# ID: svediakorp-gov179
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 75,645
# sentences: 2,109
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 19 September. 573
Wal - Protokollet, säsom för en Riksdagsman i flere
afseendm af nöden, skulle till honom ätcrställas.
2Z Härwid äberopas Bonde-Ständcts wid
Regerings - Formen gjorde förbehöll, att pä underdänigt
förslag till Talcmannen uppföra tre personer, bland
hwilka Konungen nämner en; äfwcnsom den anmärkning
blifwit gjord, att Talemanncns ställe bör företrädas
wid inträffande behof, icke af Höbo Härads
Fullmägtig, utan wid Riksdagens början den som fleste
Riksmöten bcwistat, och under Riksdagarne af Elcctorrrnes
Wal dertill kallas, eller efter underdänigt
förslag, af Konungen utnämnes.
24 §. Flere bland Stänbeks Ledaniöter hofwa
önskat, att i likhet med de öfrige Ständcn sjelfwe
fä wälja Ständers Secreterare, samt ait Betjeningen
innom Ständet mätte i anseende till mängden af görornälcn
ökas, med atminstoise en Caucellist.
29 §. 2 Mom. Dä Constitutions - Utskot
tet
afstyrkt nägot förslag till ändring, eller förklaring
af Grundlagen, som Utskottet af en Riksdags,
man emottagil, och författaren will det samma till
trycket befordra, synes han lika wäl böra njuta skydd
och answars-frihet för sine Handlingar, som dä För,
staget uti en Ständets allmänna Sammankomst uppläses.
Wid z Mom. i samma § artmärkes, akt nägot
undantag icke borde ske i Protvcoll, som röra
Mnistcricla eller Commando-mäl, enär ConstitutionsUtstottet
af dem alla kan wara i behof, för att rigtigt
bcdömma huruwida Konungens Rädgifware sine
förbindelser uppfyllt.
3 uf
-
876 Den 19 September.
I afseende pä hwatz uti slutmeningen af 4
Mom. föreskrifwes, har en närmare förklaring af en
StänbetS Ledamot ölifwit begärd , öfwer meningen med
be orden : Mäl som röra enskifta personers eller Cor»
porationers rättigheter och angelägenheter.
Z4 §, Detta Utskott borde ock enligt en Lebamots
tanka äga rättighet att afgifwa förflag till indragning
af sädane tjcnster svin för ärendcrnes gäng
icke äro nbdwändige.
88 §. Härwid hafwa flere Ledamöter äbervr
pat hwad här frammanfbre blifwit anförtzt om nödwändigheten
af Ständernes decision af Bondc-StändetS be«
gäran om lika röstbcräkning i Banco^Utstotkct, med sine
Med-Ständcr, innan Riksdags-Ordningen antagcs.
40 §. Ä ena sidan har denna § oförändrad
blifwit af ätskillige Ständcts Ledamöter gillad; hwaremot,
ä en annan sida> en Ledamot wclat förwara för
Ständet rättighet, att wid hwarje Riksdag sjelf afgöra
huruwida Ständcts Secreterare i U stollen borde njuta
tilträde,mcn flere andre äter hafwa bcsiämt fö: klarat, atk
för Ständcts eget wäl worc i deras tanka oumgängcligen
nödigt, att Bonde - StändctS S c ctcrare hädanefter
som hitkils oförwägrat singe begagna denna rätt, sätom
det enda medel för honom att kunna enligt sin pligt
biträda Talemannen wid malens behandlande, och meddela
Ständens Ledamöter de uplxsningar som stundom
kunna wara af nöden.
46 §. Den mörka ärstiden torde det wara
Nödigt att anslagen utfärdas sire kl. 6 och 8 k. m.
sä framt de annars stola tjena till nägon rättelse.
Nägof
Den 19 September. 677
so §. Nägot owilkorligt förbud akt kala llkom
Prokocollet synes icke wara lämpeligt, utan torde det böra
wara Mätit, för den stg sädant förbchäller.
52 §. De Memorialer, hwilka till ett Ständ
ingifwas, och med de öfriga stola communiccras, torde
böra genom Sccreterarens, men icke Författarens försorg
afiemnas, afwensom icke mera owilkorligt bör
äläggas Författaren, att irenne afstriftcr jemte Originalet
aflemna, än säwida sädant i anseende till bristande
Betjening innom Cancelliet, af Canccllisterne
ej kan werkställas.
I sammanhang härmed har ock Bonde-Skändet
till Constitutions-Utstottcts utlälande wclat remittera
den fräga, huruwida af alla Mcmorialcr, som
till ett Ständ ingifwas, afskrifter owillkorligen böra
aflemnas att de öfrige Ständm till underrättelse meddelas.
56 §- Dek stadgande, akt icke nägot ärende
mä upptagas eller föredragas sä sent, att Bcflutct derom
kunde blifwa frugtlöst, synes fordra nägon förklaring;
Att meningen icke rörer det hufwudsakclig»
Beslutet, har wclat stutas deraf, att det samma aldrig
kan blifwa frugtlöst derföre, att det förr eller
senare widtagcs; men om äter med ordet Beslut fbrstäs
det som tilläter frägans upptagande och föredragande,
lärer med det följande ordet frugtlöst förstäs,
att öfwerläggningen icke kan bringas till stut, i hwils
ken händelse och derest Constitukionens förslag innefattar
, att icke nägot ärende bör upptagas eller föredragas
sä sent, att hufwudsakligt Beslut innan Riksdagen
tillända löper, icke kän fattas, torde till förekom»
Tredje Band. N:o 74, 7Z. man-.
578 Den 19 September.
mande af mistkydning, mera bestämda ordalag kunna
rväljas.
6z §. Derwid kundc ett tillägg behöfwa göras,
som utstakade huru fdrhällas skulle, när alla el,
ler flere än Tre af Högsta Domstolens Ledamöter förklarades
owärdjge Allmänhetens fd, troende.
64 §. Härwid äberopas den anmärkning BondeStändct,
wid granskning as Rcgerings-Fornmn, framställt
emot Inrättningen af en Committé till Tryckfrihetens
wärdande.
65 §- Ä'skillige Ständets Ledamöter beropa»
be stg pä ben redan afgängne hemställan om ändring
af Ristningssättet innom Banco-Utskottct.
67 Z. Den erindran har härwid blifwit gjord,
dels att blott en Revision emellan hwarje Riksdag bor,
be förrättar, dä Riksdagarne nu mera pä bestämde
tider hällas, dels ock att under en sädan R vision
femiväl bo-de inbringas de under Kongl. CommerceCollcgii
styrelse stälde Castor.
77 §. 3 ingen händelse synes det wara ftä
ligt,
att en Riksdagsman för sine handlingar och yttranden
i StändenS tstenL eller Utskotten kan tilltalas
, eller beröfwas sin frihet; men om icke dest mindre
sädant skulle af Styrande Magtcn wcrkställas, borde
det wara Riksens Ständers rätt, att deremot göra
vnderdäniga föreställningar.
78 §. Dä nägon Riksdagsman will resa frän
ben ort, ber Riksdagen hälle-, bör Ständets bifall genom
formligt Protokoll--Utdrag honom meddelas. Hivar»
efter,
Den is Geptembek. §79
rster, vni cn sädan Riksdagsman är Ledamot af ett Ut,
skott, nytt Wal af Electvrernc gknaft bbr förrättas.
Nägon föreskrift sngäende dct kienn minst twä gänger
i weckan bör anställas, har ansetts af ärstillige
Ständcks Ledamöter behöflig - äfwensom yrkandet pä
krägon säkerhet för Protocollerncs wärd torde fä anscS
säsom en nödig försigtighet.
W!d de flere Wa'k - fom af Rikstns Ständers
Deputerade stola förrättas, har den grund bUiwik
tagd; att en Ledamot borde utlottas innan Walet företogs
; McN dä nägot Ständ derigenom förlorar eir
röst, utan att sädant är oumgängeligen Nödigt- hafs
iva ttägre af SkäNbets Ledamöter önskat cn lädan än»
dring häri, att antingen UtlottniNgcn we^kstäldcS första
dä lika röster stadnak emot hwarandra, eller ocksä»
vtt ben första närvarande Ledamotens kanka Utgjor,
dt Lcstutkt; äfwensom det synes wara af wigk, attén
Lag stadgar huru förhällas bör» dä innom ett S^änd
Noteringen sä utfaller, att ett lika akta! röster voterar
för särstilke meningar»
SlulellgeN, dch kill fdrekölManöt af vNödlg
^vidlyftighet, hemställcs- vM icke eN Ledamot, som lnNom
ett Ständ will väcka en fräga, bör genom an,
stag pä Nägot tsenligk ställe sädant killkännagifwa, pä
dct icke flere Ledamöter mätte sysselsätta sig med Skrifters
författande öfwer samnla frägor - och tiden i allmänna
Sammankomstcrne med deras uppläsande förs
spillaS»
Häraf skulle äfven de öfrigt Respective Stänben
erhälla del» Lic sux-rs»
krotocoUs
' tz. L. 'QllLäpäK.
§80 Den 19 September.
Wib uppläsningen af della Protocolls-Utdrag
erindradc Herr !>Ior66N8to ipe, /^nciers, del han
icke ansägc enligt med Regerings-Formen, att anmärkningar,
sädane som de öfwer RiksdagS-Ordningen, hwilka
detta Bonde-Ständets Protocolls-Utdrag innefattade,
blcfwe andra Ständ meddeltc: Och anhöll Herr
^loeöenLioIpe, att Herr Grefwen och Landt.Marskalken
behagade, till förekommande af dylikt framdeles,
härom dfwcrenSkomma med Donde-StändetS Taleman
och Secreterare.
Herr Grefwen och Landt-Marska
lk.en swarade sig det wilja göra, ehuru han ef
tunne i en sädan communieation nägon ting egenteligen
lagstrjdigt.
Utdrag af Protocollet, hällct hoS BondeStändet
de» 6 September lZog.
S. O. Uti nu uppläst Betänkande, den 2Z
sistlcdne Augusti, har ConstitutionS-Ulffottet uppä anförde
skäl fdieflagit sädan tilläggning i RcgeringSFormens
28 §, att af Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer wid nästa Riksdag pröfwaS och afgöras, att
efter orden: Men icke tii! Lommendanter i Häst.
ningarne, mä införas följande: Att till Gtchlor
rvid 'Äcade,i,ferne defsrdca Utländste Lärde af
ritmärkte kunskaper och färtjenster; att likaledes
af Utländningar i ,tjenst antaga Sprakoch
Lrcrcitie-Mästare samt Idkare af de fria
konsterna. — Samt i flutet af Z:de Z efter orden:
Af den rena Evangeliska Läran; tillägges: Spräk
vch
Erercitic-Mästare samt Idkare af de Fria Kousternr,
allena fran herta stadgande undantagn?.
Efter
Den 19 September. 68r
Esker hörom företagen öfwerläggning, bcflöt
Bondc^Ständet, att denna fräga, säsom wid nu warande
Riksdag wäckt, bör ä nästa Lagtima Riksdag
komma under pröfning. Hwarom de öfrige Rcspeclitve
Ständen skulle genom Protocolls-Utdrag wördsamk
och wänligcn underrättas. llt tu^rs.
Lx keotocollo
8. L.
Utdrag af Prokocollct, hältet hos BondeStändet
den 6 September 1809.
S. O. Sedan Constitutions-Utskottet uti afgifwit
Memorial andragit och hemställt, att dä till
äfwenkyrs under Riksdagens lopp, Riksens Ständer,
s likhet med hwad redan förut skett, torde beslut»
tryckningen af flere äterstäende Betänkande» och Förslag,
dem Constitutions-Utskottet äger att afgifwa,
besörjandet af en sädan tryckning antingen den af ett,
perr eller alla Riks - Ständen äskås , kunde anförtros
öt Constitutions-Utskottcts Canccllie, pä det ej allenast
rn af särskilte tryckningsanstalter möjligtwis uppkom»
mande Colliston skulle kunna undwikas, utan äswcn de
personer, som med arbetet haft befattning, komma
i ätnjutande af nägon billig och mättlig winst, hivartill
de synas framför alla andra wara berättigade ,
sä längeHandlingarne, som skola tilltrycket befordras,
äro blotta Förslag, af Riks-Ständcn ännu c) till pröfning
upptagne; och de provistonclt tryckte Exemplaren
, säledcS endast torde kunna anses som multiplicerade
Afskrifter; sä har Bondc-Ständet tagit detta ärendr
under öfwcrwäganbe och till Utskottets hemställan
remnål
tzF? Den t.9 September.
semnat sitt fullkomliga bifall vied den tilläggning, ats
rn lifa räjt i dylika fall borde tillkomma äfwen de
hfrige Utskottens Betjening, om den samma af dem
will begagnas; Hwarom de öfrige Rcspectivc Ständcq
gcnym Protocolls-Utdrag wbrdsamt och yänligev stålls
Underrättas Vt supra
kx
krotocolkcz
§. b- LläZarHir.
Utdrag af Protoc-ollek, hället hos Bondes.
Ständct den 6 September 1809..
S- D. Bonde-Ständet har till behörig gransk»
ykng förehaft fä roäl Stats»UkffottctS afgifne Proto»
eolls-lltdrag,, rörande betz sammanträde med Banco-Ut»
skottets Ledamöter, till gemensam öfverläggning uti de
delar, som i afseende pä BanguenS säkerhet och ersättning
för dess tjll Rikets och FörswarS-Werkcts uxprätthältande
gjorde och än widare tillgörande förskotter, till»
hörde hägge Utskottens samfäldte bfwerwägaude, som
yck hwad Banco-Utskottet genom Protocolls-lstdrag den;
26 ystledne Augusti i samma ämne sig utlätit, och tils
Riksens Stänhers afgörande öfwerlemyat, hwarwid
Bonde-Ständet efter noga pröfning af bägge Ulskotten-
yttrade meningar funnit, att de samma, sädane
be uti Utskottens Protocolls-Utdrag äro att igenfinna,
höra hfwerkemyas till Stats-Utskottet, för att med afq
seende pä de förbchäll Banco-Utskottet gjort, till Riks
fens Ständers skyndesamligen inkomma med en fullständig
Fkvance-plan uti alka dermed gemenskap egande
ämnen? fä att SMderye mä yndtvika att sipckewis
fä
Den 19 September. 533
fä grunderne för Stats - Utskottets framdeles Resultat
till förtida öfwerläggning; I hvilket sammanhang de
anmärkningar, som under denna bfwerläggning hoBcndc-S'ändet
blifwit gjorde, bäde om inskränkning
till syra proccnis ärlig afbetalning, och blott en procents
ränta ä Banquens ofw innämnde fö', skatter, samt
om TullmedlenS dirccte öfwerlemnande till Banqucn,
och swärighetcn att bestämma Banquens widare utbetalningar,
hwilka likwäl torde kunna om behofwct sä
oumgängeligcn fordrade, emot framdeles ställande Hy»
pothcker, än ytterligare utwidgas, bdra af SeatS. Utskottet
tagaS under närmare öfwerwäganbe, pä dct likväl
Ständet mä hafwa fria händer alt öfwer hela benn»
framställning sedermera widtaga det Beslut, som om»
ständighcterne och sakenS natl>r kräfwer, när Statsutskottets
fullständigt utarbetade Finance-plan hunnit
komma till Riksens StänderS hufwudsakliga afgörande.
Härom skulle sä wäl de öfrige Respective RikSStänbcn,
som Stats- och Banco-Utskottcn genom Protocolls-Utdrag
wbrdsamt och vänligen underrättas,
ve luprs.
Lx krotocollcr
8. L.
Urbrag af Protocollet, hället hoS BonbeStändet
den 6 September 1829.
<I. D. Wid behörig granskning af BancoUtssottctS
ProtocollS-Utdrag den 28 ststlcdae Augusti,
rörande afhjelpandet af de olägenheter, som i LanöSor,
tern
-
584 Den !9 September.
terne deraf inträffa, att en mängd förflitne samt nästan
aldeles obrukbar? smärre Banco - Sedlar, likväl
mäste utk allmänna rörelsen emotkagas; ansäg BondeStänbet,
i likhet med hwad Utskottet föreflagit, detta
ämne säsom ett Regerings,mäl böra af Riksens Ständer
hos Kongl. Ma):t i underdänighet anmälas, till minnande
af den ätgärd, igenom samtclige KroNanS Upbbrdsmän,
som Kongl. Majtt kan i nädcr finna för
ändamälct närmast tjenande; och skulle de öfrige Respektive
Ständcn härom wördsamt och wänligcn underrättas
genom Protocolls-Utdrag. vt supra.
Lx krotocoiic»
8. L. IrLgäräk.
Utdrag af Prokocollek, hältet hos BondeStändet
den 6 September iZoy.
S. D. Pä sätt Banco.Utskotlets afgifne sär.
flilte Protocolls-Utdrag under den 22 ststledne Augusti
utvisar, har detta Utskott i anledning af dit remitterade
Memorialer stg utlätit:
1:0 Att den ansökan hvarmed Fullmägtigen för
Arboga Stad inkommit, om urrdfäcnde af ett Län pä
Tre Tusende Riksdaler Specie till förbättrande af Stadens
publique Bygnader, för det närwarande ej kunde
till bifall understödjas.
2:0 Att Utskottet ej eller kunde tilstyrka hwad
Götheborgs Stads Riksdags-Fullmägtigc andragit, rötande
förflvttning till Banque» eller fortfarande af det
Län
Den 19 September. -;85
Län stork 222,222 R:dr. Banco, som berörde Stad
efter den derstädes timade eldswäda i RikSgäldS-Contoirct
sätt uptaga.
Z:o Att ehuru ömmande omständighcterne äa
kunna befinnas, har Utskottet likwäl med afseende S
DanquenS för Rikets uprätthällande oumgängclige biträden
ej ansett sig kunna bifalla, hwad Uddewalla
Stads Riksdags-Fullmägtig begärt, eller att till äter»
upfdrande af Stadens afbrände' publique Byggnader,
erhälla ett Banco-Län af 25,220 R:dr. Och
4:0 Att i anseende till Jern-BergslagernrS !räkade,
och än fortfarande svära belägenhet, dels genom
saknad af nödigt förlag till samma närings bedrifwanbe,
och dels genom bristande afsättning, har Utskottet
vid öfwerwägande af Riksdags-Fullmägtigens frän Nora
Stad gjorde anhällan, om Banco-LänS beviljande
pä Tackjern, till Riksens Ständers ompröfning hemstält,
om icke vid den tid dä Banqucns omständigheter
medgifva, verkställighet af den utläning som vid 1822»
ärs Riksdag blifvit faststäld pä hvarjehanda rudimaterier
m. m., kunde äfven hwad Län pä Tackjern beträffar
fä äga rum i den mohn, sädant med BanquenL
nödiga säkerhet stär att förena.
Hwad Banco-Utskottet Munda föreslagit, blef
efter noga granskning af Bonde-Ständet till alla delar
bifallit, hvarvid Ständet i afseende pä fjerde puncten,
eller Banco - Län pä Tackjern, desto häldre trodk
stg böra Utskottets hemställan antaga, som Ständet
derigenom erhöll en förhoppning, att äfven jordbrukare
vid inträffande lyckligare tldcskiften kunna af Banque»
föl hjelpa- till ett för deras väring nödvändigt
understöd.
Gr
-
586 Dtzn 19 September.
Genom Protocolls - Utdrag skulle be öfrige Res
spcetive Ständen härom wördsamt och wänligen underrättas.
bit supra.
Lx krotocolio
§, D. IröbZräk.
Utdrag afProtoeollet, HSllek hos Bondes
Ständet ben 6 September 1809.
S. D. Till de öfrige Skänbens underrättelsr
skulle genom detta Protocolls-Utdrag wördsamt och wän«
ligen meddelas, akt Bonde-Ständct till allmänna Be,
swärS - och Economie - Utskottets handläggning k dag
remitterat ett af Riksdagsmannen Austers Danielsson
frän Elfsborgs Län ingifwit Memorial, rörande npt,
tan och billigheten af den sä kallade Gärdfarihavdlens
WeMaade, Dt supra.
8x?rotoco!lo
8. L. 1'rä^LrZlr.
Utdrag af Protocollet, hället hoS Bonde»
Ständet den 11 September 1809.
S. D. Bonde-Ständet bcflöt, att till Constkkutkons-UtskottekS
granskning äfwen skulle öfwerlemnas
de ytterligare erindringar, hwilka wid Justering af
sammandraget utaf Ständets mot den prsjeeterade Riks».
pggS-Srdmngm gjorde anmärkningar, blifwit fram
stälde.
Den rs September. 887
stäköe, hwilket genom Protoeolls Utdrag ffulle de öfrige
Rcspcctive Ständen wdrdsanst och wänligen tillkän»
nagifwas. Ot supra.
Lx ?rotoco!!a.
8. L. ^rdräk,
-
Vtdrag af Protokollet, hältet i Bonde,
Ständets kteno, dm ri- Septcm
ber I8og.
S, D. Riksdagsmannen /enäers ^nstarslou
frän Westerbotten begärde, att Bonde Ständek
Wille med dest undcrdäniga förord understödja en till
Kongl. Majit ftäld, af ^berg nu inlemnad, underdänig
ansökning; deruti han, med anledning af det swärn
och olyckliga behandlande Allmogen i berörde Pro,
wince, särdeles Socknarne Umeä, Degerfors, Bpgdcä,
Lbfängcr, Burträff och Skellefteä, mäst, under nu
pästäende Krig, genom Fiendens plundring och framfarande,
undergä, anhäller om nägot penningefdrffott
af Allmänne Medel, till upköpande af boffap, hwarNppä
derstädes ffall finnas en allmän brist, sedan Fienden
borttagit och flagtat Allmogens Kreatur, och
sämedclst försatt nämnde Landsort i en kännbar och
bedröflig saknad af medel till den Närings upkomst,
hwaruppä inwänarnes framtida bergning och beställd cKenteligen
beror.
Härfdrytan ingas ^.berg ett sä lydande Memorial
r
Lycklig den som sjelf hade sin bergning och ej
bchbfde anlita medmenniffor om hjelp och undsättning;
583 Den 19 September.
mm än mera olycklig skulle den nödstälde bckragkaS,
om han icke kunde päräkna medmcnniskors biträde.
Mine Wärdaste Mcdbrbder! kännedomen aftllls
stänbet i Wästcrbottn, där Fienden härjat, wet jag för
Eder wara sä bekant, som jag funnit Eder ömhet för
denne orts inwänare, och deras usta belägenhet. Jag
kehbfiver säledes icke, genom widlyftigt anförande wäcka
Eder känsla till ömhet och medlidande. I känncn
sädant förut och I lämnen mig säkert Edert benägna
bifall till den begäran jag nu ä mine hemmawarande
Bröders »ägnar, hos Eder frambär.
En särskild sak är, htvad lindring orten kan
winna i utskylder och hwad Staken kan bidraga till
hjelp ät jnwänarne, som nu mera icke kunna rädda sig
kjelfwe, sedan deras hufwud - näring, boskaps - skbtslcn,
är dem aldeles betagen genom Armeerncs starka utskrifning
af Boffap; hwarefter händt, att mänge, om
icke fleste, Hemman äro aldeles utan nägot Boskapskreatur,
samt med detsamma födan ifrän detta näringsfäng
är dem platt wägradt, hwilket onda föga pä längre
tid kan uphöra. Lill öfwerflöd pä en sädan olycka
äro ock hällarne, dels igenom Krono-skjutser förledne
winter, dels igenom Rytzarnes röfweri wid aftägandet
nyligen medtagne, sä att den ringa del af landet, som
wid aftägandet kunnat blifwa mindre härdt behandlad,
saknar dragare till Jordbruket och har ej öfrig annan
rttwäg, än att med spadan odla sin äkcr, äfwensom
hästbristcn flere är gör alla skogs - näringar, eller trä«
wärkes framskaffande, till en omöjlighet;
Om hjelp härwid har jag, jemte de öfrige Riksdags-Fullmägkige
ifrän Wästerbotten, hos Högloft. Riksens
Ständer anfört ödmjukaste begäran, och hoppas
hög
-
Den 19 September. 58A
Höggunstig willfarighct, i synnerhet som Rysiarne, efter
sednaste afmarche till Norra delen af landet säsom nidingar
plundrat och förstört allt hwad de öfwerkommit;
nu wägar jag i lika ödmjukhet begära, att det
Hederwärda Stänhet täcktes med sitt underdäniga för»
ord hos Kongl. Majtt befordra en af mig tiltänkt un«
derdänig ansökning om erhällande af en Stambok öfwer
bela Riket till nägot understöd förs Westerbottenolycklige
inwänare, hwilkas förlägenhet nu mer än förr
är obeskriflig och förtjcnar sä wäl det AllmännaS som
hwarje enskildts ömmaste medlidande; och jag gör mig
försäkrad, att, i händelse af nödigt bifall, Medborgare,
bein Gud förskonat frän fiendtligt besök, ej lara glömma,
att förbarma sig öfwer dem, hwilka uti ett fattigt
kand, likasom pä hela Rikets wägnar, hafwa upburik
hufwud-tyngden af krigels olyckor; det är för mig smärtande
begära Edert biträde härutinnan; men den nödstälde
päkallar hjclpen, och I hören säkert denne röst.
Stockholm den 8 September 1309.
^nä. H.näer8son A.ber§,
Efter upläsandet hwaraf, Bonde-Skärrdel uppL
derom framstäld proposition, enhälligt förenade sig uti
bifall till AlikwZs ifrägawarande billiga begäran, sä
att Ständet icke allenast med sitt underdäniga föremäle
härigenom will understödja hans underdäniga anhäls
kan om lämpcligr understöd af allmänna medel till krc«
atubs inköpande för det olyckliga Westerbotten; utan ock
kika underdänigt förcsiä, att genom en öfwer hela Riket
utgäendc Stambok wederbbrande mätte upmanaS,
att widare biträda till nägon hjelp för de n-bdstälde
inwänare i berörde ort, som hittils warit et,k förcmäk
för LiendenS wäkö och förtryck! hwarjemte Lolrbe-Stäns
det
Z90 Den 19 Septeinbek.
det ansäg sig böra genom Protocolls-Utdrag wbrdsamk
och wänljgcn inbjuda sine Rcspcctive Med-Ständcr, att
uki enahanda förord för desse olycklige LandSmän in»
stämma. IIc supra.
Lx krotvcollo
8. L. Tiagsrsik.
Utdrag af Protoeolket. HZllet hoS Monde»
Stänbet wid Riksdagen i Slockholm
ben II September iZoy.
S. D Monde-Stcindrt besiök att till Neduti»
»emnde Utffokt remitterar
Till Stats-Utffottekr
1:0 Kongl. Ma):ts nädiga proposition ben 7'dt
bennes, rörande vispositionen af dett till MarrqueNL fäs
kerhet pantförffrifne hälft af Tull»inkomstcrne.
Lro Kongl. Ma):ts Nädiga proposition Undek
samma dag angäende ätstillige af allmänna Magazins»
Direttion upgifne behof, och omständigheter m. m.
Till Banco - Utstottet.
Kongl. Majrts fbrstnemnde ttädiga propositioS»
Till BewillningS - Utffottet.
Kongl. MajrtS nädiga proposition dea 6 t benne
mänad, angäende afgiftrrne för Franqueririgen as
Utrike- gäende bref.
Lill
Dcn 19 September. 591
Till Allmänna BeswärS- och EconomieUtskottct.
Kongl. Maj:tS ofwanberörde nödiga proposttion,
beträffande de af MagazinS - Direckionen oMförmätte
behof; hwarom de öfrige Respcclive Riks - Ständcn
wbrdsamt och wänligcn ffulle underrättas, ve luprs.
Lx krotocoilo
8. L. IrätzLröb.
Utdrag af Protokollet, höllet hoS Bonde»
Ständer ben 11 September 1809.
S. D. Uppä derom wäckt fräga af Riksdagsmannen
Lric Zrioklon frän jörcbro Län säsom Ledamot
i Bcwillnings-Utskottet, beflöt Bonde-Ständet att
samma Utskott skulle anmodas täta till trycket befordra
betz nu snart afgjfwande proiect till ny BewillningSFbrordning;
hwarom de öfrige RcspectiveStändcii genom
Protocolls - Utdrag ffulle underrättas, bit lupra.
Lx krotocoilo
8. L. 'kisZäräk.
Utdrag af Protokollet, häller hos BondeStänder
den Ii September 1809.
S. D. Genom Protocolls-Utdrag ffulle de öfrige
Respccnve Ständen wbrdsamt och wänligen underrättas.
, att,Bonde-Ständet till allmänna Bsswärs, och
ffcoNö
-
692 Den 19 September.
Ecouomie-Utskottet remitterat ett af Riksdags-Fullmägtige
frän Bohus-Län och Halland ingifwit Memorial,
rörande indragning af Kyrko - Inspektors - tjcnfterne i
dc^e Orter, vt luprs.
Lx krotocollc»
8. L. IräZZräk.
Utdrag afProtocollet, hället hos Bonde.
Ständet den IZ September 1829.
S. D. Oä nu till justering uplästes det för
Skändet författade allmänna Beswär om förklaring öfwer
s. §. i Kongl. Förordningen den li:tc Februarii
1789, angäcndc Krono Hemmans försäljande till skatte,
samt de förmäner och wilkor, hwarunder Skatte.
Hemman hädanefter skola innehafwas, sä bcstöts, att
frägan härom borde remitteras till Riksens Ständers
Lag-Utskott, med anmodan, att utlätande till Ständerne
afgifwa; hwarom öfrige Rcspcctive Riks-Stän.
hen underrättas skulle, vt luxrs.
Lx krotocollo.
8. L. Irä^äräk.
Utdrag af Protocollck, häller i Bonde.
Ständcts kleno d. IZ. September
1809.
S. D. Efter företagen granskning af Allmän.
«a Drswärs och Economtk, Utffvtkkts, dm 22. sist.
ledne
Den 19 September. 59Z
kebne Julli, NfgifNe Betänkande- aNgätndi iNrättnio»
gar för fattige barns upsödande, samt nidige anstalter
till Veneriska smittans hämmande- har Bonde Skäne
bet funnit flg iike kunna det samma godkänna- utan!
anseende till hwarjcbandä deremot gjorde anmärkningar»
frägan till Utskottets widare handläganing äter,
fbrwist; hwarjemte Bonde Stänbrt, wid betragtande af
den obehöriga sammanblandning af Gnkdfari hand»
tande med ZigucNarr, Skojare och -Hästbytare- font
Utskottet nyttjat wid framställningen af betz föresiagne
inskränkning i tillätelsrn för wiste personek- att rrhälla
hast- trott sig böra föreställa Utskottkt vlämpligheten af
detta ekpeditionS-sätt- hälst en oförtjent skugga derigenom
Iblifwit kastad pä de sä kallade Gärdfari - handlande -  hwilka likwäl äro bofaste Bönder och Hemmans-ägaresamt
fbljakteligen medlemmar af Swcrigcs Allniygesäsom
hwarS Ombud Bonde-Ständrt ieke med liknöjd"
het kunnat anse Utskottets berörde förfarande.
Härom skulle dt öfrige Rcspcctivc Ställ bert
Nördsamk och wänligen genom Protoeolls-Utdrag underrättas»
tuxra» ^
krötöcdile)
8. 8»
Utdrag af Hrolörollel, hället hos Bondes
Ständet den iz September 1809-
S. O. Biföll Bonbc-Stänkct Hwad Höglosl.
Aklddekskapet oH Adeln uti nu föredraget Prvtocollss
Utdrag den s deNneS bcstutit i afseende pä de 4 Millioner
Riksdaler- hwilka högstsalig Konung (-vsiäk' HI
Tredje Band. Nrs 76, 77-, N>ld
594 Den 19 September.
ivid Riksdagen i Gefle är 1792, skall hafwa ätagit sig,
att pä Stats-skulden afliavidera, sä att Riksens Ständers
till uptcckniugen af f. d. Konungens egendom utsedde
Ombud mä wara updraget om förhällandet med
denna fordran göra sig underrättade, och till Riksens
Ständer inkomma med de uplpsningar som härutinnan
stä att erhälla. Hwarom de öfrige Rcspcctive Ständen
genom ProtocollS. Utdrag skulle wördsamt och wänligm
underrättas. lie tuxia.
kix ?rotocoilo
L. ki. Irözärsik.
Utdrag af Protocollck, hället hos BondeStändct
den iz September 1829.
S. O. FörcdrogS Riksens Höglofl. Ständers
Allmänna Beswärs - och Economie-UtskottS ProtocollsUtdrag
af den Zv nästledne Augusti, hwangenom med
anledning af Kongl. Maj:tS nädiga proposition af den
2Z samma Mänab, Utffottrt tilstprkt, att BränwinSbränningcn,
mä ben 1 nästkommande October taga sin
början, samt sedermera pä sätt förut stadgat är fortfara
till detta ärs flut.
Wid öfwerwägande häraf fann Bonde-Ständet
skäligt, att, BeswärS - och Cconomie-Utskottets berörde
Betänkande till alla delar bifalla; hwarom be öfrige
Rcspcctive Ständcn genom ProtocollS - Utdrag skulls
wördsamt och wäuligen underrättas. ^ supra.
Lx krotocollo
L. L. Iräzärök.
Den 19 September. Z95
Utdrag af Protocollet, hältet hos BondeStändet
den lz September L809.
S. O. Högloft. Ridderstapet och Adeln hade
genom Protocolls-Utdrag, som nu föredrogs/ tilkänna»
gifwit dest i följe af eit utaf Herr Friherre beerta j».
gifwit Memorial fattade beslut/ angäende utfärdande af
en detaillerad instructivn för Riksens StänderS Ombud
wid upteckningen af f. d. Konungens egendom; hwarigenom
fullständig och säker kännedom, af alla i Boet
bcfinteligc tilgängar af hwad stag som hälst, sä docunienter,
som redbarheter kunde ombuden bibringas. Och
skulle ät Expeditions-Utskottet updragaS förefläendet af
en flik instruktion.
Efter upläsandek häraf, fann Bonde-Ständet
skäligt, att uti Högloft. Ridderskapets och Adelns berörde
beslut till alla delar sig sörena; hwarom de öfrige
Respcckive Ständen, jemte Expeditions--Utskottet skulle
wördsamt och wänligcn underrättas. Oe supra.
klx krotocolic»
8. L. ^rätzLräli.
Utdrag as Protokollet, häller hoS Bonde»
Ständet den iz September 1809.
S. D. Att Bonde,Ständer kill Lag-Utskottet
remitterat Kongl. Majus nädiga proposition, angäende
förökande af undcrhällct för bpsatte personer, derom
skulle de öfrige Rcspcctive Ständen, jemte bemälte
Utstött genom Protocolls-Utdrag underrättas. Ut tuprs.
Lx krotocollo
8. L.
596 Den !9 September.
Justerades följande;
Utdrag af Protokollet, hältet! HögkoA.
Ridderskapets och Adelns klenum d»
16 September iZoy.
S. O. Föredrogs BewillningS - Utskottets ut»
tätande daterat dett is September, i ättledning af dett
utaf Riksens Ständer till berbrde Utskott remitterade
Kongl. Ma):ks Nädiga proposition, angSettde förhöj»
ning i postporto för franqueraNdrt af sädana Bref,
hwilka fortställaS öfwer Stralsund kill Hamburg och
andra Utrikes orter; och bref hwad Bewlllnings-Utskot»
let j afseende härpä tilstprkt till alla delar af Högloft.
Äiddcrskapet och Adeln bifallit; hwarom de öfrige Re»
spective Ständen, genom Utdrag af Protokollet, wänli»
gen ffulle underrättas. hit supra.
Utdrag af Protokollet, hältet j Högktzft»
Ridderffapcts och Adelns klermm d«
16 September 1809»
S. D. Föredrogs Skats-Utskottets d^n tg sist»
tedne uplästa och pä bordet lagda Prvkocolls-Utdrag af
den 12 dennes, angäcttde föreslagen indragning af ben
Kprkorne i Skäne, Halland, Blekinge och Bohus, Län
anflagne Kyrko-tionde», hwilkcn indragning Utskottet
pä ätskllliga skäl hade afstyrkt; och fann Högloft. Ridderfkapct
och Adeln stäligt, att till detta MskottetS ptirande
säsom wälgrundadt lemna sitt bifall; hwarom
Le öfrige.Respcctivc Ständcn genom Utdrag af Protokollet
wänlkhen skulle underrättas, dt supra.
Ut
-
Dm 19 September, 637
Utdrag af Protokollet, hället i Högloft.
Ridderskapcts och Adelns kienum d16
September 1809.
S. D. Beflöt Ridderffapet och Adeln upbraga
ät RiddarhuS-Utskottet att i den under utarbetning
farande Riddarhus-Ordningen föreflä utwägar till befordrande
deraf, att Eleetorers och Utskotts Ledamöters
antal städse mätte äga den fullständighet som är nödig
till ett ordentligt och oafbrutit fullgörande af deras
befattningar; hwarom Utdrag af Protokollet Kulle lill
Riddarhus - Utskottet utfärdas. luxrs.
Rpkästes följandet
Utdrag af Protokollet, hältet k Borgare
StändetS ?Iemum wiv Riksdagen i
Stockholm den < September 1809.
S. D, De Respektive Med - Ständen Kulle
Vördsamt och wänkigcn underrättas, att Borgare-Stävs
det denne dag remiterat
Dill Lag-Utskottet;
1:0 Herr Rödman V/ormmZs Memorial angäs
ende ändring i Lagens stadgande uti zo Capillet 1 §
Kättegängs-Balkcn, rörande tiden till Revistons-skillingS
nedsättande»
2to Herr MerminZs Memsrkak, sm ändring L
Uisse delar af 1798 ärs Coneurs. Stadga»
Zro Snör
-
898 Den 19 September.
z:o Snörmakare» Herr Korling» Memorial,
rörande korum i mäl, som angä brott, hontke af GarnijonS-manffap
förbfwas.
Till Allmänna BeswärS - och EconomieUtskottet.
Herr Bruks-Patron Ebersteins Memorial i
sammanhang med Herr Auditeurrn königs hos Utskottet
den 27 Augusti ingifne anförande, rörande förbättring
i skjutsnings» anstaltcrne och förslag om fragttvagnars
inrättande. Ut luprr.
Lx krotocolla
U. ketertcrn.
Utdrag af Protocollek, häller uti BorgareStändctS
klenum wid Riksdagen i
Stockholm örn 6 September 1809.
S. O. Beslöt Borgare-Ständek med bifall till
Högloft. Constitntions-Utskottets Memorial af den 2Z
nästlcdne: att ben deruti föreflagne tilläggning i Rcgerings-formcns
28 §, rörande befordran af Utländske
Lärde och Konstnärer till Embeten wid Underwisningswerten,
mä wid nästa Riksdag prbfwas och afgdras.
lIt tuprs.
Lx krotocollo
U. keterkon.
Ut
-
Den !9 September. 699
' Utdrag af Protocollct, hällct uti Bor
gare
- Ständets plenum wid Riksdagen
l Stockholm den 6 September
1809.
S. D. Biföll Borgarc-Ständek till alla delar
hwad Högloft. Banco-Utskottet i ProtocollL-Utdrag af
den 22 Augusti yttrat och hemstält i anledning af
RiksdagS-Fullmägtigens för Nora Stad ansökning om
Banco-Läns bewiljande pä Tackjern; och skulle underrättelse
härom de Respectivc Med-Ständcn samt BancoUtskvttet
wdrdsamt och wänligen meddelas genom detta
Protocolls-Utdrag. vt tuxra.
Lx protocoUo
v. keterkon.
Utdrag af Protocollct, hället uti Borgare
- StändetS klenum wid Riks,
dagen i Stockholm den 6 September
1809.
S. D. Som Borgare-Stänbet, uppä de af
Högloft. Banco-Utskottct i Protocolls-Utdrag af den 22
Augusti anförde skäl, biföll dest afgifne yttrande, augäende
den af Arboga Stads Riksdags-Fullmägtig gjorde
ansökning om ZOOo R:drs Län af Banquen för Stadens
behof; Altsä skulle sädant wördsamt och wänligen
be Respectivc Med-Ständcn samt Banco-Utskottet härigenom
tilkännagifwaS. vt luprs.
Lx krotocollo
t. I. v- ke terlon.
Hotz Den, ;9 September
Utdrag af Protocollek, häller k Borgare
, Ständets kianum wid Rikshage»
i Stockholm ben 6 September
1809»
S. O. Uplästcs Högloft. Banco - UtflottekS
Prokocolls-Utdrag af dm 22 nästle-ne Augusti, innefattande
dess yttrande öfwer Götheborgs Stads Rikstzags-Zullmägl.
iges, dit remitterade Memorial, angäcnde
ett hoS Riksens Ständers Riksgälbs-Contoir, af bewälte
Stad till nybyggnaders upförande efter eldswädaw
erhällit Län ä 200,000 R:dr. Banco; och som nyssnämnde
Memorial, hwilkct innehäller en alternativ ans
sökan, att ofwanbcrörde Län mätte antingen för hela
dess belopp fä bfwerflyttaS till Banquru, eller ock tillS
widare med nägon ärlig afbetalning fä i RiksgäldsContoiret
fortfara, äfwcn är till Högloft. Stats-lltffottet
remitterat, men sistnämnde Utskott sitt utlätande ännu
ej afgifwit och frägan dessförinnan icke kunde anses
wara i hela dess widd och sammanhang tilbörligen utredd;
Altsä bcflöt Ständer, -et skulle med pröfningrrr
Sf Banco-Utskottets yttrande anstä till dess Ständets,
remiss jrmwäl warder af Stats-iltfkottet beswarad;
h warom de Rcspective Med-Ständ en, genom betta Pros
tocollS-Utdrag skulle wördsqM och Vänligen underrätt
Lx krotoaollQ
I> keteilop.
Utdrag af Protocoller,, häller r Borgareo
Ständets kienum wid Riksdagen z
Stockholm -en 6 September 4809.
T. D. Efter uppläsande af Riksens Ständers
AWänya Beswärs? och Economre-Utffotts d, i i den
»s
-
Den 19 September. 6or
6e mänad pä bordet lagby betänkande af den 22 näst*
lidne Julli, angäende Inrättningar för fattiga Barns
Uppfödande, famt nödige anstalter till Veneriska smittans
hämmande, bcftöt Gtändet, att sym pä ipälbes
mälte Utskptts utlåtande beror en frän detta Ständ,
t anledning af Herr Westor Valms Memorial dit
remitterad fräga, om en för hela Riket allmän FattigwärdS-Inrättning,
sä päl som sättet,ytt dertill erhälla
nödig Fond, med hvilken fräga den, PM Fatti,
ge Barns uppfödande, äger sä mycket närmare sammanhang
, spm den utgör rn del af den förra; Alksä
skulle prifningcy af ofivanberörde Betänkande uppskjutas
intill dest Utskottets yttrande öfwer Herr Westor
Vatms Memorial hinner inkomma, för att pä erz
gäng med detsamma kunna till behörig granskning
företagas, Hwarom de Respeetiye Med-Ständen samt
Allmänna Besryärs- och Eronomie-Utskottct genom det»
ta ProtocollS-Utdrag skulle vördsam t och wäyligen un,
tzerrättgS, Vt luura,
kx krotycollH
tt. keterlW,
Wdrag af Protokollet, häller i Dory
gare - Ständets klarnnm wid RikSr
dagen i Stpckhol.m dell 6 Septtm»
her 1809,
S. v. A anledning af förekommen anmärk»
Hrng emot Riksens Högloft. <Ztäy.ders Allmänna Bs»
fwärS» och Economie- Utskotts den 7 nästlidne AuguM
Mgifne drtänkande, angäende förbättring i nu waran»
602 Den 19 September.
dr anstalter tvid Kronoskjuts, blcf samma Betänkande
frän Borgare-Ständct ätcrförwist, och anmärkningen
i sädant afseende Utskottet communicerad; Hwilkct de
Respcekive Mcd-Ständcn wördsamt och »vänligen ffulle
tillkännagifwaS. supra.
Lx krolocollcr
U. peterson.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-Ständcts
pic-num wid Riksdagen
i Stockholm den urte September
1309.
S. D. Hade Borgarc-StLndek till nedannämnbe
Mskotts handläggning remitterat:
Till Stats - Utskottet:
liv Kongl. MajrtS Nädiga Proposition af
den 7:de i denne mänad, angäende ätskillige af Allmänna
Magazins.Dircctionen uppgifnc behof och omständigheter
m. m.
2:0 Kongl. Majus Nädiga Proposition af
förenämnde dag, rörande dispositionen af den till Riksens
Ständers Banks säkerhet fbrrffrifne hälft af
Tullinkomsten.
Till BewillningS - Utskottet:
Kongl. Majus Nädiga Proposition af ben 6
dennes, angäende Afgifterae för franqueringen af Utrikes
gäende Bref.
Den 19 September. 6c>z
Dill Banco - Utsiottet:
Kongl. Majrts ofwannämndc Nädlga Proposiilon,
angäende den till Riksens Ständers Tanks säkrrhet
förffrifne hälft af Tullinkomsten.
Dill Allmänna BestvärS- och EconomieUtstottet:
Ett
af Herr Bruks-Patron L^ukr ingifwet Mc»
morial, angäende Dykeri-Jnrättningen; Hwilkct de
Respective Med-Ständcn wördsamt och wänligcn skulle
genom Protocolls-Utdrag tillkännagifwas. tuprs.
Lx krotocollo
».paterson.
Utdrag ak Protocollet, hället i Borgare-Ständets
klerium wid Riksdagen
i Stockholm den IZ Septem»
ber 1809.
S. O. Som Borgare-Stänbet instämde med
Hbglofl. Ridderskapet och Adeln uti det beslut, att i
anledning af wäckt fräga, huruwida hos f. d. Konungen
skulle wara innestäende en fordran af Fyra Millioner
Riksdaler , hwilka Högst Salig Konung
Illrdfe skulle wid 1792 ärS Riksdag, ätagit Sig att
pä Stats-Skulden liquidcra, Riksens Ständers till
uppteckningen af f. d. Konungens Egendom utsedde
Ombud mä warda uppdragit, att om fbrhällandet med
denna fordran gbra sig underrättade, och till Riksens
Ständer inkomma med de upplysningar derom kunna
iahäm»
LOH Den 19 September.
inhämtas ; Altsä skulle be Respective Med - Ständer
härom ryörhsamt och wänligen Wderrattas. Or supra.
Lx krotocollo
U. paterson,
Utdrag af Protocollet, hältet i Bors
gare - Ständets plenum wid Riksdagen
i Stockholm dm IZ ScpteW
her I8c>y.
S. Y. Om följande i dag bestukne RemiKek
W wederbörande Utskott, skulle de Respective Med?
Stunden genom detta Prvtocolls. Utdrag tzdkdsamt och
yänligen underrätraS,
Till Lag-Utskottet;
, i;o Kongl. MajttS Nädiga Propofltipn, STs
Käcnbe förökning af Uaderhället för bxsatte personer..
2;o ProkoeollS, Utdrag, innefattande Hew
Borgmästaren LgZes anförande om nyttan att spMs
kälta tpsatte Personer med nägot pa§ayde arbetk.
Z:o Ett af Herr Borgmästaren Ollberg in-»
gifwet Memorial, om förklaring af LagenS stadgande,,
angäesde Inteckningar, fom skyla medföra förmonL»
rätt,
Till Allmänna Beswärs- och EcoNomiLUtskottet:
Herr
Borgmästaren Ollberg Memorial, an»
Bende alla i Riket brukeliga ftrffilta wigtsortrrö re.
duce,
Den 19 September. 605
huserande M en enda, nämligen BickuaM - wigtcn»
kIl tu^ra.
krotocolic».
ketarlsn^
Utdrag af Protokollet, hällst i Bok»
gare - Ständcls kienum tvid Riks»
dagen i Stockholm den IZ Septtm»
ber 1809.
S. S. Uppä Heberwärda ^ottbe - StändelL
tväntiga inbjudande, genom Protokolls - Utdrag af den
tirte i denne Mänad, beflöt Borgadc-Ständet akt för
sin del instämma med förstnämnde Ständ uti Understödjande
af Riksdags-Fullmäktigens /knflerk ^nstergton
-^bsr^8 Underdäniga anhällaN, vm lämpeligt
Understöd af Allmänna Medel till kreaturs inköpande
för det vlpckeliga Westerbotten, samt att lika underdäNigt
förcflä, att genom en öfwer hela Riket utgäende
Stambok, kvcderbdrande mätte uppmanas att widare
biträda till nägon hjelp för de Nödställde Jnnewänare
i berörde Ort, som hittils warit ett fbremäl för sten,
bens wäld och förtryck; Och skulle de Respektive MedStänden
genom detta Protokolls - Utdrag wördsamt och
wäuligen härom underrättas, ve luxrs.
> Lx krdtbcoila
^1. ketartsN^
Utdrag af Protokollet, hällek utr Böks
gare - Ständets klauum tvid Riksdagm
-
606 Den 19 September.
dagen i Stockholm ben rz September
1809.
S. D. Torgare-Ständet bcstök, att med stu»
telig granskning af Stats- och Banco - Utskottens insände
Protocolls.-Utdrag, det förras af den
gusti och det scnarcs af den 26:te i samma mänad,
angäcndc desse Utskotts sammanträde, för att öfwer,
lägga om säkerheten för de af Banque» gjorde för,
skott, skulle anstä till dess projcct till en Finance-plan
hinner utarbetas och till Riksens Ständer inkomma;
Hwarom de Respektive Mcd-Ständcn wördsamt och
vänligen underrättas skulle, blt tupra.
kx krotocollo
bl. kctei ton.
Utdrag af Protokollet, hällct uti Borgare,
Ständcts ktenum wid Riksdagen
i Stockholm den iz September
1809.
S. O. Uppä Ständeks Remiss k anledning af
Herr Borgmästaren Isinstkjui5t8 Memorial, rörande
indragning af twänne utaf Pastor i Fogeläs inne--  hafwande Ofweilopps-Skommar, Grimseryd och Systratorp,
hade Högloft. StatS-Utskottet i Protocolls»
Utdrag af den 12 dennes sig yttrat, att ehuru Utskottet
icke funnit stäk att tillstyrka desse Skommaranfläcnde
till nybyggande eller reparation af Staden
Hjos Rädhus, säsom Herr Borgmästaren begärt, an,
söge dock Utskottet det tillhöra Kongl. MajrtS och Ri«
- ket<
Den rg September.
607
krts Kammar-Collegium, att pä sätt och i den ordning
Försa ttningarne föreskrifwa undersöka, huruwida berörde
Stomm - Hemman kunna till Kronan indragaeller
icke.
Stänbet, som till alla delar biföll detta yttrande,
fann ock derjemte, det till werkställande af
hwad Utskottet Munda tillstyrkt, och pä det nägot
hinder deremot ej mätte genom det nu vacanta Pastoratets
ätcrbesättandc kunna inträffa, borde ofördröjligen
hoS Kongl. Majtt detta ärende i underdänighet anmälas ,
med anhällan om Nödig Befallning till Kongl. KammarCollegium,
att ofwanberbrde undersökning skyndesammcligcn
företaga löta; Och skulle de Rcspcctivc Mcd->
Ständen, som, jemte Stats-Utskottct om detta Bestut
borde underrättas, genom Utdrag af Protocollct wördsamt
och wänligen anmoda- att häruti instämma, sstc
supra.
krotocollo
Ik. paterson.
- Utdrag af Protocollct, hället i Bor
gare
- Ständets plenum wid Riksdagen
i Stockholm den IZ September
1809.
S. D. Uti Protocolls-Utdrag af ben 12 bennes
hade Högloft. Stats-Utskottct, i anledning af Herr
Advocat-Fiscalcn pslkmsns hos Borgarc-Ständet gjorde
Proposition, om tryckning af inkomne och ytterligare
inkommande uppgifter rörande Stats-Werkct och
Krigs-Fonben samt deras inkomster och utgifter ifrän
IZOS
6oz Den 19 September.
IFOO ärs Riksdag, tillkännagifwit, akt en sädan kryLning
redan börjad blifwit och widare fortsattes, mea
bcrwid tillika erinrat, akt om till Utskottet skulle inkomma
sä beskaffade spccifique uppgifter och redogörelser
, hwilka innefatta flere Band och DolUmer med tillhörande
tzcrifieationcr, sä worr tryckningen deraf utan
ändamäl, för Kronan kostsam och omöjlig att Under
betta Riksmöte medhinnas»
SoM Dorgare-Stänbek fann skäl akt läka bero
tvid hwab Utskottet sälunda yttrat; Altsä skulle
wördsam och wänlig underrättelse derom Meddelas de
Resp^ctive Med - Ständen samt wälbemälte Utskott genom
detta Protocolls-Utdrag. Hl supra,
blx krotocolla
I. kl. ko-tertoNd
Utdrag äf ProtoLollet, hältet i Borgare
- StZndetS klenUm wid Riksdagen
i Stockholm bett ig September
1309. " ^
S. D. Med bifall till Högloft. Stätz-Utskoktets
yttrande i Protocolls-Utdrag af den 12 dcnttcs ^ k
anledning af Herr Grosshandlaren 6. Lanteslonä
dit remitterade Memorial > om Misse omständigheters i»
akttagattde wid de för Kongl. Majus och KroNaNS räkning
skeende försäljnings-, upphandling?-och ÄrrendkAuctiotter,
beflbt Skändet ^ att samma Memorial skulle
till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs»
och Economle - Utskottets handläggning bfwerlemriaS»
suprLd
lUx krotoecrito.
js. ketarlonö -
Den 19 September. 609
Utdrag af Protocollet, HZllek i Bor»
gare - Ständets kienum wid Riks»
dagen i Slockholm den iz Scptem»
ber 1309. >
S. O. Efter uppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och Econoniie-Utflotts Protocolls-Utdrag
af mn nästlidnc Augusti, hwari med
afseende pä Kongl. Maj:k§ Nädiga Proposition af ben
2Z i samma mäuad-, Urskottet nppä anförde skäl tillstyrkt,
att Bränrvinsbränningen mä genom snart ut
färdande
tillätclse den i nästkommande Octobcr taga
sin början samt sedermera, pä sätt förut stadgadt är,
till ärcts flut fortfara, fann Borgarc-Skändet skäligt
att för sin del härtill bifalla, sä wjdt efter Ständets
tanka, härmed äsyftaS endast Husbehofsbrännings-rätiighcten,
och i följe deraf nägvn befattning i och för
denna rättighet eller utöfningen deraf, Allmänna Ma»
gazins - Inrättningen pä intet sätt tillkommer; Och
skulle de Rcspective Mcd-Ständen samt wälbemälte Utskott
härom wdrdsamt och wänligcn underrättas genom
Utdrag af Protocollet. klt supra.
Lx ?rotocc>Ho
I. bil. ketsrlon.
Utdrag af Protocollet, hällek i Borgare
- Ständcts klsnum wid Riksdagen
i Stockholm dm iz September
1809.
S. V. Efter uppläsande af Högloft. Stat--.
UtfloktetS Protoeolls-Utdrag den i2rte dennes, angäenTredje
Band. N:o 73, 79. dr
öro Den 19 September.
de Herr Friherre I^u-lbeckn dit remitterade Memorial,
om wibe ändringar i Författningarnc, forn röra, Hus»
behofs - Branwinsbränningen, gillade Ständet samma
Utskotts yttrande, att berörde ärende dess ätgärd icke
tillhörde. Ut tuprs.
bix krotocoilo
^s. »I. peterson.
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare
- S<anbc.'s plenum wid Riksdagen
i Stockholm Ven 14 September
I809.
S.' O. Wid förchafwande af Högloss. Statsutskottets
infordrade utlätande, angäende projekterad
indragning af den Kprkorne i Skäne, Halland, Blekinge
och Bohus-bän anslagne Kyrko - Tiondcn , fann
Borgare - Ständet, att dä Utskottet till grund för sin
afstyrka» frän nägon rubbning eller indragning af
denne inkomst, bland annat äbcropat, att betydligaste
delen deraf till andre behof än Kyrkorncs och sel pios
Ulus anwändcs, och denne uppgift sälcdcs ägde ctk
wihk sammanhang med de» pä Allmänna Vcswärs- och
Economic-UtskottctS handläggning beroende flögan, om
en Allmän Fattigwärds - Inrättning öfwer hela Riket
samt nödig Fond dertill, pröfningcn af Stats-Utskottets
förenämnde yttrande altsä borde hwila, till dess
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottets Betänkande
rörande FakkigrvärdS-anstaltcrne till Riksens Högloflig!
Ständer inkomma; Och skulle om detta Beslut
de Respective Med.Skänden wörbsamt och »vänligen underrättas.
Ut luprr».
kx krotocollo
paterson.
Den 19 September. 611
Utdrag of Protocollet, hällek i Borgare
- Ständers klenum wid Rikdagen
i Stockholm ben 14 September
I809.
S. D. I anledning af Herrar Fullmägtiges
i Riksgälds - Contoirct hos Riksens Högloft. Ständers
Stats-Ukffott gjorde anmälan , art Commissariatet derstädes
inberättat, huru som hela General-Catzans förräd
af brukbare smärre Credit - Sedlar blifwit medtagit
till utbyte emot dplike förstitne Sedla»-, samt säledeS
hemställt, att ny tillwerkning af sädane Sedlar
till förwäxlingens undcrhällaiide Mä föranstaltas, hg,
de Stats-Utstottet för stn del funnit nägon betänklighet
icke mbta dcrwid, att ju nya Credit-Sedlar pä L
R:dr valeur, och derunder till Utbyte mot dplike förstitne,
uti RiksgäldS-ContoirctS Caha hällas Allmänhetett
tillhanda, i fall Herrar Fullmägtige skulle prbfwa ett
fädan anstalt nödwändig, dock under de kraftigaste förbehöll
, att Credir-Sedcl,Stocken derigenom icke i träger
mätto kommer att förökas.
Och som Borgare,Ständet, pä de as Utskottek
anförde skäl, samt emot nogastc iakttagande af det
derwid fästade förbehöll, till Utskottets ofwanberörde
yttrande sitt bifall kemnade; Altsä skulle genom detta
Prvtocolls-Utdrag de Rcspcetive Mcd-Ständcn, samt
Högloft. StatS-Utskottet wördsamk och wänligen härom
underrättas, supra.
Lx krotocollo
j. lst. ketersoo»
Utdra
-
6iL Den 19 September.
, Utdrag af Protocollek, hältet utk Margare
- Ständets kienum wld Riksdagen
i Stockholm den 14 September
1809.
S. D. Uppä den underrättelse Högloft. Ridberskapct
och Adeln uti Prvtocolls-Utdrag af den iz
dennes mcddelt, att anledningar sörekoeumit, som skulle
i de till Bewillnings-Utskottet aflcmnadc officielle up«
Kister öfwer de förre ärcns Bewillninggr pä K ut- och
Socker - tillwerkningarne i Riket beiydlige orjktigheter
influtit, fann Borgare-Ständet lika med Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att tillförlitlig kännedom borde
inhämta- , hwaraf.dche oriktighctcr kunnat härflyta",
och förenade stg altsä med Högloft Ridderskapct och
Adeln uti bet Beslut, att ät Bewillnings - Utskottet
Lkulle uppdragas, att genom Herr Hof-Cancellerens ät,
Kärd hoS »vederbörande Embcts-Werk, söka härom erhälla
nödige upplysningar samt sedermera med berättelse
om rätta sammanhanget med ofwanbcrörde uppKifter
inkomma; Och ffulle de Respcctivc Mcd-Ständen
samt Bewillnings - Utskottet härom wördsamt och
rvänligm underrättas genom betta Prvkocolis - Utdrag»
llr tuprs.
Lx ?rotocoNc>
I. bl. kLterion.
Justerades twänne unberbäniga strifwelser till
Kongl. Majrt; sä lydande:
Stor
-
Den 19 September. 6iz
Stormagtigste MemWgste
Konung!
Under den 16 M. Augusti har Eder Kongl.
Was:t behagat gifwa Riksens Ständer tillkänna, dek
Sändebud afgätt sä wäl till Rystland som Paris, för
att underhandla om ett tillkommande Fredsverk, och
dä nödigt worc, att deste beskickningar blefwo förscdde
med erforderlige medel; men Stats - Cvntoiret för
det närwarandc icke ägde nägon tillräckelig Fond i ben
myntsort Hamburger Banco, som för Bcskickningarne
oundgängeligen erfordras, har Eders Kongl. Maj:t till
Riksens Ständer öfwerlemnat det fbrflag, att StatsWerkct
mä af Riksgälds - Contoirets Wäxclförräd crhälla
hvad det i Wäxlar ä nämnde myntsort bchbfwcr
till ett belopp af 70 a 30,202 R:dr, att efter hand
Mtagas och emot förbindelse att framdeles i sädane
Wäxlar derföre lemna full ersättning.
Denna Eder Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
hafva Riksens Ständer till öfverläggning förehaft;
och dä till Riksens Ständers kännedom kommit,
att sedan, uppä f. d. Konungens, Riksgälds-Eontoirets
Fullmägtige gifne befallning, utbetalningar pä
iviste Utrikes orter blifvit inställde, har af sädan anledning
Riksgälds-Contoiret samlat en Fond uti Hamburger
Banco af Sextio Sju Tusende R;dr, hvilken
hos Banguicrcrne k. 6ocie kror kils et LomzmZn. j
Hamburg är inncstäcnde, samt utan hinder af Hägre
särskildt? enZgzemens med dcste Banquierer när som
hälst kan lyftas, sä wilja Riksens Ständer bifalla,
det förenämnde 67,222 Rrdr mä till i fräga waran
-
614 Den 19 September.
de behof förskjutas, med det tvilkor, att Riksgälds
Contoiret nndfär sin ersättning uti samma myntsort,
eller Hamburger Banco.
Riksens Ständer framhärda med djupaste tvörd»
vad och trohet
Lit.
Stockholm den 6 September 1809.
Slormägligste Allemädigste
Konung!
Sedan Riket med ymnig ärSwäxk blifwit wäl«
signadt, och i anledning deraf hos Eder Kongl. MaZ:t
i Nödigt öfwerwägande kommit, huruledes det för
Jordbrukaren skulle blifwa nyttigt och angeläget, akk
till Brännan fä förwandla nägon del af dea erhällna
grödan, har Eder Kongl. Majit under den 2Z sisil.
Augusti behagat till Riksens Ständer afiäta ben' NZdk.
ga Proposition, om icke Bränwins-bränningen borde^
1 enlighet med Riksens Ständers Beslut ivid rgoo ärS
Riksdag, och Kongl. Maj:t§ dekpä grundade Nädiga
Författning af den is Julik samma är, ifrän och med
den r nästkommande Ockober tillätas z hivarwid Eder
Kongl»
Den 19 September. 6iZ
Kongl. Maj:t likwäl till Riksens Ständer öfwerkemnät,
att som vmständighetcrne det fordra, antingen
nu genast i allmänhet fastställa, huru med Brännvinsbränningen
framdeles förhällas mä, eller i händelse
be framtida wilkoret, dcrwid nu icke kunna oföränder,
ligen bestämmas, ätminstone tills widare stadga dem,
under hwilka <n sädan bränning nu skulle kunna företagas.
I anledning häraf fä Riksens Ständer kill
undcrdänigt swar lemna, att efter det detta ämne ut!
samtlige Ständcn till öfwcrläggning fbrewarlt, de enhälligt
bifalla, att Bränwins-bränningen, för hwilken
detta ärS Afgift redan rrlagd blifwit, mä frän
ben i nästkommande October och till innewaranbe ärS
slut tillätas med de wilkor och förbchäll nu gällande
Författningar i sädant afseende stadga ; Warande Riksens
Ständer i öfrigt nu betänkte, att utarbeta de
grunder, hwarefter Bränwins, bränningen frän nästa
ärs början och sedan framdeles wcrkställas mä, samt
anhälla i underdänighct, att längre fram fä särskildt
anmäla det Bestut, som i fbrewarande ämne blifwer
tagit.
Riksens Ständer framhärda med djupaste rvörbnåd
och trohet
1-t.
Stockholm den 14 September 1809-
I anledning af denna justering rrindrade Herr
dloräsnstoixe, ^näers, att han just ärnat päminna
vm
6iS Den 19 September.
om en snar expedition af Swarén pä dc Kongl. Maj:tS
Propositioner, hwarom Riksens Ständer redan beslutat.
För öfrigt anmärkte han , att Regerings - Formen
utstakade, bet swarén pä dc -Propositioner, som
blifwit bifallne, skulle af Talcmänncn pä Rikssalen
till Konungen bfwerlemnas. Detta wore bcswärligt
för Konungen, om det skulle bchöfwa hända osta.
Han hemställde derföre, om icke Herr Landt-Marskalkm
och Talcmännen kunde öfwerenskomma om ett annat
sätt till swarens afgifwande. Flera wore wigtiga, och
ak natur att snart böra asiemnaS. Ständcrne hade
beslutat, rörande Konungens Stat. Liden skyndade
dä Personer, som kunna komma i fräga till rcduction,
behöfde känna sitt öde. Om, som han hoppades, stora
indragningar skedde wid Stall-Staten, wore det
äfwcn angeläget, af flera Economiska orsaker, att dek
snart bestämdes.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alk cn utbad sig fä upplysa, att för att ej altför
ofta beswära Hans Maj:t, hade Talcmänncn hittills
mundteligen framburit underrättelsen om Riksens
Ständers Beslut. Regerings-Formens föreskrift skulle
dock icke betz mindre uppfyllas, och Riksens Ständers
swar wid tillfälle af ett klermm klanorum af Talemänncn
till Kongl. Maj:t i underdänjghet afgifwas.
HittilS hade fä saker warit af sä betydlig wigt, akt
Ständerne för dem behöft att enkom i klena klenorum
sammanträda.
UpplästeS följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet den 6 September
1809.
S. D. Riksens Högl. Ständers ConstitutionS,
Mskotts nu upplästa Memorial af den 29 nästl. Au
-
Den 19 September. 617
gusti, rörande ett af Rcckor Scholä Herr Mag. 6. A.
LiIver8'.oip6 ingiftvit Förslag, det mätte föreskriften t
Regerings - Formens 28:de Z i sä mätto ändras, att
det lemnäs Konungen öppet att till Embeten ivid Un,
derwisnings-Wcrkcn befordra Utländske Lärde och Konstnärer,
ansäg Prestc-Ständet böra hwitå till flästa Riks,
dag , för att dä pröfwas och afgöras; Hwarom Pro,
tocolls?Uidrag till de Respektive Med - Ständen samt
Constitutions-Utskottet stullc rvördsamt och wänligen expedieras.
bit tujors.
Lx protocoilo
Is. II. ^Imczuist.
Utdrag af Protokollet, hällcthosHögwördige
Prestc-Ständet den 6 Sep,
tembcr 1809.
S. O. Föredrogs ä nyo ett af Rcctorn Herr
Magister 6. LilverStoips till Högloft. Riddertka,
pct och Adeln ingifwit, samt derifrän till Allmänna
Bcswärs- och Economie-Utffottet, rcmitteravt, och med
de öfrige Respcctivc Ständen communiccradt, Memorial,
angäende Allmänna Uppfostrings-Anstalkerne i Riket,
tillika med Allmänna Bcswärs- och Ekonomie- Utskottets
den 28 nästlcdne Julii uti detta mäl afgifne utlätande,
samt de Respektive Med - Ständens derefter
tvidtagne, och genom särffilte Protocvlis - Utdrag meddclte
Beflut, att detta mäl till Allmänna Besvärsoch
Economie-Utffottet äterförwisa.
Efter öfverläggning om detta wigtiga Ärende,
och ehuru Ständet, dels med afseende deruppä, att
Kongl.
618 Den 19 September.
Kongl. Majit uti Nädigt Circulaire till Consistorierne
i Riket af den 7:de December 1807, ät Högloft. KanS«
lerS-Gillet, Scholä-Ephorernc och Consistorierne i Riket
uppdragit, att sedan man i s ärS tid erfarit be
tverkningar, hwilka Kongl. Maj-.tS förnyade ScholäOrdning
af berörde dag kunde medföra, samt undersökt
de brister wid Underwisnings-Werken, hwilka ännu
dä kunde tarfwa förbättring, till Kongl. Majit
inkomma med undcrdäniga berättelser härom» jämte
Förslag til de förbättringar, hwilka kunna anses nödige,
dels ock i betraktande deraf, att mängden af päfkyndande
Riksdags - ärender icke torde tilläta Riksens
Högloft. Ständer, eller nägot deras Utskott, att med
ben mogna omtanka och fullständighet som ämnets wigt
och omräde fordra, detta mäl, och hwad dermed gemenskap
äger, undersöka, utreda och afgöra, ansett
lämpligare om Herr Rector Liljestolpe, efter utrönande
af Nya Scholä - Ordningens följder, och sedan
ken äterwundna Tryckfriheten öfwer i fräga warande
ämne spridt ett förwäntadt ljus, till wcderbörande
Consistorium, som säkert icke lärer underläta, att med
nöje emottaga och begagna alla de upplysningar, hwilka
i detta högst wigkiga ämne, detsamma meddelas
och nyttige pröfwas, behagat ingifwa dest anmärkningar
om de wid Uppfostrings - Anstalterne förmente brister
, jemte ticnligt förslag att de samma afhjelpa, för
att i behörig ordning Höga Wcdcrbörandes bepröfwande
underställas, har Ständet likwäl nu, sedan de
z:ne öfrige Ständen detta mäl till Allmänna Teswärsvch
Economic-Utskottet ätcrfbrwisat, icke wclat underläta
att med de öfrige Respcctive Ständer! sig om berörde
äter-remitz förena; med tillägg, att Utskottet
torde finna tjcnligt att a^ Herr Rector Lllverstolps
infordra icke allenast närmare uppgifter af bristerne i
nu warande Uppfostrings - Anställer, utan ock förslag
till
Den 19 September. 619
kill förbättringar deruti; Hwilket genom Utdrag af
Protocvllet skulle till de Rcspcctive Med-Ständen , samt
Allmänna Beswärs - och Cconomie - Utskottet wördsamt
och wänligen inberättas. i-U supra.
kix krotocollo
lss. Almquist.
Utdrag af Protocvllet, HSllek hoS Hög.
wördige Preste - Ständet den 6 September
1809.
S. O. I anledning af hwad Riksens Hög.
loflige Ständers Constitutions, Utskott uti nu uppläst
Memorial hemställt, biföll Ständet, att dä ett eller
flere af Riks-Ständen under innewarande Riksdag bifallit
Tryckning af sädane Betänkande» och Förslag,
som ConstitutionS-Utskotlet äger att afgifwa, besörja»,
det af en sädan tryckning mä anförtros ät Utskottets
Cancellie; Hwarom de Respectivc Med-Ständcn samt
Constitutions-Utskottet genom Utdrag af Protocvllet
skulle wbrdsamt och wänligcn underrättas. Ot supra.
kix ?rotc>collo.
/ f. lI. Almquist.
Utdrag af Protocvllet, bältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet ben 6 Sep»
tember 1809.
S. D. Efter upläsande af Herr CommerceRädet
krmHsköläs till Hbglofl. Ridderskapet och Adel»
ingift
620 Dm 19 September.
ingifna samt dcrifrän till Stats, Utskottet remitterade
Memorial, angäcndc ersättning och säkerhet för. dem,
hwilka under närvarande krig gjort ätskillige lcfwerantser;
beslöt Ständct, att uti denna remitz sig med Högs
lofl. Riddcrskapct och Adeln förena; hwarom Protocolls-Utdrag
skulle till de Rcspcctivc Mcd-Stönden samt
StatS-Utskottet vördsamt och vänligen expedieras, Vt
supra.
bix 1'rotocolio
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwbrdige
Preste-Ständct den 6 September
18O9.
G. O. Företogs ä nyo och bifölls Riksens
Aöglosi. Ständers Lag-Utskotts den 11 nästlcdne Augusti
afgifne betänkande, angäcndc Bouptcknings arfvode
och de Fattigas andel af Lumma Inventariiz hwilket
genom Utdrag af Protocollet ffulle de öfrige Respektive
Ständen samt Lag-Utskottet wördsamt och wänligen
meddelas. Vt supra.
kix klotocollc»
is. V
Utdrag af Protocollet, hället HoS Högs
wördige Prcste-Ständet den 11 September
1809.
S. D. Elter upläfande af Kongl. Majus näbiga
proposition anLäcnbe afgifkerne för franqurriagen
Den 19 September. 621
of Utrikes gäende bref, gifwen Stockholms Slötb dm
6- September 1809, bcfldtS att ben samma skulle till
Bcwillnings-Utskottcts skyndsamma ntlätande remitteras»
Hwrrom de Rcspective Med-Ständen samt wälbemälte
Utskott komma att genom P o^ocolls-Utdrag wbrdsamk
och »vänligen underrättas, vc supra.
Lx krotocollo
f). ^.Imc^uist.
> Utdrag af Prokocollet, hället hoS Hbgwördige
Prefte-Ständet den 11 September
1809.
S. D. Kongl. Majrts nädiga proposition till
Riksens Ständer, angäende dispositionen af ben till Riksens
Ständers Banks säkerhet föreskrifne hälft af Tullinkomstcrne
uplästes och remitterades till Stats- och
Banco-Utskottcns skyndsamma ätgärd; htvilket genom
Utdrag af Prokocollet skulle de öfrige Respective Ständea
samt wälbemälte Utskott wördsamt och wänt igen
rommuniceras. l-lt supra.
Lx krotocollo.
I. kl. ^.lmciuik.
Utdrag af Protocollek, hället HoS Högwdrdige
Preste-Ständet den il September
1829.
S. O. Uppä bervin gZerd hemställan blsöll
Ttänbet att Riksens Hdglofl. Ständers Bewillnings,
622 Den 19 September
Utskotts NU snart afgifwande Förslag till ns Bewill»
nings-Förordnmg, mä sä fort flg göra lätcr ifrån trycket
utgifwas; hwarom de öfrige Rcspective Ständcn samt
Bewillnings-Utskottct genom Utdrag af Protocollct skut»
le wdrdsgmt och Vänligen underrättas. Oc supra.
IHx krotocoilo
I. HlmcjUtst.
Utdrag af Protocollct, hältet hos Hög»
wördigc Prestc-Ständck den II Sep»
tembcr 1809.
S. D. Beflöts, att Kongl. Majus nu upläffe
nädiga propofltion af dcn 7 dennes, angående ätskillige
af allmänna Magazins-Oircctioncn upgifne behof och
omständigheter m. m. skulle sä wäl till Stats - som
Deskvärs - och Economie-Utskotten remitteras; af hwil,
ket beslut de Rcspective Mcd-Ständen samt wälbemälte
Utskott genom Protocolls-Utdrag skulle del erhälla. Vt
tuprs.
Lx krotocollo
Utdrag af Protocollct, hältet hos Hög»
wördige Preste.Stänbtt den iz Sep»
tember 1829.
S. O. Sedan Riksens Högloft. Ständers Allmänna
BestvärS - och Economir-Utskott uti betänkande
Den 19 September. 625
of den zo nästledne Augusti hrmstält och föreslagit, huru
med Bränwins» bränningen i Riket hädanefter för»
hällas mä, har Preste-Ständet i anledning af Utskottets
serskildta tilstyrkande, och i afseende uppä Kongl.
Maj:tS nädiga proposition i detta ärende af den 2Z
Augusti, för dest del bifallit, att, dä de föreskrifter, som
i Utskottets betänkande innefattas, i händelse de gillas,
icke kunna lända till efterlefnad förrän efter detta ärs
siut, emedan i stöd af förra Författningar, afgiftrn
för Bränwins-bränningen ända till dch redan blifwit
rrlagd, denna bränning mätte genom snart utfärdande
tillätclse, ben i nästkommande October kunna taga sin
början, samt sedermera pä sätt förut stadgat är, till
ärcts stut fortfara; hwilket genom Protocolls» Utdrag
skulle de Respectivc Mcd-Ständen wördsamt och wänligen
communiceras. Ol lupr».
Lx krotocollo
7. II.
Utdrag af Protoxollck, hältet hos Hög»
wörbige Prestc-Ständet den IZ September
1809.
S. D. Efter upläsande af Kongl. Majus nädiga
proposition af d. 17 nästledne Augusti, angäende
förökning af underhället för bpsatte Personer, beflitS,
att densamma skulle till Riksens Högloft. Ständers
Lag-Utskott remitteras; hwilket genom Utdrag af Pro»
tocollet ffulle till de öfrige Respcctive Ständen samt
Lag,Utskottet wördsamt och wänligen inberätta-, l-lt
Lx kr otocosto
7. Hstmezuitt.
624
Den 19 September.
Utdrag af Protocollet, hälle» hoS Högwördige
Prcste-Ständet den iz September
1309.
S. D. Wid föredragande af Hederwärda Bon«
be-Ständrts genom Protocolls-Utdrag af den 11 dennes
communlccrade beflut, att icke allenast med sitt un->
bcrdäniga fkrmäle understödja Riksdagsmannens ifräa
Westerbotten lasters ^nUerslon kbergs underdåniga
anhällan om lämpcligt understöd af allinänna medlen
till Kreatur- inköp för det olyckliga Westerbotten, utan
ock lika underdånigt förcslä, att genom eN öfwer hela
Riket utgäendc Stambok, wederbbrande mätte upmanas
att widare biträda med nägon hjelp till de nödställde
jnncwänarc i berörde ort, som hittils warit ett förcmäl
för Fiendens wäld och förtrycks kcflbt Stöndet icke allenast,
att berörde Stambok i underdänighct tillstyrka,
utan ock att, i händelse densamma blifwer i näver bciviljad,
anmoda betz hemmawarande EmbctS-Brbder att
sä wäl medelst egen frikostighet som genom bcwckande
föreställningar, till deras Åhörare om berörde orts utomordenteligt
olyckliga belägenhet pä det kraftigaste bidraga
till ett rundcligt och i möjligaste mätto emot ändamälet,
mänga tusendes räddning ifrän en total undergäng,
swarande sammanskott. — Hwad äter angär
det af Hederwärda Bonde-Ständct beslutade undetdäniga
förord ho§ Kongl. Maj:t till winnande af understöd
för berörde Landsort utaf de allmänna medlen, ansäg
Ständet det hwarkcn wara med 56 § uti RegeringS-Formen
förenligt, att denna fräga till ett omcdelbarligt
afgörande i Ständet uptaga, eller wara nbdwändigt
att inför en nald och nödig Konung, hwarS
sbrnamsta spftemäl altid warit Folkets wäl, och de nödställdes
undsättning, samtelige Riks-Ständen understödja
en ansökning, som nogsamt talar för sig sjelf;
Den 19 September. 62g
htvadan Ständet trodde det wara tjcnligast att till
Kongl. Maj:tS eget höga bepröfwande i underdänighet
bfwerlemna, huruwida och i hwilken ordning nägot understöd
af de allmänna medlen mä kunna det till branten
af deH nndcrgäng bragta Westerbotten anstäs; och
skulle de Respcctive Med-Ständen genom Utdrag af Pro,
tvcollet wdrdsamt och. wänligcn härom underrättas,
lupr».
Lx krotocoUo
Lric ^Zrell.
Urdrag af Prvtocollet, HZllet hos Högwördige
Prcste-Standet den IZ September
r8«9.
G. D. Hwad Riksens Högloflig? Ständers
GtakS-urffott uti scrskilta nu uplästa Protocolls-Ukdrag
af förlcdne gärdag anfört, nemligen:
iro Att ett lfrän Höglofl. Ribderskapet och
Adeln till Utskottet remitterat Memorial af Herr Fris
herre knäbeck om ätskilliga förändringar uti im
gällande Författningar, angäende Husbehvfs-Bränwinsbränningen,
icke tillhörde Utskottets ätgärd»
2:0 Att ett ifrän Wällofl. Borgare r Ständet
kill Utskottet remitterat Memoria! af Herr Grohhandlaren
ö. i>k 8snte8fon, angäende nägre omständigheter
och förändringar, som han ansett nödige och hemställ,
mätte widtagaö wid de för Kronans räkning skeurde
försäljnings-uphandlings - och arrenbe-auclionkr, Morn
Trevie Banv. LO, Lr. wa
-
626 Den 19 September.
waranbe ett Cconomie-mäl icke hörde till Utskottet- kr»
fattning.
Z:o Att hwad Herr Advocak-Fisealcn ?nlkmsns
Hos Wällvfl. Borgare-Ständct gjorda proposition bcträffade,
att alla de till StatS-Ukstottet inkomne upgifter
rörande Stats-Wcrket och Krigs-Fonden samt desi inkomster
och utgifter, dels redan äro t-ycktc och ibland
Ledamöterne af de Rcspective Riks-Ständen utdclte,
samt finnas för allmänheten till köps uti härwarande
Doklädor, och dels äro under trycket, och stola sä snart
tryckningen hinner fullbordas, pä samma sätt utdelaoch
hällas allmänheten tilhanda; men att om till Utskottet
skulle inkomma sä beskaffade sp»cifiqve upgifter
och redogörelser, hwilka innefatta flere band och volurncr
med tilhdrande verificationer; sä anser Stats,Utskottet
tryckningen deraf wara utan allt ändamäl och
derutom hwarken lämpeligt att belasta Kongl. Maj:t
och Kronan med en dryg tryckningS-kostnad derföre, ej
eller rimligt att under närwarande Riksmöte en sädaa
-ryckning stulle möjligen kunna medhinna-.
4:0 Att Stats-Utstottet icke funnit stäk tilstyr»
ka RikSdagS-Fullmägtigens för Hjo Stad Herr Borgmästaren
IstnckyvisiZ anhällan, att till upbygganbe eller
reparerande af Stadens förfallna Rädhus mätte ansiär
2:nc af Pastor i Fogelläs innehafwande och nära Staden
belägne öfwerloppö Stom-Hemman, Grinseryd och
Systratorp; och
5:0 Att i anledning af Herrar Fullmägtigcirtl
Riksgälds - Contoirct anmälan, det hela Generals
CatzanS fbrräd af brukbare smärre Credit-Sedlar blifIvit
medtaget till utbyte mot dylika förflitne Sedlar,
samt hemställan huruwida n§ tillverkning af smärre
Credit
Den 19 September. 627
Erebkt-Sedlar till wäxlingenS vnderhällande mä föranstaltas,
Utskottet tilstpikt, att lipa Credit-Seidlar pä 2
R:drs valeur och derunder till utbyte emot dylika förflitne,
uti Riksgälds-Contoirets Castor mö hällas allmänheten
tilhanda, i fall Herrar Fullmägtige ,kulle
prbfwa en sädan anstalt nödwändig; dock under det kraftigaste
fbrbchäll, att Credit Sedcl-stockcn härigenom icke
i nägon mätto kommer att förökas; har Preste-Ständer
uti öfwerwägande tagit och funnit skäligt, att Utskottets
berörde yttranden kill alla delar bifalla; hwilket
genom Utdrag af Protocollct skulle de Respcctive McdStänden
samt Stats-Utskottet wdrdsamt och wänligea
meddelas. Ut supra.
Lx krotocollcr
kiiic ^§rell.
Utdrag af Protocollet, häller hos Hög.
wörbigr Prcstc-Ständet den rz Sep,
tember 1809.
S. O. Efter upläsande af Herr äfwerstcn
och Riddaren Locks till Högloft. Riddcrskapet och Adeln
ingifne, samt derifrän till Stats-Utskottct remitterade,
och med de öfrige Respcctive Siänden communieerabe
Memorial, angäende indragning af halfwa dea
indelte Krigsmakten, bestöt Ständet att uti förenämnde
remist stg med Högloft. Riddcrflapet och Adeln förena;
hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle de Respektive
Mcd-Ständcn samt StatS-Ukstoltct »vördsamt och
wäuligen tilkännagifwaS. Ut tupea.
Lx krotocollo
I. U.
Lss Den 19 September.
Utdrag af Protokollet, hätskt hoS Högwördige
Preste-Ständct den iz Scp«
, tembcr 1809.
> x
S. D. Bcstöt Ständet, att likasom det redan
bifallit, akt dä Riksens Högloff. Ständer besluta tryckningen
af sädanc Betänkande» och Förslag dem ConstitutionS
- Utskottet äger akt afgiflva, bcsörjandct af
tryckningen mä anförtros ät Utskottets Cantzli, fä borde
ock i dylika fall en lika rätt updragas de öfrige
Utskottens Cantzlier, om de densamma' wilja begagna,
med undantag likwäl af dr Betänkande» och Protokolls-Utdrag,
hwilka ifrän Banco - Utskottet inkomm»
och böra hemliga hällas; hwarvm underrättelse genom
Utdrag af Protocollct ffullc de öfrige Ncspcctive Stän»
dm wördsamt och wänligen lemnäs, Istt luprr.
kjx krvtocollcr
Ist. ^lmc^ulk.
Pä den i stst upläste Protocolls - Utdrag wäckte
fräga, att alla UtskottS Cantzlier, mätte, derest Riksens
Ständer wilja läka utgifwa nägra af Utffottcns
Betänkande», eller ProtocollS - Utdrag, äga att besörja
deras tryckning, gjorde Herr Grcfwcn och Landt - Marskalken
Proposition, hwilkcn bifölls.
Widare uplastcs följande:
y'
Utdrag af Protocollet, hällct hos Högwbrdigc
Preste-Ständet den IZ September
1809.
S. D. Uppä de skäl, hwilka Riksens Högloss.
Ständers Lag-Utskott anfört, bcflöt Ständet att till
Den 19 September. 629
Kongl. Ma):tS nädiga proposition om förklaring af 57
och 58 §§ 14 Cap. uti 1798 ärS KrigS »Articlar, sitt
bifall lemna; hwarom de Respektiv? Med-Ständen samt
Lag-Utskottet komma att genom ProtocollS-Utdrag wdrdsamt
och wänligen underrättas. supra.
Lx krotocoll»
H7. ^Iin^uik.
Utdrag af Protokollet, hällrt hoS Hög,
tvördigc Preste-Ständer ben 14 September
1809.
S. O. Efter fulländad granskning af Riksens
Hbglofi. StänderS Allmänna DeswärS - och Ekonomie
- Utskotts Betänkande, angäende BränwinS - brännings-rättigheten
och allmänna Magaziner af den Zo
nästledne Augusti, har Preste - Ständer bcrbrde Betänkande
uti heta betz widd difallit; bock skulle Ständer
hälst önska, att Respektive Med-Ständen wille tillika
med Peeste-Ständet i underdänighet begära, det Kongl.
Majtt, i anseende till sedligheten i Landet» täektcS i nä«
der reglera alt hwad som rdrer Krogar och Krogfriheter;
hwarom de Respektive Med-Ständen samt allmänna
BeswärS - och Ekonomie - Utskottet skulle wördsamt
och »vänligen underlättas. Ot supra.
Lx krotocosto
Lric
Kongl.
6Z0 Den 19 September.
Kongl. Majus Nädiga Proposttion till
Riksens Ständer rörande ett ärligt
underhäll för den älerstäende delen
af Finsta Armeen. Sifwer» Stock*
holms Slott ben 18 Sept. 1809.
Med det mest rättwisa förtroende till Riksens
Ständers uplysta och patriotiska tänkesätt, med grundad
öfwerlygclse att den warma Fosterlands-känsta, som be»
redt och stadgat alla deras företag, endast söker nya
tilfällen att widare utwecklas, bfwcrlemnar Kongl.
M.;):t nu, till Riksens Ständers pröfning och afgöran»
de, ett ämne sf ben mest ömmande beskaffenhet.
Under det Krig som warit grundorsaken till
Fäderneslandets olyckor, och som fränskiljt detsamma
dyrbara och ömt saknade besittningar, har Swensta Fol,
ket, pä alla sidor af mägtiga Fiender anfallit, med
stolthet hos stna Krigare igenkänt samma mandom,
samma förakt för död och faror, som mer än en gäng
frälsat eller uprätthällit detta urgamla Rike och krönt
dess baner med oförgängliga lagrar. Bland dessa Kri»
gares antal, alla till Swensta Folkets ewiga tacksamhet
berättigade, intager Finsta Armeen ett lysande rum.
Aldrig bär ett större efterdöme blifwit gifwit af oskrymtad
dygd, af ihärdig tapperhet och af den sammanstämmande
kraft, som i wädornas stund, bereder nya
tilgängar, dä sjelfira hoppet om räddning synes wara
förswunnit, och som aldrig efter utgängens möjlighet
eller de stridandes antal, beräknar förbindelsen att segra
eller falla. Afsturen frän all undsättning,
frän Moderlandet i en ärstid dä e) pä flere mänader
nägon sädan war att förwanta, twungen att
strida sä wäl mot en öfwerlägsen fiende, som emot
alla naturens och rlementernas swärighelcr, snart beröfwad
det enda stöd i Södra delen af Finland, pä hwil
kek
-
Den 19 September. 63 r
ket ben ägde rätt att sig förlita, sägS denna tappra
Krigshär likwäl aldrig mitztrösta om möjligheten att
befria ett kärt Fädernesland. Tilbakatryckt nästan till
yttersta gränsen af detsamma, blcf denna tänsta listigare
i hwarje bröst och Swensta Folket blef pä en
gäng wittne af de Krigsbragder, som pä ett sä utmärkt
sätt tecknat Finsta Armecns bana. Samtidens och ess
terwerldens beundran stall tilhöra de hjelten-, som under
detta lysande fälttäg bibehöllo Swensta wapnenS
urgamla ära. Oen stall hylla dctza anförare, som i
troget förbund med stadslyckan, antingen fran SikajockiS
stränder rigtade krigetS ästor till AlavoS statler,
eller pä fälten wid Revolax, wid Pulkila, wid Iden- -  salmi och wid Juntas, fästade, wid sine namn forntidens
mest segersälla minnen. Men dct war e) endast
genom wapncns ära som Finsta Armeen ställe i häfderna
finna sin belöning; dct war äfwen genom deKa,
r) till enstilta personer inskränkta utan för hela krigshären
gemensamma tänkesätt, af en trohet, ben inger
försök stod att förleda, och af en upoffring af alla enstilta
band, som pä HZertat äga sä stort wäidc, mm
som wid detta tilfälle gäfwo wika för en högre plikt.
Samtidens förenade vitsord behöfwes att bestyrka dessa
hedrande drag i Finsta Armöens Historia. Manne
annars wära efterkommande stola tro, att pä samma
tid dä fäder, män, syskon och flägtingar wörö frärr
deras käraste anförwandter stiljde, ä ena sidan alla
anbud att till dem äterwända med wärdig stolthet förkastades
, sä länge ännu nägot blod äterstod att spilla
för fäderneslandet, och ä den andra dcha dyra fbremäl
af Krigarens kärlek, med en patrlotisme, hwarS
like i Häfderna ej stär akt finna, sjelfwe pä afständ
manade dem att följa den wäg, som än mer skulle aflägsna
deras fbreningsstutid ; att Stridsmän, wid Kri,
gris utbrott och genom fiendens hastiga inryckande r
lav
-
tzZH Den 19 September
landet, afsturne frän de fanor de hade swurek att följa
, genom omwägar och ödemarker af stundom sc> till
62 mils längd, och genom fiendens egna härar, banache
sig en wäg till deras wapcnbröder för att dela deras
öden; att de som KrigetS skiften ätcrförde i skötet
eif fin siägt, endast skänkte den gägra ögonblicks uppehöll
för ask ej äsidofätta utösningcn af stna pkigtek,
och äfwen innom egna murar funno all annan könsta
heiland?, utom den af uppoffring för fäderneslandet.
Pä Want sätt har Finsta Arnmen, dagelig?»
förminskad, äfwen genom sina segrar, nödgats öfwerlemna
den fosterjord, som den emot en wida talrikare
fiende sä länge förswarat, En swag lemning äterstär
nu af digna Krigshär; den bewakar Rikets ndrdliga
landskap i förening med Swensta trupper, och
Erogen sina förbindelser, kräfwcr den ännu, säsom si»
dyrbaraste belöning, den äran att fä wara den förste
som faller för fäderneslandet.
Den fred, som Kongl. Majst kofwak sitt trogna
folk, och som i besia dagar torde blifwa undertecknad
, stall spara det dyrbara blod, som ännu äterstär
Hos Swensk? Stridsmän, Mell dä diste, efter fredsslutet
, följde af deras landsmäns bifall och crkänssa,
ätcrwända till egna boningar, stadna öfwcrlcfwprna af
Finsta Armeen i ben bedröflig» ställning, att de ej utant
Riksens Ständers ädelmodiga biträde äga den ringaste
utsigt för deras framtid,
Det är i anledning deraf Kongl. Majst anser
sig heligt förbunden, att kalla Riksens Ständers upmärklamhet
pä nödwändigbeten att i Riks-Stakcn fast,
ställa en tili äcklig ärlig Summa, hwarigcnom de Officerare,
Under-Officerare och Soldater af Finsta Ar
möen.
Den rg September. 6ZZ
nieen, hwilka kZ efter slutad fred buffa ötergä till Fin»
land, utan hellre wilja upvffra sina äterstäende dagar
i Rikets tjenst, mä, intllldetz Kongl. Majit kan finna
ett önstadt tilfälle att införlifwa dem nied den pä stat
»varande Swensta Krigsmagten, i nägon män hällas
skadeslöst för hwad de i Finland förlorat, och ej, efter
troget upfplda pligter, fe sig blotlstälde för en oundwikelig
nöd.
Kongl. Majit känner nogsamt Rikets betryckta
ställning och alla de olyckliga.följder, som ett förödande
krig medfört, hwilka haft bet stadeligaste inflytande pä
alla inhemska tilgängar; men Hans Maj:t känner äf»ven
ä andra sidan att den allmänna miljan, som säkerligen
wid detta tilfälle ej kan wara mer än en, ofel,
bart, om nägon möjlighet finnes, ej lärer uragtläta
att bereda denna tilgäng. Mä den blifwa Swensta Folkets
sista gärd till Let Broder-Folk, som ett oblidt öde
frän Moderlandet afsöndrat, och den säkraste borgen
Lör kommande tider, att i Swensta mannabröst aldrig
tacksamheten mot sina förswarare stall utslockna.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med
Kll Kunglig näd och ynnest wälbcwägen.
A U
6. ak Vkstterkeät.
Friherre stuebeck, ^lexnnäsr, upWe
följande strifteliga anförande;
Dä
§34 Den 19 September.
Dä jag denna gäng med framställningen a?
mina tankar begär Högloft. Ridderskapets och AdelnS
upmärksamhet, önskar jag mig äfwen den lyckan att
kunna förtjena dess bifall.
Sä wäk äldre som senare tiders Historia uplp,
ser den sanningen att Hjcltar och store Män aktid bliftvit
belönte sä wäl af Regeringar, som af Nationer —
Belöningar mätte altid blifwa lika sä skyldiga som
»värdiga offer af Staten; nitiffa och trogna tjenstcr
blifwa Embetsmannens owilkorliga förbindelse, och där
dessa senare uti sm hela bemärkelse inträffa, lära de
förra, likasä otwifwelaktigt som willigt sedan meddelas,
samt dät förtjensien är owanligt stor, mätte erkänflan
fordra tacksamhetens gjärd sä fullkomlig, att samtid
och efterwerld kunna rättfärdiga det ädla och det wärdiga
— Jag tror, att om och när sädana belöningar
nägon gäng fordra Nationens ätgärd, sä bör dess utgörande
grundlägga en waraktig äminnelse, som gifwcr
den förtjenta Mannen en lugn fristad p'ä älderdomen
och försäkrar honom om en nödig utkomst för sin framtid
— Dä jag med anledning häraf till Högloft. RidderskapetS
och Adelns ätanka erinbrar, om de stora för,
tjenster, fä wäl pä krigets bana, som wid senast wärk--  stälde Stats-förändring — En af Riddcrskapct och Adclns
medbröder dessa senare 2:nc ären förwärfwat, sä
är redan pä denna teckning General Licutcnanten ^6-  lerdreutr: igenkänd — Tillät derföre mine Herrar att
jag till Eder uplysta granskning wägar förcflä den ännu
odisponerade Läckb Kongsgärd till en belöning uppä
Herr General - Lieutenantcn H.6ierLraui2ss äterstäcnde
lefnad, och skulle denna mia af Patriotisk känsla wäckta
proposition förtjena Herr Grefwens och Landt-Marfkalkens
samt Högloft. Ridderskapcts och Adelns afseende
torde ämnet fä kommuniceras wära Respektive Med,
Ständer
Den 19 September. 635
Herr Grefwe» och Landt-Mar
sk
alken gjorde derefter proposition att sä wäl Kongs.
Ma):ts nädiga proposition, som Friherre Kuckbecks
dietamen mätte till Stats - Utskottet remitteras.
Ridderskapet och Adeln hördes allmänt gifwa
sitt bifall till /emthen af Konungens proposition, men
Stskillige begärde Friherre kuäbecks dietamen pä
bordet.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällek uti Rik,
sens Högloft. Ständers Stats» Utskott
den 18 September 1809.
S. D. Uti den Riksens Ständer meddelte
Nädiga Proposition af den 7:de j denne mänad, an«
gäende ätstillige af Allmänna Magazins - Oirectionen
vppgifne behof och omständigheter m. m., har HanS
Kongl. Majit I Räder täckts sig yttra: Att ibland de
bekymmer, som bristen pä Medel till nödige och allmänt
nyttige anstalter Kongl. Maju förordsakar, känner
Kongl. Maj:t lifligen det, att icke kunna meddela
be igenom Kriget Mäst lidande ibland Och trogne Undersätare
dcn hjelp, som de af Kongl. Majus ömma
omwärdnad förwänta; Kongl. MajU har före detta,
i hopp att Fienden skulle lämna det af honom intagna
Wästerbotten, infordrat Allmänna Magazins-Oirectionens
underdäniga utlätande, hurnwida den hade
tillgäng till nägon undsättning att gifwa de olycklige
Innewänarne af nämnde Province, enär de ifrän Fiendens
förtryck blefwo befriade; Men Oirectionen har
i un
-
6z6 Den ig September.
j underdänighek tillkännagifwit, att ben hvarken ägde
nägot sörröd af Spannemäl att användas till detta
behof, eller Penningar, hvarmed Spannemäl kunde
dertill upphandlas; sedan Fienden nu dragit sig i»
frän ben Södra delen af Wästerbottens Län , och Kongl.
MaZ:t af Desi Befallningshafvande erhällit smärtande
underrättelser om InnewänarneS nöd, särdeles deras
! det mäst bebodda Landet vid Kusten och allmänna
Landsvägen, finner Kongl. Majit sin pligt fordra,
att för Riksens Ständer framställa angelägenheten af
Medel, att under det ännu Sjöfarten till Wästerbotten
är öppen, rädda dktza deras Medborgare, och bereda
dem en möjlighet, att i en lyckligare framtid bidraga
till Statens underhäll, samt derigenom mängfalldigt
äterbära hvad dem nu kan blifva . lldeladt.
Siats-Utskottet, till hvars yttrande Riksens
Höglofl. Ständer bedagat detta ärende remittera, har,
uti besia Kongl. MajttS ömma och Nädiga tänkesätt
emot Wästerbotten, igenom det olyckliga kriget lidande
Jnncwänare, med den listigaste vördnad och erkänsla,
funnit ett förnyadt dyrbart vedermäle af Kongl.
Majus altid odelade ömhet och hulda omwärdnad för
befrämjandet af samtelige Ocsi trogne UndersätareS väl.
Att Statens närvarande behof äro stora och desi tillgängar
knappa, är Stats-Utskottct icke obekant; men
Utskottet inser dock sä mycket mera nödvändigheten af
ett i närvarande fall bäde skyndesamt och kraftigt biträde,
som Utskottet med öfvertygelse erkänner värdet
af Kongl. Majus Nädiga yttrande, att det är genom
tidiga anstalter till olycklige Medborgares räddning,
som dem skall beredas en möjclighet, "tt i en lyckligare
framtid bidraga till Statens underhäll, och sämeLelst
mängfalldigt äkergälda ett af Staten i nödens
vch bchofwcts stund dem lemnat understöd.
. . ' Wästers
Den 19 September. 637
Wästerbottens öde och olyckor i betta krig öro
för wöl kände, för att infbr Riksens Helloff. Ständer
behöfwa närmare utredas, än hwad redan allmänt
kunnvgt är; men den anmärkningen torde dock, säsvm
of alla tiders erfarenhet besannad, bär bäde kunna
och böra tilläggas, att äfwen det mitdaste behandlande
af en fiendtlig Krigshär, om det ock här ägde rum
— lemnar ändä altid nöd och elände i spärra efter
sig i ett inkräktadt Land. — Mcd afseende altsä Salla
de fbr denne Landsorts Innebyggare inträffande be,
tvekande omständigheter och talande skäl, lära Riksens
Höglos!. Ständer för sig finna en tillräcklig anledning,
att gä Kongl. Maj:ts Nädiga önskan härutinnan
till mötes, -p
Och
dä, efter hwad Kongl. Ma):k täckts i Räder
tillkännagifwa, Allmänna Magazins - Direktionen
hwarkcn äger nägot sörröd af Spannemäl, att anwändas
till detta behof, ej eller Penningar, hwarmed Spannemäl
kan bertill upphandlas; sä fär till Riksens
Högloft. Ständer Stats-Utskvttct wbrdsammcligcn hemställa
, om icke af de i Riksens Ständers Banane för
Stats-Wcrkcts räkning insatte och ännu odisponerade
friwilliga Län och gäfwor, ett Län af Femtio Tusende
Riksdaler Banco mä lemnäs Westerbottens Löns
Jnnewänare, att fördelas och anwändaS pä det sätt
Kongl. Maj:t i Räder pröfwar lämpligast, till befrämjande
af Landets förmän och bästa, samt dm allmänna
nödens afhjelpanbe. — Och pä det Landets Jnnewänare
mä med ben möjligen minsta tunga kunna werkställa
ätcrbetalningen häraf, sä fär Stats-Utskottet sdreflä,
att de under de 2:ne första ären mä blifwa förfkonte
för all Återbetalning, men att de sedermera ärligen
böra betala -^del, som till Riksens Ständers
Riksgälds - Contoir ärläggas bör, och hwarmed börja»
kom
-
6z8 Den L9 September.
kommer att giras Sr 1812, sä att förskottet pä z:ne
Sr eller till och med 1814 mä morda fulleligen ersatt,
och lärer werkställigheten häraf böra Kongl. Maj:tS
Befallningshafwande uppdraga-.
Till Riksens Högloft. Ständer hemftälles betta
wbrbsammeligen. —^ Är och dag som förr ffrifwit stär.
Pä befallning
kröät-lius.
Friherre kleminF, eiaes, utbad sig
fä göra en wbrdsam anmälan, att det more af wigk
att detta mäl utan uppskof afgjordeS. Han twiflade
ej, att icke Riksens Ständer af ett billigt medlidande
för de nödställde, lätt skulle bifalla deras understöd.
Men be behöfde en snar hjelp. Ärstiden instundade
dä Sjöfarten stängdes, hwareftcr hjclpen, om ben för
länge uppskjbtcs, kunde komma för sent. Friherre
klaminz hemställde flutcligen: att det Län, som Rik- ^
sens Ständer ät dctza stna nödlidande Mcdbröder lära
försträcka, mätte dem bewiljas räntefritt.
Uppä gjord proposition, blef Stats-UtskottetS
tillstyrkan, med tillägg, att Länet skall blifwa ränte»
fritt, af Ridderskapet och Adeln till alla delar gillad
och bifallen; Hwareftcr genast en Deputation, med
underrättelse derom till de andra Skändcn afsändcs,
under anförande af Friherre kleming, Llaes.
Friherre 8 t aLI von ksto11 ftein,
Loisitr I.u6v>F: Lika sä bedröflig, som anledningen
warit till Konungens Näd^ga nptz uppläste Proposition,
lika
Den ig September. 639
lika mycket lärer sjelfwa saken äfwen hafwa uppwäckk
Ridderffapet och AdclnS deltagande. Ridderstopct och
Adeln äger nu ett tillfälle, att ät Fäderneslandets tappra
Stridsmän lemna ett prof af sin gränslösa tacksamhet.
Det är sant: tillgängarne äro knappa: men
man tar sig närmast. Jag är öfwertygad att Kongl.
Maj:t, som säkerligen will göra rättwisa ät förtjensten,
icke lemnar beha Krigares öde blott i Riksens
Ständers händer. Jag finner mig derföre nu böra ä
npo wäcka en fräga, som förut, dä jag henne wäckte,
icke blef upptagen r och hwilken, sedan Kongl. Maj:k
nu dertill gifwit anledning, ej mätte kunna anses lagstridig,
eller af natur att mig derpä proposition kunde
wägras. Det är ben, att Riksens Ständer stulle
förena sig i en underdänig anhällan hos Kongl. Maj:t,
att han ät den Finsta Armeens Medlemmar mätte förunna
företrädesrätt wid besättandet af lediga Ämbeten.
Herr Grefwen och Landt-Marskalkcn
erindrade, att denna Riksens Ständeranhällan
sä mycket mindre torde behöfwas, som Kongl.
Maj:t i Och Nädiga Proposition, sjelf förklarat, att
Han will wara omtänkt, att wid sig yppande tillfäl,
len, placera de öfwerblefne Tjenstemän af den Finsta
Armeen innom Swerige.
Friherre 8taö1 von blollgtein
anhöll allenast, att Herr Grefwen och Landt-Marstalken
täckter göra proposition pä hans motion, hwarigenom
Ridderstapet och Adelns tänkesätt derom kunde
utrönas.
Herr. Grefwen och Landt-Marskalken
trodde ej, att detta ämne behöfde widrdras innan
Remi§e» af Konungens Proposition komne ifrän
Stats
-
640 Den 19 September.
Staks-Utskottet. Dek wore alltid tillfälle akt i Riksens
Ständers swar till Konungen, deras under döniga önskvingar
deri infördes.
Herr NoräenStolpe, ^vöers, instämde
deri, att man i detta sivar säsom en tilläggning
kunde förklara Ridderskapets och Adelns tankar k
ättledning af Friherre Ltsels motion.
Herr Grefwen och Landt-Marstal
ken förklarade sig ej hafwa nägot deremot, och
hemställde , om icke Ridderskapet och Adeln för del närvarande
skulle finna sig,nMa, om hwad detta ämne
«ngivge, Stats,Utskottets utläkande afwaktadcS.
Lifölls.
Uplästes följande;
Utdrag af Protokollet, hället ttki Riksens
Högloft. Ständers StatssUtskotk
den IZ September 1809,
S. O. Riksens Högloft. Ständcks Skats-Utskott
för nu till Riksens Högloft. Ständer wdrdsammeligcn
aflemna det infordrade utlätande, angäende Kongl.
Majrts Nödiga Proposition af den 6 i denne mänad.,
om dispositionen af den till Riksens Ständers Bcmqucs
säkerhet förskrifva hälft af Tull-Inkomsten.
Uti högstberörde Nädiga Proposition har Kongl.
Majrt täckts meddela Riksens Ständer, hurusom de
ännu obetaltt förskott litt flere Hundrade Tusende Riksdalers
-
Den ig September. 641
dalers belopp , som ur Landt - Ränkerierne tagit till
KrigS-utgifter, sä minsk.'t Stats-Werkcts tillgängar för
detta är, att, dä äfwen General-Tull-Ärrendc-SocictetenS
Fullmägtige innehälla hälften af Tull-Inkom*
sten, till följe af deras pä Nldig befallning den 22
nästledne Martil till Riksens Ständers Banque utfärdade
förbindelse, Stats - Contoirct icke stall kunna ä,
stadkomma medel, hwarken till större delen af z:dje
Lbnings-Qvartalet, eller de flere ännu obetalie Summor,
som efter detta ärs Riks-Stat böra utgä. —
Och som detta ej mindre för Stats - Werkels, än ätstillige
andra Penninge-förwaltandc WcekS Credit, stadeliga
förhällande, stall blifwa i synnerhet kännbart
för Pcnninge-Löntagare; sä har Kongl. Majrt, för
att afhjelpa Stats - Wcrkets nu warande Penningebc,
hof, i Räder proponerat Riksens Ständer, säsom ben,
efter Kongl. Majrts tanka, lämpcligaste utwägcn, att
täta hela Tull-Uppbörden för detta är, likasom förut,
af StatS-Contoilet fä disponeras.
I anseende till hwad Kongl. Majrt sälunda i
Räder täckts meddela, har Skats-Utstottet för sin del
ansett angelägenheten för Stats-Werket fordra, att,
till bestridandet af dest oundgängcliqa utgifter innewarande
är, fä disponera Tull - medlen , och pä hwilken
grund Stats-Ukstottet fär Riksens Högloft Ständer
wördsammcligen underställa, om icke den Banquen
utaf Riksens Ständer tillagdt rättighet, att till godtgörande
af en witz fastställd afbetalning ä Capitalet
och Ränta af betz gjorde förskott/ fä Tull-Arrcnde-Mcdlcn
uppbära och sedermera med Stats - Werket om öfwerstottct
liquidcra, mä först med nästa är i'8lo kaga
stn början, och att St^ts-Contoiret säledcs för in,
ncwarande är mätte fZ dctze M?del disponera och uppbära
; men pä det Banquen derigenom icke mä sakna
Tredje Band. 22, 8Z. hwad
642 Den 19 September.
hivad den samma under detta är bör ätnjuka i afbetalning
pä Capital och Ränta af bess gjorde förskott; sä
fär Stats-Utskottet hemställa, att Banqnen af de Patriotiske
Län och Gäfwor, som blifwit derstädes för Stats,
Werkets räkning insatte, — och ännu finnas wara
odisponrrade, mä blifwa godtgjord för hwad densamma
till och med inncwarande ärs stut i sädant afseende
tillkommer; och hwilket, enligt Banco - Utskottets
Stats-Utskottet mcddelte Protocolls - Utdrag och uträkning
afd. 15 i denne mänad, utgör tillhopa Nittio Ätta
Tusende Fyra Hundrade Trettio Nio R:dr s ss. 4 r.
Banco. — Hwilket Riksens Högloft. Ständer wird«
sammeligen underställts. — Är och dag som förr skriftvit
stär.
Pä Befallning
kröstelius.
Samt
Utdrag af Protokollet, hällek hos Riksens
Högloft. Ständers Banco - Utskott
den 15 September 1809.
S. D. Genom pätecknad Remiss, samt Utdrag
af Protocollen, hafwa de Respective Ständen, under
den 11 i benna mänad, till Riksens Högloft. Ständer-
Stats- och Banco-Utskott behagat fbrwisa, Kongl.
Majrts Nädiga Proposition till Riksens Ständer af
den 7:de dennes, angäcnde dispositionen af ben, till
Riksens Ständers Banques säkerhet, fbrskrefne hälft af
Tull-Inkomsten; hwarbfwer Högloft. Stats - Utskottet i
Protocolls - Utdrag under den 12 berpäföljande, hos
Banco
-
Den 19 September. 64Z
Banco - Ulskoktct anmälte, att med afseende ä hwad
Kongl. Majtt i Räder täckts meddela, Stats-Utflottck
funnit angelägenheten för Stats - Wcrkct fordra, akt
för bestridandet af desi oundgängclige utgifter, inner
»varande är fä disponera Tull - Medlen; pä hwilken
grund Stals-Utskottet trodde stg till Riksens Högloft.
Ständer böra hemställa, om icke rättigheten för Riksens
Ständers Banque, att kil! godtgörande af en wisi
afbetalning ä Capitalet och Ranta af desi gjorde förskott
, fä Tnll-Arrende-Mcdlen uppbära, och sedermera
med Stats?Wcrket om töfwerskottct liquidera, borde
först med nästa är 1810 taga sin början; och akt
Kongl. Stats - Contoirct säledes för innewarande är,
mätte fä desie Medel disponera och uppbära, emot det,
att Stats - Utskottet war betänkt, att ingifwa andre
utwägar, till Banqucns ersättning, för hwad, som till
och med den zi December detta är, uti en sädan afbetalning
ä Capital och Ränta, Banqucn tillkomma
kan; och som för Stats-Utskottct i detta afseende säledcs
war nödigt, att känna beloppet af de Banqucns
förskott, hwarä flik afbetalning till innewarande ärs
flut bör ske, förwäntade Högloft. Stats Utskottet härs
med görligaste första , ifrän Banco - Utskottet, »vederbörlig
uträkning, för akt derefter blifwa i tillfälle,
att sä skyndesamt härutinnan desi utlätande till Riksens
Högloft. Ständer afglfwa, som angelägenheten fordrar,
och Kongl. Majtt j Räder äskat.
Med afseende ä Högloft. StatS-Utskottets vfwans
berörde bestämdt gjorde förklarande, att wilja utse andra
urwägar till Binquens ersättning för hwad Banque»,
till och med den zi December detta är, uti afbetalning
pä Capital och Ränta ä desi förskott, tillkomma kan;
och som Banco-Utskottet, för desi del, anser lämpcligast
kunna ske genom inneMning af fä stor del, ä
inne
-
644 Den 19 September.
innewarande ärs Tull-Inkomst, ellrr ock af be Patriotiske
gäfwor, hwilka i Banqucn äro qwarstäcnde, som
dertill erfordras; fant Banco - utskottet, att jämnlikt
hivad Högloft. Stats-Utskottet derom förmäler, StatsWerket
mä, till bestridande af dess oundgängclige ut»
giMx, fä, utan hinder af den till Banque» skedde
pantfbrffrifning, Tull-Medlen för innewarande är disponera.
Som Räntan ä Banqnens utläningar i allmänhet,
icke är förfallen att blifwa erlagd förr, än wid
hwarjc sex MänaderS förlopp ; fant Banco - Utskottet
j öfrigt, den af Högloft. Stats-Utskottet ästuudade upgift
ä hwad i Ränta och afbetalning pä Banquens
förskott till innewarande ärs flut kan erfordras, icke
nu böra sträckas längre, än till den förskotts-summa
sammantagen , som till och med den sista nästledne Junii
war utgängcn, och dä besteg sig till Tre Millioner
Riksdaler Specie; hwarigenom, enligt uppgjord uträkning,
Räntan efter Twä Procent pä äret, utgör
R:dr z 8,4Z9: ä"»4,
samt halft ärs afbetalning
ä Capitalct - , - — 60,000:
säledes tillsamman Nittio Ätta Tusende Fyra Hundrade
Trettio Nio R:dr s ft. 4 r. Specie; börande i öfrigt
ifrän och med nästkommande är, Räntan och afbetalningen
quartaliter liquideras. Hwilkct, det ena
nied det andra, genom Utdrag af Protccollet, de Rcspcctivk
Ständcn wbrbsammcligen hemställa, cch Högloflige
Stats - Urskottct wänligcn meddelas flulle. Är
och dag, som förr skrifwit stär.
Efter Befallning
^1. kkeisinAius.
Herr
Den 19 September. 64g
Herr Gref w en och Landk-Marsk
alken föreställde, att det ämne som bägge vctza
Stats - och Banco - Utskottens Protocolls- Utdrag innefattade,
säsom warande grunden till Riksens Ständers
sivar pä en Konungens Nädiga Proposition, wore af
Mycken angelägnhet att s,.art fä afgjordt, emedan Löncnias
utbetalning pä sin rätta tid till Statens Embets
- och Tjenstemän deraf berodde. Herr Greswen
och Landtmarskalken gjorde derfbre proposition till bifall
pä begge Utskottens utlätandcn i hela deras widd, hwilken
beswaradeS med ett allmänt
Föredrogs ä nyo Allmänna Bcswärs och Cconomie
- Utskottets ben 6 September uplästa och pä bordet
lagda Betänkande, angäendc den allmänna Skogshushällningen
Jagt - Ordningen och Jägeri - Staten.
Under upläsningen af detta Betänkande an
märkte
Herr
kebr: att i anseende till män
ga
olika ämnen hwilka detta Betänkande innchöllo,
detsamma punctewis mätte sä discutcras, dä proposition
sedan serskilt pä hwar punct kunde göras. Herr "ptmm
ansäg detta sä mycket nödigare, som det kunde hända
att somlige puncker bifölles och somlige bchöfde med
anmärkningar äterremitcras till Utskottet.
Herr Grefwenoch Landt-Marsk
alken erindrade, att Regerings» Formen fbreskrifwer,
att Proposition första gängen pä ett Utskotts Betänkande
skulle göras till bifall eller afflag pä detsamma
i hela betz widd.
Fritzer
-
646 Den 19 September.
Friherre Ltnölvon lloilsteia,
'Larsit? k.uclviZ, ansäg Herr Ikams anmärkning wara
gansta grundad. At Propositionen stulle göras pL
hela Betänkandet more ock efter Rcgerings-Formcn rigtigt;
men till förekommande af dcn olägenhet Herr
limm hade befarat, om genom en sädan Proposition
punctcr gillades, mot hwilka anmärkningar borde göras,
eller anmärkningar gjordes mot puncter, som
Ständet trodde sig genast böra bifalla, föreslog Friherre
Lisei, att Utskotten borde äläggas att framdeles
öfwer hwart serskilt ämne afgifwa ett serskildt Betänkande.
Herr von blausvvolkk, Larl Lustak
U. arrmärkte, att i detta Betänkande wore wist mänga
puncter, men alla dessa puncter anginge hufwudsakligcn
allenast ett ämne, och stöde med hwarandra
i sä nära sammanhang, att de ej frän hwarandra kunde
stiljas.
Häri hörder flera instämma, hwarefter läsningen
fortfor.
Friherre kleming, LIses, ätcrkom
med Oeputationen, och förklarade, att alla Tre Stänben
med ett utmärkt bifall, hade emottagit Ridderstapets
och Adelns communicerade samtyckte till Stats-Utskottets
förslag, rörande Westerbottens undsättande,
och att han hoppades det de alla tre stulle instämma
i samma beslut.
AnmälkeS och infördes en Deputation ifrän dek
Högwördige Preste-Ständet, anförd af Biskopen Doct.
Den 19 September. 647
hwilkcn förmälte att Preste-Ständet bifallit
Stats-Utffotkcts Förslag rörande ett Län af Foooc»
R:dr säsom understöd för Westerbotten. Preste-Ständet
hade äfwcn ingätt i Borgare - Ständets tanka att
Lefweranteurerne till Kronan skulle crhälla stn betalning
genom Loupous.
Oeputationen afträdde efter warrlighekm beledsagad.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollek, hälleti Högloft.
RidderskapetS och Adelns plevunr ben
19 September 1809.
S. D. Föredrogs Stats - Utskottets ProtocollSUtdrag
af den 18 i sammanhang med Banco»Utskottets
af den 15 dennes, innchällande tillstyrkande, till
Konungens Nädiga Proposition, rörande dispositionen
af den till Riksens Ständers Banques säkerhet förskrifna
hälft af Tull - inkomsten för innewarande är,
med bcgifwande, att af de i Banquen deponerade patriotiska
Län och gäfwor, Banquen för de wid ärets stut
i Capital och Ränta förfallne 98,4Z9 R:dr. s sk. 4 nff.
Specie mä blifwa godtgjord, samt wilkor att efter nästa
ärs ingäng liqviden med Banquen qvartaliter mätte,
enligt förut gjord bfwerenskommelse, för sig gä: och
beslöt Ridderikapct och Adeln, att under gillande af
beha bägge Utskottens gemensamma Förslag, till högstberörde
Kongl. Majus nädiga proposition lemna sitt
hjfall. lvt supra.
Tx krotocollo
A. 6. Silverstolpe,
643 Den 19 September.
Derefter företogs ventilation öfwer allmänna
Beswärs - och Cconomie - Utskottets ny§ uplästa bctäntande
i anledning hwaraf uplästes ett af
Herr keuterskölä, Larl, Quiist:
jnlemnadt sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Wid det af Höglofliga Economie- och BeswärsUtskottet
afgifna Betänkandet, rörande Eke-trädet, tror
jag mig böra underställa följande anmärkningar.
1:0 Den tid af trenne är eller till izi2 ärs
flut, inom hwilken är föreslagit, att alle stämplade E->
kar ä de Hemman där Äboen more Jordägare, skulle
för Kronans räkning antingen fällas eller försäljas,
synes wara utan undantag för kort, och kunde medföra
en skadclig wcrkan, dä troligen alla mbjeligcn anwändbara
Ekar nästan pä en gäng skulle förswinna;
detta träds tillväxt erfordrar en läng tid.
Med Rikets behof af detta träd, kan i min
tanka Jord - innehafwarcns förmohn och Jordbrukets
förkofran bäbe förenas och winnås, samt wara för närwarande
tilräckeligt, om Riksens Högloft. Ständer i
undcrdänighet anhälla: Att en ny besigtning singe hoS
hwarje Jordbrukare genast werkställas pä sätt jag föreslagit;
att endast de Ekar af dugelig beskaffenhet som
stä till hinder för Jordbrukets behof och odlingar, skulle,
om Jordbrukaren det ästundade, genast för Kronans
eller Statens behof fällas, med iakttagande af de rättigheter
som äro Jordägare uti iZos ärs Skogs-Fbr
ord
-
Den 19 September. 649
sröning lillagde; Att alle andra hsvars stammar ware
till Kronans behof dugelig! af minst 9 tums Diameter
skulle stä qwar för Kronans räkning och Jordinnchafwarcn
answara för deras lulla antal, dä någon
stämpling ej behöfdes, de böra ej sedan kunna blifwa
Jordbrukaren till försäng; att alla under 9 . tums
diameter ehuru af dugelig beskaffenhet skulle blifwa
hwar och en Jordbrukares egendom; och fluteljgen,
de oduglige finge af hwarje Jordbrukare °utan nZgon
widare anmälan eller omwäg efter godtycko borttagas
och anwändas, emedan de äro lill ingen allmän nytta,
endast tjenande till wedbrand.
2:0 Har Högloft. Utskottet fbrbigätk min hemställan,
akt all Ckfällning skulle sä wäl af Kronan som
andre ske genom Rothuggning. Jag tror likwäl det
wore ganska nyttigt, emedan jag af erfarenheten wek,
alt en Ek-stubbe kostar mycket att uptaga och oftast
mer än om ben medföljt trädet; den platts en Ekstubbe
intager blir i Mansäldrar ofruktbar, som synes' böH>
ra af Författningar sörckommas.
Z:o Ehuru emellan ägande och nyttjande rätten
är en wäsentelig skillnad, sä spucs l afseende pä Economista
Författningar, där endast trägan är om allmän
nytta, denna skillnad ej böra äga rum. Uti Ri-'.
ket bcfinncs ett betydande antat Kl oW-Järd och Boställen,
som Utskottet förestagit skulle bibchällas under
l8os ärs Kongl. Skogs-Ordning. Denna Jord innehafwes
likwist af Brukare, hwilka likasom andre 'haf,
wa olägenhet och hinder af detta träds qwarstäcnde' ä
en Mark, som han till sin och Rikets nytta behöfwer
eller will odla. Twängs-Lagar har ersarenhcfcn styrkt
medföra föga nytta. Den nya upmuntyan Utskottet
förrflär, till detta träds wärdandc och fortplantning,
genom ätnjutande af 1805 ärs Taxa, synes ej särdeles
swara emot afstgten, dä denna Taxa utsätter 2 ,R:dr.
2Z sk
-
6Z0 Den 19 September.
28 <7. för en Ek af 18 tunis diameter, tagit inom
barken och Z alnar ostvan stubben, och en sädan wisst
kräfwer en Mansäldcr, esser Åtminstone wida utdfwer
en Jnnchafwarcs tid. Kongl. Fkrwaltningcn af Sjö»
ärcnderne har wäl sedan, eller af ben 27 Januari!
1807, utgifwit en Stubbc-Löns-Taxa uti en tums aftagande
skillnad, eller ifrän och med 17 till och med 9
tumS diameter; men dä en Ek af denna sista storlek
torde uti en stor del Provincer fordra omkring 20 är
och derföre skulle efter nyssnämnde Taxa betalas 25 sk.
sä lärer kydeligcn inhämtas att denna betalning intet
ä> upmunttmnde, hälst det är under detta träds ungdom
som den egentliga tillsyn erfordras. Mig torde
säledcs nllätas ödmjukast hemställa, om icke bet wore
för Riket nyttigast, att uti ben projecteradc Författningen
om Ekar, all Krono-JordS och alle Boställs-Inne,
h ^wire erhölle lika förmähncr med andre Jordägare,
n ed undantag att e) utan särskildt wunnit tilständ
kunna fössälja de odugelige, som till eget wedbehof böra
anwändas; hwarjemte i afseende pä desse Jnnehafwarcs
afflyttning, en Taxa skulle uprättas, hwarefter
en tilträdare förbindes att betala ben afgäende de duglige
Ekar denne wärdadt eller fortplantadt, derwid
mesta afseende bör göras pä unga Ekar hwilkas wärd
fsrdrär mesta kkswär.»
^ 4»
Sedan Högloft. Utskottet pä goda grunder till,
styrkt Skogs - och Jägerie-Bctjcningens indragning, sä
följer ock deraf, att de tilförene anbcfalte Planteringshagar,
som förmodcligcn ej blifwit började, aldeles
komma att förswinna. Otwifwelaktigt iskall genom den
allmänna förcstagne ägande-rätten till alla unga och
hädanefter upwäxande Ekar detta träd blifwa mera
wärdadt och fortplantadt; men dä Rikets behof deraf
är stort, och mycket penningar derföre gär ur Landet,
skulle
O
Den 19 September. 651
skulle till en framtida nytta och en ytterligare säkerhet
ostridigt bidraga, o:n Riksens Högloft. Ständer hos
Konungen i underdänighet anhöllc, att uti de Provinter
där Tkar bäst trifwas, anflogcs ett eller flere af
de indragne Boställen eller andra lägenheter, hwilkas
närbelägenhet till Kronans behof kunde läkta Transporten
och uppä hwars alla eller största del af ägor,
Ekplanteringcn kunde uti stort förrättas. Herr Dirccteur
Ackerman har genom trycket utgifwit en ashan -  ling, innchällande fullständiga underrättelser om sä wäl
detta träd som åtskilliga andras plantering och skötsel,
hwilkcn torde förtjena närmare raofrägas.
liljecrona.
Fullmäktig Larl Lustak keuterlbolä.
Herr von Lreikk, jmn l^uävig: upläste
kill Protocollet följande:
Ibland de under denna Riksdag wäckte frägor
har äfwen förekommit den, om Allmänningars och Krono
Skogars bfwerlätande till enskildt disposition samt
Iägeric-Bcrjcningcns afskedande, säsom en tilgäng för
Stats-WcrkctS behof, en utwäg till befordrande af
bättre hushållning med Skogarne och ett medel att afböja
de missbruk, som egennytta» pä allmän bckost,
nåd tros hafwa utöfwat.
Under wänkan bet nägon, ännu mer ben-andrad
i allmänna Riks-hushällningen, än min erfarenhet
och befattning med dessa ämnen kan medgifwa, skulle
utreda detta ganska wigtiga och granlaga ämne,
har jag hittils upskutit yttra mina tankar derom;
6Z2 Den 19 September
!men dä en längre tystnad härät wille tilkännagifwa,
»antingen en mindre upmärksamhet, eller ett bifall till
hivad härom blifwit andraglt, hwaruti jag icke i anseende
till nägondera kan ingö; sä har jag ansc't mig
böra anmäla hwad jag funnit härvid icke böra lämnnS
utan afseende.
Härwid torde wara nödigt, först önverenSkomma
om ändamälet och nyttan af dessa Skogar. — Oe
hafwa förnämligast warit, att lemna Kronan en tillgäng
för nödigt wirke till byggnad af Flottan, Fästningar
och allmänna hus, samt att biträda Skoglöse
Hemmans-Äbocr med nödigt byggnads-wirke, bränscl
och mul-bcte. — Frägas nu? Tillätcr försigtigheten
att skilja Kronan frän de tilgängar för eget högst ound<
gängeligt behof, utan att blottställa Kronan för brist,
, . särdeles pä det gröfre wirke af bjelkar, spiror och ma/,
s!c-träd, som, en gäng förstördt, icke för hwad summa
som häldst kunde inom oss köpas: och är. det Riksens
Ständers rättighet, att skilja enskildta Innehafware i«
frän den rätt, de sig förwärfwat, som utgör grunden
för deras Hemmans-beständ, och hvarföre de skattlagde
blifwit, nemligen, att pä allmänningarne begagna
bete, jemte Timmer-fäng och bränsle. Det skall wisserHgen
af mänga bestridas med all ben kraft som en
trängd ägande rätt gifwer, och att afgöra denna fräga,
utan att höra dem, hwilka- gifna rätt härunder
, beror, lärer aldrig winna Riksens Höglofliga StänderS
bifall.
Man förestär wäl lill undvikande af denna
sednare olägenhet, att allmänningarne kunde försäljas
och skiftas emellan Skogbchöfwande Hemmans-ägare;
men dels wore Kronan för sine mänga behof ej därmed
beläten, dels skulle operation blifva nyttig endast
för
Den 19 September. §53
de förmögnare, som hade tilfälle att slä under sigdHalägenheter,
och för de närmare boende, som hade tlfälie
wärda sina Skogs - lotter, under det Skogen gä
de aflägsnare Hemmans--lotter ssulle tilgripas och Krswinna.
Wid närmare eftersinnande skall man smek
finna, att en ryslig Skogsbrist ffulle inom kort tycka
den fattigare allmogen, som likwäl nu, efter filande
Författningar och antagen hushälls-method, ke
saknar sitt nödwändigste behof. . -
Innan beha olägenheter, sä ! anseende tillKwnan
fom allmänheten, bliftrit undanröjde, och irwn
man upgifwit sätt, att til^ebsställa alla dem, som iscnom
uplätelsen af beha Skogar, skulle chlifwa lidaLe
j deras Lagliga rättigheter, anser jag för min dchM
fräga härom förhastad. Men är det nu nMigtMt
dche lägenheter bibehällas för Kronans räknmg rchtill
betz disposition, sä mätte man ej bchöfwa bewisa att en
noggrann eftersyn derä, tkll förekommande as dMr
förstörelse, är oundgängelig.— Hwarje cnffi^) äuHllare,
som äger widsträckt ftog, omgifwcn af koAf^
grannar har alltid af erfarenheten sätt lära, sttRied
all ben kostnad, en Skogwaktare giedförer, denia lägenhet
häldre bör mäkjas, än att finna sin stor tid stter
annan tilgripen och utplundras
Sä förhällcr det sig äfwcn med den almänne
Skogs-hushällningcn: wiherligcn kunna mihörik yppak
wid bewakningen deraf; men wid närmare Mendt <»
saken, skall man finna den wara en följd cf andre
mitztag och försummelse, antingen i aflöningssätter lier
eftcrspnen. Medgifwrs gcrna^ alt beha kin a :äla
rättelse och förbättring, men att pasta, att fd aägras
försummelse, all Skogs - betjening l-'r ufderr s,
samt att, frän olägenheten deraf, flata till vödn-E- -ig
-
6^ Den 19 September.
hctn af alla Krono-Skogars uplätandc och försäljande,
dctwore näaot när detsamma bäde i slutkonst och päfölder,
som akt pästä, bet Armeen bör afskcdas för bet
ctt detachement brister i sina skyldigheter, eller att man
ejbör bruka och besä Jorden, efter äfwen ogräs derigcom
befrämjas i sin wäxt.
Med alla de fel och ofullkomlighcter SkogsBwakniugen
will päbördas, blir det dock en sanning,
ar ,ä de orter, där skogSbrist bfwerklagas, sä finnas
Km, - Skogarne bibehällna , dä deremot dc cnskildte
Sb<arne under ctt tygellöst sjclfSwäld alldeles förswunnit.
ch förwandlat sig till kala Berg-Backar. Finnes
Skogen till en och annan Egendom bibeyällcn, sä
hLdct ej skcdt utan att Ägaren antingen sjelf gifwit
siMLdan att wara Skogswaktare, eller ock hällit sig
en 'Slån; Och med alla missbruk, som i sednare fallet
'mnat förefalla, har dock nyttan warit synbar i
jemiföelse emot tillständet med de Skogar, som blifwiklcrnade
utan all wärd och tillsyn.
För nägra är sedan war Skogarncs wärd anfir/!'od>
Krono-Bctjeningcn; men som man snart blef
warse, >wad Skogarne derigenom ledo, emedan KronoTctjeniigen
omöjeligen kunde medhinna cftcrsigten af
Skogane och fullgöra sina skyldigheter wid sina eljest
nog willyftiga tillförordnade Sysslor; sä blef alt ätcrsiälldt
pä gamla foten. Jag will ej beswära Riddersiapek
oh Adeln med undersökning eller bcwisning huru
ffiikct eirot den Allmänna Skogshushällningcn, som
disserligee kan tala förbättring, likwäl i bet mästa
uppkomma- af okunnoghct om hushällningcn med Skogarne
i ella Rikets Prvvincer, fclsiagne spcculationer
eller ock caeiniyttiga afsigter pä det Allmännas bekostnad
; sädant kan ej undfalla Riksens Ständers eget
upply
-
Den 19 September. 655
upplyfta omdöme, och anser jag kjeller widare behöfwa delvisas,
att sä länge Allmänningar och Krono-Skogar
finnas, hwaraf förlusten, sä i allmänt som i enskildt
afseende skulle blifwa kännbar, sä är oundwikeligt,
att nödig betjening till deras wärdandc warder bibchäl--^
len, och till ett rätt winnandc af ändamälct med tarfwclig
utkomst försedd.
Men dä Rikets i flere afseende» tryckande behof
fordra, att alla tillgängar genom wäl uttänkte
hushälls-planer warda anwända till sä mänga nödiga
ändamäl, som möjcligcn kunna med hwarandra förlikas
, bör jag icke fördölja huru under omtanka», att
Skogs-Bctjcningen kunde ställaS pä den mäst wcrksamma
fot, mig förefallit, att, jemte den nytta samma
SkogS-Betjeniug i fredstid bör göra till Skogarnes
wärd, skulle de i krigstider kunna uträtta gansta mycket
till Rikets förswar. Nyttan och nbdwändigheten
af Jägare efter nu antagen Tactique, är allmänt känd.
Utan att nedsätta wärdet af de Jägare - Corpser, som
utaf Regementerne tillstapaS, torde man likwäl ej kunna
bestrida, det de i slutkonst och fintlighet att utwäga
sig pä obekanta och okända tracter, aldrig kunna
uppnä den höjd, som en Troup, hwilken hela sin tid
igenom mäste umgäS med Gewäret och lefwa i Skogarne.
Antalet af Skogwaktare i Riket utgöres af omkring
4OO Man, af hwilka de flesta hafwa nägorlunda
goda Boställen, och de öfriga stolle kunna röhälla
en jemngodhet med ett ringa biträde af Kronomanskap
till torpens uppbyggande och jordens rödjande lill
den höjd, att Skogwaktare!: sjelf förmädde arbetet fullfölja
och Bostället underhälla. Till detza tjenfter saknas
aldrig flere sökande, och emot löfte och säkerhet,
tttt framdeles wara hugnad med en sädsn befordran,
skulle
6§6 Den 19 September.
skulle denna'Troup alltid kunna hällas fulltalig i krigs»
tid-cr, utan att de äldre Skogwaktarcna behöfdc ut»
cckMmenderaS, utan kunde desse i krigstider sysslosättas
^mcd den egrnteljga Skogswärden öfwer större Distr!»
eter, under det yngre Ordinarie Skogwaktare sä wäl
som Extra Ordinarie nyttjades i kriget.
För att hwarken betunga Kronan eller Folket
mch> sammandragande till Möten, som i anseende till
Skogwaktckres^kringspridda läge wore känbart, sä tror
jag Ingen annan Exercice i fredstider bchöfdcs eller
kunde päräknas, än att till hwarje Skogwaktare blef"
we lemnadt ett godkändt Gewär och nödig Ammunition
till öfning uti skjutande och ett kort Reglemente, uti
hwilka bäda delar L)fwer»Jägmästarena i sina Distri,
e^er börg wara answariga för KarlarneS färdighet, sä
att, dä k ig infaller och Trouppen blir samlad, dr
genom öfning i det öfriga, snart kunna komma i tjenstfärdiKt
ständ.
Utaf Rapporter, som ärligen ingä till löfwerKof-Jägmästarcn,
kan inhämtas, att ett ej obetydligt
antal Odjur af Jägare - Betjeningen blifwa fällde och
fängade, dels genom Skallgängar och dels pä annat
sätt., och äligger dem nu, efter sednare Skogs-Förordningcu,
att ärligen föröda ett wisst antal. Ehuru
kostsamt och brswärande man anser Jagttygs under»
hällande och Skallgängar, sä är det en sanning, att
om dessa medel ej wore att tillgä och blefwo bibrhäll^
na , skulle Odjuren till en otrolig mängd föröka sitt
antal och snart utsträcka sina besök äfwen till förr o»
besökta Orter, hwilkas Jnnewänare med liknöjdhet anse
Jägeri-Statcns afskcdande, emedan de ej känna den
stora afgäng pä kreatur, som andra Orter fä widkän»
naS. I annat afseende, än akt det blifwer ett gäl,
lande
Den 19 September.
657
lande skäl, att i samma mohn , som Skogarne i Riket
för minska, sä försvinna äfven Odjuren 7 kan jag
ej medgifva mig Hafwa alätt r hvad .jag Härutinnan
anfört.
Om man cftcrsinnar akt detta , samt /harn
mänga är förbigär, förr än Kronan af Iägcrie - Betjeningens
Löner och deras Boställen kan draga nägon
betydelia fördel; art Frlket t AO a äz.O är, som d^-  ras lifstid kan supponeras , blcfwe snarare tärande ött
Närande Medlemmar, ty det väldet kunde väl intet
begäs , att rocka I a 11 c höfrö aren a tfrän Löner och Bo»
ställen i deras lifstid, och att ett sädant vrmjuäicao
Nti Indelnings - Wcrkets rubbning kunde medföra be-»
tydliga följder , med mänga andra skäl, som more att
anföra, sä finner man snart- att ingen Stat kan
ligga Kronan mindre lill last än denna, utan tvärtom
efter mitt här ofvannämNdc project, tjena till indragning
af nägon annan Corps , som kostar Staten
stora Summor, och det utan att Krigsmagten till an»
tal eller verksamhet blcfwe fbrMindstad. För min del
Zr jag Lfvcrlygad derom, alt, jemte den nytta Riket
afen sädatt Tronpp i Militairistt afseende kunde draga,
blcfwe den derefter jemväl i Cconomistt afseende
iverk samm a re»
För en sann Militairist ösprit, mäste smä egen»
Nyttiga afstglcr försvinna, hälst dä de innom Corpsen
blifva ansedde med förakt, utom förlust af Tjensten,
som alltid med förseelser i denna väg borde wara förbunden;
och Förmäns bemödande, att widmaglhäliK
rättvisa och ordning, stolle ofelbart wirNa fullkomligare
framgäng, dä verkställigheten af Föreskrifter och
Jnstrult-oner blefwe understödde af en Militairist noggran
het, lydnad och stynbsaMhet.
Tredze Band. L4, L5» Herr
658 Dcn 19 September.
Herr L r u n c r « n 3 , Lustok ^öolpb, up»
läste ckl Oictamcn, sä lydande: Riksens Ständers
Economic- och Bcswärs-Utstött har, jemte indragning
af Jägeri - Staten, föreslagit ätskilliga hufwudsakliga
förändringar sä wäl i Kongl. Fö: ordningarne om Skvgarne
i Riket af den 1 Augusti 1805 , som i den för,
ledet är den iz April utgifne Kongl. Jagt-Stadga.
I egenskap af Secreterare wid töswer-Hof-Jägmästarc»
Cmbctet har jag wid tillämpningen af dista Förordningar
med uppmärksamhet följt de ämnen, som deruti
förekomma, och anser mig af denna orsak ej allenast
befogad ulan ock skyldig att uppgiswa de anmärkningar,
hwartill Utskottets Betänkande, enligt min dfweripgelse,
lcmnar anledning.
Jag börjar med dcn förcstagne indragningen
af all Jägeri - Betjening, hwilkcn flyktigt och i altför
allmänna och obestämda ordalag dömmes, att hofwa
försummat Skogarncs wärd, och att sakna nödig
kunskap i Jagt och Ojurfäng. Denna swära men tillika
obestyrkta beskyllning mot en hel Corps, utan
undantag, är lika härd som orättwis. Jägeri- och
Skogs-Bctjeningens obehagliga befattning att pä allmänna
skogar fördela stogs-effecter utsynings-tagare emellan,
att hindra olaga hyggen och jagt, att lagföra äwcrkare
och Lagbrytare, skall göra mänga mistnöjda, och detta
rnistnbje, som smäningom öfwergätt till en nästan allmänt
rädande ton , har warit wcrkande orsaken till de
bfwerdrifna berättelser man afgifwit om skogarnas behandlande
och försummade wärd, och jag fruktar torde
äfwcn haft nägon inflytelse pä Utskottets hemställan.
Skogseldar oftast antände af okynne, de djerfwaste äwerkningar,
werkön af stormwäder, äro omständigheter
som i synnerhet ästadkommit det mindre önskcliga
tillständ hwarf ätskillige stegar befinnas, men dä Jä,
gcri
-
Den 19 September.
6ss
Kerr-Betjeningen äfwcn med den bästa wilja ej kunnat
Mant förekomma bör det ej rimligen räknas dem till last.
Det är likwäl möjligt och icke utan exempel, att personer
— ibland denna Betjening finnas, som missbruka
det förtroende dem blifwit lcmnadt eller som icke ärga
det nit och den skicklighet man har räkiighck att
af dem fordra ; men icke sär deraf dragas den af Utskottet
antagne slutföljd, att hela Corpsen bör förswinna.
Alla tiders erfarenhet har tp tvärr wisat att äfwcn
walet af dem, som bekläda wigtiga och högst oumbärliga
Embeten i Staten icke altid warit lyckligt;
men icke hafwa dessa Embeten derföre skäligen bordt eller
kunnat uphäfwas. Missbruket försummelsen, eller
okunnigheten höra kill personen, icke till tjenste». Den
som dermed bcwisligcn beträdes, bör straffas eller afsätta-,
och detta öde har äfwcn drabbat felaktigt Jägcri-Bctjente.
Att äter utreda huruwida deras tjenster äro nödige eller
öfwerflbdige, nyttige eller skadligt, dertill fordras en
närmare granskning, än den, hwarmcd Utskottet syneS
hafwa beswärat sig. Om allmänna Skogar stola blbehällas»
om Rofdjur stola utödaS, sä mäste wärdén
af de förra och utförandet af det sednare uppdragas
ät serstilke personer, som i dessa ärender äga tillförlitlig
insigt. Huru kan man föreställa sig, , att Krono,
Betjeningen, hwars egentliga göromäl böra upptaga
bess hela tid, skulle medhinna att stöta och bewaka
widsträckl„a Skogar, och är dek gifwit, att mera oegennytta
j mera nit och skicklighet hos denna Betjening,
än hos den andra, skulle upptäckas? Detta har
Utskottet likwäl förmodat. Spär af förödelse kemnade
Krono - Bristningens korrta befattning med KronvSkogarne
under det förra kriget, och i Finland, min hemort,
der Margar till myckenhet uppehålla sig, hafwa Skallgängar
under Krono-BetjenteS och Skall-Fogdars inseende,
med sä liten framgäng blifwit anställde, att o.
agtadt
660 Den 19 September.
agtadt den betydliga skada Jnnewänarne tedo genom
Odjurens framfart, de likwäl funr.o tjcnligast att inställa
en ätgärd, som medförde oordenklighcter och tidspillan,
nian akt ändamälet mig wettcrligen nägonstN
wannS. Deremot inhämtas as ingifnc Rapporter, akt
sällan nägon Skallgäng af Afwcr - Jägmästare blifwit
anstäld, hwarwid ej nägon Warg blifwit dödad, andra
med fördel widtagne anstalter till Odjurens utrotande
oberäknade; och sedan Kongl. Maj:t i Räder fbrklarat,
att till Afwer-Jägmästare ej andra mäga förcstäs och
antagas, än de som wisa stgäga Thevretista och Prattiska
kunskaper i Skogshushällningcn samt bäde hdgrr
och lägre Betjening under en jemn och odelad befattr
ning med Skvgarne, mäste winna kännedom om deras
skötsel; sä torde Kronv-Bcljcningcn hwarken i det ena
eller andra afscendct kunna sättas i jemförelse med Afwcr-Jägmästarne
och den Betjening, som äger ätlpda
deras föreskrifter, hälst berörde Betjening serskilt genom
FdrsattNiNgayne är älagd, att ärligen werkstäila
Plantering och utgöra trissa Rofdjurs stott. I anseende
härtill och dä den besparing och inkomst, som
för Stats-Werket uppkommo genom indragning af Jägcri-Statens
obetydliga Boställen till en stor del upptagne
och odlade af Jnnchafwarne sjelfwe, wisserligen
icke swara emot den förlust Kongl. Maj:t och Kronan
skulle tillskyndas genom SkogSlägenhetcrs obrhindradr
förstöring» som till Flottornas och andra publiPia
behof hittils lemnat sä kraftiga understöd, kan jag för
min del ej annat, än pä det högsta bestrida en total
indragning af Jägeri- och Skogs-Staten. I be Orter,
der Odjur icke göra stada, och der ingen eller vbetyblig
Skog finnes, tror jag deremot, att JägcriBetjcningcn
till antalet kunde förminskas eller alldeles
fbrswinna , hwaröfwer dock töfwcr-Hof-Jägmästaren och
Konungens wederbörande Bcfallningshafwande förut
torde
Den lg September. 6A
torde böra höras; men pä det behofwek e) mätte twinga
till olagliga tillgrepp, önskade jag, akt der Jägeriych
Skogs - Betjente anses nödige att bibchällas, de,
hwilkas Löncwilkor befunnos altför swaga, kunde i sä
mätto utan Statens bekostnad deruti winna förbättring,
att större utrymme i Ägor dem förunnades genom tilldelande
af ffoglöse och odlade Jntagor , som efter Inyehafwarnes
asgäng återfalla till Parkerne eller
männiy,garnes
Icke heller kan jag mcdgifwa, att Krono-Parker,
som äro bewäxta med duglig skog, skola frän
Kronan abalicneras och till Skatte försäljas, endast
derföre, att de icke äro fbrscdde med sä groft wirke,
som till Flottornas behof fordras. Den bemedlade
eller dem närmast boende skulle för en mä hända ringa
penning ätkomma Skog pä aflägsna, skoglösa och
fattiga Jordägarens bekostnad, hwilka icke ägt annan
tillgäng, än den allmänna Skogarne dem bjudit; och
den Skog, som för det närwarande icke framwrsar storwerks-trän,
skulle fredad i en framtid kunna göra det.
Dock instämmer jag k Utskottets tanka hwad nägra nn
mera obewäxta trakter beträffar, hwilkas ätersättande
i deras fordna skick skulle fordra altför mycken tid,
möda och kostnad. I bfwercnsstämmelse härmed, har
ock Kongl. Maj:t i Räder förordnat, att undersökning
skulle anställas, af Desi Pefallningshafwande f Nyköpings
Län, rörande de derstädes belägne Jagbackar,
men hwilkcn undersökning ännu ej hunnit afflutas.
Sedan Kongl. Kammar-Collegium jemte Protocollct öfwer
denna undersökning,, afgifwit dess underdäniga
utlätande, lärer Kongl. Majst i Räder Sig yttra,
om och till hwad antal dessa Jagbackar mä ät angränsande
Hemmansägare emot statt upplätas. Delning
Sf Sockne,Allmänning är i Kongl. Skogs - Ordningen
förut
K6s Den 19 September
förut mcbgifwcn. Men med Kronans Allmänningar',,
hwarä dc, som innom Häradet bo, äga Betts - och
Utsyuiugsrätt, är förhällandct olika, och bör wara det.
Om e» Allmänning, sä Vidsträckt den än mä wara,,
skall delas emellan alla Hemmansägare i Häradet ,
mäste hwarje Skogslott bliswa sä obetydlig, att Hemmanet
eller Hemman Ldcl en, som erhållit denna lott,
skulle deraf winna föga styrka och fördel, äfwcnsom
dm orätkwisa derigenom ägde runi, akt skogrika Hemman
blcfwo lika delaktige i Allmänningen, som dc,,
hwilka liha stogsbrist; en orätkwisa, hwilken aldrig
begär vid utdelning af Skogsfö, nödenhkter frän kW
sädan lägenhet, enär den ordning följes, som Kongl.,
Skogs-Ordningen förest, ifrver. En stor del af Skogen
blefwe medtagen till stängning af de mänga Lotterna,
samt till Rägators uppdragning dem emellan
och de pH flere mils afstånd boende Lottägarne stallo
swärligen kunna freda sin Skog frän deras, äwerkRliigs-tilltag,
som bo inwid densamma. Erfarenheten
har dessutom wisat, att trakter, fränwundne allmänna
Skogar, innom fä är af deras enstildte Ägare blifvit
ukhuggne, hvilket förödands behandlingssätt, förorsakadt
genom den hos Allmogen rädande likgiltighet
för framtida behof och retelse» af m winst för ögonblicket,
än ptterligare styrkes af det utblottade tillstånd,
hwarf Allmogens Skogar L allmänhet befinnas.
Wid öfwcrwägande häraf och dä genom fördelaing af
alla Krono-Allmänningar emellan cnstilte, Kronan stulle
till Flottornas behof och pnblique Byggnader, sakna
den stogshjelp Allmän,ungarne hittills lemna t, och
Stats - Werket sämcdclst fränkänuas en icke ringa besparing
i en tid dä Skogarnes afkastning sätt ett förhkadt
wärde, kan jag blott i sä mätto förena mig medhwad
Utstottct tillstyrkt , att om Härads Allmänning,
finnes aldeles stoglös, densamma mä pä förestagit sätt
söktz
Den !9 September. 663
fördelas. För öfrigt torde jag fä i ödmjukhet anmärku,
utt det öfwerklugude tillständ, hwari nägra publiquc
Skogar befinnas, härrör blund annat frän ctt
origtigt behandlingssätt, wida skiljt ifrän det som i
Utrikes orter med sä stor framgäng iakttagcs. Kongl.
Maj:t, som insäg detta, uppdrog Demonstrator!, wid
Äbo Academie, Pvfcssorcn Kastlöst att företaga en resa
i Tyskland, för att efter inhämtad kännedom om
Skogshushällningen derstädes med afseende pä olika läge
och Climat lämpa denna Skogshushäll»ing'till wärk
Fädernesland. Professor Kasttost författade är 1806
efter ätcrkomsten dess i Wctenskaps - Acadcmiens Ekonomiska
Annaler införde sä intressanta Beskrifning om
de Skogar han besett. Mea det arbete, som war cgcntliga
föremälet för hans resa, afbröts till en werklig
afsaknad för det allmänna genom fiendens inbrott
i Finland, hwarcst bcmältc Professor för det närmarande
nppehäller sig^ Hufwud- principen i det förbättrade
hushällningssättet med Skogarne, hade i hans
Afhandling bkifwit; att der Localen kunde sädant medgifwa,
Skogarne i stället att utgallras skulle tractcwis
huggas, hwarigenom utom andra förmäner en säker
och efter Skogarncs styrka kämpad ärlig Slitning i alla
tider kunde päräknas, äwerkan lättare urskiljas^
samt egennytta och mäld hos Jägeri- och Skogs-Bes
tjening förekomma^
Afgörandek af sä wigtkga frägor, som de framstälte,
synes fordra den största warsamhet. Misstag l
andra Economista ämnen kunna efter misslyckade försök
utan kännbar förlust rättas; men den skada kunde
dufwa obotlig, som skulle upkomma af oriktiga
grunder för de beslut,^hwilka om skogarncs disposition
fattas; ty skogar äro snart förstörda, men äterwinna
sällan sin fordna styrka.
Denna
96^ Den 19 September.
Denna anmärkning mä winna tillämpning wik»
prösningen af de ämnen jag redan ashan dlat och mä
hända äfwen sträcka sig till den för Hemmans-Äboer
af Utskottet tilstyrkte oinskränkta frihet att barktaga,
tjärnbränna och swedja deras skogar^ detza hitintils för
skogarncs bcständ sä wMige ansedde företag. Full ägande
rätt, frihet i näringar, äro wifcrligen sanna
grunder för en Stats wälständ; men omständigheter kun-,
na gifwas, som nägon gäng begära afwikclfe frän beha
allmänna grunder, och män ne ej deribland bör räknas
högarnes bewarande l ett land hwars Jnnewänare 7
till 8 niänader om äret af dem hehösw.a läna skydd
och wärma;
Skuteligen mä mig tillätas L förbigäende näm-^
ya, att om Innehafware af Boställen- tillätas försälja
stog derstädes;. sä äro efterträdarne i sanning att beklaga,
äfwenfom jag fär anmärka att i 4 och 5 §§
motsägelse förckomnirr, dä i den föregäcrrde, Hemmansä
Äboer utan undantag mcdgifwas full disposition af de
skogar de nyttja» men enligt den senare H Krono-Hem,
Nians-skogar stulle ställas under publik tillsyn, hwilkej
förutsätter inskränkning j disposttions-rättigheten..
Utskottet har L ingresien. af dess betänkande er>
känt att Skogar äro skatter i Norden. Jag hade ej
förmodat att med en sädan öfwcrtygclse, mätt och steg
skulle blifwa förestagne, hwilka med undantag af de
wälgrundade anföranden, som innefattas j 6 och 9
puncterva, jag fruktar rakt. leda. lill dehn skatters för---  störing.
Beträffande. Utskottets anmärkning emot Kongl..
Jagt-Stadgan , säsom i afseende pä. Skallgäng för allmän
och icke lämpad efter lo ca la. omständigheter;, sä
hem-r
Den ig September.
63Z
hemställer- jag till' bwar sch k«z som med eftertanka
genomläser 10 Z, af 2 Art. i HLgstberörde stadga» om
icke denna anmärkning saknar grund. I denna §
förordnas: att i hwarje Län där Margar skada göra,
Gasa Jagt-tyg hällas och Jagtplats inrättas men att
antalet af dessa Iagt-tyg, och Ja g tgl atler heroo af O«
djurens mängd och ortens srvgrikhel, hwaro-ra Konungens
BefalrniugshafWgnde efter ^fwer-Jägmästarens och
Jord-ägarncs hörande äger förordna. Ett efter omständigheterna
mera lämpadt förordnande kan gerna
icke gifwaS —. Hwad äter angär den öfwcrklagade fred»
lysningen af Högdjur pä tio är; sä får jag den äran.
pplpsa, att Öfwer-Hof - Jägmästare - Euibetet i. dest underdäniga
betänkande förestagit att Skäne därwid mätte
undantagas, i anseende lill den mängd Rådjur och
Hjortar som derstädes finnas, och att sedan dcrä ivid
lugifiyandet af den. nädiga stadgan ej afftcnde Llifwik
fästade, samma Embete,. i anledning af Eapitainc-Licutenanten
m. m. grefwe kipsrz underdSniga ansöknings
samt i likhet med hwad Konungens Befallnings-hafwande
l Malmöhus- och Ehristianstads-Län redan gjorts
ämnar ytterligare i. underdänighct wäcka denna fräga.
och tilstyrka den förändring i Kongl. Jagt-Stadgan,
att Högdjuren i Skäne icke under den allmänna fred-,
lysningen mägg begripas,.
Detta är hwad jag trott mig böra anföra,.
Jag har kunnat misstaga mig; men dg ämnenhwaribland
nägrg af den största wigk, jag wägar säga,,
nog enstdigt och ofullständigt blifwit framstälbr, torde
rn yppad ffiljaktig tanka icke wara otjenlig, och om
den förtjcnar nägon. upmärksamhet» äk.mjnstone leda till.
en närmare granskning. De anförde Kongl. Förordningarye
käla mä hända öfwcrseende och förbättring i
Nissa delar; men de i detta afseende
663
Den 19 September,
mäste fotas pä undersökning, bcwisning och ben nog»
grannaste kännedom af aila förekommande omständigs
-eter, hwarlill fördrag mera tid än denna Zterstärnde
Riksdag torde uptaga.
Jag bör ef hellar förtiga, alt dä förlusten af
det stogrika Finland betydligen mäste öka cvnsumuonen
och wärdet af härwarande Skogar, dä af denna
orsak deras rätta behandling och användande hädanefter
kommer att blifva ett af de mäst rikswärdande
ärender, och dä ett j förtid fattadt bestut stulle kunna
lägga hinder i wägen för de förändrade mcsurer, inträffande
händelser i detta afseende framdeles fordrade,
synes mig att nägot afgörande steg rörande Skogsväsendet
ef bör tagas, innan nägra ärs erfarenhet visat
hwad verkan Finlands söndring frän moderlandet
kan äga pä det seönares stvgsförräd, säsom en omständighet
hvarefter allmänna stogshushällnrngen lärer böra
lämpas. Med farhäga för ett wädligt förhastande,
med farhäga för det enskildt» intretzcts eller fördomens
inflytelse vägar jag säledcs till Herr Grcfvens och LandtMarstalkens
samt Högloft. Riddcrskapets och Adelns
mogna bepröfwandc i ödmjukhet hemställa, ym icke allt
hwad i omförmäldte ämnen b lifv it anfört, kunde remitteras
till en af Kongl. Majit i näder organiseradCorinto,
hvilken det äläg, att efter wederbörandcs hörande,
utarbeta ett projcet till en förbättrad Skogs»
och Jägeri-stadga och samma projcet till Riksens Ständers
granskning nästkommande Riksdag bfwcrlemna.
Dä föreställer jag mig att en Författning till Kongl.
Maj:ts nädiga antagande af Riksens Ständer hök
kunna framställas, som stall trottsa allt klander och k
m käng följd af är äga kraft och beständ-,
UNr,
Dm !9 September. 667
Under upläsningcn häraf anmäldes och infbrdes
en Deputation ifrän det Wallof!. Borgarc-Ständet,
anförd af Riksdags-Fullmägtigcn frän Hernösand Borgmästaren
bindström, som tikkännagaf att Borgare,
Sländct bifallit Stats-Utskollcts ProtocvllZ-Utdrag, rörande
understöd för Westerbottn, nied den af Ridderskåpet
och Adeln gjorda tilläggning. Borgarc-Ständet
hade äfwen bifallit Stats och Banco-Utskottens tilstyr,
sande, rörande dispositionen af de i Banque» stäcyde
Tullmedlcn.
Depulationen afträdde och ulblkedsagades pä
öfligt sätt, hwarcftcr Herr bruncrona med läsningen
fortfor.
Herr 8ckutreicrant?, ^oban Ister»
stian: upläste följande Dictamcn till Protocollet:
Uti afgtfwit Betänkande af den 7:dc sistlednr
Augusti angäendc Allmänna Skogshushällningen, JagkOrdningcn
och Jägeri-Staten, har Bcswärs - och Economic-Utffottct
upgifwit ätffilliga omständigheter ledan,
de till förbättring, och hwilka förtjena mycken upmärksamhet;
men i frägan om Rikets Eke- och Bokc-skogar,
som uti 6 § afhandlas, torde det tillätas mig anmäla
nägra betänklfghcter tpid projcctcts antagande i
denna del.
Eken har allt ifrän äldre tider warit ansedd
säsom det mest nyttiga och gagneliga träd, att anwän,
Las till ej mindre Fartygs-Byggnader än andre sä för
Kronan som private Personer oumgängcliga behof.
Rikets Loeal är sädan, att Armerade Fartyg fordrasill
fredande och försämrande af wära widsträckta kuster
r och till desse Fartygs-byggnader erfordras Ef sä
Vis
Wä Den 19 September.
Wida de sköka äga nägsn waraktighet och. styrka. Det-,
ta hafwa Försäderye nogsamt inssdt, och häruti ligger
förmodeligen hufwudstäket till de sä i äldre som senare
tiren gjorde förbud emot EkarS fällande pä Krono -  och Krono-Skatte-Jord utan erhållit wedcrhörligt tillständ.
Deremot äga Frälse-JordS-Jnnehafware fri disposition
öfwer alla ä ägorne befintlige Ekar. Det är
ryäl ganstkr sant, hwad Utskottet sagt om den Jordbrukaren
förut älagde förbindelse, att pä Äkerbrukcls
bekostnad och till hinder för gräswäxten wärda Ekar,
»ren denna olägenhet har blifwit afhjclpt och förekommen
genom sist utkomne Kongl. Förordningen om sto»
garnc i Riket af den 1 Augusti 1805, uti hwars 29
§ tydeligen stadgas, att, Ek som stäp inom hägnad,
Aker och Äng till men, äge Rrono-Bonde
rätt att fälla, samt till Hemmanets tarf nyttja
och anmanda, hock ej utan Konungens Befallnings-hafwanheS
wettskap och samtycke m. m.
hwilket samtycke ej lärer blifwit nekadt, dä anmälan i
behörig ordning stedt. Äfvenledes hafwa Jordbrukare
efter sista Kongl. Förordningens utfärdande icke saknas
bifall ä ansökningar om Ekars un.danrödjande för
tilämnade odlingar, utym hägnader, dä Wäne.ansök»
»ingar pä behörig Ort kommit till pröfning. Förfat»
ningarne stadga tydeligen, akt alla Wäne ansökningar
ärv frie för Charta Sigillata, och att Besluten ej
stola lösas;, sälcdcs kan jag ej inse nägon särdeles kostnad
w!d detza tilfällcn hafwa drabbat- Skkandcrne, dä
det icke bör förmodas, att lösen blifwit begärdt för de
i Kon l. Förordningen nämnde och meddelte Bewill»
nings- . ch Utsynings-Resolutloncr.
I förra tider war bet wäl witzt, a kl Jordbru»
karen iaie synnerligen älstabe Eken för de band som
honom vid tvärbandet wörö älagde, men dä genom se
-
Den 19 September. 669
narc Författningen» desse bernd till större delen blifwit
lossade, ock en mildare samt i alla afseende» lämpeligarc
föreskrift NN är gifwen, bar hatet i märkclig
mohn aftagit, och skall än widare aftaga, allt efter
som Jordbrukaren hinner bliswa kilräckcligen bfwerty,
gad derom, att sist utkomnr Författningen har till fös
remäl ej mindre det allmännas än den enskiltes nytta»
fast wissc anstalter blifwit widtagne, säsom med en för,
sigtig och aldeles nödwändig hushållning oUndwikeiigrn
förenade.
/
Att utgängen wisa t; det de för Kronan stämplade
Ekar med tiden wissnat, är till en del säkert.
Denna stämpling war en följd af 178Y ärS Försatt»
ning och just den i grund deraf pä i79O--talet an befäl»
te och widtagne anstalt, att läta genom wissa Persi»
ner i hwarje Län Utstämpla Ekar, hwaremot dc ösm
ga Ekar skulle aldeles obehindradt fä fällas, har hafi
den för Ekeskogen ä Krono - och Krono - Skatte Ioro
Mest skadliga päföljd. Utom det förrättningen kauskk
mötte swärrghcter, war sjetfwa stämplingen mindre lämpelig,
emedan trädet, dä stämplingen ej skedde försigtigt
och nog warsamt, tog skada, och dä Aboen jämwäl öar
förbunden, att answara för sädane Ekar, af hwilka
rn del stodo inuti Äkergjärdct och Ängen, upkom deraf
hos honom i dubbelt afseende nägon harm och fbrrx»
telse. Detta af erfarenheten bestyrkta förhällande gaf
fdrdensknll anledning till hwad som uti i8os ärSkogs
Ordning rörande detta ämne stadgaS, och siban
ben tiden hafwa inga andra Ekar blifwit utmärkte äi>
sädane, som wid anbefalde Ekehyggcn för Flotterncs
eller Landt-Artillcriets behof skulle pä wintern sällås,
apteras och transporteras. Ehuru Ekar ä Frälse-hem->
man fä af ägaren fritt och obehindradt gagnas, häk
man likwäl ännu ej sett ben följd af benna fiihct,
att
670 Den 19 September.
att Ekar blifwit ä sädane ägor kill nägon synnerlig
mängd planterade, fast än Frälse-ägarcn utan allt förbehäll
sätt föryttra sin Ck till dct pris han för sig
funnit sörmonligast, och äfwen i detta afseende tror
jag den tankan cj wara bygd pä säkra grunder, att
Aboen ä Krono - och Krono-Skattc Hemman skulle mer
än alla uplystc Frälsejords»Ägare företaga en sädan
plantering, af hwilkcn hwarkrn han eller dest Barn och
afkomlingar i första och andra ledet kunde wänta näzen
förmon. Lwärkom, och dä mänga omständigheter
inträffa, som werka pä rn Jordbrukares rätt, att hafwa
en rolig besittning ä en sädan i synnerhet Kronojord,
befarar jag billigt att han, utan nägot band
frän samhällets sida, heldre undwiker den med planteringen
förenade möda och omsorg, samt i stället an«
wänder dem till företag, som i dest lifstid lofwa näzen
afkastning och förmohn.
Äf hwad jag nu j allmänhet nämnt, hwartill
änru flere skäl kunde läggas, torde lätteligen kunna
inhs, huru litet det wore förenadt med allmän och enskildt
bätnad, om de pä i79Otalct för Kronan utmärkte
och ännu i wista Orter ä Krono-Skalte-jord
till en del qwarstäcndc Ekar skulle inom l8i2 ärs stut
fällas, och Äboerric derefter lämnas fri disposition af
öfriga Ekeskogen. Följden blifwer säkerligen den, att
este' 1812, Kronan skulle wid förefallande behof af
Fanygs reparationer och äfwen smärre nybyggnader
sam! Lands Artillcrie-arbctcn sakna en päräknad tillgäng
af den ringa Ekeskog som efter förödelserna pä
!78otalct, under nybyggnads-ären och dc pä i^Otalek
werkEalde wrakstämplingar, ännu kan finnas öfrig,
hwilken till beskaffenheten i det mesta är sädan, att
oaktadt noga sökande, gansta fä och kanske inga ras
rare
Den 19 September. 671
xare Ekepiecer pä egne Skoger numera äro att förränta
till större Krigsskepp och Byggnader.
Lägger man nu härtill dett märkcllga omständighet,
akt Ekewirkc swärligcn katt frän Utländske sä
köpas, dä i alla fall köpeskillingen gär ur Landet, sä
skall stuleligen hända, att genom brist pä Byggnads»
wirke Riket ej mer ätminstone pä ett Scculum stall
kunna underställa bewäradc Fartyg till Kusternas för»
swar i händelse af Ficndtlige anfall.
Att Regeringen fästat stn uppmärksamhet pä
denna wigtiga omständighet, derom wittnar ett den 1
Augusti i8O> i sammanhang med Kongl. Skogs-ordningen
utfärdade Kongl. Bref, hwaruti Förwalkuingcir
af Sjö-ärcnderne klef i näbcr anbefalld, att efter inhämtade
nödiga underrättelser, upgifwa och förcstä tjcnlige
ställen närmast Sjökusterne till EkcplantershagarS
anläggande. Frän misse Orter hafwa wäl nägrc upgifter
undertiden inkommit, men som flere uplySningar.
ännu saknas, och Krigsorvlighctcrne derefter börjades,
har nägvt hittilS ej kunnat i ämnet tilgbras; men Zag
tror mig likwäl kunna nied tämmelig säkerhet pä förhand
nämna, att, sä wida nägvt wcrkcligen gagncligt
i benna wigtiga del skall uträttas, icke sä ringa kostnad
dertill erfordras; frugtcn och nyttan af stake anläggningar
och företag, tilkommcr wära efterkommande,
för hwilkaS säkerhet och bästa wi böra widtaga tjänlige
utwägar. Detta, hwarom nu icke cgcnteligcn är
fräga, har jag likwäl icke kunnat undgä, att i förbigäcnde
nämna.
Hwad äter angär det förslag, alt Äbocr ä Krono
- och Boställsjord skulle ätnjura fä k. llad Stutt eLön
efter Taxans fulla belopp, sä synes efter min tan
'
ka.
672
Den 19 September.
ka, sädant icke billigt, dä Kronan äger bäde jorden och
trädet, att Äbven skall för wärdén njuta kika betalning
med Skatte-Bonden sora Mwäl har ägande rätt
till Jorden. Derutom är dcn Nti Taxan Uppförda
Skubbclön ester niin bfwcrrpgclsc sä ti'kagen, att med
-afseende ä det -emellan Landtbrukaren och Jordägaren
olika förhällaude, den förra tpckes wara wäl beläsen»
tued dcn halswa belöning, Författningen Honom lil»
lägger.
Under handhafwandct af l8os ärs SkoaS-ordning
torde till äfwcntprs en eller annan omständighet
Hafwa funnits tala nägon jämnkning, och lärer wäl-,
uppä framdeles lilgLrande -anmälanden, ändringar i
nägra fall kunna wäntas, om de efter söfegängcn pröfs
Ning anses nödige, hwilket dock ej tikhörcr det ämne,
hwarvm fräga nu blifwit wäckt.
Skulle besia mine tankar winna hos Högloft.
Mdderskapet och Adeln något afseende, torde detta Me»
moria! blifwa kill Bcswars - och Economie - Utskolktt
öfwerlcmnadt.
Herr 8 c b ii t L e r c r s n t L, tilläde mUNteligcn,
det han önskade att detta mäl till Stats-Ut»
skottets handl ggning mätte remitteras, innan Riddcrffapct
och Adeln derdsrver trädde kill fattande af näs
gvt bestal.
Herr I? !r a m, Innan Kronans Sko»
tzar bvrtsäljas, böra de förut indelas i nora trotter, ä
4 eller soo Tunneland — roed ett Skogwaktare?Bo»
ställe wid hrvarjc Park, och aftagas pä Charta samt
vrdonneras, att hnggniugen sker — endast ett Tunne»
land pä Tvoche same tillika sörsrbnas att det som
en
Den 19 September. 673
en gäng är befunnit böra wara Skog — och är
Skogsmark stall sedermera allting fä upodlas»
Pä hwarje Tunneland lämnas l6 storwerks.trän
kill Kronans behof och Skatten utsätter äfwen i Trän
in natura — efter lo, ZO a -,'O ärs förlopp; alik
som Skogen är tillväxt eller kan tillväxa.
Att detta efter den Method i Fransta SkogsOrdningen
pä i66o:talct projectcradcs af den store
Vauban, och blef sedan antagit och efterföljt i hela
Europa — förutan i Swerige och Norje där stigängen
pä Skog har gjordt oh intill denna dag tämmeligeN
obekymrade om deras rätta SkogarneS hushällning.
och hwilket uptager sä betybeligk
ofta flera förflagcr, ait det practicabla hinner intet
att genomtränga, att dela Skogar af ett mindre om»
räde — ofta, emellan ^ re. re.: sä att hwarje Skogstrakt
blir ända till 5 Tunneland och derunder — är
högst förderfligt för Skogswärdcn.
Det rätta är, att hela Allmänningen fredas
samfält för Socknen; samt sär en Skogwacktare eller
Krigsman — som har ett godt Boställe och är derjem»
te handtwärkare. Huggningen bör ste Parkwis efter
hwad förr är anfbrdk — och sedan delas askomsten
Sockneboerne emellan efter Hemmantalet.
Att man hwart 4'.de är kan undanröja de krän
som torka i den fredade Parken, det räknar jag wist
för nägot betydande undantag ifrätt reglen.
Förutan de mänga Skoas-linier, hwilka är»
nödiga, dä stogarne stola styckas i mänga betar, sä
Tredje Band. 86, 87. har
674 Den 19 September.
har delningen äfwen den olägenheten med sig, att virr
en 2O a Zv Äbocr finnas i en Socken, sä mäste der
blifwa äfwen sä mänga Skogwaktare, dä hwar och en
sätt filt stycke att wälda ensamt. Vä efterhand — ben
ene efter den andra uthuggit sina smä obetydligs Parker
, sä nbdgas den ena Grannen stjäla ifrän den andra
— Allt nya oredor, hwilka uppkomma af en illa
förstädd nyttjande rätt för hela Samhället.
Det är Hemmans - klyfmngar, Storskiften
och Enstiften : alla besa oaktadt till en witz grad
nyttiga Författningar; likwäl hafwa de i allmänhet
wällat förlusten af wära Skogar; all ting har svin i
Medicin sin witza dosis.
Bäde kolitics, klo,-filter, och Oeconomitte
är det afgjordt emot ett Samfunds natur, att willa
hafwa all ting enstaka; dä är äfwen sä orimligt att
willa frängä en witz allmän och samfält nyttjande rätt
j Jord och Ägor — som det wore orimligt att wilja
i Societeten spränga alla sammankomster, och göra
hwarje man till Eremit; i hushälls-wägcn är det localen
som gör denna Rcgclcn ögonskenlig.
Likasom tvid Fontainebleau och flera affatta
Skogar i Frankrike, borde hwarje Krono-Park, KronoAllmänning
rc. delas; men icke till mindre än circa
svo Tunneland och pä Charta afsättas, med förbud
att nägot mera af Skogsmarken upodla, än det som
till Bostället redan kan wara afdelt. Likwäl i Barrskogar
wore nödigt att hälla nägra stora winkelrätcr
Skogs-linicr till en 40 alnars bredd — r händelse för
timandc Eldswädor. Octza linicr wörö detzutom tjcnlige
till bete och klöfgäng.
Äter
Den 19 September.
67Z
Äler, angäende Eke, och Böke - Skogarne i
Swerige tror jag mig äga nägon Auctoritet till att
tala derom. Är 1787 sädde jag Ekollon och äger nu
Deraf 8 alnars updrifna träd. — Af samma sälling
har jag sedan ivid Dahla m 2 Tunnelands utplantering;
d-är nägra hundrade Eketrän wittna om min ät
gärd.
Men hwilka mycket efterkomma de jädda i
wäxte».
Wid Dagsnäs planterade jag för en 6 är seDan
4,362 Ekcplantor pä en mager högd — Dessa Ollon
wörö updrifna j Trädstolor — Z « 4 är gamla
tvid utplanteringen — Dylika stä nästan de 8 förssa
ärcn hwad man kallar i sta-; ekler utan att skjuta
? wäxtm.
Ekar, som Enskildta Träd eller som j Skogar
Detratktadc, behbfwa enskilta afhandlingar som häk pä
Riddarhuset skutte blifwa skr wiolöftigt; men jag höps
pas att icke Nidderflapet och Adeln nekar mig dm kanske
förtjent» tilfredSställclsen, att som en af deras första
Träkarlar fä framlemna wid Justeringen (tp ärcn,
bet hade jag aldeles icke pätänkt förut) Americansta
Ekollon Mognade 1808 pä Dagsnäs, och hwilka jag
hade lemnat förut till wär lärde Professor Zvar»? wid
ben Madrmtsta och Dcrgiansta trädgärden här i Stockholm.
Dä dessa Ollon förleden HöstaS ännu wots
mjuka, wörö de gansta ätbara och nästan som nöt»
kjärna r.
Ätt kala widare här VM Jägerie-StatcN, som
ester diffcranta localen katt wara bäde nyttig och stadelig,
stulle äfwen onödigt uppchälla Riddrrstapet och
Adeln; utan är mitt ödmjuka kilstyrka,ide i allmänhet
att hela detta ärendet med alla Utstottets afhandlin»
-ar,
676 Den 19 September.
gar, Memorialer och Dickamina mä hänwisas kill alls
ProvincersLandShöfdingarattuti dpljka Commiteer, hwilka
höllos pä l79Otalct dä wär nädiga Konung nyss
ivar blefwm Förmyndare; att med dessa Commiteer besluta
och afhandla om hwad för hwarje Province kan
wara passande för bess local; och hwilket sedermera till
Wär allernädigfte Konung fär öfwerlemnas.
Lill flut fär jag ödmjukast anföra som till ytterligare
bcwis pä min kanka om SkogarneS wärd; att
-ä Skäderne Mariefred och Skara nu efter delningen
af sin Skog, bageligen arbeta pä dess undcrgäng, har
Staden Lidköping ännu sina Skogar i ett fbrmohnligk
tilständ; hwilket allt denna Staden har att tacka en
afleden hcdcrswärd Borgmästare kriberg före, som under
hans tid gjordes.
Förmodeligen lär Staden Lidköping nu länge
fortfara under en lika god Styresman, att bibehölls
denna nyttiga föresatts sig till förmohn och oss andra
lill ett ögonskenligt exempel.
Grefwe körner, Larl Gabriel: I
anseende till de gjorda anmärkningarne, funne Herr
Erefwen wara i sin ordning att delta Betänkande till
Beswärs - och Economlc-Utskottet ätcrremitterades. Annars
hade det warit hans tanka att hela ämnet skulle
hwila till dess Stats-Utskottet inkomme med sitt utlä,
tande, rörande Krono-lägenheternes disposition, hwarmed
wissa delar häraf flode i nära gemenskap.
Friherre knäbeck» ^iexanäer, anmärkte
att erfarenheten hittilS nogsamt bewisat fladan
af Jägeric-Bctjcningen; men han trodde dock att det
för Landet skulle wara ännu skadligare om Skvgarnes
wärd
Den 19 September. 677
wärd ät Krono-Betjcningen skulle updragaS, dä i jämförelse
Jägerie - och SkogS-Bctjcningen more säkert wida
bättre, i synnerhet om beha hädanefter organiserades
eftck en Militärisk princip, dä möjeligcn en mera
Militärisk ordning och answarighet af dem sunde förwäntaS
till Skogarncs fördel.
Friherre Gederström, jsacob, föresiog
att detta Betänkande, jemte alla derwid nu gjorda
Anmärkningar, mätte med StatS - Utskottet kommuniceras.
Grefwe Norner, ^doixk Loran: I
följe af 77 Z. Regerings - Formen , stä Krono - Skogarne
under Riksens Ständers disposition. Det wore
af sädan anledning som Herr Grefwen ansäge mäst enligt
med sakens natur, att detta mäl hänskötes till
Siats-Utskottets pröfning, sedan Ekonomie - Utskottet
sig nu derbfwer yttrat.
Herr ^ o t k !! eb, Earl fredric, anmärkte
att enligt Regerings-Formens klara lydelse, borde
när anmärkningar wid ett Betänkande göras, det samma
till det Utskott hwarifrän det kommit äterremitteras.
Grefwe Norner, Aäolxb Göran: säg
ej att det wore stridande mot Regerings - Formen, att
oagtadt detta ämne warit till handläggning hos ekk
annat Utskott detsamma nu kunde till Stats-Utskottek
remitteras.
Herr ko t lili ed, förklarade sig ej bestrida
en sädan remiss till Stats - Utskottet, mm ansäg
ordentligast att sedan anmärkningar wore gjorda, Be,
täns
678
Den 19 September.
tänkandet först tick allmänna Besvärs, och Sconomke--  Utskottet äterremittcrahes..
Herr Grefwe» och Landt - Mar«
skal k en gjorde proposition, att detta Betänkande
skulle till allmänna Beswärs - och Economie - Utskottet
äterremittcras, och de gjorde anmärkningar hit incdföl»
ja, hwarefter berörde Utffott hade att sitt uMtandp
Med Stats - Utffottet kommunicera^
Frihe r re kl u sid t' c k-, ^iexansier, ut?
bad sig fä nämna,, i sammanhang med hivad han fö»
rit hade föreslagit, rörande disposition af Leckö Kongs»
görd, att Arrendet deraf renderade knapt 2000 R:dr.
När det sista gängen pä Arrende-Auction upkäts, fläck»
des Contractet pä isz Tunnor Spannemäl och 1400
Rrdr. i pengar, men detza wilker hade warit sä drpga^
Stt Arrendatorn sökt och »vunnit befrielse der sfr än.
FöretogS det i plenum den 11 September up»
räfla och pä bordet lagda dictamen af Herr Iliam ^
ker, rörande för detta Konungens bewakande pä LecköSlott
m. m.
Friherre Legerström,. ^Zcob, uplä»
ste till Protokollet följande.
Med förundran afhörde jag ben af Herr Hof,
Intendenten 'Limm gjorda motion den 11 dennes rörande
underhäll, wistelse-ork och wärdighct af Prinsar
för Konung Lvsi^k' ^vour» och dcK famille.
3ag
Den 19 September.
679
Jag känner ingen Konung
Ibland nu regerande Konungar i Europa, men om där
finnes nägon sädan mäste han wäl icke bchöfwa underhällas
af Swerige; är det wär för della Konung, In»
tcndcntm limm dermed menar, sä torde för detta, bb»
ra sättas framför ordet Konung, sä ofta H,-
OONkn nämncs. Hans wistelse-ort tror jag det blir
wär nädiga Konung, som bäst och ensam kan fireslä —
Underhälls-Summans bestämmande torde fä htvila till
dctz hans förmögenhet bestämdt blifwit upgifwen. — Hivad
äter wärdighetcn af Prinsar beträffar, sä är bet högst
owäntadt finna en Riksdagsman som öfwerwarit det
högtidliga och enhälliga beslut, hwarigcnom Qosräk
/^voi.k>n och dest efterkommande för ewärdeliga tider
blefivo uteslutna frän Swensta Thronen, och som likwäl
kan proponera nägot sädant. — Om honom och
hans efterkommande, skulle förunnas wärdighct af
Prinsar till eller af Leckö, sä är det )u en naturlig
följd, att i fall wär nuwarande Konung och Kronprins
skulle med döben afgä, utan att lämna nägon Arfwinge
(hwilket jag likwäl uprigtigt bnstar aldrig mä hända)
att efterkommande äro de en
da
Prinsar inom Landet och lära de wid ett sädant
tilfälle ej försumma försöket, att äter uppstiga pä den
Thron hwarifrän de blifwit störtade.
Ytterligare nödgas jag anmärka att dek patzar
illa anropa en Persons ädelmod hwars existance beror
af Nationen — och om det är för att dermed göra
narr af honom, anser jag bet hwarje redlig man 0-  wärhigt.
Herr klingsporr, 6erät, conforme»
vade sig med Friherre Leäerström,
Herr
630 Den 19 September.'
Herr von Lreikkz Is» b-uävie: upläste
rtt sä lydande
Ödmjukt Memorial!
Enär det är allmänt kändt, att Hans Kongs.
Masit uti till Riksens Hbglofliga Ständer afgifwen Nådig
Proposition om underhäll för för detta Konungen
af Swerige Hooi.kn och Hans Famille, Nä
digst
tillkännagifwit, att Hans Kongl. Mai:t wilie framdeles
lämna till Riksens Ständer att öfwerlägga om
denna Familles wistelse-ort, synes mig att Högloflig-,
Ridderskapet och Adeln bör med stylldig underdänig wördnad
och förtroende wärkställigheten däraf afmota, ilian
att pä sätt nu förcfläs, i okunnighet om Kongl.
Maj:lS höga afsigtrr, gä Konungen i förwäg.
Alt föreflä beloppet af denna FamillcS underhälls-Summa,
under det att Stats - Verket, med anledning
af ofwannämnde Konungens Nädiga Proposition,
har under utarbetande at ben samma bestämma,
är ett öfwerstödigt bekymmer.
Att päkalla dens Ädelmod som har af nöden
Nationens medlidande och den sammas ädelmodiga glömska
af förolämpande och tillskyndade oersättliga förluster,
innefattar en förwänd applikation af den ädlaste
af alla dygder.
Att tillägga ben Famille en Swensk Tittes,
hwarS Chef genom ett ofwenskt fbrhällande, gjordt
sig och Desccndenker förlustiga all Arfsrätt till Sweri
ges
Krona, wore att i mer eller mindre mohn, i en
framtid bereda uplifwandet af förlorade pretentioner,
rrädeliga för Rikets och betz Inbyggares wäl och lugn.
'
Den 19 September. 631
Att tillägga denna Faniillc tittet af betz fbrwaringsruin
wore högst sällsamt. — Åtminstone äro
Prinsar af Bastillcn, Furstar af Sju Tornen eller
Grcfwar af Spandau i Historien aldeles obekante.
Jag yrkar derföre att Herr Iksms motion till
alla betz delar afsläs.
Herr 1K am, kekr: yttrade. Till swar
pä Herr Baron Lasterstroms Memorial fär jag anföra,
att jag ingalunda af Herr Grefwe» och LandtMarskalken
begärt föredragande af milt Memorial nu;
utan hade förmodat, att det sätt ligga efter manligheten
till betz samma ärende, ifrän. wcdcrbörligt Utskott
hade förekommit. Ordet ädelmod har aldrig warit
nämdt i näzen annan än en alfwarsam bemärkelse, och
bet wore orättwist-atk wilja beröfwa en olycklig de
sinnets känslor och förmögcnhetcr som äro danade bädr
af natur och upfostran.
Ordet Konung är ofta i mänga hänseenden 0-  betydligt; man känner af Historien en Kong Theodor
pä 1740-talet och pä Corsica, som war en kringwandrande
Baron ifrän Tyskland. Oetzulom har man i
wära Publika handlingar, icke allenast kallat
Rung, efter afsättelscn, utan äfwcn Kongl.
Maj:t, och detta är aldeles intet criticeradt! Likwäl är
det ordet Majestät, som sätter rätta stämpeln pä en
regerande Konung: ty ordet Najestas gör Konungens
Person helig, och sätter honom j det högsta ständ efter
ordets härkomst ifrän Latincn af klakör status.
Ordet Prinsar är ännu af mindre betydenhet; dä hela
Europa är fullt af dylika warclser, utan att de äga
minsta rättighet till Kronor, och wet hwar Undersäte
att bet är ordet Arf-PrinS, som är det rätta betydliga
-
682 Den 19 September.
ga ordet hos Ost. —- Jag anhällcr derföre ödmjukast
att Memorialet mätte fä hwila tills detta ärende ivar,
der äterkommandes ifrän Hemliga Utskottet. Ctk ffrjs,
teligt och prcpareradt anfall kan )ag i ögnablickct icke
utan lika flriftcligcn och preparcradt motswara; hwadan
jag sär till ett annat Mjälle kanske upssjuta att
bewisa mitt upgifna Fbrsiag wara grundadt, icke endast
pä all Historia, Inländsk eller Utländsk, som wisar
kydcligcn att altid Konungar och deras Riken warit
vsäkre dä Pretcndenterne warit utomlands, men deremot
altid säkre dä bc qwarhällits inom Landet, som
tippä 8iQ!8E>ivs och kiaic den XIV.s tidchwarf rc. rc.
framtiden skall äfwen i annat fall bewisa, att flera
Lunner Guld ifrän Riket komma ärligen att utgä»
Dä wl nu i besia trängande tider, pä kängt
när icke hafwa nog till wära oskyldigt olycklige Medborgare,
ifrän Westerbotten, Pommern och Finnland.
Dlikwe nu beha behof nya ordsaker till närmare pä»
tanka i detta ärende!
Herr Grefwe» och Landt - Marsk
alken proponerade atr öfwerläggningen om denna
fräga nu mätte afstadna, sä mycket mer som Herr
Landt-Marskalken hade stg bekant, att Kongl Mapt
ärnadc meddela Riksens Ständer stna tankar rörande
detta ämne.
Härwid hördes ganska mänga af Rldderskapet
och Adeln yrka att saken nu mätte afgbraS, för att
aldrig mer kunna uptagas, hwarjcmtr ätffilliga begärte
Proposition.
Herr Grrfwen och Landt - Marskalken
gjorde derefter proposition till afflag pä Herr
Den 19 September. 68z
1'ksms Memorial i hela deK widd, hwilken med ett
starkt Ja bifölls.
UplästcS följande;
Riksens Högloft. StänbcrS Allmänna
Beswärs- och Economic-Ukssotts Be,
i' tänkande angäende en Segelfarks
öpnande emellan Wenner» och Astersjön.
Knappast lärer nägok ämne, mera wigtigt för
Landets uphjelpande, för allmänt bästa och enskildt
tvälständ än detta, af Utskottet till Riksens Högloft.
Ständers granskning komma att framställas.
Af de härom till Utskottet remitterade Memorialer,
nemligen Herr Biskopen m. m. Doctor von kolenkains.
Herr Borgmästaren 6e2slii och Riksdagsmannen
^näars ^oackim8lon8 frän Östergöthland,
har Utssottet redan inhämtat sä mänga grundelige och
wäl anförde skäl till sitt utlätande i ämnet, att en
blott hänwisning till dctza Mcmorialcr, i synnerhet det
af Herr Biskopen von koienslein skulle wara tilräss,
ligt. Men dä Utssottet tillika har ansedt sig böra un,
derställa Riksens Högloft. Ständer Resultatet af desi
Lfwerläggningar i detta betydliga ärende, har denna
säkra grnwäg c) kunnat följas.
Nyttan af Canaler i allmänhet, och i synnerhet
af denna nu projekterade, hwilken enligt de» utaf
En
-
684 Den 19 September.
Engelska Mechanicus IHjkorö, under Herr StatS-Rä«
det m. m. Friherre von ?1»ten8 tilsyn, förledet är af»
gifna fullständiga Plan, ssulle komma att gä frän
Wcnnern, genom Sjbarne Wiken, Dottensjön, Wettern,
Doren, Roxen och Asplängcn, till östersjön, torde wara
lika öfwcrflödigt att för Riksens Högloft. StänderS
uplysta kännedom närmare utreda, som det är Utskottet
omöjligt, att här afskildra de aldeles oberäkneliga för,
mäner, hwilka i framtiden naturligt mäste följa för
Staten och hwarje enskildt Man, som har insigt och
wilja, att af berta stora och Riksgagneliga företag
draga nytta.
Längt för betta har en Segelfart öpnande genom
hjertat af Riket, warit ansedd för högst nyttig
och nödwändig till Landets uphjclpande. Riksens Stän»
— der hafwa tvid 1772 ärs Riksdag ät detta ämne gif-,
wik ben rättwisa upmärksamhet, att de i underdänighet
anmodat Konungen, att genom Entreprenade läta sätta
det dä projecterade Canal-arbetet emellan Wettern
och östersjön i iverkställighet, och dertill widtaga alla
förbindande anstalter. Riksens Ständcxs önskan upsyl»
des till en del; undersökningar höllos och planen upgjordcs;
men kännedomen af dylika arbeten hade dä ännu
ej hunnit den mognad, som senare tiders erfarenhet
gifwit, och bemödandet för det allmännas wäl mäste
ännu uthärda flera strider emot enskildes ensidiga
afsigter. Emedlertid stadnade det derwid, att detta
wigtiga ämne war en läng tid öfwerlemnadt ät glömskan;
intill dest Wär nu regerande allernädigste Konung
genom stna wisa anstalter, under den tid han svin
Förmyndare förde Riksstyrelsen wisade möjligheten af
Westerhalivets förenande med östersjön igenom Swerigcs
Länder, förmedelst öppnandet af det swäraste stycket
af denna segelled — Trollhätte-Canalen. Detta
för
-
Den 19 September. 685
förtvinande företag skulle naturligtwiS gifwa mycken
Utwcckling ät genkctS styrka och Patriotens hopp. Med
Trollhättans Slussar öpnadcs ett nytt fält för uplpsningen
i detta ämne, och man säg snart af trycket utkomma
en Afhandling om Canaler genom Swerige,
med särskildt afseende pä Wennerus sammanbindande
med Östersjön ; detta Wettenstapliga
arbete, som man billigt förmodar wara kändt af
hwarje uplyst Swensk man, som nitälskat för dylika
Patriotiska inrättningar, blef troligen en anledning,
att dess agtningswärda Författare af däwarande Konungen
feck sig updragit, att pä Statens bekostnad läta
närmare undersöka, den i förenämnde afhandling projcttcrade
wäg till en - Segelfart emellan Wenncrn
och östersjön, samt dertill upgifwa en Plan och ett
kostnads-förslag. Detta werkstäldcs utaf Herr 1oVM8
Teilkorcl, den första Mästare i detta yrke, till
hwars skicklighet man kan dömma af de förwänande arbeten,
han efter mängärig erfarenhet sjelf handlcdk uti
sitt Fädernesland, Stor-Briktannicn. — Resultatet af
ben hällne undersökningen jemte sjelfwa Planen samt
kostnads - och ersättnings - förslag til hela Canalen äro
af trycket utgifna, och hafwa samtclige Riksens Högloflige
Ständer, här under Riksdagen sälcdes haft tillfälle
att dem se och gransta. Berättelsen med Förslagerne,
dem Utskottet anser förtjena det fullkomligaste
Bifall, wisar för hwar man den tillfridsställande
sanningen, att detta projccteradc Patriotiska företag
icke endast är möjligt att utföra, utan äfwen i sitt
stag, ett ibland de mindst swärn och af locale omständigheter
mäst gynnade.
När nu Utskottet af förenämnde handlingar, sä
wäl som af de flera skrifter och uolysiiingar, hwilka k
detta ämne warit att tillgä, inhämtat fullkomlig if
weriy
-
686 Den 19 September.
wertygrlse derom, att denna Eanals kpnande till alla
delar skall Upfylla de dermed äspftade andamäl: Äkerbrukets
och Näringarnes uphjclpande, Handelns och
Rörelsens liflighet, samt idvghetcns förökande — och
derigenom åstadkomma Allmänt - och Enskildt wäll att
dessutom denna Canal bör anses blifwa en ledare, till
hwilkcn nästan alla andra, l framtiden möjliga Canaler
genom Rikets bördiga Provinccr, böra rigtas, hivar»
före den ock före än nägon annan pätänkt Canal igenom
Swerige, lärer böra fullbordas; anser Utskottet
sig böra hos Riksens Höglofliga Ständer wbrdsammelkgen
hemställa, om icke nu wore rätta tiden att i likhet
med hivad Riksens Ständer d. Ade Augusti 1772
beslutat:
i:o. Tillstyrker den föreslagna Götha
LanalenS öpnande emellan wennern och Oftersjön,
samt H06 Rongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det täkteS Zan i Näder rvidtaga
nödiga anstalter till Canal - Arbetetö utförande
genom Entreprenad af enskildte personer
, sa infödda som utländske, och derwid
utstaka sadane wilkor, som lända sä wäl Longl.
Maj:t och Rrsnan, som Entrepreneurerne
och det Allmänna till säkerhet och förmon.
2:0. Att lämna Kongl. Majit öppet, att af
Kronans nu befintliga Jord, sä wäl ärsätta den,soni
enskildta Personer kunna förlora och hwilkcn kill Canalen
ätgär, efter billiga öfwerenSkommclscr eller ffälig
och laglig wärdering, som ock till Canal - Bolaget
öfwerläta, hwad till CanalenS fullbordande och underhäll
nödigt pröfwas. Utskottet bör härwid ej lämna
obemärkt, huru som till lättnad wid denna skeende
liquid, j flera afsemden, Enskiftena kunna komma
M
Den 19 September. 687
Ull mycken nytta, om de, der Canalcn framlöper, genast
ivid arbetets företagande, »verkställas; hwarmcdelst
ägare ofta kunde sä sina klufne ägor pä hwar sin fl»
da af Canalcn.
gro. Att i underdänighct tillstyrka, det mätte
Arbetsmanskap, till gräfning m. m. af JnfanterieRegementcrne
efter skeende rcquisitioncr lemnäs emot
skälig sold, samt tillika, att frän Kronans sörräder
mätte erhällas stenlupit Krut till sprängningar, och
att Kronans till Canalcn närbclägne Skogar eller
Kalkbrott skulle till Byggnaden fä begagnas.
Om enskilde skola sinna sin uträkning, att i
denna CanalS anläggande n^ed sin förmögenhet deltaga
, synes den böra blifva deras cwärdcliga Egendom',
utan att Staten deraf bör kunna taga nägvn direct
inkomst. Deremot skall Canalcn, en gäng färdig,
tvcherligcn genom befrämjande af Näringar och allmänt
wälständ, medföra Staten och Riket fördelar, som
wida öfwerstiga hwad de Capitaker och ben Jord, ben
kan komma att kosta, pä annat sätt anwände, nägon,
sin skulle kunna gifwa. Och det är derföre, som Ut,
skottet tror, att om ett sä stort och Riksgagneligt företag
skall kunna werkställas, alla möjliga skäliga sörmoner
böra förunnas ett sädant Bolag. Utskottet anser
hwarje uppskof med detta arbete, som en gifwen
förlust för Riket; men skulle tillfälligtwis ej Exccution
nu genast kunna följa, är likwäl sä mycket nämnt,
om detta Förslag af Riksens Höglofliga Ständer gillas,
att wid den första lyckligare Period det samma
kunde företagas; hwarwid Utskottet äfwcn sär nämna,
att efter den noga uppmärksamhet, hwarmed Utskottet
följt detta ämne, hela arbetet nödwändigt mäste företagas
i en Plan och ett sammanhang, om ej ända.
mälek
683
Den ig September.
mälck stall förfelas, emedan erfarenheten tillräckligt
bestyrkt, att smä försök wid dylika företag äro frukt*
lös möda. Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning »vördsammeligen underställcS.
Stockholm den g:de September iZvH.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högiv. Preste-Sländts
»ägnar »ägnar
Hob. 6. Oxenstgerng. ^lagn. Ltnznelius.
Pä Wälofl. Borgare-Stän- Pä Heder». Bonde-Ständcts
»ägnar dets »ägnar
L. ^s. Lcbönkerrt K. Lricsson.
k. H. Istetirs!.
Lades pä bordel.
Friherre nk äVetterstsstt, Lrre,
hade inlemnadt ett Dictamen, hwilket upplästes, sä
lydande:
Den förestagne Canal-ledningen ifrän Wenner»
till Wetter» , och sä widare utföre till östersjön,
som genom Herr Stats-Rädcts och Commendcuren Friherre
von klLterm oförtnuna bemödande, af Engelsman
leliforst blifwit undersökt, är otwifwelaktigt af
Mycken nytta, för alla de widsträckta Landsorter, som
nalkas den samma, och syncS derföre förtjena Regeringens
synnerliga uppmärksamhet och möjcliga biträde.
Genom
Den 19 September. 689
Genom den lättnad i Wahru-transporter» CaNalfarter
i allmänhet medföra» tillskyndas Landtbruk,
Handel och Näringar längk säkrare uppmuntran» än
Nied Premier och Belöningar möjeligen kunde uträttas»
emedan dä Wahrvrne för lindrig kostnad kunna skickas
dit, där de bäst säljas och betalas» Tillwerkaren för»
sättes i tillfälle» att deraf draga högsta möjliga winning.
Derföre hafwa ocksä Negeringarne i främmande
Länder» särdeles i England och Frankrike, med
mycken sorgfällighet begagnat de tillfällen naturen be»
redt till Canal-farters upptagande och derpä anwändt
oräkneliga summor, dem man ansett för Utsäden» hwaraf
skörden är lämnad till Näringsidkarne» och ingen
Enan winst Regeringarne förbehällrn» än den som
genom de förras förkofran och större Wahru-produktion
Lrhälles.
Det gifwcS fä Länder hwaruti sä mänga tillfällen
för Canal-ledningar finnas som i Swerige» men
Nivin ivid Trollhätte» Hjelmare och Strömsholms Ca»
nalerne, hafwa alla öfrige blifwit kemnade utan af»
ftrnde, hwarfbre brist pä Penningar fätt skulden»
Dek är i stg sjelf undranswärdt, att dä fräs
gor uppstätk om Canal r inrättningar och andra stora
Etonomiska företag» som funnits medföra den ögonskenlis
gaste nytta» men äfwcn under sjelfwa Fredslugnet» häpnat
för tämmeligcn mättliga kostnader» dä man deremot
för de mäst onödiga krig uppoffrat mänga millioner
Riksdaler; hivilkct wittnar» att man ännu icke
hunnit rätt beräkna bet wrrkeligen nyttiga » utom att
en inbillad Krigsära, ehuru dy kjöpt och mycket öwi§
den är » hitintils bchällit företrädet. Fastän det olyckliga
krig» Riket nu uihärdak, sä medtagit alla tillgängar»
att icke mycket kan delas ät Canal»arbeten
Tredje Band. 38, 89° och
690 Den 19 September.
och andra hushällsanstalter, bör man ändä ickc lemnä
alldeles handlöst, hwad till Näringarncs uppmuntran
och Rikets hjelp i den EconoMiska wägen kan bidrar
^a, utan twärtom beflita sig, att genom ett förmonligare
anwändande af det utrymme Riket ännu äger
qwar, sä mycket möjligt är, söka mildra förlusten och
saknaden af be oss olyckligkwis frängängne Länder.
Pä dessa grunder fär jag i ödmjukhet hemställa,
om icke Högwälborne Herr Erefwcn och Landt-Mars
fkalkcn samt Höglofliga Ridderskapet och Adeln skulle
täckas uppdraga Stats - Utskottet , att tillse och öfwerwäga
, hwad hjelp och understöd detta Canal - arbete
kan meddelas, och till Riksens Höglofliga Ständer med
utläkande derom inkomma. Oe Chartvr, Oeseiner och
Fbrflager, som deröfwer blifwit upprättade, äro sä
fullständigt och tillförlitlige, att arbetet genast kati
företagas och till wcrkställighct befordras, hwilkct sä
mycket mera synes böra utgöra ett wärdigt ämne för
Riksens Höglofliga Ständers omtanka, som man icke
bör inskränka sig, att blott hela redan libna skador,
Utan ocksä wara angelägen att söka stärka den förstvar
gade Rikskroppett.
Lrlc Lk Uetterstestt.'
Lades pä bordek,
Företogs Constitutions-UtskottctS ben 16 <scpiember
upplästa och pä bordet lagda Memorial, innes
hällande utlåtande, rörande Constituerande af StatsRäd,
hwilkcn fräga ConstitutionS - Utskottet hade ans
sett
Den 22 September. 69l
sett af dea beskaffenhet, att till afgörande tvid nästa
Riksdag böra hwitå — m. m.
Bifölls.
Riddcrjkapet och Adela ätskildcs kl. ^ till 2.
In ffäem krotOLoIIi
6. Lilverstolpe.
Fttdagm d» 22 September-.
riLNum klockan 9 förmiddagen.
justerades följande:
Utdrag af Protocollet,hällct i Höglvff.
Ridderskapets och Adelns klenum d.
19 September 1809.
S. Ö. Upplästes Stats'Utskottets Protocolls»
Utdrags innchällande tillstyrkande, att af de i Riksens
Ständers Banque insatte Patriotiske Län och Gäfwo,
medlen, ett län af 50,002 R:dr Specie skulle mcdde.
las ät de genom Kriget nödlidande Westerbottens Jnncwänarc,
jämte utsatte terminer till detta Läns äterbetalandc;
och beslöt Riddersk-rpet och Adela, att med
de wilkor StalsMskotlet fireflagit, samt med tillägg
ark
692 Den 22 September.
att härö ingen Ränta torde beräknas, ofwannämndi
Län till berörde Provinces understöd skulle bewiljas;
Hwarom de öfrige Rcspective Sköndin, genom Utdrag
af Protokollet, wänligcn ffullc underrättas, vt supra.
Utdrag af Protokollet, hället i Högloft,
RiddcrskapctS och Adelns kleuum d.
79 Sepkember 1809.
S. D. Efter uppläsningen af Borgare-SkändrkS
PrvtocollS-Utdrag af ben IZ September, rörande
indragning af twännc Pastor i FogcläS innchafwandr
ä5fwerlopps<-Stommar, Grimscryd och Systratorp; hwaröfwer
Stats-Utskottek genom Protocolls-Utdrag till Rik,
sens Ständer hade stg yttrat, och hwilkct ProtocvllSUtdrag
hos Ridderffapct och Adeln den iz September
blifwit uppläst och lagdt pä bordet, biföll Ridderffa,
pet och Adeln StatS, Utskottets utlätande, och fann
Ridderskapet och Adeln derjemte, i likhet med Wällofl.
Borgare-Ständet, att till wcrkställande af hwad Ut»
skottet tillstyrkt, och pä det nägot hinder deremot ej
mätte genom det nu vacanta Pastoratets ätei besättande
kunna inträffa, borde ofördröjcligen hos Kongl.
Maj:t detta ärende i underbänighct anmälas, med anhällan
om Nödig befallning till Kongl. Kammar-Collc,
gium, att den af Utskottet föreflagne undersökning
skyndsammeligen företaga läta; Och skulle genom Utdrag
af Protokollet de öfrige Rcspective Ständen derom
wänligen underrättas, vt supra.
Utdrag af Protokollet, hälle! i Högloft.
Ridderskapets och Adelns kienum d.
19 September 1809.
S. D. Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs,
och Economie-Utffoitets dm 6 September upplästa och
Den 22 September. 693
pä bordet lagda Betänkande, angäende ben.Allmänna
Skogshushällningen, Jagt-Ordningen och Jägcri»Staten,
och sedan deremot ätflillige anmärkningar blifvit
gjorde, befldts, att detta Betänkande till berbrde Ut»
flott skulle ätcrremitteras, ätföljdt af de gjorde anmärkningarne,
hvarefter Utskottet skulle äga, att sitt efter
äter,remissen till gifvande utlätande med Högloft. StatSUtskottet
kommunicera; Och flulle genom Utdrag af
Proiocollet de öfrige Respective Ständen härom vän»
ligen underrättas. Vl tuprs.
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft.
Ridderflapets och Adelns klenum d.
19 September 1809.
S. O. I anledning af Prestc-StänbetS i bag
upplästa Protocolls-Utdrag af den iz September, biföll
Ridderskapct och Adeln, att om Riksens Ständer skul»
le besluta tryckningen af nägot Utskotts Betänkanden
eller Protocolls-Utdrag, denna tryckning af samma Ut»
flotts Canzli mätte fä besbrjas; Hvarom underrättelse
genom Utdrag af Protocollet flulle de öfrige Rcspcctive
Ständen vänligen meddelas. Vt supra.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Ridderflapets och Adelns plenum d.
19 September 1809.
S. D. FöretogS ä nyo Constitutions- Utskottets
den 16 September upplästa och pä bordet lagda
Memorial, rörande ben af Herr koniZ, genom ett
till Utskottet jnlemnadtMemorial väckta fräga, huru»
wida
694 Den 22 September,
wida Konungen mätte äga, rätt att constitucra StatsRäd
: Hwaröfwcr Constitutions-Utstottct sig yttrat jämte
tillkännagifwandc, att detta ämne were af dm beskaffenhet,
att det, rutigt Regerings - Formen, borde
till afgörande wid nästa Riksdag hwitå; och fann
Riddcrskaxct och Adeln sig till detta ConstitutionsUtskottets
utlätande böra sitt bifall lemnaHivar-,
om de öfrige Respcctive Ständen genom Utdrag af
Protokollet wänligcn ffulle underrättas, ve luprs°
Upplästes, ett af
F r j h, e r r e kl n n n e r ks r m, Hsrs,
guff,^ rngifwitj, sä lydande:
Ödmjukt Memorial!
Den lid Riks-.Ständens Deputerade till UM
rättande af de ärliga Markcgängs-Tarorna wörö j till»
fälle att utbfwa deras ursprungliga rätt ,, inföll Terminen
för denna deras förrättning i början af äret..
Enär för sä är sedan deras göromäl underkastades
Kongl. Kammar-Collegii pröfning och ändring, anticiperades
tiden till början af November mänad äret
förut, förmodeligen af orsak,, att lämna bemälte Collegium
rädrum för utöfningen af en sädan befattning.
Nu, dä den samma upphört, synes af flera skäl den
gamla. Terminen för Markcgängs-Taxornas upprättande
kunna ätertagas,
Dek
Den 19 September. 695
Det är endast ben nödstäldtc, som med stynd,
samhet och under höstetidens wanliga swärn wäglag
söryttrar sina productcr. Hans trängmäl och en rin»
ga och hindrad tillförsel böra ej kunna tjena till
grund sör ett allmänt bestämmande af wärde pä Säd
och Hö , de betydligaste af alla Markegängs - Articlar.
Med mera säkerhet kan siutas till detza wahrors wär,
den af 4 mänaders erfarenhet derom af den förökade
Handelsrdter.se
gagnandet af winterföret föranleder.
Jag hemställer derföre ödmjukeligen, om icke
Ridderstapet och Adeln, med anledning af RegeringsFormcns
89 § skulle finna för godt, att för Konungen
nedlägga den underdäniga önskan, det mätte början
af Januarii mänad hädanefter blifwa tiden för
Markegängs-Taxornas upprättande.
jb. ^lannerbeim.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och Eco,
yymie - Utskottet.
Friherre LInnnerbeim, I^nrb Aubust
, hade ingifwit ett sä lydande
Ldmjukt Memorial!
Enligt Regerings--Formens 75 Z tillkommer
det Riks.Ständen att hwardera för sig förcskrifwa det
sätt, hwarefter Deputerade till upprättande af de ärtiga
Markegängs-Taxorne stola utnämnas.
Ak
69H Den 22 September,
Att genom ett beslut stadga detta sätt, fyncK
fordra ffyndsamhet, i ben händelse Hans Kongl. Majtt
käler tiden till MarkegängS-L^vornaS upprättande in»
falla i början af November manad,, pä sätt nu i nä«
gra är brukeligt warit.
Finner Konungen för godt, att framflytta Ler»
minen till Januarii mänads början äret de,pä, enligt
förra wanligheten, upphör dock ej med ffyndsanrhcten
Hchoftvet af ett beslut.
Ofwannämndt Regerings - Formens § förbjuder
ej Landshöfdingens närwaro. Oet torde säledes utan
betänklighet kunna medgifmaS, till och med pröfwak
nödigt och nyttigt, att Landshöfdingen,, närmast i till»
fälle att meddela erforderlige upplysningar, ibland de
Deputerade förer ordet, boch utan rättighet alt med
idem rösta, eller att lägga hinder i wägen för Depu»
terabes bcflut.
Med detta mitt ödmjuka Memorial anhälkrrZag
alt fä wända mig till de öfrige Respective Ständen-,
Nannerkeim.
BegärdeS pä bordet , och lemnadeS Författaren
Lillständ, att detsamma med be öfrige Resxcetive Stämben
communioera.
UppkästcS ett af
Herr sk 8 c Ksn bom, Moss, lnkemnadt
Memorial, sä lydande:
Word.
Den 22 September. 697
Wördsamt Memorial!
Dcn frihet, som jämlikt 9 § uti Ribderffa-,
pets och Adelns Privilegier af den 16 Ottober 172Z
war Frälse - Hemmans Innehafware tillagd, alt utom
tvid de i berörde H omförmälte tilfällm wara undan,
sågne frän alla Krono-ffjutser, blef genom Förenings»
och Säkerhets-Aeten af ben 21 Februari, och dcn Z
April 1789 i sä mätto inskränkt, att nämnde Hemman
ansägos böra lika med Krono, och Skatte? Hemman
deltaga ibland annat uti Kungsskjuts, efter hwilken
grund sedermera, wid deras Kongl. MajesiäterS samt
Hoftvels och deras Sviters resor genom landet, den
bertill erforderlig- skjuts utgjorts; men som genom Re,
grrings-Formen af den 6 sistlcdne Juni! alla till berörde
dag mer och mindre gällande grundlagar och ber,
ibland omförmälte Förenings» och Säkerhets-Act äro
wordne uphäfne och samtelige Riksens Ständers Privilegier
stadfästade, sä synes deraf ostridigt följa» att
Frälse-Hemmanen ätrrwunnit ben förut ägande befrielse
frän skyldigheten, att wid Kungsffjutser biträda»
hwaruti mig wetterligrn Högloft. Riddcrffapet och A«
deln icke bifallit nägon ändring wid det Riddcrffapet
och Adeln för Frälse, Hemmanen ätog sig deltagande i
Kronoffjutser. Wid ett sädant förhällande och dä wid
hädanefter förefallande Kungsffjutser fräga oundirikeligen
skall yppas, huruwida Frälsc-Hemmanen mä kunna
till utgörande deraf uppbädas, har jag ansett mig
sä mycket mindre kunna undgä att till Högloft. Rid,
herffapets och Adelns öfwerläggning hemställa, om
icke det för Frälse - Hemmanen bewiljadc deltagande i
Kronoffjutser, äfwcn mä sträcka sig till Kungsffjutser,
som ätminstone i hwad rörer det Län mig nädigst är
anförtrodt, och hwilkct torde i flere af de öfrige Län
inträffa, Skatte-Hewrnanens antal uti ätffillige Lractev
698 Den 22 September.
eller Fögderier är sä ringa, att frän dc§a Hemman
omöjligen kan prästeraS det antas Hästar, sym till fö,
xefaskande KungKskjutser ^rfordraö; hwarigcnom den
swärighet sälcdcZ ffulle uppstä, att enär jämwäl de
stömsta Allmänna LandLwägar ofta löpa genom berörde
Ti arter eller Fögderier , längt derifrän aflägse SkatteHcmmans
Innehafware kommo att till dylika skjutser
UppbädaS till en inärkclig tunga för dem och en allmän
förlust för I yrd bruket, ä hwilket sörhällande jag äfr
Iven bör kemna ett exempel uti ett af de till mitt t
Räder anförtrodde Län hörande Fögderier, innom
hwilket en af de största Landswägar löper till en sträckning
af öfwer fem mils längd, men ej mer än 47^
Mantal Skatte finnas, hwaraf ändock nägra äro un,
dantagne till Gästgifwcrjer och Post» Hemman samt
Krviio-Bresbäring, eller och ÄboS af Mämdemän, samt
pä sädan grund uti alla dylika ffjutser ej deltaga
Och dä nu mera genom Kongl. Maj:tS Nädiga För,
prdning den 28 nästledne Jun!!, SkjutSlegan äfwen
för KungSskjutscn är dkt i ben mohn, att för dem,,
som ej äro längt aflägSne frän be ställen där Skjutsen
skall wara i bercdffap, berörde lega kan nägorlun,
ha ersätta den kostnad och beswär Skjutsen medför,
samt att jag derjemte är öfwerkygad att wid det Kongl.
Hofwets resor, de skjutsande fä ätnjuta enahanda förmoner,
som genom Högstberbrde Kongl. Förordning i
afseende ä Hällffjutscn äro bewiljade, hwarigenom alt
äfwentyr af Hästkrcaturens ffadande genom skjutsen
böx fbrswinna, tror jag, det Högloft. Riddcrskapct och
Adeln lärer finna, det ytt mcdgifwande af Frälse,
Hemmanens deltagande lika med Krono - och Krono,
Skattehemman Uti KungSskjutscr icke är sä betydande,
att nägon swärighet derwid bör möta,
Stockholm d. 6 September 1809.
H.. ak Lckienbom,
Den 22 September. 699
fSegärdes vä bordet.
H e r r 8. t r s te. Larl k^reäric , hade in»
lrnm.at ett Memorial, hwilket upplästes, sy lydande r
Hdmjukt Memorial!
En tyärd Ledamyt af Högloft. Ridder skåpet och,
Adeln har den is sistl. Iuiui wäckt frägan om dc
anmärkningar, som af Högloft. Kongl. Kammar.Collegio
utfärdas, i dc med Kronan sedan är 1680 till
är 172Z ingängne Hcmmansbytcn. Den wärde Ledamoten
har önskat, det sädane anmärkningar mätte
upphöra, och sättet och tiden, dertill närmare, än. förut
, bestämmas.
Nägon har härf welaf finna en Motionatt
dcha byten mätte anses säsom fastställta pä sätt, som
är 17Z1 skedde med de till är 1680 ingängne byten,,
titan all efterfrägan, hwil.kcn bcrwid kunde komma att
förlora eller winna..
Om wigtcn af sistnämdk fräga behöfwer ef
mycket ordas. Den angär pä ena sidan ej mindre, än
att borlffänka Kronans gods och räntor till ett 0-  bestämt belopp, och säkerligen af flere tunnor Gulds,
wärde, Den hotar pä ben andra, att fränkänna enfkildta
Medborgare deras lagliga ägcndom. Ty. de
utbytte Krono-Godscn ärv ej Adelns, utan i. den män.
de med jemgodt wcdcrlag blifwit ersatte.
Det afstäddc Wederlagct är ej Kronans till
större, del, än som för slikt fyllnad erfordras; öfwer
ftottet.
700 Den 22 September.
flottet är ju endera Partens ostridiga ägenbom » äf»
wen dä när storleken af deh belopp ej är tillfyllest ut»
redd.
Ägande-rätten har i alla tider ansett»' fdr helig;
Oen ensam utgör grunden fdr allt sambälletS beständ.
När wi uti 16 § af RegeringS-Formcn förwarat
tvär enffildta; När wi genom den 77 Z sbkt bewara
tvär och efterkommandes gemensamma eller Rikers ägande-rätt
emot framtida Regenters illgrepp; Männe wi
rj i och med detsamma inbördes försäkrat Rcgcnten,
hwarannan och wära efterkommande dehn rättigheters
hclgd? — Wi hafwa häri ej gjort mera än hwad wära
förfäders exempel rfrän urminnes tider vh föreskris»
wik. Mä hända att wi gjort mindre; tp hwilken i»
bland oh har, säsom en ben irsta, upoffrat st
na
arfwe-gods och pä egna barns bekostnad deraf gjort
Riket en gäfwa. Sjelfwa denna gäfwa, de (-ustLviemffe
Arfwcgvdsen, ingär till en del i de byten, hivar,
vm nu är fräga: Hwad rätt äga wi wäl, att emot gifwarens
föreskrift deraf nägvt bortskänka: Hwad we>
derlag wilje wi derföre bjuda ät Riket, dä wi ej äge
deremot swarande fordringar; dä wi ej mägta förbinda
hemmawarande Medbrödcr att göra Riket ett offer af
stna? — Ja» läge än upoffringen hel och odelad j
tvär förmäga, hwad tack, hwad heder, hwad tilfredSställelse
lofwar oh wäl deh utöfning? äro ej skulderna
z bytrswägen större, än be undcrdänig§ fordringarna?
Skall ej beloppet af de förra säsom outredt, utropas
säsom wida större än det werkeligcn är; och en handling,
den wi till äfwcntyrS ansett för ädel och segen»
nyttig, bedömmas af allmänheten säsom föranledd af
rnflildta interehen?
Man citerar 1751 ärs Författning dä alla före
i6§o jngängue byten uphäfdes, utan estcrfrägan
Den 19 September. 701
hwilkcn derwid wann eller tappade. Men de bpteir
som nu äro i fräga, hafwa en hel annan beskaffenhet
än de förra. Alla byken för är l68c> bewiljades utan
Revers för Kronans skadcslöshällandc. De kommo ders
före e) till nägon werkställighet förr än de bkifwit helt
och häliit utredde, och Kronan och ben Private wisak
sig hafwa fäkt fullt för fullo. Lnförslen i Kronans
Hemman meddeltes aldrig förr, än bytet ivar med Konungens
bytes-bref stadfäst. Kronan kunde dä aldrig
bli lidande därä, mer än den private; ty den cnskildta
hade i den fdregäende tidens Författningar, en bestämd
rättighet, att för sitt blifwande öfwcrskott genast röhälla
införsel i nägot annat Kronans bchällne Hemman.
Kronan hade aldrig förbehällit sig ben nya granskning
som sedan 1680, enligt RcductionS Författningarne,
med beha byten företogs.
Den enskildta hade aldrig Rcverscrat sig att
hälla Kronan skadeslös för den bytes-brist som tvid en
sädan ny undersökning möjeligen kunde upkomma.
Omslutningen af beha byten ivar hel och hällen
en följd af ReduckionS-Författningarnc. Och när
all werkan af Reductioncn uphörde med 1720 och de
följande Riksdagars beslut; sä ivar ock l7Zi ärs Fkrfattning
en nddwändig päföljd häraf, ven cnskilta
borde pä beha bytens fastställande desto mindre nägot
förlora, som föga troligt ivar, att han ej redan begagnat
sin rättighet af den skyndsamma ersättning 'ör
sin fordran som de äldre Författningarne mcdgifmk.
Och om nägon fordran genom bytets nya omsluta ng
ttpkommit; sä ivar densamma ej sä cgenteligen en skijd
af bytet som fast mer afReduckionen, hwars alla följder
borde uphöra.
Helt
702 Den 22 September.
Helt annorlunda förhäller det sig med de byten
som sebon är 1680 blifwit ingängna. Oen altför
stora myckenheten af deM, som efter Reductionen
nästan pa cN gäng anmälte sig kill HeMmänsbyten»
gjorde vmöjeligt, att genast tvid dem göra ben noga
undersökning som Författningarne förcstrefwö.
Hwar och rn erhölt fördenskuld frihet, att genast
fä införsel i Kronans Hemman emot det wederlag
han Med detsamma afstöka dock med uttryckelig förbiNi'
belse att hälla Kronan skadeslös för allt- hwad dcrä
wld skeende rausakningar, funnes brista. Oe litbpttc
godsen bchöllo likwäl, alt intill Räkenflapr-methodcns
förändring, sin gamla benämning i Jordcböckcrne af
Krono, eller Skatte. De kallas ännu ! Zörfattningiirne
KroNanS Hemman, hwilket de ock rätteligen äro,
sä tvidt ej styrkas kan att fullt wederlag derföre btift
wik till Kronan afstädt. Hwad ägande-rätt en Innehafware
af dylika Hemman jcmwäl mä tro sig hafwa
utöfwer hwad första AcquircntcnS Akcvcrs och de flere
genom trycket allmänt kundgjorde Förordningar föreskrift
wa; sä kan ju hans tanka härom e) ändra sakeus
rätta förhällande. Den som köper ett sädant
Hemman är genom be flere ombyten utkomne
Författningar och särdeles genom ' 70> arS
placat och 1757 ärö förordning nogsamt underrättad
, att Äronan häller sig till den, som
de§ Jord och hemman innehar. GiftnämdL
författning sager med rätta, att den jom
hardlar ett Hemman, utaN att förut förse sig
med wederbörlig Attest, att Rronan a samma
-Zemirian ej har nägot anspråk, mä skyllä
sig sjelf om han lider; ty Skaten har e) annat
mede! än Kungörelser, att underrätta hwar enffstd
dm Ms förbindelser emot Samhället. Okunnighet
viii
Den 22 September. 705
om Lag och Författningar ansägs ännu aldrig säsom
ett antagligt skäl till ursäkt för nägon som deremot
felat. I frägan om ägcndomS - handel, en dui wigtigastc
i en privat Persons lefnad, är m sädan owarsamhct
föga trolig; okunnigheker i detta fall mäste al»
tid anses merä som förcburnc än wärkcligc.
En Domares bron säras ej sällan af enkoroch
barn- klagan wid boets utredning efter oförsigtiga
Fäder. Kongl. Kanimar-Collegiuiii - som granskar Bytes
- ContoiretS upgjorda utrednig öfwer bytcsmälrn -  har ofta delat denna cn Domares känsla. Mänskligheten
betalar öfwer alt sin gärd af medlidande ät cn
klagande broder. Men en Domare äterfinner sitt lugn
i medwctandet af sin rärtwisa. Kongl Kammar-Coltegiuin
har sökt och crnätt sin belöning, i öfwertygelsen
att hafwa bcwakat Rikets rätt» äftven med fara
af egen wälfärd. Ty hwarkcn högbemälte Collegium
Mer Bytes-Contoirct, katt weta, hwilkcn anmärkningen
träffar- ben fattiga som innehar bytes-hemmaneteller
Monarkens gunstling som först i en lätlg hemlilswäg
kan uptäckaS»
Den högre pligt att bewaket Rikets rätt, jcmwäl
emot den högsta, och — denna pligt som uraktläten
sä nyligen brädstörtat Riket till unbergäng, font
äter waknad- sä ärefullt räddat oh alla; som fbranlcdt
detta Riks, möte, och blifwit själcN af tvär nyare Statsi
Författning. Denna sä heliga pligt, skulle wi wäl sä
hastigt förgätä den samma - och skall wäl nägre bytes,
ägares ogrundade klagan hos oh mera fä gälla än Rikets
uräldriga Lagar, hwilkas helgd wi sä nyh beswuritl
Men ej blottkKonungens och Rikets, utan ock
wänge enstiltcs rätt hindrar.oh- att bifalla beti af cn
eller
704 Den L2 September.
eller annan till äfwcntyrs wäntade ByteS-Verkets af»
slutning i likhet med I7ZI ärs Författning.
De Ätter, som pä sina Byten med Kronan
fättnägot akt fordra, skulle derigenom mycket förfördelas.
OcZe Bytcsägare singö i början sine räknings»
fordringar ersatte af Stats-Medlen. Deras Frälseränta
i Skattsrätts ock Säteriets frihctS - fordringar,
Klef dem oc? genast medelst ' införsel i Kronans be»
hällna Hemman godtgjord. De ägde med Kronan en
billig och jemlik rätt, och hade, sä länge de svrtforv,
wisst ej nögot skäl till att klaga. Men snart hblltS
wederbörandc före, att Adelns contanta fordringar
kunde godtgöras genom afsalu till andra, som pä st»
ne byten blifwit skyldige. Dc§e fordrings - ägare hofwa
sedermera, kan hända utan fog, blifwit inbegrep»
ne ibland dem, som är 1747 singö löftet, att af Bytes»
FondS-Mcdlcn, alla pä en gäng bli förnöjde. Cn eller
annan förbidar ännu det sena uppfyllandet af ett
sädant löfte. De öfrige hafwa emot Rabatt öfwerlätit
sine fordringar till Kronans Skuldcnärer t och de
Contanta fordringarne, som säledcs genom qvittning
ingä till Kronan , bctalaS pä detta sätt litet efter handen
, och i den män, som anmärkningar utfärdas pä
dylika skulder. Sak samma och än wärre är förhäl»
landet med SkattcrättS - fordringarne. Dcste ersättas
för är 178Y med införsel i Kronans Hemman. Sedan
p-ä sistnämde är Äbocrne singö förmänsrättcn es
mot wänlig Skatte-Köpcskilllttg lösa K önans Hem»
man till Skatte, sä hafwa ock Skatterätts-foidringarne
ej annorledes än i Byteswägen, lika med eftcrräks
nings-fordringarne genom qvittande kunnat ersättas.
Bägge äro säledcS af den beskaffenhet, att om Bytcs»
Contoiret uppbäfwcs, föga eller ingen utsigt är öfrig,
att dr nägonsin kunna godtgöras; hälst Kronan ej
mer
Den 22 September. 705
mer äger annan Jord, än Kungsgärbarne att npläta
och Rikets financcr e) wilja första till de wanliga och
mäst nbdwändiga utgifter. Om är 1747 inrättade
fonden till stikc fordringars förnöjande, ökefwc i sädant
fall högst otilräckelig, om annars densamma e) redan
ingäkt till Stats-wcrket. Oe öfrige twcnne stagS fordringar
nemligen Frälse-Ränta och Säteriernas Frihets,
fordringar blifwa wäl än, medelst wänlig införsel i
Kronans bchällna räntor ersätter men äfwcn dcfc ingL
till största delen i Dytes-wägen till Kronan genom
qvittning, dä Kronans bchällne räntor äro att tilgä
där fordrings-ägare dem hälst skulle taga. Alla bytes,
fordringar äro sälcdes af den beskaffenhet, att deras
wärde skulle förfalla om enskilta personc:s ffuldcr skulr
le i byten efterskänkas. Oetzutom skulle alla fordrin,
gar uphöra om alla byten pä en gäng i likhet med
är I7ZI skulle förfalla, utan efterfrägan hwilkc.n derpä
blef lidande.
De som pä god tro och med Hcmuls-fbrbindclse
Nu äro Innehafware deraf, hade ju i sädant fall ord,
sak, att söka sin ersättning hos säljaren, och denna hos
sina medarfwa. Oe prvcestcr man medelst Dptcs-Con
toiretS
uphäfwande welat pä en sida undwika skulle sä,
ledeS upstä frän en annan. Eller skulle mem fbrbju,
da all skags rättcgäng och all ätalan i detza byten, och
säledes jemwäl deras HemulS-ansökningar som alla redan
betalt sina Dytcs-twister, och af säljare eller med,
arfwingar ej nu hunnit infordra en skälig ersättning!
Skulle man äter lemna enskilta personer betz talan öp,
pen ej mindre emot Kronan än emot hwarandra; sä
blef deras talan emot Kronan af intet wärde, dä Kror
nan ej äger hwad de fordra. Man kunde ej eller hindra
be ätter som redan afbbrdat sig sina Bytes,brister,
Tredje Band. N:c> so, sr. att
7O6 Ten 22 September.
att jemnföra sitt öde med deras, hwilka lika som genom
sloget af en Trollstaf brismet försatte i bättre wilkor.
Den klagan öfwer oskyldigt lidande, som nu
är obefogad och hämtad ur en förebären okunnighet om
Försatt,bingarne, blcfwe dä rättwis och mest smärtandc
för dem, som utan närmare pröfning af saken,
ingätt i denna nya Författning.
Den önskan att all widare utdrägt med utredningen
af desja gamla byten, cn gäng mätte uphöra,
pttradcs mera än cn gäng, redan af Högstsalig j äminnclsc
Konung d-vni. XI, som ock wid sä mänga
Riksmöten förgäfwcs blifwit framburen.
venna önskan hyser jag och hwar redlig sinnad
Medborgare. Men utom högstbcmälke Konung som är
1680 för detta ändamäl tilsatte 6 Kammarskrifwarc,
och utom ben Konung som nu pryder Thronen, är
1794 biföll den af Kongl. Kammar-Collcgio fbrcstagne
förbättring i Bytes - Betjcningcns wilkor; männe wäl
nägon tagit ett, emot denna önskan swarande steg!
De 6 Kammarskrifwarne blefwo sedermera fördelte pä
Kongl. Kammar-Collcgii Z:ne Province-Contoir bär de
med andra gdromäl sytzclsattes. Ändteligen är 1747
wille Rikets Ständer hjelpa detta. De togo bemälte
Skrifwarcs löner, som utgjorde tilsammans 2100 Daler
Sunt, till aflöning för ett särskildt Contoir som under
namn af Bytcs-Contoiret dä blef inrättadt. Derjemte
anflogos 2:ne procent af den Contanta efter räkningsskulden
som kunde inflyta till Bytcs-Contoiret och 2:ne
procent till Landtmäteri-Contoiret, för de flere Skattläggningarncs
genomgäcnde i Dytes-ärenberne.
Dä Kronans öfrige Betjening hugnades med fördubblad
aflöning är 1778, sä stäldcs Bytes-Contoiret
vä
Den 22 September. 707
pä Cittra Stat med oförbättradc Löner, att indragasä
fort nägon Ukgingc. Och fastän Konungen är 1782
förklarade, att Contoirct allt framgent borde fortfa-a,
sä är dock den emedlertid lcdig-blefne Dokhällare-tjcnsten
aldrig sedermera äterbcsatt. ve med densamma
indragnc 2OO Dal. S:mt, saknas ännu för Contoirct
hwars hela aflöning sälcdes ej steg till mera än 28Z
R:dr. 16 fl. om äret; de 2 procenten gäfwo en högst 0-  bctydlig tilökning; och de som wäntade ByC's - wcrketS
snara afstutniug af cn sä wanlättad betjening, kände
ej människo - naturen eller tingens allmänna ordning
där wcrkan aldrig är större än defl ordsak.
Oen förbättring i Löne-wilkoren hwarmcd wär
nu warandc Konung är 1794 hugnade ByteS-Contoiret,
bestod i 25 procent af Frälse-räntor i natura och de
Contanta efter räknings-fordringarne som till Kronan
kunde indrifwas; dock sä att Frälse-räntan som emellan
private personer gäller omkring 40 R.dr. beräknadeallenast
till 12 R:dr. per daler, Landtmäteri-Contoiret
upmunkradcs nu äfwcn med 4 procent af efler-räkuingarne.
Jfrän denna tid är det som DptcS-wcrket blifwit
utfbrdt med den drift man deraf tilförene sä obilligt
fordrat. Jfrän denna tid upstär likwäl cn ny swärighet
ivid betta Contoir- indragning; ty äfwen dcfle
Kronans Detjcnte synas hafira mcdborgeliga rättigheter
som ej utan obillighet kunna dem ifränkännas. Oen
en gäng anstagnc procenten ä be redan utarbetade mälen
kan e) med rättwisa dem jfräntagas.
Swärighelen af denna utredning är pä Contoirets
sida bfwcrwunncn, sä snart defl relation om hela
wälet- beskaffenhet blifwit till Kongl. Kammar-Collegio
aflrmnad. Ln ätgärd som endast med twänne undan
-
7v3 Den 22 September.
dankag r assa de Swcnffa Bytes - ackerne allaredan
inträffa;, och i de Finska endast af närwarande krigs-,
oroligbclcr uppehälles. Men äfwen i dcsta äro assa de
Utdrag utur Jordeböcker och Räkenskaper färdige som
altifrän 1680 wisa Hemmannens förändringar pä ömse
sidor, och till winnande af nödig Controls fogas till
Bptcs - Actcn.
Sanningen af detta mitt anförande ligger öppen
för alla. Hivar och en äger att härom i BytesContoiret
göra sig närmare underrättad. Ingen som
rätt fattat widdén af det arbete som sedan är i?94
der blifwit nedlagd, svall beskylla Contoiret för cftcrlä»
tenhet. Twärtom skall man finna denna Betjening
ensamt möjcligcn kunnat medhinna altsammans, och att
förbcredelsernc till sä mänga och sä wigtiga mäls afslutning
ej utan flere private Skrifwarcs biträde kunnat
utföras.
Man skall mä hända göra rättwisa ät en ihärdighet
i 15 ärs tid oafbrurit fortsatt och som^cj har
annat föremäl än det w! alle sä ifrigt önskc: de äterstäende
Bytens afflukning. Hwad kraftigare medel kunne
wi wäl utfinna för Bytes-Contoirets wcrksamhet,
än dest egen fördel i de redan bifallne procenter. Hwad
för de högre Embetsmännens mera än den answarighek
i frägan om Rikets rätt som Regerings-Formen föreskrifwer?
Hwart femte är äge wi ju sjelfwc tilfälle att
pröfwa om nägot härkvid wore försummat.
Oena a fsiutning kan icke i annan ordninggä
för sig, än i ben redan och frän urminnes tider därmed
wldtagne. Att slumpwis och säsom i?Zi utan efterfrägan
hwilkcn derwid blef lidande, uphäfwa Byter
wer
-
Den 22 September.
709
ivrrket, wore att förnärma Kronans rätt och be flera
privates, som till gällande Författningar satt sin för»
tristan. Jag hoppas att hwarochenär derom nogsamt
hfwcrtygad. Att förcskrifwa en witz tid, inom hvilken
Kronans och be privates talan i beha mäl skall
förfalla läter sig ej heller göra, dä desse mäls fortgäng
ej beror af (lontoiret ensamt, utan af de flere Embets»
och Tjenstemän som särdeles i Krigstider med andra
högst magtpäliggande göromäl äro sysselsatte; af de
flere förklarande som hafwa fördel af tidens utdrägt;
understundom af
Kongl. Maj:ts nödiga Utslag eller stadfästelse.
Jag är sälebes af den tankan, att Dytes-wcr»
ket och de detsamma bewiljade förmöncr mätte fortfara
orubbade, likasom de Författningar som till bess efterlefnad
blifwit utfärdade.
I anledning af allt detta, anhäller jag hoHerr
Grefven och Landt-Marskalken samt Högloft. Rid,
dcrskapek och Adeln, att dessa mina tankar mätte blifwa
communiceradr med de öfrige Respective Ständen
och tillika remitterade till Econonue» och Bestvärs-Utskot»
tctS utlätande.
Stockholm d. 6 September 1829.
c. k.
DegärdeS pä bordet.
Grefwe körner, Larl Gabriel, hemstälbe,
om icke detta Memorial kunde genast fä remit,
lera
-
7io Den 22 September.
terås till Economie-Utskottet, emedan det innehölle ett
swar pä ett af Grefwe körner, Or! Stellan, icke
längt efter Riksdagens början, inlemnadt Memorial,
hwilket till berörde Utsiott hade blifwit rcmittcradt.
Herr Grefwen och L a n d t, M a rskalken
gjorde derefter proposition till remiss af
Herr Stråles Memorial; men
Herr Ikam, ?skr, begärde, att detsamma
mätte fä blifwa hwilande pä bordet. Han trodde
att deri förckomme ätskilligt som kunde bchöfwa förklaras,
och annat, som behöfde tillägga-, hwilket allkunde
fä ätfölja remissen.
Friherre gjerts, ^xel, förenade sig
med Herr limm, hwarefter Herr LtrLles Memorial
fbrblcf liggande pä bordet.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
tikkäiinagaf, att Hans Exccllence Herr
Grefwe ak anmält sin ästundan att i dag fä
lemna Högloft. Riddcrskapet och Adeln nödige uplysningar
i afseende pä Riddcrskapet- och AdclnS enligt Protocollct
den ii September honom, genom Herr LandtMarskalken,
tillkännagifne önskan.
Hans Excellence Herr Grefwe
»k VZglas, Samuel, upläsie till Protocollet följande
dtctame-n:
Af
Den 22 September. 71 t
Af HerrGrefwen och Landt - Mar,
skalken har jag blifwit underrättad vin förloppet
af ben discussion, som i anledning af en utaf löfwer-Directeurrn
Lreevesmöklen till Kongl. Maj:t ben 6 i
denna mänad i underdänighct inlcmnad och äfwen frän
trycket utgifwen skrift, hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln förefallit, och jag har derefter jämwäl sätt, up»
pä begäran, del af det Protocoll, som wid detta tilfälle
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln blifwit hältet.
Att de handlingar som röra bemäldc AfwerDirccteurS
klagomäl och anmärkningar mot Tull-styrclscn,
ligga under trycket, lärer wara Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln desto mindre obekant, som intimation
derom i Tidningarne under ben 19 och 21 August!
sistlcdnc influtit, och Herr Lrevvesmölrlerm sista skrift
äfwenledes utwisar, att Fullmägtige till tryckning deraf
erhällit nödigt tilständ. Man hade trott lämpeligast
wara, att pä en gäng läta beha handlingar komma
till Allmänhetens kunskap, men dä mälet wäckt Ridder»
skåpets och Adelns upmärksamhet, och tryckningen för
handlingarncs widlyftighct, oaktadt täta päminnelscr,
ej med önstad styndsamhet kan fulländas, kommer nu
frän trycket att utgifwaS hwad intill göt dagen redan
lämnat prässcn eller 11 ark, under det att tryckningen
af de äterstäendc handlingar, sä fort medhinnas kan,
fullföljts. Ett häftadt Exemplar af dessa ark innehällande
Afwer-vircckeurcns första skrift samt Fullmägtigcs
förklaring deröfwer, har jag nu äran bfwerlcmna,
1 afsigt att detsamma mä kunna Högloft. Ridderskapet
och Adeln föreläsas, hwarigenom nödig uplysning kan
winnås om mälets beskaffenhet och huru pälitlig Herr
Lreevesmöirlölis försäkran är, att i hans skrifter ej
ett enda ord finnes, som icke är sanning.
Här
-
712
Den 22 September.
Harwid aflcmnade Hans Excellence bet häftade
exemplaret af dessa ii- ark, ägande till titel: Handlingar,
som uplysa rätta förhastandet med E>fwerDirecteuren
L. H. Orsrveswöloleng mot Tust-styrclscn
anförda undcrdaniga klagomål; begäran,
dcS Hans Excellence, att samtelig? desse handlingar mätte
nu för Ridderffapct och Adeln upläsaS.
Herr ? äst imsn, Otto ?re6ric, erlndra,
de, att dä de handlingar, hwaraf upläsning nu begärdes,
dels redan more, dels torde blifwa trpckta, sä kunde
hwar och en, som bet Sstundade, deraf sjelf taga
underrättelse.
Friherre bl jerla, yttrade stg,
akt Hanö Exccllenccs förklaring wore bfwerflödig, emedan
här icke wore nägon domstol.
Hans Excellence Herr Grefwe
sk O ^ nla 8 yttrade stg, att dessa handlingar innebära
fullkomliga och tilfridsställandc uplpsningar, i
afseende pä töfwer-Oirecteuren Orervesmökisng TullOirectionen
och Hans Excellence gjorda tillmäle». Hans
Excellence trodde för öfrigt honom tilkomma säsom en
rättighet att fä deni upläste, likasom det wore Ridderskapcts
och Adclns rättighet att sedan deröfwer discuLera.
Herr Grefwenoch L andt-Ma rsk
alk cn erindrade Hans Excellence, det Herr LandtMarskalkcn,
dä han gifwit honom tillkänna Ridderff-pcts
och Adelns yttrade önskan, att han mätte widtaga
något lagligt steg till sitt urskuldande, tillika
nämnt, att Riddcrskapet och Adeln ingalunda äskat-el,
!rr ansett stg kunna äska af Hans Excellence nägon
justi
-
Den 22 September. ?lZ
justification inför Ständct, ledande till pröfning as
be Han» Excellcncc gjorda tillwitelser; och funné pä
sädan grund Herr Landt-Marskalken uppläsningen af
dessa förklaringar nu icke behörig, och dessutom bear
wara af en widlyftighet, att denna uppläsning ickulle
borrttaga hela förmiddagen, som till mänga andra
och angelägna göromål behdfvcs.
Härtill yttrades mycket bifall.
HansCxcellenceHerrGrefwe »k
lst § a 8 yrkade ytterligare pä ben rättighet att fä dessa
handlingar uppläste, yttrandes, att det more pä HögLofligc
Ridderskapcts och Adelns egen ästundan och för
sin egen heder han nu hitkommit att förklara sig,
försäkrandes, att Niddcrskapct och Adeln utur dem
skulle inhämta aldeles nöjaktiga upplysningar, och om
fåken ett helt annat begrepp, äll dem 6ravesmo!i!tzns
ihrlflcr kunnat bibringa.
Dä en stor del af Riddcrskapct och Adeli, här-,
wid än widare hördes yttra, att dessa handlingar icke
hörde under Ständcts pröfning och säledcs ej borde
Uppläsas, utlät sig
Hans Exccllence Herr Grefwe
rk E ha„ till mälets upplysande ej
kunde underläta yrka uppläsning till en början af haus
gemensamt med de öfrige General»Tull-Arrende-Socie»
teleus Fullmäktige till Kongl. Maj:t, under den 6 Iu«
lii sistledne, inlemnade skrift, angäende tryckning af
Handlingarnc i mälet rörande äfwer Oirecteurcn llrevesmöstlens
och dess anmärkuingar enrot Tullstyrelsen.
O2
714 Den 22 September.
Dä detta bewiljades anmodade Hans Epcellence
Riddarhus - Fistalen , Kongl. Secretcrarcn Istre-, att
uppläsa följande:
Inkom d. 7 Zulii i80A.
Afstrift.
Stormägtigste Mernadigste
Konung!
E>fwer,Oireckcuren L. Lrerve^möstlun, af
General-Tull-Arrcndc-Societctcns Fullmägtige för yppa»
de Embetsfel frän tjenstgöring afstängd, har deröfwer
mot flutet af är 1807 hos Kongl. Maj:t anfört un»
derdäniga beswär, samt tillika gjort flere anmärkningar
mot Fullmägtige och deras förwaltning af Tullwerket,
wid prbfningen hwaraf Kongl. Majit, genom
Utflag den 2s Januari! 1808» jemte sjelfum Beswä,
rens ogillande, i Näder fbrordnat, att dä 6revve5-  möklen uti stna undcrdäniga skrifter mot Fullmägtige,
nyttjat ett smädcfuilt, wanwdrdigt och miflfirmande
skrifsätt, samt deruti gätt till en ytterlighet, hwilkcn
Kongl. Majit funnit högst eftertänklig, dä Lreweswoklen
derigenom felat icke endast i den granlagenhet
och anständighet, som en hwar är skyldig att iagttaga,
och som framför alt af en Embetsman bör män,
tas, men äfwcn mot den wördnad, som tillhört Fullmägtige
säsom hans Förmän, Handiingarne sälunda
borde öfwcrlemnas till Justiträ-CantzlerS-Embetets up
märk
-
Den 22 September.' 71Z
märksamhet, fbr att befordra Qrewesmöbjen till det
answar, hwarkill han i detta afseende kunde finnas
hafwa stg skyldig gjort; hwarförutan och sedan 6revvesmrifilen
inkommit med ytterligare underdäniga bcswär
öfwer hwad Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collcgium,
wid fullföljandet af det mot 6rewe8-  möklan der anstälda Fiscalista älal, i anseende till
flere af honom wid Rättegängen gjorde »nwändningar,
genom särstildte Utstag förklarat, och Fullmägtige jein»
wäl efter erhällen Nödig del af samma Handlingar,
afgifwit fin underdäniga förklaring i hwad Fullmägtige
och deras ätgärd rörde, Eder Kongl. Majit genom
Nödigt Utstag den 2g sistlidne Mars ej allenast afflagit
den af 6r^vve8mö!sten sökte förklaring öfwer Kongl.
Maj:ts förstnämnde Utstag, säsom warande tpdeligt och
klart, utan ock derjemte stg uklötit, att dä Klaganden
uppfyllt fin underdäniga Bcswärsskrift med de mäst wanwördeliga
och smädcliga omdömen , sä wäl om KammarCollegium,
defl Embcts ätgärder och särstildtc Ledamöter,
som ock emot Gencral-Tull-Arrcndc-Socictetcns Fullmägtige,
och derigenom brustit i den »vördnad han är sine Domare
och Förmän stylvig; Eder Kongl. Majit sälunda
i Räder wclat öfwcrlcmna Handlingarne i inälet till
Dest Iustitiä-Cantzlers-Embcte, fbr att i berörde hänseende
läta Klaganden i behörig ordning tilltala.
Och ehuru Kongl. Maj:t, genom förstnämnde
Nödiga Utstag den 25 Januarii nästledit är, uppä
6rewe8inöfilen8 anhällan, att fä trycka den undcrdäniga
Beswärsstriften, med dertill hörande Förklaringar
och Päminnelscr, ansett vefla Handlingar, fbr deras
gemenskap med sjelfwa hufwudmälet, wara af ben
beskaffenhet, att de icke utan i ett sammanhang borde
frän trycket ukgifwas och Lrsvvemnölsten sälunda
äga, att framdeles derom i underdänighet sig anmäla,
716 Den 22 September.
i fall han sä för godt funne, har 6revvesmöb1«v
likwäl, tvid sädane omständigheter, twärt emot nyss
anförde höga Beslut, utan föregängen anmälan samt
rrhällit Nädigt tillständ, i samma sak helt nyligen lätit
trycka en till Eder Kongl. Maj:t stöld undcrdänig
skrift, under rubrik: Bihang till -Historien om
Lull-Arrende-Styrelsen, Rongl. Maj:t6 Högsta
Domstol och Aongl. Lammar-Collegium;
hwarulinnan han ä nyo upprepar ätskilliga af stna
förra anmärkningar mot Tull-Styrelsen, ehuru förkortade,
mot hwad hans förra skrifter derom innehälla.
Detta Oreevegmöblens företag, att under pästäende
Rättcgäng och i annan ordning än föreskris,
wcn blifrvit, ensidigt och stympadt läta trycka en del af
stna BcswärS - handligar, lärer desto mindre undfalla
Eder Kongl. Maj.ls nädiga upmärksamhct, som detta
förfarande bär wanliga stämpeln af hans djerfwa och
straffbara förmätenhet, att trottstgt öfwerträda gifne
nädiga fbrcffrifter och med ästdosättanbe af fog och anständighet
blott rädfräga och följa sttt bittra lynne,
hwarigenom han ocksä redan ädragit stg Fiskaliskt tilta!.
Och ehuru Fullmägtige, lika beredde som pliktige
att smara för stn förwaltnlng och hwilkas af 6reWLsmöKIen
i flera hänseenden kfwerklagade ätgärd
warit underkastad Eders Kongl. Majus egen höga pröfning,
äro obekymrade för det klander han anfört,
dock som Lreevesmöklen med ofwannämnde företag
haft den obehöriga afsigt, att i denna sak söka missleda
Allmänhetens omdöme, och, om möjligt more, wända
det till stn fördel, hafwa Fullmägtige trott stg böra
till Eders Kongl. MajrtS nädigste wälbehag i underdänighct
hemställa, om ej Fullmägtige mä wara i näder
Märit, att till trycket befordra de j detta mäl hos E
ders
-
Den 22 September. 7! 7
ber- Kongl. Ma):t wäxlade skrifter och fallne Utslag,
nemligen: i:o 6revve8mök!er>8 sörsta Bcsrvärs - skrift.
2:o Fnllmägtiges förklaring dcrdfwer, med Bilagor.
Z:o Lrevvesmökiens päminnclser wid samma förklaring.
4:0 Fullmägtiges swar dcrä. s:o Kongl. Majus nädiga
Utflag den 2s Januarii 1808. 6:0 Orevvesmöb.
lens ytterligare underdäniga Bcswär. 7:0 Fullmägkiges
swar dcrä och 8:0 Eders Kongl. Majus nädiga Utslag
den 2g sistledne Mars, pä det den Allmänhet,
hwars begrepp (irewesmöklan sökt förwilla, mä wäret
i tilfälle, att om rätta sammanhanget winna tilförlitclig
uplySning: utbedjande sig för öfrigt Fullmägtige
i undcrdänighet Eders Kongl. Majus nädiga iilständ,
att sä snart Fullmägtige häröfwcr erhällit Eders Kongl.
Majus nädiga Resolution, genast fä särskildt trycka
densamma, jemte denna underdäniga skrift, till ädagaläggande,
att förenämnde Handlingar, säsom warande
ganska widlöftige, komma pä en gäng, sä fort medhinnas
kan, att frän trycket utgifwas.
Fullmägtige framhärda med djupaste wbrdnat»
nit och trohet
Stormägtigste Allernadigsie Lonung,
Ederö Nongl. Majtts
undcrdänlgste tropligtigste
.tjenare och undersäiare
L. ak llZAlaz.
0. L. k.»-
7^8 Den 22 September.
O. L. Oazerbeim. lkenr. liljensparre.
^ok. lr. I^IibeUns.
0. lenngren. kekr lslck.
bl. Lckvon. Llartin klafbom.
k. Lli6ber§.
Stockholm d. 6 Juli! 1829.
Till Kongl. Majit underdänigst, angående tryckning
af Handlingarnc i wälet, rörande äfwcr-Dircctcuren
Lrevvesmökten och desi anmärkningar emot Tullstyrelsen.
Likheten med Originalet bestyrker
A. 8cku!tin.
Cypeditions-Secrek.
Härefter yttrade sig Hans Cxccllence, det han,
fkr akt göra Ridderskapct och Adeln till wiljcs och ej
fö'länga tiden, wille blott i korthet nämna, att Konrmgens
näst i ordningen, följande Utslag innchklle
endast Nödigt bifall till Tull-Directioncns underdäniga
anhällan. Härefter uppläste Hans Exccllcvce följande:
Jag bör äfwcn härwid nämna ett nytt bcwlS
pä fog och grannlagenhet , som löfwcr - Directeuren
6r«vvs8mäklen ädagalagt derigenom, att under det
Fullmägtige med serskildt Nödigt tillständ besörja om
tryäning af Handlingarnc i detta mäl, har han förledel
gärdag frän trycket serskildt ukgifwit sin första
Besivär§«
Den 22 September. 719
Beswärsskrift, under Tiluk: Sällan wärre. Jag
mäste medge, att denna Titul är fullkomligt sann och
träffande, ehwad Klagoskriften betragtas till innchäll
eller ffrifsätt; men detta försök utmärker ej dcss mindre
Klagandens wanliga bemödande att missleda och
förwilla, hwilken obehöriga afsigt han nu e) mera
kan winna, sä snart alla Handlingar i ett sammanhang
hinna blifwa tryckte. Han söker dock draga partik
af ensidigheten, sä längt bet är möjeligk.
Sedermera anhöll Hans Excellence, att det öfriga
af de tryckta Handlingarne nu mätte fä uppläsas,
förmodandes Hans Excellence, att Riddcrskapct
och Adeln derutaf skulle blifwa fullständigt upplyst om
Effwcr-Oireclcuren Lrevvesmöklens ofog.
Herr Grefwen och Landt-Marsk
alken yttrade sig anse uppläsningen af dessa Handlingar
inför Ridderskapet och Adeln ingalunda wara
nödig, och anmodade derföre Hans Excellence att derjfrän
afstä.
Hans Excellence Herr Grefwe
» k kk A g 1 a 8 ansäg deremot densamma aldeles oundgängeligen
nödwändig.
Ridderskapet och Adeln i allmänhet hördes yttra
sig häremot.
Herr 8ilversto!pe, Lustaf ?ebratism,
anmälte sig att fä tala.
Hans Excellrnee Herr Grefwe
sk g A1 as begärde, att i sitt yttrande ej blifwa
afbruten.
Herr
720
Den 22 September.
Herr Hilve i-stolpe, Gustsf ^brsksm,
föimälte sig wilja lala endast i afseende pä up*
läsningen.
HanS Exccllcnce yrkade, alt denna upläsning,
dä deraf berodde omdömena om hans fbrhäklande
och banS ryckte, worc HanS rättighet, hwilkcn
han ej mer än andra Ledamöter af detta Ständ kunde
afstä.
Mänga ropade äter emot upläsningen.
Grefwe Gövensiieim, Larl Hxel,
hemställde om icke, dä Riddci skåpet och Adeln, för sin
egen wärdighck, tagit det partlle, att anmoda en Ledamot,
att widtaga nägot lagligt steg till bcifrandc af
honom gjorda särande tilmälcn, Ridderskapet och Adeln
äfwen funné nied all billighet öfwercnSstämmande, att
afhdra hwad samma anklagade Ledamot kunde hafwa
att anfdra till sin jusiification.
Herr 8iiver8tolpe, Gustsf ^brskism:
HanS Erccllenccs Herr Grefwe ak yr
kande
om upläsningen af de framlcmnadc Acterne synes
mig wara en följd af ett missfbrständ af Ridder,
skapcts och Adelns i silanum den litte sistledne fattade
bestut. Ridderffapct och Adeln har icke af HanS
Cxcellcnce begärt nägon justification. Det är emot e,
genskapcn af ett Riks-Ständ, att det skulle kunna uphäfwa
sig j nägot afseende till rn Domstol. Riddcrskapet
och Adeln har i denna fräga aldeles icke dertill
uphäst sig; och jag fdr min del skall med all kraft i
hela mln lifstid söka motstä att detta eller nägot annat
Ständ skulle dertill fbrwandlas. De Handlingar
HanS Ercrllence rörande Processen med Herr Grevves
möklen
-
Dcn 82 September. 721
möblen nu will läka upplysa , an gä oss derföre aldeles
icke. Ridderskapet och Adeln har endast begärt,
ait Hans Excellence mätte taga ett steg, att j.laga ordning
afskudda sig de härda tillmälen honom i genom
trycket ntgifne Handlingar blifwit gjorda. Det Dokument,
spm nu blifwit uppläst, upplyser, att ett sädant
steg werkeligcn bljswit tagit; och dermed tror
jag Ridderstapcts och Adelns önskan wara uppfylb,
och att Riöderstapck och Adeln billigcn kan wägra upläsandct
af alt , som stullc haswa utseende af en slags
justification, som pä detta rum ej är behörig.
Mänge af Ridderskapet och Adeln hördeS härtill
yttra sitt bifall.
Hans Excel lenee Herr Grefwe
nk ölglas: Jag tror, att dä jag af Högloft.
Ridderskapet och Adeln sär njuta den gunst, och jag
torde ätwen fä säga, rättwisa, akt förklara mig öfwer
beskyllningar, som genom utspridda skrifter missleda
allmänna omdömet, är det för mig nödigt, att
Ridderskapet och Adeln behagar höra hwad som ä min
sida är talande. Detta innefattas i de tryckta Handlingar
jag nu haft den äran aflemna. Det är ingen
justification jag härmed äsyftar, emedan Ridderskapet
och Adeln icke äro Domare. Dessa Handlingar inner
hälla endast upplysningar, hwilka för mig äro högst
wigtiga, hwilka jag genom Ridderstapets och Adelns
mig genom Herr Erefwcn och Landt-Marffalkcn meddelte
beslut ansett mig uppmanad att afgifwa, och
hwilka jag försäkrar att Högloft. Ridderskapet och A,
deln stall finna fullkomligen nöjaktiga.
Herr päblmsn, Octo kreärile: Sedan
Herr Liiverstolpe nu yttrat hwad jag ärnade hafira
Tredje Band. N:o 92, 92. dm
722 Den 22 September.
den äran anföra, för jag blott tillägga, att wärk
kienum är ingen Domstol, och att här kan sä mycket
mindre decideraS om Hans Exccllrnce Herr Grefwe»
och Presidenten m. m. Lamuel ak är i
ständ att justiflera sig, svin den andra Parten hwarken
är eller kan wara närwarandc. Om Ridderffapet
och Adeln vcksä ffulle hafwa tälamod att afhöra alt
hwad Herr Grefwe ak Ogxlaa behagar anföra , sä förr
än han efter laglig vndcrfbkning af Kongl. Maj:t blir
frikänd frän alla de wanhcdrande tillmälen, hwarmcd
han nu som oftast undfägnas, lärer Ridderffapet och
Lldcln iffe med wisihct kunna stadga sitt begrepp, huruwida
han kan anses wärdig, akt i wära 'fammankomster
deltaga. Det är nästan obegripligt huru nägon
Ledamot kan wilja förcffrifwa Herr Grefwe» och
Landt-Marffalkcn samt Högloft. Ridderffapet och Adeln,
att afhöra alla desi widlyftiga berättelser, arter
och handlingar; och om detta ffer för att ändra en
redan fattad opinion, tror jag det afwcn wara utan
alt ändamäl. Min tanka är desiutom, att, oaktat
alt tälamod att höra, kunde en närmare undersökning
pä detta rum om orsakerna till Rikets närwarande
olyckliga belägenhet, till den harm Nationen bär
för de Personer, som dertill medwerkat, leda till de
mest obehagliga följder.
Ckt starkt rop af bifall till detta Herr kälffrnLns
yttrande hördcS, och
Friherre gjerts, Axel, confirmrra--  be sig särskildt med Herr kLKIman.
Grefwe I^öevenkjelm, Larl Axe!:
Cn wärd Ledamot har nyligen förundrat sig huru en
af StändetS Ledamöter kunde wilja pätruga osi läs
nrn,
Den 22 September. 723
Ningen af fortvarande- Handlingar. Wr min dcl anser
jag cj' att det är Grefwe al UAZIas, som pätru,
gar Ständct sädant, Man den som wäckt den morian,
som älägger Grefwe ak väglag en sädan justification.
Herr ? n k l m n n : Herr Grefwe kHeven
bjelm
torde behaga erindra sig, att Ridderskapet och
Adeln aldrig fattat ett sädant beslut, som dek han nit
äberopar. Twärtom gjordes det utiryckcliga förbehöll,
att nägon förklaring här aldeles icke skulle äga rum.
Men Ridderskapet och Adeln wäntade, att de af och
Medlemmar, som hos Allmänheten blifwit sä illa kände,
skulle, om de det kunde» för Allmänheten weder,
lägga nägra af de bcffollningar» som mot dem äro
gjorde, och i alla fall pätkpnda sakens lagliga gang.
Grefwe I-övvenfijelm yrkade, att 0»
behindrad fä tala.
Medgafs af Herr Illman.
Grefwe I^öwenb^elm: Sedan Hög,
loflige Ridderskapet och Adeln trott sig tillftändigt, att
taga nägon befattning och inga i nägon slags pröf,
ning af de emot Herr Grefwe ak kl^lss utom Rid,
darchuset gjorde pästäenden, hwilkct tdrhända aldrig
bort upptagas innom dctza murar, sä tror jag fdr
Min del, att Ridderskapet och Adeln aldrig kan neka
Herr Grefwe af OZZlss uppläsandet af alt sädant,
som han tror lända till de§ justification, och att ett
annat förfarande wore stridapbe emot bwad Ridder»
skåpet och Adeln är skyldigt sig sjelf och en innom
Ständer anklagad Ledamot.
Gref»
724 Den 22 September.
G r r f w e kek ö r n e r, ^6c>Ipb 6orsn: Oek
Har aldrig warit min böjelse, att förfölja nägon, än»
nn mindre min afsigt, att nägon skulle dömmaS ohör»
dan. Men altid trogen de grundsatser jag en gäng
prkat, mäste jag wid detta , tillfälle upprepa hwad jag
redan wid förra öfwcrläggningen haft den äran yttra:
att jag önskade, det Hans Excellcnce Herr Grefwe nk
ingalunda mätte inkomma med nägon förklaring
, att det ej mätte anses som hade Ridderskapet
och Adeln infordrat nägra upplysningar; och att jag
derföre tror, det alla Documcnter och Rättegängs»
handlingar icke höra hit. Jag skulle frukta, att Rid»
dcrskapet och Adeln derigenom kunde, fä anseende af en
Domstol, och det är endast om sakens bedriswandc in,
för Laga Domstol, som Ridderskapet och Adeln önskat
blifwa undrrrätrade.
Mänga ropade till bifall ä Grefwe törners
yttrande.
Friherre 8tnelvon kkoilstein,
Lorfits I_,u6vig: Lil ben motion, som Ridderskapet
och Adeln wäckt, rörande Hans Excellcnce Herr Grefwe
ak LIZZlLs, böra anledningarnc icke sökas i enskildt
hat eller bitterhet till hans person: de igenfinnas endast
i RiddcrikapctS och Adelns granlagenhet derom,
att ingen Ledamot innom Ständet mätte finnas, som
icke mätte njuta aktning efter sina egenskaper och sina
dygder. Ridderskapet och Adeln hade förmärkt, att
Hans Excellcnce Herr Grefwe sk O^giag redan en
längre tid bljfwit i utkomna Ströskrifter angripen
med smärt utseende tillmäle». Äfwen hade Ridder,kapel
och Adeln förmärkt, att Hans Excellcnce wid vesta
tlllmälen tegat stilla. Jag tror e) derföre, att icke
Hans Excellcnce mägtar att derföre urskulda sig, utan
alle.
Den 22 September. 725
allenast att han ansett under sin wärdighek,'akt swa
ra
en person » som med honom icke kunde mäta sig.
Imedlertid hade i detta sakernas skick, Ridderskahe-t och
Adeln icke welat uppresa sig till Domare, utan desi
enda buskan warit, att Hans Excellence sä mätte föranstalta
, att Allmänheten blefwc fullkomligen upplyst
om hwad nu syneS twetydigt och saken ä laga Orkincaminarsst,
pä det ben brottslige mätte befordras till
ben näpst Lagen fbrmär.
Hans Excellente Herr Grefwe
nk vtz 8 1 K §: Icke wan att wara rnwiS , dä -jag
ser att jag ej fär infdr Högloft. Ridderskapet och A
deln
framlägga alla skäl, som kunna upplysa frägan
mellan töfwe^-Directcuren tZrervesmölsten och mig, will
jag ej med widare uppläsning af de tryckta Handlin--  garne trötta Ridderskapets och Adelns tälamod. Likwäl
förmodar jag, att Ridderskapet och Adeln deraf
skulle hafwa inhämtat aldeles nöjaktig kännedom af
sakcns rätta förrättande, och tror äfwen af dela handlingar
kunna wisa, att mitt stillatigande tvid de mig
gjorda tillmäle» warit skäligt. SäledeS, och dä jag,
om jag rätt fattat, äfwen blifwit derom anmodad af
Herr Grcfwcn och Landt- Marskalken, afftär jag frän
mitt yrkande af de tryckta HandlingarneS uppläsning.
Men flera omständigheter i en annan wäg ätcrstä, och
till deras förklarande utbeder jag mig, att utan afbrott
fä uppläsa hwad jag widare har att anföra.
Hans Cxcellence uppläste derpä följande:
Sedan Konungens sista-Utslag af den 2Z sistkidne
Mars utföll, har töfwer-Oirecteuren derefter under
den 21 päföljande'Junii till Kongl. Maj:t inkommit
med en ffrift, hwilken.frän trycket utgifwcn,
- blifwit
726
Den 22 September.
blifwit af honom kallad: Bihang till historien
om Lull - 'Arrende - Styrelsen , Rongl. Maj:tS
-Hög re Domstol och gammar - Lollegium, och
hwarutinnan han, hwad Fullmägtige angär» äbero,
par en del af sina förra angifwclser, samt anhäller
om ändring i hivad förut blifwit faststäldt. Oeröfwrr
hafira Fullmägtige under den 7 i denna Mänad afgjfwit
stn underdäniga förklaring, och den afskrift deraf,
som jig nu fär uppläsa, wisar ännu närmare det
skick, hwari fiägan för det närwarande stg befinner.
Sist har Afwer-Directeuren , ; frägan om tryckning
af Handlingarne-i detta mäl, den 6:te i denna
mänad till Kongl. Maj:t ingifwit den wid sam,
ma tid frän trycket serskildt utkomna skrift, hwari
han, bland annat, tillätit stg mot mig flerehanda tillmälen
och anmärkningar öfwer min ätgärd, e) blott
w>'d Tussw-rket, utan äfwen pä andra Embetsställen.
Och ehuru 6reeve5möklan j denna stn skrift obchörigen
och utan alt fog inblandat och widrört ämnen,
som med den förewarande frägan ej hafwa minsta gemenskap,
eller pä nägot sätt tillhört hans omdöme,
Will jeg ändock dcröfiver meddela nägra upplysningar.
Oen so September 1802 tillträdde jag Prcst,
dcnks-Cmbetet i Kongl. Kammar-Collcgium, och dä
saknades Stockholms Stads Räkenskaper för 1795 och
de »öliande ären. —I November mänad samma är
inträffade den olyckliga Eldswädan i Gamla Kongshuset,
hwarigenon SEllige Handlingar dels förstördes,
dels betydligen iki igrades; menckedan de§a sednare kommit
i nägon ordning efter berörde olycka, gjordes den
14 M -rs-rzoz crindran om ofwannämndc' utewarande
Rakenssapcr. Magistraten hördes och inkom med
Derät
-
Den 22 September. 727
Berättelse om de till samma Räkenskapers upprättande
widtagne steg; äfwcnsom Advocat-Fiskalcn anbefalldes
genom Protocolls-Utdrag den urte Maji 18O8 , att
lämna noggrann och alfwarlig uppmärksamhet derä,
att de felande Räkenskaper innom de af Magistraten
utfästc Terminer blcfwo ingifne, hwilkct vcksä medförde
den Åverkan, att 1795, 1797 och 1798 ärcnS Räkenskaper
innom iZoz ärS flut, samt 1799, 1800,
1801 och 1802 ärenS innom April mänads utgäng
inkommo » hwarmcd Räkenikapernc för Stockholms Stad
wörö i behörig ordning. I fräga warandc Balance,
som genom Kammar-Collcgii wcrksamma ätgärd, närmare
styrkt af Bilagorne ö. et L., blef yppad,
under mänga framflutne är war äsamkad j och
hwari UppbördS-tillgrcppet med falska Qvittencer, under
utewarandc Bokslut, war betäckt, wäcker ej hoS
mig nägot bekymmer, enär ej wisas kan, att jag under
den tid jag war Afwer-Stäthällare, eller efter serskildt
nödigt Förordnande samma Embete förestod, uppä
skedd anmälan frän en eller annan wederbbrande,
undcrlätit den handläggning, som pä mig, försattvingarnc
likmätigt, kunnat ankomma. Ocksä är denna
Balance-fräga, utan minsta anmärkning mot mig
eller min Embets-förwaltning ej mindre af KammarRätten
än Kongl. Majtt redan prbfwad och afgjord.
Med min PrefldentS - Lön är förhällandet sä,
bänt» att dä Konungen är 1802 täckter förordna mig
till President l Kongl. Kammar - Collegium, blef mig
genom Kongl. Brefwet ben 7:de September samma är
tillagd den rättighet, att wid Presidents-Embetet derstädes
ätnjula lika lön och sörmoncr, som jag i egen.
skap af Landshdfdinge öfwer Stockholms Län förut innehaft,
hwilkcn rättighet wid be tillfällen, dä ett Embete,
utan fbrcgängen ansökning erhällcS och en mindre
-
728 Den 22 September»
dre Lön än den förr bestädde det nya Embetet ätföljer,
manligen äger rum. Att uppbära dessa Löningswilker
efim ärlig Markegäng, ivar Minda min rätt,
mm hmilket jag ej ansäg- wäk stä tillsammans'med
den befattning, som Kongl. Kammar-Coilegium med
pröfningen af de upprättade Dkarkegängar tillkom ,
hwarföre ock, pä min wid detta tillfälle enskildt gjorde
undcrdäniga begäran, till undanrödjande af all
misstanka om nägon flags inflytelse i detta hänseende,
Kongl. Maj:t täcktes i Fläder faststässa ett mestium af
de ststförflukne iö ären, hwarefter Lön och Resepennin,
gar borde mig tiil godo komma, och hwitkct bcräkningssätt
desto säkrare för mig skulle medföra minskning
i samma wilkor , som enligt erfarenhetens föranledande,
wahruorisernr sällan eller aldrig falla, men
wäl stiga; hwilket förhällanbe, i synnerhet under alla
de sednare ören ifrän och nied iFoz, inträffat. För
sädan orsak har äftven händt, att desse Lbningswilkor
efter Markegängen altid ärligen öfwcrstigit nyssnämnde
msstium, hwilken ffilnad eller öfwerskott för nästledet
är uppgär till 1660 R:dr 46 ss., pä sätt det Betyg ,
som nu följer i ordning att uppläsas, närmare utwisar.
l^u. O.
Uti frägan om den till förmän för Kongl.
Kammar, Cvllegii Betjening anslagne Cantzlie-afgift,
torde nu Högloft. Riddcrffapct och Adeln läta sig föreläsas
Konungens Rädiga Bref af den 26 Januari!
förlcdit är l^iet. 8., jemte serskildt betyg, att berörde
Cantzlic-afgift för hela nästledit är ej utgjort mer
än 2k6 R:dr Z2 ss., samt för innewarande är kill
och med den urte i denna mänad iso R:dr Z2 ss.
I^itt. b'., hwffket understöd lättat och befrämjat det
widlyftiga renffrifnings-Arbetet, och sälunda warit mot
ändamälct swarande.
Den 22 September. 729
Hivad afseende denna sä beskaffad? skrift mä
finnas i näder förtjena, det känner jag icke; sädant
ankommer pä Konungens egen höga pröfning; men
att de anmärkningar och lillmälen den innefattar äro
obcstyrkte, det lärer ej kunna bestridas. Om obewiste
angifwelser eller beskyllningar'skulle tilegnas ett sädant
afseende, som af en och annan Ledamot under pentilätionen
i detta ämne derä blifwit fästad och med ett
närmare kännedom af mälets rätta beskaffenhet wissersigen
ej ägt rum, huru lätt skulle dä ej, hwilken medlem
som hälst, kunna utestutas frän öfwerläggningS»
rätt; enär bertil ef fordrades annat, än obestyrkte an->
gifwclser, kungjorde genom trycket, hwilkct likwäl skulle
för honom medföra förlust af rättigheten att b,'wista
Ständcks sammankomster, änskönt nidingen eller belackaren
flutcligcn ftadnade för laga answar? Hwar
wore i sädant fall säkerhet och ordning att fbrwänta,
hwar skulle trygghet finnas mot de försök och afstgter,
som agget, hämndlystnaden och Pärti-andan kunde wilja
utöfwa och befrämja, och huru skulle öfwcrläggnin,
garne kunna förås i lugn och enighet, om ben ena
Ledamoten, utan hinder eller försyn, kunde gifwa sig
obehörig frihet till widriga och förolämpande omdömen
vm den andra? De äfwentprliga följder, som med ett
sädant förfarande skulle wara förenade, äro förmycket
pötaglige, att för ett uplyst Samfund bchöfwa närmare
dclafileras,
Wid dek förhällandc, som jag nu haft äran
upgifwa. lärer Höglofl. Riddcrskaptt och Adeln hafwa
jnhämtat, det Kongl. Majit genom ferskikke Utffag den
2f Januari! 1828 och den 2g fistledne Mars ej'aller,
nast ogillat och afflagit äbfwcr - Oirccteuren Lrsevesmofiltzim
underdäniga Beswär samt frikänt Fullmägtige
frän hans obefogade klander, . utam ock den ena
och
7Zv Den 22 September.
och andra gängen ansett honom för sitt ofog och för.
olämpande, böra ställas under laga Mtal, samt hand,
lingarne i sädant afseende till Justitic-Cantzlcrs-Embc,
tet öfwerlemuat, hwilken höga ätgärd mätte förtjena
mera afseende, än de obcstyrktc tilmälen, som han i
sin skrift wägat anföra; äfwcnsom att, hwad hans 2»e
senare skrifter af den 21 sistledne Junii och 6:te i den,
na mänad beträffar, desamma pä Konungens nädiga
pröfning bero. Och som den af Konung och Ständer
högtidligen antagne och bcswurne Regerings - Form af
den 6:te Junii innevarande är i betz 90 § uktrpckcligen
fbrmär; Att hwarken Regerings - eller Do,
mare magterneS beslut, Resolutioner och Ut.
slag eller cnskilte Medborgares eller LorporationerS
förhällanden kunna under Riksens
GländerS eller deras Utskotts äfwerläggningar
och pröfning uti något annat fall eller pä
något annat sätt, än Grund-lagen bokstafligen
söreskrifwer komma i fräga, med ben tilläggning
i ro? att LoniingenS beslut i mål, som rö,
ra enskilte personers eller LorporationerS rättigheter
och angelägenheter ej kunna enS nämnaS,
ännu mindre nägon Riksens StänderS
pröfning underställas; sä öfwerlemnar jag till Herr
Grefwe» och Landt-Marskalken' samt Högloft. Riddcrskapet
och Adeln, om ej all öfverläggning ä detta ställe,
i ett ärende af sädan beskaffenhet som det före»
warande, är stridande mot Constitutioncn.
I öfrigt fär jag gifwa tilkänna, bet jag är
sinnad att läka detta till Protocollet gjorde anförande
serskildt frän trycket utgä.
Under upläsandct af detta diktamen och wid de
ställen deraf, hvarest Bilagor äberopa§, hade Riddarhus
-
Den 22 September. 73r
Hus-Ziscalen Kongl. Sec'-etcrarcn Ifire, pä Hans Excellcnces
anmodan upläst följande:
Afskrift.
b.itk.
Stormägtiqste Allernädigste
Konung!
Sedan i anledning af Estwer - virecteuren
^ 6r6vvs8mölifen8 mot slutet af är 1807 dels deröfwer
anförda underdäniga bcswär, ask han af General-Tull,
Arrcnde-Socictetens Fullmäktige för anmärkte
EmbctSfcl blifwit frän tjenstgöring tills widare afstängd,
dels gjorde anmärkningar mot Tullwerkets förwaltning
i flere hänseenden, Kongl. Maut genom Utslag ben 25
Januarii 1808 ej mindre ogillat hans underdäniga bcswär,
än ansett nystnämnde anmärkningar, säsom blottade
pä all befogenhet ä klagandens sida, nägot afseende
ej kunna lämnas, eller den beifran deraf äga rum,
som klaganden päyrkat, samt i öfrigt öfwerlämnat handlingarne
till Justitie. Eantzlers - Embctet att befordra
klaganden, för dest mot Fnllmägtige nyttjade smädeful,
la, wanwördiga och mi^firmande skrifsätt till det answar,
hwartill han i detta afseende kunde finnas hafwa
sig skyldig gjort, och klaganden derefter, uti andragne
underdäniga bcewär öfwer Eder Kongl. Maj:tS
och Ieikcts Kammar-Collcgil handläggning i den till deH
StgäxH öfwerleumade fräga, som rörer Klagandens Sta,
lade
7Z2 Den 22 September.
lade Embeksfel, mot Fullmägtige fortfarit med ogrundade
tilmälen och förolämpande äsyftningar, wid pröfningen
hwaraf Eder Kongl. Majit, medels! Utsiag den
2Z sistledne Mars, ej allenast afsiagit den af Klaganden
sökte förklaring öfwer förstnämnde Utslag, säsom
warande kydeligt och klart, utan ock updragit IustitieCanizlcrs-Embetct,
att Klaganden i behörig ordning
tiltala, äfwcn derföre, att hanupfyllt sin undcrdäniga Beswärsfkrift
med wanwördiga och smädeliga omdömen
bäde om Kammar-Collegium och Fullmägtige, samt derigenom
brustit i ben wördnad han är sine Domare och
Förmän skyldig; sä har bemälke äfwcr-Oireckeur ptterterligare
uti en till Eder Kongl. Majit ingifwcn unberdänig
strift, bland annat uprcpat ätskilllge af sine
mot Tullstyrelsen förut gjorde anmärkningar och anförde
klagomäl, samt i underdänighet anhällit om uphäfwande
af alla sädanc steg, som äro honom till hinder
och skada såsom Landtman och trafiquerande, och att
Fullmägtige i sädant afseende mätte ställas under tiltal,
hwaröfwer Eder Kongl. Majit genom nödig Remifl d.
Z sistledne Zulii täckts anbefalla Kammar-Collegium och
Fullmägtige, att hwar för sig med underdänigt utlätande
häröfwer inkomma.
Fullmägtige hafira härtvid för sin del i underbänighet
ffolat anmäla^ att dä Klaganden, i hivad
Fullmägtige rörer, endast uprrpat en del af sine-mok
Fullmägtige och deras ätgärd förut gjorde anmärkningar,
och Fullmägtige uti afgifne serffilte förklaringar,
som redan undcrgätt nödig pröfning, i underdänighet
anfört, hwad Fullmägtige hertvid haft att erinra och
andraga, Fullmägtige fölunda wid detta tillfälle ej funnit
sig anständigt, att nägot annat eller närmare yttrande
aflemna i ett mäl, som redan blifwit af Kongl,
Majit i fläder pröfwadt och afgjordt och hlvarr Klagandens
-
Den 22 September.' 733
dens underdäniga ansökning om förklaring blifwit säsom
obefogad, asstagen.
Det trottsiga bfwerdäd, hwarmcd Klaganden
ä nyo gifwit sig frihet akt granska och qwälja Kongl.
Majus nädiga Utslag den 25 Januari! 1808, lagger
för öppen dag, att han e) räknar bland sina pligter,
wbrdnaden för Eder Kongs. Majus höga beflut. Han
pästär utan förbehöll, att högsibcrördc Urflag är grundadt
pä en origtighck och att det för ett aldeles motsatt
innehöll, om det byggcS pä werkclig sanning, att
dä ett Utslag, som utfärdas i Konungens höga namn,
ehuru han deri ej deltagit, bör bära en tydelig stämpel
af owäld, rättwisa och sanning, Högsta Domstolen
likwäl annorledes med honom förfarit; att han derstädes
obehörigt» blifwit behandlad och rättwisa honom
förnekad. Om dessa beskyllningar, som Klaganden,
utan eftersinnande af det härda answar Allmänna Lagen
herö-utsätter, sig tillötik, äro ända till häpnad
djcrfwa och förgripeliga; sä utmärka de tillika, huru
föga underligt det bör förekomma, att en Person med
sä förwillade begrepp om pligt och laglydnad och son
wisat sig äga den straffbara förmätenhet, att klandra
Kongl. MajttS Egen höga ätgärd, cj drager i Betänkande,
att oblygt och fräckt angripa Fullmägtige med -  ohemula och skymfande tilmälen för en förwaltning,
som af behörige Auctoritetcr, l söreskrifwBi ordning,
blifwit granskad och godkänd, och med erhällne decharger
ytterligare befästad, utan twärtom dermed fortfar,
fastän han twänne gänget för sitt ofog och förolämpande
blifwit stärd och ännu skär under Fiscaliskt tilta!,
hwarwid Justitie-CnntjcllcrS-Embctet erhällit nödig
befallning, att lägga den hand, som beskaffenheten kräfwer,
och hwilken Embcts-talan Fullmägtige i underdänighet
önska mättr sä skyndsamt sig möjligen göra lä
ter»
-
734 Den 22 September.
ler, till laga flut warda befordrad, i synnerhet dä ben,
sälvin afskiljd frän feägan om klagandens afstängning
frän tjenstgöring, hwilken senare pä Kammar-Collcgii
- ätgärd beror, ej har dermed nägon sädan genicnflap,
cikt hinder mot serskild prbfning och afgörande förekommer.
' Klaganden som pä ett annat ställe lika förmätik
afgör, huru Utslaget bordt författas, söker tillika sätta
r fräga, huruwida ben Fullmägtige lillagde befrielse
frän klander mä sträcka flg till alla hans klagopuncter.
Härwid hafwa Fullmägtige i underdänighct skolat anmärka,
det Klaganden, dä dan i undcrdänighet anhöll
om förklaring öfwer Kongl. Majtts utflag den 2s Januari!
nästledit är, derwid ej p'kadc ändring i nägoll
annan omständighet än den, att klaganden ej skall erkänt
den mot honom anmälte underlätenhet med Accis-Catzans
inventering, lMN att Klaganden pä minsta
sätt gjorde en lika erinran i nägot annat hänstende.
Och som Klaganden owilkorligcn Llcgat att wid samma
tilfälle pä en gäng upgifwa de puneter eller delar, till
Hwilka han trodde sig befogad, att sträcka sin undcrdäviga
ansökning om förklaring, men enligt hwad redan
! undcrdänighet är anfördt, samma ansökning ej rörde
annat ämne, än frägan om AcciS-Casans inventering;
sä lärer Eher Kongl. Maj:t i nädcr täckas 'finna, det
Klagandens ifrägawarande nu cfterät gjorde underdänig»
andragande, säsom stridande mot en laga Rättegängs-Ordning,
nägot afseende desto mindre kan tilcgNLs,
som i fall en Part ägde rättighet, att en gäng
esler annan göra tillägg eller ändring i hwad han
först begärt eller yrkat, nägot flut pä twister ej wore
a-tt förwänta, eller säkerhet för rättsökande att päräkna.
Men
Den 22 September. 735
Men derjemte böra Fullmägtige i underdänighet
ädagalägga, huru ogrundad Klagandens upgist i sjelfwa
werkct är. Uti Rubrlquen till dctla Utflag äro,
jemte hufwudsakligt uprcpande af hwad Klagandens
första skrift innchäller, dc af honom i dess undcrdänige
päminnklser anförde 40 serskilte klagopunctcr spccielk
uptagne. Och som i den del af Utslaget, hwilken in,
nefattar beflutet, Kongs. Majit i näder läckts förklara,
att ej mindre Fullmägtiges klandrade förfarande med
Tull-Bctjcntcs flyttningar frän en till annan ort, med
discretioncrs utdelning och Löne,besparingars anwändan,
dc, sä wäl som allt öfrigt, hwilkct i nägor mätto röker
Tull-Upbördens eller inkomsternes förwaltning, för
hwilken ätgärd Fullmägtige äga ett gällande förswar
fä wäl i Tull-Arrende-Contractcts 4 och 6 ZZ som uti
Kongl. Majrts, efter förcgängen Revision, Fullmägtige
mcddelte dechargcr samt de utsedde Rcvisorernes godkännande
af Tull - Werkets .behöriga förwaltning, än
äfwcn Klagandens öfrige anmärkningar, säsom cmot
de af Fullmäglige antagne bctordrings-grundcr,
emot Lön-Regleringen vch wissa delar af UpbördS - och
Redogörelse-methoden rc. rc., hwilka alla anmärkningar
till deras wäsendtcliga innchäll pä detta ställe widare
uptagas, i allmänhet innefatta sädane ämnen, som
hwarken röra Klaganden enskilt eller tilhör» hans upmärksamhet
och omdöme i och för den EmbetSmanna»
befattning han inom Tull-Weikek innehar, samt följakteligen
blifwit af honom obehörigt» ifrägastälde och
att dä de Personer, hwilkas rätt de föregifne olagligheter
och missbruk skolat angä, icke i nägor mätto sä,
dan klagan fört eller deruti deltagit, Kongl. Maj:t
funne, det till jfrägawarande klagomäl och angifwclser,
säsom blottade pä all befogenhet ä Klagandens fida,
nägot afseende ej kunde lemnäs eller den beifran deraf
äga rum, som Klaganden päprkat, utan att drrrvid nä,
Svk
736 Den 22 September.
got annet undantag ägt'runi, än att, hivad angäk
Klagandens Mot mig, I^lljenlfforre, gjorda anmälan,
rörande förment ändring pä ett framlcdne Professorn
kolmsiecit? kill förra Tull-Oircctionen ingifwit Memorial,
samma träger dlifwit öfwerlcmnad till Justi'ie-Cantzlers-Embetct,
att derwid besörja om den ätgärd
som wcderbör; sä lärer Eber Kongl. M„j:k i näder
täckas finna mara aldeles owcdcrsägeligt och med en
sund slutkonst instämmande, det alle fäderne Klagandens'
anmärkningar, som ej blifwit uttrpckeligcn un dantagne
och hwilket blott sträcker sig till nyssnämnde anmälan,
eller serskildt uptagne och afhnlpnc, tydcligen och os
twungit inbegripas under ofwananförde allnränna kecisior;
och att fölunda minsta twekan i denna del mäste förräda
antingen okunnighet eller en djerf och oäkerhällelig
benägenhet att förtyda.
Wid Mane omständigheter och dä ben af OfWcr-Dlrccleurcn
Lrc^esmölriori klandrade Tull-Ar,endc-§Lrwa!tning
för dc fem första Arrcndc-ären eller för
I8OZ till och med l8o?, utöfwcr hwilkcn tids förlopp
hans anmärkningar sig ej sträcka, blifwit af utsedde
Revisorer ej mindre ä Eder Kongl.-Majrts och Kronans,
än Privtzte Actie-Ägarcs wägnar, i föreskrifrscn ordning
granskad och godkänd, samt Krono-Zullmägtige derefter
af Eder Kongl. Majrt och Private Fullmägtige af
Bolagets Revisorer, hwar för sig crhällit behörige dcchargcr
med frisägelse frän alt klander och answar,
och detta förhällande torde göra för Klaganden begripligt,
att ett fortfarande klander mot en sä beskaffad
fbrwaltning, är ett lika obetänksamt som frugtlöst bemödande,
hrvarvm Klaganden af Kongl. Majus redan
widtagne ätgärd bort hemta säker öfwcrtygelse, och sälunda
minst lemna det förnyade wcdermäle af sin gränslösa
trltagsenhet, att han i en frän trycket nyligen
utgif»
Den 22 September. 737
utgifwen skrift- kallad Memorial till Riksens StänderStats-Utskott,
wägat förklara de hittilS warande Tull,
Derkcts Revisorer, dels för oskicklige, dels föga pälitelige,
och att de redan undfängne decharger, oaktadt
medförande befrielse frän alt klander och anmärkning,
rj more emot en ytterligare Revision hinderlig?, hafwa
Zuilmägtige kill Eder Kongl. MajttS egen höga och tvi»
sa pröfning i undcrdänighet ssokat hemställa, till hwad
Näpst klaganden, som, likmätigt Nädigste förordnande
uti serskilte Utsiag af den 2s Januari! 1808 och 2Z
sistledne Mars, redan twänne gänger blifwit stäld och
ännu fortfar att wara under tilta!, utan att han lä,
Ut sädant tjena sig till worning och rättelse, mä för
sitt tredje resan i förenämnde mätto bftvade gröfwa s,
ssg sinna- Hafwa sig skyldig gjort.
Zullmägtige framhärda tt»
Uttderdäftigste tropligtigste
tjenare och undersätare
8. ak
kisnr.^iljsntparre. 6. v. VVLblksrzJob.
Lr. fidelius.
L. I^LNN^rcn. kesir kalek,
Lclrvan» ^»rtin
k. LIiäber§.
Stockholm d. 7 Sept. l8»9.
tredje Band. 94/ 95» En
-
738 Den 22 September.
Enligheten med den till Kongl. Majit expedierade
undcrdäniga förklaring intygar
^ok. Oläs.
Actuarie,
Afstrift.
L.itt. 8.
Den lista Augusti 180Z.
Till iöfwer-Stäthällare-Embetet, apgäende förra
ärrns Balance och Restantier i Stockholms Stad.
Af Dt. Dref den 4 sistl. Junii samt thärwid
bifogad Dalancc-Fbrklaring, har Kongl. Kammar-Collcgium
inhämtat-, att de Krono-Restantier för Stockholms
Stad, hwilka Uti sednast och under den 15 December
1802 afgifne Upbörds-berättelse, utföras till
90,596 R:dr. z6 skill. Z r:st. för 1801 och de före,
gäende ören, nu mera blifwit minskade med 53,306
R:dr. 26 still., hwaraf io,88i R:dr. 11 still, 3 r:st.
äro askortade och 42,425 R:dr. 14 still 9 r:st. lefwereradc,
sä att Balance-Summan, wid Junii Mänadbörjan
detta Är, utgjorde 37,290 Ridr. 10 still, 3 r:st.
Det kan wäl säledcs icke nckaS, att pä en tid
af endast fem Mänader, mycket därwid, genom Dt.
tverksamma ätgärd, blifwit tilgjordt; men dä den ännu
ätcrstäcnde Rest-Summan ej allenast är till sitt innehöll
bäde öfwerdrifwcn och ovcrificerad, utan jcmwäl
innefattar Kronans fordringar nära 50 är gamle, har
Kongl. Collegium ansett nödigt härmed »vänligen anmoda
De. att lämna den ytterligare, upmärksamhct och
drif!
Den 22 September.
759
brist ät detta angelägna ärende, hwarigenom besia
Z7,2yo R:dr. io still. Z r:ft. wid näst afgifwande
Relation för 1802 ärS Upbörd och förra ärenS Refter,
äfwen mäga derutinnan wara lagligen afliquiderade.
Men skulle, emot förmodan, nägvt deraf Ivid
samma tillfälle balanccras, kommer speciel Restlängd
därä, att Upbörds-berättelscn widfogas, pä det, om
Summan upnär 500 R:dr. Rcst-Ransakning derefter
mätte kunna anställas. Wi befalle lic. Gud Alsmägtig.
Deisonmark.
LrsntinZ. brunström.
Laciimangson. k^nrlirLm»
Likheten med Original - Conceptet intygar
tenlon Lökelunst.
Registr. i Kgl. Kamm. Coll,
Wrist.
ksttt. e.
Den 2:dra December 180Z.
Till Kongl. töfwer-Skäthällarr-Cmbetet, angä?
ende Rest-Ransakningat i Stockholms Stad m. m.
Förleden Onsdag eller den zo ststledne November
har, genom ett Handels--Collegii Ombud, men utan
ätfbl
-
740 Den L2 September.
Åtföljande Bref, en berättelse blifwit hit rNlemNad öft
wer i8O2 ärS Upbörd och förra ärenS medel, hwarut»
innan gamle Restcrne stä uptagne till wida större Summer,
än sista Relationen utbalancrrar; hwarförutan spccicle
Förtcckniugarnc, som thärwid bilagde finnas och
rätteligen t)ena till en slags Verification, ritom en enda,
allesamman sakna underskrift, hwilket nog tydligen
spNeS utmärka, att Redogörelse - Wreket inom
Stockholms Stad för det närwarande är kommet till
den största grad af oordning och willerwalla. Med
denna lika sä oförmodadt som answariga händelse förenar
sig äswen 2:ne andre icke mindre obchagclige ätt all up^
rnärksamhet förtjenande omständigheter, nemi., att Stadens
Hufwudbbcker för ätffillige är ännu saknas, sä att
trägen Controll emot upgifterne i Rclatiottcn är omkjclig,
och att nästan hwar och en af Stadens Upbbrdsmän
vch Redogörare nyligen gätt utur fina befattningar,
antingen genom arrest, sjelfmord eller rymning, hwarifrän
tilgtepp och oredligt umgäende med Kronans intrader
samt en i högsta mätto wanwärdad tilsyn tvid
llpbörds-göromälen med mycken anledning befaras kunna
Z
sä beskaffade omständigheter och dä ordninningen
ä etta sidan bjuder: att rätta sammanhanget
med Stadens UpbbrdSwerk snart mä utrönas och Kronans
rätt ä den andra, att alla möjeliga och lagliga säkerhekSrnätt
för hwad till äfwentyrS kan finnas lilgripit och
fbrskingradt warda skyndsamt widtagnr, har KonglKammar
- Collegium, uppä Advocat - Fiscals - Embctets
thärom gjorde hemställan uti Memorial den uste innes
rvarande Detcmber härigenom welat Wänligm anmoda
lit.
ilo Att med all skyndsamhet företaga och afKrika
nödige Rest-ravsakningar i Hufwudstadett till utrön
an
-
Den 22 September.' 741
rönande af hwad werkeligen kan finnas inncstä hoS de
flattskyldige och samma medel genast läka uttaga och
kefwerera.
2:0 Akt till Kongl» Mafits och Kronans säkerhet
för hwad tilgripitj och förskingrat wara kan» med
Scquester sts non nbLlisnancio belägga eiler efter omftändjgheterne
i behörig säkerhet ställa deras cgenvom,
som för Stadens Upbörd och Controllen därwid i nägor
mäkko hafwa answarighek,
zxo Att sä fort Rest-ransakningen blifwit stukad
och rätta Balaneen kan wara utrönt, ej allenast
genom Wagistraten täta uprätta och till Kongl, Collegium
inom nästa Januarii mänads stut insända en
kilförlitelig Upbörds-berättelse för 1802 och föregäende
ören, vcrifieerad med behörige Rest,förteckningar, utan
ock, genom Utslag» den blifwande Balance - SummanS
rätta belopp fastställa, samt malek till Kongl, Kammar-Rättens
widare ätgärd anmäla; och
4;o Att med all möjelig drift pässynda dek
angelägna Räkenffaps-stutet, sä att det ej utur hwad
ffäl som hälst mä uppehällaS uthfwer dea tid som för
hwarje Bok redan är utstakad och föreskrifwen, Wi
Hefalle rc.
8. Ib-r§elkeim. L- O- I-sijonmark.
7. 6, LttntMZ. dl. k. Irunström»
A. gullri.
L. LackmanLtan, I. l,. ^»eström,
Enligheien med Original, Coneeptet intygar
^.nton Lökeiunä
Registr, r Kgl, Kam. Coll.
742 Den 28 September,
r^tt, p.
1FO9 d. 18 September uppwist i Kongl KaW
Mk-Colleginm och utgifwaudct beiviljadt,
Pä befallning
Luli. Lp. 8.oitzn,
Mräkning med Förhandling nppä Landshöf^
dingcns i Stockholms Län indcldte Lön och
Respenningar, efter IZS8 ärs Markegång.
Banco Specie.
Penningar , - - -
i
-
s
136:
47,
18 LIstp. 13 tz Smör
L
4:
16
80:
39,
2-
41 Listp. 134 O Fläsk .
a
3
I2s:
3/
7^
— 184 A Ljusgarn -
3
7
1:
46,
6
1O^- st. Fär - - -
3
2 *
21 r
24
2^4 st- Lamb - - -
L
1:
26:
12
74 Gäst - - , «
3
40
6:
2s,
4
684 st- Höns , - --
3
8.
ro:
28,
8Z4 st- eller 41 Tjog 14
st. Ägg - , -
3
is
13 t
I,
6
176 Last Wcd - - -
3
38» 8
141:
37 e
4
24 st. Stockar - -
L
24
12:
2 st. Bräder - , -
ä
7
14
12 st. Trordeboks-OagSwerk.
3
13
Z:
12-
12 st. äke- dity - --
3
Z2
8
24 st. Öränge» dito -
3
13
6:
24
10724 Listp. Hö - -
S
16
357:
40
22744 Kjärfwar Halm k 10 47: 16, 11
52?, Timyor 7 Fjerd. 3^.
Kappar Spanmäl - ä 6: 32 3493 : 12, 8
Forlön för dito ä 16 K. Trn  174: 31, ic>
S:a 4667: 32
Afgär E>fwerskotts - Räntan 14; 2
Gumma 4653: 32
Den 23 September. 743
Rätteligen uträknade, intygar af Kongl. Kam,
mar-Cvllcaii första Provincc-Contoir i Stockholm den
18 September 1309.
Ur. kkoäin.
Tillägges för Upplysning.
Uti Kongl. Brefwet den 7 September 1802 ,
är Hane Excellens m. m. Herr Grefwe sk ugglas
tillagd rättighet, att wid Presidents-Embetet i Kongl.
Kammar-Collcgium Stnjuta lika Lön och fbrmSner, som
Hans Cxccllcnee dittils säsom Landshdfdinge i Stock»
holms Län innehaft, Lbncn och Rcsepcnningarne lik,
wäl uträknade efter meUium af de 10 dä sist förflut»
ne ärcns Markcgängar och Hushyran 500 Riksdaler
i Contant. .
Hans Cxcellence har till underdänigt följe här,
af ärligen ätnjutit jemte 500 R:dr i Hushyra, 2992
R:dr Z2 ss. i Contanta Penningar; och som berörde
Lön och Rescpenningar, enligt S andra sidan stäcnde
Uträkning för sistlidet Sr, belöper sig till 4653 R:dr
Zo ss.; sä har Hans Cxcellence för samma Sr ätnjutit
1660 R:dr 46 ss. mindre än hwad berörde Indelning nyssnämnde
är utgjort, och hwilka 1660 R:dr 46 ss. sälcdcs
warit en Kronans winst.
Stockholm Ut luprs.
Ur. Ulioäin.
Tran,
744 Den 22 September.
Lransrrmt.
Lätt. L,
^VOL.k» Med Guds Näbe,
Gwcrigcs GötheS och Wendes Kovung
rc. rc. rc. Arfwinge till Dannemark
och Norrige, Hertig till
Schleiswig Hollstein rc. rc.
Där synnerliga ynnest och Näöiga benägenher
med Gud AllSmägtig, Tromän, Herr Grefwe, En af
Rikets Herrar, Afwer-Stäthällare, President, Riddare
och Eommeubeur af Wäre Orden; — Vice President
och Riddare af Wär Nordstjerne« Orden; sä och
samtekige Ledamöter uti Märt och Rikets Kammar-Eol,
legio; Hos OK hafwen IHerr Grefwe sk G88iL8L
j undcrdänighet anmält, att, ehuru genom en af Eider
, Märt Kammar,Eollcgium, pä fbrsbk widtagen lättad
Arbets-Method, I sikt bestrida nära fördubblad?
arbete, med nästan samma antal Betjente, som 17Z4
ö'rs Instruktion upptager, har likwäl derwid befunnits,,
att r samma män arbetet wunnit i skyndsamhet och
större mängd af Ärcnder hunnit utarbetas, har jenitväl
tyngden af Expeditionen drabbat Betjeningen pä
rtt sätt, som aldeles will öfwcrstiga dcK krafter, hälst
de wid Merker i enskildt! mäl fallande sportler, ehuru
päräknade säsom fyllnad ! hwad Lönen brister till nödtorftig
bergning, likwäl icke, wid dey med deKa mät
ivanliga Arbets - Method, wilja försiä till godtgörande
af enkelt Renssrifnings - arbete; Och dä följden hära?
dlifwer, att antingen föredragningen af mölen icke fäp
gä fortare, än att Betjeningen mä hinna wid Expeditions
och ProtocolletS upsättande och renskrifning med,
följa, eller ock att Betjeningen skulle twingas att nyttja
Renstrifware till biträde, pä bekvstuad af hvad dey
till
Den 83 September» 745
kW kiss »uppehälle nödtvändigk hade af udden; fä eine»
dan dek förra hindrar Arbetet j dest möjeliga fortgäng,
ych ket sednare betager »isfället att finna och bibehålls
skicklige Arbetare,, hafwen I, Herr Grefwe ai' Vxgins,
lill Wärk nädiga godtfinnande i undcrdänighct hemstält;
iro Om icke i likhet m;d hwad hos wchw Befallnings»
hafwande i anseende kill Eommunicatoner hlifwit i näs
der förordnadk, enffildte sökande i Kammar - kollegium
kunde äläggas, att till deras ansöknings - och beswärSskrifter
foga en Cankzli - afgift af 16 still., som Se«
e-rererarrn finge upbära och rcdowisa, att anwändas till
renlkrifning dels af undrrdänige Betänkande» i förefallande
mäl, dels till afffrifker af ankommande nödige
Resrripter och Bref,, hwaraf wederbbrande till unders
dänig efterrättelse böra erhälla del m. im — —- —
Och som Wi r näder funnit godt, att sä tist
bet ena som andra af hwad i förenämnde m.äito blifrvit
till förmän och upmuntran för Betjeningen hos G.
der i nnderdänrghet hemsiäldt och fdreflaget, lämna Wärf
nädiga bifall; sä wele Wi Eder sädant till egen och
wrderbörandes rftcrrätteise härmed i näder tilkännagift
tva; jemte det I hafwen^ att om Wärk nädiga Förordnad!
i irsta punctcn Allmän Kungörelse utfärds
Wi befalle Eder Gud Alsmägtig synnerligen nädelMNStockholms
Slott dey 26. Januari! rZvZ.
746 Den 22 September.
Till Kammar - Coll. angäende ätikilligeCollegii
Betjening tillagde fbrmäner.
Rätteligen transumeradt, intygar
Lotv. ÖgterberZ,
Kongl. Kammar-Coll. Actuarie.
b. /
ven Cantjli-afgift af Serion Skillingar,
som likmätigt Kongl. Maj:ts nädiga
Dref af den 26 Januari! 1808» blifwit
upburen i Kongl. Kammar - Collegio , har
för berörde är uppgätt till en Summa af R:dr 216: Z2
och för innewarande är till och med denna
dag — — — — iso: 82
eller tillsammans — — — R:dr Z67: 16
Ätt detta är rätteligen utdraget af den öfwer
Cantzli-afgiften förde Annotations - Bok, betygar,
Stockholm den 11 September 1809.
Kl. Luren.
Sccrek. uti Kongl. Ma):ks och
Rikets Kammar-Coll.
Herr Iloräen8toIxe, snäsig, anmälte
sig att tala.
Herr Grefwen och Lan dt-Marskalken
yttrade stg hoppas, akt Ridderssapet och
Adeln nu behagade afstä ifrän all widare discusston
dfwer
De» 22 September. 747
öfwer detta ämne, och att andra angelägnare mäl mätt
te fä företagas. Men
Herr >Ior6k;n8toIpe anmälte sig ytt
tcrligare, och dä han erhöll ordet, anförde: Om märt
Protocoll för ten utte rätteligen granskas, har ingens
än mindre Ridderffapets och AdelnS tanka warit,
att upphäfwa sig till Domare. Anledningen till dek
Beslut Ridderskapet och Adelil (sch Medes icke en,
skiidte) dä fattade, härleda sig frän de skrifter, som
redan i Junii och sedermera utkommit, uti hwilka 2:ne
af wära Medlemmar, Hans Excellence m. m. Grefwe
sk och Under-Skäthällaren Isiijemspzrrs wörö
till hedern mycket lcderade. Det war en följd akt hwar
wältänkande, och synnerligast detta Ständ, härwid skutt
le fästa sin uppmärksamhet, och för hwilkcn orsak skull
Ridderskapet och Adeln, som framför alla bör uppfor,
dra Hedrens grundprinciper, begärde den i frägawaran,
de justisieationen.
Det kan icke bestridas, att Tryckfriheten nä,
gon gäng kan ästadkomma det onda, att den vskptt
Lige äfwcn kan antastas; men ehuru dennes eget sam»
wete fredar honom, finner han för sin heders sauve,
rande siglkyldig och är angelägen, att pä nägot sätt
wisa kubiicurn at han tagit nägra kraftiga ätgärder
härutinnan. Detta saknas af de förutnämnde Her,
rar, emedan det icke kan anses wara tillräckeligt af
Afwer-Dlreeleuren 6'evce8möklen8 skrifter eller andra
intimationer finna tillkännagifwit, att Kongl. Majit
älagt Tull - Oircekionen läka trycka Handlingarne uti
denna Rättegäng. Men denna tryckning kan gä bäde
längsaminare och fortare. Om Hans Excellence och
Herr Undcr-Stäthällaren straxt uti Junii mänad genom
trycket gjort kunnigt det uppläste Konungens Utslag af
746
Den 22 September.
ben 22 Januari! eller nägon mer npplpsanhs hanhling
och bjudit pä nägot sätt till, att allmänneligen
justifiera sig, är anledning förmoda, att ej denna frä«
ga om dcsie Herrar här uppställt Härtill hafwa d? sä«
lunda sjelswe lpällat; och är detta förfarande sä mycket
mer förundranSwärdt, som af sednare tiders händclser
och synncrligast efter Regements-förändringen dx
hafi nog synbara anledningar finna, huru som allmänna
opinionen warit dem emot; hwarföre ock de
bordt wara sä mycket angelägnare, att genom gällande
upplysningar skpndesammast söka rätta ben till sin?
?gne fördelar, fastän blott Hedern härutinnan involverade.
Hans Excellens? Herr Grefwe
k 17 Z § In §: Jag anhäller ödmjukast hos Herr
Grefwe» och Landt - Marskalken, att äunu fä erindra
derom» att dä alt yttrande öfwer detta ämne är rakt
stridande emot Constitutionrn, Lfwerkäggningen härutinnan
mätte afstadna ; och skulle opinionen äfwen nn
stoinina i fräga, kan den för hwar och en blifwa utaf
vnriantes iectiones z Jag har aldrig misitagit mig om
Höglofl. Riddcrskapets och Adelns mening, jag hav
allenast gätt Ssidderffapet och Ssdeln i betz önskan till
mötes, och hoppas att Ridderffapet och Adeln lärer
finna stg tillfredsställd med de upplysningar jag afkcmnat,
Friherke 8ratz I v an kstollstsinz
I^uctviZ r Hays Cxcellence Herr Grefwe sk
IIgLlas har sjelf lagt hinder i wägen för denna diss
xusstons afstannande, dä han sagt, att RidderffaKets
vch Adelns önffan wore stridande mot yo och 107 ZH
i Constikutioncfl. Jag för min del kan ej finna !
dmna önffan nägon ting olagligt eller mot besia anförda
-
Den 22 September. 749
förda §§ stridande. 90 § af Regeringö-Formen sä^
ger: ^ Under Riksens GtänderS etter deras Utstötts
öfrrerlägg)»ingar och pröfning mä icke
Uti nägot annat fall eller pä nägotannat sätt,
än denne Grundlag bokstafligen förestrifwer,
komma frågor om EmbetS- och Tjenstemäns
till och afsättande; härom är ingen sräga: 2;e.
gerings- och Domare-MagternaS Beslut, Resolutioner
Sch Utslag; härom är ej heller fräga:
enskilda Medborgares och Lorporationers för,
hallander», eller rverkställigheten af någon Lag,
Författning eller Inrättning; häraf kan wät ej
sägas, att begreppet fflllle wara sädattt, som ffulls
Ljcnstemäns fel icke kunna pä lagligt sätt beifras, och
hänwisaS till laga Oomstol^ Hwad äterigen 107 §
Regerings-Formcn aNgär, stadgas deriiti, som följer t
Härpä uppläste Friherre 8tsäl sednare Momentet af
berörde
Ätffillige ropade härwib, att besa Stadgans
ben rörde granskningen af Stats-Rädets göromäl, och
hörde icke hit.
Friherre 8 ts « l pttrade: att sädant ware
äfwrn hans mening , men att Hans Excellens Gref,
tve sk hade sjelf denna § citerat.
Hetr Rothlieb, Lsrl ^rellnc: Om
Högloft. Ridderffapet och Adeln hade begärt, att Hans
C.tcelleNce Herr Grefwe sk Ug^Isg ffulle inför Skön,
det justifiera sig för de förolämpande tillmäle»» font
Afwcr-Directcltrcn LreMesmölllen mot honom gjort,
hade säbant warit emot CsnstikUtionen stridande; MN
detta har Ridderffapet och Adeln icke gjort, utan endast
begärt, att Hans Excellence mätte wldtaga nägot
lagligs
750 Den 22 September.
lagligt steg till kcifrande af dessa tillmäle». Hans
Epccllcnce Herr Grefwe sk har nu wisat det
ta
steg wara widkagit, och dä tror jag, att Ridder»
skåpet och Adeln lärer finna sig tillfredsstäld och i grund
deraf all widare discussion öfwer detta ämne kunna
upphöra.
G r e f w e kl ö r n e r, ^stolpfi 6örsn: Oet
är icke min tanke att förlänga öfwerläggningen. Jag
will endast anmärka, att det warit ingen som mera
än jag önskat akt aldrig enskilda personers eller CorporationcrS
förhällandcn skulle blifwa ett förcmäl för
Rikets Ständers öfwcrläggningar. Oet war i betta
afseende, som jag önskade, att aldrig Hans Exccllence
Herr Grefwe sk skulle till Riddcrskapct och A
deln
aflemna nägon stags förklaring; det är nu pä
samma grund, som jag fär förnya den önskan, att de
nu af Hanö Exccllcnce Grefwe sk mcddclte
documenter, jämte hans yttranden, aldrig mätte anses
som annat än hans enskilda anföranden, utan egenskap
af förklaring, eller af Riddcrskapct och Adeln
infordrade upplysningar. När de med berta förbchäll
fä i Protokollet inflyta, önskar och Hoppas jag, att
all widare Sfwerläggning i detta ämne mätte förfalla.
Grefwe Oofina conformerade sig med
Grefwe klörnar.
Herr von k^ausrvoikk, Lsrl 6u8tsk
Keinfiolst: Sedan Högloft. Ridderjkapet och Adeln
med billig förtrytsamhet läst de strödde Skrifter, sammanfattade
och tid efter annan utgikne till Allmänheten
af Herr Öfwer,Oirecteuren 6rerve8mofi!eri, hwarutlnnan
2:ne Medlemmar af Riddcrskapct och Adeln
blifwit till deras heder märkbart angripne, utan att
detta
Den 28 September. 75 t
detta Riks-Ständ ägt nägon kännedom derom, huruwida
samma Ledamöter hittils fullgjort ärans heliga
pligt och den skyldighet Allmänheten tyckes fordra, atk
söka afskudda sig Mane wanhedrande tillmäle», emedan
nägon beifran derom uti allmänna papperen icke
warit känbar; sä hafwa flere Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln redan längt för detta, yttrat deras känsla
och anspräk i detta fall, säsom Ridderskapcts och
Adelns deröfwer förde Protocollcr utwisa; hwarwid
Ridderskapct och Adeln dä slädnät i det beslut berörde
Protocollcr omförmäla, nemligen, att bcmälte Medlemmar,
Hans Excellence m. m. Högwälborne Herr
Grefwe sk klgZM och Herr Under - Stäthällarcn och
Riddaren k^enZjoLire skulle af Herr Grcfwen och
Landt - Marskalken , efter dest ätagande, anmodas och
erindras derom, att, sä wida Mant icke redan skedt,
ä ort och ställe som wcderbör, söka wcdcrlägga de emot
dem gjorde hänfulle tillwitelscr och förskaffa sig den
upprättelse kränkte hedren fordrade, utan att Riddcrskapct
och Adeln kunnat eller welat tillwälla sig nägon
prdfnings och Domsrätt öfwer angifwelsernes mer eller
mindre öfwerensstämmclse med sanna sörhällanden,
eller derwid gjort nägot annat förbehäll, än att Herr
Grcfwen och Landt-Marskalken täktes blott meddela
Ständet underrättelse om det swar ä förberördc pämin,
nelser, Hans Excellence Herr Grefwe sk OZzlss och
Herr Undcr-Stäthällarcn lsil^nsparre lemnade. Hwad
sälunda äskades har blifwit werksiäldt, och Hans Excellence
Grefwe sk Otzzlas har jemwäl i dag fullgjort
hwad Ridderskapct och Adeln af honom icke fordrat,
dä Hans Excellence sökt inför Ridderskapct och Adeln
ädagalägga sin oskuld, som likwäl Ridderskapct och
Adeln önskat mätte endast med den i lagarne faststälde
ordning inför wederbörande Domstolar och icke inom
desse murar bcwisas. — DeS kan Medes icke wara Rld
derffg»
-
-Z2 Den 22 September.
bcrskapck och Adeln tillständigt, akt med ändring af
deras redan förut fattade beslut inläta sig uti widare
debatter i detta ämne, enär styrkt blifwit, att wederbbrande
redan gjort anhängig deras talan om upprättelse;
och pröfningeN af sjelfwa hufwudsaken i öfrigt
tillhörer endast vederbörande Domstolar. — Hälst i
Motsatt händelse Riddarhuset skulle förwandlas till Jnquisikions,
Tribunal, och hwarje deh Medlem, skyldig
eller oskyldig, blottställas för Intrigens cabalcr, att
Utan laga ransakning och dom berbfwas betz Riddersr
manna rätt, att deltaga uti ÄidderskapetS och Adelns
dfwerläggningar, blott för det han uti strödde Skrifter
till sin heder warder angripen, ofta till äswcNtyrs
utan annan orsak, än att fä, ätminstone för ögonblickets
undanröjd den Riddersman, hwarS tankesätt
ansägos icke gynnande för den plan som killämnadeS.
Hwarförutan sädane disputer pä Riddarhuset reta sinnena
och störa ej mindre ordningen för angelägNe
NiksdagSärendcrs handterande, än ock samdrägt och
lNgn, som är sä hufwudsakllgt wid ÄrendcrncS afgörande
till allmänt gagn och bästa, hwilktt bör wara
hwarje Riksdagsmans enda ögnamärke. Riddcrffapet
och Adeln, hvilket säsom det första RikS-Ständ, altid
Sdragrr sig Nationens första uppmärksamhet, bör oE
wid alla tillfällen i deras beflut förelysa med grundsatser
af billighet och noggran rättvisa. Jag för min
del hemställer fäledes, att alla widare debatter i detta
ämne mäge upphöra nu sedan Ridderfkapets och Adelns
första beslut och anspräk blifwit fullgjordt, och i öfrigt
sjelfwa fåken, hvarom twistas emellan Hans Excel»
kente Herr Grefwe sk Herr UndcrrSläthälla»
ken l-ilssnsparrs och Herr öfwer-Oirecteuren (Zrevvas»
mokisr, ankommer pä ömsesidig bewiSning och utföran»
hr Z Lrt och ställe som vederbör.
Här
-
Den L2 September. 7ZL
Härefter ropadeS om Proposition.
Herr Grefwenvch Lanbt-Mar»
skalken: Det har warit mig gansta okärt att
denna fräga nägonsin blifwit wäckt, men sedan detta
stett och äfwen ätstillige anmärkningar wid tillfälle
deraf blifwit.gjorda , ät»g jag mig» att för Hans Cxrellen»
Grefwe sk Ogeiss tillkännagifwa Riddersta»
pets och Adelns tänkesätt och bostan och aflemna de§
swar. Detta Hans Excellcnccs swar innehöll, att
sedan Hans Excellence erhällit del af Riddcrstapcts och
AdelnS Protocoll, wille han striftcligen inför Ridderstapet
och Adeln upplysa sammanhanget och beskaffenheten
af detta mäl. Emot detta swar gjord» ingen
päminnelse. Nu har Hans Excellence Grefwe sk
Iss meddelat Ridderskap» och Adeln upplysning derom
, och dä jag för öfrigt, för min del, anser sjclswa
saken icke wara af bcstaffenhet, att tillhöra nägok
RikSständs pröfning, torde jag fä proponera Högloft.
Ridderskap» och Adeln, akt detta ämne nu aldeles
mä afstadna.
Ropades ett starkt Ja; hwarjemte mänga yrkade,
att under detta bifall Grefwe törners tilläggning,
att Grefwe sk s1gtzis8's anföranden mätte anses
säsoni hans enstilda yttranden, utan egenskap af
förklaring eller af Ridderskap» och Adeln fordrade
upplysningar, mätte wara inbegripey.
Herr Eres»en och Landt.Marskalk
en tillkännagaf, att han ifrän Hans Excellcvce
Stats-Minisiern erhällit en hillet rörande FrcdSflutet,
hwilken han lät uppläsa, sä lydande r
Tredje Band. N:o 96, 97. "Stats
-
754 Dm 22 September.
" Stats - Ministern för Utrikes Ärcnderne har
den äran underrätta Herr Erefwcn och Landt-Marstalken,
att genom en denna morgon ankommen Courier
frän Kongl. Maj:ts Bestickning tvid Kejserliga Rysta
Hofwct, den tidning inlupit, att Freds Tractaten emellan
Swerige och Ryssland blifwit den I7:dc dnines i
Fredrikshamn undertecknad."
"Torneä och Muonis Elfmar blifwa Riksgränsen
i Norr."
"Kongl. Majit ämnar, sä fort sig göra lätcr,
uti kienum ?Ienorurn pä ett mera högtidligt sätt
lemna Riksens Ständer del af den asflutade Freden."
Stockholm den 22 Sept. I8vg.
I^nr8 von kmZeström.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän dek
Hederwärda Bonde-Stänbet under anförande af Riksdagsmannen
ifrän Bohus Län Lörjs Olansson, medförande
de Bonde - Ständcts Beslut, hwilka i nedanstäende
Protocolls-Utdrag innchällaS.
Oepukationen afträdde pä Sfligt sätt beledsagad.
Upplästes följande:
Utdrag af Prokocollct, hältet hos BondrStändet
d. 19 September 1809.
S. O. Sedan Bonde - Ständet med liflig erkänsla
för sine Respective Med, Ständers wälwilja och
benägen
-
Den 62 September. 75g
benägenhet emottagit nnderrättcsse frön dcm alla om
bct understöd af ^o,OOO R:dr Banco som s enlighet
med Sr-tts-Unkottets uttäcandc i Prolocollsttltdrag under
fbileden girdag btifwit de genom Fiendens inträngande
olyklige Innemänare j Westerbotten rärttcfritt
bewiljad, för citt med w'tze utstakade bctalningswilkor
lyfta- af de i Rikens Scändcrs Bingue för Stats,
Werkets räkning insttte ännu »disponerade friwilliga
län och gäswor; sä blcf nn enahanda Beslut af Bonde
- Sundet fattadt, och bivarom de öfrige Ständcn
skulle genom Prottcclls-Utdrag wördsamt och ovänligen
underrättas. Ve iupra.
k^x krvtoaoilo
8. L. Dä^srstb.
Utdrag af Protscollct, hältet hos Bonde,
Ständet den 19 September 1809.
S. D. Efter bet Bonde-Ständet till behörig
granskning förehaft Allmänna Beswärs- och Ecouomie,
Utskottets Betänkande under den iz sistlcdnc Augusti,
angäende Bränwinsbrännings-rätkigheten och Allmänna
Magazincr, har Ständet i anseende till flere deremot
gjorde anmärkningar icke funnit sig kunna samma De,
länkande godkänna, utan i stället äterförwisat frägan
till Utskottets widare handläggning, hufwudsakeligcn
pä enohanda grund, som fdranledt till Skändets yr,
kanbe i dcfl allmänna Beswärs-puncter, eller att Brön,
rvinsbränntngen öfwer hela Riket mä, i anseende till
tid , Pannerymd , försälgning och tillwerknings - rättig,
heter, för alla classer Medborgare wara fri och oinskränkt;
äfwrnsom fräga uppkommit, om icke uilätan--  : , . ' bet
756 Den L2 September.
det öfwer Allmänna Mazarins - Inrättningen säsom
»varande ett äkine af särskild beskaffenhet borde frän
Projectet om BränwivSbränningen skiljas.
Härom skulle sä wäl de öfrige Respective Ständen,
som Allmänna Beswärs- och Econoinie - Utffottet
genom ProtocollS-Utdrag wördsamt och vänligen underrättas.
!-it luprs.
Lx krotocollo
8. L. 'krä^Zrclk.
Utdrag af Protscollet, hältet hoS He»
brrwärba Bonde - Stänbet den rz
September 1809.
S. D. Hvad Kongl. Maj:t uti Nädig Proposition
under förleden gärbag till Ständernas yttrande
Lfwrrlemnat, rörande ett ärligt underhäll för ben
äterstäende delen af Finska Armöen, har Bonde-Ständet
till StatS - Utskottets handläggning och utlätande
remitterat; Hvarom be öfrige Respective Riks-Slänben
genom Protocolls-Ukdrag wördsamt och vänligen skulle
underrättas. IIt lupr».
Lx krotocollo
§. L. Iriixsräk.
Utdrag af Protokollet, hället i Borgare
- StändetS klenum vid Riksdagen
i Stockholm d. 19 Sept. 1809.
S. D. I anledning af Kongl. Majrts näbkS»
proposition af ben 7;de innevarande Mänad, anga.
rndr
Den 22 September. 757
ende Stskillige af Allmänna Mazarins - Direktionen upgifne
behof och omständigheter m. m., samt hwad Kongk
Maj:t derwid 1 näber pttrat om angelägenheten af medel
till understöd för Westerbottens Znnewänare, hade,
efter erhällen remiss, Hbglofl. Stats - Utskottet, uti Protokoll-»lttdrag
af ben r8 bennes, som Ständer nu
lät stg föredragas, hemstält, att af de i Riksens Ständers
Banque för SkatS-WcrketS räkning insatte och ännu
odispvnerade friwilliga Län och gäfwor, ett Län as
sO,ooo R:dr. Banco mä, med wisse utsatte inbetalnings«wilker,
lemna- Westerbotten- Län- Jnnewänare,
att fördelas och anwändaS pä bet sätt, Kongl. Maj:k
i Räder prbfwar lämpeligast till befrämjande af Landet-
förmän och bästa, samt den allmänna nödens afhjrlpande.
»
Ständer, som, dä nägon Ränka icke blifwik
nämnd, ansäg stg böra deraf göra den slutsats, atk
Utskottet funnit Ränta s sä beskaffadt till nödlidandet
understöd meddelt Län, icke skäligen äga rum, biföll sL
i denna omständighet, som uti allt öfrigt, Utskottett
meddelte pttrande; och wille Ständrt för stn del hofwa
yttrad ben underdäniga önskan, att wid indragningen
af betta Län, pä Orten- och LäntagarnrS dä befinnande
omständigheter, mä göras bet afseende, som
ändamälet med Länets utgifwanbe fordrar. Hwilket de
Respective Med-Ständen samt vederbörande Utskott
wördsamt ochj vänligen härigenom meddelat skulle»
U tuprs.
Lx krotoccrllo
I. N. keterton,
733
Den 22 September.
Utdrag af Protokollet, hällck i Riksens
Högloft Ständers Stats - Utskott d.
20 September iZog.
S. D. Dä Stats - Utskottet pä ben korrta
lid, som i stöd af loy Z i Regerings - Formen ännu
äterstär, innan g:ne Mänader äro förflutne ifrän den
dag, den ii ststlcdnc Inlii, dä Kongl. Majus nädiga
proposition om Stats - Werkcts tilständ och behof an,
kom och uplästes, Icke ser sig i ständ, att möjeligen kunna
medhinna att utreda och sig uttäka öfwer, ej mindre
alla de, enligt Regerings - Formen till dc§ äkgjärd
hörande, än ifrän de Rcspcctivc Riks-Ständcn hit remitterade,
ärender; sä har Stats-Utskottet ansett sig
skyldigt, att detta förhällandc hos Riksens Hbgloflige
Ständer wördsammcligcn anmäla, som torde, i anledning
häraf, täckas finna angelägenheten fordra, att
hos Kongl. Ma):t i undcrdänighet anhälla det Riksda,
gen mätte fä fortfara ännu nägon tid, pä det, att sä
wal S°ats-U-skottet mä äga tilräckligt rädrum att till
alla sina delar kunna utreda och för Riksens Högloft.
Ständer upgstwa Stats- och Riksgälds»Werkens til»
ständ, förwaltning och behof, samt nödiga utwägar och
Förslag till dctzos fyllande, som ock Riksens Hdglofliae
Ständer tillika kunna medhinna att de samma derefter
wederbörligcn gröfwa. Hwklket genom Utdrag af
Protokollet Riksclrs Högloft. Ständer wördsammeligm
underställas ffulle. Är och dag som förr ffrifwit stär,
Pä befallning
K. krööelrus.
Anmäk»
Den 22 September. 759
Anmäldes vch infördes en Deputation frän dek
Wällöf!. Borgare - Ständet, anförd of Riksdags - Fullmägtigcn
frän Malmö, Advocat - Fiscalen kslkman,
hwilken pä sitt Ständs wägnar förklarade, att Stän.
det med en sann glädfe emottagit tidningen om fred,
och derwid beflutit, att inbjuda sine Med - Ständer att
förena sig till en stor Deputation för att hos HanS
Maj:t Konungen betyga sin werkeliga tilfrcdsftällclse
öfwer denna för Nationen sä wälkomna nyhet.
Deputationen afträdde pä öfligt sätt beledsagad.
Herr Grefwen och Landt - Marsk
alken föredrog derefter ben ifrän Borgarc-Ständet
meddelade Proposition. Herr Landt-Marskalken
förestälde, att tillfället worc glädjefullt, och att han
worc öfwertygad, det Ridderskapct vch Adeln deri deltoge
med samma känflor som den öfrige delen af Nationen,
men att, dä anmärkningar blifwit gjorde, att
den tidning Ständernc blifwit meddelad saknade ännu
nögot af officiel form, dä deri omtalades ett klenum
Iflanorum, hwarigenom Ständernc skulle erhälla närmare
underrättelser om fredens beskaffenhet; och man
nu ej kände huruwida Konungen en Deputation wille
emottaga, torde Ridderskapet och Adela, innan ett beslut
toges, finna för godt att taga detta inbjudande
i ett närmare besinnande.
Grefwe körner, Larl 6abriej, understödde
denna Herr Landt - Marskalkens föreställning af
det skjäl, att underrättelsen ännu icke annorlunda, än
genom en handbillet ifrän Stats-Ministern wore Ridderffapet
och Adeln meddelad.
760 Den ss September.
Herr Landt-Marskalken frägade'
om icke sädan wore Ridberskaprts och AdelnS tanka,
hwartil swaradeS
Ja.
Den genom Oeputationen ifrän Borgare-Ständek
upskjntna, genom Stats-Utskottet- PrötocollS»pt«
trag wäckta Hägan, rörande en underdånig anmälan
hos Kongl. Majrt om nödwändigbeten af RlksdagenS
förkängande öfwer de z Mänader Ncgerings-Formen förrfknikwer,
hwilka den ii Octobrr tilänbalbpa, uptogS
nu ä nyo, i anledning htvaraf
Herr Landt-Marskalken proponrrade
att Rtdderskapet och Adeln jemte de öfrige Stänken
ho» Kongl. Mcht skulle anhälla» bet Riksdagen
mätte ökwer den i Regerings, Formen föreskrifna tiden
af tre mänadcr, med högst en mänad förlängas.
Denna proposition brswaradrS med Ja; men
Friherre bjerta, ^xai, yttrade sig,
att dä denna Riksdag i sä mänga afseenden icke likna,
de wära wanliga Riksdagar, och dä sä ganska Mänga
ärender och af sä wigtig och skiljaktig beskaffenhet ännu
äterstode, ingen witz termin för den samma mätte
bestämmas.
Herr Grefwe» och Lan dt-Marsk
a t ken rrindrade, akt Regering-. Formen icke kemnade
Riksén- Ständer rättighet att begära mer, än en
mänad.
Herr d^oräonstolps, ^näsrs, yk-rade
att ehuru bet ej wore hans mening att uppehäl
-
Den 22 September. Z 761
ka eller hindra nägot beslut, wille han likwäl päminna
som han förmente, ett beslut blifwit tagit, det alla
frägor af wigt borde, innan be afgjordes, hwitå pS
bordet. Han hemstälde derföre, om icke detta, ätminstone
till nästa klenum, kunde bewiljas, hälst som Friherre
bhertL anmärkt sä mänga mäl wid benna Riksdag
kommit under Riksens Ständers öfwerläggning:
LnskandeS att Riksens Ständer aldrig mer behöfbe en
widt utsträckt förlängning, trodde han likwäk att denna
gängen den samma ända till twänne mänaber torde
behöfwar.
Herr Liiverstolpe, kristne: E>fvertygad
att Ridderskapet och Adeln nogsamt finner,
det StatS, Utskottet i sttt hemställande om Riksdagens
förlängande, pä sätt Regerings-FormenS ivy § förrskrifwer,
r) annat gjort, än hwad betz pligt fordrat i
en ställning att Staten hittils omöjligen kunnat reglera-,
förmodar jag, att Betänkandets hwila pä bordet
mätte sä mpcket mer af stg sjelf förfalla, som dä
flutet e) kunde blifwa annat än bifall, tiden dertill
mera borde iakttaga-, än förlora-. Under be dagar,
som ännu äterstobo till den 11 Oktober skulle saken
icke allenast först afgbras hos samtelige de Respective
Ständen, utan ock dera- beslut öfwerlcmnas till Expeditions
- Utskottet: det äter, författa den till Hans
Majrt afgifwande underbäniga skrifwelsen: den i Ständen
justera-; och dä anständigheten förmodeligen fordrade
att ej afgifwa ben för sent eller pä ststa stunden,
sä wore för ändamälet Ingen tid att försumma.
Herr "kfinm, kefir, upkäste 109 §'i Re^
gerings-Formen, och prkade att i följe deraf Ständerna
mätte begära högst en mänads förlängning af Riksdagen.
Fri
-
762 Den 22 September.
Friherre ? ! e m i n (Naes, fann
för sin del denna sak gansta enkel. Rcgerings-Formcn
som en wärd Ledamot upläst, säger, att Riksens Ständer
kunna begära, att Riksdagen en mänad förlänges.
Stats»Utstottct hade ej föreslagit nägon witz tid, men
Riksens Ständer hade sig förestrifwit hwad de kunde
begära. Friherre twiflade derföre ej, att
Riddcrstapct och Adeln lätt biföllc en proposition om
en sädan förlängning.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän bet
Hcdcrwärda Bonde-Ständet, anförd af Riksdagsmannen
ifrän Upland ^nster8 ^rw5l'on bs/okert, som förmälte,
akt Bonde-Ständet med den listigaste känsla af
glädje cmottagit nyheten om fred, samt instämt i Wäl,
tost. Borgare-Ständets proposition, att genom en stor
Deputation inför Kongl. Majit deröfwer betyga sin tilfridsställclse
och tacksamhet.
Oeputakionen afträdde efter wanlightten utbeledsagad.
Herr Grefwe» och Lanbt-Marsk
alten tilkännagaf, att han pä nägra ögnablick
ärnabe sig aflägsna, för att hoS Kongl. Majit inhämta
en nogare underrättelse om freden, samt om Konungens
wilja i afseende pä den föreslagne Dcputationen;
hwarefter Ridderstapet och Adeln sedan lättare knnde
taga sitt beslut i detta afseende. Herr Landt-Marstalken
anmodade Hans Cxccllence Herr Grefwe Lraks,
att emedlertid emottaga klubban. Widare framstälde
Herr
Den 22 September.
76z
Herr Landt,Marskalken, i anledning deraf, att ätskillige
hörts dcrpä yrka den proposition, att frägan om
Riksdagens förlängande ej mätte hivila, utan Ridderskåpet
och Adeln förena sig i den begäran, att dea
mätte förlängas till en manad efter d. ii October.
Bifölls; och
Herr kftorstenstolpe, kristers, afstod
ifrän sin begäran, att frägan mätte hwila pä bordet,
emedan han i delta afseende hörde Ridderskapets
och Adelns önskan wara bestämd.
Härefter bortgeck Herr Grefwcn och LandtMarskalken,
och Hans Exccllence Grefwe krake rmotkog
klubban. ^ ,
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hället hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utskott
ben is September 1809.
S. D. Under den, öfwer Banco-Werkcts administration,
fbrchafde granskning, har hos Högloft.
Banco-Uiskottct förekommit, att, enär pä nästledit är,
» anledning af Rikets dä warande äfwentyrliga ställning
samt deraf förorsakad allmän farhäga, sä betydande
summor, af privates, uti Götheborgs- Malmö
samt Äbo Discont-Contoir, för z procent insatte me,
del, pä m gäng blifwit äterfordrade, att deras utbetalning
-
764 Den 22 September.
tarning omöjligen utan särskilt temporairt Lätt,biträde
ifrän RikS-Discont-Werkct kunde bestrida-: hade Herrar
Banco-Fullmägkigc, med afsccnde ä de äfwentprliga följ,
der och iverkningar, som, ej mindre fbr berbrde Discont»
Inrättningars beständ» än för allmänna Penninge«rö,
kelsen, för Rik- Viscont-WerkctS widsträckta utläningar
famt för Banqucns ReaUsativn, af ofwannämnde utbe,
talningarj uphörandr befarades, deruti ingätt, att meranämnde
z:ne Discont - Inrättningar skulle af Riks,
Discont.Werket fä understödja- med temporaire Län,
till sä stort belopp, som för utelöpande upsagde Reverser-oafbrutna
infriande, nbdwändigt erfordrade-.
Af de i sä mätto utgängne extra biträdes-Län,
häftar Äbo Viscont-Contoir för närmare 200,000 R:d.
för hwilka Fonden till återbetalning ligger uti Conto,,
ret- utglfne, och än obetalte Län, emot Reverser, som
ännu äro i Banque» förwarade.
Högloft. Banco»Utskottet har wäl rj kunnat
undgä, att inse ben swära känning, som, bäde för allmänna
credite», och jrmwäk fbr BanquenS operationer,
tvär att befara, i händelse Discont.ContoirenS, till stor
mängd, och betydande sammanlagd summa utelöpande
Reverser, kommit att pä en gäng sakna inlösen, och
derigenom förlora en fdrut allmänt accrediterab gängbarhet;
men dä Herrar Banco-Fullmägtige- omfdrmäl,
te ätgärd, icke grundade- pä utfärdade Författningar,
eller serskildt meddelte föreskrifter, har sädant ej bordt
undfalla Högloft. Banco-Utskottet- anmärkning.
Widare, och sedan en allmän Fattigwärbs.Jnrättning
för Hufwudstadea, ansett- oumgängelig, samt
ivar faststäld; och Fonden för desi underhällande, jemväl
igenom friwillige sammanstött bordt samla-, haf
ros
-
Den 22 September. 763
wa Hrrrar Banco - Fullmägtige, uppä skedd fbrcställ»
ning, bifallit, att till förrbcrbrde wälgörim^e anstalt,
skulle af Banqucns andel i Olscont-RevenLen, fä aflrmnas
Sex Hundrade Sextio Sex R:dr 52 K. Spcc.
En sädan, utan grund i Författningar, skedd
disposition af Banqucns medel, hwartill dctz blifwan»
be Rcvcnäe af vistont-rdrelscn ofelbart jämwäl hdrde,
har Hbglofl. Banco - Utskottet ansett sig likaledes ej
böra utan anmärkning fbrbigä.
Och ffulle fbrrbcrdrde bägge händelser, genom
Utdrag af Protocollet till de Respektive StändenS kännedom
samt gunstbenägna bcbbmmande, wLrdsammeli,
gen bfwerlemnas r med hemställan, det mätte ben , för
en mängd uslingars räddning, till Allmänna Fattig»
wärdén skedde Zrstisicatioa fä afskrifwaS. Är och dag,
fom förr skrifwit stär.
Efter befallnkng
^l. bfelltn^ius,
BegärdcS pä bordek.
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hältet hoS Riksens
Hbglofl. Ständers Banco - Ut»
skott ben 22 Augusti lZoy.
S. D. Hbglofl. Ridderskapet och Adeln har
under den 12 nästl. Junit till Banco - Utskottet beha-ak
remittera Herr Landshöfdingen och Riddaren Friherre
-
766 Den 22 September.
herre Lric ^almasson Loijes, till Prokocollet afgifne
anförande, om nödwändighctcir af Lan för lindrig
Ränta till Landtbrukels, samt alla öfrige Näringars,
upprätthällande och förkofran; till winrnnde hwaraf,
Räntans nedsättning pä Riks-Djsconl-Wcrkcls utläningar,
ifrän Sex till Fyra Procent, anses lika billig,
som för ändamälet tjenande.
Landtbrukets och Näringarncs fbrestäende behof
af pcnningc-understöd, were wipcrligen anledning att
befara; äfwensom deras upprätthälli ndc och förkofran,
icke gerna kan bära Sex Procents Ränta för ett sä,
dant understöd: med afseende emell.rlid ä de af Rik,
fenö StändcrS Banque, före detta, till Pcnningewerkets
reglering skedde betydliga uppoffringar, till hwil,
kas godtgörande Discoitt-Rcvcnäln, efter den i Reglementet
stadgade Räntcberäkning, blef wid lZoo ärs
Riksdag Banquen försäkrad: och widare ä de ifrän
detta Riksens StändcrS Werk, till Rikets räddning nu
redan meddcldte, och än fortfarande ansenliga fbiskot,
ler; fant Högloft. Banco-Utskollct mpckct ogärna, att
för bet närwarande nägon förminskning ä samma pä,
räknade Revenöe icke kunde äga rum. Hwarbfwer
Uldrag af Prototollet till de Respcctive Ständen expr,
dieras skulle. Nr och dag, som förr skrifwit stär.
Efter befallning
Kl. kkellingius.
Herr Lron8testt, k^sn8 ^xel, hade
inlemnat ett Memorial, hwilket upplästes, fä lydande s
Word
-
Den 22 September,
767
Wördsamt Memorial!
Dä Statens tillgångar icke medgifva, akt för»
bättra den wärfwade Soldatens Löningswilkor, tyckes
billigheten fordra, att denna nödwändiga ClaH af Medborgare
mä kunna genom Författningar winna den
rättighet, att med sitt arbete förskaffa sig tarflig utkomst
för sig, hustru och barn.
Författningarne förbjuda icke en Soldat atk
gifta sig, och som gift äger han än större rätt till
Statens omwärdnad, säsom pä dubbelt sätt uppfyllande
sine pligtcr: Fbrswarare af Staten och Med,
borgare.
Denna Clafl af Medborgare är den mäst wanlottade;
nödsakad att med arbete förskaffa sig uppehälle
, mäste han, för att ernä behofwcr för hustru
och barn, beständigt finnas wid Hamnar och Torg,
hwarcst större delen af äret icke kan wara serdeles för,
tjenst att wänta; hans wlstclsc-ortcr blifwer sälcdeS
pä krogar för att wara till hands; sölgden deraf, att
pä detza ställen förtära sin ernädde förtjenst, för atk
dymedelst bereda sig en annan gäng rättighet, att un,
der afwaktnn af arbete där fä wistas; kroglefnadcn
försämrar sederna; öfwerflödig förtäring af Bräowin
skadar hälsan, och denna nödwändigc och nyttigt Medlem
hastigt fbrwandlad till en Staten till last förstörd
usling, hustru och barn kemnade utan understöd, hwilka,
nödsakade söka utwägar till sin bergning, blifwa
antingen brottslingar eller tiggare.
I förra tider ansäg Regeringen angclägit, att
wärba sig om denna ClaH af Medborgare derigenom,
att
768 Den 22 September.
att be tilläto- fbda sig med sine lärde Handtwerk,
hvarom Kongl. Resolutionen af dea iz Julli 1719
§ 19 stadgar: "Kongl. Majrt sinner betänkeligt att
"emot Resolutionen af den 7 Februarii 1718 sä al"beles
betaga dem af Krigsfolket, som nägot Handt"werk
lärt, fbr dera» rnskilte personer, att derigenom
"fbrtiena sig fbda, dock fä de ej hälla Gesäller eller
'Läropojkar." Och Resolutionen 172Z den 16 October
§ 11. "Ve uti Garnizon liggande Soldater,
"som hafwa lärt Handtwerk, mäge hädanefter som till"fbrene
hafwa frihet att wid sine ledige stunder och
"fridagar nära sig med sitt Handtwerk, dock utan att
"sättja sig tillsammans att idka Hanbtwerket, eller inrätta
nägoa Werkstad, hwilket jämväl är enligt med
"Resolutionen pä Borgerskapets Allmänna Beswär."
Denna rättighet, som genom äberopade Kongl.
Resolutioner blifwit Soldater förunnad, fbrändrabrS
till betydlig del genom Kongl. Resolutionen af den 28
April 1789, hwarutk stadga-: "I tjenst warande
"och permitterad! Soldater, tä the Handtverk kunna
"och idka wilja, arbeta pä Mästares Werkstäder, dä
"lägenheter thertill är, eller fbr Mästare- räkning hem"ma
i Soldatens qvarter."
Häraf syne- huruledes Soldaten blifwit förbunden
att söka sig arbete hos Mästare, pä hwart
gvdt-cko bet ankommit, att honom med arbete eller
otillräcklig arbetslön förse, dä i vidrigt fall Soldaten
är ur ständ satt att med sitt Handtwerk kunna
sig nägot förtjena.
I anledning af det anförda, fär jag avhäkta
, bet mätte sä wäl de i tjenst warande, som äfwenwäl
afskedade Soldater, äterfä ben rättighet de tillförene
-
Den 22 September. 76A
rene ägt säsom högst nbdwänbigk till förbättrande as
deras närwarande beklaganSwärda ställning.
Detta Memoria! anhäller jag mä till Ekonomie.
och Beswärs - Utskottet remiiteraS. Stockholm d»
2v September 1809.
LronsteZt.
Remitterades till Allmänna BeswärS- och Ekonomie
- Utskottet.
Upplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs. och Cconomie-Utskotts Betänkande,
angäende Strömmingsfisket
tvid RiketS Stränder och Skärgärdar.
Uti ett hoS Wällofl. Borgare-StSndet ingkfwik
sch till detta Utskott remitteradt Memorial, hafwa
RikSdagS-Fullmägtige för Städerne HudwikSwall, Söderhamn,
Sundswall, Umeä, Gefle, Hernösand, Piteä,
Lulcä, öregrund och östhammar andragit, att oaktabt
2 Cap. 8 § uti Kongl Maj:tS Allmänna Stadga
och Ordning för Rikets Haft., Skär-, Ström, och
Insjö-fiske af den 14 November 1766 innehöll dek
Strömmings-fisket i Wester , Norrland och Westerbotten
finge af hwilken som häldst fritt idkaS, ej allenast
vid alla sä kallade Utskjär, Holmar och Stränder,
som icke tillhörde nägot witzk Hemman, utan öfwer»
Tredje Band. N:o 98, 99-
77v
Den 22 September.
ivid alla Skatttmanna Stränder, der Odal - Äkcr och
Äng icke mötte, utan att Fiskaren derföre till LaudslottS
gifwande were förbunden, hade likwäl de flesta
Strand-Ägare omkring Botmiika Wiken, genom uttyerkade
Wites-fbrbud af wcderbbrande Domare, hindrat
wcikstälugheten af berörde Författning i sä mätto
, att Städernes Fiskerffap antingen aldeles icke eller
ock emot en dryg, oftast öfwer all hösma betungande,
LandSlega tillälits, att tvid Skattemanna Strand idka
Strömmings - fiske: I anseende hmartill Fullmäg
tige
yrkat, att alla de Författningar och ätgärder ,
hwarigenom Strömmings - fisket, emot ordalydelsen i
sednare tider tvid Bottniska Wiken inskränkt, mätte
upphäfwas, samt utbfningcn af detta angelägna Näringsfäng
äter försättas i den frihet som dest naturliga
beskaffenhet och Samhällets gagn owilkorligen for
drade.
DId granskningen af detta ämne, har Utskottet
tagit under öfweiwägande hivad 6 och 8 §§ i 2
Cap. af 1766 ärs Kongl. Fiske-Ordning derom föreskrifwa,
jämfbrdt med Kongl. Stadgan och Rcglemen,
tet för Nordsjö Fiskerierna samt Salterierna i Götheborgs-
och Bohus-Län, under ben 21 Julli 1774!
och finner wäl, att innehället af berörde §§ hwar ä
sin sida hofwa till afsigt, att utstaka en medelrväg e
melian
Strandägare» och de Personer, som jemte honom
kunna idka Strömmings fiske, hwilkct syftcmäl
Utskottet äfwen anser böra iakttagas sä noga , som enskildes
cgcnteliga rätt och det Allmännas nytta for,
drar; men att samma i sine förordnanden frän
htvarandra i sä mätto ofwika, att 6 § i allmänhet
tillägger Jordägaren enskildt Fifferättighet, ,ä längt
desi Landgrrmd räcker, jämwäl wid öppna HafsStranben
eller der ingen Skärgärb är, samt utom
Skä
-
Den 22 September. 77K
Skären; hmaremot 8 § endast medgifwer LanbägareN
i der uppräknade Örter efter manligheten det företräde,
akt wid öppna -^>afs-, GksoF-, Berris - och
Sten - Strander rwänne dagar i weckan draga sörsta
Notwarpct; äfwensom att genom den i 6 § upps
tagne benämning af AandFrund, hwa's sträckning
borde utgöra gränsen för Jordägares enskilda Fiskerättighet,
icke nog tpdcligcn syneS mara bestämdt, hu«
ru längt det cnffildta området skulle frän Stranden
utgå.
Och som sädattc föreskrifter, hwilka i lika
ämnen, fastän för sä'skildte Orter blifmit utgifne,
böra efter Utskottets kanka, sä midt göiligt ä>-, b ingas
till enhet och likstämmighet, htvang-liom Jordägande-rättcn
pä alla häll med knähund.- h-lad vmf ttaS,
samt friheten i ett allmänt gagnande y-ke komme alla
dermed syhlosatte lika till godo; sä ock dä St^mmings
- fisket, hivartill rika tilltällen gitm s ä Rckets
Vidsträckta Sjökuster, otwifmelaktigt bör, i
till sin allmänna nytta, i synnerhet sed n fängsten af
Sill, denna i alla hushällsgrcnar högst oumbärliga
artikel, i märkclig mohn aflagjt, lemnäs sä mpcken frihet,
som, utan att förnärma enskild, antingen till
Skatt beräknad eller pä hmarjehanda sätt offenteligen
befästad ägande rätt, Allmänhetens fördel päkallar,
finner Utskottet sig, i anledning af det remitterade Memorialet,
böra Vördsammeligen hemställa, om icke, med
bibchällande af hwad 1766 ärS Fiskeri - Ordning för
bfrigt stadgar, deN ändring i 6 och 8 ZH deras kunde
göras, i afseende pä Strömmings-fisket utomskärs
och wid öppna Hafs-, Skogs-Bergs, och Skenstränder, alt
i likhet med det förhällande som fbreskrisweS i 2 Art.
7 § af Kongl. Majus Stadga och Reglemente för
Nordsjö-Fijkerierna, Mar och en Mä äga frihet, att
utan
772 Den 22 September.
utan nägon flagS afgift pö alla Orter af Riket, utomskärs,
wid öppna Hafs-, SkogS-, Ber^S- och
Sten - Stränder, där nägon sä beskaffad ulcflutandr
rätt, som nptz förut är nämnd, icke i wägen ligger,
Odal - Aker eller Äng, eller Städcrne donerad Jord
möter, obehindradt jemte Strand-Ägaren idka Strömmings
- siffe; denna sednare likwäl fbrbehällit, att
sedan han pä stället sig infunnit, ibland de öfrige
Strömmings-fiskande, intaga den ordning han sjelf ästundar;
I fölgd hwaraf de nu öfwerklagade Vitesförbud
och sädane hinder, som deraf skola uppstött,
till all kraft och wcrkan förswinna: hwarjemke Utskottet,
i öfwercnsstämmelse med ofwan anförde grunder
torde fö föreflä , att en hwar Strömmings-Iiskare jcmwäl
finge pä hwilken Ort han hälst wille denna sin
wahra ej mindre färsk, än insaltad till andra personer
affäta och försälja , hwilket dock Riksens Högl. Ständers
egen pröfning wördsammeligen underställes. Stockholm
den 9 September I8oy.
Pä Higl- Ridderllapets och Adelns
wägnar,
Jok. 6. Oxenstjerna.
Vä Wällvsl. Bvrgare-Ständkts
wägnar»
L. k. Lckönkerr.
Lade- pä korbtt.
UpplL^
Pä Högin. Prest,-Ständets
wägnar ,
^lagn. LtLZneiius.
PäHedeew Bvnde.Stänbrts
wägnar,
8. Lricknion.
k. dlelrel
-
Den 22 September. 775
Upplästes följande:
Riksens Högloft. StänbcrS Allmänna
DeswärS- och Cconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af RiksdagsFullmägtigcn
^jon ^onsson8 frän Blekinge
till Hederwärda Bonde-Ståndet
ingifne och derifrån till detta
Utskott d. z:dje i denna mänad remitterade
Memorial, innefattande hemställan
om bibehållande af den, genom
178Y ärS Kongl. Förordning,
angäendc Skatteköp, tillbrldke widsträcktare
dispositionsrätt öfwer Skatte-Hemmans
Skog, samt att be
rättigheter, hittils utkomne Försatt,
ringar i detta afseende, tillägga
Skattemän» mätte uti RikSdags-Deflutet
till oryggelig kraft och beständ
i framtiden blifwa försäkrade och
befästade.
vä Utffotket wid granffning af betta Memorial
fann den deruti yrkade satts, om nyttan af en
fri dispositionsrätt öfwer Skatte-Hemmans Skog, wara
fullkomligen öfwerensstämmande med det Förslag i
samma ämne, som Utskottet, i anledning af de till
dest ätgärd remitterade Memorialer, angäende förbättringar
af Skogs- och Jägeri - Förfatkningarne, förut
haft tillfälle, att uti afgifwit Betänkande, Riksens
Högloft. Ständers pröfning underställa; sä ansäg Utskottet
sig, jemte öbcropande af berörde Betänkande,
böra hos Riksens Hbgloflige Ständer wördsammeligen
tillstyrka bifall af hwad Riksdagsmannen )on ^or,8loa
i sitt Memorial till ytterligare säkerhet föc Skal temannens
-
774 Den 22 September.
nens fria Dispositionsrätt af Skogen föreslagit. Hwkl,
ket dock till Riksens Högloft. Ständers eget godtfinnande
wbrdsammeligen vfwerlemnas. Stockholm den
y:de September igoy.
DZ Högtofl. Riddcess. och Adel»S
wägvar»
^ok. 6. Oxenstierna.
Pä WälkS. Borgare-Standets
wäinär,
(!. 8Llrö.nkerr,
Begärdes pä hordek.
Herr von hlauksrvolkk, d!sri Ousigf^
8. Som ätskillige anmärkningar, rörande skogarneS
disposition, blifwkt till Cconomic-Utskottet nyligen remitterade,
för. flög Herr von klsulsevolik, att äfwen
detta Betänkande dit mätte fä medfölja.
Nägon hördeS härpä smara, att detta Betänkande
tvore kommit ifrän sjelfwa Utskottet, och kunde
säledes ej utan ventilation äter remitteras.
Herr von ksiausswolkk medgaf, att
det komme isrän U skottet, men anmärkte, att när Utskottet
at>af detta Betänkande, hade det andra, rörande
skogarna, ännu icke dit blifwit öterremtteradt»
Pä HLgw. Yreile-Stöndets
Nagri. LtLKnelius.
Pa Hederw. Bende-StLn-.
wiigtiar,
8. Lrickssori.
k.
Hans
Den 22 September. 775
Hans Excellence Herr Grefwe
kuut K: Dä ett Betänkande blifwit begärdt pä bor,
bet, torde det redan wara en afgjord sak, att det bör
Hwila. Hans Cxcellencc trodde för bfrjgt, att ett Betänkande
ej kan äterrcmitteras pä annat sätt, än dä
anmärkningar deremot under första ventilationen blif,
wik gjorda.
Hans Excel l e nce H e r r Grefwen
och Ordföranden proponerade, att Betänkandet
orubbadt mätte blifwa hanlande pä bordet,
Bifölls.
Anmälte- och infördes en Deputation ifrän Hög,
tvördige Preste-Ständet anförd af Bissopen m. m. Doctor
Weideman, som tilkännagaf, att Preste-Ständet
med warma känslor instämt i Borgare-Ständets propv,
sition, rörande en stor Deputation till Kongl. Maj-.t,
för att betyga Riksens Ständers glädje öfwer den slutne
freden. Tillika tilkännagaf Herr Biskopen, att Prestc-Ständet
förehaft Banco - Utssottets handlingar, rörande
den inom Utskottet upkomna skiljaktigheten, samt
i anledning deraf slädnät i den mening, att -PresteStändet
wäl hade önskat, det icke genom serskilda Memorial
till Ständen sädana frägor blifwit wäckta, som
inom Utskotten förewarit, utan att häldre serskilda meningar
jemte Utskottens beslut ttll Ständerna insända-,
men att i afseende pä fbrewarande fräga Ständet ej
funné nägot hinder för Banco-Utssottet att afgöra huf
tvudsas
-
776 Den 22 September.
tvudfaken, sedan en sädan proposition wore justerad,
som ej ledde till uprifwande af nägot äldre beslut.
Drputationen afträddc, efter manligheten brleb
kagad.
. UplästcS följande frän Lag - Utskottet inlemnade
Memorial:
Wördsamt Memorial!
Till Riksens Högloft. Ständer fär dera- LagMlkotk
wördtammast öfwerlemna följande Betänkande
sch Protokoll-,Utdrag nemligen:
N:o 12. Betänkande angäcnde Lagen- rätta
fdrständ i 9 Cap. r §. Ärfva Balken.
N:o iz. Betänkande angäende rättighet för
afgärda By att söka skifte med Bolby i skog och Ut
mark;
hwarmrd följer Riksdagsmannen kater Jern»
kröwn anförande till Protokollet i samma ämne.
N;o 14. Utdrag af Protokollet af ben zo
Augusti 1809, angäende 2:ne till Högtärade Borgare»
Stäadrt ingifna skrifter om Brrgsfbrlag.
Stockholm d. 7 Sept. 1809.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Hög». Preste-Ständets
LedambkerS »ägnar. Ledamöter- »ägnar.
Lsrl 6. Stiernstedt» 01ok Ljurbäck.
Pö
Den 22 September» 777
Pä Högtär. Borgare-Stan, Pä H^derw. Bonde-StändetsLcdamötcrs
wägnar. dets Ledamöters wägnar.
k. t!. Lröeveiimuk!. ?etei farnström.
Iok- l-Iolm barg ton.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Lag-UtffottBctäukanbc
i anledning af Herr Hä->
rabs.Höfdingen VVeiösnKjelms till
Högloft. Ridderskaprt och Adeln ingifna
och derifrän till Utskottet remitterade
Memorial, angäende L.a»
gens rätta förstånd i IX Cap.
i § Ärfda Balken.
Vä ett Bo efter en afliden skall skifta- emellan
Borgenärer, rfterlefwande Maka, Lestamcnts-hafware
och arfwingar; mäste tvid utredningen iackttagaS,
at det gods som androm tillhörer, och de in naturs, bbp-
äterfä, först afssiljas: att om nägondera Makan,
före Äiktenskapek haft nägon gäld, urskiljcS, om mbjcliget
är, hwad Han eller Hon förut ägde, för at med
sädan egendom afliqvidera samma gäld: at i mohn af
hela lösöre-egendomens belopp bestämmes och afsätteS
den rfterlefwande Makans fördel; att ifrän hwarderas
odalgods afskiljes ben egendom, hwari bägge Makarne
efter Lag eller ägtenskaps-förord äga gifto-rätt,
och deraf afsättrs, htvad som kan ätgä, dels till gälvandr
af främmands Prrsonrrs fordringar t samfält
773 Den 22 September.
To, dels till surrogat ät andra makan eller dest rättinnehafware
för föryttradt och till gemensam nytta anwändt
odalgods: att derefter det öfrige lägges i 2:ne
lotter, bcstäende dels af hwardera makans giftorätt i
det som af npstuämde afskrida sam-egendom äterstär,
dels af den enås eller andras odalgods: att pä hwardera
af de§e lotter, som är för enskild litzäng alt anse,
afräknaS hwarderas äterstäende enskilta gäld, dels
till främmande personer, när antingen det som
samma Maka före ägtenskapet war skyldig, icke kunnat
till fullo gäldas af hwad Han eller Hon förut ägde,
eller skulden under ägtenskapet, för dest enskildta nytta,
eller genom enskildt wällande och förgörelse tilkommit;
dels till den andra Mafan, när af sam.-egcndvmen
enskild gäld under ägtenskapet blifwit gulden, eller ben
enås odalgods till den andras enskildta nytta föryttradt,
eller det föryttrade odalgods, hwars wärde till samfält
nytta warit anwändt, icke kunnat af samfäldta stigängen
till fullo surrogcras. När alt sädant för sig
gädt, kan Boet anses wara skildt i 2:ne, hwardera bcstäcnde
dels af den esterlcfwandcs fördel, dels af äkerstoden
af förut omnämnde enskildta tilgäng, dels af
hwad frän den enas tilgäng blifwit flyttade pä ben andras:
och först efter en sädan boskillnad kan Morgongätwa,
Testamente och arf tagas af dm aflrdnes behällna
lott i Boet.
Som all denna utredning och afskillning omöjligen
kan wcrkställaS, utan att alt i det samfäldta Bort
är till sitt art, beskaffenhet och wärde kändt och bestämdt,
och pä det alle i Boet intcresterade Personer
bäde genast och i en framtid mä kunna weta hwad dem
» den ena eller andra arten af tilgängarue mä tillkomma;
har Lagstiftaren funnit aldeles oungängeligit att
i IX Cap. i § Ärfda Balken förordna att när döds
-
Den 22 September. 779
fall timar, stall den Maka, som efterlefwer, eller
arfwingar, eller the, som egendomen om
händer haft, chwad förord gjorde äro, riktigt
ripgifwa, och täta no m upteckna altsainmanS
i Boet, sä löst som fast, sadant som det wid
dödstiman war, med alla stnfter och handlingar,
fordringar och gäld.
Oen fasta egendomen pä landet, som endera
Makan ärft eller före ägtcnstapet fbrwärft, är wäl l
X Cap. GiftermälS Balken utmärkt såsom sädan, iiwari
den andra ej äger giftorätt: äfwen som i följd af XI
Cäp. 2 §, giftorätt icke äger rum i sä mpFet af den
ena Makans Stads- eller lösa egendom, som swarar
emot den gäld den andra för ägtenstapct ädragit sig,
samt genom Testamenten, kista! Lommil5-Fbrfattning
vch annat förord all stags egendom kan för odalgods
»vara fbrklaradt och frän giftorätt uteslutet. Men merendels
har den andra Makan warit delaktig i afkom»
sten och npttjo-rätten af sädant gods, äfwen som ber
keror af ofwananfbrda ersättnings - och Surrogats,
frägor, om sädant odalgods stall komma att tillhöra
den ena eller andra Makan: och först efter all denna
gälds, alla besia Surrogaters afstiljande, blifwcr det,
som af ben enas eller andras tilgäng öfrigt är eller
dertill ifrän den andras tilgäng lagdt, desi wcrkcliga
rnstildta tillhörighet och behälina lott i det förut gemensamma
Boet. Altsammans i detta Bo, stall
enligt Lagens bud, upgifwas och uptecknas, icke sädant
som det efter utredning och boskillnad möjellgen kan
blifwa, utan sädant, som det rvid dödStiman
war, och det ehwad förord gjorde äro, d. ä.
utan afseende dcrpä, om genom egcnteligt äktenskaps,
eller annat förord nägon Fast eller Lös Egendom blifvit
utmärkt säsom frän giftorätt uteslutit Odalgods,
780 Den 22 September.
eller ej: ekt stadgande, hwars grund och princip är
lika gällande äfwcn om sädan Egendom, deri enligt
Lag utan enskildt förord, giftorätt ej äger rum.
Nu som af hwad i ofwanbcrördc delar blifwkk
anmärkt, det icke kan undfalla uppmärksamhet, huru
magtpäliggandc är, att Bouptcckningar, sässm de
der skola ej allenast trygga Sterbhusets Delägare samt
Borgenärer och Gäldcnärer wid deras lagliga rättigheheter,
utan äfwen lägga grund för derefter skeende
delning, blifwa med all möjelig noggranhet wcrkstälde;
sä finner Lag-Utskottet^desto mer wädcligit, att nägon
stags egendom uti Boet mätte uteslutas, som Allmogen
och flere efter Författningar äga frihet till uppteckning-
förrättande, antaga hwilken de behaga, och
Medes af flike personer skulle komma att bero urskil,
jandr efter godtycko af det gods och egendom de kunde
tro ej wara till gemensamme Boet hörande: en urskiljning,
som dock ofta erfordrar ganska rediga kunskaper
uti Lagens stadgande» , och följakteligen e) kan
hos de wanlige Boupteckningsmän wäntaS. De mängfaldige
inwecklade och swärn Rättegängar, samt den
oreda och enskildta lidanden, som af denna anledning
härflutit, böra ätwarna frän alt afwikande frän hwad
tvär Lag sä wisligen stadgat.
Och ehuru denna anförda mening uppenbarligen
följer af Lagens bokstafweliga lydelse och betz wigtiga
ändamäl, dock enär, enligt hwad i Memorialet
anmält är, annorlunda understundom skall wara förfarit
, anser Lag-Utskottet nödigt tillstyrka, det mä Allmänheten
erlndraS att wid Boupteckning i Sterbhus,
eller eljest för Boskillnad, och när afträdcsförmän sbkcS,
icke allenast all Stads- och Lösegendom jemte utesiäende
gemensamma eller enstilbta fordringar, och
Den 22 September. 73r
hwab under Äcktcnskapct fbrwärft är, ehwad det säsom
fördel eller efter Testamente och fdrord ffulle kunna
wara utmärkt, säsom endera MakanS enskildta tillgäng
eller ej, utan ock bet fasta gods ä Landet, som
den ena eller andra Makan ärft eller före Äcktcnskapet
fbrwärft, bbr noga uppgifwaS, upptecknas och wörderås
, öfwen som andras egendom bbr till art, beskaffenhet
och wärde uppfdras med de Titlar, hwarunder
densamma i Boet finnes, om det är länt,
legdt, pantsatt eller fbrtrodt gods, ehuru wärbet af
sädan andras tillhörighet ej uti inventarii-summan in,
beräknas.
Stockholm ben 2Z Augusti 1809.
Vä tzigloil. Ridderskapet» och AdelnS Vä tzögw. VMe-.StänSett
Ledamöters wägnar, Ledamöter-magnar.
Larl 1^. Ltjernktestt. Olok Ljurbäck.
Vä tzögtärade Borgare-SZndtt» Dä Hederw. Bonde StändetS
Ledamöters wägnar, Ledamöters wägnar,
k. II. LrevvesmUkI. kelter fernström.
Job. Holmder^slon.
Riksens Högloft. Ständer- Lag,UtskottBetänkande
i anledning af ett hoHederwärda
Bonde-Stänbet anmäldt
och genom meddeladt ProtocollS, Utdrag
af ben 27 sistledne Julik till
Utskottet remittcradt Förslag, angärnbr
Rättighet för afgärda By
att
782 Den 22 September.
att söka skifte med Bol-By 2
Skog och Utmark.
Dä de urgamla Byars Äboer af sina widlyfriga
och öfwerflbdiga Jordägor upplära till nägra Ny»
byggare wiha odlingsbara trakter, som dcsic singö genom
Hägnader eller Rä och Rör afskilja, sä ock nyt»
tjerätt af den ointagna öfriga Utmarken; sä uppkom--  mo härigenom de sä kallade afgärda-Byar. Som man
ben tiden sällan eller troligast aldrig sälde Skog, och
dock bade deraf wida öfwer behofwet; gjordes icke nägot
förbchäll om rättigbcten till Afsalu, äfwcn som
fräga näppeligen kunde blifwa om stiftande af sädin
mark, som syntes tillräckclig för alla. Men när wi)
stigande cullur Skogarncs innehafware kunde äfwen
genom försäljning draga nytta af de samma och nöd»
wändigheten af Skifte insägs, började man äfwcn i
afseende pä beha ägor att göra skilnad emellan ägandeoch
blott nyttje-rätt, och första aftalet blcf tolkat till
fördel för Odal-Byn, som ansäg ägande-rätten och
med densamma rättigheten till afsalu sig ensam til.
hörig, hwaremot afgärda Byn endast rilerkändcs att
nyttja Skog-och Utmark till gärdens egit behof; äfwcn
som den förre fdrbebbll sig ensam frihet att ,öka stift;
och att derwid erhälla dubbel lott cmor den senare,
som likwäl derefter skulle i anseende till sin andel fä
njuta lika rätt som Bolby.
Efter dek i sednare tider, stogarne börjat fä ett
efter hand ökat wärde, och erfarenheten wisat, det
oaktadt förbud emot miWuShällning och öfwerdrifwen
afsalu, ätstilligc ägare läka af obetänksam egennytta
förleda sig att göra wida större tilgrcpp, än hwartill
de i mohn af enskild andel skäligen äro berättigade
och stogens äterwäxt det kan tilläta, blir Let Medes
för
Den 22 September. 783
för hvar och en af yttersta wigt, att fä sin lott af
skiljd
och sämedclst sätta sig i tilfälle, ej allenast att
skydda sin egendom för inkiäcktning och förödelse, utan
ock att till egen och det allmännas fördel begagna de
ä marken till äfwentprs befintlige odlings-lägenherer.
Och dä häraf ljusligen skönjcs, att Odal Bys
uteslutande rättighet till skiftes sökande, desto mindre
är förenlig med den afgärda By inkommande nyktjc,
rätt, som med sädant wilkor, af den förres ägare, skulle
bero, sä länge dermed npskjuta, att skogen wore ödelagd
och skifte fökjakteligen i detta hänseende onyttigt;
anser Lag Utffottet med rättwisa och allmänt bästa ösrvrrensstämmande
tilstprka den i 4 § 19 Cap. Byggninga-Balken
sökta ändring och rättclfi, i sä märto,
att Ägare uti afgjärda By mä förklaras berättigade
söka skifte med sine sä wäl som O
dal
Byns grannar uti skog och utmark med
lika påföljd, somnar sadant af någon i Odal,
Byn äskaS. Dock att Lagens förordnande om
hwarderas ägolott efter öre eller Henmiantal,
icke derigenom rubbas.
Stockholm d. ZO Augusti 1809.
PäHögl.Ridd. ochAdelnsLe- Pä Högw. Preste-Ständets
damöters wägnar, Ledamöters wägnar,
Larl 6. Ltzernsteclt. Olok Ljurbäck.
Pä Högtär. Borgare-Stän» Pä Hedcrw. Bonde-Stän
dcts
Ledamöters wägnar, dets Ledamöters vägnar,
k. kl. Orevvesmusil. katter sernström.
soll. klolmbc-rAfon.
784 Den 28 September.
Mrist.
Upläft hor Riksens Höglofliga Ständers Lagutskott
ben 8:de September iZog.
Hdmjukr anförande till protocollet:
Till Högloft, Lag-Utskottets Betänkande, rörande
afgärda DyS rätt till skiftes sökande med Bothult
Skog och Utmark, torde äfiren säsom Laga ffäl
böra tilläggas, det afgjärda Dp jemte Skatt och Rotering,
äflven efter sitt Hemman eller örctal till Landet-
Cultur och förmohn draga lika tyngd för sitt Jordahl,
som Bohlby wid allmänna Byggnader, Bro- och
WägarS underhällanbe, Krono-, Häll- och ReservefkjutsningarS
utgörande med mera, och säledes efter all
Folkrätt till dera- framtida beställd billigt berättigade
till det näringsfäng, som Orten efter sin natur frambringar,
ehuru till hälften mindre i Skog och Utmark
Ln Bolbx.
katter ^srnkröm.
Enligheten med bet uti Högloft. Lag - Utffottkk
rrplästa anförande intygar
folina klolmberzlon.
Utdrag af Riksens Högloft. StänderLag-Utskott-
Protokoll, hället i Stockholm
dra ZO Augusti 1809.
Till granskning företog- icke allenast Herrar
Kikdags Fullmägtiges för Städerna Arebro, Askersund,
Philipstad, Lindesberg, Nora och Christinehamn, ho
Högtt
-
Den 22 September.
72Z
Högtärad? Borgare - Ståndet ingifna och till Utskottet,
remitterade Memorial, angående åtskilliga förestagne
förändringar i Kongl. Fö ror bingarne om Förlag till
Bergsmanna - rörelsen , utan oek en af Handlanderna
Obar^, kstulpbcrg, dstorciström, LstlinA och Ivrvk
i Wlsteräs, saint och östergren i Köping,
undertecknad samt BcrgSförlag augärnde ffrift, hwilken
stäld till Kongl. Masit, men hss Högtärad? BorgareStändct
ingifwcn med Förklaring, enligt hnmd widfogat
Protocolls-> Utdrag omförmäler, att den samma
rvore af n^isjtag i sädan form stiliserad, jemwäl blifwit
till detta Utskott hänwisad. I sammanhang hwarMed
äfwcn upplästes Kongl. Maj-.ks och Rikets Höglofliga
Bcrgs-Collegii pä Utskottets begäran meddelta ProtocollS
- Utdrag , innehållande undcrrrättelse om hwad i
-Högbemältc Collegio förewarit och blifwit tillgjork i afseende
pä en af Kongl. Maj:t dels genom remiH de»
8 Inlii iFoo, dels ytterligare genom Rescript ben >
Octobcr 1807 Nädigst anbefallde granstning af BergsZcrlags-Ordningarnc.
Och ehurukväl en del af de i skriftcrne andras»
ne yrkanden synes böra skärskädaS efter de för Contraeter,
Fordringar, Förmänsrätt och Rätkegängs - Ordning
gällande allmänna grundsatser; dock som dr ämnen
, hwar! Riksens Ständers ätgärd blifwit begärd,
äga omedelbart inflytande pä Bergsmanna-, Bruks»
och Handelsrörelser, hwilka äro ibland de Ekonomiska
niäl, som enligt Regerings-Formens 8o:dr § icke hus»
wudsakcligcn höra tili Lag-Utskoltets handläggning, ansäg
Utskottet sig icke böra nägot Betänkande öfwer samma
yrkanden afgifwa. Hwarom säledcs ti» Riksens
Högloft. Ständer Utdrag af Prvtocollct ffulle wördTredje
Band. N;o 100, 101. sam
-
786 Den 22 September.
sammeligen lemnäs och Remisierne till Högtärade Bor,
gare-Ständct äterställas. supra.
Lx krotocollo
^crb. bloltnkierAscin.
Alla -esia ifrän Lag-Utstottek inlemnade Handlingar
ladcs pä bordet.
Grefwe 6^1IenborA, Kolian l^^nnin§,
hade inlemnat ett Memorial, hwilket upplästes,
sä lydande:
Dä ibland krigets olyckliga följder Rikets utblottade
tillständ slg äfwen företer med större pcnningcbehof,
till Rikets upprätthällande, än af wanliga tillgängar,
och Nationens sammanstött kunna upp-yllas,
lärer man förgäfwes söka fyllnaden af desie'behof i
annan wäg, än indragning, eller vacancer af Embeten
och Tjenster, för längre eller kortare tid, i mohn
af deras större eller mindre angelägenhet. En betyvclig
inkomst för Staten i denna wäg kan med stäl wäntas
af Indelta Armeens indragning till nägon del,
som först nu, dä en snar Fred torde med säkerhet wara
att körwänta, kan ställas i fräga,, och dä jag säledes
med en wärd Ledamot Herr äfwersten Loek instämmer
i nyttan och angelägenheten af en sädun indragning,
anhäller jag ödmjukeligen, att om tiden och
sättet för werkställigheten af desi, i detta afseende meddelte
Förstag, mitt yttrande fä afgifwa.
I närwarande omständigheter bör principen af
indragning eller vacancer i Armeen sä mycket mindre
blifwa
Den 22 September. 787
bljswa i allmänhet motbjudande, som utom det, att
allmänna beho^wcn plkilla den derigenom uppkommande
penninge-tillgäng, samt Rikets i aila afsccndcn utblottade
tillstånd krä-wer en längre hvila att änrkom,
ma ifrän betz nu waranbe oföraiögenhet att i krig sig
lnläta, denna Utwäg att lätta StarssWerket och lisa
Rust- och Rotehållare, iveras R c äte- ings-fbrbindelsck
icke är att anse säsom ny och söiur ok nd, utan
med nytta bliswit begagnad, efter krigen i sist förslutne
ärhundraden, dä, i längre lid, vakancer i Armeen
till en betydlig del gf Armeens styrka warit tiltäkne,
emot derföre erlagde V cancc-afgiftcr. As denna anledning,
och dä jag har mig bekant, att uppfyllande
af Recräkerings--förbindclscrne, med en kanske i afseende
pä kriget nödwändig stränghet, blifwil wcderbö,
rande älagd, som wid en efterlängtad Fred blir utan
alt ändamäl, sä sär jag ödmjukeligen tillstyrka, art
till tvinnande af tiden, Riksens Ständer hos K"'gt.
M.j:t nu i unde-dä nghct anhälla, att ali Recruterinst
till uppfyllande af Vacancer sa reid Lavalleriet,
soin Infanteriet och BälSnianSha^et
nrä genast Mställas. Hvad nu tiden för werkställighcten
af dcn förestagne indragningen angär, lä skulle
jag gerna b- ska , att genom dcnsammas werkstäl,
lande efter Freden dcn päräknade inkomsten för Sta,
ten kunde genast beredas, för egen del nöjd att för
mia egendom i be förestagne wiikor ingä, men j g
kan dock ej inse denna indragning annorlunda kunna
tverkställas, än längsamt och liict-sstvt i moon ak pä
tvanliga grunder blifvande Drt uter, uttm art fö -  närma bäde Rust- och Rokehrssares, sa nt Ny^^ks,
Soldaters och E. solins rätt. Ocn Rust- eller Rotehållare
, so" ifrän kriger äterlär en ung nyl;j' Ry>,
tare esser Soldat, med förmodan, at- under FrelslugN
i längie tio fä denna i sadan egenffap begagna, och
som
783 Den 22 September.
som gör mindre afseende pä olägcnheterne af desse
Krigsmans behållande, an genom deras entledigande
uppkommande större afgifter såsom Dacancc-medcl, bör
c) emot dess wilja kunna fränkännas dess rätt att bi»
behälla dess Ryttare eller Soldat, äfwcnsom desse, äterkomne
frän krigets faror och bcswärlighetcr, icke ritan
orattwisa kunna betagas rättighet akt under fredslugn
fä begagna de fördelar i afseende hwarpä de sig
krigrtS äfwentyr underkastat, och sätcdeS till krigstjenst
ännu dugeljge ej borde dcrifrän kunna emot deras
samtycke skiljas; men i ett annat förhållande ärv
dock de Regementet?, som anskaffa Soldater efter tour,
eller sä kallat skäf, j sä mätto, att där böra Soldater
med bibehällande af samma rätt uti krigstjenst
qwarblifwa, kunna flyktas ifrån den Rote, som häldre
betalar Dacancc-afgifk, till en sädan, som finner
för sig fdrmänligare att Soldaten bibchälla.
Beträffande äter wilkoret! för ke förcstagnr
indragnrngarne, sä finner jag wäl, hwad Cavalleriet
angär, den förcstagne bestämda afgift lämpclig, hälst i'
saknad af ordcnteliga Contractcr, rörande Rusthällarcs
förbindelser, -Dacance» afgifterne icke synas kunna
efter andra grunder bestämmas; men tvid de för
Infanteriet förcstagne afgifter, anser jag mig äga anledning
göra ben erindran, att, wid bestämmandet af
dess belopp, icke bör lemnäs afseende pä Provincernrs
olika godhet allena, utan förnämligast pä KnccktcContracterneS
ffiljaktige beskaffenhet, där, med anled,
ning af järskildte omständigheter, afgifterna till Soldater
wcrkeligen äro större t wisse sämre än bättre ansedde
Provincer, j öfwerensstämmelse hwarmcd den föreflagne
Spannemäls - afgjften antingen kunde jämkas,
eller Dacance - afgift, som jemlikt Markegäng blifwit
ketald, äfwen härefter kunna pä lika sätt erläggas.
Lill
Den 22 September. 7L9
Till ytterligare besparing för Staten, kunde en »vidsträcktare,
indragning i synnerhet lämpas tilt be Indclte
Regcmenker, bär Soldaten af Kronan särskildt erhäller
Spannemäl eller Rotar dermed ivid Soldatens
kedjande underftödcs, hwarpä säsom exempel mä snfb,
ras en del af Södermanlands Regemente, där Solda,
ferne hafwa hwar sin tunna Spannemäl af KronoTionden,
jemte dest tillbörliga hemkall, och lärer äfwen
förhällandet i wista andra Orter wara enahanda.
Under förbehöll, att Rote- och i synnerhet Rustställare
mätte för en längre och bestämd tid äga säkerhet, att
fä tillgodo njuta de nu blifwande Vacancer, med hertvid
stadgade afgifter, och i öfwerenSftämmelse med
hwad jag nu haft äran anföra, instämmer jag, att
tillstyrka den projecterade indragningen ä indelta Armeen,
öfwertygad att hwarken Rikets säkerhet eller
anseende nägot derigenom lider. I fordna tider med
widsträcktare omräde, och mindre mägtiga Grannar,
war wär Armee tillräckelig till Landets förswar, men
sedan den blifwit ej allenast betydligen inskränkt,
utan äfwen wär mägtigaste Granne, genom denna inskränkning
, i dubbelt afseende wunnit tillökning i dest
öfwcrlägsenhet, torde man näppeligen kunna räkna pä
Landets förswar allena af denna Armee, om denna
Granne skulle med all sin öfwcrlägsenhet ost anfalla,
och om i en sädan händelse förswaret till en del mäste
sökas i Nationens friwillige nit och biträde att skydda
Rikets Gränser» torde wid.ett sädant fbrhällande, en
indragning, som till en del skyndsamt kunde ersättas
pä Landets beskydd, icke hafwa sä hufwndsakeligt inflytande
, att man i afseende derpä borde äsidosätta, att
under ett förmodat Fredslugn, begagna de utwägar,
som kunde lätta allmänna bördorne och medwerka till
Lterfbrandc af ett förloradt Sjelfbeständ. Jag anställer
ödmjukeligen, att detta anförande mä till behörigt
Utskott
79v Den 22 September.
Utskott remitterar, att r samma,chana med Herr Sfs
werste Locks Memorial till pröfning förekomma.
^sob. tteunwA (-)llenborA.
Begärdes pä bordet, -
Upplästes ett till Bonde-Ständet af Riksdagsmannen
ifiän Elfsborgs Län ^neirSL8 OLnielskoe,
giswit till communiccriion med de öfriga Ständer; tils
lätit Memorial, sä lydande:
l8oy den 6 September uppläst i Bondc-Ständet,
och Fört. ttaren tillärit att Memorialet med Re»
spective Mev-Standen communicera, betygar
L, L, Lrätzärcik
-
Wördsamt Memorial!
Utan att egenteligcn för det närwarande wilja
fästa mig wid sielfwq förcmälet för Economie - U!skottets
Betänkande angående Inrättningar för fattiga
Barns uppfödande, samt nödiga anstalter till Veneriska
Su.-jttans hämmande , har jag blott trott mig
böra fästa min uppmärksamhet ä andra puncten af Utskottets
Förslag ijlt förekommande af sistnämnde sjukdoms
urbred.mde,
I afseende pä den tillstyrkta inskränkningen as
Gärdfari - Handeln , aberopar jag bet särskildta anförande,
som redan förut blifwir ingiswit och till Eco
nomie
-
Den 22 September. 79L
nomie-Utskottet remitteradt, bfwcrtygad, akt Ständek
deraf lärer fi-ina vbillighctcn af ett steg, som skulle
leda till sä mänga Medborgares förderf, hwilka nu
äro nyttiga och arbetsamma, samt utom den Skatt
Staren drager af deras Jordbruk, betala rn icke obctydclig
afgift för en ganska obetydelig Handels, förmon;
men dä Utskottet framställ inskränkning af denna
Handel, säsom ett medel till Veneriska SmittanS
hämmande, nddgaS jag emot min wilja bekänna , att
Utskottet wisat altför ringa agtning för en Clast Medborgare
, hwilka säsom fria Swenska Odal - Bönder
icke utan ett groft förolämpande ä Utskottets sida kunna
sättas ihop med Zigucnarc, Skojare och Hästbytare.
Utskottet hade bordt weta, att dest Betänkande
tvär ställt äfwcn till ett Ständ, hwars Medlemmar
lika med Gärdfari-Handlande äro Skatte - Bönder och
äfwcn ivid Riksdagarne hafwa Fullmägkige. Det hade
säledcs bort inse, att ett förolämpande mot wista
Ståndets Ledamöter icke kunde anses annorlunda, äu
säsom ett förolämpande mot hela Ständct, och jag
hoppas, samt anhällcr pä det ömmaste, att Ständer
genom ett afgäcnde Protocolls-Utdrag förständiga Utskottet
om austöllighetcn af best Expeditionssäkt.
Jag bör dock beswara och icke undwika sjclfwa
frägan. Hwar Man som wet hwad en Gärdfari-handlande
will säga, känner, att de utgöras af Allmogen
sjelf, att de inom rn wist tid stola äterwända, och att
säledcs det sedeförderf som stundom är en följd af etk
längre wistande i stora Städer, sä mycket mindre här
kan inträffa, som Allmogen naturligtwiS icke wäljer dest»
till sina wahrors afyttrande. Deremot sätter man orättwist
bland Gärdfari- handlande det antal Borgare
som frän Städerne Boräs och Ulricehamn utwandra,
af hwilka en^del förr warit Bönder och hela äret uppehör
-
792
Den 22 September.
xehäller sig ä främmande orter, ehuru Gärdfari-hanblande
med dem aga ingen gemenskap. Akt renheten r
sederne allmännast finnes pä Landsbygden och hoS Allmogen,
lärer jag ieke bchöfwa bewisa, akt den till err
fanste owanlig grad räder i war hemort, bestyrker jag
med wittnesbörd af alla dem som der mistats. Men
huru kan dä förnuftigtivis sägaS, att smittan skall uthredas
af dem, eller följer icke deraf pä samma grund,
att hwar och en annan af Allmogen som företar längre
resor afwcn stall utbreda smittan. Jag upmanar
Utskottet, samt hwar och en annan att upgifwa be
händelser dä Dcncristc smittor genom Gärdfari-handlande
blifwit utbredde.
Allmogen frän Norrland reser hwarje är pä
loista tider ända till Stockholm med stna Landtmanna»
productcr. De äterwända lika med Elfsborgs -Läns
Allmoge pä wista tider till sin hemort, men man be»
skyller icke dem för sjukdomars utbredande, och man ä»
ger ock lika litet stäk dertill, som i afseende pä Gärd»
fari-handlande. Samma förhällandc är ock med All,
mogen frän Dalarne som större delen af äret pä arbete
mistas i alla Rikets Provincer, utan akt nägon
anmärkning derwid blifwit gjord.
Utskottets omdömmc lärer sälcdcs grunda sig
pä bristande kännedom om saken; det har förmodcligcn
trott, att Gärdfari-handlandc utgjordes af en hop löst
folk, utan annat förswar eller näringsfäng; men dä
Utskottet nu fär den underrättelsen, att de utgöras af
en genom flit och idoghet aktningswärd Clast af Med,
borgare, att de idka denna handel icke för sitt nöje,
men för att ersätta den brist pä utkomst som är en
följd af en härdare natur, att till deras handastöjderS
förfärdigande anwändes den tid som annars kunde lil,
bringas
Den 22 September.
793
bringas i ledighet, att deras handel utgör enda medlet
för dem, att kunna afbörda sig sina skyldigheter mot
Staten, torde Utskottet af alla dessa omständigheter
finna skäl till ett mildare omdbmme, och ätminstone, att
med mera aktning behandla dem som i bctydelig mohn
lika med Rikets öfrige Allmoge bidrager till Fädcrncslandels
beständ. Stockholm d. 6 September 1809.
Anstrems Danielsson
frän Elfsborgs-Län.
Likheten med Orinalet intygar
5. L. DlLZarstb.
Efter upläsningen af detta Memorial äterkom
Herr Grefwcn och Landt-Marffalken och förmälde, att
han uträttat Riddcrskapcts och Adelns önskan, och hoS
Kongl. Majit förfrägat sig, om och när Hans Maj:k
wille emottaga ben ifrägawarande stora Dcputationen.
Hans Majit hade behagat förklara, att ehuru han
dcrpä ej worc beredd, wille han dock gerna emottaga
detta prof af Riksens Ständers tilgifwenhct, och önskade
att Dcputationen genast i denna förmiddag infunne
sig, emedan Hans Majit wore i dag mycket sysselsatt,
och ärnade pä eftermiddagen resa pä Landet.
För öfrigt wille Hans Majit sä snart Freds-documentet
hunne öfwersättas, läka kalla Riksens Ständer till
klenum kienorum. Herr Landt-Marffalken hade i
underdänighet förcstält, att om en Deputation genast
skulle afgä, wore »ränge dertill oberedde och oklädde,
hwarefter Hans Majit i Räder täckter förklara, att
Ständernas Ledamöter kunde upwakta honom säsom de
nu
794 Den 22 September.
NII wörö klädde. I följe häraf proponerade Herr
Landt-Marstalkcn att Dcputatronen genast skulle upiccknas
och afgä.
BiföllS.
Dä H e r r L a n d t - M a r s k a l k c n widare
tilkännagaf, att de öfriga Ständen ärnat sända hwardcra
12 Ledamöter, bcstötS att af Ridderstapet och Adcln
24 Ledamöter till denna Deputation skulle utses.
Herr Lilverstolpe, kreöric, upläste
följande till Protokollet:
Högloft. Ridderstapct och Adeln utbeder jag mig
l ödmjukhet fä erindra ett ärende, hwilkct till äfwenty
s glädjen eller kanske bekymret tyckes längre hafwa
upskutit, än eljest torde wedcrbordt; det, att söka i Metallen
fkrewiga minnet af Deras Majcstäters Konung
XIII och Drottning NLVV16 LI.I8E1'»
Lkk^kk.OH^8 för alla Swensta hjerta» högst glädjefulla
Kröning. Jag dristar fördenskull hemställa,
vm icke, i-likställighet med dek som tilförcne stedt, en
Mcdaille till wänlig storlek kuude öfwer denna högtidlighet
blifwa flogen, pä den bekostnad, hwilken lika
som är 1ZO0 wore för Riksens Ständer tilgängclig,
Banquens, för att sedan uti Guld i underdänighet öfwcrlämnas
till märt älstade och wördade Konunga-hus.
Utan twekan om difall till detta »vedermäle af undersätclig
tro och aktning, torde de öfriga Respectivc Ständcn
fä del af Riddcrstapeis och Adelns beslut, pä det
sjelfwa minnespenningen till dess innehäll sedan mätte
af Kongl Witteihels-, Historie- och Antiquitets-Acadcmicn
kunna blifwa stadgad.
Uppä
Den 22 September. 795
Uppä derom af Herr Grefwe» och Landk-Marskalken
gjord proposition, blef denna Motion enhälligt
bifallen.
Grefwe körner, ^örsn: Sä
som
Ledamot af Constitutions-Utstottct fär jag den äran
ge Högl. Riddeistapet och Adcln tilkänna, att som det
projcct till en Tryckfrihets - förordning, som af den af
Hans Maj:t redan före Riksdagen i detta afseende förordnade
Commitka blifwit författad!, sedermera blifwit
Constitutions-Ulstotkct mcddeladt, men detta Utskott önskar
att i förwäg inhämta de ätstilliga Riks-Ständeiis
tankar öfwer detta wigtiga ämne, och derföre warit
betänkt att meddela dem det ofwannämnde projcct, för
att sedan kunna rätta s!g efter och begagna deras anmärkningar,
har jag sätt mig updragit, att hos Högloft
Ridderstapet och Adelil göra mig underrättad, huruivida
Högloft. Ridderskapet och Adcln skulle bifalla,
att Constitutions-Utskottet genast finge draga försorg
akt p'vjectet till Tryckfrihcts-Zörordningen blefwe tryckt
för att sämedelst kunna fullkomligare underställas de
Rcipective Ständens pröfning. Om Högloft. Riddcrskapet
och Adcln dertill bifaller, »innes tid och tilfälle
för hwar och en, att taga om saken en närmare kän«
nedom.
Friherre bjerta, ^.xsl, ansäg detta
förstag gansta nyttigt.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alken gjorde dcrpä proposition» hwilken
Bifölls; och skulle sä wäl Constitutions-Utstoktet,
som de öfrige Respective Ständen genour ProtocollSUtdrag
derom underrättas.
Depu
-
796 Den 25 September.
Deputation?» upropades och afgeck; hwarefier
Ridderskapet och Adeln ätikildes klockem ^ till 2.
In träsm protocolli
6. Lilver8kolps.
Mandagen den 25 September»
plenum klockan 10 f. m.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hässel i Högloss.
Ridderskapets och Adelns plenum d.
22 September 1809.
S. O. Anmälte- ifrän Constitutions-Utskottet
en anhässan, att dä Utskottet worc sinnadt att till
Riksens Ständer bfwerlcmna bet Förslag tiss en Tryckfrihets
Förordning, som af en serskild redan före Riksdagen
tiss sädant ändamäl nedsatt Committé blifwik
ineddeladt, pä det Utskottek mä i förwäg fä inhämta
de Respective Riks-Ständens tankar öfwer detta wigtiga
ämne, detta förslag mätte genom Utskottet- försorg
genast fä tryckas, för att sämedrlst kunna fullkomligare
underställa- Riksens Ständer- pröfning, och fann
Ridderskapet ochAdeln skäligt, att till denna anhällanlemna
sitt bifall; hwarom de Respective Med-Ständen
genom
Den 25 September. 797
genom Utdrag af Protokollet wänligcn skulle underrättas.
blt supra.
Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft.
Ridderskapcts och Adelns klanum d.
22 September 1809.
S. O, Föredrogs Stats-Utskottcls ProtocollSUtdrag
af den 2o:dc sisttedne September, hwarigenvm
Utskottet inför Riksens Ständer snmäll, att detsamma
icke säge sig i ständ, att inom den utte Oktober, dä
tre Mänader ifrän den dag Kongl. Majus nädiga proposition
om Stats - Wcrkeis tilständ och behof ankom
och iiplästes, äro förflutns, wöjcligcn kunna medhinna
att utreda och sig utkäta öfwer ej mindre alla de, enligt
RegeringS-formcn till desi ätgärd hörande, än frän
de Respektive Riks-Ständen dit remitterade ärender;
hrmställandcs altsä Utskottet till Riksens Ständer om
de c) skulle täckas sinna angelägenheten fordra, att
hos Kongl. Maj:t i undcrdänighct anhälla, det Riksdagen
mätte ännu nägon tid fä fortfara; och besiöt
Riddcrskapct och Adeln i anledning häraf, att wänligen
inbjuda sine Med-Ständer, att enligt den 109 §
Rcgerings-Formens föreskrift hos Kongl. Majit gemensamt
i underdänighet begära Riksdagens förlängande
med en mänad eller till ben 11 nästkommande November;
hwilket beslut genom Utdrag af Protocollet be öfrige
Rcspective Ständen meddelas skulle, bst supra.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Ridderskapeks och Adelns Utenum d.
22 September 1809.
S. O. För att fbrewiga minnet af Deråt
Wajestätert Konung XIII och Drottning bMV
V1L
-
798 Den 2Z September.
VIN cH^Kl.OI-1^8 K"öning, be
stöt
Ridderik'pet och Adela att en Mkdaille af lika
storlek med förra K örings.Med iller och, enligt bwad
hittils öfliat warit, pä B ngueNs bekostnad skulle blikiva
slagen; görandes sig Ridderskopet och Adeln dek
hopp, att de öfrige Rcchctkive Ständcn skulle i della
beslut instämma. Ole supra.
Widare justerades följande trenne underdäniga
skrifwclser till Kongl. Majrt. ^
- ' - ' ' ' ^ '
Stormatztigste Atternädigste
Konung!
Hos Riksens Ständer har kill öfwerläggning
förekommit Eoer Kongl. Mff:ts nädiga proposition - f
den :z sistledne Julii om sädan fö klaring af 57 och
s8 ZZ i 14 §ap. af 1798 ärs Krigs L Artiklar, atk
deruti innefattade 'stadganden' mä j K lästid lämpas
till äfwen de händelser, dä drottmäl af mindre swär beskaffenhet,
än de som röra lif eller ära, genom beswär
eller ansökning inkomma.
Oansedt ä ena sidan Riksens Sander funnit,
Ntt skälet för Krigs-A tiklar >s ifragawarande föreskrift
om ett frön allmänna stadganden afwik^nde körs
hällande i krig, wid underställ i g och siuteligt ffärstädande
af L^werMomstoleNs Utsi g i grolware bro-tmäl,
endast är att finna un nödMändighetcn, att
skAndsamt asfluta södana mål och hasta förb pt'rens
bestraff
-
Den SZ September. 799
bestraffning, och att Medes detta skäl ej wid alla tillfälle»
är förhand, i synnerhet som linder krigstid nägon
del af Tropparnc kunna uti hemorten wistas; liktväl,
och som äberopade Krigs - Articlar utgöra en till
efterrättelse gällande Lag, och tillika den principe är
fullkomligen grundad, att mindre brottmäl icke kräfiva
i deras behandlande en större noggrcnhet än de
swärare: Altsä bifalla Riksens Ständer, i enlighet
med hwad Eder Kongl. Maj:t i nädcr föreslagit, dck
mä alla de Mlitaira förbrytelser, som under krig föröfwas
och ifrän Krigs - Oomstolarnc antingen hemställningswis
eller genom undcrdäniga beswär och ansökningar
Kongl. Maj:ts Nädiga pröfning underkastas, af Kongl.
Majit eller Oest Högste Bcfälhafware, enligt dem af
Kongl. Majrt meddeldt Jnstructivn, prbfwas och afgöras,
utan tillämpning af hwad för Gcneral-AuditeurSÄrendcrncs
handterande i fredstid genom Regering-»
Formen finnes stadgadt.
Riksens Ständer framhärda rc.
Slormägtigste Memadigste
Konung!
Uti Nädig Proposition af ben 7:de i denna mänåd
, rörande ätlkilligc af Allmänna Magazins - Oire»
ctioncn uppaifne behof och omständigheter, har Eder
Kona' Majtt j Räder behagat för Riksens S'änder
framställa anaelägenhcten as medels ausläende till räddning
och understöd för Westerbottens Jnwänarr, hälst
bemäl
-
800 Den 25 September.
bemälfe Direktion i underdänighet titlkännagifwit, akt
den hwarken äger nägot sbrräd af Spanmäk, att anmandas
tiss detta behof, eller penningar för hwilka
Spanmäl kunde dertill uphandlas.
Riksens Ständer hafwa äfwcn häruti med
wbrdnad och tacksamhet igenkänt Eder Kongl. Maj:ts
hulda och fadcrliga omsorg för trogne och olycklige
Undcrsätcr. Ali afseente pä Statens knappa tilgängar
mäste wika för nödwändigheten och pligken, att
genom ett kraftigt och tidigt biträde underlätta Medborgares
behof och bereda dcraS fördelar i förening
med det allmännas. Riksens Ständer skynda säledes,
alt inför Eder Kongl. Majit förklara deras enhälliga
bifall, det af de, l Banquen, för StatS-Wcrkets räkning,
insatte och ännu odisponcradc friwilliga Län och
gäfwor, ett Län af Femtio-Tusende Riksdaler Banco
mä lemnäs Westerbottens Läns Jumänare, att fördelas
och anwändas pä det sätt Eder Kongl. Majit i näder
prdfwar lämpligast, till befrämjande af Landels bästa
och den allmänna nödens afhjelpande.
Dä detta Län meddelas till understöd för nödlidande,
anse Riksens Ständer nägon ränta derä ej
kunna äga rum; och pä det Läntagarne mä med den
möjligen minsta tunga till äterbctalning förbindas,
finna Riksens Ständer skäligt, att, med förskoning
derifrän under de 2:nr första ören, läntagarne böra sedermera
ärligen afbetala en tredjedel, som till Riksgälds-Contoiret
kommer att erläggas frän och med är
1812, sä att förskottet pä z:ne är eller kill och med
Sr 1814 warder till fullo ersatt; om »verkställigheten
hwaraf Eder Kongl. Ma):ts Befallnings - haftvande t
Orten torde undfä nädig befallning.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stor
-
Den 25 September. Lor
Slormägligste Mmmdigsie
Konung!
Sedan hoS Eder Kongs. Majit i undcrdänighet
bllfwit anmäldt, hurusom do ännu obcta-l.e betydliga
förskott, hwilka ur Landt,Räatcriei ne tagilS till K;'gsUtgifter,
sä minskat Stats»Werkeis tilgäiigar, atr dä
äfwcn General-Tull - Llrrcnde -Societetens Fullmägtigr
jnnehöllo hälften af Tull - iukou.stcn, till följe atdcraS
pä nödig befalliung den 22 sistlcdnc Mars kill Banqurn
utfärdade förbindelse, StatS»Conroiret icke kunde ästadkomma
medel hwarkcn till större delen af Tredje
Lönings-Qvartalet, eller de flera Summor, som efter
Riks-Staten borde utgZ, bär Eder Kongl. M j:t lill
kfhjelpande af Stats-Wcrkets nuLaraudc Pcn»iuge-behof,
i näder proponerat Riksens Ständer den utwäg,
att lära hela Tull - Upbörden detta är, likasom förut,
af Stats-Cvntoiret disponeras.
Dä Stats, Werkcts upräkthällande fordrar, att
betz oundgängliga Utgifter bestridas, hwarförutan detta
äfwcnsvm andra Penninge - förwaltande Wcrks Credit
skulle skadas, och Löntagaren i synnerhet blifwa lidande,
bifalla Riksens Ständer, jämlikt Eder Kongl. Majus
nädiga framställa», det Banquens rättighet, att, till
godtgörande af en witz faststäkd afbetalning ä Capital
och ränta af dctz gjorda förskott, fä Tull-Arrende
medlen upbära och sedermera med Stats-Wcrket om bf«
tverfkottet ingä Liqvid, mä först med nästa är i8ic>
taga sin början, och StatS-Contoirct säledes för inne»
warandc är, utan hinder af den skedda pantförskrifningen
detza medel lyfta och disponera. Dock pä bet BanTredje
Band. N:o lvL, ivz. quea
8O2 Den 2Z September.
qven derigenom icke mätte sakna hvad densamma noder
detta Är bör ätnjuta i afbetalning pä Capital och
ränta af ltir.nadc förskott, anse Riksens Ständer nödigt,
att Banquen af de Patrioriska Län och gäfwor, svin
blifwit derstädes för Stats - Werkets Räkning insatte
och ännu finnas wara vdisponerade, mä gvdtgöras för
hwad densamma till och med innevarande ärs stut i
Mant afseende tilkommer, och hvilket, enligt meddelad
tipgift och uträkning, utgör tilsammans Nittio Ätta
Tusende Fyrahundrade Trettio Nio (98,439) R:dr5
skill. 4 rist. Banco.
Riksens Ständer framhärda rc.
Herr Grefven och Lanbt-Marskalken
förmältc, att Banquens Depositions-Attest
ö de 14 Packlärar, hwilka, med päskrift, att be wore
Konungen tilhörige, warit i Banquen nedsatte, frän f.
d. Konungen ankommit, samt att k anledning deraf
Lesia Packlärar komme att i morgon klockan 8 i Banquen
öppnas i närvaro af Riksens Ständers Ombud
till Upteckningen samt af Banco-Utskottets Ledamöter,
hvarefter och sedan utrönt blifwit, att berörde Depositum
tilhörer Hertigen af Lrumevik; Oelg, detsamma
komme att till den Engelske LksrLe 6^8 RKsireg utlemnas,
som ägde att läta dem till England öfverföra.
Friherre »stjertn, ^xel: Dä jag har
den äran att wara Höglofl. Riddrrskapcts och Adelns
Ombud vid detta tilfälle, fär jag ödmjukeligen hemställa,
Den 2Z September. 8vZ
ställa, om i händelse det blifwer med behörige documenker
wisadt, att i defia Pr.cklärar c) finnes nägot
som tilhörer Riket, Niddcrstapek och Adela ej ställe
finna att ä desi Ombuds fida ej anledning kan wara,
att wägra deras utlcmnande.
Herr Grefwe» och Landt-Marskal
ken ansäg det wara naturligt, att när det wisades,
att berörde Lärår wore Hertigens af ilrrmrvvig
Oel8 tilhbrighet, kunde deras Ullemu ande icke för»
wägras.
Herr fi!eck?rste-lt, ^ON, Uvlästt till
Protscollct följande: Hos Högwäloorne Herr Grefwe»
och Landt-Marstalken sanik Höiilofl. Riddcrstapct och
Adeln fär jag i ödmjukhet anmäla ett Ekonomie-mät,
som mer än nägot annat torde sördra Riksens Ständers
styndcsammaste handläggning. Wärk Land har
betta är blifwik wälfignadt nied ett ben rikaste störd,
hwadan ock Spanmälcn nedfallit under sv procent
mot hwad den gälbe i Julli mänad. I ungefärligen
samma Proportion förhället det sig med alla Vegetabilier;
icke desto mindre införstnfweS och inkommer dageligen
en mängd af Utländsk Spannemäl, hwilken enligt
inköps,priset med avante ändä torde kunna säljalt
till § högst 6 R:dr. Tunnan. Vetta skulle kunna slutas
sä, att LandtmanneN, oaktadt sin rika störd, ändä
r) kan i brist af Contante penningar afbörda fia hwarkcn
sine Krono - Utlagor eller pä annat sätt göra rätt
för stg. Hos Högloft. Ridderstapek och Adeln underställer
jag derföre i ödmjukhet, om ej SpannrmälS Införsel
-
804 Den SZ September.
försel pä 6 Mänaber borde förbjudas? Om e) aila 4
Riks-Ständcn samfält härom borde hos Kongl. Maj:t
i undcrdänighet anhälla?
Begärdes pä bordet.
Grefwe Os ! n 6 nrsi is, ^gcvb: Jag
fär ben äran nämna, att jag har mig bekant, det de
andra trennc Ständen remitterat tilbaka till Allmänna
Beswärs- och Economie - Utskottet dest Betänkande
rörande Bränwins - bränningen och de allmänna Magazincrne;
och skulle jag pä sädan grund anhälla hos
Herr Grefwe» och Landt-Marskalkcn, att detta Betänkande
mätte snart hos Riddcrskapct och Adeln fä företagas
till öfwerläggning, pä det Utskottet, i händelse
anmärkningar derwid göras, mätte komma i belägenhet
att sä mycket skyndsammare äter inkomma med sitt utlätande.
Äswen fär jag bedja Högloft. Ridderskap?!
och Adeln om förlätclse för det jag ej nu kan, enligt
min yttrade förhoppning, aflemna BewillnkngS-Utskottets
Betänkande om BcwillningS-grunderna tryckt. Oaktadt
all anwänd möda, har det warit Boktryckaren
omöjligt, att detsamma medhinna, utan skall detsamma
om fä dagar aflcmnas: och anbällcr jag emedlertid att
till tidens winnande det skrifreliga Exemplaret mätte fä
i dag för Riddcrffapet och Adeln uplasas.
Grefwe vokns, upläste följan
de:
Jag tror mig upfylla en Medborgerlig pligt och
att
Den 25 September. 805
att säledes i sin mähn fullgöra det fä ansvariga som
hedrande kall, hvilket ällgger ocksä mig, i egenskap af
Högloft. Riddcrskapcts och Adelns Ledamot, da jag ta,
ger mig den frihet, att leda deras upmärksamhct pä en
omständighet, som stör uti dircct sammanhang med
tvär nyligen antagna Regeringsform. Densammas Z4
§ stadgar? De uti denna Regeringsform dcstLm,
da npa Embeten, Gtats-MinistrarneS, GtatSRädenS
och Justitia-RadenS, skola upföraS i
Rikets Stat och ma icke af narson tisirka med
andra Civila Embeten bekladaS. Här fastställer
en i min tanka mindre lycklig skiljaktighet emellan de
Militairc och Civile Ledamöterna af Stats - Rädet.
För de förre fbrutsättes möjligheten af flere EmbctcnS
förenande, hvilken mcdförcr den olägenhet, att Civile
Stats-Rädens uteslutande frän samma möjlighet ästadkomincr
en olikhet uti wedcrgällnings-wilkorcn för Em,
ketsmän af en och samma Corps, hwilka dock böra förmodas
äga lika möda med lika nytta för Riket» och
säledes äfwcn tyckas derföre böra upbära enahanda
belöning. Detta är ej heller ben enda olägenhet ett
sädant stadgande ästadkommer. Hufwudskälet till förbudet
emot flere Embetcns och säledes göromäls samlande
i en hand, lärer utan twifwcl ligga uti sjelfum
ingreppet om wigten och wärdet af de till Herrar SkatS,
Rädrrnes befattning hörande ärender, som förmodas
nptaga all deras tid, och kräfwa hela deras omtanka.
Detta skäl tyckes likväl sjelfva Constitutionen hafva
fläpt ur ögnasigtet vid bestämmandet af en mängdubb,
Kng a^ gbromäl och befattningar för de Militaire Lerambtcrne
af Stats-Rädet, som endast skulle kunna
rättvisas, i fall det vöre gifvet, att en Militairc Cm,
ibetSman, blott för det, att han är Militaire, ägde en
större sörmäga att omfatta och bestrida flere saker tilli,
ka; men i annat fall innebär en orättvisa i bedöm
mandet,
So6 Den 2Z September.
mandet, antingen af Civile Tmbctsmäns skicklighet esliv
af Mililaire-göromättns wigt, genom hwars förringande
allena fleres sanstäldta bestridande af en Person
kunde spaak bäde möjligt och östligt. Denna Z eller
ruin anmrrf"! g deremot torde säledes fä öfwcrlcnmas
till C>'ust! 'ltii"!s - Utskottets närmare granffning, som
francheies torde medföra en, som mig spnck, nödig
rättelse.
Deremot fär jag nu genast, i anseende till den
ö samma H bittils följda werkställighet till skyndsam
rättelse anmäla den omständigheten, att twertemot samma
§:k bokstafwcliga stadgande, det lärer finnas uti
Stats-Rädet en Civil Ledamot, som ännu i denna
stund med Stats-Räds - Embetct förenar Ordförande
Uti Kongl. Nnmmer-Lotteric-Directioncn, med dertill hörande
Lön, stor 620 R:dr. Banco. Sjclfwa Stats,
Calendern intyger sanningen af min upgift och har
jag dessutom inhämtat säker underrättelse, att Herr
Baron koieniilcicl intill denna dag, ej afsagt stg nyss
omsatte besättning och lön; hwilkct dock i grund af
Regerings formens föreskrift, lärer böra förmodas wa,
ra af honom blott upskjutit; Jag har äfwen länge upfkuUt,
att derom göra en påminnelse, den jag önskat
klistra öfverflödig, genoin wälbcmälte höga EmbetSmans
egen hedrande omtanka; men dä werkan deraf ännu
Uteblifwit, har jag sä mycket mindre dragit l Betän,
kande, att nn oöra denna anmälan, som ingen flags
personlig afsigt ever anledning deruti ingär, utan allenast
dep, att befrämja wär nyss antagna Grund-Lags
helg', ock) att, medelst indragandet af en lön ifrän den
ha ven, tom därtill nu meia äger hvarken rättighet
eller bebos, beneda en tilgäng för Stats-Wcrkct, som
är sä högst nödig för detsamma, för att belöna nä,
gon af Riket wällörtjent Embetsman, eller afhjelpa näsen
guttans kanske tryckande udd.
Den LZ September. 807
I afseende pä denna sednare delen af mitt ödmjuka
Memorial, torde det böra remitteras till Högloft.
Stats - Utskottets handläggning.
Grefwe ve la 6 ar 6 rs, jacob: Endast
anmärkningswis fär jag den äran nämna, hwad
Herr Grefwe Ooknss uppgift rörande Herr StatsRädet
Baron kötonbiaö angär, att den händelsen,
att man för nägon befattning finnes uppförd i Calcndern,
icke är nägot bewis, att man ännu densamma
innehar. Calender» war redan förlcdit är färdigtryckt:
sednare förändringar kunna ej deruti finnas.
Hwad Grefwe Oofina andragit om Friherre ^olonbiack
ffulle dä pä lika sätt gälla om Herr Stats-Rädct
Hfiicrbetk, som äfwen i Calendern stär upptagen
säsom Konungens Hand - Secreterare: Han har fbrmodeligen
wiv fin upphöjelse till Stats-Räd frängätt
benna befattning: det är en sak som är mig obekant,
men i alla fall kan Calendern i ett mäl af den beskaffenhet
som detta icke tjena tilt bewis.
Grefwe volina, yttrade fig, att han an,
säge en tryckt Calender böra fullkomligen tjena till bewis;
men Herr Grefwen hade äfwen gjort sig flerestädes
underrättad, och ej nägonstädes sätt böra annat
, än att Herr Stats - Rädet Baron kosanbiaä
ännu ej gätt frän Nummer-Lotteriet.
Grefwe iVlörner, 6öran, an
märkte,
att den första delen af Grefwe Dalmas Memorial
icke borde kunna hos Ridderskapet och Adeln
upptagas, emedan Regerings-Formcn tydligen föreskrefwc,
att frägor om ändringar och förklaringar öfwer
Grund-Lagen skulle omedelbart i ConstitUtionS - Utskottet
wäckas. Hwad den, andra frägan anginge, säge
Herr
Zvg
Den 2Z September.
Herr Grcfwcn ej nägot hinder wara, att den ju kunde
till Stats-Utskottct remitteras.
Herr Grefwe,, och L a n d t, M a rskalken
yttrade sig, ak, säsom Grefwe drlorner anmärkt,
Grefwe Oosina ägde, att, vi» honom sä godt
syntes, wända sig med ten förra Hagan till Constitutior
s-Utstottct direetc, emedan RUderskapct och Adeln
icke kunde sig dermed omedelbart befatta.
Grefwe Oobna lofwade att behörigen iagttaga
Lenna upplysning.
Friherre 8 t gej von hollstein,
(^oril^ I^usivig : Sedan Bewillnings - Utskottet nu
hunnit inkomma med sitt Förslag till grunder för ben
tillkommande Bewillniirgen, bör sädant utan twifwek
anses säsom ett bcwis pä detta Utskotts sorgfällighet
och nit. När detta Förslag hos Riks - Ständen kommer
under öfwcrläggning, torde likwäl anmärkningar
drrwid göras; men möjligen torde detsamma gä igenom.
Dä upostär äter den tvigtiga fräga, om bestämmande
af Bewillnings - Summans hela belopp. Innan
denna S imma kan determineras, är wäl angeläget
att noga känna bcloopet af de hittils uppburna
Stats nStl; och anhässe".' jag, att pälitliga underrättelser
mätte inöemlas, huruwida för dem kan behörigen
redowjsas. Jag hemtar till denna min anställan
anledning af de redan för n-ägon tid anmärkte origtigheter
i uppgirterne öfwer wiss, Bewillnings - Artiklar.
Ieg ^er att fä fräga om nöjaktiga upplysningar ännu
oerom inkommit: och wändcr mig med denna fräga
-
Den 25 September. 809
ga till Bcwillnings - Utskottets Ordförande Herr Gref,
wk ve la Oarciie.
Grefwe ve ! a 6 s r cl i k- yttrade stg, att
de§e upplysningar ännu more att afmatta.
Friherre 8rsöl von Ist 01 l 8 tein:
Hwad döuiMcr nu Högloft. Riddcrffapek cch Adeln häraf
? Tiden tyckes likwäl ej hafwa warit för inskränkt.
Jag fär derföre nu proponera , att en kort termin till
de äskade uvplysningars afgifwaftke mätte wederbörande
föreläggas, oÄ att om de ej innom densamma inkomma
, cn Revision öfwer den uppburne Bewillnin»
gen mätte anställas.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alken: Om jag rätt fattat Friherre 8«möl8 mc
kiing,
skulle af densamma följa, att Bcwillniugsfrägan
ffulle hwila lill betz en sädan Revision wore för
sig gängen. Jag tror ej, att bägge besa saker, den
förra Bewillningen och den som tkall beslutas, hafwa
med hwarandra nägon gemenskap; och jag hemställer
till Herr Baron sjelf huru mycket göromäl ffulle i sin
gäng fbrhindoaS, om den af Herr Baron fdreflägna
Revision ffulle afmattas.
Friherre 8 tsLl von kst 0 Ilstsin:
Hwad Herr Grefwe» och Landt - Marskalken nu behagat
erindea, är mig förut bekant. Herr Laudt-Marffalkcn
har ej fattat min mening rätt. Den har ej
warit att ästadkomma nägon insctivite i RiksdagSgbi
omälen. Men att Riksgälds - Contoict bör upplysa
sammanhanget med de anmälte vrigtiga uppgifterna,
fyneS mig med fullkomlig billighet instämmande.
Dm
8io Den 2g September.
Den af Friherre Ltsel von hollstein nu wäck,
te fräga begärdes pä bordet.
Herr Grefwe» och Landt - Marskalken:
HögloC. Ridderskapet och Adeln lärer
förmodligen ej för det närwarande kunna till denna
sak göra widare än som gjordt äp. Upplysningarne
äro begärda och man bör wäl afwakta deras aflemnande.
Grefwe ve la 6 » rZis : Jag för mia
del önskar lika ifrigt, som hwarje Ledamot af Högloflig?
Riddcrikapet och Adeln, att alla möjliga upplysningar
mätte inhämtas öfwer de anmärkta oriktigheter
i BewillningS-Artiklarnc. Men pä en annan sida
kan jag ock nogsamt finna, att wederbörande Werk behöfwa
nägon tid till utredningen, och att densamma
ej hittils ännu kunnat medhinnas.
Friherre 8 issi von k^oll8tein:
Efter min öfwcrtpgelse behöfwcr Riksgälds - Contoirek
endast enkelt smara, om de e) uppburit differcncen mellan
uppgifterna och det rätta beloppet, eller om hela
saken allenast är en missräkning.
Herr Landt-Marskalkcn hemstälde,
om ej denna fräga för det närwarande finge stanna
dcrwid, att man mätte afwakta de äikadc upplysningarne
, till hwilkas inhämtande Herr Grefwe ve I»
6sräis sjelf hade sagt, att tid erfordrades.
BisöllS.
UPP
-
Den 2Z September. 811
Upplästes ett af Bcwillnings-Utskottet inlemnadr
Betänkande af denna dag, sä lydande:
Wördsamt Betänkande.
Dä inför Riksens Högloft. Ständer, Bewillnings-Utskottet
nu för äran framlägga sitt Förslag till
grunderne för Bcwillnings utgörande af ett utblottadk
och styckat Fosterland, wägar Utskottet i förwäg utbedja
stg, att för stn ätgärd icke dömmas för hastigt,
hälst ämnet blstwit betraktadt och utrcdt frän en ny
synpunkt, der betänkligheter gemenligen möta desto talrikare
, ju mindre de hofwa att frukta erfarenhetens
wedcrläggning. För Utskottet hade wisst intet warit
beqwämligare, än att bibehälla den förra Bewillnin,
gens grunder, och för hwarje Artikel endast tillägga
trissa procent, i ,mohn af Rikets ökade behof och minskade
Folkstock. Men om äfwcn detta sätt bljfwit försökt,
har sädant endast tstnt att destomera fbrwlssa
Utskottet om bäde orättwisan och otillräckeligheter af
denna ntwäg, sä mycket mindre swarande mot Utskottets
förbindelser, som Riktens Högloft. Ständer ingalunda
behbft älägga Utskottet att föreflä nya grunder
till Bewillning, om de förra af dem sjelfwc warit godkände.
För att styrkas i denna tanka, har Utskottet
icke först behöft upplysas af de flere ansökningar, som
inkommit ifrän serskildt Landsorter, serskildt Skräen
och Inrättningar, serskildt Embeten och Personer, alla
klagande öfwer dek förtryck förra Dcwillnings-Systcniet
medförde för armodet och den aftpnade rörelsen;
denna ojämna och illa beräknade fördelning af Utskylderne,
denna härdhct emot Uslingen, denna skonsamhet
emot omanlig och ständigt tilltagande förmögenhet,
denna
812
Dcn 25 September.
denna oreda och vidlyftighet genom en mängd olika
Contributions-Artiklar och benämningar, ej mindre be»
fwärligc för Upbördsmannen, än swäre att gransta och
förstä för dcn skattdragande sjelf, detta bona tillfälle
för underslef och försnillningar, samt detta i följe deraf
lika vidsträckta utrymme för ätal och ouphörliga
anmärkningar: dcsta brister hafwa i sig kjelfwe warit
alltför synbare för att kunna undfalla Utstottcts upmärksnmhct,
och föranledde derföre redan tidigt till
det beslut innom Utskottet, att iZoo ärs VewillningsFörordning
pä anförde skäl borde, w!d utarbetandet
af en ny, alldeles icke till betz hufwudgrundcr följas.
Ehuru Utskottet icke wägrat att läka sig föredragas
Förslag, som päkageligen stridt emot detta Be»
flut, har det, med erkännande af wista goda allmänna
upplysningar derutur, dock alldrig funnit stäk till
afvikelse fran sin föresats. Under fortfarande oswikelig
öfwertygclsc om de lägre Folk-clastcrnes behof af
förskoning och lindring, sä wida frän deras myckenhet
nägot fortsatt bidragande till Statens understöd
skulle wara att päräkna, och under en bekymmersam kännedom
af Rikets ökade rcfwor, har ingen annan utväg
äterstätt för Utskottet, än att för den förmögne
stadga en progrestivt stigande afgift, om eljest den för,
modadc dryga beskattningen skulle möjcligcn kunna ut»
gä. Utskottet wägar hoppas, att Riksens Hbgloflige
Ständer, utan twekan, stola stänka sitt bifall ät de
tänkesätt af rättwisa och billighet, som härwid wägledt
Utstottcts bemödanden, och att bland Rikets förmög»
ve, men lika sä upplyste, Medborgare icke en lärer
finnas, som ej, efter inhämtad kännedom om den allmänna
nöden, stall dela Utstottcts bekymmer och göra
rättwisa äfwen ät de Beslut, hvilkas följder drabba
Honom sjelf tyngst. Det är blott genom en
rikti
-
Den 2Z September. 8rz
riktig fördelning af dista tyngder, som de i allmänhet
kunna blifwa drägclige, och Utskottet wägar ännu hoppas,
akt äfwen i det hänseende, efter yttersta mbjelighet,
hafwa uppfyllt sin pligt. Åtminstone ärv be o,
lägenheter, som wid förra BeskatiningSsätlet allmännast
wörö öfwcrklagade, med sorgfällighet undanröjde,
sä widt det sig göra lärit, och Utskottet har frän början
af dest öfwerläggningar oafbrutet haft till ögnamärke
billighet och räktwisa för de skattdragande, enkelhet
i Räkenskaper och Uppbörd, säkerhet för utbekommandet
af Statens faststälde behof, jämte all den
lätthet i tillämpningen af Beskattningsmethoder, som
med förstnämnde egenskaper stätt at, förena. Det tillhörer
Riksens Högloft. Ständer att pröfwa, huruwidcr
Utskottet warit lyckeligt att werkeligen winna de stora
ändamäl det sökt, och utbeder sig Utskottet att till uplySning
j ämnet ännu uägot utförligare fä förklara
de grundsattser, som det oskiljaktigt sökt följa, och
som, efter hwad det ock wägar förmoda, skola uti det
utarbetade och nu till granskning undcrställdte Förslaget
finnas allmänneligen rädande.
Redan har Utskottet omnämnt, akt, enligt betz
tanka, och till iakttagande af största billighet, borde
den ökade Bcwillningen hufwudsakeligcn utgä frän wälftändct,
men Utskottet har i sitt begrepp omöjrligen
kunnat förblanda Jord eller Rikets Hemman, andra
Fastigheter och Näringar med enskiltaS werkcliga behällna
Egendom. Lika sä sant det är, att mängen
Jordägare är icke derföre förmögen, lika sä säkert är
det, att mängen förmögen finnes, som ej derföre är
Jordägare, och när förmögenheten anses böra beskattas,
kan det wäl icke wara blotta namnet deraf, som
till betalning fbrbindcs, utan Personen, som den iver»
keligm innehafwer. Denna reela eller rättare synbara
-
814 Den 2Z September.
ra förmögenhet, som sä ofta och obestämdt äberopaS,
hwad är den merendels annat, än ett tomt sken, och
huru skulle dess wcrkftällighct säkrare utrönas, än genom
den ärliga behällning, som deraf tillflytcr Innehafwaren?
Om den synbara Egendom endast skulle
blifwa förcmäl för Taxeringen, hwilken oräkkwisa skulle
icke föröfwas emot den gäldskyldige, men dock af
Fäderneslandet förtjcnte, Odlaren, och hwilken obillighet
skulle icke uxkomma i fördelningen af Kronoutskylder^
Egendomarne emellan ? En widlpstig Landtegendom
i en gäldbunden ägares hand, täl wisscrligen
icke, änskönt synbart stor förmögenhet, den höga Bewillning,
som en mycket inskränktare Landtgärd, hwiks
ken äges utan gäld och lämnar sin Innehafware ett
tredubbelt öfwcrskott; En Näring med stor rörelse uts
wisar synbar förmögenhet, men lämnar beklagligen
sin Idkare föga tillfälle att understödja Staten » sä
länge han af ärliga öfwcrskottct knappast har tillgäng
bestrida räntan pä dertill uplänte Eapitalcr. Utskottet
har känt hela wigken af Samfunbslärans bud, att
ben som mer äger och har följaktligen större Interesse !
Slaten, bör ocksä mera betala; men Utskottet har os
möjligen kunnat godkänna den orättwisan, att förbinda
nägon enda Medborgare till betalning för en
förmögenhet, som, rätteligen betraktad, icke är hans,
utan snarare Läagifwarcns; och ehuru stor beqwämlighet
det tycktes medföra, att fästa Dlkattningen blott
tvid den synbara Egendomen, har Utskottet häldre upoffrat
maklighctens fordringar än billighetens, och trott
sig dertill sä mycket mera fö' pliktadt, som flere i närwarande
ställning betryckte Näringar werkligen skulle
äfwcntyra sitt beställd, om, efrer upgjordt Egcndomswärde,
deras afgifter skulle bestämmas. Dessutom,
ehuru Utskottet insett, att i »vissa fall Bewillning af
synbar förmögenhet med ben af ärlig behällning är i
Den 2g September. 815
närmaste samband, lika som frägorne: hwad är en
Egendom wärd, och hwad lämnar den i ärlig afkastning?
likwäl, dä ärliga behällningcn lili Ägarens hand sä,
krast bestämmer wärdet af dctz cgenteliga tillhörighet;
dä Löner ej kunna föras till förmögenhet, utan tillhöra
äröinkomsten; dä upgiften af ärcts förtjenst, säsom
ej medförande nägon utsträckt förbindelse för en okänd
swärarc framtid, mera benäget meddelas, än man i
lifstiden tilläkcr en Bouptcckrung, hwaraf bestämda
skyldigheter upkomma för stcre är, ritan afseende pä
omständighetcrncs ofta helt oll- hällit förändrade skick,
och dä ändteligen en bädc nedsatt och förhöjd afgift till
Staten är ostrjdigt billig i moha af hwarje Medlems
frän scrskildte tillfälligheter förökade eller minskade inkomst;
sä har pä de^a tillsammanlagde skäl Utskottet
faststält, det bör, sa rvrdt allmän och enskild
säkerhet det medgifwer, ärlig behållning, utan
afdrag för lefnabSkostnader, blifwa -Answudgrunden
för Bewillninpens arltga utgörande
och rätta fördelning, och Capitalisten lika sä litet
undslippa sin tillbörliga andel till Staten, som nägon
annan »verkelig förmögcnhetS-ägarc af hwad bcffaffcnhet
svin hälst. Utikottet har trott, det igenom billigheten
af den grundsattsen, att all förmögenhet, under
hwad form ben ock befinncs, mä lika skatlläggas, skulle
sannolikt förebyggas de händelser af söndrade tänkesätt
, som Regerings-Formcns 71 Z warit nödsakad
förutsätta ; ty när man ej längre beskattar efter Ständ,
efter yrken och lefnadssätt, efter drägter och namn,
när ärlig Inkomst är Hufwudgrunden för allas ärliga
offer ät Staten, dä blifwcr Internet gemensamt,
Ständshatct lystadt, owiljan bunden, split och förtryck
sakna tillfälle att yttra sig, och intet Riks-Ständ för
skäl att undandraga sig deltagande uti den allmänna
BewillningS-Summan, -wilken i lika förhällande drabbar
-
3i6 Den 2g September.
bar hwar och en, som kill sin bergning äger lika Inkomsts
belopp, ehwad Ständ han ocksä tillhörer. —^
Mä man icke fä hoppas, att af sä billiga grunder nr allmän
kärlek bör upkomma för tvärt ny-r Regerings - System,
och att kill winnande af sä stort ändamäl ben granskare
, som frän olika ClafcrS olika behof wille söka
sig anledning kill bestridande af rättwisan i lika Beskattning
af lika Inkomst, skall finna stäk till ett stilla
afbidande af den allmänna uplxsnrng, dä ett pä
denna omständighet riktadk afseende, kan, I»ä hända,
med större säkerhet göras gällande.
Imedlertid bör Utskottet wänta sig af hwarje
rättwist tänkande Medborgare, att hwad j ökade Utskylder
tungt synes falla pä honom, serdeles om han
tillhör de förmögnare Claser, ingalunda anses salom en
följd af det förcslagne Bewillnings - Systemet. Endast
den owisc stadnar wid werka» , utan att eftersinna orsaken,
och gifwcr det närwarande ögonblicket en till
witelse,
som egcnkeligcn tillkommer en framfaren tid.
Hwar och en känner, att Bewillnings - Summans
storlek icke af Utskottet berodt. Utskottets befatt
ning
inskränker sig till dest fördelning, och bwad
hwar och en möjcligcn för widkännas i förhöjde
afgjfter, är, rätteligen att betrakta, en olycke
lig
följd af Statens widsträcktare kraf, af en inskränktare
Folkstock och af en allmännare fattigdom. Mä
det säledes ej blifwa anlett säsom en brist i Beskattnings-methodcn,
hwad som är brist i Statens tillgäng,
och mä för öfrigt den till mitznöje frestade ihågkomma
, hwilka mängdubbla Gärder och förnyade Pälagor
skulle för obestämda tider hafwa drabb t, om icke, k
en lpckclig stund, Riket blifwit räddadt, och nied det
samma hoppet om lyckligare bagar lrfwadt i hwarje
Swenskt bröst.
Huru
Den 26 September. 817
Huru Utskottet sökt främja enkelhet i RäkeNs
sikaper och Upbörd, faller wid förslagets första päscende
sä tpdeligen i ögonen, att nägot serskildt anförande derom
lärer wara vfwerflödigt. De 5 ätikillde Artiklar,
som den förra Bewillnings - Förordningen innefattar,
hafira här blifwit sammanöragte till blott en enda, ty
fastän 2:ne Tabeller finnas upgjordc, kan dock ingen taxeras
iner än efter endera, hwarigenom debiteringen
bäde är snart werkstäld, och kan af den skattffpldige
lätt pröfwas till sin riktighet.
För detta ändamäl förcstär ocksä Utskottet, att
under ben Allmänna Lcwillningcn, jemte den förut
derk uptagne sä kallade 4:örcs afgisten, mä innebcgripas
Lön- och Betalnings - Afglftcn, Slottshjelpcn samt
Medicinal-Fonden, och finner intet hinder, att ärligen
af Upbördcn till Stats - Contoirct kan utbetalas sä
mpckct, som efter anstäld beräkning för medium af senaste
5 ören, eller efter hivad annat godtfinnande Riksens
Högloft. Ständer dertill behaga widtaga, utan att
afgifterne derföre i serstilte poster bchöfwa päföras
hwarje ffattdragande. ,
Af dehe nu upräknade afgifter, har Lön - och
Betalnings - Afgiften för bäde Swerige och Finland
per meUium de sista 5 ärcn gjort R:d. 120,886: 14. 2,
hwaraf för Swerige supponeras belöpa Medelår
eller ----- 96,709: 1. z.
Slottshjelpcn endast för Swerige har
deremot gifwit - - - Z2,s88: 45- 6.
och Medicinal - Fonden likaledes - 2,459: 40. 4.
Tilsammans således ungefärligen R:b. 181,757: 89. 6.
Men sä mycket större utförlighet nödgas Utskottet
anwända, för att inför Riksens Högloft. StänDredje
Band. N:o 104, ivZ. der
813 Den 2Z September.
ber i fullkomligt ljus framställa käke säkerheten för
Staten och tillämpningens möjelighct j sitt BcwillningSFörslag;
ämnen, som serdeles fästat Utskottets upmärk,
samhet och fordrat den sorgfälligastc handläggning.
Också wägar Utskottet förmoda, att aldrig än nägok
Beskattnings-System, der rättwisan ölifwit bcwarad,
innefattat för Staten cn pätageligare tilförlitclighct,
och icke eller nägonsin wid Bewillnings-grunderncs förefläcndc
cn mera noggran beräkning kunnat anwändaS,
än den, som af lltskoltct blifwit iipgjotd och följd under
dest brydsamma och längwariga öfwerläggningar.
TwiswclSmälcn inom sjclfwa Utskottet haswa förkastat
den moraliska öfwcrtygclsen: man har äskat en nästan
mathematis? bcwisning, och om frän hufwitd-principcn
nägon aftvikclsc finnes tilläten, har den tilkommit endast
för säkerhetens skull.
Af sädan beskaffenhet skall mängen til äfwcntyrs
genast finna hela innchället af den sä kallade Skydds,
eller Minimi-Tabellcn N:o 2, och Utskottet skulle fbrgäfwes
bestrida» att j„ icke den cgentcliga grundsatsen
att beskatta förmögenheten, hwilkcn ock för InkomstTabellen
N:v i är enda förcmälet, till nägon del här
blifwit bfwcrträdd. Om, vtan att frukta inkast af
wäda för Stats-Wkrket, Utskottet oskiljaktigt sätt följa
fin fbrcsatts, att endast pä Inkomsten grunda all
skags Bewillning, hade Utskottet wisterligen ansett dck
lyckcliaast; och dä den ringaste Arbetare mäste förwärfwa
föda och kläder, och säkedcs för fig äfwcn har en
gittven inkomst om äret, hade det kanske icke warit aldeles
omöjcligt alt derefter, i stöd af principen, bestämma
allas Utikylder. Likwäl, dä i mänga fall tillämpningen
karr hända blifwit sivär, och dä en altför stor
osäkerhet i Statens Inkomster befarades, widtogs den
tillvägen att, sä wida hwar och en, fastän i saknad af
werke
-
Den LZ September. 319
werkelig behällen Inkomst, njuter för sin Person, sina
förrättningar och tilhirighctcr erfvrdcrligit bestpdd under
Sambällets Lagar, skattlägga utur fädant hänseende
aila Medborgare, hwarigcnom vcksä Stals-Inkomsterne
ej af hwars och ens wilker blefwo ensamt beroende.
Pä detta sätt kan Utskottet vmöjeligen annat
föreställa sig, än att den af Utstottet nu söreflagne
Upbörd, stall kill sitt belopp bfwcistiga dcn Summa,
som Riksens Högloft. Ständer behaga bestämma, serdeles
om Riket äterwinner lugn och kan behälla sin ännu
warande arbetsförmäga, och sär äfwcn, i anledning
häraf hemställa, om icke, enär g:nc ärS erfarenhet bestyrkt,
det dcn nu upqifnc Bestattnmgs - method inbringat
ärligen minst -ludet ulökwer faststältc beloppet,
hwilket öfwcrstott ärligen för Stäudcrncs räkirina bör
insättas i Danquen, och således tjena till ersättning för
den brist, som nägot efterkommande sämre är möjeligcn
kunde medföra, till utwidgadk befrämjande af ben billiga
principen, att taxera efter behäilcn Jnkowst, Riksens
Ständers bcfullmägtigade Ombud i Banguen och
Riksgälds-Conloirct borde sä sig updragit, att för de
2:ne päföljande ärcn nedsätta bestämde Utskyld?"!!? uti
Skpdds - eller Minimi - Tabellen till zz-H-idcls procent i
vfwannämnde förhullande, men ända till 50 procent,
om i denna proportion bfwcrstottet iuftukik, derwid likwäl
det förbehäll mä äga rum, att mlnstningrn icke
fär sträcka sig till de Closter, hwilka endast med 24 st.
och derunder sinnes belagdc, säsom, i Utskottets tanka,
de ringaste afgifter Staten mä fordra för hwarje
Medborgares trpggade frihet, att, utan kränkning af
andras rättigheter, anwända sina krafter till bästa win
ning för sig sjelf. Och skulle emot all förmodan der
händelse inträffa, att inflytande Bewillningcn ej utgjor
dr
8201 Den LZ September.
de den anflagne Summan, hwilket, efter tidigt till
Riksens Ständers Fulimäglige i Banque» och RiksgäldsContviret
frän hwarje Län insände Summariska sammandrag
öfwer wcrkstälde Taxeringar, lättast utröncs,
borde samme Fullmägtige äga, att jemte allmänt kungörande
af de frän Länen inkomne upgiftcr, bestämma
till Hwad procent, uträknad efter denna brist i behofwct,
hwar och ens Dcbets belopp bdr förhöjas. Akt
Beskattnings-rättighctcn härwid icke i ringaste mätto äfwentyras,
dä Bewillnings - Summan finnes faststäld
och förblifwcr orubbad, är wäl sä owedcrsägcUgcn tybeligit,
att nägot twifwelsmäl derom troligen icke kan
upstä.
För närwarande, och med afseende pä ben stora
Bewillnings-Summa af 2 millioner R:dr. Banco,
som Utskottet tills widare antagit säsom erforderlig,
Har den sä mycket yrkade säkerheten icke tillätit Utskottet,
alt efter önskan nedsätta afgifternc lägre än hwad
dest närlagde Tabeller utwisa; men under detta twäng
Har Utskottet wägat hoppas pä Näringarncs ätcrtagande
lif, pä Sjöfartens obehindradt utwidgandc, pä hwarje
rörelses genom Regeringens omwärdnad ökade winst,
och räknat derpä sä mycket tryggare, som just ifrän de
nu förcflagne Bewillnings-grunder en ny kraftig förbindelse
synes uppkomma för Styrande Magtcn, akt,
till förökande af Statens inkomster, gifwa ett förökadt
Hägn ät Industriens alla bemödanden, dcrwid ingen
mä förebära, att genom en ökad beskattning pä den
updrifne inkomsten, idogheten bestraffas, och den lösliga
omtanka» qwäfwes, dä afgiften är i detta hänseende
läg, och ingen förnuftig lärer nägonsin inskränka
sin omsorg att förtjena 100 procent för de fä, som
Han deraf skulle, offra ät Staten. Twärtom'kräfwer,
säsom redan har blifwit anmärkt, ben naturligaste billighet,
Dcn 2Z September. 82t
lighct, alk det widsträcktare hägn mair njuter för en
större inkomst ätcrgäldcs med en i proportion förhöjd
afgift, och aldrig kan Staten säkrare winna sine behof,
än dä rikedomen hufwudsakligast statkar, och folk,
mängden blott anses säsom en nödhjelp, hwarifrän förmögenhets
- bristen ersättes. Oä kunna i förra fallet
afkorrlningar ej äga rum, och i det sednare mitzräknin,
gar i betydlig mohn omöjeligcn inträffa, sä wida personliga
antalet icke utöfwcr wcrkcligheten blifwit päräknadt.
Att betta fel icke i Calculen blifwit begängit,
fär Utstottet längre fram bewisa, och dä sälcdcS
ingen swärighet derwid mera synes häfta, än dcn att
lära känna inkomsten, är det öfwer Förslagets werkstälbarhet
Utstottet nu widare bör sig förklara.
I detta afseende kan Utstottet icke neka, att ju
mänga betänkligheter mött, men Utstottet har sökt atk
äfwen öfwerwinna dem och wid närmare stärstädande
funnit dem hwarkcn wara flere eller till sin beskaffenhet
swärare, än som ägt rum bäde wid förra Bewillningens
tillämpning, och wid hwar och en annan method?,
som af serstilde Personer wid detta tilfälle blifwit
förcstagcn.
Utstottet lärer icke behöfwa erindra, att redan,
enligt förra Författningen, berodde det i mänga fall
pä Taxcringsmännens godtfinnande, akt älägga alla
Ständs-Personer, Handlande, Handtwcrkare med flere,
högre eller lägre utstylder, efter det omdöme de kunde
göra sig om PersonerneS större eller mindre förmögenhet,
och i undersökning hwarom be sälcdes work auktoriserade
att ingä. Nägon annan pröfnings - rätt än
denna, har Utstottet icke eller nu wägat föreflä, och om
den ocksä i allmänhet blifwit widsträcktare mcdgifwen,
bör af de derwid för öfrigt kemnade föreskrifter skäligen
-
822
Den 25 September.
gen förmodas, att bäde resultatet skall för Staten bkif»
wa förmonligarc, dä, efter öwar och ens gynsamma
eonjimeture, afgiften stiger i ständig progression, utan
att nägoastn i sädant sals inskränkas inom wiss gifwen
ziffra, och att sättet skall för dea skattskyldige blifwa
mindre förfördelande, dä bchällnc inkomsten för äret, icke
hen egenteliga förmögenheten, bliswer förcmälct för om»
prölningen, hwarigenom den hemlighet nägsn Mete teo
sig kchöfiya för sin Credit, är dewarad, men den orimmclighet
tillika fvrebygd, att i besittning af samma
synbara förmögenhet blifwa lika tanerad för siere påföljande
är, ehwad minskning i ärsinkomsten genonr
chwarjchanda händelser imedlertid mä hofwa inträffat.
Af den methode, som wib iFooärs Realisation följdcS,
till utrönande af hwar och en Medborgares enskilda
förmögenhet, skulle man äter wid den förefläende dryga
beskattningen sä mycket mindre wäga lofwa sig nägon
vplysuing och hjelpreda, som tiden naturligen medfört
de mäst betydeliga förändringar, och hwad serskilt angör
Hemmans upskattningen, lärer icke kunna bestridas,
att den skyndsamhet, hwarmcd samma förrättningar
werkstäldes, icke ens tillät afseende ä nägon stags grund.
Bewisct härpä ligger ojäfaktigt förwaradt i den högst
sy odara olikhet i wärderingarne, icke allenast wid jemnfö'clst
Länen emellan, utan oftast inom samma Härad
och Socken, och akt dä äberopa sig dessa wärderkngar
till rättesnöre och efterföljd nu, wore alt gifwa helgd
ä* allmänt överklagade misstag. Imedlertid skulle man
lika sä lite» kunna list grund för den blifwandc Bewillnin»
gen .antaga Mantals - beräkningen, dä skiljaktigheten
Mantalen emellan är sä oändelig, att de efter denna
beuämni g rättade afgiflör skulle i högsta mätto bkifwa
felaktiga, och att äter noga gradera Hemmanen,
roäröera all åkerjord, desi widd, dess fruktbarhet frän
Zldje till rörde kornel, eiler sck öfwer hela Riket äläg
g2
-
Den 25 September. 825
Ha ny refning, bet synes leda till sä mycken wihlyftighet,
och fordra sä mycken tid, att Utskottet ej trott sig
nu kunna derpä grunda nägvt Förslag. Af säd-me
anledningar har bä icke ätcrstätt för Utffottct annat
än att öfwcrläta ät Taxcringsmänncn samma pröfningsrätt
i betta hänseende, som dem i andra warit tilerkänd,
och dä, enligt Utskottets förordnande, till detta
wigtiga wärf utses af det allmänna förtroendet redell»
ge män och Mane, som tillika äro i bästa tilfälle att
länna de Personer och omständigheter, till hwilka deras
befattning kommer att sträcka sig, kan Utskottet häri
icke frukta nägot äfwentyr hwarkcn för Kronan eller
ben enskilde. Af sjelfwa ben ffattffyldigcs redlighet,
eller lät wara, af hans farhoga för widriga omdömen
i Allmänheten, har Utskottefförmobat den följd, att fä
skola i sina egne upgiftcr afwika frän sanningen, och derigenom
blottställa sig för ben förödmjukelsen att blikwa
mihtrodde och upbragte tilhögrcafgift,än efter egit förslag,
och skulle än här och ber nägon sä äreförgäten och girig
finnas, som icke dest mindre ägde nog konst och orehelighet
alt för Taxeringsmänncns förstning fördölja sin
j det närmaste rättabchällning, torde för Staten nägot när
motswarande ersättning kunna päräknas i deras antal, som
antingen iör Crcdit-bchof eller af fäfänga angifwa sig till
högre Claflcr, än dem de werkeligcn skulle tillhöra.
För öfrigt och bä, wld saknad erfarenhet af Förslagets
anwändbarhet, flere torde befara oundwikcliga underslef,
kanske redan af spcculationrn i hemlighet äsyftade, bör
icke förtigas, att wid igoo ärS Riksdag har en Swensk
Riddersman, efter flere ärs erfarenhet i den allmänna
Styrelsen, framgifwrt ett i Hufwudgrnnderne aldeles likstämmigt
Project, hwilket ehuru omständighcternc wid ben
tiden icke tilläto nägon widare utarbetning, nu saf
omtankan dest första Väckelse. Holland, till en del,
Skott
-
824 Den 2Z September.
Skottland, England och Frankrike hafwa efter inhämtade
uplysningar, i senare tider widtagit samma förfara
de med Bestattninaen, och Utskottet kan icke inse,
af hwad ordsak tili närt Fädernesland icke skulle kunna
lämpas hwad i stikt afseende i andra Riken med
fördel bliswit försökt, och finnes, säsom bädc wäl grundadl
och för werkställigheten tjenligt, der ännu bibcHället
*). Man äger wäl icke i wärk Fädernesland större
anledning än annorstädes att klaga öfwer brist pä
ädclfinnadc, patriotiske och rcdelige Medborgare, och
skalle man inwända, att den enskilda förmögenheten är
Hrs ost ojemn förligen ringare, upstä e) derifrän nägok
-inder för m i fin mohn deremot swarandc, och sälcdcs
ockfä naturligtwis lindrigare, beskattning, bestämd
jikwäl etter enahanda grund. Nödwändighetcn att upgifwa
fin inkomst, eller tilläta andra undersöka derom,
mätte icke st^ta nägon annan än den, som antingen
brottsligt ätkommit, eller oförtjent njuter fikt goda, och
i böda besia händelser sökes fördöljandet fäfängt. O-uden
intränger Publiken i hemligheten af den stattfkyldiges
wilkor, och för den oskyldigt afundade är det
Åtminstone bättre att redligheten pröfwar hwad han
äger, än att ondskan pädigtar honom hwad han i sanning
ej har.
Förslaget uplyser närmare, huru bet, efter
Utskottets kanka, bör förfaras wid Taxcringarne, men
-fwerflödigt torde ej wara, att i sammanhang med det
redan anförda, pä detta ställe, nämna ben wigt, Utstottct
fästat wid den omständighet, att endast allmänna
förtroendet utser dem, som stola beskatta sina
Mcd
*)Gann,
ngenafdcnnatll>M ffyrkesSfwenafentrowLrdig Författares,
Benjamin BE, Skritt vlwersatt pa tysta af den namnkunnige
Tbaer vck utqiswen i Berlin 1804. Samma Afhandling
bär nu blifmit frän Tyskan Pä Swensta kfwersatt och
eill trycket befordrad.
Den 25 September.
825
Mebbrödcr. Sä wida tillgängen pä sädane Personer
det mcdgifwer, mä icke desto mindre Taxerings - Commitkecn
ä Landet utgöras af 2 Frälsemän, 2 Präster,
2 Ofrälse Ständs-Personer och Z Binder, men i de
Orter, der detta fbrhällande icke kan iakttagas, fyller
man bristen frän de öfrige Fvlk-Clasierne allenast
att den werkftällande och Lagskipande waglen icke fär
taga befattning med sjelswa walen. Desie kunna pä
Landet, enligt Utskottets mening, tjcnligast förrättad
wid allmän Sockenstämma och efter förmedlat Hemmantal,
och alla deri deltaga som Fastighet äga. I
Städerna äter mä hwarje Borgares samt andre Husägares
röster pä Rädhuset afgifwas- och beräknas efter
betz föregäcnde äret erlagde utskylders belopp.
Den beredning af högst 7 Personer i hwarje
Socke», som Utskottet föreslagit, säsom tillika blif,
wande Elcctorer för Härads-Taxeringcn, har Utskottet
ansett af yttersta nödwändighet för Taxeringens sä
mycket säkrare och skyndesammare afflutand-, sedan desse'!
ämnet förut haft tillfälle rädpläga, sine omdömen
stadga och till Härads-Committäen förcflä , hwad hivar
och en innom Socknen i enlighet med Mantals-Längberne
i Bewillning erlägga bör.
I Städcrnc deremot skola göromälen betydligen
lättas, om hälften eller twä tredjedelar af förra
ärcts Taxcringsmän alltid bibehällas, för den kännedom
och uplysning de i besia ärcnder redan mä hafira
wunnit, och dä i allmänhet för det löpande äret
ingen kan med säkerhet i förhand känna sin inkomst,
bör alltid Taxeringen för Bewillning grundas pä det
fbregäende ärets afkastning.
Att den skattskyldig- taxeraS för hela, sin inkomst,
der han för sin Person är mantalsstrifwen»
är
826 Den 2Z September.
är sä mycket mer angclägit, som ben i Förslaget faststälde
progressivt stigande afgiftcn i mon af bättre
wilker eljest skulle förfelas, och Staten förlora pä
spridda egendomar ! en Persons hand. Det är likwäl
nödigt, att hwarje tillhörighet, Hemman, Bruk, eller
hwad häldst, till sin afkastning wärdcras i den ort,
hwarest ben är belägen, säsom der aldrabäst känd,
och att förteckningar dcröfwcr insändas till uplysning
för ben taxerings-rätt, under hwilken ägaren, säsom
mantalsskriswen hörer, pä det bädc Kronans och Personens
rätt säkrast mätte förwaraS, hwarjcmte Utstottet
tillstyrker, att hwad TaxeringSmänncn efter ed och
samwete beflutit, mä blifwa fastständande, sä wida icke
den fkattskyldige antingen genast med klara bcwis ädagälägger,
att felaktighet och mittag i hans debitering
förelupik, eller ock äikar, alt fä fåken hänskjuten och
pröfwad af Compromiss - Rätt uppä stn kostnad, det
will säga, emot ersättning för CompromiHariernes resa.
Detta skiljosätt, hwaraf fördelen och nyttan i allmänhet
redan tvid flere tillfällen blifwit besannad, anser
Utskottet i synnerhet och sä mycket mer lämpeligt
till twistighctcrs afgörande i BcwillningS - frägor, som
privat Mans räkenskaper icke alltid kunna uppenbaras
för flere. Sjelfum den allmänna Lagen har också i
Rättegängs-Balken XXIV §ap. 2 H gifwit anledning
till Compromiss eller gode Mäns tillkallande, äfwcnsom
Kongl. Maj:t i Hafwerj- och Assurancc-Stadgan af den
2 Oktober 1750, samt i 9 puncten af betz Nädig»
Kungörelse den 15 April 1782 rörande Brandförsäkrings-Werket
samma utwäg godkänt, flere andra Författningar
och Contractcr emellan private Associationer
att förtiga; och lofwar sig Utskottet derföre pä goda
grunder, att detta Förliknings-förslag skulle i wär uplpste
tid med allmänt bifall emvttagas, dä aila obchagelige
Rättegängar och widlyftige Embrls-äkgärder dermed
-
Den 2g September. 827
nied aldeles undwikas. Till följe häraf böra ock mot
Comproniissens Utstag inga Besvär fä anföras; och
skola Ledamölcrnc hvarje gäng sä väl i,Beredningen
och Taxerings--Commitecn, som i Compromisscn astägga
bäde TaxeringS- och Tysthcts-ed, samt innom stut-,
ne dörrar deras förrättning verkställa, hälst, efter
Utstollels tanka, de statistyldigas tillträde inför Rät,
ten ^ utan i de fall, dä uägon till »plysnings afgifwande
särstildt förckallaS, skulle för öfverläggnlngens
frihet och sortgäng blifwa pä det högsta hindcrligt.
För debiteringen tjena i öfrigt de med Första,
get bifogade Tabeller till ovilkorlig efterrättelse, af
hwilka N-o 1 eller Inkomst-Tabellen för en million
skattbare Personer innefattar 48 särskildte Classer ef,
ter hwar och ens förmodade behällne inkomst, i mon
hvarefter afgisten kommer att ukgä pä det sätt, att
dä den, som endast äger 164 Riksdalers behällning,
efter irsta Claren erläggcr 8 ss- eller 1 procent, betalar
den med 602 Riksdalers behållning, efter i6:de
Classen, 18 Riksdaler eller z procent, den af 2-,'OO
Riksdalers bchällning enligt 26:te Classen I2> Riksdaler
eller s procenls, och sä widare till 48:de Classen,
der 20,200 Riksdalers behällning päförcs 2002 Riksdaler
eller io procents afgift, äfwensom, enligt särskidt
tillagg, för alla än högre stigande revcnstcr behörig
progression är bestämd. För hustru och hcmmatvarande
mantals,?! isne barn är endast en obctndelig
afgift beräknad i förhällande till de Classcr, bil Man
och Far hörer.
Bäde wid Folknummcrns bestämmande och Classernes
indelning har Utskottet anwändt yttersta noggranhet,
sä att Riks-Tubellerne icke allenast blifvit räd.
frägade och afseende fästat ä krigetS härjningar samt
de
823
Den 25 September.
de Fäderneslandet ashände landskapcr, utan ock all
billighet iakttagen w!d den progressiva procentens UPS
görande, och all trowäpdighct följd tvid calculerande
af de personer, som till cn eller annan Clasi bordt
hänföras. Detta torde ock wara uppenbart, om man
bemärker, att i de 24 högsta Elasierne, hwartill höra
dels de, hwilka hafwa behållen inkomst af minst 2000
Riksdaler Banco och deröfwcr, dels sädane, hwilka
för större eller siere Egendomar, Embeten, Näringsgrenar
m. m. lili Skydds - Tabellen llpföras till minst
95 R:drk afgift, äro endast päräknade 2260-Personer,
i de 10 päföljande Clasicr, hwilkas antingen inkomst
anses derunder och till minst 500 R:dr Banco, eller
Skydds - afgiftcr för Egendom, Embete och Näring,
belöpa till minst 14^ Riksdaler Banco , endast 12,150
Personer, och att ändteligen i de äterstäende 14 Classcrne
eller af inkomst ifrän nysinämnde belopp till minst
16^- R:d. Banco samt Mnimi-afgift ifrän 11 R:dr till
blott 8 st., hela öfriga personalen till c) mindre än
yZs.syl personer blifwit calculerad. Skäligt har ock Utskottet
pröfwat, att utom deni, som äro mantalsskrefne,
bör jemwäl hwarje omyndig, äfwcn som hwarje öfwer,
ärig till Staten bidraga efter den inkomst han äger,
och den afgift calculcn i Inkomst-Tabellen derföre be»
stämdt.
Samma omsorg och granlagenhet har Utffot,
tet anwändt wid författandet af Skydds-Tabcllcn N:o
2. hwilkcn sä blifwit inrättad, att desi belopp skulle
smara emot -Adelar af hela den antagne BewillningsSumman,
och säledcs blott den äterstäende schelen utgöras
af det öfwerskott, som upkommer genom Taxering
af bchällcn Inkomst. Grunden till sjelfwa afgiftcn
är tillförene nämnd, äfwensom anledningen, och
hafwa alla upgifter, svin för ändamälet warit nödige,
med
Den 25 September. 829
med ospard möda blifwit sökte och begagnade; likwäl
nödgas Utstottet tillstå, akt dc crhällne uplysningar
ofta warit ofullständige, hwarföre, om sä wäl nägon
ojämnhet mellan afgiftcrne för wisa Embcts- och Tjcnsiemän,
som andre misstag stulle sig insmpgt, Mstoktet
derföre förwäntar ett billigt öfwcrsccndev Utstot,
tets bemödande har sträckt sig till det ytterst möjeliga,
och Calculerr torde witkorda » att de skäl för afgiftcrires
bestämmande, Utstottet följt, pä billighet och rättwisa
warit grundade.
Dä Statens stora behof att fä understöd af
hwar Jndividu, och ännu mera dea ojämnhet, som
räder uti Embctsmäns aflöniugor, nu nekat Utskottet
att enligt sin böjelse alldeles frikalla denna MedborgareClatz,
ätminstonc de sämst löntc ibland dem, frän all
Skydds- eller Minimi-Afgift, har likwäl Utstottet för
detze sednare, hwilka till sin bergning icke hafwa mer
än en knapp, och oftast otillräckclig Pcnningclön, likasom
för Bruksägare, hwilka genom hämmad utskeppning
blifwit sednare ören serdeles lidande, och efter
förra Bcwillningen moro nog härdt betungade, samt
för hwar och en annan, som kunnat anses i mindre
fördelaktig belägenhet, föreslagit en bekpdeligt lägre
afgift emot dc förre, och oaktadt Folkuummern är
minskad, men Statsbchofwcn äro fbrbkte, hafwa dock
alla ringare Folk - Clapcrs utskyldcr blifwit, om ej
minskade eller bibchärlnc wid nästan samma belopp, som
deras förra Bcwillning utgjorde, dock högst obetydcligt
förhöjde, hälst när man besinnar, att den oundtvikcliga
Krigsgärden, som under förra Regeringen utgick
med en serskild dryg afgift, dels nära lika, dels
högre, ja för dcita är ivar päbjudcn flere gäuger större,
än sjelfum Bewillningcn, nu blifwit uti denna
sistnämnde inberäknad; och skulle Utstottet icke twekat
att
8Zö
Den 2Z September.
sitt ännu lägst ^stämma Menighetens utlagor, om
det icke med all sannolikhet förutsett, att isrätt best
antal skulle i förhållande till öfnge Clatzerne, gansta
fa komina att oster inkomst bestatkrs , och de siestas
alla utstyldcr fälcdeS stadna wid det, som i SkyddsTabcllcn
förordnas.
Lill ytterligare lindring, serdeles för Allmogen,
och i anseende till den märkeliga olikhet r wärde och
godhet, som är emellan Hemman af lika Mantalsberäkning,
har Utstottet förestagit z:ne Clasicr af sämre,
mcdelmättiga och goda Hemman, och den 4:de dcrutbfwer
för de af omanlig godhet. Och ehuru Utskottet
nogsamt kunnit, att derigenom ingalunda all ojämnhet
i Taxering efter Hemmantal är förebyggd,
hwartill wäl dehöfts ioo:dctals Closter, hoppas Utskottet
dock dermed hafira kommit närmare det rätta, ärr
efter hittils gällande Författningar, och sä nära, som
det, utan akt föranleda till cn altför stor widlyftighet,
samt i och med det samma till osäkerhet och oreda
i Taxeringen, kunnat för närwarande wcrkstälias.
Och ehuru Utstottet för de wisterligen mänga Hemman,
som äro under 2200 Riksdalers wärde, icke förestagit
nägon lägre Clast, drabbar detta ej de minsta Hemmansdelar
, hwars ägare Utstottet i anseende till dessas
personliga statt likwäl hade warit nödsakad sätta
sä mycket öfwer proportionen, att de ej komma under
afgiften för Torpare och Tjenstefolk. Utstottet wägar
smickra stg med det-hopp, att erfarenheten af den nu
projcctcradc Inkomst-Taxeringen stall framdeles utesluta
ali annan grund , och säledes Minimi-eller Skyddsafgiften
för ägande Hemman äfwcn förswinna; mea
tillika yttra den bastan, att Riksens Högloft. Ständer
widtoge sädanc steg, som i en framtid afhjrlpte
drn stora orättwisan, alt efter hemmantalet alla, bä,
de
Den 2Z September. 851
de äldre och nyare Skatter skola ukgä, utan att derföre
rubba grundräntornc cllcr kränka äganderätten.
>— Af lika anledning, som för Hemman pä Landet,
har Utskottet ock trott billigheten och rättwisan kräfwa,
att Städernes Jord, efter dest olika wärste och godhet,
bör classificcras i Z grader, pä sätt Förslaget till Bewillnings-Förordningcn
närmare utwisar.
Dä Utskottet widare fun ut ffäl att till Riksens
Högloft. Ständers ompröfning och bifall hemställa
, om icke de af Allmogen, ware sig Bönder ä mindre
Hemmansdelar, Torpare och Arbetsfolk eller deras
Vederlikar pä Landet och i Städer, som hofwa 4 mindcräriga
barn, och sä länge det angsta är under 8 är,
mä, ivid Taxering efter Minimum, fä till godo njuta,
utom befrielse frän Mantalspcnningarne, den afkortning
af IO st., som swarar emot ben hittills dem,
enligt förra Författningar, tillagdr förskoning frän
Lön- och Betalnings-Afgift samt Slottshjelp, har deremot
Utskottet ansett den förr stadgade eftergiften för
,4 mantalsskrefnc barn, säsom till sin beskaffenhet mindre
wäl grundad, för Hemmansbrukare böra uphöra.
Utskottet har sig äfwcn wäl bekant be swärighetcr,
svin mött Taxeringsmänncn ivid tillämpningen
af 1800 ärs Bewillnings- Förordning, cnlegt hwilkcn
de nödgats för wista Closter Medborgare, såsom Handlande
, Handtwcrkare m. fl. följa de i Förordningen
bestämde afgiftcr för dcste Closter, utan att efter egen
pröfning kunna sätta dem emellan 2:11c fölunda faststälde
Summor, enär de ansett den ena för hög och
den andra för läg, men har dock icke wid Minimiafgiftens
fbrcsiäende för bestå samma Closter wägat afwika
frän denna motstod, dä Utskottet med stäk mäst
befara, att Man; kunde föranleda till minskning i
Sta
-
8Z2
Den oZ September.
Statens rätt. Dessutom sörswinner denna betänkekighet
för alla dem, som kunna debiteras efter Matim!-  Tabellen. Nödwändigt blifwcr dock wisserligcn, att
Taxcringsmänncn i Bewillnings-Förordningcn crindras,
det minsta afgiftcrnc fdr sädane Personer, hwilkas
Minimi-Skatt är projcet.rad i flere Classer, icke fä anwändas
för andra än dem, som arv i wcrkclig usel
belägenhet, och knappast hofwa mera än namnet af
den Class, hwartill de blifwit räknade; hwarfbre ock
Utskottet gemenligen utsatt minsta afgiften gansta läg
i jämnfkrclse med dernäst högre, säsom träffande sädane
Handlande, Fabrissueurer, Handwerkare m. fl.,
hwilka wäl hofwa liten Rörelse, men dock ännu hertvid
sinna sin bergning.
Under Utskottets sammanträden, hafwa dessutom
wisser andra omständigheter rörande Beskattningen till
Lfwerwägande förekommit; och dä Utskottet anser sig
skyldigt att nu tillika öfwer dea: sitt utlätande meddela
, jämte de stät, som till de widtagne Bestulen föranledt,
fär Utskottet i första rummet nämna den frägan,
huruwida nägon scrstild afgift hädanefter borde
betalas för de i förra Bewillnings - Förordningen upräknade
öfwcrflöds-artiklar. Den fördel, ehuru ej bctpdclig,
derigenom kunde tillflyta Staken , den tillfredsställelse
en och annan ouplyst deruti skulle finna för
sin förtrytsamhet, och ändteligen de band, som genom
drygare Pälagor upkomma, till hämmande af ett stadeligt
öfwcrflbd, hafwa warit omständigheter, som ej
undfallit Utskottets upmärksamhct; men dä deremot ben
Rike, efter den, enligt Utskottets upgjorda Förslag,
ojemförligt drygare afgiften till Staten, tyckes utan
alt widare betungande, böra äga rättighet att fritt anwända
sin lillräck.ligkn beskattade förmögenhet, dä genom
den owilkorliga löfwerflöds - afgiften, fädan som
1802
Den 25 September. tzZZ
iZds ärs Bkwilining i flere fall föreskrift»!?, man
snarare spnes upmuntra än inskränka förbrukningen af
bfwerflödswaror; dä desse tjenligast kunna genom Tullen
beläggas med Consumtions - afgift, och dä i allmänhet
den stigande Uplpsningen, och de Högres exempel sä»
krare än alla Beffattnings-Förflag tjena till det ändamäl,
Utskottet önskat befrämja-, sä har ur beha skäl ingen
annan serskild Beskattning för yppighet blifwit föreslagen
, än hwad i Skydds-Tabellcn kunnat päföras öf»
werflödig Betjening, hwars antals minskande och besparande
ät Landtbruket och Slöjdcrnr wisserligen nu
mera än nägonsin är ett werkcligt behof för Skaten.
Med hwad förr öfligk warit, har Utlstottet funnit
skäligt, att serskildt! afgifter af Testamenten,
Spelwinstcr, Discont-utdclningar tillika med andre lönande
Associationer och Inrättningar, till Staten bör
erläggas, hwarjemtc Utskottet redan r förwäg, under
ben sedermera besannade förmodan att Riksens Högloft.
Ständer, enligt Utskottets derom gjorde hemställan,
ät detsamma skulle updraga undersökning och behörig
granskning, huruwida Tulsen med de flere serskildte
Bewillnings-Artiklar , svin i 60 Z af Regerings - Formen
upräknaS, böra undergä nägon ändring eller jämkning
ifrän denna till nästa Riksdag, ansett stg kunna
, pä sätt 2:dra Artikeln i Projcctet wid handen sifwer
, sörestä förhöjning i Tullen ä nägon Utrikes ifrän
till förbrukning eller förädling inkommande Lfwerflödswahra,
och torde, wid närmare granskning af sistnämnde
Bcwillnlngar , flere andre Artiklar äfwen kunna
täla nägon tillökning, som dä alt bidrager till nedsättning
af Utflyldcrne för den obcmedlade.
Likasom nägon serskild afgift icke -blifwit lagd
ä bfwerflöd, hade Utskottet, fastän ur en annan synTredje
Band. N:o 106, 107. punkt,
8Z4 Dcn SZ September.
punkt, gerna wclat frikänna de Caractcrcr och Fullmagtcr,
hwilka icke ätföljas af wcrkelig lön och tjenst.
Det har ej undgätt Utskottets eftersinnande, att i ett
Land, sä fattigt svin detta, pä andra ulwägar alt
belöna, sä saknade tillfällen att upmuntra förrjcnstcn,
borde ett ofta rättwist wcdcrniäle af Nationens högaktning
, uti Desi naum genom Konungen öfwerlemnadt,
icke betungas med en alt för hardt tryckande
örlig afgift, eller sämcdclst förwandlas till en utomordentelig
olägenhet, men att äter det hos Allmänheten
skulle kunna wäcka mihnöje och en grundad klagan,
om just i en tid, dä Fosterlandet kräfwer de bctydeligaste
bidragandcn, dä en till ^:del minskad Folkstock
nödgas utgöra en ökad Bcwillning, dä hwarenda
Medborgare med en ansenlig del af sin förmögenhet,
torde hända, mänga af sitt lifsuppehälle, äro lwungnc
att för Statens hjelp göra större tillstött, än nägonsin,
alla de, hwilka förwärfwat sig Caractcrcr,
och derigenom tillwunnit sig en antingen wcrkelig eller
inbillad förmon framför andre, skulle icke blott röhälla
minskning i Bcwillningcn, utan dcrifrän alldeles
befrias. .— Det är i betraktande af dcsic ömsesidigt
talande skäl, enär nödwändighctcn päkallar Bcwillnrng
af alla och en hwar, men omständigheterna äf,
iven crindra, att dcn för Caractcrcr, säsom inncfat.
tande Nädc- eller Bclöningsbewis, bestämmes sä lindrig,
som möjcligt är, Utskottet trott dcrä icke annorledes
eller högre Dcwillnings-afgift böra stadgas,
än medföljande Förslaget till Förordningen utsätter.
Dä Utskottet funnit den förbindelse, som förra
Dcwillnings - Förordningen Slagt hwarje Jord och
Husägare att answara för de hos honom boende Inhyseshjons
Krono-Utstpldcr, hwaraf följden icke sällan
blifwit ett omenskligt förfarande emot nödstälde mcn
v
nistor,
Den 2Z September. 835
Niskor, som ömsom blifwit utwräkte frän de hemwist
de haft, ömsom nekade det hcrrberge dc sökt, kan Utskottet
ecke annat än pä det högsta tillstyrka gillande
af Förslaget till denna answarighots uphäfwande» som
Projeclet innefattar, hwaremot Ulskottet tror stg derjemte
upgifwi» en Utwäg, att, säkrare än hittils skett,
tillhälla hwar och en att anmäla sig wid Mantalsskrifningen.
Det som ganska mycket bekymrat Utskottet, har
warit, bwad beslut med billighet skulle faktas angäcnde
den förskoning frän Utskylder, so», upbrändc Städer
och genom kriget ödclagde Landstapcr sbkt jlist i
en tid, dä Staten sjelf befinner stg utblottad, och dä,
för Bewillnings - Summans U!görande, det synes bctänkcligt,
att genom dchc eftergifter inskränka Riket innom
ännu trängare gränsor, än dem som inkräcktningen,
ty wärr, redan gifwit dcrät. Utskottet har ä en
sida icke underlätit att inse strängheten och kanske oniöjligheten
för Sökandernc att Bewillningen utgöra,
men ä en annan icke kunnat undgä att anmärka, det
mängcn bemedlad Man stonas wid den olycka, som
öfwergär Staden, eller föranlcdes af händelscrne, att
sedermera dit inflytta, äfwensom midt under det krig,
som fbrhärjar Provincer, mängcn enskild lyckas i sitt
bemödande att winna serdeles beskydd, och förkofra sig
under den inträffade förstörelsen. En allmän och utan
undantag till flere är utsträckt eftergift skulle ur dche
hänseenden synas högst olämpclig, men swärighcten är
dermed icke häfwcn att bestämma, bäde huru widsträckt,
och huru längwarig förskoning mätte förunnas , sä att
hwarken Staten förlorar fdrmpcket, eller dm enskilde
betungas öfwer förmägan.
Under
8Z6 Den 2g September.
Under desse öfwerwäganden har Utstoktet före,
staglk , att ä dc mäst hemsökte ställen endast Jnkonist,
Tabellen bljfwer wid Taxeringen gällande, och ej för
andra än deni, hwilkas behällne inkomst gär till en
wiss summa ^ samt i'alla fall med nägon lindring, dä
desse orters förmögnare Inwänare ej kunna undgä drygt
»vidkännas tyngden af dc öfrigaS elände, men deremot,
att intet afseende bäfwes pä Skydds - eller Minimi,
Tabellen i sädan Stad eller Landsort. Derigenom blif,
wer den förskonad., som förskoning förtjenar, och den
till betalning förbunden, som förmär statt utgöra, och
Riksens Högloft Ständer sättas i nytt tillfälle, att i
den fbrcflagne Tewillnings-grundcn uptäcka en förtjenst,
som Utskottet icke bordt obemäld lemna, den nemligen,
att beqwämligen, och utan wäda för hwarken det allmänna
eller enskildte behofwet, afgifterne kunna lämpas
efter de mäst grannlaga förhällandcn.
Likwäl har Utskottet för Christinähamns och
Sölfwitsborgs Städer, hwilka redan för längre tid
tillbakars af förödelsen blifwit träffade, och i ansenlige
sammanstött dessutom njutit beipdelig ersättning,
icke trott sig skäligen kunna understödja de ansökningar
om lindring i Utstplderne, som de genom sine
Fullmäktige wid Riksdagen ingifwit, äfwensom de frän
särskilde Städer och Orter framstälbe önskningar om
afdrag i Bewillningen för Jnqvarteringar, Kronoskjutser
och andra Krigsbeswär, hwilka för största delen
af Riket warit gemensamme, icke synts förtjena
upmärksamhet.
Hwad Ster särskildt angär Uddewalla Stad,
som frän Bewillning blifwit frikänd i 10 är, men genom
Kongl. Maj:ts senare Beslut förklarad pliktig att
Krigsgärd icke desto mindre utgöra, har Utskottet likaledes
-
Den 25 September. 857
sedes trott rättwist, att, dä Krigsgärden» Bcwlllningssumman
är inräknad, bbr under frihcts-ären Taxering
efter inkomst hos alla dem, som befinnas cga sädan
till minst zzz R:br 16 6. oafkortadt utgöras, men
utan all tillämpning af Skydds - Tabellen; och tillstyrker
Utskottet, art Riksens Högloft. Ständer täckas
medgifwa en lika Consideration för alla de öfrige Städer,
som blifwit pä dylikt sätt hemsökte, hwilka uti
sjelfwa Projectet finnas upräknade, och tiben, huru
länge de frän Bewillning mä undantagas, jcmwäl
deri utsatt.
Allt det afseende skäligen kunnat göras ä de
flere rörande Bewillningen till Utskottet inkomne Mernorialer
och Remisser, tror Utffvttct sig hafwa dels
genom detta Betänkande, dels uti det ätföljande För»
slaget redan sä fullständigt meddelat, at widare och
särskildt swar pä hwardera skulle blifwa öfwerflbdigt;
hwaremot, och ehuru Utskottet i anseende till nyheten
af den fdresiagne grunden funnit sig, pä sätt nu skett,
nödsakad ingä närmare uki detaillerne af desi werkstäl,
lighct, än cgcntcligcn kan tyckas i fbrwäg bordt haf»
iva ägt rum, till följe af ben föreskrift, som Riksens
Högloft. Ständer ät Utskottet gifwit att bereda blott
grunderne, sä inser Utskottet ännu likwäl ätskillige
jämkningar, tilläggningar och rättelser blifwa angelägne
tvid sjelfwa Dcwillnings-Stadgans författande,
dem Utskottet, dä Riksens Högl. Ständer lämna Projcctet
till dess ytterligare handläggning, sär tillfälle
widare iakttaga och bestämma.
Slukeligen bör Utskottet tacksamt erkänna, att
endast ben ädelmodiga upoffring af serskildte StändS
fbrmäner, som utmärkt denna Riksdag, och hwarfbr»
Utan lika Bewillning icke kunnat läggas pä all Inkomst
-
833 Den 2Z September.
komst och Egendom, gjort för Utskottet möjeligt att
följa de anwisningar, som wäglcdt betz bemödande,
och innefattas i de upgjorde Bcwillnings - grundcrne,
hwilka jemte Försiaget, i hela desi widd, nu härmed
wördsamt underkastas Riksens Högloft. Ständers uplysta
skärskädaiidc; blifwandcs de Ledamöters yttrande
och Förslag, som hutwudsakcligen warit af olika tan,
ka, efter deras förbehöll tillika bifogade. Stockholm
den 25 September 1809.
Vä Högloft. Rilderssapets ech Adelns
Zetamöttrs magnar,
facob De la Larstie.
Vä Wälloflige Porgare-Sändets
Ledamöters magnar,
H.näL!S lsrestin.
Pa Högw.HrafterSr'ndetS
LedamhrerS wägnar.-
bllcolaus 6aräLlI.
Pg Hedrrw. Bonde Skändets
LeLamötcrs magnar,
k. N. Dunä^ren.
Ladcs pä bordet.
L. 6. Ingman.
Under upläsningen häraf, hade ankommit er»
Deputation frän det Högwördige Preste - Ständet, anförd
af Herr Ordens-Biskopen Doctor blurrs^ , som
tillkännagaf, att Ständet bifallit StatS-Utffottets hemställan
om Riksdagens förlängande, samt i sammanhang
dermed ansett nödigt, attén präscriptionstid mätte
fixeras till den urte nästkommande October, hwar«
efter ej andra motioner än sädana, som stöde i närmaste
förbindelse med redan wäckta frägor, eller hwil,
ka af under Riksdagens lopp förefallande oförsedda
omständigheter naturligen föranleddes, finge uptagas,
Konungens Propositions - rätt likväl honom obetagen.
Äfven»
Den 25 September.
859
Äfwenwäl hade Ständet ansett Riksens Ständers Oni»
bud till upteckningen af f. d. Konungens Egendom böra
wara tillstädes wid öpnandct af det i Banguen för»
warade depositum med paffrifl, Nonnngen tillhörigt,
hwareftcr de borde om inneyäöet deraf anmälan
gbra hos Ständcn, som skulle äga, att öfwer rclaxationen
stg yttra. Sluteligcn hade äfwcn Preste»
Srändet bifalltk ben frän Eonstitutions - Utskottet anmälta
begäran, att fä läta trycka den före Resdagen
fdrordnadc T> yckfrihets-CommittLns, Utskottet meddela»
de, Project till TryckfrihctS-Iörordnirig.
Widare uplästes följande Bewillnings-UtffottetS
Project till Bewillningö-Förordning.
L Art.
Hwarje Swensk Jnnewänarc, med undantag af
de nedanföre i z § upräknade, och, pä sätt der förordnas,
fritagne Personer, kommer antingen med en wist
efter procent uträknad och i Tabellen N:o 1, kallad
Inkomst-Tabellen, bestämd progrcstiv Summa för dest
behällna inkomst, eller med de serskildt för hwarje Person,
Egendom, Näring, Embete, Syssla och sä widare,
i Tabellen N:o 2, äfwen kallad Skydds - eller Minlmi-Tabcllen,
fastställa afgifter, att utgöra den Bcwillning,
som ä honom, efter ettdera af desse 2:ne Laxe,
ringssätt, sig högst belöper; och under hwilken Bewill»
ning inberäknas icke allenast allt hwad förra Bewill»
nings-Förordningens 5 Artiklar uptagit, utan ock de
scrskilde utffylder, som hittils under namn af Lön- och
Betalnings-afgift, Slottshjelp och Medicinal-Zond blifrvit
erlagde.
840 Den 2A September.
i
Taxering efter behållen Inkomst.
Med behällen inkomst förstäs allt bet öfwerskott,
som om äret winneS genom afkastning af Egendom,
Penningar, Handels, Bruks- och FabriqucS-rbreksc eller
annan Näring, sä wäl som Löner och Arfwodcn af
Embeten och Syhlor, jemte fhrtjcnstcr af hwad andre
loflige befattningar och företag wara mä, och ifrän
hwilka inkomster endast fä afdraga- de omkostnader,
som i och för deras undfäcnde warit oumgängeligc, samt
räntor för pcnningc-län och sädanc skulder- hwarä in,
terese utgä bör. — Säkunda blifwer Inkomst, bchäll,
ningen
Af Landtegendom och SkatSjord: Hela afkast,
ttingen ester afdrag af de i och för Egendomens brukning
anwände utgifter medelst utsäde, tjcnstefolkctS fö,
da och löner, jemte skatter, underhäll af byggnader och
andre härwid nödwändigt ätföljande utbetalningar,
hwaribland ock odlings, samt förbättrings, kostnader
och andre nybyggnader än dem wäder gjort aldeles
nödige, ej fä räknas.
Af hus i Städcrne: Den hyra ägaren upbär
efter afdrag för nödwändige reparationer och onera.
Af Handels- Nruks, FabricsUtS eller annan
rörelse och näring: En Handlandes eller Jdkares winst
och behällning pä äret utöfwer sine i och för sjelfwa rökelsen
och handtcringcn hafde utgifter, aflöningar och
arbets, kostnader.
Af fordringar och Eontante penningar: Influtne
räntan af ocm, utdelnings«procenter af Actier, Lift
räntor, Gratialer och Pensioner m. m.
Den 25 September.
841
Af Embeten och Tjenster, Lön och öfrige förmo»
ner, med afdrag af be Personers underhäll och godtgörande,
hwilka till Spsilans bestridande ieke kunnat
umbäras, sä wäl som de kostnader, hwilka till Lön -in»
komsterneS indrifwande mäst anwändas.
Hwarjcmte alla desie skattdragande äga, pä sätt
redan ofwanföre sagt är, att frän deras ärliga förtjenst
afräkna räntan ä deras skuld.
För all här anmärkt eller hwad widare inkomst
som erhälles, och hwarifrän icke fär afdragas det som
Ätgär till ens eget, desi Familles och alle sädane Personers
underhäll, hwilka i och för utökningen af cnS
yrke, tjenst, rörelse och näringsfäng icke äro oundwikeligen
nödige, hänföres hwarje ffattskpldig till den af de
! Tabellen N:o i bcfintelige 48 Clasier, emot hwilkrn
hans revenue närmast kommer, eller om samma öfwer»
stiger Tjugotuscndc Riksdaler, dä till den procents förhöjning
utöfwer 48 Clasien, som likaledes utsatt är.
2§.
Taxering för person och Egendom.
Denna afgift träffar hwarje Person, fast Cgenbom,
Hemman, Bruk, Embete, Tjenst, Handels - och
Fabriqucs - rörelse, eller annan näring med eller utan
bchällen inkomst, sä framt han icke efter 1 § till högre
belopp kan anses eller skattas; och är den Bewillning,
som för hwardera af förutnämnde tilhörigheter minst
bör utgä, upförd och bestämd i bifogade Tabellen N:o 2.
Härwid anmärkes: 1:0 Att i afseende pä ben
stora olikhet, som är emellan Hemman eller de sä kallade
-
842
Den 25 September.
tade Mantal, böra sädane af hwad natur och beskaffenhet
de wara mä, wid första ärcts Taxering indclaS
och upskattas, pä bet sätt, att de, som efter ortens
gängbara pris äro wärbe Twä Tusende, R:dr. Banco
och derunder, sattas i första eller lägsta Classen: de,
som wörderås deröfwer och till och med Tre Tusende
R:dr. i andra; och de som anses högre och till och med
Fyra Tusende R:dr. i tredje eller högsta Classen, allt
räknadt efter helt Mantal och i det förhällande derefter
Tabellen bestämmer för mindre eller klufne Hemmansdelar,
hwilka afgifter, sedan deras ägares personliga
Bewillning derutinnan är innebcgripen, och derföre,
hwad ägarne af de minsta Hemmans-delarne angär,
nägot drygare än i fallande afstag frän helt Mantal,
altid mäste utgä efter Tabellens uttryckeliga runehäll,
utan att flyttning emellan eller under någon af
de faftstälde Classcr fär äga rum.
Dä nägot Hemman äter kan befinnas af ett
ännu högre wärde, Mä afgiften enligt Taxeringsmänncns
ompröfwande ökas, dock ej öfwer dubbelt emot
hwad här ofwanförc högst utsatt finnes.
Ocn, som äger flere klufne eller mindre Hemmansdelar,
hörande till en och samma Class, ware berättigad
att dem tilhoparäkna och erlägga den afgift,
som efter det deraf upkommande Hemmantal faststäldt är.
Hwad grad Hemmanet wid första Taxeringen
tlifwit äsatt, bibehällcr det sedermera oförändradt wid
de päföljande ärens Taxering intill nästa Riksdag. Likwäl
mä uti den säledcs första gängen uprättade Classification
rättelse sökas inom den tid och pä lika sätt,
som för Deswär öfwer förment oriktig Taxering i öfrigt
här stadgas.
2:0.
Den 2Z September. 843
2:o. Iämwäl bör iakttagas, dct alle för Hemman
och B>'uk med flere lägenheter slatte afgifter
blifwa till fulla beloppet päförde ägaren, antingen han
nyttjar sin Egendom och tilhörighct sjelf, eller under
Arrende, hälftenbruk eller pä annat sätt den till andre
uplätit.
Landbo, eller den annors Egendom brukar, betalar
serskildt hwad för honom är utsatt eller -^-:del emot
ägarens afgift derföre, likwäl minst 40 §.
z:o. Boställs-Innehafware, edwad han sjelf
brukar eller ät annan uplätit sitt Boställe, taxeras för
innehafwande rättigheten med Adelar emot hwad en
enskild ägare för ett lika godt Hemman bör betala;
dock mä ingen för sitt Boställe till ringare afgift anses
än 1 R:d. 16 h-, ehuru litet dct än mä wara i
Hemmantal; men Arrendator af Boställe rrlägge lika
afgift som Landbo eller Brukare af enskild mans
Hemman.
4:0 Oär Jord i Hemmantal ej indcld är, följes
samma grund, som wid utgörandeaf förra Bewillningen,
eller öfrige ester Hemmantal utgäende Kronostatler,
nyttjad warit.
5:0. För Hus i Stad, hwilket ej äges af Borgare
eller nägon Stadens och Ortens Embetsman, betalar
betz-ägare Bewillning i mohn efter Husets brandförsäkrade
wärde; men om en sädan mättstock saknas,
stall Husets upstattning ste i jemförelse med Brandförsäkrings
- Summan ä det Hus, som deremot närmast
kan swara; och blifwcr denna afgift för Hus i Stockholm,
Götheborg och första Clatzcns Städer ^:dcls, i
Vrdra och z:dje ClatzenS Städer ^dels, och i 4:de samt
5:le Clarens Städer ^.delS procent af wärdet.
844 Den 25 September.
6:0. Skaks »Jord odlad, till Äker och Äng
nyttjad, classificcras i likhet med hwad för Hemman ä
Landet fbreskrifwit är, i z:ue grader, efter dest olika
ägande wärde till Etthundrade R:d. och derdfwer, till
Sjuttio Fem R:d. eller minst so R:d. Tunnelandcf,
och taxeras derefter i Bewillning hwarje Tunneland
af första Graden till Tio Skillingar, af andra Graden
till Sex Skillingar, och ben sämsta eller af tredje
Graden till Fyra Skillingar.
Hwarest Geometrisk mätning icke för sig gätk,
följes annat ä stället tilgängcligt rättesnöre om ägorymden
och afkastningen, och lämpas afgiften efter den
grund här förelagd är. Deremot undantages oupodlade
Utmärker, Beteshagar och Skog frän all sädan
Utskyld.
7:0. Den som äger flere fördelar i Staternas
Embete eller Syssla, Fastighet, Bruk, Fabrlque, Handelsrörelse
eller annan Näring, erläggcr för hwarje sädan
egenskap och tilhörighet utsatte afgifter, aldeles till
enahanda belopp, som om hwardera af dem innehades
af en serskild Person. /
8-'o. Den som erhällit Caracterc, utan att
hafwa warit i Kongl. MajttS och Kronans tjenst, betalar
derföre i Bewillning hälften emot hwad sjelfwa
Ljenstemannen i -Tabellen N:o 2 är päfördt.
Cn Cmbets- eller Tjensteman, som undfätt 2:ne
eller högre Graders Caractere utöfwcr den wärdighet,
som ätföljcr hans innehafwande beställning, taxeras
derföre till ^:del i Bewillning emot den Persons afgift
r nyssi ämnde Tabell, som bekläder den emot Earacterew
slvarande spssla.
Men
Den 2Z September. 845
Mm ben, som blifwrt hugnad endast med en
Grads högre Caractere, än den tjenst han äger eller
hwarifrän han tagit afsked, anses ej med nägon Caracteres
- afgift.
Derjemte iakttages tvid häda Tabellcrnes tillämpning:
1:0.
Af hwad som under Dolag driswes eller
äges, bör hivar Delägare stn Lott eller Anpart serskildt
upgifwa och derföre anses.
2:0. Academier, Kyrkor samt andre publique
Castor och Stiftelser, böra likaledes betala för ägande
Hemman och Inkomster af Ränte, eller Tionde« persedlar
de ofwanföre stadgade afgifter, dock befrias härifrän
Kyrkornes Win - och Byggnads-Säd, ej mindre
än deras och andre Castors sädane inkomst - och Pen,
ninge - tilgängar, som ej erhällas frän Jordbruk och
Arrenden.
z:o. Allmogens Hustrur betala 8 k-, men al,
la bfriges i proportion efter dm afgift, hwartill deras
Män upföras; och säledcS erlägger:
Hustru till den Man, som antingen efter Tabellen
N:o 1 kommit uti nägon af de Ätta
lägste Clasterne, eller efter Tabellen N:o 2
till hbgst Z R:drS afgift - 8 K»
Dito till Man antingen ifrän och
med q:dr till i6:de Clasten en,
ligt
846
Don SZ September.
liat Inkomst-Tabellen, eller af
högst circa 2o R:drs afgift enligt
Skydds-Tabcllcn - - 24 ss.
Dito ifrän och med i7:de till
24:de Classen, som swarar emot
högst 88 Riksdalers afgift för
Mannen - - - 2 R:dr. Z §-
Dito ifrän och med 2x:te till
Z2:dra Classen, eller circa ZZo
R:drs. Ecwillning af Mannen 4 R:dr. 24 §.
Dito frän och med ^z:dje till
40 Classen, ellcr högst 1070
R:drs Skatt af Mannen 7 R:dr. —
och Hustru till Man, som blif
wit
upsörd än högre - - 11 R:dr. —
4:0. Hcmmawarande Mankalsstrifnc Söner af
Föräldrar andre än Allmogens, satte i de Ätta lägste
Classerne i Inkomst-Tabellen, ellcr lill motswarande
afgift efter Tabellen N:o 2, taxeras, dä de äro emellan
18 och sv är, lika Nied Drängar till 40 ss., men
om de äro yngre eller äldre, till 24 ss.
Af Föräldrar ifrän y:de till l6:de Classen, till
l R:dr. 12 ss., men dä de äro under eller öfwer nyssnämnde
älder, till Z2 ss.; och af öfrige Z2 Classerne till
lika med hwad för Hustrur utsatt finnes.
5:0. Deremot anses hemmawarande Döttrar:
Af Föräldrar i lägsta 16 Classerne lika
med Pigor, till - - , 16 ss.
Den 2s September. 847
Af Föräldrar ifrän I7:de till och med
24:de Classen - - - 40 ss.
Och alla öfriga, hälften emot hwad för Son
bestämdt är.
6:0. Enkor och ogifta Fiunlimmer, utan synbar
Egendom eller Näring, anses lika med Hustrur eller
Döttrar af enahanda vilkor; men om Enka eller
ogift Fruntimmer äger Fastighet eller Näring, päföreS
henne hwad derföre efter denna Författning utgä bör.
7:0. löfwcr - och Underäriae Personer, det will
säga de, som upnätt högre äster än Hg är, eller icke
fyllt 15 är, fritagas nu som hittills frän all persvnelle
Bevillning, sä ivida en sädan icke har Fastighet, Embete
eller Näring? men i detta fall, äfwensom därest
han äger behällcn Inkomst af Capital, eller af hwad
annat som hälst, utöfver 16S R:dr, dör han derföre,
lika med alla andra, erlägga afgift antingen efter
i:sta eller 2:dra Z.
Z- §.
O.m wista undantag och minffningar i
förestående Bewillningar.
1:0. Frän Bevillning efter 2 § befrias, mr
som förr, det i Kronans tjenst stående Manskap wid
Landt- och Sjömagten, som ej hafwer Hemmansbruk;
jämwäl Anglingar, hwilka till Studiers idkande uppchälla
sig wid Acadcmier, Gymnasier och Scholor, och
ej tillika nyttjas till främmande Barns undervisning,
samt derwid ätnjuta i contant Lön, eller andra mot
swa
-
848
Den 2Z September.
svarande förmoncr minst so N:dr Banco, i hvilket
fall dc taxeras lill samma afgift, svin enskilde Informatorer.
2:0. Nögon Bciviilniiig kan, nu som hittills,
icke eller päföras Ungar, Fattighushjon, vanföre och
bräcklige, som befinna sig utur ständ att förtjena filt
uppehälle.
Z:o. De af Allmogen, Enfjcrdedcls Hemmansbrukare
och derunder, Torpare, Gerningsmän och Inhysesfolk
ä Landet, sä väl som Arbetskarlar, Fiskare
och andre medellöse Personer i Städernc, som icke äro
inskrifne Borgare, stola, dä dc hafwa Fyra Barn,
bet yngsta under Ätta är, ätnjuta i sina afgiftcr efter
2:dra § , och dä dc ej komma att betala enligt irsta
§ för behällen Inkomst, Tio Skillingars afdrag,
swarande emot den förskoning i afräkning ä Lön - och
Betalnings-Afgift samt Slottshjelp, dem efter förra
Författningar blifvit tillerkänd, jemte frihet frän Mantals
- penningar.
4:to. Fiskare och Skärkarlar, eller de sä
kallade Strandsittare i Bohus-Länste Skärgärdcn, som
ej hafwa Jordbruk eller större Segelbätar, än omkring
Trettio Tunnors drägt, stola sädane är, dä Sillfängsten
der alldeles fclflagit, undfä den lindring, att de
för sine egne Personer ej erlägga mer än 24 sr., samt
Hustru och hemmawarande Barn efter ofwanstäende
föreskrift.
s:o. I likhet med sista Bcwilluings - Förordningen
mäge Manufacturister och FabriqucSidkare samt
Handlande i Eskilstuna enligt Kongl. Majus Nädiga
Kungörelse, Resolutioner och Reglementen för Fristads
Jnrätt
-
Den 2F September. 8ZL
ningen derstädes, samt Särna Sockens i Aster-Oalar»
nc Inbyggare, i anseende kill deras kända fattigdom
och o drdclakuga belägenhet, undstippa all Bewillning
esler 2 §. '
6:0. ÄfwenledkS warder ben del af Allmogen
i Skora Kopparbergs Län, som är skyldig Grufwehjclp
till Stora Kopparberget, befriad frän hälften af den
Bewiilning för Rikets Allmoge r genien uti 2 Z är ut»
satt, och de, som en sädan Grufwehjelp till Löfäs Silf»
wrrwerk samt den sä kallade Kongsgärdshjclpcn utgöra
frän ^:dcl deraf, sä länge berörde ,Extra Ordinarie
skyldigheter och onera för den ena eller andra icke up«
höra; kommande jemwäl Allmogen i Herjedalen, till
följe af Kongl. Resolutionen' den 6 Octobcr 1772,
samt Aster- och Wcstcrdahls - Fögderier i Stora Kopparbergs
Län, att njuta förskoning till hälften af Bcwillningen,
enligt samma §.
7:0. Oe af Uddcrvallas, Upsalas och ÄmZlS
Jnncwänare, hwilka undergäkt Brandffada wid de i
berörde Städer sednast kimade Cldswädor, mä likaledes
winna befrielse frän all Bewillning efter 2 § intill
nästa Riksdag, samt en lika förmon för ett är sträcka
sig till dem i Enköping, Thorshälla och Cimbritshamn,
som för enahanda iräkad olyckshändelse blifwit izoo
ärs Bewillnings - Förordning förunnade Skattfrihet pä
tvih tid.
8:0. Men i fall irägon bland alla till förskoning
här ofwanfbre nämnde Personer skulle befinnas
äga R:dr. ärlig behållen Inkomst, är en sädan
icke berättigad hwarken till större eller mindre afdrag 6
Bewillningen, utan bör densamma till fulla beloppet erTredje
Band. N:o 103, 109. lägga
8Z0 Den 2g September.
lägga rfker dm Clas, hwartill han jemlikt Tabellen
N:o i hörer.
9:0. Pä Fem är eller till nästa Riksdag böra
Jnnewänarnc uti Weste bottn, hwilka serdeles lidit af
Ki iget, fä erfara u>i deras Dewillnings-Utffyldcr, ben
fölstoning, att derunder alia befrias helt och hällit
frön Bewillning, hwilkaS tillgäng m och wilkor icke äro
sä goda, att de kunna för ärlig Inkomst upföras i
Nägon af de Z4 högste Clas rne elter Tabellen Nto I,
eller till 500 RitrS behållning; och äter den, som fölunda
anses, bör, i betraktande af ben känbara inflytelse
och olägenhet, som en Orts allmänna missöde åstöm
medförcr för des; i bättre omständigheter warande
Medlenimar, erhälla En tredjedels aiffrifiung uti Ut,
lagorne, emot hwad nysbesagde Tabell bestämmer.
Cn lika eftergift i Bewillningen med Wester,
bottn mä ock pä 2:ne är ätnjutas af Jnncbyggarnc uti
ncdanffrifne Orter, hwilka af deras nära Läge intill
flkndteliga gränsen, och de swärn följder, som större Armöers
täg och längre wistande fbrordsaka, sätt widkärr,
naS mycken stada och förlust, nemligen:
Uti Ångermanland:
Nordmalings Socken.
pä Dahls Land L Elfsborgs - Län:
Westra Eds, Rössemarks, Töftedahls, Rölanda-,
Gcsättcrs, LchrdahlS, Rännelanda-, Rägereds, Gerbovch
Högsäters Socknar.
Uti
Den Lg September. LZt
Uti wermeland:
Köla, Eda, Järnsko, Töcksmark, Astwallskogs,
Ny och Arwika Socknar.
Uti Bohus-Län:
Nafwersta, Mo, Swarteborg, Krokstad, Sande,
Hede, Lommelanda, Hogdahl, Nbstnge och Skjee
Socknar.
Io:o. Eapitaler och Contante Medel, tilhö»
rande Arbetshus, Fa ttigförsöi jnkngs - Scholä» och Hospitals
- Inrättningar samt i allmänhet alla fromm»
Stiftelser och Stipendier, sä wäl som dekas och andra
Allmänna Hus j Slädernc, skola icke med nägon flagS
Bewillning beswäraS. -
r Art.
Vm serskild afgift fär ätffillige lönande Inrättningar
och företag samt tilfällige
fördelar.
Jämte be Uti fbrra Artikeln bestämde afgifter,
som antingen enligt i Z efter bchällen Inkomst, eller
efter 2 § för synbar Egendom, Embete, Näring oH
personligt Skydd drabba hwarje Skattskyldig i större
eller mindre mohn, skola äkskillige Associationer, Arfs,
och TcstamentS-Medcl, Winstcr, Export - och Import,
Waror, Egendomar och Näringar, som här nedanföre
stä antecknade, oafkortad! och utan att denna afgift
kommer i beräkning eller afdrag wid Taxeringen efter
första Artikeln, erlägga uti serskild ärlig Bewillning.
Dykeri - Compagnie! Loos Nrdaler.
Pri
-
8Z2
Den 2g September.
Private Ackieägarnc uti Discont-Werke», Tionde
penningen af erhållande utdelning utöfver
Sex procent.
Aktieägare uti Tull-Ärrendet likaledes Tio procent
af erhållande Ränta och utdelning om
äret öfwer Sex procent.
De större Kopparverken, nemligen Fahlun och
Ätvid.berg, betala En R:valcr, men alla de mindre
24 h. för hvarje Skeppund Garkoppar.
Alla Kopparhamrar i Riket erlägga för hvarje
Skeppund smidd Koppar 16 §., utom Jernhpttans Kopparhammare
i Christianstads Län, af hvilken, såsom
sämre beskaffad, endast erlägges 6 §. för hw.-rje Skep»'
pund smidd Koppar, hvilken afgift vid de Werk, der
Krono-Afrad utgöres, dock icke beräknas för annan
Koppar, än den, som är i bchäll, sedan Äfrads-Kopparcn
blifvit afdragen; och betalas af dctze Hamrar
ingen afgift för Garkopparcn.
De som hafva Recognitions - skogar eller Kolnings
- friheter pä Kronans Allmänningar, betala 2 K.
för hvarje Stig till 24 Tunnor beräknad, och det efter
samma Qvantum, hvarföre Bruken, enligt undfängne
Resolutioner, erlägga Skogs - Rekognition, antingen
der kolas eller icke.
För dem, hwilka kola pä Härads- eller SockneAllmänningar,
och derföre icke till Häradet eller Socke»
erlägga sä mycket, som svarar emot hwgd RecognitionsSkogarneS
eller Krono - AllmänningarneS Innehafware
efter Riksens Ständers Författning wid 1752 ärS
Rikdag jämte Beivillningen, serskildt utgöra , bkcs fbrr
berör
-
Den 2g September. 8ZZ
berörde Bevillning med sä mycket, att desse mä stadna
i lika gravation med dem, som nyttja Krono-Skogarna.
Ägare af insatte Eapitalcr i Trollhätte Slussverks-Byggnad,
för hwilka 12 procent ärligt Interesse
af Kongl. Maj:t och Kronan erhälles, betala ett
fjerdedel af denna ränta i Bcwillning.
Af hwarje utfallande winst pä Nummer-Lotteriet
samt andre nuwarande eller framdeles blifwande
Lotterispel erlägges, enär den stiger till Femtio Rrdr.
eller derutöfver, tioUdc penningen i Bcwillning.
Afgifterne, som nu här förut i denna § blifvit
stadgade, komma att innehällas af be Werk. bär
utdelningen af föitjeustcn, winsten eller askastningm
sker, samt sedermera till vederbörande Opbbrdsmän re«
dowisas och astcfwereras.
De, som hafva Frälse-Egendomar, betala ester
ingifwen och riktig befunnen Rusttjensts-längd och Jordebok
i det Län, der samma Egendom är belägen, Ätta
Skillingar för hwarje Rusttjcnst-mark, och hvilken
afgift, säsom innefattande egenskap eller likhet af grundskatt,
kommer till hälften eller Fyra Skillingar för hwarje
Rusttjenst-mark af Hemmanet att utgä, ehvad derföre rustas
eller icke; men den öfriga hälften uphbr och förswinncr,
om och enär Kongl. Maj:t i Räder skulle finna
nödigt anbefalla Rustningens upsättande; börandeS
de Frälse - Hemman, som antingen icke hafva nägre
RnstningS-perscdlar uti ränta, eller icke ftä uti Rustnings,
längderne upfbrde, vid Bewillningens beräknande
anses lika med andra af enahanda storlek och godhet
varande Frälse-Hemman uti samma By, Socken eller
Härad; mea i Skäne betalas för hvarje helt Hemman
854 Den 25 September.
Utsockne 2 R:d. 40 K.; i Blekinge 2 R:d. z? si.;
samt i Halland och Bohus-Län 2 R:d. 28 si. efter helt
Mantal beräknade, och i proportion derefter för min»
dre Hemmansdelar.
För Rä, och Rörs - samt Insockne - Hemman
betalas hälften deremot med fbrbchäll ej mindre för
desie än för Msockne-Hemman om lika afdrag som för
Frälse-Hemman ofwan sagdt är, i händelse af Rustning,
och utgöres för de Hemman, hwilka blifwit förmedlade
sörrstäcnde afgift efter Hemmanets förmedling.
Post, och Lots-Bönder, som för deras innehas,
wande Hemman njuta frihet frän Rotering och Kro»
nostjutsningar betala serskildt derföre efter Hemmanets
storlek, nemligen 1 R:dr. 16 si. för ett helt Mantal,
vch i förhällande derefter för de mindre; men dä friheten
icke mer än endast för Kronostjutsningar äger
rum, minstas afgiften till hälften.
De Hemman för öfrigt, hwilka äro fullkomligen
frie frän Rotering emot Hemman af lika natur i
samma ork, och ej äro enligt Fbrsattningarne med der,
emot swarande andre skyldigheter beswärade, eller af
den natur, att de Rotering icke kunna äläggas, böra
skr Rvtefriheten betala Ätta Riksdaler; undantagandes
i Skäne, Halland, Blekingen och Bohus-Län, jemte de
Hemman, svin till Prestebord äro anflagne, samt alle
andra Boställen; äfwcnsom de Hemman, hwilka antin,
gen för dplik Roteringsfrjhet förut betala, eller hafwa
emot Noteringen till nägon del swarande tunga, i
morr deraf frän sören ämndej afgift/ befriade.
Dä nägon af dem, som äga att sjekfwa eller
genom Drängar Gärbfarihandel idka, fär Pasi till Norrige
-
Den 25 September.
855
rige, skall han i Bcwillning betala Fem R:d., men dä
sädant crhälles till nägon annan Utrikes ort, Trettio
Riksdaler.
För Testamenten af lös eller f-st Egendom,
som bortgifwes till andre än Maka» B-östarfwingar eller
sädanc Barmhcrtighecs - stiftelser, som u'i I -Art. Z
§ upräknade äro, samt stiger i wärde till Etthundrade
R:dr. och deröfwer, betalas Tionde penningen» när Testamentets
belopp cmoktages; äfwcnsom af alla Sterbhus,
der ej Maka, Arfwingar j rätt uv - och. ncdstigande
linea eller Syskon finnas, erlägges af bebällna
förmögenheten, ware^ sig i lös eller fast Egendom 2^
proeents Bcwillning.
Likaledes bör för Fidei-Commiss till Föräldrar,
Syskon och B? dst-arfningar, dä nägon lika nära medarfwa
dertill finnes, utgä i Bewillnings - afgift 2o:de
penningen; men io:de penningen, dä Fidei - Commisset
tillägges fjermare arfwingar eller ostplde.
Hwarje Villard, ber betalning tageS för nyl«
tjandet, taxeras med Bcwillning i Stockholm och Götheborg
samt Städcrne af första Classen till Femtio
M:dr. och annorstädes till Trettiotre och en tjcdjedcls
R:dr, men Billardcr wid Hälsobrunnar äro dock härrfrän
befriade.
I stället för hittills af Sockerbruken wid stämplingen
erlagd Brwillning a 2 r:st. för hwarje Skälpund
Toppsocker, stall hädanefter wid Stora Sjd-Tullen
uppbäras, säsom serstild Bewillnings-afgift 1 r:st.
för hwarje Skålpund inkommande rätt Mascovabe»
Sockcr, men 8 nst. för Terrcs - och T>tcs - samt alla
andre sä kallade Puder - esler Hwitå Socker.
Wik»
8Z6
Den 25 September.
Wik» Export till, Utrikes ort af Alun, erlägges
pä Tullkammare» j Bewillning för hwarjc Tunna 12
i stället för den Bewillning a 16 §. för Tunnansom
förra Fhrprdningen älagl Bruks-ägaren.
z Ark.
Dm Taxeringen och Ändrings läkandet
deri, sä wäl sorn on; Upbörden
och Redogörelsen.
, r §.
Om angifning titt Taxering, TaxerinttsmättL
wäljande och deras göromål.
1:0. Till Mantalsskrifningen äkigger alla Inbyggare
i Städer ock) Ständs-personer ä Landet nu,
som förr, att ä kungjord dag aflämna tydelig ^'fullständigt
förfulad Förteckning pä sig och allt sitt folk,
äfwen som pä. alla sine der i orten ägande Fastigheter
m. m. hwarfLrc, enligt Dewillnings ^ Förordningens I
Art. 2 §. eller Skydds-Tadellen, skatt erläggas bör,
nied utsättande af namn och älder pä hmarje Person,
säsom ock upgifwa alla hos honom warande Hyresman
tvid 2 R:drs bot för den, som det försummar; hwaremot
Allmogen och Stadernes mindre skrifkunnigc Jnwänare
äga att sädan t tvid Mantalsskrifningen munteligen anmäla.
Hyresmäunm skola för sig, sitt folk och egendom
iakttaga lika skyldighet här förut stadgad blifwit.
Jnhyseshjons-skatter answara hädanefter icke Jordkllcr
Husägare; men ware deremot wid ofwansagde wile
pliktig att litse, det sädane hos honom wistande pers
Den 25 September.
857
söner blifwa till Mantalsskrifningen ordenteligen anmälte.
Och åligger dct Mantals-Commiharien widfoga
alla desse Originals-angifningar sine Mantals--längder,
till kontroll bäde uppä anmälan och anteckning.
Mcn derutom ffall hwarje Ständsperson ej
mindre än ben af Allmogen, som har siere Hemmansdelar
eller serskild förmögenhet, wara skyldig att ä
Landet till Berednings- och i Staden till Taxerings»
Commitäcn upgifwa betz innchafwandc Embete och Sytzla
med ätfbljande lön och förmoncr, sa wäl som Hemman
, Bruk, Handelsrörelse eller annan Näring och
Handtering jemte slutelig summarisk upgift ä hela sin
bchallna inkomst det föregående äret, hwilkcn blifwer
grunden för hans Taxering efter Tabellen N:o 1.
För de Hemman och lägenheter, Bruk» Fa»
kriquer och sä widare, han ä andra orter innchaf»
wer, och hwilka till Hemmantal, Clah och Beskaffenhet
böra noga upräknas, utsättcs serskildt, hwad af
hwarje sädan, i annat Taxerings--District, belägen Cgendom
honom i behällcn inkomst tillflutit, likwäl ulan
afdrag af ränta pä skuld, den han i stället uti den
Summariska upgiften af hela sin bchällniug beräknar.
Upgiftcn skall äfwen utmärka dem af hans Barn,
Pupiller, Tjenstefolk eller andre Personer, som tillhöra
dest hus eller omwärdnad, och bafwa nägon ser,
skild bchälle» inkomst af minst 16^ R:dr Banco om äret,
hwilken han, som Far, Förmyndare eller Husbonde
bör anmäla, samt för Bewillningen af Barns och
Pupills inkomst tillika answara.
Den som underlätcr afgifwa sädan förteckning,
efter dertill föregängen tidig kungörelse, hwilken skall
wara
ZZ8 Den 2Z September.
wara ätföljd af noga underrättelse om alla desse älig»
gande skyldigheter, plikte 2 R:dr; och den, som skulle
befinnas nägot undandölja af hivad han till Taxering
bordt anmäla, ware förfallen till femdnbbel BcwillningS
erläggande för hivad han fölunda sökt undan»
draga Kronan, hwaraf Angjfwarcn njuter Adelar och
ben öfrige ^:dcl tillfaller Kronan i ersättning för Bc«
willningen, men brister nägvn i bewisaude af sädan
äklagan, böle hälften deremot.
2:0. Innom hwarje Socken pä Landet utsts
igenom wal i dertill efter L ndshöfdingens anmodan,
af Pastor lagligen utlyst Socknestämma en Committé
af 6 bcsuttne Personer, n>mligen 2 Adelsmän, en
Ständspersott och z Bönder. Desse sammanträda iem»
te Pastor i Församlingen, som alltid är sjelfffrifwen
Ledamot och antingen sjelf eller genom anna» besörjer
Protocollcts förande, emottaga hwar och ens upgift
till Taxeringen, granska dem under jemförelse med
Mantals-Längdcrnc samt öfrige uplysnjngar de kunna
för stg anse nödige och bereda grundcrne för hwar och
ens debitering, äfwensom förflagswis upgikwa Summan
hwar och en efter deras kännedom och öfvertygelse
i enlighet med Bcwillnings-Förordningen bör till
Staten utgöra.
Detta Förslag med stna Bilagor, och deribland
ben följde MantalS-Längdcn, insändes till stora Laxe,
rings - Commiteen , som kommer att utgöras af Nio
Personer, nemligen 2tne Adelsmän, 2:nc Präster, 2:ne
Ständssersoner och g:nc Bönder, alla walde utaf och
innom Socknarnas Berednings-Ledamöter.
Frän hwarje Sockne,DeredninaF-Commitee inställt
stg alla Ledamöterne, försrdde med de för deni
utfär
-
Den 25 September. 859
Utfärdade Förordnanden eller Sockncstämmo-Protokoll,
till wab af stora Taxerings - Cvmmikoen pä dertill utfärdade
dag och ställe af Landshöfdingen, som iaktta,
ger, att delta sammanträde hålles a lamma eller högst
rn bag innan stora Taxeringens början, och häldst,
der den förrättas, men alldrig utom Taxerings-Oistrietet,
Voteringen wcrkställes med lyckta Sedlar pä det
sätt, att hty»' och en nämner det bistamda antalet af
hlvarje utaf de osman upräknade Clahcr, till Medlem,
Niar i Taxerings-Commiiöcn.
Om flere Socknar innom ett Pastorat eller till
och med rine, smärre Pastorater, wilja förena sig om
en Berednings - CommikLe, ware det dem fritt, dock
inä den alldrig bestä af flere än Sju personer, likasom
om Sockneboerne ej skulle wilja utse sä mänga till
sin Berednings-Eommitöe, de blott äro förbundne, att
sä wida Adelsmän, Ständspcrsoner och Bönder der fin,
nas, ätminstone kalla en af hwardera Classen.
Ehuru säledes i en Socken, der ej af alla
nämnde g Elaser, Personer gifwas, det icke ka» ä,
läggas Sockneboerne att wäija utom sig ifrän andre
Socknar, utan dc eiler behag äga fylla antalet af den
Class, pä hwilkcn de hafwa tillgäng; iä mä det dock
kj eller wara dem förment, att, dä de mlja hafwa stör,
rr Berednings- Commitäe än fyra Ledamöter, antaga
de öfrige af sädanc främmande Personer, hwilka kunna
äga deras förtroende.
Men den Socken, hwaräst utom Pastor Tre
besukne Personer icke äro att tillgä, skall wara skyldig
förena sig med den nästgränsande, häldst innom samma
Pastorat, till gemensamt wal af Bcrednings-Leda,
Nibler, hwilket dä förrättas i den Socken, som största
Hern
-
86a Den 25 September.
Hemmantal äger; och endast i delta fall mS de wäkjande
utse en obesuten Person ifrän förstnämnde Socken
lill Ledamot i Bercdnings-Commiteen. Om Socknonie
siq sjelfwilligt ej förena, hwilkadera tillsammans böra
Berednings-Commikee utgöra, anmäle Pastor bet hos
Landshöfdingen, som dä tillhörer att härom förordna.
Der Berednings - Committé för en eller flere
Socknar tillsammans öcstär af färre än Sju personer,
äger den till Taxcringsmäns utseende för stora TaxrringsCommitsen
icke eller flere röster, än i morr efter sitt
antal.
Är Pastors Syhkan ledig, eller Pastor för Sider
, sjuklighet eller annat giltigt hinder ej kan sig in,
finna som Ledamot i Sockne-Berednings-Commiläc»,
bör Dicc-Pastor eller Comminister dest ställe företräda.
Hivar Berednings - Commisse wälje sin Ordförande
, likasom Stora Taxcrings-Commiksen, i det fall»
att Landshöfdingen ej wid denna infinner sig sjelf ekler
förordnat nägon annan dertill. Landshöfdingen
eller den han ä sine wägnar utnämner, äge dock ingen
röst, sä framt han ej tillika af Sockne - Commiteerne
blifwit wald till en af de Nio, som utgöra Stora Taxerings
- Commitsen.
I walen ä Sockncstämma till Bercdnings-Ledamötcr
beräknas röstcrne pä lika sätt, som wid Prästrwal,
dock efter förmedladt Hemmantal, men wid Stora
Commitöens wäljandr röstas xer Lspits.
Landshöfdingen indele större Härader ! twänne
eller flere Districter, att högst 6 eller 7 Socknar komma
uti ett Taxerings - Distrikt.
Der
Den 25 September. 361
* z
Ocr Häradet besiär af cn enda Socken, blifwer
BcredningS Commitec öfwcrflödig, utan wälje Församlingen
genast Stora TaleringS - Commitökn Det
samma gäller, vin Häradet bcstär af ett Pastorat,
ehuru af 2 eller Z smärre Socknar, enär dc sörena
sig ä Socknestämma att straxt wälja Ledamöter list Stora
Taxeringen. Sä kallade Annéle eller Capell-Församlingar,
anses lika med Socknar, och ä:ä berättigade
wälja sin egen Bercdnings.-ConunitLe.
Dä cn Socken ligger i siere Härader, utgör
den lika fullt blott cir Bercdnings-Eommitöe, men för
Stora T leringen hörer hwaije Person och Egendom
till det Dlstrict eller Härad, hwari de finnas; och bör
säledeS berednings - Commiteen insända serskild Derednings-Längd
till hwardera af desie Skora TaxeringsCommitsier
för de dit hörande skattskyldig?, äfwensom
hwarje Berednings-Ledamot begifwa sig till den Stom
Taxerings-Eommitöen, r hwars Vistrict han är hemma.
Berednings Ledamötcrne sä wäl som T xcringsmännen
aflägga hwarje gäng före början af deras förrättning
denna Ed.
Jag N. N. Lofwar och sivär wid Eud och Hans
heliga Evangelium, att sedan det förtroende mig updragit
blifwit att upskatta och bestämma hwad till
Kongl. Maj:t och Kronan ak denna orts Jnnewänare
i Dcwillnings-Utskylder ärläggas bör, skall mitt högsta
bemödande wara, att, efter nogaste granskning , pä heder,
ära och samwete, utan nägon ensidig afsigt eller
rnannamon, päföra hwarje förekommande Person den
beskattning han bör widkännas, enligt BewillningsFörordningen
och i jemförelse efter betz inkomster, räd
vch lägenhet, sä att ä ena sidan Staten och Kronan
till
862
Den 2Z September.
till desi rätt och inkomst icke lider minsta försäng? mm
ock ä dm. andro. , akt ingen betungas utöfwer hwad
Förfatkningarne och hans wilkor medgifwa; och stall
jag äfwcn hälla tyst och hemligt hwad wid öfwcrläggs
niaqarnc förch uwes och af Uägon stittstyldig under
tysthets förbehåll rörande desi omständigheter upgitweS;
hwilken min dy>ga och högtidliga förbindelse jag redeligen
npchlla skall, sä sannt mig Gild hjelpe till Lif
och Själ >
Bäde Berednings, och-Stora Trerings - Commiteerae
hglla stna Sammankomster inkrom stutnc dör,
rar, och äga blott de ffattstpldigc tillträde, när Laxe,
ringsmännen fordra uägon uplysning eller hafwa atk
anmätka wid nägons upgift; hwarföre äfwcn Laxe,
ringsman sjelf afkrädcr, dä han undergär Taxering.
Hwarje Person äge pä stället fä underrättelse, till hwad
Summa han blifwik taxerad.
Häradsstrifwarcn äligge tillsända hwarje Bcrednings-Commitec
ett Exemplar af Mantals - Längden
för Socknen, samt wid Skora Taxeringen jämte Kronos
Logbcn wara tillstädes att lämna nödige uplpsningar.
z:o. I Städerne wälja Borgerstapet och Husägare
af alla andra Ständ ä allmän Rädstufwa stne
Drxeringsmän, hwar och ens röst beräknad efter hwad
hetz Mwillning föregäende äret utgjort., och Utnämna
de, likasom pä Landet, hwar och en sine samtcligL
LaxeringSmän efter faststäldte antalet.
I Stockholm och Götheborg, samt lista Clas»
fens Städer, ombytes sedermera blott en tredjedel af
LaxeringSmän hwarje är, mell i alle öfrige Städer
hälften; de wäljande dock obetagct, att med sitt förs
troende Ster falla pä de afgäende, men icke utan or
dente
-
Den LZ September. 86Z
dcnteligit ival, som stall wara hwarjc Stad fritt wcrkställa
igenom Electorer, Clatzewis cllcr mangrant; i
förra fallet dock unker wilkor, att af hwarje Clatz
Jnnewänarc blifwcr proportioncradk antal Cl»ctmer,
emot Taxeringsmännens, hwilka senare stola wara:
I Stockholm, Sex Adelsman, Sex Ofrälse
Ständspersoner, Tre Präster och. Trettio S x Borgare,
nemligen Nio af E: ohhandels», Nio af Minuthandels-,
Tre af Fabiiqucurs- och Femton af Handtwerks
- Cl-tzcwe, tillsammans Femtio En TaxeringSMän.
I Götheborg och hwardera af itsta Clah.ns
Städer Tre Adelsmän, T>'c Ofrälse Ständspe: söner,
Tre Präster, Femton Borgare af Handlande och Handtwcrks-Clatzer,
tillsamnutns Tjugu Fpra Trxeringsmän.
I 2:dra och grdje Clarens Städer Twä Adelsmän,
Twä Ofrälse Stättdspkrsoner, Twä Präster och Tolf
Borgare, tillsammans Aderton TaxeringSmän. Men i
öfrige Städerne blott Twä Adelsmän, Twä Ofrälse
Ständspersoner, Twä Präster och Sju Borgare, eller
tillhopa Tretton Taxerjngsmän. Gällande här detsamma
, som om Landet sagt är, att dä fullt antal
Taxettngsmän af nägondera Folk-Cla^en saknas, ersättes
bristen af m annan. Prästerne samt wälkände
och ansedde Borgare kunna till Taxcringsmän wäljas,
Nian art äga Hus eller Jord, men de öfrige Taxcringsmän
i Staden stola wara bofaste.
Wid första Laxeringsmanna - Walet afgöres gersom
lottning, hwilka af de walda i Stockholm, Götheborg
och irsta Clatzens Städer stoft; qwarblifwa för
blott ett eller twä är, och i de öfrige, hwilka för
blott ett är komma att som Taxcringsmän anses. Sedermera
afgä alltid be, som längst haft samma bes
fattning.
I StS»
364
Den LZ September.
I Skädcrne förrättas Taxeringen inför Boxg,
' mästare och Räd, uti Öfwer - Stäthällarcns, i Stockholm
, samt LandshöfdingcNs eller desi Ombuds närwaro
i dc öfrige Städer , dock utan voterings - rätt för
desic Embctsmän i annat fall, än sä wida de till Taxeringsmän
blifwit walde.
För Taxerings - Commitöcrne i Städcrne gällö
hwad som pa Landet föreskrifwit är, angäcnde sä wäl
Edens aflägganvc enligt ofwanstäcnde Formulaire, som
om Laxeringarncs hällande innom lyckta dörrar; ägande
Taxcringsmänncn i Stad, till Protocollets fösande
dyttja Upbörds - Casieurcn , eller hwcm ve annars serskildt
utse.
löfwcr - Stäthällaren och Landshöfdingen , eller
Len i hans ställe bewistar Taxeringen , sä wäl som Magistratens
Ledamöter, Kronofogde och Häradsskrifware
samt ben som tfll Protocollets förande warder förordnad,
aflägga denna Ed:
Jag N. N. lofwar och sivär wid Gud och Hans
heliga Evangelium, att sedan stag tvid den, i grund
af Riksens Ständers Bcwillnings - Förordning här skeende
Taxering i och för min tjenstcpligt är närwarande,
(för Ofwer.-Stäthällaren, Landshöfdingen och Magistraten)
att hälla hand och ordning öfwer hwad som
till benna Förrättning hörer (för Kronofogde, Häradsskrifware
och Protocollist) att fullgöra hwad mig härwid
äligger, samt kan tjena kill befordran af det wigtiga
ändamäl, att ä ena sidan Kongl. Maj:t och Kronan
crhällcr sin fullkomliga rätt, men ben skattskyldig!
öfwer; ä den andra icke förnärmas eller päförcS
rncr, än hwad han efter rättwisa och Författningarne
widkännas bör; sä stall jag alt detta noga iakttaga,
samt
Den 25 September. 86g
samt hwad som härunder förefaller och hemligt hällas
hör, icke pä nägst sätt uppenbara, hwilket'hä> med pä
det kraftigaste försäkra-; sä sant mig Gud hjelpe till
Lif och Själ: r,
4:0. O) mä nägvn, som till Berednings»
Ledamot eller Taxeringsman wald och kallad är, utan
laga hinder frän förrättningen utcblifwa; men i alla
fall wrrkställa icke desto mindre de närwarandc Taxeringen
, och förfara för öfrigt pä sätt här redan förr
ordnadt finnes.
DZ Taxeringsmälincn ärv af olika tanka, och
Votering blifwer nödig, anställeS dea icke Ständs- eller
ElahcwiS, utan beräknas ester LedamötrrucS antal;
och om rösterne ä bäda sidor finnas jämntalige, gäiie
den mening, som är till Kronans största förmän.
^ro. Lox^ingen bör alltid ste i enlighet med
fbrhällandet wid Mantalsstrifningen, utan afieen^e ä
hwad förändringar med Egendomar och annat under
mellantiden kan hafwa inträffat. Hwar och en taxeras
för alt hwad h n äger och innehafwer ä flere ie^r
skildte Orter och vistricker där, hwarcst han bor och
sjelf blifwer mantalsst'liwen, mcn hans Folk och Undcrhafwande
ä deh annorstädes warande Egendomar
och Lägenheter, bär de wistas.
Hemman, Bruk eller andre Lägenheter stola
alltid upskattas af TaxeringSmännrn j ben Ort de befinnas,
och fölunda, när Ägaren i annat Län är boende,
Utdrag af T xeringS - Längden eller Protvtollet
tillsändas Landshöfdingen i det Län, hwaräst, enligt
wederbvrande Betjente-, ArrcndalorerS eller Underhafwandes
upgift, deras Husbonde lätit stg mantalsstrif»
Tredje Band. N:o liv/ m. «a^
866 Den 8g September.
rva, för ali widare tillställ s den Commilee, dit -Ägarens
personliga Taxering hörer, ware sig i Stad eller
pä Landet; men om Commiteen är ätskiljd, dä öfwerlemnäs
till Häradsstrifwarcn, som härwid biträder 2:ne
utaf Taxerings - Commileen i sädant ändamäl utsedde
de§ Ledamöter, att gransta, huruwida samma Utdrag
instämmer Med Ägarens gjorde upgift, eller derest denna
skulle wara felaktig och för ringa, dä i OcbctSedelcn
införa den tillökning, jämte iakttagande af
Progressionen, soni här i Förordningen utstakad är,
likasom anmärka det uti serskildt tillägg sill det Protokoll,
som öfwer ordinarie Taxeringen blifwit hällit,
och af Taxeringsmännen undertecknade. Men om, en
sädan ej pä stället boende , Ägare wistas innom samma
Län, sande ben Commitöe, som upstgttat Egendomen,
Utdraget af Taxcringk-Längdcn deröswer till Commikecn
j det District Ägaren är mantatsikrifwen, som dermed
förfar likasom nptz förcstrifwit är. Kronofogden i hwarje
Ort answarc för skyndsamt fortställande af sädane
Communicationer emellan Taxerings - Commitecrne innom
Länet. I Stad sammanträde wjd dylike händelser
Taxeriiigs-Commitecii, för att ben nödiga rättelsen
eller tilläggningcn föranstalta.
6:0. Mantalsikrifaingarne pä Landet och l
Städer förrättas de sista 2 mänadcr af äret, samt
Bercdnings-Taxeringarne derefter, och senast en mänad
innan de Stora Taxeringarne för sig gä, hwilka senare
skola hällas i päföljande Maji eller början af Junit
mänadcr'ä de dagar, Landshöfdingarne för Landet
jemte stället för Taxeringen, enligt hwad förut
sagt är, men Magistratcrne i Skäderne, utsätta,
hwarefter, sä snart möjcligt är, och senast innom 2:ne
mänadcr frän hwarje Termins flut, ett Exemplar af
det drrwid förbe Protokoll och Taxerings - Längd , insticka
-
Den 2Z September.
867
flickas kill Landshöfdingen, som äter öfwer deras be,
belopp sist innom 14 dagar derefter afsändcr Summa,
riflt Sammandrag till Riksens Sanders Fullmäktige
i Bankett och RikSgäldS - Contoiret, hwilkas utlätande
afbidas, innan Ordres lill Upbörd meddelas.
^ , §.2.
Om Beswär öfwer Taxeringen.
Hwad Taxeringsmänncn päfört och stadgat,
ttlfwe utan ändring fcstständande, sä wida den skanflyldige
icke antingen genast, medan TaxcringS - Corn,
nrireen ännu är samlad, wisar, alt han af mittag
eller af förelupen uppenbar felaktighet blifwit för högt
debiterad, eller ock astar, att fä sitt förmente lidande
och pästäende om rättelse pröfwad af Comproiniss-Rätt.
Detta senare stall han i sädant fall anmäla im om en
mänad srä.; ben dag Taxeringen är förrättad, hos de
Line Ledamöter, soi» TaxeringSr Commitöen ranom eller
utom sine egne Medel genom ordentcligt wal med
flninc Sedlar till Comprvmissaricr ä sine »vägnar litsell.
Desse förelägga honom dä tid och ställe innom
Oistrictet, ber han äger infinna sig, försedd med alla
de bewis han kan och gitter till styrko af fin förmente
rätt förete, jämte hc ä hans sida walde 2:11c gode
Män. Desse 4 förena sig om ben s:te, men hwilken ,
om e) annorlunda, inkallas genom votering, och der»
äst den utfaller lika för 2:ne, ailstäues dem emellan
lottning.
Innom en mänad frän den dag sädane Be»
swär hos TaxcringS-Commilöens 2:ne Utsedde gode Män
blifwit anmälte eller ingifne, böra de samme wara afr
-jorde, och jämte det ben Bejwärande derom pä fin
Debers
-
863 Den 2Z September.
Oebetsräkning erhäller intyg, antingen att dest Beswär
blifwit afstagne, eller i hwad mätto de wunnit bifall,
före Compromissarierne sjelfwe öfwer betze Bcsiut ett
serstildt P'mtocoll, soni sedan biläggcs Taxerings.Längden,
att jämte benna sistnämnde äfwcn afgä till Landshöfdingen.
Den som tillitar en fädan Esmpromltz om än,
dring i sin Taxering, fbrstjutc genast Conipromissari,
erne uddig res,kostnad. För all annan ersättning wa«
re han befriad , dock om ComproMisen prbfwar betz
Beswär haswa warit alldeles obefogade, äger den, ef,
ter omständighetcrne till den Socknens Fattiges fbrmän,
i hwilken den Klagande är mantalsskrifwen, älägga
honom ifrän till 2s R:dr böter, och, jämte an,
tecknande deraf ä betz Debet - Sedel, meddela Pastor i
Församlingen, eller ben annan Person, som har Fattigmedlen
om hand, förstelig upgift derdfwer, fdr att
dehe böter wcdcrbörligcn infordra.
De af Taxerings, Commiläcn walde 2:ne Per,
söner lära alltid finna nödigt tillse, att alla i deras
Oistrict med Taxeringen mitznöjdc pä en och samma
dag, eller efter hwarannan följande dagar fä sine Be,
swär företagne och afgjordt, dä bet för deni mcdfbrer
minsta tidspillan och kosinad, och äfwcn flere af de
Klagande kunna derigenom fä tillfälle sörena sig om
samme Personer till Compromissarier ä deras sida.
Compromissarierne aflägga tvid sin förrätt,
klings början först ofwannämnde Ed, och <Iälla sig till
noga efterrättelse alt, hwad denna Bcwillnmgs - Fdr,
fattning inntyällcr, hwars bokstafweligu föiestrjft sä,
lcdcS stall tjena ej mindre dem, än Te-xenrgsn-ännen,
ware siri i Stad eller pä Landet, till rättesnöre, sä
, att
Hörer ti3 pag, 86g.
^ af) eli d^:o r.
InnelMarche sa wäl Tariff för Taxering af behällen inkomsts
som Kalml öfwer BewillningenS utgäende derefter af supponerade
Folkmängden i hwarje Klaff
cs>!
kivLre8liv!
Ärlig Inkomst.
Ärlig Afgift.
" >
procent.
Personer.
8 U m m a.
i
16
52
8
g i
j
250,000
41,006
32
L
35
16
^ 6
!> 1
200,000
66,666
52
3
60
24
26,400
13,200
4
66
52
40
14
I lO 000.
.91,666
32
S
85
>6
1
.2
? 7 -
175,600
219,500
6
100
1
24
; 1-
106,290
159,435
7
1LZ
2
8
circa 14
32,000
69,355
l6.
8
150
2
40
c:a 1Z
40,000
113,333
16
9
175
5
24
2
12,000
42,000
ro
202
4
24
2^
12.000
54,000
ii
235
16
5
24
c:a 24
6600
36,300
12
285
16
7
c:a 24
> 6000
42,000
1Z
353
16
tz
36
24
520<
45,500
14
. 400
Ii
2-
3500
38,500
15
5vv
14
16
c:a 2^
ZOOO
4Z.000
10
Loo
18
3
LOOO
Z6,000
17
70-0
2!
40
c-'» 5ri
1500
Z2-750
18
8ov
26
5?
12Z0
32,500
19
900
50
54
^^1000
30,000
LO
looo
35
34
900
30500
21
1200
45
34
800
36.000
66
750
42,000
2"
1400
4
2Z
1600
68
44
600
54,ooo
24
1800
8t
44
450
36,450
25
2000
95
4l
400
38,000
26
25OO
12Z
5
350
43,750
27
ZOOO
157
24
54
300
47,250
28
3502
192
24
64
250
48, l 25
29
4000
2Z0
64
200
46,000
30
4500
270
6
150
40,500
Ai
5000
512
24
64
ILO
37,500
32
5500
357
24
64
100
55,750
53
6000
405
64
80
52,400
54
Lgoo
455
7
60
27,50^)
55
7000
507
24
74
40
Lo,ZOO
8000
600
74
33
19,800
57
58
59
LOOL
104-00
70O
800
cra 7^
8
30
27
21,000
21,600
907
24
84
24
21,780
2!
13
15
12
10
8
6
4
2
(> s ,^jl o()
40
,41
!H2
!43
!44
45
46
47
48
12.000
15.000
14.000
15.000
16.000
17.000
18,000
19/000
20.002
1020
1137
1260
1587
1520
1657
1755
1875
2000
24
24
24
84
84
9
94
94
c:a 94
94
c:» 94
10
20,475
18,900
16,650
15,200
13,>oo
10,550
7500
4000
l
!
Lumma
1,000,000
2 016,071
52
bwarie Ett Tusende R:dr. som nägons bchällnn Inkomst gär öfwer 2o,ooQ R:dr
ock öndn till 40.O00 RlO-. lkaS Aiaiflm ä hela en sädan Persons inkomst med §:dels P/ocent.
CälcdeS-boallr 2^.000 Rrdrs hchAllcN Inkomst a lO^:delZ procent u!i ärlig A.gift 20s6 R:dr.
12 si., men 40,000 RiNs Inkomst L 124 procent sooo Rrdr. ärligen, och .ä wiSare.
Tredje Valid. 112.
För hrvarje iwo R-.dr berbfwer intill 80,000 stiger Afgifken blott ^rdels procent
pä bet hela, som blir, till exempel, för 50,000 Rtdrs Inkomst iz^idkls procent; för 80,000
R:drs 15 procent.
Pä ännu högre Inkomster intill 150,000 R:dr wäxcr Prozretzion Med Ordets prv»
cent för hwarje 1000 R:dr, da pä sä stor Summa, Afgiftcn följaktligen blifwer l7^:dcls procent.
Skulle nägons rcvenur stiga dcröswcr, ökas Progrctzion för hwarje 1000 R:dr med blott ^:dcls
procent. Således af 250,000 R:drs behällen Inkomst, skulle Afgiften upgä till 18ätdels procent;
af 500,000 R:dr till 22^4'>dcls procent, och sä widare.
För behällen Inkomst under ik^.dcls R:dr erlägges ingen Afgift; för Inkomst rmels
tan Nägon af de specificerade 48 olika Claher, hänförcs den skattstyldige till ben Clah, hwarS
Summa han kommer närmast, och inträffar ha,s behållning midt emellan 2:ne Clahcr, päföreS
honom den högre Clahcns Afgift. SäledeS för 15,400 R:dr behållen inkomst blir Afgiften lika
med för 15,000 Rrdr eller 1Z8?4 R:dr, men för 18,500 R:dr lika med för 19,000 R:dr eller
1875 Rtdr.
Förestäende Personal är hämtad af (^viriljvenriii labelien
för är 1800, som Iipgifwcr hela Mantalbara Folkmängden uii Swerige,
oberäkttadt Finland, till ------
För 2:Ne ststa arens Krig och härjande Sjukdomar afskrifwes,
Utom hwad Folkökningen sedan 180O bordt utgöra, som i nästföregående
5 är eller ifrän I795 till 1800 jManspers. Qwinspers.
upgick till 149,700 Personer- - - ^ 103,278 33,064
Likaledes afdrages för FäNgar, Fattighushjon,
bräcklige^ mindre arbetsföre, wanförc,
oduglige, Fiskare och Skärkarlar, gamle inhyses
hjon, Under-Officerare, Soldater, Bätsmän och
Sjömän, sanik Studerande, som enligt 1805
ärs lakej! pä hela Folkmängden i Swerige
och Finland, af dä inal-
Manspers.
Qwinspers.
les 4,182,000 menniskor,
gjorde - - s
193,479
' 2Z4/72Z
Hwarifrän för Firm
lands andel deruti, i
förhällande till dest Folk-
mängd, som samma är
war 8Z 5»ooo , afgär
en fjerdedel - -
49,6so
53 681
Oaktadt en stor, del ast omförmältc UnderOfficerare,
Soldater, Fiskare, Studerande med
fierc, borde kunna erlägga nägot fdr stg, utföres
dock, med afseende derpä att ofwannämnde krigsförödtlser,
förutan dödade, äfwcn qwarlemnat
ibland de lefwande mycken fattigdom och elände,
öfrige tre sjerdedelar fullt med e -
Mattspers.
702,1Z7
Qwinspers.
759,106
148,859
176,042
DZ hela äterstäeiide Folkmängden i Swerige endast anses utgöra
eller Em million Menniskor emellan 15 och 6z ärs älder.
S52,,Z7
209,106
L,00,000 550,000
Den 2Z September. 869
atk icke nägon, eho den wara mä, upföreS fiss min
dre
eller större afgift, än dermed bfwcrcnSstämmcr.
De i denna Förordning utsatte böter, hvar»
om ej annorlunda sörordnadt är, gä till treskiftes,
pä sätt Allmänna Lagen föreskrifter.
De ät,roende §§. till denna Arnell. --»aämdr ,
Redogörelsen» AEortninggr samr RakeniVaverne^ rcvidt»
rond,, sZ wäs lvm Formulri,", : Ana fning»-G>- lar»
Mantal'- , Tarerings r och Upd r §-röng:,r, hafsa nu
lare lLnrpeligen kunnat fh,s»tla». inna» G--u,m-ill
B w Ilningens utgöoan e w ida b-llucade och ta^stalde,
såsom pä cm egenkel,gen hervmse; ..varför, föreTnftcrnc
i ofmanvömiide delar to-de fa akaiswa- framdel-»,
eller vid flukeliga utardckandct as sjelfwa Förordningen»
kades pä bordet.
Under upläsningen häraf hade ankommit och
blifvit införd en Deputation frän bet Wälloll. BorgareStändet.
DeputatioNcnS Ordförande, Riksdagsmannen
för Westerwik, Borgmästaren , anförde, atk
Ständet bcflutlt, det mätte de i Banken, säsom s. b.
Konungen tillhörige, deponerade Packlärar, i närvaro
af Riksens Ständers Ombud öpnas » och betzi Packlärar,
vm de befunnvs tillhöra Hertigen af krurisrviF
Oals, fä till Engclffa Beskickningen» som detta 6opc>-  6'um ä hans vägnar reclamerat, utlenmas, samt Ombuden
äga, att härom fine Ständ behörigen underrätta.
Äfven hade Ständet sörehaft Banco, Utskottets klxtrncium
?rot0Loi1i af den i^rde i denna mänad och
deröfver beslutat pä sätt medföljande P^okocolls-Utdrag
innehblle, hvilket efter Ocputgtionens bottgärig, uplästcs
sä kpdande:
Utdrag
370 Den 25 September.
Utdrag af Protokollet,, hållet uti Borgare,
Ständer plenum wid Riksdagen i Stockholm
dm 22 Septmiper 1809.
S. D. Did företagandet af Högloft. Banco,
Utskottets P: ctocolls.Utdrag af den is:de I dcnnc mä,
nåd, nnaäendc de, under den öfwer Banco - Wcrkets
Administration förebafde gr-nskning af Banco-Utskot,
tet gjorde och till Riksens Ständers kännedom och be«
dömmandc öfwe^kemnade anmärkningar, dels i anse,
ende till de af Banco - Fiillmägtige, Götheborgs,
mö och Äbo DiscontfContoir bewiljade temporaire Län
ef Riks-DIstont Weiket, dels ock att Danco«Fullmägtige
af Bangums andel i Discont', Revenäen anstagit
666 R:dr. g2 k till dm allmänna Fattigwä'dS-inrätt,
ningen, fann Borgare-Ständct, htvad förstnämnde
anmärknina beträffar, ätt i anledning af den hoZ
Ständet förekomne päminnelse, att B >nco»Fullmägkige
häröfwcr höraS borde, skulle frägan till Banco-Utskot,
ters förnyade ätaärd och utläkande hänwisas; mm be,
träffande den af Banco-Fullmägtige till Allmänna Fat,
tigwärds - Inrättningen bewiljade Gratifikation biföll
Ständet Utskottets hemställan, att samma Gralifica,
tion genast mä asffrifwas. bit supra.
Lx Istotocollcr
Ift. peterson.
Likaledes hade en Deputation frän det Heder,
wärba Bonde - Ständet, anförd af Riksdagsmannen
IVesimg frän Westmanland, förmält, att Ständet
stadnar i lika beslut m-ch Prestc-Ständet, rörande Riks,
dageys förlängande och wäckandc af nya frägor; öwar,
jämte Ständet welat bfwerlemna ät Stats - Utskottet,
att
Den 2g September. 871
att sig utläta, huniwida det ansägc sig kunna, utan
förstärkning af Ledamöter, medhinna alla stna äte-stäende
wigtiga göromål. Äfwen hade Sundet, angärndc
ofwanberörde Depositum i Banque» , stannat i
det beslut, som innefattades i följande Protocolls - Utdrag,
hwilket efter Ocputatioueus afgäng uplästes:
Utdrag af Pkotocollct, bältet hoS DondeSändct
ben 2s September I809.
S. O. Upvä derom gjord anmälan af Riksdagsmannen
Lrlanst hongton, sZsom Ständets Ombud
tvid nu pästäekdc Bouptcckning öfwer f. d. Konungens
Egendom, fann Stä-det för sta del icke nägot hinder,
nied mindre icke de 14 st. Packlärar, hwilka uti Banque»
blifwit insatte, med päskrift: Aonuncsen till
hörig,
mä öppnas och innehället deraf granssas, i
närwaro af Ständernes Ombud samt Bmco-UtfkottetS
Ledamöter, hwareftcr det pä deras ätgärd mä ankomma,
alt i denna omständighet, efter deras Instruktion,
behörigen iagttaga Banquens eller Rikets rätt och bästa,
och dcröfwer med berättelse till Ständerne inkomma.
Ot tuxrs.
Lx krotocollo
L. L. IräZärstk.
Herr Grefwe» och Landt-Marfkalken
hemstälde, om ej Ridderskapet och Adeln
behagade fatta beslut, att med de öfrige Ständen instämma
deruti, att RiktenS Ständers Ombud mä wara
närwarande wid öppnandet af det oftanämnde Oe
xoLtuln
-
872 Den 2Z September,
pc>ii!um k Nansien och dä det befunnes tillböra Hcr»
Men af krunqvist o i8, det samma singe till Engel»
ika HofwclL Ekarne 6ss Hstairsx ntkemnaS.
FriherreLecjststrQni, facob, t> odde^
att öfwer OmbrzdenS närwaro wik» dr-pnandet af
P-7cklL'mrne cj bchöfdc fattas uägot beslut / emedan deras
I struction ökade dem, att i att jagtkaga Rikets
rakt och basta. Men hwad anginge deras utlrninande
a LMiM» Obaxpe edes ^lkrires, kunde förnjvdekigen
R- . -l pet och Adeln sig deröfwcr cj yttra förr, ärr
Ombudens berättelse blifwit afgifwcy.
Herr Land t-Marfkalken: Men dek
kunde bända, att Ridderskapet och Adckn ej ivore samlade
innan utlcmnandct borde för sig gä. Alla
anstalter lära redan wara fogade till Packkistornas
afhämtande och ett fartyg tillreds, som skall öflverfö».
ra dem till England-,
Friherre Lsstsrgtrsm trodde, att
nied afbämtandek wiht ej wore sä brottom, att icke
Ridderskapet och Adeln innan betz kunde fä ett isterum.
Friherre Istjerts, ^.xsl, yttrade sig
Likaledes wara af den tanke, att uägot parti om ut«
lekwereringen ej borde tagas innan Ombuden fält in«
berätta förhällandet med sjekfwa Ospostlum.
Grefwe Os la Qarstis, iacob: Sä
skarl Riksens Ständers Ombud behörigen prbfwat och
granskat, att de omtalte P ckkistorna werkeligcn tillhöra
Hertig.n af Lt un8evie; o ls , och DcposttionFAttesten
bki'wit till Banguen äterfcmnad, lärer Högiofiige
Ridoelskapct nch Adeln finna , att Ständerne
