# ID: svediakorp-gov176
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 59,262
# sentences: 1,978
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 24 Augusti. I19Z
flere af wära olyckeliga likar, pä hwilkas öden,
til wara dagar, ingen i wart Fädernesland fäsiat
särdeles afseende.
Dessutom lära Riksens Ständer ej heller underlätas
at göra et särskildt werkande afseende pä
tilfället och omständigheterna, som föranlätit och
beledsagat deras öfwer!äggningar, rörande detta
ämne. Det war glädjen öfwer det den 6:te Junst
sisth skedda högtidliga ploelamerande päRikSSalen
af wär nu regerande Allernädigste Konung,
som födde första framställningen äf denna
angelägenhet hos Högloft. Ridderjkapet och Adeln;
och det war, sa wäl til fullkoinnande af samma
glädje, som til förhärligande af densammas hoga
föremäl, som det hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln företogs och girades, at Herr
Institut skulle fä räkna sin fluteliga stadfästelse
och framtida bcständ ifrän samma dag, dä Konung
0 /e Kl. den Xlti de första gängen af Rikets
församlade Ständer blef helsad för Sweriges
Konung. Och de Ledamöter af Riksens
Ständer, som wero wittnen til det rörande sätt,
hwarä wär hulda Drottning, wid den offenteliga
Examen, behandlade Herr öor^ och hans Elever;
til den uplyftande Näd, hwarmed hon utmärkte
Läraren, den moderliga ömhet, hwarmed
hon tröstade och upmuntrade Eleverne, hwilka
med deras nya sinnen, nu äfwen singö smaka
en för dem lika ny känfta: SällheteN — - huru
skulle icke, ätminstone dessa wittnen, i dag
understödja min enständiga anhällan, at den sak
ej mera mätte blottställas för owissbeten af StatsWerkets
tillgängar, som redan, för sit omisskänneliga
wärdes skull, med wälbehag af Riksens
Ständer omfattad, nu ytterligare tilbjuder dem
Andra Band. 15o, 1S1. til
-
1194 Den 24 Augusti.
tilfredsställelsen, at pä det mest wärdiga sätt,
nemligen genom en stor wälgärning, förewiga
minnet af Konungens Regerings anträde, likasom
af deras beredwrllighech at gä en älstad
Drottnings ädla och ^välgörande tänkesätt, sä
tacksamt som wördsamt til mötes! Det är således
med full tilförsigt, som jag leder Högloft.
Ridderffapet och Adelns upmärksamhet pä sjelfwa
Herr ^orZ8 Institut, och pä sättet, at derät
gifwa stadga och beständ,
Hwad är Herr Lorg8 syftemäl? Han har,
utan medel och tilgängar, ej allenast ingätt pä
den swära hanem, at underwisa döfstumme,
utan äfwen, med egna uppfinningar, hwilka til
och med Mländningen saknar, banat sig en egen
wäg, at utbilda Blinda Barn til Allmänt gagn
och deras eget wäch och bär stuteligen sträckt sin
mennisto-älstande omtanke därhän, at til sansning
äterföra de olycklige, som pä olika sätt
förlorat sina fjäls krafters bruk, eller sina sinnens
redighet.
At desta Herr llo-^8 företag äro hedrande
för honom, och gagnande för menni sto-flägtet,
heldst sedan sjelfwa framgängen gätt i borgen
för deras pälitelighech därom lärer nu ej mera
något ttvifwel uppstä. Men, huru desta foretag
stola kunna fortsättas, utwidgas, med största
wisthet för deras waraktighet, med möjeligaste
utsträckning af deras nytta? Desta frägor, lära
ännu stä at beswaras. I förwäg torde böra
mötas et inkast, som emot Jnstitutorns märkbara
afsigt, at pä en punct samla Elever, kunde
möjligtwis förekomma, nemligen: "At det
ffulle medföra mindre kostnad för Staten, om
Han
Den 24 Augustt 1193
Han danade Lärare, som sedan ssulle kringspridas
och besörja underwisningarne i Otterne."
Detta wäcker wäl i början något afseende; men
wid närmare eftertanka innebär det en ren omöjlighet,
åtminstone et säkert förfelande af ända,
mälet, som är snar hjelp, upplysning, sytzlosättning
och gagn. Nägra skäl emot detta inkast,
torde fä anföras.
1.0 Dä denna underwisnings method, heldst
hwad de Blinda angär, ännu ej hunnit blifwa
sammanfattad i ett ordentligt System, skulle
äretal, kan hända mansäldrar, föregä, innan
man hunnit samlavt materialier til Lärares daning,
och således flera är, innan desie olyckliges
undervisning, kunde taga sin början. De blifwande
Lärarena, ssulle äfwen sakna föremäl,
hwarpä de kunde öfwa sin underwisning.
2:0 Är det säkrast, at af sjelfwa ds olncklige
sujetterne wälja tillkommande Lärare. Ingen
kan sä sänka sig til de olyckliges första fattningsförmäga,
och ingen känner sä wäl länkarnes
sammanhällninq wid de stigande begreppen,
som den, hwilken sjelf lyftades ur sitt mörker,
och minnes hwad han förstod eller fordrade. Man
finner det om man besöker IZ0----8 Institut, och
ser hans äldsta blinda Eleve undervisande sina
yngre Kamrater, och man känner det altför wäl
genom Suarlls grundlärde döfstumme,
som i wänga hänseenden wisar sin egen Lärmästare
mänga qenstiaar wid,de döfstummes underwisning
i Paris.
Z:o Bör man utaf manga siujetter hafwa
bästa tilfälle, at wälja ändamälsenlige lynnen.
Hwar ssulle man finna dem, eller hwar ssulle
1196 Den 24 Augusts.
man kunna studera dem, om hwar främmande,
hwilkcn oftast för brödfödan anmäler sig, skutte
antagas til Lärare? Och om det äfwen wore en
möjlighet, at mechamstt dana Lärare, utan afseende
pä lynne etter drift, sä skutte de kringspridda
Lärarne, antingen lönas sä wäl, at de
aldrig äsyftade nägot annat, och dä är frägan,
hwad Staten i allmänhet wunne? Etter öcksä
skutte de, genom hopade förtjenster, berättiga sig
til födande Sysilor, i andra yrken, dä wid detta
underwisnings werk komme at gä lika itta til,
som wid andra, där Läraren merendels stöter sit
kall, ej för sakens stutt, ej för at samla erfarenhet,
grundeliga forskningar af mennistan och nyttiga
uptäckter i sit ämne, utan för at samla är
och ingredientier ti! en widsträckt meritlista. Här,
om nägonstädes, behöfwes kraft, tälamod och en
aldrig twinande ihärdighet, eljest gär alt förloradt.
4:o Hwad som likwäl blifwer det kraftigaste
stäket emot en sädan spridning af Lärare, är
just sjelfwa besparingen, som upkommer genom
ett enda Instituts inrättande; Åtminstone i wärt
folkfattiga Land. Detta undenvisnings-sätt, är
sä belt och hältet stildt ifrän alla andra. Här
behöfwas Instrumenter, Machiner, dageliga upfinningar,
Böcker, til och med Boktryckerier för
Blinda, Handtwerkare, Konstnärer, talanger och
kunskaper, koncentrerade pä en punct. Skilj dessa
ät och ändamälet är helt och hältet förfeladt,
sprid Jnstituter pä flere häll, och kostnaden stall
oändeligen mängdubblas. Om man kastar en
blick pä de Utländske Jnstituter för Döfstumme,
sä finner man dem laggde i de största Städer.
Hwarföre? Emedan man där snarast har tilfäl
-
Dcn 24 Augusti. 1197
lö/ at winna alla til fåken oundgängeligt behöflige
apparater. Där förena sig smllets upfinningar,
idoghetens frukter, och eftertankans resultater,
likasom pä en enda tafla. Materialirr
för Konstnären och Slöjde-Jdkaren finnas där i
första hand, och utsigterne för bergning och utkomst,
för dem, som lärt nägot, uptäckas altid
snarast, där Folksamlingen är talrikast.
Otwifwelagtigt är, at en säker ärlig inkomst
bör utsättas, utan hwilken en sädan Inrättning
as. sä mycken widd, af sig sjelf skulle
förfalla. Afwen sä bör Elevernas anta! proportioneras
efter Inkomsts-Summans storlek.
Jnstitutorn skulle eljest wara nödsakad, ät emottaga
alla subjeoter, som anmältes ifrän alla orter
; och bwilken omöjlighet skulle det ej innebära!
Om Institutets Inkomster stola grundas pä
arliga sammanstött, Collecter, eller Stamböcker»
sä blifwa de arbitrairä och med detsamma gansta
owisia; grundas de äter pä subscriptioner,
sä är det lika osäkert, heldst den, som i är subscriberar,
genom ödets hwälfningar, et annat
är mä hända sjelf behöfwer bröders hjelpsamhet,
om tiden skonade honom En stäende Fond
borde derföre nedsättas til detta ändamäl; men
hwar stall den tagas? Jen tidpunkt, dä Rikets
behof äro sä stora, torde Statens inflytande Medel,
icke tilläta en ärlig utgift af omkring 6oco
Rd. Banco, hwilka, enligt en af Herr Lorx sjelf
upsatt och härbos bifogad uträkning, skulle ätgä
til föda och beklädning , Lärares och BetjeningS
aflöning, Ljus, Wed, Hyror, Artisters, Handtwerkares
och S lejde - Jdkares underwisningar,
Böckers, Matetialiers, Jnventioners, MachinerS,
Instrumenters inköp och förfärdigande, Jnven
-
ligT Den 24 Augusti.
tariers underhäll, oförsedde nödiga utgifter, samt
inköp af enkla Möbler, Sängar, Sängkläder och
Linne för 2Z Barn; huru mycket mindre skulle
dä Staten tilläta en större utwidgning af Inrättningen.
At nu anskaffa denna säkra och tilräckeliga
ärliga tilgäng, som erfordras til Institutets underhäll,
ser )ag ingen lättare och tillika pålitligare
utwäg, an, om en förhöjd Tull-afgift af2
högst s rst. Banco kunde läggas pä nägon inkommande
öfwerfiödswara, som til exempel pä
Caffe; hwars ärliga belopp blefwe anwändt pä
Institutet för Blinde och Döfstumme.
Om emot detta Förllag af en förhöjd pälaga
pä inkommande Caffe ^ wille inwändas at
denna Artikel allaredan stall blifwir beswärad
med en högre afgift, til Allmänna Fattigwärdens
underhjelpande/ torde jag likwäl fä yttra min
enstildta öfwertygelse, huru som denna omständighet,
fäsoin et präjudicat, snarare länder til
stöd an til hinder för projectet, heldst afsigten
här, som wid förra förhöjningen, är den lidande
menstlicchetens understöd; och detta kan wäl
aldrig lyckligare beredas, an medelst möjliga inskränkningar
af et öfwerfföd, som icke allenast
beswärar Rikets Handelswäg, utan tillika förderfwar
wär helsa, kanske til och med wärt lynne
och wära seder. Denna möjlighet af inskränkning
lärer dock ingalunda kunna antagas, til
den widd, at Caffe införseln skulle aldeles afstadna;
utan lärer denna Artikel, twärtom, t
alla tider lofwa til täckelig säkerhet ät alla derpä
grundade uträkningar. Och om, emot all sanRolikhet,
Caffeimporten werkeligen skulle uphöra,
. eller
Den 24 Augusti. 1199
eller endast til en betydligare grad minstas, more
Rikets förde! därwid sä stor, at bäde Allmänna
Fattigwärden och Institutet för Blinde och
Döfstumme, i sädant fall, gerna borde fä skadestånd
af Stats-Castan.
En annan betänkelighet torde finnas deruti,
at Riksens Ständer ej äga at sig directe befatta
med in - och utgående Tullens bestämmande;
men deremot äga ju Riksens Ständer en mycket
dyrbarare och alt lofwande rättighet, den, at
förtroendefullt wända sig til den Konung, som
med faderlig bcredwillighet emottagit alla deras
nnderdäniga hemstättanden, och som sä mycket
mindre lärer wägra Sitt Nädiga Bifall wid
detta tilfälle, som HansMaj-.t redan lofwat Sitt
Nädiga Beskydd ät en Inrättning, hwilken ej
kunnat blifwa främmande för Dest hjerta, och
som den förestagne utwägen pa en gäng förenar
de stora fördelarne, at det angelägna ändamälet
derigenom til fullo winnes, Stats-sverket
ingalunda beswäras, ingen enskild uppoffring,
om ej aldeles friwillig, erfordras, men deremot
et betydligt antal af hittils wanlottade likarföras
til egen njutning och andras gagn, medelst
beredande af et dubbelt ljus för dem, genom
ögat och förständet, och hwilken ädlare tilfredsställelse,
kunna wi, af Försynen bättre lättade,
bereda ost, än medelsten wis ^välgörenhet!
Medborgerligheten, sjelfwa menstligheten äger
ingen wackrare belöning at tildela Det gamla
Rom gaf Eklöfs kransar ät dem, som räddat
en Medborgares lif. Mätte Rikets församlade
Ständer kjelfwe emottaga en sädan krans, eller,
hwand de lära ännu häldre göra, frambära-den
ät wär milde Konung, pä hwars hjesta den stall
12O0 Den 24 Augusti.
Ipsa i broderlig förening med Oliven och med
-en ifrån 4.-namnet offiljaktida Lagren.
I fall detta mitt ödmjuka Memorial winner
Högloft. Ridderskapet och Adelns bifall, anhäller
jag om dest meddelande til de öfriga Respective.
Ständen, hwarefter, om alla, som jag önfkar
och hoppas, deruti instämma, deras Statsutskott
kunde fa del af beslutet, at det ej onödigt
matte beswäras af förra Nemisten; men
rugen Remist nu ske af detta mitt Memorial
til bemäldte Utskott, emedan de deruti innehallne
förftag ej röra Stats - Werket, och säledes ej
eller höra til Lkats-Utskottets befattning.
Kostnads - Förftag til ärligt Underhall för
25 Elever uti Jnstistntet för Blinda och
Döfstumma.
Underhäll för 25 Barn med Mat R:dl. Banco.
och Dryck L rov Riksdaler — 2600:
Beklädnad och klädtwätt för et lika
antal ä Z5 Riksd. 16st.  —
Aflöning förjöfwerläraren, som tillika
har befattning med hela
Werkets bäde Oeconomiffa och
Litteraira Styrelse
Dito för Underläraren
—
Dito ät en Lärarinna för Flicke
barnen
Dito
ät 5:ne tjenande qwinnfolk L
66 Riksd. 52 § i kost och lön
Dito ät en Dräng —. — —
Talg til Ljus — — — —
Lampolja —
__
Ho Zamnap Wed 3 ro Riksdal.
853: 16 st.
600:
3oo:
200:
200:
96:
75:
10:
4oo:
Arti
-
Den 24 Augusti. 1201
Artisters, Handtwerkaresoch Slöjdeidkaresunderwisningar
ät
Barnen, dä hwart och et
nödwändigt bör lära et
Handtwerk eller nägon närande
Slöjd — —
Böcker, Skrifmaterialier, Jnventioner,
Machiner, Jnstrumenter,
samt underhäll af
Inventarier, jemte andra
oförsedde nödwändiga utgifter
— — — —
Hyra,
Arliga Utgifter Rdl. Bco 6214: 16 si.
Hwad som kostar andra Inrättningar med
Lön och Stat för Inspektion och Bokföring,
stall ej betunga denna Inrättning, ty Öfwerläraren
bestyr derom, och inöfwar^sina Lärjungar
i de oeconomista detaillerna. Öfwer inseendet
wid Inrättningen har Kongl. Maxt redan
anbefallt Cantzlers-Gillet. Och utom det, at
för hwart är, antingen i Tidningarne eller ocksä
i et särskildt trycki Blad, en redogörelse stall
blifwa införd, stola Böckerne öfwer Inrättningens
Inkomster och Utgifter, altid hällas Allmänheten,
i Institutet tilhanda; och stall desiutom
hwart Tredje är, och wid hwarje Riksdag,
en publique Examen med El^verne blifwa
hällen, pä det at menniska männen pä sädant
sätt stall komma i full säkerhet, om et samwetsgrannt
och oafkortadt bruk af de Medel, som
han ägnade ät sina olyckliga likar. Stockholm
den 6'Julii 1809.
kär
Efter
Zoo:
ZOo:
4oo:
1L02 Den 24 Augusti.
Efter någon korrt öfwerläggning huruwida
detta Dictamen borde remitteras lil Stats Utskottet
eller til Allmänna-Beswärs och Oeconomi
Utffotlet, blef detsanlma til det sednare Utskottet
hänwist^
Herr ULlik, Ueonbarcl hade in
giswit
til Protocollet följande, som uplästes:
Icke blott för den efter nya satser girige
forr.-jvrstaren synes det en afgjord sanning, at ^
detta Land, nu swagt upbrukadt, folkfattigt och
hemtande lifwets förnämsta behof frän sina grannar,
fordom warit rikt pä Jnnewänare och Medel
at dem underhälla; bwarje tänkande skall
finna detta bestyrkt, dä han betragtar de spär
af förra tiders större wälmäga hwilka öfweralt
uptackas, eller länar sin upmärksamhet ät det
klara »vittnesbörd Historien gifwer.
^ För den som älskar sit Fädernesland är
icke tillåtit at blckt beklaga desi olyckor, han mäste
upföka det onha i sit ursprung, och icke förr
stadna i sit bemödande, än han upphäfwit grundorsaken
denik, utom hwilket all annan hjelp är
et tomt, fastän ofta begagnadt bländwerk; han
stall lätt finna at ven jord wi bebo icke lidit
nägon förminskning uti sin fruktbarhet, men at
den snarare blifwit ricktad med andra Länders
mest oskattbara alster; han kan icke eller finna
denna ordsak uti sina Medborgares aftagande
arbetsamhet och kraft, dä ban ser den hastiga
upblomstringen af hwarje Näring som befrias
fran sit förtryck; men hans stårm stall blifwa
lika stor med hans förwäning, dä forskningen
stutas
Den 24 Augusti isoz
flutas med den wisthet, aide flesta af wära allmänna
oeconomista anstalter, längt ifrän at upfylla
sit ändamäl, eller föradlas af en stigande
uplysning, bibehälla ännu den form som egennytta
och barbari ulstakat och hafwa genom Privilegier
och Skrä-Inrättningar quarhällit Handel
och Slöjder wid sin barndom, samt genom
Jordbrukets belastande med underställandet af
hundrade för det samma främmande föremäl,
försatt det uti stt närwarande tilständ.
Dä jag önskar at kunna fästa Högloft Ridderstapets
och Adelns upmarksamhet wid en af
deste, kanske för Jordbruket mest tryckande bör-'
dor, nemligen skjutsningen af private resande,
dest fordna öden och närwarande stick, hoppas
jag at detta ämne, betracktadt frän den synpunet
lag nyst fokt upgifwa, stall äga et intreste som
mitt framställnings sätt icke förmär läna detsamma.
Sedan et närmare samband mellan Regeringen
och Folket, mellan Rikets afstiljda landskap,
Embetsmännens och Herre Clastens tilwärt
gjordt det omöjligt för wära förfäder at möt
alla resande utöfwa gästfrihetens lagar, aflyste
Konung löacluläs är 1286 frigäst
ning
samt fristjuts och stadgade at i hwarje by
stulle en Rättare tilsättas , som til den resande
borde sälja hwad han behöfde; denna Inrättning
ökad med den af Taverner och krogar wid
allmänna wägarne, hwarom ofta stadgar och
päminnelser utfärdades under de 2Me följande
ärbundraden, besörgde endast de resandes för?
plägning, och ingen anledning finnes at stjuts
kunnat'där erhällas pä annat sätt än genom
1204 Den 24 Augnst!.
friwilliga öfwerenskommelser med de kringboende.
Sä förmonligt detta i wista afseende
synes warit, sä mycket större anledning upwäple
deraf til Rån och wäldgästning, dä de
resande kunde twingas at för sin fortkomst upsöka
asiagsne Hemman, hwarcst de genom öfwerlägsenbet
i antalet ägde tilfälle at för in,
tet utprasta föda och ffjuts; en oordning som
fortfor ända inpä i6oo:de talet, oaktadt den
snart sagdt oändeliga mängd förbud som utfärdades
deremot. Det war först i^si som
ombytande af ffjuts började at fästas wid missa
bestämda ställen genom Regeringens befallning
at Jnnehafwarena af Taverner skulle hälla
hyres-hästar, för hwilka den utsatta betalningen
snart förwandlades til otwungna accorder
mellan ägarne och alla andre resande än dem
som wörö priviligierade eller foro i Kronans
ärender, hwilkas ofta förändrade rättigheter
jag nu icke ämnar widröra.
Drottning Regering som,
genom allmänt kände orsaker, utspridde ljus öfwer
sä mänga andra ämnen, gaf äfwen ät
ffjuts-inrättningen en lycklig wändtling; 164Z
tilläts för hwem som behagade at wid allmänna
wägarne uprätta Gästgifveri och underhälla
ffjutscn; hwilken frihet, med de förbättringar
den erhöll ären 1649 och 1651 , skulle pä den
gcnaste wägen hafwa fört denna Inrättning til
sin fullkomlighet, om icke Regeringen, genom
ffjutspenningarnes bestämmande utan afseende
pä localen eller waru-prisens föränderlighet,
un
-
Den 24 Augustd 120Z
undertryckt den fria taflan mellan de skjutsande,
och af dest förfall blifwit twungen at »vidtaga
den utwäg, hwartil spär finnes uti sistnämde
ärs Förordning och som fullföljdes i den
af 1664: at om dr Resande hehöfde flera häster
an Lem som wörö at tilgä wid Gästgifwaregärden,
dä skulle innehafwarne af alla omkring
liggande Hemman, Krono, Frälse eller
Militie, wid wite wara skyldige at der biträda
med sine hastar och åkdon. Hmad som förut
kunnat sse genom hoppet om winst, gjordes
nu til en lag för Jordbrukaren utan at beräkna
möjlighet eller bequämlighet och det är härifrån
som man kan härleda egenteliga uphofwet
af Gästgifweri-ssjutfens nuwarande beskaffenhet,
hwilken wi alla för wäl känna för at
jag skulle behöfwa gjöra desi beskrifning, men
som af ingen kan granskas utan at upwäcka
häpnad öfwer den oberäkneliga skada i Oeconomisst
afseende, den försämring af folkets seder
och lynne som den förorsakar.
En ägare af et til Hällssjuts anslagit Hemman
twingas, för at kunna utgöra denna skyldighet,
at underhälla flera hästar än dem han
annars hehöfde om deras arbete kunde med säkerhet
päräknas wid göromäl som icke tala upskof.
Han mäste säledes antingen försämra sin
radugärd genom et för honom öfwerfiödigt antal
af detta slags dragare, eller i motsatt fall
täligt lida at skörden bortssämmes, at säningstiden
förswinner och winterkörflorne blifwa o
-
120S
Dcn 24 Augusts.
möjlige under det ett de enda bastar han äger afmatta
wid Gästgifwaregärden ankomsten af resande
til hwilka han äger ingen förbindelse.
Genom hans aflägsenhet frän detta ställe, osta
L til 4 mil och i Finland ända til Sex, uptages
föregående dagen antingen hel och hallen
eller til en betydlig del med resan til Gästgifwaregården
, der hans foder och arbetstid under
hela hälldygnet stola gagnlöst förspillas,
om icke någon resande, hwars uteblifwande
ofta beröswar honom den enda ersättningen
för sä manga förluster, förer Hästarne kanske
ännu et pär Mil längre borrt, dä deras behof
af hwilka under den tredje dagen är säkert om
de icke för längre tid blifwa onyttige.
Med denne ar Restrvc-Bonden uti lika
om ej uti swarare belägenhet; den förre äger
åtminstone en grans för sit lidande, när den
sednare hwarje dag mäste wara beredd at öfwergifwa
sina angelägnaste förrättningar för
at efterkomma stjuts-rattarens kallelse.
När dcn skjutsandes bequämlighet är sä
älla wärdad, tyckes den resandes böra wara sä
mycket större; men sedan Häll - och Gästqifware-Hastar
äro utgangne, är det i wista Provincer,
där Reserven är widt kringspridd, rätt
lyckligt om denne undstipper med S:ne timmars
wäntan pä bwart ställe; nödwändigheten at
medföra bättre äkdon än de hwarpä tilgänq
finnes wid Gästgifwaregärden utwisar endast
-n
Den 24 Augusti. 1-.07
en glömsta.ot icke, för sammanhanget skuld
med alt det öfriga, äfmen älägga Bonden
hälla ösivertäckta magnar.
Det allmännas förlust af skjutsens bestridande
pa detta sätt kan' wäl icke med noggranhet
bestämmas; men när man enligt med
merkligheten antager at bwarje stjutsning beröfmar
Jordbruket minst et ökedags-werke, och
dä et sädant betalas ungefärligen lika med L:ne
kappar Räg, hwilka säledes borde kunna produceras
genom hmart och et som nu til andra
ändamål omvänds, lärer den Författare icke
kunna bestpllas för öfmerdrift som ansett Riket
härigenom förlora omkring 100,000 Tunnor
ärligen; hwad under dä, at Spannemäl
behöfmer införffrifwas frän främmande orter
eller at Landet nu icke äger en odling four man
endast sökt framkalla genom Skrifter och Prämier.
Men det är icke ensamt i afseende pa den
oeconomista minsten som en förändring af
skjuts-inrättningen more önskanswärd, äfmen
Nationens tänkesätt och seder skulle löpa mindre
fara at förderfwas om icke genom den täta
mistelsen pa Gastgifmaregärdarne, sytzlolöshet,
flagsmäl och krogar upretade de mest fördcrfmeliga
pasfloner, om hmilkas allmänhet och
fölgder erfarenheten gifwer et lika ojäfaktigt
som bedröfligt witnesbörd.
Det
1203 Den 24 Augusti.
Det wore at tillvita mine Medborgare en
alt för stor sorglöshet om jag icke bekände at
föreställningar bäde inför den lagstiftande Magien
och Allmänheten ofta härom blifwit gjorda,
orsaken hwarföre ingen rättelse derpä följt,
igenfinnes ej fallan i wärt Fädernesland, och
mäste sökas i den egenskap denna Inrättning
äger gemensam med hwar annan skadlig, at
ätminstone wara gagnelig för vägra.
Man har i stället spsielsatt sig med at tid
efter annan förhöja skjuts-legan; bedragen af
et falsst hopp at kunna nedtysta sanningen
eller at, genom öfwerflyttande af en större
Penning-summa frän den ena Undersäten til
den andra, kunna ersätta förlusten af hwad
hon representerar.
Kongl. Maj:t§ Nädiga Förordning af den
88 Junii innewarande är, hwilken uti Krono,
skjutsen infört en efterlängtad ordning, har i
andra delar icke fullkomligt swarat mot behof,
wet och Allmänhetens »väntan: det är bekant
at större delen af skjutsen utgär efter sä kalladt
enbett; förr singö S:ne personer äka efter
en häst, nu »nera blott en; med förutsättande
at afsigten icke är at hämma communicationen,
fordras säledes til transporterande af samma
antal resande et fördubblabt antal hästar. En
resande som pä sit äkdon icke fär medföra nägot
sällskap lärer nu icke underläta at twinga
Skjuts-bonden wara sig följaktig til hjelp wid
wädeliga händelser eller andra förrättningar,
hwar
-
Den 24 Augusti. 1209
hvarigenom Gästgifwaregården upfylles med
lika mänga Bönder som bastar och förstörelsen
af wälmåga och sedlighet fullbordas.
Utsättandet af en längre körningsg-d pä
hwarje mil hade warit bäve gagnande och billigt
om det inskränkt sig til wista ärslider ch
orter; men utan undantag ffall det, i et Land
som i allmänhet äger goda wägar och snabba
hästar, blott blifwa en pläga för den resande
och et nytt förslösande af Bondens dyrbara tid.
I et tidehwarf, som äger tilräcklix erfarenhet
af alla de oredor hwilka upkomma af
mänga och obestämda Författningar, torde den
fordran icke wara obillig, at hwarje ny utkommande
innefattade alt hwad som i samma ämne
wore Lag, pä det at äfwen den som icke ägde
et större Bibliotheque kunde känna sina rättigheter
och skyldigheter; men icke blott detta utan
äfwen det wanliga äberopandet af äldre Förordningar
har uti den ifrägawarande blifwit förglöm
dt, och följderne häraf hafwa redan wisak
sig.
Den Inrättning jag fär föreflä Lil skjutsens
förbättrande är hwarken ny, eller i saknad af
exempel för sin möjlighet; utan at betunga Staten
med annat än en del af första werkställigheten,
skulle den för framtiden ätergifwa honom
betydeliga inkomster och föröka de resandes be«
qwämlighet med uphäfwande af andre Medborgares
lidande. Häll- och Reserve-skjutken kunde
fullkomligt uphöra; dels för sin skadlighet, dels
derföre at de Hemman, som utgöra den, icke äro
wera
Andra Bandet tTl-s 152, 163.
121.0 Den 24 Augusti.
mera ffattfria än de hwilka äro befriade derifrän.
Skjutsen wid hwarje Gästgifwaregärd borde
bestridas af en Entrepreneur, hwilken wore
förbunden at genast efter den resandes ankomst
förse honom med hästar och äkdon tii nästa ombyte.
Den betalning han komme at erhålla för
hwarje mil bestämdes af minsta anbudet pä Entreprenad
Auctionen; den blefwe säledes lämpad
efter olika orters olika tilgäng pä hästar och
foder, men pä hwart ställe beständigt lika under
hela den tid hwaruti Entrepreneuren ingätt;
Om nägon Ämbetsman eller wista walde Deputerade
tilsägo at det werkeligen minsta anbudet
blefive antagit wid desta Aucuoner kunde ffjutslegan
aldrig öfwerstiga sitt rätta wärde, det will
säga: bwad som pä annat sätt och under lika
tid kunde förtje-ms.
Entrepreneuren borde wara försedd med
närboende, bofaste BorgcSmän, hwilka i händelse
af brist hos honom, fingo anskaffa skjutsen,
och hwilkas namn, tillika med den förres
Accord, borde kungöras til allmän rättelse.
Det olika afständ Gästgifwaregärdarne nu
hafwa frän hwarandra torde icke göra dem alla
hastande för den nya Inrättningen; kunde ägarne
af bättre belägne Hemman formäs at härtil
upläta Hustomter wore den utgift, som Kronan
härtil och för uppbyggandet af nödige hus singe
»vidkännas, icke för henne tryckande, när, genom
Gästgifwaregärdarnes befrielse frän skjutningsskyldigheten,
atta de Onera hwarifrän desta nu
äro fritagne, kommo at til Staten utgöras.
Entre
-
Den 24 Augusti. 1211
Entrcpreneurernas skyldighet ware at forse
de resande med alla behof och be^uämligheter,
men utan annat tmäng pä sina priser an det
som upstode genom den inbördes taflan emellan
de hwarannan närmast boende.
Dem borde äfwen äligga at pä alla större
mägar inrätta Postmagnar, som genom sin bestämda
gäng och lindrigare pris snart skulle
blifwa ällmänt begagnade.
Skjuts legan som af Entrepreneuren sjelf
bestämdes borde wäl i allmänhet utgöra den
enda och tilräckeliga ersättningen för hans Utgifter,
men stigängen at fä köpa foder är i missa
Landsorter sä liten eller rättare ingen, at det
förmvdeligen blefme en nödwändighet at pä sädane
ställen pälägga nuwarande skjutslag en li»
ten ärlig afgift deraf.
Det inkast af wigt sam torde kunna göras
mot detta Förslag: at Jordbrukaren skulle beröfwas
en penninge-förtjenst hwaraf han ofta är
i det yttersta behof til bestridande af sina Kronoutskylder,
upphäfwes genom nödwändigheten för
Entrepreneuren at, wid flere Åfällen, dä en
omanlig mängd resande sammanstötte, tillita
sina grannar omen hjelp, den de äter icke skutte
neka, antingen af anförde skäl, eller genom det
behof de hade at wid andra til-fällen fä lega
hans Drängar och Hästar.
Det more ännu mycket at tillägga om jag
icke fruktade at föröka en redan alt för läng
Afhandling; skulle den kunna uthärda Högloft.
Ridderffapet och Adelns uplysta granskning tor»
de Ständet begagna sig af fin i 89 §. af Regerings
-
1212 Den 24 Augusts.
rings-Formen förwarade rättighet, at, sedan
Oeconomie och BeswärS-Utskottet inkommit med
sit yttrande, göra Kongl. Mast härom underdäniga
föreställningar.
Remitterades til Allmänna BeswärS - och
Oeconomie-Utffottet.
Herr keulei-bjelm, c^rl^, uppläste följande:
Uppfordrad
genom Herr Commerce-Rädet
rrint28k,ölä!> Memorial, är jag nödsakad anbälla
om Högloft. Ridderskapet och Adelns bewägna
lilständ fä yttra mig i frägawarande ämne.
Herr Commerce. Rädets Jntegritä och kundffaper,
äro allmänt kända, men männe den klarsynta
samt experimenterade icke äfwen kan
initztaga sig, en sädan infaillibilitL är han för
raisonnable sjelf pästä, och jag för upprigtig medgifwa.
Jag har trott och tror ännu at alla men.
fteliga wärf, äro blandning af ondt och godt,
at de benämnas, hatas eller högaktas i den
mähn de innehälla nägondera af dessa egenskaper;
samt at erfarenheten är den säkraste handleda,
ren genom det mörker som omger osedde tider,
hwilka bedömma wära företag.
Det ankommer pä pröfning om den projekterade
Magazins-Jnrättningcn, ehuru prunkan.
de med namn af mennisko.kärlek icke oftare wisat
sig för nödens barn som en utmärglande
anstalt. Lag tror mig berättigad til detta M
stä
-
Den 24 Augusti. 121?
stäende, dä Ränta, eller det som är detsamma
uppgäld, mäste erläggas och uppätlt brod ej gifiver
nägon, gär en sädan icke just härigenom,
frän nöd til uselhet? jämwäl ai witzheten wid
et framtida päkommande behof fä läna, föranleder
til mindre sparsam hushättning hos de
obetänksamma i rätt lid med det de sjelfva
äga. och i detta afseende snarare kan anses som
enBlod-igel i Riks kroppen. Til och med i äldsta
tider dä Egypten framwisade i werlden den
första Magazins inrättningen, war den wäl ädelmodets
eller egennyttans foster? Bibelns intygande
mäste Åtminstone äga nog au torits för
at styrka mit pästäende at Magaziner icke warit
fvlkllagens wälgörare, men ägande rättens förstörare.
Huru desta anstalter lyckats i märt Fädernesland
den korrta tid de bibehöllo sig, är ätminstone
säkert at de i närwarande bestä i tomma,
men med dryg kostnad, uppförde hus. Orsakerne
til detta owäntade mistöde kunde wara
interestantgrundeligen weta och andrager pä god
tro dem Herr Commerce - Rädet uppgifwer: de
bewisa min sats at Magastnerna funnit sin ödeläggelse
i sjelfwa bewarings-medlen. Hwad stall
man tänka om en sädan anstalt, som warit i
snart 1000 de är i bruk och ännu r wär tid wisar
sä synbar wanstelighet?
Af deste wördsamt anförde stäk protesterar
jag pä det högsta mot denna Inrättnings upplifwande
i den öfwertygelse at Statens stada
är lika swär o n den äfwen uppkommer af patriotista
misträlningar.
Det
1214 Den 24 Augusti.
Det andra ämnet Herr Commerce - Rädet
föreslår är Krono Bränneriet anläggande i de
större Städerna, men är del möjeliget atOmbud
och Betjente manligen äga det des interestement
och den noggranna omtanka at af et gilwit quantum
Spannemäl samt mesta besparing af wed
tillverka det mesta Brännan, lätom ost anse
menniffor för hwad de werkeligen äro, men ej
bwad de borde wara, dä resultatet synes mig
blifwa at en Arrendator som presterat fullkomlig
säkerhet för de ätagne skyldigheter, är wida
pälitligare för Kronan än egen administration:
af desta anledningar synes mig mindre rädeligt
tilstyrka en ändring sorn förorsakar större atgäng
pä Wed och Spannemäl och gör inkomsten
wacklande.
Selman jag nu enligt min öfwertygelse an,
fört mina tankar i desta ämnen äkerstär at hög,
tideligen tilstä at jag fattadt Herr CommerceRädets
tanka orätt som skulle Bränneri- inrättningen
blifwa en Regal rättighet i hela Riket;
orsaken är ej äträ bestrida en annans tankar,
men endast min oförmögenhet fatta och i minnet
bewara en hel Afhandling.
Remitterades til Allmänna Beswärs- och
Oeconomie Utskottet.
Anmältes och emottogs en Deputation ifrän
det Högw Preste Ståndet, ansord af Biskoppen
ifrän Linköpings Stift Herr Doctor
scngtein, som förmälte, at Preste Ständet bifallit
Lag-Utskottets yttrande öfwer Kongl. Majus
Den 24 Augusti. 12 rZ
Nädiga Proposition, rörande upphäfwande af
K.ngl. Förordningen om straff för dem som sig
afsäga Adeli,ga Rättigheter. Derjemte andreg
Hr Bifkoppen innehållet af trenne Preste-Ständets
Protowlls Utdrag, hwilka nedanföre i detta
Protoeoll finnas intagne
Sedan Depntationen pä öfligt sätt beledsg'
gad, afträdt uppläste
Herr UeulLrliielm, Larl, följande till
Proto ollet:
Som under min fränwaro Herr Notarien
von lllotl-Mi-n genom Memorial sökt bestrida de
uppgifter, jag gwrt om Wästgötha DragonRegementes
Rusthäll och derwid nämnt ett af
synnerlig godhet: får jag nu af wördnad för
Högloft/ Ridderffapet och Adeln aflemna swar,
hwilket eljest blifwit för altid obenvaradt, dock
pä sätt som bör wantas af min älder och erfarenhet.
Ehuru at et eller annat Hemmans godhet
icke kan bestämma beskaffenheten af en ffrooins,
är jag dock föranläten följa den strät Herr von
!4oll8cen behagat utstaka.
Jag re avitulerar hwad jag förut haft äran
anföra, at ett Rusthäll finnes i Skaraborgs Län
som skördar flera hundrade Tunnor Spannemäl,
och foder 70 ä 80 Kreatur; och fär nu tillägga
at blott wid ett Compagnie finnes Ellanda, Harlingstorp,
Tubbetorp och Kjärrtorp, alla af ungefär
lika godhet, ehuru belägne i snarare en
'mager än af de fruktbarare orter.
Rätt
1216 Den 84 Augustt.
Rätt owäntadt förefaller mig likwäl, at
Herr läter sitt öfwerlägsna och lekan
de
snille, sä ned<a ta mitt omdöme, som skulle
jag förblanda stoppa och tunna samt utgifwa
det ena för det andra, jämwäl räkna Gäst och
Kalkoner bland klafbundna Kreatur; ägnar sädant
en stor man: det är lu ädla själars wäna
wisa indulgence mot de inskränktare.
Jag säger we- stäl stor, ja större än alla
? Grekelandb wise, de hofwa aldrig pästätt sig
äga Wettcnffaper om hwad andra tro, emedan
tro mäste wara cn följd af öfwertygelse, och
Lenna af tänkesättet, jag anmnar i min tour Herr
I-Iollswn säga om man kan tro annat än hwad
man tänkt, således wet han nödwändigt mina
tankar för at kunna decidera hwad jag tror
eller icke tror, jag föranledes til denna digression
derigenom at han anförer at jag är mindre kännare
af min hemort än jag sjelf tror; dä det
ändock ej kan döljas för Herr mig
genom trängande blick, bekänner jag rent ut
at Herr lllollswn näpligen hwarken äger eller
rikligen mägtar förwärfwa sig den kännedom
om nägon ting i hela den synliga werlden som
upfordrar honom framträda i egenskap af granskare
och bedömmare. Widare i samma Memorial
underrättas Högloft. Ridderstapet och
Adeln om en Herr tto^ren wärdig anecdot huru
en Boställs-Jnnehafware af Rangtorp kallade
sina Gäst ock Kalkoner. Jag twiflar at
et dylikt ämne finnes antecknadt i Riks-annakerna
frän Allhärjar-Tingen til wära dagar.
Skprlle
Den 24 Augusti. 121.7
Skulle Herr illoken ytterligare önska wara
min granskare lämnas genast härtil anled.
ning dä jag icke allenast bedyrar at mitt förra
Memorial om Skaraborgs Lans förmäga underhälla
Cavallen, utan äfwen anmärka at Kronan
hwarje möte incatzerar öfwer 600 Rd. för
fourage oberäknad den betydliga inkomsten dä
de inställes. Det är Swerige förbehällit at upbära
penningar af Regementerne: i stället andra
Magter mätte inskjuta dem; sädan är
werkan af det dräpeliga Indelnings- werket som
med örtens bibehållande upsätter 7 Compagnier
afWästgötha Dragon-Regemente L:ne Compagnier
Lif-Regements Husarer, 06) hela Skaraborgs
Infanteri inom detta Län.
Mätte Rikets Högloft. Ständer häldre widtaga
den anstalt Friherre knclVeLlv proponerat,
at öka med et nytt Infanteri - Regemente än
förändra et Cavallen til fotfolk, hwarigenom
det förwandlas til Recruter, i stället at nu wara
en wäl epercerad bewärad samt disciplinerade
Trupp: i synnerbet synes mig sädana ändringar
hwilka med förra Catzation af det som
med dryg kostnad är anskaffadt icke wara rädligt
nu dä fattigdomen ar sä tryckande och fienden
inom Fäderneslandets gränser.
Herr von Hoffsten , Lrlsncl, upläste
följande:
Det är med största billighet öfwerensstämmande
at Klokare och äldre Medlemmar af
detta Samfund söka uplysa den mindre sak
kun
-
1213 ven 24 Augusti.
kunnige och sälunda förefaller det mig ej owäntadt,
at den wärde Ledamoten som nysi talte
Herr Hofjunkare» Keurerkfelm, som under loppet
af detta Riksmöte sa ofta riktat Ridderskapet
och Adelns Prvtocoll wid sine mogna anmärkningar
och uplysningar, nu äfwen söker
vederlägga hwad jag den i9 sistl. tog mig friheten
at anföra; men beklagarat jag ej ännu -finnér
mig öfwerbewist dä jag endast allenast fästat
mig wid ordalydelsen af desi första Memorial;
hwilket med förklaringar aldrig kan förswaras,
föröfrigt får jag i all wänlighet proponera
Herr Hofjunkare^ at i detta ämne ej
widare ordwäxla, emedan det kunde nptaga en
för Ridderffapet och Adeln annars dyrbar tid.
Herr ?rintsl<ölcl, ?aul, sedan Herr
Hofjunkare» keutei-lfic-lm behagat medgifwa rigtigheten
af mina senast gjorda erindringar wid
desi föregäende päminnelser emot min motion
angäende en förnyad Krono-Spannemäls Magasins
Inrättning, sa fär jag nu blott i afseende
pä wär skiljaktighet, uti sj lfwa hufwud.
frägan, eller huruwida denna Inrättning, efter
mitt pästäende, är nyttig och nödwändig, eller
efter Hofiunkarcns nu äter yttrade tanka mindre
gaanclig, och i anseende til befarade förluster
äfwentyrlig, ödmjukeligen anföra, at, ehuru
wi bäda grunda wära omdömen pä öfwertygelse
samt n>t för det allmänna bästa, sä är
likwäl den skilnad, uti förhällandet osi emellan,
at min öfwertygelse härleder sig frän en mängärig
befattning med styrelsen af ifrägawarande
Maga»
Ven 24 Augusti.
1219
, Magagazins-Inrättmng, samt ea sadan derigenom
munnen erfarenhet, til ^erhållande hwaraf,
Herr Hofjunkaren icke haft tilfälle: detta oagtadt
underkastar jag willigt, sä wäl mitt Förstag,
med deruti, för detsamma, andragne ffäl,
som hwad Herr Hofjunkaren ckeutei-Ickelm deremot
anfört nogaste granskning och bcpröfwande,
utaf Höglofl. Beswärs- och Oeconomie - Utskottet,
hwarthän fragan för detta ar worden
remitterad, och det icke utan en tilfredsställande
förhoppning, at de af mig harwid äspftade.wigtiga
föremäl warda af Utffoltet billigade och
godkände.
Uplastes följande irenne Protocolls-Utdrag
frän det Högivördiga Preste-Ständer.
Utdrag af Protoeollet hällit hos, Högwördige
Preste- Ständer den 21 Augusti
1809.
S. D. Uti Protoeolls - Utdrag af den 6
dennes inbcrättar Rikwns Höglofl. Ständers
Baneo - Utskott hurusom, wid den öfwer Banquens
redbarheter förrättade Invent.ring, befunnits,
at ibland de under Banguens wärd inlemnade
Deposita Fjorten stycken Packlärar,
omlindade med täg san.t försedde med f. d. Konnungcns
Signcte jäinte pastrift: Lonnngen
tilbSrig: sedan den 2^ Aoril 18O8 ligga uti
Banguens hwalf förwarade; hwarjemte den anstalt
förmäles wara fogad, at sanrma Depositum
-
1220 Den 24 Augusti.
tum blifwer tils widare under Banquens wärd
qwarliggande.
Wid öfwerwägande häraf fann Ständer
sig för dest del böra gilla den anstalt, sorn birfivit
fogad om berörde Packlarars ytterligare
förwarande under Banguens wärd; Hwilket genom
Protocolls-Utdrag skulle de öfrige respective
Standen samt Banco - Utskottet wördsamt
och manligen meddelas. Ut supra.
Lx krotocollo,
S. D. Under denna dag har Preste- Stän,
det til behörige Utskott remitterat följande,
nemligen:
Til Lonstitutions - Utskottet.
Ärke-Stiftets härwarande Riksdags Fullmägtiges
til Ständcts Protocoll anförda önffan,
at Ärke-Stiftets Presterskap hädanefter wid
skeende Ärke-Biskops - Wal matte undfä större
röst-beräkning, än som detsamma hitintils sätt
ätnjuta i jemförelse med de öfrige Stiftens
Consistoriel'.
Til Stats-Utstottet.
Allmänna Beswars - och Oeconomie - Ut.
skottets den 7 dennes afgifne Betänkande, angäende
förestagen Revision af den under Kongl.
Maj:ts och Rikets Högloft. Commerce - Collegii
disposition warande Manufactur- Fond.
Til
Den 24 Augusti. 1221
Til Allmänna B^swäro- och Gcconomielltskottet.
Et Memorial af Prosten Doctor 3-eK
^VUlguise, innehällande Förstag til ändring
uti Kongl. Kungörelsen af den 5 December
1738- rörande Församlingarnes skyldighet, at
underhälla sädane ifrän andra Församlingar in.
flyttade personer, hwilka sedermera blifwit wan.
före och oförmögne at sjelfwa kunna sig försörja.
Et Memorial af Prosten Doctor 6. 6e?e.'
lius, om fattigas emottagande til wärd uti den
Församling, där de längst warit skattstrifne.
Hwarom underrättelse genom Protocolls.
Utdrag skulle de öfrige respective Ständen wördsamt
och wänligen meddelas. Ut supra.
Lx ?rotocol1c>,
P El. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hög,
wördige Preste-Ständet den 24 Au,
gusti 1809.
S. D. Sedan twänne Ständ redan äter.
remitterat Ståts-Utskottets Betänkande af den
14 innewarande Augusti, angäende Läns upta,
gande för Stats-Werkets räkning- med derwid
fogade flere Anmärkningar, och dä Ständet an.
säg stg icke i en sä granlaga sak böra betaga
Stats-Utskottet tilfälle, at samma Anmärkningar
granska och deröfwer sitt Betänkande af
-
?222 Derr 24 Augusti.
gifwa, häldst ds til äfwentprs kunna föranleda
Lil uplysningar, som kunna werka et för Staten
förmånligare Finance - project i denna del,
beflöt Ståndet äfwen för dest del, at samma
Förflag til berörde Utskott äterremittera; Hwarom
Protocolls-Utdrag til de respective Med-Ständen
samt Stats - Mskottet skulle wördsamt och
wänligen expedieras. Ut supra.
Lx krotocollo,
P 14. ^linguist.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hällit i Borgare.
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm ten Li Augusti 1809.
S. D. Enär Borgare-Ständet nu til prof,
ning företog Högloft. Stats ° Utffottets Proto,
colls Utdrag af den ,4 dennes, angäende sättet,
at godtgöra Kronans i och för kriget ädragne
ffulder, samt hemställan . at, för StatsWerkets
behof, mätte uptagas private Län, pä
de af Utskottet föreflagne wilker, Beflöts: at
Stats-Utffottets i berörde ämnen afgifne För.
stag, i anseende til deremot bos Ständer före,
komne Anmräkningar, som dest antagande hindrat,
skulle til wälbemäldte Utskott äter remitteras,
med anmodan, at med förnyadt yttrande
efter hwad samma Anmärkningar kunna föranleda
til Riksens Högloft. Ständer inkomma;
i hwil--
Den 24 Augusti.
1L2Z
i kwilket afseende Protocollet lnexten8o skulle til
Stats - Utskottet öfwerlännäs och de respective
Med-Ständen genom detta Protocolls - Utdrag
wördsamt och wänligen derom underrättas.
Ut supra.
Lx krotocollo,
k- H. peterson.
Föredrogs Riksens Höglofl. Ständers All.
wänna Beswärs-och Oeconomie-Utstotts Betän.
kande, angäende Föreflagen Revision af den
under Kongl. Maj.t och Rikets Höglofl. Commeree-Collegii
disposition warande Manufaetur.
Fond.
Uti ett hos respective Bonde - Ständet ingifwit
och til detta Utstött i Protocolls-Utdrag
remitteradt Memorial, har Fullmägtigen för
Carlstoga Härad, ?. OxeU>erA k.5on hemstält
om icke, dä Manufactur-Fonden, hwilken först
tilkommit genom en är i?L3, under namn af
Landshjelp, för wisia inkommande Waror päbjuden
afgift, och hwars ändamäl wore, at med
Län understödja Fabrikanter i proportion efter
deras tilwerkningar, ej stall pä mänga ärs tid
wara redowisad, en revision af skicklige personer,
biträdde af utsedde Fabrikanter, til uplys
ning,
1224 Den 24 Augusti.
ning, borde öfwer denna Fond anställas, för
at erfara hmuwida alla Fabrikanter njutit lika
rätt utan mannamon, och. om icke samma
Fond, hwars tillväxt man med ffäl förm odade,
nu skulle kunna tjena wista, af sig komne, nyttige
Näringar Lil understöd.
Dä denna Fond, gemensamt med alla andra
Oeconomiska Stiftelser, har Allmän eller
widsträcktare nytta til syftemäl, hwilket orsilkorligt
medgifwer en lika widsträkt fordran af
Publicite, derigenom en hwar med oteladt In,
Lercste lämnas tilfälle at gransta, huru Med.
len stälde under wist upsigt och disposition, handhafwas
och anwändas; har Utskottet, som ansett
werksiälligheten af nämnde revision wara
utom gränsen för dest befattning, med fullkornligt
bifall uptagit det i Memorialet gjorda föresiäende
härom; Och bör i följd deraf, wördsammeligen
til Riksens Högloft. Ständer hemställa,
at ifrägawarande Fond mätte til sit närwarande
förhällande undersökas och dest werkliga
belopp utredas; derom Högloft. Stats-Utffottet
torde kunna draga benägen försorg; invarpa
sedan en sädan undersökning för sig gätt, Berättelse
deröfwer kunde, om det för godt synes,
til trycket befordras, för at komma til Allmän,
betens kännedom: efter hwilkcn utredning Utskottet
först tror sig wara i tilfälle, at angäende
Fondens upgifne widsträcktare anwändande
meddela sitt utlåtande. Hwilket dock til Riksens
-
Den 24 Augusts. 1225
sens Högloft. Ständers Eget ompröfwande wördsammeligen
Lfwerlemnas. Stockholm den 7
Augusti 1809.
Pä Högloft. Nidderstapet och Adelns wägnar.
goli. o. Oxs u 8 tjern L.
Pä Högwörd. Preste - Ståndets wägnar.
ki L A n. 8tLANeilU3.
Pä Loft. Borgare - Ständer wägnar.
L. IVI. Victorin.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets wägnar.
L. L r i c 8 8 o n.
Begärdes pä bordet
Herr 8 träis, L»ri ^a§nu5, upläste följande
Dictamcn:
Uti Regeringsformens 75 §. stadgas at
de ärliga Markegängs - Taporne stola i likhet
med hwad före är i8oz altid manligt warit
uprältas af Deputerade af alla Riks-Ständen
nämnde pä det sätt hwarje Ständ särstildt
för sig förestrifwer, det är i anledning häraf,
mine Herrar! som mig torde tillätas at i detta
ämne anföra nägra ord.
I anseende til antalet af Deputerade hav
warit stadgadt at Landshöfdingen ägde til Markegängs-Sättningen
til Residencet inkalla L:ne
af hwart Ständ: Jag för min del förmodar
at i anseende til möjeligheten af den händelse
at
Andra Bandet ?7l:o 164, 155.
1226 Den 24 Augusti.
at En kunde i beflutet stanna emot En, det
were lämpligare at et uddatal af Deputerade
för hwarje Ständ antoges til exempel zml
Tillika torde wara til önfkandes at Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högwördige Pre-.
ste-Ständet förenade sig i det beslut, at, som
öfwerhufwud bland defle L:ne Ständ sinnes de
fleste Räntetagare, wäija eller lata utse bland
sig endast Räntetagare til Markegängs-Taxans
sättande, dä Wällöf!. Borgare samt Hederwärda
Bonde-Ständet äter kunde walsa eller läta
utse endast Räntegifware, därigenom förekommer
bäst den olägenheten atMarkegängs-Taxan blifwer
för hög eller förläg; ty uti Kongl. Resö.
lutionen pä Allmogens Allmänna Beswär den
i- December 17Z4 Z. z stadgas at när s Ständ
stanna emot twä kommer et medium af det om,
twistade priset at tagas
Hwad
ater angär sättet at wäija Deputerade
sinnes för Högloft. Ridderskapet och A.
deln icke flere än 8:ne. Antingen stola samteliga
Ledamöter af Högloft. Ridderskapet och Adeln
i hwarje Län Familjewis eller xei-capit»
rösta til utwäljande af Deputerade, eller stall
efter förra wanligheten Landshöfdingen tilläggas
Magt at dem utse. För min del wägar
jag föreflä den sistnämnde utwägen. Landshöfdingen
kanner bäst hwilka af Högloft. Ridderstapet
och Adeln i provincen som egentligen
äro Räntetagare. Om sä nödigt sinnes kan
Landshöfdingen äfwen i likhet med hwad förr
Warit ^stadgadt förbindas at sä mycket möjligt
är
Deri 24 Augusts. 122?
St sä mycket möjligt är göra ombyte med personerna
Genom det at Landshöfdingen tillägges,
denna rättighet undwikas, stjutfer och kanske
kostsamma Sammankomster; Och i synnerhet
hwad stjutsen angär torde den blifwa tämme.
ligen längwäga i ätffilliga större Län. Sluteligen
skulle jag önsta at samtelige Riksens Ständer
'förenade sig i det Beslut at Markegängssättningen
mätte ste i Residence - Staden, at
Lands-Secreteraren förde Protocollet, och Landshöfdingen
Präsidium i denna Comité, dock ritan
rösträttighet, ordsaken hwarföre Landshöfdingen
skulle föra PrästdiUm anser jag wara
denna at Landshöfdingen bäst bör kunna gä
Deputerade til handa med nödige uplysningar.
Dä detta ärende är hwarje Ständs ensak, önstar
jag at detsamma förr än det stuteligen afgöres,
mätte til Högloft. Riddarehus - Utstottet
remitteras; och får derföre i ödmjukhet anhälla
om Högwälborne Herr Grefwe» och Landt»
marstalkens proposition.
Efter korrt öfwerläggning hwart detta Diktamen
borde hänwisas, blef det til Allmänna
Beswärs - och Oeconomie-Utskottet remitterat.
Herr 5>il ve I 8tolpL, Oustrs ^bräiiäMA
anförde til Protocvllet strifteligen följande:
Ehuru wäl flera Författningar och i synnerhet
Kongl. Brefwen den 6 Martil 1788/den
zo November i8oo, den 15 Öctober 1301,
och L6 Junii 1805/ stadgat et til närwarande
tidehwarfs hyfsning lämpeligare förhällan
-
1228 Den 24 Augnstk.
Le med fängars wärd och skötsel, sakna wr
dock ännu hos osi en Lag, som redan hos de
fleste uplpstare och civiliserade folkstag blifwit
föreffrifwen i afseende pä någon wisi bestämd
lid inom hwilken häcklade personer owillkorligen
böra ställas för rätta. Detta har jag således
trott förtjena Riksens Högloft. Ständers
upmärksamhet och fär för Len strill hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wördsammeligcn
hemställa om icke Lag-Utskottet mä fä sig anbefaldt
at med Förslag til en Lag i detta ämne
inkomma pä det Riksens Ständer sedan mä
kunna pä sätt 87 §. Regeringsformen förestrifwer
ett sädant deras Förslag til Kongl. Majtt
öfwerlamna.
Remitterades til Lag-Utstottet.
Herr Grefwenoch Landtmarsta lken:
erindrade at Allmänna Beswärö - och Oeconomie-Utstottets
Protocolls-Utdrag af den 28 Julli
som den ii Augusti blifwit upläst och pä
bordet lagdt, rörande Herr LiiverskolpL8, Ou8tak
Memorial angäende Allmänna
Upfostrings-anstalter i Riket, innehöll endast
Utskottets tanka, at detsamma icke kunde hänföras
til de ämnen hwilka ankomma pä desi
handläggning, hemställandes likwäl Herr Landtmarstalken
til Högloft. Ridderstapet och Adeln,
om icke samma Memorial barde återremitteras
lil samma Utstött för at sig dcröfwer yttra.
Efter en korrt ventilation härom och dä
Ridderstapet och Adeln ibland de wid denna
-
Den 24 Augusts. 1229
na Riksdag tilfatts Utskott ej fann något
annat än det Allmänna Beswärs- och Oeconomie-ULffottet,
(hwilket enligt 89 Z. i Regeringsforinen
tilkomme at utreda fr-ägor om grunderna
för Allmänna Inrättningar af alla stag,)
pä bwars pröfning et mäl af denna beffaffenbet
kunde ankomma, Beflöt Ridderskapet och
Adeln uppå Herr Grefwen och Landtmarffalkens
proposition at detta Mäl skulle til Utskottet
äterremitteras, med det tillägg i anled.
ning af gjord motion utaf Friherre Hamilton,
Larl, at Utffottet ägde om det för nödigt funne,
at af Herr 8ilvLr8colpe infordra de närmare
upgifter. som kunde tjena til uplpsning wid
frägornes utredande.
Uplästes:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
Betänkande i anledning af Kongl.
Masi.ts Nädiga Proposition om uphäfwande
af det i Kongl. Förordningen
den 26 Januarii 1302 fladgade
straff för afsägelse af Adelskap eller
nägon Ridderskapet och Adeln tillgörande
rättighet.
Det är en fullkomlig rättwisa uti menniskorS
naturliga omdömessätt, at sädane män,
som utmärka sig genom store förtjensier, blifwa
med högaktning ansedde, och en naturlig följd
deraf, at deras afkomlingar ädraga sig upmärk
-
1239 Den 24 Augusti.
samhet samt i »visit afseende, genom arf bilf,
rva delaktige af deras förfäders ära. Detta
anseende, som utgör sjelfwa wäsendet af Adelskap,
skulle en sädan Ädling förgäfwes bjuda
til at afsäga sig. Upmärksamheten, en gäng pä
honom fästad, stall ej wändas ifrän sitt föremäl,
utan nägon tillkommen egen sä bestaffad
handling, som föranleder til desi förswagande
eller uphörande. Blotta afsägelsen kunde kanske
i somliges omdöme, utan kännedom om wcrklige
orsaker, fä utseende af nyck och lättsinnighet
: Men dä den icke stadar nägon enskild eller
Staten; bör ock Lagstiftaren anse den som
oskyldig.
Hwad angar de yttre företrädcs-rättigheter,
som Lagarne tillagt wisie af Högsta Magten
til Adligt ständ förflyttade enskilde personer eller
stägter; sä beror det af Lagstiftaren at genom
Päbud betaga eller tillägga afsägelsen deraf
nägon päföljd, antingen för den person ensam,
som sädan afsägelse gör eller ock tillika
för hans efterkommgnde. Men ehwad denna
afsägelse förklaras mer eller mindre eller ock
aldeles icke werksam; sä bör pä anledning af
nu mera antagen Regerings-Lag, bwilken uti
sine grundsattser skyddar medborgelige tänkesätt
och frihet i alla de fall> der andras eller Samhällets
rättigheter ej förnärmas, nu ifragawarande
afsägelse desto mindre hänföras til de
Handlingar, hwilka tvid päföljd af straff mäste
förbjudas, som i sädan händelse uphöjelsen
til
Den 24 Augusti 12ZI
lil Adligt ständ kunde nägon gäng träffa personer,
i afseende ä hwilkas tänkesätt och för
andre okände omständigheter, den skulle förlora
sin höga afsigt och egenskapen af »verkligt nä,
de. beivis.
Och är det säledes med underdånig til"
sredsställelse, som Lag-Utskottet tilstprker bifall
lil Kongl. Mas.ts Nädiga Proposition, atKongl.
Förordningen den L6 Januarii 1802, hwarigenoin
förlust af alla medborgeliga förmäner samt
förtvisning utur Riket blifivit stadgadt för den,
sorn afsäger sig ärfdt eller förrvärfdt Adelffap,
eller nägon Ridderskapet och Adeln tilhörande
laglig rättighet, mä til all kraft och »verkan
uphäfwas. Stockhol»»» den L9 Augusti 1809.
Pä Högl. Ridderffapets och Adelns Ledarnöters
»vägnar.
H. k. 8 tr ömkel t.
Pä Högwördige PresteStändets LedamZ,
ters wägnar.
Olok
Pä Högtär. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar.
k. 14. 6 r e v e s m il b I.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Leda »nöters
wägnar.
ketter ^erN5tröm.
soban klolmbergssorr.
Detta Betänkande Bifölls.
1232 Den 84 Augusti.
Uplästes:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
Betänkande, rörande Kongs Masts
Nädiga Proposition om Förklaring af
67:de och S8:de §. §. i 14 Cap. uti
1798 ärs Krigs-Artiklar.
I följe af Kongl. Masts til Riksens
Ständer afgifne och derefter til Lag - Utskottet
remitterade Nädiga Proposition, angående tillämpning
r krigstid af 57 och 58 Z. §. 14
Cap. uti 1798 ars Krigs-Artiklar, wid debändelser,
dä brottmäl af mindre' swär bestaffenbet,
än de, som röra lif etter ära, genom beswär
etter ansökning inkomma, har Lag-Utstottet
denna fräga förehaft. Och ehuru Lag-Utskottet
, under den af ämnet skedde granskning
och förefallne öfwerläggningar, trott sig ä ena
sidan hafwa anledning til den öfwertygelse, at
skälet för Krigs - Artiklarnes i fräga warande
förestrift om annat förhällande i krig wid underställning
och slutligt skärskådande af OfwerDomstolens
Utslag i gröfwa brottmäl, än annars
i allmänhet är stadgadt, endast ärat finna
uti omöligheten at annorlunda med nödig
skyndsamhet sädane mäl kunna blifwa afslutade
och förbrytaren befordrad til förtjent straff,
hwilket framför alt är wid dylike tilfällen
magtpäliggande, sä framt den sä ytterst nödige
disciplinen hos en i werklig krigstjenst stadd
Trupp stall bibehällas; har likwäl ä andra sidan
icke kunnat undfalla Lag-Utskottet anmär
-
Den 24 Augusti 12Z^
ka, at enahanda förhällande just ej inträffar
under krigstid wid alla trupper^hälst som någre
deraf kunna wara uti hemorten wistande:
I hwilket fall ofwannämnde stal icke är förhand
och tillämpningen af Krigs - Artiklarnes
pä werklig krigstjenst och lokala tilfälligheter
grundade föreffrift således lunde medgifwa undantag.
Dock som mer äberopäde Krigs - Artiklar
ännu utgöra en til efterrättelse gällande
Lag och tillika den princip är fullkomligt grundad,
at mindre brott icke kräfwer annan noggranhct
uti pröfninqen, än et swärare; Sä anser
Lag-Utskottet' för sin del ej betänkligt, at
Len af Stats - Rådet och Högste Domstolen redan
tilstprkte och af Konungen i Räder afgifne
proposition til sadan förklaring öfwer .57
och 58 §. Z. uti ,4 Cap. af ,798 ärs KrigsArtiklar
äfwen mätte antagas, samt i följe deraf
lika förbällandc wid afdtmmande och ffärffädande
af mindre och gröfre brottmäls Utftag
tils widare i akt tagas. Stockholm den »9
Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderffapets och Adelns Ledamöters
wägnar.
II. k. 8 trö m l e 1 t.
Pä Högwördige Prcste-Ständets Ledamöters
wägnar.
OIo k L j n r b ll c Ic.
Pä Höglärade Borgare StändiUs Ledamöters
wägnar.
k. I I. OrevLSmiilil.
12Z4 Den 24 Augusts.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamö-
ters wägnar.
kelter fernström.
dlolmborZsson,
Kades xa bordet.
Uplästes:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr Justitiä-Rädet
och Riddaren von Snockn-ks
hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln ingifna och derifrän til Utffottet
remitterade Memorial, om
wista förbudne Skp!b och Swägerskaps-
leder.
Dä all sedlighets Lif och Wäsende bestär
i förnuftets wälde öfwer sinligheten, men hwar
och en upwä,rande menniska, ehuru född med
anlag ti! förnufts förmäga, likwäl begynner
med at wara endast sinlig; sä mäste de ungas
sinlighet först böjas under andras förnuft och
wänjas wid lydnad i allmänhet, för at ftuteligen
kunna hörsamma egit förnufts bud och
fordringar. Och dä det är genom upfostran, som
icke allenast sjelfwa begreppen om förnuft och
desi fordringar skola wäckas, utan ock förnuftet
winna styrka och wälde öfwer sinligheten;
fä mäste de hwilka skola upfosira, oberoende
af de ungas sinliga böjelser, oafbrutet bibehäl
la
-
Den 24 August!. 12ZZ
la den oinskränkta wördnad, som gör de forras
bud och föreskrifter til Lagar för de sednare.
Mär-na-en emellan rivfostran och dem
som upfostras blifwer derföre sä wäl för de
Enffilda, som för Staten et heligt föremäl; den
bör pä alt satt understödjas och alt undwikas
hwarigenom den pä minsta sätt kunde spillas.
Som nu Naturen bestämt Föräldrar til det
upwäpande flägtets första upfostrare, samt Föräldrars
Syskon eller senare makar, at efter de
förras tidiga bortgäng, träda i deras ställe; men
ingenting skulle wara sä wärksamt at förswaga
wördnaden, som äfwen blotta tankan om
möjligheten af en med köns - driften i samband
stäende förening emellan upfostrare och dem som
upfostas; sä häfwa alla nationer, der sedeförderf
icke stigit til sin största höjd, äfwen de, som
icke känt Mosis Skrifter, ansett en sädan förening
för en styggelse, och denna Naturlige afffl/bafwa
Lagarne allestädes welat underhälla
och styrka, dels genom förbud af äktenskap, dels
genom fwära straff för beblandelse:' i rätt upeller
nedstigande skyld, och Swägerskaps - leder,
samt i skyldskap ä sidone med dem som äro närmast
under stammen.
Pä besia wigtiga grunder Opinionens inflytande
pä upfostran, och bägges pä samhällsdygderne,
är det som wär Lags förbud i 2!dra
Capit Giftermäls Balken samt straff-Lagarna r
59 Capit. Misigernings Balken rörande besia leder
sig stödja. Desia Lagens rum förtjena derföre
at med största warsamhet behandlas.
Äktenskapliga beblandelser inom desia leder
beläggas i wär Lag med döds straff, Lag-Utffvt
ts
-
1236 Den 24 Augusti.
tet bär, i anledning häraf, öfmermägat sä wäl
hmad emot sädauc straff i allmänhet ofta är Laladt
och strifmit, svin dcn betänklighet a t de r
berörde Lagens rum omtaldte brott föranledas endast
af lättsinnighet utan upsät at åstadkomma och
utan redig föreställning om. Handlingens onda
följder, men sädane äro wilksren för samhällsordningen,
at Handlingar mera mätte straffas
efter ben möjliga ffadligbeten af deras följder
än efter uphofsmannens upsät: Och af wördnad
för principen af det helas beständ, mäste det enstidta
nredlidandets rost nedtystas, sä lange det
är en sanning at Statens beständ sädan mm dcn
til fribets och rättigheters skydd bör wara, beror
pä Seder och desta pä upfostran; och man ej
känner riägot sä wärksami medel stom nämnde
straff til märkande och underhällande af afstp
för sädant som hotar Staten med undergång;
mäste det för blodskam i ofwanssrifne leder bibe
häll as.
Men stall et sä alfwarsamt straff anwändas,
och ar afsigten dermed at i opinionen befästa
en mist handlings w derstygelighct; sä mäste
Lagstiftningen, för at icke blifma i stridighet
med sig sjelf, sorgfälligt tilse, at icke samma handling
i något fall mä kunna högtidligen bli förklarad
fö ' tilläten och löstig, än mindre genom
Religionens Ceremonier helgad.
Den i Memorialet gjorda proposition, at
Konungen ma af t77äd tillstå alla äktenskap
Utom i rätt upp- ock) nedstigande leder, eller
ä sidone emellan Syskon; innefattar ibland
de leder som skulle underkastas Kongl. Difpen,
se, äfwen Broders eller Syster barn och deras
af
-
Den 24 Augusts. 12Z7
afföda. Men dä eremplet af äktenffap i desia
leder,enligthwadanfördt är, icke ärmindre skadligt,
än det med Stjuf-eller Swärbarn, kan Lag-Utffottet
omformälde grunder icke tilstruffa bifall
af ,;örflaget ti! Lag - ändring, sä '.vidt det
rörer någon af de ffyldffapsckedcr ä sidone hwilka
i 2 §. 2 Cap. Giftermåls - Balken omtalas
utan ma, efter Utffottets tanka, förbudet af äktenffap
emellan desia Fränder forblifwa lika 0-  wilkorligt som det hittilö warit.
Och som enligt hwad Lagen wisligen uttrycker,
det ffulle spilla wördnaden emellan Föräldrar
och Barn, om en Son kunde blrfwa sin
kötlliga Faders Swärfader, eller en Dotter sin
Moders Swarmoder, synes afwen äktenffapsförbudet
i L L. i samma Capitel böra bibehällas.
Det hörer til begreppet af Lag, at den skall
wara en regel altid lika gällande för de personer
och Handlingar sorn den angär. Alla afwikelser
dcrifrän/som den Högsta Magten i afseende
pä någon wist person eller handling tilläter,
den ma heta Dispence eller Näd, äro egentligen
ett uttryck af denna tanka.- Lagar icke
altiö Lag. Sädane contradictioner böra, der
nägon möjlighet är, undwikas. Ds bewisa antingen
en ofullkomlighet i Lagen eller ettmisitag
uti desi tillämpning; Lagstiftaren bör derföre icke
icke gifwa anledning til Dispenser i andra fall,
än dä han ärkänner sin Lags ofullkomlighet, som
inträffar, när han antingen förutser möjligheten
af händelser, der en allmän Lags-tillämpning efter
desi bokstafweliga lydelseejbefordrade desi bogsta
och egenteliga syftemäl, s hwilkct i det ffick
wära Straff-Lagar nu äro nägon gäng kan hän
-
L2s8 Den 24 Än gusti.
da,) esser anser en witz Lag i det bela umbärlig ,
men af respeet för Opinionen unner nödigt ak
tils widare bibehålla samma Lag och genom Dispen
er bereda Allmänhetens omdöme för samma
Lags uphäfwande.
Erfarenheten wittnar, at den anledning, som
Kongl. Förordningen den zo December loM gifwit
til Dispenser i äktenskaps- förbudet mellan
Syfkonebarn, haft den wärkan at de böter
gf 80 daler, som enligt Kongl. Brefwet af dea
L? Octob. 1691 moro Stadgade för Lägers mäl
vem emellan, redan, när 1744 ärs Lag utgafs ,
kunde nedsattas til 40 daler; Och igenom den i
berörde Lag bibehällne möjligheten af Dispenser
är det nu sä wida kommit, at detze äktenffap
hwarken anses för syildiga esser egenteligen förbudna.
I de äldre tider dä öwar Famille för
sig utgjorde ett helt/ och Syffoneöarn merendels
lika mycket umgjngos som Syskon, war grunden
lika til afsky och förbud för äktenskap emellan
de förre som emellan de senare; mml de tidiga anledningartil
otukt somigenombeständigafammanlefnaden
kunde upkomma Denna grund har i anseende
til Spffonebarn uphört, sedan Famisserne begynt
bli mera spridda, och som Opinionen äfwen pä
ofwanberörde satt är mordén beredd til en förändring,
tror Lag - Utskottet sig kunna tillstyrka,
at giftermål emellan Syfkonebarn hädanefter
mä blifwa ovilkorligen tillatne, samt L sammanhang
dermed Bötcrne för Lägers--mål i
denna led nedsättas til likhet med det emellan
oskylda.
Emedan hwarken Naturen esser Lagarne pä
Htt närmar- sätt förbinda nägon til Faderlig
om
-
Den 24 Augusti. L23g
omsorg om sin Makas förra Makas Barn, och
Mosis Skrifter icke förbjuda äktenskap i andra
Swägerlaget, sinner Lag Utskottet, som- ej eller
inser nägvn annan wigtig grund för sädartt förbud
full anledning til'styrka, och mä förbudet i
6 §. 2 Cap. Gifter Mäis Backen uphöra och
straffet pä Lägers- Mäl i de leder hwilka i 9
59 Cap. Misigernings Balken omtalas, äfwenwal
blifwa lika med det för Lägers-Mäl emellan
obeswägrade.
I 2 Cap. 6 §. Giftermäls Balken är äktenskap
owilkorligen förbudit för samma leder i
Swägerskap ä sidone som i skyldskap
Här inträffa ej eller ofwanämnde afseenden
pä upfostran, eller, tidig anledning til otukt; ritan
synes afseende förnämligast böra göras pä
det förtroende, som emellan nära Slägtingar bör
äga rum och hwilket wisierligen pä det högsta
säras genom hor med en flägtinges Maka, Lagutskottet
har wid Lfwerwägande häraf, funnit
at hor inom detza leder wäl i afseende pä det
dermed förbundne skänveliga misibruk af förtroendets
och wänskapens heliga rättigheter, borde
strängare bestraffas, än äktenskaps brott emellan
boswagrade. Men exempel af köns förbindelser
i och för sig sjelfwe inom besia leder, finner
Lag-Utskottet ei wara af sä äfwentyrlig päföljd,
som de hwilka inflyta pä det upwäxande flägtets
Moralitet. Hwarföre Lag Utskottet wäl tror,
at förbuden i besia leder sä mycket häldre skullkunna
i en framtid uphäfwas, som ätskillias
Theologer äro ense der om. at Mosis Lagar, sä
widt de anqä besia leder, icke äro egenteligen Moraliska,
utan blott Police-Lagar för Judissa Na
Ltons^
-
1240 Den 24 Augustt.
tioncn och besia Lagar, som endast sträcka forbudet
ttl äktenskap med Broders och Farbroders
Enia, i en wisi händelse förpligta en efterlcfwande
Broder, at med Brödrens Enka gifta sig.
Men pä de ffäl som ofwan äro anförde och af
respect för Opinionen sinner Lag-Ulffottet betänkeligt
föreflä annan ändring an at det wilker af
Konungens Nådiga tillätelse, som förut warit
förestrifwit wid Syffone barns äktenskap, hädanefter
ma bindas wid giftermål emellan beswägrade
i de leder 5 §., 2 Cap. Giftermäls-Balken
omtalar.
I sammanbang härmed, har ockLag-Utflottet
ansett sig böra föreflä en lindring i straffet
för Lägers Mäl i besia Swägerjkapsleder, sä at
i allmänhet penninge - böter mä aga rum, utom
i de fall, dä den lefwer, genom hwilken Swägerlaget
kommer, samt wid dubbelt hor, sä at
för Lägers-Mal emellan ogifte, i likhet med hwad
förut är stadgadt för Syffonebarn mä hwardera
böta 4o daler; för Lägers-mäl i fästom, den ofäsie
40 daler och den fäste 80 daler: För enfält
hor, när den skyldeman, genom hwilken Swägerffapet
kommer, är död, den ogifte böta 8o och
den gifte mo daler: och böterne i detta fall endast
förwandlas til Fängelse pa watten och bröd.
Men om den genom hwilken Swägerlaget upkommer,
lefwer, straffas den ogifte med 20 och den gifte
med 24 dagars Fängelse wid watten och bröd.
Dubbelt bor i besia leder lärer ej kunna blifwa
swärare än emellan obeswägrade.
Och som, i händelse Lag-Utskottets nn gifna
tilstyrkande antages, desie brott ej kunna räknas
til de gröfre; sä kan Under - Rätts-Utslag
här
-
Den 34 Augustt. 1241.
kärvm gä i fullbordan, utan underställning til
Egwer-Ratt, äfwen som Kyrkopligten mä, såsom
r andra Lägers mäls saker, blifwa enstild.
För öfrigt och som det naturliga närmare
förtroende samt ofta gemensamma interetze hrvilket
äger rum emellan de i ofwanomtaldte leder
skylde eller beswägrade, genom de nu föreflagne
förändringar icke uphöra; finner Lag-Utstottet^
det desia förändringar ej eller böra medföra nägon
ändring i kwad Lagen i i3 och > . Capitlen
Räctegängs-Dalken omIäf emot Domare och
wittnen stadgar.
Enligt hwad nu anfördt äk, stulle säledes
följande Lag förändring äga rum:
I G^stermäls - Balkens 2 Capitel.
3. Syffonebarn mäge taga hwar annan
til äkta, utan at bertil söka Konungens lof.
§. 5. J Swägerlag ä sidone mä man ej titan
Konnngen gtfwer ther lof til, gifta sig med
sin Broders Enka ; Brodersons eller Systersons,
Broders eller Systers Sonesons eller Dottersons
Enka; sin Faderbroders, eller Moderbroders, Fa»
dcrfaders eller Fadermoders, Moderfaders eller
Modermoders Broders Enka; ej eller med sin
aflidne hustrus Syster, hustrus Broders eller
hustrus Systers Dotter eller Dotter Dotter, och
theras afkomma ; hustrus Fader Syster eller Moders
Syster, hustrus Faderfaders eller FaderMo.
ders Syster; hustrus Moderfaders eller Moder
Moders Syster.
Z. 6. I andra Swägerlaget ware ej äkten.
stäp förbudit; Och thp 'mä man bygga äkten»
Andra Land. 57-0 166, 1S7. sta
-
1242 Den 24 Augusti.
skap med sin hustrus Stjuf Moder, eller sin
Stjuf Faders Enka;, sä ock med sin döda Dotters
Mans Enka eller med sin Stjuf-Sons eller
Stjuf-Sons Sons Enka.
I Misigernings-> Balkens f8 Cap.
Lagrar man sitt Syskonbarn, eller then som
förr ägt hans eller hennes Syffonebarn til äkta,
eller eljest häsdat hafwer, bote som för lönjkaläger.
59 Cap.
§. 6. Lägrar man sin aflidna Hustrus SyLer,
sin aflidna hustrus Broders eller Systers
dotter eller sin Broders, sin Faderbroders eller
Moderbroders Enka: eller hafwer qwinna lägersmäl
med sin aflidna mans Broder; eller med sin
aflidna mans Broders eller Systerson, eller med
sin aflidna Systers, Fasters eller Mostersman:
eller lägrar ogift man twänne ogifta Systrar,
eller läter ogift qwinna lägra sig af twänne 0-  gifta Bröder: är ingenthera fäst, bote hwarthera
Fyratio daler. Hr enthera fäst; böte den 0.
fäste 4o den fäste »o daler, och om bägge fäste
äro, hwarthera 80 daler, i brist af böter för-»
wandlas the til Fängelse wid watten och bröd.
§. 7. Begär man enfält hor i thesia Swägerjkaps
leder, sedan den äkta makan, genom
hwilken Swägerlaget kommer, är död, säsom thä
man j sitt andra gifte lägrar sin förra hustrus
ogifta Syster, eller förra hustruns Broders eller
Systers ogifta dotter, sin Broders,Fader-Broders
eller Moderbroders ogifta Enka: eller Enkling
lägrar sin förra hustrus gifta Syster, förra
-
Den 24 August?. iS43
ra kustrus Broders eller Systers gifta dotter sin
afledna Broders Faderbroders eller Moderbrvders
Enka, thä han är för andra gängen
gift: Eller qwinnan i sitt andra gifte läter lägra
sig af sin förra mans ogifta Broder och sä
widare; thä bote tben ogifte daler och then
gifte rro daler, eller forwandlas böterna ther
the brista, til Fängelse wid watten och bröd.
Z. s. Begär man i desta leder enfält hor,
medan then makan lefwer genom hwilken Swägerlaget
kommer, säsom dä man medan hustrun
lefwer, lägrar bennes ogifta Syster, eller hustruns
Broders eller Systers ogifta dotter; eller en ogift
man lägrar sin ännu lefwande Broders,
Faderbroderseller Moderbroders hustru, och sä widare,
thä straffas den ogifte med 20 och den gifte
med 24 dagars Fängelse wid watten och bröd,
säsom the ther icke blott hor och Swägerffaps.
brätt föröfwat, utan ock mera skyldes förtroende
högeligen mistbrukat. Dubbelt hor i thesia leder
straffas med högsta kroppsligt.
§. 9. Häfdar man sin affedna hustrus Stjuf,
moder, eller Stjuf-Sons hustru ; eller sin StjufSons
Enka, eller hafwer qwinna lägers - mät
med sin mans Stjuf-Fader eller Stjuf ModerS
man eller sin mans Stjuf-Moders efterlämnade
man; thä Botes säsom för lönffaläger; Samma
Lag ware om i andra Swägerlaget ä sidone lä.
gersmäl ffer.
I Rättegängs-Bakkens iZ Lap.
§. r. Nu will Kärande eller Swarande
jäfwa Domaren, göre thet beskedliga, och döme
Ds
-
1244 Den 24 Nugusti.
Dommaren, sjelf vm thet jäf; Thesie öro Laga
jäf Om Dommaren är med entbera i tken skyld"
stäp eller Swägerlag, tberr äktenstap esler y dra
Capitlet Giftermäls-Balken antingen owukorligt
förbudit ar, eller ej utan Konungens särskildta
tilständ, sär byggas; sä ock vm han är entheras
Eyskonebarn i skyldskap; eller i andra Swägerlaget
med enthera befryndad i the leder som i
6 §. äberopade Capitlet nämnas: eller är Dommaren
dest wederdelo - man eller uppenbara
vwän; eller äger Dommaren eller hans skyldemän
som nu nämde äro, i then Saken del, eller
kunna de någon synnerlig nytta eller stada tberaf
wänta: eller hafwer han i annan Rätt i samma
Sak Bommare warit, eller förr warit Fullmägtig
tberi, eller wittnat, eller förut säsom Betjent
i nägon Rätt, eller bos Konungens Befallningsbafwande,
nägot sint fattat, som iben i Saken
rörer: eller hafwer han sjelf en lika Sak i
annan Rätt, wet Dommaren, at ett sädant jäf
emot honom är, änthä at Parten ej är ther om
kunnig; träde sjelfmant frän Rätten. Stockholm
den 12 Augusti iM.
Pä Högloft. Ridderstolpe! och Adelns Ledamöters
wägnar.
kl. k'. 8 t r ö m l e ! t.
Pä HZgwördige Presterskapets Ledamö.
ters wägnar.
OIo t L j u r b ij c k.
Pä Högtärade Borgerskapets Ledamöters
wägnar.
?. kl. 6 r e v e § m ii b I.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar.
kelter Jernström.
Jobsn kkolmberxsson.
Tran,
Den 24 Augustt. 1245
Transumt af Protocollet hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utskott den
12 Augusti 1809.
Til Justering uplästes det Förslag til Betänkande,
svin Utskottets Beredning afgifwit i
anledning af Herr Justitie-Rädet von 8croi<irKjr
Memorial,om wisteförbudnaskyld-och Ewägerffapsleder'
hwilketBetänkande af Utffottets fläste Ledamöter
bifölls; Dock yttrade Herr Biskopen Doctor
t;ju! klick, i afseende pä bibehällandet af 3
§. uti 2 Capitlet Giftermäls - Balken, följande
författade skrifteliga mening.
En Rätt, at innan behörig Dommare sig
öfwer Lagens tillämpning wid förekommande fall
i Laga ordning utlätit för detta fall uphäfwa
kraft och werkön, är efter min oförgripeliga
mening, en tanka icke gärna förenlig med begrepp
om Lagens ändamäl och samhäls-Ordning, uttur
detta begrepp synas Rongl. päbudrt om
Sclic tantcf den Z October 1'23, Kongl. Brefwet
i Kongl. Can eliets Bref den 25 September
175^, Kongl Kungörelsen den 11 Maij 1772
och 1774 wara ursprungen. Hwarje man äger
at eftcrgifwa sto Rätt allenast det icke sker med
tredje Mans försäng; I följe bwaraf och all
den stund beskrifwen Lag är stadgad för z:dje
Mans eller sambällets-Rätt, och denna Lag är anförtrodd
wederbörande Dommare at skipa will
det synas, som en Dispensation i den samma,
utan at Dommarens ätgärd föregätt, wore föga
annat, än ett uphäfwande af denna Lag. Thet
icke rätt och skäl är, thet kan icke heller wara
Lag. Lör the skäl som Lagen hafwer med
fig, gillas hon; alla Lagar skola wara sädana,
1246 Oen 24 Augusts.
at -e tjena ti! det meniga bästa; therfZre thst
Lagen bl>swer st'»ö.'1rg, 5a är det icke mer Lag/
ritan olag och bör aflägga.-;.
Ingen Lag r egenskap af Lag, kan säledes
tänkas, sam icke i sin tillämpning angär tredje
Mans rätt eller samhällets. Är Lagen äler
sädan, at den icke angär denna Rätt, dä tjenar
ben icke eller til det meniga bästa och bör
asiäggas.
Ännu flere skäl emot ifrägawarande Dilpensions
Ratt. De Medborgare, som kunde besinna
sig i de mast trängande behof at densamma
fä begagna , skulle sannolikt minst ätkomma den.
na fordel, den fattigare arbetande, f-erran frän
Hufwudstadeu wistande delen af Rikets barn,
hafwa hwarken kännedom, medel eller mod at
framtränga til Tlronen, Domstolen är dem närmare
c ch mera tilgänaclig. Den föreflagne wägen
til Högsta Maqttn were för den talrikaste
klasien af Undersätare mera swär och tilstängd:
Och wädan at igenom anseende slägt och wairner,
mä hända äfwcn genom penningar, pä de
mäst aflägsna biwagar synnerliga
möjligen kunde bewärkas, af den ffadcligaste inflntclse
pä tredje mans Rätt samt Menighetens
tänkesätt och seder, förekommer uppenbart afffräckande.
Lagar rörande äktenskap, detta första Samfund
i werlden och grundwalen för alla, äro med
all Samhälls Ordning, sä innerlige-'förenade, at
de utgöra liksom hjertbladet och lifspiran af denna
skönaste, genom menniska - omsorg updragna
mäpt som kallas Medborgerligt samhälle, Land
Den 24 Augusts. 1247
och Rike: desse Lagar böra icke säledes utan yttersta
warsamhet, widroras Lil ändring och
rubbning.
Wära Lagar i detta ämnet antägne af de
mast byfsade kända folkslag böra äga den fördelag'
tiga tanka för sig at de äro ofränfliteligen grundade
i mennistans och samhällens ursprunqcliga Natur
sä wäl uti Phpsista som Moraliska hänseenden
, m n kanner huru kloke hushällare pä fin
jord, gärna Lid efter annan blanda och ombyta
utsäde samt pä samma satt söka underhälla och
förbättra godheten af sin afwel, sin Ladugärd;
De Moraliska och Politiska skäl til de förbud 2
Capitlet 5 tz. Giftermäls-Balken innehäkcr, hwilka
sedlighet, sundhetslära och National-hushällning
sjelfmandt ärbjuda, äro sä uppenbara, aF
jag med de samma icke bor uppehälle».
Lät ock wara at dessa grunder i sakens föränderliga
natur icke moro för band, sä är likwäl
hela den fördärfwade Allmänheten i den öfwertygelse,
at sä är, och at äktenskap i dessa forbudna
leder är en stor afwikelse frän ratt och
sedlighet, positiva Lagar och Regenters Handlingar
utan uppenbar objectiv grund förmä aldrig
ihwarken bota eller skapa förbindelsen i Garnwetrt:
man känner den olyckeliga wärkan af de
Författningar, hwilka omkring Zo är sedan stadgades
til förekommande af Barnamord ; och hwilka
Lagstiftaren hittils funnit rädUgt at icke ändra
af frugtan at förorsaka ett wärre ondt, ingen
mä kalla denna Allmänhetens öfwertygelse
en fordom, sä wida alla utan egen pröfning och
utan insedde skäl antagne satser, äfwen de mäst
wälgörande, icke stola fä namn af fördöma--:
werl
-
1248 Den 24 Augusti.
iver!den styrd af exempel och fördomar: och jag
skulle anse för en förgripelse emot Majestätet,
den önskan inom mig, at se i best Magt en
rättighet, at omedelbart Dispensera Lag at för
nägon Dest handling möjeligen kunna falla i en
Allmänhets omdöme, det at hafwa tillätit sig
ett Beslut emot Naturens och Sedlighetens Lag.
Ett af twänne stall i sädant fall, hända: antingen
stall Konungens Majestät eller Lagens
som intetdera bör, i Folkets tankar förlora, och
elt förstörande Sedeförderf inbryta. Lpckeliga
äktenskap skulle blifwa mer och mer sällsynta;
hägen för detta heliga band förswinna: böje!,
sen förnöjas pä bwad sätt som hälst, Staten
blifwa Folkfattig och wanmägtig.
I öfrigt anförde Herr Borgmästar karkman
, at hwad anginge Projcctet detsamma jäf
af styldstap och Swägerlag, som enligt iz Cap.
i §. och i / Cap. 7 §. Rättegängs-Balken, emot
Domare och wittnen hittils warit stadgadt,
äfwen mätte hädanefter fortfara, oagtadt äktenskap
uti flere af de tilförene förbudne leder blifwit
anwtt tilläteligt, sä funne Herr Borgmä.
siaren för sin del, at när en '"ä beskaffad slägtstäp
icke ligger i wägen för Gif^ mäls - ingäende,
borde den ej eller blifwa ymderlig wid
wittnesmäl, och Domares befattningar, häldst
det ostridigt were af största wigt, i afseende pä
Parters wälfärd och brotts uptackande, at den
jäfsanledning tvär Lag häraf medgifwer, in
strän
-
D n 24 Augusti.
1249
ffränkes i sä stor mohn, som med sedlighet och
god ordning stär at förena. Stockholm ut
supra.
Lx ?rotocoI!o,
Kl. 14. lvosbocio.
Lades pä Bordet.
Uplästes:
Riksens Högloft. Ständers Larmskotts
Betänkande, i anledning af Herr Justitiä-Rädet
och Riddaren von ä>rroIvines
hos Högloft. Riddcrffapet och
Adeln ingifna och til Utskottet Remitterade
Memorial, angående an- -  ändring i Lagens stadgande uti g:dje
Cap. io §. Giftermåls - Balken om
häsdande under äkkenstaps lSste.
Den ringa aktning, som ätföljer en qwinna
dä hon utom äktenskap blifwit hafdad, mäste
af Lagstiftaren anses höra til de yttrande af
Opinionen, hwilka han längt ifrän at förswaga
twärtom bör bibehålla och stärka.
Ehuru denna förlust uti aktning är ett
wäl förtjent och naturligt straff för gwinnor,
som antingen nedlätit sig til vädel sinlighet eller
i naturs - driften förestält sig ett medel til
bsiafsigters minnande; kan man icke undgä anmärka
at sädant nägon gäng kan träffa en offyldig,
som, i förlitande pä en mans redlighet
och löfte, trott sig i honom finna den som hon
1250
Den 24 Augusti.
för altid skulle tilhöra, men icke känt, eller, drifwen
af sitt hjertås ädlare behof, icke besinnat
nödwändigheten af de Formaliteter, hwilka til
ett äktenskaps ärkännande inför yttre Ratt
erfordras. Om hon i detta hopp af honom
swikes; ar hon sä mycket mera beklagansward,
som hon hwilken genom sitt köns egna söre,
ställnings-sätt sammansmält med honom til en
»varelse, nu icke allenast finner sig lika som sii.
ten ifrän sig sjelf , uphöra at wara hwad hon
ivar och enligt sin bestämmelse borde wara; ritan
ork, derest listigheten af denna ädlare smärta
en gäng förswagas, mäste se sig, genom All,
mänhetens ringa aktning nästan beröfwad alt
hopp at, genom en ny ädel förening fä upfylla
sin bestämmelse. Hennes förlust är derföre af
den egenskap at förföraren icke kan gifwa hen,
ne fullkomlig uprättelse genom annat, än ett
offentligt och i Lagarne ärkandt äktenskap, förenadt
med de tänkesätt och det bemötande, som
trl ett Moraliskt äktenskap hörer.
Härpä har Lagstiftaren i 5 Cap. 10 §.
G. V. i likhet med Kyrko-Lagcns rä Cap. 11
§., baft afseende, dä det stadgas, häfdar man
grvmna under äktenskaps - läske, ta skall man
taga hyrine til äkta. Lag-Mskottet, som pä ostvan
anförde grunder, ärkänner detta för ett
Bud, hwilket Lagstiftaren såsom ett ideal bör
hafwa för ögonen, har dock därjemte öfwerwägat
at, lika som i allmänhet, icke alla sedelärans
kraf kunna förwandlas Lil Rätts Regler ,
hwilkas i agltagands i det yttre, utan afften
-
Den 24 Augusts. 1261
de pä handlingens inre halt, mä genom Iwäng
ästadkommas, sä möta ock wid en sädan förwandling
af nyss anförda Sede. bud ätskilliga
swärigheter.
Den första blir frägan om bewisen när
lägersmannen nekar sitt löfte, som en häfdad
gwinna xasiär honoin hafwa gifwit. Dä ej en
Laglig trolofning förutgätt, strider det nästan
emot'sakeus natur, at den händelse, hwarpä
gwinnan grundar sitt påstående statt med wittnen
kunna bewisas: och det betänkeligaste är,
at om wittncn nägon gäng stnlle wara at Lilga,
gifwcr just den omständigheten en stor presumtion
om bristande blygsamhet och om listig
tilstälning, som strider emot den ädelhet, hwilken
kunde göra henne berättigad til den uprättelse
hon söker; hwaraf stulle följa, at den Lag,
som i dessa händelser, är just der den, enligt
dess grund och afsigt. icke borde anmändas.
Warjemäls-Ed, pä ofta nog swaga anledningar,
är den wanliga utwägen at weckla sig ur
denna swärighet; men i en sak af sa wigtiq
päföljd, som ett twunget äktenstap, är denna Ed
nästan sä wädlig, som i saker hwilka ä lif eller
ära gä, serdeles hos den, som warit nog samwetslös
at pä detta sätt swika en god ostyldig
qwinna, näpeligen kan presumcras nägon sann
tänsta af ara och dygd.
Men om ock bewisning wore möjelig, beledsagad
af sädana omständigheter hwarigcnom Let
blcfwe sannolikt at gwinnan icke sjelf oblygt
och lisieligen beredt händelserna; eller om ock
m-ri
-
1252 Den 24 Augusti.
mannen kilskär sitt löfte, men wägrar at offtnteligen
nied henne ingä i äktenskap, utan annat
ffäl, än at han wid lugnare eflersinande, icke
kan godkänna hwad han af öfwerilnmg och under
en blind, af qwinnan icke okänd patzionlofwat;
sä upkonnner harwid
20 Den anmärkning, at hennes förlitande
pä et lösligt löfte i en sä wigtig fak synes wittna
om en lättsinnighet som gifwer misitanka e«
mot ädelhet i hennes böjelser, som til en Moralist
äktenstaps förening hörer, hwarförutan
Z o Den Lag som tillägger ett sa lösligt läs.
te en lika werkan med en välbetänkt ordentelig
Fästning, stäligen stulle kunna tilwims, at icke
allenast i allmänhet fela emot den eljest följda
rätts-grundsatts, enligt bwilken wigtiga Cvntractcr
icke böra nredföra Civila folcher. Ulan at wara
beledsagade af sädane Sollenniteter, som, jemte
det de gjöra bewisningen lätt, äfwen wid sjelfum
afflutandet pänunnä om ärendets wigt och
förekomma öfwerilnmg; utan ock i synnerhet i
detta ärende wara lncon8egu-;i,t, enär den eljest,
och det med skäl, förordnat wid äktenstaps förbindelser
wista större högtidligheter, än wid andra
aftal, bärwiv förtjenar det ock
4:o Upmärksambet, at formaliteter i allmänhet
medföra nytta, dä mcnnistorna derigenom i
nägot wistt nödgas i agttaga bestämda Reglor
och wänjas wid klok eftertanka, hwilke uti alla
Handlingar bör leda deras steg, och dä det är
en gifwen sak at qwinmcköneks förädling har den
största och mäst wärkande inflytelse pä hela männistvstägtes
'ede^ förbättring-, sä är det witzerligen
af wigt. at desia wänjas wid eftertanka,
Regelbundenhet och Laglydnad, och framföralt icke
af Lagarna fä anledning at blott wid stna behag
fästa hoppet för sine afsigter. Pä
ven 24 Augusti. L2gs
Pä sädane betänkligheter och sä gordt nägot
afseende, dä en beblandelse, som värdigt enLaglig
Fästning, eller hwarpä Kyrkotagning säsom
fasteqwinna fölgt blifwit förklarad för ett redan
eristerande äktenskap, uran at DommawnS
ullätande derom were nägoe wäsen.stigt; men
deremot häfdandet under ett lösligt äktenskapslöfte,
sä mycket mindre ansetts constiruera et äktenskap,
som det blifwit lämnadt i gwinnans wal
at pästä eller eftergiswa sin rätt.
Ifrän denna efter Lag Utskottets tanka, wista
princip synes dock Lagstiftaren äfwen afwikit, dä
tillika blifwit, stadgadt at, sedan Dommaren förklarat
löftet för fast, skulle äfwen deraf gwinnan
bindas och förlora den frihet hon förut ägde,
at sin rätt eftergiswa, och oä barn af en sä
lättsinig förening, enliat 2 §. 8 Cay. Mrfda-Balkcn
fatt rättig' et til Arf, säsom barn af Lag.
gjrto säng, i betraktande häraf och dä Kongl.
Förordningen af den sZ Justi 1755, som bjuder,
at med watten och bröds strafftwinga sa lösligen
förbundna personer til wigsel, synes stridande
emot äktenskapets - begrep och ändamäl, förestår
Lagutskottet, som tillika inser nödwändigheten
af näpst för en man hwilken äfwanbeffrifne swek
begär, det mätte af upbäfwande af nystnemnde
Förordning, samt ändring i ro Z. ?> Cap. Gif.
termäls-Balken och 2 Z. 8 Cap. Ärfda-Balken,
följande stadgas: ^
Dä lägersmäl ffett blott med äktenskapslöfte,
utan trolofning, efterät tillkommen tilsägelse
af äktenskap, eller Kyrkotagning säsom
fästqwinna, mä det wäl til ej emot enderas wilja,
anses bindande til wigsel, utan begge Böta säsom
förIönskaläger,menlägersmännenIutan hjelp
til det oägta barnets föda och upfostran, af sin
dä warande eller framdeles ärhällande Egendom,
hwar
-
1264 Den 24 Augusti.
hwarom 8 Cap. 7 §. Ärfda- Balken Stadgar,
dömas at i mähn af dctz egne samt af qwinnans
fränd och wilkor til henne answara nä.
gon afgift som Rätten skälig finner, och hwitken
mä antingen i ett för alt, efter skeende förening
, eller vek ärligen utgä, sä lange qwin.
nan blir ogift och genom lägersmål med annan
person sig ej förbrpter. Stockholm den
19 Augusti 1809.
Pä Högl. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
wägnar.
H. 8 t r ö m k e l t.
Pä Högwördrge Preste-Ständets Ledamöters
wägnar.
Olok Bjurbäck.
Pä Högtär. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar.
?. 14. 6 r e v e 8 m u d l.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar.
katter fernström.
^obLN tkolmbergsson.
kades pä bordel.
Upläsies:
Riksens Högloft. Ständers Lag.Utskotts
Betänkande, om äktenskaps - skilnad,
gifwit i anledning af Herr Justitiä
Rädet och Riddaren von 8trokirK.s
hos Högloft. Ridderffapet och Adeln ingis
-
Oen 24 Augusti. i255
gifna och til Utskottet remitterade Me
moria!.
Enligt Sedeläran och Religions begrepp
bör köns- driften tilfredsställas endast i äktenffap,
det will säga en emellan man och qwinna
träffad fullkomlig förening, til hwars »väsende
hörer at Makarna anse den ouplöslig vehl
enlighet med en sädan föreställning inrätta be.
la deras sammanlefnad. Dä om all annan för.
ädling begynner och faller med denna, sä at
der de härmed i gemenffap stäende goda seder
äro goda, der bibehålla sig och förbättras de
öfrige, men der de förra förderfwas, der nedsjunka
menniskorna mer och mer til brutalitet;
och derförswinna efter hand, alla godasederoch
samhättsdpgder; sä är äktenskapet för samwetet
ett föremäl, hwars helgd bör genom alla de
tjenliga medel, som stä i Lagens magt befästas,
härtil hörer, at Staten uti alla offenteliga förfaranden
wisar aktning för denna förening:
At den sä midt möjligt är, undwiker sädana
Inrättningar, ywarigenom människor äro twung,
na at lefwa ogifta: at den häller älderdomen
i »vördnad, at den deremot ej gifwer »vigt och
anseende ät ben alder, der sinligheten är rädande
och i allmänhet ej ät dem, som wid hwad
älder som hälst äro kände för löshet i Seder:
at den med äktenskapliga offenteligen kända förbindelser,
förenar wiHa Borgerliga förmäner, at
den täger kännedom om affiutade äktenskap och
detta ändamäl förbinder deras ingäende med
imponerande högtidligheter och förnämligast wi.
r2z6
Den 24 Augusti.
sak sin aktning för de äktenskap, som, med Reiigionens-band
helgade, gifwa p^-sumcinnom Mo.
kaliff ädelhet hos makarne: a t den deremot med
tjenlig näpst anser dem, som ej refpeelera sine
eller andras yttre äktenskaps förbindelser; samt
at den icke hindrar utan fast iner upmuntrar
den Philosvphi, som bestämmer och renar de
naturliga begreppen om sedlighet.
Dä Lagstiftaren iakttagit alt detta, kan
han hoppas at til samma ändamål bidraga derigenom,
at han ej utan de wigtigaste ffältUiäter
dem som offenteligen tilkännagifwa deras
förenings upbörande. Men ej mä Lagstiftningen
, utan at iakttaga de förut anförda Reglvr,
läta altsammans bero pä sistnämnde alfwarsambet,
ej eller denna driftvas til den höjd,
at äktenskapet som är ett pä förmägan grundadt
och deraf beroende moralifftband mä genom phy.
siffi troäng förändra sin natur.
Det är denna alftvarsamhct som wär Lag
äsyftat, dä den warit svarsam pä gillade orsaker
til äktcnffaps-ffilnad, och icke antagit andra
såsom gällande, än hor begangit under
äktenffapct, af den ena makan, lägersmål af
qwinnan begängit och af mannen okändt före
äktenffapct, onffefullt öfwcrgifwande, samt det
bedrägeri, dä den ena makan genom upgiftvanLe
af orätt namn och ständ eller förtigande af
wanförhet och smittosam obotelig sjukdom, ästadkommit
en förening, som den andra makan,
i hän.
,25?
Den 24 Augusts. 1873
i händelse af kunskap, därom, präsumeras icke
hafwa welat samtycka.
Lag. Utskottet som inser, at Lagstiftaren
förut kan til en sädan inskränkning haft goda
skäl, har dock derjemte öfwerwägat, at wilkoret
för den Moraliska förening, som utgör äktenskapet
, är inbördes agtning, och at enär
den samma förswunnit, har äktenskapet således
i makarnas inre känsla och medwetande redan
uphördt, om ock yttre skenet af den förra förbindelsen
bibehälles. Utskottet har derföre trott,
at sädane af den ena makan begänqna brott
som hos den andra, om hon har nägon känsla
för det ädla och rätta, störa denna nödwänoiga
aktning, böra anses för giltiga skäl för den
senare at söka och winna skilnad frän ett band,
hwars bibehällande i det yttre mera skulle wärka
emot, än befordra renhet i seder. Och som
agtning för ett foremäl som saknar förnuft är
otänkbar; har ock Lag - Utskottet trott sig böra
hafwa afseende pä den tilfälliqa omständighet,
dä deuena makan fallit i galenskap, utan sannolikt
hopp om bättring, häldst äktenskapets
skyldiga ändamäl derigenom förfelas.
Pä sädana grunder tilstyrker säledes Lagutskottet,
at, utom i de fall Lagen förut medgifwer,
skilnad mä pä den ena makans begäran
äfwen tillätas i följande, nemligen.
i-.o När den andra makan blifwit dömd
pä lifstid til fängelse eller Landsflpgt,
Andra Bandet k?:o 153, iSg.
1SZ8 Den 24 August!.
L:o När han blifwit dömd för fullt upsät
Lil tidelag.
3:0 När han genom Laga kraft wunnen
Dorn blifwit til lifs - eller ärans förlust skyldig
känd änskönt, genom Kongl. Nåd, dödsstraffet
skulle blifwit efiergifwit eller äran återskänkt.
4:o När han blifwit wid Domstol förwunnen
at hafwa stämplat eller anstält wärkeligt
försåt för den andra makans lif, samt stuteligen:
5:0
När han rakat falla i wärkelig galenskap,
som enligt säkra bewis warat uti fulla
twä är och, enligt behörig Läkares intyg,
förhoppning ej är om den wanfinniges äterställande
til hälsan.
Som den hwilkcn genom de i fyra första
puncterne nämnde brott gifwit anledning
til äktenskaps. skilnad icke bör mera än den,
som äktenskapet med hor eller onskefullt öfwergifwande
brutit, wara frän öfrige Laglige följder
af sin brottslighet befriad, sä tilstyrkes widare,
at i de tre första händelser, mä om giftorätt,
morgongäfwa, annat giftes - ingäende,
samt barnens wärdande; gälla hwad Lagen k
is Capit. i, 8, 3 §. §. Giftermäls - Balken
stadgar om then, som genom hor förorsakat
skilnad, samt at i 4:de fallet, eller dä nägon
stämplat eller lagt wärkeligt försät för sin makas
-
Den 24 Augusti. L25g
kas lif, ma med Ägendomen förfaras efter s:te
Z. i samma Capit., men at däremot dä galen,
stav gifwit orsak til skillnads sökande, hwardera
makan mä wid sin Lagliga rätt bibehällas.
Men dä den, som efter ärhällen kundffap
om sin makas brott, ändock en längre tid fortfar
at med honom eller henne i äktenffaps-förening
förblifwa, gifwer emot sig den skäliga
förmodan, at han icke för sjelfwa brottets ffuld
fattat afffy för Personen, och at han säledes
af andra möjligen mindre wigtiga skäl will skiljas,
tror Lag-Utstottet en witz tid böra fastställas,
innom hwilken i de fyra första händelser
ansökning om skillnad göras mä: Och förestäs
derföre, at när nägon gift Person blifwit
dömd för ofwanomförmäldte brott, mä Konungens
Befallningshafvande, när Utslaget Lil
honom kommit, ofördröjeligen läka det för den
oskyldiga makan upläsas, och en bestyrkt afskrift
honom eller henne tilställas, samt deröfwer
taga Betyg, hwilket Konungens Befallningshafwande
genast afsänder til Dommaren,
hwarunder den offyldiga makan i thy mäl lyder,
och ware denna maka owilkorligen pligtig,
innom 2:ne mänader ifrän det den af Ukflaget
salunda ärhällit del, emot Bewis ingiftva
Utstaget jemte ffriftelig Ansökning om skillnad,
i Staden til Domaren och pä Landel til
Pastor i Församlingen eller den hans Ämbete
företräder, hwilken senare ffyndesammeligen insänder
Ansökningen jemte Utstaget kil Domma
-
1260 Den 24 Augusti.
ren, som därefter bor at pä Parterne utfärda
Kallelse och med Mälet Lagligen förfara.
Försummar makan denna tid utan Laga
förfall, eller sinnes at den, sedan Utslaget sälunda
meddcldtcs, haft Sänglag med den brottsliga,
dä mä äktenskaps, skillnad ej bifallas.
I afseende pä de i Memorialet för öfrigt
säsom anledningar til skillnads sökan nämnde
spö- och ris eller bestämd tids fängelse-straff,
slöseri, dryckenskap, wäldsamt sinnelag och dylikt,
finner Lag-Utskottet icke wara stridande ernot
Lagens sanna afsigter och ändamäl, attil,
styrka det i fall uti något serskildt Mäl synnerligt
wigtiga och ömmande skäl skulle före.
komma, Mälet kunde med bifogad och styrkt
upgift af alla desi omständigheter, samt Betyg
vm föxutgängna Lagliga warnings-grader, blifwa
genom underdäning Ansökning anmäldt hos
Kongl. Maj:t, som efter högsta Domstolens hörande,
täcktes i Stats-Rädet dest Höga Beslut
fatta. Stockholm den 10 Augusti 1309.
Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamo»
ters wägnar.
kl. k. 8tr örnfelt.
Pä Högwörd. Preste - Ståndets Ledamöters
wägnar.
Olof LjurkLck.
Pä Högtärade Borgare. Ständets Ledamöters
wägnar.
k, II. L r e v s s m L k l»
Pä
Den 24 August». 1261
Pä Hederwärda Bonde- StändetS Ledamöters
wägnar.
ketts» fernström.
^oli.
Utdrag af Rikets Högloft. Ständers
LacuMftotts Protoevll, hällit den i9
Augustt 1809.
S. D. Wid nu in Plena företagen Justering
af Beredningens Betänkande, angäende
föreslagen ändring af o §. i z Capit. Giftern>äls'Valken,
samt 2:dra §. i 8 Capit. ÄrfdaBalken
ock Kongl. Förordningen den 25 Julik
1755, rörande häfvande under Äktenskaps-löfte,
yttrade Herr Prosten ^lrlsceät i afseende pä
den uti samma Betänkande Projecterade utwäg
för cn ffillnadö-Sökande maka i upgifna händelser,
at fä aflämna den brottsliga makans som
hos Kyrkoherden i Församlingen eller den hans
Ämbete förestär, hwilken dä ffulle emottaga och
öfversända dem til Domhafwanden i Orten,
sig wara af den ffilgagtiga tanka, at enär r
alla siags Rättegängar den ordning wore gifwen
ej mindre för Publique Actorer, än enffilde
Kärande af hwad Ständ och wilkor
som häldst, at de borde directe föredraga sitt
ärende hos. Dommaren Lil erhällande af Kallelse
ä motparten, och omförmäldte Mäl ej kunde
anses pä ett sä egit och närmare sätt röra det
allmänna, at de, med undantag frän alla andra
-
is6s Dm 24 Augusti.
dra borde äläggas en särskild Ämbetsmanna- .
omsorg i synnerhet ber skillnads- sökandet icke
kunde suponeras allenast upstä ibland sädant
folk, som wore oförmöget til egna angelägenheters
besörjande, utan äfwen bland Personer,
hwilka agde tilfälle, at bäve genom budstickning
och säker Postwäg fortskaffa sina Handlingar
, för hwilkas mindre ofelbara och stynLesamma
ankomst til Domhafwanden pä öm- >
fade wistelse.orter, Kprkoberdeu icke syntes beHZfwa
äfwentyra, tilwitelse eller i Rättegängen
inblandas kun-de Herr Prosten, utan minsta
afseende ä beswäret i en sadan handräckning,
som troligen gansta sällan komme at päkallas,
för sin del icke instämma uti Utskottets Betänkande,
sä midt det tilstyrkte förpligttandet för
Kyrkoherdarne, at betjent. Äklenstaps-skillnads ,
sökande med deras Documenters afsändande til
Domhafwanden, hwarom de sjelfwa borde draga
försorg, eller ock, der sädan utwäg för en
del Sökande syntes swär, detze kunde fä lämna
Documenterne Lil närmaste Krono-Betjent, som
en flik ätgärd närmare tilhörde. — Och skulle
Utdrag af Protokollet bifogas Utskottets Betänkande,
In käern krotocolli,
Lv. Urooms.
Zades pä bordet.
Up
-
Den 24 Augusti , L26Z
Uplästes:
Riksens Höglofi. Ständers Lag-UtskottS
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen
d-Ij!330N i Jons
bol
hos det Hederwärda Bonde-Ständer
ingifna och derifrän Lil Utffottgt
remitterade Memorial, angäende ändring
i Lagens stadgande i 27 Cap.
3 §. Äyggninge - Balken om 20 ak
nars artig Taktäckning.
Wid öfwerwägande af Lagens föreskrift,
har Lag-Utskottet funnit, at, til Husens bewarande
ifrän röta, är högst nödigt at bristfälliga
tak, icke blott tik et bestämdt alnetal, utan
öfwer alt der felagtighet finnes, ffyndesammeligen
iständsättas, sä at, i afseende pä behofwet,
det i Lagens anförda rum faststaldta alnetal,
stundom kan wara för högt, stundom
för litet: samt at, i den händelse dä en Landtbo
emottager Husen med bristfällighet ä tak,
bör kostnaden til takens första iständsättande af
Jordägaren bestridas, och Reparations-skyldigheten
sedan efter behoftvet äligga äboen, som
äger at den skyndesammelrgen wärkställa, ehwad
bristfälligheterna under hans tid blifwa större
eller mindre, eller, i annat fall, wid afflyttandet
betala kostnaden för de dä befindteliga brister,
sä wida de icke upkommit af wädeliga eller
sädana händelser som i dylik egenskap rätteligen
böra anses. Och som det pä tilfälligheter
beror, huru stor brist upkommer, och i föl
-
1264 Den 24 Augusts.
je deraf huru stor tak - täckning hwarje är pä
ett Hemman kan behöfwas; föresiär Lag - Utstöttet,
pä de grunder Kongl. Husesyns-och Bo.
ställs - Ordningarne. redan antagit, at Lagens
Påbud om Lo alnars ärlig tak-täckning mä
uphäfwas och blott i allmänhet stadgas:
At Äbo bor answara för alla bristfällig,
beter ä taken, sä wäl ä de Hus han enligt sin
skyldighet, sjelf upbygt, som dem ban wid
tilträdandet emottagit, dock för de sednare cn.
dast i det fall dä taken därä wid tilträdandet
warit i full godt ständ eller betalning för de.
ras iständsaktande af Jordägaren ärlagd; och
skytte Jordägaren sig sjelf, om han wid tillra,
det icke lätit taken Lagligen syna. Stockholm
Len 11 Augusti i809.
Pä Högl. Ridderffaxet och Adelns Ledamöters
wägnar.
n. k. 8trörnlelt.
Pä Högwordlge Preste-Ständets Ledamöters
wägnar.
O 1 0 k L j u r b L c Ii.
Pä Högtär Borgare. Ständets Ledamöters
wägnar.
I'. II. 6 1 L V e 8 IN n b I.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar.
better ^6in8tröm.
polian Holmbergson.
Lades pä bordet.
Up
-
Den 24 Augusts. 126S
Uplästes:
Rikfins Hoglofl. Ständerö Lag-Utffotts
Betänkande i anledning af Riksdagsinannen
Nilssons t ^rNsbol
bos det Hederwärda Bonde- Ständet
in^isna och til Ntssvttet remitterade
Memorial, sä wäl om Akers läggande
i Linda; ärlig D-kning och hägnad,
four om urwldgande ti! andra
Io- d-ägare, af dc i 8 §. 27 <Lap.
Lyggninga Balken erä!se-^e>nman
tillagda Aätt-gheter.
Lagutskottet har öfwcrwägat de i ofwan,
anförda Memorial gjorda Förstaq sä wäl i:mo
>. om uphe swande af Lagens föreskrifter i 2? Cap.
4 §. samt 6 Cay. r, 2 §. Z. Vygqninga-Balken,
angäende Akers läggande i Linda, ärlig
dikning och hägnad, som S:o At hwarje Jord.
ägare af nägot til Landtbo nplätit Hemman mä
fä äga sädan rättighet som ofivanäberopade 8
§. i 2? Cap. Bpggninga-Ballen tillagt Fräl«
se-Hemman.
Men i anseende til de missbruk, som kun.
de af Förslagets antagande följa dä en mindre
idog och omtänksam Äbo ^ lätteligen skulle
taga sig anledning at läta Äaor wanhäfdas,
samt hägnaden lil Ägarens skada efter hand
förfalla, finner Lag-Utskottet Betänkligt lillkyrka
nägon ändring i bwad Lagen virr Äker, stängsel,
och dikning pä goda stal stadgar.
Och
Den 24 Augustt. 1266
Och hwad stadgandet i 8 §. 27 Capit.
Byggninga-Balken angär, sä, emedan det i
wista afseende!! gör Jord- ägaren til Dammare
i egen sak och i alla fall, vin ock Aboen blefwe
rättwist behandlad, han dock swärligen bör
förmodas derom äga full öfwcrtpgelse; hwarföre
och Högloft. Ridderskapet och Adeln ä denna
Riksdag en sädan rättighet i det hufwudsakeliga
sig afsagt; finner Lag-Utffottet, at a
npgifna Förstaget i den delen nägot afseende
ej ffäligen mä göras Stockholm den 11 Augusti
iLov.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns Ledamöters
magnar.
14. k. 8 t r ö m t e l t.
Pä Högwördige Presterskapets Ledamöters
w äg nar.
« OlokLjurbiick.
Pä Högtärade Borgerssapets Ledamöters
wägnar. -
k. 14. 6 r e v e s m ii b 1.
Pä Hederwärda Bonde-Ståndets Ledamöters
wägnar.
ket ter Jernström.
JoliLN Holmlzergson.
Ridderskapet och Adeln ätftildes kl. 2.
In llclem krotocolli,
A. 6. Lilverstolxe.
Män
-
Den 28 Augustt. ir6?
Mändagcn dm 28 Augusti.
rienum klockan §12 förmiddagen.
Föredrogs följande:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition til
Riksens Ständer angäende Bränwins
Bränningen: Gifwcn Stockholms
Slott den 28 Augusti 1809.
Hos Kongl. Maj:t har fräga npstätt om
icke sedan Riket blifwit med en ymnig ärwäxt
wälsignadt och Sädesbergningen redan til en
del lyckligen för sig gatt, Bränwins-Bränningen
borde, i enlighet med Riksens Ständers
Beslut wid 1800 ars Riksdag och Kongl. Maj:ts
derpä grundade Nädiga Förordning af den iZ
Juni: samma är, ifrän och med den i nästkommande
Oetober tillätas. Kongl. Maj:t* har
funnit det för Jordbrukaren blifwa nyttigt och
angeläget, at sälunda fä anwända nägon del
af den förwäntad>rika grödan til en nödwändighetsmara,
hwaraf hittils, under loppet-af
inncwarande är, införseln ifrän Utrikes orter,
i anseende til befarad Spannemälsbrist warit
tilläten; men som uti 60 §. af den utaf Kongl.
Maj:t och Riksens Ständer den 6 sistledne Junit
faststälde Regeringsform det blifwit förklaradt,
at ibland de Bcwillnings-artiklar, hwarom
Riksens Ständer wid hwarje Riksdag ägde
at förordna, skulle äfwen räknas Husbehofs
brä»-
-
1263 Den 23 Augustd
brärweri-medlen, och i följe häraf nägon förändring
i de ofwannämnde Författningar om Bränwins.
Bränningen möjligen kunne komma at tiga
rum; sä har Kongl. Maj:t ansett lämpeligt
at til Riksens Ständer öfwerläm.na afgörandet
af berörde fräga, förwäntade sig Kongl. Maj:t,
at Riksens Ständer lära med den skyndsamhet,
som omständigheterna fordra, antingen i allmänhet
fastställa huru med Bränwins-Bränningen
framdeles förhällas mä, eller, i fall de framtida
wilkorcn härwid icke genast kunde oföränderlige»
bestämmas, åtminstone tills widare stad.
ga dem, under hwilka en sädan Bränning nu
snart mä kunna tillätas. Kongl. Maj:t förblifwer
Riksens Ständer med all Kongl. Näd
och ynnest wälbewägen. Ut supra.
c ^ k i,.
I-ILN8 Mrt2.
Ridderssapet och Adeln besiöt remittera
denna Kongl. Proposition först til Allmänna
Veswärs- och Oeconomie - Utffottet, som ägda
at sig ssyndssamt deröfwer yttra, hwarefter densanuna
bomme at til utlätande af BewillningsUtstottet
hänwisas.
Opnsdes Andra Clasicns Herrar Electorers
Lista til Wal af Ledamot i Stats-Utffottet ef.
ter Herr ?rin^en8kölä, ^xol, och befanns r
hans ställe wara wald N:o
Den 28 Augusti 1269
N.0 501, Hökk källman. Otto l^reclric.
Lieutenant.
I anledning af genom anslag utfärdad
Nädig kallelse til Riksens Stander al i dag ä
Riks-Salen sig til Plenum Plenorum försam,
la, aftägade Ridderffapet och Adeln, anförde
af Herr Grefwe» och Landtmarffalken klockan
12 til Riks-Salen, hwarest Konungen behagade
af Herr Landtmarffalken emottaga Riksens
Ständers ffrifteliga undcrdäniga swar och bifall
ä Hans Mayts Nädiga proposition at til
Thronföljare utwälja Prins ellrik an ^.n§ust
af Schlesswig Hollstein Sonderburg Au.
gustenburg: Hwarjemte Hans Maj:t om detta
Riksens Ständers Beslut redan korrt efter walet
munteligen underrättad genom Herr Landtmarffalken
och Talemännen, nu täcktes Riksens
Ständer tilkännagifwa det Hans Maj.t derom
förekommit Högbemälde Förste, som genom nyss
ankommen ffrifwelse med erkänsla Riksens Ständers
anbud emottagit, och utlofwat at efter
slutad fred i Norden sig i Riket infinna: behagandes
sluteligen Hans Maj:t i allmänna
ordalag Sig yttra om de til fred med Rikets
fiender sig företeende utsigter.
Derefter begaf sig Ridderffapet och Adeln
äter til Riddarehuset, och ätffildes klockan ^ lil
s eftermiddagen.
In kclem krotocolll,
6. Silverstolpe.
Lis
-
1270 Den 29 Augusti.
Tisdagcn den 29 Augusti.
klenum klockan 2^0 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hällit i Ridderstapet
och Adelns Plenum den 24
Augusti 1809.
S. D. Föredrogs et Protocolls-Utdrag ifrän
dK Högwördige Preste - Ständer, innehållande
remist af et til det Högwördige Skändet af Herr
Bistoppen och Commendeuren Friherre iViöi-ner
inlämnat Memorial, röraride nägon wid^Banco-Utstottets
granstning af Fullmägtiges och Revisorernes
förhällande wid Realisations-frägan,
efter Herr Bistoppens tanka förefallen oordning,
hwilket Memorial det Högwördige Prcste-StänLet
til Banco-Utstottet Hade remitterat; och beflöt
Högloft. Ridderstapet och Adeln at i denna
remist instämma, med anmodan til Banco,
Utstottet at til Riksens Ständer med utlatande
om sakens werkeliga förhällande inkomma,
hwarom de öfrige respective Ständen genom Utdrag
af Protocollet manligen ffulle underrättas.
Ut supra. . ^
S. D. Företogs ett den 11 Augusti upläst
och pä bordet lagdt Protocolls-Utdrag ifrän
Allmänna Beswärs- och Oeconomie--Utstottet,
af den 28 Julii, rörande ett til Utstottet remitteradt
Memorial af Herr o. Silverdal,
xe, angäende allmänna upfostringS-anstalterna
i Ri
-
Den 29 Augusti. I27L
i Riket hwilket Utskottet ansett icke kunna hänföras
til de mäl hwilka pä dest handläggning
ankomma. Ridderskapet och Adeln fann ibland
de wid denna Riksdag tilsatte Utskott ej nägot
annat än det Allmänna Beswärs- och Oe.
conomie-Utskottct, hwilket det enligt 89 §. Regeringsformen
tilkomme at utreda frägor om
grunderna för allmänna inrättningar af alla
stag, pä hwars profning ett mäl af denna beskaffenhet
kunde ankomma; i följe .hwaraf beslöts
at detta mäl til Utskottet skulle återremitteras,
med tillägg at Utskottet ägde om det
för nödigt funne nt af Herr 5il ver8tolpe infordra
de närmare upgifter. som kunde tjena til
uplpsning wid frägornas utredande, och skulle
de öfrige respective Med-Ständen genom Utdrag
af Protokollet härom wänligen underrättas.
Ut supra.
S. D. Föredrogs Riksens Ständers LagUtskotts
Betänkande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition om uphäfwande af
det i Kongl. Förordningen den 26 Februarii
i8or stadgade straff för afsägelse af Adelskap
eller nägon Ridderskapet och Adeln tilhörande
rättighet, hwilket uphäfwande Lag-Utskottet äfwen
hade tilstyrkt. Efter öfwerwägande af de
af Utskottet anförda skäl, beflöt Ridderskapet och
Adeln at Lag Utskottets Betänkande til alla delar
gilla och i följe deraf til Hans Maj:ts Nädiga
Proposition sitt bifall lämna. Och skulle
om detta Beslut, wänlig underrättelse, genom
Utdrag af Protocollet de öfrige respective Ständen
meddelas. Ut supra. S. D.
1272
Den 29 Augusti.
S. D. I anledning af Regeringsformens
föreskrift i dest 81 §., fann Högloft. Ridderskaxet
och Adeln Constitutions-Utffottets tilstyrkande
af den 9 dennes i afseende pä Konungens
rättighet at ti! Militaire-Ämbeten nyttja utländ.
ste män, böra jämlikt Utffottets hemställan, hwitå
Lil afgörande wid nasta Riksdag: hwarom
de öfrige rcspective Ständen ffulle genom Protocolls-Utdrag
wänligen underrättas. Ut supra.
Utdrag af Protocollet hättit i Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
28 Augusti 1309.
S. D. Föredrogs Kongl. Maj-.ts Nädiga
Proposition til Riksens Ständer anqäende Bränwins-Bränningen,
gifmcn Stockholms Slott den
LZ Augusti 1809, och Besiöts at densamma
ffulle remitteras, först och genast til Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utffottet, som äger at
sig ffyndesamt deröfwcr yttra, hwarefter denna
Kongl. Proposition lomme at til utlätande af
Bewillnings-Utskottet hanwisas: och ffulle genom
Utdrag af Protocollet de öfrige respective
Ständen härom wänligen underrättas. Ut supra.
Herr Usrgman, Ambrosius l0lLANU8,UPläste
följande til Protocollet: Wid den uptekning
som kommer at förrättas öfwer för detta
Konungens Egendom, torde wara oundgängeligen
nödigt, at, antingen Deputerade af Riksens
Ständer, eller någre wid sädane affairer
wan
-
Den 29 Augusti. 1270
wande Personer, säsom Ständernes Ombud, äro
närwarande: At utredningen af berörde Zlgendom,
bäve i afseende pä desi belopp och desi beffaffenhet,
är af största wigt för Riket, dä derpå beror
i bwad mer eller mindre mahn Stats-Werket til
f. d. Konungens framgena underhäll bör bidra,
ga, faller strapt för begreppet, äfwcnsom at det
sanna och rätta r denna sak, endast ivid upteckningcn
kan utrönas.
Jämte det jag i ödmjukhet fär anmäla detta
rvigtiga ämne til skyndsamt afgörande hos
Högloft. Ridderffapet och Adeln, hem^äller jag
äfwen, om icke wära respective Med-Ständcr kun»»
de anmodas at til Beflutet härom accedcra.
Begärdes pä Bordet.
Friherre lljertr, H.xel, conformerade sig
med Herr ZergbmLn, och erindrade dcrjämte at
han ansäg af största wigt, at Riksens Ständer
wid denna upteckning mätte äga sina af hwarje
Ständ särffildt utwalda Ombud.
Uplästes et af Grefwe 6y!IenborF, forian
»ErinZ, inlämnadt Dictamen, sä lydande:
I anledning af mitt i sista Pleno gjorde
förbehäll, at fä bestvara den i Hsgwördige Proste-Ständet
gjorde, och med Ridderffapet och Adeln
commnnicerade anmälan, at jag, säsom Ordförande
i Banco - Utskottet, sökt rubba et förut
derstädes fattadt Beslut, fär jag mitt yttrande
nu deröfwer afglfwa. Om den wärde Ledamoten
af Högwördige Preste - Ständet, som af nit,
älffan för ordning och Författningars helgd, det2lndr«
Landet k?:» L6v, 16L. ta
1274 Den 29 Augusti
ta förhällande anmält, behagat ässa, den, iconformitet
med hwad en del L an 0 Utskottets Ledamöter
prkat, af mig förcstagne voterings-proposition,
förmodar -ag. der dan skulle hafwa funnit
dcnsan.ma af sa skiljaktigt innehall, ifrän
den han framställ, at all anledning förswunnit
lil en anmälan, sä beffaffad, atBanquens Protocoller
icke om en sadan nä,got exempel meddela;
men dä, genom underlätande deraf, berörde anmälan
i siere omständigheter icke sinnes wara
med förhällandet öfverensstämmande, anhäller
jag, at til uplpsande deraf, det mig mä tillätas,
at denna händelse med hwad dermed gemenskap
äger, i et sammanhang framställa. Härwid fär
jäg först anföra, at jämlikt Banco-UtskottetS ar--  bets methode, uptagas, och beredningswiö afgjöras,
alla de ärender, som rora Banquens hemligbeter,
i en sä kallad Finanee Afdelning, samt de
vfrige mäll i Cancellie och Räkenffaps-Fördelningarne,
och efter denna arbets fördelning blefwo
de Realisationen angäcnde ärender äfwen wid
Banco-Utffottets första sammanträde sä fördelade,
at den Kinancielle delen däraf npdrogs FinanceUtskottets
pröfning, men äter den Historiska delen,
eller alt bwad angick Realisations-Planens
förändring, Tre Ständs Beslut i detta afseende,
Konungens och Banco-Fullmägtiges ffriftwäMng
samt Banco Revisorers omdömmcn, m. m. öfwerlämnadestil
Cancellie Fördelningens granffning.
I öfwerensstämmelfe därmed företog först Cancellie-Fördelningcndetta
ärende, och lät författa
et sammandrag af ali hwad bertil höra kunde.
Zt öfwerläggningarne om Utffottets åtgärd derwid,
upstod olika meningar, först r Cancellie-Fördelningen,
och sedan i Banco ^ Utffottets Plcno,
der genoni den votering, som i Preste-Ständets
Den 29 Augusti. L27.0
Protoco-lls-Utdrag är uptagen, den 2? Junii, blef
besmtat, at i siuteliga Berättelsen skulle inflyta
cn sä bestaffad Berättelse och omdöme , som propositionen
derom innehåller, dä likwäl pä voteringens
utgäng berodde, om det uprät,tade Sammandraget
skulle genast til Riksens Stander öfverlämnäs
Deisi Financielle pröfningen äter af
Realisationen, förekom sedermera pä Finanee-Fördelningen,
och derifrån i Banw-Utskottets Plena
föredragen, blef atta dagar derefter eller den go
Juni i afgjord. Detza omständigheter har jag nödgats
anföra, dels för at wisa huru orätt man
samman blandar förenämnde ämnen, pröfwade och
bedömde af olika Fördelningar pä olika tider,
och sammanbinder det Historiska med det Financiella,
för at med hemlighet omswepa altsammans,
dels ock för at ädägalägga, at et sädant omdomme
gynnande misitag influtt i Hogwördige Preste
Ständets Protocolls Utdrag, dä der in-föres,
Banco-Utskottet -en 22 ^unii genom anförde
voterings proposition, gillat herrar Aanco-Fullmstgtiges
Linancc-operation r afseende
pä Realisation, ehuru frägan derom dä ännu
i detta afseende i Banco-Utskottet icke förewarit
utan först den zo Junii i de Financ elle delar
blef afgjord, men den genom voteringen den 22
afgjorde, endast hade afseende pä de ere omständigheter,
som med förändringen afRealisationsplanen
ägde sammanhang. Sedan nu säledes genom
de i Preste Ständets Proto olls Utdrag införde
voterings-propositioner, samt bwad jag smfk
äran anföra, uplyses at blott dct Histmiska, icke
det Financielle af Realisationen blifwit aen^m
detze propositioner stäldt i fräqa, at Ban 0 Ntssottet
beslutat at förhällandet deraf skulle, jämte
anmärkning i fluteliga Berättelsen Lil Rik'ens
St än
-
1Z7^ Den 29 August?.
Ständer intagas; at medgifwande afcontrapropositionen
a swen innefattar Banco-Utlkottets medgifivande,
sä wäl at det i Cancellie Utskottet författade
sammandrag om forändringen af Realisations-Plancn
icke rörde Banco hemligl-eter fom
anven a t detta Sammandrag kunde blifwa allmänt
kändt, da det pä voteringens utgång berodde,
vm detsamma genast ssnlle ttl Riksens Ständer
afgä eller icke; fär jag, medchfwerlämnande
af den propositionen, hwars behörighet är stäld
i fräga, Herr Grefwen och Landtmarssalken och
Höglöfl. Nidderjkapet och Adelns nplysta granskning
underställa huruwida det förut af BancoUtffottet
den L2 Iunii fattade Bellut i nägor
matto derigenom kunnat rubbas eller uphäfwas.
Propositionerne, och i sammanhang därmed äfwen
Cancellie-Utskottets i samma timm, arv af följande
innehåll: Can ellie - Utskottets sä lydande:
"L. idare, och uppä ytterligare gjord proposition
be-iöts: at til Högloft Banco Utskottets plenum
hemställa, om icke uti Ban o-Utskottets til afgifrvande
utlåtande ma andragas: at de omständigheter
rörande den skedde förändringen af izoo
Zrs fasistalde Realisations plan, som förenämnde
til Ban 0-Utffottet remitterade Memorial innehålla
hos Utskottet til noga öfwerwägande förervarit,
och at Utskottet enligt Pleni - Protocollet
för d<n M sisth Junii, funnit de samma wara
af den beskaffenhet, at Utskottet jemte anmärkning
til Fullmägtige, destutom trott sig böra anmäla
händelsen inför dest respective Principaler
uti den Berättelse som til Riksens nu församlade
Ständer af Utskottet kommer at afgifwas."
Propositionerne in Pleno.
Den som bifaller Cancellie-ULskottetstilstprkande
r afseende pä Baron Leäerströms Memo
ri
-
Den Sg Augusti. 1277
rial, ffrifwer > den ej will ffrifwer k77cj;
winner Nejförblifwer äfwen Ban 0 Utffottei wid
dest Beslut at, i afgifwande allmänna relationen
ti! Rik ens Stander, en sädan berättelse om realisationen
bör inflyta, som Bancv-Utffottet förut
derom stadgat med förklarande, det Handlingar
och Protocoller, sä widt de Realisations - planen
anga, jämlikt det i Cancelli - Utffottet deraf författade
Sammandrag, icke innefatta hemligheter,
sä at i grund deraf de böra allmän kännedom
vildand, agas.'
Dä desie owäldigt jämföras, sä wäl med
hrvarannan som med de förstnämnde af den 22
Junit, inses tydeligen at den sistnämnde icke i
nägor mätto den förstnämnde emotsäger, häldst
de sista propositionerna bäve til Ja och Nej lika
instämma däri, "at Banco - Utskottet förblifwer
wid desi Beslut af förenämnde dag, at til Riksens
Ständer afgifwa en sädan Berättelse d.wi
uptages, hwari nägon fräga om förändring ho§
Utffottet icke nyslätt, och lw uttil det i ontra
propositionen yrkade tillägg, säsom swar pä Grefwe
och Baron Lccti.i8li-.,M8 begäran,
at de Banco-Handlingar, som icke wsro hemlige,
kunde fä tryckas icke i nägor matto föranleder."
Om contra propositionen wunnit wid voteringen
den 22 Junii, hade Banco-Utffottet, utan alt yttrande
redan öfwerlämnat Handlingarne rörande
Realisations-planen til Riksens Ständer Lii
deras pröfning och bedömande, men majoriteten
torde hafwa ansett mindre lämpeligt, i anseen.
de til ämnets beffaff.-nbet, at det hänskjuta til
Riksens Ständers öfwerläggningar och at der.
före Utskottet borde gifwa desi yttrande derom
jemte förhällgndet Riksens Ständer tillkänna;
Be
-
2273 Den 29 Augustt.
Beslutet härom är aldrig motsagt eller förändring
dart äsyftad, utan kommer at gä i werk--  ställighet, men detta Be ut kan dock aldrig, uvhäfwa
ett Riks Stånds eller nägon enskilds rätt
at i grund af tryckfriheten begära allmän kännedom
af det sam ej bör hemligt hällas; at det
oftanamnde sammandraget rörande Realisarionsplanen,
icke kan förklaras hemligt, dä det genom
votering warit stäldtifräga at öfwcttämna Riksens
Ständer, har jag förut wisat, och at B urquens
Handlingar, dä de icke arv af hemlig beskaffenhets
äro mera än andre, undantagnc frän
allmän kännedom medgifwer hwarken Regeringsformen,
eller äldre tiders praxis, och torde
wara mindre rädligt at för Banquen i detta
afseende göra ett gencrelt undantag. Wid sadan
beskaffenhet har jag ansett mig icke kanske
utan egit answar kunna wägra Baron c.Ht.-r8'.
rom8 och siere Banco-Utskottets Ledamöters yrkande,
at såsom sivar pä frägan om tryckning,
luvar» CancellnFördelningcn sig icke uttätit, mätte
i Contra propositionen införas, ar det förut
af Ban 0 Utskottet icke säsom hemligt ansedde
C n elli - Fördelningens sammandrag, kunde
blifwa allmänt bekant, om kännedomen däraf nu
eller framdeles astundas skulle; warande-forbällandet
g urffa olika, vin til enskild uvlysninq, kännedom
af desie Handlingar mcdgifwes eller om
detta, såsom et Riksdags-ärende ffiille ifrån Banco
Utskottet hafwa blifwit, jämlikt första Contrapropositionen
til Riksins Ständers pröfning och
bedömande bänskjutit, som nu icke kommer r
fraga. At Baron 8tiöm, sorn genom Canecllie
Fördelningens förenämnde proposition, ej fält
frägan, om tryckningen beswarad, ägde rättat i
Banco Utskottets Pleno derom yrka swar är således
-
Den 29 Augusti. 1279
lebes ostridigt, äfwensom at han och de flere,
bwilke i sädant afseende yrkade at den af Ut»
ffottet, säsom icke hemlig ansedde, Can ettie-För.
delningens sammandrag, borde i Contra propositionen
intagas, til beswarande af frägan, hwad
lunde blifwa allmänt kändt, äfwen bertil moro
berättigade, lärer iväl icke eller kunna motsägas,
häldst pä annat sätt Memorialerne omtryckningen
icke kunde beswaras; Jag har säledes blott
fokt befordra til wärkställighet, hwad Lagligen
kunnat pästäs, ock) deruti har jag trott mig hafwa
upfylt mitt äliggande säsom Ordförande för
egen del missnöjd, at icke äga rätt, at undandraga
mig deltagande i denna öfwerläggning, i grund
däraf, at jag deltagit i den, fom i ofta nämnde
Can ellie-Fördelningens Sammandrag innefattas,
och bwilkens publicitet är stäld ifräga; men hade
deremot jag wägrat at göra annan proposition
än den Cameliie Fördelningen framställ, iom
icke beswarar trycknings frägws, wägrat at i proposition
n läta inflyta det tillägg til den allmänna
meningen at förblifwa wid förra Bestulet,
at de L fragawarande handlingar icke anses
k)em!'ge, samt genom en siik wägran nu förklarat
hemligt, siwad genom första voteringen förklarades
icke wara det, sa skulle pä anmälan H06
Ridderffapet och Adeln af detta förhållande, jag
förgafwes söka skäl at wederiägga, hwad i sä«
dant afseende emot mia kunnat anföras. Sluteligen
fär jag anmärka at Herr Bissoppen Baron
tVlorns!- gjort en aldeles origtig tillämpning
af 7 i Banw Utskottets Jnstru tion, som jämlikt
ordalydelsen af samma §. blott har afseende
pä innebället af de föregående § §., til hwilka
dess emot mia- ajorde annrälan, ej, i nägot afseende,
kan hänföras, och som äfwen uplyses af
detta
12?0 Den 29 Augusti.
detta märkeliga answar samma §. förestrifwer.
Af olika satt at se och bedöma är ender, kunna
olika meningar derom upstä, och misitaget antingen
pä Herr Biffoppens eller min sida deraf ivara
en följd, men answarigheten, i hittils warande
Riksdags Lagar ej förestrifwen, i mäl af icke
hemlig beskaffenhet som detta, kan ej wara annan
för Bamo-Utstottet, än andre Utstött, i frågor
om olika begrepp i anseende til en Hrdförandes
propositions-rätt, och hwari rättelse wäl,
men icke answar kan äga ruin. Detta alt fär
jag Herr Grefwen och Landtmarffalkcn och Högloft.
Ridderffapet och Adelns uplvsta pröfning
ödmjukeligen underställa, med anbällan, at det
ma til Banco Utskottets utlätande remitteras,
samt med de öfrige respective Ständen eommumceras.
foll. blenr. 6^Uenl>orA.
Remitterades til Bancockltstottet, föratderöfwer
med sitt utlätande fkvndesamt inkomma,
och Grefwe o-!i nbor-; tilläts, at detta sitt Dictamen
med de öfrige respective Stånden communicera.
--
Föredrogs ett af Herr Kfwersten och Riddaren
22cl>Lu ingifwit Memorial sä lydande:
ödmjukt Memorial!
Tom Kongl. Majit bär i Räder utnämnt mig
til Adelig wärdiqhet. och jag innan korrt tänker
taga Introdu tion pä Riddarehuset, sa anhäller
jag blifwa befriad frän den afgift som stall erläggas
Lil Adeliga Jungfru Stiftet, Riksens Högloft,
Ständer hafwa Beslutat at Adelstap ej är
Dcn 29 August?. 1281.
ärftelig? förr än efter Fadrens död; min yngsta
Son och Dotter således ofrälse, min Dotter deri.
genom äfwen betagen de förmäner som Ridder,
skåpet och Adelns Döttrar njuta af delta-stift.
Det är pä detza grunder jag anhäller blifwa befriad
frän ofwannamnde afgift; dock förbehäller
jag mig hafwa min talan öppen i händelse afändring
wid denna etter följande Riksdag i osman
omrörde fräga. Stockholm den 25 Augusti ^09.
^LeliLU.
Rcmmitterades til Riddarehus-Utskottet at
haröfiver sig yttra.
Herr Greswen och Landt marsk a lken:
tilkannagaf at Friherre 6'rVIK-UvUl,
begärt tilständ at med de andre Ständen pä manligt
satt fä wmmuni-era sitt Dietamen rörande
Institutet för Döfstumma och Blinda, hwilket
bewiljades.
Derefter företogs til ventilation det af Csnstilutwns
Utchottet ingifne och i Plenum den 3
Augusti uplaste och pä bordet lagde Förslag til
en Riksdags Ordning; hwarwid när Herr Gvefwen
och Landtmarskalkcn hemstälde til Ridderffavet
och Adelns afgörande, huruwida Förstaget
först borde upläsas.
Hans Ercellen e Herr Grefwe Ruutti,
yttrade sin önstan at Riksdags Ordningensgransk
NlNZ
-
1282 Den 29 August?.
ning mätte punctewis företagas, sä at hwarje
§. forst uplästcs, och hwar och en derefter anmälde
de anmärkningar han derwid hade at göra.
Grefwe lL tt Lrcl i e, sacoh, förenade sig
i samma önskan, och frägade derjemte, om den
Riksdags-Ordsing Riksens Ständer nu antaga,
genast skulle komma at sättas i actiwitet, dock
med undantag af de Stadgar som skulle kunna
werka rettoaetuvt.
Elter en kor rt öfwerläggning och sedan Herr
Grefwe» och Landtmarffalken derom gjort hemställan,
stadnade Ridderffapet och Adeln i den
öfwerenskommelse, at ventilationen öfwer den af
Grefwe ck la Oln-Nle wäckta fräga stöde Riöderffapet
och Adeln sedermera öppen.
Uplästcs första §. af Förstaget tilRiksdagsOrdningen:
Grefwe
lövenhjelm. L^rl, anförde: Emot
denna §. får jag anmärka först och framst
ordet Folks Representanter som jag sinner här
lämpadt med orätta pä Ridderffapet och Adeln.
Ridderffapet och Adeln representerar ingen
de! af Swensta Folket, Ridderffapet och Adelns
rättighet at jämte Konungen göra Lag är af urminnes
tiders häfd. Denne rättighet och flere
mahanda utsiräkte utöfwer de gränsor, som wörö
förenlige med Nationens wälsiand, bafwa tid efter
annan blifwit modincerade . , och Swerige erhöll
smämngom den Regeringsform, som indeld
uti 4 Ständ med sine särskilde Privilegier, sedan
med olika förändringar utgjort Swensta Folkets
Eonftitution.
Den 29 Augusti. 12L3
Ridderstapet och Adeln bär af ädel nit för
det allmännas wal, af ömhet för sina Med Ständer,
och omtanka at gä Folkslagens uplysning
til möte, afsagt sig be sillsta af betz rättigheter.
Men den at deltaga uti Lagstiftningen igenom
desi bartil arfda ratt, är snart sagdt del enda
som äterstar — och denna bwilar ingalunda pä
den lyckan at representera nägon större ell»r mindre
del af Swensta Folket.
At endast hwarje Ätts Capita äga rösträttighet
innom Niddcrstapet och Adelns sammankomster,
är ej at anse som bewis om Folks representation
utan endast som en Ständets e
g§n
inre Inrättning, stödd pä den wigtiga ordsak
at ej en talrikare slagt skulle äga mera inflytelse
än en mindre talrik.
Huru litet nägon Ledamot af Ridderstapet
och Adeln kan anses representera en del af Swensta
Folket uplyses bast af den Ätt hwars rum
jag bär Len achan pä detta Riddarehus intaga,
sorn endast bestar af 2 personer — mänge Ätter
bestä blott af en enda person, hwilken, i egenskap
af Caput dä ensamt representerar sig sjelf —
och detta är långt ifrån hwad man manligen
menar med Folks representation.
Således tror jag mig med all Logisk rigtighet
kunna stuta, at ben egenskap som ej äges
bwarje Ättt särskildt lagen, innom detta Riddarebus
, intet kan utgöra Ridderstapet och Adelns
samfäldt a egen stäp.
Det ar ej afdäraktig högfärd, eller som ansags
jag mindre hedrande at representera nägon
del af Swensta Folkel — som jag anför detta
utan
1284 Den 29 Augusti.
utan derföre at det Philosophie bemödandet at
gifwa osi under namn och i egenstap af Folks
representanter en ny rättighet at deltaga uti Lagstiftningen,
endast stulte tiena til at i framtiden,
wib et närmare stärstädande af denna rättighet
bewisa den wara falst etter ogrundad, dä deremot
den werkeliga och urgamla grundwalen för
Ridderstapet och Adelns rättigheter derigenom
oförmärkt rubbas och utplanas.
Sorm,denne af Constitutions-Utstottet gifne
Dcfuntion pä Riksens Ständer ej är förestrifwen
af sjelfwa Regeringsformen, kan jag et an -  nat än anse den som ett af nämnde Utstött m.o:-  mägtigt gjordt tillägg. Oeb lägga til et werk will
ej säga utarbeta utan förändra detsamma.
Herr von anför
de at han för osin del ej kunde arpe sig utesluten
frän den förmän, at wara en medlem af Swensta
Folket. Nationen wore af Stånden pä olika
sätt representerad De tre andra Ständen
lämna sina Representanter genom ival- Representanterne
af Adeln wore dcrtil födde, men detta
sistnämnde sätt at lämna Representanter kunde ej
förmena Adeln at utgöra en del af Swensta
Folket.
Friherre I.iljencrrintL, fobsn ^Vilhelm,
trodde den distinction böra aöras. at en Adelsman
representerar genom Arfsrätt, dä de andra
Ständen representera genom Wal. Adeln representerade
desiutom för sin Jord: det wore wäll
sannt, at Ridderstapet och Adeln wid denna Riksdag
afstätt ifrän epclusiva besittningen af Säkert
Jorden i Riket, men det wore icke mindre
sannt,
Den 29 Augusti. 12^5
sant, at en ganska stor del af denna Jord
wore i Adelns händer, och formovcligen komme
a t blifwa det.
Grefwe l^övendjslm, Lail, erindradc at
det wore ej af owilja mot ordet Folk-representanter,
svin bar gjort sin sfwanberörde anmärkning,
men at han ansäge definitionen sä mycket
origtigarc, som de moderna begrepp man fäster
wid denna benämning ej wörö cns kända dä
Ridderstapct och Adelns urgamla Lagstiftningsrätt
grundades. Och bwad anginge representation
för Jord wore inbildningen derom sä mycket
mindre grundad, som Frälsejord äfwen ägdes
af andre än Adelsmän, och Rrdderffapet
och Adein ej kunde supponeras representera en
Jord som den icke äger.
Grefwe iklörn er, ^ckolpb 6örLN , förmälde
sig ej här ärna ingä i undersökning om det
mer eller mindre riktiga bruket af ordet Representanter,
utan wille allenast erindra, at frägan
här wore om en Niksdags-Ordning, hwaruti
borde, uptagas, hwilka personer böra utgö.
ra Nationens Representanter, ej om en RiddareHus-Ordning,
hwilken borde uptaga huru Ridderffapet
och Adeln enffildt är representerad.
Grefwe I>övsnbjelm, Larl, inwände
häremot, at Riddarehus-OrdningcnS föressriftcr
icke borde strida emot Riksdags-Ordningens.
Herr Grefwenoch Landt marskalken
hemstälde til Ridderffapet och Adelns ompröf.
mng
1SZ6
Den 29 August?.
ning om det icke kunde anses ofwerflödigt, ak
i dag ingä uti discussion, och om icke det more
för det närwarande tilräckeligt at endast anmärkningarne
wid Riksdags-Ordningen gjordes,
hwilka förmodeligen komma at Lil Constitutivns-Utskottet
remitteras.
Wid Lidra §. anmärkte
Grefwe Oo la Oaräie, Jacob, dä nägot
hwar lärer finna swärighetcn at ^ denne ärstid
samlas til Riksdag, och för Landtman at wara
borta, under de L:ne för honom sä angelägne
tidpuncter Säning och Skörd, får jag ödmjukast
föresiä om icke Lagtima Riksdagar hädanefter
altid matte utsättas: (det är den hällas
stall:) t-il början af Ianuarii mänad, flere
stäl tala derföre och om Ridderffapet och Adeln
det bifaller kunde i denne §. efter orden äter
sammanträda inflyta; Son- altid stall wara
innan medium af narri Mänad. Ehuru
denne §. ordagrant är den samme som 49 Z.
r Regeringsformen, anser jag dock mitt begärdLe
tillägg pä intet rois stridande emot Grundlagen.
Friherre Olsjön crantz, Joban 'tVllbolrn,
dagen dä Riksens Ständer til Lagtima Riksdag
sammanträda, synes mig böra infalla frän
mcdio October til flutet af November. De Representanter
som äro Jordbrukare kunna dä
medhinna' at efter fullbordad Skörd och Säning
^verkställa resan til Riksdagen, som beqwämligen
kan warg flutad innan Säningstiden päföljande
Wär. Herr
Dm 39 Augusti.
1287
Herr Keutcrbjelm, Larl, förenade sig
med Grefwe UL 0?.rcliL.
Wid z:dje §. gjordos ej någon anmärkning.
4:de §.
Herr kdotblieb, Lgrl t^rellric, uti denna
§. äfwensom 2, 6,-7 och io:de stadgas at StatsRädet
i wista fatt skall sammankalla Riksens
Ständer: Stats-Rädet utöfwar dä all Kongl.
Magt, pä sätt S9 §. i Regeringsformen förestrifwer,
och lärer Häledes äfwen äga magt at
utnämna Landtmarskalk och Talemäu. Sädant
synes mig likwäl böra här omnämnas, ätminstone
med lika skäl, som uti 26 Z. säges, at
Stats Rädet äger genom en Herold utlysa Riksdagen;
en omständighet af wida mindre betydenhet.
I den händelse Riksens Ständer sammankallas,
pä sätt io §. omförmäler, nemligen genom
Riddarehus-Directionen, DomCapitlen, Magistraten
i Stockholm, och Landshöfdingarne;
wänne icke Talemännens utnämnande uti detta
möjliga fastän oförmodade fall, äfwen bo>'dt omtalas
? Hwarkcn Konungen eller Stats Rädet
lära dä wara i tilfälle at utnämna dem: Hwem
stall dä göra det? Förmodcligen Riksens Ständer
kjelfwe: Ordföranden i Riddarehus-Directionen
och de i 2z §. omnämnde Fullmägtige kunna
rcke länge hafwa denna befattning.
5:Le Z.
1288 O en 29 Augusti»
S:te §.
Grefwe IL OLrclie. Anmärkningswärdt
har jag wid denne §. . funnit, at den rättighet
10 §. lämnar Riddarehus-Directionen, Dom Capitlen,
Magistraten i Stockholm samt Landsböfdingarne
i de fall a, 6 och ? §. §. utsätta,
ej sträcka sig til denne, dä likwäl samma rätt
synes dem harwid böra tilhöra.
Grefwe kte lL Laräie, tilläde mundteligen:
at han funne samma anmärkning wara at
göra wid 9S §. af Regeringsformen. Detta
äsyftade icke nägon förändring, utan lärer, sörmodelrgen
af glömsta, hafwa kommit at ej i
Regeringsformen inflyta.
Wid 6 och 7 §. §. gjordes ej nägon anmärkning.
8:de §.
Grefwe 6ar6ie, som en främmande
Minister med wilja och skicklighet bertil,
gansta sgkert stall kunna lika influera pä Besluten
antingen han finnes pä stället eller pä
et afstånd af de i denne §. utsatte minst 10
mil, spnes mig denne sa mycket mera böra
utgä, som ett tilfälle äfwen deruti kan gifwas
för en främmande Magt at taga mätt til twifiigheter
af de mäst obehageliga följder.
Wid § §. fanns ej nägot at anmärka,
ro k
Gref.
Den 29 Augusti. L28S
Grefwe cle gjorde härwid sam,
ma anmärkning, som han gjort wid denä.t».
11.Le §.
Friherre i.iifencr»ntr, det answar som
i denne Z. omtalas, önstade jag mätte bestäm,
mas.
Herr von IllLusvolf, Larl 6u8trkk. Wid
litte §. anmärkes, at sedan är 1789 Kongl,
Majtt, wid utwidgandet af Allmogens fri-och
rättigheter, bland annat i Räder förordnat, at
ehuru Let i allmänhet enligt Författningarne
wore Häradshöfdingarnes äliggande, at enär
Riksdagsmän för Allmogen stola utwäljas, säLane
Wal förrätta, fingo dock Häradshäfdingar
af Frälse-Ständ et thäbanefter icke befatta
sig dermed, utan borde wid Kungörandet om
Riksdagar, i deras ställe Högloft. Kongl. Hof.
Rätterne utan widare anmälan sjelfmante, genast
förordna stickelige och ojäfwige Ofrälsemän,
at Riksdagsmanna-Walen werkställa; Och det
säledes är en Allmogen sorund rättighet, at i
de Domsagor hwarest Häradshöfdingarne äro af
Frälie-Ständet, fä til Valförrättare sticklige
och Ojäfwuge Ofrälfemän af Kongl. Hof. Rytterne
och ingalunda af Landshöfdingarne eller nägon
annan tilförordnade; samt uti n4 §. af
den antagna nya Regeringsformen samtelige
Riksens Ständer försäkras tils widare om bi,
behällande af deras Privilegier, förmonex, rättigheter
och friheter; — Men uti denna utte
L
Andrs
Vandet kils 162, 1SZ.
12M Den 29 Augusti.
§. af föreslagne Riksnags - Ordningen likwäl
stadgas rikan undantag, det Landshöfdingarne
hwar i sitt Län ffulle föranstalta om Riksdags.
manna-Walförrattningcn för Allmogen; genom
hwilka L:ne mot hwarandra stridande Bud, misitag,
irring och olika begrepp otwifwelagtigt upkomme
i den fräga huruledes wid omrörde tillfällen
rätteligen hädanefter förhällas mäste, ut;
de Domsagor lwarcst Härads, öfdingcrne Frälsemän
äro, neinligen dels vin ännu det stadgandet
wore gällande, at sädane Domare med Riksdagsmanna
- Wal icke mäge sig befatta; Dels
ock i synnerhet om Walförrattarcna i desia Frälsemäns
ställe böra tilförordnas af Kongl. HofRätterne
säsom förut stadgadt och brukligt warit
eller af Landshöfdingarne, säsom äbcropade
utte §. synes, dock twetydigt, utmarka. Altsä
och til förekommande af olika behandlingssätt
ock alla widare förfrägningar i detta ämne;
anser jag, det nägot bestämdt stadgande derom
i denna Riksdags - Ordning bör utsättas;
och til bidragande af äsyftad och nödig skyndsamhet
med Riksdagsmanna-Wal utan kränkning
af den Allmogen en gäng förande rätt,
tror det wara lämpeligast, at med förändring
af hwad först omförmälde Författning föreffrifwit,
icke Kongl. Hof-Rätterne utan Landshöf.
bukarne hwar i sitt Län hädanefter mäge för.
ordna Valförrättare i stället för Häradshöfdin.
garne af Frälse-Ständet; ock at sädant i den.
na ti §. tydelig! omnämnes, emedan i alla
andra fall Landshöfdingarne icke äxo antovise.
rade,
Den 29 Allgustk. L29L
rade, at Vicarius för en Ordinarie Domare
förordna.
12 §. Härwid gjordes ej nägon anmärkning.
iz §°
Herr kotbliek. Uti denna iZ Z. omtalas
huru stort antal Riksdagsmän Presterskap
pet af hwarje Stift stall ibland sig utwälja.
Detta är en fräga, som egenteligen spnes hör»
lil det Högwördige Preste-Ständets granskning;
men det torde likwäl tillätas mig at anmärka,
huru Erke-Stiftet, Linköpings och Westeräs Stift
här tillägges rättighet at sticka 5 Fullmägtige
hwardera til Riksdag, dä Lunds och Skar»
Stift blott äga at sticka 4 hwardera, ehuru
Lunds Stift bestär af flere Pastoratet än Upsala
och mäste äga ett lika talrikt Presterskap,
och Skara Stift, som bestär af flere bäde Pro.
sterier och Pastoratet än Westeräs, och mäste
hafwa ett wida talrikare Presterskap än det«
ta sednare. Äfwen torde det blifwa ett ämne
för Preste - Ständcts anmärkningar huruwida
Bistoppar böra kunna wäljas til Fullmägtige.
14 §.
Herr dloräeristolpe, ^.näers, ansäg nödigt
at bestämma ordet ringare Städer, efter Stä.
vernäs Clasiification.
Herr käblmLN, Otto ^reclrlc, hemstälde
om icke til Riksdagsmän frän Städerna böra
äf
-
12M Den 29 Augusti.
äfwen kunna wäljas personer som icke är Borgare,
detta skulle enligt min tanka mycket föröka
Uplysningen innom delta Ständ. Huru
ofta finnes icke innom en Stads omräde eller
i desi granffap mennistor, som jouera af Borgerskapets
fullkomligaste förtroende. Männe en
sädan wald til Riksdagsman icke lika sä nog?
grant skulle bewaka sine Committenters bästa,
som om han sjelf idkade något handtwerk eller
annan Borgerlig rörelse.
iS.de
Grefwe 6e la 6arclie. Dä Bonde-Ständets
Privilegier af 1789 äfwen förordna detta
StändS Walsätt, och besie Privilegier mig wetterligen
ej äro uphäfne, får jag hemställa huruwida
nägon ändring derwidnukan göras,särdeles
utan Bonde-Ständets hörande och begifvande.
För min del tror jag det ej, utan känner
en ljuf tilfredsställelse, den jag äfwen förmodar
hela detta Ständ delar, när wi nu kunna wisa
det Hederwärda Bonds-Ständet, at dä wi
med wärdighet weta förwara wära egna rättigheter,
wi ej eller aldrig underlåta med den noggrannaste
ömhet wärda wära Med-Ständers.
Friherre liljencranz. Bonde- Stänvets i
114 §. af Regeringsformen siadfästade Privilegier
bestämma, hwilka Personer kunna wäljas
til Riksdagsmän för detta Ständ.
Herr idotbliek, jämte det jag förenar mig
med hwad Herr Grefwe äe la Lerche wid den
na
-
Ven 29 Augusti. IL9Z
na §. anfort, får jag tillika göra ett tillägg,
som ehuru en smäsak likwäl kunnat intagas:
Wid de orden "Ordinarie-Beställning innehaft"
kunde tilläggas, Ordinarie Beställning innehar
cll. r innehaft. Tydlighet är en Lags första
egenskap.
Herr l älllman. Pä samma sätt som jag
anfört rörande Borgare-Ständet, torde til Riksdagsmän
ifrän Bonde - Ständet kunna wäljas
Personer, som äro Jordbrukare, utan afseende
pä naturen af det eller de Hemman som ägas.
Äfwensä tycker jag at en afskedad Tjensteman,
dä han sä;om blott Jordägare icke kan hafwa
annat interesse än det som delas af BondeStändet
i allmänhet, bör af Bonderne, innom
det Härad han är boende, tll Riksdagsman
kunna wäljas. Uplysningen innom detta Hedcrwärda
Ständ, som i sednare ären sä synbart
tilltagit, skulle härigenom ännu mera tillväxa.
Detta blifwer ju ej eller nägon inskränkning
i Ständets Privilegier. dä Walrättighetcn
är dem öpen, och de säledes kunna följa
sin fria önskan i det fallet, antingen at wälja
en i bland sig eller en af dem wäl känd Herreman,
som smickrad af et sädant förtroende
skulle begagna det til sina principalers fördel,
med sä mycket större anledning, som bess egen
dermed sä nära är förenad.
Friherre häljenci-Lnt?. yttrade sig hafwa
ärnat göra samma anmärkning wid 14 och 15
§. §., men hade afstätt dcrifrän, emedan förmode
-
L294
Den 29 Augusti.
modeligen de andre Ständen sjelfwe icke ffulle
hafwa ästundat en sädan förändring.
Herr Ulamm3i-8k.öl6, I^ornntr, förmodade
at de §. §., som röra representationen mätte
rvara provisoriska, efter wid nästa Riksdag ffulle
komma at afgöras huruwida de Ofrälse Stånds.
Personer borde tilläggas nägon Representation.
Afgörandet af denna fräga ansäg han äga
mycken influence pä öfriga Stadgande» i Riks.
dags - Ordningen.
16 §.
Grefwe clo la 6arclie. Dä 1Z §. noga ut.
sätter antalet af Riksdagsmän afPreste-Stän.
det för hwarje Stift, och ett större dem ej tillätit
är at Laga, synes mig början af denne
§. Underlåter nägot probsteri rc. at ställa Lullniägtjg
w- olämpelig, männe ej ordet wäija
här more tydeligare än ordet ställa.
i? §.
Friherre liljencranz. Den omtalde kropps
pligten torde böra förswinna: Endast penninge-böter
kunna komma i staga.
Friherre 8taöl von llollstern, Lorllt?:
I.uävig. Gjorde erindran wid det stadgande i
denna §, at Riksdagsman som wald blifwit,
mä ej utan lagliga hinder kunna sig derifrån
undandraga, och hemstälde, om det wore enligt
med hwar Swensk Mans rätt- at kunna til
rtt sädant förtroende twinga-s. Gref.
Den 29 Augusti. ' 1298
Grefwe Z- 1-1 6-rräie. Manne ej penningechöter
eller mistning af allmänna förtroendet
more för det i s:dje Mom. af denne §. nämnde
brott ett mera paflande straff.
Herr von Illauss^voI> Lg.i'1 (rustak K» At fom
Dombafwanden dä han är Frälseman, uti r?89
ärs Förklaring öfwer Allmogens Fri - och Rättigheter
, förbjudeS strangkligcn, at med Riksdagsmanna-Wal
för Allmogen sig befatta; Men
har i denna i?:de §. orden lyda, at ware
D^mhafwanden wkd Riksdagsmanna - wa!
för Bonde-Ständet pligtig at sjelf föra prstocsllet;
borde til förekommande af miflförständ
och motsägelse af hwad förut föceffrifwit är, i
stället för ware Domyafwanden rc. inflyta,
ware walförrättaren sjelf rc.
Herr von KebantiL, IvLr ^reärio 6abr-iel.
Ibland de olofiige Medel at störa Walfrihet,
som i i? §. upraknas, torde penningars utdelande
til röst-marfning, äfwen förtjena ett rum;
och lärer detta sätt at anskaffa röster, hwarken
kunna inbegripas under de upräknade Motiverne,
eller wara mera lofligt än andre. Wida.
re torde til denna mening i §. wid alla Riksdagsmanna
- wal, stall den wara Riksdagsman,
som de fleste röstecne undsätt böra tilläggas,
och ssm efter denna Riksdags-Grdning
får antagas.
Herr ansäg lika med Friherre
8tLöl böra tillätas, at afsäga sig förtroendet
at wara Riksdagsman, och ingen Lil dcfl mot.
tagande kunna twingaö. Herr
1296 Den 29 Augusti.
Herr Rothlieb, anmärkte wid början af
denna §., al en Ämbets, eller Tjensteman, som
obehörigen iverkar uti Riksdagsmanna - Wal,
och derföre skulle mista syslan, syntes wara
mindre härdt straffad, än en annan, til hwil.
ken skulle lämpas 5 Cay. 4 §. straffbalken, och
hwars förseelse säledes blefwe ansedd för Urbo.
la; hemställandes altsä, om Lj, i händelse det.
ta sednare stadgande komme at äga rum, miste
syslan borde för en Tjensteman anses för en
nog ringa bestraffning. En Ämbetsman synes
mig i stikt fall wara wida straffbarare än
nägon annan.
18 §.
Herr von 8ck>3ntr:. Kanske bör det förstäs
af stg sjelft at den Cestionant som icke blifwit
befriad isrän sine Borgenärers kraf, men dem
sedan godtgjort, samt at den k,wilken blifwit
dömd til nesligt straff, men erhällit näd, säme.
delst äterwunnit Riksdagsmanna - Rätten; dock
more säkrast at til undwikande af twistigheter
härom 18 §. mrd nägre ord jemkades.
Herr von l^i-n?. I anledning af 18 §.
uti Constitutions - Utffottets Förstag til cn ny
Riksdags - Ordning , torde mig tillätas nagra
anmärkningar.
Uti denna §. stadgas: at til Riksdagsman
mä ej i nägot Ständ godkännas en Person,
fdm efter ingifwen CeKions- Ansökning och ut«
fär.
Den 29 Augusti 129?
färdad Proclama icke frän sine Borgenärers
kraf genom laga Dom blifwit befriad.
Den rättigheten at wara Nations Repre,
fentanr bör icke kunna betagas nägon Medbor.
gare, för annat än brott och wanhedrande gär,
ningar. Den som genom olyckor förlorat sin
egendom, är straffad nog när han nödgas afträda
densamma, och förtjenar ej en sädan wanheder,
som ätföljer utestängandet ifrän den försia
af Medborgerliga rättigheter. Mängden af
Cetzions-Ansökande äro utan twifwel i de kritiska
tider wi nu lefwat, offer för olyckan. At
den sökande ej genom Dom blifwit befriad för
Borgenärers kraf är pä intet sätt nägot bewis,
at hans Concours förtjent en härd Dom. La.
gen tillåter denna befrielse endast i de L:ne fall,
dä förlust upstätt genom Sjö eller brandskada.
Det är til ock med löjligt, at de olyckor mot
hwilka man kan skydda sig genom Atzmamer,
och hwilka sälcdcs genom blott en wänlig för,
sigtigbet kunna undwikas, stola wara de enda
som Lagen godkänner säsom giltige stäk för
Cefion. Hela mängden af andra hwaribland
krig, de allmänna Financernes oordning, personliga
förföljelser m. m. hwilka en enskild man
aldrig kan förut beräkna, gälla ej til hans ursägt
och befrielse. Och när Lagen föranleder
lil denna orättwisa, bör den wäl dä ökasmed
uteslutandet ifrän Representations-Rätt? Skulle
i de Ständ, hwilkas Ledamöter mäkjas, Walet
stadna pä en i förenämnde fall olycklig Man,
synes det wara ett witsord at hans närmaste
Med.
1298 Den 2v Augusti.
Medborgare anse honom ej sjelf wällat sin s,
lycka. Hos RidderffapeL och Adelns Ledamö,
ter innebar denna Författning, en i Swerige
förut okänd inskränkning i deras Representations,
rätt. Denne rätt kan ej uphora efter nuwarande
Lagar, sä länge en Person ej är stild
wid Adelstapet. Antingen bör det förklaras,
at Adelstapet förloras genom Cesiions-Domen,
eller bör Adelstapets rättigheter njutas.
Om ibland Högloft. Ridderstapet och A,
deln skulle finnas en Person, som dä han ifrat
för Sanning och Rätt, blifwitetmäl för en mäld,
sam Regerings förföljelser, som ej kunnat böja
sig för magtcn utan wagat alt häldre än at
wanhedra isig; om samma Person i förtröstan
pä Riksens Ständers högtideliga försäkringar
förlorat en stor del af fin förmögenhet igenom
Realisationen; om under en fortsatt förföljelse,
denna Person, utan understöd, och utan utwäg
til utkomst, nödgats lita blott pä sin arbetsförmåga;
om denna arbets-förmäga ej warit
tilräcklig; om hans företag blifwit qwafda, ej
blott af förföljarens owilja, men äfwen igenom
ett olyckligt krig, som stängt honom bade ifrän
sin Fädernebygd och dispositionen af sin Egendom:
om här skulle finnas en sädan Person,
som af alla desia omständigheter blifwit nöd,
gad til en Ccsiivn: borde tvål dä Ridderstapet
och Adeln öka hans olycka, nied det nya straffet,
at betaga bonom hans Riksdagsmannarätt;
borde hans nit för sanningen, hans ifwcr
för
Den 29 Augusti.
1299
för rättwisan, som warit första anledningen til
hans mitzöden, borde wäl de belönas med ett
utflutande ifrän det bästa, det ädlaste tilfälle
at dem yrka och förswara? Borde, om han
äger kunskaper, Ridderffapet och Adeln ffilja
dem ifrän sig, derföre at han blifwit ett Mäl
för en orattwis förföljelse.
Jag anhäller at ConstitutionsUtffottet mätte
efter den anledning Lesia anmärkmngar innchälla,
företaga en nogare granffning af förenämnde
§. och deri uttrycka sin mening pä ett sätt
som mindre leder til orattwisa, utan at förfela
ändamälet.
Herr Xorclenstolpe, ^.Iiclers, r denna §.
stadgas, at ej de böra wara Riksdagsmän,
som blifwit förklarade owärdige Medborgerligt
förtroende, eller nägot nesligt straff blifwit ädömdc.
Olyckligtwis kunna wi ej för Osi dölja,
at äfwen ibland wart Ständ sädane Personer
kunna finnas. Emedlertid får jag den äran
ödmjukeligen hemställa, huruwidadetta stadgande
bör bafwa afseende pä dem, som redan kunna wara
i samma belägenhet, eller endast pä dem, som framdeles
kunna deruti komma. hem
stälde
han, at Resolution pä Nåd för nägot äLömdt
straff ej rnätte medföra utöfningen af den
rättighet, at ätcrfä säte och stamma bland RidLerffapet
och Adeln.
Herr HammLrsllölll, Ooren?.c), anmärkte
mot sednare Momentet af Lenna §., at dä Eon
stitu
-
iZoo Den 29 Augusti.
stitutionchUtskottet Föreslagit, det ingen Christen
Religions Sett ffulle wara ifrän valrättighet
utesluten, Personer af hwarje Sect äfwen syntes
böra kunna til Riksdagsman blifwa walde. Om
det hade blifwit Projecteradt, at Trosförwandter
gf den Evangeliffa Läran ensamme kunde wäljas,
hade Herr ttammarsköin ej ansett sig behöfwa
göra denna Anmärkning, men sedan en
annan Christen Religions-Sect, nemligen den Reformerta,
wore en sädan rättighet tilerkänd, insäge
han ej hwarföre de öfrige wore densamma
förmendte.
Grefwe la (laräie. Wid denne §:s andra
Moment ffulle jag föreflä den ändring, Ej
mä person af annan Lära än den rena Evangeliska,
Riksdagsman wara, men Walrätt
äge alla, som eljest genom Lag och Lärfattningar
dertil berättigade äro, utan afseende
ti! hwilken Religion de sig bekänna.
Herr llsmmLi-sKöiä förklarade sig nöjd om
§. sälunda redigerades.
19 r.
Herr keutolkjelin, (larl, anmärkte wid de
orden, den klagande, om han ar af Borgareeller
Bonde-Ständet, ingifwe innom s dagar derefter
sine Beswär til Landsllofdinge Ämbetet, at
xä manga stallen torde afständet wara fä längt
emellan de klagande och Landsböfdinge-Ämbetet,
at L dagar icke skulle kunna förslå.
Herr von 8cllLntr, at döma i frägor om
Riksdagsmanna-rätt synes innefatta nägot Tonstitutionelt.
Lwisten härom är wäll merendels
emel
-
Den 29 Augusti. 1ZO1
emellan enskilde Personer, men de innefatta den
allmänna frägan om Representations rätt ^ som
efter mitt begrepp ensamt tilhörer Riksens etander
at bedöma, och som jag ej tror bör för Riksens
Ständers egen säkerhet af Werkstallande
Magten ffärskrdas. Mig synes derföre at alla
frägor om Riksdagsmanna - Wal och Riksdagsmanna
Rätt, böra granskas och utredas afConstitutions-Utskottet,
samt afgöras af det Ständ
til hwilket den i fräga komne Personen hörerom
detta antages, kunde klagomälen öfwer Wal,
pä sätt 19 §- omförmäler, ingiswas hos Landshofdinge
- eller Consistorium, som efter infordrade
Förklaringar, hade at insända Acten til Riksens
Ständers Ombudsman, at i ConstitutionsUtskottet
föredragas. Funne Utskottet nägon undersökning
i Orten böra föregä desi utlåtande,
kunde Ombudsmannen derom föranstalta; bwarefter
Utskottet ägde om RikSdagsmanna-Frägan
sig yttra; men til wederbörlig handläggning öfwerlämna
de Frägor om olagligheter som möjeligen
kunde förekomma. Bifalles detta, torde
sista Momentet af 21 §. äfwen härefter böra
rättas.
Herr von klLU88vvoU, Larl 6u8l.af 1^. At i
följd af hwad wid 17 H. här ofwan blifwit erindradt,
mäste den med Walet misinöjde hänwisas,
at behörigt Protocolls-Utdrag äska af
Wal-förrättaren, emedan Dombafwanden enär
han är Frälseman och säledes icke förmed Riksdagsmanna-Walet
sig befatta, icke eller kan meddela
Protocoll, som af annor man föres.
20 §. Derwid gjordes ingen anmärkning.
-L-ZOL Ven 29 Augusti.
Grefwe 60 !a 6Li'<iis. Denna §. spnesmig
i hivad den Standens Fnllmagters pröfning undkommer
gansta otpdlig. och Lagskipande samt
Lagstiftande Magtens rätt nog mpcket samnianblandade;
männe mer än en af defle Magters
pröfning är nödig, eller cns anwändbar. Jag
anser den äfwen sä förnärmande för KonungaMagten
och sä utwisande misitroende til de Ämbetsmän,
som härwid npttjas, at jäg den aldrig,,
för min del ätminstone, kan gilla.
22 Z.
Friherre läljencr.int?:. Om och da i framtiden
nägra ändringar i Regeringsformen blifwa
gjorda, bör derefter i Riksdags-Fullmagterne wid
flutet tilläggas, _ M.d dä af Long!. Maut
och Riksens Ständer derwid gjorde Tillägg
och Förbättringar-.
Lo §.
Grefwe 6s la 6-iräio. Landtmarstalk bar
altid blifwit utnämnd den dag, Ständerne enligt
Riksdags - Kallelsen samnranträda stulle. För
Ärke. .Bistopen såsom sjelfstrifwen Taleman har
samma förhällande äfwen warit: dä nu nägre
dagar fordras för Borgare - och Bonde-StändenS
samlande, deras Fnllmagters granskande och godkämande
Polletters utdelande m. m. sunes mig
at samma prapis, som bittils öflig warit wid
Landtmarstalks- och Talemäns utnämnande nu
äfwen kan utan stada fortfara.
Wid denne §. är likwist 2:ne saker at anmärka,
den förste at hwarken här wid Landtmarffalks-
och Talemäns utnämnande, eller ä nä
got
-
Den 29 Augusti. isoz
got annat ställe i Regeringsformen finnes ett ord
nämndtom Ed sM Landtmarskalk eller Talemän,
det är wifit en förlätelig glömska för ett Urffott
med sä midt omfamnande göromål som detta,
men jag tror likwäl det ar nödigt, at det nu
rättas, och nämnde Eder, sädane Äiksens Ständer
dem godkänna, i Riksdags Ordningen mätte
inflyta. Den andra anmärkningen är, at om
afseende göres adell af Bonde Ständet gjorde an,
hällan at äl'.a rättighet Talemans Forsing upprätta,
denna rättighet äfwen til de andre -ö:ne
Stånden mätte utsträckas. Det försiäs af sig
sjclft at detta förbehåll är belt och hällit wilkvrligt,
sä framt Kongl. Maj t sinner för godt at
Bonde-Ständets begäran Nädigst bifalla. I annat
fall förfaller denna begäran belt och hällit,
säsom grundad pä hwad ett af Med- Ständen
för sig önskat.
Wid sista Momentet af denne §. får jag
ytterligare erindra, om icke samma princip härwid
bör följas, som dä Landtmarskalk under
Riksdagen af sjuklighet eller annat förfall hindrad
är, nemligen at det är förste närwarande
Grefwen och ej Ordförande i Riddarehus Dlrrction
som förer Klubban.
Friherre OiljencrLntL. Zlfhwad orsak skulle
wal Ordföranden i Riddarehus-Directionen föcha
ordet pä Riddarehuset innan Landtmarskalk är
nämnd ? Hwarfäre skulle ädlste närwarande Grefwe
icke fä behälla en urgammal rätt, sä wäl wid
detta tilsälle, som dä Landtmarskalk är sjuk ech
sränwarande.
Herr Grefwen och Landtmarskalken:
befarade at Grefwe äs l» Laräles anmärkning
röram
LL04 Ven 29 Augusts.
rörande Förslags uprättande til Landtmarstalk
och Talemän were stridande emot Csnstitutionen,
emedan enligt Regeringsformen Landtmarskalk
och Talemäns nämning beror ensamt af Kontingen.
Grefwe lL 6Lr6ie. Jag ber om förläs
telse. I Regeringsformen finnes wal förstrifwit,
at Konungen nämner Landtmarssalk och
Talemän, men deri nämnes ej, om sädant stall
ste efter förut uprättadt Förflag eller ej.
Grefwe lllnsvenbjelm, Larl, päminde om det
fattade Beslutet at man ej skulle ingä i nägre
discusioner.
Herr Lrefw en och L an dtmar stålben:
Förklarade sig gansta wäl ihägkomma detta Bestut,
men at han hade trott sig upfylla sin pligt,
genom at anmärka hivad han ansett stridande
mot Regeringsformen.
Friherre l.iljenci-gnt?: hade gjordt samma
anmärkning som Grefwe 6s m 6är6ie, rörande
uprättande af Förflag wid nämnandet af Landtmarssalk
och Talemän; dan hade först icke ärnat
anföra den, men dä han nrr funne at den ej
motsäger Regeringsformen, wille han med Grefwe
6? m 0^56,6 sig förena, dock wilkorligt, i
fall denna förmän b wiljaö Bonde - Ständer.
Herr LandtmarskalkenFrägade derefter
Grefwe IL Larciis, om han icke medgäfwe
at Konungen äger rätt at nämna Talemännen,
och om i fall Förflag skulle upsättas, det
icke kunde hända, at Konungen hade förut utsett
nägon Person, som af Ständer ej blifwit up
-
Den 29 Augusti. 1o05
förd pä Forstag, i hwilket sistnämnde fall han
således i sin nämnings rätt blefwe förhindrad.
Grefwe 6-- m (l-u-äie. Attrade at om För.
stags-rattigheten stadgades, skulle naturligt wis
följa, at Konungen ej bestämde sitt Wal innan
Förslagen af Ständen wörö uprättade.
Debutom wore det gansta manligt attil ät»
stillige fystlor Forsing uyrättades, men Konungen
icke dest mindre til Ämbetet utnämner hwilken
Han behagar. Föröfrigt erindrade Grefwe
Ue la Laräie, det hanö anmärkning blott warit
wilkorlig, i fall Kongl. Maj t skulle behaga bifalla
Bvnde-Ständets önskan, at fä uprätta Förslag
til Taleman för det samma.
Herr kahlman, Som nyttan deraf at en
Landtmarskalk eller Taleman äger sitt Ständs
förtroende, är pä det högsta wigtig är det mitt
tanka at denna Inrättning, hwilken skulle leda
til beredande af ett sädant förtroende', ej börmatklätas.
Friherre liljencrants. Här är icke frägatt
6L wägra Kongl. Maj:t någon af de Honom, genom
Regeringsformen, tilkommande rättigheter,
utan blott at förbehälla Ridderskapet och Adela
en billig förmän, wilkorligt, och i fall Konungen
bifaller Bonde - StändetS r detta afseende
gjorde reservation.
Herr k Linman. Förklarade sig wara öfwertygad,
at om Ridderskapet och Adeln skulle yttra
sin önskan at njuta en sadan förmän, skulle wi§t
icke wär nu Regerande Allernädigste Konung afkila
Deras begäran.
Andra Sand. N-s 164, LSS. 84 §-
IZOS Den W Augusti.'
24 §.
Grefwe lL 6-rräis. I sista Momentet af
denne §. fcresiär jag den ändring hwart
dera af Utstoitrn aittages dit antal Cancellisten,
lltstottet pröfwar nödigt med öek undantag
som i 35 §. finnes stadgadt.
Grefwe cle Is tilläde, at möjligt
wis
ett Utskott, i mäbn af desi widsträcktare göromäl,
kan beböfwa flere Can ellister än ett annat,
som med färre kan wara belätit Han ansäg
derföre Cancellisternes antal icke böra i Riksdags
Ordningen bestämmas.
Wid 25 §. gjordes ingen anmärkning.
26. §.
Herr llotlckisb. Gudstjensten skall hällas
r Stadens Stor-Lyrka Stor-Kyrka synes endast
hafwa afseende pä Stockholms, och dä pä
ett ställe der Riksdag komme at hällas kunna
wara eller blifwa twenne Kyrkor, af hwilka den
ena kallas Stor-Kyrka, wenden andra är DomKyrka
; bör wal Gudstjensten hällas i den sednare.
Man kunde ju derföre säga Stadens förnämsta
Kyrka, säsom en tydelig föreffrift,hwarhälst
en Riksdag kommer at hällas.
Samma Z. omtalar i hwilken ordning RiksStänden
wid Riksdags öpnande skola upträda
pä Riksalen Som härwid omständigheter kunna
förekomma, hwilka här icke kunna detailleras,
finner jag för min del, wid flutet af usta Momentet
följande tillagg bör göras: ochiaktagande
derjemte den Gcdning, det för tilfMet utfärdade
Ceremoniel innehäller.
Den 29 Augusti. 1807
Uti denna §. är äfwen Stats MinistrarneS
rum bestämdt, men Stats-Rädel ej ihägkommit.
Denne Corps är likwäl af det anseende och den
betydenhet, at det synes mig icke otjenligt, vm
följande ändring och tillägg gjordeS. Dernäst
int^ge frangör alte andre de twänne StatsMinistrarne
deras Säten, och erhälla StatsRädi
t äfwen ett serstudt för dem utsedt rum;
kommandes i öfrkgt at härcvid färhallas enligt
det Ceremoniel, som fär Lilfället utfärldas.
Genom en dylik föreskrift är Stats Rädet ihägkommit,
utan at deraf följer, at det skall taga
rum framför Personer af högre rang. Jag täger
det Ceremoniel, som för tilfället utfärdas,
och utesluter ordet Lonu»gens: ty i de flesta
fall, dä SLats-Rädet sammankallarRiksens Ständer
är. Konungen ej i tilfälle at utfärda Ceremoniel,
och ej etter detsamma i Hans namn kunna
utfärdas.
Herr 8iIverstolps, (7u8trk
I anledning af denna §., hwari stadgas, at GrundLagarne
wid Riksdagens början stola i Ständen
upläsas, får jag anmärka, det jaa ej tror
denna Författning upfylla sitt ändamål Dest
motiv är upgifwit wara, det ingen mätte kunna
förebära okunnighet om om GrundlagarneS
stadgande. Men manne icke wid en sä läng läsning
altid stall hända det samma, som under
detta Riksmöte flere gänger händt, at de fläste
af Ständets Ledamöter gä borrt. Bättre och
mera ledande til ändamälet an^er jag derför»
wara, om i desi ställe Stadgades, at ett Exemplar
af Grund Lagarne tilstäldes hwarje Riks?-  hagsman när han anteknades»
Fri
-
ZZ08 Dm 29 Augusti.
Friherre liljencrants. Har spncs mig bora
stä Äandtmarfkalken och Talemännen, i
stallet för Ständernas Taleman ; och ester Ordet
R isdagL-Lrdmng, bör tilläggas, sch RidLerskapet
och Adeln Riddarhus Ordningen.
Grefwe lle la 6arlll6, Dä Ridderffapet
och Adeln hittils altid följt Kongl Maj t til
Rikssalen, spnes mig detta äfwen nu böra bibehälkas,
häldst jag wid Förändringen ej inser
Den ringaste nytta.
^ I stället för Stads - Ministern för Utrikes
Arenderne, som här updrages at i Kongl. Majus
fränwaro, eller i de fall Kongl. Mast det Befaller;^
föra Ordet, synes mig Ministern för Justitie
Arenderne såsom Kongl7 Maj ts Förste Ämbetsman
böra göra det, skulle Ämbetet wara vacant,
Justitie-Ministern sjuk eller borria, mä det
Dä bli den andre Ämbetsmannen i ordningen,
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne.
I denne samme Z star Ständernes Taleman,
lärer böra wara, Landtmarstalkm, och Ståndens
Talmän.
27:de §.
Grefwe la clarch?. Konungens Propositioner
om Stats - Werkets tilständ, lära wäl
ej pä annat sätt kunna Ständerna meddelas an
hwad s8 och 109 g. Z. Regeringsformen stadga,
endast syneS mig den tilläggning nödig, innom
14 dagar ifrän Riksdagens början.
Herr^otbiisb. Uti denna Z. omtalas wäk
huru förhällas Eall, när Konungen will meddela
Riksens Ständer nägon Proposition rörande
Grund
-
Den 29 Augustt. IZ09
Grundlagars och öfrige Lagars stiftande eller
förändring.- men i hela Riksdags-Ordningen har
ätminstone icke jag funnit ett Ord nämndt, buru^Riksens
Ständer skola lämna Konungen Deras
swar uppä dplika Propositioner eller hw d
Ordning derwid bör iakttagas; ehuru sadanr är
stadgadt i 87 §. af Regeringsformen, dit denna
omständighet icke hörer. 60 Z. i Projectet til
Riksdags-Ordningen kan ej hit appliceras, fastän
den spnes innehälla nägvt hags stadgande r detta
afseende. Den hänwisar til 8a § i Regeringsformen
, som äter expedierar den forskande til
87 m-en härigenom winnes icke någon bestämd
föreffrift i Riksdags-Ordningen. §011, pä flera
ställen föreskrifter uti en och samma sak finnes
bäde i Regeringsformen och uti Projectet til Riksdags
Ordning; tror jag för min del, at denna
sräga ej bordt utur Riksdags Ordningen uteslutas,
säsom helt och hällit dithörande och ej til
Regeringsformen.
Friherre IckIjenci-Lntx, Proposition angäende
Etats Werket torde Kongl. Maj:t i Räder
wilja lämna sist i4 dagar efter Riksdagens utbläsande,
pä det Stats-Utskottet snart mätte
komma i actlvitet, och Riksdagen icke onödigtwis
förlängas.
Wid 23 §. gjordes ingen anmärkning.
29 T.
Friherre läiljenci-ar,^, Constitutions-Utstottet,
som sätt ett sä widsträckt förtroende, torde
behöfwa minst 24 Ledamöter.
Jag föresiär at 2:dra Momentet af 29 §. i
Projectet tilRiksdags-Ordning salunda förändras
-
L§10 Dtn 29 August?.
"En Riksdagsman hwass Lörstag Lonstitutions
Utskottet funnit skäl st ogltta, äge rärt,
at ti! sitt Stantz sjelf inlämna det ogillade
Zörsiaget, jämte Lonstltutions - Utftotckts pirrande,
som icke för wägras. S.vn-det ma da
Eunna bifalla eller förkasta UiskoU-ts Bestut.
^ förra fallet förfaller -et af Riksdagsmannen
ingifne Project. I sednare händelsen äterförwrses
det samma,med de «f Ständetgkoranmärkningar;
Och öfnge Riks-Stanöen
lämnas del af hela Aete», Utskottet äge derefter,
at meddela samtekiAe Stånden sitt ptteriig
-re ut atu-.-e, och Starden pröfwe sluteligen
huruwida Lärflaget ma förfalla eller
t! afgörande nästa Riksdag företagas. 3:ne
Stånds plnralitet gälle härwid. Stadna 2
Stand emot 2, blir Lonstitrckisus - Uistottets
tanka gällande."
Skulle, (det jag likwal högeligen bestrider,)
Regeringsformens ^4 §, anses hinderlig för denne
inskränkning i Constittttions- Utskottets altför
stora magt, sä föreslär jag, at under Riksdagar,
berörde Utskott hwarje Mänad mä kunna omtväljas.
Wid s:dra Momentet af denna §. anmärkte
Friherre Uiisi ner^nlL at det borde förklaras,
hwad som förstodes med answaret för den, som
trpcker ett af Constittitions- Nisk ttet erhållit afstag,
pä en af honom wäckt fräga rörande GrundLagen.
Grefwe ld<; la Wid 9:dra Mo
mentet
önskade jag följande tillägg wid Orden
Lagligen förfwar , ö gsman äge äfrvm
rätt, sedan hem sitt Förslag ti! UtststtcL
in
-
Den 29 August?. rZlL
Inlämnat och dest yttrande ärnätt/ detsamma
hss sitt Ständ föredraga/ som sä wida Det,
det ej genast förkastar, ätcrförwisardet samma
til Lonstitutions - UtstsLtet och Dest ytterligare
LZrklaring deräfwer infordrar.
En märkclig omständighet wid det af Consiitutions
Utstottet benäget lämnade tilständ för
en Riksdagsman at läka trycka ett Förslag de
ej antagit, är äfwen at dan i det fallet som Författare
ders re stall answara och förlorar härnad
helt och hällit den rätt han som Riksdagsman
ägt, emot det answar a t som Författare
kunna tiltalas, äfwen straffas; en betydelig skilnad
i answariqbet är emellan en Riksdagsman,
som enligt sin öfwertygelse yttrar sitt mening,
Lil ock med om den ej aldeles instämmer med
Grund Lagen, och en enskild man sorn läter denne
mening trycka.
Wid llrde Momentet: synes mig den tillägg,
ning högst nödwändig, efter Orden biffwrt hördt;
sorn ater bör stya t sam meli gen med sitt yttrande
härZfwer i Gta-d n inkomma, ty ingen
ling är i denne Z. utsatt, som älägger Utskottet
den owilk rliga nligt at göra Ständerna redo
för de Mäl dit inkomma.
Wid 6lle Momentet fär jag anmärka följande:
Den Magt Constitutions-Utskottet här
tagit, at med Ständers Rätt, stilja emellan
itänds olika meningar, om Utskottets tillsättande,
synes mig ej Utkomma det, synnerligen som
möjligt wore at den tanke som warit Minoritetens
uti Ständcn, gansta lätt kunde blifwa
Majoritetens af Utstoitets; Af desie skäl synes
mig denna L, Medes kunna utgä. Hwad ater
an
-
1312 Den 29 Augusti.
andra delen af detta Moment angär sä anser
jag det af sä liten betydenhet, och at etander
och Utskott säkert kjelfwe skola urskilja wid hwarje
tilfälle, til hwilket af de sednare ett Mäl hörer,
at derwid är ej ens wärdt at uppehälla sig.
I allmänhet får jag likwist wid denne ock
flere härmed sammanhang ägande K. tz. anmärka,
om ej da Utskottet för det Allmännas wäl
trott böra tillägga det, cn sä stor Magt och en
sä oinskränkt pröfnings- rätt, Ridderskapet och
Adeln, ej skulle anse rättwist, försigtigt, ochiag
wagar tillägga nödwandigt för följderna och det
Allmänna bäsia, at Ltanden afwen ägde at bwarje
Manad, sä länge Riksdagen warade, dest Ledamöter
omwalja, Ständen dock vbetagit at äter
inwälja en, flere eller alla de förres
Äfwen får jag wid 29, M, 31, 3-?, 33, 34,
36 och 59 H. §. i hwad antalet af Ledanröter beträffar
gora den Allmänna anmärkning, at jag
önskade det ökadt , til minst ^del utöfwer hwad
i den Projecterade Riksdags - Ordningen utchtt
blifwit. Om denne lilökmng ej är sä oundwikelig
i de 3:ne andre Ständen, är den af den aldrastörsta
nöwändighet hos Ridderskapet och Adeln:
Detta Stånds talrikhet, nödwändigheten
at dest Ledamöter sysselsattas, at sä mycket möjligt
är sprida kunskap om Ärenderna och deras
behandlings - satt i Utskotten, gör åtminstone i
mine ögon til den mast oundwikelige nödwändigbet,
den af mig begärde tilökning af Ledamöter.
Herr Ucwlcki b. Uti 3 die Momentet afdcnna
§. stadgas: Constckutipns Ulskottct åge at äffa
de uti Stats-Rädet förda Prytoeoll, utom
dem
Den 29 Augusti. iZt.3
dem som angä Ministerielle Ärender och Com,
mando-mäl re. re.
Häraf stall nödwändigt den fiutsatts göras,
aide Ministerielle Ärender och Commando-mälföredragas
utiStats-Rädet och at Protocvll öfwer dem
derstädes hällas; dä likwäl sädant är fullkomligt
stridande emot 7 §- i Regeringsformen, som uttrpckeligen
säger: Lonungn läte t Stats-Aa- i
bet Sig föredraga och afgöra bär alla Regerings
- Ärenber utom b' Ministerielle samt
(Loinmanbo - ma!. De föredragas således icke
i Stats-Rädet och Protocvll hällne i Stats-Rä- '
det öfwer deste Ärender finnas icke. Berörde niening
synes mig derföre böra sälunda förändras:
Lsnftitutisns lktskottet ägc, at äska be uti
Stats - Råbet färda Protocoll , äfwen som be,
hwilka öfwer Min-rstel iella Arender och L. mmanbo-niäl
blifwit haine, likwäl endast i hwad
deste sednare pcotocol! röra allmänt tända och
af Utstottet upgifne händelser.
Uti denna och 06, 44 och 53 §. H. tillägges
Constitutions Utstottet Magt, at i wista M, med
Rik ens ständers Rätt och i deras ställe afgöra
och Bestuta.
At öfwerlämna afgörande rätt ät et Riksens
Ständers Utstött, är nägot sä nytt, at ehuru
benna rättighet blifwit betragtad säsom en
rriindre wäfendtlig befattning, mätte likwäl
betänkligheter derwid ripkomma. Utan at gransta
och widlyftigt afhandla följderna och de möjligen
blifwande mistbruk häraf, fär jag blott
anmärka, at dä Stats Utskottet uti 69 och 71
§ § , i Regeringsformen pä wistt sätt erhällit
Decisions-Rätt, kan Stats-Utstottet icke utöfwa
denna Magt, utan m gansta betydlig tilökning
1Z14 Nen 29 Augustt.
af Ledamöter, hwangenom det samma, wid ekL
dplikt tilfälle, crhäller en flagS egenskap at kunna
iklädas saiutelige Riksens Ständers afgörande
ratt/och dä det nu förefläs, at ConstitutionsULstottet
ensamt stall i Riksens Ständers ställs
afgöra wista frägsr, om twä Stand stadna mot
twä, äro wisterligen de ämnen hwaröfwer stall
Besiutas af mindre wigt, än det som i 71 §. af
Regeringsformen omnämnes z men följderne kunna
dock stafwa ett betydligt inflytande pä sakernas
gäng, och om denna Magt stall Constituti.
vns Utskottet tilläggas, synes mig samma princip
uti sättet at den utöfwa böra följas.
För min del skulle jag önsta at denna Constitutions
Utstottet tillagde Riksens Ständers afgörande
rätt, aldeles utur Riksdags-Ordningen
förswunne; men om den stall bibehällas, hemställer
jag ödmjukast sädant icke ster pä annat
sätt, än uti 69 och 71 §. H. af Regeringsformen
för Stais-Utstottet ar stadgadt, i anledmng hwaraf
Constitutions- Utstottet borde wid afgörande!
af ds uti Förslaget til Riksdags.Ordningen uvtagne
frägvr, erhälla en afpatzad tilokning af et
witzt antal Ledamöter frän hwarje Ständ, da
fräqan afgjordes icke säsom af Riksens Ständers
Constitutions-Utstott, utan säsom af ett Utstött
endast för tilfället af samtelige Riks - Ständen,
bwarrtti Constitutions-Utstotlets en gäng walds
Ledamöter uptogvs för at lämna uplysningar
uir änmen, som egenteligeu höra Lil deras befattning.
Det nya Ledamöternas antal, som för tilfället
borde utwäljas, kunde instränkaS til hälften
af det antal, som enligt ofwanberörde Z. §-  i Regeringsformen af hwarje Ständ bör med
Stats - Utstottet Adjungeras; och kunde om sä
LaiU
-
Den 29 Augusti. rZiZ
dant pröfwas antagligt, den fanste mindre behageliga
Termen at Riksens Ständer öfwerlämna
sin afgörande rätt til Constitutions Utskottet,
helt och hältet utcflutas Detta öfwerlämnarjag
likwäl til den mera sakkunniges granstning: Jag
har blott rvekat fästa upmärksamhetcn pä detta
ämne; utanat kunna fullkomligt wederlägga hwad
sorn blifwit föreflagit.
Hans Ercellerue Herr Grefwe Uuurk, förenade
sig med Herr UottUioy.
Herr lublin, 7. Md 29 §. af Riksdags
Ordningen , som fastställer, at i Cvnstitutions-Utstottet
skall wara ,2 Ledamöter, får jag
den äran ödmjukast erindra, at ett sä litet antal
Ledamöter synes altför ringa, och at Consti»
tutions - Utskottet loin har rättigheten, r:mo at
gransta Stats-Rädcts Protokoller, ^.0 förklara
Grundlagarrie. ll tio deruti förcsiä ändringar, med
flera dylika Åtgärder, tarfwar en tillökning til
M, minst 94 Ledamöter, som lunna dä sä mycket
nvgare igenomsc och gransta alla de wigtiga
ämnen, som detta Utstött i Regeringsformen och
ytterligare nu i Riksdags - Ordni-ngen updragne
aro.
Friherre §tLe! von Idolätoin, (llorlltx UndVIK.
I tredje Momentet star, at om Constitutions
Utstottet sinner at någon tats Minister mm.
uppenbarligen handlat emot Regeringsformens
tydliga föreskrift, eller tiistnrkt nägon öfwerträdelse
deraf m m. åge Constitutions-Ukstottet
at ställa en sadan under tiltal af JnstitiaOmbudsmannen
inför Riks-Rätten. Friherre
8mel ansäg detta stadgande sä wida origtigt,
sorn päföljden icke blifwit bestämd. När päfölj
-
I5i6 Den 29 Augusts.
den icke blifrvit bestämd skulle man tro den blifiva
densan-ma, svin i nästa Momeitt förestas,
nemligen Ämbetets förlust. Men i detta nasta
Moment ät^r är fragan endast om en mindre
grad af bröttslighet Detta stadgande bör sälerxs
undfå all nödig klarhet. Dä Swensta Folket
ar genom Constitutionen högtideligen försäkradt
om trygghet til lif, Personlig frihet och ägendom,
äger det likwäl ej nägon annan, än
i en Mild och Nädig Konungs wälbehag. Regeringsformens
Z:dje § stadgar, at Konungens
gerningar stola wara för alt ätal fredade. Om
Medes något företages til förfång för denna
trygghet, övra de Ämbetsmän som tilhanda gä
Konungen med sina räd genom kraftigt answar
fö- pligtas, at i sjelfwa werket frambära de föreställningar
deremot, hwartil de genom Constitutionen
aro förbunrne. Jag anballer säledes
fä anmärka, det stadgas bör, hurudant det answar
bör blifwa för underl itenbet af sadane föreställningar
som kan anses passande til en sä
swär förbrytelse.
Herr töre, /elörekt, Jämte de wid 29 §.
gjorde anmärkningar, fär jag för min del ödmjukast
föreslå den tilläggning, och förändring i
flutet af denne Z:s tredje Moment: sinner Utskottet
af besia Protocoll ac någon Stats-Mrnifter,
Stats - Råd — — afnågon uplysning,
da äge Lonstitutrons - Utskottet at, owiikorligen
detta Riksens Ständer trlkäona gjfwa,
och Iuskitiä-Gmbudsmannen at en sadan genast
inför Riks-Rätten Uttala. Dä icke ConMutions-Utskottet
mera än de öfrige Ständernas
Ucstott någon deciderande Rätt lärer kunna
tilläggas, och Justiliä-Ombudsmannen egem
Den 29 Augusti. 1ZI7
teligen är Riksens Ständers, men ej något
särffildt Utskotts Ombudsman, torde detta förfarande
med Constitutionens sanna esprit wara
närmast öfwerensstämmande.
Grefwe IL 6LrZie och Herr Uottiliekr
conformerade sig med Herr ikrs.
Herr 8iIver8tolps, 6u8tak ^brAklLM, 2 29
§. stadgas, at dä Constitutions - Utskottet icke
funnit stät, at gilla och til Riksens Ständers
pröfning öfwerlämna nägot Förslag til ändring
eller Förklaring af Grund-Lagarne, som Utskottet
af en Riksdagsman emottagit, ware Utskottet
skyldigt, om Författaren det yrkar, at med.
dela honom sitt yttrande med tilständ at detsamma
jämte Förslaget genom trycket allmänt
göra, dä, han för sistnämndes innehäll sjelf r
egenskap af Författare mä Lagligen answara.
Det hörer til espriten af detta stadgande, at
den helighet, som Lagen tildelar en Riksdagsman,
skyddar honom för alt answar i afseende
pä de Propositioner han til Utskottet kan afgifwa,
och at det answar säsom Författare,
hwarom här är fräga, endast kan angZ uttryck.
Jag förmodar och hoppas, at i den tilkommande
Tryckfrihetslagen detta noga bestämmes och
förklaras, och föreslär derföre at pä detta ställe
denne Lag mätte äberopas.
Herr d-loilenstolys, ^ncler8, wid z:dje
Momentet har redan en ward Ledamot Herr
Lottittek yttrat sin mening i afseende pä Mick
-
iZr.8 Den 29 Augusts.
msteriella och Commando-mäl m. m., hwaruti
jag mig förenar; men fär tillika anmärka, at
äfrven bör nogare be stam a, as hwad som rätteligen
bör menas med Commando-mäl, för hwilka
wederbörande böra kunna anses wara uti
answar wid Räds.afgifwande, emedan wi under
denna Riksdag erfarit huru olike omdömen
warit om Commando-mäl.
Äfwen uti slutmeningen af ä:de Momentet
säges, at om enskilda Personers och Corporationers
rättigheter m. m. icke bör ens kunna
nämnas m. m. Mig tyckes at äfwen detta täl
at nogare uplysas: tp genom at bedöma hwar
och. en individu, sä äro ju alla under denna
förutnämnde benämning at anse, fastän ej alla
sätt eller äga här förmodeligen supponerade
Rättigheter och angelägenheter.
30 §.
Friherre läljencrLML. Ordet mäster r:sta
Momentet synes mig böra utgä: Det är en
Contradiction, at en ting mäste ske, hwarom
pröfnings-rätt är förbehällen.
Detta torde kunna ändras säledes, "(öfwer
de wanliga inkomsterne anses Larfwa,
och '-wilken brtst, sedan den af Riksens Ständer
godkänd äc, igenom Lewillning f^Uas.'^
Wid zr och 32 Z. §. gjordes ingen annan
anmärkning än Grefwe äs lL Laräio ofwanföre
gjort,
Zz Z,
Den 29 Augusts. iz^9
23 Z.
Herr lvotlliied. Sista Momentet af denna
§. innefattar en föreskrift för Iustitlä-Ombudsmannen,
som synes mig böra utgå, säfom
endast hörande til hans Jnstruction, och i stället
följande ordalag nyttjas: Iustitiä- Gmbudsmannens
wid hwarje Riksdag afgifwande
Berättelse, rörande de tfrän Lonungen genom
högsta Domstolen sedan nästföregående Riks»
dag, utgängne LZrktaringar af Lagens rätta
mening, häre ock ti! Lag-Utskottets Befattning
dit denna Berättelse hänwises.
Herr kZblmLn, Slutet af första Moman,
tet denna §. förestår jag sälunda: Under Civiloch
Criminal - Lag böra förstäs alla delar af
Krigs.Lagar och Författningar rörande Krigsrväsendet.
Jag finner ingen pä klokhet grundad anledning
hwarföre Militairen icke stall njuta
samma skygd under Lagar och Författningar
som öfrige Medborgare i Riket, och tyckes at
sä wida Disciplin ändä lika sä wäl kan bibe.
hällas, bör Militairen, äfwen som andre Undersåtare,
endast kunna dömmas efter de Lagar
och Författningar, som af Konungs och Ständers
gemensamma stadfästelse blifwit gällande.
De Krigs-Lagar som hittils blifwit följda, äga
icke denna egenskap, och torde destutom behöfwa
åtskilliga tillägg och förändringar, som jag
önskar mätte kunna rverkställas under warands
Riksdag. At hinder derföre icke i Riksdags -
Ord
-
1320 Den 29 August!
Ordningen mä göras, är syftemälet för denna
min i ödmjukhet framstälda anmärkning.
Dä andra Momentet as denna §. älägger
Iustitiä-Ombudsmannen at samla m. m. torde
det som en följd häraf äfwen böra blifwa en
ffyldighet för Högsta Domstolen, at JustitiäOmbudsmanncn
alla sädana Förklaringar tilställa,
som jag förestär at här tilläggas.
34 §.
Herr llotblleb. Angäende BeswärS- och
Oeconomiä- UtffottetS Befattningar, kunde ett
mera tydligt stadgande icke wara utan nytta,
nemligen wid de Orden, om Grunderna för
Inrättningar af alla slag, hwarest i stället följande
Termer torde kunna nyttjas: Gm Grunderna
för Allmänna Inrättningar chwad de
röra klpfostrings - och Undecwisnirigswerken,
Allmänna Latkigrvärden, Landthushällningen,
Bergwerk m. m., eller af hwad beskaffenhet
som häldst: Riksens Ständer likwäl obetagit,
at om sä nyttigt pröfwas, i afseende pä desse
Ärender, förordna serskildt Utskott, pä
sätt här nedanföre stadgas.
Detta Utskott skulle härigenom winna en
mera bestämd föreskrift, än denna §. synes innehålla.
Friherre Stael von Hollstein, Anmärkts
wid de Orden i slutmeningen af denna Z.
will Ronungen nä^ot Geconomistt Mä! gemensamt
med Riksens Ständer afgöra, at
detta
Den 29 August!. 1Z2L
della uttryck wore twetydigt, och sändes behofde
rättelse, emedan om Konungen wille afgöra
nä got Occonomiskt Mäl, sä ankomn e det pä
Honom at afgöra alla eller endast wista.
Herr von Sckantz. Med anledning af Z4
, som afhandlar Oeconomie. och BeswärsUtskottets
göromäl, wägar jag yttra den önffan,
at bestämdt kunde blifwa stadgadt, hwad som
egentettgen bör komma under namn af Oeconomie-mäl.
Större delen af de Ärendcr hwilka
under denna titul hittils hänfördts, hafwa
dels en sä nära gemenskap med Civila Lagfarenheten,
dels och et sä offiljaktigt inflytande
pä ägande rätten, at de med lika skäl böra tilhöra
Konungs och Ständers gemensamma afgörande,
som allmänna Lagfrägor; men om denna
Urskilning lämpeligen kan innefattas r
Riksdags - Ordningen, eller uti nägon serskild
Act bör afhandlas, öfwerlämnar jag til deras
ompröfwande, hwilka äga bättre kännedom af
Lagstiftningen än jag.
SS §.
Herr Klorllenstolye, t anledning af denna
§. fär jag erindra, det jag densamma ro.
rande förut wäckt en fräga, hwaröfwer Consiitutions-Utffottet
med Betänkande inkommit, och
anhäller nu endast ödinjukeligen, at när detta
Betänkande til afgörande förekommer dä fä ytt
Ira mig nägot deröfwer.
ZL §.
Andra Bandet Ll-s 166.
1s22
Den 29 Augusti.
36 §.
Herr XorZen3to!po, i Första Momentet af
denna §. »ämnes at Hof - Cantzleren äger den
rättighet, at öswerwara Justeringen af Riksdags-Bcsiutct,
men ej om han äger den at deruti
något förändra. Skulle han ej det äga,
inser jag ej hwarföre han i denna §. nämnes.
Friherre UUjenci-snt?:. All fräga om flere
än de redan upräknade Utskotten synes mig böra
förswinna.
Friherre Lisei von wolstein. I den händelsen
som i Andra Momentet af denna §. »ämnes
, at Constitutions-Utskottet skulle i frågor
om nya Utstötts tilsättande äga afgörande rätt
när twä Ständ stadna mot twä, synes mig-at
efter berörde Utstött dä utöfwar en Ständers
rätt, bör detsamma denna rättighet ej kunna
tilerkännas i annat fall, än om det erhälleren
sädan förstärkning af Ledamöter, som Regeringsformen
i 6s §. utstakat för Stats-Utstottet.
37 §.
Grefwe äs ia (Zsräle, Den häruti utsatte
tid af 8 dagar synes mig högst öfwerflödig,
och ser jag ingen ting som hindrar at i stäl.
let sätta sist innom 3 dagar; ju snarare ett
Utstött kan komma i activitL ju bättre mätte
det wäl wara.
38 §.
Den 29 Augusti. rz2L
detta uttryck more twetydigt, och säledes behöft
de rättelse, emedan om Konungen wille afgöra
nä got Oeeonomiskt Mål, sä anbommc det pä
Honom at afgöra alla eller endast wista.
Herr vön Leksm?. Med anledning af z-t.
Z., som afhandlar Oeconowie - och Beswärs.
Utskottets göromäl, wägar jag yttra den önffan,
at bestämdt kunde blifwa stadgadt, hwad som
cgentcltgen bör komma under namn af Oeconomie-mäl.
Större delen af ds Ärender hwilka
under denna titul bittils hänfördts, hafwa
dels en sä nära gemenskap med Civila Lagfa.
renheten, dels och et sä oskiljaktigt inflytande
xä ägande rätten, at de med lika skäl böra til.
höra Konungs och Ständers gemensamma af.
görande, som allmänna Lagfrägor; men om denna
Urskilgning lämpeligen kan innefattas i
Riksdags. Ordningen, eller uti nägon serskild
Act bör afhandlas, öfwerlämnar jag til deras
ompröfwande, hwilka äga bättre kännedom af
Lagstiftningen än jag.
Sä §.
Herr Korclenstolpe, r anledning af den.
na Z. fär jag erindra, det jag densamma rörande
förut wäckt en fräga, hwaröfwer Constitutions-Mskottet
med Betänkande inkommit, och
anhäller nu endast ödmjukeligen, at när detta
Betänkande til afgörande förekommer dä fä yttra
mig nägot deröfwer.
36 §.
Andrs Bandet 166»
LZ22 Den 29 Äugustr.
36 §.
Herr >loräsn5wlpe, i Första Momentet af
denna §. nämnes at Hos. CantZleren äger den
rättighet, at öfwerwara Justeringen af RiksLags-Bestutet,
men ej om han äger den at deruti
nägot förändra. Skulle han ej det äga,
inser jag ej hwarsöre han i denna §. nämnes.
Friherre b.Hstncrsntx. All fräga om flere
än de redan upräknade Utskotten synes mig böra
förswinna.
Friherre 8tsel von tkolsreln. I den händelsen
som i Andra Momentet af denna §. nämnes,
at Constitutions-Utffottet ffulle i frägor
om nya Utstötts tilsättande äga afgörande rätt
när twä Ständ stadna mot twä, synes mig at
eftet berörde Utstött dä utöfwar en Ständers
rätt, bör detsamma denna rättighet ej kunna
Silerkännas i annat fall, än om det erhäller en
sadan förstärkning af Ledamöter, som Regeringsformen
i 69 §. utstakat för Stats-Utstottet.
37 §.
Grefwe cls l» Oaräle, Den häruti utsat.
Se tid af 8 dagar synes mig högst öfwerflödig,
och ser jag ingen ting som hindrar at i stället
sätta sist innom Z -agar; ju snarare ett
Utstött kan komma i activite ju bättre mätte
det wäl wara.
38 §.
Den 29 Augustt. 1323
33 §.
Herr kellin, s. zg §. Riksdags-O^-  ningen , som förcstär ett nytt Voterings - sätt
eller at rösta per Capita r alla Riksens Stan.
ders Utskott, Banco - Utskottet endast undanta,
git, synes mig wara af den beskaffenhet at den
ingalunda kan anses Consiitutionel utan fast
mera rakt stridande emot Regeringsformen; som
närmare inhämtas, dä det i Regeringsformen
heter: "Röste de öfrige samfält icke efter Ständ,
man för man och icke efter Ständ, eller röste
Samfält och icke Standswis" som 69, 7>-,97,
98, ioz och 108 Z. H. ordagrannt föreskrifwa,
och som äro de enda undantag dä nägon slags
Capita röstning kan komma i fräga, är det lika
sä klart som uppenbart at i atta andra fall och
dä i Utskotten olika tankar uppstä och voteras
stall, at en sädan omröstning mäste ske Ständswis;
om intet detta more Regeringsformens uttryckeliga
stadgande, hwarföre skulle man dä beswärat
sig at utsätta alla de händelser dä an.
norlunda bör ste? Det hade warit en nullitet
svin warit owäntad. Uti Constitutions-UtstotLet,
om Protokollet uplyser, har Friherre banner.
Uc-jm, Herr Profesioren Doctor Wickman och
Herr Bistopen Doctor ldlorllin, pä lika grunder
och, med tilläggande af än flere skäl warit
emot en sädan ändring af Grundlagens e§.
prit och tydeliga föreskrift, och med deste Herrars
tankar äro mina instämmande, jag gär
ännu längre; jag tror at en fräga om ändring
i Regeringsformen är obehörig at förestäs til
af
-
1Z24
Den 29 August?.
afgörande wid denna Riksdag, och jag är öst
wertygad at de, som skulle önsta en sadan Grund,
lagens förändring, mäste finna, at om man skulle
anse denna sräga säsoim wid denna Riksdag
wäckt, för at fä den wid nästa afgjord, wore
det alt hwad som Laglikmätig kan fordras.
För min del wägar jag ödmjukeligen yrka
at pä de nu anförde stät Z8 §. mä ur Riks,
dags-Ordningen utgä och förswinna, säfom aldeles
emot den antagne Regeringsformen stridande.
Friherre Uisjencrsiwr. Af de skäl en af
Const tutions - Utskottets Ledamöter Herr Professor
Doctor Wijkman fä grundeligen anfört,
och jag har äbcropar, afsiyrker jag Votering
per Capita. Men om jag, som banda tor, häruti
warder öfwerröstad, — Ogillas i alla fall
utlottninaen wid tilfällc af paria Vora, såsom
förolämpande, til grunden vrigtig och onödig.
Förolämpande emot den Ledamot som utan wcrkcligt
behof borrtwrses. Til grunden origtig emedan
en stump afgör, och kanske uphafwer den
klokaste meningen; Onödig emedan inno Utskottens
Beslut icke äro afgörande, och intet
ondt deraf följer, at saken sedd pä L:ne satt
blir Ständen förestäld. L:do Emedan Ordföranden
kan erhålla Votum decisivum. Z:tjo Ewedan
Utskottet kan förstärkas med en Ledamot
af det Ständ, som efter lottning bertil winner
rätt, hwilkcn Ledamot efter noga pröfning bi,
träder den mening han finner mäst grundad.
Genom
Den 29 Augusts. rZ2Z
§3 §.
Herr ?eck!i'n, 7. w. Z3 §. Riksdags-Ordningcn
, som föresiär ett nptt Voterings - sätt
eller '<st rösta per Capita i alla Riksens Stänvers
Utskott, Banco - Utffottet endast undantagit,
synes mig wara af den beskaffenhet at den
ingalunda kan anses Constitutionel utan fast
mera rakt stridande emot Regeringsformen; som
närmare inhämtas, dä det i Regeringsformen
heter: "Röste de öfrige samfält icke efter Ständ,
man för man och icke efter Ständ, eller röste
Samfält och icke Standswis" som 69, 71,97,
§8, ivz och 103 Z. Z. ordagrannt föreffrifwa,
och som äro de enda undantag dä nägon stags
Capita röstning kan komma i fräga, är det lika
sä klart som uppenbart at i alla andra fall och
Lä i Utskotten olsta tankar uppstä och voteras
stall, at en sädan omröstning mäste ske Ständswis;
om intet detta wore Regeringsformens uttrpckeliga
stadgande, hwarföre skulle man dä beswärat
sig at utsätta alla de händelser dä annorlunda
bör ste? Det hade warit en nullitet
som warit owäntad. Uti Constitutions-Utffottet,
-vin Protocollet uplpser, har Friherre -VlLnnerUeim,
Herr Profestoren Doctor Wijkman och
Herr Biskopen Doctor döorllin, pä lika grunder
och, med tilläggande af än flere skäl warit
emot en sädan ändring af Grundlagens esprit
och tydeliga föreskrift, och med defle Herrars
tankar äro mina instämmande, jag gär
ännu längre; gag tror at en fräga om ändring
i Regeringsformen är obehörig atKförestäs til
Den 29 Augusts.
afgörande ivid denna Riksdag, och jag är öfzvertygad
at de, som ssulle önffa en sädan Grundlagens
förändring, mäste finna, at om man ssulle
anse denna fräga säsom wid denna Riksdag
»väckt, för at fä den wid nästa afgjord, were
Det alt hwad som Laglikmätig! kan fordras.
För min del wägar jag ödmjukeligen lirka
at pä de nu anförde ssäl 38 §. mä ur Riksdaqs-Ordningcn
utgä och förswinna, säsom aldeles
emot den antagne Regeringsformen stridande.
Friherre OUjencrantr. ?lf de ssäl en af
Constitutions - Ulssotlets Ledamöter Herr Profestor
Doctor Vijkm2n sä grundeligen anfört,
och jag här äbcropar, afstprker jag Votering
per Capita. Men om jag, som hända tör, häruti
warder öfwerröstad, — Ogillas i alla fall
utlottningen wid tilfälle af Vom, säsom
förolämpande, til grunden origtig och onödig.
Förolämpande emot den Ledamot som utan iverkeligt
behof borrtwiscs. Til grunden origtig emedan
en stump afgör, och kanske uphäfwer den
klokaste meningen; Onödig emedan inno Utskottens
Beslut icke äro afgörande, och intet
ondt deraf följer, at saken sedd pä Line sätt
blir Ständen förestäld. L:dv Emedan Ordföranden
kan erhälla Votum deeisivum. z:tjo Emedan
Utssottet kan förstärkas med en Ledamot
af der Ständ, som efter lottning bertil winner
rätt, hwilken Ledamot ester noga pröfning biträder
den mening han finner mäst grundad.
Genom
Den 29 Augusti. rZ2Z
Genom tilökning af En Ledamot kan wäl
vcksä möjligt wis den minst lpckliga och rig.
tiga meningen fä öfwerwigt, men mindre probabel
är at sä händer, dä öfwerläggning hos
en tilkommande Medlem stadgar Bestulet, än
dä detsamma genom blotta Odet tilskapas.
Wore icke detta sant, skulle det wara en
nyttig gcnwäg, at utan Votering lotta stg til
Utslag sä sort meningarne markas wara delade.
Grefwe lL 6ar6is. Ehuru jag aldeles
intet gillar omröstningen i Utskotten per Capita,
utan önskade pä det ifrigasie den fortfore, som
hittils StärUswis, sä länge Lagstiftande Mag'
ten är delad i Ständ, ty jag kan ej se stal
wara at behandla et ärende i början, efter en
annan principe än i stulet; kan jag likwä! än
mindre gilla den förestagne och sä ofta r Re.
geringsformen päbjudne utlottning, såsom altid
obehaglig, ofta stötande för den det träffar;
den nya helgd denna nya procedure wunnit,
genom de flere fall den i nya Regeringsformen
päbjudes, har ej ändrat min öfwertygelse; jag
anser den, det oagtadt lika felaktig, och dä den
i de delar den i Regeringsformen anbefalles ej
kan ändras förr, än nästa Riksdag, önskar jag
likwäl at i den ännu ej antagne Riksdags.
Ordningen mätte rättas hwad enligt wär öf.
wertygelft ej är rigtigt och i wär nragt siär
at ändra.
Skulle Ridderffapet och Adeln (om L Utstötte»
Voteringen per Capita antagcs:) rj fiu»
na
1Z26 Den 29 August,.
kia med Ordningen mera öfwerensstämmande
med hwad som stcr i alla Rätter, hwad Co:istitutions-
Utstottet sjelf i 66 §. af den projecterade
Rikdags.-Ordningen föreslagit, och i det
(högst sälsynt blifwande) fall dä Rösierne i et
Utstött äro lika, lämna^Ordförande afgörande
röst. Jag tror mig sä mpcket förr böra tilfiyrka
detta, som Utstotten ej äga beflutande
utan endast förefläende rätt.
Herr kotbliel). Det är helt och HZllit öfverflödigt,
at jag anforer nägra stal och grunder
för bibehällandet af det gamla omröstningssättet
i Utstotten dä Herr Grefwe äe la Laräio
med flere wärde Ledamöter yttra t sig i detta
ämne. De jag hade ärnat andraga, äro hufrvudsakeligen
de samma: jag sär Medes endast
förena mig , med hwad Grefwe äs ^ <Z-lräis
nu anfort. Men wid början af denna §. fär
jag desiutom göra följande anmärkning. Der stär,
Ej, mä lltskott nägot ärende afgöra, med mindre
kwatredjedelar af lktstottets Ledamöter
tilstädes äro. Utstött stulle Medes kunna afgöra
Ärender, om et helt Ständs Deputerade
more fränwarande, blott ^ af Utstottets samtelrge
Ledamöter more tilstades : Här mäste derföre
enligt min tanka, tilläggas; Ned mindre
L af hwarje Stånds Ledamöter i klrststtet
tiistädcs äro.
Herr krintz 8 kölä, ?3.nl.
Ödmjukaste Anförande til Protocollet.
Dä jag nu ödmjukeligen utbeder mig at,
med Höarvälborue Herr Grefwen och Landtmar
D.
l
-
Den Lg Augusti. 1825
Genom tilökning af En Ledamot kan iväl
ocksä möjligt wis den minst lyckliga och rigtiga
meningen fä öfwerwigt, men mindre probabel!
är at sä händer, dä öfwerläggning hoS
en tilkommand-e Medlem stadgar Beflutet, än
dä detsamma genom blotta Odet tilskapas.
Wore icke detta sant, skulle det wara en
nyttig genwäg, at utan Votering lotta sig til
Utslag sä fort meningarnc märkas wara delade.
Grefwe 6s la 6-rrstie. Ehuru, fag aldeles
intet gillar omröstningen i Utskotten per Capita,
utan önskade pä det ifrigaste Len fortfore, som
hittiis Ständswis, sä länge Lagstiftande Magien
är delad i Ständ, ty jag kan ej se skäl
wara at behandla et ärende i början, efter en
annan prineipe än i flutet; kan jag likwä! än
mindre gilla den föreflagne och sä ofta i Regeringsformen
päbjudne utlottning, säsom altid
obehaglig, ofta stötande för den det träffar;
den nya helgd denna noa procedure wunnii,
genom de flere fall den i nya Regeringsformen
päbjudes, har ej ändrat nan öfwertygelse; jag
anser den, det varstadt lika felaktig, och dä Len
i de delar den i Regeringsformen anbefalles ej
kan ändras förr, än nästa Riksdag, önskar jag
likwäl at i den ännu' ej antagne RiksdagsOrdningen
mätte rättas hwad enligt wär öfwertygelse
ej är rigtigt och i wär magt stäk
at andra.
Skulle Ridderjkapct och Adeln (om i Utskotten
Voteringen per Capita antages:) ej finns
-
L.Z26 Den 2S Augusti.
na med Ordningen mera öfwerensstämmande
med hwad som ffer i alla Rätter, hwad Con.
stitutions- Utskottet sjelf i 66 §. af den pro-.
jecterade Rikdags-Ordningen föreflagit, och i det
(högst fälspnt blifwande) fall dä Rösterne i et
Utskott äro lika, lämna Ordförande afgörande
röst. Jag tror mig sä mycket förr böra tilfiyrka
detta, som Utskotten ej äga beslutande
utan endast förefläende rätt.
Herr Uotlllie-K. Det är helt och hällit öftverfiödigt,
at jag anförer nägra ffäl och grunder
för bibehällandet af det gamla omröstningssättet
i Utffotten dä Herr Grefwe cl o Laräls
med flere wärde Ledamöter yttrat sig i detta
ämne. De jag hade ärnat andraga, äro hufwudsakeligcn
de samma: jag får säledes endast
förena mig med hwad Grefwe 6e Ir Laräls
nu anfört. Men wid början af denna §. fär
jag detzutom göra följande anmärkning. Der star,
Ej mä Utskott nägot ärende afgöra, med mindre
kwätredjedelar af Utskottets Ledamöter
trlftädes äro. Utskott skulle säledes kunna afgöra
Ärender, om et helt Ständs Deputerade
more fränwarande, blott ^ af Utskottets samtelige
Ledamöter wore Lilstädes : Här mäste derföre
enligt min tanka, tilläggas; Med mindre
^ af hwarje Ständs Ledamöter i Utskottet
tiistädes äro.
Herr krintz skölcl , kaul.
Ödmjukaste Anförande. Lil Protocollet.
Dä jag nu ödmjukeligen utbeder mig at,
med Högwälborm Herr Grefwen schLandtmar
ff«l
-
Den 29 Augusts. 1Z27
ffalkens samt Högloft. Ridderskapet ocb Adelns
guNstiga tillätelse, framställa de anmärkningar
reid 38 §. uti den projecterade nya Riksdags--  Ordningen, hwartil jag funnit mig äga anledning,
kan jag icke underläta at aldraförst för,
klara, det jag för min del ffulle hafwa önskat'
at Högloft. Ridderskapet och Adeln icke hade,
fränsagt sig den uräldriga rättigheten, at uti
Riksens Högloft. Ständers Utskott, eller Deputationer,
hafwa dubbelt antal af Ledamöter,
emot hwarje af de öfrige z:ne Rcspective RiksStänden,
aldrahälst, som mig wetterligen intet
dera af sistbemäldte Ständ dertil gifwit
minsta anledning.
Fast än okunnig om de wärkelige skäl,
pä grund hwaraf Högloft. Ridderskapet och Adelns
Med-Ständer, frän begynnelsen, mcdgifwit
Ridderffapet och Adeln förberörde rättighet,
bör jag likwäl antaga för otwifwelaktigt,
at et sädant mcdgifwande icke ffett, utan föregängen
öfwerläggning och derwid befundne gällande
ffäl.
At et, efter nu widtagne Beslut, blifvande
lika antal uti Utskotten af hwarje Ständs
Ledamöter, och deraf följande minskning uti
hittils wanlige antal af Ridderskapet och Adelns
Ledamöter derstädes, kan i den mohn nägot
bidraga til Ärendernas skyndesamma afgorande,
som kunnige, crfarne och nitiske Ledamöters
öfwerläggningar förlängas, genom sädane
Ledamöters större antal, det medgifwer jag wisser
-
1328 Den 29 Augusti.
scrligen; men efter min tanka och öfvertygelse,
bör icke endast hafwas afseende derpä, huru
fort eller styndefttmt, utan fast mera derpä
huru wä! och fullständigt Nrenderne blifwa
»rtarbetade; Och derwid torde Ordspråket. Lie»
re ogan se mera än Ett, förtjena at ihogkommas.
Genom mer an 4O ars Domare-befattning,
samt mängarigt Ledamotffap, uti Kongl. LagCommisiion,
har jag haft tilfälle erfara gagneligheten
deraf, at uti wigtiga Mål och frägor,
siere kunnige Personer yttrade serskilde meningar,
ehuru ä ena sidan medförande hinder för
ffyndsamheten, likwäl ä den andra gifwit nödige
och grundelige anledningar, för de ändteliga
Besluten:
Riksens Höglosi. Ständer hafwa rättwisligen
förbehällit Sig Lag-Stiftande Magten och
rättigheten; men lätom ost owäldigt och efter
förhällandet betragta omfattningen och behandlingen
hos Riks-Ständen, af siike magtpäliggande
frågor! De ifrän Utffotten inkommande
Betankanden, ofta nog widlpftige, blifwa wäl
upläste; men huru swart och omöjligt är det
icke, at derwid fatta samt öfwerwäga med - ochemot-warande
ffäl ? Och huru sällan händer, at
nägon af Standens Ledamöter beswärar sig med,
at genom Handlingarnes enffilde genomläsning,
taga den nogare kännedom af alla de omständigheter
och ffäl, som för et wäl öfwerlagt Beslut
äro oundgängelige ? Pä sakernas eller frä--
gornes
Dm 29 Augusti. 1Z27
ffalkens samt Högloft. Ridderffapet och Adelns
gunfiiga tillätelse, framställa de anmärkningar
ivid Z8 §. uti den projecterade nya RiksdagsOrdningen,
hwartil jag funnit mig äga anledning,
kan janicke underläta at aldraförst för
klara, det jag för min del skulle hafwa önskatat
Högloft. Ridderffapet och Adeln icke hade,
fränsagt sig den uräldriga rättigheten, at uti
Riksens Högloft. Ständers Utskott, eller Deputationer,
hafwa dubbelt antal af Ledamöter,
emot hwarje af de öfrige Z:ne Respective RirsStanden,
aldrahälst, som mig wetterligen intet
dera af sistbemäldte Ständ bertil gifwit
minsta anledning.
Fast än okunnig om de wärkelige skäl,
pä grund hwaraf Högloft. Ridderffapet och Adelns
Med-Ständer, frän begynnelsen, medgifwit
Ridderffapet och Adeln förberörde rättighet,
bör jag likwäl antaga för otwifwelaktigt,
at et sädant medgifrvande icke skett, utan föregängen
öfwerläggning och derwid befundne gäl.
lande skäl.
At et, efter nu widtagne Beslut, blifwande
lika antal uti Utskotten af hwarie Ständs
Ledamöter, och deraf följande minskning uti
hittils wanlige antal af Ridderffapet och A--  delns Ledamöter derstädes, kan i den mohn nägot
bidraga til Ärendernas ffyndesamma afgörande,
som kunnige, crfarne och nitiske Ledamöters
öfwerläggningar förlängas, genom sädane
Ledamöters större antal, det medgifwer jag wis
-
1328 Dcn 29 Augusti.
scrligen; men ester min tanka och öfwertpgelse,
bör icke endast hafwas afseende derpä, huru
fort eller skpndesamt, utan fast mera derpä
huru wäl och fullständigt Ärenderne blifwa
Utarbetade; Och derwid torde O'rdspräket. Flere
ögon se mera än Ett, förtjena at ihogkommas.
Genom mer än 40 ärs Domare-befattning,
samt mängärigt Ledamotskap, uti Kongl. Lag,
Commitzion, har jag haft tilfälle erfara gagneligheten
deraf, at uti wigtiga Mäl och frägor,
flere kunnige Personer plirade serstilde meningar,
ehuru ä ena stdan medförande hinder för
ffpndsamhcten, likwäl ä den andra gifwit nödige
och grundelige anledningar, för de ändteliga
Vesiuten:
Riksens Högloft. Ständer hafwa rättwisliaen
förbehällit Sig Lag-Stiftande Magten och
rättigheten; men lätom ost owäldigt och ester
förhällandet betragta omfattningen och behandlingen
bos Riks Ständen, af flike magtpalig.
gande frägor! De ifrän Utskotten inkommande
Betänkanden, ofta nog widlpftige, blifwa wäl
upläste; men huru swart och omöjligt är det
icke, at derwid fatta samt öfwerwäga med - ochemot-warande
stal ? Och Kuru sällan händer, at
nägon af Ständens L. damölcr beswärar sig med,
at genom Handlingarnes enskilde genomläsning,
Laga den nogare kännedom af alla de omständigheter
och stal, som för et wäl öfwerlagt Beslut
äro oundgängelige ? Pä sakernas eller frä
gornes
-
Den 29 Augusti. 1ZS9
gornes utarbetning wid Utskotten, stola säledes
Besiuten blifwa beroende! Och huru högst angelägit
blifwer det följaktcl-gen, at Utskotten
mä äga, haldre öfwerflödigt, än för ringa och
inskränkt antal af mogne och crfarne Ledamöter?
Lag- och Consiitutions-Utstotten til epempel, der
de sä högst wigtige Lag - och Constitutions-frägor
först utredas och dsdömmas, stola nu, ef.
ter Riksdags - Ordningens runehäll , hwardera
utgöras blott af, zme Ledamöter frän hwarje
Ständ. Af det Hederwärda Bonde - StändeL
kan man icke begära etter wänta den uplysning,
som fordras, för uplösningen af dylika frägor.
Det more ock oklanderligt, om bos nägon af
det Wällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter fullständig
kännedom deraf saknades: Och det Högwördige
Preste.Ständets Ledamöter påfordra lika
troligen första utweklingen och sluteliga utarbetningen
af samma frägor, utaf Ridderstapet
och Adelns Ledamöter, som desie, wid inträffande
Religions- frägor, med förlitan uppå
Presic-Ständets Ledamöters närmaste grundeliga
kännedom deraf, bittiat och willigt öfwerlämna
uppä Dem, at med Deras kunskap och uplysande
tankar, grundlägga öfwerläggnrngarne
derom. Följden och stutsattsen häraf synes altsä
obestrideligen blifwa den, at ätminstone f
fragawarande Utstött böra, ifrän Högloft. Ridderstapet
och Adeln, innom hwilkct Ständ mäste
finnas nödig tilgäng pä kunnige, erfarne
och owäldige Män, förses med tilräckeligt
antal af sä beskaffade Ledamöter. En Principe
som
Andra Land. l7k:<) 167, 163.
rZZo Den 29 Augusti.
som jämwäl i afseende pä de öfrige Utskotten
torde kunna äga rum. Mä banda, at betrag,
teisen af ofwan anförde förhällande grundlagt
och utgjordt hufwudskälet, för forntidens Författning
och Stadgande, af Rkdderftapet och Adelns
nu afstädde rättighet til dubbelt antal af Ledamötcr
uti Utskotten, emot hwardera af MedStänden:
Den har ätminstone hufwudsakeli.
gen werkat min här ofwan yttrade önskan,.at
Högloft. Ridderskapct och Adeln icke sjelfwilligt
frängätt samma rättighet.
Men sedan et sä beffaffadt Beslut är worLet
tagit, sä finner jag nogsamt, at deruti säsom
en Constitutivns fräga icke lärer kunna wid
Lenna Riksdag göras ändring eller nägon fräga
derom Ventileras. Deremot wägne jag likwäl
ödmjukast hemställa, om icke, med anledning
af dcfia mine wälmcnte yttrade tankar,
häldst om de af flere utaf Högloft. Ridderskapet
och Adelns Ledamöter gillas och bifallas,
wid nästinfallande Riksmöte, öfwerlaggning angäende
en, efter sig emedlertid företeende omständigheter,
tilgörande ändring, uti förberörde
nu tagne Besiut, mä warda förbehällen och äga
rum.
Beträffande härnäst ofwanberörde Z3 §.
Utr Len projecterade Riksdags-Ordningen: innehällande:
At omrösiningarne uti Riksens Stän.
ders Utskott skola ske per Capita: At i hän.
delse Voteringar ske med flutne Sedlar, Lä Ledamöterne
ärv jämntalige, En af dem först skall
ut
-
Ven 29 Augusts. iZZl
utlättas: Samt at Ärenderne icke fä afgöras,
vin icke 2 Lekar af Utskottets Ledamöter äro
tilstädes; sä tror jag mig hafwa anledning til
olika tankar, i alla detza frägor: hwilka, sä.
som icke obemäkdt lämnas mä, aldeles icke förekommit,
om Ridderstapet och Adeln bibehällit
mer omförmälde rättighet til dubbelt antal Ledamöter
uti Utskotten.
Jag häller först och främst före at, af enahanda
grund, som sjelfwa Riks-Ständen hwart
och ett för sig, eller Ständs-ivis, afgöra förekommande
frägor: Sä böra jämnväl hwarje Ständs
uti Utskotten, warande Ledamöter, pä ett lika
sätt, wid inträffande stiljaktigheter Ständs-wis
derom Votera. Men, utom detta hufmudsake"
liga ffäl förekommer jämnväl den betänkligheten
mid ifrägawarande Votering per Capita, atom
til exempel, wid Votering, uti ett af z Ledamö.
ter, utaf hwarje Ständ bestäende Utstött, En
Ledamot af nägot dera Ständer är franwarande:
Sä och änskönt de öfrige L:ne afkamma
Ständ, samt alla z af ett annat Ständ ärs
af enahanda mening; kunna likwäl de öfrige
L:ne Ständens närwarande 6 Ledamöter, genom
meranamnde Votering per Capita, öfverrösta
de förstnämnde L:ne Ständens, säledes betaga
Dem den kraft och werkan af deras enhälligs
tanka, som den samma wid skeende omröstning
Ständs-wis haft, at nemligen 2 Ständ stad.
nät emot Twä. Det samma kan ock hända,
om, wid alla Utskottets Ledamöters närwarelse,
8:ne
1ZZ3 Den 29 Augusti.
L:ne Ständ äro enhallige, samt en röst tilkommer,
fran nägot dera af de öfrige Ständen.
Man skulle til äfwentyrs anse det likgiltigt,
om ett, efter sä beskaffad Votering, til Riksens
Ständer kommande Betänkande, blifwer i enlighet
med en, pä ofwanberörde sätt tilkommen och
beräknad pluralitet författadt; eller om Utskottets
utlakande blott innehåller, atTwänne Ständ slädnät
emot Twä och Voterings-Protocollerne i deras
hela widd medfölja; Men jag befarar och
wägar jämwä!pästä, at wid föredragningen af ett
werkeligt bestämdt Betänkande, de deruti anförde
skäl i allmänhet winna niera upmärksamhet,
än hwsd dcrwid följande serskilde meningar i
ämnet innehälla: Hwaremot det bör wara tilförmodandes
at, dä ett Utskott, i anseende til
xariL VotL, icke kan giftva nqgot bestämdt Utlärande,
utan r det stället upgifwes de ssiljaktige
meningarne, utan at lämna mera wigt, ät den
ena än den andra granskningen och profningen
af defie olika meningar, mäste finnas mera angelägen
och magtpäliggande.
Widkommande äter den omformälda supponerade
omröstningen med flutna Sedlar: sä är
wäl den samme icke tpdeligen föreflagen; men
jag tror mig dock icke fela, dä jag föreställer mig
at den päsyftas. Jag fär altderföre härmed i
förhand ödmjukeligen förklara, det jag för min
del, finner ett sä beskaffad! Voterings - sätt uti
Riksens Ständers Utskott, i alla afseenden 0-  lämpeligt och äfwentprligt, samt följakteligen
deremot nu och för altid, pä det högsta protesterar.
Ut
-
Den 29 Augusti. 1333
Utskottets Ledamöter arv wäl, pä sit sätt i
denne deras befattning Representanter af sjelfwe
Ständen. Men de arv och tillika Ständens
Ombud:
Hwad billigare, hivad rättmätigare
än, at principalerne böra fä meta och känna deras
Ombuds tankar och ätgärd uti de Mål och
Ärender, som blifwa öfwerlämnade til deras
handläggning och bedömmande? Men detta bil.
liga och rättmätiga kraf, warder ju helt och häl- .
let förfcladt, genom omröstning med flutne Sedlar.
At öppet yttra sin tanka och mening, fordrar
en mogen, granlaga och owäldug granskning
och öfwerwägande äf förekommande frägor,
samt medför derhos antingen ett godt eller wi»
drigt omdöme deröfwer: Men tilfället at, medelst
en tilfluten Ja - eller Nej- Sedel, dölja sin mening,
gjfwer anledning til wärdslöshet wid sakernas
handterande och pröfning: Och skulle,
hivad nu i fräga warande Voteringar angär,
om, det jag hjerteligen önskar aldrig mä hända,
än en gäng den olyckliga tid möjeligen inträffade
, ät Corruptioner kunna och fä werka
pä Allmänna Ärendernas skötsel och handhafwande,
medföra de beklaganswärdaste följder. För
öfrigt och rörande den förestagne utlottningen af
en Ledamot, i händelse af skeende Votering med
stutne Sedlar: Sä förfaller wäl denna utlottnings
fräga, om efter bwad jag i ödmjukhet förmodar,
Votering med stutne Sedlar uti Utskotten
icke warder tilläten : Men om jag ocksä skulle
missräkna mig uti nyss anförde förmodan; sä
häller jag likwäl före, at sagde utlottnings-Förstag
icke-kan eller bör winna bifall.
Zlndamälet med Wal af Ledamöter uti Ut
skotten, mäste ju ostridigt wara, at desse Ledamö
-
»334 Den 29 Augusti.
ier skola icke allenast pä det nogafle granska och
öfwerwäga förekommande Ärender, utan ock deröfwer
yttra sina tankar och omdömen, samt
såmedelst lika som grundlägga de derefter hos
Riks-Ständen, sseende öfwerläggningar och Beflut:
At nu, genom i frägawarande utlottning,
betaga en Ledamot tilfälle at, uti Utssottets pröfning
deltaga- Det är ju säledes rakt stridande
emot ändamälet med desi »väljande til Ledamot.
Om Utskottens Ledamöters antal »vöre mängdubbelt
större än nu är »vordet förestagit, ssulle
jag anse meranamnde utlottnings-project mindre
betänkligt ; Men efter min tanka är det förestagne
antalet sadant, at det häldre fordrar tillökning,
än tal förminskning. Det ssulle ju kunna han,
da, at »vid nägot Mä's afgörande i ett Utskott,
allenast r»i Ledamot af nägot dera Ständer »vöre
närwarande, och at ute ritande Lotten drabbade
denne Ledamot; i kivilket fall den obehörige
följden inträffade, at icke mera än 3:ne Stånds
Ledamöter kommo at, uti omröstningen, angående
Utssottets tilafgifwande Betänkande deltaga:
Och det, »neben Ledamots utlottning äsyftade ändamål,
at nemligen förekomma p-njg Vcm,, säsvm
hindrande ett bestämdt Betänkande frän Utskottet.
anser jag destomindre öfwerwäga förberörde
ändamäl med samina Ledamots inwäljande
uti U-ssottet, sorn likmätigt hivad ofwanförmäldt
är, Riksens Ständer, i händelse af L:ne olika
men-ngar, icke allenast äga tillfälle, utan jämwäl
äro d»)»nedelst föianlätne, at desto noggrannare
taga deslike meningarne ur.der öfwerrvägande.
Och b.vad stuteligen äng är förberörde proMerade
Stadgande, at Ärendernr utietUtskott
ocke
Den 89 Augusti 1335
icke mäge afgöras, om icke minst § af Utskottets
Ledamöter äro tilstädes: Sa emedan i den händelse
detta Stadgande, efter ordalydelsen, följeS
och iagtagcs, den möjeligheten äfwen sig här förewiser,
at Mälen uti Utskotten kunna blott af
3:ne Ständs Ledamöter handteras och afgöras;
i sä mätto nemligen at, när, uti ett af iL Ledamöter
bestäcnde Utskott, sure Ständs alla s
Ledamöter, och endast sme af Z:dje Ständet äro
tilstädes; Desie ätta Ledamöter utgöra 4 delar af
det hela och föjakteligen kunna Ärenderna företaga
och afgöra; hwilket förhällande icke Anes
wara med Ständens inbördes rättigheter forén,
ligt. Ty finner jag den ändring öch rättelse,
uti förberörde projecterade Stadgande,
wara nödig och lämpelig, at nemligen:
uti Utskotten icke mäge blifwa til afgörande föredragne,
sä framt icke minst ^ delar af hwarje
Ständs Ledamöter äro tilstädes, samt än widare,
at, om wid en sseende omröstning, genom en
Ledamots fränwaro, de 2:ne närwarande Ledamöterne
af samma Ständ, stadna uti olika meningar,
den fränwarande Ledamoten dä skall tilkallas,
, för at jämwäl yttra Desi mening.
Herr Grekwen och L andtmarssalken:
Proponcrade at som knapt hälften af RiksdagsOrdningen
ännu wore medbunnen, detta Plenum
kunde fortsättas til kl. 2, HZ afbrytas, och Ridderskapet
och Adeln äter behaga sammanträda
kl. ; 5 i eftermiddag.
Bifölls.
39 §.
Grefwe cls Som jag i denne
§. möjligen skulle kunna misttänkas för welb.
will
1335 Den 29 Augusti.
will jag endast nämna de betänkligheter jag der»vid
sinner i anseende til de andre Ständen.
Dä de hittils utan at derä göra afseende
ansett som en rättighet det bruk seclers häfd helgat,
at den i Utskottet warande äldste Adelsmannen
altid förde Ordet, kan jag äter om denneZ
antages, ej se nägot som hindrar dem at med lika
skäl som wi, wäl)a en Ordförande, och deltaga
r Walet, hwad kan hindra dem at framkomma
med den sä enkla slutsats at dä til epempcl i
Constitutions-Utssottet Z Ledamöter äga rätt wäija
Ordförande, de 9 andre c samma Utskott, ej
eller därifrän bera wara uteslutne; Jag sussade
derföre uprigtigt at hela denna Z. utgiuge.
Friherre UUssncrgnrr. Denne §. synes mig
ej kunna blifwa ett Bentilations ämne. Rättigheten
at föra Ordet, tilstorer den af Ridderssapet
och Adelns Ledamöter, som innehar sörsta
rummet pä Riddarhuset. Upbäfwandet af denne
urgamla rättighet, skulle också medföra mycken
olägenhet emedan nytt Wal skulle tilställas, sä
ofta Ordföranden wore fränwar nde. Huru ssulle
resultatet wäl blifwa af ett Wal i Utskott der,
der Adeln ger Z Ledamöter, och stwaraf en wore
franwarande? Utan at efter skedd öfwerenskommelse,
Len ena af de 2 ne närwarande Boterar
pä sig sjelf, fä hwardera En röst.
Herr UoUiUed. Som Herr Grefwe 6? la
vsrclie och Friherre Uijssncn'^!^, uppä de, enligt
min tanka mest grundeliga ssäl ansett denna
§. böra utaä, fär jag helt och stället förena
mig uti dcste wärde Ledamöters tanka. Men om
den möjeligen ssulle komnea at bibehällas, mäste
Den 29 Augustt. 1ZZ7
wäl Walsättet til Ordförande uti RiddarehusOrdningen
bestämmas, och det tillägg här göras,
efter de Orden; anstäldt Wa-: pa fäkt Riddar
ehuL- Gröninge» sör^stlifkVer.
ll'o §.
Herr dlorllk-nslolpo, anniärkte härwid at uttryckligen
stadgas borde det Bonde Ståndets Secreterare
icke mä äga rätt, at i Nikfens Ständers
Utskott wara Lilstädes.
4 r §.
Herr idntllliLb. Dä man förmodcligen af
fruktan för Ämbetsmans förmendta stadeliga in
fiytelse och magt at werka pä sinnena antagit
at de i denne upraknade högre Ämbetsmän
med undantag afJustitie-Raden, stola beröfwas
deras inedfödda eller kanske framdeles genom Wal
tilkomnmnde Riksdagsmanna-Rätt; sä bör wäl
om fädant stall blifwa Lag, densamma wara
tydlig Jag tror säledeS följande förändring
har böra göras: S-ws-Mimstrar, Gtats-Rad,
(Jiustrtie?<äd) ^sf-Lalitzler samt Gtats-Seceeterare,
hwilka uti wcrkelig tjenst ärs, kllcr
ben t llec de som något af heste Ämbeten foxwalta
wa>e cj tillåtit at personligen hofwa
Gäte i Ril c»6 Gtcknders p! na eller litskott:
Ty det ord^t tjenstgörande, som är nyttjadt, anser
jag för min del, ej noa bestämdt, emedan Lil
crcmpel en Hof Cantzler eller Stats-Secreterare
kunna bafwa tjensiledial-et. och under förewändning,
rättighet til utöfning af sin RiksdagSmanna rätt.
Hwad Justitie stlädcns Riksdagsmanria-rätt
beträffar, är det gansta öfwerflödiqt, at jag söker
framdraga flera eller andra skäl för deras
bibebällande derwid, än åtskilligt wärde och uvr
lyste Ledamöter af ConstitutionsUtstottet anfört:
1333 Den 29 Augustt.
Jag fär säledes för min del, enda!'! förena mig
uti'deras wäigrundade yttrande i detta ämne.
Sjelfum innehållet af denna Z. wisar, at den
princip icke altid kan följas, at de för Riksens
Standerredpwisandepersoner, skola uteslutas frän
Riksens Ständers öfwcrläggningar. Det hade
dä icke warit nödigt, at i denna §. lata inflyta
nägon foressrift angäende dylika personer.
Grefwe m baillie. Wid denne §. torde
tilläras mig göra flera Anmärkningar.
Dä en mindre förmän aldrig bör utesluta
en större, synes mig obilligt wägrandet at deltaga
i Ständets Plena för de i denne §. nämnde
Högre Ämbetsmän; långt ifrän at anse för
Ständer jkadelrgt at innom sina Rädplägningar
äga Medlemmar, dem man bör fömoda, altid äga
stora egenskaper och utmärkta kundjkaper; anser
jag af en wäsendtelig nytta de uplysningar
de jusi i anseende til sine Högre Ämbeten och
den större omfattning de äga, kunna lämna osi;
Jag ömkade säledes at utur Riksdags- Ordningen
uteslöts, detta de Högre Ämbetsmäns uteslutande
rfrän Plena; endast de förbehäll wille
jag föresiä.
inno At de sjelfwe skola wara' Capita och
säledes ej sitta för Fullmagt utan för egen Ätt.
mdo Aldrig kunna til nägot Utskott in
wäljas.
Med desse förbehäll wägar jag tilstyrka de
ofwannämnde Personers sittande pä Riddarhuset.
Dä genom 90 Z. af Regeringsformen, i Plena,
enskilde Personers förhällande ej fär komma
i fräga, ser jag ej eller hwarthän sista Momentet
af denne Z. syftar , utan anser den dels öfwerflödig,
dels i werkställigheten omöjlig.
Fri
-
Den 29 Augusti. 13Z9
Friherre L^c-l von wolstein. Redan un»
dcr wart aldre Regerings - sätt war stadgadt at
Riksens Råd icke agde »Läte och Stämma pä
Riddarehuset. Den fordna tiden mätte hafwa
haft betydliga stäk til ett sädant stadgande. Efter
den nn warande Regeringsformen kunna äfwen
Stats Rådets Ledamöter til answar ställas.
Jag för min del gillar derföre fullkomligt Utskottets
Förflag, och Lnffar at det mätte blifwa
beständande.
Herr Rllam, ?ebr, begärde at hans i ett
föregående Plenum uplaste och pä bordet laggde
Di tamen, om erbjudande ät Stats Räden at
bewista Ridderffapet och Adelns Plena, mätte
fä til Constitutions-Utffoätet ätfölja Anmärkningarna
til Niksdags-Ordningen. Föröfrigt willehan
nu allenast korteligen anmärka. at om man
följde den principen at alla interestcrade Personer
ffulle frän bewistande af Riksens Ständers
Plena uteslutas, sä ffulle möjligen, ivid fragan
om Bewillningerr hela Riddarehuset kunna blif»
wa tomt.
Friherre iäl,ic.-nc.r.iru?:, Justitie - Räder, ut>
vfwa det Kall som tilhörde ena Divisionen af
Riksens Räd, och blifwa i wista fall kallade Lil
Säte i Stats Rädet. För dem gäller Medes
samma orsaker, som gäfwc fordna Riks-Räden
anledning at afhälla sig frän Riddarehuset. Dä
bärtil komma de wigtiga Considerakioner, som
någre af Constitutions-Ntffottets Herrar Ledamöter
nied sä mycken styrka rrtfört at alt tillägg
wore öfwerffödigt, fär jag wördsammeligen tilstyrka,
at sä wal Herrar Justitie Räder, som öfrige
i Constitutious-UtffottetsProjett uxraknade
Hög
-
l34o Den 29 Augusti.
Högre Ämbetsmän, icke ma äga Säte och stämma
i Riksens Ständers Plena.eller Utstött, sä
tange de i utöfningen af sine Ämbeten fortfara.
Herr von Lcbantx. Til Justitie Rädens uteslutande
Hän Riksdagsmanna-Rätt, finnes efter
min tanka intet annat gällande skäl än det, at
om alla Frälse Ledamöterne af Hogsta Domstolen
toge Säten pä Riddarhuset, kunde, derest
nägon af Ofrälse-Ledamöterne wore sjuk, eller
ett rum bland dem Va-ant, Högste Domstolen
blifwa inactiv i ivigtiga Mäl och ändamälet med
förestriften om Frälse och Ofrälse Ledamöter förseladt^
Af denna orsak skulle jag anse Justitie
Rädens Riksdagsmanna-Ratt böra hwila,sä
länge de detta Ämbete innehafwa. Dock torde
wara tjenligasi at ej betaga dem nägon Medborgelig
rättighet, sä widt tjenstgöringen ej derigenom
hindras.
42 Z.
Herr von 8cbgm?. Troligen kan Stats-Utffottet
för sitt arbete behöftva uplpsninqar frän
alla de Räkenstaps-Werk, hwilka stä i nägon förbindelse
med Kronans Inkomster och Utgifter,
det wore derföre ej ffadeligt om alla säda ne Werk
blefwe lika med Stats Contoiret i 4; §- förpligtade,
at omedelbarligen meddela affordrade uplysningar.
Herr kgorclenstolxL Conformerade sig med
Herr von Lcbant?.
Wid 45, 44 och 4Z §. §. gjordes icke nägre
Anmärkningar.
46 Z.
Den 29 Augusts. 1Z41
46 §-
Herr Uotblieh. Här fär jag anmärka följande:
Utstött mä ej sammanträda vä samma
tid, dä i ett eller flere eller alla Ständ Plenum
hälles. Riddarehus Utstottet skulle säledes
ej sä sammanträda, när Bonde - Ståndet hade
Plenum, och ej eller ett annat Ständs enstilLte
Utstött, när Ridderstapet och Adeln moro
tn Pleno församlade. Detta mätte ej mara meningen,
och som en Lag aldrig kan blifwa nog
tydelig, wägar jag foresta denna förändring:
Utskott, hwilka uti Regeringsformen och denna
Riksdags-Ordning finnas föreskris,«e, eller ock
af Riksens Ständer gemensamt tilförordnas,
ma ej sammanträda pa samma tid, da i ett
eller flere eller alla Stand plenum hålles;
eller ock kunde här sättas, Riksens Ständers
Utstött.
Grefwe 6 o IL 62 r-lie. Wid de Orden,
Ständens plena bora, da de angä Allmänna
Riksdags mål, sa osta sig göra läker, hos alla
Ständen pa samma tid hallas, förestår jag.
at ordet owilkorligen mä sättas i stället för
sä osta sig göra later.
Herr Koräengtolp-.- Conformerade sig med
Grefwe 6e la 6arclie. Ufwenwäl hemstälde han
hwartil det skulle tjena, at Anslag gjordes sä
sent stom kl. 6 om crftnarne, om ej tillika anstalt
til Anslagets uvlysande under de mörka
ärstiderna fogades: Åtminstone ansäge han böra
stadgas, at Anslag äfwenwäl borde ste pä
Ständens Klubbar.
47 Z.
1342
Den 29 Augusti.
47 §.
Grefwe cle lil o^i-clie, Efter Orden för
sig inkommit, synes mig böra tilläggas en
sädan mening, sä framt ej Stånden i högst
wigtiga Mål derom w.
Herr 8i!vo,--Nolge, (lUStgf ^VbrnbLM, Den
Beredning af Riksdags mälen, som i 47 §.
stadgas, finner jag gansta nyttig men önskade
det tillagg, at pä de inkomne Mälcn af Ståndens
Secreterare samt Beredningen twänne listor
matte uprattas, den ena för angelägna,
den andra för mindre wigtiga Mål. De som
xä den förra äro anteknade föredragas efter
Beredningens Wal i den Ordning deras angelägenhet
fordrar; de som finnas pä den andra
föredragas i Cbronologist ordning; bägge
dessa Listor böra altid ligga pä bordet i Ståndens
Cantzlier.
Grefwe lg Qaixlio önstade at alla Ärcnder
mätte föredragas stricte i Len ordning de
inkommit, och blott de högst wigtiga Mälen
ifrän Lenna föreskrift undantagas.
Friherre 8tLöl von Lioli-noin och Grefwe
OollnÄ, ^uZust, instämde häruti.
Wid 48 §. gjordes ingen anmärkning.
49 §-
Herr von 8c!iantr:. Til sista meningen uti
49 §. som lyder: Uti Ständens Cantzlier bör
al
-
Den 09 Augusti.
1Z43
altid finnas en öppen Förtekning öfwer alla
pä bardet iagde Mål: torde fä läggas de orden:
och tilgäng t-l alla dermed gemenskap
ttgande ^ai dliagar. Om ej Handlingar til genomläsande
finnas, äro Förtekningarne utan
bufwudsakeligt ändamål, häldst fä lära hafwa
sä godt minne, at alt lavad som i ett Plenum
warder upläsit med fullständigt sammanhang
kan erindras.
50 §.
Grefwe 60 la crzräie, More ej för ord.
ningen nödigt at här tillägga efter Orden Sig
tildrager y^stk-r wederbörl-g anmälan hos
Landtmarskalken eller Lalemännen, och sedan
han i fin Ordning af dem upropad blifwir.
I andra Momentet bör enligt min tanka tilläggas
efter Orden, pröfwe Ständ et, efter
föregången ^justering, efter Orden alldeles
förfalla, eller utur Protoeollerne utgä.
Friherre von läolswin, Med Per,
sonligt förolämpande och oanständige uttryck,
förstäs wäl sädant, som omnämnes i Duels,
Placatet. Det odetcrminerade är pröfning underkastadt
och äfwentyrligt, säledes mäste denna
terme wara bestämd: Aler än twänne allernativer,
böra i sädant fall icke kunna äga rum,
nemligen at Lagligen ställas til answar, sedan
en sädan Ledamot först blifwit genom Ståndets
Beslut, för den Riksdagen, förklarad sin
Riksdagsmanna-Rätt förlustig; mindre förbrytelser
böra försonas med en afgift, antingen
1344
Den 29 August!
til Ständcts Casta eller til de fattiga. Alla
föreställningar och warningar af Landtmarffalkeit
äro för cn Riddersman förolämpande. Frän
16L0 äro Riddare!,us.Ordning, önskas intet fä
något infördt i nya Grnn.dlagen. Detta gäller
wal egentligen om Ridderstapet och Adeln,
och tyckes kunna anses säfom ett Oewnomicum,
torde derföre nogare bestämmas genom en §. i
Riddarcbus - Ordningen. bwartil kuilde här anno
isas. Om de andre Respective Sländön, ffulle
sinna tjcnligt, läta warna sig af sine Taleman,
är det en sak som star i deras behag, och tilhör
mig icke at blanda mig uti.
51 §.
Grefwe äe I<1 6 LI-clio, Första Momentet
torde pä sädant wis förändras, I en Skrift
bora sa wikt mösirgt är . j st.-re Mäl sammandragas
af fä olsta beskaffenhet, At de ej ti!
ett ost) samma Utskott kunna fsrwifas, karr
det e) undrvikas. ägc Erpedrtiouscklrstottet efter
behörig skedd remisi dit, at urskilja hwad
ämne til ywarie Utstött hänwifas bär.
52. §-
Grefwe äe l^Oarclie. Wid denne §. tyckes
mig den nyttige tilläggning bera göras.
Wilt Ledamoten Motion etter nyfrägawäs»
ka, äge han rättighet i föregående plenum
gifwa tilkärma sin tanka at sig häröfwer yttra.
Herr kori,lied. Här anser jag kunna tilläggas
det stadgande, som Preste-och Borgare
Stän
-
Den 20 Augusti» 1Z43
Ständen redan widtagit, nemligen, at af de
Memorial, hwarä Remiss begäres til Utstött,
böra fyra Exemplar asiamnas m. m.
Detta stulle mycket bidraga til Ärendernes
styndesamma gäng och blefwe ett ringa Beswär,
för den Ledamot som kanste under Hela
Riksdagen inlämnade L:ne högst 5 dylika Memorialer.
Jag hoppas blifwa sä mycket mindre
bestyld för weld r afseende pä denna anmärkning,
som jag hwarkenär, och troligen aldrig
blifwer Ordinarie Tjensteman wid'RidLarrehus-Cantzliet.
Friherre Diljsn crantz. Denna §. förestär
jag mätts utgä. Ledamöter som icke äga
Cancellister sig til biträds, afstä häldre frän
inlämnandet af ett nyttigt Memorial, än de
göra sig möda at renstrifwa 5 Exemplar deraf»
SZ §.
Grefwe Ds ls. 6Lr6ls. Ordet Dnhäsi,
ligt synes mig har böra utgä, och efter Orden
enkla tilläggas och rullade Sedlar.
54 Z.
Herr koekiieb. Jag hemställer kil den
mera sakkunnige, om ej denna 54 Z. kan underkastas
misstydning och anses innefatta' en
motsägelse mot 56 Z. i Regeringsformen, där
det stadgas at ett Utstötts Betänkande stall
först framställas til antagande eller förkastande
utan
Andra Landet L?7:s 169, 170.
1346 Den 29 Augusts.
utan förändringar och tilsatser, och här säges
at wid fattandet af ett Beslut proposition stall
göras i enlighet med de gjorda anmärkningar
om frägan beswaras med Ja och Nej, och om
Mälet stiljes i siere delar under Discurserne,
proposition öfwer hwardera delen göras.
Männe icke innehället af denne §. stulle
blifwa tydligare, om wid de orden; fattandet
af ett Beslut, tillädes: definitivt Beslut?
S5 §.
Grefwe Zk: la 6aräie. Jag stulle wilja fölesiä
följande redaction: Landtmarstalk och Talemän
äga ej rätt wägra Proposition i nägot
Mäl Ständer det fordrar, men stulle Landtmarstalk
eller Taleman finna i frägawarande
Mäl stridande emot Grundlagarne, mä De dä
fin reserwation til Protocollct anföra jemte grun.
derna hwarä De den stödja, och fortfare sä öfwerläggningarne,
om Ständet det derefter ytterligare
fordrar eller önstar.
Herr Noräenstolxe, instämde häruti.
Herr kotlckiek likaledes, och gjorde derjäm.
te följande anmärkning: Wid denna §. synes
mig den betänklighet kunna upstä, om den decision
uti den här uptagne fräga lämnas ät
Constitutions-Utskottet, at Tre Ständs Depu.
terade i Utffottet stulle komma at besluta öfwer
en twist emellan det fjerde Ständet och Desi Taleman.
Man kan säga at frägan är allmän
och
Den 29 Augusti. 134?
och Constitutionel; men desi enskilda egenskap
i afseende pä det Ständ, där den är wäckt och
Desi Taleman, lärer swärligen densamma kunna
fränskiljas. Men kanske jag ser saken pä en
orätt sida, i hwilket fall jag anhäller om benägit
öfwerseende.
Friherr 8tael von Illoistein, anmärkte at
äfwen kunde hända, det en och samma fräga
af Ständens Talemän olika ansäges,at propo.
sitionen wägrades i ett Ständ och saken uptoges
i ett annat.
56 §.
Grefwe T,5venbjelm, Larl, Wld denna
56 §. fär jag ödmjukast göra följande erindrin.
gar: Denna H. synes mig förträffelig utan twifwel
som Warning, men saknande efter min
öfwertygelse all den kraft och tydelighet den
bör äga betragtad som Lag.
All Lags föremäl är at tydeligen bestäm,
ma det onda, som bör undwikas och sedan
bestämma sättet at förekomma det samma: Denna
§. hwarken uttrycker med klarhet det förra
eller omnämner det sednare. Medettord den utstakar
ej nog tydligt hwad sommenäs, meden
för sent föredragen sak, sä at ändamälet kunde
blifwa frugtlost, ej eller medlet at hindra en
sädan olägenhet.
Alla Mäl som kunna förekomma i Ständens
Plena, äga inom Constitutionen och Riksdags
-
Den 29 Augusti.
dags-Ordmng-n cn förestrifwen tid innom hwilken
de, enligt sakens naim och beffaffenhet,,bora
ock kunna förekomma til pröfning, enligt
veu Ordning som ar förestrifwen för delibera.
tionernc. Är ett ärende fölunda i Laga Lid
och ordning föredragit, ser jag ej hwem som
skulle,bli answarig för Beslutets senfärdighet
eller stuteliga fruktlöshet, da säbant nödvändigt
stuve bero af längwarigheten af Sländets
Discufioner och öfwerläggningar.
Desiutom kan ett Bestut blifwa stuktlöst
om til exempel: uti sädane Mäl der flere Ständs
Pluralitet är afgörande, det säledes ännu more
under ämnets öfwerläggande:
och derföre
kan ändä ämnek wara i rättan tid föredragit
re. sädane exempel kunde upletas til ett
större antal.
Frugtan för ett framlida Besluts fruktlöshet,
kan säledes i den obestämda mening som
56 Z. omförmäler, endast lämna rädrrlm tillika
obestämda meningar om ämnets nog tidiga uptagandc.
En sak som jag anser tilräckel-gen
bestämd, om dermed menas Landtmarstalkens
eller Talemänncns befattning, och omöjlig at
bestämma om dermed menas Discusiionens längwarighet
uti en redan under ventilation warande
fräga, eller hwarje Riksdagsmans rätt
at sent eller bittida wäcka nya srägor i enlighet
med Constitutionen.
Säledes yrkar jag, at antingen denna Z.
mä irtestutas eller tydeligare bestämrna mennin
gen
-
Den 29 Augustt. i34g
gen, och r sednare fall utwisa huru det onda
kunde förekommas.
57 §.
Grefwe cls I?. Sista Momentet bor
de
här efter min tanka sä andras. Dack bär
pcotscolls-Utdraget -ärom, eller om sakens
wigt sord'ar en sadan skyndsamhet at det
ej medhinnes, en as Stalldets Secreterare behörigen
- at cknad afstrift af den proposition
söm Beflute. grundat aitid tillika ätfölja ost)
as Ordförande för Deputationen r de andre
Stånden högt upläsas.
Grefwe lle la 6-rräro tilläde mundteligen
at han häruti funne en ömsesidig säkerhet, sä
wäl för Ständer som för Deputationens Ordförande,
hwilket äfwen hade gifwit honom anledning
, at redan i början af Riksdagen pä
Riddarehufet föreflä, at en Ordförande altid
skulle medföra ffrifteligt.
58 Z.
Grefwe cle IL 6Lräio. Wid orden utur
ett Pro t o coll mä wid Justeringen, tror
jag bör tilläggas, utur mundteliga men ej
strjfreligen inlämnade Dictamrna med Ständets
rc.
59 §.
Herr dloi-llonstolpo. Föreslog i stället för
alla hos Riks-Gränden hällne protocoll följande
redaction, Alla hos samteliga RrksStanden
m. m.
Wid
iZöo Ven 29 Augusti.
Wid 60 §. gjordes ejnägen anmärkning.
61 §.
Grefwe 6e la Larckis, Om utlottnittg
nödwändigt stall wara, spnes mig ätminstone
Wi ej böra öka tilfällena öfwer hwad Rege.
ringsformen bjuder. Hwadwi ej kunna ändra
fä wi wäl lof fördraga, men at för denna i
min tanka sä felaktiga inrättning öka fallen,
spnes mig aldeles öfwerdrifwit felaktigt.
Jag önstgde uprigtigt Utlottnings methoden
mätte förswinna, hwem wet om, detta npa
mode winner burstap, man ej tror sig siuteli.
gen nödsakad (dä i Utffvtten paria Vora up.
kommer) strida til den ytterlighet at tro nöd»
wändigt til undwikande af lika olägenhet, utvotera
i brydsamma fall, än ett än ett annat
Ständ. Skulle ej wid denna §. lika som i
alla dylika fall, dä fräga är om paria Vom,
den ändring kunna antagas, som i 66 §. fö«
refiagen är.
Friherre Ltaöl von klol8tein föreslog at i
fall ej Regeringsformen förcstrefwe at Förmyndare
kunde wara en, tre eller fem, endast det
sifia antalet matte i Riksdags - Ordningen utsättas.
Sädant wore enligt med fordna tiders
bruk i detta Rike, och at blott en Förmyndare
tilförordnades, ansäg Friherre Lmöl wädligt.
Ridderffapet och Adeln ätstiljdes kl. 2.
plenum
Den 29 Augusti. 1351
klenum klockan 2S eftermiddagen.
Fortfors med upläsandet af Riksdags-Ord.
ningen.
62 §.
Grefwe lövenhjelm, Larl, 62 omförmäler
sättet at wälja Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman.
Härwid mä mig tillätas nägre Considera.
tioner af en större wigt Swensta Folket är
ifrän urminnes tider fördeldt uti de twänne större
Clasiificationer, kände under benämnelse af
Frälse och Ofrälse.
Denna Fördelning, Grundwalen af Rikets
Constitutiva Lagar, har likwäl, härom wittnar
wär Historia, oftare warit anledningen til mindre
eller större oenigheter emellan Rikets Fyra
Ständ, oenighetcr dem detta Riksmöte sä lysande
af endrägt och Patriotisms lyckats undwika:
Men männe det Förestagne Walsättet af Riksens
Ständers Justitiä - Ombudsman ej stulle här.
til lägga e t i framtiden farligt frö, som det tilhörde
Riksens Högloft. Ständers wishet at i tid
förqwäfwa och undanrödja?
Uti Constitutions Utskottets förewarande Förslag
synes med stöd af sjelfwa Constitutionen at
denne Ämbetsman stulle mäkjas af Electorerät
hwilka Ständerna i detta afseende updragit all
Deras Magt. Til detze Electorer aflämnar Ridderstapet
och Adeln endast z del af antalet, sä at
12 Frälse finnas emot 36 Ofrälse.
Hwem inser ej dä, at igenom den antagne
Vo
-
1214 Den 24 AuZrrstk.
Doteringen per Capita, at derest deste sednare
sä för godt finna sä skutte Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman altid wäljas innom denna
Clas med uteslutande af Frälset: och likwäl förmodar
jag at Hidderffapet och Adeln skutte med
nöje se at ett Ämbete af sä hög bestämmelse nägon
gäng anförtroddes ät En af Dest medlemmar.
Ware det längt ifrån mig at härigenom
wilja gifwa en förtidig anledning til de förhatliga
Ständs fördomar som altid utwisa ett illiberalt
tänkesätt och falffa begrepp om sann
Medborgerlig anda och atta Ständs lika boga Moraliska
warde Endast denne Ämbetsman upfytter
ändamälet af dest wigtiga ratt, borde det
wisterligen wara likgiltigt om den ukwalde är
af Frälset etter Ofralset, Dygd och Talanger
äro af alla Ständ, och likgiltigt blir det äfwen
uti hwarje Rättsint, förståndig och tänkande Mans
ögon.
Men dä wär Constitution är bygd pä en
sadan Clastjffiation, manne intet det tilhör Rikets
wördade Fäder at förekomma selfwa möjligheten
af en söndring ibland dem, som tor bända
äro swage nog at fästa sig wid sädane Di,
stinctioner, och undanrödja ett medel som den
listigare kunde nyttja at upreta den swagarcs
pastioner til beredande af oenighet, mistförständ
och intriguer.
I anledning häraf fär jag wordsammeligcn
hemställa om ej ändamälet rvunnes- fullkomligare
om Riksens Ständers Justitie - Ombudsman
ffiftewis wid hwarje Lagtima eller Urtima Riksdag
maldes af Frälse och Ofrälse. Härigenom
tror
Den 29 Augusti. 1Z5Z
kror jag at ingen Clafl af Samhället kunds sinna
anledning fil klagomäl, och detta förfarande
hindrar ej at ju samma. Person som en gang
beklädt detta lysande Äiubete, kunde bertil ivid
hwart annat Riksmöte äterwäljas.
6Z §.
Herr Ittorllen8tolps i denna Z. nämncs endast
endtledigande af trenne Ledamöter af Högsta
Domstolen, men om Sex eller flere skulle stafwa
förlorat förtroendet hemstälde han huru i
sadant falt borde förhällas.
64 §.
Herr Leli,-. DenCommiflion som uti
denna irpdrages Sex för kunskaper och lärdom
kände Män., lärer ej äftadkomma dem mycket
beswär; jag ömkar således at någon lön eller
arfwode dem icke mätte angas, hälst StatsWerket
nog förut med Utgifter är belastad!.
Herr bSrcMnswlpcg önskade at omröstningssättet
innonr dem mätte blifwa lika nied Utskottens.
65 §.
Herr 8i!vLr.8toIp6, bttecli-ic. Wid det uti 65
§. af Projcttet til Riksdags Ordningen föreflagne
sätt til Banco-Futtmägtlges wäljande hwarje
Riksdag, lärer af sig sjelf förfalla dcnärrMO
widtage Författning, at En Fullmägtig skulle
hwarje Revision utlottas, sa wida man ager nu,
bwad man icke ägde 1800, en bestämd tid, dä
Riksdag äter infalla stall. Ej eller torde otjenlig!
wara at ordalydelsen wid Banco - Fullmäg
tiqes
-
1354 Dcn 29 Augusti.
tiges Åliggande i sä mätto ändrades, at istället
för de orden, Jämlikt wid hrparje Riksdag
utfärdad Instruktion, förwalta Lanquens
Mede! och ti!bärigheter infördes: at jämlikt
Lanquens Författningar och Lanes-Utstottets
Lil afgifwande Reglemente, nogast leda sine
förrättningar w;d Lanes - Wer kets Lörwaltning
famt inför Riksens Ständer eller af dem
förordnade Rcviforec redowifa.
Grefwe äe la 6Lräio. Dä enligt BancoInstructionen
de afgäende Fullmägtige i detta
Merk innan de sin Befattning aflämna böra äga
Ständernas godkännande för sin Förwaltning,
synes mig denna sak böra obserweras i denna
och de nye Fullmägtige säledes ej eller sin
befattning tilträda förr än ofwannämnde godkännande
gifwit och erhällit är.
Friherre lckljencrantr. Banco - Fullmägtige
synes mig icke böra mäkjas förr än Riksens
Ständer efter inhämtandet af Banco-Utffottets
Betänkande, äro i ständ at känna, huruwida de
afgäende Fullmägtige i Banquen, erhällit wederbörlig
decharge, och säsom berättigade til Riksens
Ständers förtroende, kunna komma i fråga
at ä nyo inwäljas.
66 §.
Herr klingsporr, 6erclt, och Friherre Stss!
von l-loistein samt Friherre Kil,encrsnt2, ansägo
samma anmärkning böra gälla wid denna §.
som för den nästföregäende.
67 §.
Herr Silverstolpe, l^reclrie. Hwad de i 67
§. nämnde Revisioner angär, hemställes, om icke
til
-
Den 29 Augusti. iZZZ
tilfyllest more, at emellan de wanliga Niksdagarne
hwart 6:te ä:, en enda Revision stadgades,
och hälst det z:dje äret efter Riksdagen, dä det
sedan wore sä mycket lättare för Ständerna at
gransta de 2 sednare ärens förnmltnmg, utan
at behöfwa 2.ne nog kostnad medförande Revisioner
innom 5 är. Man styrkes sä mycket mera
i den tanken, som före 1.800 detze Revisioner
ej wore pä annan tid än til hwart 5:dje är utsiälde:
Förättninqen ocksä nu til I mänader förlängd
i ställe för tilförene 2 nr, bwarinnom denne
Revision beqvämligen kunde sine göromäl bestrida,
santt kunde, jämte de nämnde Ärender
äfwen öfwerse Redogörelsen för de under Kongs.
Commerce-Collegium stående Manufactur-FondMedel:
i öfrigt blott Ständerne, med undantag
af möjeligen inträffadt dödsfall, dä ägde. ensamme
at sine Revisorer utwälja.
Grefwe ä<; I-, gårr! ii-, Antalet af Revisorer
kan omöjeligen wara under 9, kanske 12 af
hwarje Ständ. Dä förut med det sednare antalet
och all anwänd möjlig flit 3 Mänader erfordrats
til Revision af Banquen och Riksgälds
Contoiret ensam, hemställer jag huruwida
med ett mindre antal Revisorer, men med tillökning
af en ,sä betydeljg Revision som Stats-Wer.
kets, man bör cj kunna förmoda eller ens hoppas,
at innom lika tiderymd som förut, det altsammans
kunna medhinna.
Wid 68 Z. gjordes ingen Anmärkning.
69 §.
Herr 8ilver8tv!'.)6, (3u5rzf Abraham,
Wid 69 §, sedan det blifwit stadgadt at Ständers
-
1366 Den Lg ZluZustk.
ders Fullmäktige och Revisorer, njuta r och för
deras befattning samma säkerhet med Riksdagsmän,
önskade jag ett tillägg hwilkct af mängen
wäl skulle anses öfwerflödigt, men bos mig är
föranledt af en för märt Rike ganska olycklig
erfarenhet, at Befallningar frän Högsta Magten
blifwit säda-ne Personer gifne och af dem emottagne,
nemligen kunnande de säiedcs ej i sina
göromål emottaga Befallningar, eller t,! redo
och answar ställas, utan/as Riksens Ständer
allena.
Friherre ?0586 . Larl kllsnric. Wid 69 §.
fär jag äran anmärka, rörande Fullmägtige i
Banquen och Riksgälds Contoiret, samt Revisorer
öfwer Stats-Werket, Banquen och Riksgälds.
Contoiret, dä meningen är Munda författad, Ej
eller ma dertkl utses någon perion som wid
nägst af Lesia werk är Redowisande. Soth
jag oförgripeligen tror bör sälunda ändras:
Ej ma nägon Lil Lullmägtig eller Revisor
kunna förordnas wid samma Werk uti
hwilket han är Redowisande.
70 §.
Grefwe cle lL Aarclle. Samma anmärkningen
göres här som wid 5z Z. rörande Sedlarncs
rullande.
Z6 §.
Grefwe la Qaräie. Ordningen af denna
§. ändras pä sä wis.
r:mo De ifrän samtelige Ständer rc.
8:do Ingen Expedition öfwer nägot c. samt
tilläggas Expeditioner frän Utskott understrif
was
-
Den 29 Augusti. 1307
rvas af de äldste därstädes warande Ledamöter
af hwarje Stand.
Wid 72 Z. gjordes ej nägon Anmärkning.
7Z §.
Friherre I^iljsucrantx^ De allmänna Stadgar
och Förordningar, hwarom Konung och Ständer
gemensamt Beslutat, spnes mig bora utfärdas
och underteknas ensamt af Konungen, men
i inZrestcn äberopas och utföras at Beslutet af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer gemensamt
är fattadt.
74 §.
Grefwe ös la 63.1 äie. Hwarföre äro ej beffattnings
frägor genast uptagne jämte de GrundLags
frägor söm ej utan -4 Stånds samstämmighet
kunna afgöras.
75 §. lämnades oanmärkt.
76 §.
Grefwe äs tL Qaröis. Wid första Momentet
bör tilläggas, at detta bär altid före Riksdagen
jämte Riksdags kallelsen ä alla predikstolar
i Riket upläsas. Wid Lldra Momentet
bör tilläggas utZfwer wanliga Garnison säc
ej troppar finnas sammandragas, eller sammandragas
pä 10 mil nära det ställe där
Ständer äro samlade.
Herr Ibrrm, kebr. Grefwe öe lL 6aröis
har begärt, at stadgandet rörande Riksdagsmanna
Helgden mätte före Riksdagens början pub
lies
-
iz58 Ven 29 Augusts.
liceras, jag fär proponera at en sädan publica,
tion äfwen mätte werkställas när Riksdag siutaö,
och Riksdagsmännen begifwa sig derifrän.
Herr dloidengtolpe, Svin tywärr wi knappast
kunna hoppas, at wäre efterkommande al.
tid fä lika fom wi nu, äga en rättwis och mild
Konung, tyckeS mig i denna §. böra tilläggas,
at om genom Konunga-Magten en Swensk Undersäte,
och ännu iner en Riksdagsman, skulle
blifwa wäldförd, bör det tildora alla de Personer
som g eller iZ §. §. af Regeringsformen omnämna
, at ovilkorligen samfäldt wid en deras
Sammankomst uti k tatS-Rädet göra Konungen
underdänige erindringar härutinnan, samt, om
detta^icke werkar ändring, dem alla äligga at
sine Amberen nedlägga, pä lika sätt som slutmeningen
af -8 Regeringsformen Contrasig»
nanten älägges; börandeS det siuteligen tilhöra
Riks Ständen, at samfäldt äfwenledes göra Konungen
deröfwer wederbörliga erindringar emedan
troligen detta är det enda sättet at förekomma
Ämbetsmäns och lisimare - läga. hämdgiriga
och egennyttiga stämplingar emot Medborgares
Personliga säkerhet och wälfärd.
77 §.
Friherre 8tael von kllolsteln. Det är wisserligen
onödigt at wara för mycket upmarksam,
men nödig försigtighet kan aldrig wara dfwerflödig.
I denne H. stär, ej ma Riksdagsmän
kunna under tilta! ställas eller sin frihet
beröfwas m. m. — — tilstädes warande
Ledamöter instämt. Detta stadgande rörer förhällandet
under Riksdag, men händelser efter
Riks
-
Dm 29 Augusti. 1859
Riksdag 'stines ej wara förutsedde. Männe ej
nödigt blifwer at sätta, under titta! ställas eiler
sia t berofwas, hw arken under eller efter
Riksdagen, fär Riksdagsgäromal eller yttranden
som ej blifwit i Ständ-.n atalade.
Herr ?sbr, förenade sig med Fri
herre
LttaLl, sä mpcket häldre, som han hört omtalas
den möjligheten, at Riksdagsmän kunde
efter Riksdagen ställas under Ad-vocat - Fiftals
tilta!.
73 §.
Grefwe 6c- la 6ar6io. Denna §. lärer endast
gälla för de Ständ som af sine hemmawarande
Medbroder njuta underhäll wid Riksda,
gen. Kanffe kunde wid flutet af denna §. den
tilläggning göras. Riddcrstapet och Adeln fälla
härutinnan hwad Riddarhus - Ordningen
för dem särskildt stadgar.
Herr Idotllliek,. Jag anser för min del äfwen,
denna icke kunna lämpas pä Ridderskapet
och Adeln, utan det tillägg här bör göras:
Lär Riddcrstapet och Adeln gälle hwad Riddarhus-Ordningen
j thy fall focestrifwec.
Herr och Friherre conforme
rade
sig med Grefwe 6e Q-eräio och Herr
liotbliob.
Grefwe I örventtjelm, Larl. Wid denna
fär jag »vördsammeligen göra följande anmärkning.
Denna §. omförmäler under hwad wilkor
en Riksdagsman kan sig ifrån öfwerläggningar
ne
-
iZ6o Den 29 Augusti.
ne afhälla. Torde hända wore det nödwändigt
at fastställa för hwarje Stand, huru långt en
sädan frihet mä inskränka sig, och huru rnänga
Dest Ledamöter böra minst wara tilstädcs dä et
Beslut tages; at dä etsadant Beslut (Ständens
Egna Oeconvmista detailler undantagne) mä kunna
anses uttrycka Ständets Bestut.
Nödwändigbetei; för hwar och en at ej försumma
egna angelägenheter, Ämbets - göromäl,
sarstildte Konungens updrag, Krigs-Förrättningar
och manga andra oförutsedda händelser kunna
minsta et Ständs Representation kil et antal
, som ej allenast stulle kunna beröfwa det
samma en mängd Dest nyttigaste Medlemmar,
utan äfwen öfwerlämna at en stump hwad en
sälunda erhällen Pluralitet kunde för hela SLändets
räkning bestämma.
Detta förfarande synes ej öfwerensstämma
med en warsam och försigtig Constitutions anda.
Uti Engclste Parlamentet sinna wi at et wi§t
antal Ledamöters närwaro ästas Lil et Bestuts
affattande, ehuru öfwcrläggningar och Diseussioner
kunna fortsättas antingen detta antal sinnes
eller ej.
Mundteligcn tillagt wid denna anmärkning.
Om uran med exempel behöfde bewisa sanningen
af den sats, torde jag sunna anföra at
wid denna Sestions början knappast sure Ledamöter
as Ridderstapet och Adeln, moro tillstädes.
Herr von kllaussrvolff. Rörande 7N§. yttrade
jag mig salunda, at wid denna 78§-af Försiaget
Lil Riksdags-Ordningen hemställer jag
word
-
Den 29 Augusts. l36t
wördsammast det tillägg: "at ej mä nägot hinder
af wederbörande Förmän ellernägon annan
tilffapas eller försökas emot en Lagligen kallad
Riksdagsman eller emot den af Ridderskapet och
Adeln hwilkcn antingen säsom Caput och Ättens
Representant, eller ock säsom Fullmägtig för annan
Famille ämnar til utlyst Riksdag sig begif»va,
at lämna si>r tjenste-befattning sä länge Riksmötet
warar, utan för sä wida han för sä groft
brott redan färe Riksdagens Kungörande blifwit
tiltald och bertil förwunncn ansedd, och han
enligt Laaarne bör sin. Personliga frihet beröfwas;
Nfwensom en Ämbets - och Tjensteman,
hwilken säwm Riksdagsman wunnit inträde uti
nägot Ständ, icke bör mot fin wilja under hwad
föregifvande som hälst, kunna af nägon eho det
än wara mä, twingas eller befallas, at lämna
Riksmötet och til fin wanliga Tjenstgöring sig
förfoga innan Riksdagens flut, om än den honom
en gäng förundte permitzion eller Tjenste-levighet
til ända lupit, utan ware Wederbörands
förbundne, at förordna Vicarius, som emedlertid
de syflan tilhörande göromäl förestär; dock
härifrän undantagne de Militaire Personer hwilke
under krigiske tider, kunna til äfwentyrs pröfwas
oumbärlige emot Fiender och til Landets
förswar, enär andre icke äro at tilgä." Hwilket
tillägg synes mig destomera nödwändigt, som
erfarenheten wisat, huruledes under de förffutne
Riksdagar, de Personer af Ämbetsmän, hwilkas
tänkesätt för wiste högre Jndividuers eller
ock för Styrande Magtens affigter icke warit
gynnande och behaglige, blifwit antingen förwägrade,
tilständ at Riksmötet bewista, eller ock, sedan
de wid Riksdagen instält sig anbefalde at
ge
Andra
Landet s r.71, 172.
1.552 Den 29 Augusti.
genast begifwa sig lil deras hemort; igenom
hwilka ingrepp uti Niksdagsmanna Lagliga friheter,
ändamälet förfelas, at under Riksdagarue
fritt och otwungit rädstä om förefallande
angelägenheter.
Wi hafwe säkerligen icke at befara sädane
eller andre ingrepp uti wära Riksdags-mannwrättigheter
uuder styrelsen af den Konung,
som antagit til Walspräk at Folkets wäl är
Desi högsta Lag; Men thy wärr denne Monarcks
lifstid kan icke blifwa ewig! Häfderne
och Riks - Historien, samt wär egen erfarenhet
uplysa csi, at äfwen Swerige stundom fatt beklaga
sig deröfwer, at hafwa ägt Regenter,
hwilke icke handlat efter omförmälde ädle c rundsatts.
Och dä Riksens Höglofi. Ständer äro
sysielsatte at tildana Författningar, hwilka böra
säsom Grund - Lagar äfwen för efterkommande
Slägter antagas, mäste man icke fästa sig för
mycket wid tet närwarande, utan äfwen kasta
en forskande blick pä framtida möjligheter; Och
derföre sä widt ske kan, söka förebygga alla
tilfällen för den undanröjde Despotismen, at
äter insmyga sig och smäningom winna tilwäpt.
79 §.
Herr 8ilver5tolpe, 6u8tak ,
Denna §. innehäller et stadgande, hwars motiv,
at Ständerne ej sjelfwe mätte öfwer höfman
kunna utsträcka sin sammanwaro, jag pä
det högsta gillar. Men et fall synes mig wara
-
Den 29 Augustt. 1363
ra förglömdt. Det stall wisterligen sällan inträffa
at Konungen önstar en! Riksdags förlängande,
men det kan dock wara möjligt, och när
det ster, äro driffjedrarne dertil utan twifwel
gansta wigtiga. Et Medel til detta ändamäls
winnanve borde derföre finnas, hwarföre jag
ödmjukeligen fär föreslä, at i sädant fall Konungen
derom mätte til Riksens Ständer af.
gifwa sin Nädiga Proposition, hwarefter Ständerna
kunna den samma bifalla eller affiä.
Herr Nordenstolpe fann detta Förslag
billigt, hälst wid denna Riksdag möjligt more
at den i Regeringsformen utsatta Terminen
funnes blifwa otilräckelig.
80 Z.
Grefwe 6e l» Lareis. Härwid anmärkes
bwad i L6 §. anfördt är, at det bör wara
Justitie - Ministern.
Herr kötklieb. Som samma ordning förmodeligen
stall iagttagas wid en Riksdags
afstutande som dest öpnande, efter de orden;
Gtänderne pä Rikssalen nykalla, böra tilläggas:
hwarwid förhälles säsom wid Riksdagens
öpnande.
Wid 81 §. gjordes ingen anmärkning.
Grefwe körner, Läran, upläst
til
Protocollet följande:
Det
1Z64 Den 29 Augusti.
Det lärer utan twifwel blifwa för Con.
siitutions-Utstottct et äfwen sä angeläget som
uplpsande företag at begagna, jämka eller benvara
de atstillige anmärkningar som nu emot
Niksdags.Ordningen blifwit anförde. Det kan
säledes icke blifwa mitt ändamäl at för det
närwarande ingä i nägon detalj derom.
Men dä bland den mängd noggranna anmärkningar
som blifwit gjorda, jag saknar en som
under loppet af denna Riksdag ofta wäckt min
upmärksamhet, torde det tillätas mig at tilde
öfrige äfwen bifoga denna. Den angär frägan
om remisier af enskilde Ledamöters gjorda
motioner. Consiitutions Stadgande i desi S6
§. och i följe deraf Riksdags-Ordningen i desi
44 och 49 §. §. innehäller, at sädane frägor
ej mä af Ständen afgöras innan de til Utskotten
blifwit remitterade. Men innefattar
wäl detta Stadgande at alla Motioner de mä
wara af hwad egenskap som häldst, endast de
ej innehälla nägot Lagstridigt, stola ovilkorligen
til nägot Utstött remitteras?
Antingen är en remisi af ett Memorial el.
ler Dictamen ifrän ett Ständ, en blott formalitet
och Ständets bifall bertil ett blott medgifvande
at den wäckta Motionen ej inncbällcr
nägot uppenbarligen Lagstridigt, eller är detta
bifall, tillika ä Ständets sida ett erkännande
at saken är wärd upmärksamhet och förtjenar
undersökning. Det är häröfwer jag ön.
stade at i Grund-Lagen finna nägon bestämd
förklaring. Om
Den 29 Augusti. IZ65
Om ä ena sidan det är Lagstiftarens skyldighet
attil pröfning framställa hwarje Nationens
rättmätiga önskan och Nationens rätt, at se
Desi behof i ätanka hos Desi Ombud och förekomna
genom Deras åtgärd är det ä andra sidan,
en för Lagstiftaren icke mindre wigtig skyldighet
och för Nationen ett icke mindre wigtiqt
föremäl, at inga onödige Lagar blifwa
gjorde eller öfwerflödigs anstalter widtagne.
Onekeligen är det i detta sednare afseende som
Constitutions esprit fordrat at alla Mäl först
skulle undergä Utskottens pröfning ; men är wäl
detta tilräckligt? Bör igenom den owilkorligt
antagne methoden at remittera alt hwad som
ej är uppenbart Lagstridigt, Utskottens tid uptagas
med öfwerläggningar öfwer ämnen, hwilka
om de genast hos Ständet företagits, blif.
wit utan omwäg förkastade? Bör en enskilds
Motion, emot kanske större delen af Desi StänLS
tanka, igenom en remisi ifrän Ständet winna
anseende af at Åtminstone hos nägon del deraf
hafwa wäckt upmarksamhet? Bör ett Ständ
kunna anses hafwa lämnat den ät ämnen, som
ibland äro under densamma? Bör ej enskilda
egenkärleken och lusten at synas, uti allmänna
Opinionen, genast kunna finna en motwigt?
Jag är längt ifrän at wilja inskränka enskildas
rätt at yttra sina tankar, men jag tror at om
de ej förtjena nägot afseende de ej eller böra
anses at hafwa wunnit det, och jag skulle förmoda
at nägon form eller utwäg skall gifwas
för at updaga detta. Om wid proposition om
IZ66 Ven 29 Augusti.
bifall til kemist af ett Memorial eller Diktamen,
det erfordrades, at i fall den beswarades
med Nej och Ja, et wistt inskränkt antal af
Ständets Ledamöter skulle högt förklara sm önskan
gemensam med Författarens, at fä ämnet
remitteradt, och om i fall detta saknades eller
proposition om remist blifwit allmänt med Nej
beswarad, saken blefwe hwilande pä bordet til
nästa Plenum dä den i händelse af ett lika
Utslag komme at förfalla, wänne ej deruti skulle
finnas den medelwäg som utan at alt för myc.
ket instränkaenskildasrätt, kunde tjena atädagalägga,
at remist af ett Memorial Åtminstone
för nägon del af Ständer synts förtjena npmärksamhet.
Det är detta som jag skulle önsta at fä
underställa Riksens Ständers och til en början
Constitutions Utskottets pröfning.
Herr Lj iverstol^e, 6u5tak up
läste
följande:
Nägra wigtiqa puncter synas mig wara
glömda eller förbiaägna. Jag tror at ett siad.
gande kunde göras, at inga nya frägvr i Ständenas
Plena af Riksdagsmän böra wäekas sedan
de 2 första Mänaderna af Riksdagen förlidit,
sä wida icke sädana af redan tagna Beslut
eller Mäl som arv under ventilation, föranledas.
Derigenom skulle Riksens Ständers
göromäl fä en gräns och tiden ti! Mälens af.
görande pä den ätcrstäende Mänaden kunna
beräknas.
Det
Den 29 Augusti. 136?
Det torde bliftva nödigt at under denna
Riksdag genom Jnstruction bestämma'Riksens
Ständers Revisorers bäde rättigheter och pligter.
Om sadant ej kan medhinnas, sä at denna
Jnstruction säsom ett bihang kunde ätfölja
Riksdags-Ordningen, borde densamma ätmin.
stone i Niksdags-Ordningen äberopas.
Rörande Utskottens arbets-sätt synes m!g
altför litet bestämdt wara stadgadt, jag will
söresiä at det förklarades, at för Utskotten gäl.
ler samma Form som för Plena. Mäl som t
Utskotten kunna uptagas, böra bestämmas, neml.
runo de Mäl, som höra til Utffottens allmän,
na befattning säsom til exempel i Banco och
Stats-Utstolten. de som höra til Riksens Ständers
Werle och Stats-Contoirets Revision 0. s. w.
L:do Remisser ifrän Ständen. z:tjo frägor
wäckte af Ständens egne Ledamöter, sä
wida de sta i gemenskap med en redan antingen
genom Utskottets egne befattning eller genom
remisi wäckt fräga.
Will en Ledamot i ett Utskott framställa
en aldeles ny fräga, mä han dermed wända
sig til Ständets Plenum, hwarifrän den til Utskottet
remitteras. Om en Riksdagsman utom
Utskott directe hos nägot Utskott, undantaga»,
des Constitutions-Utffottet will wäcka en fräga,
eller ingifwa ett Memorial, göres derpä ej af.
seende, Utskottet bör äga rätt fordra uplysningar
af den som ingifwit ett remitteradt Memorial.
' En
1Z63 Den 29 Augusti.
En Ledamots särskildta mening eller pro,
test bör ej kunna inställa ett Utskotts öfwerläggningar
och Beslut, äfwen om detta Beslut
skulle synas den protesterande olagligt. Deremot
mä ingen hindras, at til Besiutet bifoga sin
protest, eller samma protest särskildt hos sine Principaleranmäla;
men äfwen denna protest eller klagan
för- Principalen mä ej inställa Utskottets arbete.
Upkommer innom ett Utskott en sädan oenighet
skall Protocollet pä stället justeras och
jämte Utskottets Förklaring in eplenso til
Ständerne öfwerlämnas. Jag bör ej dölja
at desie sednare anmärkningar leda sitt
ursprung ifrän den obehageliga Oordning inom
Banco-Ulskottet, hwartil jag i desia dagar warit
ett winne; men det är manligt, at misibruk
föranleda Stadgar, som leda at dem förekomma.
Slutligen anhäller jag at ConsiitutionSUtffottet
mätte föreflä, huru förbällas bör, när
ett och samma Mål til flera Utskott remitteras;
Om denna remisi bör ske pä en gäng eller successivt
och om i det sednare fallet, Utskotten kunna
sins emellan Malen remittera, eller de böra
Le samma genast til Ständernas Plena öfwer,
lämna, hwilka om den widare remisien besörja.
För öfrigt fär jag för min del förklara
Lenna Riksdags - Ordning med en noggranhet
utarbetad, samt öfwer alt enlig med RcgeringsFormens
anda, hwarsör jag önskar at Riksens
Ständer om desi antagande snart mätte sig förena.
Friherre Hjerm, ^xel, begärde sä wäl detZa
som Grefwe törners yttrande pä bordet.
Herr
Den 29 Augustt. 1Z69
Herr Hillin, kebr, förklarade sig kj hafrva
welat yttra sig ftrffildt för hwar punct af
Grefwe cle Is 6 sr cl i c-8 anmärkningar , utan
finge nu i atla xuncter Conformera sig med
honom.
Friherre Merta, ^xei, gjorde en lika förklaring.
Herr 7^-un, kekr, önskade säsom tilläggning
i 15 §. rörande Riksdagsmän af Allmogen,
at äfwen Frälse-Bönder mätte fä ivälja
och wäljas.
Friherre 8tsel von hollstein. Likafä wältalande
som de Ledamöter warit hwilka sist sig
ffrifteligen yttrat, likasä enkel ffall jag i mitt
yttrande wara. Jag fär säledes korteligen tilkännagiswa,
at jag för min del ej kan bifalla
nägon inskränkning uti hwar Ledamots rätt at
sig pä Riddarehuset yttra.
Herr von lkksussvolik. Sluteligen efter det
Högloft. Ridderskapet och Adeln hört sig den förcsiagne
Riksdags-Ordningen och därwid ätstillige
anmärkningar blifwit gjorde, säsom Protocollet
för dagen närmare utwisar, yttrado jag:
i:mo At ehuru förut warit stadgadt, det
den som til Riksdagsman blifwer kallad, eller
i följd af sin Börd ämnar Riksdag bewisia,
men icke förut swurit Konung och Riket Trooch
huldhet, borde en sädan Edgäng fullgöra
innan honom uti nägot Ständ inträde tillätas
kunde; har dock uti denna föresiagne Riksdags
O?Ä
-
io?o Den 2y Augusti.
Ordning, hvarigenom säsom ny Lag, alla äldre
Författningar i samma ämne skulle förfalla
, omförmälde wigtiga omständighet blifwit
förgäten at omnämnas; hwarföre jag word,
sammast tilstyrker, at under särskild §. uti den
blifwande Riksdags-Ordningen detta gamla och
nyttiga Päbud warder förnyadt. Och
L:o At uti Förslaget til Riksdags-Ordningen
har wäl blifwit hemstäldt huru förhällas
borde med Wal til Förmyndare för Omyndig
Konung; men hwarken derstädes eller uti Regeringsformen
omnämnes Förbindelse för De
genom Rikets Ständers fria Wal utkorade Konunga-Förmyndare,
at edeligen bekräfta ett no.
ga fullgörande af de höga pligter, hwilke dem
tvid denna nya wigtiga Befattning äligga; och
ehuru det är at förmoda, at den eller de, som
wid i frägawarande händelse blifwa utwalde,
icke Åsidosatta nitiskt bemödande at swara emot
Riksens Ständers dyra förtroende och werkstäl.
la alt hwad Rikets Ständer af dem hafwa rätt
at fordra; men i motsatt händelse Edgäng är
ett ringa Band för dem, som ej sjelfmant wer.
ka af känsla för Religion, Moralite, rättwisa
och sanning, anser jag likwäl nödwändigt,
at en witz Ed föreskrifwes detze Förmyndare;
hälst enligt Regerings-Lagarne icke ens Konungen
fär emottaga Riksstyrelsen utan at han
för sine Undersåtare en stadgad försäkran aflågt
och Edeligt bekräftat, och jämlikt Försattmngarne
hwarken nägvn Ämbets - och Tjenste.
man
Den Lg Augusti. 1871
man eller Borgare högre och lägre fär träda
i utöfning af sitt kall förr än han jemte tro
och huldhets Eden äfwen Edeligen bekräftat
ett noggrant iagttagande af Åliggande pligter;
Samt Nationen säledes har ostridig rätt at
fordra en sädan Borgen af dem hwilka skola
nied full Konungslig Magt til äfwentyrs under
längre tidepnnct Riksstyrelsen handhafwa. Hwa.
dan i händelse detta mitt tilstyrkande winner
Riksens Högloft. Ständers bifall, det torde ock
Constitutions- Utskottet updragas, at til verina
Förmyndare.Ed föreftä ett Formulaire, som sedermera
til Riksens Högloft. Ständers widare
granskning och bepröfwande öfwerlämnas.
Herr Idre, /elbrecbt, anförde följande:
Innan Deliberationen i veste ämnen uphörer
anhäller jag wördsammast det Herr Grefwen och
Landtmarffalken samt Högloft. Ridderffapet och
Adeln ej illa uptager at jag nu först anmäler
en och annan ytterligare anmärkning, torde bända
af mindre betydenhet, men som jag dels under
upläsandet af Projectet ej hunnit göra, dels
wäntat af någon annan mera uplpst Ledamot
bättre kunna anföras.
Til alla delar förenar jag mig med hwad
af flere wärda Ledamöter sä wäl innom Hög.
loft. Ridderffapet och Adeln som i Constitutions-Utffottet
sä grundeligen och efter min tanka
öfwertygande pämint emot de nya principer
som i Z8 §. äro antagne om röstning i Utffott
per Capita, samt en Ledamots Utlottning. Men
as
1372 Den 29 Augustt
af de Ordalagen "Är ds närwarande LedamZtek-s
anka! jämt ö<r Votering med slutne Sedlar
snställes rc. Frugtar jag den följd kunde
dragas som skulle någonsin Votering pä annat
sätt, än med slutne Sedlar efter gjord Proposition
i Utskottet eller Revisionen kunna före.
tagas. Jag tror sädant aldrig böra kunna ske.
At votera genom omröstning til Protocollet, el.
ler med öpna Sedlar wore stridande emot hwad
för Riks-Ständen in Plenis altid warit och är
antagit, och Deliberations och Voterings-sätten,
böra wäl wara lika i Ständen och i deras Utstött:
det samma stäk gäller för de sednare som
för de förra; frihet för twungne Considerationer,
de mä wara grundade antingen pä werkeliga
eller inbillade skäl, pä frugtan eller blygsamhet.
Jag wägar derföre tilstprka at i denne §.
utlrpckeligen mätte stadgas at i alla Utstött och
Ständers Revisioner samma Deliberations- och
omröstnings - sätt owilkorligen mätte iagttagas
som Ständens Plena nyttja.
I slutet af 1 Mom. §. 62 lyda orden om
Justitie-Ombudsmanncn, — ock anses under
sm Tjenstetid sch intil dest han frän Ämbetet
stlljes, eller tils ucöfningen as sin förut innehafda
beställning äterträdec i alla afseende»»
lika med Lonmrgens Jfustitie-Canceller.
Är frägan här om lika anseende »ned Justitie-Cancellern
i sjelfwa utöfningen af Justitie,
Qmbudsmtmna-Ämbeltt har jag deremot intet
-
Den 29 Augusti. IZyz
tct at inwända, men är den äter om lika rang
och »värdighet, hemställer jag Högloft. Riddekffapet
och Adelns uplysta bepröfwande huru wi.
da sädant wore lämpeligt. Jag för min del
anser Iustitie-Ombudsmannen säsom en Ständernas
Fullmägtig. Desi wäryighet beror icks
af nägon hög rang, den utgöres af Ständernas
sä ypperliga förtroende, af det sätt hwarpä
Han deremot swarar. För at erhälla detta
förtroende fordras ej nägon »vist föregående wär.
Vighet — endast kunskaper och fficklighet, och
dä Iustitie-Ombudsmannen äterträder til sin
förut innehafva torde hända nägon gäng i Rikets
tjenst nog obetydeliga Beställning, der en
hög rang ofta ffulle kunna blifwa bäde honom
och Förmän beswärlig, behöfwer han ingen annan
äminnelse af sitt answariga Ämbete än
samwetet af upfylda pligter, äger han ej denne
en ärlig mans yppersta belöning, blifwer
äfwen den Högsta »värdighet onyttig och skamlig.
At äter Iustitie-Ombudsmannen blifwer
ansedd med sädane Lönings-wilkor, som beskaffenheten
af Desi answarige ätgärd fordrar derom
lära Riksens Ständer icke underläta at draga
försorg pä ett för Dem »värdigt sätt.
Til undwikande af mifttydning af sista
meningen i 69 Z. som ffulle Ständernas Fullmägtiges
i Banque» och Riksgälds Contoiretö
säkerhet möjligen kunna extenderas til hela innehällst
af 77 §. Wore kanske tydeligast at
den
-
Den 29 Augusti.
denna mening sä förändrades: SL wäl Fult»nägtige
som Revisotcr n;utc i och för deras
befattning samma ,äkthet som genom iti
L af Regerings - Formen för Riksdagsmän i
allmänhet stadgadt är.
Friherre i^iiljoiicrant? och Grefwe Oo is
Laroie förenade sig med Herr Ideo.
Herr Grefwen och Landtmarffalken frägade
vm nägon af Ridderffapet och Adelns Ledamöter
hade nägra flere anmärkningar at anföra.
Friherre 8tjorn<;teät, Lael Lustaf, anmärkte
wid rz §. at förklaras matte, om nied Allmogen
förstodes, säsom bittils, endast SkatteAllmogen,
eller alla af Allmogen, hwilka äga
hemman och önskade för sin del, at alle werkeliga
Hemmansägare mätte fä wälja och komma
under wal.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
frägade Grefwe körner och Herr kilvsi-stolvo,
Lustaf ^brLkLm, om deras sist yttrade anmärkningar
more gjorda i afseende pä projectet til
Riksdags-Ordni »gen.
Grefwe lVllörner och Herr Lilverstnlgs swarade
härtil Ja.
Herr Grefwenoch Landtmarffalken:
Efter den mängd anmärkningar, som i dag blifwit
gjorda wid Förslaget til Riksdags-Ordning,
tror jag mig ej behöfwa proponera Ridderffapct
och Adelns bifall til detta förslag, utan genast
Nemitz till Constitutions-Utffottet af alltsammans,
jemte inbegripande af Herr Liivei--
8t0l»
Den 29 Augusti. iz?5
8tolpes och Grefwe Kloi-Kers sista yttranden, öfwer
hwilket allt Utskottet bör med sitt utlätande
inkomma.
Ropades i allmänhet Ja.
Friherre bjerta och Friherre 5tLel, wille
för deras del ej tilläta at Herr Grefwe ^ö,-.
NSI-8 och Herr 6iiveiscoi^^8 yttranden, hwilka
blifwit lagda pä bordet, nu skulle til Utskottet
remitteras, emedan de ansett dem innehälla inffränkningar
i Riksens Ständers rättigheter.
Friherre 8tgöl von kkollstein ärinrade särffildt
at Herr Landtmarskalken, wid Deliberation
nens öpnande sjelf ha gjordt desi proportion
blott om anmärkningar wid ConstitutionS Mskot
tets, inlämnade förflag, ej om nägra andra särffildta
frägor.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
besannade det han gjort proposition om anmärkningar
wid förslaget, men derigenom ej welat
eller kunnat förmena nägon at efter slutade anmärkningar
wid hwarje § särskildt yttra sig,
vin hwad hälst Riksdags - Ordningen rörande
Ämne.
Grefwe törnen, .^6olk 6nrsn, erindrade
at hans gjorda anmärkningar wärkeligen wore
stälde mot wisia H H i Riksdags Ordningen ehuru
han säsom ej närwarande dä besia upläsies
icke kunnat aflämna sitt yttrande förr än
efterät.
Friherre von kkoll^sin. Grefwe
rwr har sagt at han war fränwarande da des
-
LZ?6 Den 29 Augusti.
sa Z. §. upläsies, och det är Medes hans egit
fel om harr ej i behörig ordning kunnat anföra
sina anmärkningar. Herr Silverstolpe har föreslagit
att en gräns af twänne mänäder mätte
utsättas för inlämnande af Memorialer i Nya
Ämnen, och detta innefattar en inskränkning L
Ridderskapet och Adelens yttrande rätt, hwarttll
jag för min del icke kan samtycka.
Herr Landtmarskalken Jag har proponerat
at hwar och en borde fä göra anmärkningar
wid Riksdags-Ordningen paragrafs wis,
och at ingen diseusiion deröfwer i dag mä äga
runi, men derigenom kan ingen Ledamot wara
förhindrad, at wäcka sädana frägor som tillhöra
Riksdags Ordningen, hwad skulle winnås
med at läta Grefwe törners och Herr Silverstolpes
yttranden hwila, annat än at Co siitutions
Utskottet blefwe uppehällit i sit utlåtande
öfwer Ridderskapet och Adelen anmärkningar,
och efter min tanka innehålla desia yttranden ej
nägot som icke har med Riksdags Ordningen nära
gemenskap, och Ridderskapet och Adeln förlorar
ingenting af sin rätt, dä Utskottets utläLande
inkommer.
Friherre Stael von Ikollst-in, men om
Ridderskapet och Adeln är af en annan tanka
än Herr Grefwen och Landtmarskalken, huru
gär det dä? emedlertid afsiär jag ifrän mitt yrkande
, efter jag ändä hoppas ätt RidderssapeL
och Adeln wid det Definitiwa afgörandet afflär
alla inffräkningar i Riksens Ständers Rät»
trgheter.
Friherre k-iljencrsntr: erindrade at om Greftve
törners och Herr Silverstolpes yttranden wörö
-
Den 29 Augusti.
1377
ro nya Motioner, som icke ägde wärkelig ge.
menstap med projectet til Riksdags Ordningen,
sä kunde de läggas pä bordet, men hwar osten
bade kunnat fatta, at de innehålla annat än
sädana anmärkningar, och rörde Projeetet. Hade
de innefattat noa Motioner sä hade Grefwe
KUnor och Herr Silverstolpe ch nu fatt cs^r
bordt fä göra dem.
Herr Korblieb ärindrade om lndelstn af
56 Z. i Regeringsformen, som tvdeliacn si restrifwer
Remisi af de wid et Utjrotts Pro^rt
gjorda anmärkningar.
Herr Grefwen och L andtmarst alken:
förnyade sin redan gjorda Proposition om Remisi
til Constitutions-Utstottet, hwilken med ett
enstämmigt Ja beswarades.
Föredrogs
Riksens Högloft. Ständers Lag - Utstötts
Betänkande i anledning af Riksdagsmannen
^liäers Nilssons i Jonsbol til
det Hederwärda Bonde-Ständer ingifna
och derifrän til Utstottct remitterade Memorial,
angående ändring i Lagens
Stadgande "om är lig brobyggnad ä
Lrono Skatte och Frälse Hemman.
I afseende pä aftal om ämnen af wigt
och mängfaldighet är det nödigt, at i Lagarna
finnas grunder, hwarefter twister mä kunna afgöras
om sädane med desin aftal gemenskap ä.
gan
Andra
Band. N-s 17Z, i?4.
1378 Den 29 Augnst:.
gande wilker, hwilka af glömska eller bristande
erfarenhet hos Contrahenterne kunnat blifwit
wid afstutandet'förbigångne.
Af sadan beskaffenhet är Lagen rörande
ärlig Nybyggnads-skyldighet, eller föreskrifterna
i 2? Cap. z §. Byggninga Balken om hor mänga
är mä beräknas en Frälse Skatte - eller Kronohemmans
Äbo pä hwart Hus han Nybygger
eller bör Nybygga.
Orsaken at nägvt äratal bör bestämmas
är, at lika som af en Äbo, bwilren emottager
ett Hemman fullbygdt, billigtwis fordras at han
lämnar Det likaledes fullbygdt tilbaka och derföre
antingen bygger nya Hus i deras ställe,
som under hans tid blifwa obrukbare, eller betalar
kostnaden til deras upsättande; sä kan ej
af den som emottager ett obebygdt eller ej fullbygdt
Hemman fordras at han utan ärsättning förrättar
byggnad til högre belopp än emot hans Åbolid
finnes swarande.
I följd af denna princip kan Normen för
berörde äratal någorlunda finnas, dä man först
känner huru mänga Hus en Äbo pä ett Hemman
allmänneligen behöfwer, och därnäst huru
manga är sädana Hus, wäl underhällna, kunna
äga beständ och wara brukbara.
De Hus som öfwer alt pä ett Bonde Hemman
tarfwas äro: 1:0 En Stafwa, S:o Käl,
lare, z:jo Wisthus, 4:to Sädesbod, 5:to Loga
med tu golf, 6:to Fähus, ?:mo Staff, 8:0 Redskaps
-
Den 29 Augusti. LZ79
ffapshus, 9:0 Port och Lider, 10:0 Hemlighetslurs,
ii'.o Farbus, iL:o Swinhus, iZ:0 Bad-'
stufwa, 14:0 Lada, tilsammans 14 Hus.
Dä man nu wet, at en Stufwa pä god
stenfot och af mogit Timmer san t wäl underhällen
kan stä och wara brukbar til etthundrade
är; sä skulle om alla Hus wörö lika waraatiga,
är.4qa Nybggnads ffyldigheten pä hwardera
säkert blifwa öfwer hufwud bestämd genom
at diwidera berörde ärtal med 14, dä qwoten
ffulle utwisa hwad pä hwart Hus öfwer hufwud
räknadt belöper. Men denna calcul mäste
undergä en betydlig jemkning i anseende bärtil,
at en del Hus ej kunna stä öfwer 25 til
Zo eller 40 är, dels derföre at ej alle äro lika
kostsamma. I förra afseendet mäste ärens total
Summa i calculen nedsättas, i det sednare
äter böra ären för wart Hus särskildt jemkas
sä at de i möjlig mätto ställas uti rigtig
proportion.
Jemkning efter Husens olika kostbarhet
har wäl Lagstiftaren i 37 Cap. 6 Z. Bpggninga
Balken i nä,gon mätto haft för ögonen, dä
han för olika Hus beräknat olika Byggnadsär,
men dä efter samma Lag
Stufwa beräknas til — — Z ärs byggnad»
Loga med tu golf til — 3 dito
Bod med loft eller 3:ne Bodar til 3 dito
Fähus ti! — — — 3 dito
Stall Lil —. — — Z dito
Bah
-
Eo Den 29 Auguste.
Badstufwa eller Mälthus, som
merendels blott bygges med 4
knutar til — — 1 ärs byggnad.
Redffapshus til
— 1 dito
Port och Lider efter Regeln om
4 knutar
1 dito
Färhus med foderrum til — r dito
Swinhus til
1 dito
Hemligt hus til — — 1 dito
och Lada som gemenligen är med
4 knutar til
— 1 dito
Hwarförutan Källare bör kunna
tagas til — — 1 dito
Hwilket tilsammans utgör blott LZ är.
Sä skulle tyckas at Lagstiftaren wid tidens
beräknande endast haft afseende pä de minst
waragtiga Husens duration som wäl ej är lämpeligt,
dä somliga kunna stä twä a tre gängor
längre. När nu Trämaterialierna i ätstilliga
Rikets Orter inom sednare tider gansta
synbart förminskats, samt deras pris i följd
däraf ansenligt stigit i förhällande til andra
ivarors, hwarigenom »disproportionerad Byggnads
skyldighet blifwer wida mera känbar, än
den tkden de första Lagar härom utkommo; och
dä det more obilligt, at en Äbo, som emottager
ett obebygdt Hemman, skulle om han blott
brukade det i sz är, pä denna tid utan ärsättning
bygga alla desta 14 Hus, hwaraf Jordägaren
sedermera i mer än dubelt sä läng tid
skulle utan all sin kostnad fä begagna sig; finner
Lag. Utskottet at Lagens Stadgande i det
afseende tarfwar förändring. Och
Den 29 Augustt. 1Z8L
Och som Utskottet tillika funnit, a t icke allenast
mellan husen i molm af deras olika kostsamhet,
nägon större olikhet borde äga rum,
än den Lagen färutstakat, utan ock emellan Hemman,
i anseende til ffogstilgängar nägon gradation
iakttages, hwilka prim iper ocksä t Kongl.
Maj.ts förnyade Husesyns Ordning d. rs Sept.
1762 äro följde, sä lilstyrk r Lagutskottet följande
rättelse uti räknandet af arliga Nybyggnadsflyldigheter
äKrono-Skatteoch ä Frälse-Hemman,
at iaattages när annat aftal wid Hemmanets
uplälande icke blifwit Lräffadt nemligen:
10 Hemman sättas til grader, sä at när
timmer och wirke erbälles pä Hemmanets skog
eller kan fäs pä Allmänning inom en mil hörer
Hemmanet til första graden, när timmer til all
bäde smärre och större byggnad hämtas frän
Allmänning twä a tre mil, eller kopes inom en
mil hörer det til 2 dra graden, men när timmer
mäste köpas öfwer twä mil, eller ifrän Allmänning
föras öfwer tre eller flera mil hörer Hemmanet
til tredje graden.
hwarandras jemkade äratal.
Stafwa 12 eller 14 alnar läng,
50 aln. bred inom knutar med spisel,
ngn, spiell i fforstcneir, godt tak, fenster,
läs och alt wäggfast innanrede.
2me Bodar sammanbyggde af ofwannämde
storlek tilhopa, eller en hälften
mindre med loft, akka med innanrede.
Byggnads-är
vä Hus som
höratil.He»:-  man af
x>
S)
Z
<Z
—r
Q
Q-
5
6
' 4
v
6
1382 Den 29 Augusti.
Loga med tu aolf 12 eller 14 al-! !
nar långt hwardera. 5 6
Fähus 16 alnar längt med fullt !
innanrede. !Z ch
Stal! med 4 knutar och innanrede Z 4
Badstufwa med 4 knutar och innanrede.
^2 3 4
Redskapshus.. !l 1?. o.
port och Lider. , i!i^ t§!
Lärhus med foderrum och innanrede, s 5' ...
Läktare som ej wälfd ar. 1 ! i
Swinhus. !o. st,'
^ »hemligt hus. , 1^. z,
Foderlada sä stor at den ensam äm ! >
Lilräcklig för gärdens behof. !l
Men om til Stufwan ar förstufwa
och Kammare, blifwa Byqgningsären
därpä.
Och om bertil är Gästestufwa
Om Badstufwa är med 6 knutar
och således tillika innehäller Mälthus
eller Kolna.
14 2
7 8
10 12
Z
Z:o Ä mindre än belt Hemman mä enligt
Lagens Stadgande smärre Hus wara efter nödtorften
och galla the för lika ärs Byggnad som
sagdt är. Der serskilda Ängs-Lador behofwas,
beräknas hwardera utan afseende pä Hemmanets
grad, blott efter storlek och beskaffenhet, til 4 dels
§dcls eller ett är.
Och om Ria eller Smedja tarfwas eller
wälfd Källare äfwen som när andra Hus, utom
de u-präknade, skola byggas; mä det pä särskildt
aftal emellan Jordägaren eller den hans rätt
Dispo
-
D n 29 Augusti. 158S
Disponera, och antagne Aboen äfmen dädanefter
ankomma. Stockholm den ri Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns
Ledamöters wägnar.
Ill p". § trömkeIt.
Pä Högwördiqe Preste - Ctändels
Ledamöters magnar
Olo k k f u r b 0 k.
Pä Högtärade Borgare - Ständets
Ledamöters magnar.
?. III. (1 r V L 8 m ii n I.
Pä Hederwärda Bonde Ständets Leda'
meters wägnar.
Lörj 6 ä n s 8 o n.
Asstrift.
Wördsamt Memorial!
Wid öfmerwarande gf ätffill-ga Imister
rörande Byggnads - skyldigheters utgörande L
Skatte och Frälse Hemman ej mindre än mid
handläggning af wärkstalde Huse-syner ä dylika
Hemman, har jag trott mig finna Allmän,
na Lagens Stadgande derom uti 2 / Cap. Byggninga-Balken
ej aga den fullkomlighet och bestämdhet
och mä hända ej eller den rättmisa
grund, som ämnets wigt, hwarje Orts särskilda
beskaffenhet och en mindre uplyst samt förutseende
-
IM Den 29 Augustt.
ende Allmänhets säkerhet fodrar: min egen tilfredsställclsc
a^gger mig den ljufma pligtcn at
hänföra den uplyste Lagforffaren Lil förbättring
af Let ftlagtiga och mä Let icke illa bedömmas
at jag efter den ringa erfarenhet jag äger, korte,
lt-cn omnämner, hwad jag trott mig finna
. ena upmärksanchct.
s:dje §. uträknas de Hus som hufwud,
äro nödige a Krono-ssatte och Frälse
E>eml. Slufwa, Bod med loft, Loga
"s-golf. Fähus, och Stall, broar,
dre Hus som äro nödige tor,
-us, Hemligthus, och Foder,
Kapohus. Swärligen lärer nä.
. ost > be ulna Hennnansdel kunna
o .r. . l re arnal Hus, eller de kostsammaste,
sär^lles Sru . .i, ra'a betydelig instränkning l
storleken emor ä en större Hemmansdel. Efter
den Lärl utstakade ars beräkning skulle förenämnde
Hus smara emot 15 ars Nybyggnads
skyldighet; men männe denna beräkning är billig
och i ett sant förhållande, utom det at en
Stufwa med fullt innanrede torde i kostnad
nära dubbelt öfwerstiga ej allenast Loge med
-»vänne gols samt Fäbus och än mera en Bod
och ett Stall, äro de sta Hus olika blottstälde
för röta, som »vid äterbyggandct äger ett be,
tydeligt inflytande: och dä ett med mättelig
omsorg upbygdt och underhållit Hemman med
förutnämnde antal Hus efter erfarenheten torde
äga beständ minst 40 a so är, följer owedcr
säger
-
Den 29 2'uZnsti.
sä,ärligen at dcn Äbo, sorn tilträder ett nysibebyadt
Hemnwn, uti dubbel tidelängd mot Nybyggnads
ären icke kanner Nybyggnads - tyngden.
Är han dä försigtig och korrt förut fränsäger
sig Hemmanet, drabbar sedermera kostnaden
den tilträdandc rinder de följande 15 a Lo
ären. Männe detta onda icke lunde därigenom
hufwudsakeligast förekommas, om Byggnads
ären ungefärligen pä fogande sätt bestämdes
nemligen:
Ät en Stufwa mek fullt innanrede swarade
mot — — — — 9.
En Loga med nödiqa Sädesgolf mot — 6.
Ett Fähus med Skulle mot — — 5.
Ett Stall med fyra knutar mot — g.
En Bod med Loft och Bingar mot — 4.
Ncdffapshus mot — — 3.
Färhus mot — — — 3.
Hemligt hus mot — — — «.
Badstufwa mot — — „ 3.
Samt andre smärre Hus jemte Sten - Källare
där de i Orten iro brukliga, hwardera emot
Ett eller twä är
Derigenom ffulle ett Hemman wid ett sueccsiivt
äterbyggande wara fullby,gdt pä omkring
4o är.
Denna beräknings- grund ar wisen igen icke
ulan fel och önsiar jag at det felagtiga, hwarcst
det finnes, mä blifw a rattadt. Det answar
som i 4 §. SttdgaS, för Bonde, (dct will'sä.
ga
1386 Den 29 Augusti.
ga brukare,) som lägger i linda det som kan
brukas, synes mig felaktigt; ty särdeles i Wermeland
ar Akers igenläggning til Linda eller
Wall nästan det enda ulfället för Hö ° fängst,
emedan fä naturliga Älgar finnas därstädes,
och ä andra Orter wid en öfwerflödig Lindeläggning,
ehwad den tilkemmer af wärdsloshet
eller ett begär efter ökad Hö-tilgäng, är Brukaren
den som ensamt därwid förlorar, och om
han afträder Hemmanet nud mycken Aker i Lin.
La, stall altid den efterträdande winna ätmin.
stone en del af hwad företrädaren i sädantfall
förlorat.
I öfrigt torde förestri'ter af wist ärlig
ffyldigbet af Taktäckning, Diken och Hägnaders
upsättande til aln eller famntal mera förwilla
än gagna ttl uplysning wi) syner ä Hemman.
Ortens sed och belägenbeter, olika Lilgängar
til stängsel, en hwars sätt at bruka Hem.
manet, som beror af större och mindre förmögenhet,
uplysning och hushälsdrift, torde göra
föreskrifter, ätminstone sä midi Let rörer Frälse
och Krono-statte Hemman, ifwerflödige, kan
ock hända förnärma en billig rätt til fri för.
wallning och männe ej, dä Bonde finnes försumlig
och opälitlig i stötseln af en annans
til brukning ät honom uplätne Hemman af desta
naturer, samma rätt til eftersyn, snar rättelse
och ärsättning wore för en hnar billig i likstämmighet
med hwad til Frälsemans fördel i
Dcn 29 Augusti 158?
8 §. är stadgadt, och at Synemännen i före.
nämnde hänseenden samt Åkerns och Ängens
behandlings-sätt singö rättighet at tillämpa skyldigheten
efter wanliga bruket i Lands-Orten,
uplysningen och Hemmanets särskildta bestaffenhet.
Om jag i nägon af detza delar felat emot
rätt och billighet mätte det icke misttyckas. Min
afsigt har warit ren och mä hända det ätminsione
föranleder ti! nägon förbättring, four tiden
synes mig liksom gjort nödwandig. Stockholm
dcn 25 Maji 1809.
.gnclcn'8 dlilson i Jonsbol.
NikstmZsmmi för Gillbergs Härad i
Wermeland.
Enligheten med det til Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utstött remitterade Memorial,
intygar
ssolr. lllolmbsrg8orr.
Must.
Edmjukt anförande til Högloft LagUtstottets
Protokoll.
Uti den frän Bonde-Ständets Plena hit Remitterade
frägail om en närmare, efter den naturliga
billigheten lampad Nybyggnads - skyldighet
tvid Hemman pä Lands - Orterna, anhäller jag
ödmjukast fä yttra mina enfaldiga tankar, fast
wida stilde ifrän de förra Lagars uttryck, Uöar
uti ändring sökes, torde dock r anledning däraf
göras nägot afseende.
En
r38L Den 29 Augusti.
En MangärdS Byggnad med sme Stufwor,
Förstufwa och Kamiilare med nödwändig inredning
12 är.
Ärforderlig Bod Byggning med Källare 10
Stall med skulle, fodcrrum, Portlider,
Wedlider och Redskapshus ^ 10
En Loge med twcnnc golf circa Z» al. lang 8
Ett Fabus med Lawe och Foderrum — 8
Färhus, Gethus, Swinhus och Hemlig
betshns
—
— 6
En Vadstufwa och Klensmedja — — 4
En stor Änges Hölada
2
Nybyggnads skyldigheten utgöres sälcdespä6o är.
Och ehuru pä Fähus icke astid kan päräk«
nas Sept!» ärs beständ, sä anses de fläste öfrige
Husen pä sin goda stenfot, efter denna tidser.
s bruk upförde Byggnader kunna wida längre
tid aga beställd enar bärtil kommer at Hemmansbrukaren
astid är skyldig at hälla samteliga
Husen pä Hemmanet widmagt, atdo til tak
och af annan wärdsi- shet icke fördarfwas Hemmans-ägaren
är altid skyldig at besiä Byggnads-
wirkél, om det ock stall köpas. ochihwsikendera
händelsen sim halst; kan Husens bestånd
anses lika och hwarföre- lasiiflcalionen torde kunna
uteslutas, Landtbo bidrager efter befallning
tvid timmerhuggning och forslandet, men uti
Westeräs Vergslagsort fär han altid betalning
derföre efter wägens längd. Diken och gärdes»
gärdar hällas efter beboftret, och der r>ya tarfwas
anmäles och antcknas det wid Husesynen.
Genom ksrrtare tid pä Nybyggnads styldigketer
som nu mera inrättas pä stenfot, bäde fastare
och kostsammare än förr kunna de bästa Landt
boer
-
Den 29 An gustf. 1Z89
boer bli ruinerade, hwilket jag med fleaHäradsRättenS
Ledamöter soiu wid Husesyn warit nyttjade,
fokt hindra, men swärighet därwid inträffat
enär Aontracternc efter wanligbeten marat
sa inrättade at Aboen skulle hälla Hus wid
magt, vch Nybygga som Lag Stadgar , äswen
efter samma föreskrift stänga, dikaoch häfda Jorden.
Och hwarföre Lagen icke bör wara sä träng
eller strang at den icke kan efterlefwas, eller fullgöras.
Ärlig Byggnads skyldigheten plägar ock
bestämmas wid Husesyner i penningar och äfrven
för bristande byggnader och reparationer utföras
en ödmjuk anhällan om gunstig rättelse i
hwad som kan wara feladt.
Har äran framhärda Högloft. Lag Utskottets
Ödmjukaste tjenare
Uettcr fernstom.
Enligheten med Let til Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utskott ingifne Original intygar
^0/1.
Friherre lll.TmiUon, cHail, tilkannagff at
Allmänna BeswarS- och Oeconomie-Utskottct för
det närwarande more i anledning af Herr iU.liOltil,
Memorial syselsatt med ett
ämne af nara gemenskap med detta, nemligen
utlåtande öfwer Boställs och Hysesyns Ordning.
Friberre Amilton anhöll, i anledning häraf,
at Lag-Utskottets nyst uplästa Betänkande mätte
fä hwila til dest Oecvnonue-Ulskottets utläckande
öfwer berörde ämne inkomftnt, pä det ej nääs»
contradiction desta ämnen emellan mätte upkomma,
samt at om Ridderskapet och Adeln härtil
samtyckte de öfrige respectiveSLänden därom
1Z90 Den 29 Ättgustk.
mäue underrättas til förekommande åfelt förtidigt
afgörande äfwcn af de öfrige 'länden, och för
öfrigt det mätte Oe onomie Utstoktet lämnas del
af merberörde Lag Utstötts Betänkande.
Uppå gjord Proposition af Herr Grcfwen
och Landlmarstalken bifölls Friherre pk^MrNons
yttrande.
Uplästes följande:
Riksens Ständers Lag-UtstvttS Vetänkande
Uti nägra osnstävdrgbetce rörande
Loiicours M«il,gifwit i anledning afRiksdagsmännens
^oygi) Illultin8 frän Sellen
bv Härad, gona8 )on88on frän Akers Härad,
/rncii^rs dgtn6Lt^ri8 frän H?stra Härad
och 3ven 1-ensg880n frän ?stikfv!ka
och Walkebo Härad, frän det Hedcrwärda
BondEtändettilLag Utstottet remittcradt
Memorial.
Hwad angär den i Memorialet anförda päminnelse
däremot at öwar och en fär fritt hos
Domaren inkomma med An ökning om Afträdes
förmohn, utan at han förut bestyrkt sig hofwa
jidit nägon stada af wäbeliga händelser; sinner
Lag-Utffot et den sä mycket mindre böra föranleda
tij förändring mi hwad Kongl. Stadgan
under den 29- Junii 1.798, derom förestrifwer,
som Domaren icke ens är i ständ at anställa behörig
undersökning om sadana händelsers wcrkligbet
förr än, efter Gäldenärens anmälan, sadan
pröfning kan i Laglig Ordrstng under sjelfwa
Rättegängen företagas. ' Pä
Den 29 Augusti. IZ91
Pä lika sätt anser äfwer Lag-Utskottet anmärkningen
deremot at Domaren, utan at förut
granska orsaken til GaldenarenS obeständ,
eller burumida bans tilgangar smara emot trefjerdedlar
af gälden, ager bewilja anslag til
samtlige Borgenärerneö kallelse, sa ock det i
sammanhang härmed upgifwna ftrfiag at, derest
wid sädan pröfning hwarken olyckor eller sä
stor tilgäng, som sagdt är, skulle befinnas, den
offentliga stämningen icke borde meddelas. Lagens
föreskrift härom syftar icke egentligen til
GäldenärcnS utan fast haldre ä samtliga dest
Borgenärers formohn, emedan broar och en, dä
han genom den offentliga stamningen fär kunskap
om Gäldenärcns obeständ, just deraf erhäller
anledning och lagligt tilfälle at i tid bemaka
sin rätt til den egendom, som Gäldenarcn icke
til nägra wipa utan til alla Borgenärer gemensamt'afstätt
Som
atla Borgenärerna äro berättigade,
at i frägor om Gäldenarens answar för mi§-  hushällning, höras och enär nägra olyckor förebäras,
Domaren sällan utan at höra wederparternas
påstående deremot, är i tilfälle at
pröfwa samma upgifterS läglighet, finner Lagutskottet
ej eller skäl at tilstyrka, det ffutliqtutlätande
öfwer dc§a omständigheter mä grfwas
wid första förhöret, dä gemenligen en stor del
af Borgenärer icke äro tilstades.
At Gäldenären, dä han icke gitter wisa nägra
sig öfwergängna wadeliga händelser, ffulle
'dömmas til arbete vä Kronans Fästningar etter
annan inrättning, samt såmedelst blifwa härdare
behandlad, än andre oförmögne Gäldenärer,
an
-
1^62 Den 29 Augusti.
an'er Lag Utjkotle: uti de fleste fall blifwa stridande
emot rattwisa och billighet, dä Gäldenärs
otwungna anmälai! af sikt obestånd i sjelfwa
werket länder til Borgenärernas gemensamma
förmobn, hivaremot rinderlatandet deraf walmojeligen
kunde blifwa fördelaktigt för en eller annan
bland dem, men det pä alla öfrigas bekostnad.
Enar äter, efter mälets lagliga undersök,
ning den gäldffyldige finnes öfwertvgad om
upsätelig origtighet eller wällande til sin öfwer
Lilgängen stegna gäld, undgår harr icke skälig
bestraffning, dä domstvlarne följa de uti ofwan
äberopade Coneours stadga / och Allmänna Lagen
redan gifne föreffrifter, hwilka Lag Utskottet,
för dest del, tror bade sä tillräckeliga och
billigt afpastandc, at de genom nu prkade ändringar
och tillägg icke skulle winna wärkelig
förbättring. Stockholm den iu Aug. 1809.
Pä Höglofl. Ridderska^et och Adelns
Ledamöters wägnar
II. U. 8 t r ö m k e I t.
Pä Högwördige Preste-StändcLS
Ledamöters wägnar
O 1 o k lif ur be c K.
Pä Högtärade Borgare - Ständcts
Ledamöters wägnar
k. H. 6 r e v e 8 m ii b I.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets
Ledamöters wägnar
kelter fornström.
flob. bkokmlser§so«.
Ast
Den 29 August?, 13SZ
Af'krist
Uplä-st i Lag-lttffoltets Beredning d. 2 Aug. lSoy
Utdrag af Protocollet hällit hos BondeStändet
den is Julik 1809.
S D. För Ständct uvlastes et ingifwit
Memorial pä följande sätt forfattadt.
Som Kongl. Maj:Ls Nädiga Stadga angäende
Afträdes och Förmons'samt Bostillnadsoch
Urarfwa Mäl af den 2^ Junii i?98, jemte
deröfwer utkomne Nädiga Förklaring af dm
16 Januari: 18V6, af Domhafwande sä olika
warder iakttagen, och en stor del Ce§ivns-Sö«
kande, de der igenom sin wärdslöshet och mi§-  husbällning sjelswe warit wällande til sit obesiänd,
funnit en säker fristad, endast och allenast
de hos Domaren anmält sit förmenda obcständ;
sä wäga underteknade Riksdags-Fullmägtige ifrän
Södermanlands, Jönköpings och Wadstena
Län hos Riksens Högloft, Ständer allerunderdänigst
hemställa om icke en ytterligare förnyelse
och noggrannare efterlefnad af högstberörde
Förordning sä wäl af Domare som Ccssions
Sökande mätte i Räder föreskrifwas.
De orsaker som här til föranleda underteknade
äro, förnemligast, at hittils har hwar och
en chs han wara mätte fritt och obehindradt
fatt hos Domaren inkomma med fin asträdes
ansökning, utan at han undeogärt wädeliga
och förut oförs^dda händelser, såsom
Sjö-och Brandffada, Fiendens härjande eller annat
sädant olycksfall utom sitt förwällande, som
214 Z. I. lvlom. af högstberörde Förordning omsörmäler,
pä denna ansökning har Domaren
dewiljat anslag ti! kallelse p«l samtelrga dest
Andra Bandet 175, 176» Sku!«
Den 29 Augusti.
SkulL>enärer utan at dcrförinnan pröswa hwarken
orsaken ti! Gäldenärens rräkade obeständ
eller om bans trlgäng m»d tre fierdedelar emot^gäden
sparar, som sisibemäldte §. och
Moment stadgar
Härigenom
bar misihushällare af alla klasser
och isynnerhet handlande nära inpä sit obestånd
sökt samhällets förtroende och erhällit bäde
penningar och warulagcr, i förlitande derpå, at
hwilken dag som halst något kraf honom Lfwerkom,
han endast, da han med Cesiionsansökning
inkom, skulle, kanffe pä flere är, eller innan Concvursmälet
ivid alla Instantier hunnit stuteligen
afgöra6, n ara fredad til sin person och fri frän
alla betalningskraf.
Detta har isynnerhet wäckt wär underdäniga
npmärksamhel, hälst et sädant förhällande
förorsakar allmänt misitroende äfwen emot ärliga
medborgare och fördärf bäde i handel och
allmänna hushällningen; hwadan wi allerunderdänigst
wåge an häll a: at Domaren, som en
sadan ansökning ri! uptagande erhåller, mätte
säl bindas at genast, wid första förhöret,
eller inom ättonde dagen efter anfökningens
inkommande prdfwa Gälöenärcns orsaker ti!
si! iräkade sdcsiänd, om det tilkommit genom
sönrt sagde wädeliga händelser eller genom misihushällning,
spel och dryckenskap m. m. hwarefter
hans ansökning genast antingen bifalles til
Proclama, eller affläs; i hwMet sednare sall
en sadan Gäldenär bäde til sin egendom och
person mätte ställas i säkerhet och pä nägra
allmänna eller Kronans inrättningar arbete
förrätta, intil desi hela hans bewisliga skuld
gulden blifrvit.
Den 29 Augusti. 1M5
Härigenom skulle efter tvär undcrdäniga tanka
icke sä stor mängd af bedrägelige Cesiionistek
pppas, som hittils stedt/ och som särdeles i Städerna
dageligen uptagit Rädhus Rätternas mesta
tid; icke eller blefwo sä mänga tusende redligt
sinnade och godtrogne Medborgare lidande pä
sin utborgade Egendom, och i flere är, om icke
ewerdeligt i mistning och saknad deraf.
soll. Igni tiv. ^ON38 foN880N.
Frän Sellebo Härad. Frän Akers Härad.
LeNgt LvenSSOU. 83uflstei7.
Frän Wifslika och Frän Lstra Härad.
Walkebo Härad.
Bonde - Ständet öfwerwägade fåken och bestöt,
at frägan stulle remitteras til Lag-Utstottet
Lx krotocollo,
8. L. li-llZLräb.
Enligbeten med det til Riksens StänderS
Lag -Utstött remitterade Prvtoeolls - Utdrag intygar
^ob.
läolinberZson.
Lades pä Bordet.
FöredrogS
Riksens Höglost. StänderS Lag-UtstottBetänkande
i anledning af Herr Advocat
- Fiscalen bLiKlNLr>8 til Högtärade
Borgare- Ständet ingifna och derifrän
til Utskottet remitterade Memorial, om
Boupteknings Arfwode och de fattigas
andel af Summa Inwentarie.
Gä
1Z96 Den 29 Augusti.
Sä länge de fläste Städers Magistraters
Ledamöter, ehuru, de i samhället bekläd gansta
magtpaliggande ZImbeten, med manga och wigtiga
styldigheter, icke af Staten njuta nagra, och
pä Städernas enskilda bekostnad en emot möda
och answar gansta ringa lön, kan i allmänhet
med rattwisa ej pätänkas at minsta nägra af
de, äfwen obetydeligc och Extra ordinarie inkomster,
som dem efter Lag och särstilda Stadgar
Likhöra.
Hwad Medes beträffar den proeent af Summa
Inwentarie, som de, enligt Författningarne,
böra hofwa för et Bos upteknandc och wärderande,
samt den halfwa prorenten för utredandet,
och stiftandet; wore ostäligt den afkorta,
dä denna Belöning i jemförelse med hwad prirvate
personer för städan ätgärd pläga ästa och
erbälla, i alla fall bör anses mycket mättlig och
dest minffande möjekigen stulle kunna gifwa anledning
til ändring i den sä nyttiga Inrättning
i Staderna, hwarigenom, i likhet med hwad i de
fleste andre Riken, sä i Städer som pä Landsbygden
ster, förekommes den oreda, de mänga
twister och längwariga Rättegängar, som erfarenheten
wisar härröra deraf, at Bouptekningar
och Arfstiften förrättas af mindre kunnige och
erfarne Män.
I betraktande häraf, och^ dä ärsättningen
bör wara i förhållande til göromälets bcswärlighet,
jämte de kunstaper som det ärfordrar,
och gälden ofta ökar, men mycket sällan minffar
mödan wid ett Bos upteknande ochritredande;
finner Lag-Utstottet ej stäl at tilstyrka, dek
nägon ändring mä ffe i Lxn särstilda Författning
-
Den 29 Alt gusti. 1097
ning, som bjuder at upteknings och delningsarfwodet
stutt beräknas afInwen.tarie-Summan;
hälst som det i Memorialet förestagne beräknings
sätt, enligt hwilket procenten endast af Boets
beställning kommer at ulga, skulle göra onyttigt
det stadgande i 17 Cap. 4 Handels-Balken,
at i gäldbundet Bo der naturligt wis sällan bebällning
sinnes, Boupteknings kostnaden, näst efter
försträcknkngar til Begrafning och pa löspant,
stall före all annor gäld utgä af den egendom,
som ej hörer andkom til; et stadgande sä
mycket mera billigt och nodwändigt, som Borgenärer
eljest skulle kunna sakna denna för Boets
utredande och til ärhällande af hwad, som fäs
kan, sä nödiga anstalt.
Den enahanda formans rätt Lagen i sitt nämde
rum tillägger de fattigas andel, förutsätter
äfwen, i likhet med hwad Kongl Förordningen
af den 21 October 1698 , § 7 derom uttryckeligen
stadgar, at den bör utgä ej blott af behällsiingen,
utan af hela egendomens wärde. Och
som det more ländande til rubbning i de^Fattigwärds
- inrättningars bcständ, hwilka pa denna
inkomst äro funderade, om en sä lindrig afgift,
fyra öre af hwarje ivo Daler, skulle pä
nägot satt minstas; kan Lag-Utskottet ej eller
härutinan tilstyrka nägon ändring, stockholm
den 11 Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderstapct och Adelns
Ledamöters magnar.
Ig. Ltröinkelt.
Pä Högwördige Preste - Ständets
Ledamöters wägnar.
Olok L i urbäck.
^ Pä
LZ9Z Den »9 Augusts.
PL Högtäräde Borgare Ständets
Ledamöters magnar,
k. Ig. 6 r s v e s m u k I.
M Hedsrwärda Bonde - Ständets
Ledamöters mägnax.
? st ter steflLtröm.
stoh. I-tolmkerAsvfl,
I8sa den 07 ^u!ik, uplöst i Borgare-Stäm
Hets plenum, remitterades ti! Riksens ^ög!sst.
bönders Lagckktstott; betygar
Ax ArcUOLollo,
s. H, kLtersofl.
Ödmjukaste Memorial!
Genom Kongl. Förordningen af den i Marti
1749 ar Magistraterne den rättigheten tillagd,
at för Bonpteknings- och Arfffiftes Förrättning
gar upbära en procent för de förra och en half
procent för de sedngre af all i Sterbhuset befinteljg
fast och lös Egendom utan annat undantag
än at icke nägot för osäkre fordringar erlägges.
Dä procenten säledes räknas efter Summa
Inventärii, utan afdrag af Boets skulder, mäste
naturligtwis denna afgift blifwa högst känbar
för arftagare r Sterbhus, där qmaxlätenffN'
pen haft a c för mycken gäld.
Ander min tjenste-tid r egenffap af Magistrats
Ledamot, har jag haft tilfälle at inse o
lä
-
Den 29 Augusti.
rZ99
lägenheten af denna Författning. Ofta har
jag derwid önffat at nägot medel mätte utfinnas,
tjenligt at hälla Magistratcrne ffadeslöse
för deras i fräga warande acfivvde, utan at betunga
de mindre bemedlade af Städernas innewänare.
Jag har förgäfwcs, wäntat at se
denna önffan gä i fullbordan. E^fwertygad at
mine Ämbets' Broder lika med mig, gerna upoffra
egna fördelar til befordrande af medborgares
basta, wägar jag derföre förefiä en föraindring
i beräknandet af Boupteknings- och Skiftes
Procenten, som billigheten tyckes päkalla, ehuru
den för Magisträterne stall mediöra en
icke obetydelig minskning af päräknad inkomst.
Jag hemställer således, om icke det Högtarade
Borgare Ständet wille hos Kongl. Maj t i underdånighet
anhälla om den ändring i ofwannämnde
Kongl. Förordning, at Boupteknings-och Årsskiftes
Procenten hädanefter endast mä beräknas
af behällna förmögenheten i Sterbhus, sedan alla
stulder och osäkra fordringar blifwit ifrän
tilgängarne afdragne; hwarjemtc den underdelniga
önffan torde bifogas, at de fattigas ^de!s
procent jemwäl mätte pä enahanda grund utgå,
bwilket synes sä mycket billigare, som i sednare
tider ^välgörande inrättningar til de fattigas
försörjande redan äro stiftade i flera Rikets Stä>
der pä innewänarenas bekostnad, och dylika ai»--  stalter snart torde blifwa widtagne öfwer hela
Riket. Stockholm den 26 Julii 1309.
Enligheten med den til RiksensHöglost. Ständers
Lag - Utskott remitterade afskrift intygar
^slr. ttlvlmbcrgson.
III. kalleman.
1400 Den L9 AuZusti.
Utdrag af Protocollet, bällit hos Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utstott den
s Augusti 1809.
S. D. Ifrän Högwördige Preste - Ständet
bade til detta Utstött bliswit remitteradt ett af
Herr Prosten Doctor URUgvikt ingifwit
Memorial, sorn upläsics och fanns inehälla Förslag
til ändring uti Kongl, Kungörelsen den
5 December t788 , angäende Församlingarnes
skyldighet, at underhälla säbane ifrån andra Församlingar
inflyttade personer, hwilka sedermera
blifwg wanföre och oförmögne at sjelfwe kunna
sig försörja.
Men som enligt F" Z. Regeringsformen af
den 8 Iunri innevarande är, Lag-Utskottet endast
tilkommer, -t utarbeta Förslag til C.vilCrimina!
och Kyrko Lagarnes förbättring ; hmartil
ofwanämnde Memorial ej synes föranleda,
utan det samma fast mera anmärker brister uti
en allmän Hushällninas- nstglt och förestår förändringar
der iiu, hwilket enligt nytz åberopade
§. utgör Riksens Högloft. Ständers allmänna
Bcswärs- och Oceonomie - Utstötts föremäl;
altsä ansäg Lag-Utstottet stg böra ifräga warande
Memorial til Hogwördige Preste-Ständet äterlämna,
med wördfam hemställan, om detsamma
ej kunde til Högloft. Oeconomie-Utskottet förwisas;
hwarom de öfrige Respettive Ständen skulle
genom Utdrmg af Protoeollet, wördsammeligen
underrättas. Stockholm ut supra
In ststsin krotocolli,
stoft. IllolmfterZson.
Word
-
Den 29 Äugiksti. 1-DL
Word samt Memorial l
Stats - Utffottet, som , sedan Let erhällit
Kongl. Maj ts Nädiga Proposition VM StatsWcrkets
tilständ, samt hwad til desi uprärthällande
ärfordras, warit oafbrutit sysielsatt med
utarbetandet och reglerandet af de til desin ämnen
hörande ärender, hade^ ingen ting högre önffat,
än at til Riksens Högloft. Ständer nu kunnat
afgifwa et omständligt och detailleradt yttrande,
ej mindre om Stats Werkets tilständ och
belägenhet i hela sin widd, än om desi förwaltning
och grunderne hertil för en framtid; men
dä flera uplysningar ifrän ätskilliga Werk och
Slana fe! si mäste inhämtas, och Calculer därefter
urgör 's, samt Resultalcrne deraf sedermera
noga caämsktis och öfwerwägas; sä lära Riksens
Högloft. Stander benägit täckas sinna, at
besia omständigheter tilsammanstaane, utgöra ett
ämne af större omfattning, samt fordrande mera
hade tid och granlagonhet, än at deras utredande
ännu möjligen kunnat medhinnas.
Emedlertid och under asbidandet af de infordrade
upgifter, har Statsutskottet dock företagit
sig de delar af desi arbete, som pä iörhanden
warande uplysningar, och utan at förlora
sammanhanget af det bela, kunnat granskas och
ritarbetas;' och häribland har först förekommit
Kongl. Majus Hof- och Hof-Stall Stater.
AL upskjuta med desi utlätande i detta ämne,
rutil desi at Stats Utskottet hinner i ett sammanhang
at yttra sig om Stats - Regleringen i
allmänhet, har Stats - Utffottet ansett bwarken
instämma nied Kongl. Majtts Egen Nädiga ön,
^ ^ stan,
1402 Dcn 29 Augusti.
stan, at desi Hof- och Hof-Stall-Stater warda
med första Reglerade, ej eller med Riksens Högloft.
Ständers tänkesätt at t alt ga en älffad
och wördad Konungs önskan til mötes, hmilken
ej allenast nu utan afseende pä en högre
älder och med upoffrande af dest enffildta lugn
utan ock wiv alla andra tilfällen, icke et ögonblick
dragit i betänkande, at i farans stund
ätaga sig et kärt Fosterlands räddning och försm
ar.
Under loppet af Stats-Utskottets arbete,
har Utskottet med werkeligt bekymmer funnit
än ytterligare bekräftadt, hwad Kongl, Maj:t
uti Dest Stats-Utffottet meddelta Nädiga proposition
om Stats-Werkets tilständ yttrat, neml.
at Stats-Werkets inkomster ingalunda smara
emot dest utgifter, och denna erfarenhet jemte
det betryckta tilständ, hmaruti Riket genom det
olyckliga kriget sig för öfrigt befinner, har sä
mycket mera fästat Stats-Utskottets förnämsta
omsorg därä, huru genom Statens Reglerande
nägon besparing i Stats Werkets utgifter mätte
kunna minnas, som dest förutan Kongl. Maj:t
uti dest osman högst berörde Nädiga proposition
jämmäl förklarat, det Kongl. Majit är
benägen at sorgfälligt iaktaga asia utmägar och
trlfällen til sädana indragningar i Stats-Werkets
Utgifter, som äro förenliga med Riksstyrelsens
tilbörliga handhafwande, Rikets försmår
och hmarje undersätes i Lag grundade säkerhet.
Med tillämpning af desta grundsatser har
Stats-Utffottet förmodat nägon besparing i den
hit
-
Den 29 Augustt 1403
hittils ärligen bestädde Stats-Summa til under,
hällande af Kongl. Majus Hof-och Host Stall.
Stater möjligen kunna äga ruin; men sättet
huru en sadan besparing mä kunna tilwäga
bringas sä, at Kongl. Maj:t ä ena sidan ej
mä sättas i förlägenhet om nödige och tilräckelige
Medel til underhällande af en emot Desi
höga wärdighet och Rikets anseende swarande
Hof--Stat, och ä den andra, Staten med de
möjligen mussla utgifter betungas, bar hos Stats
Utskottet wäckt en särdeles omtanka och granlaga
öfwerläggning.
Stats-Utskottet har för sin del ansett det.
ta dubbla ändamäl närmast kunna minnas,
vin Kongl. Maj L skulle i Räder täckas emot.
taga en wisi ärlig Summa til undcrhällande
af desi Hof-Stat at fördelas efter Kongl. Maj.ts
Egen höga disposition och wälbehag, och hwilkct
efter Stats-Utskottets tanka more desto lämpligare
som detta icke lägger något hinder för
Kongl. Maj:t i utöfwandet af den uti 48 §.
af Regeringsformen Kongl. Maj:t tillagde höga
rättighet at hafwa D-si Hof under Desi enskilda
styrelse, der uti förordna som Kongl.
Maj:t godt synes, samt efter behag alla Beställningar
derwid tilsätta och derifrän afsätta.
Om hwilket Stats - Utskottet, af Kongl.
Majus Höga och ädla tankesätt samt Nädiga
vmwärdnad och föresatts til Statens uprätthällande,
äger gistren anledning, at i underDänighet
förmoda, Kongl. Mastt i Räder fful.
!e
Lllol Den 29 Augustll.
le Läckas för Sig och Sine Höga efterträdare
ofwcrlämna dispositionen öfwer Le Kungs- och
Kungö-Ladugärdar, Hof-och Stall'Ängar samt
öfriga Lagenheter, som kittils stätt under Kongs.
Maj:ts Hoga Företrädares omedelbara Styrelse,
samt Le samma i det stallet til Riksens Ständers
fria Disposition Lfwerläta; sä skall efter
Stats-ULskottets tanka, genom en förbättrad hushällning
wid Lesia Lägenheter til Rikets och
Stats-Werkets förmän, en icke obetpdeltg winst
uti Statens inkomster, för framtiden kunna
päräknas, och Riksens Ständer af detta Kongl.
Maj:t^ Nädiga begifwande hämta en ytterligare
anledning, at för Kongl. Maj:ts Hof-hällning,
ansta en sädan summa, at Kongl. Majk
under utöfwandet af Desi Lyra Kall, mä för
sina aterstäende dagar kunna njuta det lugn,
som ett oberoende af behofwet i Lesia delar för
hwarje enskild medförer.
Innan Stats-Utffottet til Riksens Ständer
upgifwer den Summa som Stats-Utskottet
anser sig böra kunna i detta afseende förestä,
har Stats - Utskottet förut bordt för Riksens
Högloft. Ständer afwen upgifwa hwad til desie
behof bittils warit ä Stat bestädt pä det Riksens
Ständer däraf mä äga tilfälle utröna den
icke ringa besparing i Stats - Werkets ärliga
Utgifter, som igenom Stats - Utskottets Förslag
är at päräkna.
Uppä innewarande eller i8os ars Stat
äro upförde til Kongl. Maj:ts Hof - hällning
följande Summor nemligen: Ordi
-
Dm 29 Augusti,
I40Z
Ordinarie Hof-Staten 161,,86 16.
Extra Ordinarie dito i>9,880 42.
281,067 10.
Ordinarie och Extra
Ordinarie Hof-Stall
Staten, Contant til
aflöning, m. m. 23,590
Tilhopa 304,657 10.
-Samt desutom utfodring in Na.
lura för 2v2 Hästar, jemte utfodrings
förmaner bestädde diwcrse
personer och för särffildte behof,
och bör härwid anmärkas at utfodrings-persedlarne
äror Staten
beräknade dels efter Krono wärdi
dels efter Stats pris, och dels efter
et prowisionelt wärde, neml.
Hafran ester 5 Rd. Tunnan;
Kungs-Ängarnas Arrende Hö efter
L^sp. och Kronans bärtil
anwände bchällne Ränte - Hö i
Upsala, Stockhom, Swartsjö,SöLcrmanlands
och Westmanlands
Län efter Krono-wärdi 8 r:st. Lisip.
Ränte-Halmen ifrän samma Län
efter Krono-wärdi a z r:st. Kjerfwe»
och den öfrige Halmen, som
mäst uphandlas a 4 Rd. tjoget,
samt Hwcte-Kliet a 1 Rd. Tunnan;
efter hwilka beräkningar utfodrings-
kostnaden i Staten är utförd
i penningar til —. — S4,891Z9 4
Eller tilsammans 329,549 1 4
1406
Den 29 Augusti.
Stats-Utskottet bör likwäl harwid uplpsa
at uti ofwan berörde zo4,65? Rd. ro §. ärv
innebegripnc följande Summor, hwilka med detta
äe förswinna, neml^
Intereste-penningarpä för detta
Drottningens Morgongafwa. 2,000
Dito pä hennes Brudskatt. 480
2,480
Underbätl til f. d. Kron-Prinsens
Taffel — — 5,840
Dito för Kongl. Prinsetzornes dito 5,000
Dito til deras Equipager m. m. 650
Utom utfodring för 11 Hästar in
Natura — —, ^
Summa 15,970
Ehuru Skats-Utstottet är öfwertpgadt derom,
at Kongl. Maj:t Sjelf Nädigst lärer täckas
finna, at Dest Hof icke torde tarfwa det antal
Ämbetsmän och Betjente, som för den förra
talrikare Kongl. Famillens Betjening, fanns
nödig och at säledes indragningar af Ämbeten
och Tjenster spnes kunna äga rum, här likwäl
Stats - Utskottet wid ett nogäre öfwcrwägände
af alla härwid förekommande omständigheter
icke ansett fig kunna förestå en mindre Summa
til Kongl. Majus Hof - hällning i ett för
alt utfodringen för Hof-Stallet oberäknad
än af Twahundrade Sextiosex Tusende Sexhundrade
Sextiosex Riksdaler Trettiotwä still,
ärligen, hwilken Stats-Utskottet hemställer mä
- i un
-
Den 29 Augusti.
i underdånighet hembjudas Kongl. Majit at
dermed efter Egit Nädigt .välbehag bestrida alla
de bär nedan upräknade Utgifter pä det sätt
och til det belopp, som för hwarje del Kongl.
Maj.t Sjelf i Räder täckes bestämma hwarförutan
utfodring för Etthundrade Femtio Hästar
om äret i stället för 2oL,som antalet nu
utgör, bör af Stats-Wcrket in Natura bestäs,
beräknad, efter 15 Tunnor 2Z^ Kannor Hafre,
565 Listp. Hö och 5 tjog Halm för hwar Häst
om äret.
Ofwanberörde Utgifter, som i anledning
häraf ffulle komma af Kongl. Majit, med förberörde
Summa, efter Egit Nädigt wälbehag och
fördelning at besörjas, bestä uti följande, neml.
Hans Majit Konungens Handpenningar.
Hennes Maj:t Drottningens dito.
A f l ö n i n g a r.
För Herr Riks - Marskalken och OfwersteKammar-
Herren samt följande til Konungens
upwaktning hörande Ämbeten: Kongl. Maj.ts
Ofwerste Kammar-Junkare, Hof-Junkare, Kammar-Pager,
Kammar-tjenare, Friseur och Kam.
mar-Lagvefter, Hof-Qwartermastare, Hof-Fourierer,
Kammar-Waktmästare, Löpare, Laqueijer,
Fprbptare, Garderobs-Drängar, Page-betjenter
Pukare, Trumpetare, Ständ-Drabanter och Vexas
Corporal, Städerskor och LiftTwätterffa.
1408
Den 29 Augusts.
Lör Hennes Maj t Drottnktrgens upwskkning»
En Öfwer Hof-Mästarinna, Stats-Fettar,
Öfwer Kanriuar-Hcrre, Kammar-Herrar, Kammar
Fruar, Kam mar-Pag er, Kammar Laqveijer,
Friseur, Löpare, Hejdukar eller Port-Chaise barare,
Städerska och Lif-Twälterssa.
Lor öe öfrige Hsf- Ämbetsmän och Betjente.
En Förste Hof-Marffalk -- Eu Hof- Au.
ditcur — Borg-Ratternes Aflöning  Hof-Can
celliet
En Hof Secreterare — En Hof-Can
cellist
En Cancelie - Waktmästare
Hof
Contoirets
Betjening, Clereci Staten
Oeconomi
- Contoiret — Köket — Skafferiet —
Källaren — Conditoriet — Thö-Ksket Bröd
Kammaren
— Silfwer.- Kammaren — HusgZ
räds-Kammaren
— Kläd-Kammaren
Fats
buren
— Hof Capellet.
Hof- LZrtärkngs- Meöek.
Hwarunder äfwcn begripas de kostpenningar
som i stället för mat bestäs, Le Waktstaswande
af Pagerne, Kammar-Betjeningen samt'
HofStats Oecon-omie och Livröe-Betjente jemwäl
Tullafgifterne för de Waror, som til Hofförtäringens
behof utifrän inköpas, samt ätgängen
af Ljus och Facklor, tillika med Ljus-ställningen
i de Kongl. Stallen under Hofwets wistande
pä Lust-Slotten, äfwensom kostnaderns
tvid Kongl. Majrts Resor, samt de kostpenningar,
hwilka sä wäl wist Lesie tilfällen, som dä
Hoff
Deir 89 Augusti» läog
Hofwet wistas pä Lust-Slotten bcstäs Militairs
Wakterne, Jagtwarfs - Manffapet, SpectakclLruppen,
jemte ^Stall-Stats- Betjeningen.
Widare följande Behof.
Til inköp och Reparationer af Silfwer,
Porcellaine, Glas, Koppar med flere, til HofOeconomien
hörande Redskap och Inventarier,
til Mendler och Sängkläders underhällande wid
Husgeräds-Kammaren samt til ringare Husgeräds
- persedlar, Fateburs Medel stil inköp af
Linne och dest renhållning m. m Lärandes likwäl
öfwer Kongl. Hofwets nu warande Silfwer,
Linne, Mendler, Husgeräs och öfrige Indentarie-persedlar
böra uprättas behörigt Inventarium.
Widare. Beklädning-? medel för all Kongl.
MasitS Liverie-Betjening, de inberäknade, hwilka
wid Lust-Slotten och Lust-Parkerna bara samma
Liverie, jemte Jägerie - Betjeningen!? klädpenningar
Eppencemedel samt de til Pensioner ochGratialer
för den ringare Hof-Betjeningen, efter derom
serskildt utfärdadt Reglemente, besiädde Medel
Löningsfpllnader til Kongl. Masts Sex s?fwerste
Kammar-Junkare, Jägare-Statens Aflöning,
Arfwode för wärdén af Kongl. Maj:ts
Fält-Kammare, Arfwode til den Person, som wid
Ceremonielle tilfällen qär Z^fwer Kammar Herren
tilbanda, Lönetilökning för Hof-Casieurer, Ckrifwarehjelp
wid Oeconomie Contoret och för Jnventarie
Förwaltaren, Lön för andre HofMästaren
och Conditor» Willems, samt arfwode för
/ Hof-Urmakamn.
Likaledes följande ti! Jjndraanina pa ^lsfGtaten
stälde Aflöningar, nemi. för Hof-Mästarinnan
Grefwinnan 8yernsi6, Generalen GrefAndca
Bandet t^l:s 177, 17L. we
i4io Den 29 Augusti.
rve Ltrvmfelt, HostMarskalken Friherre L-Wrscröln,
Hof Marskalken ve Vescke, Hof FröknarM
kinesenclorlk, Llomstestt, von LckuikLer och
von landius, Under Stallmästaren Larl WeseteilU,
Kongl. Maj-.ts Hand Secreterare, StatsRädet
Friherre ^aierketk. Kongl. Maj:ts HandSecrcterare
Cantzlie - Rädet veopolö, Kongl.
Maj tö Hand-Secreterare vinöblom, Lif-Medicus
vallman, Lif-Medicus Vossi, Hof-Kammereraren
Vant, Hof-Kammercraren ^terk^, HofCatzeuren
lstlstec. Cn Kammarstrifware-Lön wid
Hof-Contoiret, HostQwartermästarenVco Vem^,
Lif Chirurguö benner, Kammereraren Löbel,
HvstBagaren v^ckou, Kammar-Frun krlediein,
Smderskorne Lkrenreick och Vöken, Löparen vittlings
Hustru, Hof-Trumpetaren Munssän
ken
VorALteclt, Källardrängen äström, Löparen
lstttlinA, Hof-Lagueijerne Vekn, Kloström, VmZ,
öKrlinF och iVlägren, Tältmakaren volin och
Conditvrie-Gesäln l^/mark.
Afloningen wid Rongl. ° Stallet. För 1
Förste Hof-Stallmastare, 1 Hof-Stallmästare, 1
Oeconomie Stallmästare, 4 Stall Pager, 2 Beridare,
l Kammererare wid Stall-Contoiret, 1 Secreterare
hos Förste H >f Stallmästaren, 1 Stall
Skrifware, 2 Häst Läkare, Fodermaffar, Wagnmästare,
Sadelknekt, Hingstridare, Lifkustar,
Lifförridare, Port-äktare, Hof-Smeder, HöbinLare,
Hackelse-stärarc, Kuffar, Förridare, Rid«
drängar, Wagnmakare, Remsnidare, Smed, Arbetsmanffapets
dagspenningar wid Höets rrplastande
pä Host Stallets ffullar, Skrif-Materialier
och diverse Utgifter, Lyshällningen i Kongl,
'stallet, de iM Listp. Hö som för ett särjkildt
Ställets behof bestätts.
Den 09 Augusti. 1411
Följande Extra Löner och Utfodringar.
För Öfwer Hof Stallmästaren Grefwe Uov^nNauxc,
Förste Hof' Stallmästaren Friherre Uä1?mk,
Hof Stallmästaren Grefwe lOölich, HofStallmästaren
Friherre von Schvedin, OeeomieStallmästaren
^el-^cnLrLucs, Under Stallmästare
ne 1!ILÖ8 Lruco och o. L. Oetho, Beridaren
8c!ien8vn, Kammartjenaren 8ct Kam
mar-Laqvaijen
14jortsberg, Förriddarne Volter
och hilllman, Lecteuren äe Ollctux, och Hingstridaren
llurn^n.
Widare följande Utgifter.
Aflöningarne för Stäthällarne pä Stockholms,
Drottningholms och Gripsholms <slott
med deras Secreterare, samt kostnaden för den
Deputat Wed, och andra Förmoner utom Lönen,
som njutas afde wid Kongl Masts Egit HofwarandeÄmbets
och Tjenstemän; äfwensom de 83i3 Rd.
hwilka warit af Kongl Maj ts Hand Casta bestädde
til aflönande af ett litet Hof - Capell för
de Kongl. Speetaclerna, til Konungens Harmonie-Musique
och för den Kongl. Logen pä Dramatiska
Theatern samt ftuteligen de 10,1.32 Rd.
18 st 8 rst. hwilka af Konungens Handpenningar
utgätt til Högstsalig Konung 008 > 111:6
öch f. d. 0081^1' enssilda Pen
sionairer.
Om nu Riksens Högloft. Ständer, i enlighet
med hwad Stats-Utskottet här ofwanföreflagit,
i underdänighet erbjuda Kongl. Majit den
Projecterade Summan til bestridande af alla ofwan
upräknade Utgifter, efter som Kongl. Majit
i Räder för godt synes, samt med den Kongl.
Majit uti Regeringsformen tilerkända fria Dispo
-
1412 Den 29 Augusti
positions - ratt öfwer Desi Hof och det sammas
förwaltning; Och Kongl. Maj 4 i Na der täckes
densamma antaga; sä sär Stats-Utffottet dock
gifwa Riksens Högloft. Ständer tilkänna at
detta Stats - Utskottets Förslag är til sin hufwndsakeligaste
del grundat därpä, at Kongl.
Magt för Sig ock Sina Höga Efterträdare til
Riksens Ständers fria Disposition och Förwaltning
öfwerlämnar nedannämndeKungs-och Kungs
Ladugärdar med dertil hörande Hemman och Lägenheter,
som förut stätt under Kongl. Maj:tS
Höga Företrädares omedelbara styrelse, nemi.
Drottningholm, Swartsjo, LVendtholm Gripeholm,
Strömsholm, Rungsöhr,samLLlly!Nge och
Dalby jemte alla Kongl. -Aof-och Stall-Ängar,
Lock at deras Kongl? Majestäter och den Kongl,
Famillen mä wara obetagit at til deras Höga
nöje och Sommarsesjour nyttja de Kongl. Slotten
med tilhörande Trägärdar och Lustparker
wid Drottningholm, Swartsjo, Gripsholm och
Strömsholm, til hwilkas wärd och skötsel nödig
Betjening och Arbetare bör af Stats-Wer--  kets Medel bestäs och aflönas, äfwensom erforderliga
Medel böra anftäs til deras underhall
och förbättring, hwarwid pä Kongl. Mastts
Nådiga pröfning ma bero at de härtil anflagns
Medel rätteligen anwändas, sä at Slotten och
Le öfrige Byggnaderna m. m. wid magthällas
och Slottens inwändiga förbättrande werkstäl--  les til Kongl. Vlaj:ts Höga Nöje och beqvämlighet
hwad Ulriksdahls och Tullgarns KungSgärdar
angär; sä anser Stats-Utffottet at de
böra förblifwa under nuwarande innehafwares
fria Disposition, neml. den föra under Hennes
Den 29 ÄuZustt. i4i.o
Mai.ts Änke-Drottningens och den sednare under
Hennes Kongl. Höghet Prinseftan 80?kgl^
^KLLKHbt^8, i deras öfriga lifstid; Men
at de sedermera mä komma under Riksens Ständers
Disposition, dock at Slotten och Byggnaderna
mä af deras Majestäter och den Kongl.
Famislen begagnas och pä Statens bekostnad
underhällas; Kunnandes Stats-Utskotteti StatsWerkets
närwarande belägenhet, icke tilstyrka
nägra sarffildta Medels besiäende nu til där
warande Slotts - och Byggnaders underhäll ,
utöfwer hwad Staten härtil redan bestär —
Förwaltningen af Rosersbergs Kungsgärd bör
icke eller efter Stats - Mffottets tanka rubbas
eller förändras under deras Kongl. Masitrs Lifstid;
Äfwcnsom den här wid Staden warande
Djurgården mä förblifwa under Kongl. Mgj:ts
enMlda Disposition, dock hemställer Stats-ULfföttct
til Riksens Högloft. Ständer, om icke
hos Kongl. Majit i undcrdänighet borde anhällas,
at den sä kallade Djurgärds Castan mätte
endast fä amvändas til Djurgärdeys förbättring
och Embellisemcnt, samt de derwarande wägars
och broars underhäll och icke graveras med
nägra serffilde Aftöningar eller Gratifieationcr
til nägre wista personer. De i Södermanland
belägne och Kongl. Mgj:t pä Lifstid uplätne
Sundbyholms och Ribbingelunds Kungögärdar
mäga under Kongl. Maj.-ts Lifstid förblifwa
wid de därom afflutade Arrenden, dock torde
Kongl. Maj:t i Näder täckas bifalla, at Arrende-afgiften
mä i Statens nu trängande behof
fä til Stats-Werket ingä och af Wederböravde
Arrende-Innehafware dit lefwereras. Dä
1414 Den 29 Augusti.
Dä nu ester hwad ostvan anfördt är, och
Stats-Utffottet tror sig äga anledning at hoppas
til Riksens Ständers fria Disposition, torde
af Kongl. Maj:t i Räder östverlämna Strömsholms
och Kungsöhrs Kungsgärdar med derwarande
Stuteri-Inrättning; Och Riksens
Ständer wid närmare pröfning af denna Inrättnings
nu warande Ulftand och beskaffenhet
lära finna Statens förmon fordra en sädan
förändring eller anläggning efter andra än de
derwid hittils följde grunder, at i början och
innan en sädan förändring eller förbättring
hinner til behörig wärkställighet och stadga,
nägon tilgäng därifrän icke kunde blistva, at
kunna besörja Nemonten för Kongl. Maj:ts HofStall;
sä hemställer Stats-Utffottet om icke
Kongl. Majit mä i underdänighet erbjudas, en
Summa af Tretusende Trehundrade Trettetio
.Tre Rd. 16 tz. om äret, til Hästars inköp för
Kongl. Hof-Stallet, och at Kongl. Majit mä
äga rättighet, enär Stuteri-Inrättningen kan
hinna bringas i behörig ordning och skick, at
derifrän ärligen undfä Femton unga Hästar emot
ärläggande af Twähundrade Rd. Banco
stpcket.
Beträffande utfodringen wid Kongl. Hof
Stallet; sä lära Riksens Ständer täckas til
K ngl. Majit i underdänighet förklara, at dä
Kongl. Majit til Riksens Ständers fria Disposition
nu i Räder öftverlämnar de af HofStallet
hittils Disponerade Hof-och Stall-StatsÄngar,
jemte det dit lefwererade Ränte-Hö och
Halm;
D ir 29 Augusti. 14,5
Halm; sä wilja Riksens Ständer deremot foga
den anstalt at det för mfodringen af de förestagne
iso Hästar, efter ostvan upgifne utfodrings
Stat erforderliga qvantum Hafra,
. Hö och Halm, warder pä sine behörige tider til
Hof-Stallets Disposition, genom Wederbörandes
föranstaltande, öfwerlämnat.
Hwad Stats-Utftottet i detta ämne salunda
haft äran anföra och efter nogaste pröfning
trott sig böra til Riksens Högloft. Ständers egit
ompröstvands »vördsammeligen hemställa, för
modar Statsutskottet, at Riksens Ständer lära
benägit täckas finna wara bnqdt yä all den
hushällning, och inskränkning i Stats-Werkcts
utgifter, som i närwarande omständigheter
möjligen stätt at winna.
Utom den Contanta besparingen, som genom
Stats - Werkets befrielse frän bestridande
af alla ostvanupräknade hittils besörjda utgifter,
är ärligen at påräkna, sä kommer StatsWerket
äfwen at räkna pä en ärlig winst i
den besparde utfodringen för de 58 Hästar,
hwarmed, efter Stats-.Utskottet Förslag HofStallet
kommer at minskas och hwilken utfodring
utgör cirea 800 Tunnor Hafra, nära
i9ooo Litzp. HZ, och omkring 5000 kärstvar
Halm ärligen; hwarförutan i synnerhet förtjenar
upmärksambet den stora förmän och nytta
samt äfwen tilökning i Inkomsterna som för
Stats-Casian och Landet i allmänhet, ge,lvm en
förbättrad hushällning wid de ofwanförmäldte
Kungs-och Kungs-Ladugärdar med flera Lägenäs
-
1416 Den 29 Augnst.
heter jemte Hof-Stall Ängarne hädanefter ofelbart
bör genom Riksens Högloft. Ständers dermed
widtagawde wisa anstalter kunna beräknas.
Skulle ej mindre Kongl. Majit än Riksens
Högl. Stander med »välbehag uxtaga och gilla alt
hwad Stats Utskottet nu förestagit och hemstält;
sä sär til Riksens Ständers egen pröfning Statsutskottet
öfwerlämna om icke tiden, hwarifrän
Kongl. Majit mä af Stats-Werkct fä upbära
den nu förestagne Summa af Twähundrade sjuttiotusende
Rd. om äret i ett för alt mä beräknas
ifrän och med den 1 nästkommande Octob.
eller inncwarande ärs fjerde qvartal; men at
hwad utfodringen och Häste antalets förminskande
wid Kongl. Stallet angar, mä tilses
huru wida icke sädant ju förr ju häldre til
Statens lisa och besparing mä kunna werkställas.
I sammanhang med Kongl. Majits HofStats
reglering har Stats Utskottet äfwen trott
sin pligt fordra, at upgifwa Förslag til Hans
Kongl. Höghet Lhronföljarcns blifwande HofStats
aflöning och underhäll, at nu reglera en
sädan Stats Pcrsonake, har Stats-Utskottet ansett
för sig mindre lämpeligt; ett Förslag i den
delen skulle ock kanske mindre conveneera Hans
Kongl. Majit och äfwen Hans Kongl. Höghet
Sjelf, utan borde det, esker Stats Utskottets tanka
mera instämma med Kongl. Majits Egen
Höga önskan, om til Kongl. Majits Egen Nädigste
Disposition öfwerlämnades en wist ärlig
Summa för Hans Kongl. Höghet Lhronfölja
-
Den So Augusti
141.7
rens Hof-Hällning, at därom pä satt Kongl.
Mst:t Sjelf Nädigst täckes läta besörja. För detta
behof har ^tats-Utskottet icke tittrot sig kunna
föresiä mrndre Summa än Tjugufyra Tusende
Rd. om äret, räknadt i frän den tid Hans
Kongl Höghet hit ti! Hufwud Staden anländer
och sä länge Hans Kongl. Höghet är oförmäld,
men hwilken Summa,^Stals - Utskottet däremot
anser böra ökas nied ytterligare Tjugufyra Tusende
Rd. om äret, sä snart Hans Kongl. Höghet
blifwit förmäld, sä at dä mä bestäs en ärlig
Summa af Fyratioätta Tusende Rd. i ett
för alt til Hans Kongl. Höghets och Desi Gemäls
Hof- Hällning.
Statsutskottet har harwid icke kunnat undg§,
at til Riksens Högloft. Ständers Egen pröfning
hemställa, om icke hos Kongl. Majit i underdänighet
borde anbällas, det Kongl. Maj t
sä wäl til Deras Kongl. Majestäters Egen som
til Hans Kongl. Höghets upwägtning täktcs antaga
och employera alla dem af Deras Kongl.
Majestäters förre Fursteliga Hof-Stat, hwilka
nu äro tjenstfria, pä det Stats-Werket mätte
undgä, at med deras widare Pensionerande graveras
Til
Riksens Högloft. Ständers Egitbepröfwande
hemställes ält detta wördsammeligen.
Stockholm den 25 Augusti rgog.
Pä Riksens Högloft. Ständers Stats
-
Utskotts wägnar.
"Ill dl. lVeiclm^n.
Gullers ftolla^sso^.
dl. kcköäelius.
Begärdes pä bordet.
Up
-
i-rls Den u9 Zlugusti.
UplästcseltifranBewillnings Utstottet inlämnadt
Wördsamt Memorial!
Under den i, i denira Mänad bafwa «>:ne
Mer.iorialer, det ena fran Högloft. Risderstapet
och Adeln, dit ingifwtt af Herr Ryttmästaren
Grefwe ^x<-I lUtmiwon, och det andra ifrän
Wälloft Borgare Ständet, onderteknadt af Herr
Gorsshandlaren bernhard Ig. 8aute58ori blifwit
til Bewillnings-Utstottet remitterade och uti hwilka
Memorialer anhälles, at, sedan bo i antagne
Regeringsformen utwisar at til Bewillnrngen
Räknas Sjö - och Landt-Tulls samt Accis
afga terna, Post, Charta-Sigillata och Husbehofs
Bränneri-Medlen, Bewillnings-Utstottet altsä
mätte fä sig updragit; at gransta dessa Bervillningar
och til Riksens Högloft. Stander upgifwa
de förändringar Utstottet däruti kunna
anse nödiga och nyttiga i synnerhet hwad utgörandet
och fördelningen deraf anginge, hwarjemte
Herr Grefwe Amilton önstat at obehindrad
utförsel borde fa äga rum af Victualier och
Säd i synnerhet af Hwete och Hafre til England
Dä
med skyldig upmärksamhet ä omförmälde
remisser, Utstottet tagit deras innehäll i öfwerwägande,
bär Utstottet funnit, at enligt Regeringsformens
äbcropade 60 H., jemförd med 5^.,
b/och ',4 tz. äro ofwannämnde Extra Ordinarie
Inkomster uttryckeligen förklarade och bestämde
säsom Bewittningar hwilka alla likniätiqt
bi §. 'cke kunna fortfara och blifwa bestäm
dande, u om förnyadt bifall, längre än 5 är eller
ifrän den ene Riksdagen til ven andre, at
köljagteligen dessa afglfter, ehuru för närwaram
de under slrka titlar utgäenoe äga aldeles samma
-
Den 29 Augusti. 1-^2
ma egenskap och beskaffenhet, som hwad annan
fri Bewillninq Riksens Ständer sig ätaga; at
uti 70 K. af Regeringsformen är tydeligen stadgadt,
det BewillningS-Ntffottet stall författa Förslag
til Bewillnings Summans fördelning och utgörande
samt framlägga grunderne bärtil och utreda
sätten huru de samma stola i hwarje fall
tillämpas: at Bewillnings Utskottet til alt hwad
som kallas Bewillninq jemwäl efter Bokstafweliga
bemärkelsen och sakens natur ofelbart synes
böra sträcka sin ätgärd helst Regeringsformen pä
intet ställe nägot undantag deri gjort eller annat
Utstött sädant älagt.
Uppä besia stäl och anledningar, tror Utskottet
sig tilhöra, at med de Bewillnings - ämnen
vfwansagde remisier innefatta, taga lika och enahanda
befattning, som med den öfriga eller serskilda
Bevillning til Staten kommer at ansiäs;
men at hwad ater beträffar Herr Grefwe »a.
lniUon8 wäckte erindran om utförsel af Vittualie
Waror och Spsnnemäl, förmenar detta Utstött
sig härwid icke kunna lägga nägon hand.
Wid sädant förewettande och som stiljaatiga
begrepp äfwenledes sig hopat om Regeringsformens
rätta försiänd huruwida och i hwa? mätto
de s-rut omtalde Bewillnings - frägor kunna
härstädes uptagas och handteras, anser Utstottet
sig böra, jemte tilkännagifwande af förestäende
desi därofwer fattade mening, underställa detta
eUt Riksens Högloft. Ständers pröfning.
Och warder de Ledamoters yttrande, som i
nästföregäcnde stridiga omständighet, haft ol ka
tanka
1420 Deri 29 Augusts.
tanka med psnraliteten, tillika bifogade. Stockholm
den 25 Augusti 1809.
Pä Högloft. Riddekskapet och Adelns
Ledamöters wägnar.
ft I. L 0 l) II 6 u L » u. r cl i e.
Pä Högwördige Preste - Ståndets
Ledamöters wägnar.
Nicolaus QaräsII.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets
Ledamöters wägnar.
^ n 6. u r e 6 i n.
Pä Hederwarda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar.
k. N.son u u n c! Z r e n.
u. 6. InZman.
Utdrag af Protocollet hällit uti Rikfens
Högloft. Ständers Bewillnings. Utskott
wid Riksdagen i Stockholm den 25 Augusti
1809.
S. D. Herr Justitiä-Rädet och Commendeuren
UaZLkliLim, npläste och ingas följande:
Til Protocollet,
Dä nu hos Högloft. Utskottet, i anledning
af Herr Ryttmästare» Grefwe kl^mi leons, och
Herr Grosihandlaren L-intesons frän högloft.
Ridderffapet och Adeln samt Wälloft. BorgareStändet
hit remitterade Memorialer, den fräga
förekommer, huruwida detta Utskott i följe af
Riksens Högloft. Dtänders antagna Regeringsform,
mä tilhöra, at öfwerfe och til fastställande
eller ändring anmäla de Taxor och Författningar
hwarefter Sjö- och Landt-Tulls samt Accis
-
Den 29 Augustt. 1421
Afgifterna, Post-Medlen, Charta Sigillata Ufgölen
och Husbehofs Bränneri-Medlerr börautgöras,
sä får jag förnya hwad zag wid besia
Memorialers upläsande, förut haft Lilfälle mig
utläta.
Enligt 60 §. i Regeringsformen, böra wäl
alla besia uptagna Afgifter til Bewillningar räknas,
men samma Z. uplyser jemwäl ändamälet
härmed, dä tillika finnes förklaradt, at hwad
under namn af Allmänna afgifter mä komma,
bör icke'utan Rikfens Ständers samtycke kunna
förhöjas, Sjo-Tullen ä inkommande och utgående
Spannemäl allena undantagen.
Det stär eljest fast, at besia Afgifter altid
warit ansedda säsoin Stats Medel; samt räknade
bland Stats-Werkets Inkomster, och r>4§.
uptager dem jemwäl såsom Extra-Ordinacic Utlagor,
hwilka af Riksens Ständers Stats-Werket
kommer at angäs.
När nu således, enligt 58 och 5g H. §. wid
hwarje Riksdag Stats-Werkets tilständ i alla
desi delar, til Inkomster och Utgifter bör för Stats
Utffottet upwisas, och der äfwen til öfverläggning
framställas, bwad Staten kan tarfva utöfwer
de ordinarie Inkomster och hwilka behof genom
Bewillning böra fyllas; Och dä widare
pä Stats - Utffottet, jemlikt K2 och 69 §. §. bor
ankomma, at Staten reglera och i anledning deraf
til Riksens Högloft. Ständers närmare pröfning
och förordnande upgifwa Stats-Werkets
behof och Bewillningens derefter lämpade belopp,
sä synes häraf den följd blifwa klar och ostridig.
Let nägon annan än Stats - Utffottet ej kan tik
komma, at öfwerse och gransta Statens Inkomster
och tilgängar, samt tilse och öfwerwäga r
hwad molm, til Bewillningens minskning, nödiga
och möjliga tilgängar i annan wäg kunna stä
at
1422 Den 29 Augusti.
et winna. Skulle häremot Bewillnings Utffottet
anse sig tillika up.ragit, at foresta förändringar
r ofwanämnde Taxor och Författningar, som
kunde wärka minskning eller förhöjning l Statens
tilgängar, sä blefwe Stats Utskottet nödwändigt
uturständsatt at företaga Statens reglering,
innan denna granskning hos BewillningsUrffottet
föregått, och detta Utskott derjemte hinLradt
i det arbete som Dest befattning egentligen
tilhörer.
Uti denna tanke styrkcs jag än widare, dä
icke pä nägot ställe i Regeringsformen anledning
bertil finnes lämnad, och än mindre förest,
ifwit, at Bewillnings Utffottet hade at gransta
della Statens Inkomster, säsom redan gifne
Bewillningars och derföre ansedde hwarä nägon
förhöjning icke eller är tilläten, utan Riksens
Högloft Ständws samtycke eller särskildta
förordnande, samt dä 53 §., destutom uttryckeligeii
förmär, det pä Bervillnings Utffottet bör ankomma
, at endast förestä Bcwillningens fördelande,
der under nägon annan Bewillning icke
synes kunna förstas eller b gripas, än benj som
Rikt-s Ständer, likmätigt l-o wid hwarje
Riksdag fia ätaga, i likhet med hwad 70 Z. närmare
förklarar, at sedan Sun:man som genom
Bewillning bör utgöras, blifwit af Riklens Högloft
Ständer bestämd, bör Bewillnings Utffottet
författa Förslag til berörde Summas fördelande
och utgörande, upgifwa gkunderna bertil och jemwäl
utreda kuru de samma i hwarje särskildt
fall stola tillämpas.
Detta är Bewillnings- Utskottets Åliggande
och längre anser jag icke Dest befattning böra sträckas,
efter den föreskrift som fölunda är gifwen.
O. u. TLZerbeim.
Här
-
Den 29 Augusti. 1423
Härmed förenade sig Ordföranden Herr Capitain
Lieutnantcn, Commendören och Riddaren
Grefwe n- i!t Herr E)fwerstei, och Rid
daren
Rei5meäen, Herr Offwerste - Lieutenanten
och Riddaren liru8«n8rjern-l, Herr 2eii!-e>I !U,
Kongl. Hof- Predikanten och Prosten Herr Dac.
tor w»!;qvj8t. Herr Professoren Dotter llaxo.
Herr Prosten (i^gai-Lson, och Herr Prosten ^tck8t<;ät,
ut supra. Lx krococoliO,
L. 6. IliZman.
Afstrift.
180a d, ii Aug. uti Borgare-StändetsPlenum
upläst och remitteradt til Riksens Högloft.
Ständers Bewillnings - Utskott, Betygar.
Lx ?rotOLoIIv,
P 14. i?etter8LOn.
Ödmjukt Anförande!
Enär bo H. i Regeringsformen tillägger
namn af Bewillning äfwen ät Sjö - och LandtTulls,
samt Accis Äfgifterne, Post, Charta-Sigillatä
och Husbehofs-Bränneri - Medlen, sä anhäller
jag fä til Högtärade Ständet hemställa,
om icke Ständernas Bewillnings. Utffott borde fa
sig updragil at äfwen granska desse Bewillningar,
och derefter til Ständerna upgifwa de förändringar
som Utskottet deruti anser nödiga och
nyttiga, i synnerhet med afseende pä utgöran
det och fördelningen, däraf samt detta Utskott til
den ändan förklaras äga rättighet ej allenast
frän alla Werk staffa sig nödiga uplysningar i
dessa delar, utan ock at af Stats samt Allmänna
Leswärs och Oeconomie Utskotten undfä del
af alt hwad til dessa sistnämnde Utstött inkommit
och hos dem förewarit angäende.nämnde Vewillnings
förslag, samt af desse Utskottens egne uttran
-
1424 Den 29 Augusti.
branden til SLänderne däröfwer, för at pä en
gang med Bewillnings - Utskottets Betänkande
r desin delar underställas respecuve Ständcns
Plena.
L. 14. Lrrnwssori.
Lika lydande nied Originalet, Zntygar
L. O. lögman.
Under läsningen häraf tilkännagafHerr Grefwe'.
» och Landtmarskalken at han nödgades sig
ifrän Plenum begifwa, anmodandes Hans Excellence
Herr Grefwe LiaNe, at i hans ställe emottaga
Klubban.
Nswenwäl erindradeHerrGrefwen ochLandtmarjkalken
at nytt wal til Elenor för andra
Clasen borde anställas efter He r llabiman. som
blifwit til Ledamot i StatsUUskottet utsedd.
Derefter fortfors til sint med BewillningsUtskotrers
Memorial, jemte berti! hörandeBilagor.
Lades pä Bordet.
Herr von lorné, ^licbnöl, anhöll at l anledning
af Bewillnings-Utskottets Memorial fä
upläsa följande för at med detsamma blifwa
hwilande pä bordet:
De Z. i Regeringsformen, hwarpä BewillningchUtffottcts
bestut hwilar, spnas mig wara
klara och bestämda. Denna ett fritt Folks
förnämsta rättighet at beskatta sig Helft, at läta
sin Bewittning nphöra om ej Nationens Representanter
pä utsatt tid sammankallas, denna rättiabet
är helig och ber, om ett Folk will wara
fritt atrid förswaras.
E kulle 6o Z. iRegerinasformen annorlunda
kunna förklaras, än desi Bokstafliga mening ut
»visar,
Den 29 Augusts. 1425
wisar, skulle de der upräknade Bewillnings stigängen
ej anses ur denna synpunkt, skulle de
til en början förklaras icke tilhöra BewillningsUtstottets
ätgärd, ritan räknas bland de Medel
som owilkorligen inginge til Stats Wcrket,
hwad blefwe följden af ett dplikt Beslut? At
Nationens rätt, förwarad i Grundlagen, inskränktes
, at en Regering i kommande tider ,
likasom förrstett, efter godtfinnande förhöjde PostTa,
rån och Charta Sigillata-afgiftcn, at Nationens
rättighet at beskatta stg sjelf smäningom i detta afseende
förswunne, ochatwi enligt orden i r?89 ärs
Säkerbcts-act — ansäge ost wara ett fritt Folk
— utan at likwäl bertil ägg minsta anledning.
Torde handa at min farhäga wid första
päseendct stall synas öfwerdrifwen, at man
stall anse likgiltigt örn detze Medel tilhöra det
ena eller andra Utskottets ätgärd, blott de bibehälla
namn af Bewillningar; men när 5Z och
7o §. §. i Regeringsformen tydeligen stadga at
Bewillnings-Utstottct och intet annat, med Bewillning,
och dest fördelning sig bör befatta, när
Bewillning äter i 60 §. är til alla sine särstildte
namn specificerad och Stats - Utskottets
befattning, enligt förstnämnde samt flera andra
§. tydeligen inskränker sig til at gransta Statens
tilständ, ordinarie Inkomster och behof, och
söljakteligen upgifwa Summan som erfordras,
sä kan ej nätzot tredje Utstött komma i fraga
til en sädan saks uptagande, hälst Oeconomic.
Utstottet, som nägon möjligen torde anse för
det rätta, ej enligt 89 H. äger mer än at framAndcg
Band. Lobo 179, 1L0, ställa
1^L6 Den 29 2lu§ustk.
ställa önskningar til Konungen, som dträ gör
det afseende Han för godt finner, men hwilket
förhållande i Bewillningsmäl icke kan förenas
med Ständernas rätt at fig kjelfwe beskatta.
I stöd af förenämnde skäl har jag ansett
som en pligt at i Bewillnings - Utskottet yrka
hwad jag nu haft den äran at anföra.
Uppä gjord Proposition af Hans Ercellence
Herr Grefwen och Ordföranden ätffiljdes Rid-erffapet
och Adeln kl. z til 8 om aftonen.
In 6clem ?rotocoUi,
L. Lllverstol p6.
Thorsdagen den 3i Augusti.
Plenum kl. ^ H eftermiddagen.^
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet hällit i Höglofl.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
89 Augusti 1809,
S. D. Föredrogs Lag-Utffottets Betänkande
af den n Augusti rörande Nybyggnad pä
Krono, Skatte och Frälsehemman, hwarwid efter
gjord anmälan, at Allmänna Beswärs-och
Oeconomie-Utskottet wore sysielsatt med et med
detta nära gemenskap ägande ämne, nemligen
et utlätande öfwer Boställs-och Husesyns-Ordningen,
Beslöts, för at förekomma de möjeligen
olika Beslut och tilstyrkanden, som deraf
kunde föranledas at, Lwänne Utskott sig med li°
ks
Den 31 Augusti.
14S7
ka ämnen sysselsätta, sa wäl at pröfningen af
detta Lag-Utskottets Betänkande skulle hwila,
intil dess Allmänna Beswärs - och OeconomieUtffottet
med ofwannämnde utlåtande hunnit
inkomma, svin at sistnämnde Utskott de! af LagUtskottets
Betänkande skulle lämnas: och borde
genom Utdrag af Protocollet de öfrige respective
Ständen härom wänligen underrättas.
Ut supra.
S. D. Bestöts at de wid ConstitutionsUtskottet
i dag til granskning företagne projeet
lil Riksdags-Ordning hos Ridderffapet och Adeln
gjorde anmärkningar ffulle enligt L6 Z.
Regeringsformen remitteras til bemäidte Utskott,
som ägde at med sitt utlätaude deröfwer til
Riksens Ständer inkomma: Hwarom de öfrige
respective Ständen ffulle wänligen underrättas.
Ut supra.
Justerades Pleni-Protocollerne för den 11,
15, 18 och Li i denna Mänad.
Wid tilfälle deraf, at Herr?rml28kölcl,
kaul, i Pleno den 21 dennes upläst et Dictamen
rörande Stats-Utskottets Protocolls-Utdrag
om uptagande ak Inrikes-Län, hwilket
Dictamen til samma Utskott dä blifwit remitleradt,
tilkännagaf nu Herr Grefwen och Landtmarffalken
Herr kririt28köl6s ästundan om tilständ
at detta sit anförande med de öfrige respective
Ständen communicera.
Bifölls.
Widare Justerades Protocollerne för den
24, 22 och 29 Vennes,
1428
Den 31 Augustt.
Under upläsningen af sistnämnde Protokoll
och i anledning af sitt d. 29 Augusti gjorde och pä
bordet lagde anförande rörande Ombuds utseende
af Riksens Ständer at öfwerwara uptekningen
af f. d. Konungens egendom, yttrade
Herr Lerkman, ^rr>br08iu8 M-1ANU8, at .
ehuru detta Plenum egenteligen wore'anslagit
til Protvcolls - Justering, likwäl som bet wore
kändt at berörde uptekning i dag tagit sin början
, och saken säledes spntcs wara pretzant,
wille han hemställa til Herr Grefwe» och Landtmarfkalken
och Ridderffapet Adeln om icke hans
gjorde motion nu finge uptagas och afgjöras.
Herr Grefwen och Landtmarfkalken
erindrade at anslaget Lil detta Plenum nogsamt
wisat at nägre ärender som fordrade discustion
och beslut i dag icke skulle företagas.
Herr pttrade sig detsamma er
känna,
men wägade likwäl i anseende til den
skyndsamhet et sä wigtigt ärende som detta syntes
fordra, insistera pä dest afgörande genast.
Herr d!oLk., Lorllt?. HstvlA, befarade at
det torde ändä wara försent, emedan uptekningen
kan hända i dag skulle fiutas.
Grefwe Os IL o^rclie, yttrade sig
at han ej warit närwarande dä Herr kcrZb.
man gjort sin motion rörande Ombud ä Rik-,
sens Ständers wägnar wid ofwannämnde uptekning;
han hade kan hända dä d-nsamma fäsom
-
Den Zi Augusti. 1429
sevn> billig och wälgrundad undcrstödt; men
sedan Herr Grefwen och Landtmarflalken genom
det gjorde anflaget til Justerings Plenum i eftermiddag
nogsamt tilkannagifwit at någre är- ^
ender underkastade öfwerläggning och afgörande ^
icke i dag borde förekomma, wägade Herr Grefwen
icke tilstyrka at denna motion nu uptages,
emedan delta prejudioat kunde en annan gäng
hafwa wädliga följder i afseende pä ordningen
och ärcndcrnes gäng; hwaremot Herr Grefwen
för sin del gerna tilstyrkte at Herr 6ei-°bm^n8
motion i det til i morgon utsatte Plenum mätte
afgöras.
Uppä gjord proposition af Herr Grefwen
och Landtmarflalken Beflöt Ridderskapet och Adeln
at detta Mäl skulle för i dag blifwa hwilandc
och i morgon til afgörande uptagaö..
Widare under Justeringen af Pleni-Pro.
tocollet för den 29 dennes, anmältes följande
nya Anmärkningar tvid Förslaget til Riksdagsordningen,
hwilka skulle jemte de förutgjorda
til.Constttutions-Utskottet remitteras.
Wid 27 §. afprojectet föreflog Herr blorclenstol^e,
Grillers, at stadgas matte det i händelse
contraflgnation saknades ä nägon Konungens
Proposition til Ständerna eller Utskott,
Landtmarffalk och Talemän eller Utskotts Ordförande
mätte answara för at en sä qualificerad
proposition icke utan tilkännagifwande blef--  we i Ständ eller Utskott föredragen.
Wid
L,36 Den 3r Augustk.
Wld 29 §. föreslog, Grefwe vc- ra 6ar<Ue-,
Jacob, at trl förekommande af oreda wld hänrvisningar
Lil Utffott af Memorialer och Dietamina,
iRiksdags-Ordningen antingen mätte stabgas
et särskildt Urskillings-Utskott til hwilket alla
Memorialer och Dictamina af natur at bora remitteras
skulle, sedan de i Plena upläste bliff
wit, aflämnas och hwilket ägde at dem til behörige
Utskott hänwisa; eller ock kunde denna
befattning updragas Expeditions- Utskottet, hwilket
ej syntes kunna såsom Expeditions-Utskott
wara mera sysielsatt än at det äfwen kunde
denna befattning medhinna. Herr Grefwen funne
sig til detta Förslag föranledd af siera under
detta Riksmöte inträffade exempel pä remister
omedelbart frän Riksens Ständers Plena
, och ibland andra ett med Kongl. Majus
Nädiga Proposition om Branwins- bränningen,
som af S:ne Ständ blifwit til Bewillnings-Utftottet,
och af et Ständ til Stats-ULskvttet remitterade.
Hans Exeellence Herr Grefwe UuutK yttrade
sig fullkomligen instämma med Grefwe ,)«
lct och trodde at genom betz Förslag
ffulle lättast förekommas sädane misstag som det
at, säsom ffett til Stats-Utskottet hänwisa en
fräga om Husbehofsbränningen.
I afseende pä de §. §. som stadgade ek
wist antal Ledamöter i hrr - eje Utskott, erindrade
Hans Lxellenee, det vetta antal, efter hans
tanke, icke borde bestämmas, utan kunna pa
Plenorum egit afgörande efter förekommande '
omständigheter ankomma. Hw
Den 3i Augustt.
143!
Hel't.' d4oi'6enstoIpe, ^n^ers, onfkgde at
Constitutivns-Ulffottets pä bordet hwilande Betänkande
öfwer hans motion om meddelande ät
Plena af omröstningars i Hemliga Utskottet
bufwudsake liga resul tat, mätte säsom et med
Riksdags-Ordningen gemenskap ägande amne
nu fä til afgörande uptagas.
Grefwe vakna, August, instämde häruti.
Herr Län dmarskalken pämindc om den
angifne beskaffenheten af detta Plenum, och at
redan öfwerenskommit more det ingen Benti- l
lation och intet Beslut skulle i dag aga rum, !
i anledning hwaraf Herr dloräensrojpLs önffatt
nu icke kunde bewiljas.
I 46 §. af Riksdags Ordningen ästundade
Herr dlol-äensMlps den tilläggning, at anslagen
til Plena och Utskott mätte ske utanför
och bredewid porten til Ständcns Samlingsrum.
Wid 69 §. gjorde Herr i4oi-äen8t»lpn den
hemställan om ej gagneligt wore at til Reviso
rer öfwer Stats - Werket, Banque» och Riksgalds-Contoiret
kunde mäkjas hwilka personer
fom hälst syntes detta förtroende wärdige, utan
afseende pä Ständ, hälst ibland de Medborgareelatzer,
som äro orepresenterade, mänge härtil
skicklige man skulle träffas.
Herr 8iIver8tolp6, 6u8t3,k
npläste wid 72 §. följande:
I anledning af 72 §. föreflas.
^ Ar
Den zi Augusti.
At sedan et Utskott sammanjemkat StänLens
meningar, Desi Betänkande mätte för Ständcrne
föredragas in Plena Plenorum. Denna
utwäg bör nyttjas när meningarne äro delade,
undantagandes när twä Stand stadna mot twä,
hwarom Regeringsformen förut stadgar. — Wiv
detta Plenum Plenorum kunna endast 5fwerläggningar
förekomma, men cj Beflut tagas, sä
wida icke alla fyra Ständen derom äro ense:
men förblifwa meningarne ffiljagtiga bör hwart
Ständ träda pä sitt samlingsrum, och der taga
sitt Beslut. Stadna derefter twä Ständ em
ot twä, förblifwer Ma let oafgjordt. Det synes
mig bäst at detta Plenum Plenorum hölles
pä Riddarhus salen, såsom det skedde är
1719, t stägan om Sueccsiionen. Landtmarskalk
ken före dä ordet, men hwart Ständs Secreterare
et Protocoll. De andre Standens Talent
än sitta omkring Landtmarffalken, och derest
oordning inom nägot Ständ skulle upkomma
anmodade Landtmarffalken det Ståndets Taleman,
at ordningen återföra. Talemännen eige
rätt, at hwar för sitt Stand, uptaga Ståndets
meningar, och derigenom hidraga at reda
öfwerläggningar, och sammanjemka Besiutet.
Den allmänna propositidnen stamställes af Landtmarffalken
och om den med Ja synes wara beswarad,
frage derefter hwar och en Taleman
sitt Ständ, om det i den gjorde propositionen
instämt, eller önskar at widare derom öfwerlägga.
I det sednare fallet, och derest twä Ständ
sädant önska, uplöfts genast sammankomstm,
mäki
Den Zi 2lugustk.
Ir?i3
rnälet företages särstildt hos hwart Ständ, och
kan ej sedan öfwer samina ämne nytt Plenum
Plenorum begäras eller bewiljas. I Let förra
fallet författe Secrcterarena genast Beflutet, .
hwilkct pä stället justeras.
Säsom alternativ bärtil wille jag foresta
at i ofwannämnde fall härmed prvcederades
likasom i 69 §. af Regermgsformcn stadgas
rörande Bewillningssträgors afgörande, sä
at wid veste tilfallcn ver Utskott, hwars Forsing
är under profning, ökades til zo personer
af hwart Ständ; hwilket Utskott sedan agde
at afgöra med Ständers rätt. Desta Förslag
kunna ej stafwa någon annan afsigt an at afhjelpa
den olägenhet, stwari de Swenffe Ständerne
sä lätt kunna räka, at inga bestämde Beslut
kunna fattas när Ständens roster olika
utfalla. Kunna bättre utwägar upsinnas, will
jag ej widare yrka mitt Forsing; men til dest
anhällcr jag at fä underställa detsamma först
Constitutions Utskottets och sedan Riksens Ständers
pröfning.
HerrGrefwen och L andtmarffalken
yttrade sig ej kunna undgä at nämna det han
för sin del funne detta Förslag innehälla saker
som stöde i strid med Regeringsformen, men at
det samma likwal ej kunde förmenas et rum
bland de öfrige anmärkningarne widRiksdagsOrdningen.
Wid 77 §. erindrade Herr dlorclen8tolps
at det spntes nödigt i Riksdags Ordningen stad
i454 Den 3i Augusti.
ga, det ingen Riksdagsman, Militaire eller annan,
mätte kunna beordras eller befallas til
förrättningar, som honom frän Riksdagen af
lägsnade.
Grefwe volina, ^uAiast, conformcrade sig
med Herr l^oiäenstolpL.
Wid 79 §. yttrade Herr Dilje-aröm, sucob
Malcom, den önffan at den för en Riksdagslängd
föreffrifne tid icke mätte wara för denna
Riksdag gällande.
Äswen ansäg Herr Dlijeström i RiksdagsOrdningen
böra fastställas at Krigs-befälet hädanefter
mätte njuta den rätt det fordom haft,
at kallas wid tilfälle af Ständernes sammankommande
Ltl Riksdag.
Grefwe De la Qarclie, Grefwe Dolma och
Herr Nordenstolpe instämde häruti.
Efter Protocolls Justeringens stut hemstälde
Hans Ercellence Herr Grefwe ltoucll om, som
anledning wore at tro det de andre Ständen ej
ännu företagit granskningen af För,laget til Riksdags
Ordningen , Ridderffapet och Adeln til befrämjande
af mera enstämmighet i samteliga
Ständens omdömen derom, ej skulle bedaga alla
de af Ridderffapet och Adelns Ledamöter gjorde
anmärkningar medde andre Ständen communieera.
Herr Grefwe» och Landtmarskalken
yttrade sig med tämmelig säkerhet känna, at Riksdags
^ Ordningen ffulle i morgon hos de öfrige
Standen förekomma och at han äfwen Lwiftade
st til desi hinna ntffrifwa anmärkningarna.
Grefwe
Deri Zi Augusti. 143S
Grefwe ve m Oaräie, understödde Hans
Ereellence Herr Grefwe ikuutlls motion, och tilläde
at han trodde anmärkniogarnes utffrifwande
möjligare kunna medhinnas derigenom at han
sjelf redan meddelt sina anmärkningar ät Ledamö
er ur twänne Ständ, hwilka anmärkningar
således i n:ne Exemplar kunde undwikasat
rntagas.
Herr L andima rsk alken frägade underteknad
Riddarehus Secreterare huruwida han ansäge
utskrifningen i anseende til tidens korrthet
wara möjlig? Hwarpä underteknad swarade at ^
det wore honom okärt at i afseende ä sä wordnadswärde
Personers yrkande om utskrifning lämna
det yttrande, at dä sjelfwa det upläste Prorocollet
utgorde Nio ark, hwaraf likwä! 2 aZ
torde kunna afdragas sä som innehällande andra
ämnen, och de ffrifteliga anmärkningarna, som i
Protocollet blott genom hänwisningar wörö uptagne,
torde utgöra nära twä gängcr sä mänga ^
ark, ansäge han tre exemplar deraf til i morgon
omojeligen kunna medhinnas
Hans Ereellence Herr Grefwe I^nutb, trodde
at utwägar dertil lrkwal icke borde saknas;
men at i alla fall kunde utskrifningen päocgynnas
och afffrifterne communieeras alt efter som
de blefwe färdige.
Grefwe ve v LMrsiie, instämde i sednare
delen, af detta yttrande, och förellog at en Deputation
i morgon kunde underrätta de öfrige
Stånden at Ridderffapet och Adeln hade i afsigt
at dem sina anmärkningar manligen meddela.
l >
Grefwe i>'»iner, yttrade sig
det hans tanke ingalunda wore at bestrida wär,
det
I4z6 Den si Ztuguftr.
det af de utaf åtskilliga Riddcrskapet och Adelns
Ledamöter gjorde anmärkningar wid RikSdagsOrdningeu,
men wille allenast erindra at de icke
innefattade någre af Ridderssapet och Adeln fattade
Beful, ul«an ilott individuerS enskilda meningar,
och borde fasom sadane ej kunna af et
Stany med de andra communreeras Den enda
utwäg som kunde widtagas wore derföre i hans
tanke den, at bwarje Ledamot, sonr nägra anmärkningar
gjort kunde, om han behagade, sjelf
af desamma 'at andre Stånds Ledamöter lemna
del.
Grefwe De 1?. o^rclle medgaf at de ej innefattade
någre Beslut, men trodde dem såsom
blotta anmärkningar kunna cvmmunkeras; samt
at om de andre Standert erhölle underrättelse det
de samma moro at förwänta, torde de möjligtwis
til enstämmighctS winnande behaga desamma
afwakta innan de om Riksdags-Ordningen
stadgade sina tankar.
Grefwe Dohn», conformerade sig med Grefwe
De la (rarclis.
Herr Grefwenoch Landtmarffa lken:
Förestvg i anledning af Grefwe törners yttrande
at bwarje Ledamot, som nägre erindringar
gjort, kunde, om honom sä godt synkes, sjelf föranstalta
om deras meddelande.
Herr §ljernelc1, Lamuel, inwände at ätskillige
af de Ledamöter,som haft något at anmärka,
nu mera icke wore närwarande och kunde således
icke wara underrättade om widtagande af
en sadan utwäg.
Hans
Den Zi Augustt. 1437
Hans Ereellence Herr Grefwe l^uutb, yttrade
sig ej sinna at icke individuers anmsirkninaar
kunde frän et Ständ fä communieeras; ej ener
at icke Stänbet kunde derom Befluta, och at icke
en Deputation kunde et sädant Beslut hos de öfrige
Ständen tilkännagifwm: och för öfrigt more
det Hans Excellens tanka, at hwad af anmärkningarne
ej medhunneö til i morgon, singe meddelas
sedermera.
Herr sactth, yttrade sig i lik
het
med Grefwe lettner, at de gjorde anmärk-- ^
ningarne icke syntes honom böra communieeras,
enär de ej utgjorde Ståndets Beslut, och erindrade
at Ridderffapet och Adeln nu hade warit
sammankallade endast til Justering, at det redan
twänne gänger i dag warit för prejudieatets
wädlighets slutt, afgjordt, at någre ämnen ej lil
ventilation och Beslut skulle förekomma, warandes
Herr Dei^msäens tanke at förewarande fråga,
säsom äsyftande et Beslut, syntes honom pä
sädan grund för i dag böra förfalla
Herr
Landtmarskalken föreslog at ämnet
finge hwila til i morgon. « i
Grefwe ^törner, 6öran, päminde al
Herr iXorcienstvlps hade anhällit det Consiitutions-Ntstottets
pä bordet hwilande Betänkande
rörande en af honom wäkt fräqa, som syntes siga
werkelig gemenffap med Riksdags-Ordningen,
niätte til afgörande uptagas, och at denna anhällan
blifwit honom förwägrad pä den grund,
at nägot i detta Plenum ej singe beslutas, til
den nu föreslagne communicationen erfordrades
nödwändigt et Beflut afRidderffapet och Adeln,
och borde den sälunda likaledes ej nu kunna tillätas.
Häri
-
1433 Den Zi Augusti.
Hans Epcellence Herr Grefwe Uumb, ansäg
en ätstillnad wara emellan Beslut öfwer et ärende,
och Beslut öfwer en blott formalitet.
Herr Landtmarfkalken gjorde i korthet
samma erindran som Herr 'lersmellen och Grefwe
Norner, och proponerade änpo at denna frager
mätte til morgondags Plenum hwila.
Bifölls.
Hans Epeellence Herr Grefwe UunG, utbads
sig fluteligen fä tilkännagifwa, det Stats Utstottets
Protoeolls-Utdrag rörande uptagande af Inrikes
Län blifwit af Ridderstapet och Adeln,
Preste-och Borgare Ständen äterförwisadt, men
at fran Bonde- Ståndet hade Utskottet ännu ej
nägot utlätande erhällit. Hans Ercellence wille
blott hafwa detta anmärkt, pä det Stats Utskottet
icke mätte tilwitas tids utdrägt med sakernas
afgörande.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstiljdes
kl. z til 9 vm aftonen.
In bckem brotocolll,
/e. 6. LilvLrslolge.
