# ID: svediakorp-gov175
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,791
# sentences: 2,358
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Dell 11 Augusti. 1D1
Herr LiIverstotve, 6u8Mk ^brabrrm.
Utom den Z, svin nu ar upläst, sinnes äfiven en
annan, hivilken bestämt bjuder, at Riksens etander
ej mä befatta sig med frägor vin Ämbetsmäns
til- och afsattande, eller Regeringens Besiut,
i följe hwaraf jag tror, at den af Baron
»väckta frägan här ej kan komina under
ofwerläggning.
Friberre 8tLeI förmente, at den dä mätte
kunna förwisas til något Utstött.
Uppä ätstillige Ledarnöters ästundan, föresiog^
Herr Landtmarstalken, at detta äinne mätte fä
hwila, och Friherre 8mel deroin förstassa sig pälitelig
uplpsning, i bändelse det wore afbestaffenbet,
at kunna af Ridderstapet och Adeln uxtagas.
Herr Uiönig, ?ebr, upläste följande Memorial
:
I anledning af ^siversten Herr Baron lj^ria8,
för nägra il^nt dagar sedan, wäckta motiorr
om indragning til Kronan af> den Kyrkorna r
Skäne, Halland, Blckinaen och Bohus Län ansia,
gne Tionde, utbeder jag mig ödmjukast Ridderstapet
och Adelns tälamod och stonsamhct at
i afseende pä Bohus Län fä anföra följande:
Bobus Lans, lika som de förut nämnde öfrige
conqueterade Movinccrs Rättigheter stödja
sig pä Rostildsta Freds fördraget af den 26 Februarii
dä Bohus Län, enligt 6 § til Kronan
Swerige afträddes, och pä Kongl. Majt
och Sweriges Kronos »vägnar, enligt g §. lofwades
och tilsades, at alle Ständer, Adel och
Gadel,
902 Den 11 Augusti.
Gadel, Andelige och wcr-slkge, Borgare och
Bönder uti de wid detze Tractarcr ccderade
Länder och Län stola behälla deras gods och
Egendom at besittja, nyttja, bruka och behålla,
jemwä! dem at försälja och sig afhända,
som tilförende: Sifoni ock blifwa wid deras
waiUiga rätt, Lag och gamla privilegier och
Friheter oturberade och obehindrade, fä wida
de icke löpa eller strida conte, I^eA68 kunclainontales
af Sweriges Lrono, m. m.
Detta bekräftades ä npo uti Fredsfördraget af
Köpenhamn d. 27 Maji i66v, in tz. der lofwavt
och tilsagdt är af Kronan Swerige, at aila
Ständer, Adel och Gade!, Andelige och Werldflige,
Borgare och Bänder,
blifwa wid deras
wanliga rätt, Lag och pä deras Gods
och Sätes-Gärdar hafwande gamla Rärter,
previlegier och Friheter, fäfom är BirkHals-
och Handrätt, fä sch chrrrr. ?Ltr0N3tu3
efter Landfens Stadga och Lonstitutionor, 0-  turberade och obehjndcade: Dockfäwida, som
dc icke emot Sweriges Arsnäs kunclainenr^iLag
och Stadgar löpa och strida
Sammaledes
hafwer Long!. Ma-tt tilfagt, icke mindre
wilja wara betänkt om de andre Tränbernes
i ds ccderade provincier, Länder och
Lätt, willor och Lägenhet, at conservera dem
wid deras härti! ärnjutne previlegier och friheter
oturberade och obehindrade, fä at de
och desiförutan stola hafwa at förmoda dores
wilkors förbättrande och sammaledes med
de infödde Gwenste hafwa rika tilträde til
heneiicia och Ämbeten.
Atterliaare är i Kongl. Resosutionen pä
Adelns i Bohus Län befwär afden 1 Sept. i664
Z. i»
Den 11 Augusti. -03
§. 1 belefwadt: wiljandes derföre r kläder
dem, s<i wida som Uterne och Swerige»
fundamental - Lag det medgifwer, wtd deras
wanlige tTkorrste Lag, Recetz och Lyrko-Grdinantier
bistådda och handhafwa.
Hwad äter ursprunget til Kyrkotionde» angär,
fär jag i korthet lemna nägra uplysningar,
'synnerligast hemtade utur Konungens Bref til
Kammar-Collegium af den 3o Januari- iLvs.
Swensta Folket ätog sig först pä Skenninge
Mäte är 1i64, at af äkern utgöra hwar Tionde
styl eller band, hwaraf ^del tilföll Prästen
och Adelar deltes emellan Kyrkan, Bistoppen och
de fattiga, hwilka ^ delar är 1627 af Konung
den 1 til Kronan indrogos, nägon del
likwäl dä anflagen til Kyrkor, Scholar och
Hospitaler.
I conqueterade Provincer äter, som i6k7-  den t:w8 tid wörö under Danstt Herrawälde,
deltes Tionden i Z parter, 1 til Prästen,
1 til Kyrkan, , ti! Konungen, hwilken sista tredjedel
ofta ätföljde Patronat - rättigheten. Alla
deha rättigheter äro genom ofwananförde Fredsfördrag
och Resolution, Malmö iiscess af är 1662,
1681 ärs Kongl. Resolution, Adelige Privilegierne
1723, -. samt siuteligen genom sistnämnde
Kongl. Bref til Kammar - Collegium, stadfästade.
'
Utaf Kyrko-Tionden liquideraS flere afälder
stadgade utgifter, dels contante, dels i Spannemäl,
bestäende de förre för hwarje Kyrka uti
Win - och Oblat penningar, Bistoppens StudieSkatt,
Härads Prostens Räkenskaps - penningar,
M4 Den 11 Augusts.
m. m. jemte hwad til Kyrkornes reparationer
ärligen kan ätgä; de senare ater uti den sä kallade
Proste-Tunnan, Inspektors Tunnan och Bibel
Tryckeri- Tunnan, m. m.
Denna Kyrkotionde löses i Skäne och Halland
efter Markegängen, i Blekingen enligt 17.89
ärs Resolution och 1766 ärs Förklaring pä Präsierstapets
Beswär med - Rd. -8 si "för Rägtunnan
och 1 Rd. 8 si. för Tunnan Korn, i Bohus
Län enligt Kongl. Resolution af »770, samt
Kongl. Brefwen den 5 Maji 177g och 5 October
1786 med 24 si. Tunnan.
För 1798 upgick Kyrkotionde» i Bobus Län
efter 24 si. för Tunnan til en Summa af 970
Rd. Z2 si. 10 rst., hwaraf likwäl under titul af
Adelns och Prästerskapets fribetcr samt andre extra
ordinarie afkortningar afdragas88 Rd. 20 st
rst. och flötos det ärets räkningar för alla Kyrkorna
med en ssuld af 272 Rd? Z7 si 1 rst.
Götheborgs och Bobus Län ägde är iM5,
pä en rymd a. 42 quadrat mil mycket beraag.
tig och ffogwäxt mark, et antal af 119,814 innewänare,
eller 2 46 personer pä quadrat milen.
Näst Malmöhus Län finnes ingen Provinee i
proportion af Areal innebället sä befolkad, men
skilnaden i bägge dcsie Län pä jordmän vch jordytans
beskaffenhet är för märkelig. at iu balaneen
blir helt och bällit til Bohus Läns förmän.
I Malmö Län äro Hemmanen stora, Landet stätt,
jordmänen ypperlig. I Bohus Län deremot äro
Hemmannen i allmänhet smä, inägorne bestä af
strödda lappar med klippor och berg emellan:
Flere Hemman wid hafsstranden hafwa snart
sagt rugen Jord, utan Jnwänarne stola med
Fiske
Dcn ii Augusti. M5
Fiste och Segling staffa sig et dyrköpt, et ofta
med lifsfara förwärfwadt bröd. Ds mäste lefwa
som siskar, och föda sig fom sistmäsar. De
senare ärets aftagande och sista ärelS aldeles ule^
blifna Sillfiske har drägt en stor del af veste
Inwänare til tiggare - stafwcn; förra och innewarande
ärs krig har fullbordat detta onda genom
de ohyggeligaste anstalter med Landtwär,
net och dest beklädning, genom de tätaste Durchmarcher
och Krono - stjutsningar, til den grad
tryckande, at mängen för at skjutsa Kronans
persedlar 2; ä 2^ mil, wid heiukvmstm tilrygga
lagdt öfwer 20 mil. Oaktadt alla ansökningar
stod häruti ej nägon lindring at winna genom
Sjö - transporter, ehuru ifrän Götheborg all proviant,
Ammunition m. m. knuds förås Sjöledes
ti! alla hufwudorterne för Kronans Magasinet,
Strömstad, Uddewalla, Wennersborg och alla
ikring Wenern belägna Städer och Platsar.
Härwid kan jag ej äterhälla en önskan: mätte
de som förhindrat eller motarbetat deste Ansökningar,
samt förfwarat allmänhetens bördor
öfwerlemnas ät föragtet och sit eget samweteS
förbräelser, om de annars äga nägot.
Wid sä fatta omständigheter hemställer jag
til Ridderstapet och Adeln stom ej denna olyckliga
Landsort bör bibehällas wid sina urgamla
Rättigheter, stadfästade genom Fredsfördrag,
Privilegier, Försäkringar/Resolutioner och Kunga
Bref Om orten njutit nägon lindring i Kyrko-Tiondens
betalning emot andra Län i Swerige,
der likwäl en del af Krono-Tionden är anordnad
til Winsäd, med mera, torde genom andra
pälagor, som wida mer än af andra orter
903 Den IL Augusti.
utgätt, full ersättning wara gifwen? Bewillningen
för är iM5 upgick för Bohus Län til 65,
L?5 Rd. men för Elfsborgs Län om 118 quadrat
mil och i56,2?i Jnwänare til 66,275 Rd.
endast. Är ej olycksmättet fullt nog för denna
arma Provime, eller stall det ökas genom förstörelse
af ägande rätten, och rubbning af de fä
rättigheter de ännu äga qvar, sedan Skrä-Principen
och Tull-Andan redan inskränkt de mästa
utwägar för inwänarne, at bärga sig? Och med
hwad skäl bör denna Kyrko-Tionde reduceras til
Kronan, som den aldrig tilhört, aldrig warit
ämnad?
Förläten, mine Herrar! jag tager bladet
frän munnen. Skall dä ej en gäng i wärl gamla
Rike, Ära och Tro, belgden äf friwilliga förbindelser,
bekräftade Förbund och Contracter winna
urminnes häfd! Om de i Fredsförbunden
för de afträdde Provincer betingade willor
rubbas, med hwad Laglig rätt besitter wäl
Sweriges Krona dem sen?
Jag anhäller ödmjukast, at detta Memorial
mätte remitteras til Stats - Utskottet, som torde
pröfwa detsamma pä en gäng med Herr Baron
tlljertAs motion.
Grefwe illam-leon, ^xel, förklarade at
dä detta Memorial anginge Skäncs rättigheter
wille han conformera sig'' med Herr Uönix;
hwari Friherre Uamet, Otto, genast instämde,
vch sedermera äfwcn Grefwe äela Oaräie.
Memorialet Remitterades til Stats-Utskottet.
Herr
Den 11. Augusti. 907
Herr Center k jolm, Larl, upläste et Memorial
sä lydande:
Den nu warande, och mer och mer tillagande
Skogsbrist innom Swensta omrädet stadgar
den lika rysliga, som säkra öfvertygelse, al denna
wär oumgängeliga wara innan kort mäste
fela. Detta förutseende har upfordrat flera at
yttra sina billiga farhägor och förmodade hjelpmedel,
men som de merendels blifvit betraktade
frän annan syne-punct, anhäller jag ödmjukast
hos Herr Grefven och Landtmarstalken samt
Höglofl. Ridderstapet och Adeln fä yttra mina
tankar sädane de i detta ämne hos mig upkommit.
Der forn äldern agde et ymnigt förräd pä
Storwirkstrad, mäste wi wäldföra blotta ämnen.
Skall detta fortfara pä lika Administrations
grund, berede wi för följande generationer
total brist pä icke allenast denna för handelswägen
nödiga och päräknade Erport articel utan
äfwen egne behof. Ja, en widare upstjuten handläggning
til detta misiödets förekommande, stall
nödsaka et senare flägte til ytterligheten, at antingen
göra utflyttningar til blidare klimater,
frän sine stora och magra äkerfelt, hwilka de med
swett och möda odlat af Skogarne, eller dwäljas
i samma hus med deras kreatur, för at af
deras ängor upwärmas, samt som wildar Förtära
okokad föda.
Det synes som detta Riksmöte more af försynen
anordnadt at rädda wärt Fädernesland.
Swerges Skydds-Engel har beredt ost ätminstone
bär lugn och säkerhet, för at frän yttersta
branten af bräddjupet, i ett, torde bända kort,
men dyrbart, och väterkalleligt Tide skifte, kunna
908 Dcrr r i Augusti.
med wärma och drift omfatta alt som bidrager
til sammanlefwandcs och efterkommandes mö>eliga
bästa. Det är allmänt bekant, at wärdén
om Kronoparker, Gehäg och Allmänningarne,
warit Jageri-Staterne anförtrodd, äfwen werkön
af venna anstalt. F än Torneä Lil Skane
äro Skogarne otroligt förminskade, samt pä siere
ställen fullkomligt ruinerade: Bland de flera
orsaker bärtil kraftigast bidraget, är onekeligen
sättet, hwarpä desie Rikets Betjente blifwit organiserade.
Man har uturaklätit grunda JägeriSratens
egen förmän pä Skogarnes fredande,
man har älagdt Landshöfdingarne och HäradsL^ätterna
pröfwa och förordna om utstämplingar
til Sökändernas behof; dä likwäl ingendera af
de sistnämnde äro älagde äga egen speciel kännedom
om Skogarnas tilgängar, eller särdeles
answar; hwaraf följer, at wärdén warit i den
enas hand, samt förwaltningen i den andras.
Desin i min tanka orätta grunder hafwa äfwen
alstrat i omwänd ordning, och sjelfwa bewaringsmedlen
blifwit förstörelsens redskap, och böra
således afstaffas, samt päliteligare föresiäs Min
fullkomliga öfwertygelse är, ät hwarje mennista
af naturs driften är omtänksam, fintlig, och snart
sagdt outtröttelig at bereda sin egen sällhet. Pä
denna som jag tror hwilar min hppothes, at
Skogarne säkrast upfredas och bewaras af ägare
sjelfwe. I följd häraf wägar jag, ödmjukast föresiä,
at de med möjligaste första mätte delas i
wisia Lotter, angränsande Hemman emellan, til
ewärdelig ägo, oqvalde af Jägeri betjente, Domare
och Konungens Befallningshafwande.
Om denna delning sker i mindre stiften,
kunna siera„och äfwen de medelösare dermed be
tjenas,
Den ii. Augusti. 90Z
tftnas dä likwäl nödigt blifwer före Auctionerna
utröna, samt utsätta wardct, hwar under
det ättninstone försia gängen ej bör afyttras.
De erballne penningarne, som inflyta för Kronoparker,
Gehäg och andre Kronan tilhörande
Skogar insattes til Regeringens disposition i
Lands Ranterierna, samt för Härads Allmännin
gar i Harads.Kistan at til nyttiga ändamäl anwändas.
Den högre och lägre Jägeri - Statens
misinöje, torde förekommas, om de i sin lifstid
fä behälla sina Boställen, Löner och andre lag
lige rättigheter, utan befattning med de stiftade
Skogarue, blott älagde wärdén om Ekar och an
dre fredlyste träd, samt at ntdöda ros djur, bin
dra Jagt l förbjuden tid och efter fredade djur.
Följden häraf, mäste blifwa iwSkogarnes
bibehättande och tilwäit, och således beredandet
af ymningare tilgäng pä Lenna nödwändigbet i
framtiden/ hwaraf ater följer lägre pris och kortare
Transporter, for dem som behofwa köpa.
L 0 Tilstapas härigenom en öfwer förmodan betydelig
contant för StatEkerket, z:o
Befrias Landshöfdingar och Domare för mycket
beswär, och parter för onödig kostnad; samt
Jägeri Staten, frän möjligheten at sära sina
samweten.
Hwad som kraftigast upfordrat mig göra denna
ödmjuka hemställning, är en liflig ätanka, af
sistledne ärs behandling med Skogarne i Skaraborgs
Län, dä snart sagdt, atla ätkommeliga Storwirksträd
och afwen mindre wäzteblifwitfälde.
Frän Hofwa til Wennersborg, äfwenkom ä
andra sidan Sjön Wenern frän Gullspäng til Ämäl
och widare finnes näppligen nägonKrosian
til
-
S10 Den 14 Augnst?.
tilhörig Park, som nu mera äger tilgäng pä
anwändbart Skeppswirke, Säg eller Byggnadstimmer,
swarande mot ortens mäst inskränkta
tarfwor.
Denna ödeläggelse kommer deraf, at Swerige
skulle förse Stor-Brittanien med dest ofantliga
behof, oerhörda priser försäkrades för hwarje
tum fyrflagne Bjelkar. Sjö-Städerna utsände
sina med mynt wäl försedde ombud öfwer
allt; detza stegrade priserna för hwar andra
: Accorder träffades Lil och med med dem,
som ingen Skog ägde, och innan kort, moro
wagarne omkring Wenern ä ömse sidor garnerade
med höga staplar af Bjelkar, hwilka tilwäpte
hela förledne winter.
Äsigtcn af denna wärkeliga förödelse til
Kronans och cnffiltes oerfätteliga förlust af flere
Tunnor Gulds wärde, nödgade mig härom
underrätta en Ämbetsman, hwars pligt jag trodde
wara tilse, at Skogarne icke förstördes, men
som pä längre tid, intet swar arckom, ej eller
nägon den ringaste anstalt förmärktes til hämmande
af desia oblyge misibruk, skref jag ånyo
och fick det swar, at dä jag ej upgifwit antalet
af Bjelkarna och stället de blifwit tagne,
kunde han sig ej dermed befatta, ehuru ömman.
de det wore at sä illa tilgätt.
Hwad Recognitions - Skogarne beträffar,
äger jag ej nog kännedom för at inkomma med
Förslag om deras förbättrade behandlings, sätt,
men
Den il Augusti. 911
men troi/ at den nu warande torde wara förnärmande
pä Allmogens sida, och förringad i
Kronans inkomst, behöfwer säledes granffning
af de knnnoga och opartrsta. Jäg för den äran
öfwerlemna detta project til Högloft. Ridderskapets
och Adelns uplpsta bepröfwande, med
ödmjuk hemställandet, om ej, enligt 89 §. Regeringsformen,
får lil Allmänna Oeconomie- och
Beswärs - Utskottet förwisas.
Remitterades til Allmänna Beswärs - och
Oeconomie - Utskottet.
Friherre Uljerta, Kxel, det ämnejagtar
mig den friheten at Högloft. Ridderffapet och
Adeln föredraga, är något delicat, emedan det
rörcr det Högwördiga Präste - Ständet. Men
jag tror mig hafwa behandlat det pä et sätt,
som ej stall kunna wara stötande, hwarken för
det Ständets Ledamöter eller för nägon annan.
Derefter upläste Friherre ttjerta följande:
De ämnen jag i dag utbedt mig at wördsammast
fä afhandla, äro wäl af den ömtäligaste
natur; men dä jag blott efter Regerings,
formens 89 §. önskar och föreställer, tror jag
mig böra, sä godt jag förskär, marquera min
öfwertygelse i följande ämnen, som til cn början
blir wederlagen.
Af
912
Den 11 Augusti.
Af bäde Konunga-Bref och andre Resolutioner
sinnes, at detza Wederlag, med dä svarande
Regerings goda minne/ och til ersättning
för den Jord, som wid en strang Reduktion
bortgädt, blifwit kemnade. Hwaraf är klart,
at de böra anses, såsom en wäl förwärfwad
Agendom, uti hwarje innehafwarcs hand, och
kunna säledes icke, utan deras egit begifwande
borttagas. Men dä Riket igenom den olpckliga
Styrelsen, kommit i sadan ställning som
den närwarande, da allt hwad Fosterlandets
barn äga at gifwa, icke förstär at fylla behofwen
och dä en bögre Beffattning, än den som
nu är, ätminstone icke länge kan utgä, är det
wäl af Fäderneslandet icke för mycket fordrat,
at de som hafwa nägot, hwilket med bestånd
af deras wärdighet och begwämligbet, kan umbäras,
med et gladt hjerta öfwerlemnas til ivart
arma Fäderneslands hjelp. Det gismes Pastoratcr,
ehuru icke mänaa, sa swaga, at Kyrkoherden
äfwen med bibehållande af Wederlaget,
icke har nödig utkomst, och der mä Wederlaget
snarare okas än borttagas, emedan hwarje
Ämbetsman borde wara sä lönt, at han kan
wara obekymrad för tarfligt bröd; men det
gifwes, kanhända, en mängd Pastorats, der Wederlaget
kan utan känning umbäras: såsom exempel
mä det tillätas mig anföra, at af et
Kongl. Kammar-Colleqii Bref af är inoi finnes,
at de ständiga Wederlagen uti Ärke-StifLet,
upgä Lil öfwer izoo Tunnor; man finner
Äf samma Bref, at Pastorm i Gefle Stads-och
Walbo
Den ri Angust?. 91A
Walbo Församling, har ,78 Tunnor och at i
allmänhet, de största och mest sädesbärande
Pastorater hafwa de största Wederlagen.
Om denna gifmildhet, ät en mera lönt,
än ät en mindre, med lika answar och Ämöetspligt,
til äfwentyrs skulle härröt deraf, at det
förlorade Landt-Gillet warit större wid et större
Pastorat, an wib et mindre; spnes det icke
bora werka emot styldigheten at gifwa Kronan
stt igen, när Kronan det behöfwer och när det
af innehafwaren kan umbäras, i synnerhet sedan
de omständigheter, som föran le dt en sädan *
Lilökning, blifwit förändrade. Dä Kung
den första gaf desia Nederlag för bsrtmistade
landtgillen, wörö sannerligen en del
Församlingar icke sä stora, ej heller hwarken de,
eller Prästeqärdarne sä cultiverade, som de nu
äro. Hwad denne högstbemälte Kung gaf säsom
ersättning, kunde dä wara et behof, som
det nu icke är, tp man kan taga för afgjordt,
at bwart Pastorat, gansta fä undantagna, lemna
ät Kyrkoherden, om icke et öfwerflödigt, dock
et torftigt underhäll, utan at Kronan belastas
med Wederlag; och säledes behöfwer den, som
har 4, 5 til 600 Tunnors inkomst, alldraminst
något sädant bredewid; hwarföre ocksä af äfwannemde
izoo Tunnor jag wägar tycka en
betydlig del Syannmäl, utan afsaknad för Pastorerna,
til Kronan kunde ingä. Om erfarenheten
wisar fattigdom i flere Pastores Sterbhus,
sä lärer icke deraf kunna tagas nägot skäl
för
Andra Bandet l77:s 115, 116.
§14
Dm il. Augusti.
för Wedcrlagcts bibehällande, dä man finner,
at äfmcn n utningen deraf icke räddat del tryckande
behofwct Slöra Inkomster bidraga icke
alltid til förmögenhet, nttri ofta til wällefnad,
maklighet och ulswäfningar, det iverldsständelserna,
utan tillälnpning, dageligcn bewisa; men
jag kan ej heller tycka mig haswa förmärkt större
gad menniffo-kärlek hos de Pastorer, som hösma
Weder lag , än hos dem som stafwa inga.
Om ersättning för et bortlemnadt Wederlag finnes
behöflig sa gifwcs bertil en gansta patriotisk
utwäg dä wid snart sagd t swart enda Pastorat
eller Kyrkoherde-Boställe pä landet, gifwas
stora tilfällen til odlingar. Hstru lätt är
det icke, at snart deri Mom äterfä det ringa
offer, som genom Wederlaget frambares i form
af en Riks-Collert til den utblottade och ruinerade
Statens Lasta. Jag öfwerlemnar til
Höglofl. Ridderstapet, och Ätelns bedömmande,
samt för öfrigt det Äre - och Högwördigste Presie-Standcts
särskilta behjertande at foresta den
Författning, at wid stwarje inträffande ledighet
af et sädant Pastorat der Pastor utan We.
derlagct, kan wara tilräckeligen lönt, det Hertil,
och hittintils, störande Wederlaget, til Kronan
indrages. Det odelade nit för allmänna
mälfärden, som nu sä klart framlyser uti det
Högwördigste Ständets alla Handlingar, är en
säker Borgen at äfwen härutinnan samma eftergrfwcnhct
möter allmänhetens önstningar. Af
allmänna tidningar har man sedt, at redan ststl.
tvär.
Den 11 August?. 916
tvär, en aktningswärd Ledamot af detta för en
särdeles Fosterlands-kansta altid kända Ständ,
öfwerlemnat til Statens hjelp det Wederlag,
som åtföljer hans innehafwande Pastorat, med
tttlngg at fortfara med detsamma; i händelse
af transport til et annat, fast ock Wederlaget
derwid more större än det han nu innehafwer.
Det lärer hwarken wara eller blifwa honom
sörundt, at ensam novara en rättwis löfsäng,
ärkansia och hedern för en sädan upoffring, dä
cn sa allmän täflan wisar sig i alla Clatzer
til den allmänna dristcns afhjelpande, sä längt
möjeligt är.
Lika wördsamt har jag den äran föreställa
Högloft. Nidderskapet och Aveln at dä jag
betragtar detta Hvgwördigste Ständets BiskopsLöner,
de mästa äro ansenlige, och hederligt
tiltagna; i stöd hwaraf jag wördsammeligen
önskade, at enär en gäng det täckes den Högste
Guden hädankalla en Biffopp, Fäderneslandet
dä kunde fä den ljufwa hugswalelsen at
kalla Biskoppö-lönen til sig, och derefter äldsta
Dom-Prosten, i framtiden kunna Biskops - tjenste»
förrätta, emedan Dom-Prostar lära innehaft
den graden, innan de blefwo Biskoppar
och upnädde den förmänligare wärdigheten; men
skulle sa hända at Domprosteri-lägenheten more
för mager, kunde ju af den första indrag,
ningen en Lönetilökning arrangeras, utom hwad
Församlingens ömma hjertelag derjemte för honom
dicterade, de där alltid sätta wärde pä
at wara genereusa. Skulle detta agreeras.
916 Den 11 Augusti.
blefwo bäve den andeliga och werldsliga tjensten
i Riket förrättad med Stats-bushällmng
och för bättre köp; och beträffande de för da
warande Vicc-Biffoppen prpdelrga ock Kungliga
Näde-betngelser; af Band, Craschaner Stjernor,
som pläga merendels ätfölja Högwördigste
Biffopps och Doetors - graden, är jag öfwcrtpgad
at detta Ständs fficklighet likt alla an.
dra Ständ, nogsamt förstär flika heders-tecken
sig förwärfwa. Som nu bertna 89 Z. til utvärtes
bruk och följder gifwit anledning til
detta mitt ödmjuka Memorial och det tillika är
rigtadt pä framtida Biffopps - vacaneer, tror
jag mig ej funnits för det Högwördigste Ständer
oangenäm hos hwilka jag wägert anhalla,
at deras godhet och ljus singö Ipsa för menriiffomen
och af Matthei ,5 , v. 4, gifwen sä
warder Eder gifwit, i Resultatet fä glädja
Stats - Utskottet. Den bedagade wördnad jag
bär för det Ständet lvm sä märkeligen kan
hjelpa ost, blefwo nästan gränslös, om de bifalla
detta, eller et annat och wisare satt, at
hjelpa Riket, när ber i högsta nöden star, da
alla med mig lika tänkande torde sorena sig
om de största Läfsänger i sin sort samt högsta
weder börliga ärkänsta i den e8gecon, om
de nänsin kunde bli kända, hwilka bidragit ti!
äswentprs at störta Riket i de swäraste osältheter;
hwilka förorsaka at man nu gar i eftersockn,
ho det är, och Högwördigste präste
- Ständet.
Remitterades til Stats-Utffottet.
Herr
Den 11 Augusti. gi7
Herr von lorns, ö-Ucbaöj, upläste et Dicmen
til Protocollet, sä lydande:
Under en mild och rättwis Konung äro Rikets
Lagstiftare i tilfälle, al med lätthet ätergifwa
Foiket sine förlorade rättigheter; de arv i
tilfälle at derigenom förekomma delia merendels
förstörande revolutionaira brytningar, hwilkas
ofäkra och fluteliga fördelar i en sen framtid,
knappast kunna godtgöra mennistohägtets förluster
och lidande. Det är derföre ej nog, at
hafwa brutit Spiran ur förtryckarens händer,
at hafwa beredt ost tilfätten at nied en stigande
nplysning kunna blifwa en fri och sjelfständig
Nation; här fordras sädane Åtgärder af Rikets
nu församlade Ständer, som lättar den fattigas
bördor, som äterskänker mastan af Folket et Fädernesland,
hwilket de pä längre tid ej ägt, dä
de, under jämrens rop om bröd och hjelp försmägtat
i elände Det är icke med blotta ord,
med löften om ställare tider, som detta Folk kan
tilfredöställas. Den redlige, den idoge Medborgaren
har en rättmätig fordran af Staten, at
kunna äga sin bergning, at icke genom tryckande
utlagor betagas tilfälle at förtjena lifwets
nödwändigaste behof. Den tid torde kan hända
nu wara kommen, dä äfwen de fattigare hafwa
at förwänta rättwisa. Nationens Representanter
stall säkert behjerta deras lidande och aftorka
de tärar som wäldet dem aftwingat.
Rikets närwarande belägenhet synes wäl icke
gifwa mycket hopp til lindring i utlagorna. Postlista
felsteg hafwa förordsakat wär olycka, velden
sä kallade Säkerhets-Acten, som är lyttn af
mänga ansägs nödwändig för Konungen, til up
rätt
-
91? Den 11 Augusti.
rätthällande af Rikets Sjelfständighet och ära,
har beredt en sadan osäkerhets at detta urgamla
Rike warit nara sin uplösning och är annu
i en ganska waldig författning. Wi stafwa förlorat
-.del af wara besittningar, wi äro belastade
med alla de gamla skulder, som tilhörde det
hela, som förr delades ak Finland och Pomern,
och denna stu d är ferell med flera millioner
Riksdaler En långt större Bewillnjngs-Summa
an den som tilförene warit, mäste säledes
utprätzas af wart stockade, utarmade, döende Fädernesland.
De fattiga stafwa nästan intet at
gifwa och de ritare kunna icke ensamt belastas
med hela tyngden af utgifterna, utan at snart
blifwa fattiga. Hwem är Swenst och ser ej
med bekymmer wär wädliga belägenhet? Hwem
anser ej som en helig pligt at upoffra alt til
Fosterlandets räddning? Den patriotisms, som
altid utmärkt Swensta Folket, den enighet emellan
Medborgare, som är sä nödwändig, om stora
ändamäl stola winnås, lifwar wiflerligen allas
sinnen, äfwen dä när fräga är om upoffringar
för en gemensam Fosterbygd. Det wore et
brott at deruppå twifia. En ädel täflan stall
säkert upstä bland alla Ständ, at pä Fäderneslandets
altare frambära de offer s>.mr Medborgerligheten
fordrar; men da den Summan, som
Staten behöfwer, är sä stor, at densamma icke
ensamt genom beskattning kan utqä, ehuru billiga
fördelningsgrunden än mä följas, är wäl
högst nödwändigt, at alla rättwisa medel och tilgängar
begagnas, för at werkställa indragningar.
Om nationens sällhet tiltog i samma män,
som Statens Ämbetsmän ökades, skulle wi ofelbart
-
Den 11 Augusti 919
bart wara det lyckligaste Folk i Europa. Wi
hade dä redan för flera är sedan träffat rätta
sattet til wär hjelp. Skulle äter, som erfarenheten
besannar, Riket werkeligen kunna aga besiäno
utan w.sta Ämbeten, lara desamma åtminstone,
da ledigheter inträffa, böra afffaffas. Alla
de indragningar, som röra Civil-Ltaten, aro
redan ifrägasatte, äfwensom flera Militaira-sysstor.
Jag far derföre blott tillägga: at omKonunga-
o refwen til Stats sverket arén 17 ,2 och
1707 sattes i werkstallighet sä at Adels Fanan
reduerades, upstod derigenom ingen wada för
Fosterlandets förswar. Hwarken Religionen,
Staten eller Ständet ffulle något deraf lida, om
Biskops Systlorna smäningom wid blifwande
ledigheter indrogos; men dä frägan om desta senare
ej annorlunda lärer kunna wäckas än pä
sätt Regeringsformens Li och r i 4 §. Z. föreffrifwa,
torde detta yt.rande blott säsom en allmän
reflexion i sammanhang med det öfriga fä anses.
Olyckligt det Land,,der fäfängan blir buren
af idogheten, der wista Ämbeten synas wara inrättade
, endast för at med bequämlighet lefwa
deraf; der Medborgerliga prineiper ofta icke betyda
något annat än nitälskan för alla de förmäner/som
ifrän fordna tidens okunnighet och
egennytta upkommit och gätti arfinnom deClasser
som dermed blifwit gynnade. Denna teckning
tilhör lyckligtwis ej wär närwarande ställning.
Jag framställer den blott, för at wisa,
hwartil mistbruk fluteligen kunna leda, om de ej
afffaffas, dä tilfällen dertil gifwas, utan wäda
för Statens lugn.
Detta högtidliga löfte: Fosterlandet skall
räddas, torde knappast kunna upfyllas, om ej
be
-
K20 Den 11 Augustt.
besparingar pätänkas. En allmänt tryckande
nöd, wära pcnninge-löntagares r allmänhet knappa
och otilräckcliga inkomster; alt synes bernisa
crättwisan deraf, at wista Ämbetsmän, ritan
nägra wigtiga göromål, stola äga Ettusende
Tunnor Spannemäl och dcröfwer ärligen.
Kan sädant förenas med rättwisans alliuänna
fordringar? Och mäste icke et billigt mistnöjs
uxstä, om en dylik ojämn fördelning af belöningar
altid stall fortfara? Jag wägar derföre
yrka, at öfwerflödiga Ämbeten mä indragas
och alla utwägar nyttjas, som minsta det allmennas
utgifter.
Säsom ytterligare tilgäng at fylla Statens
behof, kunde de 9590 Krono-Hemman, som
ännu finnas, igenom anstälde Auctioner til Skatte
försäljas, och dä samma ränta bibehälles,
blefwe det Capital, som inflöt, en ren winst
för Stats-Castan. Detta lärer likwäl icke annorlunda
kunna werkställas, än at nu warande
äboer först finge en wist prescriptionstid sig
förelagd, inom hwilken de borde fä begagna de
Författningar, som tillägga dem rättighet at e.
mot wista ärs ränta, fä lösa fina Hemman
til Skatte.
Om sädane Kungs - och Ladugärdar, som
tilhöra Nationen, äfwensom andra Krono - Lägenheten
föryttrades ti! Skatte, skulle icke allenast
en betydlig Summa inflyta Lil StatsCastan
, utan ock en National winst derigenom
erhällas; at Lenna jord, dä den komme r
flera
Den 11 Augusts. 9L1
flera enffiltas hander, ofelbart upbragtes Lil en
wida stone afkastning, och mänga öde-falt blef
wo
odlade.
Myckel wore ytterligare at anmärka wid
frägan om be spaningar, mänga Spstlor kunde
upräknas, uppå hwars indragning Slaten i flera
af eenden skulle winna, men mitt ändamäl är
blott, at wäcka allmänna upmärksamheten pä
vesta wigtiga ämnen, sa at män af högre uplysnillg
och insigt deröfwer mä meddela sina tankar
Af Stats - Utskottet torde kunna infordras
et utförligt Förslag och en fullständig upgift uppä
alla de Werk som skulle kunna umbäras,
äfwensom de Ämbeten hwilka genast eller succs8k-i
vc och dä vacancer inträffa, böra indragas,
samt en utarbetad Plan til försäljande af Kronojorden
och Kronans öfriga Lägenheter.
Ledd af den warmaste tilgifwenhet för tvär
wördade Konung, af kärlek til Fosterlandet och
öfwertygelse om nödwändigheten af alla möjeliga
besparingar, hemställer jag til Högloft. Ridderffapet
och Adelns uplysta pröfning desta anmärkningar,
och anhäller at detta Memorial mä
fä remitteras til Stats - Utskottet.
Remitterades til Stats-Utskottet.
Herr vvn 8cbLnt2, livar ?reäric (^adriel,
upläste följande Dictamen:
Sedan Herr Presidenten Grefwe ?088-, utr
Memorial den 23 nästledne Julii förestält nöd
wän
-
922 Dcn il AngujN.
wändigheten af förbättrade Löner för Hof-Nätterne,
samt upgijwit projett härtil, anser )ag mig
böra, med den kännedom, jag härutinnan ager
andraga följande:
Nog är allmänt känt, at penninge-löntagaren
är lidande, men ratta förhällandet emot Jndelmngshafwaren,
kännes af, fä, äfwcnsom huru
omöjeligt det ar för Civile Ämbetsmannen, i synnerhet
uti Hof Rätterne, at utom tjenste» kunna
förtjena något, dä all tid mäste upoffras för kjellstens
skull och HoflRätternes wigtlga wärf, om
de rätteligen stola stötas, ej tälanägon bisyssla.
Konung den ii:te känd för sin strän
ga
hushållning och känd för en bland de wisaste
Styresmän, detta Rike fordom ägt, insäg
nödwandrgbeten deraf at tjenstemän sä löntes,
at de kunde wara oberoende af det inflytande,
behofwen owilkorligen medföra. Denne Konung
upräktade i!><i6 en Stat, hwilkcn til större delen
hittills blifwit följd, eller tjent säsom grund wid
Ämbetsmännens aflöning. Denna 'stat war icke
knapp, ty enligt den, war för Swea Hof-Rätt
upförd aflöning, til en vice President 1500 D lr, 5
Ledamöter 1000 D:lr hwardera, 6 Ledamöter med
hwardera 900 D.sir; en Secreterare med lika Lön;
en Fiscal 7-0 D:lr; 2 Notarier hwardera 500
D:lr; en Actuarie 400 D:lr och 4 HandlingsSkrifware
hwardera ?co D:lr, alt Silfwermynt.
Om denna Lön blifwit indelt efter Krono-wärdiet,
2 D lr 8 öre Silfwermynt för en Tunna
Säd, eller den tidens pris pä Spannemäl och
andre matwaror ägt beständ, hade Ämbetsmännen
efter nämnde Stat wisserligen warit wäl lönte,
enär en Ledamot af första Classen kunnat räkna
-
Den 11 Augusti. 92Z
na pä 444, och en Ledamot af andra Classen pä
4oo Tunner Spannemäl; hwaremot HofRättsRädernes
nu innehafwande 600 Rd. ej swara emot
mera än 75 och Assessorenes 4oo Rd. emot
60 Tunnor. Deremot hafwa Jndelsninqshafwarnes
inkomster stigit ined hwarje är. Om doros
tjenstgöring för Staten ökats i samma män
känner jag ej: men at Hof-Rättcrnes arbete ökats,
i den män lönen blifwit sämre, kan bewrsas.
Förklarade Nädiga walbehag af Regenten
för must t arbete, har hittils warit enda belöningen
för wca Hof-Rätt, som hoppats, at de
n tist t frnlgorde pligterna ätminstone förtjent belönas
med sorgfritt uppehälle.
Förste grunden för Hof-Rätternes aflöning
har egenteligen warit Lagmans - och Häradshöfdinge
Räntan, eller Rökpenningarne. Genom
Kongl. BrefweL den 24 Mars 1718 ärhöll HofRatten
til aflöning, 1:0 Kronans andel af Sakören.
2 0 En procent af Testamenten. A.o En
procent af alla Arfffiften och Inventarier. 4w
16 öre procent af alla inprotocollerade skulder.
En procent af l':rctL b:o Lag
mans-
och Häradshöfdinge-penningarne, och 7:0
Förhöjningen ä Expeditions Lösen. Desse Medel
stodo under Hof-Rätternes egen disposition och
de skulle dermed aflöna sig, Betjening, samt underlydande
Lagmän och Haradshöfdingar; HofRätternes
Ledamöter wörö äfwcn berättigade, at
sins emellan dela ärliga öfwerskottet, sedan aflöningen
efter Staten utgatt. Denna ärliga behållning
wäckte wederbörandes begär, och HofRätterne
mistade alla sina inkomster, til och med
b-4 Den 11 Augusti.
de "ooo D:lr Kopparmynt, hwilka Banqucn ärligen
betalte såsom arfwode för Swea Hof-Rarts
eustilta befattning med Banco - ärender. HofRätterne
blefwo upförde til Lön pä Rikets Stat,
men i män af 1696 ars Stat och myntets valeur
wida mindre, ty efter myntsorten ingy, war
Rirsdalern beräknad til 2 D.lr Silfwermynt;
säledes hade vice-Presidenlen 750 Rd: de första
Ledamöterne 5oo, och de andre 46o Rd. Man
sökte wäl genom Förordningen den 24 Januarii
177?, öfwertyga Ämbetsmännen, at 1776 ars
Riksdaler ^ n D Ir Silfwermynt war lika god
med 1696 ärS; men ingen som ägde tanke-förmäga
kunde öfwertygas; dock mäste man tro hwad
som ej war troligt, ätminstone tiga med wantron.
I Stats - Werkels nu warande stick torde
mänga swarigheter raol a, dä fräga upstär bwarest
Medel stola tagas til Lönernas förbättrande.
Af sadan orsak tror jag n-'g böra wända
upmärksamhcten derpä, at Justitie-Statens aflöning,
säsom jag redan nämnt, förnemligast
grundar sig pä Lagmans - och HäradshöfdingeRäntan,
hwilken, enligt Norrköpings Besiut 1604
borde utgöras af alla som i Häradet och Lagsagan
bodde; men hwarifrän dock sedermera ätstilliga
blifwit befriade, ehuru de njutit lika rätt
lil Domstolarnes ätgärder och oftast pretendera
at fä sine ärender först afhulpne. Denna Ränta
utgjordes redan iv8o med 13 öre Silfwermynt
af bwarje rök, dä penningestocken war 0-  jämförligt mindre än nu, och Skatten följaktligen
mera betungande i penningar än i waror.
Det är genom denna/elagtige taxation, som Kronans
inkomster til Ämbetsmännens aflöning för
-
Den ii Augusti. 025
blifwit lika , och de altid lika lidande. Om detta
rcttas pä det sätt, at Rökpenningarne förwandlas
til Spannemäl efter gamla Krono-wärdiet,
är hela swärigheten häfwen. I Sweriges
nu upodlade skick lärer det ej blifwa mera betungande
för Swensta Jnwänarne at betala
Lagmans - och Haradshöfdinge-Räntan i Spannemal,
än det frän uräldriga tider warit för
Finsta Jnbyggarne. Pä sädant sätt kunde äf,
wen Iujritiä-Staten fä sin lön fasistäld i Spannemäl
och derigenom warda stild fran conjuncturcns
oblida nycker.
Det stall otwifwclagtigt blifwa lika obehagcligt
för Räntegifwaren, at wid Ränte-lefwereringen
blottställas för Löntagarnes infall,-  ofta beroende af Speculation at updrifwa Lönen
til cn orimmelig penning, sein det mäste
wara vbehageligt för cn redlig Ämbetsman at
sjelf bestyra om lönens indrifwande. Den bästa
principe torde derföre wara den, at alla
Näntorne upbäres för Kronans rakning, och at
Kronan astoner Ämbetsmännen med sädant contant
mynt, som i Kronans upbörd gäller efter
ärets^ Markegängs-pris i det Län eller Stad,
der Ämbetsmannen utöfwer sin tjenst. Om nu
äfwcn den säkallade Justitiä - Stats procenten
uphöjdes ifrän ^ lil ; eller i hel, samt andre
af de i 17,8 ärs Konunga-Bref upräknade
afgiftcr, hwaribland mä nämnas procenten
af Testamenten och Sido-arf, hwilken nu mera
i Bewillningen ingär til Riksgälds - Fonden,
up
-
ZS6 Den 11 Augusti.
uplifwas och anwandas til deras bestämda ändamål,
hwarifrän de, oagtadt mänga Konunga
- och Ständers försäkringar, blifwil, til ScatsWerkets
stora fördel och Justitia- Werkcts vförtjcnta
lidande, dragne, flulle witzerligen tilgängar
til bättre aflöningar ej saknas.
AL bygga en kilkommande förbättrad aflöning
pä framgcna indragningar inom CivileStaten
torde kanske wara mindre wal beräknadt.
Jag känner cj, burn det kan förenas
med arbetet i andre Hof-Rättcr och Rikets Collegier;
men at det ej later sig göra i Swea
Hof-Rätt, derom är jag öfwcrtygad. Nedan är
I695 wörö i? Ledamöter i denne Hof-Rätt.
Hwar och en wet, at Rättegängarne den tiden,
bwarken wörö sä mänga eller widlyftiga, som
de sedermera blifwit. I den män uplysning
och hyfsning stigit, i samma mon synes Rättegängarne
hafwa tiltagit. Af uprärtads noggranne
förteckningar, dem jag will upwga, om
sä ästundas, stär at inhemta, at de til HofRatten
inkomne och afgjorde mäl med hwarjs
är tiltagit, sä at instämde samt wädjade mäl
ifrän 17Z7 til och med L802, stigit ifrän 76
til Z69. Str i8o4 upgick antalet afHof-Rättens
Domar i sädane saker til Z99. Antalet
af Beswär- och andre Skrifter i Civile mäl,
oberäknadt Förklaringar, öfwergä altid 2000.
Är 1807, inkommo 564 underställe Brättmäl,
hwilkas antal t7?o war 272, och Criminale
Skrifterne äro manligen omkring 7vo. Säledes
har i sednare,.tider uti Swea Hof-Rätt
Dcn ri Augusti.
ärligen afgjorts wid past 56oo Saker. Det
är gairffa troligt, at när kriget slutas, den
minffning uti Rättegångar, som nu börjat w sa
sig, rikeligen ärsättes. At derföre grunda indragning
pä den sig nu roisande minskning i
mål, more, som jag tror, lika oförsigtigt, som
at under fredens lugn anse Militairen öfwcrsiödig.
Kan hända at framdeles, om Lagarne,
samt Nättegängs-ord,ringen nied alla desi öfwerfiödiga
formaliteter blifwa granffade och nödtorfteligen
förbättrade, indragning af Ämbetsmäns
antal i Hof - Rätterne skulle lunna äga
rum; n en det torde wara försigtigast at ej göra
indragning förr än nian tpdeligen ser , at
den är möjelig, utan at arbetets drift dcrwid
lider. I widrigt fall kan hända, bwad tilförene
inträffat, at Parter med ffäl klaga öfwer
uppehåll, och Ämbetsmanna-Corpsen mäst tilökas,
sedan de oafgjorde ärendernes antal sä tiltagit,
at deras afflutande ej medbunnits. Om
man i en Stat önskar, at alt skall utan uppehäll
och med noggranhet fullgöras mäste man,
likasom hwar och en Landthuhällare, hwilken
will se sin egendom rigtigt brukad, hafwa, icke
öfwcrflödigt, men tilräckeliqt antal arbetare,
och desia mäste sä lönas, at man med ffäl af
dem kan wänta fullt gagn, hälst bristande uppehälle
och öfwcrflödigt arbete, öwar i sin män
bidraga til hoglöshet, samt efterlätenhet wid
arbetet.
Genom den enklaste Calcule kan wisas,
at Hof- Rätts Ledamöternes, och Betjeningens
mr
SSL Den 11 Augustt.
im warande Löner ej förstä til den sparsammaste
lefnad. Följden deraf har ock redan blifwit
den, at Betjeningen, til mycket hinder för
Hof-Rättens arbete, mäst genom bisytzior söka
deras berjning. Notarie - och Cancellist- tjensterne
hafwa af sadan orsak ofta mäst bestridas
af cztraordinarier, hwilka, i hopp om framgen
befordran, hittils ätagit sig denna lönlösa möda
; men om de genom indragningar och an widare
förknappade Löner förlora all utsigt til en
bättre framtid, stola de öfwergifwa den magra
Ämbetsmanna-banan och Staten framdeles sakna
åtminstone dugelige och oegennyttige Ämbetsman.
Om en sädan hushållning blir gagnelig
för samhället, mä tiden utwisa.
Detta är hwad jag ansett mig bora anföra
til mine kamraters, mitt eget och underhafwandes
jag wägar säga, til Statens bästa;
ty jag kan ej öfwergifwa den tankan, at Staten
lider i sine krafter, i samma män som de,
hwilka stola wärda desi angelägenheter, lida och
blifrva owerksamma.
Remitterades til Stats - Utskottet och tilläts
författaren at detsamma med de öfriga respective
Ständen communicera.
Herr ldeuterb^elm, Larl, upläste följande
:
I anledning af Herr Commerce - Rädet
UrintLSLiiöläs för vägra Pleni-dagar sedan
wäckte
Den il Augusti. 929
wäckta motion, 1:0 om Sädes-Magazinens ätcrinrättande.
S:o at Bränwins- Bränningen
borde wärkställas för Kronans räkning; och som
dels sjukdom, dels tiden ej förr tillätit mig fä
i desia ämnen yttra mine tankar; anhäller jag
ödmjukast nu fä gagna den rättighet jag mig
beredt genom redan stedd anmälan.
Hwad frägan om Magaziner beträffar,
lära fä anstalter synas mera wälgorande til
ändamälet, nemligen: lämna Staten winst, och
förekomma hungersnöd i Landet. Men som annat
är at synas, och annat at wara, är nödigt
sätta denna handling i sin rätta dag, samt
af erfarenheten läta bedömmas.
Redan i äldsta tider wisar denna upfinning
sitt lynne wara, at ömsom gynna Jnrättaren,
ömsom Författaren, men mig witterligt
högst sällan för dem, den föregifwes wara stiftad.
At utprätza sista skärfman af uthungrade
undersätare eller tilägna sig deras egendomar
för en beta bröd, är icke förenligit med en mensklig
politique, och icke tänkbart i et uplyst tidehwarf;
men wäl at upsigten ofta icke ägt den
odling, som den stigande egennyttans fintlighet,
hwarigcnom de fleste Magaziner lidit sMkomlig
undergäng.
Orsakerna hwarföre defla inrättningar förfelat
och mäste förfela i ändamälet, är bland
6N
Andra
Band. lTlro 117, 1L3.
920 Den 11 Augusti.
annat 1:0 at et gifwit tilfälle wid upkommet
behof fä läna, förorsakar hos de mindre förslg»
lige wärdslösare förwaltning med det de sjelf,
wa äga, som likwäl genom klokare hushällning
kunnat wara tilräckeligt. Sw Kan ej bestridas
at alla försträckta Län, hwarföre Ränta betalas,
och Lantagaren mäste anwända sä at han in,
gen- sjelf njuter, nödwändigt blir ruinerad i
synnerhet om sjelfwa lufwudstolen anwändes
lil eget behof, hwilken omständighet här inträffar.
Huru denna härliga Magazins-inrättning
bär lo.kats, bewisas bäst af sistförflutne Lid. Konungen
förklarade at Rikets Ständer i ingen
annan afsigt wörö sammankallade än at rädsiä
vm egen bärgning; sv Tunnor Guld utbetaltes,
stora Magazins - byggnader upfördes, nägon
Spannemäl inköptes, men 179Z war intet mera
qwar än toma hus, i min tanka nog dyrt
betalte genom förlusten af et sä betydeligit capital
och 16 ärs Ränta, hwilka sammanlagde
utgöra ivo Tunnor Guld: I följd häraf torde
landets utblottade tilständ ätminstone nu kunna
utwerka tilgift om det icke mägtar widare
gagna sädan hjelp.
Det andra ämnet Herr Commerce - Rädet
yrkar är Krono-Bränwins-bränningens äter i
ständ sättande — At denna anstalt förra gängen
icke warit Kronan gagnelig, synes deraf,
gt vagtadt all den omsorg Styrelsen anwände
genom oräkneliga Författningar och förändringar
-
Den 11 Augusts. 9Z1
gar pä förändringar i alia möjeliga afseenden,
ändock icke kunde göras lönand -; Arrenden mäste
erbjudas til privata samt enär ej eller detta
expedient fans swarame mot nyttan som
wäntades, äterfick allmänheten rättighet mot afgift
tillvärka denna nu mera oumbärliga förnödenhet.
Än mindre moro Krono-Brännerierna gagnande
för Landet, man mäste tilgripa den strida
Säden, emedan endast denne mottogs pä
Magazinerna, med fä undantag, dä äfwen Hafre
hölls til goda. Tunnan Räg betaltes i bör.
jan af Bränneri - perioden endast med L Rd.
16 st. Banco, men kannan Brännewin til is
st. s rst., härigenom förlorade hwarje köpare,
om blott !8 kannor räknas af Tunnan, pä
hwarje, z Rd. s; st.; icke nog med denna stadan;
dranken som är lika nyttig för Kreaturen
som denne nordens natur är stadelig för
mennistorna sjelfwa, mäste särskilt köpas, ymnigt,
upblandad med matten och transporteras
länga wägar — Lyckligtwis är de fleste af deste
swärigheter förekomne genom husbehofs - bränningen
och pä naturs-rätt grundade förmäner,
wunna i synnerhet om Lanotmannen förunnas
bränna, när han behöfwer och med sädan redskap
han finner förmänligast; samt sälja, der
han fär afsättning.
Jag anhäller at detta mitt anförande mätte
förunnas granskning i samma Utstött som
har sig updragit Herr Commerce-Rädets krlntrscböläs
Memorial. Herr
So2
Den 11 Augustt.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
föreflog at dä detta Dictamen angingc ct af
Herr?i-lnt!-8cl>ö!ll den 26 Iulii upläst, ochpa
bordet lagdt Memorial, matte det, tillika med
detta til samma Utstött, nemligen Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-Utstottet, remitteras.
Samtpcktes.
Uplästes följande:
Transumt af Pro-tocollet, hällit hos Högwördige
Preste-Ständet den Zi Julli
1809.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utffott uti Pro.
tocolls-Utdrag af den 28 i denna mänad samt
Stats. Utstött i Protocolls-Utdrag af den 29
dennes anfört och hemstält, samt med afseende
uppä de stäl, hwilka uti deste Protocolls - Utdrag
finnas andragne, har Preste-Ståndet för
betz del beflutit:
i:o At hos Hans Kongl. Maj-.t i underdänighet
anhälla, det Hans Kongl. Maj-.t, i lik.
het med hwad wid 1800 ärs Riksdag stedt,
täcktes anbefalla wederbörande Ämbetsmän , at
sä fort ste kan, inkomma med deras Förslag
til den Financeplan de anse tjcnligast och bäst
swarande emot det stora ändamälet, atupfplla
be
-
Den 11 Augusti. 9ZZ
bebofwen och de i Konungens Propositioner förutsatte
willtor, utan at beröfwa undersätarne
det nödwändiga, och icke hindra Åkerbrukets samt
Näringarnes upkomst.
L',o At Riksens Ständer mä förklara sin
fasta och oföränderliga föresats, at ät hwarje af
Statens Creditorer försäkra upfyllandet utaf desi
af det Allmänna erhällne förbindelser, janne Ränta
til desi de kunna inlösas.
Z:o At pä denna grund alla de, som i och
för kriget hos Kronan hafwa fordringar, stola
sä snart deras fordran är godkänd, derföre erhälla
Stats-Contoirets bewis, hwilka wid en framdeles
Utgörande Financeplan stola til sitt fulla
wärde honoreras och såsom Statens skulder erkännas.
Dock böra de fordringar, hwilka Soldater
eller gemenskapen samt Under Officerare
til äfwentyrs hos Kronan äga, icke härwid komma
i fräga, utan böra de med reda penningar
lchuideras.
«»« SS-------
Hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle
Stats - och Banco - Utskotten samt de Respective
Ständen wördsamt och wänligen communiceras.
Ut Supra.
Lx krotocollo,
f. III. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hogwördige
Preste - Ständet den 3 Augusti
1809.
S. D. Uti Protokolls-Utdrag af den 20 nästledne
Julii afgifwer Riksens Ständers Allmän
-
Den rl Augusti.
na Beswärs- och Oeconomie-Utffott detutlätande
öfwer den af Prosten llellr ^cchsn LzspLr88on
uti til Utffottet remitteradt Memorial wäckta
fraga, om icke de Hemman, hwilka undergätt förmedling,
böra efter deras oförmedlade Hemmantal
deltaga uti allmänna wägars rödjande, at,
ehuruwäl Utffottet ä ena sidan icke ansett sig böra
tillstyrka Prosten Orrsp^r88on8 hemställan om
nphäfwande af Kongl. Brefwet den S eptember
1790, det likwäl ä den andra trott sig böra
forestä, at ffäl til rubbning uti ffedde och faststälde
wägdelningar icke ma hämtas af förmedlade
Hemmans begäran at uti »vägrödjning erhälla
lindring.
Efter för sig gängen öfwerläggning härom,
och wid öfwerwagande deraf, at de Hemman,
hwilka blifwa förmedlade til et mindre Hemmantal,
icke desto mindre bibehällas wid deras förut
innehafde Skog och Utmark, pä det at genom
upodlingar dermf berörde Hemman i framtiden
mä kunna upna den godhet, som kan swara emot
deras förra oförmedlade Hemmantal, pröfwade
Ständet enhälligt skäligt, at bwad Utffottet sälunda
föresiagit och hemstält för dest del bifalla;
Hwilket genom Utdrag af Prvtocollet ffulle de
öfrige Respeetive Ständen wördsamt och wäligen
communueras. Ut supra.
Lx ?I0tOLOllo,
P dll. ^Umgui8t.
Utdrag af Prvtocollet, hältet wid Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie - Utskotts sammanträde,
den 20 Julik 1.809.
S. D. DL
Den 11 Augusti. 9AZ
S. D Dä i anledning af Herr Prosten ?ebr
kollen L-t8j)!tr8sons lil Hägwördige Preste-Stän»
det ingifne och til Utskottet remitterade Memorial,
Utskottet tog under öfverläggning den fräga,
huruwida de Hemman, som undergäct förmedling,
böra efter deras oförmedlade Hemmantal, deltaga
uti allmänna wägars rödjande och at fästom
följd deraf, Kongl. Brefvet as den 22 September
1790, borde til sin werkan uphora; sä inhämtade
Utskottet, at hwad Kongl. Maj t derigenom
i Räder forordnat, endast bade afseende
pä de omständigheter, dä npa wägdelningar förehafva
och at derwid 52 §. af 1734 ärs Kongl.
Resolution pä Allmogens allmänna Beswär, sä
mycket mindre borde tjena til rättesnöre, som sistnämnde
Stadgande grundar sig pä det skäl at
derigenom skulle förekommas de olägenheter och
beswär, som af förändringar uti wägdelningar,
ne nödwändiqt skutte upstä; Och enär Utskottet
nu äfven fann, at derest lindring uti Allmänna
Utskylder icke skulle wara en följd utaf skedde
förmedlingar, ändamälet dermedskulle förfelas; sä
ansäg wäl Utskottet ä ena sidan, sig icke böra
tilstyrka Herr Prosten einarsson!; anmälan, men
äfven ä den andra, föresiä, at skäl til rubbning
nti skedde och faststälde wägdelningaricke mä hämtas
af förmedlade Hemmans begäran, atutiwägrödjning
erhälla lindring. Hwilket genom Protocolls-Utdrag
Riksens Hogloff. Ständerwördsamt
hemställas ffulle. Ut supra.
Lx protocollc»,
k. f. dletrsl.
Utskottets Secreterare.
Hwilka bägge såsom rörande samma ämnen
tilsammans begärdes pä bordet.
Ut
-
936 Den 11 Augusti.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högwördige
Preste - Ständet den Z Augustt
isog.
S. D. Uplästes och remitterades til Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie
- Utstött ct af Profeflorn Doctor i' LXL,
lil Ständet ingifwit Memorial om förekommande
af de olägenheter,, hwilka igenom den pä ätffilliga
ställen öfwerhand tagande Flygsand, blifwa
flere orter i Skäne tilfogade; hwarom underrättelse
genom Protocolls-Mdrag stulle de öfrige
Respective Sländen wördfamt och manligen
meddelas. Ut supra.
Lx ?rotoco!Io,
P Almguist.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs-
och O-conomie Utstötts Betänkande,
angående de indelle Regementernes
Monderings persedlar.
Til Utstöttes handläggning hafwa i detta
ämne s:ne hos Höglofl. Ridderstapet och Adeln
ingifne Memorialer blifwit remitterade, det ena
af Cancellisten uti Kongl. Majus Justitiä Revision,
Herr K. vv. dti-Lle, om nödwandigheten
deraf, at de indelte Regementernes Monderingspersedlar,
som af Rote - eller Rusthällande böra
anffaffas, warda sa sällan som möjligt är, förändrade
, samt det andra af Herr Ryttmästare»
och Riddaren af Kongl. Majus Wasa - Orden,
Grefwe frölick, innefattande, utom detta ämne,
äfwen det Förslag, at Wästgötha DragonRegemente
mätte förwandlas til Jnfanterie.
Ut
-
Den il Augusti. 9Z7
Utffottct har ivid granssning af detta senare
Memorial, i hwad det angär dea föreflagne förändring,
n af nysinämnde Regemente, såsom rörande
er Commandomäl, hwilket, enligt Regerinsformen,
allenast pä Kongl. Masts höga förordnande
ankommer, funnit sig icke kunna gära annat
afseende, än tilstyrka. at samma Memorial
singe til Kongl. Majtts Nädigste godtfinnande t
underdänighet öfwerlemnas.
Beträffande äter Herr ärrLles Memorial,
samt den del af Grefwe Frölcklls, som innefattar
önffan om ständigt bibehällande af de en
gäng anbefalteMonderings persedlar, harUtffottet,
med fullkomlig öfwertygelse om rättigheten
af denna yrkade princip, trott sig böra hemställa,
om icke Riksens Högloff Ständer skulle anse det
wara lämpeligt och til ändamälets winnande nödwändigt,
at hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det täcktes Hans Mant säsom et ytterligare
prof af sina hulda och landsfaderliga omsorger
för sina tMgna, men af krigets olyckor
djupt tryckta undersätare, allernädigst förordna: *
1:0 At förteckningar för hwarje Regemente
ffyndesammeligen uprättas öfwer alla de Monderings-persedlar,
hwilka hädanefter och för alltid
skola af Rotarne och Rusthällen presteras,
samt at deräst nägon förändring eller tilökning
af detze persedlar, skulle i framtiden pröfwas nyttig,
Rote- och Rusthällarne mä blifwa berättigade,
at inför Kongl. Masts Befallningshafwande
i det Län, innom hwilket Rotarne eller Rusthällen
äro belägne, fä sig förklara, huruwida de,
utan för stort lidande och kostnad kunna de föreflagne
nya Monderings-persedlarne, hwarä modeller
-
953 Den 11 Augusti.
Veller böra wara til hands, anskaffa, samt inom
huru länq tid sädant kan werkställas; och at Nådig
fastställelse ä Förslaget förden nya persedeln
ej dessförinnan mätte följa, och
s o At de Kongl. Stadgar och Författningar
som wid answar förbjuda Regements - och
Compagnie - Cheferne, at föreflä nägon ändring
uti Regcmenternes gamla Uniformer, mätte i
Räder uplifwas, straffet för den, som wägar bryta
deremot, ssärpas, samt Kongl. Maj t förklara
sin Nädiga wilja wara, at icke tilläta annan
förändring uti indelte Regewenternes beklädnad
och Mondering än den, som af förändrade tiders
stick eller til bewarande af manskapets hälsa, oumgänglig
finnas.
I sammanhang med detta ämne, har Utskottet
icke utan största deltagande kunnat påminna
sig hwad kostnad och olägenhet de sieste Officerare
under sistförsiutne ären mäst widkännas genom
de dä anbefalte täta förändringar utaf Uniformer;
Och Utskottet har trott sig äga fullt stät
til den'anmärkning, at under f. d. Konungens
sista Reqerinqs-är, dä landet warit merautblottadt,
dyrheten högre, samt Guld och Silfwer i
allmänna rörelsen sällsyntare än nägonfin tilförene,
hade likwäl Offieerarnes Uniformer wid
siere Regementer warit sä utsirade med dyrbara
Galoner och Broderier, at sädant aldrig ditintils
i wärt land warit brukligt. Utskottet hyser
wäl den säkra öfwertygelse, at under wär
nu warande AllerNädigste Konungs milda och
rättwisa Regering sädane mot Allmänt och enskilt
wäl stridande anstalter ei kunna komma at
anbefallas, men pä det Swensta Officeraren mät
-
Den IL Augusti. 9^9
te blifwa för ewärdeliga tider försäkrad, athan
icke stall behöfwa sakna sit lifsuppehälle eller fördjupa
sig i stuld, för at kunna underhälla en lysande
Uniform, som kanske inom nägra mannder
komme at, med lika kostnad, som den blifwit
tilwerkad, äter förändras wägar Utstottet
hemställa, om icke uti Riksens Ständers underdäniga
strifwelse, tillika finge inflyta nägre uttryck,
hwilka, utan at pä minsta sätt blifwa särande
för Kongl. Maj:ts ädla hjertelag, eller träda
dest höga rätt för nära, tilkännagäfwe Riksens
Ständers underdäniga tilförsigt, at Kongl.
Mast mätte för sig och sine efterträdare stadga
en sädan Lag, som hindrade det Officerarne nägonsin
hädanefter kunde betungas med för mycket
kostbara Uniformer, samt at förändringar deruti
mätte högst sällan och alldrig onödigtwis päbjudas.
Hwilket alt til Riksens Högloft. Ständers
eget ompröfwande wördsammeligen öfwerlemnas.
Stockholm den 7 Augustt 1809.
Pä Högloft. Ridderstapet och Adelns wägnar.
flob. O. Oxen8tjsrnL.
Pä Högwördige Preste - Ständets wägnar.
^laZli. LtLAnclius.
Pä det Loft. Borgare- Ständets wägnar.
L. js. 8 c b ö 11 kl e r r.
Pä det Hederwärda Bonde Ständets wägnar.
L. Lri 0 5 8 0 11.
L'. F!
Begärdes pä bordet.
Ut
-
940 Den il Augusts.
Utdrag af Protocollet, bällit wid Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Beswarsoch
Oeeonomie-Utstötts sammanträde,
den 6 Julii rLos.
S. D. Föredrogs ä nyo det af RiksdagsFullmägtigen
för Wadstena Stad, Herr Borg.
mästaren r^riL (-esslin, til Wällosi. BorgareStändet
den 26 sistl. Junii ingifne och derifrän
til detta Utskott remitterade Memorial, hwaruti
förestäs, det matte Städernas Magistrater tillätas,
at under Titel: fribref, utan afgift til
Kongl. Mast och Kronan, med Posten afsända
alla de Skrifter och Handlingar, hwilka i och
för deras Ämbete» til en eller annan ort böra
afgä.
Wid granskning af detta Memorials innehäll,
fann Utskottet, at dä det samma allenast
angär et ämne, hwarmcd Beswärs' och Oeconomie-Utskottet
emot 53 §- uti Regeringsformen
af den 6 Junii innewarande äe, cs tilkommer at
sig befatta, nägon annan ätgärd af Utffottet härwid
lämpeligen ej kunde äga rum, än at sädant
hos det Högtärade Borgare-Ständet genom Protocolls-Utdrag
anmäla, med hemställan om icke
oftanämnde Memorial, hwilket bärwid ffulle bifogas,
mä kunna öfwerlemnas til handläggning
af det Utffottet, som med Stats-Werkets förwallning
och styrelse äger befattning. Ut supra.
Lx krotocollo,
k. dretsel.
. - Utstottcts Secreterare.
Herr
Den 11 Aubust!. 9^1
Herr Grefwen ocb Landtmarstalken
föresiog, at detta ämne mätte hwila til dest Borgare-Ständets
Beslut derofwer hunnit inkomma.
Samtycktes.
Utdrag af Protocollet, hätlit wid Riksens
Höglofi. Ständers Allmänna Beswärsoch
Oeconsmie - Utstötts sammanträde
den 10 Julii 1309.
S. D. Lät ULstottet sia föredragas twänne
af Utstottets Ledamot, Riksdags - Fullmägtigen
för Carlscrona Stad, Handelsmannen
aflemnade Memorialer, undertecknade,
det ena af ätstillige uti Calmar boende delägare
i Allmänna Brandförsäkrings - Inrättningen, och
det andra af Herr lllack8on, jemte Herr Handelsmannen
^ frän Carlshamn, in
nefattande
bagge klagan deröfwer, at den berörde
Inrättning tilhörige Fond, enligt en den 14
Augusti 1803 utfärdad Kungörelse, blifwit stiljd
i twänne, under gemensam styrelse och förwaltning
lydande, men til utgift och inkomst aldeles
ätstiljde Castor, den ena för Stads - och den andra
för Landt Egendomar; uti hrvilken sälunda
widtagne författning» den bemälte delägare ansett
icke kunna bestä med de wid Werkets Inrättning
är 1782 öfwerenskomne wilkor, de anhälla
mn ändring och at Werkst mätte äterföraS
pä samma fot, som förut.
Efter öfwerläggning i detta ämne och sedan
alla dithörande nödige uplysningar blifwit infordrade
och begagnade, stadnade Utstottet i följande
c
Be
-
L4s Den 11 2lugl>stk.
Bes Ut:
Som Kongl. Kungörelsen, angäende Inrättning
af en Allmän Brandförsäkring den 15
April 1:82, uti 8 Art Stadgar, at om Werkets
Revisorer i anseende til sjelfwa Reglementet sinna
nägre förbättringar eller ändringar nödige,
stola de derom träda i gemensam öfv erläggning
med Direetionen, samt i händelse Mälen gro af
större wigt med samtelige härwarande Jnteressenter
och stuteligen hemställa deras tankar derom
til Kongl. Majus Nädiga bepröfwande, sä
framt pluraliteten af Directionens Ledamöter,
Revisorer och tilstädes warande Jnterestenler efter
til räknande funnit sädanr hemställan
de
nödigt; Altsä och dä Kongl. Kungörelsen d.
22 Augusti 1808 utwisar, at den derigenom förestrifne
förändring blifwit widtagen, med afseende
ä det underdäniga Förslag til Inrättningens
förbättring, hwarmed Direetionen af Allmänna
Brandförsäkrings - Fonden, efter öfwerläggning
med Werkets Delägare och Revisorer, til Kongl.
MajU i undcrdänighet inkommit, ansäg Utskottet
sig nu med denna fräga icke kunna taga nägon
befattning; Hwilket genom Utdrag af Protocollet,
skulle til Riksens Högloft. Ständers eget widare
ompröfwande wördsammeligen öfwerlännäs.
Ut supra.
Lx LrotocoUo,
k.
Utffottets Secreterare.
Begärdes pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit wid Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs
ock
-
Den 11 Augusts. 94z
och Oeconomie - Utskotts sammanträde,
den 19 Julik 1M9.
S D. Företogs äter twänne särftilte. af
Herr Majoren Friherre (u l Henrichofsamt
Herr H fwer - Jägmästaren Silfverhjelm til
Riddcrftapet och Adeln ingifne och til Utskottet,
den 1 i denne Mänad, remitterade Memorialer,
angäende ätftillige föreflagne indragningar af
Ämbeten och tjenster, m. m.
Wid Lfwerläggning om de t desse Memorialer
punctewis uptagne ämnen, fann wäl Utskottet
de samma förtjena all möjlig upmarksamhet,
hwarföre det äfwen more af wigt, ak de sä
fort möjeligen sse kunde, til nödig handläggning
blifwa uptagne; Men som af dessa ämnen, Utskottet
endast ansäg ykde puncten i Friherre kos.
seg samt i:sta och 4 de puncterne af Herr 8Ukverhjelms
Memorialer, säsom rörande Allmänna
Oeconomifta ärender, enligt sz §. i Regeringsformen,
höra til Utskottets arbets omfattning.
besiöt Utskottet at genom Protocolls Utdrag
detsamma hos Högloft. Riderskapet och Adeln anmäla,
pä det de öfrige puncterne mätte til »vederbörlig
ätgärd kunna remitteras. Ut supra.
Lx ?rotocoIIo,
Utffottets Secreterare.
LadeS pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Osconomie-Utftott den 22 Julii isoq.
S. D. FSe
§44 Den 11 Augusti.
S. D. Föredrogs et af Herr Handelsmannen
Kutk til Wällost. Borgare - Ständet
rngifwit och derifrän til detta Utstött den 15
i denna mänad remitteradt Memorial, inne,
fattande hemställan, om icke den, Lnleä Stad
hittils Åliggande styldighet, at ärligen til Staden
införa 910 Tunnor Salt, kunde i anseende
til en förminstad afsättning i Landet inskränkas
til blott ^ del af detta qvantum eller
ätminstone nedsättas til 4.50 Tunnor, såsom i
närvarande omständigheter emot behofwet swarande.
Utskottet ansäg denna fräga, som egente,
ligen endast rörde en enskilt Corporation, ensligt
Regeringsformen icke höra til dest befattning
; hwarföre Utskottet, som fann nägon handläggning
dervid säledes icke kunna widtagas,
beflöt at Protocolls-Utdrag härom skulle afgä,
samt Herr Uurks Memorial til Wällofi. Borgare-Ständet
äterlemnas. Ut supra.
Lx krotocoUo,
k. bletrel.
Utffottets Secreterare.
Ladcs pä bordet.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs - Oeconomie°Ut.
stotts Protocoll, hållit den 28 Julik
1809.
S. D. Företogs Herr Rector Scholä Magister
6.^.. Lilkvei Ltolxes frän Högloft. Ridder
-
Den 11 Augustt. 843
derskapet och Adeln til detta Utskott remitterade
Memorial, angäende Allmänna Upfostringsanstalten
i Riket. Wid öfwerwägande af hwad
detta med lika sann styrka som warm tänsta
för Allmänna uplysningen författade Memorial
innehäller, fann Utskottet det samma icke kunna
hänföras til de ämnen, hwilka ankomma pä
dest handläggning. Af aktning för Författarens
wackra syftemäl-' nya Stiftelser för uplysningen,
hwarigenvm i synnerhet de til högre nytta
i Samhället ämnade ynglingar lämnades
mera oinskränkte utwagar at ledas til Kunskaper,
dygd och seder, ansäa likwäl Utskottet
sig häraf böra hämta anledning til yttrande
af den önskan, at nämnde Memorial, som wördsammeligen
skulle til Högloft. Ridderffapet och
Adeln aterlemnas, pä behörigt ställe upnädde
en sadan til werkställighet ledande ätgärd, som
ämnet förtjenar. Ut supra.
Lx LrotocoUo,
k. Netgel.
Utskottets Secreterare,
Lades pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hälllt wid Riksens
Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs - och Oeeonomie - UtskottS
sammanträde den 2 Augusti 1329.
S. D. Lat Utskottet sig föredragas et, af
Herr Biskopen och Ledamoten af Kongl. Mastts
Andra Band. N o 119, iso. N§r>-
M Ven 11 Augusti.
Nordstjernerne-Orden, Doctor Magnus Ltaxns.
lius samt Herr Prosten Magister I.jn6e.
ström til Högwördige Preste-Ständer ingifwit
och deriftän til Utskottets handläggning remit.
teradt Memorial, angäende tilsättande af en
Provincial-Läkare pä Oland med LönafStatsWerket;
men som Utskottet ansäg srägan härom
ej röra en sädan förändring i de Allmänna
Hushällnings-anstalterna, som 63§.utiRe.
geringöformen af den 6 Junii innewarande är
omförmäler, utan detta mäl fast mera angeck
medel för en projecterad ny Ämbetsmans lönande,
hwaröfwer Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott lärer tilkomma at sig utläta, i
händelse hufwud- frägan til Riksens Ständers
befattning hörer; Altsä skulle detta, ill sivar
ä Högwördige Präste - Ständets Remift, wördsammeligen,
genom Protocolls-Utdrag lemnäs.
Ut supra.
^ ' Lx krotocollo,
k. ^s. bletrsl.
Utskottets Secreterare.
Begärdes pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Oeconomie-Utskott d. 2 Augusti isog.
S. D. Uplästes et af Herr Ofwerste Jammar-Junkaren
och Riddaren af Kongl. Msj.ts
Swärd--
Dek 11 Augustt. 947
Swärds-Orden Friherre esri »amilton til Ha,
gby, ingifwrt och ifrän Högloft. Ridderskapet
och Adeln til betta Utskott remitteradt Memo.
rial, angäende indragning och förändring af ätflilliga
Collegier och Ämbeten utt Rikets Ci,
vile styrelse-grenar.
Och ehuru Utskottet wid granskning assam,
ma Memorial ansäg flere deruti föreftagne förbättringar
och i synnerhet projectet om en ny
Landshöfding-Instruktion, ofelbart för Fäder,
neslander medföra stor nytta, fann likwäl Utflottet,
hwad i Memorialets försia och sisia puneten
om indragning af en del Collegier samt än.
bring uti de öfriges organisation, jemte förbättring
af Landt - Styrelsen , föreslås , wara af
ben egenskap, at en betydlig ändring af Grund,
lagarne och de utaf dem beroende Publique
Werk äsyftades, samt at medlersta puncten rörande
Domare-Förwaltningen, innehöll ämnen
af ofliljagtigt sammanhang med Lagskipning»
och Rättegängs - sättet, i anseende hwartil Ut.
flottet trodde sig böra hos Högloft. Ridderflapet
och Adeln »vördsammeligen hemställa, om
icke ifrägawarande Memorial kunde til Riksens
Ständers Stats-Csnstitutions och Lag-Utflott förtvisas,
för at undergä den beredning som derwid
kan komma at anses nödig; hwarom Utdrag
af Protokollet altsä skulle expedieras.
Ut supra.
Lx krotocollo,
k. dletxel.
Utftottetr Secreterare.
Sades vä bordel.
, Rik
-
S4L Den 11 Augusts.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs
- och Oeconomie-Utffotts Betänkande,
angäende Oeconomiffa Författningar.
Som Utskottet för Allmänna Hushällningens
upkomst och nytta, ansett det wara nödwändigt,
at alla Oeconomiffa Lagar och Författningar,
sä wida de stola hafwa en bestämd
och äspftad werkan, mäste lämpas efter särskilde
orters behof, local och beskaffenhet, har Utskottet,
med fästad upmärksamhet pä denna princip,
trott sig böra, i anledning af 87 §. i Regeringsformen,
hos Riksens Högloft. Ständer
hemställa, om icke alla sädana Stadganden i
Allmänna Oeconomiffa ämnen, dem Kongl.
Maj.t, pä denna grund, efter sig företeende
omständigheter endast lärer kunna föreffrifwa
och päbjuda, böra hädanefter ifrän Allmänna
Lagen skiljas och utgä, i hwilket afseende Riksens
Högloft. Ständers Lag - Utskott torde anmodas
at, under nu pästäende Riksdag, om
»verkställigheten deraf besörja.
I anledning aff et, utaf Hans Epellence
f. d. Riks-Rädet, m. m. Friherre Läheocrants
til
Den il Augusti. 949
til Högloft. Ridderffapet och Adeln ingifwit,
samt derifrän til Utffottet, den 21 sistl. Iulii,
remitteradt Memorial, har Utffottet sätt et efterlängtadt
tilfälle at i sammanhang med föregäende
hemställan, för Riksens Högloft. Ständer
yttra sin förut fattade önskan, at den mängd
Oeconomiffa Författningar, hwilka i wärt Land
stola tjena til efterrättelse, och hwaribland gansta
fä hafwa den förtjenst at icke hänwisa läsaren
til äldre i samma ämne utkomna Stadgar
och päbud, kunde förkortas och inskränkas
til et sä litet antal som möjligt wore.
Utffottet anser sig derföre böra hos Riksens
Högloft. Ständer anhälla om deras inför
Kongl. Maj.t anmälde underdäniga önskan, at
alla uti huShällningsmäl hittils utfärdade Förordningar
blifwa sammandragne til en enda
Författning öfwer hwarje särskildt ärende, osat,
sä snart et nytt päbud hädanefter publiceras,
detsamma mä wara sä fullständigt, atalia
äldre Stadgande» i samma ämne derigenom
til intet göras, pä det all hittils, genom de
mänga, ofta stridiga, men dock sällan hwaranuan
aldeles uphafwande Oeconomiffa Författningar,
förorsakad oreda mä i framtiden förswinna,
Domares och Ämbetsmäns misstag wid
Lagarnes tillämpning mera sällan förspbrjas och
Allmänheten undwika, at genom okunnighet
blifwa straffbar; Hwilket dock til Riksens Högl.
Stän
-
SZv Den 11 Augusti.
Ständers eget ompröfwande wordsammeligen
warder understält. Stockholm den 7 Augusti
1809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns wägnar.
goll. o. Oxsn8tjorna.
Pä HZgwördige Preste - Ständets wägnar.
LtLAnei I I.I 8.
Pä det Loff. Borgare - Ständets wägnar.
L. 8 c U ö n U e r l°.
P§ det Hederwärda Bonde-Ständets wägnar.
L. Lric88 0N.
Begärdes pä bordet.
Uplästes följande ifrän Riddarhus-Utskottet
inlemnade:
Hörsammaste Memorial!
Den fräga, som om capitir eller Hufwud.
manna- rättigheten för yngre Ättlingar af dem,
hwilka i senare tider til Grefwelig och Friherr.
lig wärdighet blifwit uphöjde, i framtiden mäste
upkomma, föranläter Riddarhus-Utffottet at
densamma til Högloft. Ridderssapets och Adelns
Pröfning öfwerlemna. Om
Den 11 Augusti. 951
Om nemligen Hufwudmannen för en för.
ut Friherrlig Ätt uphöjes til Grefwe, sä blifwer
hans äldste Son Grefwe, men den yngre
Friherre säsom förut och Hufwudman för Fri.
herreliga Ätten, men om äter denna äldste Son
får twä Söner, och således den äldre af dem
blifwer Grefwe. men den yngre Friherre, dä
upkommer wttruonhet om hwilkendera, antingen
Faderbrodern säsom förut bör bibehällas wid
hufwudmauna-rättiaheten, eller om den börge,
nast tilfalla den kanhända nyst födda Broders
- Sonen.
Pä lika sätt förhäller det sig med sednare
tiders Friherrliga Ätter.
Altsedan är 1720 har det warit en all.
män och stadgad principe, at alla hufwudmanna-rättigheter
borde gä i rätt nedstigande linea
pä Swärds-sidan, sä längt den räckte, och icke
följa en omwäzlande ordning ifrän den ena
Ättegrenen til den andra: I förra fallet är det
lätt at af Genealogierne igenfinna, hwilken är
hufwudman för Ätten, men i sednare är det
bäte nästan en omöjlighet at hälla Genealogi,
erne i ordning, genom de oftast och snart sagt
dageliga flyttningar och inflickningar ifrän den
ena Ättegrenen til den andra, säsom ock at af.
göra, hwilken wid tilfällen af Riksdagar, just
dä är Ättens hufwudman.
Riddarhus-Utffottet är derföre af den tan.
kan, at för de i sednare tider til Grefwelig och
Friherrlig »värdighet uphöjde Ätter, hufwudman
-
ZZ2 Den 11 Augusti.
manna-rättigheten för de yngre och icke til högre
wärdighet uphöjde Ättegrenar, bör gä i rätt ned-,
stigande linea pä Swärds-sidan ifrän den, hwilken
nu är hufwudman, men de öfrige Ättemän,
af de til högre wärdighet uphöjde, stäsäsom Expectanter
til desi deras ordning i den högre wärdigheten
inträffar: Och detta' sä mpcket häldre,
som derigenom äfwen til det mesta förekommes,
at en och samma person ej mä utgifwa Riksdags
Fullmagter för twänne särffildta pä Riddarhuset
introducerade Atter, hwilket dock alt Högloft.
Midderffapets och Adelns pröfning underställes.
Stockholm den i Augusti isog.
Pä Riddarhus Utskottets wägnar.
^rviä L. ?ossL, ^.clsm Lrucs, D. v.
Lades pä bordet, til desi Riddarhus Ordning
Lön kommer at föredragas.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högwördigs
Preste - Ständet den Z Augusti 1809.
S. D. Efter upläsande af Högloft. Ridderffapets
och AdelnsoProtoco.lls-Utdrag af densi
nästl. Julii innehällande Högloft. Ridderffapet
vch Adelns bifall til .Hfwerste - Lieutenanten och
Riddaren Herr frrcoh Lric 6rixemv3l6t8 gjorda
hemställan, at hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, om förbird för Krigs-Departementet
och Commisiariaterne, at anwända de utur Riksens
Högloft. Ständers Banque til Rikets för
-
Den 11 Augustt. 953
fwar utgäende medel til gäldande af äldre le»
verantser, eller til Fält-Tractamcnten för personer,
hwilka ej wistas wid Armeen, eller widdén
samma icke nu äga pä stället befäl, har PresteStändet
äfwen för dest del denna hemställan bifallit,
samt anhällit det wille Högwördige Herr
Ärke-Biffoppen och Talemannen a Ständets wäg»
nar förena sig med Högwälborne Herr Grefwe»
och Landtmarffalken samt de öfrige Talemänuen
uti frambärande af denna underdäniga önffan
til Hans Maj:t Konungen; hwarom de öfrige
respective Ständen genom Protocolls-Utdrag ffulle
wördsamt och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotOLollo,
P 17. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet den 8 Augusti
1809.
S. D> Föredrogs och remitterades til Riksens
Högloft. Ständers Stats Utskott et af Prosten
Doctor Ubollin ingifwit sä lydande:
Memorial!
Uti en tid, dä alla möjliga Medel til Statsbristens
fyllande erfordras och böra widtagas',
torde Högwördigste Herr Ärke Biffoppen och Talemannen,
och det Högwördige Ständet, höggunstigt
tilläta mig, at fästa nägon upmärksamhet
wid det uti Hallands Län belägna sä kallade Trrppiffa
Strögodset, bestäende af 150 hela hemman.
Detta Gods, som war af Krono-natur, blef r
Drottning tid pantsatt för et Län
af iso,000 D-lr Silfwermynt eller LS,ooo Rd.
Z54 Den 11 August!.
hos Iripp, en Köpman i Amsterdam,
och har alt sedan, det är, pä en tid af i5o är,
blifwit för bemälte iripps arfwingars räkning
disponeradt, sä at Näntorne af detta Gods upburits
af en sä kallad Inspector öfwer Trippiffa
Godset och til Holland blifwit ärligen öfwersända.
Nägra gängor har fräga blifwit wäckt om
denna Pants inlösande pä sätt som det skedde
för nägra och 2v är födan, med det sä kallade
Schlegelffa God et i Halland; nw? utan werkställighet
Nu tyckes tiden wara inne, at denna
Pant för den obetydeliga Lönesumman innelästes
och hemmanen för Kronans räkning til Skat»
te bortsäldes. hwarigenom tildetrninstä r5o,voo
Rd. Banco kunde erhällas til Statens behof.
Om denna upqift förtjenar nägon upmärksamhet,
anhäller jag ödmjukeligen, den genom
Högwördige Herr Doctor» och Ärke - Biskoppen
och det Högwördige Ständet» til Riksens Ständers
Högloft. Stats-Utskott mätte remitteras.
Stockholm den 8 Augusti 1809.
iHrs Uboöin.
Hwilket genom Protoeolls-Utdrag skulle til
de öfrige respective Ständen wördsamt och wän»
ligen inberättas. Ut supra.
k!x krotocollo,
Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högmon
dige Preste-Ständet den 8 Augusti 1809.
G. D. Kongl. Maj:ts til Riksens Ständer
sslätne och denna dag företedda Nädiga Proposition
-
Den 11 Augusti. 9-5
sition af den 13 nästl. Julii', angäendc huru med
Ve til Kongl. Mast i krigstid inkommande General-Auditeurs
Ärcnder förhällas ma, samt afven
27 i samma manad om uphäfwande af Kongl.
Förordningen den 26 Januarii 1.^02 om answar
för den som afsäger sig Adelffap, eller dermed
förenade rättigheter, har Preste Ständet til Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utskott remitteradt,
äfwensom Kongl. Maj ts Nädiga proposition af
den 3 innewarande Augusti, om bestämmande af
en wist underhälls summa för Konung
^.clol r. Dest Gemäl och närmaste Bröstarfwingar.
blrfwit til Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
remitterad; Hwilket genom Utdrag af
Protoeollet skulle til de öfrige Respective Ständen
inberättaö. Ut supra.
Lx kiotocollo,
P 17. 7^Imgui8t.
Utdrag af Protoeollet, hallit hos Högwördige
Preste-Ständet den 9 Augusti
1M9.
S. D. Efter upläsande af et ifrän Högloff.
Ridderstapet och Adeln ankommit project til den
undcrdäniga Skrifwelse, rörande Deras Exelleneer
StatsMinistrarnes samt Herrar Statsoch
JustitiäRädens Löner, hwilken til Hans
Kongl. Maj t expedieras bör, har PresteStändet
detsamma sä mycket häldre bifallit, som Ständet
icke kunnat taga Statsutskottets afgifna yttrande,
eller uttrycket i denna expedition i annan
mening, än att denna pensionsberäkning endast
har afseende pä de Herrar StatsMinistrar,
Stats- och Justitiä-Räder, hwilka wid afskedstagandet/
efter nu gällande Pensionsstadga eller
636 Den 11 August!.
Regeringsformens loZ §. til pensions erhällande
äro berättigade.
Hwilket genom Utdrag af Protocollet ssulle
de öfrige Respective Ständen wördsamt och
»vänligen meddelas. UL supra.
Lx protocollo,
P O. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borgare
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 27 Julii 1.M9.
S. D. Pä det de Respective MedStänden
icke mätte sakna underrättelse om äfwen sädane
Rcmisier til Riksens Ständers Utskott, som hos
BorgareStändet blifwit werkstälde innan Beslut
widtogs at för hwarje Plenum deröfwer
meddela et särskilt ProtocollsUtdrag, blef nu pä
Herr Talemannens proposition faststäldt, at undertecknad
Secreterare skulle upgöra förteckning
öfwer alla ofwannämde Remisier ifrän Riksdagens
början till och med den 18 innewarande Julii,
hwilken förteckning, jemte Utdrag af detta
Protocoll, kommo at de Respective MedStänden
vfwerlemnas. Ut supra.
Lx ?rotoco!Io,
P L. peterson.
Förteckning
ä sädane Mäl, hwilka ifrän BorgareStandet
blifwit til Riksens Högloft. Ständers
Utskott remitterade frän Riksdagens
-örjan til och med den 18 Julii 1809.
Til
Den 11 Augusts. 9-^7
Ti! (Lonstitutions-kllstottet.
Den ?Z Maj, ätffillige Ofrälse ^Bruksidkare-,
och Jordägares Memorial om rättighet til
Representation wid Riksdagar.
Den 19 Junii, i öfwercnsstämmelse med Högloft.
Ridderskapets och Adelns beslut, at inkomma
med förslag til Instruktion för Riksens ständers
Justitiä Ombudsman.
Til Stats-Ulskottet.
Den 19 Maj, den hos Ständet wäckta fräga
om uptägande för Statswerkets räkning af
private län emot Ständernas garantie. Den 3
Junii, Borgmästaren l^nch^rens Diktamen örn
ätftillige Collegiers och Embetens indragning.
Den 6 Jnnii, Ban-ockltffottcts utlåtande
af den 3i Maj, angående utwägar til återgäldande
af Bankens kemnade försträckningar.
Den 19 Junii, BorgareStändets beslut at
inrättningen til blindes och döfstummes underrvisning
mätte med lämpligt understöd befrämjas.
Dito dato, Borgmästaren I.ni6gvi8t8 Memorial
om Kungsgårdars förpantande, indragning
af Adelsfane-Regementet, samt ätffillige
Embeten med mera.
Den 22 Junii, Capitaine» och Källarmästaren
Oiters Memorial om NummerLotteriets afffaffande.
Dito dato, Brukspatronen Me
morial
om NummerLotteriets bibehällande.
Den
g88 Den il Augusti.
Den 8 Juni, BancoUtffottöts ProtocollsUtdrag
för den zo förutgäende Junii, rörande
erforderlig säkerhet för de af Banken til Rikets
förswarswerks underhällande lcmnade förffotter.
Den is Julii, Borgmästaren tuibei-bs DicLämen
til Protocollet för den 14 Julii wid granffningen
af Utssottets förslag til Löner för deras
Excellencer Stats-Ministrarne samt Stats - och
Justitiä-Räden.
Den 18 Julii Riksdags-Fullmägtiges frän
Götheborg Memorial, omMagistraternes befrielse
frän skyldigheten at förwarä en nyckel til LandtRänteri
Capan.
Ti! Banco - Utskottet.
Den i? Maj Borgare-Ständets beslut, at
Utskottet bör genast efter inhämtad kännedom
om Banquens tilstand, hos Ständernas Plena
upgifwa, huruwida Banquen mä kunna lemna
nödig undsättning til bestridande af kostnaderne
för Armeens underhäll och besoldande samt öfrige
dit hörande Courante Utgifter' tils widare.
Den 19 Maj, Ständets föreffrift til Utskottet
at förständiga Banquen at ej allenast til
Stats-Werker du ecte förskjuta de til Rikets förswar
erforderliga medel, utan ock i den män de
genom Riks-Discont Werket förut erhällne Län
förfalla, dem af Banquens medel godtgöra.
Den 5 Junii Borgmästaren Victorius Memorial,
om tilständ för Handlande och Bergsmännen
at uti Riksens Ständers Banque uptaga
Län emot underpant af Tackjärn.
Den
Den 11 Augusti. 969
Den 9 Junii, Götheborgs och Malmö Discont
Works Directturers ansökning om en stäende
Credit i Banquen för hwardera Disconten
af en Million Riksdaler Banco, emot lika ränta,
som Riks-Discont Werket betalar.
Dito Dato, Riksdags Fullmägtiges frän
Stader ne i Götheborgs och Bohus Län Memorial,
om skyldighet för Banquen, at til LandtRäntericrne
afsända nya Sedlar til utwäxling
emot gamla.
Den ;9 Junii, Handelsmannen
Memorial, angäende tilständ för Uddewalla
Stads Borgerskap at erhälla Lä,000 Riksdalers
Län urur Banquen.
Dito Dato Rädman dlor6ström8 Memorial,
om afskrifning och eftergift af den ersättning,
hwartil Wägmästaren och en del Magistrats
Ledamöter i Arboga blifwit ädömde för
et Ämbetsfel wid efterseendet af en utaf förrymde
Bruks-Patronen »Lllencreurr upgiflven
bedrägelig pant af Järn för et Banco-Län,
Den 14 Julii Stats - Utskottets Protocolls
Utdrag af den iz i samma mänad angäende
ersättning för BanquenS förskotter til StatsWerket.
Dito Dato. Rädmannen d^oräströms Memorial
om et Banco-Län för Arboga Stad.
Den 15 Julii. Herr Westeren Qabns Memorial,
om en oinskränkt Desconterings frihet
för
960 Den ii Augustt.
för Fahlu Bergslag uti Banquen emot Ksppar
Sedlar samt at Banque» matte äläggas
af Bergslagen inlösa Gahr-Koppar, när den
will satta i wanpris.
Ti! Bewillnings bltstottct.
Den 8Z Maj. Ståndets instämmande uti
Högloft. Ridderssapets och Adelns Remitz til
Utffottet, at ofördröjligen sptzelsätta stg med
utarbetande af grunderne för den npa Bewillningenö
fördelning.
Den 19 Iunii. Handelsmannen »eZLräts
Memorial, om befrielse för Uddewalla fran ffplLighcten
at i Bewittning deltaga.
Dito Dato. Borgmästaren Memo
rial,
at Ämäl matte frän Bewillnings utgörande
frikännas.
Dito Dato. Riksdags-Fullmägtiges frän
alla z Ofrälse Ständen i Westerbotten Memorial,
angående befrielse för nämnde Landsort
frän Bewillnings erläggande.
Dito Dato. Borgmästaren Iloi-.-uers Memorial,
at Sölfwitsborgs innewänare mätte
förffonas frän Bewillnings-afgift.
Dito Dato. Fabrikören ^bönberrs Memorial
, angäende fragan, huruwida Bewilluing
bör utgöras af Arbetare, Gesäller och Lärlingar
wid Faoriquer och Slöjdc-inrättningar.
Den
Den 11 Augusti. 961
Den 26 Juni: Rädman ^svenström? Memorial,
at Wennersborgs Stad mätte fä befrielse
elier ätminstone förminskning och nedsättning
uti Bewillningen
Den 14 Julii Handelsmannen kjclmsus Memorial,
om Bryggare-Ämbetets i Stockholm Bewillning.
Den i5 Julii Handelsmannen I>uck8 Memorial,
at Luleä mätte intil nästa Riksdag förskonas
för alla utomordenteliga Gärder och Bewillningar.
Den 16 Julli. Herr Westor 6alln8 Memorial,
om Bewillningen af den innom Fahlu Bergslag
tilwerkade Koppar, samt personelle Bewillnings
afgiften af Grufwe-arbetarne.
Dito Dato. Herr Bergs Rädet kolbod Memorial,
om arbetarnes wid Eskiltuna fristads inrättning
befrielse frän alle personelle ntjkylder
til Kronan.
Til Lag - Utskottet.
Den a Junii, Riksdags Fullmägtiges frän
Arebro, Askersund, Filipstad, Lindesberg, Nora
och Christinehamns Städer Memorial om ändring
uti FörordningarneangäendeBergsförlag, Bergsmans
hemmans försäljande til inteckningshafware
utom Bergsmans Ständct, med mera.
Dito D ito. Atskillige Handlandes i Westeräs
och.Köping skrift, angäende anhällan at sä
kallade försträck til Bergsmän ej mätte anses
blifwa underkastade samma Liquidationer som
förtager.
Den 19 Junii. Handelsmannen Winberg
Memorial om Sjö Tulls, Grän e Tulls > och Accis
Rätters uphörande.
Dito
Andra Bandet 121.
962 Den ii Augusti.
Dito Dato. Herr Uejjon8rolp--8 uti Constitutions-Utskottets
Betänkande omförmalde Förflag
angäende Förliknings-Domstolars inrättan
Til
Allmänna Beswärs » och Geconon,
ie - Utskottet.
Den 9 Iunii. Commerce-Rädet Lromg Memorial,
om de sä kallade smä Landt Tullarnes
afffastande.
Den 29 Junii. I likhet med Högloft. Ridderftapets
och Adelns beful, Herr Grefwe lUörN6i8
Memorial, angående Bptes Contoiret.
Den 2v Junii. Borgmästaren 6eLst,'i Me»
moria!/ om Frib-efs rättighet för Staderrres
Magistrater.
Den i4 Julii. Fjerde puntten af Högloft.
Nidderskapets och Adelns Ståndet commtinicerade
Protocolls-Utdrag för den 28 Junit angäende
ffjutslcgans förhöjning och flere andre wid Kronoskjutsning
til iagttägande föresiagne omständigheter.
Dito Dato. Bruks Patron lVlalmbergs Me»
moria!, om Inrikes Seglationen.
Den i5 Julii. Flere til Ståndet ingifrle Memorialer,
angäende en fri Bränwins-Bränning.
Dito Dato. Ständets bestut i anledning af
Herr Handelsmannen Uin^ren8 Memorial om
skjutslegans förhöjning frän Städerne.
Dito Dato. Riksdags Fullmägtiges frän de
omkring Bottniffa Wiken belägne Städer Memorial,
om en ökad frihet r rättigheten til Strommings-sifte
uti nämnde hafswik.
Dito Dato. Handelsmannen Uutl>8 Memorial
cm Luleä Stads skyldighet at ärligen införssrifwa
Salt.
Den is Julik. Gro§handlaren§ckmitt8 Memorial
-
Den 11 Augusti. g6r
Den 26 Junii Rädman lggkvenströms Memorial,
at Wennersborgs Stad mätte fä befrielse
eller åtminstone förminskning och nedsättning
uti Bewillningen.
Den i4 Julii Handelsmannen kiclinZug Memorial,
om BrpggarMmbetets i Stockholm Bewillning.
Den i5 Julii Handelsmannen l^utbs Memorial,
at Luleä mätte intil nästa Riksdag förskonas
för alla utomordenteliga Gärder och Bewillningar.
Den 16 Julii. Herr AHesior Lalins Memorial,
om Bewillningen af den innom Fahlu Bergslag
tilwcrkade Koppar , samt personelle Dewillnings
afgiften af Grufwe arbetarne.
Dito Dato. Herr Bergs Rädet kotlloffs Memorial,
om arbetarnes wid Eskiltuna fristads inrättning
befrielse frän alle personelle rttffplder
til Kronan.
Til Lag - Utskottet.
Den a Junii, Riksdags Fullmägtiges frän
Arebro, Askersund, Filipstad, Lindesberg, Nora
och Christinehamns Städer Memorial om ändring
uti FörordningarneangäendeBergsförlag, Bergsmans
hemmans försäljande til inteckningshafware
utom Bergsmans Ständct, med mera.
Dito Dato. Ätffillige Handlandes i Westeräs
och Köping ffrift, angäende anhällan at sä
kallade försträck til Bergsmän ej mätte anses
blifwa underkastade samma Liquidationer som
förlager.
Den 19 Junii. Handelsmannen Winder^
Memorial om Sjö Tulls, Gränse Tulls - och Accis
Rätters uphörande.
Dit
Andra
Bandet t77:o 121.
962 ven 11 August?.
Dito Dato. Herr l^eiivnsrolp^s uti Constrtutions
- Urffottets Betänkande omförmälde Förslag
angäende Förliknings-Domstolars inrättande.
Til Allmänna Besmäcs - och Oeconomi».
' ^ Ulff ttet.
Den 9 Junii Commerce Rädet Lroms Memorial,
om de sä kallade smä Landt Tullarnes
af,lassande.
Den Junti. I likhet med Högloft. Ridderffapets
och Adelns beslut, Herr Grefwe lAör.
Men.ornal, angäende Bytes Contoiret.
Den 2b Junti. Borgmästaren Me
morial,
om Frrb efs rättighet för Städernes
Magistrater.
Den i4 Julii Fjerde punkten af Högloft.
Ridder,kapets och Adelns Ständet ommunicerade
Protocollsftltdrag för den 26 Junti angäende
ffjutslegans förhöjning och flere andre wid Kronoffju
t örring til iagttagande förestagne omständigheter.
Dito Dato. Bruks Patron lelmberg» Memorial,
om Inrikes Seglationen.
Den i5 Julii. Flere til Ständct ingifne Memorialer,
angäende en fri Bränwrns Bränning.
Dito Dato. Ständets beftut i anledning af
Herr Handelsmannen Memorial om
ffjutslegans förhöjning frän Städcrne.
Dito Dato. Riksdags Fullmägtiges frän de
omkring Bottniska Wiken belägne Städer Memorial,
om en ökad frihet i rättigheten til Strömmings-fiffe
uti nämnde hafswik.
Dito Dato. Handelsmannen kutbs Memorial
om Luleä Stads skyldighet at ärligen införffrifwa
Salt.
Den is Julii. Grofthandlaren LLlumtts Memorial
-
Den ii Augusti. 963
morial angäende nägra ändringar uti Kongs.
Förordningen mot Lurcndrägerier den 6 April
1799. Af Protocollerne rätteligen utdragit; Betpgar.
stockholm den 27 Julli 1809.
III. betcrson.
Utdrag af Protocollet, bällit uti Borgare
Ståndets Ullum wid Riksdagen r
Stockholm den sr Julii IL09-
S. D. Uti Protocolls Utdrag af den "2 dennes,
hwarmedelst Rikfens Högloft. Ltänders B.mco
Utskott sig pttrar, i anledning af de Respective
Med Ständens remiss, angäende fortsättning
af förstoclerne til Kronan och tilräckligheten af
förestagne Hppoteket, hade Banco-Utffottet tillika
hemstält, m uplysning samt päliteliga upgifter,
antingen misse Ledamöter af sä mål Stats, som
Ban-o - Utskottet, eller ock^ bägge Utstottens samtelige
Ledamöter, mätte fa sammanträda, för at
blott uti de delar och föremäl, som, i afseende pä
Banquens ifrägawarande säkerhet och ersättning ,
höra til bägge Utskottens samfäldta öfmerwägandc,
kunna gemensamt vfwerlägga ; Och bestöt
Ständet, at til det förestagne sammanträdet sitt
blfatt lemna, ankommande pä Utskotten sjelfwa
at pröfwa och fastställa, antingen Deras samtlige
Ledamöter, eller blott et större eller mindre
antal deputerade frän bwardera Utskottet mä i
berörde sammanträde deltaga; hmarom wördsäm
och wänlig underrättelse skulle de Respective
Med Ständen samt Banco Utskottet meddelas
genom detta Protocolls - Utdrag. Ut supra.
klx krotocollo,
bl. peterson.
Ut
-
sM Den 11. 2lugustk.
Utdrag af Protocollet, hällkt i BorgareStändets
Plenum wid Riksvägen i
Stockholm den Z Augusti 1^.09.
S. D. Efter upläsande af Riksens Högloft.
Ständers Stats Utstötts Ständet meddeldte
Protocolls Utdrag af den 29 nästlidne Julii, rörande
ätstitliga wid granffningen af Statswerkcts
tillständ anmärkte och hemställde omständigheter,
stadnade Borgare-Standet uti följande
Slut:
Ständet kan för fin del icke gilla den af
Stats Utffottet gjorda hemställan, att Riksens
Ständer matte bos Kongl. Maj t i underdånighet
anbälla om befallning till wederbörande Ämbetsman,
at med forsing til en Finanecplan
inkomma.
De stäk hwarpä Ståndets betänkligheter
härutinnan sig stödja, äro, att en sädan ätgärd
ffulle i Ständets tanka innefatta afwikelse ifrän
den wäg svin Regeringsformen tydcligen utstakat
för Ständerne och detta desi Utstött, till
hwars egen befattning Ständet anser offiljagtigt
böra, att i anseende till CAatswerkets erforderlige
behof utse nödige och möjlige tillgängar
och följakteligen upgöra den plan, hwarefter
Statens brister stola, efter nogaste rättwisa
och med lämpelig hushällning kunna fyllas, samt
att ett häremot stridande prejudikat kunde för
framtiden blifwa af eftertänkliga följder
Med billigt förtroende till Utstottets egne
medlemmars uplpsta urffiljning och erfarenhet,
tror Ständet, att den af Utffottet forestaqna
utwäg sä mycket häldre mä kunna undwikas,
som Kongl. Maj:t, enligt hwad Utffottet äberopat,
sjelf i näder försäkrat att täta meddela de
upplysningar som kunna önffas, och Utffottet
Den ri Augusti. 963
moria! angäende nägra ändringar uti Kongs.
Förordningen mot Lurendrägerier den r> April
1799. Af Protocollerne rätteligen utdragit; Betpgär.
Stockholm den 27 Julli 1809/
fl. III. peterson.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borgare
Ständets tl-nuui wid Riksdagen i
Stockholm den Zi Julii I809.
S. D. Uti Protocolls Utdrag af den 28 dennes,
hwarmedelst Rikfens Höglofl. "Ständers Banco
Utffott sig yltrar, i anledning af de Respective
Med Ständens remitz, angäende fortsättning
af förskotterne til Kronan och tilräckligheten af
foreflagne Hnpoteket, hade Banco-Utskottet tillika
hemstält, a uplysning samt päliteliga upgiftcr,
antingen wiste Ledamöter af sä wäl Stats, som
Ban/o Utffottet, eller ock bagge Utskottens samtelige
Ledamöter, mätte fä sammanträda, för at
blott uti de delar och föremäl, som, i afseende pä
Banquens rfrägawarande säkerhet och ersättning ,
höra til bägge Utskottens samfäldt a öfwerwägande,
kunna gemensamt öfwerlägga; Och besiöt
Ständet, at til det foreflagne sammanträdet sitt
bifall lemna, ankommande pä Utskotten sjelfwa
at pröfwa och fastställa, antingen Deras samtelige
Ledamöter, eller blott et större eller mindre
antal deputerade frän hwardera Utskottet mä i
berörde sammanträde deltaga; hwarom wordsam
och wänlig underrättelse skulle de Respe tive
Med Ständen samt Banco Utskottet meddelas
genom detta Protocollö-Utdrag. Ut supra.
Ux kiotocollo»
fl. III. ?eterson.
Ut
-
§64 Den n Äuguftk.
Utdrag af Protocollet, hällit i BorgareStändcts
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 3 Augusti r?<o9.
S, D. Efter upläsands af Riksens Högloft.
Ständers Stats Utskotts Ständet meddeldte
Protocolls Utdrag af den »9 nästlidne Julii, rörande
ätftilliga ivid granssningen af Statswerkets
tillständ anmärkte och hemställde omständigheter,
stadnade Borgare-Ständet uti följande
Slut:
Ständet kan för sin del icke gilla den af
Stats Utskottet gjorda hemställan, sitt Riksens
Stander mätte hos Kongl. Maj t i underdänighet
anställa om befallning till wederbörande Ämbetsmän,
at med försiag til en Finance-plan
inkomma.
De skäl hwarpä Ständets betänkligheter
härutinnan sig stödja, äro, att en sädan ätgärd
skulle i Ständets tanka innefatta afwikelse ifrån
den wäg som Regeringsformen tydeligen utstakat
för Ständerne och detta desi Utskott, till
hwars egen befattning Ständet anser oskiljagtigt
höra, att i anseende till Statswerkets ersorderlige
behof utse nödige och möjlige tillgängar
och följakteligen upgöra den plan, hwarefter
Statens brister ssola. efter nogaste rättwisa
och med. lämpelig bushällning kunna fyllas, samt
att ett häremot stridande prejudikat kunde för
framtiden blifwa af eftertänkliga följder
Med billigt förtroende till Utskottets egne
medlemmars uplpsta urskiljning och erfarenhet,
tror Ständet, att den af Utskottet förestagna
utwäg sä mycket häldre niä kunna undwikas,
som Kongl. Maj:t, enligt hwad Utskottet äberopat,
sjelf i näder försäkrat att läta meddela de
upplysningar som kunna önskas, och Utskottet
ven ii Augusti. 963
ingalunda är förment, att i detta wigtiga ämne
inheutta alla de särskilta underrättelser och räd,
som för Utskottet kunna wira at tillgå och af
de personer til hwilka Utskottet finner sig hafwa
förtroende.
Att ät hwarje af Statens Creditorer försäkra
uppfyllandet af Statens förbindelser jemte
ränta tills de kunna inlösas, är wisierligen Borgare-Ctändets
oföränderliga föresatts. den Ståndet
anser för en pligt att pä Stats-Utskottets
dertill gifne anledning härmedelst till det allmännas
öfwertygelse högtidligen bekräfta.
Hwad äter angär, att alla de som i och för
kriget hos Kronan hafwa fordringar skulle pä
grund af Ständernes ofwannämde försäkran, sä
snart deras fordran är godkänd, derföre erhälla
Kongl. Stats-Contoirets bewis, hwilke wid en
framdeles tillgörande Finawe plan skulle til sitt
fulla wärde honoreras, sä finner Ständet betänkeligt,
at Stats Utskottets förslag i denne del
antaga, emedan en sädan för blott nägra weckors
tid äsyftad författning möjligen kunde medföra
en helt stridig werkan emot den, man sig
föreställt, om dylike bewis, för det de blefwo af
Stats Contoiret utfärdade skulle, som icke otroligt
förekommer, hos allmänheten fä anseende af
ett skags nytt pappersmynt och säledes snarare
förswaga än stärka förtroendet för Ständernes
härutinnan widtagande anstalter; hwartill kommer,
at om ä ena sidan det otwifwelagtigt är bäve
rättwist och för fordringsägarne oundgängeligt,
att bewis öfwer sädane fordringar warda
utgifne, äfwensom att deruti stadgas uttryckelig
förbindelse at beloppet sä til kapital som löpande
ränta, efter hwad Riksens Ständer kunna
derom framdeles förordna, till fordringsägaren
-
966 Den 11 Augusti.
ren eller bans rätts innehafware betala, det ock
ä andra sidan bär för en sadan borgenär wara
lika gällande och kraftigt, men til en skyndesammare
Expedition ledande, saint i alla fall med
egenskapen och ändamälet af deHe bewis närmare
öfwerensstämmande, at de blifwa meddelte afde
samma Departements eller Inrättningar som om
Leverancerne conlraherap och bora fordringens
rigtighet bedömma.
At fordringar af Soldater och Gemenffapen
harwid icke komma i fräga utan böra med
reda penningar liqvideras, när sädane äro at
tilgä, kan Borgare-Ständet icke annat än bifalla;
äfwensom Ständet emot det förestagne sammanträdet
med Banco-Utskottet för möjligheten
af en Finansplans upgörande sä mycket mindre
har at päminna, som et sädant sammanträde
förut af annan anledning, pä sistnämnde
Utskotts begäran; förordnat blifwit
Detta "ffulle, likmätigt Regeringsformens
69 nreddelas-Högloft Stats-Ntftottet, hwarom
'altfä Protocolls'Utdrag kommo, at, ej mindre
til wälbcmälte Utskott, än de Respeetive MedStänden
wördsamt och wäligen öfwerlemnas.
Ut supra.
Lx krotocollo,
II. kets^Loo.
Utdrag af Protokollet, hällit uti Borgare-Ständets
Plenum wid Riksdagen
r Stockholm den 8 Augusti iM?.
S D. Efter upläsandet af Hans Kongl.
Masits Nädiga Propositioner:
1:0 Af den iZ sistl. Julii, angående huru
med de til Kongl. Maj:t i Krigstid inkommanGeneral-Auditeurs
ärenden förhällas mä.
Den 11 Augusti. 965
ingalunda är förment, att i detta wigtiga amne
inhemta alla de särskilta underrättelser och räd,
som för Utskottet kunna wara at titlgä och af
de personer til hwilka Utskottet finner sig hafwa
förtroende.
Att at hwarje af Statens Creditorcr försäkra
uppfyllandet af Statens förbindelser jemte
ranta tills de kunna inlösas, är wisierligen Borgare-Ständcts
oföränderliga förefatts, den Ståndet
anser för en pligt att pä Stats-Utskottets
dertill gifne anledning härmedelst till det allmännas
Lfwertpgelse högtidligen bekräfta.
Hwad äler angär, att alla de som i och för
kriget hos Kronan hafwa fordringar skulle pä
grund af tändernes ofwannämde försäkran, sä
snart deras fordran är godkänd, derföre erhälla
Kongl. Stats-Contoirets bewis, hwilke wid en
framdeles tillgörande Finance plan skulle til sitt
fulla wärds honoreras, sä finner Ständet betänkeligt,
at Stats utskottets förslag i denne del
antaga, emedan en sadan för blott nagra werkö
rs tid äsyftad författning möjligen kunde medföra
en helt stridig werkan emot den, man sig
föreställt, om dylike bewis, för det de blefwo af
Stats Contoiret utfärdade skulle, som icke otroligt
förekommer, hos allmänheten fä anseende af
ett skags nytt pappersmynt och Medes snarare
förswaga än stärka förtroendet för Ständernes
härutinnan widtagande anstalter; hwartill kommer,
at om ä ena sidan det otwifwelagtigt är bäde
rättwist och för fordrinqsägarne oundgängeligt,
att bewis öfwer sädane fordringar warda
utgifne, äfwensom att deruti stadgas uttryckelig
förbindelse at beloppet sä til kapital som löpande
ränta, efter hwad Riksens Ständer kunna
derom framdeles förordna, till fordringsägaren
-
963 Den 11 Augusti.
ren esser bans rätts innehafware betala, det ock
ä andra sidan bor för en sädan borgenär wara
lika gässande och kraftigt, men til en ftyndesammare
Expedition ledande, samt i alla fall med
egenskapen och ändamäiet af desie bewis närmare
öfwerensstänrmande, at de blifwa meddelte af de
samma Departements eller Inrättningar som om
Lcverancerne contraherat och böra fordringens
rigtigbet bedomina.
At fordringar af Soldater och Gemenskapen
harwid icke komma i fräga utan böra med
reda penningar lichideras, när sädane äro at
lilga, kan Borgare-Ständet icke annat än bifalla;
äfwensom Ständet emot det förestagne sammanträdet
med Banco-INskottet för möjligheten
af en Finaneeplans upgörande sä mycket mindre
bär at päminna, som et sädant sammanträde
förut af annan anledning, pä sistnämnde
dltskotls begäran; förordnat blifwit
Detta skulle, likmätigt Regeringsformens
69 §,., meddelas Högloft Etats-Utftottet, hwarom
altsä Protocolls Utdrag kommo, at, ej mindre
til wälbemälte Utskott, än de Respective MedE
tänden wördsamt och wältgen öswerlemnas.
Ut supra.
klx ?iotocoUo,
7. bl. petsson.
Utdrag af Protocosset, hällit uti Borgare-Ständets
Plenum tvid Riksdagen
i Stockholm den 8 Augusti 1309.
S D. Efter upläsandet af Hans Kongl.
Masits Nädiga Propositioner:
1:0 Af den iZ sistl. Julii, angäende huru
med de til Kongl. Maj:t i Krigstid inkommanGeneral-Auditeurö
ärender förhällas mä.
2:0
Den 11 Augi.ftk. 967
y:o Af den 27 i samma manad, angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen den 26 Januarii
om answar för den som affäger sig
Adelskap eller dermed förenade rättigheter; Och
Z.o Af den Z innewarande Augusti om bestämmande
af en witz underhälls-Summa för
Konung O u s eak ^ 6 olpn, Desi Gemål och
narma>ie Bröst-arfwingar; har Borgare-Ständet
bestulit, at infordra, öfwer de L:ne förstnämnde
af desie Nådiga Propositioner, Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utflotts. och öfwer den sistnämnde
Stats Utstottets utlätande; hwilkct härigenom
skulle til Respeclive Med Ständens underrättelse
wördsamt och wänligen meddelas. Ut
supra.
Lx protocollo,
P H. ?eter80n.
Utdrag af Protocollet, bällit hos Bonde.
Ständet den Z Augusti 18O9.
S. D. Bonde Ständet har i dag lätit sig
föredragas et af Fullmägtigen för Aska Härad
i Östergöthland /rnclkis fo«cl,im88on ingifwit
Memorial, angående den ändring af det hittils
brukliaa omröstnings-sättet bos Banco-Fullmägtige,
Banco-Utskottet och hos Riksens Ständers
til Banco-Zsterkets öfwerseende tilförordnade Revisorer,
at Bonde-Ständet mätte äga lika röstningsrätt
med sine Respective Med-Ständers
Fullmägtige.
Det har härwid icke kunnat undfalla Bonde-Ständets
upmärksamhet, huruledes genom stadgandet
i 1M0 ärs Riksdags-Bestut, at dä,wid
infallande omröstning twä Ständ stadna emot
twä, de twenne Ständ böra utgör.a beflutet, hwilko
före Bonde Ständet deltagit i Förwaltningen
af
96Z Den 11 Augusti.
af BancmMerkel, Ständer blifwit uteflutet frän
den oinskränkta Förvaltningsrätt, sorn borde wara
en följd af den ätagne garantien för en sä
stor Summa, sorn swarade emot kwardera af de
öfrige Ständens ägande andel i Banquens Fond.
Om det lärer wara ostridigt, at denna garantie
utgör full säkerhet, har Bonde Ståndet leke kunnat
finna nägot stal, hwarföre de tre öfrige
Ständen skulle äga efter deras godtfinnande förordna
om en Egendom, som t>l z del tilhörde
Bonde Stäadet. Det har icke kunnat undgä finna
det för sig förmänligare, at undandraga sig
det äfwentyr en flik garantie kan ätfölja, sa
framt icke dest respective Med-Ständer behaga
inse billigheten deraf, at Bonde-S tändct med lika
rätt, som de öfrige Ständcn deltaga uti Banquens
styrelse och förwaltning, och öfwertpgelsen
om rätlwisan häraf har hos Bonde Ständet än
mera stadgats, wid eftersinnande deraf, at Högwördige
Preste-Ctändet, såsom utgörande en Ämbetsmanna-Clasi
i Riket, icke uti fast Egendom
äger Hypothek lil säkerhet för finingängne förbindelse,
hwilken säledes, i händelse af behof endast
genom desi medlemmars enffilta förmögenhet
kan upfyllas, hwaraf synes följa at om nägot
Ständ til förekommande af inaotivitet i befluten,
borde frän en oinskränkt rösträttighet uteflutas,
kunde detta icke skäligen blifwa BondeCtändets
lott hwars fasta Egendom utgör mer
än tilräckeligt Hypotheque för den garanterade
Summan. Men ehuruwäl Bonde Ständets begrepp
om hwad billighet och rättwisa i detta fall
föreskrifwa, är alldeles enstämmigt, ock) när Banquens
säkerhet och solidite för närvarande, dä
owanligt stora utbetalningar af Banquen mäste
utgöras, icke torde medZifwa äterkallelfen af
en
Den 11 Augusti. 967
2:0 Af den 27 i samma mänad, angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen den 26 Januarii
1802, om answar för den som afsäger sig
Adelffap eller dermed förenade rättigheter; Och
3 0 Af den z innewarande Augusti om bestämmande
af en wist underhälls-Summa för
Konung on 8 rk vV 6 ojnll) Dest Gemäl och
närmajte Bröst-arfwingar r har Borgare-Ständet
besiutit, atinfordra, öfwer de oure förstnämnde
af deste Nädiga Propositioner, Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utskotts. och öfwer den sistnämnde
Stats-UtstottetS utlätande; bwicket härigenom
skulle til Respective Med Skändcns underrättelse
wördsamt och wanligen meddelas. Ut
supra.
Lx xrotocollo,
P H. keterson.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Bonde.
Ständer den 3 Augusti 1309.
S. D. Bonde' Ständet har i dag lätit sig
föredragas et af Fullmägtigen för Asta Härad
i Östergöthland ^nclei8 fo:Lcl>im88on ingifwit
Memorial, angående den ändring af det hittils
brukliaa omröstnings-sättet hos Banco-Fullmägtige,
Banco-Utstoltet och hos Riksens Ständers
til Banco-Werkets öfverseende tilförordnade Revisorer,
at Bonde - Ständet mätte äga lika röstningsrätt
med sine Respective Med-Ständers
Fullmägtige.
Det har härwid icke kunnat undfalla Bonde-StändctS
upmärksamhet, huruledes genom stadgandet
i i3oo ärs Riksdags-Bestut, at dä, ivid
infallande omröstning twä Ständ stadna emot
twä, de twenne Ständ böra utgöra beflutet, hwilka
före Bonde Ständet deltagit i Förwaltningen
96Z Den 11 Augusti.
af Banco Verket, Ständet blifwit uteflutet frän
den oinskränkta Förwaltningsrätt, som borde wara
en följd af den ätagne garantien för en sä
stor Summa, som swarade emot bwardera af de
öfrige Ständens ägande andel i Banquens Fond.
Om det lärer wara ostridigt, at denna garantie
utgör full säkerbet, har Bonde Ständet icke kunnat
finna nägot skäl, hwarföre de tre öfrige
Ständen skulle äga efter deras godtfinnande förordna
om en Egendom, som til z del tilhörde
Bonde Ständet. Det har icke kunnat undgä fin,
na det för sig förmänligare, at undandraga sig
det äfwentyr en siik garantie kan ätfölja, sä
framt icke desi relpettibe Med-Ständer behaga
inse billigheten deraf, at Bonde-S tändet med lika
rätt, som de öfrige Ständen deltaga uti Banquens
styrelse och för wallning, och öfwertygelsen
om rättvisan häraf har hos Bonde Ständet än
mera stadgats, wid eftersinnande deraf, at Högtvördige
Preste-Ständet, täsom utgörande en Ämbetsmanna
Ckatz i Riket, icke uti fast Egendom
äger Hypothek til säkerhet för fin ingängne förbindelse,
hwilken säledes, i händelse af behof endast
genom desi medlemmars enskifta förmögenhet
kan upfyllas, hwaraf synes följa at om nä.
got Ständ til förekommande af inactivitet i bestuten,
borde frän en oinskränkt rösträttighet uteflutas,
kunde detta icke skäligen blifwa-Bonde,
Ständets lott hwars fasta Egendom utgör mer
än tilräckeligt Hypotheque för den garanterade
Summan. Men ehuruwäl BondeStändets begrepp
om hwad billighet och rättwisa i detta fall
söreffrifwa, är alldeles enstämmigt, och när Banquens
säkerhet och soliditä för närwarande, dä
owanligt stora utbetalningar af Banquen mäste
utgöras, icke torde medgifwa äterkallelsen af
en
——
I
Den il Augusti. Z69
en garantis, som knuds minsta Vanquens Credit,
har Ständet likwäl trott ordningen fordra,
at i besia omförmälte ämnen infordra BaneoUtstottets
utlätande, äfwenfom Ständet beflöt,
at genom detta Protocolls-Utdrag wördsamt och
wänligen inbjuda desi Respective Med Ständer,
at uti enahanda ramitz sig förena. Ut supra.
Lx UrotocoUo,
8. II. IrLZäräk»
Herr Grefwen och Landtmarstalken
proponeradc bifall til denna frägas hänwisande
til Baneo-Utstottet, i likhet med hwad af Bonde
Ständet redan blifwit belutit, samt at Utdrag
af Protocollet mätte til de öfrige Ständen
ezpedieras.
Bifölls.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstildeS
klockan ' til 2.
In krOMeolU,
6. 8ilverstoIgs.
Andra Band. 122, 125.
Tis
-
87» Den 15 Augusti.
Tisdagen den i5 Augusti.
kienum klockan ^ 9 förmiddagen.
Öppnades Herrar Electorernas af Andra
ClaHen Lista til Wal af Ledamot i BewillningsUtffottet
efter Herr von kck8teät, i hwars ställe
befanns wara wald N.o 2Lo Herr UilinZliotl,
Occo^, Capitaine.
Justerades följande: v
Utdrag af Protocollet. bältet i Högloft.
Rldderskapet och Adelns Plenum den
11 A UMA 1809.
S. D. Uppä Bonde-Ständcts wänliga inbjudande
genom Utdrag af Protocollet den z
j denne mänad, bestöt Riddcrskapet och Adeln
at förena sig i den af Bonde-Ständet widtagna
ätgärd at til Banco Utskottet remittera det
af Fullmägtigen för Afta Harad i Östergöthland
^ncter8 ^onclnm580n ingifna Memorial,
angäende den ändring af det bittils brukliga
omröftning 6 - sä t tet hos B anc o - Fullmäatige,
Banco - Utskottet och hos Riksens
Ständers til Banco - Wcrkcts öfmerseende
tilsärcrdnade Revisorer, at Bonde-Ständet mätte
äga lika röstnings - rätt med sina respective
Med-Ständcrs Fullmägtige; och skulle detta be
'
flut
Den 1Z Augusti. 971
flut genom Utdrag af Protocollet med de öfrige
respective Ständen wänligen communiceras.
Ut supra.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
11 Augusti 1809.
S. D. I anledning af Regeringsformens
stadgande i ros §. at rold denna Riksdag lomme
at fastställas en särffilt Författning til bestämmande
af answar för Stats-Rådets Ledamöter
och Konungens Rädgifware i Commandomäl,
beflöt Ridderffapet och Adeln updraga
ät Constitutions-Utffottet at i anseende til grunderna
för answarigheten, hwilka stöde i närmaste
gemenskap med Grundlagens föreskrifter,
föreslä en sädan författning; hwarefter, om sä
behöflig! funnes, Lag - Utskottet kunde Utkomma
at öfwer bestämmandet af answarighetens
päföljder sig yttra. Ut supra.
Äfwendeles Justerades följande Ridderffapet
och Adelns underdäniga ffrifwelse til Kongl.
Maj-.t.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Hos Eders Kongl. Maj:t fär Ridderffapet
och Adeln i underdänighet anbälla, det täcktes
Eders Kongl. Maj-.t i Räder uphäfwa det stad
gande,
972 Den iZ Augusti.
gande, kwarom Hans Majit f d. Konungen,
uti Nädig ffrisweise af den i Au ' u 1800
Riddarhus - Direction förstånd,gat. oc! härigenom
en del Ledamöter af Redrerftapu och
Adeln blifwit, i anseende til l a-.re af dem ä
Riddarhuset i Norrköping den L9 Maji 18c 0
gjorde anmälanden, förklarade för framtiden
förlustige af deras Riksdagsmanna-rätt.
Dä Eders Kongl. Majit i deste dagar tik
Riksens Ständer öfwerlemnadDest Nådiga proposition,
rörande et ämne, af enahanda egenffap
som detta, wägar Riddcrffapet och Adeln hoppas,
at Eders Kongl. Majit täktcs härtil lemna
sitt Nädiga bifall.
Med djup wördnad och trohet, har RidLerskapet
och Adeln Näden framhärda etc.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
pttrade sig: Med anledning af Herr Norlenstolpes
i sista Plenum gjorda anmärkning rörande
saknad Conuasignation a Kongl. Maj-.ts
Nädiga proposition til Riksens Ständer om
underhäll för förra Kvnunga-Famillien, har jag
ä npo derom hos Kongl. Maj-.t gjort underdänig
erinran, och crhällit det swar, at efter Kongl.
Maj.ts öfwertpgelse, nämnde proposition sä n,petet
mindre bordt contrasigneras, som det endast
mar en Kongl. Maj:ts enffilte fräga, hwilkcn
af ingen warit föredragen, ej eller nägot Pro
tvcoll
-
Den 15 Augusti. 97Z
tocoll derofwer bällits och frägan desiutom war
nf sadan beffaffenhet, at answarigbet derföre
aldrig kunde wäckas, dock likwäl täcktes Kongl.
Maj:t til undanrödjande af att farhäga för
präjudicat i framtiden, anbefalla mig, at ä
desi höga wägnar förklara och försäkra Högloft.
Ridderffapet och Adeln at hädanefter icke nägon
Desi Nädiga proposition eller framställning
ffall til Riksens Ständer blifwa öfwerlemnad,
utan at wara med ^vederbörlig contrasignation
försedd; och torde Högloft. Ridderffapet och Adeln
gersom denna Kongl. Majtts Nädiga försäkran
finna sig fullkomligen tilfrevsstäld.
Ropades Ja; Och
Herr dgor6en8tolps, Anders, pttrads
sia: Jag förenar uria sä mpcket mer uti hwad
Ridderffapet och Adeln nu bejakat, som min
öfwertyaelse warit och är, at de Ämbetsmän,
som k tintils eller hädanefter expedierat Kongl.
Mafits propositioner äro de enda som böra iagttaga
formaliteten med contrasignation. För
öfrigt förmodar jag at wid den snart utkommande
Riksdags-Ordningens antagande, Riksens
Stander pa det nogaste iagttaga, at strängeligen
ålägga den Ämbetsman, som en sädan
handling som den nu ifrägawarande, pä Konungens
befallning, expedierar, at densamma 0-  willkorligen contrasignera; samt i händelse framdeles
detta fela skulle, hwarje Ständs Ordförande
äro pligtige detta Ständen före upläsningen
genast tilkännagifwa.
974 Den 1Z Augusti.
HerrGrefwcn och Landtmarffalken
trodde, at detta wore et ämne af egenffap at
ventileras wid Riksdags - Ordningens företagande.
Herr Grefwcn och Landtmarffalksu,
tilkännagaf at frän Riddarhus-Utskottet blifwit
inlemnadt Kammar-Radct ^oacliiin »k 8trubin^8
Adeliga Sköldebref, jemte anmälan, at alla
nödiga prestanda befunnes wara fullgjorda, i
anledning bwaraf Herr Landtmarffalken proponerade,
at Adeliga Ätten StruKinZ mätte erhälla
introduetion under N:o Lis?.
Bifölls, och blef efter manligheten introduetions
Listan af Herr Landtmarffalken un«
derffrifwen.
Föredrogs följande frän 'Constitutions-Utffottet
ingifne betänkande.
Wördsamt Memorial!
Genom remist af den 21 ststl. Iulii har
Högloft. Nidderffapet och Adeln til Cvnstitutions-Utffottets
handläggning öfwerlemnat Herr
Capitainen ingers XorUen8to!pL3 famina dag
uplästa Memorial, hwaruti prkas, at hädanefter
Konungens med Hemliga Utskottet communicerade
propositioner, som hos Ständen föredragas,
mätte ätföljas af Utskotts Ledamötcrnes
särffilta, fast i allmänna Termer meddela,
de yttrande af tilstprkan eller afrädande, hwil,
ka
Ven 15 Augusts.
975
ka yttranden derjemte borde uplysa, i händelse
frägan genom votering blifw t afgjord, til hwilket
antal jakande och nekande innom Utskottet
befunnits samt altid wara försedde med samtelige
Ledamöterneö egna understrifter.
Utffottet, som ingenting högre önskar ärr
at ljus och Uberalitö, herrstande sä widt möjligt
är i politiguens maximer, mä wägleda opinionen
och stärka förtroendet til styrelsen, har
tillika, redan dä förstagct til Regeringsformen
författades, insett at Cabinetts operationer och
i allmänhet sädane anstalter, genom hwilka nya
förhällanden til Utrikes Magter upkomma, ej
utan wäda kunna framdragas ur den hemlighet,
som mäste omgifwa dem, sä wida ej planerne
skola störas och ändamälen förfelas. At
Riksens Stander likwal ej mätte sättas i et
fullkomligt beroende afauctorit n, at ätminstone
nägra bland deras medlemmar, afdemsjelfwa
utsedde, mätte äga cn närmare kännedom
af, sädane hemliga ärendcr, stadgades tilsättandct
af et Utskott för at derom med Konungen,
uppä hans inbjudande, öfwerlägga. Men detta
Utstött, hwarS tillvarelse helt och hället beror
af Konn mens godtfinnande, blef ej någon
afgörande rätt tillagd. Det äger endast attil
Konungen atstifwa sin r utlätan.en; och det blefwe
twifwelsutan lika stridande mot sjelfwa sakens
na.ur, som mot en .alfwén och antagen
Grundlag at bryta dar tost' d, som gjordes
Lil wilkor wr underrättelsens emottagande eller
a t
976
Den rz Augusti.
at meddela sitt sivar ät någon annan än den
som fordrat det samma. Riksens Ständers
säkerhet synes i alla händelser tilräckligt fortvara!),
dä Stats-Rädets yttrande af lillkyrkan
eller afflag mäste, enligt hwad Utffottet i Riksdags.
-Ordningens 2? §. föresiagit, ätfölja Konungens
propositioner öfwer hemliga mäl, dä
alla frän Konungen utgäende expeditioner böra,
enligt 58 Z. i Regeringsformen, contrasigneras
af föredraganden, som answarar at de instämma
med fördt Protoeoll; och dä flutligen det
ankommer pä Riks-Ständen at til Hemliga Utffottet
wäija säda ne Ledamöter, hwilka de anse
förtjena detta förtroende.
Uppä detze grunder har Utskottet ansett sig
ej kunna antagandet af Herr l^orclonstolpes
Förslag tilstyrka. Stockholm den 9 Augustt
1809.
I^. lULNnerbeim. 6. Lllverstol^e.
Larl 6. l>korcUn. Lven ^Vijllman L:son.
s. 6. 6abn. Lärl 6usr. Uroms.
^näers g.sorl lTl^cl^ert. Näts korsön.
O.
Begärdes pä bordet.
Uplästes följande:
Ut
-
Den i5 Augusti.
977
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högwördige
Preste-Ständer den 10 Augusti
1L09.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs - och Oeconomie - Utstötts
uti Protocolls - Utdrag af den 10 nästl.
Julii afgifna utlåtande öfwer L.ne til Utskottet
inlemnade Memorial, innefattande klagan
deröfwer, at den Allmänna BrandförsakringsJnrättningen
tilhörige Fond, enligt en den 14
Augusti 18O8 utfärdad Kungörelse, blifwit skild
i L:ne under gemensam styrelse och Förwaltning
lydande, nan til inkomst och utgift alldeles
ätffilde Cassör , den ena för Stads - och
den andra för Landt-Egendomar; uti hwilken
Munda widtagne Författning, den Memorialens
författare ansett icke kunna bestå med de
wid Werkets inrättning är i?82 öfwerenskomue
willtor, de anhalla vin ändring och at Werter
matte aterföras pä samma fot som förut.
Efter upläsande däraf, och dä Utskottet
detta mäl til Riksens Högloft. Ständers widare
ompröswande öfwerlemnat, fann Ständer lika
med Utskottet sig icke kunna med denna fräga
taga någon befattning, hwilket genom Utdrag
af Protocollet skulle Riksens Högloft. Ständer
samt Beswärs - och Oeconomie - Utskottet
wördsamt och wänligen meddelas. Ut supra.
Lx lliotocollo,
I. kl. Almgvist.
Ut
-
973 Den 15 Augusti.
Utdrag af Protokollet, hållit i BorgareStändets
Plenum i Stockholm den n
Augusti 1809.
S. D. Som, i anseende til Åtskilliga Riksdags
Fullmäatiges deröswer forde klagan > at
den til Allmänna Brandförsäkrings-Inrättningen
hörande Fond, enligt en den 14 Augusti
1808 utfärdav Kungörelse, blifwit ffiljd i L:ne
Castor, den ena för Stads - och den andra för
Landt-Egendomar, Borgare - Ständet, uppä de
af Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs
- och Oeconomie-Utstott i Protocolls-Utdrag
af den 10 nästl. Julli anförde skäl, lika
med wälbemälte Utskott, fann sig icke tilhöra
at med denna fräga taga nägon befattning;
Altsä ffulle sädant wördsamt och wänligen härigenom
tilkannagifwas de Respective Med-Ständen.
Ut supra.
Lx LrotocoUo,
P II ?ster80n.
Derefter föredrogs det i förra Plenum pä
bordet lagde Allmänna Beswärs - och Oeconomie-Utffotts
Protocolls-Utdrag af den 10 sistl.
Zulii, hwari Utskottet i anledning af Herrar
Illacksons och gjorda ansökning 0M
rättelse i den Allmänna Brandförsäkrings-Cassans
Förwaltuing, förklarar Riksens Ständer
ej kunna dermed taga nägon befattning.
Herr 6> iponrvalclt, jacob Lrlc, trodde,
at den anstalt Directionen widtagit at uprätta
twän
-
Den 15 Tsuguftr.
979
twänne särskilda CaHor, en för Stads - och en
för Landt-Egendomar, wore rigtige.
Grefwe lUörner, OÖILN, anmärk
te
, at dä denna Inrättning wore et enskildt
Bolag, berodoe det naturligtwis af desi Jnteresienter
at om desi Förwaltning taga hwad Författning
de behagade, hwarföre det ej tilkomme
Riksens Ständer at derom något förordna.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
gjorde derefter proposition pä Utskottets Betänkande,
hwilket
Bifölls.
Uplästes följande.
Utdrag af Protscollct, hällit hos Högwördige
Prcste-Ständet den 8 Augusti
180S.
S. D. Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln
genom en denna dag ankommen Deputation
lämnat Ständet del af deH widtagne beslut,
det borde Riksens Högloft. Ständers Constimtions-Utskotts
författade project til RiksdagsOrdning
jemte Utskottets betänkande deröfwer
och dertil hörande Bilagor, äfwensom Constitutions-Utffotts
Förslag til Jnstruetion för Justitie-Ombudsmannen
samt Utskottets deröfwer
afgifne utlätande, ifrän trycket utgifwas, förenade,
uppä derom gjord proposition, Ständet
9^0 Den rZ Zlugnstr.
fig härutinnan Lil alla delar med Högloft. Rid.
derftapet och Adeln; Hwilket genom Utdragas
Protocvllet ftulle til de Respective Med-Ständen
wördsamt och wänligen inberättas. Ut supra.
Ux Lrotocollc»,
Almguist.
Utdrag af Protocollet, hället i BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den ii Augusti 18O9.
S. D. Uti meddelt Protocolls-Utdrag af
den L dennes hade Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Bcwitlnings- och Oeconomie-Utftott,
i anledning af et frän Högwördige Preste.-StänLet
remittcradt Memorial, angäende tilsättande
af en Provincial-Lakare pä äland med Lön af
Stats - Werket , sig pttrat, at Utskottet ansägedenne
fräga ej röra en sädan förändring i de
Allmänna Hushällnings-anstalterne som §.
i Regeringsformen omförmäler, utan fastmera
angä Medel för en projccterad np Ämbetsmans
lönande, hwaröfwcr Stats-Utskottet ftulle tillkomma
at sig utläta.
Wid öfwerwägande häraf fann BorgareStändet,
för sin del, at som, innan någre löningswillkor
för den föreflagne Tjenstemannen
kunde komma r fräga, först och hufwudsakeligen
utrönas bör, huruwida en sädan Tjensteman
för Ortens behof werkeligen ma wara af
nödwändighet eller icke; Altsä och til följe af
89 Z.
Den 15 Augusts.
89 Z. i Regeringsformen, borde detta Mäl til
Allmänna Beswärs- och Oeconomie - Utffottet
ätcrförwisas, med anmodan til Utskottet, at i
förenämnde omständighet, säsom utgörande grunden
för en äspftad för Orten allman inrättning,
et bestämdt utlätande til Riksens Ständers
Plena afgifwa.
Och skulle detta, säsom Borgare.-Ständets
Beslut, ej mindre wälbemälte Utskott äro de
Respective Med-Ständen härigenom wördsamt
och wänligen oommuniceras. Ut supra.
lex krotocoUo,
P II. keter80n.
Herr 6ripeiirvslclt, sacob klric, utbad
sig fä anmäla at detta ämne redan förut, i
anledning af et annat Memorial, i Stats-Utffottet
blifwit föredragit.
Derefter föredrogs Beswärs- och Oeconomi-Utskottets
i förra Plenum uplästa och pä
bordet lagda Protocolls - Utdrag af den 2 Augusti
rörande samma ämne.
Friherre hamilton. Larl, wille, säsom
Ledamot af Beswärs - och Oeconomi - Utskottet
anmäla, det Utskottet ej trott sig nägot kunna
yttra sig öfwer frägan, dä det ej warit dest
pröfning anstält, huruwida constituerandet af
en Medicus pä Oland för Orten wore nyttigt
eller nödwändigt. Dä detta hufwudsakeligen
beror pä utfinnande och bestämmande af Lönings
will
-
982 Den 15 Augusti.
willtor för en Läkare, bcwe Utssottet trott at
wälet hörde til Stats-Utskottets befattning.
Herr Grefwen och Landtmarssalken
Säsom ortens Höfding kan jag intyga at ibland
werkeligen behöfwer denna inrättning. Flera
weckor gä ibland förbi dä all communication
med fasta landet är omöjlig; Em är widsträckt,
har en stor folkmängd, och ingen Läkare och intet
Apothek. Menssligheten fordrar otwifwelaktigt,
at propositionen bifalles; men dä Herr
6ripernviUät nu anmält, at frägan redan warit
före i Stats - Utssottet, fär jag fräga Högloft.
Ridderssapet och Adeln, om icke mälet här
mä hwila. ul dest Stats-Utssottet med sitt pttrande
deröfwer inkommer.
Samtycktes.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hället i BorgareStändets
plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. 11 Augusti 1809.
o S. D. I anledning af Högwördige PresteStändets
Remist uppä Herr Prosten 6a8p?r,8.
Luns Memorial angäende wäckt fräga, om icke
de hemman, hwilka undergått formedling, böra
efter deras oförmedlade hemmantal deltaga i
allmänna wägars rödjande, och säsom en följd
deraf, Kongl.' Lrefwet den sg September 1790
til sin werkan upphöra, hade Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs och OeconomieUtssott,
genom afgifwit Protocolls - Utdrag för
den
Den 15 Augusti. 983
Len 20 nästledne Iulii, sig yttrat, at Utskottet
ansäg sig wäl, ä ena sidan, icke kunna lillkyrka
Herr Prosten (lLspLr88on8 anmälan, men äfwen,
ä dell andra, böra föreflä, at stäl til rubbning
uti skedde och fastställde rvägdelningar icke
mä hämtas af Ägares til förmedlade hemman
begäran at i »vägrödjning erhälla lindring.
Och som Borgare-Ständet i alla delar gillade
detta Utskottets yttrande; Alltså skulle sädant
de Respective Med-Ständen härigenom
wördsamt och rvänligen tilkännagifwas. UL
supra.
Lx krotocollo
P H. ?eter8vn.
Derefter föredrogs änyo Oeconoinie-Utstottets
och Högwördige Preste Ståndets den ii.
Augusti uplästa och pä bordet landa ProtocollsUtdrag
öfwer samma ämne; hivarekter, pä gjord
proposition af Herr Grefwen och Landtmarffalken,
Utstöttes betänkande.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hältet r BorgareStändets
plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. it Augusti 1809.
S. D. De Respeckive Med-Ständen stulle,
genom detta Protocolls Utdrag wördsamt och
»vänligen underrättas om Borgare-Ltändets
denne dag beslutne Remitzer, nemligen:
Til
934 Den 15 Augusti.
Ti! Bewillnings UtstoLtet.
Herr Grosihandlaren 8.inte88vn8 Memorial,
innehallande, det Bewillnings Utskottet borde
updrägas at afwen granska alla de serskilte Kronans
intrader af Sjö - och Landt-Tulls - samt
Accis afgiftcr, Post- Chartä- Sigillatä- och Husbebofs-Bränneri-medlen,
samt til Ctanderneupgifwa
de förändringar, som Utskottet deruti finnér
nödige , isynnerhet med afseende pä utgörande
och fördelning deraf; til hwilken ända
Bewjllnings ^ ULffottet afmcn borde fa del af
hwad til Stats och Oeconomie-Utjkotten, dese
ämnen rörande, inkommit frän private personer
eller nägot helt Ständ, jemte desie Utskotts egne
yttranden deröfwer, för at sedan pä en gäng
med Bewillnings - Utskottets Betänkande i desie
delar til Respective Ständens pröfning ofwerlämnas.
Ti! Allmänna Beswärs - och Gecsnsmielltststtet.
l:o Herr Asiesior OLbns Memorial, angäende
tillägg wid hans förut ingifne anförande
om en allmän Fattigwärds-inrättning.
2:0 Herr Lagman avaseiis Memorial, rörande
Forsing at, pä lämpeligaste sätt, meddela
Allmogen nödig underrättelse om utkommande
Författningar eller hwad af deras innehall
egente!igen kan wara för Allmogens kännedom
nödwändigt. Ut supra.
Ux sirotocollo,
ä> kk. peterson.
Den jZ Augusti. 98Z
Utdrag af Protocollet, hällit i Borgare.
Ständets plenum wid Riksdagen i Stockholm
d. rr Augusti 1809.
S. D. Af förekommen anledning och til
skyndsamt ernäende af den för besluten oundgängelige
kunffap om fullständiga innehället af
sädane handlingar, hwilka frän ett eller annat
af Riks Ständen blifwit til wederbörligt Utskott
remitterade och hwaröfwer Utskottets yttranden
til famtelige Riksens Ständers Plena hemställningswis
inkomma, ansäg Borgare-Ständet nödigt
och önffade dertil winna de Respective MedStändens
instämmande bifall: det böra af alla
menwrialcr eller dietamina, som skola til Utskottens
handläggning fcrwisas fyra särskildte
exemplar til Ctändet af Författaren ingifwas,
hwilka äfwen alla åtfölja Remisten til Utskottet,
samt ak Utskottet, när sedermera dest utlätande
meddelas, jämte detsamma bör til hwar-r
Lera Ståndet öfwerlämna et exemplar af den
remitterade skriften. Ut supra.
Lx krotocollo,
kl. kewrson.
Friherre kttannerbeim, August
yttrade sig ej wäl erinra fia, om ej detta stadgande
redan funnes i den föreslagna Riksdags.
Ordningen.
Herr käbiman, Otto krsctric erinrade,
at afskrifningen af fyra exemplar skulle medföra
mycket befwär för en Författare, som wore
med sjelfwa saken tilräckeligen systelsatt, och
trodde at det wore med ordningen instämmande,
at Ständens Cam-ellier utfärdade afskrifterna.
Andea Band. t7?:<) 124, 125. dä
986 Den 1Z Augusti.
Pä Herr Grefrven och Landtmarskalkens
proposition, som bifölls, skulle detta ProtocollsUtdrag
hwila til desi Riksdags Ordningen före
togeö.
Föredrogs änyo Herr k^bnebjelms, ?er6u.
Staf, i sista plenum af Herr ?ebr, pä
bordet lagda Memorial.
Herr iliam, utbad sig at härwid fä anföra
följande, som han ffrifteligen författat, och
hwilket diktamen han önskade fä, jemte Herr
iallnel,iEtm8 remitteras:
Sedan jag begärt Herr vice Presidenten och
Riddaren kUmellg lw8 sednare Memorial pä
bordet har jag närmare sätt göra mig derom
underrättad. Jag har funnit, at dä Herr vice
Presidenten omnämndt Adelns Protocoller af
den Zo Maj, angick det mitt Dictamen, men
det war ett misitag af Herr vice Presidenten at
mit Dictamen angick Kammar-Rätten: utan endast
det 2:dra Contoiret i Kammar-Rätten.
Jag hade sä mycket mera rätt i mitt Dictamen
som Herr vice Presidenten sjelf anför,
a t det är redan ändrat med Contvirens obehörige
gäng drrecte til Landshöfdingarne, utan at
blifwa »vederbörligen censurerad Pä desia principer
hade äfrven samma befallning om granskning,
kunnat fä en retrogradiff wärkan pä alla
Contvirens observationer, ännu utstälda til
förklaringar, och dä hade jag kanske aldrig be»
höft at hos Ridderskap^ och Adeln anföra den.
na critique, och detta likmätigt wederbörandes
egen tanke, at principerna til sednare Kongeli
ga
-
Den 1Z Augusti. 987
ga Bref tordt wara de föregäende ärens taxe--  ringsmän til rättesnöre Men detta oaktadt
fortfares ännu med at t Landsorterna utkräfwa
förklaringar pä detza ocorrigerade Contoirens
observationer. Hwilken äter Herr vice
Presidenten menat uti sin critique öfwer nägot
i Ridderskapet och Adelns Protocoll af den 22
Maji, är sä mycket mera obegripeligt, som den
22 Maji inte war plenum pä Riddarhuset, och
fins säledes inga Protocoll.
Det hufwudsakeliga i mit Dictamen har
likwäl den wärda Ledamoten ingalunda emotsaqt^
at nämligen, som Riksens Ständer framför
allt hafwa rättigheten at sig beskatta och
bewilja; sä föreslog jag, at atta Kongl. Bref
ifrän 1800, som förklaringar etter förändringar
mäge alldeles nu och för alla tider wara til sin
kraft och wärkan uphäfna; och at i Bewillningsfrägor
det mä endast tillkomma Riksens Ständers
Fullmägtiga och Taperingsmän domsrättiabeten.
Observationer will jag för öfrigt alldeles
intet bestrida, at de mäga fä komma ifrän
^vederbörlig ort. Denna ömheten om wär beskattningsrätt
och om wär Bewittning anser
jag för det hufwudsakeligaste i hela wärt Regeringssätt;
hwadan jag recommenderar denna
saken hos Ridderskapet och Adeln ödmjukast.
Bägge detza handlingar remitterades til Bewillnings-Utffottet.
Föredrogs ä nyo Oeeonomie-Utskottets den
n Augusti uplästa och pä bordet lagda Pro
tocolls
-
983
Den 1Z Augusti.
tocölls-Utdrag af den 19 Julii, rörande Friherre
Larl »emric 1'osses och Herr stari Lillvcrlstclms
Memorial om indragning af wrtza Ämbeten
och tjensier.
I anledning af Utffottets gjorda anmärkning
samt Friherre nossss begäran, och Herr
Grefwen och Landtmarffalkens derpä gjorda proposition
, blefwo detza Memorialer til StatsUtffottet
remitterade.
Uplästes ä npo Oeconomie-Utskottets i sista
Plenum föredragna och pä bordet lagda Protocolls-Utdrag
af den s Augusti rörande Friherre
ttLmiilons, carl, til Utffottet remitterade
Memorial, om organisation, förändrina och indragning
af ätffilliga Collegier och Ämbeten
m. m.
Friherre »amilton, carl, pttrade sig,
at han i sitt Memorial kan hända begätt et
fel, dä ban i detsamma uptagit trenne ämnen.
Den första delen deraf rörde Collegiernas organisation
och befattning. Som Collegierne tilförene
warit fullständigt uptagne i Regeringsformen
har jag trodt, at denna delen tilhörde
Constitutions-Utskottet och borde dit remitteras.
Den andra delen har synts mig tydeligen böra
til Lag-Utskottet förwisas, och den tredje , som
rörcr indragningar, lärer ofelbart Lilhöra StatSUtffottet.
Un
-
Den 15 Augusti.
Undertecknad 8ilkverstolpe, ^ X 6 l
6 Ldri el, utbad sig fä uplysningö wis nämna,
6t dä Regeringsformen i Constitutions-Utstottet
utarbetades, hade den allmänna tankan
warit, at Collgierns deruti wäl borde nämnas,
säsom de där utgjorde Regeringens armar, men
deras organisation hade man ansett til sin be.
ffasscnbet sä föränderlig, at den ej borde i Grundlagen
fä rum utan lemnäs til Konungens och
SL undernäs särskilta afgörande, när förändringar
deruti syntes nödige; och ansäg han säledes den
första delen af Friherre ' -m,iltons Memorial
icke höra til Lonstitutions - Utskottets befattning,
utan -rodte, at dä Allmänna Beswärs- och
Oeconomi" - Mffottet, enligt Regeringsformen,
ägde at urtaga frägor om Allmänna Inrättningar
af alla stag, berörde del af Memorialet
rätteligen dir hörde.
Herr Grefwen och Landtmarffalken,
hemstälde, om Ridderskapet och Adeln ej skulle
anse tjcnligast at Utskottets Betänkande äterförwisa
jemte den gjorde Anmärkningen, men
efter nägon kort öfwerläggning blef Friherre
UlLmilcons Memorial til Lag-och Stats-Utskotten
förwisadt.
Företogs Allmänna Beswärs- och Oeconomi
- Utskotts den ii dennes upläste, och pä
bordet lagde Betänkande af den 7 Augusti, angäende
de Jndelte Negementernes Monderings
-
990 Den 16 Augusti.
persedlar, i anledning af Herrar Lträies, Nils
'tVilbelm, och Grefwe krölicbs, ^llolyb, dit
remitterade Memorial.
Herr euterkfclm, Larl, upläste til Protocollet
följande:
I anledning af upläste Riksens Högloff.
Ständers Allmänna Beswärs- och OeconomieUtstotts
Protocoll, rörande Utffottets ätgärb,
i anledning af Capitaine» och Riddaren af
Kongl. Wasa - Orden Grefwe ?rölicbs framställning,
at Kongl. Wästgötha Dragon-Regemente
kunde til Infanteri förwandlas, fär jag ödmjukast
anhälla om tilständ framföra i detta ämne
mina tankar. Född och Boende i Skaraborgs
Län, jämwäl i längre tid ägt wid i frägawarande
Regemente Rusthäll, är alla om.
ständigheter mig noga bekante som kunde billiga
eller bestrida detta Förslag. Jag medgifwer
at Regementet sätt lika med andra de senare
ären »vidkännas omwäplande och kostsamma
förändringar, sä wäl med Hästar som Monderingar,
Sadlar och Bcwäring, men efter all
min öfwertygelse ej sä tryckande som obehage.
liga, genom den häraf upkomne omöjelighet hafina
alla persedlar altid completta; äfwen at
der gifwes nägre swaga Rusthäll i synnerhet
ringa tilgäng pä Hö, men denna brist, inträffar
merändels pä flätt - bygden der sä mycket
större tilgäng är pä Hafre. Största delen Rusthäll
äro deremot bäde stora och goda som störda
nägra hundrade tunnor Spannemäl, och äf.
wen
Den 15 Augusti. 991
wen sädane, som wintcrföda 70 a 80 kreatur,
samt i allmänhet, at om Augments-Räntorne
endast anwändes ti! sine anflagne behof, behöfwes
sällan eller aldrig tilgripas af Rusthällets
inkomst til Rustningens bestridande. Dä utom
all fräga är at timmade mitzbruk och onödiga
förändringar förekommas är jag öfwertygad at
fä Provincer i Riket äro tjenligare underhälla
Cavallerie än detta. Den stora hushällaren Konung
den utte som stiftade det dräpeli
ga
Indelnings-Werket, hwilket gjort Rikets
wärn, utan at kosta Stats-Werket, lämnar betpdeliga
inkomster för indragne Möten, pasievolance
m. m. har äfwen försett Regementets
Befäl med afpasiande löner. Skulle i närwarande
Rikets geographiffa stick , och förlusten af
Finland, med sina Troupper fordras flera Infanten-Regementets
upsättande kan wäl ej deraf
flutas at Swerige äger för mycket Cavallerie,
sä länge andra utwägar finnas at öka de
förras. Adelsfane-Regementet, Iägeri-Staten,
och i synnerhet Hofmarstalken Friherre Kuttbeck8
projeetcrade nya Regemente, synas wara
bestämda til detta ändamäl,utan at ödelägga
et Cavallerie, som i denna egenskap, ofta
gjordt sig utmärkt. At detzutan föreflä en ändring
frän Dragoner til Infanteri, hwarigenom
en exercerad och disciplinerad trupp göres til
Recryter, nu dä Fäderneslandet mäste hysa fienteliga
härar innom sine gränsor, synes ätminstone
mig icke rädligt. Än mindre kan inköp
af Infanteri-Monderingar och erforderlige
ut
-
992 Den 13 Augusti.
utredningar r haft presteras eller en sä odragelig
kostnad bestridas i sä tryckande tider wi
lefwa, i synnerhet om detta Regementes Rusthållare
haft ren förlust pä minst soo,ooo Rv.
i fall Hästar, Lif- och Häst - Mondering samt
Bewäring som onyttige casserades.
Med innerlig tilfredsställelse finner jag at
Utffottet projecteradt detta ärende borde i e.
genffap af commando-mal til Kongl. Maj ts
eget nädiga pröfwande i underdänighet öfwerlemnas,
säker och trygg att Grefwe ?,-öliLk,
som endast äger kördel af ifragawarande
Rusthäll icke lärer med denna nyhet fä krossa
de öfrige.
Herr 6ri perival cl t, fscod Lrlc, anmärkte,
at frägan om Wästgötha Dragone-Regementes
förändrande til Infanteri, ej more,
säsom Utffottet förmenat, et commando-mal, ertan
rörde omedelbart Indelnings-werket, hwarom
Konung och Ständer kunna besluta; och
trodde at sedan Utffottet först yttrat sig öfwer
denna fräga, more det tid at Ridderffaxet
och Adeln fattade sitt beslut öfwer Betänkandet.
Friherre koZs», c^rl lUni-lcll, instämde,
r enlighet med Utskottets Betänkande, deruti,
at hos Kongl. Mast mätte anhällas, det bruket
af Guld och Silfwer pä Uniformer matte
förswinna, sä mycket mera som wi inom Riket
ej äga mer än en Guldgrufwa och en swag
Silfwergrufwa. Här
-
Den 15 Augusti. 998
Härmed conformera!) e sig Herr Oriyenvvalät,
jacob Lric, Friherre llljsrta, ^xel, och
siera andra Ledamöter.
Herr Grefwen och LandLmarffalken
proponerade till cn början bifall pä Betänkandet.
Ropades, Nej och Ja.
Herr stäblman, Otto ^reäric, yttrade
sig anse Betänkandet i alt öfrigt pä sä grundade
stät bygt, at det borde bifallas, utom r
frägan om et indelt Regementes förändring
frän Cavallen till Infanteri, wore ett Commando-mäl,
hwilkct witzerligen wore ett stort
mitztag, enär alla förändringar uti Jndelnings-werket,
enligt Constitutionen ankomma
pä Konungens och Ständernas gemensamma
afgörande.
Herr kotlilied, cail kreärlc, erinrade
det S6 § Regeringsformen tydligen föreffref,
at sä snart anmärkningar wid et Utffotts betänkande
wore gjorda, borde detsamma aterförwisas.
Herr 6rl penvvalclt, jacob k!ric, yttrade
sig ej finna hos Ridderffapet och Adeln nägon
ffiljaktighet i meningarne om betänkandet
j annat, än hwad anginge omdömet om Commando-mäl,
och anfäg detsamma derföre i alla
öfriga delar kunna genast bifallas, och en
-
994
Den 15 Augusts.
dast i den npsinämnde behöfwa remitteras tilbaka.
Herr Landtmarffa lken gjorde härupxä
proposition, som med Ja och Nej beswarades.
Herr ?ZblmLn, ansäg 56 § Regeringsformen
tydlig i det stadgandet at om et betänkande
assiäs i en punkt, sä borde beslut ej
fattas öfwer det öfriga, utan betänkandet jemte
anmärkningarne äterförwisas.
Friherre t-lamilton, Larl, upläste 80 §
Regeringsformen, rörande Jndelnings-werket.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
pttrade sig ej finna detta mäl kunna fä. annan
gäng, än at Betänkandet bkefwe till Allmänna
Beswärs - och Oeeonomie-Utjkottet äterförwisadt
jemte Herr I<eutei-Kjk-lm8 och Friherre
ko8868 anmärkningar, samt updragande ät
ULffottet at öfwer den föreflagne förändringen
med Wästgötha Dragone-Regernente, sig yttra,
säsom ett ämne hwilket Ridderssapct och Adeln
ej kunde för commando-mäl anse.
Bifölls.
I anledning af gjord motion af Herr
I4oräen8toip6, ^naei'8, hwaruti Herr 'rdtLM,
instämde, proponerade Herr Grefwen och
Landt
-
Den 16 Augusti. 99-
Landtmarffalken, at en Deputation til de öfrige
respective Ständen mätte afgä för at dem
wänligen underrätta, om Ridderffapets och Adelns
beflut i afseende pä detta Oeconomie-Utffottets
Betänkande.
Biföllö.
Företogs ä nyo det i sista plenum uplästa
och pä bordet lagda Allmänna Beswärsoch
Oeconomie-Utfkottets Betänkande af d. 7
dennes, angäende oeconomiffa Författningar;
hwilket uppä gjord proposition blef af Ridderffapet
och Adeln til alla delar bifallit.
Hans Excellence Hr Grefwe RuutK,
yttrade sig: Jag har tyckt mig höra af Herr
Grefwen och Landtmarffalken, det meningen
more, at i dag til afgörande företaga Jnstructionen
för Riksens Ständers Justitiä Ombudsman.
Jag tror at densamma mätte hafwa
mycken gemenskap med Riksdags-ordningen.
Jag torde derföre til Herr Grefwen och Landtmarffalken
och Högloft. Ridderffapet och Adeln
fä hemställa, om icke Jnstruetionen mätte fä
hwila til desi Riksdags-ordningen är afgjord;
och som Riksdags-ordningen ännu är under
trycket, och säledes ej kan af Ridderffapets och
Adelns Ledamöter nu granffas och besinnas.
VL6
Den 1Z Augustk.
ffrille jag anhälla at densamma ej mätte blifrva
företagen, förr än 8 dagar efter sedan den
utkommit, hwarefter Instruktionen sedan ge.
nast lunke komma under öfwerläggning.
Herr Landt mar stal ken gjorde proposition
til bifall pä denna hans Excellence Herr
Grefwe kuutbs motion, hwilken med Ja beswarades.
Herr Lan dtmarstalken hemstälde om
icke de som i dag anmält sig för at tala öf.
iver Jnstructionen nu skulle behaga wänta til
desi den til pröfning förekomme.
Swarades Ja.
Herr käblman, Otto kreäric, samtyckte
äfwen för sin del härtil, men tilläde härwid
Len hemställan, at som Justitiä. Ombudsmans
Änchetet more det enda af dem den nya Constitutionen
tilffapat, som icke blifwit tilsatt,
och detta Ämbete more inrättadt i afsigt at wär.
da hwar mans säkerhet och Riksens Ständers
fri- och rättigheter, detsamma pä sädan grund
mätte besättas sä fort Instruetions-frägan more
hos Riksens Ständer afgjordt.
Hans Epcellence Hr Grefwe kuut!,
conformerade sig häruti med Herr LLKlman.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
gjorde häruppä Proposition, hwilken med Ja
beswarades.
Herr
Den 1Z Augustt. 897
Herr Hevlcenskölcl, krsäric upläste
et Memorial sä lydande:
I anledning af de frägor, jag tvid flere
tillfällen hört yppas, om de sa kallade Reeognitionsffogar,
anflagne til wiste hyttor, Järn och
Manufacturwerk, tager jag mig den friheten
ödmjukast anhälla, at i detta ämne fä upgifwa
mina tankar, hwilka Herr Grefwen och Landtmarskalken
samt Högloft. Ridderffapet och Adeln
torde finna tjenligt remittera til Stats Utffottet,
som förut har frägor derom til sig remitterade
och dit det äfwen rätteligen hör, dä det
rör medel och inkomst för Staten. Til sin grund
äro de sä kallade Recognitionsffogar, Kronans,
hwilka för längre tider tilbaka wörö Kongl.
Majit och Kronan til allsingen nytta, dä ganska
fä menniffor wille eller kunde bosätta stg i
bebe ödemarker, der de med mycket beswär och
arbete skulle skaffa stg bostäder, och hwarest oftare
träffades odjur än menniffor, och oagtadt
de flere af Regeringen sä i Larl den g:des som
Oustack Xäolpbs och Drottning ttliristings
tid, gjorde anmaningar och tagne författningar
om deste orters befolkande, blefwo de i det närmaste
i samma obebodde tilständ, tils omtänksamma
och driftiga medborgare, särdeles uppä
tvär Store och Kloke Rikshushällare Konung
Larl den l-ittes ofta gjorde anmaningar om
deste Skogars nyttiga anwändande, erhöllo Regeringens
tillätelse, at emot en wist af Regeringen
utsatt afgift, fä begagna desta Skogar,
hwaraf Kongl. Maj t och Kronan dittills icke
dragit nägon fördel, med försäkran för innehafwaren
at sä länge han fullgjorde sine skyldigheter
och erlade de utsatte Skogs-ören, för hwil.
993 Den 1Z Augusti.
ka han i alla tider skulle answara, om ock Skogen
derä afbrukades och förstördes, ffulle veste
Skogar orubbade förblifwa wid de werk, hwartil
de b!iswit anstagne; i stöd af deste Regeringens
bögudeliga löften och försäkringar, blefwo
flere större och mindre werk i Skogar ne anlagde
och såmedelst blefwo äfwen uti deste förut
otilgängeiige ödemarker upptagne fruktbara fält
ocy hestnnan, deraf Kongl. Maj t och Kronan,
sä wal som af de anlagde werken dragit en
gansta betydlig ärlig inkomst. Jag will icke benvara
Herr Grefwen och Landtmarstalken samt
Högloft Ridderstapet och Adeln med uprepande
af de mängfaldiga, sä under enwäldstiden som
frihets regeringen härom utkomne författningar,
hwilka alla bibehälla innehaswarne af dylike
skogar wid en ostörd nyttjande rätt deraf, och
hwilka författningar sätta innehaswarne deraf
i lika, om icke säkrare besittning, än en äbo pä
ett Kronohemman. Wid .im,n ärs Riksdag,
hwars Ständer sä nitiskt ifrade för Kronans
rätt och bästa, kunde deste skogar icke eller undfalla
Standernes uppmärksamhet, och ehuru den
nogaste rättwisa icke alltid ätfäljde desta Ständers
beslut, serdeles emot Bruksrörelsen, trodde
de sig likwäl icke kunna annorlunda derom förordna,
än at wederbörande Ämbetsmän fingo
befallning efterse, buruwida de stogsören, som
för desta stegar erlades, swarade emot skogarnes
widd, och til följe hwaraf deste stegar derefter
undergingo nye resningar och uträkningar, som
skogv sä ut, at afgiften för nägre blef ökt för
andre äter befanns den redan wara högre än
som swarade emot den innebafwande skogen,
men hwilkas ägare utan afseende derä förklarade
sig nöjde at utgöra de fordna stogsören o
-
Den 15 Augustt- 999
förändrade. Uti den ivid il 00 ärs Riksdag utgifne
Förordning om Förmögenhets afgiten äf.
wensom uti samma ärs Bewittnings-Förordning
äro de bruk som begagna recognitionö - stogar,
i wärde ansedde lika nied de bruk, som hafwa
egne skogar. Utaf hwad jag säledes i korthet
haft den äran uplysa, behagade Herr Grefwen
och Landtmarstalken samt Högloft. Nidderstapet
och Adeln benägit finna, at deste stogar, ehuru
til sjelfwa grunden Kronans, aro de i anseende
til nyttjande rätten för städse uplätne til de werk,
hwilka de blifwit tiljiagne, och hwarifrän de ntan
kränkning af laglig ägande rätt nu mera
icke kunna skiljas, sedan innehafwarne i stöd af
erbällne försäkringar om deras orubbade bibehällande
i framtiden, upbyqdt betydeliga och kostsamma
Werk, hwilka lil fullt wärde gatt i köp
och arf, utan äro deste Skogar i innehafwarnes
händer af enab nda beskaffenhet som annan Krono-Jord,
bwilken ej blifwit til Skatte köpt, men
hwartil Aboen äger en ostridig förmons rätt;
Af denna Lagliga grund och anledning, är det,
som jag täger mig den friheten föreftä > at de
Bruksägare, som begagna til sina Bruk reeognitions
- stogar, mä fä köpa dem til Skatte, af
samma skäl, som Kronohemman fä lösas til
Skatte af Aboen, dä jag föreflär Tio ärs recognotios
afqit eller sä kallade Skogs ören mä sigrund
af nu gällande Skatte-köps Författningar blifwa
Skatte - stillingen derföre, som är fyra ärs
högre afgift, än som betaltes i Skatte-lösen för
odladKronojord; ingenmäwarasäenfaldigoch tro,
det ju odlad Jord är bättre och mera lönande än
Skog, den mä wara borudan som hälst och nyttjas
pä hwad sätt man bäst will och kan. Den manliga
recognitions-afgiften med den enligt 1^. ärs
Förordning deraf utgäende Bewillning, blefwo
—  den
1000 Den 15 Augusti.
den statt som derföre ärligen til Kongl. Maj k
och Kronan borde utgöras. Ofwertygad om Stän.
vernäs rättwisa och billighet, är jag försäkrad
at aldrig nägot steg kan tagäs, som pä minsta
sätt störcr medborgares ostridiga och äfwen nu
i Grundagen stadgade ägande rätt; det är säledes
icke blott i afsigt at winna en fastare rätt
til desie skogar, utan ock för at härmedelst förskaffa
staten en betydlig penningetilgäng, som
torde kunna tjena til någon hjelp ivid förestående
utgifter, som jag detta förestår, och wägar
derjemte försäkra, at i mera gynnande tider
för Bergsrörelsen, desie skogars innehafware
skulle med nöje, utan afseende pä egen förlust,
erbudit en större Skattelösen, dä de haft
den tilfredsstättelsen at dermed tjena ct utblottad!
Fosterland; men deras egen belägenhet gör
öfwen i sakernas närvarande ställning detta anbud
för dem tungt och tryckande. Detta mit
ödmjuka anförande torde enligt min i början
deraf gjorde begäran, fä remitteras til Statsutskottet,
hwarom jag anhäller at Herr Grefwe»
och Landtmarskalken behagade göra proposition.
Begärdes pä bordet.
Herr klorZeristolpe, ^n-lei'8, föreslog,
at oaktadt frägan om Jnstruction för JustitiäOmbudsmannen
komme at hwila, Statsutskottet
likwäl emedlertid mätte sysselsätta sig med
förestäende af lönen och tractamenten för Justitiä
- Ombudsmannen och desi expedition, samt
resepenningarne för den förstnämdr.
Ester nägon korrt öfwerläggning, hwarunder
ä ena sidan erinrades, at det ännu ej more
-
Den iZ Augusti. ioor.
re afgjordt, huru talrik Justitie- Ombudsmannens
expedition skulle blifwa, och a den anora
anmärktes, at frägan om hwarje persons arfwode
more oberoende af antalet, beslut Ridderffapet
och Adeln, pä Herr Landtmarffalkens proposition,
at StatsUtffottet tils widaw mätte
föreflä lönen och resepenmngarne för JustttieOmbudsmannen
sjelf.
Upropades och afsändes, under anförande
af Friherre Legerström, 'I trure, den Deputation
til de andra Ständen, som förut blifwit
besluten, och hwilken, jemte sit förra updrag,
äfwen skutte underrätta de öfrige respective Gränden,
om Ridderskapets och Adelns bej-ut rörande
RiksdagsOrdningens och Jnstructionens företagande,
samt updragande ät Statsutskottet
at föreflä Lön och Resepenningar ät JustitieOmbudsmannen.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit hos BondeStändet
den 8 Augusti 1809.
S. D. Efter föregängen granskning af Statsutskottets
meddelte ProtocollsUktdrag af den 29
sistl Julii, angäende ätskillige wid öfwerseende
af Statswerkets tillständ anmärkte och hemstälte
omständigheter, beflöt BondeStändet at förena
sig med hwad Wällofl. BorgareStändetFttrat,
angäende infordrande af
betsmäns förflag til en Financeplan, sä at Ständet
ansäg det tilhöra Statsutskottet at i anseAndrg
Bandtt t7l:o 126,127. ende
ic02 Den i5 Augusts.
ende til Statswerkets erforderliga behof utse nödiga
och möjelige tilgängar, hwarwid det i Bonde-Ständels
tanka icke lunde betagns Stats ULstottet,
at antingen sjelft, eller efter föregängen
anmälan hos Kongl. Maj t och genom Desi höga
ätgärd infordra sädane uplysningar, som kunna
nödige anses, äfwensom BondeStändet i öfrigt
uti Wällost BorgareStändets beslut til al.
la^delar instämt, hwarwid Bonde-Ständet likwäl
förenade den önskan, at de fordringar Allmogen
Hos Kongl. Majit och Kronan erhällit för gjerde
leweranser, mätte sä fort omständigheterna
medgiswa, med reda penningar betalas, hwarom
de öfrige Respective Ständen, äfwensom CtatsUtstvttet,
stulle genom detta Protocolls-Utdrag
vnderrattas. Ut supra.
Lx krotocollv,
lL. Irägäräli.
Uplästes et Memorial af Herr kckäilnsllöiä,
Lenjamin M3ZNU8, sä lydande:
Det stora understöd Riksens Ständer ordonnerat,
och dest Vanche kunnat lemna Staten,
til dest nu högst nödwändiga behof, har för Riket
i nu warände omständigheter warit mycket
förmänligt, emedan om detta län skett utrikes,
hade interestet ej kunnat bli mindre än 4 L 5
procent, som gjort en gansta betydelig Summa,
hwilken nu blir qwar i wärl Land. Uti mit
förut ingifne Memorial i detta ämne, tog jag
mig friheten ödmjukast proponera: om icke Banquen
skulle kunna efterge interestet för de gjorde
Länen; dä derigenom ej blef nägon förlust för
dest egen Fond. Ändamälet war at det nägot
stulle lätta den förestäende srvära Bewillningen;
eller
Den i5 Augusti. rooZ
eller om veste Län cj kunde ske utan Interesse,
det ätminstone mäste bli vet minsta möjliga. Bancockttskottet
har nu uti dest ingifne Betänkande
föreslagit 6 Procent afbetalning om äret til Banqueil,
pä det sätt, at 4 Procent afgär pä Capitalet,
och 2 Procent til Jnteresset. Om Länet
nu inalles skulle blifwa 6 million-er, och förenämde
betalning continuera hwart är, blir hela skulden
betalt pä 25 är, och Jnteresset, som under
den tiden tilfaller Banquen, 1 million 56o,ooo
R:dr Härwid wägar jag ödmjukast underställa,
om icke betalningen med 6 Procent oförändrat
ärligen kunde fte pä det sätt, at 6 Procent
afgär pä Capitalet, och i Procent til Jnteresset,
dä fulla betalningen är gjord pä 20 är, och Interesse
för Banquen blir 6Zo,ooo R:dr; en winst,
som jag hoppas är tilräcklig, men gör den skilnad,
at skulden blir betald 5 är förr, följaktligen
indragningen starkare af den utelöpande
Sedelstocken, och at differencen emellan Intressena
gör 9Zo,ooo R:dr, hwilka dä tilfalla Bewillningen.
Jag hemställer detta Herr Grefwe»
och Landtmarskalken och Högloft. Ridderskapet
och Adelns pröfning och godtfinnande, samt anhäller
ödmjukast at detta Memorial mätte bli
communteradt med de öfrige Respective Ständen.
Stockholm den Julii 1809.
L. lVlLlmskMä.
Remitterades til BancoUtffottet.
Företogs ä nyo Statsutskottets den 8 Augusti
upläste och pä bordet lagda Protocolls Utdrag
af den 7 dennes, rörande redorvisningen
för allmänna medlen.
Under
1vo4 Den i5 Augusts.
Under upläsningen häraf äterkorn Nidderstapet
och Adelns deputation, under anförande
af Friherre 0eäer8tröm, sorn .qjorde redo för
Hn bestickning, och tilkännagaf at Preste och Borgare-Ständen
lofwat företaga de dem af RidDerstapet
och Adeln meddelade beslut, och deröfwer
sit yttrande lemna, men at BondeStändet
icke i dag warit til plenum sammankalladt: hwarefter
fortfors til flut med läsningen af StatsUtstottets
Protocolls-Utdrag.
Herr käblmsn, Otto kreäric, upläste til
Protocollet följande:
Sedan StatsUtstottet afgifwit en berättelse
som gifwer nägon anledning at kunna inse
Financernes inwecklade förhällande, samt sit Betänkande
öfwer redogörelsen, i anledning af det
Protocolls-Utdrag här den is förra manad beslöts
at Stats-Utstottet meddela; torde mig tillatas
häröfwer i ödmjukhet fä yttra min enskildta
mening: at da Protocolls Utdraget endast innehöll
en önskan at fä del af, om til beifrande
af den noggrannaste redovisning för allmänna
Medlens förwaltning under sednaste Sweriges
vlyckeliga period, Stats-Utstottet trodde sig behöfwa
förstärkning af Ledamöter; sä har ocksä
Stats Utstöttets utlåtande i den delen endast sträkt
sig sä wida som Protocolls Utdraget gifwit anledning
til> Men dä ytterligare i Plenum den 3
j denne mänad blifwit beflutadt, at ti! Statsutskottets
hörande öfwer mitt den Iulii härstädes
uplästa ödmjuka Memorial, innefattande
et project, huru jag anser möfligt erbälla den äffade
redowisningen, stulle i hela sin widd til
bemälte Utstött remitteras; sä förmodar och hoppas
-
Den i5 Augusti. 100Z
pas jag at det redan eller Åtminstone med första
anländer til utsatt ort; och torde i anledning deraf
Riksens Ständer snart kunna förwänta af
Stats-Utskottet et mera bestämdt yttrande, om
det är möjligt eller blifwer omöjligt at fä den noggranna
redowisning, til hwars erhällande jag wägat
föreflä sättet, samt Stats-Utskottets pä grundelig
kännedom om werkeliga förhällandet bygde
meningar öfwer de förändringar eller tillägg i
mitt upgifna project som torde blifwa nödwändiga
til ändamälets säkra winnande.
At Stats - Utskottet fär et fördubbladt beswär,
dä de nödgas 2-ne gänger yttra sig i samma
ämne, fär jag ödmjukast erinra, icke är mitt
fel; ty samma dag, eller den i5 Julii, dä jag
här upläste projectet, anhöll jag äfwen at det
til behörigt Utskott skulle remitteras, och enligt
hwad jag kunde begripa togs äfwen derä beslut.
Nt inse orsaken hwarföre sadant, detta alt oagtadt
icke kunde ske, lämnar, jag til hwars och
ens egen forskningsgäfwa. För öfrigt har jag
för mycket förtroende til de Herrar och Män som
nu utgöra Rikets Ständers Stats - Utskott, för
at ens kunna föreställa mig at de skulle misitycka,
at också jag söker at gagna och efter hwad
min kännedom medgifwer, will arbeta för et olyckligt
Fäderneslands räddning. Om jag derwid,
dä jag endast följer ämnet, ej ser de hinder,
som äro eller blifwa ställde i wägen för upfyllandet
af et godt ändamäl, och hwarwid jag
wisierligen icke heller önskar nägra olagliga medel,
sä torde det benägit förlätas mig dä jag upricktigt
bekänner at jag är närsynt. Men blifwe
det för desi räkning om oagtadt djupare kännedom
och högre wärkningsförmäga nägon skulle
finnas som kan hafwa kraftigare driffjädrar til
10O6 Den 18 Augusti.
fit'förhällande, än Statens frälsning och den
allmänna wälfärden. Och om någon med fullkomlig
öfvertygelse om det werkligen nyttiga,
kan wara i stand at af ensidiga afsigter söka detsamma
uppehålla eller til och med aldeles förhindra.
Mä dä kommande äldrar, för hwars
rätta kännedom tidens glömsta swärligen stall
kunna dölja förhällandet; mä, säger jag, kommande
flägters ifriga förakt öfwerhölja dens stoft,
som ät egen afföda kunngt wela lemna et namn,
owärdigt at i tideböekerna förwaras!
Herr käklman tilläde muntligen den anhällan,
<rt detta hans Dictamen mätte til Stats-UtstotteL
fä remitteras, och at afgörandet af nyst upläste
Protocolls Utdrag emedlertid mätte hwila.
Friherre ktjljencrant?:, fohan VVilkelin,
utbad sig af Herr käklman fä weta, öfwer hwitken
del af ämnet StatsUtstottet sig icke yttrat.
Herr käk linan yttrade sig, at Statsutskottet
ej hade kunnat yttra sig fullständigt, emedan
det, dä detta Protocolls-Utdrag utfärdades,
icke ännu hade erhällit del af alt hwad det
ffulle beswara.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
xroponerade at Stats Utstottets Betänkande finge
återremitteras, tillika med Herr käklmans
rnr uplästa Dictamen.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Riksens
Högloft. Ständers StatS-Utstott den 14
Augusti 1809.
S. D, Sedan Riksens Högloft. Ständer,
i anledning af Stats Utstottets hemställan, för
kla
-
Den iZ Augusti. im?
klarat deras fasta och oföränderliga föresats at
ät Statens Fordringsägare försäkra upfyllandet
af Statens förbindelser, sä bar Utskottet ansett
Det icke allenast instämma med Riksens Högloft.
Ständers afsigt, utan ock tilhöra Stats Utjkotlets
ätgärd at förestä, buru detta Riksens Högloft.
Ständers beftut mätte med möjligaste skyndsamhet
warda til werkställigbet befordradt, pä det
Den owisshet, hwaruti Fordringsägarne sig nu
besinna, om tiden och sättet nar och huru de
stola för deras fordringar blifwa förnöjde, icke
mätte werka ett för den allmänna Creduens uprätthällande
skadligt misstroende, samt en allmän
kl'gun öfwer bristande betalning och deraf fö*
de fleste förorsakad! känbart lidande mätte kunna
föreksmmas.
En allmän Finaneeplans upgörande til Lteruprättande
af Rikets genom det olyckliga kriget
förfallna Stats- och Penningewerk, fordrar
annu bäde tid och grannlaga öfwerläggninqar;
och om de Fordringsägarne meddelande StatsContoirets
bewis dessförinnan icke skulle blifwa
honorerade och fäsom Statens fordringar erkände,
skulle det af Stats-Utskottet med dess i detta
ämne gjorde hemställan äsyftade ändamäl förfelas,
Riksens Högloft. Ständers derpä yttrade
benägenhet för Statens Fordringsägares förnöjande
ännu en längre tid blifwa utan werkan,
och hwarken det enskilta lidandet eller det allmännas
wäntan tilfredsställas.
I den belägenhet Statsverket stq för närwarande
befinner och som nu mera för Allmänheten
icke är nägon hemlighet, lärer icke nägon
Fordringsägares förhoppning wara stäld pä en
promt contant betalning; men när en af Riksens
-
loos Den 15 Augustt.
fens Högloft. Ständer högtidligen autoriserad
försäkran om Capitalets äterfäende efter bestämd
tid samt räntans åtnjutande under tiden, lemnäs
hwarje Fordringsägare, som äger en wederbörligen
godkänd och fastställd fordran, stall
säkerligen misstroendet uphöra, klaqomälen försvinna,
samt den allmänna benägenhet til bidragande
af Statens uprättdättande, bwilken
altid utgjort ett af hufwuddragen i Swensta National-caracteren,
ytterligare befästas.
Stats-Utstottet, som med den nogaste grannlagenhet
öfwerlagt detta wigtiga ämne, får nu
altsä til Riksens Högloft. Ständer föreftä, attil
winnande af en nödig och saker controll wid
wcrlställigheten, härwid mätte pä följande satt
förhällas, nemligen: At sedan hwarje Lefweranteurs
fordran blifwit wederbörligen utredd, godkänd
och til betalning fastställd, och han deröfwer
erhållit det Werks betyg, som med honom
conlraherat, hwilket betyg bör innehälla hela fordringens
belopp til R dr, ss. och r'st., sä bör han
dermed wända sig til StatsContoiret, som för
beloppet af dess fordran med derä löpande ränta
dä meddelar honom en inwisning eller Assignation
pä Riksens Högloft. Ständers RiksjgäldsContoir,
hwilket äter derä meddelar Accept
eller försäkran om betalning pä den tid och med
Le wilkor, som af Riksens Ständer fastställde
äro> Dessa af StatsContoiret utfärdade inwisriingar
med RiksgäldsContoirets Accept, böra
ordentligen bokföras til sina nummer, data, summor
och innehafware, sä uti StatsContoiret som
RiksgäldsContoiret, samt de Betyg, hwarpä de
sig arunda, uti StatsContoiret förwaras til verification
för de utfärdade inwisningarne.
Stats
-
Den 15 Augusti. IO09
Stats-Utskottet bälle före, att en sädan
gemensam ätgard af Stats-Conloiret och Riksgälds-Contoiret
stall mera bidraga at stärka
allmänna Crediten och förtroendet till Statens
löften och förbindelser, än om denna ätgärd updrogs
antingen ät Krigs-Förwaltningen eller
Krigs-Commissariaterne, til hwilkas förbindelsers
och försäkringars uppfyllande, efter innehället,
förra tiders erfarenhet ännu ibland Allmänheten
torde bibehällit nägon farhäga och
misstroende.
Hwad angär pä huru läng tid dessa inwisningar
böra ställas, hwad Ränta derföre
borde förestrifwas samt huru stor summa, hwarä
bwarje sädan inwisning bör utfärdas; sä är
Stats-Utstottets tanka at de böra ställas pä
6 är med 5 procents ärlig ränta och at efter
6 ärs förlopp en tiondedel af det Capital
hwarä inwisningar blifwit utfärdade, wid
bwarje ärs början utlottas för at inom det
löpande ärets stut til Capital och Ränta inlösas,
börandes de för öfrigt icke utfärdas pä högre
Summor än Femtio Riksdaler stycket, och
icke eller meddelas andre personer än sädane
Leweranteurer som til och med sistledne Julik
mänads utgäng för til kriget gjorde lewerantser
hos Kongl. Maj:t och Kronan äga fordringar,
och hwilka fordringar pä ofwananförde
sätt blifwit ^vederbörligen godkände och til betalning
faststälde. I afseende pä ifrän hwad
lid räntan ä desse inwisningar beräknas bör,
1010 Den 15 Augusti.
sä anser Stats-Utstottet för defl del, at s§-  dant bör ste ifrän dcn dag, dä betalningen efter
contract eller öfverenskommelse bordt följa.
Dernäst har hos Stats-Ukstottet uppstätt
ett icke ringa bekymmer, hwilka ntwägar wore
at widtaga til erhällande af nödige medel för
at under det äterstäende loppet af detta är kunna
bestrida de utgifter som äro oundwiklige och
hwartil icke nägon tilgäng hwarken hos Statseller
Riksgälds-werken gifwes. Deste utgifter
bcstä uti Amvrtitzements-fond till NiksgäldsContoiret,
innestäende aflöning för Armeerne
och besättningarne pä Flottorne, ersättning för
uti Landt Ränterierne af Armeerne och KrigsCommistariaterne
uttagne och andre Werk och
personer tilhörande medel samt 515,703 R dr
som af Stats-Contoirets medel i Landt-Ränlerierne
blifwit pä enahanda sätt medtagne
och hwarföre Stats-Contoiret genast mäste erhälla
ersättning, sä framt Stats-Contoiret stall
under dcn ätcrstäende delen af äret kunna bestrida
de efter Stat ntgäende aflöningar til
Militaire och Civile Stater samt andre lika
oumgängelige utgifter. Alla detza utgifter har
Stats-Utstottet icke kunnat stattå ringare än
nära Fyra millioner R:dr.
I denna bekymmersamma belägenhet har
Stats-Utstottet framför allt fästat upmärksamhet
derä, at sädane utwägar mätte sä midt
möjligt är, undwikas, som kunna hafwa et
fkadeligt inflytande pä Crediten och den all,
männa
Den 15 Augusti. Iyl.1
wänna Opinionen; Och ibland detza har med
ffäl räknats utgifwande af et nytt credit Sedelmynt.
Stats-Utskottet erinrar sig ännu de
oredor i Rikets pcnninge-werk, de bäde allmänna
och enffildta förluster och olägenheter som
Riksgälds-Sedlarne under deras gängbarhet tilfiyndat
Handel och Näringar samt Landet i
allmänhet, och hwilka wida öfwerwäga de fördelar,
som en och annan Individ» kunnat af
tilfällige händelser beredt sig genom de täta förändringar
deras wärde i allmänna rörelsen war
underkastadt. At tilskapa et nytt Credit-Sedelwynt
wore utan twifwel lättaste utwägen at
afhjelpa och fylla behofwen för ögonblicket, men
följdcrne deraf hwila ofta tungt öfwer bäde
samtid ock kommande siägter.
Wid betraktande häraf och med rädfräganLe
af Let sätt, hwaraf flere andre Nationer sig
betjent i en sädan belägenhet, dä Statens tilgängar
warit otilräckelige, at fylla dest brister
och behof, har Stats-Utskottet häldre trott sig
böra föresiä Inrikes Läns uptagande. Efter et
lyckligt och stadgadt Regerings - sätt, der bäde
allmän och enskildt fri - och säkerhet är genom
Negerings-Lagarne sä wäl förwarad, twiflar icke
Stats-Utskottet, at ju Patriotismen och den
sanna medborgeliga andan skall täfla at hwar
i sin mohn bidraga til Fäderslandets uprätthällande,
dä tilfälle bertil övnas pä sädane
wilker at det enskilta Jntereflet kan med det
allmänna förenas.
Statk
1012 Den i5 Augustt.
Stats-Utskottet har i detta afseende trott
sig böra til Riksens Högloft. Ständer wördsammeligen
hemställa följande, nemligen:
i:o AL län mätte uptagas pä Riksgälds.
Contoirets Obligationer, under Riksens Högloft.
Ständers högtideliga garantie.
Detze Obligationer ssulle icke utgifwas pä
högre Summa än Femtio Rd. stycket, ställas
pä Sep är med fem procents ärlig Ränta samt
^:del af den Summa som pä detta sätt warder
trplänt, efter Sep ärs förlopp, wid hwarje ärs
början utlottas, för at inom det löpande ärets
siut til bäde Ränta ecb Capital inlösas; och
borde desie Obligationer jamwäl wara befriade
frän all Bewillning och Contribution bäde nu
och framdeles.
2:0 At för dem äter, som pä besia wilkor,
och uppä sädana Obligationer icke skulle finna
sig uti at biträda Staten nied Län, den utwäg
mätte öpnas, at, i likhet med hwad som sker i
England wid Läns uptagande, genom bokförda
Län eller sä kallade permanenta annuiteter insätta
den Summa han will försträcka Staten.
Beskaffenheten af desse Län i England är, at
Läne-Capitalet Bokföres til et bewis för Borgenären,
hwilken sjelf uti Lane-Boken inffrifwer
sit namn och Läne- Summan samt at han
godkänner de af Parlamentet til säkerhet för
ärliga Räntan, faststäldte Tapor; nägon StatsObligation
härä utfärdas eller meddelas icke.
Län
-
Den 1Z Augusti. 1013
Längifwaren eller hans rätts Innehafware kan
aldrig upsäga eller äterfordra Länet, men Regeringen
kan, om den kommer i tilfälle och finner
Statens förmon deraf, upsäga Länet til äterbetalning
och sämedelst äterwinna Dispositionen
af den hppotiserade Taxan. Längifwaren
har dock den rättighet at han kan transferera
eller öfwerläta til en eller flere antingen hela
sin rätt eller ock nägon del deraf, som dä pä
samma sätt Bokföres; men Regeringen kan aldrig,
förrän Capitalet är äterbetalt, rubba den
pantförffrifne Taxan utan at en annan fullgiltig
Hypotheque sättas i stället til Längifwarens
säkerhet, som dä bör densamma pä manligt sätt
ärkänna och godkänna.
Om nu pä enahanda sätt härstädes ffulle
uptagas Län och Kongl. Maj t och Riksens
Ständer dertil anfloge en bestämd och orubbelig
underpant af nägon witz Statens Fond eller
inkomst och det i öfrigt ffedde med samma
wilker som i England, at den pä annor ägare
transfcrera och öfwerläta; Sä förmodar StatsUtffottet
at Längifware icke ffulle saknas, hälst
om derwid fästades af Konung och Ständer den
högtideliga försäkran at den utfäste Räntan aldrig
ffulle nedsättas eller derä nägon Bewillning
eller Beskattning nu eller framdeles älägSas.
En sädan funderad National - ffuld har
framför all annan-publique penninge Negociation
den förmän, at det allmänna penninge-merker
-
1oi4 Den 15 Augusts.
ket dymedelst aldeles icke rubbas, hälst intet
skags nya Sedlar eller waru-rcpresentanter derigenom
tilffapas med derät följande waru-stegring,
icke eller kommer et Krigsgärds Capital
at de Skattdragande affordras, utan kommer
blott bördan at kännas i morr af den erforderliga
Räntan. Längifwarne erhälla den största säkerhet
förutan allt beswär och kan en sadan
funderad annuitet beqwämligast i arf lemnäs
at sadane efterkommande som mindre stg sjelfwa
räda kunna. Nägon stagnation i penninge-rörelscn
är icke eller af detta Län - Systems
at befara, emedan penningarne oförtöfwadt äter
bland meningheten utspridas. Genom en god
Rikshushällning och en klokt inrättad Amortitzements
- eller sä kallade Sinking-Fond kan
en sädan Riksskuld efter hand nedsättas och
amorteras.
I anledning af allt detta fär Stats-Utskottet
til Riksens Högloft. Ständers egit bepröswande
hemställa och föreflä följande: AL
den som pä sädane wilkor will biträda Staten
med Län bör uti Riksens Ständers Vängne
för Riksgälds-Contoirets räkning insätta
Läne-Capitalet, Banco-Attesten upwises och aflemnas
i Kongl. Stats-Contoiret och sä wäl
der som r Riksgälds - Contoiret bokföres hans
fordran af honom sjelf eller desi laga ombud
med egen handteckning. Nägon Obligation pä
den längifne Summan utfärdas icke, utan
meddelas tzängifwaren til bewis öfwep hans fordran
-
Den 15 Augusts. 1015
dratt en Qvittence-bok, deruti hans namn och
Lane Summa äro uptagne, och hwaruti den ärliga
Räntan sedermera bör wid utbetalningen
af wederbörande antecknas, til hwilken anda den
ock altid wid Nänte-uttagningen bör medhaswas.
Til deste Län böra aldrig fordrmgar för försträckte
waror eller lewerantser fä emottagas eller
anwändas, utan endast reda penningar. Wilkoren
härwid böra blifwa, at Länet aldrig kan
af Längifwaren eller hans rätts innehafware
uppsägas eller äterfvrdraö, men wal af honom
til andre, en eller flere, antingen hel och hällen
eller ock i smärre poster, dock icke under
ioo:de och jemna 5o-tal R dr, transfereras eller
öfwerlätas, allenast sädant sker ä behörigt ställe,
der Länet är bokfördt; Kronan likwäl den
rätt förbehällen, at, om hon fä för godt finner,
upsäga Länet til Återbetalning, hwilketdck
bör ffe 6 mänader förut. Til Längifwarens
Hypotheque eller säkerhet för Räntans utbekommande,
bör en wist Ränta af Kronans Intrader
pantförskrifwas, hwilken aldrig fär pä annat
ställe hypothiceras eller til andre ändamäl
pantförskrifwas, innan Capitalet är Länqifwar- .
ne äterbetalt, eller ock ett annat fullgiltigt hypothegue
warder satt istället, til Längifwarens
säkerhet. Börandes Längifwaren wid Räntans
uttagande sjelf eller dest Laga ombud med egen
handteckning uti Läne-boken erkänna och godkänna
det nya Hppothe-iuet.
För at göra detta Läns spsteme sä mycket
antagligare öch beqwämligare, bör af Konung
och Ständer högtidligen försäkras at detta Län
aldrig stall wara nägon Bewillning eller Beskattning
nu eller framdeles underkastadt, eller
den
ioi6 Den iZ Augusti.
den utlofwade Räntan nedsättas under hwad utfäst
blifwit, sä länge Capitalet af Staten utan
upsägning gagnas. Dä Längifwarne här ej äga
rättighet at äterfordra stt Capital, spnes en
nägot högre än wänlig Ränta böra fastställas,
och den tror Stats-Utffottet böra bestämmas til
Sju Procent. Denna Ränta spnes wäl nägot
Dryg; men Stats-Utffottet har erinrat sig at
Riksens Ständer wid et för mer än 60 är sedan
uptagit Län utfäst 12 Procents Ränta.
Desie s:ne föreflagne sätt til penningars anffaffande
anser Stats Utskottet dock icke böra begagnas
widare eller längre än under nu warande
Riksdag, och at en ultima t termin af en mänad
efter kungörelsens utfärdande härom bör
utsättas, inom bwilken Länet bör wara tecknadt,
och hwarefter nägot widare Län pä de§e wilkor
icke emottages.
Den Kronans Ränta, som til Längifwarnes
säkerhet bärföre bör hypothiseras och uti
Läne-boken inffrifwas, föreflär Stats-Utffottet
mä blifwa Husbehofs-Bränwinsbrännings-Afgiften,
som til fullo swarar emot Räntan ä det
lil uptagande Läne-Capitalet.
Om Riksens Högloff. Ständer täckas bifalla
hwad af Statsutskottet härutinnan nu biifwit
föreflagit; sä lära Riksens Ständer sjelswa
inse nödwändigheten deraf, at til ändamälets desto
ffpndesammare winnande, underdänig arnnälan
härom ju förr ju häldre torde hos Kongl.
Maj t böra göras til en snar werkställighets befrämjande
; Hwilket alt Riksens Högloft. Ständer
wördsammeligen underställes; Och önskar
Stats-Utffottet, at, ifall förslaget gillas, fä
Den IS Augnst?. lOl?
den äran framdeles upgifwa de omständigheter,
som, i anseende til tltförandet, äterstä at bestämma.
Ar och dag Ut supra.
Pä Befallning,
dt. krö cletius.
Begärdes pä Bordet.
Friherre ^xel, begärde at detta
Protocolls-Utdrag mätte tryckas.
Ätffillige instämde häruti.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
yttrade sig, at han i anseende til ämnets wigt
hade önskät, at detta Protocolls-Utdrag snart
mätte kunna företagas; men hemställde likwäl
frägan om tryckningen til Ridderffapet och Adelns
bifall.
Ropades Ia.
Hans EMence Herr Grefwe kuut K instämde
äfwen i frägan om tryckningen; men
önskade at den mätte ffyndsamt kunna för sig
gä, pä det saken mätte snart kunna företagas
och afgöras, hwartil orsakerna nogsamt stöde
af sjelfum ProtocoM Utdraget at inhemta.
Herr Landtmarskalken anmälte, at Friherre
t-^llenkrook tilkännagifwit förhinder at
längre kunna wara Ledamot i Allmänna Beswärsoch
Oeconomie Utskottet, samt Grefwe Strömfelt,
RLN5 kreäric, i Expeditions- och Lagutskotten.
Grefwe De Ig, 6g,r6ie, sLcob, tilkännagaf,
säsom Ordförande för Bewillnings-Utskottet,
at Grefwe ttmnilton, ^xel, Fullmägtig
Ändra Bandet. 128/129. för
1013 Den 15 Augusti.
för Friherre inikk-n^ren, äfwen mätte för en
angelägen resa lemna sit rum i berörde Utskott.
Herrar Electorerne anmodades at de Medes
ledige blifne rummen genom lipa wal upfylla.
Ridderssapet och Adeln ätssildes kl. z i.
In lläem ?rotocolli,
6. Lilver8to!xe.
Fredagen den 18 Augusti.
klennm klockan Z ii förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, bältet i Höglost.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
15 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs Riksens Höglost. Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie Utskotts
Protocolls Utdrag af den io sistl. Julii, rörande
de af Herrar bäckson och binberg ingifna
Memorialer, innehällande anmärkningar wid förrvaltningen
af Allmänna Brandförsäkrings Cassan;
och dä Ridderffapet och Adeln fann detta
mäl röra allenast en enskild Association, ansägs.
sä wäl af denna grund som i enlighet med de
skäl Utskottet anfört, Ridderffapet och Adeln sig
dermed ej kunna taga nägon befattning; och
ffulle om detta beslut genom Protocolls Utdrag
de öfrige Respective Ständen wänligen underrättas.
Ut supra.
Ut
-
Den 18 Augusts. 1019
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
15 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtskottS
ProtocollsUtdrag af den 20M. Julii, rörande
Herr Prosten genom et lil Högwör
dige
Preste-Ständet ingifwit och til Utstottet derifrän
remitteradt Memorial , wäckla fraga, huruwida
de hemman som undergätt förmedling
böra efter deras oförmedlade hemmantal deltaga
uti allmänna wägars rödjande, i följe hwaraf
Kongl. Brefwet af den 28 Sept. 1790 borde
til sin werkan upböra; hwarwid Utskottet wäl
ej funnit skäl at tillstyrka Herr Prosten Laspar?;-  8ons anmälan, men förestagit, at skäl til rubbning
uti skedda och fastställda wägdelninaar icke
mä hemtas af förmedlade hemmans begäran,
at uti wäqrödjning erhälla lindring. Och bestöt
Högloft Ridderskapet och Adeln at til alla
delar bifalla Utskottets häröfwer afgifna tilstyrkande;
hwarom de öfrige Respective Med Ständerne
genom Utdrag af Protocollet wänligen
ssulle underrättas. .Ut supra.
Utdrag af Protocollet, hällit r Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
is Augusti 1309.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtskottS
Betänkande, rörande det genom et af Hans Exellence
Herr Friherre UiljLnci-Lnt^ til Ridderskapet
och Adeln ingifwit och til Utskottet remitte
radt
-
1020 Den 18 August?.
rädt Memorial gjorda Förslag, at et sammanhang
af alla Oeconomiffa Författningar mätte
upprättas. Utjlotteto hade i allmänhet tilstyrkt
at til allmänna bushätlningens upkomst och nytta
ur allmänna Lagen mätte skiljas och utgå alla
de Förordningar och stadgande» som af locala
omständigheter bero, och hwilka pä denna grund
endast Kongl. Mastt, efter sig företeende omständigheter,
lärer kunna föreskrifva och päbjuda,
samt at Riksens Högloft. Ständers Lagutskott
mätte anmodas, at, under pästäende Riksdag,
om werkställigheten deraf besörja. Föröfrigt
hade Utskottet i anledning af Hans Epelleme
Herr Friherre uuUenLlLntx'8 Memorial
yttrat den önskan, at alle i allmänna hushälllungsmäl
lnttils utfärdade Förordningar mätt»
blifwa sammandragne til en enda författning
öfwer hwarje särffildt ärende, och at sä snart
et nytt päöud hädanefter publiceras, detsamma
mä wara sä fullständigt, at alla aldre stadgande»
i samma ämne derigenom til intet göras,
pä det all hittils, genom de mänga, ofta stridiga,
men dock sällan bwarandra aldeles uphäfwande,
Oeconomiska Förfatningar, förorsakad
oreda, mä i framtiden förswinna; hwilken
önskan Utskottet tilstyrkt mätte af Riksens Ständer
hoy Hans Kongl. Maj:t anmälas. Efter
en noga profning af detta ämne, fann Högloft.
Ridderskapet och Adeln de af Utskottet anförda
skäl i alla afseende» sanna och wigtiga, hwarefter
Utskottets Betänkande i hela sin widd bifölls;
och skulle genom Utdrag af Protokollet de
öfrige Respective Ständen härom wänligen underrättas.
Ut supra.
Den 18 Augusti 102L
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
IS Augustt 1809.
S. D. Beflöt Ridderffapet och Adeln at
lil rädrums winnanbe för at all nödig kännedom
inhemta, hos sig ej uptaga Lil öfwerwägande
Constitutions-Utffottets förflag til Riksdags-Ordning
förr än ätta dagar efter sedan
detsamma af trycket utkommit; och at först dernäst
och sedan bestick öfwer Riksdags-Ordningen
blifwit fattadt, företaga den af samma Utskott
föreflagne Instruktion för Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman.
Jämwäl beflöt Ridderffapet och Adeln at
detta Ämbete borde besättas sä fort Jnstructionsfrägan
wore af Riksens Ständer afgjord; samt
at imedlertid ät Stats-Utffottet updraga före.
släendet af Justitie - Ombudsmannens Lön och
Resepenningar; uti hwilka Beslut de öfrige respective
Ständen skulle wänligen anmodas at
med Ridderffapet och Adeln instämma. Ut supra.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högloft.
Ridderffapet och Adeln den 15
Augusti 1809.
S. D. Företogs Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskotts under den 7 dennes, i anledning
af 2:ne til Utffottet remitterade Memorialer
af Cancellisten dliis 'VVitkelin LtrLtc:,
och Ryttmästaren och Riddaren Grefwe
krölicb, afgifne Betänkande angäende de Jn
delte
-
1022 Den 18 Äugustk
de8e Regementernes Monderings-persedlar, samt
den af Grefwe kröllcli särffildt föreflagne förändring
af Wästgötha Dragons-Regemente til
Infanteri: Ochsomderwid bufwudsakeligen den
anmärkning gjordes, at Utskottet ansett den föreflagne
förändringen af et Indelt Regemente
böra hänföras under titeln af commando-mäl,
ehuru 80 §. af Regeringsformen uptager förändringar
i Indelnings-Werkst bland de mäl
som til Konungens och Ständernas gemensamma
afgörande höra; och Ridderffapet och Adeln
i unledning häraf ansäg Utskottet böra med
utlätande öfwer berörde förändring med Wästgötha
Dragone-Regemente til Riksens Ständer
inkomma; samt detzutom af en Ridderffapet och ^
Adelns Ledamot anmärkningar denna förändring
omedelbart rörande blifwit gjorde och änteligen
med anledning af Utffotiets gjorda hemställan,
den fräga af en annan Ledamot blifwit wäckt,
om icke hos Kongl. Maflt den uttryckeliga underdåniga
anhällan göras kunde, at hädanefter
allt bruk af Guld och Silfwer pä Uniformer
kunde förswinna; Altsä fann Ridderffapet och
Adeln berörde Allmänna Beswärs-^och Oeconomi
- Utskottets Betänkande böra til samma
Utskott, til förnyadt öfwerwägande, äterförwisas.
Ut supra.
Uppä gjord hemställan af Herr Grefwen
och Landt marskalk en remitterades til
Stats-Utffottet Herr k^^i^ensliöläs, Larl
arlc, dm 15 dennes pä bordet lagda Memorial,
Den 18 Augusti.
1023
rial, rörande Recognitions ffogarnes anwändande
och billi 'beten af deras nu '.varande innehafwarcs
bibehällande wid deras nyttjande rätt.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets i sista
Plenum uplästa och pä bordet lagda ProtocollsUtdrag
af den 14 Augusti rörande sättet til
Lewerant.urernas förnöjande samt uptagande
af Inrikes Län.
Efter upläsande häraf yttrade sig
Friherre Uilj?ncrLnt2, sökan'lVilbelm,
at dä Besiutct at det nu uplästa Betänkandet
skulle tryckas widtogs, hade utan twifwel meningen
warit, at detsamma skulle innan afgörandet
hinna allmänt spridas och fattas. Nu
hade likwäl händt, at detta Betänkande ej tidigare
af trycket utkommit, än at allenast nägre
nyst fätt läsa det, och at det ännu helt
wätt mäste emottagas. Friherre lmljoncrLntr
och flere med honom hade säledes ännu ej hunnit
fä stadga och städa sina tankar öfwer de
wigtiga ämen som deruti innefattas. Et upffvf
med dest afgörande utgjorde altsä hans
önskan, och wägade han derom anhälla; men
skulle Betänkandet det oagtadt anses i dag nödvändigt
böra företagas, sä utbad
zenorantr sig, at deröfwer fä yttra sig, pä sätt
honom i anseende til tidens korthet wörö möjligt.
Herr
1024 Den 13 Augusti.
Herr Landtmarsta lken tilkännagaf,
ak Stats-Utstotts Protocolls-Utdrag hade redan
r gär förmiddagen utkommit, at han dä sjelf
hade läst detsamma, och at han wäl nu uppä
ätstilligas begäran hade ärnat företaga detsamma
til afgörande, men hemstalde om icke Ridderstapet
och Adeln kanffe häldre torde wara
finnadt at med afgörandet nägot upffjuta.
Friherre »jer La, trodde at sädant
more de fiestes tanke.
Ätstillige ropade härtil Ja.
Grefwe lVl örner, ^clolpb 6öran, utlät
sig, at det wisierligen wore en stada, om ej alla
hunnit tilräckeligen fatta sina tankar öfwer
Stats-Utstottets .Protocolls-Utdrag, men dä detsamma
werkeligen i god tid förledne gärdag
ivar ifrän trycket utkommit, dä de öfrige Ständen,
hwilka alla i dag hade Plenum, förmodeligen
ärnade företaga och afgöra detsamma, och
dä sjelfwa de ämnen som deruti innefattas, äro
högst wigtige och af natur at fordra et styndesamt
afgörande, hemställde han, om icke, i
betragtande af alla detza stäl, Ridderstapet och
Adeln stulle behaga derom nu ingä i öfwerläggning.
Hans Epcellence Hr Grefwe Unutb,
conformcrade sig med Grefwe körner, och intygade
at intimationen om det tryckta Protocolls-Utdraget,
redan i gär morgons hade warit
i Dagligt Allehanda införd, sä at detsamma
-
Den 18 Augusti. 1OSZ
ma wistcrligen redan hade bordt kunna allmänt
spridas.
Grefwe volina, August, och Herr Lock,
(lorlllL vuävlA, conformcrade sig nied Friherre
Vilfsncrant2.
Herr Lrucs, ^clam, likaledes, tilläggandes,
at ju mera en sak wore af betydenhet,
desto mer behöfde man betänka sig.
Herr Qripenivalclt, ^sacop klric, och andre
instämde med Grefwe körner.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
frägade om Ridderffapet och Adeln önffade at
Stats-Utskottets Betänkande nu skulle företagas.
Ropades flere gänger Nej och Ja.
Herr Landt mar skalken hemstälde derefter
om icke detsamma mätte hwila til mändagen,
och dä til afgörande uptagas.
Ropades Ja och Nej. En och annan önffade
votering, andre äter begärde at saken mätts
i morgon företagas.
Grefwe ve la 6arclie, ^acolr. Om votering
NU skulle anställas, sä kunde ju sakens
företagande ändä ej medhinnas förr än mändagen:
säledes wore genom voteringen ingenting
wunnit: jag skulle derföre wilja föreflä
de Herrar som yrkat votering at behaga derifrän
afstä, och samtycka til Mälets äter up->
Lagande om mändag.
1026
Den 18 Augusti.
Herr Landtmarskalke n förnyade härefter
sin sist gjorda proposition, hwilken med
Ja beswarades.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs
- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr äfwerstens
och Riddarens afKongl. Maj-.tsSwärdsOrden,
kl. ö6rAkm-rn8 hos Högloft.
Riddcrffepet och Adeln ingifne och til
detta Utskott remitterade Memorial,
angäcnde Wargerningens indragning
och den stäende Armeens förminskning
til so,ooo Man.
Dä Utskottet tog under öfwerläggning
hwad i nämnde Memorial, i afseende pä Wargerningens
uplösning efter krigets stut finnes
mara föreslaget, fann Utskottet egenteliga grunden
til detta föreftäende wara hämtadt frän de
emellan Kongl. Maj.t och Kronan samt Rustoch
Rotehällarne för längre tid tilbaka uprättade
contracter; och ansäg Utskottet denna Herr
Ofwcrstens hemställan wara i afseende pä desi
grund af sädan beskaffenhet, at Utskottet trott
sig böra wördsammeligen tilstyrka bifall bertil,
sä at Wargerningen efter krigets stut borde
komma at uplösas; kmarjemte Utskottet likawördsamt
ftulle hemställa om icke Riksens Högloft.
Ständer funne för godt at hos Kongl.
Majit
Den 18 Augusts
-
1027
Majit i underdänrghet anmäla, det Kongl. Brefwet
af den 10 Januarii »790, Kongl Stadfäst.
Isen af den 11 Januarli samma är samt
Kongl. Brefwet den z Mars 1808 , som päbjuda
denna anrättning a swen ma efter krigets
stut uphäfwas, saint de i ofwanomförmalte matto
rneo Rust- och Rotehällarne flulne contracter,
enligt 80 H. i Kongl. Magit och Riksens
Ständers nyligen fasistälde Regeringsform i alla
afseenden n-ätte i behörig helgd blifwa bibe.
hällne.
Hwad äter angär det i Memorialet upgifne
project om Ärmeenö inffränkning til
zo,ooo man, har UtffottK ansett detta wara
en fräga som icke tilhörde dest pröfning. Hwilket
dock til Riksens Högloft. Ständers eget ompröfwande
wördsammeligen öfwerlemnas. Stockholm
den 7 Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns wägnar.
^oli. 6. Oxenstierna..
Pä Preste-Ständets wägnar.
L A n. 8 t a Anei iu 8
Pä det Loft. Borgare - Ståndet wägnar.
L. st 8 c ll ö n li e r r.
Pä det Hederwärda Bonde Ståndets wägnar.
L. Ericsson.
?. 7. Nrr-eel.
Begärdes pä bordet.
1O2Z Den 18 Augusts.
Uplästes följande
Utdrag af Protokollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstott d. is
Augusti 1809.
S D Som Riksens Högloft. Ständers
Stats Utstött under loppet af dest arbete haft
tilfälle inhemta, huru olika de om Statswerkets
Ulftand ibland större delen af Allmänheten
gängse begrepp äro emot werkliga förhällandet;
sä har Stats-Utstottet trott det tilhöradest förbindelse,
at meddela Allmänheten sädane upgifter
i detta ämne, som. pä en gäng wore bade
uplpsande och tranquiliserande. I detta afseende
har Stats-Utstottet genom Kongl. StatsContoirets
Camererare lätit författa och til trycket
befordra en General-Tableau öfwer Statswerkets
närwarande tilständ, i afseende pä dest
Inkomst och Utgift» Fordringar och Skulder,
och hwaraf Stats Utskottet härhos fär til Riksens
Högloft. Ständer aflemna et erforderligt
antal Eremplar, til utdelning bland de Respec'tive
Riks-Ständens Ledamöter.
Börandes Stats-Utstottet härwid tillika meddela
den uplysning, at allden Spannemäl, som
ligger sä wäl uti Utgiften som Inkomsten, är
beräknad dels efter Kronowärdie L 36 st. L1 R:dr
16 st. Tunnan, och dels efter Markegängspris
L 6 R:dr Tunnan. Är och dag som förr strifivit
siär.
Befallning,
!>l. kröäelius.
Up
-
Den 18 Augustt. 1029
UplästeS följande
Utdrag af Protocollet, hällit hos BondeStändet
den 8 Augusti 1809.
S. D. Efter upläsande af Kongl. Maj ts
nädiga Proposition den 15 sistl. Julii, huruledes
med de til Kongl. Maj:t,i Krigstider inkommande
GenerastÄuditeurs-Arender förhällas
mä, bestöt Bonde-Ständet at häröfwer inhämta
Lag Utskottets ffyndesamma utlätande; hwar--  om sä wal de öfrige Respective Ständen, som
bemälte Utstött skulle genom Protocolls-Utdrag
underrättas. Ut supra.
Lx ?rotc>co!lo,
8. L. IrllZLräki.
Utdrag af ProLocollet, hällit i BondeStändet
den 11 Augusti 1809.
S. D. Sedan Bonde-Ständet i underdämghet
lätit sig föredragas Kongl. Maj ts nädiga
Proposition den 3 i betine mänad, angäende
bestämmande af en witz underhällssumma för
Konung OuLtak /tä<?lpb, desi Gemäl och närmaste
Bröstarfwingar; sä beflöt Ständet at häröfwer
borde Stats-Utffottetö ffyndesamma yttrande
inhämtas, dit ärendet altsä remitterades,
och hwarom sä wäl Respective Med-Ständerr
som Utskottet skulle, genom Utdrag af Protokollet,
underrättas. Ut supra.
Lx kiotocollo,
L. L!.
Utz
-
10D Den 18 August!.
Utdrag af Protokollet, hällit i BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm, den 16 Augusti 1M9-
S. D Til behörige Utskott hade BorgareStärrdet
denna dag remitterat:
Til ConstiLutions Utskottet.
Herr E-fwerste KammarJunkaren m. m. Friherre
illLmi!-ori8 frän Ridderskapet och Adeln til
Allmänna BeswärS- och Oeconomie Utskottet hänwiste
och derifrän äterkoznne Memorial, angäenLe
wista Collegiers och Ämbetens indragning.
Stats-Utstotret.
1:0 Samma Herr Friherre Hamiltons Memorial.
2 0 At upgifwa forstag til Lön. och Resepenningar
för Riksens Ständers Justitie Ombudsman.
Lag-Utskottet.
i:o Ättven Herr Friherre lULmittons oftvannämde
Memorial.
2:0 I anledning af Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottets hemställan, at besörja om
werkställigheten deraf, det mätte alla stadganden
i Allmännna Oeconomiffa ämnen frän Allmänna
Lagen ffiljas och utgä.
Allmänna Beswärs- och Geronomie-Utskottet.
1:0 Herr Handelsmannen ktLcKsons Memorial',
angäende förbud emot Husvisitationer.
Den 48 Augusts. io3l
y:o Herr Handelsmannen koZbs j enahanda
ämne.
Z:o Herr Borgmästaren odelii Memorial,
rörande werkställighet af et tilförene gjordt och
antagit project tll en canals öpnande emellan
sjöarne Wenern och Wettern, sann ifrän den
sednare til Saltsjöwiken wid Söderköping.
4:o Ätskillige Riksdags Fullmägtigcs Memorialer
om äterställande af wisia enffildte och
Landtmarknader samt ätfkillige Frimarknaders
afffaffande.
5:o Flere Riksdags-Fullmägtiges Memorialer,
angäende Landt Tullarnes indragning, förbud
emot visitationer i hus och pä Landswägar
samt Gärdfari handels afflaffande. Ut supra.
Lx krotocollc»,
k- H. keterson.
Utdrag af Protocollet, hällit hos BondeStändet
den ir Augusti r 09.
S. D. Föredrogs Allmänna Beswärs-wch
Oeconomie-Utffottets den 10 dennes uti Protocolls
Utdrag afgifne utlätande öfwer twänne frän
Wälle fl Borgare Ständet til Utskottets handläggning
remitterade Memorialer, angäende deröfwer
förd klagan, at Allmänna Brandförsäkrings
inrättningen blifwit fliljd i twänne under
gemensam styrelse och förwaltning lydande, men
til inkomst och utgift ätskiljde CaHvr, den ena
för Stads- och den andra för Landt egendomar.
Wid granskning hwaraf Utskottet pä anförde
skäl förklarat sig icke kunna med denna fräga
taga nägon befattning.
1vo2 Den 18 Augustt.
Efter härom företagen öfwerläggning , fann
Bonde-Ständet sig sä mpcket häldre böra til
Utffotlets yttrande samtycka, som Ständet,wid
jämförelse af premissen til detta Utskottets Beslut,
ansäg densamma innefatta et tilstyrkt afsiag
ä det project ofwannämde Memorialer äsyfta.
Genom Protocolls-Utdrag ffulle de öf.
rige Respeetive Ständcn wördsamt och »vänligen
härom underrättas. Ut supra.
Lx ?rotoe.o!Io,
8. L. Irägärllk.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Ständet
den er Augusti 1809.
S. D. Bonde-Ständet har i dag latit
flg föredragas Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utffottets
Betänkande under den 7 dennes,
angäende nödwändigheten deraf, at de indelte
Regementernes Monderings-persedlar som
as Rote- och Rusthållare böra anskaffas, warda,
sä sällan som möjligt är, förändrade.
Wid öfwerläggning i detta ämne, med
hwad mera dermed äger gemenskap, fann Bonde-Ständet
Utskottets i hwarjehanda delar tilstyrkte
medel til förenämde ändamäls befrämjande,
wara pä et wälgrundadt sätt omfattade,
hwarföre Ständet enhälligt biföll hwad Utskottet
härutinnan föreslagit; och ffulle de öfrige
Respeetive Ständer, genom Protocolls-Utdrag
wördsamt och »vänligen härom underrättas.
Ut supra.
Lx ?rot0Lollo,
L. L. IckliZäräk,
Den 18 2lugustk. 10ZZ
Utdrag af Protocollet,,hällit hos Bonde-Ständet
d. 8 Augusti 1809.
S. D. Bonde-Ständer som i underdänighet
lätit sig föreläsas Kongl. Maj:ts nädiga
proposition den 6? sistledne Juiri angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen under
Len 26 Januarii L802, om answar för den
som afsäger sig Adelskap, eller dermed förenade
rättigheter, beflöt at häröfwer inhämta Lag-Utskottets
stpndesamma utlätande. Dit skulle säledes
högstbcrörde nådiga proposition remitteras;
hwarom underrättelse skulle genom ProtocollsUtdrag
meddelas ej mindre nämnde Utstött än
Le öfrige respective Ständen. Ut supra,
Lx ?rotocoIIo,
8. U.
Utdrag af Protocollet hället hos Bonde-Ständet
d. 8 Augusti 1809.
S. D. Till fluteligt afgörande företogs
Oeconomie-Utstottets betänkande under den 20
sistledne Julii huruwida de hemman hwilka
unoergätt förmedling böra efter oförmedlade
hemmantalet uti wägrödjningar deltaga; Och
beflöt Bonde-Ständet efter föregängen öfwerläggning
at med bifall til Utskottets yttrade
tankar, förblifwa wid det stadgande at förmedlade
hemmantalet mä wid inträffande allmänna
wägledningar tagas til grund, dock sä
at ändring derigenom ej mä ste uti sädane
Andra Band. t7!l:<> 13o, izi» fom
roZ4 Den 18 Augustt.
som redan kunna wara behörigen afflutade och
faststäldte; härom skulle de öfr ige respective Ständen
genom Prot. colls-Utdrag wördsamt och wänligen
underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo,
8. L. IrLZLräk.
Utdrag af Protokollet hällit hos BondeStändet
den ir Augusti r8oo>
S. D. Bestöt Bonde-Ständet at til Bewillnings
Utskottets handläggning remittera et nu
ingrfwtt Memorial af Riksdagsmännen för Lane,
Tunge, Stängenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Bullarns,
Quille, Wette och Tanums Härader i Bohus
samt Wedbo och Wallbo Härader i Elfsborgs
Län äspftande förston.ng frän högre Bewillning
än hittills utgätt, hälst berörde orter
stola genom kriget wara mpcket lidande.
Ut supra.
Lx krotocollo,
8. tö. l^aAarctn.
Utdrag af Protocollet hällit r BorgareStändets
Plenum, wid Riksdagen i
Stockholm den 16 Augusti 1809.
S- D. I meddelt Betänkande af den 7
innewarande mänad, hade Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstott
hemställt, om icke alla sädana stadgande» i Allmänna
Oekonomiska ämnen, dem Kongl Majit
efter stg företeende omständigheter förestrifwer
och päbjuder, böra hädanefter frän allmänna Lagen
stiljas och utgä; samt Riksens Högloft.
Stän
-
Den 18 Augusti. io3g
Ständers Lag-Utskott anmodas, att under nu
pästäende Riksdag om werkställigheten deraf besörja.
Hwarjemte Utskottet yttrat sin önskan, at
den mängd oekonomiska Författningar hwilka i
märt land tjena til efterrättelse och hwaribland
ganska fa hafwa den förtjenst at icke hänwisa
läsaren til äldre i samma amne utkomne stadgar
och päbud, kunde förkortas och inskränkas
til et sä litet antal som möjeligt wore Äfwensom
Utskottet lätteligen anhällit om anmälan
hos Kongl Mäj t af den underdäniga önstan
at alla i allmänna hushällningsmäl chittils
utfärdade Förordningar blifwa sammandragne
til en enda Författning öfwer hwarje serskilt ärende
och at sä snart et nytt påbud hädanefter
publiceras, detsamma mä wara sä fullständigt,
at alla äldre stadganden i samma ämne derigenom
tilintetgöras.
Wid öfwerwägande af de skäl och anledningar
som Allmänna Beswärs- och OeconomieUtskottet
til grund för detta sit yttrande anfört,
fann Borgare Ständet sig böra til alla delar
gilla och antaga hwad wälbemälte Utskott i ofwanberörde
mätto hemställt; hwarom ej mindre
Beswärs- och Oeconomie - samt Lag-Utskotten,
än äfwen de respettive Med-Standen wördsamt
och wänligen ssulle härigenom underrättas. Ut
supra.
Lx ?rcitocoIlo
k. kk. keterson.
1036 Den 13 Augusti.
Utdrag af Protokollet hälli! uti Borgare
Ständets Plenum wid Riksdagen r
Stockholm den 15 Augusti 1309.
S. D. Borgare StändeL företog til afgörande
hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs - och Oeconomie Utskott i afgifwit
betänkande den 7 i denna mänad r anledning af
n:ne fran Högloft. Riddcrskapct och Adeln remitterade,
utaf Herr Cancellisten i Kongl. Masits
Iustitiä Revisioll dl. vv. rin-äls samt Herr Ryttmästare»
och Riddaren Grefwe krölich ingifne
Memorialer, yttrat och hemställt, angäende
sä wäl det förflag, at Wästgötha DragoneRegemente
mätte förwandlas til Jnfanterie,
hwarä Utskottet, som ansett detta röra ett Commandomäl,
funnit sig icke kunna göra annat afseende
än tilstyrka, at samma Memorial singe
til Kongl. Maj.ts nädigste godtfinnande öfwerlännäs,
som äfwen Utskottets hemställan at r
följd af den önftan, det kunde de en gäng anbefalla
Munderings persedlar ständigt fä bibehållas,
hos Kongl. Maj.t mätte i underdånighet
anhällas^ om desi nädigste förordnande rörande
1:0 Wiste til iagttagande föresiagne anstalter
när förändring eller tilökning af deste persedlar
skulle i framtiden pröfwas nyttig, och 2:0
Skärpa answar för de Regements' eller Compagnie
Chefer som föreflä någon ändring i Regementerneä
gamla uniformer, samt at Kongl.
Maj t täckes förklara sin nädiga wilja, at icke
tilläta annan förändring i indelte Regementernes
beklädnad och mondering, än den som af
förändrade tiders skick, eller til bewarande af
manffapets hälsa oumgängelig finnes, äfwensom
fluteligen at Riksens Ständer mätte tilkän
nagifwa
-
Den 18 Augusti. I0Z7
riagifrva sin underdäniga tilforsigk, at Kongl.
Maj:t för sig och sine efterträdare stadgar en sädan
Lag, som hindrar, det Officerare nägonsin
hädanefter kunna betungas med förmycket kostbara
Uniformer samt at förändringar deruti
mätte högst sällan och aldrig onödigtwis päbjudas.
Och som Borgare Ständet, med instämmande
uti Högloft. Ridderffapets och Adelns, angäende
första puncten af Utskottets ofwan omförmälre
Betänkande, tilkännagifne besiut, ansäg frägan
om Wästgötha Dragon Regementes förändrande
til Infanteri innefatta, icke et Commandomäl,
utan en sadan Allmän Oeconomi!? inrättning
, som til utredning af Allmänna Beswär
- och Oeconomie Utskottet, jämlikt Regeringsformens
89 §. uptagas bör, men i allt öfrigt
för sin del gillade hwad Utskottet i detta
desi betänkande hemställt och tillstyrkt; alltsä
skulle, hwad förstnämnde omständighet beträffar,
mälet til wälbemälte Utskott äterwisas, som behagade
grunderne til den föreflagne förändringen
af Wästgötha Dragon Regemente noga utreda
och sit utlätande deröfwer meddela, samt
sä wäl Högloft. Beswärs» och Oewnomi-Utskottet,
som de Respe tive Med^Ständen wördsamt
och wänligen om det ena och andra härigenom
underrättas. Ut Supra.
Lx Lrotocollo,
I. H ketLrson.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borgare
Ständets Plenum, wid Riksdagens
Stockholm den 15 Augusti 1809. "
S. D. Wid äter företagande af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie
-
toZ8 Den 18 Augustt.
conomie-Utskotts Protocolls-Utdrag af den 2 i
dcnne mänad, rörande Herr Lfwerste KammarJunkaren
och Riddaren Friherre ^LiuUrons frän
Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterade Memorial
om mdragning och förändring af ätskillige
Collegier och Ämbeten nti Rikets civile Styrelse-grenar,
samt efter det Borgare-S tändeterhällit
del af berörde Memorial och detsamma sig
föreläsas lätit, fann Ständet för sin del med bifall
til Utskottets meddeldte yttrande, det mä
Herr E>fwerste Kammar Iunkaren Friherre llLM!lton8
förenämde Memorial til Riksens Ständers
Stats- Constitutions- och Lag-Utskott förwisas
att undergä den beredning som derwid
kan anses nödig; Hwarvm wördsam och wänlig
underrättelse de Respective Medständen samt
wälbemälte Utskott genom detta Proto olls - Utdrag
medelås skulle. Ut Supra.
Lx ?rotocollo,
Ul. keterson.
Utdrag af Protoeollet bällit hoS BondeStändet
d. ii Augusti isog.
S. Riksdagsmannen ^ llcrg vsnielsson
frän Elfsborgs Län ingas följande nu upläste
Memorial:
Ibland de mänga oeconomiska ärender som
til förändring eller förbättring blifwit wäckte
och underkastade Allmänna Oeconomie- och Beswärs
Utffottets beredande är oförnekeligen nästan
det wigtigaste, frägan om Landt-Tullarnes
afffaffande. Alla Clasier af Medborgare förena
sig i önskningen derom, och winsten för LandtBruket
ligger i öppen dag i fall en sä lycklig
förmän
Ven 18 Augusti. 10^9
förmän kunde winnås. Uti bref til Talemannen,
som pä Nädig befallning emanerat, har
Hans Kongl Maj-.t lemnat förhoppning det
Landt-Tullarnes afftaffande wörö -ned Kongl.
Mastts höga wilja öfverensstämmande, äfwen,
som lenna aneelägna saks beredande, längt
för detta, sä wäl af Bonde- som Borgare-Stan.
det blifvit remiticradt til Högloft. Be nmrsoch
Oeeonomie - Utskottets närmare granskning
och utlätande. Som nu detta Utskott dageli.
gen undfätt remitzer i Oeconomiska ärender,
med hwilkas beredande jag icke twiflar, at det
ju, sä fort tiden i afseende pä mängden tilläter,
företager til afgörande, hade jag likwäl
önskat, och fär til Ständet hemställa, om icke
Utskottet kunde wänligen anmodas, at särskildt
med görligaste första til Riksens Högloft. Ständer
inkomma med dest project och utlätande
angäende tjenligaste sättet til Landt-Tullarnes
afskaffande pä det denna fräga säsom för wärt
Ständ mycket dyrbart och angelägen, kunde
under loppet af Riksdagen genomqä Ständens
Plena och wi före dest stut med -Kongl. Maj.ts
Stadfästelse efter gifwit Nädigt löfte hugnas,
och torde denna min anmälan i fall den af
Ständet gillas med de öfrige Respective Med.
Ständen communiceras och til förbemälte Utffott
^emitteras. Stockholm den 11 Augustt
1809.
^näers Danielsson
frän Elfsborgs Län.
Stätt.
1040 Den 13 August?.
Ständer instämde mangrant i hwad sä.
lunda blifwit föreslagit säsom warande dest
allmänna önskan, och beflut at detta Memorial
skulle til Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utffottet
remitteras, samt de öfrige Respective
Ständen wördsamt och »vänligen anmodas
at uti samma remisi sig förena. UL
Supra.
Lx ?rotoco!1o,
8. L. 1rLgär6ii.
Friherre »g ml iron, c^rl, yttrade sig r
anledning af detta Protocolls-Utdrags innehall,
at frägan om Landt-Tullärnes afffaffande
redan för en mänad sedan förekommit hos
Allmänna Beswärs- och Oeconomie - Utskottet,
at Utskottet genast wändt sig til Hof - Cantzleren
med begäran om Tull-Directionens anmodande
at meddela Utskottet alla nödiga uplpsningar
i detta ämne och at Utskottet blott afwaktar
besia uplpsningar för at kunna afgifwa
sit utlätande.
Pä Herr Grefwen och Landtmarffalkens
proposition bifölls den af Bonde-SLändet begärda
remisi til Allmänna Beswärs- och Oecongmie-Utskottet.
I anledning af Herr Landtmarskalkens erinran
at den Deputation som under sista plenum
afgick til de öfrige Ständen icke kunnat
träffa Bonde-SLändet som den dagen icke war
församladt, afsändes nu en Deputation under
Gref
-
Den. 13 Augusti rökl
Grefwe I)L la 6-ir6les anförande för at meddela
bemalte Ständ de af Ridderskapct och A
deln
i förra plenum fattade och Preste - samt
Borgare-Ständen tilkännagifne beslut.
Pä Herr Grefwe» och Landtmarskalkens
proposition beflöts, at öfwcrläaqningen om förslaget
til Riksdags-ordningen skulle nästa mändag
ätta dagar til företagas.
Uplästes följande:
Riksens Höglvff. Ständers Allmänna Besvärs
- och Oeconomie-Utffotts Betänkande,
angäende Gästgifware-stjutsen i
Riket.
Dä Utskottet nu gär, at til Riksens
Högloft, Ständers granskning öfwerlemna sina
tankar i ett ämne, hwarom sä mänga olika
meningar finnas, har Utskottet trott sig kunna
förutse, at desie tankar, om än de skulle af
nägon med bifall emottagas likwäl äfwen komma
at mötas med inkast och motsägelser.
Utskottet har likwäl efter en noggran öfwerläggnmg
härom, ansett den utwäg Utskottet
nu föreslagit, för det närwarande wara det
tjenligaste, om nägonsin en förbättrad ordning
wid Gästgifweri- skjutsningen i Riket framdeles
stall kunna winnås.
De
L042 Den 18 Augusts.
De i denna fräga til Utstottets handläggning
remitterade Memorialer, nemligen af Herr
Profeswren 06) CommenLeuren O. von Lennie
rennan,, af Herr Ryttmästare» Grefwe ^xel
^Linneon, af Herr Vice Borgmästaren illLgZrolli
och Handelsmannen kingren, samt af
Riksdagsmännen joban lVIa§nu8 We^inA frän
Wästeräs Län och ^ncler8 foac 1M88ON frän
östergöthland, jemte et frän Wällofi. Borgare-Ständet
ankommit Protocolls Utdrag af den
15 Julii och Fjerde puncten af det Hederwärda
Bonde-Ständets til Utskottet öfwerlemnade
Allmänna Beswär hafwa wägledt Utstottets öfwerläggningar.
Den allmänna klagan öfwer de olägenheter,
som ätfölja den närwarande Skjutsinrättningen
och den betydliga stada, bäde i Oeconomistt
och Moraliskt afseende, som derigenom
tillfogas Landtmannen, kan icke wara Utskottet
obekant; men fastän Utskottet äfwen för
sin del skulle önsta dest snara förändring, och
Utskottet är öfwertygadt, at hwar och en uplyst
Jordbrukare, som riktigt öfwerlägger och
beräknar sin kostnad och sin winst wid Skjutsens
utgörande, stall utan betänkande wara
färdig at göra en emot förlusten rättwist swa,
rande upoffring, för at frän denna skyldighet
blifwa befriad, sä anser Utskottet likwäl detze
olägenheter i wärl Land icke utan swärighet
kunna häfwas.
Detta
Den 18 Augusti. io4^
Detta Lands locala olikhet, dest ringa befolkning
, det länga afständet pä flere ställen
emellan Bostäderna, dest i förhällande til andra
Länder obetydeliga rörelse, torde wara e.
genteliga ordsakerne at icke här, som i "de flesta
Europeiska länder, skjutsningen i stället för
at ätfölja Jordbruket, kan allmänt bestridas
af Entrepreneurer. Utom pä wära största wägar
skulle detza Entrepreneurer icke kunna päräkna
nägorlunda jemn skjutsning, och utan
detta wilkor, skulle inrättningen swärligen kunna
bära sig. Det är i stöd af desin grunder,
som Utskottet anser sig nu icke bora förestä nägon
allmän författning i detta ämne, dä en
total förändring af den hittils warande Skjutsinrättningen
ännu skulle möta sä mänga hinder.
En noga och pälitlig kännedom afhwarje
Landsort är äfwen nödwändig, och. denna
kan i hast winnås. Utskottet! har derföre trott
sig böra tilstprka det Riksens Högloft. Ställ,
der mätte i underdänighet hos Kongl. Majit
anmäla:
,:o At Landshöfdingarne mätte anbefallas
hwaruti si't Län, sä fort möjligen ske kan,
sammankalla wisia, til En a Twä frän hwar.
je häll och Reserwe-Lag walde Deputerade af
Jordägare och Skjutsningsskpldige pä Landet,
samt Borgare i Städerna, och med dem, jemte
öfrige tilstädcswarande Landtbrukare och an.
dre uplyste män, som borde wara obetagit, at
sammankomsten, likwäl utan beslutande rätt,
bewista, rädflä och öfwerlägga om möjligheten,
at
1044 Den 18 Augusti.
at indraga Häll- och Reserve-ffjutsett, om besörjandet
deraf genom Entreprenad, der localensädant
medgifwer, samt om widtagande af öfriga
utwägar, som kunna fylla det wanliga ellerwid
serskildte päkommande tilfällen ökade behofwet af
Skjuts-Hästar, och hwilka med Ortens bcskaffenhet
äro förenliga; men skulle, wid detza öfwerläggningar,
Länets samteliga Jnnewänare ej
bltfwa ense, borde likwäl sädant icke utgöra binder
för det eller de Häraders Jnnewänare. som
det samma kunna ästunda, at i Entreprenad om
Skjutsningen för sine Hemman ingä.
L.'o At en utförlig berättelse öfwer wärkställigheten
af de widtagande anstalterne, samt
werkan af den genom Kongl. Maj t NadigaFörordning
den 28 Junii innewarande är, höjde
Skjutslega», jemte Förflag huru den Jordbrukaren
sä tryckande skjutsningS-skyldigheten i framtiden
mä kunna förändras, borde^ fran hwarie
Landshöfdinge wid nästa Ordinarie Riksdag til
Riksens Ständer inlemnas; i sammanhang hwarmed
Landsböfdingarne dä äfwen kunde äga at
utläta sig huruwida och ifrän hwilka Städer
jkjutslegan kan anses böra ökas til högre belopp
an den nu är.
3:o AL emedlertid Gastgifwarne pä det alfwarsammaste
tilhällas at nöga upfyllä sine skyldigheter
til resandes beqwämlighet, i afseende pä
rum, mat och öfrige behofwer, ych framför alt
r hwad som rörer möjligheten för dem at kunna
färdas med egna hästar, emot det at Gästgifware
ne tillätas i afseende pä deras skyldighet til för
-
Den 18 August!. iokL
lags hällande, för sine Waror Laga betalning til
högst 2Z Procent öfwer Markegängs-Taxan.
^i:o AL i den händelse bäde Häll - och Reserve
ffjuts genom Deputerades öfwerenskommelse
kunde afjkaffas, Ägarne til de Hemman, som
dylik skyldighet älegat, skulle erlägga til Gästgifwaren
eller Entrepreneurcn en witz afgift per
Hemman, lämpad efter det antal Hästar han more
pligtig at hälla, men pä det en sädan afgift
mätte blifwa mindre känbar för de betalande och
Entrepreneuren erhälla större förmän, borde i de
Orter, der wägarne äro goda, afständet imellan
Hrvarje skjuts ombyte blifwa 2z L Z mil. Och
5:o At pä Orter der Reserve - skjutsen icke
kan indragas, Hällskjutsen likwäl pä det sättet
genast afjkaffas, at en billig ersättning i Säd,
efter Markegängs - pris eller penningar af ds
hällskjuts skyldige betalas til dem, som bestrida
Reserve skjutsen, men ingalunda til Gästgifware».
De ätgärder som Landshöfdingarne i samräd
med Länets Jordägare och öfrige Jnnewänare,
kunna til lättnad för skjutsningens utgörande
widtaga, torde efter Utskottets tanka, endast
böra blifwa provisoriska intil nästa lagtima
Riksdag, dä Riksens Ständer efter erhällne underrättelser
frän hela Riket, kunna närmare wara
i tilfälle at utläm sig, angäcnde det sätt, hwarpä
skjuts - iarättningarne böra blifwa stälde.
Hwilket alt, jemte et til Utskottet, af en deF
Ledamot, inlemnadt anförande, angäende inrättning
af Fragtwagnar, Lil Riksens Högloflige
Stän
-
1046 Ven 18 Augusti.
Ständers eget omprofwande, wördfammeligen
öfwerlemnas. Stockholm den 7 Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderssapet och Adelns wägnar.
(r. O X e n 8 t j L r n a.
Pä Högwörd. Preste - Ståndets wägnar.
L A n. 8 t 3 A n e t i u 8.
Pä Loft. Borgare - Ständer wägnar.
0. s. 8 c K ö n d ^ r r.
Pä Hederwärda Bonde Ståndets wägnar.
u. Ericsson.
Uplästes ett:
Utdrag af Protokollet, ballet boS Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Be.
swärs och Oeconomie-Utftott den 7 Augusti
1809.
S. D. Uplästes et af Herr Auditeuren b.
kön!^ til Utffottets S erednings ^ Protocoll, den
4 i denne Mänad inlemnat anförande, af följande
innehäll:
Gästgifware-ffjutsen är nu mera uphöjd enligt
den allmänna och rätta principe, at hwarje
författning skall hafwa til spftemäl allmänt wäl,
utan afseende pä nägra individuers mer eller mindre
förlust. Härwid mäste man likwäl erindra
flg at et lika eller mindre antal ffjutsande winsta
dä lika eller större antal resande förlora,' r
Den 18 Augustt. IM?
synnerhet Tjenstemän, af hwilka de fleste ej
hafwa större löner, än som knappast äro til.
räcklige til lifwets uppehälle. Wi böra säledes
wara betänkte, at moderera de senares, sä til
sägande förökta beffattning, genom Fraatwagnarse
ller Deligencers inrättande och dä först blif.
wer nyttan af den förhöjda ffjutslegan allmän.
Genom denna inrättning kunna bäde re.
sande och paguetcr fortskaffas. Pä den inwändning
at detta förr är försökt utan framgäng,
fär jag erindra, at Skjutslega», dä endast
z st. n.ilen, nu är förhöjd til 12 st. och
at wära större wägar inemot sä mycket bere.
sas och Landet omkring är lika fä mycket bebodt
soia pä mänga ställen i Tyskland der
Forwagnar med fördel begagnas.
För at göra mig begripelig fär jag punctewis
framställa »lina tankar.
1:0 At deste wagnar i början en gäng i
Mänaden pä wiste bestämde dagar skulle afgä
ifrån Ästad och Malmö til Cristianstad och
Wexiö, särdeles til Eksiö och Jönköping. Ifrän
Helsingborg til Jönköping. Likasä frän
Helsingborg igenom Halländske Städerne til
Götheborg. Jfrän Carlscrona genom Calmar.
Alla vesta poster mötas i Norrköping, dä posterne
ifrän Städerna pä wanliga wägen ifrän
Götheborg möta i Södertelje. Jfrän Gefle
om Upsala til Stockholm. Pä andra smä wä«
gar lärer skjutsen sä förblifwa pä wänlig fot
tils
ro48 Den 18 AuZustf.
tils denna inrättning wunnit mera ftamgäng
och Bref-Posten dermed kan förenas.
L:o Sjelfwa Diligencen ffulls wara en
Ser si t sig Täckwagn försedd med hjul och kälkar,
pä hwarje ombyte för at sä mycket möjeligt
är förekomma tids utdrägt genom infallande
ändring i wägelag m. m. Bakom bör
wara rum för Coffertar och paquetcr. Sex
personer sitta inuti, z personer, Kusten inberäknad,
fä rum pä Kustsätet, som är öfwertäckt,
twänne pä taket eller bakpä.
Hwarje wagn full eller tom ankommer pä
wisia bestämda timmar och dagar til hwarje
Ort, dä Krono-Betjeningen häller wägarne öpna
wid förefallande yrwädcr. Wagnen bör
wara försedd med Gaffel, Bakgaffel samt Sko,
och när endast z eller färre Resande äro, köras
med z, annars med 5 hästar, dä en pojke
rider pä ena förhästen. Tilstöta flera Resande
än som fä rum, stola små wagnar eller
slädar wara tilreds.
z-.o Til desse Wagnar nyttjas endast Gästgifware-
hästar, körde af den Forwagncn altid
ätföljande Formannen, milen pä Sex qwart
och bör ombytet ste hälst pä hwarannan Gästgifwaregärd;
hwarwid likwäl iagttages, at distaneen
ej bör blifwa öfwer L mil, hwarwid
Gästgifwarne räcka hwarannan en hjelpsam
hand. Tilstöta flera Resande sä at Gästgif
wa
-
Den L8 Augusti- L04s
warne nödgas taga af Reserven, ware dä
skyldige at betala 16 tz. Banco hasten, förar
hindra mitzbruk. Äfwen bords pä bestämde
ställen middagar intagas och nattläger bestämmas,
de sednare hälst i städerne. Detta skulle
blifwa en förmän för andre resande, som de
ledige dagarne hälst utwalde sädane wäl försedde
Gästgifwerier.
4:o Hwarje person som reser med Forwagnen,
ägde medhafwa i Lispund packning med
sig, dä öfwerwigten per 5^ eller mindre betalas
med z runstycke milen. Efter samma pris betalas
alla andra paqueter, hwars ägare ej medfölja.
Platsarne inuti wagnen kosta 8tz., pä
kusksätet 6 tz, pä taket 4 tz. alt Banco för
milen. Uträkningen grundar sig derpä, at 5
hästar kunna draga denna wagn med 120 iN
packning, inberäknad personernes wigt, som
jag öfwer hufwud antagit til 8 m, dä de utgöra
tilsammans med Leras saker i^v W, och
Lv m äterstä til sakers fortskaffande. Enligt
Le redan stipulerade prisen skulle fragten för
Lenna wagn belöpa sig til 1 R.dr 36 tz. 8 r:st.
Banco för milen. Omkostnaderne efter 5 hästar
1 R:dr 12 tz. milen; lägg bertil Diligen.
cens underhäll L 12 tz. milen, sä blifwer winsten
12 tz. 8 r.st. Banco pä hwarje mil, utom
frän Städerne, dä kanske hwarje patzagerares
betalning kunde ökas med 1 eller 2 tz.
Banco milen til nästa ombyte. Och förmodeligen
skulle denna inrättning winna sä bifall,
at den med förmän kunde gä flere gänger L
Andrs Bandet tTl.s 152, iza. mä
-
W'0
Den 18 August!.
mänaden, i synnerhet om sommarmänaderne,
dä säkerligen Entrepreneurens winst blix be-,
tydelig.
5:o Denna inrättning medförde en Nationel
winst. Nu stall nästan hwarje resande
hälla egen betjent, wagn, selar. Deremot bespardes
alt detta genom forwagnar, dä flere
personer fortstaffades för bättre pris med mindre
antal hästar, alt fördelar för de resande,
de skjutsande och äkerbruket.
6:0 Jag w gar icke foresta, at Kongl.
Maj t och Kronan sr rille lära werkställa denna
inrättning til en början för sin räkning eller
dertil förskjuta fond i en tid, dä kriget fordrar
sä ofanteliga summor, utan tror jag at
om denna inrättning winner Regeringens bifall
och i anledning deraf Kungörelser utfärdas,
Entrepreneurer snart, först i Stockholm
och sedan i landsorterne stola anmäla och intaga
sig denna inrättning, som förmocligen tilstyndar
dem mycken winning. Kunde nägot
förstott til wagnarnes inköpande, af Kronan
erhällas, som efter ek är med ränta äterbetaltes,
wore wägen sä mycket säkrare banad til
werkställandet af denna inrättning.
Möjeligen stulle alt detta lättast winnås
genom octroyerande af ett Forwagns-Compagnie
med Privilegium eLctusivum pä fem är, ej
längre.
k. LvniZ.
Pro
-
Den 18 Augusti. 1051
Project:
Ifrän Stockholm gärl Gefle. Orebro Igenom
en wagn lil j Södertelje Norrköping.
Ifrän Oreöro gär ens Stockholm. Skara eller
wagn til j Lidköping Carlstad.
Ifrän Norrköping gär j Stockholm, Jönköping,
en wagn til j Eksjö.
Jfrän Götheborg en j Skara eller Lidköping,
wagn til j Wennersborg Halmstad.
^ Halmstad, Jönköping,
Jfrän Helsingborg en! Strandwägen genom
wagn til f Malmö til Christian
)
stad.
Nrän ^Lnkörgna en! Norrköping, Helsing,
^gc.n rcplNg en ^ Skara eller Lid
w-'g»«u
j l,,
Jfrän Weriö en l Eksjö, Jönköping, A
wagn lil j stad.
^frän Nssad en ! Helsingborg gr
äftan
-).ad en t „om Malmö, Chri
/
Mnstav.
Jfrän Christianstad f ,
en wagn til l Calmar.
Jfrän Calmar til Westerwik och Christianstad
och Carlscrona. Jfrän Westerwik til
Norrköping. Jfrän Fahlun til Westeräs.
Jfrän
1082 Den 18 Augusti
Jfrän Carlstad til Orebro, Wennersborg.
Ifrän Skara eller Lid-l x ^ ,
köping iil t Götheborg.
Ifrän Carlscrona til Calmar. Jfrän
Stockholm genom Upsala til Gesie. Jfrän Eksjö
til Norrkoping och Wexiö.
Utskottet ansäg den genom detta anförande
äsyftade besparing och beqvämlighet för de
resande, wara et sä wigtigt ämne, at det ofelbart
förtjente Riksens Högloft. Ständers upmärksamhet,
hwarföre ock samma anförande,
pä Författarens begäran, borde säsom en bilaga
ätfölja Utskottets Betänkande; men dä
Utskottet för det närvarande ej funnit sig wara
i tilfälle at til efterlefnad tilstprka nägra
allmänna Regler rörande sättet för ssjutsningens
^verkställande i Riket, sä trodde Utskottet
sig ej eller böra, angäende nämde förslag, lem,
va nägot annat särskildt yttrande, än den önskan,
at Herrar Landshöfdingar mätte deraf
erhälla del, för at tilse om sadane Forwagnar,
som der nämnas, kunna med fördel för det all,
männa ä nägre ställen inrättas. Ut supra.
Lx krotocollo,
k. g. dletrel.
Utskottets Secreterare.
Bägge desse Handlingar lades pä bordet.
Före
-
Den 18 Augusti. 1058
Föredrogs
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs
och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr Grosihandlaren
,f. äckmiclts hosWällofl. Borgare-Ständet
ingifne och derifrän til detta
Utskotts handläggning remitterade
Memorial, innefattande hemställan, om
icke Deputerade kunde utses, för at öfwerwäga,
rätta och förbättra innehällandet
af Kongl. Förordningen den 6
April 1799 rörande Lurendrägeri och
Tullförsnilning men i synnerhet hwad
Art. 2 §. deraf stadgar, rörande
Confiskation af icke angifwit Gods.
Wid granskningen af detta ämne har Utskottet
med upmärksanchet ä ena sidan pä de mitzbruk
berörde Kongl. Förordning har til afsigt
at förekomma, och ä andra de utwägar, hwarigenom
sädant ändamäl lämpeligast skulle kunna
winnås, ansett det wara betänkeligit, at föreflä
ändring uti hwad samma Förordning i allmänhet
stadgar, dä det i synnerhet öfwerklagade
förhållande, at waror, hwilka afsändas med
Skeppare, men af denne wid Tullen förtigas,
wörö confiscation underkastade, ehuru ägaren,
säsom fränwarande, icke i sädan underlåtenhet
tagit del, synes wara förekommit genom Kongl.
Maj.ts och Rikeis Commerce - Collegii den s4
Julii 1801 utfärdade Kungörelse hwarigenom
förordnas, at om Godsägaren, innan Fartyget
ankommer tilförstainlopps-orken, i Tullkammaren
wid LoHningsstället företer sin requisition detämärkrullan
icke uptagnaGodset, endast det finnes irequisitionen
angifwit,bLrwara fritt frän confiscation och
1054 Den 18 Ar-gusti.
salunda tilfälle lämnadt för Gods-ägaren at
siraxt när han afsänder sin requisition, eller ock
närmare den tid godset möjligen kan ankomma,
inlemna et särskildt exemplar af samma requisition,
ä Lull-Kammaren til sin säkerhet. Men
i afseende pä följden af Skepparens underlätna
afgifning, hwilken Utffottet anser i alla fall, dä
godsägaren icke personligen är närwarande, bora
drabba Skepparen ensam, fann Utffottet sig
böra tilstprka: Nt den Skeppare, som wid lotzningsstället
förtiger det honom anförtrodde gods,
bör, i händelse äf besiag, ej mindre ersätta all
derigenom för godsägaren upkommande stada
ochj i brist af tilgäng bertil, densamma med
arbete eller pä annat sätt aftjena utan äfwen
ensam för förtignings brottet answara; i hwilket
senare afseende Utffottet derjemte torde fä
hemställa, om det icke more för ändamalet tjenlig!,
at ffärpning uti den hittils för flitt förtigande
utsatte bestraffning kunde i underdänighet
tilstyrkas. Hwilkct dock til Riksens Högloft.
Ständers eget godtfinnande wördsammeligen
Zfwerlemnas. Stockholm d 7 Aug. I809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns wägnar.
so!i. O. Oxenstjerna..
Pä Högwörd. Preste-Ständets wägnar.
lU L » n. 8 t a g n e ! i u 8
Pä Loft. Borgare - Ctändet wägnar.
L. s. 8 L ö n b e r r.
Pa Hederwärda Bonde Ständets wägnar.
U. Ericsson.
§ck)es pä bordet.
Herr
Dcn 18 Augusti. ivZZ
Herr ULlvenkoit, c^el upläste ett Memorial,
sä lydande:
De Förflag som uti Stockholms Posten
N o in, 169, i?3 detta är finnas anförde,
at genom tilökning pä lönerne för ProvincialMedici
och gnfläende af arfwoden för unga Läkare
, som wid krigets sint kunna wara utan
emploj, ersätta den brist pä Läkareward som r
de flesta Landsorter i synnerhet bland Allmogen
öfwerklagas, förtjena afl upmärksamhet och
äro, torde hända, de enda medel at för närwarande
afhjelpa denna brist och sätta gränser
för en sjuklighet, som enligt erfarenheten plär i
synnerhet pä Landet fortfara flere är med bibehållande
af sin smittosamma beskaffenhet oaktadt
fred och andra lyckliga omständigheter mellankomma.
Men för framtiden winnes icke härigenom
fullkomligt det stora andamälet tNräckellg
ward om Mc-borgares och r sv-mcchet
-en mest nyrr-ga delen, ben arbetande <laassens
helisa och ! s; emedan Statens tilgängar
säkerligen icke medgifwa en sädan Löneförbättring
för besia Läkare at de derigenom hufwudsakeligen
kunna hafwa sin utkomst, hwilket likwal
wore nödigt när förtjensten wid sjelfwa
practiken mäste rold flera Läkares anwändande
i en Landsort blrfwa otilrackelig, och ehuru Läkarenas
antal fördubblades, skulle de ändock icke
medhinna at bestrida sjukwärden bland Allmogen
och t början mata och häfwa sjukdomarns.
Genom Medicinal Fondens förökande erhällas
nödiga medel sä wäl til Provincial - Medico
ruin löne tilokninq som til nödiga läkemedels
gustaff nde, ra at ej, som nu sier, Läkaren med
sin frier och pä erfarenhet grundade wetenffap.
fjettras
1056 Den 13 Augusts.
fjättras och instränkes inom wista medicamentcrs
bruk och nödgas emot sin öfwertygelse lemna
werksamme medel för det de äro dyrare; liksom
medborgares lif skulle kunna ersättas genom
nägra Riksdalers besparing pä medicaments-räkningarne.
Hos den fattige och den arbetande
clasten, mest utsatt för siukdoms-orsaker
och swära dispositioner, behöfwas i synnerhet
werksamma medel til lifskraft rn's uvwäc.
kande och bibehällande samt krafternes snara ä«
terfäende wid tilfrissnandet. Huru mänga ytliga
menniffor förblifwa icke längre tid oduaeliga,
ja siuleligen omkomma uti frotzan, af brist
pä tidigt och rätt bruk af det enda och säkra
men dyra botemedlet kinan, 0. s w.
Nu äterstär säledes at staffa Medborgare
en nödig och lika lätt tillgäng pä Läkare»
wärd, hwartil jag wägar afgifwa ett förslag,
wäl icke nytt til sin id^e men i sin widd och
utsträckning swarande emot ändamälet, prä,
sterne pä landet borde äga tilräckeitg insigt
och öfning uti Läkare-wettenstapen, fä at
en hwar inom sin Lörfamling kunde befatta
sig med Läkarewärden wid wanliga förefallande
fä in. forn utwärtes fjukdomar, och i
swen are händelser rädföra sig med p)rsvincial-Medici,
hwilka borde erhälla en fädan
löne-tilökning eller förfes med Boställen, at
de Icke beböfde för blotta utkomsten utofwa
deras Vetenskap utan fastmer för deras in.
sigters fullkomnande och öfning nödlidande,
hjelp samt biträde ät Presterstapet wid fwä»
race händelser.
Rom byggdes ej pä en dag, detta Förslag
kan ej allmänt snart gä j werkställighet, men
sann
Den 18 Augusti. ro5?
sann uplysning och mensklighet wärderar säll
hetens beredande äfwen för en framtid. Oin
Läkare som äro Medecine Datorer och Chirurgie-Magistrar
erhöllo, dä de undergingo Lilbörliga
prof för at blifwa Ledamöter af det andeliga
Ständet, rättighet at efter slutade speeirmna
rakna dubbla Prest-är och i följd deraf til
Pastorater, sa ffulle saken snart nog komma i
gäng pä mänga ställen. De författningar som
hittils blifwrt widtagne om Presternes skyldighet
at förskaffa sig insigt uti wista delar af Läkare
wetenskapen, hafwa warit utan werkan.
Ingen borde, efter wista är ifrän Kungörelse»'
derom, fä Prestwigas, som ej wore MedicineDoctor
och Chirurgie Magister, eller ärminstone
kunde framte betyg af medecinffa Faculteter om
nödige instgter och af nägon wälkänd Läkare
om skicklighet och färdighet i utöfningen, och
borde de som tagit Medicinska och Chirurgiffa
Graderna hafwa företrädet wid Förllags uprättande
til Pastorater. Dä ingen fär Prestwigas
som ej fyllt 25 är, sä öpnaS härigenom
tilräckelig tid och tillfälle äfwen för det medicinska
studium Den ökade kostnad som härigenom
upkommer kunde lindras genom inrättade
Stipendier, hwartil Provinaal Medicorum
medhjelpare.löner, säsom framdeles onödige,
kunde ansläs, utom den tilgäng en ökad Midicinal-Fond
ärbjuder. Wista Theologiffa sä
w äl som Läkare Ämbeten kunde likwäl ukm
denna förening af wettenskaperna hos en och
samma person, särskilt bestridas, til exempel
Theologiffa Systlor wid Academierne, DomProbste
- Ämbeten o. s. w., dock borde deste, dä
de innehade Prebenden, wara förbundne at utr
deras Församlingar underhälla sädana Adjunc
-
lo5Z Den 18 Augusti.
ter som tilbörligen bestridde sjukwärden. Provineial-Medici
och Medieinsta Ämbetsman wid
Aeademier och Collegier behöfde ej wara Prester,
men Regements-Fältstärcr kunde tillika förrätta
Pastorssptzlan och Regements -Pastorslön
anwändas til förbättring pä Compagnie Fältffärernas
förut alltför knappa löner, hwariaenom,
i Fredstider et tilräckeligt antal stickelige
Läkare kunde Armeen tilhandahallas.
Uti wart widsträckta och fattiga Land, torde
detta wara den enda utwägen til winnande
af en nödig och allmän Läkarewärd, och hwem
inser ej wigten af denna mänfflighetens fordran?
Hwad är ost nyttigare och kärare näst
hungerns stillande än hälsan och plägors lindring
? Genom brist pä förnuftige Läkäreräd och
tilfälle at genast i sjukdomens början ärhälla
dem, blifwa mänga pä Landet upoffrade som
kunnat räddas; mänga andras lott blifwer en
ständig fortfarande sjuklighet eller klen hälsa.
Snar urstillning om sjukdomens natur och derpä
grundade botemedel i dest början, är det hufwudsakeliga
ock kan endast winnås dä i hwarie
Socken Läkare wore at tilgä, lika lätt snart för
den fattige som för den rike.
Ingen farsot stulle dä kunna La öfwerhand
säsom nu dä den ofta rasat til slut innan werksamma
anstalter binna widtagas. Bene rist a
sjukdomen stulle härigenom säkrast och med minsta
kostnad utrotas, Denna sjukdom är i sin
början bäde lätt at igenkänna och at bota, och
dä Prosten tillika wore Läkare, stulle detta dubbla
förtroende snarare förmä besia sjuke at i
tid uptäcka deras belägenlM, hwarefter de lätt
kunde
Den 18 Augusti. 10-9
kunde stötas hemma i deras Socknar och såmedelst
kostsamma Curhus undwikas, der sjukdomen
oftast icke radiealt star at bota i anseende
bertil at de sjuke ej anmäla sig förr an
sjukdomen tagit för mycket öfwerhand.
Koppympningen (vaccination) stolle äfwen
härigenom gä ordentligare och fullkomligen kunna
utrota smittkopporne. Dä kunde belöningarne
för ympningar indragas, som mera förleda
til ympning af et större antal an bidraga
til koppympningens werkeliga befordran och
tilsyn at de ympade wal genomgä kopporne.
För Presierne sjelfwe wörö det en ökad
tilfredsställelse at af sine ähörare äga det dubbla
förtroende at lindra sä wäl deras kropps som
fjäls lidande; och huru mycket skulle denna
dubbelt ^välgörande ätgärd latta och fullkomna
bwarje del för sig. Ljuf och tilfredsstättande
were denna utöfning af Läkare-Wetenstapen
som oberoende af utkomsten blott hade den lidande
menstligheten til föremäl.
Läkare göremälen inom en församling skulle '
wist icke upptaga mera tid än som nu ätgär
wid jordbrukets stötande, hwaraf ändock sällan
winnes den behällning som swarar emot beswär
och kostnad i anseende lil tjenstefolks och
allmänhetens orimliga fordran at pa Prestgärdar
sinna hwad man kallar fullt upp och
blifwa tracterade. Om jordbruket bortarrenLerades
stolle winnås ledighet nog til Läkare
gvro
-
Iv6o Den Augusti.
göromälens bestridande som wiflerligen för hwar»
je tänkande menniffo-wän ffulle wara en ädel
och wärdig sytzeisättning, och sädant ffulle bäst
förekomma de fel och förargelser som wanligen
härröra deraf at under den ledighet Prest,
ämbetet pä landet medgifwer, mindre stadgade
lärare förfalla uti overksamhet och oduglighet.
Socknebud och sjukbesök, som förrättas pä samma
gäng, upptaga ingen särskild tid.
Härigenom ffulle desiutom winnås en jeninore
utkomst för Presterffapet pä landet. Ibland
ingen Clast medborgare är den olikhet i wilker
som mellan en Adjunct eller Comminister,
hwilken i de flesta Pastorater har dälig utkomst,
och Pastor; säsom läkare hade de förre
tilfälle til nägon förtjenst, och är det utan twifwel
at bemedlade Ständspersoncr dä ofta ffulle
gifwa Presterne de ärs accorder som de nu betsla
Läkare pä flera mils afständ, hwilkas biträde
ofta icke nog tidigt stär at erhälla. De
som nu betala särskildt för bwarje andelig förrättning,
ffulle wäl icke underläta at bewisa
en dylik wälwilja och erkänsla för hälsans
wärdande.
Nyttan af at i ungdomen hafwa studerat
Läkare-Wetenffapen är ganska stor om man
och sedermera walde et annat vitn xenug än
at blifwa Läkare och Prest. En waragtig häl.
sa winneö säkrast genom tidig kännedom af
sin kropp och af hwad som för densamma är
skadligt eller nyttigt, och liksom moraliska fel
oftast
Den 18 Augusti. iv6L
oftast härröra af en försummad upfostran, sä
härrör ej sällan en swag hälsa frän okunnigheten
om desi wärd i ungdomen, hwarigenom
oboteliga fel grundläggas. Den tid som under
läro-ären ofta nog förspilles pä mindre
praktiska göromäl, kunde med största förmän
til almän och enskild nytta anwändas pä stu.
dium af Natural-Historien, Anatomien och
Phpsiologien, desia interesianta ämnen för hwac
och en som har förständ och känsla. I alla
fall förutsätter Läkare-Wetenffapen en mängd
practiffa kunskaper i oeconomien, hwilka kun.
na gagna Fosterlandets cultur och bereda det
enskilta förtroendet.
Den omständigheten bör ej förbigäs, at
en aldeles lika karakter fordras hos Prester
och Läkare för at til menfflighetens nytta och
egen tilfredsställelse fullgöra sina pligter. En
werkelig sedlighet (moralitö) i grundsatser och
upförande och sann mennisso-kärlek, medlidsamhet,
tälamod och fördrag med andras swagheter
och nycker, med bibehällande af en wist
aktning och wärdighet som wäcker förtroende
men aldrig utestuter det, 0. s. w. hörer lika til
LLvoir kaire för en Prest som för en Läkare;
och dä samma egenskaper och anlag fordras,
är föreningen sä mycket naturligare.
Män torde inwända att -etta skulle ge
anledning ti! fuskerier i Läkare-Wetenskapen,
hwarigenom dest solida känndom försummades.
Men jag tror at det förhäller sig twert
vm:
-
1062
Den 18 Augusti.
om: LZr det första bor man pä en gäng kun--  na wara skickelig Läkare och Prest, Utan at
gissa den lätthet hwarwed Prest-examen kan
erhällas, simie de andeliga siw. jerne i allmänhet
ej motaga någon tid för Läkare-Welenskapens
grundeliga läsande. Man har exempel
at de som aldrig studerat Thevlogien egentligen,
inom gansia kort tid bliswit siickeliga
til Prester och eeclcstastique befordran. Uran
at anföra som skäl at äfwen Presterne genom
examen i humaniora borde ådagalägga deras
skicklighet, sa lärer wäl kunna ine dg i noa 6 at
wid Läkarenas Academiffa cours redan i det
mesta de specimina afläggas i sjelfwa Theologien
och sprakén, hebraiskan undailtagen, som
fordras wid Prest-examina. Lör det andra
är det just genom Läkare-Wetenffapens almännare
kännedom som susierier förswinna och almänheten
uplpses om ffilnadcn mellan den werkelige
Läkaren och Qwacksalfwaren.
At denna sak är af wigt, lärer ej kunna
bestridas — at detta förslag är det bästa jag
wet. är helt naturligt, men jag förutsätter
wi serl igen at andra kunna Upge et bättre —
granskning af flera i detta ämne blir nödig,
. och derwid kan mycket bcwisas och förklaras
som nu wore för widlöftigt, da afsigten härmed
egentligen är sjelfwa iddens wäckande.
Remitterades til Almänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottet.
Hans
Den 18 Augusti.
1033
Hans EMence Herr Grefwe 8 nu t b, anmärkte
at detta Memorial tycktrs innehalla sä
mänga goda och nyttiga saker, at det borde
genom trycket kommu til almänhekens knnffap.
.. Mänga hördes häruti instämma.
Uppå gjord proposition af Herr Landtmarfkalken
yttrade Rtdderskapet och Adeln gemensamt
den önskan at Herr liLfvellelt mätte
befordra sit Memorial til trycket.
Herr von tlolkstsu, UrlLnä L., upläste
följande:
Uti Memorial, som den 15 sistledne af
Herr Hofjuukaren Keuterbjelm uplästes, har
denne wärde Ledamot, säsom född och boende
i Skaraborgs Län, samt jemwäl i längre tid
derstädes ägt rusthäll, tagit stig anledning, såsom
stor kännare af sadane lägenheter, at afföra,
det manga word sa förmänliga, at pä
dem födas 70 L 80 kreatur, och fäs siere hundrade
tunnor spannemäl.
Det torde ursäktas, om jag wägar bestrida
detza upgifter, och deremot yttra den tanka,
at denna wärde Ledamot synes wara min-:
dre kännare af sin hemort, an han sjelf tror,
och wara misiledd af sin orts beräkningssätt,
hwarest altid nämnes en skäppa eller en fjerdedel
tunna i stället för hel tunna. -Den mängd
1064 Den LZ Äugustk.
kreatur Herr Hofjunkare?, pästär födas pä ett
rusthäll förekommer mig likaledes främmande
och aldeles öfwerdrifwit, om Herr Hofjunkaren
än ock skulle pä ett sädant ställe räkna
bland kreatur alla större och smärre warelser,
som i ordets strängaste bemärkelse kunna komma
under namn af kreatur, eller kanske Herr
Hofjunkare» följer samma beräkningssätt, som
en wist Boställs-innehafware i den orten gjorde,
hwilken sade sig pä bostället Rangtorp föda
60 klafbundna nöt, Gäst och Kalkoner inberäknade;
utan twertom wägar jag anmana
Herr Hofjunkaren, at en annan gäng antingen
närmare bewisa sit föregifwande eller göra
sig om sanna förhällandet bättre underrättad,
innan han inför en sä uplpst samling
wägar framställa öfwerdrifna upgifter;
hwad för öfrigt Memorialet innehäller, som
flulle Skaraborgs Län af naturen wara sä
förmänligt at hälla Carvallen, fär jag blott
uplysningswis nämna, at denne ort i almän»
het är försedd med klen! forräd af »vinterfoder,
och ännu sämre tilgäng pä sommar-bete för
sä stora hästar och sä betydligt antal, som til
et Carvallen Regemente nödwändigtwis fordras.
Remitterades lil Almänna Vefwärs- och
Oeconomie-Utskottet.
Herr priNtrscöiä kaul, anförde skrifteligen
til Protokollet Wande.
Sedan
Den 18 Augusti. ä.v63
Sedan jag haft tilfälle genomläsa de pä.
minnnelser, som ivid Högloft. Ridderstapet och
Adelns plenum den 10 i denne mänaden, dä
jag icke war tilstädeö. Herr Hofjunkare» Keulerdjelin
anförde, emot mit nägon tid förut
upläste och pä bordet lagde andragande, rörande
af mig tilstprkt äteruplifwande, af den
är i788 började men är 17^3 uphörde Krono
Spanmälö-Magazins inrättning: sä anser jag
mig destomera föranläten, at, med swar, bemöta
bemälte rvärda Ledamots förberörde päminnelser,
som de finnas grundade, pä et 0-  rätt fattadt begrepp, om werkeliga innehället
af mit i frägawarande förftag.
Säsom hufwudsakeligt stäl, hrvarföre Herr
I^eutc-rbjelm icke kunnat, för desi del, godkänna
oftanämde mit förftag, til en utwidgad
Spanmäls-Magazins inrättning, har han anfört,
at de, af Riksens Ständer, för den med
är i788, började Magazins - inrättnings behof,
ansiagne femtie tunnor guld, stola blifwit
förlorade: att denne förlust förökades med
en lika stor Ränte-Summa pä berörde Capital,
samt at detta oaktadt, wid inrättningens
uphörande är i79Z Spanmäls-Magazinerne
warit toma.
Huru och utaf hwilken Herr keuwrlst«stni
erhällit npfi anförde uplysningar eller underrättelser,
lcnmar jag derhän: Men, ehuru ock
dermed wara mä, sä fär jag härmed icke allenast
förklara, at stikå underrättelser äro aldeles
Andra Landet. l77:o 1Z4,15?. 0'
1066 Den 1Z Augusti.
origtige, utan ock tilkännagifwa, at mitifrägawarande
Forsing icke.pä minsta satt gifwer anledning
tlt förderörde förlust pä framfarne tiders
Magasins.mrarrning. Twärtom har jag.
jamte upgrfken åtwid simma inrättnings grundläggning
densamma bli. w!: ansedd af ders nytta
och nödwändighet, at dertil bliswit anstagne 5o
tunnor Gulds understöd, tillika uplyst at gansta
liten del af berörde summa kommit til Magazins
Direotions förwaltning, samt at icke allenast
sadane medel, utan ock betydeliga Summor
derutofwer frängätt Spanmäls-MagazinsDirection
och kommit Stats werket til godo;och
jag mä jämwäl harwid tillägga, hwatz
nu mera Lil min säkra kunstap kommit, at nemligen
utaf meranämde 60 tunnor Guld icke mera
än omkring Ecp tunnor Guld blifwit til bemälte
Directivn aflemnade, samt at, såsom nyst
berördt är, sistnämde Summa och mycket deröfwer
blifwit Statswerket sä ö werfiödigt godtgjordt,
at Epannemäls-Direesion för detnärwarande
lärer hafwa en icke sä obetydlig Lumma
til godo hos Statswerket.
Widare har jemwäl Herr ldsuwrbjelm fattat
det origtiga begrepp, om mitt ifräga warande
anförande , som stulle jag directe hafwa tilsiyrkt
eller förestagit en förn nåd inrättning af
Allmänna Krono-Brännerier; Men wid granstning,
af sagde mitt anförande, wisar sig et helt
annat förhållande; Ty jag har allenast, af flere
anförde stal deruti tilstyrkt, at Bränwins-bränningen
i Stockholm och Götheborg icke mätte warda
uplätcn, ät privata personer, utan drifwen
för Kongl. Maj ts och. Kronans räkning; samt
säsom et hufwudsakeligt stäl derföre upgifwit,
Den 18 L'ugusti, 1067
at i händelse, wid den af mig föreflagne Magazins-inrättningen
Spannemäls-förrädet antingen
blefwe för stort, eller i anseende til myckenheten,
til nägon del försämradt, utwäg blefwe,
at, wid förenämde Krono-Brännerier anwända
70 L 80,000 tunnor, samt at sämcdelst erhälla
et nytt och förökadt Capital för en tilgörande ny
Sädesuphaiwling. För öfrigt bar jag uti mer
omförmälte mit anförande, Lydeligen yttrat min
öfwertygelse bade om billigheten och nyttan af
Husbehofs-bränningens fortfarande; säsom ock
än widare, uti et sednare andragande, rörande
panne-rymden och tiden för Husbehofs bränningens
idkande med mera, yrkat, at denne Bränwins-tilwerkning
ovilkorligen mätte wara och
blifwa tilläten pä Ätta mänader af äret
Säkraste sattet at uplysa de nu wederlagde
päminnelsers oförenligbet med oftaberörde mit
andragande, wore tiläfwentyrs om de§e handlingar
blefwo ä nyo upläste; men för at icke
dermed borttaga nägon tid för andra ärender,
anbäller jag i det stället, at om nägon af Högloft
Ridderskapet och Adelns Respective Herrar
Ledamöter skulle finna hwad jag nu baft äran
nplysningswis anföra, nägot twifwelsmäl underkastadt,
densamme täckes hafwa mödan ospard
och af mit ifrägawarande, wid Protocollet befintelige
andragande, örn betz innebäll taga nödig
kännedom; en anhällan, hwilken jag desto
häldre är föranläten wördsammeligen framställa
, som upläsningen af denna handling skedde
wid Plenickidens flut, dä redan ganska mänga
Herrar Ledamöter wörö bortgångne, samt bertil
med, under dest liggetid pä bordet, innehället
deraf lätteligen kunnat falla utur minnet.
§ör
1S68 Den 18 Augusti.
För öfrigt och med fullkomligaste sfwertygelse
om Herr Keuteri^eim8 rättwisa och owälLiga
bedömande af ifrägawarande förhållande,
har jag trott mia bäve kunna och böra öfwerlemna
til dest pröfning och godtfinnande, om icke
han, efter af mig nu meddelte uplysningar,
skulle wilja täta ofwanberörde dest anmärkningar
frän Protocollet utgä, i hwilket fall jämwäl
hwad jag nu ödmjukeligen anfört, finge förfalla
; men som detta mit wälmenta förslag, i anseende
til Herr Keuterbjeims fränwaro, icke kan
gä i »verkställighet, sä anhäller jag ödmjukast,
at mit nu gjorda andragande mätte til Högloft.
Allmänna Leswärs- och OeconomieMtffottct fä
medfölja min första framställning och de deremot
gjorde päminnelser.
Remitterades til Allmänna Beswärs- och
Seconornieckltffottet.
Friherre 8Lael von wolstein, Loricks
l.uclvi§, anförde at han för näqra Pleni-dagar
sedan upläst et Memorial, rörande Lvargerrng,
Rotering m. m., hwllket han begärt matte fä
til Stats-Utffottet remitteras ; men som den gängen
proposition derom icke hade fallit, anhöll
han at Remisten nu mätte beslutas.
Herr Landtmarffalken gjorde härom proposition,
hwilken bifölls.
Derefter upläste Friherre LtaLl följande
Wördsamt Memorial!
Wi hafwa ä nyo rönt et det utmärktaste
wrdermäle af war Nädige Kö unng ömhet för
fit
Den 18 Augusti. L069
sii folk, och uprigtiga föresats at bibehälla det
ivid sin rätt, dä Han behagat anbefalla Herr
Grefwe» och Landtmarskalken at för Ridderstapet
och Adeln förklara samt i desi Protocoll intaga
läta, at hädanefter ingen expedition, ware
sig hwilken som hälst, skall frän Konungen
emanera utan kontrasignation; om denna händelse
sinner sin grund i et olika begrep om meningen
af Grundlagen, härrörande af twätydighet
eller bristande fullkomlighet i densamma, en
följd af den korta tid som lämnades Lil desi författande
, och den brädffa hwarmed den afgjordt,
utan at såsom wederbordt, blifwa behörigen
granstad; sä synes deraf nödwandiaheten, at
fä flera dylika twätpdiga momenter pä enahanda
sätt uplyste och stadgade Det ar i anledning
häraf jag fär til Herr Grefwen och Landtmarskalken
och Högloft. Ridderstapet och Adeln
hemställa, om icke den af mig mackia motion,
rörande Justitie-Rädet »t Liilneber§, kunde af
Herr Grefwen och Landtmarskalken och de öfrige
Standens Talemän hos Hans Mast Konungen
warda i underdånighet anmäld, lika som
med ofwan anförde ärende stett. Jag wet icke
om jag fär anföra hwad Herr Grefwenoch Landtmarskalken
genom privat diseours gifwit migtilkänna;
men skulle Herr Grefwen och Landtmarstalken
redan anmält saken och af Konungen blifwit
autoriserad at äfwen i Protocollet läta införa
Kongl. Majtts nådiga yttrande, sä torde
Herr Grefwen och Landtmarskalken täckas gifwa
Ridderstapet och Adeln sädant tilkänna, och
genom införandet i Protocollet gifwa detsamma
laga kraft. Dcrjämte har en sak af största wigt
icke kunnat undfalla min upmärksamhet; jag fär
nämna den til förekommande i cn framtid af de
1070 Den 13 Augusti.
stora olägenheter den medför: För det närmarande
wore den öfwerflodig, dä wi äga den iyckan,
at styras af en Konung med sä ädla tänkesätt,
sä uplyst förständ, och sädan ömhet för
redeliga tjenstemän, som upoffrat sin tid i Rikets
tjenst, och derigenom blifwit berättigade at
til belöning för wisad nit och möda, hugnas
wid mogen älder, med Statens tjensier och Ämbeten
; et misibruk, förr i Swerige okändt, hämtadt
frän främmande länder; at til favoriter
och ynglingar genom survivanee öfwerlemna de
tjensier, sam endast borde tilfalla förtjensten och
ffickligheten, infördes i Konung i den
A djes tid, denna bäde stora och i början af sin
regering högst älskade Konung förlorade härigenom
mycket af folkets tilgifwenhet, och wänne
icke denna omständighet äfwen warit bidragande
til det hat och hämd, som sedermera olyckligtwis
gaf anledning til den rysliga händelse,
som förkortade denne Konungs dagar?
Hans efterträdare förra Konungen, som oaktadt
desi regering för Swerige tyckes warit den olyckligaste
wär Historia kan upwisa, ägde likwäl
stora dygder, han war rättwis; och om ej
derföre folket ätnjöt rattwisa, war selet ingalunda
hans utan d^ras, ät hwilka wär: en öfwer
Lagskipningen war anförtrodd. Denne Konung,
säger jagöfwertygad om obilligheten och
orättwisan at Ämbetsmän som granat i Rikets
tjenst, och som anwändt sin tid och ofta förmögenhet.
jamwäl ock lif oä' lemmar, för at en
gäng med ära och bröd blifwa belönta , skulle se
sig bedragna i sit hopp och rättmätiga kraf, se
sig beröfwas bäde det ena och andra af sädane,
som wäll kunnat blifwa gaqneliqa för Staten i
en framtid, men ännu icke hunnit förwärfwa
6g
Den 18 Augusti. 1071
sig förtjensier; Han afstaffade survivancer, som
utom nämnde orättwisa äfwcn har den stadeliga
päföljd,. at gwäfwa all lust at bemöda sig
om kunskaper och strcklighet, ätt täflan om ära
at pä slagfältet söka segern etter döden för Fäderneslandet;
da lyckan icke mera kan finnas,
nar man trampar ärans bana; utan gunst och
intriaus är det Medel, hwarigenom ändamälet
lättast och säkrast »vinnes, sä är en Stats undergäng
förhanden; af det jag nämndt inser
Ridderstapet och Adeln lätteligen, at jag ingen
farhäga kan hafwa, det sädant under wär
nu warande milda Konungs Regering kan inträffa,
det är blott för framtiden, ty han känner
allt för wäl, wigten deraf at wärderaförtjcnsten,
upmuntra til densamma, samt at icke
genom kränkande af wäl förtjentas rätt, qwäfwa
begäret efter den sanna äran, och den enthousiastrsta
patriotisme, som om den nägonsin
warit nödwändig, är det nu, i det critista ögonblick,
dä det är fräga om Rikets framtida
sjelfständighet: af detta stäk fär jag äfwen heinstätta
om icke Ridderstapet och Adeln skutte finna
tjenliqt för at betyga sin tacksamhet för de
tappre krigare, som sä berömligen kämpat för
Fäderneslandet och Medborgare, samt räddat
Swensta krigs-äran och gifwit den ny glans;
i samräd med de öfriga Riks - Standen , hos
Konungen i underdänighet anhälla, at Rikets
wigtioa Ämbeten som kunna blifwa lediga mätte
förlänas til dem, som genom tapperhet och
öfwergängen olycka i kriget gjordt sig berättigade
Lil nationens ärkänfla.
Herr
1072 Den 18 Augusti.
HerrGrefwen och Landtmarffalken:
hwad angar sörsta delen af Friherre 8tEs Memorial
nämligen rörande Herr ak Klinteberg,
har Friherre sjelf medgifwit at jag i en
enskilt discurs med honom lämnat den underrättelse
jag om saken ägde, och sär nu allenast
tillägga det jag ej ansett mig tillätit ak
derom officielt tala med Kongl. Maj:t.
Friherre ^t^el von hollstein, Herr
Landtmarffalken har behagat säga pä klubben
om jag rätt fattade saken, at Herr Landtmarffalken
hade hos Komrngen anmält min motion,
och at Hans Maj t hade swarat det Herr
»t Klinteberg ej wore Justitiä-Rad, utan allenast
Lagman och Häradshöfdinge.
Herr Grcfwen och Landtmarffalken
Jag har sagt Herr Baroniet, at jag gjordt
mig om saken underrättad, men ej at jag derom
talat med Kongl. Maj:t.
Friherre St-rei von Hollstein, om sä är
at Herr Landtmarffalken ej anmält frägan hos
Konungen, sä anhäkler jag ödmjukeligen atsädant
mätte ffe, likasom Herr Grefwen och Landtmarffalken
behagade det göra med frägan om
den saknade contrasignationen, pä Hans Maj:ts
sista Nädiga proposition.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
upläste sednare Momentet af 107 §. r Regeringsformen,
innehällande följande ord: "Under
Riksens Ständers öfwerläggningar derom
stola
Den 18 Augusti. 107Z
stola icke Konungens Beslut uti Mäl som rora
cnffildta personers eller corporationers rättigheter
och angelägenheter kunna ens nämnas,
ännu mindre någon Riksens Ständers pröfning
underställas."
Friherre 8tae! von kkollgtein. Den äberopade
§. kan Lil denna händelse icke anwändas;
jag har ej gjordt nägon anmärkning emot
Herr ak klinteberg, säsom enffild person,
utan emot det sätt, hwarpä han,/edan han
en gäng inträdt i Justitie-Räds Ämbetets göromäl.
sedermera ätertagit sin förut innehafde
Domare-Systla, hwilket strider emot Constitutionen;
hwarföre jag förmodar, at HcrrGrefwen
och Landtmarffalken derföre icke wägrar, at pa
lika sätt som skedde med frägan om Contrasignationen,
i underdänighet hos Konungen anmäla
detta ärende, samt härom genom proposition
inhämta Ridderffapet och Adelns tanka.
Herr Landtmarffalken. Jag ber om
förlätelse, pä en sak af denna beskaffenhet kan
jag ej göra nägon proposition.
Friherre Ltaei von kloistoin, i detta fall
Znffar jag fä antecknadt i Protocollet, at Herr
Grefwen och Landtmarffalken afflagit proposition
i detta ämne; samt utbeder mig fä pä
sednare delen af mitt Memorial proposition.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
pä den sednare delen af Friherre L^Lis Meino
-
Den 18 Augusti.
morial tror jag mig ej heller kunna göra proposition,
emedan denna fräga stär i gemenstap
med Kongl. Majus rätt at bortgifwa tjenster.
Friherre Stael von hollstein, Herr
Grcfwcn och Landtmarstalken täckes ursägta mig,
at jag bestrider, det min gjorda motion, pä
minsta satt kan anses, säsom nägon inskränkning
i Konungens höga rätt at disponera om
Rikets tjenster. Det är blott en underdänig
önstan at Konungen täcktes wid pppande ledighetcr
af tjenster, til deras äterbesättande stafwa
i Nädig ätanka sädana Ämbetsmän, som
genom krigsförtjenster eller af fienden olycklige
gjorde, bertil tyckes framför andre wara berättigade;
Konungen kan derpä göra det afseende
honom godt synes. Enffildte personer, nekas
ej med ansökningar wända sig immediate
til Konungen. Det lärer dä icke affläs Riksens
Ständer at fä nedlägga sina underdäniga
önskningar inför Thronen. I förra frihets-Liden,
och jag förmodar wi icke äro mindre frie
nu än dä, har man mänga exempel derpä at
Ständerne wände sig med recommendationer til
Konungen för enffilte personer. Jag anhäller
derföre om proposition.
Herr 6l-i pen-mai 6t, ^Lco!) Lric,-hegärde
detta ämne pä bordet.
Grefwe Lunge, skärten, ansäg det ej
kunna af Ridderffapet och Adeln uptagas.
Grefwe
Den 18 Augusti 1078
Grefwe Dokna, upläste följande
anförande til Protocollet:
Det är utan twifwel hwarje Riksdagsmans
owilkorliga skyldighet, at nu, under en sållare
regering, ej uraktläta at för uplystare MedL-tänder
göra wälmenande erinringar, halst uti gamla
Författningar, som tyckas innehälla obillighet
och vrättwisa, samt pä sit sätt wäidföra en
Clatz af Medborgare.
Bland sädane Författningar synes mig den
om inqwartering för Militaire per oner uti S täder
, der de äro til tjenstgöring commenderade,
hwilken förmodligen stadgar sädane Tjenstemäns
förlorade rättighet, af nägon stags inqwartering,
dä de sjeifwa äga hus uti samma Stad,
emedan ätminstone epecution är sädan här i Stockholm.
I min tanka har hwarken billighet eller
oväldighet bestämt denna regel; ty när alla desse
Tjenstemän uti hwarje grad hafwa lika skyldigbeter
och answar at upfylla mot Samhället
och Staten, böra ock de, af dem, njuta enahanda
rättigheter och förmäner; samt icke den ena
Tjensteman likasom betala til Samhället en witz
Summa, (emedan, dä han beröfwas en inqwarteringsrättighet,
han med stal kan anses erlägga
til Staten, eller desom Jnqwarterings-styldigheten
utgöra, den honom tillhöriga inqwartering',
och detta endast för den orsaken stull, at
hazarden gjort honom til husägare, när äter
hans gelike eller camrat oafkortadt bekommer sin
inqwartering antingen in natura eller i penningar,
som til exempel här i Stockholm, njuta
'Cheferne för Artilleriet och Arm ens Flotta samt
SecondChefen för i-.sta Kongl. LifGardet, Bo
-
1076 Den 18 Augusts.
ställen, dä nuwarande SecondChefen ivid 2:dra
Kongl. LifGardet icke fär detta, ej eller Jnqwarterings-pengar,
blott för det han äger et hus.
Et lika noga och strängt förfarande wet icke jag
inträffar med nägon annan Tjensteman. Man
kunde af samma ffäl pästä, at en stor del af
Hofstaten här pä stället, Landshöfdingarne, Presterffapet,
högre och lägre Civila Ämbetsmän i
Städer och pä Landet, ja äfwen indelta Officerare,
icke borde bestäs nägra dylika förmäner,
dä de uti den Stad, Socken, Härad eller Län,
der de innehafwa Ämbeten och tjensier, more ägare
til något hus eller med boningsrum försedt
hemman; men detta oaktadt, weta wi at
alla ^Landshöfdingen-, högke och lägre Prestcrlige
Ämbetsmän, Häradshöfdingar, Kronofogdar
och Länsmän, ja afwe-n indelta Officerare och
Underofficerare, innehafwa antingen Residencehus
eller bebpgda bostäder , under benämning
af Boställen, eller ock bekomma contanta penningar
af Kronan, Församlingar eller Härader
til det belopp, bwarefter de anses bora äga större
eller mindre bonings rättigheter, om ock dessa
kunna wara äqare^lil fiere hus i samma stad,
der de förrätta sine Ämbeten, eller Egendomar
uti de districter pä landet, der de äro tjenstgörande,
samt at det icke sällan inträffar, at Presterffapet
ofta innehafwa 2 ä z, ja flere bebyqda
boställen. Som jag förmodar at Högloft. Ridderffapet
och Adeln och de öfrige Respective Ständerne
säkerligen inse obilligheten och olaqligbeten
af detta olika förhällande Rikets Ämbetsoch
Tjenstemän emellan, har jag äter wägat ödmjukeligen
hos Högloflige Ridderffapet och Adeln
göra hemställan, om icke denna Författning
hör uphäfwas samt de§e Militairiffe Tjenste
-
Den 18 Augusti. 1077
män lika som siere upräknade, och i likhet med
Landshöfdingar i de Län der Kronan icke har
Residence-hus lil bostad ät dem, veste bekommer,
motswarande inquarterings-penningar af
Staten, om ock denne Landshöfding derstädes
sjelf ägde tjenlig! hus, pä det at ej allenast
en likhet uti dylika förmäner hädanefter mätte
blifwa emellan Rikets och Statens Ämbets-och
tjenstemän, utan ock den synbara crättwisa och
olika lönings - sätt, Corpser och samma grader
emellan mä förswinna, ty i annat fall, drager
den Militaire person en enskild statt och tunga
(medelst sin förlorade inquarterings - rätt,
blott för det han äger hus i den Stad der Regementet,
hwarwid han tjenar, är garnisonerat)
utöfwer hwad han i jemlikhet med andra ofta
af lika förmögenhet, til Staten ärlägger, än
nägon annan Ämbets-och tjenstemän af hwad
Ständ som hälst widkännes. Genom ändring
af denne Författning bibehälles och et annat
godt föremal, nemligen: dä blir icke at befara
nägon sort vreda, genom försäljning af hus i
Städer til winnande af inquarterings-rätt. Förmodandes
jag at Riksens Ständers Stats-Utstött,
härtil bade tilstyrker, och finner utwägar
tck denna obetydeliga utgift för Staten.
Härunder tilkännagaf Herr Grefwen och
Landtmarstalkcn det han wore förhindrad at
bewista detta plenum til stut, och öfwcrlemna.
de Klubban ät den äldste närwarande Grefwen
Herr Grefwe äs ta LarcUs.
Grefwe
1078 Den 18 Augustt.
Grefwe v o KNÄS Dietamcn remitterades
til Allmänna Bcswärs och Oeconomie Utffottet.
Uppä gjord anhällan af Friherre Ztael
von dioNstein, Coilit?: Uu6vi^, proponerade
Herr Grefwen och Ordföranden at Friherre 8r^l
mätte fä sjelf med de öfrige refpective Standen
comnunieera sit i dag til Stats Utskottet
remitterade Memorial.
Bifölls.
Ridderstapet och Adeln ätskildes kl ^ 2.
In protokoll,,
6. Lilverstol^e.
Mändagen den 21 Augusti.
klenum klockan 10 förmiddagen.
I-listcrades följande:
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
18 Augusti 1809.
S. D. Uppä wänlig anmodan af det hederwärda
Bonde-Ständet bestöt Riderffapet och
Adeln at instämma uti den af Ständet gjorda
remitz til utlätande af Allmänna Befwärs och
Oeconomie-Utffottet af Riksdagsmannen ingers
Daniel
-
D-.n 21 Augusti.
I^nie-Isson-, ifrån Elfsborgs Län den t r Augusti
hos Boude-Ständet uplosta Memorfol rörande
tjenstgaste fältet til Landt-Tullarnes af.
staffan de. Ut supra.
Justerades följande underdäniga ssriswel.
se til Hans Kongl. Mast.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Dä i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nädiga
proposition, Riksens Ständer bewiljade,
at af Banquen hwarje wecka stulle utbetalas
Loo,ooo Rd., war grunden för detta bewiljande,
at en sadan försträckning endast skulle anwändas
til de för Rikets frälsning mäst nödige
behof, sä at genom ärforderlig penninae-stigäng
Fäderneslandets förswar och uprätthällande,
pä det kraftigaste sätt mätte bringas til
werkställighet.
Om det för Riksens Ständer warit och
är ljuft, at kunna räcka det nödlidande Fäderneslandet
den hjelp, som i sädant afseende
blifmit päkallade; Sä har deremot warit smärtande,
at inhämta det grunden för den lemna,
de försträckningcn ej altid stall noggrant blifwit
följd, utan at Banguens förstotter, i
stället at anwändas endast til krigets förande
sä at en önstad fred derigenom kraftigt pästyndades,
kanske ej sällan blifwit disponerade
til andre ändamäl, säsom betalning af Leve
ranteu.
1080 Dcn 21 Augusti.
ranteurers, före Banco förskottens bewiljande,
tilkomne fordringar, löne-utbetalningar, och dryga
fält-tractamenten til personer, hwilka ej wistats
wid Armeen, hwarigenom Banquens försträckningar
blifwa otilräckliga, och den endan«
anwändbare tilgäng för henninge understöd fruktlöst
spitles.
Hos Eders Kongl. Maj:t anhälla af sädan
anledning Riksens Ständer underdänigst, at
Krigs Departementet och Commistariaterna strängeligen
mätte anbefallas, at noggrant hushälla
med de medel, som dem anförtros, sä at i anledning
af i underdänighet anförde grunder, desse
ej disponeras til andre än de mest nödige frän
Kriget oskiljaktige behof.
Eders Kongl. MLj ts dageligen förnyäde
wedermälen af den aldraömaste omsorg för Fäderneslandets
wärd och uphjelpande, trygga Riksens
Ständer wid hoppet om Nädigt bifall til
den nu i underdänighet gjorde framställning.
Med djup wordnad och trohet framhärda
Riksens Ständer re.
Upläste-s följande:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition til Riksens
Ständer, angäende biträde för
Stats-werket af Riksgälds-Contoirets
Wäpel-förräd i Hamburger-Banco. Gifwen
Stockholms Slott d. 16 Aug. I8O9.
Sedan Fransta och Rysta Regeringarne meddelat
past för de Herrar och Män, som Kongl.
Maj:t
Den 21. August'. 1081
Mast i Räder utnämnt at säsom Dest Sändebud
underhandla om et tilkommande Fredswerk,
sä bafwa i denna egenskap afgätt til Rystland,
En af Rikets Herrar, Ambastadeuren, Generalen,
Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Maj ts Orden m. rm Friherre Lurt uozislgus
vo,'. :>!L6inzK, åtföljd af GeneralAdjutanten, Ofwersten
och Commendeuren af Kongl. Masts
Swärds Orden Ireyric LilHölciebsLocl,
saint til Paris, En af Rikets Herrar f d General
Gouvcrneure.i i Pommern, StatsRädet,
Generalen, Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Majis Orden, samt Riddaren af Kongl. LwärdsOrdens
Stora Kors, Grefwe lKnis lien, ^vou
I-tssLu och StatsRädet samt Commendeuren af
Kongl. Maj ts Nordstjerne Orden Friherre 6usrål
bjellee.
Af de underhandlingar som blifwit deste
Herwar och Män i Räder anförtrodde, beror Rikets
framtida wälfard och sjelfständighet; Kongl.
Maj t har derföre ansett det wara af högsta
wigt, at de förses med erforderlige medel at
kunna pa et för Kongl. Maj t och Riket wärdigt,
samt til en lycklig utgäng af deras wärf
bidragande sätt uppehälla sig pä deras särskilta
beskicknings orter; men härwid bär mött den
swäriaheten, at StatsContoiret icke ägt, för at
til deste behof anwändas, nägon tilräcklig fond
i den myntsort, Hamburger-Banco, som för Beffickningarne
oumgängeligen erfordrades, och
hwaruti Kongl. Maj:t, i enlighet med MinisterReglementet,
bestämt de dem anstagne Rese- och
Equiperings-penningar samt Tractamenten.
De Handlandes tilgäng pä Wäxlar ä Hamburger-Vänco,
är för det närwarande sä ringa
Andra Band. kl o 136, 1Z7. och
1082 Den 21 Augusti.
och sa föga swarandc emot behofrvet deraf för
betalningarne af til Riter i utom ne waror at
Coursen ä nämnde myntlort upgatt til --5'. Procent
öfwer test pari. Den ffuöe ofelbart jliga
ännu högre, om sadane Wäplar för det nuufrägawarande
Statswerkels utomordentliga behof,
efterfrägedes til nägon större Summas önskönt
densamma i mindre poster för hwarje uphandling
fördelades.
Kongl Maj:t har derföre bade insett strängheten
för Statswerket, at genom Mäpelköp
åtkomma hwad härtil erfordras, och tillika betänkt,
at en sadan utwäg skulle icke allenast bereda
Statswerket en ganssa känbar förlust, titan
äswen, genom de wolkan nlCoursens stegring,
förswära swensta Handelsrörelsen och för
Rikets inwänare i allmänhet öka dprheten pä de
jfrän Utländska orter inkommande nödwändighetswaror,
som ffulle med Haniburger-Banco
af de Handlande betalas.
Mid detta förhällande och dä tilfalle icke
gifwes at utom Riket för Statswerket upläna en
nödig Summa i Hamburger Banco, bär Kongl.
Maj t welett öfwerlenina Lil Riksens Ständer
det förslag, at af RiksgäldsContoirets Ltäpelförräd
Statswerket kunde erhälla hwad det i
Märlar i nämnde myntsort nu behöfde, emot
förbindelse at framdeles i sädane Wäxlar lemna
derföre full ersättning.
Kongl. Maj t anser öfwerffödigt at under-,
stödja denna preposition, som härleder sig ifrån
Dest omtanka för Statswerkets och Rikets Jnnewänares
gemensamma fördel, med den erinran,
at RiksgäldsContciret äger dest Wäpelför
räd
-
Den 21 Augusti.
1033
råd förnämligast igenom Stats-Werkets bidragande.
Riksens Stander, som wisterligen
med Kongl. Majit instämma i dett
önstan, at de nu beredde fredsunderb
andling arne mätte kunna bringas til et
styndfamt och för Riket formänligt flut, lära
icke wilja wägla at ti! desta underhandlingars
fortgäng bidraga genom et medel, som blott
beror af deras förordnande, och hwarwid deras
Rlksgälds-Werk icke ställes i nägott olägenhet,
dä detsamma ännu och intil dest et mindre 0-  fördelagligt förhållande emellan Rikets och andea
Länders mynt kan äga rum, torde fortfara
at innekälla med betalningen af Räntor ä
den til större delen hos fiendtliga magters undersåtare
stäende Utrikes Gälderu
Kongl. Magt har, sedan pojkgängen och
nägon handelsgemenstap emellan detta Rike och
Liffland samt andre delar af fasta landet blifwit
äterstälde, widtagit en sädan Författning
at Wärlar a Hamburger Banco stola äter igenom
Stora Sjö-Tullen til Stats-Werket ingä.
Derigenom komnrer Stats - Contoiret t tilständ
at återbetala de förstott i sädan mpntsort, som
Riksgälds-Contoiret nu kunde lemna.
Efter beräkning af behofwen för de tit
Rystland och Frankrike afgängne Bestickningarnes
underhäll under et halft är, i fall emot
Kongl. Majus förmodan och hopp underhandlingarne
icke stulle destförinnan war lyckligen
fulländade, samt för derwid troligen försfallan
-
1084 Den 21 August?.
de särskildte utsigter af presenter m. m. och dä
Stats-Contoiret nu äfwen har at utbetala Len
för Kongl. Maj:ts wanlige Sändebud ä Utrikes
Orter i Hamburger Banco bestämda åfloningen,
hwaraf i anseende bäde til hindren i
postgången och saknaden af Waxel-tilgäng, nägot
för innewarande är ännu icke kunnat remitteras,
sinner Kongl. Maj-.t Stats-Werket
hafwa behof af Riksgälds-Contoirets biträde med
Creditiver pa Hamburger Banco til et belopp
af Sjuttio a Åttatio Tusende: (?o a 80,000)
Riksdaler r nämnde mynt, bwaraf dock icke alt
pä en gäng skulle af Stats-Contoiret, emot dest
förbindelse til äterbetalnina, uttagas, utan efter
band hwad til förefallande utgifter för Bcffickmngarne
kunde erfordras.
Kongl. Maj:t förblifwcr Riksens Stän.
der med all Kongl. Näd och Ynnest wälbewägen.
At supra.
e ^ k. k..
bläns Iverta.
Pä Herr Grefwens och Landtmarssalkens
föreställning remitterades denna Konungens Nädiga
proposition til Stats-Utskottet, atsigffpndsammeligen
deröfwer utläta.
Föredrogs ä npo Stats-Utskottets Protokolls-Utdrag
af den 14 Augusti 1809, hwars
prof
-
Den si Augusts. io35
pröfning och afgörande i förra Plenum Lil denna
dag utsattes.
Friherre liljencrants, polian Wilhelm,
'Upläste följande Dictamen:
Pä det högsta instämmer jag deruti, at
uptagandct af inhemska Län, för at dermed söka
undwika en altför tryckande beskattning, oeh
icke Letz mindre upfylla Statens förbindelser
och wcrkeliga behofwer, är den enda utwäg,
hwarigenonr de för Riket wädelige följder kunna
unowikas, som säkerligen ätfölja det representativa
myntets förökande och utländske län,
om sädane möjeligen kunde erhällas. Jag fär
säledes ^vördsammeligen tilstyrka antagandet af
Högloft. Stats-Utskottets den 14 innewarande
angäende upgifne Förflag, hwad hufwudsaken
widkommer, nemligen at Leveranteurerne genast
nndfä garanterade förbindelser, utgifne pä det
sätt, med den ränta och de afbetalnings-wilker,
stom Utffottet föreflagit.
At Kungörelse, sä fort ske kan, utfärdas,
angäende öpnandet af län pä Obligationer, med
Högloft. Riksens Ständers garantie, hwaraf
efter 6 ärs förlopp st-:del ärligen liquideras.
At äfwenwäl med möjligaste skyndsamhet allmänneligen
kungöres, om de sä kallade permaDente
anuiteterye, pä sätt Utskottets Förslag
innehäller.
Men, ehuru mycket jag med Högloft. Statsutskottet
instämmer i huswudsakeliga planen
af
1O86
Den 21 Augusth
af ifräga warande project upstär likwäl wrd
dataillerne hos mig nägra betänkligheter, som
jag anser mig pligtig, at wördsammast framföra.
l:o Anser jag 5 procent jemte Bewillningsfrihet
wara för bög Ränta, a de Förestagne
Länen, mot reverser pä 6, är. Och tror at en
följd deraf stall, blifwa alle gäldbundne Jordbrukares
rume, emedan Capitalrsten icke lärer
försumma at upsäga län pä inteckningarne för
at pä en gäng winna sme ändamäl en med
mindre beswar och omwäg förenad säkerhet, samt
förmänen at med de nya Stats - papperen pä
snart blifwande Auctioner köpa gäldbundna
Jordbrukares Fastigheter. Detta onda är sä
mycket för at befara om wärkställighet följer,
pä en mycket omtalt plan, at öka den ärliga
afbetalnings-summan i Banquen, uppä der belänte
Fastigheter.
En del Capitalister ha wäl sökt i systeme
bringa, nyttan af de mindre förmögne (ofta
mest idoge) Jordbrukares culbuterande,
men detta systeme. alstrat ibland convoluter af
Tull och Riks-Discont Actier lärer, jag hoppas
det, ännu icke hafwa wunnit pluralitet hos
Högloft. Riksens Ständer.
De Jnsecter, som sä ofta framställas säsom
sinnebilder af enighet och flit, Bien ha
wäl den grymma wana at efter förrättad tjenst
förstöra en del af Samllällets Ledamöter men
deste äro likwäl icke de Medlemmar, som framffaffat
föda til Kupans beständ.
Con
-
Den 21 August?.
Concluston af det anförde är at jag förmodar
4 procent wara högsta ränta, som för
ifrägawarande Län bör erläggas, hälst örn emot
min opinion, bewiljnings-frihet dcrä, skulle
meddelas. Stater likna i detta fall säkerligen
enffildte för hwilka lätthet til^ län icke
ökas, dä den behöfwande bjuder hög ränta.
2:0 Angäende de sä kallade permanenta,
annniwägar jag yttra, det jag ingalunda
anser den förcstagne 7 procents räntan wara
för hög. Men min tanka hemtas endast
frän sakens natur, icke frän det anförde exempel,
at Staten en gäng erlagt 12 procent.
Jag känner för wäl den anda som lifwar
det Utskott hwaraf jag har den äran wara
en Ledamot, för at befara, at de motiver
som för 50 är sedan derterminerade Secrete Utskottet.
kunna hafwa minsta analogie med Statsutskottets
Beslut och framställningar. Jag wägar
ödmjukeligen förestä, at Bokföringen, mätte
ske i Stats-Contoiret och Kammar-Collegium,
icke i Riksgälds-Contoiret. Ty Annuiteterna
kallas och skulle möjeliqen kunna blifwa, psrmanenw.
Hwaremot jag wille fä bibehälla det
hopp at öfrige Riks-skulden icke mä blifwa det,
och säledes icke heller det Werk, som i afseende
pä densamma tilkommit.
Med listigaste högaktning för den man,
hwars warma Patriotiska nit, först yrkat försöket
af inhemsk sonderad Stats-skuld, och ehuru
jag mddger, at ibland allt nödvändigt ondt,
som
1088 Den 21 Augusts.
som nu är at wälja af; detta, ostridlgt är det
vjemförliqen minsta, önstar jag dock, at mitt
Fädernesland i händelse Läne - systemet lyckas,
icke mätte framdeles falla j de Anglingars öde,
hwilkas Gäld ouphörligen ökes, i lika förhällande
som Läne tilgängen.
Z:tjo. Beder jag ödmjukeligen at såsom Hy»
potheque mätte utses, nägon annan Statens inkomst,
än Bränwinsbrännings-afgiften, hwilkens
epistenee pä sätt den nu utgär och under
närwarande benämnande mist icke instämmer
med Landets önstan. Charta Sigillata och Postmedlen
äro inkomster af en äldre natur, som
wäl ocksä fran början warit Bewillningar, men
nu mera genom mana, nästan såsom oumbärlige
utstylder blifwit ansedde.
Etablerandet af sä kallad Sinking - Fond,
är hwad jag pä det högsta tilstyrker.
Friherre l-illjencr-lnex.tillädemuntcligen:
Sluteligen fär jag pä det högsta yrka cn Sinkings
Fonds anwändande pä det sätt som StatsAtstottet
proje.terat.
Friherre l^uclbc-ck, ^lexLnäer, anförde
til Protokollet strifteligen.-
Af Stats - Utstottets project til nya Läns
uptagande til et belopp af 4 Millioner, emot 7
pro-ents ärlig räntautan at nägonbewittnings afgift
skulle erläggas för en innom Swerige sä betydlig
egendom? finner jag et ytterligare hyende
wara baddadt ät Capitalisten, som sedan han
under förffutne Regerinqs-Systeme, wid sä mänga
tilfällen stördat antingen pä Agiotering, Tull
^
Arrén
-
Den 2!. Augusti. 1039
Arrenden, eller Discont-Inrättningar, sä har
han äfwen säsom där Actie-ägare wunnit ökade
fördelar, igenom Banquens osparda möda, at
mot en ringa ränta medgifwa betydeliga tilstotter;
dä deremot de innom Staten werkeligen
närande Medborgare såsom Bruks-Jdkare, Fabrikanter,
Närings Idkare och i synnerhet Jordbrukare
aldrig blifwit uti et lika förhällande
understödde, utan som Styfbarn behandlade.
Dä Riket för det narwarande fordrar tilstotter
af alla Claster Medborgare, och uti Statens närvarande
ställning det ofelbart mätte wara medborgerligt,
at häldre biträda och understödja, än
undandraga sig et skyldigt deltagande, sä synes
Capitalisterne enligt detta Proje t antingen ej
bafwa förtjent medborgerligt afseende, eller för
sina nu blifwandc Insättningar, liksom anmärkas
för sina hittills äckrade fördelar Hwartil
skulle wäl et sädant Exclusicht Privilegium tjena,
at frikänna Capitalisten frän Bewillnings - förbindelser,
och hwartil skulle Konungens samt
Riksens Ständers Fastställelse därä gagna uti
en tidepunct, dä erfarenheten lärt hnru litet heliga,
pä lika satt sanctionerade äldre Privilegier,
af wista Medlemmar i Staten kunna anses.
Om fordrings ägare för gjorda Leveranser
äga bewislig fordran, som med reda penningar
bör gäldas, finner jag för min del ingen ordsak,
hwarföre sädana stola nekas en lika fördel,
som Capitalisten, tv penningar eller en contant
fordran, som owilkorligen stall utgä, parallellisera
helt säkert.
Ak bär medgifwa husbehofsbrännings-afgiften
säsom Hypotheus, finner jag wara mycket
-
1090 Den 21 Augusts.
ket för tidigt, innan Riksens Stander öfwerenskommit
och bestämt, huruwida den i lika egenskap
bör fortfara, samt om sättet til dest utgörande,
och sä lange desia wigtiga frägor ännu
äro aldeles oafgjorde, sa lärer desi päräknande
medföra en stags osäkerhet, men om et säkrare
Hypotheus kan meddelas, som pä stadgade grunder
kan inbringa det behöfliga Länet, sä sär jag
den äran förklara, at jag finner ömarken billigt
eller wärdigt, at nägön Medborgare blifwer
fritagen frän Bewillnings-ffyldigheten och dä
jag tror det wara mera 'politiskt at häldre locka
egcnnyttan än at päräkna Patriotismen, sä
anser jag för min del wara bättre, at för sädane
stäende Län häldre medgifwa 8 procents
Ränta med en därföre altid deltagande Bewillnings
afgift, än at Räntan skulle beräknas til
Sju Procent, utan Vewillnings förbindelse.
Herr llrl ntrscböl ä, kaul, upläste följande
Dictamen:
At Riksens Högloft. Ständer förklarat Deras
fasta och oförändrade föresats wara, til at
försäkra Statens fordringsägare om upfyllande
af Statens förbindelser, anser jag wid sakens
betraktelse pä en rättskaffens sida, för mindel
icke utgöra annan eller större säkerhet, för desie
fordringsägare, än pen de förut ätminstone bordt
kunna göra räkning uppä; ty et annat omdöme,
angäende Contracter eller afhandlinqar, som emellan
Riksdagarne stutas med Staten, skulle
leda til et skadligt misstroende til Statens löfte»
och förbindelser, samt säsom en följd deraf
fordra den försigtighet pä en leveranteurs sida,
at icke med den ena handen aflemna desi waror,
vm icke han i samma stund finge uti den andra
Den 2! Augusti. ro^ji
handen emottaga betalningen derföre. Detta oaktadt
medgifwcr jag dock, at uti den olyckliga
och bekymmersamma belägenhet, hwari nu lfrägawarande
fordringsägare warit försatte, dä
nemligen största delen deraf, med löften om beta
ning wid skeende leverantser, sedermera icke
allenast saknat werkställighes ä llike loften, utan
ock längre tid mäst befinna sig uti owisshet om
och enär nägon betalning kunde wara ti! för'
wäntandes, samt derutöfwer icke ens erhållit fä
dane bewis om deras fordringars werklighet.
bwarigenom de kunnat komma i tilfäbe at derä
negotiera för egne kan hända nog trängande be
hof; sä utgör wisserligen Riksens Ständers ofwan
omförnrälte försäkran, för ögonblicket näaon
tilfredssiällelse för desse lidande Statens
Borgenärer - men dermed aro de föga belåtne,
utan hufwudsaken beror, säsom jämwäl Höglofl.
Statsutskottets Protoeoll för den ra i denne
mänad innehåller, pä den wigtiga fräaan,
enär och huru desse Borgenärer stola blifwa sä
förnöjde, at allmänna Crediten mä warda uprätthällen,
och en allmän klagan öfwer lastande
betalning, samt deraf för de fleste föroriakadt
lidande, förekommen? Til winnande af nyssnämde
magtpälrggande föremäl, bär Stat?-Utskottet
, i afseende pä de Borgenärer som hofwa
fordringar för levererade Krias förnödenheter,
föreslagit: 'At sedan desse fordringsägare
, frän det Mcrk som med dem contraherat,
erhållit betyg, innebällande fordrinaarnes bela
belopp til R:dr ss. och r st., sä bade de derefter
at undfä Kongl. StatsContoirets inwisningar
ä R:dr bwardera, för saade fordringars belopp,
uppå Riksens Högloft. Ständers Riksgälds
-
1092 Den 21 August?.
gäldsContoir, samt sistnämd» Contoirs derä teckstade
acceptera til fordringarnes betalande med
6 Procents Ränta frän de dagar betalningarne,
efter gjorde beting, bordt ske, och det fölunda,
at först efter b ärs förlopp 7'-del af det Capital
hwarä inwisningarne äro ställde, wid stwarje
ärs början utlottas, för at, inom det löpande
ärets flut, til Capital och Ränta inlöfas."
Härrvid torde mig tillätas först omförmäla,
at ehuru jag ingalunga derom twiflar, det ju
Högloft. Statsutskottet, säsom en ibland hufwudgrunderna
för desi ventilation, detta ämne
rörande, infordrat wederbörlige upgifter af ifrägawarande
Skuldsummors totala belopp, och
jämwäl til säkerhets minnande derom, at icke,
under beslutets fattande derom, tilfälle matte
gifwas at för hwad orsak som hälst betala någon
del deraf, och sämedelst läta nägon mannastwstn
äga rum; sä saknas likwäl en lä beskaffad
upgift uti förenämde Prols olls Utdrag , äfmenfom
icke eller är mordet föreslagit, huru de
fordringsägare skola fä deras förnöjelse, hmilkas
Summor icke upgä til fulla -;o R dr, och hwarä
de förellagne inmisningar och accepter alt derföre
icke kunna meddelas; men desie omständigheter
böra dock icke hindra mig, at öfwer förberördc
förslag i all ödmjukhet nu yttra mina tankar.
Mä hända at nägra fä utaf ifrägawarande
fordringsägare, som stafwa förmögenhet och
utan olägenhet kunna pä längre tider wara i
mistning af sine fordringar, dä de derä njuta
Ränta - för ty antaga förberörde betalningswilkor:
Ja äfwen at nägon obetydlig Borgenär,
för at wisa sig nitisk i den Patriotiska wägen,
gör
Den 21 Augusti. 1095
gör detsamma, men derifrän fär icke göras nägot
säkert slut, til det hela; utan, da otwifwelägtigt
är: at de fleste leveranteurer, utr deras
gjorde levcrantser, instuckit antingen taute penningar,
eller andre sadane Medel, som för dem,
uti annor deras rörelse, aro oumbärlige: At de
aldeles icke kunna, säsom Contante penningar,
anwända de nu föreftagne betalnings-sedlarj säsom
icke btifwande til fullo betalte, förr än efter
16 ars förlopp. At de, wid anwändandet
deraf, efter hwad förut i flike fall, är nogsamt
handt, mäste antingen, wid försälgningen förlora
nägra procent, eller i händelse af dera tilgorande
län bos private personer, widkännas dryga
läne-wilkor, och wid bristande betalning, wara
blottställde för Lagsökning, samt, i händelse
af panters försälgning, för wanpris derä : sa kan
åtminstone jag för min del icke annat än anse
det, för en obestridelig sanning, at meranämnde
fordrings ägare skulle blifwa icke allenast ganska
illa belåtne, med det af Högloft. Utskottet föreflagne
betalnings-sättet, utan och werkeligen
mycket lidande: At allmänna Crediten genom
stike, om jag sä mä säga, twängs-län förloras,
samt at följaktligen ofwan omförmälte Högloft.
Utskottets med Dest förslag, äsyftade goda ändamäl,
warder förfeladt. Männe icke äfwen,
wid detta tilfälle, den grundade regeln bör iakttagas:
Gär emot andra bwad du tal! Lätom
ost päkalla wäre egne omdömen, i händelse wr
wörö i defte fordrings ägares ställen! Männe wi
funno ost nöjde, at blifwa betalte pä 16 är, för
hwad wi redan bordt bafwa i handom, och kanske
med kännbar förlust redan saknat: kunde wi
wäl medgifwa ost wara utan lidande! Jag wägar
tro och säga, at, med upriktighet och' utan
skrym
-
1094 Den 21 Angnst:.
skrymtan, ffulle allmänna swaret bliswa instämmande,
med hwad jag öppenhjertigt, nu haft
äran anföra Mer omförmälte ftrdrings-ägare
äro (at mig mä trlstädjas begagna det talesät-et)
nu uti Riksens Höglo fl. Lianders händer: De
kunna blott beklaga sitt lidande och önsta deras
räddning derutur; inea äro icke i den belägenhet,
som om de hade at fordra af private personer,
hwilka genom Lagsökningar kunna ttlhällas
upfylla sine ingängne löften och förbindelser.
Mätte ieke Riksens Lländers belägenhet och
magt sträcka sig derhän, at, uti frågor mellan
L talen veb Unde mätaren, den sednare stall widkännas
lidande, derföre, at desi billiga uprättelse
eller stadeslö hällande synes mindre förenligt
med Statens förmäga. Med afseende pä
äfwanom förmälte förhällande, kan jag altsä icke,
med Högloft. Stats Utstottek i denna delen
af desi för sta g mig förena: men jag mäste och
derhos bekänna, at jag wiö en siik skiljaktighet,
bestnner mig uti högsta förlägenhet, huru ifragawarande
fordrings ägare, mätte uti annan wäg
kunna blifwa pa det möjligaste tilfredsställde
och frän ostyldigt lidande räddade, dä omöjligheten
r wägen ligger, at för närwarande med
contanle Penningar dem förnöja. Säsom jag,
uti mine föregäenve framställningar, anfört
finner icke eller jag nägon annan utwag, för
dcsie fordringars aftiquiderande, än genom Riksgälds-Contoircts
reverser eller accepter, men med
kortare betalnings- tid och nägot högre ränta ,
än Stats-Utstottet förslagit samt med stadgad
rättighet til Discont-län derä. Derest förhoppning
gäfwes om tilgäng til nägon ärlig afbetalning,
pä förberörde reverser eller accepter.
Den 21 Augusti. I0g5
sä skulle fordrings-äaarne säkerligen wara belåtne
med at, likmätigt mitt förra Förslag sä
Scdlarne stäldc .pä 5 är nied.5 procents ränta,
saint L« procents ärlig afbetalning och 75 procents
Discont-rättigbet derä; Men sorn Högloft.
Stats - Utskottets Betänkande icke gifwer
minsta anledning, ti! slik förhoppning, sä kär
jag i det stället ödmjukast förslä,.at de ^ efter
Stats. Utskotts För stag , af Riksens Stämers
Riksgälds-Contoir, til afgifwande aeccpter af
Kongl. Stats Contoirets inwisningar ärte warda
stalde ti! betalning efter 6 ärs förlopp med
6 procents ränta, som ärligen bör erläggas,
samt at innebafwarne af dcste accepter mä wara
tillätit derä, uti Riks-Difconten ärhälla 75
procent Discents - Län , med derwid stadgande
wanlige ffyldiaheter; ägandes jag anledning,
lil sistnämde tilstyrkande, disconterings rättighet
rörande, af förbällandet, med de sä kallade Utrednings
- Commistionens Reverser, hwarä först
för 4 procents Ränta, ärhölls 40 procents län,
samt dcrutöfwer ytterligare, pä samma ställe,
kunde Disconteras nägon del af de återstående
60 procent, men jag kan ock harwid icke underläta
förnya min förut gjorda hemställan om
icke, i händelse en sä beskaffad Disconteringsrättighet
winner bifall, hela winsten,
af denna förut icke paräknade rörelse, billigtwis
mä tilfalla, antingen och hälst Kongl. Maj.t
och Kronan, eller ock Riksens Ständers Bank.
Under förmodan, at Rikets Finance ställning
mätte kunna, innom § är, komma, i det för
bäk
-
1096 Den 21 Augusti.
bättrade tilständ, at, ivid den tidens forlopp,
förberörde acccpter skulle kunna infrias, halst
om nedanomförmälte, pä längre tid betingade
län arhälles, hade jag wäl kunnat hafwa anledning
foresta nysinamndeä ars betalnings-tid,
men, för mera säkerhet, har jag nu destohäldre
gjordt et ärs påökning som Riksens Högloft.
Stander, omkring et är, för förfallotiden, samlas
til en Lagtima Riksdag, sami denvid äga
tillfälle widtaga til befinnande nödige anstalter,
för mcrberörde ifrägawarande aecepters ofelbara
infriande. Om jag icke wägar bestrida, at
äfwcn det af mig nu i ödmjukhet forstagne liguidations-sätt
icke, af alla fordrings - ägare,
fullkomligen godkännes; sa tror jag dock, at
icke allenast totaliteten af dem, utan ock en hwar
af Allmänheten, som lämnar desi upmärksamhet
ät detta Allmänna Crediten sä nära rörande
ärende mäste finna och mcdgifwa at Riksens
Högloft. Ständer i händelse Förslaget gillas
och fär komma til wärkställighct derigenom ä
ena sidan gätt fordrings-ägarne, pä et sä tilfrcdsställe
gifwande sätt til mötes, at de med
iagttagande af et möjeligt och försigtigt begagnande,
af deras arhällne accepterade inwisningar,
icke skäligen böra klaga öfwer dem, genom
et sä befkaffadt betalnings- sätt, tilffyndadt lidande,
samt ä den andra, sämedelst sökt gifwa
Statens förbindelser det förtroende, at de
ytterligare utwägar, som, enligt hwad här nedanföre,
til erhällande af Statens penninge-behof,
mäste widtagas, mä winna stanrgäng. Föröfrigt
-
Den 21 Augusti» 109?
öfrigt får ja q, i sammanhang med hwad osman
anfört blifwit, erinra, at, sedan otwifwelaktigt
synes wara, det ifrägawarande fordrindsägare
komma at erhälla Reverser eller Ac evter pä
50 Riksdaler Banco stycket, sä mäste, samm en
följd deraf, nägon contant snmma anfiäs, sä
wäl til gäldande, af de fordrings summor, som
äro under 50 Riksby som til godtgörande, af
hwad den ena eller andra Borgenären finnes
stafwa at fordra, utöfwer dest sista 60 tal Beträffande
härnäst Högloft. Stats- Utskottets 2ln§
senare forflager til erhällande af nödige medel,
för Statens öfrige stenninge behof, til et up;>
gifwit belopp af omkring 4 Millioner, der under
inbegrepne Arm l eus fordringar; bestäends
det förra förslaget deruti, at, uppä RikSgäldSContoirets
Obligationer pä Zo Riksd. stycketj
med löpande lffProcens ärlig Ränta, under
Riksens Högloft. Ständers Garantie, upptaga
Län- ställde salunda, at först efter 6 ärs förlopp
en lordel af det Capital, hwarä Reversen
är stäld, wid stwarje ärs början, utlottas, för
at innom det löpande årets stut, Lil Capital och
Ränta, inlösas, samt det sednare deruti, at för
Lem, som icke, pä nyst anförde sätt, wilja biträda
Staten, utwäg mätte öpnas, at i likhet,
med förhällandet i England, genom permamenta
Annuiteter, göra Staten försträckning, emot Sju
Procents Ränta, och med wilkor, at Längifwaren
icke äger Återfordra Länet, men Regeringen
deremot kan detsamma upsäga til äterbetalning.
Hwad nu det förra af desta sure Läne-sätt angar,
sa more det onekeligen mycket wäl och lyckligt,
om det kunde medföra päräknad framgång
och werkan, men min twifwelagtighet härutinnan
Ayöra
Bandet 188,139.
^Og8 Den 2! Fugustk
nan, grundad pä betraktelsen. Af den förestagne
langa betalnings liden: Af owitzheten, om
Penninge - ^stn kets fcrhällande, linder samma
tick Af Statens annu icke äterwundne Credit:
Af uarwarande högst trängande behof, som icke
medgifwer tids utdrägt med negotiaticnerne; och
ändteligen deraf, al dä 2.ne Upplänings willor
framställas, bet ena, mot och det andra mot
7 Procents Ranta, troligen det sednare af Längifwaren,
wäljas; icke allenast gör för mig mindre
betankeligt, at i ödmjukhet tilstyrka Räiuans
förhöjande fran 7 til 6 Procent, uppå detza, a
Riksgälds Contoirets Reverser, til görande Län;
utan jag wägar jämwäl än en gäng yttra min
fruktan, at ty hor utan, i vFNna uppläningswag,
andamälet icke winnes; med den tiilagde
önskan, at, genom den af mig före-agne ränteförhöjningen,
om den bifalles,'Rikets Panningeman
mätte finna rakning wid, at utan afseende
pä betalnings tidens längd, biträda, med Statens
Penninge. behof, och det sä mycket mera,
som, i samma mon penningar i denna wag eller
emot 6 Procents Ränta arhällas Upläningea
emot 7 Procent kan minskas och en icke sä obetydlig
Ranta besparing winnås. Widkommandes
äter den projecterade uplämngen, uppå perrnamenta
Annuiteter, och emot 7 Procents Ranta;
sä finner jag nogsamt, at ehuru känbar denna
dryga Ränta är derpä likwäl icke bör hafwas
afseende, wid forhanden warande högst trängande
Pennings behof; men det torde dock hända,
at betänkeliaheter, wid detta uplänings sätt,
lägga hinder för dest päräknade fulla werkan,
uti detta Rike. der det är sä aldeles nytt och
okändt, der icke sa stor penninge rörelse och tillgäng
finnes som i England, samt där penninge
-
Den SL Augusti. 109g
ägarne hälst begagna sine Contanter, uti winstgifwande
rörelser, eller placera dem, pä sädane
ställen, där de altid äro rörlige; för dem sjelfwe
eller deras Arfwingar, af hwilka icke alla
wilja lefwa af Räntor, utan, såsom för Riket
gagneligare, en del äro hugade insticka dem,
uti Landt - och Stadsmanna näringar och rörelse.
-Wid öfwerwägande af desie betänkligheter,
har hos mig den tankan och öfwertygelsen upstätt,
at ifrägawarande negotiaticns-sätt ffulle
bättre lyckas, om lanings-tiden blefwe utsatt
pä 20 eller högst är, med wilkor, at Kronan
när som hälst, under samma tid, ffulle äga
rättighet, efter föregänqen 6 mänaders »plägning,
återbetala Länen, men at Längrfwaren
icke singe upsäga och äterfordra desi Läne-unnnra,
förr ärr wid sagde 20 eller s? ärs förlopp.
Mig tyckes och jag hoppas, at denna läne-tid
bör wara tilräckelig, för Kronans Finanrers
äterbrinaande uti önstad god belägenhet, örn
de rätteligen stötas och wärdas, hwarom jag
icke bör twiffa: Om Allmänna hushällningen
wederbörligen handhafwes: Om Landets Inbyggare,
hwar och en i fin mon, stöta deras yrken
och näringar: Och ämeligen om, säsom en hufwudsak,
genom en fortfarande klok Riks styrelse,
krigens tyngder förekommes: Mätte icke detta
mitt yttrade hopp och hjerteliga önskan blifwa
förgäfwes: Men ffulle Rikets Drätsel-Werk,
under förberördr tid af 20 til 25 är, icke hafwa
hunnit uti det reglerade tilständ, at 7 Procents
Län dä kunna betalas och, för eftertiden undwikas,
samt den för stik Ränte-betalning hypotecerade
Rikets betydeliga inkomst, blifwer lös»
gifwen, til Stats Catzans förökande; Sä beklagar
jag de Rikets Inbyggare som dä mäste wid
-
11O0
Den 21 August!.
-kännås följdcrne deraf. Slutligen och rörånde
frägan, om ofwan ornförnrältc läns befrielse
frän Allmänna Mftxlder eller Bewillning,
hwilket, af Stats-Utskottet, blifwrt tilstyrkt, sä
anser jag billigt wara, at fordrings - agarne,
för levererade krigs-förnödenheter, warda, strän
en siik afgift, pä deras fordringar, såsom, likmätigt
hwad sorbervrt är, i sir siag, utgörande
foga annat än twängs-län, befriade, och sä medelst
än widare öfwertygade, onl Rikwns Ständers
benägenhet at dem tilfredsställa; men emedan
de andre eller 2:ne sednare läne-säiten aro
beroende pä hwars och ens goda wilja och uträkning
med desi penningars anwändande, deste
längifware jämnväl i öfrigt bäde med den af
mig föresiagne Räntan och säkerheten för länen,
spnas böra wara wa! belätne. Tp häller jag
i ödmjukhet före, at dests län billigtwis icke
böra wara mera befriade frän, ifräga svarande
utftyld, än penninge-län i allmänhet.
Friherre liljerth /äxol, jag tar mig den
friheten upläsa et papper, hwartil en annan
är auctor och hoppas, at om det ar
nyttigt, skall det wara Adeln behagligt. Derefter
upläste Friherre bsterm följande:
Högloft. Siats-Mffottet har, efter min öfwertygelse,
rätteligen insett, at wär nya förlägenhet
efter et olyckligt krig icke kan csthjelpas
annorlunda än genom til görande Inrikes
län, och dä wi äro i den belägenhet at rörelse
Capitalet blifwit pä et onaturligt sätt, det will
säga: genom andrs Medel än egna industriens,
Den Augustt.
1101
vfwerstockadt, äger denna utwäg mera Ullighet
at lyckas; ty q nvet är det, at den öfwerflödiga
penningen, som icke kan mäta siq med landets
arbetsförmåga och waruprod-uction, witt ut
och förtjena i den enda wäg som för den är
öfrig. Konsten ligger uti at bereda för honom
säkerhet för Capital och Ränta. Jag säger
Konsten, emedan tjugu ärs enwist bemödande
a t förstöra all Stats-Credit, wisterligen
icke gör det lätt at nu återföra den, och penningen
är en Jungfru, som naturligen gärna
mill äfwcntyra, men fruktbar för följderna.
Det är Constitutionen, som grundlägger
begreppet om säkerhet, och et Stats-Län är en
thermometre som wisar graderna af folkets opinivn
om Styrelfens pålitlighet: det nu til
görande lärer blifwa et proba pä wär Grundlag,
och stall wisa huru mänga grader den har
af allmänna, förtroendet. En regel är det, at
om detta är stadgadt, sä kunna penninge-försträckningar
erhällas för mättelig ränta; är det
wacklande, sä mäste räntan förhöjas, och sädant
kan det wara, at utfästande af en aldeles
orimligt hög ändä icke inbringar nägot.
Nu äro twanne läne-sätt föresiagne, det
Första pä Rrksgätds Lontoircts Obligationer
under Riksens Ständers högtidliga garantie,
och emot fem procents Ränta, samt succestiv
äterbetalning inom Sexton är. Riksens Ständer
föreställa hela Mastan af Folket, deras garantie
är säledes allas answarighet för näg
ras
-
Lvos Den 21 Augusti. ,
ras försträckning , och hwem skulle för et ögon,
blick sätta denna säkerhet i fräga ? Oagtadt alt
hwad likwäl möjligen i tankarne kunde häre,
mot inwändas, är det dock troligt, at denna
garantie stall antagas bäde pä grund af dest
egna intrinseca wärde, och pä den af penningesivckens
öfwerdrifna numeraire.
Det Andra Lörsiaget, eller sunding systemet,
har wisierligen sä mycket för sig i wis.
sa afseenden, at emot desi antagande skulle i allmänhet
litet kunna inwändas; men är wär
Constitution ännu sädan, at denna utwäg kan
»vidtagas! Detta är i sanning en högwigtig
fräga, och bör fulleligen utredas innan man griper
til medlet. Förslaget at stadga sju procents
Ränta synes bewisa nägot medwetande af at
opinionen om säkerheten icke mätte wara synnerligen
stark, eller at rörelse - capitalet är sä
litet at penningen behöfde framdragas genom
eporbitande Medel, ty är säkerheten god, sä
stall, med denna Ränta, snart största delen af
penninge-stocken inflyta, är den icke, eller ätminstone
opinionen derom, sä gär wäl ändä
nägot in af hwad den enskilde kan sätta pä
äfwentyr; men i medlertid är landet satt under
en gansta härd Beskattning, och at betala
Sju procents Ränta, är redan at wara fallen
i procentckres händer. Sätt bredewid hwarandra
twänne länings-willkor, bäda grundade pä
Sju procents ärligt tilskott af löntagaren, som
i detta fall är Staten; men säg: det ena länet
är 100 Rd. med s procents Ränta ochä
tcr
-
Den 21 Augusti. LooZ
terbctalning afCapitalet när Läntagaren will,
och lät ost se hwiiketdera länet först fylles. Sju
procents Ränta är redan en obillighet, och just
Lenna är et skäl för icke upfyllandet af wilkoret,
eller ger ätminstone en grundad farhäga
för möjligheten af dest anwändande förr eller
sednare, och wi mäste komma ihäg at Länqif.
waren är fri och följer sin i saken grundade
opinion.
Lät nu af Landet uttagas en bestallning,
swarande emot denna Ränta, och lät denna af.
gift fortfara flera är. Under tiden göra oför.
sedda händelser npa län och säiedes nya til.
stolt nödwändiga: Ständer, utgjorda af andra
personer, sammankomma, annan esprit kommer
at räda sä hos dem, som hos Styrelsen, man
finner för sig et Län pä mycket betungande wilkor,
det kan icke inbetalas, men man har garanterat
Räntan, och Allmänheten ser icke annät,
än et gränslöst lidande af en sä bestaf.
fad operation. I sädan ställning faller owil.
jan för första Inrättningen pä personerne som
innehafwa den obilliga beneficen, de betraktas
som procentare, hwilka längre tid sugit musten
ur Landet, man finner en efterräkning billig,
Magten tar med begärlighet en pretept som smakar
Folket, och hela garantien förklaras efter
behofwct.
Om nägon will pästä, at detta just icke
stall nödwändigt gä som nu är sagdt, sä har
han ju rätt at icke warda motsagd, men han
kai»
1164 Den TI Augusts.
kan icke taga ur Capitalistens föreställning at
det, efter all liflighet, stall sä ske, emedan denne
calculerar följderna af planen, och denna
calcul blir grunden för hans Beslut.
Jag tror at Förslaget, sädant det nu är
fattadt och framlagdt, icke kan lyckas, emedan
det är grundadt pä wilker, hwilka icke ens en
ytterlig nöd kan gilla. Den högsta Ränta en
Stat manligen ger för Län med amortitzement
är en procent mindre än Landets Lagliga. Har
Staten grundlagt förtroendet genom et exact
upfyllande af sina förbindelser, och är rörelsecapitalet
nägot förhöjdt, sä erhälles Län för
lägre Ränta.
Län pä witz tid, med fuccetzitz äterbetal.
ning, lära således blifwa de enda antagliga.
Riksens Ständers garantie är wäl den högsta
säkerhet som kan begäras, och spnes utesluta all
fräga om Hypothek, desto mera, som detta ju
disponeras i alla fall af denna högsta Magt,
Hwilken, om det kunde för et ögonblick tänkas
at dew kunde leka med sin garantie, ju äfwcn
dä kunde göra sä med Hypoteket. Men det är
i hela upställningen af operationen, som längifwaren
ser sin säkerhet, den han bedömmer
efter den probabilitö han ser i sjelfwa det an.
tagna systemet: detta innefattar icke allenast
blotta länwilkoren, utan ock sjelfwa Amortitzernents-eller
Sinking-Fondcn, och framlägger sä.
lunda för speculanten at bedomina sin säkerhet
för et til grande län af den i det hela bestickliga
sannolikheten at planen är utförbar.
Den 21 Augusti.
110Z
Jag will äfwentyra at upgifwa en operation,
ställd och grundad pä en af de :efourcer,
som förmodeligcn blifwa för närwarande
at antaga. Jorden är, utan twifwel, fä nära
beskattad, at af den icke bör wäntas det betydligaste
understödet för innewarande behof, men
man torde likwäl fä antaga at, wid sökandet
efter det nu nödwändiga, denna del icke kan
gäs förbi. Antagom derföre en extra ordinarie
Newillning af all Rikets jJord sätom en
päräknelig rcsouree, och försiagö wis til Femton
Rd. om äret i Tio är. Denna summa
läter wäl nägot hög för den som icke hunnit
fä i sit hufwud hwad 15 Rd. nu werkeligen
äro, relatift til warornes wärde; men de utgöra
imedlertid, för närwarande, representativct
af, pä sin höjd, 2 Tunnor Säd.
Denna afgift gör dä för äret en Summa,
efter Sweriges 65,28S-z Mantal, af Nd. 979,280.
Men Staten är icke beläten med denna
succesift ingäende Bcwillning, emedan behofwen
mäste fyllas genast, eller fortare än denna kan
ingä. Det decerteras derföre: at den Jordägare,
som finner sig i ständ, och är hugad at
pä en gäng afbörda sig denna tio ärs stätten,
äger rättighet at göra det med afdrag af Fem
procents-Ränta för hela förskottet hwilken Ränta
dä blifwer.
För
2006 Den 21 Augusti.
För första äret af Capital Rd. iso
Ränta Rd. 7 24
S:dra äret resterande Capital __ izs -6 26
z:dje ________ iso __ 6 —
4:de —. — — lös — 5 12
ä-.te — — 90 — 4 24
6:te __ — 76 — 2 zs
7-.de
8che — — — 46 — 2 18
9:de — —, — 30 __ i 84
loide — — — 16 — - 36
Rd. 41 12
Den som pä detta sätt stolle afbörda sig
hela afgiften, gjorde det säledes med en Summa
af Rd. 108: 36 si. i ställe för Rd. ,6o pä
io är. Men samma rättighet, at för lika Capital
tilköpa sig en sädan Stats-Fond, skulle
wara för Allmänheten öppen, likwäl sedan Jordägaren
fäkt begagna en options-rätt t l denna
lösen, til hwilken han är framför nägon an,
nan berättigad. Hela Summan, som ester detta
Förslag inflpter, förutsatt at den löses, bäve
af Jordägare och andre, gär til Rd. 7,o99,7LO.
I alla sädana läne - operationer, hwilka
hwila pä friheten at antaga de ärbudna wilkoren
och den upgifna säkerheten, mäste sannolikheten
at lpckas bedömmas efter grunder tågna
ur sjelfum planens egna beskaffenhet. Dä
det är gifwet, at rörelse-Capitalet inom cn gansta
kort tid är tredubbladt, sä är ock gifwet,
at
Den 21 Augusti
2007
at en stor dcl af denna säledes tilökade numeraire,
den arbets - och waru-mängden icke kan
anwända, mäste söka employ, och at derföre den
kistlagda penningen erbjuder sig der den först
finner förtjenst med antaglig säkerhet. Denna
sednare finnes i Läntagarens förmäga och
wilja at upfylla wiktorén, och om bäda söker
Längifwaren uplysning innan han ingar i entreprisen.
I förewarande fall spnes man icke
äga nägon anledning at betwifla den förra eller
förruägan, och man äger et grundadt hopp til
stöd för wiljan. Det är derföre en stark sannolikhet
uti at reflectionerne i ämnet blifwa
följande:
En innehafware af Jord, som har walet
emellan Rd. 108: 36 H. pä en gäng, och Rd.
150 pä ro är, känner sin belägenhet och finner,
at han icke äger, ock säledes icke kan prestera
summan pä en gäng, hwarföre han stadnar
wid at utgifwa Rd. 15 om äret, hwartil
han ser för sig utwägen möjlig.
En annan finner, at han wäl kunde
förskjuta hela summan och dermed spara sina 5
procent, men tror sig kunna winna en eller annan
procent mera pä detta Capital, om han
anwänder det sjelf i Jordbruk eller annan rörelse,
och han stadnar säledes ocksä wid at betala
pä 10 är.
Den tredje äger detta Capital och fin.
ner ingen säkerhet större än sin egen , han frälser
-
1103 Den 21 Augusti.
ser derföre sit Hemman, med at pä en gäng
utgifwa det och sär et qwitto för Tio ärs afgiften.
Den fjerde äger et dubbelt Capital och
finner säkerheten äfwen hos sin granne at pä
10 ar utgöra afgiftcn: han löser derföre bade
sit Hemman, och ingär i Statens rätt til afgiften
af sin grannes.
(Det bör nämnas at icke meningen är at
han sjelf stall hafwa beswäret afupbörden, ritan
at den pä manligt sätt infordras som all
annan statt.)
Den femte, eller Capitalisten finner säkerketen
god och gruvander desto häldre et större
Capital i denna länewäg, som han wet at,
om han under tiden behöfwer en del deraf, han
finner andra, hwilka hafwa en penning liggande
och derföre, med samma öfwertygelse om säkerhet
och anwändbarhet af Länedoeumentet, taga
det som Hppothek eller köpa det.
Til desia sannolikheter kommer man i detta
ämne i förwag, och aldrig längre: en icke
läng tid fordras at fä dem realiserade til full
sanning, och hade lyckan sä fogat, at wärt
Finance-systeme för tre mänader sedan kommit
under behandling, sä hade man, efter all anledning,
redan haft resultatet, och dertil sparat
sig den synnerliga olyckan at hafwa ännu
nägra millioner af tilstapadt pappersmynt, hwar«f
tilwerkningen är lätt, men werkan bedröflig för
den
Den 21 Augustt. 1109
den Stat som t stäter sig en otilbörlig frihet r
begagnande af sicka resoureer.
Man ffulle, kanske, kunna wäga sig förutse
en sannolikhet til i delta ämne: Summan är
bestämd, och de til utgifwande Doeumenlerne
således af et gifwet antal, hwilket icke kan förökas.
Projectet til desia Document torde upplysa
närmare hwad man häruti kan wänta och
det förestås derföre sälunda:
N:o i.>
Pä den ertraordinaira Vewitlning af Rikets
Jord, (wilken, enligt Riksens Högloft. Ständers
Beslut af den 1809 kommer at
iltgä i Tio pä hwarandra följande är, och (wilken
oafkortad ärligen ingar til Riksens Ständers
Banaue, har innehafware» häraf, genom
insättning af den fastställda Summan Etthundrade
Atta Riksd, 56 skill, tillöst sig Tio ärs
afgiften för et Mantal Femton Riksd, hwilka
16 Riksd. Specie Banquens Commisiarier äga
at, ifrän början af hwart af följande Tio är,
til innehaftvaren ivid upwisandet utbetala. Stockholm
den
Efter Riksens Högloft. Ständers särskilda
förordnande.
N. N.
N. N.
Riksens Ständers Banque d.
N. N. N. N.
Femton Riksd. Specie förfallne til betalning
i början af ären 1320,1319,18I8,1317,1816,
1815, 1814, I8lo, 181S, 1811.
Eller
LL10 Den 21 Augusti.
Eller kunde transaetianen göras lättare genom
deposition i Banque» emöt en sä lydande
Attest och förbindelse.
N:o i.
För Stats-Contoirets räkning har innehaswaren
häraf insutt en Summa af Etthundrade
Atta Riksd. .5n still, och dermed tillost sig Tio
ärs afgiften af et Mantal, enligt Riksens Högloft.
Ständers Plan och Beslut af den
1809, och kommer han Medes, i början af är
i8i i samt de päföljande Nio ären at, wid upwisandet
häraf, i Banquen erhålla Femton Riksd.
Spe ie, hwilket intygas och reverseras. Stockholm
den
NN. NN.
Femton Riksdal. Spene förfallne til betalning
är 1820, 1819, 1818, 1817, 1L16, 181Z,
1814, 1815, 1842, 1812.
(Afklippningen af ärtalet är qvitto, hwarföre
Banquen äger at controllera denna handling
pä det nogaste).
Af deste föreftagna sätten synes det sednare
fördelaktigare i anseende til mera lätthet och mindre
omgäng wid hela transactionen.
Man kan icke neka at ju denne Sedel är
discontable i hwarje private mans hand för sit
fulla wärde af in Riksd. för hwarje obetalt är,
och dä antalet är bestämt sä, at det icke kan
öfwerstridas, hwilket är af en absolut nödwändighet,
sä är det mycken sannolikhet uti, at de
stola blifwa begärliga och brukbara i den större
rörelsen, och möjeligen til den grad, at de sökas
med uppgäld. Intet
Dcn 21 August?. Soli
Intet Dmcument bör ställas pä mindre Summa,
an den nu föreslagna; men wäl flera sädana
Summor sammanstagna i et.
En paralel af detta uppgifna medlet, med
det förestagna af et Funding Systeme, grnndadt
pä Sju Procents Ranta och obestämd återbetalning
af Capitalet, torde ännu närmare uplpfa
ämnet. Om man förutsätter at det more
blott genom Iord-statten som en Summa skulle
resas pä de fl a twä satt sä blir da forhällandet
sä dan t:
Med en afgift af För at resa enSumRitsd.
om äret i ro är ma afRrisd 8.000,000
af hwarje Mantal, re- efter et Funding - Syser
jag en Summa af steine pä - Procents RänRiksd.
7,099,780 pä en ta, ätgär af Staten elgäng,
etter lät, det wa- ler samma Jord ärligen
ra tagit i en rund Sum- til Ränta R^d. 56o,ooo
ma - - - R d. 8,000,000 etter pä io är Riksdaler
bertil ätgär en Sunnna 5,9oo,ooo.
til Ränta och Amortifle- Men efter
ments-Fond pä io är af defle 10 ärS
R:d 9,792,800 och der- förlopp stär
med upbör afgiften, eme- ännu Capidan
dä bäde Ränta och talet obetalt 8,000,000.
Capital aro betalte.
Af denna gjorda jämförelse synes säledes,
at <§ taten pä Funding - Systemet med 7 ProoentS
Ränta förlorat Riksd. 3,8,07,200 pä 1.0 är och
statt i samma förhättande ouphörligen förlora.
Deflutom stal en stor del af et sädant Län stadna
i utländske händer, ty med en sädan Ränta,
och någorlunda förhoppning at förbindelsen honoreras
för ätminstone nägre är, stola mycket
mer»
1112 Der 2l Augusti.
mera penningar utifrän inströmma, äir Riket
kan förmä betala Ränta pä.
Nog är det en möjlighet, at en hop allmänna
medel, hwilka äga, til grund för sin
tilkomst, det wilkoret at blotta afkästningen stal
anwändas, rusa til at åtkomma benna oformliga
Ränta, emedan disponenterne ock aldrig
kunna önsta at äterfä Capita et sä lange det
ger en fä hederlig profit; men en känbar skakning
i hela förhällandet med penninge transactionerne
i Landet ställe blifwa en följd deraf i
anseende til upfägning af en stor del utlänte
Capitaler.
Det är mycken liklighet uti at Amorkistements-länet
af i-r Riksd. om äret skulle til en
stor del fyllas af Jord-äqarne kjelfwe, hwilka
böra äga en tid af ätminstone tre mänader at
begagna sin options - och företrädesrätt, i synnerhet
som narwarande höga pris pä landets
producter sätta dem i ständ at, med en mindre
portion deraf, köpa sit Hemman fritt nu, än
längre fram, da en nödig indragning af den
öfwerdrifna^ numerairen äterger penningen en
del al sit förlorade wärde Troligen stola desto
och Statens fordrings ägare lemna icke sä stor
del qwar af den förestagna Summan ät Capitalisten.
Det har warit alt för liten tid, för et sä
wigtigt ämne som det nu förewarande, at deruti
upgifwa det nödwändiga: hwad nu är sagdt,
innefattar imedlertid bäde en wördsam anmärkning
och ek alternativ i ämnet, bäda af den
natur at böra underkastas wederbörlig pröfning.
Jag anhäller derför ödmjukast, at det anförda
Den 21 AuguM L11Z
mä, i fall dct anses förtjena upmärksamhet,
warda remitteradt til Högloft. Stats-Utskottet,
som är närmast i ständ at bedömma hwad afseende
derä mä kunna göras.
Herr Le 6 ers te ci:, )on, detta Memoria!
synes böra tryckas.
Herr 8ckut2ericrLn!l2, ^obzi, IksrmLN,
anförde til Protocollet följande:
Wid Riksens Ständers Stats-Utskotts Protocolls-Utdrag
af den 14 innewarande, torde
mig tillätas, fä aflemna mina tankar i der
förekommande ämnen. Hwad först angär Statens
fordrings-ägares förnöjande, sä inhemtaö
af Kongl. Majlis allmänna Nädiga proposition
til Stats-Utskottet och Tabellen D, det krigsffulden
den so Maij utgorde til Leveranteurer
z,Lis,439 Rd. si st. 3 rst. Banco, och
hwilka nu allenast torde komma i fräga at böra
undfä Stats - Contoirets inwisningar med
Riksgälds. Contoirets accept, emedan Armeens
och Flottornes asiönkngs-fordringar samt deas
et til annat Werk förffutne Medel, ej lärer pä
annat sätt än med Contant kunna afliquideras.
Som nu Leveranteurer för sine fordringar bära
enligt det föresiagne sättet liquideras til Julik
mänads utgäng, sä torde i anseende dertil
at mycket redan är liquideradt pä detta äret,
deras fordringar til det högsta in alles upgä
til 4 millioner Rd. Banco (kanske vch mycket
mindre) hwaraf et ärs Ränta a -) procent utgör
soo.ooO Rd. Lev
Ändra
Landet. i4o, 141.
1114
Dcn 21 2lugusts.
Lcvcrantcurer böra pä et ömt satt behandlas,
tp fiercs förtjenst består allenast i arbetslöner,
hwartil äfwen kommer, det en stor del
af dem hwilka i är levererat redan undfätt r
Contant sin betalning; hwarföre stola de som
förledne äret aflemnat waror än ytterligare wara
utsatte för förluster; derutinan synes obillighet
äga rum, och hwad stall det steg som
nu tages at dem förnöja, icke wärka uppä Waru-pliserne
för Kronan, för hwad än widare i
är och nästa är nu oundwikeligen mäste anskaffas.
Jag fär säledes förestä 2 ne allternativcr,
at antingen betala dem med Contant eller ock
med säda ne inwisningar hw arä minsta möjcliga
förlust, kan äga rum. Hwad det förstnämde
angär, sä torde strapt de inkast göras, hwarifrän
stola penningar tagas. Sedelstocken är
redan större än den borde wara, det upjagar
Wmupriserne m. m. Jag är wisiei ligen ej i
ständ at upgifwa mättstocken för den Sedelstock
Landets behof nu ärfordrar, men det inser jag
at ten bör wara någorlunda stor, i synnerhet
strapt efter et krig sä wida de större Bewillningar
som upkomma mä kunna inflyta och
Näringarne ej för mycket lida.
At tilffapa et nytt Sedelmynt anser jag
betänkeligt, til och med wädligt, men at för sä
stor del som til Leverantcurcrs betalning för
framflutna tiden ärfordras, utgifwa lika beffaffade
Riksgälds-sedlar som ännu, (s-dan förra
-
Den 21 Augusti. 1H5
ra kriget) äro i omlopp med det derä redan
faftstälte agio, tror jag ej blifwa afnägonstad.
lig följd. Til deste Sedlars amortiHement bor.
de dä som en Fond anfläs de enligt Stats-Ut.
stöttets Betänkande föreflagne 5 prdcents Ränta
och den ^:dels ärliga afbetalning efter 6 ärs
förlopp af primitiva Capitalet. CaleUlen utfölle
dä sälunda at de i och för detta behof
utgifne Riksgälds - sedlar wero pä iL ärs tid
ater indragne. Destutom want Kronan et helt
ärs Ränta för förflutne tiden, som , annars nu
komme at utbetalas.
Hwab senare alternativet, eller Inwisnm.
gars meddelande, hwarä minsta möjeUga förlust
kan äga rum, widkommcr, sä tror jag at om
de ställas med 6 procent ärlig Ränta i stallet
för 5 och kunna i Riks-Disconten belänas til
sä stok Summa som deras egenskap kan tillät?,
betta sätt wara dertil det mest bedragarne.
Hwad äter sättet til Jnwismngarnes ut.
gifwande beträffar, sä häller jag före, dct we«
derbörande Werk lemnade til Kongl. Stats.
Contorret understrifne Förteckningar pä Levr.
anteurernas namn, Summan samt tiden hovar,
ifrän Räntan bör beräknas för hwarje af deras
ägande rättmätiga fordran, som för belop.
pet deraf dä anordnade pä krigs - fonden til
hwarje Werk säsom Contant behörige Jnwisningar
med Riksgälds - Contoirets accept , och
torde detta sätt wara mest öfverensstämmande
med Räkenstaps-ordningen. Det skulle annars
kun
-
1116 Den 21 Augnst?.
na hända at Leveranteurerne pä undfangne blotta
betyger ej wille quittera sina rakningar, och
om de än af dem quitterades, sa erhöllo wederborande
ej behörige Uppbörds Anordningar a desie
i räkenskaperne afförde Summor.
Med det föresiagna Länet pä RiksgäldsContoirets
Obligationer pä 6 är emot 5- Procents
ärlig Ranta m. m. instämmer jag aldeles.
Hwad fluteligen bokförda Län eller pormamentL
inuiter beträffar, sä är detta slags
Län et ibland de ypperligaste, men Räntan deraf
synes mig böra nedsättas til 6 Procent, r
synnerhet dcff derwid det wilkor ar förenadt at
ingen Bewillning eller beffattning deraf utgär,
hwaremot den aterstäende eller ?:de Procenten
bunde tjena til amortisiements eller säkallad Sinkings
Fond.
Den utsatte Termin af en mänad, innom
hwilken Länet bör wara tecknadt, anser jag wara
nog korrt och borde minst wara zme mannder,
l fall penningarne wid anteckningen genast
stall inbetalas. Jag fruktår ej det anteckningen
blefwe för stor, om än utländske penningar under
inhemsk rubrique derunder sig bestuckre. Man
blifwer ändä satt i den nödwändighet om detta
medel stall swara emot ändamälet at prolongera
Terminen.
Jag tror mig inse ordsaken med 7 Procents
Ränta wara den, at sä mycket lättare kunna
erhälla penningar, men deremot bör äfwen komma
i starskadände at höga Räntor äro mycket
sugande, med de flere olägenheter som förhöjde
Nenninge räntor för Landet, i allmänhet kan
medföra Herr
Den 21 Augusti. 1117
Heik 8 ^vi n b ukvucl, Larl l^rombolä, IIP,
läste följande Memorial:
AL i Swerige söka Län för Staten hos
penningemän, synes blifwa osäkert, änffönt äfwen
den för Stats-län sä betungande Ranta af
6 Procent skulle bewiljas.
I fall det suponerades möjeligt at emot
sä hög Ränta kunna undandraga Näringarne
och andra gäl dbundne ägendoms innehafware
en Summa af 5 Millioner Riksdr, sä blefwe
ärliga Räntan deraf 7>oo,ovo Riksd., sammanbragt
genom Contributioner för de skattskyldige
känbar, at utöfwer de hittills wanlige utskylder
erlägga, men derigenom ej den minsta afbetalning
pä det ständige Intresse frätande Capital
wore beräknadt, eller funderadt.
I stället för nu nämde, och man wäga-r
säga inpracticable Läne-Systeme förefläs det sätt
som nyligen i detta Land med framgäng nyttjats,
nemligen at läta samtelige Statens Jnnebygaare
utan Ränta blifwa dess omärkelige
Crcditorer, pä det sätt at nyssnämde Summa
singe efter hand til Statens Debitorers förnöj,
ande genom Riksgälds Contoiret uti dess hittils
wanlige Sedlar utfärdas utöfwer den Summa
som detta Contoir ännu hafwer utelöpande, som
för deras ostörde omlopp utan uppehäll borde
med nya emot gamla förflitne fä utbytas.
Man föreser nogsamt de mänga inkast som
häremot göres, som troligen wid foglig granskning
skulle til största delen förswinna, om nägon
stunds tälmodig discours öfwer detta ämne,
och derwid gjorde inkast finge utredas och beftvaras.
Ibland
IL 18 Den 21 Augustt.
Ibland de förnämsta inkast som wäntas
blifwer ofelbart be förre ooedningar RiksgäldsSedlarne
i wärt Penninge-werk ordsakat. Det
hade warit lil önskandes at de aldrig behöfts,
eller nu tarfwades: Ehuru det gifwes dem som
pästä at en i Swerige sä ohörd Bewillning, forn
den Riksens Ständer 1789 ärs Riksdag ätogo
sig, aldrig utom dem kunnat utgä, samt at deras
olägenheter blifwit fullkomligen uppwägde
genom et owanligt lif, de satt i Rikets Näringar,
och Landets synbara bättre cultiverande
sedan deras period börjades, som äfwen will beivisas
i synnerhet af Landtmannens sedan den
tiden til en stor del tillagande förmögenhet och
walständ; Det är wisterligen en olägenhet för
en Stat at wara i behof, af owanlige mojenger
til dest Financers bestridande, och at närwi rande
Slägte skall nödgas anticipera pä tilkommandes
arbets flit, men swärligen kunna sä store och
owanlige utgifter, som krig förordsaka. pä annat
sätt bestridas, man borde wid sä olyckelige händelser
efter görligheten söka undwika, lemna efterkommande
et sä olyckeligt arf, som store Statsffulder
med ständigt frätande höga Räntor.
Sweriges Inbyggares inskränkta RörelseCapital
uti werkeligt mynt, har gjort det möjeligt
sorn hela Werldens Financierer skulle anse
som et fenomen, at detta Land nägon tid kunnat
som mynt begagna sine i och för et olyckligt
krig utgifne skuldsedlar, hwilka derstädes
som penningar blifwit satte i omlopp samt i 20
ar warit i dest Handel gängse; Tiläfwentyrs
torde sädant bewisa at detta Lands Inbyggares
Rörelse-Capital, i jämförelse til dest widd.
härda Llimat och kostbara Näringars bedrifvande
ditintils warit otilräckeligt. Til
Den 2l Augusti. 1119
Til RiksgäldsContoirets rembourserande och
/Zrstärkande borde genom en ärlig inbetalmng
eller amortisiering antingen med rrnga eller ingen
Ränta, ersältas det Län som Contoiret til
kriget emot Stats-Contoirets Obligationer förskjutit,
och föreffäs 5 ^ 400,000 Riksd. Baneo
desiutom nästan en lika Summa som amortisiemenls-fond
för de nu projecterade 5 Millioner
Niksd. svin genom Bewillning öfwer den förra
af menigheten tilffjutes och för hwilken ärligen
frän Riksgälds-Contoiret til Banquen aflemnad
Summa den ffulle fortfara at ärligen realisera
pä sseende Requisitioner §00,000 R:dlr i den mon
sädant tarfwades. För at underhjelpa Riksgälds-Sedlarne,
dels omlopp, dels draga dem
.utur rörelsen efter görligheten, borde innehafw^rena
ensamt hafwa den frihet at emot,Z
Procents Ränta fä insätta större och mindre
Capital deraf, dock ej mindre än 100 Riksdaler
ock deröfwer i jemna Tiotal, för at pa enahanda
sätt efter sine behof genom afffrifninqssedlar
pä förra sättet disponera, hwariaenom
et ej obetydligt Capital emot en ringa Ränta
ständigt blefwe inneliggande. Deremot borde
Rcksgälds - Contoiret äga frihet at emot Aetier
och gcha rörliga Hnvotbeguer, p^ korrt tid eller
en mänads uppsägning utlåna sädane Summor
som de sjelfwe stundom kunde umbära.
Riksgälds-Sedlarne borde owilkorligen antagas
i Tullclareringen och all annan Upbörd,
af den dct ästundade til halfwa beloppet emot
Banw med tillägg af det nu warayde agio.
Om uti en framtid den oförmodade händelse
ffulle inträffa at Riksgälds-Sedlarne antin
-
lisö Den Li Augusti.
lingen uti allmänna opinionen eller genom a,
giotering ffulle falla emot dest nu warande wär^
te, och Banco-mynt blifwa sällsyntare, sä at
brist deraf wid liquidationen yppades, sä borde
innehafwarena til sine Banco-liquiders full.
görande fä uti Riksgälds-Contoiret insätta den
Summa som tarfwades och deröfwer taga be.
länings-attcst som uti Riks-Disconten emot man.
lig Ränta til Adelar emot numerairen finge belänas,
dock ej pä mindre tid än 6 mänader.
Statens - Creditorer för sä stor Summa som of.
wannämnde ä millioner Rd. sedan deras for.
dringar blifwit pröfwade och faststälde samt nu.
mererade pä wiste terminer, för exempel hwar
annan mänad crhälla af hwar deras for,
tran, sä at bela Summan succestive inom L:ne
är wore betalt; dä om någre häldre wille pä
en gäng nödwändigt hafwa fin betalning, sädant
kunde bewiljas emot 6 procent afdrag
xer annum.
Herr kgorZenstolpe, ^nöers, tet är re.
dan sä mycket taladt i detta ämne, at det kun.
de anses förmätit af mig at deröfwer yttra
mig. Likwäl torde det tillätas mig at wäcka
Högloft. Ridderffapet och Adelns upmärksamhet
pä et och annat ämne, som dermed har gemenskap,
och ber jag derföre fä upläsa följande mi.
na författade tankar:
Knappast har Riksens Ständer nägonfin
funnit Rikets Financer uti uflare och brydsam,
mare ställning, liknande en iallmälcheten känd o.
-n för
-
Den 21 Augusts. 1121
förnuftig flöfares belägenhet, hwilken genom
hwarjchanda ursinniga företag, ej allenast förstört
sista fyrken af sin ärfva förmögenhet, ritan
ock öfwerhopat sig med grufweliga ffulder,
samt genom flere förutgifne fkenfagra löften förwärkat
all, sä nästan sista lemningen af sin
Credit; Huru nära denne är pä branten af
total undergäng, säger bäde förnuftet och dageliga
erfarenheten ofl! säsom ock at enda utlvägen
för honom at rädda sig, är nemligen at
skyndsammast omändra sit lefnadssätt, samt genom
förnuftiga omtänksamma indragningar af
flerahanda onödiga dcpenser och onyttig betjening,
äterwinna förtroendet, samt dymedelst äterfä
en för handen warande förlorad Credit.
Pä enahanda sätt tror jag at Rikets nu warande
delabrerade affairer bör och kan ännu
hjelpas, och har jag all anledning hoppas, at
bäde wär nädige Konung och Riksens Ständer
göra all effort uti alt hwad härtil fullständigt
kan bidraga. Ty annars är Statens undergänq
och uplösning bedröfligen at befara.
Stats-Utffottets Ledamöter hafwa genom sit betänkande
wisa! bäde nit och rädighet at uphjelpa
Rikets i sä mänga fall högst förfallna
affairer; och, äfwen har sökt föresiä de klokaste
sätt at fä härtil behöfliga tilgängar utan
at öka Sedelstocken genom crhällande af län
för 5 a 7 procent hwilken sistnämde Ränta,
önffeligt wore kunde nedsättas, emedan ? procent
synes wäl dryg, men dä de utländska länen
sägeö hafwa kostadt io a n procent, är
1122 Den 21 Augusti.
dock winsten för Riket synbar. Mig torde fcrlätas
at jag icke godkänner Stats - Ulsioltels
Forsing af Lcvcranteurernas betalning. Eniedan
ehuru omöjligheten förbjder at kunna nu
dcm contant förnöja är det säkert deras osiri,
diga och lagliga rätt at ätminstone utfå den t
Lagen utstakade Ränta a 6 procent; Häremot
inwändes at deste wid Leverering af Waror hafwa
fädt dem öfwerdrifne beta't , och kunna säledcs
täla den ena procentsfär ust; men uto.n
at detta ej kan tilräknas andre, än dem, so.n
befalt eller haft bestyr om upbandling af en
eller annan förnödenhet, bör dä ej L veranteur».
n derföre lida; sä lätom ost ej för äta den
moraliska principen at sätta ost i deras cas;
samt tillika säsom Ständer ärbtnora ost det
wara wär första pligt, at sstlfwa följa lagliga
Författningar, och dymedelst lata hwarje
»nan njuta sine laglige rättigheter lil goda.
Jag har äfwen hört pastas at Riket ej
kan anses annorlunda än i Concours- tUständ
til och med den iz Mars men om och detta
antages sä böra förmnämde Lcverantcurer antingen
fran nämde dag, eller den i Maji dä
Riksdagen börjades eller ätminstone frän den
6 Junit da Regeringsformen antogs, och Riket
äterkom til en fullkomlig laglig och stadgad
Regering, deste fä frän samma tid njuta
sin Lagliga Ränta beräknad; Härigenom winges
och en betydande fördel nemligen at den
ost nu sä oumbärliga förtroendet säsom och Crediten
får sit första och förnämsta stöd. Men
detta
Den 21 Augusti. 1123
detta oagtadt fruktar jag dock härtil än mer
behöfwes om de af Utskottet päräknade Länen
stall bekomm s,, D ck tror jag detta säkrast kunde
och stE winnås om jemte den af Ulstottet
projecterade Lonuageris och Riks - Stäadeus
Garantie, D ste nu genast stadgade såsom en
Grundlag at ingen Eho det wara mä utan
at ar-ses säsom Rrks-sö?rädare stall nägonsin
wrd Riksdagär eller annars fä gora nägöt försök
än mindrö Proposition, som i ringaste mätto
kunde förändra eller förringa den Garantie som
Konung och K tänder nu gifwer ej allenast för
det nu gängbara Banco och Riksgälds Myntets
fulla inlösning efter den Valeur eller Wärde
och numeraire det nu innebafwer i jemförelse
med L anquens nu warande flinthärda Riksdalrar,
utan och et lika förhällande med alla de Län
som til Rikets högst trängande behofwer skulle
nu kunna erhallas
Ty utan at denna säkerhet med oomkulsiöteliga
Lagar stadgas, bäve för Rikets Sedelmynt
sorn ock de nu föresiagne Länen uppä
Stats-ContoiretS Reverser, sä fruktar jag at
knappt nägon och wisit icke tilräckeliga Länesummor
kan obtineras- Och hwad billigare än
at den som bäfwer Pennrnge-förmögenbet, njuter
lika säkerhet i Lagen för sin ägande rätt,
som den som bar fastighet. Om Högloft Ridderstapet
och Adeln godkänner besia mina anföranden,
torde icke allenast detta i underdånighet
Kongl. Mast andragas, utan ock de öfriga Respective
Ständen härom genast underrättas eller
ock hela detta Ärendet til Stats-Utskottet ätersörwisas
Friherre
bl g NN er kielm, iHrs ^UAUSt, up
läste
til Protocollet följande: Näp
-
1124 Den 21 Augusti.
Näppeligen lär inom detta uplysta Samfund
nägon finnas hwilken ej med listigaste deltagande
inser den hekymmerfulla förlägenhet
hwaruti Stats Utskottet sig befunnit ivid föreslående
af utwägar til anskaffande af nödige
medel at bestrida de i desi Protocolls Utdrag af
den 14 dennes upgifna betydeliga behof.
Likaledes lär ej sättas i frä.ga fastheten af
den grundsats dä det i samma Protocolls- Utdrag
heter at Stats Utskottet framför alt fästat
upmärksamheten derä, at sädane utwägar mätte
sä widt möjeligt är undwikas, som kunna hafna
et ssadeligt inflytande pä Lrediten och den
Allmänna Opinionen; Och ibland besia har med
skäl räknats utgifwande af et nytt Credit Sedelmynt.
Erfarenheten kommer snart den twekande
lil hjelp och följderna af Riksens ständers Riksg.
Contoirs Credibsedlar äro ännu i friskt minne.
Statsutskottet nogsamt öfwertygadt, at Bevillning
har en gräns, hwilken wid frägan om upfyllandet
af Statens bekof ej kan öfwerskridas,
och stängt frän de tilgängar densamma och andra
utwägar kunde öpna, har derföre fö eslagit
den sista resourcen, den at uptaga Län til de
närmast för handen warande utgifters bestridande,
och at betala Leveranteurer med sädane
Inwisningar, om hwilkas wilker ProtocollsUtdraget
utförligen förmäler. Nödwändigheten
af Contante medel til besörjande af de mäst
trängande behof och möjeligheten at förnöja fordrings-ägare
med Obligationer, uptäcker genast
en fif sakens natur upkommande Utgifternas
Classification, uti mer eller mindre för handen
warande. Til de förra lär utan motsägelse
tunna räknas innestäends aflöning för Armeer
ne
-
Den 21 Augusti. 1128
ne »c. ända ti! och med oumgängelige utgifter
fodrande ej mindre än en Summa af nära 4
Mlttioner Riksd. Men i den händelfe Spannmåls
Magasins-Inrättningens fordran af träget
öfwer goo,ooo Riksd. är uti besia 4 Millioner
innebcgripen spnes mig den samma säsom
mrndre nödwandig at genast afbörda, ifrän
denna första Clasi af behof kunna uteslutas.
Däremot torde wara ffäl at i denna första Clasi
upfiptta säoane wärdige Medborgare, hwilka
uppå anmaning af dä warande Hans Kongl.
Höghet Riks-FLreständaren at bispringa et nödstält
och utblottadt Fädernesland, efter Revolutionen
af den -3 Mars af nit för den goda saken
undsatt det Allmänna och uti tilförsigt til
et liberalt vä) rättwist tankesätt hos Riksens
Ständer, trott sig äga erforderlig trygghet.
Uti den andra Clafien, hwilkens förnöjande
synes mindre urgerande, wägar jag sätta sädane
Leveranteurer, hwilkas försträckningar datera
sig för den i3 Mars. Jag bestrider wisierligen
ej deras ratt til betalning, sedan deras
fordringar genom wederbörliga och noga granskning
blifwit behörigen constaterade, Men dä
tiden för Rikets Krigs-tilständ är obestämd, dä
deraf synes följa nödwändigheten at i och för
detsamma och för oförsedde händelser, oförryckte
hälla Riket tilhanda alla ännu möjeliga resourcer,
torde det Allmännas wäl och försigtighet
fordra at Riksens Ständer först wid wunnen
fred gä i författning med utwägars widtagande
til sädane Leveranteurers förnöjande.
Jag wägar derföre tilstyrka Läns »plågande
til bestridande af de mest trängande behof,
nemligen: i:mo.
1126 Den 21 Augusti.
1 mo. Innestäende aflöning för ArniLerne
och Flottorne.
2:do. Ersättning för i Landt Ranterierne
af Arin erne och Krigs Lemm char iaterne uttagne
andre Werk och Personer tiihörige medel.
5:tio. Ersättning til Stats Lontoiret för
desi fordran 515,000 Riksdaler.
4 to. Nödige medel til besörjande af de efter
Stat utgäende aflöningar til Militair och
Civile Stater, samt andre lika oumgängelige
utgifter.
6:0. Förnöjande af sedan Revolutionens början
den i3 Mars tilkomne Statens fordringsägare.
Wid frägan om Läns uptagande förekommer
genast den reflexion, huruwida och dä Battquen
ar för Rikets, och Riket icke för Ben-,
guens skull, densamma skulle kunna än ytterligare
tillitas. Med en lindrig Ränta af högst 2
Procent, och en amortiflements fond af 400/D0
Riksd. ärligen skulle et Danquens förskott af 4
Millioner pä Etlofwa ar wara betalt med en
Eumnia af Capital och Ranta tilsammans 4;
Millioner, hwaremot Län uptagne under natur
af ^nnuitsrei, med lika stor' amortiflementsfond,
ej kunna infrias med mindre än 7 Millioner
pä en tid af 13 är. Men dä en sä tilgängelig
tilflyckt som Lanquens möjeliga förmäga
ej torde böra förr än i det yttersta tillitas, tilstyrker
jag i sä mätto bifall till hwad StatsUtskottets
Protocolls - Utdrag af den 14 dennes
innehäller, at Län mä uptagas sä wäl pä
nui.
Den 21 Augusti.
1127
nrntetx wilker, som emot Ränta a 5 eller 6
procent, med löfte af Capitalcts äterbetalande
til ,7.del om äret efter 6 ärs förlopp, til best!
i ande af de> utgifter hwilka jag i 5 förr omrörde
Artiklar anfer af mäst trängande bestaffcnhct.
Herr von 8cb ultLonliejm, Nsvicl, yttrade
sig : Jag will bjuda til at efter förmåga
explicera stälen til det af Högloft. Stats-Utstotckt
upgifna Fölftag ti! publique läns erhällande,
och med lotsan ma i möjeligaste matto beswara
dd deremot af sera wärda Ledamöter anförda
betänkligleter. Nagra förmoda at StatsUtstvttet
erbjudit ät Längifware för hög Ränta,
som skulle medföra den olägenheten, at LänCapitalet
nog allmänt hos Närings-Jdkare och
Fastighets - ägare blefwo upsagde; och at således
blott 4 procent i Ränta för Obligationer
bestäs borde, samt at ingen frikallelse för Bewillning
a fädane Läne-Capital utlofwas ffulle.
Efter min förmodan kunde icke län för en mindre
Ränta erhällas; hälst Stats-Werket munnit
et högst ringa biträde emot erbuden 6 procents
Ränta. Hwad frikallelsen för Bcwillning
ä länen beträffar, sä har man förnummit at
wänge befarat en sädan extraordinaire beskattning
som betoge winsten. Gansta fä penningeägare,
som icke haft intecknade fordringar, hafwa
wid sista krigs-gärden upgifwit nägre LänCapital,
men som nu kunde framlockas til et
nyttigt ändamäl, om de icke afskrämma^ genom
en befarad dryg Bewillning.
Det
1128 Den 21 Augusts.
Det blefwe icke förmonligare, at efter nägras
tanke, betala en högre Ränta, än at ä
densamma afdraga en Bevillning; som dock
densamma ännu ej är bestämd, sä kan deröfver
ingen precis calcul göras. En Capuals
upsägning hos Läntagare bör och mindre besa.
ras, dä sä korrt termin är Utsatt til lärens
presterande. Icke heller kunde den ifrägawarande
Länsumman af 4 millioner betydligen werka
pä hela rörclse-Capitalet, tom nu med wisihet
i Banco och Riksgälds-Sedlar öfwerstigcr
20 millioner Rd. Specie. Dä ock län emottagas
tik 50 och 100 Rd. sä behöfwer man icke
wara capitalist för at deltaga i Länings-fonden,
utan kan det wara äfwen en arbetares- eller
drängs hofwa.
Andre hafwa twärtom funnit at Räntan
ä Obligationer borde höjas til 6 procent eller
Leverantör förses med contante penningar, hwarom
de gjordt sig hopp. Man har trott at 5
procent med Bewillnings - frihet ä sädane fordringar
skulle första, dä Obligationer afgäfwos
a 50 Nd. Specie som dä säsom penningar kunde
nyttjas i handel och wandel, och framför
Banco och Riksgälds-Sedlar hade den förmänen
, at de förbättrade sig under hwilotiden i
Burauen eller som penningemän bruka säga, at
de wärpte dageligen. At sädane Obligationer
skulle fä nyttjas säsom Hypotheque i Niks-Disconten
anses för betänkeligt, som dymedelst ök1e
den förut nog store Banco. Sedelstocken. At
betala alting Contant kunde för Leveranter wara
-
Den 2 k Augusts.
1129
ra behagligast, men man mäste hälla sig inom
gransen af möjelighct. De brutne Summor för
levcreringar fordra redbara penningar, och de siste
utlofwade Sme millioner af Banguen ätgä snart
til krigö- folkets aflöning; wid Deputerades sam,
mantrade frän Stats-och Banco-Mikotten för,
klarades ock at för Banguens beständ icke yttcrligare
biträden lofwas kunde.
Det funderade Län-systemet med pei-m.-rnsn.
ta --lnnuiketer eller bokförda Län, förutan nägre
afgifne försirifningar, tycktes winna mera bifall.
Hade detta redan af mig gifwa Forsing
wid l?8v blifwit dä antaget, sä hade wi sluppit
Riksgälds-Sedlar, förmögenhets-afgift realisation
samt äswentyrliga tillit til Banquen.
Detta län-systeme medförer den förmonen, at
detsamma aldeles icke ändrar penninge-werkets
förhällande, och blott af skattdragaren affordrar
Räntan, men ej Capitalet uti Krigs-gärd; hwarmcdelst
ock England blifwit satt i tilsiänd, at
utan förstörelse utföra sä dyrbara krig, och at
bära en National-skuld utöfwer soo millioner
Pund Sterling. Nägre hafwa dock tyckt, at
den crbudna Räntan af 7 procent för bokför,
da län more för dryg.' Jag har sjelf blott föreslagit
6 procent; men har funnit stäk uti andras
räd, at häldre bjuda i procent mera för
et okändt men af alla det fördelagtigaste länings-sätt.
I England betaltes och i början
8 procent, men desie dyra län äterbetaltes snart,
dä andre biträdde til ringare Ränta, som efterhand
Ändra
Band. 142, i4§.
lisö
Den 21 Augusti.
hand nedfallit Lil z a 4 procent såsom Landets
wanliga Ränta, och hwartil en förnuftigt anstäld
amortistements- eller Sinking-Fond, uti
1e!!>3n>8 och tib, ej litet bidragit;
ehuru andra gänger stelfwa denna afbctalningsfond
blrswit angripen. Någre hafwa flutelicen
funnit at Bränwins-stätten ej borde lemnäs i
underpant, cch at Riksens Höglofi, Ständers
garantie borde wara tilräckelig. Man har föreslagit
Bränwins-afgiften, säsom i Stats-förstagen
uptagen til zso,ooo Rd. Banco och som
wid en ulwidgad Brännings-frihet kunde stiga
ännu högre, men til län intrehen fordrades
högst 880,600 Rd. Om en annan tilräckelig
Skatt eller Bewillning erbjudes, sä mä det wara
lika; men underpant är oumgängelig om
förtroende stall winnås. Med all Respect för
Riksens Ständer, sä äro de individeullement
swära at krafwa, och til en stor del oiubytelige;
Förra tiders händelser hafwa och minstatfortroendet.
Man ar skyldig at staffa Lanta,
gare all möjlig säkerhet. Jag är ej af penninge-mans
antal, men de utgöra ock en högst
nyttig ClaH af Medborgare, som forse cultiva.
teuren, Bruks - ägaren och Slöjdemanncn med
förlag, hwarförutan all rörelse aftynade. Om
de ock nu biträda allmänheten med län, sä b-ifwa
dehe penningar genast äter utspridde Lil
Industriens ytterligare befordran.
Grefwe körner, ^clolyh 6örsn; upläste
et Dictamen sä lydande:
Det
Den 21 Augusts. 11Z1
Det har icke kunnat wara owäntadt, at
det föreslagna Län-systemet stulle wäcka mänga
twifwelsmäl och wara underkastadt mänga inwändningar.
Det ar i sakens natur at hwad
som är en nödhjelp stall medföra swärigheter,
och det är onekeligt at det wore förmonligare
flippa betunga Staten med Jntresie-betalningar
om en bättre utwäg gäfwes. Men dä, ehuru
jag öfwerwarit det upgjorda Förflaget, jag icke
kan tillägga mig annan del deruti än at hafwa
afhört kunnigare mäns upgifter och efter jemförelse
deraf med Theorien för Stats-hushällning
i allmänhet, hafwa derefter jemkat mitt
omdöme, torde det tillätas mig at i anledning
deraf fä för Högloft. Ridderstapet och Adeln utwcckla
hwad som i min tanka utgör anledningarne
til den förefiagna Planen, hwad den ty»
kes böra hafwa för werkan pä enstilta och
Samhället.
Hitintils bär wid inträffande behof, man
tyckts i wärt Fädernesland hafwa haft för afsigt,
at blott tänka pä at afhjelpa ögonblickets
trängsmäl och när med Mynt-teckn eller Creditsedlar
man förwandlat sina stulder til löpande
Mynt representativer, har man sedermera, dä dessa
räkade i förfall, med mer eller mindre rabatt
efter beqvämlighet inlöst dem. Säledes har man
lätit tiden bereda den Banqueroute som man ej
wägade at genast kungöra. Det är möjeligt at
omständigheterne gjort et sädant steg oumgängcligt;
Men det är ätminstone säkert at det ej är
igenom et sädant förhällande man för sig ber»
der framtida tilgängar. Onekeligen upstär deraf
de förnämsta swärigheterne för werkställigheten
af det nu föreftagne Lane systemet. Men
1132 Den 21 August!
i ct ögnablick dä Statens behof fordrade fä
sk ynde sam åtgärd, dä med et mera bestämdt
Regerings-sätt, med en större publicus och en
närmare tilsyn '.vid Allmänna medlens fcrwaltning,
man kunde hoppas mera afmätta och fastare
Styrelse'grunder, dä war det kan hända
en gärd bade ät klokheten och rättwlsan at försöka
en utwäg som pä en gäng kunde swärn
emot Statens förbindelser och bereda för framtiden
nya tilgängar.
Dä det war allmänt bekant at jemte den
redan utelöpande Sedel stocken en betydlig Summa
destutom blifwit satt i allmänna rörelsen,
dä Näringarne ej tycktes kunna fordra et Rörelse
Capital som de ej tilskapat, är det en kan
hända felaktig tanka at päkalla allmänna förtroendet,
et genom dest biträde til Statens
nutta söka anwända den Sedel-stock som redan
för dest skuld blifwit utgifwen.
Om sädane wero anlcdningarne til det föreflagne
Län-systemet, wörö dest naturliga fördelar
at ännu större skäl et försöka möjligheten
deraf. Utan twifwel, stall nyheten af et stadigrvarande
Län hwars Capital man ej kan upsäga
wäcka twäkan hos mänga och det är denna förutsedda
swärighet som föranledt Stats Utstottet,
at derjemte förestä en annan Länings method.
Walet är säledes lemnat ät den enstilta omtankan
och i bäda fallen gäller den anmärkningen at et
Samhälle wisterligen har mera tilgängar än en
Enskilt för at upfylla sina förbindelser, at dä en
wist af Samhällets ärliga inkomster derföre förpantas,
kan intet twifwelsmäl annat än i anseende
til dest wilja ägg rum och dä den är
Den 21. Augusts. iiZz
med betz Jnteresie sa nära förenad bör den icke
kunna anses twifwelaktig. Om således den enffilta
i anseende til säkerheten äger en Lilräcklig
borgen, har han wid de bokförda Länen i möjligheten
at öfwcrfora sin fordran en utwäg a t
disponera den och i Länets oföränderliga beständ
samt Jnteresiet utfallande pä wist dag, en säkerhet
i inkomst och en lättnad i beswär, som öfwer
alt där detta Systeme wunnit stöd af erfarenheten
försäkrat det om företrädet. För sjelfum
Samhället äter medför det ej blott oeconomiska
men äfwen politiffa fördelar. Den lärer
icke behöfwa bewisas den fördel Staten har deraf
at finna tilgängar til de behof ögonblicket
gör oumgängeliga, och genom blotta Jntresiets
betalande kunna fördela bördan pä en längd af
är. Dä en amortisiements fond dermed är förenad
ger detta ät Samhället en lätthet ivid förekommande
utgifter och en säkerhet för framtiden
som genom ingen annan utwäg til lika
grad kan erhällas. Det är i synnerhet om de
bokförda stäende Länen som detta kan sägas
och det är derföre man trott sig böra i synnerhet
upmuntra dem. Det förhöjda Jntretzet bör
endast anses som et i detta afseende utsatt Prämium
för det förtroende den enffilte wid denna
Inrättnings början wisat til Statens löften.
Om den en gäng winner Burskap blir det lätt
ot genom Län pä fördelaktigare wilkor göra
äterbetalningar och sämedelst nersätta Räntan.
Samhällets^gjorda Förffottcr behälla altid sitt
wärde i Statens Fonder, men Samhället känner
blott tyngden af Ränte-betalningarne och igenom
bäda bcredes möjligheten af nya tilgängar.
Men
11-34 Den 21 Augusts.
Men om säledes denna rnethod är för de
allmänna utgift,rne af den högsta nytta, har
den äfwen andra indrrecta fördelar, som för
Samhället ej äro af mindre wigt.
Dä wärdet af Statens förbindelser beror
pä desi wilja och förmäga at upfylla dem blir
wärdet af de allmänna Fonderne snart nog den
säkraste Thermometer at domina om Regerin
gens anseende hos Allmänheten. Ingen ting är
waksammare än det enstilta Jnteresiet, och dä
desi öden äro sä nära förenade med Statens
stall följa deraf nyttige päminnelser och altid
gifwas deltagande och upmarksamme ästädare
af Regeringens företag Det är dä som den
wcrkande och kraftiga National-anda upkommer
som wet at desi förmögenhet hwilar uppä Statens,
och det är säledes som det warma nit för
bibehällandet af sakernes warande ordning danas
hwilket mer än alt annat i sednare tider
utgjordt Engelffa Regeringens styrka. Kan handa
är denna sanning för moralisten föga tilfredsställande,
men i en tid dä Egoismen nästan blifwit
en oundwikeiig följd af tingens ställning,
är det ätminstone en lycka at kunna pä det närmaste
förena desi fördelar med det allmännas.
Det är säledes som Naturen welat at wära passioner,
om de ibland bliswa anledningar til brott,
stola altid wara det til werksamhet och ofta til
odling. Det är således som Staten, hwilken,
för at framdeles sinna tilgängar, är nödsakad
at wara redlig i stna förbindelsers upfyllande,
sinner sig belönad för denna redlighet igenom
det stöd och det deltagande han finner hos mängden
af enstilta.
Hwad
Den 21 Augusti. li^Z
Hwad jag i detta afseende haft den äran
anföra gäller i synnerhet om de bokförda stående
Länen. Det är endast derigenom som et Länsystem
kan sägas wara bragt til fullkomlighet
och om man warit mera witz örn möjligheten af
detz införande hade det warit dkt enda jag skulle
onffat blifwit förestagit.
I händelse Betänkandet remitteras til Utffottet
tilbaka, skulle jag ännu i dag wilja föresiä
följande tilläggningar eller förändringar:
At en skilnad gjordes emellan de Leveranteurer
som uppä Auction gjort sina anbud och dem
sorn detzförutan contraherat; At de förras fordringar
skulle betalas med 6 Procent och de äga
rättighet at insätta sina ärhällne Obligationer
uti den bokförda Läne-fonden; At änteligen hwad
5 Procents Obligationerne angar de ej mätte
utgifwas pä mindre Summa än ioo Rikö.aler
Banco.
Jag nämner detta säsom min enskifta mening.
— Blir Betänkandet ej äler remitteradt
afstär jag gerna ifrän detza anmärkningar och
tror at tidens winnande är det angelägnaste,
at wid försöket af det nu gjorda Förslaget ätminstone
ingenting kan wara förloradt.
Herr von kcllult^enii^im: Herr Grefwe
körner kar til en del yttrat bwad jag andra
gängen ärrmde anföra. Dä behofwcn nu äro
sä pretzante, sä lärer et biträde af Jord-ägare,
om det ock i utförandet wore möjligt, ej afwaktas
kunna. Af den nuwarande Penninge stocken,
som nu är större än den nägonsin i Swea Rike
warit, lofwar man sig en snarare och säkrare
/ und
-
1136 Den 21 Augusti.
undsättning. Wid den wälda och sist talande
Ledamotens erindran, at Riksgälds - Contoirets
Obligationer bordt häldre ställas 5 100 Riksd.
sär jag anföra, at Summor L go Riksd. oftare
blefwo anwänbare och kunde utom desi >.o, ioc>
ja Nummer pä samma sedel sammanläggas,
och deraf en eller annan Nummer succesivement
utlottas til betalning. Wid de bokförda Länen
blifwer natt intet belopp af Summor utfäst.
Hwad äter wisa leberantcrs billiga prioritet
beträffar, sä erkännes, at stilnadffunde wara
uppä leverings^tid, inrop pä Auction och wilkors
förbehäll; men hwar man torde kunna ffe
rätt, utan at derföre förwisa hela förstaget til
Stats-Utffottet tilbaka. Wid de mänga betankeligheter,
som blifwit äfwen emot bokförda Länsystemet
anförda, hade jag förwäntadt en inwändning,
som mig sjelf infallit, och som ej
heller för Riksens Högloft Ständer bör döljas,
som äga at känna alla förmäner och oläqen.
heter; bestäcnde deruti, at en Krigs-lysten Regent,
wid förmocket eftergifwande Ständer, kan
genom detta Länings-sätt, dä det hunnit winna
bifall, undfä en för lätt tilgänq til krigs'utförande
och til efterkommandes skuldsättning för
Internet; men man will hoppas mera förständ,
stadga och ömhet om Stats-Werket, bos tilkommande
Ständer, dä Statens öfwerseende och
reglering dem anförtros. Det nu erbudna boga
Inlereftet af 7 Procent, stall och wid nästföljande
Riksdag kunna nedsättas til 6 ä .g Procent,
dä förmodeligen andra erbjuda sistnämde
Län wilker, sä snart fördelarne af Systemet
blifwit kandc.
Den 21 Augusti 11Z7
Friherre Ickljencrant?:, joban nubelin.,
Jag har sjelf warit af den tanka, at stillnad i
betalnings-termin kunde göras, emellan de Levexanteurer
som efter ftutade Accorder gjordt sina
leverantser, och andre, som ä öppen Auction
bertil fätt Priserna bestämda; men jag har blifwit
öfwertpgad, at Auctions-priserne ofta öfwerstiga
dem, som efter betingadt Accord tilkommit,
och förenar mig dermed, at utan stor
orättvisa, ingen stillnad kan göras wid Leveranteurernas
förnöjande. Om wid nägot tilfälle
et Accord blifwit upgjord hwarwid Statens
Intresie för det enstilda är äsidosatt, sä
är det Ämbetsmannen, icke Leverantcuren som
derföre bör answara. Om Staten förlorar vägra
Tusende Riksd. kan sädant med god bushällning
snart nog ersättas. Förlusten af Allmänna
förtroendet, förer ibland til obotlighet.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
som nu ingen mer anmält sig at tala i detta
ämne, fär jag göra den Proposition, om Högloft.
Ridderstapct och Adeln bifaller Stats-Utskottets
Protocolls-Utdrog i hela desi widd,
Ropades Ja, blandadt med nägra fäl7?ej.
Friherre Hjerta, ^xel, anhell at Protocolls-U
draget matte äter-rcmitteras til Statsvtffottet,
jamte de derwid i dag gjorda Anmärkningar.
Nägra instämde häruti.
Friherre kosse, Carl Henric. Jag för
min del skulle gerna bifalla Stats-Utskottets
Förslag, vin de af Friherre knäbeck, gjorda
Anmärkningar dermed förenades, nemligen: at
wil
-
liss Den 21 Augusti.
gifwande, at nägre felande underrättelser, sä
wilkoret af Bcwillnings-frihet för ^nnuiteternL
förswunne, och Räntan derä häldre förhöjdes,
at et annat Hypotbeque än husbehofs Lränwins°statten
för dem upgäfwes, samt at fordrings
ägare för leveranser äfwen mätte fä af
^.Iinuitecs förinän sig begagna.
Herr klingspor, Lerclt, conformerade sig
med Friherre kosse.
Grefwe Oe Ig. kgcod. Dä Rege
rings
Formen sä tydeligen säger, at et Utskotts
yttrande bör antingen i sin widd antagas, eller
ock remitteras jemte de derwid gjorda Anmärkningar,
och sä gansta stiljaktiga tankar rörande
Stats Utskottets Förslag äro yttrade, tror jag
annan utwäg för det närwarandc ej finnas, än
Votering för at utröna, om Stats - Utskottets
Protvcolls-Utdrag bifalles eller bör remitteras.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
frägade om Ridderstapet och Adeln äskade Dotering.
Swarades Ja.
Herr Landtmarskalken upläste til Justering
följande Votering §-Proposition.
Den som bifaller Stats-Utskottets Betänkande,
strifwer
Den ej det will, strifwer
rrr.j.
Winner !7lei, lemnäs Stats-Utstottet del
af hwad här l dag blifwit anfört, med anmodan
-
Den 21 Augusts. 11Z9
dan ak inkomma med yttrande huruwida StatsUtstottet
deraf finner anledning til förändrande
i mer och mindre mätto, af hwad dest ProtocollsUtdrag
föreflär.
Godkändes.
Anmältes och emottogs en Deputation ifrån
det Wällöf!. Borgare-Stänvet anförd af Riksdagsmannen
ifrän Linde, Borgmästaren dlor.
seföm, som förmälte at Borgare - Ståndet til
ffpndesamt utlätande af Stats-Utskottet remitteradt
Konungens i dag upläsie Nådiga Proposition
rörande biträde for Stats-Werket af Riksgälds
Contoircts Wäxel-förräd, samt til samma
Utskott äter remitterat, jämte Anmärkningar,
desi Protocolls - Utdrag af den i4 Augusti, rörande
Inrikes Läns uptagande. Afwenwäl upläste
Herr Borgmästaren följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm, den 18 Augusti 1809.
S. D. Af Höglofl. StatsUtssottets Protocolls-Utdrag
den y:de innewarande Mänad,
rörande den til Wälbeinalte Utskott remitterade
Frägan, om undersökning och redogörelse för de
Allmänna Medlens Förwaltning sedan >8no ärs
Riksdag, hade Borgare - Ständet inhemtat ej
mindre et korrt Sammandrag af Redogörelse,
tillika med de för nödig uplpsnina i wiste hartil
hörande omständigheter, dels til Herr Presidenten
och Commendeuren Friherre
och dels til General Tull?-Arregde - Societeten^
Herrar Fullmägtige stälde Förfrägningar samt
derä erhallne Sivar, jemte Utskottets tilkänna
-
1140 Den Si Äugustl.
snart de inkomma, stola til Riksens Högloft.
Ständer aflemnas; än äfwcn bwad Stats-Utstottet,
i följd af desi updragne befattning, an.
gäende sä wäl gränsen för densamma, som sät.
tet at öfwer ifrägawarande förwaltning erna en
mera speciel revision, widare anfört och hemstält.
Wid granskningen af hwad således nu fordrar
Ständets egenteliga ätgärd och beswarande,
fann Ståndet, för sin del, med bifall til
Srats-Utstottets gjorde hemställande», at i betraktande
af Utskottets mängfaldige änny innan
detta Riksmötes stut förestäende angelägne
göromäl, Stats-Utskottets åtgärd enligt Regeringsformens
58 och 59 §. Z. egenteligen inskränkt
til undersökning af Stats-Werkets närwarande
tilständ, til reglerande af desi framtida
utgifter och til upgiften af de brister, som
genom nya tilgängar mäste fyllas, ej mä sträcka
sig utöfwer gränsen af det närwarande til speciela
granskningen af det sramfiutna; samt at
hwad deremot angar den speciela revisionen af
de allmänna Medlens förwaltning, wid hwarje
upköp, lön-fördelning eller enskilt afhandling,
Riksens Ständer mä hos Konungen i underdänighct
anhälla, at en Revision, lik den som
efter sista kriget förordnades, nu äfwen kunde
af alma-nt agtade ojäfwuge Män tilsättas, och
til densamma den speciela utredningen af utgifterne
updragas, samt med wilkor, at denne
Revision stall i samma mohn den framskrider
förelägga Ständers Ombud resultaterne af desi
pröfning och grunderne dertil; Och änteligen at,
i följd af Ständers rätt at reglera och öfwerse
Stats
-
Den 21 Augusts.
1141
Stats.Werkct, hädanefter Stats-W.rkets Räkningar
allid böra wara färdige at i likhet med
Riksgälds - och Baneo-Werkens räkenskaper wid
inträffande Rikfens Ständers revisioner upwisas
och öfwerses.
Detta ffulle de Respective Med-Ständer
samt Högloft. Stats-Utffottet genom Utdrag af
Protoeollet wördsamt och wänligen communieeras.
Ut supra.
Ux ?roeocoI!o,
g. H. ?ewr8vn.
Derefter, och sedan Deputationcn, pä öfligt
sätt beledsagad, afträdt, företogs den be.
flutnc voteringen, kl. ä til 2, och slutades innemot
kl. 4 dä, enligt det derunder förda Protocoll,
densamma befanns hafwa utfallit som
följer: '
Nej
iv.5.
Ja — — L6.
Herr La dtm arska lke n tilkännagaf i
anledning härus, at Stats-Utffottets Proto.sllsUtdrag
komme at återremitteras, och af de gjorda
anmärkningarne, Utskottet del lemnäs, för
at sig dcröfwer ffpndesamt utläta.
G
Upbrötos Listor inlemnade af första Cla§->
sens Herrar Electorer, hwaraf befunnos hafwa
blifwit walda til Ledamöter.
I
1142 Den 21 Augusti.
I Lag - Utskottet.
Efter Grefwe Strömsör, klans kreclric,
Friherre 8^ernste6t, Larl (rustak, E^rpeditions--  Secreterarc.
Allmänna Beftvärs- och (veconomieUtstottct.
Efter Friherre Lyllenkrook, Friherre ulfsparre,
Fullmägtig Herr ^.nk.arIvrona, LonracI
VVillrelrn) Lieutenant.
I Bewrttnings Utstottet.
Ester Friherre k al K engren, Fullmägtlg
Grefwe »amilton, ^xel, Friherre kruuse af
Verckrou, Fullmägtig, Herr lalrIN. kelli-,
Hof-Intendent.
I Expeditions-Utskottet.
Ester Grefwe 8trömfelt, »ans kreärlc.
Friherre cl'^lke6^lrl. Lustaf, Kammarherre.
Ridderffapet och Adeln ätffildes kl. 4.
In liäem krotocolli,
6, silverstolpe»
G
Thors.
Den 24 Augusti. 114»
Thorshamn den 24 Augusti.
klenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 2r Augusti 1809.
S. D. Uplästes Kongl. Maj-.ts Nädiga
xroposikion til Riksens Ständer, angäende di.
träde för Stats-Werket af Riksgälds-Contoirets
Wäzel förräd i Hamburger Banco. Gifwen
Stockholms Slott den 16 Augusti 1809, och
Beflöts at denna Nädiga proposition skulle re.
mitteras til Stats-Utskottet, hwilket ägde at sig
ffpndesamt deröfwer utläta: och skulle underrät.
telse härom genom Utdrag af Protocollet de öfrige
respective Ständen manligen meddelas.
Ut supra.
S. D. Sedan Stats-Utssottets Protocolls
Utdrag af den 14 sistl. undcrgätt behörig pröfning
beflöt Högloft. Ridderskapet och Ädeln at
detta Protoeolls-Utdrag til Stats-Utskottet skulle
äterremitteras, och Stats-Utftottet lemnäs del
af de anmärkningar som under öfwerläggningen
blifwit gjorda, jemte anmodan, det mätte
Utskottet inkomma med sit yttrande, huruwida
det deraf finnes anledning til förändrande i
mer och mindre mätto af hwad i desi Prcto
colls
-
1144
Den 24 Äugttstk
colls-Utdrag föresläs: och skulle Le öfrige respective
Ständen genom Utdrag af Protokollet härom
manligen underrättas. Ut supra.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
tilkännagaf at ledighet sig pppat inom Statsutskottet
efter Herr ?rint^ei!8ivni6 , , och
inom Erpeditions - Utskottet efter Herr Uääk,
Ueonkarct ki-eäric, hwarföre han anmodade Herrar
Eleetorerna af andra Clasen at genom npa
ival Lesia lediga rum upfplla.
Upläste Riddarbus-Utffotkets Memorial af
denna dag, innehällande tilstprkande ä Herr
I)un6a8'5 bos Kongl. Majit gjorda underdäinga
anhällan, at aterwinna försuten tid
til begagnande af den för honom under den r
Augusti iso? , af Kongl. Mast i Räder utfärdade
resolution, at adopteras under sinsiagtinges
Juris Doctorn och Riddaren af Kongl.
Wasa-Orden Letoiis Adeliga ätt och
Nummer: anseendes likwal Utskottet t» minen
til introductions tagande ej bora hos Kongl.
Majit Lilstprkas längre, än til irenne manader
frän den dag Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution
i saken faller.
Bifölls; och blcf Ridderffapet och AdelnS
underdåniga ffrifwelse til Kongl. Majit i detta
ämne genast justerad.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
tilkannagaf den anhållan af Herr Lergbman,
Ambrosius l^aZirus, honom mätte ttttätas,
med
Den 24 Augustt. Ii4g
med de öfrige respective Ständen communicera
sitt Memorial rörande Wargerningen.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hället sios Högwördige
Preste-Ständet d. 11 Augusti 13O9.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Riksens
HögloK. Stanvers Allmänna Beswärs-och
Oeconomie-Utssott uti dest den 7 dennes afgifva
och Ständet communicerade Betänkande angående
Indelte Regementernes Monderingspersedlar
anfört och hemställt har Preste-Ständet
för desi del besiutit, dels at Ryttmästare»
och Riddaren Herr Grefwe krölicks uti detta
Betänkande omförmältde Memorial, sä widt
det innefattar et Försiag, at Wästgötha Dra.
gon. Regemente ffulle förwandlas til Infanteri,
mä säsom rörande et Commandomäl til Kongl.
Mains eget Nädigste godtfinnande i underdänighet
öfwerlemnas, dels ock at i afseende uppä
et beständigt bibehällande af de en gäng
anbefalde Monderingspersedlar hos Kongl.
Maj:t i underdänighet ansiälla, det täcktes Hans
Maj:t säsom ett ytterligare prof af desi hulda
och Landsfaderliga omsorger för desi trogne,
men af krigets olyckor djupt tryckte underlärare,
nädigst förordna.
1:0 At förteckningar för hwarje Regemente
skyndesammeligen uprättas öfwer alla ds
Andra Bandet tal:o 144, L4Z. Msn
-
1146 Den 24 Augusti.
Monderingspersedlar, hwilka hädanefter och för
altid stola af Rotarne eller Rusthällen presteras,
samt at, derest någon förändring eller
tilökning af desia persedlar stulle i framtiden
pröfwas nyttig, Rote - och Rusthällarne mä
Llifwa berättigade at inför Kongl. Masts Befallningshafwande
i det Län, inom hwilket
Rotarne eller Rusthällen äro belägne, fä sig
förklara hmuwida de, utan för stort lidande
och kostnad, kunna de nya Monderingspersedlarne,
hwarä modeller böra wara til hands,
anskaffa,, samt inom huru läng tid sädant kan
werkställaS; och at Nädig fastställelse ä förfiaget
för den nya persedeln ej detzförinnan mätte
följa; och
L:o At de Kongl. Stadgar och Författningar,
som wid answar förbjuda Regementöoch
Compagnie-Cheferne, at förestä nägon ändring
uti Regementernes gamla Uniformer,
mätte i näder uplifwas, straffet för den som
wägar bryta deremot stärpas samt Kongl.
Mast förklara sin Nädiga wilja wara, at icke
tilläta annan förändring uti Jndelte Regementernes
beklädnad och mondering än den,
som af förändrade tiders stick, eller bewarande
af manskapets hälsa, oumgängelig finnes.
För öfrigt och i anledning af de wälgrundade
skäl, hwilka Utskottet anfört, ansäg
Ctändet för desi del lämpeligt, at Riksens
Högloft. Ständer, uti den underdäniga skrifvelse,
som i detta ämne torde komma at til
Kongl.
Den 24 August?. 214?
Kongl. Maj:t afgä, mä yttra deras underdäniga
önffan och förhoppning , at ej mindre
Hans Maj:t wär nuwarande Allernädigste
Konung, än Desi Höga Efterträdare täckas uppå
Rikets ringa tilgängar pä guld och silfwer
samt uppä Officerarnes i allmänhet föga tilräckliga
löner hafwa det Nådiga och högst uplpsta
afseende, at Officerare icke hädanefter mä
betungas med anskaffande af för mycket dyrkare
uniformer, samt at förändringar deruti
mätte högst sällan, och aldrig utan de wigtigaste
skäl och orsaker päbjudas, hwilket genom
Protocolls-Utdrag ffulle de Respeetive MedStänden
wördsamt och wänligen communiceras.
Ut supra.
Tx krotocollOz
O.
S. D. I anledning af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs - och OeconomieUtskotts
den 7 dennes afgifne och nu föredragne
Betänkande, angående Oeconomiska Författningar
, och i stöd af de wälgrundade skäl
hwilka Utskottet anfört, besiöt Preste - Ständet
för desi del, at hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det mätte alla uti Allmänna
Hushällningsmäl hittils utfärdade och ännu
gällande förordningar blifwa sammandragne til
en enda författning öfwer hwarje särskildt ärende,
och at sä snart et nytt päbud hädanefter
publiceras, detsamma mä wara sä fullständigt,
at alla äldre siadganden i samma
ämne derigenom mä göras umbärlige, pä det
ali
1148 Dcn 24 Augusti.
all hittills, genom de manga ofta stridiga,
men dock sällan hwarannan aldeles uphäfwande
Oeconomiffa författningar, förordfakad oreda
mä i framtiden förswinna, Domares och
Ämbetsmäns mitztag wid Lagarnes tillämpning
mera sällan förspörjas och Allmänheten undwika
at, genom okunnighet blifwa straffbar; uti
hwilket beflut de öfrige Respectide Ständen
genom Protocolls-Utdrag wördsamt och manligen
skulle inbjudas at sig med Preste-Ständet
förena. Ut supra.
klx krotocollo
O. ^1mgui8t.
S. D. Uti ingifwit Memorial anmäler
Fabrikören Uars kresk de kostsamma Fabriksinrättningar
han gjort jämte de swärigheter
och olyckor hwilka honom dermid mött, samt
anhäller det wille Riksens Högloft. Ständer
med afseende deruppä samt honom til upmnntran
och understöd tilläta, at Handelsmannen
Lric Lokmans hos honom ägande fordran 25-  813 Rd. Banco matte af Manufacturfonden
inlösas och Räntan för honom nedsättas lil 3
procent, utan at dest Disconträttighet derige,
nom förminskas samt siuteligen at han pä
minst io ar mä undflippa at afbetala Capitalet,
hwaremot han utfäster sig, at efter den
tiden succeftive och inom 6 är hafwa hela Capitalet
inbetalt.
Wid öfwerwägande af de §mmande"ffäl,
hwilka sig härwid förete har Ständer ansett
sig
Den 24 Augusti. 1149
sig böra denna ansökning til Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts utlätande och ätgärd
remittera, med bifogad önskan, det wille Utskottet
deruppä hafwa allt det afseende som
Sökandens gjorda nyttiga inrättningar och ^
anwända dryga omkostnader förtjena, samt omständigheterna
kunna medgifwa. Ut supra.
Lx krotocollo,
H. li7. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit hosHögwördige
Preste - Ständet den 15 Augusti
1809.
S. D. Efter upläsande af Riksens Högloft.
Ständers Constitutions-Utskotts d. 9 dennes
afgifne betänkande öfwer Herr Capitaine
Gullers dlorclen8toly68 Memorial, hwaruti yrkas,
at hädanefter Konungens med Hemliga
Utskottet communicerade propositioner, som hos
Ständen föredragas, mätte ätföljas af UtskottsLedamöternes
särskilta fast i allmänna termer
meddelade yttranden af lillkyrkan eller afrädande,
hwilka yttranden derjemte borde uplysa,
i händelse fragan igenom votering blifwit
afgjord, til hwilket antal jakande och nekande
inom Utskottet befunnits, samt alltid
wara försedde med samtelige Ledamöternes egna
underskrifter, har Ständer för desi del til
alla delar gillat hwad Högloft. ConstitutionsUtskottet
uti detta ärende anfört; hwilket genom
Protocolls - Utdrag skulle de Respective
Med-Ständen wördsamt och »vänligen meddelas.
Ut supra.
blx krotocollc»,
li5o Den 24 Augusts.
S. D. Uti Protocolls-Utdrag af den 11
dennes lämnar Wällofl. Borgare - Ständer del
af desi widtagna beslut, vet böra af alla Memorial
eller Dictamina som hädanefter stola
til Utskottens handläggning förwisas, fyra särstille
exemplar til Ständer af Författaren ingifwas,
hwilka äfwen alla ätfölja Remissen til
dltstottet, som när sedermera dess utlätande meddelas
jemte detsamma bör til hwardera Stander
öfwerlämna ett exemplar af den remittera,
de Skriften. Efter för sig gängen öfwerläggning
härom och i förmägo af de wälgrundade
anledningar hwilka förrberörde Protocolls.Utdrag
innehäller pröfwade Ståndet skäligt, at
med Wällofl. Borgare-Ständet uti detta beflut
Lil framdeles iakttagande sig förena; hwilket
genom Utdrag af Protocollet stulle til de öfrige
Nespective Ständen wördsamt och wänligen
inberättas. Ut supra..
Ux krotocollo,
s. ^lmgni8t.
S. D. Som den af Kongl. Majit och
Riksens Ständer den 6 nästledne Junii antagne
Regeringsform uti 106 §. stadgar, at
en särskild författning til bestämmande af answar
föx Stats-Rådets Ledamöter och Konungens
Rädglfware i Commandomäl bör af Konungen
och Riksens Stander fastställas, och emedan
grnnderne för en sadan författning med
Regeringsformen sia i närmaste sammanhang,
ansäg Ständet tjenlrgt, at ät Riksens Högloft.
Ständers Constitntions-Utskott. updraga,
' >> at
Den 24 Augusti. ir5i
at projcct bertil författa och ined detsamma til
Riksens Ständers plena inkomma; bwilket
genom Utdrag af protocollet skulle de Respective
Med-Ständen wördsamt och wänligen med.
delas, samt til Constitutions-Utskottet remitteras.
Ut supra.
Lx krotOLoIIo,
f. Ut. ^1mgui8t.
S. D. Upläste Herr Biffoppen Doctor
Norner följande anförande til Protoeollet:
Som 7. §. uti Jnstruction för Riksens
Högloft. Ständers Banco - UtffoLL, uti hwilket
jag wid detta Riksmöte, genom det Högwördige
Ständets hedrande förtroende säsom Ledamot
blifwit insatt, owilkorligen föreffrifwer,
at om Banco - Utffottet nägonsin skulle wilja
företaga nägot, som mot besagde Jnstruction
wore stridande, äger hwarje dest Ledamot den
rättigheten, at utan afseende pä den i BancoUtskottdt
aflagde Tysthets - Eden, sädant i sitt
Ständ anmäla: sä nödgas jag til wördsam
ätlpdnad häraf inför det Högwördige Sländet
andraga följande omständighet, hwilken under
nu warande granskning af Banco-Werkets styrelse
sedan sista Riksdag, inom Banco-Utskottet
förefallit. Bland de grannlaga och wigtiga
göromäl, hwilka der fästat wär upmärksamhct
har til pröfwande och bedömmande förekommit
Herrar Banco - Fullmägtiges förhällande
wid den af Riksens Högloft. Ständer
är i8oo beslutade och af Herrar Fullmägtige
1152 Den 24 Augusts.
är isoz päbegynte samt nu snart lyckligen
fulländade Realisation af Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar. Herrar Revisorers för samma
är öfwer besagde Finance - Operation, uti
deras Protocoll förwarade yttranden och pluralitetens
bifall til densamma hafwa likaledes
blifwit noga genomsedde, och hwilken operation
ftuteligen af Högloft. Banco-Utskottets majori.
tet, pä sätt närlagde Utdrag af Protokollet
för den 22 sistl. Iulii wisar, hufwudsakeligen
har blifwit gillad och med detsamma beflutit,
at ingen detaillerad berättelse derom borde afgifwas
til Riksens Högloft. Ständer, hwilket
isynnerhet af Contra-Proposition är at inhemta.
Sedan detta beslut war fattadt begärde
Herr Majoren och Riddaren Baron eberström
det wille Högloft. Banco - Utskottet gifwa honom
ttlständ at hos Högloft. Ridderffapet och
Adeln inlemna sina uti detta ämne, til Utskottet
gifne Memorialer. Denna deft begäran
blef lagd pä bordet och hwilar der ännu
oafgjord. Icke desto mindre har wälbemälte
Herr Baron, Utskottet oätspordt, genom ett sär,
skildt Dictamen som sedermera blifwit tryckt
och här i ödmjukhet bifogas, hos Högloft. Rid.
derskapet och Adeln, den 26 sistl. twärt emot
Utskottets beslut, uti hwilket han likwäl är
Ledamot, gjort en sädan berättelse, sä wäl om
Herrar Fullmägtiges, som isoz ärs Herrar
Rewisorers förhällande och yttrade tankar i
ämnet, som wälbemälte Herr Baron sedt och
fattadt dem. Genom Remift frän Högloft.
Rid
-
Den 24 Augusti. rrzZ
Ridderskapet och Adeln har förenämde Di ta.
men blifwit Banco - Utskottet likställt at dest
utlätande deröfwer afgifwa. Cancellifördelningen
uti Högloft. Banco - Utskottet som enligt
sistnämde Utskotts befallning borde sitt yttrande
forst afgifwa, ansäg at det in Pleno redan
widtagne beslutet borde orubbadt äga beställd,
och säledes ingen widare berättelse derom
afgä, än den som skulle ätfölja den allmänna
fluteliga enligt med ofwanomförmälte
Banco - Utskottets Beslut. Det oagtgdt har
ventilation om denna sak uppä förliden gärdag
för andra gängen, bland nägra Utskottets
Ledamöter upstätt, och dä proposition til bifall
uppä Cancelli-fördelningens Betänkande gjordes,
swarades med Ja! och Nej! I anledning häraf
upstod fräga om votering, och Ordföranden
Herr Lagmannen Grefwe 6^l>6nboi-A framställde
ungefärligen följande Proposition til justering,
den jag likwäl icke ordagrant kan anföra
, emedan Herr Grefwen icke behagat aflemna
den til Protocollet. Den som bifaller
Cancellie-afdelningens Betänkande swarar Ja!
Den det icke gör swarar Nej! Winner Nej
stola de stycken, sä wäl uti Herrar Fullmägtiges,
som 1803 ärs Herrar Rewisorers Proto,
coll, hwilka icke innehålla nägon hemlighet,
utskrifwas och aflemnas til Riksens Högloft.
Ständer. At Contra-proposition är rakt stridande
emot Högloft. Banco-Utskottets beslut af
den 22 sistl. Julii, är synbart, och at, med
detsamma den oformligheten blifwit intende.
iiZ4 Den 24 Augusti.
råd, al ett och samma Utskott den ena gängen
skulle kunna fatta ett beslut och den andra
gängen uphäfwa detsamma. Ett sädant
förhällande mätte intet kunna leda til synnerlig
säkerhet uti göromälen, och jag häller före
at ingen proposition som kunde leda til förändring
etter uphäfwande af dxt redan fattade
besiuket hade bordt göras. UtomdeH har
Herr Majoren Baron ceäel-xtröms Dictamen,
efter min tanka, til alla delar egenskapen af
en anklagelse mot Herrar Fullmägtige och Rewisorer,
dä icke allena deras beslut blifwit kungjorde,
utan äfwen personerne til namnen utmärkte.
Skola detza Herrars och Mäns förhållande
lagligen kunna pröfwas och ändteligen
dömas, sä mäste Banco-Protoeollerna, sä
midt de röra realisation, i"hela sin widd kunna
framläggas, som likwäl strider emot Rege>
ringsformens 86 §., aldenstund .de innehälla
alla Banquens hemligheter. Dm'Herrar Fullmägtige
och Revisorer blott äros ämnade at
framställas för publikens dom, enligt hwad
uti Herr Baron Lellerströms Dictamen föregifwes,
sä är äfwen samma wilkor nödwändigt,
om man icke wil göra dem en uppenbar
orättwisa. Skola ater Protocollerne i.n ertenso
kungöras sä äger Banque» icke mera nägon
bsmlighet sig sjelf förbehällen. Jag nödgas
äfwen säga at origtiqa calculer hafwa nägon
gäng insmygt sig uti Herrar Rewisorernes
Protocoll som wisierligen ffulle göra en betydlig
oreda och förwillelse. Detzutom ehuru rikt
^ och
Den 24 Augustt. il5z
och mägtigt et Banco-Werk än mä wara, sä
blifwer en wisi hemlighet altid nödwändig för
at kunna förekomma sadane planer, som winningslystnaden
ssulle wilja anlägga til desi stada
och förderf. Orättwisa mot Herrar Fullmägtige
och Revisorer jemte en oundwikelig misicredit
för Banqnen, synnerligen uti narwarande
critista tidepunkt, stulle blifwa en saker fölgd
af sistnämde Propositions senare alternativ om
den bifölles, och af denna anledning har jag
funnit mig föranläten at protestera mot desi fram--  ställande til Besiut, intil desi Högiv, Stänbet om
förställandet behörigen blifwit underrättadt och
sif utlätande afgifwit, hwilket jag ödmjukt anhallero
mätte blifwa de öfrige RZspective Ständen
sä wäl som Högloft. Banco-Utstottet communiceradt;
jemte en sä lydande och uti föregäende
Dictamen äberopad Proposition:
I anledning af den skiljaktighet som öfwer
förewarande ämne innom Högloft Banco Utstottet
sig företedde ; blef af Herr Grcfwen och Ordföranden
följande Proposition til Votering med
siutne Sedlar framställd:
Den som bifaller at med förklarande det
Banco - Fullmägtige, i stöd af föreskriftens lydelse,
icke bordt i Realisationen ingä, förr än
de hos Konungen gjordt kraftig föreställning
emot förändringen af den utaf Riksens Stander
faststalde Realisations-plan; anmärkning blott i
detta afseende mä Fullmägtige meddelas för det
stedde afsteg ifrän Författningarnes bokstasweliga
innehäll; men detta förhällande icke desi
mindre bör inqä i den fluteliga berättelse BancoUtstottet
til Riksens Ständer om Banco-Förwaltningen
afgifwa:
- - . Skrif
-
1156 ven 24 Augusti.
Skrifwer Ja.
Den det ej will skrifwer Nej.
Winner Nej, kommer en fullständig berättelse
om detta ärende, sädan Cancellie-afdelnin-,
gen uprättat, åtföljd af hwad i Banco-Utskottet
derom blifwit yttradt, at genast frän Baneo-Uttkottet.
til Riksens Ständer Zfwerlemnas til den
åtgärd derwid som de kunna lämpelig anse.
Efter föregängen Votering befans.
Innom Hederw. Bonde-Ständet: 4 Ja, 4 Nej.
Innom Wällofl. Borgare-Ständet: 9 Ja,
Innom HZgwörd. Preste-Ständet: 9 Ja,
Innom Högl. Ridderff. och Adeln: 2 Ja, 10Nej.
Til följe hwaraf, säledes Propositionens
första alternativ war af Högloft. Banco-Utskottets
Pluralitet bifallit.
Efter skedd öfwerläggning härom ansäg
Ständet för desi del at en sak som redan i behörig
ordning uti nägot Utskott är afgjord, icke
widare kunde komma under np ventilation eller
Votering; hwilket genom Protocolls-Utdrag skulle
de öfrige Respective Ständen wördsamt och wänligen
jemte Högloft. Banco - Utskottet communiceras.
Ut Supra
Lx krotocoUo,
k- Almguist.
Grefwe O^llenborA, fotiÄN tllsnniNF,
förbehöll sig, säsom Ledamot'och Ordförande i
Banco-Utffottet, at wid nästa Plenum inlemna
et
Den »4 Augusti. 1157
et sivar rörande Herr Bistoppen Baron törners
an nial un hrollken Herr Grefwen ei funnit
enlig med sakens förlopp.
Friherre Le cl erström, facol). Som Herr
Bistoppen Baron lvlörners gjorda berättelse icke
wore med rätta förloppet instämmande, anhöll
Friherre Öderström at detta mät mätte remitteras
til Baneo-Utskottet, med anmodan, at til
Riksens Ständer med utlätande om sakens wcrkeliga
förhällcu de inkomma.
Grefwe 6vllknborg, foblin Idcmnlnr-, dö'
gärde at det Di tamen han wid nasta Plenum
ärnade inlemna i detta ämne, mätte fä medfölja
Remisien.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde Proposition pä Friberre Lede, so öms framställning
och Grefwe o^iienboi^s begäran, hwilka
biföllos.
Uplästes följande
Utdrag af Protokollet, hällit bos Högwördige
Preste-Ständet d. id Aug. 1309.
S. D. Föredrogs och remitterades:
Til Allmänna Lescvärs- och (veconomicU
t skottet.
Lt Memorial af ContractsProsten Herr Doctor
01. ^sörens, angäende Magazins Jnrättningarne
i Riket i allmänhet, samt Sockne-Magazinerna
i synnerhet.
Et
11Z8 Den 24 Augusti.
Et Memorial af Biskopen Herr Doctor c^arl
von s<0R^n8tein, om anläggande af en Canal ifrän
Wenern til Ef er sjön.
För öfrigt har Ständet genom Remisi af
denna dag updragit ät Stats-Utffottet at uvgiswa
förslag til Lön och Reserenningar för Riksens
Ständers Justitie-Ombudsman; Hwilket
genom Utdrag af Protocollet ffulle til de öfrige
Respective Ständen wördsamt och wänligen inberättas.
Ut supra.
Ux UrotocoIIo,
l- O. Almguist.
S. D. Företogs til futtigt afgörande ej
mindre Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
uti Protocolls Utdrag af den 7 dennes afgifne
Betänkande, rörande den wäckta frägan om undersökning
och redogörelse för de Allmänna Medlens
förwaltning sedan 1800 ärs Riksdag, an
4 särffildta uti detta ämne til Högloft. Ridderffapet
och Adeln ingifns sanit Ständet comrmrnieerade
Mernorialer. .
Wid öfwcrwägands af hwad i förberörde
Handlingar anfördt finnes, och dä ä ena sidan
spnes billigt at Riksens Ständer, hwilka komma
at godtgöra Balancerne och betala deffulder,
-hwilka under sist förflutna tiden blifwit
Riket äsamkade, erhälla noggranna underrättelser
om förhällandet härwid, hwaremot ä andra
sidan en sadan speciel redowisning uppä de
skäl Stats-Utskottet anfört, hwarkcn spnes detsamma
tilhöra eller afdetsamma medhinnas kan,
har Presie-Ständet för desi del beslutit, athos
Kongl
-
DkN 24 Zlu gustf.
1169
Kongl. Majit undcrdanigst anhälla, det täcktes
Kong!. Majit genom tilförordnade Herrar och
Män, ware sig Ämbetsmän eller andre dertil
skicklige personer, som Kongl. Majit bäst synes
och pä det för Staten minst kostsamma sätt,
läta ofwanförmälda Revision werkstallaö med all
noggranhet, samt at densamma mä i wänden
framskrider, genom trycket offenteligen kungöras
och sedan wid blifwande Revision öfwer Banque»,
och Riksgälds-Contoiret fä Riksens ^ tänders
Ombud föreläggas; hwilket genom Protocolls
Utdrag skulle de öfrige Respective Ständen
wördsamt och '.vänligen meddelas, samt Statsutskottet
til swar lemnäs. Ut supra.
Ux Lrotvcollo,
js. Ul. Almguist.
S. D. Efter upläsande af Hederwärda
Bondc-Ständets Protocolls-Utdrag af den ii
dennes, innchällande Riksdagsmannen ängses
IdLlUolsons frän Elfsborgs Län Memorial, angäcnde
Landttullarnes afskaffande, hwilket Förslag,
säsom warande desi allmänna önffau, Hederwärda
Bonde-Ständet til Allmänna Beswärsoch
Oeconomie-Utskottel remitterat, besiöt Ständer
at uti denna Remitz sig med Hederwärda
Vonde-Ständet förena; hwarvm Protoeolls-Utdrag
ffulle de Respective Med-Ständen samt
Beswärs- och Oeconomie-Utffottet wördsamt och
»vänligen tilställas. Ut supra.
Lx krotocollo,
^s. Ul. Almguist.
ilbo Deri 24 Augusti.
Utdrag af Protocollet, bältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet den Li Au,
gusti 18^9.
S. D. Föredrogs Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition til Riksens Ständer, angäende
biträde för Statswerket afRiksgäldsContoi.
rets Wexelförräd i Hamburger-Banco; Gifwen
Stockholms Slott den 16 Augusti 1809; och
remitterades til Riksens Högloft. Ständers StatsUtstötts
styndsamma ätgärd och ntlätande;
hmarom Protoeolls-Utdrag stulle til de öfrige
Ncspective Ständen samt Stats-Utstottet expedieras.
Ut supra.
dx krotocollo,
I d). Almguist.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-Ständets
Plenum wid Riksdagen
i Stockholm den Aug. 1809.
S. D. Wid granskningen af det frän Högloft.
Ridderstapet och Adeln til Riksens Hög,
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Ukstott
remitterade och dcrifrän utan
handläggning äterkomna mäl, rörande Herr
Rector Scholä Magister 8ilver5tolpes wäckta
fräga, om förbättring af allmänna UppfostringSanstalterne
i Riket, fann Borgare-Ständet ä
ena sidan, at detta för uplpsningens och kun.
stapernes framtida förkofran wigtiga ärende
rväl agde den widsträckta omfattning, som med
Äfsigt ä ändamälets säkra ernäende ofelbart
mäste
Den 24 Augustt. 1161
mäste fordra en längre tids rädrum, än at en
fullständig plan til en förbättrad allmän Upsostrings-inrättning
mä af BeswärS- och Oeconomie-Utsiottet
under desi mängfaldiga andra
göromäl hinna författas; men ock ä den andra,
at jemlikt 89 §. i Regeringsformen Wäl,
bemäldte Utskott ofelbart tilkomme och icke unLerläta
bordt, at frägan om en siik inrättning
sälunda utreda, at Riksens Ständer, efter Utskottets
afgifwande Förslag mä kunna hos Kongl.
Maj:t i underdänighct anmäla, huru Riksens
Ständer anse detta angelägna Mäl bora widare
behandlas, sä at upfostrings-werkct snarast
och säkrast kan winna en önskad fullkomlighet,
och dertil ledande Författningar med noggranhet
utarbetas.
I detta afseende skulle frägan til merbemäldte
Utskott äter hänwisas, med anmodan, at
sit yttrande til Riksens Ständers Plena afgifwa,
samt de respective Med-Ständen om detta Beslut
genom Protocolls-Utdrag wördsamt och wänligen
underrättas. Ut supra.
Lx krstocollo,
k- Ik. keterIOn.
Utdrag af Protocollet hällit i BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den sr Augusti 1309.
S. D> De respective Med-Ständen skulle
wördsamt och wänliaen derom underrättas, at
Etän
Andra
Bander s 147
1162 Den 84 Augusti.
Ständet denne dag Beflutrt infordra Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts utlätande öfwer
Kongl. Maj.ts Nädiga proposition af den 16
dennes, angäende biträde för Stats-Werket af
Riksgälds-Contoirets Wäxel- förräd i Hamburger
Banco,
Äfwensom at til wälbemäldte Utskott blifwit
remitterad en af Herr Advocat - Fiscalen
rLlknian wäckt fräga, om utgifwande genom
trycket af alla til Utskottet inkvmne och inkommande
Upgiftet rörande Stats-WerketsochKrigsFondens
inkomster och utgifter ifrän i8vo ärs
Riksdag. Ut supra,
Lx ktot6col!0i
I. H. peterson.
Utdrag af Protocollet hällit hos BoNde-Ständet
den Li Augusti 1809.
S. D. Wid öfwerwägattde af Kongl.
Maj.ts Nädiga proposition Len 16 innewarande
mänad, angäende biträde för Stats-Werket
af Riksgälds-Contoirets wäxel-förräv i Hamburger
Banco, Bestöt Bonde-Ständet at öfwerlämna
frägan til Riksens Ständers Stats-Utskott,
med anmodan at desi utlätande i ämnet
lil Bonde-Ständet afgifwa sä fort sig möjeli.
gen göra läter; Hwarom genom Protocolls-Utdrag
de öfrige Rrks-Ständen, jemte bemäldte
Utskott, underrättas skulle. Ut supra.
Lx krotocollo,
8. L. l^räZäräk.
Före
-
iden L4 Augustt. 1163
Föredrogs el betänkande frän ConstitUtioNs-Utstottet
sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti Memorial, äf Lonstitutions-Utffottet
hett 19 sistl. Iulii emottagit, har Herr General-ÄdjUtaitten,
Ofwerstett och CommeNdeureN
Grefwe Nils Lronsteät, med afseende pä hwad
Regeringsformens 88 Z. stadgar, om Konungens
rättighet at til Militaire Embeten nyttja
Utländska män, anfört, at dä Krigsmagtens
inflytelse, som stundom warit et stöd för
Nationens sjelfständighet, ofta med en lika
kraft werkat til Grundlagarnes och Regeringens
Uplösning, torde alt böra Undanrödjas,
som kan gifwa Krigsmagtens werksamhet en
tigtning, beroende afet oswenskt tänkesätt. Til
följe deraf och som en Stats-hwälfnings utförande
förnämligast ankommer pä bekedwilligheten
hos en eller flere Chefer, ledde äf medborgerlighet
eller af lättsinnighet och enskilda afsigtet,
har Herr Grefwen ansett betänkligt, at
ofwannämde stadgande förblifwer gällande, särdeles
wiv den tidepunkt, dä en Utlänvff Furste
stal til Thronföljare utwäljas, hwadan ock
Herr GrefweN, Utan at yrka rättelsen under
nu warande Konungs styrelse, föreslagit, at
sedermera innehället af 88 §. i den anmärkte
Leken mä hwila intil dest en i Swerige infödd
Konung upträder pä Sweriges Thron.
Hwatz salunda blifwit andragit, har Utffottet
fUnnit i sjelfwa principen sä mycket billiga'
-
1164 Den 24 Augusti.
ligare, som det fullkomligen öfwerensstämmer
med afsigten och espriten af hwad Regeringsformen
härom föreffrifwer. Utstottet anser således
anmärkningen ej stäld mot sjelfwa detta
rum i Grundlagen, utan blott emot redactionen
deraf. Säkert hade det ej warit rädligt
at frän Militaira beställningar utesiuta hwarenda
utländst man, at lämna oanwända för
Swerige förtjenster dem en främmande jord sett
utbildas; men det war äfwen lika nödwändiM,
at Regeringen sparsamt och med största
urwal begagnade sig af Utlänningar, dä den
ägde Swenstar at tilgä. Utskottet trodde sig
hafwa fullständigt uttryckt hwad stadgandet borde
äsyfta, genom det föreskrifna wilkoret för
utländske mäns antagande til Militaira Ämbeten:
en sällsynt skicklighet. Endast sa äga
densamma, och bland dctza stola ännu färre,
kanske knapt någon enda erbjuda sin werkninasförmäga
ät et främmande land. sä lange deras
eget behöfwcr och wärderar stora talanger.
Emedlertid och dä detta uttryck i wist hänseende
torde finnas obestämdt, särdeles som den
fordrade egenskapen af omanlig skicklighet icke
altid med säkerhet kan utrönas och bedömmas,
fär Utskottet, til meningens förtydligande, wördsamt
föreflä och tilstyrka sädan förändring i
ren anmärkta delen af 28 §., för at af Konungen
och Riksens Ständer wid näfta Riksdag
pröfwas och, der sä godt synes, bekräftas,
at istället för orden: ware likwäl Lonungen
obetagit at uti Militaira Embeten nyttja ut
län^-
-
Den 24 Augusti.
1165
läi bste Män af sällsynt skicklighet, men kcke
ti! Lo»^ mendanter i Lästningarne, mätte in»
förås följande-'
ware likwäl Rsnungen obetagit at efter
Stats-Rädrts börande uti Militaira Embeten
nyttja en eller annan utländst Man af sälljy'
t skicklighet; dock icke til Lommendanter i
Fästamgarne.
Stockholm den 9 Augusti. 1809.
I.. lViannsrk^im.
6. ^ilverstoljrs. 6. ^lörnsr.
Larl von Rosenstein. Larl 6. dloräiu. 8vsn
'VVi^man Lison. Daniel Lberstein. P 6. 6akn.
Larl 6ust. Rroms. ^näers Pson. !4^ck.srt,
lVlats kelrrsson.
f. D. Valerius.
Detta Betänkande ffulle, enligt RegeringsFormen,
hwila til afgörande wid nästa Riksdag.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco Utskott den
16 Augusti 18O9.
S. D Wid den af Högloft. Banco-Utffottet
öfwer Banquens redbarheter förrättade Inventering,
har befunnits, at ibland de under
Banquens wärd inlämnade Deposita, Fjorton
stycken Pack lärår omlindade med Täg, samt
försedde med f. d. Konungens Signete,
jämte xästrift: Ronungen tillhörig: sedan den
26 April är I8v8, ligga i Banquens hwalf för
wara
-
1166 Den 24 Augusts,
warade; hwarom Banco-Utskottet ansäg sig ej
höra underläta, at hos de Respective Stänhen
göra wördsam anmälan warande den anstalt fogad,
at samma Depositum blifwer tils widare
under Banquens wärd qwarliggqnde, Är och Dag
som förr ffrifwit stär
Efter befallning
lVI. dlelsipAius,
Herr Grefwen och Lapdimarffalken
Högloft. Ridderffapet och Adela torde finna
nödigt, at, när Inventeringen af f. d. Konungens
Este-ser förrättas, detta Depositum
äfwen bör tggttagas,
Friherre Ls cl orström, sacod, änsäg et
fädant beslut nödigt, men tilläde at dä BamoUtskottet
beflutat at detta Depositum tils widare
ej singe lyftas, önskade Utskottet bärtil exhällq
Riksens Ständers bifall.
Herr silverstolpe, k^re'ric: När (h Depositum
i Banquen ffer, utfärdas altid enligt
Författninqarne, deröfwer et Eptrqctum-Protocolli,
hwilket ti!ställes den, som inlämnat Depositum.
Et sädant mäste nöhwändigt äfwen öfwer
detta Depositum wara utfärdadt Förr än
detta Eztractum Protoeolli Produceras, kan det
nedsatta ej af Banquen utlämnas. När Protocolls
Utdraget öfwer det nu i fräga warande
Depositum framlämnas, yppar sig säledes sjelfmant
tilfället af kunna utröna sammanhanget
dermed, och bor Banco Utskottet dä wara autoriseradt
at detsamma ej frigifwa förr än detta
sammanhang är behörigen utredt.
Hans
Den 24 Augusti 1167
Hans Epellence Hr Grefwe kuutk.
Detta Depositum mäste wtsterligen wara gjordt
emot Lxcractum ?rotocolli, utan dest framlämnande
fär det ej uttagas. Som nu inventering
öfwer f. d. Konungens egendom stall
förrättas, sä mäste äfwen detta depositum naturligtwis
komma i fräga: dä mäste f. d.
Konungen hafwa et ombud, ock, om sä godt
synes, äfwen wär nu regerande Konung för.
ordna nägon at ä Hans wägnar wara wid
bouppteckningen närvarande. Dä fär rätta
förhällandet härmed utrönas: och Medes synes
mig at i fräga warande Depositum bör i Ban.
qucns wärd qwarblifwa intil dest wid nämnde
bouppteckning lärer komma at utrönas hwilken
detta Depositum tilhör och hrpad detsamma kan
jnnehällg.
Grefwe v o bus, ^uZust, eonformerade fig
med Hans Exellens Herr Grefwe Ruutti,
Herr Landtmarskalken gjorde Proposition
i enlighet med Herr Grefwe liuuitis yttrade
tanke, hwilken med
Ja beswarades.
Friherre Msria, ^xel, förmodade at Inventeringen
rväl mätte hlifwa gjord wid denna
Riksdag.
Hans Epellenee Herr Grefwe Ruutb. Efter
fräga redan är om underhäll för f. d. Konungen,
och följaktligen et utredande mäste ste
af hwad Konungen äger, sä mäste Jnwenterin
gen
-
1168 Den 24 Augusti
gen naturligtwis för sig gä, ej blott wid denna
Riksdag, utan oförtöfvadt.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällrt i Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskott den Augusti
LL09.
S. D. Uti Proto-olls - Utdrag af den 29
sistledne Julii har til Riksens Högloft. Ständer
Stats-Utjkottet wördsammeligen hemställt, at,
för möjligheten af en Finonce-plans uppgörande,
et sammanträde, af Stats-Utskottets Ledamöter
med Banco - Utskottets mätte tillätas, för at gemensamt
öfwerlägga om de ämnen som bägge
Utskotten anaä. Läch som et sädant sammanträde
jämwäl af Banco- Utskottet blifwit föreslagit,
för at blott uti de delar och föremäl, som i afseende
pä Barkens säkerhet och ersättning för
desi förskott, köra til bägge Utskottens samfäldta
öfwerwägande, kunna gemensamt öfwerlägga;
sH bafwa Riksens Högloft. Ständer uti bärä
meddeldt swar, täckts bärtil deras bifall lämna.
I anledning häraf har ock detta sammanträde
under den 9 i denna Mänad ägt rum
emellan wisie utsedde Deputerade af Stats- och
Banco-Utskottens Ledamöter enligt det deröfwer
förda och för Utskottens Deputerade justerade
Protocoll, wid bwilket tilfälle Banco-Utskottets
Deputerade, ä Banco-Utskottets wägnar gifwrt
Stats-Utskottets Deputerade tilkänna:
l:mo At i den händelse Banquens redan
gjorda och ännu ytterligare tilgörande förskott
skulle
Den 24 Augusts. 1169
skulle möjligen uppgå til Sex Millioner Riksdaler,
har Banco-Utstottet, med afseende ä Realisationens
oafbrutna gäng, som skal wara desi
förnämsta ögnamarke, ansett sig förbundet bestämdt
förklara, det böra Banquens förenämde
förskott icke utöfwer berörde Summa utsträckas,
bwilken Summa Banco - Utskottet Medes antagit,
säsom det högsta möjligen blifwande belopp
äf BanMns förskott.
2.-do At i anseende til Banguens säkerhet
och ersättning, har Bano-Ul stoltet. säsom funderad
säkerhet, anlett sig böra förestä Pant-förstrifning
af Stora Sjö Tullen, Kronans Koppar-Ränta
och Hammar statt, jemte de af Kongl.
Majt föreflagne Krono'Domainer och KronoLägenheter;
samt
Zstio At hwad angär ärliga Räntan vä den
förskjutne och -'stl widare förstjutande biträdesSumma,
har Bano-Ulstvttet ansett, at, i Rikets
nu warande belägenhet, den bör utsättas
til blott Twä Procent, afwcnsom med samma
anledning Banco Utskottet ansett ärsättningen
af besia förstott kunna til nästa Riksdag inskränkas
til Sex Procent pä äret pä den siuteligen
blifwande bela Förskotts Summan, Räntan
deruti inbegripen, bwilken inbetalning Banco
Utskottet ansett böra af Tull-Inkomsten directe
til Banquen inffpta.
Dä, under öfwerläggningarne härom StatsUtskottets
Deputerade ansäg sä mycket nödigare
för Stats' Utskottet at känna, huruwida Banquens
förstott kunna utsträckas öfwer Sex Millioner,
som derpä äfwen komme at grunda sig
den Finance-plan, hwilken af Stats - Utskottet
kom
-
1179 Den 24 Augustt. j
kommer at förefläs; sä förestäldtes Banco Utskottets
Deputerade den fräga: om Banquen anser
sig kunna utsträcka förskott widare än til 6
Millioner och om detta uti Banco Utskottets nu
meddeldta yttrande är sä determmativt, at nägvt
widare biträde icke sär eller kan päräknas
Banco
- Mskottets Deputerade hofwa härä
lämnat det swar, at Banco - Utskottet kunde ej
säga visitift, at Bandren ej kan gä längre;
Detta beror pä Riksens Högloft, Ständers Egit
beslut, men Banco-Utskottet har bestämdt förklarat
sin önskan, at Banquen ej mätte anlitas
om högre försträckningar, tilsännagifwandes
Banco Utskottets Deputerade därjemte, at uti de
vfwan omförmäldte a Millioner icke inbearipes
den af Banquen förffjutne Creditiv - Gumman
En Million Riksdaler.
Hwad angär de forestaane Hypothestler til
Banquens säkerhetför dest förskott: sä bade pluraliteten
af Deputerade af Stats-Utstottet ansett
tilräckeligt för Ban kens säkerhet, om Banquen
fär säsom Hvpotbe ue alla Tull - Jnkomsterns,
Koppar Räntan och H mmar stätten, och atTullmedlen
levereras quartaliter direete til Banquen,
som sedermera med Sats-B-erket liquideras;
men Deputerade af Ban o-Utskottet förklarade det
Deputerade icke hade sig uppdragit, at uti hwatz
härutinnan ifrän Ban-o Utskottet upvgifwit blifwit,
medgifwa nägon ändring; dock wille Deputerade
til Ban o Utskottet anmäla hwatz StåtsUtskottets
Deputerade i denna fräga förestagit.
I anseende til den af Bawo-Utskoklet foresiagne
Räntan och ärliga afbetalningen pä Caxitalet
funnos meningarne ibland Stats-Utstotts
Depu^
Den 24 Augustt. 1174
Deputerade delade; sä at något bestämdt i den
pelén uti sammanträdet icke kunde Banco-Utskottets
Deputerade förestäs.
Efter det Stats-Utskottets Deputerade til
Stats Utstöttes i dest allmänna sammankomst
meddelt ofwananförde Berättelse om förloppet
af det emellan Deputerade af Stats- och BancoUtffott
n hällne sammanträdet; Sä har Statsutskottet
samfällt tagit desta ämnen uti öfwer,
»vägande,
För Stats - Utskottet ar det af sä mycket
större angelägenhet, at kanna til hwad belopp
Banquens försträckningar, med afseende ä Banguens
säkerhet och bestånd, kunna päräknas,
sorn sädant mäste ingä utt Calculen wid en Finame-plans
uppgörande; och sym Banco Utstotset
ansett detta antomina pä Riksens Högloft.
Ständers Egit beslut; sä hoppas Stats-Utskottet,
at Riksens Högloft. Stander lära i detta
afseende benägit täckas meddela Stats-UtskotteL
pe Uppgifter, som för werkställigheten af den
Utgörande Finance-planen äro nödwändiga.
Enhälligt har Stats-Utftottct warit af samma
tanka med dest Deputerade, at för Banquens
säkerhet, för dest gjorde och tillgörande förskott
wore tilräckligt, om Banquen fär säsom Hypatheque
alla Tull - Jnfomsterne, Koppar Räntan
och Hammarftatten, dock at Koppar-Räntan och
Hammarskatten icke böra anses annorlunda, än
sorn en Reserve, t det fatt, genom nägre inträffande
oförsedde händelser, Tullmedlen skulle blifwa
otilräckclige til godtgörande af den Ränta
och afbetalning pä Capitalet, sorn kan blifwa
fastställd, dä, men icke i annat fall, Banquen
mS
1172
Den 24 Augusti.
mä äga rättighet, at äfwen upbära dessa Räntor
til fyllnad i bwad som uti Tull-Medlen kunde
brista til Bangucns förnöjande.
At äfwen pantsatta Kronans Domainer,
har Stats-Utstottet ansett icke allenast icke behöfligt,
dä Banquen efterStats-Utffottets tanka,
äger full säkerhet uti de af Stats-Utstot-.
let förcflagne Hppothequcr, utan äfwen hinderligt
för Riksens Ständer, at nied dem kunna
widtaga de Författningar, som tilStatsWerkets
och det allmännas förmon samt en bättre
förwaltning och behandling, Riksens Högloft.
Ständer kunna finna nödiga.
I fräaan om sättet, huru den ärliga Räntan
och afbetalningen borde til Baneuen erläggas
, war Stats-Utskottet af den tanka, at TullMedlen
borde guartaliter lefwcreras directe til
Banguen, som sedermera godtgör och liquiderar
Stats-Wcrket för öfwerffottet.
Uppä bärwid gjord ärinran, at en del af
Stora Sjö-Tullen ärlägges uti Wäplar, upstod
den fräga, huruwida Banquen borde emottaga
Wärlarne och dem sedermera hembjuda ät StatsContoiret
och Riksgälds-Contoiret, eller ock om
Fullmägtige i Tull-Arrendet borde, hädanefter,
likasom hittils stedt, därmed förfara. Och som
under Discourserne härom meningarne funnos
delade, sä streds til votering, hwilken sä utföll,
at s Ständ stadnade emot 2 Ständ; och
r anledning hwaraf Högloft. Utskottet Beflöt,
at
Den 24 Augusti. 117»
at detta skulle til Riksens Högloft. Ständers
egen decision wördsammeligen anmälas.
Hwad ftuteligen angär den af Banco-Utskottet
genom desi Deputerade förestagne L procents
Ranta och 4 procents ärlig afbetalning
pä Banqucns chone förskott; Sä emedan wid
Lfwerläagningarne härom memngarne befunnos
delade; ty företogs votering, huruwida Bangucn
a sina gifna Län och förskott mä erhälla
L procents Ränta och 4 procents afbetalning,
tilsammans Sex procent; Och som voteringen
slutades sä, at 2 Ständ stadnade emot 2; Sä
ffulle detta förhällande hos Riksens Högloft.
Ständer anmälas. Om hwilket alt Utdragas
Protocollet ffulle til Riksens Högloft. Ständer?
expedieras. Är och dgg som förr skrifwit skär.
Pä Befallning
dch Uröclelius.
Uppä gjord motion af Herr Silverstolpe
Lustaf ^.drakam, som sedan genom proposition
af Herr Landtmarffalken framstäldes, Besiöt
Ridderffapet och Adeln at detta Protocolls-Utdrag
ffulle hwila, til desi Banco-Utffottets öfwer
samma ämne inkommer.
Friherre 8 tael von 14 olls tsin, Lorkttr
I^uäviZ, upläste följande:
Om nitälskan, för Lagliga rättigheters
förwarande, är en af de första pligttr, som
äligga
1174 Deri 84 Äugiisti.
ättgga en Riksdagsman, sä tror jag mig haft
wa sökt kunna efter fötmäga upfylla desamma»
At mitt Upsät ofta blifrvit misikjändt, och uttpdt
säsom försök- emot styrande Magtens kätt -  hoppas jast blott härrört af olika begrepp, om
rätta meningen af wär Nya Regeringssorm.
Jag befarar derföre ingalunda, at en wis Konung,
skulle med onåd anse, upfyllandet af en
fädan pligt- twärtom göres säkert rättwisa.ät
et sädant tankesätt, dä deremot de, wisa sig,
pä en mindre fördelagtig sida - som för at klift
wa hhgt, krypa sä lägt, at de upoffra egen
och andras kätt. Försigtigheten fterdrak likwäl
at jag närmare förklarar mitt i sista Plena,
ingifna Memörial, hwacä Herr Grefwen och
Landtmarskalken samt Högloft. Ridderssapet och
Adeln wägrat göra Proposition, af det skäl,
at Let more stridande emot ConstitUtioncn. i:ö
Har jag begärt at Herr Grefwe» och Landtmgkftalken
samt Högloft. Ridderffapet och Adelli
wille i underdänighet hos Konungen anmäla äreNdet
rörande Justitia - Rädet »k Kli nieber»-»
Lä denna sak, är af enahanda beskaffenhet, med
Len af Herr Norcjen8iolpe wäckte fkäga rörande
csntrasignation , nemligen stridande emot Consiitukion,
sä hade jag sä mycket säkrare wäm
tat mig bifall bertil som Herr Grefwen och
Landtmarskalken samt Högloft. Ridderffapet och
Adeln icke wägrade anmäla denna» Det är aldeles
icke emot Justitiä - Rädet ak Klintebergs
person, jag nägot anmärkt, hwalffors 107 Z»
r Regeringsformen ej är anwändbar wid detta
tilfälle; utan emot sättet huru han kunnat ä
ter
-
Den 24 Augustt. 1t?6
tertaga sitt förra Domare - Ämbete, sedan hatt
cn gäng emottagit och förrättat Justttiä-Räds
Ämbetet. 34 Z. i Regeringsformen, utstakar
tydeligen huiu med det förras återbesättande
bordt förhällas, sedan det en gäng war hlifwit
vacant; at hatt inträtt i Justitiä - Rådet
och befattat sig med Ämbetets förrättande, med
et sädant förbehöll at han skutte fä ätertagasin
förra systia om han sä för godt sturne; war
et olagligt förbehåll, som icke bordt kunna begäras,
än mindre bewiljas, och man mä betragta
denna händelse, ur hwilken synpunkt som
hälst, sä är en olaglighet begättgen. Ty om
Lt IdlinwberA wetkeligcn warit Justitiä - Räd
sä har han icke pä sätt stedt, kunnat ätergä
til sitt förra Ämbete, här han äter icke warit
Justitiä-Räd, sä war han obehörig at säsom
Häradshöfdinge deltaga i Justitiä-Räds-Ämbetets
utöfwande, Regeringsformen ittnehället at
Stats- och Justitiä-Räd stola wara werkeliga
sädane Ämbetsmän; constitUerade äro icke t Regeringsformen
ponerade, och säledes deremot
stridande. L.o Har jag yttrat mig om stadligheten
af survivancen, och förekommandet deraf,
sä mycket nödwändigare, som det är snörrät
stridande emot Regeringsformen som bjuder wäl
at Konungen äger borrtgifwä Rikets Ämbeten
dock bör sädattt ste i Stats-Rädet, som äger
detwid göra anmärkningar, och lämna uplysningar,
om de förestagna Personers skicklighet
och förtjenst, hwarjemte större delen af tjenster
ej kunde borrtgifwas utan efter förut uprättadt
Förstag, at detta förfaller rent af genom sur
viva
-
1176 Den 24 Augusti.
vivancers meddelande, som blott äro pastands
r en Stat med Despotifft, Regerings-sätt, men
aldeles icke kan förenas med den rakt, et fritt
folk bör äga. 'z:o Har jag til Herr Grefwe»
och Landtmarskalkens och Högloft. Ridderskapet
och Adelns mogna bepröfwande bcmstält, om
icke hos Kongl. Maj:t underdänig orrhällan borde
göras, at wid lediga tjensters borrtgifwande
i Nädig ätanka fram för andra mätte komma
de Ämbetsmän, som genom det olyckeliga
kriget förlorat bäde tjenst och wälfärd samt de
tappre krigare, som fäcktat för Fäderneslandet:
Detta har blifwit ansett såsom inskränkning i
Konungens Magt at disponera fritt om Rikets
tjenster; men dä det blott är en underdänig önskan
hwarä Konungen kan göra det afseende
honom täckes, sä förfaller denna misttydning
aldeles; det har i förra frihetstiden warit Ständerna
vbetagit, hos Konungen anmäla sädane
önskningar, det ar ingenstädes i Regeringsformen
förbudet, och hwarje enskildt, wägras dek
icke at inför Thro nen, anmäla bade beswär
och önskningar; huru skulle det dä wara
Riksens Ständer förmendt, det torde ocksä wara
et behof för Staten, vesta Ämbetsmän hafwa
Löner och Pensioner, som, ehuru otilräckelige
de äro för innehafware», dock äro til betydelig
gradation för Staten, hwilket pä detta
sätt kunde afhjclpas; Dä man nu härtil
lägger, at ingen redlig Swensk lärer finnas,
som ej ifrigt önskar, kunna wisa desta aktningswärda
Medborgare wedermäle afven oinskränktaste
-
Den 24 Augusts» 1177
tåste ärkänfla, för den trohet de wisat och det
mannamod hwarmed de facktat för Fäderneslandet,
med upoffrande af timmelig wälfärd dä
wi i Swensta bygderna härigenom njutit fre.
dens lugn, och den sällhet som är en följd deraf,
sä wore det en glömsta af bäde ära och
Swcnstt ädelmod, om nägon stolle täfla
om erbällandet af nägon syfta hwartil nä
gon
af desia Ämbetsmän wore sökande, och liksom
för andre gängen rycka den brödet ur munden,
dä fienden gjordt det första gängen; Jag
är derföre öfwertygad at Herr Grefwen och Landt,
marskalken wid nogare öfwerwägande af hwad
jag haft äran anföra, lärer icke mera finna nä«
got olagligt uti hwad jag i Memorialet önskat
utan ock snarare är den första som med sit exempel
understödjer den motion jag gjordt, til
förmän för de Ämbetsmän som gjordt sig sä
förtjente af Fäderneslandet, Mätte alldrig
Swensk jord trampas af sädane otacksamme sorn
kunna glömma hwad wi äro skyldige wäre
trogne Finsta Medbröder, och wäre tappre krigare
och borrt med et sädant sedeförderf, der
weklingen kan ta borrt den lön, som är ägnad
ät äran och förtjensten.
Herr äilverstolye, 6ll8tak Abraham -  efter den utredning Friherre 8taöl nu sjelf gjordt
af sina wäckta motioner synas de mig delade r
trenne hufwudfrägor. De twänne första, när
man täger dem i deras allmännaste mening,
synas mig röra förklaringar af Grundlagens
anda, eller utwidgande af desi stadgande, Sjelf2lndra
Bandet P7:s 143, 14g. ws
1178 Den 24 August?.
iva Grundlagen upgifwer dä sattet huru debora
föredragas, och jag underställer i ödmjukhet
Herr Grefwcn och Landtmarssalken och Högloft.
Ridderffapet och Ndeln om icke hwad dem angär
den proposition kunde göras, at om Friherre
Stael will fullfölja sina yrkanden, äger
han at dermed wända sig dicette til Constitutionö-Utskottet.
Hwad den tredje frägan angär
innehäller den blott en önskan, hwilken det
mätte wara et Ständ liksom en enskild man
tillätit at yttra. Utan twifwel lifwas ocksä
Ridderffapet och Adeln af wälwilja för de krigsmän
som stridt för Fäderneslandet: men utan
at sörespä huruwida Ridderffapet och Adeln r
Lenna önskan instämmer eller ej, tror jag at
frägan derom ej länge bör kunna uppehälla ost.
Friherre Stael von Holstein, som mitt
Memorial innehäller trenne puncter, anhäller
jag at Herr Grefwe» och Landtmarssalken täk.
tes göra Ridderssapet och Adeln proposition öfwer
hwarje punct särskildt. Jag medgifwer
gerna, at nägot kan finnas i mitt Memorial,
säsom til exempel frägan om survivancer, som
kan til Utskott remitteras, men Åtminstone hwad
Len tredje puncten angär lärer den ej kunna
anses wara i samma predicament, dä Len endast
innefattar en underdänig önskan at hos
Hans Majit föredraga til förmän för wära tappra
Finska Medbröder, för hwilka Hanö Kongl.
Maj:ts ömhet säkert är sä stor, at han icke
kan misstycka en sädan anhällam
Fri
-
Den 24 Augusti. L17A
Frrberre I. i lis c- ncr Llit2, soliLri ^Vilbetm,
om jag rätt fattat Baron Staeis anförande är
första Momentet deraficke af naturat kunna remitteraö
tit Constitutions- Utskottet. Dit hörer Förstaq
til nya Lagar, til de antagnas ändrande,
samt deras förklarande dä de finnas otydliga.
Men det Herr Baron Staet andragit är et angifwande,
at Herr Ktirnedergs uphöjande til
Justitia Räd, och äter nedsättande utan uprättadt
Förslag, til sin förra syssla, bör anses
mara emot Constitutionen. Oagtadt jag respecterar
Herr Baronens nit derföre, at en sä nyst
antagen Grundlag mä noga efterlefwaS, kan
jaa icke förena mig i Herr Barons fortsatte ä«
lat ä berörde afwikelse; emedan jag efter inbämtad
kännedom, wet, at anledningen bertil
härleds ifrän Regeringens böjelse at snart fullgöra
Constitutionens föreskrift, genom utnämnandet
af Stats- och Justitiä - Räden. Herr
litinmbei-!; antog icke egenskapen af IustitiäRäd,
utan med det förbehäll, at fä Ämbetet
nedlägga, och til sit förra ätergä, sä wida den
blifwande Lönen som ännu icke war reglerad,
ansägs icke upwäga kostnad af flyttning och
större dyrhet i Hufwudstaden. Hwad som nu
hände endast derigenom at Justitiä-Rädens Löner
more obestämde, kan nu mera icke blifwa
präjudieat, eller hända, sedan berörde Löner
en gäng äro fixerade, hoppas säledes, at Herr
Baronen sjelf, utur anförde skäl, lärer afstä
frän ytterligare anhällan, om deliberation r
detta ämne.
Fri
-
1180 Den 24 Augusti.
Friherre 8kael von kno)Ltsin; hivad jag
i dag inför Ridderffapet och Adeln pttrat är et
amne som ej nu mera beror af mig sjelf, utan
af Ridderffapet och Adeäns gemensamma omdömme
och beslut- icke eller yrkar jag med någon
ifwer pä saken, utan begär endast ödmjukeligen
at densamma mätte hos Kongl- Maj t i
underdånighet anmälas, pä samma sätt som Herr
Grefwen och Landtmarffalken behagade det göra
med frägan om den saknade Contrasignatiönen
pä Konungens Nädiga Proposition, hwarföre
jag ej eller wet eller tror, at Herr Grefwen och
Landtmarffalken skulle kunna wägra mig Proposition'
härpä, säsom wore det en olaglighet
Rmnet är i sigsjelf ej af särdeles betydenhet; men
lärer wäl i alla fall kunna anses som et afsteg
hwilket med Regerings - Formens lydelse icke är
förenligt.
Herr Gothlieb, Oarl krectric. Med all
agtning för Herr Baron Lmels patriotiffa tänkesätt
och ädla afsigter fär jag likwäl för min
del ödmjukast förklara, at jag anser första frägan
uti Herr Baron 8mel8 Memorial, angäende förmenta
olagligheter wid Herr -ck l<lintebs!Ä8 utnämnande
til et Justitiä-Räds-Ämbete, säsom i
enffildt afseende framstäld och innefattande klander
emot en Regeringens handling, och säledcs
stridande emot Regeringsformens go §. icke här
kunna til pröfning och afgörande uptagas. Om
den anmärkte omständigheten pasierat StatsRädet
och nägon olaglighet förefallit, sä kommer
StatckRädet at derföre answara, pä sätt Lagarna
stadga: i annan händelse förfaller hela saken
hwad äter den andra frägan rörande survivancer
beträffar, anser jag den wara Con stillt
tronel, och at den wärda Ledamoten ä
-
Den 24 Augusti. i:8t
ger, enligt Regeringsformen, med den samma
wända sig til Constitutions-Utskottet; och hwad
den tredje frägan angar, är jag fullkomligen öfwertygad,
at ingen Ledamot af detta Ständ, eller
Ständet i allmänhet, nägonsin kan underläta,
at betyga sin erkänsla och tacksamhet emot de
tappra krigare, som upoffras alt för Fosterlandets
forswar; men jag anser ock det wara öfwerflödigt,
och at wisa 'misstroende til Konungens
rättwisa, om Riksens Ständer skulle päminna
Konungen om en sak, som Hans Maj:t aldrig
lärer förgäta: Fäderneslandets sak är Konungens
- och han kan ej glömma ben, som upoffrat
sig för dess wäl och sjelfbeständ.
Friherre Stael von illolst^in, denwärde
talaren som sist yttrade sig har sagt at jag klandrat
Konungens göromäl. Jag tror at detta omdöme
är förhastadt. Har jag klandrat Konungens
göromäl, sä är sädant et brott; dä bör jag
afträda ifrän detta Riddarehus, dä bör Ridderffapet
och Adeln yttra sig öfwer sakens beskaffenhet
, och täta tiltala mig wid behörig Domstol,
Dä har ock Herr dioräenscoip^ klandrat
Konungens göromäl i fräga om contrasignationen,
hwilken fräga Herr Grefwen och Landtmarffalken
likwäl behagat hos K ngl. Majit anmäla:
dä är jag ej ensam /om klandrat, dä böra
wi gemensamt frias eller fällas. Det beror nu
pä Herr Grefwen och Landtmarikalken och Högloft
Ridderffapet och Adeln at jag mätte fä proposition
pä de i mitt Memorial andragna puncter.
Herr Silverstolpe, Lustaf Abraham,
til förekommande af missförständ, sedan jag märkt
at Friherre liliij enerantL trott mig tilstyrkg/ at
de
I18L Den 24 Augustt.
de första bägge puntterne af Friherre 8taels Memorial
borde til Constilutions-Utskottet remitteras,
fär jag förklara, det mina ord tydligen
inneburo, at Friherre Stael ägde. at sjelf dermed
wända sig til Constitutions-lltskottet. Sadan
är den Lagliga wägen, och dä desta frägor
äro af natur at ej i Ständens Plena kunna
de ej eller derifrän remitteras.
Herr Grefwen och Landt marskalken:
Jag fär förklara mig i afseende pä Herr Baron
StLsls Memorial at jag, hwad de kwänne
forsta puncterna beträffar, finner mig ej kunna
göra nägon annan proposition, än at Baron Stael
äger at med dem, om honom godt synes, wända
sig til Constitutions-Utffottet. Beträffande
den tredje puncten hwaruti Herr Baron Stael
behagat updraga mig, at hos Kongl. Majtt
framföra en recommendation för de tappre Officerare
som under kriget sig utmärkt, för at
bliswa til wista Ämbeten i Staten ihägkomne,
är sädant et updragande som jag icke kan ätaga
mig, emedan det skulle innefatta en tanka
särande för Hans Majit, som altid wisat
ömhet för sina undersätare, och enupmärksamhet
pä deras förtjenster, hwaraf äfwen mänga
af Nidderffapct och Adelns Ledamöter nogsamt
sätt röna wedermälen.
Friherre 8 ta el von blolstein, jag beklagar
pä det högsta, at Herr Grefwen och Landtmarskalken
med sä swartå skuggor mälat hwad
jag af »välmening förestagit. Jag hade likwäl
trott
Den 24 Augusti.'
trott, det ej wara ur wägen, at de tappre krigare
som stridt lil wärt förswar singe rona
prof af Riksens Ständers synnerliga hugkomst,
genom en sädan anmälan hos Kongl. Maj:t,
och jag har tillika trott, at Hans Majit ej
skulle en sädan anmälan med onåd anse. För
öfrigt dä jag ej kan dertil förmä Herr Grefwe»
och Landtmarskalken äterstär ej mer, för
mig annan utwäg än at Protocollen mä wittna
emellan Herr Grefwe» och Landtmarskalken
och mig, och Allmänheten deröfwer dömma.
Herr ?Z,bI MLN, Otto kreäric, t anledning
af hwad Herr 8iiver8toip6 anfört, at Friherre
8tael ägde at wända sig til Constitutions-Utffottet,
fär jag ödmjukeligen erindra, at det
ej mätte ligga i Constitutions-Utskottets magt
at besluta, och derigenom kunna inskränka sjelfum
Ständernas rättigheter.
Herr Grefwen ochLandt marskalk en:
Meningen är ej at Constitutionö-Utskottet skulle
i detza ämnen kunna besluta.
Herr 8i1ver8toI PS, OustLk ,
Regeringsformen föreffrifwer, at den som will
förestå Förklaringar eller ändringar i Grundlagen
dermed bör wända sig til ConstitutionsUtskvttet
directe. Sedan Utskottet pröfwat förslaget,
hänskjuter det sjelf Mälet Lil Riksens
Ständer, hwilkas rätt ej kan förnärmas när
sakens slutelig» pröfning dem tilhör. För öf
-
1134 Den 84 Augusti.
rigt tror jag at Ständers rätt bäst försäkras,
ju mera wi bemöda ost at heligt sölja Grundlagen.
H err kZKlmsn; Men Riksens Ständer
mätte sjelfwe kunna urskilja hwad som är enligt
med Constitutionen eller icke.
Grefwe IU örner, ^llolpb Loran, jag har
med Herr Baron Stael delat den förmätenheten
at ofta klifwa upp pä denna bänk: jag
tror mig med honom lika dela nitet för Nationens
rätt och Grundlagens beständ; men jag
hemställer om det är derigenom, at man uppehälle
sig med smäsaker, som man befrämjar
Nationens lugn och Constitutionens »varaktighet.
Uti Herr Baron 8tael8 anförande har jag
trott mig sinna twenne hufwud-puncter. Den
första rörer et factum, hwaröfwer jag redan en
gäng haft den äran yttra mig, och hwilket, härled!
af inrättningens nyhet, war grundad! pä
bristande Löne - tilgängar, och swärigheten at
förmä personer öfwergifwa den Lön de hade innan
de wiste hwad de skulle fä i stället. Dä
Friherre Staöl förklarat sig endast hafwa för
afsigt med detta anförande at förekomma präjudicat
för framtiden, och det factum han an,
fört, ehuru det wist kan klandras, icke mera
kan inträffa, anser jag den frägan böra helt
och hället förfalla. Hwad den andra angär rörande
survivancer, tror jag den wara af en
natur, at af Constitutions-Utskottet; i anseende
til sine grunder och förhällande ti! Constitu
-
Den 24 Augusti. irLS
tionens esprit böra granskas och utredas, för
at sedan i enlighet med dylika Constitutions.
frägor Riksens Ständers pröfning underkastas.
Den tredje puncten finner jag röra et befordringsmål,
och jag fruktar derföre, at det skulle kunna
inleda Riksens Ständer uti en ätgärd, som
dem ej tilkommer, och som skulle kunna anses
förutsätta en misströstan til Hans Maflts wishet
och rättwisa, hwilken det hwarken kan wara
wär afsigt eller wär mening at Ådagalägga.
Friherre I^illjencrLntr, kolian
med Grefwe körner förenar jag mig derom, at
andra puncten af Baron StLöi.-; Memorial bör
til Constitutions-Utskottet remitteras, men kan
icke medge at til smäsaker hänföra första frägan.
Beträffande sista puncten af Baron StLels
Memorial, sä ehuru jag icke anser nödigt med
flika underdåniga önskningar Kongl. Majit beswära
, kan jag ej inse, at om en sädan gjordes
directe, innefattades nägot brottsligt misstroende
til Kongl. Majks Nädiga omsorger;
yttrandet af ifrägawarande underdäniga önffan,
wore endast en erpresion af den warma
erkänsla Swensta Nationen har för Finsta Medbröder,
och ästundan, at äfwen med upoff^ndet
af eget interesse, ädagalägga en sädan nansia.
Grefwe borner, 6ör-tN, scmall
enstan förutsätter et ändamäl, sä mäste den -,
när det rör et factum förutsätta en farhäza, at
detta factum annars skulle hafwa utxb lfwit;
och
1136
Den 24 Augusti.
och det är denna farhäga, som jag anser skulle
wid detta Lilfälle wara mindre lämpelig.
Friherre LtLel von Holstein, Herr Grefiven
och Landtmarffalken har en gäng, som mig
tyckts, proponerat, at discurserne i detta ämne
mätte uphöra, men dä Herr Landtmarffalken
tillätit dem äter uptagas torde et yttrande äfwen
wara mig tillätit. J^ag fär altsä ödE-ajukcligen
nämna at när Herr Grefwen och Landtmarffalken
icke anser sig kunna göra nägot afseende
pä mina andragande», sä lärer ej widare
ventilation behöfwas, utan fär allmänheten
deröfwer i sinom tid blifwa Domare.
Herr Grefwen och Landtmarskalken:
Denna Dom underkastar jag mig gerna.
Herr kLdlman. Jag kan för min del ej
godkänna den förklaring af en wärd Ledamot,
at den nu föreslagna anhällan skulle innebära
en misitröstan til wär Nädiga Konungs rättwisa.
Det är ej möjligt at Han skulle kunna
säras, af en anmälan til Hans Nädiga hug-komst
af personer, som gjordt sigås Fäderneslandet
wäl förtjente.
Grefwe klörnor, ^clolpb Oörsn, Jag
beklagar rätt mycket om ej min tanka kan winna
allas bifall, men jag har i det afseendet
ingen pretention. I anseende til sjelfwa frägan
tror jag, at om nu för tiden brukades at
Ständerne inginge med Tjenste - Betänkanden,
wore
Den 24 Augusts. 1187
wore den aldeles behörig; men nu kan jag ej
undgä, at anse den såsom den der ost icke tillkommer.
Herr Grefwenoch Landtmarffa lken:
Sedan Friherre 8^1 sjelf förklarat at han öfwerlemnar
detta ämne til allmänhetens dom,
sä torde Ridderffapet och Adeln tilläta at denna
ventilation fär uphöra.
Herr iliam, ?cbr, upläste följande Mc
rnorial
:
Den saknad som Ridderffapet och Adeln
widkännes, dä nägra högt aktningswärda Ledamöter,
icke mera bewista wära sammankomster,
är anledningen til detta Memorial.
Herrar Stats-Ministrar, Stats - och Iustitiä-Räder
afhälla sig ifrän wära Plena af
en ömhet för gammal häfd, eller efter en tanke,
som ffulle en flags answarighet gjöra denna
wär och den allmännas förlust, til en anständig
nödwändighet.
Den Romarn som ifrän Carthago blef sänd
Lil det gamla Rom, och där i Rädet gaf tilsiprkande,
twärt emot egen winning och fördel;
den wisar egenskapen af en wärdig Riksdagsman.
Ridderffapet och Adeln wet at wärdera
detta! Lätom ost mina Herrar inte förlo,
ra nägot ögnablick, utan genast tilbjuda desia
wärdiga, men bortmista Ledamöter , at, äter
hedra
1183 ven 24 Augustt.
hedra wärt Samfund med dest personliga nar.
warö! Deras Räd och uplpsning wore den mäst
fcrmonliga ätstilnad emellan wär nu warande,
och den fordna Regeringsformen, dä jag bekän,
ner Riks-Räden moro skilda frän Riddarehuset;
Men et Napoleontistt tidehwarf bör werka denna
förändring.
I Ofwerhuset i England som endast be.
star af knapt zoo personer; der taga Mini.
firar, Domare och Biskopar del ia-arädpläg,
ningar. Aldrig har man nägonsin satt i frä.
ga at utesluta de redogörande. Jag begriper
nästan inte huru, redan fordom! Man kunnat
et enda ögnablick satt et sä trängt tänkesätt i
staga. Jag föreslär derföre ödmjukast at Ridderffapet
och Adeln, med et wederbörligt Eptraclum
Protoeolli äterkallar wära pä det an.
förda sättet bortmista Herrar och Ledamöter.
Begärdes pä bordet.
Herr 6ri p elUVLlät, klicob klric, anför,
de ssrifteligen til Protocollet följande:
Bland pröfwade hälsosamma Lagar och sed»
wanor war fordom äfwen brukeligt, at genom
Auetioner altid uphandla Kronans möjeliga be»
hofwer, härigenom blefwo priserne gansta na.
timligen mindre, och hemligt egennyttiga öfwerenskommelser
kunde i det mästa undwikas.
Nu äter har under f. d. Konungen, detta sätt
Den 24 Augnst». 1189
blifwit borrtlagdt i det mästa hwarutaf troligen
och sä efter apparencerna Swensta Krigs - ömkostnaderne
ansenligen blifwit upjagade. Man
förmodar detta deraf, at Kronan gifwit mera,
än hwad andra wille lefwerera före. Äfwen har
förstörings systemet antagit införstrifning af utländske
groflva Kläden för Armeen som ägt mindre
fasthet och bredd an de uti Riket tilwerkade
och i följe deraf warit mindre dyra, dä man äfwen
til begreppets ledande beraknar at för sätrane
waror betalas j England premier af Kronan.
Och ändä ej nög, man har ock tillätit Tullarrendatorerne
at pä Auctionerne sälja alnetals
sä kallade constsquerade utländste finare Kläden
til qwarblifwande, alt til de Medborgares förlust,
hwilka i grund utaf Kongl, löften, upmaningar
och Lagar, nedlagt mycken kostnad, och
nu befinna sig uti största begripeliga förlägenhet,
häldst inom wärl Fädernesland förmögenheten ej
kan hälla stora lägerns Waror, och Kläden fordra
tid at tilhopa sätta; Medes en jämn afsättning
nödig om Kläden stall finnas.
Illustrerad af händelser och facta, stulle motionerna
blifwa mera tydliga, men jag upmanar
den forskande sjelf, cch borttager ej den dyrbara
tiden med sädant.
Om detta wördsamma anförande remitteras
til Oewnomiä- och Beswärs - Utstottet, är wäl
ingen ting dermed förloradt, utan twärtom; men
som sakekne fordra en snar hjelp, emedan dagligen
detta fattiga styckade Riket förstöres uti
betydlig mohn, genom National-stuldens ökande.
Följder af et öfwerdrifwit kostsamt krig, i jämförelse
med andra Nationers; Och intagandet af
umbärlige utländske saker, om de ock wore för
1190 Den 24 Augusti.
lägre pris, hwilket äter beror af Närings-twängtt,
osäkerheten och tillställningar. Altsä önffaS
at Riksens Höglofl. Ständer täcktes Bestuta genast
antaga sig denna anmälan och med den genom
sine Ordförander fly til Kongl. Maj Ls dyrbara
Nädiga omsorg och godhet för sitt folk: til
en Konung som äfwen älffar sanningen, hwilken
likasom franlffuffas, mot wisias wilja och bemödanden.
Högwälborne Herr Grefwen och Landtmarffalkens
ynnestfull deltagande, likasom Höglofl.
Ridderffapet och Adelns har jag den aran"mig
utbedja, med den yttrade ästundan at äfwen de
andre respective Ständen mine tankar mä meddelas
, och deras nit för rattwisan ffyndesamt
xäkallas.
Remitterades til Allmänna Veswars - och
Oeconomiä-Utffottet, at ffyndesamt sig deröfwer
utlåta.
Upsattes och justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Höglofl.
Ridderffapet och Adelns Plenum
den 24 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs hos Höglofl. Ridderffapet
och Adeln BancwUtffottets anmälan, det i Banquens
förwar et depositum funnes med päffrift
Lonungen tillhörigt i afseende siwardä UtffotteL
fogat den anstalt at detta depositum blifwer tils
widare under Banquens wärd qwarliggande.
Ridderffapet och Adeln Besiöt at til alla delar
Den 24 Augusti. 1191
gilla detta Banco-Utskottcts tagna steg, da wid
skeende upteckning af f. d. Konungens ägendom,
lärer komma at utrönas hwilken samma depositum
tilhör och hwad detmmma kan innehälla:
Och skulle genom Utdrag af Protocollet de öfrige
respective Standen härom wänligen underrättas,
med anmodan at i detta Beslut sig med
Ridderskapet och Adeln förena. Ut supra.
Efter tagit Beslut, i anledning af Herr
!4orcleuLro!pe5, ^ncle> 8, och Friherre Li^cwr8!rttM8,
l-icol), hemställan, expedierades genast
detta Protocolls - Utdrag til de öfrige respectivs
Ständen.
Friherre 6'^lde6^bl, Lustaf, uplaste följande
:
Om jag i dag för första gängen, inför detta
lpsande Samfund, wägar bryta en tystnad,
som försigtigheten kanske bordt förmä mig, at
altid iakttaga, lärer Högloft. Ridderskapet och
Adeln ätminstone finna > at jag berti! walt en
anledning, som snarast lofwar sing deras öfwerseende;
emedan jag kommer at tala i et ämne,
för hwilket de redan förklarat sitt kistiga deltagande,
och, som, genom sjelfwa sin natur, är
bertil berättigad!. Det är och endast för detta
ämne, som jag utbeder mig och wäntar Högloft.
Ridderskapet och Adelns upmärksamhet, redan
lycklig, om talaren därunder aldeles undfaller
Deras ätanka: men mer än lycklig, om äswen
han, genom Nitet och wälmeningen i sitt framställande,
något kunde bidraga til den goda sakens
befordran!
Nä»
1192 Den 24 Augusti.
När uti detta Ständets Plenum, den 26
Junit sistl., för andra gängen, frägan wäcktes,
angående et här i Stockholm fördetta anlagdt,
men ännu icke understödt Institut för Blinde och
Döfstumma, war det i anledning af et det Loft.
Borgare Ständets Extraetum Protocolli, af innehäll,
"at Ständer med särdeles deltagande emottagit
och ansett den öfwer detta ämne hos
samtelige Riks - Ständen uti öfwerwägande
komne Herr E>fwerste O^llensKoloZ Motion, och
tils widare Beflutit, at til Riksens Ständers
Stats-Utskott remittera samma motion." Harwid
instämde wäl Högloft. Ridderffapet och Adeln
uti enahanda Beflut, nämligen remisien;
dock utan at sämedelst förhindra, at, i fall emedlertid
, antingen af sjelfwa den aktningswärde
Mannen, som af egen drift och länge pä egen
bekostnad, lågt första grunden til en fä wälgörande
Inrättning här i Landet, eller af nägott
annan, et fullständigt Förflag til samma Inrättnings-fullkomnande
och önsteliga bestånd i framtiden
blefwe upgjort, sädant Förflag hos Höglofl.
Ridderstapet och Adeln fär anmälas, och af
dem i öfwerwägande tagas. Det är i anledning
häraf sorn jag nu Lager mig den fihet, at anföra
följande:
Riksens Ständer, som, pä erhällen bjudning
af Institutets stiftare, Herr korg, bewistat den
offenteliga Examen han anställt med sine Elever,
lära säkert deraf hämtat npa bewekelse-grunder,
at i sitt hägn innesluta en Inrättning, som, genom
sin redan, under största swärigheterna, wundna
framgäng, ädagalagt det säkraste bewis af
sin motswariqhet emot det, dermed äspftade wigtiga
ändamälet, at bjuda hopp och lindring ät
