# ID: svediakorp-gov177
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 74,700
# sentences: 2,230
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


MOiocouM
Hällne hvs
Hö glo fl ige
RidderstapeL och Adeln
wlv
Riksdagen i Stockholm
Äk igoy.
Tredje Bande k
-
8trsngliäs,
Dplkke hos I-cÄ. ). LLSLksrLdr, 130Z,
Fredagen den r September.
u
klsnum kl. 9 f. m. /
plästcS följande Konungens Nädiga Skrifvelse till
Herr Grefven och Landtmarskalkcn:
med Guds Näde, Sveriges GötheS
och Wendes Konung re. rc. rc. Arfvinge
till Norrige, Hertig till Schleswig Holl,
stein rc. rc.
Wär ynnest och nädiga benägenhet med Gud
Alsmägtig » Tronin», Grefwe, Landtmarskalk, General
- Lieutenant Landshöfding?, iösvcr, Connnen,
dant, Riddare och Commendeur af Wäre Orden!
Wi hafwe i Räder lätir Ost föredragas Eder den I7ld<
dennes aflätne underdäniga skrifvelse, derutinnan I,
ä Ridderskapets och Adelns vägnar, i underdänighek
anhällit, att bet af Kongl. M jtt ben I4:d» Augusti
I8OO» genom bref till Riddarchus - Directioncn gior,
de stadgande, hwarigenom en del Ledamöter af Riddcrskapet
och Adeln, i anseende till nögre af dem ä
Riddarchusct i Norrköping den 29 Maji I8ov gjor,
de anmälanden, blifvit förklarade för framtiden förlustige
af deras Riksdagsmanna-rätt, kunde i näder
warda uphäfvit; Och som Wi till denna Eder undcrdäniga
anhällan funnit godt lemna Wärk nädiga
bifall; altsä håfve Di härigenom velat Eder sädank
i Näder tillkännagifva; ägandcS I, att Ridderska,
Tredje Band. N:o 1, 2. p<k
4 Den r September. '
pet och Adeln härom behörigen underrätta, och 5Ä
betalte Eder Gud Alsmägkig Nädcligen. Stockholms
-Llott ben 24 Augusti 1809.
d ä k l..
^oluu L^Ivonster,
»plästcL följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos
Riksens Hbgloflige Stäudk'-- BancolUskolt
den 26 Augusti 1809.
S. O. Sedan med de respektive SländcnS
dertill kemnade bifall, wiste Deputerade ifren
Riksens Ständers Stats- och Banco - Utskott sammanträde,
till gemensam bfwcrläggning blott uti be delar
och föremäl, som i afseende pä Banqucns säkerhet
och ersättning, fdr dest lill Rikets uprätthällande
gjorde och än widare tillgörande fbrskolter, hörde till
bägge Utskottens samfäldte öfwerwägandc: och dcrwid
ö Banco-Utffottets wägnar fbrestältcS:
i:o. Att, med afseende ä den detta Riksens
Ständers Werk äliggande WerkningSskplbighet,
samt dertill nödiga Wcrknjngsförmäga uti alla till
NäringarneS uprätthällande och klen circulerande Pcnningcstoekens
stadga hörande delar, BanqucnS ifrägawarande
biträden icke borde fä öfwerstiga ben Summa
, hivartill de, med tillägg af hwad Riksens Höglöst.
Ständer derom före detta behagat förordna, tomine
att upgä. 2;n
- i ^ '
Den i September.
s:o. Att, säsom funderad säkerhet för en sädan
i sig sjelf ganska ansenlig biträdes - summa,
Kronans Tullinkomster samt Kopparränta och. Hani,
rnankatt, jämte de af Kongl. Majtt i Räder föressagne
Krono - Oomamer och Lfrlae Kronolägenheter
ffulle till Banquen fä blifiv.r panlförffrifne.
z:o. Att med afseende ä Rikets närwarande
belägenhet, ätcrbetalningen af meranämnde Förskotter,
tills widare eller intill nästa Riksdag, kunde säsom den
minsta antageliga, inskränkas till sex procent ärli»
gen pä hela 8umwan beräknad, som af Tullmedlell
bulle dirccic till Banquen inflyta: samt
4:0. Att af berörde äterbctalning Twä procent
ärlig ränta blilwer Banquen godtgjord, säsom
tväl, emot ben serstildte kostnad, som dcflc opäräknade
försträckningar göra oumgängrlig och i samman,
hang med det, som till Werkels framtida styrka samt
befl biträdcsförmäga wid oförmodade wädeliga tillfällen
, aldrig fär lemnäs utur ögnasigkc, icke till fullo
swarandc, men för
till ett belopp, som Banco Utskottet gjorde sig förtvifladt,
att Riksens Höglofl. Ständer finna wara det
rnindsta aniagcliga.
Har Högloft. Stats - Utskottet genom Utdrag
af defl Protocoll, under den iy:de i denne mänad,
hoi Banco - u<skottct anmält, att i anledning af de
i förbcrörde mäkto, ä Banco - Utffottcts sida, wid
sammanträdet framstäldte föremäl, det ena och an,
bra hos Högloft. Stats- Utskottet under öfwerwägan»
dc sörewarit, hwarwid wälbemälte U'skott, för d fl
-el ansett, att till Banqucj.-s säkerhet "r if^ä
Varande Zörskott wore tillräckeligt, om B nq>tt
-
6 Den r September.
' sälvin phpcitbeyue alla Tullinkomsterna, jämte Kopparränta»
och. Hammarskatten; dock att de 2:nc sist,
nämnde icke annorlunda anses, än som en Rcservc,
i det fall, igenom nägre inträffade ofbrsedde händel,
ser, Tullmcdlen icke ffulle blifwa tillräckclige till godt,
görande af den Ränta och afbetalning pä Capitalct,
som kan blifwa saststäld, dä, men icke i annat
sall, Banqucn mä äga rättighet akt äswen upbära
desse Räntor, till fyllnad i hwad som uti Tullmedlen
kunde brista till Banquens förnöjande.
Som Banqucn i öfrigt Ut! vfwan nämnde Hypothequer
ägde dess fulla säkerhet, hade Stats - Ut,
skottet ej kunnat dcrjämte medgifwa Pantsätkning af
Kronans Oomainer, säsom möjcligcn hinderlig fbr
Riksens Höglvflige Ständer, uti den dem enligt 77 §.
uti Regerings, Formen dcrifwer tillkommande disposition.
Högloft. Stats»Utskottet hade widare ansett,
det Tullmcdlen borde qwartaliter till Banquen direkte
lefwereras, som sedermera godkgör och liquidc,
rar Stats-Werkck fbr öfwcrffokket; angäcnde Liquidcn
om de inflytande Werlarne, war likwäl innom
Höglofl. Stats - Utskottet ej nägot sammanstämmande
beslut fattadt: Äfwensom wälbemälte U'skott, angäende
beloppet af Räntan och afbetalningen ä Banquen
till Rikets räddning gjorde och än tillgörande Försköt,
ter, innom 2:nx Ständ, emot 2:ne Ständ fdrblifrvit
wid serskildte meningar, som säledes kill Riksens Högloft.
Ständer bliswit hemstäldt.
Uppä de af Högloft. Stats-Utskottet anförde
siäl, fant Banco-Ulffottet grundad anledning sig
förete, att Krono -- Oonmrnerns, jemte dr flere ber,
till "
Den i September. -
till hörande Lägenheter, blifwa ikrän BanquenS Pantfördrifning
befriade; och fär Banco-Utskottet äran
härigenom tillika, betz wördsamma sä bestaffade swar
afgifva ä Riksén- Högloflige Ständer- Remitz af
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition, att såsom lsi^potkeque
för Banqucns försträckningar tilt Kronan, «-  mottaga Kronans vomniner.
Banco - Utskottet hade med betz gjorde förbe,
häll om Pantförskrifning af Kronans Kopparränta och
Hammarskatt, r) äspftat någon stags dispositionsrätt
af samma Revcnäer i annat fall, än om, emot
all förmodan, Tullinkomsterne icke skulle till den faststäldte
inbetalningens belopp blifva fullt swarande,
pä hwilken grund Banco-Utskottet sälede- utk
Högloff. Stats - Utskottet- derom Utträde tanka till alla
delar instämde»
Dä Banco - Utskottet widare, genom befi Deputerade
tvid Sammanträdet prkat, det borde ben
blifvande afbctalningen directe af Tullmcdlcn till
Banquen inflyta; fant Banco - Utskottet sig sämwäl
böra instämma uti det af Höglofl. Stats-Utskottet föreflagne
betalningssätt, att nemligen alla Tullmedlm
qvartaliter ifrän Tull-Administrationen till Banque»
lefwrrera-, som sedan liquiderar och godtgör StatsWerket
för öfwerskottet: hwarwid Stats - Contoi et
eller Riksgäld-- Contoiret kommer att emot Banque,,-  Sedlar, de inflytande Wexlarnr utbyta, pä ett sätt,
att derigenom hwarkrn winst eller förlust Banque»
tillskyndas.
Beträffande stuteligen den, till sex procent
ärligen , till- widare förbehällnr äterbualniiia» ä dela
beloppet af ben Summa, hwartill B»..qaens ä
g.
uvaB
8 Den i September.
Kawaranhe biträden, i stöd af Riksens Höglvss. Ständers
redan meddelte föreskrift, komma att upgä , hivar-!
of Twä procents ärlig Ränta godtgöres, fann Bancos
Utskorret stg bestämdt böra förklara, att, af förut
onfbrde skäl, nägon förminffning derä ej kan äga
rum. Hwilket akt» genom Utdrag af Protokollet
hos de respektive Ständen ivördsammeligen hcmställcs
och, i lika matto, Higloflige Stats - Utskottet wänli»
gen meddelas skulle.. Ar och dag som för skrifwit stäk.
Efter befallning
öl. jlcllinZiuL.
DegärdcS ssä bordet.
Uplästcs följande r
Utdrag af Protokollet, hällkt hoS Rik»
sens Höglofligc Ständers Banco - Ut»
skott den 22 Augusti I8.09.
S. D. HoS Wällofi. Borgare - Ständet har
s StädeencS magnar i Götheborgs och Bohus Län»,
de olägenheter blifwik förcstätde, som berörde Landsort
mäste midkännos uti dc§ Penningerbrclse» as en
mängd först,.ne samt derigenom nästan aldeles obrukiare
smärre ^nico-Sedlar» för htvilkas ombpte, rMvt
nya Sedlar, nägon möjlighet i O! ten stg ej företedde;
men till afhjelpanbe hwaraf den utwäg ansetts
tjealigust » att B nquen finge ben skyldigheten stg
älagd, att förse Ränterierne j Landsorten med rya
S diar af selskildte sorter» samt tcKe att hälla dem
almänhercn tillhanda, L ukbpre emot gamla och för
flilne,
Den L September 9
flitne, hwilkct är.me linder dcN yide ststlidnr Junst
war af Walloft^ Borgare - Ständer till Banco - UtskottctS
utlåtande sdrwist.
Den olägenhet, sym Allmänheten i kantson»
terne ofelbart är underkastad, af förstitne och vbruks
barr Banco - sedlars nödtwungna circulaiisn man och
man emellan, äfwen som af brist pä nödigt Kopparskiljemynt,
ansäg Högloft. Banco - litstottct jem»
träl för dest del, böra i möjeligastc matto afhjclpaS;
men dä hwarken med Banquens nödiga säkerhet, eller
med dcK wcrkningkkrctS förenäs kan, att genom Baaezuens
omedelbara anstalt, eller för Left Räkning,
Penningc-Sumw.gr
skalle öfwersändas, samt derstädes vafbrutit wara att
tilgä, torde deremot grundad anledning sig förete, att
detta ärende, säsom ett R.gcrtngsmäl, bli-wer af Riksens
Höglofiigc Ständer hos Kongl. Majit i under»
dänighet anmäldt, till winnandc af den ätgärd igenom
samkelige KmnanS Upbördsmän, som Kongl. Majit
kan i Räder finna för ändamälet närmast tjenande.
Hwaröfwer Utdrag af Protocollet til de respeciivr
Ständen expedieras skulle. Är och dag sou, förr ,
flrifwit stär.
Efter befallning
kl. biMnAus.
Säde- pä Bordet.
Hrr?
IO Den 1 September.
Herr Grefwe» ochLanbk-Marskalken
sdrmälte sig för en angelägenhet wara nödsakad
akt för en kort stund ifrön Ulenum bortgö,
hwarförc han anmodade Grefwe Os 1» Laräis, att
under hans fränwaro föra klubba».
UplästeS fökjanbr:
Utdrag af Prolocollel, häNek uti Riksens
-Högloflig? Ständers Stats-Utffott den
2s Augusti 180g.
S. D. Föredrogs s nyo Kongl Majus till
Riksens Höglvflige Ständer ben 16 inncwarande Mänad
aflätna och till Stats-Utskottet remitterade Nödiga
proposition angående ett förskott af omkring
7o ä 80,020 R:dr. Hamburger Banco till StaisVerket
utaf Riksgälds - Contoirets sörröd af Växlar
i denna myntsort, för att dermed bestrida be, i afse>
ende pö Fredsundcrhcindlingarnc, erfvrderlige kostnader.
Och skulle hos Riksens Högloflig! Ständer wdrdfammeligen
anmälas, att, sedan, uppä f. d. Konungen-
Herrar Fullmägtigcs sörledet är gifne befallning,
utbetalningar pä witze Utrikes orter blifrvit instäkde,
Riksgälds - Conto,!et af denna anledning kommit att
samla en fond uti Hamburger Banco af R:dr
67,000, hwilken hoS Banquiererne k. Lostelkrg^
kils <8c Lomp. i Hinlbnrg är innestäende samt titan
hinder af nägre serskildt? enAg^smenks med dcKe
Banquiercr när som hälst till jfrägawarande behof
skulle
Den i September. it
skulle kunna förskjutas; Hwarwid Stats-Utskottet icke
undcrläta bordt wdrdsammeligrn erinra om angeli
-genheten deraf, akt Riksgälds-Contoiret undfär sin
ersättning uti Hamburger .Banco , häldft denna mpnt»
sort för Riksgälds - Coinoirct är behöflig äfwen till sädane
snart förcftäende utbetalningar, hwilka uti vaf»
bruten ordning hittils blifwit wcrkstälde. Är och dag
svin förr ffrifwit stör.
Pä befallning,
kröäelius.
LadeS pä bordek.
UplästcS fbljande:
Utdrag af Prokocollet, bällit uti Riksens
HLgloflige Ständer- Stats-Utskott den
22 Augusti I809.
S. D. Sedan föredragningen af be till Kongs.
Maj:kS Inrikes Civil - Expedition hörande Ärender,
hwilken hittils blifwit bcsörjd af cn Stats-Secrcterare
med dertill nödig Betjening, nu mera, enligt 6
§. uti ben af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer faststälde
Regerings - Form af den 6 Juni! innewarande
är, blifwit förbcld emellan t.rer.ne Siats'Secreterarc,
men Staten icke bestär Lön för mera än cn, sä har
Stats-Utskottet ansett det tilhöra betz äliggande, ak
tvid ben nu under hand varande S'ats. Regleringen
Lfwen fbreflä ldnrr för de tlvänur npa tillbkte SlalsSecreterare
- Ämbeten.
12 Den i September.
Dä hös Staks - Utskottet i tfwcrwägande kommit^
akt de göromäl, som ätfölja deflk Ämbeten äro !ika
wigkige och trägne samt af enahanda answar, har
Stats - Utskottet icke trott sig ödra fbrcflä mindre lö,
uingswilkor sbr de twänne npa tillökte Stats-Secrcterare
- Ämbeten, än hwad som för Stats-Sccreterarne
uti de öfrige Stats - Expcditonerne förut uppä
Stat warit bestädt, dock kommer Stats - Secreterare
Lönen för Ecclesiastlcjiic - Expeditionen att besparas,
sä länge detta Ämbete, efter Nädigt Constitutorial,
förwaltaS af Herr Landshöfdingen och Eommcndeuren
von kolanliein, emedan Herr Landshöfdingen uppä
Rikets Stat njuter Pension till högre belopp än Lönen
utgör.
Beträffande Arfwodet för de enligt io §. i ReKcringsformkn
fbrordnade 8 Ledamöter ull Rikets Allmänna
ärcnders Beredning; sä hemställer Stats - Utskottet,
at dermed mä fbrhällaS, i enlighet med hwad för
Lcdamöterne uti förre Allmänna Beredningen förut wa«
rit bestädt, intilldeK att StatS - Regleringen hinner
blifwa wrrkstäld.
Detta alt bcflbt Stats - Utskottet skulle genom
Utdrag as Protokollet Riksens Högloflig- Ständer
tvördsanämligen underställas. Är och bag, som förr
fkrifNit stär.
Pä befallning
kröäelius.
Begärdes pä bordet.'
>
IlpkästeS r
Dm i September. ^ rz
Äplästes:
Riksens Högloflig? Ständers Allntänna
Bcswärs- och Oecvnomie-Utskotts Betänkande,
angäende fö,Yttring i nu«
»varande anstalter wid Krvno-stjutS.
Med fullkomlig öfwcrkygclsc om billigheten af
tzwarje Hemmansägares klagan öfwer de tryckande o,
lägenheter, som hiltils, och r synnerhet under detta krig,
ärföljt Krono-ikjutfen; bär Utskottet tagit under di»
werläggning sa wäl ert af Herr äfwerstc - Lieutenantcn
och Riddaren fö§Lr!rch-Im til Höglofligc Riddcrskapck
och Adeln ingifwit Memorial, som ock detta
respcctiye StändS med sina Mcdstänber commut-icerade,
samt ifrän Wällofl. Borgare - Skändet till
Utffottet rcuiitteradc Protocolls Utdrag af den 23
ststledne Juuii, bägge rörande detta ämne.
Genom I och 9 Mom. uti ken nystnämnde
dag af Kongl. Majit utgisnc Nädiga Förordning,
angäende nägra omständigheter som böra iagtkagawid
Krono- Kungsh och Gästgifivare-ffjuts, anser Utskottet
de i berörde Protocolls Utdrag uptagne punctcr
Lit. /r och 8 om förhöjning uti Lcgan för
Kronoskjuts samt Manskapets förplägning under täg,
wara pä ett sä fbrmänligt sätt afgjorde, att Utstottet
e) tror stg i denna del af Förordningen böra lil»
styrka ben minsta ändring; och wjdkommande Lit.
L om wista Deputerades utwäljande af de skjutsskyldige
innom hwarje Härad m m. torde nyst äberopade
Kongl. Förordnings 4 Mom. böra lända til efterlefnad
med nägra fä tillägg, hwilka här nedanföre
blifwa uptagne; Hwad fluleligen angär fista pun»
ctea eller Lit. v rörande Hemman- förmedling,
Z4 Den r September.
anser Utskottet densamma innefatta ett ärende, hwarutinnan
Utskottet nu i sammanhang med skjutsningSfrägan
icke läwpcligen kan meddela nägst xttrande.
Beträffande deremot alla de olägenheter wid
Kronoskjuts, hwilka icke genom de 4 första Momcnkerne
uti oftanämnde Nädiga Förordning bljfwit tilräckkkigen
ashulpnc, fann Utskottet sig böra' iill Riksens
Högloflig? Ständers underdöniga förord hoS
Kongl. Majit anmäla' följande omständigheter, nemligen:
1:0.
Akt sa ofta ske kan, burchmarcher mätte
till fots anställas och Landsmannen sälcdcs stippa alt
onödigt betungande med Kronossjutsning; äfwensom
att transporter af Troupper eller Kronans effekter
sjöledes mätte ske pä alla ställen ber belägenheten sädaru
medgifwer.
L.o Akt de Almer i Skärgärdarne, hwilka för
sm näring ej hchöfwa sä stors antal hästar, som wid
Kronoskjuts för deras Hemmansdelar kunna erfordras,
eller i anseende till belägenheten hofwa smörighet
att öfwerföra hällarne till fasta landet, kunde
efter omständjghttcrne antingen blifwa helt och hältet
eller missa ärStidcr frikallade frän utgörandet af sädan
skjuts, emot erläggande af en wist stadgad skälig
afgift till dem, som-i stället komma att den bestrida,
eller ock erhålla rättighet, akt med bätar iorssta de
Krono - Transporter, som genom deras granskap kunna
sjöledes framföras.
Z:o Att ä de orter ber hästar wid Jordbruket
mindre begagnas, det, skulle wara Mätit för de
skjutsande, att npktja Oxar wid transport af Span
-
Den r September.
rremäl och andra effecter, dä ej synnerlig' skyndsam»
het et fordras.
4:0. Akt Länsmännen 1 Riket skulle äkig«
Aa, ärligen uprätta till rigtlghkten behörigen styrkte
förteckningar ä de innom hwars och ens district befinllligc
hästar hoS dem, som ärv skyldige dtt Kro»
noskjutsen förrätta, hwilka förteckningar borde isorm
af sä kallade Commcndcur, Rullor till LandShöfdingarne
inlemnas, samt sedermera altid ä Lands-Cancelliet
wara tillhands: akt be skjutsskpldigc ibland stg
mätte innom hwart och ett Länsmans - district utwälja
1 a 2 Deputerade af Skändsprrsoner och lika mänga
af Almog.n, till hwilka Lätismannrn borde lemna
en Douplette af NpKnämnde förteckning ä hästarNe
innom Oistrictck: att dche Deputerade skulle, wid
ink«/ffande K'onöffjiitsar wara wid upropet tillstädes,
derwid genast ulås Länsmannen fordra hans om hä^
st rnes bädni'g ifräa Konungens Befallningshafwan,
dt crhällne olbres; jämnföra dem med förtekningen,
efterse, att ingen oräktwisa eller understes wid upbädNingcn
skjedt, och att alt under päpackning och afmarche
m. m. rätteligen rilgär: wara berättigade, om
de det ästunda, att medfölja marchen till näfta skjutsombyte,
halla hand öfwer, att skjutslega» tidigt och
rigrigt till de skjutsande betalas samt ä wcdcrbörligt
ställe anmäla alt hwad de finna wara i en eller annan
mätto wid skjutningen olagligen förclupit; och
skulle Krono - Betjeningen wara pligtig att wid skjutsnings
- tilfället lyda detze Deputerades befallningar,
» alt, som ej stridde emot LandshöfbingenS uttryckekiga
ordrcS.
5 0 Att flere hästar, än bchofwct oumgängeNgen
kräswer, aldrig mä till Krono-stjuttning upbä
das,
r6 Den i Geptenibev.
dos, utan om sä skulle hända, det nägon ssZutsssyk»
dig, utm laga sömall, försummade att stg inställa,
borde det Man lia p eller de persedlar, som sakna ekfor,
berlig stjvis , fördclaS ä de rilstäd.s warandr äkdon,
so?n det bäll kunde käla, med rättighet för ägarne dertill,
akt af den ircdstandc crhälla nöjaktig ersättning,
samt ändteligen,
6'0 Att Kongl. Mst:t i Räder täcktes utl dc§
ukkofwadr förnpade nädiga Tagordning utsätta huru stok
tyngd, som ivid durchräg och marcher hädanefter högstfär
läggas pä hwarjc latz, hwilken ty-gd mätte lämpas ef,
ter ärstidernas beskaffenhet, wägarnaS längd och tillo
ständ samt marcheus längsammare eller hastigare fart,
Htvilkct dock till Riksens Högloftige Ständers
eget godtfinnandv wbrdsammeligcn bfwerlemnas.
Stockholm den 7 Augusti 1309.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Preste»
Adelns wägnar,
^ok. 6. Oxenstjerna.
St. wägnar,
Klagn. Llsgnelinr»
Pä Wällofl. BorgareSt.
wägnar,
L. 8ckön!rerr.
Pä Hederw. BondeSt.
wägnar,
L. Lricksron.
k. I.
SabeS pä bordek.
LdrebrogS
Dm t September. 1?
Föredrogs följande nf Herr Biskopen M. m.
DoÄor Larl von Kosenliein i Hbgwördige Preste s
Ständet inlemnade och med de öfrige Rcspective
Ständen comwunitcrade och af Preste - Ständct till
Allmänna Besrvärs- och Eeonomic - Utstottet kemit»
Made Memorial med dertill hörande Bilagor.
Wördsamt Memorial!
Den öfwerklagade belägenhet, hwari wärk Fädernesland
befinnes, lärer icke kunna anses afhjelpt blott
derigenom, att Nationen blifwit hugnad med ett Lag»
bundet Regeringssätt; att den fär glädja stg i- hoppet
vm en efterlängtad fred; att goda förslag Utarbetas till
stadgande af Rikets Penninge.Wcrk, samt till en billig
vch jemn fördelning af Statens bördor. Man har
klagat, och det i flera afseenden med skäl, att Närinr
garne under ett olyckligt krig a-ftynat. Deras snara
Upplifwande är angeläget. Allt hivad dertill, i mek
eller mindre män, kan bidraga, lärer säledcs med rätta
böra anses för ärenden, hwilka, säsorn bidragande
till Allmänna Wälfärden, förtjena Riksens Högloft.
Ständers uppmärksamhet; och bland dessa torde
af hwarje tänkare ett utmärkt rum lemnäs ät dek
gamla, men i synnerhet 1 sednaste tiderna mycket be.
kanta förslaget, att genom en Kanal öppna segelfart
frän Wenern till Söderköping. Länge har jag upp.
skjutit att wäcka fräga om et ämne, lika främmande
för mina kunskaper, sdm dek är skilldt frän min egen,
tliga werkningskrets. Men dä jag förgäfwes hoppatsatt
den skulle framställas af nägon mera sakkunnig,
anser jag mig genom andras tystnad framkastad; oH
Utbeder mig det Högwbrdiga Ständets KnNestfulla upp*
Märksamhet.
Tredje Band» N:o L, 4. Lörsta
-
'13
Den i September.
Förslaget rörande denna Kanals, anläggning
är alldeles icke Nytt, ehuru det först i wära dagak
blifwit, efter sednare tider- säkrare erfarenhet, full»
ständigt uppgjordt och utarbckadt. Man wct genom
ostadiga Documcnt, att det redan i Konung 6rr81-/^
I:s tid as den rpklbara Biskopen klsns Lrsstr
ifrigt yrkades, och att det under de begge sist förflutna
ärhundraden ofta warit ett förcmäl för Swcrigcs
Konungars och Riksens Ständers sorgfälliga omtanka.
Wid 1772 ärs Riksdag tillstyrkte Ständer ne,
d. 8 Augusti, sölcdcs före Revolutionen, pä i Bestulet
anförda wigtiga skjäl: "att Kanalarbetets utförande
under Entreprenad af privata personer mätte werkställas;
att Kongl. Maj:t hermid i Räder täckteS utstaka
sädana Entreprenad - willtor, som lända sä wäl
Kongl. Majit och Kronan, som Entreprcneurerna,
till säkerhet; att Kongl. Majit täcktes i Räder icke
allenast löta bestä den kostnad, som fordras till en
närmare undersökning pä hwad sätt denna Kanal till
det Allmännas största bätnad skall kunna inrättaS,
och hwad i följe deraf den skulle komma att kosta,
samt betala den ringa jord och lägenheter, som till
densamma ärv oundgänglige, at af Entreprencurerna
nu och framdeles d-crlill fä disponeras, utan ock
nrot wänlig sold läka beordra sä mycket manskap af
Infanteri - Regcmcntcrna, som, efter skeende requisition
, till graswens öppnande framdeles bchöfwas " :
att äfwen flere förberedande anstalter mätte företagas,
hwilka jag här, för att undwika widlyftighet, icke
uppräknar, och som af i afskrift bilagde Memorial
knnna inhämtas.
Nemorial i detta ärende frätt Riksens Ständer,
undertecknadt af Landt - MarskAken och Fullmäktige
, anmältes i Rädet d. 12 Aug. 1772, jemte Prosten
-
Dcn i September. 19
flott krestin^g anhällan otk med st!:vjeck till bris kbrcstagna
Kanalens inrättande fä inkomma - . hwiikct
bcwiljades, och föredrogs Kanal. Majrt'ku iZ S.pt.
samma är; hwarefker framl. Ofwcrstcn och Nikdaren
von stöök fick fig uppdraget att werkställa undersökningar
om sätter att sammanbinda Wcttrrn med östcrsjön,
öfwer hwilka han ä'wen till Kongl» Majit
Med utförlig steistion och Fö: stag iukom»
Man ägde nu härigenom - och sedan frami»
Directör Lcttivester, under dcn odödliga ö'wer.Oircctbrcn
och Riddaren Inunbsizs inseende, gjc't afwägningar
l Westergötland ören ^780, 8> och 32,
samt i östergötland 1782 och 88 - en uppgjord, i
det närmaste rigtig, plan till hela Kanalanläggnitts
gen frän Wenern till Slätbaken wid Söderköping»
Emedkcrtid hade detta föl stag hwilat och nä»
flan fallit i fullkomlig glömska - dä ett enskild Man ,
dä warande öfwersten, nu mera Stats - Rädkt och Commendbrcn,
Friherre stslLsr von bisten ^ tued en
lika sällsynt som aktningswärd drift och ihärdighets
företog sig att uplifwa detsamma; och ester betydliga
uppoffringar af enskilt kostnad och möda, är
1806 utgaf en Afhandling om Annaler genom
Swerige, med särskilt afseende ä wenernS
sammanbindande med Östersjön, hwilkcn Afhandling
lär wara känd af de flesta, som med pa.
triotisk uppmärksamhet följa ämnen af nägon wigk
för Fäderneslandet. Friherre von klsteno warma'
nit för saken klef anledning , hwarföre honom af Kongl»
Majrt uppdrogs att prbfwa och fullborda ofwannämnda
redan werkställda undersökningar; hwarwid han
äfwen förledet är biträddes af en frän England infbrstrifwm
McchanicuS , Herr Ikomas loflorö ^ sä
Mpckek
Lv Den i September.
trycket mera trovärdig, som han hemma i sitt land
har öswerinscendet wid ben största hittils företagna
Kanalbyggnad i weridén, den sä kallade Lsla6cmign
Lar»!, hwilken nu i Skottland är under arbete. Sä
wäl Friherre vein klstens som Herr 1>1lor6s undersökningar
och omdömen i ämnet äro kände genom deras
till Kongl. Maj:t inlemnade och nyligen frän trycke
utkomna Berättelser samt kostnadS- och ersättnmgSsörflag,
rörande den föreslagna Göta
Nansien. Bland de uppgifter desse berättelser innehälla
, torde som anmärkningswärdt böra nämnas, atk
Herr lelkcxst, hwilken under nästan hela sitt lefnad
warit nyttjad wid Kanalarbeten, i bet land som af
sadana äger det största antalet, uttryckcligen säger,
att han, under loppet af sin erfarenhet, icke
mött sa stor landsträcka med lika fördelar
och färre hinder för ett arbete af denna art;
äfwensom att af hela scgelfartens längd frän Göteborg
till Söderköping, omkring z6 mil, utgör
srgeäedcn till Wenersborg genom Trollhättan tillsammans
med insjöarna 28 mil, och de marker, soM
skola genomskäras, 8 niil, hwaraf följer, att Adelar
redan äro färdige. Mälct synes beredt; männe icke tiden
är inne, dä werkställighcten borde följa?
Inför detta, äfwcnsom inför Rikets öfriga
»pplysta Ständ more det belt wisst öfivcrflödigt att erinra
om bebofwct, nyttan och wigten, af denna
Kanalanläggning. Det gjfwes ingen som icke inser,
att lättad commuttication emellan särskilta otter i ett
land befordrar lif och tillwext i dess näringar. Danila
uppmuntran behöfwa näringarne i samma män som
Landet är vidsträckt, och forldner antingen redan ä»
ko, eller sannolikt snart skola blifwa, högt uppl» isne.
Hos oss har ma» redan kommit till den grundade
-
Den i September. sr
dadé öfwerkygelsen, akt bäde Statens allmänna och
jordbrukarens enskilta fördel kräswa, det denne hellre
mä sphlosätta sig med sitt jordbruk och sina hemslöjder
, än att under forflande pä aflägsna allmänna wägar
förspilla sin tid och sitt foder, sörderfwa sina
dragare, sin helsa och sina seder; och det är lätt räsedt,
att den tid tillstunda,-, dä ätstillige näringar
i hjertat af Riket stola alldeles upphöra, blott genom
transportkostnaders dyrhet. Venna wädliga belägenhet
förckommeS säkrast och i alla afseenden bäst genom
öppnande af ifrägawarande Kanal, som bereder
wäg för utländsk handel midt igenom Riket, och sammanbinder
twä af betz största insjöar och flera desi
tvigtigaste provinccr. Mänga nu obrukbara fält i be
trakter, dem Kanalen komme att genomgä , stulle snart
hlifwa odlade. Bruksrörelsen stulle winna betydligt
genom mindre kostsam transport af metaller frän en
del af wära Bergslager, och genom lättare ätkomst
till den Spannemäl wära bördigaste orter frambringa.
Ätstillige af Rikets smärre Städer stulle tilltaga
i wälmakt och handel genom denna anläggning. Transporten
af sill och salt, af Norrige- fistwaror, af
trädwaror frän wära midt i landet belägna skogar,
af alla detza trakters egna produkter och tillwcrkningar,
af alla nödwänbighetswaror, dem de mäste ifrän
aflägSnare förskaffa sig, stulle till oberäknelig
nytta lättas. — I afseende pä sjelfwa wärt fbrswarswerk
är lika ostridigt, att de yppersta Stationer
för de mindre fartygen af wär skärgårdsflotta stulle
erhällas; att den sä mycket wigare kunde efter behof
flyttas ifrän westra kusten tillbe östra; att sjö-tranSport
af alla krjgsförnödrnheter emella» westra gränsen
och de öfriga orterna stulle winnås, till stor besparing
för bäde landet och Statskassa» Olägenheter
af alla -e brxdsamma tillfällen, dä srgelfarten geno»
-
22
Den i September
liom Ewesund är fö!' otz stängd, och hwarpä juftj
wära kröer icke saxats erfarenhet, stulle betydli--  gen förminskas. Alla defa förmäncr ligga i sä tpklig
dagvakt dck kanhända torde anses för ett fel att
hafwa uprepat dem,
Jag wägar tro nog mänga intretzcn förenäs
de i dea önskan, att se denna Kanal fullbordad, för
att tillgångar till dcK anläggande icke stola saknas,
vin wcrkställighetcn upplättS att den cnstilta driften
och omt-ankan, pä för Skaten nyttiga och för Entrcprcncurrr
billiga wiilkor. — Wär Konung har,
under den tid han soni Förmyndare förde Rikets
fpsrg, genom samma utwäg bragt Trollhätte Kanaltvcrh
j det stick, som ledde till detta förwänandc arhekes
fullbordan; och har derigenom fbrwärfmat stg
en. odödlig förtjenst af Fäderneslandet. Mätte Hans
regering äfwen blifwg utmärkt genom en lika lycklig
älgärd wid detta sä länge pätänkta och dock ännu
fä litet widgjorda företag! Samtiden stall godkänna
och efterwcrldcn tacksamt ihägkomma detsamma^
Hfwertygad att sä ärenden äro af större wigt,
-kl fä anstalter kunna kraftigare bereda och kringsprida
wälmägg.ti landet, at fä omsorger kunna wara
Riksens Ständer wärdigare, eller tydligare bewittya
den drift till stora företag Friheten stanker ett
dygdigt Folk, och hwilken hwarkm kan eller bör saknas
hos de Representanter som gistvik Fäderneslandet
förbätlrgds Grundlagar , och genom ett. redan fattadt
manligt bestut försäkrat dk§ heder och sjelfbeständ;
fvägar jag hos Högwördigste Herr Ärkc-Bistopen och
Talmannen samt Högwördiga Ständet wörbsammast
anhälla , att frägan om Göta Kanals anläggande mätte,
4 hen prdmng Regerings »Fprmcn förcstrifwer,
fä
Den i September.
fä företagas; och att derföre, sedan Allmänna Be»
swärs- och Eeonora! - Mskdttet blifwit öfwer betta
mitt Memorial hördt, Högwördigste Herr Ärke - Biskopen
och Talmannen wille till det Högwördiga Ständct
göra proposition: "at Riksens Ständers Beslut
af ben 8 Aug 1772 mätte i afseende pä hela den föreslagna
Göta Kanalen upplifwas, sä wäl geno», undcrdänig
tillstyr an hos Kongl. Majit till wldkagande
af alla ännu äkcrstäcnde nödiga anstalter till betz werkställande,
genom Entreprenad pä billiga och uppmuntrande
willkor, som äfwen genom upplätande till
Kongl. Ma):k af full rättighet att af Kronans ägande
jord criäkta den för ett helt Rike till sitt wärde ringa
jord , och de lägenheter, som af cnstilta personers cgendomar
i och för sjelfum Kanalen mäste tillstäppas.
" — Om denna Proposition winner Högwördiga
Ständcts bifall, anhäller jag äfwen att de öfriga
rcspcctiva MedStändcn mätte till deltagande i samma
Beslut wördsamt och wänligen inbjudas; i anseende
hwartill jag äfwen wägar begära tillständ att
hetta Memorial med de öfrige Ställdin fä i ödmjukhet
communiccra.
Oarl vo» Kotanstkm.
Bila
-
84 Den 1 September.
Bilaga.
ME,
Stormäktigste Allernäbigste Rommg!
Nnmgsdt i Räd t ben II Msusti r?7r, jemte Prosten Lrsösnx»
auhNan att m d P-oirck »ilt de» fdreflygna Kanalcnt in->
rätlande sä »»komma, lnvilkek bewlkjadcs.
Föredraget Kongl. Majt pä Ekolsund d. »8 September »77?
0W eesolveegdt Ut i» krowcoUa,
Exp. genom Cvnkrllltvnal för vy» Mök och Bref till StattCo
»to mi,
Dä Riksens Ständer warit omtänkte att »tsin-,
Na aila möjliga medel till Samhällets förkofran, hastva
be jemwäl ansett segelbara Kanalers öppnande wa»
ra ibland de säkraste och mest lämpliga utwägar till
betta wigkiga ändamäls minnande, emedan en wig
och mindre kostsam communication flera landsorter e»
mellan, till snar afsättning af egna tillwerkade, och
kätt ätkomst till andra nödwändighetswaror derigenom
befordras, en ansenlig myckenhet bagswerken af folk
och kreatirr besparas, samt näringarne säledes med minsta
kostnad upphZclpaS Ibland ätstilliga sädana nödiga
och tillika i werkställighcten möjliga Kanaler,
hwilka för segclfartcn i Riket länge warit föreslag»
«e, hafwa ännu icke flere än Stockholms Slufl och ben
sä kallade Arboga Graf blifwit jständsatte, den förre
till nytta för Stockholms Stad och Mälarens strän»
ber, ben sednare för Arebro Stad och de omkring
sjön Hjelmaren boende inwänare, utom Trollhätte
SluKwerk, som länge warit och med det Allmännas
-ryga kostnad ännu är under arbete, ehuru nyttan
deraf framdeles ej kan widare sträcka sig, än till wika
orm
Den i September. L7
»rkcr af Wermland och Westergötland. Den segelfart
som ifrän äldsta tider warit pätänkt emellan östersjön
och sjön Wettcrn 5 genom den urgamla Stapelstaden
Söderköping synes derföre wara sä mycket mera nyttig
för Riket, som alla andra förcstagnc Kanaler igenom
^östergötland till Wimmerby igenom Smäland ät Skön»
ika sidan, samt igenom Westergötland till Wenern,
aldrig kunnat företagas och blifwa brukbare, innan
denne segelfart först blifwit öppnad, emedan den allena
skaffar fri Sjöfart till mest hela östergötland,
Smaland, Westergötland och Nerike, jemte Södermanland
och alla tvid Östersjön boende, hwilka bäde
till och ifrän nämnde orter derigenom kunna föra och
hämta produkter. Och enär deremot, efter det förslag,
som öfwer kostnaden till denna Kanals upptagande
för längre tid tillbaka blifwit gjordt, den
ej skall stiga högre än sill zoo,OOo dal. Silftmt,
jemwäl, enligt Direktören IkunberZs utlätande, med
ringa kostnad i ewärdeliga tider skall kunna underhällas,
emedan i anseende till belägenheten under en
jemn sluttning, utan hinder af berg och högder, den,
samme medelst tre portar, en tvid Wettcrn, en wid
Roxen och en wid Aspclängen, hel och hällen kan uttömmas
och hällas torr, när sä nödigt pröfwas; men
som kostnaden till betta arbetes utförande icke af allmänna
medel kan förskjutas, sä finna Riksens Ständer
sig fbranlätne C. K. M. i underdänighet tillstyrka
, att sädant under Entreprenad af private -Personer
mä werkställas, hwilkek Riksens Ständer förmoda
sä mycket snarare kunna winnås, som alla jordägare
bäde wid Wetter», och i synnerhet omkring Roxen,
hwarest de som oftast genom wattenflöde lida den känbaraste
förlust af flera tusende latz Hö och tunnot
Säd, förklarat stg pä allt sätt willige att med Söderköpings
Stad och Skärgärder» deri deltaga, och att
E. K. M.
26 Den 7 September.
E. K- M. berwid ; Räder täckes utstaka sädana Ett?
treprenad - willkor , som lända sä wäl E, K. M. och
Kronan som Entreprenörerna lils säkerhet. I anseende
sä wäl till den betydande fördel E. K. M. och
Kronan af den Näringarna härigenom tillskyndade
förmän säkerligen fär hämta genom förhöjning i Tullinkomsterna,
som ben mindre kostnad wid desi egna
transporters werkställande, sinna Riksens Ständer äf,
were billigt i . undcrdänighct tillsty ka , det täcktes E.
K. M, i näder icke allenast läta bestä den kostnad,
som fordras till en närmare undersökning pä hwad sätt
denna Kanal lill det Allmännas största bätnad skall
kunna inrättas, och hwad i följe deraf den nu skulle
komma att kosta, samt betala den ringa jord och
lägenheter, som till densamma ärv oundgänglige, att
af Entreprenörerna nu och framdeles dertill fä disponeras,
utan ock emot wänlig sold läta beordra sä
mycket Manskap af Jnfautcrj.-Regcmcnterna, som, efter
skeende rcquisition, till Erafwens öppnande framdeles
behöfwcs.
Mätningar, afwägnmgar och wärdcringar, hofwa
wäl, som förr bcrördt är, till denna segelfart blifwit
anställde; men som Kartor och nödige Beskrifningar
deröfver ännu saknas, sä täcktcS E. K. M. r
näder läta anbefalla dem wederbör, att desamma med
första uppglfwa; och som, efter Direktören stfsiunbsr^s
berättelse, ännu icke blifwit undersökt, huru djupt
wattnet är, sä wäl i de sjöar, genom hwilka denna
Kanal kommer att tzä, som i hafswikcn Slätbaken
kallad, hwilket likwäl är nödigt att weta, innan Kanalens
djup och bredd kan utsättas, sä blifwcr först
oundgängligt att en sädan undersökning, om tnöjligk
är, nu i denna sommar företages, och att sedan derefter
af tillförordnade EmbetSmän utstakas hwqrcst
- Kana
-
Den i September, 27
Kanalen skall framgå, samt nppskattas hwad den till
djup och bredd kan kamma att kosta.
Sedan allt detta föregätt, täcktes E, K. M. r
nädcr täta kungöra samtelrga i oswannawnda orter
warandc Landshöfdinge - Embeten , med hrrad willkor
Entreprenaden i meranämnha durchfart uppsäkeH
för bäde In- och Utländske, samt sedan, dä de sitt
ptlätande dexLfwer i nnderdänighet afglfwit, ; nädcr
stadfästa bwad dä öfwerenskommct blifwjt, till ewär;
helig efterlefnad och säkerhet för dem, som deri sedermera
deltagande mavda, .
Mchsens Ständer framhärda med djupaste wördnadj
- Stormäkligsie Allernadigste Konung!
Lhertz B-ongh. Maj.ts
- ' ' ' - - -
allcrundcrdänlgste, tropkrgtigstr tjenare och
undcrsätare
Pa Ridd^axets och AdelnS
magnar,
7^. 6. I^e^onbiukvust,
Lanlt-Warssalk,
Pä Borgare-Sländets
wägng-, >
k. Lebalät,
Talman.
Pä Prest-Ståndets
wägnar,
^enä. kst. korsenias.
Talman.
Pä Bonde-Standets
magnar,
^08c-pla kstnN880N,
Talman.
Stockholm p. 8 Äng, 1772.
Till Kongl. Majit underd. äng. Kanals öppnande emellan
Wetter» ych Östersjön.
Metz
Den i. September.
Vied Oeigisslet lika lydande intygs
N. vvn 8te^rn. ^ok. G. 6e^srs8tuM.
Major- Hos-Iunlare.
Herr Grefwen och Ordföranden
hemstälde, o>n icke detta Mcmorn-l mätte fä
hwitå till dep Allmänna Beswärs - och EconomicUiskottet
hunne att med sikt betänkande dcröfwcr inkomma
; hwilket samtycktes.
Herr Grefwen och Landt-Mar,
skalk en ätcrkvm härefter, och sedan han sitt ställe
äter intagit, tillkännagaf, i anledning af den frä,
ga Herr Lsrgkmsn wäckt rörande nödwändigheten af
Ombuds närwaro ä Riksens Ständers wägnar wid uptcckningen
af för detta Konungens ägcndom, att Hans
Maj:t Konungen anmodat Herr Landtmarskalken, att
till Höglofi. Ridderskapct och Adeln framföra Haas
Maj:ts önskan, det mätte Riksens Ständer till dcnna
förrättning utse nägra fä personer att dcrwid Rikets
och Siändernas allmänna rätt bcwaka. Herr
Grefwen och Landtmarskalken förcflog i anledning
häraf sdr sin del, om det sä skulle Ridderskapet och
Adeln godt synas, att detze personer kunde af StatSUtskottet
ibland dest Ledamöter utnämnas.
Grefwe körner, ^äolk Göran, förklarade,
att SkatS, Utskottet wore sä bfwerhopadt af
göromäl, att han trodde swärligen nägra Ledamöter
Lerifrän kunna ffiljaS.
Herr Lergbman, Ambrosius ^IsZnus,
»nsäg wara lämpcligast om ett par Ledamöter af -wart
ständ dertill utseddes.
Herr
Den r Septembev.
Herr Grefwen och Landt.Marskalk
en proponerade om det ej wore tillräckeligt,
att en af hwart Ständ till denna förrättning be->
fullmägtigades.
Bifölls; med tillägg, akt de andra Respektive
Ständer» om detta beslut skyndsamt borde underrättas.
Hans Excellence Herr Grefwe
Kunkil förcsiog, att ben Fullmägtig Ridderskapet
och Adeln sänder till denna förrättning skulle wäljas
af alla tre ClaHernaS Electorer tillsammans.
Herr Grefwen och 8andt-M arskal
ken gjorde härpä proposition, hwitken bcswarades
med ; Hwarjcmte beflörs, att Elcckorerna
till detta wal l eftermiddag flulle sammanträda.
Grefwe ve la 6 Lräle , sacob, hemftälde,
om icke ijcnligaft wore, att Ridderffapet och
Adeln, innan detta wal förrättades, afwaktade ve andra
Ständens swar.
Grefwe kuvAs, iVtnrten, ansäg denna
afwaktan öfwcrflddig, emedan Ridderskapet och Adcln
i alla fall kunde skicka sitt Ombud, om ocksä de
andra Ständer» ej i betz beflut skulle sig förena.
Herr LerZklMsv, Hmkiryxsus kel»-  xnus. Wid det tillfälle, dä upkeckaingen göres af
för detta Konungens ägcndom, tyckes tiden wara inne
att bewaka en fordran af 4 Millioner, hwilkcn
mig blifwit bcrättadt, att Riket alt sedan är 1792
skall hafwa hos Konungen inncstäende, genom Konung
6vsi'/lk' 1H:djes dä ätagne förbindelse, hwilken
genom Hans hastigt mcllankomna död icke kommil att
vpfyllas. Friherre kässuLrdsirm, som wid Riksvägen
M Den i September.
i Gesie irar Ledamot af Hemliga Utstoltrt, torde bäst
konna Uplysa, huruwida denna upgift äger sid riktighet.
Friherre kell 3 n n s r b e r m ^ ^srS ^ittzusi.
Som )ag ivid 1792 ärs Riksdag hade ded
smickrande förtroendet att wara Ledamdt af Hemliga
Utskottet» och jag af Herr Lsrgsimnn nu är anmanad
att uplysa hcpis upgift, för jag den äran tillkännagifwa,
alt Konung Ilsidje, dä Hemliga Ut
skottet
bade upgifwit, het Landets skuld med 12^
Million Riksdaler worc förökad, och Hemliga Utskottet
derefter hos Konungen gjort uNderdänig föreställ»
Ning, att Landet swärligen skulle kunna ätaga sig en
sä betydlig förökning äf Riksskuldcn, erböd och lofwade
Konungen stuieligcn, att Sjelf deraf betala 4 Mrk.
jjoner, om Riksens Ständer ätogc sig 8x.
Herr 8 a r b m 3 ri ansäg denna skuld j
som Konung 6d8i'.xr' Illtdje sig ätagit, i händelse den
ännu icke wore betald, wara est nrf ät SoncN, hwarfbre
wid detta tillfälle Rikets fordran borde lagligen
bcwakas, emedan den, som älfwer ägendomen,"äfwen
älfwer skulden.
Herr ^ !r w na, ?ekr. Som detta ä->
ronde gansta mycket styndar , efter upteckningen redan
är börjad, »ch det ligger magt pä, att Ständernes
Ombud snart komma i werksamhct, fär jag Ridderstapkt
och Adeln ödmjukeligen sörcstä, till förekommande
af all tids utdrägt, att den wärda Ledamoten, som
wäckt denna fräga, mätte nu pä stället utses, at wara
Riddcrstapcts och Adelns Fullmägtig wid denna förs
rättning; om han skulle behaga detsamma sig ätaga.
Fri,
Den r GcptembeH Zl
Friherre Ltjerrnstacl.t, (jarl 6nr
Stzf, hemfiälde, VM icke frägan om en fordran af 4
Millioner hök Konungen, säfom aldeles np och werkrligcn
af wigt, finge hwila pä bordet.
Herr GrrfwcN och L a n d t - M a r
s
k a l k c n frägade, om det wode RidderstapetS och
AdclnS önsta», att genast, utan omgängen^ af ett
wal, till filt Ombud Utnämna Herr Löre;liman.
stn stor del af Ridderstapet o'ch Ädel» swa»
rade härtill Ja.
Herr öer^kmnn föiklarade, att LM
Högloft. Ridderstapet och Adeln äswen skulle anse honom
äga all erforderlig redlighet, och god- wilja till
denna förrättning, befarade han dock att sakna den
Lagkunskap, som bchöfdcS för att ätäga sig detta
Ridderstapcts och AdelnS smickrande förtroende
Herr Grefwe» och Landt-Mak,
skalken trodde ej att sä mycken Lagkunskap for»
drades, Utan ansägeS Herr L<'rtzkniui af Ridberstapet
och Adeln dertill fullkoniligen skicklig.
Herr LeessrStestt, ^osin. Scdart
Högloft. Ridderstapet och Adeln nu behagat falla stlectorerlic
i Ämbetet, torde det wara öfverflödigt, att
Electorernc i eftermiddag sammanträda.
Grefwe I)a Ia 6 ar 6 i <?. Seban
deistapct och Adeln npsj tagit ett bcfiut, att de§ Ombud
wid upteckningcn af förra Konungens ägendom
genom Ständets samteligc Elcctorer stall utnämnas,
fär jag hemställa, om det wore enligt med en nödig
ordning, att widtaga en annan utwäg, den att Ridderstapct
och Adeln nu sjelf skulle nämna sitt Om
bud
-
Z2 Den L September.
bud. Jag bör förklara, att om jag wore Eleckor,
gäfwe jag Herr Lerkman oändeligen gerna min röstmen
detta sätt att utwälja honom, kan jag för unn
del icke tillstyrka.
Herr klinspor, 6ersit. Hwad fräsan
om de 4 Millionerne beträffar, hwilken blifwik
lagd pZ bordet, fär jag föreflä, att om derigenom nägon
skadlig tids utdrägt förorsakas, den wärda Ledamoten,
som det prkat, sjelf för summan mätte blifwa
«n swartz.
Herr 8er§kmnn erinrade, att fäsom
honom wore berärtadt, sturle Konung nirs
Testamente ännu ligga oupbrutit i Hof, Rätten, en
omständighet, hwilken wid detta tillfälle han trodde
äfwett böra ihägkommas.
Herr von kstsu8tvo!kki Larl 6ustrk
I^eiukolst, hxmstälde, om icke sedan walet af Ombud
wore gjordt, det wore i sin ordning, att en Instruktion,
som bestämde detta Ombuds befattning, föreflvgcs
och faststäldcS.
Pä flera Ledamöters begäran proponekade Herr
Grefwe» och Landt - Marskalken , att af Ridderstapets
och Adelns nu fattade beslut nu genast del ät de
öfrige Stänben skulle lemnäs genom Protocolls - Utdrag.
BifLllS.
Friherre l^LNnsrbeUm ansäg ber»
lnstruction, som Riksens Ständer wid denna förrättning
kunde och borde gifwa sina Ombud, wara korrt
»ch läkt att upräkta, samt endast behöfwa innehälla,
att Ombuden ägde iagttaga och bewaka Rikets och
Riksens Ständers rätt i hela dek widd»
Kerr
Den i September. ZZ
Herr VerZkmsv föreslog, bet Ridderskapek
och Adeln mätte anmoda Herr Grcfwcn och LandtMarffalken,
att hoS Konungen anhälla om Upteck,
ningcnS inställande, intill dctz Ständcn hunnit wälja
stna Ombud.
Häri instämde äfwcn Herr LjörnbsrZ.
Herr Grcfwen och Lanb t - Marsk
alken tillkännagaf, det Grefwe ve In Garells
wäckt det fbrstag till tidens winnande, att under den
stund af detta ?Ienum, dä endast upläsning af be»
tänkandcn som läggas pä bordet, eller nya motioner,
som genast remitteras, förekomma, skulle kanske Herrar
Elcctorerne läta bcqwäma sig, att sammanträda,
och utwälja Ombudet, dä deras wal ännu under Riddcrskapcts
och Adelns sammanwaro kunde upbrptas.
Ropades Nej.
Grefwe ve la Garells yttrade, dek
han wäl wihle, att det wore med formen enligt, att
Electorerne först genom anslag borde sammankallas:
Men dä Riddcrffapct och Adeln önskat skyndesamhet,
och han för sin del ansäge densamma ganska wigtig,
hade han tagit sig den friheten, att för denna gängen
förestä detta undantag, säsom en till ändamälckS
winnande tjenlig utwäg.
Herr Iknm, ?e!,r. Dä jag tog mig
den friheten, att inför Herr Grefwe» och LandkMarskalkcn
och Högloft. Ridderskapet och Adeln fbrcflä
Herr j^fwerste Lsrxsiman till Bouptcckningsman,
hwilkcn nu yppat frägan om de 4 Millionerne, war
det endast för att winna tiben, ingalunda nägot n-stTredje
Band. N:o 5, 6. ' tro
-
Z4 Den l September.
troende till wära Herrar Clectorer. Men gansta ofta
har det wänstapefulla och sällstapslika förtroende
som galler pä Riddarchuset gjordt, att man under deliberation
gifwit en annan »vändning ät ett i hast
gifrvit bifall och förändradt ett litet mindre magt päljggande
bcflut.
»
Det nu gifna fbrstag af Herr Grefwe Oe la
Garciie, att genast Elcctorerne stolle samlas, tillstyrker
jag aldeles; och af samma grund för att winna
tiden — oaktadt Herr GrcfwenS proposition, är
äfwcn emot RidderstapctS och Adelns beslut, (att
Herrar Elcckorer skulle intet förr samlas än i eftermiddag)
som hwad jag fbrut hade den äran att
fbreflä.
Friherre Legerström, sscob, erjndrade,
att Ridderstapek och Adeln swärligen kunde
läta skrida till nägot wal, innan de andra Ständcn
stadgat sina bcsiut, huruwida de wälja blott en, eller
flera Fullmäglige.
Efter nägon korrt öfwerläggning, stadnade
Ridderstapet och Adeln wid hwad redan blifwit bestulit,
och uplästcs till justering följande:
Utdrag af Protokollet, hällit i Höglofl. Riddcrskapcts
och Adelns klenum den I September
1809.
S. D. Sedan Herr Grefwe» och LandkMarstalkcn
hoS Ridderstapet och Adeln anmält, det
Hans Kongl. Maj.t i näder tillätit honom förklara,
det Kongl. Maj-t önskade, att Riksens Ständer wille
wid den uptcckning, som förrättas öfwer för detta
Konungens ägendom; äfwen hwart Ständ för sig ut
wälja
-
Den i September. 35
wärja Ombud, syntes Ridderskapet och Adeln bäst
wara, att till denna förrättning en Fullmägtig af
hwart Ständ utsäges, samt att genast i eftermiddag
Ridderskapet och Adeln gingc i författning, att genom
sine Electorcr läka utwälja deri, hwilkcn ä Riddcrskapels
och Adelns wägnar bör detta förtroende erhälla
; inbjudande derjemte Ridderskapet. och Adeln
»vänligen de öfrige respcctive Ständcn, att i anseende
till ämnets wigt behaga skyndesamt och om möjligt
wore i denna förmiddag, lemna Ridderskapet och Adcln
del af sine beslut i delta ämne. supra.
Detta Protocolls Utdrag godkändes och blcf
till de öfrige Ständen genast affärdadt.
Föredrogs följande Handlingar :
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwör,
dige Präste - Ständet den 24 Augusti
1809.
S. V. I bctragtande af de wälgrundade
skäl, uppä hwilka Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott
uti betz nu upläste betänkande af den lyche inne»
warande Augusti tillstyrkt Kongl. Majus nädiga Proposition
till Riksens Ständer om uphäfwande af det
uti Kongl. Förordningen den 26 Ianuarii 1802 stad,
gade straff för afsägelse af Adelskap, eller nägon Ridderskapct
och Adeln tillhörande rättighet, a-isgg Ständet
för deft del sig böra denna Nädiga Proposition i
underdänighet bifalla : Hwilket genom Protocolls - Ut
-
Z6 Den 1 September.
drag skulle de Respective Med-Ständen wördsamt och
wänligen communiceraS. supra.
Lx krotocollo
I.
Utdrag af Protokollet, höllet hoS Högwördige
Präste - Ständer ben 28 Augusti
1809.
S. D. Uti Protocolls - Utdrag af ben 2s:ke
denneS afgifrver Högloft. Stats - Utskottet det betänkande,
i anledning af Kongl. Majus till Utskottet remitterade
Nädiga Proposition af den i6:de i denne
mänad , angöende ett förskott af omkring 70 ä 80,000
R:dr Hamburger Banco till Stats-Wcrkct utaf Riksgälds
- Contoirets sörröd af Wäxlar j denna myntsort,
akt Riksgälds - Contoiret för det närwarande
äger en Fond uti Hamburger Banco af 67,000 R:dr,
hwilkcn när som hälst till Stats - WerketS behof skulle
kunna anwändas, bock erinrar Ukssottet om angelägenheten
deraf, att Riksgälds - Contoiret för sin
ersättning uti Hamburger Banco, hälst denna myntsort
för Riksgälds - Contoret är behöflig till snart förestäendc
utbetalningar.
I anledning häraf och som Kongl. Maj:t uti
Dest högstberörde Proposition nädigst förklarat, att ifrägawarande
förskott i Hamburger Banco erfordrades
till bestridande af nödige omkostnader wid Fredsunderhandlingarne,
ansäg Ständct för dest dU sig böra
denna Nädiga Proposition i underdänighet bifalla,
och det sä mpckct häldre, som Kongl. Majrt, enligt
hwad
Den i September. Z7
hivad denna Nödiga Proposition innehällcr, redan »vidtagit
den författning , att Wäxlar ä Hainburger Baneo
skola äter igenom Stora Sjö - Tullen till StatsWcrket
ingä, hwariqenom Stats - Contoirct koinmer
i tillständ att ätcrbctala detta förskott i sädan myntsort,
som Riksgälds - Cvntoiret nu kay lemna; Hwilket
genom Protocolls - Utdrag skulle de öfrige Resp.
Ständen samt Stats - Utstoltet wbrdsamt och »vänligen
meddelas. bil supra.
Lx krotocoilo
bl. ^ImcjuiK.
Utdrag af Protokollet, hältet i Högwördige
Präste - Ständet den 29 Aug. 1809.
S. O. Upläsies Kongs. Majus Nädiga Proposition
af den 2Z i denna mänad, angående Bränwins
- Bränningen; och besiöts , at densamma skulle
remitteras först till Allmänna Beswärs - och EconomieUtskottct,
som äger att sig ssyndlamt dnöfwer yttra,
hwareftcr denna Nädiga Proposition komme att till
Bcwillnings Utskottets betänkande hänwisas; hwarom
Protocolls-Utdrag till de respectiye Mcd-Stärdcn ffuls
le wbrdsamt och »vänligen expedieras, bie lupin.
Lx brotocollo
bl.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Präste - Ständet d io:de Aug. 1809.
S. O. Uppä Ständets Remisi ä H. Biskopen
LtsZnelii och Prosten Häeliröms Memorial,
/ angäs
38
Den i September.
angäettde tillsättande af en Provincial - Läkare pä Löland,
kcnlnar Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Economie - Utskott genom ProtocollSUtdrag
af den 2:dra dennes det swar, att Utskottet
ansett frägan härom ej röra en sädan förändring i de
Allmänna HnslMnings - Anstaltcrnc, som sZ §. i.
Regerings - Formen omförniäler , utan trodde Utskottet
detta mäl fast mera anga medel för en projecterad
ny Ämbetsmans lönande, hwaröfwer Stats - Utskottet
torde tillkomma att stg utläta. Men som frägan huruwida
en Provincial Läkare pä löland för Ortens behof
wnkcligen mä wara af nödwändighet eller icke,
bör afgöras förr, än Lön ät densamma kan föresläs,
och dä denna fräga synes äsysta en sädan för orten
allmän inrättning, som enligt 89 §. uti RcgeringsFormcn
till Cconomie- och Beswärs - Utskottets ätgärd
och beredande hörer, ansäg Ständet sig böra detta
nial till Utskottet öterfbrwisa, hwarom Protocolls-Utdrag
till de respective Med-Ständen samt Economieoch
Beswärs - Utskottet skulle wördsamt och wänligen
expedieras, bst supra.
krotocolio
19. t^lmc^uist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Präste-Ständet ben 21 Aug. 1809.
S. D. Föredrogs Högloft. Constitutions-Utfkottefs
den y:de dennes afgifne Betänkande, angäens
de tillsty kt förändring uti Regerings - Formens 28
§. i afseende uppä Konungens rättighet, att till MrMarre
Ämbeten nyttja utländske Män, och bcstöts»atk
denna
Den i September 39
fräga, säsom ivid inncwarande Riksdag wäckt, bör
wld nästkommande Riksdag till slutligt afgörande företagas.
blt supra.
bx ?rotocoIIc>
bl. ^lmejuik.
Utdrag af Protocollet, hällct hos Högwördige
Präste - Stäudct d. it Aug. 1809.
S. D. Föredrogs ett af Biskopen och Commendcurm
H. Doctor kstocäiu författadt sä lydande
Memorial.
Högwörd. Herr Ärkc-Biskopens och Taleman,
nens samt Högw. Ständets benägna upmärksamhet wä»
gar jag begära , uti en sak, som fordrar hwarje Medborgares
ömmaste behjertande. Uti wäre till större delen
widsträcktc Provinccr är brist pä Medic! ganska
känbar och bcswärande. Jag känner i synnerhet Rikets
Norra Orter och har med oro mäst erfara, huru
smittosama sjukdomar, tid efter annan, i synnerhet
de twä sednare ären bvrttyckt hopar af Allmogen
till sorg och saknad för Makar, Föräldrar och Barn,
samt till en oberäknelig förlust för Rik.t. Sjukdomens
inträde uti en ort kan ofta icke förekommas;
men dess utwidgande och framrasande uti bedröfweliga
nederlag förorsakas i det mästa af otilgängligher till
skickclige Medici. Sjukdomen okänd till sin art; folket
utan Mcdicament och okunnigt huru den sjuke bör
skötas; okunnigt att bewara sig för smittan; nedslågit
öfwer dct hjclplösa tillständ, hwaruti det stg befinner:
-
40 Den i September.
finnér: dc§e med flere omständigheter skola nödvändigt
befordra smittans utbredande och härjande.
För nära 40 är ätogo sig Riksens Högloflige
Ständer en Bevillning, under namn af Medicinalfond,
i afsigt att förekomma nämnde olyckor; och dä afsigten
icke alldeles förfelat, kan man likwäl säga, att
densamma pä längt när icke har blifvit vunnen eller
möjligen har kunnat winnås med ett sä ringa anslag;
hälst dä penningen, jämnförd med varuvärdet pä denna
tid blifvit sä ganska mycket nedsatt och till aflöning
mera än otilräckelig. Lägger man härtill, att
jämte nya Medicinal - Statens aflöning, inrättningen
af Curhus, resor samt Mcdicamenters inköp för de
fattige af denna Fond borde bestridas, sä röjer sig
nogsamt, att ändamälct, sä visligen afsedt, icke har
lyckligt kunnat upnäs i brist af medel. Hjelpen är att
söka uti en förökad ärlig Mcdicinal-Fond. Den Pcrsoncle
afgift, som Riksens Siänder 1772 beviljade, är
föga svarande emot Upbörds - och Redovi» nings-kostnaden.
Säsom Biskop har jag för min Person endast
att betala sex runstycken. Min hust.u och Mantalsskrefne
barn betala lika mycket hvardera, och för hvart
Tjenstehjon crlägger jag ett runstycke. Min hela afgift
gär säledcs icke till tre skillingar, hvilka synas wara
ett altför ringa biträde til en sä vigtig och nödvändig
afsigt, fym ofvanförc nämnd är. Jag underställer
derföre vördsammast H. Ärke» Biskopen och Talmannen
sams Högwörd. Ständet, om icke en betydligare
förhöjning af denna afgift bör finna rum och
Kongl, kollegium Mcdicum sämcdelst, likväl efter
Kongl. Majtts Nådiga fdrcffnft, sältas i tilständ att
förse hvarje Landskap med tilräckeligt antal af förfärne
Medvi, hwilka under namn af Provincial-kestefiicorum
blcfvo efter Landskapernes bcskaf
fen
-
Den i September. 41
senhet sä stationerade, att deras biträde wore för aller
päräkneligt; hwilkct nu icke kan ske, dä, fdr exempel,
uti Wäster-Norrlands Län räknas 6o milar emellan
Kystorne af de Socknar, dem Provincial - Medicus ensam
skall wärda. Detta Län fordrar minst en tilökning
af fyra Medic!; och hwad som till deras aflöning
anwändcs, kan med skäl anses ersatt igenom besparingen
af förkortade resor, dä Medicus mäste kallas,
hwilken utgift faller gansta tungt pä Mcnighcter och
enskilde Personer, efter nu stadgade Rese - omgäldcr.
Prästerskapet i Riket har altid närmaste kännedom
af det bcdröfweliga tilstand,uti hwilket en rädlbs
Ort eller Socken sig befinner, dä swära sjukdomar
derstädes blifwa gängse; och Prästerskapet, som stall
besöka de sjuke, mäste swärast erfara en plägande kättsta
wid deflaS nöd, wid anhörigas klagan och wid eländets
fortfarande utwidgning; hwilka olycklige omstän,
digheter till stor del kunna anses sjclfwilligc, sä länge
här undcrlätcs att widtaga nbdwändige mätt och steg
till afwändande samt hindrande af detta onda. Af
sädane anledningar wägar jag icke allenast att päkalla
Högwördige Ständets wälgörandc nit wid detta ämne,
utan ock wördsamt anhälla det H. Ärke - Biskopen och
Talmannen samt Högwördige Ständet täckas hos de
öfrige rcspectivc Ständcn pä ömmaste sätt förorda för
denna aldrig nog ömt betraktade sak.
I stället för den Medicina! - afgift, som Riksens
Högloft. Ständers beslut af den 8 Sept. 1772
stadgar för dem, som höra till Präste - Ständet, nemligen
sex runstycken af mannen, hustrun och barnen
hwardera samt ett rpnstycke af hwart tjensthjon, dristar
jag nu underställa, om icke berörde afgift hädanefter
skulle erläggas pä följande sätt af
1:0
Den i September.
I. Ärkc - Biskopen, Biskopar och Pastor Pri,
marius i Slockholm, sixton stillingar.
2» Super - Intendenten i Carlskrona, Professorer
wid Acadcmienre, Kyrkoherdar i de större Skader
samt de pä Landet, hwilka haswa församlingar till
80 Mantal och deröfwcr, ätta stillingar.
Z. Kyrkoherdar wid Församlingar, hwilka utgöra
ifrän 60 till Zo Mantal, sex stillingar.
4. Kyrkoherdar wid Pastoratet under 6o
Mankal, fyra stillingar.
s. Likaledes Lcctorer wid Gymnasierne samt
Rcckorer och Con-Rcctorcr wid Trivial - Scholornc.
6. Alle öfrige af Ecclesiastique Tjenstemän
twä stillingar,
7. För hustru betalas hälften emot mannen
och för hwart mantalsstrifwit barn en fjerdedel.
8. För hwart Mantalsstrifwit Tjenstehjon,
hälften af den afgift som erlägges för barn.
9. Conststoricrncs, Lärowerkcns och Kyrkorncs
betjente betala efter tjenstcrncs större eller mindre för,
inonlighet ifrän en half till twä stillingar för sine
Personer, för Hustru hälften deremot samt för hwart
Mantalsstrifwit barn eller Tjenstehjon tre runstycken.
10. Enckor och hemmawarande Barn sedan
Nädär är utgängct, undantagas ifrän denna Bcwilluing.
Esker
Den i Septembev. 4Z
Efter upläsande häraf, och dä Ständet ansäg
detta Memorial förtjena Riksens Högloflige Ständers
synnerliga upniärksamhet, förklarade Ständct icke allenast
sttt bifall till den förcstagne förhöjning af medicinal
- afgifkcn utan wille ock wördsamt och Vänligen
inbjuda de öfrige rcspcctive Ständcn, att deruti deltaga,
hälst Ständets upsät i annor händelse till en sä
allmänt gagnelig antkallt skulle blifwa föga tilräckeligt;
i hwilken händelse Ständet fär lika wördsamt fbrcflä,
att rcspcctive Ständcn behagade läka Protocolls-Utdrag
till Bewillnings - Utskottet afgä, för at derstädes
uti Prvjcctct till Bewillnings - Förordningen intagas.
I-It lu^ra.
klx krotoaollo.
v. ^In^viU.
Utdrag af Prokocollct, hällct i BorgareStändets
?Ienum wid Riksdagen i
Stockholm d. 24 Augusti lZog.
S. O. Hwad Högloft. Eonstilution,s - Utskottet
uti Memorial af den gtdc i denne Mänad anfört
och lilstyrkt, rörande nägon förändring uti en del af
28 Z. i Regeringsformen, för at af Konungen och
Riksens Ständer wid nästa Riksdag pröfwas och, der
sä godt synes, bekräftas, biföll Borgare - Ständet till
alla delar; och skulle genom Utdrag af Protocollct de
respective Med - Ständcn samt Constitutions - Utskottet
wördsamt och Vänligen härom underrättas, klc tu^rs.
?rotoco!Io.
I. bil. ketarlon
Tl
-
44
Den i September.
Utdrag af Protokollet, hältet i BorgareGtändets
plenum wid Riksdagen i
Stockholm d. 24 Augusti 1809.
S. D. Som Borgare» Ständct bifbll Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs och Ekonomie
- UtskottS betänkande af ben 7 dennes angäende
Herr ä)fwcrstcn och Riddaren Lertzirmans Memoriiil,
om Wargerningcns indragning och den stäende Armeens
förminskade; Altfä skulle de rcspcctive Med - Skändcn
samt wälbemälte Utskott härigenom wördsamt och wänkigen
derom underrättas. Oe suxrn.
Lx krotocollo.
kk. keterlon.
Utdrag af Protokollet, hällek i BorgareStändcts
kienum wid Riksdagen i
Stockholm d. 24 Augusti I809.
S. D. Sedan öfwer ett frän Högloft. Ridbcrskapet
och Adeln remittcradt, af Herr Capitaine
^r>6. k^orstenkoips dit jngifwit Memorial, hwarutr
yrkas att hädanefter Konungens med Hemliga Utskottet
kommunicerade propositioner, som hos Ständen föredragas,
mätte ätfbljas af Utskotts-Ledamöternes serskildta
fast i allmänna termer meddelade yttranden af
tilstyrkande eller afrädandc m. m. Högloft. Constitutlons
- Utskottet uls Memorial af ben 9:de dennes sig
yttrat och förklarat, det Utskottet icke kunde antagandet
af Herr I>lorcIensiciIpes Memorial tillstyrka, sä företog
nu Borgare - Ständct detta mäl och biföll, uppä
de
Den i September.
48
de af (konstitutions» Utskottet anförde skäl, dest förenämnde
yttrande; hwarom Utskottet sä wäl som de
respective Med - Ständen genom detta Protocolls - Ut»
drag skulle wördsamt och wänligen underrättas. Istt
kapra.
Lx krotocollcr.
14. kalerian.
Utdrag af Protocollet, hället w!d Borgare
- Ständels klenum wid Riksdagen
i Stockholm d. 24 Augusti 1809.
S. O. När Ständet företog ben af Herr
Biskopen Doctor körner hos Högwördigc Präste-Ständet
anmälde och Ständet communicerade fräga, angäende
nägon hoS Högloft. Banco - Utskottet framstäld
proposition till votering, i anledning af Herr Majo»
ren Baron Österströms Memorial, uti ett ämne, som
förut warit hos Utskottet pröfwadt och afgjordt, fann
Borgare - Ständet sig icke kunna häröfwcr nägot utlä«
tande meddela, utan att först inhämta Banco - Ut»
skottets yttrande, som af de i detta mäl framstälde
propositioner behagade lenina Ständet del; hwarom
wördsam och wänlig underrättelse de respective Med»
Ständen samt Banco - Utskottet meddelas skulle, Iste
tupra.
hjx krotocollc).
14. ketsrlon.
Ut
-
46 Den i September.
Utdrag af Protokollet, hållet i BorgareStändets
klenum tvid Riksdagen i
Stockholm den 24 Augusti 1809.
S. D. Wid företagen granskning af Rik»
sens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs - och Economic
- Utskotts uti betänkande af den 7:de dcnncS afgifne
Fdrstag till tvinnande af en förbättrad ordning wid
Gästgifweri.Skjutsningen i Riket, fann Dorgarc-Ständet
godt, att till alla delar gilla hwad bcmältc Utskott
i detta afseende tilstprkt, hwilket de Rcspectivc McdStänden
sä wäl som Beswärs- och Ekonomie - Utskottet
härigenom wördsamt och wänligcn meddelas skulle.
Oe lu^rs.
pix krotocollo.
^ pl. peterson.
Utdrag af Protokollet, hältet i BorgareStändets
plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 24 Augusti 1809.
S. O. Till de respektive Med - Ständens underrättelse
skulle wördsamt och wänligen meddelas, att
Borgare - Ständet denne dag remitterat
Ditt Lag-Utstottet:
Herr Lagmannen V »lells Memorial, angäende
nödwändighetcn af ett tillägg wid Lagens stadgande
i 1 Cap. 2 Z. Jordabalken, om wilker wid afhandlingar
om köp, skifte eller gäfwa.
Till
Den i September. >, 47
Till Allmänna BeswärS - och Oeconomie
- Utststtet:
Herr Rädman V/ srmine; s Memorial, om
rättelse i den författning, som älägger rättsökande
Parter, att wid beswärF och andre skrifters ingifwande
i Kongl. Kammar - Collegium betala sexton ffillingar.
lär supra.
Lx krotocollo.
14. keterlon.
Utdrag af Protocollet, hältet i BorgareStändets
wid Riksdagen i
Stockholm den 24 Augusti 1L29.
S. D. Af anförde skäl hade Allmänna Bestvärs-
och Economie - Utskottet, enligt meddelt Protocolls
- Utdrag den 22 nästlidnc Julii, i anledning af
Borgare StändctS Rcmi§, uppä Herr Handelsman
kurtis Memorial, om minskning i Lulcä Magistrats
ärliga Salt - infbrskrifningsikplvighet, ansett sig icke
filhbra, att med detta mäl taga nägon befattning;
Och som Ständet detta yttrande biföll, sä skulle underrättelse
de rcsprctive Med-Skänden samt wälbemälte
Utskott wördsamt och wänligcn derom lemnäs genom
betta Utdrag af Protocollet. Ot supra.
Lx krotocollo.
kk. kcrerson.
rit
-
48
Den i September.
Utdrag af Protocollct, hältet i BorgareStändets
plenum wid Riksvägen i
Stockholm den 24 Augusti 1809.
S. O. Dä Borgare - Ständet till afgörande
fdrctog Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs.
och Econvmie - Utskotts betänkande af den 7:de dennes
angäcndc Riksdags , Fullmägtigen Oxelber^s frän hederwärda
Bonde - Ständet remitterade Memorial, rörande
prkad Revision öfwer Manufaktur - Fonden,
fann Ständet godt i sä mätto bifalla hwad wälbemälte
Utskott tilstprkt, att i likhet med Ständets bcflut,
i anledning af Handelsmannen 8slMen8 uti sam»
ma ämne förut gjorde Motion, berörde Memorial borde
till Högloft. Stats - Utskottets handläggning bfwcr»
lemnas, hwilket skulle de respektive Med - Ständen
samt förbemält! Utskott wördsamt och wänligcn tilkännagifwas.
bit Luxrg. - .
Lx krotocollo.
Ift. ksterlon.
Utdrag af Protocollct, hället i Borgare,
Ständets plenum wid Riksdagen j
Stockholm den 29 Augusti 1809.
S. O. Kongl. Ma):ts Nädkga Proposition
om den förklaring af 57 och 58 §§. i 14 Cap. af
1798 ärs Kongl. Krigs - Artiklar, att desamma mä i
krigstid lämpas till äfwen de händelser, dä brättmä!
af mindre swär beskaffenhet, än de som röra lif eller
ära, genom beswär eller ansökning inkomma; fann
Borgare - Ständet uppä de skäl, hwilke Högloft. Lag,
Utffot
-
Den i September. 4H
Utstotteks denne dag upläste betänkande af bett 19
bennes innehällcr, sig böra, pä sätt samma Utskott
tillstyrkt, i underdänighet bifalla, hwilket skulle de
kespcctive McdStänder och wälbemälte Utskott wörds
samt och wänligerr kommuniceras. Ot supra.
Lx krotocoiio
5st. ketorson.
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare-Stäm
dets kteuurn wid Riksdagen i Stockholm
ben 29 Aug. lLvH.
S. O. Efter upläsande af Högtofl. LagrUtr
jkottetS Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
Nädiga Proposition, om uphäfwande af det i Kongl.
Förordningen den 26 Januarii i8Q2 stadgade straff
för afsägelse af Adelskap eller nägon Riddcrskapet och
Ädeln tillhörande rättighet) fann Borgare-Stänbet,
uppä be af Kongl. Maj:t Rädigst äberopade skäl, sig
böra samma höga Proposition, för sin del, i under,
dänighet blfÄla; Hwilket de respcttive Med-Ständett
och Utffottet härigenom wördsamt och wänligen comrnuniceras
ffulle. 57c tupra.
Lx krotocolio
Isi. ket orton.
Utdrag af Protokollet, hället i Borgarcständetklenum
wid Riksdagen i Stockholm bert
2gc Augusti 1329.
S. D. Med bifall till Hbglofl. Lag - Utstöts
tetö yttrande i ProtocollS - Utdrag den 9 dennes, aa»
Tredje Band. 7, 8. gäm»
go Den i September.
gäende af Herr Prosten Doctor Mallqvist föreslagen
ändring uti Kongl. Kungörelsen den December 1788
om FörsamlingarneS styldighet, att underhälla sädane
frän andre Församlingar inflyttade personer, hwilke
sedermera blifwit wanföre och oförmögne att sjclfwe
kunna stg försörja, beslöt Borgare - Ständet, att denna
fräga, säsom rörande en allmän Hushällnings-anstalt,
skulle till Allmänna BcswärS - och EconomieUtskottets
handläggning remitteras.
Härom kommer de respective Med-Stäaden samt
wälbrmäldtc Utskott att underrättas genom detta Utdrag
af Protokollet, llc tuxra.
Lx krotocolio.
I. lk. keterlon.
Utdrag af Protocollet, häller i BorgareStändets
klenum wid Riksdagen i
Stockholm ben 29 Augusti 1809.
S. D. Genom ProtocollS-Utdrag af den ir
dennes hade Högwdrdige Prästc - Ständet lemnat Bors
gare-Ständet del af betz beslut, att, i anledning af
Herr Biskopen och (kommcndeuren, Doktor blorstins
Memorials bcwilja en wi§ förhöjning af den anstagne
Medicinal - afgiftcn , med anbjudande till de öfrige rcspective
Ständen akt d/ruti deltaga, och att läta Prvtocolls
-Utdrag till Bcwillnings - Utskottet afgä, förakt
dcrstädts uti Project till Tewillnings - Förordningen
intagas.
Som Ständet ansäg, att förut och innan den
sörcstagne afgiftens förökande kunde ifrägakomma, or
dente
-
Den i September. gr
dcrtteligkki Utredas borde, huruledes Medicinal-Wcrkck
lill önstad fördel mä kunna förbättras och hwad bchofwet
i sädant afseende fordrar; sä beslöts, att Riksens
StändcrS Allmänna Bcswärs - och Ecorwmie - Utstötts
utlätande häröfwcr stulle infordras och att Stänket
derefter wille härutinnän sig widare utläta; Hwilket
genom Utdrag af Protocollet stulle communitcras
de respcctive Med-Ständen samt wälbemäldke Utstött»
ble fuprs.
kx krotocollo.
bl. ketsrlas»
Utdrag af Hrototollek, häftet i Borgare?
Ständcts klenum wid Riksdagen i
StoShclm den 29 Augusti 1809.
S. D. Wid företagande af ben, i anledning
Sf Kongl. Majus Nädfga proposition angäeNde biträZe
för Stats-Wcrket af RikSgäldS - Contvircts förräd
af Wexlar i Hamburger Banco, frän Högloft. Stats»
Utstottet uti ProtocollS - Utdrag af b. 2^ dtnttcs gjors
de anmälan, att Riksgälds- Cvntoiret NN äger en
Fond uti Hamburger Banco af N:dr 67,002 hos Batt»
guiererne k. Loclestro)?, kris öc Lomp. hwilke utan
hinder af nägrc rserstildte engagementS med bemäldte
Banguiercr stulle när som hälst kunna förskjutas;
fann Borgare - Ständer, att till det af Kongl. Majit
upgifNc angelägna behof för de i afseende pä frcdsundcrhandlingarne
erforderlige kostnader, berörde wä^eltillgäng
bör till StakS - Werkcts disposition lämttaS,
emot det af Stats-Utstottet fbresiagNc wilkor, att be»
rörde fbrstott i enahanda mxntssrt warder Riksgälds
Csn
-
Z2 Den i September.
Contoiret ersatt. Hwarom de respective Med-Ständessamt
Stats - Utssottet genom betta Protocolls-Utdrag
ffnlle wbrdsamt och wänligrn underrättas. supra.
Dx krotocollo.
f. b!, peterson.
Utdrag af Protokollet, hältet i BorgareStändcks
plenum wid Riksdagen r
Stockholm den 29 Augusti 1809.
S. O. I anledning af Hkglofl. Banco,Utslottets
anmälan i Protocolls - Utdrag af den i6:de
Augusti angäende de, ibland andra veposttg hos Banken,
befintliga 14 st. Packlärar, medpässriftt konungen
tillhörig, fann Borgare-Ständet i likstämmighet
med hwad Höglofl. Riddcrssapet och Adeln härom
sig yttrat, att, med gillande af Banco-Utskottets widtagne
anstalt, om de§e packlärars bibchällande uti Banquens
wärd, wid sseende uptcckning af f. d. Konungens
egendom bör utrönas, hwilkcn förenämnde Depositum
tilhör och hwad detsamma kati innehälla. Och skulle
underrättelse härom genom detta Protocolls - Utdrag de
respective Med - Ständen och Banco - Utskottet wörds
samt och tvänligen meddelas, lupin.
Lx protocollo.
kst. peterson.
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare»
Ständets plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 28 Augusti 1809.
S. Ö. Kongl. Majus, genom Herr StatsKektMracM
och Riddaren ^ärta, Herr Talmannen,
Dirk»
Den i September. AZ
Vereekeuren och Riddaren 8ckvsn tilsändeMädiga proposition
uplästeS sä lydande:
Kongl Majus Nädiga proposition till
Riksens Ständer cmgäende Bräm
winö - bränningen. Gifwcn Stockholms
Slott d. LZ Äng. 1809.
bit supra.
o ^ ^ l..
bans ^art».
Och beslötS, akt denna Nädiga proposition ikuls
ike bfwerlemnas till Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-
samt Allmänna BeswärK och Cconomie-Utskott,
som hwartdera med sikt utlätande derhfwer behagade 0-  fbrdrbjcligen inkomma; Hwarom de respectivc Med»
Ständen samt wälbemäldte Utskott genom Utdrag af
Prptocollet skulle underrättas, bit luprs.
Lx protocollo.
I. bL. peterson.
Utdrag af Protokollet, hället l BorgareStändets
plenum wid Riksdagen i
Stockholm ben 29 Augusti 1809.
S. v. Som, i anseende till fbrekomne anmärkningar
emot Riksens Högloft Ständers AllmännL
Be
-
Z4 Den i September.
Besvärs - och Cconomle - Utskotts betänkande af dm
7 i denne mänad, rörande Herr Grosshandlaren
Lckmits Memorial om utseende af visse Deputerade,
att öfverse ock rättelser förcstä uti Kongl. Majus Nödiga
Förordning af den 6 Aprill 1799 angäcnde Lurendrägeri
och Tullförsnillning, Borgare - Ständct ansäg
sig icke kunna samma betänkande oförändradt antaga,
altsä blcf detsamma till wälbemäldte Utskott äter-remitteradl,
att med behörigt afseende ä samma
annrärkningar dess fömpade urlätande afgifva. Ut
supra.
krotocollo.
U. keterlon.
Utdrag af Ptotocollct, hällct i BorgareSländets
klsnum vid Riksdagen i
Stockholm den 29 Augusti 1809.
S. D. Följande ärender hade denna dag blifvit
frän Ständet remitterade till Riksens Högloft.
Ständer- Allmänna Besvärs - och Ekonomie - Utskott,
nemligen:
1:0 Herr Ålderman Larlsteäts Memorial, ans
gäcsde Frimarknaders afskaffande,
2:0 Herr Rädman Anstein Memorial, om fäderne
Marknaders bibehällande; och
Z:o Herr Grosshandlaren käalms anförande, om
tikförordnande af en Committé, som öfwcrscr och rättelser
sörestär utl de hittrlsgällande.Tullförfattrringar m. m.
Hvar
-
Den i September. 85
Hwarom de respective Med - Ständcn härigenom skulle
wördsamt och wänligen underrättas. 77c iuxrs.
px krotOcollo.
7. Ist. kalerian
i
^
Utdrag af Protokollet, HZllek i Vonder
Ständets plenum d. II Aug. 1809.
S. D. Wid behörig granskning af Allmänna
Bcswärs - och Economie - Utskottets betänkande den 7
dennes, angäendc Economiske Författningar, har Bonde-Ständet
wäl lika med hwad Utskottet, i anledning
af Hans Exccllence f. d. Riksrädet m. m. Friherre
Istlsencrant^s Memorial fdrestagit, ansett den mängd
Economiske Författningar, hwilka här i Landet äro
utgifne, kunna inskränkas och förenklas, äfwensom att
ett sammandrag af alla uti hushällningsmäl hittilS
utfärdade nu endast gällande Förordningar skulle för
Allmänheten wara af mycken nytta; men dä Utskottet
förbundit detz projcct i .detzc afseenden med hwad Utskottet
uti fölMMenivgcih af betänkandet hemstäldt, eller
som orden lyda: Att alle sädane stadganden i Allmänne
Economiske ämnen, dem Kongl. Majit, efter sig
företeende omständigheter endast lärer kunna föreskrifwa
och päbjuda, böra hädanefter ifrän allmänna Lagen
skiljas och utgä, i hwilket afseende Lag-Utskottet torde
anmodas att under-nu pästäeyde Riksdag om werkställighetcn
deraf besörja; och Bonde» Ständet för sin
del funnit detta Utskottets yttrande innefatta en otydlighet,
sä har Ständet icke kunnat antaga förenämnde
betänkande osörändradl.
t Bonde
-
56 Den l September.
Bonde - Ständer har härwid anmärkt, dess ali
sädanr stadgande», som Kongl. Maj;t hädanefter täc»
kcs utfärda, af stg sjcltrve mäste anses skiljde frän nägot
rum i Lagen, sä wida denna Lag är äldre än ber
rörde stadgande», hwadan nägon ätgärd af Lag , Ut»
skottet här icke synes wara hwarkcn lämpclig eller af
Nöden; Och dels att om Utskottets mening warit, att
frän allmänna Lage» utesluta alla de föreskrifter, hwilka
angä Economiska ämnen, pä det särskildt sammandrag
mä göras bäde beröfwer och de nn gällande författningar,
som med samma Lögställe» äga gemenskap,
är denna tanka icke af Utskottet framställd med den
fullständighet, som Bonde. jändek önskat finna till
grund för dest härutinnan erforderliga öfverläggning,
Md sädan beskaffenhet föranläkcs Bonde-Stänket
likmätigt §6 Z. i Regeringsformen, att lämna Allmänna
Beswärs - och Teonomie - Utskottet del af dksie
Anmärkningar till den ytterligare granskning och jämntning
som Utskottet kan finna lämpelig, hwareftkr Bon,
de-Ständer äterförwäntar Utskottets Förslag, att det,
samma oförändradt eller med nödige förändringar antaga
eller förkasta.
Härom skulle de öfrige rcspcctjveS.tändcn ge,
nom Prptocolls - Utdrag wördsackt'oäK yAkUkgen under,
rättas- supra,
Lx krokycollo.
8, L. IräAaräib,
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde?
Ständer den 18 Augusti 1309.
S- D. Bonde, Ständer företog till pröfning
Riksens Ständer- Allmänna Besvärs» och Ekonomie,
ur
-
Den i September. 57
Utstotts-afgifne betänkande, angSendeGästgifweriffjulsen
j Riket; Och som, efter ökwerläggning i detta ämne,
Seändct stadnadc i det beslut, att berörde betänkande
bifalla, med det tillägg, som i Bond? - Stöndets tanke
icke ändrat grundcrne för sltffotkets Förslag eller fördrar
ä Utskottets sida nSgon widare ätgäi^; att wid
de fölunda förestagne sammanträden emellan Konungens
Bcfallningshafwande och Länens Inncwänare, till
öfwerläggning huruwida pä en eller annan ort ffjutstväscndet
kan ställas pä Entrcprenade, Länets Deputerade
med Landshöfdingen jemwäl mä samräda om widtagande
af sädanc anstalter, hwarigenom hällskjutsen,
där Cntreprcnadc-inrättningen icke blir antagen, kan
ställas pä en för Landet ock i synnerhet Allmogen mindre
tryckande fot; AlfsS skulle de öfrige respektiv? Stänken
genom Protokolls - Utdrag iyördsamt pch wänligen
derom underrättas. fuxrs,
^ Lx strotocollc»,
8. L. ^rätznrcjk»
Utdrag af Protokollet f HSllet hos Bönder
StSndet den 18 Augusti 1809*
S> D. Bonde-StSndet, som redan förut
till öfwcrläggning förchaft det Betänkande Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och EconomieUtskott
aflcmnat, i anledning af Herr Grefwe krölicks
Memorial samt Herr LtrLIo?, blils SViikeim,
anförande, angäcndc Westgbtha Oragon-RcgementeS för,
ändring till Jnfanterie samt ett oförändrade bibehällande
af en gäng antagne och fastäldte MunderingsPersedlar,
och samma Betänkande, i hivad sistnämnd
omstän
-
88 Den i September.
omständighet rörcr , godkänt, företog nu till granskning
förra delen eller huruwida den fdrcstagne förändringen
af Westgötha Dragon - Regemente i likhet med
hwad Utskottet hemstält, more ett Commandomäl,
som till Riksens Ständers afgörande icke hörer. Ständer,
som ivid Lfwcrwägande af de harwid förekommande
omständigheter, fann, att denna fräga angick
icke nägot Commandomäl, utan widtagande af en sadan
Allmän Ekonomisk Inrättning, som enligt 89
§. af Regerings - Formen tillhörde Utskottets uptagande
och utredning, bestöt, alt, med bifall till Utskottets
Betänkande i öfrige delar, detsamma i sistnämnde
omständighet till Utskottet ätcr-remittcra, med
anmodan att angäendc grunderne för den förestagne
förändringen med yttrande inkomma; Och skulle ett
af Riksdagsmannen ^nUers Danielsson frän Elfsborgs
Län kill Bonde-Ständct ingifwit Memorial,
innefattande en reservation, att Utskottets nu granskade
betänkande icke i nägon män mä anses hinderllgt
för en oinskränkt pröfning af Herr Friherre kunks
till Utskottet remitterade anförande i samma ämne,
och nägre andre dermed gemenskap ägande delar, jemte
detta Protocvll till Utskottet öfwerlemnas. Ot
supra.
Dx krotocollc»
8. L. Irätzäräh.
Utdrag af Protocollct, hällct hos Bonde»
Ständct den 18 Augusti 1809.
S. D. Dä hos Bonde - Ständct nu kom r
betragtandc, att Högloft. Ridderskapet och Adeln, pä
sätt betz benne dag meddeldte Protocolls - Utdrag wisar,
bestulit
Den i September. 59
bksliitrt kfwerlemna till Constitutivns - Utskottet, atb
förcflä grundcrne för deri Författning, som skulle bestämma
answarighcten för Stats - Rädcts Ledamöter
sch Konungens Rädgifware i Conima,idomäl, hwarcfter
, 01» sä behöfligt finnes, Lag - Utskottet kunde tillkomma
att öfwer stadgandet af answarighctens påföljder
sig utläta , beslöt Bonde - Ständet att i detta beslut
instämma ; Hwarvm de öfrige Rcspective Ständen
, äfwensom Constitutivns - Utffottet, wbrdsamt och
wänligen skulle underrättas, l-st tuprn.
lUx krotocollo
8. L. IräZarstk.
Utdrag af Prokocollet, hältet hoS BondeStändet
den 18 Augusti 1809.
S. D. Efter för sig gängen granskning af
Econsfliie - Utskottets den 7:de i denne mänad afgifnr
Betänkande, angäende Wargcringens indragning, med
mera , fann Bonde - Ständet godt, att detsamma till
alla delar bifalla; Hwarom de öfrige respcctivc Ständen
genom Protocolls - Utdrag skulle underrättas, lstt
ku^ra.
Tx krotocollo
8. L.
Utdrag af Prokocollet, hället HoS Bonde-»
Ständet den 18 Augusti 1809.
S. O. Efter upläsande af Riksens Hög
loft.
Ständers Constitutivns--Utskotts den 9:de i
denna
6o Den i September.
benna mänad afvikne Betänkande, angående Herr
Korcienirolpes, ^ucji>r8 , till Utskottet tcmittcrade
Memorial, hwarnti pekas, att hädanefter Konungens
nied Hcnitiga Utskottet kommunicerade Propositioner,
som hos Ständen fördragas, mätte ätföljas af Utskotts
Ledamöttrnev särskildta, fast i allmänna Termer
meddelade yttranden af tillstyrkan eller afrgdanbe,
fann Bonde - Sundet skäligt, Utskottets Betänkande
gilla och bifalla? Hwarom de öfrige rcspcctive
Ständen skulle genom Protokolls-Utdrag »vördsamt
ych wänrjgcn underrättas, Vt supra.
Vx. krotocollc»
8- k), ^räZgrcjb'
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde?
Ständet den 21 Augusti 1809.
S. O. Gedan Bonde - Ständet sätil sig fö?
rcdragas Eonstjtutions - Utskottets den 9:de bennes afgifne
Betänkande, angäcnde tillstyrkt förändring uti
28 §- af R.gerings - Formen , i afseende pä Konungens
rättighet, att till Militajre Embeten nyttja utländske
Män, ansäg Ständet i likhet med hivad utskottet
hemstält, detta ämne böra hwila till nästa Riksdag,
för att dä behörigen afgöras; hwarom de öfrige
Ständen skulle genom Protocolls-Utdrag »vördsam?
och Vänligen underrättas. Vt supra.
Tx protocollo
3. V Irätzsräk.
Utdrag
Den r September. 61
Utdrag af Protokollet, hällct hoS BondeStändit
den 21 Augusti 180^.
S. O. Enligt Bonde - Ständets beslut skut,
ke de öfrige Ständen genom Protocol-s - Utdrag rvdrdsamt
och vänligen underrättas, att Bonde - Ständer
denna dag till Stats - Utskottet remitterat ett af Riksdagsmannen
Uen^t Lvenlon frän töstergöthland till
Skändet ingifwit 'Memorial, angäcndc ätcrinlösande
till Kronan af sadane Fastigheter, som för längre tid
kllbaka blifvit emot pcnningelän kemnade säsom Panter
i private personers händer, luprs.
?rv'ocoi!o.
8- L. IräALiäk.
Utd ag af Prvtocollet, häller hos BondeStänder
den 21 Augusti I809.
S. D. Efter inhämtad kännedom om Wällosl.
Borgare-Stöndcts genom Protocolls - Utdrag den is
dennes med Bonde - Ständer kommunicerade besiut ^
hvarmedelst, uppä anförde skäl, Allmänna Besvärs-och
Ekonomie-Utskottets betänkande rörande Herr Rector
Scholä Magister LilvLrstolpeg väckte fräga om förbättring
af Allmänna Upfostrings-anstalterne i Riket
blifvit förkastadt och ärendet till nämnde Utskott äterförwist,
med anmodan, att sitt yttrande till Riksens
Ständers klena afgifva; pröfwade Bonde - Ständer
för sin del skäligt, att uti detta Wälloflige BorgareStändets
beslut till alla delar instämma, hvarom sä
väl Utskottet som respektive Med-Skänden skulle genom
Protokolls - Utdrag underrättas. Ot kapra.
Lx krvtvco!!c>
8. L. ^rL^Lrc!8.
62 Dett 1 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Bondes
Ständct deri 2L Augusti 1809.
S. O. Sedan Allmänna Bcswärs - och Ccos
ttomle - Utskottet uti nu upläst Betänkande ben 7>.de
dennes, i anledning af Riksdagsmannen k. Oxslbsrgg
till Utskottets handläggning rknitterade Memorial,
uppä anfbrde skäl ansett werkställighekcn af en
Revision öfwer den under Kongl. Commerce - Collegii
Disposition bcfintcllge Manufactur , Fond wara utom
gränsen för Utskottets befattning, ehuru Ueskottet med
fullkomligt bifall upkagit det uti Memorialet gjorde
förcfläende härom, i följd hwaraf Utskottet till Riksens
Ständer hemstält, att ifrägawarande Fond mätte tilk
sitt närwarande förhållande undersökas och betz werkeliga
belopp utredas, derom Stats-Utskottct torde kunna draga
försorg, hwaruppä, sedan en sädan undersökning för
sig gädt, berättelse dcrbfwer kunde, om det för godt
synes, till trycket befordras, för att komma till Allmänhetens
kännedom, efter hwilkcn utredning, Utskottet
först trott sig wara i tillfälle, att angäcnde Fonden-
upgifne widsträcktare anwämdande meddela sikt
Utlätande; Sä företog Bonde - Sländet detta ärende
til! dfwcrläggning, och besiöt, att med bifall till
Uiskottets hemställan, och hwad Bttänkandet för öfrigt
innehäller, bfwcrlcmna till Stats - Utskottet, att
angäende den förcstagne undersökningen öfwer Manufactur
- Fondens ställning och belopp, widtaga den ätgärd
, som till ändamälet erfordcas samt med Utlätande
derutinnan till Riksens Ständers kisan inkomma,
Skolande de öfrige Ständen jemte Stats--Utskottet
härom underrättas genom Protscolls - Utdrag. bit
lupr».
Ax kroeocosio
3. A. IrgALräK.
Ät
-
Den r September 6z
Utdrag af Protocollct, hällct ! BondeStändct
dcn 21 Äng. I8VH.
S. O. Ilti Bonde - Stänket har wid öfwerläggning
om de Posthemman L allmänhet förunte
Friheter, jnnförde med det beswär och dryga answar
Postförscln ofelbart mcdförcr » för berörde HcmmanSJnnehafware,
särdeles pä de tractcr i Riket, där Posten
till och med ätta gängcr i weckan mäste transporteras,
fräga blifwit wäckt, om det icke more möjligt
ställa denna Inrättning antingen genom Enfrcprenade
eller annorledes pä en sädan fot, att densamma förutan
bäve Statens och enskildes betungande, kunde
bära stg sjelf, och dcn klagan derigenom fdrckommeis,
som icke sällan warit förspord, ä ena sidan öfwer det
onu8 Postförscln medförer för de Hemmansägare, som
dertill äro förbundne, och ä den andra, öfwer dcn
brygare del Allmogen mäste »vidkännas uti ätjkillige
skyldigheters fullgörande, derigenom, att Post-Hemmanen
till en del äro frän Rotering befriade och i allmänhet
tillgodonjuta lindring uti hwarjehanda tyngder,
dem andre Hemman sä oafkortadt widkännas.
Bonde - Ständet har trott, att med lika skäl,
som förändringen uti Häll- och Rcscrve - Skjutsningcn
fästat Rikets Högloft. Ständers upmärkfamhct,
skulle Postförscln, säsoin äfwcn warandc en skjutsningstyngd,
förtjena afseende till den päfölgd, att i händelse
nägon förmonligare anstalt dermed kunde blifwa
widtagen, borde sädant dcstomindre uluraktlätaS, som
det Allmänna skulle tillskyndas cn icke obetydelig winst,
r händelse alla Posthemman i Riket kunde äterfdras
bland antalet af de öfrige Hemman, hwilka rusta
Soldat eller Dätsman, widkännas Kronoskjutsning
och Jnqwartcring, Allmän Byggnads - skyldighet och
siere
64 Den i September.
flere dylikc oriera. Och som detta ämne finnes wara
al den beskaffenhet, att det tillhörer Allmänna Beswärs
- och Economie - Utskottets handläggning, innan
nägok widare af Skändct derutinnan kan tillgöraS;
Sä b.stöt ,Bonde - Skändct, att frägan ffulle remitteras
till nämnde Utskott, med anmodan att dest Bes
tänkande deröfwcr tiel Riksens Ständers kUema afgifwa;
hwarom de öfrige Riks-Ständen borde genom
P'okocrlls - Utdrag wördsamt och wänligcn underrättas,
Vt 8uprg.
k!x ?rotoLc>ilo.
8. L. IHiAZrUK.
Utdrag af Protocollet, hällct hos BondrStändct
den 21 Augusti 1809.
S. O. Hos Bonde - Stänbet föredrogs BancoUtskottets
Protocolls - Utdrag under den i6:dc dennes,
hwaruti tillkännagass, hurusom wid förrättad inventering
öfwer Banstucns rcdbarhctcr, befunnits, att ibland
de under Banqucns wärd inlemnade Oopostta,
fjorton stpcken Packlärar, omlindade med täg, samt
förscddc med f. d. Konungens Signcte, jemte päffrift:
Konungen tillhörig, sedan den 26 Äpril 1808
ligga uti Banqucns hwalf förwarade, hwilka Packlärar,
enligt Utskottets derom fogade anstalt, skulle
tills widare under Banqucns wärd förblifwa.
Wid bfwcrwägande häraf fant Dondc-Ständet,
med bifall till Banco - Utskottets widtagne ätgärd,
att som frägor om förre Konungens tillhbrigheter 0-  felbart äga gemenskap med det i anledning af Kongl.
Majus Nädiga Proposition till Stats - Utskottets hand.
Den l September.',.
täggning remitterade ämne beträffande förda, Könlrngar
FamillMs framtida underhäll, hvaraf följer, att utnämnde
Utskott mäste göra sig nnderrättadt dli» alfa
de tillgängar, som i berörde afseende möjligen kunna
eller böra päräknas; Altsä skulle ifrägawarande
uptäckt Stats - Utskottet meddelas, pä det samma
Utskott mä wara i tillfälle, att förhällandct dernsed
närmare utreda , och Riksens Ständer efter härom inhämtad
uplysning kunna i anseende till mcranämnde
depositum foga den widare anstalt som weberkör. Genom
Prvtocolls - Utdrag skulle sä wäl Stats - Utskottet
som de öfrige respective Ständen om detta Bonde«
Ständers beflut underrättas, lsic supra.
lax krotocolio
§. L. IrÄZZräk.
, t '
Utdrag af Prokoöoltck, hältet hös Bondes
Ständer dm 24 Augusti I8O9.
S. D. Bonde - Ständer, tom kätit sig föredragas
Stats - Utffottets dcN iHlde 1 denna mänad
afgifne Project, om sättet, akt förnöja deni, som»
linder nu warande krig. med Lcwcratitser gött Kronan
till handa samt anskaffa nödige medel till bestridande
af tnncwarande ärs ännu äterstäende hrtpdlige
utgifter och tagit samma Project i noga bfwerwägan,
de, har funnit sig icke kunna detsamma 1 nägon dest
del ofbrändradt antaga.
Dä wilkoret för alla de Conkracter örn lcfrverantser,
som med Kronan blifwit ingängnc, warit
betalnings erhällande pä wista bestämda tider och fullTredje
Band. N:o y, 10. sd
-
66 Den i September.
görandet af benna öfwerenskommclse, är en lika helig
förbindelse ä Kronans som den enskildes sida;
Dä Lcverantcuren, som päräknat sin betalning tvid
tvista tider och derefter till äfwcntyrs lämpat bfwerenskommelsc
o>n gäldande af de förlagsstuldcr, som satt
honom i tillfälle, att Conkraclct fullgöra, genom uteblifwande
betalning nödwändigt mäste räka i den mäst
bckpmmerfulla förlägenhet: dä widare Statens egen
Credit igenom ett upskof med destc fordrings-ägareS
förnöjande i sä mätto skulle lida, som Levcrantcurer
antingen icke wägade ingä i sä beskaffade företag, dä,
oagtadt de heligaste löften och den mäst naturliga för,
händelse, ersättning skulle uteblifwa eller ock beräknade
ett sädant wärdc ä deras waror, att de äfwen för
en längre wäntan pä betalning blifwa skadcslösc, samt
ändteligen, dä det icke synts trollgt, att Stats-Con»
toirets Obligationer, grundade pä Ständernas Garantie,
skulle ingifwa mera förtroende än hwarje annat
med lika Authoritet utsärdadt rcpresentatift mpnt,
efter som Garantien, hwarät den ock mä lemnäs,
mäste medföra lika mycken eller lika liten säkerhet; Sä
har Bonde - Ständct, hwars hemmawarande medlemmar
onekligen till en, i jemnförelse med deras tillgängar,
ganska betydlig del, äga fordringar för Lcverantser,
icke kunnat undgä öma för deras lidande och
Lnska, att nägon annan utwäg upfunncs, som försäkrade
dem om utbekommande af en ostridig fordran
, hwilken oftast utgjort alt hwad som till ersätt»
ning för genom kriget lidne förluster och till KronoUtstyldcrnes
afbördandc warit att päräkna.
Om af det förcstagne betalningssättet enskildtas
förluster warit otwifwclagkige, har Donde-Sländet
trott sig finna , att det Allmännas stada icke. är
mindre ofelbar. Dä de sexton är förflutit, hwarwid
Capr
Den i September. 67
Capitalist skall wara bctaldt, har af Allmänna Med»
leir Utgätt mera än hälften af hela summan endast k
räntor, ehuru desse med en för hundrade understiga
den, som Leverantören till äfwcntyrS för för samma
penningar sjelf betala, och desse räntor, Utgörande m
ny förut okänd utgift, skola säkedes med en aldeles
krossande tyngd falla pä Jordbruket och Näringarne.
För betalningen af be projcckerade Länen mot
fem procents ränka är enahanda grund lagd, som för
föregäcndc skulder, att de nemligen innom sellön är
skola wara betalte, och samma anmärkning har säledes
äfwcn emot dessa blifwit gjord. Af Allmänna
Medlen skulle uttagas räntorne, hwilka icke komma
andre än Capitalisterne till godo, och Bonde-Ställ»
det, som altid af Dewillningarne fält widkännas drygaste
andelen, komme derigenom att answara för en
betydelig del af Ränkcmedcl, hwilke knapt komma någon
enda af dess Ledamöter till godo.
Dä den summa af 4,000,000 R:dr Banco,
Hwarpä Stats - Utskottets Förslag har afseende, och
som genom förenämnde Län samt de sä kallade Annu!»
tcterna skulle inbegripas, utgör ett nödwändigt behof
till bestridande af innewarande ärs ännu äterstäende
utgifter, är dek af yttersta wigk, att ben säkra och 0-  felbara anstalt widtagcs, som icke lemnar rum för
den farhäga, att Staten sättes i förlägenhet och af
bristande tillgängar en ny oreda i -Pcnningcwerket ge»
nast upkommer. Dä nu desse sä kallade Annuitets»
Län icke i Swerige äro kända, och ofelbart nägon
tid erfordras innan sädant kan ske, torde det icke u»
tan skäl wara att befara, det den päräknade Suni»
man icke sä hastigt som nödwändighetcn kräfwer,
kan erhällas. Men äfwen i sädant fall synas wilko,
, ren
68 Deir i September.
ren för de§e Läns erhällande icke wara antaglige. Innom
en tiderymd af nägot öfwer är är endast i
ränta en lika summa med Capitalet crlagd, och bertrud
har ändä icke ingätt i beräkning den frihet för
Bewillningsafgift, som för beha Capitalcr blifwit föreslagen,
hwaraf ben dubbla för skattdragande Medborgare
menliga följd upkommcr, att Bewillningen tili
en odrägelig grad okas och tillgängarne, af hwilka ben
skall utgä, minskas.
Bonde - Ständct har funnit, att räntorne genom
bägge bese Län - Systemer kommo enskildta Personer
till godo pä det Allmännas bekostnad och flere
bland desi Ledamöter hafwa warit betänkte pä sätt att
annorlunda fylla de erforderlig? behofwen. Allmännast
har den anmärkning warit, att sä wäl till betalning
för Lcveranteurerne som till bestridande af
detta ärs utgifter Banguen skulle utgifwa ett erforderligt
belopp sedlar. Man har trott den National^
förlusten wara mindre, dä räntorne stadnade hos ett
Riksens Ständers eget Werk, hwilket, med förutsättande
af en oryggelig föresatts hos Ständerne, akthälla
Banqucn skadeslös, kunde genom en ökad rörelse
winna ytterligare styrka till biträde ät kommande
tider. Man hyser den fasta öfwertygelse, att Banfluen,
utan egen skada, kan lämna detta biträde mot
mindre än sex procents ränta öfwer hufwud tagit och
att säledcs samma Fond, som endast till ränta för
läntagne Penningar, efter Utskottels Förslag, skulle
ötgä, wore desutom tillräcklig till formerande af en
Amortissements - Fond, af hwilkcn Banqucn för Capitalsumman
en gäng skulle kunna erhälla betalning;
och änteligen blefwe derigenom icke frugtbara Capitaler
undantagne frän Bewillning eller ett fält lcmnadt
för ockrare, att till ätkommaude af en obehörig winst,
) ' »ader
Den i September.
under sbrewändning af periningarnes förmänligare anwändande
kill Statens behof, till Jordbrukets och Näringarncs
obotliga skada, enskildta Personers undergäng
och Statens förlust, indraga eller betinga sig
större förmoner af de Capikalcr, hwilkas bibchällandc
i närwarandc stund, för desse handtcringars beständ,
mäste wara af yttersta wigt.
Jemlikt 6y §. af Regerings - Formen komma
desse Anmärkningar at meddelas Stais - Utskottet med
anmodan, alt i anledning häraf taga detta ämne under
ytterligare öfwerwägande; äfwensom de öfrige respective
Ständcn gcno>n Protocolls - Utdrag härom
skulle unde,rättas, lis lupra.
!/x strotocvlio.
k. /Hrggäräb.
Föredrogs följande:
.Rikscirs Högloft/ Ständers Allmänna Beswärs
- och Eeonomie - UlskottS Betänkande,
angäcnde inrättningar för fat-'
tiga barns upfödande, samt nödige
anstalter till Veneriska smittans hämmande.
Dä Utskottet cmottagit ett af Herr Capllalneir
HmZ. Istorstenstolpe till Högloft. Ridderskapct och Adeln
ingrfwit, samt dcrifrän till Utskottets handläggning
-
70 Den t September.
ning remikkeradt Memorial, angäende nödige inrätt»
ningar och anstalter för fattige Barns upfödande samt
Vencriffa smittans hämmande, har Utskottet med glädje
omfattat detta tillfälle, att i ett ämne med sä
rättwist anspräk pä Mcnniskowännens och Mcdborgs»
mannens wcrksamma behjertande, af sä mycken wigt
för den wanlottadc, lidande menskligheten, af sä myc»
ken inflytelse pä Samhället och kommande Generativ»
ner, fä npgifwa nägra allmänna grunder, hwarpä
Utskottet anser det stora ändamälet, tusende olyckliges
räddning, lämpligast kunna winnås. Och det
skulle wara den sannaste tillfredsställelse för Utskottet,
om, i werkstäliigheten deraf, desi uprigtiga afstgter
för menskligheteus bätnad blefwo följde af den fram»
gäng, som den allmänna wälwiljan sä ifrigt önskat
ät desse Inrättningar.
Det har länge utgjort en billig klagan hos
ben rättsintc Medborgaren, att i tvärt Fädernesland
inrättningar och anstalter af denna beskaffenhet blif,
wit om icke aldeles försummade, likwäl wanwärdade
eller lamt behandlade. Man skulle wäl, kanske icke
utan skäl, kunna tillvända, att wi hafwa brist pä
de tilgängar, som äro nödwändige för desse stags »välgörande
stiftelser. Men dä i detta Land sä mänga
exempel bcwisa, att det allmänna deltagandet blott
behöft en rigtning, för att wara wcrksamt, dä sä .
mänga medel till tvinnande af detta ändamäl finnas,
som ännu aldrig warit pätänkte, mindre anwändc,
sä skulle man dock kunna hoppas nägon framgäng
härutinnan, i synnerhet om saken med nit och drift
cmgreps och med nyttige och afpassade föreskrifter och
författningar kraftigt understöddes.
Dä
Den i September.
Dä Utskottet ifrän denna synpunkt bctragkak
detta ämne, har det icke kunnat undfalla Utskottets IIP»
märksamhet, huru wänga hinder nödvändigt mäste
möta i verkställigheten deraf, och huru mänga mittag
först mäste äga rum, innan det enkla, det naturliga
och det billiga kan träffas. Men detta har
likväl icke afhällit Utskottet frän, att i allmänhet upgifva
sine tankar derom och Utskottet, har härvid i»
akttagit den ordning i afseende pä ämnena, som i
Herr Capitaine» sdloräenstoIpLZ Memorial finnes wara
följd.
Wid öfvervägande af det upgifne Projeckek
om fattiga barns underhäll och upfostran , har Utskottet
ansett sig, hvad desse Barns beskaffenhet och ställning
beträffar, böra tillstyrka, att de för att äga
rättighet till allmänt understöd, mäste wara Fader,
och Moderlöse, utan tillgängar, wärn och beskydd,
eller ock deras Föräldrar, i fall de lefva, sä fattige,
att de icke hafva nägot Jordbruk eller andre medel
till sitt underhäll. Härvid mäste de anses mäst berättigade
till medlidande och hjelp, som äro barn af
i krig omkomne Krigsmän eller vägla födde.
De Regler som wid denna Inrättning böra
iagttogas, har Utskottet pä följande sätt utstakat:
1:0 Att Inrättningen wcrkställes under inseende
af en öfwer - Oirection, som af Riksens Ständer
wäljes wid hvarje Riksdag och som äger, i händelse
det fordras, att med Seraphimer - Ordensgrllek
korrespondera.
2:0 Att en särskildt Oirection bestäcnde af
frivillige, hvart tredje är walde Ledamöter, stall i
hiva.
Den i September.
Hvarje Lön, Härad eller Pastorat organisera inrätt
ningen ester hvar och en orks behof.
Z:o Alt desse Oircctioner böra försiagswiZ
ttprästa och till Ofver - Oircctioncns granstning öfverlemna
serstildte ester hvarje orts beskaffenhet lämpade
Jnstructioner, som innefattade desaillcrna af Barnens
pndcrhällS - och upfostrings-sätt, samt huru lange de
borde ätnjuta publikt understöd, hvarvid i synnerhet
hord? komma i betragtande, alt sill undvikande af
kostsamma Byggnader och Betjening, Barnen kunde j
Sochnarne hos redligt Folk inaccordcras,
Säfom understöd och tilgängar för desse Inrättningar
har sttskptktt trott sig ödra päräkna:
s) Tredjedelen sf behällningen i Kyrko-T!onHen
uti Skäne, Halland, Blekinge och Bohus-Län,
med undantag af de Fvrsam-ingar derstädes, som hafva
^us, katrormtus.
b) Sockne-Vagazincrnes öfverstokts inkomster,
frivillige sammanstött vid Begrafnrngar och Husför,
HLr, samt för detta ändamäl päbudne Collectcr jemte
en viss Procent utaf avgifter för erhällne Fullmakter,
Diplomer och Ordnar,
c) Cn ftrstild Fatiig - Procent i ett Lkabt
förhållande efter förmögenheten af ogifte eller barnlöse
Personers qwarlätenstap; hvilken pä samma sätt
och pä samma gäng skulle lttgä, som den hittills vid
Bouptckningar päbudne vanliga Fattig - Procent,
st) Böter till Kyrkan för LönAaläge och rm-erhällsmcdlen
för vägla barn.
e) We«
Den i September. 7Z
o) Wederlags - Spninemälen, i händelse ben
bfweralt tomine att indragas.
Dircctioncrne skulle äläggas den strängaste redvwisnings
- styldighet för de upburne medlen, men
om inkomsten frän nägon ort wid första regleringen
skulle öfverskjuta den örtens behof, skulle sifwer-Oircclioncn
äga, att anwända de öfwcrblifne medlen i
en annan. Dock mä, sedan Reparfitionen af alla inflytande
medel blikwit efter localcn behörigen tillstagen,
hwarje orts Oirection intet widare af hwarje orts
större eller mindre behällning, utan den ortens eget
medgifvande, inflyta till stärkande af Fonden för nägon
ann-.n, pä det, i män af m noggran hushåll
ning
och ökade tilgängar Inom hwarje Oirection i Pryvinscine,
denne Fattig - anstalt kill mera fullkomlighet
Mä kunna stiga.
! Till förekommande af den sig allt mer utbredande
Veneriska smittan, har Ulstotfet ansett sig böra
föreställa
Ordentligt förbud emot kringförande i
Landet af Caffehus och Krögeri-försäljning samt sdr
passningars
utfärdande för sädaye personer- som med
pesse näringar sig spsflosätta.
2:0 Inskränkning i tillätelfen för Glasförare,
Zigenare, Gärdfarihandlande, Skojare, Hästbytare,
Smideshandlare m. fl. att i Lands-orterne kriugrcsa,
med dem älagd skyldighet, att först innan de erhölla
Pass samt sedermera pF hwarje ställe der det päskrifweS,
undcrgä sträng Läkare-visitation, hwaröfwer betyg H
Passet bör warg anteknad!. Och komme detta sednare
Sfwen att gälla för Sjömän, wid deras ankomst tiss
Sjö»
74
Den i September.
Sjöstäder och Hamnar, för Soldater och Bätsmän,
som genom Landet wandra till sine hemorter, samt för
det ifrän Sillfisket i Skärm äterkommande Landtfolk
of bäda könen.
Till winnandc äter af förbättring för de redan
med Venerisk smitta behäftade böra Curhus inrättas
pä sädane ställen, där de finnas nödige; Och böra
Landshöfdingarnc med Deputerade frän hwarje Socken
dfwerlägga om bästa och tjenligaste sättet för dcftcs in»
rättning, samt hos Kongl. Majtt i undcrdänighet anhälla,
att Collegium Medicum mätte anbefallas utse
ffickelige ämnen, som tvid de i Landsortcrne inrättade
Curhus komma att säsom Läkare anwändas. Hwilket
allt jemte »ägra Ledamöters serskildte tankar som härwid
bifogas till Riksens Högloft. Ständers eget ompröfwcmde
wördsammcligen LfwerlcmnaS. Stockholm
den 22 Iulii 1809.
Pä Högl. Ridd. och
Adelns wägnar,
sjok. 6. Oxenstierna.
Pä Loft. Borgarc-Stän»
dcts wägnar,
(^. sf. Lckönlrerr.
Pä Högkv. Prcste-Stän»
dels wägnar,
Nsgn. LtsAnelius.
Pä Hederwärda Bonde»
Ständets wägnar,
sfofi. I^arason VVik.1un6.
k. is. d>let2el.
Derefter uplastes följande kill detta Betänkande
hörande Bilaga:
Ut
-
Den i September. 75
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Economie-UtstottS
Protocoll hället d. 7 Augusti 1809.
S. D. Utskottets ena Ledamot af Högwörd.
Preste - Ständct Herr Profehorcn Doctor ksxs tilkännagaf,
i likhet med hwad han hos Herr Ordföranden
anmält, att Herr Profcsjorcn, som af andra förrättningar
warit hindrad biwista Utskottets sammanträde
den 22 ststl. Julli, dä Herr Capitaine!! Hloeclsnstolpes
Memorial, angäcnde inrättningar till fattiga BarnS
underhäll och upfostran afgjordcs, men sedermera blifwit
underrättad art Utskottet till understöd för sädane
inrättningar i Skäne, Halland, Blekinge och BohusLän
bland annat föreslagit en tredjedel af KyrkorncS
uti beha orter ärligen behällna Tionde, för stn del icke
kunde i sädant fdrcstäende instämma, utan wore derom
af den serskildta tanka, som innehöllcs uti ett af
Herr Profcstorcn upsatt till Protocollct stälpt anförande,
hwilkct han derefter upläste och anhöll mätte genom
Protocolls,Utdrag fä ätfblja Utskottets Betänkande i
berörde ämne; Warandes samma anförande af följande
lydelse: "Lika med Utskottets öfrige Herrar Ledamöter
anser jag för en glad pligt, att biträda det upgifne
förslag, angäcnde understöd till fadcrlöse och wärnldse
Barns upfostran och danande till nyttiga Medborgare.
Mätte för ett sä wärdjgt ändamäl sädane tilgängar ,
upgifwas, at de dels kunna lagligen ätkvmmas, dels
wara tilräckelige! Med den fulla öfwertygclse jag hyser
om Skänska och Blekingska Församlingarncs benägenhet,
att bcwilja nägot af deras Kyrkors behällna Tionde
till ifrägawarande behof, anser jag för min del
det wara fullkomligt stridande mot bäde Regeringsform
och öfrige Lagar och Författningar, att älägga dctze
Kyrkor, utan Församlingarncs friwilliga bcgifwandc,
för
-
76
Den i September.
förlust as en tredjedel af deras ärliga inkomst. Intill
närwarande dag har hwarken Konung eller Ständer
kunnat pZlägga Skänstc Kprkorne ett sädant Onus.
Deras,rätt att oförryckt behålla sin tionde kill underhäll
är dom förwarad i Frcds-fördrag, Malmö Recess,
Privilegier, Kprko-Jnspcctors Jnstructien och en mängd
Författningar: deras Privilegier i Regerings-formen
stadsästade. En del af dem har wäl nägorlunda bchällning,
men en del äter endast nägra fä Tunnor,
knappast tilräckclige för de mäst oumgängelige reparationer,
och huru obilligt skulle det wara, att pä omförmälde
sätt göra deras tilgängar sä inskränkte att de
skulle alldeles förfalla? Om derföre till ändamälcts minnande
nägot skulle i detta afseende kunna midtagas,
more, efter unn öfwcrtpgclff, det enda och lagliga sättet,
att inhämta Församlingarnes yttrande, dä jag
icke bör twifla, att, där den bchällne Spannemäl upgär
till det o,vantum, att nägot utan Kprkorncs lidande
, krm bewiljas, Församlingarne icke bestrida
ett understöd, som wisscrligen skulle bidraga till
ett det nyttigaste ändamäl. Det enda hinder härwid
kunde möta more behof af fond lill Landt - ScholäMästares
aflöning ä orten, hwartill enda tilgängcn spNks
wara någon del af Kprkorncs bchällnc Tionde.
Om det beslut, som jag förmodar, skulle fattas
stk höra Församlingarne, skulle äfwen den omständig,
het kunna inträffa, att respcctive Herrar Patron-ägare
förmodligen bemiljadc nägot Utskott af sin behällne
Kprko-Tionde. 2 Högloft. Utskottets Project äro de
wäl alldeles undantagne, och wisserligen pä den grund
att ett sädant äläggande more rakt stridande emot
Högloft. Ridderffapets och Adelns Privilegier; mm
Kprkorncs Privilegier äro lika med Herrar Patronägareö;
att kränka nägon deras rätt, more lika lag
-
Dcn i September. 77
stridigt. Om deremot frägan blir om samtcligeS hörande
och det ankommer pä friwilligt begiswande, gör
jag mig försäkrad om ett sädant deltagande j detta
sammanskott som utwisar fortsättning af det wördnadswärda
ädelmod, hwilket sä högtidligen utmärkt
detta respcctive Ständ wid de flere upoffringar af lagliga
rättigheter som wid denna Riksdag blifwit bestutadeoch
wcrkstälde. Jag anhäller ödmjukast, att detta ödmjuka
yttrande mätte blifwa intagit i Höglvfl. Ulffottets
Protocoll och fä medfölja Expeditionen till rcspective
Ständen. l
>ViIK. kaxs.
Efter upläsandet häraf yttrade sig Fullmägti--  ge för Fjäre och Wiks Härader i Halland Bengt
Pehrsson samt David Rasmujjon för Oxie, Skytts
och Wemmenhögs Härader af Malmö Län, att de till
alla delar förenade stg med hwad Herr Profchorcrr
Doctor kaxe i berörde mätko andragit.
Och skulle Utdrag af detta Protocoll biläggas
Utskottets Betänkande.
In 660m.
Lv. Llvomk.
Begärdes pä Bordet.
Herr Gref w en och Landt-Marskalken
tiskännagaf att det Watlofl. Bvrgare-Stän*
det genom ett bud meddelat underrättelse, att det redan
instämt i Rlddmkapets och Adelns beslut rörande
78 Den i September.
nämnande af ombud tvid uptcckningen af för betta Kos
nungens ägendom och att sä fort medhinnas kunde,
skulle Protocolls-Utdrag deröfwcr ankomma.
Herr Landt-Marskalken proponerade
derefter till justering följande Protokolls - Utdrag
rörande Jnstruction för Riksens Ständers Ombud wid
Uptcckningen af f. d. Konungens egendom.
Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft.
Riddcrskapets och Adelns lstsnum de»
i September 1809.
S. O. Efter behörigt öfwerwägande
ansäg Riddcrskapet och Adeln för sin del de Ombud,
hwilka komma att utnämnas att/ä Riksens StänderS
wägnar öfwerwara uptcckningen af för detta Konungens
egendom, böra förses med deri föreskrift: Att ef,
ter sig företeende omständigheter yrka och iagtkaga Rikets
och Riksens Ständers rätt i hela betz widd, och efter
fulländad uptcckning till Riksens Ständer inkomma
med berättelse om deras förrättning, samt de omstän,
dighetcr, hwilka med densamma äga sammanhang; och
skulle de öfrige rcspcctivc Ständen genom Utdrag af
Protokollet härom wänligcn underrättas, klt tuprs.
Herr bkorcisnsioips, ^n6srs, erinrade att
ben gjorda anmärkningen rörande de 4 Millionerna i
benna Instruktion borde tilläggas och Ombuden anbefallas
att denna fordran bewaka.
Herr klingspor, 6srckt, conformerade
sig med Herr blorstensiolps.
An
-
Den i September 79
Andre af Ridderskapcts och AdrlnS Ledamöter
ansägo all Rikets rätt inbegripen i de försiagnc ordalagen;
hwarfbre Protocolls,-Utdraget godkändes och genast
expedierades.
Föredrogs Constitutions-Utskottets den Augusti
uplästa och pä bordet lagda Memorial, rörande
den af Herr biorcianknlps, kristers, wäckta frägan,
huruwida icke hädanefter Konungens med Hemliga Uttkottet
communicerade Propositioner, som hos Riksens
Ständer föredragas, mätte ätföljas af Ledamöternas
serskildta fast i allmänna termer meddelade yttranden
af tilstprkan eller afrädande m. m.
Herr kstoräsnstoipe, ^nöarz. Ehuru
Tre Ständ redan bifallit Constitutions - Utskottets
yttrande., förmodligen emedan de haft sä god tjd pä
sig att pröfwa och stadga sina tankar och derföre hunnit
fortare än Ridderskapct och Adeln, torde det dock
tlllätaS mig att emot Constitutions - UUkottcls betänkande
göra nägra anmärkningar. Derefter upläste
Herr biorcisnstolpe följande:
Ridderskap^ och Adeln och i synnerhet samtelige
Constitutions - Utskottets Ledamöter täcktes förläta,
att jag äter uptager kan hända en för andre mäl dyrbar
tid, dä jag nödgas förklara Constitutions-Utffot»
tets den isede här uplästa och nu till afgörande fbretagne
Betänkande uppä min den 21 sistlcdne Julii
i ddmsukhet gjorda hemställan, förefalla mig högst obegripligt
derutinnan, att ConstitutionS-Utskottet ansett
den af mig begärta Expedition frän wära medlemmar
-
so
Den i Septeuiber.
ntar uti Hemliga Utikettet säsom uptäckandc hemlighcs
ten och sälundg stridande emot Regeringsformen; dä
likwäl mitt ofwaniiämude Dictamett icke innchäller detta
och Utskottets betänkandes ingrcsjc medgifwer, att
jag blott i gtncräla termer och sälcdes icke medelst ringaste
hcmlighetsröjande, begärt den Nämnde Expeditionen.
Eonstltiitions-Ulstollct lärek k stöd'af den 54
§. uti Regeringsformen fnnnik Hemliga Utskottets Ledamöter
endast kill Konungen kunna gifwa e) allenast
swar, utan ock alla sken af uplvsning, af den orsak
att Konungen ensamt uti detta Utskott framställer där
förekommande frägor. Häruti skulle -ag straxt mig
förena, om ock Konungen efter eget golnycko hade utmalt
alla dche personer, som utgöra detta Utskott; mea
dä wid Regeringsformens stiftande det ansetts nödigs,
akt Riksens ständer skulle ensamt äga rätt utwälja
Personer till det Utskott, hwaruti mäl skulle förehafwas,
som Konungen anser böra hemliga hällas, kror
jag att denna rättighet blifwit Ständerne lcmnad,
blott för att Ständerne sedermera skulle fästa en förtrocndcsfull
upmärksamhet wid de underdåniga tilstprkandcn
genom bifall eller asstag, som de hade gistvik
pä de af Konungen för dem nädigst uptacktc hemlighetsfulla
ärcndcr, och hwilka Utskotts-Ledamöters
tilstprkandcn genom Konungens Nödiga Proposition till
Ständerne i klemo skulle till afgörande företagas; tjorn
ej detta warit Esprjstn af detta Utskotts formerande
genom Ständcrncs wal, sä hade säkerligen Regeringsformen
lämnat Konungen rättighet, att sjelf nämna
af Diplomatiska eller andre Personer som Han
haft fullt förtroende för kunna räda i de hemligaste
och ofta mäst magtpäliggande ärcnder, hwilka ock derföre
blott i hemliga Utskottet kunna förekomma; och dä
. > hade
Den i September. 8r
hade Riksens Ständer wisst icke haft nägon rätt esser
behbft fordra de af mig proponeräde underrättelser z
men när Ständerne äga den rättigheten utnämna oft
lanämnde Ledamöter och wid walen af dem sökts nogi
grant utleta sädane, som hafira mer esser mindre kunskaper
och fficklighet, blifwcr det ock en följds att dek
är endast pä desse Ledamöters omdömen om hemliga
mäl, som Riksens Ständer kunna och böra göra afseende,
dä nägot af de ärcndcr som förcwarkt uti Hemliga
Utskottet af Konungen nädigst företes Riksens Ständer
tiss nägot bcflutS affättande. Oek bör ju dä wara
desse Utskotts Ledamöter som genom Protokolls-Utdrag
(pä sätt jag den 21 Julii hade äran begära) böra
gifwa sina Principaler eller Riks-StändeN uplpsnii»
gar och med hwad pluralitet wid en omröstning de
ansett och afgjort det förekomna ärendet; emedan för--  modcligcn icke bcstrideS, att det blifwer mindre betänkligt
för Ständerne göra ett med UtskoktS-Lcdamöternts
tanka, om de fä weta, att flere utgjort pluralitet?!, än
om en enda röst deciderat dett. För min de! anser
icke jag de uplysningar lämpelige och tilräckelige som
ConstitutionS.Utskottct genom 2? §. Riksdags-Srdningen
hafwcr föreslagit skola ätfölja Konungens Proposition
tiss klena; emedan nyssnämnde §. tyckes förändra
hwad Regeringsformen uti 7, 8, n och 12
förordnar. Icke eller är Hos-Cancesserens esser nägvss
annans Contrasignation enligt Z8 Z Regeringsformen
bidragande till hufwUdändaMälet; emedan desse äro tiss
assa allmänna ärendcrs beredande och expedierande af
Konungen tilsakte. Hemliga Utskottets Ledamöter deremot
äro af Ständerne walde, med förutnämndk förtroende,
och soM förut jag sannolikt supponerat, i dess
afsigt» akt genom deras bedömande om hemliga mäl»
söm deni af Konungen nädigst blifwit rädfrägat, Ständerne
fä af desse lika som tilstprkanden, att pä ett tiTredje
Band» N:o n, 12. ks
82 Den 1 September?.
ka sätt som desse afgöra -ifrägawarande ärenden Mia
tanka har aldrig warit, att begära i detta fall ändring
af Regeringsformen, utan blott anser nödigt, att
uti Riksdags-Ordningcn mä noga bestämmas det Expeditionstält
jag förut och ytterligare nu haft äran förestå.
Grefwe O e In 6nr6ie, ^facob. Om
jag tvid detta tilfällc skulle följa min rnskildta önskan
och hwad jäg nu kanske af alldeles enskilda orsaker
kunde anse för mitt interesse, skulle jag fullkomligen
instämma i Herr I^orstenkolpcs mening; men dä jag
anser min skyldighet wara, att endast hafwa afseende
pä saken, nödgas jag förklara, att jag icke kan tillstyrka
densamma; emedan möjcligrn det bcgärdke meddelandet
af Lcdamöternes yttranden skulle kunna urarta
derhän, att saker, som nödwändigt böra hällas hemliga,
tillika uptäcktcs. Jag medger att tilfällcn kunde
finnas dä det worc tilfredsställande för hemliga Utskottet,
att i likhet med de öfriga Utskotten kunna meddela
och rättwisa sitt förhällandc: men dä pä en annan
sida wäda af hemlighetens uptäckande kan upkomma
och Riksens Ständer i sädant fall skulle förfela
ändamälct med tilsättandct af ett hemligt Utskott,
kan jag ej annat än säsom wälgrundadt bifalla Lonstitutions-Utskottets
yttrande.
Herr LlinZlpor, Leiät, conformera»
de sig med Grefwe vs la 6-rrärs.
Herr 2en§erlein, ^jscob, upläste följande
till Proto-collet: Af det Memorial ben y sistred»r
Augusti, uti hwilkct Constitutions-Utskottct afstp'kk
Herr Capikain bsoräsnstoIpLs förstag om ett ExpeditionS-sätk
i Hemliga Utskottet tror jag mig äga an
led
-
Den i September. 83
ledning stöka att Eonstikutions-Utstottek ansett Förslaget
af sä Vidsträckt omfattning, att genom betz bifall
ändamäket med ett Hemligt Utstött icke allenast stolle
kunna förfelas, utan ock Eonstitutionens stadgande för
nämnde Utstött betydeligcn förändras; under sädan
synpunkt har Eonstitutions-Utstottet afstyrkt Herr !>iorklenUolpes
förstag och ett af de andra Ständett syncS
wid instämmande häruti mera åsfelt Constitutions-Utskottets
altid uplysande och wäl grundade omdömen /
än huruwida detze omdömen warit ckt cgentcligt och
drrect sivar pä Herr dlorcksvstojpss hemställanden.
jöfwerläggnings»Ärcnderne i Hemliga Utskottet
fordra i anseende till sin widt omfattande synkrets
och ofta ittwecklade beskaffenhet kanske mer än andra
Statens wärf en hög kunstaps-odling, en fin männi»
sko-kännedom, men denna icke altid ätföljd af hjerténs
ädla och odelade böjelser för billighet och rättwisa, som
t Politiska beräkningar oftast böra uteslutande tilhör»
blott Fäderneslandet; att sälcdcs Skändcrne till sine i
Hemliga Utskottet walde Ombud stolg äga sä mycket
oinskränktare förtroende, följer äf.vcn iden mohn, som
Resultaten af detta Utstötts beslut wisa sig först i
framtiden, än mer dä denna framtids öpnade förlät
kan af ödets stump ställa de wälbetänktastc, de kloka»
ste Politiska beräkningar t en mot syftemälet olika dager,
sänka dem frän de lyckligaste förhoppningar till
ett djup af olyckor för Staten.
Men häraf följer ock, att dä jag saknar alla
uplysningar till ett eget och oberoende omdöme, dä
desse Fullmägtiges yttrade bifall eller afstyrkande mig
äter affordras säsom ett sanslöst Echo, dä mitt begrepp
om beha Fullmäktiges olika kunskaper och tänkesätt är
min enda ledare, da är för mig af högsta wigt, att
wtta
84 Den i September.
weka hwilken elser hwilka de personer warlk pä hwit»
kas Ja eller Nej Zag skall grunda min egen öfwerkpgelse,
mitt samwetcs frid. ^
Jag instämmer sälcdcs med Herr Capitain
dllorsiensiolps med tillägg att uti Expcditionerne frän
Hemliga Utskottet, den röstandes yttrade bifall eller af,
styrkande bör med desi egenhändigt! namn warda bestyrkt
och att detta mitt anförande mä ätfölja de öfrige
anmärkningarna wid Riksdags-ordningen samt war»
da communiceradt de öfrige Riks-Ständen.
Friherre Ltuel von Isiol stein,
Lorsttr: OusiviZ. Om jag e) bedrager mig, tror jag
att man ej rigtigt fattat Herr IsioräenUoipss mening.
Den har witzerligen icke warit, att nägon hemlighet
skulle uppenbaras. Han har endast begärt, att en
vpgift skulle göras pä antalet af dem, som röstat för
eller emot en proposition. Ofta kan den wara tilstyrkt
endast med en rösts pluralite, ofta med fleraS,
och ofta aldeles icke tilstyrkt; men beha omständigheter
äro wigtiga kör Ständerne att känna för att fatta
ett beslut, der de föga kunna döma om hufwudsaken,
utan behbfwa bestämma sin mening efter det förtroende
de hysa för sina Ledamöter i Hemliga Utskottet. Jag
önskade derföre att Ständerne finge del af allt hwad
som kan upgifwas, hwilkct i alla fall ankommer pä
Konungen att bestämma. Wi bafwa icke längesedan
funnit huru uplysande och bidragande att stadga wär
mening den wärda Ledamotens yttrande öfwer ett wigtigt
ämne warit. Jag fär derföre förena mig med
Herr Hiorsiensiolpe j den önskan, akt Ständerne mätte
lemnäs del af Ledamöternas pluralile wid dfwerläggningar
öfwer de mäl, som ej böra hällas hemliga.
Grefwe
Den i September. 85
Grefwe I) a is 6 2 r 6 i e. Till mitt
förra yttrande utbeder jag wig ännu ytterligare fä
tillägga. Jag har trott mig märka, att Herr klorUenstolps
cj sträckt sin proposition längre än till sädane
mäl, som frän Hemliga Utskottet komma till
Ständernas kleng. Wid beha synes mig denna författning
wara sä mycket öfwerflödigare, som Utskottets
Ledamöter äga rätt, akt i sina Ständ yppa sin jakande
eller nekande mening. Der lära de ej förtiga
utan yttra den: det har jag gjort och det lärer hwar
och er? göra om tilfället päfordrar.
Herr bloröenstolpe, ^.Nclei8, er»
inrade, att han redan förut pämint hwad olagligheter
förr hafwa kunnat hända. Man kan ej
nog wara betänkt pä Controller, när man erfarit sä
mänga försök mot Ständers rättigheter. Wi hafwa
ju flere af oh sett till och med att Ocputationcr blifwjt
afsända isrän Riddarhuset, med beslut, som af
Ständet icke blifwit tagna och det när Siandets antal
stigit ända till 700 personer. Men, sedan nu tre
Ständ redan afgjort denna sak och bifaflit Constitutions-Utskottets
yttrande, afstär jag för min del att
widare yrka min motion och nöjer mig med att min
anmälan för min räkning blifwer i Protokollet förwarad.
Friherre 8tgtzl von llolltsin.
Dä en wärd Ledamot, som mcdgifwit nyttan as uplysnin,
gars meddelande, cj föreslagit, att Utskottets Ledamöter
skulle äläggas att lemna dem, önskade jag at af Hemliga
Utskottet ett Protocolls-Utdrag, sädant som Herr
ldior^enliolpa föreslagit, altid mätte meddelas, somgäfrv?
tilkänna allt sädant som ej hemligt bör wara.
Herr
86 Den i September.
Herr Grefwen och Landt -- Marskalken.
Som Herr dlorsisnliolps sjelf afstätt att
widare yrka sin motion, fär jag göra Riddcrskapet och
Adeln proposition till bifall pä Constikutionö-UtskottetS
betänkande.
Bcswarades med Ja.
Föredrogs Skals-Utskottets i klenum ben 2y
Augusti uplästa och pä bordet lagda betänkande, rörande
Förslag till Konungens, Drottningens och Kronprinsens
tillkommande Hof-Stat.
Efter slutad upläsning af förenämnde betänkande
gjorde Herr Grefwe» och Landt-Marskalkcn proposition
till bifall derä i hela betz widd, hwilken ens
stämmigt
BiföllS.
Gr e f w e Oe 1 n 6 sr äi e, ^sacod. Oek
är aldeles icke min mening, att rubba det beslut, som
nu är taget. Jag will allenast göra den anmärkning
att terminen ifrän hwilken denna Stat skall taga sin
början synes mig altför tidigt utsatt till den I October,
Om den nya Staten skall införas mäste naturligtwis
ätskilliga af Hofwets nuwarandtz lägre Betjening
förafskeda-. Om detta skall ske hufwudstupa inom
den nu till flyttningstiden äterftäende Mänaden»
hwart skall det fattiga folket dä taga wägen, och man
bör wäl ömma för deras belägenhet. Det skulle derföre
synas mig rigtigare om det bestämdes att den nya
Staten ej förr än den i Jan. toge sin början. Herr
Den i September. 87
Herr Qripearvnlstt, ^scob kria,
och Hans Errellence Herr Grefwe kumb anmälde, atk
Stats-Utikottcts Ledamöter, innan de' upfattade detta
Statsf^slag, hade sätt anledning att tro, det nägok
arrangement till förekommande af den anmärkta olägenheten
redan wore tagen.
Grefwe bl örner, Astolpb 6örsn, äberopade
äfwen för sin del att Stats-Utskottet haft sädane
anledningar, utan hwilka det ej kunnat till Riksens
Ständer afgifwa sitt Förslag.
Grefwe I)e In 6nr6ie, trodde sig
hafwa erhällit aldeles motsatta anledningar genom en
af Cheferna för Konungens Hof-Stat, men förklarade,
att det skulle wara honom kärt om beha anledningar
wörö felagtige. Han hade blott welat göra en
anmärkning i afseende pä den ringare betjeningen, som
genom ett hastigt fbrafskedande ffullc blifwa för mpcket
lidande och instämde för öfrigt fullkomligen i Ridderskapcts
och Adelns bifall till propositionen.
Uppä gjord proposition af Herr Grefwe» och
Lanbt-Marffalkcn beslöts att en Deputation till de öfrige
Skändcn genast skulle afgä för att lemna del af
Riddelskapcts och Adelns nu fattade beslut.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högw.
Prcste-Ständct den I Sept. 1809.
S. O. I anledning af nu ifrän Högloflige
Riddcrjkapet och Adeln ankommet Prolocolls-Uldrag af
den
-
88 Den i September.
denna dag keflbt Skönhet att utse En af desi Ledamöter,
som ä Ständets wägnar kommer att blwista
den uptckning, hiyilkcn förrättas öfwer för detta Konungens
egendom, hwgrom Protocolls-Ukdrag genast
skulle de öfrige respective Med-Ständen lvördsamt ych
rväuljgerr meddelas. tupra.
Lx krotoeoNv.
7.
Anmältes och infördes Deputation ifrän dets
Wällofl. Borgare-Ständct, anförd af Riksdagsmannen
för Stockholm, Rädmannen Aervo^ei, hwilkcn tikkännagaf,
att Borgare-Ständet bifallit Stats.Utskottets
förslag till vprättande af Konungens, Drottningens och
Kronprinsens inkommande Stat, i hela desi widd.
Depvtatjonen aftxädde pä wanligt sätt beledsagad.
Derefter upropadcs och afsönde- till be andra
Ständen Ridderskapets och Adelns deputation, under
anförande af Grefwe Lronttecit, dlils.
Uplästes följande r
Den i September. 8g
Utdrag af Protvcollet, Ihället i Borgare»
Ständcts llonum wid Riksdagen i
Stockholm d. i September 1809.
S. D. Efter upläsande af Höglofl. Ridder»
skåpet- och Adelns denna dag meddclte Protvcoiis-Utdrag
, rörande Herr GrefwcnS och Landt - Marskalkenanmälan,
det Hans Kongl. Majit i Räder förklarat
sin önskan, att Riksens Ständer wille innom hwart
Ständ utwälja Ombud att wara tillstädes wid nyteckningen
öfwer f. d. Konungens egendom samt Högloft.
Riddcrffapet och Adelns widtagne anstalt, att ibland
sig utse en Fullmägtig, beslöt nu Borgare - Ständct,
gtt i förening dermed äfwen för sin del genom dest
wanlige Electorcr, denne dag utnämna en Ledamot,
som ä Ständcts wägnar ofwannämndc förrättning bi»
tvistar; hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle de
respcctive Med-Ständen wbrdsamt och wänligcn till»
kännagifwas. Oe tuxrs,
kix krotocollcr.
lst. petertorp
Samt
Utdrag af Protocollet, häller hos Bonde»
Ständet den 1 September 1809.
S. V. Efter upläsande af Högloft. Ridder,
skåpet- och AdelnS Protocoll af denna dag, innehäl»
lande Ridderskapets och Adelns bcflut att wälja ett
Ombud» som wid upteckningen af för detta Konun,
gknr
c>o Den i September.
gens egendom är tillstädes, beflöt Bonde-Ständet, att
äfwen för betz del i ett lika beslut sig förena, och an«
mvdade nu sina Electorer, att denna dag klockan ^ till s
eftermiddagen sammanträda, för akt walet af dest Ombud
wid deilia förrättning wcrkställa; hwarom de öfrige
respectivc Skänden wördsamk och wänligen skulle
genom ProtocollS - Utdrag underrättas, ve suprs.
krotocolio.
L. L. Irä^Lräk.
Herr Grefwe n och Land t-Marskalken.
Som nu alla Ständer» instämt i Ridderskapcts
och Adelns beslut, rörande utwäljande af
Ombud att dfwcrwara uptcckningen af för ketta Konungens
ägendom, torde Riddcrffapet och Adeln tilläta,
att deh Electorer samlas i eftermiddag kl. 5 för
åtgöra sitt wal, hwarefter Ridderskapct och Adeln
klockan 4 till 6 torde behaga sammanträda, förakt updryta
wallistan.
Samtycktes.
Herr l-,6^oustoIps, ^onas Lamuel,
upläste följande Memorial:
Af de i allmänna Lagen päbjudne z:ne Härads
- Ting om äret , inträffar Sommar - Tinget,
som skall hällas emellan Walborgs- och Midsommarsdag,
pä en ärstid, som är mäst angelägen för Äkcr
bruket
-
Den r September. 91
bruket och Landtmannen, hwilken dä af Tingsbesök är
beswärad och hindrad. Uti flere Län, under Kongl.
Swea Hof-Rätts Jurisdiction, äro Sommar-Tingen
för längre lid sedan afskaffade, och hällas der
allenast 2:nc Ting pä äret, om hösten och wintren,
hwilket torde wara tillräckeligt för rättwisans skipande
pä landet. Utom Wermeland, där icke eller Sommar
- Ting hällas, lärer uti Götha Rike allenast Mo
Härad i Jönköpings Län, efter särskild ansökning för
nägra är sedan, erhällit lika befrielse, hwilken mera
allmänt blifwit sökt, om icke därmed warit förenad
en nog widlyftig omgäng, och äfwen kostnad; hwadan
jag, för Landets bästa skull, ödmjukast wägar
hemställa nödwändigheten af indragning och uphbrande
med Sommar - Tingen pä alla de Orter i Riket
där de nu bibchällas.
Remitterades till Lag-Utskottet.
Herr LckutrercrnntL, Joban klerman,
upläste följande till Protocollet:
Uti klenum den 24 dennes har en wärd Ledamot
yttrat den tanka, att det fordom roar brn.
keligt att genom Auctioner altid uphandla
ZxrönanS möjeliga behofwer, hwarigenom priferne
blefwo naturligen mindre, och hwilket
sätt nu blifwit i det masta bortlagt, samt att
Rronan gifwit mera, än hwad andra wille
lefwerera färe, m. m.
Härwid anser jag mig likwäl för egen dek
böra anmäla nägra omständigheter, tjenande till up«
lysning uti ett ämne af denna wigt.
Till
62
Den i September.
Till förekommande af oblida omdömen i allmänhet
öfwer dc Tjenstemän, hwilka pä ett eller annat
sätt med uphandlingar för Kronan hofwa befattning
vch hwaraf de, oagtadt Kronan genom deras
nit och omtanka haft en icke obetydlig winst, ändä
ej njuta annan tillfredsställelse, än egit medwetande
att säsom redelig? män hafwa upfpllt sine äliggandcn,
skulle jag önska, det uphandlingar altid kunde werkställas
medelst offenteliga Auctjoncr. Men dä i betragtande
kommer, att wid sädanc Auctioncr Kronan
ofta sätt betala mera för en wahra, än hwartill den
genöm annan wäg kunnat förskaffas, härrörande dels
deraf, att sammansättningar af corporaldotter ganska
ofta troligen inträffa, sä wida ej händclscwis nägon
främmande person blifwer medtäflare; dets deraf att
dä större partier erfordras, än tillgängarrie medgifwa,
upjagar detta äfwen prisen; blifwer fölgdcn altid den,
jag förut omnämnt. Dessutom inträffar den händelse
ofta , att ej mera än en säljare till en skags wahra
sig infinner, och dä sätter han derä hwad pris han
hälst behagar, altid till Kronans stora skada. —Uns
derstundom är bchofwet af den nödwändighct, det ej
tillfälle gifwes att anställa Auctioner, och ofta päkominep
det sä hastigt, att wahran, om ej samma dagätminstone
dagen dcrpä bör wara anskaffad.
Till förekommande af minsta möjeliga förlust
för Kronan, har i sednare tider pä flera ställen den
anstalt wid uphandlingar blifwit widtagen, att enär
tiden tillätit Auctioners utlysande, hafwa äfwen spcculanter
sätt den rättighet, att innan Auctionens början
jnlep>na förseglade anbud, hwarwid nästan altid
desse anbud warit för Kronan förmänligare, än Auktions
- inropet. Enär äter tiden ej mcdgifwit Auctiys
krers anställande, hafwa genom Kungörelser i Tidningar
-
Den i September. gz
garne, förseglade anbud till en witz dag blifwit infordrade
och wid högst skpndcsamma och angelägna händelser,
dä dctzc förutnämnde sätt e) kunnat wrdtagaS,
har man genast mäst efterskicka en eller flere säl-are
och straxt afstuta uphandlingS - wilkorcn. Hwad jag
nu haft äran anföra, derom äga flere än jag en
längre tids erfarenhet, och kan, om twifwelsmäl vp->
stä, detta med flere kucca bestyrkas.
Enär behofwcns anskaffande i fredlig tid ofta
ej lämnar rädrum för Auctioners anställande, torde
lätteligen kunna inses, att sädant ännu oftare under
krigstid inträffar.
Det förmänligaste sätt för Kronan wid uphan.dlingor,
j min tanka är inlemmandet af förseglade anbud
, hwilka pä witz gifwen dag bpnas. Skulle äter
Auctioner blifwa som förmänligast ansedde (det de i
sjelfwa »verket ej äro), sä borde äfwen Kronan altid
wara försedd med sä tillräckclige förrädcr af alla stag,
Rt behörigt rädrum för anskaffningen kunde gifwas
och Kronan ej behöswa pä a,dre, än lämpcliga tider,
förrätta uphandlingcn.
I alla fall skall Kronan nästan altid betala
mera än privata, i anseende dertill, att en säljare
skall pä witzt ställe aflemna wahran fritt för alla omkostnader
af Kronan och wahran wara underkastad
sträng besigtning i flere Kronans Ombuds närwaro,
mycket olika emot sättet, dä en privat är köpare,
hwilka formaliteter för Kronan äro oundwikeliga.
vktzntom har ej sällan händt, at Leverantöverne
saknat päräknad betalning wid utfäst tid, hwilka
äfwen mycket förswärat anskaffningen och i början
ad
94 Den r September.
af detta Sr gick till dcn grad, akt knapt nögon till
hivad pris som hälst hwarkcn ivid eller utom Anttis»
nea wille nägot lcfwercra, utan att tvid Contractets
underst-ifwande undfä ^del, till och med halfwa cotttanta
summan säsom fbrstott. Sä längt gick dcraS
af wiste händelser föranledde mihtrocttde.
Hivad äler senare puncten af dcn wärde Ledas
moteus anförande beträffar, det förstörings-systemet
äfwen antagit införskrifning af Utländska
gröfwa kläden för Armeen, som ägt mindre
bredd och fasthet än de uti Riket tillwerkade
och i följe deraf warit mindre dyra, m. m«
sä bör wiherligen Landets Fabriqucr llpmuntras, men
detta bör äter ste uppä ett sätt, som ej leder till hö,
ga priser och mindre goda wahror. Men dä Fabriqueurcrne
under warande krig dels ej kunnat ästadkomma
det behöfliga qvan lvm CommMläde, dels Slagit
sig at lefwercra, men i brist af rudimatcrier sig
det samma mäst afsäga, dels till prisen mycket förhöjt
desamma, har, till behofwcts upfpllandc, den sista
utwäg mäst ividlagas, nemligen dcn, att hos Kongl.
Majit i undcrdänighct anhälla om tillstånd att läta
Utländstt kläde för Flotkornes behof, likasom för Armeen
ivar widtagct, fä införstrisrvas. Om priset, !
anscendc till mindre fasthet och bredd, af salunda införstrjsivit
kläde för Arnsten warit dyrare än det
Swensta, kännerffag ej, men hwad jag med wihhck
tvet, är, att det Engelska Eommihkläde, som af förut
upgifne orsaker blitwit för Flottornas behof citt,
staffadt, warit sä wäl till bredd, färg och godhet i
ulla asscendcn lika, om ej bättre, än dct Swensta,
och hwad priset med alla omkostningar derä beträffar,
har det, öfwer huswud tagit, ej öfwcrstjgit, men wäl
warit under En Riksdaler Banco för alnen, dä wid
samma
Den i September. 95
samma tid dek Swensta Commikklädet ej kunnat bekommas
för lindrigare pris, än En Riksdaler 16 §.
Banco, och e) ändä pä längt nära till fulla behofwet,
hwarigenom Kronans winst i det minsta upgätt till
16 §- Banco per aln, för sälunda infbrstrifwit klä,
be. Delta Memorial torde i sammanhang med det,
ben omnämnde wärde Ledamoten inlemnat och som genast
blef rcmitleradt till Cconomie- och Deswärs-Ut,
sköttel, med Högloft. Ridberskapcts och AdelnS bifall,
äfwrn Vit fä öfwerlännäs.
Remitterades till Allmänna Bestvärs, och Eco,
nonne, Utstottet.
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. StänderAllmänna
Beswärs - och Economie - Utskotts den iz
Augusti pä bordet lagde Betänkande, i anledning af
Herr AfwcrstenS och Riddarens af Kongl. MajrtS
Swärds - Orden k'1. Lerzkman8 hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln ingifne och till detta Utskott
remitterade Memorial, angäende Wargeringcns indragning
och ben stämde Armens förminskning till 50,222
man.
Under upläsandct af detta Betänkande äterkom
Oeputationcn och gjorde redo för fin bestickning.
Herr LerZbmari, ^mbrostcm ^aZnus,
Upläste följande:
Wid Allmänna BcswärS - och Economie-Utstotkets
Betänkande öfwer ben af mig wäikta fräga,
»m
Z6 Den i September
sm Wargeringens afskaffande efter krigets fluk, fät
jag gbra den anmärkning: att jag i mitt Memorial
derom cgenteligen icke projcctcrat Armeens förmins
fkandc till ZO,OO0 man, utan allenast i förbigäende
och för akt mota det inkast, söm torde gbraS emot
Wargeringens indragning, att Armeen dä blifwer os
tillräckelig till Rikets förswar, pttrat, det jag avsäg
berörde styrka wara den högsta, som Riket efter dcft
folkmängd kunde utghra. Beträffande sjelfwa frägan
om Wargcringcn, sä och enär Utskottet pä be af wig
anförda stät och derjemte, med äöeropande af 80 §.
s- Regerings - Fvl Men , tillstyrkt bifall till mill proposition
om de§ afskaffande efter krigets stut; denne
sak tillika icke kan anses annorlunda, än en Bcskattningsfräga,
»wilken Riksens Högloft. Ständer sjelfwe
äga att afgöra, fär jag i ödmjukhet fdrcstä , att Höglöjlige
Riddcrskapet och Adeln fattar det beslut, att
sä snart kriget uphör, Wargeringcn skall aldeles indragas
och derefter ankomma pä Rust- och Rotehäl»
lares fria wilja att anskaffa stg Wargerings-Manskap
eller icke; och sä wida de öfrige respettive Ständcn
häruti instämma, det jag säkert förmodar, Riksens Ständer
hos Kongl Majrt i underdänighet anhälla > dek
täcktes Kongl Maj:t, igenom nödigt Päbud, befordra
detta Riksens Ständers Beslut till werkställighet. Härom
utbeder jag mig Herr Grcfwcns och Landt-Marskalkens
proposition.
Herr Grefwe» oth Landt-Mar«
skal ken förklarade, att han ej kunde göra ttäcwlt
annan proposition, än till bifall eller afstag af Utskottets
Betänkande.
Herr Kar^^tnsn, ^mbrostus
yttrade sig hafwg begärt ben af honom fbrcflagne tilläggning
-
Den i September 97
läggning blott emedan han ansäg Utskottet ej nog expressivt
hafwa yttrat, akt den förcstagnc ätgärdcn ankomme
pä Ständerna och borde säsom Ständers Beslut
ät Konungen till »verkställighet öfwcrlemnas.
Herr Grefwe» och Landt-M arska
lken yttrade sig anse sig e) kunna göra proposition
pä det af Herr Leckman föreslagna tillägg,
emedan, enligt Regerings - Formen, proposition mäste
göras antingen till bifass ä Betänkandet, eller om nä,
gon anmärkning dcrwid gjordes kill äter - remiss.
Herr blorsienstoipe, backers. Meningen
af denna författning kan wäl e) wara, att
juan skulle antaga nägot blindwis. Herr L^rglimän
har sagt, akt Utskottet orätt fattat hans mening, hivarföre
worc bäst, att mälet äkcrsändes till Utskottets nor
gare granskning.
HerrLergliman, Ambrosius ^InZnus.
Hwad jag anfört motsäger icke Utskottets betänkande;
det innehäller allenast en förklaring och ett tillägg dertill»
NZgon hördes begära, att be orden i Utskottets
Betänkande, som egcnteligctt angä Herr Lerglrmans
anmärkning, mätte äter upläsas. -
Derefter uplästes följande mening: » » r
"hwarjemte Utskottet lika wördsamt skulle hemställa,
"om icke Riksens Högloft. Ständer funné för godt,
"att hos KoNgl. Maj:t i underdänighct anmäla, dek
"Kongl. Brefwet af den loide Januarii 1790, Kongl.
"Stadfästelse»» af deN li Januarii samma är, samt
"Kongl. Brefwet den z Mars 18Ö8, svin päbjuda
"denna inrättning, äfwen mä efter krigets flut uphäf,
Tredje Band. N:o iz / 14'. "kvas,
93 Den i September.
-'wass samt att de i ofwanomförmälte mätto med Rust»
"och Rotehällarne slutne contracler, enligt 80 §. i
"Kongl. Maj:ts och Riksens StänderS nyligen fast"stälde
Regerings - Form, i alla afseende» mätte i bc«
"hörig helgd blifwa bibchällnc.
Herr Lergbmun frägade härefter hura
wida denna mening pä nägot wis kunde anses motsäga
den, som han pktrat, hwilkcn ju icke hade afsecn»
de pä annat, än sättet att uttrycka Riksens Ständeryttrande
öfwer mälet, och att befordra werkställighetcn
deraf.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alken erlndrade, att alla Beslut ju i wedcrbörlig
ordning skola befordras till werkställighct, hwar»
efter Herr Lanbtmarskalkcn förnyade sin proposition
till bifall pä Utskottets Betänkande.
Denna proposition beswarades med Ja blandabi
med ett och annat Nej.
Herr Grefwe» och Landt-Marsk
alken ansäg Utskottets Betänkande wara bikallit,
men nägra Ledamöter ropade deremot, att ätskillig»
Nej blifwit hörda.
Herr Landt-Marskalken förklarade
sig ej hafwa hört nägot Nej.
Herr kotblie b, Larl kreänc. Räk
Herr keckman förklarat sig hafwa ett tillägg att
göra till Utskottets Betänkande och propositionen till
bifall derä blifwit med Ja och Nej beswarad, synes
bet mig wara en naturlig fölgd af hivad i s6:te §.
Regerings, Formen stadgas, att Betänkandet till Utskottet
äter remitteras.
Herr
Den i September. Zg
Herr Grefwen och Landt»Mar»
sk alk cn gjorde derefter proposition päDctänkandetS
äterfdrwlSning till Allmänna DeswärS» och Economie»
Ukskotket jemte remiss af Herr gjorde att»
märkning.
LiföllS.
Herr Grefwen och Landt-Marsk
alken pämindc om RidderskapetS och Adelns sammanträde
i eftermiddag, dä Clectorcrnas Lista kommr
att bpnas, men ej nägot öfwerläggningsämne idre»
tagaS.
Ridderstapct och Adeln ätskiljdes kloFatt E
till 2.
!a 6äem krowcoil!
O. LilvarLtuixs.
Fredagen d. r September.
rienum klockan ^6 eftermiddagen.
öpnadcs RidderskapetS och Adelns samtelkge
Herrar Elcctorers Lista till wal af ett Ombud witz
Nyteckningen af f. d. Konungens 6v8D.^ IV
egendom, och befanns dertill wara utsedd Friherre
Hierta , ^xel Allain j Ofwerste och Riddare af
Kongl. SwärdS - Orden.
Äfwenwäk hade Herrar Cleckokerne sLr andrs
Classen, enligt inlemnad Wallista , Utsett till Ledamot
! EM»
roo Den 6 September.
k Expedition--Utskottet, efter Herr Veonlmrst Vreäric
Kägf,
N:o 614 Vurenscköist, Fullmägtig Herr 8t3e!
von VIoilltein, Narts, Notarie. Herr Grcfwcn och
Landtmarffalken anmodade Riddcrffapcts och Adelns
andra Csafl att i morgon eftermiddag klockan 5 sammanträda,
för att i Herr källmans ställe wälja en
Elector.
Higlofl. Ridderffapet och Adeln älffiljdes klockan
6.
In sistern krotocoiii.
6. Lilvarstoips.
Onsdagen den 6 September.
Visnum kl. 9 förmiddagen.
Uplästcs till justering ett
Utdrag af Protokollet hället i Högloflig?
Riddcrffapcts och Adelns Visnum den
s September 1809, rörande Jnqwar-erings
Stagande för hus i Städerne under Fredstider.
Herr k o t siIieb, Larl Vrestric, pklrade
sig: wid detta Protocolls-Utdrag för jag göra följande
anmärkning. Enligt detsamma har Ridderffapet och
Adeln för sina hus ätagit sig Jnqwartering till twätrebjedelar
mot Borgerffapel, med en tredjedels asdrag
nins
-
Den i September. 99
Herr Grefwen och Landf-Mar»
sk alken gjorde derefter proposition pä Betänkandets
ät.crförwiSning lill Allmänna Beswärs - och Ecor
nomie Utftottct jemte remiss af Herr Lergimmns gjorde
anmärkning.
BiföUS.
Herr Grefwe» ochLandt-Marsk
alken päminde om Ridderskapcts och Adelns
sammanträde i eftermiddag, dä Elcctorernas Lista
kommc att öpnaS, men c) nägot öfwerläggningSämne
fbrctagaS.
Ridderskapct och Adeln ätstiljdcs kl. -) till 2.
In sillem krotvLvlli
6. Lilkverlloipe.
Fredagen d. l September
klenum
klockan 46 eftermiddagen.
löpnadcs NidderskapetS och AdclnS samkelige
Herrar Elcctorers Lista till wal af ett Ombud wid
upteckningcn af f b. Konungens GvsDrer IV
egendom, och bcfannS dertill wara utsedd Friherre
bijeUa, kxel ^llaM) äfwerste och Riddare af Kongl.
Swärds Orden.
Äfwenwäl hade Herrar Elcctorerne för andra
Classen, enligt inlemnad Wal-kista utsett till Ledamot
i Expeditions - Utskottet, efter Herr I>eonksrll kjellna
KLLk,
N:o 614 Lurentcbölll, Fullmägtig Herr 3tsel
von Illollllein, Klaus, Notarie. Herr Grefwen och
Landt-Marffalkm anmodade RibderstapetS och Adelnan»
-
Ivo Den 5 September.
andra Claft att i morgon eftermiddag klockan s sammanträda,
för att i Herr kaklmuns ställe wälja err
Elector.
Högloflige Ridderskapet och Adeln ätskiljdes
klockan 6.
In stäem protocolli
6. Lilkverstolps.
Tiödagen den 5 September.
plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet hältet i Högloft.
Riddcrskapcts och Adelns plenum
d. 1 September 1809.
S. O. Uptogs till stutcligt afgörande Statsutskottets
den 29 Augusti pä bordet lagda ProtocollsUtdrag,
innchällande Förslag till Hans Majrt Konungens,
Drottningens samt Kron-Prinsens tilkommande
Stat; hwilket förstag af Ridderskapet och Adeln till
alla delar gillades! bie luprs.
Utdrag af Protocollet hässel i HögloftRidderskapcls
och Adelns plenum
den I September 1809.
S. D. Företogs till afgörande ConstitutionsUtskottets
den is Augusti pä bordet lagda Betänkande
af den 9:de i samma mänad öfwer den af Herr
Nordenstolpe, ^nsters, w 'ckta fräga huruwida ej Konungens
med Hemliga Utffottet communiceraöe propo
sttlo
-
Dm Z September.
sitioner, som hos Gränden föredragas, mätte ätföljas
af Stats-Utskotts-Ledamöternas särskilta, fast i allmänna
termer meddelade yttranden m. m., ä hwilken
fräga ConstitntionS-Utskottct af anförde skäl ansett sig
e) kunna bifall tilltorka; och bcsiöt Ridderskapet och
Adeln att till alla delar Constittttions-Utskottets Betänkande
gilla, bie supra.
Utdrag as P"otocollet häller i Högloft.
Riddertkapeks och Adelns Istenum
d. I September iZoy.
S. D. Bcsiöt Högloft. Ridderskapet och Adeln
Ätt till Allmänna Dcswärs - och Economie-Utskottet
äterförwisa dch betänkande af d. 9 Augusti öfwer dest
af Herr Lortzsimanz ^mbrolirm ^Isgnus, wäckta
fräga om Wargeringens indragning, i anledning af
rn utål Herr IsapZkmin denna dag tvid berörde Betänkande
gjord anmärkning, hwilken derjemte skulle
till Utskottet remitteras, bie supra.
Justerades lALni-Protocollet för den zr Augusti.
Hans Erccklence Herr Grefwe
jkuutii^ föreslog derefier, att den i berörde Protokoll
uptagne diskussion rörande meddelande ät de
andra Wänden af de hos Ridderskapet och Adeln
gjorda anmärkningar wid Riksdags-Ordningen, kunde,
om Ridderskapet och Adeln sä godt syntes, ur
Prototollct utgä, seoan sjclfwa saken icke widare blifwit
x kad.
Efter härom yppade olika Meningar fann
Ridderskapet och AoAn, uppä gjord proposition, af
Herr
n Den 5 September.
Herr Erefwen och Landt-Marskalken, att berörde
diskussion ffulle i Prvtocollct sörblifwa.
Herr. ksr^iiMLn, /cmbrosiu8 Lisinus.
I klenum förkcdne Fredag hade jag den äran
hemställa, om icke Rikets fordran af fyra millioner
Riksdaler hos Konung III borde wid
uptckningen af Konung (-vri^r ^Ooi.?tt8 egendom
bewakas. Denna fräga blcf dä lagd pä bordet.
Jag hemställer till Riddcrskapct och Adeln, om icke,
dä liptekningcn redan är börjad, denna fräga nu mä
uptagas och afgöras.
Jag har hört sägas, att berörde fordran blifwit
af Utskottet anmärkt. Det berättas äfwcn, att
den samma till en stor del blifwit godtgjord, man
pä ett sätt, som icke borde wara enligt med hwad
Riket hade kunnat förwänta. Sädant allt synes
mig böra pä bet nogaste »plysa- och utredas, och skulle
jag derföre ödmjukeligen fbreflä, om icke Statsutskottet
kunde undfä denna befattning.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken.
Om fåken är känd af Stats-Utskottet,
sä bör man supponera, att det derom söker alla möjliga
oplysningar.
Grefwe körner, ^6olk Läran.
Stats-Utskottet har upgifwit, att det kände en sädan
fordran hafwa existerat, och frägan derom är
en af dem, hwarpä Herr Presidenten I^agerkeim afgifwit
swar. Jag för min del inser ej, hwad StatsUtskottet
mera derwid kan göra.
HerrLer^kmsn. I sädant fall torde
man ätminstone kunna updraga Riksens Ständers
Ombud wid uptckningen att denna fordran be»
maka. Herr
Deii 5 September. m
Hci^r von 8 c b u ! t L e n k e i m, Osvi6.
Jag är ten, som fdrst kommit att wäcka frägan
om denna Rikets fordran af Konung Los-r^k'
lil, och tror, att bet är Riksens Ständers rättighet
att sbka inhämta huiudant sammanhanget härmed
mä wara; men jag tror för min del ej, att
wi kunna dermed befatta otz förr än Ständernas dc«
puterade sätt wid uptekningcn inhämta uplysning
derom: intill dch famla wi aldeles i mörkret och
kunna ej med ringaste säkerhet deröfwcr ventilera.
Friherre gjerts, ^ x e I. Jag för
min del tror, att det finnes ett ställe där anmärkningar
wid delta ämne kunna rätteligen göras; men
att ej förr än sedermera och efter inhämtad kännedom
om sakens sammanhang nägon discusston öfwer
detta mäl kan hos Ridderskapct och Adeln anställa-.
Herr Grefwen och Landt-Marsk
al ken proponcrade, att discutzioncn öfwer den
af Herr Lerkman wäckte frägan nu mätte hwila,
och Riksens Ständers Ombud allenast mä wara updraget
att om denna fordran göra sig underrättade,
och derom till Ständerna inlemna de uplySningar de
kunna erhälla.
BiföllS?
Föredrogs ä nyo det Wällofl. Borgare-StändetS
ben 18 Julii pä bordet lagda Protocolls-Utdrag
af den iPde i samma mänad, äsystande en förklaringserhällandc
af Ridderskapct och Adeln, rörande
ätagande af inqwartering för Ridderstapets och Abelns
hus l Städerna under fredstider.
Herr von Lckultrenkeim, vav!6.
Jag kan icke annat finna, än alt Högloft.
Rid
-
IV Den 5 September.
Ridderskapet och Adeln lärer benägit in stämma med
Wallofl Borgarc-Ständets önskan, att Adliga husägare
uti Rikets Städer, sä i Freds- som i Krigstider,
deltaga uti inqwarterings.-beswären. De njuta
ju lika hägn med Borgare och andra Ofrälse Ständspcrsoner
af Garnizms-troupper, och mänga Riddersmän,
som äro Officerare, erdäkla inqwarlcring >n
natura eller med penningar ersatt. Högloft. Ridderskapet
och ?ldcln har behagat ädelmodigt ätaga sig
mänga tyngder ä deras dyrköpta Sätesgärdar, hwarjfrän
Privilegier af älder dem befriat; men ett hus
betalas icke dyrare af en Adelsman, än af en Borgersman,
och förändrar äler sin temporaira förmäns»
lätt, dä det samma försäljcs till en Ofrälse person»
De i sä mänga hänseenden waulottadc ofrälse personer,
utan att idka nägon Borgerlig näring, betala
för sina Hus Jnqwarterings-penningar i fred och örlog;
är det dä icke stötande och stridande mot en
sund moral, att en annan Ständsperson, blott för
sitt Adeliga namn skall blifwa befriad ifrän detta
brswär, och dock njuta samma trygghet för öfwerwäld
af garnizonen. Högloft. Ridderskapet och Adeln har
tvid denna Riksdag pä ett sig wärdigt sätt behagat
rcnonccra till flere personella fördels-rättighcter; de
mäste icke wid detta mindre tilfälle, wilja wika strän
samma berömliga humanitets-princip. Att ingwarteringen
icke angär Borgerliga näringar, utan hek
och hällen är en personel, antingen frihet eller tyngds
torde i-g med ett exempel tydligast kunna bewiscm
Jag köpte säsom Ofrälst Skänds-person ett stort hus i
Stockholm är 1762 och betalade derför inqwarterings»
penningar; jag utnämndes är 1769 nädigst till Swensk
Adelsman och stäpp dcrpä ingwartcrings-tyngden; Jag
aflät är 1797 samma hus ät en min Son, och han
älnjöt inqwarterings-frihet tils är iZoy, dä han af
fads
-
^ Den Z September. v
fade sig alla Adcliga rättigheter, och med detsamma
nödgades harr erlägga inqwarterings-penningar. Hwad
kan mera bevisa, att samma hus förändrar sin natur
i samma ägares hand, med blotta förändringen
af namn. Jag fär tillägga, att som Wällofl. Borgare-Ständet
blott uplätit bcflttnings-rättigheten af
Stadsjord ät Frälse-män under det wilkoret, att de
deltaga för altid i inqwarterings-beswäret, sä hin,
dräves genom ett afsiag ä denna Stäudcts begäran,
det mäst agtningswärda populaira besiut, som wid
detta Riksmöte blifwit widtagit, nemligen att hwar»
se Swensk inan ma fa äga och ostwald besitta
all siagS Swensk jord.
Herr lstsmmLrtkölst, I.oren20,
eonformerade sig med Herr von Lckusirsnkeim.
Herr Lripsnvnlstt, klric,
hade inlcmnat ett dictamen som upläst-s, sä lydande:
Olyckan att wara född Adelsman utan förmögenhet,
eller som will säga detsamma med ägande
rätt af ett litet hus uti nägon Stad, lärer icke kunna
eller för kännare behöfwa beffrifwas. Denna
människans enda rcsource är tjenstc-manna wägen,
och i dcn har och bör han hafwa mänga medtäflare,
nu för tiden, mer än fordom. Ocksä är denna enda
utwäg j sednare tider orsaken till Ridderskapcts
och Adelns närwarandc märkbara tillständ och mä
hända framtida aldeles uphörande oberoende.
Det är genom Dkeligt ombyte i klädsel och
betz dyrbarhet hwilken bfwergär all calcul, samt accordcr
m. m. som dcnna omtaltc ungdom snarare
med snabba steg hinner gärdstugan än det mäl af beställd
i en framtid, som hwarje man bör söka. Det
är den mötande fördomen wid sökt inträde uti handelsvägen,
som äfiven hindrar sagde person att fä i
fram
-
vi Den 5 September.
framtiden smaka lugnets sälla dagar och sälcdes aflägSnar
äfwen det uträkningen.
Om det är en ofelbar omöjlighet, grundlagd
as stadgar och sedwanor, som hindrar framstälde sökande
att cnS pätänka födan genom handtwerk; i
tby, att den naturhändelsen wisar sig klarligen, att
man kan lättare upklättra till Rikets högre äreställen,
än möjligt är att klifwa en oberoende handlvärkare.
Enär säledes förcwetter, bör ju med ett
förutseende öga tagas wara pä de minsta fördelar till
fjelf-bcständet man kan äga; och ehuru lyckan hittils
satt mig i den belägenhet att för mig sjelf ej således
ealcurera, bör jag dock göra det för andra och mä
hända efterkommande, och i stlje derutaf finner jag
icke en sä benämnd billighet nu wara lämpklig; utan
kallar det för en ocalculcrad högmodets wansinthet
ätminstone en oberäknelig Sophisme, att gifwa bonk
hwad jag behöfwer för min bergning att bibehälla:
och till hwem? Jo till det Riks-Ständ, som uti privilegie-wägen
har mera wigtiga och nyttiga fbrmänev
än Ridderskapet och Adxln.
Säkert är likgiltigt, om det Wällofl. Borga»
re-Gtändct bibchällcr sin lösnings-rätt, hwilken kan
ställaS i parallel med tolfringningen, i anseende till
detz verkställbarhet, och den senares ma hända löjekighet.
Hwad betyder denna afsägelse, dä hvarje nabo
kan ätkomma mitt nyligen köpta hus? dä uti en
sädan rätts utöfning, en penningc-utgift ligger förvarad,
som kan sparas, som icke medför nägon nytta
för utgiften eller beqwämligheten, utan mattar onödigt
de resourecr, en idog Borgare aldrig fär till
Lfwsrflbd, dä han will gagna, uti möjeligaste mätto,
Capitaler och Privilegier- Tvärtom anser jag det
wara
Den Z September. vii
wara en rykta för Högloft. Riddcrskapct och Adeln,
om en sadan SpcculanL skulle upstiga som will bruka
denna rättighet; ha» är efter min tanka en I^osnix,
den klokdcte», som earacttriserar Borgarc-Ständet,
hindrar att födas.
Uti denna fröga syns nägvt annat wars
förborgatt, som är andra Ständspcrsvne"§ rätt, reglerad
uppä Riddcrffapets och Adelns; och päföljdcn
af indclnings werkets undergäng, hrvilket dock ännu
är vafgjvrdt. I det förra fallet bör Ridderskapet
och Adeln genom sin eftergift ej gifwa bese personer
ohördan en stöt, och i det sednare blifwer pätagandck
af inkvartering uti fr^stider en betydlig sak.
Hwad Stads-jordcn angär, sä är wid ten
wanligrn ej fbrknippadt nögvt inqwartei ings - onus
säsom obebygd. Pä fä ställen är den tilbundcn husen
i Städerna, Medes bör den catus ätffiljas, hälst
författningar, der det finnes, redan reglerat saken.
Om Wälloft. Borgare-Ständet föreslagit ät
alla bäde Adel och Ständs-personcr, som bo i Städerne
att handla i minut och idka handtwcrk, mot
deltagande i Stadens alla Borgerliga ormra och utskplder,
dä skulle jag funnit, att de handlat efter en
rättwis hufwudgrund, nemligen att bjuda en rättighet,
som ä ena sidan kunde gifwa inkomst, mot det
onus, som ä den andra ökar utgifterna; sä hade billigheten
warit och bor^t wara skiljomannen, och som
aldeles hatare af Privilegier, skulle jag warit den
förste att samtycka; ehuru jag troligen ej förmätt
begagna ett flikt anbud.
Sädant kunde göras utan farhäga, ty man
är icke handlande endast derföre, att man dertill har
rättighet, och dagcliga erfarenheten wisar, att dertill
fordras bäde kunskaper, pengar och relationer; säsom
ock
vm Den g September."
ock, att det icke är sä lätt att fä en stadgad reputation
säsom handtwärksman, utom hwilket nyckeln
mätte ofelbart sättas i dörren.
Mm dä anbudet icke skedt och frägan om
ett Borge-ffapets Privilegium icke af mig will framställas,
enär det wi innehafwa uphör att ställas i
fräga, sä wägar jag framställa för Hkglofl. Ridderskapct
och Adeln, om icke det rätta blifwer att stadna
wid etl denna Riksdag förut fattadt beslut,
och afsila inqwarteringarS patagande r
fredstider, ester andra oricrs, med det tillägg,
att Ridderskapet och Adeln ej kan göra afseende
uppå den erbjudne lösnings-rätten till
husen t Staderne, utan lyckönska BorgareGtandet
till des; framtida begagnande, säsou,
en kär utöfning ä Borgerskapets sida
för Ridderffapet och Adeln.
Herr st o t bIi 6 b, Larl kreesric, upläste
följande: Jag anhäller ödnsiukast fä anmäla, att jag
anser Borgare Ståndets förfrägan om rätta förständet
af Riddcrskapets och Adelns redan tagne beslut,
rörande älskillige upoffringar af Riddcrskapets och Adclns
rättigheter ipara lätt beswarad, dä man förutsätter,
att hus wid wista tilfällen kunna betragtas
säsom lösören, och att Riddcrskapets och Adelns mening
med de orden: fast egendom aldrig warit nägon
annan, än att dermed endast sörstodcs jord ä
landet, och att derföre detta uttryck ej kunde lämpas
pä Riddcrskapets och Adelns hus i Städerne wid frä,
gan om inqwartcrjngs ätagandc äfwcn i fredstider.
Utan att granska billigheten eller obilligheten
af Ridde-skapctS och Adelns förmäner för sina
hus i Städerna, fär jag derjemte göra ben anmärkning,
att^Ridderskapels och Adelsö friheter för stna
hus
Den Z September.
ix
hus blifwit betta Ständ lillagde, ej för bess egen fl ull»
utan just för Städerna sjclfwa, pä det Adeln fordom
skulle upmuntras att till Städerna inflytta och
de samma derigenom uphjclpas.
Herr von 8 c si u I t 2 L n si 6 i m , Ögvist.
Jag kan icke möjcligcn sinna att besittningsrättigheten
af hus i Städer har nägon stags gemenskap
med Borgerlig näring. Om en Adelsman äger
ett hus med inrättade salubodar deruti, sä fär han
dymedelst en förhöjd hyra, och drager sälcdcs winning
af borgerliga näringen. Om sä är, att ingwatering
icke betalas för blotta spanmäls-bodar, wid
hwilka inga wäningsrum äro inrättade, sä är det ett
fel, som bör lättås;, emedan deraf dragés en werkelig
borgerlig winst, och för hwilkcn rörelse eljest inepvartcringskostnaden
lärer godtgöraS.
Grefwe I) e la 6 arst is, ^icosi Dä
genom ett för flere weckor sedan fattadt brstut hos
Ridderflapct och Adeln är bifallit, att all fast egendom
och jord i Riket skulle af hwarjc Swensk man
fä ägas emot ätagande af den samma ätföljande skyldigheter,
sä ser jag mig för min del intet flät för
Högloft. Ridderflapet och Adela att neka sitt bifall
till förewarande fräga. Hus är fast egendom och
kan tvisscrligen e) egentekigen anses för lösören. I g
fär derföre för min del tilstyrka bifall till inqwarkeringens
ätagande för Ridderflapcts och Adelns hus i
Städerna under fredstider. Blott ben önskan skulle
jag wilja derwid tillägga, att Borgarc-Ständet deremot
behagade erkänna för hwarje Medborgare dm
rättighet att handla i minut och idka all borgerlig
närings mot de wilker, som med denna närings utbfwandc
äro förbundne. Derjemte fär jag, i anledvjng
af den wäcktcr frägan, säsom rörande ett frivi-!
vile
-
X Den 5 September.
lcgium, Högloft. Ridderffapck och Adeln proponera,
att ät Riddarhus-Utskottct mätte updragas att öfwer,
se Adelns privilegier, hwaraf en del blifwit af ost -ftergifwen,
en annan del ost fräntagcn, och att in,
komma med ett deröfwcr upgjordt sammandrag, hwar,
af wära Mcd-Ständer kunna fä inhämta, hwad wi
eftergifwit och hwad wi ännu hafwa öfrigt.
Herr Lrunkielstjerns, ^uiiu8, conformerade
sig med Grefwe la Garclie.
Herr st. o t k 1 isb , Larl I?restric, instämde
i sednare delen af Grefwe l)« la tZsrsties pttrandc.
Herr Istejkenlkölst, Oetlok, upläste
följande anförande till Protvcollct: Wid ett föregäende
tilfälle har jag yttrat den önskan, att Högloft.
Ridderskapet och Adeln skulle för dest i Städerna ä,
gande hus ätaga sig inqwartering sä wäl i fredsson,
krigs-tider. Min tanka derom kan ju icke wara olika.
Utaf aila de rättigheter Ridderskapet och Adeln
ägt, och under detta Riksmöte fränsagt sig, har
efter mitt sätt att se fåken, ingen dylik uppoffring
med större rättwisa kunnat wäntas, eller med större
billighet bifallas, än denna nu i fräga waranbe. ven
werkar alsintct pä husens wärde, efter den är personel
och blott ätfötjer frälse-namnet,, och blifwer derigenom
sä mycket obebagligare för Bvrgcrskapet och öfrige
ofrälse husägare, mera i afseende pä de ändringar,'som
derigenom upkomma i hela jnqwartcringsfbrdelningcn
hwarjc gäng ett hus gär utur ofrälse i frälsemans ägo
eller twärtom, än i afseende, pä nägon särdeles lin,
bring sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln samtyckt
att under KrigStider deltaga uti inqwarterings-fkyl,
dighetcn, dä den, som mest är beswärande. Jag wägar
derföre, sedan samma fräga äter kommit under
öfwerläggning i ödmjukhet fbreflä, det Högloft. Ridder
-
Den 5 September xr
derstapcf och Adeln säsom ett tillägg ivid dess förra
bcsiut, nu utsträcker sitt deltagande i inqwarterirrym
äfwcn till fredstider, under följande wilker och förbchäll:
2ltt
ali inqwartering, antingen den
in natura eller med penningar stall utgå
till >:del beräknas pa borgcliga rörelsen och
^:delar pa husen, fördelade dem emellan,
efter hitintills manlig methode: att i händelse
någre Laserne - Byggnader, eller andre
inrättningar till inqwarteringarneS lättande,
finnas upförde och i ordning stälde, de samme
utan efterräkning af derpå anwände kostnader,
fä af Frälse husägare gemensamt med
de öfrige, till samma ändamål begagnaS:
Att dä Ridderstapet och Adeln nu ätagit sig
full inqwartering, de Officerare wid en st
Städerne förlagd Garnizon, som där kunna
äga huS, likafullt hädanefter och sa' länge
Lnqrvarteringen i penningar utgår, fä upbära
den summa, som pä deni, efter deras
grad belöper: Att de af Ridderstapet och Adeln,
som äro husägare, genom sine walde
Deputerade komma att deltaga uti alla
de öfwerläggningar och beslut, som röra
inqwarteringS - ärenden
Herr von Lckullrenkeim. Jag
beber ännu i betta ämne fä bcswära Ridderstapet
och Adeln med nägra ord. Det är kändt, att
om en Officer eller Hof-Man, so-m är berättigad
till Inqwartering, äger eget HuS, sä blifwcr han
fin inqwarteringsrätt förlustig. Om nu sä befluteS,
att Hbglofl. Ridderstapet och Adeln ätager sig för
sina ägande HuS i Städer, sä i krigs - som fredstider
inqwarteringS - beswäret, sä böra de nyssnämnde
-
XII Den Z September.
be Adcliga Tjenstemän, som erlägga inqwarterings»
afgiften för sina egna hus, deremot ätnjuka den ins
gwartcrlngsrätt 5 som deras Embeten »vederbörligen
ätfötjcr.
Grefwe Oe ! 2 Oarstie tillkännagaf,
att han hade ärnat yttra samma önskan.
Herr blorclari Stolpe, Mästers,
yttrade, att det syntes honom böra wara detsamma,
om det more en Officer af Frälse eller ofrälse Ständ.
Herr Grefwcn och Landt--Marskalk
en. Med anledning af hwad nu blifwit taladt,
fär jag nu fräga, om Högloft. Ridderskapck
och Adeln bifaller Borgare - Ständcts yttrade önskan,
att Riddcrskapet och Adeln mätte ätaga sig under
fredstider inqwartering för sina hus i Städerna pä
det sätt Herr slaijkLntleölcl föreslagit? och med det
ytterligare wilker Herr 8csiult2Lnlreim proponerat.
RopadcS )a och ^lej.
Herr Grefwe» och Landt - Marskalken.
Saken, hwarom fräga är, synes wara
af ringa betydenhet, och jag hemställer till Ribdcrfkapct
och Adeln, om den ej altsä kunde bifallas,
dä Ridderskapct och Adeln derigenom skulle conciliera
sig clt af sine Med-Ständs wänskap och förtroende.
Herr klingspor, 6erstt. äk
ej sjelf husägare, men sedan Riddcrskapet och Adeln
en gäng genom sitt förra beslut, rörande inqwartes
ring i krigstider, afslagit denna fräga, och för öfrigt
innom sig träffat den öfwcrcnSkommelsc, akt wid den,
na Riksdag ej göra nägcn widare uppoff >-g af sina
Privilegier, kan jag för min del ej bifalla förcwarande
fräga.
Herr lst e j k e ri x k ö I 6, lDetlok. Jag
wille i början icke widröra huru obelpdelig denna
Ees
-
Den Z September.
CeSsron är, emedan jag trodde, akt den utan swäs
righct af Ridbcrskapct och Adeln skulle bifallas; men
nu utbeder jag mig att fä anföra, att för ett hus,
som finnes asseeurcrat till sto a 40,000 Riksdaler,
är afgiftcn för det närwarande omkring ist. Af husen
i Slockholm tillhör en sjundedel Ridbcrskapct och As
deln. Om äfwen dche skulle deltaga i inqwarteringen,
blcfwe afgiftcn, fördelad pä alla, minskad till
omkring lo R:dr.
Herr L a n d t m a r s k a l k e n. Om Rivbcrskapct
och Adeln skulle behaga förena fig utan votering,
wunnes ätminstone derigenom mycken lid, svin
till flera angelägna mäl torde bchöfwas. Jag för
derföre ä nyo hemställa , om ej Niddcrskapet och Adeln
uppä de goda skäl, som blifwct anförda af
Herrar ksteijfienlkoist, Lcfiu!t2?nfieim och Grefwe
ve la Laräie, ffulle behaga ätaga fig Inqwartsring
för fina hus i Städerna linder fredstider.
Ropades Ja blandadt med Nej.
Hcrrvoricfig, Vstil8. Om det tillätes
mig, att bryta ben tystnad jag wid öfwerläggningartia
bär hitintill iagttagit, sä fär jag förklara, att
derest Niddcrskapet och Adeln skall ätaga fig nu i
fräga warande Jnqwarkcring, den befrielse derifrän,
som genom särskilta författningar är förund andra,
kj
Stora Sjötulls - Betjente mätte tillika uphöra , och i
alla fall Jnqwartering ej utgöras till andra, än
hyn, som äro upförde pä Hofwcks och RegementcrA«s
Stat, samt ej haswa rum fig anflagne pä Slottet
eller i Kronans hus.
Herr 1? k r» m, kefir: Min mening är e)
för det närwarande att tala om sakeus billighet,
men när ett beslut en gäng lärer wara af Ridder»
skåpet och Adeln fattadt, att inga uppoffringar wi,
dare
xlv Den 5 September.
dare skulle göras, kan jag för min dcl ej lemna mitt
bifall till förcwarandc fräga, utan wille jag i stät»
lct för Riddcrffapet och Adcln proponera, att dä
Privilegier äro bland de ämnen, som i 'grundlagen
aro.uptagne säsom Consttutionclla, denna fräga mätte
fä hwila till afgörande wid nästa Riksdag.
Grefwe Dornar, (röran.
När Riddcrffapet och Adcln en gäng fattat det wärdiga
beslut, att all fast egendom och jord i Riket
skulle af hwarje Swensk Medborgare, emot ätagan»
be af derwid fästade skyldigheter, fä besittas, och
den nu förcwarandc fräga skär i närmaste förening
med detta af Ridderskapct och Adeln fattade beslut,
sä hemställer jag ödmjukast, om ej ett afslag pä denna
fräga skulle blifwa en anledning, att betaga Ridderskap^
och Adcln, det anseende af ädelmod, som
Riddcrffapet och Adcln genom sitt förra beslut förtje,
nar. Jag kan säledes för min del ej annat, än
derä tillstyrka bifall; och för öfrigt instämmer jag
fullkomligt med Grefwe Dela Larstis uti dest motion,
af Adelns privilegier, för att derigenom Inhämta fullständig
uplySning, om hwilka Privilegier nu mera
förswunnit, och hwilka ännu äterstä.
Herr 8iiver8toipe, Lrmtnk t^brakam,
anhöll ak fä uplysa i anledning af hwad en
och annan Ledamot pästätt, att wcrkeligen aldrig pä Riddarhuset
nägot beslut blifwit tagit, att inga widare
uppoffringar af Riddcrffapet och Adcln skulle göras.
Frägan hade wäl warit wäckt, men blifwit aldeles
afflagen. Icke heller worc det beslut, som Ridder»
skåpet och Adcln fattat, rörande Jnqwarteringens ätagande
under krigstider, pä nägot sätt hinderligt,
för det som nu är i fräga. Om Ridderff pet och
Adeln nu ätoge stg Jnwartcring under fredstider,
wore det blott ett tillägg eller ett utwidganbe af det
förut
Den g September. xv
förut fattade beslutet, och kun pä intet sätt ledatill
att deraf wara en rubbning.
Herr lstLmmarskökst, Dorenrc».
Dä all ffräaktighet är smäaktig, sä skulle ett afflag
uppä denna fräga bewisa ett tänkesätt, som kan hända
skulle för Ridderffapct och Adeln wara förnrdranbe,
och jag hoppas, att Högloft. Ridderskapct och
Adeln icke kan wilja minska det anseende det sig förr
wärfwat genom sina förut gjorda eftergifrer.
Herr Ler^kmnn, Ambrosius kelsFNU8.
Jag fär den äran crindra, att det jag redan
längesedan befarade nu inträffat, nemligen, att
de af Ridderskapct och Adeln redan gjorda upoffringar
skulle alstra beständiga srägor om nya. För det
närwarande synes mig, ark Högloft. Ridde? skåpet och
Adeln skulle försigtigast gä till wäga, om det bestbteS,
att denna fråga skulle hwila till dest Riddare,
hus - Utskottet hade lrmnat sitt utlätaude öfwer Pri»
Vilcgicrna.
Herr Detloff, till
styrkte
ä nyo bifall till inqwartcrings ätagande under
fredstider, med de af honom förut föreslagna
wilker och med tilläggning af det af Herr loricks
projccterade, att alla förut ifrän inqwartering undantagna'
husägare äfwen mätte deruti deltaga.
Herr Grefwen och Landt. Marskalk
en gjorde proposition i enlighet med Herr
Ifte^leenlkölcls yttrande, hwilken äter brswaradkS med
Ja, blandadt med Nej.
Herr dftorstencreutr, ^scob
§nul°. Min mening är ej, att i fbrcwarande fräga
yttra mig om sjelfwa sakcnS mer eller mindre billighet,
utan fär jag allenast Herr Grefwen och Landtmarskalken
underställa, om icke en proposition mätte
författas och justera-, som fullständigt innefattade
alla be föreslagna wilker, pä det r»i mätte rmdwikg
XVI Den Z September.
alt förhastande »vid afgörandet, genom olika begrep
och kännedom af ämnet i hela. dest sammanhang.
Herr Grefwe» och Landt - M a rskalken
lät deruppä upsätta en sädan proposition.
Anmältcs och cmottogs en Deputation ifrän
det Högwbrdigc Preste - Ständct, anförd af Herr Ordens
- Biskopen Doctor lelurraij , hwilkcn förmälde,
att Präste - Ständct hade bifallit StatS - Utskottets
Förslag till Konungens Stat, likwäl med det
fbrbrhäil, att dä Statens reglering swärligen till den
snart instundande i October kunde medhinnas, wille
Ständet till Kongl. Maj:tS afgörande hemställa,
VM den icke först med nästa är skulle taga sin början.
Äfwcnlcdes tillkännagaf Herr Biskopen, att
Preste - Ständct bifallit Stats-Utskottets Förslag till
löner för de nya Stats - Secreterare»» och den allmänna
Beredningen.
Oeputationcn afträdde pä öfligt sätt beledsagad.
Uplästcs följande:
Utdrag af Protokollet hältet hoS
Högwördige Preste-Ständet den
I September I8oy.
S. O. Riksens Högloft. Ständers StatsUtskottS,
uti Memorial af den 2s sistledne Augusti
afgifne Förslag , till bestämmande as Stats-Werkets utgifter
för K:gl. Maj:ts Hof, och Hof - Stalls-Staters
underhäll, blcf ä nyo föredragit och af Preste - Ständer
enhälligt gilladt och gvdkändt; dock likwäl och
som den reglering af berörde Stater, hwilken i ftlgd
häraf blifwer nödwändig, swärligen lärer kunna med,
hinnäs före den i:sta instundande October, jfrän
hwilken dag StatS - Utskottet föreslagit, att den tid,
htvarifrän Kongl. Majit mä af StatS-Werket fä
Den 5 September. xvn
upbära den projectcrade summan af 270,200 Riksdaler
om äret mä beräknas; har Ständet ansedt sig
bbra till de Respcctive Med, StändenS bepröfwande
hentställa, om icke det borde till Kongl. MajrtS Eget
Höga afgörande i unKrdänighel öfwerlemnas, att, k
händelse Hans Kongs. Majit sä för godt finner, intill
detta ärs flut utskjuta »verkställigheten af berörde
reglering; hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle
till de Respcctive Med-Ständen samt StatS - Utskottet
wördsamt och wänligen inberättas. 17t luxrs.
Lx kro'ocoi!o
I. 17. ^.Im^vik.
Herr Gotlieb, Lori kreäric. DL
frägan om Ridderskapeks och Adelns ätaganbe af inqwartering
äfwcn i fredstider nu skall afgbraS, tror
jag, i anledning af hwad här blifwit i detta ämne
taladt och de Nej och Ja hwarmed flera propositioner
blifwit bcswarade; denna fräga icke kunna afgbras
utan genom votering. Jag önskade för min del,
att om Ridderskapet och Adeln skall ätaga sig detta
onus, sädant skedde Utan andra wilkor, än att inqwarterings
- skyldighet) utsträcktes till alla husägare,
hwilka hittils warit dcrifrän bcsriade, och pä samma
sätt, som den samma af ofrälse Ständspersoner nir
utgöres. Detta tror jag wara mera wärdigt för
Ridderskapet och Adeln, än att derwid fästa ätskilliga,
af flera wärda Ledamöter föreslagna, förbehöll.
Desta förbehöll anser jag dcstutom icke wara af nägok
wärde, eller motswarande förmän för Ridderskapet
och Adeln, ty ingen Adelsman, som möjligen kan
förskaffa sina brrn nägon annan utkomst, lärer sätta
dem i nägot handtwcrk eller handel, för att genomgä
7 a 8 läro-är. vesta wilkor betyda derföre
ingen ting sä länge Skrä» Författningarna äro gäl
-
xvm Den Z September.
lande. Om dctza uphäfwas, blir förhällandet hell
annorlunda.
Derefter uplästeS ben författade propositionen
, hwilkcn efter nägra smärre jämkningar siuteli,
gen af Herr Grefwe» och Landt - Marskalken förr,
flogs sädan, som följer:
Bifaller Ridderskapet och Adeln Borgare,
Ständets Protocolls - Utdrag , rörande åtagande af
inqwartcring för hus i Städerna i fredstider, med
wilkor, att all Inqwartcring, som ia naimo eller
med penningar skall utgä, till ^:del beräknas pä borgerliga
rörelsen och Adelar pä husen, fördelad dem
emellan efter hittils wänlig method; att i händelse
nägon Cassern - byggnad eller andra inrättningar till
Jnqwartcringens lättande finnas upförde, de af Frälse
husägare utan deltagande i de kostnader, som till
sädana inrättningar redan kunna wara gjorde, mä
gemensamt med de öfrige till samma ändamäl bcgag,
nas; att alla till Inqwartcring berättigade Tjenste,
män, som ärv husägare, sedan de betala Ingwar,
tering för sina hus, äfwen efter sin grad mä fä upbära
Inqwartcring; att alla förut undantagna huS,
ägare äfwen mä i denna Inqwartcring deltaga; att
alla publica hus frän inqwartcring undantagas; bwar»
jemte Ridderffapet och Adeln skulle yttra den önskan,
att idkande af all borgerlig näring emot ätagandc af
deremot swarande borgerlig tunga, mätte blifwa m
rättighet för alla Medborgare - ClaSser.
Härtill ropades Ja och Ne).
Friherre kossa, Lori ksenric, önskade,
att ordet förbehäll mätte sättas i stället
för ordet bnsk an.
Herr Lergfimsn, Ambrosius Mognus,
tillstyrkte, att det sista wilkoret rörande idkande af
borgerlig näring mätte aldeles utgä, säsom mindre
beb .gligt, om Riddcrskapet och Adelm skulle göra den
föreslagna upoffringrn.
Den Z September. xlx
Herr Landt-Marskalken frägade,
om Ridcrskapet och Adelén önskade att förbchäll sattes
l stallet för önskan.
Ropades Ja blandadt med tTkej.
Herr k o t b i '« e- b , Larl ^eerclric:, förr,
flög ämyo, akt det sista wilkoret mätte aldeles utgä.
Ropades Ja blandadt med Nej.
H e r r G r e f w e n o c h L a n d t - M a rskal
ken upläste ä nyo Propositionen med ordet
förbehåll j stället för önskan, frägandcs om Riddcrskapct
och Adeln densamma nu gillade.
Ropades Ja, Ne), Dotering.
Herr 8 t g 6 I n e ! ci , 8amuel , begärde,
att i Contra - propositionen mätte sättas , akt Riddcrskapct
och Adeln förblifwcr tvid sitt förut om inqwartcringcn
fattade beslut, och att närwarande
fräga motte hwila till nästa Riksdag.
Ropades Nej.
Herr ii a r ^ Ir m » n föreslog, att Dotcringcn,
för att ej hindra ättkillige sakers afgörande
i förmiddag, kunde till eftermiddagen upskjukas.
Ropades Nej.
Derefter uplästes sälom Voterings ^ proposition
, ben förut uptagne propositionen, jemte den
deruti gjorde förändring, af ordet önskan till förbehäll,
och med följande tilläggning:
Ocn det bifaller ffrifwcr Ja; ben dek ej will,
skrifwer Nej. Winner Nej, är frägan om Ingwartering
för hus i Skädcrne under fredstiden assi gen.
Ropades Ja och Nej.
Friherre b.ilzencrnnt2, ,
VViUbslm, yrkade, att förbchället mätte alldeles utgä.
Grefwe IV! örner, ^.clolpö Oöean ,
trodde, att om ordet önskan blefwe bibehället, skulle
beslutet blifwa Ridderffapet och Adelil wärdigare.
Mänge instämde häruti.
XX Dcn Z September.
Herr Grefwe» och L a n d t - M a rs
k a l k k n. Ätskilllge Hcrrar Ledamöter ästunda,
att ordet önskan mätte nyttjas.
Ropades Ja och Nej.
Herr Landt-Marskalken hcmstälde,
om dä ingen ting iner syntes stridigt än orden
önskan och förb chäll, Riddci skåpet och Adeln
icke skulle kunna förena stna tankar.
Harwid höides rop af blandad beskaffenhet.
Ester ytteiligaic gjord jämkning/ blcf Do»
terings - proposition antagen, sä lydande:
Disa lier Riddcrskapct och Adelén ,—.
— — — — — — — frän Jnqwar
tcring
unda tagas; samt att idkande af all borgerlig
näring emot ätagande af deremot swarande borgerlig
tunga, mätte blifwa en rättighet för alla
Medborgare - Classen
Den det bifaller skrifver Ja. Dcn det ej
will skrifwct k7ej. Winner Nej, är frägan om In»
qwartering för hus i Städcrne under fredstider afslagen.
Herr 'p k g m, ?elrr, erindradc, att hans
mening ej äsyftade ett afflag, utan att mälct mätte
hwila till nästa Riksdag, hwilkct han önffade skulle
hafwa utgjort Contra , propositionen.
Ropades Nej.
Grefwe körner, ^siolplr Loran.
Dä ordet wilkor är nyttjat i Propositionen och
derunder äfwcn slutmeningen rörande idkande af borgerlig
näring är inbegripen, fär jag härmed, utan
att opponera mig emot Propositionen, säsom redan
antagen, allenast begära för min räkning i Protokollet
reserveradk, at jag för min del icke kunnat till
denna flutmcning under denna form af ett wilkor
samtycka.
Härmed conformerade sig Herr Lilversto!-  pe, 6uk»k HHrskmm.
Den 5 September. xx!
Herr Silverstolpe, krestric Lamuel,
yttrade sig: Med Grefwe körner förenar jag
mig till alla delar och begär i Protocollek anteknadt
min protest emot all annan, form af propositionens
slutmening än den af en önskan. Wid en sä beskaffad
uppoffring, som den wi nu göra, kan jag mindre
än nägonstn anse det med wär ovärdighet dfwerensstäinmandc,
att ingä i »ägvt utbyte och jag finner det
ej heller med grundsats enligt, att framställa ett wilker,
som ej har ringaste samband med saken.
Widare conformerade sig med Grefwe körner,
Friherre Osterström, jacob, Friherre liljencrants:,
jokan VVilkelm, Herr Lraunerkjelm, Larl Ktar;rius,
Herr von Lckuitrenkeim, Daviel, Herr tstamrnarikölst,
l.orenro, Friherre Wrangel, Larl edstam,
undertcknad Silverstolpe, Axel Labriel,
Herr krakel!, Lustaf Anton, Herr Silfversparre,
^ron Isaac, Herr Strusseoselstt, Nickae!, Herr
von lorné, IVIickael, Herr von Llockenkröm,
Lalomon, Herr von Stockenström, l^ais, Herr
L^llenkrook, Loran, Herr Astlerbetk, jacob,
Herr ^öni^, kekr.
AnmälteS och emottogS en Deputation frän
bet hedcrwärda Bonde-Sländet, anförd af Riksdagsmannen
ifrän Blekingen jon jonsson, som tilkännagaf
att Bondc-Ständet bifallit StatS-Utskottcls förstag,
till Konungens, Drottningens och Kron-Prinsens
Stat, undantagande hwad deruti beträffar stuterierne
pä Kungsör och Strömsholm hwilken omständighet
Ständct ansett kunna skiljas ifrän det öfriga
och sälcdcS Slats-Utikoltcls Protocolls-Utdrag äterfdrwisat.
Äfn„„n),ex Bondc-Ständet, jemte
gjorde anmärkningar äterförwisat ConstilutionsKtfioktctS
förfiag till en Riksdags-Ordning.
XXII Den Z September.
Sedan Deputationcn dlifwit pä bfligt sätt
Utbclcdsagad, upbröls andra Clarens kista till wal
af Elector efter Herr ?LK1m»n, och befann dertill
hafwa dlifwit wald N:o 496 Herr LtallaammLr,
Otto henric, Major.
Derefter företogs den dcstukna voteringen, hwilken
esler gjord rösträkning bcfans hafwa fölunda
utfallit.
Ja 8Y.
Nej 88.
I anledning hwaraf Herr Grefwen och LandtMarsk
Aken tllkännagaf RidderskapetS och Adelns bifall
till Åtagande af inqwartering fbr stna hus i
städerna under fredstider, emot de dcrwid i propositionen
fästade wilkor.
Ridderskapct och Adeln ätffildes kl. ^ z.
In ststsm ?ro»oco!i>.
6. LilVargtoipa.
Onedagen den 6 September.
istenum klockan 9 förmiddagen.
Uplästes lill justering ett
Utdrag af Protoeollct hältet i Högloffige
Riddcrffapcls och Adelns stienum dm
s Sept. 1809, rörande Inqwarteringö
ökagand" för hus i Städerne
under Fredstider.
Herr !> o t kliet), Lar! I^restric, yttrabe
stg: Wid dettaDrotocolls-Utdrag fär jag göra följande
anma kniog. Enligt detsamma har Riddcrstapct och
Adeln för stna hus ät' gil stg Jngwartcring lill twätredfedclar
mot Borgcrffapct, ined en tredjedels afdrag
ning
-
Den 6 September. ror
ning för borgerliga rörelsen; dä, enligt Kongl. Brefwen
af den izrde November och s December 1766-  Jnqwartcringc» likwäl skall utgöras endast till hälften
af Ståndspersoner emot Borgare, hwilka, dä de
äro Husägare, skola draga den till dubbelt belopp för
deras borgerliga näring. Ordalydelsen af Kongl Brettvet
den December 1766 är följande: — — —.
"kommandes denna Inqvartering pä det sättet att utgöras
och erläggas, att allt hwad till JnqwarteringSFondcn
tarfwas öfwer Tolags-inkomsten, bör dragas
af Borgel skåpet enskildt till hälften, och att, till den
andra hälftens insamlande, grund tagcs af husen och
gärdarna uti hela Stochholms Stad, och det efter enahanda
proportion i beräknandet, som de till BrandwaktS-afgift
äro taxerade, dock att alla publique hus,
sä wäl som Ridderskapcts och Adelns hus och gärdar
samt Prästerskapets Embets - och Publique gärdar, jemte
egne af dem sjelswa bebodde hus, komma att blifwa
härifrän undantagne."
Kongl. Brefwet af ben izrde November samma
är är af samma innehäll. Enligt den underrättelse
en af Jnqwarterings-Commitzionens Ledamöter härstädes
lemnat mig, följes ännu samma princip wid Jnqwarterings
fördelande mellan Borgare och Ständspcrsoner,
och jag underställer Högloft. Ridderskapct och
Adeln, om meningen warit, att Riddersklpet och Adcln
skall ätaga sig högre Inqvartering, än Ständspersoner
hittils utgjort: i annat fass bör wäl stidant rättas
uti detta Protocolls-Utdrag, som skall underrätta de
audra Ständen om Riddcrskapcts och Adelns beslut.
Herr Lilkverltoips, ?rrst ic, hegärde,
att Prolocolls^Utbraget mätte förbllfwa of' än
-
ros Den 6 September.
dradt säsom alldeles enligt med -Propositionen, hwarhfwer
blifwit votcradt, och förcstälde att det wore mot
den nödiga ordning om ett dcsint fattadt genom votcring
undergingc nägon rubbning.
Grefwe körner, Allolpk Goron.
Om frägan wore att företaga nägon förändring stridande
mot Ribbn skupels och Adelns beslut; sä wore
det ej jag som skulle räda Högloft. Riddcrskapct och
Udel» att däruti ingä; men dä, säsom i detta fall, ett
misstag förelupit, tydligen stridande mot den gällande
fbrfattnings-lydelse, hwars iakttagande Ridderskapcts
pch Adelns beslut äsyftat, synes mig en rättelse deruti,
längt jfrän att wara stridig mot RiddcrskapetS och Ahclns
afsigt, twärtom instämmande dermed.
Undertecknad Lilverstolpe, ^xel Gabriel
, utögd sig fä göra den anmärkning, att efter
ben nu kemnade uplpsning om författningens stadgan,
de och den i följe deraf hittills wanliga praxis, be,
funnes följande ord i Protocolls - Utdraget» att all
inqvartering, som in natura eller med penningar
skall utgå, till ^:del mä beräknas pä
borgerliga rörelsen, och Adelar pä husen
fördelade dem emellan efter hittills wänlig
method innefatta en uppenbar contradsttion, enär
den hittilS wanliga fördelnings, methoden , hwilken
Riddcrskapct och Adeln nogsamt sjelft kände wara
den, fyin ivid Bestut-ts fattande äsyftadcs, icke wore
effer proportion af H:del och Adelar, utan efter pro.
Portion af jemt hälften för hus. och hälften för borgerlig
rörelse» sä att om den förstnämnde proportionen
skulle blifwa rättesnöret, sä stridde den emot den
hittils wanliga methoden, och att om den hittils wanliga
methoden skulle säsom rättesnöre anföras, sä blef,
«k
Den 6 September. isz
wc äter proportionen helt annan, än ben förstnämde:
i anledning af hvilken slutledning en rättelse spntet
undertecknad oundwikelig
Härvid
ropades med och mot.
Herr Gottilieb. Jag pästär viflt icke
akt nägon förändring uti Ridderskapets och Adelns be»
flut skall ividtagas. Jag anhäller blott, att min anmärkning,
fotad pä Författningar och praxis vid in,
Hvartcringars fördelning» mä komma för min räkning
till Protokollet. För egen del har jag ingen ting e'niot
huru hög inqvartering Riddcrskapet och Adeln sig
ätager.
Efter nägon kort öfverläggning fann Riddrrskapet
och Adeln tjcnligast och med sin mening wid
Beslutets fattande bestämdt öfwercnsstämmande, att
i Protocolls - Utdraget blott den hittills wanliga method
skulle säsom fördelningsgrund för inqvartcringm
nämnas.
Under det denna rättelse werkstäldeS, upläste
Herr bloräenstoipe, AmZars, följande
kill Protokollet:
Ehuru det är en berömwärd Regel, att hwar
och en bör pä hederligt och lofligt sätt förnämligast iakttaga
alt hwad som befordrar ens närvarande eller
tillkommande wälfärd eller, som man säger, icke försumma
egne angelägenheter, anser jag dock i tvifla fal
Vefla bgnamärken brlligtwis böra uraktlätas: Ibland
befle spncs mig med skäl kunna räknas, dä nägon af
egen fri wilja eller genom ett wunnlt förtroende ätagit
sig ett eller annat Fullmägtigskap. OcnneS ovillkorliga
pligt är säkerligen dä, att till dm xttersta
point
104 Den 6 September.
point redeligen fullgöra det samma, samt ätminstone
icke uraktläta, än mindre uphöra med hwad ett Ombud
manligen tillhörer, utan att gifwa sin principal
tillkänna hindren eller omöjelighetcn, akt med Fullmägtigstapct
fortfara. Att samma principe äfwcn bör
följas, samt äfwcn genom Lagarna är tilläten,
kan ej bestridas. Men att som stedt ivid denna Riksdag,
flere personer, i mänga wcckor, ja mänader hafira
abscnterat sig, som förut blifwit walde till Ledamöter
uti de mäst angelägna Utstött; detta har bäde förundrat
mig och troligen wäcker flere af Riddcrstapets och
AdelnS missnöje, halst som genom deras fränwaro säkerligen
Riksdagsärcnderna blifwa uppehällna. Jag
fär derföre hos Högloft. Ridderstapet och Adeln ödmjukt
hemställa, om icke hwarje Utstötts Ordförande
bör tillkännagifwa huru mänga bristande Ledamöter
det är af Riddcrstapets och Adelns medlemmar; dä
i min tanka npa Ledamöter böra genast mäkjas uti deras
ställe, som redan en längre tid warit borrta, i
sy n^hct dä desse icke wederbörligen tillkännagifwit sin
borv-.si eller söretcdt lagliga hinder för sin fränne
' e; Anhällande jag att häruppä fä Herr Grcfwcns
och Landt-Marstalkcns proposition.
Begärdes pä bordet.
Grefwe O e 1» 6 ar 6 re , ijscob. Som
saken är begärd pä bordet, lärer jag wäl ej nu derom
böra yttra mig; men t annat fall anser jag min pligt
säsom äldste Ledamoten i Hemliga Utstottct, i anledning
af Herr H>iorci^n8toIp68 yttrande , och för att
undwika de förcbräclscr uraktlätandct skulle mig ädraga,
nämna, att en af Lcdamöterne i Hemliga Utskottet
nu nägra wcckor warit borrta, och det utan att
fin afresa hos Kongl. Maj:t anmäla, hwilket jag sä
mycke;
Den 6 September. 10Z
mycket widare wet, som Hans Maj:t frägat mig efter
honom. ,
Herr Landt-Marskalken frägade,
om Herr Grcfwen menade Herr Lcbönström.
Grefwe Oe^aOarstis swarade härtill:
Ja , Herr Grefwe och Landt-Marskalk, det är Herr
^)fwersten och Commcndeuren Lckönström, som, utom
wid frägan om Successionen, de§ Mcdbrödcr i Utskottet
derstädes ej sedt, och jag trodde skyldigheten fordra
, att fdrst e) försumma sä angelägna gbromäl,
som Herr Grefwcn och Landt-Marskalken sjelf
wet i Hemliga Utskottet flera gänger fdrewarit, och
för dek andra, dä helt och hällit enskilta skäl nödga
en att borrtresa, anmälan hos Ordförande borde
föregä.
Häruti instämde Herr Gyllenkrook, Goran,
och ännu en och annan Ledamot af Ridderskapet och
Adeln.
Herr Grefwen och Landt, Marsk
al ken upgaf, att Herr 8csiönström hos honom
anmält sin bortresa, och Herr Landt-Marskalken hos
Konungen; samt att wid Hemliga Utskottets sista sammanträde
hade Herr skönström warit sjuk, men wore
nu äter tilfrisknad, och äfwen redan till Staden äterkommcn.
Derefter uplästcs och godkändes ofwanberörde
Prokocolls-Utdrag sädant som följer;
rv6 Den 6 September.
Utdrag af Protocollet hältet i Högloft.
Ridderssapets och Adelns klenum ben
5 September 1809.
S. D. Föredrogs dek Wällofl. Borgare-Skändets
den i8:de Julli uplästa och pä bordet lagda Protocolls-Utdrag
af den i4:de i samina mänad, äspftande
en förklarings erhäklande af Ridderskapcts och Adelns
hus i Städerna under Fredstider.
Efter noga öfwcrwägande af detta ämne samtxcktc
Ridderskapet och Adeln att ätaga sig inqwartcring
för sine hus i Städerna under frcds-tidcr med
följande wilkor nemligen: att all inqwartering, som
in natura eller med penningar skall utgä, fördelas pä
Ridderffapet och Adeln efter hittils för StändSperso-,
ner wänlig methode, att i händelse nägon CascrneBpggnad
eller andra inrättningar till inqwarteringcnS
lättande finnas upfbrde, de af Frälse»Husägare, utan
deltagande i de kostnader, som till sädana inrättningar
redan kunna wara gjorda, mä gemensamt med de öfriga
till samma ändamäl begagnas; att alla till Inqwartcring
berättigade Tjenstemän som äro husägare,
sedan de betala inqwartering för sina hus, äfwcn efter
sin grad mä fä upbära inqwartering; att alla förut
undantagna Husägare äfwcn mä i denna lnqwartcring
deltaga; att alla publika hus frän inqwartering
undantagas; samt att idkande af all Borgerlig näring
emot ätagande af deremot swarande borgerlig tunga
mätte blifwa en rättighet för alla Medborgarc-Ckatzer;
om hwilket beslut de öfrige respcctive Ständen genom
Utdrag af Protocollet wänligcn skulle underrätta-. Ht
supra.
Grefwe De la 6 arfi re, ^acob. Dä
Ridderskapet och Adeln fattat ett beslut, kan det ej
än
-
Den 6 September. rc>7
ändras; men för min enstilta drl stall jag anhällq
att i Protocullek mätte infdraS, att jag aldrig kan
deltaga i eller bifalla, att i cn flera gänger upläst,
godkänd och i behörig ordning framstäld proposition,
ö^wer htvilkcn votering blifwit anstäld, ordalydelsen
följande dagen st-ll kunna förändras.
Herr Lilkverstoips, kreänc, yttrade
sig wara af enahanda tanka, ätminstone att
hwad nu händt aldrig mätte kunna tjena till präjudicat
att framdeles ästadkomma förändring i ett genom
votering fattat beslut.
Friherre Legerström, ^acob, utlät
sig i likhet med Grefwe ve la Larstie.
Herr blorsienltolpe ^nster8, biföll
samma yttrande i allmänhet, men trodde, att en förändring
more tillätlig dä, när densamma äsyftadcs att
ätcrföra beslutet till full öfwerensstämmclse med Ridderstapcts
och Adelns werkcliga mening, och till en
rättelse enlig med cn författnings bokstaflig» fbrrstnft.
Herr ko t k lie-b, Larl breejric, upläste
till Protvcollet ett anförande sä lydande:
Herr Grefwe vela Larstis wäckte
i gärdagcnS klenum uppä dä anförda stäk den fräga,
om icke Höglofl. Ridderstapet och Adeln skulle wilja
anmoda Riddarhus-Utstottet att Lfwersr och gransta
hwad som ännu äterstär' af Ridderstapcts och Adelns
sä kallade Privilegier. Nägot bcsiut häröfwer klef icke
tagit, och dä jag wägar äter wäcka denna fräga, ster
-et i dm bfwertpgelse, att sädant wore förenadt med
MYL--
108 Den 6 September.
mycken nytta, hälft enskilt i afseende pä Ridderffapet
och Adeln och under förmodan, akt man icke bör helt
och hällit uraktläta egna fördelar för akt endast och al»
lenast tänka pä andras. Ehuru berömwärdk säbant
kan wara, anhällcr jag för nägra ögnablick om RidderskapckS
och Adelns upmärksamhet pä betta ämne.
Af Ridderffapcts och Adelns privilegier, en benämning,
som jag önskar detta Ständs fri - och rättigheter
aldrig erhällit, lärer nu e) mycket äterstä att
bortgifwa, ätminstone icke nägot af betydenhet; cn^omständighct
som ej lärer kunna räknas Ridderffapet och
Adeln till last: men som, ehuru med möda, ännu torde
kunna upsökas en och annan förmän Ridderffapet
och Adeln fbrbchällcn, som kunde anses böra erhälla
rn mera allmän utsträckning eller helt och hällit afstäs;
sä bör hwarje Ledamot, ulan att behöfwa anställa en
mödosam granskning af wära stora privilegier och jemföra
de gjorda cessioncrna med privilegiernas hittils
gällande innehäll, äga tilfälle att i ett sammandrag
med lätthet och bcqwämlighet inhämta hwilka uteslutande
firmäner ännu tilhöra Ridderffapet och Adeln
och derefter inrätta stna beslut. Man torde-derigenom
blifwa fullkomligt underrättad i fall något twifwelsmal
ftulle upstä, att detta Ständ, som sä wäl
i Swerige alltid ägt, som i andra lika uplysta Stater
ännu, äger wista uteslutande rättigheter, säsom en
wälförtjent belöning för stora förtjenster emot Fäderneslandet,
nu mera ej innehafwer nägra sädana, utom
dest Ledamöters medfödda Riksdagsmanna.rätt; och om
detta warit ändamälct, sä är det ju ljuft och tillfredsställande
att nu se detsamma sä wäl och
lyckligt wara upfyldt.
Ehu
-
Den 6 September. 109
Ehuru det är nog för Ridderskapet och Adeln
att äga medwetandet af upfylda pligter emot Fäderneslandet
, dä det war nära sin undergäng; ehuru det
^ är nog för detta Ständ, altid lifwadt af den sanna
äran, att sjelf weta sig hafwa gjort de största, de
känbarastc uppoffringar till enighetens bibehällande
med sina Med-Ständcr, dä den ej pä andra wilker
stod att winna och Fäderneslandets sjelfständighet bibehällas;
sä wägar jag likwäl tro, att om Ridderskapcts
och Adelns Eessioncr till de andra Ständcns förmän
, till deras ordalydelse skiljas ifrän, och synbarligen
uteslutas utur Ridderskapets och Adelns sä förhatliga
Privilegier, allmänheten kanske bättre skulle
inse och med mera rättwisa bcdömma wärdct af hwad
Ridderskapet och Adeln uppoffrat » billigheten af hwad
de förswarat; och dä uti ett sammanhang i öppen
dag lägges, att detta Ständ ej mera äger nägon förmän
, som synes förnärma andre Medborgare, eller är
stridande mot de nu här rädande »plösta grundsatser,
all afund, hwarmcd wära Privilegier hittilS blifwit
bctragtade, skall förswinna.
I anledning häraf och dä i alla fall en Författning
eller Lag, som stympas och förändras, äter
bör sättas i ordning, sär jag ödmjukast hemställa,
om icke Riddarhus - Utskottet mä anmodas att författa
ett Sammandrag af Ridderskapets och Adelns
Privilegier, med uteslutande af alla de punckcr deruti,
svin Ridderskapet och Adeln under denna Riksdag an,
lingen afsagt sig eller förändrat, och dermed till Ständet
inkomma; hwarefter dermed kan tagas den författning
, som Riddcrskape! och Adeln sinner lämpclig.
Härom anhällcr jag om Herr Grefwens och LandtMarskalkens
proposition.
(Z r e st
ilo Dcn 6 September.
Grefwe O e ! g (Z s r 6 i e , ^Zcob. Dä
jag l gär först wäcktc dcn motion den wälda Ledamoten
nu omnämnt, war cj min tanke, att hwarken
sjelf winna uplysning, än mindre alt meddela den ö?
de wärda Män, som utgöra detta Slärd. Jag är
bfwertygad, att de äga dcn fullkomligen förut. Min
tanke war,.att för en Allmänhet, som i kjelfwe; -Verket,
ofta okunnig om hwad wi af Privilegier äga öfrigt,
lika ofta som obilligt förcbrär oh dem wi cj ä---  gc. Min tanke war, att Riddarhus - Utskottet skulle
anmodas, att utlemnande alla de delar af 172Z örs
Privilegier, som antingen fordna Regeringar ost fräntagit
eller wi fjelfwe ivid förra Riksdagar eller denna lemnäs,
som i allmänna Lagen och Författningar äro ch gemensamt
med andra Medborgare tillerkände, eller som
tillhörande jorden nu äro lika för hwar Swensk man,
j hwars hand ben mä wara, särskildt till Rid^erska--  pct och Adeln upgifwa. hwad ak wära Privilegier
werkeligrn är i behäll. As Z2 §§, !'o,n utgöra "?2Z
örs Adeliga Privilegier, äro k nske 2 eller g §§. bitchällnc,
och beha af sä föga betydenhet, att för min
enstildta del ätminstone jag ej skulle inte nägon wäda
att dem lemna, i synnerhet om wi derigenom nödde
det länge wäntadc mäl, att sä wisa , det wi ät det
allmänna offrat akt hwad af wära sä kallade rättigheter
war as ett wcrkcligt eller wäscndtcligt wärde.
Herr kotbiieb, Larl ^recina, yi«
träde seg att lika med Herr Ercfwens mening, rörån,
de remitzen till Riddarhus-Utskottet, hade ock hans warit,
säsom hans yttrande kunde utwisa.
Herr Grefwen och Landk-Mar,
skalken gjorde i enlighet med Herr Grefwe Oe 1»
6LrUies och Herr!<otk1ieb5 yttrande, proposition, att
Skid,
Den 6 September. rri
Kiddarchus-Utskottet mätte uodragas att inkomma med
ett sädant sammandrag af 172^ ärS Adcliga privilegier
hwaraf kunde utrönas hwilka af de Riddcrskapet
och Adeln förut tillhörige uteslutande rättigheter ännu
öfrige äro.
Difölls.
Herr Zengerlein, sacob, och hwilka
Ridderffap'ct och Adeln förut ägt.
Grefwe O e la 6 nr 6 ie, det »isar sig
sjelf, när wi fä se hwilka älcrstä.
Grefwe körner, t^ciolpk 6öran, ansäg
Utskottet' äfwcn böra uptaga hwilka säsom med
Säteri-jordens besittning stedt, blifwit kill alla Mcdborgare-Clatzer
utwidgade.
Grefwe 1)6 !n 6ar6ie8 och Herr
l^otbliebs yttranden remitterades till Riddarhus-U^
stottcl.
Föredrogs ä nyo Acwillnlngs-Ulstottets den 29
Augusti pä bordet lagda Memorial, af den 25 i samma
Mänad, innchällande tillstyrkande ä Grefwe llumi1tvN8
och GroHandlaren Lanteslons Memorialcr,
hwaruti ästundas, att dä 60 Z. Regcrings-formcn uttvisar,
att till Bewillningcn räknas Sjö - och LandTullS
samt Accis-afgtfterna, Post-Chartä Sigillarä och
Husbehof--Bränneri-medlcn, BcwillningS-Utstottct altsä
mätte fä sig updragit att granska dche Bewillningar
sch till -iikseu- Ständer upgifwa dr förändringar Ut
ffot
-
112 Den 6 September.
skottet deruti kunde anses nödige och nytkige, i synnerhet
hwad utgörandet och fördelningen deraf angiugc.
Derjemte uplästcs de Memorialet ätlöljande
Bilagor samt Herr von lornes den L^tdc Augusti
pä bordet lagda Dictamen, rörande berta ämne.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken
gjorde proposition till bifall pä Bcwillnings
- Utstotteis bclänkande, hwilken med Ja beswakades.
Grefwe körner, ^stoipb Loran, ups
ropad, yttrade sig, att bet more ej hans egen, utan
Friherre l/rlbssiysils tankar, som han nu finge den
öran för Riddcrskapet och Adeln framföra; att Memorialet
wore nägot längt; att han derföre funné sä
mycket mera skäl att anhälla om Ridderskapets och Adelns
tälamod, och att dä man talar i ett ämne,
h-oaraf man warit lidande i flera är, det torde böra
ursägkaS den olycklige alt wara nägot mängordig.
Härefter upläste Grefwe thörner
Friherre 1 b o 6 ^ KIs, Lustaf, Memorial,
sä lydande:
Ehuru motbjudande det är för en oskrymtad
grannlagenhet att tala för saker som jämwäl omfatta
talarens egna intcrctzc; sä tror jag likwäl, att denna
tänsta c) bör Stenhälla jfrän upfyllandet af den answariga
pligt, som åligger hwarje redlig man, den, att beifra
allt hwad rätt och godt är; Och jag skall sä mycket
mindre undandraga mig dcrifrän, som, om jag är o
Witz,
Den 6 September. iiZ
v>§, att, oaktadt all ruin välmening, gagna den goda
sak, hvars försvar jag ämnar göra, sä är jag deremot
nästan öfvertyga!», pä grund af 20 ärS tung
erfarenhet, att ätminstone för mig sjelf, ingen personlig
förmon derigenom bcredes. Jag torde säledcs fS
smickra mig med bet hopp, att betta mitt Memorial
benäget uptagcs, säsom en gärd af mitt nit för upfylkandet
af Mcdborgcrlighckcns plikter t allmänhet, och
af min billiga tilgifwcnhet för en Corps af Rikets Embetsman,
som förenar en förmanande contrast af lysande
pta för dagen, hvilken ofta blifvit mWnnad,
Med ett verklighet af ovanlig uselhet för hela ätcrstäende
lifstiden, hvilken aldrig blifvit behjertad; en
Corps, hvars medlem jag warit, och den jag ännu tilhör,
icke mera genom den verksamhet, hvarmed jag
fordom, uti kika sä wigtiga, som brpdsamma konjunkturer
sikt gagna, och jag vägar säga: gagnat Fäderneslandet,
Utan säsom deltagande uti den tvitzerligcn graduerade,
dock öfwer hufvud, förtjenst och behof lika
mMännande vedergällning, Staten tillagt ät deh medlemmar.
Om Sveriges Embetsmän i allmänhet, hälst
de med pcnninge lön, kunna anses illa lottade, om de
säledkS alla förtjena Riksens StänderS behjertande till
möjcligaste uprättclsk, sä är det i synnerhet pä den sä
kallade Minister-Staten, som jag vägar fästa deras
upmärksamhet, och för densamma anropa deras rättvisa.
Den delen deraf, som rbrcr de i actiditet stadde
medlemmar af denna Stat, stall jag sä mycket mitt.
dre vidröra, som bestämmandet deraf, underkastadt lidens
och omständigheternas ombptlighet, pä-ett Uteslutande
sätt, synes tillhöra Konungen, hvilken, enligt
g2 §. af Regerings-formen, äger att Mätta Ministrar
och alla öfrige till Utrikes Bestickningarne hö.
Tredje Band. N:o 15/ 16. rån
-
114
Den 6 September.
rande Tjenstemän. Blott denna allmänna anmärkning
torde tillätas mig, att, likasom Rikets nytta af inhemska
Embetsman»»-Stater ej beror af Embe'smänncnS
större talrikhet, eller högre titlar, utan af dugelige
och efter behof med behöflig lön sörseddc Subjeeker;
sä gagnaS icke heller Riket, hwarkcn af B>skickningar
pä flere, än sädane ställen, där de äro oumgängclige,
eller af högt caractcriscradc och med sä kallad
representation förscdde, men ej i mon derefter lönade
Ministrar. Är Personen wäl wald, och derefter
behandlad, answarar han för gagnet. En »skickelig
Ambahadcurs mitztag falla blott mera i ögat, än en
annan utskickadL med mindre caractcrc, och kosta mera.
Atllafhjclpa sädant, medelst doubrcring af personer,
torde wara att nägot förmpckct behandla hela
fåken, som ett Thcatcrspcl. Äffar nägon Utländsk
Magt, den wi bchöfwa menagera, att fä Ambatzadcur;
dä, men ock endast dä, lärer man nödgas foga stg
derefter, sä länge som pästäcndct ä ena, och tvärt beroende
deraf ä andra sidan fortfar; men eljest tordr
Ambafladcurs-caractcren kunna bandlysaS utur wärk
StatS-förslag; undantagandes för sädane owanlige tilfällen
af GiftermälS-andrag och Förlösningar, med
nrcra, ä Konungens och det Kongl, husets wägnar, dä,
för en kortare tid, Ambatzadcurers sändande hrtkils
warit brukcligt.
Jag har hört prkas det Förstag, att härefter,
tvid de fleste Hof, hwilkas antal efter en allmän fred
synes blifwa ansenligen ökadt, endast skulle hällas sä
kallade Lk>LrAe-8 cle8 ^Kairas; och dcrwid har jag
blott uplysningS-wis detta att anföra, att säsom en
Lkmrtzö U'sffaire8 är ansedd att företräda en fränwarandr
Ministers ställe, lärer man icke gerna kunna
börja
Den 6 September. iig
bö>-ja med att kill de nya Höfwen skicka LsiarAL8 6cs
^ff:u>-68; utan om desse framdeles skola blifwa permancnte,
lärer man dock, ivid den diplomatiska relationens
första öpnande, nödgas sända en Minister af den rang
Höfwen emellan blifwit öfwercnskommen; hwarcftcr se?
dermera, kanske efter en likaledes tilträffande wänlig
öfwercnskommclsc, som fastställer reciprocitcten, Olasr^ös
ch'-^stairt:8 kunde förestä Beskickningen.
Jag wändcr mig till mitt. egcntcliga förcmält
rappellcrade Minister-Staten; och denna företer wisserligen,
ifrän dess Lfwcrsta till dess nedersta delar, ben
ömkcligastc tafla som kan ställas under Riksens Släns
ders ögon. Sjelfwa det ny ste Reglemente, som. stadgar
härom, är af är 17^6 en tidpunct, nog nära
tvär egen, för att wäcka wär förundran öfwer det dä
ännu sä illa beräknade bchoswcn; men hwarifrän den
till denne dag framst idna mellantiden warit åtminstone
läng nog, för att nu stuta den orättwisa och
ben stada, jag will ej säga, del Moraliska och Physista
elände, som derigenom i detta Nike upkommit. Intet
torde till äfwentyrs starkare tala för nddwändighcten
af en reform till förbättring uti denna del, än
att sjelfwa Konung (llumw/rk' IV:dc bensaw,
ma bädc inlrdt och ämnat samt i anledning deraf an.-  b-f.-ll» ^ä warandc Presidenter uti Kongl. Canjlict och
Slats-Contoiret, att uppgöra en ny Stat soni dock
ej haft »ägon päföljd, sä litet-, som nägon af samma
Konungs andra nyttiga Författningar; dä det warit
lika som ett egit öde, som utmärkt denne KonuNgS stp,
relsc, att det äro endast hans vwisa och apairivtistg
bcstut, som gätt i wcrkstAlighct, och ästadkommit hela
deras f-rdcrfiiga werka».
Emel
-
Li6 Den 6 September.
Emellertid fär jag nu draga mina upgifter
utur den, i enlighet med samma 1766 ärS Reglemente,
för detta är iZoy af Kongl. Stats-Contoiret upgjorda,
och af betz Styresman mig benäget meddelade
Stat för rapclleradc Ministrar, med mera.
Der finnes upförd en Ambassadeur, med ZOOO
R:drS pension. I jemförelse med bet öfriga, är detta
wiherligen en betydlig summa; men dä ben är personel,
och lämpad efter serskildt förekommande considcrationcr
af bäde förtjenst och behof, lärer derwid sä
mycket mindre behöfwas nägon anmärkning, som man
för framtiden hoppas att ingen Ämbatzadeur mera
skall finnas pä Rikets Stat. Sedan komma Ministrar
af andra rangen; alla med en pension, stor 250 R:dr.
blott en enda man finnes uti denna Latkegoris, för
hwilken ben skäligt ampla exception finnes gjord, att
honom sedan är 1807 blifwit tillagd 1620 R:brS
örlig pension, med ben föreskrift, att han derivid skall
bibehällas, till dest han antingen fär en ny beskickning
eller nägot ordentligt Embete, med en lön, som ej
fär wara ringare, än pension. Är detta undantag
grundadt pä ben undantagneS förtjenst, sä böre alle
wi öfrige, som befinnas pä samma Stat, antingen
häpna för hans bfwerlägsenhet och rodna för wär 0-  duglighet, eller ock bör hos honom förutsättas en öfwerwägande
brist i yttre tilgängar, ben jag, ätminstone
jämförde med mina egna, ej kan »vidkännas. Skall
äter detta sättaS pä räkningen af Kongl. Näd, sä torde
dock sjelfwa Näde-summan böra flyttas pä en annan
Stat. Säsom Minister af tredje rangen, ftär
jag ensam pä listan, och jag bekänner att det hjelteligen
gläder mig, att wara ensam; ty jag känner Gud
ske lof! emot ingen min like, en sä hatfull owilja, att
zag skulle önska honom, att ber hafwa ett rum brede
wid
-
Den 6 September. 117
tvid mig, med 200 R:drs pension! I fbrbigäenbe torde
jag allenast fä nämna, bet jag af Konung 6vben
!II:dje redan är 178Z blifwit utnämnd til!
Minister af andra rangen, och säledes kanssje pä
Staten e) borde stä upförd för tredje rangen. Denna
anmärkning är dock wida skiljd ifrän allt flagS
klander. Jag finner för wäl, att allt hwad mig angär,
hör till en altför aflägsen tid,, att af den nya
och unga Generation som upkommit, wara kändt eller
wärderadt. Lksr§ö8 fiss hwilka äro
egentligen sädane Commistions-Sccrctcrare, som under
Ministrarnes fränwaro njuta en del af Vestas tracta»
mente, äro upfbrde för samma pension, som CommiSsions-Sccreterare,
nemligen för 66 Rrdr. Z2 st.
Efter deste authcntiffe upgifter torde jag fä
ifwerlemna till Högloft. Ridderskapets och Adelns egit
uplysta omdöme, om de finna, att bcste för alla rap.
pellerade Ministrar stadgade wilker, utan allt afseende
pä Personernas serskildta fbrtjenstcr eller behof,
swara mot deste Tjcnstemäns rätt? emot Nationens för.
bindelse till rättwisa och tacksamhet? Har nägon till
Minister-Staten hörande person brustit i sina pligter,
ware det längt ifrän mig, att äska för honom förskoning!
Är han rent af oduglig, sä rätte man, ju förr
dest häldre, misttaget med dest tilsättande, genom rappells
utfärdande! Har han uti nägot enkelt fall warit
försumlig, sä tiltales han med erforderligt alfwar.
Skulle han till ock med blifwa brottslig, sä warde
han dömd och straffad, med all laglig stränghet. Men
uti allt annat fall kan det wara billigt ä ena, kan
det wara drägligt ä andra sida», att gifwa och emottaga
för kanskje mänga ärs brydsam, ofta wlgtlg, alfid
kostsam tjenstgöring, kanske wid astonen af ett mödosamt
lif, säkert efter tilryggaläggandet af den bästa
äldern
!l8 Den 6 September.
äldcrn, och dä man således hwarken mera har kraft
eller hog, att börja en ,iy tjcnstcb na, att dä emottaga,
säger jag, cil försörguing af högst 2ZO, 2OO, till
och med blott af 66 R:dr. g2 H.7 och sä beskaffade
wilkor har Staten icke dragit i betänkande, att ytterligare
förknappa medelst utomordcnteliga Bewillningars,
K igsgärdcrs, med mera, päläggandc; utom hwad i
Stats-Contoiret wanligen afdrages i Centonal - och
dylika ordinarie afgiftcr. .Skulle häremot anmä kas, att
sädana utomordenteliga afdrag ej kunna utgöra nägon
betydlig summa, sä rattwisas sädant wihcrligcn genom Fondens
obetydlighet, hwarifrän afdragct sker; men huruwida
till och med ben mlativa proportionen härwid
blifwit iakttagen, torde jag fä uplysa med mitt eget
exempel, dä jag, som äger 2OO R:drs pension och ingen
förmögenhet, blifwit älagd, medelst de sednast utkomne,
men till deras kraft sedermera suspenderade
Debetsedlar, ä detta ärs Krigsgärd, till erläggande af
R:dr 109 Banco.
Skulle ett sädant behandlingssätt ännu längre
uti mitt Fädernesland fortfara, och säledcs gillas, fär
jag ätminstone försäkra, att sädant e) har stn like uti
nägot annat civiliscradt land. För att ej gifwa ät
bcwiskt häraf för mycken widd, skall jag endast nämna
att uti Danmark, ett land, som ingalunda är rikare
än Swerige, och det wi sä gerna anse ost wida underlägset,
(skulle rättwisan eller ädelmodet endast dcrifrän wara undantag,
n?) Uti Danmark fät en Minister, som fbrestätt
endast en Beskickning, och det ej särdeles länge, ett Ainbt,
som swarar emot wära Landshöfdingedöme»: Har han bestrjdt
flera BestiFningar uti en längre räcka »f är,
blir ha» Stifts-Ambtman, som swarar emot Geiicral-Gouyerireurer
hos oh; och dä sädana Embeten
ej genast äry lediga, fä de rappelleradr Ministrarne sä
kallade
Den 6 September.
1:9
kilade wänte-pcnningar af 12 eller isoo, ända kill
LvQO R:dr. ärligen. Oär är dä belöning och upmuntran,
medelst säkerhet emot nöd och brist pä äldcrdomen.
Är det sä hos otz? Kan en man af witz upfosiran,
jag will ej säga, man wid etl witzk lefnadssätt
och kommen till en älder, der man werkeligen har swärk
att ändra smak och wanor, kan han anses wara lif,
närd med 66—200, högst 2soR:dr om äret? Förafskcdar
Konungen, pä sädana wilkor, någon af den
ringare betjeningen wid sin person? Hwilken privat
man, nog förmögen att hälla kammartjenare, skulle tro
sig affunncn emot en sädan, efter en längre och trogen
tjenstetid, med en ringare försörjning för betz äkerstäcnde
dagar?
Om häremot illwändcs: "Ni sär skylla Er sjelfhwarsöre
ingick Ni friwilligt uti c» bana, hwarS ömkcliga
utgäng Eder ej war obekant?" -hwarsöre?
Denna fräga kunde snart sträckås till alla Rikets Embets
- och Tjenstemän ; och männe Riket wore belätit,
om alla detz Jnncwänare, som förutsett möjelighctcn,
endast sytzclsatte sig med den enskilda idoghctens utwecklande,
innom de sä kallade näringarnc? Wära anlag,
wära böjelser, wära färdigheter äro olika: alla
skola begagnas till Fäderneslandets nytta: och 0-  lyckligt det land, der Rikets gagn uti de sä kallade
Embeten , ej utgör ett hufwud-föremäl för det upwäpande
siägtets ärelystnad och täflan uti alla dertill erforderliga
egenskaper! Hwad ben Diplomatiska tjenstcn
i synnerhet beträffar, sä, om det medgifwes, att den,
ätminstonc i afseende pä Pension, är den aldrasämst
lottade, sä har just deraf följt, att hwar och cn,som
deruti inträdt, af ett, som mig tyckes, bcrömwärdt
förtroende, bädc till Styrelsens rätkwisa och till sig
sjelf, ansett' för omöjligt, att icke antingen en sädan
LZtz Den 6 September."
författning uti det bela skulle ändras och förbättra^,
eller att ätminstone han sjelf skulle blikwa dcrifrän un»
pantagen. Deremot tillstär jag upriktigt, att, om
samma författning ännu bibehälles, nödgas jag ifrön
denna dag anse den Fader, som upfödcr sin Son till
detta yrke, eller den yngling , som otwungit wäljer det
den förre för en pligt förgäter, den sednare för en
flags sjelfspilling. Styrelsen har emedlertid den ut»
tväg, att till Ministrar Utnämna de Rike bland Nationen,
som ej behöfwa göra afseende pä penninge,
tvillkoren. Om mänge af desse wcrkeligcn skulle afstä
jfrän detta afseende? om alla skulle äga de eljest
erforderlig? egenskaper? torde ätminstone wara pro»
blematiskt, Men jag antager, att Ministrarne äro
tillsatte. Behöfwa desse nya Commissions»Sccretera»
re. Intet lära de rike wilja wara det. Här fä dä
de fattige anlitas: Deras wilkor böra dä ätminfto»
ne förbättras — och jag skall redan skatta mig lycklig,
om jag ock endast dertill skulle vägot kunna bi»
draga.
Ctk inkast emot nödwändigheten af Minister»
Pensions - Statens förbättrande, torde af nägon mjn«
pre underrättad hämtas as ben i dess föreställning
rädande yppighetcn uti sjelfwa Ministerns Aflönings»
Stat, 6 , 7 till 8,oyQ Riksdalers ärlig Lön tpckeZ
Wara ett rent öfwerflöd i deras ögyn, som mäter alk
med sitt närmaste mätt, till och med i dcnS, som följer
Scakan af Rikets allmänna Lönings» Stat, ända
till wara dagar Är 1766, dä, som sagt är, MinisterReglementet
sednast blef öfwersedt, wory Rikets Högste
E,»betsmän de sä kallade Herrar Riksens Räd,
hwilke, utan att nägot förspilla för det utmärkta, jag
törs nästan säga, det ojämförliga anseende, de njöto,
sä utom som inom Riket, likwäl ej hade större Lön än
Den 6 September. 121-
af 2000 R:dr och i Pension 666 R:dr Z2 A. Detta
oaktadt stadgade Reglementet dä redan, för Rikets
Ministrar wld främmande Hof, dr löningSwilkor, son;
pfwanföre blifwit upgifne: De lära säledes funnitS
nidige, relatift till de Länders dä warandr dyrhet,
dit dcste män skulle afgä. Männe denna dyrhet ej sedan
tilltagit? Och, om wi allenast wilje stuta efter
egit exempel, enär Riksens Ständer nyligen sett sig
fbranlätne, att för de i wär nya Regerings - Form
tillsatte nya Embeten, utsätta wida högre Löner, än
dem de fordna Riksens Räd ätnjöto, hwilka, om ock
Uti alt annat, ötminstone icke i rang och wärdighet
eftergäfwo Ledamöterne af nu warandc Stats-Rädetr
sä torde till och med denna erfarenhet, pä nära häll,
kunna tjena till rättesnöre wid bcdömmandet af tillräckcllghrken
utaf de tractamenten, som enligt 1766
är§ Stat, ännu i denna dag tillfalla wära Ministrar.
Skall jag ännu behöfwa nämna, huru som
det gifwcS intet enda exempel pä en Swensk Minister,
som blifwit rik, eller förmögen, eller endast behällcn, genom
sjelfum löningS-wilkvrcn? Beskickningen i Constantinopel
är den enda, hwarest wära Ministrar stundom samlat
förmögenhet. Den har dock ingalunda upkommit af
besparingar pä traktamentet, utan af wista fbrmoner,
Turkiska Regeringen länge tillagt Utländske Sändebuden
, men som nu senast blifwit betydligt minskade,
om ej aldeles indragne. Har det eljest funnits Swcnska
Ministrar med förmögenhet, sä har den blifwit
ärfd eller genom gifte förwärfwad. Jag skulle sära
Högloft. Riddcrskapets och Adelns ömtälighet, om jag
deremot wille upräkna cxemplcr pä Swerigcs Mini,
strax, som lefwat och bödi gäld- ofta nödbundne.
En granskare torde wilja sätta sädant pä en oklok
hushällnings-räkning. Jag medgifwer, att detta fall
kunnat
122
Den 6 Gepleiirber.
kunnat inträffat mcn, utom dct, att jag af full öfwertygclsc
wägar pästä, att dct är rcnt af omöjligt,
att, gcnom besparingar pä Minister - Tractamcntc, samla
rikedom eller förmögenhet, sä wägar jag äfwcn tillägga,
att, om det i allmänhet ej kan wara afstgtcn
med de af Staten ät betz Embctsniän tillagdt Löner,
att de derpä skola rikta sig, sä skulle blotta upsätct
rllcr böjelsen till denna winning wara minst fdrcnli,
ge med den anständighet och den wärdighet, som ett
Rikets Sändebud hoS en främmande Magt aldrig
kan äsidosätta. Finner, hwilkcn Embetsman svin
hälst, uti de med Embckct förenade wilkor, tillräckligt,
ej öfwcrflödigt underhäll för sig sjelf, och — dä han
är, hwad jag tror, ait alla Medborgare borde wara,
jag menar gift och har barn — att gifwa ät dessa
rn passande upfostran, dä har SkSten upfyllt alt hwad
af ben bör fordras, och alt hwad Lmbetsmannen dcrutöfwer
wäntar eller söker, är obilligt, jag törö säga,
nesligt. I en Sat, der alt worc bragdt till den ordning,
som jag anser för den bästa, skulle Lönen blott
bchöfwa wara tillräckelig för Jnnehafwarcns egit behof,
hans hustru dock inbcräknad till och med barnen
; dock endast under dessas aldraförsta är, dä barnen
ännu icke kunna, och ej borde wara undan modrens
wärd. Deras egcnteliga upfostran borde wara
national, och sälcdcS af Nationen bestridas. Mcn
denna tanka, sä owilkorlig jag anser dess wcrkställighct,
oni nägoi.sin en äkta Patriotismc, med alla de
stora fördelar, den bäde förutsätter och sjelf danar,
hos oss skall llifwa radande: Denna tanke fordrar
rn sä stor reform af wära bruk, fördomar, till och
nied Lagar, att jag nästan häpnar, att hafwa uttryckt
den 7— men, sedan den mig en gäng undfallit,
mä den äfwcn förbkifwa tecknad pä detta papper, säsom
ktt af mina äesiäarnt för ett kärt Fosterland,
Den 6 September.
12Z
land, tom kampe cn dag deruti skall erkänna min
wälmcning: hälst sedan den olifant satt i werkställighct.
Sluteligen bör jag kanske wördsamt framlägga
nägot försteg till den af mig yrkade förbättringen
af Pension för rapycllcrade Diplomater. Det är k»
gcntcligcn cndast"en stags allmän prineip ivid denna
förbättring, som jag skall wäga förcstä; mig tyckes
nemligen, att, om alt efter sjclfwa Lönens större eller
mindre belopp, Penstonen blcfwe determinerad utaf
de högsta Lönerna till -Zadel, af de mindre till Zadel,
af de ringaste till j, skulle alla blifwa nägvrlunda
bclätne, ätminstone säkert mycket förbättrade; enär
nemligen, säsom jag med fullt förtroende förutsätter,
de blifwa fritagnc frän alla utomordenteliga beskattningar.
Hwarifrän detta tilskott uti Statens utgifter
skall tagas, är cn fräga, som lärer tilkomma
Högloft. Stats-Utskottct att utreda; hwarföre jag ock
i ödmjukhet anhäller, att detta Memorial mätte blifwa
dit remitteradt; sedan nemligen samtcligc Skänden deraf
sätt del. Jag torde nu allenast fä tillägga, åtkom
Riksens Ständer sjclfwa anse min motion för wäl
grundad och billig, dä lärer deras Stats-Utskott ej
böra tweka, att derefter lämpa sjclfwa Staten: och
pä det Högloft. Utskottet ej mätte misströsta om möjligheten,
att sädant i werket sätta, täcktes det allenast
ihågkomma, att om härefter inga Ambassadeurer bestäs,
'upkommer deraf cn besparing, som rikcligen ersätter
hivad de förbättrade pcnstonerne kunna medtaga; hälst
icke gerna mänga rappeller pä cn gäng äga ruin, flere
af de rappellerade sändebuden flyttas till ledige Embeten
pä Inrikes Staten, och andre säsom rike eller förmögne
friwilligt och ädelmodigt lära försaka cn för
dem sä obetydlig förmon, som dä pä en behöfwandr
kan dfwerflyktas. Stockholm den 5 September 1309.
Q. O'^!beä^lrU.
124 Den 6 September.
Remitterades till Stats - Utskottek.
Uplästes följande af Herr l^ertmeZeNz
^scob, inlemnade Memorial.
Ödmjukt Memorial!
Hela Nationen winkar med rättwist hopp up-L
fred, och jag tror detta hopp icke wara förgäfwcs;
»en den winkar lika billigt, att ben inre Riks - huS»
hällningen utaf Rikets nu församlade Ständer, (dem
-bet tycke- organiserat för goda reformer), noga dfwerseS
samt gifwas den rigtning, som med Rikels krafter
och beställd är förenlig. Dä landet genom sednare
tiders händelser samt ett högst olyckligt krig, blifwik
utarmadt och blottadt pä tillgängar, skall nödwän»
digt straxt efter Styrelse-formens reglering, all möjeklg
hushällning med Statens intrader beredas, och indragning
af mindre nödiga eller öfwerflödiga utgifter
Utgöra Nationens önskan, samt en allmän kunskap om
htvad derutinnan tilgöres, blifwa betz fordran.
Ganska mänga, kanske mindre uplyste, dela
med mig den öfwertygelscn, att ätskllliga ej obetydliga
indragningar äro möjclige, uti den mängd af tid efter
annan under Oespotisme och Favoritskap tilkomne
Embeten, tjcnster, Pensioner, enkla och dubbla löner,
samt fortfarande lön, sedan tjcnstc-befattningen uphört,
tilökade löner pä extra Stat och uppä till andra än»
damäl destinerade Castor med flere upblandningar, hwilka
draga sä betydliga summor af Nationen; min mening
är Ukwäl icke, att Tjenste - och Embetsmän äga
för
Den 6 September. 125
för stora penninge-löncr, ty större delen af dem äga
icke tarfwelig och nödig bergning för stna enikilte per»
söner, än mindre för Maka och barn, utan nödga- för
utkomst bestrida andra bigöromäl, men deremot äro ister
wista Embeten tillagdt stora, öfwer behofwet höga
löner, ofta där Tjcnste-göromälen äro fä. Dcste tjenster
äro lättast umbärlige i Slaten och kunna indra»
ga-, men göromälen bestrids:- af andre Tjenstemän invin
samma Corpser, som nödwändigt böra blbehällaS.
Wid dcste högre torde HZg till fäfänga och representation
sökt stn ersättning uti högre wärdlghct medelst
Fullmagt, och eftcrträdarne, som högt accorderat stg
tjenstcn, sökt högre inkomst efter wärdighct samt lågt
tjenstc-beswäret vppä närmaste man i corpsen; sämc»
delst kunna en del tilkommit, men hwarwid wana och
häfd äro swäre att nu bryta: äfwcn af de mindre lön»
te tjenster kunna säkerligen flere sammanstär, där göromälen
icke gifwa full sp-flosättning, hwllket synederaf
bewisa-, att mänga EmbctSmän hafwa flere updrag
och commi-sioncr uti olika dircction dem de nödga-
för utkomsten emottaga; oaktadt tjenste-gbromä»
len pä Stat derwid lider.
Oswikeligt är, akt en förminskad Stat kill
Land, Folk och inkomster kräfwcr färre EmbetSmän
än förut, att skickeligaste EmbetSmän dana- bär gbro»
mälen äro trägne, att flkälig utkomst medför redbar,
het, ätminstone ho- denna Nation och med dest nakio»
nal-caractrre; säledeS är jag öfwertygad derom att wiste
bfwcrflödigc tjenster, sä uti Civile som 'Militaire och
Ecclestastikecorpscr kunna aldeles indraga- och förswin»
na, somlige äter stäs tildopa med andre; och en ytter»
ligare möjclighet för sädana indragningar upkommer
äfwen genom den enkelhet, den redighet som wid den»
»a Riksdag är föreslagen att gifwat ät de mängfal»
bigr
126
Den 6 September.
dige' tid efter annan utkomna sä Juridiffe som Teonomiskc
Författningar.
Nödwändighctcn äter af desse indragningar inses
lättlligcn, dä man besinnar Riket wara styckadt,
Folkstockcn sä wäl som inkomsterna i mohn derefter
förminskade, och de ätcrstäcndc Hdclar af Riket answarige,
till hela gamla samt för krigets skull vmätteligt
ökade och ännu tillgörande skulder, hwars flut icke seS,
under aftynade näringar och handel, hwarejll kommer,
att npa löner äro faststäldc ät flere nya högre Embetsmän,
och lika nödwändigt, att i de äldre tjenstcr där
arbetet är älagdt till sysflos^ttning för hela dagen ända
till trälagtigt, att desse Tjenstemän icke afglömmas,
utan efter tidens och warupriscns kraf, fä, uti sina
smä pcnningelöncr, den nödiga tilökning, att Innehafwarne
af bibehöllne tjenstcr äro deraf födde och kunna
anständigt lefwa, samt göra fluteligcn hwar man rätt,
som är menskllghetens billiga fordran, dä deremot Staten
kan fordra nit och drift uti timsten af dem som
äga tilräckeligt nödig bergning. Och genom indragningar
af öfwerflödiga tjenstcr, med sammanstämde af
andra samt jämkning uti löner, skola säkerligen de
för EmbctL, och Tjenstcmanna-Corpserncs aflöning redan
anslagna medel ej allenast blifwa tilräckelige för
nödig tilökning i Löne-wilkvren för de som bibchällas,
utan ock blifwa att päräkna en till äfwcntyrs icke obctxdlig
besparing för Staten.
/ ' '
Oä Riksens Högloft. Ständer redan emoktagik
flere Memorialcr i detta ämne af dess Ledamöter, som
äga wida mera insigter och kunskaper än jag, wägae
jag icke upgifwa nägot fbrflag, huru sädana indragningar
och sammanfläenden af tjenstcr mäge wcrkställas,
bwilket bäst torde af Högloft. Stats utskottet, dik
Mc
-
Den 6 September.
127
Memorialcrne blifwa remitterade, kunna reglerar. Jag
wct ock, det Stats-Utffottet redan skall till nägon dek
med dem sysslosatt sig; men dä detta blir ett ganska
widlöftigt arbete och kanske nytt Systeme som icke bör
sä till stigande; styckewis företaga;, efter de i hwarje
Memorial propsncrade särstilte indragningar, utan öfwersigten
torde böra göras ä det hela, efter en om alla
tjensters beskaffenhet, nödwändlghet och ätsöljande
Lbne-wilkor, fattad kännedom, för att kunna > sammanhang
med hwart annat regleras till et nytt helt
och jag likwäl misitror tiden wara dertill för Högloft.
Stats-Utikottet tilräckclig, som dessutom har oändligt
mänga andre befattningar, lika nödiga, som nyttiga
för det allmänna sig npdragnc; sä fär jag till Högloft.
Ridderskapcts och Adelns iiplysta pröfning hemställa,
om icke Stats-Uiskottct mätte höras, huruwida det tror
sig kunna företaga och fullända detta arbete i hela
dess widd, för att sedan under denna Riksdags fortfarande,
kunna uti Stäudens klena förekomma, eller
om i annat fall Stats-Utskottet skulle ästunda att fä
nägrc flere Ledamöter frän hwarje Ständ sig adjungerade,
hwilka dä komma att utgöra en beredning i Utskottet
utan annan befattning än med detta ämne och
hwartill Utskottet torde kunna lemna nägrc af sine
mäst sakkunnige medlemmar, som med de i ämnet inkomnc
Mcmorialcr redan torde haft nägon befattning.
Emedan endast nägon del af della arbete, som
mäste föredragas utan hinder af äldre stadganden, hinner
akt under pästäcndc Riksdag regleras, kanske endast
plan dertill formeras, utan lemnar en ätcrstod
af arbetet, som hwarkcn nu modhinncs att bereda eller
kan uvpä flere är wcrkställas, sä hemställer jag ödmjukast,
om icke till detta arbetes fortsättande Riksens
Högloft. Ständer wille anförtro ät sina blifvande
Full
-
128 Den 6 September.
Fullmägtige öfwer tryckfriheten och uti Banken och
Riksgälds-Contoiret, att till nästa Riksdag utarbeta
ett fullständigt indragnings-fbrstag, att dä underställa
Riksens Högloft. Ständers granskning och bcstut.
Winner denna min af nit för Statens bcständ
wäckte motion, Högloft. Riddcrffapcts och A^lns bl»
fall, torde de öfrige respcctivc Med-Ständen äfwen der»
vm böra »vänligen underrättas.
^accrb bl. lerkmesten.
Remitterades till Stats - Utskottet.
Herr blorstengtolpe, buster?, för»
»nadr stg med Herr 1"er8meci^n med den förändring,
att om nägon nytta af detta fö stag skulle ästadkom»
mot, sä borde det redan wid denna Riksdag bringas
tilt ivrrkställighet.
Friherre 8 tsöi, Lo-stt? b.u6viZ, yttrade
stg hafwa ärnat säga det samma, som Herr
bloist N8n,lp>-; förslaget till ind>agningarna borde
förmoceligcu ännu wid denna Riksdag kunna Medhinnas.
Wl borde känna ej blott Utgifterna, utan äf»
wcn tillgängarna och Utwägarna att fylla bchofwen.
Hawen anhöll Friherre Ll^el, att en ^»biesu mätte
lipgöras öfwer alla de Embeten och tjenster, som tillkommit
sedan fastställandet af 1696 ärs Stat, samt
en lista med namn och caraccere pä alla de personer,
som af Skaten ätnjuta pension.
Grefwe bl Örner, Göran, till»
kännagaf, att detta ämne redan hos Stats - Mskottet
förewarit, och att Utskottet föreslagit sä mängs
indragningar det möjeligcn ansett sig kunna fbrestä t
och hwad anglnge extra löntagare af Pensionairer, hade
-
Den 6 September. 129
de Utskottet upfört dem pä en allmän indragningsStat,
hwaröfwcr Utskottet ärnadc till Riksens Sköns
der inkomma med upgift, sä fort möjligen medhinnas
kunde.
Friherre 8taLI von v! Iste ! n
önskade, att benna upgift mätte komma snart.
Herr IkerkMelian, ^facob ^ upläste kill
Prokotollet följande:
Akt hoS Höglofl. Rlddcrskapet och Ädcln närs
Make förklara llödwälldighcten af mlN motion, äberopär
jag Hans Kongl. Majus egit hjertås smärkosammL
uttryck vM Staten? wäda, pä g:djc och 4:de sidorne
af dkH Nädiga Proposition till S atS e Utskotket. Dä
den fattige och utblottade mäste beröfwa sig det Nödwälldiga
för att öfwer förwäga kunna fylla Stålens
behof, Hellom större bewillning af dell största och starkaste
Folk - Clahcll ; katt Nägot tänkas angelägnare,
än att Med nödig försigtighet förekomma dennas för»
twisiatt Med sine oordentekige fblgder! eller skall man
säsom hitintills, endast lappa och bota eller straffa
dek onda- Utbrott När grundwalcn har felat!
Om till exempel det skulle finnas Mätt, solli
efter i allo fiutad eller pä nägon tid hwilande tjenstebefattning
, ändock i allmänna nödenS tid opatrivttskk
behälla en stok aflöning Utan dertill hörande ljenstcr
beswär, sädan, att ioo:de tjenstemän utr lägre grader
more tillhopa hjelpte att fä dela den förstas lön,
»medan de sednares manligt icke förstär till kläder för
äret » än mindre till Uppehälle; kan man Neka, arr
öfwer nägot dylikt fallande obserwationcr ju more bähr
billige och rättwise! Det skulle ju wäcka allmän
Tredje Band. N:o 17, L8> up
-
IM Den 6 September.
upmärksamhct, och de mindre ClastcrnaS afundsamma
mistnöje, ända till den wanligc rcftcxion, att de
stora, (dermed menas ju personer innom detta Ständ)
endast de fä lcfwa i bfwcrflöd pä Statens, det äro
wi Skattdragandes, bekostnad , sä ömma de icke ost och
Staten, som luta öfwer ett bräddjup af uselhet.
ädmjukast beder jag om ett blidt omdöme, ehuru
jag nyttjat ett sällsynt och nästan omdjeligt exempel
, till att föra Högloft. Riddcrskapcts och Adelns
upmärksamhct till bchofwct och nyttan af min föreslagna
motion, för Statens beställd, som eljest är
nära, att utan kraftigaste reform snart falla.
Herr I^ordanstolpe, Mosters, instämde
häruti.
Herr ler^meäens Oictamen remitterades
till Stats - Utskottet.
Friherre 8 t ae ! von lstoilstein,
Lorsitr: , begärde proposition pä sin motion,
att Tabellen öfwer de tillkomne ämbeten och tjcnster
mätte skyndsamt till Riksens Ständer öfwerlcmnas.
Grefwe IVl örner, Astolf 6örsn , utbad
sig fä ge tillkänna, att om meningen more, att
rrhälla underrättelse om werkcliga tillständet med tjcnster
och pensioner, sä borde terminen tagas ifrän
1778, dä Staten blef reglerad.
Friherre 8 t 3 öi von blolistein
utlät sig, att hans mening more, att blott uplySningswiS
upgift borde inlemnas, sä wäl öfwer den
gamla, som nya Staten.
Herr
Den 6 September. izi
Herr Silfverstolpe, krestrie, yttrade
sig cj inse hwartill det kunde gagna att erhälla
Lpgifter om den gamla Staten. Under den tid dea
samma följdes, existerade mänga syflvr, som nu mera
icke finnas, säsom till exempel, Riksens Räd, hwit,
ka den tiden moro mänga. Wille man känna det
werkeliga nu warande förhällandct, sä wvre, säsom
Grefwe dlörner nämt, 1778 den termin, hwarifrän
Npgjften borde göras.
Friherre StneI vor>ksto!l8tsin
trodde, att Staten hade undcrgätk förändringar ej
allenast sedan 1696, utan äfwm emellan 1772 och
1778.
Grefwe körner, st 0 1 p k, 6ö»
rsn, föreslog, akt Friherre Stael mätte upgifwa,
hwilka npa Embeten tillkommit imellan dcfa är.
Hans Exeellence Herr Grefwe
Ruut!, yttrade sig för sin del icke inse hwartill en
lipgift af 1696 ärs Stat skulle tjena. Sedan ben
tiden hade i anseende till tjensterna. hwarjchanda förändringar
med publika Werk och inrättningar blifwlt
gjorda, och i anseende till löningswilkoren likaledes
ätskilliga förändringar i anseende till flera
skedda mpntvalvationer. Staten för 1778 ansäge
Hans Exeellence wara den rätta att vpgifwa, och
jnsäge för sin del ingen swärigbct, att läta trycka en
Tabell öfwer den samma , äfwen svin en för i8OZ -  emellan hwilka sedan jämförelse kunde göras; men
trodde för öfrigt, att Riksens Ständer skulle erhälla
tillräckelig och nöjaktig uplysning, enär, säsom Grefwe
ölörner redan nämtit, Stats - Utskottet hunne med
sina upgifter i detta ämne inkomma.
Fri
-
-32
Den 6 September.
Friherre LtsLi von ksioUstpiu
yttrade stg förmärka, att hans metting ej blifwit rätt
förstädd. Han hade blott yrkat sädaNa Upgifter , som
ukwisade ffillnaben emellan 1696 och närwarande Stater.
Han hoppades, att Herr Grefwe» och LandtMarskalken
ej funne denna begäran innefatta ttägot
olagligt eller stridande mot Regerings r Formen, och
anhille derföre om proposition.
Härwid ropades hwarjchanba, hwarundck
Herr 8l1ver8to1pL, 6u8taf ^brskam
, hördes anhälla , att om Stats - Utskottet hade
god tid, mätte det med sina upgifter gä tillbaka till
Calmarc-Union är IZ97.
Herr kiamMLr8köI<i, i^oren/cj, ansäg
det skola blifwa ett utmärkt prof pä Friherre
Ltaels patriotism, om hatt sjelf skulle behaga sphclo
fätta sig med författandet af de Tabeller han önssat.
Herr Grefwe» och Landt» Marsk
al ken frägade om, dä detta ämne endast borrttoge
tiden till ett myckenhet wigtigare ärcnderS afgörande
, Herr Baron LmLl icke wille afstä ifrän alt
widare yrkande af sin motion.
Grefwe >1 örner, ^siolk 6örsn, cons
formerade sig med Hans Crcellettce Herr Grefwe R.umk,
och tilläde, att om Friherre Llsel nödwändigt sä wille,
skulle Stats - Utskottet gerna uprätta de begärde
rabellcrna, men önskade att bet dertill mätte fä tid
pä sig, för att e) försumma andra wigtigare mäl.
Herr kotblieb, Larl kreäric: dä flere
wärbe Ledamöter uplyst, att Höglofligc Stats-Utskottet
har under arbete en förteckning pä tillkomne
Em
-
Den 6 September. izz
Embeten och tjenfter, som kommer att dess betänkande
rörande ätstillige indragningar ätfölja, dä en sädan
tabell pä dplika Embeten, som Friherre 8mel von
Hollstein förcflagit, skulle författa- ända ifrän 1696,
icke mcdförer nägon allmän nptta, utan ändamälct
pinne-, om den sträcker sig ifrän är 1778» tror jag
för mjn del, att propositionen ä den wärda Ledaniofens
motion är öfwcrflödig; ställe ben wärda Ledamoten
för enskild räkning och i historiskt afseende önsta
uply-ning om alla tillkomna och indragna Embeten,
sedan 1696; sä äger han ju sjelf förskaffa sig sädant
j Riks - Archivum och Stal- - Contoiret.
Friherre 8tsel von kkollstew pkkrade
sig, att historisk kunskap wore ock nyttig att äga,
men att nu wore frägan helt enkelt om proposition,
hwilkcn han utbad sig fä weta, om han icke
ägde rättighet att begära,
Herr Grefwe» och Land t-Marskal
ken gjorde derefter proposition, om Ridderstam
pet och Adeln bifblse, att en sädan l^dienn, som Friherre
8tnei hade föreslagit skulle uprätta-.
Ropade- Nej, Ja, votering.
Herr Landt-Marskalken frägade
om icke Friherre 8mel wore nöjd, om en sädan la,
bienn uprättades ifrän 1778^
Friherre 8 t »el von Nollkeln
rrindrade, att derigenom stulle ändamälet icke winnar,
hwilket wore att erhälla uplp-ningar hwilka Embeten
och tjenster tilkommlt sedan 1696.
Herr
1Z4 Den 6 September.
Herr von Hausvolff, Oart 6u»
bak K. hemstäkde, om icke deria ämne kunde upskjutaK
till desi att Stals-Utskottct, enligt hwad en Ledamot
yttrat, inkommit med den labloau Utskottet författat-,
af hwikken Ridderskapet och Adeln torde kunna förs
Vänta flg nöjaktiga uplysningar.
Nägon begärde närvarande Äentikations ämne
pä bordett
Friherre Lesterktrom, Jaeob, er»
inrade, att sedan proposition en gäng more gjord-,
borde ett ämne icke kunna läggas pa bordet.
Friherre 8 t a öl von kstollstein
förklarade, att det wore ett misstag, om någon sörslätt
hans mening sä- som Lnskade han en nygift öfwer
Ljenstemauna --Staten för hwart är serskildt, sedan
1696. Hans mening wore endast, att Tabeller derbf-,
wer förfartadcs, som innefattade sdi hällandet 16)6-
1772, r?78 och I8o3-
Friherre Lesterftrö m, Jaeol), föreslog,
att Ridderskapet och Adeln mätte utwälja ett
xar Ledamöter, ät hwilka vpdrogcs att uprätta dessa
förtekningar, och att Stats-Utikvttet, fäsom med wigtigare
göromäl mycket sysselsatt, mätte derifräu befrias..
Herr von 8 c k u I t 2 e n li 6 i - m , klavist,
yttrade stg gerna wilja ätaga sig att sjelf upräts
ta en sädan förtekning; i anseende till hanö sysselsättning
i Ståts-Utskottet kunde wäk detta enskilda arbete
kosta honom nägra nätter, och han wille äfwcn gerna
af egna medel förskaffa sig utur Kongl. StatsContoiret
de nödiga uplysningar- om hau dermed kunde
-
Den 6 September. 135
de wara Ridderffapct och Adeln till tjenst och förkorrta
denna öfwerläggning.
Ganska mänga pltrade härtill sitt bifall; men
Friherre von IchoIIttein
yttrade sig, att han ansäge ej rigtigt att emottaga
Herr von LckuiiLsnkeims generolitö, att af egna
medel bcstä kostnaden till nödiga uplysningarS rrhällande.
Herr Grcfwen och Landt-Marsk
alk cn hcmstäldc, om icke Ridderskapct och Adeln
biföllc, att af samteligc Electorerna mätte utwäljaS
twännc Ledamöter att uprätta Tabeller öfwer Tjcnsteoch
Lönings-Staterna ifrän 1696 och till närwaran»
dr tid.
BiföUS.
Herr Lnoiiskze, 6'akak, utbad sig i
anledning af ett för nägra biene-dagar ingifwit Me»
morial rörande uphandlingar för Kronans räkning ge»
nom auction, fä upläfa följande.
Ödmjukt Memorial!
Den frägan: om Auctioner altid ärg det för»
delaktigaste uphandlings-sättct har oska blifwit wäckt,
länge warit omtwistad, och torde ännu länge blifwa
oafgjord. Kronan bchöfwer ofta köpa, stundom sälja,
eller bortarrendera. I alla bestå fall tyckes behörigen
publicerade auctioner böra giswa ben mästa täflan
LAS Den 6 September.
och derigenom förskaffa de förmonligaste wslkor. Sä
hqr dct kan hända i förra tider inträffat; men i de
sednare bär erfarenheten ofta visat motsatsen. Winrilngslystnadci,
mera förfinad och stug, har upfunnit
medel att gäcka de anstalter, hvarmed man sökt inskränka
ben. Allmänna auctioner hafrva bliswit utlyste,
än i ett, än i ett annat af ofwannämnde ändamäl,
hvarvid stundom ingen, stundom nägra fä Spceulantcr
sig infunnit, med föregängen inbördes bfwerrnskommelse
att ej för hwarandra upstegra priset, för
att samfält fä dela en desto betydligare winst. Cn i
detta band nog allmän sorglöshet, brist pä medel eller
pä tlltagsenhet, göra, att de fleste antingen fbrblifwa
okunnige om dylik^auetioner, ehuru flere gänger i
allmänna Tidningar pi/blicerade, eller ock ej giftva sig
tid och möda att begagna dem. Derigenom lemnäs säl,
tet obestrjdt ät nägra fä driftigare Speculanter, hwilka,
sedan auction misslyckats, ofta höja de wilkor, som
de förut lindrigare erbudit. Att sä stedt mängfal.
dige gänger wid de för Kronans räkning utlyste ware sig
uphandlingS, Tntreprenad-Fbrsäsgnings - eller Arrende,
Auctioner, är en sanning, som alla de EmbetS.nän,
hwilka wid dylika mäl lagt hand, nogsamt erfarit och
lära kunna intyga. Att ett offcntcligen fbrkunnadt
stort behof af hivad som hälst, mäste dcrä höja
priset, är naturligt; hwaremot ett i tysthet underhandkadt
köp bibehäller det lägre. Säsom en medelväg,
kan anses de i allmänna Tidningar införde anmanin,
gar tiss alla vederbörande, att genom förseglade anbuds
aflemnande, pä utsatt ställe och inom viss utsatt
tid, tilkännagiftya det större eller mindre qvantum
som nägon trodde sig kunna och wilja prestera, samt
pä hvad nogast utsatte ryilkor. vetta medel har
äfven ofta i senare ären blifvit, vid nödige uphandlingar
för Kronans räkning, med fördel gnvändt.
Men
Den 6 September. rz?
Mm sä wäl detta, som ännu mer de manlige Auktioner,
fordra cn fdrcgäende längre publiceringstid;
uphandlingarne äter kräfwa ef sällan mer eller mindre
skyndsamhet, som ej altid dermed kan förenas. Wid
förra äretS oräkneliga uphandlingar moro ofta bchofwen
högst prätzande: Effccterne skulle oförtöfwat antingen
sjö - eller lanbwägcn afsändas. FörgäfweS war
dä att euS tänka pä Auction. En driftig och rädig
Embetsman eller EmbctSmanna Corps lärer e) underläta,
att i sädane fall förskaffa Kronan dr bästa mö»
jeliga wilkor, hwartill ofta fordras den största hemlighet,
om ändamälet stall winnås.
Med alt hwad jag här haft ben äran anföra,
är min mening ingalunda, att Auctioner altid
skulle medföra förluster, utan endast att, i anledning
af en wärd Ledamots, för nägra dagar sedan, inlemnade
Memorial, förklara, att, efter min tanke, torde
det wara bäst om dylika Economista mäl, utan nä,
gra absoluta föreskrifter, bfwerlemnas till de Embctsmänö
nitiska omsorg och rädiga besörjande, som
böra äga nog kunskap, att till olika fall lämpa olika
uphandlingssätt, nog owäldighet, att wälja det bästa,
och som för sine widtagne mätt och steg blifwa redostpldige.
Remitterades till Allmänna Beswärs - och E--  conomie-Utskottet.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken
tilkännagaf, att ifrän ätskilllge Utstött
flera Ledamöter dels more borrtrestc dels afsagt sig
sina rum, säsom isräll Lag - Utskottet Herr von kos
kotk,
1ZZ Den 6 September.
dott, , Mmr, Astolf, HenUiga Utskottet Friherre koste,
Cort l-jeniic ; Bcwillnings - Utskottet äfwenwäl
Friherre koste; Riddarhus - Utskottet Herr ktolli,
^ke , och Herr kolens!jerv:», Olok; hwarföre Herr
Landt- Marskalken anmodade Herrar Eiectorerna af
andra och tredje Clamina, att i eftermiddag klockan
^ sammanträda för att wäija nya Ledamöter tick dejsa
lediga rum; hwarjemte han anmodade samtelig^
Herrar Clcctvrer, att klockan 46 wälja de nu beslutna
Committerade till Tabellcriias uprättandr öfwer
Tjenste - och Lönings - St tteu , dä deras Wallistor i
klenum i eftermiddag sedermera kunde brytas.
Derefter beflöt Ridderskapct och Adeln att med
de öfrige Ständen, genom Protocolls - Utdrag , communicera
sitt i dag fattade beslut rörande wal af
Committerade till nytznämnde Tabellers författande.
Föredrogs ä nyo Allmänna Belwärs- och Ekonomie
- Utskottets den 11 Augusti pä bordet lagda
Protocolls - Utdrag af den 22 Juli!, i anledning af
Handelsmannen /räsm kruii°r gjorda hemställan, rörande
inskränkning i Luleä Stads skyldighet, att ärligen
till Staden införa 910 tunnor salt, hwilket
mäl, säsom rörande endast en enskild corporalson, Utskottet
ansedt, enligt Regerings - Formen,, icke höra W
stn befattning; hwilket Utskottets yttrande
Bifölls.
Widare uplästes ä nyo samma UtskottS d. n
Augusti pä bordet lagda Protocolls' Utdrag af d. 6
Julii»
Den 6 September iZ9
Julli, rörande Bergmästaren kmic Oersiii hemställan,
det mätte Städerncs Magistrater tillätrs fribrefs rättighet
för Embetsikrifter och Handlingar, hwilket mäl
Utskottet ei anscdt till stn befattning höra, utan till
Borgare - Ständet hemställt, om det ej till StatsUtffottet
borde remitteras.
Detta Protocolls - Utdrag skulle tills widare
ywika.
Föredrogs S nyo Stats-Utssottets, sedan d.24
Augusti pä bordet hwilande Protoeelis - Utdrag af d.
1y i samma mäuad, rörande Stats - och Banco- Utskottens
sammanträde till öfwerlägguing om säkerhet
för Bangucns gjorda förskott, sä wäl som BancoUtskvttets,
rörande samma ämne» dateradt den 26
Augusti och den 1 September lagdt pä bordet.
Herr !v ö n i A , ?<chr, uplästc följande t
I Banco - Utskottets Protocolls - Utdrag och des; Z:d)c
Moment yrkas för Längum dm rättiahcim, att di,
recke till godtgörande af dest fordran upbära Tullmedlen.
Desta inflyta Successtvc, och äro för SLatsLcrket
aldelcs onirstärliga, sä wida det skall kunna
bestrida lika successivt päkommande utgifter, säsom aflönings
- gwartaler med flera af bcskafsmhct, att ej
kunna utsättas pä bestämda tider. Banc;nm deremot
har sä mycket mindre behof af Successiv inkomst i och
för dest i fräga warande fordran, som äterbetalningen
pä bestämda tider 2:ne gänger om äret kommer
atr erläggas.
För öfrigt är hwad Bangums fordran beträffar
, Staten att anse säsom gäldenär och Tullmedlen
säsom
Den 6 September.
fösan, säkerhet. Det är emot all princip, att berum
säkerhet skulle kunna af fordrings» ägaren tillgripas,
Dir än gäldei.ären brustit i upfpllandet af ingängna
förbindelser. Desta äter kunna efter min tanke läm»
petigast upfpllas med biträde af genom Tewillning ine
flytande medel.
Jag hemställer derföre ödmjukeligen till Hög»
lofligt RiddcrskapetS och Adelns uplpsta beprdfiyande
den förändring: att wäl Lullmedlen förskrifwaS Barr,
quen till säkerhet, men att Banquens rättighet att af
dem blifwa godtgjvrd för dest fordran, dä först up«
skär och skall owägerligen äga rum, enär Staten bru»
stit att pä bestämda tider af andra medel med Banque»
träffade förbindelser upfylla.
Herr Grefwe» och Landt-Mar»
skalken yttrade sig, det han tpikt stg af deste bägge
ProtocollS-Utdrag finna, det mälct äger sä mpcken
gemenskap med en blifvande Finance-plan, att han
derföre skulle föreflä, att det mätte hwila till dest be»
samma inkommer.
Bifölls.
Herr ^orösontolpe, ^näer.-, anmälte,
att en Ledamot i Lagutskottet, Herr von ksnFkström,
^o^sn ^lsttbiss, updragjt Herr KorstenLoixe
att tilkännagifwa, det han nödgatS resa borrt.
I anledning häraf anmodade Herr Landt-Mar,
ffalken tredje Clastcns Clcctorer att det sälunda ledigblefna
rum i Lag-Utskottet genom nytt wal upfylla.
Herr
Den 6 September. r-r.
Herr 1?kLm, ?ebr> yttrade den önsta»,
ätt i fädanä fall som nu, enligt StatS.Utstottets Prstocolls
Utdrag, inom samma Utstött inträffat, Utstottet
mätte förbindas ätt upgifwa hwilka Ständ warit
af den etta tankan och hwilka af en annan, emedan
denna kännedom aktiv wore interestattt, och kunde äga
inflytelse uppä-de beslut Ständcn t sina Uieas Lönade
fatta»
Hctr LaNdtrMarskalken yttrade fitz
ättse denna anmärkning billig.
Föredrogs ä npo Lag-Utstottcts den 24 Augusti
pä bordet laggda Betänkande af den 19 i samma
mänad, rörande Kongl. Majus nädiga proposition om
förklaring af §7 och s8 §§. l4 Cap. uli 1798 Ltt
Krigs»Artiklar.
Uppä gjord proposition af Herr Grefven öch
Landt s Marskalken blef detta betänkande bifallit.
UplLsies ä Nyo LagrUtstottetS den 29 Augusti
pä bordet laggda chrotocolls-Utdrag; rörande Prosten
Doctor Lett» Wallgvist» fbrstag till ändring j Kongl.
Kungörelsen den s December 1788, angäcnde Församlingarncs
skyldighet att underhälla inflyttade fattiga
och vanföre personer, hwilket mål Utskottet ansedt icke
höra till stn, utan till Allmänna Besvärs - och Economie-Utstottets
befattning.
Bifölls.
Dcn 6 September.
Likaledes bifölls Lag-Utskottets, sedan t>en 2g
Augusti, hwittnde betänkande af veu ii i samma
mänad öfwer nägra omständigheter» rörande ConcurS»
mäl, hwilka Utskottet cmscdt sig icke kunna tilstyrka.
Äswenwäl bifölls samma Utskotts den 2g Augusti
pä bordet laggda Betänkande öfwer Advocat-Zi»
stalén falkmans Memorial om Bouptcknings-arfwode
vcb de fattigas andel af samma Inventarii, ä
hvilket Memorial Ulskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
bifall.
Föredrogs ä nyo Lag-Utskottets sedan dcn 24
Augusti pä bordet hwilande betänkande af den 11 i
samma mäncid, sä wäl om äkers läggande i linda, är»
lig dikning och hägnad, som om utwidgande till an»
dnr Jordägare af de i 8 §. 27 Cap. Byggninga-Balkea
Frälse-hemman tillagda rättigheter.
Herr stsuterkkolsi, Larl, hemstäl»
dt, vm icke detta betänkande finge hwila, emedan, genom
ett af honom ingifwit Memorial, första punkten
der af redan more till allmänna Beswärs - och Econo»
mie-Utstottct remitterad.
Uppä gjord proposition biföll Ridderskapet och
Adela, att delta betänkande skulle hwila till betz Allmänna
Beswärs - och Ecotiomie.Utskoltcts Utlätalide öf«
wrr lamma ämne hunnit inkomma.
Ä NK0
Den 6 September. i^z
Ä nys föredrogs Lag-UttskoktctS Betänkande
af ben io:de Augusti, rörande ägtenskapö-ffillnad,
hwilket dea 24 Augusti blifwit lagdt pä bordet.
Herr s j o n l t o I p S, fonss 8gmuel,
upläste följande tikl Protocollet: Dä Lagstiftningen är
ibland dc swärastc företag, och fordrar dct mest noggranna
öfwcrwägande att fatta och i bokstafwen utföra
det goda och nyttiga, hwilket utom en längre tids
beredning af Lagkunnige män, swärligea läter sig göra;
har twifwelsmäl hos mig upstätt, om en Riksdags
inskränkta arbetstid kan wara tilräckeljg att
pröfwa de nog wigtiga ämnen, som till uphäfwande af
gammal och stiftande af ny Lag, wäckas uti RiksStänden,
hwilka Lagfrägor, dä de frän Lag-Utskottet
till Riksens Ständers afgörande förekomma, sakna
den utarbetning, som Stats-Rädet och Högsta Domstolen
blifwit älagd uti dr Lagfrägor, som Kongl.
Maj:t i näder för godt finner att Riksens Ständer föreställa;
men dä den antagne Constitutioncn icke förefkrifwer,
att Lagfrägor fä hwitå till nästa Riksdag,
fbranlätcS jag nu underställa Högloft. Ridderskapet och
Adeln mina anmärkningar w!d Lag-Utskottets afgifne
betänkande», i nägra af de wid denna Riksdag framstälde
Lagfrägor.
Utom de uti allmänna Lagen upräknade nägra
fä ordsaker till äglcnskaps-skillnad, inträffa witzerligen
flere, som böra medföra lika päföljd. Lag-Utskottek
har uti betz betänkande uptagit flere af dem, men icke
alla. Den som för inbrottsstöld städt tjufsrätt, blifwit
afstraffad med spö eiler ris och undergätt uppenbar
skrift, för tjenar ej bättre wilkor, än ben, som blifwit
ärelös dömd; och dä denne icke fär lefwa i ägtenskap
med sin maka, bör det ej eller förunnas den sörre.
Den 6 September.
re. Jag hemställer derföre, vm icke etk dylikt kjufnadsbrott,
jemic andra tjufSmäl som äro af lika swär
beskaffenhet, mä blifwa en gällande orsak för den o,
skyldiga makan att sbka ägtenskaps-skillnad. Jag känner
en nyligen timad händelse i LandS-ortcn, bär en
hustru för inbrottsstöld blef dömd till ZO par ris, och
mannen för att ej fä skiljas ivid henne, war nära fal,
la i swärmodighct. Flere sädanc exempel äro icke okände.
Deremot torde fä utgä och borrttagaS utur
Lag-UtskottetS Förslag, ben i 2:dra.puncten owttämn,
orsak till skillnad, eller fullt upsät till tidelag, som för,
modkligcn c) hädanefter är att befara, Stminstonr af
de äldre och gifte; och sjclfwa brottet dessutom är sä
afffywärdt, att det ej ens mä nämnas Uti den lipa
Lag, som förefläs.
Hwad äter attgär dek af Lag-Utskottet upgifne
sätt för den oskyldiga makan att fä kunskap vm den
andras brott och straff, för att yttra sig om k-ss fort,
farande l ägtenskapet; sä torde wara tilräckeligt att
härutinnan fbrfarcs efter Lagen- stadgande ut! iz Cap.
GiftermälS »Balken, dä den ena makan med hor sig
sörsedt, i hwilkcn händelse domaren, innan ransaknin,
gen slutas, inkallar den oskyldiga makan att höras
om skiljebref will tagas eller icke.
Skulle dessa rättelser och vfwannämndc tillägg
förtjena bifall, torde Lag-Utskottet dess ingifna förslag
derefter jämka och afsluta.
Herr von I^LU8vvolkk, L»r! 6ulink
k. anförde flrifttligen till Protocollet.
Icke
Den 6 September. Z45
Icke af böjelse akt tadla alt, hwab som e) inr
stemmer med min öfwcrtygclsc; eller af högmodigt
anspräk pä företrädesrätt för mina grundsatser och mitt
urskilgning i förekommande ämnen framför andras;
Utan af nitälskan att till uplpstare samhälls-s medlemmars
bedömmande, ypoa mine tankar uti be srägor,
hwarutinnan jag har Aran uti öfwerläggning deltagatill
bestämmande af de mäst wälgrundade samt för allmän
och enskilt nytta hälsosamma beslut; krögar östren
jag, att till Herr Grcfirens och Landt - Marskalkens
samt Högloft. Ridderskapcts och ÄdelnS widare
granskning och pröfning yttra nägra korrta anmärkningar
och tillägg wid Högloft. Lag - Utskottets Betänkande
om ägtcnskapsskilnader.
Awad Medes angar de föreslagne ägtenstapSstilinader;
sä wid Högloft. Lag»utskottelS
Betänkande r detta ämne, för jag wördsammast hemställa
följande tillägg, nemligen wid Tredje punetcn. i
Betänkandet, som lyder fölunda - - "När han ge"nom
laga kraftwunncn dom blifwit till lifs eller ä"rans
förlust skyldig känd , änskönt genom KoNgl. Nöd
"dödsstraffet skulle blifwit eftergifwit eller äran ätcrskän"kt,
" denna mening: äfwcn enär den ena makan
undergätt spö- eliev ris»straff, eller för
drott warit stäld l halsjärn, att offentelrgen
stämmas; eller blifwit öfwertygad, att haf.
wa Bodrägt föröfwat, eller ock genorn fplleri,
utswäfningar och slöseri uppenbarliga förskingrat
Egendomen och Boets tillgångar. Och
wid den 4:de punetcn: "När ena makett blifwit tvid
"Domstol förwunnen, att hafwa stämplat eller an"stält
wärkeligt försök» för den andra makans lif,"
Tredje Band. N:o 19, 20. dess»
146 Den 6 September.
beha ord: ever ock enär den ena makan af arghet
burit hand a den andra, samt blänad och
blodwite tillfogat — hwarfbrutan "i alla dk händelser,
dä bägge makarne gemensamt hos Domaren i
"orten anhälla om ägtenskapSskillnad, sädane olpckli,
"ge giftermäl mäste uplösas, dock att wid alla ägtcn"skapsskillnadcr,
säsom förut stadgadt och öfligt wa"rit,
Domaren bör hänwisa Sdkanderne, att till skil"jobrefs
erhällande hos wedcrbörande Consistorium sig
"anmäla." BörandeS wid ägtenskapSskillnad, som
bewiljaS af den anledning mina tillägg till g:dje och
4:de punkterne innefatta i fräga om Giftorätt, Morgon,
gäfwa, Barnawärden och annat Giftes ingäende, lämpaS
hwad Lagen i i:sta, 2:dra och z:dje §§. iz Cap.
Giftermäls-Balken stadgar; men dä ägtenfkap uplö,
sas efter bägge Makarnes gemensama ästundan och dr
icke annorlunda sjclfwc öfwcrcnskomma; hwaidera ät,
njuta den rätt i Boet Lagen tillagt ägta Personer,
hwilka deras lott icke genom brott fbrwerkat; och
hwardera uti barnawärden och upfostran deltaga i
mohn af hwad den samma af BoctS tillgängar erhällit,
eller eljest af inkomster, lön och sldgder upbär.
Äfwensom jag finner, att hwad som af Hög,
loflige Lag, Utskottet och mig blifwit föreslagit, an,
gäende skillnad emellan lagligen sammanwigde Makar,
bör ock lämpas till frägor om uplösande af sä beskaf,
fade trolofningar, som omförmäla- utilia och 2:dra
§§- Z Eap. Giftermäls - Balken ; och ägtenskap, s.om
med Zästcqwinna genom häfvande blifwit päbcgpndt,
men medelst wigsel icke sullbordadt, hwarom 9:de §.
af äberopade Capitel och Dalk handlar.
Giftermäl kunna och böra icke betraktas annorlunda,
än säsom Bolag träffade emellan personer
as
Den 6 September. 147
af olika kön, hivarwid CoNtrahentrrne Ztagjt 6g
Lmsestdiga förbindelser, emot åtnjutande af wiste förs
delar och rättigheter; hwilkc Bolag, enär de tillämnas,
skola ä Prcdikostolarne offcntcligen kungöras,
j händelse nägon finner stg befogad, att klander
deremot wäcka, samt efter fulländad Lagfart
, (om jag sä mä benämna det) i tillkallade
wittncnS närwaro af Contrahcnicrne uppenbarliga
lilljakaS och af dek Wördigc Prcsterskapet med tvista
ceremonier ftadfäftaS. Enär alla andra Bolag , Cons
tracter och afhandlingar kunna efter godkycko rubbas
och uphäfwaS, dä Controhenternc sjclfwe derom äro
Lfwcrcns, och tredje mans rätt, som derunder beror,
noga iagttagcs, följer deraf, att äfwcn gistermäl böra
kunna uplösas, enär bägge makarne sädant ästun»
da, och tredje mans, som är boets Crcdikorc>s och de
under ägtenskapet samanaflade Burns rätt icke kränkts.
Enär alla andra Bolag , Contracter och afhandlingar
kunna äterkallas och uplösas, dä ben ena Con»
trahcnten antingen icke fullgör de förbindelser han ut»
loswat och sig ätagit ^ eller ock genom otrohet begär
flärd och undansnillar Bolagets gemensamma Egendom;
mäste pä enahanda grund gsttcrmäl kunna up»
lösas, enär den ena makan sädant pästär och den andra
makan genom brott gör sig owärdig af allmän
agtning samt af fin makas kärlek och förtroende,
eller genom Bodrägt, slöseri och utswäfningar förskingrar
den egendom icke honom enskildt, utan bägge
gemensamt tillhöra — hälst den Papistiska fördomen
om ägtenffapets Sacramcnterliga egenskap längt
före detta blifwit utrotad. Och i öfrigt. Mine Herrar
! kan nägon härdare och mera barbarisk, ja till
och med orätkwis Lag uptänkas, än ben, att twinga
en oskyldig och dygdig menniska, art inok sin wilja
fanimanlcfwa med en maka, fom nedsudlad i läster
148 Den 6 September.
och brott, afklädt sig all medborgelig existimation och
är en styggelse i Samhället; kan wäl nägot omänstligare
behandlingssätt uptänkas, än att twinga en
person till sammanlefnad med en grof Niding, betz
uppenbare förföljare och owän, eller alt genom böter
och kroppsstraff förmä 2:ne personer, hwilka för hwar,
andra bära afsty, att likwäl sammanwigas. — Ägtcnstap
, enligt desi instiftelse och ändamäl, mäste byggas
ä ömsesidig kärlek och högaktning; dctze känstor
winnås icke genom twäng; och huru uppenbart har
icke dä Lagstiftaren mihtagit sig uti päbudct om de sä
kallade warningsgradcr, eller att genom kroppsstraff
söka äler uplifwa en förkolnad kärlek och twinga personer
till giftcrmäl, som utan prophetisk insigt synbart
skola leda till be obehagligaste fölgder. — Det kominer
ock genom Lagens hittills gällande päbud i thy
sall, Uti det förwända stick, att den oskyldiga makan
straffas ofta härdare, än den brottslige sjelf — ryslig
är denna föreställning — och denna Lag i ett uplyst
tidehwarf fordrar desto häldre rättelse, som Religion
och Moral befalla att undfly gröfwa syndare
och lastfulle mennistor, men wär Lag likwäl bjuder
motstridigt. Wl tadla ej sällan, att personer, hwilka
kunna soutinera hustrur, icke gifta sig; men wänne
de icke hafwa rätt, som icke wilja blottställa sig
för wägspclet, att möjligen kunna blifwa inwecktade i
olyckor, dcrifrän de sedermera icke kunna ettan genom
sjclfbegängit hors brott räddas. — Kastom en blick
uppä alla de upträden, hwilka tilldraga sig makar emellan
under olyckliga ägtenstap ; hwad förargelse defle
wäcka i samhällslefnaden, och hwilken inflytelse pä
Barnawärdcn och upfostran Föräldrars osämja medför;
ehuru minsta delen af sädana upträden kommit till
wär kunskap, kan likwäl en liflig inbillning lätteligen
Afwa dem, hwilka sakna egen erfarenhet, begrepp om
Den 6 September. 149
de lidelser efwan äberopade twängs.lag tillskyndar 0-  styldige makar; och säkert stola nu uplystare Lagstiftare
känslofullt ömma för oskulden, som ropar om
räddning och lika med mig finna högst nödigt, att uphäfwa
eller förändra en Lag, som bland ett hyfsadk
Folk är tyrannist och wäldsam, samt följakteligcn
fördömmclig."
I anledning af dessa tvid Lag - Utskottets Betänkande
gjorda anmärkningar, skulle det samma till
Utskottet äter remitteras, och anmärkningarne derjem,
te till Utskottet hänrvisas.
Uplästes ä nyo Lag - Utskottets ben 24 Augu- -  sti pä bordet lagda Betänkande af den
rörande häfdanbe under ägtenstapslbfte.
BiföllS.
Widare föredrogs Lag-Utskottets sedan ben
24 Augusti pä bordet hanlande Betänkande af ben
I2:te i samma mänad, om missa förbudna skyld - och
swägerstapsleder.
Herr I^eizonstolps, ^onas Lamuel,
anförde till Protocollet strifteligcn;
Uti frägan om giftermäl emellan Systoncbarn
samt emellan dem i 2ldra swägcrlaget, som i 6 Z. 2
Cap. Gifterm. Balken upräknas, har Lag-Utstottek
pä goda stäk tillstyrkt, att de hädanefter owillkyrligen
mä blifwa tillätne, och att böker för lägersmål ej blif
-
150 Den 6 September.
iva större, än för oskylde; deremot Lag» Utffokttek af»
styrkt ägtenskap emellan them i swägerlag ä sidone,
hwilka nämnas uti s §. samma Capitcl och Balk ,
sä att man ej fär gifta sig med fin Broders Enka,
eller med sin afledna hustrus Syster med fierc i dest?
leder, sä framt ej Konungen sifwer lof thertill, pä
sätt med Syffoncbarn förut warit föreskrifwit.
Men ett sädant lofgifwande eller drspcnfe fy»
ries blifwa desto mindre nödigt, som nägot wcrkcligt
hinder för ägtcnffap emellan dctze beswägrade icke inträffar,
hwarkcn wid bctragtande af moraliteten sj
eller i anseende till opinionen, hwilken af de i sedna»
re ärrn tillätne giftermäl innom swägerlaget ä sidone,
redan blifwit stadgad pä ett sätt, at den kan anses
för, men aldeles icke emot dylika förbindelser, sä
att framtidens afbidande till Lagens förändring härutinnan
icke blifwcr nödig. — Jag wägar altfä föreflä
den rättelse, att giftermäl emellan alla de uti 5
§. 2 Cap. GiftermälS - Balken upräknade keder, mä
tillätas utan att söka Konungens tillständ, och att lä»
gcrsmälsbrott bestraffas, som, dä det sker emellan 0»
beswägrade, hwarutinnan säkedes Lagens utsatte större
straff äfwm ändras.
I anseende till jäf för Domare och wrttnen,
som äro i dctze swägerlags leder med Parten, kommer
dock att förbliswa wid hwad Lagen uti lz Cap. 1
och 17 Cap. 7 Rättcgängs - Balken utsätter.
I öfrigt och pä det Konungen ej mL beswäraS
med ansökningar om giftermäl innom nu förbudna Leder,
torde blifwa nödigt utsätta och stadga, det Konungens
dispense därutinnan, wid hwad omständigheter
som hälst, icke fär äga rum.
Om
Den 6 September. igr
Om dcsie anmärkningar godkännas, lärer Lagutskottet
deraf fä del, för att sitt förslag derefter rätta.
Herr vonblnu8evolkk, L-rrl 6ustsk
keinkolst, upläste följande till Protocollet:
Beträffande Högloft. Lag - Utskottets Betänkande
angäende hittills förbudna giftermäl, sä lika med
Högloft. Lag - Utskottet tillstyrker jag ock för min del
framgent oförändradt bibchällande af Allmänna LagcnS
förbud uti 2:dra Cap. usta, 2:dra, 4:de, 7:de och
8:de ZZ. Giftermäls - Balken , och att hwad Utffottet
hemställt, angäende ägtenskap emellan Syskoncbarn och
i dek andra Swägcrlagct, hwarom handlas uti 6:te
§. af berörde Cap. och Balk, samt rörande böter för
Lägersmäl i detzc skyldskap-> och swägcrffaps-leder, mä
winna fastställelse säsom grundadt pä sädane skäl, hwilka
icke rimmcligcn kunna motsägas; — men deremot
anser jag Utskottets projcctcrade ändring i Z:te Z. af
ofta äberopade Capitel och Balk icke wara sä fullständig,
som den borde i fölgd af den »välgrundade princip,
hwarpä uphäfwandrt af förbudet i 6 §. stödjer fig.
All Lag, om ben skall wara gagnelig, mäste
leda till nägot witzt ändamäl; och alla förbud, hwilke
utgifwas för ett Folk, som icke längre slumrar under
twäng af okunnighetens och fördomens herrawälde utan
stiger dageligcn uti uplpsning, mäste säledcs äspfta antingen
Religionens helgd, sedernas renhet och förfinande,
ordning i Staten eller ock spnbara fördelar för
Samhället. Och männc om Lagens ifrägawarande
förbud i s §. 2 Cap. Mftermäls-Balken uphäfwes owilkorligt,
sädant, i hwad spnpunct betraktadt som
hälst, kan finnas pä nägot sätt röra Religionens grundsanningar,
eller leda till sedeförderf och kränkning af
alls
zM Den 6 September.
allmän och enskild rätt? Nej twärtom — ty allena
Widskeppclse samt qwarlefwor af Päfwiska och munkars
fanatismen att uti det sä uplysta Tidchwarfwet tills
widare bibchälla ett förbud, som den okunnige folkhopen
an sedt grurrdadt uti Guds uppenbarade Lag. Men
det tilhörcr ett uplystarc tideflifte, enär öppet tilfälle
dertill lemnäs, att lösa alla de band, hwilka endast
af fördomen blifwit knutne: hälst Mosaiska Lagen, sä
Vidt den rörer dylika och Economiska ämnen, är sammansatt
och utgifwcn till rättesnöre, ingalunda för hela
Ehristcnheten i ewcrldcliga tider, utan endast för
het folk, hwars Styresman Moses dä war, hwars lynge
han kände och hwars bildning han äsyfkade. Och
dä härtill kommer, dels at enahanda skäl, hwilka förpnlcdt
Högloft. Utskottet, att kilstyrka uphäfwande af
förbudet i den 6 §. äfwen äro gällande till lika behandlingssätt
med den 5 Z. dels ock, att deräst stadgandet
uti sistberörde s §. pä nägot sätt kunde hänföras
till likstämmighet med Religionens grundsanningar
eller anses bidraga till sedernas renhet och Sta,
tens wäl, det aldrig bordt af Utskottet tilstyrkas eller
ät Konungen öfwsrlemnas att i wissa fall dispensera
ett sä hälsosamt förbud, enär det synes med rättwisa
och billighet bfwerensstämmande, att i frägor om förhudna
och tillätne gifkermäl, alla medborgare böra ilga
lika friheter. Altsä hemställer jag vördsammast?
het mä ofta omförmältc förbud i ^ Z. 2 Cap. Giftermäls-Balken
aldeles uphäfwas, och ägtenskap i de
derutinnan upräknadc Swägcrlags-leder hädanefter warg
killätit, plan att Konungen mä derom sökas och dermed
besväras, samt Lägersmäl i desse leder likwäl lälunda
bestraffas, som Lag-Utskottet hemställt och denna
rättelse ingalunda werka förändring uti hwad Lagen
om jäf emot Domare och vittnen stadgar.
Dock
Den 6 September. iZz
Dock som genom de af Lag-Utstottet och mig
hemstäldte alla Lagförändringar, sä wida de winna bifall,
friheter och förmoner blifwit kemnade, hwilka förut
dels icke kunnat crhällas, dels ock, enär de singö
ätnjukas, warit förknippade med witza beswär och utgifter,
af hwilka sednare Betjeningen uti Kongl. Iustikiä
Revision haft en inkom,b, som nu skulle fbrswinna
utan wcdcrlag för dem, sä tilstyrkeS lika wördsamt,
att hwar och en som af detzc Lag-förändringar
njuter fördel, stall betala en witz afgift, säsom till cxcmpel
en Embetsman med Kongl. Fullmakt och betz
wederlikc, en Potzessionat eller besutten Borgare Tjugo
Riksdaler, andre ringare StändSpersoncr, Borgare och
besuttne af Allmogen Tio Riksdaler samt minst bcsuttne
af dem Fem R:dr, men Ryttare, Soldater Bätsmän,
Sjömän, Torpare och Inhyseshjon wara derifrän frie;
hwilkcn afgift bör erläggas till Pastor, som wigsclrr
förrättar, och i ägtenstaps - stillnadsmäl till Kronofogden
i orten efter upgift af Domaren i SaköreSlängdcn,
och sedermera tillfalla antingen ofwanbemälte
Betjening, eller Fattig-Catzan i den Sockn derifrän
Bruden hämtas och Institutet för dbfwe och dumbe,
eller ock i witz proportion fördelas dem emellan.
Alle inrättningar sä pios ulus behöfwa och
förtjena understöd, i synnerhet, enär säsom erfarenheten
wisar, fattigdomen dageligcn tiltager. Och i
glädjens ögonblick mä den mera lycklige, som
winner sm önskan, gerna offra en skärf at lidande
Likar.
Grefwe kl örn or, Aäolk tiörsn yttra?
de: Det kan icke wara min twka att täfla med män,
som äro mig wida öfwerlägsne i Lag-kunstap och erfarenhet,
men dä, wid det nu iftägawarande Lag-Utskott
-
1Z4 Den 6 September.
skottets Betänkande om uphäfwande af ägtenskapS-för,
bud i wista skyldskapsgradcr, det synes mig, att Utskottet
icke nog fästat sm upmärksamhct pä de twänne
hufwudgrunder, som i min tanka mäste utgöra skälm
till ett sädant förbud, torde jag fä utbedja mig att i
detta afseende sä utwcckia mina tankar.
All Lag mäste hafwa till fbremäl antingen en
Moralisk eller Politisk nytta och, om möjeligt, förena
bägge. Sälcdcs tyckes mig Lagens förbud emot ägtcnskap
i wista skyldskapsgradcr hafwa till föremäl att bi»
behälla sedernas renhet ibland dem fom utgöra en fa,
mille eller lefwa oftare uti ett och samma hus, och det
är efter denna Moraliska afsigt, i förhällande till
Hwarje Lands antagna sedwanor, som ett sädant för,
bud bör beräknas tvid frägan om uphäfwande eller in,
fkränkning.
Den Politiska nyttan äter, hwaruppä Lagstiftaren
i dylika fall bör och kan hafwa afseende; är; att
förekomma det igenom giftcrmäl emellan altför nära
beslägtad?, egendomar möjligtwis skulle altför hastigt
kunna hopas uti en mans hand, dä Statens interesse
äter fordrar, att de sä mycket som möjligt blifwa för»
belte i smärre lotter. Staten kan wäl ej directe befäl»
la nägot häruti, men af samma skäl bör han ätminstone
icke gynna en anstalt som skulle haswa en emot
dest afsigt stridande werkan.
Dä dessutom Lag-Utskottet om jag e) bedrager
mig, föreslagit enahanda böter för Lägersmäl emellan
Slägtingar, som emellan oskylda, kan jag ur intet skäl
bifalla det- Om ocksä förbud mot ägtcnskap i wista
leder skulle uphäfwas, kan man dock icke neka, att wid
ett förtroligare umgänge tilfället lättare föder brgä
ret
-
Den 6 September. 1Z5
rek och att Lagstiftaren derföre bör sätta deremot ett
kraftigare straff. Dessutom supponerar äfwcn en dylik
Latu8 en större brist pä Moralitö, dä man ej respcctcrar
sammanlefnadens förtrolighet eller sin egen
Slägts heder och bör äfwen ur denna synpunct här»
dare anses. Jag skulle derföre önska att Åtminstone
en dubbel plikt blefwe i dylika fall utsatt, och anhäller,
att dä Betänkandet remitteras, dessa mina i hast
yttrade tankar fä ätfblja det.
Lag-Utskottets betänkande skulle äter remitteras
och de derwid gjorda anmärkningar äfwcn till Utskottet
hänwisas.
Föredrogs ä nyo Lag»Utskottets Betänkande af
ben ii Augusti, angäende ändring i Lagens stadgande
i 27 Cap. z Z. Byggninga-Balken om 20 alnars ärlig
taktäckning, hwilket den 24 Augusti blifwit begärdt
pä bordet.
I anledning af gjorda erindringar af Herr
keuterlkölst, Larl; Friherre hamilton, Larl, och
Herr ILejonsioIpe, ^c>na8 Lamuel, skulle detta Betänkande
hwila till dess allmänna Beswärs och Econo,
mic-Utskottet inkommit med sitt utlätande, rörande
Byggnads - och Boställs-ordningen.
Uplästes ä nyo Banco - Utskottets den 1 Sept.
pä bordet lagda Protrcolls - Utdrag af den 22 Augusti,
rörande en af Fullmägtige för Götheborgs Stad
hos Wällosi. Borgarc-Ständet ä Götheborgs - och Bohus
-
1Z6 Den 6 September.
hus Läns tvägnar wäckt, och till Utskottet remitterad
motion, att nägon anstalt mätte fogas till utbyte af
gamla förflitne Banco-sedlar emot nya.
Efter nägon stunds ifwe, läggning härom, beslöt
Ridderskapet och Adeln akt till alla delar bifalla
Banco-wstotlets tilstprkande, att detta ärende, säsom
ett Rcgcringsmäl, mätte af Riksens Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdänighct anmälas till winvande af dm
ätgärd igenom samtelige Kronans Upbördsmän, som
Kongl. Maj;t kan i näder finna för ändamälet närmast
tjenande.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets ben i September
pä bordet lagda Protocolls, Utdrag af den 2s
Augusti rörande Konungens nädiga proposition, dek
mätte Statswerkct erhälla ett förskott af RiksgäldsContoirets
wäxel-fbrräd.
Uppä derom gjord proposition af Herr Grefwe»
och Landt - Marskalken blcf Stats-Utskottets afgifna
tilstprkande med de derwid bifogade wilker af
Ridderskapet och Adeln till alla delar bifallit.
Herr Grefwe» o c h L a n d t - M a r -  skalken tilkännagaf, att Ridderskapet och Adel»
äter klockan half till 6 i eftermiddag skulle församla-.
Ridderskapet och Adeln ätskiljdcs klockan 2.
In fistem krotocoili.
6. Lilvorstoips.
Den 6 September. 157
Onsdagen den 6 September.
klenum klockan F kill 6 eftermiddagen.
UpbrötoS Hcrrar ClcctorerneS af Andra och
Tredje ClasserncS listor till wal af Ledamöter i följande
Utskott, nemligen:
För Andra Classen i Detvissriirigs Utskottet efter
Friherre koste, Larl henric.
N:o yzi. Herr Oripenkerg, Ostert Albreckt,
Major R. S. O.
Riddarchus-Utskottct efter Herr kstoist, Åke,
och Herr kotenll^erna, Olot,
N:o 254. Herr liljecrona, Fullmägtig Herr
k.euteitkö1ä, Larl Oustak, löfwerste-Lieutenant.
Ntv 67Y. Herr von Vegesack, Lrnst, General-Major,
Commendcur och Riddare af Swärds-Ordens
Stora Korss.
I Hemliga Utskottet efter Friherre koste,
Larl klsnric,
N:o Zzo. Herr kuklekelt, Fullmägtig Grefwe
Lronlieät, Octo, jöflverste, R. S. O.
För Tredje Classen i Lag-Utskottet efter Herr
von Lngettröm, Jokan Uattkiss, och Herr von
Kosbotk.
N;o
IZ2 Den 6 September.
N:o I2ss. Herr von Lcksntr, lkvar kre->
äric Labriel, A^eflor.
N:o 1880. Herr von tstsu8vvoIst, Larl Lustaf
steinkolck, Lagman.
UpbrötS samtcligc Herrar Clcctorernes lista till
wal af twännc Ledamöter, till Tabellers författande
öfwer Rikets Lönings-stat, ifrän och med Är 1696 till
närwarande tid, och bcfunnos dertill wara utsedde.
N:o lss. Friherre Ltael von kstollksin,
(Horsttrc I^uävi^,
N:o 905. Herr Lock, Lorktx I^uäviZ, j5f,
werste.
Herr Irakverrkelt, Larl, uxläste följande
till Protocollct:
Tillägg och Förklaringar wid Fbrflaget om en
nödig och mera allmän Läkare-wärd pä Landet;
samt anmärkningar wid Medicinal-wärden
för Armeen.
Dä Mäll- nu gifwes för Medborgare att fritt
och utan inflytande yppa stna tankar och räbgbra om
det allnänna bästa, mäste genom sjelfwa naturen af
Samhälls-inrättningcn hwarje bemödande till det hclaS
keständ och förmon icke ogillas, om det ock i anseende
till framställningssättet skulle bära ofullkomlighetens
stämpel. Af denna anledning är det som Högloft.
Rid,
Den 6 September. 159
Ridderskapet och Adeln behagat lämna ben upmärksamhel
wld mitt den 18 ststl. Aug. upläste Memorial,
innehällande Förstag om en mera allmän Läkare-wärd
pä Landet, att det blifwit begärt till trycket.
Wid dessa Förklaringars och Anmärkningars
framgifwande i en sak af sä mycken wigk, har jag,
icke misskännande huru litet min fbrmäga swarar emot
min wilja att gagna, inhämtat anmärkningar och underrättelser
af Män, kända sä wäl för medborgerlig,
het som kunskaper och erfarenhet uti här förekomma»,
de ämnen.
Att Läkare-wärden pä Landet för närwarande
icke swarar emot ändamälet, bcwiscs nogsamt af
erfarenheten. Orsakerna till Allmänhetens benägenhet
att tillita qwacksalware och till bess försummelse att l
tid söka Läkares räd, ligga icke uti Läkare-konstens beskaffenhet.
ven owisshct man i allmänhet plär tillägga
denna Vetenskap, torde hos mänga wara ett skäl
till mindre fördelaktiga begrep om densamma; men
hwarförc skall man fordra en speculativ och mathems»
tisk wisshct af Läkare-Wettenskapcn mera än af andra
praktiska Sch pä rön och uptäckter grundade Vetenskaper?
Bör Cconomiska Wettenskapens kännedom försummas derföre
att Jordbrukaren med all kunskap, ärfarcnhet och ef»
tertanka, icke wct när frost, hagel och eljest otjenlig
tvädcrlck, insekter o. s. w. till äfwcntprs stola förstb,
ra hans arbete. Orsakcrnc böra sökas i bristande lätt
och snar tillgäng pä Läkarc-räd, och ännu rädande
fördomar och »vidskeplig tro pä ett blindt öde, pä öf,
wcrnaturliga medel emot förmodade öfwcrnaturliga sjuk»
domS orsaker; i) och att Folk - Lärarenas bemödande
att !
r) Att sjukdomar komma af jorde», wattnet, trell, elfwor m° « .
m. arv tänkesätt som til! och med yttras af sä kallade
Ständs Personer.
160 Dcn 6 September.
akt härutinnan uplysa, hittills haft sä ringa framgäng,
torde förnämligast härröra af dcras okkmnig'
het i Läkare - konsten och af bristande tillfälle att med
erfarenheten och exempel kraftigare än med ord lära
och uplysa.
Att tillräckelig Läkare - wärd pä landet ej katt
annorlunda winnås än genom tillgäng pä Läkare-räd
innom hwarjc Socken, är ostridigt; äfwen som att
dä de, i hwarjc Län placerade fä och illa lönta Läkare
2) egentligen mäste grunda sin utkomst pä practik
hos de förmögnare, de omöjligen kunna medhinna Allmänhetens
hälsowärd, sä mycket mindre som de ofta
äro pä flera mils afständ ifrån det ställe deras snara
närwaro fordras. Ätt förcstä en wi§ tillräckelig lött
för en Läkare i hwar eller hwaran Socken, wore ett
omöjlig och sä mycket orimligare utgift för Staten,
som ändamälct bäst och utan Statens betungande kan
winnås genom Läkare-wärdens handhafwanbe af Prefterskapet
pä Landet. Hwart och ett Lands olika beskaffenhet
och tillgängar mäste fordra olika anstalter,
och ju mindre folkmängden är i förhällunde till Landets
widd, ju angelägnare mäste äfwen folkmängdens
bibehållande och förökning wara, i afseende pä landers
odling och förswar.
Om det medgifwes att i fräga warandc förslag
mcdförcr flera olägenheter — om till och med oförsedda
förutsättas, sä torde likwäl de säkra och pätagliga
förmäncrne deraf förticna all vpmärksamhet;
hälst upfyllandct af Statens behof afen nödig Läkare
wärd
2)
En Prov. Medicus har ros ghdr Bane» i lön, Men efta
Sistrictce af 20 a ^,l och mer a!t wärda; någre, mc»
Va långt när ej alla. ditrL as af sä kallade Medbielparv
med ;z R:dr is tz. ärligt acfwvde.
Den 6 September. 161
wärd är af högsta wigt och pä dct närmaste förenat
Moralenö fordringar med Politikens. Wetteustaperne
äro för mcnnisto-flägtct i den mott nyttiga soln de
äro allmänt kända. Läkare-Wettcnstapen förutsätter
en wist grad af odling, om dest grunder stola med re,
vighet kännas — om den med framgäng stall utbfwaS,
sä fordras förtroende ä de sjukas sida, och Prcsterne
sorn genom deras Embetcs beskaffenhet icke allenast
hafira de mängfaldigaste relationer med sina ä,
hörare, utan äfwen werka mäst pä menighetens öfwertpgelse,
äro egenrcligm de svin i detta afseende snarast
skulle gagna, om Läkare - WettcnstaprnS grundeliga
lärande och utöfning skulle blifwa deras CmbctcS
pligt. Sä mpcket föcdommar och wibstcppclfe warit
inännistostägtet stadliga i allmänhet, sä mpcket äro de
det hwad Medicinen angär för hwarje lndividuS hälsa;
det skulle dä bättre lyckas för Presterna att betaga sina
ähörare de wilfarclser som medelst fördom om ett
oundwikeligt öde, en witz föresatt dödstimma och dödssätt,
hindra Menigheten att taga sig till wara för de
wanliga sjukdoms - orsakerna : smitta, oförsigtighet, o,
mättlighct o. s. w.; dct skulle lyckas bein, att öfwertyga
om nyttan af Medicin och om faran af att anförtro
sig ät qwacksalware, käringar och sä kallade kloka
gubbar, att bewisa huru deras fördom emot Läkemedel
och Läkare ofta härrör af en mistlpckad cur, som antingen
blifwit för sent sökt eller kommit af den sjukas
eget wärdslbsa sörhällande. Tabellwcrkct skulle härigenom
blifwa mera uplysande för Läkare. Läkare-wär,
den gaf Presternc tilfälle att nogare känna sina ähörarc,
se deras nöd och werkeliga belägenhet, och säledeS
lättare ästadkomma hjelp och lindring. Det jnti,
ina sammanhang som räder emellan själ och kropp fordrar
att den som stall stöta den förra- bör känna ben
senare. Hwilkcn Prest har icke uti ätstilliga sä kallaTredje
Band. N:o 21, 22. dt
16L Den 6 September.
de casus conlcientiD önskat sig kännedom af LäkareWettenskapen?
Huru mänga sjukdoms orsaker och rätta
fbrhäll aden skulle icke lättare pppas för och undanröjas
af ben Läkare som tillika hade den sjukes förtroende
som Prest. Genom naturens och människo kroppens
kännedom inser och bfwertpgas man kraftigt om
GudS wishet, och förskär äfwcn redigare wista ställen l
den Heliga Skrift. Af hwad längre fram kommer
att anföras, om Läkares bildande, torde äfwcn den
förmän af detta förslag med säkerhet kunna wäntaS
att derigenom säkrast och med minsta kostnad för Staten
afhjclpes, sä wäl bristen pä skickeliga Läkare som
den äfwen öfwerklagadc bristen pä dugliga ämnen till
Prester.
Dä denna fullständigare Medicinal-wärd förutsätter
flera utgifter, sä är Medicinal-Fondens förökande
en nbdwändig följd deraf, hwartill följande utkast
Zeke lärer kunna anses innefatta nägot särdeles betungande
för Staten.
Till Kongl. Collegii-Medici och
Provincial-Medicorum Aflbnings-Stnt,
fria Medicamenter, m. m. utgick är
i§5>8 — — — R:d. Banco r6. —
Följande utgifter tllkomma:
Till so Stipendier tvid Unio
verstteterna efter ivo R:dr hwardcra 5,200:
Till Institutet för Under-Läkare 6,ooo: — >—
Till fria Medicamenter — — 8,ooo: —
Till lön för Z7 Provinclal^Mcdiri
förefläs minst I8o tunnor Spanmäl
in nattirLz eller deremot efter
Transport Z6,Zs8: 16. —
Den 6 September. i6z
Transport z6,ZsZ: 16.
Markcgäng swarandc pcnninge - tttN
pbr ester 5 R:dr. Banco tunnan
Z 3,302 R:dr. hwaraf afdragas de nu
Utgående Provincial-Medicorum och deras
Medhjelpare löner 4,933 Rchr.
16 §. dä det ätcrstär —- — — 28,866: 32. —
Summa 64,725:
Hittills har uti den för Medicinal-Werket
anstagnc Stat, Utom den
summa som under namn af Medicin
Nal-Zond (ungefärligen 2,200 R:dr.)
influtit, ärligen want upfört —I9,8os: ,— —-
Nu förestäs att af de i Swerige
och Norrländska Provinccrna befintcliga
65,234 4^ Mantal ett Medicinal-Zond
till vfwanstäende behof
ärligen utgöres af Z2 §. Banco för
hwarje Mantal, som gör — — 43,523: 1Z, 4
Återstoden 1401 R:dr. 34 §.
8 r:st. kan med säkerhet päräknas
af Städerna, hwilkaS MantalSstrifne
folknummer upgär till omkring
160,020 — — 1,401: 34. 8-
Summa 64,725: — —-
Det Hbgwördiga Prcst-Ständet, läsom närmast
i tillfälle att inse och erfara nddmändighetcn af en förbättrad
Medicinal-wärd pä Landet, har redan gifwlk
bewiS pä betz nit och bercdwillighet till upoffringar för
det allmänna bästa, genom Stagande af att betala en
164 Den 6 September.
ökad afgift till Medicinal-Fonden samt till deltagande
häruti inviterat sina rcspcctivc Mcdständcr.
Med flät förmodas att hwarZe Hemmans och
Jordägare sinner denna afgift ganska lindrig emot
den förmän att äga pälitelig Läkare-wärd för sig, hustru,
barn» tjenstehjon, soldat, inhySingar, m. ff.
manligen omkring 20 a zo pä ett Hemman wistande
personer, hälst derigenom äfwen wärdén om soldatens
hälsa l fält befordras.
Det är ingen anledning förmoda att detta
förslag skulle medföra en större reqvisition af Läkemedel
pä allmän bekostnad; snarare torde alla som möjligtwiS
hafwa räd, betala de medel de sä lätt kunna
erhälla och hwilkas nyttiga werkan de sätt erfara z);
man ser att qwacksalware narra till sig betydliga firm,
mor af Allmogen för deras skadliga kurer 4). Dä
Provincial-Medicus e) bchöfde göra sä mänga ock widsträckta
resor som nu, kunde betydclig besparing winnås
i rese- och dagtractamentS-pcnningar. Men sjclfwa
sakens natur fordrar mera fridel än hittils i wal
af medicamenter som för allmän räkning förcffrifwaS,
hwarfbre Medicinal-Fonden äfwen i betta afseende behöfwer
ökas. Läkaren inhämtar, dä han studerar
Wet
z)
Om ut! hwarje Församling alla medicamenterne för Allmogen
loa-s för en gemensam räkning, som betaltes af Socknens
Maga;m, stulle detta förefalla Mindre känbart. Ciilige
meddelad upgnk dar salunda mcdlcaments räkningarne uii cir
Socken öfwer 80 Mantal pä ; är upgätt till A:dr.
z? tz- Rikögäldsmvni.
4) §>i sig lä kallande Fältssör har denna och förleden Asm--  inar nppehällit fig ut, nama socknar pä Lander, och urvm
deri foda och uppehälle dan un -er st l längwariza wistande
ätnju! t, tllluar>ac stz af de förmögnare dland DuNvgcN ända
till rov Rt-Sr. för st» åtgärd alt deta dem för ÄreneriS
siukdom, och hwariaenom sjukdomen blifw,t föiwärrad; och
de stuke aidallne frän ari söka nv dcrbörande Läkare
-
Den 6 September. 165
Wettenskcipcn, kännedom sä wäl om inländska och
minst dyra som om utländska och kostsammare medelbeskaffenhet
och bruk, dä man bör tiltro honoW den
omtanka för det allmänna bästa att han, dä walet är
likgiltigt i afseende pä werkön, häldre nyttjar de förra
än de senare; och hwarkcn är det politiskt eller mo,
ralifft att inskränka honom innom wista mcdclS bruk
och neka honom nyttja det hwarmed han enligt sin
öfwcrtyqelsc och erfarenhet anser sig kunna rädda en
menniska- lis, ätcrställa dest hälsa eller lindra plägor»
ne. Skadligt är äfwen ett sädant twäng för sjclfwa
Wctlcnskapc». Oct är sä aldeles emot Läkarc-Wetten»
skåpens och alla practiska Wettenskapcrs sanna esprit —
det tilhör ett barbariskt och fanatiskt, icke ett uplyst
tidehwarf, att mcchaniskt wara bunden wid wista medicamcnter,
att ej genom andras bruk och nya rön fä
utwidga wära kunskaper; att tro det wi nu weta sä
mycket wi bchbfwa och att intet för ost äkcrstär att
vptäcka s). Hwarjc Läkare, hwarje uplyst Medborgare
är skyldig Mcnsklighctcn och Samhället att sä mycket
han kan beflita sig om odling, om förkofran om fram»
steg i sin Wettenstap och sitt yrke.
Inrättandet af minst so Stipendier till un»
derstöd för fattiga ynglingar wid Universitcterne under
Medi,
;) LärdomS,Historien lomnar beiviS pä vkuninllheten och fana;
t!S,n NV detpolisme öfwer förr.nfl och erfarenhet, äfwei, i
Läkare Welle,»kape», unwerstietel , Sa!a'-'a»ca ulwerkade
af L^ni. V. ett bestin att inga ssulle un Pleureffe maga
oxana ädcrn pä anna» un nolsalt arm. och att adcrlätnuig
pä sannua sida more lika stadlig för Medicin tom
l.url«-r» kälke'!, för Religion. Uti Bon» kittades kill OvetorS-edrn,
Jag stall med all magt bibehålla och fbrswara
lllippOLr-lkii, ^.ria-»e>S5 och 6a!eui I-ror, som arv anlag»
l» uti detta Unwersilet och bllfwik godkände unde- en
läng series af akvear; och stall e> tilltala alt dera- priiiciciper
och concliisiviier bli öswerända kastade as »agon 'vm
d lst. Med. Faciilltte» i Paris sörböd aldclcS bruket af
krakmcösl p. s. w.
r66 Den 6 September.
Medicinska Courscn torde pröfwas nödigt. Dessa Stipendier
borde leke längre än z är innchafwas af en
och samma.
Om nödwändigheten och nyttan af ett Instituts
inrättande till Under-LäkareS danande, kommer
framdeles att nämnas.
Dä detta förslag framdeles kan hinna gä i
werkställighct, sä att pälitclig Läkare-wärd i hwarje
Socken blir att tilgä, finnes lätteligen att Provincial,
Medici icke kunna päräkna nägon särdeles förtjenst ge,
nom practik, och att de sälcdcS mäste hafwa en wiss
lön, tilräckelig för deras Utkomst. Oen fdrcflagne lönen
bör icke anses öfwerdrjfwcn, dä intet skäl finnes
-warföre den ena Embetsmanncn stall wara mindre
lönt än en annan, när hans Hens! är lika nyttig och
nödig för det allmänna. Onekligen gör en skickelig
Provincial-Medicus Staten en wigtig tjenst, äfwcn
fom en rättskaffens Pastor i fin wäg, hwarföre bör dä
icke den förre i sitt mödosamma kall wara äfwen sä
wäl lönt som ben senare, Genom en wiss inkomst
stolle Provincial-Medicus sättas i ständ, att tilbbrli,
gen stöta sitt kall, som är allmänhetens i Länet häl,
sowärd, och ej nödgas upoffra hela sin tid ät enstiltas
sjukwärd; utöfningen af hans Wctkenstap stulle wara
fhr honom angenämare och mera gagnelig för sjelfwa
Wettenstapen, emedan till läsning och röns anställa»,
de och meddelande wänns nödig tid och tillfälle. Det
nu warande lbningssättet medför en osäker och knapp
utkomst för de flesta, isynnerhet wik» inträffande sjuklighet;
och att tvid tiltagande älder nödgas föda sig
och famjlle med practik, är lika mödosamt och beswär,
ligt för den till lugn berättigade grähärSmannen, som
det oftast är mindre gagnande för Wettenstapcn och
Den 6 September. 167
de sjuke. H.vilken bedröfwelig utsigt för en Medborgare,
som upoffrat ungdom och förmögenhet pä.sin
Wcttenstaps grundcliga lärande, som under betz utöf,
ning sätt widkänna sä wäl fjäls som kropps mödor
samt upoffringar och försakelser af egna nöjen och njutningar!!
Dä man undantager nägra Medicinska Embeten
tvid Universittterne och Regem. Läkare-sMor wld
indelta Rcgcnicnterne, är liten upmuntran för dugeliga
ynglingar att omfatta ett sä mödosamt och osäkert
lönande yrke som Läkare-konsten, och man torde medgifwa
att Läkarc-Eorpscns öde i wärmland hittils mera
förtjent att beklagas än afundas6); och att det v,
aktadt i Swerige finnas rätt sä mänga stickeliga Läkare,
i förhällande till mängden, som i något annat
land, kan ej tilskrifwas annat än Swensta Nationalduglighetcn
i allmänhet.
Sjelfwa förslaget kan allenast smäningom gä
i werkställighct. 5 är sedan detta förslag wore antagit,
kunde utsättas som sista tiden, hwarefter ingen finge
Prcstwigas som ej tagit Medicinska och Ehirurgista
gradcrne, eller Åtminstone Under.Läkare-cxamcn eller
Philosophiä-Magistcr-graden. De som endast tagit Undcr-Läkarc-Examcn
borde ej fä räkna mer en enkla
tjenstär, men dc som äro Med. Doct. och Chir. Magistrar,
dubbla är,
Lill förslag till Pastorer pä Landet borde ingen
kunna upföras som ej tagit Medicinska graden eller
Under-Läkarc-examen. Innom 25 ärs älder böra
Medicinska och Theologista Studierne kunna medhinnas.
De som af omständigheterna hindras att uppehälle»
-
-
6) DbiKigt högst stiafwa ock Läkare warit i Tontributions-wägrn
taxerade, ehuru fä kunnat päräkna att någonsin komma
till ämiutaiidc af större publik lön Ln rov Rwr.
i6Z Den 6 September.
källa sig tilräckelig lid wid Uuiversitcterne till Mdicinsk
a gradens ernäende, kunna underwisas och examineras
wid Institutet, ehuru man likwäl icke saknar c,
xcmpel som besanna ordspräkct: arbete öfwcrwiuner
allt 7).
Sä wäl till Förflagcts kättare och fullkomligare
werkställande i framtiden, som till den studerande
Ungdomens nytta i allmänhet torde wara skäl förestä:
att till is a r6 ärs älder, eller under den tiden
ungdomen wid Cathedral-skolor och Gymnaster bercdes
till Universitets underwisningen, icke uptaga dess
tid med andra än sädana ämnen som ärv allmänt gagnande
i hwad ställning som hälst, emedan ynglingens
anlag och ffickelighet till nägot wisst vita; Aenus inom
den tiden icke kan med säkerhet utrönas. Grekiskan
är i anseende till termin! teclmici m. m. god
att känna för hwar och en, och wore detta wackra
spräk i sig sjclft icke swärt akt lära, om det i sin renhet
och genom en tjenligare method, utan förmycken
tidsspillan, kunde bibringas ungdomen. Latinen blir
nödig för den litterata cymmunieationen och för den
grammatikaliffa grund och lättnad man af dess kännedom
har w>d de lefwande spräkens lärande, af hwilka
wi, j anseende till wär inskränkta litteratur, äxo i
största behof och hwarmcd ej nog tidigt kan börjas för
att icke dermed sedermera uptaga den tid som efter walet
af vitee genus till andra yrken behöfwer anwändas.
Bland Wettenskaperne, Religions-läran och Moralen,
Geografien 'och Historien, isynnerhet Fäderncs
l.
mdetS
7) Detta är har wid ett ak Rikets Univerfiteter en pi samma
Termin promoverad Philosophie Majster underqD
Medici'iL;!icent. Eramm och disputera prn
cc>. Denne aktningswärde man har likmäl, såsom mor
dellö->, nödg.rts läsa för Barn och i 2 är predikat aftonKngarnc
i Domkyrkan.
Den 6 September. 169
landels kännedom, grundcrnc och tillämpningen till
Mathemathik, Physik och Kemi, (skir hwilkct ändamäl
tjenliga instrunwntcr och apparcillcr borde wara att
tillgä) Natura! - Historien och kännedomen om wär egen
kropp och wär hälsaS wärd. Med denna under,
byggnad skulle dessa ämnen widare kunna fullföljas
wid Univcrsttctetcimc, hwarcst Nnglingarne uti alla
dessa delar borde wid emottagande! examineras. Dä
man nu eger en sä god Bibel - öfwersättning , huru
litet nyttigt är det icke att börtil ga PrcstcrneS tid
med Hcbräiska spräket? Att haswa nöje af detta
spräk, att kunna jemföra grundtexten » tillhör ProfeSsorcrnc
och Lärarena wid Universitcterne, Skolorne
och Gymnastcrnc. De som studera Orientaliska spräken
torde hafwa god tid att börja ined deni wid ankomsten
till Universitetcrne och efter walet as viioe
Henus, emedlertid hade Dnglingen inhämtat allmänt
nyttiga kunskaper och icke förlorat tid och arbetes häg
med döda spräks och abstracta ämnens lärande innan
det är utrönt om han kan anwända dem Ester denna
förberedelse skulle det gä mycket lätt att förena wid
Univcrsttetcrne Läkare- och Prest - studierna , och i alla
fall skulle Staten winna af, att studierna fingo
denna syftning, och ingen skulle i hwad Embete och
yrke som hälst, ängra den tid han anwänt pä sä allmänt
nyttiga saker 8)- Härtill hörer att wid Eathedral,
Skolor och Gymnaster kunde finnas en Lärare,
som wvrc Medicina- Doctor; Författningar päbjuda
detta wid de senare o), mcn dct har ändock inträffat
att dä cn sädan Lector dbdt eller eljest kommit derifrän ,
en
-) Dek Folk och den rid kunna ieke heta upl>este, som
sakna de för meniEosiägrec nyttigaste kunskaper , r
jfr Mosena-inr Afhandling om Uplysnuigen p. Z7 rc
9)
K. M. Tirculair-Bcef den rr Aug, i^r6 till Cvnsist»-
sterne i Riket, ;
170
Dcn 6 September.
k» annan blifwit satt i hans ställe som Icke warit
Medicus.
Dä Pastor icke hindras af Jordbruket och den
omtanka cn större Laudthushällniug mcdfbr, ffullc Läkarewärdcn
innom Församlingen wihk icke uptaga tiden
för själawärdcns behöriga förcstä-nde. Om cn förbättrad
utkomst beredde tillgäng pä skickcligare ämnen till
Klockare pä Landet, sä kunde dc biträda Prestcrnc sä
wäl wid sjukwärdcn med Badare- och mindre FältskärSförrättningar
som med anteckningar och öfrige till dell
eeononuska Pastoral - wärdén hörande gdromäl.
Till Provincial - Medicus borde ingen antagas
som ej rvorc Med. Doctor och Chirurgiä-Magistcr, och
förmodas att allenast skickcliga och kunniga Läkare
kunna anmäla stg till sädana sytzlor, dä devas EmbeKs
befattning bland flera kunniga Läkare blir af den
beskaffenhet, att deras duglighet alltid kommer pä prof.
Alla medico,legala mäl, som fordra kröga
re
undersökning, höra till Provincial-Medic! ätgärd;
mm ben närmaste Prest som wore legitimerad Läkare,
borde genast taga tillbörlig kännedom af händelsen och
förrätta dcn besigtning som genom nägot dröjsmäl
kunde bliswa mindre uplpsande. För öfrigt hade Prokmcial
- Medicus ingen annan befattning med de Prester
som wörö Med. Doct. och Chirurgiä Magistrar
än ben, som deras egen och de sjukas anmodan om
Konsultation , gaf anledning till; men dc som endast
tca.t U - -Läkare-examen, borde enligt Medicinalfl
-rg.-rn? stä under Prov. Medic! tillsyn hwad
L - wärdén beträffar.
ov ncial - Medicus skulle äfwcn kunna medhr
-r / haswa c.'wcrinsccndct öfwer Länets Lazaret
och
Den 6 September. 171
och derigenom bereda bäde sig sjelf och Laz ircks - Fällssärcrna
tillfälle till förkofran och öfning.
Om framdeles Regements - Läkarcna wid de
indelta Regcmcriternc tillika kunde förrätta Regements
»Pastors tjensten more det träl; om detta
icke lätcr sig göra wid Wärfwadc och GarnizonS - Re»
gementcr, der Läkarcna bäde hafwa trägna göromäl
och ringa löner, torde andra utwägar kunna upkomma
till ffickcljga Under-Läkares undcrhällande äfwen
wid defla Rcgemcntcr.
Cn utwidgad kännedom af Läkare - Wcttenffapcn
skulle kraftigt bidraga till skickeliga Läkares da»
nande och till qwacksalwares och charlataners utrota»,
de. Den okunnighet i Läkare - Wcttcnskapcn som i
allmänhet räder hos alla som ej egcntcligcn ärv de§
idkare, gör mdjcligt och lätt för charlatanen att icke
allenast icke bli röjd utan till och med berömd och af»
gudad; brist pä tillgäng till förnuftiga Läkares räd,
ger anledning till qwacksalvarcs räd, ger anledning
till qwacksalwarcS anlitande; den allmänna kännedo.
men skall wäcka ambition och täflan att cga grundel,»
ga och werkeliga insigtcr säsom enda utwägen till winnande
af aktning och förtroende. Derigenom skulle
wär nu sä inskränkta Medicinska Literatur ansenligen
Utwidgas, och man skulle äfwen i Swerige fä se Me»
dicinska Skrifter, sedan pä detta sätt Medicinska Läsare
upwäxte.
Är Medicinal-wärdén en af Statens wigtigare
angelägenheter, och fordrar den förbättring i an»
seende till deras hälsa som upoffra krafterna ät Äker»
bruket och Slöjderna, sä är de Medborgares hälso»
wärd icke mindre angelägen, hwilka upoffra lif och
lem»
172 Den 6 September.
lemmar för Fosterlandets föiswar. Sä länge Menig»
heten ännu häldre söker qwackfalrvare än Läkare, snarare
söker räd för sin boskap än för sig och sitt folk.
— Sä länge krigaren, tvid krigets fasor, mindre
skyr döden än rpser wid tankan om wanffötscl i),
torde man e) utan skäl kunna pästä, att Medicinal,
wärdén icke upfpller sitt wigtiga och RikSgagneliga ändamäl.
Till LandctS och Armecns samt Flottornes förseende
med kunniga och skickliga Läkare hörer 1:0 deras
bildande, 2:do deras anwändande.
Läkafes bildning är dej wigtigaste föremäl
för Medicinal ^wärdén och är twäfalldig till sin
natur: inno Deräs bildning som mäste ädagalägga
tillförlitliga pros af grundeliga theorctiska kunskaper
och erfarenhet förr än de legitimeras att bestrida Läkare-befattningen
i hela dest utöfning. 2:do Dernäst
blir det icke mindre angeläget att bilda den del Läka,
re, som genom inskränktare kunskaper och en tillräc,
kelig skicklighet kunna bestrida en ringare Läkare-befattning
i landet samt wid Armeen och Flottorna; Sta,
ten har af begge behof, och dä den sakirar deraf
tillräckeligt antal, kan ingen Medicinal-anstalt ersät,
ta denna brist.
Legi
»)
dum mnck't goda läkare wid Armeen äfwen bidraga att
lisma Befälets och Soldatens mod och Känogkkighot i
sjelfivL asfairen, har Asien »Lrwarande krig bewisat. De
som delot Funka Arme ns ära och bedrifter intyga, att
deras utmärkt skicklige d>lwec-Läkares iiärmaro och lika
»förskräckta som vfvrlnuiia bemödande wid siera tillfällen
kraftigt förmätt dem trotisa alla faror. Men nägra skiek
-iga Läkare hinna ej öfwer alt: Läkare.wärdén wid Ak»
ui-cii döt allmänt warg god och ingifws förtroende.
Den 6 September. 17Z
Lemtimerade Läkare, hwilka kunna emottaga
wigtiga Läkare-befattningar, ärv Medicinä
Ooctorer och Chirurgiä Magistrar, hwilkas bildning
»vid Acadcmicrne i Upsala och Lund samt Chirurgiska
Undcrwisngs-Werke» i Stockholm befordras och fullkomnas;
och har Swerige redan deraf njutit fördelarna.
Mä det blott nämnas att, om prbfningarna
tvid dessa Lärowcrk ärv i Wettcnskapen lika stränga,
de pröfwade äfwen böra njuta samma fördelar; att
om Lärarcna derwid ega lika wigtiga och answariga
g-romäl, deras fördelar borde wara nägorlunda öfwcrcusstämmande;
och om Stockholm eger de med Eu»
ropas Hufwudstädcr, London, Paris, Berlin och Wien,
gemensamma förmäncr att kunna med mera lätthet
förena tillfällen till theoretiska kunskapers inhämtande
och till ben practiska utöfningen 2) i Cliniska Skolor
och pä wäl inrättade Anatomi-Salar, det woworc
härdt om ej tillräckclig upmuntran lemnadeS ät
de Lärare, hwilka pä en kostsammare ort der offra
stna mödor och dessutom twingas att ätaga sig mindre
wigtiga göromäl för att bereda utwägar för egit
uppehälle^ ). Riksens Ständer gäfwo helgd ät benna
Inrättning en lid dä ännu frugkerne deraf wörö
osäkra, och ben lön torde dä warit stor nog, som emot
nuwarandc tidehwarfs dyrhet är alltför otillräckclig;
men answaret är efter Chirurgissa SocictetcnS
uphörande wigtigare, och den Mans 4) förtjenst kanske
r)
Ledning wid prackissa öfningen och ukwccklinqm af practik
ika anlaget ar lika uddig som sjclswa kunffaocnS inhämtande.
och kunna rediga dcgrcp och kännedom uti in- och
utvärtes sjukdomars nllmöima Dathvlvgie, som är grunden
till Läkare-WetttnssapenS sätra ulvfning, endast härr
igcnoin inhunias,
2) köi!'.'rNe ärv: för Anatouiiä-Prvfestvrn R:dr 16 st.,
Anatomis - Prvsrctvr» ivs R:dr, och Thinna- och Med
einär>krofcstvcn 166 N:dr zr st.
4) Genom Herr General - Drrccl. och Ridd. lkaxNrnms åtgärd
rga wi »u e» samling as de wigligaste Baller i Wetten
174 Den 6 September.
ske derigenom mera lysande, som skänkt stna Samlin»
gar i Anatomien .och Chiru^gien af Instrumcnter och
Meker till en skön minncswärd af dctz oegennyttiga
begär att gagna Fosterlandet, och hwilka- donationskvärde
wida bswci stiger flera ärs löne - inkomster wid
detta dryga och swära kall; och likwäl war denna ac»
cession mt oundgängcligt behof för en säker Chirurgiff
underwiLning s).
kowmiar^r elier Läkare bildade för en
läesre werknmgSkretö, hafwa hittils icke bljfwit
efter nägon plan danade; blott wid krigets utbrott
har man sökt att anskaffa och bilda dem för Armeenoch
Flottornes behof. Är detta möjcligt? Redan har
man i andra Länder funnit nddwändighetcn, att för
detta behof inrätta de sä kallade Pepinicrer eller Instituter.
Sädant kunde äfwcn hos o§ med obctydclig
kostnad ästadkommas, men dertill fordrades, att de i
fredstid rigtigt organiserades. Mnglingar, som der
antagas, borde wara 16 är och der bibchällas till i8
ärs
sfaperne, de dorbaraste pröparaker aswm för sjukdoms-auatomien
och en wacker samlin,! a» döde ältre och nior
derus Thinnaissa Iiistrnmeutcr, ecb mä, aldrig bans Efterträdare
sakna hwarken nit eller tillgångar alt genom
uxoffingar widmagchälla denna kanske mindre b.marila,
men iikwäl högst wigtiga Inrättning.
;) Hwar ock en som kanner deli dogcliga möda vell lid Anatvmdä-P
vseclocn Herr Doctor Lslleiiu; har i/paro sä
w.il wid 'jclfwa Lh»Utgissa uude^wisuingcn, sem ali med
präparaters till,edande och d u nogaste tillsy» idraga till
Chururgissa Underivi-iiiiigswcrkcls förkofran och scrmon,
mäste eckLona och högak-a en sä sällmnt patri.iss upofring
och anwändande af d.H uimärkta kn ssap'r och talanger.
Uti Themia och MedicinL.Prefcstvrn Hr Dockor
Uu; haswa wi cn man, som, ehuru ung, redan pä cn
Lerxman- och 8ck-sle; dana gör heder ot nationen. —
Dest oegennyttiga nit att gagna Fosterlandet dewarar ännu
UnderivismngS-werktt den lyckan att esa honom för sä
ringa wilkor.
Den 6 September.
175
ärs älder — ega göda Skol-kunjkaper 6) och hedrande
upförande, — och sedan der bildas för det ändamäl
hwartill de wore bess-inda. Ingea grann Akademisk
lärdom — ingen egcntelig strängt wektenskap,
lig undcrwisning skulle derwid ega ruin. Läraren,
ehuru sjelf utmärkt genom kunskaper, skulle ega dea
egna förtjcnsten att här popularisera ach stmplistcra
den lära han föredrog, hwilken alltid stulle StföljaS
af praktiska demonstrationer och utwcckling af det praktiska
anlaget. §n handbok för Under-Läkare, kanske
en Bok som ännu ej funnits swarandc emot ända,
mälet, borde med ett tillräckligt pris belönas och der,
öfwer föreläsningar hällas, sä att koutinicr-.n sedan
sig sjelf lemnad, der egde de dprbara och grundcilga
läror, som skulle freda hsnom frän det förakt som
wid tilltagande uply-nlng mer och mer skall drabba
qwacksalwarcn och charlatanen. Institutet borde anförtros
ät 2:ne Lärare af utmärkt wcttenskaplig kännedom
och undcrwisnings skicklighet. Elcvcrne borde pröfwaS
wid antagningen samt ofta derefter, och coursell bor,
de innom L är wara sä fulländad, att dem kunde
tilläggas ben Läkare-befattning, hwilken i Fält och
pä Landet dem behöfwcr anförtro-. För att härom
wara säker , borde de i Kongl, (kollegium Medicum olfentcligcn
examineras till Chirurgiä Studiost, hwilken
examen borde , i anseende pä Under, Läkares brukbarhet
i allmänhet strängt hällas. Derefter borde dem
äläggas att wid Rcgcmentcrne eller till Landets nptta
anwändas; dem likwäl icke obekagit, hwilka dertill
ägde skicklighet, att pä egen bekostnad wid Chirurgiska
UnderwiSnings - werkct sina studier widare fortsätta
och blifwa Chirurgiä - Magistrar; hwarigenom
äfwc»
S) Jfr. hwad förut vm Dngiingars beredande i Skplv' vc^
Gyninisier lill uiidcrn»sniiig ivid Unwechietet »ch Institnt.
t blifwit ansördt.
i76 Deri 6 September.
äfwen en gäng den stora förmän skulle winnås, att
be frän Under - Läkare till Regements - Läkare kunde
befordras och säledcs ega tillräcklig upmuntran, att i
Fäderneslandets tjenst upoffra sina krafter. Kostnaden
af denna wälgörande inrättning torde fullkomligt
smara emot ändamälct, ehuru dertill fordras medel
för Eleverna, för Lärarne, för en Anatomisk inrättning,
ett Museum och Di^liothek och för ett Lazaret,
hwilket likiväl kunde medelst ett eljest behbfligt SoldatLazaret
lätt werkställas; ty här är frägan mera om
allmänna sjukdoms former, dä Kongl. Seraph. Ord.
Lazarettet äter blir en samlingsplats för- de sällsyntare
och för Wettenskapen mäst interessanta händelser.
Chirurgiska Stipendicrne, hwilka redan tillhöra Chirurgiska
Undcrwisnings - werket, torde kanna gagna
till biträde för denna nyttiga inrättning.
LäkareS anwändande är witzcrligen en dm
wigtigastc del af Läkar-cwärden. I krigstider klagar
man öfwer brist pä Läkare, och ändä torde intet land
finnas, som med sä fä utsigter för den examinerade
Läkaren och den bfwade Noutinicrn, eger ett sä stort
antal deraf. Eller huru mänga af de Läkare, hwilka
med skicklighet och mod offrat sina mödor ät nu warande
Fält - Läkarewärd, kunna beräkna en tarflig utkomst
ivid krigets flut? Sjelfwa de högsta graderna
uphbra ju dermed? Om Läkaren derefter, ledigare
frän gbromäl, kunde med sin werksamhct förena en
annan befattning, hwartill hans skicklighet more prbfwad,
och hwarwid hans möda more belönt, sä skulle
Landet säkert i honom finna den werksamma man som
oförtrutit skötte sick kall och sina likars wäl. .
Under-Läkare böra ega de förmäner dem enligt
billighet kunde tilläggas och dem de hittils saknat,
hwarfö
-
Den 6 September. 177
hwnrförc ock fä dertill welat anmäla sig. Md Reger
wenternn böra be ega den lön in natura' dem af äl»
der warit Lilisiagen och dm grad af anseende, som ej
inskränker deras werksamhct. Om de innom m sä
wäl organiserad Corps, som wär Fält - Läkare - Corps
dör kunna wara, ägde den lägsta Subaltern - rangen,
wore denna fordran öfwerdrifwcn, dä de förutsättas
ega bildning och förtjena förtroende? Ingen som
noggrant undersökt orsakerna till Under-Läkares 0-  skicklighct, lärer peka att desin 2 wigtiga omständigheter
älo enda wilkoreti'för e-nZseccmeritet af skickliga
och bildade Anglingar för Armeen och Flottorn^).
Likasä borde Under - Läkare med fördel för Landet kun,
na bildas innom dem af Prest - Ständcts AdjUntter
och Comministrar, hwilka ej hunnit fullgöra Medicinska
graden — ty beha ega innom 2< är, om de
pä Institutet ett eller twä är moro antagne - ändä
trög tillräcklig tid att winna denna Läkare - bildning
som gör deln skickliga för en mindre Läkare - befattning.
Mä beha wälmenta anmärkningar gifwa Riksens
Ständer ättledning att för Swcriges wäl äfwen
j detta hänseende sträcka sin upmärksn» het, Mätte
eländet, plägorne och häriande farsoter, Dagakarlens
snart genom sjukdom förstörda framlid, Landtbrukadens
oftast derigenom förlorade mödor och den säraLrcdjc
Band. N:o 25, 24, de
7) Dä Under rätare wid öe indekta Regcmmt-ni allmönbet sflönas
med z; R^d. r6 tz. högst ?o R:d. kW ör e, kan
el päräknas att dugetjga ämne» mcd eädana willor eiieagera
sig. Derföre dör följande händelse förefalla mindre
förundeilig: Cn sadan Läkare, owitz under hwad namn
han ssulle i Rapporten uptaga eli sjukdom och pa nlfrägan
al ett Frestare vin icke det kunde wära en ehrvniss
feber som kallas hypvthcnusa, bejakade detta och införde i
Rapporten att karlen war sjuk af hypothcnusa- Flera dylika
gilwäs, som kunde 'betänka sig wid walet af xoieu?
<reelcut eller sntarslieu! för cvlik.
178 Den 6 September.
de Krigarens ofta olyckliga lefnad förckommas och af,
hjclpas, veneriska och koppgiftet förstöras och ett raskt
friskt Slägte kunna wälsiana de dagar, hwilka wisheten
och patriotismen beredde ät deras tidchrvar.f.
Remitterades till Allmänna Beswärs» och E--  conomir- Utffotiet.
Herr Ltael von I^oiistein, 6eorg
Kogisisus , hade inlcmnat ett Memorial, hwilkct up,
lästes, sä lydande:
Dä jag i 8 ärS tid wistats uti Piträ Lapp,
mark, och hafwit befattningen med Nasafjell» Sifwer»
werk, har jag funnit, att ehuru där icke är brist up»
pä Silfwer och Bly, det icke kan bringas till mbjelig
fullkomlighet, icke ens bära sig, dä arbetare, Span,
nemäl och andra matwaror skola tagar näg a och
trettio mil ifrän Grufworne; att detta kan winna-,
utwisar te anmärkningar om Piteä Lappmark och fdr,
slag till Lappmarkens odling, som jag 1804 inlemnade
till för detta Konung iv ,
som ock kill wär nu warande Allernädlgste Konung,
ock nu äfwcn fär äran Riksens Ständer meddela. Ge»
nom egen undersök- ing af Myrorne i nämnde Lapp,
mark, är 1805, större telen af sommaren, har jag inhämtat
denna kunskap, och genom understöd af för detta
Kon. <-087^ deners egen hand-eatza, sedan I80s,
1000 R:dr Banco ärligen, har jag lefwat och med förtjust
ärs flut oblat myror till torr jord omkring looc»
tunnland; att fullfölja betta owedersägeligen för Riket
högst nyttiga företag, är min ödmjukaste anhällan hos
jamte,
Den 6 September. r?9
samtlige Ijiksens Stander, att uti 6 ärs tid undfä
ett understöd af 2222 R:dr Banco ärligen, och till
uplpsning om en redelig förwaltning och sanfärdigheten
af min upgift begär jag, akt ärligen uti Scptember
mänads början fä undersökning af en eller flere,
som äro kunnige uti odling och jordbruk, dä jag, om
Eud förlänar mig lifstiden innom nämnde tid af 6 är
skall hafwa 8 a 10,002 tunnland upodlabe och öfwer:
tlllrächelig spanmäl, ätminffone för benna Lappmarks
Äboer och Arbetare. Stockholm d. 6 September
1809.
L. Stsi-i v. kkollstein.
Herr kc> t bIi 6 b , Larl kreclric. Den
wärde Ledamotens patriotisme, som gjort denna hemställan,
är sä wäl känd, att jag förmodar, att ingen
lärer mifltänka, att härmed afseS nägon enskild förmän,
utan endast det allmänna bästa, hans förtjenst
i afseende pä dest gjorda upodlingar i Lappmarken är
owedersägclig och till ytterligare granskning och utweckiing
af detta huShällsärende hemställer jag ödmjukast,
att hans Memorial mätte först fä remitteras till
Allmänna Beswärs - och Economiä - Utskottet och ber,
efter till Stats - Utskottet.
Efter derom gjord proposition blef Herr Stael
von I^ollstewg Memorial till Allmänna Beswärssch
Economiä - Utskottet rcmitteradt.
Friherre Stael von kkollstein
Lorsits jb-ustviA. Dä Ridderskapet och Adeln behagat
wälja mig till en af betz Commilerabe, för att uprät
ta
-
130 Den 6 September.
-ta be projccterabe Tabellerna öfwer Rikets tjenste- och
Lönings - Stat, hoppas jag att fä anse det säsoin ett
förtroende. Jag 'har ben farhägan, att mina kundskaper
ej äro tillräckliga till detta företag, men jag
stall göra mitt bästa; och jag tror likwäl att detta
arbete ej stall blifwa sä smärt, om jag fär göra det
fbrbehäll, att obehindradt och utan upstof alla erforderliga
uplysningär mätte mig meddelas ifrän alla publiqua
Werk och wederbbrljga Ämbetsmän. Det är
dä min mening, först att uprätta en Tabell öfwer
Staten är 1696. Derefter tror jag dek wara tillräckligt
att författa en dylik wid omkring 1770 och
slutligen en öfwer, ben närwarande Staten. Jag
anser ej absolut nbdwändigt akt fästa sig wid de förändringar
i Tjcnstcmäns »vilkor, som genom olika
myntwärde tid efter annan upkommit: det är tillräckligt,
att genom jemförelse mellan beha Tabeller
utröna hwilka Tjenstemän nu blifwit tillökte. Som denna
Commission är oh af märt Ständ updragen, och
säledcs ej är en enskild förrättning, hoppas jag att
samma rättighet mätte tillkomma Oh, som Utskotten,
och hemställer derföre ödmjukeligen , om icke anstalt hos
Hof - Cantjlern kunde fogas, att de uplysningär soni
kunna äskas, mätte oh meddelas.
Grefwe bl örner, kkörsn. ^ De
uplysningär, som kunna tarfwas till upgörandc af
tabeller öfwer den närwarande Tjenste - och LöningsStaten
finnas i Stats - Contoiret och hos Stats - Utskottet
att tillgä. Om alla andra tror jag det mätte
stä Friherre 8»ae1, likasom Utstötte», öppet att wända
sig till Hof-Cantzlcrn. För öfrigt tror jag det
bör ankomma pä Herr Baron Lisei sjelf att uprätta
de fbicflagna tabellerna efter ben method honom tjenligast
syneS.
F r i h e p.
Den 6 September. i8l
Friherre 8 raLI von lsto 1! stein.
vet är endast till Ridderstapet och Adeln jag wändcr
mig, dä jag bcgäv, a»t Committcrade mätte blifwa
satte i ständ att kunna upfylla dct förtroende dem
blifwit updragit.
Hans Exellence Herr Grefwe
Kuut K, Kric. vet är allenast Ridderskapet och
Adeln som bcstutit att dessa Tabeller stola uprättas.
De uplysningar, som pä Kongl. Maj:ts befallning till
Hof-Can'zlcrn meddelas, kunna efter hittils wedertagit
bruk, endast af Riksens Ständers Utskott äskås:. Och
dä detta ej är ett Utstött, utan allenast, jag wet icke
under hwilkcn titel, ett Ständs cnstilta Lommitterade
till ett wisst ärende, twiflar jag att de utan Kongl.
Majus befallning till Hof-Cantsleren kunde blifwa
berättigade, till crhällande af de dem nbdige uplysningar.
För öfrigt fär jag nämna, att upgifter öfwer
alla de tre Staternc, som Friherre Stael skulle öslun
da,
finnas i Stats - Contoiret och där äro lätta att
tilgä. " ^ ^
Herr Grefwe» och Landt, Marsk
a l k c n. Ehuru jag likasom Hans Exccllence Herr
Grefwe Kuutk tror, att ej dessa Herrar Committcrade
äga rätt att af Hof - Cantzler» ästa uplysningar,
och jag sälcdcs derom ej kan göra nägon proposition,
will jag likwäl lofwa Herr Baron 8cael att derom
tala med Hof-Cantzlern , som wisserligcn ej lärer wägra
alt nödigt biträde.
F r i h e r r e 8 t a e 1 vyn kko11 8 tein.
Jag will icke eller ä min sida göra mig difficile, jag
begär icke nägon proposition, allenast att dä wi äro
Ständers Committcrade, oss mätte öpnas en utwäg,
sädan
132 Den 6 September.
sädan, akt ost e) wägras de uplysningar wi tro vH
behöfwa.
Herr Cock, Corsi:? I^ustviA, instämde
med Friherre 8tac!, och yttrade sig derjemte» att
Ridderskapct och Adelli mätte authorisera stna Commiktcrade,
att pä nägot Skändct wärdigt sätt komma
till erhällande af de begärda UplySningarnc.
Herr ^ers mesten, ^restnc. Äf,
wen jag kan försäkra. att alla de cstcrfrägade Staterne
finnas i Stats - Contoirct, och jag tror dem
ber wara sä redigt upgifna, att all nöjaktig uplysning
deraf kan inhämtas.
. Herr Grcfwen och Landt-Mar,
sk alken förnyade sttt löfte, att rörande detta äm,
ne tala wid Hof - Cantzlercn, samt förklarade sig wara
fullt ökwertygad. att intet hinder skulle upstä för
Committé! aves arbete.
Herr von VVnrsnstorkk, Austers,
hade inlemnat ett Memorial, hwilkct uplästes, sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Om ä ena sidan det kunde synas otillbörligt,
att öka mängden af de ämnen » hwilka ännu torde ä«
terstä för Högloft. Ridderskapets och AdelnS öfwerläggningar,
skulle det ä en annan medföra en fbrebräelse,
att wid en tidcpunct dä allmänt och enskildt wäl
är föremälet för Högloft. Ridderskapets och Adelns
samman
-
Den 6 September. iZz
sammankomster, icke kalla Högloft. Riddcrskapets och
Adclus upmärksamhet till ett ä>»ne, svin rörer Riketförsta
Ständ nästan mera än bess D?ed-Ständer.
En betydlig del af Riddcrskapets och Abklns
jord possldergs under egenskap af Fidei Commiss. Att
bedömma nyttan eller skadan af sjelfum denna inrättning
är e) min afsigt, ven är blo't, att till Hög,
lofligt Riddcrskapets och Adelns ompröfwande hemställa,
huruwida en hitintill saknad författning om tiden för
Fidei Commissrrs af- och tillträdande är nödig eller
icke, enär sjclfwa Fidei Commiss- brefwet e) derom lnnehäkler
nägon uttrycklig föreskrift. I brist af Lag,
har praxis i detta fall warit olika och dels berott pä
Lfwerenskommelsc, dels där denna ej kunnat träffa-,
föranlett till missnöjen emellan en afliden Fidei-Commissarics
Sterbhusdelägare och Fidei-Commisscts Tillträdare
— Att äganderätten till ett Fidei -Commiss,
wid ögonblicket af Fidei-Commissariens död, genast
tillfaller ben blifwande Fidei - Commissarien , är ostridigt;
men att Företrädarens Sterbhus e) skulle fä
afbärga den wäxande grödan, eller ätnjuta laga fardag
wid Egendomens afträdande, synes obilligt. Venna
obillighet ökas, om, som ofta händer, ett enda
af flera Syskon i ett eljest fattigt hus, gynnas af
Fidei - Commiss - inrättningen , nästan pä bekostnad af
de bfriges utkomst, och ofta utan nägon uteslutande
förtjenst framföre dem. Dessa, stundom härigenom !
saknad af medel till den sorgfälligare upfostran» som
kunnat dana dem till skickelig? och nyttigt medlemmar
i Staten, skulle dock kan hända rrhälla ett betydligt
bidrag till detta ändamäl, om dem, till laga delning
med Fidei »Commissarien, förunnades inkomsten af
Fidei» Commisset för ett Fardagsär. Mistningen häraf
för Fidei - Commissarien work as mindre bet-ben
hrt,
184 Dcn 6 September.
het, helft har kanske, emot förmodan tidigt blifwik
Ägare af Fidei-Commisset och i aila fall däraf äger
ojcmnförliga fördelar framför sina Syskon. Till och
Nied wore jag färdig att anse dubbla Fardagsär wara
nödiga och billiga, wid afträde af Fidei - Commiss in,
nom torftigare Sterbhus, där ett eller flera Syskon
finnas. En Får, som ömt nitälskade för sina barns
upfoftran, blott äger ett Mei - Commiss, hwars af,
komft till äfwcntys är tillräcklig för delta ändamäl,
skall dock, om han fränryckes dem innan han hunnit
ppsylla denna ädlaste del af^sin bestämmelse, med djupaste
smärtd skiljas ifrän dem, utan hopp att hans
Lnsknjngar och företag nägonsin fullkomnassä wida
des-^nftalt jag föreslagit, ej sär i hans sista stunder
wara honom en tröst. Och eljest, lill huru stor del
drabba e) fbljdcrne af hans förtidiga bortgäng Sam,
hället? Och talar ej, utom detta , den allmänna nyt,
tans kraf, äfwen mcnsklighetens?
I ekonomiskt afseende betragtat är ett FideiCommiss
ej annorlunda att anse, än som ett boställe,
ehuru anordnadt pä lifstid. Och när en afliden
Cmbctsmans anhörige wid ett Krona - Boställes afträdande
njuta laga fardag, tyckes mig wid Fidei - Commisset
samma Lag ej wara orättwis.
För en Fjdci-Cpmmissarie kan det stundom innebära
en phystsk omöjlighet, att tillträda och sköta ett
Fidei-Commiss genast wid förra ägarens död. Detta
dödsfall kunde ske oförmodadt; Efterträdarens aflägsenhet
torde hindra honom frän Nödig befattning med
Egendomen, ofta kanske i en angelägen Bergnings,
Skörde - eller Sanings-iid. Sterbhuset, som till äf,
wcntyrs ägde Egendomens Inventarier, skulle utan fbxehräclse
eller answar kunna lämna ät ödet hwad det
af
Den 6 September.
183
af ingen Lag, ingen egen fördel, olades att besörja och
följden blcfwe den, att Fider - Commistaricn deraf fick
lida wida mer, än om han more förbunden, att med
sina Syskon dela inkomsten af ett Fardags-är.'
För dem af könet, som med en lysande härkomst
frän wärt Stund, dock icke förena en motswarande
eller tilräcklig förmögenhet och ej med sina lyckligare
systar fä bära namnet af maka, äga wi wäl
inom wärt Land stiftelser, hwilkas ändamäl likwäl blifwit
ofullkomljgt upfyldt, dels, genom tidernas tillagande
dyrhet och dels genom dcsta Stiftelsers inskränkta
antal i jcmnförrlse med de bchbswandcs. En falsk Opinion
och mängden af äfwcn sä behöfwande likar i
andra Ständ, har stundom afhällit de förra att jemte
de sednare söka sin utkomst genom biträde i andras
hus. Om troligen man ännu ej fär äsidosätta alt afseende
pä wista fördomar, hwilkas aftagande för en
framtid wi dock kunne hoppas af Tidehwarfwcts stigande
uplysning; Om mänga bland desta wära medsyskon
inom Ständet blifwit försatte i torftighet genom obilligheten
af en inrättning, som nära innefattar ett inbrott
i Natur-Rätten: Om genom rättwist stadgade
wilkor för denna inrättning, dcsta bchöfwandes amal
skulle kunna inskränkas, eller ätminstoNc deras tidigare
behof till nägon del förekommas. Och om t. ex. wära
stiftelser för fattiga Fröknars understöd kunde för
att utwidga denna hjelp, tilläggas en wist andel i afkomsten
under Fardags-ärct af Fidei-Commist inom antingen
förmögnare familier eller inom sädanc bär blott
en arftagare sinnes; skall jag äga en ljuf lilfrcdsställeise
att ej förgäfwcs hafwa höjt min röst mot det nästan
obemärkta lidande, denna del af wärt slägte hittils
af Fidci-Commist-inräktniiigcn nödgats widkänna.
186 Den 6 September.
Inför bet Ständ som med välgörande bör
rättvisa det namn, som skiljer detsamma frän betz
Mcd-Stäader, torde ej behbfwas ytterligare skäl för
billigheten af min anmälan. Jag för siutcligcn blott
äran anföra, att om Högloft. Ridderskapct och Adeln
derä täcktes göra ett önskadt afseende, densamma mätte
blifva remitterad till Lag-U'skotlct, hvars Betänkande
och Föislag i detta ämne, som jemte grundcrne innehölte
föreskrifter till afböjande af osäkerhet, klander
och tvist vid verkställigheten, framdeles torde fä blifva
understäidt Högloft. Ridderskapets och Adelns om»
pröfwande.
A. v. ^Vskrenckorst.
Remitterades till Lag.Utskottet.
Föredrogs följande Memorial ifrän Constitutions-Utskottet:
Wördsamt
Memorial!
Oä till äfven tyrs, under Riksdagens kopp, Riksens
Högloft. Ständer, j likhet med hw d redan förut
skett, torde besil,ta t ycklingen af flera äterstäcnde Bctänkanden
och försiag, dem Constituiions-Utffottct äger
att afgifva, fär hos Riksens Högloft. Ständer Utskottet
vördsammast hemställa, om icke besb-janbet af en
sädan tryckning antingen den af ett, flere eller alle
Riks.Ständen äskas, kunde anförtros ä (konstitutionsutskottets
Canccllie. Utskottet gör stg sä mycket häldre
förwitzadt om Riksens Högloft. Ständers bifall härtill,
som genom betta stadgande ej allenast en af särskildta
tryck
-
Den 6 September. 1H7
tryckning?-anstalter mkjligtwis upkommande collision
skulle undwikas, utan äfwen de personer, svin med ar»
betet baft befattning, komma i ätnjutande af nägvn
billig och mättlig winst, hwartill de synas framför al,
la andra berättigade, sa länge Handlingarnc, som sko»
la till trycket befordras, äro blotta Förss-ag, af Riks»
Ständen ännu ej till pröfning uptagne och de prov!»
stonclt tryckta Exemplaren således endast torde kunna
anses som multiplicerade afskriften Slockholm den
Augusti 1809.
I.. kstnnnerbeirn. ^s. Ziikversparre
6.
8ilverstoIpL. 6. >1 örner.
L. von Rosenstein. L. 6. Karstin. 8ven VVijic
mun
L:son.
Daniel Lbsrkein. ^s. 6. 6abn.
Austers ^:8on Istl^ckert. I^lats ?ebrston.
V
Uppä derom gjord proposition blef detta Me»
morial till alla delar bifallit.
Uplästcs ett Memorial ifrän EonstitutionS-Ui»
skottek, sä lydande:
Wördsamr Memorial!
I anledning af Regeringsformens 28 §, som
fbrcskrifwer, att alla Embeten inom Riket, med nägot
undantag i afseende pä de militaira, skola ät lnfödde
Swen»
183 Den 6 September.
Swcnste Män updragas, har Rector Scholä Herr Magister
6. driver stolp 6 uti mgifwit Memorial yrkat
nödwändighlkcn af ännu ett undantag frän detta
allmänna stadgande och förcstagik det Konungen kunde
lcmnas/öppet, akt till Embeten ivid Undcrwisningswerkcn
befordra Utländske Lärde och Konstnärer.
Conttitukions-Utstottct bar för sin del funnit
denna anmärkning ej sakna behörig grund; och oansett
de sall endast sparsamt torde inträffa, bwaruti
ben projccteradc ytterligare dispensen kan tillämpas,
lärer dock en tydlig och bestämd föreskrift härutinnan
ätminstone ej wara öfwerflödig. Utan att orätttvist
förneka Nationens riktning till en högre culkur, utan
att nedsätta Sirergcs framsteg i Konster och Wetteufkapcr
under andra Europeiska Länders i allmänhet,
mäste dock mcdgifwas, akt en Stat nägon gäng kan
utom sig söka medlen till en fullkomligare odling,
till en mera hastigt fortskridande uplysning. National-stolthcten
säras aldrig häraf, sä wida desi grundsatser
ej äro för mycket illibcrala. Det gifwcs dessutom
wcrkligen nägra folkstag, ehuru /ä, hwilkas öfwerlägscnhct
i wissa delar mäste erkännas. Att frän
sädane Länder öfwerflpkta pä fosterjorden män af utmärkt
skicklighet, synes blifwa fosterjordens winning:
hon sättes derigenom i tilfälle att framdeles mindre
behbfwa deras inkallande. En nyttig .täflan upkommer
sämedetst och lärdomens och snillekS skatter ökas.
Den inhemska förtjcnstcn stall wisscrligen ej löpa fara
att utträngas, dä det i alla händelser icke bör förmodas
att Utländske Lärde och Konst-idkare kunde till ett
större antal finna sin Räkning att öfwergifwq säkra
fördelar i deras eget Land för den oftast owissa lyckan
i ett annat, hivarest, utom flera mötande swärighcter,
de nödgas underkasta sig den att, sä framt de stola
till
Den 6 September.
189
till Lärare antagas, firwärfwä sig tilräckclig kännedom
af språket. * , - ^
Utskottet, som säledes tror sin äga ftillkomlig
anledning, att tilstyrka Utländike mäns nyttjande wid
Uaderwisningswerken, anser äfwen, jemlikt hwad Herr
Silverstolpe erinrat, deras anwändande kunna inskränkas
blott till högre Läro-Embeten, dc enda som efter
all sannolikhet Utländske Lärde torde härstädes önska
att erhälla. Sä wäl för dehcs som Konstnärers antagande
i Rikets tjenst lärer dock wilkoret af utmärkt
skicklighet böra fordras. Hwad derus Religion beträffar,
synes det billigt och nbdwändigt, att Wetten»
sk^ps-Jdkarne, hwilkas grundsatser ej sällan inflyta pä
sjelfwa underwisningen och med densamma af ungdomen
uphämtas, bekänna sig till den rena Evangeliska
Läran; hwaremot för Konstnärer af alla stag, Spräkvch
Erercitie-mästare wid Acadcmicrne äfwen deribland
inbegripne, nägot förbehöll utl nämnde hänseende ej
torde behöfwas.
Säsom resultat af hwad i delta ämne nu är
andragit', fär Utskottet föreflä sädan tilläggning i Rcgerings-Zormcns
28 §- att af Kongl. Majit och Riksens
Ständer wid nästa Riksdag pröfwas och afgöras,
att efter orden: men icke till Lommendanter i
Fästningarne, mä införas följande:
Att till Gvstlor wid Acadcmrerne befordra
Utländske Lärde af utmärkta kunskaper ocb
söttjenster, att likaledes af Utländninflar i tjenst
antaga Sprak - och Lpcrcrtie-mästare samt idkare
af de fria konsterne, som i flutet af Z efter
orden: af den reng Lvangellsta Läran, tillägges:
Sprak
-
190 Den 6 September.
Sprak - och Epercitie-mästare samt Idkare
af de fria konsterna allena fran detta stadgande
undantagne.
Stockholm de» 3H Augusti 1809.
L.. ^lannerbeim. I. Silfversparre.
H.. 6. Lilverlioipe. 6 IVIömer.
L. von kosLnstein. L. 6. bloräin. Lvdn Wic
man
L:son.
Daniel Aberstein, ^f. 6. 6nkn.
^n6ers jjcson Deckert, ^lsts kebr8son.
I. I). U slerlaz.
I likhet med Utskottet- l Regeringsformen grundade
hemställan skulle detta mäl hwila till nästa Riksdag,
för att dä widare prbfwas och afgöra-.
Föredrog- följande:
«, Riksens Högloft. Ständer- Allmänna
BeswärS- och Economie-Utskoits Betänkande,
angäcnde den allmänna
Skogshushällningen, Jagt- Ordningen
och Jägeri-Staten.
Om bet är en sanning grundad pä erfarenheten
sch af den dagcligcn bewittnad, att i tvärt Fädernesland
-
Den 6 September. igl
rusland behandlingssättet med skogarne, denna owärdcrliga
skatt i Näldens härda Climat, denna rika
källa för Swerigcs Export-Handel, hittils icke altid
warit det rättaste, det mest bärande för Staten och
den enskilte, sä har Utskottet funnit ett fbrswar för
sitt bifall till flere af de anmärkningar och klagomäl,
som af ätskillige Riksens Höglofl. Ständers Ledamöter
deremot blifwit wäckte. Den öfwerläggning Utskottet
haft i detta ämne och de Resultater, som deraf härflutit,
hafwa warit föranledde af följande till Utskottets handläggning
remitterade Memorialcr och Protocolls-Utdrag,
dem Utskottet här fär uptaga:
1:0. Memorial af Herr Öfwer-Jägmästaren
Liifverbjelm, bland annat angäende Jägeri-BetjcningenS
indragning och Skadc-djmenS utödande.
2:0. Dito af Herr Landshöfdingen Grefwe
klörnsr, angäende Allmänningars delande, fri disposition
af Skogarne för Jordägare, Jägeri-Betjeningen-
indragning, wärdén öfwer Krono-Parkerne samt
Krono - och Boställs-hcmman.
z:o. Dito af Herr Majoren Friherre ko5-
le, angäende Allmänningarnes delande.
4:0. Dito af Herr äswcrste - Lieutenanten
Keuteilköiä, angäende Ekrstogen.
5:0. Protocolls-Utdrag frän bet Hederwärda
Donde-Ständet, angäende Härads - och Sockne-MmänningarS
skiftande; Skatte-ägarnrs fria disposition öfwer
deras Skogar, Jägeri-Statens indragning, Jagtordningcns
fdrbältranve och Recognitions-stogarnes utdelning
pä Bruken och Allmogen, till beredande af flere
odlingar,
viskol
-
192 Den 6 September.
Utskottet, som ansäg ben sista puncten af Hederwärda
Bondc-Ständets klagomäl icke tilhör» dest,
utan egentcligen Stats-Utskotttts äkgärd, trodde sig för
öfrigt böra instämma med alla de i desta Remitzer gjorde
yrkanden, om Kron-Jägcri Statens indragning, pä
den grund, att denna Stak, hwars insigter uti Jagtoch
Ojur-fäng icke synes wara sä allmänna eller erkända,
likwäl medför Riket mycken kostnad, hwaremot
ben mokswarandc nytta man deraf kunde billigt wänta
för det Allmänna, i afseende pä Skogarncs wärd och
skötsel sällan wunnits.
I afseende pä ben allmänna skogshushällningen,
hwars förbättring och rigtiga behandling Uiskot,
tet sä ifrigt önskar, har Utskottet ansett sig böra hemställa
följande:
i:o. Att sä mänga eller sä stora delar af
Kronans Parker, Gehäg, Djurgärdar och större Kronoskogar,
som icke redan antingen äro uplätne till serskilt?
Werk och personer, eller anstagne till wista publigua
behof, eller finnas vumgängelige för Flotlorne,
finge försäljas till Skatte, med en ärlig afgift till
StatS-skuldenS minskning och Stats-Werkcts behofwer;
och att de skogar, som pä ofwananförde grunder blefwo
af Kronan bibchällne, skulle ställas under KronoBctjcningens
wärd och tilsyn.
2:0. Att alla Härads- och Sockne-Allmänningar,
i händelse Härads - och Svckncbocrne wid öfwerläggning
derom sadant önska, blcfwo genom päbud af
nägon Författning delade, de förre Socknewis, de sednare
emellan hemmane» i Socknen. Dock skulle hwad
Härads allmänningar»e beträffar, wid wcrkställande af
en sädan delning, alla deruppä reda» tillätnc rnkagor
vch
Den 6 September. 19Z
sch nybyggen förblifwa orubbade, samt bär kärr och
mästar eller tjcnlige ställen till nyodlingar finnas, borde
deste, för att bibehålla en jemn delning i sjelfwa
skogen, derifrän undantagas samt sedermera efter Hä.
radsbverncs bfwcrcnSkommclse uplätaS lill NybyggenS
anläggande, hwilka sedan, enligt gällande författningar
skattlagdt, skulle bereda inkomster för Staken och kunna
underhälla en förökad folkmängd.
g:o. Att de Allmänningar som äro uplätne
eller anstagne till Grufwor, böra lemnäs under Gruftvclagets
cnikildta och omedelbara tilsyn och wärdvetta
bfwerlätande skulle medföra den wanliga följden
af en werkelig ägande rätt: den bäst uträknade enskildte
huShällning.
4:0. Att ägare till Hemman i allmänhet af
hlvad natur som hälst, mä hädanefter lemnäs full bisposttionS-rätt
öfwer de pä deras ägor närande skogar,
med undantag af Ekeskogen, hwilken serskildt kommer
nedanföre att afhandlas, samt skogar ä FrälscskatteHcmman
där förord äro gjorde, äfwensom r Bergskär
gerne eller bär hwarcst skogar eller allmänningar äro
till Bergs - och Bruksrörelsen uplätna, de förblifwa efter
gällande Författningar.
§:o. Att skvgarne ä Boställs» och KronoHemman
förblifwa under publique wärd och tilsyn,
men att Krono Betjeningen, i stället för den nu til!
indragning fdreslagneJägeri-staten, mä densamma werkställa,
och att till den uti Skogs-ordningen af.är 1805
tillätne kolning ä Boställen äfwen mä tilläggas afsalu
af hivarjchanda Skogs-cffcrter, dock under samma Cons
troll, som denna Förordning bjuder.
Tredje Band. N:o 25, 26»
194 Den 6 September.
6:0. Om Ek- och Bok-skogarne: dä erfaren»
heten har wisat olämpelighetcn af alla hittils widtagnc
Författningar till desse npttige trädflagS fortplantning
och conscrvation; sä torde nya stadgande» i detta
ämne, mera ledande till ändamälet, wara af nöden.
De olägenheter som förbud emot Ekars fällande ädra»
git Jordbrukarne, den förbindelse att ofta pä bekostnad
af deras äkerbruk och till hinder för gräsets och
betets fortkomst wärda och bibchälla ett Träd som endast
tilhör Staken, ehuru det äfwen för densamma är
till största delen onyttigt, dels till desi beskaffenhet,
del» ock genom afständet frän sjökusterne; de omkostnader
och omwägar som fordrats till erhällande af tillständ
att fä fälla en eller annan Ek, hafwa hos Jordägare
i allmänhet wällat ett bestämdt hat till detta Träd. Säkerligen
skulle deremot en full ägande rätt werka ätminstone
hos de uplystare ben päfbljd, att en mycken,
het Ekar ärligen blefwo planterade och fredade, dä
Jordbrukarens egen winning dermed wore förenad, dä
det wore honom tillätit att wäija tjcnligc ställen till
deras odling, och att utan längsamma omwägar fä
borttaga dem som stä honom till hinder. Utgängen
har dessutom bewisat, att de Ekar, hwilka för Kronans
räkning äro stämplade, wissna och taga röta af sjelfum
stämplingen och oftast blifwa odugelige innan de
hinna att fällas; och säkert kosta de Ekar, som ändä
fbrblifwa dugelige, sä mycket dä de frän aflägsna»
orter skola affbras med Kronoskjuts, att de för bättre
pris kunde ä närmare ställen köpas. Det är af desse
och flere skäl Utskottet trott sig böra wördsammeligen
tilstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att hos Kongl.
Majit i underdänigbct anhälla, det alla för Kronanräkning
stämplade Ekar ä sädane Hemmans-ägor, där
Äboen är Jordägare, möga, inom 1812 ärS flut, antingen
för Kronans räkning sällås eller ock, där be ej
för
Den 6 September. iy§
för betz behof äro ersorderlige, genom allmänna Auktioner
till StatS-CossanS förmän föryktras: att efter
den tiben alla Hemmans - ägare mä äga fri disposition
och ägande rätt till deras Ckeskogar, dock att äldre
Författningar om Ekebarkens samlande mä fbrnyas
och förbättras. Pä Krono - och BoställS-jord torde
hushällningcn med Ekeskogen böra förblifwa under
Krono. Betjeningens wärd, pä samma fot som 1805
ärs Kongl. Skogsordning stadgar; bock att till mer
upmuntran för wärdén af desse träd, äboerne mä sättas
i ätnjutande af den wid samma författning bifogade
Taxas fulla belopp.
7:0. Akt hwad oftanämnde författning innehäller
om masteträd, spiror och storwerksträd, mä fbrblifwa
wid de deruti kemnade föreskrifter.
Z:o. Som med full ägande rätt naturligtwis
följer fri dispositions - och sörsälgningS-rätt; sä ansäg
Utskottet nödigt, att de §§, som stadga om Sägningar,
BräderS och Tiwbers försäljande, Tjärubränning
och Barktagande samt om Swedjande, ej hädanefter mä
lämpas till de Hemman och lägenheter, af hwilka innohafwarcn
är ägare; men att de i anseende till Kro,
no - och Boställs-jord, böra förblifwa oförändrade.
yto Att till förekommande af Swerkan ä skog
och i synnerhet ä planteringar, nägra föreskrifter i betta
fall, ledande till lätthet i bcwiSningcn deraf och säkerhet
för ägaren, mäga stadgar.
I sammanhang härmed har Utlkottet till granskning
företagit Kongl. MantS nädiga liobga, angäende
Jagt- och Oiurfäng af b>-n ig Ap-il I8v8. sä
»väl i anseende till det ifrän -rderwärda B,nde-Ständer
-
196 Den 6 September.
det genom Remiss gjorde yrkande derom, som af Dm
anledning, att om Jägeri-Statcn kommer att indra»
gas, en Jagtordning äfwen synes böra blitwa af annan
beskaffenhet än den förra. Och Utskottet har härwid
fdrst fästat sin upmärksamhet pä nödwandighetcn af
Rofdjlirenö utödande; men som Swcrigcs wldstiäckte
Landskap af sä olika natur och beskaffenhet äfwen
häruti äro mycket stil) ktige och fordra scrskildke, efter
localcn lämpade, föreskrifter, emedan odjurens strykande
och qwarstannande sä olika förhällcr sig i olika
Landsorter, och Landets naturliga större eller mindre
eländighet gör serskildte anstalter nödige; sä trodde
Utskottet för sin del, att en generel Lag i detta afseende
ej kan blifwa nyttig och anwändbar; utan ansäz
sig böra tilstyrka den underdäniga anhällan hos Kongl.
Ma):t, att Herrar Landshöfdingar äladcs, att, hwar
och en i sitt Län, höra Jnnebyggarne och med dem
Dfwerenskomma om de kraftigaste och wcrksammaste utwägar
till ändamälets winnande; dock att de skyldigheter,
som allmänna Lagen i dessa ämnen stadgar och
äläggcr, mätte antingen cfterlefwas eller ock utbytas
emot andra fullgoda utwägar, till exempel Jagttygs
anskaffande och Luderplatsars anläggande, Winterskal,
lars hällande, eller andra inrättningar, rättade efter
locale omständigheter; hwarwid iagttages, att, sä wida
skalltyg stola genom sammanstött anskaffas, dessa sammanskott
inför Deputerade af de tilstjutande behörigen
redowisas, och böra desse widtagne anstalter sedermera
till Kongl. MajttS nädiga sanction i underdänighet
anmälas.
Hwad sedermera beträffar ben delen af För»
fattningen, som rörer den öfrige Jagtcn, sä ansäg Utskottet,
att hwad deruti stadgas icke bör annorlunda
förändras, än blott i afseende xä förbudet emot fäl,
lande
Den 6 September. 197
kanbe af Högdjur, särdeles Hjortar; i hwilket fall Utskottet
wille hemställa, om icke, i anseende till den skada,
som dctza djur i de orter, där de äro till myckenhet,
tilfoga Landtman, i synnerhet, om de i Tio är
skulle utan hinder fä tilwäxa och föröka stg, det borde
wara Jordägarens rättighet, att under den för Jagt
tillätnc tid, utan answar skjuta dem, om de pä hanägor
skulle finnas. Dock warder allt detta RiksénHögloft.
Ständers egen pröfning wördsammeligen underställa.
Stockholm den 7 Augusti 1809.
Pä Högl. Ridd. och
Adelns »ägnar,
Hob. 6. Oxenstgerng.
Pä Loft. Borgarc-Stänbcts
wägnar,
6 .I. Lckönkerr.
Pä Högw. Prcste-Ständets
wägnar,
däSAN. LtLANellUS.
Pä Hederwärda Bondes
Ständcts wägnar,
L. Ericksson.
k.
BcgärdeS pä Bordet.
Uplästes följande;
Utdrag af Protokollet hältet hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utskott
den 22 Augusti 1809.
S. D. Uppä Wällofl. Borgare-Ständets, under
den s fistlcdnc Junit, mcddelte Remih till Banco
Utflot
-
193 Den 6 September.
Utskottet, af Riksdags-FullmägkigenS för Nora Stad
gjorde anhällan, om Banco-Läns bewiljande pä Tackjern:
har betta ämne hos Högloft. Banco-Utstottet under
öfwcrwägande förewarit.
Med afseende ä Jern BergSlagerneS träkade och
än fortfarande swärn belägcnhcter, dels genom saknad
af nödigt sörlag till samma närings bedrifwandc, dels
genom bristande afsättning ä dcn wara, som med mycken
möda och kostnad kunnat frambringas: wore för
Banco-Utskottet särdeles fägnesamt, att den sökte utläninge',
jcniwäl pä Tackjern , nu genast kunna med
tilstyrkande understödja: men dä Banqucns för Rikets
trängande behof redan meddelte och än fortfarande
opäräknadc biträden, för det närwarande ej mcdgifwa
nägon, utöfwer förut meddelte föreskrifter, utwidgad
privat utläning, af hwad egenskap dcn ock
wara mä: men deremot all omtanka dcrä blifwcr
nödwändig, att för dcn undsättning, som näringarne
j stöd af samma föreskrifter, dels redan undfätt,
dels äro berättigade att päräkna, en för deras beställd
nu högst äflventy-llig inskränkning ej mätte blifwa
vumgängelig; fant Högloft. Banco-Utskottet för det
närwarande, sig ej i tilständ till mera bestämdt utlätande
i denna delen, än att, till de respcctive
S'ändens gunstbenägna ompröfning wördsammcligen
hemställa, det mä, wld dcn tid, dä Banquens omständigheter
mcdgifwa werkställigbct af den utläning, svin
wid 1800 ärs Riksdag är faststäld, pä hwarjehanda
Rudimaterier m. m. Zfwen Län pä Tackjern, i ben
män sädant med Banqucns nödiga säkerhet stäk att
fören -S, fä cga rum. Hwarföre Utdrag af Protocoltet
till de respcctive Ständen expedieras skulle. Är och
dag, som förr skrifwit stär.
Efter befallning.
K4. bjatsin^ius.
Den 6 September. 19^
Ladcs pä bordet.
Uplästcs följande:
Utdrag af Prvtocollek, hället hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utskott
den 22 Augusti ^809.
S. D. Sedan Götheborgs Stad efter den,
genom en swär cldswäda samma Stad öfwergängne
förstöring, sätt» till Nybyggnaders upfbrande af sten,
j Riksens Ständers Riksgälds-Contoir uptaga ett Län
pä 2oo,osO R:dr. Specie, under grundad förhoppning,
att Länet pä längre tid ej behöfde äterbetalas; men
sädant oaktadt hälften deraf nu blifwit till stynbesam
ätcrbetalning upsagd, jämte det enahanda steg äfwen
fdx det öfriga war att befara; hwaraf Ster de Löntagares
undergäng, som till sörbcrbrde ändamäl af detta
Länbiträde sig begagnat, blifwer en oundwikelig följd;
sä hade allt sädant af Stadens Riksdags-Fullmäktige»
till Wällofl. Borgare-Ständcts behjertande blifwit framstäldt,
med anhållan, det mätte ofwanberörde Län, antingen
för hela dest belopp fä förflyttas till Banquen,
eller ock tills widare med nägon ärlig afbetalning fä
i Riksgälds-Contoiret fortfara; hwilkcn anhällan war
af Wällofl. Borgare-Ständet, sä wäl till Högloft.
Stats-Utstottet som till Banco-Utffottet remitterad.
Under ömt afseende ä de olyckor, som tid efter
annan, genom flere wädeldar, drabbat Götheborgs Stad»
samt Jnwänarnes deraf förorsakade förlägenhet, kunde
Högloft. Banco-Utffottet lätteligen inse swärigheterne
och följderne af nmberörde Läns snara infordrande;
mm
2OO Den 6 September.
men Banco,Utskottet kunbe harwid tillika es unbgä akt
förklara, det, i närwarandc tidcpunct, dä sä betydande
försträckningar af Banque» till Rikets räddning äro
oumbärlige, oftanämnde Läns förflyttning till Ban»
tznen icke kan äga rum. Hwaröfwer Utdrag af P otocollct
kill de respcctive Ständcn expedieras skulle. Är
och dag som förr ikrifwlt stör.
Efter befallning
ke!. bjellinAius.
Utdrag af Protocollet, hället hos Riksens
Högloft. Srändcrs Banco - Ut»
skott den 22 Augusti 1809.
S. O. Uddewalla Stads- genom öfwergängen
wädeld, iräkade swära belägenhet, samt deraf hos stadens
Inwänare, förorsakade wanmagt att, utan ser»
skildt understöd- kunna äter upföra Stadens afbrände
Publique byggnader, har af berörde Stads Riksdags»
Fullmägtig, ;jll erhållande af ett Banco Län för of«
wannämnde behof, pä R:d. 2s,ooo Specie hos Wällofl,
Borgare-Ständct föredragits; och war samma ansökning
under den 19 ststlcdnc Juni! ifrän wälbemäldte
Ständ kill Banco-Utskottcts utlätande remitterad.
Jemwäk denna Ivisierligen mycket ömande Länansökning,
fant Högloft. Banco-Utskottek, med afseende
ä Banquens för Rikets uprätthällande oumgängekige
biträden, uti närwarande tidcpunct ej kunna bifalllas.
Hwaröfwer Utdrag af Protocollet till de Respeetivc
Ständcn expedieras skulle. Är och dag som förs
strifwit stär.
Efter befallning
Iel. l^alltn^ius.
Den 6 September. sor
Utdrag af Protocollet, hältet hos Riksens
Högloft. Ständers Banco »Ut»
skott dm 22 Augusti 1829.
S. O. Riksdags - Fullmägtigen för Arboga
Stad har uti Wälloft. Borgare» Srändet omfdrmält
den förlägenhet, hwaruki bemälte Srads Jnwänare dymedelst
blifvit försatte, att Stadens publiquc byggnader,
genom derstädes till Inqvartering förlagde Ryska
sängar, moro i den mohn förderswade, att de ej, utan
bctpdelig reparation, kunna för deras egentcliga ändamäl
begag-,as; men hwartill annan utwäg stg ej fbrtedde,
än att af Banque» emot upgifwcn säkerhet
samt lindrig ränta, jemte wänlig afbetalning ä Capitalet,
undfä ett Län pä Tre Tusende R:dr. Specie.
Hwilken anhällan, Wällofl. Borgare - Ständet, under
den 14 ststlidne Julii till Banco-Utskottets utlätand^
behagat förvisa.
Arboga Stads ofwanförmäldte behof af Län,
förekom Högloft. Banco-Mskottet synnerligen binander
men dä Banquens, till det allmännas nödwändiga understöd,
meddclre och än fortfarande biträden, för
bet närwarande icke medgifva nägon stagS annan
ptläning af Banquen, än den, som före berta i förfatkningarne
finnes utstakad; fant Högloft. BancoUtjkottct
nägot undantag i denna delen, wid Arboga
Stads Län-ansökning icke kunna äga rum. Hvaröfver
utdrag af Protocollet till de respective Ständen expedieras
skulle. Är och dag som förr skrifwit stär.
Efter befallning
kl. llallrnZius,
8k
-
Z02
Den 6 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Präste.Ständet ben 29 Au,
gusti 1329.
S. O. Wid öfwcrwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utskott, uti dch den II bennes
afgifne Betänkande uti någre omständigheter rörande
LoneurSmäl, i anledning af Riksdagsmännens
tstuuUm frän Selebo Härad, ^0lM8 ^or>8-
fo-rs frän Äke S Härad, Ansten Lnncikon8 frän östra
Härad och ök-riZr 8ven8sons frätt Wifolka och Walkebo
Härad frän det hederwärda Bonde - Ständct till
Lag Utskottet remitterade Memorial anfört, har PrästcStändet
ansett stg böra Utskottets yttrande till alla delar
gilla; hwarom underrättelse genom Utdrag af Protokollet
skulle de Respektive Meb-S>'ändcn samt Lag-Utskottet
wördsamt och wänligen lemnäs. tuprg.
Lx krotocollo.
v. Almguist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Prästc-Ständet ben 1 September
1809.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Ständers Allmänna MsivärS- och Ekonomie - UtskottS
Betänkande, angäendc Gästgifware, skjutsen i Riket,
jämte Hederwärda Bonde-Ständcts j detta ärende widtagne
och genom Peotocolls.Utdrag af den 18 dennes
meddelade b stut, a«e berörde betänkande bifalla med
det tillägg, som i Bonde-Ständcts tanka icke ändrar
-ruMerne för Utskottets förslag eller fordrar ä Utskot,
tets
Den 6 September. :roz
tets sida nägon widare ätgärd, att wid de sälunda
förcsiagne sammanträden emellan Konungens Befall,
ningshafwande och Länens innewänare till öfwerl-iggning,
huruwida pä en eller annan ort Skjutswäsemdct
kan ställas pä Entreprenad^ Länets Deputerade med
Landshöfdingen jcmwäl mä samräda om widtagande af
sädane anstalter, hwarigcnom Hällffjutsen, där Entrcprenade
- inrättningen icke blir antagen , kan ställapä
en för Landet och i synnerhet Allmogen mmdre
tryckande fot.
Efter dfwerwägande häraf bcflöt Ständet, att
med det tillägg , som Hedcrwärda Bonde - Ständet
sälunda ansett lämpligt Bcswärs- och Ekonomie» Utskottets
ofwanbcrörde Betänkande bifalla. Hwiliket
genom Protocolls - Utdrag skulle de öfrige Retpcclive
Skändcn samt wälbemälte Utffott wördsamt och wänligen
meddelas. bie luxrn.
Lx ?rc>toco1lc»
bl. ^Im^uist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste - Ständet det 29 Augusti
1309.
S. D. Igenom Protocolls - Utdrag af ben
21 ! denna mänad , tillkännaglfwer Hedcrwärda BondeStändet,
att det till Allmänna Beswärs- och Econov
Mie - Utskottet remitterat den hos Bonde - Ständet
iväckte fräga, om det icke wore möjligt, att antingen
genom Cntreprenade eller annorledes ställa den nu
brukliga inrättningen, att fortskaffa Posten, pä en
födan
M4 Den 6 September.
fädan fot, att densamma förutan bäde Skakens och
enskildas betungande kunde bära stg sjclf.
I anledning häraf och dä Ständet ansäg en
fädan förändring med Postförscln kunna blifwa nyt»
tig ej mindre för enskilde Personer än för det Allmänna,
bcflök Ständet, att sig uti denna Remisse med
Hedervärda Bonde - Ständet förena ; Hwarom de Respi-ctive
Mcd-Ständcn samt Cconomie - och Bcswärs»
Utskottet genom Protocvlls - Utdrag skulle wördsamk
och »vänligen underrättas, ve tu.prg.
Lx browcollo
I. bl. H.imrzvik.
Utdrag af Protokollet, hältet hvS Hög»
wördige Preste -Ständet den 29 Augusti
1809.
S. D. Föredrogs ett af K'mmarherrcn Herr
Friherre (-ulluk »ill Högloft. Ridderskap?!
och Adeln ingifwet Diktamen, rörande Institutet för
Döfstumma samt Blinde, och beslöts att Preste-Ständer,
lika med Högloft. Ridderskap?» och Adeln detta
Diktamen till allmänna Besvärs- och Ekonomie-Utflottet
remitterar, ble luxra.
Lx krotocoiio
I. bl. Hstmijvist.
Utdrag af Protokollet, hällck hos Högwördige
Preste-Ständet den 29 Augusti
1809.
S. D. Sedan Bcswärs- och Ekonomie-Ukflottek
uti Protocolls - Utdrag af dm 22 nästledne Juli;
-
Den 6 September. soZ
m förklarat, att dek ansett dell hos Wällofl. Borgare»
Ständct wäcktc fräga, om icke den Lulcä Stid hittils
äliggande skyldighet, att ärligen till Staden införa
ylO tunnor Salt, kunde, i anseende till en förminflad
afsättning i landet, inskränkas till blott ^del
af detta quantum, eller ätminstone nedsättas kill 4<a
tunnor, säsom egcntcligen endast rörande en enskild
Corporation , enligt Regerings - Formen icke höra till
Utskottets befattning, och dä Wälloft. Borgare-Ständet
uti nu förctedt P> otocolls - Utdrag af den 24 dennes
detta Utskottets yttrande gillat, fann Preste - Ständek
sig äfwen för dest del böra till samma utlåtande dest
bifall lemna; Hwilket genom Utdrag af P otocollet
till de respectivc Med-Ständcn samt Bc^wärs- och Eco»
nomie - Utckoktct flulle wördsamt och wänligen inberättaS.
Ve luxru.
Lx ?rotocollo
^s. v. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwbrdige
Prcste-Ständet den 1 September
1809.
S. O. Under granffningen af det ifrän Riksens
Högloft. Ständers Constilutions - Utskott inkomna
och nu ä npo föredragna Fbrstag till RiksdagSOrdning,
hafwa derwid blifwit gjorde ätskillige Anmärkningar,
hwilka Prcste-Ständet ansett sig böra
till Riksens Högloft. Ständers Constitulions - Utskott
remittera r Hwarom de Respectivc Med-Ständen genom
ProtvcvllS - Utdrag skulle wördsamt och wänligm
underrättas, ve luxe».
Lx krotocollo
LoS Den 6 September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördjge
P cstc-Ständct den I September
1809.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Höglofl.
Ridderskapct och Adela, jemlikt nu ankommet och fbrctcdt
Protocolls - Utdrag af denna dag, besia tit, ansäg
Preste - Ständet stg böra lika med Högloft. Ridderskapet
och Adeln meddela dess Ombud wid uptcckningen
af f. d. Konungens Egendom, den föreskrift,
att efter sig företeende omständigheter yrka och iagttaga
Rikets och Riksens Sl-ndcrs rätt i hela betz widd,
och efter fulländad upteekning, till Ständet inkomma
med berättelse om denna förrättning, samt de omständigheter,
hwilka med densamma äga sammanhang;
Hwilkct genom Utdrag af Protokollet skulle de öfrige
Resvcclive Med-Ständen wbrdsamt och wänligen meddela.
vt supra.
Lx krotocollo
v. ^imyuist.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Högwördige
Prestc-Ständet den 5 September
1809.
S. O. I betraktande af hwad Riksens Höglofligt
Ständers Stats - och Banco--Utskott uti Nl»
företedde Protocolls - Utdrag af den I9:de och 26:te
nästlidne Augusti anfört och föreslagit rörande Banquens
säkerhet och ersättning för desi till Rikets uprätthällande
gjorde och än widare tillgörande sdrffotter,
m. m. har Prestc-Ständet Banco - Urskottcts Betänkande
och Försiag uti hela dctz widd bifalllt; Hwad
äler
Den 6 September. 207
äter angär en under bfwerläggningen härom wäckt fräga
om tiden, dä Tullmedlen stola begynna, att kill
Riksens Högloflollige Ständers Banque inbetalas, har
Ständer trott sig böra densamma till Stats - Utskottets
utlätande remittera; Hwarom Prokocolls-Utdrag
till de öfrige Relpective Ständen samt Stats, och
Banco - Utskotten genast expedieras skulle, vt supra.
Lx krorocollo
v. ^eimcquiii.
Utdrag af Protocollet, hällkt hos Högwördige
Preste-Ständct den s September
1809.
S. O. Hwad Riksens Högloflige Ständers
Banco - Utskott uti Protocolls - Utdrag af den 22:dra
nästledne Augusti, rörande Riksdags-Fullmägtigens ifrän
Rora Stad gjorda anhällan om Banco-Länbcwiljande
pä Tackjern, anfört och hemställt, har Preste-Ständet
till alla delar bifallit; Hwarom de öfrige
Respective Ständen och Banco - Utskottet genom
Protocolls - Utdrag skulle wördsamt och wänligen underrättas.
vt supra.
Lx krotocoiic»
v. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördige
Prestc-Ständet ben s September
1809.
S. v. Uplästes och biföllS Riksens Höglcflige
Ständers Banw - UtstottS uti Protocolls - Utdrag af
ben
sos Den 6 September.
ben 22 nästlidne Augusti afgifne Betänkande öfwer
Riksdags - Fullmägtigcris ifrä', Uddewalla Stad ansökN"'g,
att till ätcrupbyagande af berörde Stads afbrände
Publiquc Byggnader erhålla ett Banco»
Län stort 2s»OOO R:dr Soccie; Hwarom Protocolls»
Utdrag till de Respcclivc Mcd-Ständcn samt BancoUtssvuet
ffulle wördsamt och wäaligcn expedieras. bld
luprL.
b!x krotocoilo
I. bl.
Ukdrag af Protokollet, hället hos Hög»
wbrdige Prästc-Stänbet den s September
1809.
S. D. Sedan Hederwärda Bonde»Stänbet
Kifwit tilkänna, att det till Riksens Högloft. Ständers
Banco Utskott remitterat Riksdags-Fuilmägtigens ^neiers
foLLtmri8ton8 Memorial, angäendc ändring uti
det hitrils brukliga omröstningssättet hos Banco-fullmägtigc,
Banco - Utskottet och hos Riksens Ständers till
Banco - Wcrkets öfwerscende tilfd: ordnade Revisorer,
och dä Hederwärda Bonde-Ständct inbjudit de öfrige
rcspcctivc Stönden att i denna Rcmihe deltaga, beflbt
Preste-St-wdet, att om mäletS remitterande till Banco»
Utskottet sig med de öfrige Reipective Ständen förena;
Hwarom de Respcclivc Mcd-Ständcn samt mölbe,
,läldta Utskott skulle wördsamt och »vänligen underrättas
genom Utdrag af detta Protecoll. blt supra.
Lx kroloccstlc»
ss. bl. ^lrnejuist.
Utdrag
Den 6 September. L09
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högs
wördige Preste-Stäudet den s Sep»
tember 1809.
S. O. Företogs ä nyo Riksens HögkofligL
Ständers Bcwillnings - Utskotts uti Memorial af ben
2<;:te nästlidne Augusti gjorda hemställan, om icke
Utskottet borde med de uti Ryttmästare» Herr Gref»
wc kkamibong och Herr Grosshandlaren L-mtesiong
dit remitterade Memorialer omförmälbe Dcwillningar
taga lika och enahanda dcl, som med den öfriga ekler
serskilda Bcwillning, hwilken till S alett kommer
att anstäs, hwarjemte Utffottet funnit sig icke kuuNN
lägga nägon hand wid Herr Grefwe ^-.miltons wäckte
erinran om obehindrad utförsel af Victualie-waror
och Spanmäl.
Efter härom anstäld öswerläggning och votering,
beslöt Preste-Stäudet, att som Regerings-Fvrs
mens 60 Z. innehäller, att till Bewillningar räknas
Sjö- och Landt - Tulls samt AcciS-Atgifterne,
postmedlen, Charta Gigillatä - Asttften
, ^,uSbehofS-Bränneri' medlen samt hwad
Riksens Ständer detzutom särskildt hwarje
Riksdag såsom Bewillning sig ätaga, sä skulle
det ock tillböra Bcwillnings - Utskottet, att dessa
Bcwillningar granska och till Riksens Högloft, Ständer
upgifwa de förändringar deruti, hwilka Utskottet
kunde anse nyttige och nödige, i synnerhet hwad utgörandet
och fördelningen deraf anginge. Hwad Sier frägd»
om obehindrad utförsel af Dictualier och Spanncmäl
beträffade, ansäg Ständct lika med Utskottet
densanima icke tillhöra Dcwillnings - Utskottets ätgäi d;
Hwilket genom Utdrag af Protokollet skulle de ReTredje
Band. 27 , 2Z« spccti
-
Fio Den 6 September.
spcctive Med-Ständen samt Bewillnkngs-Utskottct wördsamt
och »vänligen tillkännagifwas. vt supra.
k!x krotocollo
v. r^Imcjuist,
Utdrag af Protokollet, hällct hos Högwördigc
Preste-Ständet dcn 5 September
1809.
S. D. Wid öfwcrwägandc af hwad Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott uti Protocolls»Utdrag
af den 22:dra nästlidne Augusti, angäcnde Löner
för de 2:ne nya Skars-Sccrcterarne, samt arfwobe
för de enligt 10 Z. i Regerings - Formen för,
ordnade 8 Ledamöter uti Rikets Allmänna ÄrcnderS
Beredning, föreslagit och hemstält, har Preste-Ständet
berörde Betänkande till alla delar gillat och godkänt;
Hwilket genom Utdrag af Protokollet skulle de
öfrige Respective Ständen samt Stats - Utskottet wördsamt
och »vänligen meddelas, vt supra.
Lx krotocvilo
v.
Utdrag af Prokocollek, hällek hos Högwördige
Preste»Skändet dcn 5 September
1809.
G. D. Uppä dr af Riksens Högloft. Stän*
Srrs Bane» - Utskott uti Protocolls - Utdrag af d. 22
nästlid
-
Den 6 September. Lii
nästlidne August! anförde skäl, fanu Prcste-Skändck
sig böra för desi del afstä RiksdagS'- FnllmägtigenS i»
frän Arboga Stad ansökning, att till Reparation af
berörde Stads Publjque Byggnader undfä ett BancoLän
af ZOOO R:dr Specie; Hwilkct genom Utdrag
af Protokollet ssulle till de Ncspective Med^Ständcu
samt Banco - Utskottet wördsamt och wänligen inberättas.
bist ku^ra.
kfx keotocollo
is. O.
Lransumt af Protokollet, bältet i Borgare»
Ständcts Istenum rvid Riksdagen l
Stockholm den 21 Julii 1829.
—
Följande frän de Respektive
Med-Ständen sidan förra klemum till Borgare-Ställdet
ankomne ProtocollS - Utdrag upläsics:
tzro Utdrag af Protokollet, Met ho
Bonde
- Stävdct den 14 Ju.
lii 1809.
S. O. Uppä derom wäckt fräga af Nstts
Kesirslon frön Dalarne, instämde Bonde.'Ständer
rnbälllat uti det förklarande, att Bonde - Stöndets
rnenlrg med den Reservation, som blifwit gjord uti
Gländets Protocolls - Utdrag för den 27 sistlcdne Ju»
Nii, rörande ConstittikionenS underssrift, warit den,
att samma underssrift icke mätte anses hinderlig för
jämnk.
Lis Den 6 September.
scmkningen af Privilegicrne, samt att Ständets i dek->
ta ämne gjorde fb>-bcbäll, mätte i Riksdags Beslutet
inflyta; Hwilkct säledes skulle, säsoi» tillägg till ofs
wannämnde Protokoll s Utdrag, genom Utdrag af detta
Protokoll wördsamt och wänligrn de Respcctive MedStändcn
tillkäunagifwaS. bil lupin.
Lx ?rotocoUc»
L. L. Irn^nräb.
Borgare - Ständer fank sä mycket mindre trägot
att päminna ivid Hcdcrwärda Bonde - Ständets t
ofwanberbrde mätto yttrade mening, som Ständer ansäg
äfwkN fbr stn del, att Dest förbehöll om wiste
rättelser i Regerings - Formen, sä midt dcste ej skulle
hinna, att innewarande Riksdag flutcligcn afgöraS,
böra likaledes i Riksdags - Beslutet intagas.
bit luxrs.
Lx krokocollo
kl. keterslon.
Utdrag af Protokollet hältet uti Borgare
Ständets
karrum wid Riksdagen i
Stockholm den 8 Augusti 1809.
S- D. — — — I anledning af Hc
berwärda
Bonde - StändetS ofwannämnde inbjudande,
förenade stg Borgare - Ständer, uti det beslut, att
Riksdags»Fullmägtigcn ^nciers ^osckimslons Memorial,
Den 6 September. Liz
morkal, angående ändring uti det hittills brukeliga
omröstnkngssättct hos B^nco - Fullmägkige, Dai co - Utskottet
och hos Riksens Ständers till Banco-Werkcts
bfwcrsecnde tillförordnade Revisorer, borde till
Högloft. B nco - Utskottet remitteras; Hwarom de
Rcspcctive Med-Ständcn samt wälbemälte Utskott skulle
underrättas genom Utdrag af detta Protocoll.
Lx protocollc»
fl peterson.
Utdrag af Protocollct, hällek i Borgare,
Ständets kkenum wid Riksdagen i
Stockholm den i September 1829.
S. O. Uti Memorial af dm 2s:te nästlidne
Augusti, hade Högloft. Bewillnings . Utskotiet hoS
Riksens Högloft. Ständer anmält, och, med bfwerlemnande
af det Protocoll, som innefattar wiste Ledamöters
serskildta mening, Ständcns närmare prdf,
ning understält det Beslut, att Utskottet borde, med
de uti Herr Rpttmästaren Grefwe lstLmiIkon8 och Herr
, Grosthandlarcn ö. kl. Lanteslons dit remiticrade Mer
morialcr vmförmälte Bewillningar taga lika och ena,
handa befattning, som nied den öfriga eller serskilda
Bewillning till Staten kommer att ansläs, hwarjcmte
Utskottet funnit sig icke kunna lägga nägon hand
wid Herr Grefwe s^Lmiltons wackte erinran om utförsel
af Mctualiewaror och Spannemäl.
Och som Ständet i alla delar gillade det befluk,
hwari Utflottcts pluralile pä anförde skäl stad
nat;
-
Zi4 Dcn 6 Gepdember.
narr Altsä skulle Högloft. Utskottet anmodas, att
nied den skyndsambet, som ämnets wigt fordrar och
oi»lläi!digbctcrne kunna killZta, med detta ärende wi«
dare och hufwudsakiligcn förfara, samt de Respcctive
Mcd-Ständen wördsamt och wänligen härom underrättas
genom detta PrvtocollS - Utdrag, ku^ru.
ch.x?rotc>collo
^f. keterson.
Utdrag af Protokollet, hällck i DorgareStändekS
klenum wid Riksdagen i
Stockholm ben i September 1829,
S. O. Akt Borgare ^ Ständet för sin del
rncd Högloft. Riddcrffapct och Adeln sig fdrcnt Uti destammandet
af den föreskrift, som dör mrddckaS Stän»
vernes wid upteckningcn af f. d. Konungens Egendom
närwarandc Ombud, skulle genom delta ProtocollsUtdrag
de Respective Med-Standur wördsamt och wänrigen
communicerus. supra.
Lx krotocolls
Ii. kLteiloa.
Utdrag as Prokocollet, hällct i BorgareStänders
klc-num wid Riksdagen i
Slockholm den 1 September 1809.
D. O. I anseende till flere ho- Siändek
fdrekomne Anmärkningar wid Högloft. ConstitutionSUtfkottets
afgifne Projett till RtkSvags-Ordning, fana
OM
-
Den 6 September. Lig
Stänbet sig icke kunna samma Project oförändradk
antaga, utan skulle Utskottet af Anmärkningarne r»
hälla del, för att, likmätigt 56 §. af RegeringsFormen,
med ett derefter beredt förstag till Riksens
Högloft Ständer inkomma; Hwarom be Respective
Mcd-Ständcn genom detta Protocolls - Utdrag wördsamt
och wänligen underrättas borde. l^t supra.
Lx krotocollo
ll. keterton.
Utdrag ak Protocollet, hället i BorgarrStändetS
plenum wid Riksdagen i
Stockholm den l September 1809.
S. O. Efter anstäld granskning af Högloft.
StatS-UtstottetS, uti Memorial af den 2s:te nästledne
Augusti mebdelte Förflag, till bestämmande af
StatS-Wcrkets utgifter för Kongl. MajrtS Hof- och
Stall-Staten- underhäll, blcf samma Förslag af Bo»
gare-Ständet till alla delar gilladt och godkändtr
Hwarom underrättelse skulle lemnäs de Respective MedStänden
samt wälbcmältc Utstött genom detta Prot»-  cvllS - Utdrag. tuprs.
Lx protocollo
lst. peterson.
Utdrag af Protocollet, hället uti Borgare-StändetS
plenum wid Riksdagen
i Stockholm den 5 Sept. 1809.
S. O. Wid öfwerwäganbe af be stäk och
omständigheter, som i afgifrvet betänkande af den ro
Me»
216 Den 6 September.
sistledne Augusti Högloft. Lag - Utskottet äberopak till
grund för dest tilstprkan, angäende skillnad i ägtenskap,
Utom i de fall Lagen förut mcdgifwcr, samt hwad der,
tvid jagttagas bör, fann Borgare - Ständet sig böra
samma betäckande i alla delar bifalla; hwilket skulle
dc rcspcctive Med - ständen samt wälbemäldte Utskott
tilkännagifwaö genom Utdrag af Protokollet, bie supra.
kx krotocollo
^s. bl. båtelson.
Utdrag af Protokollet, hältet 1 Borga,
rc-Ständcts klenum wid Riksdagen
j Slockholm den ; Sept. 1309.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Lag-Ut,
skotts betänkande af den 12 nästlidne Augusti, hwaruti
triste förändringar uti allmänna Lagens ätskillige stadganden
förcflagne blifwit, i anledning af Herr Justitie
- Rädet och Riddaren von Ltroiurcbs till Högloft.
Ridderskapet och Adeln ingifne och till wälbemäldte
Utskott remitterade Memorial, angäende fbrbudne leder
i afseende ä ägtenskap, har Borgare - Gtändet till alla
delar bifallit; hwarom Utskottet, sä wäl sym de rcspcctive
Mcd-ständcn skulle genom detta Protocolls-Ut,
krag wördsamt och wänligen underrättas, bit supra,
Lx krotocollo
is. Ist. keterlon.
Utdrag
Den 6 September. 217
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare-Ständets
plenum wid Riksdagen
j Stockholm dm 5 Sept. 1809.
S. D. Efter upläsande af Lag-Utskottets
den 11 nästlidne Augusti afgifne Betänkande, angäende
ändring i Lagens stadgande om ärlig nybyggnad ä
Krono-Skatte- och Frälsc-hemman, förenade sig Ständct
med Högloft. Riddcrskapet om Adeln uti desi genom
Protocolls - Utdrag af den 29 i samma mänad
meddelte beflut, att pröfningen af detta Lag-Utskottets
betänkande skulle hwila, intill betz allmänna Beswärsoch
Cconomie - Utskottet med sitt utlätande angäcnde
Boställs- och Husesyns-ordningen hinner inkomma, samt
att sistnämnde Utskott bör af Lag - Utskottets betänkande
erhälla del; hwilket de rcspective Ständer, samt
vfwanbemältc Utskott wördsamt och wänligcn tilkännagifwas
skulle. Vt supra.
Tx protocollc»
k. kk. keterton.
Utdrag af Protokollet, hället uti Borgare-Ständets
plenum wid Riksdagen
i Stockholm ben 5 Sept. 1809.
S. D. Som Ständet enhälligt biföll Högloft.
Lag--Utskottets, i anledning af Herr Justitie - Rädct
och Riddaren von Lrrokirckg Memorial, angäcnde ändring
i Lagens stadgande uti Z Capitlet 10 H Gifter,
termäls-Balken om häfvande under ägtenskaps-löfte,
Uti betänkande af den 19 nästlidne Augusti, gjorde
lillkyrkan, att Kongl. Förordningen af den 25 Julii
Dcn 6 September.
I7ss, som bjuder, att med wakten och bröds straff
rwinga således förbundne Personer till wigsel, mätte
urhäfwas saint io § g Capittet Giftermåls - Balken
och 2 § 8 Copitict Ärfda Balken pä föreflagit sätt
ändras; altsä skulle wördsam och wänlig underrättelse
härom meddelas de rcspmive Med-stänbcn samt wälbemäldlc
Utskott genom detta Protocolls-Utdrag. Ot tupru.
hsx krotOLvllo.
^s. Ist. kLterlon.
Utdrag af Protokollet, häller uti Borr
gare-Slänbcts plenum wid Riksdagen
i Stockholm ben s Sept. iZog.
S. D. Biföll Borgare - Ständer hwad Högloft.
Lag-Utskottet, i anledning af Remiss frän Hedcrwärda
Bonde - Ständct, uti afgifwct betänkande af
den ii Augusti, yttrat öfwer nägrc omständigheter rörande
Concursmäl; och skulle Utskottet, sä wäl som de
rcspcctivc Med-ständen genom detta Protocolls-Utdrag
vördsamt och vänligen derom underrättas. Istt supra.
Lx krotocollo
s. Ist. peterson.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgarc-Ständets
plenum wid Riksdagen
i Stockholm dcn s Sept. 1809.
S. D. Uplästcs Högloft. Lag - UtstottctS be»
Ekande, af den 11 Augusti, angämde BoupkekningS
Arf
-
Den S September. ris
Ärfwobc och de fattigas cindel af samma mvc-ntsrn,
hwilkct betänkande Ständer fann skäligt bifalla; och
skulle underrättelse derom de respectivc Med.ständen samt
Lag-Utskottet wör»samt och wänligcn lemnäs genom detta
Utdrag af Protokollet, vt lupin.
Lx Uiosocollo
bl. berarloa-.
Uldrag af Protokollet, hället ! Borgare-Ständets
Istanum wid Riksdagen
i Stockholm ben s Sept. 1829.
S- O. Riksens Hbglofl. Ständers Stats-U!»
skotts uti Protocolls-utdrag af ben 22 Augusti, gjordthemställan
och förslag, angående Löner för 2:ne SratsSecreterare
Embeten samt arfwode för Lcdamötcrnc i
Rikets allmänna ärcndcnS beredning, bitbll Borgare,
Ständet till alla delar; hwilket genom Protocolls-Utdrag
skulle kill respectivc Med - ftändcn samt Staks-Utskottct
wördfamt och wänligcn inderättas. ve luprs.
Lx kroeocollo
Ist. keterlon
-
Utdrag af Protocollet, hällct i Bor,
gare-StändetS blenum wid Riksdagen
i Stockholm den s Sept. 1829.
G. D. Hbglofl. Lag »Utskottets betänkande af
Be» ir Augusti, rLrandr M dit remitteradt Memorial
»W
22v Den 6 September.
om äkers läggande i linda samt ärlig dikning och
hägnad, m. m. fann Borga e - Ständct innefatta ämnen,
som äga gemenskap med frägan om Boställs - och
Huscsyns.-ordningcns öfwcrsccnde, och att altsä, i likhet
med hwad Ständct, rörande twänne andre inkomne
Lagfrägor, pä enahanda grund beflutit, pröfningen
af detta Betänkande mä anstä till betz, berörde utlätande
inkommer frän allmänna Beswärs och EconomieUtskottct,
som emedlertid bör af Lag-Utskottets betänkande
erhälla del.
Genom Utdrag af Protokollet skulle de respektive
Med-ständen samt wälbcmäldte Utskott wbrdsamk
och wänlrgen härom underrätta», lllr supra.
Lx krotocollo
I. katerson.
Utdrag af Protokollet, hällek i Borgare-StändetS
plenum ivid Riksdagen
i Stockholm d. s Sept. 1809.
S. O. Dä Ständct företog Högloft. Lag-Utskottets
betänkande, angäcnde ändring i Lagens stadgande
i 27 Cap. z Z Bpggninga-Balken om 20 alnars
ärlig taktäckning, fann Ständct detta ämne äga
sä nära gemenskap med frägan om Boställs - och Husesyns
- ordningens öfwcrseende och förbättring, hwarom
allmänna Beswärs- och Ekonomie Uiskottets utlätande
förwäntas, att, i likhet med hwad Ständct, rö.
rande twänne andie jnkomne Lagfrägor, pä enahanda
grund befluiit, med pröfningen af Lag - Utskotyts 0/.
wan
-
Den 6 September. L2L
iranomförmäldte blinkande mä anstä, intill betz allmänna
Bcswärs - och Ekonomie - Utskottets berörde utlätande
inkommer, samt att sistnämnde Utskott bör er,
hälla del af samma Betänkande.
Detta skulle genom Protokolls - Utdrag de respektive
Med ftänden och ofwanbcmäldte Utskott wördsamt
och tväaligm meddelas. Oc lupra.
Lx krotocollo ^
I. bl. ketsrlon.
Utdrag af Protokollet, hället i Borgare-Ständcts
klenum wid Riksdagen
i Slockholm deu s Sept. izoy.
S'. D. Uti Memorial, som uplästes, hade
Hbglofl. Constitutions - Utskottet hemstält, att dä ett
eller flere af Riks- Ständen under inncwarande Riksdag
besluta tryckning af sädane Betänkande» och Förslag,
som Constitutions - Utskottet äger att afgifwa,
besörjandet af en sädan tryckning kunde anförtros ät
Utskottets Cancellie.
Och som Borgare - Ständek för sin del fann
denna hemställan wara pä owcdcrsägelige skäl grundad;
altsä blef ock densamma genast bifallen; hwilket komme
att de respektive Med-ständen samt Constitutions-Utskotttt
wördsamt och vänligen ttlkännagifwas. v; supra.
Lx krotocollo
I. kl. keterlon.
Ut
-
L23
Dck 6 September.
Utdrag af Protokollet, hältet i Borga»
re-Stöndcts plenum wid Riksdagen
i Stockholm deti s Sept. iZvtz.
G. D. Lät Borgare - Ständet sig föredragas
Riksens Höglofl. Sländcrs Banco - Utskotts Protocolls»
Utdrag af den 22 nästlidne Augusti, angäende Herrar
Riksdags-Fullmägtigcs för städcrne i Götheborgs - och
Bohus »Län till wälbemäldte Utskott remitterade ansök»
Ning, att Banqucn kunde äläggas förse Räntcriernc i
LandSorkernc med npa sedlar af scrfkilte sorter, samt
heste att halla dem allmänheten tilhanda emot utbyte
sf gamla och försiitnc; hwaröfwer Banco - Utskottet sig
utläkit, att det hwarkcn med Bankens nödiga säkerhet
eller med desi werknings»krets förenas kunde, att
genom Banquens omedelbara anstalt eller för betz räk»
ning penningcsummor till Ränterierne öfwer hela Rl«
ket skulle öfwersändas samt derstädes oafbrutet wara
att tilgä.
Ständet, som icke kunde annat än godkänn»
hwab Banco »Utskottet fölunda pttrat, men deremot
insäg de olägenheter, som af utstitne och obrukbar?
Bantoscdlars cirkulation, äfwensom af bristande til,
gäng pä nödigt kopparskiljemyut allmänheten i Landsorterne
ofelbart mäste -vidkännas, fann ock, i anledning
af hwad Banco-Utskottet uti samma sikt Protocolls
- Utdrag widare förmält, att till allmänna Be»
swärs - och Economie - Utskottet bfwerlemnos bordt, att
föreflä tjenlig? utwägar till afhjclpande af de i förbe»
rörde mätko Lfwcrklagade olägenheter; i hwilket afseende
de i detta ämne ingifne Memorjaler skulle wälbemäldtc
Utskott tillställas, samt de respektiv? Med-stän
dm
-
Den 6 September. 22Z
dm genom Utdrag af Protocollct om detta beslut
wördsamt och wänligen underrättas. lstc lupro.
kix 1'rotocollo
^ sst. Esterson.
Utdrag as Protocollet, hässel hos Bende'Ständet
dm 24 Augusti 18OY.
S. D. Sedan Bonde-Ständet till öfwcrläggNing
fbrchaft Stats - lltskottcls Protocolls - Utdrag d.
7 i denne manad, innefattande Utskottets yttrande t
frägan vm undersökning och redogörelse för de allmän,
na medlens förwallning efter Riksdagen ar iZov; sä
har Bonde - Ständet med bifall till de skäl, hwaruppä
Utskottet grundat sitt utlätandc, förenat sig uti mahanda
beslut som Wäiiofl. Borgare - Ständet i detta
ämne, enligt meddelt Protocolls-Utdrag af den iZide
i denne mänad widtagit, sä att den deri förcslagne
Revision af räkcnskapcrne öfwer Publique medlen mä
ske, men ofördröjligen börjaS och fortsättas under nu
pästäende Riksdag af Riksens Ständers egne med,
lemmar, utsedde till ett wisst antal inom hwarje Ständ,
samt att hwad dcrwid till Riksdagens flut icke hinner
undergä granflning kunde till undwikande af de dryga
omkostnader, som med en dylik Revision annars torde
wara förenade, sedermera öfwerlemnas till Rikets Ständers
i Danqucn och Riksgälds. Contoirct kilförordnadk
Znllmägtige.
Om detta beslut skulle sä wäl de öfrige respektive
Ständcn som Stats - Utskottet genom Utdrag af
Protocvllrt behörigen underrätta, bil supra.
Lx krotocoiis
8. L. ^lL^äräb.
22-1
Den 6 September.
Utdrag af Protocollct, hältet hos BondeStändek
den 29 Augusti 1809.
S. O. Efter upläsande af Lag-Utskottets
Betänkande, j anledning af Kongl. Msi:tS Nädiga
Proposition om uphäfwande af det i Kongl. Förordningen
den. 26 Januarii 1802 stadgade straff för afsägelse
af Adelskap eller nägott Riddcrsk'.pct och Adeln
tillhörande rättighet, tog Bonde - Ständct detta ämne
i öfwerwägandc, samt erinrade sig härwid, att, enligt
40 Z. af 1772 ärS Regerings - Form, magtcn at stifta
Lagar warit Ständerne ensamt förbehällen , och att
^äledes Ifrägawarandc Förordning , utfärdad utan Ställ,
vernes bifall, i anseende kill sitt uphof och tillkomst,
saknade stöd af laglighet; och dä afsägelse af en erhällen
rättighet icke kan för Skaten medföra nägra
wädeliga följder, enär de endast werka pä den enskildte
Personens samt hans askomlingars rätt, och icke i
nägon män ändra hatts förbindelse emot Samhället
eller andre Medborgare; Altsä och emedan det emot
all sund Lagprincip är stridande, att wid ett sädant
förhällande försakelsen af en rättighet, hwars begagnande
af hwar och en sjelf bör bero, skalk wara belagd
med icke mindre straff än förlust af alla medborgerliga
rättigheter och landsflykt: ett straff lika med
det, som ädömmes de grofwaste frcdsförstörare i Samhället,
sä fann wid bfwerwägande häraf Bondc-Ständet,
i grund af de§e, men icke pä de af Utskottet anförde
skäl, sig böra Kongl. Maj:ts i detta ämne gifne
Nädiga Proposition i underdånighet bifalla; Hwarom
de öfrige Relpcctive Med-Ständcn skulle, genom ProtocollS->
Utdrag wördsamt och mänligen underrättas»lazara.
kiotvcoiio
8. 6. Irä^ärcUtt
Ut
-
Den 6 September» 2ZZ
Utdrag af Protokollet, hället hos B.mdc-Ständet
den 29 Augusti 18O9..
S. O. Kongl. Maj:ts den 2Z innewaranbe
Mänad gifne nödiga Proposition angäendc Dränwinsbränningcn
har Bonde - Ständct, till följe af Rege»
rings-formens föreskrift, remitterat till allmänna Beswärs
och Ekonomie- samt derefter till BewillningsUtskottet,
med anmodan kill bcmälte Utskott, att pL
det icke innan nägot beslut widtagcs den för DrännewinS»bränningen
lämpcligaffc tid mä förflyta, sä fort
möjcligcn ske kan med sine utlätanden dcröfwcr til!
Riksens Ständer inkomma; och skulle öfrige respektive
Ständen härom underrättas genom ProtocollS-Utdrag.
Oc supra.
, kix krotocollo.
8. L. Irs^äläk.
Utdrag af Protokollek, hällct hos Bottbe-Ständet
den 29 Augusti I809.
S. O. Md föredragning af Lag-UtskottetS
Detänkande d. 19 dcnneS, angäende ändring i Lagcnk
stadgande uti z Cap. 10 § Eiftermäls - Balken om
häfdande under ägtenskaps-löfte, beslöt Bonde-Ständek
att till samma Betänkande, säsom wäl grundadt, de§
bifall lemna; hwarom de öfrige respektive Ständer!
skulle genom Protokolls - Utdrag underrättas, blt supra,
Lx krotocollo
8. ki. TräZsräk.
Tredje Band. N:o 29, zo. ut
-
LL6 Den 6 September.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Bonde
- Ständct dcn 29 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs Lag - Utskottets den 19 den,
ve- afgifnr Betänkande, öfwer Kongl. Ma):tS nädiga
Proposition, angående tillämpning i KrigStid af 57 och
58 §§ 14 Cap. uti 1798 ärs KrigS-Artiklar; wid öf»
werwägande hwaraf Bolive - Ständct, uppä de af Ut»
skottet anförde stäk, i underdånighet bifbll hwad högst»
derörde nädiga Proposition Innefattar; och skulle be
öfrige Respcctive Ständen genom Protocolls-Utdrag,
härom wördsamt och wänligrn underrättas. (It suprs
Kx
krotocollcr
8. L. IrätzLrstb.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Bottde-Ständet
ben 29 Augusti 1829.
G. D. Bonde - Ständer lät sig föredragaBekvlllnlngS»Utskottets
ben 25 i benna Mänad afgift
ne Betänkande, huruwida be i 60 § af Regerings.formen
upräknade Sjö. och Landt-Tull-- samt Accis»
afgifterne, Post» Chanä Sigillatä och HuSbehofSbrännerimedlcn
tilhbrde BewillningS» UtskottetS granskning;
och prbfwade skäligt Utskottets fläste Ledamöter 1
detta ämne afgifne yttrande, pä be j Betänkande anförde
skäl, att gilla och antaga; hwarom de öfrige respektive
Ständcn, äfwcn som BewillningS-Utskottrt skulle
wördsamt vch rvänligcn underrätta-. (7t tuxrs.
Lx krotocollo
L. L.
Den 6 September- ss7
Utdrag af Protokoller, hältet ho- Bone
dc-Stänbct ben 29 Augusti 1309.
S. O. Tfker förcgöngen öfverläggning ber
stöt Bonde - Ständet, att till alla delar bifalla hivad
Lag»utskottet uti au upläst Betänkande dea l2 t
benna Mänad fbrcstaget, aagäende ändring i åtskilligt
Lagen- rum, i afseende pä ägtenlkap uti hittils förr
budne leder; hvarom de öfrige resp.ctidc Ständrn skule
le genom Protokolls, Utdrag »vördsamt och vänligen
underrätta-, lie lupin.
kx krvtocollo
5. L. ^rrgäläk
-
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Bonde,
Ständer bea 29 Augusti 1809.
S. D. Sedan Bonde - Ständer till Statsutskottet
remitterat Kongl. Majt.S dea 16 innevarande
Mänad kill Riksens Ständer aflätne nädlga Proposition,
angäende ett förskott af omkring 70 ä 82,022
R:br Hamburger Banco till Stat--Wr> ket utaf Riksgäld-,
Contoireks fbrräb af wcplar i benna myntsort,
för att dermed bestrida be i afseende pä freds-unber»
hanblingarne erforderlig? kostnader, och Staks-Utskottek
t anledning deraf uti Protokolls-Utdrag, som nu föredrogs,
föreslagit, att den hos Danqulererne k. 60-  stsstr»^ kils äc Lamp. i Hamburg innestärnde fond
af 67,220 R:dr Hamburger Banco, som RikSgäldsContoiret
kommit att samla förmedelst instälde utbetalningar
pä rvikr utrike- orter, t följe af f« d. Ko
nun
-
L2F Den 6 September.
nungcns till Fullmäg-tige gifnc befallning, kunde till
slikt ändamäl sbrskjutaS, dock med erindran af Uskottet
om angelägenheten att Riksgälds - Contoiret und»
sär sin ersättning i Hamburger Banco,' helst denna
myntsort för Riksgälds-Contoirct är behöfwclig till
sädsnc utbetalningar, hwilka i afbruten ordning hittilS
blifwit wcrkstälde; Sä har Bonde - Ständct, efter öfwerläggning
härom, pä det sätt bifallit Kongl. Majrts
nädiga Proposition, att, i anledning af hwad StatSUiskottct
sig sälunda utlätit, skulle ofwannämnde
67,000 R:dr Hambu-ger Banco fä lill det upgifne än»
damälct lyftas och anwändas, emot det »vilkor af skyndsam
ersättning i berörde mynt som Utskottet föreslagit.
Härom skulle de öfrige respectivc Ständen genom Pros
tocolls - Utdrag wördsamt och wänligcn underrättas.
bil lupra.
Lx krotocollo
8. L.
Utdrag af Prokocollet, hältet hos Bon»
de.Ständet den 29 Augusti 1809.
S. D. Bonde. Ständct har lätit sig föredragas
Hbgwördige Preste » StändetS ProtocollS - Utdrag
för den 11 inncwarande Mänad, angäende Fabriqucurcn
ansökan, att Handelsmannen
Lric Lokmaag hos honom ägande fordran 2s,8iZ
R:dr Banco mätte af Manufactur- fonden inlösas,
samt räntan till z procent nedsättas- Wid granskning
hwaraf Ständet funnit denne fräga, säsom icke
utgörande nägot Riksdagsärcndc, wara af den beskaffenhet,
Den 6 September. 229
fenhet, akt Ständct dermed icke ansett sig kunna ta»
ga nägon befattning, hwilkct genom Prolocolls-Wdrag
skulle wördsamt och wänligen de bfrige respcctivc Slän»
den communiceras. bie supra.
Tx krotocoHo
8. L. LrLzäräk.
Utdrag af Protocollet, hället hos Bonde-Ständer
den 29 Augusti 1829.
S. D. När hos Bonde - Ständer förcwar ben
af Herr-Biskopen och Conrmen deuren Friherre Doctor
förner hos Hdgwördige Preste - Ständkt anmälte och
Bonde - Ständer kommunicerade fräga, om nägon hos
Banco »Utskottet framstäld Proposition till Votering,
i anledning af Herr Majoren Baron Lecie-rsiröms
Memorial i ett ämne, som förut blifwit hos Utskottet
pröfwadt och afgjordt, fann Bonde» Ständct sig icke
kunna meddela nägot utlärande häröfwcr, utan att
fdrst inhämta yttrande frän Banco-Utskottet, som af
Le i detta mäl framstälde propositioner behagade lem»
na Ständct del; htvarom underrättelse skulle de öfrige
rcspective Ständrn och bcmälte Utskott meddela-.
supra.
Lx krotocollo
3. L. 1'räZsrclkr.
Utdrag af Protocollet, hället hos Bondc-Ständct
den i September 1809/
S. V. Efter upläsande af Lag - UtskotfetS
betänkande, angäende Bouptecknings-arfwobL i Städer,
rzo Den 6 September.
ne och de fattigas andel af 8umm» Inventsrii, fann
Bonde - Ständer dm förra omständigheten cgcnteligen
icke röra Ständet, hvarföre det för stn del vid UlstottetS
Betänkande icke hade nägot att erindra, och
hvad den sednare omständigheten beträffade, dlef Be,
tänkandet af Bonde, Ständet Madl. bit tuprs.
krotocollo
§. b. IrsZLräk.
Utdrag af Protokollet, hället ho- Bonde,
Ständet ben i September 1809»
S. V. Efter öfwerläggning angäenbe uti
Preste, Ständer- med Bonde, Ständet communicerade
Protocolls, Utdrag af den ii Augusti, innefattade '
ämne om förhöjning af Medicinal,fonden, fann Bonde
- Ständet stg väl icke kunna ovilkorligen instämma
j nägon sädan tilökning, som swarade emot den Högvördig?
Preste, Sundet för flg förcstagit: men som
hehofwct af en förbättrad inrättning af Medicinalverket
finne- vara uppenbart, sä att den fattigare
delen af Riket- Innevånare och i synnerhet allmogea
icke mätte sakna utan all för dryg kostnad nödige me,
dicamenter och Läkare.biträde; sä har Bonde - Ständer
till Riksén- Ständer- allmänna Besvärs, och Ekonomie,
Utstötts handläggning velat öfverlemna, att nägot
lämpeligt förslag i detta ämne afgifva.
Bonde - Ständer har dervid ä ena siban fnn,
«it att Stagandet af en högre afgift, säsom Mrdieinalfond,
om dea mot ändamLlet skulle vora svarande,
för
Den 6 September. szt
för Allmogen blefwe ganska betungande, men vik L
ben andra, att en tiltagande sjuklighet t en ort ofta
härrör mindre af brist pä läkemedel, än af brist pä
skicklige Läkare och hwilkcn sednare brist, äfwen om ben
fattige ffulle hafwa tilaäng pä Midicamenters erhäl.
lande utan betalning, icke worc höfwen. Ätffillige af
StändetS Ledamöter hafwa trott, att om Presterskapet
i hwarje ort SladeS inhämtandet af Läkare-konstengrunder,
om best utöfning ätminstone wid de allmännare
tillfällen förenades med deras Prcsterliga kall» skulle
ändamälet säkrast och med minsta kostnad winnasr
öfwer hwllket sednare ämne Bonde - Ständet, i sammanhang
med det förstnämnde eller angäenbe sättet
för en lättare tilgäng pä Mcdieamenter i Socknarne
infbrwäntar Economie-Utffottets yttrande; och skulle
be öfrige Rcspcctive Ständen genom ProkocollS-Utdrag
härom wördsamt och wänligen underrättas. Ut lupr»,
Lx krotocollo
8. L. Irägärclk.
Utdrag af Protocollek, hällek hos Bons
de-Ständet den i September 1809.
S. v. Efter föredragning af Lag-Utskottet-
Betänkande, uti nägre omständigheter rörande
Coneurtmäl, fann Bonde - Ständet skäligt samma
Betänkande till alla delar gilla och antaga. Ut luxr».
Lx krotocollo
8. L, LrätzLräd.
UtdkSA
Den 6 September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon->
dc-Ständet den i September 18O9.
S. D. Efter upläsande af Högloft. RidderMpets
och Adelns Protocolls-Utdrag af denne dag,
innefattande Förslag till Instruktion för Ständerncs
Ombud wid upteckningcn af f. d. Konungens egendom,
blef detsamma af Bonde - Ständet gilladt, sä att den
äfwcn för detta Ständs Ombud kommr att lända tiljs
underrättelse, supra.
Lx kiolocal!»
8. L. IräAmäb.
Herr kabnekrgelm, kor 6Lrzn, ha,
de knlemvat ett Memorial, hwilket uplästes sä lpdande:
I anseende tsll dm allmänt hörde klagan öfwer
de tid efter annan sig yppande gröfwa tillgrep
och förskingring af Kronans och Allmänna.Medel, som
Upbördsmän tygellöst förbfwa, synes för Staten till
ärliga bchofwcns bestridande af högsta wigt, att silke
underslef med alt eftertryck hämmas och förekommers.
Ingen brist är pä lämpcliga Författningar,
huru Upbörderne böra ffötas och medlen wärvas, sä
att, om de rätt handhafdes, borde inga Balanecr
kunna npstä. Men gemenligen gär sä till, att innan
M meddellös sökande till Upbörds - Sytzla ernär be»
fordran, ädrager han sig en ffuld , som när försallotiden
inträffar, ef sä lätt kari betalas., Behofwet
nödgar honom att tänka pä hwad utwägar som hälst,
och hwad lättare, än akt tillgripa detz om händer haf,
wande
Den 6 September. 2ZZ
svande Upbörd, om dct kan aflöpa utan cn prompt
beifran, hwartill nödwändigt fordras, att g^ra de
contrvllerande sig förbundne, som ej utan en ny omkostnad
aflöper. vese äter täta sig äfwen lätt öfwertala,
att härmed se genom finger, i förlitan pä den
säkerhet, som finnes hos hans Löftesmän, hwilka, enligt
deras ingängne owilkorliga borgen, skola betala
hwad Upbördsman tvid redogörelsen ej förmär äterbära.
Änskönt strängeligen sbrbudit, börjar man
plästra och betäcka förflutna ärets brist med följande
ärcts Upbördsmedel och fortfar dermed: men
wid fortsättningen af denne emellan Upbördsman
och hans Controllcurer ingängne obehörige conriivcm^s,
händer gemenligen Upbördsmannen antingen
af en mindre agtsam hushållning eller tillställte
händelser, att ingen förminskning i skulden winncs,
utan snarare är efter annat ökas och förswäras; hwartill
äfwen bidrager den ytterligare ärkänsta han ärligen
är nödgad wisa sina Controlleurer, och enär dermed
omsider sä widt kommit, att utgängcn börjar wisa
sig wädelig, äro de Contrvllerande redan sä längk
inledde i äfwentyret, att de, af fruktan alt röja sm
egen medbrottslighet, icke wäga för Befallningshafwandcn,
som är deras förman , yppa tillständet, utan uppehälle»
saken genom nägra swaga ätgärdcr, medelst ä«
talan af cn och annan Upbördsmanncus uteblefne skyldighet
och redogörelse, för att, när sä omtränger»
kunna hämta nägot skäl till deras urskuldande frän
mcdwetande, hwarpä answar kunde följa, och att genom
de ätgärdcr Bcfallningshafwanden pä slike anledningar
widtagit, winna hans gemensamma bearbetande
till eget och deras förswar. Upbördsmannen äter,
som fruktar att af dctze de Controllerandcs rörelser
omsider warda uptäckt och angripen, blifwer äfwen
omtänkt om sin räddning; och, säsom yttersta utwä
gen
-
LZ4 Den 6 September.
gen för sin personliga säkerhet och framtida bärgning
, widtager dcn utwägen, att försälja sin Egenbom
och flnteligcn tillgripa alt hivad han af Upbördcrnc
kan äkkomma samt sig pä flykten begikwer;
^lroensom hända kan, att en Upbördsman efter en pi
lika sätt sbrdswad mängärig trolös Upbördsförwaltning,
genom döden afgär, utan att efter sig lemna
nägre odisponcrade tillgängar af wärdc.
De vlyckeligc Cautionistrrne, som ingen drl
äga i fbrbrptelscn, skola dä med sin Egendom ärsätta
Balancen, sä längt de förmä, och oaktadt de endast
trädt i borgen för Uobbrdsmanncns förgörelse,
se sig twungna att äfwen betala dcn förlust Control»
seurernc genom försummade och uragtlätne ätgärdek
wällat; hwilkct dock strider emot Lagens stadgande i
allmänhet: att hwar bör sin sak ensam böta och ef
annars lott förwerka. Ocksä händer ef sällan, att
ben tillgäng man hoS Eautionistcrne sä säkert päräknat,
genom tiden försw-nner.
Men till och med minnet af besse oredor skulle
kunna utplänaS, och gansta fä tillfälligheter gifivas
för Balanccrs timande, om för en hufwud-rcgcl antagcS,
att den eller de Tjenstemän, pä hwilka Controllen
ankommer och sin pligt äsidosatt, näst Upbbrdsmanncn
ställa» i answar för MedkenS säkra förwaltning,
och i fölgd deraf stadgat blefwe, att de tvid
minsta afwikclse frän sine skyldigheters iagttagande
skulle anses förwundne att icke allenast med sia egendom,
sä längt den räcker, ersätta hwad hos ben brottsliga
Upbördsman i tillgäng bruste, utan ock förklaras
sine tjenster för alltid förlustigc och det utan hopp att
tjenste» äterfä eller att widare brukas i nägon sädan
syssla , som vpbördSanswar ätföljer: 3 följd deraf
borde
Den 6 September. 2ZZ
dorde ock UpbördS-Cautionisterne för deras borgen icke
beswäras af annat eller mera, än hwad af Balancen
ätcrstär, sedan bade UpbbrdsmanncnS och Conkrollcu»
rernaS tillgängar, sä långt de fbrslä, i mät gätt, och
hwad däraf möjeligen indrlfwas kunnat blifwit af»
räknat: de fä händelser endast undantagne, om genom
Eldswädvr eller andre kimande olyckor, Kronans
och Allmänna medel förloras, som af de Controlle»
rande e) kunnat förutses och fdrekommas och dem förthy
icke till answar binda, i hwilka fall endast Eau»
tionisterne träda i betalning näst Uobördsman. Men
innan derom ransaka» och dömt blifwit, bör lika som
tvid alla andra tillfällen, sä snart Balance yppas,
bäde de Eontrollerandcs och Eautionisterncs Egendom
med semester beläggas och ej lisgifwas, innan i hus»
wudmälct flutekigen dömt blifwit och Utflaget laga kraft
vunnit.
Med wördsam hemställan till Högloft. Ridder»
skåpets och AdelnS samt öfrige Rcspcctive Med-StändenS
uplyste godtfinnande, hwad i detta granlaga och
Rikswärdande ämne widtagas mäz torde Högwälborne
Herr Grefven och Landt-Marskalken samt Högloft.
Riddcrskapct och Adeln gunstigt tillstädja , att Högloft.
Lag - Utskottet mä fä tillfälle sig häröfwer yttra. Stock»
holm den 6 September 1809.
k. O. ksknebgelm.
Remitterades till Lag»Utskottet.
Herr Grefven vrh Landt,Mar»
skakken tillkännagaf, att Herr kemerLöifi, Larl,
hade
2g6 Den 6 September.
hade afsagt sig att wara Ledamot i Riddarehus-Utskoktet,
hwarföre han anmodade Herrar Elcetorcrne af
andra Classen, att innan nästa Isienum upfylla det,
ta lediga rum.
Herr d^oräenstvlpe, ^enöars, erindrade,
att cn §. i Regerings-Formen förcffrcfwe
en wiss tid för Riksdagens längd, och att denna tid
skulle räknas ifrän den dag Kongl. Maj:t till Riksens
Ständer drwerlcmnar sin Proposition rörande Stats-»
Wcrket. Under denna Riksdag hade flera uplysningar
öfwer detta ämne pä olika tider blifwit till Riksens
Ständer aflcmnade. Som Wi ej frän Statsutskottet
derom fäkt nägon uplysning, wore det Herr
d§or<Zen8toIpe8 önskan, att man hos Hans Kongl.
Maj:t skulle i underdänighet anhälla om uplysning,
jfrän hwilkcn dag man egcntcligen skall räkna Riksdagens
början, dels pä det man derefter mä kunna
indela RiksdagSgdromälm, dels pä det icke ätskilliga
af Ridderskapets och Adelns Ledamöter, som tro Riksdagen
räcka längre än ben wcrkckigcn torde göra, altför
tidigt mätte resa dcrifrän.
Grefwe volina, /euZuli, confsrmrrade
flg med Herr I^oräMliolpL.
Herr Kilverstolpe, kreZric. Den
Kongl. Majus proposition rörande Stats - Merkel, ifrän
hwars aflcmnande Riksdagens början enligt Re-»
gerings-Formcn beräknas , ankom till Stats - Utskottet
ben utte Julsi. Om Riksdagen antagcs till z mäuader
räcker dm sälcdes till m början till dm litte
October. ^
Hans
Den 6 September. LZ7
Hans Excellence Herr Grefwe
Anut!, instämde i denna Herr Ljlversiolxe» upgift.
Herr Grefwcn och Landt-Marsk
alken. När förhållandet sälunda af Stake - Utskottets
Herrar Ledamöter upgifwcS, lärer ej nägon widare
fbrfrägan hos Kongl. M.ij:t bchöfwas. Det är
ock ben allmänna lankan, att Riksdagens begynnelse
jfrän den ii Julli bör räknas och säledcS betz ordinaira
termin wara slutad ben ii Octobcr.
Herr ksioräenktolpe, ^nöor8. E»
kryckt handling är likwäl utkommen och ibland Riksens
Ständer utdelad, daterad den y Junii. Jag befarar
att deraf nägon oreda kunde upkomma och Riksdagstiden
oförmärkt förflyta.
Herr ? r i n t 2 k k ö 1 Z, knul, yttrade sig
kika med Herr Isiordanltoips.
Grefwe körner, (läran. Oek
är ganska rätt, att en handling kallad Konungens
proposition rörande Stats - werkct, daterad ben yrde
Junii utkommit: men den innchäiler intet annat äa
en berättelse om Stats - wcrkets tilständ. Den egenkeliga
Konungens proposilion, hwarj han upger Statens
behof och föresiär hwad Ständcrne dertill böra
bewilja, ankom deremot ej förr än den ii Julli; och
dct är ifrän denna sednares. aflcmnande till Riksens
Ständer eller deras Stats-Utskott, som Regeringsformen
fbrestrifwcr, att Riksdagens början skall beräknas.
Härefter ätskiljdes Riddcrskapet och Adeln kl,
8 om aftonen.
In sisiem ?rotoco!1i
6. Lillvsrstolps.
2Z3 Den ii September.
Mändagen den l i September.
plenum klockan 12 förmiddagen.
Föredrogs följande
Kongl. Majits Näbiga Proposition till
Riksens Stander, angäende afgifterna
för frankeringen af Utrikes ärende
bref. Giswen Stockholms Slott
ben 6 September rzvy.
Hos Kongl. Majit har de§ öfwer-Post. Oires
Nott i underdänighet anmält, akt sedan i följd af en
ConventioN, som General-Adjutanten, ökwerstcn och
Commendeurcn af Svärds - Orden von Ln^elbrecklen
den 20 sistledne Julli afsintat med Fransia Bes
fälhaswaren i Stralsund General-Majoren Oan6r-»s,
Swcnsia Utrikes Posten tills widare komme att öfwer
Stralsund till Hamburg fortställas, hade för dt med
samma Post hittils afgängnc bref postporto blifwit be»
räknad och wid Sorensia Post - Conkoiren upburen ens
ligt här gällande författningar, sä att jemte den tvan»
liga porton till Hamburg äfwcn derutöfwer blifwit ers
lagt hwad till brefvens ytterligare franquerande fordrats,
enligt den Taxa, som Kongl. Majit den 20
Maji I7gl i näder fastställa, öfwer - Post »vircttios
nen hade likwäl anscdt sig böra i underdänighct ann>ärka,
att denna Taxa hwilkcN wor grundad pä dt
Författningar, som ä utrikes orter wörö gällande pä
ben tid, dä bett Utgafs, kunde nu mera icke Utan förlust
för Swcnsia Post-werkct tillämpas, emedan efter
de underrättelser öfversten von iu,Zei kreckler, meddelat
öfwrr-PoftsDirettiomn, hafva under den tid post
gäno
-
Den 11 September. L59
gängm emellan Swerige och Hamburg warit afbruten
sä wäl frankeringS - orterric blifwik förändrade, som
Utrikes postporton till betz belopp och progressiva beräknande
förhöjd wida bswcr 1791 ärs Taxa, pä sätt
en af Afwcrsten insänd och härhos i afskrift bifogad
Tariff utwisar; i anledning af hwilkct förhällandc och
för att freda Post - werkct ifrän widare förluster, iöf»
wer-Post-Vireclionen funnit sig böra underdänigst hemställa,
det mätte icke allenast fiankeringen fbr de frän
Swensta Post-Contoiren Utrikes gäcnde bref hädanefter
fä upbäras till det belopp, som bcrbrde Tariff uptager,
utan äfwcn att samma belopp, som ä nämnde
Tariff utfbres i Pommcrst mynt, mätte i stället fä upbäraS
i Swenstt Banco, hwarigenom ej mindre Kronan
kunde winna nägon ersättning fdr en i närmawarande
tid updrifwcn wäpelr cours» än mera stynds
samhet och redighet ivid upbdrden hos Post-Zörwaltarnr
winna-.
Kongl. Majit har funnit, att de 1 fräga warandt
frankcrings - afgifternc wäl icke Utgjorde nägon
Inkomst för Swensta Postwerket, utan endast en ersättning
för de utgifter till brefwens fortstaffande L
Utrike- orter, om hwar- betalning det besörjer; men
dä en förhöjning i dessa afgiftcr stulle kunna fä anseendet
af en förhöjning i Postmedlen, hwarom Riksens
Ständer enligt 60 § i Regerings-Formen af den 6
ststledne Juni! äga att förordna, bar Kongl. Majit
anscdt tjcnligt, att öfwer den utaf Effwer-Post-Direktionen
i underdånighet gjorde anmälan, innan Kongl.
Maj:» sttt höga beslut derom fattade, i näder höra
Riksens Ständer, hwilka lära genom ett styndsamt
fwar pä benna Kongl. Maj:tS nädiga Proposition, sätta
Kongl. Maj:t i tillfälle, att nu widtaga den författning
till förekommande af framtida förluster fdr
Post
249 Den ri September.
Post - Merkel, som öfwer - Post - Direktionen I unberdänigyet
föreslagit, och att äfwcn framdeles, i fall
nägon förändring i Utländska Post - Författningarna
gjorde det nödigt, derefter bestämma de afgifter, som
för bress frankenng ä Utrikes orter borde till Swensta
Postwerkcls ersättning betalas.
Kongl. Maj:k förblifwcr Riksens Ständer med
all Kongl. Nöd och Gunst wälbewägcn. vt luxrs.
O ^ k L..
k^ans ^rirsn.
Basis efter hwilken frankeringen fär
Utrikes bref inrättas i hamburg, och Medes
ocksä här.
ports är räknad frän Stralsund i pommerskt
Mynt.
Lill Brchmen och deromkring liggande Orter,
franco Erchmcn - - - » ,
HertigdLmet Oldenburg och Ost FieSland, fra-nco
Wildcshauscn - - , -
Stor-Hertigdömct Berg, franco Hamburg »
eller franco Mönster -
Pvrko
För
ekt
fi-npelt
Bref,
8 k.
<)
5
12
Hela
Den n September.
Hela Frankrike, franco Hamburg - - s
Konunga - Riket Holland, franco NicnhnuS n
Spanien och Portugall, franco Dysseldorf i-;
Westphalen, franco Hildesheim - - -
bl8. Men Bref lill 2>ser Ocparlcmcntet
af detta Konunga - Rike franqueras till
Minder - - , - -12
Sachsen, franco Hildesheim - » - 10
Deyern, franco Frankfurt - - - 14
WLrtenberg, Baden » Schweiz , Wk^jburg,
Frankfurt a. m. och de Nassaniska och
Primatiska Stater, franco Gicssen » - iz
Alla österrikiska Stäter, franco till Gränsen 19
Alla Furstendöme» i Sachsen, Erfurt, Gotha
, Hildburgshaulen, Eisenach och sä widare,
franco Hildesheim - - -
Alla Hanovcrska Stater, franco Hamburg s
eller franco is
Dannemark, franco Hamburg - - , ^
Italien, franco Fässen - - - - 21
Rphland, franco Memel - - - 20
Pohlen, franco till Polska gränsen » » iZ
!dl8. porto för Bref till Roland
och pohlen är beräknad efter
preusiffa Tax .n.
Brek till Preustska Stater och MeklcnbMg
gär utan franco.
Tredje Band, N:o Zi, 32.
L42 Den ii September.
Anmärkning.
Efter den wid Hawburgsta Post,Amtet fast,
ställde princip uphbjcS Porto sä snäre brelwsnS wigt
Lfwerstiger 4 lod, sä att bara ett bref af 4 lod paS«
scrar för simple» om det wäger H lod bctalaS 14
gäng simple porto.
i lod betalas 2 gänger simple porto.
i4 Z
Den ri September. 243
15 lod betalas 19 sänger simple porto.
154 194
16 20
164 2o4
17 21
i?4 21L
18 22
>184 224
ly 2Z
194 2Z4
20 24
Om wigken bfwerstiger 20 lod, sä betalaS för
hivarje lod dcröfwer en gäng simple porto.
Remitterades till Bcwillnings - Utskottet.
Kongl. Ma):ts Nädkga Proposition till
Riksens Ständer, angäende dispositionen
af den till Riksens Ständers
Banks säkerhet fbreskrifna hälft
af Tull - Inkomsten. GIfwen Stockholms
Slott den 7rdc September
1809.
Dä Kongl. Majit ben 5 sistledne Julii genom
en särskild Nädig Proposition underrättade Riksens
Ständers Stats - Utskott om Stats» Derkcts tillständ
och behof, anmärkte Kongl. Maj:t i Räder , akt StatsWcrkets
tillgängar under loppet af betta är blifwit
till Krigsomkostnader sä mrdtagne, att dek icke utan
244 Den 11 September.
a<t crhälla ersättning derföre kunde bestrida Lönkrgsvch
andre oumbärlige utgifter fbr äret.
Hos Kongl. Maj:t har ock nu bliiwit i underbänighct
anmäldt, att de ännu obetalda förskott till
Fyrahundrade Tusende Riksdalers belopp, som ur
Landt - Räntcrierne tagits till Krigsutgifter, sä minskat
Stats - Werkcts tillgängar, att dä äfwen GeneralTull
- Arrende Societetens Fullmägtige innehölle hälften
af Tull - Inkomsten till följe af deras, pä Nödig
befallning den 22 nästlcdne Marti! till Riksens Ständers
Bank utfärdade förbindelse, Stats - Contoirct icke
kunde ästadkomma medel hwarkcn till större delen af
tredje Ldnings - Qvartalet, eller de flere än obetalte summor,
som efter detta ärs Riks-Stat borde ulgä.
Detta ej mindre för Stats - Werkets, än ätjkilliga
andra penningc-förwaltande Werks Credit ssabcliga
förhällande, blifwcr i synnerhet kännbart fbr
Penninge - Löntagare, hwilkas otillräckeliga Löner wid
närwarande dyrhet pä de flästa nödtorftswahror, äro
för dem oumbärliga, särdeles i en ärstid, dä de för
den tillstundandc wintrcn mäste förse stg med flerahanda
förnödenheter.
För att afhjelpa Stats-Werkcts nu warande
pennsnge-bchof, har Kongl Ma):t welat i näder proponera
Riksens Ständer, säsom den efter Kongl. Majtts
tanka lämpeligaste utwägcn, att läta hela Tull - upbörbcn
detta är lika som förut af Stats-Contoirct fä
disponeras.
Dek war för att uprätthälla Riket i dcfl wäbliga
belägenhet som Kongl. Maj:k, i saknad af all
annan tillgäng till erforderliga medel, nödgades anl».
»a
Den 11 September. 24Z
ka Banken om biträde, till desi Rikets dä redan sammankallade
Ständer hunne samlas, och kunde utse me»
del till älcrbctalande af de summor Banken skulle
förskjuta. Hwarkcn kunde Kongl. Maj:t dcrwld i väder
äska af Banken, eller Banken meddela detta biträde,
utan sädan säkerhet som Banco - Fullmäktige
kunde godkänna; och ehuru Kongl. Ma):t förutsäg och
i näder förklarade, att Stats-Verket omöjeligen kunde
bestrida desi cnskilta utgifter, om den ät Banken
säsom säkerhet erbudnc halfwa Tull-inkomsten StatSWcrket
fränginge, upstod bock hos Kongl. Maj:t sä
mycket mindre nägon twckan att lemna denna säkerhet,
som Riket i annat fall icke kunnat frälsas, eller Rik,
sens Ständer ivid deras sammankomst bereda betz rädd,
ning.
Detta ändamäl är minnet, och Riksens Stän»
der hafwa ägt rädrum, att taga den kännedom om
Rikets werkcliga tillständ, som sä snart en önskad fred
äterwinves och alla ditintills nödiga Läne - biträden kun,
na uphöra, sätter dem i tilfälle, att med säkerhet bestämma
hivad till Rikets framtida sjelfbeständ erfor,
dräs och hwilka utwägar dertill blifwa de tjenlrgaste.
Ibland föremälen derwid mäste hivad till StatsWerkets
uprätthällande tarfwas, komma att utgöra en
hufwudsakelig del. Dock som de författningar Riksens
Ständer härom widtaga egenteligen lära beräknas för
den tilkommanbe tiden och sannolikt icke förr, än nästa
är gä i »verkställighet, men Stats - Verket nu är
och för äterstoden af detta är skulle förblifwa i stor
förlägenhet samt eftertänkeliga följder bereda-, derest
inkomstcrne, sädana som be uti innewarande ärs RiksStat
päräknas, icke finge odelade till Stats - Verketbehof
anwändaS, sä gör Kongl. Maj:t sig fbrwMd,
atk
246 Den 11 September.
att Riksens Ständer finna angelägit, att tell hwad
Kongl. Maj:t nu angående Stats ' Conkoirrts disposition
af hela Tull - upbörden i näder proponerat, lemna
rtt skyndsamt bifall.
Kongl Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl, näd och ynnest wälbewägcn. Ht supra.
e /e k l..
Istgns ^ärtg.
/ Remitterades till Banco - och Stats - Utskottm
med anmodan att skyndesamt med sine utlätandcn inkomma.
Kongl. Ma):ts Näbiga Proposition till
Riksens Ständer angäende ätskilliga
af Allmänna Magazins-Directionen
upgifne behof och omständigheter m.
m. Gifwen Stockholms Slott dm
7 September 1809.
Uti en till Riksens Ständers Stats - Utskott
ken 5 sistlednc Julli afgifwcn nädig proposition har
Kongl. Ma):t förklarat sig anse det wara af mycken
wigt, att Allmänna Magajins, Inrättningen, om
hwars tilständ Kongl. Maj:t wille meddela Utskottet
fullständig kännedom, sedan Oircctionen öfwer denna
inrättning med undrrdänig berättelse derom inkommit,
äterfinge af betz till Lrigsbehof medtagne fond hwad
till äter-utöfning af betz angelägna befattning erfordrades
-
Den il September. L47
drabes- En sädan berättelse ätföljd af uplysande tt«
^uidationer, fbrtekningar och calcula, har Oirectivnerr
nu till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifwit, och läter
Kongl. Ma):t densamma till Stats-Utskottet i näder
aflemna.
Derigenom lärer Stats - Utskottet komma k
tillfälle att prbfwa, och för Riksens Ständer utreda, de
fbrhällandcn pä hwilka de kunna grunda beräkningen
af en fortfarande allmän Magajins - inrättnings gagnelighet.
Kongl. Majit finner fia emedlertid bbra underrätta
Riksens Ständer om ätskillig Utaf allmänna
M gajins - Oirectionen i underdånighet anmälda tillfälliga
omständighcte', hwilka fordra skpndesamma anstalter,
dem Oirectionen likwäl i underdänighct fbrmälk
stg icke kunna widtaga och behörigen utföra sä framt
den icke blifwer med bertill nödige medel försedd, genom
afbetalningar ä dest till KrigSbehofwen gjorda fbrsträckningar,
hwilka wid ststledne Junii Mänads utgäng
efter Direktionens upgift stege till en million etk
hundrade scxliottusende Riksdaler Banco Specie.
Oirectionen har uti en underdänig fkrifwelse
anfört, att bland allmänna Magazms - Inrättningens
flera nyttiga ändamäl, borde, i afseende pä ben allmänna
nyttan, med skäl äfwen räknas omsorgen derom,
att icke den fattigare delen af Rikets Allmoge och
mindre Hcmmans-brukarc för behofwet af penningar,
straxt efter Sädcs-bcrgningen, mätte nödsakas att aflemna
sin säd ät egennyttigt afnämare emot betalning
till underpris, hwarigenom en wäntad billig ersättning
för deras arbeten och mödor dem fräntogrs och deras
utivägar för en päräknad utkomst minskades; att nä
-
843 Den 11 September.
stin alla frän Kongl. MajttS Befallnings,hafwände
inkomna sirsta berättelser om innewarande ärS wäxt
instämde deruti, att densamma wisade sig i det hein
af alla ft:g ymnig och worc äfwen anledning, att rägen
till en stor del blifwit lyckligen inbcrgad; att det
deremot worc att befara, det mängden af mindre förmögnc
Jordbrukare, genom kriget utblottad pä penningar,
men i behof deraf till utskyldcis och andre nidi,
ge utgifters bestridande, skulle derföre tidigt nödgaS
afyttra sin nytröskade spanncmäl till de laga pris, som
winningslpstne köpare, med kännedom om ärsw^xtcns
godhet och säljarens nöd, kunde finna för godt bestämma,
sä framt icke ett sädant desse Jordbrukares misshandlande
genom en hastig och wcrksam ätgärd förekommaS;
att i detta afseende syntes bljfwa nödigt, att
allmänna Magazins - Inrättningar nu, likasom de föregäende
ärcn sattes i förmäga att göra snara uphandlingar
för contant betalning efter sädane pris, hwarmed
säljarne blcfwo nägorlunda bclätne; samt att sä
wäl för de Bränncricr, hwilka stöde, under Kronans
eget bedrifwande, som för Staternas behof utöfwer
Stats-werkets egna Sädcs - tillgängar, äfwensom till
upplag för de behöfwande Länens undsättning, erfordrades
spannemäl, som borde upkbpas i de Sädesrika»
re Provincer, och wid deMagaziner inom dem, hwarifrän
Spannemälen utan allmogens betungande med
Krono - skjuts kunde sjöledes widare förås till de orter,
der dess anwändande more af nöden, hivaremot uphandlingen
wid annorlunda belägne Magazincr. derifrän
all inkommande säd mäste Landwägen forslas, endast
-orde kämpa- efter ortens egit behof af undsättning
wid inträffande missväxt och inskränkas till Ri , »sneller
badstugu torkad säd, som kunde längre tid oskadad
förwaraS och i beredskap hällas.
Sedan
Den 11 September. 249
Sedan Kongl. Maj:t, i anledning af RiksdagsFullmägtlges
för Götheborgs Stud derom i underdänighct
gjorda ansökning, den 21 ststlcdne Junii förordnat,
att en till sör-arrenderande af Bränneriet
derstädes till ben 28 i samma mänad utlyst auction,
skulle tills widare inställas, har allmänna Magaziiis»
Directionen nu i underdänigbct erinrat, atf^tcn ät
förra Arrendatorn af berörde Bränneri updragne Bränwins-fournering
för Götheborg» Stad med hwad dertill
hörer, samt för Götheborgs - och Bohus - Läns
SkärgärdS Fiskelägen, uphör med denna mänad, och
att han, enligt de wilkor, som för nytt är ende, i händelse
det kommit att äga rum, wörö bestämde, skulle
till blifwande Arrendator afträda Bränneriet den is
Uti innewarande mänad. Dircctionen har derjemte undcrdänigst
tilkännagifwit, att om berörde BränwinSfourncring
efter ny§nämnde tio stall bcsörjas för Kongl.
M.ij-.ts och Kronans egen räkning, sä skulle antingen
Krono - Bränneriet ställas i gäng den i nästkommande
Mänad eller ock nödigt Bränwin för bchofwet anskaffas,
men, att för bägge fallen och i synnerhet det förra
erfordrades ett betydligt penninge - förlag som Directioncn
icke kunde ästadkomma, derest icke ersättning
snart erhölles för allmänna Magazins - Inrättningens
förut omnämnde fbrsträckningar till Krigs - utgifterna,
hwilken ersättning wore sä mycket nödwändigare, som,
den förutan, hwarkcn Kronans härwarande Bränneriet
kunde drifwas eller Inrättningens betydliga skulder li»
qhideras, pch säledes ej heller ben spanmäls-uphandling
werkställas, hwaraf Dircctionen förut i nnderdänighet
anmält angelägenheten.
Ibland de bekymmer, som bristen pä medel tiss
nödige och allmänt nyttige anstalter Kongl. Majrt för,
ordsakstr, känner Kongl. Majrt lifligen det, att ickx
kun
-
2Zv Den n September.
kunna meddela de igenom kriget mest lidande ibland
betz trogne underläkare, den hjelp som de af Kongl.
Maj:ks bmma omwärdnad förwänta. Kongl. Maj:k
har för detta, i hopp, att fienden skulle lemna det af
honom intagna Wästerbotten, infordrat allmänna Ma»
gazins»Dircckionens underdäniga utlätande, huruwida
den hade tilgäng till näzen undsättning, att gifwa de
vlycklige Jnncwänarne af nämnde Provincc, enär de
ifrän fiendens förtryck blcfwe befriade. Men Dircctio»
nen har i undcrdänighct tilkännagifwit, att den hwar»
ken ägde nägvt fbrräd af spannmäl att anwändas til!
detta behof, eller penningar hwarmed spanmäl kunde
dertill uphandlas. Sedan fienden nu dragit sig ifrän
den södra delen af Wästerbottens Län, och Kongl.
Ma):k af dess Bcfallningshafwande erhällit smärtande
underrättelser om Jnnewänarnes nöd, särdeles deras !
det mest bebodda Landet wid Kusten och allmänna Lands,
trägen, finner Kongl. Majit fin pligt fm dra att för
Riksens Ständer framställa angelägenheten af medel,
att, under det ännu Sjöfarten till Wästerbotten är
kppen, rädda beha deras Medborgare och bereda dem
en möjelighct, att i en lyckligare framtid bidraga till
Statens underhäll, samt derigenom mängfaldigt äter»
bära hwad dem nu kan blifwa tilldcladt; önskande
Kongl. Majit att blifwa satt i tilfälle, att sträcka en
sädan, lika billig, som nyttig hjelp äfwen till de mest
nödlidande Jnncwänarne af witza gränsorter och till
sädane Närings - Idkare som endast genom nägot all»
mänt understöd kunna äterbringaS eller undcrhällas i
en nyttig werksaw.hct.
Kongl Majrt är ökwertygad, att Riksens Stän»
der lära skyndsamt sä wäl widtaga de anstalter, som
kunna finnas möjliga för att afhjelpa de nu upgifne
behof, som ock i mrderdänighet meddela Kongl. Mafit
huru
Den ii September. 251
huru de sinna, att med Brännwins bränningen och
försäljningen i Götheborgs Stab samt för Götheborgs
och Bohus. Läns Skärgärds Fiskelägen efter det nitwarande
arrendets snara förlopp, mä förhällas.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näd och ynnest wälbcwägen. blt luxm.
bians jjarta.
Efter en korrt öfwcrläggning blcf den delen
af denna Konungens Nädiga Proposition, som rbrer
anfläendct af penningar till MagazinS - Inrättningar,
till Stats - Utskottet remitterad , den äter, som angär
BränwinSfbrwaltningen i Bohus Län remitterad till
Allmänna Beswärs- och Economic - Utskottet.
Herr Klingspor, Lerstt, anförde till
Protocollet skriftcligen:
Dä under loppet af nu pästäende Riksdag uti
flere tryckte papper, mm i synnerhet uti det af dm 7
September kalladt sivar pä Tull - Arrende - GocietenS
Zullmägtiges underdånig Osanningar,
twänne af detta Ständs Medl.emmar, Hans Exccllercc
Grefwe ak VZ^las och Stäthällaren l.il^lrsparra pä
Den 11 September.
ett särande sätt blifwit angifnc och anklagade för stora
Embctsfel; sä hemställer jag till Högloft. Ridderskapcts
och Adelns egit godtfinnande, om icke desse häda
Herrar böra anmodas att med möjeligaste första,
och medan Riksens Ständer nu äro församlade, delvisa
fin oskuld och afskudda, sig den emot dem warande
allmänna opinionen, eller i bristande häraf, intet sä
biwista nägon af wära sammankomster förr, än de
lagligen wisat sig wara offyldige och dä först
wärdiga medlemmar i detta Samfund.
Herr Grefwcn ocbLandt-Mars
k a l k e n undcrstälde Ridderskapct och Adeln huruwida
detta ämne nägot kunde widgbras; Saken more
redan anhängig gjord i Högsta Domstolen, och Herr
Landt - Marskalken trodde ej att ordningen tilläte, dek
Ridderskapct och Adeln i sädant fall sig dermed befattade
, eller akt Regerings - Formen ens medgäfwc Riksens
Ständer rättigheten att pä nägot sätt ingä i Domare-befattning.
Grefwe Oofina, /euZust, upläste till
Protokollet följande:
Genom tryckta handlingar har Allmänheten
blifwit underrättad om 2:ne mäl, som wäckt allmän
upmärksamhct och synas wara mot Lagar och rättwisa
behandlade.
Det ena angär Grosshandlaren ^sofin klal! och
det andra angär öfwer-Direclcurcn Owwesmofijen.'
Och som efter min öfwertygelse jag tror det
tvara Riksens Ständer bäde wärdigt och en äligganbe
skyldighet, att beskydda hwarje oskyldigt lidande Medborga
-
Den n September. sZz
borgare; sä fär hos Högwälborne Herr Grefwe» och
Landt-Marskalken samt Högloft. Riddcrskapct och Adcln
jag ödmjukeligen hemställa, om icke den Justitia
Ombudsman, som Rikets Ständer tillkommer att fdrorvna,
mä anbefallas at wid desse mäl lägga den alf,
warsamma hand, hwartill bcffaffenheten kan föranleda,
och befordra den eller de, som stg förbrutit, till straff
och answar utan afseende till personen.
Äfwcn torde Högloft Riksens Ständer finna
för godt akt genast förordna den Riksrätt, som Herr
öfwer - Dirccleuren LrevvesmönlLu öfwer Högsta Oom,
stolen begärt, pä det att dermed icke pä tiden mä utdragas.
Ja! mätte äfwen Justitiä Ombudsmannen
fä befallning att tilltala Tull - Arrende - Gociete,
tenö Zullmägtige för alla de olagliga författnin,
gar de utfärdat, hwilka äro upräknadc i Bihangct till
Historien om Tull - Arrende - styrelsen, hwilka efter
min oförgripliga kanka genast böra uphäfwas, och
öfwer hwilka ätgärder Justitiä Ombudsmannen bör
genom trycket utgifwa en omständelig berättelse, pä
det Allmänheten mätte fä erfara, att den länge efter,
längtade stund är kommen, dä orätträdig behandling
icke widare fär aflöpa utan answar samt att den lag,
lösa perioden nu lyckligtwis lupit till ända, sä till
hwarje cnfkildts som det allmännas bästa.
Dessa mina ödmjuka helt enkelt anförda tankar
fär jag hoS Högwälbornc Herr Grefwen och Landt»
Marskalken samt Högloft. Ridderskapet och Adeln an»
hälla, det de mätte fä med de öfriga Respective Med,
Ständen communiceras.
Herr Grefwen och Landt-Marsk
alke » förmälte stg ej kunna till diskussion upta,
854 Den 11 September.
ga ett mäl af sädan beskaffenhet, som dek Grefwe
Ookrm upgifwit, och yttrade sig wara dfwcrtygad, att
Ridderskapet och Adeln ej wille befatta sig med möl,
hvilkas uptaganbr kvore stiidande mot Constitutionen,
till hwilka Herr Landt-Marskalken trodde sig med skäl
böra räkna sä wäl förordnande af Riks-Rätt, som
alt afseende pä cnskilta Rättcgängar.
Grefwe Oofina, ^.u^ust, yttrade sig
hafwa trodt, att ingen ting wore Riksens Ständer,
när de ärv församlade, sä wärdigt, som att taga de
oskyldiga under armarne och förhjelpa dem till sina
rättigheter.
Friherre (^osterström, ^acofi. Jag
tror, att Ridderskapet och Adeln sjclfwe lärer finna,
att man ej pä blotta angifwclscr kan anse och behandla
uägon person säsom brottslig. Deremot tror jag
Ridderskapet och Adeln äga full rätt att fordra, att
de af dess medlemmar mot hwilka sä härda tilmälen
blifvit gjorda., sjclfwe mä söka att lagligen urskulda
sig, genom anhällan hoS Kongl. Maj:t att deras äkla-.
gare mätte blifva älagde att lagligen bcwisa sina beskyllningar.
Herr ? 3 kImnn, Otto tresine. Pä dck
sätt Herr klingspor anfört detta ämne, förenar jag
min tanka till alla delar. Uti ett samfund som detta,
bär äran och en warm Fosterlands - kärlek altid wörö
dyra och heliga förcmäl, förmodar jag, att sädane personer
som hos hwarje »välsinnad tänkare blifvit illa
kända, eller till och med fdragtadc, icke kunna anseS
wara wärdigc Ledamöter, ätminstone ej förr, än de förmätt
i dagen lägga sin oskuld, i fall wi fä suponcra,
att bet blifwcr dc-m möjligt. Att de dertill forceras
och
Den ii September. LZZ
ech att undersökning derom yrkas, finner jag bäde billigt,
och jemwäl en skyldighet af Rikets representanter
att beifra, dä derigenom äfwen möjligheterna lättas
att fä nägon reda pä hwad frän Staten blifwit för,
snilladk. Man kan icke gerna förmoda, att en man,
som redan under förra Regeringen anförde de grbfsta
klagomäl och beskyllningar emot Negentens högt upsatte
gunlllingar wägat pä detta sätt framträda, utan
att dertill hafwa de starkaste skäl och anledningar.
En del händelser och gcrningar ligga dessutom för hwar
och en som will granska förhällandet, i sä öppen dag
att twifwcl om sannfärdigheten icke gerna är tänkbar.
Dä frägar Z'g Eder mitte Herrar om det är oss tvär»
bigt att fdrswara sädane personer och täta dem deltaga
i bfwerläggningarne om Rikets sjelfbeständ och medborg
ires wälfärd, sedan de sä tpdeligen wisat huru litet
de heligaste medborgs-pugter legat dem om hjertat.
Jag frägar, om icke de öfrige Riks - Ständcn med hela
Nationen hafwa stäk att wänta ett decideradt steg
af oss, för att blifwa skiljde frän sä illa bcrygtade Ledamöter,
som antingen det härrört ifrän bristande för»
mäga eller förakt för allmänna opinion, likwäl gjordt
fä litet för att blifwa justiflcerade. Pä ett mera moderat
sätt än säsom Herr klinspor framställt detta
ämne tror jag icke det kan upiylla sitt änbamäl, hwarfbre
jag anhäller, att Herr Grefwen och Landt-Marskalken
Pä dess Memorial täcktes göra proposition.
Grefwe Deln 6 aräie, sscob. Fullkomligt
instämmer jag i hwad Herr Baron Lehrström
anfört. Jag ingär lika litet i bedbmmandct af hwad
HansCxcellence Herr Grefwe »s och Herr III
zenspsrre
gjort, som om Herr Lrervesmöfiien följt
rverkcliga sanningen l allt hwad han om dessa Herrar
i särskilt utkomue skrifter anfört; Jag fär allenast till
Ridder
-
256 Den ir September.
Riddcistapets och Adelns rättwisa, till betz mogna ompröfwande
hemställa, hwad följden skulle kunna blifwa
om, med den nuwaramde utsträckta tryckfrihet, en per,'
son skulle anses owärdig deltaga i wära öfwerläggnin»
gar för det, att han stundom, kan hända gansta obilligt,
i en tryckt ströskrift angripes. Den nedrigaste
och den vstyldigaste skulle härwid kunna dela lika öde,
och jag kan för min del ej som billigt anse, att wl
förekomma Lagen, och dömma innan den talat.
Friherre 8 t aLI von kkollstein;
Lorstir: Oustvig. Redan länge sedan har Ridderstapct
och Adeln yrkat redvwisning för allmänna medlen.
Ännu hittils har man deraf ej sedt nägon werkan.
Den här nämnde skriften tilwitcr offentcligcn Hans
Cxcellcnce Herr Grefwe D^^I-es att i fräga om upbörd
Icke haswa iakttagit Kronans rätt. Wanligtwis,
vm Upbördsman brister i rcdowiSning stadnar han derföre
personligen i answar. Jag wet säledes ej hwar,
före denna höga Embetsman skulle kunna undwika an»
sivar mer än andra. Jag hör sägas, att Kongl.
Maj:t, dct will säga förra Konungen stall hafwa efterskänkt
summan. Mea jag fär bär göra den fräga,
om en Konung kan efterskänka Statens mebel. Jag
för min del wägar derpä högeligen twifla, och jag tror
säledes, att Hans Excellence Grefwe kan, i
ben punctcn wara answarighct underkastad. Detta
tyckes hafwa gemenskap med fräga» om redvwisning
för allmänna medlen i allmänhet. Dit synes mig äfwen
höra en annan sakthwarom jag kommit i erfarenhet,
att, uti upgiftcr som bljfwit af RiksgäldSEontoiret
urlemnade, stall en och annan summa af
Statens inkomster wara aldeles origtigt angifwen, och
jag fär härmed äberopa Ordföranden i BewillningS»
Utskottet Herr Grefwe Da la Laräis, som härom-ttzr»
de
Den ii September. sg7
be kunna lemna tillsörläteligare vplysning. Är En
summa werkeligcn oriktigt upgifwen, sä° kan twifwclsmäl
äfwcn med skäl wäckaS om rigtighcken af andra
Upgifter. Säledes tror jag för min del, att ätminstone
närmare kännedom borde inhämtas dm rätta för»
Hällandet i närwarandc ämne.
Grefwe LcLevenbielm, Larl. Cftek
det af Herr Klinzlpor Uplästa yttrande, hafwa flera
motioner blifwkt gjorda säsom af tderr Uaölman och
Grefwe Dokrm Jag fär ödmjukeligen underställa
Höglofl. Ridderstapcts och Adelns ompröfning huru--  wida nägon -ing strängare skulle kunna gifwas, än
att Utesluta en Ledamot uppä angifwelser i en skrift,
sädan som ben en widt bekant Författare nyligen i Alls .
Mänhetcn utgifwit. Hwad äter frägan via förordnande
af Riks.Rätt angär, blifwcr det wigtigt att besinna,
om en sädan bör kunna bewiljas i afseende pä saker,
som tilldragit sig före den nya sakernas ordning och i
öfwcrensstämmelse med en (konstitution, som dä ännlt
icke war antagen. Jag hemställer, om icke dessa anmärkningar
skulle förtjena Höglofl. Ridderffapets och
AdclnS upmärksamhct, och förewarande fräga fä hwila
till dess man hunnit närmare öfwerwäga den samma.
Friherre Legerström, Oek
skulle utan twifwel wara stridande mot den rättwisa,
som altid caracteriserat Riddcrskapets och AdclnS för,
hällande, att läta blotta tillmäle» gälla säsom grunder
för dess omdömen. Jag fär derföre ben äran förestä,
att härwid för det närwarande ej nägot annat
mätte göras, än att Herr Grefwe» och Landt - Marskalken
anmodas, att ät Hans Exccllcnce Grefwe sk
lJZzlas och Under-Stäthällarcn Liljensparre lemna
del af de tänkesätt Ridderskapet och Adeln hyser, i afTredje
Band. N:o ZZ, 24. ftm
-
2Z8 Dcn ii September.
seende pä de dem i Herr Orevvesmoiilens peiffer gjor.
La tillmälcn; samt af Riddcrskapcts och Adelns önskan
, att bcmälte Herrar skyndsamt mätte widtaga
nägot steg att justifiera sig emot dessa tillmäle», sä
wida de wilja göra anspräk pä, att biwista Ridderffapcts
och AdclnS sammankomster.
Grefwe Oe 1 a 6 ar 6 ie förklarade sig
lili alla delar instämma i detta Friherre Leelerströms
yttrande.
Herr keuterbjslm, Larl. Dä nä,
gon person är för förbrytelser tilltalad, ankommer det «)
pä honom att determinera när Domstolen, der mälct
blifvit incamineraät, skall det samma till afgörande
företaga. Sädant lärer förhällandet wara, att Domaren
ej ännu tagit befattning med de tillmäle», som
blifvit be nämnde Ledamöterne af detta wärda samfund
gjorda. Jag fär hemställa hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, om icke det wore mäst passande att
afwagta LagenS och rättvisans billiga Utslag.
Herr klingspor, Osrclt. Jag har
sagt, att dä i tryckta Astiftcr twänne af detta StändS
Medlemmar, Hans Excellcnce Herr Grefwe »k OxZlas
vch Under,Stäthällarcn I^il^ns^srre blifvit anklaga,
de för Embetsfcl, önskade jag de anmodades att med
första, och medan Riksens Ständer äro församlade, ör,
wisa sin oskuld, och att de eljest icke finge bivista vära
sammankomster. Min mening är sälebcs ifrän bör,
jan den samma, som Friherre Leelerstroms, och der»
med är jag för min del fullkomligen nöjd.
Htkr ?äb!mLn, Otto ^resiric. Jag bör
hafva dea äran uplpsa, att jag icke begärt Riks,Rätt
säsom
Den ir September. 859
säsom Herr Grefwe l.övv, nsijsim rycker hafwa fattat.
Men jag sär tillkännagifwa n:in stora förundran, att
bc personer» som den saken rörcr, icke sjelfwe befrämZat
en sädan formelig undersökning. Hafwa te nä«
got hopp att kunna bewisa sin offuld, sä tycks man
kunna förmoda, akt de sjelrwe bordt päfkpnda tillfäl»
let dertill. Hwad den tankan beträffar, att wär nir
ägande RegeringsrFvrm ffulle kunna lägga hinder för
en dylik undersökning öfwer h ndelscr, skedda före dcA
antagning, sä kan jag dertill icke finna nägon anledning.
Efter dc Lagar, sou» gälla dä förknpteler skr,
böra de bedömas; men derföre, att en Stals-förändring
inträffar, att en annan Constiturion antages,
fynek icke följa, att alla de irgrepp, suni ölifwit gjorda
pä allmänna wälfärdrns och säkerhetens bekostnad
böra till en ewig glömska försmås.
Grefwe Ookn», ^uznsi, instämde t
betta Herr kLKlnmn!» yttrande.
Friherre 8 rseI von lffo ! Ist ? n,
Eorktr I^ufiviz. Jag conformerar wig i detta ämne
helt och hässil med Grefwe I)e I-e Oarstie, och tror,
att ej n^gon Ledamot af ett RiksrSländ k^n, utan
i laga ordning, skiljas frän rättigheten att deltaga 1
betz sammanträden. Den motion jag gjort <b helt annan,
nemligen huruwida answar bör sölja pä urdgtlätande
af Kronans rätt i frägan om upbörd af mebel
tillhörande den samma: och, demippä anhäller jag
hos Herr Grcfwcn och Landt-Marskalkcn om särskild
proposition; äfwcnsom pä frägan om inhämtande af
uplysningar, rörande den af Mig ofwan anförda origtighet
t upgifler frän Riksgälds-Contvlret.
Herr Grefwen och Landt-Mar»
skalken. Ort är Herr kllntzspoes Dictanun,
som
sLo Den it September.
som gistvik anledning till närwarande discussion. Han
har begärt att HanS Exccllcnce Grefwe al kIZZIas
och Under-Stäthällaren Liljensparre skulle anmodaatt
justisiera sig, emot de dem gjorde tillwitelser, eller i
brist deraf icke fä biwista Ridde: skåpets och Adelns sammankomster.
Friherre Osterström har wisat, att dek
rj wore med ordning instämmande, att utesluta nägon
Ledamot pä en blott angifwclsc, hwars rigtighct kan
wara oafgjord: och om ett sädant uteslutande fär jag
för Högloft. Ridderskapet.och Adeln förklara, att jag
icke kan göra nägon proposition, utan torde Riddcrfkapet
och Adeln tilläta, att detta ämne fär hwitå,
Härwid upkommo i hastighet hwarjchanda tal
och utlätelser, som icke till Protocollet kunde fattas,
lill betz
Friherre bjerta, Axel, hördeS yttra
sig: Nej, Herr Grefwe och Landt-Marskalk, dek
gär ombjeligen an, att hälla till godo alla de omdömen
, som fällas öfwer wärk Ständ. Nu gä wi ej
mera in pä den idöen, att detta mäl skall hwitå längre
, ty Ridderskapet och Adeln fär tore'n.
Friherre vesterström, ^acob. Jag
tror, att nägot mera till ändamäleks winnande icke
bchöfwcs, än att Herr Landt-Marskalkcn, salom jag
förut föreslagit, skulle behaga lemna de i fräga warande
Herrar del af Ridderskapcts och Adelns äsiun»
dan, att de mätte justificra sig, och skulle de ej deruti
wilja ingä, dä star det Ridderskapet och Adeln öppet,
att y tra sig om deras uteslutande.
Herr Grefwen och Lan dt-Mar»
sk al ken. Jag underställer Högloft. KidderskapctS
och
Den 11 September. L6t
och Adelns eget besinnande, huruwida det kunnat wara
möjligt för bcmälte Herrar, att hinna taga nägok
steg till sitt fbrswar, dä den tryckta skriften, som innefattar
angifwelserna emot dem icke warit, sedan längre
tid, än fem eller sex dagar, af trycket utgifwen.
Det tillhör ju Lagen att skilja emellan dem, som Maga
och dem, som äklagas. Jag fruktar om wi skulle
med sädana frägor befatta oh, sä skulle wi snart slita
sdndcr oh sjclswa och Riket.
Ropades ett starkt Nej.
Friherre ksijerts, Hxel. Ne) Herr
Grefwe och Landt-Marskalk, det gär inte sönder, när
wi äro enige.
Herr Lanbt-Marskalken. Men om
Ridderskapct och Adeln befaller, fä skall jag gerna ätaga
mig att gifwa Hans Exccllence Herr Grefwe
ak Ugglas och Herr s-öljsrmparre tillkänna de tankesätt,
i afseende pä dem, hwilka jag funnit räda hot
Ridderskapct och Adeln, och meddela dem Riddcrska,
pets och Adelns ästundan, l enlighet med hwad Friherre
ce-äarstlöm proponerat.
Härtill ropades ett starkt Ja.
Herr klingspor, (kersit, yttrade fis
för sin del dermed wara fullkomligen tillfreds.
Herr b>lorsian8toIpe, Ansiers. Mig
torde förlätas, att jag icke kan medgilwa, det tiden
för de siämnde Herrar warit kör korrt, att kunna
taga nägot partic till sitt urskuldande. Redan wid
början af Riksdagen wäcktcs här frägor om Stskillige
EmbetS
-
262 Den ti September.
Embelsmäns mindre hederliga förhällanbe, bäde som
Tjenstemän och Medborgare, under förra Konungens re,
gemci tstid. Ä'wen utkom, wid prss för frenne mänatc>'
sedan, sk ister i samma ämnen, som ben, hwilkerr
Htmr ivUngspor med flera i dag äbcropat. Oet kan
eld ig sättas här uii fräga, att wilja kränka de nämn»
de personers l>>gliga rärtigbetcr; men dä de pä flera
weckor icke tagit det ringaste parti att för Allmänheten
disculpera stg för de gröfwa tillmälm de genomtryckta
skrifter bekommit, sä anser jag Riddersckrpct
och Adel» wara sig sjclfwe skyldige att söka bewara ben
heder, som bör räda innom detta samfund, och att
pä sätt Herr Klingspor proponerat, desse Medlem»
raar af wärk Ständ, borde frän wära klena uteslutas
intill betz de ätmmstone pä nägot synbart sätt urskuldat
sig för Allmänheten. Dä Concurs-Förordningen singar
, att den som begär Cession tchuru kan hända af
wcrkcliga olyckor twuugen dertill) skall wara skyldig
afhälla sig frän allmänna samqwäm, samt att denne,
under Rättogängens fortfarande bar förwerkat allt Medborgerligt
förtroende, sä hemställer jag hos Riddcrskapct
och Adeln, om de förstnämnde personer icke med
fkäl böra anses wara swärarc och gröfre qvalificcradc.
Troligen skall ock War Ädelt tänkande, Rättwise och
Nädigc Konung billiga hwarjc Swcnsks och spnncrligast
Riddersk. pets och Adelns nitälskan för ära och heder;
fäsom ock, sä snart denne Konung hinner fä nödiga
och sanna uplysningar om en eller flera höga eller löga
T ubctsmäus wäldsamma , egennyttiga och owärdi»
ga förbällande emot enskilda personer eller det allmänna,
skall han säkert icke allenast aflägsna dem ifrän
Sin Höga Person, utan ock upfylla Allmänhetens billiga
önskan, att desse mätte sättas Utur ständ, att än
widare utäfwa wäld och egennytta, eller kunna taga
stg en olaglig hämnd.
Herr
Den 11 September. L6Z
Herr Grefwe» och L a n d t - M a rsk
alk cn erinrade, att Riddcrskapet och Adeln redan
hade antagit Friherre Lesit,rströms proposition.
Friherre Oe 6 ers tröm, ^cob, begärde
ben tilläggning till sin proposition , att Herr
Grefwe» och Landt-Marskalkcn mätte behaga till Rid,
berskapet och Adeln inberättainnom hwilken termin
merbemältc Herrar lofwat widtaga nägot steg till sitt
urskuldande.
Häruti hdrdcS Ridderskapct och Adeln instämma.
Herr Grefwe» och Landt-Marskakken
gjorde härefter proposition i likhet med
Friherre Le^ei-ströms förut yttrade tanka, och den
af honom nu gjorde tilläggning, hwilken proposition
med Ja beswaradeS.
Herr kälrlman. Jag torde fä göra ben
erindran, att ehuru en af de i fräga warande skrif,
ter ganska nyligen lcmnat prätzen, kan likwäl saken
icke wara sä alldeles okänd för de personer, hwarom
är fräga, dä redan för mer än ett är sedan, Klagomälcn
blifwit pä wcderbbrliga ställen andragne. vestutom
sär jag fräga alla här församlade Militairer,
huruwida nägon med sä swära mitztankar behäftad,
kan anses wärdig att fä göra tjenst innom en wäk or.
ganiserad Officers Corps, sä länge han icke afskudda!
sig en dylik wanära. Förhällandet emellan Riddarehuset
och en Officers Corps, kan wäl icke i alla de»
!ar jämföras; men känslan för heder och ära mätte
ätminstone icke kunna wara mindre stark hos det för»
sta af Riks-Stänben.
Gref
-
264 Den 11 September.
Grefwe o eiaGarciis. Af Friherre
Stael upfordrad att »vitsorda hans upgift, rbrandr
den olikhet, som funnits mellan de af Riksgälds»
Contoiret till Dewillnings-Mskottct lcmnade upgifter,
och hwad han förmodat wara det sanna förhällandet,
anser jag min skyldighet, gifwa Ridderskapet och A»,
deln tillkänna , att denna älffillnad hwad KruttillwerkNittgen
wiokvmmcr, warit märkbar, dä enligt Riksgälds-Conkoirets
upgift, Kronans inkomst för Krut s
6 §. per Centner, som enligt 1820 ärs Ständers beslut
war ben faststälda bcwillningen, steg 1806 endast
till 202 Riksdaler, som swara mot en tillwerkning af
1616 Centner och 1807 till Zs8 Riksdaler, som swärn
mot en tillwerkning af 2864 Centner, hwilkot ej
en gäng swarar emot tillwerkuingen af ett enda Krutbruk,
nemligen Closters, är likwäl enligt Krigs-Collegil
oft kemnade uplysuing tillwcrkadt är 1806, 6579,
och är 1807, ssoo Centner. Ä den ärliga Sockertillwerkningcn
är en lika obegriplig upgift: Ocn innehäller
Zsi.gdi ffälpund, och utgör säledcs e) för
hela Riket fullt ut hwad endast twänne Sockerbruk i
Götheborg, Herr Grohhandlaren L-mtssious och mitt,
under nämnde tid tillwerkat. Hwad som wäller denna
olikhet i upgiftcrna emot rätfa fbrhällandet känner
jag lika litet, som jag med full wihhet wct, att
Bewillnings-Utskoktet med förundran skillnaden funnit.
Widare får jäg underställa Högloft. Riddevskapek
och Adeln ett ctnnät ämne. Oä Bewillnings- Utfkottet,
enligt hwad jag förmodar, innom nägra dagar
lärer till Riks-Ständen inkomma med sitt Betänkande
och Project till grunderna för Bewillningssördel,
ningen , fär jag till Högloft. Ridderskapets och Adelns
ompröfwande hemställa, om ej det sunde Utskottet tillätas,
att nämnde Betänkande jemte projectet till Bc'
' > ^ ' will
-
Den 11 September. 269
tvillningSgrunderna fä läka trycka, sä att de kunde följa,
dä nämnde Handlingar till Ständen inlemnas.
En fem a 6 dagars tid skulle dermed winnås, och
det är af denna grund jag wägar tryckningen tillstyrka
och anhälla om Herr Grcswcns och Landt - Marskalkens
proposition härä.
Pä hwad Grefwe Da In Qsrstie; sälunda föreslagit,
.gjorde Herr Erefwen och Landt-Marskalken
proposition, hwilkcn
Bifölls.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protocvllet» hällek i RiksénHögloft.
StänderS Stats-Utskott d.
9 September 1809.
S. D. Uti mcddelte Protocolls-Ukdrag af den
Ll och 24 sistledne Augusti, hade de Respective RikSStänden
till Stats-Utskottet äter-remitterat det af Utskottet
under den I4:dc i samma mänad till Riksens
Högloft. Ständer afgifne Förstag, sä wäl till lcfverantcurers
förnöjande, som Inrikes Läns uptagande, tillika
med de i Ständcns klena dcrwid gjorde anmärkningar,
jemte anmodan, att Stats-Utskottet mätte inkomma
med dest yttrande, huruwida Utskottet deraf
finner anledning till förändrande i mer eller mindre
Mäkto af hwad Utskottet härutinnan föreslagit.
2 an
-
268 Den 11 September.
I anledning häraf hgr Stats-Utskottet ; noga
dfwerwägande tagit hwad häremot anmärkt och föreslå,
gil blifwit, och skulle nu derbfwer betz utlätande lill
Riksens Höglofl. Ständer wördsammcligen afgifwa.
Stats« Utskottet kunde icke bestrida riktigheten
af ben anmäkkning, att beloppet af kefwerantcurerneS
fordringar icke war uti Utskottets förra betänkande up«
gifwit; men dä denna samma redan förut fanns intagen
uti Bilagan Litt. O. till Konungens genom
trycket kungjorde nädiga proprsttion af den 9 sistlcdnr
Innii hwaraf inhämtas, att den utgjorde den 2O sistledne
Maji — — z. 21 >. 459. 21. I.
hwartill sedermera tillkommit en
tilbkning i örlogs-Flottans ffulder
af — — gc)i. 6ro. 11. 9.
tikhopa g. 607. 109. Z2. 10.
Sä har Stats - Utskottet trott nägon widare upgift icke
behöflig eller för närwarande päfordraS; Utskottet bör
»ck tilkännagifwa, att nägon mera specifique icke eller
kunnat ske, utan föregängcn erhällen upgift frän wcLcrbörande
som dermed aga befattning, hwilken äter
mäste hämtas icke blott frän härtvarande Krigs - Förwallning
och Dcpartcmentcr, utan ock ifrän de pä särfkildte
och wida kringspridde orter i Riket stationerade
Krigs - Commismriater, och skulle fordrat en längre tid
än Stats - Utskottet trodt sig böra afbida, för att öfwcrlcmna
detta angelägna ärende till Riksens Högloft.
Ständers ömma behjertande och widtagande ätgärd.
Att häraf skulle kunna upkomma den följd, att en del
kefwcranteurer kunde under tiden blifwa betalte, dä andras
fordringar lemnäs oersatte, will StatS - Utskottet
icke förmoda, dä detta förutsätter manna mohn och
en ensidig sdrwalttiing hos de Werk och Embetsmän,
->ä hwilkas answar det ankommer, att de anflagne
Den n September.
26?
medlen till sina bestämdt behof disponera och anordna;
ocksä äro nägrc anledningar till ett stiktl förhällande
StatsUtskottet icke kände eller upgifne.
Stals - Utskottet jnscr nogsamt, att lcfweran»
tcnrcrne wörö wissel ligen bättre belätne med, att för
sine fordringar genast crhälla contarite penningar, än
att derföre emottaga de af Utskottet förcsiagne Inwistiingar;
men dä Stats - Utskottet ej funnit nägon annan,
i Utskottets tanka, med det allmänna pcnningcwcrkels
beställd, förenlig och antagelig utwäg, till lcfweran
teurerncS förn dja n de för det nä> waran de; sä har
Utskottet, i brist af tilgäng pä contantc penningar,
mäst stadna ivid det förslag i denna wäg, som Utskottet
upgifwit. Hwarförc Stats - Utskottet icke kunnat
eller trott sig böra upskjuta härmed till dc§ en allmän
sinancc-plan kan föreläggas Riksens Högloft. Ständer,
har Utskottet i dest förut i detta ämne afgifne betänkande
anfört; Utskottet bör ännu tillägga det skäl, att
sä wida Staten ännu är i behof af lcfwcrankeurers
biträde, har ingen anledning warit att dröja med nägon
utwägS fönfläende till deras förnöjande, som redan
biträdt.
Med Skals-Utskottets mening har det warit
instämmande, att allt hwad som icke upgär till fulla
50 Rldr., äfwensom allt hwad som öfwcrskjutcr det
sista sortalct uti fullt hundradctal af hnmrje lefwerantcurs
hela fordran, borde med contante penningar
tiqvideras; och om nägre bewisligen twungne och utskrifne
lcfwcrantser och gärder ägt rum; sä anser
Stats - Utskottet billigheten fordra, att äswcn de warda
med reda penningar godtgjorde, sä midt möjcligheten
och penninge - tilgängen sädant kunde medgifwa;
men att göra nägon skillnad emellan dem, som före
L63 Den 11 September.
och efter den fistlednc Marti! ingätt uti nägre lefwcrantscr,
dertill finner Stais - U«skottct ingen anledning,
tp Utskottet kan icke anse den ena tiden mera
än den andra pä hwilken en lcfweävnts skcdt, medföra
nägon billig företrädes - rätt till beräkning.
Emellan de Lcfwerantcurer äter, som uppä Auction
gjort fina anbud, och dem som, ester beting eller
osfiutade contractrr utom auction gjort lcfwerantscr,
skulle wäl dm yrkade skillnad i Ränke - beräkningen
synas kunna äga rum, om det kunde tagas för afgjort,
att de förre altid lefwercrat hwad som ätagits, för
bättre och billigare pris, än de sednare; men dä detta
icke torde kunna tagas sör fullt gifwit, och gränsen
fdr denna skilnad lärer blifwa ganska swär, om icke
ombjclig att bestämma, dä erfarenheten wisat, att priscrne
pä en och samma wahra, lcfrvcrerad pä lika tider
men olika orter, nästan altid varie-ra, och dertill
förnämsta ordsaken torde böra sökas, antingen i en
större eller mindre tilgäng derpä, eller ock ett bkadt
eller minskadt behof deraf; sä anser Stats - Utskottet
stg icke kunna tilstyrka en sädan skillnad; äfwcnsom
icke eller, att sädane Jnwisningar som lefwerantcurerne
erhälla, mäga sä insättas uppä annuitcts - fonden,
emedan densamma endast är föreslagen, alt kunna erhälla
contante penningar genast, till bestridande af närwarandc
oumgängelige behof, hwilket ändamäl skulle
förfelas, om dertill finge anwändas sä beskaffad? fordringar,
hwilkas förnöjande i alla fall, i anseende till
Statens närwarande belägenhet, tills widare mäste an,
komma pä tid.
Akt Räntan ä Inwisningarne bör ärligen li«
qvideras, torde Riksens Högloft. Ständer benäget täcka-
finna wara utan all fräga, säsom instämmande
med
Den n September. 269
med all wänlig! praxis bäde i pistllque och private
transactioner; men att utsätta denna ränta till 6 procent,
har Stats - Mskottet ansett bctänk.ligt, dä till
den sammas godtgörande nägon annan tillgäng icke
gifwcs, än utaf Bewillningen; och Rk.ts sä mängfaldiga
andra behof i alla fall fordra en förökad Bewill--  nings-summa, wida ntdfwe'' hw ad hittils utgätt. Om
Riksens Högloft. Ständer sjrlswe skulle pröf-oa skäligt
6tt bcwilja lefwerantcurerne en sädan ränte-tillökning,
bör Stats - Utskottet tillkännagifwa, att Lenna tillökning
af en procent gör en summa af omkring 40,022
R:dr om äret, hwarmed den ärliga Bewillningen altsä
mäste bkaS.
Att detze Jnwisnlngar skulle wara frie för Bervillning,
har Utskottet hwarken sbruk föreslagit, ej els
krr nu funnit anledning att tilstprka.
W!d Ukffotteks fbrflag, akt JnwiSningarue icke
mätte ställ's pä högre summa än fo Rrdr. hwardera,
roar afstgten icke blott fästad derpä, att de af sädan
storlek skulle blifwa för den mindre bemedlade lättare
att anwändas, i synnerhet som de stäldcs pä högre
summa, säsom till exempel 102 R:dr.; och allt det,
som icke upgick till den minsta vakcuren af deras storlek,
skulle med reda penningar betalas; sä skulle Staten
blifwa satt i nödwändighct att godtgöra en ganska
betydlig del af. dctza fordringar med contante penningar
genast och hwilket närivarandc omständigheter och
behof icke synas mcdgifwa. vet är ingen ting, som
hindrar, att ju icke hwarje fordrings-ägare kan fä hela
stn fordran uti en sedel eller inwisning pä sä mänga
jämna förtal, som hans fordran iuiichäller, om
han det ästundar, dock sä, att ben förses med sä mänga
ordnings-uummer, font den irinehälier jämna förtal
och
270 Den 11 September.
och att tvid hwarje lltlottning, om denna methodc wid,
tagcs, den nummer afskrifwes, som blifwit utlottad och
Jnwisningcn derefter endast blifwer gällande för be
äterstäende.
Samma förhällande anser ock Utskottet böra
iagttagas, i afseende pä de nu förcflagne Riksgälds,
Contoircts 5 procents Läne. Obligationer, hwilka Ut,
skottet af det skäl dessutom ansett icke böra ställas för
hwarje nummer pä högre summa, än 50 R:dr., att
flera och äfwen de minst bemedlade kunna dä uti e»
sadan Läne-Zond deltaga, hwarigenom framgängen af
Fbrstaget skulle snarare och lättare befrämjas.
Efter Utskottets tanka kommer det pä ett ut,
och gir Staten aldeles detsamma, antingen den fbreflagne
-rvtdclS afbetalningen pä hela Capitalet sker genom
ntlottning, eller ock godtgöres hwarje fordringsägare
i proportion af dess fordran, dä Inwisningarne
och Obligationcrne komma att fdrscS med sä kallade
coupons; men Stats - Utskottet bbr dock tillkännagifwa,
det Utskottet för dess del ansett utlottning äga
företräde och wara för fordringsägarne sjclfwe beqwäm,
kigare. Genom ärlig afbetalning pä hwarje Jnwis,
ning eller Obligation skulle innehafwarcn wara föranläten,
han mä bo sä aflägse och längt borrta han will,
att ärligen i lo är hitsända Obligationen eller Jnwisningcn
till utbekommande af den utfallande io:de»
len om den ock ej utgjorde mera än minsta afbetal,
nings point 5 R:dr.; hwaremot, om utlottning widtagcS,
ru sädan anstalt icke bchbfives mera än en gäng
för hwarje nummer, enär ben blifwit utlottad. Wid
utlottning kunde ock, till lättnad för de aflägse boende,
blifwa tillätit, att, sedan de utlottade numror blif,
wit allmänneligen kungjorde, sä wäl uti allmänna Lid
nin.
Den ii September. 271
rungarns som genom Konungens Befallnings - hafman-c
i Orten, fä i Länet! Landt - Ränte? i den utlottade
InwiSniogcn eller Obligationen med contante pennin»
gar inlöst bädc till Capital och obetald ränt', hwilkcn
L.mdt - R säteriet derefter ägde att till RiksgäldS-Con»
tviret säiom contant insända, där den blifwcr anullc?
råd, n.cn hwilket icke kan ske wid de ärliga afbeta!»
ninaarnc, emedan obligationen svin i sädant fall mäste
företes till annotation i räkcnfkapernc och päskrift
1 Riksgälds-Contoiret dä icke fär stadna qwar, utan
skull äterställas ägaren sä länge nägot är obetalt.
Huruwlda de föreflagnc Inwisningarne mäge i
Riks - Oiscontcn eller de öfrige Discont - Inrättningar
i orterne fä beläna!, kan Stats-Utskottet icke ingä
uti nägon pröfning, utan anser det tilhöra wederbö»
rande Discont - werk, att i detta fall ställa sig Discont»
Reglementen och Författningar till efterrättelse. Man
har äsw.n anmärkt, att räntan, som blifwit föreslagen
sä wäl ä RikSgälds - Contoircts s procents obligatianer,
som ä de bokförde annuitet! - länen wore för hög,
och att sä wäl detta, som den tillika ä dessa Län föreflagne
Bcwillnings - frihet, skulle medföra den olägenheten,
att Läne» Capital hos Närings - Idkare och
Fastighets - ägare skulle blifwa nog allmänt upsagde,
och att säledes räntan borde nedsättas, samt ingen
DewillningS,frihet äga rum.
Stats - Utskottet har rcban ! bess förra Protokolls
- Utdrag upgifwit skälet bwarföre en högre än lag»
lig ränta borde ä Annuttets-Länen bcwiljaS, nemligen
att Länaifwarne här e) äga rättighet ait äterfordra
Capitalet: och detta for Stats - Utskottet, säsom ännu
gällande sig sämwäl nu äbcropa. Dä ben af Stats»
Utffoktrk förrstagne korrta tid af en mänad fastställeS
till
872 Den 11 September.
till antecknings - termin, med förbindelse, att ben tecknade
summan skall innom mänadctts stut wara lefwe,
rerad, sä är det ej deraf att befara nägon olägenhet
fbr Närings-Idkare, Jordbrukare ester Fastighets-ägarc,
emedan troligen intet Capital, i sädan wäg place,
rädt, är stäldt pä sä korrt upsägnings-tid; Utom ds§
stall den Läne - summa af syra millioner R:dr. som
Stats - Utskottet föreslagit, obctydcligcn werka pä Rikets
hela Rörelse - Capital, dä man med säkerhet känner,
att Banqucn, genom dcH under kriget mcddeltc
fbrstokter utgifwit wida- större summa i Sedlar.
Om det blcfwe förmonligare att, efter hwad
äfwen anmärkt blifwit, gifwa högre ränta, med Slagd
fbrbinbrlsr för Längifrparen, att fbr Läne - Capitakct
betala lkewillning, kan för närwarande icke utredas ej
eller eakculeras om det blefwe winst eller förlust för
Staten, dä Bewillningcn ännu icke är eller kan wara,
hwarken till sina grunder eller belopp bestämd. Statsutskottet
har föreslagit Zcwillnings-frihet för de till
Staten görande Länc-försträckningar, ur det stät och
pä den grund, att en sädan förmän stolle desto snarare
framlocka penningar till ett nyttigt ändamäl —
Statens understöd; Stats - Utskottets mening har warit,
att dctza obligationer och Läne - Fonder skulle befrias
frän all dircck taxation, men ingalunda, att en«
stilla, tvid upgiftcn, af sin förmögenhet; skulle äga rätt
att fbr sädane fordringar säsom Bcwillningsfria, göra
nägot afdrag; Utstottet har endast äsyftat att förekomma
en »rbilraire behandling af Staten emot dcK
fordrings ägare, men icke att denna förmögenhet stolle §
undantagas w!d allmän upstattning af hwars och cNS
ärliga inkomst.
Wid
Den rr September. 273
Wid Stats. Utskottets förslag, att husbehofBräntvins-brännings-afgiflen
mätte fastställas säsom
Hppoteque för Annuitets - Länen, har den erindran
blifwit gjord, att som detta är en Bewillning, hwar»
öfwer Riksens Högloft. Ständer wid denna Riksdag,
i afseende pä dest belopp och utgörande, stg ännu icke
yttrat, sä wore den till det förestagne ändamälet betz,
förinnan altsä icke tjenlig, och hwarförc i dc§ ställe
blifwit förcstagne Post, och Chartä Sigillatä medlen.
Stats - Utskottet har härwid bort anmärka,
att som likmätigt 6v § i Regerings r Formen Chartä
Sigillatä - afgiften och Postmedlen ocksä äro räknade
till Bcwillningar, hwaröfwer Riksens Högloft. Ständer
äga att stg äfwcn yttra; sä äro de ock i detta afseende
lika otjcnlige till Hppothcque som den upgifne Männewins
- afgiften. I Stats - Utskottets tanka är det
likgiltig? hwad Kronans inkomst, som upgifrvcs till Hy,
pothcque, allenast den är fullt swarande emot behofwet.
Med kännedom och bfwertpgelse derom, att Husbehofs,
Bränwins, brännings - afgiften wore till ändamälet
fullt swarande, har Stats - Utskottet densamma föreslagit;
men om nägon förändring till minskning i denna
Statens inkomst skulle under närwarande Riksmöte
komma att widtagas, som dock icke torde wara att
förmoda; sä beror uppS Riksens Högloft. Ständer- cgkt
förordnande att fastställa nägon annan motswalande
t stället.
Att Jnwisningarne och AnnuitetS-Länen mätte
annotera- bäde i Stats - Contoiret och RikSgäldsConkoirct,
har blifwit projecteradt pä den grund, att
det skulle för LSngikwarne medföra en större säkerhet,
att hofwa deras fordran pä twänne särskildta ställer»
annoterad. I Stats - Utskottets tanka wore bet an-.
Tredje Band. 35, Z6. narr
274 Den ii September.
nars tvlsjcrligen tillräckcligt, akt annotation endast
stcdde i Riksgälds - Contoiret, som stalt besörja ränte,
hetalningen och inlös.ungcn, och hwartill dche operationer
egenttligcn HL'-a, såsom i alla fall ägande egen-,
staper as en Riksskuld.
Det projcct att ställa Annuitets - Länen pä 20
ä 2s ärs förfallotid, anser Stats - Utstottct af sig
sjelf förfalla säsom stridande emot deras egcnstap, att
i afseende pä Längifwaren wara permanente om Stakell
sä för godt finner.
Sedan Stats - Utskottet n» yttrat stg öfwer de
emot dep förra Betänkande gjorda anmärkningar; sä
äterstär för Ukstottek att sig utläta öfwer de Förslag,
svin blifwit gjorde till medels anskaffande genom andre
utwägar, och hwilka bcstä deruti: att antingen nya
Riksgälds - Sedlar mätte utfärdas, eller Banquen om
ytterligare biträde anlitas, eller ock en Extra Ordinarie
Bewillning äläggas alla Hemman i Riket.
Hwad nya Riksgälds-Sedlars utfärdande an»
gär; sä fär Stats - Utstottet i detta afseende äbcropa
hwad deremot anfördt blifwit uti Utskottets ofwanbe»
rörde Betänkande och Protokolls - Utdrag af den 14
ststledne Augusti, och hwarwid Stats - Utstottct endast
fär tillägga, att dä detta ämne nu kommit i än ytterligare
öswcrwägande, har hos Utstottct fräga upstätt,
huruwida en sädan widtagande ätgärd kan anseförenlig
med föreskriften uri 72 Z af Regerings - Formen.
^
Att anlita Banque» om widare biträde har
Stats ° Utstottct icke trott sig böra fbreflä, sedan Banks
- Utstottet uti det emellan Stats, och Banco - Utskotten
-
Km 11 September. 276
skrttcn hällne sammanträde, bestämt förklarat att Bananens
biträden icke borde fä öfwe-sttga. den summa,
hwartill de, med tillägg af hwad R-kscnS Högloft.
Ständer derom före detta behagat förordna, komma
att npgä —och Stats - Utffottct har anscdt det meik,
hwarpä Statens Credit och det allmänna boendet
hwlla, noga böra wärdas för allt miftroc.''I. Banftuön
lärer utomdess icke kunna undgä att tillita» för
de 2:ne CredUivcr eller särskilde summor, som enligt
§ uti Regerings - Formen böra för oförsedd? händelser
afsättas och ansläs.
Det Förfiag,' att en Cxt'-a Ordinarie BewjllNing
märtc äläggas alla hemman i Riket af 15 R:dr.
ärligen per mantal i 70 är, wore wide'-ligen icke,.emot
Stats - Utskottets önskan, om Riksens Högloft. Ständer
kunna finna det antagcligk och bchvtwet sämedelst
afhjelpas utan Läns uptagandc eller Banqucns tillitandc.
Oet wore ock förmänliga-e och kättare att oä sädant
s°tt genast kunna bliswa qwitt en betydlig dek
af Rikslkulden, och derigenom äswcn filppa tyngden af
en dryg ärlig ränta; Men Stats - Utskottet wägar dock
för fin del icke understödja detta Förslag, säsom 1 Utskottets
tanka och' efter alla anledningar, icke medförande
den väräknade tillgängen af contante penningar
genast, och dessutom uti närwarande vniständigheter gan»
ika betungande.
Stats - Utskottet är icke okunnogk oM de dryga
utskylder och beswär, som redan ätfdlja Jordbruket,
den ytterligare tunga för detsamma, som det olyckliga
kr^ct medfört och den förhöjda Lewillnb g, loin Rikets
närwarande belägenhet ofelbart gör nödwändig och
i fin Mähn äfwen drabbar Jordbrukaren och Lrn^lmannerr,
sä attén sädan E-ctra - Ordinarie Bewill ing,
som
L76 Den 11 September.
som den uu förcflagne, skulle föga annorlunda kunna
anses, än som ett twängs län af denna Ckatz utaf Statens
Medborgare. Stats - Utskottet finner det wara
vtom all fräga, att Statens behof och uprätthällande
kräfwa hwarje medborgares biträde efter yttersta räd
och lägenhet? men detta biträde mäste likwäl icke pSkallas'i
högre mohn, än den enskiltas bcstänb, i förening
med rättwisans och billighetens fordringar, medgifwer.
Statens bbrdor böra, sä widk mbjeligen ske
kan, sä fördelas, att de icke mera trycka den ena lindersätcn,
än den andra, om kärleken till Fosterlandek
och betz uprätthällande skall hoS alla bibchällas, och idoghcten
i fine gagnande företag icke qwäfwaS.
Defta grundsattser hafwa fästat Stats - Utskottets
synnerliga upmärksamhct tvid öftverläggningarne
vm hwad utwägar wore att widtaga till de närtvarande
bchofS afhjelpande; vch Utskottet hoppas, akt Riksens
Högloft. Ständer lära täckas benägit finna,, att
UtskottetS upgifne förslag icke afwiker derifrän.
Sluteligen fär StatS-Utskottet tilkännagifwa,
Ntk de af Utskottet i dess förra Betänkande upgifne er»
sordcrliga 4 millioner Riksdaler hkstä uti följande»
Nemligen:
Innestäende afllöningar
till Armöcrne vch Flottorne pä
först-g . » » . I,sQ2,QQ2: —^ —
SlatS-werkets för bestridandet af
betz utgifter innewarande är, päräknade,
men till Krigs-behofwea
Medtagna medel » ^ , s1s,72Z: 1, 8
Diverse andre Werks mebel
för samma behof tilgripne 28,777: 47' r
Transport 2,244,261: — s
