
tillförlätelige upptpSningar härom kunde inhämtas.
I RikSgäldS» Contoiret kunde de ej finnas, och
dä kunde ej heller SratS - Utskottet derom göra nägon
undersökning.
Friherre Stael förmälte sig hofwa hörk
berättas att UppbördSmän äfwcn inlämnat salsta delvis,
och ansäg att nödwändigt utwägar mätte finnas
att sädant utreda.
Herr Silverstolpe, 6ustak ^brslmmz
utbad sig fä anmärka, att här wore twcnne frägor:
ben ena att utreda den oordning man nu an»
märkt, ben andra, att förekomma sädana oordningar
för framtiden. Han förcflog att den första mätte fä
dfwerlämnaS till ben committee som kommer att sättaS
för att utreda penningc - fbrwaltningcn sedan 1800
ärs Riksdag, och att hwad »ordningarnas afböjande
för framtiden widkommer, Stats-Ukstoktct mätte anmodas
att derpä wara betänkt tvid författandet af Reglementet
för Riksgälds - Contoirets fullmägtige.
Grefwe Kl ö r n e r: Det nu gjorde anförandet
är wisserligcn wälment; men jag fär hemställa
huruwida Stats - Utstottet i detta afseende kan gifwa
förcstrifter. Förslagen som inkomma, äro i förhand
upp
-
Dcn 2Z October.
uppgjorda, och hwad som i Bcwillning infiukik remitteras
under eu Litel ifrän Ränterierna till RikSgäldsContoiret.
För att taga reda pä huruwida allt bilf»
wit wcdcrbbrligcn remittcradt, är det hos Konungen
nian mäste anhälla om nödige föreskrifter till KammarNätten
och Kammar - Collcgium, hwilka utaf Landshöfdingarna
och Taxerings - männen äga att infordra
dem.
Friherre 8 t a s 1: Frän Landshöfdingarne
inkomma ärligen provistonella förstag, och annat än
provistonella kunna de ej wara, emedan de i början af
äret insändas. Men om beha förstag skulle inkomma
sedan uppbörden redan wore gjord, blcfwe förhällandek
annorlunda; dä borde uppgiftcrnc blifwa fullkomligen
bestämda.
Herr st? k n m: uppgiften af Herr Conilius,
salsten kjerrström frän Riksgälds - Contoiret bordt hc,
ta ett förhastat Sammandrag af Bewilkningen
m. m. Tp sä längt BewillningS - Utskottet examinerat,
äro summorna hwarken riktiga eller provistonella. An,
gäcnde Alun, Socker och Krut äro uppgiftcrnc under
hälften af förhällandek, hwadan det är hwarken proVistonelt
eller sanning. Till exempel, dä uppgiften för
Alun-bcwillningcn är nägot öfwer svQO R:dr. Banco
för 7 är, efter Tabellen, men förhällandct ivar öfwer
!2Ooo; sä kan wäl ingen finna att en sädan Tabel!
är till nägot dugelig. Deremot, om debiteringen för
Alun ifrän de z a 4 Länen där Alun tillwcrkas hade
warit uti en summa i Riks - Tabellen upptagen, sä ha»
de alla dylika detail»summor gjort provistonelt hela
Rikets Bcwillning. Detta hade warit en naturlig
hjelpreda för Dewillnings - Utskottet, dä det bcgripes atk
afkortningarna borde afräknas; och pä detta sättet bör ,
Tabellen, en annan gäng inrättas.
Den 25 Octoder.
Herr Grefwen och Ordföranden
hemstälde om ej detta mäl kunde hänwisas till den lillärnade
Commitleen öfwer redowisningen för Stats,
inedlcn, sedan 1800.
Grefwe körner trodde det rättaste wara
att söka upplysningarna i Kammar-Rätten och
Kammar - Collegium.
Herr Grefwen och Ordföranden
frägade om Riddcrskapct och Adeln skulle behaga att
anstalt fogades om dessa upplysningars erhållande frän
berörde Werk.
Friherre Stael gillade benna utwäg för
det första. Kammar-Rätten kunde wisscrligen lemna
Lem för de första ören; men för de sednare kunde Kammar
»Rätten ej upplysa.
Herr Grefwen och Ordföranden
frägade om Friherre LmLl kände nägra andra tillgängar
till dessa upplysningar, än Kammar-Rätten, Kammar
- Collegium och kanske Krigs - Collegium.
Friherre Stnöl ansäg de bägge förstnämnde
wara de rätta, och allt sedan differencerna
wore styrkla, borde wcdcrbörande äläggas att uppgiswa
hwart resten bljfwit aflemnad: man kunde ej weta om
rj StatS-mcdlen och Bewillnings-medlen icke blifwit förblandade,
eller huru härmed tillgätt; nägon reda mästc
ändteligen finnas.
Grefwe lel örner trodde att Friherre
Ltacls och hans tanke, likasom afsigttrna, wore lika,
och
Den 25 October.
och tilfiy'kte sakens remitterande till bägge de ofwannämnde
wilken.
Herr Croneborg, sofian Didric: Till
upplysning uti förewarandc Lswerläggnings-ämne, torde
mig tillätas fä äran anmäla. Att Taxeriugs-Längdcrnc
för de Häfder hwaruti Knit - och Alun - Bruken
finnas belägne, äro de enda handlingar, som kunna
häfwa eller befästa en till äfwcntys ägande förmodan
att Bewillnings-afgifterne as desie Wcrk icke skalle wara
behörigen påförde eller rctowiste. — Oe frän LandsContoircn
afgikne Bewillniags-Förslag, grunda fig icke
pä de upprättade ärliga Taxerings Langdcrnc, utan äro,
efter desi benämning, endast att anse som ett Förslag,
och kan således ej upplysa hsrru Bewiliningcn »verkligen
utgätt.
Efter hwad förordnat blnwit, uprättas öfwer
Bcwillningcn 2:11c räkningar, en Summarisk som ärligen
till Riksens Högloft. Ständers Riksgälds ° Contoir
afgifwes utan widfogade verificalioner, och en Ordiuai,
re, som biläggcs Lands-Boken. Ingendera af besia
Utwisa hwad efter hwarje artikel och H serskilt blifwit
wederbörande skattskpldige Egendomar, Werk och inrättningar
påförde, hwilkct endast uti Taxerings-Längderne
specificeras, utan upptages BewiilningS-Summan
till redowisandc efter Taxcrings-Längdcrnes sammanstagne
belopp; r följe hwaraf wid BcwillningS - medlens
lcfwcrerande till Landt - Räatcricrne och remitterande
till Riksgälds. Contcireis Casia, någon urskiljning efter
hwilka Artiklar och ZH uti BcwilningS-Förordningcn
de utgätt, icke iagttages, hwilkct äfwcN skulle medföra
cn ony-lig widlöslighet.
Förbsrörde Taxer-ngS - Längder bi^og-s ordinarie
Bewillnings - Räkningen, som tili.ka med d-a ^trige
Landt
-
Den 25 Ockober.
Landt - räkenskapen insändes till Kongl. Kainmar-Collcgium
och aflcmnas derifrän till Kongl. Kammar-Rät,
ten sbr att derstädes noga jemföra- med Mantal^Läng,
berne och Jorde - Böckren, til! utrönande om nägon
person, Ägendom, Werk och inrättning blifwit frän
BewillningS erläggande utesluten, eller till för ringa
belopp ansedd. Att en sädan granskning blifwit werksiäkd,
torde Herrar Taxcringsmän, i afseende pä de
kem ofta päfordrade förklaringar, nogsamt sig rrindra.
Herr Grefwen och Ordföranden
proponerade att Stats - Utskottet skulle anmodas att
söka genom Hof - Cantjlereus ätgärd skyndcsammeligcn
härdfwer inhemta upplysningar frän Kongl. Kammar»
(kollegium samt Kammar-Rätten, och bestå upplysuingar
Riksens Ständers klena meddela.
Lisöils.
Friherre klemen x, OiaäZ, anhöll att
dä Riksdagstiden were sä kort, Stats - Utskottet mätte
i sin af göromäl betryckta belägenhet, blifwa genom
snar expedition af detta beslut auctoriscradt till ben ätgärd
detsamma älades.
Herr Grefwen och Ordföranden
tillkännagas, att Herr Generalen von dlumers anmält
sig wara nödsakad att afsäga sig sin plars i Bcwillnings
- Utskottet, i anledning hwaraf Herrar Elccto»
rcrne för andra Clasen skulle behaga en annan Ledamot
i hans ställe utwälja.
Slutcligcn anmälte Herr Grcftvcn till Jntro,
buction pä Riddarhuset under N:o 220g Ofwcrstcn
»vid löilogs-Flottan, Riddaren af Kongl, Swärds-Or
den
-
