# ID: svediakorp-gov174
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,413
# sentences: 2,000
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 51 Inlit. 601
Banqucn utbetalas, sä wida Riksens Ständer
ej under tiden annorlunda förordna, som ock at
til det föreslå,qne sammanträde af bägge Utskottens
Ledamöter mangrant, sitt samtycke gifwa;
bwarom, genom Utdrag af Protocollet de öfrige
Respective Ständen wanligen underrättas skulle.
Ut supra.
Friherre Ulf ert a, ^xel, utbad sig til sin
uplysning ödmjukeligen fä förfräga sig, om de
nu berviljade medel skulle af samma män, som
hittils, forwaltas, och gä igenom samma händer,
som förut.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
yttrade sig tro, at Riksens Ständer ej kunde
sig med den frägan befatta.
Uppläsics följande Dictamen af Friherre
IIIamilton, Lsill.
Allmänt höras indragningar önffas; och
siere hafwa under narwarande Riksmöte yrkat
deruppä. Rikets närwarande ställning fordrar
werkeligen äfwen all möjelig hushällning, och
alla de indragningar, som med klokhet kunna
werkställas.
Uti denna önskan förenar jag äfwen min.
Men dä jag tillika äger den öfwertygelse,
at Sweriges civila Ämbets - och Tjenstemannaclasier
äro uti ett emot desi folkmängd disproportioneradt
förhällande; at desias löner, genom
mängden deraf, för mycket betunga Statswer
ket,
602
Dcn Zi Iu!rr.
ket, oaktadt at de fleste äro sä issa lönade; och
jag tillika är öfwertpgad, at sjelfwa institutionen
af wäre fleste civile Ämbeten är föräldrad
(emedan inrättade för mer än et Århundrade,
swara de ej emot behofwet och ställningen
uti närwarande tid, dä weridén? allmänna
uplysning, Länders förställande til hwarandra,
och wärt egit Fädernesland undergätt sä mänga
och totala förändringar)
anser jag för
lika nödwändigt, at en gransta ing företages
luruwida de nuwarande civsta Ämbetens institutioner
behöswa at ändras, som at derwid
förena all möjelig och klok indragning ulisyst
lors
antal med penninge-besparingen.
Och
dcn närwarande tidepuncten, dä Riksens Höglofl.
Ständer redan företagit de wigtigaste jämnkningar,
dä Riket är sä godt som under en regeneration
, är, efter min tanka, just den rätta
at äfwen företaga detta ämne. Jag är wisserligen
icke sä förmäten at tiltro mig äga nog
erfarenhet och insigter til at fullkomligt kunna
utreda en fräga af sä stor wigt som denna;
men jag förhoppas pä Högloft. Ridderstapets
och Adelns ynnest och tälamod, dä jag dristar
at i ödmjukhet och i möjligaste korthet anföra
det som enligt min tanka hufwudsakeligast förtjenar
dest uplysta upmärksamhet.
Ibland civila Ämbeten äro Hof- och Diplomatiska,
enligt min tanka, -utom gränsen af
denna granskning. Jag skulle önsta at sä wäl
de senares som de förres aflöning, likasom uti
Eng
-
Den Zi. I«l".
60'.
Enaland, berodde af Kongl. Maj»ts Egit förordnande,
och bestriddes af wista runda summor,
i underdånighet kemnade til Dest Egen Höga
Disposition. Jag anfer äfwen at oe bögre beställningar,
hwilka af wär nya Grundlag bestämmas,
och om hwilkas Löner Rit »'ens Ständer
nyligen sig yttrat, icke nu mer kunua komma
under öfwerläggning.
De civila Ämbetsclastcrne synas mig eacnteligen
kunna fördelas uri z:ne afdelningar,
Lollegier, Domareschsilcr och lLanö^ftpreiseir.
Men som Kongl. Hof-Rätterne utgöra et forum
af Domare, forbigäs de i början, och fä sit rum
bland Domaresystlorne.
De öfrige Rikets Collegier äro:
1:0) - Cslleglum. Detta har ej län
ge
sedan blifwit omssapadt, men lär snarligen
tarfwa at äterssapas; wid hwilken det är at
bäde hoppas och föriiwda, at sä wäl fullständighet
som besparing af öfwerflödige systlor iaktages;
och at de, som finnas nödige och bibehällas,
blifwa sä lönande, at de kunna lefwa deraf.
s:s) Rong!. Maj:ts Cancelli med derunder
hörande Lancclli-Ratt och Cabinetr förjiktrikes
Brefwärlingcn, innefattande sädane Ambctsoch
Tjenstemän, som behandla de Ministeriela
MäleN samt sädane som äro nödwändige til
alla de ärenders föredragande och expedierande,
som höra til Kongl. Maj:ts Egit Höga afgö»
rande, lär icke kunna förändras.
Z:o)
6o4
Den 31 Julik.
8:0) Kongl. Rammar - Loklem'»m. Detta
hufwud-werk för- Rikets allmänna'huShällning,
beffattning och upbörd kan icke undergä, icke
behöfwa eller täla nägon annan förändring uti
desi indelning i wista Contoir, än blott at de,
som haft at göra med sädane Provincer som frän.
gätt Riket, med tiden alldeles indragas, och at
Bytes, - Köpegods, - Reductions - och Dona.
tions, samt Tull - och Licent-Contoiren, säsom
til en del snart öfwerflödige och til en del mer
skadande än gagnande, reduceras. De öfrige
derunder lydande Werk: Kongl. Landt-MäteriContoiret,
Kongl- Myntet och Chartä-Sigillalä-Contoiret
synas deremot kunna förblifwa pä
närrvarande fot. Men af sä wäl detta Col
legii
öfra styrelse, som af
6:0) Long?. Stats - LontoireL med bertil
hörande Kongl. Ränte-Kammare.
6:0) Long!. Commerce-Lollegrum och
7:0) Longi. Rammar-Rätten, synas lätteligen
en enda, men af dem alla sammansatt
hufwudstyrclse öfwer hela den inre hushällnin,
gen uti Riket kunna tilffapas.
Et dylikt Werk med namn af Collegium
för de inrikes civil ärenderne borde, enligt min
tanka, hafwa en President med samma löne wilker
som et Stats-Räd, en vice President, med
lön Mom ct Justitiä - Räd, och til Bisittare
Lwä Kammar-Rader, twä Commerce - Räder,
twä
Den 3i I"Ut. 605
twä eller tre Stats Commitzarier samt cilla Kammererare
eller Chefer för hwart och ett under
detta Collegio hörande Contoir eller Departement.
Sannolikt ffulle ärenderne, behandlade
och afgjorde i en fädan Conseil, winna en stämpel
af enhet uti prineipe och ett sammanhang,
som ffulle winna de lyckligaste följder för det
allmänna. /
Rammeralgöromalen borde säkerligen blifwa
lika wäl förwaltadesom nu, och inga understes
synas runna upstä deraf at Kammcrerarne
för Contoiren blefwo Bisittare, häldst o>n det
tillika stadgades at den Kammererare, ifrän
hwars Contoir mälet inkom, endast fick wara
Referent, nien borde afträda under ventilationen
och beslutets fattande. Stats-Lontoiret, hwars
göromäl, sedan en Stats Secreterare i Financearender
är tilsatt, egentligen inffränkas til ett
Cafieförwaltnings - Departement, ffall wäl kunna
förwaltas likaså wäl under denna benämning,
dä det sammanflogö, som om det förblef
ett särskildt Cottegium. Och Rong!. Ranrmar-Lätten
kan vwedersägeligen, utan all olägenhet,
och likasä wäl, som före är all
deles
införlifwas med Kongl. Kammar - Collegium,
häldst om allmänhetens önskan wännes, at
rubrikerne ä contributioner förenklas, dä afwen
controllen blir sä mycket lättare Det werk,
som minst synes tala ett sammanfläende är wäl
Rong!. Commerce - Lolt-.gium ; men de ärender
som röra inrikes näringsgrenar, fabriker,
handtwerkerier m. m. arv ju directe hörande til
den inrikes hushållningen, och äro ej swarare
än at de med lätthet kunna läras, fattas och
behandlas med de öfrige til detta Werk Höran
-
606 Den 31 Julik.
de ärender. Den befattning med Utrikes harm
deln och med Handels-Agenierne, som tilhör detta
Collegium, samt deli åliggande at uti handelsfrägor
afgiswa underdäniga yttranden til
Kongl. Maj:t pä DeH utstäldte frägor, äro deremot
af den beflaffenhet, at de icke kunna kännas
utan genom särskildta studier. Men om,
i likhet med detta förslag, twänne CommerceNäder
bibehollos, af hwilka man ägde rättighet
at fordra den närmaste kännedom i dylika ämnen
; och om wid frågor af betydligare handelsintcresien,
en eller flere Grotzhandlare tilkallades
och deras meningar uplysningswis inhämtades,
sä lär förmodeligen allt kunna winnås, och häruti
ej finnas ett skäl för bibehällandet i en framtid
af detta Collegium.
Min tanka är, at af bwarje indragit Collegium
skulle formeras Contoirs- eller Departementer,
under förestående af de Ledamöter som
bibehollos. Den besparing, som härigenom upkom
genom indragning af tre P-csidenters, en
vice Presidents, sep Kammar Raders, sju Commerce
Räders, tre Kammar Rätts Räders, elfwa
Afleflorers, 2 L 3 Stats Commisiariers, med fleres
löner, och af förmodeligen flere publike byggnaders
försäljning; anser jag likwäl för cn
mindre betydelig winst, enär de > warblifwande
Ledamöter singö en nödig tilöknmg i deras löner,
emot den at, dä härigenom antalet i alla
grader af Tjenstemän förmindskades, skulle nödwandigt
ett större antal än hittills af män af
upfosiran och instgter wända deras hag ifrån
endast Tjenstemanna yrkan til jordbruket och andra
näringar.
Men
Den 31 Ju!!'. 607
Men ännu finnes ett Collegium, nemligen
Aong!. B>cr go-Lellegiu m De af detta Werks
göromål, som röra allmänna hushållningen i
Risets Bergslager och Brukens privilegier, är»
tifi fin natur mycket förenlige med det föreflagne
Coltegii befattning. En enda Ledamot, flyttad
frän det nuwarande Bergs-Collegium, skulle
uti conseillen kunna föredraga detza ärender,
och fäfom Chef förestä ett tämmeligen inffränkr,
derföre inrättadt Contoir eller Departement. Den
Judicatoriska befattning, som nu tilhör Kongl.
Bergs - Collegium, kan utan det mindsta hinder
flyttas under de wanlige Härads Rätterne. Dä
äterstär endast den ftientifika delen, eller, scm
den kallas, Bergswctenffaven, Denna del är
af en alldeles oumbärlig nodwändigbct uti ett
land der Bergs- och Bruksbandteringen utgör
en sä wäsendtelig gren uti näringar. Men som
desi omfattning är widlöftig, och innefattar flere
wctenffapsgrenar, som äro sä abstra ta , at
de wäl icke komma at anses lgsom en bufwudsak
af Ledamöter i et Collegium, hwilka tillika
hafwa en Camera! - och en ivid äldre monopoliffa
och ffrälira författningar fästad doware-detail:
sä tror jag för min del, at om detta Collegium
ined derunder lydande Bergmästare indroges,
och om i desi ställe en Bergs-Academie
inrättades, endast för det wetenskavliga, skulle
detta ändamäl bättre winnås och Kronans besparing
äfwen dermed kunna förenas; häldst
Bruks - Socieläken, som härwid borde finna sin
förmon, ej lär undandraga sig at äfwen bidraga
til en sä nyttig förändring.
Ett allmänt Merk, ehuru icke ett Collegium,
är äfwen Äklmänna Magazins,^"''ätt
n.
ngen.
6v3 Den Zr
ningen. Detta är af en sä stor inflytelse pä
allmänna jordbruket om det rätt ftycc?, at det
för tjenar den största upmärksamhet. Och enliqt
min tanka bör det, såsom förenande oeeonoMsta
med mer antila detalrer, alltid utgöra ett' särskildt
Werk under egen styrelse med redowisnings
styldighet.
Näst efter den Collegiala följer Domareforwaltningen.
De Domstolar som nu utgöra
fora pä landet äro.- Härads - och Bergs-TsngsRälter
samt Lagmans Rätter, och de öfre Jnstantierne
äro Hvf-Rätter och Bergs Collegium.
Om det är en sann primipe, at rättegångar
böra, sä midt möjligt är, förekommas, förlikas
och förkortas; sä är det säkerligen felat,
at löna Domare illa, at fylla denna brist med
svortlar af sjelfwa rättcgängen och at banv a
flere än de högst nödige instantiern Om man
owäldugt granskar de fleste civila rättegängar,
finner man wäl oftast at okunnogheten blifwit
försedd och upretad til en träta, som ofta koster
mer än sjelfwa saken, af en sä kallad Advocat;
samt äfwen en och annan gäng, at Domaren
sä behandlat rätteqängen, at den genom tids utdrägt
eller äterförwisning stall bereda indrägtiga
manga sportlar. Om Förliknings-Rälter
inrättades pä de bästa hittils kända grunder,
skulle wäl en stor de! Rättegängar qwäfwas r
sin början. Om intet civile mäl ätmindstone sick
företagas wid Härads Rätten innan det wore
förwist frän Förliknings - Rätten, om HäradöRätten,
bwaruti en Häradshöfdinge alttid presiderade,
sammansattes likasom hittils af Tolfmanna-Nämnd,
som ägde at deltaga i Domslutet,
Dm Z1 Julli. 609
.Let, men tilökades med twänne Pofiefiionater,
walde inom Domsagan, hwilka ägde rättighet,
icke at deltaga uti domslutet, men i öfwerlaggmngarne,
och at ytterligare bringa parterne til
förlikning, samt at fä del af Protocollerne, och
at öfwer olagligheter föra talan inför Kongl.
HofNätterne eller Iustitiä-Canolern; och om en
edswuren och lönad Notarius förde Prvtocollet,
fa är det sannolikt och öfwcrensstämmande med
niin fullkomliga öfwertygelse, at Rättegängarne
skulle i möjelrgasie mon förkortas och inindskas
til antalet. I samma mon är jag äfwen öfwertygad
derom, at Lagmans - Rytterne , som
bittils ej alltid förkortat rättegängar, eller mindstat
vmkostnaderne derwid, skulle alldeles blifwa
öfwerflödige; och at Long!. Hof-Lätterne skulle
med tiden finna sig sä ledige frän göromäl,
at äfwen bland dem skulle en mycket betydelig
mindskning sä wäl pä Ledamöter, som Tjenstemän
kunna ske.
I förening med föresiäende anförande, fär
jag likwäl yttra den önskan, at, dä Häradshöfdinge
bcställningarne aro af sä. mycken wigt sä
wäl wid Lagffipningen, der forsta rubriken pä
ett n>.äl sä mycket werkar, som i sä mänga oeconomiffa
ärender, mätte blifwa wäl lönade,
utan nägra sportlar och förses med en bögre
rang. Männe en lön af i5vn Nd. Banco fixerad
i persedlar, jämte en bostad, dock jämnkad
r förhällande af folkmängden och widdén af Domsagan,
äfwensom efter orternes dlika dyrhet, och
en rang lika med Zbfwerste - Lieutenanter skulle
wara för mycket?
Landtstyr-elsen, den tredje af de civila fordelningarne,
förrättas af Herrar Landöhofdin2lndra
Band. pjl-o 77, 73. .gar
619 Dm 31 Julik.
gar med de under dem stäende Lands-Stater
och Betjente. Sä wäl Landshofdingarne, som
Le sä kallade Krono-Betjenter äro, genorn t sednare
tider tilkomne ökade göromål / sä öswerlastade,
at ingendera kan upfplla hwad dem i all
sin widd äligger. Sjeifwa Landshöfdinge Jnsiruetionen
är af en sä widsträckt omfattning,
at den r>möjeligen kan ätlydas til alla desi delar,
och genom en ökad folkmängd, genom npa
Författningar, genom npa inrättade Werk, Comitier
eller Directioner, hwilka anse sia alla
berättigade at anlita och befalla Landshofdingarne,
hafwa desia göromäl wULit öfwer all
hofwa.
Sak samma gäller äfwcn i anseende til
Krono - Betjenterne, hwilka i sin tour öfwerlastat
Fjerdings - och Nämndemän. Om Staten
tälde, wore härwid en tilökning nödig, sä wäl
pä antalet af den mindre Krono - Betjeningen,
som pä desias loner.
Det skulle äfwen wara högst nyttigt om
den öfre Lands-Staten sä inrättades, at Herrar
Landshöfdingar kunde frikallas ifrån handläggning
wid det blott mecaniska, säsom t. er. couranta
Epecutionsmal, badning af skjutser m. m.,
och derigenom wunno mer ledighet at öfverlemna
sig ät de wigtige ämnen: Upbörds - Werket,
allmänna hushällningen och Politie - Författningarnes
händhafwande. Och säsom en följd häraf
wore den närwarande Jnstructionens öfwerseende
och omarbetande af den största nytta.
Nägon jämnkning i de större lönerna i missa
orter skulle kanske ren framtid kunna lemna
utwä,
Den 3i Iulik. 6!1
utwägar til De mindres påökning. Om Hemmantalens
antal och befolkningen innom Länen
jämte Residencens läge pä en mer eller mindre
dpr ort togeö i betraktande, sä lär inga andra
werkeliga ffäl gifwas til den stora olikhet, ge»
nom olika förwandlingar, som nu existerar e»
mellan sä wäl Herrar Landshöfdingars, som
LandsSLaternas olika löner i olika orter, ehuru
wid samma beställningar och göromål och ehuru
ifrån början indelade efter samma grund.
Om dessa mina ofullständiga, men wälmenta
anförande winna Högwälborne Herr Grefwen
och Landtmarffalkens och Högloft. Ridderffapets
och Adelns bifall, anhäller jag at de sä
remitteras til de Utskott, Lil hwilka dess olika
delar höra.
6. ^amilton
til Hageby.
Remitterades til Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä-Utffottet.
Anmältes och infördes en Deputation ifrän
det Hederwärda Bonde-Ståndet, hwars Ordförande
Riksdagsmannen 8kärs ifrän Bohus Län
tilkännagaf, at Bonde - Ständer bifallit BancoUtffottets
hemställan om ett sammanträde med
Stats - Utskottet, hwilket sammanträde Ständet
ansett böra häldst genom wisse deputerade äga rum.
Deputationen utbeledsagades pä öfligt sätt.
Uplästes ett af Herr kkammargkölä, r.orentL
författadt Drctamsn, sä lpdande: ,
613 Den 3l Iuiik
E)dmjukt
Memorial!
Dä det goda och dygdiga i och för sig fjelsi
icke annat är an det sköna satt i utöfning, sa
torde man med rättwisa kunna anse hwarje bemödande
at mera utbilda och förädla Nationens
skönhetskänsla säsom en wigtig tjenst emot Fäderneslandet,
och säledeS äfwen de stöna konsterna
och deras idkare, pä ett chnnerligt sätt,
-förljenle af den Lagstiftande Magtens upmärksuml
et och omwärdnad. Det äro desie, sorn säkrast
och bäst teckna Nationens ara för srämmande
folkslag, och som til efterwerlden Lfwerfi
ra minnet äf de store Män, som frälst, gagnar
och uplpst Fosterbygden. Och hwad behöfwes
mera för at recommendera der; stöna konstens
idkare til Sweriges Rikes Ständers hägn?
I intet land behöswa de likwäl mera denna allmänna
och mest hedrande upmuntran än i wart,
der sa fä äro i den belägenhet, at kunna fullkomligen
belöna Konstnärens möda, och der det
Medes är cn werkelig upoffring, at egna sig ät
Lesia glada, men sä fä privata fördelar medbo
nigande yrken. I afseende Härpä bestöto Riksens
Ständer, wid förleden Riksdag, at frän
M-nlaispenningar och, om jag icke irrar mig,
äfwen frän wisia andra afgifter befria Konstjdkarne.
Och desia hafwa icke försummat, at
wika huru djupt de känt wärdet af denna upmuntran
Wi hafwa haft och hafwa ännu Likställe
at se hwad framsteg, som konsterne hos ost
gjort sedan detta Riksmöte; och det wore en
brottslighet, at tänka det Rikets nu församlade
Läaftiftare icke härpä skulle göra afseende. Jag
n ägar derföre ödmjukeligen förestä, at, i den nir
utkommande Bewillningö Författning, alla wid
Kongl.
Den Zi Jultt. 613
Kongl. Mälare- och Bildthuggare Academien engagerade.
ware sig Elever, Ä,grees eller Professorer,
mätte frän all personel afgift warda fritagne.
Den förminskning, som Stats inkomsterne
härigenom ärligen skulle lida, är sä obetydlig,
at den icke lärer kunna tjena ttl nägot betydligt
inkast; och denna publika upmuntran,
denna af Rikets wördade Representanter skänkte
omwärdnad stall witzerligen för konstens idkare
wara en ny späre til förökad overksamhet
för deras yrkens förädlande och Fäderneslandets
heder. Skulle denna proposition anses som
billig af Rikets första Ständ, ett Ständ, som
genom sin kända Patriotism och sina lysande
bragder frän längliga tider tilbaka haft de mest
gällande anspräk pä, at af konsterna förewigas,
sä anhäller jag ödmjukeligen at Herr Grefwen
och Landlmarskalken af detta Memorial täcktes
göra det bruk, som med sakens natur och Forfattningarnes
föreskrift til ändamälets befrämjande
enligt är. Stockholm den 3i Julii 1M9. .
D. lllammLrskölll.
Remitterades til Bewillnings-Utstottet.
Friherre kallbeck, ^lexanllsr, upläste til
Protocollet följande: Wid sista Riksdag öfwerlemnades
til Riksens Ständers öfwerläggningar
diverse Oeconomiste ämnen, at gransta och
deröfwer sine betänkanden afgifwa, hwarföre
ett Oeconomiä-Utstott organiserades ril sakernas
utarbetande, dä i anledning af en ny Tjenstehjons
Stadga äfwen en förändring uti flyttningstiden
mycket ventilerades. Säsom dä warande
Leda
-
614
Den 3 t Julik.
Ledamot af Utskottet föreslog jag sä wäl der
svin sedermera bos Högloft. Ridderffapet och
Adeln den för Landthushällningen lika sä nödwändiga
svin nyttiga ändring af tjcnstefolkets
flyttningstid ifrän Michaeli til medlet af Iunii
Mänad, vch som denna min alltid blifvande
öfvertygelse dä genom votering wann Hög,
loft. Ridderskapets och Adelns bifall, och jag
räknar detta bifall r sin likstämmighet alltid
fortfara; samt den tidepunct inträffat, dä allt
det nyttiga för Riket bör nu beredas och bestämmas;
Sä anhäller jag at detta angelägna
ämne wid denna Riksdag mätte äter uptagas,
och til befrämjande af framtida,fördelar afgöras.
Den wid den Riksdagen til tryckning för,
budne Plenidagens Protocoll af den 23 Maji
meddelar de säkraste uplysningar i detta ämne.
Remitterades til Allmänna Beswärö- och
Oeconomiä - Utskottet.
Herr 6riycnv^!ät, ff.cok» lilric, npläste
et Dictamen sä lydande: Sä fägnesamt och
tilfredsställande det är för hwarje redligt sinnad
Swensk man, at kunna bidraga til det
stora ändamälet, som är Rikets sjelfbeständ och
ära; sä ömtäligt och smärtcsamt är det ock, at
höra huru Allmänna och til wiste behof anftagne
Medel i och för närwarande dagar af kriget,
ej ordagrant disponeras och warda utdelte,
säledes hastigt sörswinna; i thp at flere Lewe
ran
-
Den ZL IE. 615
ranteurer som ägt fordringar förr än de förra
Millioncrne bewiljades, stola njutit betalning
af sagde Medel; och at personer, hwilka ej ivistas
wid ArmLen, eller wid densamma nu äga
pä stället Befäl, likafullt dragit til och med
dryga Fält - traktamenten.
Til följe af dylikt wägar jag wordsamt
förestä, Vet Högloft. Ridderstapet och Adeln
besluta, at genom Högwälborne Herr Grefwen
och Landtmarstalkcn hos Hans Majit Konungen
i djup underdänighct framställa Ständets
eftertankbara önskan, det sädane omtalte afwikelser
frän det sanna och beslutne, matte allernädigst
blifwa förständigadt och förbjudit pä
det kraftigaste Krigs - Departementet och Commiftariaterne.
, Tiden at hushälla synes med fullt stät
wara inne, om någonsin Swensta folket stall
framdeles kunna beräknas bland sjelfständigt*
folkslag, sedan en sädan förstörelscanda, som
nu regerat före senaste Revolution, sä länge
rasat? Men Gud näde, ännu är början icke
märkbar för mina swaga ögon.
Jag wägar äfwcn provocera Högwälborne
Herr Grefwens och Landtmarstalkens utmärkt
wäl kända ömhet för Fäderneslandet och de krigare,
som äro obetalde och än widare stola trotsa
uselheten och döden, at billiga min motion,
som troligen ingen »vältänkande lärer lägga pä
bordet; häldst samma ickeäsyftarannat, änet
word
-
616 Den Zi Irikir.
wördsamk, underdänigt och undersäteligen wärdigt
föredragande, som stillar oro och närwarande
pcnninge-bekymmer, sä mycket häldre, som
jaa är fullkomligen ofwertygad, at slikt för wär
Nådiga och wisa Konung är ct okändt behandlingssätt,
och icke star at förena med dest obeffrifweliga
sorgfällighet för sit folk.
Ridderffapet och Adeln yttrade härtil sit
bifall.
HerrG re fwen ochLandtmarsk alken:
Jag fär underställa Högloft. Nidderffapet och
Adeln pä hwad sätt detta mäl bör Hans Maj:L
föredragas, om Nidderffapet och Adeln behagade
at detsamma genom mig ffulle framföras, och
om jag i sädant fall ej borde wara försedd med
et Protocolls-Utdrag, hwaruti Ridderffapets och
Adelns underdäniga andragande innefattades.
Friherre KosenbLns, LcberinF, ansäg
Ridderffapets och Adelns Beslut först böra de
andra Ständen meddelas, med anmodan at deruti
instämma, hwarefter en rigtig Expedition
syntes honom böra af Expeditions-Utffottet formeras,
som sedermera af Herr Landtmarffalken
och Talemännen finge til Kongl. Maj.t öfwerlemnas.
Ätffillige conformerade fig häruti med Friherre
ldo8enbLne.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde häruppä Proposition, hwilken bifölls,
med
Den 31 Julik. 617
med tilläggning, at Herr 6ripenvUllt8 Dictamen
ffulle i Protocolls - Utdraget til de öfriga
Standen ordagrant intagas.
Herr ?rint28kölc!, ?aui, uplaste til
Protocollet följande Dictamen:
Sedan jämwäl wid denna RiLsdag frägor
upstätt angäende älffillige förändringar uti
hittils gällande Stadgar och Författningar, rörande
Husbchofs-Bränningen; Sä utbeder jag
mig, at derofwer yttra följande mina tankar.
Hwad först angär sjelfwa Brännings-tiden,
sä anser jag, för min del bäde nyttigast
och lämpeligast wara, at likmätigt hwad hitLils
warit päbudit och eftcrlefwas bordt, all
Bränwins-bränning inställesoch uphörer, under
Junii, Julli, Augusti och September Mänader,
emedan:
1:0 Enligt hwad här nedanföre, i frägan
om Bränwins-paunerymden, bewisas skall, Husbehofsbrännaren,
under de öfrige ätta Mänaderne,
äger öfwerflödig lid och tilfälle, at tillverka
, et sä stort Bränwins - quantum , som
mängfaldige gänger öfwerstiger dest hushälls behof:
L:o Det i öfrigt, pä god grund för HuSLehofs-bränningens
förswar begagnade ffälet,
nemligen Drankens nödwändighet för kreaturen,
'cke är lämpeligt eller äger rum, under ifräga.
wa
-
Den zr Julik.
warande fyra Mänader, eftersom kreaturen dä
taga deras föda utom hus: Z:o Bränroins-afkastningen,
under mcrberörde 4 Mänader är mindre
förmånlig, sarnt Spanmälen följaktligen, pä sit
sätt, illa anwändes: 4:o Defle 4 Mänadcrs
manga och angelägna Landtmanna-göromäl og
jern a medgifwa tidens förspillande pä sädane
sphlor, som förut beqwämligen och dcrutofwcr
med niera förmän kunnat wcrkställas; samt s:o
hwad som jämnväl torde förtjena upmark samhet,
sjelfwa Brämvins-bränningen, pä de fleste ställen
desto ostridigare orsaka hinder uti öfrige
göromälens förrättande, som det behagliga tilfället,
at, under pannans drift, begagna den såmedelst
blifwande Bränwins-tilgängen, onekligen
mäste bertil mycket wara bidragande och i
samma mohn skadligt, under de mest bra staude
sptzlornes förrättande.
Deremot häller jag före, at Husbehofsbränningen
bör owilkorligen och utan all flags
inskränkning wara tilläten, för alla Hemmansbrukare
under de öfrige 8 Mänaderne; sä at
det pa hwars och ens eget godtfinnande mä fa
ankomma, at bränna, antingen hela denne tiden
eller pä hwad del deraf, som han will och
nödigt anser. Harwid torde wäl den betänkligheten,
wid hastigt päseende, kunna wisa sig,
at nemligen wid inträffande mindre förmänlig
störd, angeläget wore genom en mindstad Bränwins-bränning,
söka förekomma Spanmäls-brist
och til befarandes Spanmälsprisernes obilliga
steg
Den 31 IuNi
619
stegring; men som erfarenheten, under framfarne
tider wisat, at, oaktadt dea hittils gjorda
inskränkning af Bränwins- bränningstidcn ifrän
ätta til z.ne Mänader tilräckelig tilgäng pä
Bränwin likwäl icke saknats, emedan hwad sora
icke genom lofgifwen Bränning erhällits, blifwit
genom sä kallad Lönn-Bränning.tilräckeligen
ersatt, samt at sälunda berörde instränkning
icke haft annan följd, än den, at Lagbry.
tärne, det will säga de som pä förbudne tider
och med för stora Pannor brännt, samt de personer,
som upsigten öfwer Lagens efterlefnad i
denne delen tilhört, dragit winsten deraf och
det derutöfwer pä de Laglydigas bekostnad, genom
offäligcn höga priser pä. Lönbränn arens
tillverkning, hwilket jämwäl än widare sä mycket
ostridigare bidragit til Sädesprisets upja.
gande, som Lönbrännaren, säker om en öfwerfiödig
ersättning af et högt Bränwinspris, ansett
likgiltigt hwad han för Spanmälen mäst
betala; Sä finner jag för min del ofwananförde
betänkeligbet sä mycket mindre utgörande något
gällande stäl til förändring uti förbcrörde min
yttrade tanka, om Husbehofs-bränningens vinskränkta
tillätelse under de i frägawarande ätta
Mänader, nemligen: Januarii, Februarii,
Mars, April och Maji, samt October, November
och December, som dä Lönbränning, enligt
hwad ännu mäste wara i minnet, icke kunde
förekommas de tider, da Rikets alla Inbyggares
Pannor wörö dels uti Publique förwaringsrum
aflemnade, dels under försegling stäl
de,
620 Den 3i Julik
de,
en flik kfwerträdelse desto omöjligare nu
kan hämmas, dä kanske nära wid 100,000
Bränwins.Pannor finnas i Landet, samt dertil
med winsten bäde för Lönnbrännaren och den
genom fingren seende Beflagaren nu mera är wida
större, än densamma nägon tid Lilförene warit;
warandes för öfrigt otwifwelaktigt, at r
samma mohn som Bränwinstilwerkningen under
äfwannämnde ätta titlätne Mänader blifwer
östverstigande werkcliqa consumtionen deraf,
den tilbefarande öfwerflödiga Bränningen mäste
af sig sjelf uphöra; tp det blifwer säsom ofwannämnt
är, säkert, at Bränwinsbrämungen
rättar sig ester behofwen deraf, antingen den
tverkställes pä tilläteligt eller otitläteligt sätt.
Beträffande dernäst Bränwins^Pannerymden;
sä kan jag härwid icke underläta, atalldraförst
bekänna, at derest jag öfwerwarit sednaste
Riksdagens öfwerläggningar i detta ämne,
sä hade jag ingalunda kunnat instämma
uti det dä widtagne beflutet, om Panncrymdens,
för et helt Henrman, förminskning frän
60 til 50 kannor, och i proportion för mindre
Hemmansdelar, emedan en flik förändring ä ena
sidan medfört en känbar och obillig kostnad
för de Laglydige Jordbrukarns; men deremot ä
den andra tilffyndat Kopparflagarne samt Lagbrytare
och Beslagare desto större winning; men
sedan denna Författning allaredan omkring 9
ärs tid haft beständ och bort efterlefwas; Sä
tilstyrker jag, i all ödmjukhet, desi ftamgena
fort
-
Den Zi Juiri 62L
fortfarande utan förändring eller tillätelse af
-Lannerymdens förökande; och det efter min ösmo
r tygel sc af det wigtiga skälet, at dä, medwäl
inrättad och werkstäid bränning af Adelar Räg,
Adelar Hafre och Adelar Malt med en femtiokannors
Panna, likmätigt hwad hos mig mängfaldige
ar warit practiseradt, beqvämligen och
utan sä kallad nattbränning, 250 kannor pä en
mänads tid, och följakteligen sooo kannor och
deröfwer pä ätta mänader, dä bränningen oafbrutit
fortfättes, kunna tilwerkas, HusbehofsBrännaren,
med en sädan nu tilläten Pannerpmd
kan, såsom jag här osman anfort, ästadkomma
mängfaldiga gänger större Bränwinsqwantum
än han, för sig och sin hushällning
behöfwer-» samt följakteligen äger Lilfälle sälja
en betydlig del deraf, hwartil afwen kommer,
at til en sä beffaffad, med en Lo kannors Panna
möjelig Bränwchstilwerkning, om ocksä 20
kannor af tunnan ffulle erhallas, fordras icke
mindre än ett hundrade tunnor Säd, hwartil
troligen mindsta delen ett Mantalshemman gifwa
tilgäng, utöfwer Henrmansbrukarens öfriga
Hushälls-Sädeöbehof.
Men ffulle Riksens Högloft Ständer, emot
ofwananförde mine skjäl, likwäl finna för godt
at bifalla Bränwins-Pannerymdens förökande,
likmätigt hwad sökt och föreslagit blifwit, och r
sammanhang dermed upstär fräga, om Brännings-afgiftens
förhöjande, i mohn af den blifwande
större Pannerymden; sä emedan wid betragtelsen
af ofwananförde möjeliga tillverkning
med nu tillätne Pannerymd, det mäste för otwifwelaktigt
antagas, at den, fom ästundar begagna
en större Panna, icke dermed egentligen ä
syftac
-
622 Den 3i Iu!ii.
syftar eget Bränwinsbehofs erhållande, utan en
betydelig winst, genom Lränwinsforsälgning,
hwilkcn jämwäl mäste blifwa desto större, svin
arbetskostnaden wid den större Pannans begagnande
och derigenom Utgörande större afwärkningen,
bliftver enahanda, med samma kostnad,
wid en mindre afwärkning; ty finner jag för
mitt del billigt wara, at den, som will fär ock
werkstalla desi Brännvinsbränning med större
Pannerpmd, än den, som i allmänhet är tilläten,
bör betala dubbel Husbehofsbrännings-afgift,
för en flik tilökning, räknad ifrån och med
vftanämnde tillätne, til och med desi fördubblade
rymd; samt i enahanda fcrhällande alt framgent,
sa at om til exempel en Hemmans-Ägare,
i stället för 5o kannors Panna, will nyttja öfwer
100 kannors til och med 1.-0 kannors rymd,
derföre erlägges tredubbel Bränwins-afgift och
sa widare; Härwid mä dock icke obemält lemnäs,
hurusom wid Pannornes förfärdigande lätteligen
och utan upsät hända kan, at en Panna
blifwer 2 L z kannor för stor, hwarföre ock
uti 1787 ärs Kongl. Branwins Förordning blifwit
förordnadt, at ä ett dylikt öfwermal icke
torde hafwas afseende, men hwilket billiga förbehäll
uti sednaste Förordningen icke blifwit iakttagit;
och i anseende hwartil jag hemställer,
om icke, i händelse af en nu til utgifwande ny
Bränwins Stadga, den omständigheten mätte fä
inflyta, at Z:ne kannors Ulöknma uti den rill^tne
pannerymden bwarken medködcr answar
eller ökad Bränwtnsskatt. Börandes för
öfrigt, säsom jag tror lämpeligast wara, den
Jordbrukare, som tilökning uti den allmänt tillätne
Pannerymden, will begagna, ett sädant
förhätlande wid Mantalsffrifningen Lilkännagisiwa
-
Den Zl I»!". 62Z
wa samt debiteringen och upbörden i likstämmighet
dermed sedermera sse; och hwarefter wederbörandes
äliggande samt rättigheter blifwer,
at hafwa tilsyn derä, sä wäck om nysberörde upgifter
äro rigkige, sorn om nägre förökade Pannero
md er blifwit förlegade. Och hwad angär
derwid til besinnande underslef; sä är jag af
den tankan, at Let hittils stadgade answar af
större böter samt Bränneri redskapens förlust,
icke warit nog bidragande til w-erkelig rättelse
och laglydnad, utan i det stället tilskyndat wederbörande
tilsyningsmän en betydelig winst,
emedan den brottslige häldre frikostigt förnöjdt
Bestagaren, än blottstäldt sig for hela nyst anförde
'förlust af redssapen och betydelige böter.
I anseende hwartil jag ock än widare tager
mig friheten förestå, at den, som befinnes hafwa
större än tilläten Bränwins-Pannerymd skall
icke allenast böta Fem Rd>, utan ock erlägga.
Bränwinsssatt för den förtegade större Pannrymden,
enligt ofwananförde grunder; såsom
jag ock än widare tror det blifwa til ändamälets
winnande ländande, at nystnämnde böter
förblifwa Äklagarens ensak, samt at honom
jämwäl ma tilfalla hälften af den i mohn af
Pannrymdens öfwerflödiga storlek blifwande förhöjde
Bränwinössatten för det äret dä beslaget
göres.
Widkommande än widare det upgifne förflaget,
at i stället för den hittils warande Husbehofsbrännings
afgiften, en personlig BewillningSafgift
mätte utgöras af alla Mantalsskrifne
persöner utaf bäda könen; sa kan wäl i det
afseendet Bränwinet fä namn af öfwerflödswara,
at det beklaaeliaen af mängfaldige Rikets
' 624 D§N 31 Iu!rk.
Inbyggare, pä snart sagdt öfwer all beskrifning
vfwerfiödigt sätt begagnas, men för ett flitt
missbruk bör icke Allmänheten pligta: wid ett
mätte?igt förbrukande anses Brämvinet gagneligt
och en nödwändighetswara, för hwars bruk
säledes icke fläligen bör betalas bewillning, mera
än för andra inhemska tillverkningar och det
desto mindre, som icke endast mindsta delen af
Qwinnokönet begagna sig af denna Likör, utan
ock af Mankönet, ehuru sälspnt det mä wara,
gifwes flere, som icke deltaga uti Bränwinsförtäringen.
Och enär för öfrigt bärtil kommer,
at Husbehofsbrännaren af älder widkänks afgift
derföre til Kongl. Masit och Kronan, samt
at Husbehofsbrännaren äfwen har werkelig winning
deraf, samt til en betpdelig del hämtar en
sä beskaffad winst utaf Lräuwinssuparen, sä
wisa sig ännu mera bade bttstgheten och rättnusan
deraf, at han, Husbehofsbrännaren nemligen,
fortfar med denna afgifLS eber utjkpldS utgörande;
häldst också efter nu warande Liders
forhällande med den blifwande winsten genom
Spannemälens förädling til Bränwinafgiften
för samma förädlingsfrihet icke ffäligen kan
sägas wara för känbar.
Ehuru til äfwentprs öfwerflödigk kan jag
ocksä icke underlåta, at än widare anmärka Lwänne
omständigheter, som motsäga förberörde föreflagne
ändring uti Bränwinsafgiftens utgörande.
Om för det första man wille antaga,
at af Rikets nuwarande folknummer, beräknad
til omkring twä millioner, ocksä 1,200,000 Mantalsskrifne
personer af bäda konen, kunde Åläggas
i frägawarande personele afgift för Bränrvins-consumtion;
och samma afgift ölefwe stadgad
-
Den 51 Julik 62Z
gad til 8 §- Banco för hwarje Mansperson,
samt hälften mindre för Qwinkonet, hwarthera
könet beräknadt til 601,000; sä erhälles icke efter
en flik beffattningsgrund mera än 1^0,000
Rd; hwaremot Husbehofs - Bränningsafgiftsn,
efter nuwararde förhällande pä 65,006 hela
Hemman, nemligen 4 Rd. pä Hemmanet, utgör
260,000 Rd. Banco samt följakteligen 110,000
Rd. mera, än förflberörde consumtionSmfgift,
hwartil jämwäl kommer, icke allenast winsten af
Krono-Brännerierne i Stockholm och Götheborg,
utan ock afgiften för Husbehofsbränningen r de
öfrige Städerne, som tilfammansräknadt bör
utgöra mindst 1.00,000 Rd.; och hwarigenom nyflberörde
iio/xio Rd ökas til 210,000 Rd Och
för det andra är ocksä anmärkningswärdt, at
om, emot hwad jag förmodar, consumtions-afgiflen
ffulle winna bifall; sä faller densamma
ändock sjelfwa Husbehofs Brännaren sä mycket
mera til last, som de fleste Husbönder betaladeras
tjenstehjons utffylder, i hwrlket fall tjenstehjonen
undgä samma afgift.
För at ännu mera gifwa anseende och styrka
för ofwannämnde consumtions- eller sä kallade
öfwerflöds afgifts-förflag, är tillika, efter
hwad jag kunnat fatta, tilstyrkt at BränwinSbränningen
afwen ffulle blifwa tilläten för alla
flags Jordbrukare, säsom Torpare, med flere,
men för mill del kan jag icke annat än ogilla
samma förslag, säsom efter min tanka och öfwertygelse
sä uppenbart ledande til oordning,
mifibruk och Jordägares förlust i flerfaldigt afseenden,
gt en hwar, wid första anblicken häraf
säkerligen lärer, utan nägon flags bewisning
deraf, med mig härutinnan instämma.
Andra Bandlt M:s 79, Lv. Och
626 De» Zr IuUL
Och rörande stuteligcn frägan om BränwinsförsäljningenS
tillätande pä Krogar, samt
vestas taxering derföre; sa kan jag icke förtiga,
at, efter min tanka, det alltid warit olämpeligt
och frugtlöst, at, dä Bränwins - bränning
warit tilläten och denna wara funnits, förbjuda
dest försäljning pä Krogar och andre Näringsställen;
och jag mä wäl tillägga, det jag
med en flags förundran ä skada t, hurusom, dä
Letta Förbud öfwer hela Riket blifwit öfwerträdt,
utan ätal, ja utan Lil ändamälet möjeligen
bidragande ätal, detsamma likwäl sä läng
tid sätt blifwa oförändradt, samt Kongl. Maj:d
vch Kronan sämedelst uti mistning af den inkomst,
som skäligen af Bränwins-minuteringerr
pä Krogar kunnat erhällas, men förmodeligen
äil en stor del tilfallit dem, som tilsyn och äAagelse
af olofl. Bränwins-försäljning pä Krokarne
tilhört. Jag förenar mig ock allt derföre
uti forberörde framställning och Förslag,
öt nemlingen Bränwins-minuteringen pä behörige
Krogar, mä ä npv blifwa, emot skälig minuterings-afgifts
erläggande tilläten, och at sämedelst
den sä länge förelupne öfwerträdelsen,
af den Lag, hwarigenom Bränwins-minutering
pä Krogar warit förbuden, omsider mä förswinna
och uphöra.
Men som Bränwins-försäljningen pa Krogar
onekeligen blifwit och än widare blifwer
Wpcket förmindssap, genom tillätelsen, för Hus
be
-
Den 3i Julik- S27.
behofs-brännaren, at hemma hos stg sälja Brännvin,
til och med sä litet, som et halft stop: D»
resande jämwäl merendels medföra sä kalladt
Matsäcks-bränwin; sä torde Brännvins, minuterings-afgiften
pä Krogar billigtwis icke kunna
högre bestämmas, än ifrän och med En til och
med Fpra Riksdaler Banco pä hwardera, betragtad
efter dest läge och afsättnings. tilfalle,
hwilken beskattning om den de förslutne sednastnio
ären sätt äga rum, troligen gifwit Staten
en inkomst af 5 eller 6ooo Rd. om äret,
eller för alla ären omkring §0,000 Rd. Banconu
behöflige, men saknade Krono-medel.
Det ena med det andra, som detta mitt
andragande, hwilket jag ödmjukast anhäller mätte
uti Protocollet fä inflyta, innehäller, underställes
i lika ödmjukhet Högrvälborne Herr Grefiven
och Landtmarffalkens samt Högloft. Ridderffapet
och Adelns högt uplpsta granffning
och ompröfwande; underkastandes jämwäl Högloft.
Ridderffapets och Adelns godtfinnande om
icke detsamma mä warda remitteradt til Högloft.
Beswärs - och Oeconomiä - Utffottet.
Remitterades til Allmänna Beswärs - och
Oeconomiä - Utffottet.
Herr
L23 Den 3r Iulrk.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
tilkännagaf, at Herr Silverstolpe, ?reäric 8amoel,
anmält orsaker, som hindrade honom at
wara Ledamot i Expeditions-Utffottet; i anledning
hwaraf, sä wäl som af Herr vveläenl^elms
redan förut anmälte afsägelse, Herrar
Electorerne anmodades, at de sämedelst ledige
rum genom ripa wal upfylla.
Dcrjämte anmodade Herr Grefwen ochLandtmarffalken
Ridderffapets och Adelns första Elaff,
at nästkommande Thorsdag kl. 9 f. rii. sammanträda
til wal af twänne nya Electorer;
hwarefter Ridderffapet och Adeln skulle komma
at kl. 10 församlas in Pleno.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätffiljdtö
klockan 2 eftermiddagen.
ln iiäsm protocoll!
L. Lilverstolxe»
Thors
-
Dett Z Augustt. 629
Lhorsdagcn den 3 Augusti.
kienum klockan 10 förmiddagen.
Opnades Första Clastens Lista til Wal af
twänne Electorer i Grefwe carl O^läenstolpe-;
och Friherre Larl ^6am iVranZelg ställen, och
befunnos dcrtil hafwa blifwit walde Grefwe
^övvenlijelm, Larl Lustaf, och Friherre ceäsru^elm,
Lermuuä UuäviZ.
Likaledes upbröts Tredje ClatzenS Herrar
ElectorerS Lista til Wal af Ledamot i Expeditions-Utfkottet
efter Herr Silverstolpe, lsreärio
Lamuel, i hwars ställe blifwit wald N:o 2119
Herr Llelanllerkjelm, Fullmägtig Herr ^älerbetb,
gacob, Extra Ordinarie Cancellist.
Herr Grefwen ochLandtmarffalken >
tilkännagaf, at Herr UkiForkjelm, blenric koban.
Lagman, aflagt sig at wara Ledamot i
Lag-Utskottet; til följe hwaraf Andra Classens
Herrar Electorer anmodades at genom nytt
Wal det sämedelst ledige blefne rum i Lag-Utskottet
besätta.
Efter skedd upläsning företogs til afgörande
det i sista Plenum pä bordet lagda Protocolls-ULdrag
frän Stats-Utskottet af den 29
Zulii.
tzzs Den z Augusti.
Herr Grefwe» och Landtmarssalke»
pttrade sig/ at den tredje puncten i samma Prv.
tocolls-Utdrag, rörande Stats-Utskottets begäran
at fä med Banco-Utskottet sammanträdar
afseende pä upgörandct af en Finance-plan,
more redan i förra Plenum af Högloft. RidLcrffapet
och Adeln bifallen; förmälandcs at
det första öswerläggningsämnek nu blefwe StåtsUtskottets
hemställan, at Riksens Ständer mätte
hos Kongl. Maj-.t anhälla om befallning til
wederbörande Ämbetsmän, at til Stats-Utffottet
affemna et Finance-project.
Herr Län linan, Otto ^reärlc, upläsie
til Protocollet följande:
Säsom anledning til den olaglighet, enligt
Herr Grefmens och Landtmarskalkens yttrande,
jag begätt, dä jag i sista Plenum yrkade
at Stats-Utskottets remitz, som för de fleste
Herrar Ledamöter förut mar alldeles okänd,
skulle til behörig hwila befordras, torde jag fääberopa
de beslut L:ne särskildta gänger blifwit tagne,
at hwarje fräga af någon betydenhet icke til afgörande
fär uptagas, förr än den pä bordet lemnat
wederbörande tid at smalna. Den motion jag
haft äran göra bar äfwcn mig opätalt undergätt
en sädan sex weckor längwarig quarentaine-
Det lärer wäl icke blifwa mitt fel, at
oagtadt en sädan antagen ordning, ventilation
företagas. Och om jag da i en sak, som är
mig alldeles främmande, ej kan yttra mig sä
tydligt, at nägon försiär mina tankar, hoppas
jag
DN» Z RuMstk 63r
jag det forlätes, at jag ifrat för hwad jag
ännu tror wara cn rättighet, tid för hwar och
en af detta samfund at efter mogen öfwcrläggning
fä anföra sina. anmärkningar.
Dä Konungen allernadigst lätit Ständerna
tilkännagifwa, at den ätgärd de af Ämbetsmän
kiruna äska, kan genom Hof-Cantzleren,
utan widare omwäg, anbefallas, har Hans
Majrt sä fullkomligen förekommit wära önskningar
, och derjämte wisctt sin afsigt at förebygga
sadane formaliteter, som, ehuru gerna
iakttagne för wär »nuvarande Faderligt sinnade
Konung, likwäl i en framtid kunde leda til
inskränkningar uti Ständernas pä naturligchillighet
grundade rättigheter. Om försigtighet
nägonsin ar nödwändig, huru noggrant bör den
icke nu iakttagas, dä hwad wi under denna
Riksdag göra och besluta, torde blifwa et rättesnöre
wid kommande Riksmöten.
Tilläten, »nine Herrar, mig i anledning
häraf fä anhälla at cdra forskande blickar mä
inse, at, om denna fräga om Finance - planen
behandlas säsom den först här framställdes,
möjligtwis hinder kan läggas för sättandet af
den Rikshushällnings-Beredning jag projecterat,
i händelse Stats-Mffottet ffulle finna det af mig
r samma ämne föreslagna behandlande förtjena
nägon granskning före Riksdagens flut.
Detta som icke tilhör i fräga »varande Fiirance-plan,
äberopade jag också i förra Plenum
en
-
HZ2 Den Z Augustk.
endast säsom et stäl hwarföre jag icke kunds
rnedgifwa sättet at erhälla denna Finance,plan.
Och til ytterligare styrka hwarföre jag söker at
förekomma alla hinder för redowisningens och
framtida Rikshusbällningens upgöranve, fär
jag öberopa at dä Riksens Ständer äro bäde
berättigade och skyldige at upgöra Vewillningcn
sä, at Statens tryckande behof blifwa upfyllda,
äligger dem afwcn sä wäl at tilse,
det af dem kjelfwe och Medborgare utgjorde
medel blifwa wäl förwaltade, och upfyllanvet
häraf torde endast för framtiden kunna
försäkras genom egne ombud som, Ständerne
omedelbarligen answarigc, hwart c:te är böra afgifwa
den mest fullständiga redovisning.
Jag kan ej lägga band pä mina tankar,
ehuru jag önstar at i wissa fgll kunna förändra
mm ofwertyaelse. Men sädant kan icke ffe ritan
at bertil inse werkeliga orsaker. Mätte
derföre förlätas mig, at jag någon gäng kan
twifla pä en saks saliggörande werkan, oaktadt
den med häftighet understödjes af personer med
ojämnförligt högre uplysning, wida längre erfarenhet
och alla de medfödda och naturliga företrädesrättigheter,
hwarpä jag icke kan och til
och med alldrig will göra anspräk. Om jag
tror at misstag äro möjlige äfwen hos en sa
wärdig Ledamot som fordom bewist och nu äberopat
sine patriotiske tänkesätt, sä äro mine
ffäl bertil endast, at fullkomlighet ännu alldrig
blef den dödliges lott. Huru glad stall jag
icke afwakta den tid, dä jag med öfwertpgelso
kan erkänna at jag helt och hällit misstagit mig
i alla
Den Z Augusti. 633
i alla sädane mörka föreställningar, der et älskadt
Fosterlands kommande sällhet icke i min
inbillning kunnat mälas med lika ljusa färgor,
som för den mera klarsynte, hwaraf nägon kanffe
tycker allting wara bra, blott dest egen belägenhet
är god, eller gifwer hopp om at göra
sä kallad lycka.
Jag ffall ei vfwerlefwa den dag, dä jag
icke motarbetar hwad jaa tror wara för mina
Medborgare skadligt, sä wida min werksamhet
deruti är laglikmätig. Jag har lärt at lyda;
men skulle Försynen efter en stormig lefnad wilja
förunna mig en lugn afton, ffall ingen kunna
förebrä mig ai twingad eller lockad, medwetande
hafwa öfwerträdt de pltgter mig som
Swensk Medborgare älegat.
Om hwad jag nu anfört är Lilräckligt at
hos eder. mine Herrar, wederlägga den tanka,
at jag af egna besynnerliga id^er welat uppehälla
en kanhända nyttig saks snara afgörande,
sä är mitt svstemäl fullkomligen wunnit. Men
skulle jag wiig a vttr^ mig huru jag önffar at
proposition om Finaneeplanens upgörande mä
komma at framställas, i händelse Högloft. Ri!>
derffapet och Adeln finner at den saken bör gä
igenom, sä wore, at detta göres nied förbehäll
at utan prejudicat för Standerne, at en annan
gäng göra hwad dem enligt lag och billighet
tilkommcr, och i synnerhet at Stats-Utskottet,
utan at inwanta en sädan Financeplan, fortsätter
sina arbeten i denna del, kä at om den
icke förr än mot Riksdagens stut skulle erhällas,
et brädffande afgörande icke mä hindra de förändringar
som torde befinnas nödwändige.
Frihev
-
6z4 Den Z Augusts.
Friherre sk Wetterstedt, Lric, hade ittZifrvit
et Dictamen, hwilket uplästes sä lydande:
I anledning af Stats Utskottets sista Plcmdagen
npläste Protocolls Utdrag, har en wärd
Ledamot gjort den motion, at Riksens Högloft.
Ständer icke behöfwa genom Konungen infordra
nödiga uplysningar ifrån wederbörande Ämbetsmän
. utan äga rättighet derom kjelfwe befalla,
hwaröfwer Herr Grcfwen och Landtmarskalken
samt Högloft. Ridderffapct och Adeln
täcktes tilläta mig fä mina tankar i ödmjukhet
anföra, grundade pä et noga och upmärks.imt
betraktande af allmänna händelserne allt ifrän
1756 och de uti Rikets styrelse sedermera timade
flere förändringar jämte rätta driffjädrarnr
bertil.
Wär nyligen antagne Regeringsform, som
Konungen lemnat Riksens Ständer sjelfwe at
utarbeta, och utan anmärkningar i näder antagit,
utstakar skillnaden emellan Riksens Ständers
Lagstiftande och sjelfbeffattande magt, och
den Konungen deremot tilhörande erecutiva och
lagskipande Riksstyrelse rättigheten, hwilken ffillnad
fordrar det aldranogaste iakttagande, dels
derföre at den i en af ost alla beswuren Grundlag
innefattas, dels at sammanblandning af
Konungens och Riksens Ständers ömsesidiga
rättigheter och inkräktningar utöfwer den dem
emellan utstakade gräns, kunde förr eller sednare
för Riket hafwa wädeliga och för Riksens
Ständers fri - och rättigheter förstörande följder,
hwarpä 1772 ärs Revolution lemnar bewisande
exempel.
Den
Den Z Augusti. 6Z3
Den Regeringsform, som dä med nästan
Hela Nationens bifall störtades öfwerända, hade
til j?Z8 efter bokstafweliga innehället blifwit
iakttagen och högaktad, men dä hörjade man at
pä Konungamagten göra inkräktningar, hwarriti
Riksens Ständer de sednare Riksdagarne
g ing o ännu längre, alltsammans i afsigt at sä
mycket mera befästa deras egen myndighet, men
erfarenheten har sedermera updagat, atförhwarje
inkräktning man gjorde pä Konungamakten,
förswagade man grunden för sin egen, sä at
Len 1772 nästan äf sig sjelf ramlade öfwerända
, af hwilket allt den lärdomen kan hämtas,
at Rikets antägne Grundlag bor pä det nogaste
respe-teras och följas.
Riksens Ständer kunna med lika liten anledning
af den beswurna Regeringsformen, anse
sig öfwer Konungen, som Konungen öfwer
Riksens Ständer. Älla Rikets Jnncwänare aro
Konungens Undersåtare och Honom lydno skyldige,
men detta betager ej Riksens Ständer deras
rätt at efter Grundlagen utöfwa den Lagstiftande
och sjelfbeskattande magtcn. Konung
och Ständer äro twänne motwägande magtcr,
som gemensamt böra til Rikets sjelfbeständ och
wältrefnad bidraga. Utan denna nödiga enstämmighet
dem emellan skulle wi antingen förfalla
i Anarchi eller i Dcspotisme, följder af öfwerdrifna
begrepp om ömsesidiga rättigheter, af
medborgelig willa eller af Regeringens magtspräk,
och under hwilka ingen Stat nägonsin
nätt mälet af allmän lycksalighet.
Beträffande den wackte motionen och dest
mer eller mindre grund uti Regeringsformen.
sä
636 Den Z Augusti.
sä stadgar 4 , at Konungen allena äger sty
ra
Riket pä sätt Regeringsformen förestrifwer,
47 § at Rikets Collegier, Landt Regeringen med
alla Werk, lamt högre och lägre Ämbetsmän
stola förwalta de dem åliggande sysilor och wärf
enligt de Jnstructioner, Reglementer och före»
strifrer, som redan gifne äro eller framdeles
kunna gifwas, lpda Konungens bud och befall
ningar
och wara Honom i laga ordning answarige
om nägot underlates, försummas eller olagligen
behandlas; hwaremot Riksens L-tänder
genom Regeringsformens 90 fransagt sig all
befattning med den epe utiva styrelsen och werkställigheten
af nägon Lag, författning eller inrättning,
utan at pä nägot ställe i Regeringsformen
Riksens Ständer förbehällit sig någon
direct befattning med Collegier och andre Rikets
Ambeismän, än dem som hora Lil Riksens Ständers
egne Werk.
I följe häraf synes den utwäg Stats-Utffottet
föreslagit, at Riksens Höglofl. Ständer
will hos Kongl. Maj.t i undcrdäniglet utwerka
Nädig befallning til wederbörande Ämbetsmän,
at uplysningswis författa och Stats - Utstottet
meddela proses Lil en ny Financeplan, wara
med Regeringsformen fullkomligen enlig och instämmande,
och nägot twifwelsmäl, at ju Kongl.
Majt sä härutinnan, som i allt hwad til Rikets
och Folkets wälständ för ölrigt bidrager,
gerna gär Riksens Ständers önstan til mötes,
bör wäl aldrig äga rum.
Lric -ek Wetterstedt.
Herr Gothlieb, Larl ?reäric upläste til
Protoeollet följande:
Jas
Den Z Augusti. 6Z7
Jag anhäller ödmjukast at uti den del af
Stats-Utffottels Protocvlls Utdrag, som angar
en Financeplans inhemtande utaf Konungens
Ämbetsmän, fä yttra mina tankar.
Med anledning af hwad i sista Plenum uti
denna fräga blifwrt anfördt, spnes densamma
böra betraktas utur trenne spnpuncter: 1:0 Om
det är nödwändigt och npttiHt at Stats-Utffottet
inhämtar wederbörande Ämbetsmäns förslag
til en Finaneeplan: 2:0 Om nägon anledning
spnes förekomma, at sädant skulle leda til ingrepp
uti Riksens Ständers rättigheter, och 3:o
Formen eller medlet at af de§e Ämbetsmän erhälla
et dplikt förslag til en Finansplan.
Hwad första punkten angär, anser jag för
min del densamma lätt beswarad, dä jag förutsätter
at Stats-Utskottet omöjligen kunnat föreflä
nägot, som icke bidrager til det stora ändamälet,
Financernas i ordning sättande, utan folkets
för stora betungande. Allt annat bedömmande
kan anses säsom förolämpande emot detta
Utskott och kastar en skugga pä desi patriotiska
tänkesätt, men som jag likwäl är fullt öfwertpgad
icke warit nägons afsigt. Sammansatt
af de mest uplpste män, äger Stats utskottet
utan all twifwel förmäga,'at utan medhjelpare
fatta och utarbeta en Finaneeplan; men
det oagtadt mätte det icke wara utan nptta, at
inhemta de Ämbetsmäns tankar i detta wigtiga
ämne, som genom en länglig erfarenhet och en
ännu fortfarande handläggning wid Financerna
och dithörande detailler, nödwändigt mäste äga
den grundeligaste kännedom om Rikets Penningewerk
och hwad dermed gemenskap äger: Ut
-
638 Den Z August:.
skottet har säledes endast ädagalagt med hwad
nit det söker upfylla sitt äliggande, och at det
icke försummat nägot tilfälle til uplysningars
erhällsnde wid desi granlaga arbeten.
Hwad andra puncten beträffar, mäste jag uprigtigt
bekänna, at min sorffningsförmäga är
för swag at kunna uptäcka den mindsta fara
för Riksens Ständers rättigheter wara förborgad
uti Stats-Utffottets i fräga warande hemställan.
Dä Utffottet endast uplysningswis
(annorlunda kan det ej betraktas) inhemtar et
Förslag lil en Finance-plan af Konungens Ämbetsmän,
dä Utffottet äger at i hela sin widd
eller til nägon del förkasta eller antaga detta
project, dä detsamma icke äger nägon offentlig
egenskap utan blott enskildt meddelas ät Utffottet,
och dä Riksens Ständer äga at förkasta
eller antaga den plan Utffottet stuteligen för
dem framlägger; sä wisar sig ej den mindsta skymt
af fara för ingrepp uti Riksens Ständers rättigheter.
Hwad stuteligen angär tredje puncten eller
sättet at af wederbörande Ämbetsmän erhälla
i fräga warande Förslag til en Financeplan,
sä talar det för sig sjelf. Rikets Ämbetsmän
kunna, enligt nuwarande Lagar icke
mottaga befallningar af nägon annan än af
Konungen ; de känna icke nägon annan befallande
Magt, Konungen är lika som själen för deras
Handlingar; Han tilsätter dem; de mäste derföre
endast lyda Honom och ingen annan. Riksens
-
Deo 3 Augusts. 6Z9
sens Ständer äga ej magt at för dem utfärda
nägra bud, frägan mä wara om en Financeplans
upgörande, om redowisning för upburne
Medel eller bwad som häldst. Om Lagstiftande
Magten kunde sträcka sin åtgärd til de delar
af Riksstyrelsen, som äro och böra wara
den executiva förbehällna; sä moro, enligt min
vfwertygelse, wära Regcringslagar de ofullkomligaste,
och framtiden skulle wisa en tafla af dt
skadligaste mitzbruk, rakt ledande til anarchie.
Stats - Utskottets hemställan synes mig derföre
wara enlig med Lagar, Ordning och Majestätets
wärdighet, och lärer utan twifwcl winna
Högloft. Ridderffapets och Adelns uplysta bifall.
För öfrigt anser jag, för min del, frägor
huru i cn framtid wid dylika tilfällen bör förhällas,
och om Riksens Ständer eller deras Utskott
i mer och mindre män böra, i afseende pä
Riksdagsärender, äga rättighet at utfärda Befallningar
för Konungens Ämbetsmän, wara
constitutionella, och at alla Memorialer i detta
afseende böra til Constitutionö-Utskottet remitteras.
Herr 8trä!o, L^rl Uktgnus, anförde
ffriftettgen til Protocollet följande: Den af
Herr Öfwer-Jägmästaren ijAerKselm sörledet
Plenum rpäckta fräga, angäende hmuwida Riksens
Ständers Utskott mä äga rättighet, at o«
medelbart anbefalla Rikets Collegicr samt andra
-
640 Den Z Augusti.
dre Rikets Werk och Ämbetsmän, at afgifwade
uplysningar och redowisningar, som för Utskotten
kunna wara nödwändige, synes wid första
päseendet wara af nära gemenskap med den af
Stats - Utstötte^ gjorde förfrägan hos Riksens
Ständer huruwida icke detsamma mätte tillätas,
at hos Kongl. Maj:t i underdånighet anHälla,
det Kongl. Majit täcktes befalla wiste
sakkunnige Ämbetsmän, at til Stats-Utskottet
-afgifwa project til en Finance-plan; men wid
närmare granskning torde finnas, at den af
Herr Öfwer-Jägmästaren l^erkjcim wäckta fräga
är af den beskaffenhet, at densamma, innan
den afgöres, torde til Constitutions - Utskottet
böra remitteras; dä deremot afgörandet af StatsUtskottets
Proposition ej torde kunna sä länge
upstjutas, til dest den förstnämnde frägan blir
afgjord.
Uti den nu gällande Regerings-Formens
47 § sä lydande, Rikets Hof-Rätter och alla
andra Domstolar stola efter Lag och Laga Stad.
ga dömma; Rikets Collegier. Landt-Regeringen,
tillika med alle andre Werk, samt högre och
lägre Ämbetsmän stola förwalta de dem älig.
gande systlor och wärf, enligt de Instructioner,
Reglementer' och Föreskrifter, som redan gifne
äro eller framdeles kunna gifwas, lyda Konungens
Bud och Befallningar och räcka hwarandra
handen til fullgörande deraf och af allt
hwad Rikets tjenst utaf dem fordrar ; blifwande
de Lonungen i Laga ordning answarige,
om
Den Z Augusti. 64i
om nägot utaf dem tinderlätes och försummas
eller olagligen behandlas, stadgas ju uttryckeligeu,
at Collegierne och Rikets Werk skola lyda
endast Konungens Bud och Befallningar,
och wara Konungen ensam answarige för sine
göromäl; jag säger endast och ensam, ty det
finnes fvrmodeligen ingen som nekar, at nar
ordet Konungen namnes i Regerings - Formen
är det synonymt med Konungens Magt, och en
motsatts mot Riksens Ständers, eller samma
skillnad, som emellan Lagskipande och Lagstiftande
Magtcrne; och kan icke utan arbitraira
tydeliga innehållet af nämnde Z, således förklaras,
at ofwannämnde Collegier och Werk
stola lyda Konungens och Riksens Ständers
Bud och Befallningar, samt wara Konungen
och Riksens Ständer för sine göromål answarige
; skulle oagtadt detta Utskotten tilläggas rättighet,
at befalla Rikets Collegier och Publigue
Werk at inkomma med uplysningar och redowisningar,
kunna de i detta fall ej blifwa Konungen
answarige, at dcsia upgifter eller redowisningar
äro med sanna förhällandet enlige,
och at de ej äro Riksens Ständer derföre answarige
är tydeligt; Desiutom wet jag icke hwad
utwägar Riksens Ständer hafwa sig förbebällne,
at kunna inponera pä sädane Ämbetsmän, hwilkas
af-och tilsättande beror pä Kongl. Maj-.tö egen
Nädiga wilja; och suponerar jag med fullt stäl,
at om icke wederbörande Collegier och Ämbetsmän
pä Kongl. Majus Nädiga Befallning pä
det skyndsammaste och rigtigaste som möjeligts
Ändra Band. t7il:o 8t, 82. är
642 Den Z Augusti.
är afgifwa östade upgifter och redowisningar,
icke blifwa de fortare afgifne eller correctare,
önstönt Riksetks Ständer stulle äga rättighet,
at ofwannämnde Werk befalla, sä framt icke
en gansta betydlig förändring i Regerings-Formen
föregär.
Skulle äter den medelwäg i denna sak förefläs,
at Riksens Ständer skulle hos Kongs.
Maj:t i underdänighet anhälla, det Kongl. Maj:t
läcktes i en ny Jnstruction för misse Cottegier
och Werk i Näver stadga, det de wid hwarje
Riksdags början stulle til wedcrbörligt Utskott
ingifwa sine Rcdowisningar och Räkenskaper,
blir dock en siik Jnstruction icke nägot säkert
Medel at för framtiden förekomma den olyckliga
händelse Herr Lieutenant LLlUmLn förra
Plenum suponerade, nemligen at den Casus
wid en Riksdag möjligen kunde inträffa, at
Konungen wägrade at i Räder anbefalla Rikets
Collegier och Ämbetsmän, at til Utskotten
inkomma med nödige redowisningar; dä Konungen
hwad dag som häldst äger Magt, at
en dylik Jnstruction förändra, genom utgifwanDet
af en ny; och wore säledes en dylik underdänig
anhällan hos Kongl. Maj:t i hufwud--  saken utan ändamäl.
Den suponerade händelse jag nyst hade ärån
nämna anser jag dessutom för min del wara
nästan omöjlig at inträffa. Dä Konungen,
enligt SL § i Regerings-Formen bör för Stats
Ut
-
De>» 3 Augustt. 64z
Utskottet upwisa Stats-Werkets tilständ i alla
desi delar, samt enligt 59 Z för samma Utstött
framlägga hwad Staten kan tarfwa utöfwer
Le ordinarie JnkoMerne, kan Stats-Utstottet
deraf til en stor del erhälla fullkomlig
uplysning om huru Rikets inkomster blifwit förwaltare;
Det blix för Utskottet alldeles omöj.
ligt, at specifiquet gransta alla redowisningars
rigtighet, under loppet af et Riksmöte, sa framt
icke Utskottet skulle äga et Revisions. Contoir,
bestäende af zo ä 40 i Räkenskapers förande
och Revision kunnige män. Om Stats-Utstottet
det oagtadt skulle behöfwa ätstillige nödige
uplpsningar och redowisningar blir det alltid
betänkligt för Konungen, at Utskottet desamma
neka, dä Riksens Stander i den händelsen alltid
äga rättighet at förklara: Wi ätaga ost
icke nägon np Bevillning förr än wi fatt full
Redovisning för Stats-Medlens anwändande.
Om likwäl et närmare bestämmande af
Konungens rättighet eller styldighet i detta fall
skulle anses af nöden, anser jag den enda utwäg
dertil wara om i en blifwande ny Riksdags-Ordning
en sä lydande § intogs: Enär
Riksens Ständers Utstött hafwa af nöden, at
frän Rikets Collegier eller andre Publique Werk
erhälla Redowisningar eller uplysningar, i anseende
til Stats-Medlens förwaltning eller-en
upgift af Rikets Inkomster och utgifter, äga
de at hos Kongl. Maj:t i underdänighet anhälla,
at wederbörande derom mätte undfä Nådig
Befallning; Och äge icke Konungen Magt,
at
644
Den 3 Augusti.
at en dylik Nädig Befallning neka, utan pä
gansta stora och wigtiga stät, hwilka Konungen
dä Utskottet meddelar.
Dä Riksens Stander, enligt RegeringsFormen
hafwa bestattnings-rätten,redowisningsratten
för Stats-Medlen, Tryckfriheten och Lagstiftande
Magten sig förbehällna, sä fynes det
af Riksens Stander wara lika sä klokt, som
Rikchns Ständer wärdigt, at icke önsta en inskränkning
i Lagskipande Magten, som Konungen
enligt Regerings-Formen ensam ar förbebällen.
Om denna sak, hwari jag nu haft äran
yttra mina tankar, och hwilka jag RidderstapetS
och Adelns, uplystare pröfning wägar
underställa, skulle til Consiitutions-Utstottet remitteras,
önskade jag, at hwad jag nu anfört
äfwen mätte til samma Utstött fä medfölja.
Grefwe I)e R 6?.rcli'e, ^ncob, upläste
et sä lydande anförande til Protocollet: Min
tanka war redan i förra Plenum, at i denna
sak mig yttra, men dä den af nägra Ledamöter
begärdes pä bordet och Herr Grefwen och
Landtmarstalken förklarade stig den som sädan
anse, trodde jag min skyldighet wara dermed
inställa.
Sedan den nu äter är uptagen torde mig
tillätas yttra nägra ord.
Af sä wäl Stats-Utstottets ifrägawarande
betänkande, som de discourser hwilka i följe
-
Den 3 Augusti. 645
je deraf förra Plenum föreföllo, syntes mig 2 ne
gansta stiljaktiga ämnen sammansmälta i et.
Om jag ej origtigt fattat Utstottets men ng war
den, at dä Riksens Ständer önstat upgjörandet
af en Finance-plan, hade Utskottet trott sig
för at den i största fullkomlighet ernä, böra
wända sig til de Personer, som genom en längre
tids handläggning wid Rikets Drätsel-Werk
borde derutinnan hafwa en större kunstap, en
säkrare erfarenhet. Det har ej trott sig sjelf
kunna älägga desie Ämbetsmän en dylik plan
upgjöra, dä den hwarken war en uplysning öfwer
inlemnade redogörelser, eller en redowisning
för under händer hafde Medel, men endast För.
stag til en kommande Finance-plan, eller, om jag
sä mä kalla det, första upränning n bertil, som
antingen til hela sin widd eller af Utstottet i
mer eller mindre mohn godkänd til Riksens
Ständers granskning, ompröfwande- förkastande
eller antagande skulle framlemnas; utan borde
i detta fall begära Kongl. Mastls Befallning
til Desi och Rikets Ämbetsmän.
Dä nägre innom Riddarhuset i denne mening
instämt hafwa äter andre trott finna i
detta framställningssätt et wädeligt prejudicat
för Ständers rättigheter och en kränkning derutaf;
Jag bär för desie Herrars noggranhet,
deras försigtighet, deras hedrande omwärdnad
för Lagars helgd, den största, den uprigtigasts
agtning, och stall alltid i gemensamt förswar
deraf, i deltagande af deras bemödande sinna
646 Den 3 Augusti.
en helig pligt, en ljuf tilfredsställelse, men jag
kan ej i närwarande fall finna wäda i hwad
Utskottet begärt.
Om en uplysning äskades i förefallne Mäl,
om redowisning fordrades för upburne Medel,
om ersättning kräfdes för förspilde eller illa anwände
Summor, jag känner Ständers rätt,
och den answarighet nya Grund-Lagen älägger
Ämbetsmän, jag skulle ifrigt yrka bäda, men
nu, da endast fräga är at begära et Förslag,
sorn wiste Ämbetsmän tros med mera lätthet
än andre kunna gifwa, som man lil och med
i anseende til deras Ämbeten och ben answarighet
dem ätföljw, bör tro dem längesedan stafwa
upgjordt, men som ej ligger innom kretsen
af deras owilkorliga pligt at lemna, tror jag
för min del Stats < Utskottet med mpcket skäl
föreslagit at detta Åläggande hos Konungen, fästom
Ämbetsmännens första Chef och Lagskipande
Magtens hufwud, begära.
Ja, jag uprepar det ännu en gäng, jag
kan ej inse Lenna fräga , dä den inffränkes innom
den gräns jag den nu fattat (at nemligen
blott angä et Project til en framtida Financeplan)
säsom pä nägot wis kränkande wära rättigheter,
eller wädelig til sina följder eller farlig
til prejudicatet, eller ledande til mistbruk
eller hotande i afseende pä den wägran en kommande
styrelse i en kommande tid möjligen skulle
gifwa ; utan fär i följe sä wäl häraf som hwad
jag
Den Z Augusti. 647
jag ofwan anfört Stats-Utskottets Betänkande
härutinnan bifalla, och med Ridderskapets och
Adelns tillätelse derä begära Herr Grefwens
och Landtmarffalkens Proposition.
Grefwe körner, ^äolpb 6ör^n, upläsiö
et Dictamsn, sä lydande: Jag tror det är af
mitzförständ som större delen afsörewarandeöfwerläggning
förekommit. Det har icke warit
eller kunnat wara Stats - Utskottets tanke, at
undandraga sig at upgöra en Finance-plan. Det
Har icke heller med denna fräga trott sig göra
en Compliment ät någon; men det har trott
at i et Mäl af sädan wigt det borde til grund
och til jämnförelse för sit omdöme inhämta alla
möjliga underrättelser och isynnerhet deras,som
en större erfarenhet berättigade til et säkrare
omdöme. Utskottet har endast rädsiagswis begärt
et sädant meddelande. Endast säsom et
Historiskt Factum har det anfört hwad som i
detta afseende warit brukeligt wid föregäende
Riksdagar. Om deras minne wäcker obehagliga
erindringar, är det en sak, främmande för
rfrägawarande ämne, och Utskottet har endast ansökt
hwad som händt, utan at deraf draga annan
slutföljd, än at enahanda behof kunde berättiga
til et lika biträde. Under intet af desia
afseende» kan Utskottet anses hafwa afsagt sig
nägon af sina rättigheter eller trädt Ständers
rätt för nära. Det äterstär dä endast frägan,
om Formen af detta framställningssätt; man
wille, at Utskottet skulle gätt en annan wäg til
648 Den Z Augusti.
fit ändamäl, man fruktar at den Utskottet tagit
stall landa til prejudicat. Men dä ingen
np Riksdags-Ordning är faststäld, dä Utskottet
hwarken kunnat eller bordt rädfräga annat,
än de bittils antagne Former, har det ocksä icke
haft nägon annan wäg at följa. Sättet, at
hemställa saken til Ständerna, mätte wal ej
wara en kränkning af Ständernas rätt, och sjelfum
frägan om principen tyckes hora til en
kommande Riksdags-Ordning. Dä likwäl äfwen
cn motsatt Princip blifwit widare prkad
anhäller jag, at fä utweckla de bearepp, som
ligga til grund för min öfwertygelse.
Wid frägan om Ständers rätt, at erhälla
de uplysningar, som äro nödige för deras
befattning, har intet twifwelsmäl upstätt. Det
ar endast om Formen och sättet at erhälla dem.
Men hwar finnes wäl grunderne för den form,
som i detta afsende bör iakttagas, om icke uti
den som är gifwen ät Statens styrelse? Det
är onekeligt, at Ämbetsmän äro til för det allmänna
, at de stola tjena Samhället, men dä
detta Samhälle icke en Corps genom sina Fullmägtige,
kan pä en gäng göra lagar och werkställa
dem, dä dest eget lugn, destegen säkerhet
fordrar, at allt hwad som hör til Lagens tillämpning,
til förwaltningen af de mängfaldigt
olika och mängfaldigt delade ärender, som ingä
i styrelsen af det hela, skulle anförtros ät
en särskild gren af Högsta Magten, som med
oftversigten af det hela skulle förena omsorgen
Den Z Augusti. 64g
för allas wäl och Lagarnes werkställighet, dä
blef det äfwen et hufwudsakeligt wilker för det
delas beständ, at ingen gren af den allmänna
Förwaltningen skulle kunna öswerstrida gränsorne
för sin befattning, eller genom en blott
wilja inga i den andras göromål. Intet är
lättare än at wilja; öfwer allt der menniffor
finnas hafwa de denna förmäga; öfwer allt
har man welat blifwa wäl styrd; wela t bewara
sina rättigheter bäde för at nedtryckas
under Depotismens ok, och för at förswinna ritt
Anarkiens afgrund. Endast i den mohn har
denna wilja lyckats at winna sit ändamäl,som
den förenat uplysnmg och stadga, äterhällsamhet
och kraft. Endast i följd af en sadan den
allmänna wiljans riktning, har den gräns blifwit
rigtigt utstakad, som ätstiljt Samhällets
olika myndigheter, och endast i den mohn som
allmänna öfwertygelsen bibehöll och stadgade
denna gränslinea, hafwa Samhällen njutit lugn,
och deras Författningar et langwarigt bestånd.
En djupsinnig Tänkare och Statsman har
ansett garantien af all Samhälls - Inrättning
hwila pä uplösningen af detta Problem: At
förena enhet i werkan med delning i Magt. Dä
han anför at til undwikande af Despotism borDe
Magten delas, til undwikande af Anarki
borde den hafwa gemensam föreningspunct, har
han tillika erkänt at delning blott är Anarki,
at Enhet blott är Depotism.
Ibland
65o Den 3 Augusti.
Ibland osi är redan den frägan igenom Constitution
afgjord, huru denna delning stall inrättas,
huru olägenheterne stola undwikas, men
mä det tillätas mig erindra, at hwarje afwikande
derifrån, hwarje inkräktning af den Lagstiftande
eller Verkställande Magten är et steg närmare
til Anarkien eller Despotismen.
Dä enligt Constitutions 4 § Konungen äger
at allena styra Riket, pä det sätt Regerings-Formen
förestrifwer, dä enligt 47 Z Ämbetsmän äro
underkastade Konungens Bud och Befallningar
och honom i Laga ordning answarige, dä enligt
90 § under Rikfens Ständers eller deras Utstötts
öfwerläggningar och pröfning frägor om Ämbetsmäns
och Corporationers förhällande, eller wcrkställigheten
af nägon Lag, Författning eller Inrättning,
icke pä annat sätt än Grund Lagen boksiafweligen
förestrifwer fä uptagas, synes tydeligen
den gräns Constitution utstakat emellan den
werkställande och Lagstiftande Magten, och at dä
Konungen ensam äger den förra, är han ocksä^ensam
den som äger at befalla öfwer Statens Ämbetsmän.
__ Ständernes ätgärd i anseende til
Statens reglerande har endast afseende pä deras
Bewillningsrätt. Det är för at känna storleken
af behofwen, beskaffenheten af tilgängarne, sättet
huru de blifwit anwända, som Ständerne
äga at infordra uplysningar. Deras Utstött äro
i "detta afseende deras Organ; men denna Organ
kan icke hafwa en annan rätt än de sjelfwe,
den kan icke annat än medelbart communicera
med Statens Ämbetsmän. Dä Samhället til
Konungen öfwerlätit sin Magt i anseende til
Allmänna Ärendernas Förwaltning har det ocksä
Den Z Augustt. 651,
förbundit sig at endast genom hans ätgärd kungöra
sin wilja. Om Konung och Ständer skulle
ömsom befalla Ämbetsmän upkomme snart den
oreda, som skulle alstra owerksambet och göra
Ämbctsmanna befattningen lika sivär som det är
swart at tjena twa Herrar. Om Utskotten, utom
genom Konungen, skulle aga at befalla öfwer Statens
Ämbetsman skulle, genom en hemlig öfiverenskommelse,
antingen inkräktning pä Ständers
rätt wara möjlig/eller Utskotten genom en annan
riktning blifwa mägtigare, än bäde Konung
och Ständer.
Gränsen för Utskottens Magt ligger i beskaffenheten
af deras befattning; säkerheten för
Konungen och Nationen ligger uti iagttagandet
af de former, som för dennä befattning äro föreffrefne.
Uti Utskottens skyldighet, at ti/ en wist
af Konungen utsedd Ämbetsman ge tillkänna de
uplysningar de behöfwa och genom hans ätgärd
erhälla dem; uti denna pligt, at i detta
afseende gä Utskotten tillhanda, ligger grunden
til den inbördes Garantie som för bäda är
oumgangelig. Om Utskotten begära andra uplysningar,
än hwad som hörer til deras »verkningskrets,
mäste denna Ämbetsman anmäla
det hos Konungen. Om de underrättelser
Utskotten skulle förnekas, som de teo sig med
skäl kunna fordra, kan den rättigheten dem
icke »vägras, at hos Ständen anmäla orsaken til
et inträffat dröjsmäl eller upskof, i »verkställandet
af deras äliggande. Det blir dä Ständens
rätt, at pröfiva beskaffenheten af deras Utskotts
orrhällan, at om de finna den billig framföra
den til Thronen. Skulle den dä affläs, äga
Ständen i fin rätt at neka Bewillning och i Nationens
-
6Z2 Den 3 Augusti.
tionens bifall det correctif, som stall hindra en
Regering at lättsinnigt för en sä ringa anledning
compromettera sin Magt. En annan sakernas
ordning är icke tänkbar. Rättigheten at
befalla kan icke gifwas utan den, at twinga dem,
som wägrade at lpda, och Utskottens eller Ständernas
rätt at direote befalla öfwer Statens Ämbetsman
skulle antingen blifwa et intet, eller
medföra eneoereitif kraft, lika siridande emot wär
Constitution som emot den fördelning af den
werkställande och Lagstiftare Magten Vom utgör
grunden för Allmänna Säkerheten och för möjligheten
af Samhällsföreningens bestånd.' Förgäfwes
stall man söka en annan ordning. Utskottens
Magt mäste hwila pä Ständernes och
deras pä Nationens. Lagarne äro medlet och
wilkoret för bädas utöfning af deras rättigheter,
och den at afstä gjorda framställningar, at
wägra medlen til Stats - utgifterne, utgör den
motwigt, som stall bibehålla Ständernas rätt
och gifwa kraft ät deras pästäenden Desias anseende
och werkan hwilar pä allmänna opinion,
pä det understöd de äga af densamma; och en
Regering som satte sig emot denna och Ständernas
derined förenade och i enlighet n ed Lagen
utträde wilja, skulle antingen snart förlora sin
Magt eller sinna en Nation icke wärd friheten.
Än mindre kan man föreställa sig at för blotta
frägan om nägra uplpsningars erhällande, en
Regering skulle wilja satta sig i strid med Ständerne
Det blir alldrig genom en direck wägran,
det blir genom ofullständige eller oriktiga upgiftcr,
som man för dem skulle söka dölja sanningen,
och detta skulle ej förekommas genom Utskottens
rättighet, at directs infordra uplpsnin
gar.
Den 3 Augusti. 653
gar. Jag ser deruti ingen nytta, ty ifall Ämbetsmannen
wägrade eller gäfwo dem vfullständige
underrättelser skulle ju Utskotten ändock i
alla fall wända sig til Konung och Stander ty
meningen mätte wäl ej wara at de skulle sjelfwa
blifwa ereeutorer. Men wäl ser jag möjligheten
af misibruk af en sädan Utskottens rättighet.
De skulle snart deraf föranledas at öfwerskrida
den gräns Constitutionen utstakat och säleLes
efter hand bereda desi fall.
Det är derföre med samma nit, hwaraf jag
war uplifwad da, nar inför den Konung, som
nu mera ej regerar, jag wägade föreställa mädan
af de Rädflag hwarigenom man ffiljde Konung
och Nation, det är med samma nit, som
jag nu inför Rikets här församlade Ridderskap
och Adel, äfwen med faran at misshaga, wägar
föreställa mädan utaf at förblanda ständers och
Konungens rättigheter, at genom en oriktig tillämpning
af de förra gifwa anledning til inkräktning
pä de senare. Genom bwarje sädant
steg nalkas man Anarkien eller Despotismen, och
Friheten finnes blott emellan bäda.
Friherre LtLÖl von IlloIl8 tsin, Uorlit2
Uucivig, den af Stats - Utskottet gjorda Proposition
har gifwit anledning til en discusiion, främmande
för det förstnämnda ämnet Den har nemligen
föranledt til en af de kinkigaste deliberationer,
om nägonsin kunna äga rum, det will
säga, rörande gränsen mellan Konungens Magt
och Riksens Ständers För at gjöra flut pä
denna deliberation hemställer jag ödmjukeligen
lil Högloft. Ridderskapet och Adeln, om icke hela
denna fräga mä förfalla; och föreflär jag i
stället,
654 Den 3 Augusti.
stället, at Stats-Utffottet endast mätte äläggas,
at sjelf upgöra och til Ständerne inkomma med
et Finanee-project, anhällandes jag häröfwer, om
Herr Grefwens och Landtmarffalkens Proposition.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
Det förewarande ämnet tyckes wara af flere Ridderffapets
och Adelns Herrar Ledamöter sä wäl
och grundeligen utredt, at Stats-Utffottets Proposition
nu sones kunna til afgörande uptagas:
och jag fär säledcs hemställa, om Ridderffapet
och Adeln ffulle behaga bifalla hwad Stats-Utffottet
proponeradt, nemligen, at hos Kongl Maj t
r underdänighet anhälla, om desi befallning til
wederbörande Ämbetsmän at inkomma med sitt
Jörflag til den Financeplan de tjenligast anse.
Ropades Ia och klej.
Herr ligerbjelm, 8evect 6v8t^s, erindrade
at han hade anmält sig redan innan Propositionen
gjordes, och yrkade at fa til godo njuta
sin Niksdagsmanna-rätt at sig yttra.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
yttrade at Herr ligerkj-gm sig j rättan tid anmält,
men at Herr Landtmarffalken honom icke
upropat, emedan han trott Herr kigerNwims afsigt
wara, at öfwer et annat ämne sig yttra.
Herr Landtmarffalken hemstälde för öfrigt, om
icke frägan redan sä mycket wore ventilerad, at
den nu wäl kunde afgöras: tilläggandes at en
ny Riddarehus Ordning ännu icke blifwit antagen,
men at den hittils brukliga Riddarhus-Ordningen
stadgade, at det tilkomme Landtmarffalken
föreffrifwa tider och timmar til deliberation.
Gansta
Den z August?. 6Zg
Ganska mänga ropade, at Herr Di^erbjelm
mätte fä tala.
Tilläts.
Herr sigert, selm, 8evec1 6ustLk, upläfie
följande til Protocollet:
Det tilhör en Regent, det tilhör et fritt Folk,
at framkalla Tänkaren, at nyttja desi insigter,
desi wisa Förslag til det allmännas wäl. Förra
Konungen ägde fel, men äfwen dygder: Dä
Rikets penningewerk och skuld sätt en ställning,
som wisade mörka utsigter, öfwerlemnades icke
förbättringen ät tanklösa Gunstlingar. Nej! En
betydande belöning utlofwades ät dem, som r
Lesia ämen kunde upgifwa gagneliga förflager.
Egennyttan och Högmodet, Lesia en menniffas
starkaste lidelser, nyttjades at wäcka tankekraften;
strapt utkom en mängd Strw skrifter, som
uplyste och gagnade. Rikets Ständer sammankallades,
dä Hemliga Utskottet skulle bereda Finnanceplanen.
Det räknade bland sina Ledamöter
Rikets skarpaste Snillen, en del med djupaste kännedom
i Finance - ärender. En Excellens Uil.
, som warit Konung 6U81^L- den nirs
Finance-Minister, en Baron k-läkan88on, Herr
Profesior LcbultLenbeim, en Biskop ^Va11gui8t,
en Envoye ^.8P med flere. Desie stora Snillen
insägo widdén och answarigheten afsittäligganLe,
ty det tilhör stora Män, at misitro egne insigter,
at läta sig wäaledas af allt möjligt ljus,
dä deremot den inskränkte tror sig äga styrka och
förmäga, ofta i mäl som öfwergä desi fattningskrets.
Herr Baron och Presidenten U-^erKejmg
yttrande och förslag infordrades, och sedan alla
desin uplysmnM blifwit samlade, stadgades ett
656 Den Z Augusti.
pä mogna grunder fattadt beslut. Det forsta
öfwerläggnings-ämne blef, hivid Nationens krafter
högst i bewillning kunde täta, och sedan huru
Ltatsbristerne i en annan wäg genom Finance-operationer
kunde fyllas. I förra frägan
anfcrg Utskottet halfannan nrillivn, säsom
ben högsta Bcwiliningssumma, som upgafs lil
Bewillnings-Utfottet at fördela. Ett wistt warde
asattes det wacklande Riksgäldsiuyntet, och
anstalter widtogoö til inlösen pä bestämde längre
tidffiften af detta mynt. En Riksdiskont,
som sammanbragte en si Ifwe rina sa, och märkeligcn
ckckade Riksinkomsterne, inrättades. En
förmögenhets befattning, som icke tryckte Uslingen,
utffrefs: och följden af desta beslut hade
blifwit innom fä är et stadgagt penningewäsende;
at Riket blifw t ffuldfritt; alla bewillningar
säledes uphört, och at Undersåten warit förmögen
och oberoende; sanningar som aro bekräftade
genom Nationens allmänna röst, genom
nuwarande Konungens berättelse wid Riksdagens
början.
Men desta ljusa utsigten ändrades: Konungen
uphörde at framkalla och begagna wisheten;
ofwerlemnade sig til Gunstlingar; hörde intet
Nationens röst: blef krigisk och störtade et genom
kriget siyckadt Fosterland i et bräddjup af
elände: och Kronan rycktes frän Hans hjesta.
Mä jag härwid icke dölja min brutna suck för
et olyckligt Fosterland. Mä i en ewig kedja af
är aldrig en Konung upstiga pä Swcnska Thronell,
som öfwerlemnar sig ät nedrige Gunstlingar
hwilka missleda det renaste hjerta til wäldsamma
eller okloka företag; uprätta en skiljomur
emellan Honom och Dest trognaste Under
-
Ven 3 Augusti. 667
sätare, samt med de smartaste färger mäla deras
redliga bemödande, at sammanbinda Kön.
ungens wäl med det allmännas, och stämpla
dem, säsom allmänna lugnets Förstörare och Hatare
af Konungamagten, hwilka, sedan de beredt
Hans och Fosterlandets fall, äro de första,
som öfwergifma sin olyckeliga Konung, i stället
at söka lindra Hans misiöden, förklara Hans
företag för egensinnigheter, men-aro ater färdige
med nya rökoffer, at misileda en kommande
Regent, hwars dagar de ma hända, fordom gjort
mindre behageliga. Matte alud en Swea Konung
wara Fosterlandets Far, och alla Fosterlandets
Söner, antingen de bebo kojan eller palatserna,
äga tilträde til Hans Person och LandSfaderliga
hjerta. Men känslan för mitt Fädernesland
förer mig öfwer ämnets gräns. Jag
ätergar til förevarande fräga.
Et Stats Ntffott är, efter min tanka, för
et fritt Folk detsamma, som en Finance Minister
för en enwälds - Konung Desi befattning
kän icke slutas fnnom den inskränkta krets, at
endast af Konungen emottaga summan pä Statens
behof, för at öfwerlemna samma summa
til fördelning at Bewillnings - Utskottet; at sedan
efterse misiräkningar och gransta Certificater,
hwartil endast fordras det inskränkta wett,
hwarje Köpmans-Bokhällare äger. Nej det har
en wida större omfattning: det bör reglera Rikets
penningestock, afmäta den i jämt förhällande
til rörelser, näringar och utlagor: det bör genom
en wis Finan.e Operation gifwa credit ät
det representatiwa myntet, och genom desi omlopp
bespara Nationen de betydligaste summor,
hwilka eljest genom räntor ä en Riksskuld stus» .
Andrg^Band. s 33, 34. le
Dett Z Ilugusir.
le tynga och förordsaka dryga utlagor. StatsMskottet
bör säledes, i samband med Banco-Utffottet,
Vidtaga sä försigtiga steg, at detta mynt
bibehåller i rörelserne et lika wärde med det
reella. Det bör afmäta Förswarsmerket i Fästningar,
Orlogs Flottor och Armeer efter Rikets
styrka och läge, oberoende eller såsom ffyddadt
af Utländska Magter. Det bör inrätta Cavallerie
och Fotfolk efter samma mättstock, sä at
alt detta kan underhällas ored den minsta tunga
för Staten. Det bör reglera Stats>Werket, at
jnkomsterne smara emot utgifterne, ritan at Undersätarne
tyngas med nya ewärdeligen älagde
grundräntor, och sä, at alla saker gä en lika
jämn gäng med et mindre antal, bättre lönte
Tjenstemän Med den fullkomligaste kännedom
i Landthushällningen, bör detta Utskott föreflä
sädane utwägar med Kronans Domainer, Allmänningar,
Skogar och Kungsgärdar, at det
bereder en större Folkstock, et bättre skött äkerbruk,
och säledcs större spannemälsförräder, samt
en Nationel wi st genom indragning af de dagswerken
Menigheten til Kungsgärdarne utgjordt,
och hwilka tilskapat sä hiskeliga Jordbruksförluster,
men kunna utgöra tilökte inkomster för
Drätselwerket- Förnämligast bör dock et Statsutskott
känna Rikets styrka at bära Bewillningen,
uprätta en Stats-Tableau för hwarje är
lil nästa Riksdag, som ä ena sidan utwisar alla
behofwer och ä den andra alla jnkomsterne, samt
den deraf inkommande Statsbrist, af hwilken
en sä stor del, som genom Bewillningar kan utgå,
bör til fördelning öfwerlännäs BewillningsUtskottet,
samt äterfloden fyllas genom en wis
Finance-Operation, dä i detta ändamäl FinanceMinisterns
betägkaM, til ljus och Vägledning
l si sts
Den Z Augusti. 65g
L sistnämnde, samt Collegiers och Ämbetsmäns
i de förstnämnde delar bör infordras, för at
kunna stadga en grundelig pröfning och beflut.
Uti fria Stater, uti Monarkiska Regeringar uprättar
gemenligen altid Finance - Ministern en
dylik Tableau, jämte förslag, huru Statsbristen
ffal fyllas Engelska Underhuset wägledes och
hämtar ljus af dylika Tableauer och förslag,
hwilka Finance Ministern upgör. En sadan öfwerlemnades
sistledne Riksdag til Hemliga Utskottet,
och har wid förra Riksdagar under den
sä kallade frihetstiden, dä Statswerket ägdepublicitL,
genom trycket kommit til Allmänhetens
kunskap.
Af desta anledningar har jag redan för flere
weckor sedan i Stats-Utskottet föreslagit, at
Herr Baron och Presidenten UaAerlleim, hwilken
förestätt Finance ärenderna, skulle anmodas,
at ingifwa en dylik Stats-Tableau och Financeförstag,
hwilken motion jag ock sedan förnyat;
ty jag har trott, at sä wäl wid denna, som alta
sakers beredande erfordras til grundläggning
och ljus, Ämbetsmäns och Collegiers betänkande»,
hwilka, äfwen om de äro byggde pä ensidiga
afsigter, lättare blotta forswaret och afwäpna,
dä man äger deras wapen i händerna.
Jag förenar mig säledes mcd Stats Utskottet
om nbdwändigheten at infordra et förslag til
Finance-operation; men det är endast om sättet
at erhälla det, som upstär fräga. Jag har trott
at Rikets Ständer ^och dest Utskott ägde rätt,
at af Collegier och Ämbetsmän infordra uplysningar
och »Mandén i mäl, som efter Regeringsformen
tilhöra Rikets Ständers handläggning,
utan at ansökning dexorn hos Konungen
660 Den 3 Augusti.
bör göras; men Utskottets pluralis är af at
motsatt tanka, hwartil, säsom stal, anförcs: en
Lagstiftande Magten icke bör med den La ask ipande
sammanblandas: at Konungen är Ämbetsmännens
Chef: at de icke lyda under Rikets
Ständer: at Regeringsformen icke tillagt Sta rider
na denna rättighet: at det skulle leda til Anarchie
och Politiska förföljelser, om Ständerna
ägde befattning med Ämbetsmanna - göromäl.
Jag har som motskäl anfört: at all Lag utan
werksistllighet, är en död bokstaf: at -dä Regeringsformen
tillagt Ständerna den naturliga
rättigheten, at äska redowisnigg för Statsmedlen,
bör den redowisa, som dem under händer
haft inför den, som redofordrings rättigheten stger.
At Konungen icke kan stallas til answar;
at om Han inger» befallning utfärdar, undwikes
all redowisning, och redofordrings-rättigheten
blifwer onyttig. Deraf skulle äfwen i framtiden
nttjligen upkomma fraga, om Konungen
icke stade vero, och dst förswunne aldeles denna
rättighet. Nationen finge dä skatta och betala,
och Ämbetsmännen saklöst plundra För öfrigt
och dä Statens Ämbetsmän icke stro widare Rikets
Ständer och desi Utskott lydno skyldige, än
at lemna underrättelser och redowisning; frågor
om answarighet och äterbstring af forstörde
allmänna medel icke eller afdömmes af Ständer,
utan af de lagliga Rikets Domstolar; sä är
skräckbilden af Anarchie förswunnen, men deremot
folkets rättigheter bewarade.
Konungens och Fäderneslandets wäl stro
uti en oskiljaktig kedja fästade. Om Nationen
ssal skatta utan redowisning, eller högre Ämbetsmän
sättas i tillfälle ak plundra allmänna
medel,
Den 3 Augusts. 661.
medes, genom det wägen til redofordringö rättighetens
utöfwande blifwit förswarad; sä störtas
bäde Konung och Fosterland i grufweliga missöden.
Det är därföre af en sann wordnad för
min alstads Konung, som icke wid alla mältan
sjelf handlägga, och af redligt nit för mitt Fosterlands
wäl, jag önskar wägen til redovisning
gen och lätt. 2stare längt ifrän mig, at wilja
bereda politiska förföljelser. Hatets och Hämndens
fackla bör fläckas; den medborgerliga enigheten,
til befordrande af allmänt wal, bör lifwas
; förwillade Medborgare med godhet raltaS
och Despotismens förhatliga wärktyg, straffade
af et brottsligt medwetande, öfwerhöljde med all,
mänt förakt, endast öfwerlännäs ät mörker, at
glömstan; men under denna synpunct kommer
icke redowisnings styldigheten för allmänna medel.
Nationens rätt fordrar den, och hwar och
en, som har mindsta kansta af heder, gjör den
utan Lagtwäng. Förföljelser kunna ickeupkomma,
dä endast är fräga om äterbetalnings-ssylvighet.
Hwar och en, som will ändamälet, mäste ock
wilja medlen. Stats. Utskottet har samfält insett
nödwandigheten deraf atén sädan Stats-Tableau
och Finanee förslag, som jag häräfwanföre
upgifwit, bör infordras; men detta ändamäl kan
icke winnås, och med behörig skyndsamhet ernäs,
utan bertil lämpelige medel; utan at Stats-Utskottet
begagnar sin rättighet, at wända sig amedelbart
til de Rikets Ämbetsmän, som böra
dermed gä tilhanda; och hwilket ej eller inägon
matto strider emot Regerings-Formens grunder,
enär det wisserligen icke leder til sammanblandning
-
662 Den Z Augusti.
ning af Lagstiftande och Lagskipande Magterna,
at Rikets Ständer eller dest Utskott directe af
Collegier och Ämbetsmän fordrar de uplysningar
och det biträde, som de ostridigt äro pligtige
at meddela, och som eljest skulle infordras
genom en längre omwäg, hwarigenom det stora
och wigtiga ändamälet troligen kunde förfelas.-
Herr von 8cb oldenheim, vLVlll. Jag
har wid Högloft. Ridderffapets'och Adelns förra
Plenum yttrat min tanka i förevarande öfwerläggnings
- ämne, och hwilket mäl i dag ytterligare
af flere uplysta män mästerligen blifwit
utredt. Jag är förwisiad, at Ledamöter, af
olika begrep om medlet til ändamälets minnande,
eldas alla af lika nit för det allmänna bästa.
Det är alldeles icke utom bruk, at Utskotten
directe begära underrättelser afwederbörande
Publika Werk och Ämbetsmän : Jag har, fästom
Ledamot af nu warande Stats Utskott framställ
åtskilliga frägor och puncter uti Financemäl,
uppä et til hälften afwiket pappersark och
char Herr Baron och Presidenten u
tan
widare omwäg, genast derä och uppä samma
papper afgifwit swar; likasä har Stats^Utfkottet
uppä tilfrägan, obehindradt och utan tids
Utdrägt, af Kongl. Stats Contoirets Ämbetsmän
erhällit nöjaktiga swar uppä flera äskade underrättelser
; men i et ämne af den wigt och omfattning,
som planen tilen Stats Reglering, och
stom utgör en hel afhandling, har Utskottet trott
stig böra, i den form som nu skedt, begära et utkast
Stats-Utskottet blifwer icke annorlunda,
än genom skälens wigt, bundet wid den föreslagna
Planen. Riksens Högloft. Ständer förmodas
-
Dcn 3 Augusts. 66Z
das hafwa walt sä uplysta män i deras Statsutskott,
at de sjelfwe förmä gransta alla litgifter,
tilgängar och behof, samt derefter uprätta
et Stats-Förftag: men oftanämnde Stats Utstött
har welat tilfyllest göra sä Riksens Högloft. Ständers,
som Publicr mögligaste önstan, at söka alla
underrättelser af Ämbetsmän, som i Finan,
ee mäl haft den mest prattista förfarenhet.
Herr I-,60N3rll lllrellrlc, upläste föl
jande:
Genom det Protocolls-Utdrag, som i sista
Plenum blifwit Ständer föredragit, har 'LtatsUlstottet
begärt at Ständerne hos Konungen
skulle anbälla det hans Ämbetsmän mätte upgifwa
Förflag til en Finansplan, hwars granskande
more. Utstottet förbehållit; Stats-Utskottet
har tillika gifwit tilkänna, at det erhällit löfte
at fä sig meddeldta alla de uplysningar det kunde
önsta; et uttryck, som genom sin twctydighet
wäl behöfde den förklaring, bwilken nägra öedamöter
af Ridderstapet och Adeln deröfwer gifwit:
at vefta loswade underrättelser werkeligen
blifwit meddeldta; är förhällandet detta, äger
Stats - Utstottet eller hoppas det at fä för sig
framlagda alla de facka, alla de underrättelser i
vm Statens inkomster och utgifter, om Rikets
tilgängar och brister, som äro nödwändiga grunder
för en Finance-Operation; obegripligt stall
det dä förefalla hwar och en at Stats-Utstottet
icke desi mindre will undandraga sig utarbetandet
deraf, at det icke sjelf will njuta äran af
Fäderneslandets andra räddning. Bland ds
iwänne stäl Utstottet anfört för sin begäran, är I
det första: at det will hafwa ingen ting försum-1
madt för at inhämta uplysningar; men hwar. I
664 Den Z Augusts.
före med desta länke ätt blott wända sig tilÄmbetsmännen,
likasom uplysning och kunskaper more
et monopolium innom denna Clast af mennistor?
Hwarföre icke snarare genom utsatta belöningar,
eller pä hwad annat sätt som häldst,
rrpmana hwarje Medborgare, som äger wilja och
förmåga at gagna, til at anwända tid och kunskaper
pä et ämne, som alldrig kan blifwa nog
utredt. Stats Utskottets andra stal är: at det
äfwen will söka inhämta deras tankar som en
jämnare behandling af Finance ärender och en
längre öfning gifwit en större erfarenhet. Jag
bör icke uppehålla Högloft. Ridderskapet och Adeln
med bewisandet af den fara Ständernes
Lagstridande rättighet skulle löpa, om den blott
en gäng öfwerlemnadcs ät den Lagskipande Magien
äfwen mot de kraftigaste förbehäll, at det
icke mätte blifwa en Negel för framtiden; mxn
synes Let icke i Utskottets egna ord, at desta Ämbetsmän
som nu borde gifwa Reglor för märt
fenninge Werks upbjelpande äro de samme som
förwaltat det före Revolutionen, och bwad winst
wi deraf dragit, det känna wi fullkomligt och
sä i framtiden djupt erfara det; det är bäde möjligt
och troligt, at ingen Ämbetsman kunnat hindra
dest undergäng, men den oskyldige skyndar
alltid, at lägga sin oskuld i dagen, alldrig upffjuter
han en länge och ifrigt yrkad redovisning;
det är derföre jag sär underställa Högloft.
Ridderskapets och Adelns ompröfwande, huru,
wida det wore enligt med ännu oafgjorda pästäenden
och öfwerensstämmande med Ständers
Härdighet, at begära räd af dem, hwilkas bommare
de äro.
Herr
Den Z Augusti. 665
Herr Gr c swen och L a rid t mar stal k en:
frägade om någon mer af Ridderffapets och
Adelns Ledamöter more sinnad, at öfwer detta
ämne sig pttra?
Dä ingen sig derom anmälte, uprepade Herr
Landtmarffalken sin förut gjorda Proposition,
hwilken beswarades med I a blandad! med
N e j.
Herr Grefwenoch Landtmarffalken:
Ridderffapet och Adeln torde säledes önsta vo,
tering.
En och annan yttrade sig densamma ej
önsta.
Herr ?Lblm»n, Otto kreclric, förmäldss
sig för sin del ej kunna bifalla Stats. Utffottets
hemställan, pä annat wilkor, än det han
i sit uplästa Dictamen upgifwit, at Stats-Ut,
stöttet, utan at läta sig hindras afwäntan pä
et Finance - project, mätte fortsätta sina Arbe,
ten i denna del, sä at Riksens Ständer ej mät,
te genom tidsutdrägt blifwa försatte i belägen,
het, at med brädsta afgöra ct sä wigtigt ä.
rende.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
förmälte sig tro, at Stats-Utstottets tanke icke
warit annan.
Friherre von i^ol^eeln, LoisttL
Imävis, I den förmodan, at Konungens Ämbets
-
666 Den Z Augusti.
betsmän icke wägra, at meddela sina tankav
öfwer Financerne, och at Utskottet äger alla
nödiga uplpsningar tilupgörande afen Financeplan,
tror jag, at Utstottet rån med säkerhet
och finner fullkomligen i sin förmåga, at sjelf
sammanfatta en sadan: och ifrän denna min <
tanke afsiär jag ej utan votering.
Grefwe Os Ig, 6gr6ie, sgcob, Högloft.
Ridderffapct och Adeln täcktes tilläta mig nämna,
det jag med wifjhet wet, at ConstitutionsUtskottet
redan sedan nägon tid haft under öfrverwägande
den frägan, finn rörer^ uplysningars
inhämtande ifrän Konungens Ämbetsmän
och Publika Werk, säsvm et ämne omedelbart
hörande til Riksdags-Ordningen. Ridderfkapet
och Adeln torde säledes finna, at denna fräga
bör ffiljas ifrän närwarande öfwerläggningsämne;
och kan detta sä mycket lättare ffe, som
Riksdags-Ordningen snart lärer wara, at ifrän
Constitutions-Utffottct förwänta, dä Riddcrffapet
och Adeln äger sin rätt fullkomligen öppen,
at deröfwer deliberera och besluta. Jag fär inlerpellera
Riddarehus-Secreteraren, säsom Ledamot
af Constitutions-Utskottet, at intyga, om
icke sädant är sakens förhällande.
Underteknad Riddarehus-Secreterare bejakade
Grefwe vs ig Lgräiss yttrande.
Friherre kos se, cgri venris, hemstälde
tll Herr Grefwen och Landtmarssalken, om icke
Pro
-
Den Z Augusti. 66?
Propositionen kunde göras med tilläggning af
Herr ?LUimLns förbehåll.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
yttrade sig ej anse nägot hinder deremot wara,
och uprepade derpå sin förut gjorda Proposition
jämte det af Herr kLKiman föreflagne »vilkor.
Ropades I a, blandad! med Nej, samt
Votering.
Derefter upsattes Voterings- Propositionen,
hwarunder uppä begäran, ak fä anföra nägot,
som blott skulle uptaga nägra ögnablick och ej
blifwa för voteringen hinderligt.
Grefwe körner, Larl 8tellLN, yttrade
sig: Som jag troligen r dag för sista gängen
under denna Riksdag deltager i Högloft. Rid,
Lerstapets och Adelns Lfwerläggningar, och snart
stall stiljaS wid et Samhälle, som har min
wLrdnad och tilgifwenhet, får jag den äran tilkännagifwa,
at Bewillnings - Utskottet, hwars
Ordförande det warit mig updraget at wara,
nu flutadt det första det samma af Riksens
Ständer updragna arbete. Det har nu upgjordt
de grunder för Bewillningens utgörande, hwil.
ka det tror sig kunna underkasta Riksens
Ständers pröfning. Endast nägra jamnkningar
r Calculerne äterstä ännu, och efter all
sannolikhet blifwa de afgjorda i nästa wecka.
Grefwe ^amilton, ^xei, anhöll, at äfrven
-
668 Den Z Augusti.
iven fä yttra nägra ord i et ämne som rörde
Bewillnings- Utskottet.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
yttrade sig ej bertil kunna samtycka, emedan i
afseende pä voteringen ingen deliberation kunde
äga rum.
Grefwe Os Ig. 6sr<lis, sgcob, Föreslog,
at Boterings-Propositionen mätte enligt 56 §
i Regerings - Formen blifwa ställd pä fullt bifall
eller afflag.
Herr Landtmarffalken uplästs til justering
följande Boterings - Proposition :
Den som bifaller Stats-Utffottets hemställan,
at hos Kongl. Maj:t anhälla. om desi Nä,
diga befallning til wederbörande Ämbetsmän,
at til Stats - Utskottet aflemna förslag til en
Finance - plan, ffrifwer
Ja
Den det ej will, ffrifwer
Nej
Winner Nej remitteras denna fräga jämte
de deröfwer gjorda anmärkningar äter til
Stats - Utskottet.
Godkändes.
Herr
Den 3 Augustt. 669
Herr Grefwen och Landtmarskalken
erinrade at ritt Stats - Utskottets Protocolls-Uldrag
ännu nägot äterstode, hemställandes om
det samma nu genast skulle kunna afgoras.
Herr ? I'in träkol cl, kaul, trodde at det
ättrstäende torde fordra cn närmare öfverläggning,
som kanske kunde blifwa et hinder för
Len beslutna voteringen.
Derefter företogs kl. r 1. Voteringen öfwer
ofwanberörde Proposition, och slutades klockan
z til 4, da enligt de förda Protocoller den.
samma befanns hafwa utfallit, som följer:
Ja — — 134.
Nej —. —. s6.
Hwilkct Utftag Herr Grefwen och Landt.
marffalken tilkännagaf, tilläggandes, at i följe
deraf Stats--Utskottets hemställan wore bifallen.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätffiljLes
strax t derefter.
!n kclem krotocoll!
L. Lilver stolxs.
TiS.
6?o Der; I Mgstk»
Tisdagen den 8 Augusti.
X
rienum klockan Z9 förmiddagen..
Uplästes följande:
Utdrag af ProLoeollet, hälle! i Högwordige
Preste - Ständet den 2? Julli
1809.
S. D. Besiöts at följande til Ständet
ingifne och nu upläfle Memoxialer ffulle til sina
behöriga Utskott remitteras, nemligen:
Ti! Banco - Utskottet.
Et Memoria! af Ofwersten och Riddaren
, Lenjnmin tvlLgnus, innehållande
Fötflag, at Banquen ej mätte ätnjuta nägon
ränta för det län af soo,voo Rd. , som blifwit
ät Kronan bewiljadt.
Til Alllmänna Beswärs - och
Geconsmiä- Ursksttet.
Herr Biffop 8m§neUl och Prosten Uiulle8tröw8
Memorial om anordnande af lön fök
en Läkare pä äland.
För öfrigt har Preste Ständet r anledning
af Wällofl. Borgare - Ständets uti ProtocollsUtdrag
af den is dennes yttrade önskan, förenadt
sig uti bemälte Ständs Beslut at til
All
-
Dcn 8 Augusti. 671.
Allmänna Oeconomiä - och Beswärs - Utffottet
remittera fragan om allmän frihet för Städerneo
Jnncwänare och Hemmans-ägare ä Landet
at utan inffränkning i anseende til ärstid samt
xannerpmd Bränwinsbränning werkställa emot
de afgifter, hwilka derföre ivid innewarande
Riksdag kunna bestäminas; hwarom te öfrige
respcttive Standen genonr Utdrag af Protocollet
ffulie wördsamt och '.vänligen underrättas.
Ut supra.
Ux protocollo,
dl. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borgare-Ståndets
Plenum wid Riksdagen
i Stockholm den si Julii 18OS.
S. D. Skulle tilde Respective Med-StanLens
underrättelse genom detta Protocolls-Utdrag
meddelas, at Borgare - Ständet remitterat:
Til
Stats - Utststtet.
1:0 Herr L. dl. Lamsssons anförande, aidgäende
Förflag til wiste ändringar i sättet at
för Kronans räkning anställa försäljnings, itphandlings-
eller Arrende-Auctioner.
L:o Herrar LLnMZsons och Ualms Dictamen,
rörande Götheborgs Stads ansökning,, antingen
at af Riksgälds - Contoiret är i8o/>til
Stadens upbpggande bewiljade 200,000 Rd:s
Lan^
672 Den 8 Augusti.
Län, som numera blifwit til halfwa beloppet
upsagdt, mätte af Banguen öfwertagas, eller
ock at den af Riksgälds-Contoiret widtagne upsägning
mätte äterkallas och Länet uti sistnämnde
Werk med nägon ärlig afbetalning fä fortfara.
z:o Herr Borgmästaren Uinllgui8t8 Memo.
rial, nötande Medel til upbyggande eller reparerande
af Hjo Stads förfallna Rädhus, hwarlil
förestäs anwändandet af S:ne utaf Pastor i
Fogcläs innehafwandeöfwerlopps-stommar Grimserpd
och Systra Torp.
Tll Bewjllnings - bltstottet.
Herr Rädman Uinclroek8 Memorial om
nägre ärs frihet för Upsala Stads Jnnewänare
frän Krono - Utstplders utgörande.
TU Banco-Utstottct.
Herrar Zznte^ons och dUalm3 vfwannämnde^
Memorial, angäende Götheborgs S.ads af
Riksgälds-Contoiret erhällne Län.
Til Allmänna Besevärs- och
Geconomiä - Utstottet.
i:o HerrAestesior 6akn8 Memorial, innehällande
Förstag til grund för en allmän Fattigrtzärds-inrättning
samt nödig Fond dertil.
2:0 Herr Borgmästaren lllolmei-8 Memorial,
med project til et genom wiste sportlar för.
bät
-
Den 8 Augusti. 673
bättradt löningssätt för de mindre Städernes
Magistrater. Ut supra.
bx krotocollo^
P Ib. ?Lter88orr.
Utdrag af Protocollet, hållet i BorgareStändets
Plenum wid Riksdagen r
Stockholm den z Augusti 1809.
S. D. Följande ärender hade frän Borgare
- Sländet denna dag blifwit til behörige
Utstött remitterade:
Ti! Stats - Utstottet.
1:0 Borgare-Ståndets Beswärs - Utstötts
Betänkande, rörande af flere Städers Fullmägtige
gjorde ansökningar, at Magstraterne mätte
befrias frän Postportos erläggande för bref
i Ämbetsarcnder.
2 0 Herr Borgmästaren Memori
al
i samma ämne.
Ti! Allmänna Beswärs - och
Geconomiä- Utstottet.
Herr Hvndelsman Ln§els Memorial angående
rättelse i ätstillige mitzbruk wid tillämpningen
af de Författningar som röra justering
af Mätt, Mäl och Wigter. Ut supra.
Lx xrotocollo»
bl. keterson.
Andra Bandet 8Z, 86. Ut
-
6?4 Den 3 Augusts.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Ständet
den 27 Julli 1809.
S. D. Pä Talemannens proposition beslöt
Bonde - Ständer, at dä nägot i Ständet
företaget Memorial til nägot Utskott remitteras,
skall i likhet med hwad de öfrige Gränden beslutat,
underrättelse derom genom , Protocolls -  Utdrag Med-Ständerne lemnäs. Ut supra.
Lx xrotocollo,
>8. L.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Ständet
den si Julii 1809.
S. D. Efter derom företagen öfwerläggning
beflöt Bonde, Ständet at til Allmänna
Beswärs - och Oeconomiä - Utskottets handläggning
remittera:
1:0 inlc ker8L0n8» frän Orebro Län, ingifne
Memorial, angäende sökt befrielse för en
Lel Ortens Allmoge frän wifie onera under
Dplta Swafwelbruk.
L:o Twänne Memorialer ingifne afloban
kta§lius We88inA, frän Westeräs Län och ^ntler8
^0Lcbim880n frän Östergöthland, rörande
Allmogens begäran at de Hemmansägare som
utgöra antingen Häll - eller Reserwe, skjuts uti
Stäcerne mätte undfä lika skjutslega som för
Städerne finnes wara eller kan blifwa bestämd.
Här
-
Den 8 Augusti. 67Z
Härom ffulle de öfrige Respective Ständen
genom Protocolls-Utdrag wördsamt och wänligcn
underrättas. Ut supra.
Lx ?rotocoIIo,
8. L. 1rg§är6k.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Bonde-Ständet
den L? Julli 1809.
S. D. Til Stats-Utffottets handläggning
remitterade Bonde - Ständet et af H.n6srs ^oacKlM5S0n
frän Östergötland ingifwit Memorial,
angäende nödwändigheten af en undersökning
öfwer hushällningen med Kronans Jordägendomar,
samt at den eller de, som pä obehöriga
grunder, eller emot det stadgande Kongl.
Förordningen den 17 December 1799 innehäller,
nägon fädan ägendom innehafwer, mätte
densamma til Riksens Ständers fria disposition
afträda; Hwarom de öfrige Riks-Ständen genom
Utdrag af Protokollet ffulle wördsamt och
manligen underrättas. Ut supra.
Lx?rotocollo,
8. L. IrllZLräk.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Ständet
den zi Iulii 1809.
S. D. At Bonde-Ständet til Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä - Utffottets handläggning
rmder denna dag remitterat L:ne af
barr
676
Den 8 Augnst?.
Kan KlLZäus VVessinA fran Wcsteräs Län och
^näers ^oacbim8§on frän Östergöthland ingifne
Memorialer, innefattande dels pästäendc at
den Allmoge som utgör hållskjuts frän Städerne
mätte undfä lika betalning, som Städerne
nu i ffjutslega erhålla, och dels et bestridande
af den i Borgare Ständet upkomne motion örn
förhöjning i Städernes ffjutslega; derom skulle
de öfrige respective Ständen genom ProtoeollsUtdrag
wördsamt och wänligcn underrättas.
Ut supra.
^ Lx xrotocollo,
8. L. 1rs§är6b.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Bonde-Ständet
den zi Iulii 1809.
S. D. Bland de Memorialer som i. dag
til Bonde-Ständet inkommit, äro följande til
Utskottens ätgärd remitterade, nemligen:
TU Stats-Utstottet.
Et Memorial af oiok Scbäre, frän Bohus
Län, angäende ätffilljge indragningar bäve
af Ämbeten samt de kostnader Kronan ärligen
fär widkannas i och för Sahla SilfwerWerk
och Ädelfortz Guldgrufwa.
EL dito af js. x. ?rögeliu8, frän Dalarne,
rörande indragning af de 6000 Rd. som ärligen
skola disponeras til Storskiftens werkställande
i berörde ort.
Et
Den 8 Augustt. 677
Et anförande af klLKan perion frän Jönköpings
Län med flere Ståndets Ledamöter, beträffande
indragning af wiste Präbende Pastorats
inkomster och Högwärdigc Presterffapets wederlagö
io:de til ersättning för Banquens förskötter.
Til Allmänna Beswärs- och
Geconomiä - Utskottet.
Et Memorial af koll» ^olinsson frän Blekinge,
angäende rättighet för Skatte-Allmogen
at fritt disponera dest Skogar, samt at uti Riksdags
Beflutet äfwen matte meddelas stadfästelse
ä de fri - och rättigheter Allmogen i berörde
afseende hittils innehaft.
Ti! Lag - Utskottet.
Et Memorial af ^näers Landsten fran
Iönköpillgs Län, om uphäfwande af Lagens
föreskrift i anseende til RewisionS-skillings nedsättande
i Hof-Rätterne.
Til Bewillnings-Utstottet.
Et andragande af ^näers Danielsson med
flere frän Elfsborgs Län, om lindring i Bervillningen
för denna ort.
Härom skulle de öfrige Respective Standen
genom Protocolls - Utdrag wördsamt och
»vänligen underrättas. Ut supra.
Lx xrotocollo,
8. L. TräzLräb.
673 Den 8 Allgust!.
Utdrag af Protocollet, hället i Högwördige
Preste - Ständer den 27 Julli 1809.
S. D. medelst Protocolls-U drag af den 25
dennes hemställer Riksens Högloft. Ständers
Stats - Utstött, om icke Riksens Ständer skulle
finna för godt, at i enlighet med hwad som af
älder tilhört Banco-Utstottet, i afseende uppå
Bankens Betjening, ät Stats Utskottet updraga,
at emottaga samt pröfrva och afgöra de deswär
och ansökningsmäl, hwilka Riksgälds Contoirets
och General Ähistance-Contoirets Betjening samt
andre personer, som med detza werk i en eller
annan mätto hafwa at staffa, kunna finna fig
l efogade, at til Riksens Ständers ätgärd anmäla.
Efter för fig gängen Zfwerläqgning härom
och med afseende uppä de wälgrundade anledningar
, hwilka Stats Utskottet uti ofwanberärdedeft
Protocolls Utdrag anfört, pröfwade Ständer
enhälligt skäligt, at för dest del denna hemställan
til alla delar bifalla; hwilket genom Utdrag
af Protocollet skulle Stats-Utstottet, samt
de Respective Med-Ständen wördsamt och wänligen
tilkännagifwas. Ut supra.
tllx ?rotocoIIo
f k).
Utdrag af Protocollet, hället i Högwördige
Preste-Ständer den 27 Julii 1M9.
S. D. Föredrogs Hederwärda Bonde-Ständets
Protocolls Utdrag af den 26 dennes, innehällande
Ständets owilkorliga bifall til de förbehåll,
hwilka de öfrige Respective Ständen
rvid deras eftergifter af fri - och rättigheter fä
stadt.
Den F Augusti. 679
stadt, tillika rmd Hederwärda Ständets friwilliga
upoffring af de enda uteflutando rättigheter
detsamma innehar: Efter för sig gängen
öfwerläggning härom förklarade Ständet, at
det nred nöje emottagit Hederwärda Bvnde-Ständets
dymedelst widtagna beflut, samt funnit
skäligt för desi de! at detsamma bifalla; hvilket
genom utdrag af Protocollet skulle de öfrige
Respe tive Eländen wördsamt och wänligev communiceras.
Ut supra.
Lx krotocolly
I. 17. ^lingvist;'
Utdrag af Protocollet hältet r Högwördige
Preste Ständet den 27 Iulii isog.
S D Efter upläsande af Hederwärda Bonde-Ständets
Protocolls Utdrag af den 8 dennes,
biföll Prefte-Ständet Högloft. Ridderjkapets och
Adelns samt Hederwärda BondeStändets widtag.
-a och meddelade beftut, at hos Kongl Maj:L
i underdänighet anhälla om en sädan författning,
at hemman af hwad natur som hälst,
hwilka kunna anses wara päsatt et större hemmantal,
än de af jord innehafwa, enligt den
refning och skattläggning, som i behörig ordning
bör ske, kunna efter föregängen ansökan
hos Kongl. Maj t och med desi Höga bifall undergä
förmedling; dock sä at de til Kronans
och'allmänhetens säkerhet uti Kongl. Brefwet
den 10 November 1804 widtagne försigtigbetsmätt
icke derwid uraktlätas mä; hwarom Protocolis
- Utdrag ssulle til de öfrige Respective
Ständen wördsamt och wänligen. öfwerlännäs.
At supra.
Lx krotocoUc»,
17. Almgvist;
68o Den 8 Augusti.
Transmnt af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste Etandet d. 3r Julli i^og.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Vanco-Utstott uti Pi otocolls-Utdrag
af den L8 i denna manad, samt
Stats-Utftottct i Protocolls-Utdrag af den LS:de
dennes anfört och hemstält, samt med afseende
iippä de skäl, hwilka uti desta Protocolls-Utdrag
finnas andragne, har Preste-Ständet för dest del
beftutit ------
4:o At för möjligheten af en Finance-plans
upgörande et sammanträde af Stats-Utskottets
Ledamöter med Banco-Utskottets mä tillätas, för
at gemensamt öfverlägga om de ämnen, som
bägge Utskotten angä. Men som det är en af
erfarenheten stprkt sanning, at ju flere Ledamöter
i en öfverläggning deltaga, desto flere meuingar
och hinder samt desto större tjds utdrägt
pläga inträffa, och emedan antalet af Ledamöter,
om samtelige Depltterade uti Stats - och
Banco-Utskotten skulle sammanträda, stiger lil
ej mindre än so personer, har Preste-Ständet
för dest del ansett tillräckligt at 3.ne af Preste-Ständets
Deputerade i hwarje af desta Utstött mä berörde
sammankomst öfverwara; hwarföre och i händelse
de öfrige respective Ständen äfwenledcs
skulle finna lämpeligt, at til desta sammanträden
bestämma et lika inskränkt antal Ledamöter,
det at Preste-Ständets Deputerade i Statsoch
Banco-Utskotten updrages, at innom sig utse
dem, hwilka L Ståndets wägnar stola utr
ofwan
-
Den 6 Augusti. 681
ofwanförmälte ärender samräda; Hwilket ge.
nom Utdrag af Protocollet ffulle Stats- och
Banco-Ulstotten, samt de respcetive Med-Ständen
wördsamt och wänligcn communieeras.
Ut supra.
Lx krotocoUo,
I. III. Almquist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos VondeStändet
den 27 Julli 1809.
S. D. Efter behörig Lfwerläggning vin
Stats - Utskottets uti Protocolls-Utdrag den 25
dennes gjorde hemställning, huruwida berörde
Utffott mätte updragas, at emottaga, pröfwa
och afgöra de Beswär som af Riksgälds-Contoirets
och Gencral-AHistance-Contolrets Betjening
kunde dit inkomma, bestöt Bonde-Ständer
at til alla delar bifalla hwad Utskottet sälunda
föreflagit; Skolandes sä wäl de öfrige
Respective Ständen som Stats-Utskottet genom
Protocolls Utdrag härom underrättas. Ut
supra.
Illx llrotocollo,
8. U. lldrllAärclli.
Utdrag af Protocollet, hällit i Borgare-Ständets
Plenum wid Riksdagen
r Stockholm den Si Julii 1809.
S. D. Da til afgörande företogs hwad
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utffott i Pro*
tocolls
-
628 Den 8 Augusti.
tocolls - Utdrag af den 85 dennes anfört, det
mätte bemälte Utstött updra.gas at emottaga,
pröfwa och afgöra de Beswär och Ansökningar
som af Riksgälds ContoiretS och Assiftanee-Contoirets
Betjening samt andre personer, hwilka
i en eller annan mätto hafwa at staffa med
desse Werk, kunna inkomma; beflöt BorgareStändet
at i alla delar härtil sit bifall lemna;
Hwarom wördsam och wänlig underrättelse ffutte
de Respectrve Med-Ständen samt Stats-Utstottet
genom detta Protocolls-Utdrag meddelas.
Ut supra.
Lx ^rokocollo,
III. peterson.
Utdrag af Protocollet, bället hos Bonde-Ständer
den 31 Julii 1809.
S. D. Wid öfwerwägande af de utlätanden,
hwarmed Riksens Ständers Stats - och
Banco-Utstott inkommit, i anledning af Bonde-Ständets
Remiss uppä Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition af den 86 i denna mänad,
har Bonde-Ständet bifallit, at et sädant sammanträde
emellan Stats - och Banco-Utstotten,
som sistnämnde Utstött föreslagit, häldst genom
wisse utsedde Deputerade ofördröjeligen mä äga
rum, til öfwerläggning huruwida de af Kongl.
Maj:t i Räder erbudne Hypotheker mä til Banquens
säkerhet för dess tilgörande förstotter anses
tilräckelige; kommandes emedlertid Banquen
at än widare och intst dess Riksens Ständer
annorlunda förordna, hwarje »vecka utgöra det
Den 8 Al,gusti. 683
förskott, hwarmed den hitintills gätt Regeringen
nlbanda; Hwilket genom Protocolls Utdrag skulle
de öfrige Re pective Med-Ständen wördsamt
och wänligen tilkännagifwas. Ut supra.
lLx krotocollo,
8. L. ^1^LZärcIK.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde'
Ständet den ä Augusti 1869.
S. D. I anledning af Högloft. Ridderskapets
och Adelns ProtocollS Utdrag den 3r sistl.
Julik har Bonde-Ständet förehaft til öfwerläggnuig
Herr cuipcmvUär-! Dictamen angäcnde en
underdänig anhållan hos Kongl. Maj t om widtagande
af nödige mätt och steg för at befrämja
der af Rikfens Ständer nudde temporairaBanco-förskotlcrnas
bewiljande äspftade ändamäl.
Bonde-Ständet har derwid beflutat at med
Högloft. Ridderffapet och Adeln förena sig uti
den underdåniga önskan, som til Kongl. Maj t
bör frambäras om Nädigt bifall til bwad i förenämnde
afseende blifwit i fräga stäldt; Och
ffulle underrättelse härom de Respective MedStänden
genom Protocolls Utdrag meddelas.
Ut supra.
Tx ?rotocol!o,
8. L. ^r^^g3rltN.
Utdrag af Protocollet, hällit hos BondeStändet
den 3 Augusti 1809.
S. D. Sedan under loppet af innewarande
Riksmöte ätskillige af Ständets Ledamöter, uti
in
-
684 Den 8 Augnstk.
ingifne Memorialer föreslagit, dels förändradt
anwandande -af Kronans ägendomar, dels ock
indragning af wisie öfwerflödige ansedde Ämbeten
eller ändring- af deras lönjngssätt, har Bonde-Ständet
under den 12 sistl. Iunii bellutit, at
af alla desie försiag ffulle til besparing af Statsutskottets
af mänga wigtiga arbeten nptagne
tid, göras et sammandrag, hwilket til bemälte
Utstötts widare handläggning och yttrande ställe
öfwerlemnas.
Da Bonde - Ständet nu gar at werkställa
detta bestut anser det sig icke behöfwa erindra
derom at desie förflag tilhöra enstildte Ledamöter
och icke innefatta nägon decision af Ständet
som ffulle kunna anses hinderlig för Statsckltffottet,
at fritt och utan band af förestrifter desamma
pröfwa.
Redan innan Kongl. MasitsNädiga Proposition
om Hypothequeför de förskott hwarmedBanque»
gär Regeringen tillhanda, ankom til Ständer,
hade siere förflag blifwit ingifne om Kongsgardars
samt öfrige Kronans Lägenheters försäljning,
och dä Kongl. Maj. t uti Högstberörde
Nädiga Proposition ä ena sidan med erbjudande
af Pgnträttighet ä desie ägendomar, til Banquens
säkerhet, likwäl ä den andra uttryckeligen
förbehällit Riksens Ständer deras i 77 § af Regerings
- Formen stadgade rätt at desamma anivända,
hafwa ätskillige bland Ständets Ledamöter
trott at Banquens säkerhet för sine förskotter
långt ifrän at minstas twärt om ffulle ökas
genom ägendomarnes och öfrige lägenheters totala
försäljning.
Flere
Den 8 Augustt. 635
Flere Ledamöter af Ständet hafwa jemwäl
stästae veras upmärksamhet derä at större eller
mindre delar af Kongsgärdar, eller ost til och
med hela sädane lägenheter tilförene stola blifwit
dels bortstänrte til everdelig ägo ät enststdre
män, dels uplätne pä lifstids besittning utan
all flags afgäld til Kronan.
Da Kronan genom dylike Donationer sätt
»vidkännas en be tydelig mindstning af sine behörige
inkomster, synes desie åtgärder fordom af
styrande magten widtagne icke böra hindra ägendomarnes
anwändande til Kronans förmon eller
stydda innehafwarne wid en besittningsrätt som
levt til andre Medborgares betungande.
Det har ej undgätt ätstillige Ledamöters upmärksamhet,
at de sä kallade Reeognitions-stogarne,
bwilke i sin natur äro at anse för Kronans
ägendomar, blifwit til wisie Bruk öfwerlemnade
emot en afgift som icke ens widöfwercnskommelsens
ingäende, fast mindre nu swarar
emot desie lägenheters wärde. Om nu ocksä för
Brukens beständ besittningsrätt til desie skogar
kan anses oundgängeligen nödwändig, torde dock
Statens behof lika omngängeliaen päkalla en
förhöjning i afgiften som nägorlunda more lämpad
efter jördens afkastning."
Utom det alla Pastorer i Riket pä lön fätt
sig anstagne et eller flere Hemman säsom Boställen,
har bertil ännu understundom lagts sä
kallade Stomhemman, hwilka, om ock nödwändigheten,
med afsönde ä Boställens swaghet, til
Lönernes reglering likwäl numera ätmindstone
pä mänga ställen storde kunna indragas, manat
Lärarne
636 Ver, 8 Augusti.
Lärarne derföre saknade det anständige underhäll,
sorn för uplysningens bibehällande "och
är nödwändigt. Genom arrenden pä längre uder
och ater wid arrendetidens flut pä femtio,
sextio til och med Ethundrade är förlängde, hast
wa Kronans ägendomar gatt i privates häfder
mot en sä oformligt liten afgift, at endast öst
werlätelse af arrende rättigheten ofta betalts med
en summa som öfwerstiger de fleste personers hela
förmögenhet; om någon gäng förtjensten derigenom
blifwit belönad, har det likwal atmind,
stone lika ofta händt. at de lemnats at sädanö
som ägde intet anspräk pä underhäll af Staten,
men äfwen i förra fallet synes en sadan förtjenst
hafwa njutit sin lön genom en längre tids besittning,
och ätmindstone torde det wara nödvändigt,
at genom nägon Författning möjligheten
af en sädan misthushällning för framtiden förekom
mas.
Biand Kronans inkomster, hwilka under
hwarjehanda titlar blifwit bortförlänte, utgöres
en betydande del af den tionde som til DomKprkors
behof samt Contract-Prostars aflöning
ätgär. Om, i afseende pä första puncten,hwarje
annan Socken är skyldig at sjelf underhälla sin
Kyrka, synes egenskapen af en Dom-Kyrka icke
böra medföra et undantag för wiste fä Församlingar
och Kronan med dest underhällande belastas;
äfwensom fräga likaledes blifwit wäckt,
om behörigheten af den inkomst som blifwit anflagen
lil Kyrkornes underhäll i Skäne, Halland,
Blekinge och Bohus Län.
Hwad ater Contract Prostarnes tjenste besättning
angär, torde den icke kunna anses af
större
Den 8 Aug' stk. 687
större swärighet eller omfattning, än at den ntan
arfwode touiwis kan bestridas af Kyrkoherdarne,
och den sä kallade Prvstetunnan till
Kronan indragas.
Pä ätskillige ställen i Ftikct, hafwa Pastor
terne sä kallad Wederlags spannemäl, hwars
allmänt bekanta grund, genom Gästgifweriernas
inrättning förswunnit, hwadan ocksä sjelfwa
inkomsten rättvisligen torde böra förfalla.
Wid wiste Regemente^ hafwa gemenskaper,
af Kronobonden erhälljt pålön en tunna Spannemäl
hwardera, men dä en sädan inkomst för
alla Regementet icke blrfwit stadgadt, synes
densamma sä som icke förenad med motswarande
större förbindelse, icke eller för somliga böra
äga rum.
Allmänt torde det wara erkändt, at RiksStaten
är belastad med aflöning för en mängd
Ämbeten, hwilka antingen äro alldeles öfwerflödige,
eller ock lätt kunna förenas med andrs.
Om Bonde-Ständet under medgifvande af
den högre uplysning, som till ett rigtigt bedömmande
af detta granlaga ämne erfordras, icke
tilltror sig kunna upgöra säkra grunder för en
sädan indragning, utan at dest kännedom af
Statens mängfalldiga behof kanhända skulle föra
det till inskränkningar, skadeliqe för ärendernes
jemna och obehindrad handhafwande, synes
dock wiste af veste ämbeten wara afven beskaffenhet,
at deras umbärlighet ligger för öppen
dag. Under sädan rubrik hafwa mänga bland
Stan
-
688 Dcn 8 Augusti.
Ständets Ledamöter trott sig kunna föra AdelsfaneMegementet,
hwars alldrig päkallade biträde
bewisar at lönernc kunna anwändas. Om
vcksä det häremot mä inwändas, at Kronan genom
Rusttjenst markcrnes upbärande in n-uui2,
har större förmän än genom Regementets upsättare
synes det dock wara säkert, at dä Rusttjenst
markerne säsom dcn enda afgift til Krigsmaktens
underhäll, hwarmed Ridderskapet är
belastad icke gensm Regementets indragning stäligen
böra for winna j dcn inkomst som genom
Officers Boställens försäljning kan winnås, utgör
en ren behållning för Kronan och Staten
wunne i fä mätto derwid, svin underhäll indrogcs
för personer, de der i annan wäg genom
arbete eller kunstaper kunna gagna.
En gansta betydelig winst för Staten ställe
härflyta genom indragning af Bistops ämbeten.
Med lika nit och lika lycklig werkan stall
underwisningen, uplysningen och Religionen befrämjas
af Domprostarne, hwilka med bibehällande
af sine nu innehafware inkomster, och
stundom med någon tilörning deraf torde finna
sig tilräckeligen lönte. Och om ocksä Kyrkan
och Församlingen r det hela skulle behöfwa en
Styresman torde Ärke - Bistops Ämbetet kunna
bibehällas, dock med skälig jämnkning i inkomsterne
äfwensom Lärarne wid nägre af Rikets
underwisningswerk i ätstillige af Bonde-Ständets
Ledamöters tanka ätnjuta Löner, hwilka, i
jämnförelse med större delen af Rikets öfrige
Löntagande Ämbetsmäns, kunde täla nägon förmindstning.
Nöd
-
Den Z Augusti. 68A
Nödwändigheten eller ens nyttan af Åtskilligt
beställningar inom Regementerne, säsom
Ofwerste - Lieutenanters m. fl. torde med lika
skäl kunna sättas i fräga som vice Presidenternes
i Collegierne, ätffillige Ledamöters samt
Bestentes och äfwen understundom hela Corporationers.
Om penningelöntagande Ämbetsmän i allmänhet
icke för Staten medföra nägon särdeles
tunga: om Medborgares egen säkerhet fordrade
at de, som bomma öfwer deras wälfärd
och ägendom blefwo försatte ur et tryckande be.
hos til en anständig utkomst, om det widare
med billigheten instämde, at icke tjenstemän, säsom
nu händer, först efter upvffrande af sin
halfwa lefnad ät Statens tjenst af denna ringa
lön komma i åtnjutande, torde^ en sädan
förbättring i deste wanlottade Ämbetsmäns
wilkor snarast kunna ffe genom förenämnde indragning
af indelte löner, och all aflöning derefter
bestämmas i Spannemäl, säsom den enda
säkra och af förändringar i Rikets penningewerk
oberoende inkomst.
Bonde-Ständet twiflar icke at flere af dests
ämnen redan fästat Stats - Utskottets uplysta
upmärksamhet : det gör sig förwistadt at Utskottet
med lika noggranhet som Ständet up-i
söker och omfattar alla möjlige sätt til inkomsters
erhällande samt til hushällning med Statens
Medel, och om af de förslag Vonve-Ständet
nu upgifwit Stats - Utskottet skulle kunna
Andra Band. k?:o 87, 33. häm?
Lgs Den 8 Augusti.
hämta nägon nytta widsine arbeten , stall BondeStändet
altid finna sig tittfredsstäldt, at derigenom
hafwa til det stora andamälet, Fäderneslandets
uprätthällande och beständ medwerkat.
Af detta Protocoll stola de respective MedStänden
äfwensom Stats - Utskottet erhälla del.
Ut supra.
Ux krotOLvllo,
L. L. IrÄZZrclb.
Företogs til afgörande följande utur Stats.
Utskottets Protocolls-Utdrag för den L9 Julli:
^i:o At Riksens Ständer förklara sin fasta och
oföränderliga föresats at ät hwarje af Statens
creditorer försäkra upfyllandet af dest af det
allmänna erhällna förbindelser, jämte ränta til
dest de kunna inlösas. 2:o At pä denna grund
alla de som i och för kriget hos Kronan hafwa
fordringar stola, sä snart deras fordran är
godkänd, derföre erhälla Stats - Contoirets benus,
hwilka wid en framdeles Utgörande Finance-plan
stola til sit fulla warde honoreras,
och säsom Statens skulder erkännas. Utskottet,
som til dest en General Finance-plan hinner
iipgöras, endast haft för afsigt, at genom Riksens
Ständers högtideliga och förnyade försäkringar
stärka crediten utan at bestämma andra
afgörande mätt och steg, fär til Riksens Ständer
-
Den 8 Augusts. 691
Der hemställa, at om fordringar af Soldaten
och gemenskapen skulle gifwas, besia icke härnad
kunna komma i fräga, utan anses böra
med reda penningar liguideras."
Herr krint28k.ölä, kriui, upläste följande:
De bekymmersamma mälningar af Rikets
Drätsel-Werks olyckliga tilständ, som wid alla
tilfällen, stä för ost til äskädande, kunna icke
annat an wäcka hwarje tankande Medborgares
bäde upmärksambet och hjerteliga önffan, at,
efter dest begrep och förmåga, kunna föreflä
Medel och utwägar til winn ande af allmänna
sakernes bättre skick och utseende, i denna wigtiga
del. — At detta angelägna och magtpäliggande
Werk rätteligen tilhörer dem, som dels
dertil wunnit Riksens Höglofl. Ständers förtroende,
dels, säsvm Rikets Ämbetsmän, hafwa
egenteliga befattningen dermed, och såmedelst
kunna äga närmaste kännedom, af alla de omständigheter,
som derwid böra komma under nogaste
granskning och öfwerwägande, är wisierligen
en obestridelig sanning; Men det torde
likwäl icke warda misitydt, hwarom jag jämwäl
beder, om ocksä jag, ehuru icke warande innom
nysiberörde befattnings-krets, tager mig friheten
ödmjukast fälla nägot omdöme, angående för
handen warande sakernas förhällande.
Statens Casia eller Drätsel-Werk är icke
allenast aldeles utblottadt, utan ock dsröfwer
med högst betydeliga skulder belastadt: krigets
fortsättning fordrar mera penningar än manliga.
692 Den 8 Augusti.
liga utstplder och bewillningar kunna inbringa;
och Landets Jnwänare äro i allmänhet, af det
hittils förda krigets bördor, öfwer deras förmäga
trpckte. Hwad är wäl i sadan belägenhet,
ti! görandes? Icke gär det an, och huru
vrättwist wore det icke, at lemna dem som redan
hafwa at fordra hos Kronan, utan all betalning
eller otilfredsställde? Och huru wädeligt
wore icke det ä en annan sida, at, med
åsidosättande, af alla möjelige penninge-ressorrrcerS
sökande, för bristande penninge-tilgäng,
nedlägga Swensta Wapnen och sämedelst förmindfka
den wigt, som manligt motstånd och
siridbarhet, troligen kan och-bör tilstpnda Riket
wid nu a färde warande Freds-underhandlingar
?
Jag har redan för mer än 2:ne mänader
sedan wägat tilstprka: At, af de först blifwande
tilgängar, de Herrar och Män af Swensta
Armeen, som ägde fordringar för Fält-Tractamente
och mera dplikt, mätte genast undfä hälften
af samma fordringar betalte och sedan Återstoden
med möjligaste första: At private fordrings-ägare
för förut lefwererade krigsförnödenheter,
mätte i brist af penningetilgängar, undfä
sädane försäkringar, pä samma fordringar,
nied derä löpande ränta, hwarä de möjeligen
kunde negoeciera egne behof: AL med npa LefDeranteurer
som icke kunde betalas, pä enahanda
sätt, stulle afhandlas och förhällas; samt
ot Län mätte nptagas pä Kongl, Stats-Con
toiretS
-
Den ? August». 698
toirets Reverser, »ned Riksens Ständers Garantie,
och rättighet för Längifwarns, at derä, dä
sä nödigt blefwo, uptaga Län ffti Riks - Disconten.
Hwad afseende Högloft. Stats - Utskottet,
hwarthän denna min framställning blifwit remitterad,
derä behagar göra, kanner jag icke:
Och lika litet känner jag, om under förflutna
tiden, större eller mindre del af Rikets ofwancmförmälte
fordrings-ägare, blifwit, pä det enr
eller andra sättet förnöjde. Det blef wäl, för
nägra dagar sedan, pä detta rum, offentcligen
upgifwit, icke allenast at wista äldre skulder af
betydlighet blifwit betalte, utan ock at anledning
wore bertil, det Fält-Tractamenten, hwilkas
behörighet är twifwelaktighet underkastad,
under tiden oafkortadt utgätt: Och jag bör samt
will jämwäl sätta tro, til denna upgift; men
hwad slutsats bor jag deremot, pä en annan
fida, göra frän den nyligen inträffade och allmänt
bekanta händelsen, dä Swea Lif-Gardes
gemenskap, obetalt för sina kan hända mindre
betydelige fordringar, mäste med twäng och mistnöje
embargueras, samt skiljas frän HufwudStaden,
frän hustrur och barn, som de wisterligen
warit willige, at tildela nägot af samma
fordringar? En rättskaffens omtanka:, billighet
och ordning , hade obestrideligen fordrat, af dem,
som äga besörja flika utbetalmagar, at lemna
i fräga »varande Tropps företrädes-rätt, för
merberörde dest ringa fordrings-summa, fram
för
§94 Den 8 Augusti.
för Lcfveranteurer: Dä hade icke allenast Trouppen,
med nöje och nit gätt i dest kall, utan oc§
det af Trouppens mistnöje följande beklaganstvärda
men igenom Chefens kloka förhällande,
ifrän en möjel-g höjd hindrade upträde uteblif.
wit. Mätte nu denna händelses ihugkvmst
föranleda, til förekommande af flere dylika!
Emedlertid mäste jag i alla fall taga för
afgjordt, at, uppä krigets rakning, bäde til sjelf,
iva Armeen och flere Lcfveranteurer oberäkneliga
skulder ännu äro obetalde, samt at, om
nägon äldre skuld blifwit liquiderad, en np tilkommit.
Det duger icke, at möta desta fordringsägare,
med ordspräket: Dcr intet fins, har
Kejsaren förlorat sin ratt, det will säga,
med kallsinmnghet läta dem gä obetalte,
utan hopp, om och enär betalning kan eller
ma erhällas. Sädant förhällande är stridande
emot rättwisa och allmänna säkerheten;
men det är ock tillika förorsakande cn total förstörelse
af Stats - Werkets sä ofta pä wägspel
satte Credit. Nej! Staten bor i stikå fullgöra
, hwad hwarje privat man, til sin Credits
bibehällande, gör, bör nemligen antingen utse
tilgäng, til Contant betalning, eller i brist deraf
pä det möjeligaste söka, pä annat sätt tilfridsställa
sina Creditorer och förekomma deras
Lidande.
Den F Augustt. 6gz
Pä sädane grunder kan jag icke underläta,
at ännu en gang yrka och tilstyrka, at
Swensta Armeäns fordringar mätte med görligaste
första, warda betalte, med Contante penningar,
sä längt tilgäng gifwes: Och hwarwid
synes billigt wara, at gemenstapens fordringar,
säsom mindre betydande, böra först utgä, samt
at wid liguiden med Befälet och i händelse, af
en til befinnande brist, alla ste likarätt. Det
blir wäl också, af mycken angelägenhet, atjämwäl
återstoden warder styndsammeligen liquiderad;
n:en stulle någon under tiden finna sig
nögd dermed, at erhälla Wcderbörandes reversal
pä dest äterstod, stäld pä wist tid och med
löpande ränta; sa finner jag icke nägon betänkelighet
wio, at stikå reverser, dock icke under
50 Rd. Banco, men altid pä jämna Tio.
tal, mä utgifwas; blifwandes för öfrigt och i
anledning af hwad vfwannämndt är, härwid
noga til iaktagande, at, om wid granstningen
af fordringarnes bestaffenhet, fraga sinnes äga
rum, o>n gägra Fält - Tractamenters mer eller
mindre behörighet, med all utbetalning deraf
upstjutcs, til dest samma fraga blifwit utredd.
Widare, och hwad angär ännu obetalde
skulder, för hwarjehanda krigs - förnödenheter;
sä innehöll wäl mitt förra här ofwan äberopade
tilstyrkanve, at deste fordrings-ägare stulle
njuta 6 ProCents ränta pä deras fordringar,
intil dest de blifwit liquiderade ; Men denna
foreflagne ränte-betalning grundade sig dä
6--6 Den F Zlugustf.
pä foljderne af en supponerad obestämd betalnings-tid;
deremot och enar jag nu sedermera
fört mig til minnes, afbetalnings - sattet, med
förra Utrednings-Commistonens reverser, samt
at deras innehafware, med samma betalningssätt
blefwo tilfridsstälde; sä häller jag före, at
vu t fräga warande fordrings-ägare stola sinna
sig mera belätne, med en wist stadgad belalnings-tid,
och något mindstad ränta, än,
såsom berördt ar, nied 6 ProCents ränta och
obestämd betalnings-tid. Mitt ödmjuka förslag
blifwer jämwal, i anledning häraf, at desta
Statens skulder mä warda liquidcrade, genom
reverser pä mindst 50 Rd. och jämna Tiotal,
med löpande Fyra eller högst Fem ProCents
ärlig ränta, och stälde til betalning pä Fem ärs
lid, salunda nemligen, at en Femtedel, hwarjo
är, tillika med dä förfallne räntan betalas;
Och torde icke eller wara obilligt, at, til fordrings.
ägarcns desto mera tilfridsställande, uppä
flike reverser, mä, uti Riks-Discontcn kunna
erhällas län pä stadgad tid, högst til 75
ProCents belopp; uti hwilket sednare fall det
spnes billigt wara, at hela werkeliga winsten,
gf denna förut icke päräknade Discont. rörelse,
ensamt tilfaller antingen och häldst Kongl. Maj:t
och Kronan eller Banquen.
Om wid än widare t-laö^ande uphandlingar,
af krigsbehof, Säljar brist af con
tante
penningar, tilbjudase a betalningssätt,
med det npst omförmä ä är jämwäl
til
Den F Augusti. 697
til förmodandes, at flere Lefveranteurer, angelägne,
at pa försäljningen af ägande Lager,
hämta paräknad winst, haldre ätnöjas med sagde
betalnings-sätt, än äfwentyra förlust pa samma
Lager, äfwen genom dest försämring. Genom
en sadan operation lider icke Rikets Credit:
Men besparing kan göras af Medel som,
til Contante utgifwer, äro oumgängelige; och
tid winnes, til pennings behofwets lämpeligare
fyllande, än nu warande omständigheter mcdgifwa,
hwarä oförnekcligen mycket afseende mäste
ha fwas.
Men det gör icke tilfyllest af wara betänkt
pä ofwannämnde Rikets ffuidcrs betalande:
Efter nu warande utsigt, fordras äfwen
derutöfwer oberäkneliga summor. Frägan om
utwäg til erhällande deraf, är af desto mera
wigt, som Rikets Drätsel-Werks Credit, genom
hittils manqucrade betalningar, för närwarande
icke gifwer särdeles förhoppning derom, at
kunna, genom tilgörande private Län, erhälla
någon betydelig undsättning; och den resource
som Riksens Ständers Bangue hittils gifwit,
mäste snarligen uphöra, om icke Banquens Soliditet
stall blifwa blottstäld och sämedelst, efter
ordspräket, den sista willan blifwa wärre
än den föregäende.
Enär nu säledes för otwifwelaktigt synes
böra antagas, at hwarken sä hastigt och ännu
mindre til ärfordelig myckenhet, Län, uppä
Kongl. Stats- Contoirets reverser, säsom förut
warit
698 Den 8 Augstk.
warit föreflagit, kunna wara at päräkna; och
Bangucus biträde icke troligen längre kan fortfara,
än til desi de sednast bcwiljade Twä Millionär
R:dir utgätt, utan fast häldre gagneligt
torde wara, om nägon mindstning i sistnämnde
Summa kunde äga rum; sä kan jag för min
del icke utfinna annan utwäg, til afhjelpande,
utaf i fräga warande trängande stora penninge-behof,
än at Riksens Ständers Riksgalds-Contoir
antingen pä desi Credtt och emot
desi, pa wisia är, med 5 L 6 ProCents ränta,
stälde reverser, pä ifrån och nied 50 Nd. Banco
och derutöfwer, til den Summa hwarje Längifware
affar, uptager Län, i mohn af det til
befinnande bchvfwct, eller ock (om icke för mig
okända binder i wägen ligga) later en förnyad
Sedelstock, för meranämnde behof, blifwa
at tilgä och komma i omlopp.
Icke utan största twehugsenhet har jag
wägat framställa desia sidst anförde tankar; men
af L:ne onda bör det mindsta wäljas. Penningar
mäste anffaffas: Och nar walet til erhällande
deraf, mäste, af ofwananförde skäl, stadna
emellan Banguen och Riksgälds-Cvntoiret,
kan ätmindstone jag för min del ej finna annat,
än at Riksgälds-Contoirets anlitande, är
et mindre ondt och mindre äfwentyr medförande
an Banquens. När för öfrigt härwid utt
betragtande kommer, at, pä hwad sätt som
häldsi, penningar warda upnegocierade, samtelige
Rikets Inbyggare, och med det samma Rik
Stander
Kola, för betalningen wara och
blifwa
Den 8 Augusti. 699
blifwa anlwarige, samt Länen ofelbart Jola betalas;
Sä tyckes Länens uptagande sa mycket
häldre böra tilhöra och ffe, genom Riksens Ständers
Riksgälds - Contoirs atgjärd och pä dest
Credit, som juft derigenom ändamälet säkraft mäste
kunna winnås; warandes jämwäl härutofwer
til förmodandes, at i den mohn genom denna
operation, Rikets Credit äterwinnes, penninge
- Län, om de sedermera behöfwas, kunna, af
Kongl. Stats-Contoiret warda uptagne,och såmedelst
Niksgälds-Contoirets tillitande mindffas
eller uphöra.
Hwilket allt Högloft. Nidderftapets och Adclns
mera uplysta granffning och ompröfwande
ödmjukast underställas.
Efter upläsningen häraf yttrade Herr
skolä sitt önskan at detta hans anförande mätte
til Stats-Atskottet remitteras, hwilket, uppä
gjord proposition,
Bifölls.
Herr Leäersteät, siobn, hwad angärdeN
utur Stats Utffottets Betänkande upläste punct
rörande dem, som i och för kriget äga fordringar
hos Kronan, sä är min enfaldiga tanke, at
som Stats - Utskottet yttrat sin Åstundan at erhälla
et Finance - project, sä kunde denna punek
blifwa hwilande til dest Utskottet kommer atsig
med Finance - planen befatta, hwilket Högloft.
Ridderskapets och Adelns närmare ompröfning
underställes.
En och annan hördes häri instämma.
Herr
700 Den 8 Augusts.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken:
Kanske torde Ridderffapet och Adeln behaga ingä
deruti, at denna punek til Stats - Utskottet
äter remitteras, men at likwal den delen, som
rör Soldatens och gemenskapens fordringar, bifalles.
Mänge ropade härtil Ja, men nägre Nej
hördes.
Friherre Legerström, Dbure, yttrade sig
förmoda, at Under - Officerarena äfwen mätte
wara inbegrcpna bland dem som skulle utbekomma
sin fordran i reda penningar.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
upläste de ofwanuptagne punctcr utur Stats-Ut--  ffottets Protocolls-Utdrag, ock gjorde derä proposition
til bifall, hwilken med mycket Ja bo°
swarades; men
Herr prints sköl 6, yttrade sig at
första puncten, rörande garantien för upfyllandet
af Statens förbindelser, wore wisisrligen af
egenffap at genast böra bifallas; men afgörandet
af den andra, rörande bewis af Stats Contoiret
för dem, hwilka i och för kriget äga fordringar
hos Kronan, ock hwilken punct hans
Dictamen egentligen äsyftade, anfäge han böra
upffjutas, emedan denna fräga syntes i anledning
af remisien utaf bans Dictamen pä Utskottets
widare öfwerläggning böra ankomma.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
anmärkte at Ridderffapets och Adelns bifall til
Stats - Utskottets förslag icke hindrade, at ifall
. Herr
Den 8 Augusts, 701
Herr krintrsköllls godkändes, bcwisen dä kunde
ombytas emot reverser.
Grefwe l.ökven kjelin, Larl (Znstkk, erhindrade
at Under Officerarena äfwen mätte ät?
njuta samma förmän som gemenskapen.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde härpä proposition, hwilken
Biföllö.
Friherre 8 tact von Holstein, Oorlltr
I^näviz;, yttrade sig förmoda, at Officerarena
äfwenwäl borde härunder inbegripas.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
förmälde at sädan wore ej nu Stats-Utskottets
hemställan.
Friherre 8t.iLi, ansäg i sädant fall denna
punct böra äterremitteras.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
yttrade derwid at saken wore afgjord.
Uplästes följande:
Kongl. Maj : ts
Nädiga Proposition til Riksens
Ständer, angäende bestämmande a§
en witz underhälls Summa för Konung
dest
Gemäl
702 De» 8 Augusti.
Gemäl och närmaste Bröstarfwingar:
Elfwen Stockholms Slott
den Z Augusti 1809.
Med rättwist förtroende Lil Rikfens Stän--  ders kända tänkefätt samt med öfwertygelse om
destas enlighet med dem Kongl. Majtt Sjelf hyser
,öf>veriemnar Kongl. Mast nu til Riksens
Ständers ompröfwande och ätgard et ämne, ej
mindre wigligt dä det utur en a l l m ä n n a r e
synpunet betragtas, än af egenskap at kräfwa
Kongl. MajttS ensk ildt a nära deltagande.
Den tidepunet tyckes nu allt mera nalkas,
dg en ej längesedan öfwer Swerige regerande
Furste torde jämte Dest ätt, hwars anspräk pä
Kvnunga-Thronen genom Riksens Siänders enhälliga
beslut blifwit kraftlöse, böra aflägsna sig
srän detta Rikes gränsor. Dest egen friwisliga
önffan förenar sig i detta afseende med hwad
Statens närwaranve lugn, med hwäd densammas
tilkommande säkerhet syneS fordra. E>fwer detta
ärende, som kräswer det mest afmätta och
grannlaga behandlings - sätt, har Kongl. Mast
äfwen redan inhämtat Hemliga - Utskottets förberedande
råd och tankar: Omständigheterna mcdgifwa
dock icke ännu at desamma til Riksens
Ständers pröfning öfwerlemna. Men et dermed
nära gemenskap ägande ämne (och som bör
wara afgjordt innan något beslut om f. d. Konungens
flyttning til Utrikes ort kan fattas) innefattas
uti följande fräga: "Hwad underhäll
äro Riksens Ständer willige at.bestämma för
deras fordna Konung, för dest Gemäl och närmaste
Bröstarfwingar?"
Den 8 Augusts. 70Z
Da til beswarande af denna fräga ätstillige
oinstandigheter böra iagttagas, hwilka fordra
någon tid til öfwerläggning och utarbetande, bar
Kongl. Mahl sä mycket häldre ansedt L>ig böra
genast derwid fasta Riksena Standert upmarksamhet,
som Koirgl Maj:t ej förr än frägan om
underhället blifivrt afgjord, kan komma i författning
at om sjelfwa flyttnings ärendet samt om
det för Konung (rosi^ /cnoovlis framtida wistande
tjenligaste Land, inhemta Riksens Lianders
mening och beslut.
Endast för Desi egen tillfredsställelse tillagger
Kongl. Maj t nägra anmäl-kningar, som i
afseende pä Riksens Ständer hittils alldrig beböfts
och alltid stola förblifwa öfwerflödige. Likasom
Kongl. Maj t Sjelf, lära Riksens Ständer
finna: at Rikets wardighet fordrar ädelmod;
at olyckan krafwer aktning; at sjelfwa menstlighetcn
pakallar försonlighet och glömsta af det
framfarna. Pä sädant' sätt önskar Kongl. Maj t
at det nu i fräga satte ärende ma asfiutaö: pä
sädant sätt är Kongl. Maj t afwen för wistad at
Riksens Ständer gä desi önskningar til mötes,
och sämedelst lemna Europa det yttersta be wisek
af de grunders renhet, pä hwilka Sweriges förnyade
Statsbyggnad är »prest
Kongl Maj:t förblifwcr Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och ynnest städse wälbewägen.
Datum ut supra.
L k I..
Pä Herr Grefwens och LandtmarstalkenS
proposition remitterades denna Hans Kongl.
Maj:ts
704 Den 8 Augusti.
Maj:ts Nädiga Proposition til Ståls-Utskottet;
hwarefter Herr Landtmarffalken tilkännagaf ak
Hans Majt gifwit Nådig Befallning til Presidenten
i Stats. Contoiret, at lemna Utffottek
alla möjliga uplpsningar om förra Konungens
egna tilgängar. ' ^ '
Anmältes och infördes en Deputation ifrån
det Hederwärda Bonde Ståndet, anförd af Riksdagsmannen
Danielsson ifrån Elfsborgs
Län, hwilken tilkännagaf Bonde - Ståndets beflutna
anmälan om desi önskan, at Standens
ompröfnings sätt, inom Banco - Werket, mätte
ställas i likhet med Riksens Ständers wanliga
omröstnings principer, och skulle särskildt Protocolls'Utdrag
bärom sedermera aflemnas. Deputationen
afträdde, pä öfiigt sätt beledsagad.
Uplästes följande:
Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition
til Rikets Ständer, angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen
den 26 Januaris 1302,0m
answar förden som afsäger sigAdelfkap
eller dermed förenade rättigheter.
Gifwen Stockholms
Slott den 27 Julis I809.
Hos Kongl. Majt har i öfwerwägande kommit
huruwida Kongl. Förordningen den 26 Januarii
1802, hwarigenom förlust af alla Med.
borgelige förmäner samt förwisning utur Riket
blif
-
Den 8 Augusti. 7vZ
Lufwit stadgadt för den som afsäger ärfdt eller
förwärfdt Adelskap eller någon Ridderffapetoch
Adeln tilhörande laglig rättighet, numera mä
wara lämpelig eller böra til sin kraft och »verkan
uphäfwas, hwarföre Kongl. Maj t, enligt
87 § af Regerings - Formen den 0 sistl. Junis i
detta ämne hört Stats-Rådet och Högste Domstolen,
hwilka uti afgifne underdäniga pttran-en,
pä sätt bifogade Utdrag af de inför Kongl.
Maj:t och uti Desi Högsta Domstol hällne Protvcoller
utwisa, förklarat sig anse berörde Kongl.
Förordning ej wara förenlig med den af Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer den 6 sistl. Junii antagne
Regerings - Form, och framställer Kongl.
Maj:t i likhet dermed til Rikets Ständer den
Proposition: at ofwannämnde Förordning, säsom
innefattande et stadgande hwilket ej kan förenas
med de grunder, hwilka blifwitlagde i RegerignsFormen
den 6 sistl. Junii, mä til all kraft och
werkan uphäfwas Kongl. Maj t förblifwer samtelige
Rikets Ständer med all Kongl. Näd och
ynnest städse wälbewägen. Stockholms Slott,
den 27 Julii isog.
c ^ k i..
I. 6. Dur6iggsI6.
Utdrag af Protokollet, hällit ä Stockholms
Slott, den 27 Julii 1309, inför Hans
Kongl. Mast.
i närwaro af
Hans Ereellence Herr Riks Drotzet och
Justitiä Stats Ministern Grefwe Droll
V/Lobtmeistor.
Andra Band. tTil-a 89, 90. Hans
Den 8 Augusti.
Hens Ercellence Hcrr Stais Rädet m
m. Grefwe von lli8L6ii.
Hans Ercellence Herr Stats-Ministern
för Utrikes ärenderne Friherre von
UngeLNöm.
StatsMäderne Friherre lagerbjelke.
Friherre Uosenblri.6.
Friherre von klaten.
Friherre ^6lerbetb.
Justitiä-Räderne iserbjelm.
ÄervoZel.
Justitiä-Cancelleren Grefwe WLLbtmeister.
Westor ^uröfjiLU anmälte i underdånighet,
ar sedan Kongl. Majt i Ngder befaltHögsta
Domstolen at inkomma med underdånigt utlätande,
huruwida Kongl. Förordningen af den
L6 Januarii iMe: om answar för den som afsäger
sig Adelskap eller nägon dermed ätföljande
rättighet, nu mera mä anses wara lämpelig,
eller böra uphäfwaS; sä hade Högsta Domstolen
uti afgifwit undcrdänigt utlåtande, förklarat sig
anse ömförmälte Förordning, hwarigenom förlust
af alla Medborgeliga förnwner, samt förwisning
utur Riket blifwit stadgadt för den, som
afsäger sig antingen ärfdt eller forwärfdt Adelffap
eller chägon'Ridderffapet och Adeln tilhörande
Laglig rättighet, icke kunna förenas med
de grunder, som uti den af Kongl. Masit och
Rikets Ständer den 6 sistl. Junii faststäldte Regerings
Form blifwit lagde, samt derföre i underdånighet
tilstyrkt, at densamma mätte til all
kraft och werkan uphäfwas.
Justi--
Den 8 Augusti. 767
Justitiä-Näderne l^i-ujelm och 2ic-rvoxel,
som deltagit t detta Högsta Domstolens underdäniga
pttrande, äberopade detsamma i underdånighet,
deruti Stats-Rädet äfwen i underdänighet
instämde; Hwarefter Kongl. Mast täcktes
i Räder befalla at Proposition i likhet dermed
skulle enligt 87 H. i Regerings-Formen, Rikets
nu församlade Ständer meddelas.
In lläsm krotocolli
?ebr af torselles.
Utdrag af Protocollet, hällit i Kongl.
Masts Hogsta Domstol eller Justitiä
Revision,
den 21 Julli 1309.
Närwarande
Hans Excellence Herr Niksdrotzet och
Justitiä-Ministern Grefwe irolls
VVÄcktmslstsr.
Justitiä Ruderne Iserlffelm.
ak Llintebsr^.
Inljevvalcb.
2isrvOAe1.
ko^pius och
Liom.
Hans Excellence Herr Riks-Drotzet och Justitiä
Stats-Ministern anmälte, at hos Kongl.
Majit upstätt fräga, huruwida den Författning,
som den 26 Jm.narri i.802blifwit utfärdad, om
straff för den sorn afsägersig Adelffap, eller nägon
dermed ätfoljande rättighet, nu mera wore
lämpelig, eller bords til dek kraft och rverkan
up
-
70? Den 8 Augusti.
uphäfwas, samt at Kongl. Majtts Nädiga be.
fällning wore, at Högsta Domstolen til följd af
87 §. i Regerings - Formen den 6 sistl. Junii,
med sit yttrande häröfwer til Kongl. Maj:t i
underdånighet inkomma, pä det frägan mätte i
den ordning berörde § föreffrifwer, kunna til
Rikets nu församlade Ständers pröfning öfwerlemnas;
hwarefter sedan Hans EMllence i StatsRädet
upgätt, detta ämne til öfwerwägande företogs.
Och ansäg Högsta Domstolen ofwannämnde
Förordning, hwarigenom förlust af alla Medborgerliga
förmoner samt förwisning utur Riket
blifwit stadgadt för den, som afsäger stg antingen
ärfdt eller förwärfdt Adelffap, eller nägon
Ridderffapet och Adeln tilhörande Laglig rättighet,
icke kunna förenas med de grunder som uti
den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer den 6
sistl. Junii faststälde Regerings - Form blifwit
lagde, hwarföre Högsta Domstolen i underdänighet
tilstyrkte, at denna Förordning mätte til all
kraft och werkan uphäfwas.
In lläem krvtocoIU
kebr ak?or8elles.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
föreflog at denna Kongl. Proposition enligt 87
§ i Regerings-Formen, mätte til Lag »Utskottet
remitteras.
Bifölls.
Uplästes
Den h Augusti. 709
Uplästes följande:
Kongl. Majtts Nädiga Proposition til
Riksens Ständer, angäende huru med
de til Kongl. Maj:t i krigstid inkommande
General-Auditeurs ärender förhällas
mä. Gifwen Stockholms Slott
den iZ Julii 1809.
Hos Kongl. MajU har i öfwerwägande kommit,
hurusom i den af Kongl. Maj-.t och Riksens
Ständer under dm 6 sistl. Junii antagne
Grundlag, ibland annat stadgas uti 20 §, at
alla de mäl hwilka dragas til Konungens pröfning
ifrän Krigs- Domstolarne, i fredstid uptagas
och afgöras i Högsta Domstolen, hwarwid
twänne Militaire Ledamöter af Stats-Rädet,
som Konungen bertil utser och förordnar, skulle
wara tilstädes; hwaremot i krigstid med dy.
lika mäl komme at förfaras efter Krigs-Articlarne,
Igenom Krigs Articlarne- af den Zi Martti
179?, hwilke utgöra den nu gällande Lagerstadgadt,
uti 8 § 14 Capitlet, at i krigstid serskildte
Ofwer-Rätter ffulle förordnas och uti 58 § jämnförd
med,67 Z nysinämnde Capitel, förestrifwes,
at enär E)fwer - Domstol dömt nägon ifrän lif
eller ära, i hwilket fall Utstaget borde Kongl,
Maj t i underdänighet hemställas, älägedetOfwer-Rätten
i krigstid, at insända Utstaget til
Högste Befäkhafwaren, hwilken sedermera dermed
förfar efter den instruction Konungen honom
lemnat.
Nu ehuruwäl Grundlagen synes uti ofwanvmförmälte
§ utmärka, at olika behandlingssätt
710 Den 8 Augusti.
borde uti Krigs - och fredstid iagttagas med de
ifrän Krigs-Domstolarne til Kongl Majits Nädiga
pröfning dragne mål, och det jämwäl i följe
af hwad derom blifwit särstildt förordnad!,
warit hrttintils öflig!, at dylike mäl blifwit sa
i freds - som krigstid öfwerlemnade til Kongl.
Majits Eget fluteliga afgörande, efter det Högste
Domstolen förut afgifwit om dem dest underLäniga
utlätande, eller at Kongl. Maj t under
Fälttäg, som Kongl. Maj t ej Sjelf i Egen hög
person' bewistat, updragit Högste Befäl ha swarén
den höga rätt Kongl. Maj t eljest tillkommer;
Dock. som Krigs Articlarne, hwilka uti den nya
G undlagen blifwit äberopade, finnes i denna
del wara sä mycket mer obestämde, som de alldeles
icke innehälla nägon föreskrift huru förhällas
bör i krigstid med anförde underdäniga
Beswär i Militaire Rättegängsmäl, och huruwida
deste, sä wäl som hemställde mäl, borde ornedelbarligenföredragasKongl.
Maj t, och af Kongl.
Majit allena i Räder pröfwas, eller ock blifwa
först anmälte i Högste Domstolen samt, warda
der behandlade lika med, andre Justitia-Arender,
och Medes bero wid Hagsta Domstolens bstut,
eller blifwa , efter det^e undergätt beredning i
Högsta Domstolens afgifwande yttrande til Kongl.
Mårts Eget höga godtfinnande, har Kongl.
Maj:! funnit för godt i Räder förordna, det
skulle Högsta Domstolen och derefter Stats Rädet
underdånigt yttrande afgifwa, om och hwad
förklaring uti 57 och § §. 14 Capitlet af
r788 ärs Kongl. Krigs Articlar kunde äga rum,
til winnande af bestämdt förordnande i sjelfwa
Lagen, angäende huru i allmänhet borde förfaras
i krigstid med de ifrän Krigs-Domstolarne
til Kongl. Maj.ts pröfning, antingen genom Be
twär
Den 8 Augusti. 7i1
sivär eller hemställningswis inkommande mål,
med hwad mera dermed äger sammanhang, pä
det Kongl. Majtt sedermera komme i tilfälle, at
pä sätt 87 Z i den nya Constitutionen innehäller,
meddela Riksens Ständer Dest Nädiga Proposition
i detta ämne. Emedlertid och pä det
ffadeligt afbrott i ärendernes jämnäs gäng ej
mätte orsäkas, medan ämnet berodde pä närmare
förordnande, har Kongl. Mäj t i Räder befallt,
at alla ifrän Krigs - Domstolarne inkomne
mäl, hwilka innan Constitutionen antogs icke
blifwit föredragne, eller framdeles kunde inkomma,
borde i enlighet med hwad uti MHafnysinämnde
Constitution stadgas, angäendel förfarandet
med dylika mäl i fredstid, tils widare
anmälas och afgöras i Hogsta Domstolen; Och
äro jämwäl de Högste Befälhafwarne meddelte
instructioner, angäende den förut Kongl. Majit
tilkomne höga rätt i desie mäl, i likhet härmed
rättade och utfärdade.
Et sädant Högste Domstolens och StatSRädets
underdäniga yttrande är nu mera afgifwit,
i enlighet med härjämte bifogade Utdrag af
De i Konungens Högste Domstol och inför Kongl.
Maj t förde Proto-wller, och pä de skäl och grunder,
som deruti innefattas, framställes nu af
Kongl Majit til Riksens Ständers bifall den
förklaring af oftanämnde stadgande i Kongl.
Krigs-Nrticlarne: det mä alle de Militaire förbrytelser,
som under krig föröfwas och ifrän
Krigs - Domstolarne antingen hemställningswis
eller genom underdäniga beswär och ansökningar
Konungens Nädiga pröfning underkastas, af
Kongl? Majit eller Desi Högsta Befälhafware ,i
enligt den Jnstruction Konungen dem meddelar.
712 ven 8 Augusti.
pröfwas och afgöras, utan tillämpning af hwad
för General-Auditeurs ÄrenderneS handterande
i fredstid, jämnlikt Regerings - Formen finues
stadgadt. Kongl. Maj:t förblifwer samtelige
Rikfens Ständer med all Kongl. Nåd och
ynnest wälbewägen. Stockholms Slott den 1Z
Julli 1309.
c ^ k i..
Lam. Noreus.
Utdrag af Protocollet, öfwer Gene.
ral-Auditeyrs Ärenderne, hältet up.
pä Stockholms Slott den iz Julii
1809.
inför
Hanö Kongl. Maj:t
i närwaro af
Hans Excellence Herr Riks-Drotzet
samt Justitiä Stats-Mininstern Grefwe
Irolle ^Vachtmeister.
Hans E^cellence Herr Stats - RädeL
Grefwe von Lssen
Hans
Excellence Herr Utrikes StatsMinistern
Friherre von Lageström.
Stats
-
Den 3 Augusti. 71Z
Stats-Räderne Friherre Losendiaö.
Friherre von1'laten.
Friherre ^ätcrbenn.
Justitiä-Räderne klintsberg
Liom och
Justitiä-Cancellern Grefwe wacktmeister.
General- Auditeuren och Revisions-Secreteraren
Noreus anmälte i underdänighet det af
Högste Domstolen, pä sätt dest Protocoll för den
v sistl. Julii innehäller, afgifne underdäniga
yttrande i frägan, om och hwad förklaring uti
67 och 68 §. §. 14 Capit. af 1798 ärs Kongl.
Krigs-Articlar kunde äga rum, til winnande af
bestämdt förordnande i sjelfwa Lagen, angäende,
huru i allmänhet borde förfaras i krigstid
med de ifrän Krigs - Domstolarne til Kongl.
Maj:ts pröfning, antingen genom beswär eller
hemställningswis inkommande mäl, med hwad
mera dermed äger sammanhang.
Hans Excellence Herr Grefwen och RiksDrotzet
samt Justtitiä Stats-Ministern, äfwensom
Stats-Rädet Friherre von slaten och Justitiä-Rädet
Liom, hwilka detta ärende i Högste
Domstolen öfwerwarit, äberopade i underdänighet
Högste Domstolens af dem biträdde mening,
uti hwilken jämwäl Stats-Rädets öfri.
ge Ledamöter nu instämde, hwarefter Kongl.
Maj.t täcktes i Näder besluta, at Propositioni
likhet med veste underdäniga tilstyrkanden,
ffllllö
714
Den 8 Augusti.
skulle ifrån Kongl. Maj:t Riksens nu församlade
Ständer göras.
Lx ?rotOLollo,
Lre<lr. LeZerLolm.
Utdrag af Protocollet, hällit i Konungens
Högsis Domstol eller JustitiaRevision
den 7 Julli 1809.
Närwarande:
Hans Excellence Herr Erefwen och
Riks - Drotzet samt Justitia StatsMinistern
Irolle WaLlitmei8tsr.
Stats-Nöderne Friherre von platen.
Friherre V^älerSParre.
Illstitiä - Räderne von LtroLircb.
LdjLeliu8.
Ullsen^valcll.
^lsrvoZel och
Liom.
Sedan af General - Auditeuren och Revisions-Secreteraren
Llorens blifwit i underdänighet
anmäldt, hurusom Kongl. Maj:t af anförde
ffäl och grunder funnit godt i Räder infordra
Högste Domstolens underdåniga yttrande
om och hwad förklaring uti 57 ocl)58§. Z.
14 Capitlet af 1798 ars Kongl. Krigs-Articlar
kunde aga rum, til winnande af bestämdt
förordnande i sjelfwa Lagen, angäende huru allmän
-
Den 8 Augusti. 715
mänhet bör förfaras i krigstid med de ifrån KrigsDoinstolarne
til Kongl. Maj:ts pröfning antingen
genombeswär eller hemstallningswisinkomman,
demäl, med hwad mera dermed äger sammanhang,
pabet Kongl. Majtt sedan komme i tilfalle, at
pä sätt 87 Z i den nya Constitutionen innehölle,
meddela 'Riksens Ständer dest Nadina
Proposition i betta ämne, tog Högste Domstolen
detta ärende i öfwerwägande; Och som jämnlikt
14 Cap. 58 Z i 1798 ärs Krigs-Articlar,
de i förcgäende 57 Z omnämnde mäl^ eller de
som angä lif och ära, ost) hwilka, innan Utstaget
utfärdas eller afkunnas, bora afOfwerDomstol
hemställas Konungen i krig, om Konungen
icke är wid Armeen eller ä Flottan närwarande,
böra insändas lil Högste Befälhafwaren,
som dermed widare förfar efter den Institution
Konungen honom lemnat; alltsä och
ehuru ej i Krigö-Artielarne derjamte blifwit tydeligen
stadgadt, at med mäl af mindre beffaffenhet,
de der antingen genom underdänige beswar
eller ansökningar dragas under Konungens
skärstädande, enahanda förhällande mä
äga rum, eller at äfwen deste mä! i krigstid
enskildt tilhöra Kongl. Maj.t eller Dest Högste
Domstol sadant för en gifwen otwifwelaktig
följd, häldst utom den olägenhet det för en i
Falt commenderad Armöe och en pä expedition
emot fienden utrustad Flotta skulle medföra, at
stilja deste mäl ifrän det för de wigtigare för-,
ordnade rättegängs - sätt, det cj med Lagens
rätta mening och förständ later förena sig, at
Högste!
716 Den F Augusti.
Högste Magten med stadgad enskild pröfningSrätt
i frågor om lif och ära, skulle wara betagen
at afgöra mindre brott och förseelser;
Högste Domstolen ansäg sig Medes böra i underdänighet
tilstyrka, det mä af Kongl. Maj:t
med anledning af 87 § t Regerings - Formen
den 6 ststl. Junii, sedan Konungen häröfwer
äfwen äffat Stats-Rådets yttrande, den Proposition
Riksens nu församlade Ständer göras.
Let mä alla de Militaire förbrytelser, som un-Ler
krig föröfwas, och ifrän Krigs-Domstolarne
antingen hemsiällningswis eller genom underdåniga
beswär och ansökningar Konungens
^kädiga pröfning underkastas, af Kongl. Maj:t
eller Desi Högste Befalhafware, enligt den Jnsiruction
Konungen dem meddelar, enffildt pröfwas
och afgöras, utan ^ tillämpning af hwad
för General-Auditeurs Nrendernes handterande
i fredstid, jämnlikt Regerings-Formen finnes
stadgadt.
Lx xrotocollo,
III. I^reär. Lellerdolrn
Denna
Kongl. Proposition blef til Lag,
lltskottet remitterad.
Grefwe körner, 6ÖI Iln, det är
längt ifrån mig at wilja uplifwa minnet af
förflutna oangenäma händelser, men det finnes
Ledamöter af detta Ständ, som, utan at sjelf!we
hafwa afsagt sig Adelffapet, likwäl blif
mlL.
Den 8 Augusti. 717
wit under den förra styrelsen dömde sin Riksdagasmanna-rätt
förlustige. Jag fär derföre
föreflä, om icke Ridderffapct och Adeln ffulle
behaga ho§ Kongl. Maj t hemställa, det mätte
detta af härvarande styrelsen tagna steg uphäfwas.
Herr Grefwe» och Landtmarss a lken
hemstälde om icke denna fräga kunde upffjutas
til desi Lag-Utskottets Betänkande rörande Kongl^
Maj:ts i dag uplästa Proposition i dylikt äm.
ne, hunnit inkomma.
Friherre Legerström, jfLcob, yrkade at
den genast mätte afgöras.
Herr kädliNLN, Otto ?reclctric, yttrads
sig sä mycket häldre instämma uti den af Grefwe
körner nu gjorda motion, som de orsaker,
hwilka wid 1800 ärs Riksdag föranledde til
de mot wisia af Ridderflapets och Adelns Ledamöter
widtagna steg, numera alldeles uphört.
Mänga flera conformerade sig härmed.
Friherre klljerta, yttrade sig, at
om fräga wore om ätertilträdande til Adelffapet,
sä hade han i eommisiion af sin flägtinqe
Stats-Secreteraren ^.ins j-trm, at förklara, det
han för sin del funne sig icke kunna emottaga
ätnjutningen af denna heder.
Herr Grefwen och Landtmarssalken
gjorde härefter Proposition i enlighet med Grefwe
713 Den 8 Augnsti.
K46rner8 framställning, rörande dem som blifwit
förklarade stn Riksdagsmanna-rätt förlustige,
hwilken med Ja beswarades.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
anmälte, at ifrän Riddarhus - kltffottet blifmit
inlemnadt Commerce-Rådet ^bialiLm vvL8L3tjsr'
N3S (?LllIanäer) och Lagmannen ^N-Zei'8 fsok-iii
(Lergvalä) Sköldebref af den r?
Octobcr 1808, med tilkannagifmande at bemälte
Herrar upfpllt alla til Jntroductionens minnande
erforderliga präsianda; i anledning hmaraf
Herr Landtmarffalken hemstälde, at Adeliga
Famillen matte bewiljas Jntroduc
tion
under N:o 2196.
Bifölls.
HcrrGrefwen och Landtmarffalken
hemstälde om icke Herr käklinrln8 Dictamen soin
uplästes den 15 Julii och tjente til grund för
Ridderffapets och Adelns Beslut om redowisningen
för Stats-Medlen frän 1300, mätte fä
remitteras til Stats - Utffottet; och förmodade
Herr Landtmarffalken at Ridderffapet och Adeln
deremot ej skulle hafwa nägot at päminna.
Samtycktes.
Herr
Den 8 Augusti. 71.9
Herr Grefwen och Landtmarstalken
tilkännagaf at Constitutions-Utstottet hade inkomiilit
med sitt Förslag til en Riksdags - Ordning,
det bertil hörande Utskottets Betänkande,
jämte åtskilliga Ledamoters serskilda meningar,
hwarefter forst Förflaget til Riksdags - Ordningen
nplästes:
Förslag til Riksdags - Ordning.
§. 1.
Riksens Ständer äro Swensta Folkets Representanter,
och kunna i utöfningen af deras
Riksdagsmanna-befattning icke bindas af andra
förestrifter än Rikets Grundlagar.
§. 2.
Riksens Ständer stola, i kraft af Rikets under
den (> Junii 1809 antagne Regeringsform,
sammankomma, enär fern ar ifrän den sist hällne
Riksdagens flut förflutit. Uti hwarje RiksdagsBcflut
bestämme Riksens Etander dagen, dä de
til följe häraf äter sammanträda, samt intage
deruti uttrycklig Riksdagskallelse,med nödiga förestrifter
i afseende pä Riksoagsmanna-svalen.
Konungen ware dock obetagit at Riksens Ständer
dessförinnan til Urtima Riksdag kalla.
§. 3-
Riksdagarna stola hällas uti Rikets Hufwudstad,
utom wid de tilfällen, dä fiendens framträngande
eller pest eller andra lika wigtiga hinder
göra det omöjligt eller för Riksens Ständers'
frihet och säkerhet wädeligt. Konungen
utsätter dä i samräd med Riksens Ständers
Fullrnägtige i Banquen och Riksgälds-Con-
—toiret'
730 Den 8 Augusts.
toiret, en annan ort, der Riksens Ständer bora
samlas, och kalle dem dit Lil den tid de kjelfwe
förut bestämt, eller wid Urtima Riksdagar til
den tid som Konungen påbjuder.
§. 4. ,
I händelse Konungen, efter företagen resa,
utofwer tolf mänader ur Riket blifwer, sammankalle
Stats Rädet genom öppet påbud Riksens
Ständer til allmän Riksdag, och läte kallelsen
inom femton dagar efter berörde Lids förlopp,
uti Hufwudstadens Kyrkor, samt ffyndesammeligen
i de öfriga delar af Riket kungöra.
§- 5.
Lag samma ware, om en Konungs sjuklighet
fortfar af den beffassenhet, at han längre
tid än tolf mänader med Regeringsärenderne sig
icke befattat.
§. 6.
Dä Konung dör och och Thronföljaren ännu
omyndig är, utfärde Stats - Rådet kallelse ä
Riksens Ständer, hwilken kallelse inom femton
dagar efter Konungens död ffall i Hufwudstadens
Kyrkor och sedan widare i Riket kungöras.
§. 7.,
Skulle Len olyckliga händelse inträffa, at den
Konunga-ätt, hwilken arfsrätten til Riket warit
updragen, pä manliga sidan utginge, kalle
likaledes Stats Rädet, inom den härofwan stadgade
tid ester den sista Konungens död, Riksens
Ständer Lil allmän Riksdag.
Den 8 Augusti. 72I
§. 8.
Uti de i 4 och 5 §. §. uptagne fall, äfwensom
wid inträffande minderärighet, eller
wid wal til Konung och Thronföljare, anwisas
de främmande Sändebuden och deras medfölje
nägon, mindst tio mil frän Hufwudstaden
belägen wistelse-ort, och mä de ej äterkomma,
ej heller Utländske Sändebud i landet inlätas,
förr än Riksens Ständer i de twänne först äberopade
händelser om Riksstyrelsen förordnat,
i den tredje utsett den omyndige Konungens Förmyndare
, eller i de bada sista utkorat ct nytt
Konungahus, samt dä thronen ledig är', stadgat
huru styrelsen förås mä, intildetz densamma af
den walde Konungen kan emottagas.
§. 9.
I de fall dä Konungen eller Stats-Rädet
sammankallar Riksens Stander, fastställes
tiden Lil Riksdagens begynnelse, efter trettionde
och inom femtionde dagen frän den dä kallelsen
blifwit i Hufwudstadens Kyrkor kungjord.
§. 10.
Om, emot förmodan, i de fall föregäende
4, 6 och 7 Z. §. utsätta, Riksens Ständer ej
genast sammankallas, äligge det owilkorligen
Riddarhus-Direetionen, Dom-Capitlcn i Riket,
Magistraten i Hufwudstaden samt Landshöfdingarne
i Länen, at genom offenteliga kungöranden
ifrän predikstolarne underrättelse härom lä
ta
Andra
Bandet Liw gr, 92.
722 Den 8 August-.
ta meddela, pä det Riksens Ständer mä sammankomma,
at deras samt Rikets rätt iaktaga
och skydda. Sädan Riksdag öpnasä femtionde
dagen efter den, dä Stats-Rädet sist
bordt kallelse dertil i Hnfwudstadenö Kyrkor
läta kungöra.
§. ii.
Med de i 2 §. omförmälte föreskrifter
sorstäs bestämmandet af skyldigheten för wederbörande
corporationer eller Ämbetsmän,
at utan widare päminnelse och utan annan
anledning än wid Lagtima Riksdag, sista
Riksdags-bcsiutet, och wid Urtima Riksdag sjelfwa
kallelsen, besörja det walen til Riksdagsmän,
der sädana wal äga rum, i laglig ordning,
och wid answar, med all skyndsamhet
werkställas; tilhörande det Dom-Capitlen at för
Presterffapet, Hufwudstadens Magistrat at för
derwarande Borgeskap, samt Landshöfdingarne,
bwar i sit Län, at för de öfrige Städernes
Borgerskap och Menige Allmogen, om sädane
walförrättningar ä Ämbetes wägnar föranstalta,
med särskild föreskrift frän Landshöfdingarne,
at samma dag dä i Kyrkorne -Rikskallelsen
kungöres, stall Socknestämma til nästföljande
Söndag för Electors-wal af Allmogen utly.
sas. Skulle uti en eller flere Kyrkor af et Pastorat
Gudstjenst saknas ä den Söndag dä Kungörelsen
borde upläsas, äligge det Presterffapet
at genast, genom Kronobetjente i Pastoratet,
besörja, det nästa dag et exemplar af Kungörelsen
-
Den 8 Augusti. 723
elsen ffyndsamt circulerar frän by til by uti
sädane Församlingar eller Capell-Lag, medför,
ständigande at deras Ledamöter hafwa at nästföljande
Söndag sig wid Moderkyrkan infinna
til Electors - wal, i händelse Gudstjenst icke samma
Söndag bör hällas i egen Kyrka, dä walet
derstädes ma för Socknen eller Capell-laget
förrättas.
l2.
Ridderffapet och Adeln infinner sig til
Riksdag och representeras pä det sätt Riddarhus
- Ordningen stadgar.
§. -s
Utom Ärke-Bifkopen, Bissoparne och Pastor
Primarius i Stockholm, som äro sjelfkallade
Riksdagsmän, wälje hwarje Stift, pä
sätt desi Presterffap inom sig öfwerenskommer,
följande antal fullmäktige, nemligen Kyrkoherdar:
Upsala Stift, för Stockholms Stad twänne
samt för Stiftet fem, Linköpings Stift fem,
Skara fyra, Strengnäs fyra, Westeräs fem.
Weriö tre, Lunds fyra. Borgo twä, Götheborgs
tre, Calmare twä, Carlstads twä, Hernösands
tre, Gotlands twä. Comministrarne i hwarje
Stift, äfwensom Comministrarne i Stockholm,
ware berättigade, om de det Åstunda, at inom
sig wäija en fullmäktig, den de sjelfwe aflöne.
§. 14.
Hufwudstaden Stockholm äge at sända Tio
Riksdagsmän, hwaraf twänne Magistratsperso
ner,
Den 8 Augusth
ner, S Grosshandlare, i Fabriqncur, s Minuthandlare
och z af Zimbeten och Handtwerkerier.
Walen förrättas af femtio Electorcr, utsedde
ibland Borgerstapet, efter lika Classistctien som
Stadens äldste. Desse Electorcr wälje hwar
för siq Riksdagsman inom sin Class, men atta
samfäldt Fullmäktige af Magistraten. För at
blifwa Elcctor eller Riksdagsman för Stockholm
fordras a t -hafwa warit 3:ne är Borgare derstädes,
at en Grosshandlare betalar minst 80
Nd., en Fabriaucur eller Minuthandlare 10 Rd.
och en Handtwerkare 3 Rd. til Staden i ärliga
utstpider.
De öfrige Rikets Släder wälje fullmäktige
af Stadens rätte Borgare elier ock sädane
Stadens Magistratsperson^-, som borgerlig näring
idka och för densamma borgerlig tunga
draga, och Fahlu Bergslag af fjerde parts-ägare
som tillika arv brukande Bergsmän, hwarwid
de wäljande i Städe'.ne beräkna sina roster
efter beloppet af hivad de til Staden statta,
och Fahlu Bergslag efter fjcrdeparts Grufwedclarne.
Götheborg åge rätt at sända tre,
Norrköping, Gefle, Carlscrona, Äbo, Malmö,
Calmar, Westen'vik, Wisby och Uddewalla bwardera
twa, samt alla öfrige Städer, jämte Fahlu
Bergslag, hwardera en fullmägtig. Af de ringare
Städerne mä äfwen twä, högst tre, der
dem sä godt spnes. förena sig om en person.
Ingen mä för Städerne Lil Riksdagsman utses,
som ej minst tre är warit Borgare i Sta
-
Den 8 Augusti.
725
den, ej keller nägon för Fahlu Bergslag, som
ej lika tid warit derstädes brukande Bergsman.
§- -5.
Allmogen i hwart Härad wälje til Riksdagsman
af Bonde-Ständet en inom Häradet
boende och bofast man, hwilkcn icke tilförene
hört til annat Riks-Ständ eller någon ordinarie
beställning i Rikets tjenst innehaft; wilja
flere Härad sammansätta sig om en Fullmäktig,
ware sädant dem obetagit.
§. 16.
Underläter nägot Prosteri, Stad eller Hä.
rad at ställa Fullmägtig, ware förfallit til det
wile Ständet pröfwar skäligt utsätta, och som
swara kan mot den omkostnad som et jamnlikt
Prosteri, Stad eller Härad pä sin Riksdagsman
göra mäste; skolandes et sädant wite uti
Ständets CaHa inslpta. Försummar äter, utan
laga förfall den walde at sig til Riksdagen
i rattan tid inställa, ware sit arfwode för
den tid han uteblifwit förlustig och bote derutöfwer
en lika summa, alltsammans Utfallande
Ständets Casta.
§. i7.
Uti Niksdagsmanna walen mä icke nägon
Ämbets - eller Tjensteman med sin Ämbetsmpn--  dighet obehörigen werka; gör han det, miste
Sptzlan. Beträdcs nägon annan at genom loc,
kändt, tubbande eller hotelser hafwa stört wal
fri.
'726 Den 8 Augustt.
friheten, mä han stt brott ej med penningeböter
umgälla, utan staffas med tillämpning af 6
Cap. 4 §. Straff-Balken, kroppsplikten swarande
emot tjugufem till och med septio dalers böter
efter omständigheterna. Ingen obehörig,
eho som hälst, äge at walförrattningen bewista;
och ware Domhafwanden wid Riksdagsmannawal
för Bonde-Ständct pliktig at sjelf
föra Protocollet. Wid alla Riksdagsmannaval
stall den wara Riksdagsman, som de fleste
rösterne undfätt. Dör den walde, eller bewisar
laga förfall, anställes nytt wal. Riksdagsman
som wald blifwit, mä ej utan lagliga hinder
kunna sig derifrän undandraga, och njute han
af dem för hwilka han är fullmägtig, anständigt
och tillräckligt underhäll och reskostnad,
bäda före walet bestämda.
§- 18-
Till Riksdagsman mä ej i nägot Ständ
godkännas en person, som icke sylt s5 ärs alder;
ej den, som fastan äldre, stär under förmynderskap;
ejden, som efter ingifwen Cetzionsaniokning
och utfärdadt Proclama, icke blifwit
frän sine BorgSnärers kraf genom laga Dom
befriad; icke heller den, hwilken laga kraftwunnen
Dom förklarat owärdig medborgerligt förtroende,
och at föra andras talan, eller den
eljest nägot nesligt straff blifwit ädömdt.
Personer af nägon annan främmande lära,
än den Reformerta kunna ej wara Riksdagsmän;
men walrätt mä äfwen andra Christ,
na trosförwanter ej förwägras.
in.
Dcn 8 August!. 727
§. rg.
Förmenar någon wäljande eller som under
omröstning kommit, olagligheter rörd et Riksdagsmannawal
wara begängne, och will deröfwer
klagomäl anföra, äffe dä af Domhafwanden
behörigt Protocolls Utdrag, hwilket sist inom
nästa dags förlopp bör till klaganden utlemnas.
Den klagande, om han är af Borgare
eller Bonde Ståndet, ingifwe inom ätta dagar
derefter sine beswär till Landshöfdinge-Ämbetet,
som genast infordre wederbörandes förklaring
inom den för hwarje ort brukliga och
möjligen kortaste tid, och meddele efter förklaringens
inhändigande genast, eller sist inom nästa
dags utgäng, sit Utflag i mälet. Den med
Landshöfdingens Utstag mitznöjde, äge at ätta
dagar efter deraf erhällen del till Landshöfdingen
inlemna sine beswär, stälde till Konungen,
för at i Desi Högsta Domstol skyndsamt uptagas
och afgöras; och äligge Landshöfdingen at
de§e beswär och tillhörande handlingar, jämte
egen förklaring med först afgäende post öfversända.
Klagomäl öfwer Riksdagsmannawal
för Preste-Ständet ingifwes till Consistorierne,
och följes derwid i öfrigt lika ordning och enahanda
grunder, som här ofwanföre finnas utstakade.
§. 20.
Den Riksdagsman, som till Riksdagen och
de derwid förefallande rädflag sig i rättan tid
ej inställer, ätnöjcs med de närwarandes beslut,
och hafwe inge» magt at derpä tala. !
L- orj
§. 2l.
Riksdagsmän af alla Ständ skola dagen
efter den, hwartill Riksdagen pälpst blifwit,
sine fullmagter upwisa. Ridderstapets och Adelns
Ledamöter legitimere sig pä det sätt Riddarhus
Ordningen förestrifwer; Preste - Borgare
och Bonde Standens Ledamöter angifwe sig
och styrka sin behörighet inför Justitiä - StarsMinistern,
eller den Konungen i hans ställe
förordnat, hwilken tillfälle, till uplysningars
afgifwande, Fullmägrige i Banqucn och Riksgälds
Contoiret för det Ständ, hwars fullmagter
stola granstas. Eädan granstning, hwars
föremäl är at undersöka huruwida fullmagtcrna
blifwit utfärdade i den form, som nästföljande
§. förestrifwer, stall sist inom fyra dagar
derefter wara fulländad; hwarje Ständ dest
pröfningsrätt förbehällcn, sä wäl i afseende pä
sädane medlemmar, bwilkas fullmagter ej blifwit
godkänds, som dem emot hwilka till följe
af r8 Z. nägon anmärkning äger rum, i hwilket
sednare fall frägan, om den är klar och
tydelig, hos Ständet af,gores, men dä nödige
uplysningar saknas, till laglig åtgärd förwises;
och bibehälle emedlertid ben under ytterligare
pröfning ställde Ledamoten sin Riksdagsmans
rätt.
§. 22.
Fullmagterne böra, för at wara gällande,
lyda salunda: — "Till den A/A Riksdag,
som i . . . . stall hällas och täger sin början
den.... befullmägtigas härmed, efter föregånget
ordentligt wal, dl. dl. at deltaga i RädFagen
och besiuten om derstädes förekommande
ären
-
Den 8 August?. 729
ärenden, hwarwid han owilkorli.qen förpligtas,
at ställa sig til efterrättelse Sweriges Rikes beswurna
Regeringsform af den 6 te Junti 1 09
jämte Riksdags. Ordningen och öfrige gällande
Grundlagar."
Fullmagterne underskrifwas: För PresteStandct
afBiffop och Consistorium; för^ Borgare
Ständet af Stadens Magistrat ost) Äldste,
och, hwad Fahlu Bergslag särskildt beträffar,
af Gräfwe Rätten och Bergslagens deputerade;
samt för Bonde Ständet af walförrattande Domhafwandea;
börandes tillika för detta Ständ
Wal Protocollet, af Electorerne undertecknadt,
medfölja.
§. 23.
Sedan Ständen hwart för sig sammanträdt,
och förr än nägon öfwerläggniug företages,
utnämne Konungen pä en och samma dag,
Landtmarskalk samt Talemän för Borgare - och
Bonde-Ständen. Ärke-Biskopen ware alltid Preste
Ständets Taleman Är han sjuk eller fränwarande
eller hans Ämbete ledigt, blifwe Ven
honora efter Stiftens ordning nästföljande Biskopen
Taleman 0. s. w.
Dä Landtmarskalk eller Talemän under Riksdagen
af sjuklighet, eller andra anmälte laga
förfall hindras at föra ordet, fföreträdes deras
ställen, hos Ridderskapet och Adela af den efter
Matrikeln förste närwarande Grefwe», i
Borgare-Ständet af Hufwudstadens första Fullmägtig,
och uti Bonde-Ständet af Riksdagsmannen
frän Häbo Härad i Upsala Län. Under
-et Standen samlas och innan Landtmarffalk
7?0 Den 3 Augusti.
och Talemän förordn-de äro, före hos Ridderstapet
och Adeln Ordföranden i RiddarhusDirectionen
tills widare klubban, samt uti Borgare-
och Bonde-Etänden de här ofwannänmde
Fullmägtige.
§. 24.
Uti hwart Stand stall wara en Sc-reterare,
som der före Protocollen och answare för
wärdén af ingifne handlingar. Hos Ridderstapet
och Adeln Riddarhus Secreteraren, hos Preste-
och Borgare <Ptänden de personer, hwarom
Le sjelfwe öfwerenskomma, samt hos BondeStändet
en sticklig, lagfaren och i Landthushällningen
kunnig man af ofrälse Ständ, den
Konungen dertill förordne. Hwarje Secreterare
tilhör, at alt det som förefaller och beflutes
ordentligen och noggrant upteckna och för Ständer
justera, samt dä antingen hela Ständer eller
någon Ledamot in pleno det fordrar, Protokollet
upläsa; äfwensom i öfrigt alla Protokoll
jämte Utdragen deraf understrifwa; Åliggande
Secreteraren för Bonde Ständer särskildt
at biträda Talemannen wid mälens behandlande,
och göra päminnelser om nägot emot Grundlagarne
stridande, skulle försökas, dock utan at
l Ständet äga röst. Sä wäl Ständens som
Utskottens Secreterare, jämte den under Riksdagar
biträdande nödiga betjeningen i Ständens
Cancelliet samt Riksens Ständers Utstött,
njnte samma säkerhet med Riksdagsmän, och
srhälle wid Riksdagens stut en efter göromälens
wigt och mängd lämpad wedergällning af
Statsmedlen, hwilken af Stats-Utstottet, efter
öfwerläggmng med Landtmarstalken och Talernännen
sörestäs, och i sammanhang med den
öf
-
Den 8 Augusti. 7si
öfriga Stats regleringen af Riksens Stander bestämmes.
Till nämnde Betjening räknas, hos
. R.dderffapet och Adeln fpra Can ellisier, i Preste
Ständet en Notarie och Lwä Cancellister, i
Borgare-Ltändet sammaledes och i Bonde-Ständet
twä Notarier och tre Cancellister. I hwardera
af Utffotten för hwarje Division en Cancellist,
hwilken jämte Secreterare» förordnas af
Utskotten sjelfwe med det undantag, som i 35
§. finnes stadgadt.
§. 25.
Riks-Ständen utnämne utan drojsmäl sine
Deputerade, hwilka med Landtmarffalken och
Talemännen, hwart Ständ för sig, inför Konungen
mä nedlägga Ständcns wördnad och
lyckönffan, samt likaledes upwakta Drottningen
och de Kongl Personcrne. Standen utse
derjämte Deputationer, at inbördes hwarandra
hälsa och lyckönska.
§. 26.
Konungen eller, i de fall 4, 5, 6 och 7
§. §. omröra, Stads-Rädet, läte genom en Härold,
under hittils öflige Ceremonier, utlysa dagen,
dä Ständerne, efter förrättad Gudstjenst
mä sammankomma pä Rikssalen. Gudstjensten,
hwartil alla Standen böra enhälligt infinna
sig, förrättas af en Biskop i Stadens Storkyrka.
Efter desi stut upträde ä Rikssalen först
Bonde Ständet, deruppä Borgare Ständet, widare
Preste-Ständet, alla bwart för sig anförde
af deras Takemän, och sisi Riddcrffapet och
Adeln, anförde af Landtmarskalkcn, intagande
de dem anwiste ställen.
För
7^2 Den 8 Augusts.
För Konungen stal längst fram i Salen
sta en Thron, omkring hwilken Kronprinsen och
de öfrige Kongl. Prinsarne hafwa sina platser.
Dernäst intage framför alla andrake twänne
^tote Minisirarne deras rum, och förhällts i
öfrigt enligt det Ceremoniel, Konungen later
för tillfället utfärda. Härefter före Konungen
sjelf, eller der Konungen är frånvarande> eller
han sä för godt finner, Stats Ministern för Utrikes
Arenderne ordet till Riksens Ständer, och
läte dem afhöra Berättelsen, om hwad sedan
sista Riksdag uti Rikets styrelse sig tilldragit.
Ständerncs Talemän träde sedermera inför Konungen
, och framföre i Ständens namn deras
underdäniga wördngd Sluteligen och när Konungen
lemnat Rikssalen, förfoge Ständen sig
äter till deras samlingsrum, och läte samma eller
nästföljande dlenl dag för sig upläfa Regerings
formen. Konunga Försäkran och denna
Riksdags Ordning, pä det ingen mä til sin undskyllan
okunnighet derom förebära.
§. 27.
Propositionen angäende Stats-Werkets tilständ
och bebof, hwaraf Ständen hwartdera et
exemplar tillställes, mä Konungen öfwerlemna
antingen wid det tilfälle dä Riksdag, enligt föregäende
Z. Lpnas, eller ä Rikssaleu annan dag,
der honom sä godt synes, eller ock omedelbart
til Riksens Ständers Statsutskott. Riksdagens
början räknes altid frän den dag, dä berörde
Proposition af Riksens Ständer eller nämde
Utskott emottagen blifwit. Och som Riksens
Ständer, jamnlikt Regeringsformens 65 H., ej
öga at i Konungens öfwerwaro nägot besluta,
mä ingen rädplägning härom ä Rikssalen häl
-
Den 8 August?. 735
las. Propositioner, rörande Grundlagars eller
öfriga Lagars och Oeeonomista Författningars stiftande
eller förändring, jämte andra mäl, den:
Konungen under Riksdagens lopp will Ständerrie
meddela, titlställcs genom Hof-Caneellercn hrvarje
Ständ i desi Plenum. Jamte alla Propositioner
i fran Konungen til Riksens Eländer eller
deras Utstött böra Stats-Nädcts deröfwcr kemnade
yttranden tillika meddelas; kunnandes likwäl,
da desia yttranden anga hemliga mäl, Riksens
Ständer endast sörwänta del af Stats -  Rådets tilstyrkan eller afstag.
§. 28.
Hwart Niks-Ständ wälje genom Electorer^
genast och sist inom ätta dagar, sedan Riksdagen
bliswit öppnad, Ledamöter, lika mänga af hwarje
Ständ, ide Utskott, hwilka stola ärcnderne bereda
och utarbeta. Sadane i Grundlagen stadgade Utstött
äro: Constitutivns - Stas - BewillningS^aneo
- Lag - samt Besvärs- och OeeonomiäUtstvtten.
Hemliga Utstottct wäljes dä Konungen
sadant ästar.
29.
Constitutions Utskottet, som utgöres afTolf
Ledamöter, tilkommer at i den ordning Regeringsformen
förestrifwer, grairsta Rikets Grundlagar
saint uptaga frägor och til Plena afgifwa Förflag
om ändringar, förbättringar och förklaringar
derutaf; bwarföre Ständens Ledamöter ware
obetagit, at in Pierro yttra sina tankar, men
Rikwns Ständer ej förr än ä den nästföljande
Riksdagen, mu besluta. Hfwcrlcnarar Konungen
ät Riksens Ständer nägon proposition rörån»
'de Grund-Lagar, updragc Stäläerns genast,
utarr
734 Den 8 August?.
utan at derom förut öfverlägga, ät Constitutions
Utffottet, at desi utlätanöe afgifva, och förhälles
dermed, som i Regeringsformens Lr L.
stadgadt är.
Da Utffottet icke funnit ffäl, at gilla och
til Riksens Ständers profning öfwerleinna nägot
förflag til ändring eller förklaring af Grundlagarne,
som Utffottet af en Riksdagsman emottagit,
ware Utffottet ffyldigt, om Författaren
det yrkar, at meddela honom sitt ntlrande, med
tilständ, at detsamma, jämte Förflaget, genom
Trycket allmänt göra, dä han för det sistnämndas
innehäll, sjelf L egenffap af Fö.fattare mä
lagligen anfvara.
(konstitutions - Utffottet ägc, at assa de uti
Stats Rädet förda Protoeoll, utom dem, som angä
Ministeriel^ ärenden och Commandomäl,
hwilka endast i hwad som rörer allmänt kända
och af Utffottet upgifna händelser mä kunna kordras.
Finner Utffottet af desia Protocoll, at nägon
Ltats Minister, Stats Räd, Hof Cancelleren,
Stats-Secrctcrare eller annan Ledamot af StatsRädet
eller den Ämbetsman, som i Commandomäl
Konungen räd gifvit, uppenbarligen handladt
emot Regeringsformens tydliga föreffrift
eller tilstnrkt någon öfverträdelse deraf och af
andra Rikets gällande Lagar, eller underlåtit,
at göra föreställningar emot sädane öfwerträdelker.
eller dem wällat och befrämjat genom upsäteligt
fördöljande af någon uplysninq, dä äge
Constitutions Utskottet, at ställa en sädan under
tilta! af Zustitiä - Ombudsmannen inför RiksRätten.
Skulle
Den 8 Augusti.
755
Skulle Utskottet anmärka, at Stats-Rädets
Ledamöter samfält, eller en eller siere af dem, uti
deras rådslag om allmänna mätt och steg, icke
iagtagit Rikets sanstyldiga nytta, eller at någon
Stats-Secrelerare icke med owäld, nit, skicklighet
och drift sitt förtroende Ämbete utöfwat, äge
dä Utskottet, at sädant för Riksens Ständer
lilkännagifwa, hwilka, om de finna Rikets wäl
det kräfwa, kunna hos Konungen skriftligen anmäla
deras önskan, at han wille ur StatsRädet
och frän Ämbetet skilja den eller dem,
emot bwilka anmärkning blifwit gjord. Frägor
uti detta ämne kunna i Riksens Ständers
Plena wäckas och af andra Riksens Ständers
Utstött än Constitutions-Utstottet hos Ständen
andragas, men icke af Riksens Ständer afgöras,
förr än sistnämnde Utstött dcröfwer blifwit
hördt. När frägor uti Riksens Ständers
Plena eller andra Utskott än Constitutions-Utstottet
wäckas, huruwida Stats Rädets eller
nägon dest Ledamot, eller nägon föredragande
stt Ämbete pä obehörigt sätt utöfwat, böra bertrud
följande ordalag och inga andra nyttjas:
"Det är anledning til Anmärkning emot StatsRädet
(eller den och den Ledamoten eller Föredraganden),
hwarom Rcmrst begärcs til Constitutions-Utstottct,
inför hwilket anledninaarns
upgifwas skola." Oell stall en sadan Remisi
genast owägerligen werkstallas. Under Riksens
Ständers öfwerläggningar derom stola icke Konungens
beslut i mäl, som röra enskilte Personers
eller Corporationers rättigheter och angelägen
-
736
Den 8 Augusti.
lägenheter, kunna ens nämnas, ännu mindre
nägon Riksens Ständers pröfning underställas.
Dä hos Riks - Ständen olika meningar
upstä, rörande npa Utskotts tilsattande eller,
til hwilket Utskott upkvmne frägor ost) ämnen
böra remitteras, och Ständen ej genom bestämd
pluralitet kunna stiljaktigheterne afgöra, äge
da Constitutions - Utskottet , at med Rikstns
Ständers rätt och i deras ställe derom besluta.
§. Zo.
Stats - Utskottet, hwilket stall bestä af
Trettio Sep Personer, bör gransta, utreda och
lil Riksens Ständer upgifwa Stats-och Riksgälds-Werkeus
tilständ, förwaltning och behof.
För detta Utstött läte Konungen upwisa StatsWerkets
tilständ i alla dest delar, til inkomster
och utgifter, fordringar och skulder, med bertil
börande verifieationer, samt läte til dctsammas
öswerläggning framställa, hwad Staten utöfwcr
be wanliga inkomsterne tarfwa kan och genom
Bewillning mäste anskaffas. Dä sädan Proposition
blifwit af Utskottet emottagen, bör
Utskottet genast derom samtelige Ständcn underrätta
, och derjämte tilställa hwarje Stand
et epemplar deraf
Detta Utskott aligger säledes, at efterse
och gransta huruwida Statens medel, sedan
sista Riksdag blifwit, i enlighet med hwad Riksens
Ständer faststäldt, wederbörligen anwände;
at utröna, pröfwa och förestå det som til
Stats
-
Den 8 Augusts. 7Z7
Stats- och Riksgäldswerleus upratthällande fordras,
äfwenfom beloppet af be summor, hwilka
jämnlikt 6Z §. i Regeringsformen skola för särskildte
händelser afsättas, och at slutligen upgifwa
huru mocke t genom Bevillning bob utgöras,
sedan alla föreslagne nödige indragningar, besparingar
och förbättrade anstalter, sä i anseende
til upbörden som medlens anwändande, blifwit
iakltagne.
I händelse ho^ Rikwns Ständers Plena
gemensamt eller uti något af Riksstånden betänkligbeter
upstä emot antagande as hwad Utskottet
tilstyrkt, utr der, som rörer antingen Statens reglerande
eller Ben i unngens derefter lämpade hela
belopp, eller hwad til Riksgälds - Contoirets
utgifter och inkomster hörer, eller grunderne för
Riksgälds-Cvntoirets styrelse och förwaltnrng, til
komme Utikvttet den befattning, ledande at bringa
fäderne ämnen til sluteligt afgörande, bwilken 6r-Z.
afRegeringsformen, jämte sättet bertil foreskrifwer.
Vpparsigsadan skiljaktigbetomgrunderna,sät- '
ten asderus tillämpning och fördelningen tilBewillningens
utgörande, hwaromyi §- afRegeringsformen
förmäler, förfare Utskottet, förstärkt til
det antal af Ledamöter som Regeringsformens
föreffrifwer, dermed pä det sätt npsinämnde
2-ne Z. Z. utstaka.
?- 3'.
Bewillnings Utskottet skall bestä af Fyratio
Ätt-a Ledamöter, walde frän särskilda och sä widt
möjligt är, frän alla Rikets Provincer. Detta
Utskott tilkommcr, sedan Summan af den Bewillning
wm Riksens Ständer wid hwarje Riksdag
sig ätagit, blifwit faststäld, at författa Förslag
til berörde summas fördelning til utgöranAndra
Band. tTl:-) 9Z, 94. de,
738 Den 8 Augusti.
de, upgifwa grunderne derföre och utreda jätten,
huru desamma böra i hwarje särskildt fall tillämpas,
samt allt sädaut l et sammauhauq Riksens
Ständers Plena underställa. Alppar sig
den i Regeringsformens 71 ^ omförmälte stiljaktighet,
eller skulle nägot Ständ söka undandraga
sig det af Utskottet föreslagna deltagande
uti Bewillnings beloppet, da skall, enar skälen
til den äsiundade ändringen och sätten ti! minnande
deraf blifmit upgifne och de öfrige Ständen
meddelte, Bewillnings Ulskottct deröfwer höras,
hiva re ttcr förfares såsom i berörde tz stadgadt
är; Åliggande det Bewillnings Utskottet,
dä desi Förslag i en eller flere delar sälunda blifmit
förkastadt, at förestå en annan fördelning
eller andra grunder och satt för utgörandet blott
af den andel i Bewillningssumman, bwaruvpä
den ogillade delen i Utskottets förra Förslag har
afseende; och förhälles, i händelse äfmen en sadan
ny fördelning ej antages, pä det sätt ofwanföre
ffrifmit är.
§. '2.
Banco Utstottet, som utgöres af Trettio Sex
Ledamöter, stall öfmcrse Banguens Styrelse och
tilständ, och gifwa förestrifter om desi förwaltning,
enligt den särstilta Instruction, som af
Riksens Ständer wid hwarje Riksdag kommer
för Utstottet at utfärdas.
§. 3Z.
Lag-Utstottet, bestäende af Tolf Personer,
äger at jämnlikt 53 och 87 §- §. af Regeringsformen
utarbeta Förslag til stiftande, ändring,
förklaring eller uphäfwande af Allmän Civil-och
Crimi
-
Den 8 Augusti. 7A9
Criminal- samt Khrks Lag, och uptaga de i
sadane ämnen af Konungen meddelade Propositioner
eller i Riksens Ständers Plena wäckte
frågor Under Civil och Criminal Lag'böra äfwen
förstas de delar af Krigs Lagar och Författningar,
rörande Krigswäsendet, som äga tillämpning
til medborgare utom Krigs Staten.
Riksens Ständers Justitiä Ombudsman äligge,
at wid hwarje Riksdags borgan, jämte
iakttagande af hwad Regeringsformens 100 Z.
stadgar, ingifwa en noggrann upgift pä atla de
fräri Konungen genom desi Högste Domstol sedan
näst föregående Riksdag utgangne Förklaringar
af Lagens rätta mening, Hwarefter Justitiä Ombudsmannens
anmälan til Lag-Utskottets handläggning
remitteras.
§- 34-
Reswärs - och Oeconomiä Utskottet, sammansatt
af Fyratio Ätta Medlemmar, skall enligt
och -0) § Z. i Regeringsformen, anmärka brister
i de allmänna Hushällnings anstalterne och förändringar
deruti förestå, samt uptaga alla hos
Riksens Ständer upkomnc frägor, om förändring,
förklaring och uphäfwande af Lagar och Författningar,
som Rikets allmänna hushällning röra,
om sädane nya Lagars Vtiftande och om grunderne
för Allmänna Inrättningar af alla stag.
Riksens Ständer äqe dock endast magt at i desin
ämnen besluta -föreställningar och Önskningar at
hos Konungen anmälas. Will Konungen nägot
Oeonomiskt mäl gemensamt med Riksens
Ständer afgöra, förfares dermed pä det satt,
som för Lag frägor är stadgadt.
740
Dcn 8 Augusti.
§- ZZ>
Hemliga Utstottet, som utgöres af Tolf Ledamöter,
äge at med Konungen öfwerlägga em
de ärenden, hwilka icke til andra Utstötts befattning
höra, och dem han pröfwar böra hemliga
hällas; dock hasme detta Utstött ej magt at fatta
något begnt, utan endast at til Konungen afgiswa
yttranden öfwer de mål Konungen detsamma
meddelar. Secreterare och annan betjening
i detta Utstött jörordnas af Konungen.
§- 3^-
Utom förenämnde i Regeringsformens 5Z §.
omfcrmälte och förestrifne Utstött, ägde Riksens
Ständer at wälja och förordna et ErpeditionsUtstolt,
bestående af Tels Ledamöter, för atupsätta
ej nundre de Expeditioner kom under Riksdagen
af Sländen gemensamt utfärdas, än äfwen
Riksdags Beslutet, och alla salunda författade
Handlingar til Riksens Ständers justering
öfwerlemna; och äge Hof-Camzlern, eller den
hans ämbete företräder, rättighet at i Utstcttet
öfwerwara Riksdags Beslutets justering
Ständcn kunna äfwen, der dem nyttigt synes,
nedsatta k wart för sig et Utskott til uptagaitde
af deras enskilde beswär och angelägenheter.
Skulle Riksens Ständer finna flera Utstött
wara af nöden mä de af Ständ-mue obehindradt
tilsättas. Sadane Utskott ruä dock ej befatta sig
med andra ärenden andem hwilka enligt Regeringsformen
pä Riksens Ständers ätgärd ankomma.
A frägan om deras tilsättande gälle Ständs
xluralit , men stadna twä Ständ emot lwä. öswerlemne
Riksens Ständer härutinnan sin afgörande
rätt Lil Constitutions-Utstottet.
Den 8 Augusti. 74!
Vlifwa göromälen inom något Utffott sä
ökade, at de ej med det wanliga antalet af Deputerade
kunna bestridas, stände Utffottet fritt
at anhälla om ytterligare förstärkning Dockankomme
bewiljandet deraf pä Riksens Ständers
pröfning.
37-
Alla Riksens Ständers Utffott, med undantag
af Hemliga Utffottet, hwars göromäl och
arbetstid af Konungen bestämmes, skola sidst inom
ätta dagar frän den dä de utsedde blifwit, sammanträda
och sättas i werksamhct.
Utffot en bora, iden mande remitterade ärenderne
hinna utarbetas sä fort sig gora käler
med infordrade yttranden til Plena inkomma.
Z- 38.
Ej mä Utffott nä,got ärende afgöra, med
mindre twä tredjedelar af Utffottets Ledamöter
tilstades äro. Alla omröstningar i Ulffotten ffer
per Capita Är de närwarande Ledamöternes
antal jämnt, dä votering med Sedlar anstalles,
utlottas först en Ledamot. Hwad bär för Pluralitetens
utrönande stadgas, gälle dock ej för
Banco - Utskottet, hwarest det hittills iaqttagne
omröstningösättet ester Ständ warde bibehällit.
§- 3'.
I alla Riksens Ständers Utffott före den
bland Ridderffapet och Adeln närwarande Fullmäktige,
ordet, som, genom dem emellan anstäldt
wal, bertil blifwit utsedd.
§. 40.
742 Den 8 Augusti.
§. 40.
Landtmarffalken och Talemannen njute 0-  förwägradt tilträde i Utffotten, dock utan rösteller
deliberationsrätt I Hemliga och Ban.oUtffotten,
der tpstnads-ed fordras, afiägge afwen
de en sadan. -
§- 4l
Tjenstgörande
Stats-Ministrar, Stais - och
Iustitiä-Räd, Hof-Can ellcr samt Stats Secreterare
ware ej tillättt at personligen hafwa sate
och stämma i Riksens Ständers Plena eller Utskott.
Ej mä någon, af hwilken Riksens ständer
kunna fordra redo och answar, inwäljas i
U liro t t der redowisningen för hans egna göromäl
och Ämbets ätgärder kan förekomma, eller
bewista Plena, enär sadane honom beträffande
ärenden afhandlas; Börandes för öfrigt och i
allmänhet ragttagas, at ingen Ledamot af et
Stand mä uti dest Plena, eller Utffotten öfwerwara
bestulen i mäl som honom enskilt röra.
Alternativ Tjenstgörande Stats Ministrar,
Stats Räd, Hof Lancellern etc.
Ä 42- ^
Finner Utskott sig bebkfwa af någon Konungens
Ämbetsman eller af nägot Publikt Nerk
inhämta muntliga eller skriftliga uplpsningar,
wände sig derom genom sin Ordförande til HofCancelleren,
hwilken aligge at ffrndlaint bertil
fin Ämbets - åtgärd, lemna. Gälle likwäl e; detta
stadgande i afseende pa Stats Contoiret. bwilket,
likasom Banco- och Riksgälds - A rrkén är
inför wederborande Riksens Ständers Utffott och
Re
-
Den 8 Augusti. 743
Revisorer för medlen redowisande, och bör således
alla, i frägor om sjelfva redowisningen
om medlen, äskade uplysningar omedelbarligen
meddela.
i- 4Z
Skulle
et Utffott anse nödigt at til öfverläggning
om nägot ärende af särdeles wigt
med annat eller andre Utskott sammanträda, ware
det tillåtit pä satt Utskotten öfverenskomma,
antingen in Plenis eller fast häldre genom
deputerade, de sammanträdande Utskottens öfrige
Ledamöter dock obetagit at utan deliberationsrätt
rädplägningarne bewista. Finner Baneo-Ulffottet
de ämnen hwilka utgöra föremälen
för desi sammanträde med annat eller andre
Utffott, ware af sadan beffaffenhet at de for- !
dra Tpsthets-Ed, aflägge sammanträdande Ledamöter
af andra Utskottet densamma. Emellan
Hemliga Utskottet och annat Utffott äge ej sammanträde
rum.
i- 44- I
Konungens propositioner, äfwensom allmänna
frägor, hwarmed förstäs sädane, som kunna
eller böra komma under samtelige Riks-Ständens
öfwcrläggning och pröfning, mä ej i Riksens
Ständers Plena tit omedelbarligt afgörande
uptagas, utan ffola öfwerlännäs til utredande
af behörige Utffott, hwilkas yttranden,
hwaraf alltid et exemplar mä hwarje Ständ
tildelas, böra enligt hwad här ofwanföre samt
widare i Regeringsformens 46 Z. stadgas, fö
-
744
Den 8 Augstk.
regä Riksens Ständers Beslut, och kunna Riksens
Ständer genom Ständens pluralitet, när
sä nödigt pröfwas, förelägga Utskotten tid til
deras Betänkandens afgifwande. Hwarje RiksStänd
ware obetagit at utan de öfriaes hörande
til wedcrbörligt Utffott hänförwisa et i desi
Plenum framstäldt Förflag, dock inä alltid MedStänden
underrättelse härom meddelas. Will
Utffott återlemna något frän et eller flera RiksStänd
til detsamma remittcradt mål sälvin til
des befattning ej börande, äligge Utskottet at
sidst inom ätta dagar afgifwa sit utlätandc med
deruti anförde skäl, til det eller de Ständ, som
remitterat; hwareftcr samtelige Stånden, ester
erhällen communication, böra ffyndesamt yttra
stg under hwilket Utffott de anse mälet höra.
Äro de fleste Riks-Ständcn härom ej ense, eller
stadna twä Ständ mot twä, afgöre Constitutions-Utskottet
hwarthän frägan bör förwisas.
§- 45.
Landtmarffalk och Talemän ware berättigade
at hwar för sit Ständ utfärda kallelse til
Plena, deltaga i Beredningen til Mälens föredragning,
dem i Ständen föredraga, urtaga,
framställa och reda de yttrade meningar, göra
propositionerne och widmagthälla ordning wid
sammankomsterne; alltsammans efter de föreskrifter
som här nedanföre stadgas; men äge
>ej sjelfwe någon röst i deliberation eller vote.
nng, och kunna ej nägot annat föreflä än hwad
som fordras til werkställighet af dct Grund-La§arrie
eller Ständcns beslut föreffrifwa.
I . §. 46.
Den 8 Augusti. 74g
§. 46-
S ändens Plena böra, dä de angä allmänna
Riksdagsmäl, sa ofta sig göra läter,
hos alla Ständen pä samma tid hällas. Skulle
et Stand tarfwa flere Plena än de öfriga,
ware det Ståndet obctaget at innan flutet af
et Plenum utsätta dag til det nästföljande;
börandes Ständets Landtmarskalk eller Taleman,
de andre Talemännen i tid derom underrätta,
samt med dem om timman öfwerenskomma,
hwilken sä bestämmas bör, at Utskottens manliga
sammanträden icke derigenom hindras.' Utskott
mä ej sammanträda pä samma tid dä i et eller
flera eller alla Ständ Plenum hälles: Ej stall
Plenum för nästföljande dag sednare anfläs än
klockan 6 eftermiddagen, eller til Utstött sednare
än klockan 8 eftermiddagen den förcgäende
dagen. Landtmarskalk eller Taleman hafwa ej
magt at utan Ständets samtpcke åtskilja et
Plenum.
§- 47.
Uti Plena föredrages först de för RiksStänden
gemensamma Ärenderne och sedermera
hwarje Ständs enskilda, alla i den ordning de
hwart stag för sig inkommit, sa framt ej Ständer:
derom annorlunda förordna; BörandeS
Landtmarstalken och Talemännen, sedan de för*
ut inhämtat huruwida nägon Konungens Proposition
til öfwerläggning kan förekomma, sam- I
fält, i närmare» utaf twänne af bmarje Ständ I
utsedde Ledamöter, häldst sädane som wid nä- I
746
Den 8 Angust?.
gon föregäende Riksdag warit i Stattdct Riksdagsmän
, samt med biträde af Ståndens Secreterare,
dagen förut i et särskildt rum ä Riddarhuset
sins emellan öfwerenskomma om följande
dagens föredragningsämncn, pä det de
samma ma i möjligaste matto hos alla Standell
tillika afgöras.
L- 4 -
Föredragnings - ämnen äro desta och inga
andra: i:o Konungens Propositioner som a
Riks-Salen eller sedermera under Riksdagens
lopp blifwit til Ständen eller Stats-Utskottet
Lfwerlemnade. 2:o Mäl som genom ProtocollsUtdrag
eller Deputationer frän Med-Standen
communiceras. zw Utffottens betänkanden och
Förslag, a-.o Motioner gjorde i Plena af nägon
i Ständcn dä närwarande Ledamot.
§- 49-
Hwar och en allmän fräga, som för första
gängen i nägot Stand förekommer, skall,
sä wida ej Ståndet enhälligt genast densamma
til wederbörligt Utskott förwisar, ligga pä bordet
til nästa Plenum dä Remist bör ske. Dock
staude ywarje Ledamot öppet at öfwer samma
mäl sig yttra, hwilket hans yttrande äfwen skall
lil Utskottet remitteras. Om cn genom muntligt
anförande gjord framställning lägges pä
bordet, bör anförandet til Protocollet dieteras
och afskrift til bordet aflemnas. Upstär fräga
vm eller hwart remitteras bör, kan denna frästa
-
Den 8 August?.
747
ga blott för den Pleni-dagen läggas pa bordet;
men i nästa Plenum stall beslut owägerligen
fattas. Dä Saken frän Utstött äterkommit,
blifwe den efter första upläsandet liggande pä
bordet. Den kan wid nästa föredragning, ehwad
öfwerläggning ägt rum eller ej, pä flere Ledamöters
förenade begäran, äter hwila; men dä
saken tredje gängen förekommer, stall den til
afgörande företagas. Hwar och en srägrmaf
annan än allmän beskaffenhet, äfwensom prellmina
ira hemsiällanden och förfrågningar ifrän
Utskotten, mä genast kunna afgöras, sä wida
den eller de af någon Ständets Ledamot ej begäras
pä bordet. Uti Ständens Cantzlier bör
alltid finnas en öppen förteckning öfwer alla
pä bordet lagda mäl.
§- 5°.
Hwarje Ständs Ledamot ägc rätt at i Plenum,
stäende och frän sin plats, fritt tala och
utläta sig i alla frågor som under öfwerwägande
komma, och om laglighctcn af allt som inom
Ständct sig tildrager. Hwar en yttre sig öfwer
et ämne i den ordning han dertil sig anmält;
och mä ej nägon wara berättigad attala
utom Protoeollet. Ingen tilläte sig personliga
förolämpanden eller oanständiga uttryck.
Sker det, pröfwe Ständer buruwida den Ledamot,
som sälunda sig förgätt, mä afLandtmarstalkcn
eller Ständets Taleman erhälla tjenlig
föreställning och murning , eller om saken bör
behandlas enligt 77 Z. eller ock alldeles förfalla.
§. 51-
743
Den 8 Augusti.
§- 5l.
I en skrift böra ej flera mäl sammandragas
af sä olika beskaffenhet, at de ej til et och
samma Utskott kunna förwisaS. Icke heller mä
et Memorial som flera än en Ledamot unoerffrifwit,
emottagas, med mindre det är tecknadt
af Ståndets Ledamöter fran nägot Stift, Stad,
eller Län, och sädan Orts angelägenheter beträffar.
§. 52.
Inlemnar någon Ständs-Ledamot et Memorial
, bwarmed han will wända sig til de
öfriga Ständen, tilkännagifwe han hos det
Ständ, hwartil han hörer, denna sin afsigt,
och äligge honom efter upläsandet deraf i Plenum,
at sjelf draga försorg om communication
med de andra Ständcn medelst aflemnande til
hwartdcra af et Exemplar, hwarä Communications
tilständ blifwit antecknadt.
§- 5Z.
Enär et ämne fluteligen skall afgöras, böra
alla bertil hörande Handlingar upläsas, sä
framt ej Ständet enhälligt sädant icke Dunbar.
Ej mä något mäl til flutligt afgörande
företagas förr än Landtmarskalk eller Taleman
först inhämtat huruwida Ständet anser öfwerläggningen
fulländad, hwarefter Propositionen,
justerad, framställes. Beswaras Propositionen
med Ja, mä wäl erinringar derwid i tjenliga
ordalag göras, men ingen försöka at beslutet
ge-.
Dea 8 Augusti.
genom ny öfwerläggning upriswa. Besivaras
Propositivllen nied Ja blandadt med nägra Nej,
eller twäetom, och de som öfwerröstade äro ej
begära votering, läte de, om dem sä godt synes,
sin särskilda mening i Protocollet antecknas,
kunnandes sädant dem ej i nägot fall forwägras.
Begäres af en eller flera votering,
och han eller de ej wilja derifrän afstä, dä stall
Voterings - Propositionen, jamte tydlig contraproposition,
genast författas, justeras och anfläs,
samt sträft derefter voteringen för sig gä; Och
rnä Proposition ej göras, om det voteras flall,
ej heller votering derom tillätas. Wid omrösiningarne,
som alltid skola med tryckte och omärkte,
flutna och enkla Sedlar werkställas,
beräkne hwarje Ledamot blott en röst, änskönt
han ock more Fullmäktig för flera til wal berättsoade
corporationer.
§- §5-
Da Proposition til fattande af et beslut
öfwer en Konungens framställan, eller et betänkande,
eller en af enskild Riksdagsman wäckt
fl äga är med Ja och Nej bcswarad, och auli
ärkningar i saken under discurserne gjorde,
ber propositionen inrättas i enlighet med dem;
och skulle wälet under discurserne skiljas uti flera
delar, bwaröfwer särskilde anmärkningar göras,
dä stall, enär sädant äskås, Proposition
öfwer kwardera delen särskildt anställas. Pä
lika satt förha^es, om första Propositionen pä
nägon Konungens framställan eller et betänkande
-
750 Den 8 Augusti.
kande esser annat mäl, som flera deflrr innefattar,
blifwit med Ja och Nej beswarad.
§- 54-
Da Proposition til fattande af et beslut
öfwer en Konungens fr amsta llän , eller et betänkande,
eller en af enflild Riksdagsman wäckt
fräga ar med Ja och Nej bewarad, och anmärkningar
i saken unter diseurscrne gjorde,
bor propositionen inrättas i enlighet med bein.;
och skulle malet under disourserue skiljas utr
flera delar, bwaröfwcr särskilde anmärkningar
göras, dä skall, enär sadant äflas, Proposition
öfwer hwardera delen särskildt anställas. Pä
kika sätt förhälles, om första Propositionen pa
någon Konungens framställan eller et betänkande
eller annat mäl, som flera delar innefattar,
blifwit med Ja och Nej beswarad.
§- 55-
Landtmarskalk eller Taleman ma kunna
magra proposition i det fall dä han finner en
wäckt fräga bokstafligen strida mot Grundla
garnas
lydelse. Skulle ej Ståndet med honom
instämma i begreppet härom, utan ändock yrka
proposition, åge han at förklara öfwerläggningen
smilande, och förwiser malet til Constilutions-Utskottet.
hwilket åligger at inom korrt
förelagd tid inkomma med motiveradt och bestämdt
utlåtande öfwer frägans stridighet eber
enlighet med Grundlagen. Hwad Utskottet förI
klarar icke wara deremot stridigt, deramapro
I
- position
Den 8 Augusti. 7^1
proposition sedan icke wägras. Pröfwas det wara
af motsatt beskaffenhet, mä den som motionen
gjordt wända sig, der honom godt synes, til Conffitutions-Utskottet,
pä sätt som Regeringsformens
84 L> föreskrifwer.
8- Z6.
Intet ärende mä nedläggas utan Ståndets
uttryckliga beslut, ej hetter något uptagas elter
föredrag, s sä sent at beslutet derom kunde biifwa
frugtlöst.
57.
De allmänna beslut som uti et Ständ fattas,
äfwensom hwad et helt Stand i egenskap
af Riksstånd beslutit och annars rätt röra kan,
meddelas de öfrige Ständen genom Utdrag af
Protocollet. Mitt Ledamot, som ej i Ständets
fattade besiut instämt, sin särskilta tanke hos de
öfriga Ständcn anmäla, stände det honom fritt
genom särskildt Memorial elter Dietamen. til
Protocoltet, hwilkct mä Ständets besiut åtfölja.
Lag samma ware dä nägon remisi gär frän RiksStänden
til Utskott eller utlätande frän Utskott
til Riks-Stand. Af Prolowlls Utdragen bora
alltid fyra exemplar utskrifwas, af hwilka de
irenne äfgä til Med - Ständen för at derstädes
qwmblif.ra, och det fjerde eller sä kallade löpare,
kringsändes, pätecknas i hwarje Stand af
Secreterare!!, sanrt stadnar slutligen hosNidderffapet
och Adeln för at i desi Archiv förwaras.
Ständen mä jämwäl, i de fall dem lämpligt synes,
genom utskickade Deputationer sina besiut
bworandra tilkännagifwa; dock bör ProtocollsUtdraget
derom antingen tillika ätfölja eller sedermera
ofördröjligen^öfwerlcmnas.
§. 5S.
752 Den 8 Augusti.
§. §8-
Wid justering eif Protocoll eller ProtoeollsUtdrag,
kan et beflut ingalunda andras, men
wäl sädane tillägg göras, hwarigenom ingen ändring
i beflutet upkommer. Utur et Protocoll
mä wid justeringen, med Ståndets bifall och pä
den talandes eget begifwande, uteslutas dest egne
uttryck och äfwen deliberationer som deraf
följt; dock kunna ej sädane uttryck uteslutas, pä
hwilka befluret tydligen sig grundar.
8- 5 -
Alla bos Riks-Ständen hällne Protvwll ssolg,
sä tidigt ffe kan, genom trycket utgifwastil
deras fullständiga innekäll, med undantag blott
af sädant sorn Ständens enffilda Oeconomie beträffar.
8- 6o.
Milja Rikens Ständer til Konungen framföra
nägon deras allmänria önffan, t hwuket ämne
som häldst, förhälles dermed pä det satt Regeringsformens
8g §. utstakar; och gore derä
Konungen, sedan Stats Rådet blifwit hördt, det
afseende han för Riket nyttigt finner.
§. 6i.
Skola Riksens Stander för en omyndig
Konung Utsätta Förmyndare, sammanträde de
sist dagen efter den dä Riksdagen ä Riks iL-alen
öpnad blifwit, och utwalje genom Ständens Eleetorcr
til en Nämnd, Sexton af hwarje Ständ,
som, efter det en utlottas, röste per c-rpita och
icke Ständswiö om de af Plena til antalet be
^
chlämde
Den 8 Augusts. 763
stämde Förmyndare, hwilka stola wara antingen
En, Tre eller Fem. Hwarje Ledamot af Nämnden
upteckne ä en stuten Lval-Lista de Män, som
han anser fortroendet wärdige, och sä mänga, at
de med en person öfwerstiga det utaf Ständerna
utsatta antalet. Af dem, som derwid kommit t
ätanka, ställes först den som flesta rösterne erhällit,
under ny omröstning, dä Nämndens pluralitL
gifwe utflaget. Pä samma sätt fortfares
med den som näst honom af de fleste blifwit kallad,
och sä widare, til de§ det förestrifna antalet
af Förmyndare warder upfylldt; kunnandes
Nämnden ej ätstiljas, förr au walet gjordt och
fulländadt är. Nu händer, at Riks Ständen eji
inom tre dagar, sedan de ä Riks - Salen afhört
den i 26 §. mnförmälle berättelse, äsämjas om
Förmyndarnes antal, förordne dä genast, genom
stna Electorer, til et Utstött Sexton af hwarje
Ständ, at medelst votering pLr c-ipU-r, sedan en
blifwit utlottad, denna fräga, med samma kraft
och werkan som Riksens Ständers Beslut, inom
twä dagar afgöra; skolandes sedermera den utsedde
Nämnden likaledes inom twä dagar hafwa
walet förrättat, sä at i alla händelser Förmyndaren
eller Förmyndarne mä inom sju dagars
förlopp frän Riksdagens öpnande ä RiksSalen
kunna tilsättas.
§. 62.
Til följe af Regeringsformens 96 stola
Riksens Ständer wid hwarje Riksdag förordna
en för Laakundstap och utmärkt redlighet känd
man, at säsom deras Ombud, hafwa tUsyn öfwer
Lagarnes efterlefnad af Domare och Ämbetsmän,
Andra Band. l77:s 96, 96.
764 Den 8 Augusti.
män, samt at inför den Riks Ratt, somibemälte
Grundlags 102 §. til desi inrättning och göromäl
besirifwes, eller wid andra wederbörliga
Domstolar, i laga ordning, tiltala dem, som i
sina Ämbetens utöfning, af mäld. mannamon eller
annan orsak anses' haswa någon olaglighet
begätt, eller underlåtit, at sina Ämbetspligter behörigen
fullgöra. Denne Riksens Ständers Justitia
Ombudsman, hwars rättigheter och äligganden
ytterligare sä wäl uti Regeringsformens 99,
100, Ml och 102 F. §., som genom särsiiloJnsiruction
utstakas, wäljes af Riksens Ständer,
genom Electorer, Tolf af hwarje Ständ nämnde.
Sedan ibland desia Electorer en genom lottning
utgätt, siola de öfrige, samfällt och icke efter
Ständ först medelst siutna sedlar, bwar för sig
upgifwa den man, som de finna bora komma
under omröstning. Falla derwid rösterne til mer .
än hälften af de röstande Electorerneö antal pä
en man, ware han behörigen wald. Äro äter
rösterna sä delade emellan'flera, atén sädan full
pluralitet för någon icke äger rum, anställes ny
votering med siutna sedlar til antagande af den,
som de flesta rösterna erhällit, eller om han icke
antages, af den, som näst honom utaf de fleste
Electorer blifwit kallad och sä widare Enär
nägon af de i denna ordning under omröstning
ställde blifwit af Electorernes pluralitet antagen,
uphöre Walforrättningen, och warde han af Riksens
Ständer til Ämbetet förordnad- Den, ät
hwilken detta Ämbete blifwit anförtrodt, kan wid
päföljande Riksdagar i den nu föresirifne ordningen
dertil äterwäljas. Justitiä-Ombudsmannen
njute til godo sä wäl under som emellan
Riksdagarne, samma säkerhet för sin person och
tjenstebefattning, som genom 1.11 §. af Regerings
for-
^
Den 8 Augusts. 753
formen för Riksdagsmän i allmänhet stadgad är;
och anses under sin tjenstetid och intil desi han
ifrän Ämbetet skiljes eller ti! utöfningen af sin
förut innehafde beställning äterträder/i alla afseende»
lika med Konungens Justitia-Canceller.
Electorerne böra wid samma tilfälle, da Justitiä
Ombudsmannen utses, och pä enahanda sätt
wälja en man af de egenskaper, som hos denne
Ämbetsman erfordras för at honom efterträda,
r fall han, innan nästföljande Riksdag skulle med
döden afgä.
§. 6Z.
Wid hwarje Riksdag stola Riksens Ständer
wälja Tolf Ledamöter af hwardera Ståndet
til en Nämnd, som äge at döma, huruwida Högste
Domstolens samtlige Ledamöter gjordt sig förtjente
at i deras wigtiga kall bibehällas, eller
om wisie af dem, utan bewisligen begängne fel
och brott, hwarom Regeringsformens 102 tz.
handlar, likwäl ädragit sig den misitanka för
wäld eller osticklighet, at de kunde anses hafwa
förwerkat det allmänna förtroendet och borde förthy
fran utöfningen af Konungens Doms-Rätt
stiljas. Denna Nämnd träde samma dag den
blifwit wald tilsamman. En af samtelige Ledamöterne
utlottes först, hwarefter de öfrige roste,
man för man och icke Ständswis med slutna
sedlar öfwer den frägan: Om alle Högsta
Domstolens Ledamöter äga Riksens Ständers förtroende
och böra wid deras sysilor bibehällas?
Beswaras denna fräga enhälligt eller af de fleste
röstande med Ja, blifwe dä Högsta Domstolens
samtelige Ledamöter bibehällne. Beswaras
756 Den 8 Augusti.
den äter med Nej, sa upgöre hwar och en af
Nämnden en fluten lista pä dem af Högsta Domstolens
Ledamöter, flere eller färre, som han anser
böra entledigas. De trenne bland desta, som
dä sätt det största antal af röster emot sia, ställes
derefter, hwar efter annan, under ny omröstning,
hwarwid twä tredjedelar af rösterne fordras
emot den eller dem, som skola anses wara
fran Riksens Ständers förtroende uteslutne, och
gänge derefter, som i Regeringsformens io3 §.
widare föreskrifweö.
§. 64.
Til Tryckfrihetens wärd ssola Riksens Ständer
wid bwarje Riksdag förordna Sep för kunskaper
och lärdom kände Män, jämte Justitia-Ombudsmannen,
som bland dem före ordet Deste Committerade,
af hwilka twä, utom JustitiäDmbudsmannen,
ssola wara Lagfarne, wäljes af Riksens
Ständer genom Sep af hwarje Ständ bertil
utsedde Electorer, som efter det en blifwit
utlottad, röste samfält och icke Ständswis, Afgår
emellan Riksdagarne någon bland de Committerade,
wälje de öfrige til det lediga rummet
en behörig man.
§. 65.
Riksens Ständer wälje wid hwarje Riksdag
genom slutna sedlar, hwart Ständ för sig,
samfält och ej medelst Electorer, sine Banco-Fullmägtige,
Tre af hwarje Ständ; börandes walet
förrättas, sä tidigt, at deste Fullmägtige mä kunna,
medan Riksens Ständer ännu äro församlade,
sin befattning tilträda. Dem äliager at,
jämnlikt wid hwarje Riksdag utfärdad Jnstruc
tion,
Den 8 Augusti. 787
tron, förwalta Banguens medel och tilhorigheter,
samt inför Riksens Ständer eller af dem förvrdnade
Revisorer redowisa. Med Banco-Fullmägtiges
röstberäkning förhälles som för BancoUtstottet
stadgadt är.
/ §. 66.
Cfsier förenämnde grunder, sä i afseende pä
»valsätt som tid, ma wid alla Riksdagar Fullmägtige
i Riksgälds Contoiret af Riksens Ständer
utses. Fullmägtige derstädes stola likaledes
wara Tre af hwarje Niks-Ständ. De böra, wid
yppad skiljaktighet, til Protocollet afgifwa sina
röster, hwilka per Capita beräknas. I de fall
dä rösterne äro lika, äge Ordföranden afgörande
röst.
§. 6-.
Derjämte stola Riksens Ständer i den ordning
Ständen hwart för sig lämpeligast finna,
wid hwarje Riksdag förordna om Revisorer, at
emellan Riksdagarne öfwerse och gransta StatsWerkets,
Banquens och Riksgälds Contoirets Lilständ,
styrelse och förwaltning. Detze Revisorer,
som stola wara Sep af hwarje Riks-Ständ, bora
emellan Riksdagarne sammanträda sä ofta,
at hwarje Revision mä kunna omfatta s:ne ärs
afflutade Räkenstaper, och tage derföre alltid Revisions-förrättningen
sin början den 15 Sept.;
ffolandes sä wäl Riksens Ständer, som afgäende
Revisorer, i likstämmighet härmed, utsätta
tiden til nästföljande Revision. Ingen Revision
mä öfwerstrida en tid af Tre Mänader.
§. 68.
De genom dödsfall eller af andra tilfällig
heter
-
753 Den 8 Augusti.
heter upkomme ledigheter af Fullmägtige eller
Revisorer ma, när sä fordras, emellan Riksdagarne
ersättas genom npa wal af de Stand der
ledigheterne inträffat, pä det sätt Standen hwart
för sig lämpligast finna.
§. 6g.
Til Fullmägtige för et Ständ i Banquen och
Riksgälds Contoiret samt til Revisorer öfwer
Statswerket, Banquen och Riksgälds - Contoiret
stola ej andre wäljas än sädane af Ständets
Ledamöter, som i detsamma kunna wara Riksdagsmän.
Ej heller mä dertil utses nägon person
, som wid nägot af detza Werk är redowisande.
Sä wäl Fullmägtige som Revisorer njute
i och för deras befattning samma säkerhet med
Riksdagsmän.
§. 70.
Wid alla Åfällen, dä personer komma under
omröstning, iagttages, at Namnsedlarne, sa
framt de stola blifwa gällande, böra wara enkle,
stutne, omärkte och frie, sä wäl frän all twetpdighet,
i anseende til personernes namn, som
frän origtighet i anseende til deras antal.
§. ?l.
Ingen Eppeditwn öfwer nägot Riksens Ständers
beflut mä utgä, förr än densamma först
blifwit upsatt af Eppeditions-Utstottet, och derefter
uti Ständen behörigen justerad och underffrifwen.
De frän samtelige Ständen utgäende
Acter och Handlingar undertecknas af Landtmarffalken^
och Talemännen allena, undantagande
Riks
-
Den 8 Augusti. 759
Riksdagsbeslutet, hwilket af samtelige Riksens
Ständer understrifwes och besegles.
78.
Stadna Riks-Standen i sina beflut öfwer
nägon fräga, uti hufwudsakeligen etter til wista
delar stjljaktige meningar, da stall hwarje StändS
beslut genom Protocolls Utdrag remitteras til det
Utstöts som med mälet befattning haft, hwilket
äligge, at meningarne, sä nära möjligt är, sammanjämnka,
och med Förflag öfwer denna jämnkning
inkomma til Riksens Ständers Plena, forn
öfwer den pppade frägan sedermera desinitivt
beflute.
De allmänna Stadgar och Förordningar,
hrbarom Konung och Ständer under Riksdag
gemensamt besiutit, stola dock endast i Konungens
namn och med Dest understrift utfärdas.
§- 74.
Til Grundlags stiftande, uphäfwande, förändring
eller förklaring fordras Riks-Standens
sammanstämmande besiut och Konungens sanction.
För beslut i alla öfriga ärenden, bestattningsmäl
undantagne, hwarom särskildt förordnadt
är, gälle, jämte Konungens samtycke, Tre
Ständs mening; men skulle twä Ständ stadna
emot twä, förfalle frägan och förblifwe wid det
som tilförene stadgadt warit, utan at samma
fräga mä kunna den Riksdagen ä nyo wäckas
eller uptagas.
8- 7Z
-
760 Den 8 Augusts.
§. 7Z.
All af Riksens Ständer werkstäld granskning
bör anses innebära decharge i afseende pä
det granskade, och ingxn np til answarighct förbindande
granskning af nya Ständer wara tilläten.
§. 76.
Blifwer nägon Riksdagsman under pästäende
Riksdag eller under desi resor til och frän
Riksdagen med ord eller gerningar ofredad, sedan
hm. tilkännagifwit, at han i sädant ärende
stadd är, eller ock efter Riksdagen pä wäldsamt
sätt, i och för Riksdagsgöromälen antastad, dä
stall sädant sä'om Edsöresbrott anses och straffas.
Skulle nägon enffild man eller nägon corps
eller menighet försöka at wäldföra Riksens Ständer
eller deras Utstött eller enskilda Riksdagsmän,
eller störa friheten i deras öfwerläggningar
och beslut, ware sädant, jämnlikt Regeringsformens
1 ro §. ansedt som förräderi, och ankomme
pä Rikkns Ständer, at silka förbrytelser i
laga ordning beifra läta.
tz- 77.
Ej mä Riksdagsman kunna under tilta! ställas
eller sin frihet beröfwas för desi ger,
»ingar och yttranden uti Riks Ständen eller nägot
Riksens ständers Utskott, utan at det Ständ,
til hwilket han hörer, sädant tillätit genom uttryckeligt
beslut, deruti mindst fem sjeitedelar af
Ständets wid omröstningen ln p!er>c> tilstädes
»varande Ledamöter instämt. Men öfwerfaller
uägon innom Ständ eller Utstött den andra med
hugg
Den 8 August?. 76L
hugg och slag, eller npttjar emot honom wapen,
hafwe dcn angripande förwerkat lifwet; och mä
han, utan at widare njuta Niksdagsmanna stydd,
lil behörig Domstol öfwerlännäs. Bestylles
Riksdagsman för nägon grof miflgerning, mä
han ej i häkte kunna inmanas, förr än, efter
anstäld ransakning, Domaren sädant skäligt
pröfwat. Ej mä Riksdagsman häktas för mindre
förbrytelser etter för skuld insättas; ware
dock hans Ägendom ej frän laga utmätning frikattad.
Icke heller kan nägon Riksdagsman
frän annan Ort, medan han för Riksdagens
stutt sig ä Riksdags-Orten uppehäller, utom i
ofwanförmälte swärare fall, dragas derstädes
för Rätta, med mindre han sökes för gäld, som
han under den tiden sig der äsamkat. Ingen
ware tillätit at ifrän dem, som til Riksdagen
frän Lands-Orterne anländt, utom Husbondens
!of och minne til krigstjenst warfwa nägot Tjenstehjon.
78-
Riksdagsman mä ej frän Riksdags-orten
afresa eller frän Riksdags - öfwerläggningarne
sig afhälla, med mindre han dertil undfätt Lillätelse
af det Ständ hwartil han hörer. Är
han Ledamot i et eller flera Utstött, anmalesig
först derstädes til ledighets erhällande, och, om
den bewiljad blifwit, gifwe sädant derefter in
xleno tilkänna. Utan wigtiga och trängande
skäl mä ej längre ledighet än af twä högst tre
weckors lid bcwiljas.
§. 79.
762 Dm 3 Augusti.
79-
Riksdag mä ej räcka längre än Tre mänadcr
frän den dag, dä Konungen lätit om
Stats-Werkets tilständ och behof Rikfens Ständer
eller deras Stats-Utstott underrätta ; ffulle
likwäl wid nämnde tids förlopp, ärenderne ej
wara afgjorde, anmäler Riksens Ständer det
hos Konungen och äffe, at Riksdagen mätte
fortfara någon w:si tid af högsten mänad derefter
; börandes mindst Trenne Riks-Ständ hafwa
sig om denna önffan förenat. Händer sig,
at wid den sälunda förlängda tidens utgäng,
malen ända icke blifwit afstutade, gange som
i Regeringsformens 109 Z. stadgadt är. Riksdag
mä äfwen stutas innan Tre mannder til
ända gatt, enär samtlige Ständen sädant begära.
§» 8o»
Dä Riksdag l öfwerensstämmelse med nästföregäende
Z. fulländad är, träde Landtmarskalken
och Talemännen til Konungen, och anhälle,
det Konungen wille läta aflysa Riksdagen
och Ständerne pä Riks - Salen upkalla. Sedan,
efter förrättad Gudstjenst, Ständerne sig
ä Riks-Salen infunnit, och Landtmarffalken
och Talemännen, hwar i sin ordning, inför
Konungen nedlagt Ständens tacksamhet och wälvnffningar,
upläses Riksdags-Bestutet. Deruppä
förklare Konungen Sjelf, eller genom StatsMinistern
för Utrikes Ärenderne, Desi bifall
Lil Riksdagens slutande, och hemförlofwe
Ständerne. §. 8i.
Den 8 Augusti. 763
§. 8l.
Innan Riksens Ständer ätffiljas, gore
de medelst Deputationer sine afskeds - upwaktningar
hos Konungen och det Kongl. Huset,
samt tage likaledes genom deputerade. afffeh
frän hwarandra.
Herr Ideuterklfelm, (larl, förestog at detta
project genast mätte tryckas, pä det ej dermed
mätte hända likasom det skedde med Regeringsformen,
at man ägde blott en enda afskrift,
hwilken mänga mäste dela sig emellan,
för at derom inhemta kännedom.
Hans Exeellence Hr Grefwe knutb,
tilstyrkte äfwen at detta project til RiksdagsOrdning
mätte, säsom project, blifwa tryckt,
sä mycket häldre, som de skäl til skyndsamhet
med afgörandet, hwilka kunde anföras dä fräga
war om Regeringsformen, icke nu wörö för
handen.
Herr von 8ck>nlLenKeim, Oaviä, förenade
sig häruti med tilläggning at äfwen Betänkandet
mätte tryckas, och önskade at Riddarhus-Secreterare»
mätte wända sig med anstalten
härom til den Boktryckare, som fortast
kunde tryckningen werkställa.
Flera andra instämde häruti.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
proponerade i anledning häraf at projectet til
Riks
-
764 Den 3 Augusti.
Riksdagas - Ordningen, jämte Betänkandet och
dest Bilagor, mätte genom ffpndesam anstalt af
Riddarehus-Secreterare» befordras til trycket.
Bifölls.
Friherre ^6el8värcl, Lric 6öran, förbehöll
at saken destförinnan ej mätte företagas.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
erinrade, at detta wore en naturlig följd.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderffapets och Adelns Plenum den
8 Augusti 1809.
S. D. I anledning af Stats-Utskottets i
Ridderffapets och Adelns Sammankomster den
3i Iulii, den 3 Augusti och denna dag förehafde
Protocolls - Utdrag af den L9 Iulii rörande
ätffillige för en Financeplans uprättande
til widtagande stadgande», har Högloft. Ridderffapet
och Adeln stadnat i följande beslut,
nemligen:
i:o Hwad angär Utffottets begäran at
Riksens Ständer mätte hos Hans Kongl. Maj:t
i underdämghet anhälla , det täcktes Hans Maj:t
anbefalla wederbörande Ämbetsmän, at med stt
förflag inkomma til den Iinanoeplan, de anse
tjen
-
De» 8 Augusti. 765
tjenligast och bäst swarande emot det stora än«
damälet, at upfylla behofwen och de i Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition utsatta wilkor, ritan
at beröfwa undersätarne det nödwänviga
eller hindra Åkerbrukets och Näringarnas rrvkomst,
har densamma blifwit efter en noga pröfning
af Högloft. Ridderffapet och Adeln til atta
delar bifallen.
L:o Har Högloft. Ridderffapet och Adeln
samtnckt det mätte Riksens Ständer för Statens
fordringsägare förklara sin fasta försäkran
om upfpllande af Statens förbindelser, i följe
hwaraf de som i och för kriget hos Kronan
hafwa fordringar stola, sä snart deras fordran
är godkänd, derföre erhålla Stats - Contoirets
bewis, hwilka til sit fulla wärde stola honoreras
och säsom Statens skulder erkännas, dock
med det förbehäll, at om sädana skulder til
Soldaten och gemenskapen skulle gifwas, de
samma med reda pengar böra liquideras: Hwarwid
Ridderffapet och Adeln derjämte förklarade
sig anse Under-Officerare äfwen under detta
förbehäll böra innbegripas.
z:o Biföll Högloft. Ridderffapet och Adeln
det af Stats-Utskottet begärda sammanträde
med Banco - Utskottet i afsigt at för möjligheten
af en Financeplans upgörande gemensamt
öfwerlägga om de ämnen som bägge Utskotten
angä;
Hwilka
766 Den 8 Augusti.
Hwilka beslut, genom Utdrag af Protokollet
de öfrige respective Ständen wänligen
skulle meddelas. Ut supra.
Herr G re swen och Landtm ar skalk en
hemställde om icke genast en Deputation til de
öfrige respective Ständen kunde afgä, för at
tilkännagifwa Nidderskapets och Adelns Beslut
sä wäl om tryckningen af projectet til Riksdags-Ordningen,
som öfwer Stats - Utskottets
Protocolls - Utdrag.
Bifölls; i anledning hwaraf Deputationen
under anförande af Grefwe Uoivenlljelm,
Larl Qusmf, efter nägon stund afgick.
Derefter uplästes Constitutions-Utskottets
Betänkande öfwer Riksdags - Ordningen, jämte
detsamma ätföljande Bilagor, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Til fortsättning af de uti Regeringsformens
85 §. anbefallte öfrige Grundlagars utarbetande
har Constitutions - Utskottet författat
det förslag til Rikdsaas - Ordning, som bänge,
nom wördsamt underställes Riksens Högloft.
Ständers pröfning och skärskädande.
Utskottet hav, med upmärksamheten rigtad
pä Regeringsformens innehåll och stadgande» i
hwad
Den 8 Augustt. 767
hwad Riksens Högloft. Ständers göpomäl beträffar,
sökt bringa uti enlighet dermed föreffrifterne
för Riksdags-ärendernes gang och behandling
; hwarföre, samt til minnande as sammanhang
och öfwerensstämmelse i det hela, Utffottet
äfwen ansett nödwändigt at uti Riksdags-Ordningen
antingen utförligen uprcpa eller
til wista delar intaga flere bland de Articlar,
som i Regeringsformen innefattas. Derjämte,
och dä trenne Ständ ej äge nägon särffildt
sammanssrifwcn Ständs-Ordning, har Utskottet
warit nödsakadt at i detta Project införa flere
smärre detailler, flere för hwartdera af dessa
Ständ mera enfkilte föreskrifter. Utskottet
har trott det wara en mindre olägenhet, at
Riksdags - Ordningen mä hända kunde synas
nog widlpftig och i wista omständigheter af en
ojämn form, än at nägot deruti skulle saknas,
som hufwudsakligen fordras för en innom Ständen,
sä midt möjligt är, regelbunden författning.
Genom den uti början af förflaget gifne
deflnition pä Riksens Ständer, äfwensom genom
det förenklade och mera Constitutions enliga
Formulairet til Fullmagter för Riksdagsmän,
har Utskottet önskat kunna bestämma egenskapen
af Riksdagsmäns befattning och utmärka
deras allmänliga förbindelse at bewaka det
nationala internet och endast i förening dermed
och säsom deraf härfiytande söka och befrämja
de för hwarje ort, menighet eller corpo
ration
-
763 Den 3 Augusti.
ration mera enskilta fördelar. Grundlagarne
utgöra den enda sanna instruction för Riksdagsmän
; all särskild är otillåtlig och skall ej
behöfwas. Swea Ständer föreställa Swea folk,
äro organer för det allmännas önskningar och
wärdare af det allmännas rätt.
Iämnlikt hwad 14 §. ukwisar har Utffottet
ansett Riksdagsmannen - Rätten för Wallofl.
Borgare-Ständet kunna med billighet och ej ritan
nägon nytta inskränkas til endast sadane
Personer, som idka Borgerlig Näring och derföre
draga Borgerliga beswär; i följd hwaraf
Städernes Ämbetsmän. sä wida de äro blott
Ämbetsmän, skulle frän representationen uteslutas.
Sä länge Nationens Lagstiftare äro fördelade
i wista Ständ, som uti alla hänseenden,
ända Lil sjelfwa benämningen ätskiljas frän
hwarandra genom synbara gränslinie, lärer
iagttagandet af den högsta möjliga enhet och
likhet i representationens utgörande Ständen
emellan wara om ej owillkorligen nödwändigt,
ätminstone af betydlig wigt. Intet annat
Ständ än Borgare-Ständet bär hittils bland
sig uptagit sädane, som ej äro medlemmar af
sjelfwa Ståndet; och i detta fall befinna sig ritan
twifwel Magistrats Personer i allmänhet,
sä mycket mer, som de äro uteslutne frän sjelfwa
walrättigheten, hwilken dock i sin natur och
enligt Författningarne äger en större utsträckning
än Riksdagasmanna-Rätten. At kunna
wäljas bor förutsätta at kunna wäija. Det är
blott
Dm 8 Augusti. 769
blott genom deltagande i Borgerffapets Näringar
och dermed förknippade onera, som Magistrats'Personer
blifwa, der sädant är tillätit,
jämte Stadens Ämbetsmän, Stadens werklige
-Borgare: Det är. blott genom iklädandet af
lika samhällsyrken och skyldigheter, som de kunna
förskaffa sig en lika rätt at öfwerlägga och
besluta om de frägor som Samhället röra, och
hwilka sämedelst winna för dem et närmare och
listigare interesse. Utjkottet har likwäl trott sig
bora för Stockholms Stad föreflä et i sig sjelst
mindre betydande undantag frän detta allmänna
Stadgande. En as alder wördad wana,
betragtandet af Stockholm som hufwudstad och
denna hufwudstadö samtelige Riksdags Fullmägtigeö
yttrade och meddelte önskan, hafwa gifwit
anledning härtil. Dä antalet af Stockholms
Magistrats Fullmägtige sörflaqswis blifwit inffränkt
frän tre til twä, dä således hufwudstaden
lemnar ätta Riksdagsmän af rätte Borgare,
synes Ständets rätt ej i nägot afseende
lida genom denna anomalie, hwilken deremot,
för andra Städer tilläten, skulle möjligtwis en
dag medföra den werkan, at Borgare-Ständet
til större delen representerades af andre än Borgare.
Tid efter annan förefallne missbruk hafwa
föranledt Utskottet til et projecteradt uttryckelig^
stadgande i Riksdags - Ordningens 17 §. om
majoritetens nödwändighet för well til Riksdagsmän
och om anställande af nytt wal, enär
den
! Andra Bandet L7:o 97, 93.
770 Den 8 August?.
Den walde med döden afgätt eller gittat styrka
laga förfall. Wid alla wal, de mä wara stälde
pä en eller flere personer, som böra utses til
nägon tjenst, Fullmägtigffap eller förslag, fordras
en föreffrrfwen Pluralitet. Säledes n.äste,
wid wal til Riksdagsman, en person, som
i röster närmast uphunnit den de fleste kallat,
anses obehörigt at i hans ställe inträda om ej
genom nytt wal och derwid erhällen pluralitet,
emedan i annan händelse han endast äger minoritetens
kallelse, i kraft hwaraf han blifwit lagligen
utesluten. Denna satts synes wara sä naturlig
och gifwen, at den witzerligen ej tarfwat
sörswar genom et rum i Grundlagen, om ej erfarenheten
wisat at den klaraste sanning någon
gäng kan bestridas, dä hon endast stödjer sig xä
rätthetsprinciper och förnuftsslut.
Constitutions - Utskottet har ansett lämpeligt
at nägon wist korrt tid kunde bestämmas,
innom hwilken alla Riksens Ständers Utskott,
med undantag af det Hemliga, borde wäljas
och sättas i werksamhet. Hittils hafwa mangen
gäng Ledamöter i et Utskott ej förr blif.
wit utsedde än, i den mon ämnen för desi handläggning
under Riksdagens fortgäng yppats,
samma Utskott funnits oundgängeligen behöfligt.
Häraf har ej sällan upkommit den olägenhet at,
genom efter hand gjorde tilsättningar, tjenligoch
tilräckelige Ledamöter för et sednare pätänkt
Utskott med swärighet kunnat finnas, särdeles
i de mindre talrika Ständen, der ofta en Per.
son
Den 3 Augusti. 771
son mäste ätaga sig Ledamotstap i flera Utstött,
hwilka sämedelst hindra och afbryta hwarandras
arbeten, om ej pä en gäng och i god tid en bebörig
reglering härutinnan iagttages. At Utskotten
likaledes innom en utsatt tid företaga
sina göromäl, torde wara af mpcken inflytelse
sa wäl pä ärendernas obehindrade gäng, som
äfwen pä deras afgörande wid eller innom den
lil Riksdagens flut förestrifne Terminen, hwars
förlängande synes böra i möjligaste mätto, af
mänga och wigtiga ffäl, undwikas.
Enligt 29 Z., jämnförd med Z6, 44 och
S5 §. har Constitutions-Utstottet föreflagit
at i wisia anförde fall Befluts-och Förklaringsrätt
kunde af Riksens Högloft. Ständer ät Utskottet
updragas. Dä uti Plena olika meningar
upstä om nya Utstötts tilsättande, eller lil hwilket
Utstött wäckta ämnen böra remitteras, utan
at stiljagtigheten genom Ständens Pluralitet
kan afgöras, synes, dä all annan beqwäm utwäg
til winnande af fordrad decision saknas,
en sädan i sig sjelf mindre wäsendtlig befattning
närmast lilkomma Constitutions-Utstottet,
särdeles som Utskottet fält sig älagdt at profetera
och gransta Grundlagarne, hwilka äfwen
innehälla föreskrifter om alla Utskottens sammansättning
och bestämmandet af deras göromäl
; hwadan ock samma Utstött lärer kunna
censeras mest i tilfälle at förlika de möjligtwis
förefallande stridigheter om andras nödvändighet
eller behörighet. Om ater i Plena widen
Propo
-
772 Den 8 Augusti.
Propositions framställande, olika begrepp upstä
angäende rätta tolkningen af Grundlagens bokstafweliga
lydelse, hwilket fall dock bör blifwa
sällsynt, torde en för twistens afgörande nödig
förklaring af bokstafwen ej innebära en sädan
förklaring af sjelfwa sakmeningen, som fordrar
Riks-Ständens sammanstämmande beslut. I
denna öswertygelse och pä det ej en upkommande
ordstrid mätte onyttigt förlängas, har Utskottet
projccterat den ätgärd i siik händelse,
som ofwanäbervpadc 65 §. innehåller, och hwiljen
ätgärd ej synes lämpligen kunna annorstädes
werksiällas än hos Censtitutions-Utskottet.
När Riks - Stånden i sina beslut öfwer
någon för dem gemensam fräga stadna uti skiljagtiga
meningar, more Let förmodligen mindre
rädligt at lemna frägan outredd, knuten ouplöst,
dä til äfwcntprs, genom en ofta i sig sjelf
obetydlig jämnkning, törhända blott genom en
-förändradordställning och utan allt förnärmande
af hwarje Ständs särsiildta decisions-ratt,
ljus, reda och sammanhang kunde til mäga bringas.
Om denna i 72 §. föreslagna jämnkning
pröfwas gagnande och nödig, torde handläggningen
dermid wara mest förenlig med det eller
de Utskotts bestämmelse, der mälen hwart för
sig förut blifwit utarbetade, och der en redan
inhemtad fullständig kännedom af sjelfwa frägan
i hela dest widd bör kunna lätta utwecklingen
af meningarne derom och möjligheten at
sammanjämnka de samma.
Den 8 Augusts. 77Z
Sedan Constitutions - Utskottets yttrande
blifwit infordradt öfwer den hos Högloft. Ridderffapet
och Adelu yppade fräga om reducerande
af de§ Ledamöter i Utffotten til et lika
antal med de öfrige Ständens, och Högloft.
Nidderskapet och Adeln, i enlighet med hwad
Utskottet tilstyrkt, samma inskränkning beflutit,
upstod hos Utftottet en annan deraf enkelt föranledd
fräga, kurnwida den i alla Riksens Högloft.
Ständers Utskott hittils nyttjade omröstning
efter Ständ borde förbytas til omröstning
xei- c.-rpin Den möjliga inwänoning har ej
undfallit Utskottet at en sädan förändring skulle
i wist hänsigt rubba enheten i representationssättet
emellan Riksens Ständer och deras
Utskott, och werka en skenbar disharmoni emellan
det hela och delarne, äfwensom det torde
wid första ögonkastet förefalla olämpligt och
stridande mot sakernas natnrliga ordning, at,
dä Principalernas eller Committenternas organisation
ouplöst bibehälles, börja en omskapning
med de frän dem utgäende Deputerade.
Detze äro likwäl-nästan de enda betänkligheter,
som härwid hos Utskottet förekommit; hwaremot
flera och wigtiga fördelar synas med all
anledning kunna wäntas af ifrägawarnade för.
ändring. En betydlig olägenhet, som ätföljer
voteringen efter Ständ, är den fullkomliga 0-  werksamhet hwaruti et Utskott försättes, dä Ständen
i sina meningar stadna twä mot twä. Sä
ofta detta fall inträffar, och det inträffar ej
sällan, är ändamälet med Utskottets tilförord
nande
-
774 Den 8 Augusti.
nandc förfeladt ; och frägan, för hwars afgörande
någon grund bordt laggas, nägon öfwerwigt
fixera normen, ätergär til Plena, för at der kanhända
frugtlöst ventileras och, genom skiljaktigheten
öfwerförd ifrän Utskottet til Ständen, slutligen
förfalla. Utskottens yttranden innefatta
wäl ej någon decision, men de förbereda decisivnen:
och dä det gifwes en möjlighet at, medelst
en Ledamots utlottning, om et jämnt antal är
närwarande, utdraga en bestämd slutföljd af öfwerläggningarne,
torde et gammalt bruk, som
derföre lagt hinder, kunna afskaffas utan störande
af representationens wäsendtliga helgd. Säsom
et ytterligare och kraftigt skäl til Ständswisomröstningcns
uphäfwande böra derjämte
anföras de besynnerliga och til orimlighet nära
gränsande resultaten af denna votering, dä et
lika eller mindre antal af Ledamöterne samfällt
räknade kan gifwa pluralitet innom Ständen,
äfwensom dä rösterne Ständswis blifwa lika och
frägan säledes oafgjord, ehuru twä tredjedelar
c.f Ledamöterne warit af en mening. Pä sädant
sätt, och varstadt hufwudmännen bora lika medwerka
til be lutet, förlora deras Committcrade
fin rösträttighet; hwilken deremot synes längt
säkrare bewarad genom det rndiwiduella omdömets
kraft och den enffilta uplysningen. Widare
stall i Constitutions.Utstottets tanka, genom
införandet af den samfälte omröstningen bwarje
ämne säkrare granskas. Sjelfwa störandet af
en yrkad analögie, sjelfwa skilnaden emellan sätten
för et Utstötts Beslut til hemställan och Riksens
Ständers Beslut til afgörande synes blifwa
det tjenligaste correctiv pä mälens behandlande
ä häda ställen. Ä det förstnämnde mera
sedd med Domare-blick och i Plena sä tilsägan
des
-
Den 6 Augusti. 775
des mera med Stands-öga betragtad, stall saken
r olika förhällanden och ur olika synpuncter sä
mycket närmare och fullständigare skärstädas.
Sälunda och i den mvn det mera allmänt erkännes
at Lagstiftaren war Medborgare förr än han
blef Ständs - Ledamot, stall smäningom et ouplösligt
samband stiftas emellan Ständs interestet
och ofwertygelsen, emedan skälen til et bc ut och
prinnperna för det samma, och Ständen sinsemellan
stiljde til sammansättning och bestämmelse,
i sina Utstött med hwarandra förenas. Af > lla
desia ffäl och pä anledningar tydligen gifne af
sjelfwa Regeringsformens 69, 71, 97, och
108 Z. §. har Utskottet, med de stiljagtigheter
bilagde Protocolls-Utdrag för den 25 sistl. ^ulii
innchällcr, trodt sig böra förest, at i likbel osed
38 § Votering per czpit^ för fran.tiden mä
fastställas uti alla Riksens Högloft Ständers Utskott,
med undantag af Banw Utskottet, ät
hwilket i wista fall Riksens Högloft. Ständers
hela decrsions - rätt är updragen, och hwarest destittom,
genom de för Hederwärda Bonde Ständets
deltagande i besluten stadgade willkor, StändS
analogien kan utan olägenhet bibehällas.
Under öfwerlaggningen om wista i Styrelsemagten
deltagande eller med den samma förbundne
Ämbetsmäns utesiutande frän säte och stämma
uti Riksens Högloft. Ständers Plena och
Utstött, har hos Constitutions--Utskottet fräga
upstätt, huruwida tjenstgörande Justitiä-Räd,
säsom utöfwande Konungens Högsta Domsrätt
och i sädan egenskap utgörande, fastän mera indirekt,
en gren af Styrelsen, borde pä denna
grund, i likhet med Stads^Rädcn, betagas at personligen
öfwerwara Riksens Högloft. Ständers
776 Den 8 Augusts.
Rädplägningar och Beslut; hwartil kommer ak
Justitiä-Räden särskildt, i den ordning Regeringsformens
loz Z. stadgar, kunna af Riksens Högloft.
Ständer, genom en opinions dom förklaras
sine Ämbeten förlustig^ Deremot har förekommit
at ifräga warande Ämbetsmän, hwilka
af Konungen ej kunna frän deras sysilor skiljas,
äro i sädant afseende mera oberoende af Styrande
magten och ej underkastade annat twäng»
än deras med answar förbundna Domarepligt,
genom hwars redliga upfyllande de säkrast förwärfwa
och bewara allmänna förtroendet, utan
at någonsin bättas i dermed stridiga förhällanDen;
hwarföre ä andra sidan Justitiä - Rädens
deltagande i Riksens Högloft. Ständers ^öfwerläggningar
synes mindre olämpeligt och ätmind-.
stone ej af skadlig inflytelse. Emedlertid och dä
Utskottets Ledamöter härutinnan warit af olika
tankar, och wid omröstningen, enligt hosgäende
Protocolls-Utdrag af den 6 Julii, twä Ständ
stadnat emot twä, äterstär endast för Utffottet at
til Riksens Högloft. Ständers Plena vfwerlemna
denna frägas omedelbara afgörande.
Til Riksens Högloft. Ständers pröfning fär
Utskottet likaledes hemställa, buruwida de til
Tryckfrihetens wärd framdeles förordnade Committerade
böra ätnjuta nägot honorarium eller
traktamente. Utffottet, ej okunnigt om Statens
inskränkta tilgängar, men tillika öfwertygadt om
den redbara nytta bemälte Comiss inrättning
ffall medföra, kan för sin del ej underlåta at tilstyrka
ansiäcndet af et sädant arfwode, hwilket
upgäen^e til en mättlig summa kunde anses som
rn billig ersättning för en gagnande möda.
Slut
-
Den 8 Augusti. 777
Slutligen fär hos Riksens Högloft. Ständer
Utskottet förestä at de Revismer, som utses
at emellan Riksdagarne gransta Stats WerkeLS,
Banquens och Riksgälds Contoirets tilständ, mä
i och för deras befattning erhålla fri skjuts est
ter twänne hästar, samt twä Rd Banco i dagtraktamente,
hwilket dock ej mä under resdagarne
beräknas; och synas deHa utgifter, enligt förra
bruker, böra af Banquen och Riksgälds Contoiret
bestridas, jämt emellan dem fördelade.
Stockholm den s Augusti 1809.
/t. Manncn/ieim. ^4. /.
^4. 6, H//r'ersw//>e. ^4. 6. Männen. §. o. ^koc^ensknäin.
<7an^ o. 9evsensre/n, t?an/ 6. /eonrtrn.
Daniel Dl-ensketn. /. D. 6a/-n. tlanl 6nst. L/oms.
backens /son /stefen t. Matts bernson, /"n /ansson.'
g. O. Valerias.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
(konstitutions - Utstötts Protocoll den 5
Julli 1809.
Herr Expeditions - Secreterare» Friherre
LrrrpeMn, anmältes wara af Ämbets-göromäl
hindrad at sig til detta sammanträde infinna.
S D. Hos Utstottet kom under öfwerwägande,
huruwida bland de högre ämbetsmän,
hwilka enligt 4i §. af den projecterade Rikdags
Ord
-
773 Den 8 Augusti.
Ordningen ej mä Lillätas at personligen hafwa
säte och stämma i Riksens Ständers Ulena eller
Utskott, äfwen Justi tiä-Räden borde inbegripas;
och inlemnade härwid Herr Biskopen Doctor von
UosenstLln et sa lydande Memorial:
'Den rättighet at i allmänna^ Lagstiftningen
samt i beskattmngsfrägors afgörande fa deltaga
, bör wara lika'helig, som den är nyttig
för hwarje medlem af staten. Flera gängor
hafwa detta Utskotts Ledamöter samfällt yttrat
sin önskan at til åtnjutande af denna rättighet
kunna förhjelpa äfwen wära hittills i detta afseende
wanlottade Landsmän. At pä mindre säkra
grunder neka den samma ät ännu flere, synes
räkt stridande mot de grundsattser som ledt
wara öfwerläggningar och besiut. Af detta och
flere andra skäl, hade jag för min del önskat at
inga Ämbetsmän, icke en gäng Ledamöterne af
Stads-Rädet blifwit utestängde frän säte och
stämma wid Riksdagar; men dä jag hörde innom
Högloft. Utskottet en afgjord pluralits mot
denna tanka, wille jag icke/genom yttrande af
Mjagtig öfwertygelse, förordsaka nägon tidsspillan,
häldst jag dä ännu icke hade nog innom mig
sjelf öfwerwägt alla dithörande skäl. Nu deremot
dä man äfwen will neka Justitiä - Röden
deras Riksdagsmanna - rätt, synes mig fruktan
för Ämbetsmans inflytelse wid Riksdagar drifwas
längre än klokheten fordrar och billigheten
medgifwer.
Justitiä-Räden deltaga, säger man, i sjelfwa
tttöfningen af Kouunga-magten; de äro personligen
underkastade Riksens Ständers pröfning
af deras förhastande som Domare; de förklar
-
Den 8 Augnst!. 779
klaringar af Lagens mening samt de förslag til
nya Lagar och Författningar, hwilka de tiistyrkt,
stola unbergä Riksens Ständers granskning, och
de böra i anseende til allt detta, icke fä wara
Riksdagsman.
Det första af de§a skälen wägar jag alldeles
neka. JustitickRäden deltaga i min tanka ej
i Konunga-magtens utöfning. Kongl. Maj:ts
Magt at dämma i Juridiste Mäl utöfwas af
honom sjelf genom de 2me röster Konungen i sin
Högsta Domstol äger; och wid de tilfällen dä Konungen
utöfwar sin rätt at göra Näd, ägaJustitiä
- Räden blott den rätt at yttra sina tankar,
icke den at besluta och afgöra i Konungens namn
eller i Desi Höga Beslut deltaga.
Dä Justitiä ^ Rädns förhällande i allmänhet
utaf en bertil af Riksens Ständer förordnad
särskild Nämnd pröfwas, synes deras närwaro
bland Riksens Ständer icke kunna blifwa
för denna pröfning wädlig eller hinderlig. För
Lem som för alla andra kan ju det stadgande som
j slutet af denna §. finnes intagit, gälla; at nemligen:
ingen af hwckken Riksens Ständer re.
Äf samma skäl borde ju eljest Riksens Ständers
Justitiä - Ombudsman, Riksens Ständers Fullmägtige
i Banquen och Riksgälds-Contoiret med
mänga flere frän Riksdagar afhällas. Desiutom,
om äfwen fem Justitiä-Räder ägde säte och stämma
pä Riddarhuset, bwilken skulle wäl kunna
föreställa sig at desie fem Personer skulle
kunna mot stäk och billighet, werka pä et helt
Ständ, som bestär af flere hundrade? Ännu mera.
huru skulle de, just derigenom at de suto pä
Riddarhuset, kunna anses äga nog inflytelse at
780 Den"8 Augustt.
misileda de tre öfriga Ständen? Förgäfwes nämner
man deras rang och Domaremagti Nro Riksdagsmän
nog swage at derigenom ffrämas eller
nedtystas, sä är war frihet redan genom förstämde
tänkesätt förlorad; sä bora Riksens Ständer
ej längre anses såsom dest förfwar; sä kan det
ock wara likgiltigt af hwilka klenmodiga och
korttänkte flafwar nationen wid sä kallade Riksdagar
föreställes. Jag bör ursägtas dä jag hyser
högre begrepp om en ädel nations representanter.
Samma ffäl torde arifes gälla i afseende
pä Riksens Ständers öfwerläggningar öfwer de
frägor om nya Lagar, samt om Förklaringar af
Lagens mening, hwilka förut i Konungens Högsta
Domstol förewarit. Tilläggom at fä Riksdagsmän
kunna förmodas skickligare at i Utskotten
eller Ständernas öfwerläggningar uplysa,
utreda, bestämma desia frägor , än just Herrar
Justitiä Räden, som om dem bordt i förhand
taga den närmaste kännedom Har man ej wid
alla wära Riksdagar, ^särdeles i Utskotten, erfarit
werklig nytta af de Ämbetsmän, som i rädpläguingarne
deltagit k Med all den rena wälmening,
med alla de wackra och nyttiga theoretista kundstaper
mänge af wäre Riksdagsmän äga och wid
öfwerläggningarne anwända, sä skulle föga til
Statens bätnad uträttas af män, som saknads
Äll Ämbetsmanna öfning och erfarenhet. Äfwen
Lesia egenskaper behöfwas hos de rädplägande,
om befluten stola blifwa fullt sammanhängande
och i w^rkstalligheten möjlige; och dä ingen lärer
kunna falla pä den tanka at alla Ämbetsbeksman
böra frän Riksdagar afwisas; bwarfore
dä utesluta just sädane/hwilkas kundstaper,
erfa
-
Dm 8 Augusti. 781
erfarenhet och ädagalagde redliga werksamhet redan
uplyft dem til Statens högsta äreställen?
Den frugtan mängen hyser at friheten stall
undergräfwas och Riksens Ständers beslut egenmagtigt
ledas och förestafwas af betydande ämbetsmän,
om de fä i öfwerläggningarne deltaga,
torde sakna rigtig grund. Anledning til denna
farhäga hemtas frän förra Riksdagar ; men hurudan
war Grundlagen dä, och hurudan hafwa
wi den nu? Swerige har warit styrdt af i sjclfwa
werket, ehuru icke til namnet mwaldige Konungar.
Blott af dem hafwa alla Ämbetsman
berott, och sjelfum Riksens Ständer ägde icke ens
nägra säkra grundwglar för sina sä kallade rättigheter.
Annat är förhällandet nu. — England
frugtar icke sina Ämbetsmäns inflytelse. Twart»
om, man kan der icke wara betydande Ämbetsman,
om man ej tillika är Parlaments Ledamot.
Wär frihet hwilar pä säkerheten at Riksens
Ständer wid wista utsätta tider stola sammankomma;
at de sjckäva beskatta sig och fordra redo
för medlens an ändande; at Nationen äger
Tryckfriheten försmckad i'Grundlagen ; och framför
allt at Cwcriges Konung i anledning asalia
desta omständigheter alltid stall'nödvändigt
behöfwa Nationens karlek och förtroende.
Pä sädane Grundwalar äk Swenst manna
säkerhet och Swensta folkets frihet bygd, och r
Lagarne befästad. Lätom ost icke af en orjgtig
försigtighet söka omgifwa den med swage, för
kloke bestut hinderlige och följaktligen i sjelfwa
werket stadliga och förstörande förnmrar.
r > Jag
782 Den 8 Augusti.
Jag anhäller at detta mitt wördsamma yttrande
mätte fä til Riksens Ständer ätfölja
Högloft. Utstottets Protokoll.
Härefter npläste Herr Profesiorn Doctor
^Vijkman följande Dictamen:
"Dä icke en Domare mä i annan Ratt än
der ban redan dömt med samma mäl ä nyo som
Domare sig befatta, anser jag äfwen detta bora
lämpas til frägan om Justitia - Radens Riksdagsmanna
rätt.
Mi Högsta Domstolen äro desta Herrar de
som deltaga uti förklarings afgifwande pä inkomne
förfrägningar om Lagens rätta mening, hwilka
förklaringar gälla emellan Riksdagar, men
kunna af Riksens Ständer sedan ogillas enligt
83 §. uti wär nya Constitution. De stola säledes
som Riksdagsmän ä nyo bedomina sine egne
förut gifne yttranden tom Domare, sä framt
de icke stola utwrsas frän bäde deliberation och
votering wid flike förekommande mäl hos Ständerne.
Likasä stola de enligt samma Constitutions
föregäende 87 §. börås och afgifwa sine yttranden
öfwer de Lagfrägor Konungen i Räder will
Riksens Ständer förelägga, och sedan säsom
Ständs Ledamöter deltaga i befluten öfwer samma
sak, om de icke äfwen dä stola befallas at
som jäfwige taga afträde frän alla öfwerlägg»ingar
häröfwer.
Dä uti Stats-RäbetnägreJustitiä-Ärender
föredragas, böra, enligt samma Constitutions
L6 L. Ledamöter frän Högsta Domstolen tilkallas
at
Den 3 August?. 78Z
at til Protocollet sine tankar afgifwa, hwilka
Protocoll sedan kunna til Riksens Ständers
granskning, enligt 107 §. i meranämnde Constitution,
förekomma, och hwartil deste Herrar dä
alla stola säsom jäfwiga bortgä eller som Riksdagsman
och ostörde Domare uti egne föregängne
ätgärder deltaga.
Enligt samma Grundlags ioz §. kunna
wid hwarje Riksdag 5 af deste Herrar, som
för misstänka af wald eller oskicklighet förwerkat
allmänna förtroendet, genom en ballotrring
i en af Ständerne tilförordnad Nämnd frän
sine tjenster amoveras. De kunna säledes
säsom Riksdagsmän ännu mindre öfwcrwara
flike hos Ständerne förekommande frägor
eller i wal til Ledamöter til denna Nämnd deltaga.
Jag frägar, om sädant hända skulle, kunna
de wäl sedermera den Riksdagen med heder
biwista sammankomsterne bland ds Ständs
Medlemmar, som förklarat dem sädane? Böra
de ock destförinnan wid samma Riksdag hafwa
deltagit i Rikswärdande saker, dä de efterät
och under loppet af Riksdagen blifwa förklarade
för oskicklige eller owärdige allmänna förtroendet
?
Om de ock nu, säsom förenämndt är, sto,
la uti wista frägor, säsom jäfwige taga afträ.
de, kunna de icke likwäl säsom Nationens högre
Ämbetsmän hafwa en werksam inflptelse til
tube
-
784
Dett 8 Augnst:.
bibehållande af et til äfwentyrs oförtjent förtroende;
och wänne detta är nog försigtigt?
Jag ser intet förloras genom det dess i fräga
svarande fä Ledamöter ej biwista Plena, i synnerhet
i et af högt uplyste Personer sä talrikt
Ständ som Högloft. Ridderskapct och Adeln,
och säledes ej nägon inconvenient af deras uteflutande,
men wäl säsom redan nämnt pä motsatta
sidan mänga swärigheter och stridigheter
mot espriten af sjelfwa Constitutioncn, hwartil
kommer at emellan frälse och ofrälse Justitiä-Näden
ff-ulle upstä den ffillnad at den ena
delen skulle äga en rättighet, som icke kan ut--  öfwas af den andre, dä i min tanka, i afseende
ä rättigheter de alla böra wara lika qualifieerade,
äfwensom en gifwen analogie synes
wig i Iustitiä-Nädens uteslutande med det som
af Utskottet är stadgadt för Stats-Räden.
Med Herr Profetzorn Doctor Wijkman,
förenade sig Herr Bergö-Rädet von Ltockonsri-öm
och Herr Ofwerste 8köl-wl),anä) hwarernot
Herr Riddarhus - Secreterare» 8iivLi-8toips
samt Herr Biffopen Doctor dloiäin instämde
uti Herr Biffopen Doctor von UoLen8tejns öfwer
frägan yttrade mening.
Til befluts fattande och dä Utskottets Herrar
Ledamöter förmärktes wara af skiljaktiga
tankar, företogs omröstning med flutna sedlar
öfwer följande justerade proposition.
Den
Den 8 Augnst!. 783
Den som bifaller Justitiä-Rädcns behörighet
at äga tilträde med säte och stämma uir Riksens
Ständers Plena och Utskott, skrifwer !
Den det ej will skrifwer rrr.j!
Sedlarne öpnades och befunnos wara gifve
af Bonde-Ständet 3 Nej. af Borgare-Ständet
likaledes Z Nej. af Preste-Ständet 2 Ja och
et Nej, samt af Ridderskapet och Adeln z Ja och
2 Nej Och som säledeS wid omröstningen twa
Ständ stadnat emot twä, sä skulle uti förslaget
en dubbel härefter lämpad Z. införas och frägan
hwarom skiljagtigbet yppats til Riksens Ständers
afgörande in Plenis öfwerlemnas.
Ut supra.
ln lläem ?rotocoll!
P I). Valerius.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Constitutions - Utskotts Protocoll,
den 25 Julii 1809.
S. D. Dä Utskottet nu war i begrepp at
stadga sit beslut til hemställan öfwer ben wid
nästledne Sammanträde förehafde fräga om införande
af samfält votering i Riksens Ständers
Utskott, inlemnade Herr Bergs-Rädet vouLeockeuslröm
et sä lydande Dietamen:
"Efter den öfwertygelse jag fattat rörande
det rättaste voteringssättet uti Riksens Ständers
walda Utskott, Revisioner och Kerk, bör det
werkställas gemensamt, utan Ständsfördelning,
utaf alla Ledamöterne. Min tanka härutinnan
Andra Band. 99, io«. stöd.
786 Den 8 Augusti.
stödjer sig wäsendtligen pä följande hufwudsakliga
ffäl.
1:0 NL et sädant omröstningssätt ifrån äldsta
tider, wid sä wäl wära E»fwer-Domstolar,
der rättwuan ffipas, som alla Oeeonomiffa
Werk och Rätter warit antagit och blifwit anstedt
ledande til et det säkraste utrönande och bestämmande
af sanning och rättwisa.
2:0 At äfwen wid wära fordna Riksdagar,
dä Swea Konungar inkämtade folkets representanters
tankar, pä et rum, ägde alla at pttra sig
utan ätffilnad til Ständ; hwadan ock bestulen
derwid utgingo frän samtliges omdöme; hwilket
utgjorde rätta ut trycket af deras sammanstämmande
tanka.
3:o At ursprunget til det i sednare tider och
hitintils utöfwade bruket af votering Ständswis
i Utskotten troligen härleder sig ifrån 1626
ärs ClaMcation hos Ridderffapet och Adeln,
hwaraf sedermera blifwit en följd och nödwändighet,
at samma voterings sätt borde iagttagas
innom Utskottet, sä wäl emellan Adels Clasierne,
som de öfrige Ständen; och
4:0 At icke heller en votering p?r capikL af
ofwanandragne ffäl, intil denna stund warit billig
eller möjlig, dä Ridderffapet och Adeln med et
dubbelt antal Ledamöter i sädant fall ffulle hafira
tilegnats en betydlig öfwerwigt, swarande
til twä femtedelar i stället för hwarje Ständ wid
mälens afgörande.
Men om allt detta synes mycket tala för en
allmän voterings införande och om de tilförene
der
-
Den 8 Augusti. 727
deremot warande hinder nu mera lyckligen blifwit
undanröjde; sä äterstärännu, medelst framställande
af det ofullkomliga och swista wid omrösiningarne
Ständs-wis at bewisa förmänen
och rättwrsan af den gemensamma.
Den til stut bifogade tabellen utwisar huru
olika voteringar Ständs-wis i Utskotten kunna
utfalla; och ökas denna skilnad i samma förhällande
svin Ledamöternas antal tillväxer. Följande
exempel mä anföras:
När Utskottet bestär af Tolf personer, kan
den ena gängen nied 6 röster emot >, en pluralitet
af tre Ständ upkomma; hwaremot i zure
andra olika fall, med samma eller lika rösttal,
Twänne Ständ blifwa emot bwarandra, äfwensom
det samma inträffar i 2 ne händelser med
7 röster emot 5, och i en med 8 emot 4.
I Utskott med Sexton Ledamöter inträffar
detta olika förhållande ännu oftare. Med parla,
vora erbällcs vä, likasom förut nämndt är,pluralit-,
och i sure fall med 9 röster mot 7, samt
i et med 10 mot 6 stadna twä Ständ emot hwarandra.
Ungefärligen lika förhäller det sig äfwen wid
20 personers omröstning; men alldratydeligast
wisar sig denna owisthet, när et Utskott är sammanlack
af 24 Ledamöter. Pluralitet kan dä icke
allenast upkomma när rösterne äro alldeles lika,
utan äfwen dä invotera mot ri. Och det, som
är alldramärkwärdigast: Twä Ständ kunna
stadna emot hwarandra, ehuru i4, i5 ända til
16 votera emot 10, 9 eller 8; som will säga at
en tredjedel kan komma at werka lika mycket til
beflutet som twä tredjedelar af ds röstande Ledamöternes
antal. När
788 Den 8 August?.
När i sammanhang härmed öfwerwäges och
antages, at alla Ledamöter i Utflotten tilsättas
af lika magtägande hufwudmän : AL förtroende,
bygdt pä den nogaste granskning, grundat walen
: Ät följagteligen personer med kika tänkesätt
och lika rena afsigter böra supponeras komma deruti
; sä lärer icke heller nägot twifwel wara at
ju öwar och en Ledamot bor fullkomligen til godo
njuta hela sin rösträttighet; men som den ej
kan äga rum sä länge ej voteringarne ffe per
capit». Utan oftast blifwa underkastade en werklig
hazard och lemna et orätt och falskt resultat;
sä styres jag helt och hältet i den öfwertpgelsen
at allt hwad som afgöres sä wäl i Utffott, som
Riksens Högloft. Ständers
sioner och Werk, endast med undantag förBanguens
Styrelse, hwarest Ständernes belabeflutnings-rätt
utöfwas, bör utrönas och bestämmas
genom en förenad allmän öfwerläggning och. när
sä fordras, äfweN medelst en gemensam omröstning.
Frägan äter angäendeen Ledamots utlottande
trl en säker och gifiven pluralitets minnande wid
voteringar i Utskotten sinner jag tjena til föga
nyttaTy dä alltid et Ständ derigenom förlorar
en röst, som är obilligt, samt Protocollet i
alla fall, särdeles i angelägna frågor, uplyser de
ffiljagtige meningarne, hwaraf Ständerne äga
at utwälja och antaga den rättaste; sä är det i
sjelfwa merkel likgiltigt, om Utskottens yttrande,
antingen i form af betänkande eller beledsagadt
med et pä twänne lika talrika meningar grundadt
flut, Lfwerlemnas til Ständens Plena/'
Tabell
Den 8 Au gustf. 78g
Tabell öfwer omröstningar Ståndsvis i Mstotten.
Voterande för Ja.
' Voterande för Nej.
1:0 ir Personers gtffott
,:o) 16 Personers Utssstt
z:o) 22 Personers Utssott
4^) ,4 Personers Utffott
Z
Ä
>3,
S
K
!2
2
<-v
1
1
2
2
6
2
2
1
1
3
2
1
6
—
1
2
3
6
3
3
—
6
—
3
3
6
3
3
1
7
—
2
3
5
3
a
1
"7
1
2
2
5
3
3
1
1
8
-
L
2
4
2
2
2
—
6
1
>
I
3
6
4
4
4
1
1
10
3
3
6
3
1
1
9
1
3
3
7
4
4
1
—
9
—
3
4
7
3
3
2
—
8
1
1
2
4
»
5
2
2
14
—
3
3
g
4
Z
2
2
iZ
2
-
3
3
7
3
3
1
8
10
2
2
4
2
ro
S
2
2
1
10
—
Z
3
4
10
A
2
2
2 11
—
Z
3
3
9
6
6
2
2
16
—
-
4
4
.3
6
5
2
2 15
—
1
4
4
9
6
3
Z
2
14
—
3
3
4
10
4
4
4
12
2
2
6
12
6
3
2
>'—
Z
4
4
1 I
Dcref er Pttrade sig Herr Profesioren Doctor
som föijer:
„För min del afstprker jag votering per
ckpitL i Utstotten. Jag tror at votermgar der
böra werkställas i analogie med det sätt hwarpä
ärenderne hos Utstötts-Ledamöternes prrnckpaler
behandlas. De äro fyra Ständ och^wart
790
Den 8 Augusti.
Ständ särskilt innom sig jakar eller förkastar
Utskottens Betänkande». Hwarföre stola dä
ärenderne i Utskotten behandlas och beredas efter
annan princip än i Ständen. Hwarföre
början af ärenderne efter annan princip än stulet
? Äswcn efter denne Efprit werksiällas voteringar
i det Utstött der Ledamöterne äga någon
beslutande rättighet; hwarföre dä en olikhet
i Riksens Ständers andra Utstött? Wore
alla Ständen tilsammans under et tak och der
voterade per capUs,, skulle jag anse voteringar
efter Ständ i Utskotten lika motsägande som
jag nu anser votering p«r c-Lpits i Utskotten
mot voteringar efter Stand in plenis. En och
samma ordning bör, i min tanka, pä alla ställen
följas, och den ena rättas efter de andra.
Hwad jag tilstyrker är i min tanka också mera
instämmande med sjelfwa Constrtutionen, som
alltid och allestädes förutsätter och är grundad
pä en organisation af Fyra Ständ och deras
Ständwis widtagande beslut; Och et annat
förbällande i Utskotten är säledcs mindre instämmande
med Constrtutionen än det urgamla,
hwarwid jag önskar förblifwa.
At wid Domstolar saker afgöras efter
plurimL vom, hörer ej hit; ty hos werkställande
magten, som ej utgöres af nägra Ständ,
kan ej annorlunda förhällas, och det är mycken
skilnad emellan denna och Lagstiftande, dä
den förra blott säsom Ämbetsmän gör den sednares
befallningar gällande, och hwarwid ej är
fräga om nägon organisation.
Med
Den 3 Augusti. 7kst
Med lika litet ffäl lärer kunna inwändas
at fordom alla fyra Ständen moro tilhvpa i
en klump, om jag sä mä säga. De äro det
icke nu, och mot den organisation, som nu genom
Grundlagen hos osi är etablerad, kunna
wi ej hämta skäl til et motsatt Riksdags-ärendcrnas
afgörande, efter sättet at besluta dem
wid Allhärjar-Tingen fordom, äfwensom det icke
lärer wara Historice rigtigt at Ständs-fördelningen
har sin origine frän Classisication pä
Riddarhuset.
Wid Revisioner i Riksens Ständers Banque
och Riksgälds - Contoir hafwa äfwen alla
voteringar blifwit werkstälde Ständs-wis, och
kommer äfwen sä wäl derwid som wid StatsWerkets
Revision hädanefter at pä samma sätt
förhällas; allt motsägande et annat voteringssätt
än det dermed instämmande i Utskotten,
wid hwilkas betänkandens afgifwande således
äfwen skulle komma at döljas af hwad tanke
det eller det Ständet warit, om ej wid hwarje
sak minoriteten skulle sammansätta sig til en
corporation, som afgäfwe särskilt utlätande, det
jag finner mycket mindre tjenligt.
Slutligen och dä Grundlagen för" öfrigt
utstakar de fä fall i hwilka en votering per
cLpit». är tilläten och mä werkställas, sä kan
jag ej annat än just derigenom anse Ständsvotering
i allt annat, efter sjelfwa Constitutionens
hufwud, Esprit, anbefalld och at et deremot
stridande förhällande til den grad rörer
792
Den F Ztugstk,
sjelfwa denna Constitution, at ej en gäng mera
än blott fräga om en sädan förändring kan
wid denna Riksdag wara tilläten at wäckas
och således, i min tanka, sä mycket mindre
wara rigtigt at nu genast deremot fatta ct deciderande
beslut.
Det är längt rfrän mig at af et etableradt
voterings-sätt per cspita i Utssotten utan
afseende pä Ständ hänföras til tankan af Sländs
nplösning, samman.fläende och votering per cLxtta
öfwerallt, såsom kullkastande hela Constikutionen;
men jag will ej en gäng at genom
nägon likhet härtil, medelst antagande af et vo,
ierings-.sätt, motsägande Ständs representationen,
någon sädan tanka hos nägon enda enffeld
någonsin ens ssulle kunna upstiga."
Uti hwad Herr Profesioren Doctor Wijkm!rn
sälunda anfört instämde til alla delar Herr
Bissopen m. m. Doctor Noräim
Herr Riddarhus-Secreteraren Silverstolpe
Upläste följande ej af honom författade tankar,
men hwilka han önskade mätte för hans räkning
i Protocvllet intagas.
"Är wäl den äberopade analogien emellan
Ständens och Utskottens öfwerläggnings - och
omröstnings - sätt fullkomligen rigtig? Ständen
öfwerlägga hwatt i sit ruin och de meddela
hwarandra blott sina beslut. Utt sina förhäl
landen
-
Den 8 Augustt. 79Z
landen kunna de ej anses blott som Lagstiftare
hwilka öfwerse det hela, men som kämpar, hwilka
frän hwar sin punct försmå ra sit mteresie.
Uti nödwandigheten at jämka sig efter de öfriga
ligger bandet pä hwart och et, och i denna inbördes
jämnkning ligger möjligheten af delresultat
som kan blifwa enligt med allmänna
miljan.
Men bör och kan förhällandet i Utskotten
wara lika? Hwad är deras andamäl?
Hwilket är deras öfwerläggnings - sätt ? Utskottets
ändamäl är at bereda ärendcrne. Desi
Utslag bör wara sä mpcket som möjligt följden
af en kall och opartist granskning. Latt och
snart kan man inse det enstilta interesiet; bertil
behöfwa Ständen ingen ledare- Ofwersig?
ten af det hela, utredandet af detaillerne, af
deras sammanhang och större och mindre betydenhet,
se der Utskottens göromäl. Til besia
fordras ingen Ständs - esprit, blott en allmän
granskning, grundad pä uplpsning och billighet.
Derföre bör Utstötts-Ledamöternas antal
wara inskränkt, pä det deras öfwerläggningar
ej stola blifwa för widlyftiga. Derföre är ocksä
Utskottens öfwerläggnings - sätt af äldcr 0-  lika emot Ständens; och förenade under et tak,
äro Utskottens Ledamöter ärnade at i försonlighet
och samdrägt utan omwäg meddela och emottaga
uplysningar. At häri wilja bibehälla en
Esprit corp8 tvid omröstningen, som under
vfwerläggningen ej gifwits, är snarare stötan
-
V
794 Den 8 Augusti.
de än analogt med sakens natur och kan endast
härledas fran de tider dä man trodde at hwarje
anseende af företräde war en förmän, och utan
at beräkna werkligheten, ansäg under sin wärdighet
at öfwerlägga i likhet med dem, med
hwilka man ändock hade enahanda rättigheter.
Mycket hafwa wi under detta Riksmöte
hort talas om representationens ofullkomlighet
och möjligheten at förbättra den. Men förgäfwes
stall man söka at häruti göra något framsteg,
om man icke antager den grundsatts at
representationen dä är fullkomlig, när den ger
et resultat enligt med allmänna miljan. Men
denna, som äter, likasom begreppet om allmänt
tväl, endast är en abstraction af alla enstiltes
pä rigtigt omdöme af deras fördel grundade
önskningar, kan ej nalkas til fullkomlighet, titan
sä wida som Esprit äe corp.? är borta, och
sä wida den enskilda miljan är uplyst. Det
är at nalkas desin allmänt erkända grundsatser
at i Utskotten införa omröstningen per capita;
och det är en tydlig fördel at läta röstberäkningen
bero af enstiltes öfwertygelse, ej afen
corps, ofta wilseförda Esprit."
Widare anförde Riksdagsmannen lviattg
kelson frän Kopparbergs Län:
^Med fullkomlig öfwertygelse om nyttan
och företrädet af votering per capita, der den
samma kan anwändas, instämmer jag i de Herrar
Ledamöters mening, som desi antagande til
styrkt;
-
Den 3 Augusti. 79-2
styrkt; men fär derjemte förklara min önskan,
hwilken säkerligen är hela Bonde-Standets, at
detta nya voterings-sätt mätte utsträckas äfwen
til Banco-Utskottet. Jag är ej okunnig om de
willtor som en gäng gjordes sör Bonde-Ständcts
uptagande i Banquens styrelse och förwaltning;
men en sädan anstalt hade i min tanka
för syftemål, ej at draga rösträttigheten frän
et Ständ, hwilket lika med de öfriga garanterar
Banguen, utan endast at förebygga den olägenhet
som wid Ständs-wis omröstning upkommer,
dä twä Ständ stadna mot twä, en
olägenhet alltid större och betydligare innom en
corps, som i wista fall äger och utöfwar Riksens
Ständers beslutande rätt. Hwarföre skulle
nu Banco - Utskottet blifwa det enda der
Ständs-wis omröstningen bibehälles? För min
del yrkar jag likhet och allmanlighet i stadgandet
härom, och uprepar min önskan at voteringen
per capitg, matte uti alla Riksens Ständers
Utskott införas."
Härmed förenade sig Riksdagsmännen
^n6er8 st:son Heckert frän Upsala Lätt och
ston ston88on frän Blekinge
Ordföranden
Herr Expeditions-Secreterare»
m. m. Friherre lttannerksnn, yttrade sig:
"At han r öfwerensstämmelse med samma princip,
af hwilken han bestridt inskränkandet af
Ridderffapets och Adelns Ledamöter i Utskotten
til et lika anal med hwartderas af de respective
Med-Ständen, wore af den tanka at omröst
-
796 Den 8 Augusti.
röstningen i Utstött, de fall undantagne, i hwikka
Regeringsformen annorlunda förestrifwer,
borde ste Ständswis.
Sedan öfwerläggningen i detta ämne således
blifwit fulländad, beflöt Utstottet, med de
ffiljagtigheter som af förestäende Protocoll inhämtas,
at voterings-sätt för Riksens Ständers Utstött
skulle föresläs i enlighet med bwad Z8 Z.
af den projecterade Riksdags-Ordningen innehäller.
UL supra.
In iiäem,
r
O. Valerius.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Constitutions - Utstötts Protokoll den
1 Augusti 1809.
S. D. Herr Profestoren Doetor Vijkman
Upläste, strifteligen författadt, det yttrande han
den ss sist!. Julii muntligen afgifwit rörande
omröstnings-sättet inom Riksens Ständers Utstött.
Herr Riddarhus-Secreteraren Silverstolpe
erinrade at i detta yttrande Herr ProfeHoren
Doctor diskman, til stöd för sin tanke tillagt
tet nya stal, at denna fräga syntes til Regeringsformen
och icke til Riksdags-Ordningen
hörande. Herr Riddarhus-Secreteraren förklarade
sig härutinnan ej kunna med Herr Profesforen
instämma , enär omröstnings - sättet icke
Den 8 Augusti. 797
wore en fräga som rörde Regerings-sättets or.
ganisation, utan endast helt och hällit en reglementariff
formalitet.
Herr Kammarherren Grefwe ^lörner, yttrade
sig: "Dä, innan jag hade den äran blifwa
Ledamot af Utffottet, frägan om votering
per c-rpita i Utffotten redan war afgjord, men
Herr Doctorn och Profesioren MjjllniLn, uti sit
i dag öfwer detta ämne uplästa Dietamen an.
fört et hittils ej Nyttjadt ffäl, för at ätmindstone
pä längre tid upffjuta denna fräga, det
nemligen: at voteringen per cLpita i'Utffotten
skulle kunna blifwa en Constitutionsfräga som
ej förr än wid nästa Riksdag kunde afgöras;
är det i anledning af detta senare anförande
som jag anhäller at fä tillägga nägra anmärkningar.
Om det warit brukligt at Utffotten, likasom
Ständcn, rädplägat Ständswis, ffulle jag
tör hända hafwa ansett et annat öfwerläggningsoch
omröstnings-sätt säsom en Constitutivnsfräga:
men dä, ifrän uräldriga tider, Ledamöter
af alla fyra Ständen altid rädplägat under et
tak, dä under öfwerläggningarne det Medes
är individuen, icke Ständer, som yttrar sig,
som ger och hämtar öfwertygelse, tyckes det wara
enligt med detta redan antagna öfwerläggnings-sätt,
at pluralitetens Lanta wid en votering
pä samma sätt inhämtas som under en
öfwerläggmng. Uti ingen af föregäende Riksdags»
-
793 Den 8 Angnst!.
Ordningar finnes nägonting nämnt om voteringssättet
i Utstotten. Det hittils brukliga kan endast
anses som en följd af Ridderskapets och
Adelns bubbla representation. Da nu Ridderskapet
och Adeln sjclfwe afstätt derifrän för
framtiden, är swärighcten i detta afseende uphäfwen;
och dä Constitutionen innebälier at en
Riksdags-Ordning skall wid denna Riksdag
utfärdas och detta ämne onekligen bör til dem
som ingä uti formen af öfwerläggningarne och
sättet at bereda och inhemta besiuten, följaktligen
til dem som utgöra bufwudföremälet forén
Riksdags-Ordning, skulle jagfor min del anse et
upskof uti afgörandet af denna fräga äfwen
sä stridigt emot Constitutionens afsigt, som emot
Riksdags Ordningens fullständighet och emot
den rätt Ständerne äga at af osi wänta
et sulländadt arbete.
Uti hwad Herr Grefwe Vlörnsr salunda
anfört instämde de fleste af Utskottets Herrar
Ledamöter. Ut supra.
In lillem
k- O. Valerins.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Constitutions-Utskotts Prvtocoll den
2 Augusti 1809.
S. D. Under öfwerläggningarne om flera
af de särskilda Articlar och Stadgande», som
uti den projecterade Riksdags-Ordningen borde
inflyta,
Den 3 Augustt. 799
inflyta, hade ätstillige Utskottets Ledamöter yttrat
skiljaktiga meningar; och som de, dä Förslaget
nu fluteligen justerades, wid detza meningar
förbtefwo, alltsä skulle de samma i Proiocollet
uptagas, som följer.
I anledning af 23 §. yttrade Herr Biskopen
Doctor dkoi-Hn, det han för sin del ej
kunde ingä at Biskopen i Linköping skulle wara
sjelfskrifwen Vice-Talcman för Preste-StänLet,
hwilket förtroende Herr Biskopen ansäg
med mera rättwisa tilhöra den äldste wid Riksdagen
närwarande Bistop.
Wid samma Z. äberopade Hederwärda
Vonde-Standets Ledamöter den af Ständet redan
förut wid Regeringsformens 52 §. gjorde
anmärkning, yrkande den rättighet i framtiden
för Ständet at wid hwarje Riksdag fä upföra
ä Talemans-förslag irenne Ständets Ledamöter,
bland hwilka Konungen sedermera kunde
täckas utnämna en.
Wid 40 §. förklarade Riksdagsmannen
son son88on frän Blekinge, det han för sin del
ej kunde bifalla et stadgande, hwarigenom Bonde-Ständets
Secreterare, ehuru onämnd, utesiutcs
frän tilträde i Utskotten.
Med hänsigt til 59 §. erindrade Herr Biskopen
Doctor dloiUin, det Rikets förmän af
Ständs-Protocvllens tryckning torde alltid blifwa
problematisk; at den hittils icke ästadkom
-
800 Den 8 AuZustk.
mit nägon otwifwelaktig nytta eller befordrat
lugnet inom eller emellan Ständen wid öfwcrläggningarne.
De olägenheter, hwilka pä längre
anständ kunna sig förete, trodde Herr Biskopen
nu mera ej wara lämpligt at widröra;
utan hemstälde blott om icke uttrycken i bemälte
§. kunde sälunda förändras, at Ständen ej
mä hafwa sig Protocolls-tryckningen säsom en
skyldighet älagd, men endast som en owillkorlig
rättighet tilegnad.
Ledamöterne af Hederwärda Bonde Ständet
franistälde emot det i 6ä §. föresiagne röstberäknings-sätt
för Banco-Fullmägtige samma
päminnelse, hwilken af dem wid Z8 Z. til Pro.
tocollet för den Lä sistl. Julii blifwit gjord.
Ut supra.
In llclem
P O. Valerius.
Lades sä wäl som Forflaget til RiksdagsOrdningen
pä bordet.
Uplästes Constitutions-Utffottets Betänkande
om en Jnstruction för Justitiä-Ombudsmannen,
jämte sjelfwa Jnstructionen, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Til Riksens Högloft. Ständer sär härmed
Constitutions-Utskottet wördsammast öfwerlemna
et
Den 8 Augustt. 8vL
et af detsamma författadt Förslag til Jnstruction
för dea Iustitiä - Ombudsman, hwilken Riksens
Ständer, likmätigt Regeringsformen och dest 96
Z. förbehällit sig at tilsätta.
Utskottet har, med den grannlagenhet som
warit detsamma möjlig, sökt förekomma all sammanblandning
af denna Ämbetsmans göromäl
med Konungens Justitlä - Cancellers. Derwid
hafwa sä mycket mindre mött nägre betydlige
swärigheter, som föremälen förJustitiä-Ombudsmannens
Ämbetsbefattning, utan at skilja honom
ifrån laglig ätgärd wid enffildes klagomal,
egentligen synas wara den allmänna tilsynen
öfwer Lagars, Författningars och Jnstructioners
efterlefnad af Domare, högre och lägre Ämbetsmän,
samt anmärkandet och befriandet af sädane
deras bcgängna fel, hwilka antingen synas
härröra frän egennytta, wrängwisa, wäld och
grof försumlighet, eller bereda en allman osäkerhet
för Medborgares rättigheter.
Justitiä-Ombudsmannens egenskap af Ordförande
bland de til Tryckfrihetens wärd af Riksens
Ständer til wäljande Sex Committerade är
alldeles enlig med Regeringsformens rv8Z.,och
werkningarne af de wigtiqa och angelägna befattningar
, Jnstructionen i öfrigt honom älägger,
synas til en betydlig del bero af egenskaperna
hos den Personen, hwilken winner Riksens
Högloft. Ständers förtroende.
Det ankommer pä Riksens Högloft Ständers
bepröfwande huruwida Utskottet träffat Riksens
Ständers tanka, da det i 62 I. af Riksdags-Ordningen
föreslagit at denna Ämbetsman,
un
Andra
Band. Nrs 101, 102.
xv2 Den 8 Augustt.
under sin tjenstetid, borde i asta afseende» anses
lika med Konungens Justitiä - Canceller, samt k
samma § tillagt honom den personliga helgd,
om hwilken in §. af Regeringsformen Riksdagsmän
försäkrar. Utskottet har för sin del
trott sädant förenligt med Ämbetets wigt och
personens nödiga anseende.
Wid bestämmandet af den tid ifrän hwilken
Justitiä - Ombudsmannens befattning borde
taga sin början, har Utskottet af flera skäl funnit
den alldeles ej kunna sträckas längre tilbaka
än til tiden för antagandet af Regeringsformen,
hwari Personens och Ämbetets tillvarelse
stadgas. Men dä af kända orsaker, innan densammas
kungörande en ej obetydlig tid förlopp,
och betänkligheter sällan äro skilde frän Retroactif
werkan, anser Utskottet sig äga skäl at hemställa
det Justitiä Ombudsmannens Ämbetsbefattning
ej mätte sträcka sig til Utslag, Domar
och Handlingar af äldre datum än hans utnämnande.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott
lärer tilhöra, att sä wäl för Justitiä Ombudsmannen,
som de Personer hwilka komma at utgöra
hans Expedition, och torde bestä af en Secreterare
och 2:ne Camellisier, föreflä löner, jämte
öfriga willtor i och för Ämbetet, såsom: Respenningar,
medel för aflöning af sädane Ombud,
til hwilkas nyttjande a Z af denna Instruktion
JustitichOmbudsmannen berättigar, medel
til ffrifmaterialer, Expeditionsrum eller r
stället
Den 8 August!. LoZ
stället passande hyresmedel, fritt postporto för
Handlingar och Nmbets-brefwäLling, m. rn..
Stockholm den 5 Augusti 1309.
47. ^4. Ma/rne^/ieim. ^4.
^4. O. ^4. 6. A4o>ne^. §. p. LrocLensk^öm.
LoLLNSkein. <7. ^Vorcttn. §. 4^9'imLn t?.-Lon'
Oanrei Löe^skern. (^. 6cr/!N. 6urr. ^oms.
^4ncie? L /.ron H^cäe^r. 4llattr perrson, /on /onrron.
O. Vslxrius.
Förslag til Instruktion.
Rikfens Ständers Justitiä-Ombudsman stall
i allmänhet tilse huru Domare samt högre och
lägre Ämbets - och Tjenstemän i utöfningen af
deras Ämbeten och Ljenster iakttaga Lagar, Författningar
och Jnstructioner, samt om de nägon
synnerlig olaglighet begä, eller med synbart upsät
underläta at stna Ambetspligter fullgöra,
dem wid wederbörliga Domstolar i laglig ordning
derföre tiltala läta. Konungens JustiträCancellers
gvromäl och förhällande mä JustitiäOmbudsmannen
dock i nägot fall ätala. Likasom
ock Justitiä-Ombudsmannens göromäl och
förhällande ej äro af egenstap at kunna af Justitiä.
Canceller» ätalas.
Lo4 Den 8 Augusti.
§. 2.
Jufkitiä - Ombudsmannen bor förnämligast
anmärka och beifra sädane af Domare, och Ambetsoch
Tjenstemän begängna fel, som antingen synas
härröra ifrän egennytta, wrängwisa, mäld
och grof försumlighet, etter bereda en allmän osäkerhet
för medborgares rättigheter.
3.
Förmärker,Justitiä-Ombudsmannen at nägon
Domare, Ämbets - eller Tjensteman , utan
wrängö afsigt, endast af owarsamhet felat, mä
han sädant Konungens Justitiä - Canceller wid
handen gifwa, utan at dock sit tilkännagifwande
med något pästäende beledsaga.
§. 4.
Skutte den oförmodade händelse inträffa,
at antingen hela Konungens Högsta Domstol eller
af dest Ledamöter en etter flere funnes stafwa
af egennytta, wrängwisa och försumlighet,
sä orätt dömt, at derigenom nägon emot tydlig
Lag och sakens utredda och behörigen styrkte förhällande,
mistat eller kunnat mista lif, personlig
frihet, ära etter ägendom, ware Riksens Ständers
Justitiä-Ombudsman pligtig, at wid RiksRätt
den etter de felaktige under tiltal ställa,
samt til answar efter Lag befordra, och före alltid
dä Justitiä-Ombudsmannen sjelf talan.
§. 5.
Justitiä- Ombudsmannen äger i andra fatt
an det i föregäende §. omnämnde, at antingen
sjelf etter genom sädane af honom behörigen be,
full
-
Den 8 Augusti. 8oA
fullmäktigade Ombud, sym äro berättigade, at
för andra wid Domstolar tala, föra de Actioner
emot Domare, Ämbe-s- och Tjenstemän, hwartil
han finner sig föranläten. Justitiä-Ombudsmannen
äge dock , innan Rättegång anställes,
och der Han sä nödigt pröfwar, at lemna den
eller dem, hwilka arv i fräga at tiltalas, tilfälle,
at innom kort af honom föreskrifwcn tid inkomma
med de uplysningar til hwilka de kunna
anse sig befogade. Af Konungens Ämbetsmän
i allmänhet mä han fordra den lagliga handräckning,
som de, efter 99 §- l Regeringsformen, äro
skyldige at honom lemna samt af alla Fiscaler
äska och erhälla biträde, at anställa och utföra
Actioner, samt Rättegängsformer bewaka, efter
bestämda förejkrifter, hwilka han dem bör meddela.
§. 6.
Skulle, emot förmodan, Justitiä - Ombudsmannen
nägon Domare, Ämbets- och Tjensteman
utan skäl tiltala eller tiltala läka. eller genom
obehörige tilmälen och olagliga pästäcnden förolämpa,
ware han til answar och plikt derföre
lika med Nctorer i allmänhet efter Lag och Författningar
skyldig För ätal och pästäenden som
wederbörande Fiscaler, enligt med, och Medes
icke utöfwer Justitiä-Ombudsmannens föreskrifter,
anföra, ware han allena answarig,
§«
Justitiä-Ombudsmannen mä, när han det
nödigt anser, öfwerwara Högste Domstolens, Rikets
Allmänna Arenders Berednings, Nedre Justitiä-Revisionens,
Hof - Rätternes, de Kongl.
Colle
-
806 Den 8 Augusts.
Collegiernes och alla lägre Domstolars öfwerläggningar
och beslut, dock utan rättighet at sin mening
derwid yttra, samt äga trlgäng til alla
Domstolars, Collegiers och Ämbets-Werks Protocoll
och Handlingar.
§. 8.
Klagar näggn hoöJustitiä-Ombudsmannen
öfwer Domare, Ämbets - och Tjenstemäns Åtgärder,
och sin klagan med fullständiga Handlingar
och bewis söker styrka, mä Iustitiä-Ombudsmannen,
om han efter de i i och 2 §. §. bestämda
grunder finner sakens beskaffenhet och wigt det
fordra, Stala eller ätala täta sädane ätgärder,
eller i annat fall anwisa den klagande, at hos
Konungens Iustitiä-Canceller om laga rättelse
ansöka.
§. 9.
Har Konungens Iustitiä-Canceller lemnat
utan afseende nägon hos horwm omedelbarligen
eller efter IustitiaOmbudsmannens hänwisning
af enskild man anmäld klagan, bwilken IustitiäOmbudsmannen
anser wara pä fulla skäl grun.
dad, äligge det dä honom, at efter den tids förlopp
han nödig pröfwar, ehwad mälet är af allman
wigt eller icke, giftva den klagande det lag.
* liga biträde, som han finner omständigbcterne
fordra.
§. 10.
Anser Justitiä - Ombudsmannen nödigtat
uägon Domstols, nägot Collegii eller nägot Ämbets-Werks
ätgärder i allmänhet mä granskas,
§öre han derom underdänig anmälan hos Kongl.
Maj:t
Den 8 Augusts. 807
Maj:t hwilken allena det tilkommer, at om en
sädan granskning förordna. Warder den af
Kvngl/Maj:t anbefalld, äge Justitiä - Ombudsmannen
rättighet, at derwid tilstädes wara, ritan
at i färrättningen deltaga.
§.
Justitiä-Ombudsmannen mä, enär han sädant
nödigt sinner, genom resor i Landsorterne
förffaffa sig uplysningar om Lagskipningens tilständ
Dock fä resekostnaderne derwid ej ökwerstiga
den summa penningar Riksens Ständer
dertil anslä, och för hwilkens rätta anwändande
Justitiä-Ombudsmannen är skyldig, at för
hwarje är redo och räkning göra.
§. l2.
Justitiä-Ombudsmannen äligge, at wid
bwarje Riksdag til Riksens Ständer aflemna en
allmän redogörelse för sin förwaltning af det
honom förtrodde Ämbetet, samt deruti utreda
Lagskipningens tilständ i Riket, anmärka bristerne
uti Lagar, Författningar och Allmänna Hushällningen,
samt upgifwa Förflag til deras förbättring.
Ware han ock skyldig, at emellan Riksdagarne
ärligen et utlåtande öfwer desin ämnen
genom trycket kungöra.
§. lz.
Finner Justitiä -Ombudsmannen, at antingen
nägon Lags otydlighet, eller Domares skiljäktige
begrepp om desi andamäl föranleda til 0-  lika eller oriktiga tillämpningar deraf, bör han
i sin berättelse til Riksens Ständer yrka en til
enhet och sammanhang i Lagskipningen werkande
förklaring af en sädän Lag. §. 14.
8o3 Den 8 Angisftk.
i- 14-
Skulle Justitiä - Ombudsmannen erfara nägot
emot Lag stridande Rättegängsbruk wara wid
Domstolarns gällande, mä han oriktigheten deraf
i sina Lerättelser anmärka. Wore äter nägot
sädant bruk i brist af Lag antaget, aligge
det honom at för Riksens Ständer framställa
angelägenheten af en fullständigare Lagstiftning,
sä at all Dom mä pä klar Lag grundas.
§. iZ.
De förklaringar öfwer Lagar, som Högsta
Domstolen, uppä inkomne förfrägningar af Domare
och Ämbetsmän, gifwer, stall Justitiä Ombudsmannen
samla, för at dem hos Riksens
Ständer anmäla, hwarwid han bor tilkännagifwa
om han sinner någon sädan förklaring wara
oriktig, eller under namn deraf nägon ny lag
stiftad.
i§.
Skulle i ärcnder rörande Allmänrm Hushällningen
eller eljest af allmän beskaffenhet Jufiitiä
- Ombudsmannen förmärka nägon anstalt
nödig til befrämjande af Konungens och Rikets
bästa och ^vältrefnad, mä hos Kongl, Mast han
ock underdänig anmälan derom göra, til den upmärksamhet
Kongl. Maj t i näder finner sädant
förtjena.
§. 17.
Anmärker Justitiä-Ombudsmannen, at nägon
Författning icke efterlefwes, utan fallit i
glömsta, och sinner tillika det wara utan nytta
«t den skulle i kraft och werksamhet äterställas,
mä
Den 8 Augusti. Mg
mä han, om det beror af Kongl. Maj:t at en
sädan Författning uphäfwa, göra derom underdånig
hemställan, eller i annat fall förhällandet
för Riksens Ständer anmäla. Pä enahanda sätt
förfar Justitiä-Ombudsmannen wid sädane Lagar
och Författningar, hwilka han finner ej stä
r förening med nu antagne Regerings'Lagar.
§. l8.
Skulle de af Riksens Ständer i allmänhet
eller af Ständen hwar för sig underdänigst andragne
beswär innan Riksdagens stut icke hinna
at af Kongl. Maj:t afhjelpas, äligge Jusiitiä-Ombudsmannen
at i Kongl Cantzliet emottaga
deröfwer utfallande Kongl. Rewlutioner,
och läka dem Ständens Cant-lier tilställas.
detta afseende bör en förteckning pä ofwanberörde
beswär wid Riksdagens stut til Justitia Ombudsmannen
aflemnas.
§-
Justitiä-Ombudsmannen, som förer ordet
ibland de til Tryckfrihetens wärd af Riksens
Ständer walde Committcrade, bör med synner.
lig upmärksamhet och nit iakttaga hwad Riksens
Ständer til skyddande af Tryckfriheten stadgat.
x. 20.
E>fwer alla mäl, som hos Justitiä-Ombudsmannen
anmälas och alla Åtgärder han widtager,
stall han läta föra fullständiga anteckningar.
. §- 2l.
Justitiä Ombudsmannen mä sig til biträde
antaga sä mänga skickliga och för redlighet kände
Personer
8W Den 8 Augusti.
Personer, som han anses til ärendernas ffyndsamma
och noggranna behandlande behöfwa.
Och som desie Personer, utgörande Justitia Ombudsmannens
Expedition, icke för denna befattning
innehafwa nägon beständig tjenst pä Stat,
och kunna af honom efter behag ombptas, komma
de at i stället för Lön, förses med et efter
deras tjenstetid lämpadt arfwode eller tractamente.
§. 8S.
Skulle Justitiä-Ombudsmannen finna sig
af swär sjukdom eller annat laga förfall hindrad
at sit Ämbete förestä, äge han rätt at
lil tjenstens förrättande under laga förfallotid
den päkalla den man, Riksens Ständer likmätigt
Regeringsformens 98 §. utsett, at honom
efterträda, i fall han innan näst infallande
Riksdag med 'öden afginge.
Dör Justitiä - Ombudsman, sammanträde
genast Fullmäktige öfwer Banco - och Riksgälds-Werken
och insätte genom ProtocollsUtdrag
i Ämbetet den Person Riksens Ständer
til hans efterträdare utsett. Nedlägger Jm
fiitiä-Ombudsmannen af högst wigtiga och gällande
ffäl sin befattning, ware Lag samma.
Blifwer Suppleant til werkelig Justitiä-Ombudsman
uphöjd, wälje genast bemälte Fullmäktige
samfält och per cspitL en annan. Lag
samma ware om Suppleant genom döden afgär
eller Expectanten sig afsäger.
Lades
Den 8 Augusti. 811
Lades pä bordet, och beflöts derjemte at
denna Instruction jämte Betänkandet stpndsamt
flulle befordras til Trycket.
Ridderffapets och Adelns Deputation under
Grefwe i^Esnfljslmg anförande äterkom,
och gjorde behörig redo för sin bestickning.
Justerades följande twänne ifrän Eppeditions-Utstottet
aflemna de underdäniga ffrifwelser
til Kongl. Maj:t.
SLormägtigste Allernädigste Konung!
Uti Eder Kongl. Majus under den ruinnewarande
Mänad til Riksens Ständer aflätne.
Nädiga Proposition, rörande wal utaf en
efterträdare til Sweriges Krona, hwartil Eders
Kongl. Maj:t, pä i Räder framstälde stäl,
behagat föreflä Prins Lliri8tian ^u^u8t af
Schleswig Hollstein, Sonderburg - Augustenburg;
hafwa Riksens Ständer emottagit et förnyadt
»vedermäle af Eders Kongl. Majus offattbara
omsorger för betryggandet af Rikets wäl och
framtida sjelfbeständ.
Med ljufwaste tänsta af wördnad och tacksamhet
samt fullkomligaste öfwertygelse om Ederö
Kongl. Majus säkra kännedom ej mindre
om
812 Den 8 Augusti.
om denne Furstes höga egenskaper och dygder,
nödwändige at uprätthälla en thron, och försäkra
ct fritt Folks sällhet, än äfwen om Swe.
riges belägenhet i förhällande til Europas öfrige
Magter, hwilken wid denna granlaga öfwerläggning
borde afses; hafwa Riksens Ständer
enhälligt slädnät i dtt Beslut, at wälja och
utkora Högbemält Furste Prins ckristian
-XNANst af SchleHwig Hollstein, SonderburgAugustenburg,
til Swea Rikes Kron-Prins.
Dä Riksens Ständer sälunda härigenom
wunnit en glad förhoppning om framtida fortsättning
af en lycklig styrelse, har likwäl denna
öfwerläqgning wäckt en sorgelig ätanka, pä
den dag Försynen kan hafwa bestämt för Sweriges
ömasie förlust. Mä den til sednaste tider
wara aflägsnad, och Swea Rikes Innebyggare,
länge njuta den sällhet, at styras af
en Konung, som i alla stiften gifwit de mest
ärofulla berms pä en oswikelig och brinnande
karlek för Fäderneslandet.
Riksens Ständer framhärda m. m.
Mormägtigste AllerNadigsle Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts tilkannagifne
Nädiga wilja, det Stats-MstotteL
mätte föresiä hwad Deras Epcellencer StatsMmistrarne,
samt Stats - och Justitia. Räden
utr
Den 8 Augusti. 81Z
uti Lön pä Rikets Stat ffulle komma at är.
ligen ätnjuta; fä Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet tilkännagifwa,
det Riksens Ständer, med bifall til Stats-Ukffottets
härom afgifne Försiag och afseende a
nu »varande tids dyrhet, bestämt följande afiönings-Stat,
nemligen:
För Justitiä- Stats - Ministern, som Lil.
lika är Ledamot af Konungens Hogsta Domstol
Lön
— — Sooo Rd. B.co
Taffelpenningar — — Looo dito —
Summa 5000 Rd. B:co
För Stats - Ministern för Utrikes Ären
derne
Lön
— — 3000 Rd. B:co
Taffelpenningar — — sooo dito —
Summa sooo Rd. B:co
För et Stats-Räd Lön — Looo Rd. B:cs
Taffelpenningar — — 1.500 dito —
Summa ssco Rd. B:co
För et Justitiä-Räd Lön — isoo Rd. B:co
Taffelpenningar — — 1000 dito —.
Summa 25oo Rd. B:co
Hwarwid likwäl kommer at iaktagas, at
om någon af Stats - Ministrarne eller Statsoch
Justitiä - Räden ifrän deras Ämbeten afgär
med Pension, bör sä wäl en sädan Pension
,
814 Dcn 8 August!.
sion, äfwen som begrafning^ hjelpen wid inträffande
dödsfall, endast beräknas af Lönen; men
icke af Taffelpenningar^.
Ehuru Riksens Ständer wid bestämmanmandet
af ofwannämnde Löner, ansett sig böra
bewilja Stats - Ministern för Utrikes Ärendere
1000 Rd. B:co mera i Taffelpenningar, än
Iustitiä Stats-Ministern, pä den grund at den
förre mäste af sina Taffelpenningar besörja de
sä kallade Minister mältider, hwilka dä en talrikare
Lorps OipjomLti^ue härstädes wistas,
medföra drpgare och kostsammare Utgifter än
för Iustitiä Stats-Ministern; likwäl och dä
dcsie Stats - Ministerns för Utrikes Ärenderne
drpgare Utgifter än mera skulle ökas, om han
icke finge fritt begagna de Rum, uti det sä
kallade Minister - huset pä Blasieholmen, som
Cantzli-Presidenten innehaft; sä önsta Riksens
Ständer i underdänighet det täcktes Eders Kongl.
Maj.t detta Ämbete sädan förmän för framtiden
i näder tillägga.
Sluteligen hafwa Riksens Ständer med
anledning af Regeringsformens Z4 §. funnit:
At orn^et Stats-Räd tillika innehar et Militaire-Ämbete
med ätföljande Lönings - wilkor,
bör han wäl fä njuta Taffelpenningar som Stats,
Räd oafkortadt til godo; men icke bägge Lönerne,
utan endast den han anser för sig förmonligast.
Riksens Ständer framhärda m. m.
Up.
Den 8 Augusti. 815
Uplästes följande:
Utdrag af Protvcollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utffott
den 7 Augusti 1809.
S. D. Riksens Ständers Stats-Utffott,
som först i flutet af förliden weeka erhöll Remist
ifrän alla Fyra Ständen, rörande den
wäckta frägan, om undersökning och redogörelse
för de allmänna Medlens förwaltning sedan
,800 ärs Riksdag, skyndar at härmedelst gä
sine respective Principalers önskan til mötes, och
sär Medes wördsammeligcn wid handen gifwa:
At som trenne Ständ til alla delar instämt
med Ridderffapet och Adelns uti dest genom
Protocolls - Utdrag af den '5 ststl. Julik
meddelade begäran , at Stats - Utskottet mätte
inkomma med sitt utlärande rörande sättet til
nödiga uplysningars iuhämtande, samt derjemte
tilkännagifwa, hururvida det til denna gransknings
förrättande, finner sia behöfwa et ökat
antal Ledamöter, blir det öfwer denna framställning,
som Stats-Utffottet tror sig befogadt
at afgifwa sit yttrande.
Det lärer ej undfalla nägon sakkunnig,
at wid öfwersigten af et ämne af den mangfaldighet
och omfattning som et helt Rikes Financer,
granskningen deraf mäste hufwudsakeligen
fördelas uti s ne grenar, den ena som undersöker
det totala beloppet af Statens inkomster,
huru de blifwit fördelta til de Åtskilliga
behof
-
816 Dcn 8 Augnstk.
behofwen, huru de hertil warit tilräckliga, och
hwad som i Utgifterna kan indragas eller til
inkomsterne mäste tilläggas. Den andre grenen
som ingär uti undersökningen af de utdelta Summornas
anwändande och uti detaillen af den
mängd upköp, aflöningar och smärre afhandlingar,
hwarigenom et Samhälles allmänna hushällning
endast genom mängfalldigheten af ämnen
och Summornas storlek skiljer sia frän den
förra af desia revisions-grenar, har Stats - Utskottet
redan wid början af sin befattning fatt
pä Hans Majus AllerNädigste Befallning e.
motsäga dcn redogörelse som ätföljde Konungens
första Allmänna Nädiga Proposition och
som blifwit genom Trycket kungjord. Sedermera
har Stats - Utskottet i följe af samma
Hans Majus Befallning ytterligare sätt de! ritas
den af Presidenten för Stats-Contoiret til
Hans MajU afgifne Berättelse för Krigs-Fondens
Utgifter och inkomster, til och med den zo
sistledne Junii. Denna Berättelse af den 4:de
sistledne Julii som äfwen skall blifwa de Respective
Ständen genom Trycket meddelad utwisar:
At inkomsten bestäende uti Engelska Subsidierna
, hwaraf första quartalet blott influtit,
sedan den iZ:de sidstledne Martil bestigit sig
til — — Rd. 5öS,865. Z2. 1.
Uti Län af Banque»
L 200,000 Rd. i
weckan — — z,ooo,ooo.
samt uti äterstäld
ränta — — iZ,ooo.
Utgjort tilhopa en Summa af 3,6003650 ss
Ml-.
Den 8 Augustt. 817
Deremot hafwa Utchfterne fölunda enligt af
Kongl. Maj t faststäld fördelning blifwit bestridde
trl Krigs - Departementet L 126,000 i wecka.
n — — 1,878,419 Rd. 16. 8.
Eamt uti in för sk risne och
inkomne Effeeter — HZ,i4i Rd. 43. 6.
Til Förwaltningen för Sjö
ärenderne L 600,000 Rd. i
weckansamt, efter requisitioncr,
hwad Förwaltningen yär
behoft anwända af de ät
Orlogs Flottan pä lika sätt
anrlagne 26000 Rd. i wec
kan,
tilhopa — — 776,600 Rd.
Til Örlogs Flottan äterstodcn
af nästnämnde 26000
Rd. i wcckan —> — 363,400.
Uti Jntresien til Riks Discont
Werket, hwaraf 15000
Rd blifwit äterftälde och 1616
Rd. 62 §. bcstä af Ränta för
et i Januarii mänad uptagit
Discont-län — 16,166. 32.
Samt i Diwerse utgifter
— — — 867. 2§. lo.
Summa Rd. 3,152,586. 21.
För de uti Januarii och
Februarii mänader emot underpant
af Subsidie-Werlar
i Riks Disconten uptagne
län utgörande 400,000 Rd.
och
Andis Bandet tA:o ioz, 124.
LIZ Dsn 8 Augusth
och som den April, och 8
Maji blifwit äterbetalte har
i anseende til Catza - behällningen
ej upgätt mer än Rd. 886,99?-
Behållningen af SubstLierne
den Lo Junii utgjorde
— — — Nd. 61,286. 26. 1.
Summa Nd. 3,6oo,86S. 82. 1.
Uti län och Patriotiske Gäfwor som wörö
i Banquen disponerade hade til den 80 Junit
influtit Rd. 826,792. 26. 8. och är til Stats-Utffottet
en särskildt förteckning öfwer beloppet af
hwarje af desia åtskilliga län och gäfwor öfwerlemnad.
Jämte det Stats-Utskottet således fär
Den äran gifwa Riksens Högloft. Ständer et
korrt sammandrag af denna redogörelse, fär det
äfwen gifwa tillkänna, at för at ingen ting försumma
hwad som kunde tjena at uptäcka eller
öka Statens tilgängar, stalt dels til Presidenten
Herr Baron och dels til General Tull
Arrende-Societetens
Herrar Fullmägtiqe följande
förfrågningar, hwaruppä det erhållit de här
nedanföre uptagne swar:'
1:0 Huruwida det af Högstsalig Hans Maj:t
Konung III wid 1792 ärs Riks
dag,
enligt Hemliga Utskottets ProtocollsUtdrag
af den 19 Februarii samma är,
gifne löfte, at sjelf, utan Statens och
Rikets gradation anffaffa och godtgöra
4,011,618. 29. s. som erfordrades utöfwer
hwad Riksens Ständer bewiljat til Riksjkuldens
afbetalning, blifwit sedermera upfpldt
och kommit Staten tilgodo.
Den 8 Augusti. FI9
Härä har Herr Presidenten Friherre r
lemnat det swar: At under denna rubrigue hafwa
inga penningar ttl Stats - sverker influtit;
inen för brist af penningar mäste alla StatSFsckrkets
ocb Magazins - Directionens förstotter
til kriget tillika med alla innestäende Stats-anstag
de näst päföljände ärm afstrifwas.
2:0 Redowisning för de utgifter som blifwit
bestridde af Statens Medel wid Norrköpings
Riksdag är rsoo
3:o Räkning för Wismarsta Pantstillingen.
4:o Räkning för utgifterne wid f. d Konungens
Tysta resa isoz, 1804 och r8o5.
Herr Presidenten Friherre l^gerbeim har gjfwit
det fwar: At redogörelsen är längst för detta
afiemnad, reviderad och dechargerad.
5:0 Räkning för kostnaderne til Pommersta
-kriget arén i808, i8n6 och 1807, samt do
af Ltats-Werket dertil förstjutne Medel.
Härä är swaradt:
AL Krigs - Commisiariatets och Fält - Contoirets
räkningar äro til största delen under Revision
och resten under afsiutnmg, samt at förteckning
pä Stats-Werkets ännu oersatte förstotter i och
' för Pommersta Fälttäget stall blifwa aflemnad.
6:0 Räkning för Engelska Subsidie-Medlen
och huruwida de alla influtit til Statens
Easia, enligt de om beloppet afflutade
konventioner samt Wexel - räkningen öfwer
indragningen.
Swar:
82o Deri 8 Augnst,'.
Swar: At räkningen til 1808 ars stut är aflemnad,
granstad och rigtig befunnen, samt alla
Subsidier för det äret som blott wörö looooo
L. i mänaden, innom Novemb.r mänads sint blifwit
betalte. Enär Krigs-Departementets. KrigsCvllegii,
Krigs-Commistariaternes och Flottornes
Förwaltnings - Werk blifwa färdige med deras
redogörelser kan ej förutses.
7w Räkning sä wäl för de ifrän Banque»
uttagne och wid Catharina Bränneri til et
dubbelt warde ompräglade gamla siantar,
som ock för den wid Awesta Mynt-Werk
stedde prägling af det nya Kopparstiljemyntet.
Swar: At pä ompräglingen af Banquens gamla
siantar är winsten uptagcn uti t8oo ärs RiksStat
med 15,770 Rd; för den öfriga Myntningen
stall upgift blifwa meddelad.
8.0 Räkning för de til Rikets understöd och
Krigs - utgifterne af ätstillige Medborgare
gjorde friwilliga Gäfwvr och Län til StatsWerket.
Beswarad genom Herr Presidenten Baron l.aunderdäniga
Berättelse til Kongl.
Maj:L af den 4 Julii som blifwit til Stats Utskottet
remitterad och nu är under Trycket.
9 0 Redogörelse för de i sednare arén sedan
1800 ärs Riksdag werkstälte publique Byggnader
: säsom Kongshus -Byggnaden samt
Hofstall och Caster» Bpggnaderne.
Swar:
Den 8 Augusti. 821
Swar: DeHeräkningarhafwadelsblifwit af de förwaltande
Directivnerne tid efter annan aflefwererade
och äro dels under Revision.
.ioa Upgift buruwida äldre Bewillningar,
säsom 'Manufactur-Fond, Medicinal- Fond,
Slottsbyggnads - Fond med flere inkomster
af samina egenskap blifwit til sina ändamål
anwande, och warit för behvfwen tilrackelige.
Swar: At Manufactur Fonden tillika med flera
andra Fonder sammansiogos uti 1782 ärs TullTaM
med Tullen och indrogos til Stats-Merkel
Hwad Commerce - Collegium sedermera til
Manufacturcrne erhällit wisa de ärlige Staterna
Slottshjelpen är uptagen i Staten likasom
hwad til Stockholms Slotts underhäll ärligen
blifwit omvändt- — Medicinal-Fonden äfwensä.
Kostnaden pä Läkare Staten i Riket och hwad
dertil pä Collegii Medici Stat bestäs öfwerstiger
inkomsten wida.
ir) Upgift pä de för Kongl. Maj:ts egen
Höga räkning samt til defl disposition anordnade
särffilte Medel, samt buruwida de
öfverstiga bwad Riksens Ständer Kongl.
Maj t af Statens Medel bewiljat?
Swar: Ifrän längre tider tilbaka hafwa Ko»
nungarne,af ertra utgifts-Summan anbefalt utgifter
til Hemliga behof; men om, och hwad de
deraf enskildt begagnat kan ingalunda urstiljas.
12) Underrättelse ifrän Kongl. Stats Contoiret
och Herr Friherre Presidenten
imlm om nägre flere Publike Medel finnas
som
L22 Den 8 Augustd
som icke til Kongl. Stats - Contoiret influtit,
och i sädant fall, hwiike personer ined deras
upbörd och redowisning haft befattning?
Swar: Utom den i sednare tider Lilkomne KrigSCollegii
Organisations-Fond, til hwilren, jamte
ZO,ooo Rd. ärligen af Sjö Tullen, a siven afgiften
för instälte Molen, en del varancé - afgrfter
och ledig blifna Generals-Löner blrfwit tagne,
kan Stats-Contorret och desi President icke upgifwa
någon Casia som upburit hmad Stats-Werket
manligen tilhört.
iZ) At som uti de Caleulcr hwilka blifwit
uprättade til grund för det emellan Kongl.
Maj t och Kronan samt General-Tull-Arrende
Societeten ar 0802 ingängne Tull-Arrende,
den af Kongl Mast ansiagne AfföningsStat
för Sjö - och Landt-Tulls Betjeningen
blifwit afdragen pä Arrende-Summan,
hwilken derigenom lckrfivit wid Arrendets
afsiutande beräknad och faststald til sä mycket
mindre belopp, som emot berörde AflöningsStat
swarade; sä bar deraf synts
följa, at allt hwad af Aflönings - Summan
kunnat indragas eller besparas, bordt utan
Arrende - Societetens deltagande komma
Kongl. Mast och Kronan til godo.
I anledning häraf hafwa General TullArrende
Societetens Herrar Fullmägtige blifmit
anmodade at meddela en omständlig upgift,
sä wäl pä alla de indragningar och besparingar
som under Arrende-tiden ssett uti Sjö - och LandtTulls-Werkets
Aflönings-Stat, som ock huruwida
besia indragningar och besparingar utöfwer
den faststaldte Arrende-Summan influtit eller
kom
-
Deil 8 Augusti. F25
kommit Arrende - Societeten enskildt til -godo.
Härä hafwa Fullmägtige ännu icke meddelat något
swar eller uplysning __ Men sä snart sä
wäl detta, som de öfrige ännu felande underrättelser
inkomma, will Sta s - Utskottet om innehållet
deraf tit Riksens Högloft. Ständer aflemna
berättelse.
Sedan Stats-Utskottet nu således för sina
Respective Primipaler adagalagdt de uplysningar,
det, i anseende til den allmänna Revision
af Rikets Medel erhållit, eller trott sig kunna
begära, får det tillika med anledning af
Regeringsformens 58 och 59 §. Z- wördsammeligen
hemställa, huruwida dest ätgärd, egenteligen
inskränkt til undersökning af Stats-Werkets
närvarande tilständ, til reglerande af dest
framtida utgifter och til upgiften af de brister,
som genom nya tilgängar mäste fyllas, kan sträcka
sig utöfwergränsen af det närwarande til speciella
granskningen af det framflutna? Stats-Utskottet
som förmodar at denna fräga bor underställas Konungs
och Ständers gemensamma pröfning, inskränker
sig wid at endast gifwa tilkanna: At
om en ytterligare granskning af nödiga verisicationer
och af de ätffillige Ämbetsmäns och Collegiers
quittencer flulle detsamma anbefallas,
för at ännu mera i dagen lagga fullständigheten
af den allmänna Revision af^tats-Werket, sorn
Utskottet tror wara den enda, som af det samma
möjeligen kan werkställas, will Utskottet wisserliqen
icke undandraga sig den ; Men afwaktar
i afseende derpä högsta Magtens uttryckeliga befallning
och önskar at, om den skulle detsamma
me--
AL4 Den 8 Augusti.
meddelas, en eller par Ledamöter af hwarje Ständ
mätte Utskottet ytterligare adjungeras, för at utgöra
en til detta ändamål serskildt bestämd fördelning
, som efter siutad förrättning och sedan
resultaterne blifwit Utskottets samfälta granskning
underkastade, unge til Riksens Ständer öfwer
förhällandct afgifwa sin Berättelse.
Hwad deremot den speciella Revisionen af
de Allmänna Mkdlens förwaltning wid hwarje
upköp, Lönfördelning eller enskild Afhandling
angar, mäste Utskottet, sin pligt likmätigt, ge
Riksens Ständer tillkänna, at det icke anser möjeligt
at genom någon tilökning af Ledamöter, ehuru
stor den ocksä mätte blifwa, kunna bestrida
desta göromäl innom gränsen af den för et
Riksens Ständers Utskott utstakade tidcrpmd,
om nu också desta ärender moro til pröfning och
undersökning beredde; At da Kriget egenteligen
med förlidit ar börjades och ännu warar, samt
således nya utgifter - förändringar och göromäl
beständigt inträffa, ar dck ej at wänta eller begära
at detaillerade och fullständiga räkningar,
Verifikationer och avgifter i detta afseende skulle
kunna erhallas; At Utstottct af dcsta stal tror
sig inse at hwarje i detta afseende för wida utsträckt
pästaende, om det också kunde med Lagar
och Författningar stä at förena, endast skulle alstra
ofullständige och osäkra resultater, samt,
kan handa, mycken vreda. Utskottet sova dessutom
ainer denna åtgärd tilhöra Konungens Ämbetsmän,
icke den Lagstiftande Magtens Ombud,
tror sig böra til Riksens Ständer hemställa, at
r fall de önsta en mer äm wänlig granskning af
Den 8 Augusti. 82g
desia ärender, de dä mätte hos Konungen anhälla
at en Revision, lika den, som efter sista
Kriget förordnades, nu äfwen lunde tilsattas
och til den samma den speciella utredningen af
utgifterne updragas Denna utwäg, den enda
möjeliga for .at tilända bringa et arbete, sorn
fordrar flera ärs tiderpmd, bör äfwen i Utskottets
tanka til alla delar upfplla Riksens Ständers
billiga önskningar, om dermed förenas det
wilkor, at denna Revision skulle, i samma mohn
den framskrider, förelägga Ständers Ombud resultaterne
af desi pröfning och grunderna dertil.
Statsutskottet förmodar i följe af Standernes
Rätt at reglera och vfwerse Stats - Werket at
hädanefter Stats - Werkets räkningar alltid
mätte wara färdige. at i likhet med Riksgälds-
och Banco- Werkets räkenskaper wid
inträffande Riksens Ständers Revision upwisas
och öfwerses. Hwilket genom Utdrag af Protocollct
Riksens Högloft. Ständer wördsammeligen
underställas ffulle. Är och dag som förr
skrifwit stär.
Pä Befallning
d>s. kiöäelius.
Begärdes pä bordet.
Herr Greswen och Landtmarffalken
tilkännagaf at klenum äter ffulle utsättas til
r morgon eftermiddag kl. 6 til justering af flere
dagars Protocoller,'och til företagande af sädana
efterliggande Mäl, hwarwid ej annan ätgärd
än remisi behöfdes.
Slute
-
§26 Den 8 Augusti.
Sluteligen tiikännagaf Herr Landtmarffalken
at ledrgheter more inom Bewillningsckltftottet
efter Grefwe ^körner,
von Lkstecit, Liias, samt i Riddarehus-Utftottet
efter Grefwe l'osso, /^rvic! Lric, onr hwilka
ledigheters upfpllandeHcrrarEleetorer anmodades
at draga försorg.
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätftildcs
klockan 2.
In il slem
6. Lilverstolpe.
Onsdagen den 9 Augusti.
rienum klockan 5 eftermiddagen.
Zbpnades Z:ne Wal - Listor inlemnade frän
i!sta Clahens Herrar Electorer, och enligt hwilka
blifwit walde til Ledamöter.
I Bewillnings-Utfksttet:
Grefwe Os ia 63läie, ftacod kontu880N,
Capitaine - Liutenant. m. m.
I Lag - Utstottet:
Friherre ak dlorain, ^odLn, Landshöfding.
Riddarhus Utskottet.
Friherre ^.äleimrrrk, Fullmägtig Friherre
Lonäe, Larl LLrl380n.
Up
-
Den 9 Augusti. 827
Upläsics Kongl. Maj:ts Nädiga ffrifwelse
af veu io Julii, til Herr Grefwen och Landtmarffalken,
innehällande nödigt bifall til hwad
Ridderffapet och Ädeln rörande Stipendier af
Adeliga Cadette-Scholans Fond. wid denna Riksdag
i underdånighet hemställt.
Detta Konungens Bref, skulle til RiddarHus-Utffottet
aflemnas, för at til framtida efterrättelse
tjena.
Uppä Herr Grefwens och Landtmakffalkens
Proposition biföll Ridderffapet och Adeln at
et Protocolls-Utdrag til de andra Ständen skulle
expedieras innehällande de remisier af Memorialer
och Dictamina, hwilka blifwit gjorde
frän Riksdagens början til den dag, dä beslut
fattades, at meddela Ständen underrättelse om
skeende hänwisningar.
Justerades rienl-Protocollerne för den 26,
2? och 21 Julik, samt den s och 8 Augusti,
samt följande:
Utdrag af Protocollct hället i Högloft.
Ridderffapets och Adelns Plenum
den 8 Augusti 1809.
S. D. Sedan det af Constitutions-Utstöttet
aflemnade Förstag til Riksdags-Ordning
blifwit upläst, beflöt Ridderffapet och Adeln,
pä det hwarje Ledamot mätte, innan beslutet
öfwer denna til görande wigtiga Grundlag
stadgas,
828
Den 9 Augusti.
stadgas, äga tillfälle at af Förslaget bertil inhämta
en noggran och fullständig kännedom,
at genast och ffpndesamt leita af trycket utgå
sä wäl o swan be ror de Förslag som Constitutions-'
Utskottets Betänkande deröfwer jämte detsamma
ätföljaudc Bilagor, äswensom af samma
skäl, et dplikt beslut fattades i afseende pä det
likaledes denne dag föredragne Project til Jnstruction
för Ilistitiä -Ombudsmannen och det
deröfwer af Constitutions - Utskottet ingifne Betänkande:
Anseendes sig Nidderstapet och Adeln
härutinnan hafwa gjordt hwad äfwcn de
öfrige respective Ståndens Ledamöter angenämt
och tjenligt wara kan. Ut supra.
Uplästes följande Memorial af Grefwe
iklöriiLi-, (llLsl dltellun.
Wördsamt Memorial!
I anledning af Friherre Kmlbscks sista
?Ieni - dag, inlemnade Memorial, som prkar at
flpttningstiden för tjenstehjon, skulle förändras
srän Michaeli til Midsommars- tiden, utbeder
jag mig säsom Ordförande uti Oeconnomiä-och
Beswärs-Utskottet wid 1800 ärs Riksdag, fä
lemna den uplpsning, at äfwen detta ämne dä
förekom til öfwerlaggning, och hurusom Allmänna
tankan äfwen war at en werkelig förmon
skulle ätfölja för Landet, om Kongl. Mast
nti en förändrad Tjenstebjons-Stadga i Näder
täcktes tilläta at tiden för ifräga warande ändamäl
blefwo ombptt. De flere wäl grundade
samt
Den 9 Augusts.
829
samt uplpsande Betänkande öfwer detta ärende,
torde ännu förwaras uti Oeconomiä-Utfkottcts
Protocoller för nytznämde Riksdag; och jämte
det jag säledes förenar mig med hwav Friherre
kuäkt-ck i detta afseende yttrat, anhäller
jag ödmjukast, att detta mitt särskilta utlätande
ma fa ätfölja Friherre Uullbscks Memorial
till Riksens Högloft. Ständers Beswäxsvch
Oeconnomiä-Utffott. Stockholm den 8 Augusti
1809.
Larl 8ce!1l>n ^lörNL.-.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och
Oeconomi» - Utskottet.
Upplästes ett af Herr LbrenZranat, Larl,
ingiswit Memorial, sä lydande:
Ödmjukt Memorial.
Uti detta uplysta Samfund finnes ingen,
som ej har sig bekant, at flere Europeiske Stater
endast af Åkerbruk och Jordens afkastning
hafwa bäde sin bärgning och öfwerflöd, dä
Swerige deremot, ehuruwäl begäfwat af naturen
ej allenast med fruktbärande Jord, utan
äfwen med Bergsbruk, som utgör den andra
Moder-Näringen, befinner sig uti et Folkfattigt,
Medellöst och Twinande tillstänv.
Swerige är icke uti Politiske Balancen
jämnförligt med andre större Magter, men wi
hafwa endast et wcrkeligt Import behof, som
är
8so Den 9 Augusti.
är Saltet, dä deremot wäre Exportör äro wida
öfwerstigande, och ändä mera om wi frän
jorden frambragte all den afkastning den kunde
gifwa; wi hafwa öfwerflöd af odlingsbar
jord, dels ofullkomligt Cultiverad, dels ännu
ej widrörd. Tabell-Werket wisar, at Folkförökningen
ärligen stiger ifrän 25 til zo,obo
mennissor; blir dä icke följden af alt detta,
at Nationens wanmagt härleder sig ifrän Äkerbrukets
wanhäfd och bristande underwisning,
som alstrar fattigdoin och modfäldhet, saint
siutligen en fullkomlig Riks-misihushällning,
at sörbigä det öfalla Krigsspstemct, som utblotta!
Landet bade pä folk och penningar.
Sedan nu änteligen uplysningen hunnit
öfwertyga, at Enffiftade Ägor hafwa företräde
och upmana til idog- och arbetsamhet, rester
ännu at bringa all utlänt och donerad jord
til Jordbrukarens sjelf-ägande egendom. Den
Sjelfägande arbetar för sin omwärdnad och
efterkommande: han Hugfätles att förbättra och
förwärfwa, han finner utwägar till nya Odlingsföretag,
ty hans egendom är hppothek i
hans hand, dä deremot en utlänt jord, antingen
til Ämbetsmän pä owisi längre eller kortare
tid, eller Donerad til Publika Werk, mer
eller mindre wanwärdas; at förbigä alla onera
wid Boställs-Caracters-Byggnaders underhäll,
som orsaka utgifter för Staten, och oändelige
beswär och omkostnader, bäde för Ämbetsmän
samt af- och tilträdare.
Den
Den 9 Jingri sti. 831
Den nu med Militairens Boställen fattatade
Arrende-princip, tyckes til nägon del bi.
draga til Landt-Culturens förkofran: Arrende,
tiden lunde likwäl inskränkas til Tjugu är,
eller L:ne sä kallade Landtmanna-Terminer, såsom
mera pastande för en stigande uplpsning
och tidffiften: Arrendesumman borde determincras
af kunnige Landthushällare; ty om Arrendatorns
utkomst ej noga skärffädas och öfwerwäges,
kunde bade Principalen och följakteligen
det allmänna blifwa lidande, och Arrendesystemet
urarta till Bankrotter och afwikande
utur Riket.
At bringa alla ofwannämnde wanhäfdade
Landtgärdar til sjelfagande omwärdnad,
hvarigenom industrie, -flit och omtanka fingo
en obehindrad gäng, torde följande utwäg wara
tjenlig, nemligen: At all sadan jord, sedan
den behörigen blifwit Enffiftad, Refwad, Skattlagd
och med Charta samt Beskrifning determinerad,
och de större egendvmarne, delade tik
högst 4s tunnors utsäde med dertil erforderlig
Äng med mera, skulle pä allmänneligen utlyst
Anelien försäljas med bibehällande af ätföljande
Onera, antingen emot en ärlig Spann,
mäls-afgift, säsvm köpeffilling räknad, eller
contant köpeskillings erläggande enligt inropet
pä Auctionen, hwaraf hälften skulle wid tilträdet
betalas, och den andra hälften säsom
innestäende köpeffilling emot första inteckningen
ewärdeligen uti egendomen innestä, emot fyra
procents ärlig ränta, som altid erlägges i fada
nt
832 Dea 9 Augusti.
Vant mynt, sorn ivid Auctioncn uti Kronans
upbörd war gällande. Detta wilkor torde r
wärt fattiga Land wara nödvändigt bäve för
Köpare och Jordägande, som härigenom fä en
förut ej päräknad inkomst
Flere Riksgagnelige Collegier finnes i detta
wart kära Fädernesland; men til Landthushällningens
befrämjande upkomst, ehuruwäl det
nyttigaste och storsta yrket, samt den mäst lönande
Manufaeruren, saknas arrnu för hela
ten Jordbrukare Clasten en grundelig Teoretisk
och Practist underwisnina; hos ost anses
ännu Jordbruket af de fläste som et mindre
diupsinningt handtwerk, oaktadt det är et
sammanhang af grundelig kännedom, förfarenhet
och flere wettenstaper; Patriotiska Sällskapets
och Wettenstaps-Academiens rimsta bemödande
torde wara otillräckligt; deras utgifne
Skrifter och Annaler kunna läsas af det inskränkta
antalet som äro bemedlade at köpa
dem, men det werkar ej genom exempel och efterdömen;
de kunna wara nyttige för någon
wist Loeal, och för fädane Landtmän som sjelfwe
kunna urskilja; men dä frägan är om en
allmän uplysning för hela Riket, fruktar jag
den ej winncs.
Dannemark och Tystland hafwa gjort stora
framsteg uti den Practiske Äkerbruksstötseln,
men bet är i synnerhet den forskande och
Patriotiske Engelske Nationen den äran förbehällen,
att sprida uplysning i denna stora wetten
-
Den 9 Augustk. 8§L
lenffapen, genom stiftandet af et ÄkerbruksCvllegium,
som, sedan det bäde af Konungen
och Parlamentet utan minsta motsägelse blifwit
stadfästadl, sa märkeligen gagnat hela England,
at det nu utgör alla dest Landthuöhällareö glädje
och förundran.
Om et sädant högst nödigt och Riksgagneligt
Collegilnn stulle danas för Swensta Landthushällningens
uphjelpande, torde det kunna
werkstallas pä följande sätt, såsom bäst pastande
för detta widsträkta och glest bebodda Land, nemligen
:
1:0 Af en Ordförande och twänne LandtRäd,
som af Konungen tilsättas. Deste Lwänne
Landt-Räds befattning blifwer med Landt - Culturens
förbättring pä Kongsgärdar och alla
Kongl. Parker, m. m.
2:0 Af et Landt-Räd ifrän hwart Län, som
genom Landshöfdingens kallelse til den mäst kunnige
i hwart Härad, som under hans präsidio
med lyckta sedlar wäljes en til Province-LandtRäd
sticklig Man, som bör wara underbygd af
Studier, icke af nägon Rikets tjenst hindrad,
känd för god practist Landthushällare, och hedrad
med Allmänhetens aktning; med sädaneegenskaper
lärer Konungen i Räder anse den förestagne
sticklig til Landt Räds befordran, och dä
Collegium sälunda blifwit formeradt, kunde, för
at öka dest kunskaper och kännedom, alla de Handlingar,
som af för detta satte Committeer blifwit
uti Landtbushällningen utarbetade, til Collegii
närmare granskning remitterade, äfwen som
alla Collegier och Ämbetsmän i Räder anbefallts,
Andra Band. 10Z, 1V6.
8.Z4 Den 9 Augusts.
te, at lemna del af allt hwad af delta Collegium
ästaS, som endast rörer Landt - Economien
vcb Jordbruket, och pä det at detta Collegium
ma bibringas all möjlig underrättelse om
hwar och en Landsorts hushällning, jordmon,
förmäner och brister, samt Luftstrekets influence
pä wäpter, m. m, kunde et Krono hemman utses
af de närmast tilgränsande Länen, och ansiäs
Lil Bolstad för et af bese Läns Landt Räd,
och som sä snart förra Aboens Fardags är gät t
til ända, genast ditflyttar, hwarest han sorn kännare
af orten, kan upgifwa allt hwad som erfordras
til Collega kunskap, och i Landsorten
werka, bade med räd och efterdömen, och om säLane
mindre Landtbushällnings-Sällstaper ihwarje
Socken eller Härad inrättades, som Kongl.
Brefwcn af den 2v Fcbruarii 1742 och den 9
December 1771, samt Kongl Kammar - Collegii
nti betz 177b gifne Relmion förmäla, och den af
Konungen 179Z satte Hushälls-Committeen jämte
Reglemente proje.cterades, och som uti Läsning
i Blandade Ämnen finnes tryckt är iMo
sub Abris Z9, ^io och g r, lärer ingen twifwel
npstä, at en grundelig kännedom pä detta sätt
winnes, hwarom äfwen Landthushällnings-Sällskapet
i Arebro bäde uti dest utgifne Handlingar,
som npttige företag, gifwa gansta berömwärda
bewis.
Province-Landt-Rädens skyldigbeter
äligger äfwen, at ärligen göra Resor
i bägge Länen, bilägga upkommande twister
wid Enstiften, hafwa upsigt och redowisning wid
anbefallte Upodlingar och Nybyggen pä Kronojord
och Allmänningar, m. m., och wid äretö flut
til Kongl. Collegium aflemna en fullständig berättelse,
om allt hwad som warit under desi upsigt
anförtrodt, och hwad i Landthushällningen
Den 9 Augusti. LZz
kan wara at anmärka; och pä det at Landt-Räden
ma njuta ersättning för de Resor, SkrifMaterialer,
Post-porto med mera, kunde det til
Bolstad anflagne Krono - hemmannet frän alla
vnera befrias.
De 2:ne Landt-Räder, sorn Konungen i Nä»
der utnämnt til LandthuShällningenS förbättrande
wid Kongsgärdarne, kunde alternatift employcras
til utrikes resor, och i följe deraf med sädane
studier, Spräk - kännedom, Theoretisk och
Practiff Landtmamra-kunskap undcrbygde, som
til kunskapens förökande erfordras.
De i Landsorterna tjenstgörande Landt-Räd
böra til hälften hwart S:te är ombytas, med
dem som sutit i Collegio, för at derigenom winna
en fullständig kunskap örn hela omfattningen
af det stora af ändamälet, och dä et Landt-Räd
med döden afgätt eller genom afsked blifwit vacant,
waljes et annat pä sätt sorn sagdt är, dä
den nywalde alltid börM sin tjenstgöring i Collegio,
och den förre afgär til Landsorten.
Kongl. Collegiurn äligger at ärligen til
Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med berättelse
om Landt-Culturens tilständ, jemte förslag
til desi förbättring, och dä Riksdag inträffar,
aflemna til Riksens Ständers Plena et sammandrag
af allt hwad som ifrän sistlidne Riksdag
uti desi befattning sig tildragit.
Hwad siuteligen detta Collegii Löner med
mera beträffar, torde de lättast kunna anskaffas
af de förut nämnde fyra procent ^ som af innestäende
köpeskillingar af försälde Egendomar Riket
tilfalla, och som detta Collegii befattning blir
af
836 Den 9 Augustt.
af en widsträckt beskaffenhet, ätföljd af mycket
arbete, och inga sportlar, torde det kunna benädas
med något större Löner än de öfrige, och
med dem undfå lika wardighet och rang.
Ehuruwäl det äliggcr hwar och en nitälffande
Medborgare at efter yttersta förmäga
gagna Fäderneslandet, frugtar jag denna bade
r tanka och skrifart ofullkomliga upgift wore dristigt
at framföra uti et sä uplyst Riks-Ständ,
om icke Högloft. Ridderftapets och Adelns kända
nit för Rikets wälgängs befrämjande, gynnade
mitt walmenta uppsåt.
Jag anställer ödmjukeligen, at detta Dictamen
til Protoeollet, kunde remitteras til Riksens
Högloft. Sckänders Oe onomiä-Utskotts uplyste
gransknirrg, äfwensom om tilständ at detsamma
genom trycket allmänt göra, pä det at
kunnigare och mera experimenterade kunde stugfällas,
at med sine yttranden i detta Rikswärdande
ämne bidraga iil Fäderneslandets wälgäng.
L. LstrenZranLt.
Uplästes et af Friherre bunck, ^clolgst ,
inlemnadt Memorial:
Wördsamt Memorial!
Framfarne tider hafwa bewittnadt, at i märt
Land alla Claster Medborgare blifwit belastade
med pälagor, och desie odrägelige, samt at denna
börda fallit i högst betydlig mätto pä Jordbrukarens
skuldror, är en ostridig sanning; Rikets
trye
-
Den o Augusti. 8Z7
tryckande nöd har wisserligen wällat detta missöde,
och den framfarne olyckliga Styrelsen har
onekeligen bidragit bertil. Detta är et sä ostridigt
som äfwen kändt förhällande, och wi kunna
intet fägna oss ät nägon glad anledning at
fä utstylderne minstade, utan inses Lydeligen deras
ökande. Detta bör intet afsträma oss; Wi
bora wist icke heller fälla modet; Tideböckerna
lämna oss ojäfa.gtiga bewis at ständagtighet och
enighet hos de mindsta Stater uprättbällit dem,
som warit nära sit fall och undergäng. Rikets
här församlade Ständer hafwa genom upoffringar
bewittnadt lika hedrande tänkesätt som utmärkt
wära förfäder och hedra deras minne, och
man bör äfwen nu hoppas den bästa utgäng.
Dä allas sinnen äro förenade til utförandet af
et enda ändamäl: Rikets beständ. Utan pen-,
ningar kan Armeen intet undcrhällas, Ämbetsmän
lönas, och Rikets ofanteliga behofwer fyllas,
och billigt kan den frägan upstä: hwar alt
detta skall tagas? Brist blifwer säkert ehwad
ffatter ock pälägaas, dä jag dock inskränker mig
innom de, som möjeligen kunna utgöras Lika
med en enskyld mans hushäll är det äfwen med
Statens; dä tilgängarne intet swara emot de
upgjorda behofwen, böra dessa sednare inskränkas,
och i den wägen har Bonde-L-tändet äfwen
som Ridderskap^ och Adelns flere Ledamöter,
genom indragningars förefläende sökt minsta behofwen,
hwilken grundade tanka jag äfwen wägar
understödja, säsom högst nyttig, ehuru intet
genast werkande, dä de mesta bestä uti Tjensters
indragande, hwilka intet billigt wis kunna innehafwarne
afhändas. Dessa indragningar blifwa
dessutom otilräckeliga. Hwarje nitisk Patriot
bör säledes upeldas til omtanka at rädda sig,
utur
?53 Den 9 Augusti.
utur detta nödstäldta tilständ ; Längre kunna utffylder
alldrig sträckas än tilgängarne hos den
stattffyldige det medgifwa, och männe intet dessa
skulle kunna blifwa tilräckligare, oni intet wissa
Oeconomiffa Författningar lade band pä Raringar
och intet missbruk medtogo tilgängarne hos
den ffattstyldige, oftast högst tryckande för dem
som sädant drabba, och äfwen ffadeligt för Riket,
dä dess medlemmar derigenom utblvttas och
sättas uti oförmögenhet, at med bästa wilja i
werlden understödja et kärt Fosterland. Jag fäster
denna gäng isynnerhet min upmärksamhet
wid ^'ibklniilgs - och Aoterings-werket. Ware
längt ifrän mig, at tilstprka nägon rubbning
deruti til dess grunder, dä jag är öfwertygad
om nyttan af dess beständ, grundadt pä den öfwertygelse,
at wär indelta Arnme utgör en den
basta Soldat, och at denna Armse, sä sammansatt
den är, genom prof af största tapperhet oftast
gjort emot öfwerlägsna fiender snart sagt
underwerk. Mit föremäl är dock intet här at
yttra mig uti den militäriffa wägen utan endast
i den Oeeonomifia, och at med bibehällande
af denna dräpeliga Inrättning, talar jag endast
emot missbruk, de der trycka alla innehafware
af Roterad Jord. Indelnings'werket är grundadt
pä rena Contratter emellan Konungar och
Jordägande Undersätare, och ehuru betungande
utgörandet deraf kan wara, dä Contracten följas,
drages denna börda dock med gladaste hjerta,
men dä dessa Contracter intet följas utan under
tidens längd, genom inrotade sedwanor, och
tid efter annan sä kallade friwilliga öfwerenskommelser,
har Noterings skyldigheten sä urartat
, at detta beswär nu mera utgör en den odrägeligaste
börda för Landtmannen, såsom in
fluer
-
Den 9 Augusti. 8Z9
siuerande i betydlig mätto pä desi förmögenhet,
och dä det Medes betager honom förmälan
at biträda staten ; sä är det af sädan anledning
jag denna gäng täger mig den fribeten
at underställa Högwälborne Herr Grefwe»
och Landtmarstalkens samt Högloft. Riddcrstapet
och Adelens uplysta pröfning om icke sädane
misibruk bora för framtiden förekommas.
Hwarken är möjeligt eller ar det mig tilständigt
at uppehälle» Högloft. Ridderstapet och
Adelen med anförande af alla de olägenheter
som drabba Rust- och Rotehällare, ty de äro
oräkneliga, och ingrepp uti deras rättigheter utöfwas
emot dem pä alla sätt, olika i den ena
landsorten emot den andra, men dä jag sagt
sä mycket som redan stedt, är jag nödsakad at
ätminstone nägot närmare mig explicera.
Rusthällarne äro skyldige at bestä inköpet
af Häst, underhälla densamma och Karlen, samt
hälla bäde Karl - och Häst - mondering i complct
tilständ. Sädant är desi owilkorliga skyldighet,
och denna skyldighet, grundad pä
Contr acter, afflutade i en tid, dä
tilkommande tiders Opinion hos Regeringen
och Dem som Desi Bud utföra, och dcsia
sednares oftast djcrfwa och olagliga tiltag intet
kunde förutses, än mindre misibruket deraf
kunnat förekommas. Dä hade man til principe
at Ryttaren skulle endast wara emot köld
och wäta wäl sörwarad, utan lysande prakt och
840 ver» 9 Augusts.
stät, samt försedd med Wapen, tjenlige at gora
Fienden det mästa afbräck, och hwarken war
Klädes-Costymen eller Wapnen underkastade den
täta och oftast onödiga ombytlighet, som sednare
tiders erfarenhet bewittnar, warit rädande.
Nu äter har et Cavallerie-Regemente innom
kortaste tid warit tungt bendit, sedan
Dragoner och fluteligen Husarer, och desta sä
wäl som dylika ffedde omwäxlingar, hafwa förorsakat
npa inköp af Rustnings-Hästar och alla
Munderings-persedlar, nödwändigt werkande
pä Rusthällares beständ och oftast de blifwit
bragte uti armod, sa at de nödgats öfwergifwa
stn Bostad och en kär jord den de i sin
anletes swett odlat. Händelser bewittna säDant
uti flera Landsorter, och om ct CavallerieRegemente
ändä intet undergätt en sädan total
förändring, sä hafwa dock esomoftast ändringar
med Häst - och Karl-Mundering samt
Bewärings - persedlar sä ofta inträffat, som
Wederbörandes upfinnings - gäfwa medhunnit
at uttänka nya ändringar, nya Förflager och
nya Modeller, och dä nian understundom, dock
sällan, haft betänkande wid, at i stället för en
ny och brukbar Mundering, anbefalla antagandet
af en annan, har wid anstäld GeneralMönstring
, genom Munderingens Casterande,
hindret behändigtwis blifwit häfwit. Knappast
är det nägot Cavallerie - Regemente hwars Rusthällare
icke uti en eller annan del undergadt
et lika öde, och dä den Negements-Chef, hwars
mull jag i denna delen wördar, funnits, som
styrd
Den 9 Augusti. 8N
styrd af -en principen: at Regementets beständ
beror pä at Rusthällarenas samlade förmögenhet i
fredstider kunde sätta dem uti tilständ at bestrida
nödwändige och tryckande utgifter under
krigstid och at han styrd af denna grundsats,
stäldt sin åtgärd, har han dock intet ägt styrka nog
at emotstä nyheters införande, utan nödgats
wika för annan influerande werksam ätgärd.
Rotchällarna wid Infanteriet fä äfwen
drygt widkännas tyngden afRoterings-skyldigheten.
Jag klagar intet öfwer tyngden af de
beswärligheter, som Contracterna älägga, men
endast öfwer utgörandet af det, som uti defla Cvntracter
intet influtit, tilkommit oftast genom de besynnerligaste
händelser, deder sedermeragifwitdem
anseende af friwillig öfwerenskommelse, ehuru
oftast tilkomne genom Surpriser, Jntriguer, och
jag wägar til och med säga : understundom hot.
Med Släp-Mundering böra Rotarne förse Soldaten
, hwarje Mundering til wist tid beräknad
Jag kan omöjeligen känna alla de Contracter,
som wid Regementernas första inrättande
blifwit afflutade, men dock känner jag
ibland dem det, som kallar denna Släp.-MunDering:
En Arbets-tröja; Hwar och en har sig
bekant beskaffenheten af en sädan, men denna
Arbets-tröja har förwandlat sig til werkelig
Lifmundering, sä i anseende til färg som annan
beskaffenhet. Detta har uti betydligaste
mätto ökat Rolehällarnes kostnad, och den har
ännu
842 Den 9 Augusti.
ännu mera blifwit förhöjd derigenom at den
som oftast blifwit anbefald at nyttjas wid de
tider och wid de tilfällen dä Kronans Lif-mondering
bordt brukas. Sädant har stedt wid
Regementsmöten, äfwen som dä Soldaten utgätt
i krig emot Rikets Fiender, och en sädan
oordning och olaglighet har man, ehuru orätt,
sökt förswara dermed: at Släp-Munderingen
hörer Soldaten til, och at denne af Kronan derföre
fatt ärsättning. Man bör dock härwid
besinna at denna Släp- Mundering, sä mycket
brukad och nyttjad, intet kan uthärda den tid
som Författningarna utstaka, och at dä Soldaten
af Kronan bekommer ärsättning, sä är
den högst obetydlig, men det wisia är det: at
dä Munderingen är förfliten bör en annan anskaffas
, och dä sägcs: at Soldaten, som af
Kronan bekommit betalning, stall staffa sig en
sädan, hwilket, dä hans medellösa tilständ hindrar
honom dcrifrän, drabbar Rotehällaren,
hwilken dels af godhet, och dels utaf fruktan
för de olägenheter, som af Soldatens mitznöje
kunde drabba Rotehällaren, nödgas ban ingä
i kostnaden til en ny Munderings inköp.
At Soldaten bör hafwa en Bostad bestrides
ingalunda, men som understundom händer,
är dertil sä mycken Jord anflagen at denna
Soldat i stället för at wara det namnet innebär,
är han förwandlad lil Jordbrukare, ehuru
med den stildnad emot andre Jordbrukare,
at han läter denna Jord af Rotehällaren bru
-
Den 9 August!. 843
kas, utan at ens wid arbetet biträda, knappast
at med sina ögonkast bewärdiga den, som med
sit arbete brukar hans Jord, hwilket jag sjelf
med egna ögon sedt. Jag wet wäl at Karlen
är skyldig at bistä wid Jordbruket, men
hwilken omtänksam Jordbrukare will släppa sina
Dragare, hwarpä desi beständ beror, uti en
oftast illa sinnad och hämndfull Soldats händer,
och hwem will begagna sig af en sädan
beskaffad Persons oftast onyttiga biträde. Der
et hemmans ägorymd det medgifwer, och således
utan hemmans-ägarens stada större utrymme
af Aker skulle kunna til Soldaten afsiäs,
will jag intet mistunna honom denna förmän;
men at det är mycket betungande och
högst stadeligt för Rotehällaren, dä han är
nödsakad en brädstande sänings-tid, at öfwergifwa
sin egen Aker för at bereda en annans,
är intet allenast högst betungande, utan äfwen
bidrager dertil, at tilstapa Soldaten at wara
och blffwa en lätting, den der i maklighet under
fredstider tilbringar et lättjefult lif, sta.
deliqt för en Soldat, som owan wid kroppens
härdande, sedermera i krigstider icke uthärdar
krigets beswärligheter.
Wista Möten äro uti Författningarna utstakade,
och om deste Compagnie - och Regements-Möten
sammansiäs, har jag derwid intet
at päminna, dä Rotehällarnes kostnad genom
Soldatens Kosthäll och drickspenningar intet
ökas, men tillökte exercitie-dagar böra intet
gra
-
344 Den 9 Augusts.
gravera Rotehällaren. Man säger wäl: at Soldaten
bör derwid sjelf hälla sig med Kost - och
Drickspenningar, men som Soldater sällan äro
hushällare, och i wista Landsorter intet eller
arbetsamme, hafwa de oftast ingen tilgäng pä
sädan föda, som til Mötesställena med beqwämlighet
kan transporteras, och faller lasten säledes
pä Rotehällaren, hwilken om han wägrar
kostnadens utgörande, äter werkar mistnöje hos
Soldaten, som medför annan känbar förlust
för Rotehällaren. Jag gär wist intet in uti
pröfningen om hwad Lid et indelt Regemente
bör anwända til erercice, ehuru jag skulle tro
at om den, som Contractena medgifwa, egentligen
nyttjades til öfning uti Marche och
Charge, som den odödlige Konung ^reäric il
i Preusen sagt wara det enda hwarigenoki man
siär sin Fiende, och man intet genom bisaker
och til intet tjenande, oftast uptog den i Författningarne
föreskrefne Liden, sä wore den til
hufwudändamälet, som är at tiljkapa en tropp
tjenlig til Rikets förswar, men det är dock
wist, at om flere exereitie - möten profwas nödige
sä bör dä Manskapet underhällas pä Kronans
bekostnad.
De Knekte - Contracter, som med hwarje
enskyld Recrät wid dest antagande ingäs och
afflutas, äro äfwen oftast gansta tryckande för
Rust- och Rotehällaren. Det är en wisthet;
at en föreslagen Recrät, äger innan antagandet
fullkomlig rätt om sin Person, och säledes
äf
-
Den 9 Augusti. 845
äfwen den, at föreffrifwa de wilker han för
godt finner; Rust - och Rotehållare» dock obelagit
at bifalla dem eller intet- Desta wilkor
kunna oftast hafwa blifwit drägeliga, om det
endast berodt pä den tilämnade Recrfiten och
Rotehällaren, men som i tilbörlig ordning, denna
Recrttt bör upwisas för Compagnie-Befälhafwarcn,
inflyter esomoftast dest wälbehag
pä Contractets innehätt^ Den pä sine ställen
antagne princip, at wid et sädant tilfälle, den
sistnämndes skyldighet är at päsiä karlens förmän,
utan at afseende göres pä Rotehällarens
beständ, medförer oftast obilliga Contracter. Jag
ätalar ingalunda Befälhafwarens förhällande,
ehuru jag intet gillar grunden; Ty efter hans
Opinion åligger det honom endast at tilse det
Recrfiten är tjenstbar och har af Roten sädane
förmäner at han til och med kan bestrida
wista smärre extra utgifter, som kunna anbefallas,
ifall Roten intet skulle bestä desamma,
och destutom en stor del Officerare finnas wid
indelta Regementer, hwilka intet hafwa kännedom
af de bördor, som trycka Rust - och Rotebällaren,
och under stundom intet hunnit förskaffa
sig wedcrbörlig kunskap om alla de Författningar,
som röra Indelningswerket, hwilken
kunskap intet annat än genom tid och erfarenhet
kan winnås. De uprättade Contracter upwisas
wäl wanligtwis wid de RccrfiteringsMöten
som hällas af Regements - Chefen och
Landshöfdingen eller i dest ställe af bertil förordnade.
Det beror dä pä deste Herrars mer
och
846 Deri 9 Augusts.
och mindre kännedom om Landet och deras olika
Opinioner at ändra eller fastställa et säDant
Contract, och wisar dageliga ärfarenhetcn
werkan af Compagnie - Befälhafwarens inflytande
wid Contractets gillande och de ändringar
det wid Recrflterings-Mötet undergår ofta
til Rotehällarens ofärd och dest förtryckande.
Jag har nämnt at misinöjen hos Soldaten
, dä han intet af Roten får sina oftast
högst obilliga päsiäenden upfylda, werka oftast
den största kostnad och olägenheter för Rust-och
Rotehällaren. Han äger dä tilfälle at pä mänga
sätt utöfwa sin hämd, som allt drabbar
Jordägaren, och fluteligcn har han den utwäg
sig förbehällen, at tid efter annan intala sit
Compagnie-Befäl: at Rotehällaren är obillig,
och denne Befälhafware, derom öfwertygad, har
oftast funnit utwägar, at wid en General-Mönstring
fä karlen förafskeda!», och finnes exempel
at samma karl, sorn i afseende pä af Mönster-Herren
ansedd otjenlighet, sätt afsked, blifwit
för annan nummer genast derpä antagen,
och detta karlens förafffedande har understundom
inträffat endast pä en Compagnie-Befälhafwarens
anmälande. Jag pastär ingalunda
at icke en Officer bör wara trodd pä sina ord,
men denna, lika med andra menniffor, kan
wara misiledd, och dä han handladt efter sin
öfwertygelse, kan man intet förebrä honom nägot,
hälst honom icke tilkommit rättigheten at
lagligen pröfwa rigtigheten af Soldatens up
gif
-
Den 9 Augusti. 8-7
gifter; men det wista är det, at Rotehällaren
derpä blifwit högst lidande. Det är mig intet
obekant, at en General-Mönster-Herres Åtgärd
kan äklagas, och at äfwen rättelse möjeligtwis
kan winnås, men med en sädan saks
utförande, arv förknippade mängfaldiga beswärligheter,
mycken tidspillan och en den drygaste
kostnad, samt motständ af Ämbetsmanna-influence,
sä at Rotehällaren, i owisthet om framgäng
i den rättmätigaste sak, och för at bespara
en ökad kostnad, samt at undwika ätföljande
mängfaldiga beswärligheter, häldre widkänts
sin första kostnad, och medelst en ny legas
utbetalande, anffaffadt en ny karl.
Mänga flera beswärligheter fär en Rotehällare
widkännas, och veste äro snart sagdt
oräkneliga. Jag talar här egenteligen om dem,
som härkomma af mistbrukade Knekte-Contrac.
ter, uprättade wid Regemcnternas formerande
och emot de samma helt och hällit stridande,
och jag fruktar at en wist Esprit at understödja
en mistnöjd Soldat uti sine pästäenden,
pä mänga ställen bidrager härtil, äfwen som
en i min tanka falff, men torde hända nog
rädande Opinion, at göra mera afseende pä
en Troupps lysande anseende än dest brukbarhet,
sä wäl i krigs- som fredstiden. Skulle
det sä förhälla sig, sä är det en wisthet, at dessa
leda til betungande följder för Rust- och
Rotehällare, hwilka genom den framfarna tidens
händelser, torde hänya, snart sagt blifwit
-
843 Den g Zlugstk.
wik mera utarmade derigenom än genom Noteringen
under pästäende krig.
Sorn förut sagt är, har jag härstädes en.
dast uptagit nägra wista Rust - och Rotehäl.
lare tryckande omständigheter, ehuru jag känner
mänga flera. Jag kan dock intet hafwa
mig bekant förhällandet i alla Rikets Provincer,
men öfwertygad derom, at mistbruken, som
widläda Noteringen pä flerehanda sätt i de
flesta Landsorter wunnit insteg, anhäller jag
wördsammast, at denna af mig ofullständigt
wäckke Motion, mätte pä det ömmaste behjerta^
och at den upmärksamhet jag sökt häruti
wacka, mätte leda til et närmare utwecklands
af sakens sanna förställande, genom uplysningar
af flera Ledamöter ifrän flera särffildt Rikets
Provincer, sä at den rättelse mätte winnås
uti de mistbruk som wid Noterings-werkst
sig insmpgt, och den sä tryckande, at en fortsättning
deraf skulle snart nog kunna leda til
et allmänt misthag för Indelnings - werket,
hwars beständ, Lil dest grunder, jag i det
högsta yrkar och ifrar före.
Jag har tjent säsom Militair- Ämbetsman,
och i egenskap deraf som Second - Chef warit
förordnad at hälla Recrkrterings-Möten, samt
förut uti en tidelängd af mänga är bodt innom
Regementet och tilförene innom Compag.
niets ständ, som lämnadt mig tilfälle at bilägga
mänga stridigheter, som kunnat pppas e
mellan
-
Den 9 Augusts. 849
emellan Soldater och Dragoner, samt Rust.
och Rotehållare, merendels ä Soldatens sida
befundne obillige; Jag har äfwen i siere ars
tid warit bäde Rust - och Rotehällare och således
har jag ägt tilfälle at intet allenast lära
kanna hwav i denna del kan trycka Rotehätlare
uti en följd af den werkeliga Roteringsffyldigheten
, som i sig sjelf kan wara dryg
nog, utan äfwen misibruken, hwilka här«
leda sig dels af sedermera tiikomne 'Författningar,
deras orätta applieation och tolkning,
samt Embetsmanna tiltagsenhct, oftast utöf.
wad i bästa wälmcning. Jag har har ej nämdt
hwarken Personer etter Regementer, och säledes
är jag ingen anklagare; men händelserna äro
dock witza och sanna, och besia hafwa gifwit
mig anledning at tadla de oftast nämnde misibruk,
och utan at yrka nägon anfwarighet för
det framfarna, har jag endast til föremäl at
för framtiden undanrödja de deraf sig härle,
dande vlagenheter. Wore jag derom öfwertygad,
at den börda som jag här önffat och önsta
r mätte afhjelpas, medförde nägon motsvarande
nytta för Staten, sä hade jag ingalunda
uppchällit mig wid desia anmärkningars författande,
men dä fortfarandet af sädane tryckande
omständigheter i freds-tider sätta Nustoch
Rotehällaren uti det obeständ at han i
krigstider omöjligen, ätminstone swärligen kan
ut
Andra
Band. kll-o 107, 103.
SZO Den 9 Augusts.
utgöra sine Rust - och Noterings - skyldigheter;
At hanö förmögenhet sä medtages at han intet,
förut af onödigr och intet tätande utgifter utmattad
, af egen böjelse kan bisiä Staten, ty
-er intet finues, har Kejsaren färtornt si» rätt,
och detzulom dä Contraetcr öfwerffridaö, et
billigt m.ifttroende wäckes, at i mindsta mätt»
Contrahera med Kronan, som jag werkeligen
kämrer bafwa ä wederbörligt ställe händt och
legat i wägen för nyttiga sakers framgäng,
oberäknad! at dä onyttiga utgifter för Staten
utgöres, wäckes cn billig anledning til motwilja
at tjena det allmänna, sä äro sädana högst
bewekande skäl, som förmätt mig at wäcka
Högwälborna Herr Grefwens och Landtmarffal.
tenö, samt Högloft. Ridderstapet och Adelns
upmärksamhet i denna sak, under en listig ön.
stan at de beswärligheter mätte för skattdragande
Undersåtare undanrödjas, som med Sta.
tens beständ, kunna lätta deras bördor, de der
nu pläga Medborgare, utan minsta båtnad för
Riket.
Det har warit föga stränghet wid at som
Sär ofwan stedt, anmärka de oftast nämnde mistbruk,
dä allmänna nöden och förtrycket uti en
kedja af bändclser oafbrutet pämint derom, och
werkan deraf ännu dageligen lämnar nya pä-.
minnelser, iren at upfinna och kunna upgifwa
de billigaste och rättaste grunder til framtida
rättelser och häfwande af sädane tryckande olägenheter,
är wida swärare, dä man har at strida
emot inrotade rvanor och fördomar, alltid
fwärF
Den 9 Augusti. 8^1
swära at öfwerwinna. Jag medgifwer gärna
min ofullkomlighet at kunna upgifwa de bästa
sätt, men dä jag wäckt denna Motion, tilhör
det ocksä mig at upgifwa botemedel emot der
fortfarande onda, och i anseende til en sädan
mig äliggande skyldighet- fär jag, jemte nägra
tillagde anmärkningar, följande wördfammeligen
föreflä, dock med iacktagande af hwad förut
finnes anfördt.
1:0 At alla de Contracter, som wid formerandet
af Indelta Regementer blifwit afsiutade
emellan Kongl. Maj t och Kronan ä ena
sidan, och Rust - samt Rotehållare ä den andra,
mätte äga besiänd, och at alla andra se.
dermera tilkomne Författningar, de mä dä
wara tilkomne genom styrande Maktens päbud,
eller i anledning af Rust - och Rotehällares
sä kallade friwilliga begifwande, mäste til
sin kraft och werkan häfwas. Jag medgifwer
gärna at wista Knekte - Contracter skulle i nägon
mindre betydande del behöfwa undergä nägon
sort förändring, i anseende til tidernas förändrade
stick, dock i synnerhet i afseende pä
penningens i sednare tider förändrade numeraira
sörhällande, men om sädant skulle företagas,
bör det ste med Rust - och Rotohällareö friwil.
liga samtycke och bifall, utan minsta öfwerrast.
ning och Ämbetsmanna influence, och ingen ny
tunga förefläs, som intet har Rikets nytta til
föremäl och utan inflytelse af chimerique fördomar,
härledande sig ifrän Truppens lysande
Utseende, sä til manskapets längd, som bekläd
nåd
-
L5r Dcn 9 Augusts.
riad och öfwerflödiga ercercice, utan endast ek
'nödigt afseende mätte gorad pä manffapets brukLare,
tarflige men dock tilräckeliga undcrhällan,
Ve i fredstider, och det sä, at intet Soldaten
tilffapas til lätting, och dcn skattdragande Ro,
teballaren nödsakas förwärfwa sig et oftast otilräckligt
bröd, under et det trägnaste arbete
och under de drygaste utssylders utgörande, och
förestår jag säledcs ingen ändring uti de först
med Negemcntcrna ingängne Contracter, bwil.
La böra förblifwa orubbade och säsom helgade
ansedde, sä wida R.kets wäl intet kräfwernägon
förändring, och dä sädant ffulle inträffa,
det alltid mätte hafwa til hufwudföremäl, aL
intet annat än i högsta nödfall, Rotehällarne
mätte proponeras nägon ny tungas utgörande
utöfwer hwad Kneckte-Contracterna innehälla,
titan snarare söka at utfinna utwägar til lindring.
Huruwida de med Rusthällare pä fina
Pallen afstutade Patzevolance-Contracter, rörande
Häst - och Karls förplägning wid RegelncntsMöten,
böra undergä nägon ändring eller in,
tet, underställer jag andres, och mera kunniges
omdöme och bepröfwande, utan at deröfwer mig
xttra, emedan derwid torde wara et annat förhällande,
och torde hända den Rustande til förmän,
äfwensom Ryttaren wänes derigenom til
fältlefnad.
s-.o Skulle pä ofwanstäende grunder nägon
ändring i Conttacterne med Nädigt til,
ständ
Den 9 August?. 83?
stand finnas nödig, bor den af Rust - vch Rotehällars
gillas och antagas ä en allmän samman,
komst, utlyst Trenne wecker förut, sedan det nya
projecterade forsiaget blifwit a Predikstolarne
allmänt upläst Sep man der förr än allmänna
stämman inträffar, och cn förnyad, af samma
ordagrant lika lydande innehåll, Kungörelses ä
nyo upläsande Twänne mänader för bemälte stärm
ma föregått, hwarcfter genast Rotehällarne innom
hwarje Compagnie innom sig utse Ätta Fullmägtige
, walde af dem samfäldt, utaf hälften
Ctändspersoner, ware sig frälse eller ofrälse, och
hälften af Bönder, och utan at bland de först,
nämnde nägon Militair - eller Civil - Ämbetsman
mätte, ehuru Rotehällare, säsom Fullmäg.
tig fä inträda, och mä nägon fficklig StändSperson,
ware sig frälse eller ofrälse Rotehällare
af dem kjelfwe säsom Ordförande utses, hwarwid
et af Ordföranden och Fullmägtige undertecknad!
Protocoll hällas bör, och ankommer det
pä Compagnicts Rotehållare om de wid innom
Compagniet anstäld sanunankoinst wilja höras
eller intet öfwer Fullmägtiges ätgärd, i hwilket
sednare fall, Fullmägtiges yttrande anses wara för
Compagnicts Rotehällares räkning gällande. Derefter
och innan besia Fullmägtige ätffiljas, wälja
desie ibland sig Twänne Ständspersoner, ware sig
frälse eller ofrälse, och twänne Bönder, de der sammanträda
med de andre Compagniernes Fullmägtigeinnom
sammaRegemente,näst föreden allmänna
Rotehällarens sammankomst, och sedan de innom
sig walt en ordförande Ständsperson, ware sig
frälse eller ofrälse, lata de sig föredraga alla betänkanden,
som blifwit författade wid Compaqniels
Rotehällares Fullmägtiges sammanträden,
och äga de rättighet at jemnka de serffildta ffilja-tigheter
hwilka deruti kunna finnas, och böra
884 Den 9 Augusti.
författa deröfwer et särskildt betänkande, ingen
Fullmägtig betagit, at derwid bifoga sit särffildla
utlärande, hwarefter sä wäl detta betänkande,
af alla Fullmägtige undertecknadt, samt Compagnie
- Fullmägtiges hällne Protocoller med öfriga
Handlingar, komma at inlemnas wid Regementets
Rotehällares allmänna sammankomst,
til deras friwilliga bifall eller afstag, och äga
detze at nog obserwera, det et serskildt Compagnies
Rotehällare intet emot deras wilja mätte pätru.
gas nägor bifall uti de händelser, som et skiljaktigt
läge och andra Oeconomiffa omständigheter
kunna föranleda til. Wid denna allmänna
sammankomst blifn er intet nägon annan Ämbetsman
närwarande än Landshöfdingen,' hwilken
är sjelfffrifwen Ordförande, och til Protocollist
antages ibland Rotehällarne, sä wida nägon bertil
tjenlig ibland dem finnes, som detta beswär
sig will ätaga, warande tjenstgörande Ämbetsmän,
af hwad egenffap de ock svara mände, betagit
at wid denna sammankomst wara närwarande.
Jag medgifwer gärna, at detta sätt at
handtera saken medförer mänga omwägar, men
-ä skattdragande Uttdersätares wälfärd beror pä
at freda sä wäl deras, som efterkommandes ägendom
ifrän olagliga ingrep genom intriguer
och olagligheter, och detta förefiagne förswärar
ändringars »vinnande til Rotehällares betryck,
samt detta sätt äfwen öfwerensstämmer med den
prinäp, som den nyligen faststälde Regeringsformen
sig grundar pä, dä ändring i Gvundlagen
sökes, sä tror jag mig intet utan anledning
hafwa tilstyrkt detza omwägar, ej eller förfelat
mit ändamäl.
3:o Det är wisierliqen en Rusthällares owilkorliga
rättighet, at dä numern finnes vacant,
sjelf
Dcn 9 Augustt. 86S
sjelf anskaffa en annan Hast, och denna rättighet
utöfwar han; men lätom ost granska huru
härmed manligen tilgär. Uti de flesta Landsorter
saknas tilgäng pä Rustnings - Hästar, ätminstone
til den myckenhet svin fordras til Regementernas
Remontering; Denna brist sätter
Rusthällaren uti nödvändighet at ifrän et me,
ra aflägset ställe staffa sig en sädan Wändee
han sig til en Hästhandlare, af hwilken han tror
sig kunna blifwa bedragen, som oftast händt och
stedt, ehuru han i underhandling med en sädan
skulle kunna winna en wida lägre inköps-summa,
finner han uti denna sin brydsamma belägenhet
ingen annan utwäg, än at anmoda CompagnieBefälhafwaren
anskaffa densamma; denne äter
är ingen Hästhandlare, utan nödgas wanligtwiS
wända sig til en sädan; och detta sä wäl som
det äfwentyr Officeraren stär uti at fä en af
honom präsenterad Häst wid Mönstringen caflerad,
oberäknadt at nägon winningslysten stulls
kunna finnas, medförer en nödwändig följd: at
Hästens inköps-summa blir oftast odrägeligen hög,
och denna, af sakens enkla beskaffenhet sig härledande
päföljd, kastar oftast skugga och tadel pä
en wärdig Ämbetsman, som torde hända, utan
egen minsta winning gätt Rusthällaren tilhanda,
obehagligt för den eller dem det drabbar, och ledande
til mifltroende emellan Befälet och de Rustande,
som oftast wäcker owilja emot de förstnämnde,
och lika ofta skadligt för sjelfwa tunsten.
Det är säledes maktpäliggande at bidraga
dertil, at Rusthällaren mätte beredas utwäg
at fä en duglig Häst med minsta kostnad, utan
at kränka hans rättighet at sjelf anskaffa sig en
sädan, om han finner dertil utwäg, och at jemte
undanrodjandet af de npsiuämnde obehaglig
-
L56 Den S August?.
heter för Befälet, bespara detsamma beswäret
wid Rustnings-Hästars anskaffande, hwilket in,
galunda hwarken bör eller kan räknas för desi
Ämbets-stpldighet. Som sagt är, mädenRusthällare,
som will och kan staffa sig Häst,
sjelf derom besörja, men den det ej will eller
kan, bör äga rättighet ar hos Landshöfdingen
sig anmäla efter af den sistnämnde utfärdad
Kungörelse: at alla til Häst vaeante numers
Rusthållare, om de wilja begagna sig af Landshöfdingens
biträde ti! Hästs 'anskaffande, äga
rättighet at innom en wist genom Kungörelse
förelagd dag, sin ansökning derom göra, hwarefter
Landshöfdingen later uti Inrikes Tidningen
twänne gangor kungöra: at a Lands Cancelliet
hällcs Auction, til desie vaeante numers
ersättande af den minst bjudande Lefweranteur,
och det minst Trenne mannder innan Auctionsdagen
inträffar, och innan ofwannämnde Kungörelse
utfärdas, böra desie vaeante numers Rusthällare,
antingen pa Lands-Cancelliet sammanträda,
eller ock genom inaifwen strift andraga
alla de til sin säkerhet hörande pretentioner, de
der alla til sit innebäll bora uti den förenämnde
Kungörelsen intagas. Åliggande Landshöfdingen
wid answar, at intet underlåta något, som
kan lända til säkerhet för Rusthällarne^ och denna
Auction äga desie Rusthällare gemensamt, eller
genom Fullmägtige at bewista, hwarefter
Contract med Lefwcranteuren uprättas, samt undertecknas
af Le närwarande vaeante numers
Rusthällare eller deras Fullmägtig, och rigtigheten
af Contractet beftprkes nf Landshöfdingen;
Tid, ort' och ställe hwarest Lefwerantsen
stall ste, bör i Contractet intagas, och en Mönster
Herre, af Konungen förordnad, bör pä den
ut
-
Den 9 Angust?. 85?
utsatte dagen Mönstringen förrätta, bwarwid
Rusthällarne, säsom nödwändigt til Hästarnes
afhämtning närwarande, böra' aga en ostridig
rättighet at dem under loppet af Tolf timmar
förut öfwcrse, och deras felfrihet granska, samt
rvid Mönstringen stna anmälrningar til det Protocoll
afgifwa, som derwid hällas bör, ochhwaraf
et weverbörligen undertecknadt utdrag aflemnas
til den det askar, och skulle de Rustande wara
nojde med at ibland deste approberade Hästar
hwar för stg uttaga sin Rustnings-Häst, förblifwer
det derwid, men i händelse ds derom intet
äsämjas, tildelas.hwarje numer genom lottning
sin Häst, Ingen Lefweranteur mä upbära penningar
förr än Contractet til fullo ä hans sida
blifwit fullgjordt, och Hästarna wid nädigft anbefald
Mönstring gillade, och om nägot förskott
för Lefweranteurcn skulle pröfwas oundwikeligt,
bor den Borgen, som honom i alla fall äliggcr
at för Contractets upfyllände stalla, äfwen galla
för de af honom förskottswis upburna medel;
men pä det Lefwerauteuren, efter Hästarnas approbation,
icke matte sakna sin contanta betalning
in rermino, sä bör hela Auctions summan
förut i Landt - Räntcriet wara deponerad, för at
genast efter förrättad Mönstring cch Approbation
kunna honom ti!ställas.
4:o Konungen äaer wisierligen rättighet ak
göra förändringar med Regementerne, dä Indelningswerket
intet rubbas, men om sädane ändringar
inträffa, som bidraga til ökad kostnad
uti Rustnings - och Roterings - skyldigheten , sä
böra följderne af desie intet föranleda til nägon
ökad kostnad för Rusthällarne, utan densamma
blifwa för Kronans räkning. .När en Hästs
-
858 Den 9 August,.
eller Karls Mundering efter faststäld Model blifvit
förfärdigad, bör den intet sä länge den är
i brukbart tilständ, genom ny omffärning eller annan
ätgärd förändras, som intet kan aflöpa ettan
at Munderingen ssadas, hwaraf wid pägäende
Mönstring, Castation blifwer en nödwändig
följd, och sädant med dylikt mera, bör intet leda
til nägon ökad kostnad för Rusthållaren.
5:0 Som det understundom händt, at Ryktaren
och Soldaten blifwit anbefaldte at antingen
sjelfwe förändra sine Munderingar, eller ock
at anskaffa nya smärre Munderings - persedlar,
och detta merendels kommit Rust- och Rotehällaren
til last, dä de sistnämnde intet welat ädraga
sig karlens misinöje, sä böra wederbörande
äläggas at intet pälägga karlen nägon kostnad,
som intet genom Contract honom äligger.
6:0 Mä inga EMcitie - Möten hällas, som
icke genom Knekte - Contracter med Regementerna
är" af
ning ffu e flebör Ryttaren eller Soldaten af
Kronan underbällas, emedan den kosthällning som
pälägges Soldaten wid flere eller färre dagars
Möten, faller Rust eller Rotehällaren merendels
til last, och böra Regements Befälhafwaren eller
andre Officerare wid answar förbjudas at intet
befalla nägra sädana Möten, hwilka directe eller
indirecte kunna bidraga til Rotens kostnad.
7 0 Et Rotes Contract med sin Soldat, granskas
wäl wid Recrsiterings-Mötet, men som en
nykommen Landshöfdinge, eller en i desi ställe
förordnad omöjligen kan i det hela känna de
ffiljagtigheter med Rust - och Rotehäll som i Länet
sinnas / än mindre beskaffenheten af et sär
-
Den 9 Augusti. 85g
skilt Rust - och Rotehällshemman, händer at understundom
billigheten öfwerskrides lil försäng
för en oftast enfaldig Rotehällare, sä böra Lands,
höfdingarne pä det alfwarligaste äläggas at bi«
siä en sädan Rust - och Rotehällare, och mä det
säledes wara Rust- och Rotehällare tillätit at
wid Recrfiterings - Möten hafwa, örn de det för
godt finna, pä sätt som i io:de puncten omförmält
finnes bora i akttagas wid Mönstringar,
at hafwa adjungerade Ledamöter, hwars yttrande
och föreställningar, säsom mera kunnige om
Rotarnes beskaffenhet och de serskildta förmäner
som Soldaten för den ena Roten kan hafwa framför
den andra, sig oftast härledande ifrän locala
omständigheter, bör göras afseende pä, och är
det sädane Compagnie-Fullmägtiges owilkorliga
Åliggande skyldighet at uplysa Noterings Herrarna
öm näaon Rotes locala läge eller SoldateTorpets
särskildta atföljande förmäner skulle i
nägor mätto kunna gifwa anledning til minskning
uti andra förmäner för Soldaten, hwartil
han annars enligt Regementets eller Compapni,
ets Knekte - Contract kan wara berättigad, och
mä sä mycket mera i sadant enda fall, Rotens
skyldigheter inskränkas til lindring för densamma,
som det finnes lädane Rotar, hwilkas Noterings
ffyldighet intet til alla delar är grundad
pä Rotens Hemmantal eller Jordägor, men denna
afkortning för Soldaten mä aldrig äga rum
ej eller tillätäs, sä wida han intet i andra delar
har fullt til fullo ärsättning för hwad han kan i
annat fall förlora. Det inträffar äfwen at et
berustadt eller roteradt Hemmans ägorymd är sä
ringa, at Roten omöjeligen kan afstä nägon jord,
aldraminst sä mycken som Knekte-Contractet i
almänhet kunde föressrifwa, hwilket sanna för
hällam
-
86o Den 9 Angust!.
de jag sa mycket mera kan benktina trassat mig,
dä jag pä et ock annat ställe uti ^ohus Län, såsom
Förrättningsman haft befattning med DragonTorps
utsynande och med full föresatts ad befordra
Dragonen sedermera Soldaten til jord uti
aker och äng, men beskaffenheten bär lagt oöfwerwinuernga
hinder i wägen, och som med en
sadan Rotes beständ, somssiti andra delar kan
wara gynnad, Soldaten i alla fall bör hällas
skadeslös, sä böra säwäl i desta äberspade, som
andra dylika händelser, Compagnie-Fullmägtige
derom underrätta och riktigheten deraf attestera,
ankommande sedermera pä Landshöfdingen^ bepröfwande
om någon widare undersökning derom
finnes nödigt at anställa, och bor hwad om
Protocollets förande och utlemnande uti osman»
nämnde toche punct finnes anfört, äfwcn här
observeras.
8w Som hos en del Militaire Tjenstemän,
okunnige om all den börda som ligger pä Rustos)
Rotehällarens skuldror, och intagne af den
tanka: at deras Åliggande är, at endast befordra
Ryttarens och Soldatens personelle förmän,
sä torde det wara nödigt at wäcka deras upmärksamhet
pä en annan sida, och at bibringa dem
den öfwertygelse: at Konungen skyddar'sa den
ena, som den andra Undersäten och at ingen förmänsrätt
gifwes Soldaten til Konungens Näd
pä den skattdragandes bekostnad, sä torde det
wara til ändamälet tjenande, dä en underdänig
hemställan gjordes om Nödige Circulair-OrdreS
expedierande til indelta Armeen, innehZllande en
Nädig Befallning, at ingen Militair Ämbetsman
mä understödja en Ryttare eller Soldat., i sine 0-  billige pästäenden, hwarken wid Recrsit-Contrac»
ters
Den 9 Augusti. 861.
tcrS ingäende ej eller uti nägot annat fall och
at wid sädant tilfalle, Offieerarens ätgärd anses
obehörig, dä Contraercrnas reglerande bör
endast ankomma pä Recrtttens och Rotens öfwereitskomnrelse,
med den rättelse, som Landshöfdingen
och Öfwer sten wid Reerstterings-Mötet
täcktes dera lemna, och med det tillägg: at
Konungen med cnäde anser all annan ätgärd,
som högre eller lägre Muitaire Ämbetsmän hertvid
skulle anwända, med ätföljande answar wid
et annat forhällande, och skulle Konungen derjemte
i Räder täckas anbefalla desin Ämbetsmän
at antyda bäde Ryttare och Soldater, at wara
flitige och arbetssamme, som befordrar deras eget
wäiständ, ulan at säscm lättingar, beständigt
ligga Rust- och Rotehällaren til last, samt
härdar deras kroppar at emotstä krigets benvärlighetcr,
sä förmodar jag det ffulle werka behörig
nytla, och för öfrigt at utan pockande, med
manlighet och wälwilja bemöta Rust och Rotehällaren,
bwaraf ofelbart en gemensam ömsesidig
nytta blifwer frukten. Genom en sädan
Konungens ätgärd, hwarwid jämte en oundwikelig
päföljande lydnad en annan eiprit hos de
befallande »verkades bwilken ofelbart transplanterade
sig hos den lydande Ryttaren och Soldaten,
bwarigenom enighet och förtroende emellan
den sistnämnde och Rotehällaren säkerligen nykom
och en ömsesidig enighet wans, som ffulle
befordra deras gemensamma wäl, »verkande äfwen
nägon nytta för tjenste».
9:0 Äfwen förenar jag »nig med hwad en
wärd Ledamot, Herr Effwerstcn bergman röranrande
Wargcrinzen emständeligen andragrt, hrvil
ket
-
862 Den 9 Äugrrstk.
ket andragande blifwit til Oeconomiä-och Beswärsckttstottet
remitterat, och pä hwars inne.
häll jag mig äfwen äberopar.
10:0 Wid General- Mönstringar decideras
Rust- och RotclMares wälfarcs - saker oftast
genom en stump och af godtycke», och huruledes
kunna de der förekommande mål med den nog.
granhet som wederbör, afstutas dä esomoftast
et Regemente om 1200 man pä en dag afmönstras?
Och örn en sädan Mönstring wrd
et wärfwadt Regemente kan sä styndesamt werk.
ställas, der Mönster-Herren endast har at höra
Soldatens och wederbörande Officerares yttranden,
sä är dock förhällandet annorlunda wid et
indelt Regemente Ler Rust - och Rotehällarens
intereste och rättigheter äfwen bör göras afseende
pä, och deste, sä wäl som Landshöfdingen
höras. Oftast händer at den til Mönster,
Herre förordnas> som ehuru högstkunnig uti alla
Militairiffa föremäl, dock saknar kännedom
om indelta Armeens sammansättning och nödwändigheten
at bewara Rust - och Rotehällares
i Författningarna förwarade rättigheter, och likafullt
stola Vesta Militaira ärender, som liktväl
hafwa et ostiljaktigt sammanhang med Regementets
och hwarje enstild Rust - och Rotehällares
Oeconomie, af honom afgöras, och jag
wägar tillägga: at Rust - och Rotehällarens
wälfärd afgöres därstädes, utan at han knappast
äger tilfälle at öfwer en honom sä nära
rörande angelägenhet höras. Han äger wäl
rättig.
Den 9 Augusti. K6Z
rättighet ar ivid Genera! - Mönstringen wara
närwarande, men da med hela Regementet Mönstring
hålles pä et ställe, och detta pä mänga
mil fränffildt dest hemwist, är han fränwarande
isynnerhet dä han tror at han, hwab Rustnings
- eller Noterings - skyldigheten beträffar,
fullgjort sm skyldighet,, han tror sig ingen ting
genom sin fränwaro äfwentpra, likwäl händer
at samma Soldat, som skiljdes wid Rotehäl.
laren förnöjd, intalad af andra, wid Mönstringen
begär afsked under föregif.na upgifter, hwilka
til sin beskaffenhet icke medhinnas at pä stal,
let granskas, och hwilka understundom äro en
följd af Soldatens misinöje, ostadighet och wederbörandes
hämndelystnad, och Rust- eller Rotehällaren
fär oftast sin til Krigstjenst dugelig»
kar! förafskeda!), och den förre sin Rustnings.
Häst casterad. Landshöfdingen är wäl närwa.
rande för at bewaka Rust - och Rotehällarens
rättigheter, men jag har tilförene nämdt omöj.
ligheten för honom at med den saknade kunskap
vm hwarje serskild omständighet kom kan före.
komma, fullkomligt upfylla sit i Räder updrag.
ne hwärf. Om man will medgifwa: at Rust,
och Rotehällaren är närwarande, sä har han
esomoftast et swärare tilträde til Mönster-Her»
ren, omgifwen af närwarande Militaire-Tjenstemän,
och om en sädan Rotehällare, oftast
nog enfalldig och försagd, wägar uphöja en
swag röst med anförande af sit lidande, som ,
dä tid och ställe intet medgifwa honom attil,
räckeligen styrka, sä händer: at öfwerröstad.
864 o Den 9 Augusti.
Desi oftast sanna upgister blifwa misitrodde och
föijdcn blir den: at Rust - och Notehällaren
blifwcr lidande, ehuru han kan hafwa den rättmätigaste
sak. Jag beskyller ingen, men bäde
den ena och den andra kan blifwa misiledd, och
Ler uplysningar saknas, kan ingen sak, rätt
bevömmas. Til bibringande af den saknade
uplysningen sär jag wördsammeligcn foresta:
At i likhet med hwad jag andragit wid Recriiteringö-Möten
wid hwarje Compagnie, genom
wal af Compagniets Rust- eller Rvtehällare,
som särskildt förrattas innom hwarje Clasi
af Roterande Stånds-personer och roterade af
Allmogen Fyra Fullmägtige utses, hälften af
Ständs-personer, Frälse eller ofrälse, och hälften
Bönder, hwilka til Mönsterbordet förckallas,
Le Ler böra wara närwarande sa lange Compagniet
pasiekar Mönstringen. Desias ffyldigheter
och rättigheter bora wara : At med uplpsningar
gä Mönster-Herren tilhanda, och understödde
utaf Landshöfdingen, tala bade för den
närwarande och fränwarande Rotehällarens rätt,
den förstnämnde likwal obetagit at sin egen talan
föra , och pä det at sädane fullständige matte
äga tifälle at känna rätta förhällandet wid
hwarje numer, böra de höra Rust- och Rotehällarena
wid någon stämma, hallen näst före
Regements-Mötet och derstädes wid uprop af
hwarje numers Rothällare, göra sig underrättade
om beskaffenheten af hwarje mäl, som wid
Mönstringen kan för hwarje särskild numers
räkning förefomma. Wid hwarje Mönstring
Den 9 Augusts. 865
bör et särskildt Protocoll under eds-pligt föras,
hwaruti intages allt hwad wid Mönstringen,
Rust- och Rotehällare rörande, blifwit anmält
och andragit, hwilket Protocoll bör af General
Mönster-Herren och Mönster - Commisiarien undertecknas,
samt et wederbörligen underffrifwit
extract deraf för hwarje Compagnie göras, som
Compagniets Fullmägtige genast efter fulländad
Mönstring tilställes innan Mönster-Herren ifrän
stället afreser.
Dä detta endast har afseende pä uplps»
ningars afgifwande för at bewara Rust - och
Rotellätlarcns rättigheter til förekommande af
et desi oskyldiga lidande, och Konungen uti den
nyligen antagna Regeringsformen Sjelf Nädigst
behagat älägga Sig : At intet wela afgöra nägot
RikswFrdande ärende utan wederbörandes
hörande, sä är jag öfwertygad derom at Konungen
styrd af samma principe uti andra mäl,
intet eller will sätta en Mönster-Herre uti den
obehageliga ställning, at i saknad af nödige uplysningar,
afgöra wälfärds-saker, som pä sädant
sätt kunna och werkeligen ledi til Rust.
och Rotehällares förfång.
ii:te Det bör ocksä ingen til Mönster.
Herre öfwer et Cavallerie-Regemente förordnaS,
som intet til längre tid tjent wid et sädant indelt
Regemente, och et lika förhällande bör observeras
wid Mönster-Herres förordnande öfwer
et indelt Infanterie - Regemente, och bör wid
Cavalle
Andra
Bandet rTlro 109, 110.
866 Den s Augusts.
Cavallerre. Regementen, en Edswuren frän annat
ställe anskaffad Hostagare biträda wid Mönstringen
utan, at någon Regements-Hofslagare
derwid päkatlas, til förekommande af dest instuence
i afseende pä liaison med hemortens Rusthällare
eller andre wederbörande.
Jag har här anfört ätskillige beswärligheter
de der trycka Rust. och Rotehällare, utan
ensidige afsigter, af warmaste nit för mina skattdragande
Medbröder i Samfundet, och pä det
sätt jag framfört detta, böra desta mina oskyldiga
afsigter intet kunna misttydas. Jag är
hwarken Rust - eller Rotebällare; Jag har ingen
anledning til hämd öfwer nägon, ej heller
riägon, som jag i den wägen skulle kunna wända
mig emot, och dä jag är til de är kommen
at under sökt stillhet jag föresatt nyg tolamodigt
afbida min utgäng ur tiden, alla specutationer
för framtiden uphöra at blifwa Rusteller
Rotehällare, sä betages äfwen alla anledningar
til obehörige misttankar, som ffulle et
eget intereste styrt detta mitt anmälande. Jag
har säledes af ren Patriotisme anfört detta,
grundadt pä sakens sanna förhällande, utan at
wela förfördela nägon, och om intet allt hwad
här blifwit anfört är lämpeligt til hwarje särskild
Landsort, sä lärer dock hwar ock en Rusteller
Rotehällare ärkänna, at en ock annan omständighet
honom drabbat, och at i det hela,
sörballandet är sädant som upgifwit medlen til
nödig rättelse utan fördom, efter min bästa öfwer
-
Den 9 ÄuZuftk. SN'
svcrtpgelfe och fattnings begrepp. Egenkärleken
räder hos alla menniffor, men jag wägar försäkra
: at den ingalunda sträcker stg sä längt
at jag tror mig hafwa påfunnit den bästa botemedelen
emot det i fräga warande onda, och
således anmodar och upmanar jagen ochhwar,
som ömmar för Mcdbröders bästa, at föreflä
nägot bättre, innom mig glad och förnöjd dä
säkrare och bättre utwagar kunna förestås, allenast
ändamälet minnes, som är at til en betpdelig
del lätta Rust - och Rotehällares, de der
utgöra de flesta skattdragande Jordbrukare, drpga
b.ördor medelst befriande ifrän onödige och
Staten intet bätande utgifter och bidraga bertil
at de mätte sättas uti tilständ at utgöra
de utskplder, som en owis Regering och deraf
stg härledande krig äbragt Riket.
Huruwida detta blott är et Regerings-ärende
får jag underställa Högwälborne Herr
Grefwen och Landtmarskalkcns samt Högloft.
Nidderffapet och Adelns bepröfwande, men four
det ingalunda kan bestridas, at det ju icke innefattar
et sädant ämne, som hos Riksens Högloft.
Ständer kan wäckas sä fär jag wördsammcligcn
anhälla derom at detta Memorial warder
remitteradt til Oeconomie - och BeswärsUtstottet,
med anmodan at bcmälte Utskott mätte
afgifwa sit Betänkande til Riksens Högloft.
Ständers Plena, samt at jämte Protocolls-Utdrag
detta ordagrant genast mä med de öfrige
Riks-Ständen communiceras.
Re.
8k3 Den 9 Augusti.
Remitterades til Allmänna Beswärs- och
Oeeonomie Utstottet, men skulle Friherre kuncx.
sjelf besörja onr communicationen med de öfrige
Ständen.
Högloft. Ridderstapct och Adeln ätstildeS
klockan ä lil 9.
In sillem kiOtOcolli,
6. Lilverstol^L.
Frcdagm Len n Augusti.
klcmnm klockan ^ 10 förmiddagen.
Justerades klem Protoccllet för den 9 Augusti.
Uplästes et af Herr sifversparre, ^rou
Issac, inlemnadt Memorial, sä lydandep
' Wördsamt Memorial!
Dä Swensta Folket n ed stäl kan anst kör
en af de nya Grundlagarnes wäsendtligaste förmaner
at pä et mera bestämdt sätt än någonsin
förut, hafwa sätt den Lagstiftande och Lagskipande
magtens rättigheter afgjorde och Gränsen
för bwarderas befattning pä et tydeligt sätt utstakad,
sä widt defta ämnen uti sjelfwa Regeringsformen
bordt och kunnat uptagas; blir det
nu mera af största angelägenhet at i samman
-
Den il Augnst^. zllg
Hang härmed gifwa ät de särstildtc delarne af
Samhällsförfattningen en rigtnina, som har til
synpunct det stora ändamälet öfwerensstämmelse
och et bestämt förhållande uti alla Styrelsens
grenar.
Det lärer icke kunna undfalla Riksens Höglofl.
Ständers upmärksambet, huru litet detta
ändamäl stär at winnås, sä länge olämveliga och
mot nu gällande Regerings-Lagar rakt stridande
Författningars fvrmeliga uphäfwande icke undanröjt
alla twetydigbeter, som eljest sä lätt kunna
förwilla Domare och andre Ämbetsmän i utöfningen
af deras sysilor, och sä länge owisihet
räder i afseende pä behandlings-sättet som bör
följas, dä fräga är at stadga nya eller förändra
och uphänva förut gällande Författningar.
At i bäda besia hänseenden för det närwarande
tarfwas rättelse, blifwer ej smärt at wisa. Flere
Författningar gifwas, bwilkas innehäll är alldeles
oförenligt med wära Grundlagars bäde esprit
och ordalydelse Jag will blott exempelivis
anföra: Kongl. Förklaringen af den 2Z
Mars i. 07, som betager enstyldte parter at sjelfwe
af Domare fordra answar och uprättelse för
genom Ämbets fel tilstyndad stada : Kongl^ Förordningen,
den 26 Januarii >M2, som förbin,
der med Adelstav et wilkor, nästan härdare än
det strängaste Kloster löfte: Wära TryckfribetsLagar
mä ej anföras, emedan de förmodligen
alla blifwa upbäfne genom den Förordning i
detta ämne, hwilken, säsom hörande til Grundlagen,
wid dennä Riksdag kommer at utfärdas.
De ofwannämnde Författningarne äro icke de
enda af sä ögonskenligen emot Regerings-sättet
stridande beskaffenhet: Men betänkligare än det
-
870 Den i r Augusti.
ta förefaller onekligen den wigtiga omständigheten
at wi alldeles sakne ct päliteligu rättesnöre
för urstiljandet af Le ämnen som tvid Niksdagarne
böra behandlas: säsom Lagfrägor efter
Regeringsformens 8? §. eller säsom hwad man
kallar Oeconomie-mäl efter den 29 Z- Owisiheten
härutinnan är högst menlig för det samband
af enighet och förtroende, som til befrämjande
af allmänt wäl är sä nödwändigt emellan den
Lagstiftande och Lagskipande Magten. Osäkerheten
foder stiljagtitza begrepp, och i sakens natur
ligger, at dejsa lätteligen alstra stiljagtiga tänkesätt
och söndring emellan Konung och Ständer
wid medlen til ernående af et godt ändamäl,
hwilkel bada, det oagtadt, med lika uprigtighet
kunna söka. At undanrödja möjligheter för säLane
olyckshändelser är fördenskull af yttersta
wigt: Detta kan sse endast derigenom, atofwanberörde
twifwelsmäl häfwas; Och ehuru Regeringsformen,
i hwilken detailler af nysinämnde
egenskap icke lämpeligen kunnat innefattas, uttryckeligen
genom 37 §. föressrifwcr, at stiftande
, förändring och uphafwande af Civil - Criminal
- och Kyrko - Lag ssola behandlas som Lagfrägor,
samt i §. utstakar, huru med Lagar
och Författningar, som angä Rikets Allmänna
Husbällning och som grunderna för Allmänna
Inrättningar röra, förhällas bör; äterstar dock
härrvid at bestämma ätssilnaden emellan besia
bada siags Lagar: Men denna ätssilnad är icke
sä lätt at finna, som det wid första päseendet
torde synas. Gansta naturligt framställer sig:
Len tankan, at Sweriges Rikes Lag, med alla
förklaringar och förändringar deraf, mäste endast
innefatta ämnen, hwilka säsom Lag-frägor
höra handteras. Hwad Giftermäls, Ärfda, Jorda,
Den ii Augusti. 871
La, Misigärnings, Straff, UtsökningS- och Rät.
tegängs Balkarne beträffar, säsom de der egenteligen
angä Medborgares säkerhet, til personer
och egendom, lärer wäl detta wära utom allt
twifwelsmäl: Men uti Byggninga och HandelsBalkarne,
hafwa influtit särffildte Reglementarista
Författningar, som äro helt och hällit af
Veconomist beffaffenhet. Deremot innehälla siere
ställen äfwen uti besia Balkar, i synnerhet
Handels-Balken, stadgande» som icke utan förtydning,
annorledes än med Lagstiftande Magtens
samtycke kunna ändras eller- uphäfwas.
Härwid bör jemrväl anmärkas, at bäve Oecono.
mista förstritter i Lagen och mängfalldiga andra
Författningar ålägga flerestädes Böter och
answar af sädan betydenhet, at Medborgares
Hela wälfärd och säkerhet ti! Lif, ära och gods
ofta deraf bero. At dylike Lagar stulle ensamt
ankomma pä den Lagstiftande Masten, kan wäl
alldriq instämma med ensund Lagstiftning, följaqteligen
icke eller wara Grundlagens mening.
En Åtskilnad mäste wara emellan det blott reglementarista
uti en economist Författning, samt
det som älägger swärare answar och straff Det
förra kan höra til Laqstipande Magtens försorg
ensamt, det sednare icke utan öfwerläggning och
samtycke af Lagstiftaren. Dennes i Grundlagen
stadgade medwerkan til förevarande af hwarje
Medborgares personliga säkerhet och egendomsrätt,
wore eljest blott et bländwerk och friheten
et tomt ord utan mening. Med den ömtälighet
om sin frihet, som ägnar et Lagbundit fritt folk,
med den kärlek för en god och älskad Konung,
hwarmed det tilhör trogne undersätare at söka
lätta desi börda genom undanrödjande af alla anledningar
til misiförsiänd; är det wisierligen
872 Den 11 Augusti.
sens HZgloff Ständer wäl digt at med möjeliga-sie
styndsamhet gä i förfatliung om arcnder af
sä mycken wigt för Rikets wäl: Och som Regeringsformen
älägger Riksens Ständers Lagutskott
at sysilosätta sig med Lagwerkets förbättring,
sä kunde nytznämnde Utssott updragas sä
wäl at inkomma ined Betänkande i afseende pä
sädane Författningar, hwilka med nu gällande
Grundlagar icke öfwcrensstämma och derföre
böra uphafwas, som ock at gransta och urstilja,
hwilka Lagar och Författningar efter b ward eras
bestaffenhet, wid tilfälle af frägor om förändring
eller uphäfwande, böra handteras efter 87 tz. och
med hwilka efter 8" §. i Regeringsformen förfaras
mä : Men enär Lag - Utstottet hwad detze
sistnämnde omständigheter beträffar icke wid detta
Riksmöte torde medhinna en sä widsträckt
granskning som ämnet fordrar, blefwe tiläfwentyrs
bäst, at Utstottet, jemte betänkande om grunderna
för skilnaden emellan Lag-frägor och Oeconomi
Mäl, til Riksens Högloff Ständer nu<^
inkom med Förstag til en Jnstru tion för LagCommisiionen,
i fall den bibchättes, eller för en
Corps af sak-kunnige män at, inom wisi förelagd
tid, utarbeta och af trycket til Allmänhetens
kunskap och omdöme utgifwa et til ofwanberörde
ändamäl tjenande Lag-project; hwilkenJnstruction
Riksens Högloff Ständer setermera
kunde efter föregången pröfning til Konungens
Nädiga bifall öfwerlemna säsoin et ytterligare
prof af deras sorgfällighet at söka bidraga til
allt som kan befästa förtroende och enighet emellan
Konung och Ständer.
Om en sädan anstalt nu fogas til Lagwer§ets
snara Lfwerseende och förbättring, torde det
blifwa
Den ii Augusti. > 87^
blifwa öfwerftödigt at wid detta Riksmöte anställa
någon med tidsutdrägt förknippad 'särskild
undersökning angäende de siere utfärdade,
men af Riksens Ständer hittils icke antagne och
gillade Lagar och Författningar, hwilka, enligt
bäde den nu gällande och 1772 ars Regeringsform,
ovilkorligen fordra Ständers samtycke til
erhällande af Lagars förbindande kraft; utan
kunde i det fallet desia Lagar och Författningar,
med undantag af hwad emot Grundlagarne finnes
wara stridande eller eljest fordrar en skyndsammare
rättelse, nu, endast i allmänhet, af Riksens
Högloft. Ständer förklaras tils widare böra
tjena til efterlefnad.
Om Högloft. Ridderskapet och Adeln täckes
göra nägot afseende pä desia mine wälmenta
wördsamma hemställningar, torde' de til Lagutskottet
blifwa remitterade och communication
häraf med de öfrige Respective Ständen bifallas.
Stockholm den d Augusti 1W.>
A. I. 8ilfv6rsg3.rrs.
Remitterades til Lag-Utskottet.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
tilkännagaf, at Friherre o^lienstjsrnL, Larl
Lbrl8topller, anmält fig wara nödsakad at bortresa,
i anledning hwaraf Herr Landtmarffalken
hade anmodat andra Clasiens Herrar Electorer,
at genom wal upfylla hanö lediga rum uti Bewillnings
- Utffottet.
Äp
-
374 Dea ir. Augusti.
Upbröts Electorernas af andra Clasien wast
Listor, enligt hwilka befunnes wara utsedde, til
Ledamot i Lag-Utskottet efter Herr yjelm,
N:o 29st Herr Oeer, Fullmägtig Herr o^t,
«9arl ^6o!pN, Kammarjunkare, och
til Ledamot i Bewillnings^Mffottet efter Friherre
6/UsnLtjerna, ND Kgfi, Herr von d^umers,
General-Major och R. S. Q.
Herr Grefwe» och Landtmarskalken
erinrade, at Regeringsformen i 106 §. stadgade,
det en författning rörande answar för StatSRädet
och Konungens Radgifware i commandomäl
borde wid denna Riksdag utaf Konungen
och Ständerna fastställas, och hemställde, om eji
Niddcrffapet och Adeln ffulle finna, atConstitutions-Utskottet
borde updragas, at en sädan answarighets-författning
föreslä.
Ätffillige af Ridderskapci och Adelns Ledamöter
ansägo detta ärende höra til Lag - Utskottets
befattning.
Undertecknad Lilkverstolpe, ^xel 6Lbriel,
utbad sig fa nämna, det han härom talat med
nägra af stna medbröderi Constitutions-Utffottet,
hwilka tyckts wara af den tanke at den delen som
rörde answarighetenspäföljder, kunde tilhöra LagUtskottets
befattning, men at den som rörde de
fall, dä answar borde äga rum, syntes lämpligast
böra hänffjutas til Constitutions-Utskottet,
hwilket för öfrigt ej wille tilwälla sig nä.
Lvu rättighet, som detsamma icke tilkommer.
Grefwe
Dcn II. Augusti. 875
Grefwe kl örn er, ^öotplr 6öran. Frägan
om principer för Stats - Rädens answarighet
tyckes stä t sä nära öfwerensstämmelse med
Grundlagen, at densamma således synes böra
tilkomma Cvnstitutions-Utffottet, och sedan detza
principer äro afgjorde, torde straffens bestämmande
böra til en början ankomma pä LagUtskottets
utlätande.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
foresiog i anledning häraf, at Constitutions-ULffottet
matte updragas föreflä grunderna för
Stats - Rådets ansvarighet, hwarefter om sä
behöfligt sinnes, Lag-Utffottet kunde tilkomma
at öfwer bestämmandet af answarighetens päföljder
sig yttra.
Bifölls.
Uplästes et af Herr t? a b n effi el m, kebr
6örLu, inlemnadt Memorial, sä lydande:
Ödmjukt Memorial!
Om Opinionens yttranden skulle wid Allmänna
Werk endast rädfrägas, huru föränderlige
blefwo dä icke wäre Handlingar ? Fordom
gälde den läran, at det sannas och rättas sökande
wore mältet för Ämbetsmannens »verkningar.
Wid ?4 ärs älder och öfwerlefwads
^8 tjenste-är, kan jag sä mpcket mindre frän
-
576
Don II Frrgusti.
gä denna gamla saks, som Opinionens omwep»
iinaar wisa, et i densamma icke gifwes något
annat säkert, än desi beständiga osäkerhet i sine
omdomen.
Wid början af detta Riksmöte angreps
Rikets Kammar - Rätt uti et otrpckt blad, som
utdelades pä Respeetive Ständenö enskifte samlings!
um. Man yrkade desi reducerande til
hwad den warit i medlet af isoo talet, men
man erinrade sig ej däwarande instrankte
Camera! - krets och besinnade icke den widstrackte
omfattning som deremot sednare tiders Contributions
- Werk, grundadt pä ökade Stats - behof,
medfört. De funetioner som förr af et
mindre antal kunde utöswas, fordra säledeS
nu en mängdubblad arbets. styrka.
Den i förenamde blad yrkade fordran, at
Ledamöterne borde författa Anmärkningar och
dem sedermera föredraga, är uppenb-nt stridanemot
det enklaste begrepp om allman Lag. Den
tjensteman, hwars pligt det är at gransta Kronans
Räkenstaper och at ätala de deruti efter
hans tanke förekommande fel, är i sig sjelft
en afgifware: Skall dä Domare-magten äfwen
ät honom kunna updragas? Ätminstone mäste
opinionen i den delen sä mycket jemka sig efter
et sundt förnufts stut, at omtanka» för
Stats-Casians winning fär gifwa wika för angelägenheten
at de derom förekommande Mäle»
slitas af en ojäfwig Domstol: mera magtpäliggande
än indragning af nägra Ledamotsloner
af 4 och 600 Rd. Lika
Den il Augusti
L7?
rika oförmodadt har förekommit den allmänna
ifwern emot det observations - arfwode
eller en wlsi andel af hwad indrifwas kan,
som t Räder bestås de under Kammar-Rätten
lydande Revisions-Departementer, hwilken dock
är sä modikt tillagen, at den endast utgör ib
Pro-Cent til Anmärknings Författaren, 5 ProCent
för Commisiaricn svin har inseendet, samt
b Pro-Cent til delning imellan Cantzli-Betje,
ningen i afseende pä Protocollets förande, Utslagens
upsättande och dcrwid förefallande c o,
respondanee, samt renstrifning: Men detta graverar
icke redogörare, utöfwcr hwad de egente,
ligen böra betala, sä framt icke gröfwa fel
förekomma, som utmarka upsätelige afsteg dä
Kongk Maj t i Räder förvrdnat, at anmärk,
nings. ProCenlcn bör af den felaktige särskilt
ersättas. Ifrån äldre tider har Höga Rege,
ringen genom längt betydligare, ända til 4o
ProCents bestående, welat wacka de reviderark,
de til upmärksamhet, och äger denna inrättning
lika sä wäl sin grund i allmänna Lagen,
four at andre Krono - äklagare eller Fiscaler i
enahanda mätto, upmuntras; Fäfangt tilbjudcr
man den inwändning at allt stall göras för
blotta Revisors-Lönen, som är ib > ä soo Rd.
Äklagnings-plrgtcn är i sig sjelf sä obebagelig,
n>en nödig för enskilt och allmän säkerhet, at
höga wederbörande, med säker kännedom om
niennistan, funnit rätta utwägen til ändamälets
minnande, at härutinnan anlita hmar och
ens egna nytta, icke til förtigande, at härigenom
-
«?3 Den ii. Augusts.
nom ärnäs en motwigt för den sammas urartande,
at söka utflygter pä otilbörliga wägar,
genom mindre efterforffan, förhastad och oiilräckelig
undersökning, eller ock liknöjdhet eller upsätelig
lystnad och slummer; Och fastän sädant
hos hwarje wältänkande ej bör förmodas, lika
sä litet, som at sädans Redogörare, stola finnas,
de där wilja begagna sig af dylike Medel,
dock icke kan controlleras, sä framt ej en
ny och högre lönad Revision ffulle sättas pä de
första Revisorernas qöromäl; eller är det endast
denna sednare, hwars nit borde lifwas genom
anmärknings - ProCent? Jag tror at man sä
gerna kan förblifwa wid det nu warande bruket!
ätminstone innan man ifrar häremot, torde
bliswa nödigt at inse, hwad förmon Kronan
af denna flags upmuntran dragit.
1799 som war det sista äret Werket drefs
efter förra Kammar-Revisionens inrättning utgjorde
Observations-Medlen för Fyra RevisionsContoir
325 Rd. 37 si. 8 rst., men för det
Femte har ingen upgift kunnat erhällas, emedan
desi concept-handlingar och större delen af
der til Revision tagne Räkenskaper wid den
i8o2 timade branden upgingo i eldslägorne,
säsom närmast intil der elden först utbrast: Men
sedan wid Revisions-ärets ingäng den 30 April
1800 Kammar-Rättens handläggning widtog,
och widare om hösten, enär Revisions-Sysilorne
blefwo tilsatte, kom i activitet, utwisa de
-til Kongl. Mafit ärligen afgifne underdäniga
Rela
-
Den rl Augusti. 87S
.Relationer, at de indrifne och i Kronans Cassör
influtne Observations - Medel utgjordt för
1800 — .— ;433. 5. K:
1801 — — 15,303. 46. ?.
1802 — — 19,132. 4Z. i.
180Z — — 24,397. 29. 9.
1804 — — 39,494. 41. 9.
1803 — — 22,237. ql. 1.
1806 — — 17,333. 9. 4.
och ILO? — — 37,072. 34. 3.
Som för dsste 3 är gör Rd. 176,869. 4. 4.
Hmartil ännu kommer för de sistnämnde 6 Zren
til enstilte Werks Castor genom Revision
af deras Räkningar influtne 2973 Rd. 17 st.
2 rst. För äret L8O8 sta ännu Medlen under
indrifwande och kan säledes beloppet, hwad
för det äret werkeiigen inflyter, icke bestämmaförr
än wid innewarande ärs flut.
Icke nog härmed: Revisionen har tillika
warit mycket werksam wid Balancernes granskning,
af hwilka ingen anmärknings-ProCenk
bestäs, hwarigenom under Fisealiff ätalan och
beifrande ofwansagde 8 är. Kammar-Rätten
kommit i tilfälle at medelst Utslag til indrifwande
fastställa 136,717 Rd. 46 st. 9 rst. deraf
386 Rd. 1 st. 4 rst. pä förebragte skäl gätt
til afskrifning, 27,037 Rd. 13 st. 11 rst. blifwit
indrifne och lefwererade och 129,2/4 Rd.
29 st- 6 rst. wrd 1306 ärs flut ännu berodde
xä utsökning och utförande wid Domstol.arnei
Otterne,
880 Den 11 Augusti.
Otterne, och blifwer för ,807 än betydeligare
af den för Stockholms Stad dä yppade Balancen.
Hwad möda, filt och omtanka hätti! fordras
är swärt at föreställa sig, och man ffulle
snart sakna stigäng pä fficklige arbetare om
den här i staga warande upmuntran ffulle dem
betagas.
Den gamla och alltid olämpeliq fundne
frägan om en förening af Kammar - Collegium,
och Kammar-Rätten, har jag nu äter bordt
mycket omtalas. Är meningen den, at de sedan,
delade i 2:ne Divisioner ffulle fortfara med
de dem hwardera nu tilhörande Mäl, ser jag
icke nägot annat ändamäl härmed, än lusten
at göra om, hwad efter mognaste öfwerlägqniich
blifwit sä grundeligen utarbetat i Kongl. StatsBeredningen,
som likwäl war sammansatt af
allt hwad Riket kunde ärbjuda i nit och insig.
ter, och har flere ärs erfarenhet wisat Werkets
förändring wara fullkomligen swarande emot
den nytta man deraf welat wänsta : Eller männe
den förmodan kan äga rum, at omnämnde
sammansatte Werk ffulle medhinna, at pä en
enda division, enligt et tryckt förslag Ellofwa
Ledamöter stark, utom Presidenten, afgöra alla
Le nu til bägge Werten lydande Ärender? Eller
dä hwardera Werket är redan tilräckeligen
sysselsatt, skola desse Ledamöter delas pä 2:ne
Divisioner, samt bäde Cameral-Oeeonomiä
Beswärs
-
Den 11 Augusts. Z81
Beswärs - Anmärknings- och Fiscals-mäl föredragas
pä dem bägge ? I sadan händelse kunde
inträffa at den princip som följdes af en
Division icke instämde med den andras öfwertpgelse
fast an i lika sak, eller skulle man emot
det hittils gällande begrepp om lagbunden frihet
i Domares öfwertpgelse, rädfräga sig hos
hwarandra, til förekommande af den stora olägenhet
wid en Camcral Lagskipning, at i olika
Län etablerades stridande grundsatser för Camera!,
Oeconomiä - och Beskattning. Jag tror
at twä sä beskaffade Divisioner wörö olämpelige.
Will man til ändamälet, enkelhet, likstämmighet
och werksam förmäga, hwarföre icke
lemna Kammar-Collegium och Kammar-Rätten
wid deras egne piken, som äro af sä olika
beskaffenhet?
Hos Högloft. RidderskapeL och Adeln anställer
jag ödmjukeligen at detta Memorial kunde
fä remitteras til Högloft. Stats-Utskottet.
Stockholm den 8 Augusti 1809.
k' 6. kÄdnelijsIm.
Remitterades til Allmänna Beswärs - och
Deconomia - Utskottet.
Herr ?elir 60rall, hade
inlemna! et Memorial, hwilket uplästes, sä lydande
:
Od
Andra
Vand. m, Lis.
882 Den 11 Augusts.
Ödmjukt Memorial!
I anledning af hwad twenne wärda Ledamöter
enligt Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protocoller för den sz och zo nästl. Maji yttrat,
i afseende ä atffillige fran Kongl. Kammar-Rätten
communicerade Anmärkningar, fär
jag ödmjukeligen ärinra, at enligt hwad tilförene
gäide, wörö de ifrän Revisions-Contoiren
inkommande anmärkningar at anse i lika
egenskap af stämningar, hwars Utfärdande Kammar-Rätten
icke ägde magt at wägka. Denne
Domstolens första åtgärd kunde säledes ej bestä
i annat, än at utställa Anmerkningarne til
wederbörandes förklaring, och sedan Malet blifwit
utageradt, föredrogs det hos Kammar-Rätten
til afoömmande; och jag upmanar Herrar
Taxeringsmännen af alla Respective Riks-Ständen
med de siere Herrar Magistrats - persotter
och af Lands-Staten, som erhällit Anmärkningar
til förklaring och nu här i Staden til stort
antal äro församlade, at pä ära och tro säga, om
icke Kammar-Rätten pä det nogorannaste pröfwat
Hwarje Anmärknings - punct, om icke de
alltid blifwit afflagne, som med grund kunnat
förloras och om icke laga skäl städse äro wordne
anförde til dem som genom Utslag blifwit
fastställde.
Nu mera är af Kongl. Maj:ts den förändrade
ordning l Räder anbefalld, at RevisionsContoirens
afgifwande Anmärkningar böra, innan
de til förklaring utställas, af Kammar
Rätten
-
Den il Augusti. 883
Rätten granskas, pä det de puncter, som obehörige
anses, mätte ex incommunicato afsläs,
sä at allenast öfwer de öfrige, som communentions-mäsiige
befinnas, förklaringar infordras,
hwilke sedan ä nyo föredragas och, derförklarmgarne
ärv nöjaktige, ogillas, eller i annat
fall med uprepande af skäl och grunder, genom
Utslag fastställas.
Den respective Talarens önskan enligt Ridderskapets
och Adelns Protoeoll för den 22 Maji,
at om Taxeringsmännen blefwo förskonte frän
allt ätal, derutaf icke mätte följa, at enskilte
Medborgare äfwentyra med mindre styrka än
Taper ingsniännen kämpa emot nägon KammarRättcns
Rcvisor, hade den wärde Ledamoten
kunnat bespara, dä det för honom, som sä mänga
gängor företrädt Konungens Befallnings,
hafwandes ställe wid Taxeringar, icke är obe«
kant, at enligt Kongl. Förordnandet af d. i?
Oetober ,?sz behöfwa de ffattffyldiges egne
förklaringar icke infordras, af i Näder anförd
ordsak, at de personer, hwilka Anmärkningarne
röra, altid är öppet, at inom den tid som uti
Utslaget föressrifwes, hos Kongl. Maj:t sig i
underdänigbet beswära. De som böra förklara
sig öfwer Anmärkningar.äro Magistraterne i
Städerne och Krono-Betjente pä landet, ifräga
om oriktighet wid bestämdt utsatte afgifterS
päföring, eller egenteligen sä kallade Debitering,
emedan bemälte Tjenstemän, enligt Instructionerne
och serffilte Författningar äro för denna
881
Den 11 August?.
ätgärd i forsta rummet answarige; men i frägor
om gradcrrngar efter olika rörelse och förmögenhet,
som innefattar den egenteliga Taxeringsmanna
åtgärden, sä ock, i den händelse
någon bestämdt utsatt afgift blifwit af Taxeringsmänncn,
under utöfning af deras magt och
myndighet, at i alla delar tillämpa BewillningsStadgan,
af dem, emot Krono - Betjentcs uprättade
Debeterings-projeet, til Summan nedsatt,
moro Taxeringsmannen, enligt 1800 ars
Bewillnings - Stadgas 6 Art. r §- 3 M m.
samt Kongl. Förordnandet om rätta försiändet
häraf, daterat d. i5 Junit » 8os, behörige förklaranden;
Och huru ömt Kammar-Rätten i alla
Heste fall sökt wärda de Skattffyldiges bästa,
dcrpä lärer wäl icke behöfwas nägotkraftigare
Lewis, än at Kammar-Rätten uti communications--brefwen
altid anmodat Konungens Befallningshafwande
at tilsäga wederbörande Krono-Betjer>te,
at efter af Anmärkningarne är,
hällande del, jemte werkställande reservationskraf
hos de Sft-ttffyldige inom prescriptionsliden
öfwer hwarje anmärkt punct afgifwa fullständig
förklaring, i enlighet med deras ägande
öfwertygelse om sakens natur och beskaffenhet,
samt Författningarnes innehäll, och at i
följe deraf för deras delar, icke erkänna andra
Anmärkningar än dem de tro wcrkeligen grundade,
utan obehindrat af Anmärknings-Författarcns
mening, sig inläta i den förklaring och
rvederläggning som de finna lämpelig til Kammar-Rättens
pröfning och fiuteliga afgörande.
Hwarjt
Den 11 Augusti. 885
Hwarje owäldig mä nu bedöma om nägon större
laggranhet emot de stattstyldige kunnat iaktagas;
Men i den answars-förbindelse, hwaruti
et Revisions-Departement är försatt, hwarken
kan eller bör det lemna sädant oanmärkt, sorn
ester de§ omdöme finnes klanderwärdt. Kammar
- Rätten som harwid stall lägga handen i
första instantien, kan icke tilläta sig en oregelbunden
frihet wid defie pröfningar, utan hwad
twetydigt syncs, mäste til en början åtminstone
antagas för Communications-gildt, dä Kammar-Rätten
är öppet at, efter crhällen förklaring,
närmare betrakta förhällandet, och at stuteligen
förkasta, hwad förklaras kunnat: Lärandes
ock Kammar-Rätten icke kunna underlåta,
at göra de§ underlydande Revisions-Contoir
den rättwisa, at de, med stöd af förklaringarne,
ofta kjelfwe medgifwa de Anmärknings-puncters
förfall, som tydeligcn gittat uplysas,
och at de fluteligen icke fullfölja andra
puncter än sädane, hwaröfwer Domarens pröfning
fordras.
Med all opartiskhet, kan jag fäledes icke
inse, hwilke grundade anledningar styrkt Herrar
Taperingsmännen i deras mitznöjen, hälst
dä Anmärkningarne altid borde med dem wara
communicerade inom preftription, och Kongl.
M aj:t pä Kammar - Rättens sjelfmant i underdånighet
gifna anledning i Räder bifallit och
förordnad, at genom reservations - kraf derförinnan,
emot de stattstyldige, stulle bctalningsstyldigheten
af dem förwaras, kunde nägon er
-
' 886 Den Ii Augusti.
sättning icke drabba Taxeringsmännen, utan enligt
däwarande af Konung och Stander faststälde
fundament, hwars fordran Kammar-Rätten
icke utan groft Ämbets fel kunde understa sig
eftergifwa, har hittils allenast den pligt tilhört
Taxeringsmännen at förklara sine göromål, när
debattes i fräga af den under Kammar Rättens
Domstol bertil i Räder organiserade Auetoritet.
Genom den lpckliga Regeringsformen af d,
6 nästledne Junii, är ock Taxeringömännens answarsfrihet
sä för Debitering som Taxering
stadgad uti iiZ K.; men huruwida, i likbet med
hwad den, för ännu oreviderade Räkenskaper
til och med innewarande är IMS gällande Bewillnings-Förordning
af ar i?,no, i ofwanaberopade
Art. och Moment, förmär, Taveringsmännens
Förklaringar, til uplysning i förekommande
ämnen, i sammanhang med den förwäntade
nya Bewillnings Förordningen, mäge äfwen kunna
infordras, eller aldeles icke, derom woreönffeligt
at samma nya Förordning kemnade positiv
föreskrift. Et serskildt exempel har wäckt
denne önskan; ty första Revisions-Contoiret kar
nyligen anmärkt, at personer i et wist: Län, äry
wordne aldeles utesiutne frän Taxering, dels för
rörelse dels egendom: Nu fastän veste frägor angingo
äret 1806, för hwilket 1^00 ärs Förordning
bör tillämpas, och hwaremot sednare lag
ej synes kunna werka retroactivt, wille dock Kammar-Rätten
af wördnad för Regeringsformens
ofwansaqde ii? §. i osäkerhet kuru längt den
borde tydas, til och med undwika en blott uplysande
förklarings begärande af Taxeringsmännen,
oansedt i siike werkelige Taxeringsfall, sädant
pä dem ensamme berodt, utan stadnade Kammar
-
Den il Augusti. 887
mar Rätten i stället w'rd Konungens Befallningshafwandes
i Orten anmodande, at frän KronoBetjente
infordra underrättelse, huruwida de möjeligen
underlåtit at upgiswa förberörde rörelse
och egendom til Taxering? Om härttl swaras,
nej, kan man dä underläta at tilfräga Taxeringsmännen
om orsaken til detta uteslutande af utstylder,
som Kongl. Maj:t och Kronan tilkomma
och som ännu, emedan iMy ars prescription
ej flutar förr än den sista Martil i, 10, kunna
Utbekommas, utan at Taxeringsmännens i oftasagde
11Z §. förbjudne answar, blott dymedelst,
at Taxeringsmännen, pä en flik skeende tilfrägan,
antingen sjelfmant strida til rättelse genom
ny Taxering, eller ock, i fall sädant underlätes,
det skär i Kammar-Rättens magt at anbefalla
xn dylik Taxering.- Taxeringsmännen mage dä
Taxera sä mycket de behaga, ty ehwad större eller'mindre
grad-tal de wälja, kan nägon ändring
icke äga rum. Men om äter Krono - Betjente
swara, at de wäl stola upgifwit omförmälte rörelse
och egendom til Taxering, men at Taxeringsmännen
funnit godt at dem frän all flags afgift
befria, har dä Kammar-Rätten nägon rättighet
at förordna det de stattstyldige böra taxeras
til det grad tal Taxeringsmännen finna lämpeligt.
Här är ingen fräga om answar emot
Taxeringsmännen för werkstäld debitering eller
Taxering utan huru, wid casus af en aldeles äsidosatt
Debitering eller Taxering, bör procederas,
utan at träda Constitutiönen för pära?
Eller är rätta meningen at Taxeringsmännen
icke allenast äro frie frän answar för werkeligm
stedd Debitering eller Taxering, utan ock, at dä
aldeles icke nägon sädan werkställeS, bör ej eller
nägon rättelse emot den stattstyldige, inompreseription,
fä äga rum. Desia
L88 Den il Augustt.
De sia erem pel synas ädagalägga, at särdeles
frågor om nya relationer imellan KammarRätten
och Herrar Tmeringsmän skulle kunna
hädanefter upkomma, sä framt ej i nya Bewillmngs
Förodningen, Regeringsformens ir.^ §.s
tillämpning blifwer til alla detailler utwecklad;
anhällandes ödmjukast, at til någon ringa up->
lysning harwid, detta Memorial lunde til Högloft.
Bewillnings Utskottet blifwm remittcradt,
och önskar ingen ting högre, än at för min Ämbetsmanna
befattning erhälla noggranne föreskrifter
i dcsie kinkige delar. Stockholm den Z
Augusti isog.
I'. 6. kLllnebjelm.
Herr ULbm, ?ekr, När det förra Memorialet
af Herr tmbnehioim uplästes, tyckte jag
deri nämndes, at det more sörfaltadt i anledning
af et löst kringstrykande blad, hwarföre jag derwid
fästade föga upmerksamhet, och hadewidremisien
ingenting at erinra.- men i detca senare
citeras et här pä Riddarhuset upläst Dictamen,
som i de tryckta Prvtocollen igensinneö pagina
Nb. 122, hwilket, ehuru jag ej ur minnet kan
säga om citationen är rigtig, dock torde angä
mig, emedan jag war en ibland dem, som ingäfwo
anmärkningar öfwer Kanunar - Rättens
Contor. Min anhållan är derföre, at detta Memorial
mätte fä hwila pä bordet, innan det remitteras,
sä at jag mä fä tid at besinna mig,
om at mina päminnelser derwid sedan kunna ätfölja
remisien.
Samtycktes.
Den 11 Augusti. 889
Herr kgorcisnstolpe, Gullers, som jag
förleden gärdag uti Riksdags-Tidningen No59
sett wara införd Kongl. Maj:ts Nädiqa Proposition
til Riksens Ständer om underhäll ät för
detta Konungen och desi höga Famille, men saknar
comrasignantens namn ä samma Höga handling,
fär jag ödmjukast hos Herr Grefwe» och
Landtmarffalken til uplysning begära weta, om
detta utr Rik dags - Tidningen utelemnande af
contrasignantens namn icke härleder sig frän nägon
mindre a/ nratesi wid afskriften til tryckning
eller ock genom försummelse wid Tryckeriet.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken,
förmälte at den Kongl. Propositionen werkeligen
wore ocontrasignerav^ ar Herr Landtmarffalken
efter desi emottagande sädant anmärkt, at han
härom talat med wederbörande, och at han deruppä
fält til swar, at som mälet icke pasicrat
Stats Rädet, ej heller någon föredragning eller
Protokoll ; utan were et af Lans Mast til Riksens
Ständer addrcsieradt enskilt mäl, hade propositionen
ej ansetts wara af beskaffenhet at behöfwa
contrasigneras.
Herr dlorZ6N8tolpe. Sedan nu Herk
Grefwen och Landtmarffalken gifwit Riddcrffapet
och Adeln desia uplysningar, och at nysinämnde
Konungens Nädiga proposition ej har warit
contrasignerad, fär äter jag ödmjukeligen hemställa,
om ej Ridderffapet och Adeln borde hos
Kongl. Maj t i underdänighet anhälla, at hädanefter
denna formalitet noga iagttages; häldst
som Regeringsformen uti en Z. tydeligen stadgar
at alla Expeditioner frän Konungen utan
undantag stola wara contrasignerade.
Herö
SM Den rl Augusti.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
yttrade sig tro, at eu sädan anhällan wore cfwerftödig,
enär man kände, at alla andra hittils
af Kongl: Maj:t gjorda Propositioner warit contrasignerade.
Herr Orig e n val c! t, facob Li ic. Jag får
den äran anmäla, at jag inom Stats - Utffottek
arnar göra samma motion, som Herr KoiMensiolgL
nu gjordt, emedan jag anser en ocontrasiguerad
expedition för oenlig med Regeringsformen,
som jag beswurit, och jag ej inom StatsUtstottet
kan wid Propositionens föredragande
undgä at yttra den önstan, at Hans Mast matte
anbefalla sine Ämbetsmän at icke uraktlätg
kontrasignation.
Atstillige hördes instämma med Herrar Nor
äen5ti)lpL
och Oriyenvv-rlät.
HerrGrefwen och Landtmarstalken
förmodade, at anmärkning haröfwer icke lunds
Ridderstapet och Adeln förnekas.
Grefwe ^amilton, ^xei, upläste et Memorial
, sä lydande:
Snart kan Bewillnings - Utstottet underkasta
Riksens Högloft. Ständers bepröfning gvunderne
til förestäende Bewillning.
Enligt 60 §. af war nu antagne Regerings,
form förstas under Bewillninq, Landt-Tullarne,
dem Kongl. Maj:t synes önsta i Räder wilja
in
-
De»i 11 Augusti. 8g i
indraga, Post-Medlen, LdLrtM-5iAillat?8 Afgiften
och Husbehofs-bränneri-medlen Jag underställer
ödmjukast, om intet Riksens Ständer skulle
finna nödigt tilläta dest BewillningK-Utskott öfwerse
deste Bewillningar, dem til fastställelse eller
ändring forestä, hälst Post-medlen och ellartse»
Schilin äfgiften, mot Lag förhöjde sedan sistledne
Riksdag, tarfwa Riksens Ständers nödige
bifall.
Lika med framledne Herr Directeur
i sit Memorial, som ännu^ligger pä
bordel sedan första dagaxne i Junii Mänad i8oy,
är jag af den mening, det aldrig kan lagligen
blifwa Swensta Folket betaget, sjelfwe förädla
sin wara, hwarföre jag önskar ur wärt Bewillnings-Register
mä förswinnaHusbehofs bränneri,
som en obehaglig hogkomst af den sä kallade lpckeliga
Regemens förändringen den 19 Augusti
1772 , men afgiften bibehallas i en drygare owilkorlig
bestattning pä personer och hemman, helst
deste senare sä olika i godhet och widd ej skäligen
böra widkänna en lika bestattning.
För at öka och befordra Bewillningens utgå
ende
och pä det den härligaste störd ej mä förswendas,
tror jag Riksens Ständer böra tilstyrka
utförsel af victualier och Säd, ätminstone af
Hwete och Hafre til England. Det^ öfwerstott
af deste waror wi i allmänhet ännu äga, styrker
mitt Förslag. Wi klaga öfwer penninge-brist
och hindra medlen at förtjena penningar. Dä
detta lyckats och Jernet saknar afsättning, hwad
hindrar söka motsatta utwägar! Matte den dag
ljusna, Landtbruket ädrager sig af Regeringen
en lika omtanka med den Jernwerken hittils nju
-
892 Den 11 Augustt.
tit. Da stall den fattiga finna sin bergning genom
den idogcs winning, och Ämbetsmannen
icke behöfwa wara illa lönt för at lefwa pä Medborgares
bekostnad.
Remitterades til Bewillnings - Utstottet.
Friherre von cklollsteln, Loricks
tUv-L, npläste följande Memorial:
Före den senast timade Revolution, hade
Swensta Folket sädane rättigheter, at De med
stal kunde kallas et fritt Folk; lif, ära, gods,
personlig säkerhet, wore genom Lagarne befästade.
Konungen ägde ingen magt at pälägga
Folket onera och Skatter, utan deras eget medgifwande.
Folket ägde rätt, at tvid Riksdagarne,
(hwartil olpckligtwis ingen bestämd tid war
utsätta fä se redowisning för Statens Medel;
Med fä store rättigheter bade Swensta Folket,
med stal kunnat räknas för det lyckligaste i Europa,
och förre Konungen til dödsstunden regerat
et fällt och tacksamt Folk, men hans olyckeliga
öde blef derigenom beredt, at han til elaka
rädgifware och wäldsamma Ämbetsmän, lämnade
et sä oinskränkt förtroende, at detza, med stöd
af det olpckeliga uttrycket i Säkerhets-acten, at
Konungen kunde styra, som honom nyttigt syntes,
icke mera hade nägot afseende pä Folkets i
Lagen forwarade rätt. De, uplysningar wi redan
sätt, huru namngifne Ämbetsmän, med hotelser
och Magt - sprak, twunget Riksens Ständers
Fullmägtige i Banque» och Riksgälds-Contoiret,
at öfwerstrida sine Instructioner, samt at
Den 11 Augusti. 893
förändra Riksens Ständers Beslut rörande Realisation,
som haft den werkan, at Folket mäste
betala högre skätt an de sig ätagit, at tusentals
Medborgare, deribland Enkor och Faderlösa barn,
blifwit ifrän at äga en knapp, men nödtorftig
utkomst, bragte til tiggarestafwen, men deremot
den rike befriad ifrän ena hälften af Förmögen,
hets afgiften; och som förra Konungen icke kunde
hafwa någon hwarken winst eller förlust i
denna förändring af Realisations-planen, sa sunes
tydeligt, at bade rädstaget blifwit upfunnit
samt wcrkstäldt, genom rika Ämbetsmän som omgäfwo
Konungens person, och pä sädant satt
undanhättit det de efter Ständers Beslut bordt
gifwa til Staten, samt lätit tyngden falla pä
den fattigare delen af Allmänheten. Konungen
bar ensam blifwit et offer, men det icke oskyldigt,
ty han hade icke skolat läta förmä sig, at
bryta den Ed, han swurit sit Folk. Likwähmäste
hwarje redlig mans känslor warda uprörde,
dä man ser til hwilken grad otacksamhet kan gä,
förnedrande för menniska flägtet. Mängen af
dem, som mkd falska rädflag bidragit til hans
fall, triumpbera öfwer hans olycka och lägga sten
pä börda. Ibland de flera despotista Författningar,
som under förra Regeringen utkommit,
mä i synnerhet nämnas de, som älagdt Rikets
Rust - och. Notehällare, sä wäl som nu sedermera
en del oroterade Hemman, underhållandet af en
ny Krigsmagt, under namn af Wargering och
Rote < Soldater, samt ytterligare en inrättning
wid Cavallerierna, under namn af Eeercitie Esquadron.
Til »verkställande häraf har blifwit
nyttjadt bade magt och list. Under förra Finsta
kriget proponerades upsättning af Wargering:
det redliga Folket ingick sä mycket willigare här
-
89^ Den 11 Augusti.
uti, som Fäderneslandets bestånd är det som
mäst ligger dem om hjertat; de sago behvfwet,
och funno icke annat än warmt nit för Fäderneslandet
hos den, som gwrde proposition: Dock
förbehölls, at, efter erhällen fred, detta manskap
skulle afskedas, och inrättningen uphöra; hwilket
lätteligen medgafs; dock efter slutad fred,
började magt-språket infinna sig; denna Wargering
har blrfwit bibehällen och man börjar
wilja anse den, som en stäende trupp; dä sädant
likwäl strider emot flere Författningar,
emot et gjordt aftal och förbehäll, samtsjelfwa
Indelningswerket, och Kneckte-Contracterne, sä
fär jag i denna del, conformera mig med de
wärda Ledamöter som yrkat afssaffandet häraf,
och at allt mätte äterställas pä den primitiva
foten. Med lika skäl pästäs uphörandet af er.
ercitie - Esquadroncrne; dä de inrättades, för
nägra är sedan, sades sädant sse pä Konungens
bekostnad, af desi Hand-Casia, utan Statens och
Rusthällares gradation; det torde likwäl förhälla
sig annorlunda; ätminstone är det för
Rotehållare et stort onus; Munderingen blir
utsliten, Hästarne förderfwade, och manskapet
mäste ha understöd af Rusthällarne, ty det Kronan
bestär dem, är i desia tider ej tilräckeligt
til deras uppehälle. Nyttan och nödwändigheten
af denna inrättning är ocksä nägot problematigue.
I Konung den Xll.8 Lid
existerade desia Regementer, utan Epecitie-Esqua.
droner; om de den tiden wörö mindre tjenstbare
än nu, lämnas kännare at afgöra; om win
nands
-
Dcn 11 Augusti.
uande af egen förmän haft lika sa mycken del
i projectet, som gagnet för stensten, lemnäs derhän
; men dcn som känner wista Anecdoter, finner
det icke otroligt; och da det förorsakar en
betydelse; utgift för Staten, sä förmodar jag,
at Riksens Ständer i det betryckta tilständ Rikets
penninae-werk befinner sig; och dä allahanda
indragningar, för en del Medborgare
högst känbare, lärer bli en nödwändighet, man
dä icke kastar bort penningar pä en inrättning
som tyckes tjena mera til nöje än nytta; öfning
för lätt Cavallerie, sädant det Swensta
Nu för tiden blifwit, torde lika sä wäl erhällas
pä den wanliga exercitie-tiden nu, som förut,
dä det war tungt, och jag menar be wörö
dä gansta wäl exercerade. Detta ämne har
ledt min upmärksamhet, pä en annan sak, et
ytterligare bewis, til hwad höjd Ämbetsmanna-Myndigheten
stigit; Inkomsten af Rikets
Tullar har blifwit bortarrenderad til en Societet;
Arrende-Summan mätte wäl naturligtwis
blifwit lämpad efter hwad Tullarne importerade
Kronan; burn och pä hwad grund har
dä sedermera Tullen pä mänga Articlar kunnat
förhöjas^ Jag frägar derföre; har Arrende-Summan
i samma mohn ökats, eller har
Societeten tilägnat sig sjelfwa denna winning,
som de genom Författningar af dem sjelfwa utwerkade,
utprästat af Landet, kan detta kallas
en loflig winst eller blir det en olaglig pälaga,
jag will ej nyttja et swärare ordalag;
och mä icke, i seyare fallet, denna Societet til
Staten
L96
Den il. Augusti.
Staten återbära, hwad de förmycket upburit;
allmänna Lagen bjuder, at ebo som förlorat något,
mä taga sit igen, hwar han finner det;
har Staten mindre ratt an en enskildt? Det
blir märkwärdigt at se, om styrkan hos de Ämbetsmän
, som ej sielfmante wilja gjöra redo
för sig, utan söka pä ak satt aflägsna detta
beswärliga ärende, är sä stor ar nationen stall
sä tydeligen se dem ha orätt fängit gods i händerna,
utan at maga kräfwa det ater. Jag
anhäller, at detta Memorial mätte med Leandra
Ständen warda eommuniceradtoch til StatsUtstottet
sedan remitteradt.
Efter upläsningcn häraf, yttrade sig Friherre
8 rael. Jag utbeder mig fä iagttaga
detta tilfälle at til min uplpsning fä göra Herr
Grefwen och Landtmarstalken en ödmjuk förfrågan.
I sista Plenum uplästes en Kongl.
Majlls Nädiga Proposition, hwarwid JustitiäRädets
yttrande war bifogadt; under detsamma
fans ibland andra äfwen Justitiä-Rädet
ak klintsberg understrift. Rycktet säger, at
han sedermera stall sätt en Succestor, och sjelf
ätergätt til sin förra systia. Jag fär derföre
ödmjukeligen fräga, huru det sanna förhällandet
härmed är, och om detta ryckte är grundat.
Herr Grefwen och Landtmarst alken:
Nägon authentique underrättelse om förhällandet
häraf har jag icke, men sä mycket tror jag
Mig känna at Justitiä - Rädet al klinteberg,
dä han understref berörde yttrande, tvär närma
-
Den 11 Augustt. 897
rvarande i Justitiä-Rädet; men har sedermera
derifrän tagit afsted.
Friherre 8taei, upläste derefter följande:
Dä Justitiä-Rädet at klintebergblifwit nämnd
lil delta Ämbete, och ingätt i Ämbets-förrättning,
blef hans förut innehafde Domare-Spsila,
i samma stund, vacant. Den 34 Z. i ReRegeringsformen
bjuder, at Justitiä - Räd icke
mä innehafwa flera Ämbeten. Til följe af 23
Z. i samma Regeringsform har detta vacanta
Ämbete bordt af Konungen, Stats-Rädet, efter
förut uprättadt Förflag, bortgifwas; men dä
Justitiä-Rädet ak klintebo sedermera afsagdt
sig detta, och ätcrtagit sit förra Domare-Ämbete,
sä är sädant alldeles stridande emot Regeringsformen,
och en händelse, hwars like lärer
näppeligen i Swerige förr hafwa tildragit sig.
Den, oordning sädant. i framtiden kan medföra,
är oberäknelig, och knapt kan förnuftet fatta,
at en Ämbetsman, som bekläder en af de mindre
systlor i Staten, i alla samqväm och wid
offentliga tilfällcn, stall taga rangen och företrädet
framför de högsta Ämbetsmän i Provincerna,
Länens Höfdingar och Ofwerstarne för
Regimente». Lcka sä litet patzande är detta,
som om en General-Lieutenant wille nedstiga
til Capitaines tjenstgöring. Händelsen förekommer
mig i Ämbetsmanna-wägen aldeles säfom
parodien ibland Theater-piecer och carricaturen
ibland tableauer. Jag fär derföre, til Ridderstapet
och Adelns mogna öfverläggning och be
pröf.
Andra Band. 1iZ, 114.
8g8 Ven 11 August:.
pröfwande hemställa, om denna händelse med
stillatigande kan färbigäs, utan at derigenom
gifwa et präjudicat til den nyst antagna Regeringsformens
förändrande och förwandlande
til en död bokstaf.
Grefwe körner, ^Zolpb 6öran. I anledning
af den nu wäckta frägan fär jag den
äran ge tilkänna, at händelsen med JustitiäRädet
Lk klinteberg är en följd af inrättningens
nyhet. När Högsta Domstolen, enligt Reringsformen
skulle upsättas erhöllo de personer,
som til Iustitiä-Räd kommo i fräga, optionsrätt
emellan denna plats, och den tjenst de tillförene
innehade, och deraf blef det en följd,
at Justitiä-Rädet at klinteberg, efter närmare
besinnande, bestöt säsom för sig förmänligare,
at qvarblifwa wid sin förra systia.
Friherre Lt^el von Kloli8tein. Jag menar
at twänne dylika exempel bland JustitiäRäden
existerat. Justitiä-Rädet koppins war
länge til denna plats utnämnd, men ingick ej
i befattning förr än han mottagit Ämbetet;
har ock sedermera det emottagit och lemnat sin
förra systia. Detta war ordentligt, men af det
nyst anförda skälet af options-rätten, kan ingen
grund hemtas dertil, at Justitiä-Rädet
ak klinteberg emottager Ämbetet, swär, ingär
i utöfningen af Systlan, och gär efter en kort
tidö befattning, tilbaka til en Systla, som genom
hans befordran war blifwen vacant: och
nu fär jag fräga hwilken sein kan det förklara
:
Den 11 Augusti.
899
ra: är han Justitiä-Räd eller är han Häradshöfding
?
Herr 6ripenvvalät, ^facob klric. Det lärer
förmodrligen wara Riddarhuset aldeles obekant
om Herr at klwteberss Häradshöfdingetjenst
warit vacant, eller om han äterträdt til
densamma, eller huruvant rätta förhällandet med
denna händelse kan wara.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
Höglofl Ridderffapet och Adeln lärer, enligt
Constitutionens stadgande, icke kunna befatta
sig med detta mäl.
Friherre Stael anhöll, at Herr Landtmarffalken
mätte läta upläsa, hwad Regeringsformen
derom stadgade.
Herr Oripenvvalclt trodde, at man tjenligast
komme ifrän detta ämne, om det samma
til Constitutions-Utffottet remitterades.
Friherre Stael begärte ä npo upläsning
af Regeringsformens stadgande.
Friherre liljencrants, soban Willielm,
trodde at Ridderffapet och Adeln ägde sig tilräckeligen
bekant Regeringsformens stadgande i
detta mäl, och derföre ej behöfde höra sig detsamma
föreläsas; trodde likwäl, at om Baron
Stael wille detsamma höra, kunde sädant honora
icke förwägras: men hemstälde dock, om ej,
M0
Den il August?.
innan Ridderffapct och Adeln näwt sia utlate,
den wärde Ledanloten sein wäckt frägan, forst
gjorde sig wäl kunnig om sakens rälla förrällande.
Friherre Stael yrkade widare pä upläsning
och tilläde, at hwad förbällandct belraffar,
bade Herr Landtmarffalken sjelf detsamma besannat.
Herr Grefwen och Landtmar ff alke n
erinrade at han sagt, det hans kännedom häraf
icke wore officiel, tilläggandes, det han ansäge
det wara Friherre Stael8 ffyldighet at sjelf
underrätta sig derom.
Friherre Stael, anhöll, at sjelf fä upläsa
början af den L8 §. af Regeringsformen, sä
lydande. "Konungen äger af i Stats-Rädet
utnämna och befordra infödde Swenffe man til
alla de Ämbeten och tjenster inom Riket, högre
och lägre, hwilka äro af den egenskap, at
Konungen Fullmagter derä utfärdar; dock böra
wederbövande förut med Förslag hafwa inkom.
, mit, der sädane hittils agt rum." Friherre
Stael tilläde härefter, at en HäradshöfdingeSysila
alltid hade blifwit bortgifwen efter uprättadt
Forstag, och at Herr ak Klinteberg
Sysila mäste hafwa warit vacant, dä han ingeck
i ^ustitia-Räds befattning, efter JustitiäRäds-Ämbetet
enligt Regeringsformen icke fär
af nägon tillika med andra civila Ämbeten beklädas.
Herr
