# ID: svediakorp-gov171
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1809--1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 17,699
# sentences: 538
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 27 Junit» 899
At Ofrälse Jordägare, Bruksägare, med
siere til Staten betydligt ffattande Medborgare,
som icke äro i nägot Ständ inbegripne, äga
en ostridig rätt, at genom sine kex-res^
trniter deltaga i den Lagstiftande magten, lärer
icke mera behöfwa bewisas, och mindst för
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln, som i denna
aktningswärda Clas af Medborgare, til en stor
- del igenkänner sina likar i uplysning, i förmögenhet,
i Ämbetsmanna-förtjenst och i intretze
för ägande rättens helgd, allmänna ordningens
och lugnets bibehällande.
con8titution8-Utskottet har erkänt denna
rätt och hwar dag som den dröjer at komma
i utöfning, tycks wara en fortsättning af 0-  rättwisa. Men den skyndsamhet hwarmed Regeringsformen
mäste författas, och betänkligheter
wid sättet, gjorde all riktig ätgärd för det
däwarande ögnablicket omöjlig. Nu torde tiden
tilläta at upmärksamheten med mera alfware
wändes pä ämnet.
Frägan är nu endast om sättet; och det
gifwes ej mer än twänne. Antingen mäste
Ofrälse Posiesiionater intagas i andra Ständ
eller utgöra ett särskildt. Det förra torde möta
swärigheter.
Hwarje Ständ torde frukta en stark inflytelse
som icke instämmer med desi särskilta
intresien. Jag, för min del, skulle icke finna
stora
Loo Dea 27 Junit.
stora betänkligheter derwid, at dä en witz icke
obetydlig grad af Potzetzion ulsattes_säsom wilkor
för Ofrälse Potzetzionarers Riksdagsmanna-rätt,
och dä deras Fullmägtiges antal inffränktes
i den män at det icke til et oformligt
antal ökte hela Ständets, de mätte blifwa
intagne bland Högloft. Ridderffapet och Adeln,
hwars mesta intretzen äro med dem gemensamme.
Men jag tror mig redan höra en
mängd af inwändningar, som til en del kunna
wederläggas, men som icke äro utan all grund;
lil exempel: Oa^ita af Ridderffapet och Adeln
äro födde kLpregenmnter, detza ffola wäljas:
8tLtu8 in Staru. Ridderffapet och Adeln har
ifrän äldre tider utgjord! et särskildt Ständ,
det ffulle nu upblandas : Genom den i Regeringsformen
föreffrifne inffränkning af ny Aidel
til de äldste manliga afkomlingar, mäste
lamillernas antal minskas, och siuteligen Ofrälse
Potzetzionaterne utgöra xinralitctcn med
mycket mera. Det äterstär dä, at Ofrälse
Potzetzionater ffulle utgöra et särskilt Ständ.
Utom den allmänna nytta, som deraf nödwändigt
mäste upstä, förutser jag at Ridderffapet
och Adeln, hwars beständ jag i synnerhet derföre
anser dyrbart för Fäderneslandet, at detta
Ständ, som alltid med ärofull ståndaktighet emotsiätt
en tryckande Lfwermagt, ofta stödd pä
andra Ständs blinda undergifwenhet, äfwen
nu dä, under en mild Regering, frihetens dag
upklarnat, längt ifrän at wilja öka sina förmäner
pä andras bekostnad, Ådagalagt den be
römligaste
-
Den 27 Ium'k. rM
konstigaste moäeration och sjelfwilligt erbudit
vpvffringar af urgamla rättigheter ät Fäderneslandets
wäl. Detta Ständ, säger jag, ffulle
i Medel-SLändet winna en Bundsförwandt,
mägtig genom förmögenhet och uplysning, deltagande
i Ridderssapets och Adelns intressen
såsom ägare af Säterier, Frälsehemman, Bruk
m. m. deltagande i detz esprit genom upfostran
och umgänge, såsom Ämbetsman, Officerare
m. m. äfwen genom mängfaldiga flägtffaper
och sä widare.
Jag anhäller derföre, det täcktes Herr
Grefwen och Landtmarffalkcn til Höglofi. Ridderffapets
och Adelns bifall proponera: at
frägan om Ofrälse Postetzionaters representation
wid Riksdagar mätte jamte denna min motion
remitteras til Lonsritutions-lttskottet at Utredas
och til Riksens Ständers afgörande framställas,
med all möjlig skyndsamhet wid den
tid och i den ordning Regeringsformen tilläter
och utstakar.
I fall denna kropositlon winner bifall,
torde beslutet genast böra meddelas wära MedStänder,
jämte anmodan at derutinnan med
ost sig förena.
Ätffillige ropade härwid proposition, men
näqra hördes begära detta förslag pä bordet.
Äter ropades om proposition; men Herr Grefwe»
och Landtmarffalken förklarade at saken
blefwe pä bordet hwilande.
Herr
932 Den 87 Iunii.
Herr 6ripenva1ät, g.icod loric, yttrads
sig: frägan är icke ny, den är wäckt af Hans
Lxelwnce Herr Grefwe !<uutll. U1-LXI8 har ock
warit at genast remittera, Wemoriuler til Utstött,
således nödgas jag protestera mot Herr
Grefwens och Landtmarssalkcns åtgärd, hwaraf
ensamt tids utdrägt är winsten.
Herr 8kjöl6e!>ranä, förmälte stg, i fall
hans motion nu lades pä bordet, allenast önsta
och anhälla, at den snart äter mätte til öst
werläggning uptagas.
Hans Irxceitence Herr Grefwe Uuutb, Uric.
Det hade warit äfwcn min afsigt at yttra mig
i detta ämne, sä mycket mer som jag redan i
Maji mänad derom först wäckte frägan, men
jag finner mig nu af Herr 8fijölctLbr»nci förekommen.
Sedan det nu är begärt pä bordet,
anhäller jag blott at det snart mätte fä uptagas.
Herr Xoräenstolpe, ^nclers, utbad sig
härwid fä weta huru länge et mäl kan förbliswa
liggande pä bordet, utan at til öfverläggning
ölifwa föredraget.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
erindrade at Riddarhus-Ordningen derom alls
intet förestrekwe, hwarföre han trodde at det
wore helt och hältet Landtmarstalkens rätt at
derom besörja.
Härwid ropades Ja.
Grefwe
Den 27 Junis. MZ
Grefwe körner, ^(lolpli 6öran, upropad,
upläste et OiLtnmen tll ?rotocollst, sä
lydande: Icke längesedan har Högloft. Ridderffapet
och Adeln utan förbehäll wederlagt obilliga
pästäenden. Sädant skulle naturligtrvis
swaret blifwa pä et som utan af
seende
pä annat än fördelen at inkräkta pä
andras rättigheter, äfwen gjort sina pästäenden
utan förbehäll, utan förslag tist jemkning.
Men om Högloft. Ridderstapet och Adeln skilldt
frän sädana enffildta afseenden och endast
fästade wid det stora hufwudsakliga, det Mmänna
bästa, skulle närmare gransta och taga
i öfwcrwägande förhällandet af sin ställning och
sina rättigheter, wänne det icke skulle gifwas
anledningar, som pä en gäng skulle påminna
om billighetens och klokhetens fordringar, och
som derföre förtjente at af Högloft. Ridderstapet
och Adeln tagas i närmare öfwerwägande?
Med det misitroende til egna insigter, som inför
et sä uplyst Samfund tilkommer mig, men
med den »välmening hwilken är oskiljaktig frän
atta mina företag, wägar jag hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln anhälla at med tälamod
afhöras.
Det ges en stags »värdighet, sorn tilhör
det »nöd, hwarmed »nan motstär förtryck, eller
förswarar sina rättigheter. Det ges en annan,
hwilken sjelf en följd af en hägre uplysnrng,
»vet at följa och undersöka desi framskridande,
och »ned lika foglighet sorn »vishet inser, at inga
-
Den 27 Junit.
ga andra anspråk ku rna blifwa gällande, än
ve som stödja sig pä allmänna Ox-nionenx bifall.
Det är med lenna sednare slags wärdighet,
som jag ffulle önska at Högloft. Ridderstapet
och Adeln täcktes afgöra det ämne jag
wille förestå til heras granskning.
Om ibland de Högloft. Mjdderstapet och
Adeln förbehällna rättigheter funnits nagra,
spm under den nysi förflutna tidepuncten wäckt
allmänna upmärksamheten och kan hända gistvik
et stöd ät afwunden; om de w-oro af en
natur at medgifwa Dunkning; om fräga derom
äfwen här blifwit wäckt, hwad är het dä
som tilkommer det Rikets Ständ, som hör wara
het första, icke genom födstens, men igenom
uplysningens och upförandets företräde?
Igg skulle tro det wara detta Ständ-värdigt,
at med köld och oegennytta pröfwa, hwilka af
desi rättigheter kunna täla Dunkning och huruwida
billigheten utrvisar för densamma hade en
början och en gräns.
Anledningarne härtil tror jag stola finnas
uti sjelfwa sakens natur. Allt begifwande som
i sjelfwa werket, ej rubbar ägande rätten, som
lämpadt efter ögnahlickets behof och grundadt
deruppä ej Lnnefattar nägsn omöjlighet i werkstättigheten,
tror jag wara enligt med billighet,
ehuru det wisierligen ej annorlunda än
genom et friwilligt samtycke kan utkräfwaö.
Således om under krigstid och ständiga stjutsrnngar
frihet derifrån wäckt allmän' upmärk
-
Deri 27 Ju ni i.
905
samhet, om ivid en omanlig ställning omanliZa
bemödanden tyckas mara at förman t a, sä
torde det mara enligt med klokheten och wisterum
en ej obilligt, at Högloft Ridderffapet vch
Adeln för sina Säterier och Ra- och Rörs
Hemman deltaga i et sädant Onus. Men som
i anseende'til Säteriernas högre mantal, det
more en omöjlighet at i förhållande bertil utgöra
det antal hästar som man ej äger, som för
et sadant tillfälle ej skulle stä at erhålla, sä
more det at rubba ägande-rätten at af Högloft.
Ridderffapet och Adeln fordra utgörandet
af denna tunga i likhet med Skatte-hemman.
Med- afseende pä Säteriernas högre mantal
mäste deltagandet således inskränkas til en
witz proportion, mare llg hälften eller en tredjedel.
För Rä - och Röxs - hemman, hwilka merendels
brukas pä enahanda sätt som det öfriga
Frälse, kan skjutsningen äler lättare utgöras,
och de kunna således med mindre eller
intet sörbehäll deruti deltaga. Jnguarteringsffyldighetcn
tyckes af Högloft. Ridderffapet och
Adeln lika mäl som as de öfriga Ständen kunna
utgöras, och rättighet til undantag i detta
afseende, som i Städerna är blott personclt,
som pä landet ej möter större swarighctcr än
hos alla andra, böra helt och hältet uphöras,
Om pä desta grunder en jämnkning upajordes
tror jag at mära Med-Stander ej merg
skulle kunna förebära at wi ej deltagit i krigets
bördor, och at wi skulle hafma förtjenstcn,
ak
Den 27 Junit.
at hafwa gjort et frivilligt offer ZL et genom
allmänna Opinion erkändt behof. Således
ffulle wi äga den Lilfredsställelscn at hafwa ädagalagt
renheten af wära afsigter och at hafwa
wunnit den opartiska allmänhetens bifall.
Dä det Hederwärda Bonde - Ständer nu
mera utan förbehäll undertecknadt Lon8tiwtion;
ffulle jag ocksä finna et nytt benus af Högloft.
Ridderffapct och Adelns ädelmod deruti om de
genom defta uppoffringar ginge Bonde - Ständets
önffningar frivilligt Lil mötes.
Ätffillige ropade kroposickon, andre pä
Bordet.
Friherre ^lg.nu6rbeim, iars Augnst.
Sedan Högloft. Ridderffapet och Adeln genom
tilförordnade Hof- eant2leren8 ffrifwelse til Herr
Grefwen och Landtmarffalken blifwit underrättad,
at Bonde-Ständet tillätit sin Taleman undcrffrifwa
Regerings-Formen, hemställde han,
om det icke just wore rätta tiden at i morgon
företaga pröfningen af de pä bordet liggande
xuncterna af Friherre Li!bv6r8kjö1cl8 Oictamen,
hwarmed det af Grefwe körner nu uplästa
stöde i nära gemenskap. At snart företaga
detta mäl trodde han wara et benus af Ridderffapets
och Adelns wälwilja emot BondeStändet.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde härefter proportion at detta Mäl i morgon
til afgörande ffulle företagas.
Bi
-
Den 27 Junti.
907
Bifölls.
Grefwe Onbu-l, /mZust, frägade om
Bonde-Ståndets Taleman hade underskriftvit
Regerings-Formen hel och hällen, til och med
den 114 Z.
Herr Grefwcn och Landtmarffalken
tilkännagaf at Hof, LantLlLi-ens Brllet inneholle
det Bonde - Ständet genom ^ccl-imaeiou
tillätit sin Taleman at underffrifwa konstitutionen.
Harwid förmärktes någon oro.
Friherre klLUnerNsilu, I.ar8 august,
För at i denna fräga tilfredsställa Ridderffaxet
och Adeln får jag den äran berätta, at jag
i dag haft den Raden tala med HansMajN,
som sjelf försäkrat mig, at Bonde-Siandets
Taleman, utan allt förbehäll undertecknat Regeringsformen.
Grefwe Ide Is, 6arclie, ^geod, trodde
den rätta formen wara, at Bonde - Ståndet
underrättade Ridderffapet och Adeln om det
beslut detsamma i detta afseende fattat. Sädant
wore i Herr Grefwens tanka bäde enligt
med bruket och öfwerensstämmande med den
aktning och wärdighet som Ständen emellan
bör iakttagas.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
Innan rienum t morgon 'tror jag mig sjelf
haft
963 Den 27 Junit.
stafwa inhämtat af Bonde- Ståndets Taleman
tilförläteliga underrättelser om hela denna sak
dä jag tror at Ridderffapet och Adeln skall
kunna crhälla en formelig och tilfredsstallande
kunskap.
Härmed syntes Ridderffapet och Adeln
fullkomligen nöjd.
Grefwe v'okna, ^uZu8t, förklarade,
at hans fräga endast gätt ut pä at fä weta
sturuwida Bonde - Ständets Talemans underffrift
wore grundad pä et samfält Ja af hans
Ständ.
Friherre liljencrants, polian 'Wilsteim,
Dä Hof-Lantrlleren ex officio meddelt
den underrättelse, at Bonde-Ständet tillätit sin
Taleman underteckna Lon8tiwtionen; dä en
wärdig Ledamot af Ridderffapet och Adeln tilkännagifwit,
at Hans Kongl. Maj:t Sjelf i
Räder behagat säga honom, at berörde underskrift
wore gjord, kan intet twifwelsmäl om
sakens werkligbet möjligen äga rum: Och jag
inser således icke i hwad afsigt en ytterligare
försäkran derom igenom Bonde - Ständets Taleman
skulle sökas. Men som deremot med Riddcrffapets
och Adelns -värdighet bäst instämmer,
at det Hederwärda Bonde-Ständet pä -vanligt
sätt underrättar om sitt fattade beslut, -vägar
jag ödmjukeligen fräga om -vi icke sälunda fä
förstä Herr Grefrvens och Landtmarffalkens gjorde
-
Den 27 Iunik.
909
da anförande, at ventilationen öfwer Friherre
Lilkvergcbjöläs Dictainen i morgon icke mä förekomma,
innan Bondc-Ständet genom Deputation
och medfördt ^rotocollZ-Utdrag sjelf anmält
at constitutionen more af Ständets Taleman
nnderssrifwen, utan förbehäll.
Mänga hördes häruti instämma.
Herr Lripenvalät, ^sacok» Uric. Min
tanka är at Herr Grcfwen och Landtmarffalkens
lofwade underrättelse i morgon är bättre
och lika säker som Bonde-Ständets Deputation.
Grefwe Os la Larclie, ^sacob, dä jag
Nyst wäckte denna fräga, war det ej af det
skäl, at jag twiflade om riktigheten af HofLantrrlerens
upgist. Jag har endast yrkat hwad
jag trott wara öfiigt mellan Ständen, och med
deras inbördes »värdighet enligt. Men dä nu
Herr Landtmarjkalken lofwat, at i morgon genom
Bonde-Ständets Taleman inhämta underrättelse
och densamma Ridderffapet och Adeln
meddela, är detta ock et sätt, hwarmed jag för
min del är aldeles tilfredsstäld.
Grefwe körner, AZolpb Loran. Jag
skulle instämma med Friherre Oiljsncrantr: i hans
gjorda anmärkning, om jag ej trodde, at wid
detta tilfälle fräga wore mindre om iakttagande
af former, än om ädagaläggande af wälwilja.
Herr
910 Den 27 Hunn.
Herr 8l IfverKtoIye, IgLVicl Ouclmunäj
Enligt hwad jag kunnat fatta af denna dagens
öfwerlaggning, är det genom allmänt beslut
faststäldt, at frägan om deltagande uti
Kronoffjutsnings-skyldigheten stall i morgondagens
i'lei>um afgöras; och anhäller jag at
detta mätte gä i werkställigbel utan afseende
pä det hederwärda Bonde-Ständets tilkännagifwande,
at de tillätit sin Taleman underteckna
Lonstitutionen.
Undertecknad LilkvLrstolpL, ^xs! 6adriel,
upläsie följande Oictamen til krotOLollet: Ridderffapets
och Adelns /ercllive hyser högst wär--  derliga statler för Fäderneslandets Historia uti
de der förwarade Urotocoiler och Handlingar
för Ridderstapcts och Adelns klena och Utstött,
för en tid af nära twänne Secler, eller alltsedan
Riksdagen 1627. Smäningom stola säLana
wigtiga Acter genom älder och äkommor
förmultna. ' Ofta hander at de genom nägon
enstilt wärdares oaktsamhet ti! nägon del stingras
eller förstöras. Och ändteligen kan tilfälligheten
af en olycklig wäveld inom nägra timmar
alldeles oersättligen til intet göra desia
angelägna och uplysande tilgängar för Historien.
Mänga gänger och i synnerhet efter äfyncn
af förlusten af de publiqua Handlingar
forn genom branden i det sä kallade gamla
Slottet blefwo et ros för lagorna, har jag
önstat, at Riddarehusets Handlingar kunde
bergås undan tilfälligheternas och tidens för
A
störing.
Den 27 Junit. 911
störing. Deras allmängorande genom tryck skulle
dertil wara den säkraste utwäg. Deremot
finnes witzerligen intet hinder i nägon enda af
wära Tryckfrihets - Lagar eller Författningar.
Men dertil fordras likwäl, efter min öftvertygelse,
Högloft. Ridderffapets och Adelns eget
tilständ, och detta tilständs utwerkande utgör
enda ändamälet af detta mit ödmjuka anförande.
Jag anhäller alltfä at Högloft. Ridderffapet
och Adeln behagade tittäta mig, eller nägon
annan, eller, i händelse det för. nägon individu
skulle befinnas blifwa för dryg utgift
och för ringa winst, eller tiläfwentyrs förlust,
tilläta en association, at småningom af trycket
utgifwa alla i Riddarehuset förwarade
klcni-krotocoller och Handlingar, de märkligaste
Oeputations - och Utskotts-krotocollsr och
Handlingar, samt i allmänhet alla sädana wigtiga
Acter, hwilka ej under försegling gömmas
och säledes anses böra hemliga hällas.
At de öfriga Riks-Ständen äfwen behagade
wara betänkta pä nägon anstalt om utgifwande
af sina förmodligen äfwen för läng tid tillbaka
förwarade Lwni-krotocolwr och Handlingar,
är en sak hwarom jag blott kan wäga
en lika uprigtig önskan, säsom nitälskande för
mitt Fäderneslands Historia, och ännu mer
för den Medborgeliga nytta som med Historiens
större uptäckter är förbunden.
Herr
§12 Den §7 Junti.
Herr Grefwens och Lanbtmarffalkens der
pä
gjorde! ?rox>oLiciouj
Bifölls; hwarjämte det updrogs ät undertecknad
at derom framdeles efter möjligheten
besörja.
Upbröts Herrar ltlectorei-NLS af förslå
classen listor til wal af Ledamöter i StatsUtstottet
efter Friherre von »losen, Otro lie»
6ric, och i Banco - Utffottet, efter Grefwe l.L^erber-;,
Fullmägtig Friherre kieelvooZ, ^LLob,
och befanns i den förras ställe wara wald.
Grefwe iVi-LnZel, Otto Ilelnboiä, Ofwer^
ste - lieutenant.
Och i den senares
Grefwe körner af Tuna earl. GeneralMajor.
Ridderffapet och Adeln ätffiljdes klockan
half til 2.
It! llclem krotOcölli^
6. Lilverstolps»
Den 28 Juni!. 9^3
Onsdagen den 28 Junii.
kienum klockan 10 förmiddagen.
Uplästes följande:
Utdrag af?rotocoilet, hällit i Borgare-Ständets
Nlenum wib Riksdagen
i Stockholm, den s:de Junii i8os.
S. D. Da Herr Directeuren och Talemanncn
gaf Ständer tilkänna, at genom Herr
Hof-Cantzleren m. m. Baron ho
nom
blifwit erindradt, huru fom angelägenheten
fordrade at den antagne nya RegeringsFormen
denna dag warder af Herr Landtmarffalken
och öfrige Talemannen underffrifwen,
för at genast kunna til tryckning befordras,
och härwid tillika förklarade, det han ansäg
nödwändigt inhämta Ståndets yttrande, huruwida
de af Ständer äffade rättelser kunde anses
hinderlige för en sädan hans åtgärd; för.
enade sig Ständer enhälligt uti den tanka, at,
enär Ständer genom uttryckeliga förbehäll tik
desi Protocoll förwarat sig rättigheten, at fä
sine anmärkningar, hwilka i Protocolls-Utdrag
för den 5 Junii de respective Med-Ständen
communicerade äro, af Rikets Ständer behörigen
granffade och säsom nödige befundne rättelser
i Grundlagen antagne, samt deremot med
et sadant wilkor den foreflagne Constitutionen
i öfrige delar godkänt, wore ä ena sidan icke
115, ris. någon
Den'28 Iunik.
nägon anledning, at för denna orsak Herr Talemannen
borde undandraga sig den författade
Constitutionen, såsom den nu lyder, ä Ståndets
magnar underteckna, men ock a den andra
en nödwändig följd, at Herr Talemannen,
innan et sädant undertecknande werkställes, för
. Herr Landtmarffalken och öfrige Talemännen
framställer Ständets fordran af respeetive MedStändens
löfte och mevgifwande, at, utan hinder
af i staga warande underffrift, BorgareStändets
äskade rättelser i Regerings-Formen,
med samma frihet som Riksens Stander före
Constitutionens antagande ägde, ofelbart warda
genast til pröfning i behörig ordning företagne,
och wid denna Riksdag siuteligen afgjorde,
för at sedermera, säsom tillägg i Regerings-Formen,
uti et särskildt biafsked intagas.
Och skulle om detta Ständets beslut Protocolls-Utdrag,
som genast upsattes och justerades,
til Herr Directeuren och Talemannen pä
hans begäran öfwerlemnas. Som ofwan.
Lx ?rotocollo
> dl. detLrson.
samt
Utdrag af Protokollet, hällit hos
Bonde - Ständet den 12 Junii 1809.
S. D. Ståndet stadnade enhälligt i det
beslut, at til dervarande af Ständets rätt til
öfwer
-
Den 23 Iunik. 918
Lfwcrläggning med de öfrige Ständen i hwad
114 §. angäende Privilegirrne innehäller, äfwensom
de äiunen, hwilka dermed äga gemenstäp,
den af Riksens Ständer antagne Regering-Formen
icke bör af Talemannen understrifwas
förr än de öfrige respective Ständen
hunnit meddela sitt utlätande öfwer de ämnen,
som innefattas uti klaus kebrssons den 5 i
denne mänad med dem communicerade Memorial,
och sädane jämnkningar i de öfrige Ständens
fri- och rättigheter blifwit meddelte, som
Bonde - Ståndets behof af lindring och understöd
kräfwer, och Ständet af sine respective MedStänders
rättwisa och billighet hafwer anledning
at hoppas; hwarförutan Bopde-Ständet,
lika med Wällofl. Borgare-Ständet för sin del
bestutit, at de emot wista andra §. Z. af Regerings-Formen
gjorde anmärkningar, hwilka til
Constitutions-Utstottets ätgärd blifwit öfwcrlemaade,
ffulle af bemälte Utstött nu genast företagas
til utarbetande, för at nu under denna
Riksdag kunna komma under Ständernas
pröfning och afgörande, derom de öfrige respective
Ständen genom Protocolls - Utdrag skulle
underrättas. Ut supra?
§x xrotoccstlo,
L. /^garäk.
I anledning af de i dcsta bägge Protoeollö-Utdrag
gjorde förbehäll, at Borgare - och
Bonde
-
016
Den 28 Junit.
Bonde-Ståndens anmärkningar wid RegeringsFormen
mätte wid denna Riksdag företagas
och afgöras, upkom en öfwerläggning, som en
kort stund warabe; hwarefter
Friherre
fluteligen pttrade sig, det sakens närwarande
flick wore säc-ant, at Adeln och Preste - Ständer
beflutit HLnwisa de af dem och de öfrige
respective Ständen gjorda anmärkningar til
Constitutions - Utflottets uptagande wid denna
Riksdag, för at wid den nasta kunna af Riksens
Ständers Plena afgöras; at Bergare och
Bonde-Ständen äter ansett sina anmärkningar
böra genast wid denna Riksdag företagas och
afgöras. Defta sednare anmärkningar trodde
Friherre kl-mnerbeim icke i allmänhet wara af
stor betydenhet, ej heller deras företagande fordra
nägon särdeles skyndsamhet. Det wore ej
nu hans mening at Högloft. Ridderffapet och
Adeln skulle ändra sitt beslut, men han hemställde,
om ej den utwäg at komma til flut r
detta mai lunke widtagas, at Borgare - och
Bonde - Standen wänligc-n erindrades om sakens
närwarande flick, och anrnodades at i Ridderflapetö
och Adelns och Preste-Ständets beslut
instämma, dä möjligt kunde wara, at
desia bägge respective Ständ uti denna jämnkning
inginge.
Ridderffapet och Adeln hördes häruti allmänt
instämma, och Friherre kiaimerbejms motion
-
Den 28 Ju»". 917
tion blef uppå gjord proposition af Herr Grefwen
och Landtmarffalken bifallen; likwäl stulle,
enligt Ridderfkapets och Adelns derramte gifna
samtycke, Herr Grefwe» och Landtmarffalken söka
at härom förut samrädas med de öfriga Talemännsn
Herr
lbre, hilos, erindrade at uttryckligen
borde förbehällas, at sä wida de öfrige Stånden
singe sina wid Regerings-Formen gjorda anmärkningar,
under nu pästäende Riksmöte uptagna
och afqjorda, sädant äfwen matte Ridderffapet
och Adeln, för sina gjorda anmärkningar,
wara öppet.
Häruti hördes ganska mänga med Herr
Idre instämma.
Herr Grefwe» och Landtmarffalken
anmälte, at han i gar aftons träffat Bonde-Ständets
Taleman, at han äfwen sjelf sett RegeringsFormen
och at densamma wore af bemälte Taleman
alldeles utan förbehäll underffrifwen.
Uplästes följande moment af Friherre 8NkversLlljoiäs
Memorial af den 2 sistledne Junii.
— — — — "Kronoffjuisningarne äro
^bland de tungaste bördor för landet, som kringel
medfört. Jag wille utwidga Friherre Man^nsrbeims
förslag i detta afseende sä, at Rä"och
Rörs och insockne hemman ej mer än frälsehemman
under krigstider derifrän mä kunna
undan
-
918 Den LZ Iunii.
"undandraga sig.- dock för sä wäl dcsia hemmans"ägares,
som all allmoges billiga fordran, före'
"skär och önffar jag, ät all Kronoffjuts mätte
"rigtigt och genast betalas, och efter samma tara,
"som för hättffjuts är utsatt."
Friherre Silfverskjöcl, kgils, utbad sig
härwid fä upläsa följande:
Dä Höglofl. Ridderffapet och Adeln nu behagat
besluta at til pröfning och afgörande taga
bwad jag uti Memorial af den 2 Innu wägat
förestä rörande Rä - och Rörs och Insockne
Hemmans deltagande under Krigstider i allmänna
Kronoffjutsningö - ffpldigheten, och at de Adelsmän
som äga hus i Städerne äfwen mätte
ätaga sig inquartering, sä utbeder jag mig
ödmjukast, at närmare fä bestämma sä wäl sättet
som wilkorcn, mot hwilka jag för min del
önffar, i fall Ridderffapet och Adeln finner propositionen
antaglig, at besia nämnde ffpldrgheter
mätte utgöras.
Med Krigstider förskär jag, dä Armeen
sammandrages til förswarande äf Rikets gränser
mot ofredande grannar, eller dä den i följe
af slutne alliancer upbädas för at understödja
Rikets Bundsförwanter. Wid desia tilfällen, men
ej annars, bör deltagandet i inquartering och
ffjutsning utgöras, och sträckas sä til truppers
fortffaffande,'som ock til prowiants och ammunitions
med flere krigsförnödenheters transporterande.
B
Nägot hwar känner hemmanens olikhet sä
til storlek som godhet, och at Rä-och Rörs hemman
-
Den 28 Iunik. 919
man äro merendels de aldramindsta. Deste sednare
kunna följaktligen icke föda sä manga hastar
svm Skattehemman, och pä sädan grund böra
de ej heller utgöra en lika ffjutsnings skyldighet.
Jag föreflär allt derföre at Rä och Rörs lamt
Insockne hemman mätte blott i krigstider skjutsa
til hälften nist Skatte-hemman. Skulle nägot
Rä - och Rörs hemman finnas, som berättas,
sa däligt at derä wanligtwis ej födes häst,
eller kan födas, sä torde en sädan hemmansdel
böra genom Konungens Befallningshafwande
befrias frän allt deltagande i skjutsning.
En beklaglig erfarenhet under pästäende
krig har öfwertygat en och hwar at Kronoskjutsningens
fördelande emellan de hemman som den
böra utgöra, icke möjeligen kan bestridas genom
Krono Betjeningens ätgärd utan at betydligen
trycka mera den ena äboen än den andra. Anledningarne
och ordsakerne bertil äro för obehagliga
at omtala, det torde wara nog at nämna.
det Krono Betjeningens göromäl under krigstider
ro för mänga för at kunna bestridas med
den ordning och rättwisa, som hwar och en har
rätt at pästä. Pä sädant skäl ensamt synes mig
at bestyret med Kronoskjutsens repartiiering icke
hädanefter bör fä ankomma pä Krono Länsmannens
ätgärd, utan helt och hällit updragas ät
wiste utsedde bofaste Socknemän, hwilka genom
Fjerdingsmannen eller wanliga Skjutsrättarn
bafwa at pä ankomne ordres om Kronoskjuts
upbäda det erforderliga antal hästar.
Huru liten och obillig betalningen för Kronoffjutsen
hittils warit, lärer en wiö Regering
-
9L0 Den 28 Iunii.
ring redan insett; säledes kunna wi med »vishet
hoppas at utan wart tilgörande rättelse
derutinnan göres.
Dä flere af Riddcrffapct och Adeln i egenffap
af husägare i Stockholm, och äfwen
annorsiädes redan friwilligt ätagit sig inquartcring,
sa förmodar jag, at ingen af Riddcrskapet
och Adeln finnes som icke will täfla med
Vese Herrar uti nit för det allmänna basta,
och wälwilja mot medbroder, och är jag således
säker at Högloft. Ridderffapet och Adeln
ätager sig sorn en skyldighet för sina ägande
hus i alla Rikets städer, ingvartering lika med
andre husägare.
Sluteligen fär jag den äran nämna, atom
Ridderffapet och Adeln finner för godt at utrvidga
Kronoskjutsnings - skyldigheten utöfwer
hwad jag förut tagit mig den friheten föresiä,
uti hwilket jag i sädan händelse för min del
gerna instämmer, sä anhäller jaa ödmjukast, pä
det en sädan skyldighet icke mä träffa nägon
Ständets medlem allt för hardt, som ar möjligt
i anseende til hemmanens olika forhällande, at
en Comité mätte blifwa satt, af en eller flere jordägare
frän hwarje Lön utaf Ridderffapet och
Ädeln, som utarbeta et Project til ffjrrtsningens
utgörande, i män af hwarje hemmans godhet.
Herr 8c bönström, kebr, tilkännagaf at
han för sin del instämde uti Grefwe Xllolyll
törners i gär uplasta ffrifteliga yttrande.
Herr
Den 23 Junit. 921
Herr 8cbmi tterlö V, IllemunZ LbristiLN,
hade ittlemnat följande dictamen:
Icke med den sjelfkärlcken at tro min öfwertygelfe
wara den basta, ej heller med förmätna
anspräk a t wilja werka pä andras, är
min kansta för rältwisa och billighet äfwensä
liflig som någon annans; — men, mine Herrar,
nar fräga blifwer om upoffringar, mer och mindre
förbundne med ägande rattens helgd, lätom
ost behandla den ined warsnmhet och fästa en
noggran upmärk-ämhct wid wara bestut. —
Mänge bland Riddcrskapet och Adelli som äro
capiia utan at hafwa agcndom, och flere som
blifwit befullmägtigade at bewaka andra famillers
ratt, kunna omöjligen af b wicken framställning
och af hwad werkningar som hälst, äsidosätta
den owilkorliga pligt som dem äligger,
at skydda och förswara- nien alldeles ickeatförmindffa
eller bortffänka de af alla Ständ hemmawarande
medborgares ägendom eller ägendomswärde.
Frägan om mitt och ditt är en bland
de wigtigaste och kan ej med nog ömtälighct afhandlaS:
Den röjer ofta en utwcckling af okända
caractt rer, liknande inbundna gätor, somuplösas
Jag prisar den som är gifmild och frikostig
af egna tilgängar, men om han will förskaffa
sig en tacksägelse eller et loford pä de
wanmägtigares bekostnad, förlorar hans dygd
flera grader af sitt wärde. Den rike kan se
dager, der den gäldbundnc hisnar för mörkret.
Den gamle wid erfarenhetens ljus öfwerwäger
och betraktar följderne af wista ämnen ur en annan
synpunet än en ung ruan, bwars tankekraft
är lika lätt som bans bestut. Den barnlöse fäster
en annan blick och kansta wid Fosterlandet
M2 Den 28 I un ii
än en far, vmgifwen af en talrik famille, hwars
upfostran och bargnlng för framtiden ligga honom
ömt om hjertat. — Den, hwars förmögenhet
bestär i S kattehemman eller i penningar (någon
kan äga bägge Pelarne och en annan alls
intet) lärer ej tilläta sig den kalla glömsta» af
samfundskansia, at obuligt bestämma minskning
af den inskränkta Säteri jordens wärde. Allas §
lagliga fri och rättigheter böra stä heligt orubbade
under lagens skydd. Jag talar icke för
mig sjelf, utan i detta ämne lägar mitt medborgeliga
nit för den allmänna säk rheten. —
Jag will lefwa utan blygd för mina efterkommande,
och jag stall dö utan förebråelse at
hafwa öfwerträdt pligterna mot den ätt, hwars
namn jag bär, och hwars förbannelser aldrig <
stola komma öfwer mig eller mina barn. —
Erfarenheten har ej sällan besannat rigtigheten af
det ordspräket att bågen brister när han spännes
för högt. Sanningen deraf star djupt rastad
pä blodiga spillror af flera stakade tbroner
i Europa. När mägtige Monarker erfarit ångerfulla
följder af deras känslolöshet för det billiga
och rättwisa, hwad ode bör dä wänta enstildta
warelser, som tro sig kunna egcnmägtigt
bestämma mättet af andras upoffringar? —
Alla de som Ridderstapet och Adeln redan gjort ,
under loppet af denna Riksdag, hafwa icke werkat
de goda följder, som nägre, kan hända af
mera wälmenande än öfwerlagda skäl, förmodat.
— Hwar och en uvlyst känner och wet, at
mycket tryckande ondt ätföljt Kronoskjuts inrättningen
i wärt land. Bonde Ständets klagan
deröfwer har warit rättwis, och at denna oskäliga
tyngd bör lättas , har Ridderstapet och Adeln
Den 28 Junit. 92Z
längesedan funnit bade billigt och möjligt, men
medlen at komina til et ändainä! äro olika, och
nar de förra förfelas, kommer inan ofta trögt ,
eller snedt til det sednare. — Genom en förbättrad
och efter närwarande tid lämpad Kronostjuts
- Förordning, huru lätt afhjelpcs icke en
stor del af den börda, som hittils trpckt och betungat
Swensta Allmogens Denna nödwan
diga hjelp ar eN wis och wälgörande Regerings
ensak, hwars ömma rättwisa föremål wi böppas
det 'altid stall blifwa, at med mildhet böra
den rättwist klagande, mildra den lidandes förtryck
och latta alla obilliga tyngder, Ulkomne genom
missbruk och oordnmgar.Sältet, huru
detta stall ste, tror jag icke tilhöra wär pröfning,
men dä Friberre 'ckNvoi-rcNtttc!!; länge sedan
wackta motion rörande wista biträden under
krigstider, stall i dag afgöras , har jag hört
gt pluraliteten af Ridderstapet och Adeln lätit
begwäma sig til följande medgifwande: ,:o At
Rä - och Rörs saint Insockne hemman stola deltaga
i Kronostjutsningar under krigstider til
hälften mot Krono och Skatte hemman; 20 At
inqvarteringar stola äga rum pa alla stags hemman
utan undantag, och ^»-"At Frälsehemman,
sä länge krig warar, stola förbindas at skjutsa
lika med Krono- och S katte-hemman, men under
fredstider blott t'l hälften emot dem. — En och
annan kallar dosta och förr gjorda upoffringar
obetydliga, men en sädan urskiljning torde icke
heller wara den betydligaste. Någon har funnit
rättwist at äfwcn Säterierne skulle ätaaa
sig z del af stjutsnings beswäret, antinnaen in
natura eller med penningar eller Spanmäl, men
för min del anser jag detta förslaget wara stridande
-
924 Den. 2Z Iunir.
dande mot ägande rätten och således af en Milia
beskaffenhet. Hwern wet ej, at af en liten
blemma blifwer ofta et widgadt och stort sär ?—
Mänge wära bästa Läkare äro döde, (pris ware
deras minnen!) och huru olycklig den patient
som faller i kläpareö händer!
Hwar och ens ägande rätt bör wara helig ,
och huru skulle dä den knappa och dyrköpta Säteri-jordens
wärde förmindskas? — An mera,
nar Ridderskapet och Adeln efterskänkt nästan
allt af sina Privilegier, ja, när wi kjelfwe sä
länge arbetat pä wart eget förswagande, skulle
wi dä i dag upoffra sista lemningarne för wärl
beständ och glömma allt answar för samtida och
efterkommande ? — Nej, fjerran ware allt slags
deltagande i Kronoskjuts för Säterierne, och sä
wida Högloft. Ridderskapet och Adeln instämmer
i detta beslut, beder jag at Herr Grefwen och
Landtmarffalken, blott i detta ämnet, utan sammanhang
med Friherre Liikversllöicts förslag,
behagade göra Proposition.
klenninZ (christian Lcbmitterlöv.
Härwid ropades flera gängor proposition,
Nej, och proposition pä Grefwe ^llolxir kior.
ners dictamen.
Friherre ^öelsvärcl, Lric (rörån, upläste
til Protocollet följande:
Dä Ridderskapet och Adeln i gärdags Plenum
öfwerenskommit, at til afgörande företaga
Friherre Liikvers<chöläs betänkande , rörande et
piter
-
Den 28 Junke. 925
ytterligare begifwande af wära rättigheter, än
hwad wi redan sjelfmant afstätt, genom deltagande
under krigstider i ffjutsnings - och inqvarterings
ffpldigheter för Rä- och Rörs och Insockne
hemman til hälften mot Skatte, torde
Nidderffapet och Adeln tilläta mig i korthet framföra
mina tankar.
Billigheten at i krigstider af privilegierade
hemman begära biträde wid ffjutsningar och ingvarteringar
medger jag för min del, och af orsak,
at detta aldrig blifwit nckadt af Ridderffaxet
och Adeln dä behofwet det fordrat. Detta
har äfwen skedt under närwarande krig genom
den krigsgärd Nidderffapet och Adeln godwilligt
sig ätagit sä wäl i Spanmäl, som penningar
til högre belopp i de flesta Län, än hwad Skattehemmanen
erlaadt, äfwensom proviant och
beklädnads- persedlar, Skjutsningar och inqvarteringar
har äfwen Nidderffapet och Adeln wid
flera tilfällen utgjordt i de provincer, der trupper
siadnat och der det behöfts, — Jag borde
säledeö förmoda at Ridderffapets och Adelns altid
wisade beredwillighet wore tilräckelig för wära
Medständ, at öfwertpga dem, det wi aldrig
undandraga ost, at wid älla tilfällen bidraga til
allmänt wäl, ofta öfwer de flesta af wärasined
bröders
förmäga.
Men skulle Nidderffapet
och Adeln inga uti npa upoffringar af stna i
Regerings-Formen befäste Privilegier, utom dem
wi conditionaliter redan affagt ost, och bifalla
Friherre Zjlfvei-xcboicis Memorial at i krigstider
ätaqa sig ffjutsning och inqvartering för
Rä - och Rörs hemman, som pä mänga ställen
äro sämre än Torp, böra wi, mine Herrar alldrik
-
926 Den 28 Junti.
drig underkasta ost Krono - Betjeningen^ åtgärd
härwid pä annat sätt, än at wista deputerade
af ost sjeifwa i hwarje Härad utses, svin med
Landshöfdingen oswerenskomma efter hemmanens
mer och mindre godhet och aflägsenhet om det
biträde de i krigstider kunna göra Lil lättnad
för alla oprivilegierade hemman, utan att betunga
de af märt Ständ, hwars wilker med stor
famllle äro sä knappa, at de icke kunna pä ben
hemmansdel de besitta, hälla dräng -och häst til
skjutsning eller mottaga inqvartering. —-Destutom
faller alltid tpngden af desta ssjutsningar
och inqvarteringar pä de hemman som ligga närmast
stora allmänna wägar och der kriget fores,
dä andre hemmans, genom deras aflägsenhet derifrän,
mäste befrias, hwarigenom en jämnlikhct
wid Vesta onera icke är wunnen.
Mine Herrar! Jag tror och är öfwertpgad
derom at allmogen och det Hederwärda BondeStändet
ffulle för sig och sine hemmawarande
wara tilfredsställde om 1:0 De finge Kronoskjuts
betald med 8 st. Banco — 2:0 Befriades
frän hällskjutsen, som af Gästgifware och närmaste
hemman utgjordes lätt genom päökning af
skjutslega» til 12 st. Banco, och tom redan i Jönköping
'med flere Län uphört — och ^:o At allmogen
wid inqvarteringar blefwe betalte för
bwad de lemna soldaten ti! förtäring efter markegängspris,
förhöjdt med 5o procent, eller efter
ortens allmänna pris, — samt 4 0 At KroneBctjeningen
bleswe älagd at wid Kprkorne liqvidera
allmogen och taga deras qvitto, som
kunde dä för dem tjena til verifikation pä hwad
de utbetalt.
Skulle
Den 28 Iunir. 927
Skulle Ridderstapet och Adeln finna detta
project antageligt, eller något häraf tjena
sorn tillagg wid Friherre LiIivJrskionis Memorial,
wid wci kställigheten af ffjntSningar i krigstider
för Rä och Rörs och Insockne hemman,
sä kunde wiste deputerade af Ständet utses, som
bättre och tydeligare utförde mina i korthet Utträde
tankar.
Upläsningen af detta diet nnen hade blifwit
afbruten af en deputation ifrån det Hederwärda
Bonde-Ständet, anfgrd af Riksdagsmannen
^.ncl^rs Danielson frän Elfsborgs Län, hwilken
upläste och öfwerlewnade följande.-
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde
Ständet den 27 Junii
S. D Bonde - Ständet, som i dag inför
Kongl. Maj t haft underdänigt företräde, och
derwid, pä det mest tilfredsställande sätt, sätt
röna ytterligare wedermäle af Kongl. Masits
Nädiga omsorg för Swensta Allmogens bästa,
har under dctllyckliga bestydd, som l följd häraf,
Bonde Ständet alltid kan med fast undersätlig
trygghet päräkna, längre icke dragit i betänkande
at med understrift af Ständets Taleman,
under de förbehåll och nnmartnrngar som ä
Stanbets sida förut denna Riksdag gjorde äro,
täta den antagna Grundlagen befästas.
Detta Bonde-Ständcts inför Konungen och
pä Hans nädiga föreställning tagne beslut har
grundat sig pä Kongl. Maj ts allernädigste försäkran
at wid de upkomne frägor om jämnkninq
äf
928 Den 28 Hunn,
af privilegier och ffpldigheter, i hwilka de öfrige
Stånden förklarat sig wilja gä Bsnde-Ständet
til mötes, anwända desi hoga bemedling uno all
den åtgärd och kraft >om lagar och ömsesidig billighet
medgifwa; hwarjamte Bonde-Ständet blifwit
förwlsiadt om full och öppen rättighet, at wid
nästa Rcksdag a mg!) wacka samt fä afgjordt alla
frågor rörande samma amne, '.om under innewarande
Riksmöte man icke skulle medhinna at
fluteligen och fullkomligen afgöra.
Med äberopande afdetProtocoll, som inför
Konungen blifwit fördt wid Bonde-Ständets ofwannämde
underdäniga företräde, har Bonde»
Ständet ansett sig böra jensin Protöeolls Utdrag
de öfrige respective Ständen härom wänligen
Underrätta, ve suprZ..
Ux protocollo,
L. ^ZLrclb.
Sedan Herr Grefwen och Landtmarffalken
försäkrat, at Riddcrffapet och Adeln gerna ginge
det hederwärda Bonde Ständet til mötes i hwad
med billighet, möjlighet och laglighet kunde förenas,
afträdde Deputationen, pä öfligt sätt beledsagad.
Efter afhörande af berörde Protocolls-ULdrag
och sedan Ridderskapet och Adeln blifwit
underrättade at följande ord under de fZrdedäll
och anmärkningar som ä Ståndets sida förut
denna Riksdag gjorde äro' befunnos wara sedermera
i ProtocollsckUdraget införda, hwilka
ord anmärktes innebära en stridighet, emot hwad
(vklnält blifwit af Bonde-Ständets Taleman un
-
Den28I"nik. 929
dertecknad utan förbchäll, wäcktes hos Ridderffapet
och Adeln nog allmänt den önskan at i
detta mäl erhälla reda och ljus. Ätffillige önskade,
at om möjligt more erhålla eommunieation
af det hos Hans Maj:t Konungen hällna
Protokoll wid Regerillgs . Formens undertecknande
af Bonde-Ståndets Taleman. HerrGreftven
och Landtmarffalken förmälte sig hafwa fätc löfte
at erhälla detta Protokoll. Andre äter önskade
ät efter den nu gjorda uptäckt af de i BondeSrandets
Protocölls Utdrag efterät införda ord,
och medan sammanhanget härmed ännu war 0-  bekandt, den nu hos Nidderffapet och Adeln pädegynda
deliberationen för i, dag mätte hwila;
men uppä Herr Grefwens och Landtmarffalkens
hemställan, om det icke more Nidderffapet och
Adeln wärdigare, at i sakens närwarande skick
med förewarände frägas afgörande icke upffjuta
klef öfwerläggningen ä nyo uptagen, och Friherre
/XcUUvglU fortfor til flut med upl a sandel
af sitt Diktamen.
Friherre ituZdeell, ^lexsnäei-, upläste Lil
Protokollet följande: Sä mänga nya och olika
propositioner om inskränkningar uti Ridderskapets
och Adelns rättigheter, torde snart förtjena
desi upmärkfamhet, sä framt alla fyra RiksStändens
tillagde och stadfästade Privilegier ffola
kunna fredas frän en allmän uplösning, och pä
det at icke misiräknade upoffringar mätte medföra
allmänna och framtida förluster.
Jag framställer lil tänkarens mogna bemödande
om Nidderffapet och Adeln sa tidigt
bör beswära det Hederwärda Bende Ståndet
nied nya upoffringar, dä detta Ständs hittils
sä dyrbara angelägenheter icke ännu kunnat med
Ii?,
M.8. ' gifwa
950 Den 28 Innit.
gifwa et skyldigt swaromäl pä de förut gjorda
conditonella cestioner, hwilket ickwäl 2.ne wära
Med-Ständer ordentcligen upfylt,
Wi tyckas börja dcr wi borde stuta, ehuru
flutet gemenligen plägar ställas uti et relatiwt '
för: atlande til början och fortsättningen. Utan
ar wi ännu känna hwad afseende wära förut
afglfne afsägelse:' förtjent hos Bonde-Ståndet,
skynda wi ändä med ej allenast stora, men äfwen
snabba steg til at icke allenast brådstörta ost
stelfwa, utan äfwen den-, sonr pa god tro och i
förtröstan pa Privilegiers helgd, dyrköpt tilhandlat
sig Säteri jord. Dä almatina säkerheten förtjenar
et säkert stöd af Riksens Ständer, sä synes
billigt at de franwarandeö ägendomsratt
winner dest skygd och förswar. Ju mera den almänna
och cnstilta säkerheten blifwer störd: ju
starre vsäkerbet för Rikets sjelfständighet. - Ju
flera tilgängar som franiltällas, ju flerfaldigare
bllfwa behofwcn. — Pa desta anledningar 5nffar
jag at Säterierna afstä alla Propositioner
om ätagandet af all stags ffiu-snings beswar,
mer, deremot endast under knasuder för dem
förbinda sig til inquarteringsjkyldighet i likhet
med Skattehemmanen.
2:0) Anskar jag såsom en billighet at Haglöfs,
Ridderssapet och Adeln behagar för frälsehemmanet:
medgifwa et med Skattehemmanen
lika Kronffjutsningsbeswär, dock endast : krigstider;
men til hälften i fredstider, samt för det
5:dje) At Rä - och Rörs och Insockne hemman
allenast under krigstider fullaöra Kronost':utsmngar
til hälften emot Skattehemmanen,
i synner
-
Den 88 Iunik. 93i
i synnerhet som största delen af Ra - och Rörsbemmanen
kunna i godhet knapt til hälften jämföras'
med Skattehemmanen.
Friherre I.i 1 i encrantr, sobrn Mjkl^im,
anförde til Prvtocollet: Förliden gärdag
wagade jag ödmjukeligen föreflä, at det Lil i dag
utstalde vent lationS-ämne icke skulle företagas,
innan det hederwärda Bonde-Ständet sjelf, igenom
Deputation tilkännagifwit, at Constitutionen
more af StändetS Taleman utan förbehåll
undertecknad. — Mit syftemål rvar likwällängt
ifrån at wilja ogilla eller afstyrka den böjelse
för nya upoffringar, som Högloft. Ridderffapet
och Adeln sa ädelmodigt yttrade. Jag önffade
endast, at Högloft. Ridderffapet och Adeln genom
et lugnt och stg wardigt afbidande af manlige
formaliteter wille ädagalägga, at eftergifter,
som fruktan och imoosttion aldrig kunnat aftvinga
detta första Riks-Stand, lika litet böra
blifwa glädjebetyg i ögonblicket af en uphörd
schisme eller en tingad belöning för en upfyld
med-borgerlig pligt.
Defte upoffringar äro, de böra endast synas
och wara uttrycket af det tankesätt, af de patriotiske
känslor, som i sekler utmärkt SwerigeS
Adel, utan at af någon tilfällig omständighet
wara provocerade Och om nägon eftergift ifrägasattes,
som icke more pätänkt och besluten
inom mig sjelf, som icke warit wäckt och gillad
af Ridderffapet och Adeln i allmänhet, allt ifrän
början af detta Riksmöte, sä skulle jag
witzerligen omvända all den ringa förmäga jag
äger ttl afböjande deraf. Men mine Herrar!
ibland otz lärer ingen finnas, som ej opämind
9Z2 Den 28 Junit.
delat de bördor förlidet är medförde, som icke
ämnat, at til beslut förwandla det friwilliga deltagande
wi da lemnade.
Jag äger i följe deraf det säkra hopp at ^
Högloft. Ridderffapet och Adeln nu ätaga sig:
1:0 AL i krigstider för Rä-och Rörs samt
insockne hemman deltaga i Kronoffjutsen til
hälften emot skatte - och Frälsehemman.
2:0 At wid sine Säterier, Rä och Rörs,
Frälse samt in-och utsockne hemman i krigstider
emottaga inqvartering, likasom öfriga hemman
i Riket.
Z-o At under krig Ridderffapets och Ädelns
Ledamöter, som äro husägare, underkasta sig
inqvartering i städerna lika med husägare af
Ofrälse Ständ, som icke njuta Borgare-Privilegier.
Dä ffjutsnings-ffyldigbeten för Säterier
skulle blifwa, dels i wcrkställigheten omöjlig-, dels
pä et ojämnförligt sätt för Ridderffapet och Adeln
betungande, om densamma fäfom Lag stadgades,
wägar jag ödmjukeligen föreflä, at fråga
derom ald-ig mä kunna upsta.
Det hindrar icke, at öwar och en, i den män
möjligheten medgifwer wid trängande behof lärer
wara sine Häradsboer behjelplig, i Krorroffjutser
under krigstider, pä sätt jäg och mänga
andra redan gjort.
Jag bör också icke obemärkt lemna, at Sätericrnes
deltagande i Krvnoffjntser icke för Rikets
-
Den 28 Dunir. 9Z0
tets allmoge skulle medföra sa stor lättnad, som
mangen tycktes förmoda, och icke hafina et allmänt
inflytande till Bonde-Ständets fördel, dä
uti flere Provincer icke finnes et enda mantal
Säteri.
Herr ?äblmkn, Otto ^reäric, Uplästö ek
Dictamen sä lydande: Da jag i gär hörde allmänna
rösten instämma för en saks hastiga afgörande,
hwilkcn likwäl för Högloft. Ridderstapet
och Adela kan anses wara af för stor wigk
at genom et i ögonblicket fattadt beslut kunna
bestammas, kan jag ej neka, at detta något wäckte
min förundran.
sltan at pä mindsta sätt wilja bestrida de
ifägawarande stjuts - och inqvartcringars atagande,
hwaraf jag i synnerhet finner det sistnämnde
öfwerensstämma med högsta billighet;
torde det benäget tillätas mig at för en moment
fästa Högloft Riddcrstapets och Adelns upmärksamhet
pä deri brådska, hwarmed flere wigtigs
ärender under detta Riksmöte blifwit afgjörde.
Jag känner ej om sädant är enligt förra Riksdagars
praxis. Men om ock sä skulle wara,
tycker jag ätmindstone, at det ej öfwerensstämmer
med den för kloka och mogna beslut sä nödrvändiga
köld, hwarmed alla afgörande steg mäste
ätföljas, om Resultatet stall mot ändamalek
ti! alla delar blifwa swarands. Med största förundran
bär jag äfwen wid flere tilfällen funnit,
as beflut, som ananimt blifwit fattade, fä
dagar derefter icke allenast kunnat uptagas til
ändring utan äfwen af en stor pluralitet häruti
blifwit understödde. Bewisar icke allt detta,
at de beflut, som med en allmän acelamation r
ögon
-
984 Ven 23 Irrnik.
ögonblicket blifwit susi gälda, stundom genom
den sa hedrande enthousiasmen för alla goda
sakers päffyndande, likwäl hindrat den mognade
wisdomens kloka och grundade anmärkningar
at framtränga, innan sjelfwa saken redan
warit afgjord. Endast af nu nämnde anledningar
kan jag förklara, at mänga för hwars
nplpsta urskiljning jag hyser det största förtroende,
warit af den tanka, at den för kort tid
sedan pä detta rum högtidligen enhälligt antagne
Constitutionen skulle genast kunna sönderstyckas
eller förändras, oagtadt beslut war
fattadt, at den til alla dest puncter til obrottslig
efterlefnad skulle gälla, intil dest Hans Maj:L
Konungen gemensamt med Riksens Högloft.
Ständer wid nästa Riksmöte förgodt finna, at
densamma i nägre dest delar förändra; och ehu,
ru denna Constitution sä af Militairen som
Civile Ämbetsmän oeb Betjente redan war beswuren.
Til denna Grundlagens hastiga för.
Hndring trodde mangen sig hafwa stäk uti det
Hederwärda Bonde-Standets med ständaktighet
gjorde pästäenden. För min del har jag alldrig
kunnat fatta dests skäl. Jag bar förtroende
til det Hederwärda Bonde - Ständer och
rnycken agtniug för dest medlemmar. Deste redelige
Dannemän, hwars Förfäder sä mängen
gäng gött Ridderskapet och Adeln til mötes,
för at kufwa en förmäten fiendes öfwcrmod och
sönderbryta en tyrannisk jernspira; men derföre
anser jag dem hwarken bära eller kunna
föreffrifwa sfi Lagar. Allt trög at deste ärs
de
Dcn 23 Junit. ^Z-?
de ende Bönder i Europa, som äga de i sakernas
natur och med den största billighet öf.
werensstammande fri - och rättrgher, at sjelfwe
deltaga i de lagars utgörande hwarefter Riket
stall styras: at gemensamt med deöfrige Ständer:
upgöra sin beskattning och jämwäl wid
Lagstiftningen delta med sine röster. Likaså
upriktigt, som jag önskar at deras rätt härtil
ma blifwa dem heligt förwarad, likasäöfwertygad
är jag at den aldrig bor kunna utsträckas
längre. Om Staten behöfwer Böndernes
krafter sä til jordens upbrukande och odling
som til Rikets försvar, sä lärer wäl ingen
kunna neka at den har lika nödwändigt behof
af de öfrige Medborgares, genom olika upfosträn
och werkningsförmäga rvundna högre kännedom
och uplysning. — Den förbaskade tanke,
at den närande Clasen af Medborgare
äro de som endast egentligen utgöra et Rikes
styrka synes mig wid minsta närmare qranstn:ng
böra förfalla. Försvaga blott en enda
länk i den starkaste kedja och man stall snart
finna den tyngd nedfallen, som förut med säkerhet
uppehölls.
I de delar, som Högloft. Nidderstapet och
Adeln widare för godt finner, at af sine Privilegier
afstä; wägar jag underställa om icke
til grund bör tagas öfwertygelsen, at sädant
är enligt med rättvisa och billighet och ej til
stäl mä utsättas, at det ster för at wisa det
Heder
-
SZ6
Den 28 Iunli.
Hcderwärda Bondc-Ständet wär wälwilja. Ännu
mindre såsom en följd af at Bonde-Ständet
tillåtit sin Taleman underteckna Constitntionen,,
hvilket man med skäl af dem längesedan kunnat
wänta. De stafwa således derigenonr ej
gifwit osi nägon anledning til wälwilja. Men
rättwi sa och med billighet öfwercnsstämmande
tänkesätt böra de alltid af detta första Ständet,
utan afseende pä förgäende händelser, kunna
förwänta,
Lätom osi ej undcrhälla nägot ogräs i.
Staten, som genom sine almänt kända tänkesätt
och handlingar gifwit skälig anledning til
misitroende. Lätom osi widare genom öppet för>
troende, genom yttranden, som alldrig pä flera
sätt kunna uttydas, undanrödja de misi-,
tankar, som annars möjligtwis kunde upstä om
wära redeliga afsigtcr, och snart skola wi uti
det Hederwärda Bonde-Gtändet igenkänna de
gamle Götherncs wärdige afkomlingar.
Mine Herrar k Jag fär flnteligen anställa,,
at i händelse desie mine yttrade meningar flulle
af mig hlifwit origtigt fattade detta mitt wördnadsfulla
Dictamen dä ej ma komma at belasta
Högloft, Niddcrssapets och Adelns Prototocoller.
Herr c blader, yttrade
M strifteligen til Protocolls som följer:
Sedan
Den 28 Junit. 937
Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln den
^ i denne manad med enhälligt, och solent bifall
antagit den af Constitutions-Utskottet projecterade
npa Regeringsform til desi hela innehåll,
anser jag säsom en ostridig följd, at äftnen
deg 114 pnncten af samma Constitution,
som försäkrar samtelige Riksens Ständer om
deras privilegiers widmagthällande och framtida
bestånd,, är til Ständens säkerhet bewarad
och antagen; hwadan all förändring eller jämnkning
nu mera wid denna Riksdag sä mycket
mindre hyr sättas i fräga, eller wara tilläten,
som all säkerhet uti redan tagne beslut derigenom
komme at uphöra,
Af detta ffal och med Åberopande af hwad
jag uti mitt Memorial af den zo Maji i samma
fräga redan anfort, kan jag för ingen del
antaga eller samtycka til nägon ytterligare eftergift
af de fä rättigheter, som Ridderskapet
och Adeln ännu har öfrige. Jag anhäller alt
derföre, at Herr Grefwen och Landtmarskalken,
fäsom wäktare och förswarare af Ridderskapets
och Adelns rättigheter, behagade gifwa Ständer
proposition til fullt afflag uppä det Hederwärda
Bonde - Ständets ä nyo nu gorde fordringar.
Skulle emot förmodan märkas skiljaktighet
i mcmngarne, begärer jag at Ständets tankar
mätte igenom votering utrönas, ifrän hwilken
rätt jag för ingen del afsiär.
Herr
-
9Zs
Den 28 Juni».
von 51 e hulsenheim, lDrevicl' Jag
har redan för nägra dagar sedan yttrat mina
tankar til Protocollet om et hjelpsamt biträde i
krigstider af hwarjehanda flags frälse-ägendomar
til Kronoffjutsens utgörande, hwarifrän
jag önflade at icke heller Säterier undantogvs;
och kunna mine principer i thy mäl nu icke
wara mindre populaire,
Säteri-ägare åtnjuta twänne flags Privilegier;
det ena utgör jördens Skattfribet, nemligen,
at undslippa Kronotionde och afradserläggande;
den andra sörundta rättigheten är
likasom accesioire eller personel, i hwars hand
ock Sätesgården wara mä, at nemligen wara
befriad ifrän all flags skjutsning, det ware sig
Kungs-, Krono-, eller Hållskjuts, säsom ock
at icke beswäras af inquarteringar. Äfwensä
ätföljer grundffatten egcnteligen Krono- och
Krono-Skattejorden;meu dcremet har fljutsnings
beswärct med jordens ärliga ränta eller afkastning
ingen gemenskap. Jag medgifwcr at all
flags skjuts- och inquarteringsfrihet är, förutan
eget begifwande, lika orubbelig, som alla
andra Privilegii - mäl; men medborgerlighctcn
torde förmä Höalofl. Ridderffapet och Ädeln,
at godwilligt afläta någon del af Säteri-besittningen
ätföljande förmoner, såsom at i nödeus
tid räcka til allmänt wärn en hjelpsam
hand, och säledes wid durchtäg samt krigsförnödeyhcters
transportering deltaga uti skjutsen,
sch -swen biträda med manffapets inquartering.
Flere
Den 23 Juni». Y>?9
Flere warde Ledamöter b a sira med wälgrundave
skäl andragit, at i wista Höfdingcdömen
inga Säterier funnos, och säledeö af
, deste ägendomars deltagande i Kronoffjutsen ingen
lindring derstädes för allmogen wunnes:
at annorstädes Säteri-mantalen wörö af en sä
inskränkt rpmd i aker - och äng, at de föga
swarade emot et halft eller fjerdedel Mantal
Skatte-jord: at wista Nä- och Rörs-Hemman
blott wörö at anses som Torp: at Nä - och
Rörs-Hemman föga eller alldeles icke funnos i
Upland, Westmanland, Nerike och de norra
provincerne, och at sä kallade insocknehemman
allenast gäfwos i de mest södra Höfdingedömen.
— Til följe af en sadan olikhet i frälsejordens
beskaffenhet, sä wäl som i anledning
af de ffiljaktige meningar wid det r fraga warande
biträdet uti Kronoffjutsens förrättande,
antingen in natura eller med ersättning efter
den warande hällskjutslegan, önskade jag at, i
likstämmighet med Friherrarne ,
^1rlnnerbeim8 och 8iUver8llöl(l8 tilstprkan, wälet
til en billig jämnknin.gs minnande samt til
undvikande af mannamon och ogörlighet i werk>
stalligheten wid höga Mantals belopp mä beredas
af en särskild ComitL eller Utskott bestäende
af flera Provincers Postestionater, som med
det första inkommer med sitt Betänkande om
Det möjeligaste werkställighets - sättet eller om
det sa kallade guo mostowäl öfwertpgad at
Utflaget eller det bewiljade biträdet blifwer ffä
ligt
-
940.
Den 23 Junit.
ligt samt HöglosU Nidderffapet och Adeln wärVigt.
Härwid ropades alternativs starka Nej
och Ja.
Grefwe Oobn», i stn ordning
upropad, förmstlte sig endast hafwa onffat fa
tala, i afseende pä sin tilförene gjorda reservation
rörande 114 §. af Regerings - Formen.
I gär hade wi fatt weta, at Regerings-Formen
wore pnderffrifwen utan förbehäll: i dag
twärtom. Under et sädant saminanhang begär
och yrkar jag, at saken ej nu matte företagas
til stuteligt afgörande, utan hwila.
Ropades Ja och Nej,
Herr Grefwen och Landtmarskalk en:
Dä Ridderskapet och Adeln uptagit närwarande
öfwerläggningsämne, ingalrinda i anledning
af nägon Bonde - Ständets fordran, utan helt
och hältet i anledning af en sin egen Ledamots^
Friherre gilivLrsKjöta,-; redan den L Jynii gjorda
motion, och dä det är Ridderskapets och
Adelns eget besatt, at densamma i dag skulle
företagas, lärer Riddderskapet och Adeln finna
gt den nu bör fortfara. Desiutom fär jag försäkra,
at jag s elf sedt Regerings-Formen unycrffrifwcn,
och at wid Bonde-Ständets Talemans
namn icke nggot ferhehäll finnes an;ellkngdt.
Grefwe
Den 28 Junii. 941
Grefwe volina.- Kanske har jag ej nog
förklarat min tanke. Den bade afseende pä det
Hederwärda Bonde-Ständets begärda öpna talan
med sina frågor wid nästa Riksdag, som
uran ej wet huru med den saken skall slutas.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
uprepade i kor t hel bwad han nytz anfört, tilläggandes
det han förlcdne gårdag hade bort företagandet
as närwarande sientilations-ämne, wara
nästan hela menighetens önskan.
Ropades Ja.
Gkcswe lck llplä
ste
til Protokollet följande:
Redan uti gärdagens Plenum hade jag den
äran at bedja Högloft. Ridderskapet och Adeln,
i afseende pä min wälmening, ursäkta mine insigrers
ofuakomlighet Sädan är och blir altid
min tanka och min önskan, dä jag har den strän
tala rnför detta uplysta samfund. Men om
jaa skule se urina ödmjuka anföranden wäcka
Miftförständ, mäste jag begagna och förbehälla
mig urin rätt at förklara min mening. Ingen
bär mera än jag aktning för pluralitetens omdöme,
men ingen kan ocksä wara mera öfwertpgad
om Högloft. Riddorftapets och Adelns rättwrsada
frägan kunde wara at beskydda hwarje enffrlts
ratt och frihet.
Icke här det kunnat wara min tanka, Mycket
mindre min förmodan, at igenom mitt yttrande
-
942 Den 23 Iunn.
trande bestämma widdén af Högloft. Ridderssapcts
och Adelns rrpoffrin-;ar. Jag har endast
trott.- at uti alt/ sc-m e» rubbar agaude muren,
sonr > t lnnesaieae näg->n o-.öiUghet i Iverkställigbetcn
wore billigt at ingät i jän:nkn:ng i
afseende pä oförmodade behof. Jag har pä denna
grund och med den af mig listigt kända öfwertygelsen,
at et fritt och pä princip grundadt
begifwande förekommer framtida upoffringar, wägat
föreslä at Säterier under krigstid äfwen
skulle deltaga i skjutsning-- beswaret. Jag har
trodt at en proportion skulle kunna utfinnas,
hwarigenom detta deltagande skulle blifwa drägeligt
för Säteri - ägaren och afwända upmärksamhetcn
ifrån denna stags förmögenhets större
friheter; men om jag häruti bedrager mig är
det något, som jag med det öfriga helt och hälligt
hemställer til allmän pröfning. Min endaste
önskan, icke för min enskildta del, menför
det Stånds anseende, bwaraf jag har den äran
wara en medlem, inskränker sig dcrwid, at Högloft.
Riddcrstapet och Adeln ej mätte synas, under
förändrade omständigheter, hafwa gjordt mindre,
än bwad allmänheten under en nyst föregängen
crisis trodt sig kunna wänta.
Hwad äter den frägan angar, at en stor
de! Frälse och Säteri jord ar uti ofrälse mans
hand, at wi derföre ej skulle om densamma kunna
besluta, kan iag ej för min del inse rättmätigheten
af denna allt för laugt sträckta granlagenhet.
De som köpt Säteri- och Frälse jord
kunna ej besitta den med bättre rätt än wi, och
de pälagor, wi derföre ost ätage, blifwa för dem
ej mera tryckande. Sä länge denva clast af
Med
-
Der» 28 I un ii 943
Medborgare icke har nägml andel i representationen
mäste ingen wara närmare an wi, at besluta
om hwad som för dem och och utgör et och
samma intcrrcsie. Den som ät en ofrälse man
sä>dt frälse-jord har wäl bordt afstä den med
alla densamma da ätföljande förmäner, men har
icke kunnat garantera des öde för framtiden.
At nägot begifwande i anseende til Säterijordens
friheter skutte rubba ägande rätten, kan
jag ej inse, da det är friwilligt, da det infkränk.
s til utomordenteli.ga tilfäll.ir, dä det ej förändrar
jordens natur eller minssar nägchn luifwtidsakelig
del af desi wärde. At under krigstid
ätaga sig för Säterierna någon ande! i skjuts
och inquartering kan i min tanka ej anses annorlunda
än söm en slags bewillning för el utomordentligt
behof, och dä Säten-ägaren erkänner
detta behof, kan jag ej inse pä hwad grund
han skutte kunna förhindras at bidraga til desi
afhjelpande. Hwarje afhandling, friwilligt rågängen
med ägaren eller desi representanter mäste
wara lika lagtig, lika kraftägande, som drn öfwerenskommelse,
hwarigenom Säteri- och frälsejord
erhöll sina friheter.
Utan at derföre ingä i de särskilta betänkligheter,
s m blifwit anförda, och föll idkeligen utan
at bestämma wigten af de förde lä 4 s.m blifwit
gjorde, endast för sakens rättmätighet, welat bafwa
desia anmärkningar införda i Protocollet.
Grefwe Ickornei-, tistadc mLtnteligen - för
öfrigt torde tillätas mig anniärka, at de af Bonde-Ständet,
i desi r dag mcddelte d rot collsUtdrag
omrörde förbehäll förmodeligen icke klin
na
-
944 Den 28 Junit.
na anses annorlunda, än de inom de öfriga
Ständen gjorda anmärkningar.
Harwid hördes olika rop, för och mot denna
Grefwe lviorners förklaring.
Grefwe Uantin A8bai.i8en, Albreckt: Dä
jag nu hört, at öfwer den fräga, rörande Säterierna
, som Grefwe 'vidner i sit anförande
widrört, Herr Grefwen icke yrkar nägon proposition,
sä har jag ej i det ämnet något at anföra.
Denna fräga war np, och hörde således
icke hit., Hwad ater det af Friherre 8Uivec8kjölä
i dag gjorde förslag beträffar, wore min
önskan at detsamma antingen af Oeconomiä Utskottet
eller af särskildt bertil utsedde personer
blefwe uptagit och granskadt.
Grefwe ^törner, ?46oIyh 6öcan, äninarkte
at frägan, rörande skjuts för Säterierna sä
mycket mindre wore ny, som den redan i gärdags-plenum
blifwit wäckt.
Grefwe U ant- n ^8 U a o 8 6 n , förklarade sig
hafwa menk, at denna fräga ej hörde til nuwärande
öfwerläggningsamne, eincdan Herr Grefwen
och Landtmarskalken yttrat sig, det i dag
endast de återstående frägorna af Friherre 8'ckMemorial
skulle företagas; bwilket
sitt yttrande Herr Landtmarskalken bekräftade.
Herr jacob, hade inlemnat
et sä lydande Dietamen
Enär Högloft. Ridderskäpet och Adeln lika
ädelmodigt som wardigt sig sjelfwe äter sunes
bjuda
Derr 23 Junis. 9W
bjuda ny wänskap til det Hrderwärka BondeStändet,
medelst en upoffring utaf wista ägendomars
lagligt grundade rättigheter, och endast
rädfrägande sin tänsta, som bjuder, at
willigt dela grannars lidande, sä wägar jag
inför detta högtuplysta Samfund ödmjukast hemställa,
om icke denne hjelp bör sä utdelas, at
icke nägon Jordägare inom detta och andra
Ständ, enligt benämning af hemmantal pä dest
jord mä häruti finna sig förfördelad, der arealen
af upbrukad jord uti storhet och godhet
icke swarar emot andra hela Skattehemmans
förmäner inom samma Härad: hwilket äfwen
mä föranleda til en jämnare beräkning och fördelning
efter storheten, emellan sjelfwa Skattehemmanen,
dock endast uti inguarterings-och
ffjutsningö-beswäret, utan minsta förändring utr
förut älagd grundskatt, eller at härmedelst öka
ny refning öfwer hemmanen.
Olikhet uti beräkning af penningeland,
öresland, ärs pengar i dalertal och matmarkec
i Soldat m. m. som nyttjas wid hemman inom
olika provinser, är förut af flere wärde Ledamöter
sanningsfullt anfördt, wara oftast mycket
olika bäde emellan dem och Frälsehemman,
för det inom samma orter samt inom samma
bylag, uppä de dock lika kallade hela hemman
eller mantal; hwarföre bruket af mantals benämning
wid skatters äläggande är högst obilligt
och wällar uppä de flesta ställen en del tyngders
ojämna utdelning efter helt mantal, til de
ris, iso. med
946 Den 2g Junit.
med mindre jord-storheters förtryckande, oaktadt
denna mantalögrund icke ivid Landtmätare delningar
fär nyttjas, utan alltid derwid anwändas
ortens brukbara säkraste grunder emellan
bade hemman utom och inom bylag, lika anwändbara
som lätta at nu följa bäde til inquarterings-
och stjursnings-beswärct; ty siere
Hamder hafwa redan inom sig antagit och utdelat
sijutsfördelningo derefter, hwarwid jag med
wisihet får nämna Åkerbo Härad uti Wcsteräs
Län, säledes är bewist möjlighet wid utöfninZen.
Det är sä mycket nödigare at nu härom
noga öfwerlägga, dä Ridderstapet och Adeln
icke är ensamt tillhörigt at tala för all frälst
jord, sedan hälften deraf redan är gängen utur
Ständets ägo; men mest tillhörigt den clasi
af aktningswärde Jordägare, hwilken ännu ätminstone
obilligt om icke orättwift är utesluten
ifrån öfwerläggnings-Mt härom, och warande
utan någon representation wid Riksmöten , hwilka
dock uti sednare tider köpt denna jord dyrt
efter desi beskattnings- förmoner.
All rättelse til jämnare fördelning bör
derföre icke beslutas til lika methode öfwer he-^
la Riket, ty hjelpen stall werka särskilt inom
hwarje Härad, säledes bör rättelsen äfwenwidtagas
pasiande innom hwart Härad, ty all relation
emellan hemman gär uti denna fräga
Erig utom Häradet, men emellan indelte och
oindelte
Den 28 Junti. 94?
drNdelke mantal derinom, hwatest allä onera
och olikheter äro kände - som äsyftad rättelse
kan tarfwa.
Onekelig är den sanning, at Härader Nätmast
riggande wid stora wandtingswägar söt
dnrchmarscher och Krono-transporter, äfwen deraf
obilligt och hardast tryckas, til och med öfwer
deras möjeliga förmäga, ty wid hemman
uti Orebro Län och Fällingsbro Härad, utan
tilgäng pä egen häst , har inom förledNe är
legts til utgörande af Kronoskjutfer för mera ätt
roo Rdstr Rikgsgälds pä hemmanet, och säkert
til större summa uti wista andra orterdels
för oftare päkomne stjutser, för olika utsatte
ffjutsombytens aflägsenhet, ända til 14
mils kesa wid en skjuts, som efter lag betaltes
med 6' sti in alles, dels för wäntning wiv
ombytes stället, för hästens nyttjande et häll öfwer
det föreffriftta, af hästbrist wid framkomsten
m. m., följer af orätt Utsatt' och för kott
tid ät hela resan, hwilket bör wisterligett fötekommas,
ty ägarens bäde hemman och hästar
äro derigenom oförsynt wanwärdade- Utan sakkännedom
hos tilställare. Öpars nyttjande ivis
forors transport torde äfwen böra tillätas dö
hemman, som icke äga fullt antal brukbar? hästar-
dä wälwiljan Uttryckes efter förmäga;
Nägon ersättning ät de närmast sträkwä>
§en boende borde äfwen kunna Utfinnas, at
insm
g48 Den 23 Junis.
inom Länet erhälla ifrän de Härader, som genom
sit större afständ sällan beswäras med
stjutsningar.
Häll - och Rekerve - stjutsande böra efter
läget noga undersökas til storlek emot wägens
behof och bruk, för at kunna lemna hjelp til
Krono - ssjutser.
Sluteligen föreflär jag, at saken i sitt
hela ämne mä i dag afgöras, men med willor
at et Utstött sedan warder endast af detta
Ständ tilsatt, som äiägges at öfwerse alle häruti
wid utdelningen mötande fwärigheter, för
at derwid projectera nödige rättelser, samt sedan
principerne äro antagne, bör förmedling
af witze hemman, oumbärligt nödig, öfwerlemuas
til Härads-Räturne, at uti Häradeboernes
närwaro gransta, jämnka och öfwerenskomma
til Landshöfdingens widare fastställande, eller
wid först pägäende Bewlllnings-taxering, det
hwar och en lärer finna bäre rättwist och billigt
til antagande, förr än som hufwudfrägan
afcöres, ip utan en planerad wäg bertil, kan
swärligen nägon rättelse w.nnas under flere
ärs tids utdrägt.
Skulle denne utwäg winna approbation utaf
Höglofl. Ridderstapct och Aoeln, spnes äfwen
nyttigt at derom meddela refpective MedStänden
underrättelse.
bl. lersmeäen.
Dä
Den 23 Jun ii. 94g
Dä härefter nägot ropades, yttrade sig
Herr Grefwen och Landtmarstalken at
frägan nu egenteligen were om man wille inga
i stjutsnings-beswäret; och at hwad ater
sättet til desi utgörande anginge, blifwe den
andra frägan huruwiba det kunde afgoras genast
i Plenum, eller efter utlåtande af et Utstött.
Friherre ^laniierbeim, 1^1-8 August,
Af de mänga redan yttrade meningar torde
Högloft. Ridderskapet och Adeln lätt finna det
sättet at utgöra stjutsmngen icke lärer med riktigbet
och rättwisa kunna afgoras omedelbart i
et Plenum. Hwad sjelfwa ätagandet angär,
torde jag fä föreflä följande punkter:
i:v) För Rä- ock Rörs-Hemman samt Insockne
hemman ffjutsas Krono-skjuts, under
krigstider, wid täg af trupper samt transporter
af prowiant och krigsförnödenbeter för
truppers behof med hälften antal hästar emot
Skatte.
s:o) Sädan Kronostjuts, som i föregäende
§. omförmäles, prästeras af sädant frälse,
som icke är insockne, lika med Skatte, ej allenast
i krigs, utan äfwen i fredstider.
Z:o) Säterier , Rä - och Rörs samt Jn->
vch utsockne Frälse deltaga wid truppers marcher
lika med Skatte uti inquarterings styldighet.
Och
HF6 Dm 28 Iunri.
Och får jag föröfrigt ödmjukast hemställa -  9M icke proportionerna i detta ämne til en början
kunde hlifwa sädana. Om icke Ridderskapet
och Adeln deruti instämmer, at under krigstider
inquartexing och skjutsning för en del privilegierad
jord kan äga rum? Och om icke sältet
til desin nya skyldigheters utgörande kunde,
med anledning af luvar och en orts särskilta ber
ffaffenhet, fä upgyras af nägra ifrän hwarje
Län, genom samtelige Electorerne utsedde bofaste
Män af Ridderffavet och Adeln, med full rättighet
för Ridderffapet och Adeln at deras förslag
ändra eller förkasta, helt och hällit elley
pnncterpis?
Ropades Ja, Nej, Ja, Nej.
Gyefrve lVlörner, (lörLN. Med
tzsn opinion jag yttrat har min mening ej warit
at stöta pluralitetens tanke. I händelse den
gf pluraliteten ej gillas ma den lemnäs öppen,
och jag instämmer hufwudsakeligen i de af Friherre
ktanttk-rbeim gjorde propositioner, at wr
pu blott afgöra at wi inga i skjutsen, men ay
fördelningen mä genom et särskilt Utskott pröftpas
och utrönas.
Hery vyn Lehult 2er> belin. Om henämmngen
af Utskott, som jag hör, skulle mindre
Maga, kunde man ju nyttja ordet Beredning,
Friherre I,iljenorg.nt2, fobsn r^il,
heim , frägade om meningen more at Comit n
äfwen ffulle befatta sig med skjuts för Säterier?
Och pä härM ropades starta Nej, tilläde
äfrvm
Den 23 Iunir, 93*
äfwen Friherre liljencrants, at han för sin del
ej hertil kunde samtycka.
Friherre lljerta, Ireärlc, upläste til
Protocollet följande:
Sedan Högloft. Ridderffapet och Adeln beftutat
at i dag til öfwerläggning och afgörande
företaga det af Friherre ^illverskjölä uplaste
Memorial rörande skjutsning och inquarteringsåtagande
för Ra - och Rörö och Insockne-hem»
man, fär jag förklara mitt frivilliga bifall til
nämnde ätagande pä sätt som följer:
i.o) At til hälften mot Krono - och Skatte
och Skatte - hemman bestrida Kronossjutsningar
för Ra - rörs och Insockne hemman uti de olpck»
liga tider dä krig föres pa sjelswa Rikets eller
angränsande länders omräde.
2ro) At wid sä beskasfade omständigheter för
sä wäl Sälcrier som Rä-rörs och Insockne-hemman,
deltaga lika uti inquarterings-beswäret
med Krono - och Skatte-hemman, samt
3:o) At sä wäl uti freds - som Krigs - tid
Utgöra Kronoffjutsningar för Frälse - hemman
jil lika del med Krono - och Skatte-hemman.
Ropades Proposiition, kTlej, Is, t7?ej,
ych at hwar punct för sig skulle företagas.
Hans klxcsllerice Grefwe IVLcbtmsister,
claes, conformerade sig med Friherre kkjerta.
Grefm
952 Den 28 Iunrr.
Grefwe i^ritinZiiLus en begärde proposition
pä Friherre sutVei-Tcbjöläs dietamen.
Ropades Nej, och at propositioner matte
göras punctewis.
Grefwe Os I-I 6 a r 6 is, upläste et anförande
til Protocollet sä lodande.-
Sedan Herr Grefwe» och Landtmarstalken
nu Högtideligen gifwit osi tilkänna det den npa
Grundlagen more af Bonde-Ständets Taleman
understrifwen och äfwcn sjelf fett underskriften
utan wilkor pätecknad, samt den dag kommit,
dä, enligt Ridderstapcts och Adelns förut fattade
twanne cheflut, betydlige upoffringar af de
fä rättigheter, wi ännu äga ö;rige, komma i of^
werwägande, en wigtig fräga stall afgöras, och
Rikets första Ständ wisa de öfrige, ät det walspräk
som för mer än hundrade är sedan upsattes
til prydnad af deras samlingsrum, til
tolkning af deras tänkesätt: Det allmcknaas wäl
öen ypperfta lag, än i denna dag är regeln
för deras beslut; fär jag Högloft. Ridderskapet
och Adeln i ödmjukhet föreslä hwad, efter
nogaste öswerwägande, jag för min endstilta
del tror, wi kunna, wi böra göra:
iw) Jnquartering pä landet blifwer under
krigstider ä all jord, af hwad namn den wara
mä, lika fördelt efter hemmantalet.
2:0) Under krigstider stjutfar Insockne samt
Rä- och Rörs-Hemman til hälften emot Kronooch
Skatte-hemman.
s.o)
Den 28 Junti. 9^
3:0) Utsockne och Frälse hemman äteftffjutsa
under krigstider lika med Krono - och Skatte
hemman; men i fredstider deltaga de endast,-  som hittils, til hälften mot förenämnde hemman.
4:0' Til Konungen skulle samtelige Ständer
inga med underdänig begäran, det Hans
Masit täcktes följande i Räder bewilja:
1:0) Al ffjutslegan för Kronoskjuts blefwe
förhöjd til likhet med Gästgifware-ffjutscn.
L:o) At wid täg och i allmänhet wid all inguartering
truppens aflöning blefwe fädan, at
nödig föda, enligt Markegängs-taxa, kunde af
wärdarne möjeligen änffasstts.
^:o^ At wista Deputerade sä wäl af Adel
och Ständspersoner, söm menige Allmogen inom
hwarje Fögderi eller Härad waldes af innewänarne
sjelfwe, hwilka i allt hwad ffjutswch inquartering
angä, agde ät emottaga Landsböfdingens
eller högste militaire Befälhafwares requisitioner,
och at Krono - Fogdar, Läns - och Fierdingsmän,
i alla de mäl som med ffjutsens fördelande
eller inquarteringens upgörande gemenskap
äga, stöde under veste Deputerades immediate
tilspn och ordres, til undwikandc af de
mängfaldige oordentliahcter, den orättwisa som
sä ofta wid Kronostjutsningar sig hittils tildragit
och med Allmogens förderf och prästande
riktadt nägra fä personer.
g:o) At alla de hemman, ware sig Säteri,
Boställen, Insockne, Ra - och Rörs, Utsockne,
Frälse, Skatte - eller Krono / som tro sig wara
pä
-
9^4 Den 23 Imrik.
päsatte et högre Hemmantal, än enligt en i be
horig ordning gjord Skattläggning, de af ->.rd
efter refning innehafwa, böra äga tilständ Hv6
Kongl. Mast söka och erhätla behörig förmedling.
Da jag hört twänne Ledamöter,, för hwilkas
kunskaper, nit och tänkesätt, jag bär den
storsta aktning, yrka skjutsningsskyldighcten äfwen
för Säterier, skulle jag nästan tro mig fela,
dä, af en annan mening, jag ej kan bifalla
deras begäran, men min öfwertygelse tilläter
mjg ej wara af samma tanka. Obetydelig more
för mig denna upoffring, och dessutom hoppas
jag at ingen kan misskänna mina tänkesätt och
tro mig af egennytta lemna en röst, ägnad ät
sanningen. Medborgares och Fosterlandts wäl;
men dä alla Säterier, som nu äro i ofrälse
mans hand ifrän oss äro köpte, och äro det med
wilkor at ifrän de nu fordrade uposfringar wara
frie, dä jag med wisshet wet at nägra, ehuru
fä, Säterier, hwilka äga et större kintal Rävch
Rörs-Hemman stg tilslagne, skulle kunna (Åtminstone
til någon del> bidraga til desse skyldigheters
utgörande, det för mängden är en absolut
omöjlighet; dä jag känner at twänne Säterier,
det ena af 12 och det andra af ,g hela
Mantal, ej äga kuvar mer än 60 tunnors ärligt
utsäde, är det wäl möjligt at desse ägendomar
som således ärligen per hemman utssä det
ena 5, det andra 4 tunnor, kunna til Kronokjuts
lemnal et lika antal hästar, rom Kronohemman,
hwilka, liggande nästintil, hafwa tanke
4 gänger sä mycken jord som de, och anser
ftr en gränslös obillighet, om missledde af
den
Den 28 Iu"ik. 956
den eljest sä bcrömliga häg at qaqna det allmänna,
at lindra bördan för deni, som nu tro sig
den ensamt draga, wi i stallet kastade den pä stuldrorne
af andra än c förmögnare, än olyckligare
sin de, dem hrttils burit- Jag har wid upgrfmandet
af hwad jag förestagit ej ensamt rädfrägat
min öfmertygelse. mina ringa kunskaper, jag
har i hwad jag önstade Ridderstapet och Adeln
nu skulle göra j endast til betydclig del uprepat
bwad sä mänge af mina härwarande MeLbröder
före mig wida bättre prkat, hwad Skäne
under det förflutna äret gjort, hwad det an i
denna stund gor.
Men da Ridderstapet och Adeln genom friwilliga
upoffringar, af nit för Fosterlandet, af
de renaste afsigter för sine Med - Ständer, och
särdeles af benägenhet för det bedcrwärda Bonde-Ständet,
gatt til möjeligheternas yttersta
gräns, utöfwer hwilken allmänna säkerheten more
rubbad, hmar nians rätt kränkt och en betydlig
del af Swensk jord inom kort tid skulle ligga
öde, göra de sig afwen det grundade hopp,
at alla ytterligare begär äro upbörde, alla ensi
diga pästäendcn stämde och deremot nya band af
enighet knutnc emellan Ständ, sorn i förtroende
til hmarannan äga en ökad styrka, i bemaran'
det af ömsesidiga rättigheter den säkraste trygghet
för sitt numarande och framtida bestånd,
Skulle Ridderstapet och Adeln gilla ds af
mig projccterade puncter, fär jag hos Herr Grefwen
och Landtmarstalken ödmiukast anbälla det
propMion ä hmarjtz punct mätte särskilt göras.
956 Den L8 I«nir.
Förläten, mine Herrar! at jag uptagit
Eder tid, det är känslan af min pligt som
Riddersman, hwilken älagt mig at tala, at
för Eder yttra mina tankar, det är känslan af
bristerne i deras utförande somr äläggcr mig anställa
om Ridderskapcts cch Adelns öfwerseenLe
godhet, deras fortfarande tilgift.
Detta Dictamen hade blistvit afbrutit af
en Deputation frän det Hogwördige PrcsteStändet,
anförd af Herr Biffopcn von idogsnstein,
som förmälte at sedan Bonde-Ståndets
Taleman undertecknat Regeringsformen, hade
de betänkligheter försnunnit, som hindrat PresteStändet
at lemna swar pä Bonde - Ståndets
yttrade önskningar om jamnkningar i privilegier;
at Preste-Ståndet alltsä nu företagit stg
detta ärende och beflutit ingä uti ätffillige betydande
jämnkningar, dem Herr Biskopen omständeligen
upräknade, utläfwande fluteligen at
Protocolls - Utdrag deröfwer innan kort skulle
Ridderffapet och Adeln meddelas. Derjämte
aflemnade Herr Biffopen twänne ProtocollsUtdrag
ifrän Preste-Ständet et af den 5, och
rt af den 16 Junit.
Sedan Deputationen afträdt fortfor Grefwe
ve la kardis til flut med upläsande af
sitt anförande, hwaruti Ridderffapet och Adeln
hör.
Den 28 Junit, 9Z7
hördes mycket allmänt instämma, och hwarä af
mänga ropades om proposition.
Herr Aminoff, reoäor, anmärkte at Räoch
Rörs, Fralse-hemman m. fl. icke nu mera
exclusivt äro Adelns ägendom, och anhöll säleLes
fä göra den erhindran at om de nu föreflagna
puneter bifallas, kunde detta bifall ef
gälla för andra hemman än dem som äro r
Adelns händer.
Herr LerZensträble, 6u8tak
hade redan under den 15 Junit inlemnat et
Memorial, som nu uplästes, sä lydande:
Ödmjukaste Memorial!
Dä Ridderffapet och Adeln under Denne
märkwärdiga Riksdag lemnat flere prof pä Patriotiffa
upoffringar, och wid betraktande af
Den oräkneliga mängd ffjutsningar, som under
närwarande krig warit för Landtmän ibland
Le mest plägande onera, anser jag för min del
Denne omständighet förtjena all upmärksamhet
til beredande af framgen lindring för den del
hemmansägare, som deraf nu warit ensamme
beswäraLe.
Af Desie anledningar hemställer jag ödmjukast,
om icke Högloft. Ridderffapet och Adeln
för sina innehafwande Säterier samt Rä - och
Rörs-Hemman wille ätaga sig endast under
krigstider, at sä wäl skjutsa sorn taga inquar
tering
958
Den 28 Junit.
tering, i likhet med hemman af annan natur,
och om icke Rtdderffapet och Adeln för sine HUS
och ägenlomar i Städerne, iwdec krigstid.c,
afwen wille emottaga inguarlering. j
Pä enahanda grund böra lika skjuts- och
inquarterings-skplbigheker afwen utgöras af sä
wäl Kungsgarcar - som Prestegäroar, sä ock
Militaire - och Civile - Boställen; men som detta
atagande ej kan ske annorlunda än friwilligt,
säster jag derwis> för alla cem, som emottaga
inquartering, det förbehåll, at widdurch--  marscher och täg, manskapet mätte af Kronan
xrowianteras eller ock Kronan erlägga betalning
för truppens förtäring, under inquarterings-tiden,
til lika belopp som portionen af
Kronan för manskapet beräknas, tobaksskillingen
undantagen.
Jag anhäller at Högwälborne Herr Grefiven
och Landtmarskalken samt Högloft. Ridderffapet
och Adeln täcktes läta detta Memorial
blifwa communrccradt med de öfrige respective
Medständer, säsom äfwen innehafware af Säterier,
och afwaglar jag bäröfnxk Högwälboks
ne Herr Grefwens och Landtmarskalkens proposition.
Stockholm den iz Junii 1809^
6. Ler§eNstrLli1So
Begärdes pä bordel
Dcn L8 Iunir. 8?9
Herr KönlA, hade inlemnat etsa
lpdande:
Ödmjukt Memorial!
Dä Riddcrskapet och Adeln redan i början
af Riksdagen sjelfkraft, ulan anmaning
genom et förekommande ädelmod afsagt sig en
del af desi rättigheter til de andra Skändens
förmän, torde nu, wid ftuteliga afgörandet af
Herr Baron Liliversci^öia» Memorial, wara af
noden at samma ädelmod, samma anda, at lätta
allmänhetens bördor, blifwer rädande. Et
annat förhällande skulle kanske lägga grund til
de mest obehageliga twister, dä Bewillningen
framdeles förekommer, och kanske för andra
Riksdagar upresa en ewig skiljemur emellan
bägge Ständen, jag menar Adeln och Bonden,
som annars haftva sä enahanda interesien.
Jag wägar derföre ödmjukeligen hemställa
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln, om icke i
krigstider, cj annars, sä wäl pura Säterier,
som Sätes-ladugärdar och Rä - och Rörs eller
Insockne hemman, afhyste under Säterierne
eller icke, Säteri Rusthäll , Krono - och Skatte
Säterier böra med Allmogen deltaga uti Krono-ffjutsningar
uti en efter hemmanens areal
och upodliug lämpad proportion, mä hända til
en fjerdedel emot Krono.Skatte-hemman, med
tilständ för desie hemmans - ägare, om skjutSningsbeswäret
i anseende til brist pä tilräcke
ligg
-
960 Den 28 Iunik.
liga hästar skulle bli för tryckande, at för bwarje
skjutsning fä erlägga wänlig skjutslega lämpad
efter hästarnes antal och wäqens längd,
til delning emellan de öfrige skjutsande.
En nödwändig följd häraf torde blifwa
lika lega för Krono som för Gästgifware-stjuls,
samt Krono-Betjeningens möjeligen minsta befattning
sä wid hästarnes fördelning, som stjutspenningarncs
emottagande.
Jnquarterings - styldigbcten sä pa landet
som i Städerne torde Riddcrstapct och Adeln
ej undandraga sig, hwilket icke eller under detta
krig hittils stedt.
?. IDONIA.
Herr 6ii8Uik krsäric, hade
ingiswit et Memorial, hwilket uplästcs, sä
lydande:
Ödmjukaste Memorial!
Dä Högloft. Ridderskapet och Adeln i
dag til öfwerläganingsämne besi»tit företaga
det Hederwarda Bonde - Ständets förestående
om Säteri och Ra - och Rörs- hemmans deltagande
uti stjutsnings-styldighcten i krigstider,
får jag i afseende ä detta ämne följande ödmjukeligen
afgifwa.
Under det krig blifwit fördt med Rpsiland
W sedan den 21 Februarii 1303, har jag
jämte
Dcn §8 Jun!k. Föl
jämte annat warit sysielsat med Finsta Armcens
marcher i militairistt som oeconomistt
afseende, uti allt hwad som rört transporter,
och derutaf kommit i den erfarenhet, at särdeles
oordningar föreaä wid stjutsers werkställande,
föranledde sä wäl af Krono - Betjeningens
egennytta, som ostickligbet til deras wid sädana
tilfällen wigtiga kall, och anser säledes wid
en allmän reglering om stjutsningen i Riket
den angelägna frägan böra komma i afseende,
om nödig controll til ordnings bibehällande wid
den allmänna stjutsningen i krigstider.
Afwertygad at Högloft. Ridderstapet och
Adeln willigt gär Bonde - Ständet til mötes
uti at dela mödan wid en allmän Rikets nöd,
hwaruti det witzerligen wid et inträffande krig
kan anses wara, tror jag, sä wäl Högloft. Ridderstapet
och Adeln, som särdeles Bonde-Ständer,
hwars til betydlig större del innehafwande
och i mindre delar klufne jord alltid betydligast
sär widkännas stjutsnings - beswäret, fä draga
största nyttan af at stjutsningen werkställes med
ordning och rättwisa, och jämte det jag öfwerlemnar
detta angelägna ämne til Högloft. RidDerstapets
och Adelns uplysta granskning, förestår
jag ödmjukast til »vinnande deraf, at sä
snart krig infaller och detz mödor genom skjutsning
nalkas en provins, bör en Comité af
Högloft. Ridderstapets och Adelns, Jordägare
af ofrälse Ständcts och Bonde-Ständets LedaiLi,
122. möter,
962 Den 23 Junit.
möter, wald af Standen iprovincen nedsättas,
hwaruti Ledamöters antal af Högloft. Ridderffapet
och Adeln kunde bestämmas tilfpra, och
af de andra Ständen lika manga eller ock hälften,
enligt hwad som wid Riksmöten föregär,
hwilken Comité, understödd af Konungens Befallningshafwande
med erforderliga uplysningar,
sä wäl ägde at föreflä skjutsernes fördelning
lil utgående landwägen, som den lättnad den
kunde winna genom sjö-transporter, derest de kunna
anwändas, äfwensom alla klagomäl ä wid
skjutserne förefallande oordning, samt saknad
skjutsbetalning borde wid denna Comité uptagas,
utredas, och til Konungens Befallningshafwandes
widare ätgärd öfwerlännäs; hwartil
jag fluteligen wagar tillägga den önskan,
at Kronoskjutserne kunde betalas i likhet med
hällffjutsen, samt alltid genast liquideras af
Transport - Befälhafwaren. Stockholm den 28
Junit 1809.
6u8trck kreäoic X1inZ8teät.
Friherre 8tg.e1 von Ikoll8tein, LorI.
uclvjtz .- Innan jag pttrar mig i dagens
deliberations - ämne, anhäller jag ödmjukeligen
fä uptaga en liten stund af den tid, som rörer
mig enskilt.
Jag har haft det missöde, at misshaga
Ridderskap^ och Adeln derigenom, at jag oblpgtsagt
och bekant sanningen. Min tanka
har aldrig warit att förolämpa Ridderskapet
och
Den 28 Junti <^6;
och Adeln, twärtom anser jag för en stor lycka
att fä i Ridderffapct och Adelns gunst och
bewägcnhet wara innesluten, och säsom et demis
hartil samt aktning för Ridderffapct och
Adeln war det som jag medgaf at ur Protocollet
mätte utslutas hela denna händelsen, som
wäckte oro. Hwarjämte jag likwäl äfwen förklarade
at jag för denna Riksdag icke widare
ämnade deltaga i nägra öfwerläggningar pä
Riddarhuset, och dä Ridderffapct och Adeln
häröfwer tycktes nog allmänt yttra sitt bifall,
bade jag bordt blifwa fast wid mitt beslut.
Det torde derföre förekomma Ridderffapct och
Adeln underligt, at, det oaktadt, nu äter finna
mig här, och upträdande säsom talare. —
Men som ryktet förmält, at jag talat sä otillbörligt,
mindre anständigt m. m., at jag sjelf,
öfwertygad härom, äterkallat hwad jag sagt,
samt funnit, til undwikande af olägenhet, för
mig tjenligast at lemna detta Riddarhus, har
jag trodt mig icke säkrare kunna wederlägga sädant,
än at äter infinna mig här, samt förklara
at jag ingalunda ätertagit mina ord, men
wäl af aktning för Ridderffapct och Adeln medgifwit
at hwad jag sagt mätte ur Protocollet
lemnäs. Jag tror mig kunna förswara hwad
jag sagt, men dä sädant blott skulle onödigtwis
borttaga tiden, will jag endast nämna, at jag
för det uttrycket Ämbetsmannawaid, somtycktes
wäcka största oron, är tilräckeligen justitieråd
genom tryckta skrifter, som nu äro allmänt kända,
hwilka beffrifwa sädant wäld, och pä hwars
964 , Den 2Z Iunik.
trowärdighet man ej bör twiffa, dä sä wäl personers
namn, som speciella fatta deruti finnas
upgifne. Detta torde wara tilräckeligt at werka
et blidare omdöme om mig, och sär jag derföre
nu i den under öfwerlaggning warande
saken säga mina tankar.
Af det olika omdöme öfwer detta ämne,
jag funnit Ridderffapet och Adeln hafwa, fruk.
tar jag nägot unanimt beslut icke lärer wara
at förmoda Jag tror likwäl, at denna twist
upkommit genom et origtigt framställnings-sätt;
ty dä det är onekeligt, at Krono- och Skatte
hemmanen warit öfwer all hösma beswärade
med Krvnoffjutsning under detta krig, och mera
än werkeligen deras egenteliga skyldighet
warit, dä de blifwit nödgade at skjutsa in r
andra Län och andra provincer, sä har wä!
näppeligen stätt at förmoda det biträde blifwit
dem nekadt af Ridderffapet och Adeln, om man
begärt det i nödens stund och dä krig infaller,
dä hwar och ens säkerhet fordrar at emotstä
fienden, och i hwilket ögnablick bäde sakens natur
och öfligt krigsbruk gör det til en omöjlighet
at noga rätta sig efter privilegier; menat
framställa frägan sädan, at privilegier i en eller
annan punct mätte blifwa ändrade, tror
jag blir et prejudikat, som kan hafwa stora olägenheter.
Det medgifwes gerna at sädane
skulle kunna täla förbättring; men om det införes
at ständigt förbättra, sä förswinner all
säkerhet til författningar och lagar. Och
i det land der säkerhet til ägande rätten saknas.
Dcn 28 Dunir. 965
nas, forswinner också all industrie, ochähägatil
odling af jorden, anläggning af nyttiga inrättningar
na m. Säledes det ffadeligaste spsieme
en styrelsemagt kan införa. Ehuru jag förut
wet, at denna min tanka ingen ting wcrkar, har
jag dock trodt mig böra nämna den, och fär för
öfrigt conformera mig med den warda Ledamot,
som upgifwit detproject, åtwid päkommande krig
en Comité borde fättas i den provins som bliswit
krigstheatern, som kunde pä samma satt, wm
det ffer af sjelfwa fienden, dä han infallit, reglera
om ffjutsnings beswäret och deltagandet af
dem som nu äro befriade, med den rätt at icke
wara oumgängeligen bunden wid hemmantalet;
utan derest det skulle finnas nägra sa swaga hemman
eller andra locala omständigheter eller olyckshändelser
m. in. de da ägde moderera efter omständigheterna.
Grefwe lckö rn er, L?.rl Labriel, förklarade
at i detta ämne redan sä mycket wore taladt,
at ban ej längre wille uppebälla Ridderffapet
och Adeln, utan för sin del fullkomligen förenade
sig med Herr l>cbir>itterlövv!; sa Ival utarbetade
anförande, jämte hwad Grefwe De l^ 6s.r6ie
hade yttrat, samt nu begärde, atHerrGrcfwen
och Landtmarffalken enligt besia Herrars
förslag mätte göra proposition.
Härwid ropades ömsom proposition, Mej,
och proposition.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
Af hwad jag nu under denna ventilation hort,
har jag tyckt mig finna, at den hos Ridderffapet
och Adeln rädande meningen jämkar sig til
de
966 Den 28 lJunir.
de forsing Grefwe D« i-r Laräis, Friherre N.-u,-  Nt-rjieim och Herr i sina anföran
den
upgifwit. Jag tror mig således böra at
Högloft. Ridderskapet och Adeln gör-r följande ur
desin Herrars Dictamina utdragna Propositioner:
r:o At för Ra-och Rörs samt Insockne
hemman ina, under krigstider, til hälften emot
Krono-och skattehemman utgöras Kr-nossjuts,
ivid tåg af troppar, samt transport af Proviant
och krigsförnodcnheter för troppars behof.
6-o At sadan Kronoskjuts presteras af sädant
fralse som icke är Jnwckne, lika med skatte,
ej allenast i krigstider, utan äfwen i fredstider.
?:o At Säterier, Ra - och Rörs, sami?rieck)
utsockne Fralse ma under krigstider, wid truppers
marcher uli inquarterinas ffpldigbet deltaga,
lika med Krono - och Skattehemman.
Wid proposttionerne öfwer hwarje af besia
puncter ropades starka Ja ock och äfwen
hördes någre yrka votering, hwilken äfwen af
Grefwe !)<? ntar-lie, ehuru han wisite de voterade
wara af olika mening med honom, likwäl
understöddes säsom en dem inkommande rättighet;
'men efter någon stunds förklaringar af de
upkomna olika meningar blefwo. uppå förnyade
Propositioner, den första och tredje puneten bifallne
: och i stället för den andra puneten bifölls
följande:
At under krigstider Kronoskjuts mä af Utsockne
och Frälsehemman utgöras lika med Krono-och
-
Den 28 Iunik. 967
no - och Skattehemman; men i freds-tider lika
som hittils, endast til hälften mot sistnämnde
slags hemman.
Herr Grefwen och Landt marskalken:
hemstälde om icke, hwad anninge sättet, at billigast
utgöra de nu ätagne skjuts- och inquarterings
skyldigheter, Ridderffapet och Adeln skulle
anse tilräckeligt, at til Hans Kongl. Maj ts
skärskådande och afgörande detsamma öfwerlemna
Sedan
härom olika meningar upkommit,
jämnkades saken sä, at Herr Grefwen och Landtmarskalken
gjorde Proposition, at Ridderffapet
och Adeln mätte hos Hans Kongl Mast anmäla
följande underdäniga önskningar, hwilka
i Grefwe v« la 6216^8 Dictamen blifwit föreflagne,
nemligen:
1:0) At legan för Kronoskjuts mätte blifwa
förhöjd til likhet med legan för Gästgifwareffjuts.
2:0) At wid täg och i allmänhet wid all ingria
otering trouppens aflöning blefwe sädan, at
nödig föda enligt Marpegängs - Tapa kunde af
wärdarne möjeligen an,caffas.
Detza bäda puneter blefwo af Ridberffape
och Adeln bifallna.
Den tredje af Grefwe ve la 6sräis före
slagne Punct lydde som följer:
AL
H63 Den 28 Imri!.
o AL wista Deputerade sä wäl af Adel och
Ständspersoner som menige Allmogen inno nr
bwarje Fögderi eller Härad malte wäljas af
Jnwänarne sjelfwa, hwilka i allt hwad skjuts
och inqnarlering angä, agde al emottaga Landsböfdingens
eller högsta Ali lita i re Befälhafwarens
reguisitioner, och at Krono-Fogdar, Läns och
Fjerdingsman, i alla de mål, som med skjutsens
fördelande eller inquarteringens upgörcnde gemenskap
ägde, stöde under desta Deputerades immcdiata
tilspn och ordres, til undwikandc af de
mängfaldiga oordentligheter, den orattwisa, som
sä ofta wid Krono - skjutsningar sig hittils tildragit,
och med allmogens förderf och prästande
riktat någre fä personer.
Emot denna punkt wäcktcs af
Grefwe von Rosen, Lustaf, mycken betänklighet'
af den grund, at enär Krono Fogdarne,
egentligen stående under Landsböfdingarncs
ordres, nu äfwcn skulle komma at stä under ds
Deputerades, skulle häraf ofta collisioner upkomma,
hwilka kunde gifwa anledning til de stWa
ledsamheter.
Efter nägon korrt ventilation öfwer detta
ämne förmälte Grefwe Ve la Larclle, at honom
blifwit af Friherre -Vlannerlieim, vars rmnst,
meddelad en redaction af denna Punct, hwilken
närmare uttryckte Herr Grefwens tanka.
Denna Punct uplästes och lydde som följer:
3:o) At de ffjutsskyldige mätte tillätas, at
fjefwe t hwarje Härad, eller om det är nog wid
sträckt,
Dcn 28 Imri-. 969
sträckt, mindre district eller socknar, innom sig utsö
en eller twanne Ständspersoner och lika mänga
af Allrnogen hwilka stulle hafwa i sin wärd den
förteckning, efter hwilken den skiutsffyldige i en
ft.sistäld ordning och tour stola stjutsen bestrida;
at lil deste personer, Läns eller Fjerdingsmännen
mä sig med wederbörandes ordres om Kronostjuts
förfoga: samt at desto personer och ingen
annan mä äga rättighet utbeordra afdistrictets
inbyggare at stjutsa., dock at de ma wara förfallne
til answar och tjenlig pligt för den försummelse,
som genom deras bestridande anstalter
försakas.
Denna Punct blef uppå gjord Proposition
bifallen.
Omsider bifölls likaledes följande af Grefwe
vo v förestagna Punct:
4:o) At alla de hemman, ware sig Säteri, .
Boställen, Insockne, Rä- och Rörs, Utsockne,
Fralse-statte eller Krono, sorn kunna anses wara
pasatte et högre hemmantal, än enligt en, i
behörig ordning, gjord ffattläggning. de af jord
efter refning innehafwa, bora äga Lilsiand at i
laglig ordning bos Kongl. Maj:t söka och erhälla
behörig förmedling.
Företogs til afgörande den uti Friherre
^illvesclgoicw Dictamen af den m Junii ännu
äterstäende punct, lydande som följer:
"Slulcligen fär jag tillägga, at det synes
"mig äfwen billigt, at de Adelsmän, som äga
"hus i Städerna äfwen mätte ätaga sig ingvar
tering,
970
Den SF Junii.
"tering, häldst befrielsen derifrån är blott en
"personlig rättighet, som pä intet sätt är med
^ ägande rätten förbunden".
Friherre Lill versell jölll understödde
denna tilförene gjorde motion, hällandes för,
at sadan inquartering were ej större och vbilliaare
tunga, än at den lunde bäde för fredsoch
krigstider atagas.
Ropades Ja och Nej; och dä ätffillige
ropade: gerna för krigstider! tittade Friherre
Lillviscstjölrl, at om detta medgäfmes, sä more
äter denna tunga i fredstider sä obetydlig,
at han ej wistte huru någon husägare kunde
wilja magra dest ätagande.
Ropades äter Ja och Nej.
Herr 6ri pen valcit, fllcoll llric, anförde
til Protocollet följande: Friheten frän inquartering
i Städerne är en Privilegie-fräga
af mera betydenhet än allmänheten sig föreställer.
Det more oförsigtigt at den bortskänka ät
det Loff. Borgare - Ständet, utan snarare bor
och kan den utbytas mot rättighet för Ridderffapet
och Adeln, at idka handel uti minut och
annan näring, dä de betala i och för rörelsen
alla borgeliga onera Man päminne sig äfwen
at Borgerffapet i de flesta Städer har
bördesrätt til husen framför andra som Borgare,
hwarföre bruka de icke densamma utan
en
-
Den 23 Juni,. 971
däst hota. Efwensoin at uti min hand svin
e Ägare husets wärde myeict förminskas, säledeS
har man fokt beröfwa mig en del af min ä
gcndom,
och det är hwad jag ej kan  finna
ratt.
Men om frägan är ensamt om inquartering
uti krigstider, sä är billigheten den grundryd!,
hwaruppä stall och bör — byggas, och
i sätant fall wägar jag som kännare af händelserne
utbedja, at bejakandet följande wilker
mä ätfölja, utom hwilka jag tror, at Ridderstapet
och Adeln göra ris ät fig sjelfrva.
1:0) At ingen busäaare under krig warder
undantagen frän inquartering och Borgerskapets
rörelse-fyrkar ej franstiljas detta onus.
L:o) At inquarterinqen fördelas genom en
Inquartcrings-Commistion sammansatt af bäde
Borgerstap och Ständs-personer.
Pä detta Dictamen ropades af mänga
Proposition: af andra ropades Nej.
Friherre I>i Ij enora nt?, holmn V/iltielm,
erin. rade, at en punct i halls i dag upläste
anförande lydde sä, at under krig Riddcrstapets
och Adelns Ledamöter, som äro husägare,
underkasta fig inquartering i Städerna,
lika med husägare af ofrälse Ständ, som icke
njuta Borgare Privilegier; hw ilken punkt syn,
tes
072 Den 28 Iunn.
tes Friherre ittlstncrLutL instämma med Herr
(iri^nval^ts tanka.
Ropades Ja.
Grefwe l^ntln^slianZen, förbehöll, sta
at fä til godo njuta detta enda Återstående
Privilegium, at för stät hus wara fri för in,
quartering och i fall det sattes i staga för
annat än krigstider, fä om fåken votera.
Harwid ropades mycket och ganska mänga
talade pä en gäng.
Grefwe ^lörnsr, Larl 63,1rrlel, yrkade
proposition pä Herr QrPenvaläts förslag.
Herr ldotdlikli, Larl IHeclric. Dä fräga
ar at ätaga sig inquartering, antingen i fredseller
krigstider, bör man noga skilja emellan
inquartering för sjelfwa husen och inquartering
för Borgelig näring. Enligt hwad jag för det
närwarande kunnat fatta, synes sädant icke
fullkomligen wara uti Herr LrixenvLläts yttrande
iagttagit. Ridderffapet och Adeln lära
icke kunna ätaga sig annan inquartering än
den, som med skäl bör utgöras af hwarje husägare
och pa sätt densamma af Ständs-personer
hittils blifwit utgjord..
Grefwe lttg.nt;nZ8liLusen yttrade sig ej
för sitt hus kunna för annat än krigstider in.
gä uti inquarterings-ffyldighet.
Härwid
Den 23 Imril. syZ
Härwid hördes blandade rop, mest af
bifall.
Grefwe De la Larclie, sacob, dä för
nägon tio sedan, jag wäckt den frägan, om ej
under det beslut wi fattat, at all jord skulle af
hwarje Swensk man kunna besittas, under Åtnjutande
af de rättigheter och mot de skyldigheter,
som jorden särskildt äro älagde, äfwcn
hus i Städcrne wörö inbegripne, och Ridderskapet
och Adeln i följe häraf äfwen borde för
sina hus i inquarteringen deltaga, mätte jag
säga, at jag trodde det den befrielse-rättighet
Ridderffapet och Adeln hittils ägt borde uphöra,
dä den ej tilhör sjelfwa huset, utan dem
personelt, och et hus således ändrar natur af
skattskyldighet, med förändrande af ägare. Sedan
jag nu märkt, at en sä stark pluralitsynes
wara emot deltagandet af inguarteringsffyldigheten
i fred, men wilja sig den under
krigstider, i likhet med andra hus-ägare, påtaga,
får jag ödmjukast hemställa efter hwilken
proportion de häruti ingä. — Enligt den kännedom
jag tror wig äga om inguarterings'
skyldigbeten för hus i Stockholm, och jag menar
Götheborg samt flere andre Städer, är den
af z:ne stag.
1:0) Borgerskapets hus. som smara för
fulla inquarterings - skyldigheten.
8:0) Ständs-personer, som utgöra endast
hälften mot de föregäende.
Z:o)
974 Den 26 ^Iunii.
z:o) Ridderstapet och Adeln, som är ifrän
denna tunga aldeles befriad, sä länge de af
frälseman innchafwas.
I följe häraf får jag nu fräga efter hvilken
af de twanne förstnämnde methoder Riddcrstapets
och Adelns husbestattning i Staderna,
i och för inguarteringen härefter stall blifwa;
önstandes för nun del, at wi sä wäl i
krigs-som fredsin er inginge i en afgift, lika
obetydlig för husägare at erlägga, sm» impolitist
och obillig för Ridderstapet och Adeln at
wägra.
Härpå följde nägre enstildte öfwerläggningar,
hwaraf ei nägot kunde nog redigt höras,
för at i pennan fattas.
Grefwe (gullenborg, ^obzn, framträdde
härunder til Protocollet sch begärde at deruti
mätte iakttagas, det ban pä det eftertryckligaste
förklarade sig instämma i Friherre ^lllvLisLnöllls
tanka.
Efter en korrt stund och sedan Herr cock,
cortir? bollvig, med utmärkt styrka ropat om
Proposition, blef äter tyst och
Herr tlleu><en8kö III, Idetlolk, opläste til
Protocollet följande: Den frihet för inquartering
som Högloft. Ridderstapet och Adeln njuter
för dest i Staderne ägande Fastigheter, är en
rättighet, som endast ätföljer namnet, och har
således ingen werkan pä deras wärde.
Under fredstider och uti de Städer, der
Garni
-
Der» 28 I unik. 9?5
Garnizoner icke manligen äro forlagde, är denna
rättighet af föga betydlighet ivid Trouppers til' ^
fältige rörelser. I Stockholin äter och öfrige
Rikets Städer, dar jnquartering är beständig,
är ock undantaget i fredlig tid af större wärde.
Men at blotta stilfälligheten af et namn .-stall
i dag frikalla et hus, som i gär war skyldigt
emottaga inquartering, innebär en sä synbar och
för Städernes Borgerskap och öfrige ofrälse husägande
inwänare, sä mycket obehageligare obillighet,
som den förorsakar en beständig förändring
i inquarteringens fördelande, hwarjegäng
et hus köpes eller säljes emellan en frälse eller
ofrälse man, at jag efter de beslut Högloft. Ridder
stapet och Adeln i dylike förhällanden redan
under denne Riksdag widtagit, icke bör twifta om
Högloft. Ridderstapets och Adelns bifall pä mitt
tilstyrkande, det inquarterings styldigheten hädanefter,
mä sä wäl i freds- som krigstider ätfölja
alla hus i C täderne, som af nägon frälseman äges,
emot följande förbehäll: At utaf all ingvartering,
den mä utgä in natura, eller med pen- .
ningar erläggas, afräknas en tredjedel, hwarföre
Borgerstapet i och för desi rörelse blifwer ensamt
answarigt. och de öfrige lwä tredjedelarne fördelas
pä husen i Staden, efter de beräkningsgrunder,
som hittills warit bruklige emellan de inquartcrings
styldige: At i händelse nägre kostnader
blifwit af Staderne anwände pä Caserne byggnader,
eller andre til inquarteringarnes lättande
widtagne anstalter, eller nägre fonder i dylik afsigt
finnas samlade, de utan allt pästaende om
ersättning, mä gemensamt och lika med Städernes
Borgerskap och öfrige ofrälse Inwänare ti!
sine ändamål begagnas förde hus, som af Adelsmän
innehafwas och ägas; samt at hädanefter,
Depu
-
976 Den 3Z Junit.
Deputerade af de innom hwarje Stad husägande,
utaf Högloft. Ridderskapet och Adeln skola tilkallas,
at deltaga i de öfwcrläggningar och --  beslut, sorn anga inquarterings - ärender.
Härtil ropades Nej och Ja
Grefwe n k i n ^ 8 na u s«Jag utber miH
at fä ha qwar mitt enda Privilegium, det at i
fredstid wara fri frän inquartcring ?ör mit hus.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde omsider, i anledning af Hr >>-'? nvussts
och Friherre ttilsoncsLntL^ sammanstämmande
framställning Proposition til bifall dera > at i
Städerne husägare af Ridderskapet och Adeln,
under krig, ma ätaga sig inquarterings ffyldighet
lika med de husägare af ofrälse Ständer,
som icke äga Borgare- Privilegier, och utan ändring
af det sätt. hwarefter Borgerffapet manligen
uträknar detta allmänna onus, samt under
förbehäll, at inquarteringen fordelas genom
en Commisiion sammansatt af bäde Borgerskap,
Adel och Ständö-personer
Bifölls; och ffulle om de i dag fattade besatt
rörande Åtagande af ffjuts och inquartering
de öfrige respcctive Sländen genom Utdrag äs
Protocollet wänligen underrättas
Högloss. Ridderskapet och Adeln älskiljdes
klockan ä til 3. ln iilian ,
o. Si i verscolp e.
Tisdagen den 29 Junii.
plenum klockan förmiddagen.
Sedan Ridderskapet och Adeln hunnit försam'
las och sine Härolder til RPdarehuset ankommit,
aftägade under Hr Grefwens ochLandtmarjkalkens
anförande, Ridderffapet och Adeln kl. 9 til Storkyrkan
för at biwista Deras Kongl Majestäters
Kröning. In iisteiu protocoili
O. Silverstolpe.
