# ID: svediakorp-gov138
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: adelsståndet (1627--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1765--1766
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, nobility
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 103,443
# sentences: 5,224
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


SVERIGES
RIDDERSKÅPS OCH ADELS
RIKSDAGSPROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
TJUGOSJÄTTE DELEN
1765-1TG6
III
3 juli—SJÖ oktober 1766
jämte personregister till delarna S4—Jkiö
PÅ RIKS GÄLD SFULLMÄKTIGES UPPDRAG
UTGIVNA AV
STEN LANDAHL
STOCKHOLM 1960
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT Sc SÖNER
581454
III
FÖRORD
Efter förslag av riksgäldsfullmäktige fattade riksdagen
den 28 maj 1957 beslut om utgivningen av bl. a. tredje delen
av ridder skåpets och adelns protokoll vid 1765—1766 års
riksdag. Riksgäldsfullmäktige uppdrogo åt undertecknad att
ombesörja utgivningen av dessa protokoll.
I denna del ingående protokoll äro till sin karaktär renskrifter.
Konceptprotokoll äro icke bevarade men däremot
memorialprotokoll. I ett enstaka fall, den 3 juli, är det renskrivna
protokollet ofullständigt, varför memorialprotokollet
för den dagen tryckts som bilaga.
Vid valet av bilagor ha samma principer följts som i föregående
del. Endast i ett fall har ett undantag därifrån gjorts,
nämligen i fråga om hovrättspresidenten Adam Fredenstiernas
memorial om försöken att störta regeringssättet. Anledningen
till att detta av forskningen livligt uppmärksammade
memorial medtagits, ehuru det finnes i samtida tryck, har
främst berott på att originalet innehåller åtskilliga avvikelser
från det år 1769 publicerade.
Även till denna del har fogats ett Bihang, utgörande en av
undertecknad upprättad förteckning å här icke avtryckta
memorial av ledamöter av ridderskapet och adeln. I ett tilllägg
ha några kompletteringar och rättelser till de två föregående
delarnas Bihang meddelats.
Volymen avslutas med ett personregister, omfattande riksdagens
samtliga delar. För värdefull hjälp vid dess utarbetande
står undertecknad i tacksamhetsskuld till ett flertal
kolleger i olika arkiv.
Stockholm i maj 1960.
Sten Landahl
J filial
V
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
sid.
Förord  III
I. Protokoll
t... \ ...... i . . . . - . . - • • • • - . • - - -
för 3 juli—20 oktober 1766 . . ■
1—433
II. Bilagor
Till protokollet den 3 juli 1766:
1. Memorialprotokoll den 3 juli 1766
3
Till protokollet den 17 juli 1766:
2. Förteckning å kompletteringsval till deputationer
5
Till protokollet den 24 juli 1766:
3. Förteckning å kompletteringsval till urskillningsdeputationen . 7
Till protokollet den 1 augusti 1766:
4. Förteckning å kompletteringsval till deputationer ...... 8
5. Förteckning å kompletteringsval till protokollsdeputationen . . 8
Till protokollet den 11 augusti 1766:
6. C. de Frielzckys memorial om smldesflyttningar  9
Till protokollet den 22 augusti 1766:
32. F. Gyllensvaans diktamen om järnkontoret 119
Till protokollet den 26 augusti 1766:
7. G. G. Heuterholms memorial om fabrikers flyttande på landet. . 13
Till protokollet den 30 augusti 1766:
8. Ä. Sandbergs diktamen om lagarnas elaka verkställighet .... 17
9. F. A. Ramsays memorial om d:o  18
10. R. J. Jägerhorns af Spurila memorial om d:o
32
11. T. Wadenstiernas diktamen om d:o
. 38
12. C. G. Wrangels af Ludenhoff diktamen om d:o  40
13. H. Lodes memorial om d:o  46
14. C, Tersmedens diktamen omd:o
52
15. Förteckning å kompletteringsval till riksens ständers kommission
och expeditionsdeputationen  58
Till protokollet den 18 september 1766:
16. J. Ehrenhielms memorial om oavgjorda riksdagsärenden . ... 59
VI
sid.
Till protokollet den 20 september 1766:
17. F. Gyllensvaans diktamen om manufakturfonden  61
18. F. Gripenstiernas diktamen om riksdagens slut  64
19. C. J. Lilliesvärds diktamen om d:o
66
20. J. D. Möllerstiernas diktamen om d:o  67
Till protokollet den 30 september 1766:
21. N. H. Silfversparres diktamen om Tunderfeltska familjens fordran
69
22. C. F. Jerlströms diktamen om kommendör Heldenhielms tur . . 72
Till protokollet den 2 oktober 1766:
23. C. E. Wadenstiernas diktamen om prästeståndets riksdagsmannaval
75
24. B. O. Rehbinders memorial om d:o  82
Till protokollet den 6 oktober 1766:
25. A. Fredenstiernas memorial om försöken att störta regeringssättet
87
Till protokollet den 7 oktober 1766:
26. Förteckning å kompletteringsval av rådselektorer  101
Till protokollet den 9 oktober 1766:
27. C. M. von Strokirchs memorial om bondeståndets extraktprotokoll
om friherre Cederhielm  102
28. B. G. Frölichs diktamen om statsverket 105
29. Förteckning å kompletteringsval till expeditionsdeputationen . 110
Till protokollet den 14 oktober 1766:
30. Promemoria till de övriga stånden om adelns privilegier .... 110
Till protokollet den 18 oktober 1766:
31. J. C. Cederhielms supplik om tryckning av handlingarna rörande
hans tullrådsämbete 117
33. Adliga underskrifter vid 1766 års riksdagsbeslut 120
Bihang
Förteckning å hos ridderskapet och adeln föredragna, här ej avtryckta
memorial 123
Tillägg och rättelser till Bihang i delarna 24—25
130
Personregister till ridderskapet och adelns protokoll vid 1765—1766 års
riksdag 131
Rättelser till delarna 24—25
191
Den 3 Julij anno 176 6.
Torsdag.
Plenum klockan 12.
Hr Landtm, anmälte, att orsaken till detta plenum så
sent på dagen vore den, att Extra Håfrätten i Borås inkommit
med en förfrågan, hvaröfver commissionen författadt betänckande,
hvilket nu i alla stånden skall föredragas, på det svar
må kunna lemnäs med expressen.
Commissionens extractum protocolli af den 1 Julii uplästes
angående den i Borås förordnade Särskildte Håfrättens uphörande
med sin förättning rörande uproret.
Bifölls.
Grefve Frölich begärte, att om de öfrige trenne stånden
bifalla detta extractum protocolli, det Expeditionsdeputation
må sammanträda och expediera saken i dag.
Hr Landtm, låfvade att detsamma besörja.
Hr Hasenkampf: Då jag sistledne plenum hade den
äran att berätta1
Den 17 Julii anno 176 6.
Torsdag.
Plenum klockan 7.
Justerades det enligit Håfjunkaren Gripenstedts memorial Justering,
upsatte extractum protocolli ang:de yppighet och öfverflöds
hämmande, hvilket med de öfrige respective stånden skall
communiceras.
Gillades.
Hr Landtm, anmälte:
1 :o. Att Talemännen af alla 4 stånden bifallit, det må sam- Deputatiotelige
deputationerne med sine arbeten uphöra den 1 Aug. nern®®arbe'
nästkommande; och begärte Hr Landtm, derföre, att R. o. A.
täcktes detsamma bifalla och genom en deputation recommendera
saken hos de öfrige stånden till benägit bifall.
1 Protokollet avbryts här men memorialprotokollet tryckt som Bil. 1.
Extra Hofrätten
i
Borås.
2 1766, juli 17. Växelkontoret. Skattebrev.
Königske
Vexelcon
toiret.
Riksdagsmansvalet
i
Skara stift.
Carlshamns
fabrique.
Silf versparres
memorial.
Skattebrefvens
lösen.
Fendrik
Bruces och
Lieut:n
Moraths ansökning.
R. o. A. biföllo, hvad Hr Landtm, anmälte, och skulle ett
extractum protocolli i detta ämne till de öfrige stånden afgå.
2:do. Anmältes hvad Königske vexelcontoirssaken angår,
att Wittfohts och Clasons förhollande blifvit remitteradt till
Stora Deputations Utskotts utarbetande och att målet sedan
kommer till plenorum skärskådande.
3:tio. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den
22 Februarii 1766 ang:de Justitisecantzlerens förhollande vid
prästemanna riksdagsmansvalet i Skara, hvilken sak ståndet
ansedt böra remitteras till Stora Deputations Lagutskott.
Afslås.
4:to. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 14 Julii 1766 angående det af Riksens Ständer
åt Carlshamns fabriquen beviljade 16 000 dahlér silfvermynts
låhn, hvilket deputation tillstyrker.
Rifalles.
5:to. Föredrogs Majoren Eric Gustaf Silfversparres memorial
af den1 Maij 1766 ang:de Brukspatron Leijells testamente.
Remitterades till Riddarehusdeputation.
Dito uplästes Cornetten Hans Reinhold Gyllenhahls memorial
af den 28 Junii 1766 ang:de en stadgad förenings författande
hvad pastores årligen böra åtniuta af Adelens säterier.
Remitterades till Riddarehusdeputation.
6:to. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den
10 Junii 1765 ang:de en tillökning af 2 dahlér silfvermynt för
kammererarne i provinciecontoiren för hvarje skattebref.
R. o. A. kunde för sin dehl ej härutinnan ingå men hade
intet att påminna vid det, som det Ärbara Bondeståndet för
sin dehl velat bevilja.
7 :o. Anmältes Secrete Deputationens betänckande af den
27 Junii 1766 angående Fendrick Garl Magnus Bruces besvär
rörande saknad belöning för giorde tienster under kriget i
Pommern, hvartill han äfven som Lieutenant Morath anseer
sig vara berättigad.
Hr von Böhnen bad, at betänkandet må få vila, i anseende
till sin slägtskap med en af desse herrar.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att Hr Böhnen har orätt
och att han bör taga afträde, medan saken ventileras.
Betänckandet vilar.
1 Datum saknas i memorialet.
Koppartullen. Besvärsmål.
3
8:vo. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Koppartulden
27 Junii ang:de koppartullen eller slagskatten, att den Skatten?8
förblifver sådan, som han var, innan tullförordningen förledit
år den 19 Junii utkom, och kopparvärken återfå hvad
betalt blifvit.
Bifalles.
9:o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 26 Majoren Gr.
November 1765 ang:de Capitainen vid Uplands regemente P°judiCe^
Grefve Jöran Posses besvär öfver prsejudice, hvarutinnan för
honom tillstyrkes majors fullmagt utan äldre capitainers
prsejudice.
Bifölls.
10 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Durchfarten
den 14 Maij 1766 angående durchfarten ifrån Vettern förbi
Norrköping i Motala eif, som Norrköpings stad vill entrepre
nera.
Jämväl uplästes Fiskeriedeputationens betänckande af den
17 Januarii 1766 i samma ämne.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls och Fiskeriedeputationens
betänckande gillades i hvad som ej strider
emot Secrete Utskottets tillstyrkande.
11 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den Capitaine de
14 Martii 1766 ang:de Capitaine G. A. de Frietzkijs besvär F£etväi\S
öfver Majorerne Wennerstedts och Bellanders befordringar,
hvarutinnan för Capitaine d[e] Frietzskij tillstyrkes majors
fullmagt.
Hr Thomas Wadenstierna ärindrade, att Capitaine
Frietzkij värkeligen lidit, och ville således, att både han
och alla de, som på sådant sätt varit lidande, må få laglig uprättelse,
men det sker icke altid, ty Secrete Deputation plägar
vara sig mycket olika.
Deputations betänckande bifalles.
12 :o. Justerades extractum protocolli om riksdagens slut Justering,
samt deputationernes uphörande den 1 Aug. nästkom:de.
Hr v o n Böhnen ville ej, att man skulle utsätta klockan
7 till sammanträde för deputationerne.
Hr Carpelan ville återigen, att denne timmen skulle
utsättas, och vid vite, om deputationerne då ej voro samlade.
Extractum protocolli gillades.
13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Borgmäst.
Npanciörs
den 28 November 1765 om Borgmästaren Neanders begärte ersättning.
4 1766, juli 17.
Lumpsamling.
Ang:de
lumpsam
lingen.
200 dahlér silfvermynt af lagmans- och häradshöfdingeräntan,
likasom hans företrädare, till ärsättning för dess kostnad
vid främmandes gästning, hvilket tillstyrkes.
Extractum protocolli bifölls.
14. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 23 Sept. 1765 om pappersbruk och lumpsamlingens
befordran i riket,
jämte ett betänckandet åtföljande särskildt votum, och
Prästeståndets extractum protocolli af den 16 Junii 1766 i
samma ämne.
Hr Göös: Jag finner det vara godt och väl att gynna
pappersbruken, men man bör dock ej tvinga undersåtarena.
I Finland väfves täcken utaf lumpor, således bör god betalning
upmuntra dem att sälja åt pappersbruken.
Hr Wadenstierna: Jag ville giärna bifalla det särskildte
votum, alenast vi kunde få bättre afsättning och bättre
köp på biblar el:r böcker. Men som det ej kan ske utan
att vi som i Holland understödja papersbruken, så bifaller
jag betänckandet, dock med tilläggning af högre betalning
för lumpor. Hvad Hr Giös ärindran angår, så lärer det ej på
många ställen vara brukel. att fabricera någonting af lappar,
ty de häfvas gemenligen bort.
Hr Gyllensvahn: Att samling af lumpor är nödig
lärer ingen disputera, ty mycket penningar går ur riket endast
för denne sorten. Vi hafva lag uppå, huru härmed bör
förhollas, men upmuntran och god betalning saknas.
Jag bifaller derföre betänckandet med tilläggning, att alt
nyttiande af sköre må förbiudas vid 5 dahlér silfvermynts
vite, angifvarens ensak.
Hr Gripenberg: Både samlingsmethoden och priserne
äro hulpne i betänckandet, skulle det nu icke bifallas, så
blifver ingen samling af.
Frih. Claes Cederström ville, att fullkoml. frihet
skulle lemnäs och intet tvång existera, hälst folket nog upmuntras,
om de finna någon förmån dervid.
Hr Giös föreslog, att klockare uti församlingarne kunde
åläggas att samla lumpor.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A. betänckandet med tilläggning,
att alt brännande af sköre förbiudes vid 5 d:r silfvermynts
vite.
Frih. Cederström ville, att vitet skulle gå ut.
Manufakturfonden. Riksgälden.
5
Hr Landtm, ärindrade, att eljest nyttias de bästa lumporne
till sköre.
Betänckandet bifölls med Hr Landtm :s giorde ärindran.
15. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den [18 Juli 1765] ang:de Pyh[t]ilae hemman.
Ligger.
16. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens berättelse
af den 5 Febr. 1766 om manufacturfondens förvaltning
ifrån 1727 till 1764 och dess närvarande tillstånd.
R. o. A. biföllo, att denne relation må tryckas.
17 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 3 Julii 1766 ang:de riksgäldens betalande hädanefter enligit
reglementet för Riksgäldscontoiret under Statscontoirets
förvaltning ifrån den 1 Julii i denne månad.
Bifölls.
Hvarefter anmältes Krigsrådets Hr Carl Wadenstiernas
memorial rörande ett af Bokhollaren Svanhals författadt memorial,
som blifvit bilagt.
Hr von Böhnen jämte flere påstodo, att som Svanhals
ej vore riksdagsman, så kunde han ej få ingifva något
memorial.
Frih. Grönhagen: Jag antager det aldeles som mitt
egit och ber, att det måtte remitteras till Secrete Utskottet.
Hr Landtm, ärindrade, att som Hr Wadenstierna ingifvit
ett egit memorial, så kunde hans memorial remitteras
och Svanhals memorial följa det åt.
Hvilket bifölls, och skulle Hr Wadenstiernas memorial till
Secrete Utskottet remitteras.
18 :o. Hr Landtm, anmält» att Justitisecancelleren von Hr stockenStockenström
anholler om tilmånd att få trycka sitt vidströms meit1.
Prästeståndets extractum protocolli om Skara stifts riksdagsmansvahl
ingifne memorial.
Hvilket bifölls.
Frih. Grönhagen förbehölt sig att få svara på memorialet,
om han så tycker.
19 :o. Föredrogs Tulldeputationens betänckande af den 8 Tullfrihet
Novemb. 1765 ang:de Helsingborgs stads sökte tullfrihet pa for
nödige skeppsprovisioner för de uti Sundet ankommande
fahrtyg.
Frih. Christer Horn fandt, att en lika tullfrihet för
Pyhil®
hemman.
Berättelse
om manuf.-  fond:s förvaltning.
Riksgäldens
betalning.
6 1766, juli 17.
Falun. Besvärsmål.
alla städer och hamnar skulle vara nyttig och hielpa till afsättningen
på producterne.
Betänckandet bifölls.
Förening 20 :o. Uplästes Cammaroeconomie- och Bergsdeputationens
6Ioch Stora111 betänckande af den 23 Junii 1766 angående föreningen emelKoppar-
lan Fahlu stad och Stora Kopparbergslagen, sluten den 11
bergslagen. Qctober 1720 och af Hans Kongl. Maij :t faststäld den 13 Jan.
1721.
Bifalles.
Vice advo- 21. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckan
Camcollegio
^en *6 Junii 1766 ang:de nödvändigheten af en vice
advocatfiscals förordnande i Cammarcollegio i anledning af
16 § i collegii riksdagsberättelse.
Bifallit.
Capit. v. 22. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 30
ECtourdtS 1^66 ang:de Capitainen Carl Ulrich Echstedts sökte
tour och löhn på extra stat, hvilket Kongl. Maij :t honom afslagit.
Betänckandet tillstyrker, det han må få tour enl.
Tienstebetänckandets 17 § men ingen lön.
Hr Wulfcrona recommenderade denne saken till benägit
afgiörande, hälst han kunde vittna om Capitaine Echstedts
käckhet och bravoure.
Betänckandet bifölls.
Urmakaren 23. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens beBecklin.
tänckande af den 4 Junii 1766 angående hielp för Uhrfjädermakaren1
Beckelin att återresa till Sverige, hvarutinnan för
honom tillstyrkes 3 000 dahlér kopparmynt.
Betänckandet bifölls.
^Majoren^ 24. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 12
Ribbings Maij 1766 ang:de Majorens ™d Skaraborgs regemente Baron
praejudice. Pehr Ribbing besvär öfver liden praejudice
jämte Hr von Röhrs memorial i detta ämne.
Hr Carpelan ville, att von Röhrs rätt skulle bibehollas
och slutmeningen af betänckandet gå ut.
Betänckandet bifölls.
Hr Segeba- 25 Föredrogs Cammaroeconomie- och Bergsdeputationermorial.
nes betänckande af den 28 Januarii 1766 öfver Landshöfdingens
von Segebadens memorial rörande hushollningen uti
Jernbergslagen.
Bifalles.
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Uhrfodermakaren.
Domböcker. Riddarhuskansliet.
7
26. Justitisedeputationens betänckande af den 3 Junii 1766 Besittningen
öfver Påhl Torstensons besvär ang:de besittningsrätten på aft^™.aS"
rusthollet Ormastorp i Christianstads låhn.
Bifölls.
27. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 16 Domböckers
October 1765 ang:de domböckers insändande innom laga tid. insändande<
Ligger.
28. Föredrogs Protocollsdeputations betänckande af den 14 Ang:de
Aug. 1765 angående håf- och öfverrätternes samt collegiernes nes dom_
domböckers insändande lill riksdagarne utan kronans be- böcker,
kostnad.
Bifölls.
29 :o. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömili- Fardagar för
tiseoeconomiedeputationens betänckande af den 14 April 1766 hemmanang:de
lika upsägning och fahrdagar i hela riket för både
officersboställen samt alla andra hemman enligit 16 capitl.,
5 §, i Jordabalcken.
Bifalles.
30 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations be- Yllestoftstänckande
af den 27 November 1765 ang:de yllestoftsfabri- renfe”ansökqueurernes1
ansökning om afgiftens uphäfvande på inkom- ning.
mande kammulsgarn, hvilket deputation afslår men bifaller,
att den må fällas till 4 öre sm:t ■a.
Bifölls.
31 :o Handels- och manufacturdeput. betänckande af den 3 KrögerisocieOctober
1765 ang:de Krögeriesocietetens sökte befrielse ifrån tete^a^sök'
den 10000 dahlers åhrlige af giften till spinhuset, som vid
1741 åhrs riksdag blifvit dem ålagd.
Bifalles.
32 :o. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 25 Domares
Mars 1766 ang:de författning emot det missbruk, som vid ^til vittne.6
domstohlar under tiden föröfvas meddelst dommarens åberopande
till vittne.
Betänckandet bifölls. • a
33. Föredrogs Riddarehusdeputations betänckande af den Ang:de Eng[9
Maj 1766] ang:de survivence för Riddarehusamanuensis ^oifschönEngelcrantz
uppå riddarehuscantzlistsysslan, då den efter felt.
Assessoren Psilanderhielm blifver ledig, jämte survivence för
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: yllestoftsfabriquens.
8 1766, juli 17. Psilanderhjelm. Lotsavgift.
Riddarehusdeputations Notarius, Schönfeldt, uppå riddarehusamanuensissysslan
efter Engelcrantz.
Prästestån- Anckom en Prästeståndets deputation af 6 personer,
detsdeput:n. Domprobsten Wåhlin, som förde ordet, anmälte jämte
ståndets vördsamma hälsning, att Presteståndet resolveradt
till befordran af riksdagens slut, det deputationerne skola
upgifva specification på oafgiorde målen, som blifvit remitterade,
då ståndet sedermera vilja sig om rikdagens slut yttra
och när det kan ske; doch har ståndet funnit nödigt, det deputationerne
böra träda tillsammans och nu dessförinnan
för- och eftermiddagar skynda med målens afgiörande.
Deputationen afträdde.
Hr Landtm, ärindrade, att det kunde vara nyttigt, om
ordförande upgåfvo till honom specification på de hufvudsakeligaste
oafgiorde målen.
Detta bifölls.
Hvarefter continuerades med upläsandet af Riddarehusdeput.
bet[änk:de].
Hr Ulfsax bad, att det må vila.
Assessoren 34. Uplästes Riddarehusdeputations betänckande af den [9
°hus^ance[6^'Jiili] ang:de Assessoren och Riddarehuscancellisten Psilanlisten
Psilan-derhielms befordran till assessor i Svea Håfrätt.
befordran Ulfsax jämte Hr v. Böhnen begärte, att betänc
lcandet
må vila.
Hr Hasen kampf bad, att det må få afgiöras, hälst vi
ej borde hindra Psilanderhielms befordran, såsom en värdig
betient.
Hr vo n Böhnen: Om Hr Ulfsax beger sig ifrån sin begäran
vid det förra betänckandet, så beger jag mig ifrån min
vid detta.
Hr Ulfsax sade sig endast hafva ment, att betänckandet
angeck fiscalssysslan.
Begge Riddarhusdeputations betänkanden biföllos.
Lotsaf- 35. Föredrogs Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations
giften. betänckande af den 14 Aprilis 1766 ang:de lotsafgiften för de
inhemska innom riket gående fahrtyg, som ej vilja taga lotz,
hvaruti tillstyrkes, att de måge betahla hälften af 1748 åhrs
lotstaxa, hvilka medel under Amiralitetscollegii disposition
skola utdelas till fattiga lotzar, som inga hemman äga.
Hr Eneschöld: Jag androg för 6 månader sedan, hu
-
Utländska officersfullmakter.
9
rudan reciprocité borde vara emelan lotzpengar in specie
emot utlänningens.
Hr Landtm, ärindrade, att det vore en apart sak.
Betänckandet bifölls.
36. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
20 September 1765 ang:de de af Lieutenanterne Gust. Fromh.
Virgin, Baron Georg Loud. v. Köhler, Carl Thure v. Burguer,
Otto Magn. v. Essen, Carl Friedr, von Wachenfelt, Gustaf
Adolf Cavallius, Alex. Magn. [o: Maximilian]1 v. Dahlstierna,
Georg Daniel Cöhler, Olof von Werden, Emanuel Kinninmundt
och Gustaf Adolf Bagevitz giorde ansökningar om confirmation
på deras utrikes ärhollne lieutenantsfullmagter.
Hr Landtm, ärindrade, at tour för dem innom regementet
vore emot Tienstebetänkandet.
Frih. Friedrich Horn ville, att de alla skulle niuta
sin rättighet enl. Tienstebetänckandet utan att prsejudicera
sine cammerater innom regementet.
Hr Eneschöld fandt det vara hårdt, om de skulle få
tour i ett regemente, där de aldrig tient; ville derföre af slå
betänckandet och tillåta dem sin rättighet enl. lag och författningar.
Hr Kinninmundt bad, att memorialerne skulle upläsas.
Hr Hasenkampf fandt det vara onödigt utan ville,
att desse herrar officerare skulle alla niuta sin rättighet efter
lag och Tienstebetänkandet.
Hr Durietz biföll Hr Hasenkampf[s] tancka, emedan
man eljest skulle personalisera och stöta lag.
Betänckandet afslogs, och komma alla desse officerare att
niuta sin rättighet efter 17 § och 7 puncten samt 5 momentet
af 1756 åhrs Tienstebetänckande.
37. Slutel. uplästes åtskillige electorslistor, innehollandes
förteckning uppå utvalde ledamöter till de fleste deputationerne
i deras ställen, som afgådt och bortrest, hvarvid ingenting
påmindes (Bil. 2).
K. o. A. åtskildes kl. 2.
Lieutenantaie
Virgin,
von
Köhlers etc.
om confirmationsfullmagter.
Electors
listor.
1 Betänkandet.
10 1766, juli 24. Stockholms järnvåg. Motala ström.
Den 2 4 Julij anno 176 6.
Torsdag.
Plenum klockan 7.
Justering. 1 ;o. Justerades ett upsatt extractum protocolli ang:de Assessoren
och Riddarehuscantzlisten Johan Gust. Psilanderhielms
befordran till en assessorssyssla med löhn i Kongl.
Svea Håfrätt, hvilket gillades.
Jernvägen 2:do. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af
i Stockholm. (jen g junjj 1766 i anledning af Bergsdeputationens betänckande
angående några författningar vid jernvägen i Stockholm
samt någon förändring dervid.
Resolverades, att R. o. A. förblifva vid deras öfver Bergsdeputationens
betänckande i detta mål redan tagne beslut.
Magistrats- 3:o. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
städerne! ^ November angående circulairebrefvet af den 29 Julij 1752,
som rörer orolige magistratspersoner i städerne, hvilket ståndet
anser nödigt att upphäfva.
Bif alles.
Frimurare- 4:to. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
bärnliiiscl
angrde. ^en 10 Junii 1766 angående Frimurarebarnhusets understöd
medelst 2 000 d:r silfvermynt åhrligen af statsvärket, som
continuerar till nästa riksdag.
Bifalles.
V. Corp. Joh. 5:to. Uplästes Secrete Deputationens betänkande af den 30
V'Eekstedts januarj. ang:(je Vice Corporalens vid Kongl. Lifdrabantecorpsen
Johan von Echstedts besvär öfver Corporalen Michael
von Törnes befordran framför honom, hvarutinnan tillstyrkes,
det Echstedt må undfå corporals fullmagt utan mera
förtientes prsejudice.
Hvarjämte uplästes Frih. D. H. Leijonhielms memorial i
samma ämne.
Betänckandet bifölls.
6:to. Föredrogs Handelsmannens och Riksdagsfullmägtigens
för Norrköpings stad Pehr Wibergs memorial ang:de att
actierne vid interessentskapet uti Motala ströms upränsande
och segelbargörande må utsättas i riksdaler och förändras
ifrån dahlér kopparmynt, då, när med alt annat så sker, och
det med ett dahlernes lika förhollande.
Bifalles.
besvär.
Motala
ströms ränsning.
Lantmätare. Generalfälttygmästarekontoret. 11
7 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den Commis4
Junii 1766 ang:de commissionslandtmätares giöromål och mätareslön.
löhn, som utsättes till 200 dahlér silfvermynt.
Hr von Böhnen ärindrade, att Cammaroeconomiedeputation
har samma mål till utredande.
Hr Giös anmärkte, att Secrete Utskottet endast nämdt
dem, som ägde 1 500 d:r lön, men ej förmält något om dem,
som hafva 1 000 dahlér i löhn.
Hr [von] Böhnen ville lika både för äldre och nyare.
Secret. Utsk. extr. prot. bifölls.
8:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Instruction
den 10 Junii 1766 om Generalfälttygmästarecontoirets sköt- fäiuygmäst
zel, giöromål och instruction. cont:r.
Bifalles.
9:o. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 20 Borringe
Februarii 1766 ang:de hemman under Börringe kloster och jj^mman
rätt till deras skattelösen.
Ligger.
10:o. Anmälte Hr Landtm. Secrete Deputations be- Laminetänckande
af d. 8 November 1765 rörande åboe- och besitt- ^n^kaueningsrätten
af Laminmäcki indehlte cronohemman, hvaruti lösen,
deputation hemställer, att Kongl. Maij :ts nådige resolution
skall kullkastas och saken sättas i det stånd, hon var, innan
Cammarcollegii utslag af den 23 Julij 1761, som Kongl. M:t
gillat, utföll.
Och som Hr Landtm, fandt målet vara af en underlig beskaffenhet,
så hemstälte han, om icke R. o. A. täcktes anmoda
Cantzlierådet och Riddarehussecreteraren Franc att emot
detsamma upsätta och projectera ett extractum protocolli,
som med de öfrige stånden kunde communiceras.
Härtill svarades Ja.
11 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Philipsens
den 4 Junii 1766 angående Rådmannens i Ystad Philipsens SPhandef1S
spanmålshandel år 1761 med Utredningscommissionen och
begärte ärsättning för differencen i priset, som sedermera
fallit, hvilket afslås.
Secrete Utskottet bifölls. ,
12 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum prococolli af Tractamente
den 26 Maij 1766 ang:de 55 § af Krigsbefälets besvär, som regSunderrörer
tractamente för underofficerare af Savolax regemente, off.
2—581iSi
12 1766, juli 24. Nyköpings kungsladugård.
Kungsladugården
vid
Nyköping.
Råby hemmans
disposition.
Constituerade
officerare
ang:de.
Knappmakareembetets
ansökning.
Vattholma
bruk och
vägarepenningarne
derstädes
i Upsala.
Majoren Baron
Diurclos
besvär.
Proviant -  mäst. Löngrens
befordran.
när de äro commenderade på gräntzevackten, och om skillnaden
emellan arbets- och fältstat.
Bifalles.
13 :o. Secrete Utskottets extractum protocolli af den 16
Julij 1766 ang:de Stora Kungsladugården vid Nyköping och
Stafsiö bruks bibehollande dervid.
Bifalles.
14:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 23 Junii 1766 öfver Sergeanten Ingvald Linds ansökning
att som skatte få disponera hemmanet Båby och dess hugnande
med 2 mans portioner på Vastena Krigsmanshus.
Bifallit.
15:o. Secrete Deputationens betänckande af den [29 Aug.
1765] ang:de fleres besvär deröfver att de förlorat sin tour
igenom det att constituerade officerare fädt Kongl. Maij :ts
confirination på sine constitutorialer.
Betänckandet vilar.
16 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations betänckandet
af den 30 Januarii 1766 ang:de uphäfvande af det
år 1756 åt Knappmakareembetet i Stockholm lemnade tillstånd
till doubleradt och färgadt camelgarns införsel.
Bifölls.
17. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 31 Augusti 1765 ang:de vägare- och bropenningars betalande
i Upsala stad af Wattholma bruks järn.
Äfven uplästes Borgareståndets extractum protocolli i samma
ämne
jämte Bådmannens och Biksdagsmannens ifrån Upsala Borells
memorial.
Betänckandet bifölls.
18: o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
11 Julij 1766 ang:de Majoren Baron Nils Diurclous besvär
öfver prsejudice i anseende till Major Lannerstierna; hvarföre
deputation tillstyrkter för honom fullmagt af samma
dato.
Bifölls.
19. Cammaroeconomiedeputationens betänkande af den 26
Maij 1766 ang:de Proviantmästarens i Louisa Isac Löngrens
lidande och föreskrift till befordran.
Betänckandet bifölls.
Gyllenskepp och Eneskjöld.
13
20 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänkande af den 11
December 1765 angående Capitainen Gyllenskepps besvär öfver
prsejudice genom Capitaine Eneschöld, som framför honom
blifvit till compagnie befordrad, tillstyrkandes deputationen
den af Gyllenskepp sökte uprättelse.
Jämväl uplästes Capitainen Eneschölds och Capitaine Gyllenskepps
ingifne memorialer i detta ämne.
Hr Gyllenskepp upläste ett extractum protocolli
ifrån Ständerne år 1743, dito ifrån stånden 1747, innehollandes
recommendationer för honom till befordran, efter
han varit med vid affairen vid Mendolax; ärindrade, att han
då sökte och nämdes af Hans Maij :t men feck ingenting, ty
han hade då en förföljare i Rådet; nämdes sedan af Hans
Maij :t till regementsqvartermästare, men feck ej heller den
sysslan utan nämdes sedan till lieutenant; gaf tillkänna, huru
han klagat vid sista riksdag, och att saken, som blef remitterad
till Secrete Deputation, blef bifallen af 4 stånd men,
sedan han var bortrest, åter uptagen, då 3 stånden ändrade
den honom tillagde tourén och gaf Ehrenmalm och Silfverschöld
företräde för honom, hvaraf sedermera händt, att
sedan Silfverschöld dog, feck Eneschöld compagnie. Hr Gyllenskepp
anholt derföre om bifall på betänckandet, och att
han måtte få sitt accord betalt.
Hr Eneschöld: Jag har ofta tillförene vist grunden
till min tour; vid sista riksdag feck jag uprättelse af Ständerne
framför Hr Gyllenskepp; således bör hans klagomål af
sig sielft förfalla. Hvad recommendation för honom vid 1747
åhrs riksdag angår, så har Gyllenskepp nog densaxuma niutit,
ty han blef cornett ifrån stabsfendrick; och hvad Ehrenmalrns
och Silfverschölds tour angår, så var den aldeles billig
Hr
L.1 Eneschöld ville, att saken skulle förblifva enl.
Ständers beslut sista riksdag, emedan han ansåg betänkeligt
vara, att Ständer skulle tillstyrka uprättelse öfver den
uprättelse, som förra Ständer redan giort.
Hr Carpelan ville afslå betänkandet.
Hr Hasenkampf ärindrade, att det vore ett godt skäl
för Eneschöld, att han redan var cornett, då Gyllenskepp
ifrån stabsfendrick blef cornett.
Capitaine
Gyllenskepps
besvär.
1 Härmed avses Carl Fredrik Eneskjöld.
14 1766, juli 24. Löningsspannmål.
Frih. Ridderstolpe ville se, om Ständerne år 1762
hade afgiordt, att Enescliöld skulle niuta uprättelse framför
Gyllenskepp.
Hvilket eftersägs.1
Hr Estenberg ville, att ett extractum protocolli skulle
i denne saken afgå.
Hr Landtm: Bifaller R. o. A., att betänkandet afslås,
eftersom Eneschöld lagligen år 1762 inkommit och fädt tour
framför Gyllenskepp, samt att ett extractum protocolli i detta
ämne till de öfrige stånden må afgå?
Härtill svarades Ja.
Jönköpings 21. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande
bwgsr[e]gi a^ ^en ^ Junii 1766 öfver 21 § af Krigsbefälets besvär anmenter
om gående Jönköpings och Cronobergs regementers ansökning att
deras lö- njuta deras löningsspanmål utan cappemåls afdragning, som
mål. afslås.
Betänckandet bifölls.
Smedjegår- 22 :o. Uplästes Cammaroeconomiedeputations betänckande
denangie. af 27 Maij ang:de Smediegårdens inrymmande till Stora
Barnhuset.
Remitterades till Secrete Utskottet.
Skånska re- 23. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckan
^'be^^ärn6S
a^ ^en ^ Maij 1766 öfver 43 § af Skånska regementernes
besvär, att de vid de dem till boställen anslagne kungsgårdar
ej niuta nödvändige dagsvärken utan betalning.
Bifalles.
Advocatfis- 24. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
calén i Cam- af (jen 26 Maij 1766 ang:de advocatfiscalsembetet i Kongl.
Cammarrevision och dess giöromåls befrämjande, hvarutinnan
tillstyrkes, att advocatfiscalen må niuta 12 procent af
alla observationsmedel, som inflyta, ifrån denne riksdags
början.
Bifölls.
Om den som 25. Föredrogs Justitisedeputations betänckande af den 28
fäller andras januarii 1766 med förordning, innehollande straff emot dem,
renar.
sorn olåfligen fälla och skiuta andras tama renar.
Hr Hasenkampf ville ej, att lifsstraff skulle utsättas,
utan att den, som giorde illa i denne delen, skall tiena af med
arbete.
Frih. Ridderstolpe ärindrade, att de tredie gången
1 Härefter i memorialprotokollet: Ridderstolpe: Beger sig.
Renar. Jura patronatus.
15
skulle afstraffas med 40 pär spö och arbete i stället för det
projecterade dödsstraffet, om stölden geck öfver 100 d:r silfvermynt,
eljest och om skadan är mindre, bör den aftienas
med arbete.
Betänckandet bifölls med den förändring, att straffet för
3:die gången, och då stölden går till 100 dahlér silfvermynt,
förändras ifrån lifsstraff till 40 par spö och arbete i kronans
häckte, efter dommarens ompröfvande, men stiger stölden ej
till 100 dahlér silfvermynt, pligte derföre med arbete efter
dommarens ompröfvande.
26 :o. Föredrogs Justitiaedeputations betänckande af den 29
Julij 1765 ang:de Sadelmakaren i Jönköping Christer Mommas
besvär öfver Kongl. Maij :ts dom af den 6 Decemb. 1765,
hvarutinnan tillstyrkes, att dommen må confirmeras och
Momma i nåder befrias ifrån de honom ådömde 1 000 dahlér
silver:nits böter.
Betänckandet bifölls.
27. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den [20
Januari 1766] ang:de bortmiste jura patronatus.
Hr Landtm, trodde bäst vara, att detta betänckandet
remitterades till Riddarehusdeputation, eftersom det rörer
Adelige Privilegierne.
Härmed instämde Hr Gripenstierna.
Frih. Ridderstolpe: Det kunde vara lika mycket,
om prästerne tillsattes på ett eller annat sätt, men som saken
rör våra Privilegier, så ville jag, att den skulle granskas
af lagfarne män; det blifver angelägit, att våra fullmägtige
ömt bevara denne vår rättighet och låta förnimma sitt misshag
åt dem, som ej vårda Privilegierne.
Hr Ehrenpreus ville, att sådane skulle efterfrågas.
Hr Landtm, projecterade, om icke detta betänckande
kunde remitteras till Riddarhusdeputations och Directions
utlåtande.
Härtill svarades Ja.
För öfrigit trodde Hr Landt m„ att man väl torde få
höra, om våra Privilegier på något sätt skulle missvårdas,
men bad alla våra deputerade att iackttaga våra Privilegier,
emedan de eljest ej lära undgå R. o. A:s misshag.
28. Föredrogs Justitisedeputationens betänckande af den 3
October 1765 ang:de Sahla stads ansökning att enligit Konung
Gustaf Adolfs privilegiers 42 §, daterade den 15 April
Sadelmakaren
Mommas
besvär.
Jura patronatus
som
blif:t bortmist.
Sala stad om
förslag till
kyrkoherde.
16 1766, juli 24. örskärs fyr. Besvärsmål.
1624, få hos Kongl. Maij :t föreslå till sin kyrkoherdesysslas
besättande 3 personer, af hvilka Hans Kongl. Maij :t täckes
en utnämna och confirmera, hvarutinnan deputation tillstyrker,
att saken till Hans Kongl. Maij :t må remitteras till
att höra vederbörande och öfver målet resolvera.
Betänckandet bifölls.
Om betje- 29. Uplästes Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputationens
nöhrskärf betänckande af den 14 April 1766 ang:de skogen och vacktfyrbåk
etc. betieningen vid Öhrslciärs fyrbåk på Gräsön.
Bifölls.
Ang:de co m- 30. Landt- och siömilitiseoeconomiedeputationens betäncv1dnAmira-n
kunde af den 21 Mars 1766 ang:de compagniebyten vid Amilitetet.
ralitetet och recruters approberande af flaggemännen.
Bifalles.
Carlscrona 31. Landt- och siömilitieoecon.deput. betänckande af den
Lotscontoir. Februarii 1766 ang:de styrman vid Lotscontoiret i Carls
crona
och dess villkor.
Bifölls.
Ang:de Capi- 32: o. Uplästes Secrete Deputationens betäckande af den
tainelieute- ^ 4 Martil 1766 öfver Capitainelieutenanternes vid Amiralitenanten
Goll. r
tet Pehr Lilliehorns och H. H. Hisings, Siöartillerielieutenan
tens
H. B. Francks samt Amiralitetslieutenanten Carl Frie
dric
Eneschölds besvär deröfver, att den förut på extra stat
placerade Capitainelieutenanten Johan Ulrich Goll blifvit på
ordinarie amiralitetsstaten flyttad.
Bifölls.
Ryttmästa- 33 :o. Föredrogs Secrete Deputations betäckande af den
ren Hökes 27 Junii 1766 ang:de Byttmästarens vid Norra Skånska Cabesvär.
0 **
valleriet Carl Hökes besvär öfver prsejudice, hvarutinnan för
honom tillstyrkes majors fullmagt af den 9 maij 1763 likasom
Major Carl Gust. Qvillfeldt.
Betänckandet bifölls.
Assessorerne 34. Uplästes Fiskeriedeputationens betänckande af den 15
Hultstedts Maij 1765 angående Assessorernes i Commerciecollegio Jacob
och Fresers jo ^
löner. Hultstedts och Åke Hindrich Fresers löner af fiskeriefonden
och Commerciecollegii emot dem giorde tillstyrkande och uttydning
öfver Riksens Ständers vid sistledne riksdag derom
vidtagne författning.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att collegium giordt emot
lag och tour samt Ständernes föreskrift, och ville derföre, att
collegium skulle få skrapa.
Reenström. Klingspor.
17
Hr Carpelan ville tillåta ett undantag för Hultstedt,
hälst han nu rymt, nemi. i hvad betänckandet örn hans vidare
befordran förmår; för öfrigit bifölls Hr Gyllensvan.
Frih. Ridder s to lpe ärindrade, att collegier ej äga
mackt att säja någon vara oduglig, om han ej vist tillförlåtel.
prof derpå.
Hr Gyllensvahn ville, att då någon förklaras för
oduglig, bör det ske som i militairen i conformité av Tienstebetänckandet.
Betänckandet bifölls med undantag af hvad Hultstedts vidare
befordran angår.
35. Hr H a s e n k a m p f anmälte och upläste Manufactur- Renströms
contoirets fullmägtiges memorial af den 10 Julij 1766 ang:de fordran,
förloppet med de 5 282 dahlér silfvermynt, som Manufacturdeputationen
ålagt contoirets fullmägtige att betala till Renström.
Memorialet communiceras med Manufacturdeputation till
utlåtande.
36. Föredrogs Secrete Deputations betäckande af den 20 Brigadieren
September 1765 om Brigadierens i fransysk och öfverstelieu- KlilJ8sporrs
tenantens i svensk tienst J. Ph. Klingsporrs sökte generalmaj
orsfullmagt.
Hr Carpelan ärindrade, att det vore emot lag att få
tour, men ej kunde honom betagas att competera till en sådan
syssla. Hvad Segebaden angår, så har Klingsporr i anseende
till honom försummat att klaga sista riksdag; ville
derföre afslå betänckandet och föreställa de andra stånden,
att Klingsporr har blott caractere.
Grefve Friedrich Posse: Det är otvifvelacktigt, att
Klingsporr är en hederlig officerare, men jag ville dock ej
lemna den utrikestiensten en sådan förmån framför vår
egen, som i betänckandet föreslås; Segebaden är dessutom
nu utur all competence, så att betänckandet bör afslås.
Frih. Grönhagen: Jag tror question nu vara den,
hvad en brigadier bör ha för en tour hos oss. Jag tror, att
brigadier svarar emot generalmajor och att Baron Scheffer
på den grunden, oansedt mindre förtient än Klingsporr, blifvit
till generalmajor befordrad; jag ville derföre häruti förfara
lika och bifalla betänkandet samt lemna Klingsporr rättighet
att competera som öfverste, hälst han äger mycken
merit och bivistadt många krig i Franckriket.
18 1766, juli 24. Ridderborg. Hård af Torestorp.
Ang:de Borgo
och Nylands
fiskeläger.
Capit. Fredric
Ridderborgs
ansökning.
Hallstämpling
på sockertoppar.
Resterande
premier för
får.
Jerngiutning
med reverber.
Leijelske stipendium.
Hård af
Torstorp om
dess numer.
Hr Landtm, ärindrade, att sistledit år den 15 Julii blef
afgiordt, att brigadierer skulle niuta tour som öfverstar; men
nu säjer deputation, att Klingsporr ej giordt tienst, såleds
torde saken kunna passas så, att vi bifalla det förra angående
competencen men ej befattar oss med det sednare angående
tourén.
Betänckandet bifölls, hvad det förra, angående competencen,
angår, enligit med hvad Tienstebetänckandet om utrikes
officerare stadgar; men hvad tourén beträffar, så kan R. o. A.
sig dermed icke befatta.
Detta beslut skulle genom protocollsutdrag de öfrige respective
stånden nästa plenum tillkännagifvas.
37 :o. Uplästes Fiskeriedeputationens betänckande af den
29 Maij 1766 angående Saltsiöfiskeriebolaget i Borgo och Nyland,
dess fiskelägen, förmåner och redogiörande.
Bifalles.
38. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
3 Junii ang:de Capitaine Friedrich Ridderborgs ansökning
att få återträda i tienst. /
Ligger.
39. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 23 Januarii 1766 angående hallstämpling på
sockertoppar.
Bifölls.
40. Dito Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 28 Februarii 1766 angående resterande fårpremier
och författning om deras utbetalande.
Bifallit.
41. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 18 April 1766 angående upmuntring för
järngiutning med reverber och dragugnar.
Jämte ett särskildt votum, som tillstyrker, att masugnar ej
härunder begripas.
Betänckandet bifölls med förändring enl. det särskildte votum.
42. Uplästes Riddarehusdeputations betänckande af den 21
Julij 1766 om det Leijelske stipendium.
Bifölls.
43. Föredrogs Riddarehusdeputations betänckande af den
9 Julii 1766 ang:de ny nummer för Hård af Torstorp under
Manufakturfonden. Utslocknade ätter.
19
n:o 60 i matrickelen, hvilken nummer nu innehafves af den
utgångne Ille famillien.
Hr Giös ärindrade, att hans Farmor hetat Ille, och ville
han derföre ej tillåta, att den ätten skulle uteslutas ur matrickelen.
Hvarmed Hr Carpelan instämde.
R. o. A. resolverade, att Hård af Torstorp får säte emellan
ätterne Hand och Ille i matrickelen, som hädanefter utkommer.
44. Uplästes Fendrickens von Essens memorial angående
benägit slut uti den af åtskilliga officerare genom memorialer
giorde ansökning angående fälttractaments, rationers och
portioners åtniutande under den iråkade preysiske fångenskapen
i sista kriget och om remiss af denne sak ifrån de
öfrige stånden.
R. o. A. resolverade, att han genom protocollsutdrag, hvilket
jämte hans memorial till de andre stånden kommer att
afgå, skall undfå ny remiss af saken till Secrete Utskottet
jämte recommendation till de öfrige respective stånden, att
målet med det första må afgöras och expedieras.
45. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 6 Februarii 1766 om gräntz emellan stoft- och
klädesfabrique [u] rernes tillvärkningar.
Bifölls.
46. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 9 Julij 1766 om manufacturfonden och dess upbärande
och förvaltning hädanefter.
Bifalles.
Hvarefter uplästes en lista på åtskillige af herrar electorerne
till ledamöter i deputationerne utvalde ridders- och adelsmän
i deras ställen, som bortgådt, hvarvid intet var att påminna
(Bil. 3).
Sluteligen anmälte Hr Landt m., att friherreätten Gyllenpistohl
och adelige ätterne von Weinberg och Boneauschöld
på sverdsidan utgådt.
R. o. A. åtskildes kl. 1/2 2.
Fendrich von
Essen om
fälttractamente.
Om grants
emellan
stofts- och
klädesfabr.
Manufacturfondens
förvaltning
hädanefter.
Electorernes
lista.
Ätterne Gyllenpistohl,
von Weinberg
och Boneauschöld
utslocknade.
20 1766, juli 26.
Besvärsmål
Den 26 Julij anno 176 6.
Lördag.
Plenum klockan 7.
Justering. Justerades det upsatte extractum protocolli ang:de Capitaine
Gyllenskiepps besvär öfver prejudice.
Dito extractum protocolli till de öfrige stånden ang:de
Fendrick von Essens memorial och dess ansöknings afgörande.
Hvilka gillades.
Saken emel- j :0- Föredrogs Bergsdeputationens betänckande af den 14
baum och April 1766 ang:de processen emellan Assessoren Cederbaum
Kielberg, och Brukspatronen Kielberg om skattekiöp på någre hemman
till den sednares bruk Forström, hvilket tillstyrkes.
Hvar jämte uplästes ett särskildt votum samt Frih. Grönhagens
memorial i samma ämne.
Det särskildte votum bifölls.
Någre capi- 2:do. Uplästes Secrete Deputationens betänkande af den
tainers vid
Artiii.be-
svär. ligen Hrr Coijets, Torvigges, Paijkulls, Ehrengranats, Ridderbolls
och Klingfelts besvär öfver yngre capitainers befordran
till majorer.
Ligger.
Resepen- 3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
Lungberger. den 14 Aprilis 1766 angående att de Gustaf Liungberger bestådde
resepenningar till förfarenhets och kundskaps vinnande
i medaillekonsten må continueras.
Bifalles.
Besvär öfver 4;o. Uplästes Secrete Deputationens betänkande af 18 Apdc
Berss och
Capit. Lilljas 1766 ang:de några amiralitetsofficerares, Capitaine Hederbefordran.
stiernas, Capitainlieut. Ströms och Ehrenpreus, öfver Capitaine
Lillias och de Bergs befordran anförde besvär.
Ligger.
Cammarrevi- 5:to. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
Gyldenadlers 4 Julij ang:de Cannnarrevisionsrådet Carl Gustaf Gyllenadtjänstfrihet.
lers tienstfrihet med behollande af dess assessorslöhn, hvilket
tillstyrkes.
Hr Hasenkampf ville det ej bifalla, hälst det då skul
-
Gyllenadler. Skälby kungsgård.
21
le blifva för många tienstfrie i ett collegio, utan ville häldre
hugna honom med afsked och att han får beholla löhnen.
Och resolverades, att som R. o. A. för detta på Secrete Deputation
tillstyrkande bifallit, att civile betiente, som tient
uti fyratio år, måge på begäran hugnas vid afskedstagande
med deras hela löhn, så funno R. o. A. billigt, att Cammarrevisionsrådet
Gyllenadler en lika förmån må få niuta till
bifall uti dess ansökning.
6 :to. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Byteskillingden
4 Junii 1766 ang:de Rosersbergska bytesskillingens be- eserfsiberg°
talande, stor 746 716 och 20 öre kopparmynt, med 2)0 000 dahlér
silfvermynt åhrligen, utan att Bromanske creditorerne
dervid något interesse bestås.
Bifalles.
7 :o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckan- Skiälby
de af den 18 Martii 1766 ang:de hielpedagsvärken till Skiälby ^aglvärken
kungsladugård uti Callmare låhn jämte ett dervid bifogadt
särskildt votum.
Hr Hasenkampf ville bifalla det särskildte votum.
Frih. Ridderstolpe äfvenledes, hälst han ej ville
etablera någon principe af independence hos Allmogen, ty
den blifver kostsam för R. o. A. och skadelig för dem sielfve.
Frih. Grönhagen trodde det vara skadeligit att täncka
ståndsvis, ty vi bevara altid våra Privilegier i samma måhn,
sorn vi ömma andras; och fastän dagsvärken ej på längre afstånd
än 4 mil skulle utgiöras, kan väl kungsgårdsarrendet
endå bära sig.
Hr Landtm, ärindrade, att bönderne ej böra slippa desse
hielpedagsvärken, ty det är en gammal skyldighet och det
skulle blifva ett för staten och indehlningshafvare skadeligt
prsejudicat.
Frih. Ridderstolpe: Hvad som är foten, bör icke
blifva hufvudet. Ålands bönder stänga på diurgården, de
skulle också undandraga sig detta onus, och med dem alla
andra.
Hr Gripenberg trodde något i denna saken vara tillgiordt
vid sista riksdag.
Hr Roxendorf: Denne kungsgård är ej under arrende
utan indehlt på löhn.
Hr Landtm, ärindrade, att rättigheterne för en kungs
-
22 1766, juli 26.
Gotlands landsstat.
Fendricken
Hallbergs
lön.
Gottlands
superintendis
och land
stats Indelning.
gård bör vara lika, i en konungs hand eller i dess rättsinnehafvares.
Det särskildte votum vid betänckandet bifölls såsom instämmande
med R. o. A:s i anseende till kungsgårdars dagsvärken
i gemen för detta tagne och med de öfrige respective
stånden till benägit bifall communicerade beslut.
8 :vo. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 2 Junii angide constituerade Fendrickens P. Hallbergs
löhn, hvarutinnan tillstyrkes, att han och de flere constituerade
varda transporterade till de först lediga underofficerslöhner
vid de regementer, där de blifvit placerade.
Hr Carp [e] lan jämte Hr Hasen kampf påminte,
att det borde ske efter deras tour.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls med tilläggning
efter tour vid de orden emot slutet varda transporterade.
9 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 16 Julij 1766 angide landtstatens indehlning på Gottland
och superintendentens ärhollne indehlning därsammastädes.
Frih. Grönhagen ärindrade,
1 :o att det redan är afgiordt emot landstatens indehlning.
2:do. Hvad de lösa persedlarne angår, så är det ett missbruk.
Och
3 itio hvad biskoppens indehlning beträffar, så bör den
ändras.
Hr Wadenstierna ville i denne dehlén förblifva vid
förre beslut.
Hr Hasenkampf biföll Frih. Grönhagens tancka hvad
1 puncten angeck, men i 2 puncten biföll han Secrete Utskottets
tancka och hvad den 3:die beträffar, förenade han sig
med Hr Wadenstierna, doch att de andra biskopparne måga
ärsätta Liitkeman, om indehlningen för honom skall indragas.
Hr Wadenstierna ville förblifva vid det redan vidtagne
beslutet, hälst man icke i alt bör rätta sig efter cronans
behof utan och något se på undersåtares bästa, samt undrade
på att Biskop Serenius ej länge sedan afsagt sig sin indehlningsspanmål
för att gifva ett godt exempel åt de andre
biskopparne; föreslog derföre sluteligen, att biskoppens indehlning
på Gottland må ändras och indehlas efter vanlig
methode både i hemmantahls- och jordeboksräntor.
Gotlands landsstat.
23
Hr Hasenkampf itererade sin förra begäran, nemligen
att de öfrige biskopparne måge ärsätta Lutkeman, om
hans indehlning indrages, men ifall detsamma ej sker, så
ville han bifalla Hr Wadenstiernas yttrade tancka.
Frih. Ridderstolpe förmente, att Lutkeman ej lärer
emottaga ett slikt sammanskott af de andra biskopparne,
utan ville häldre bifalla, att Lutkeman får beholla den honom
af Riksens Ständer tillagde indehlte löhn, hälst den vore liten
i proportion emot de öfrige biskopparnes, samt biföll i öfrigit
Hr Wadenstiernas yttrade tancka.
Secrete Utskottet bifölls med den förändring, att superintendenten
på Gottland beholler den af Riksens Ständer honom
tillagde indehlte lön, dock att den efter vanlig method
må indehlas både i hemmantahls- och jordeboksräntor samt
det där å orten vanlige cronovärdie å spanmål dervid iackttages.
Grefve Frölich bad tillika, att R. o. A. skulle recommendera
hos de öfrige stånden de regementer, som ej hafva
indelning.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att vid riksdagarne gådt
olika med indelt löhn, ty de mäcktige hafva skaffat sig den,
såsom Lutkeman giort; andra deremot, som biskoppen uti
Borgo, feck intet, ehuru landtstaten feck indehlning; derföre
borde alla niuta lika rätt.
Hr Carl Wadenstierna begärte, att betänckandet
angående tryckfriheten måtte föredragas.
Hr Landtm, svarade, att detsamma ej ännu vore inkommit
af orsak, att stånden äro oense och Chydenius, som
har stånd med sig, har hindradt saken.
Hr Hasenkampf påminte om inqvarteringssaken.
Hr Landtm, låfvade att den föredraga, om saken kunde
medhinnas i dag.
Hr Drake bad, att de öfrige stånden skulle påminnas
om hans Brors sak.
Hr L antm. låfvade att det besörja, då någon deputation
afgår till de andra stånden.
10 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 12 Junii 1766 ang:de knecktelegocassan vid Vessmanlands
regemente.
Hr Ehrenhielm bad, att saken må få vila på bordet.
Vermlands
knektele
gomedels
cassa.
24 1766, juli 26. Hallordning. Flors fabrik.
Ny hallordning.
Ang:de Bernecreutz
sök
te understöd
Lotterieinrättning
för Flors linne
fabrique.
Exportationspremier
för filar.
Filhuggaren
Roth om understöd.
Frih. Ridderstolpe deducerade hela saken och ville
bifalla Secrete Utskottets extractum protocolli.
Hr Ehrenhielm: Som jag är öm om våra beslut, så
ville jag förblifva vid resolution af år 1743 och derföre ber
jag, att saken må vila.
Ligger.
11 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 6 Maij 1766 ang:de en ny hallordning.
Hvilar.
12. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 2l7 Junii 1766 ang:de Cornetten Bernecreutzes
sökte understöd till spansk grönas tillvärkning.
R. o. A. resolverade, att Cornetten Bernecreutz må som förlag
vid sin tillvärkning undfå lika summa, som Uhrmakaren
Ernst undfådt såsom inventionspremium.
13 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
utan dato om ett lotteries inrättande vid Flors linnefabrique
för Directeuren Bennet.
Hr von Böhnen ville det bifalla för alla interessenterne
gemensamt men icke för någon enda särskildt.
Frih. Ridd erstolpe ärindrade, att det är emot Ständers
beslut, ty lotterier bör inrättas till statens nytta men ej
för private.
Frih. von Essen biföll Frih. Ridderstolpe och bad, att
alla slike ansökningar må få vila, tills de på en gång kunna
föredragas och afslås, på det enl. Frih. Ridderstolpes tancka
staten måtte ske nytta genom lotteriet.
Detta bifölls och skulle de öfrige stånden derom notificeras.
14 :o. Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 27 Februari 1766 ang:de exportationspremier för fihlar,
till 10 procent, hvilket tillstyrckes, doch att de böra vara
stämplade med mästarens namn.
Bifallit.
15. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 28 September 1765 angående Fihlhuggaren
Roths begärte understöd vid sitt handtvärk, hvartill deputation
i öfrigit lemnar sitt bifall men afslår de af honom begärte
26 000 dahlér kopparmynt.
Bifölls.
Kronofordringar.
25
16. Handels- och manufacturdeputations betänckande af Vougt om
den 15 Julij ang:de Secreteraren Vougths inrättning till tryck lånoch
stilgiuterie samt begärte 20 000 dahlér silfvermynts lån
och tienstfrihet, hvarutinnan äfven tillstyrkas, att prässen
må lösas efter inventionsvärdie.
Betänckandet bifölls.
17. Föredrogs Cammareoconomiedeputationens betänckan- PrEescription
de af den 6 Maij 1765 ang:de de cronofordringar, som i 1 di?ngaxr~
Kongl. Cammarcollegio kommit att hvila, hvarvid projecteras
en 20 åhra praescription, hvarefter ingen vidare liquidation
bör giöras, då sakägaren, sedan hans fordran honom lagl.
blifvit beräknad, innom den tiden ej påmint om dess sluteliga
afgiörande.
Frih. Ridderstolpe ville bifalla betänckandet, med
förbehöll att vi ånyo och ytterligare få oss utlåta, ifall de
öfrige 3 stånden yttra sig i sielfva saken.
Hr Estenberg ville genast afgiöra saken och ej remittera
den till Hans Kongl. Maij :t, hälst målet är angelägit
för R. o. A. och inga resolutioner ännu tryckte, hvarefter
sådane mål böra afgöras.
Hr Gripenstierna ville ej, att någon praescription
skulle äga rum, sedan sakägaren en gång innom 20 åhr bevakadt
sin rättighet, ty eljest blefve beslutet hårdt, i synnerhet
för dem hvars documenter blifvit spridde och förlorade.
Hr Giös ärindrade, att Kongl. M:t först borde sig yttra
i detta ämne. Hvad praescription angår, så vore den nödig för
cronan, hvars cassör äro toma, ej heller lida undersåtarena
dervid. Adelen hafva just icke det mästa att fordra, utan
utlänningar och de andre stånden utgiöra större dehlén; han
styrkte derföre till bifall på betänckandet.
Frih. Ridderstolpe itererade sitt förut giorde förbehöll
för R. o. A. att sig vidare i detta ämne utlåta, ifall de
öfrige 3 stånden gå in i sielfva saken.
Hr Estenberg förbehölt sig, att ej resolutionerne skulle
ansees för lag, eftersom de ej vore publicerade.
Frih. Ridderstolpe: Det förstås, vi bifalla blott deputations
tillstyrkande men ej prsemissa i betänckandet.
Deputationens hemställande bifölls med förbehöll, att ifall
26 1766, juli 26. Hemmansklyvning.
Hemmans
klyfning i
Bohuslän.
Cronogravationer
ang:de
och deras
utsökande.
de öfrige respective stånden skulle sig uti sielfva saken yttra,
R. o. A. sig då äfven deröfver vilja utlåta.
18. Uplästes Justitise- samt Kammar-, oeconomie- och commerciedeputationernes
betänckande af den 18 October 1765
öfver åtskillige riksdagsmän[s] ifrån Bohuslähn af Bondeståndet
anförde besvär rörande mindre hemmansdehlars lösen
samt hemmans klyfning i Bohuslähn, hvilket riksdagsmännen
tillstyrka ej må ske till mindre än 4:dedehlar, samt
att ärfde mindre jorddehlar ej må läggas under andra hemman
som utbruk; detta sednare har af depntationen endast
blifvit tillstyrkt.
Betänckandet bifölls.
19. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 15 Julij 1765 om gravationsundersökningars lättande
i liquidationsmåhl till deras så mycket skyndesammare
och redigare afgiörande, hvarutinnan deputationen föreslår,
att gamla cronogravationer endast hos första sequirenten och
dess rätta descendenter må utsökas, hvarvid fullkoml. reciprocité
emellan riket och undersåtarena skall iackttagas,
äfvensom att en praescriptionstid af 25 åhr må fastställas, innom
hvilka såväl cronans fordringar hos private som dessas
tillbaka hos cronan bör vara infordrade och utsökte eller hos
cronan lagligen påtalte.
Jämväl har deputationen hemstält, att ifall cronan genom
någon dess ämbetsmans efterlåtenhet skulle gå i mistning af
dess rättmätiga fordringar, böra samma ämbetsmän en för
alla och alla för en innom ett värk eller collegium stå derföre
i ansvar och cronan af deras el:r arfvingarnes ägendom skadelöse
hollas, samt att privatis en lika rätt emot deras förmyndare
borde tilläggas.
Hr Hasenkampf ville ej, att ämbetsmän skulle stå
till ansvar en för alla och alla för en, hälst den oskyldige då
kunde komma att giälda en skyldigs brott och endast för en
sådan lag skull mista hela sin ägendom; men för öfrigit biföll
praescriptionstiden såsom nyttig.
Frih. Ridder st olpe ville ej multiplicera lagarne, ty
vi hafva lagar nog om cronans rätt på undersåtare och vice
versa; ej heller att snaror med efterräkningar skulle sättas
och att ämbetsmän skulle en för alla och alla för en stå i ansvar,
ty det strider emot den naturlige lagen, utan ville han
i den delen afslå betänckandet och förblifva vid förrige lagar.
Kronogravationer.
27
Hr Estenberg förklarade, det han ej ägde någon dehl
i betänckandet, men likafult ville han ömma R. o. A:s rätt,
fast smädemunnar viska deremot.
Trodde att det vore vårt bästa att niuta en dylik föreslagen
praescriptionstid, på thet att i Skepsholms archivo ej må upsökas
400 åhrs gamla cronofordringar, som nu ej kunna efteråt
utredas.
Hvad ansvaret angår, trodde han kunna jämkas, men
praescriptionstiden, såsom vår förmån, ber jag må bifallas,
hälst de 3 stånden redan derutinnan ingådt.
Frih. von Essen ville ej, att lagar skulle multipliceras
utan i högsta nödfall. Hvad gräntz angår för cronofordringar,
att de ej må blifva evige, så hafva vi derpå ingen lag,
och derföre kan praescriptionstid vara nyttig. Hvad åter embetsmäns
fehl angår, så hafva vi lagar nog, blott de appliceras.
Frih. Ridderstolpe biföll, att praescriptionstiden
skulle vara 20 åhr och blifva lika emellan crona och undersåtare,
så att begge dervid finge niuta lika rätt.
Frih. Grönhagen biföll förra delen ang:de praescriptionstiden,
men hvad ansvaret och efterräkningen för ämbetsmän
och förmyndare beträffar, så ville han, att det skulle
gå ut.
Hr Gripenstierna: Hvad de projecterade 25 åhr till
praescriptionstid angår, så har jag detsamma tillstyrkt i anseende
dertill, att barn ej blifva myndige, förr än de äro 21
åhr, och om de då hafva alla papper, som behöfvas, i ordning,
så behöfva de dock altid den öfriga tiden till att utreda
sin fordran och anmäla sig. Dessutom är ingen lag förut
giord i den dellien, hvilket Cammarcollegium längesedan har
begärt.
Frih. Ridderstolpe fandt, att tiden bör jämkas efter
lag, och lagen utsätter allenast 20 åhr emellan privata.
Hr Estenberg ville, att vid de orden rättmätige fordringar
i betänckandet må tilläggas ordet vetterlige, på det
ingen må stå i ansvar för det han icke vetat utaf.
R. o. A. biföllo den förra delen af betänckandet angående
praescription af 25 åhr men att hvad ansvaret för ämbetsmän
angår, må förblifva vid det laga ansvar, hvarje ämbetsman
särskilt för dess göromål är ålagt; och slutel. att ordet
3—681454
28 1766, juli 26. Åmål. Värmlands bergslag.
vetterlige vid de orden gå i mistning af dess rättmätige fordringar
måga enligit Hr Estenberg[s] mening tilläggas.
Desse R. o. A:s påminnelser skulle genom protocollsutdrag
med de öfrige respective stånden vänligen communiceras.
Åhmåls stad 20. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckandragens^upp-
^en 1^65 ang:de Åhmåls stads ansökning om
ränsande. vattudragens upränsande ifrån Vennern genom Köpmannabroen
till sion Stora Len vid norska gräntzen; hvarutinnan
deputation tillstyrker, att saken må remitteras till Hans
Kongl. Maij :t, som i nåder låter besiktiga vattudragen, pröfva
möjeligheten och nyttan samt höra vederbörande, uträkna
kostnaden och sig öfver altsammans utlåta.
Bifölls.
Hvarefter återigen påmintes om inkvarteringssaken.
Hr Landtm, bad, att den måtte upskiutas för att få honom
hulpen.
Sedermera upropades deputation, som till de öfrige stånden
kommer att afgå med de 2:nne i dag justerade extracta
protocolli jämte påminnelse i Drakes sak till de öfrige ståndens
benägna afgiörande.
Om de af cro- 21. Föredrogs Cammareoconomiedeputations betänck. af
nobetjenmg-i 24 September 1765 ang:de det af Landshöfdingen Boije
Almogen til- öfverklagade cronobetienterne tilltahl vid tingen, af Allmogen
^rätte”101 * Finland, för tillfogade oförrätter i anledning af Riksens
Ständers tillstyrkande af den 30 Mars 1739 samt Kongl.
Maij :ts ytterligare förordnande af den 19 October 1748, hvarvid
bör förblifva enl. deputations betänckande.
Bifalles.
Skattebrefs- 22. Dito Cammaroeconomiedeputations af den 29 October
annoterande. 1755 angående skattekiöpsbrefs annoterande i cronans jordeböcker
och oredors förekommande dervid.
Bifalles.
Vermelands 23. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 24
understöd Aprilis, hvilket 2 stånd bifallit, rörande ändring vid Bergsdeputations
betänckande af den 6 Sept. 1765 om Vermlands
bergslagers understöd med cronans behollne spanmåhls i
Nerke och Vermlands(!) lösande efter markegång.
R. o. A. förblifva vid sitt gifna bifall till Bergsdeputations
betänckande i detta ämne.
Landshövdingerelationer. Besvärsmål. 29
24. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande Lundby
af den 24 April 1766 ang:de det af Riksrådet Frih. Funck i barnhus.
Lundby sockn och Vessmanland inrättade barnhus, hvilket
deputation berömmer, och föreslår om icke Kongl. Maij :ts
nådige skrifvelse derom till landshöfdingen må till andras
upmuntran genom trycket utgifvas.
Bifölls.
25. Cammaroeconom.deputations dito af den 23 October Hoby kyrkas
1765 om 7 till Hoby kyrka i Blekingen donerade frälsehem- hemman
man.
Hr Hasen kampf ville, att städsel skulle godtgiöras
enl. Adel. Privilegierne liksom af andra frälsehemman.
Resolutio: R. o. A. bifalla betänckandet, undantagandes
slutmeningen om städselafgiften, hvarmed bör förblifva efter
Adel. Privilegierne och vanligheten i Skåne vid frälsehemman.
26. Cammaroeconomiedeputations dito af den 27 Maij 1766 Landscontoiang:de
målens skyndesammare afgiörande i landscontoir och ren^Ji°r0
landscancellier.
27. Jämväl föredrogs Justitiaedeputations utlåtande af den Landshöfd.
19 Martii öfver landshöfdingerelationer och om justitiens relationeradministration
i supplicationsmåhl och embetsexpeditio
ner.
Begge desse betänckande vila.
28. Uplästes Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations Pikie och
betänckande af den 3 October 1765 om Allmogens enskildte ^ers^esvär."
besvärs 11 § ifrån Pikie och Haliko härader öfver större
tunga i sista krig meddelst oftare tillsatte recruter än andra,
hvilka besvär deputation afslagit jämte den begärte liquidation
och ärsättningen.
Bifölls.
29. Fiskeriedeputationens betänckande af den 17 Septem- Warenberg
ber 1765 ang:de Landsfiscalen Conrad Wahrenbergs ansök- anchiovls.
ning om tillstånd att tillreda anchiovis af vassbukar.
Bifalles.
39. Föredrogs Secrete samt Cammaroeconomiedeputatio- Vijnskänksnernes
betänckande af den 30 September ang:de Vinskäncks- S°bis^är.nS
societetens besvär öfver Kongl. Maij:ts resol. af den 11 Julii
1763, som förklaradt Kyparen G. Frost till vinskänck och berättigad
till burskap.
30 1766, juli 26—aug. 1. Gyllenskepp.
Jämväl uplästes Borgareståndets extractum protocolli af
den 2 December 1765 emot samma betänckande.
Borgereståndets ext. prot. bifölls.
Handlingars 31. Biföllo B. o. A. för Hr Landshöfdingen Insenstierna, att
tryckning. jian trycka allegaterne och de särskildte vota i dess hemmanstvist
att bifogas vid Cammaroeconomiedeputations betänckande,
som Bondeståndet förut låtit trycka.
B. o. A. åtskildes.
Den 1 Augusti anno 176 6.
Justering.
Gyllen
skepps
memorial.
Fredag.
Plenum klockan 6.
Uplästes och justerades:
1 ett projecteradt extractum protocolli angående åboe- och
besittningsrätten af Laminmäcki indelte cronohemman.
2:do. Extractum protocolli ang:de Brigadieren Joen Philip
Klingsporr.
3:tio. Extractum protocolli om gravationsundersökningars
lättande i liquidationsmåhl.
Hvilka gillades.
Hvarefter anmältes ett af Capitaine Gyllenskepp ingifvit
memorial rörande dess tvist angående tourén med Capitainen
Berndt Joh. Eneschöld.
Detta memorial ville åtskillige ledamöter
eJ
taga emot af
orsak, att saken redan här blifvit afgiord, dock bifölls sluteligen,
att Capitain Gyllenskepp må med detta sitt memorial
1'å vända sig till de öfrige respective stånden.
Jämväl anmältes Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 22 April rörande inquarteringen i Stockholm och de
dervid å ömse sidor anförde besvär.
R. o. A. resolverade, att ett extractum protocolli till respective
Prästeståndet skulle afgå rörande anstånd med dess afgiörande,
tills R. o. A. först deröfver sig fädt yttra.
Lotterieför 1 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens beGnospelius
länckande af den 27 Junii 1766 ang:de ett månateligit lotterie
i 6 åhr för Fabriqueuren Anders Gnospelius, som tillstyrkes.
Betänckandet hvilar lika som de förra i samma ämne.
Sidenappretering. Wirgman.
31
2:do. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
14 Julij 1766 ang:de Vice Häradshöfdingen Lindelöfs anförde
besvär öfver praejudice.
Bifalles.
3:tio. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 28 Julij 1766 angående lotterier hvarje
höst eller eljest för Cant[s]lierådet Nordenflycht uppå stålbrillantsnipper,
han tillvärkar, hvilket tillstyrkes.
Betänckandet hvilar jämte de förre i samma ämne.
4:do. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
29 Julij 1766 ang:de Ryttmästarens vid Västgötha Cavallerie
Georg Willhelm Focks besvär öfver saknad belöning för utmärkte
krigsförtienster under kriget i Pommern, hvarutinnan
tillstyrkes, att målet må hänskiutas till Hans Kongl.
Maij:ts pröfvande, lika som skedt för Majoren de Laval.
Betänckandet bifölls.
5:to. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 7 Junii 1766 ang.:de sidenappreteringens
inrättning, tillstånd och om författningar dervid.
Och uplästes de dervid bifogade särskildte vota.
Frih. Ridderstolpe ville bifalla det särskildte votum
n:o 1.
Hr Alströmer ville bibeholla Odel enligit Ribbings
votum.
Det särskildte votum n:o 1 bifölls i så måtto, att Connnerciecollegium
updrages att vidtaga de anstalter, som med tiden
pröfvas bäst instämma med manufacturernes fortgång och
den rättighet, som Odel till appreteringsvärket genom R. o.
A:s resolution af den 16 April sistledne på Handels- och
manufacturdeputations betänkande tillagd blifvit.
6:to. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 10 Mars 1766 ang:de Färgeriesocietetens
här i staden anförde besvär öfver enskildte färgerier, hvilket
afslås.
Betänckandet bifölls.
7 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationsbetänckande
af den 6 Maij 1766 ang:de Petter Wirgmans ansökning
om ändring i Kongl. Maij :ts resolution af den 5 November
1761, derutinnan honom förbiudes att förfärdiga tenarbeten
af dess tencomposition, hvartill deputation tillstyrker
bifall.
Lindelöfs
besvär.
Lotterie
för Nordenflycht.
Ryttmäst.
Focks belöning.
Sidenappre
teringen
ang:de.
Färgeriesocietet
ens
besvär.
Wirgmans
ansökning
rör:de dess
tencomposition.
32 1766, aug. 1. Manufakturer.
Någres ansök.
om understöd
af
manuf.fonden.
Bruun s
stoftfabrique.
Justering.
Lotterie
för Jägerhorn.
Tractamente
för Elfsborgs
officerare.
Deras Kongl.
Högheters
handpenningar.
Defensions
värket.
Jämväl uplästes Borgareståndets extractum protocolli af
den 9 Juni 1766, som tillstyrker, att Kongl. M:ts resolution
bör stå fast.
Samt Hr Svabs ingifne memorial i samma ämne emot betänckandet,
hvilket han begär må afslås.
Borgarståndets extractum protocolli bifalles.
8:vo. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 30 September 1765 angående åtskillige
manufacturfabriquesidkares ansökningar om understöd och
förmåhner af manufacturfonden, hvarutinnan alla 10:os begäran
afslås.
Bifölls.
9:o. Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 2i9 Julij 1766 ang:de Eric Bruns ansökning att i Norrköping
få inrätta en yllestoftsfabrique.
Bifölls.
10:o. Justerades ett upsatt extractum protocolli till det
Vördige Prästeståndet angående anstånd med inquarteringssaken,
tills R. o. A. den fädt afgiöra.
Hvilket gillades.
Hvarefter föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 15 Julij 1766 ang:de et lotteri för Capitainen
Jägerhorn till stuteriers anläggande.
Hvilar.
11. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
15 Julij 1766 angående lika tractamente för Elfsborgs regementes
officerare och underofficerare, som bevaka de uproriske
i Borås, som de commenderade officerare af Uplands
och Södermanlands regemente här i staden åtniuta.
Bifölls.
12. Secrete Utskottets extractum protocolli af den 15 Julij
1766 angående Hans Kongl. Höghets Cronprintzens och Dess
tillkommande Gemåhls handpengar, hvarutinnan för Hans
Kongl. Höghet föreslås 6 000 riksdahler in specie och 30 000
dahlér silfvermynt och för Hennes Kongl. Höghet 9 800 rd:r.
Bifölls.
13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 22 Julii ang:de defensionsvärket och några indragningar
dervid.
Hvilar,
Stockholms renhållning. Besvärsmål.
33
14. Secrete Deputationens betänkande af den 14 April 1766 Lieutenan
tpn
Tprnfplts
ang:de Lieuetnantens vid Kongl. Lifregementet Fromholdt besvär.
Jernfelts besvär öfver förlorad tour innom samma regemente.
Bifölls.
Hvarefter upropades deputationen, som till Prästeståndet
kommer att afgå med extractum protocolli i inquarteringssaken.
15. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckan-örn om ren.
de af den 26 Maij 1766 angående örns contract om rengiö- 1
ringen i staden. stockholm.
Hr Estenberg ville, att örn skulle bibehollas vid sitt
contract med cronan.
Saken hvilar.
16. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den Commissa12
Junii 1766 angående Commissarien Gustaf Otto Heder- ^ieimsbe-"
hielms besvär öfver prsejudice. svär.
Hvilar.
17 :o. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömili- Inägors
tiaeoeconomiedeputationens betänckande af den 13 Junii 1766 { skarabogs
öfver 40 § af Krigsbefälets besvär rörande dehlningsgrun- län.
derne vid inägors skiftande i Scaraborgs lähn, hvilket tillstyrkes
må ske efter räntan men ej på höft.
Jämväl uplästes Hr Sahlefeldts memorial i detta ämne.
Betänckandet bifölls med tilläggning enligit memorialet,
att förut giorde och värkstälte retroactive dehlningar icke
åter må rubbas.
18: o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänck- Gottlands
leande af den 27 Maij 1766 ang:de förvaltningen af skogar- sk°8ar
ne
på Gottland.
Betänckandet bifölls.
19. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande Hooks häraaf
den 24 Januari 1766 öfver Allmogens i Hööks och Tönner- dgäst°^fvare^
siö härader af Hallands lähn besvär angående en ny gästgif- gård.
varegårds inrättande i Margretetorps by, hvarutinnan tillstyrkes
till afslag samt att det må förblifva vid Konglig
Maij :ts resolution af den 5 Mars 1762, som afslår inrättningen.
Betänckandet bifölls.
20 :o. Föredrogs Justitisedeput. och Cammaroeconomiede- Anders Kihlputationens
betänkande af den 27 September 1765 om ärsätt- häftning1"
34 1766, aug. 1. Mantalspenningar. Kollegierna.
ning för Mäster Anders Kihlberg för en honom, enligit föreningen
emellan Eskilstuna stad och Jernmanufacturvärcket
1756 ingångne och af Riksens Ständer gillade förlikning och
ägodehlning, frångången trägårdsdehl, som tillstyrkes, att
staden må ärsätta.
Bifalles.
Mantalspen- 21. Uplästes Cammaroeconomiedeputations betänckande
beräknande ^en *0 Junij 1766 ang:de mantahlsdagsvärckspenningari
Ångerman- nes beräknande efter markegång i Ångermanlands norra och
södra fögderie sedan år 1741, hvilket afstyrkes, och att det
må blifva 6 m:r för hvart hemman årligen enligit 1670 åhrs
resolution.
Hr Carpelan trodde, att betänckandet borde närmare
påsees, eftersom han tyckte sig där finna någon contradiction.
Hr Estenberg deducerade saken.
Betänckandet bifölls, doch med vilkor att Allmogen fulleligen
göra sine skyldigheter vid fiskerierne enliget kongl,
brefven af 1670 och 1671.
Norden- 22. Cammaroeconomiedeputationens extractum protocolli
Stnofordran. ^en ^ Mars 1766 ang:de det af Kammarrevisionsrådet
Nordenstolpe sökte vederlag uti hemmansräntor för en
kronofordran, 41 dahlér och 9 öre 22 7/20 penningar i silfvermynt,
såsom framledne Creutzhammars rättsinnehafvare,
hvilket tillstyrkes måtte honom beviljas uti Nylands
låhn.
Hr Estenberg ville det bifalla på sätt, som lagar och
förordningar om slike fordringars ärsättning förmå.
Bifölls med Hr Estenbergs tilläggning.
Tjenstfrihet 23. Föredrogs Justitisedeputationens extractum protocolli
Ten^Freden-"^en * Julij 1766 angående tienstfrihet för Praesidenten
stiema. Adam Fredenstierna till nästa riksdag.
Bifölls.
Ang:de skä- 24. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
'gande*då a^ ^en ^ October 1765 ang:de skählens biläggande, då colle
Kongl.
Maij:t giernes betänckande af Kongl. Maij :t ändras.
ändrar col- Frih. Ridderstolpe fandt det blifva etl oendeligit
legrnes be- . r °
tänkande, skrifverie men ville häldre, att betänckandet remitterades till
Stora Deputation, där saken ytterligare kunde påsees.
Betänckandet bifölls.
Le Febure och Christiernin.
35
25. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 27 Nääf och
Junii 1766 angående Professorerne i Åbo Robert Willhelm HartmanNääf
och Jacob Hartman.
Jämte 2:nne särskildte vota.
Ligger.
26. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande Grefvinnan
af den [8 Juni 1765] ang:de Grefvinnan H. [o: B. E.] Sten- aJ^en
bocks besvär öfver någon henne ålagd bytesbrists ärsättande. bytesbrist.
Hvilar.
27. Uplästes Tulldeputations betänkande af den 20 Aprilis Malmö ang:-  1766 ang:de Malmö stads ansökning om lastbrytande enligit de
1664 och 172)2 åhrs resolutioner, hvilket tillstyrkes blott till
stenkolik
Betänck. bifölls.
28. Tulldeputationens extractum protocolli af den 29 Julij Ang:de be1766
med förfrågan ang:de förre ordinarie tullbetieningens
löner samt personelle tillökningar och gratificationer till
tienstlösa vid tullvärket.
Bifölls.
29. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckan- Gladsax
de af den 14 Martii 1766 ang:de 10 tunnor landtgillekorns är-k^^landtläggande
in natura enligit Kongl. Maij :ts resolution af den
21 Martii 1764, eller efter markegång, till Gladsax kyrka af
Gladsax hemmanen, hvilket tillstyrkes enligit Kongl. Maij:ts
resolution, dock att denne afgift af landshöfdingen och consistorio
i missväxtsår jämkas.
Bifölls.
30. Uplästes Juslitiaedeputationens betänckande af den 16 Tvisten
October 1765 ang:de tvisten emellan Brukspatron Le Febure l;1™11311 L®
D r rebure och
och Bergsrådet Christiernin rörande den sednares klagan, att Christiernin.
landshöfdingen, liåfrätten och Kongl. Maij:t den 6 Junii 1764
pålagt honom att afstå 2 träbyggningar från Vestanfors säte
rie,
hvilka han vid ägendomens försäljande till Le Febure
undantagit; hvarutinnan deputation hemställer, om icke
Christiernin för sin obefogade klagan må plickta 1 000' dahlér
silfvermynt.
Hr von Böhnen ville bifalla betänckande men afslå
plickten; ty det vore värdigt för R. o. A. att visa sin mildhet
så nu som i saken för Hr Schaeij.
Hr Ehrenhielm medgaf, att Christiernin är trätosam,
36 1766, aug. 1. Silfverhielm.
dock bör han niuta rätt; han har ännu qvar en dehl i ägendomen
men ingen bygning att bo uti; han har således varit
lidande, och tillstyrker jag derföre, att han ifrån böterne må
förskonas.
Hr Estenberg trodde i anledning af det särskildte votum,
att Christiernin haft skähl att klaga.
Hr Gyllensvärd ärindrade, att ägendomen vore såld,
att alla känna Christiernin och hans uptåg och att han bör
pligta.
Frih. Grönhagen ville befria Christiernin lika som
Schaeij ifrån böterne.
Betänckandet bifölls med undantag af 1 000 dahlér silfvermynts
böterne, som eftergifvas.
Fendrik 31. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
SiliTeesvärlmS ^ Augusti 1765 ang:de Fendrickens vid Jönköpings lähns
regemente Adam Friedrich Silfverhielms besvär deröfver, att
han ej fädt tour för dem, som sedan 1759, då han anmältes
till officerareconstitutorial, fädt befordran, innan 1762, då
han blef stabsfendrick, hvilket deputation afslagit.
Jämväl uplästes Hr Hartmansdorfs inlemnade memorial i
detta ämne, hvarutinnan han tillstyrker för Silfverhielm tour
ifrån 11 December 1760 likasom för Fendrick Humble.
Hr [von] Gröninger ville bifalla betänckandet med
tilläggning efter memorialet.
Hr Thomas Wadenstierna ville bifalla memorialet.
Frih. Ridderstolpe ärindrade, att här ej vöre question
emellan Humble och Silfverhielm utan blott om en principe
äng:de tourén för Silfverhielm, så att andra derigenom
ej komma att lida, samt trodde, att Silfverhielms recommendation
till constitutorial ej kan ansees för lika, som han hade
fädt det.
Frih. Grönhagen fandt, att chefen ej giordt Silfverhielm
all rätt; icke heller Secrete Deputation; ville derföre
bifalla memorialet som värdigt för en adelsman.
Hr Carpelan ärindrade, att Silfverhielm en gång var
anmält till att constitueras hos general en chef, men en annan
blef befordrad; således har Silfverhielm ingenting i den
delen att beropa sig på, och derföre tillstyrker jag till bifall
på betänckandet, särdeles som Humble icke bör lida för det
han är ofrälse.
Silfverhielm.
37
Frih. Ridderstolpe: Jag för min deel finner, att
chefens anmälan ej bör betaga en annan, som har kongl,
fullmagt, sin rättighet eller retrogadera dess kraft, utan bör
både frälse och ofrälse män niuta lika rätt efter lika principe.
Vi hafva afgiordt saken för Hr Ståhlhammar och Fock på
det sätt, att vi ej kunde hafva afseende på chefens anmälan;
låt oss nu stadna i lika beslut och bifalla betänkandet.
Frih. Grönhagen: Enligit Tienstebetänckandet bör en
chef föreslå den, som är meriterad, så länge, tills dess han
blir hulpen, och när han 4 gånger blifvit föreslagen, så är
han sielfskrefven; det anseer jag för min deel aldeles vara
lika, om han föreslås hos en general en chef eller hos Hans
Kongl. Maij :t.
Chefen hade altså enl. Tienstebetänckandet bordt föreslå
honom; det har icke skedt; således har Silfverhielm lidit. Jag
täncker för öfrigit icke ståndsvis eller gior någon reflexion
på, om han är adelsman eller icke, utan holler mig blott efter
saken och anseer de företedde skählen.
Hr von Hausvolff biföll Frih. Grönhagens tancka
och ärindrade, hvad Ståhlhammars sak angår, att hans certi1’icater
icke gillades; således ägde hans sak nied denna ingen
likhet; han ville derföre bifalla memorialet och anholt om
proposition deröfver eller votering.
Frih. Ridderstolpe itererade, hvad han förut sagt,
nemligen att recommendation till att få constitutorial aldrig
kan ansees vara detsamma som en kongl, fullmagt; ty om
den principen skulle följas, så blifve allas tour i hela armeen
rubbad.
Hr Landtm, trodde, att det vore en contradiction uti
betänckandet, ty där står, att begge äro äldre; begärte derföre
uplysning af deputations ledamöter.
Hr Gripenberg ville, att betänkandet skulle återremitteras
till deputationen.
Hr Weidenhielm förklarade, att Humbla var äldre
underofficer men att Silfverhielm blef förr befordrad till sergeant.
R. o. A. resolverade, att Fendrick Silfverhielm må ärholla
tour och fullmagt af samma dato som Fendrick Humble utan
äldres prsejudice.
38 1766, aug. 1—4. Jämtlands länsmansboställen.
Mauritz Kirstein
substitueras
vid
riddsxamrerssysslan.
Jemtelands
länsmans
boställen.
Förslag på
ledamöter
i commission.
32. Föredrogs Riddarehusdeputationens betänckande af
den 2' Maij 1766 ang:de Cammarrevisionsrådets och Riddarehuscammereraren
Waldemar Anton Kirsteins ansökning om
att få nyttia sin son, Extra Cantzlisten i Ranquen Mauritz
Kirstein, såsom substitut vid riddarehuscammereraresysslan,
hvilket deputation tillstyrker.
Retänckandet bifölls.
33. Uplästes Protocollsdeputations betänckande af den 17
Januarii 1766 ang:de skedde skattekiöp på några länsmansboställshemman
i Jämtland, hvilka skattekiöp deputation anseer
böra återgå.
Hr von Böhnen ville, att alla sådane skattekiöp på
cronoboställshemman böra återgå emot kiöpschillingens ärläggande.
Betänckandet bifölls med tilläggning, att i allmänhet alla
till skatte sålde cronoboställshemman må emot skatteschillingens
ärläggande återgå och lill deras egenteliga ändamål
oförryckt nyttias.
34. Uplästes en lista på valde ledamöter lill Riksens Ständers
Commission i deras ställen, som afsagt sig (Bil. 4).1
Hr Nordenhielm anmälte, att han i anseende till
Rutströmska religionsprocessen i Rådet vore så sysslosatt, så
att han ej kunde emottaga att vara ledamot i Riksens Ständers
Commission, utan afsade sig derföre detta honom af
electorerne viste förtroende.
Hr Landtm, tillsporde R. o. A., om icke herrar electorer
kunde anmodas att välja en annan i Hr Advocatfiscalen
Nordenhielms ställe.2
Härtill svarades Ja.
Och åtskildes genast derefter R. o. A. kl. 1/2 2.
1 Elektorernas lista innehåller även förslag till komplettering av ledamöter
i deputationer.
* En enligt påteckning den 1 augusti 1766 uppläst lista på valda ledamöter
i protokollsdeputationen tryck es som Bil. 5.
Krigsbefälets besvär.
39
Den 4 Augusti 176 6.
Måndag.
Plenum kl. 6.
Uplästes och justerades påskrifterne
l:o uppå Secrete Deputationens betänckande om Fendrick
Silfverhielms tour;
2:o uppå Cammaroeconomiedeputalionens betänckande om
Allmogens mantalsdagsvärkspenningar;
3:o på Cammaroeconomiedeputations dito om Nordenstolpes
räntefordran;
4:o uppå Protocollsdeputationens betänckande om cronoboställshemmans
försäljande till skatte.
Hvilka alla gillades.
1 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 10 Junii 1766 angående följande §§ af Krigsbefälets besvär.
1 § ang:de oeconomiske och mililariske lagars förbättrande.
Bifölls.
2 § om fullständigt reglemente. Bifölls.
3 § om nya krigsarticlarne. Bifölls.
4 § om kongl, förordningars publication. Bifölls.
9 § om vinterdouceurer och differente löner. Bifölls.
14 § om transportpenningar för hästar. Bifölls.
28 § om tractamenten vid fästningsarbete. Bifölls.
31 § om militairiske löners bortdragande etc. Bifölls.
33 § om indelte armeens öfning. Bifölls.
52 § om indelte regementernes tour till arbetscommenderingar.
Bifölls.
57 § om Cajana officerares tienstgiöring. Bifölls.
59 § om Cajana compagnie. Bifölls.
62 § om visse hingstar vid regem der. Bifölls.
69 § om Smålands, östgötha och Vestgötha Cavallerier till
dragoner. Bifölls.
71 § om hästmedicamenter i fält. Bifölls.
74 § om saltpettersiuderie på boställens skogar. Bifölls.
88 § om fältteckens bärande. Bifölls.
91 § om tour vid beklädningar. Bifölls.
92 § om saltpettersiuderiehielp. Bifölls.
Justering.
Krigsbefälets
besvärjf
-
40 1766, aug. 4. Jägerhorn. Vita kattuner.
Jägerhorn
om lotterie.
Per Perssons
riksdagspenningar.
Hvita cattuners
inlörskrifvande.
94 § att stabsryttmästare och capitainer må blifva riksdagsmän,
då blott 2 med compagnie äro att tillgå. Bifölls.
95 § att secondmajorer ej må få sitta i krigsrätt. Bifalles.
98 § angrde uniformers beständighet. Bifölls.
101 § angående accorder. Bifölls.
102 § Om inquarteringen. Bifölls.
103 § ang:de uphandling för indelte regementerne. Bifölls.
2:do. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 15 Julij 1766 ang:de Capitainen Reinholdt Jägerhorns
ansökning om ett lotterie till ett stuteries anläggande på dess
gård Jockis.
Hr Landtm, ärindrade, att det begärtes sist ligga men
kunde nu separeras ifrån de andre lotteriesakerne och särskildt
afgiöras tillika med planen och projectet dertill.
Secrete Utskottets extr. protocolli bifölls.
3:tio. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den
1 Augusti angående Riksdagsmannen Per Perssons riksdagspenningar
efter Olof Håkansson, hvarutinnan ståndet anholler,
att som det redan skildt saken dem emellan, ståndet
må bibehollas i sin rättighet att härutinnan decidera, såsom
sitt egit oeconomicum.
Bifölls.
4:to. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 18 April 1766 ang:de hvita cattuners införskaffande,
till Säthers tryckerie 1 000, till Malmö 1 200, till
Plancks tryckerie 1 000 och till Flors tryckerie 800 st.
Jämte ett särskilt votum, hvaruti tillstyrkes, att 4 000 må
införskrifvas för Sickla tryckerie, 2 500 för Giötheborgs, 1 000
för Malmö, 600 för Säthers tryckerie, 600 för Plancks och 600
för Flors tryckerier samt att 2:nne tryckerier måga i Stockholm
ånyo anläggas och ett tryckerie för hvarje landshöfdingedöme
på 16 mihls afstånd från Stockholm.
Hr Gyllensvahn: Om Sickla och Götheborgs cattunstryckerie
ej införskrifvit mera hittills än 3 900 stycken i stället
för 10 000, så vill jag bifalla det särskildte votum.
Frih. Friedrich Ridderstolpe ärindrade, att
Sickla endast fådt införskrifva 5 000 stycken, och borde det
dervid förblifva.
Hvad tryckerie i hvart lähn angår, hvilket det särskildte
votum tillstyrker, så blefve då hela konsten förvänd uti
klåperie.
Kattunsinförsel.
41
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, hurusom i nuvarande
ställning, då siden är förbudit, ingen kan bruka annat
än sådane vita bomulstyg till foder. Således ville han
tillåta införsel deraf enligit betänckandet, på det man må
äga tillgång deraf tillräckeligen.
Att man ej tillräckeligen hittils har införskrifvit dylika
bomulstyger är ganska väl, ty coursen har varit så ganska
hög.
Hr Hasenkampf biföll Frih. Ridderstolpes tancka,
ehuru hvita cattuner sällan köpes på cattunstryckeriet men
mäst hos krämaren.
Hvad Sickla angår, så har detta cattunstryckeriet förmån
nog framför alla de andra; Sickla har blifvit understödt med
hemman men de andra icke, således borde desse öfrige också
hielpas.
Att hafva ett cattunstryckerie på hvar 16 mil öfver hela
riket, hvilket det särskildte votum tillstyrker, lägger endast
grund till klåperie, utom det att lurendrägerier derigenom
befordras. Således vore bäst att i den delen resolvera efter
betänckandet.
Frih. Friedrich Ridderstolpe kunde ej bifalla
votum i den sednare delen ang:de cattunstryckerier i hvarje
landsort och låhn.
Hr Gyllensvahn deducerade differencen emellan betänckandet
och det särskildte votum och ville bifalla det
sednare, eftersom det af 3 stånd redan blifvit bifallit.
Hvad det af Frih. Ridderstolpe omtalte förbudet af siden
angår, så bör det innom riket upmuntra spinnerier och väfnad
utan att vi behöfva förskrifva större qvantum af bomulstyg
utifrån hädanefter än hittills; dessutom trodde han,
att ingen tager något foder ifrån tryckeriet, då han kan
få den i köpmansboden.
Frih. Carl Ridderstolpe itererade, hvad han förut
sagt, och ville bifalla betänckandet, men icke ville han tillstyrka,
att tryckerier i hvarje lähn må inrättas.
Hr Hasenkampf ärindrade, att om våra cattunstryckerier
hade samma frihet som dem i Ryssland, så finge vi
lika sådane cattuner, men vårt ändamål bör vara att få dem
goda, ty eljest lurendräjas alt odugligt på oss; cattunstryckerier
i hvarje lähn bör således så mycket mindre tillåtas,
42 1766, aug. 4. Kattunsinförsel.
Cronhielmske
regementes
indragning.
som deras arbeten altid blifva sämre och förhindra afsättningen
för de större och gamla cattunstryckerierne.
Ville således i den dehlén bifalla deputations betänckande.
Hvad Lenbergs trvckerie angår, så har han väl hittills för
sin fattigdom ej kunnat införskrifva några vita cattuner, men
derföre bör man icke hädanefter mista en sådan förmån.
Hr Gyllensvahn ville ej allena lemna Sikla utan ock
alla de öfrige frihet att införskrifva, hvad de behöfva.
Frih. Carl Ridderstolpe ville remittera till Commerciecollegii
bepröfvande, huruvida någre flere cattunstryckerier
i provincierne kunna vara nödige eller icke.
Betänckandet bifölls med tilläggning, att alla ansökningar
om nya cattunstryckerier måge vända sig till Kongl. Maij :t,
som efter behofven i nåder lärer pröfva deras nödvändighet.
Hr Hasenkampf ville, att uti påskriften på löparen
skulle nämnas om Lehnbergs cattunstryckerie och att han må
få in [för] skrifva så hädanefter som hittils vissa stycken vita
cattuner.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att hans cattunstryckerie
är aldeles förfallit.
Hr Hasenkampf: Han kan börja ånyo, när han alenast
får införskrifva vita cattuner.
Hr Landtm, trodde bäst vara, om denne puncten särskildt
remitterades tillbaka till Handels- och manufacturdeputation.
Hr Gyllensvärd ville ej, att Lehnberg skulle mista sitt
privilegium.
R. o. A. resolverade, att omständigheten ang:de Lenbergs
tryckerie skulle till Handels- och manufacturdeputations utlåtande
åter remitteras, hvarom de öfrige respective stånden
genom protocollsutdrag skulle förständigas.
Hr Hasenkampf ville ej, att någon skulle mista sin
rättighet utan att dertill vara förtient; trodde att Lehnberg
borde bibehollas, och bad, om saken skulle remitteras till
deputation, att de med första deröfver må inkomma med sitt
yttrande.
Remissen ansågs som afgiord.
5:to. Föredrogs hos R. o. A. Secrete Utskottets extractum
protocolli af den 22 Julij 1766 ang:de indragningar i armeen,
hvarutinnan tillstyrkes, att hela Cronhielmske regementet
Cronhielmska regementet.
43
må indragas, Sprengtportens regemente öfverföras till Sverige
och 200 man af huzareregementerne indragas.
Hr Landtm, ärindrade, att detta målet vore angelägit
att afgiöras, ty 2 stånd hafva redan afgiordt saken, och ett
stånd har förbehollit sig att bifalla Secrete Utskottets extractum
protocolli, alenast flere indragningar föreslås; men
sådant vore att rubba hela defensionsplanen.
Hr Landtm, beklagade, att Secrete Utskottet skall möta
sådane contradictioner, då de så cordialt upgifvit sine tanckar,
eljest hade Secrete Utskottet enligit lagarne kunnat giöra
det ensamme.
Hvarefter uplästes
Hr Gyllenskepps, Frih. Mörners, Hr Gröningers och Hr
Silfverschölds inlemnade memorialer i detta ämne.
Hr Hausvolff: Jag begärte sist, att detta målet skulle
företagas och afgiöras, men det skedde icke, utan nu i dess
ställe har 3 stånd afgiordt detsamma, utan att vi vetat deraf.
Jag tycker, hvad jämmer skall yppas ibland officerarne; jag
vill gå det i tysthet förbi, efter det nu ej lärer värka någonting,
men ett saknar jag, nemi. ett separat votum ifrån Secrete
Utskottet; det hade kanske vist sig, om man velat röra
officerarenas regementer och generalernes, men nu då alenast
lieutenanter och fendrickar härigenom blifva lidande,
så har ingen interresserat sig för deras bästa.
Att jämka Secrete Utskottets extractum protocolli ihop
med de nu upläste memorialer ne lärer icke vara möjeligit;
således yppa sig naturligtvis i denne saken 2 questioner,
l:o om någon reduction skall ske,
2 :do huru och på hvad sätt man skall reducera.
Jag för min dehl ber memorialerne ligga, och att vi få afgiöra
1 question och votera deröfver, på det vi må få se,
hvem som är vår vän eller icke.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att nöden drifvit
Secrete Utskottet till detta expedientet; eljest hade det
aldrig skedt, ty vi hafva i alla desse corpser både släckt och
vänner.
Att andra rikens potentater efter krigsslut reduceradt regementer
är allmänt kunnigt; att sådant nu sker hos oss,
bör således ej falla oss underligit före, då rikets tillstånd det
4—5 81454
44 1766, aug. 4.
Husarregementena.
kräfver; vet någon af R. o. A. bättre project än Secrete Utskottet
upgifvit, han gifve det fram.
Hvad Hr Silfverschölds memorial angående pommerske
regementernes soutien angår, så vill jag gå det med tysthet
förbi. Att fördubbla pommerska inkomsterne är ej så snart
skedt, utan det bör ske med tiden. Något är redan vidtagit,
som till exempel ett domaine, som nu gifver flera 1 000
riksdahler mera än hittills; men vidare kan man ej så hastigt
komma.
Angående huzareregementerne så är sagt, att det yngsta
regementet bör reduceras.
Jag har trodt, att Mörners regem :te varit yngre, men jag
hör nu annat. Om så är, så bör det gå efter en stadgad
principe.
Hvad Hr Gröningers memorial angår, så gier han ett nytt
förslag till indragning. Jag för min dehl finner, att hans
project är, att flere capitainer och subalternofficerare skola
dragas in, men just desse finner jag böra menageras. Dessutom
torde hans memorial, om det få[r] gå till de öfrige stånden,
uträtta så mycket, att de toge sig anledning till en vidsträcktare
reduction, hvilket skulle vara mig okärt.
Jag vill derföre giöra förlusten drägeligare för de reducerade,
än någon kan sig föreställa; jag tillstyrker nemligen,
att alla vacancer ärsättas som vacancer genom accord
och vill, att de reducerade må få förskott af cronan till
att accordera sig till andra sysslor i de beständiga regementerne.
Grefve Casimir Lewenhaupt: Jag vill emot Frih.
Mörner bevisa, att Gula huzareregementet är äldre än det Blå;
ty Gula regementet feck den ålsta öfversten, fastän de hade
nyare uniform.
Således bör det Blå reduceras såsom yngre, och vi såsom
äldre böra bibehollas.
Hr Gyllensvärd: Icke är jag starck hushollare men
likafult tyckes mig se, att denne indragning ingenting meriterar;
vi böra derföre hitta på något bättre, till exempel
biskoppar och feta consistoriales. Kunna intet deras löner
indragas?
Hr Hasen kampf: Jag finner det vara obilligt, att
militairen allena skall plickta; ty då rikets tillstånd tarfvar
Husarregementena.
45
en sådan reduction, så bör den sträcka sig till alla stater.
Jag ville derföre, att Secrete Utskottet projecterade någon
generalplan på en sådan allmän reduction.
Hvad denne nu upgifne saken angår, så blifver första
question, om någon reduction eller indragning bör ske?
Härtill svarar jag nej, ty jag finner, att den förmån, som
häraf kan tillflyta riket, är ingalunda betydelig utan mycket
ringa.
Hvad Hr Gröningers plan angår, så sker väl ofta reduction
af regementer lios främmande potentater, men den plägar
sällan sträcka sig till hela corpser och till accorderade
tienster, hvilka hos oss äro att ansee likasom en ägendom.
Om författningen med accorder i militairen är lycklig eller
till olycka ländande, det hörer icke hit.
Skall nu indragningar blott sträcka sig till militairen, så
bifaller jag Hr Gröningens memorial och vill bibeholla sielfva
stammen af hvart regemente, ty corpser pläga ofta minskas
till styrkan men sällan aldeles annuleras.
Men ehuru jag bifallit Hr Gröningers memorial, torde endock
åtskilligt dervid vara att ärindra; jag tillstyrker derföre,
att hans memorial af visse utsedde ledamöter må i morgon
eller någon annan dag öfversees och granskas.
2:do. Hvad liuzareregementerne och deras ålder angår, så
bifaller jag, att Frih. Mörners eller det Blå är äldre; ty det
Gula huzareregementet är formeradt af det gamla Blå.
Dock vill jag ej, att hela det Gula skall afdanckas, utan
jag ville, att man reducerade i proportion af begge huzareregementerna
och på samma sätt förfor med alla de andre
cavallerieregementerne, ty att reducera i grund ifrån den
öfverste till den lägste i ett regemente är icke allenast ovanligt
utan och skadeligt, men att beholla stammen till regementet
kommer väl till pass, då det vid tillfälle skall återigen
upsättas.
Hr Landtm, berättade sakens förlopp, hurusom Secrete
Utskottet efter 19 månaders undersökning fädt förnimmma,
att pommerske regemente [n] kostadt i fiohl 9 tunnor
guld och i åhr 150 000 riksdahler.
Denne kostnad har nog ömmat Secrete Utskottet, som viste
rikets trängande behof; det hade endå aldrig kommit i question
att reducera regementerne, om ej de öfrige stånden
46 1766, aug. 4. Regementsindragningar.
undandragit sig at contribuera, ifall ingen indragning skulle
ske. De hafva således icke kunnat afhollas utan tvungit oss
att nied dem ingå i detta project.
Saken har på sådant sätt upkommit till plena, och hade
vi trodt, att den skulle vinna R. o. A:s bifall, men skulle det
ej ske, så hielpes ingalunda saken på det sättet.
Det genom memorialet och eljest genom discourserne gifne
förslaget förefaller mig besynnerligit, hälst vi här ingalunda
lära kunna agera Secret Utskott och ingå i en så noga undersökning,
som vederbör. Skulle det och kunna ske, så förenade
sig Ridderskapet helt säkert med Secrete Utskottets
tancka.
Skulle vi nu afslå Secrete Utskottet, så hielpes ingalunda
saken dermed. Förvisa vi åter Gröningers memorial jämte de
öfrige memorialerne till de andra stånden, så kunna de andre
respective stånden gå ännu längre i sin reductionsprincipe,
än vi förmoda och önska och Secrete Utskottet tillstyrkt, och
derföre ber jag, att R. o. A. betäncka sig och ej tillåta, att
memorialerne med dem communiceras.
Hr Gyllensvahn: Då nu frågan är ang:de indragning
af åtskillige corpser, så besannar jag aldeles Hr Landtm :s
tancka och berättelse om huru saken kommit att påtänckas;
R. o. A. lärer deraf finna, att vi blifvit tvugne till detta steget.
Jag för min delli åberopar mig Secrete Utskottets protocoller,
att jag varit emot denne reduction men måste låta säja
mig, då de öfrige 3 stånden talte om att ej vilja bevilja.
Hvad indragningar i civilen angår, så lärer Secrete Utskottet
i sinom tid väl täncka på besparing i den dehlén.
Således när alt, hvad jag stridt för militairen hittils, ej
giort något till saken, så lärer ingenting hädanefter kunna
värka ändring i ståndens beslut; vår endaste omsorg bör derföre
nu endast vara att förhindra de andre stånden all ytterligare
reduction och indragning i militairen.
Hvad Gröningers memorial angår, så ändrar det aldeles
hela defensionsplan.
1 :o. Secrete Utskottet vill bibeholla 6 000 mani värfvat
folck,
Gröninger deremot endast 500.
2:do. Vill Gröninger reducera 48 officerare, då Secrete Utskottet
endast reducerar 12 officerare.
Hvad indragningen af de gemena angår, så är Bondestån
-
Husarregementena.
47
det emot vacanceafgiften, ty säja de, altid får man officerare.
Angående underofficerarena, så ville jag, att indragningen
blef lika vid infanterie och cavallerie och att de indragne underofficerare
vid huzarerne må niuta lika förmån till placering
som underofficerare vid infanteriet, ty då blefve principen
lika.
Jag ber för öfrigit, att Secrete Utskottets extractum protocolli
bifalles och att vi genom ett utdrag af protocollet ärindra
de öfrige stånden, hurusom de reducerade officerare blifva
på ett märkeligt sätt lidande, om dem ingen hielp vederfors
till nya beställningar, då de likväl mästa delen fädt sine nu
innehafvande sysslor genom accord.
Hvad Frih. Ridderstolpes tillägning angår, att för alla
vacancer bör ärläggas accordsumman, så vill jag bifalla densamma,
ty den länder desse officerare till godo.
Men de, som härtills äro vacante och oafgiorde, lärer icke
deribland kunna begripas.
Hr Landtm, fandt, att Hr Silfverschölds project om indelte
armeéns indragning vore omöjeligit att värkställa och
ärindrade dessutom, att 200 huzarer kosta mera att underholla
än 4 000 man reglerade troupper.
Hr Wulfcrona förmente, att det Blå huzareregementet
vore det ålsta, och ville han derföre följa samma principe,
enl. Frih. Mörners tancka, vid Gula huzareregementet
som vid Cronhielms regemente.
C. Cederström: Här har blifvit satt i question, om
reduction skulle vara nödig eller icke. Jag för min del tror
Secrete Utskottets tancka vara den bästa; ty icke kunna de
bibehollas utan någon bevilning eller utan tillgång på penningar
till deras aflöning; där nu intet sådant fins, huru
skall då vara möjeligit att bibeholla regementerne.
Hvad Hr Gröningers plan angår, så är den vidsträcktare
än Secrete Utskottets, och att lägga indelte regementer i
guarnizon blifver för riket mistning i folkstocken. Således
vill jag bifalla Secrete Utskottets extractum protocolli och
tillstyrker, att Hr Gröningers memorial ej må till de andra
stånden afgå, ty deraf kunna de taga sig anledning till långdt
vidsträcktare reduction, än Secrete Utskottet föreslagit.
Hr CarlWadenstierna förklarade sig vara af olik
tancka med Secrete Utskottet och berättade,
att Hans Kongl. Maij:t nyligen remitteradt till Krigscolle
-
48 1766, au g. 4. Regementsindragningar.
gium att yttra sig angående Pommerns försvar och hvad indragning
dervid kunde pröfvas nödig.
Då ärindrade Krigscollegium, att Pommern vore den endaste
province, som Sverige hade qvar af alla Konung Gustaf
Adolphs conqueter, och förenade sig i den tanckan, att Pommern
ej borde blottställas och mista sitt försvar.
Collegium har uti detta sitt tillstyrkande fölgdt 1756
åhrs defensionsplan och således ej velat minska hvarken
guarnizon i de tyska orterne eller huzareregementerne, mera
än som skedt vid sista riksdag.
Hvad indragningarne angår, så geck således Krigscollegium
ej in i den delen utan trodde, att då rikets drätzsel förbättrades,
som Secrete Utskottet påarbetar, så kunde huzarer och
flere corpser utan känning för riket hollas.
Jag medgifver, att det ej kan ske så hastigt, att rikets drätsel
förbättras, men som det endock skall ske med tiden, så
kan vi ju nu dessförinnan draga något drygare contribution,
särdeles som ändamålet dermed är att befordra vårt försvar
emot våra grannar.
Jag för min dehl är aldeles emot reductioner i militairen.
Sverige såsom ett sielfständigt rike bör innom sina gräntzor
hafva tillräckeligit försvar utan att behöfva i nödens tid anlita
kallsinnige grannar och bundsförvanter, och derföre ville
jag, att desse ifrågavarande regementer skulle bibehollas.
Hvad de flere föreslagne indragningar vid de indelte regementerne
angår, så har Landtm, gifvit vid handen, att de ej
vilja åtaga sig vacanceafgiftens betalande efter markegång;
det skulle dessutom ej stiga till mera än 40 000 dahlér.
Hvad besparingen med Pommerska och Huzareregementets
indragning angår, så utgiör den ongefehr 2 tunnor guld och
det finner jag vara ganska litet.
Således ville jag, att R. o. A. förestälte de öfrige respective
stånden, att ifall det Högvördige Prästeståndet ville conservera
vår sielfständighet och försvar, så lära de samtycka till
afstående af sin vederlagsspanmål; den utgiör 50 000 tunnor
spanmål, hvilken uträknad a 5 plåtar tunnan är tillräckelig
till flere regementers aflöning.
Skulle det ej värka med extractum protocolli, så torde Hr
Landtm, och Secrete Utskottets militariske ledamöter föreställa
de öfrige stånden, att de vähl kunde falla på den idéen;
och som jag hoppas, att det skulle värka, så inneholler jag
Regementsindragningar.
49
med mitt yttrande nu så länge, hälst jag icke vill bedröfva
våra husarer för 2 tunnor guld.
Riksdagen kan härigenom icke komma att utdragas, ty jag
tror, att Hr Landtm, med ledamöterne lärer med sina föreställningar
skynda på de öfrige stånden att ansee vårt fäderneslands
försvar, hälst ingen potentat, icke en gång våra
grannar, dragit in stammen af regementerne utan bibeholla
dem sig till nytta; hvarföre skola vi mer än de blottställa
oss för deras tilltagsenhet.
Hr Landtm, tackade för den honom gifne commissionen
men ärindrade, att han jämte R. o. A:s ledamöter
brukat alla dessa skählen i Secrete Utskottet utan att dermed
någonting uträtta, berättade jämväl, att de 3 stånden
äro enige just på Krigscollegii skähl, att i Svenska
Pommern i 30 års tid ej varit mera än 2 400 mans guarnizon.
Att de öfrige stånden yrkat sine gamle skähl och att vi
sökt bibeholla regementerne, är allmänt kunnigt.
Skulle guarnizon förökas till 5 000 man, så kostar det mera
än 200 000 riksdahler.
Hr Wadenstierna: Krigscollegium har sagt 2 400
man, men ock hafva vi nämndt 1756 åhrs defensionsplan och
hvad den inneholler.
Hr Landtm.: Guarnizonen i Pommern har efter kriget
aldrig kunnat och aldrig varit mera än 2 400 man, och det
i brist af pengar.
Hr Gyllensvärd ville trycka sine memorial om vederlaget
och trodde att kunna skaffa pengar af prästerne.
Grefve Friedrich [von] Rosen ville ogärna stöta
medborgare, som använt sin ägendom till att accordera sig
till tienst och löhn, ty ingenting kan vara svårare att mista
än en tienst, som på sådant sätt är förvärfd.
Men skall man nu taga denne utvägen, så bör alla, båd[e]
civil och militair, deraf draga lika känning; jag fägnar mig
deröfver, att Secrete Utskottet tänckt på flere reductioner, ty
jag tror, att alla gärna lära contribuera till rikets fromma.
Hvad huzareregementet angår, så bör dervid följas lika
principe som vid Cronhielmske regementeft].
Hr Landtm, anholt om slut på discurserne och ville
gärna giöra proposition till afslag på Secrete Utskottets exti'actum
protocolli, alenast det kunde hielpa.
50 1766, aug. 4. Regementsindragningar.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe: Alla säja sig ömma regementernes
ställning men hvar och en skakar ifrån sig att
utsee någon hielp.
Hvad vederlaget angår, så tror jag, att det ej lärer utgiöra
stort öfver 10 000 tunnor öfver hela riket.
Hurusom de öfrige stånden fädt anledning af Secrete Utskottets
och huru de öfrige ståndens ledamöter i Secrete Utskottet
tagit sig anledning att reducera af Krigscollegii hemställande
är förut sagt; denne indragning, ehuru liten, är
dock betydelig i rikets nuvarande ställning.
Gierna ville jag contribuera, men hvad spisar en liten sådan
summa, då militairen knapt hafva kläder, huru skall
det då förslå till aflöning åt desse regementer, som kosta så
mycket; jag ville gärna conservera dem, men det hielper
icke, ty de andre stånden reducera dem och flere till.
Man har påstådt, att reduction bör gå till alla stater; jag
svarar, att det är påtänckt, och ber därföre, att hvar och en
ville gifva up förslag till Secrete Utskottet, huru och i hvad
mål det behöfves och bör värkställas.
För öfrigit, innan vi taga vårt beslut, ber jag, att vi må afgiöra,
hvilketdera husareregementet är det ålsta, på det2
ingendera må lida i sin rätt; och jämväl böra vi så laga, att
de andra stånden ej gå längre än de giort i sin reductionsifver.
Hr [von] Hausvolff trodde, att 2 500 man aldrig
vore complett guarnizon i Tyskland, och derföre kunde han
ej veta orsaken, hvarföre de ännu mera skulle reduceras.
Hvad Öfverste Sprengtports regemente angår, nemligen att
det skall öfverföras till Sverige, så kan jag försäkra, att den
tyska soldaten aldrig lärer vilja gå öfver till Sverige; häldre
går han bort och rymmer till andra magter, ty han är ej van
vid att lefva som svenska soldaten och ligga på lafvar och
halmbäddar. Denne Secrete Utskottets författning är såleds
lika så god som en formel reducering. Är nu ändamålet det,
att regementet skall reduceras, så vet jag ej, hvarföre det
icke häldre träffar de yngre regementerne, nemligen Öfverste
Blixens och Printz Friedrich Adolphs regementer.
Hr Möllerstierna trodde, att Secrete Utskottet ej
giordt, hvad de velat, utan hvad de kunnat.
1 Memorialprotokollet.
2 Rättat från förlagens: den.
Regementsindragningar.
51
Ärindrade att han också kunde klaga som dragoneofficer,
men han ville gierna unna andra, oansedt han ej ägde mera
än 400 dahlér silfvermynt i löhn; betygade att det vöre honom
okärt för huzarerne och pommerske regementerne, att
de skulle reduceras, men ville gifva prsemium åt den, som
kunde hitta på någon bättre utväg till rikets och corpsernes
conservation.
Hvad Hr Gyllensvahns project angår, så ber jag, att det
må få vila; jag har nu tient i 36 åhr och skulle märkel, blifva
lidande, om jag ej finge accordera.
Hr Landtm, bad, att R. o. A. ej längre ville ventilera
i detta ämne utan af slå Secrete Utskottet, om det skall ske,
eller och jämka det i de mål, där det behöfves.
Hr Silfverschöld ärindrade, att husareregementernes
ålder vore lika, och ville för öfrigit tillägga vid Secrete
Utskottets tillstyrkande en punct, nämligen att underofficerarne
vid huzareregementet må få placeras vid cavalleriet
äfven som infanterieregementernes underofficerarne vid infanteriet.
Ville för öfrigit bifalla Secrete Utskottets extractum protocolli,
alenast de 3 öfrige stånden föreställas om vårt lidande
och question om vederlaget blifver moverad i de öfrige
stånden. Sist ville Hr Silfverschöld hafva sin accordssumma
igen och få försöka sin lycka annorstädes, ty det vore altid
drägeligare att tigga utomlands än att svälta hemma.
Hr Gyllensvärd begärte få trycka sitt memorial
ang:de vederlaget.
Hr Landtm, trodde, att detsamma ej lärer kunna
nekas.
Hvad det förevarande ämnet angeck, så hemstälte Hr
Landtm. 2 puncter såsom tilläggning vid Secrete Utskottets
extr. prot.
l:o. Om icke samtel. desse nu reducerade officerare såsom
af äldre regementen och corpser borde få förmån vid placering
framför officerarne af Fribattaillon och Jägarecorpsen,
då fullmagterne äro af samma dato.
2:do. Att de reducerade officerarne blifva tienstfrie, tills
de blifvit placerade.
Hr Ehrenkrona ärindrade, att Cronhielms regemente
är äldre än Blixens, och ville han derföre, att det förre skulle
få förmåhn framför det sednare.
52 1766, aug. 4. Regementsindragningar.
Hr Gyllensvahn: Vi hafva mycket tält om 1752 åhrs
defensionsplan men vi komma ej ihog, att vi då hade öfverflöd
på bancozedlar; nu vilja vi uprätta Sverige till ett sielfständigt
rike, då vi lida brist på mynt och hafva knapt
pengar till guarnizonernes aflöning.
Jag ber derföre, att vi enigt afgiöra målet, på det de öfrige
3 stånden ej må gå längre, än vi vilja, i reductionsprincipen.
Frih. von Essen trodde det vara svårt att här in
pleno decidera, hvilket af huzareregementerne är det älsta;
derföre kunde till Hans Maij :t hemställas, det täcktes han
indraga det yngre regementet, ty då får begge öfverstarne visa
skäl på båda sidor; samt begärte slutel. proposition.
Tilläde jämväl en anmärkning, att med inhibition af vacancens
förgifvande eller förslag bör ej förstås dem, som redan
inkommit.
Frih. Friedrich Horn: Då frågan är emellan 2
corpser, hvilken sorn skall reduceras, så bör man se efter,
hvilkendera corpsen är yngre, så sker det utrikes; och chefen
följer altid sin corps åt.
Frih. von Essen berättade sig hafva läst igenom Mörners
memorial, och trodde han i anledning deraf, att det Blå
vore äldre.
Hr Landtm, giorde följande proposition:
Bifaller R. o. A.
1 :o att på samma indragningsprincipe som för infanteriet
det älsta husarregementet må bibehollas med dess öfverste
och de öfrige indragningarne efter betänckandet;
2:do att de indragne officerare blifva frie för tienstgiöring,
tills de vinna indehlning i armén;
3:tio att underofficerare vid husarecorpsen må niuta lika
rätt till placering i cavalleriet som de andre i infanteriet;
4:to att desse reducerade officerare placeras framför officerarne
af Jägarecorpsen och Fribattaillon, då deras fullmagter
äro lika.
Denne sednare puncten fandt Hr Landtm, böra remitteras
till Secrete Deputations öfverläggning och yttrande.
Frih. Friedrich Horn ville, att man skulle utsätta
i proposition, att det Blå regementet är äldre.
Grefve Casimir Leijonhufvud ansåg det icke vara
afgiordt.
Frih. Friedrich Horn yrkade, att det äldre regemen
-
Husarregementena.
53
tet bör bibehollas, såsom vanligt plägar vara i andra riken.
Hr Landtm, upläste ånyo puncterne:
1 :o. Att det Blå husareregemente bibeholles jämte sin
öfverste enl. samma principer, som stadgade äro för infanteriet,
samt att de öfrige indragningar ske enligt betänckandet.
2:do. Att sandel. de indragne officerare blifva befriade från
tienstgiöring, intill dess de vinna indelning i armeen.
3:tio. Alt de indragne underofficerare vid huzarecorpsen
må lika förmån niuta till placering som de af infanteriet.
4. Att samtelige indragne officerare och corpser må på
stället, innan reduction sker, förnöjas af cronan för sine
fordringar.
5. Att med den skedde inhibition af vacancers förgifvande
ej förstås andre än rena vacancer och de, som skedt genom
dödsfall.
Disputen angående hvilketdera regemente vore äldre af
huzarecorpserne räckte ännu, tills änteligen den af Hr
Landtm, giorde proposition bifölls.
Hr [von] Hausvolff yrkade slutel., att han begärt
decision, hvilketdera regemente vore äldre, Sprengtportens
eller Spensens; han för sin del trodde, att Spensens vore
yngre och att dett borde gå öfver.
Hr Landtm, ärindrade, att saken är afgiord med tilllägningar,
hvilka ej böra uprifvas.
Hr [von] Hausvolff gaf tillkänna, att han begärte
decision i den delen i anledning af sitt förbeholld.
Frih. Ridderstolpe ville ej, att saken skulle uprifvas
emot Riksdagsordningens föreskrift.
Målet ansågs som afgiordt, och skulle deputation till de
öfrige stånden härutinnan afgå, då extractum protocolli sedermera
kan expedieras och med dem en annan gång communiceras.
6 :to. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Ang:de riksden
2 Augusti ang:de riksdagens slut. dagens slut.
Hr [von] Hausvolff bad saken vila.
Hr Landtm, ärindrade, att detta målet vore angelägit
att afgiöras, ty de andra stånden lära i dag committera sine
ledamöter i deputationerne att skynda med arbetet. Deputationerne
hafva dessutom ganska få mål oafgiorde, utom
54 1766, aug. 4. Riksdagens slut.
Borg.st:s
deputation.
Cammaroeconomiedeputation, som ännu mäst har 135 saker
oafgiorde.
Hvarefter deputationen upropades, som skall afgå till de
andre 3 respective stånden med R. o. A:s beslut i saken rörande
regementernes indragning.
Afgeck.
Hr Landtm.: Som Hr Hausvolff ej lärer desistera ifrån
sin begäran, att saken må få vila, så ber jag emedlertid, att
ledamöter flitigt i deputationerne må sammanträda, och
hemställer äfven, att om ståndet i deputation är borta, så att
intet kan företagas, så böra de pligta 10 plåtar.
Härtill svarades Ja.
Hr Wachsch lager ärindrade, att de andra ståndens
ledamöter icke komma opp, och dessutom protestera de emot
att intet något mål må afgiöras utan deras biträde och
vettenskap.
Hr [von] Hausvolff: Deputationerne har nog arbetat
hittils och mycket är ogiordt, som de få arbeta på hädanefter.
Frih. Ridderstolpe önskade, att Hr Hausvolff ville
desistera.
Hr [von] Hausvolff sade sig vilja desistera för Hr
Landtm:s och R. o. A:s skuld, fast han icke kunde se ändamålet
med Secrete Utskottets extractum protocolli, sedan
R. o. A. låtit i detta ämne afgå ett dess extractum protocolli.
Hr Landt m. giorde genast proposition till bifall på
Secrete Utskotte[t]s extractum protocolli.
Hvilken besvarades med Ja.
Frih. Grönhagen: Jag har hördt, att mycket ännu
skall vara oafgiordt i Cammaroeconomiedeputationen, och
som det lärer vara svårt att skilja de allmänna målen ifrån
de enskylte, så ville jag, att Cammaroeconomiedeputationen
arbetade äfven så länge som Secrete Utskottet, nemligen till
månans slut.
Hr Landtm, ärindrade, att de ej alla kunna hafva att
giöra till den tiden.
Ankom en Borgareståndets deputation af 8 personer. Borgmästaren
Munthe, som förde ordet, anmälte jämte ståndets
vördsamma hälsning, att Borgareståndet förehaft Secrete
Utskottets extractum protocolli ang:de riksdagens
Deputationffrna. Justitieväsendet.
55
slut, hvilket ståndet bifallit med tilläggning, att till befordran
af de allmänna målen i Cammaroeconomiedeputation
bör arbetas alla dagar ifrån klockan 6, då alla ledamöterne
böra vara samlade, samt att vid sätes och stämmas
förlust inga privata mål må företagas ock inga acta skingras
eller hemtas af ledamöterne.
2:do. Recommenderade han Borgareståndets extractum
protocolli om gymnasiistatens dehltagande i prästegårdsbyggnad
till benägit afgiörande hos R. o. A.
Hvarefter deputation afträdde.
Hr C ar p [e] lan: Om man skulle utsätta straff af säte
och stämma för dem, som ej upkomma till deputationen, så
angår en sådan stadga endast oss, som äro födde till riksdagsmän,
men ej de andre, som väljas.
Hr [von] Böhn [en] bad denne question vila.
Frih. Ridderstolpe ville endast, att man skulle stadga,
huru bittida deputationen skall vara samlad, men för
öfrigit ingenting.
Hr Landtm, ärindrade, att vi redan hafva afgiordt om
10 plåtars plickt för ståndet i deputation, om det är borta,
så att ingenting kan företagas. Nu kunde vi jämväl stadga,
att deputationen bör arbeta ifrån kl. 6 om morgonen till
4 eftermiddagen.
Härtill svarades Ja.
Frih. Garl Sparre ville äfven besluta, att inga privata
mål må företagas eller afgiöras.
Hr L a n d t m. gaf vid handen, att det vore infördt i
Secrete Utskottets extractum protocolli, som nu blifvit bifallit,
och behöfdes derföre ingen särskildt påminnelse i den
dehlén.
7. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 12 Martii 1766 ang:de Lieutenanten Durietz löhns fordran
ifrån 1712 till 1720, hvilket Secrete Utskottet af grace
tillstyrker, ehuru han försummat sine fatalier, dock med
förbehold att ingen annan derigenom må lida.
Bifölls.
8: o. Uplästes Justitisedeputationens betänckande af den
22 April 1766 ang:de sammandrag af de rikets lagar och förordningar,
som röra justitiseväsendet, och de hushollningsoch
rättegångsmål, som vid allmänna domstohlarne före
falla.
Deputationernes
arbetstimmar.
Durietz
fordran.
Förordningar
om justitiaeväsendet.
56 1766, aug. 4—11. Jämtlands reservkassa.
Förordningar
som årl.
böra publiceras.
Tvisten
emellan
Faxelin och
Granskog.
Jemtelans
reservecassa.
Hr Hasenkampf var deremot och begärte saken på
bordet.
Hr Möllerstierna ville påminna i Justitiaedeputationen
om hysesynsordningen.
Betänckandet hvilar.
9:o. Föredrogs Justitisedeputationens extractum protocolli
af den 14 Martii 1766 ang:de de af predikstolarne årligen
eller flere gångor publicerade förordningars urskilljande och
sammandragande af Secreteraren Doctor Rabenius, hvaraf
lian sedan till hvarje kyrka i riket vill aflåta ett exemplar.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att en slik samling är
förut under arbete, och derföre ville han af slå detta Justitisedeputations
hemställande.
Frih. von Essen instämde i samma tancka.
Justi tiaedeputations extr. prot. afslogs.
10 :o. Uplästes Justitisedeputationens betänckande af den
16 Julij 1766 ang:de tvisten emellan Faxelin [o: Fovelin]1
och Granskog om utjordar i Jära by.
Ligger.
11. Uplästes Landt- och siömilitiaeoeconomideputationens
betänckande af den 14 Aprilis 1766 rörande dispositionen af
reservecapitalet med 600 dahlér silfvermynts årlig ränta vid
Jemtelands cavalleriecompagnie enl. kongl, brefven af den
10 Januarii 1691 och 24 Martii 1692.
Hr Gyllensvahn fandt vara betänckeligit att ändra
denne cassas disposition och dessutom tar ej Banquen emot
capitaler på låhn.
R. o. A. funno så mycket mindre skähl att giöra någon
ändring i denne cassas disposition enligit 1701 års kongl,
bref, som densamma länder till rusthollarnes största hielp
vid 4:demän[s] upsättande, då de ärfordras och manskapet
för öfrigit i fredstider ganska liten tienstgiöring äro underkastade
i jemnförelse emot andra regementer.
R. o. A. åtskildes kl. innemot 2.
1 Betänkandet och memorialprotokollet.
Fortifikationen. Husesyner.
57
Den 11 Augusti a:o 176 6.
Måndag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Föredrogs Öfverstelieutenantens von Hermanssons öfverstel.
memorial om fortificationsstatens tractamente vid fästnings- mern."
byggnader. om fortif.-
cfo+pns! frat*-
Memorialet bifölls och skulle afgå till de öfrige respective tamente.
stånden.
2:do. Uplästes Capitainen Johan Friedrich Biörnbergs me- Fru Menzer
morial af den 10 Augusti ang:de pension för framledne om accor
Lieutenanten Johan von Mentzers Encka och barn samt om
accords betalande innom regementet efter honom.
R. o. A. biföllo, att accord efter Lieutenanten Mentzer må
tillåtas efter pensionscassaereglementet.
3:tio. Föredrogs Ryttmästaren Möllerstiernas memorial Husesyner
, - , . . ..... på boställen.
ang:de husesynsbesvarsmal pa boställen.
Memorialet remitterades till Justitiaedeputationen att i
detta mål med sitt betänckande fordersammeligen inkomma.
4: to. Uplästes extractum protocolli, hållit i Rådcammaren Yppighe
tpnKl
nfckaf
den
5 Augusti 1766, ang:de att rådet må nu och framdeles fande.
vidtaga de författningar vid yppighetens hämmande, som
bäst öfverensstämma med rikets bästa och ändamålet af
yppighetsförordningen.
Bifölls.
5:to. Föredrogs Allmänna Besvärsdeputationens betänc- Ålands
leande af den 11 Augusti 1766 med project till resolution på Stetifande?S'
15 § af Prästeståndets besvär rörande strömmingstionde för
Prästerskapet på Åland, hvilket tillstyrkes.
Bifölls.
6:to. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 22 Capitainerne
Augusti 1765 ang:de Capitainernes vid Artilleriet Coijets, Rigges’etc.1"
Torvigges, Paiikulls, Ehrengranats, Ridderbolls och Klingfelts tour.
ansökningar om uprättelse meddelst tours undfående framför
åtskillige capitainer i armeen.
Hr Gyllensvahn ville bifalla betänckandet, så att alla
capitainer, som hafva capitainsfullmagter för den 31 December
1757, få uprättelse.
58 1766, aug. 11. Militiekontoret. Fiskplantering.
Militisecontoirets
hufvudbok.
Premier för
exporterad
sill.
Fiskplan
tering.
Hr Jägerhielm ärindrade, att desse klagande vid Artilleriet
äro 17 åhrs gamla capitainer.
Målet upskiöts till klockan 1.
7. Föredrogs Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations
betänckande af den 14 April 1766 öfver Kongl. Krigscollegii
till innevarande riksdag afgifne berättelse i det, som rörer
Militisecontoirets hufvudboks afslutande och revisionsarbetet.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att om någon vidare el:r
flere betiente skulle tarfvas, så kunde de tagas ifrån Ständernes
Contoir, där de nu äro sysslolöse, och hvad reservecassan
angår, så är det förut afgiordt.
Frih. Ridderstolpe ville afgiöra saken om betieningen
så, att Kongl. Maij :t i nåder lärer täckas tillordna hielp
af den sysslolöse betieningen, då det behöfves.
R. o. A. resolverade, att hvad revisionsarbetets befordrande
angår, lärer Kongl. Maij :t på collegii underdånige anhollan
dertill kunna förordna hielp af Ständernes förra värks sysslolöse
betiente; och hvad Jemtelands cavalleriecompagnies reservecapital
beträffar, biföllo R. o. A. deputations tanckar och
dess deröfver afgifne särskildte betänckande af den 14
Aprilis.
7 :o. Påskrefs Hr Gyllensvärds memorial, att det med R. o.
A:s tillstånd, gifvit den 4 sistledne Augusti, må till trycket
befordras.
8:vo. Föredrogs Fiskeriedeputationens betänckande af den
10 Julij 1766 om prolongation på den till den 1 i samma månad
utsatte ultimate termin till utländske bevisers inlemnande
af dem, som för exporterad sill hafva premier att fordra.
Bifölls.
9:o. Uplästes Fiskeriedeputationens betänckande af den 29
Julij 1766 angående fiskeplantering uti insiöar och inre
skärgårdar.
Frih. Ridderstolpe ville bifalla den 1 :sta delen men
icke den andra, ty tvång bör aldrig existera in oeconomicis.
Hr Carpelan ärindrade, att det ej handlar om tvång
utan om fri öfverenskommelse.
Hr Giös biföll Frih. Ridderstolpes tancka och trodde,
att detta förslag duger på somlige ställen men ej öfveralt;
eljest leker fisk mäst inuti hvassen.
R. o. A. biföll den l:sta delen, men vid den sednare pröfvades
bäst att dels låta förblifva vid hvad lag stadgar, dels att i
Smidesflyttningar. Beklädnadskontoret. 59
öfrigit låta härvid ankomma på otvungne öfverenskommelser
byamän emellan.
10:o. Uplästes Directeuren Hr Claes Frietzkijs inlemnade Smidesflyttmemorial
angående de öfrige 3 respective ståndens beslut i nm8^anS-'
anledning af Bergsdeputationens betänckande om smidesflyttningar,
derutinnan de aldeles afslå betänckandet och förbinda
alla ansökningar hädanefter om smidesflyttningar vid
3 000 dahlér silfvermynts vite samt att, då något bruk nedlägges,
de derunder lydande hemmanen skola tillfalla cronan
eller bördesmannen, dock att i förra fallet åboen bibeholles
vid sin lösningsrätt emot köpeskillingens ärläggande till cronan
utan att bruket någon åborätt tillärkännes (Bil. 6).
Hvarföre och som ett sådant beslut synes kräncka R. o. A:s
Privilegier och hvars mans säkerhet om sin välfågne ägendom,
så hade Directeuren Frietzkij upsatt ett extractum protocolli
i detta ämne att med de öfrige stånden communiceras.
Hvilket uplästes.
Efter några discourser derom gillades slutel. detta extractum
protocolli, och skulle det med en deputation afgå för att
communiceras med de öfrige stånden.
Jämväl bifölls, att det skulle tryckas, ifall de 3 respective
stånden förblifva vid sitt i detta ämne redan vidtagne beslut.
11. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Bancointerden
16 Julij 1766 ang:de project till förordning om banco- sättancte
interressens utsättande till 4 procent för länebancocapitaler
i kopparmynt, sorn en lika ränta draga, samt länebanquens
tillslutande mot nya capitalers emottagande till förräntande.
Bifölls.
12. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Pensioner på
den 7 Julij om några pensioner, som på [Riksens] Ständers
Contoirs stat härtills blifvit bestådde, hvarvid Secrete Ut- stat.
skottet endast tillstyrker, at pensionen för Ramells Äncka
må ändras ifrån 333 dahl. 10 2/3 öre silfver :m. till 150 dahlér
silfvermynt.
Bifölls.
13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Arfvode för
den 7 Julij 1766 ang:de Kammererarens i Kongl. Krigscollegii B®^dningsBeklädningscontoir
arfvode 200 daler silfvermynt af Riksens
Ständers Contoirs fond för aflöningslistornes uprättande
öfver mititaire exspectanternes löhn, hvilken summa Secrete
5—581454
60 1766, aug. 11. Östhammar. Besvärsmål.
Östhammar
om hemmansbyte.
Decharge för
Vexelcontoirets
curatorer.
Om hemmanet
Hagens
inlösen,
Majoren
Nordenadlers
besvär.
Fendrich G.
M. Bruces
besvär.
Utskottet tillstyrker måge nedsättas till 100 dahlér silfvermynt
enligit kongl, brefvet af den 2 April 1724.
Bifölls.
14. Dito Secrete Utskottets extractum protocolli af den 29
Julij ang:de Östhammars stads begärte hemmansbyte emot
dess donerade hemman Norr- och Klockarboda på Gräsön,
hvilket afslås.
Secrete Utskottets extr. prot. bifölls.
15 :o. Dito Secrete Utskottets af den 8:de Julij 1766 ang:de
decharge gifvande åt vexelassocierades curatorer för deras
förvaltning, hvilket tillstyrks.
Bifölls.
16 :o. Föredrogs Justitisedeputationens betänckande af den
8 April 1766 i tvisten emellan Eric Giöranssons Encka och
Erick Person i Hagen samt Bruksförvaltaren Sven Ternstens
sterbhus ang:de några andehlar i hemmanet Hagen, hvars inlösande
Thernstens Enka1 velat bestrida Eric Giöranssons
Äncka och Erick Person, hvilket dock Håfrätten den 19 November
1757 afslagit och Kongl. Maij :t gillat Håfrättens afslag.
Jämväl uplästes ett särskildt vid betänckandet bifogat votum,
som tillstyrker till bifall uppå Kongl. Maij :ts fälde dom.
Det särskildte votum bifölls.
17 :o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
18 Julij 1766 ang:de Majoren Theodor Nordenadlers besvär
öfver praejudice.
Jämte Hr Nordenadlers ingifne memorial i detta ämne.
R. o. A. biföllo, att Majoren Nordenadler må få majors
fullmagt af samma dato som Majorer ne Jägerhorn och Wallvi
j k.
18. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
27 Junii 1766 ang:de Fendrickens Carl Magnus Bruses besvär
öfver saknad belöning för krigsförtienster i jämnförelse
med Lieutenanten Carl Friedrich Peresvetoff Moraht, som
ärhollit 100 dahlers silfvermynts pension för dess upförande
vid Klemtenow, hvarest äfven Bruce tror sig mera hafva förtient;
deputationen tillstyrker, att detta mål till Hans Kongl.
Maij:ts nådige bepröfvande må hänskiutas.
Hr Carl Wadenstierna: Detta finner jag vara ett
besynnerligit måhl. Det är ju redan afgiordt för Moraht, han
1 Bör vara »sterbhus», då Ternsten enligt husförhörslängden för Norrbärke
var ogift.
Sköns prästgård.
61
har i anledning deraf fädt sin belöning; det bör således ej
mera vara qvestion emellan desse begge officerare.
Men skulle detta betänckande bifallas och saken remitteras
till Hans Kongl. Maij:t, så ber jag, att ingen qvestion må
yppas ang:de det, som redan för Lieutenant Morath är afgiord.
R. o. A. biföllo, att Fendrick Bruces ansökning remitteras
till Kongl. Maij :t, att det enligit 1761 års bref må undersökas,
huruvida han kan vara förtient till någon befordran, utan
att krigets slut må ligga honom i vägen, dock att hvad för
Lieutenanten Moraht redan afgiordt är, på intet sätt må
röras.
19. Justitisedeputationens betänckande af den 3 Februarii Schöns präs1766
om tvisten mellan Schöns prästebord och Bergsmannen1 tebordEric
i Berga angående denne sednares ^påstående att få taga
ved och timber samt mulbete på prästebordets och Liusta
byes samfälte skog enligit Håfrättens dom af den 27 November
1762, som Kongl. Maij :t gillat, men hvari å prästebordets
vägnar Advocatfiscalen Nordenhielm ändring söker.
Jämväl uplästes 2 vid betänkandet afgifne särskildte vota.
Frih. Carl Ridderstolpe kunde ej bifalla betänckandet,
ty rättigheten för Bergsmannen har först varit ett
vänligit öfverenskommande, hvilket sedan velat dragas till
häfd; utan trodde att Bergsmannen har rätt i anseende till
de öfrige i Liusta by, som låtit bero vid Kongl. Maij :ts dom,
men ej i anseende till prästebordet, som bevakat sin rätt och
äfven ligger i Liusta by.
Hr Gyllensvahn conformerade sig med Frih. Ridderstolpe
och holt det vara billigt att giöra prästerne rätt.
Hr Hasenkampf ville ej betaga någondera sin rätt,
hvarken Liusta by eller prästebordet, om de än bägge hade
förtegat sitt lidande.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att Liusta by
bör aquiescera vid Kongl. Maij :ts dom, men prästebordet har
klagat.
Bergsman har blott grundat hela sin rättighet på villkohrlig
öfverenskommelse.
Hr Gyllensvärd frågade, på hvad grund prästebordet
ligger.
1 Enligt betänkandet och memorialprotokollet: Bergemannen, d.v.s. mannen
från Berge, som var gårdens namn (ej Berga).
62 1766, aug. 11. Friedenreich.
Hr Gyllensvahn svarade, att byarne ligga ihop och
att Berga har ingen skog.
R. o. A. biföll Kammarrådets Grefve Gyllenborgs häröfver
yttrade och i deputations protocollsutdrag af den 19 Februari
betänckandet bilagde mening.
Commiss.- 20. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
Frieden- ^ Septemb. 1765 ang:de Commissionssecreterarens Carl
reichs be- Gustaf Friedenreichs besvär öfver prsejudice, hvarutinnan
svar. f5r honom tillstyrkes lagmans fullmagts och tour till befordran
ifrån dess commissionssecrete [rare] fullmagts dato
af den 13 Martii 1749.
Hr H a s e n k a m p f trodde, att han kunde söka efter
sin fullmagts utan andras priejudice.
Hr Linderstedt bad saken hvila.
Frih. Grönhagen ärindrade, att alla håfrättsråder1
hafva rätt att söka framför honom, således bör han få någon
tour, på det han ej evinnerligen må uteslutas.
Hr Linderstedt förklarade sig aldeles vara emot
betänckandet, ty l:o hör han till Cantzliet; 2:do är det emot
principen af 1756 års Tienstebetänckande, att en äldre fendrick
utesluter majoren ifrån öfverstelieutenantsförslag.
Hr Wachsc li lager biföll Hr Linderstedts yttrade
tancka.
Betänckandet afslås.
Handeisin- 21. Handels- och manufacturdeputations betänckande af
termansTön" den ^ JuliJ ^66 ang:de Handelsintendentens Westermans
begifvande till löhns beräknande hädanefter till 1 500 dahlér
silfvermynt om året i stället för 500 riksdahler samt om
handelsintendentssysslans indragande framdeles.
Betänckandet bifölls.
Vegeners 22. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens beansoknmg.
^nekande af den 28 Julij 1766 om Stoftväfvaren Johan
Friedrich Vegeners ansökning att här i staden få anlägga
sitt egit yllestoftsvärk.
Bifalles.
Brukspatron 23. Dito Handels- och manufacturdeputationens betäncEnjgåbnergs
kande af den 30 Januarii 1766 ang:de Brukspatron Engbergs
låhn 2 000 dahlér silfvermynt, hvilket deputationen hemställer
må efterges, eller ock att summan återbetalas med
600 d:r kopparmynt åhrligen.
1 Rättat efter memorialprotokollet från förlagans: hofrättsrådet.
Vice häradshövdingars besvär.
63
R. o. A. biföll, att återbetalningen må ske på det af deputation
föreslagne sättet.
24. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den Valkes, Holl6
September 1765 ang:de Hofsecreterarens och Vice Härads-Keijsbesvär
höfdingen Walkes samt Vice Häradshöfdingarne Reijs och
Hollströms besvär, hvarutinnan för dem tillstyrkes häradshöfdingefullmagter
af den 29 Junii 1762 samt nådig ihogkomst
till befordran.
Hr Carl Wadenstierna trodde väl, att desse herrar
vore värdige män; men som R. o. A. redan afgiordt om
sista riksdags befordringar och deputationen äfven förut
ang:de Cavallins besvär, som är just en lika casus med denna,
styrkt till ett beslut, som är helt contrairt emot hvad de
nu projecteradt, så vill jag blifva vid den generelle författningen
och afslå betänckandet.
Hr Hasenkampf besannade vähl Hr Wadenstiernas
tancka men ärindrade, att Walcke vore en gammal och värdig
man, som förtiente att belönas.
Hr Giös trodde, att äldre skulle dermed prsejudiceras,
och biföll derföre Hr Wadenstiernas mening.
Hr Estenberg ärindrade, att det i betänckandet står
utsatt, att deras befordran skulle ske utan äldres prsejudice,
ville derföre bifalla betänckandet eller votera.
Hr Carl Wadenstierna förklarade sig ej vara
emot desses befordran men ville allenast nyttia samma
principe som för Cavallin; eller och att bifalla för dem
begge.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe: Jag är gärna benägen att
bifalla för Walcke men ej med vilkor, att vårt beslut om
sista riksdags befordringar skall dispenseras.
Jag undrar på Secrete Deputationens ombytelighet i dess
hemställande. Riksens Ständers acktning lider mehn, om vi
på sådant sätt skulle byta principer efter personerne. Jag
vill gärna lemna desse herrar förslagsrättighet, äldres rätt
oförkränckt, men icke böra de få fullmagt.
Frih. von Essen ärindrade, att vice häradshöfdingars
rätt till förslag hittills har varit ganska indecis, ty Håfrätten
har mäst föreslagit af sine betiente; derföre är billigt
att bifalla betänckandet.
1 Memorialprotokollet
64 1766, aug. 11. Vice häradshövdingars besvär.
Präste- Ankom en Prästeståndets deputation af 6 personer.
StätationPU Probsten N o r m a n, som förde ordet, anmälte Präste
ståndets
vördsamma hälsning och meddelte 2:nne ståndets
extracta protocolli, det förra i anledning af Stora Deputations
betänckande om våra goda lagars elaka värkställighet,
det andra rörande Doctor Rutströms sak, hvilka både han
recommenderade till benägit öfvervägande.
Deputation afträdde.
Hr Lager svärd: Till att komma ifrån denne saken,
så vore bäst att gifva uprättelse både åt Cavallin och Walcke.
Hr Ekenberg: Skälen för Walcke äro icke så bevekande,
att vi böra vika ifrån vårt beslut; många torde både
i ålder och skickelighet surpassera Walke, fastän modestien
hindrat dem att söka och besvära Riksens Ständer.
Jag är således före att vi på lika sätt som för Cavallin afslå
betänckandet utan afseende på personen.
Hr von Böhnen: Det är väl vist, att deputationen
vist sig vara mycket olika i sine betänckanden; doch böra
medborgare få rätt hos Riksens Ständer, särdeles de som
tient länge och med distinction; är nu Cavllin, som jag tror,
en skickelig ämbetsman, så bör han niuta en lika laglig
uprättelse.
Hr Linderstedt conförmerade sig med Frih. Ridderstolpe
och ärindrade, att collegier endå väl veta att giöra
rätt utan att Ständer specielt recommendera, och tillstyrkte
derföre afslag på betänckandet.
Hr Landt m. ärindrade, att det vore enligit med vårt
generelle beslut och med resolution för Cavallin, om vi
afslog detta betänckandet, ty då fölgde vi enahanda principe.
Betänckandet afslogs.
Wendts 25. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens befabrique.
^nekande af den 20 September 1765 ang:de Helsingborgs
stads ansökning om frihet för Nålmakaren Wendt att därstädes
få inrätta stål och messingstrådsfabrique med förskott
och upmuntringar, hvilket sednare deputationen afslagit.
Betänckandet bifölls.
Premium lör 26 :o. Handels- och manufacturdeputationens betänckande
Metsmacher. 23 Januarii 1766 ang:de Fabriquesarbetaren Mets
-
Manufakturlån. Vegelius.
65
machers inventionspremium, 1 000 d:r s:mt, för den af honom
upfundne plyssningsmachine.
Betänckandet bifölls.
27. Dito Handels- och manufacturdeputationens betänc- Hautelisse
väfvaren
kande
af den 11 Martii 1766 ang:de Hautelisseväfvaren Eke- Ekeboms
boms åhrlige understöd af 300 daler silfvermynt. understöd.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att då nöden fordrar
indragningar, så borde denne utgiften också besparas, och
begärte derföre, att betänckandet må få hvila, tils staten
blifvit reglerad.
Betänckandet bifölls.
28. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens Fabriqueu
rpn
Falkslån
betänckande av den 18 April 1766 ang:de Fabriqueuren Daniel
Falcks sökte låhn af 10 000 dahlér kopparmynt.
Hr Gyllensvahn: Jag för min dehl vet, att Manufacturcontoirets
fond är otillräckelig och ingalunda svarande
emot dess skuld till Banquen. Jag veet och, att question
varit om en discontfond. Jag hade trodt, att man skulle af
denne fonden få tillgång till detta behofvet, men sedan
contoiret betalt sin skuld till Banquen och gedt 2 tunnor
guld till discontfond, så lärer ej mera vara öfrigt.
Frih. Carl Ridderstolpe: Jag är mycket målin
om att uphielpa slögdenäringarne; om det derföre fins i
Manufacturcontoirets fond någon tillgång, sedan betalningarne
skedt till Banquen, så vill jag bifalla betänckandet på
de föreslagne villkohren.
Det föreslagne lånet bifölls, ifall tillgång dertill gifves,
då äfven Commerciecollegium öfver Falcks fabrique lärer
behörig tillsyn hafva.
29 :o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den Pastor Vi12
Maij 1766 om Vice Pastorens Vigelii [besvär]1, att han §elii besiärblifvit
utesluten ifrån Birckala regale pastorat i Finland.
Hr Wachs [ch] lager ville ej uptaga några prästebesvär
om förslager, ty huru dermed förhollas bör, står tydeligen
i Regeringsformen; det blifver dessutom ett skadeligit
prsejudicat och tienar till intet annat än att hielpa usla
präster; det vore såleds bäst att förvisa denne saken till
Hans Kongl. Maij :ts nådiga bepröfvande.
Hr Hasenkampf ärindrade, att det skulle blifva ett
1 Memorialprotokollet.
*
66 1766, aug. 11. Carlskölds vapenbok.
Carlschölds
vapenvärk.
Kungsbacka
stappel
frihet.
Cancelliråd.
Frih. Horn[s]
besvär.
haf af klagomål, om prästers enskyldte besvär öfver lidande
finge passera igenom Urskillningsdeputation, och dessutom
så äro våra befordringslagar icke applicable till präster;
tillstyrkte derföre till afslag på betänckandet.
Hr Landtm, gaf tillkänna, att 1756 åhrs Tienstebetänckande
undantager Prästeståndet sine besvär; således
kunde i detta mål ingen ändring giöras.
R. o. A. resolverade, att detta måhl icke kan uptagas,
utan pröfvades tienligast att med prästeämbeten må utan
rubbning förblifva enligit det derom i 1756 åhrs Tienstebetänckandes
17 och 19 §§ giorde undantag.
30 :o. Föredrogs Riddarehusdeputationens betänckande af
den 8 Aug. 1766 angående framledne Cantzlierådets Pehr
Carlschölds vapenvärk i kopparstick, med hvilket hans efterlemnade
änka Fru Wirginia Sophia Adlerberg vill förnöja
Riddarehuset för sin hos dennes afledne man ägande
fordran.
Jämväl uplästes Fru Wirginia Sophia Adlerhergs suplique
i samma ämne.
Hr Ilasenkampf ville återremittera saken till deputation,
hvarmed Hr von Böhnen äfven instämde.
Hr Landtm. Bifaller R. o. A., att betänckandet åter
remitteras till Riddarehusdeputation att i detta ämne inkomma
med något förslag, huru Fru Carlschöld må soulageras
utan att gravera riddarehuscassan.
Härtill svarades Ja.
Hr U 1 f [v e n] c I o u bad emedlertid, att execution af
lånet ej måtte presseras.
Hr Landtm, gaf vid handen, att den redan är inhibiterad.
31. Uplästes Riksdagsmannens för Kungsbacka stad C. G.
Hallings memorial, till Borgareståndet ingifvit, ang:de stapelstadsfrihet
för Kungsbacka stad.
Memorialet bifölls.
Hr W adenstierna anholt om stapelfrihet för Södertelje,
och åtskillige flere ledamöter begärte, att öregrund
och Eskilstuna må äfven få blifva stapelstäder.
32. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
4 Julij 1766 ang:de Cancellierådets Frih. Christer Horns
besvär öfver prsejudice samt om hans och Frih. Paul Ehrencronas
säte i Cancelliecollegio.
Christer Horn.
67
Hr Carl Wadenstierna ärindrade, att målet ang:-  de Frih. Ehrencrona ligger hos Hans Kongl. Maij :t oafgiordt,
och hvad hufvudsaken angår, så vore det emot praxis, att
den, som nyss kommit in i ett collegium, skall sitta där
öfver de andre råderne; åtminstone sker det i Håfrätten, då
någon blifver håfrättsråd, att han alltid får sitta nederst.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe: Jag häpnar, då jag ser
Secrete Deputationens olika föreslagningssätt och olika
grunder.
Detta målet ligger hos Kongl. Maij :t att där afgiöras, således
synes mig, som Secrete Deputation aldeles varit obefogad
att uptaga målet.
Hvad Secrete Deputationen tillstyrker, finner jag aldeles
vara emot all praxis; utom det jag sielf år 1748 hade dispute
om säte, vet jag af förfarenheten, att den yngste uti
ett collegium alltid bör sitta nederst men ej för sin beqvämlighets
skuld sitta åfvanför de andra.
Frih. Christer Horn: För bättre uplysnings skuld
ber jag, att det förra Secrete Deputationens betänckande i
denne saken må upläsas.
Sistledne riksdag blef jag hugnad med cantzlieråds fullmagt
och ägde då lagmans tour. Jag har varit envoijé 1748
och städt 6 gångor på förslag till cancellieråd. Jag kan således
ej se, att mina klagomål vid denne riksdag äro obillige.
Frih. Gustaf Reuterholm: All upprättelse, som
gifves de klagande, bör ju äga laga kraft, ty eljest blifver
det endast en död bokstaf. Frih. Horn, om han än får alt,
hvad han sökt, så får han endock ej annat än det, han för
10 år sedan bordt ärholla.
Man har invändt, att saken ligger hos Hans Kongl. Maij :t
att afgiöras. Jag medgifver det, men jag ser derföre icke,
hvad kan hindra Riksens Ständer såsom lagstiftare att yttra
sig
Vill
man taga exempel af militairen, så är altid ålsta
capitaine närmast till major; så sker det äfven i civilen.
Hr von Böhnen conformerade sig med Frih. Reuterholm
och ärindrade dessutom, att Riddarehussecreteraren
Cantzlierådet Franc ej bör derföre blifva den yngste, utan
hör han räkna sin tour som cancellieråd ifrån sin fullmagts
datum.
1 Memorialprotokollet.
68 1766, aug. 11. Christer Horn.
Frih. Grönhagen påstod, att saken för Ehrencrona
är redan afgiord, så att derom ingen fråga mera bör existera.
Trodde således, att question om honom vore obefogadt moverad,
särdeles som ingen skillnad är på tour och säte och
ingen lag, som dicterar, att sätet icke skall hafva sitt afseende
på tour.
Hvad Frih. Horn angår, så är han yngre än Ehrencrona,
dock lärer ingen i Cancelliecollegio kunna competera med
Frih. Horn af dem, som nu äro cantzlieråder, utom Cantzlierådet
Ekestubbe och vår Riddarehussecreterare, som begge
blifvit cantzlieråder genom Riksens Ständers åtgärd; men
de öfrige, nemligen Cantzlieråderne Arnell, Frih. Bunge och
Rabbe, äro alla yngre.
Hr Carl Wadenstierna förmente, att det vore
skillnad på tour och säte i anledning af kongl, brefvet af år
1723 rörande Håfrätten, och trodde, att om det skulle anses
för lag, så borde det blifva generelt för alla rätter och collegier.
Hvarefter dett förra betänckandet ifrån Secrete Deputation
ang:de Frih. Christer Horns besvär uplästes.
Frih. Carl Ridderstolpe såg sig igenom et sådant
beslut mista sin tour, abstraherade alt öfrigit men ärindrade,
att tour och säte äro vida skilde; begärte derföre, att saken
angående Frih. Horns tour och säte måtte afgiöras efter
författningen, ty eljest existerar jalousie i collegier och 100
casus blifva då uprifne, som eljest ligga dolde.
Hr Linderstedt ville förblifva efter författningen
och låta regeringen decidera, ty det vore betänckeligit att
giöra lex in casu, men väl lika mycket på hvad stohl man
sitter, samt begärte sluteligen, att det förra betänckandet för
Frih. Horn såsom ännu oafgiordt måtte först afgiöras.
Frih. Ridderstolpe förbehöllt sig att få yttra sine
tanckar, ifall det förra betänckandet skulle först komma att
afgiöras.
Hr Linderstedt itererade sin förra begäran.
Hr Landt m. upläste slutet af betänckandet.
Hr Linderstedt: På denne grund hade Frih. Horn
förslagsrätt med Cantzlierådet Rosenadler, Frih. Bunge och
Rabbe, och skulle det fierde rummet då vara hans; men jag
holler före, hvad hans säte angår, att han bör få det lika som
alla andra efter förordningar och praxis.
Christer Horn.
69
Frih. Friedrich Horn: Jag hoppas R. o. A. gifver
mig lof att något få orda för min Bror; jag kan värkeligen
försäkra, att han har förtienst och att han varit lidande.
Han feck vid sista riksdag någon reparation och tror jag,
att han lärer vara mindre måhn om ett fördelacktigt säte, än
skulle synas, ty han lärer vara nögd, då honom sker lika rätt
som andra.
I militairen händer ofta, att en chef kan vara yngre än
några af dess officerare; min Bror är ej främmande i värket;
han har beständigt varit innom detsamma, men också har
han lika beständigt blifvit förfördelad.
Jag tror, om han nu får uprättelse, att han ej lärer vilja
trycka andra igen; och som hans bror kan jag försäkra och
heligt bedyra, att han aldrig ärnar taga tourén af Frih. Ridderstolpe
eller någon annan utom värket.
Jag begär derföre intet annat för honom, än att han får
rätt, lika mycket på hvad sätt.
Saken ligger väl hos Kongl. M:t, men då Ständer skola
gie uprättelse, så tyckes mig oförgripeligen, att de böra
giöra det rent och explicera sine giöromål.
Hr Linderstedt ville, att Frih. Horns tour skulle
honom beräknas ifrån år 1762 den 29 Junii såsom cantzlieråd,
men ej ifrån år 1756, som tillstyrkes i betänckandet.
Hr Landtm, begärde få veta, om 1723 åhrs kongl, bref
om säte skall ansees som lag.
Frih. Gustaf Reuterholm ärindrade, att detsamma
endast angår flyttning i collegier men icke uprättelser;
och hvad sätet angår, så vore det lika mycket, om ej tourén
till att få löhn aldeles dependerade deraf.
Hr von Nackreij: Detta målet är på en gång både
ett prsejudicemål och en lagfråga.
Sista riksdag feck Frih. Horn cantzlieråds fullmagt och
lagmans tour; då ägde han blott förslagsrättighet med
Cantzlierådet Rosenadler och de öfrige; således kan han ej
få annat säte, än som om han städt 3 gångor på förslag,
och då blifver det 4 rummet i collegio ofelbart hans rum.
Hvad åter Frih. Ehrenkronas säte angår, så ligger det hos
Kongl. Maij:t, således böra dessa begge sakerne skiljas så,
att vi ej befatta oss med Frih. Ehrencronas säte.
Hr Landtm, giorde proposition till bifall på betänkandet,
hvilket besvarades med Ja och Neij.
70 1766, aug. 11—15. Christer Horn.
Hr von Nackreij begärte, att i contraproposition
må utsättas, att vi ej befatta oss med Frih. Ehrencronas säte,
emedan målet ligger hos Hans Kongl. Maij :t till afgiörande,
och att Frih. Horn kommer att taga sitt säte näst
efter Frih. Bunge.
Hr von Böhnen disputerade votering, ty man borde
ej sätta kongl, brefvet af år 1723 och dess kraft i fråga.
Hr Landtm, bad Ridderskapet ej votera utan öfverenskomma
att bifalla betänckandet, med förbeholld att Frih.
Ridderstolpes och andra äldres tour utom värket må vara
orubbad.
Hvad sätet angår, så borde R. o. A. ej vara difficile, särdeles
som den åberopade författningen, om han är lämpelig,
ej blifvit af Ständer vidtagen och såsom lag godkänd.
Dock som åtskillige ledamöter fortforo i sine tanckar och
begärte proposition till votering, så upläste Hr Landtm,
denne följande:
Den, som bifaller Secrete Deputationens betänckande, dock
andras bättre rätt utom värket förbehollen, skrifver Ja.
Den, det ej vill, skrifver Nej.
Vinner Nej, kommer Cancellierådet Baron Horns tour innom
Cancelliecollegium att beräknas ifrån den 29 Junii 1762
samt han att taga säte i collegium näst efter Cancellierådet
Arnell. Och hvad sätet angår i collegium för Cancellierådet
Ehrencrona, deröfver kan R. o. A. sig icke utlåta, emedan målet
ligger under Hans Kongl. Maij :ts decision i Rådcammaren.
Hr Lagersvärd påminte, att vid voteringen begges
släcktingar excluderas.
Hr [von] Nackreij bad, att dermed må förhollas
efter Riddarehusordningen.
Hr von Böhn [en] ville, att ingen af Cancelliecollegii
ledamöter skulle få votera.
Frih. Gustaf Reuterholm yrkade, att alla utom
Frih. Horn och Ehrencrona skulle få i voteringen dehltaga.
Hr L a n d t m. ärindrade, att i den delen bör Riddarehusordningen
stricte följas.
Hr Linderstedt ärindrade vid den giorde proposition,
att Frih. Horns säte enl. 1723 åhrs bref bör vara under Frih.
Bunge och att i proposition borde förklaras hans rättighet
till cancellieråds tour i anledning af 62 åhrs caractere.
Christer Horn. Gyllenpamp.
71
Propositionen, sorn förut blifvit af Hr Landtm, giord, bifölls.
Innan voteringen börjades, anmälte Hr Landtm., att
adel. ätten Bäerfelt på svärdssidan utgådt genom Commendeurcapitain
vid Amiralitetet Gustaf Bäerfelt
samt att en af R. o. A:s ledamöter, Hr Lieutenanten Mentzer,
vore med döden afgången.
Hvarefter Riddarehusfiscalen upropade de ledamöter
af R. o. A., som vid voteringen komma att sitta vid
bordet.
Och börjades genast med upropen. Sedermera öpnades och
räknades sedlarne, varandes Ja etthundradesiuttiotre och
Nej etthundradetiugutvå enligit närlagde voteringsinstrument.
1
R. o. A. åtskildes kl. 1/2 6 eftermiddagen.
Den 15 Augusti anno 176 6.
Fredag.
Plenum klockan 7.
1 :o. Justerades påskriften på Handels- och manufacturde- Justering,
putationens betänckande ang:de sidenappreteringsvärket,
hvilken gillades.
2: do. Uplästes sista voteringsinstrumentet.
3: tio. Föredrogs Justitisedeputationens betänckande af Tvisten
den 16 Februarii 1766 ang:de tvisten emellan Lieutenanten
Hector Johan Loffman och Brandvacktscapitainen Groth an- Groth,
gående ett proclama.
Ligger.
4:o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den Lieut. Gyl27
Februarii 1766 öfver Lieutnantens vid Cronhielmske rege- le^eswär.S
mentet Johan Adolph Gyllenpamps besvär öfver prsejudice,
hvarutinnan för honom tillstyrkes lieutenants tour ifrån
den 20 November 1759.
Betänckandet bifölls.
1 Uteslutet här.
Färgaren
Kocks frihet.
Olivecronas
process.
Notarien
Mannerhiertas
uprättelse.
Ang:de galereescadern.
Smålands
Cavallerie
durchmarch
pengar.
Arsenalen i
Stockholm.
Vice Fiscalen
E. Ströms
ansökning.
72 1766, aug. 15. Olivecrona. Ström.
5:to. Föredrogs Justitisedeputations betänckande af den
23 Maij 1765 angående frihet för Färgaren Kock att sig uti
staden Vennersborg nedsätta och sin färgerienäring idka.
Bifölls.
6:to. Uplästes Frih. Claes Villh. Grönhagens inlemnade
memorial ang:de Johan Adolph Olivecronas process.
Frih. Ridderstolpe begärte, att memorialet må få
hvila och ej inblandas i de nu förevarande målen; ärindradc
tillika, att alt hvad i denne delen kunde stå att giöra, vore
att bifalla Kongl. Maij :ts utslag men icke mera.
Ligger.
7 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
7 Augusti 1766 ang:de Notariens i Kongl. Commerciecollegio
Mannerhiertas sökte uprättelse för liden praejudice, hvarutinnan
för honom tillstyrkes commissariefullmagt med
säte och stämma uti Commerciecollegio samt tour till befordran
och löhn.
Bifölls.
8:vo. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 26 Julij 1766 ang:de galereescadren.
Ligger.
9:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 29 Julij 1766 ang:de 65 § af Krigsbefälets besvär
rörande eftergift af Smålands Cavalleries upburne durchtågspenningar
vid hemmarchen ifrån Pommern.
Bifölls.
10. Secrete Utskottets extractum protocolli af den 30
Julij 1766 angående nödvändigheten af en rustkammarskrifvares
förordnande vid Kongl. Arsenalen i Stockholm
med 200 d:r silfvermynts årlig löhn.
Bifölls.
11. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
26 November 1765 angående Stadsvicefiscalens Erich Ströms
ansökning om förklaring öfver Riksens Ständers vid sistledne
riksdag för Håfsecreteraren och Stadsfiscalen Qviding fattade
beslut.
Jämväl uplästes Prästeståndets påskrift, hvarutinnan tilllägges
för Stadsfiscalen Quiding tour framför Vice Stadsfiscalen
Ström samt att Quiding må beholla dess nu innehafvande
förmåner, tills han befordras vid någondera af
domstohlarne.
Quiding och Ström.
73
Frih. Grönhagen: Prästeståndet lärer nu hafva ändrat
sin resolution, ty förut hafva de sagt, att Quiding borde
mista sine förmåner.
Jag ville väl gierna bifalla Prästeståndets sednare påskrift,
men den är nog vidsträckt; således tror jag bäst vara,
om vi förblifva vid vårt, på Secrete Utskottets extractum
protocolli angående Quiding, redan vidtagne beslut.
Frih. Ridderstolpe: Stånds beslut böra ej ändras
utan samteligas bifall.
Jag vill ej lemna Quiding sådan stor är sättning, ty det
blifver en alt för stor utgift, utan vill jag för min dehl vid
vårt förra tagne beslut förblifva.
Hr Alströmer ville bifalla Prästeståndets påskrift såsom
enlig med vårt senaste beslut.
Hr Hasenkampf biföll Hr Alströmmers tancka, särdeles
som Quidings inkomst ej är så stor utan utgiör i 3 åhlallenast
7 000 dahlér silfvermynt.
Hvad Prästeståndets tillstyrkande angående dess befordran
vid domstolarne angår, så är blott ment stadsens domstolar
men inga andra.
Jag bifaller derföre Prästeståndets sednare påskrift såsom
enlig med rättvisan och begär deröfver proposition eller
votering.
Hr Giös: Betänckandet finner jag för min dehl vara
otydligt.
Skulle vi bifalla Prästeståndets tancka, så blifver Quiding
al tid fiscal och lefver då beständigt af vedaf giften; derföre
vöre bäst, att han feele stadsifiscals löhn deraf och att resten
tillföll cronan; ty eljest går han aldrig ifrån denne lönen,
och det har olägenhet med sig både för kiöpare och säljare.
Hr Jägerhielm: Det är billigt, att Quiding får hvad
som blifvit tillstyrkt, ty han förtienar att få och är flinck i
sin syssla; dessutom sker det utan det allmännas känning,
ty några styfver af hvar och en är dem, som gifva, ingen
objet men väl för honom, som har sin lön deraf. För öfrigit
lärer Quiding ej vara så nögd med den odieusa fiscalssysslan,
att han på något sätt refuserar rådmansämbetet, när
det kan stå honom öppet; således bör all frugtan i den delen
försvinna, och tillstyrker jag derföre till bifall på Prästeståndets
tancka.
74 1766, aug. 15. Quiding och Ström.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe projecterade, att Quiding
må få åtniuta 1 000 daler silfvermynt af den för honom projecterade
af giften, tills han Olifver hulpen, och att resten
må tillfalla cronan; men skulle detta project icke gillas, så
ville han bifalla, att Quiding må beholla dess nu innehafvande
förmåhner, till dess han vid den första infallande
öpning till fiscalssyssla med löhn kan blifva befordrad.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att saken om Quiding
varit 2 gånger före. Första gången kunna väl stånd irra sig
i sina beslut, men då det andra gången rättas, så bör det
stå fast, annars vete Gud, huru det kan gå med våra beslut.
Ville förblifva vid R. o. A:s senaste beslut och anholt om
proposition deröfver.
Hvad Vice Fiscalen Ström angår, så hemstälte han, huru
dermed borde förhollas.
Hr Has enkampf förmente, att vårt förra beslut ej
hindrar ytterligare beslut i saken, då den blifvit förändrad.
Ty Ström har fädt en befordransrätt, som förut blifvit Quiding
tillagd. Då är det billigt enligit vårt beslut, att Quiding
bibeholles vid sin rättighet, tills han får värkel. befordran.
Hr Landtm, upläste ånyo betänckandet.
Frih. Ridderstolpe: R. o. A. hafva ju tillförene sagt,
att Quiding bör ha tour som fiscal, dervid böra ju vi förblifva?
Hr Giös instämde i samma tancka och ville förblifva vid
det förut vidtagne beslutet.
Frih. Grönhagen refererade, att R. o. A. först biföllo
Secrete Utskottets tillstyrkande, att första expedition hindrades
af Borgareståndet, som föreslogo en jämkning. Nu
föreslå åter Prästeståndet, att Quiding må beholla sine 7 000
dahlér åhrligen.
Hvad R. o. A. i denne delen böra giöra, är att stå fast vid
sitt förra beslut, emot hvilket ingen proposition bör kunna
göras.
Jag för min dehl tillstyrker, att Quiding må beholla sine
förmåner, tills han får första ledige fiscalslöhn.
Efter åtskillige i detta ämne giorde ärindringar funno
R. o. A. billigt, att i stöd af Riksens Ständers underdånige
skrifvelse af den 21 Junii 1762 Quiding bibeholles vid sin,
som stadsfiscal, för Vice Fiscalen Ström ägande tour till
befordran, och att enligit R. o. A:s vid denne riksdag förut
1 Memorialprotokollet.
0. B. Ström. Rudberg.
75
tagne beslut Quiding emedlertid, och intill dess han blifvit
värkeligen befordrad, må åtniuta dess nu innehafvande förmåner.
:■■■- sr'; j
Hvarefter deputationen upropades, som till de öfrige res- R- o. A:s
pective stånden skulle afgå med extractum protocolli ang:de deputation,
bergvärken och smidesflyttningarne.
12 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens Fabriqueubetänckande
af den 28 Julij 1766 angående det för Fabriqueuren
Olof Bernhard Ström och dess camelots- och bom- lån.
ullssammetsfabrique tillstyrkte 40 000 dahlér silfvermynts
lån af Manufacturcontoirets fond n:o 2 på 10 åhrs tid emot
interresse och borgen.
Hr Gyllensvahn: Om tillgång gifves till detta låhn,
så vill jag det bifalla; dock borde deputation inkomma med
calcul och visa, att fonden räcker till, ty eljest får den förste,
som anmält sig, och de andra få då intet; derföre vore bäst,
att detta målet vilade, tills deputationen hunnit inkomma
med calcul.
Hr H a s e n k a m p f ärindrade, att fonden n:o 2 är formerad
af upburne interressen och har såleds ingen gemenskap
med manufacturfonden.
Betänckandet bifölls.
13 :o. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den Ang:de miss17
Julij 1766 emot Secrete Utskottets extractum protocolli växtsyneraf
den 14 Maij ang:de missväxtsyner, hvilket R. o. A. bifallit.
Och resolverades, att R. o. A. förblifva vid det på Secrete
Utskottets hemställande af den 14 Maij i detta ämne lemnade
bifall.
14. Handels- och manufacturdeputations betänckande afUpmuntran
den 28 Julij 1766 ang: de upmuntran och är sättning för sidenfabriqueurerne
Colliander [o: Collander]1 och Ekstedt. Colliander
Bifölls och Eksteclt
15 :o. Dito Handels- och manufacturdeputations betänckan- Rudbergs
de af den 24 Julij 1766 ang:de Handelsmannen Rudbergs Remier4"
transportpremier till 3 procent.
Hr Gyllensvahn: Penningesaker äro svåra att afgiöra.
År 1720 classificerades alla fordringar; det hade varit
väl, om Ständerne anslagit något till desse, men då lärer
det ej räckt till. Skulle vi nu styckevis afgiöra utan att hafva
någon calcul på fonden, så kan en få, hvad som honom
1 Betänkandet och manufakturkontorets huvudböcker.
6—681454
76 1766, aug. 15. Rudberg. Olivenbaum.
Lars Collings
at få hålla
snusbod.
Fabriqueuren
Olivenbaum.
Falkenbergs
stad om hemmanet
Smedjeholmen.
blifvit lemnadt, och de öfriga lida; jag tillstyrker derföre,
att vi afbida en generel calcul till fonden, innan vi afgiöra
detta målet.
Hr W a c h s[ch]l a g e r: Hvad Hr Gyllensvahn påmint
är godt och väl i sig sielf, men som expeditioner redan lärer
hafva skedt för de flästa, så kan man ej med skäl betaga
dem, hvad de härutinnan åtniutit.
Hr Landt m. trodde, att deputationen ej lärer föreslå,
om de ej tydeligen viste, att där vore tillgång till medel.
Frih. Friedric Ridderstolpe ärindrade, att deputationen
nog vet, huru stor fonden lärer vara, och lära de
nog besörja Banquens betalning.
Hr Gyllensvahn: Vi taga ju af somliga deras hittils
innehafde lån, pensioner med mera, då de likväl sitta bona
fide deraf i possession, men dertill är nöden för riket endast
orsaken. Det vore ju såleds oförsigtigt att gifva något bort,
om ingen tillgång finnes.
Frih. Ridderstolpe bad saken måtte vila, tills vi få se
någon ren calcul på contoirets fond och dess skuld till
Banquen, på det vi ej som förr måtte gifva assignationer,
som betyda ingenting.
Betänckandet hvilar.
Hvarefter Frih. Carl Ridderstolpe återkom med deputationen,
som han anfördt till de öfrige stånden.
16. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 30 Augusti 1765 angående den blinda mannen
Lars Collings begärte tillstånd att få mala snus och
holla snusbod.
Bifölls.
17 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 15 Julij 1766 ang:de innehollne spinneriepremier
för Fabriqueuren Olivenbaum.
Hr Gyllensvahn begärte, att detta betänckande lika
som det förra må få vila, ty man kunde ej veta, huru stor
summa det kan utgiöra.
Hr [L ö t h-]Ö r n s c h ö 1 d ville, att det skulle afgiöras,
ty det angår så liten summa.
Betänckandet hvilar.
18. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 27 Junii 1766 angående staden Falkenbergs
ansökning om donation af cronohemmanet Smedie
-
Törngren. Linfröhandeln.
77
holmen till bete, utrymme och plantagers anläggande, emot
det de för samma cronohemman utgiöra skatt och utskylder.
Bifölls.
19 :o. Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 3 Martii 1766 angående en yppad balance, stor 12 914
dal. och 15 öre silfvermynt, i manufacturfondsupbörden af
Tullförvaltaren P. Törngren, hvarföre deposition skedt, och
tillstyrkes, att om något brister, böra Manufacturcontoirets
fullmägtige derföre vara ansvarige.
Bifölls.
20. Dito Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 29 Julij 1766 angående kiöpingars anläggande i
Stora Kopparbergslagen.
Bifölls.
21. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af den
17 Julij 1766 med påminnelser vid Manufacturdeputations
betänckande af den 18 Martii 1766 ang:de linfröhandelen,
och huru riket med tienliga utrikes frösorter må försees.
Frih. Friedrich Ridderstolpe deducerade nyttan
enligit betänckandet.
Frih. vo n Essen medgaf, att linhand teringen vore nyttig,
fast den rörer borgarehandelen.
Ville derföre bifalla Präste- och Bondeståndets påskrifter.
Frih. Grönhagen ville afgiöra saken efter vårt förra
beslut och ärindrade, att R. o. A. senast afslog en commissionairs
förordnande, eftersom det skulle betunga vahran
och hvar och en gemenligen endå skaffar sig linfrö.
Hr [L ö t h-]ö r n s c h ö 1 d fandt det vara angelägit att
förordna en commissionair till linfröes anskaffande, ty då
vöre man säker att få godt frö. Dessutom är afgiften ringa,
så att man i det afseendet kunde bifalla Prästeståndets
tancka.
Frih. Grönhagen ärindrade, att sista riksdag giordes
en svensk consul i Ryssland, densamma sysslan är nu uphäfven;
således vöre ju onödigt att förordna någon i denne
särskildte handelsbranchen, särdeles som vi hafva handlande,
de där med lika flit kunna skaffa linfrö som en commissionair;
dessutom vore det att betunga vahran och giöra den
dyrare; således vore bäst, att vi förblifva vid vårt redan
tagne beslut.
Törngrens
balance.
Kiöpingars
anläggande
i Stora Kopparbergslaget.
Linfröhan
delen.
78 1766, aug. 15. Diskontfonden. Skjuts.
Discontfondens
förvaltning.
Snus- och
cardustilvärkningar.
Advocatfi icalen
Lundroths
lön.
Om skiuts
för ryttare,
dragoner etc.
Hr Lager svärd trodde, att en commissionair ej kan
betunga riket så mycket som en consul, och dessutom betalte
sig altid den kostnaden genom den visshet, man då ägde
att få godt linfrö.
Frih. Grönhagen begaf sig ifrån sin tancka men ville
spå förut, att vi ångra oss nästa riksdag.
R. o. A. resolverade, att den förra påskriften skulle ändras
enligit de 2 ståndens påskrifter, som bifallit betänckandet
med tilläggning, att invånarena på landsbyggden må för
beqvämlighets skuld vara obetagit att inrätta oljeslagerie.
22. Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 24 Julij 1766 angående reglemente till discontfondens
förvaltning af Kongl. Commerciecollegium.
Ligger.
23. Dito föredrogs Handels- och manufacturdeputations
betänckande af den 28 Julij 1766 om inrikes tillvärkningars
utvidgande på allahanda slags snus och carduser, hvarutinnan
tillstyrkes, att sådant må få tillvärkas, utan att privilegium
på tobaksspinnerie tillika behöfves.
Bifölls.
24 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 14 Julij ang:de missskrifning af Advocatfiscalen
Lundroths lön, som blifvit utsatt till 500 dahlér
silfvermynt i stället för 800 dito mynt.
Frih. Grönhagen ville afslå betänckandet, ty primitive
löhnen för advocatfiscalen är intet mera än 500 dahlér
silfvermynt, hvilket han åtog sig att documentera.
Frih. Friedrich Ridderstolpe gaf vid handen,
att ombudsmannen har 500 dahlér silfvermynt i löhn men
advocatfiscalen har mera.
Hr Hasenkampf biföll Frih. Ridderstolpes yttrade
tancka.
Hr Gyllensvahn bad, att saken må få vila, tils Frih.
Grönhagen hinner inkomma med sine bevis.
Betänckandet vilar.
25. Föredrogs Landt- och siömilitiseoeconomiedeputationens
betänckande af den 22 Julij 1766 öfver 89 § af Krigsbefälets
besvär och begäran, det må skiutning beviljas för
ryttare, dragoner och soldater, då de i lifstiden vähl tient,
lika som om de legat i guarnizon, hvilket tillstyrkes.
§ bifölls.
öderotar. Kopvardieskeppare.
79
26. Dito Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputationens be- ödesrotar
tänckande af den 22 Julij 1766 öfver 56 § af Krigsbefälets vidreg:Ie.*aX
besvär ang:de de vid Savolax regemente till foot varande
ödesrotar.
R. o. A. biföllo det, som blifvit tillstyrckt, nemligen att
knecktarne för ödesrotarne vid detta regemente må oafkortadt
niuta deras lön, släpkläder, vägkost m. m. jämlikt med
deras vederlikar, som hafva besuttne hemman, men i öfrigit
afslogs betänckandet.
27 :o. Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputatio- Commennens
betänckande af den 18 Junii 1766 öfver 78 § af Krigs- General-**
befälets besvär angående att commenderingen till General- krigsrätts
• o sessioner
krigsrätten för följande årets 3 sessioner må ske af Kongl.
Maij :ts generaladjutant i September månad året förut, samt
om tid att resa och byta etc. etc.
Bifölls.
28 :o. Dito Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations be- Tid til retänckande
af den 28 Julij öfver 108 § af Krigsbefälets be- jUngws^insvär
ang:de tid till regementsräkningars insändande. sändande.
Bifölls.
29 :o. Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputationens be- Äng:de betänckande
af den 22 Julij öfver 116 § af Krigsbefälets besvär forlfoopvaer
ang:de amiralitetsstatens besvär deröfver, att coopvardie- diskeppare,
skeppare ärholla heder och rang af amiralitetsofficerare och
bära Amiralitetets uniform.
Hr Eneschöld påminte om coccarden.
Hr Gyllensvahn ville ej tillåta coupvardieskeppare
att bära felttecken.
Hr Wulfcrona ville, att någon författning skulle vidtagas,
huruvida stadsvackten äro berättigade att bära felttecken.
Hr Jerlström bad, att coupvardieskeppare, änskönt
de hafva caractere af amiralitetsofficerare, skulle förbiudas
att bära coccard.
Hr Landtm, ärindrade, att hos Kongl. Maij:t i underdånighet
må anhollas, det täcktes han åt coupvardieskeppare
ganska sparsamt utdela officerare caracterer.
Frih. Friedrich Horn ville, att ingen, som icke commenderat
i cronans tienst någon troupp, skulle få bära fälttecken;
ej heller någon sådan, som blifvit förlustig sin officeraresyssla
på något vanhederligit sätt, och det vid vite.
80 1766, aug. 15. Sofia Albertinas handpenningar.
Corporalernes
vid Lifdrab:e
Malmerfeldts
och Drakes
besvär.
Kongl.
Prinsessans
handpen
ningar.
Betänckandet bifölls med den tilläggning, l:o att i betänckandet
vid orden icke må bruka amiralitetsofficerareuniform
tillsättes ock fälttecken; 2:do att hos Kongl. Maij :t i
underdånighet må anhollas, det amiralitetsofficerare caractere,
heder och rang åt coopvardieskeppare ganska sparsamt
må blifva förundte och att det fälttecken, som Hans
Kongl. Maij :t sielf bär och hvarmed Hans Maij :t velat distingvera
armeens officerare, ej må vid 200 dahlér silfvermynts
pligt bäras af andre officerare, antingen i eller utom
tienst, än dem som hafva Kongl. Maij :ts fullmagt och commenderadt
som officerare, icke eller vid lika pligt bäras af
någon, som varit officerare men på nesligit sätt kommit utur
tiensten.
30. Föredrogs Secrete Deputationens betänkande af den
8 November 1765 ang:de Corporalernes vid Lifdrabantecorpsen
Malmerfelts och Drakes besvär öfver prsejudice.
Ligger.
31 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 29 Julij 1766 ang:de Kongl. Printzessans Sophia Albertinas
handpenningar, hvartill Secrete Utskottet föreslår
15 000 dahlér silfvermynt samt tillika tillstyrker, att Kongl.
Håffröken Kurck må i sin lifstid, om hon ifrån Håfvet bort
går, få beholla, hvad hon nu åtniuter, så länge hon är
ogift.
Grefve Frölich ville bifalla Secrete Utskottets hemställande
men recommenderade Fröken Kurck i anseende till
hennes trägna tienst och siuldighet; sista riksdag tillädes
hennes(!) 1 000 plåtar, fastän det ej blef expedieradt; således
hoppades Grefve Frölik, att R. o. A. lärer nu visa henne
samma godhet.
Hr Hasenkampf hoppades, att ingen dispute derom
lärer kunna existera, men trodde, att Secrete Utskottet först
i den delen borde sig utlåta. Hemstälte för öfrigit, om icke
någon summa för Printzessan dessutom borde förordnas vid
den nu tillstundande solenniteten af Hans Kongl. Höghets
Cronprintzens biläger.
Frih. Friedric Ridderstolpe conformerade sig
med Grefve Frölichs yttrade mening.
Hr Gyllensvahn fandt, att Riksens Ständers plena
ej böra disponera medel, utan sådant bör af Secrete Utskottet
föreslås; hvad således i den delen af en eller annan leda
-
Sofia Albertina. Livdrabantkåren.
81
mot i ett plenum föreslås, bör äfven dit'remitteras. Jag begär
proposition uppå Secrete Utskottets extractum protocolli,
så kunna vi sedan remittera resten till Secrete Utskottet.
Grefve F r ö 1 i c h fandt, att Hr Hasenkampfs proposition
vore aldeles ny; men hvad Fröken Kurck angår, så har
Statsdeputation för henne tillstyrkt 1 000 plåtar.
Hr Hasenkampf förklarade, att han ej ment med sin
giorde proposition annat, än att den till Secrete Utskottets
öfverseende borde förvisas, men ville för öfrigit bifalla Secrete
Utskottets extractum protocolli jämte någon tilläggning
för Fröken Kurck.
Hr Eneschöld ville afgiöra för Printzessan först och
sedan för Fröken Kurck samt begärte, att begge desse ämnen
skulle till Secrete Utskottet förvisas.
Härtill ropades Ja och Nej.
Hr Landtm, giorde proposition till bifall på Secrete Utskottets
extractum protocolli, hvilken besvarades med Ja.
32 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af 4 corporalers
den 8 Aug. 1766 ang:de tillökning af 4 corporaler vid Kongl. L;f^banted
Lifdrabantecorpsen. corpsen
Frih. Friedrich Horn kunde ej bifalla Secrete Utskottets
extractum protocolli, ty utom den kostnad, tienstgöringen
fordrar, skulle det lända armeen till praejudice,
om 4 vice corporaler skulle ifrån lifdrabanter befordras, och
förbehölt sig derföre, att lieutenanter i armeen må få rättighet
att söka.
Saken begärtes på bordet.
Hr von Nackreij styrkte till bifall.
Hr L a n d t m. ärindrade, att hvad Frih. Horn synes fruckta
är redan förebygt, ty desse vice corporaler få ej räkna någon
tour, förrän de få corporals löhn.
Hvilar.
33. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af den Landssecret.
24 Julij 1766 angående Landssecreteraren Corins befordran
i anledning af Riksens Ständers expedition för honom af den
27 sistledne Marti; och tillstyrker Borgareståndet för honom
ett iteratum till att befordras efter Extraord. Assessoren
Tham.
Jämväl uplästes Riksens Ständers expedition för honom,
hvilken ej befandts vara så expressive.
82 1766, aug. 15. Diibcns memorial.
Fri införsel
af tegel för
Ystad.
Ammeskaff
ningscontoi
ret.
Grefve D ilbens
memorial.
Hr Linderstedt ville förblifva vid hvad expeditionen
inneholler, eftersom Borgareståndets extractum protocolli
synes vara olika.
Hr Landt m. ärindrade, att man ej kunde uptaga detta
målet så immediate, utan kunde Corin, om han finner sig
befogad till besvär öfver Göta Håfrätt, dermed vända sig
till Kongl. Maij :t.
R. o. A. funno af den till Kongl. Maij :t ifrån Riksens Ständer
den 27 Martii sistledne angående Corins befordran afgångne
underdånige expedition ingen skälig anledning att
detta mål åter immediate uptaga, utan bör Corin efter laglig
ordning, om han till besvär öfver Götha Håfrätt tror sig
befogad, dermed i underdånighet vända sig till Hans Kongl.
Maij :t.
34. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 15 Julij 1765 angående staden Ystads ansökning
att tullfritt införa utländskt tak- och murtegel, hvilket afstyrkes.
Bifölls.
35. Dito Cammaroeconomiedeputationens betänckande af
den [18 Mars 1766] angående Ammeskaffningscontoiret här
i staden.
Jämte ett vid betänckandet bifogadt särskildt votum.
Hr von Nackreij trodde detta kunde vila, tills saken
angående medicinalvärket, såsom med detta ägande mycken
gemenskap, ifrån Mindre Secrete Deputation hinner inkomma.
Hvilar.
Hr von Böhnen anholt, at Hr Landtm, täcktes föredraga
Grefve Dubens ingifne memorial.
Hr Landtm, gaf tillkänna, det han hedt Grefve Duben
föredraga detsamma i Cammaroeconomiedeputationen.
Frih. Grönhagen bad, att Hr Landtm, skulle få föredraga
det likasom alla andra saker i ordning.
Hr von Böhnen ärindrade, att det vore ett svårt tillstånd
i Cammaroeconomiedeputationen, ty ledamöter blifva
där antastade; och begärte få höra memorialet.
Hr Landtm, gaf tillkänna, att ingenting vore sagt i memorialet,
som kunde tiena till uplysning, utan vore bäst, om
det först blefve i deputationen föredragit.
Frih. Grönhagen: Det är ganska beklageligit, om det
Dubens memorial.
83
sqvallras i deputation, innan memorialet blifvit upläst. Jag
för min del ber, att vi må få afgiöra, innan det opläses,
huruvida det kan säj as vara rätt procederadt i saken att
upläsa det här, innan det i deputationen blifvit anmält eller
föredragit.
Hr Eneschöld ville ej rätta sig efter sqvaller utan efter
authentique bevis, och dem kunde man ej förvänta annars
än ifrån deputationen.
Hr L andt m. refererade, att Grefve Duben lagt in ett
memorial, hvarutinnan han säjer sig hafva blifvit illa bemött
i Cammaroeconomiedeputation; men som R. o. A. icke
kan veta, huru förloppet dermed varit, så hade Hr Landtm,
inrådt Grefve Duben att föredraga det i deputationen, där
saken aldra bäst lärer kunna pröfvas.
Frih. Carl Sparre ville ej ettendera till sqvaller men
viste ej, huru man kunde veta, om det är sqvaller eller icke,
när memorialet ännu icke blifvit upläst; trodde för öfrigit,
att en ledamots memorial väl kunde upläsas, oansedt i deputationen
icke anmält eller upläst.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att det bör ankomma på
Hr Landtm :s godtycko, när memorialet skall föredragas, och
ville han derföre icke blanda sig i dess rättighet.
Frih. Friedrich Horn: Jag känner Hr Landtm:s
rätt, men jag känner äfven vår rätt att bevara våra fri- och
rättigheter; således när en ledamot gifver in något memorial i
ett sådant ämne, så tror jag, att det är lofligit och brukeligit
att angifva och upläsa memorialet.
Hr Landtm.: Jag för min del har giort min skyldighet;
jag har efter min öfvertygelse gifvit Grefve Duben det bästa
rådet, nemligen att anmäla det i deputation; men skulle
R. o. A. åstunda att få höra memorialet, så vill jag det genast
upläsa.
Frih. Carl Ridderstolpe biföll Hr Gyllensvahns
yttrade tancka och trodde, att det tillkommer Hr Landtm, att
afböja oredor och tracasserier innom stånd.
Hvad detta målet angår och om det passeradt i Cammaroeconomiedeputationen,
så bör det äfven där granskas och
upläsas,
För öfrigit lärer det få ankomma på Hr Landtm, att föredraga
det eller icke, enl. sin embetes skyldighet.
Hr Estenberg: Som vi under riksdagar ej hafva nå
-
84 1766, aug. 15. Dubens memorial.
got ställe, där man får tillägga en ledamot några tillvitelser,
så ber jag om låf att få höra memorialet; rörer han mig eller
andra, så skall jag väl svara den mannen, såsom han förtienar.
Frih. von Essen: Det är ingalunda underligit, att någon
liten oordning ibland kan existera uti samqväm, där
många äro församlade. Hr von Böhnen var den första, som
påminte derom; honom har Hr Landtm, svarat. Jag för min
dehl hemställer, om icke vi böra bibeholla Hr Landtm, vid
sin myndighet att föredraga inkommande mål i ordning
och att afböja oordning. Jag hoppas, att det väl lärer blifva
föredragit en annan gång, fast det icke sker nu, och jag ber,
att vi få afbryta discourserne i detta ämne, som i otid blifvit
väckt.
Hr Landtm.: Min skyldighet är att bibeholla och återställa
sämja emellan ledamöter, då den blifvit afbruten; det
har jag tänckt giöra i dette ämne och få saken redig, eftersom
den rörer personer.
Frih. Gustaf Reuterholm tackade Hr Landtm.,
som så försicktigt velat förebygga och ändra, hvad som i
hastighet hade kunnat i tal eller skrifvande vara felat, och
bad, att discourserne i detta ämne må få afbrytas och målet
icke företagas, förr än Hr Landtm, det tillåter, ifrån hvilken
tancka Frih. Reuterholm ej kunde sig begifva utan
votering.
Härmed instämde till alla delar Hr Linderstedt.
Frih. Carl Sparre: Jag disputerar ingalunda Hr
Landtm, sin rätt att föredraga, jag berömmer tvert om dess
goda upsåt att villja jämka saken; men ett är det, som jag
finner vara något betänckeligit, nemligen att vi härigenom
etablera en viss principe, att ingen ledamot i en deputation
få[r] gå in med memorial till ståndet utan deputations tillstånd
och vetenskap; det tycker jag vara stridande emot en
fri riksdagsmans rätt, ehuru jag ingalunda tviflar, att icke
de 3 andra stånden i deputation lärer neka Gref Duben att
få ingifva sitt memorial.
Hr Landtm.: Mitt upsåt är att i godo bilägga saken
eller och att skaffa genom extractum protocolli ifrån deputation
berättelse, huru saken passeradt, utom hvilket den
aldrig här kan afgiöras.
Grefve J. von Diiben: Jag beger mig nu aldeles ifrån
Diiben. Bevillningen.
85
min begäran att få R. o. A:s yttrande öfver mitt memorial,
sedan Hr Landtm, förestält, att jag skulle behöfva ett extractum
protocolli ifrån deputation om sakens förlopp. Jag
hoppas att kuna skaffa mig detsamma och att de 3 stånden
ej lärer neka mig det; men skulle det hända, så förbeholler
jag mig att få inkomma med memorial, ty Hr Estenberg har
nog protection af de öfrige 3:ne stånden.
Hr Landtm, låfvade att biträda Grefve Diiben, så att
extractum protocolli ej skall honom emot lag af de andre 3
stånden kunna nekas.
Hr von Böhnen trodde, att Gref Duben haft rätt att
begära, det dess memorial måtte upläsas.
Frih. von Essen: Vähl har en ledamot rättighet att
tala och yttra sig i tid, jämväl att ingifva memorialer till Hr
Landtm, men ej att föredraga dem sielf; utan Hr Landtm:s
ämbete har det altid varit att föredraga memorialer och betänckanden
i sin ordning; det är min mening.
Discourserne afstadnade i detta ämne.
36. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 29 October 1765 ang:de Cammarskrifvaren Rhydenii
besvär öfver dess (enligit Kongl. Maij :ts resolution af
den 14 December 1763 på Cammarcollegii betänckande af den
20 September 1762) halfva löhns indragande för innestående
arrendesumma af boskaps- och åkerskattspenningar här i
staden för åhren 1760, [17]61 och [17]62, hvarutinnan deputationen
tillstyrker en årlig afskrifning 550 d:r kopparmynt,
samt att Rhydenius må giöra Cammarcollegium afbön för
ohöflig skrifart.
Hr Gyllensvahn fandt det vara contradiction och
ville eftergifva afbönen.
Hr Wachs [ch] lager ärindrade, att ingen dödelig
kan tvinga Rhydenius att giöra afbön, ty han är allaredan
död.
Betänckandet bifölls.
37. Uplästes Bevillningsdeputationens extractum protocolli
af den 9 Augusti 1766 med berättelse, att projectet till en
ny bevillningsförordning är färdig.
R. o. A. biföllo, att deputationen med bevillningsprojectet
till Riksens Ständer må inkomma.
R. o. A. skildes kl. 2.
Kammarskrif.
Rydenii
besvär,
Bevillnings
projectet.
86 1766, aug. 18. Postporto. Lotsavgift.
Ang:de postporto
för utrikes
bref.
Om lotsafgiften.
Eftergift af
remisslage
för fiskeriemedel.
Justering.
Syss bryggerieinrättning.
Den 18 Augusti anno 176 6.
Måndag.
Plenum klockan 7.
1 :o. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
4 Augusti 1766 emot Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 25 Januari 1766 angående ärsättning för det af cronan
förskjutne postporto i Hamburg med 2 öre silfvermynt
per schilling hamburg, courant samt om utrikes postportos
ökande med 1 öre silfvermynt.
R. o. A. förblefvo vid sitt förra bifall på Secrete Utskottets
hemställande i thetta mål.
2:do. Föredrogs Borgareståndets extractum dito dato i anledning
af Landt- och siömilitia;oeconomiedeputationens betänckande
af den 14 April rörande lotsafgiften för inhemske
innom riket gående fartyg, som ej vilja taga lotz.
R. o. A. förblefvo vid deras på Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations
betänkande i detta mål fattade beslut.
3:tio. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
24 Julij 1766 angående eftergift af remisslage för insände medel
af fiskerifonden ifrån siö- och gräntzetullkamrarne i anledning
af Fiskeriedeputationens betänckande af den 22 Julij
1766, hvilket betänckande R. o. A. bifallit.
Hr Carpelan ärindrade, att deputationen grundadt sig
på kongl, brefvet af år 1762 och att de mästa redan hafva betalt;
således ville han förblifva vid R. o. A:s fattade beslut.
R. o. A. förblefvo vid sitt i detta ämne redan vidtagne beslut.
4:o. Justerades påskrifterne
l:o uppå Secrete Deputations betänckande ang:de Stadsfiscalen
Qviding;
2:do på Landt- och siömilitieoeconomiedeputatione[n] s betänckande
angående coupvardieskeppares heder och rang
samt om deras uniform;
3:tio uppå Borgareståndets extractum protocolli ang:de
Landssecreteraren Corins befordran.
Hvilka gillades.
5:to. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 16 September 1765 angående Bryggaresocietetens
Nyköping. Ekonomideputation i österbotten.
87
i Norrköping sökte ändring i Kongl. Maij :ts resolution af den
21 Martii 1764, som tillåter då varande Skomakaren Syss att
idka bryggarenäring i Norrköping; hvilket deputationen afstyrker
och vill låta förblifva vid Kongl. Maij :ts åt Syss gifne
tillstånd.
Betänckandet bifölls.
6:to. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckan- Nykiöpings
de af den 6 Maij 1766 ang:de Nyköpings stads ansökning om ^esbaTken'
Lindesbacken.
Frih. Carl Ridderstolpe begärte, att som detta
Lindesbacka hörer till kungsgården vid Stafsiö, det härmed
må förhollas enligit vårt beslut om Ladugården på Secrete
Utskottets hemställande.
R. o. A. biföllo, att Lindesbacken såsom Stora Ladugårdens
odal tillhörighet bör alt framgent förblifva derifrån oskiljacktig.
7 :o. Föredrogs Justitisedeputationens betänckande af den Doctor Ra
22
April 1766 ang:de Ombudsmannens Doctor Rabenii sam- mandrag^f
mandrag af de rikets lagar och förordningar, som röra justi-förordningar,
tiseväsendet, och de hushollnings- och rättegångsmål, som
vid allmänna domstohlar förekomma.
Betänckandet bifölls med tilläggning, att detta värck blifver
efter den af framledne Abrahamson fölgde method inrättad.
8:vo. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den Capitaine
30 April ang:de Capitainen J. Jac. Anckarströms besvär öfver AnbesvärÖmS
praej udice.
Ligger.
9:o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande Oeconomiaeaf
den 13 Junii 1766 ang:de den i Österbottn förordnade f (^terbottn”
Sländernes Oeconomiedeputations arbeten.
Hr Giös: Detta var ett ganska långt betänckande för en
så liten slutsats att befordra en Secreterare. Ehuru han kan
ansees som värdig, hemställer jag dock, huruvida vi kunna
befordra honom immediate.
Hr Gripenberg refererade, att betänckandet inneliölt
1
en berättelse och relation om commissionens göromål;
2:do tillstyrkes, att continuation med desse giöromål måge
uphöra;
3:tio vilja de ej hafva någon belöning utan endast recom
-
88 1766, aug. 18. Ekonomideputation.
mendera sin Secreterare; jag hemställer, om icke han såsom
en skickelig karl må befordras.
Frih. Carl Ridderstolpe: Jag lemnar deputationens
ändamål med detta betänckande i sitt värde, men det är
vist, att altsammans hade kunnat skrifvas på ett ark.
Hvad befordran angår, så böra vi ej immediate uptaga detta
målet, ty han har sielf hvarken klagat eller sökt någon befordran.
Jag medger, att han kan vara habil, men hielpes han
derföre, så bör med samma skäl alla andra habile ämbetsmän
hielpas, men som då för många befordringar skulle
giöras, så vill jag af slå betänckandet i den dehlén eller votera.
Hr von Böhnen ärindrade, att han vore en värdig
man, som tient Ständers värk, och att lagarne ej äro contraira
emot hans befordran.
Frih. Grönhagen ville bifalla deputationens betänckande.
Hr C a r p e 1 an conformerade sig med Hr Gripenberg,
Hr von Böhnen och Frih. Grönhagen samt trodde, att han
borde befordras enligit betänkandet, eftersom han vore skickelig
och tient en Ständers tillförordnade commission.
Frih. von Essen: Ehuru vi tagit en viss principe emot
alla befordringar, dock som jag hör, att denne skall vara
skickelig och värdig befordran, så ville jag, att han efter sin
förtienst dertill blefve recommenderad.
Hr Gyllensvahn: Detta är värkeligen ett ömt ämne.
Sista riksdag försvarade vi lagen emot de många tienstesökande;
skulle vi nu tillstyrka någon befordran för denne, så
är det contrairt emot hvad vi giorde sista riksdag, och hvad
vi denne riksdag giort med betiente i Ständernes Contoir,
Manufacturcontoriet m. m., ty de hafva blott fådt beholla
sine förra tienster.
Jag medgifver, att denne Secreteraren kunde vara värdig
att befordras; men jag vet vid en annan commission i Savolax
många sökande, som genom Riksens Ständers åtgärd
trodt sig kunna finna en lätt genväg till befordran; det är således
betänckeligit att bifalla betänckandet i den delen. Dessutom
har denne af deputation föreslagne person varit väl betalt,
ty han har haft 6 d:r kopparmynt om dagen och fri
skiutz, så han ingalunda i den sysslan varit lidande.
Underofficerares upprättelse.
89
Betänckandet afslogs i den delen, sorn rörer Backmans immediate
befordran.
10 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
10 Martii angående Underofficerarne Schulmans, Baron Mellins
och Nils Hårds uprättelse för yngre, som till officerare
blifvit constituerade.
Jämväl uplästes Öfverstelieutenantens och Riddaren de
Carnalls memorial rörande detta ämne.
Hr Wulfcrona gaf vid handen, att 2 af desse klagande,
nemligen Schulman och Baron Mellin, vore hans gamla
cammerater vid regementet, och hade de lika med honom år
1743 kommit i tienst.
Ärindrade der jämte, att det måste vara hårdt för dem att
se sig blifva commenderade af sine fordne cammerater, som
varit yngre vid regementet än de äro, och styrkte derföre till
bifall uppå Hr Carnalls ingifne memorial.
Hr Thomas Wadenstierna: Såsom jag varit officerare
vid regementet, där desse herrar tiena, nu i 24 åhr,
så kan jag vittna om, att hvad Hr Wulfcrona sagt, är sant.
Desse herrar hafva 19 constituerade fendrickar vid regementet
framför sig, och bifaller jag derföre Hr Carnalls inlemnade
memorial, ty enligit betänckandet skulle de blifva
ganska mycket lidande, det de dock vist aldrig hafva
förtient.
Frih. Mellin recommenderade sin Bror och alla andra
välförtiente underofficerare, som länge saknat befordran,
samt begärte, att R. o. A. täcktes bifalla betänckandet med
någon liten tilläggning enligit Hr Carnalls memorial; ty de,
sorn nu klagat, begära ingen tour framför de officerare, som
dem prsejudiceradt.
Hr Linderstedt medgaf, att desse klagande vore lidande,
men ville ej etablera någon tour för underofficerare,
hälst Adelen derigenom märkeligen skulle komma att lida och
öfverstarne förlora sin rättighet enligit 1716 års bref. Och
som det skulle blifva ett fahrligit praejudicat, så ville han afslå
betänckandet eller votera.
Hr Klingsporr biföll betänckandet med tilläggning
efter Hr Carnalls memorial.
Hr Carpelan ärindrade, att man hade lag angående
underofficerares befordran samt att Underofficeraren Gran
-
Underofficerarne
Schulmans,
Mellins och
Hårds uprättelse.
90 1766, aug. 18. Underofficerare.
felt med flere fingo tour framför Bruncrona, fastän de tappade
återigen vid denne riksdag.
Hr Landtm.: Jag förstår icke, huru man kunnat tilllägga
Hård tour ifrån år 1759, då han ännu var underofficerare.
Vi böra akta, att vi ej tillägga underofficerare någon
tour.
Frih. von Essen: Det blifver oss en svår consequence,
om vi för desse 3 meriterade underofficerare bryta den vanliga
ordningen, ty då få vi nästa gång 100 klagande underofficerare,
som äro ofrälse och som på samma skäl vilja blifva
hulpne.
Hr Carl Rappe beklagade, att desse skulle vara meriterade,
ty han ville för sin dehl afslå betänckandet och genom
ett extractum protocolli visa de öfrige 3 stånden omöjeligheten
och orimligheten af att stadga någon tour för underofficerare,
ty mästadelen tages dertill ryttare och soldater.
Frih. von Essen ville ej tillstyrka något extractum
protocolli, ty det vore fahrligit att sätta saken in questione;
tids nog om frågan skulle väckas af de 3 öfrige stånden.
Hr Eneschöld önskade att hämma detta praejudicemåhl
med deras ansvar, sorn det vållat.
Ville för öfrigit ej bifalla betänkandet, ty det vore ett fahrligit
praejudicat att gifva någon tour åt underofficerare.
Hr Carl Wadenstierna: Om här vore qvestion om
underofficerares tour, så vore jag visserligen emot betänckandet;
men det är icke frågan om sådant; Hr Carnall har så
tydeligen demonstreradt saken, att jag inneholler med mina
reflexioner och i dess ställe åberopar mig memorialet.
R. o. A. viste sist grace för Granfelt och Silfverlåås, hvarföre
icke nu för desse klagande? Man har sagt, att chefen väl
lärer hafva deni i åtancka, men jag frågar, huru och när det
kan vara möjeligit, då så många vid regementet blifvit constituerade;
de finge vist vänta i 20 åhr, om icke mera, innan
de kunde befordras.
Således då alla desse considerationer sammantages, så kan
man finna, att saken ej hielpes på annat sätt än genom R. o.
A:s grace; jag för min dehl bifaller Hr Carnalls memorial och
anholler om proposition deröfver.
Hr Ceder spar re: Jag bifaller Hr Carnalls memorial
så mycket mera, sorn jag hoppas att niuta en lika grace. Jag
Underofficerares upprättelse.
91
har i 12 åhr varit underofficerare vid Artilleriet och giort 5
campagner.
Herr von Böhnen hoppades, att Hr Carnall lärer befordra
deni vid tillfälle.
Hr Carl Rappe: Det är väl vist, att underofficerare
för blifvit hulpne, till exempel Hr Andersson år 1746 [o:
1751]1; men de böra ej få klaga som underofficerare, ty det
vore ett fahrligit praejudicat.
Hr Aminoff recommenderade betänckandet till bifall,
eftersom det skulle draga ut i 20 åhr, innan desse klagande
blefve hulpne.
Hr Linderstedt ville, ifall desse blefve hulpne, att
alla andra underofficerare skulle äfven befordras.
Hr Eneschöld ville afslå betänckandet.
Frih. Carl Ridderstolpe: Det är ganska godt och
vähl att giöra gådt åt dem, som varit lidande, men det bör
ske efter lag.
Jag för min dehl finner betänkeligheter vid att extendera
tour och ancienneté till underofficerare, ty l:o strider det
emot lag; 2:do dicterar vårt egit interresse att ej lemna ofrälse
män en sådan förmåhn, och 3:tio skulle rikets tienst lida,
om ancienneté utan skickelighet finge determinera hans lycka.
Jag vore gierna hugad att hielpa desse 3 klagande, men
då det ej kan ske, utan att icke de öfrige underofficerare tilllika
skulle få lika som en rättighet eller praejudicat till befordran,
så tillstyrker jag häldre till af slag på betänckandet.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att betänkandet afslås?
Hertill svarades Ja och Nej.
Hr Jägerhielm recommenderade saken till bifall enligit
betänkandet och Hr Carnalls memorial.
Hr Landtm, ärindrade, att med samma skäl, som vi bifalla
desse 3 klagandes begäran, så kunna vi giöra grace åt
flere, ifall det vore nyttigt, ty de öfrige stånden komma då
helt säkert med resten.
Hr E h r e n m a 1 m undrade på Secrete Deputation, som
i sine tillstyrkanden visar sig så olika.
Hr [von] Siegroth: Om R. o. A. bifaller för desse
3:nne klagande, så får jag äfven recommendera några gamla
välförtiente underofficerare vid Jönköpings regemente.
R. o. A. afslå betänckandet.
1RAP, d. 18,s. 114—116.
7—581454
92 1766, aug. 18. Lagarnas verkställighet.
Ang:de lagarnes
elaka
värkställighet.
Hr Linderstedt begärte, att detta beslut skulle de öfrige
stånden genom extractum prot. kundgöras.
11 :o. Föredrogs Stora Deputationens betänckande af den
15 Augusti 1766 angående våra goda lagars elaka värkställighet
samt om botemedel deremot.
Betänckandet begärtes på bordet.
Hr Carl Wadenstierna: Det är vist angelägit för
en fri nation att få betäncka sig en tid, då lagarne skola ändras.
Jag för min dehl begär, att det må få ligga 8 dagar, ty
där åberopas skähl, hvilka böra pröfvas, om de holla stick
eller intet.
Hr Hasenkampf instämde i denne tancka och begärte,
att betänckandet må få tryckas, på det detsamma så
mycket snarare må blifva allmänt kunnigt.
Hr Gyllensvahn biföll, att det må vila i 8 dagar, men
hvad tryckningen angår, så vore det onödigt och dessutom
kan Riksens Ständers beslut giöra några ändringar i betänckandet;
och derföre vore det illa att trycka det, innan det
blifvit stadfäst; utom det att staten ej böra betungas med
denne kostnad.
Hr Landt m. biföll Hr Gyllensvahns mening.
Hr Hasenkampf offererade sig att på egen bekostnad
befordra detsamma till trycket.
Härtill svarades Ja.
Hr Lagersvärd ville, att riddarehusbetiemngen skulle
få trycka det på egen kostnad.
Härtill svarades Ja.
Hr Ehrenpreus påminte, att tiden af 8 dagar vore för
kort, om det skulle tryckas, utan ville, att det åtminstone
skulle vila på bordet i 14 dagar.
Hr von Böhnen instämde i denna tancka, hälst där
vore mycket att påminna.
Frih. Grönhagen ville ej determinera liggetiden, ty
riksdagen skall snart slutas, utan ville låta ankomma på Hr
Landtm, att föredraga det, när han behagar; begärte såleds
frågan derom på bordet, ty Hr Landtm, lärer icke vilja surprenera
oss med dess föredragande i otid.
Härmed instämde Frih. Carl Ridderstolpe till alla
delar.
Hr Carl Wadenstierna: Hvad riksdagens slut angår,
så har jag vähl hördt, när det skulle ske. Dock som
Lagarnas verkställighet.
93
det vore ännu ovis-t och denne saken dessutom angelägen, så
vida som den rörer våra lagar, så hoppas jag, att Hr Landtm,
ej lärer vilja, att vi skola slumpa eller att vi skola afgiöra
det som ett hastvärck, utan lemna oss tillräckelig betäncketid.
Hr L a n d t m. försäkrade, att han icke ärnar surprenera
R. o. A. med någon sak och så mycket mindre med denne,
som den rörer lagarne, utan låfvade, att denne saken skulle
få vila sin tid ut.
Frih. Chris te r Horn ville notificera de 3 stånden om
detta beslut, och att de äfven må dröja med sine beslut, tills
vi oss fädt yttra.
Frih. von Essen bad, att vi ej må utmärka hvarannan
inbördes med några ord; begärte att få veta, hvem som på
slump plägar afgiöra riksdagsmål, på det en sådan ledamot
må kunna afsöndras ifrån oss.
Hr Carl Wadenstierna refererade sine ord, nemligen
att han sagt, det ingen lärer vilja slumpa. Således hade
han ej rördt R. o. A. utan tvertom frikändt dem ifrån en sådan
egenskap.
Frih. von Essen: Jag har icke observera dt, att orden
föllo sig så, utan tyckte jag, att Hr Wadenstierna giorde anmärkning
om orsaker till riksdagens utdrägt, hvaribland denne
anfördes som den förnämsta; men till att säja min tancka,
så holler jag före att både Hr Wadenstierna och jag giöra
bäst, att vi ej agera riddarehusfiscaler.
Hr Landt m. proponerade, om icke Stora Deputationens
betiening finge låf att draga försorg om tryckningen.
Hr Hasenkampf ärindrade, att han dertill fädt R. o.
A:s lof, dock ville han afstå sin rättighet, om den blef i hans
ställe tillagd åt riddarehusbetieningen; men för öfrigt kunde
han ej cedera någon annan.
Hr Landtm, trodde det vara mäst instämmande med
rättvisan, att de, som arbetat i saken, äfven få låf att draga
försorg om tryckningen.
Härtill svarades Ja.
Hr Hägerflycht ärindrade, att om betänckandet i
den dehlén, som angår hvars och ens befordran innom sitt regemente,
skulle finnas röra Kongl. Maij :ts valrätt, Regeringsform
och grundlagen, så ville han, att betänkandet skulle re^
mitteras till Secrete Utskottet.
94 1766, aug. 18—22. Lagarna. Livdrabantkåren.
Hr Landt m. förklarade, att grundlagen ej derigenom
blifver på något sätt rörd; bad R. o. A. kasta bort sådane
tanckar och ärindrade, att Riksens Ständer tillförene afgiordt
om förtroendetiensterne, men derföre rördes ej fundamentallagen.
Hr Hägerflycht ärindrade, att han sagt conditionate.
För öfrigit trodde han, att om det skedt en gång af Riksens
Ständer, att de i något mål trädt nära på grundlagen, så borde
det icke blifva praejudicat för flere gångor.
Discourserne afstadnade i detta ämne.
12 :o. Förestälte Hr Landtm., i anseende till att tiden
redan vöre till ända, om icke R. o. A. täcktes upskiuta med
afgiörandet af Secrete Deputationens betänckande om de 7
capitainerne vid Kongl. Artilleriet tills nästa plenum kl. 12,
då det ofelbart skall komma att föredragas.
Bifölls.
13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
4 corporaler den 8 Augusti 1766 ang:de 4 de alste lifdrabanters befordran
bantecorp" v*ce col'Pora^er Lifdrabantecorpsen med deras förra
sen. lifdrabantelöhn, dock utan tour i armeen, innan de i ordning
få vice corporals löhner, samt att 4 lifdrabanter må antagas,
doch utan löhn, tills den blifver ledig.
Jämväl uplästes Hr Carpelans inlemnade memorial, hvarutinnan
han anholler, att Kongl. Maij :t må fritt få antaga
dem, som hafva löhn eller icke, ty eljest lider Kongl. Maij:t
i dess vahlrättighet.
Frih. Friedrich Horn: Jag för min dehl unnar gierna
corpsen gådt, blott denne författningen angående 4 vice
corporaler ej blifver en gienväg för infanteriet att gå in i
cavalleriet.
Hr Landtm, ärindrade, att Hr Carpelan vill, att underofficerare
med löner vid regementerne skulle befordras till
lifdrabanter; men just detta har Secrete Utskottet velat förekomma,
ty underofficerare behöfvas vid regementerne.
Hr Carpelan begaf sig ifrån sin tancka och trodde, att
denne befordran lärer väl endå aflöpa till Hans Maij :ts höga
nöje.
Hr Eneschöld ville bifalla Hr Carpelans memorial och
att underofficerare med löner må förordnas till lifdrabanter,
hvarmed Hr Fittinghoff äfven instämde.
R. o. A. biföllo Secrete Utskottets extractum protocolli
och åtskildes kl. 1/2 2.
Prästgårdsbyggnad. Ekonomimål.
95
Den 22 Augusti anno 176 6.
Fredag.
Plenum klockan 7.
1 :o. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den
16 Aprilis 1766 ang:de Probstens i Mora Pehr Wollenii sökte
upodlings samt frälsesäteriefrihet på Lomsmyran, hvarutinnan
ståndet för honom tillstyrker oqvald besittningsrätt
derå samt skattefrihet uti evärdeliga tider utan vidare undersökning
af de förmåhner, som konglige förordningen i sådant
mål utsätta.
Bifölls.
2:do. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
26 Julij 1766 i anledning af Justitisedeputations och Secrete
Utskottets hemställande af den 4 Martii ang:de inkomsten af
chartse sigillataearrendet samt nogare efterlefnad af chartse
sigillatseförordningen.
R. o. A. förblefvo vid hvad de i detta måhl redan vid thenne
riksdag resolveradt.
3:tio. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af
den 26 Julij 1766 angående gymnasii- och scholsestaternes
dehltagande i prästegårdsbyggnad emot Prästeståndets extractum
protocolli af den 19 April 1766, som dem derföre
befriar och hvilket R. o. A. bifallit.
R. o. A. förblefvo vid deras på respective Prästeståndets
protocollsutdrag af den 19 April sistledne häröfver tagne beslut.
4:o. Borgareståndets extractum protocolli af den 15 Augusti
1766 i anledning af Justitisedeputations betänckande af
den 6 Maij 1766, hvilket R. o. A. bifallit, angående en förordning
om collegiers och embetsmäns skyldighet att i politie-
och oeconomiemåhl låta anteckna på deras utslag, hvad
parterne iackttaga böra, om de å högre ort vilja derutinnan
ändring söka.
R. o. A. förblefvo vid deras i thetta måhl förr tagne beslut.
5:to. Uplästes Justitisedeputationens betänckande af den
[19 Februari 1765] angående de sedan år 1738 utkomne
kongl, förordningar.
R. o. A. lemnade detta betänckande till några håfrättsledamöters
öfverseende.
Ang:de besittning
af
Lomsmyran.
Chartse sigill.
värket
ang:de.
Scholsestaternes
deltagande
i
präst eg.-  byggnad.
Utslag i oeconomiemål.
Ang: de de
sedan 1738
utkomne förordningar.
96 1766, aug. 22. Rutström. Järnkontoret.
Doctor
Ruthströms
sak.
Jerncon
toiretang:de.
Capellanernes
löner.
6:to. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den
11 Augusti angående att Doctor Rutströms religionssak må
upgifvas till Riksens Ständer jämte de protocoller, som i
detta måhl i Rådcammaren blifvit hollne.
Hvilket bifölls i så måtto, att desse protocoller, om så behöfves,
måge hemtas till Stora Deputationens Lagutskott.
7 :o. Uplästes Expeditionsdeputations extractum protocolli
af den 16 Julij 1766 angående Jerncontoiret och expeditionen
derom i anseende till ståndens olikhet i besluten.
Hr Gyllensvahn upläste ett af honom i detta ämne
författadt dictamen ad protocollum och anholt om R. o. A:s
bifall derå (Bil. 32).
Frih. Carl Ridderstolpe ville bifalla resten, men
ej slutet om misstag; ty det blefve för hårdt vite; mennisklige
fehl kunna snart yppa sig, men icke böra de på sådant
sätt beifras, ty då afskrämes folcket. För öfrigt är det angelägit,
att vi bifalla Hr Gyllensvahns tancka, ty eljest hindras
alt vårt goda anstaltande.
Härmed instämde Hr Carl Tersmeden.
Hr Gyllensvahn förmodade, att Hr Frietzkij skulle
vara härmed ense för att vinna ändamåhlet, och ville han tilllägga
de orden af brukssocieteten.
Hr [von] Nackreij ville tillägga af brukssocieteten
vid deras sammankomster.
R. o. A. biföllo Hr Gyllensvahns dictamen med de giorde
ändringarne i conformité med Prästeståndets påskrift. Och
kommer påskriften att justeras, så snart Prästeståndets påskrift
inkommit.
8. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 1
Augusti 1766 angående cappelanernes löners upbärande i anledning
af Kongl. Maij :ts bref af den 3 Augusti 1762, hvilket
ståndet funnit endast angå Södermanland och derföre tillstyrkt,
det må dermed förhollas enligit 5 § af 1681 åhrs förordning,
då ej cappelanerne sig i den delen med sockneboerne
annorlunda förent.
Frih. Gustaf Reuterholm ville, att i Expeditionsdeputation
skulle iackttagas, att cappelaner alenast må ärholla
1/8 tunna af skattlagde torpare, ty eljest fordras lika
mycket af alla torpare, större och mindre, hvilket icke vore
billigt; biföll i öfrigit Bondeståndets extractum protocolli.
Kaplaner. Ädelfors. Tiondejärn.
97
Hr Ehrenmalm bad, att detta ämne må få vila, eftersom
det rörer tvisten om tionde emellan 2 stånd.
Bondeståndets extractum protocolli bifölls.
9:o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
30 April 1766 angående Lieutenantens Gustaf Hindrich Jägerhorns
sökte confirmationsfullmagt, hvarutinnan deputation
styrker till afslag.
Jämväl uplästes Hr Pfeiffs memorial, sorn begär lieutenants
fullmagt af 1 dag förr än Jägerhorn.
Betänckandet bifölls.
10 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 7 Julij ang:de Generalqvartermästarens och Directeurens
af Fortification Wirgins tractamente vid inseendet på
fästningsbyggnader, hvilket utsättes till 200 d:r silfvermynt
i månaden.
Bifölls.
11. Secrete Utskottets dito äf den 15 Julij 1766 ang:de upbördscommissariernes
löhner i Stockholms låhn, hvartill staden
ej vill bidraga men Secrete Utskottet funnit böra förblifva
efter förra vanligheten.
Bifölls.
12. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
29 Julij 1766 ang:de ytterligare understöd för Ädelfors guldvärk
med de förr beviljade 8 000 dahlér silfver:nits samt om
guld- och silfvertillvärkningen.
Bifölls.
13. Dito Secrete Utskottets extractum protocolli af den 15
Julij 1766 ang:de cronans åhrliga inkomster af tiondejern
samt utvägar till dess förbättrande medelst blåsningsafgiftens
förökande efter cours på riksdahler i Finland, och i
Vesternorrland förökas den 11 dahlér kopparmynt, som för
skeppundet af tiondejärn altsedan 1690 blifvit betalte, med
differencen af hvad riksdahlern gälde år 1696 och emot hvad
den gäller nu.
Hr [Löt h-] örnschöld ärindrade, att bruken i Norrland
ge 11 dahlér kopparmynt nu för tiden för 10:detackjärnet.
Skulle nu denne afgift förhöjas, så blifver järnet dyrare
och bruken lida; dessutom är Utömalmen svagare nu, än den
varit förr.
Hr Ehrenmalm ville, att de 11 d:r, som betaltes 1690,
ej skulle förhöjas.
Lieutenanten
Jägerhorn
om confirmationsfullmagt.
Gen.quartermäst.
Wirgins
tractamente.
Upbördscommissariernes
löner.
Ädelfors
gullverk.
Cronans
10: dej em.
98 1766, aug. 22. Aversionshandel.
Äng: de aversionshandel
emel. kronan
och private.
Hr [Löth-] örnschöld ärindrade, att man ej gaf
11 dahlér år 1690 för tiondejärnet; 2:do hafva alla de, som
bruka Utömalm, resolution af år 1743, att de ej skola gifva
mera än 11 d:r kopparmynt.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls med den
ändring, att vid den deruti föreslagne betalning för cronans
tiondejern efter cours riksdahlerns värde må utsättas till 9
dahlér koppar :mt efter 1715 åhrs myntfot.
14. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
2 Aug. 1766 ang:de aversionshandel i gemen för cronan med
private uti mål, som röra fordringar hos cronan, hvilken afstyrkes,
och att härmed må förfaras efter reglementen och
författningar.
Hr Gripenstierna förklarade sig vara emot Secrete
Utskottets tancka, ty aversionshandel kan vara nyttig för
cronan, allenast dermed rätteligen procederas.
Han hade sedt i Cammaroeconomiedeputation, att den blifvit
missbrukad, och derföre ville han,
1 :o att Cammarcollegium förbiudes att emottaga någon
aversion, som förminskar frälseräntan in natura;
2:do att ej cronan må taga mindre penningar för mer men
väl andra saker i stället för penningar.
Hr [von] Nackreij biföll Secrete Utskottets tancka,
ty cronan har dels genom ett sådant slumpande, dels och af
det, som skedt pro amico, förlorat ganska mycket.
Hvad Hr Gripenstiernas tilläggning angår, så hörer den
icke till saken.
Frih. Carl Ridderstolpe: Cronan och undersåtare
hafva ömsom varit lidande och förlorat på dylika aversionscontracter;
således bör derutinnan stadgas en viss grund och
fullkomlig visshet i betalningen.
Hvad Hr Gripenstiernas mening angår, så tror jag, att vi
äga både privilegier och lagar, som förbiuda förminskning
af frälseräntan; dessutom finner jag betänckeligit att väcka
någon fråga om frälset.
Hr Gripenstierna itererade sina förra påminnelser
och ville, att ingen aversionshandel skall ske i Cammarcollegio
om ränta in natura, och begärte det till protocollet för
sin räkning.
Frih. Grönhagen biföll Frih. Ridderstolpes yttrade
tancka och fägnade sig deröfver, att hans ständigt hyste
Aversionshandel.
99
tancka om aversionshandel blifvit nu authoriserad af Secrete
Utskottet.
Frih. von Essen: Här är icke frågan om privatorum
förlust utan endast derom, att cronan ej må förlora på dylika
aversionscontracter.
Cronan har ofta förlorat på sådant sätt, ej heller är det
underligit, ty endera skall förlora.
Secrete Utskottets hemställande rörer icke frälseräntorne,
ty de äro genom lagar och privilegier väl bevarade och bör
således ej sättas in questione.
Jag för min dohl bifaller derföre till alla delar Secrete Utskottets
extractum protocolli.
Hr H a s e n k a m p f trodde, att hvad Secrete Utskottet i
denne delen hemstält, vore ganska nyttigt och gagneligit.
Hvad Hr Gripenstiernas påminnelser angår, så är det värdigt
giordt af honom, dock förmodas, att det ej lärer vara
så betydeligit; dessutom om frälseräntan eftergifves, så kan
den återigen vindiceras af hvarje frälseman.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att vi hafva
lag derpå, att frälset ej får förminskas.
Hr Gripenstierna begärte, att cronan må få accordera
bort sina fordringar för annat än penningar, ty eljest
blifva de aldrig betalte.
Ärindrade att han i Cammaroeconomiedeputationen med
grämelse sedt, huru dermed tillgådt, samt bad R. o. A. att
ackta sina Privilegier, ty eljest blifver det för sent.
Hr Gyllensvahn trodde, att Secrete Utskottet ej
rördt Privilegierne genom detta deras tillstyrkande, ärindrade
der jämte, att alla stånd hafva fordringar och att betalningarne
äro classificerade. Således kan R. o. A. ej lida hädanefter,
men väl hafva de hittils lidit genom aversionshandeln;
ville såleds bifalla Secrete Utskottets hemställande,
ty det förekommer alt lidande på båda sidor.
Hr Landtm, upläste ånyo Secrete Utskottets ext. prot.
Hr Gripenstierna ville det bifalla med tilläggning,
att frälseräntan ej må minskas, ej eller att Cammarcollegium
täger densamma in i någon aversionshandel.
Frih. Ridderstolpe påminte, att det ej hörer hit
samt att vi hafva särskildte förordningar i den delen, så att
det ej ånyo bör sättas in questione.
Secrete Utskottets extract. protocolli bifölls.
100 1766, aug. 22.
Loffman och Groth.
Ang: de belöningar
vid
1756 års riksdag
för angifvare.
30 000 d.
s:rmt anslås
till Deras
Kongl. Maij:-  ter.
Latrées
fordran.
Saken emel.
Loffman och
Groth.
Borås stads
handel.
15 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 2 Aug. 1766 angående de vid 1756 åhrs riksdag till angifvare
utdehlte belöningar, hvilka Secrete Utskottet tillstyrker
må behollas.
Bifölls.
16 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 13 Augusti angående 30 000 dahlér silfvermynts utgifvande
till Deras Kongelige Maij :ters disposition utaf bröllopsgiärden
vid de nu instundande bilägersfestiviteterne,
hvilket tillstyrkes.
Bifölls.
17:o. Secrete Utskottets dito af den 8 Augusti 1766 angående
ärsättning för afledne Capitainen Latrees löningsfordran,
1817 dahlér silfvermynt, hvilken i Kongl. Cammarcollegio
för den 18 April sistledne blifvit af slutad men sedermera
ej i Riksens Ständers Contoir classificerad eller till betahlning
antagen; hvilken liquidation Secrete Utskottet tillstyrker
må af Riksens Ständers Contoir inlösas.
Hvilket bifölls, samt att i allmänhet de liquidationer, som
innom den 18 April sistledne uti Kammarcollegio blifvit afslutne,
måge af Ständernes Contoir inlösas.
18:o. Föredrogs Justitisedeputations betänckande af den
16 Februarii 1766 angående. tvisten emellan Lieutenanten
Hector Johan Loffman och Capitainen Chr. Groth öfver denne
sednares ansökning att få af säj a sig dess år 1744 begärte
proclama till creditorernes sammankallande och att få svara
till hvars och ens fordringar, hvilket Kongl. Maij :t bifallit;
men Loffman deröfver besvär anfördt, tillstyrkandes deputationen,
att härutinnan må förblifva enl. Kongl. Maij :ts nådiga
resolution af den 16 Februarii 1763.
Jämte ett särskildt votum i detta ämne.
Hr von Nackreij ärindrade, att Grooth missbrukat
rättegången och giordt otaliga invändningar, och ville han
derföre bifalla det särskildte votum.
Betänckandet bifölls.
19 :o. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
24 April 1766 angående åtskilliga städers besvär emot de
kringresande Borås stads borgare och deras handel.
Jämväl föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af
den 10 Maij 1766 ang:de Borås stads handelsrättigheter.
R. o. A. instämde med det Erbara Bondeståndet i afslag
Västerbottens regemente. Psilanderhielni.
101
på Borgareståndets extractum protocolli af den 24 April sistledne
i detta ämne.
20. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputationens
betänckande af den 30 Julij 1766
öfver 50 § af Krigsbefälets allmänna besvär rörande hus och
boställen för Vesterbottens infanterieregemente, hvarutinnan
deputationen tillstyrker boställen med rotering eller eljest
med säteries frihet.
Jämväl uplästes Hr Carpelans inlemnade memorial i
detta ämne.
Betänckandet bifölls med tilläggning, att Kongl. Maij :t må
i underdånighet hemställas att i nåder tillse, hvad vidare
understöd öfverstens, öfverstelieutenantens och majorens boställen
kunna tillärkännas.
21. Föredrogs Assessorens och Riddarehuscancellistens Johan
Gustaf Psilanderhielms memorial om sin tour och befordran.
Hr Linderstedt ärindrade, att det icke hörer hit angående
sätet.
Frih. von Essen ville förblifva vid R. o. A.s förra beslut
och recommendera honom hos de andra stånden.
Hr Landt m. upläste slutet af memorialet och ärindrade,
att man borde skilja puncterne åt, ty dels angår memorialet
säte, dels fullmagt och dels löhn.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, hvad fullmagt
angår, att det vore bäst, om Assessor Psilanderhielm får densamma
efter sin tour; men hvad lönen angår af adjuctionsmedlen,
så lärer desse medel vara indragne.
Hr [Löth-] örnschöld recommenderade Assessor
Psilanderhielm, eftersom han varit R. o. A:s betient.
Frih. Ridderstolpe ville ej tillåta, att Assessor Anrepp
skall lida uti sin tour.
Frih. Cederström ärindrade, att Psilanderhielm cederar
Anrepp tourén, således kan det för mera visshet i påskriften
på memorialet inryckas.
Hr [von] Nackreij ärindrade, att Psilanderhielm
enligit 1723 åhrs bref bör åtnöja sig med det nederste rummet
i Håfrätten, och ville ej ingå i vidare ventilation om
detta ämne.
Frih. Ulrich Scheffer ärindrade, att detta åberopade
kongl, bref ej kan angå Riksens Ständers egne betiente,
Vesterbottns
regim.-s boställen.
Assessoren
Psilanderhielms
tour.
102 1766, aug. 22. Psilanderhjelm.
ty deras befordran eller recommendation ankommer på Riksens
Ständers egen åtgärd.
Hvad sätet angår, så har Psilanderhielm sielf begifvit sig
i den dehlén, och om Anrepps tour kan aldrig numera väckas
fråga, ty han står på förslag till håfrättsråd i Svea Håfrätt;
det endaste, som således bör sättas i fråga, är hans begäran
om löhn af adjunctionsmedlen.
Frih. Gustaf Reuterholm: Då R. o. A. sist voterade
ang:de Frih. Horns säte uti Cancelliecollegio, så rörde
det hans uprättelse men intet annat.
Hvad åter recommendationerne vid sista riksdag och de
då giorde befordringar angår, som vi vid denne riksdag ansedt
endast som caracterer, så böra vi ej räkna Psilanderhielm
bland deras antal, ty utom det att han varit R. o. A:s
betient, kan han med skähl ansees som värdig.
Angående löhnen så är jag af den tanckan, att antingen
bör han få beholla sin riddarehuscancellistslöhn, eller bör
han få löhn i Håfrätten, annan utväg gifves icke; och tourén
bör han räkna ifrån sin fullmagts datum.
Frih. Friedrich Horn hoppades, att R. o. A. lärer
vara äfven så enige i detta som sist, då frågan var om Assessor
Psildanderhielms befordran; trodde att han ej lärer vilja
prejudicera någon, och biföll således till alla delar Frih.
Scheffers tancka.
Hvad löhnen angeck, så ville han, att Psilanderhielm borde
hielpas efter dess begäran, ty han är en värdig betient.
Hr Alströmer ärindrade, att R. o. A. förut för Psilanderhielm
tillstyrkt säte näst efter Rangell och lönen efter
Håfrättsrådet Hollsten, och är således det, som Psilanderhielm
nu begärt, mindre än det R. o. A. honom förut tillagdt.
Frih. von Essen ville ej betaga Psilanderhielm dess
begäran, dock som R. o. A. redan om hans befordran tagit
sitt beslut, så bör det icke vidare detailleras; biföll i alt öfrigit
hans memorial, men hvad lönen af adjunctionsmedlen
beträffar, så kunde han det ej bifalla, eftersom desse medel
äro destinerade till annat ändamål, nemligen till adjunctioner
i Håfrätten.
Hr von Rohnen biföll Frih. Scheffers tancka, eftersom
Psilanderhielm ej på annat sätt lärer kunna hielpas,
men ville ej bifalla, att Psilanderhielm skulle få beholla sin
riddarehuscantzlistslöhn.
Besvär över B. J. Hastfer.
103
R. o. A. biföllo memorialet som en förklaring på R. o. A:s
förra i detta mål tagne beslut, och att enligit memorialet Assessoren
Anrepp tourén till håfrättsråd må vara förbehollen.
Frih. von Essen reserverade sig, att vi ej må exipera
för någon in specie; han estimerade Anrepp men trodde, att
man torde finna andra män i Håfrätten, som kunde vara
äfven så vählförtiente.
Hr Möllerstierna bad Hr Landtm, att yrka på boställssakens
snara afgiörande i Justitisedeputation.
Hr Landt m. låfvade att derom med första påminna.
Hr Hasenkampf gaf vid handen, att ifrån Secrete
Deputationen lärer vara inkommit ett betänckande rörande
1756 års Tienstebetänkande, hvilket han anholt må få hvila
på bordet.
Hvilket bifölls.
22 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den Capitainerne
22 Augusti 1765 ang:de Capitainernes vid Kongl. Artilleriet ■^gg^etJ^m
Coijetts, Torvigges, Ehrengranats, Paijkulls, Ridderbolls och uprättelse.
Klingfelts ansökningar om uprättelse meddelst tours undfående
framför åtskilliga capitainer i armeen jämte åtskillige
i detta ämne ingifne memorialer.
23. Jämväl uplästes Secrete Deputations dito af den 14 Åtskillige
April 1766 ang:de de åtskillige officerares ansökningar, som
anhollit om upprättelse i anseende till liden praejudice med- för Maj.
deist Majoren Baron Hastfehrs befordran. Hastfehr.
Och uplästes äfven de dervid bifogade särskildte vota.
Hr Carpelan trodde, att ingen expedition eller proposition
kunde giöras öfver det förra nu upläste Secrete Deputationens
betänckande, ty där nämnes ingen öfverklagad.
Hvad åter det andra betänckandet angår, så trodde han,
att besvären vore laglige, och begärte, att alla, som klagadt
och varit äldre än Hastfehr, må få tour framför honom, likasom
de som sista riksdag klagade öfver Majoren von
Schwartzer.
Ärindrade derjämte, att Hastfehrs förslag var olagligt, ty
1 :o stod vacancen ej i gazetten,
2: do var Adler sparres cessionsskrift till Hastfehr orätt
och olaglig,
3 :tio observerades ingen liggetid i Cantzliet, hvilket lätt
kan sees af datum på cessionsskriften och Cantzliecollegii
annotationer.
104 1766, aug. 22. Besvär över B. J. Hastfer.
Begärte derföre, att alla, som äro äldre än Hastfehr, må
niuta lika rätt, men icke han allena.
Hr Thomas Wadenstierna: Jag kom år 1734 i
tienst, feck år 1742 konglig fullmagt och ärhölt år 1752 compagnie.
Jag har besvärat mig som oftast i Secrete Deputation,
utan att det hulpit. Jag har beständigt fädt nya förmän vid
regementet, hvaribland jag får nämna en Aminoff, som
förut varit fändrick under mig.
Sista riksdag blefvo många uprättade i anseende till deras
lidande genom Major v. Schwartzer. Jag kan såleds ej annat
än hoppas en lika generel uprättelse för alla lidande vid
detta tillfället, hvaribland jag äfven har ähran att räkna mig.
Hr Hästesko: Jag har varit capitaine i 19 åhr, tient i
50 åhr, bivistadt 6 campagner i Konung Carl den 12des tid;
i fredstider har jag upodlat landet; men oaktadt jag har
capitaines fullmagt sen 1747, feck jag likväl hos Kongl.
Maij :t afslag på öfverstelieutenants fullmagt.
Frih. Grönhagen ärindrade, att i det sista votum behof
des omsvep till att ursäckta Segebaden och Carlschöld;
men jag för min dehl finner, att de äro orsaken till hela denna
oredan, och hemställer jag derföre, om icke den förra må
enl. betänckandet ställas till ansvar för krigsrätt och den sednare
tilltalas inför cantzlierätten för sitt förhollande.
Hvad sielfva saken angår, så kan man derutinnan taga 2
utvägar:
1. Att säja det alt vore lagligen tillgångit och således afslå
de klagande; men detta afstyrker jag aldeles, ty det skulle
synas vara mindre billigt.
2:do. Att tillägga de klagande enl. Krämers memorial tour
framför Baron Hastfehr; dermed är jag ej heller ense, ty
derigenom skulle många lida, som icke haft tillfälle att klaga
eller vetat deraf.
3:tio. Att tillägga de klagande majors fullmagter af samma
dato som Hastfehr; om detta vidtages, så bör det ske med
uttryckeligit förbehöll af andras bättre rätt, med de orden
utan bättre förtientes prsejudice.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att i detta ämne vore 2
betänckanden och förekommer vid dem 3 ämnen.
1 :o. Om de klagande artilleriecapitainerne; för dem kan
ingen uprättelse tillstyrkas med fullmagt, eftersom de ej
vigileradt sin rätt.
2:do. Hafva vi uti det andra betänkandet klagande office
-
Besvär över B. J. Hastfer.
105
rare, sorn anfört besvär öfver befordrade majorer vid och sedan
sista riksdag; för desse kunna vi bifalla tour framför
Hastfehr, dock utan fullmagter.
3:tio. Angående Segebadens och Carlschölds förhollande så
hemställer jag, antingen vi böra bifalla betänckandet eller
det särskildte votum.
Hvad åter 4:to angår Hr Danckvarts och Hr von Vickens
memorialer, så tror jag dem vara särskildte ämnen.
Hr Gripenberg anmälte, att han besväradt sig vid
denne riksdag, och hade han fädt åtnöja sig med liten förbättring
i tourén, men som han nu fädt höra, att andra fådt
uprättelse och caracterer, så önskade han att på lika sätt
blifva hulpen.
Hvad Hr Carpelans påstående angår, nemligen att det sista
betänkandet bör blifva ventilationsämne, så vore han ej deremot
men ärindrade endast, att Carpelan kom i tienst år
1747, då han redan var gammal officerare.
Hr Landt m. ville proponera en utväg till att förena
tankarne i detta ämne, nemligen
att alla capitainer till och med år 1757, som vid denne
riksdag tvistat om tour och besvär öfver prsejudice anfört,
undfå majors fullmakter framför Majoren Hastfehr och dem
de klagadt öfver; dock deras laglige rätt förbehollen både i
tour, commando och tienstgiöring, som antingen redan fådt
uprättelse för liden prsejudice eller värkeligen förmedelst
capitains fullmagter varit äldre framför desse, då Major
Hastfehr blef avancerad, och sedan i sin ordenteliga tour till
majorer innom sine regementer blifvit avancerade eller ännu
kunna finnas ohulpne.
Frih. Friedrich Horn förbehölt ryttmästare i cavalleriet
lika rätt som capitainer vid infanteriet.
Hvarmed Hr L. H ie r t a instämde.
Hr Durietz trodde, att Baron Hastfehrs majorsförslag
vore olagligt, eftersom dervid oordenteligheter förelupit både
vid dess upsättande och vid dess föredragande; biföll således
deputation och dess tillstyrkande i den delen.
Med hvad de klagandes besvär angår och den upprättelse,
som för dem blifvit tillstyrkt, så är det väl vist, att många
hafva klagat; men många hafva också ej klagadt; desse sednare
såsom frånvarande böra icke mista sin rätt derföre
eller på något sätt lida, utan bör derföre uprättelsen blifva
generel för alla, som lidit genom Hastfehrs befordran.
106 1766, aug. 22. Besvär över B. J. Hastfer.
Biföll för öfrigit Hr Landtm:s giorde proposition.
Hr L inderstedt ville ej allena gie uprättelse åt de
klagande utan generelt för alla, sorn äro äldre capitainer än
Hastfehr, om de klagat eller icke, samt att uprättelsen för
dem ej skulle bestå i majors fullmagt utan endast i tours
beräknande framför Majoren Hastfehr; tillstyrkte dessutom,
att ansvaret för Chefen och Statssecreteraren, som nämnes i
betänckandet, ej må inblandas i detta ämne, ty derigenom
brouilleras endast voteringspropositionen, så att den blifver
mera otydelig.
Hr Eneschöld förmente, att qvestionen endast består
deruti, om Hastfehrs avancement till major vore olagligt tillgådt?
Står denne fråga fast och besvaras med ja, så blifver
en naturlig fölgd, att alla äldre capitainer än han böra niuta
sin tour framför honom; och anholt deröfver om proposition.
Hr von Böhnen biföll Hr Durietz tancka och Hr
Landtm :s giorde proposition samt ärindrade, att vid regementerne
finnas många gamla capitainer, som lidit af yngre
majorer; skola de nu lida genom yngre capitainers befordran,
så blifver tiensten för dem aldeles odrägelig och lidandet
märkeligare.
Hr Aminoff upläste ett af honom i detta ämne författadt
dictamen ad protocollum.1
Hr Carl Ehrensvärd ärindrade, att uprättelsen bör
vara lika för både närvarande och frånvarande lidande, och
biföll Hr Landtm:s giorde proposition.
Hr Landtm, upläste ånyo den af honom giorde propositionen,
hvilken besvarades med Ja och Nej.
Hr Carl Wadenstierna biföll Hr Landtm :s proposition
och begärte, att den måtte bifallas eller att B. o. A:s
tancka genom votering må i vidrigt fall utrönas.
Frih. Carl Sparre ville jämväl bifalla den giorde propositionen.
Hr Landtm, upläste ånyo den giorde proposition, hvilken
besvarades lika som förr med Ja och Nej.
Hr Linderstedt begärte votering och att i contraproposition
må utsättas, att alla capitainer i armeen, som
varit äldre än Major Hastfehr, må äfven såvähl som desse
klagande få tour, dock utan uprättelsefullmagter.
1 Saknas vid protokollet.
Besvär över B. J. Hastfer.
107
Hr Silf ver schöld ville tillägga ryttmästare samma
förmåhn som capitainer, och att det i början af proposition
må utsättas.
Hr Landtm, trodde, att det vore onödigt att blanda infanterie
och cavallerie om hvarannan, eftersom de nu altid
avancera innom sig.
Hr Modée påminte om tienstgiöringen vid Artillerieregementet,
att den kommer att lida, då nu 6 capitainer gå
utur tienstgiöring i anseende till sine majorsfullmagter, ty
då har Artilleriet ej mera än 4 capitainer qvar; och kunde
han såleds ej bifalla, att majorer i armeen skulle få undandraga
sig capitainstiensten vid regementet.
Hr Landt m. upläste i anledning av discourserne följande
voteringsproposition:
Den, som bifaller, att alla capitainer till och med 1757, som
vid denne riksdag tvistat om tour och besvär öfver prsejudice
anfört, undfå majors fullmagter framför Majoren Hastfehr
och dem de klagat öfver; dock deras lagliga rätt förbehollen
både i tour, commando och tienstgöring, som antingen fädt
uprättelse för liden praejudice eller värkeligen förmedelst
capitains- och ryttmästarefullmagter varit äldre framför desse,
då Majoren Hastfehr blef avancerad, och sedan i sin ordenteliga
tour till majorer innom sina regementer blifvit
avancerade eller ännu kunna finnas ohulpne, skrifver Ja.
Den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej, så tillägges alla
dem, som varit äldre capitainer än major Hastfehr, antingen
de klagadt eller ej, tour framför honom, dock utan fullmagter.
Propositionen gillades.
Hr Landtm, ärindrade, att det öfriga i betänckandet,
som ej finnes uptagit i propositionen, kan upskiutas och få
vila, tills detta förut hunnit att afgiöras.
Härtill svarades Ja.
Hvarefter upropades enligt upropslistan de ledamöter,
som vid voteringen komma att sitta vid bordet.
Och börjades genast med upropen till votering.
Efter deras slut öpnades och räknades sedlarne, varandes
Ja etthundradefemtionijo, Nej etthundradesiuttioen enligit
närlagde voteringsinstrument.1
R. o. A. åtskildes kl. 1/2 5 eftermiddagen.
1 Uteslutet här.
S—*814114
108 1766, aug. 26. Kronofordringsmål. Hospitalshemman.
Fatalier i
kronofordringsmål.
Åtvidabergs]
kopparvärk.
Jern-, ståloch
metallarbeten.
Skånske hospital
shemmans
skattekiöpsskilling.
Den 26 Augusti a:o 176 6.
Tisdag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den
I Augusti med påminnelse vid Cammaroeconomiedeputationens
betänckande ang:de fatalier i cronofordringsmål, hvarvid
ärindrades, att förordningen om 20 åhrs praescription
äfven må sträckas till väl tillbörligen anmälte och liquiderade
men sedan ej fullfölgde fordringar enligit 1752 åhrs förordning
med 1 000 dahlér silfvermynts vite för Cammarcollegium
att i slike mål giöra ansökning eller förfrågan.
R. o. A. resolverade att förblifva vid det på Kammaroeconomiedeputationens
betänckande häröfver tagne beslut.
2:do. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
II Augusti med ärindran vid Bergsdeputationens betänckande
af den 7 April 1766 om Åtvidabergs kopparvärcks uphielpande,
hvarvid ståndet angående den där föreslagne prästegårdsflyttningen
förbeholler sig, att slikt aldrig må ske utan
Prästeståndets samtycke vid hvarje casus.
Bifölls.
3:tio. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af
den 24 April 1766 med påminnelser öfver Handels- och manufacturdeputations
betänkande af den 14 Aprilis ang:de
visse förmåner för dem, som tillvärka finare järn-, stål- och
metallarbeten.
R. o. A. förblefvo vid hvad de förut på Handels- och rnanufacturdeputationens
betänkande resolveradt i detta mål.
4:to. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
19 Junii 1766 angående de i Skåne varande hospitals- och
barnhushemmans försäljande till åboerne till skatte emot 8
åhrs ränta efter medium af 10 åhrs markegång för dem, som
gedt afrad i spannemål, men emot 14 åhrs ränta för dem,
som ränta i penningar.
Grefve Rehnstierna anmälte, att ifrån Cammaroeconomiedeputationen
lärer inkomma ett betänkande i detta
ämne.
Prästeståndets extractum protocolli hvilar.
Manufakturkontoret.
109
5:to. Föredrogs Borgareståndets extractuin protocolli af
den 14 November 1765 i anledning av Kammar-, oeconomieoch
commerciedeputations betänckande rörande arrendatorernes
villkohr vid arrendet af 2:nne Danvijkshospitalet tillhörige
qvarnar.
R. o. A. förblifva vid sitt öfver deputationens betänkande
i detta mål redan tagne beslut.
6. Uplästes Mag. Lor. P. öhlands1 memorial angående bränvins
brännande till större kannetahl efter tunnan.
Remitteras till Handels- och manufacturdeputationens utlåtande.
7 :o. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af
den 26 Julij 1766 med påminnelser vid Handels- och manufacturdeputations
betänkande ang:de bibehollande af visse
löhner på Manufacturcontoirets extra stat, hvilket R. o. A.
tillförene afgiordt.
R. o. A. förblifva vid deras förra yttrande öfver Manufacturdeputations
betänckande och der jämte bifalla slutmeningen
af detta protocollsutdrag, att hädanefter fonden ej
må emot principen och ändamålet dragas till några pensioner,
vid högsta ansvar för dem, som samma fond förvalta.
8:vo. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den
28 Maij 1766 ang:de skattekiöp på augmentshemman.
Begärtes på bordet.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att de 3:nne öfrige respective
stånden redan hafva afgiordt detta ämne, och kunde
R. o. A. förblifva vid hvad stadgat är tillförene.
Frih. C. Ridderstolpe instämde i samma tancka
och holt före att redan tagne goda författningar icke böra
ändras utan orsak, ville derföre afslå Bondeståndets extractum
protocolli.
R. o. A. resolverade till afslag på Bondeståndets extractum
protocolli och förblifver det efter hvad häröfver förut stadgadt
är.
9:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 15 Maij 1765 ang:de Directeuren Salvij sökte befrielse
ifrån manufacturfonds betalande på utrikes papper.
Jämväl föredrogs Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 9 Maij 1766 ang:de frihet för Directeuren
Salvius ifrån manufacturfonds ärläggande å bokstilar,
som han införskrifver.
Danvijks
hospitals
quarnar.
Bränvins
bräning.
Manufacturcont:s
extra
stat.
Salvius at
slippa manuf.
fond på
papper.
D:to på
stilar.
1 Efter memorial i Prästeståndets arkiv, F. 77, nr 402, rättat från förlagans:
Ohlands.
110 1766, aug. 26. Fabrikers flyttning.
Fabriquers
flyttande på
landet.
Exportprsemier
för
såpa.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls, men Handels-
och manufacturdeputations betänckande afslås.
10. Uplästes Handels- och manufactnrdeputationens betänckande
af den 24 Februari 1766 ang:de fabriquers anläggande
på landet och Hulphers linne-, bomulls- och parkumsfabriques
och hästmangels samt om J. J. Falcks uhrfabriques
flyttande på landet, som afstyrkes.
Frih. Gustaf Reuterholm upläste ett af honom
i detta ämne upsatt memorial jämte project till extractum
protocolli, hvarutinnan han tillstyrker, att 1 § i 1739 års
manufacturprivilegier i så måtto förklaras, att utan åtskillnad
hädanefter må tillåtas hvar och en, som dertill hug och
skicklighet äger, att i städerne eller på landet anlägga och
idka allahanda loflige fabriquesslögder och manufacturer,
dock utan förfång af andra priviligierade värks kohlkiöpsrättigheter,
samt att betänckandet må afslås (Bil. 7).
Hr Alströmer ville bifalla betänckandet, hälst manufactur
och fabriquer ej kunna drifvas med tillräckelig upsyn
på landet.
Frih. Carl Ridderstolpe ville bifalla betänckandet
med tilläggning, att ylle-, linne- och bomullstillvärkningar
får på landet ske, dock att sådane derjemte må hollas i staden.
Betänckandet bifölls med den förändring, att linne- samt
bomulls- och yllefabriquer få anläggas på landet, dock med
villkor att författningarne likmätigt tillvärkningarne behörigen
hollas i staden.
11. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 2 Augusti 1766 ang:de lots-, båkpenningars och öfrige
skepsumgälders ärläggande till cronan i silfvermynt af alla
utländska skepp, som besegla de svenska farvattnen.
Bifölls.
12. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
28 Junii 1766 i anledning av Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 21 October 1765 ang:de 8 procents
utskeppningspremier för såpsiuderierne i riket och
dess exporter, hvilket betänckande Präste- och Bondestånden
afslagit.
R. o. A. resolverade att förblifva vid deras häröfver förut
tagne beslut.
Besvärsmål. Vakansavgift.
lil
13. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
12 Maij 1766 ang:de Capitainen Thomas Wadenstiernas,
Casper Boijes, R. V. Focks, A. J. Boijes besvär öfver lidande
genom yngres befordran till majorer.
Begärtes på bordet.
14. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den [2
Oct. 1765] angående confirmationer för Capitainen Dahlstierna,
Fendrick Dahlstierna och Capitainen Gyllenstolpe på
deras utrikes fullmagter.
Ligger.
15. Föredrogs Justitiajdeputations betänckande af den 12
Juni 1766 ang:de den af framledne Capitain Kreitlows(!)
förde process emot Generalkrigsrätten i Finland och Öfverstelieutenanten
Glantzenstierna, hvilken process vid förledne
riksdag till Justitisecantzlerens åtgiärd förvist blifvit.
Frih. Grönhagen ville, att Kogelig Maij: t i underdånighet
anlitades om att anbefalla vederbörande att vårda de
acter, som angå undersåtares välfärd.
Frih. C. Ridderstolpe ärindrade, att man i den
delen redan har lag, grundad i den rättvisa, som lagskipande
mackten altid förstår att applicera till hvarje casus efter sakens
beskaffenhet och omständigheter.
Betänckandet bifölls.
16. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 2 Augusti 1766 ang:de lilla mynthuset här i staden, som
Magistraten ärnar använda till scholsehus men Secrete Utskottet
afslagit i anseende till att Magistraten varit obefogad
till denne ansökning.
Bifölls.
17. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 13 Aug. 1766 om vacanceafgiften vid de indelte regementerne.
Frih. Mellin bad, att detta ämne må få hvila.
Hr Landt m. ärindrade, att R. o. A. bifallit Secrete Utskottets
förrige hemställande i detta ämne, hvilket 2 stånd
afslagit; nu är, hvad de haft dervid att ärindra, ånyo jämkat;
och anholt derföre Hr Landtm., att saken ej må uppehollas,
hälst Bondeståndet aldeles ingådt med Secrete Utskottet i en
och samma tancka.
Secrete Utskottets extr. prot. bifölls.
Capitainerne
Wadenstiernas,
C. Boijes,
Focks,
A. J. Boijes
besvär.
Capitainerne
Dahlstierna
och Gyldenstolpe
samt
Fend. Dahlstierna
om
confirmation.
Capitaines
Kreitlows
process.
Mynthuset
här i staden.
Vacanceafgiften
vid
indelte regimm.
112 1766, aug. 26. Lindes bondefjärding.
Bondest:s
deputation.
Borg.st:s deputation.
Lindes bondefierdings
lösen.
V. Notarien
Törnstens
befordran.
Hvarefter ankom en Bondeståndets deputation, 8 personer
starck.
Ordföranden1 anmälte ståndets vördsamma hälsning
och recommenderade till R. o. A:s skyndesamma och benägna
afgiörande det extractum protocolli, som Bondeståndet
redan afgifvit angående besittningen af Rottby hemman.
Deputationen afträdde.
18 :o. Uplästes voteringsinstrumentet af den 24 sistledne
Augusti.
Hvarefter ankom en Borgareståndets deputation af 8 personer.
Borgmästaren Ekman, som förde ordet, anmälte jämte
ståndets vördsamma hälsning, att Borgareståndet till befordrande
af riksdagens skyndesamma slut resolveradt, att alla
Riksens Ständers deputationer den 6 nästkommande Septembris
skola uphöra utom Secrete Utskottet, Stora Deputationen,
Expeditionsdeputationen och [Riksens Ständers] Commission,
hvars arbeten till den tiden icke kunna medhinnas.
Deputationen afträdde.
Sedan Hr Landtm, om Borgareståndets deputerades
ärende och deras andragande kundgiort R. o. A., proponerade
Hr Landtm., om icke R. o. A. ville ingå med Borgareståndet
i samma tancka ang:de riksdagens befordran till ett
skyndesamt slut.
Hvilket bifölls.
19. Föredrogs Handels- och manufactur- samt Justitiaedeputationernes
betänkande af den 18 Junii ang:de Krigscommissarien
Claes Hallenii ansökning om lösningsrätt af
cronohemmanen uti Lindes bondefierding.
Jämväl föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af
den 18 April 1766 i samma ämne
och Hr Jonas Arnells ingifne memorial.
Ligger.
20. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 8 Augusti 1766 ang:de Vice Notarien Törnstens
befordran antingen uti Commerciecollegio med tour
ifrån år 1756 eller vid scholaestaten med dubbla tiensteåhrs
beräknande och tour ifrån 1756.
Hr [Löth-] örnschöld recommenderade Törnsten,
eftersom han vore magister.
1 Enligt bondeståndets protokoll Pål Jönsson i Kristianstads län.
Törnsten. Linnespånaden.
113
Hr Eneschöld trodde, att det ankommer på collegiernes
godtfinnande att befordra till de små sysslorne efter de
sökandes skicklighet.
Hr Claes Alströmer var emot Törnstens befordran
och dess tour i 2:nne stater, och som han dessutom ej klagat
vid denne riksdag, så ville han afslå betänckandet, hälst målet
vore oordenteligen inkommit.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att Törnsten vore en
skickelig man såväl i commercen som i scholsestaten; borde
derföre befordras.
Hvad hans tour angår och om den skulle afslås, kan honom
dock ej förmenas, ifall han vid scholsestaten blifver emploijerad,
att räkna dubbla tiensteåhr, ty sådant är vid alla scholor
vanligit.
Hr [v o n] Nackreij ville bifalla betänckandet.
Frih. Gustaf Reuterholm gaf vid handen, att Törnsten
klagat inför Urskillningsdeputation vid denne riksdag
men feck där af slag; sedermera lärer han åter kommit fram
med sine besvär, ty man nyttiar ofta knep till att förtrycka
andra.
R. o. A. biföllo det sednare uti betänckandet för Törnsten
föreslagne alternativet.
21. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens be- 2:ne stycken
tänckande af den 8 Augusti 1766 ang:de ett partie till inslag f^Drott*
tienligit svenskt silkes uparbetande till tyger, hvarutinnan ningen och
tillstyrkes, att Drottningholms silket må uparbetas till ett Cronprin
°
r sessan.
stycke rikt tyg åt Hennes Maij :t Drottningen och Professorens
Liedbecks silke användas till ett stycke tyg åt Hennes Kongl.
Höghet Cronprintzessan, på Manufacturcontoirets kostnad.
Bifölls.
22. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens be- Linnespåna
tänckande
af den 29 Julij 1766 ang:de linnespinneriernes up- deas up,
» i , , , .. ,J .... »V v hielpande.
hjelpande och utvagar dertill.
Frih. Grönhagen ville bifalla betänckandet i alt öfrigit,
undantagandes de 3 personer med lön, som blifvit föreslagne
till att befordra undervisningen uti linnegarnsspånaden.
Härvid ankom en Prästeståndets deputation af 8 personer. Präste
Doctoren
och Domprobsten Wåhlin, som förde ordet, stånd:s deanmälte
Prästeståndets vördsamma hälsning och gaf tillkän- putatlonna,
att ståndet
1 :o förehaft under öfvervägande, huru och på hvad sätt
114 1766, aug. 26. Linnespånaden.
R. o. A:s de
puterade
afgå.
riksdagen må till ett skyndesamt slut befordras, hvarvid ståndet
beslutit, att alla Riksens Ständers deputationer skola den
6 nästkommande September med sine arbeten uphöra, undantagandes
Secrete Utskottet, Stora Deputationen, Expeditionsdeputationen
och Riksens Ständers Commission, hvilkas
arbeten till den tiden icke kunna medhinnas.
2:do. Förehaft Stora Deputationens betänckande om våra
goda lagars elaka värkställighet och botemedlen deremot,
hvilket ståndet bifallit med undantag i några puncter, hvarvid
ståndet giordt tilläggningar.
3 Rio. Har ståndet öfvervägadt, huru åtskillige skulle blifva
lidande, om deras hos Riksens Ständer giorde ansökningar
icke skulle afgiöras, hvarföre Prästeståndet till R. o. A:s
benägna afgiörande velat recommendera ett dess afgifne extractum
protocolli om förvisande lill Stora Deputations Lagutskott
af Justitisecancellerens förhollande i saken emellan
Häradshöfdingen Rrandt Tornesson och Gästgifvaren Trulls
Hollmbeck.
Deputationen afträdde.
Hvarefter continuerades med discourserne öfver det förevarande
ämnet.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att i Landshöfdingen
örnschölds låhn vore linnespinnerier nu komne i den högd,
att man kan köpa för 9 d:r koppar:mt alnen så godt som
hollandslärft; och som denne berömlige näring ännu mera
torde genom Landshöfdingens bemedlande kunna drifvas och
större fullkomlighet vinna, så vore onödigt att löna och underholla
de i betänkandet föreslagne 3:nne spinnerieinformatorer.
Hvad de föreslagne premierne angår, så ville han bifalla
betänkandet i den delen; men att prsemiezedlarne skulle få
emottagas i contributioner och i upbörd, vore så mycket
mindre tienligit, som största confusion och oordning derigenom
skulle kunna existera.
Hvarefter upropades ledamöter till den deputation, som
skulle afgå till de öfrige respective stånden med R. o. A:s
beslut ang:de riksdagens slut, jämte påminnelse och recommendation
hos de andre stånden att med första afgöra R. o.
A:s extractum protocolli rörande Assessoren Psilanderhielms
befordran.
Frih. Gustaf Reuterholm anholt om bifall på det
Linnespånaden
115
förevarande betänckandet, hälst de 3 föreslagne ständige sysslor
med lön icke blott hafva sitt afseende på att befordra
spinnerierne utan äfven att utsprida kundskapen, huru lin
skall sås, skötas, rötas och handteras, på det det må ärnå
fullkomlig godhet.
Hr [Lö t h-] ö r n s c h ö 1 d tackade Hr Gyllensvahn för
dess fördelacktigt yttrade tancka angående spinnerierne i
dess låhn men trodde, att kundskapen ang:de linskötzlen
behöfde likafult upmuntras; ville derföre bifalla betänkandet.
Hvad premiezedlars antagande i contributioner och i utlagor
angeck, så har det förr altid varit vanligt, och betalningen
derföre har aldrig hittils brustit; således tillstyrkte han
äfven till bifall på betänckandet i den delen.
Hr E h r e n m a I m biföll till alla delar Hr Gyllensvahns
tancka och afslog aldeles, att premiezedlar skulle emottagas
i contributions clarerande, ty cronans inkomst borde blifva
efter stat och manufacturvärken borde ej influera uti densamma,
utan redigaste utvägen är den, att hvar och en betalar,
hvad han är skyldig i contante penningar.
Ankom en Bondeståndets deputation af 8 personer.
Härdagsmannen Paldanius, som förde ordet, anmälte
jämte Bondeståndets vördsammaste hälsning, att ståndet förehaft
under öfvervägande, huru och på hvad sätt riksdagen
må till sitt slut skyndesammast befordras, och hade ståndet
dervid bifallit Prästeståndets yttrade tancka.
Deputationen afträdde.
Frih. Friedr. Ridderstolpe trodde, att man väl
kunde bifalla betänckandet i den dehlén, som rörer undervisningen
i linskötzeln och spånaden, ty de där föreslagne 3 personer
med lön lärer icke ständigt behöfva hollas utan blott
till en tid, tills kundskapen blifvit utspridd.
Hvad premiezedlarnes antagande angår, så kunde det i anseende
till de anförde considerationerne afslås.
Hr Hästesko fandt det vara både nödigt och nyttigt
att befordra upsynen och kundskapen vid linneskötzlen och
spånaden.
Hr Ekenberg ville bifalla betänckandet.
R. o. A. biföllo betänckandet med den ändring:
1 :o afslås de tre till allmän undervisning föreslagne ständige
sysslor, dock lemnäs Commerciecollegio att med lands
-
Bondestånd:s
deputation.
Linne väfnaden.
Spinhuset
här i staden.
Inquarteringen
här i
staden.
116 1766, aug. 26. Spinnhuset i Stockholm.
höfdingens i ortens samråd af manufacturmedlen besörja ändamålet
af undervisningen;
2:do den 7 :de puncten i betänckandet ansågs medföra omgång
i kronans upbörd och afslogs.
22. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 8 Augusti 1766 ang:de sätt och medel att
uphielpa den finare linneväfnaden i riket.
Bifölls.
23. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 26 November 1765 angående spinhuset här
i staden, hvarutinnan deputationen tillstyrker, att när det
med nuvarande arrendatorer ingångne contract uphörer,
spinhuset genom auction under Commerciecollegii styrsel
varder på vissa år till den mästbiudande uplåtit, hvilken deremot
får disponera alla spinhusets inkomster och vara skyldig
att spinhuset vid magt holla, aflöna betieningen samt underholla
och emottaga ett vist antal spinnerskor m. m.
Jämväl föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af
den 10 April 1766 i samma ämne samt
Borgareståndets protocollsutdrag af den 4 Augusti 1766,
hvarutinnan ståndet anseer tienligast, att spinhuset vid entreprenadeåhrens
förlopp må likasom förut ställas under
publique vård och tillsyn af vanlige föreståndare af Magistraten
och Borgerskapet.
R. o. A. biföllo betänckandet på sätt och med den förändring,
som Borgareståndets extractum protocolli af den 4 i
denne månad inneholler.
24. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
22 April 1766 ang:de Stockholms stads besvär öfver inquarteringen
för guarnizonsregementerne här i staden.
Jämväl uplästes Hr Hårds, Hr Rydingsvärds, Hr Gyllenstorms,
Hr Bethuns samt Frih. Taubes ingifne memorialer
i detta ämne.
Hr Lindelöf ville bifalla Secrete Utskottets extractum
protocolli och begärte deröfver proposition, eller ock förbehölt
sig sitt yttrande, ifall man skulle gå in i saken.
Hr Modée ärindrade, att Secrete Utskottet ej hafva yttradt
sig om Marinecorpsens inquartering, hvilket han begärte
må ske med första, hälst inga rum finnas att tillgå på Skepsholmen
och billigt synes, att corpsen ej böra vara husvilla,
medan de ännu subsistera.
Inkvarteringen i Stockholm.
117
Hr Hästesko påminte om detsamma för Lifdrabanterne
och ärindrade, att Lifdrabanterne hafva nog liten löhn
förut; skulle de nu mista sin inquartering, så blifver det alt
för uselt; tilstyrkte derföre, att en lifdrabant åtminstone må
få lika med en fendrick af Gardiet och en lieutenant vid Artilleriet.
Hr Weidenhielm ärindrade, att detta ämne är ömt
både för staden och regementerne.
Upläste ett af honom författat dictamen ad protocollum,1
hvarutinnan han hemställer, om icke Secrete Utskottets extractum
protocolli i så måtto kunde ändras, att regementerne
finge quarter in natura eller betalning efter hyrescontracterne.
Hr Thomas Wadenstierna tillstyrkte till bifall
på Secrete Utskottets hemställan, hälst det synes vara välgrundat;
ärindrade att det är svårt för Borgerskapet att gie
rum in natura, ty somlige äro utan rum sielfve, och trodde,
att herrar regementsofficerare väl kunna vara nögde, när de
få inquartering efter cours, ty då blifva deras löner derefter.
Hr Gyllensvahn: Jag för min dehl vet, att Secrete
Utskottet hafva giort det bästa de kunnat.
Det är ömt för Borgerskapet att gie rum in natura, ty de bo
trångt sielfva.
Det är ömt för soldaten å andra sidan att hyra sig rum;
men när man betäncker, hvad ypperlig förtienst de hafva af
sitt arbete, och när man considererar, att officerarens lön
blifver alt större och större, ju mera cours och hushyror falla,
så tror jag för min del, att Secrete Utskottet ej tagit för
litet till, då de i allmänhet tillstyrkt efter cours dubbelt emot
hvad 1720 åhrs inquartering[s]ordning inneholler. Jag tillstyrker
dock dessutom,
1 :o att inquarteringen för Kongl. Lifgardiet och Artilleriet
må bestås ej efter deras värkeliga styrka utan för completta
compagnier; när man då beräknar densamma efter cours, så
tror jag, att herrar officerare lära vara nögde. Sveaborgssoldaten
skulle giärna önska sig en sådan förmån.
2:do. Tillstyrker jag för Lifdrabantecorpsen, att de för de 4
månader, som de äro tienstgiörande, måga niuta lika inquartering
som subalternofficerare af Guardet och Artilleriet.
Orsaken till mitt tillstyrkande är den frugtan, jag hyser för
1 Saknas vid protokollet.
118 1766, aug. 26—28. Inkvarteringen.
oreda emellan soldaten och Borgerskapet, om quarter skulle
gifvas in natura.
Hr Estenberg biföll Hr Gyllensvahn och begärte deröfver
proposition, hälst de öfrige stånden eljest torde gå starkare
på indragningar, än vi villja tillåta.
Hr Pfeiff: Jag talar icke för mig allena utan för 1 800
soldater. Att Borgareskapet äro skyldige att gie quarter in
natura är ostridigt; men småningom hafva de vändt sig
att biuda penningar; och om de nu skola få det till en rättighet,
så lära de som hittils taga 4 a 5-dubbelt mera i betalning
för altting, än det bör kosta. Jag begär derföre, att Borgerskapet
må antingen skaffa quarter in natura el:er betala
quarteren, hvad de kosta, ty värfvade soldater böra icke vara
sämre än de indehlte.
Frih. Carl Sparre trodde, att quarter in natura skulle
varit nyttigt, om det altid varit så; men nu kan ej annat
hända derigenom än oenighet om jurisdiction och districterne.
Jag tror det derföre vara bäst efter cours, när den hvart
åhr den 1 Jan. blifvit stipulerad eller fixerad; ty genom ett
sådant beslut vinna vi kanske mäst hos de öfriga 3 respective
stånden.
Hr Ehrenmal m var emot quarter in natura, eftersom
Borgerskapet knapt rå om en 1/3-del af husen i Stockholm
och således derigenom skulle komma att lida i sin näring
genom det de sielfva blef husvilla; ville såleds bifalla Secrete
Utskottet, (ty de andra stånden gå eljest ej in med R. o. A.)
jämte de af Hr Gyllensvahn giorde tilläggningar.
Frih. Carl Sparre biföll äfven samma tilläggningar,
ty de permitterade gå och komma efter omständigheterne.
Frih. Claes Cederström tillstyrkte, att inquarteringen
må blifva uträknad efter hushyrorne men ej efter
cours samt att den må ärhollas för complett compagnie.
Frih. Grönhagen biföll Hr Gyllensvahns giorde tilläggningar
samt förbehölt Artillerieregementet att vid nästa riksdag
få ärsättning för hvad de lidit, ty nu kan det ej ske af
orsak att stadens cassa är utblottad.
Hr Sparfvenfelt biföll Hr Gyllensvahns, Frih. Sparres
och Cederströms tancka, alenast inquarteringen ständigt
må blifva uträknad efter 100 marks cours.
Hr Wulfcrona ärindrade, att inquartering in natura
ofta plägar vara varken nyttig eller behagelig; ty officerare
Inkvarteringen i Stockholm.
119
kunna vinna i quarter, men de tappa i skor och ansökningar.
Begärte derföre proposition med Borgareståndets gorde tillläggning.
Hr Landt m.: Bifaller R. o. A. Secrete Utskottets extractum
protocolli med tilläggning, 1 :o att inquarteringen för
Kongl. Lifgardiets och Artillerieregementerne må bestås ej
efter deras värkeliga styrka utan för complette compagnier
samt 2:do att Kongl. Lifdrabanterne under tienstgiöringen
måge niuta lika inquartering med subalternofficerare vid
Gardiet och Artilleriet.
Härtill svarades Ja.
Hr Linderstedt påminte, att cours bör utsättas.
Hr Landt m. ärindrade, att det står i extractum protocolli
utsatt, att inquarteringen beräknas efter stipulerad
cours, samt bad herrar officerare vara nögde, ty de öfrige
stånden kunna ej förmås att gå längre; och trodde, att när
inquarteringen ärhölles för complett compagnie efter cours,
så vore det aldeles nog och lika så godt som quarter in natura.
Hr Rydingsvärd ville giera mista passevolencen, alenast
inquarteringen kunde blifva uträknad efter 100 marks
cours.
Hr von Böhnen: Om herrar officerare ej åtnöjas, så
begär jag, att vi ånyo må få ventilera öfver altsammans.
Hr Landtm, bad herrar officerare vara nögde med det
fattade beslutet och arbeta hos de andra stånden.
R. o. A. åtskildes kl. 2.
Den 28 Augusti a:o 176 6.
Torsdag.
Plenum kl. 7.
l:o. Föredrogs Allmänna Besvärsdeputationens betänckan- Project til
de med project till resolutioner på Borgareståndets allmänna ^åBorg*-*
besvär. stånd.besvär.
Förste dehlén.
40 och 34 §§ biföllos med Borgarståndets tilläggning.
66 § d:o bifölls med Borgarståndets tilläggning.
57, 58, 62 och 63 §§ biföllos.
120 1766, aug. 28. Borgarståndets besvär.
70 § förändras sålunda:
Sorn enligit kongl, förklaringen af den 25 Julij 1743 öfver
förordningen ang:de visse helgedagars inslcränckande uttryckeligen
stadgas, att helgedagars firande icke bör missbrukas
till lättja eller gifva tienstefolket anledning att, då angelägenheten
fordrar, eftersätta och försumma de för hemmansbruken
nödiga sysslor, alltså finner Kongl. Maij :t betänckeligit
att deruti giöra vidare ändring, äfvensom ock Kongl. Maij :t i
anseende till förekomne omständigheter ej kan samtycka till
böndagarnes flyttande på lögerdagen. Men beträffande trediedagarnes
indragande i the frenne stora högtider juhl, påsk
och pingst, så vill Kongl. Maij :t dertill i nåder hafva samtyckt,
att fierdedagarne celebreras på trediedagarna, likasom
det i långliga tider skedt vid de lutherska församlingar i hela
det Tyska riket.
§ 75 bifölls.
§ 48 bifalles.
§ 11 bifölls.
§ 71 bifalles.
Andra dehlén.
§ 51 bifalles.
§ 78 bifölls.
§ 56 bifalles utan ringaste tillägning.
§ 12 bifölls.
§ 50 bifalles.
Tredie dehlén.
77, 36, 39, 61 och 88 §§ biföllos.
Vid den 45 § ang:de tull för socker ändras meningen på
slutet sålunda:
Hvad åter vidkommer Borgareståndets derom giorde ärindran,
att denne tullafgift endast faller på de städer, där inga
sockerbruk finnas; så aldenstund Riksens Ständer haft detta
ämne under särskildt öfverläggning, fördenskull vill Kongl.
Maij :t efter inhämtande af Riksens Ständers tancka härutinnan
låta utgå en allmän förordning till hvars och ens underdånige
efterrättelse.
§ 83 ang:de uphäfvandet af 5 § i 5 artic. i 1749 års handelsreglemente
funno R. o. A. ansenligen lända fabriquerne
till skada, hvarföre resolutionen förändrades sålunda:
Kongl. Maij :t kan så mycket mindre i nåder samtycka till
denna Borgareståndets underdåniga begäran, som ingenting
Kronospannmål. Pater nosterbåken.
121
kan vara mera öfverensstämmande med en landet nyttig handel
än att i möjeligaste måtto befrämja afsättning på inrikes
tillvärkade varor och en slik kramhandlande ålagd skyldighet
på intet sätt för dem medförer någon sådan tunga och besvär,
att för den orsaken en för riket och det allmänna nyttig
författning skulle ändras eller uphäfvas.
2. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den Amiralitets
19 Augusti 1766 ang:de underbetieningen af civilen vid j^gé^jöKongl.
Amiralitetet och framdeles jämkning i deras löner en- ner.
ligit bilagt project.
Bifölls.
3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Cronospanden
29 Julij 1766 ang:de cronans behollne spanmåhls för- n8J^ctioneÖr
auctionerande med lika villkohr och inskränckning som för rande,
indehlningshafvare, att bonden ej bör föra räntepersedlar
längre hemifrån, än där föreskrifves.
Bifallit.
4. Uplästes Secrete Utskottets extract. protocolli af den 2 Pater nostero
skärs bak
Augusti 1766 angående båkbyggnaden på Pater nosterskäret,
hvartill fordras 150 106 dahlér silfvermynt; men som fonden
ej nu är större än 53 000 dahlér, så hemställes, om icke
med byggnaden kunde anstå, tills fonden kunde samlas och
interimsmedlen indrifvas och förräntas.
Jämväl uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations
betänckande af den 17 Sept. 1765 i samma ämne.
Secrete Utskottets extr. prot. bifölls.
5:to. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den Råskillnad
26 Augusti 1766 jämte dervid bifogadt Pr. Feltströms memo- e™ottn
rial ang:de råskillnaden emellan Vesterbottn och Vesternorr- Vesternorrlands
höfdingedömen, hvarutinnan ståndet gillar Ångerman- land‘
lands pretensions linia i anledning af Cammaroeconomiedeputations
betänckande af den 7 Augusti 1765 i samma ämne,
hvilket R. o. A. den 11 Sept. 1765 afgiordt så, att tvenne
stånd stannat emot tvenne i olika tanka.
R. o. A. biföllo Bondeståndets extractum protocolli och
kommer således det förra beslutet att derefter rättas.
6. Uplästes och justerades påskriften på Secrete Utskottets Justering,
sista plenum afgiorde extractum protocolli angående inquarteringen
för guarnizonsregementerne i Stockholm.
Hr Rydingsvärd begärte, att i påskriften må få in- Inquarteflyta
om de 8 öre, som regementet har att fordra alltsedan år angpdc.
122 1766, aug. 28.
Inkvarteringen.
1720, enl. Baron Taubes memorial; samt att 2:do inquarteringen
må betalas efter 1721 åhrs förordning.
Hr Gyllensvahn begärde detta som en ny sak på
bordet och trodde, att Hr Rydingsvärds anmälan kunde sedan
uptagas, om de 3 stånden skulle afslå vårt redan fattade
beslut.
Hr Landt m. bad herrar officerare icke hindra sig sielfva.
Hr [v o n] Nackreij bad, att vårt förra beslut ej må
bestridas eller ändras.
Hr Weidenhielm: Det må nu vara en ny qvestion
om de 8 ören. Men jag yttrade mig senast och ville tala
men feck intet, utan saken afgiordes. Jag ville då ändra angående
betalningen och hoppas, att den saken nu lärer afgiöras.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att det vore enligit
med vår heder att förblifva vid vårt beslut men ej vid
memorialerne, sorn äro förkastade; och sorn han hoppades,
att ingen lärer bestrida vårt besluts värkan, så bad
han Hr Landtm, att förblifva vid hvad lagen dieterar i den
delen.
Hr Jägerhielm påminte om den resterande differencen
för Artilleriet.
Hr Landtm.: Jag undrar, att herrarne af militairen
kunna vara emot inquartering för complette compagnie, och
att de villja hindra deputations afgående till de andra stånden.
Hr Rydingsvärd: Jag är icke emot beslutet utan vill
endast, att betahlningen skall ske enligit 1721 åhrs förordning.
Frih. C. Ridderstolpe undrade, att herrar officerare
kunna vara emot deras egit interresse.
Hr Gyllensvärd: Om man vill bestrida vårt beslut,
så går det för långt.
Frih. Grönhagen: Vårt beslut är fördelacktigt för herrar
officerare och undrar jag derföre, huru de kunna vara
deremot, men om det är herrar officerares alfvare, sä ber
jag då, att deputationen må få afgå för Lifdrabanterne.
Hr Rydingsvärd: Jag är ej emot att deputationen afgår
men ville endast, att vi med samma gång afgiorde om de
resterande 20 ören, på det vi ej sedan må komma post fes
-
Kalmar. Rustkammarbetj aningen.
123
tum med ärindringar, sedan de öfrige stånden redan tagit sitt
beslut.
Hr Landtm, förestälte, att hela denne saken interesserar
Borgareståndet ganska mycket och att de altför väl kunna
afslå R. o. A:s beslut och skaffa sig medholl af de 2 andra
stånden, om de vilja, derföre är bäst att vänta med detta
altsammans, tills man får se, om de bifalla R. o. A:s beslut.
Herrar officerare begåfvo sig ifrån sitt påstående
Hvarefter deputation upropades och afgeck med R. o. A:s
beslut.
7 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 29 Julij 1766 ang:de en million murtegels aflemnande
till Callmare stads upbyggande af cronoteglet vid Christianstad;
hvarutinnan hemställes, om icke hos Hans Kongl.
Maij :t i underdånighet kunde anhollas, att Callmare stad
kunde få 500 000 tegel, tills Fästningscommissionen pröfvat,
hvad mera för fästningsvärken kan umbäras, dock detta med
villkohr att staden bör bygga stenhus.
Bifölls.
8:vo. Capitain Carl Ephr. Carpelan ärindrade vid
det nyss bifallne Bondeståndets protocollsutdrag om gräntzeskillnaden
emellan Ångermanland och Vesterbottn, påståendes
att saken måtte förblifva vid vårt första beslut.
Saken ansågs som afgiord.
9:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 Julij 1766 om rustcammarebetienings understöd i
Stockholm och vid fästningarne, hvarutinnan för dem ti 11-  styrkes en gemens portion spanmål i månaden, som artilleriehandtvärkarne,
emot 1 dahlér silfver mynts innehollning
af lönerne.
Bifölls.
10. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
30 Julij angående Commendeuren vid Kongl. Jagthvarfvet
Heldenhielms befordran vid Amiralitetet.
Jämväl uplästes Secrete Deputations betänckande af den
7 Augusti i samma ämne.
Ligger.
11 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 2 Augusti 1766 ang:de Falckenbergs stads ansökning om
eftergift af 150 d:r 4 1/3 öre contingent för år 1743, då sta
9—581454
-
Tegel för
Calmare
stad.
Anmälning.
Rustkammarebetjeningens
understöd.
Commendeuren
Heldenhielms
befordran.
Falkenbergs
stads eftergift.
124 1766, aug. 28. Åbo akademi. Vadstena spetsar.
Labor
torium chemicum
i Åbo.
Generalmajoren
Ankarstiernas
accordsumma.
Ang: de cammereraresysslan
i
Statscontoiret.
Capitaine
Popes tour.
Calmare
spinhus och
upseende
deröf.
Vadstena
trådspetsars
brukande.
den brann, hvarutinnan tillstyrkes 19 d. 20 öre afskrifning
för dem, som förlorat sina hus, men resten 130 [d.] 15 2/3
öre utsökes af de mera förmögne.
Bifölls.
12. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
2 Aug. ang:de ett laboratorii chymici inrättande vid Åbo
Acamedie, till hvilken ända 180 dahlér silfvermynt åhrligen i
staten tillstyrkes.
Bifölls.
13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 Julij 1766 ang:de Generalmajoren Ankarstiernas accordssumma
för dess innehafde commendantsämbete och utbekommande
af differensen emellan 24 000 dahlér, han fädt
af Beckfries, och 34 000, som han trodt sig böra hafva och
Beckfries bordt få som öfverstelieutenant och competent sökande,
hvilket Secrete Utskottet afslagit.
Bifölls.
14. Uplästes Secrete Utskottets extr. protocolli af den 19
Augusti ang:de cammereraresysslans fördehlning i Statscontoiret
emellan cammereraren och cammarförförvandten därstädes,
med lika fullmackt och värdighet men utan någon
cronans och statens gravation.
Bifölls.
15. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 Julij 1766 ang:de Capitainens i arméen J. Ad. Popes
ansökning att få räkna sin capitainstour ifrån den 1 Julij
1758, då han ärhollit capitains fullmagt i rysk tienst, hvarutinnan
tour för honom tillstyrkes efter confirmationsfullmagten
af den 11 Aug. 1760 och rättighet till befordran enligit
1756 åhrs Tienstebetänckande.
Bifölls.
16. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 25 Martii 1766 ang:de spinhuset i Callmar
efter branden, dess ställande under landshöfdingens embetes
disposition samt om 300 dahlér silfvermynts försträckning
af manufacturfonden till dess reparation; och att Fabriqueuren
Fiedler må nyttias vid spinhusinrättningen.
Bifölls.
17. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den [26] Augusti 1766 ang:de dantz[iger]
Malmstens banklån.
125
tråspetsar[s] tillvärkande i Vastena samt att de ej begripas
under de i öfverflödsförordningen förbudne breda spetsar.
Bifölls.
18. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 8 Augusti 1766 ang:de Färgaren Petter Malmstens
låhn i Banquen 49 009 dahlér kopparmynt och bancointerressens
betalande af Manufacturcontoiret till nästa riksdag,
hvilket tillstyrkes.
Frih. von Essen: Denne Malmstén har niutit mera
understöd än någon af de andre för sina färgerier; jag begriper
derföre icke, hvarföre han skall niuta en slik faveur
framför alla andra. Har han sielf giordt lånet, så bör han
också sielf betala interresset. Betänckandet finner jag för
min dehl vara lagstridigt och emot 1762 års förordning. Jag
begär derföre, att det må åter remitteras till att förklaras af
deputationen.
Hr Landtm, ärinrade, att då det kommer an uppå
bancointeressens eftergifvande, så hade Secrete Utskottet
och Bancodeputationen bordt höras men ingalunda en sådan
sak afgöras af de andre deputationerne.
Hr Modeé gaf tillkänna, att hela Malmstens färgerie
jämte de lånte 49 000 dahlerne brunno upp, så att Banquen
kunde hafva sitt låhn betalt, om de alenast fabricerade nya
zedlar.
Frih. von Essen: Jag vill gärna hielpa olyckligt folck;
men som det icke är billigt, att cronan bygger bus åt en,
som tillika får giöra låhn i Banquen, då deremot en annan
får söka låf att inrätta fabriquer och manufacturer, har möda
och kostnad vid dess inrättning och iståndsättande utan
att få låna någon styfver, så kan jag ej annat än afslå betänckandet,
och tillstyrker jag dessutom, om icke deputation
för detta hemställande bör få någon skrapa.
Hr Landt m. proponerade, om icke B. o. A. afslå betänckandet.
Härtill svarades Ja och Nej.
Hr [von] Nackreij ärindrade, att Malmsten tillförene
niutit tillräckelig faveur och att deputationen icke har
mackt att disponera Banquens penningar, särdeles som Manufacturcontoiret
är skyldige 19 tunnor guld i Banquen.
Betänckandet remitterades till Secrete Utskottet.
Ang:de interessen
för
Malmstens
lån i Banquen.
126 1766, aug. 28. Wennerstedt. Tiondespannmål.
Presidenten
Venner
stedt^]
tjenstefrihet.
Bondest:s
deputerade.
Cronans
10:despanmåls
förauctionerande.
19 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den
1 Julij 1766 ang:de Prajsidentens och Commendeurens Frih.
Carl Gustaf Wennerstedts sökte tienstefrihet, hvilket tillstyrkes
utan särskildt tillstånd.
Ankom en Bondeståndets deputation, 8 personer starck.
Herredagsmannen Paldanius, som förde ordet, anmälte
jämte ståndets vördsammaste hälsning, att Bondeståndet haft
under öfvervägande Secrete Utskottets extractum protocolli
ang:de cronotiondespanmåhlens förauctionerande, hvaröfver
ståndet stadnat i ett sådant beslut, som dess extractum protocolli
inneholler, hvilket nu meddeltes.
Därjämte recommenderade Ordföranden å ståndets vägnar
Cammaroeconomiedeputations betänckande ang:de Lovens
alunbruk till B. o. A:s benägna afgiörande.
Deputationen afträdde.
Bondeståndets extractum protocolli af den 28 Augusti,
hvilket nu meddeltes, angående 10 :despanmålens förauctionerande
uplästes.
R. o. A. resolverade att låta bero vid deras på Secrete Utskottets
tillstyrkande af den 29 Julij förledne i detta ämne
lemnade bifall.
Hvarefter continuerades med läsningen af Secrete Deputationens
tillstyrkande om Frih. Wennerstedts sökte tienstfrihet.
Hr Carl Wadenstierna: Det är intet mer än billigt,
att civilen får någon förmån i jämförelse mot den, som
militairen redan äger.
R. o. A. har i denne dehlén giort en benägen föreställning
hos de öfrige 3 respective stånden, som ännu icke blifvit afgiord.
Denne föreställning begär jag nu ingalunda må förnyas
genom deputation el:r en corps utan anholler endast, att Hr
Landtm, jämte några flere herrar, till exempel Frih. Ridderstolpe,
Hr Nackreij, Hr Gyllensvahn och Frih. von Essen,
täcktes befordra, att civilen vid 60 åhrs ålder, då de tient i 40
åhr, må få afsked med accord eller pension, och att de, som
blifva orkelösa, må få tienstfrihet med löhnens åtniutande.
Secrete Deputations betänckande bifölls.
För öfrigit låfvade Hr Landtm, att påminna de öfriga
Talemännen om denne saken men bad Hr Wadenstierna
Dylta svavelbruk.
127
därjämte att arbeta i de 3 respective stånden, på det saken
desto snarare må hielpas.
Hr W adenstierna undanbad sig att arbeta, ty hans
arbete vore endå fåfängt i anseende till den ringa credit, han
ägde hos de öfrige respective stånden.
20 :o Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänckande
af den 8 Julij 1766 angående Feiffiske arfvingarnes
privilegium exclusivum på svafvel- och victriolvärks inrättande.
Hvarjämte äfven uplästes Hr Samuel Ehrenmalms i detta
ämne ingifne memorial.
Hr E h r e n m a 1 m androg munteligen interressenternes
lidande samt förklarade sig vara nögd med betänckandet, om
riket vinner deraf; men bad R. o. A. betänka, att Dylta svafvelbruk
tient riket i många afseenden förut, samt anholt, att
det svafvel, som till cronans behof requireras, må betalas enligit
1711 års pris med 9 2/3 riksdahler skeppundet.
Hr Hasenkampf: När desse interressenter år 1712 ingådt
ett slikt contract, böra de ostridigt dervid bibehollas.
Jag för min dehl bifaller Hr Ehrenmalms tancka och går
icke derifrån utan votering.
Hr [Löt h-] örnschöld fandt det vara billigt, att
interressenterne få betalning efter sitt ingångne contract, och
tillstyrkte, att den må ske efter 1712 års pris, särdeles som
de cedera sitt privilegium exclusivum.
Hr Landtm: Bifaller R. o. A. betänckandet enligit Hr
Ehrenmalms memorial samt att betalningen för svaflet gifves
efter 1712 åhrs contract?
Härtill svarades Ja.
Frih. Ulrich Scheffer ville, att cronan icke skulle
vara skyldig att taga svafvel ifrån Dylta par preference.
Hr Friedrich Ehrensvärd var af samma tancka
och ville, att cronan skulle lemnäs fullkomlig frihet att hämta
svafvel, hvarest lägligast kan vara.
Hr Ehren mal m ärindrade, att det vore Dylta svafvelbruks
interressenters förmån att slippa handla med cronan.
Hr Estenberg ville, att i beslutet tydeligen skulle intagas,
att cronan ej är pligtig att handla med något vist svafvelbruk.
Hr Landt m. ärindrade, att det vore cronans förmåhn
Feiffiske arfvingarnes
privil. svafvelbruk,
it.
Dylta svafvelbruk.
128 1766, aug. 28. Manufakturfonden.
att få handla med Dylta svafvelbruk, samt hemstälte, om icke
R. o. A:s beslut kunde i form av ett extractum protocolli upsättas
och nästa gång justeras.
Hvilket bifölls.
Betänckandet bifölls enligit det häröfver utförde protocollsutdrag.
Anordningar 21. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens herik^
dagar tänckande af den 9 Julij 1766 ang:de förre riksdagars på
på manuf.- manufacturfonden gifne men ännu obetalte annordningar.
fonden. j classen innehollande Kongl. Maijts anordningar.
Hr Eneschöld var emot all sådan classification, ty
alla bör ske lika rätt.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att classificationer äro
vanliga och att det skedde så år 1719.
Hr Eneschöld: Praxis och justicen bör vara lika för
alla efter rikets tillgång, och ingen mannamåhn bör derutinnan
äga rum.
Hr H a s e n k a m p f fandt, att Hr Eneschölds principe
aldeles vore riktig, men värkställighet blifver svår, hälst fonden
ej räcker till att gifva alla lika, och dessutom är här
icke frågan om personer utan blott om fabriquers understöd.
Hr Eneschöld ville, att alla skulle få lika i proportion
mot deras fordringar.
Hr Land tm.: Här är ej något kiöp eller någon cronoskuld,
som skall betalas, utan angår detta betänckande endast
understöd, inventionspremier och discretioner; när desamma
ej kunna bestridas, så hafva fabriquerne ej något att
praetendera.
1 § om Blomstedts och Fahlbecks 2 000 dahlér silfvermynt,
hvilket deni ej kan tilldelas.
Bifölls.
2 § ang:de Mariaebergs porcellainesbruk är tillförene särskildt
afgiordt.
3 § ang:de Metzmacher dito förut afgiord.
4 § ang:de en valcks upbyggande för de smärre fabriqueurerne,
hvartill 7 000 dahlér blifvit anordnat men deputationen
afslagit.
Bifölls.
2 classen innehollandes Riksens Ständers förra anordningar.
Manufakturfonden.
129
1 § om Burtz 6 000 plåtar till linnefabriquen i Helsingfors,
hvilken anordning deputation ansedt böra försvinna, hälst
Burtz nu är död.
Bifölls.
2 § om Carlshamns fabriques 4 000 plåtar är särskildt afgiordt.
3 § om Carlborgs 4 000 plåtar, hvaraf han undfått hälften,
hvilket deputationen anseer vara nog.
Bifölls.
4 § om Kohl för sin mullbärsplantage tillstyrkes 2 400
dahlér kopp :mt.
Bifölls.
5 § om Pastelbergers sidenfabriquer, hvartill anslås 3 000
d:r kopp:mt.
Bifölls.
6 § ang:de fiskeriefondens prsetensionsfordran hos Manufacturcontoiret
är särskildt afgiordt.
7 § ang:de Otto Ernst Boijes fabrique, hvartill han undfådt
6 000 plåtar.
Hr Gyllensvahn fandt, att prsestanda böra praesteras,
och att således Boije bör sätta borgen för sig.
Hr Eneschöld: Giärna lärer Boije villa upfylla sin
förbindelse, men när cronan ej upfyller sina, så kan man ej
med skähl begära reciprocité. Jag för min del ber, att inga
efterräkningar må ske på betalte penningar.
Hr H a s e n k a m p f ärindrade, att Boije fädt löfte på
denne upmuntran i anseende till sine giorde linnetillvärkningar;
contoiret hade giärna betalt hela summan på en
gång, men där fants ingen tillgång; summan betaltes derföre
efter hand, med condition att han skulle hafva 20 stolar
i gång till September månad. Nu äro de redan färdige, och
behöfves således icke någon borgen.
Frih. Friedr. Ridderstolpe fandt betänckandet i
den delen vara aldeles billigt.
7 § af betänckandet bifölls.
3:die classen innehollandes Secrete Utskottets gifne annordningar.
1 §. Ang:de Coopmans fordran 20 000 dahlér silfvermynt är
särskildt betänckande inkommit.
2 § ang:de Metallarbetaren Dahlström, för hvilken 3 000
130 1766, aug. 28. Manufakturfonden.
dal. k:mt blifvit bcviljadt xnen alenast 2 000 dito mynt undfådt,
hvilket deputation anseer vara nog.
Bifölls.
3 § rörande Leistars beviljade premium af 12 000 d:r knnt
för upfinningen af cyprisk victriolsberedning och konstens
behållande i riket, hvaruppå han undfådt 6 000 dahlér dito
mynt, hvarvid deputationen utan vidare utbetalning vill låta
bero.
Frih. Carl Ridderstolpe tillstyrkte, att honom
må tilldelas återstoden, ifall konsten det förtienar.
Hr Hasenkampf gaf vid handen, att Lej star visat sin
konst och tillvärkat mycket, hvilket Hackson af honom sig
tillhandlat; samt att penningebristen hindradt Manufacturcontoiret
att gifva de anordnade 12 000 dahlér fult ut; men
som han fullgiordt, hvad honom ålegat i den delen, så tillstyrkte
Hr Hasenkampf, att resten må honom tilldelas.
Frih. Gustaf Reuterholm: Frågan är, om det är
så stor konst att giöra cyprisk victriol. Man bör förut förfråga
sig i den delen, innan man ger så stora penningar derföre.
Hr Gyllensvahn berättade, att han vid Tumba sedt
altsammans; inrättningen hade han funnit vara intet mycket
kostsam, och tillvärkningen deraf hittils trodde han hafva
varit ringa.
Hvad sielfva denne saken angeck, så ärindrade han, huruledes
manufacturfonden är skyldig åt ganska många, som
hafva äldre fordringar än Leistar. Banquen har ibland alla
desse preferencen och den anseenligaste fordran, hvilken
vore väl, om den kunde inflyta, ty Banquen behöfver penningar
till den nu förestående realisation. Hvad som således
härutinnan är illa låfvat, behöfver man icke holla, särdeles
som löftet är giordt af Secrete Utskottet utan plenorum vetenskap,
utan vore bäst att bifalla deputations belänckande
och att Lej star får åtnöjas med hvad han redan fädt.
Frih. Friedrich Ridderstolpe gaf tillkänna, att
deputationen ej kunnat tillstyrka restens utbetalande, af orsak
att tillvärkningen uphördt, dock ville han projectera, om
icke Lejstar kunde få resten, då fonden är i stånd denne
fordran att godtgiöra och betalt sin gäld.
R. o. A. resolverade, att som Leistar sina villkor upfylt,
Manufakturfonden.
131
må äfven återstoden af 6 000 d:r kop:mt till honom utbetalas,
då, när manufacturfonden finnes i tillstånd dertill och
sin gäld hos Banquen betalt.
4 § rörande Sten och Thuring beviljade inrättningspremier
till sidenväfstohlar, hvarå 19 500 d:r kunt återstå, och
hvilken fordran jämte sielfva fabriquen Fabriqueuren Meurman
sig tillhandlat, hvarutinnan deputation tillstyrker, att
1/4-del af summan årligen må afbetalas.
Hr Eneschöld förklarade sig vara aldeles deremot;
väl kunde Sten och Thuring få beholla det, som de redan
undfådt, men icke bör Meurman ärholla resten.
Hr Gyllensvahn förenade sig med samma tancka
och ville, att Handels- och manufacturdeputationen skulle
förut upgifva, hvad de kunna betala, ty
l:o bör Banquen få sin fordran betalt; är der då tillgång
till något mera, så bör
2:do alla fordringar på lika sätt godtgiöras utan mannamåhn
eller afseende på personen.
Hr Linderstedt ärindrade, att R. o. A. gifvit penningar
af denne fond åt Renström och tilldelt Mariaeberg exportationspraemier;
ville derföre, att alla skulle få på samma
sätt eller ock ingen, samt biföll derföre betänckandet.
Frih. Friedrich Ridderstolpe deducerade, att
detta vore ett generelt praemium och att 3:die man, som kiöpt
denne fordran för reda penningar, icke borde lida på så eftertänckligt
sätt.
Härmed conformerade sig Hr Joh. Linderstedt och
Frih. Carl Ridderstolpe.
Hr Eneschöld ville icke tillåta någon vidare utbetalning.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att alla utbetalningar ankomma
på ståndens pluralitet samt att det kan icke sägas
vara betalt, innan penningarne blifvit assignerade i Banquen.
Hr Landtm, proponerade, om icke denne saken, jämlikt
med hvad förr blifvit vidtagit, må få vila, tills Handelsoch
manufacturdeputation inkommit med berättelse om fonden.
Frih. Carl Ridderstolpe ville ej, att alla skulle
sammanbindas, hälst detta vöre af särskildt beskaffenhet.
R. o. A. resolverade, att med denne och slika fordringar må
132 1766, aug. 28. Manufakturfonden.
anstå, till dess Manufacturdeputationen upgifvit dertill någon
tillgång, sedan Manufacturcontoirets bancogäld blifvit
betalt.
5 § ang:de Fabriqueuren Carl Bunges fordran 18 000 dahlér
kopp:mt, hvaraf han undfådt 12 000 dito mynt, hvilket deputationen
anser vara nog, hälst Bunge nu nedlagt fabriquen.
Bifölls.
6 §. Breur 1 800 d:r koppnnt till en valck, hvilket afslås.
Bifölls.
7 §. Hultstedt 9 000 d:r k:nit, hvilket deputationen afstyrker.
Bifölls.
8 §. Färgaren Malmstén 30 000 d:r genom särskildt betänckande
upgifvit.
Bifölls.
9 §. Instrumentmakaren Steinholtz resepenningar, hvilket
afstyrkes.
Bifölls.
10 §. Nicander och Wirgilii 6 900 d:r, hvilket afstyrckes.
Bifölls.
4 classen innehollande Handels- och manufacturdeputationens
anordningar.
1 §. Fabriqueuren Fröberg, 3 000 d:r, afslås af deputationen.
§ bifalles.
2 §. Sudan 18 000 d., hvilket afslås.
§ bifölls.
3 § ang:de den Directeuren Georg Hein af manufacturfonden
bestådde hushyra, 100 d:r silfvermynt åhrligen, hvilket
deputation ansedt böra uphöra.
Bifölls deputationens tillstyrkande, dock att deputation
må upgifva, hvad tillgång af hallmedlen, hvaraf Hein nu
niuter årlig löhn, kan gifvas till sådan hushyras bestående.
4 §. Westrell 1 800 d:r, hvilket afstyrkes.
§ bifölls.
5 §. Betienternes arfvode 3 900 d:r, hvilket deputationen
afslår.
§ bifölls.
6 § ang:de Belitz beviljadt förskott 1 500 d:r uppå dess
spinneriepremier, hvilket deputation afstyrkt.
§ bifölls.
Manufakturfonden. Börringe kloster.
133
7 § rörande Demantsliparen Neuman beviljadt prsemium
6 000 d:r för nytt papper, hvilken konst han sedan ej kunnat
upgifva, hvarföre anordningen afslås.
§ bifölls.
Sedermera uplästes 2:nne listor, nämligen listan n:o 1,
innehollandes Riksens Ständers på manufacturfonden gifne
anordningar såsom löhn eller förskott, som för 42 st. ännu
återstå.
Listan n:o 2, förteckning på de af Secrete Utskottet den
21 Octob. 1756 till Manufacturcontoirets afgiörande remitterade
måhl 21 st.
Beträffande de härutinnan omförmälte obetalte annordningar
på manufacturfonden resolverades, att desse fordringar
hvila, till dess manufacturfonden upgifvit tillgången
dertill, utöfver dess gäld hos Riksens Ständers Banque.
22. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den Börringe
20 Februari 1766 0111 förmåhnsrätt till skattelösen af de be
SKcll
L6I0S6n.
rustade säteriet Börringe kloster i Skåne anslagne arbetshemman,
hvaröfver vid förledne riksdag 2:nne stånd stannat
emot 2 i olika tanka, så att Landshöfdingen Beckfries
enl. Kongl. Maij :ts resolution af den 3 Junii 1752 till deras
lösen fädt förmåhnsrätt.
R. o. A. förblifva vid deras förledne riksdag öfver detta
mål tagne beslut.
23. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den 9 Cornetten
Octob. 1765 ang:de Cornetten Johan And. ögneloods sökte °®Q^öds
tour.
Ligger.
24. Secrete Deputations dito af den 23 April 1766 ang:de
Lieutenanternes Jacob Pfeiffs och Friedr. Ernst Sebastian
von Klinckowströms besvär öfver liden prsejudice.
Ligger.
25. Dito Secrete Deputationens betänkande af den 8 Aug. Prot.not.
1766 ang:de Protonotariens i Svea Håfrätt Lars Fornelii be- Fornel» be
.
. .... . svar.
svar olver prajjudice.
Ligger.
R. o. A. åtskildes kl. 2.
134 1766, aug. 30. Kollegiers protokoll.
Justering.
Collect för
Ekesiö stads
kyrka.
Protocollers
förkortande
i collegierne.
Riksens
Råds hörande
utom
Rådkammaren.
Vice Häradshöfd.
Laurins
besvär.
Fleres klagomål
öf.
secreteraresysslan
i
Svea Hofr.
besättande.
Den 30 Augusti a:o 176 6.
Lördag.
Plenum kl. 7.
l:o. Justerades extractum protocolli ang:de Dylta svafvelbruks
intressenters memorial vid Handels- och manufacturdeputations
betänckande af den 8 Julij.
Hvilket gillades.
2:do. Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den
9 Marlii 1765 ang:de understöd för Ekesiö stads kyrkia meddelst
en ovillkohrlig collect i 3:nne åhr å rad öfver Sverige
och Finland.
Bifölls.
3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 29 Julij 1766 ang:de förkortning af protocoller och arbetsmethoden
dervid i riksens kongliga collegier till besparing
framdeles af några notarielöhner.
Bifölls.
4:o. Uplästes Secrete Utskottets dito af den 8 Aug. 1766
ang:de Hrr Riksens Råds hörande utom Rådcammaren uti
divisionsmåhl, enär det till sakernes afslutande med domfört
antal nödvändigt fordras, hvilket Secrete Utskottet tillstyrker.
Bifölls.
5:to. Föredrogs Secrete Deputationens betänkande af den
27 Junii 1766 ang:de de af Vice Häradshöfdingen Johan
Adam Laurin anförde prsejudicebesvär öfver Auditeuren
Croelius, hvilka afslås, och tillstyrkes, att Croelius får tour
ifrån dess constitutorials datum den 21 Julij 1757 i stöd af
Secrete Utskottets underdåniga skrifvelse af den 15 Julij 1761
om civile betieningens i fält belöningar.
Betänckandet bifölls.
6:to. Uplästes Secrete Deputations betänkande af den 17
December 1765 angående the besvär, Riddarehusfiscalen Lars
Swedenstierna, Häradshöfdingen Peter Bröms Isacson, Secreteraren
vid Kongl. Generalkrigsrätten i armeen Gustaf
Biörling, Håfsecreteraren Carl Friedrich Palmroht, Landssecreteraren
Philip Corvin, Secreteraren Norell, Registratorn
Besvärsmål. Falkenbergs laxfiske.
135
Segercrona och Häradshöfdingen Dahlman anfört öfver liden
praejudice vid secreteraresysslans besättande i Kongl. Svea
Håfrätt, hvarutinnan deputation för Håfsecret. Palmroht tillstyrker
adjunction.
Jämväl uplästes Riddarehusfiscalen Lars Svedenstiernas
och Håfjunckaren Claes Engelcrantz memorial i detta ämne.
Ligger.
7 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
29 Julij 1766 angående Auditeuren C. F. Bergmans besvär
öfver dess ifrån constitutorials datum, nemligen den 19 Junii
1760, sökte men af Kongl. Maij :t den 15 Maij 1764 afslagne
tour; hvarutinnan tillstyrkes, att han och alla, som under
kriget giordt tienst, må få räkna sin tour ifrån den dag, de
börjat giöra tienst.
Bifölls.
8. Uplästes Secrete Deputations betänkande af den 25 Augusti
1766 ang:de Fendricken Carl Friedric Ridderstorms
besvär öfver praejudice, hvarutinnan deputationen för honom
tillstyrkt lieutenants fullmagt och tour af samma dato som
Lieutenanten Lund vid regementet.
Bifölls.
9. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande
af den 18 April 1766 ang:de arrendet af kronolaxfisket vid
Falkenbergs stad.
Hr Hasenkampf ville, att arrendet må förlängas till
25 åhr samt 2:do, hvad dagsvärken angår, att de böra utgiöras
in natura.
R. o. A. biföllo, 1 :o att detta arrende må bibehollas i 25
åhrs tid, så framt genom Riksens Ständers allmänna författning
om cronoarrenden ej annorlunda stadgas.
2:do. Resolverades, att enligit R. o. A:s generelle beslut rörande
cronoarrenden dagsvärken in natura härvid böra utgiöras
och arrendesumman i proportion deraf förhöjas.
10. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 25 Junii 1766 uti tvisten emellan Snörmakare- och
Gulddragareämbeterne ang:de galoners försäljande, hvilket
tillstyrker att förklara Kongl. M:ts resolution af den 6 Juni
1739 så, att Gulddragareembetet beholler försälgningen af alt
finare arbete och massive galoner, men Snörmarkareembetet
får emot utsatte villkor, samt att de kiöpa all guld- och silfvertrå
af gulddragarne här i riket, fritt tillvärka och sälja
Auditeuren
Bergmans
besvär.
Fendriken
Ridderstorms
besvär.
Falkenbergs
stads arrende
af laxfiske.
Tvisten
emellan
snörmakare
och gulddragare.
136 1766, aug. 30. Snörmakare och gulddragare.
Slaktareembetet
emot
Hillman.
Ang: de lagames
elaka
verkställighet.
alt ligaturarbete, gage och geschliffen, dock att gulddragarne
må få försälja så mycket af samma arbete, som af dem kan
beställas och snörmakarne böra förfärdiga.
Jämte det särskildte votum n:o 1, som tillstyrker, att Snörmakareämbetet
må utan intrång af Gulddragareämbetet få
försälja galoner, ligatur med mera af äckta guld och silfver,
som förstnämde ämbete ensamt förfärdigar.
Jämväl uplästes det särskildte votum n:o 2 i samma ämne.
Hr Thomas Wadenstierna styrkte till bifall på
det l:sta votum, ty eljest blifver galonförsälgningen ett monopolium
och dyrare, än vanligt bör vara.
Hr Carpelan instämde i denne tancka.
Hr Gripenberg ärindrade, att han anstält besigtning
i begges värkstäder, och hade han funnit gulddragarne 100
gångor dyrare än snörmakaren; holt före att månghandel vore
äfven så skadelig som monopolium, och tillstyrkte derföre,
att snörmakarne ensamma må få handla med galoner,
eftersom de ensamme dem förfärdiga, dock med villkohr att
de af gulddragarne kiöpa all guld- och silfvertrå, som de
behöfva.
Hr von Böhnen ärindrade, att om snörmakarne mista
denne deras rättighet, så blifva de aldeles fallida, och
gulddragarne deremot preja och blifva rika.
R. o. A. biföllo det särskildte votum n:o 1 med tilläggning,
att Snörmakarerämbetet äfvensom Gulddragareämbetet fritt
må få tillvärcka och försälja galoner af guld och silfver.
11. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 13 Julij 1766 angående tvisten emellan Slacktareämbetet
uti Stockholm och Isac Hillman, oxhandlare ifrån
Vimmerby, som på slagtarenäring här i staden burskap vunnit,
hvarutinnan tillstyrkes, det må Hillman bibehollas vid
sitt vundne burskap och näring enligit Kongl. Maij :ts resolution
af den 21 Febr. 1765.
Jämväl uplästes Lieut. Nathanael Franckenheims memorial,
som tillstyrker, att Hillman må få 4 000 dahlér s:mt uti
expenser.
Betänckandet bifölls.
12. Företogs till afgiörande Stora Deputationens betänckande
af d. 15 Augusti 1766 angående våra goda lagars elaka
värkställighet och botemedlen deremot.
Hr Adolph Sandberg upläste ett i detta ämne af
Lagarnas verkställighet.
137
honom upsatt dictamen ad protocollum, hvilket härjämte
sub n:o 1 bifogas (Bil. 8).
Hvarefter uplästes Hr Friedrich Ramsaijs och Hr Reinholdt
Johan Jägerhorns rörande denne saken ingifne memorialer
(Bil. 9—10).
Hr Thomas Wadenstierna upläste jämväl ett af
honom i detta ämne upsatt dictamen ad protocollum, hvilket
sub. nio1 härjämte bilägges (Bil. 11); samt ärindrade vid
dess slut, att Präste- och Borgarestånden redan hafva tillagdt,
att officerare skola avancera innom hvar sin corps och regemente,
till dess de blifvit majorer, samt
2:do att lifdrabanterne skola få transport i armeen.
Begärte derföre, att armeen må bibehollas vid sine förre
rättighet, ty militairen är nu i alt afseende uti sämre tillstånd
än vid riksdagens början.
Frih. Carl Gustaf Wrangel: Jag har icke ofta oroat
R. o. A. med mina ärindringar, icke heller ärnar jag nu
att kräncka vördnaden för de mogne män, som utarbetat
detta betänckandet; dock som jag derutinnan funnit åtskilligt
vara anfört af yttersta vigt, så anholler jag om tillstånd
att skrifteligen få genom ett dictamen ad protocollum yttra
mina välmenta tancka[r].
Och upläste derefter följande dictamen, sorn härjämte sub
nio1 bilagt finnes (Bil. 12).
Hr Herman Lodes memorial uplästes genast derefter rörande
samma ämne (Bil. 13).
Hr Hasen kampf biföll till alla delar Hr Lodes nu
upläste memorial, hvilket han begärte måtte till protocollet
införas, samt anförde för sin del, att han som en lagbunden
undersåte ej kunde eller ville ändra besvurne lagar.
Ofullkomlighet lådar vid menskligheten; den kan således
äfven finnas i lagar, såvida de äro giorde af menniskor; finnes
således någon ofullkomlighet uti våra lagar, så böra vi
ej så hastigt ingå uti beslut, som leda till deras rubbning,
ty rubbningen kan vara äfven så ofullkomlig och vi ångra
oss helt säkert, om ändringarne lända till rubbning af vår
frihet.
Lagar tarfva väl ofta förbättring, men innan vi söka att
förbättra dem, så böra vi väl och noga betäncka oss.
1 Nummer icke utsatt å diktamen.
138 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
Stora Deputation har användt, så mycket jag kan se, mycken
nit i detta granlaga ämne, men frågan blifver, om icke
äfven så mycken ofullkomlighet kan låda vid deras beslut
och deras nu upgifne botemedel, som contradiction i tanckarne
och raisonnementerne.
Jag för min del finner största äfventyr vara underkastadt
att nu på något sätt ingå i öfverläggning om 12 och 20 §§ i
Regeringsformen, ty med samma röra vi konungarätten och
den nödvändiga och lagliga balance, som bör vara emellan
Konungens höghet, Rådets myndighet och Ständernes rätt
och frihet, hvilka 3 delar af vår Regeringsform alla äro lika
angelägna att vårda och handhafva.
Den första grunden till vår frihet består derutinnan, att
jura majestatica hollas oförkränkte. Jag för min dehl tror,
att de icke kunna röras, så länge någon ledamot strider deremot.
Och hvad jag härutinnan sagt, ber jag må till protocollet
införas.
Frih. Carl Sparre: Det fägnar mig att se, hvad kallsinnighet
och upmärksamhet R. o. A. synes äga vid detta
tillfället; om den är nödvändig vid våra öfverlägningar, så
är han det visserligen nu, då vi förehafva ett så vicktigt och
granlaga ämne.
Jag för min dehl har mycket att ärindra vid detta Stora
Deputations betänckande och många tvifvelsmål vid ett
och annat, som där blifvit anfördt; jag styrkes uti desse
mine tanckar af memorialerne och förenar mig aldeles med
den mening, som Hr Ramsaij uti sitt memorial anfördt,
nemligen att desse nu föreslagne ändringar icke må genast
antagas till lag eller gå i värkställighet.
Vi böra giöra en subtil distiction emellan ändring i lag
och denne ändrings värkställighet, dessutom äro ännu flere
betänkligheter om nu varande Ständers rätt öfver tillkommande
Ständer, som jag för tidens besparande ej vill anföra
utan åberopar mig Hr Ramsaij s memorial. Men skulle
Höglåfl. R. o. A. efter en så kort öfverläggning, som denne
är, besluta, att desse föreslagne ändringar genast skola antagas
och gå i värkställighet, så declarerar jag härigenom
till protocollet, att jag icke i ett sådant beslut vill taga den
ringaste dehl.
Hr Hägerflycht förenade sig aldeles med det af Frih.
Wrangel upläste dictamen ad protocollum och med Hr Wa
-
Lagarnas verkställighet.
139
denstiernas dictamen, hvad Gardiet angår, och begärte åtminstone,
att betänckandet måtte ändras så, att avancementer
vid militairen från fendrick till och med major, i ställei
för öfverstelieutenant, må förblifva innom hvart regemente
för sig, ifall det ej kan afgiöras annorlunda; ärindrade tillika,
att gardiesofficerare hittils tient i det hopp att vid tillfälle
efter skickelighet blifva emploijerade vid andra regemente!"
skulle nu detta hopp dem betagas och betänckandet
bifallas, så kunde man visserligen räkna på att hälften subalternofficerare
skulle lefva och dö med sin syssla utan att
nånsin hinna up till öfverstelieutenant; såg således hälst,
om härutinnan finge förblifva efter förra vanligheten.
Hr Carl Wadenstierna: Med fullkomligaste acktning
för Stora Deputation och de mogne män, som sammansatt
detta betänckande, anholler jag om tillstånd att i detta
ämne få säja mina tanckar; vore intet saken så vicktig och
af så stor betydelighet, så skulle jag ej oroa R. o. A. med
mina reflexioner.
1 :o. Kan man gior a emot mig inkast och åberopa sig, hvad
som i ett dylikt mål giordes år 1756.
Jag svarar härtill, att utom de vigtiga anledningar som
dertill voro orsaken, så betogs Kongl. Maij :t ingalunda Dess
i lagen grundade vahlrättighet, utan då inskräncktes den
endast, och det af goda skähl; nu deremot annihileras denne
vahlrättighet aldeles genom det, att Kongl. Maj:stät ej
får nämna utom förslag utan endast utnämna den, som af
öfversten presenteras.
Riksens Höglåflige Ständer hafva dessutom vid denna
riksdag förkastadt alt, hvad som är giordt sedan 1738 års
riksdag, och sökt bevisa, att riket varit invecklat uti en
kedia af olyckshändelser sedan den tiden; följackteligen lärer
1756 åhrs författning äfven vara elak; således behöfver
jag ej fruckta, att det, som då skedde, lärer åberopas som
praejudicat.
2:do. Böra ej fundamentallagar rubbas af en fri nation,
så framt icke altför stora och vigtiga skäl det äskar; mycket
mindre lärer sådant böra ske i en hast, ty att giöra lag och
ändra lag är et för vigtigt ämne; sker det i hast eller giöres
det till ett hastvärk, så lyckas sällan utslaget, och fölgderne
blifva äfven så oförväntade, som saken blifvit vårdslösad.
Vår nu varande allmänna lag projecterades år 1730 men
10—581454
140 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
blef ej faststäld för än år 1734. Detta tienar oss till ett godt
exempel och styrker mig i den tanckan, att vi böra noga
pröfva föreslagne ändringar i vårt regeringssätt, innan vi
derutinnan taga något beslut.
Anledningen till desse nu föreslagne ändringar är mig aldeles
förborgad. Betänckandet angår våra goda lagars elaka
värkställighet; men jag frågar, om en god lag skall ändras,
för det att värkställigheten varit ond.
Hvar och en lärer veta, att vårt regeringssätt är en sammansättning
af monarchie, aristocratie och democratie eller,
enligit Regeringsformen, af kongahöghet, rådsmyndighet och
Ständers fri- och rättigheter. Om någonderas magt öfverstiger
dess i lagen grundade rätt, så bör det visserligen botas,
och ifall endera magten vill usurpera på den andra och otydlig
lag dertill varit orsaken, då är jag giärna före att lagen
må jämkas; men sådan casus hafva vi icke nu, ty
1 :o kunna vi icke på något sätt tadla vår nådiga Konungs
upförande, ty hans omsorg om oss bör med skäl berömmas,
och hans magt borde snarare i conformité med grundlagen
ökas och utvidgas än minskas.
2:do. Hafva vi ingenting att frugta på Rådets sida; det
är helt nyligen så godt som aldeles ombytt och tillsatt, och
har Riksens Råd således hvarken kunnat eller velat giöra
några försök till utvidgande af sin mackt och myndighet;
jag tror dessutom, att de hädanefter lärer vara nitiske om
lagens obrottzlige handhafvande.
3:tio. Lärer finnas, att Ständerne eller folcket hittintills
ingenting försökt, som kan leda till rubbning i vår sammansättning
förr än nu, då af dem sielfva konungamackten vill
inskränkas men Rådets myndighet utvidgas.
Jag kan således ännu icke finna någon anledning till desse
föreslagne ändringar.
3:tio. Såsom ett skäl till de många personella klagemål
öfver prsejudice anser deputationen 1756 års Tienstebetänckande
vara orsaken.
Jag för min del är viss derpå, att Tienstebetänckandet är
godt och ingalunda dertill orsaken; utan skulden ligger dels
i det sista pommerska kriget och dels i de många uprättade
corpser samt de med värkelige tienster utdelte belöningar,
hvaribland Major von Schvartzers befordran i synnerhet bör
märkas.
Lagarnas verkställighet.
141
4:to. Finner jag, att instruction för Stora Deputation ej
inneholler något låf till att projectera några förändringar
i lagarne, ty de kallas dessutom gode, utan borde endast
project till deras värkställande företees.
Låtom oss nu tillse, huru deputationen tillstyrker, att de
skola värkställas.
Betänckandet stadgar l:o emot 3 § af 1756 års Tienstebetänckandet
och hemställer, att vid befordringar personers
bepröfvade ärforenhet och förtienst framför alt bör ansees.
Jag för min del finner, att en sådan ändring gifver åt ämbetsmän
anledning till mannamåhn vid förslagers uprättande,
och ogillar jag derföre betänckandet i den delen.
Hvad 12 § och 4 momentet angår »rörande att till förekommande
af oredor och klagomål och trouppernes bättre discipline
skall alla militaira avancementer ifrån fendrik till
öfverstelieutenant efter förordnandet af den 6 Nov. 1716 ske
innom hvart regemente för sig och ingen främmande föreslås»;
så finner jag, att den strider aldeles emot Kongl.
Maij :ts i 8, 20, 40 §§ af Regeringsformen samt i 7 och 9 §§
af Konungaförsäkran grundade valrättighet.
I 6 momentet står om förtroendestienster.
De contradicerades 1756 af en värd medlem, som nu sitter
i Stora Deputation; det fägnar mig icke litet att se, det
han nu har samma tanckar, som jag ägde den tiden.
Uti 8 moment föreslås rangordningens uphäfvande.
Densamma vill jag, enskönt jag är ämbetsman, till alla delar
bifalla.
Vid 13 §, 3 moment, ang:de justitiaecantzlersysslans framdeles
besättande af Riksens Ständer sielfve genom utsedde
electorer anmärker jag, att den synes strida emot Kongl.
Maij :ts rätt vid föreslående af 3 skickelige sökande; dessutom
finner jag vara betänckeligit att ombyta slike tienster,
och ingen lag gifver anledning, att denne syssla bör vara
ambulatoire.
Hvad 15 § om penningelöntagare angår, så beklagar jag,
att Stora Deputationen ej kunnat påfinna någon annan bättre
hielp, ty hvad deputationen där föreslagit, vill så mycket
säja, som att vi hafva svultit uti 20 åhr, medan som coursen
stigit, och att vi derföre skola svälta i 20 år till, medan han
faller.
Hvad 17 § angår, att desse lagsens ändringar skola hvila
142 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
till nästa riksdag och då afgiöras, bifaller jag aldeles, men
jag har hördt, att man aldeles vill låta den nu gå i värkställighet.
Anckom en Borgareståndets deputation af 8 personer.
Borgmästaren Ekman, som förde ordet, anmälte jämte
ståndets vördsamma hälsning, att Borgareståndet förehaft
Secrete Utskottets extractum protocolli ang:de indragningarne
i arméen, hvarvid ståndet till alla delar bifallit R. o. A:s
yttrade tancka.
Sluteligen recommenderade Ordföranden till R. o. A:s benägna
afgiörande ståndets redan afgifne extractum protocolli
ang:de vahlsättet till borgmästaresysslor i städerne.
Deputation afträdde.
Hr Wadenstierna continuerade: Hvad 19 §, 2 momentet,
angår, nemligen att inga besvär öfver befordringar
hädanefter må dragas under Riksens Ständer, så har desse
besvären väl hitintills varit en inconvenience vid riksdagarnes
afslntande, men jag finner dock för min del vara bättre
att tåla dem än att tienstsökande skola åtnöjas med tillfogad
oförrätt.
Jag hörde vid sista riksdag, att man frugtade för aristocratie,
men jag frugtar nu, att Stora Deputations tillstyrkande
kan leda ditåt.
Jag vördar desse nu varande Herrar Riksens Råd, men jag
tror tillika, att de med tiden kunna blifva menniskjor; såleds
finner jag betänckligit vara at stadga, det de angående
tienster skola vara sista instancen eller deciderande, särdeles
som en sådan stadga synes vara aristocratisk. Det står
väl, att Riksens Ständer sedan af protocollerne kunna observera,
om någon tienstsökande skedt för när, men jag frågar,
om en föreställning eller en skrapa för Rådet kan bota
en förbigången skickelig ämbetsmans lidande.
Dessutom rörer det nationens rätt att med sina klagomål
få gå igenom alla instantier intill den högsta.
Hvad nu sluteligen angår 20 §, 2 moment, om »att den,
som 3 gångor städt på riksrådsförslag, skall ensam den 4
gången Kongl. Maij :t till utnämnande praesenteras», så strider
detta tillstyrkande emot 12 § i Regeringsformen samt
9 § i Svea Konungaförsäkran.
Hvarvid jämväl föreslås, att vid rådsval electorerne skola
giöra sig underrättade om rådscandidaternes renlärighet.
Lagarnas verkställighet.
143
Prästeståndet hafva för detta föreslagit en dylik examen
vid alla andra tienster.
Kanske jag kan min långcatheches så väl som någon annan,
men jag tror det vara ovärdigt för en rådscandidat att
examineras i cathechesen.
5:to. Sedan jag således genomgådt alla betänckandets
puncter, måste jag som edssvuren undersåte undandraga mig
att i beslutet dehltaga, eftersom denne nya författningen ej
alenast är onödig utan och farlig, obeständig och ringa värkande
samt ledande till rubbning i Regeringsform och grundlagen;
min riksdagsfullmagt förbinder mig dessutom att ingå
i någon sådan fråga.
Hr Carl Tersmeden upläste ett af honom i detta ämne
upsatt memorial (Bil. 14) samt ärindrade vid dess slut,
att ingen ventilation i detta ämne såsom rörande grundlagen
må äga rum, och undandrog sig i anseende till sin eed
att taga någon del i denna öfverläggning.
Frih. Ulrich Scheffer: Af hvad jag läst och sedt,
har jag altid blifvit styrkt i den tanckan, att obeständiga lagar
hos frie nationer altid varit och äro olycklige; men de
beständiga åter ledt till folckets gagn och nytta. Republiken
Venedig har uti 600 åhr haft en och samma lag, och dess
inbyggare hafva vid åtskilliga svåra tillfällen af krig och
andra olyckor endock beständigt bibehollit sin frihet.
Tyska riket deremot har småningom försvagat sig genom
sine tid efter annan giorde nya vahlacter och capitulationer.
Stora Deputationen har sielf uti ingressen sagt, att ett
fritt folk är altid i den mån nära sin undergång, som det
förlorar acktning för sine lagar; och på ett annat ställe anser
deputation såsom bidragande orsaker till laglydnadens
aftagande sielfva lagens stundom timade ostadighet, i det den
ofta blifvit ombytt och n. b. förändrad; men jag holler före
att lagarnes förändrande vid detta tillfället, då ingen orsak
Stora Deputation dertill anledning gifvit, är det största vedermälet,
som vi hittills haft af förackt för våra lagar. Jag
hade önskat, att Stora Deputationen velat följa den i betänckandet
anförde vackra principen, men likafult hafva de
ingådt uti nya ändringar; ett förslag, som jag frucktar leda
till ett farligt ändamål, nemligen till vår lags obestånd.
Jag hade trodt, att Stora Deputationen giordt bättre, om
144 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
de enligit tittuln på betänckandet gådt till fundamentallagen
och dermed confronteradt utöfningen och gifvit förslag
till en bättre värkslällighet; tå hade ämnet varit nyttigare.
Men Stora Deputation har, långt ifrån en så nyttig föresatts,
giord en afväg derifrån och föreslagit nya ändringar i grundlagen,
likasom laglydnaden skulle blifva bättre, om en god
lag ändrades, än när den bibeholles.
Hvad nu in specie desse föreslagne ändringar angår, så
äro de nog genom memorial erne dataillerade; jag inneholler
således med mine specielle tanckar i den delen och vill alenast
här giöra en general reflexion.
Svea rike har ifrån hedenhös beständigt haft smak för
konungaväldet. Man har intet något bevis af vår rikshistoria,
att Sveriges inbyggare någonsin varit hogade för hvarken
aristocratie eller democratie; hade intet en sådan böjelse
hos oss varit medfödd och inplantad, så hade vårt nu varande
regeringssätt visserligen icke blifvit sådant, som de år
1719 giordes.
Vår Regeringsform, änskönt tempererad af alla 3 de förnämsta
regeringssätten, kan och bör med skäl kallas för
ett mästerstycke, och riksfäderne hafva satt en så noga balance
emellan Konung, Råd och Ständer, att lagen fullkomligen
är svarande emot nationens bästa.
När nu Stora Deputation vill föreslå nya ändringar, så
säjer jag, att den besvurne Regeringsformen och min trooch
huldhetsed förbiuder mig att taga någon den ringaste
dehl i hvad som härvid kan vidgiöras.
Grefve von Rosen: Jag hade i detta ämne ett vidlöftigt
fält för min talegåfva; men som de öfrige respective stånden
lärer af giöra det efter vanligheten, så tror jag, att mitt
yttrande lärer vara mindre nödigt och nyttigt.
En ting måste jag dock gifva vid handen, nemligen att
jag är nitisk för lagars vidmagthollande samt att jag tror
mig hvarken vara villig eller berättigad att ändra vår besvurne
grundlag, när ännu intet fehl i dem(!) sig yppat.
Jag är icke villig, ty jag vet, att vår grundlag är god och
att intet skäl till dess ändring ännu funnits.
Jag är ej heller berättigad, ty jag är eedssvuren, och jag
har åtagit mig att försvara och skydda vår redan antagne
Regeringsform, så långt jag förmår.
Lagarnas verkställighet.
145
Vore än aldrig så nödigt att den ändra, så vill jag åtminstone,
att ett sådant ämne ej skall giöras till ett hastvärk.
Sluteligen önskar jag de herrar och män lycka i deras
företagande, som villja äfventyra sin eed, utan mitt Ja eller
Nej.
Hr Gyllensvahn: En allmän klagande röst har föranlåtit
Stora Deputationen att påtäncka detta ämne, ty det har
varit deras skyldighet att efterkomma, hvad som i ett sådant
granlaga ämne blifvit äskadt.
Jag har varit auscultant uti utskottet, där saken först utarbetades,
och som ledamot uti Stora Deputationen har jag
tagit dehl uti öfverläggningen.
Jag för min dehl tror, att något bör säj as till att contentera
och tranquillisera närvarande arbetande.
Stora Deputationen har efter bästa förstånd och kundskap
upgifvit de säkraste botemedlen; många klagoskrifter hafva
blifvit inlemnade, men ingen af alla har kunnat upgifva någon
idee till att hielpa och transquillisera de onögde och
afhielpa den allmänna klagorösten; deputationen har väntadt
gunstigt biträde i den delen men sluteligen sedt sig föranlåtne
att arbeta sielfva.
Stora Deputation vet altför väl, att vårt regeringssätt är
sammansatt af Konung, Råd och Ständer. Ledamöterne veta
altför väl, hvad våra regeringslagar inneholla.
Uti ingressen till Regeringsformen står, att Ständerne äga
magt på allmän riksdag att giöra förbättringar; dermed instämmer
Kongl. Maij :t i 5 § af Konungaförsäkran.
Och exempel hafva vi flere i den delen, att förbättringar
blifvit giorde, till exempel den författning som till de tienandes
hielp sedan år 1756 blifvit vidtagen.
När nu slikt utan grundlagarnes rubbning kunnat efter
Regeringsformens föreskrift giöras, så vet jag för min del
icke, hvad som skulle kunna betaga lika magtägande Ständer
att nu såväl som förr giöra förbättringar. Jag instämmer
aldeles med Hr Wadenstierna, att vi hvarken på Konungens,
Rådets eller Ständernes sida kunna hafva något att
frugta; men jag frågar billigt, hvad som Stora Deputations
betänkande har sitt afseende uppå; icke är det att ändra
grundlagen utan endast att lämpa värkställigheten efter
146 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
grundlagen och att hindra missbruk deraf. Ständer kunna
ju aldrig förringa sitt egit bästa utan att tillika rubba den
väsenteligaste delen af sin frihet.
Men oacktadt alt detta påstår jag dock icke, att värkställighet
af våra lagar hädanefter skall blifva fullkomlig; ty
när intet Guds lag kan hindra menniskior ifrån att synda, så
lärer ej heller detta Stora Deputations betänckande kunna
giöra oss fullkomligen lycklige och sälle; således ber jag, att
den, som ej i öfverläggning härom vill deltaga, täcktes upgifva
något bättre förslag, ifall det kan stå att ärholla.
Jag för min dehl skulle, så sant mig Gud hielpe, upgifva
bättre råd, om jag det viste, men jag tycker, att Stora Deputationens
förslager äro ganska väl utarbetade, och låta
de så vähl, att jag ej kan tvifla om deras nytta.
Hvad nu sielfva saken angår och 15 § angående penningelöhntagare,
så har väl Stora Deputation vetat siukdomen;
och varit af den tanckan, att de borde hielpas, men hvarifrån
skal hielp komma, och hvad uträttar en god vilja utan
hielpemedel?
Hr Wadenstierna har väl sagt, att löntagarne hafva svultit;
men jag fägnar mig deröfver, att ingen svultit sig till
döds, utan tvertom har man sedt, att sökande ingalunda
felats till den ringaste sysslan utan löhn.
Hvad befordringarne, innom hvart och ett regemente till
och med öfverstelieutenant, angår, så vet jag, att gamla majorer
finnas vid regementerne; desse skulle visserligen lida,
om betänckandet i den delen icke ändrades.
Jag tillstyrker derföre till en sådan ändring, som Hr Hägerflycht
i den delen projecteradt.
För öfrigit har jag intet något annat att påminna utan begär
proposition öfver betänckandet, önskar riksdagens slut
och att vårt arbete må blifva välsignadt.
Frih. Carl Ridderstolpe: Vigtigare öfverläggningsämne
kan näppeligen gifvas än då, när lagar skola ändras.
Åtskilliga länders exempel visa oss, att ju simplare och tydeligare
lagen varit, desto lyckligare har regeringssättet utfallit
till folkets bästa.
Jag för min del skulle önska, att vi kunde bringa våra lagar
till någon mera simplicitet; men sådant finner jag vara
omöjeligit nu. I början af vår återvundne frihet hade våra
Lagarnas verkställighet.
147
förfäder en vidare kretz än nu, ty de skulle då stifta en ny
regeringsform. Denne Regeringsform är visserligen god, men
det är menniskiornas skuld, om de afvikit ifrån dess föreskrift;
i synnerhet måste jag tillstå, att åtskilliga afsteg altsedan
år 1738 förordsakats.
Frih. Scheffer har ganska värdigt omtalt, att det är nationens
rätt att foga allas, både Konungens, Rådets och Ständers
rättigheter så, att ingenderas magt får giöra den andra
något intrång.
År 1719 och [17]20 blefve visserligen alla desse rättigheter
väl tillsammans passade, men sedermera upkom en annan
esprit uti nation; tienster råkade i trassel, esprit de partie
råkade att vinna insteg och mera dylikt.
År 1720 var det ett af de förnämsta ändamålen att få käcka
ämbetsmän; sedermera har denna esprit förbytt sig så, att
nu alla vilja sträfva efter tienster och belöningar, så i civil
som militaire, derigenom har våra riksdagar blifvit prolonguerade
till 4-dubbelt öfver den i Riksdagsordningen utsatte
tiden; ingenting kan derföre vara bättre än att mota
alla klagandes besvär i denne delen; vi hafva vid denne
riksdag haft 600 dylika mål, och många äro inkomne, som
ännu ej hunnit att afgiöras.
Stora Deputationen har i detta ämne visligen sökt att
hämma den inrotade tienstsiukan, då den föreslagit, att inga
besvär i tienstemål hädanefter dragas till Riksens Ständer.
Jag för min dehl kan ej finna, att en sådan stadga skulle
kunna leda till aristocratie, ty fastän Kongl. Maij :ts Rådcammare
i den delen blifver den sista instantzen och således
deciderande, står det dock enligt betänckandet Ständerne
fritt att giöra observationer af protocollerne, ifall någon
finnes hafva blifvit lidande, ty ingen bör befordras uppå
någon annans depence.
Denne utväg finner jag vara enlig med principen och systemen
af vår lag, utom 1756 åhrs Tienstebetänckande, ty
detsamma har aldeles förvärrat vår ställning och ökat prsejudicemålen
ifrån den ena riksdagen till den andra.
Derföre har deputationen varit nödsakat att giöra sitt
andra tillstyrkande, nemligen att officerare till och med
öfverstelieutenant skola avancera innom regementet. Detta
148 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
skall äfven märkeligen hindra praejudice i armeen och minska
klagandes antal. Jag påstår dock icke, att detta tillstyrkandet
aldeles är utan fehl.
Hvad angår 17 §, att lagar, som blifvit projecterade den
ena riksdagen, ej skola gå i värkställighet eller antagas
förrän den andra riksdagen, så är det ett försök till att få
ständiga lagar i framtiden, så att de ej må antagas och förkastas
efter behag, hvilket hittils stundom skedt.
Hvad nu sist penningelöntagare angår och deras lidande,
så är jag sielf ibland deras antahl; men när hielpen nu
så snart icke kan ske och lidandet redan är öfver,ståndet,
så seer jag ej, med hvad skäl vi böra klaga, hälst när hielp
af sig sielf förmödas, då cours och varors dyrhet blifvit fälde.
Sluteligen har man påstådt, att detta deputations betänckande
är ofullkomligt; jag medgifver detsamma aldeles men
önskade endast att blifva underrättad, om något bättre nu
kan upgifvas. Jag längtar att få gifva mitt bifall till det, som
skall giöra oss till sälla och lyckliga.
Frih. Friedrich Horn: Då jag nu öfver detta vigtiga
ämne skall säja mina tanckar, saknar jag visserligen hos
mig den vältalighet, som andra värda ledamöter redan vist
sig äga; men som betänckandet i sig sielf är vältaligt, så vill
jag icke söka att härma det, hälst saken då kunde kanske
bortblandas, utan skall jag okonstladt säja min tanka deröfver
och framför alt holla mig vid sanning.
l:o. Antager jag det för ett axiome, att det är en nations
största lycka att äga goda lagar, ty då fattas intet annat än
värkställigheten att giöra folcket lyckligt.
Gud sielf gaf lag åt sitt ägendomsfolk; vi böra ej tvifla på
att lagen var god, ty den giordes af den största mästaren;
Israels barn voro lycklige, så länge de fölgde denne lagen,
men deras lycka förvändes i fördärf, så snart de ej lydde
den åt.
Vi känna alla både Rom och Grekeland; vi veta, att de
conserverade sina lagar med största sorgfällighet och bar
en särdeles högacktning för dem; de voro i största anseende
i världen, så länge de täflade med hvarannan i lagens
åtlydnad; men när värkställigheten förföll, så förföll äfven
folckets anseende.
Jag vördar Stora Deputation och berömmer dess viste
Lagarnas verkställighet.
149
sorgfällighet om vårt väl, men jag har dervid åtskilligt att
påminna.
1. Säjer Stora Deputation i sitt betänkande, att det landet
eller riket är nära sin undergång, som ofta ombyter lagar;
deremot säjes uti sielfva rubriquen, att vi hafva goda lagar;
men utan att attendera på dessa prsemissa, gior deputationen
åtskilliga förslag, som leda till ändring i våra lagar.
Jag för min del hade trodt, att betänckandet blott skulle
angå värkställigheten af våra lagar. Men nu när jag finner,
att våra goda lagar skola ändras, så declarerar jag till protocollet,
att jag hvarken för min eed eller för min fullmagt
ser mig i stånd att dertill samtycka.
2: do. Gior deputationen en beskrifning på konungamagten,
som jag måste tillstå vara nog abbrevierad. Jag holler före
att konungen äger myndighet och vissa rättigheter, som i
lagen stå detaillerade; jag vill ingalunda, att desse rättigheter
skola definieras med ett scholastiskt sub intelligitur,
utan böra de utsättas, ty lag skall vara tydelig men icke confuse.
3:tio. Hvad angår botemedel, deputation upgifvit, till att
hindra prsejudicemål och klagande deröfver hos Riksens
Ständer, så utom det att de äro emot våra rättigheter stridande,
så äro de jämväl onödiga; ty när orsaker dertill,
nemligen de nya uprättade corpserne och sista riksdagars
befordringar, uphöra, så uphör jämväl klagomål såsom en
värkan deraf.
4:to. I conclusum tager deputation sig frihet att praecavera,
det tillkommande Ständer icke skola kunna giöra ändringar
i lagarne, hvilket deputation dock nu sielf tillstyrker.
Och det skall kunna efter deputations tancka uträttas
derigenom, att ändringar i lagar endast skola projecteras den
ena riksdagen och gillas och antagas den påföljande riksdagen.
Jag vill gå så långt, att jag vill säja, det Riksens Ständer
äro gudar på jorden, men ingalunda äro de infaillible utan
tvertom mensklige. Således lärer väl menskligheten äfven
låda vid ledamöterne uti Stora Deputation.
Olika tänckesätt är ibland oss rådande; således hade jag
önskat, att vi samteliga hade fådt sammanträda med enighet
att af giöra ett så angelägit ämne; men som det ej skedt och
150 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
vox populi icke heller föranlåtit en sådan ändring, som nu
föreslås, så ber jag för min del anföras till protocollet, att
jag icke efter min eed och fullmackt kan samtycka eller
ingå uti någon öfverläggning, som leder till ändring i lagar.
Hr [von] Nackreij: Jag för min dehl tror, att Stora
Deputationen lärer vara äfven så nitisk för Gud, religion och
lagen som de herrar, hvilka nu till protocollet sagt deras
tankar. Att menniskor äro ofullkomlige, det medgifver jag,
med [o: men] Gud lärer vara dommare, att vi både tänckt
på frihetens bevarande och lagens conservation.
Det som i betänckandet föreslås till att förbättra våra lagar,
kan icke med skäl kallas vara en ändring i grundlag,
ty annat är att tillägga och förbättra, och annat åter är det
att rubba och ändra lagar.
Jag medgifver, att menniskiors ostadighet gifvit anledning
till flere onödige förklaringar på vår lag. Det skedde
värkeligen år 1756, men frågan blifver, om ostadighet är vållande
till denne projecterade ändring.
Hvad nu in specie är anmärkt emot Stora Deputations betänclcande,
så är det förnämligast
1 :o emot att praejudicemål icke skola komma under Riksens
Ständers bepröfvande.
Jag svarar, att utom det desse mål icke enligit lag höra
Riksens Ständer till att afdömma, så har riksdagarne derigenom
blifvit alt längre och längre, ja, somliga mål äro så
invecklade, att man behöfde 20 åhr, innan härfvan kunde
fullkoml. utredas.
2:do. Emot avancementerne innom hvarje regemente för
sig.
Härtill svarar jag, att det är altid bättre att hafva en prsecise
lag, som blifver ständig, än en sådan lag, som genom
mån[g]faldige befordringsvägar gifver anledning till praejudicemål.
3 bio. Emot att lagar skola ändras.
Jag tror det vara bäst, att de blifva oändrade, men när det
en gång skedt, nemligen år 1756, så böra vi äga nu samma
rättighet som då.
Enligit Regeringsformen tillåtes Riksens Ständer vid allmän
riksdag att förbättra lagar; jag vet således icke, huru
de herrar, som undandraga sig alt dehltagande i detta ämne,
kunna tvifla på vår rättighet att förbättra lagen utan att
Lagarnas verkställighet.
151
tillika minska en väsentel. dehl af sina fri- och rättigheter.
Desse herrar måge nu gie up botemedel, huru de kunna,
så påstår jag dock, att deras välmening ej kan vara större
än vår varit. Jag för min dehl bifaller betänckandet och anholler
om proposition.
Frih. von Essen ärindrade, att man redan nog tyckes
hafva öfverlagdt i detta ämne.
Hvad l:o angeck den objection, som blifvit giord, att betänckandet
rörer vår eed, grundlagen och Konglige Maij :ts
höga vahlrättighet, så fandt han, att Ständer äga magt att
enligit grundlagen giöra förbättringar, hvarmed äfven Kongl.
Maij :ts Försäkran instämmer, således borde alt tvifvelsmål
i den delen förfalla, hälst i betänckandet ej röres annat än
oeconomiska författningar om tienster, befordringar och
besvärsmål; hvarvid afseendet varit att kunna förkorta riksdagarne.
Hvad 2:do rangordningen angår och dess uphäfvande, så
kan aldrig ämbetsmäns värde och tillbörliga heder tillika
uphöra, ty det vore visserligen illa bestält med den personella
hedern, om den skulle dependera af rang, särdeles hos
Adelen.
Hvad nu endast vid detta Stora Deputations betänckande
kan vara att ärindra, är följande:
1 :o. Att befordringarne innom corpserne må förblifva till
och med majorer.
2:do. Att antalet af de nu varande 4 revisionssecreterare
må bibehollas i anseende till det myckna arbetet och dageligen
tilltagande giöromålen.
För öfrigit ville Frih. von Essen aldeles bifalla betänckandet.
Hr von Böhnen trodde, att de inkast, som blifvit anförde
emot betänckandet, som skulle det strida emot grundlagen,
icke vore så vigtiga, så att han borde betäncka sig på
att till alla delar bifalla betänckandet.
Hr Patrick Alströmer dicterade till protocollet, att
han i anseende till sin eed ej såg sig i stånd att kunna ingå i
ett ämne, som leder till rubbning af grundlagarne, hvilka vi
alla med liflig ed besvurit.
Frih. Grönhagen önskade att punctevis kunna svara
på de giorde inkasten emot detta betänckandet, men som
152 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
tiden det ej tillåter, ville han allenast yttra sig öfver de förnämsta.
Åtskillige värda ledamöter hafva giordt förbehold att ej
ingå i någon deliberation äfver detta ämne.
Detta kan ej annat än falla hvar och en främmande före,
hälst Riksens Ständers(!) sielfve befalt Stora Deputationen
att upgifva project i detta ämne.
Ärindrade tillika, att ehuru han 1756 ingifvit ett memorial
angående konungamackten, som då blef så illa ansedt,
att han snart hade mist sitt säte, ville han dock nu på lika
sätt försvara och skydda konungen vid dess i lag grundade
rätt; men som här ej vore frågan hvarken om att rubba
grundlagen eller konungamackten och Ständer dessutom
förbehollit sig att giöra nödiga förbättringar i lagarne, så
vore det en obefogad beskylning för Stora Deputation att
påstå, det de inkommit med något project, som ledde till
ändring i vår Regeringsform.
Således som ingen frågan i den delen bör existera, så trodde
Frih. Grönhagen, att han kunde utan att minska kungamagten
eller befordra aristocratie bifalla betänckandet med
de af Frih. von Essen giorde ärindringar och begära deröfver
proposition.
Frih. Christer Horn biföll de af Frih. von Essen
giorde tilläggningar och ärindrade,
1 :o att upfostringen i riket vore ett så ganska nödigt föremål,
att den ej nog kunde handhafvas; ville således, att en
föreställning derom må afgå till de öfrige respective stånden
enligit 11 puncten i betänckandet samt att en direction öfver
upfostringsvärket sattes, bestående af hederlige ståndspersoner,
som icke alenast eftersåg upfostringen uti scholar
och gymnasier utan äfven den enskyldte upfostringen, så
för mankön som qvinkön; ty desse sednare influera mycket
på vår frihet; det heter väl, att vi äro lagstiftande, men när
vi råka i deras snaror, så blifva vi slafvar; ärindrade
2: do att detta betänckande för öfrigit icke rubbar någon
del af grundlagarne, ty det angår alt sådane ämnen, som äro
oeconomiska; ville derföre bifalla det med de af Frih. von
Essen giorde tilläggningar och anholt deröfver om proposition,
på det tiden ej frugtlöst må gå förlorad.
Hr Hasenkampf: Åtskillige våra värda ledamöter
Lagarnas verkställighet.
153
hafva provoceradt oss att säja något bättre förslag till laglydnadens
bibehollande än det, som nu af Stora Deputation
blifvit upgifvit.
Härtill vill jag svara, att viljan felas oss icke, men l:o är
ett så angelägit ämne oss icke ombetrodt, 2: do äro vi icke
någon rådande pluralitet; likafult äro vi nögde med vår lott;
men om vi en gång hädanefter rå, så lära vi ej underlåta
att gifva bättre förslager.
Detta alt vare sagt in parenthesi.
Nu vill jag vidare anmärka, att om vi haft pluralitet, så
hade vi ingådt punctevis och noga detailleradt Konungens,
Rådets och Ständers magt och frihet, nemligen
1 :o om konungamackten, dess gräntzor och dess beskrifning
enligit grundlagarne,
ty denne af Stora Deputation upgifne definition på konungsliga
högsäten, som skulle han endast presidera i sitt
Råd, passar ingalunda hvarken med den allmänna notion,
vi hafva om konungaväldet, eller med våra lagar.
Att Konungen bör regera och styra med Råds råde.
Att jura majestatica dehlas i 2 slag: l:o de som utöfvas
i Rådcammaren, och de som höra till Cabinettet samt hvilka
ärender, som höra till det ena eller andra sättet.
Att konungamackten har en vidare gräntz i förgifvandet
af en dehl sysslor.
Och sluteligen enligit Regeringsformen och vår ed: allan
kungsligan rätt hollnan m. m.
2: do. Om Hrr Riksens Råd.
Att de efter förtroende af Riksens Ständer tillsättas och af
K. Maij :t utnämnas. Deras ämbete att råda men icke att
regera.
Deras skyldigheter m. m.
3 Rio. Riksens Ständers rättigheter, uti hvilka mål deras
utlåtande kräfves m. m.
Nu har jag gifvit ongefehr en anledning till upsättandet af
ett sådant betänekande; vidare detaille har jag med flit undandragit
mig, med förbehöll till ett annat tillfälle.
Hr Claes Alströmer conformerade sig med Hr
Ramsaijs, Hr Lodes, Frih. Wrangels och Hr Wadenstiernas
yttrade tanckar.
Trodde sig ej vara tillständigt att ingå eller bifalla Stora
154 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
Deputations betänckande, fastän intet något bättre förslag
vore upgifvit, och reserverade för sin dehl till protocollet, att
han ej ville deltaga i bifall på betänckandet.
Frih. Knut Leijonhufvud: Jag för min dehl vördar
Stora Deputationens nit och arbete men kan icke annat
än hysa tvifvelsmål att bifalla de botemedel, som där upgifvas
till våra goda lagars värkställighet, när botemedeln föreslå
rubbning i grundlagen.
Jag för min dehl har en gång förr yttradt mig om grundlagars
bestånd; en värd ledamot har jämväl i dag utfördt
och noga beskrifvit Konungens, Rådets och Ständers myndighet.
•
Stora Deputation har dessutom i sitt betänckande sagt, att
förakt för lagar kommer af lagarnes ostadighet. Jag för min
del vill aldrig förackta lagar, ej heller vara vållande till deras
ombyte; bifaller således 8 § af betänckandet, men alt det
öfrige af betänckandet, som antingen directe eller indirecte
genom rubbning i grundlagen försvagar vår constitution
och förändrar Regeringsformen, kan jag hvarken yttra mig
om eller bifalla, ty både min eed och min riksdagsfullmagt
förbiuder mig att derutinnan deltaga.
Hr Ulfsax: Hvad vår religion angår, så äro vi lutherska,
enligit densamma böra vi tro på Gud.
Våra lagar öfverensstämma med Guds lag och äro följ ack -  teligen goda. Jag bifaller således icke Stora Deputations
i betänckandet föreslagne ändringar uti vår lag, om det ock
skulle kosta mitt hufvud.
Hr Ekenberg begärte proposition öfver begge de till
protocollet yttrade meningarne, ty han vore ense med dem
begge, nemligen
1 :o att vi ej böra träda Kongl. Maij:stäts rättigheter för
när,
2:do att hvarken grundlagen eller Kongl. Maij :ts valrätt
rubbas genom detta betänckandet.
Ärindrade därjämte, att Kongl. Maij :ts rätt, i dag, fullkomligen
blifvit deducerad.
Och att åtskilliga värda ledamöter hafva äfven bevist,
att detta betänckandet ej ändrar eller rubbar grundlagen.
Således ville han ej i den delen äta tuggor eller repetera
det, som redan är sagt.
Lagarnas verkställighet.
155
Mycket mindre kunde han skrämas af tillkommande tiders
stålning eller af närvarande riksdags knorr.
Utan gior de han sig en heder af att med sin röst få bidraga
till denne ventilation.
Sade sig för öfrigit veta 2 bölder, som ömma, nemligen
rangen och ämbetsmannaväldet, hvilka båda han aldrig för
sin dehl hvarken åstundat eller begärt.
Hr Thomas Wadenstierna ärindrade, det han ej
hvarken i anledning af grundlagen, sin eed eller sin riksdagsmannapligt
såg sig berättigad att afgiöra eller med sin
röst bidraga till detta målets afgiörande, om än fläste dehlén
skulle det bifalla.
Hr M. Aminoff trodde, att detta betänckandet länder
till kränckning af Kongl. Maij :ts höga rätt, och kunde han
derföre enligit sin eed derutinnan ej ingå.
Hr Friedrich Ehrensvärd ärindrade, att riksrådsämbetet
vore en förtroendetienst, hvilken enligit Regeringsformen
icke efter någon tour eller anciennetet borde eller
kunde besättas.
Men likafult hade Stora Deputation sagt, att den, som
städt 3 gångor på riksrådsförslag, bör den 4:de gången vara
sielfskrefven.
Detta kan aldrig kallas vara ländande till en bättre värkställighet
i lagen, ty det ändrar totaliter, hvad våra grundlagar
i den delen inneholla.
Således som jag ej förstår denne och flere i betänckandet
föreslagne ändringar annars, än som de mig värkel. synas,
nemligen såsom ändringar i vår besvurne rikslag, så kan jag
för min röst ej dehltaga i en så farlig och angelägen öfverläggning.
Hr [von] Christiersson: Jag conformerar mig
aldeles med de herrar ock män, som ansedt detta ämne såsom
en rubbning i vår grundlag; jag kan således icke i en så öm
ventilation på minsta sätt dehltaga.
Hr Gyllensvahn har trotzadt oss att kunna gifva up något
bättre project till lagarnes värkställighet.
Jag går i borgen före att kunna giöra det äfven så godt,
alenast man vill lemna mig 20 månaders tid och en god
skrifvare.
Hr Ehrenmalm: Då jag anseer lagarnes elaka värk11—581i5i
-
156 1766, aug. 30. Lagarnas verkställighet.
ställighet och de klagomål, som deremot yppats, kan jag ej
annat föreställa mig, än att skulden härörer af ämbetsmäns
mindre acktning för lagen
Ämbetsmän böra derföre tillhollas att giöra sin skyldighet,
derpå går Stora Deputations betänckande i synnerhet ut.
Jag förbigår resten och bifaller de af Frih. Essen giorde
tillägningar samt anholler om proposition på betänckandet.
Frih. Friedrich Horn: Jag ville gierna upgifva ett
bättre project till våra lagars värkställighet, än det Stora
Deputations betänckande inneholler; men som vår öfverläggning
är kort uti detta ämne, så kan det ej praetenderas af
menniskior.
Jag har under mitt befäl en respectable corps och kiära
medbroder vid östgötha Cavalleriet. Jag önskade att ständigt
vara ihop med dem; men jag seer förut, att om avancementerne
blott skola ske innom regementerne, så kan af en
slump genom dödsfall befordringarne gå fort uti ett regemente,
då ett annat tvertom kan stå i knut och avancementerne
ske trögt. Dessutom är vår nation ärofull och afvundsiuk,
och kan såleds klagomål derigenom upkomma.
Jag medgifver, att avancementerne både i Frankriket och
Preysen ske innom corpseirne, men regementerne där äro mera
spridda och folket, som avancera, hafva intet att klaga,
ty alla tienster där ansees som en öfverhetens nåd, då tvertom
de här i Sverige ansees som en ägendom. Jag tillstyrker
derföre, att i denne delen må förblifva efter Tienstebetänckandet.
Hvad för öfrigit lagars värkställighet angår, så tror jag,
att den skulle aldra bäst hielpas, om ämbetsmäns villkohr
blefve förbättrade, så att de sluppe att gienom andra oloflige
medel öka sin inkomst. Och en sådan påökning i lönerne
borde sträcka sig ifrån de lägste domareämbeten till de
högre, då skulle snart lagens execution infinna sig och mannamåhn
vika å sido.
Hvad definition på lconungamackten angår, så står det,
att konung äger mackt att afhandla med Ständer. Jag kan
ej kalla sådant någon rättighet, och dessutom hade jag trodt,
att både Kongl. Maij :t och Hr[r] Riksens Råd bordt höras,
när en sådan rubbning i våra lagar företogs.
Hvad clausuln om Hrr Riksens Råd väljande angår, så säjer
jag, att denne nya lag ej kan af en dehl Ständer mig på
-
Lagarnas verkställighet.
157
trugas; min rätt är combinerad med konungens valrätt, den
bör mig ej betagas, ty sådant retar till svåra påfölgder; man
ser ju, att en mask söker försvara sig.
De botemedel, jag nu föreslår, är våra gamla goda lagar,
att de få vara som de hittills varit. Vårt tycke kan ibland
vara villfarande, kanske det är så vid detta tillfälle, lät oss
derföre låta vox populi råda.
Sedan jag nu sagt mina tankar, begär jag, att discourserne
må uphöra och att vi genom en proposition till Ja och
Nej få urskilja R. o. A:s pluralité.
Men dervid förnyar jag min förra protest emot alt dehltagande
i något våra lagar kränckande beslut.
Frih. Claes Cederström biföll betänckandet i alt
öfrigit med de af Frih. von Essen giorde tilläggningar men
kunde ej bifalla, hvad som i betänkandet föreslås, nemligen
att ändringar i lagar skulle endast projecteras den ena riksdagen
och antagas den andra, ty det fandt han vara emot
lagen; hälst ingenting kan enligit Regeringsformen hindra
Riksens 4 Ständer att giöra nödiga tilläggningar och förbättringar
uti våra lagar och dem genast antaga, ty den ena
riksdagens Ständer äro lika magtägande som Ständer vid
en annan riksdag.
Hr Weidenhielm trodde, att hela detta Stora Deputations
betänckande vore onödigt, alenast Regeringsformen
noga efterlefdes.
Ville dock bifalla de där upgifne botemedlen i de puncter,
som icke strida emot grundlagen.
Men skulle detta angelägna måls afgiörande och stadfästande
ej upskiutas till nästa riksdag, så förbehölt han sig
till protocollet sina tanckar och ville aldeles icke i denne
ventilation ingå eller vara delacktig.
Hr Gyllenskepp förklarade, det han ej vill taga
någon dehl i detta Stora Deputations betänckande, ty det
strider emot lag och kränker den undersåtei. vördnad, som
vi alla enligt vår ed ärom vårom konung skyldige.
Hr Landtm.; Bifaller R. o. A. Stora Deputations betänckande,
med förändring vid 12 §, 4 morn., att alla avancementer
vid militair från fendrik till och med major, i stället
för öfverstelieutenant, förblifva innom hvart regemente för
sig och vid 19 §, 3 morn., att det nuvarande antal af 4 revisionssecreterare
må bibehollas till befordran af den i mo
-
158 1766, aug. 30—sept. 8. Smedstorps säteri.
Ang: de
någre hemman
under
Smedstorps
säterie.
Justering.
Bondeståndets
allmänna
besvär.
mentet påsyftade mera skyndsamhet och säkerheten i arbetet.
Härtill svarades Ja.
Grefve Dolma förbehölt sig att få ingifva ett memorial
om en majors förordnande till vid Lifregementet utom den
förra.
Hvarefter uplästes en lista på några af herrar electorerne
utvalde ledamöter till deputationerne i deras ställen, som
bortgådt (Bil. 15).
Hvilken gillades.
Frih. Cederström ville ej tro, att den förra saken
angrde Stora Deputations betänckande vore afgiord.
Hr Landtm, ärindrade, att ingen hade under discourserne
begärt votering.
R. o. A. åtskildes kl. 2.
Den 8 September 176 6.
Måndag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den
27 Julij 1765 ang:de skattekiöp af några hemman under
Smedstorps berustade säterie, hvarutinnan uphäfves, hvad
förledne riksdag af Riksens Ständer blifvit afgiort i samma
ämne.
R. o. A. resolverade, enligit Borgareståndets påskrift, att
som detta mål af Riksens Ständer sistledne riksdag hufvudsakeligen
afgiordt är, så kunde R. o. A. detsamma nu icke
åter uptaga utan förblifva vid hvad därutinnan afgiordt
blifvit.
2:do. Justerades det i anledning af R. o. A:s beslut upsatte
extractum protocolli rörande inquarteringen.
Hvilket gillades.
3 Rio. Föredrogs Allmänna Besvärsdeputationens betänckande
jämte project till resolutioner på Bondeståndets vid
denne riksdag giorde allmänna besvär.
1 dehlén.
Vid den 1 § resolverades, att resolutionen kommer att rättas
sålunda: När af Allmogen intet landskiöp föröfvas, är
Bondeståndets besvär.
159
Kongl. Maij:ts nådige vilja, att dem ej heller något intrång
skier i deras laglige handel och rörelse, hvilket är enligit
med 5 § uti kongl, resolutionen på Allmogens allm. besvär
år 1719 samt 33 § af kongl, resolut, af år 1731 och 8 § i
kongl, resolution af år 1743.
Vid den 2 § rättas resol. sålunda:
Kungl. Maij:t förnimmer fast ogiärna, att Allmogen fädt
orsak till detta klagomål, och vill fördenskull i nåder hafva
åtvarnat vederbörande domstohlar att icke vägra Allmogen,
hvad lag och laga stadgar hvarje laglig kiöpare unnar
och efterlåter.
3 § bifölls.
Vid den 4 § bifölls den projecterade resolution, dock uttagas
desse orden: hvilket ej annorlunda än som ett emellan
kronan och Allmogen slutit contract bör ansees. Och tilllägges
vid slutet: i anseende till den spanmål, som till cronans
egit behof eller enligit författningar till stater och anordningar
icke ärfordras och behöfves.
5 § ändrades sålunda:
Kongl. Maij :t samtycker i nåder, att denne Allmoge må
bibehollas vid den åberopade kongl, resolutionen, hvaröfver
landshöfdingen i orten har att hålla en alfvarsam hand och
noga tillsyn.
6 § bifalles.
7 § afslås.
8 § går aldeles ut.
9 § bifölls.
10 § förändras sålunda:
Aldenstund i kongl, förordningen af den 26 October 1743
stadgas, att enär parterne ej tvista om rågång eller annan
bolstada skillnad, hvarå syn hollas bör, utan lagmansrätten
i andra mål finner till sin uplysning nödigt att anställa
en blott besigtning och domen där afsäjer, måge parterne
i dy fall ej besväras med riddaresynerätt, utan må saken
genom vad fullfölljas i håfrätten; fördenskull och som denne
Allmoges underdånige klagan derigenom försvinner, altså
anseer Kongl. Maj :t onödigt att vidare härom i nåder
förordna.
Vid den 11 § förändras resol. sålunda:
Sedan Kongl. Maij:st häröfver inhämtadt, hvad Dess befallningshafvande
i orten kan hafva att vid handen gifva, vill
160 1766, sept. 8. Bondeståndets besvär.
Kongl. Maij:t sig i nåder efter omständigheterne utlåta;
men finner emedlertid betänckeligt att gifva anledning till
någon rubbning i det, allmänna lagen i desse fall stadgar.
12 § bifölls.
13 § bifalles äfvenledes.
14 § bifölls likaledes.
Vid den 15 § förändras den projecterade resolutionen således:
Likmätigt
förre resolutioner får intet cronans manskaps (!)
opbodas för enskyldte personer eller till deras tienst; men
då Konglige Maij:ts(!) låter dem nyttias i sådant arbete, som
syftar på cronans nytta och båtnad, är det en rättighet,
Kongl. Maij :t i nåder vill hafva sig förbehollen.
16 § afslås, emedan eljest ändamålet och värkan af pardonsplacatet
skulle i den dehlén försvinna.
17 § bifölls.
Vid 18 § förändras resolut, således:
Att emedan augmentshemmans åboer ej mindre än de öfrige
af Allmogen hafva att gagna sig af de författningar, som
i gemen blifvit vidtagne till skälig upmuntran samt hugnad
’ och belöning för dem, som optaga oländig mark, ty kan
Kongl. Maij :t ej i nåder villfara Allmogen i denne deras
underdånige ansökning.
Vaxholms 3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli
compag-e. af den 30 Julij 1766 ang:de artilleriecompagniets på Vaxholmen
indragning lill 50 man.
Bifölls.
Jägeriebe- 4:to. Uplästes utdrag af protocollet, hållit i Kongl. Maij :ts
rätt ti”rätte- Rådcammare den 21 Augusti 1766 ang:de jägeriebetientes
gångskost- rätt till rättegångskostnads åtniutande af dem, som blifvit
sakfäldte för oloflig skogsåvärkan.
Bifölls, då jägeriebetienten är första angifvaren.
Ang:de Lif- 5: to. Föredrogs öfverstelieutenantens Grefve Friedrich
r6avance-tS Carl Dohnas memorial af den 30 Augusti angående Lifregementsrättig-mentets
avancementer och rättigheter, samt att en majorsbeeter"
ställning må inrättas utom den förra i anseende till regementets
vidlöftighet.
Jämväl föredrogs Hr J. L. [a: U.]1 Gyllenskepps memorial
angående Lifdragoneregementet.
Uti hvilka begge memorialer begäres, att avancementerne
1 Memorialet.
Lektorers prebendehemman. Kjellbergs skatteköp.
161
innom desse begge regementer må tillåtas ifrån cornett till
och med öfverstelieutenant.
Memorialerne hvila.
6:to. Uplästes Biskoppen Fortelii memorial af den 14 Martii Ang:dero1765
angående att rotering på lector ers prebendehemman ^ctorers
ej må tillåtas, hvilket memorial R. o. A. den 14 Octob. 1765 prsebendejämte
Bondeståndet remitteradt till Cammaroeconomiede- hemman*
putation men de öfrige 2:nne stånden bifallit enligit sista
riksdags Cammaroeconomiedeputations betänckande i detta
ämne.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att detta vore en Prästeståndets
privilegiesak och begärte derföre, att R. o. A. ville
densamma ömma, ifall vi vilja förmoda någon reciprocitet i
våra privilegiemål hos de öfriga stånden.
Hr Eneschöld ville ej resolvera på förra riksdagars
betänckanden; lemnade därhän, om detta rörde deras privilegier;
och trodde, att vi hafva nog att giöra, om vi skola
resolvera öfver alla de mål, som inkommit denne riksdagen.
Frih. Carl Ridderstolpe trodde, att prsebendehemman
ej äro frie för rotering, och ville således ej gå ifrån vårt
beslut om remiss.
Hr Gyllensvärd biföll Frih. Ridderstolpes yttrade
tancka och upläste den 4 § i Prästeståndets Privilegier, som
ej handlar derom eller på minsta sätt anledning gifver, att
praebendehemman böra vara frie ifrån rotering.
R. o. A. resolverade att förblifva vid sitt förra beslut ang:de
remiss.
7:o. Föredrogs Capitaine Lars von Bromells memorial Kihlbergs(l)
skattekiöns
ang:de
att det må hvila med expedierandet af Bergsdeputa- sak
tions betänckande uti Brukspatron Kiellbergs skattekiöpssak,
till dess Kammar-, oeconomie- och commerciedeputationens
betänckande i berörde sak till plena hinner upkomma och afgöras.
Bifölls.
8 :o. Uplästes Grefve Carl Gustaf Creutz memorial af den Ang:de offi
cerarnes
af
6 September 1766 ang:de de indragne officerarenas af Cron- cronhielmshielmske
och Gula huzareregementerne placering vid de öfrige ke och Gula
regementerne, samt om en viss regel, huru dermed bör för- pikering.8
hollas.
Hr Landtm, ärindrade, att Secrete Deputation redan
162 1766, sept. 8. Västerbottens regemente.
Boställen för
Vesterbottns
infanteriereg:te.
Ang:de rättegångsärenders
dragande
til
Riksens
Ständer.
uphördt med sina arbeten men att memorialet borde på något
annat arbetsställe utredas.
Memorialet remitterades till Secrete Utskottet.
9:o. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den
28 Aug. 1766 ang:de 50 § af Krigsbefälets allmänna besvär
rörande hus och boställen för Västerbottns infanterieregemente.
R. o. A. resolverade att till alla delar förblifva vid deras
förut i detta mål tagne beslut.
10. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 27
Augusti 1766 angående rättegångsärenders dragande till Riksens
Ständer och deras öfverseende i anledning af Assessoren
Anreps inlemnade memorial.
Frih. Carl Ridderstolpe ville detsamma bifalla, så
vida det instämmer med Stora Deputationens nyligen afgiorde
betänckande.
Hr Eneschöld kunde ej bifalla detta Justitiaedeputations
betänkande, eftersom det medförer en ovanlig räddhoga
för Riksens Ständer; ville derföre förblifva vid det, som Stora
Deputations betänckande i den delen utsätter, och trodde, att
det vore tillräckeligit.
Hr [von] Nackreij: Både rättigheten att söka lag och
rättigheten att skipa lag kan ibland gå för vida; klagomål yppas
i alla regeringssätt, och det är menniskligt; men botemedel
bör vidtagas enligit vår constitution emot sådane klagomål
och besvär, som sträcka sig för vida och ej hafva rättvisa
till grund.
Stora Deputations betänckande detaillerar desse omständigheter
ganska tillräckeligen, och där förkastas jämväl
Justitisedeputationens idée såsom för hård.
Således holler jag före att vi inrätta vårt beslut enligit Stora
Deputations betänckande utan vidare tilläggningar.
Hr von Böhnen biföll Hr Nackreijs tancka till alla delar.
Hr Linderstedt biföll Frih. Ridderstolpes yttrade
mening.
Hr Schönberg: Det är ganska billigt att hafva controll
på ämbetsmän, men dermed bör icke gå för vida, ty eljest kan
många mål dragas till Riksens Ständer per male narrata; betänckandet
lärer hafva sitt afseende på att hämma sielfsvåld
i klagomål och har således samma ändamål som Stora De
-
Rättegångsärenden inför riksdagen. 163
putations betänckande, hvilket vi redan hafva bifallit. Jag
conformerar mig derföre med Frih. Ridderstolpe och tror, att
om vi holla oss vid det, som Stora Deputations betänckande
inneholler, så skydda vi fullkomligen både regeringssättet
och ämbetsmännen.
Frih. Carl Ridderstolp: Det förefaller mig underligit,
att man nu så mycket talar på ämbetsmäns förhollande;
vi böra täncka uppå att vi sielfva äro ämbetsmän och att vi
äro menniskior; Ständer äro följackteligen också menniskor
och kunna fela.
Justitiaedeputations betänckande är billigt; det hindrar icke
någon att söka sin rätt hos Ständer, men jag för min del tycker,
att det är för hårdt i anseende till dem, som i oträngt mål
besvära Riksens Ständer.
Friheten bör således ej inskränckas utan endast sielfsvåldet,
och detta ändamål vinnes snarast, då vi bifalla betänckandet
enl. Stora Deputations tillstyrkande i dess senast bifallne
betänckande, hvilket vi redan hafva bifallit.
Frih. C. Cederström: Det är icke mer än billigt, att
ordning holles och vägen till Riksens Ständer uti besvärsmål
giöres svårare, ty under förflutne riksdagar har man sedt, att
Ständerne blifvit öfverhopade med ogrundade klagomål. Jag
kan således för min del ej annat än bifalla Justitiaedeputations
betänckande.
Hr [C.]1 Tersmeden ärindrade, att om man directe
såg på saken, så vore den redan afgiord i Stora Deputations
betänckandes 19 §, 1 moment, hvilket hela betänckande R. o.
A. bifallit.
19 § 1 moment uplästes.
Hr [von] Nackreij trodde äfven, att question härom
vore afgiord i Stora Deputations betänckande, och ville således,
att påskriften derå blefve på det sättet, att detta mål af
R. o. A. uti Stora Deputationens betänckande tillförene blifvit
afgiordt. Förmente dessutom, att det i Justitiaedeputations
betänckandet tillstyrkte häckte för den, som klagar hos Riksens
Ständer öfver vrångvisa i dommar, vore för hårdt och
rörde friheten.
Hr Gyllensvahn: Här är question om det häckte,
som Justitiaedeputation vill ålägga dem, som klaga öfver
vrångvisa i dommar. Stora Deputationen har i dess ställe
* Memorialprotokollet,
164 1766, sept. 8. Raupack. Wetz.
ålagt dem 2 000 dahlér silfvermynt, och dervid tycker jag, att
vi böra förblifva.
Hvad åter de 500 d:r angår, så vill jag bifalla Justitiaedeputation,
eftersom tillstyrkandet i den delen ej är contradictoirt
mot Stora Deputations betänckande.
Frih. Carl Ridderstolpe: Jag är lika öm sorn någon
annan om vår frihet men vill nu ej mera uppeholla. Jag hoppas,
att hvad som ej sker till hielp i dag, så lärer det väl ske
en annan dag; men för min dehl bifaller jag Stora Deputations
betänckandes 19 §, 1 moment.
Härmed conformerade sig Hr Linderstedt och Hr
C. Wadenstierna.
R. o. A. resolverade, att som de redan gillat och bifallit,
hvad Stora Deputation uti dess betänckandes 19 §, 1 morn.,
angående besvärs anförande uti justitisemåhl hos Riksens
Ständer föreslagit; så ansågo R. o. A. för bäst att dervid låta
förblifva och kunna således ej ingå uti det, som Justitisedeputationen
nu i samma ämne hemstält.
Fendriken 11. Föredrogs Jiistitiaedeputationens betänckande af den 13
ansökning Augusti 1766 öfver Fendrickens von Raupachs ansökning om
om ett rust-ändring uti Kongl. Maij :ts nådige utslag ang:de rustningshål1'
rättigheten till ett cronorusthold.
Hvilar.
Cammerera- 12. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 23
cenUerande. Maij 1765 ang:de tvisten emellan föreståndarena af Prästeståndets
encke- och pupillcassa och för detta Cammereraren
dervid Gabriel Wetz samt rörande denne sednares licentierande
ifrån sysslan, hvilket tillstyrkes enl. Kongl. Maij :ts resolution
af den 5 Maij 1762, som befriar föreståndarena
ifrån alt ansvar.
Betänckandet bifölls.
Prästestån- Anckom en Prästeståndets deputation af 6 personer.
dtatkm*11 Probsten Norman, som förde ordet, anmälte Präste
ståndets
vördsamma hälsning och recommenderade till R. o.
A:s benägna afgiörande 2 Prästeståndets afgifne extracta protocolli,
det ena rörande cappellanernes löhner och det 2
ang:de Justitisecancellerens förhollande i saken emellan Häradshöfd.
Brandt Tönnesson och Gästgifvaren Trulls Holmbeck.
Deputationen afträdde.
Falk och Drangel. Nordenflychts lotteri.
165
13. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den V. Härads2
October 1765 ang:de Vice Häradshöfdingarne Ad. Falcks0chDrangels
och Emanuel Drangels besvär öfver prsejudice och uprättelse besvär
för skedt lidande.
Jämväl uplästes Majoren(!) Lilliesmemerial i samma ämne.
Hr Hasenkampf: Nog är jag hogad före att hielpa
Drangel, men icke på sätt som Hr Lillie föreslagit.
Jag för min del tillstyrker, att Drangel jämte Falck, som är
äldre, må få förslagsrättighet till häradshöfdingesysslor, ty
skulle han befordras som actor, så borde Falkengren förut
hielpas.
Hr Hästesko holt före att Drangel borde befordras
som actor.
Hr [von] Nackreij ärindrade, att ibland vice häradshöfdingar
plägar tour ej så noga observeras, utan emploijeras
de af håfrätterne efter förtienst och skickelighet.
Drangel har förtienst, han har skrifvit en vacker bok, som
lärer vara i fleres händer; Falck är äfvenledes värdig att befordras
och hade således Secrete Deputation haft skäl att för
dem föreslå större reparation, än betänkandet inneholler, ty
de hafva varit lidande.
Jag för min del tillstyrker, att begge desse klagande må
anses, som de städt 3 gångor på förslag, och att de må få
häradshöfdinge fullmagt med ostridig förmånsrätt för de yngre
häradshöfdingar.
Frih. von Essen recommenderade Drangel, som vore
en förtient och skickelig man.
R. o. A. resolverade, att Falck och Drangel må undfå häradshöfdinge
fullmagter med rättighet till förslag utan bättre
förtientes prsejudice.
14 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens be- Nordentänckande
af den 28 Julij 1766 ang:de Cantzlierådet Carl tgj.{g hp|
Nordenflychts sökte lotterie på ståhlbrillantznipper. nipper.
Bifölls.
15 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Pension för
den 2 Aug. angående Instrumentmakaren vid Kongl. Forti- ^akarenc!
ficationsstaten C. G. Gottzell, hvarutinnan för honom till- G. Gotzeii.
styrkes 100 d:r silfvermynts årlig pension.
Bifölls.
16. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den Stenbroars
byggnad.
166 1766, sept. 8. Stenbroar. Tiondespannmål.
Majorerne
B:ne Yxkulls
och Armfeldts
tour.
Fältkommissarien
Arvid
Mörtbergs
befordran.
Vesterbottns
regimt:sofficerare
om
lösen af cronolO:despanmål.
Hofmarsch.
Frh. Lieves
befordran.
Hernösandsåns(I)
upränsande.
19 Augusti angående stenbroars nybyggnad och underhollande
samt om stenbroars brotulls dubbla förhöjande, till dess
cronan fädt ärsättning för byggnaden.
Hr Wachs [ch] lager förklarade sig vara deremot och
ville ej besvära en landsort mera än den andra.
Hr Hasenkampf biföll Secrete Utskottets tancka med
tilläggning, att afgiften må uphöra, då cronan fädt sin ärsättning.
Secrete Utskottets extract. prot. bifölls.
17 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den
13 Nov. 1765 angående Majorerne Friherrar Carl Otto Yxkulls
och Magnus Armfelts tour framför Majorerne Ahlberg
och von Schwartzer.
Bifölls.
18:o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 Julij 1766 ang:de Fältcommissarien Arvid Mörtbergs
befordran, hvilken för honom tillstyrkes må ske efter förordningarne.
Bifölls.
19. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den
19 Junii ang:de officerarnes vid Vesterbottns regemente begärte
lösning af så mycket cronotiondespanmål, som svarar
emot deras penningelöhn, hvarutinnan Bondeståndet sielfve
för sig ensamme villja sig förbeholla en dylik förmån enligit
den åberopade resolutionen.
R. o. A. resolverade att förblifva vid sitt förra på Secrete
Utskottets hemställande af den 9 Decemb. 1765 i detta mål
tagne beslut.
20 :o. Uplästes Håfmarskalkens Frih. Carl Gustav Liewes
memorial ang:de att den honom af Riksens Ständer lemnade
föreskrift till befordran lika med Grefve Bielcke må blifva
gällande, fast författningarne strida deremot.
Hvil ar.
21. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 10 Julij 1766 ang:de Hernestads Griffs och åens upränsande
emellan Åhus och Christianstad till varors lättare
transport och handelns befordran samt om undersökning af
de dervid skedde entreprenadegiöromålen.
Bifallit.
Tönnesson och Holmbeck.
167
22. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 22 Saken emel.
Aug. 1766 ang:de saken emellan Häradshöfdingen Sam. xi^r^sonO)
Brandt Tönneson och Gästgifvaren Trulls Holmbeck samt och Gästgif.
Justitisecantzlerens Eric v. Stockenströms ställande under HolmbeckStora
Deputations afdömmande i anseende till dess 2:nne särskildte
i detta ämne ingifne ämbetsmemorialer.
Jämväl uplästes Justitiaecantzlerens Eric v. Stockenströms
memorial i detta ämne, hvarutinnan han ådagalägger sin
oskuld uti dess handläggande vid detta af Prästeståndet uptagne
mål.
Hr [von] Nackreij: Jag hoppas, att R. o. A. icke
mindre i denne än i alla andra saker lärer visa sig ömma om
ordning och icke uptaga immediate några saker till sitt afgörande.
Jag för min del känner denne saken ganska väl och begriper
icke, huru Prästeståndet kunnat den uptaga.
Justitisecantzleren har fulleligen giordt sin skyldighet; han
feck första gången befallning att yttra sig i saken, innan den
begärte nya undersökningen emot Brandt skulle för sig gå.
Då påminte endast Justitiaecanzeleren, att Kongl. Håfrättens
utslag ang:de Brants förseelser vunnit laga kraft; men sedan
hela saken i hela sin vidd blef honom af Kongl. Maij :t ånyo
lemnad med befallning, att han skulle sig såväl i det ena som
det andra yttra, så lärer finnas, att Justitiaecancelleren ej
giordt annat än åtlydt Kongl. Maij :ts befallning. Jag för min
del vill afslå Prästeståndets ext. protocolli.
Frih. Grönhagen: Hvad den 1 :sta question angår rörande
sakens uptagande immediate, så är den ganska simpel;
saken har varit hos Riksens Ständer, och vi hafva bifallit
Justitiaedeputations betänkande angående Brandts lidande.
Huruvida nu Justitiaecancelleren derutinnan haft någon
skuld, det vet jag icke, men besynnerligit förefaller det mig,
att han gifvit 2 olika ämbetesmemorialer. Saken bör derföre
ställas i full dager, och den, som lidit, bör niuta sina beneficia
juris et processus; har Justitiaecancelleren rätt i hvad
han giort, så bör han hafva tack och heder derföre, men
eljest bör undersåtare äga säkerhet emot embetsmän, då deras
förhollande är lagstridigt.
Hr [von] Nackreij: Hvad Hr(!) Grönhagens ärindran
angår, som skulle saken redan varit hos Riksens Stän
-
168 1766, sept. 8. Tönnesson och Holmbeck. Avesta.
Klädesfabrique
i A ve
stad.
der och att detta endast vore en tilläggning till Justitiaedeputations
betänckande, så finner jag endock, att en sådan
tilläggning ej bör uptagas immediate, om icke den blifvit
utarbetadt i samma deputation, dit målet "blifvit förvist. Som
nu detta extractum protocolli kommit ifrån Prästeståndet
men ej ifrån Justitisedeputation, så finner jag för min del,
att vi ej kunna resolvera något derutinnan, ty det vore att
uptaga saken immediate.
2:do. Låter det väl besynnerligit, att Justitisecancelleren
gifvit 2:nne olika ämbetsmemorialer; men när man considererar,
att han i det första ej giort annat än påmint, att dommen
emot Brandt vunnit laga kraft, men i det andra enl.
Kongl. Maij:ts nådiga remiss och ytterligare befallning varit
nödsakad att säja sitt videtur i hela saken; så finns tydeligen,
att Brandt derigenom icke varit lidande utan endast i anseende
till Rådets resolution. Man måste således noga åtskilja
Brandts lidande ifrån detta mål, ty de hafva med hvarannan
ingen gemenskap.
Frih. Carl Ridderstolpe biföll Hr Nackreijs i
sielfva saken yttrade mening.
R. o. A. resolverade att afslå Prästeståndets extractum protocolli
såsom ett mål, hvilket R. o. A. ej finner skiäl till att
uptaga.
23. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 9 Augusti 1766 angående en klädesfabriques
anläggande i Afvestad af Cronoinspectoren derstädes Gustaf
Paqualin, samt att han dervid må få åtniuta de förmåner,
som manufacturprivilegierne i gemen alla fabriquesidkare
tillägga.
Hr Linderstedt trodde, att detta fullkomligen öfverensstämde
med vårt beslut.
Frih. Grönhagen ärindrade, att Paqualin ej lärdt detta
handtvärket, och vore det således emot Borgerskapets privilegier
att bifalla hans ansökning.
Hr Gyllensvahn förmente, att Paqualin torde med
sine begärte förmåner mena att få penningar.
Hr [von] Nackreij föreslog, att man kunde i påskriften
taga hans begäran på den foten, som hade han ment
exportationspremier.
Hr Eneschöld ville bifalla betänkandet och tillägga,
Lindes bondefjärding.
169
att de begärte förmånerna må honom tilldelas enligit allmänna
författningarne.
Önskade för öfrigit, att flere i landsorterne ville visa samma
hog att anlägga fabriquer och derigenom öka rikets exporter
och cronans tillgång.
Betänckandet bifölls, likmätigt hvad R. o. A. i gemen om
fabriquernes spridande och anläggande på landet resolveradt.
24. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den
18 Augusti 1766 vid Justitiae- samt Handels- och manufacturdeputationens
betänkande af den 18 Julij 1766 ang:de
Krigscommissarien Claes Hallenii påstådde lösningsrätt af
cronohemman uti Lindes bondefierding, hvarutinnan Bondest.
ärindrar, att Riksens Ständer vid sista riksdag förklaradt
åboerne af desse hemman vara närmare till deras inlösen
till skatte än någon annan, och vill ståndet således vid
detta redan vidtagne beslut förblifva.
Hr Hasenkampf ärindrade, att det vore nödigt att få
veta, om desse hemman äro bergs- eller cronohemman.
Hr Linderstedt ärindrade, att 1756, då saken uptogs
af Secrete Utskottet, hördes icke bönderne i detta mål, och
1760 då vederbörande collegier hade att undersöka Allmogens
besvärspunct, så blef ingalunda Hallenius hörd utan
han dömdes ohördan, och Bondefierdingen förklarades för
att vara krono, ehuru det vore en bergsmans ägendom. Och
som således oordenteligheter förelupit i hela förra undersökningen,
så bör saken remitteras enligit Justitie- och Handelsoch
manufacturdeputationernes betänckande till ny undersökning
vid vederbörligit forum och saken dessförinnan
ställas i sådant skick, den var för 1756 åhrs riksdag.
R. o. A. biföllo Justitiae- samt Hand.- och manufacturdeputationens
betänckande af den 18 Julij 1766 i detta ämne.
25. Föredrogs Cammar-, oeconomie- och commerciedeputationens
betänckande af den 28 Julij 1766 ang:de rätta grunden
till storskiftsdehlningarne i Skåne och Kronobergs lähner.
Hr Gripenberg ärindrade, att om denna saken skall
ankomma på ståndens pluralité, så blifver ingen storskiftsdelning
utaf; begärte derföre, att betänckandet må få vila,
tills flera i samma ämne hinner att inkomma.
Lindes bondefierdings
lösen.
Storskiftsdelningarne
i Skåne.
170 1766, sept. 8—13. Stockholms sjötullkammare.
Ang:de gränseskilnaden
emellan Österbottn
och
Carelen.
600 d. s:rmt
bestås af manuf.
medlen
för Siötullkammaren
i
Stockh.
Frh. Stackelberg,
mern.
ang:de Cancellierådet
Carlschölds
lån.
Frih. Gustaf Reuterholm gaf vid handen, att Allmänna
Besvärsdeputationen lärer snart inkomma med något
i samma ämne.
Betänckandet hvilar.
26. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commerciedeputationens
betänkande af den [10 Juni 1766] ang:de gräntzeskillnaden
emellan österbottn och Carelen.
Hvilar till dess det andra åberopade betänckandet ang:de
österbottn föredrages.
27. Föredrogs Tulldeputationens betänckande af den 1
September 1766 ang:de 600 d:r silfvermynts bestående för
manufacturfondsräkenskaperne vid Siötullscammaren i
Stockholm.
Frih. Fried. Ridderstolpe ville ej, att någon betalning
skulle ske af manufacturmedlen.
Betänckandet bifölls.
28. Uplästes Tulldeputationens betänckande af den 1 Sept.
dito ang:de tullfriheten för det till nordsiöfiskerierne ärforderlige
saltet och cronans rätts bevakande dervid medelst
controll m. m.
Bifölls.
29 :o. Föredrogs Frih. Stackelbergs ingifne memorial ang:de
det i koppar stuckne vapnevärkets antagande af Riddarehuset
såsom betalning för det 30 000 dahlers lån, som framledne
Cancellierådet Hr Pehr Carlschöld af riddarehuscassan
ärhollit.
Memorialet begärtes på bordet.
Frih. Carl Ridderstolpe: Hvad detta memorialet
angår, så vill jag nu ej yttra mig om, eftersom det är begärt
på bordet, men som riddarehusdirecteur anholler jag om
föredragande af Riddarehusdeputations betänkande angående
riddarehuscassan, hälst vi innan kort icke hafva någon
fond hvarken till arbetarenas aflöning eller till den ordinarie
staten.
Hr Landtm, låfvade att detsamma föredraga nästa plenum.
R. o. A. åtskildes kl. 2.
Husarregementena. Räntepersedlarna. 171
De n 13 September a:o 176 6.
Lördag.
Plenum kl. 7.
l:o Föredrogs Expeditionsdeputationens extractum protocolli
af den 10 September 1766 ang:de huzareregementernes
indragning och rätta förståendet af R. o. A:s beslut i detta
ämne.
Hr Wulfcrona trodde, att frågan endast vore om öfverstarne,
ty resten är afgiordt enligit betänckandet.
Hr Carpelan förmente, att hela det Gula regementet
tillika med sin öfverste skulle reduceras.
Frih. Grönhagen försäkrade, det han ej kunnat fatta
R. o. A:s beslut på annat sätt, än som Hr Carpelan nyligen
sagt.
R. o. A. resolverade att förblifva vid deras förut häröfver
yttrade mening, nemligen att öfversten Mörner bör bibehollas
och begge huzarregementerne, som förut varit ett, åter
nu enligit Secrete Utskottets hemställande sammansättas
samt att de älsta officerarena i hvardera regementet bibehollas
och de yngste reduceras.
2:do. Uplästes Cammar-, oeconomie- oeh commerciedeputationens
betänkande af den 30 April 1765 ang:de ödeshemman
i riket jämte project till förordning deröfver.
Jämväl uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
11 Augusti 1766 i samma ämne.
Betänckandet bifölls.
3:tio. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 14 Augusti 1766 öfver 20 § af Krigsbefälets besvär
rörande tiondesättningen i de provincier, där den tillförene
icke skedt, hvarutinnan deputationen tillstyrker må
förhållas enligit författningarne derom.
Bifölls.
4:o. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commerciedeputationens
dito af den 30 Julij 1766 öfver 16 § af Krigsbefälets
besvär ang:de indehlningen och beskydd emot all rubbning
deruti vid de projecterade räntepersedlarnes sammanslående
och jordeböckernes förkortande, hvilket deputation tillstyrker
må iackttagas.
Bifölls.
Husarecorpsens
indragning
ang:de
Förordning
om ödeshemman.
Tijondesätt
ningen.
Räntepersedl.
sammanslåen
de.
12—581454
172 1766, sept. 13. Kolräntan. Lurendrejeri.
Ang:de kol- 5:to. Föredrogs Cammaroeconomie- och Bergsdeputationertalandeat
nes betänkande af den 27 Augusti 1766 öfver 19 § af Krigsvissebruk.
befälets allmänna besvär ang:de den vissa bruk tillslagne
kohlräntans betalande efter årlig markegång, hvarutinnan
tillstyrkes, att den bör betalas efter uträkning i spanmål.
Bifölls.
Soldaters 6:to. Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputatio‘dagspenirfg
nens betänckande af den 22 Julij 1766 öfver 79 § af Krigsvid
carac- befälets besvär angående att dagspenningen för soldater och
tups>Jttn'ingS ryttare, då de nyttias vid caractersbyggningars upsättande på
påoffic.- officersboställen, må tillökas ifrån 8 öre till 12 öre silfverboställen.
myni; hvilket deputationen tillstyrker, dock att dagspenningen
åter må uträknas till 8 öre, då markegången faller för en
tunna råg till 6 dahlér silfvermynt.
Betänckandet bifölls med den förändring, att i stället för
6 d:r utsättes 8 d:r silf:mts markegång för en tunna råg såsom
grund till framdeles ändring till mindre dagspenningar.
Postföringen 7 :o. Föredrogs Landt- och siömilitisedeputationens betäncLifSol'
bande af den 22 Julij 1766 angående postförningen vid Kongl,
nerne. Lifdragonerne af de compagnier, som ligga i postvägen, hvarutinnan
tillstyrkes till öfverenskommelse om en viss afgift
af hvar nummer till delning åt dem, som med postförningen
innom regementet besväras.
Bifölls.
Regiments- 8. Uplästes Landt- och siömilitiaedeputationens betänckanS'vid
utsök*16 ^en ^ Jubj 1766 öfver 109 § af Krigsbefälets besvär
ningar. ang:de utsökningsarfvode för regementsskrifvarne, hvartill
deputationen ej kunnat tillstyrka.
Betänckandet bifölls.
Förordning 9:o. Föredrogs Handels- och manufactur- samt Tulldeputa
ang:de
luren- tionens gemensamma betänckande af den 1 September 1766
drageners ° r
hämmande. ang:de lurendrägeriernes hämmande tillika med project till
förordning deröfver.
Bifölls.
Ang:de Jära 10. Uplästes Justitisedeputations betänckande af den 16 Jubyes
lösen, jjj 1766 ang:de lösningsrätt af en i Jära by vid Jönköping belägen
utgiord, som påstås vara till staden donerad; hvilken
lösningsrätt enligit Kongl. Götha Håfrätts dom af den 3 Dec.
1757 och Kongl. Maij :ts utslag af den 3 December 1765 blifvit
framledne Advocatfiscalen Granschoug förbehollen men
Stadsfullmägtigen Fries, som fullfölgt Kopparslagaren Fove
-
Jära by. Bennesta by. Manufakturdiskontfonden.
173
lins begärte lösningsrätt, öfverklagadt samt tvistadt om rätter
domstohl till detta måls afgiörande.
Jämväl uplästes Hr P. D. Giötlienstiernas memorial i detta
ämne, hvarutinnan han tillstyrker, att detta mål sorn olagligen
uptagit må nedläggas och icke afgiöras.
Hr Tersmeden ville återremittera saken till deputation,
eftersom det olagligen vore uptagit.
Hr Landtm, ärindrade, att Justitisedeputation redan
slutat sina sammanträden.
Betänckandet afslås.
11. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 13 Ang:de lösen
Augusti 1766 ang:de Fendrickens Friedric M. von Raupachs^/^ochn-o
sökte ändring uti 2 Kongl. Maij :ts utslag ang:de rustnings- 10 i Benrätten
till cronorusthollen n:o 8 och n:o 10 i Bennesta by, nesta
som Raupach sökt få lösa men blifvit Anders Andersson i
Bennesta tillärkiände.
Bifölls.
12. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänc- Discontekande
af den 24 Julij 1766 ang:de disconteringsfondens för- ”öfvaltning*
valtande hädanefter af Commerciecollegio med projecteradt
reglemente dertill, hvarutinnan projecteras en cammererare,
hvartill Pihlberg [o: Pihlgren]1 nämnes med 1 200 d:r silfvermynts
löhn, samt en controlleurssyssla, hvartill föreslås
Bergquist med 1 200 d:r silfvermynt i löhn, utom 1 bokhållaresyssla,
1 notariesyssla, en cammarskrifvare och en vagtmästarebeställning.
Hvar jämte uplästes Hr Schönbergs och Hr Leijonmarks
ingifne memorialer, hvarutinnan föreslås, att controlleursbeställningen
må af Commerciecollegio besättas genom någon
af Manufacturcontoirets sysslolöse betiening, hvars förra löhn
kan staten till besparing indragas.
Hr Gyllensvärd biföll memorialerne, ty Manufacturcontoirets
afsatte betiening äro sysslolöse men hafva endock
sine löner qvar; ville således ej giöra någon ny syssla åt Hr
Bergquist, när det kan ske annorlunda, särdeles som Bergquist
är släckt med Biskopen Serenius.
Frih. Friedrich Ridderstolpe ärindrade, att
Bergquist vöre en ganska skickelig man och att hans befordran
ingalunda graverar staten, ty lönen för honom tages af
disconteringsfondens interressen.
1 Betänkandet.
174 1766, sept. 13. Manufakturdiskontfonden.
Hr Schönberg ärindrade, att desse interressen kunna
äfven besparas, om sysslan besattes med någon af Manufacturcontoirets
betiening, som häfver löhn förut.
Hr Landtm, tyckte, att man borde taga någon af Manufacturcontoirets
betiening, ty då kunde en onödig lön indragas.
Frih. Friedric Ridderstolpe ärindrade, att man
icke hade någon tillgång til denne nya sysslas besättande genom
någon af Manufacturcontoirets betiente, ty commissarierne
kunna ej dertill antagas för sysslornas olikhet skull.
Frih. von Essen recommenderade Bergquist och trodde,
att det ej kunde skada, att han vore släckt med Biskoppen
Serenius, ej eller att han vore ung, ty han har allmänt låford
att vara skickelig.
Hr Eneschöld trodde, att man nog ägde tillgång till
denne sysslas besättjande af Manufacturcontoirets sysslolösa
betiening, ty om en commissarius ej ville emottaga denne
sysslan, så kunde man i dess ställe välja ibland notarierne.
Hr Gyllensvan ärindrade, att om en controlleur behöfs,
så behofs visserligen, att han skall vara skickelig; Bergquist
har godt beröm af deputationen och hans befordran
kan icke säj as gravera staten; dessutom är det en af Ständers
rättigheter att tillsätta innehafvaren af en nyss inrättad syssla.
Jag tillstyrker derföre till bifall på betänckandet så mycket
hällre, som commissarier i Manufacturcontoiret ej lära
vilja emottaga en sådan syssla. Det endaste, som vore att påminna
vid betänckandet, vore det, att controlleurslöhnen förminskades
ifrån 1 200 till 800 dahlér silfvermynt årligen.
Hr Estenberg fandt, att lönen intet vore mer än lagom
i anseende till liderne, och ville han derföre bifalla betänkandet.
Hr Linderstedt biföll Hr Gyllensvans tancka, att lönen
förminskades till 800 d:r s:mt.
Hr Carl Wadenstierna: Det är godt och väl att
vara menniskovän, men då jag sedt den vanliga principen af
besparingar, så vet jag nu ingen grund till att inrätta nya
sysslor och nya löner.
Åtskilliga värda ledamöter hafva sagt, att commissarier i
det fordna Manufacturcontoiret ej vilja emottaga denne controlleur
ssysslan, men jag svarar, att de ej i den delen blifvit
hörde.
Att således inrätta ny syssla och löhn, då vi hafva 20 a 30
Manufakturdiskontfonden.
175
sysslolösa betiente i Riksens Ständers förra värk, som böra
emploijeras, förefaller mig besynnerligit, särdeles som det
strider emot vår redan fattade principe. Jag för min del tillstyrker,
att någon af den sysslolösa betieningen i Manufacturcontoiret
må till denne controlleurssyssla befordras, då
lians förra löhn kan till lisa i staten indragas, och ifrån denne
min tancka går jag ej utan genom votering.
Frih. Carl Ridderstolpe fandt, att Bergquist vöre
så skickelig, så att lian endast i anseende dertill borde hielpas;
men hans lön borde dock minskas till 800 d:r silfvermynt.
Frih. Grönhagen fandt angelägit vara att hafva nödig
controll på collegium; ärindrade dessutom, att Ständer
hafva rättighet att utnämna den första, som skall bekläda en
ny syssla; i anledning hvaraf Frih. Grönhagen hoppades, att
R. o. A. lärer nämna Bergquist så väl som någon annan, ty
han har allmänt loford att vara skickelig i sin syssla; skulle
nu denne gunst honom icke vederfahras, så lärer han, som
utom dess fädt många ovänner, icke se sig någon annan utväg
än att antingen svälta eller tillbringa sina dagar på Gillstugan.
Frih. Grönhagen anholt derföre om bifall uppå betänclcandet
och begärte deröfver proposition, ty ifrån sin
tancka kunde han icke begifva sig utan votering.
Hr Carl Wadenstierna ärindrade, att vid Ständernes
Contoirs flyttning under Statscontoiret togs betieningen
dertill ifrån Ständernes Contoirs Commissariecontoir. Således
borde en lika författning nu vidtagas, hvarigenom utgifter
kan besparas och skickelige sysslolösa betiente emploj eras;
hvilket alt sker, om Commerciecollegium får i befallning att
utsee den skickeligaste ibland Riksens Ständers Contoirs betiente;
ty att inrätta någon ny löhn och ny beställning holt
han enligit Hr Schönbergs memorial för mindre nödigt.
Frih. Carl Ridderstolpe ville conformera sig med
pluraliteten och bifalla, att Commerciecollegium får utsee någon
af Manufacturcontoirets förra betiening till denne sysslas
bestridande; dock med förbehöll att lönen må minskas
till 800 d:r s:mt och hans förra löhn staten till lisa må indragas.
Betänckandet bifölls med den förändring, att Commerciecollegium
må till den föreslagna controlleurssysslan med 800
dahlér silfvermynts lön af besparingsmedlen utsee någon
176 1766, sept. 13. Fiskerifonden.
Ang:de fiskeriefondens
anslående til
staten.
Ang: de
10:dejerns
auction.
Banquen förskjuter
5 t:r
guld.
skickelig person af Manufacturcontoirets betiening, hvars
förra löhn staten till lisa deremot kommer att indragas.
13 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 4 September 1766 angående fiskeriefondens anslående till
staten, premiernes godgiörande med mera.
Ligger.
14:o. Hr Johan Linderstedt anholt, att R. o. A:s
beslut rörande Lindes Bondefierding måtte genom extractum
protocolli expedieras, hälst några svårigheter af de öfriga
stånds Talemän blifvit giorde vid underskriften af expedition.
Hr Landt m. trodde, att saken redan vore expedierad,
hälst han redan underskrifvit expeditionen.
Frih. Ridderstolpe begärte denne nya fråga på bordet.
Hr [von] Nackreij trodde det vara så mycket nödigare,
att saken finge vila, som man borde höra efter hvarföre
Ärkiebiskoppen vägrat att underskrifva expedition.
Hr Linderstedt gaf hvid handen, att saken blifvit
för hastigt expedierad och ej efter den påsatte nummern; något
hade äfven i Borgareståndet förelupit, som väl ej hörer
hit men som dock genom ett extractum protocolli lätteligen
kunde stå att hielpa.
Hr Linderstedts begäran hvilar.
15. Föredrogs Secrete Deputationens betänkande af den
30 Aprilis 1766 angående Capitaine Johan Jacob Anckarströms
besvär öfver prsejudice, som af slås.
Jämväl uplästes ett vid betänkandet bifogat särskildt votum.
Detta särskildte votum bifölls.
16 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 29 Augusti 1766, ad notitiam till Riksens Ständer upgifvit,
öfver 10 § af Allmogens besvär angående 10:dejärns auction,
hvarutinnan Secrete Utskottet tillstyrker, att bruksoch
hammarvärks ägare må äga företräde vid inrop af
10:detakjärnet samt att betalningen må ske i specie riksdaler
m. m.
R. o. A. funno härvid ingenting vara att påminna.
17 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 6 September 1766 angående en ytterligare anticipation
Statskontorets fonder. Ständernas kontors fond.
177
af 5 tunnor guld uti Banquen till utgifters bestridande vid
Hans Kongl. Höghets Cronprintzens biläger.
Bifölls.
18 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 Julij 1766 ang:de Capitaine Joachim Ad. Poppes begärte
tillökning i tractamente för dess beskickning till ryska
armeen, hvarutinnan Secrete Utskottet bifaller Kongl. Maij :ts
honom derutinnan gifne afslag af den 23 Julij 1764.
Bifölls.
19 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 25 Augusti 1766 ang:de alla publique cassors inflytande
till Statscontoiret.
Hr Carl Wadenstierna: Hvad Krigscollegii redogörelse
för krut, saltpetters- och gevärsmedlen enligit projectet
angår, så förkortas ej arbetet för collegium härigenom,
utan snarare blifver det förökt; men ho tror vår predikan?
Jag ser mig såleds ingen annan råd än att bifalla detta Secrete
Utskottets extractum protocolli.
Hvilar.
20 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 7 Julij 1766 angående de 78 tunnor guld, 41 890 d:r 31 1/6
[öre] silfvermynt, som af Riksens Ständers Contoirs fond
och medel blifvit emot instructions och reglementets innehöll
anordnade och utbetalte enligit Secrete Utskottets förre berättelse.
Af hela denne summa äro 60 tunnor guld, 80 805 d:r
161/2 öre silfvermynt, återbrackte, men resten 17 tunnor
guld, 61 085 d:r 14 1/3 öre silfvermynt, och question om deras
återbetalning hemställer Secrete Utskottet må vila och uphöra
i anseende till de dervid anförde svårigheter.
Bifölls.
Anckom en Prästeståndets deputation, 6 personer starck.
Probsten Norman, som förde ordet, anmälte Prästeståndets
vördsamma hälsning och recommenderade till R. o.
A:s benägna afgörande Prästeståndets redan afgifne extracta
protocolli
1 :o rörande riksdagsmannavahlen i stiften,
2:o af den 28 Augusti 1766 om Amiralitetsconsistorium i
Carlscrona,
3:o ang:de fabriquesmästares nedsättande.
Deputation afträdde.
Statscontoirets
fond.
Ständers
Contoirs
fonds utgifter
emot reglera.
Prästest:s
deputerade.
178 1766, sept. 13. Krigskollegium. Marinkåren.
Frih. Cron- 21. Föredrogs Praesidentens i Kongl. Krigscollegio Frih.
hiorts mem. Cronhiorts memorial rörande Protocollsdeputationens giorde
ror:de obser- A ö
vation öfver observation uppå Krigscollegium och dem alla ledamöterne
Tegfum1" P^a§^e pligten.
Hr Carl Wadenstierna ville taga bort sitt namn
under detta memorialet och skrifva et särskildt i samma ämne,
om detsamma skulle behöfvas.
Memorialet afgår till de öfrige respective stånden.
Ang:de Ma- 22 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
rinecorpsens (jen 26 Julij 1766 ang:de Marinercorpsens indragning och
Galereescaderns flyttning under Amiralitetet samt officerarnes
och betieningens placering vid armeen och Amiralitetet;
hvarvid Secrete Utskottet funnit, att alla de vid galereflottan
nu tienande officerare äga tour och rättighet till befordran i
arméen, antingen de kommit ifrån arméen eller Amiralitetet,
hvilken rätt de och behollit, om inrättningen continueradt,
men vid en sådan förändring har Secrete Utskottet funnit billigast
vara, att de som från officerare vid Amiralitetet avanceradt
in uti Galerecorpsen, nu återfå en billig tour i Amiralitetet,
om de det åstunda.
De officerare, som ifrån armén avanceradt till denne corps,
hafva sin tour i armeen sig förbehollne, sådan som Riksens
Ständer förordna; men de officerare, som från Amiralitetet
blifvit befordrade dehls till capitainer, dels till majorer och
öfverstelieutenanter med lika rang som deras vederlikar i armeen,
finner Secrete Utskottet böra på det sättet placeras på
Amiralitetets rulla, att de som avanceradt från lieutenanter
vid Amiralitetet till capitainer vid galereflottan, upföras som
de yngste capitainelieutenanter ifrån detta resolutionsdato;
de åter, som gådt ifrån capitainelieutenanter af Amiralitetet
till majorer och öfverstelieutenanter, placeras som capitainer
vid Amiralitetet och giöra tienst med de öfrige amiralitetsofficerarne,
fast de utom tienst till rang och lön niuta sine fullmagter
till godo.
Fendrickar och lieutenanter förmodar Secrete Utskottet
mäst alla vara unga, utan att de förut haft tour i armeen.
Desse placeras så, att de enligit förordning och lag må söka
lieutenants förslag vid galere- eller hufvudflottan.
Underofficerare och deras vederlikar af galereflottan jämte
de civila ämbetsmännerne niuta innehafvande löner emot
tienstgiöring.
Marinkåren.
179
Och de gemena emploijeras vid huvudflottan eller galererne.
Jämte detta Secrete Utskottets extractum protocolli
uplästes öferstelieut. Ehrenbills, Hr Capitainen Hästeskos
och Hr Ehrencronas samt Hr von Materns ingifne memorialer
i detta ämne.
Hr Friedric Sparre conformerade sig till alla delar
med de memorialer, som Hr Ehrencrona och Hr von Matern
i detta ämne ingifvit, samt trodde för öfrigit,
att som Stora Deputations betänckande blifvit bifallit, som
ibland annat tillstyrker, att alla officerare böra avancera innom
sine corpser, så borde i anledning deraf officerarne vid
Mariniercorpsen ej få placeras vid andra regementer, än där
de förr varit och giort tienst, vare sig Amiralitet eller landtregemente^
2:do.
Trodde Hr Sparre, att förlusten för officerarne blefve
härigenom ganska ringa, eftersom ingen af herrar marineofficerare
betalt något ackord. Men skulle de få gå till armeen
och regementerne efter behag, så kunde en corps blifva öfverhopad
af officerare, då deremot en annan finge ganska
få.
Hr Linderstedt: Jag förbigår med flit att yttra mig
angående nödvändigheten af denne indragning såsom ett ämne,
hvarutinnan jag ej äger nog vidsträckt kundskap, och
holler mig endast vid sättet, huru denne reducering bör ske.
Uti betänckande omtalas, att Secrete Utskottet varit betänckt,
huruvida denne reducering måtte ske så, att den lände
såväl till rikets bästa som enskyltes rätt.
Efter denne principe bör äfven lagas så, att hvarken armeen
eller Amiralitetet kommer att lida.
Hvad marinieofficerarnes tour i armeen angår, så hafva
de ingen tour sig förbehollen uti armeen, ej heller armén någon
reciprocité i den delen hos dem tillbaka.
Hvad nu sielfva saken angår, så finner jag för min del, att
de som placeras vid armeen och vid Amiralitetet, bör alla
niuta lika rätt, ty arméen och flottan bör giöras lika begärliga
och samma befordringsprincipe bör vid dem begge iackttagas,
samt sluteligen att marinierofficerarne befordras och
placeras vid de regementer och corpser, hvarifrån de kommit.
Hr Schönström: Jag hemställer mitt och mina cammeraters
lidande till R. o. A:s ömsinte behiertande.
180 1766, sept. 13. Marinkåren.
Här är 1 :o question om att vi skola reduceras och gå tillbaka
till de corpser, hvarifrån vi kommit.
Sådant finner jag för min del vara ohördt, ty vi äga derigenom
ej den ringaste säkerhet uti våra ärhollne fullmagter.
2:do. Har man velat säja, att Marinercorpsen icke hörer
till armeén. Jag behöfver här ej anföra annat till svar, än att
vår corps kallas arméens flotta; således lära vi visserligen
höra till armeen.
3:tio. Att vi hafva ingen tour i armeen och att de öfrige
regementens officerare ej avanceradt hos oss eller haft någon
tour till befordran uti vår corps.
Härtill svaras, att åtskilliga regementens officerare gådt in
i Mariniercorpsen och fädt förslag till befordran; detta kan
genom klara bevis styrkas, om så behagas.
Sluteligen anholler jag på min och mina medbröders vägnar,
att oss må ske lika rätt som Fribattaillon och Frih. Stackelberg,
som intet var mera än 16 åhr gammal. Jag tror, att
vi allesammans tient äfven så väl som han, och att vi förstå
vår metié och vår tienst så väl sorn någon annan.
Frih. Friedric Horn: Jag vördar Secrete Utskottet
men hade gierna önskadt, att de velat lemna galereescadern
orubbad.
Jag för min dehl vill endast yttra mig angående herrar officerares
placering.
Uti Secrete Utskottets hemställande står icke tydeligen utsatt,
hvarest de skola hamna, utan blott om de officerare,
som skola gå tillbaka till Amiralitetet, att de skolas placeras
efter sista fullmagten och således mista i sin lagliga rättighet.
Jag för min del finner, att det icke är hvarken deras eller
chefens skuld, att somliga af dem tycks hafva giort rapid
lycka, ty det var nödigt att få officerare, då denne nya corps
sattes up.
Jag tillstyrker derföre, att desse reducerade marinierofficerare
må få placeras efter behag öfveralt i arméen, och ändras
derefter vårt beslut om avancementerne innom hvar corps,
samt att de, som förr tient vid Amiralitetet, må efter deras
innehafvande fullmagter få rang innom Amiralitetet, ty de
hafva icke på något sätt legat af sig.
Detta tyckes mig vara billigt, men sker icke det, så kunna
inarinierofficerarne med alt fog ansees som enfans perdues.
Marinkåren.
181
Hr Hästesko åberopade sig sitt ingifne memorial och
tillstyrkte, att hela Mariniercorpsen borde ställas under en
flaggmans styrsel och officerarne införlifvas med Amiralitetet,
ärindrade der jämte, att Konung Carl den 12 icke funnit
mariner vara nödige.
Hr Landtm, ärindrade hvad Prästeståndets extractum
protocolli om deras riksdagsmäns väljande angår samt att biskoppar,
som antingen sielfve äro adel eller hvilkas barn blifvit
adlade, skola uteslutas ifrån Prästeståndet, att detta Prästeståndets
beslut synes strida emot Adeliga Privilegierne, och
föreslog derföre Hr Landtm., om icke en deputation kunde
få afgå till de öfrige respective stånden med anhollan, att
denne saken ej må afgiöras, innan R. o. A. derom fädt sig
yttra.
Hr Hasenkampf ärindrade, att sådant borde ske
ganska delicat och icke just nämnas privilegier utan något
annat, som vore orsaken, hvarföre R. o. A. uti ett sådant ämne
anholler om anstånd.
Frih. Reuterholm anmodades att föra ordet och afgeck genast
derefter deputationen,
hvarefter continuerades med discurserne i det förevarande
ämnet.
Hr Gripenberg ärindrade, att Secrete Utskottet giort
en noga skillnad på de marinierofficerare, som förut varit
vid Amiralitetet, och dem som varit i arméen.
För de förra lemnar Secrete Utskottet fritt att få gå till
Amiralitetet tillbaka eller att placeras i arméen.
Detta finner jag för min dehl vara för öfverflödigt, ty icke
bör arméen vara en reservoir för alla, som reduceras, när de
förut hafva emottagit uppå sin dehl alla, som hittils reduceradts,
nemligen Cronhielms regemente, Huzarerne och Fribattaillon.
Således tillstyrker jag, att de, som kommit ifrån Amiralitetet,
böra gå till samma stat tillbaka.
Hvad de åter angår, som förut tient vid något regemente,
så är det väl billigt, att de placeras vid samma regementer,
derifrån de kommit; men huru skola de där kunna befordras,
när enligit senaste författningen ingen öfverste får föreslå
till avancement någon annan än den, som varit innom
regementet.
182 1766, sept. 13. Marinkåren.
R. o. A:s
deputation
återkom.
Jag är således af den tankan, att desse äfven förblifva vid
Amiralitetet, särdeles som marinierofficerarne i siövettenskapen
påstådt sig vara skicklige.
Hr Carpelan ville, att de marinierofficerare, som tient
vid Amiralitetet, skulle gå tillbaka till samma stat, och att de,
som kommit ifrån armeen, må placeras vid de regementer,
hvarifrån de kommit, samt att en lika principe skulle vara
vid deras befordringar, antingen de gådt in i Amiralitetet
eller uti armeén; tillstyrkte äfven, att hela den meningen i
Secrete Utskottets hemställande, som börjas med alla the nu
vid galereflottan tienande officerare och slutas med som Riksens
Ständer förordna, må gå aldeles ut, samt sluteligen begärte,
ifall hans mening blef antagen af R. o. A., att ett extractum
protocolli må upsättas och afgå till de öfrige respective
stånden.
Hr Hasenkampf: Sedan Marinercorpsens inrättning
nu i 10 år haft bestånd, seer jag icke, med hvad skäl en dehl
af herrar officerare kunna tahla på marinerofficerarnes befordringssätt,
särdeles nu, då hela denne corpsen åter skall
kastas öfver ända.
Vore denna saken ej redan hos de 3 öfrige respective stånden
afgiord, skulle jag nu vidlöf tigt utföra mina tanckar i
förevarande ämne; men som nu ej är så fahrligit att tala
emot 3 stånds beslut som för detta, så vill jag, oansedt detta
mål af de 3 andra stånden redan är afgiort, alenast korteligen
anföra mina tanckar.
Jag holler före att som mariniererne eller armeens flotta
hörer till armeen, bör officerarne gå till de corpser och regementer,
vare sig Amiralitet eller landttrouppar, hvarifrån de
kommit efter sine innehafvande fullmagter, och för öfrigit
bifaller jag Hr Hästeskos inlemnade memorial.
Hvarefter återkom Frih. Gustaf Reuterholm med
den af honom anförde deputationen till de öfrige respective
stånden och berättade, att Borgareståndet redan voteradt öfver
detta Prästeståndets extractum protocolli angående riksdagsmansvahlen
och hade genom sin pluralité detsamma till
alla delar bifallit; men Bondeståndet hade han ej kunnat få
råka af orsak, att de redan voro åtskilde.
Discourserne continuerades.
Hr Eneschöld ärindrade, att det ej vore mer än billigt,
att de regementer, som profiteradt genom officerarnes
Marinkåren.
183
bortgång och befordran vid Marinercorpsen, nu åter togo dem
till sina regementer igen, sedan galereescadern kommer att
höra under Amiralitetet; och ville således äfven, att Amiralitetet
emottogo dem, som förut tient vid flottan. Den generelle
författningen ang:de avancementerne innom hvar corps
dock härefter jämkad genom en skyndesam repartering.
Frih. Carl Ridderstolpe: Hvad angår defensionsvärkets
mer eller mindre båtnad af denne författning, vill
jag ej yttra mig om, eftersom detsamma ej hörer till denne
nu ifrågavarande reduceringen, och huru densamma bör ske,
utan vänder jag mig derföre directe till saken.
Åtskilliga värda ledamöter hafva funnit Secrete Utskottets
tillstyrkande ang:de de officerare, som tient vid Amiralitetet,
vara mörkt och otydligt; jag finner det icke, ty där står, att
de som avanceradt ifrån lieutenanter vid Amiralitetet till capitainer
vid galereflottan, skola upföras som de yngste capitainelieutenanter
ifrån detta resolutionsdato, och de som gådt
ifrån capitainlieutenanter af Amiralitetet till majorer och
öfverstelieutenanter, skola upföras som capitainer vid Amiralitetet
och oansedt sin högre rang giöra där capitains tienst.
Jag för min del vill bifalla Secrete Utskottets hemställande
ang:de de marinierofficerare, som kommit ifrån regementerne
och blifvit vid denne corpsen befordrade, i alt öfrigit
men lemna oafgiordt angående deras tour, tills Secrete Deputations
betänckande blifvit föredragit, som angår desse officerarne.
2:do. Angående dem åter, som kommit ifrån Amiralitetet,
så finner jag, at de böra niuta den tour, de haft, om de städt
qvar vid flottan, eller åtminstone ifrån deras innehafvande
fullmagts datum vid Mariniercorpsen.
Skulle nu R. o. A. ej bifalla mitt hemställande, att question
om tourén för de officerare, som gådt ifrån regementerne,
må få vila, så tillstyrker jag, att desse officerare må få söka
de öpningar, sorn ske i regementerne, men blott efter den
tour och rättighet som de haft, då dem tillstaddes att söka,
hvilken ej strider emot Stora Deputations betänckande, så
vida som densamma författningen är yngre än denne ang:de
Marinercorpsen.
Hr Gyllensvahn: Uti detta ömma ämne äro tvenne
delar.
l:o Angående att galereescadern skall dragas tillbaka un
-
184 1766, sept. 13. Marinkåren.
der Amiralitetet endels för defensions skull, endels äfven för
sparsamhets skull.
Hvad defension angår, så går jag densamma nu aldeles
förbi, och angående sparsamheten, så säjer jag intet mera,
än att jag i den delen bifallit indragningen.
Men nu kommer jag till den 2:dra dehlén, som rörer herrar
officerare och l:o dem, som förut varit vid Amiralitetet.
Det förslag, Secrete Utskottet för dem upgifvit, har aldeles
blifvit gilladt af alla de 3 amiralitetsofficerare, som sitta i
Secrete Utskottet. Jag vill således om dem inneholla med mina
tanckar och
2:do endast holla mig vid de herrar marinierofficerare,
som förut tiendt vid landtregementerne.
För desse tillstyrker jag enligit Hr Ehrencronas och Hr Materns
memorialer, att de officerare, som gådt ifrån regementerne
utan accord, må intaga sina sysslor där igen.
Ty de hafva gådt ifrån en god fendrickslöhn och tagit emot
en svag lieutenantslöhn vid Marinercorpsen. De böra således
niuta sådant sig till godo; och denne placering bör ske på det
sätt, att hvart och ett regemente tager emot de herrar officerare,
som afgådt derifrån, och de få niuta den tour, som de
haft, om de varit qvar vid regementet, och efter densamma
där befordras samt emedlertid vara tienstfrie och niuta den
löhn, som de haft vid Mariniercorpsen. Och bifaller för öfrigit
Secrete Utskottets hemställande med tilläggning enligit
Hr Materns memorial.
Hr Linderstedt: Det är billigt, att marinierofficerarne
böra hafva förmån af sine innehafvande fullmagter och
att de alla gå till sina förra corpser tillbaka; men dervid bör
observeras en lika principe både för dem, som gå till Amiralitetet,
och dem, som gå tillbaka till armeen.
Jag för min dehl tillstyrker, att ett extractum protocolli
må afgå till de öfriga stånden af samma innehöll, som Hr
Carpelan nyligen projecteradt.
Man har påstådt, att marinerofficerarne haft rättighet att
gå in uti arméen, men jag svarar, att i alla 1756 års acter finnes
ingenting nämdt angående deras tour. Skulle nu så vara,
att de ägde någon faststäld tour i arméen, så blefve det dock
en contradiction i Secrete Utskottets extractum protocolli,
där det står, att deras tour nu först af Riksens Ständer skall
determineras.
Marinkåren.
18E
Frih. Carl Sparre: Här är qvestion om en corps, sorn
skall dragas in, och att officerarne skola fördelas på andra
corpser och regementen
Härvid förefaller mig en consideration, nemligen att alla
officerare kunna komma in i värfvade corpser, då de formeras.
Men likafult villja somliga af våra ledamöter nu utesluta
dem ifrån att gå tillbaka till sina corpser igen eller ock förnedra
Kongelig Maij :ts dem gifne fullmagter.
Jag för min del tillstyrker, att vissa herrar af cavalleriet,
infanteriet och Amiralitetet må träda tillsammans att projectera
ett extractum protocolli, som sedan här kan justeras, ty
det blifver oss svårt att kunna formera någon proposition
utaf så differente discourser.
Frih. Friedrich Horn förklarade sig till mästa delen
vara ense med Hr Gyllensvahn men projecterade, om icke
saken kunde åter remitteras till Secrete Utskottet.
Hr Landtm, ville väl giöra proposition eller tillstyrka,
att saken remitterades, men önskade hälst, att här nämdes
vissa deputerade, som kunde projectera extractum protocolli.
Hr Linderstedt ville först afgöra saken, innan beslutet
sattes up.
Hr Landtm, trodde, att Secrete Utskottets hemställande
kunde bifallas i alt öfrigit men att R. o. A. förbehölt sig
att taga beslut angående placeringen på det extractum protocolli,
som skall projecteras.
Hr Carl Wadenstierna ville 1 :o att grunden skulle
föreställas, hvarefter extractum protocolli skall upsättas, ty
annars blifver arbetet fåfängt; och 2:do att gamla grunden
bör följas, såväl vid marinerofficerarnes placering som för
Jägarecorpsen och Fribattaillon, nemligen att de reparteras
på hela arméen.
Frih. Claes Cederström fandt det vara ömt för
undersåtare, att de skola mista sina beställningar, oansedt
de hafva konglig fullmagt och äro af Ständer upsatte; samt
ej giort någon crime, hvarföre sådant dem bör betagas; ville
derföre, att marineofficerarne skulle få söka vacancer i regementerne,
där de varit.
Hr Gripenberg fandt det vara billigt och hysa ömhet
för marinerne, men ömheten bör äfven sträcka sig till
alla andra corpser.
186 1766, sept. 13. Marinkåren.
Ville således ingalunda, att arméen skulle emottaga alla
marinierofficerarne utan endast dem, som varit i armeen förut,
samt att hvart och ett regemente får sin officerare; ty det
svider nog för vissa regementer, som hafva 6 a 7 placerade
officerare redan utom de, som skulle komma framdeles.
Hr Fittinghoff biföll Hr Ehrencronas memorial och
begärte votering, eftersom regementsfullmägtige och de äldre
officerarne vid regementet tiga.
Hr Carpelan ville ej bifalla Hr Gripenbergs tancka,
oansedt Vesterbottns regemente redan har 10 placerade, utan
påstod, att principen bör blifva lika för dem, som gå in i
armeen och i Amiralitetet enligit Secrete Utskottets tillstyrkande
för desse sednare, och ville, att den meningen i betänkandet
skulle gå ut, som han och Hr Linderstedt projecteradt.
Hr Modeé bad R. o. A. behierta Artillerieregementets lidande,
ty 10 officerare hafva gådt derifrån och till marinerne;
skulle desse nu gå åter, så kom Artilleriets officerare
att lida; ville således, att de skulle reparteras på hela arméen.
Hr Landtm, proponerade, om icke vissa deputerade
kunde utsees att öfversee saken och projectera extractum
protocolli.
Hr Linderstedt ärindrade, att denne saken redan
vore öfversedd af deputerade i Secrete Utskottet, ville således
få proposition i de delar, som vi äro ense om.
Hr Landtm, gaf till känna att här vore 3 delar:
1 :o om bifall på Secrete Utskottets extractum protocolli,
2:o om officerarnes placering vid Amiralitetet och infanteriet,
3:tio om sättet huru sådant bör ske.
I
Hr Landtm, proponerade derföre följande:
1 :o. Bifaller R. o. A. Secrete Utskottets hemställande, undantagandes
den delen, sorn handlar om officerarnes placering?
Härtill
svarades Ja.
2:do. Bifaller R. o. A., att officerarne gå tillbaka till infanteriet
och Amiralitetet?
Härtill gafs äfven bifall.
3:tio. Hvad angår sättet, huru denne placering bör ske, så
äro här flere meningar.
Marinkåren.
187
En del äro af den tankan, att herrar officerares placering
bör ske lika vid armeen, som vid Amiralitetet blifvit föreslagit,
nemligen med ett steg tillbakars.
Andra åter holla före att de böra placeras efter sina innehafvande
fullmagter.
Hr L inderstedt: Således blifver proposition om deras
tour och contraproposition om deras fullmagt.
Hr Modée ville hafva prseliminariter afgiordt, att deras
fullmagter vid Marinercorpsen böra gälla.
Hr Landtm, ärindrade, att ingen kan reduceras i anseende
till sin fullmagt men väl till indelning.
Hr Carpelan anmärkte, att det ofta händt, att en officerare
fädt giöra mindre tienst, än hans fullmagt inneholler,
men ville dock bifalla, att desse officerare blifva tienstfrie,
tills de avancera in i något regemente.
Grefve [von] Rosen fandt det vara obilligt att degradera
deras fullmagt och afstänga dem placering i armén, då
andra regementsofficerare blifvit placerade.
Hr Friedrich Sparre: Ingen lärer vilja degradera
deras fullmagt utan endast hindra, att de ej må prsejudicera
äldre; jag för min del tillstyrker, att de må giöra tienst vid
Marinercorpsen, till dess tourén infaller för dem att avancera
i armeen.
Hr Linderstedt biföll Hr Sparres tancka och trodde,
att placeringen för marinerofficerarne icke borde blifva lika
som för de andre reducerade regementerne, ty de hafva betalt
accorder, då deremot desse marinerofficerarne blott dependeradt
af General Ehrensvärd.
Frih. M. Armfeldt fandt det vara besynnerligen hårdt,
att den, som varit hans lieutenant, skulle nu blifva öfverstelieutenant.
Ärindrade der jämte, att om Schönström ännu varit qvar
vid Lifdragonerne, så hade han endast varit stabscapitaine
och ej kunnat competera med honom; vore således obilligt,
att han skulle nu blifva öfverstelieutenant framför honom,
som altsedan år 1759 varit major och ej förvärkat sin rätt.
Härvid förmärktes något sorl och hetta ibland R. o. A.
Hr Ehrenpreus ärindrade likaledes, att både Ehrenbill,
Schönström, Trolle och Cederström vore yngre än han
och borde således ej gå framför honom, ty eljest skulle 40,
13—581454
188 1766, sept. 13—18. Marinkåren.
50, ja 60 capitainelieutenanter vid Amiralitetet blifva lidande.
Hr Linderstedt upläste sitt project till proposition,
så lydande:
R. o. A. bifaller, att ett extractum protocolli till de andra
stånden afgår, hvarutinnan intages, att meningen i Secrete
Utskottets extractum protocolli bör gå ut, som börjas med
alla de vid galereflottan nu lienande officerare och slutas med
som Riksens Ständer förordna; och att marineofficerare, som
kommit ifrån Amiralitetet, befordras där, med [o: men] de
ifrån armeen åter in i de regementer, hvarifrån de kommit,
hvarvid för armeen samma befordringsprincipe iacktagas,
som Secrete Utskottet för dem, som skola gå in i Amiralitetet,
stadgadt.
Denne proposition ogillades.
Hr Landtm, upläste följande proposition:
Den som bifaller, att marineofficerarne få sin tour i armeen
och Amiralitetet efter sine innehafvande fullmagter och
placeras dit, hvarifrån de kommit, så vid Amiralitetet som
artilleriet, cavalleriet, infanteriet och fortification, men emedlertid
att de tiena i Marinecorpsen, till dess de kunna avancera
efter samma tour i den corps, på hvilken de blifvit placerade,
skrifver Ja
Den, det ej vill, skrifver Nej.
Vinner Nej, så placeras marineofficerarne på de regementer
och corpser, hvarifrån de kommit, och intaga där till
avancement den tour, de nu skulle äga, om de varit qvar i
regementet eller corpsen, men emedlertid tiena de i Marinecorpsen,
till dess de blifva avancerade.
Denne proposition bifölls.
Hr A xel Modée ville, att amiralitetsofficerarne ej böra
votera.
Hvarefter upropades af Riddarehusfiscalen de ledamöter,
sorn skola sitta vid bordet.
Och beslöts att alla få votera.
Sedermera börjades med upropen och efter deras slut öpnades
och räknades sedlarne, varandes
Ja etthundradetiugusex,
Nej tvåhundradetrettiotvå enligit bilagde voteringsprotocoll.
i
R. o. A. åtskildes kl. 6 om aftonen.
1 Uteslutet här.
Bondeståndets besvär.
189
Den 18 September anno 176 6.
Torsdag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Uplästes sista voteringsprotocollet.
I anledning deraf uplästes och justerades ett i detta ämne
projecterat extractum protocolli, hvilket gillades.
2:o. Uplästes och justerades påskriften på Justitiaedeputationens
sistledne plenum afgiorde betänckande af d. 27 Augusti
1766 ang:de justitiseärendernes dragande till Riksens
Ständer, hvilken gillades.
3:tio. Föredrogos Allmänna Besvärsdeputationens project
till resolutioner på Bondeståndets allmänna besvär.
Andra dehlén.
19 § uplästes och resolverades, att med herredagspenningeupbörden
förblifver efter 59 § af kongl, resolutionerne på
Allmogens allmänna besvär vid 1723 års riksdag, i följe hvaraf
cronobetienterne böra på landshöfdingens befallning utmätningen
skyndesamligen och utan särskildt betalning värkställa.
20 § bifalles.
21 § bifölls likaledes.
22 § bifölls med den tilläggning af slutet: dock att intet
jord och marks upodling dymedelst hindras, i följe af konglige
brefvet till samtelige landshöfdingarne, dateradt den 18
Februarii 1757, rörande torps och nybyggens anläggande.
23 § bifölls.
24 §. Bifalles Bondeståndet.
Vid den 25 § blifver resolutionen således ändrad:
Kongl. Maij :t vill denne hittills oklandrade öfverenskommelse
så vida hafva faststält, som dervid blivit iachttagit
alt, hvad 4 § i 1734 års kongl, resolution på Allmogens allmänna
besvär i dy fall föreskrifver.
26 §. Bifölls Justitisedeputationens yttrande.
27 § förändras resolution sålunda:
Kongl. Maij :t finner intet skäl att giöra ändring i hvad
förra stadgar härutinnan förordna. Och som uti Finland, Ves
-
Justering.
Bondeståndets
almänna
besvär.
190 1766, sept. 18. Bondeståndets besvär.
terbottn, Vesternorrland och Gefleborgs län stora ännu oupodlade
och obebodde tracter gifvas och desse landskaps unga
folck genom de större löhner, det blidare climat och den beqvämligare
lefnadsart, som de södra rikets provincier tillbiuda,
mycket låckås ifrån sina födelseorter, därest de till
landtbrukets vidmagthollande och utvidgande äro omistelige,
ty kan Kongl. Maij :t ingen vidare tienstehionsutflyttning utur
någondera af berörde låhn tillåta än den, som Kongl.
Maij :ts nådige förordning af den 20 Julij 1762 för giftermål,
jordbruk eller slögder tillåter, kunnandes detta icke kallas
något tvång utan en skälig ordning, såvida intet tienstehion
till någon viss husbonde är bunden utan har att välja ibland
flere tusende.
Vid 28 § förändras resolution således:
I anseende till den brist, som förspörjes på dugelige rustningshästar,
vill Kongl. Maij :t i nåder hafva rust- och dragonehollarne
efterlåtit att tills vidare få efterlefva 1 § af
kongl, resolution på Allmogens allmänna besvär år 1752, som
tillåter rustningshästar af allehanda slags färg, alenast vita
och grå i möjeligaste måtto undvikas. Om eljest emot 1756
års reglemente något skulle förelupit Allmogen till förfång,
kan sådant rättas, då hvarje specialis casus upgifves.
29 § bifölls.
30 § bifölls äfvenledes, dock utan Allmänna Besvärsdepu
tations tilläggning.
31 §. Bifalles.
32 §. Resolution ändras sålunda:
Kongl. Maij :t vill i nåder draga försorg, att detta mål ofelbart
innan nästa riksdag må likmätigt lag och förordningar
varda afhulpit.
33 §. Bifölls Cammaroeconomiedeputationens utlåtande.
34 § ändras sålunda:
Som Kongl. Maij :t är sinnad att låta utgå en förordning
ang:de linfröes införskaffande i riket, så har Allmogen sig
sådant till efterrättelse att ställa.
35 § bifölls.
Vid den 36 § blifver resolution sålunda:
Angående den förra omständigheten, så emedan ingen särskildt
casus blifvit upgifven, hvaraf kan dömmas, att Allmogen
för när skedt emot 1738 åhrs contract, ty kan Kongl.
Maij:t sig deröfver ej i nåder utlåta; vidkommande åter den
Bondeståndets besvär. Siegroth.
191
sednare omständigheten, så bifalles Bergsdeputations utlåtande.
37 §. Ändras resolution således:
Uti 4 § af kongl, resolution på Prästerskapets allmänna
besvär vid 1731 års riksdag stadgas uttryckeligen, att de socknemän,
som för deras beqvämlighets skull fådt bygga sig cappell,
böra svara till byggnaden till moderkyrkan, som de förr
giordt, innan capellet byggdes, och som således häraf följer, att
ingen utvidgning eller tillbyggnad härunder kan förstås, så
ser Kongl. Maij :t ingen vidare författning i detta mål nödig.
38 §. Resolution ändrades sålunda:
Som värkställigheten af kongl, förordningar och resolutioner
ankommer på riksens ämbetsmäns föranstaltande, så vill
Kongl. Majest :t härmed hafva dem i nåder åtvarnade att
utan förtydning iackttaga och värkställa Kongl. Maij :ts nådige
påbud och befallningar, som de i bokstafven lyda, så att
lag och laga stadgar måge beholla sin tillbörliga kraft och
Kongl. Maij :t undvika flere slike besvär och klagomål.
Anckom en Borgareståndets deputation, 6 personer starck.
Ordföranden1 anmälte Borgareståndets vör[d]samma
hälsning och berättade, att ståndet förehaft Secrete Utskottets
extractum protocolli rörande fiskeriepremierne och
den dervid projecterade aversionshandeln, hvilket extractum
protocolli ståndet för sin del ej kunnat bifalla, utan anholt
Ordföranden, att R. o. A. täcktes på lika sätt afgiöra målet
enligit beslutet af den 17 Januarii sistledne.
Deputationen afträdde.
4:o. Uplästes Secrete Deputations betänckande af den 19
Augusti 1766 öfver de af Öfverstelieutenanten Baron Siegroth
vid sista riksdag andragne och nu förnyade besvär öfver praejudice;
hvarutinnan för honom tillstyrkes öfverstelieutenants
tour ifrån den 23 Jan. 1760 såsom uprättelse i anseende till
Öfverstelieutenanten Strömschöld och öfverstefullmagt af den
6 Junii 1763 vid framdeles skeende befordringar, i anseende
till dess lidande genom Öfversten Baron Fromholdt Armfeldts
befordran.
Jämväl uplästes öfverstelieutenantens Baron Siegroths memorial,
hvarutinnan han om öfverstefullmagt nu genast anholler,
samt Capitaine Carl Ephraim Carpelans memorial om en
1 Denna deputation omtalas icke i borgarståndets protokoll.
Borg.st:s deputation.
Öfverstel.
Siegroths
uprättelse.
.T ontKiirjtO
-•aoiicnsbsY/
192 1766, sept. 18.
Siegroth. Elers.
Cancellisten
Ellers besvär.
Capitaine T.
Wadenstiernas
besvär.
Prästeståndis
deputation.
lika fullmagt för öfverstelieutenanten Carl Constantin de
Carnall.
Hr [von] Siegroth: Skulle Höglåfl. R. o. A. enligit
mit inlemnade memorial ej låta mig vederfahras all rättvisa,
så förklarar jag mig härmedelst nögd med bifall på betänckandet.
Hr [von] Nackreij ville bifalla, att både Hr Carnall
och Frih. Siegroth finge öfverstefullmagter, dock utan äldres
praejudice.
Betänckandet bifölls med tilläggning i anledning af memorialerne,
att öfverstelieutenant de Carnall likasom öfverstelieutenanten
Siegroth nu må ärholla öfverstefullmagter i armeen
af den 6 Junii 1763, dock utan äldres praejudice.
5:to. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den
14 September 1765 angående de af Cancellisten i Kongl. Cancelliet
Johan Ellers anförde besvär öfver praejudice igenom
yngres för honom vundne befordringar, hvilket afslås af deputationen
i anseende till dess sällan giorde tienst.
Jämväl uplästes Frih. Claes Willh. Grönhagens ingifne memorial
i samma ämne, hvarutinnan de af deputation anförde
skäl emot Ellers befordran vederläggas och för honom tillstyrkes
kongl, secreterarfullmagt af samma dag som Kongl.
Secreteraren Hermelin och tour näst efter honom.
Frih. Grönhagens memorial bifölls.
Hr [von] Nackreij anmälte, att han i anledning af
samma memorial upsatt ett extractum protocolli att communiceras
med de öfrige respective stånden.
Hvilket uplästes och gillades.
6. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
10 September 1766 angående Strömsholms kungsgårds öfverlemnande
till Hennes Kongl. Höghets Cronprintzessans egen
disposition.
Bifölls.
7 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den 6
September 1766 angående Capitainen Thomas Wadenstiernas
besvär öfver praejudice, hvarutinnan för honom tillstyrkes
majors fullmagt af samma dato som Majoren vid Konglige
Dahlregementet Hr Aminoff.
Bifölls.
Ankom en Prästeståndets deputation af 10 personer.
Biskoppen Doctor Filenius, som förde ordet, anmälte
Religionens befrämjande.
193
Prästeståndets vördsamma hälsning och berättade, att Prästeståndet
under öfvervägande förehaft det ömma och granlaga
ämnet, huru och på hvad sätt Guds dyrkan och religion
måtte i sin renhet uti vårt kära fädernesland bibehollas och
med mera alfvare och nit stadfästas och stadgas; uti hvilket
ämne ståndet stadnat i et sådant beslut, som dess nu afgifne
extractum protocolli inneholler.
Hvilket meddeltes.
2:do. Hade ståndet äfven bifallit, att en collect öfver hela
riket må till Borgo stads kyrkas upbyggande utgiöras enligit
det extractum protocolli, som Hr Biskoppen å ståndets vägnar
meddelte.
Desse båda ämnen recommenderade Hr Biskoppen å ståndets
vägnar till benägit afgiörande.
Och afträdde derefter deputationen.
Prästeståndets extractum protocolli ang:de religionen och
Guds dyrkans befrämjande uplästes, hvarutinnan tillstyrkes,
att alla villoandar och de, som söka sådane falska meningar
i religionen försvara, måtte alfvarligen beifras, alla anstötelige
fremmande böcker och skrifter förbiudas och ej tillåtas
att läsas eller ikring spridas, hälst fritänckerie mycket derigenom
befordras, samt att religionen vid det Kongelige Håfvet
på mera eftertryckeligit sätt må handhafvas jämte det att öfverhåfpredicanten
hvarje åhr skulle ålega att till Rådet inkomma
med sina påminnelser angående gudstienstens begående
vid det Konglige Håfvet och icke dölja, om något dervid
vore att ärindra.
Herr Schönberg påminte ang:de Riksrådet Frih. Reuterholm,
att han efter detta Prästeståndets beslut torde mista
sin tienst utan minsta sken af billighet; föreslog derföre, om
icke de öfriga 2 respective stånden kunde genom en deputation
anmodas att dröja med sine beslut, tills R. o. A. sig däröfver
fädt yttra.
Frih. Gustaf Reuterholm: Jag för min dehl har
ingen skälig anledning att frugta något för min Bror utan
begär endast, att detta Prästeståndets extractum protocolli
må till trycket befordras, på det man må få se esprit af Prästeståndets
tancka.
Hr Wadenstierna begärte, att Prästeståndets extractum
protocolli, där de utesluta alla präster, som äro af
Äng: de religionens
befrämjande.
194 1766, sept. 18. Västmanlands knektlegomedel.
Deputation
afgår.
Vessmanlands
knektelegomedelscassa.
adel eller hvars barn äro adlade, ifrån vahlrättighet till ledamöter
i ståndet, måtte föredragas.
Hvilar.
Hvarefter upropades den deputation, som till de öfrige respective
stånden kommer att afgå med R. o. A:s extract. protocolli
rörande Cancellisten Ellers befordran.
8:o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 12 Junij 1766 ang:de kneoktelegomedelscassan i Vessmanland,
hvilken af de år 1685 för hvarje rote bestådde 3
d:r silf:mt eller 1 tunna spanmål genom insättning i Banquen,
oacktadt 100 d:r understöd för hvar vacante blefven
rote, blifvit så frugtbar giord, att den vid sista riksdag var
mer än 1 tunna guld. En dehl Allmoge, som arbeta vid kungsgårdarne,
hafva 1 tunna till, och soldatelöhnen i Vessmanland
är 35 d:r, hvaraf roten gifver 26 och cronan resten.
Häraf afdrages dock 5 d:r för klädesstoffering och 4 gifves
till soldatelöhn; detta har altid betalts i penningar, men 1756
har Allmogen fädt resolution att uptaga spanmål in natura;
härtill har blott 397 tunnor varit att tillgå, som svårligen
emellan hvarje rote kunde divideras, hvarföre Kongl. Maij:t
detta måhl den 19 Januarii 1762 till Riksens Ständer remitteradt;
men som samma måhl ej den riksdagen kom till slut,
blef det återigen vid denna riksdag uti secrete propositions
4 § derom påmint.
Jämväl uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den
26 Julij 1766 uti samma ämne, hvarutinnan ståndet itererar
om 1 520 tunnor spanmåhls betalande in natura samt att
knecktelegan må vara 100 dahlér i fredstider men 200 i krig.
Frih. Gustaf Reuterholm ärindrade, att Konung
Carl den 11 gaf hvarje rote 1 tunna spanmål eller 9 d:r k:mt
utur kyrkoherberget till hielp vid knecktehållet; desse 9 d:r
vore då mera värde. Men sedan spanmålen blef alt dyrare,
ansåg Allmogen sig vara lidande genom penningarne och
vände sig till Riksens Ständer, begärandes blott öfverskottet
af spanmålen i kyrkoherbergen, som ej upgick till Dahlregementets
förnödendet; detta öfverskott var då blott 500 tunnor,
men deraf gick en dehl till knecktelegocassan, så att
resten var ganska liten. Allmogen begärte derföre fyllnaden
i 1 500 tunnor, och denne deras begäran blef hos Riksens
Ständer af giord år 1762 uti 88 § af Allmogens besvär.
Västmanlands knektlegomedelskassa. 195
Jag för min del vet således icke, huru Secrete Utskottet
kunnat uptaga ett mål, som redan är faststält. 5 000 d:r k:mt
är väl en liten objet för rikets cassa men af stor betydelighet
för en hel province.
Jag för min del vill icke uprifva af gior de saker.
Frih. Carl Ridderstolpe förklarade sig vara af
helt annan tancka än Frih. Reuterholm och gaf vid handen,
att år 1696 roterades Vessmanland, så att 2 hemman skulle
utgiöra en soldat.
Men som många hemman behöfdes både under stallet som
slottet Strömsholm och Kungsöhr, så tillädes dem till hielp
1 tunna till knecktelego och 1 för slottsarbete, eller 3 d:r
silfvermynt i dess ställe.
Detta varade till åhr 1756, då Bondeståndet skaffade sig
resolution att få spanmål in natura, men nu var där icke tillgång
lill 1 500 tunnor, hvilket a 10 plåtar tunnan skulle utgiöra
15 000 plåtar, utan feck blott en dehl sin spanmål in
natura och en dehl i penningar. Om nu cronan tager sin andehl
för stofferingen och roten sin part för legan, får då soldaten
ingenting?
Jag för min dehl tillstyrker och ville giärna, att man icke
bestod något åt private, utan att cronan finge beholla sina
1 500 tunnor in natura och Dahlregementet ej mista sin spanmål.
Frih. Gustaf Reuterholm ärindrade, att hemmanen
äro små i Vessmanland; att här ej vore question om
15 000 plåtar utan om 450 tunnor spanmål; att knecktelegocassan
vore en inrättning, som kommit till en sådan högd
genom deras industrie, och trodde Frih. Reuterholm således,
att han utan att behöfva frugta att Dahlregementet
skulle mista sin spanmål kunde förblifva vid sista riksdags
beslut.
Frih. Carl Ridderstolpe anmärkte, att Konung
Carl den 11 bestod denne spanmål för onera, som nu icke
existera, samt 2:do att 1 500 tunnor äro altid mera värda såsom
spanmåhl in natura än 1 500 niodahlers zedlar.
Hr Ehrenhielm biföll Frih. Reuterholms tancka och
ville, att Bondeståndets extractum protoeolli skulle ånyo upläsas.
Hr Duriets ärindrade l:o ang:de roteringen i Vess
-
196 1766, sept. 18. Olivecrona och Lagerfelt.
Vessmanlands
knektelegomedelscassas
inseende.
Ryttmästrn
Rosencrantz
besvär.
Saken emellan
Olivecrona
och
Landsh.
Lagerfeldt.
manland, att den differerar emot de andre, som äro vidlyftigare.
2:do. Hvad knecktelegan angår, så rörer den mäst bönder;
men vi böra tahla för defension.
Hr Landt m. giorde proposition till bifall på Secrete
Utskottets extractum protocolli.
Härtill svarades Ja.
Hr Ehrenhielm förklarade sig vara deremot.
Hr Landtm, ärindrade, att knecktelegomedelscassan
vore nyttig för det allmänna och att den borde vårdas, så
kan hon framdeles mera öka sig.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls.
9:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 6 September angående inseendet på förr berörde knecktelegomedelscassa.
Bifölls.
10 :o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
25 Augusti 1766 ang:de Ryttmästaren Holger A. Rosencrantz
besvär öfver prsejudice, hvarutinnan för honom tillstyrlces
majors fullmagt af den 27 Februarii 1759.
Bifölls.
11 :o. Föredrogs ett extractum protocolli, hållit i Kongl.
Maij :ts Rådcammare den 28 Augusti 1766 ang:de saken emellan
Johan Adolf Olivecrona och Landshöfdingen samt Riddaren
Gustaf Adolf Lagerfeldt.
Jämväl uplästes Frih. Claes Willh. Grönhagens memorial i
samma ämne
samt Frih. Leijonhielms memorial rörande denne processen
och dess svärfaders Landshöfdingens Lagerfeldt lidande.
Saken begärtes på bordet.
Frih. Grönhagen ärindrade, att saken redan legat och
att vid 1762 års riksdag togs ett beslut, att målet nu skulle
komma till Riksens Ständer. Men som nu riksdagens slut förestår
och Justitisedeputation redan den 6 i denne månad uphört
med sine arbeten, ty hemstälte han, om icke målet finge
vila tills nästa riksdag och Olivecrona dessförinnan ställas
på fri foth emot borgen, ty han har nu i 20 månader setat i
arrest. Han har väl varit oförsiktig, men Lagerfelt har derigenom
icke varit lidande, utan tvärt om har Olivecrona igenom
denne process blifvit olycklig och iråkat den beklageligaste
belägenhet, som nånsin kan utsäjas, så i anseende till
fattigdom som nakenhet, hunger och uselhet.
Riksdagens slut.
197
Frih. Grönhagen itererade derföre sitt förut giorde hemställande,
att saken måtte få vila tills nästa riksdag och Olivecrona
dessförinnan ställas på fri fot, samt att hela denne
saken icke förr än vid nästa riksdag måtte afgiöras och dömmas.
Saken ligger.
12 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 16 September 1766 ang:de riksdagens slut den 1 nästkommande
October.
Jämväl föredrogs Hr Jonas Ehrenhielms ingifne memorial,
hvarutinnan han om åtsldllige ännu oafgiorde riksdagsmåls
snara afgiörande påminner (Bil. 16).
Frih. Grönhagen begärte saken på bordet.
Hr Landtm, bad, att målet må afgiöras och ville uplysa
Secrete Utskottets tancka.
Frih. Grönhagen förklarade sig ingalunda vara emot
riksdagens slut utan endast mot Ehrenhielms memorial, hvilket
han begärte må vila.
Frih. Ridderstolpe begärte, att detta Hr Ehrenhielms
memorial ej må tillåtas få afgå till de öfrige respective
stånden, förrän vi om riksdagens beslut fådt taga vårt
beslut, samt anholt 2:do att projectet till bevillningen snart
måtte inkomma.
Hr von Böhnen bad, att saken må få vila till nästa
plenum och då afgiöras samt att memorialet ej må tillåtas
få afgå dessförinnan till de öfrige stånden.
Denne Hr von Bolmens begäran bifölls.
Hvarefter ankom en Borgareståndets deputation af 8 personer.
Rådmannen Collin, som förde ordet, anmälte Borgareståndets
vördsamma hälsning och berättade, att ståndet förehaft
1
:o Secrete Utskottets extractum protocolli angående riksdagens
slut, hvilket ståndet till alla delar bifallit.
2:do. Hade ståndet förehaft Handels- och manufacturdeputations
betänckandet af den 5 September ang:de manufacturarbetare,
hvaröfver, såväl som Högvördige Prästeståndets extractum
protocolli af den 11 Augusti ang:de brun sirups fria
införsel, ståndet stannat i ett sådant beslut, som dess protocollsutdrag
inneholler, hvilka begge nu meddeltes.
3 :tio. Hade Borgareståndet ansedt nödigt, att Cammaroeco
-
Riksdagens
slut ang:de.
Borg.st:s
deputation.
198 1766, sept. 18. Bevillningen.
nomiedeputationen med första må upkomma med de till dem
remitterade §§ af ståndens allmänna besvär, samt att desse
mål ju förr ju häldre må in plenis och deputationerne afgiöras
till befordran af riksdagens skyndesamma afslutande.
Deputationen afträdde.
Bevillningen Frih. [C.]1 Ridderstolpe påminte ånyo om bevillang.
de.
Frih. Grönhagen biföll Frih. Ridderstolpe och önskade
derjemte, att Secrete Utskottet måtte med första inkomma
med sitt project till indragningarne.
Frih. Ridderstolpe trodde, att detta redan vore färdigt,
men hvad bevillningsprojectet angår, så behof de det påsees,
och kunde derföre ledamöterne i Bevillningsdeputation
anmodas att skynda med arbetet.
Hr Landtm, låfvade, att begge betänckanderne skola
upkomma om några dagar.
Frih. Gustaf Reuterholm gaf till känna, att bevillningsprojectet
är så vida färdigt, att det i morgon kan föredragas.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att Ordföranden i Bevillningsdeputation
anmodas att till nästa plenum uppgifva
bevillningsprojectet, då äfven Secrete Utskottets hemställande
om indragningarne kan vara färdigt att upgifvas.
Härtill svarades Ja.
Äng:de 13. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
barnes (Taris' ^en ^ September 1766 ang:de de Kongl. Arfprintzarne Printz
och Prins Carls och Printz Friedrich Adolfs upfostran och stat, hvarAd<dphsstat
u^nnan tillstyrkes, att Gouverneurens, öfverste Nordencreutz,
och Öfverhåfpredikanten Rosens löner må indragas
den 7 October, då Printz Carl fyller sina 15 åhr m. m.
Frih. Friedrich Horn: Jag glädes och fägnar mig,
att Printz Carl, hvars hierta och talens äro på så utmärkt sätt
lysande, nu uphinner sina manligare åhr; men som detta icke
kan för mig blifva något ämne till påminnelse vid Secrete
Utskottets extractum protocolli, så vänder jag mig nu till
dem, som näst Kongl. Maij :t bidragit till denne så älskvärda
Printzens upfostran.
Jag finner dervid genast, att desse herrar äro sin lön värde,
och hemställer, om icke vi böra lemna dem något prof af
vår ärkänsla, änskiönt våra tillgångar torde vara knappa;
i Memorialprotokollet.
Prinsarnas stat.
199
vår egen heder och andra, ja, äfven de aldra minsta håfvens
exempel styrker mig i den tanckan, att vi åtminstone böra
hugna desse herrar med en dehl af sina löner; ty eljest äro
vi otacksamme både emot Gud och menniskor.
2: do. Hvad desse Printzars håfhollning och resor angår, så
föreslår Secrete Utskottet, att de kunna hielpas af Kongl.
Maij:ts stat, så vid resor som eljest. Jag för min del känner,
att tillgången af stallstat för Kongl. Maij :ts egit behof är
ganska knapp, och tror således, att det lärer blifva ännu
knappare för de Kongl. Arfprintzarne, ehuru jag ej tviflar,
att icke de äro mera före att vara än att synas vara.
3:tio. Hvad cavaillererne angår, så har Hr Skytte majors
rättighet förut, Frih. Wrangel äfvenledes; men mig tyckes,
att vi kunna och böra tillägga dem någon högre befordran
och att de måga få beholla större delen af sine löningar.
Hr Linderstedt ärindrade, att till bröllopsfästen blifvit
anslagit 5 000 dahlér silfvermynt af bröllopsgården men
icke af staten. Ville således, att denne summa skulle förökas
till 15 a 20 000 dahlér silfvermynt.
Frih. Grönhagen biföll Hr Linderstedts och Frih.
Horns tankar samt begärte, hvad Frih. Wrangel angår, att
Secrete Deputations betänckande om honom måtte föredragas,
på det honom någon ärkänsla må kunna tilläggas i anseende
till dess hittils hafde möda.
Hr Gyllensvahn: Jag för min del vill här inför R. o.
A. säja mina tanckar just sådane, som jag dem yttradt i
Secrete Utskottet.
Jag gläder mig lika så mycket som någon annan åt de
framsteg, som de Kongl. Arfprintzarne vunnit både i ålder
och visdom, men icke vill jag tillägga dem eller någon af
de herrar och män, som haft vård om deras upfostran, någonting,
som är utom vår förmåga.
Secrete Utskottet har redan till åtskillige behof förskutit
något öfver 15 tunnor guld, och nu kan jag försäkra, att där
icke finnes någon mera tillgång.
2:do. Hvad cavaillererne angår, så hafva vi tillförene indragit
deras löningar, som haft saijma beställning hos Hans
Kongl. Höghet Cronprintzen, och ser jag således ingen anledning
att i denne delen förfara annorlunda.
Penningar äro dessutom icke så lätt anskaffade, när de
ej vilja räcka till; och när Secrete Utskottet, som bör veta
200 1766, sept. 18. Prinsarnas stat.
tillgången, funnit dervid omöjligheter, så lärer plena utan
att höra Secrete Utskottet omöjeligen finna några utvägar.
3:tio. När härtill kommer, att håfförtäringen nu är 6-dubbelt
större än förr, nemligen 6 tunnor guld, då den endast
förr var 70 000 dahlér silfvermynt, så var min tancka den,
att som de Kongl. Arfprintzarne lysa af förträffelige egenskaper
och vår tillgång i anseende till flere bortmistade provintzier
ej gifver oss tillfälle till något större vedermäle af
vår undersåteliga vördnad och kärlek, så kunde vi tillägga
hvar och en af de Kongl. Arfprintzarne någon af de högre
ämbetsmannalönerne jämte en kungsgård och en viss summa
penningar, hvarmed Printzarne torde kunna husholla och
niuta skälig inkomst; men att gifva en större summa penningar,
det holt och holler jag ännu för omöjeligit att åstadkomma.
Frih. Carl Ridderstolpe: Ehuru ej altid plägar
vara behageligit att lägga rikets bästa till grund i sådane
mål, som bör ankomma på välvilja och generosité, vill jag
dock nu söka förena min öfvertygelse med begge desse hufvudföremålen
och deraf draga den billigaste slutsattzen.
1 :o. Dicterar vår ärkänsla, att vi böra visa ömhet och hugna
de herrar och män, som vid de Kongl. Arfprintzarnes
education det mästa haft att syssla, antingen det nu sker genom
lönens behollande eller befordringar.
Hvad den förra delen angår, att de skulle få beholla lönen,
så behöfver jag alenast ärindra, att vi af ömhet för riket redan
dragit in åtskiliga corpser, att vi måst giöra en hoper
andra indragningar och att vi få åtaga oss en dryg bevillning,
som tillräckeligen lärer trycka våra qvarlefvor; jag ser
således ingen utväg i denne delen.
2. Hvad deras befordran angår, så hafva de förmåhn af
den 24 nummern på rangordningen och böra derefter avancera,
men att tillägga dem högre tienster finner jag betänckeligit,
aldenstund andra corpsers officerare och ämbetsmän
derigenom torde få tillfälle att klaga.
3:tio. Hvad de Kongl. Printzarne angår, så beklagar jag,
att vår förmåga ej sträcker sig lika så långt sorn vår välvilja,
och att vi ej kunnat öka det, som Secrete Utskottet hemstält.
4:to. Hvad Hr Gyllensvahns project angår, så finner jag
considerationer deremot såväl i vår constitution som i personernes
värde och Adelens rättigheter.
Kungsgårdars arrende.
201
Jag för min del anholler derföre, att vi må bifalla Secrete
Utskottets hemställande och icke förhasta oss, ty då är bättre,
att vi låta saken vila.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls.
14. Hr Landtm, androg, det han nu ville föredraga Kungsgåralla
kungsgårdssakerne, och på det tiden dermed ej måtte arne®earren'
förspillas, hade Hr Landtm, låtit författa ett kort utdrag,
hvilket han begärte måtte upläsas.
Frih. Gu staf Reuterholm begärte, att desse målen
måtte få vila till att vidare öfversees och granskas.
Hr Landtm, ville blott r^pläsa angående dem, som blifvit
afslagne.
Frih. Gustaf Reuterholm ville, att desse målen
måtte få vila, tills man finge se, huru de öfrige 3 stånden
afgiorde dem.
Hr Eneschöld biföll Hr Landtnäs proposition, ty eljest
blifver det icke möjeligit att genomgå dem, ty alla skählen
äro där vidlöftigt uptagne.
Hr von P o st ärindrade, att man borde se skälen, hvarföre
deputation för somlige tillstyrkt continuation af arrendet
och för de andre afslagit, samt begärte, att desse mål få
hvila ännu 6 dagar till.
Hr Landtm, gaf vid handen, att riksdagen skall slutas,
och frågade, huru det vore möjeligit, att så många mål
skulle hvila så länge utan att tillika derigenom utdraga
riksdagen och gifva de andra stånden tillfälle att afgiöra
dem.
Hr von Post trodde, att det då vore bättre att lemna
dem oafgiorde.
Hr Gyllensvärd bad om tillstånd att få trycka det,
som inkommit ang:de dess kungsgård Ollestad, på det allmänheten
må få se, huru illa han blifvit handterad af deputationen.
Hr Eneschöld trodde det vara billigt att continuera
arrendet för dem, som deputationen gifvit godt låford, och
anholt för öfrigt om bifall på Hr Landtm:s proposition.
Hr Gyllensvahn: Det är lag likmätigt at begära en
sak på bordet; men huruvida denne rättighet kan sträcka sig
till 6 dagar, det vet jag icke. Jag önskade, att Hr Landtm,
ville giöra proposition, på det vi må få höra R. o. A:s tanckar.
202 1766, sept. 18. Hospital och barnhus.
Hr von Post förklarade sig icke vara emot den af Hr
Landtm, föreslagne methoden vid afgiörandet men anholt endast,
att desse målen ännu må få vila några dagar.
Frih. Carl Ridderstolpe fandt, att R. o. A. kunde
förenas på det sättet, at vi bifalla methoden vid afgiörandet
men upskiuta dermed till nästa plenum.
Hr von Rohnen ville, att desse mål skulle ansees som
vilande till nästa plenum.
Hr Landtm, giorde proposition enligt Frih. Ridderstolpes
project.
Hvilket bifölls. •
A.ng:de hos- 15. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande
barnhus* s*ne dato angående hospitals- och barnhusvärket i gemen
värket. jämte project till en kongl, förordning deröfver, hvilket project
uplästes.
Retänckandet bifölls med tilläggning vid den projecterade
förordningens 3 artic., 9 §, om hospitals inkomster och förläningar,
att i anseende till donerade säterier R. o. A:s rättighet
till lösen altid är och blifver orubbad förbehollen enligit
R. o. A:s Privilegier.
General- 16. Uplästes Justitisedeputationens betänckande af den 6
expeditai" * thenne månad ang:de ärendene vid Generalauditeursexpeoch
General- ditionen och Arméens Generalkrigsrätt.
krigsrätten. Betänckandet bifölls med tilläggning, att samma författning
äfven borde lämpas till Generalkrigsrätten och regementskrigsrätterne
i Pommern, så att thesse senare på thet
föreslagne sättet utan omgång af underställning måge äga
frihet att afdöma soldaternes rymmningsbrott för första och
andra gången och dommen i värkställighet sätta, tå parterne
sielfve genom tillkännagifvit missnöje therutinnan ej vela
ändring söka, hvarförutan till Secrete Utskottet skulle remitteras
att tillse, huruvida öfverauditeurssysslan uti Pommern
må för framtiden kunna indragas.
Detta R. o. A:s beslut skulle genom extractum protocolli
till de öfriga respective stånden afgå.
Hedesäteries 17 :o. Föredrogs Capitainens Hr Johan Friedrich Biörninlösen.
bergs ingifne memorial angående inlösen af ett till hospitalet
i Götheborg doneradt sätie, Hede kalladt, i Elfsborgs låhn
belägit.
Manufakturfonden. Hospital.
203
Remitterades till Riddarehusdeputationens utlåtande.
18 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens belänckande
af den 23 Augusti 1766 men [o: med]1 ohngefärligit
förslag öfver manufacturfondens hädanefter förefallande
årlige inkomster och utgifter.
Hr Gyllensvahn kunde ej bifalla någon disposition
af desse medel, innan Banquen förnöjes för de sista lånen
med 2 tunnor guld åhrligen.
Hr Landtm, trodde, att betänckandet kunde bifallas,
om Banquen efter projectet blifver förnögd för sin fordran.
Hr Gyllensvahn anholt om tillstånd att få öfversee
detta betänckandet, och om Banquen först blifver liielpt till
sin rätt, så ville han sedan yttra sig, hvad som kan indragas
eller betalas af det öfriga.
Frih. Carl Ridderstolpe ville ingalunda, att Banquen
skulle hielpas så, att näringarne därigenom ledo.
Betänckandet lemnades till Hr Gyllensvahn att vidare
öfversees och granskas.
19. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänkande
af den 23 Julij 1766 ang:de framdeles upsyn öfver hospitalerne
i riket af en därtill förordnad kongl, direction jämte
förslag till nödig dervid befunnen betiening.
Jämväl uplästes ett betänkandet bifogadt särskildt votum.
Hr von Böhnen ville bifalla betänckandet men tillstyrkte,
att betieningen må tillsättas af directionen.
Hr Gripenberg under stälte, om ej Kongl. Maij :t kunde
utnämna både directionens ledamöter och dess betiening.
Betänckandet bifölls på det sätt, att jämte en riksens råd
en kongl, direction öfver hospitals- och barnhusvärket i riket
må nämnas af Kongl. Maij :t, och att directionen sedan till
nödig betiening utseer skickelige ämnen af de tienstlöse af
Riksens Ständers förra värck, hvilka med lönen gravera staten.
20. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 19
Junii 1766 ang:de de i Skåne belägne hospitals- och barnhushemmans
försäljande till skatte.
Hr Gripenstierna ville, att R. o. A:s rättighet till
åter lösen af de till hospitaler och barnhus donerade säterier
altid må vara förbehollen enligit Adeliga Privilegierne.
1 Memorialprotokollet.
14—581454
Manufacturfondens
ungefärl. inkomst
och
utgift.
Hospitalerne
i riket.
Hospitalshemmanen
i Skåne.
204 1766, sept. 18. Manufakturer. Spinnerier.
R. o. A. resolverade, att detta afslås, och förblifver med
desse hospitalshemman enligit den af Cammaroeconomiedeputation
vid denne riksdag ang:de hospitals- och barnhusvärket
och dess hemman i gemen tillstyrkte författning.
21. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 5 September 1766 ang:de kongl, förordnandets
obrottslige efterlefnad, som föreskrifver viss frihet för
manufacturarbetare att idka den slögd, de lärt.
Bifölls.
Manufactur- 22. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens beter1
som^öra länckande af den 6 September 1766 ang:de vissa af manufacuphöra.
turfonden hittils bestridde utgifters uphörande hädanefter.
Betänckandet bifölls med ändring, att puncten om tullbetieningens
aflönande i Götheborg, såsom öfverflödig, går ut.
Ylle- och 23. Föredrogs Handels- och manucturdeputationens bespinnerierne
länckande af den 25 Augusti 1766 angående ylle- och bomullsspinnerierne
i riket.
Bifölls.
Angoriske 24. Uplästes Handels- och manufacturdeputations betäncgeteafvelen.
pan(je af den 29 Augusti 1766 ang:de den angoriske geteafvelen
i riket.
Betänckandet bifölls.
Upsyn vid 25. Föredrogs Tulldeputationens betänckande af den 12
nederlag. Septembris 1766 ang:de nederlagsvahror, deras lossande, upvägande
och flere författningar samt upsyn dervid.
Bifölls.
AngrdeCor- 26 :o. Uplästes Secrete Deputations betänckande af den 8
P°mérfeltsa1^'November 1765 öfver then af Corporalen vid Kongl. Lifdra
tour.
bantecorpsen Eric Malmerfelt å egne och Corporalens vid
samma corps Hans Leonhard Drakes vägnar giorde ansök
D:o
d:o v. njn„ angående tour framför Majoren Frih. Åkerhielm med
Drakes. 00 j
flere* hvilken Secrete Deputationen anseer dem böra beräknas
framför von Schvartzer och Ridderståhl samt Frih. Åkerhielm
ifrån den 27 Febr. 1759, dock utan äldres och bättre
förtientes praejudice.
Hr Wulfcrona ville bifalla betänckandet.
Hr Giötherhielm förbehölt Frih. Åkerhielm dess
rättighet, ty han var ryttmästare 1752, och då var Malmerfeldt
intet mera än lieutenant.
Betänckandet bifölls.
tenvt6Sche- 2i7:o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den
vens tour. 17 December 1765 ang:de Lieutenantens vid Kongl. Artille
-
C. L. v. Scheven. Uppodlingar. Trädgårdsmästaresoc. 205
rieregementet Carl Ludvig von Schevens ansökning om tour
framför åtskilliga vid Artilleriet i tienst varande officerare.
Jämväl föredrogs Lieutenanten von Schevens inlemnade
memorial i samma ämne.
Frih. Grönhagen: Jag för min dehl vet ej, hvad anledning
Secrete Utskottet haft att tillägga von Scheven tour,
förr än han var 18 åhr gammal; och hvad Silfverström angår,
så har han tour uti armeen.
Hr Schönström ärindrade, att von Scheven bör få
tour framför Friesendorf, dock beholler Silfverström sin tour
i armeen.
Frih. Rehbinder gaf hvid handen, att ett apart betänckande
vore inkommit om Silfverström; begärte således proposition
öfver detta.
R. o. A. biföllo, att Lieutenanten von Scheven får fullmagt
af samma dato som Lieutenanten Baron Friesendorff samt
tour framför honom och Lieutenanterne Dahlman och Schattellovitz.
28. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 7 Augusti 1766 om sätt och upmuntran till den i riket
varande oländiga markens upodlande jämte project till en ny
förordning deröfver.
Betänckandet afslogs, emedan R. o. A. funno de utgångne
kongl, förordningar till upodlingars befrämjande, såsom 7 §
i 1789 års förordning och förklaring öfver 1734 års skogsordning,
kongl, förordningen af den 25 November 1740 och
förklaringen deröfver af den 5 October 1741, kongl, förordningen
af den 17 Julij 1747, kongl, brefvet af den 18 Februarii
1756 och d:o af den 2 September 1760 med flere, vara
tillräckelige.
29 :o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänckande
af den 26 Maij 1766 ang:de Trägårdsmästaresocietetens
här i staden giorde ansökning om ytterligare utvidgande af
de för dem utfallne konglige förordningar och resolutioner.
Hr Ene schöld: Jag hade trodt, att trägårdsmästarne
hade bordt applicera sig till den finare trägårdsskötseln
utan att afstänga landtmannen ifrån sahlu af allmännare
grönsaker.
Hr Wadenstierna ville förblifva vid den år 1756
giorde författningen.
Betänckandet afslogs, och ansågo R. o. A. för billigt, att
för landtmannen en fri tillförsel och försälgning af de till sta
-
Upodlingar.
Trägårdsmästaresociet:s
besvär.
206 1766, sept. 18—20. C. D. Anckarström. Jära.
dens invåhnares föda så nödiga trägårdssaker bör tillåtas
och att alla deremot år 1748, 1749 och 1762 giorde författningar
såsom ledande till monopole och tvång böra uphäfvas.
Capitaine 30 :o. Uplästes Secrete Deputationens afgifne betänckande
AnbesvärÖmS ^en ^ Julij 1766 angående Capitainens Hr Carl David
Anckarströms besvär öfver liden prsejudice genom yngres för
honom vundne befordringar; hvarutinnan deputationen för
bemälte capitaine tillstyrker majors fullmagt i armeen samt
tour till värkelig befordran.
Betänckandet bifölls.
Sluteligen anmälte Hr L a n d t m., att 2 inne af R. o. A:s
ledamöter, nemligen Håfmarskalcken och Commendeuren
Grefve Hans Henric Taube samt Cantzlierådet och Riddaren
Hr Carl Nordenflycht, vore med döden afgångne.
R. o. A. åtskildes kl. innemot 5 om eftermiddagen.
Den 20 September a:o 176 6.
Lördag.
Plenum kl. 7.
Justering. 1 ;o. Justerades det upsatte extractuin protocolli, innehollandes
R. o. A:s beslut öfver Justitiaedeputationens betänckande
af den 6 September ang:de ärenderne vid Generalauditeursexpeditionen
och Generalkrigsrätten.
Hvilket gillades.
Jära utjord. 2:do. Resolverades, att R. o. A:s beslut den 13 sistledne
September öfver Justitisedeputations betänckande af den
16 Julij angide Jära utgiord och den emellan Jönköpings
stads Magistrat och Vice Advocatfiscalen Granskogs Änka
yppade tvisten om lösningsrättigheten skulle genom extractum
protocolli med de öfrige respective stånden communiceras.
Justering. Jämväl uplästes och justerades påskriften på Cammaroeconomiedeputations
betänckande af den 26 Maij 1766 angide
Trägårdsmästaresocietetens ansökning.
3:tio. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af
den 1 Augusti 1766 angide Auditeuren Gustaf Cervins tour
och dess beräknande ifrån den 25 October 1756.
Bifölls.
Bortarrenderade kronogårdar.
207
4. Uplästes Justitiaedeputations betänckande af den 21 Au- Cammeregusti
1766 ang:de Cammereraren Gabriel Wettz besvär öfver [ralrenWetz
den genom Kongl. Maij:ts dom af den 20 November 1764 honom
pålagde ärsättning med ränta för en förskrifning, stor
2 000 dahlér k:mt, som Wettz af Stadscasseuren Noreus till
utsökning emottagit, hvarutinnan deputation tillstyrker till
bifall på Kongl. M:ts dom samt att Wettz må pligta 1 000 d:r
silfvermynt eller sitta 3 veckor på vatten och bröd.
Betänckandet bifölls.
5:to. Föredrogs Cammar-, oeconomie- och commerciedepu- Barnabro
tationens betänkanden öfver följande bortarrenderade kro- te8elbruknogårdar
och lägenheter, nemligen:
l:o. Af den 26 April ang:de Barnabro tegelbruk i Halland,
som länge legat öde; innehafves under 40 åhrs, innebegripit
14 frihetsår, arrendecontract af den 11 Februarii 1765 af
Fabriqueuren i Varberg Johan Friedric Francke emot 120
dal. s:mts arrende.
Den nästgränsande Åbyqvarn tegelbruks interressenter
hafva uti arrende budit vid besigtningen 121 d:r silfvermynt,
äfven för frihetsåhren, efter deras värk af detta skall skadas.
Deputation tillstyrker contractets bibehollande, dock att
Francke skaffar säkerhet för dess fullgiörande.
Betänckandet bifölls.
2:do. Af den 25 Martii ang:de Nyquarn och dess bro i Up-Nyquarn och
land, som blifvit den 3 Julij 1722 till evärdelig besittning dessbr0<
bortarrenderadt till Bagaren Dettlof Lencke emot 500 d:r
silfvermynt; 100 d:r dito för broen och 2:ne frihetsåhr. Deputation
tillstyrker contractets bibehollande, dock bör han
till säkerhet låta inteckna Nyquarns Gästgifvaregård i stället
för det borlemnade stenhuset.
Betänckandet bifölls enligit hvad om slike broar förut
i anledning af Secrete Utskottets tillstyrkande afgiordt är.
3:tio. Om Åkers papperqvarn af den 14 Martii 1766. Åkers pap
Gifver
12 ris grått papper till kongl, kiöket, har slcattekiöp Pers(Ivarnoch
fasta; deputationen tillstyrker, att innehafvaren till nästa
nybyggnad sielf skaffa fr] timmer, fastän han nu fådt 120
timmer utsynte på allmänningen.
Bifölls.
4:to. Af den 7 April 1766 ang:de Lillheikilse kungsgård i Liliheikilse
Åbo låhn. Har under panträttighet för 583 d:r 10 1/2 öre kun6s8ärdsilfvermynt
tillfallit framledne Prsesidenten Silfverschöld och
208 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Köpings
(Murgård.
Benhamra
kungsgård.
Ära hemman.
Johannisbergs
kungsgård.
är enligit 1756 åhrs författning infriad; Praesidenten satt
qvar, mot 60 d:r silfvermynt årligen, till dess refning skedde
1759. Capitaine Silfverschölds Enka, som nu deraf är innehafvare,
debiteras för obetalt arrende till 5521 d:r silfvermynt.
Deputation tillstyrker, att husesyn må hollas och gården
sättas under nytt arrende.
R. o. A. biföllo, att denne kungsladugård sättes under nytt
arrende enl. den allmänna författningen.
5:to. Af den 7 April 1766 angående Kiöpings diurgård.
Innehafves sedan 1762 af Köpings stad på 15 ålir mot 1 000
d:r s:mts arrende, hvarutinnan deputationen tillstyrker, att
arrendet må bibehollas och bristfälligheter botas; men hvad
de förre arrendatorers begärte ärsättning angår, kan sådant
af Riksens Ständer ej immediate uptagas.
Betänckandet bifölls.
6:o. Af den 14 Maij 1766 angående Benhamra kungsgård i
Stockholms låhn.
Är genom arrendecontract af den 10 Maij 1749 på 30 åhr
uplåtit Cancellierådet Engelcrantz och tillhörer dess son, Håfjunckaren
Claes Engelcrantz, hvilket arrendecontract deputation
tillstyrker må bibehollas.
Bifölls.
7:o. Af den 12 Martii ang:de Ära, Hancknäs, Hannäs, Pietila
och Tattila hemman i Åbo låhn.
Ära är till skatte kiöpt emot condition att hålla schäferie
men är förfallit och inga får anskaffade, lärer som skattevrak
snart kunna efter författningen disponeras.
De öfrige innehafvas som skattekiöpte af Kammereraren
Gabriel Hartman och Commissarien Tillman med skyldighet
att holla schäferie af utländske får, hvilkas arrende tiilstyrkes
må continuera och förholles med schäferiet enligit författningarne.
Betänckandet bifölls.
8:o. Af den 29 April 1766 angående Johannisbergs kungsgård
i Vessmanland.
Innehafves af Hr Riksrådet Frih. Funck sedan år 1758 och
tillstyrker deputation till bibehollande af arrendet enligt till
giörande författningar.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
Bortarrenderade kronogårdar.
209
9:o. Af den 16 April 1766 om Räfsnäs kungsgård i Söder- Räfsnäs
manland. kungsgård.
Innehafves på perpetuelt arrende sedan år 1762 af Praesidenten
Lillienberg, och tillstyrker deputation, att contractet
må bibehollas samt att Prsesidenten Lillienberg må få låna
en mudderpråm.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om
arrenden.
10. Af den 22 April ang:de Stäkes färja samt att contrac- Stäkes färja,
tet till år 1771 med Kutsken Lars Biörkman för 375 d:r silfvermynt
må bibehollas.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
11. Dito dato ang:de Flötsunds färja samt att arrendet på Flötsunds
30 ifrån 1761, slutit med Petter Limberg för 320 d:r silfver- färjamynt,
må bibehollas.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
12:do. Bet. af den 22 Maij 1766 ang:de Horns kungsgård Horns
på Öland, som innehafves till 1781 af Capitainlieutenanten kungsgård.
P. Lilliehorn mot 247 d:r silfvermynt, årligen uträknadt efter
1735 års ständige markegång; deputationen tillstyrker
till continuation af arrendet enl. de i contractet utsatte villkohr.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om
kungsgårdsarrenden.
13. Betänckande af den 13 Martii ang:de Mellansunds fär- Mellansunds
ja i Vessmanland och att arrendatorn, som gifver 14 d:r 26 färja,
öre s:mt, må vid contractet bibehollas.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
14. Dito af den 13 Martii 1766 ang:de Elfkarleby kungs- Elfkarleby
gård i Upland samt att Capitainen Lars Lej eli, som deraf är kungsgård,
innehafvare på 30 åhr ifrån år 1750, för 3 500 d:r kopparmynt
må dervid bibehollas enligit hvad är förordnat eller efter
contractet.
Bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
15 :o. Betänckandet af den 17 Martii 1766 ang:de Ryda Ryda kungskungsgård
uti Upland och Upsala lähn. Arrendecontractet på §ärd50
år ifrån 1752 innehafves nu af Secreteraren Sillén och tillstyrkes
må bibehollas.
210 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Skellnora
kungsgård,
Visingsö.
Falkenberg
laxfiske.
Husby(!)
kungsgård.
Falkenbergs
tullbro.
Ånestads
kungsgård.
Bifölls enligit allmänna författningen om kungsgårdsarrenden.
16:o. Dito af den 14 Maij 1766 ang:de Skellnora kungsgård
i Stockholms län. Äges på 50 års contract af General
Klinckowström ifrån 1750 emot 600 d:r s:mts arrende. Deputationen
berömmer arrendatorn och tillstyrker till bibehollande
af contractet.
Bifölls enl. allmänna författningen.
17. Betänckandet af den 6 Maij 1766 ang:de Visingsö.
Innehafves af Grefvinnan Meijerfeldt till midfastan 1768,
då contractet uphörer.
Deputationen tillstyrker, att arrendet bör auctioneras enl.
författningen in genere med föreskrefne villkor.
Betänckandet bifölls.
18. Dito af den 18 April ang:de laxfisket vid Falckenberg.
Innehafves af 16 lottägare emot 318 d:r silfvermynts arrende.
Deputationen tillstyrker, att arrendet må bibehollas
i 25 åhr emot tillökt arrende till 458 d:r silfvermynt utan
några Allmogens dagsvärken, som nu skola till kronan betalas.
Bifallit enligit allmänna författningen om slike arrenden.
li9:o. Betänckandet af den 15 Maij 1766 ang:de Hyby i
Skåne.
Öfverceremoniemästaren Stiernblad har 50 åhrs contract
och gifver 200 d:r silf:mt samt bibeholles med nya villkoren
efter markegång.
Bifölls enligit generelle författningen om kungsgårdsarrenden.
20 :o. Dito af den 6 Maij 1766 ang:de staden Falckenbergs
tullbro. Arrenderas af Gillberg ifrån år 1760 för 435 d:r silfvermynt
och tillstyrker deputation, att han må bibehollas vid
15 års arrende, eftersom han inropat detsamma på auction.
Bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
21 :o. Uplästes betänckandet af den 8 April ang:de Ånestads
kungsgård, som innehafves af öfverjägmästaren Gyllensvärd,
hvilkens contract deputation anseer vara förfullit.
Jämte det dervid bifogade särskildte votum.
Hr Gyllensvahn: Jag älskar Hr Gyllensvärd, och det
ömmar mig, att han nn skulle blifva förlustig sitt contract;
men jag hyser vördnad för våra lagar och ömhet om cronans
bästa.
Bortarrenderade kronogårdar.
211
Enligit betänckandet finnes, att Hr Gyllensvärd endels
brustit i arrendet och schäferiet och endels förbrutit sig med
ekhygge. Således då vår åtgiärd häruti bör sträcka sig till
jorden men icke till innehafvaren, så seer jag för min del
ingen hielp för Hr Gyllensvärd, ty han kan här icke considereras
som annat än arrendator. Tillstyrker således till bifall på
betänckandet såsom billigt både för cronan och honom, samt
hoppas för öfrigit, att vi nästa riksdag lära kunna få tillfälle
att på annat sätt hielpa honom.
Hr Schönberg: Kanske att för detta mycket felats i
gårdens skötzel och contractets fullgiörande; det är en sak,
som man icke så noga kan dömma om, innan sielfva besigtningen
blifvit tryckt. Jag för min del tror, att Gyllensvärd
bör niuta rätt på sin sida, ty hvad ekhygget angår, så har
det blott skedt till gårdens behof, och hvad arrendet beträffar,
som han säges hafva brustit uti, så är det nu till fullo
betalt.
Hr Gyllensvärd: Jag tackar R. o. A. redan för sin
goda åtgiärd i detta ämne, ty jag vördar sanning och är säker,
att jag blifver hulpen, då mitt memorial blifvit upläst;
ty deraf lärer finnas, att jag icke haft något contract.
Memorialet uplästes.
Hr Gyllensvahn: Jag yttrade mig sist öfver betänckandet,
eftersom det var enhälligt och alenast en ledamot
förklarat sig deremot, men sedan jag nu fädt höra Hr Gyllensvärds
memorial, har jag fådt andra tanckar.
Jag finner deraf, att 1 :o arrendet redan är betalt och cronan
har ej mistadt annat än något litet af interesset.
2:do. Hvad ekhygget angår, åberopar jag mig memorialet.
3 Tio. Och sluteligen angående fårafveln, så bör han icke
derföre mista sitt arrende.
Jag tillstyrker derföre, att Hr Gyllensvärd må bibehollas
enligit generelle författningen.
Hr Landtm, bad, att saken ej skulle uppehollas genom
discourserne, och trodde, att Hr Gyllensvärd borde bibehollas
vid sitt arrende, särdeles som han icke haft något contract.
Hr Eneschöld trodde, att deputationens betänckande
vore väl grundat, och fandt vid de deremot giorde inkasten,
l:o sorn skulle Gyllensvärd ej haft något contract; att det
vore hans egen skuld, som icke gifvit reversale.
212 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Grelsby.
Castelholm.
Haga.
Biörneborgs
holmar.
Cumo fiske.
Nykiöpings
ladugård.
2:do. Hvad ekestämplingen angår, att han kunnat stämpla
dem sielf.
Och 3:tio om fåren och schäferiet, att han dem bordt holla.
Men förklarade sig dock vilja hielpa Hr Gyllensvärd, allenast
det skedde enligit allmänna författningen så för Adel
som andre.
Hr Hasen kampf tillstyrkte till bifall på det särskildte
votum, ty summum jus est summa injuria.
Hr [von] Böhnen ärindrade, att i det särskildte votum
tillstås, att Gyllensvärd ej upfyldt sine skyldigheter; således,
om han skall bibehollas vid contractet, så sker det af
gunst men ej af rättvisa.
Hr Billberg ville bibeliolla Hr Gyllensvärd i anseende
till de mildrande skäl, som det särskildte votum inneholler,
enligit författningen om kungsgårdsarrenden.
B. o. A. resolverade, att öfver jägmästaren Gyllensvärd bibeholles
vid sitt contract enligit den generelle författningen
om arrenden.
22. Bet. af den 17 Augusti om kungsgårdarne på Åland
och i Finland.
l:o. Grellsby innehafves af Baron Hastfehr; ansees vara
förfallen.
2:do. Castelholms dito förfallen.
3:o. Haga, Frih. Ridderstolpes, bibeholles men bör refvas
och skattläggas.
4:o. Cronohollmar i Biörneborgs lähn arrenderas af Biörneborgs
stad men ansees ledige till nytt arrende.
5:o. Cumo laxfiske och sillfiske innehafves af Sachlen et
compagnie men bör utarrenderas.
Betänckandet bifölls enligit den generelle författningen om
kungsgårdsarrenden.
23. Föredrogs betänck. af den 21 April ang:de den Lilla
eller så kallade Tyska Ladugården vid Nyköping. Arrenderas
af Nyköpings stad; deputationen tillstyrker nytt arrende efter
författningen.
Jämväl uplästes Grefve Bielckes inlemnade memorial i
samma ämne.
Hr Eneschöld fandt, att städer vore föga nyttiga till
arrendatorer, ty de tillsätta subarendatorer, som negligera
gårdens rätta bruk; dessutom tvista Borgerskapet om arrendets
betalning och nödvändiga reparationer, så att gården
Bortarrenderade kronogårdar.
213
gemenligen förfaller och cronan mister på arrendesumman;
ville således bifalla betänckandet, ehuru Nyköpings stad i
anseende till betet väl behöfde att få arrendet prolongerat.
Hr Schönberg ville bibeholla staden vid arrendet.
Frih. Carl Ridderstolpe: Det är väl sant, att gården
blifvit vanhäfdad, men Nyköpings stad behöfver ganska
väl mulbete. Jag tillstyrker i stöd af begge desse considerationer,
att staden må bibehollas vid arrendet, dock med condition
att kungsladugården innom 3 åhr skall ånyo vara upbyggd
och i stånd satt samt att hela Borgerskapet en för alla
och alla för en skola vara ansvarige för arrendet.
Hr Ehren hielm ville tillägga, att inga subarrendatorer
må få antagas af staden.
Hr Landtm, ärindrade, att staden intet har betalt arrendet.
Betänckandet bifölls enl. allmänna författningen om
kungsgårdsarrenden.
24. Af den 6 Martii 1766 om Stora Ladugården vid Nyköping.
Arrenderas till Stafsiö bruk och förklaras af deputationen
vara ledig till nytt arrende.
R. o. A. förblefvo vid deras på Secrete Utskottets hemställande
i detta mål af den 15 Julij sistledne tecknade beslut,
hvarmedelst detta betänckande afslås.
2'5. Af den 15 Maij 1766 ang:de Remmarlöf i Skåne; arrendet
är af Grefve Duker år 1758 på auction inropadt för
330 d:r s:mts arrende på 50 åhr och tillstyrkes må bibehollas
enl. allm. författningen.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen och
[o: om] kungsgårdsarrenden.
26. Ang:de Ventholm i Stockholms låhn.
Hvilar tills vidare.
27. Af den 10 Junii 1766 angående Leckö i Vestergötland.
Är Grefve Tessin och dess Grefvinna lemnad på lifstid och
bibeholles såsom väl häfdad.
Betänckandet bifölls.
28:o. Betänckande af den 8 Julij 1766 ang:de Gullspångs
sågqvarn och laxfiske. Innehafves af Brukspatron Löfman1
mot 50 d:r silfvermynts årligen, och hemställer deputation,
att han dervid må bibehollas.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om arrenden.
Stora ladugården.
Remmarlöf.
Ventholm.
Leckö.
Gullspång.
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Löfman.
214 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Hr Erics och
Backagård.
Källegården.
Laholms
ladugård.
Ölstorp.
Drottning
hamfn]s
krog.
Strukarne.
29 :o. Dito af den 27 Junii ang:de Hr Erics och Backagården
i Skaraborgs låhn. Är af bönder skattekiöpt med villkor
att holla vissa goda fåhr, hvarutinnan de brustit men böra
dock bibehollas.
Betänckandet bifölls, dock ifall åboerne brista i sin skyldighet
med schäferiet enligit Kongl. Maij :ts bref af år 1757,
äro de hemmanen förlustige.
30 :o. Bet. af den 27 Junii ang:de Kalle- och Mörkegården
i Skaraborgs låhn. Innehafves af Schäfern Stahl på lifstid
och bör bibehollas enl. deputations tancka.
Bifölls.
31. Dito af den 26 April 1766 angående ladugården vid
Laholm.
Inropad på auction af Capitaine Ulfhielm emot 944 d:r
silfvermynts arrende ifrån år 1750 på 50 åhr tid men rättigheten
sedan transporterad till Capitaine Joh. Giers.
Deputation anseer det för contractsbrott, för det han ej
praenummererat på sagdan dag arrendesumman, och förklarar
kungsladugården ledig till nytt arrende.
Jämväl var vid detta betänckande ett särskildt votum bifogadt,
som uplästes.
Det särskildte votum bifölls.
32. Af den 27 Junii ang:de säteriet ölstorp i Skaraborgs
låhn.
Nyttias af Provincialschäfern Labeckius för räntan och 40
fårs hållande såsom boställe, hvarvid han enl. deput. tancka
må bibehollas.
Bifölls.
33. Betänckandet af den 6 Maij ang:de Drottninghamns
och Hammarskiärs krog i Södermanland.
Är på auction till arrende på 20 åhr inropad år 1750 af
Borg. öhman för 106 d:r 21 öre och ansees dervid böra bibehollas.
Bifölls.
34. Dito af den 6 Maij ang:de kronofisket Strukarnes notvarp
i Hielmaren, 15 notdrägter.
Innehafves af Hr Siegroth för 3 d:r silfvermynt och hemställer
deputation, om icke detta straxt bör bortarrenderas
på auction enligit författningen om fiskerier.
Bifölls.
Bortarrenderade kronogårdar.
215
35. Betänckandet af den 23 Julij 1766 ang:de Ultuna
kungsgård.
Arrenderas på 25 åhr af Generalmajoren Rudbeck och bibeholles,
så vida med Riksens Ständers författning kan ske.
Item tillstyrkes arrende af cronoparcken för 2001 d:r s:mt.
Betänckandet bifölls enligit allmänna författningen om
kungsgårdsarrenden.
36. Dito af den 28 Julij 1766 ang:de Nesselstads cronohemman
och qvarn. Arrenderas af öfverstelieut. Scheffel för
128 d:r silfvermynt årligen. Och tillstyrkes, att han dervid
må bibehollas samt att det får köpas till skatte.
Hr Eneschöld påminte, att det bör arrenderas enligit
författningen.
Hr Estenberg fandt, att Scheffel borde få kiöpa det
såväl som bönderne, och bifölls betänckandet.
Frih. von Essen ville, att Scheffel borde få lösa det
enligit 1723 åhrs förordning.
Hr Hästesko var emot skattekiöpet.
Hr Eneschöld fandt, att skattekiöp ej hörer hit, såvida
det är en cronolägenhet under arrende; ville således, att
arrendet continuerade efter författningen.
Betänckandet bifölls.
37. Dito af den 28 Julij ang:de Rådmansö kungsgård.
Arrenderas på 30 åhr ifrån 1752 för 444 dahlér silfvermynt
af Generalauditeuren Röök och bibeholles enl. nya författningen.
Bifölls.
38. Betänckandet af den 7 Augusti ang:de Ingelstads
kungsgård i Skåne. Ägdes ifrån år 1757 under 50 åhrs arrende
af Fru von Hylthén, Lindecronas encka, för 777 d:r s:mt
2 öre och transporterades år 1763 på Ryttmästaren F. A. von
Schantz, hvars arrende hemställes må bibehollas enligit
nyare författningen.
Bifölls.
39. Dito af den 28 Julij ang:de Lindö cronoö i Södermanland.
Nyttias af Borgmästaren Gustaf Lierman, så länge han det
till fårafvelen brukar, emot 119 d:r 4 öre silfvermynt, hvarvid
han må bibehollas, tills annat förordnas.
Bifölls.
Ultuna.
Nesselstads
hemman.
Rådmansö.
Ingelstad.
Lindö.
216 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Svartsiö.
Bråborg.
Bismotala.
Vennegarns.
Viarps byes
hemman.
Magnö och
Edeby.
40. Betänckandet ang:de Svartsiö. Innehafves af Lands
höfdingen Broman, hvars contract ansees vara förfallit.
Kvilar tills vidare.
41. Dito af den 7 Augusti 1766 angående Bråborgs kungsgård
uti Östergötland; innehafves nu genom transport utaf
Forsbergske sterbhuset af Secreteraren Ålin under 50 åhrs
contract efter inrop på auction den 27 Augusti 1751 emot
1 200 d:r silfvermynt arrende, minskad ifrån den först åtagne
summan 2 805 d. sunt. Och tillstyrker deputation till dess
bortarrenderande efter nyare författningen.
Det härvid upläste memorialet bifölls, men skulle icke något
af de öfrige respective stånden härutinnan ingå, så förfares
härmed efter allmänna författningen.
42. Betänckandet af den 14 Aug. 1766 ang:de Bismotala.
kungsgård i östergötland.
Innehafves under förpantningsrätt af Håfmarskalcken Baron
Ehrencrona; är väl byggd och förbättrad samt bibeholles
derför Frih. Ehrencrona vid sitt arrende, till dess panteschillingen
af 8 055 d:r 17 öre 8 p:gr samt 50 d:r 11 2/3 öre
silfvermynt i plåtar till fullo blifver af cronan återbetalt, och
sedan förfares som med kungsgårdar i gemen.
Bifölls.
43. Betänckandet af den 14 Augusti 1766 ang:de Vennegarns
kungsgård i Stockholms lähn.
Innehafves af Ryttmästaren Printzenschöld och Cancellierådet
von Ihre under perpetuelt arrende emot 50>0 d:r silfvermynt
och tillstyrker deputationen till bibehollande af arrendet
enligt den generelle författningen.
Bifölls.
44. Dito af den 14 Augusti 1766 om hemmanen n:o 3 och
5 i Viarps by och Malmö lähn, som år 1764 till skatte försåldes
till Häradsskrifvaren Westerdahl, dock så att åboerne
i sin lifstid skulle bruka hemmanen emot förbindelse att anlägga
schäferie; och som han och sedan de därutinnan brustit,
förklaras hemmanen å öppen auction böra arrenderas
till den mästbiudande.
Bifölls.
45. Betänckandet af den 14 Aug. ang:de Magnö och Edeby
hemman i Södermanland.
År 1704 af Häradshöfd. Thunberg skattekiöpt; innehafves
Bortarrenderade kronogårdar.
217
af Sergeanten Thunberg och dess 5 omyndige syskon emot
155 d:r 9 öre 6 1/3 p:gr smats årligt arrende.
Cronan förlorar härvid, dock som arrendet är en benådning,
bibehållas de, så länge någon af desse arfvingar är
omyndig och arrendesumman erlägges men sedermera betala
den förvandling, som af andra skattehemman utgiöres;
men bibehollas oklandradt vid skattemannarätten.
Bifölls.
46. Dito af den 14 Augusti ang:de cronohemmanet n:o 10 Hemmanet
uti Heljarps by och Malmö lähn; år 1760 till skatte försåldt"'arps^by?^
åt bönder att holla schäf erie, hvarutinnan hittills felats; bör
derföre undersökas, om åboerne innom den 30 nästledne
Junii haft schäferiet i stånd enligit Kongl. Maij :ts bref och,
ifall de brustit, komma hemmanen på auction att säljas.
Bifölls.
47. Betänckandet af den 14 Aug. 1766 ang:de Härja ut- Härja utjord
i Södermanland. Per Andersson betalar derföre som ^ordhögsta
budet 8 d:r s:mt.
Utjorden ansees af deputation vara föga mera värd, dock
bör förfaras som om ledige kronolägenheter förordnas.
Betänckandet bifölls, doch att meningen ang:de Morgonstierniske
arfvingarne aldeles utgår.
48. Dito af den 30 Julij angående Uranieborgs kungsgård Uranieborg.
i Malmöhus lähn.
Innehafves genom Kongl. Cammarcollegii contract af år
1761 af Borgmästaren Schau på 50 åhr emot 500 d:r s:mts
arrendesumma, schäferie och fiskeries hollande.
Contractet ansees af deputationen vara förvärkat och förklaras
Schau hafva brustit i prsenumeration, husbyggnad,
schäfferie, fiskerie, prästerättigheter, och är gården till nytt
arrende ledig efter författningarne.
Bifölls.
49. Betänckandet af den 14 augusti ang:de Borgholms Borgholm,
kungsgård i Calmare lähn.
Innehafves genom transport af Cortmeijers Encka utaf
Kongl. Secreteraren Sillén och Capitain Sillén efter ett i project
författadt contract, som ej ännu till 1781 af Kongl. Cammarcollegio
blifvit utfärdadt. Förklaras gården derföre till
nytt arrende ledig enligit förfatningarne i anseende till felande
prsenumeration af arrendesumman och efterlåtenhet
af schäferiets iståndsättande.
218 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
Johannis
lunda.
Quicksunds
lanefiske.
Jämväl uplästes Hr Lagersvärds memorial i detta ämne.
R. o. A. resolverade, att arrendatorn må bibehollas vid
contractet enligt den generelle författningen om kungsgårdarne.
50. Dito af den 12 Julij ang:de Johannislunda cronosäterie
i Södermanland och Selebo härad.
Innehafves af Krigsrådet Franc under perpetuelt arrende
för 175 d:r 16 öre s:mt kronotionden och knecktehollet derunder
beräknadt.
Och tillstyrker deputation, att han dervid må bibehollas
enligit författning om perpetuelle arrenden.
Hr Gripen stierna fandt det vara en märkelig skillnad
på cronosäterie och kungsgårdar samt cronogårdar och
ärindrade, att Adelen skulle alt för mycket lida, om ej någon
skillnad derutinnan giordes; tillstyrkte derföre, att ett extractum
protocolli må få afgå till de öfriga respective stånden
och att saken må remitteras till Riddarehusdeputation,
på det vår rättighet må vara oss bevarad.
Hr Eneschöld instämde uti samma tancka och ville,
att ett extractum protocolli skulle till nästa plenum upsättas.
R. o. A. resolverade i anseende till den märkeliga skillnad,
som befinnes vara emellan cronosäterier och kungsgårdar så
i anseende till deras ålder, tillkomst och natur som äldre
och nyare om åboe- och besittnings- samt skattekiöps- och
utbytningsrätten derå giorde författningar; samt i betracktande
deraf att denne gård ännu vore i en nära descendents
hand ifrån Biskoppen Doctor Johannis Mathise, åt hvars arfvingar
enligit Kong Carl den 11 bref af den 14 Novemb. 1679
Johannislund under skattemanna börd och rätt gifven och
förund blifvit; att innehafvaren deraf såsom frälseman, åbo
och skatteman må vid en orubbad besittning deraf nu och
framgent blifva bibehollen utan att blifva ansedd under den
allmänna författning, som om kungsgårdar och deras specielle
arrenden vidtagen blifvit,
hvilket genom protocollsutdrag med de öfrige respective
stånden communiceras skulle.
51. Betänckandet af den 30 Julij om Qvicksunds lanefiske
i Södermanland och gösefiske i Vessmanland.
Innehafves af Assessor Nordenfelt uti interressentskap för
100 d:r s:mt på 50 år från år 1756.
Arrendet ansees vara förfallit, eftersom ingen prsenumera
-
Bortarrenderade kronogårdar.
219
lion blifvit gifven, och kominer att vid allmänt utrop utbiudas
till nytt arrende åt den mästbiudande, hvarvid nästgränsande
städer och landskap få option.
R. o. A. resolverade, att på anförde skäl de vid Qvicksund
angräntzande städer och landskapers landtmän måge emot
dubbel arrendesummas ärläggande få disponera fisket derstädes,
med villkor att lahnefisket nedlägges, men ifall de
deruti ej ingå, skall detta fiske på nytt arrende till den mästbiudande
försäljas på auction.
52. Dito af den 23 Augusti ang:de Gripsholms kungsgård, Gripsholm.
Lilla humlegårdsträgården, Diurgården och Stora trägården
i Södermanland.
Innehafves efter contract under perpetuelt arrende af öfversten
Frih. Duvall, som uti intet mål brustit, dock tillstyrkes
häfvande af desse arrendecontracter, emedan de blifvit
afslutade på ett med heyratscontractet ej öfverensstämmande
sätt.
Och bör i öfrigit Frih. Duvall enligit författningen om perpetuelle
arrenden bibehollas i 15 åhr emot arrende efter författningen,
dock med villkor att genast afträda, i den händelse
Hans Kongl. Maij :t skulle med döden bortgå, till Hennes
Maij :ts fria disposition.
Betänckandet bifölls, dock att emot slutet vid de orden afträda
bör till Hennes Maij ris fria disposition tillägges, hvilket
likväl då uppå Hennes Kongl. Maij ris egit nådiga välbehag
och förordnande må ankomma.
53. Ang:de Ottneby kungsgård på Öland.
Hvilar.
54. Betänckandet af den 29 Augusti 1766 om Rönö kungsgård
i östergötland.
Innehafves af Öfverstinnan Gyllenkrook på 50 år efter contract
af den 7 Maij 1764 och bibeholles enligit Riksens Ständers
författning.
Betänckandet bifölls.
55. Dito af den 29 Augusti ang:de Gladsax skattehemman
n:o 6 i Christianstads låhn.
Åhr 1759 löst till skatte af åboen Bo Bengtsson mot förbindelse
af schäfferie och plantage af trä och medicinska örter.
Bör på öppen auction upbiudas; dock förbeholles Bo Bengtson
option; ty han har fullgiort schäferiet men ej aldeles med
15—581454
Ottneby
kungsgård.
Rönö.
Gladsax.
220 1766, sept. 20. Bortarrenderade kronogårdar.
trä och medicinalörter samt färggräs plantering, hvarifrån
dock successor befrias.
R. o. A. resolverade, att åboen Bo Bengtson bibeholles vid
sin besittning.
Lilla Malmö, 56. Betänckandet af den 23 Augusti ang:de Lilla Malmö,
Mora etc. jyjora> Hätteby, Stenby, Oxby, Ingespiula och Löfgårds hemman
i Södermanland.
Åboerne hafva fådt enligit Kongl. Maij :ts brev af 1756 lösa
desse hemman till skatte emot förbindelse att holla schäfferie.
R. o. A:s samt Prästeståndets ledamöter i deputation hafva
funnit, att som bönderne brustit i schäfferiet, borde hemmanen
utbiudas på auction, men att Grefvinnan Hård borde
behollas vid hemmanet Löfgård i anseende till det anlagde
schäferiet af angoriskt slag.
Borgare- och Bondeståndens ledamöter åter bibeholla bönderne
vid besittningen i anseende till det usla tillstånd,
hvaruti de tillträdt hemmanen efter Praesidenten Fraedenstiérna,
men instämma med R. o. A. ang:de Grefvinnan Hårds
bibehollande vid Löfgårds hemman.
Frih. Grönhagen ärindrade, att Allmogen blifvit
tvungne vid skattekiöpet och pålagde att plantera örter, holla
fåhr af angoriskt och spanskt slag.
Prsesidenten Fraedenstierna feck desse hemman på conditioner,
sorn bönderne sedan måste vidkännas.
Jag för min dehl vill både ömma våra Privilegier och Allmogens
rätt.
Hr Eneschöld ville bifalla R. o. A:s tancka i deputation
och fandt, att bönderne, som icke fullgiort sine förbindelser,
ej böra mera än Praesidenten Fredenstierna dervid
bibehollas.
R. o. A. biföllo sina deputerades i Kammaroeconomiedeputation
yttrade tanka.
Manuf.fon- 6(!). Föredrogs Handels- och manufacturdeputations bed
oc^utgUt81 tänckande af den 28 Augusti, innehollande ongefehrligit för1767.
slag öfver manufacturfondens inkomst och utgifter för år
1767 och de följande åren, med hemställan om icke desse förslagsvis
upförde utgifter må af vederbörande Kongl. Coinmerciecollegio
och Statscontoir värkställas i den ordning, som de
uti samma förslag finnas specificerade.
Hr Gyllensvahn upläste ett af honom i detta ämne
Manufakturfonden. Riksdagens slut.
221
upsatt dictamen ad protocollum, hvilket härjämte sub u:o 1
bifogas, hvarutinnan han hemställer, om icke för anförde
orsaker 109 000 r:d s:mt årligen böra afbetalas af manufaclurfonden
på Banquens skuld framför alla andra berörde
fond ålagde utgifter, sorn sedan af öfverskottet marck om
mark vederbörande kunna förnöjas och uppå dem reparteras
af Kongl. Commerciecollegium (Bil. 17).
Hr Schönberg ville förnöja Banquen så, att och privatas
anordningar blifva godtgiorde; ty näringarne äro angelägne
att bibehollas, och borde således ingen repartering
mark om mark här äga rum; anholt derföre om bifall på betänckandet,
ty Banquen kunde väl vänta med sin fordran.
Hr Linderstedt ville utsätta något vist för Banquen,
nemligen 50 090 åhrligen, så att näringarne ej lida.
Hr Landtm, ville giöra ett sammandrag af hvad som är
tillstyrkt till att utgifvas af deputationen, och projecterade,
om icke Hr Gyllensvahns dictamen dessförinnan kunde få
vila.
Frih. Friedric Ridderstolpe låfvade äfvenledes
att i deputationen låta giöra ett sammandrag på tillstyrkte
och honorerade anordningar.
Hr Gyllensvahns dictamen hvilar.
7 :o(!). Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Angrderiksden
16 September 1766 ang:de riksdagens slut till den 1 näst- dagens slutkommande
October.
Hr Lagersvärd: För 14 dagar sedan anmälte Secrete
Utskottet sin tancka ang:de riksdagens slut och dess tillstyrkande
vant bifall hos R. o. A., nemligen att riksdagen skulle
slutas i denne månad. Detta beslut finner jag för min del
icke kunna uprifvas annars än nemine contradicente. Jag
kan åtminstone ej bifalla, att vi ändra våra beslut.
Frih. Grönhagen: Uppå Secrete Utskottets extractum
protocolli stadnade R. o. A. i det beslut, att riksdagen skulle
slutas vid slutet af förledne Augusti månad; denne termin är
långe sedan förfluten, ty vi hafva i dag efter allmanackan
den 20 September. Således och som jag icke är så konstig att
kunna bringa tiden att vända om, så frugtar jag ej heller
för några suiter, om jag i förevarande ämne skulle yttra
mig.
Jag för mig önskar af alt hierta riksdagens slut och beklagar,
att Hr Landtm, så länge besväras genom sitt mödosamma
222 1766, sept. 20. Riksdagens slut.
arbete; men tror, att mycket ännu lärer vara oafgiordt i deputationerne;
vill således att vi bifalla, det riksdagen må slutas
men ej till någon viss dag, förrän vi i nästa vecka få se, huru
långt vi hinna med arbetet in plenis; skulle min tancka ej
härutinnan gillas utan viss dag utsättas, så ber jag, att vi
utsätta den 10 October, ty då kunna vi med vårt arbete vara
färdige.
Frih. Carl Ridderstolpe: Det står fast, att om R.
o. A. velat sluta riksdagen i Augusti månad, så lära de äfven
vilja sluta honom i October.
Det är icke sagt, att sådant bör ske den 1 October, ty vi
hafva efter vanligheten åtskilliga dagar öfrige emellan den
dagen, då riksdagen blåses af, och till den dagen, då vi församlas
på Rikssalen.
Altsammans dependerar derföre af vår arbetsamhet. Jag
för min dehl tillstyrker, att vi utsätta den 4 eller 6 October
för att lemna Expeditionsdeputation tid och råderum att
hinna efter, ty omöjeligen kan Expeditionsdeputationen sluta
sina arbeten med riksdagen.
Hr Gripenstierna trodde utan ansvar kunna säja
sina tanckar i förevarande ämne och upläste ett af honom
sammansatt dictamen ad protocollum, hvilket härjämte bifogas
sub n:o 2 (Bil. 18).
Derutinnan han hemställer, om icke beslutets tagande att
sluta riksdagen till någon viss tid bör upskiutas, tills vi närmare
kunna se, hvilka mål kunna på desse 14 dagar afgiöras
eller icke.
Hr Lilliesvärd upläste jämväl ett sitt dictamen ad
protocollum i förevarande ämne, där han om bifall på Secrete
Utskottets extractum protocolli ang:de riksdagens slut anholler.
Vide n:o 3 (Bil. 19).
Hr Billberg trodde det vara omöjeligt att sluta riksdagen
till den 1 October och ville, att sakerne skulle sluta riksdagen.
Hr Gyllensvahn ville bifalla -Secrete Utskottets hemställande
och trodde, att ordförande i deputationerne ej lära
nedlägga några saker utan begära flere dagar, ifall målen ej
kunna afgiöras.
Ärindrade dessutom, att inköpet för Håfvet hindras af närvarande
dyrhet, och borde derföre Riksens Ständer snart slu
-
Riksdagens slut.
223
ta med sina arbeten, ifall riksdagen skall förtiena namn af
att vara oeconomisk.
Hr Möllerstierna upläste ett af honom skrifvit dictamen
ad protocollum i förevarande ämne, därutinnan han
begär specification på alla oafgiorde mål, innan han sig
öfver riksdagens slut kan yttra. Vide n:o 4 (Bil. 20).
Hr Estenberg trodde, att om han finge arbeta några
dagar, skulle han kunna skaffa cronan 900 000 d:r; ville således
ej utsätta viss dag annars en efter sakernes myckenhet
men vore gärna hogad att sluta riksdagen ju förr dess hällre,
ty han hade skaffat sig många ovänner för sin viste nit.
Frih. Friedric Horn trodde alla vara enige att sluta
riksdagen, som nog länge städt både med kostnad och besvär;
ärindrade att private afsigter kunde värka någon utdrägt,
men bad R. o. A. betäncka, att vi ej för deras skuld
äro hitkomne; derföre claudite jarn rivulos pueri, sat prata
biberunt.
Hr Landtm, försäkrade, att få riksvårdande mål vore
att vänta ifrån deputationerne, och trodde, att om plena flitigt
höllos, så kunde riksdagen slutes enligit Secrete Utskottets
tancka. Proponerade derföre, om icke riksdagen kunde
afblåsas den 4 October och Ständerne församlas på Rikssalen
den 8 October.
Frih. Carl Sparre ville lemna Hr Landtm, att jämka
med de öfrige stånden, när riksdagen kan slutas; hälst det
icke borde ankomma på några dagar.
Hr Eneschöld ville ej taga något praecist slut, på det
man ej må tro, att vi ärna coupera saker, allmänna eller privata,
ej heller ville han specificera dagen, ty ett sådant beslut
vöre sujet att rubbas, utan ville aldeles lemna till Hr Landtm,
att jämka sakernes afgiörande, så att riksdagen kunde slutas
till början af nästa månad.
Härmed instämde Hr Gripenstierna till alla delar.
Hr Landtm, trodde, att intet många riksvårdande ärender
vore oafgiorde; begärte derföre, ifall honom lemnades tillstånd
att jämka med de öfrige respective stånden, att R. o. A.
täcktes bifalla Secrete Utskottets extractum protocolli, på det
han kunde hafva något beslut att stödja sig på.
Frih. Scheffer begärte proposition på Secrete Utskottets
hemställande.
224 1766, sept. 20—23. Bondeståndets besvär.
Bondestrs
almenne bes.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A. Secrete Utskottets extractum
protocolli och att mig lemnäs tillstånd att jämka med
de öfrige respective stånden om plenidagarnes bollande och
riksdagens slut?
Hertill svarades Ja.
Frih. Grönhagen reserverade sig att vidare få yttra,
om de öfriga stånden skulle utsätta någon annan dag.
Hr Landtm, ärindrade, att det vore angelägit att holla
plena ju oftare ju bättre, samt trodde det vara naturligt, att
R. o. A. skulle ånyo yttra sig, om de öfriga respective stånden
skulle utsätta den 9 eller 10 October till riksdagens slut.
R. o. A. åtskildes klockan 1/2 3 eftermiddagen.
Den 23 September 176 6.
Tisdag.
Plenum kl. 7.
l:o. Föredrogs Allmänna Besvärsdeputationens project till
resolutioner uppå följande §§ af Bondeståndets allmänna
besvär.
Tredie dehlén.
Vid den 33 § och ordet fordrar tillägges: Så kan väl cronan
sin rättighet härutinnan icke förgifva, dock må den Allmoge,
som bor öfver 6 mil ifrån lefvereringsstället, likmätigt
åfvan åberopade 48 § af 1756 års kongl, resolution i nåder
villfahras betala sitt räntehö med penningar efter markegången,
hälst hädanefter föga räntehö in natura fordras till
cronostallet i Helsingörs, då antalet på hästar vid Sveaborg
blifver nog ringa.
Vid 34 § bifölls Bergsdeputations tancka.
35 §. Bifölls Cammaroeconomiedeputationens utlåtande,
emedan denne afgift är mindre graverande men till stor nytta
i alla landsorter.
36 § bifölls med Allmänna Besvärsdeputationens tilläggning.
37 § bifalles med denne ändring:
Så vill Kungl. Maij :t härmed i nåder hafva samtelige Dess
befallningshafvande åtvarnat och anbefalt att i alla måtto efterlefva
förberörde 10 § af 1734 års kongl, resolution, så att
Allmogen i föllje deraf obehindrat må etc.
Bondeståndets besvär.
225
38 § bifölls med tilläggning, att landshöfdingarne tillholla
rusthållarne att försee sine hästar med tillräckeligit hö vid
möten.
39 § bifalles.
40 § bifalles likaledes.
Vid 41 § förändras resol. sålunda:
Aldenstund 15 § i kongl, förklaringen af den 5 April 1739
öfver 1734 åhrs skogsordning uttryckeligen utsätter, huru utsyning
till svediande skie skall samt hvad synemännen hafva
att iackttaga såväl i anseende till de hemman, som äro skattlagde
för svediefall, som beträffande tienlige skogstracters beviljande
på visse år med mera, som till Allmogens lindring
och nytta tiena kan, då de äro långt ifrån landshöfdingeresidencet
boende eller eljest äga särskildte kongl, resolutioner,
hvad svediande angår efter gammal vana; fördenskull kan
Kongl. Maij :t till denne Kemi Lappmarks allmänna underdåniga
ansökning nu icke i nåder samtycka.
Fierde dehlén.
42 § bifölls utan Allmänna Besvärsdeputationens tilläggning.
43 § bifölls likaledes utan tillägg.
44 § ändras resolution sålunda:
Hvad det förra angår, så bifalles Allmänna Besvärsdeputations
tanka med tilläggning, att bruken i Vesterbotten måge
ifrån Vasa eller Christinae magazinet, ifall tillgång är, undfå
så mycken spanmål, som öfverskottsspanmålen i Uleåborgs
norra fögderie kan bestiga sig till; men beträffande Allmogens
anhollan om missväxtssyner, så är Kongl. Maij :ts nådiga vilja,
att härmed förblifver efter de redan utgångne kongl, förordningar
eller den vid denne riksdag tagne författning; och
om Allmogen deremot på något sätt förnär skedt eller sker,
bör sådant af landshöfdingen i orten ofelbart rättas, som
hvarje mål särskildt har att urskilja och afgiöra.
45 §. Bifölls Cammaroeconomiedeputationens betänckande.
46 § bifölls.
47 §. Resolution ändras sålunda:
Kongl. Maij :t kan härtill icke samtycka utan pröfvar nyttigast
vara, att sedan det nu substituerande arrendecontractet
till ända lupit, böra desse fisken gå på auction till den
226 1766, sept. 23. Miliära befordringar.
Befordringar
i milit airen.
Frh. Armfelts
memorial.
mästbiudande, och den laxafgift, som sedan årligen derå belöper
af den eller de, som samma fisken komma att innehafva,
efter årliga markegången betalas, på det kronan vid sin tillständiga
rätt och säkra inkomst må bibehollas.
48 § bifölls.
2:do. Anmälte Hr Landtm, om icke i anseende till förordningen,
som kommer att utfärdas i anledning af det nyligen
afgiorde Stora Deputationens betänkande rörande befordringar
med mera, vore bäst, att denne förordning af
Ständernes Stora1 Deputations Lagutskott projecterades och
till Riksens Ständers Expeditionsdeputation insändes, samt
att nödigt blefve, att någon viss grund till förslagers uprättande
till öfverstelieutenantsbeställningar deruti måtte stadgas,
hvilket kunde ske enligit 1756 års Tienstebetänckande.
Hemstälte dessutom, om icke rangregementerne innom sig
må beholla öfverstelieutenanters tillsättande.
Hvarefter uplästes Frih. Magnus Armfelts memorial ang:de
Lifregementets och Lifdragonregements officerarnes rättigheter
samt att majorer vid lifregementerne må beholla förslagsrätt
till öfverstelieutenantsbeställningen innom reg det
enligt 1716 års bref på det sätt, att en äldre major af caval -  leriet Kongl. M:t tillika som sökande prsesenteras, då majorerne
af lifregementerne roulera med öfrige majorer af
cavalleriet till avancement vid existerande öfverstelieutenantsledigheter.
Samt Hr Silverschölds memorial i samma ämne.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att när förordningen
här kommer att justeras, så kunna vi då afgiöra questionen
om rangregementerne; och på det vi ej i detta ämne må råka
i votering, så kunde saken ej tagas före förr än emot middagen.
Biföll för öfrigt Hr Silfverschölds memorial.
Hr Silfverschöld ville ej, att question om rangregementerne
skulle afgiöras på annat sätt än genom remiss till
Lagutskottet.
Frih. Carl Ridderstolpe bad Hr Silfverschöld desistera
och icke öppna någon springa för de öfriga stånden
att träda Adelens praerogativer för nära.
Frih. Yxkull hoppades, att R. o. A. lärer genereust
bifalla den billiga begäran, som rangregementerne enligit
capitulationen giordt.
1 Ordföljden rättad från förlagans: Stora Ständernes .. .
Livregementet och livdragonregementet..
227
Hr Carpelan förklarade sig vara deremot och ärindrade,
att vi redan hafva afgiordt Stora Deputations betänckande,
som således icke mera borde ändras. Ville dessutom
ej tillägga rangregementerne dubbel förmån att avancera
både utom och innom corpsen utan styrkte till afslag
derutinnan.
Frih. Armfelt ärindrade, att han hade begärt, det rangregementerne
må få avancera innom sig till och med öfverstelieutenant,
ty eljest kunde våra majorer aldrig hielpas.
Hr Wulfcrona ville bifalla Frih. Armfelts memorial
samt tillstyrkte, att 2:nne majorer vid Lifregementet må förordnas
enl. Grefve Dohnas memorial.
Hr Silfverschöld ville, att denne question skulle remitteras
till Stora Deputations Lagutskott.
Hr [von] Nackreij biföll Frih. Armfelts memorial,
men som R. o. A. härutinnan synes vara oense, begärte han,
att saken måtte upskiutas tills klockan 1.
Hr Carpelan ville ingalunda, att 2 majorer skulle beviljas
för Lifregementet, ty det blefve praejudicat för andra
regementer, som bestå af 12 compagnier.
Hr Tranefelt begärte proposition uppå Frih. Armfelts
memorial.
Hr Silfverschöld ville ej, att innevarande vacancer
skulle derunder begripas.
Frih. Armfelts memorial bifölls, samt i anledning deraf
tillägning må ske uti den allmänna förordningen om befordringarne.
Hvad åter Hr Landtm :s anmälan ang:de förordningens projecterande
af Stora Deputations Lagutskott m. m. angeck, så
skulle i anledning deraf ett extractum protocolli upsättas och
communiceras med de öfrige respective stånden.
3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 22 September 1766 med förfrågningar rörande regleringen
af pensions- och gratialsstaterne samt deras indragning
till 92 000 d:r silfvermynt m. m.
Bifölls.
Hr Schönberg begärte, att en deputation må få afgå
till de öfriga respective stånden med begäran om upskåf i beslutets
vidtagande öfver Prästeståndets extractum protocolli
rörande religionen, hälst Riksrådet Frih. Reuterholm derigenom
kunde löpa fara att mista sin tienst.
Pensionsoch
gratialstaterne.
228 1766, sept. 23. Besvärsmål. Hemmansräntor.
Ville äfven, att deputationen då med samma gång berättade
de öfrige stånden vårt beslut om riksdagens slut.
Major v. 4:o. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
ESsvär.b0 ^ Julij 1766 ang:de Majorens Alexander Magnus von Essens
besvär öfver Capitainen von Schantz befordran till stadmajor
i Strahlsund, hvarutinnan för honom tillstyrkes tour framför
von Schantz, dock utan äldres praejudice.
Bifölls.
Lieutenan- 5:to. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
schöld^bé- [12 Maj 1766] ang:de Lieutenantens Eneschölds besvär rösvär.
rande tour innom kongl, amiralitetsstaten.
Hr Eneschöld begärte afslag på detta betänckandet.
Afslogs.
Lieut. von 6:to. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den
Matsvär.be~ 5 Marti 1766 ang:de Lieutenantens Carl Gustaf von Materns
besvär rörande dess tour.
Jämväl uplästes Hr von Materns inlemnade memorial i
samma ämne.
R. o. A. biföllo, att Lieutenanten Matern må niuta tour i
arméen ifrån dess constitutorials dato samt tour framför
Capitainen Köhler, då han blifver till capitaine befordrad.
Lieutenan- 7 :o. Hr Jerlström begärte, att ett extractum protocolsciföld^sTbe-li
må få afgå till de öfriga stånden ang:de Lieutenanten vid
fordran. Amiralitetet Carl Friedric Eneschölds befordran, som R. o. A.
i dag afslagit, ty han praejudicerar eljest en 15 a 16 officerare
vid Amiralitetet.
Hvilar.
Revisoren 8. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 19
W6svär.be Augusti 1766 ang:de Revisorn Wexells besvär öfver prsejudice.
Betänckandet bifölls.
Indelt lön i 9 ;0. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
räntor ii> den 12 September 1766 ang:de gifne indelte löningar i hemdragne.
mansräntor sedan år 1696 samt deras indragande och penningelöners
gifvande i stället efter 1696 års stat.
Jämte Högströms votum.
Hr Carpelan ville bifalla det särskildte votum eller
ock att regementer, som icke hafva boställen, må få lön i
spanmål efter cronovärdie.
Hr Möllerstierna biföll det särskilte votum.
Frih. Carl Ridderstolpe biföll Secrete Utskottets
Agatgruva. Järn- och stålsmide.
229
hemställande och ville ej, att några exceptioner skulle härutinnan
giöras.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls med tilläggning,
att inga regementer, som fädt några boställen, härunder
begripas.
10. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande Arrendet af
af den 29 Augusti 1766 ang:de prolongation af arrendet uppå heten Dy en"
barnhuslägenheten Dijen kallad.
Jämte ett särskildt votum i detta ämne.
Betänckandet bifölls med Välloflige Borgareståndets tilläggning,
att arrendet beräknas på femtio år ifrån ägendommens
tillträdande.
11 :o. Upplästes Handels- och manufacturdeputationens be- Agatgrufvan
tänckande af den [4 Juni 1766] angående visse förmåhners 1 Sö{^[^ian’
beviljande för en i Södermanland upfunnen agatgrufva.
Jämte ett särskildt votum.
Hr Gyllensvahn ville bifalla, hvad privilegium angår,
men icke tillägga den några premier.
Hr Hasenkampf biföll Hr Gyllensvahns tancka, ty upfinningen
är föga betydlig och grufvan torde ej vara gifvande;
upfinnaren är en förlupen urmakare i Eskilstuna.
Frih. Scheffer bad, att saken må få vila, tills Handelsoch
manufacturdeputations betänckande om fonden till
premier blifver föredragit; ty upfinnaren bör icke sakna
premier, om han kan exportera.
Hvilar.
12. Uplästes Secrete Deputations betänckande af den 9 Cornetten
October 1765 öfver de af Cornetten Johan Anders ögnelod an- ^,esvärdS
förde besvär om dess tour.
Jämväl uplästes Hr Ugglas memorial i samma ämne, hvarutinnan
för ögnelod tillstyrkes lieutenants fullmagt af samma
dato som Lieutenanten Sahlstedt.
Betänckandet bifölls enligit memorialet.
13. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens be- Glas-och
tänckande af den 23 Augusti 1766 ang:de upmuntringar för sPe8elbrukfenster
samt andra glas- och spegelbruk.
Bifölls.
14 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens be-Discontering
tänckande af den 29 Augusti 1766 ang:de en särskildt discon- Stålsmide!11
teringsfond för de finare järn-, ståhl- och metallfabriquerne.
Bifölls.
230 1766, sept. 23. Lovers alunverk. Kronosäterier.
Fabriqueuren
Kocks
skuld.
Nesselstads
qvams arrende.
Lovers alunvärk
ang:de
ved.
Cronosäterier
ang: de.
R. o. A:s deput.
afgår.
15 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 25 Julij 1766 angående Bandfabriqueuren
Kocks skuld till disconteringsfonden, stor 5 464 [d:r] 24 öre
kopparmynt, som hemställes böra betalas med 300 d:r k:mt
årligen.
Bifölls.
16:o. Hr Hasenkampf ärindrade, att då sistledne plenum
Cammaroeconomiedeputations betänkande ang:de Nesselstads
qvarn var före, så hade han varit emot betänckandet,
men som han nu sedermera blifvit mera uplyst om saken, så
anholt han, att påskriften må ändras till bifall på betänckandet
och att Scheffel måtte bibehollas vid contractet.
R. o. A. resolverade, att påskriften må ändras och betänckandet
bifallas.
17. Föredrogs Bergsdeputations betänckande af den 30 Junii
1766 om Lovers alunvärk och Allmogens sökte ändring i
Kongl. M:ts resolution af den 26 November 1762 om föreningen
ang:de vedlefverantzen dertill emot årligt vist pris, hvilket
tillstyrkes må beräknas efter årlig markegång.
Jämväl föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 30 Julij 1766, hvarutinnan berörde förening tillstyrkes
att uphäfvas.
Bergsdeputationens afgifne betänckande bifölls.
18. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 8 Julij 1765 ang:de Grefvinnans Fru Beata Christina
Stenbocks besvär öfver en af henne utsökt fordran för 16
d:r 27 öre 11 2/5 pg:r silfvermynts vederlagsbrist vid frarnledne
Grefvinnan Christina de la Gardies år 1740 med cronan
ingångna byte.
Jämväl uplästes Probstens Magister Laurents Wangels memorial
i detta ämne.
Betänckandet bifölls.
19. Uplästes och justerades det upsatte extractum protocolli
angående cronosäterier i anledning af Cammaroeconomiedeputations
betänckande om Johanslunda cronosäterie.
Hr Hasenkampf begärte, att detsamma ytterligare
må öfversees af Cancellierådet Franc, innan det afgår.
Hvilket bifölls.
Hvarefter upropades deputationen, som kommer att afgå
Ekströms herredagspenningar.
231
till de öfrige stånden med R. o. A:s beslut om riksdagens
slut.
20 :o. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
[20 September 1766] angrde Riksdagsmannen Probsten Ekströms
herredagspenningar af probsteriet Elfsyssel.
Hr Wachschlager trodde, att Prästeståndet icke ägt
rättighet att utesluta Walborg, ty de hemmavarande Ständer
kunna icke tvingas.
Hr Linderstedt ärindrade, att denne saken vöre anhängig
hos Kongl. Ma[j] :t och bör således icke hos Ständer
uptagas, utan bör den gå lagliga vägar.
Härmed conformerade sig Hr Hasenkampf och Frih.
Bunge.
Frih. von Essen fandt Prästeståndets extractum protocolli
vara billigt och ville det Bifalla.
Hr Gyllensvahn biföll den af Hr Linderstedt giorde
anmärkning, om detta vore något allmänt mål, men som det
är ett oeconomiemål, som rörer Prästeståndet ensamt, så
fandt han det vara annat.
Bondeståndet hade intet längesedan en dylik sak om riksdagspenningar
för en deras ledamot. Dermed vände ståndet
sig till Kongl. Maij :t, men som Kongl. Maij :t ej kunde uptaga
målet, kom det till de öfrige stånden att afslutas. Jag för min
del finner, att det är ett stånds oeconomicun att antaga riksdagsmän,
och det är en fastställd sak, att de böra hafva
arfvode af sine principaler.
Men i den sednare delen bifaller jag icke Prästeståndet, ty
icke bör ett stånds expedition gå i värkställighet utan att säja
de öfriga stånden till, och det så mycket mindre, som vi ej
äga mera än 2:nne expeditionsställen, nemligen Expeditionsdeputation
och Secrete Utskottet.
Frih. Grönhagen biföll till alla dehlar Prästeståndets
extractum protocolli, så mycket mera som R. o. A. ofta skrifvit
till Hans Kongl. M:t i riddarhusärender och oeconomiemål,
samt trodde att orsaken, hvarföre våra föreställningar
så litet värka hos de öfriga stånden, ligger förnämligast derutinnan,
att vi ej ömma deras rättigheter.
Hr Billberg trodde, att saken ej hörde hit, och ville
ej befatta sig med executionsmål.
Hr E. Linderstedt projecterade, om vi icke kunde
Probsten
Ekströms
herredags
penningar.
232 1766, sept. 23. Manufakturfonden
Manuf. fondens
utgifter
och inkomster.
låta saken vila för alt ej gifva praejudicat och lemna de öfriga
stånden att densamma afgiöra.
Hr Johan Linderstedt ärindrade, att om saken
skulle afgiöras, så borde prästerne i stiftet höras.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe fandt, att då en riksdagsman
blifvit vald och ärkänd, så vore förklaring ifrån stiftet
onödig och endast ländande till tidsutdrägt. Ville derföre, att
vi bifalla Prästeståndets begäran att få vända sig till Kongl.
Maij :t.
Hr Gyllensvahn ärindrade, att enligt 7 § i Riksdagsordningen
jämte den 23 § vore detta mål ståndets oeconomicum;
nu har Prästeståndet redan vändt sig till Hans Maij:t,
men som saken ej blef optagen, anholler nu ståndet om vår
appuij.
R. o. A. biföllo, att Kongl. Maij :t i underdånighet må anmodas
att genom vederbörande förhielpa Riksdagsfullmägtigen
Probsten Ekström till de riksdagspenningar, hvartill
han efter lag är berättigad.
21. Föredrogs det sistledne plenum upskutne Handels- och
manufaceturdeputationens betänckande af den 28 Augusti
1766 med ongefärligt förslag öfver manufacturfondsinkomsten
och utgifterne för nästa och de följande åren.
Jämte Hr Gyllensvahns dictamen ad protocollum af den 20
September i detta ämne (Bil. 17).
Hr Schönberg ville förblifva vid betänckandet och
dela lika emellan Banquen och näringarne, så att ingen kommer
att lida.
Hr Carpelan ville, att meningen ang:de fiskeriepremierne
skulle gå ut utur dictamen.
Hr Linderstedt biföll betänckan[det] med tilläggning,
att till Banqueen må årligen betalas 109 000 d:r sunt.
Hr von Böhnen ville, att meningen i dictamen om
fiskerieprsemierne må gå ut.
Hr Landtm, påminte, att detta ej hörer till saken.
Hr Wulfcrona biföll Hr Gyllensvahns dictamen.
Frih. Friedrich Ridderstolpe ärindrade, att
Banquen väl kunde vänta med sin fordran, på det manufacturerne
ej må mista premier och upmuntringar.
Hr Estenberg berömde Hr Gyllensvahn och biföll hans
tancka.
1 Memorialprotokollet.
Lindes bondefjärding.
233
Frih. Bunge trodde det vara skadeligit att draga upmuntran
och premier bort ifrån näringsfången och manufacturerne
och ville derföre bifalla betänckandet.
Hr Landtm, projecterade till att förena tanckarne, om
icke betänckandet kunde bifallas med förbehöll och tilläggning,
att af Manufacturcontoirets inflytande balance eller
manufacturfondsmedlen årligen en summa af 109 000 d:r
silvermynt på contoirets skuld till Banquen öfelbart skola
afbetalas.
Hvilket bifölls.
22. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens be- Fältmarsk:-  fänckande af den 5 September 1766 ang:de Fältmarskalckin- "onHoHnan
Stael von Holsteins giäld hos Manufacturcontoiret, stor steins gäld.
3 773 d:r 13 1/6 öre s:mt, och denne skulds betalning.
Frih. Friedric Ridderstolpe ärindrade, att hon
ej borde få någon afskrifning, ty slike premier bestås icke
nu för tiden.
Betänckandet bifölls.
23. Föredrogs Protocollsdeputations betänckande af den Capit. Häs3
September 1766 ang:de Capitainen Lars Hinric Hästeskos tetSlnad.b°"
tvist om boskillnadsmåhlet med sin Fru Elisabeth Ch. Reenstierna.
Bifallit.
24. Uplästes Hr von Bromells memorial om Krigskommis- Lindes bonsariens
Claes Hallenii bördsrätt till hemmanen i Lindes bon- defierdin8-  def ier ding, då de säljas utom börd.
Hr Linderstedt ansåg det vara afgiordt, att desse
hemman äro bergsmanshemman.
Hr Tersmeden: Desse hemman äro bergsmanshemman,
och det är 1000 d:r silfvermynts vite uppå att begära
det till skatte.
Hr Jerlström ville ej gå ifrån vårt förr tagne beslut
utan afslå memorialet eller, ifall det ej kunde ske, begärte
han memorialet på bordet, eftersom hans i dag vid Eneschölds
sak giorde ärindran begärtes att vila.
Hr Linderstedt ville ej, att saken skulle vila, ty han
hade väckt qvestion om desse hemman för flere plenidagar sedan;
och om han i dag begärt Hr Jerlströms ärindran på bordet,
så vore det obilligt att påstå detsamma i detta ämne, ty
man borde aldrig personalisera.
Frih. Carl Ridderstolpe ville ej immediate uptaga
Fabriqueuren
Husbergs
understöd.
234 1766, sept. 23. Lindes bondefjärding.
något mål utan rådde Hallenius att gå lagliga vägar eller vänta
till nästa riksdag.
Hr Linderstedt1 trodde, att memorialet vore enligit
med vårt beslut, men som det torde vara et liquidationsmål,
så ville lian afstå ifrån sin tancka.
Hr Natt och Dag beklagade, att alla oafgiorde mål
skola vänta till nästa riksdag, ty det blifver en evighet.
Hr von Böhnen ansåg memorialet såsom en förklaring
på vårt beslut men icke som deremot stridande.
Hr [von] Nackreij ansåg åter Bromells fråga såsom
ny och farlig samt tillstyrkte, att den må få afgiöras på det
sättet, att Hallenius får bifall på sin begäran, ifall han kan
i godo öfverenskomma.
Hr Lagersvärd begärte en lika rätt till 2 hemman
som Hallenius, ifall honom hans ansökning bifalles.
Hr Landtm, trodde, att memorialet rörde vårt redan
fattade beslut, och ville derföre ej, att det skulle uptagas.
Hr Linderstedt gaf vid handen, att saken icke vore
ny, utan hade den redan vid sista riksdag varit före i Secrete
Utskottet.
Hr Landtm, ärindrade, att Stånderne redan sagt vid
denne riksdag, att hemmanen äro bergsmanshemman. Frågade
således, huru det vore billigt, att Hallenius skulle få dem
besitta.
Hr Wachschlager tillstyrkte för Hallenius.
Hr Landtm, itererade, att målet redan vore afgiordt
och kan således icke mera vidröras; trodde dessutom, att
Hallenius väl på annat sätt kunde få beholla hemman.
R. o. A. resolverade, att memorialet må vila utan att afslås
eller afgiöras.
25. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations betänckande
af år 1766 sine dato angående Fabriqueuren Husbergs
sökte understöd till dess fabrique i Marisestad, hvarutinnan
tillstyrkes, att Rådman Gadd må med ränta återbära
de 1 000 d:r koppar :mt, som han för Husberg till flyttningshielp
år 1757 emottagit, hvilket bör Husberg till godo
komma.
Betäuckandet bifölls.
1 Memorialprotokollet: Cap[itain] Linderstedt.
Olivecrona och Lagerfelt.
235
26. Uplästes det på bordet hvilande extractum protocolli, Tvisten emel.
hållit i Kongl. Maij :ts Rådcamxnare den 28 Augusti 1766, ocl7l!ager^
ang:de tvisten emellan Johan Adolph Olivecrona och Lands- feldt,
höfdingen Gustaf Adolph Lagerfeldt.
Jämte de flere förut i detta ämne ingifne memorial er.
Hvarefter sluteligen uplästes Registratorn Johan Friedrich
Segercronas memorial rörande dagtractamentets beräknande
för dem, som jämte honom hela 3 åhr haft att syssla vid
den särskildte Götha Håfrätts divisionen i Linköping, där
förenämde process emellan Olivencrona och Landshöfdingen
Lagerfeldt blifvit utredd och afdömd.
Frih. Grönhagen: Det är icke i och för afsigters
skuld, som jag recommenderar mitt ingifne memorial i detta
ämne till skärskådande och bifall; ty hvarken vill jag försvara
Olivecronas förhollande eller lindra det honom ålagde
straffet; utan går mitt memorial förnämligast derpå ut, att
vi ej måge genom denne vidlöftiga sak utdraga riksdagen. Det
skulle värkeligen ske, om R. o. A. nu skulle granska Håfrättens
dom eller remittera saken till någon deputation; men
som konungen redan granskat Håfrättens dom, så skulle R.
o. A., för att undvika fördom, åtminstone taga up capita
accusationis eller ett summariskt begrep af hela saken, innan
de vidtoge sitt beslut.
I betragtande af alt detta, både till att upfylla Riksens
Ständers förbehöll om connoissance uti saken och att undvika
vidare tidsutdrägt i detta ämne, som nu i hela 14 månader
varit till skärskådande i Kongl. Rådcammarn, är mitt första
petitum, 1 :o att hela denne sak icke förr än nästa ricksdag
må af Riksens Ständer skärskådas, 2:do att dommen ej må
värkställas, innan saken af Riksens Ständer blifvit granskad
och afdömd, samt 3:tio att Olivecrona emedlertid må ställas
på fri fot emot den af hans Bror med flere gifne borgen.
Jag tror icke, att ett sådant beslut skulle synas strida emot
vårt förbehöll, och jag för min del åberopar mig mitt samvete,
att mitt tillstyrkande icke sker af personligt hat emot
Lagerfelt utan endast af en laglig ömhet för en brottslig och
fattig medborgare, hvars ömkeliga tillstånd och olycka jag
lägger på R. o. A:s hiertan för att åt honom utvärka den nåd,
sorn för slike olycklige plägar vara vanlig, då de brutit mera
af oförstånd än af elakt och ondt hierta.
16—581454
236 1766, sept. 23. Olivecrona och Lagerfelt.
Hr Landtm, afträdde till Secrete Utskottet.
Frih. Ulric Scheffer förde ordet.
Frih. Carl Ridderstolpe fandt, att denne saken
endast vöre hitkommen till Riksens Ständers kundskap och
att gifva underrättelse om målets beskaffenhet men ingalunda
att granskas eller afgiöras; ville således icke här hafva något
anseende till personen eller på något sätt hindra dommens
värkställighet, ty det kunde leda till ledsamma fölgder
och våra rikslagar skulle då blifva oss onyttige, om de på ett
sådant sätt skulle ställas uti inactivé; och som uti alla criminella
mål intet afseende bör hafvas därpå, om delinquenten
är fattig el:r rik, så bör utan förbehöll Kongl. Maij :ts utslag
vinna sin tillbörliga laga kraft och vi dervid till alla delar
acquiescera.
Hr von Böhnen ärindrade, att Riksens Ständer såsom
magtägande faststälde vid sistledne riksdag, att saken skulle
komma till deras skärskådande och att Riksens Ständer
följackteligen i följe deraf kunna upskiuta med att öfverseee
saken till nästa riksdag eller och företaga honom nu, altsom
de behagade; trodde dessutom det vara lagligit att styrka och
begära nåd för honom, antingen det sker genom upskåf eller
eftergift af straffet. Och som R. o. A. dessutom altid tillförene
emot sådane olycklige tagit det mildaste beslutet, så hoppades
och bad han R. o. A. om nåd för Olivecrona med ödmiukaste
anhollan, det täcktes R. o. A. vara barmhärtige och
antingen förunna honom anstånd med straffet till nästa riksdag
eller eftergifva detsamma aldeles.
Frih. Bunge instämde med Frih. Ridderstolpe i en och
samma tancka samt tillstyrkte, att ärligt folck måtte fredas,
Kongl. Maij :ts dom vinna värkställighet och saken ej nu uptagas.
Frih. [von] Köhler fandt, att detta criminelle mål vore
rätt ransakat och afdömt, ville således, att dommen genast
skulle värkställas, ty den illa gior, han illa far.
Frih. Scheffer ärindrade, att frågan i detta ämne
egenteligen borde blifva den, huruvida Riksens Ständer kunna
befatta sig med denne saken nu eller nästa riksdag.
Hr Fock fandt, att detta vore en criminel sak, som icke
hörer Riksens Ständer till att afdöma; ville derföre, att domen
skulle gå i värkställighet, utan att målet uptages.
Frih. Horn: Då man considererar Olivencronas förhol
-
Olivecrona och Lagerfelt.
237
lande i hela sin vidd, så har man ett öfvertygande prof på
hvad ett ondt menniskohierta kan åstadkomma.
Landshöfdingen Lagerfelt har icke lagt tu strån i kors
eller på minsta sätt förfördelat Olivecrona, men likväl antastas
han af honom för flere saker, som, ifall de varit sanna,
gådt å dess ära och dess lif. Men nu har önskan slagit sin
egen herre, Olivencrona har brustit i bevis och lagen har
fullkomligen ådagalagt Lagerfeldts oskuld.
Således och i följe af den vid sista riksdag afgångne expeditionen,
som nu uplästes, fandt Frih. Horn rättvist vara att ej
ingå uti saken utan endast acquiescera vid Kongl. Maij :ts
dom och låta densamma genast gå i värkställighet.
Hr Estenberg ärindrade, att det icke vore olagligit att
upskiuta ett criminelt mål till en annan riksdag, särdeles när
sådant upskåf ansees som en grace; tillstyrkte derföre till bifall
på Frih. Grönhagens och Hr von Böhnens tancka.
Frih. Horn trodde, att målet vore hit kommit ad notitiam
men ej till den ändan, att vi skola cognescera eller utlåta oss
öfver den fälde dommen.
Hr Durietz fandt, att den författning, som sista riksdag
giordes i detta mål, nemligen att saken skulle upgifvas till
Riksens Ständers kundskap, hänledde sin förnämsta orsak
ifrån frugtan för missbruk i ämbetet och i ransakningen;
men som nu ingen oro bör mera existera uti någondera
delen och allmänna säkerheten dessutom för hvarje ämbetsman
skulle lida, om vi ömmade en sak, sorn bör efter
lag handteras, så borde vi aldeles, utan att uptaga saken,
låta Kongl. Maij :ts dom gå i värkställighet och dervid
aquiescera.
Hr Schönberg fandt för sin del, att detta mål ej hörer
Riksens Ständer till att afdömma; ville således ej ventilera
om andra saker än de, som höra hit.
Hr Göös biföll Hr Schönbergs yttrade tancka.
Frih. Scheffer ärindrade, att enligit discourserne vore
här tvenne tanckar, den ena att suspendera domens värkställighet
tills nästa riksdag enligt Frih. Grönhagens memorial,
den andra att efter Ständernes förbehöll vid sista riksdag
åtnöjas med Kongl. Maij :t[s] gifne underrättelse, acquiescera
vid den redan afsagde domen och för öfrigit ej ingå i sielfva
hufvudmålet.
Frih. Scheffer proponerade således nu till en början, om
238 1766, sept. 23—25. Olivecrona och Lagerfelt.
R. o. A. bifalla, att denne sak ansees som ett mål, hvilket ej
tillhörer Riksens Ständer att skärskåda eller uptaga.
Härtill svarades Ja och Nej.
Hr Gyllensvahn: Jag hade ej förmodat, att Frih.
Grönhagens mening skulle vinna så mångas bifall, ty saken
är endast upkommen ad notitiam; dessutom ehuru jag gärna
vill vara barmhärtig, är jag ganska litet före att lemna Johan
Adolph Hansson något grace emot lag, sedan han redan är
dömd och står under lagen.
Frih. Grönhagen itererade sin förra mening och påstod,
att saken icke vore upkommen ad notitiam utan till att
öfversees och granskas.
Hr Durietz ärindrade, att Frih. Grönhagens ömhet går
för långt, och begärte decision i den delen, om hans memorial
är enligit med Riksdagsordningen och våra lagar, innan hans
yttrande tages till basis för contraproposition.
Frih. Scheffer upläste följande af honom giorde proposition
till votering:
Den, som bifaller, att R. o. A. med den i följe af den vid
sista riksdag skiedde expedition ärhollne underrättelse om
Kongl. Maij:ts utslag i denne sak åtnöjes samt att R. o. A. för
öfrigit ej kan befatta sig med denne sak, skrifver Ja.
Den, det ej vill, skrifver Nej.
Vinner Nej, förfaras på sätt som Baron Grönhagens memorial
inneholler.
Propositionen gillades.
Och upropades genast af Riddarehusfiscalen de
ledamöter, som under voteringen komma att sitta vid bordet.
Sedermera begyntes med upropen, och efter deras slut öpnades
och räknades voteringssedlarne, varandes
Ja etthundradesiuttiosiu,
Nej tvåhundradefiorton enligit bilagde voteringsproposition.
1
R. o. A. åtskildes kl. 1/2 6 om aftonen.
Den 25 September a:o 176 6.
Torsdag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Uplästes senaste voteringsprotocollet.
1 Utesluten här.
Fiskerierna. A. M. Wulfcrona. 239
2:do. Föredrogs ånyo den af Fiskeriedeputationen genom Stadga för
betänckandet af den 3 December 1765 upgifne project till fiskeriernestadga
för hafs-, skiär-, ström- och insiöfisket.
Jämte Borgareståndets extractum protocolli af den 28 Junii
1766 i samma ämne.
Och funno R. o. A. vid samma projecterade stadga följande
tilläggning vara nödig att bifogas, jämte R. o. A:s den
14 Junii sistledne i samma ämne afgångne protocollsutdrag.
1 cap., 2 §. Tilläggningen bifölls, som Borgareståndets
prot.utdrag inneholler.
5 § likaledes.
7 § bifölls likaledes.
11 §. Ändringen bifölls.
13 §. De orden, eller igenom öfverenskommelse med jordägare
samt vid slutet eller med samma jordägare om nödigt
utrymme sig förena, gå utur stadgan.
2 cap., 8 §. Bifalles Borgareståndet.
3 cap., 5 §, bifalles på det sätt, att ordet och går ut.
7 §. Bifalles Borgareståndets tilläggning.
8 § går ut utur förordningen.
9 §. Gå de orden ut: sker det uti sådane öpningar,
som föregående § innefattar, bote 40 d:r silfvermynt.
11 §. Prästeståndets tancka bifölls.
14 §. Prästeståndets ändring och project bifölls.
3:tio. Föredrogs Justitiae- samt Landt- och siömilitiseoeconomiedeputationernes
gemensamma betänkande af den 6 LieutenanMaij
1766 ang:de Lieutenantens Anders [o: Adolf]1 Magnus ^^b^svär!
Wulfcronas besvär öfver Kongl. Maij :ts af slagresolutioner
af den 9 December 1763 och 15 Martii 1764 uti dess påstådde
ärsättning af Sadelmakareåldermannen Seijdel, och att
Kongl. Maij:t den 26 Junii 1764 befriat Krigscollegii besigtningsman
från dess fordrade skadestånd och dagtractamente
ifrån den tid, han först klandrat deras besagde lefverantz
den 1 October år 1762.
Jämte åtskilliga vid detta betänckande bifogade särskildte
vota.
R. o. A. biföll votum separatum n:o 3.
4:o. Justerades resolutionen på 44 § af Allmogens allmän- Justering,
na besvär i anledning af hvad R. o. A. tillförene om missväxtssyner
afgiordt.
1 Betänkandet.
240 1766, sept. 25. Manufakturkontoret.
Ang: de
Lieut. Eneschölds
befordran.
Collect för
Borgo kyrka,
Fendriken
Sundins besvär.
Coopmännernes
fordran
hos
Manuf.cont.
Mildahns
skuld til Manuf.
contoiret.
Drottningholms
fabriquen.
Hvilken gillades, dock tilläggs enligit vid denne riksdag
gior de författningar.
5:to. Föredrogs Frih. von Köhlers memorial rörande Lieutenanten
Carl Friedric Eneschölds befordran, hvarmed han
ärnar vända sig till de öfrige respective stånden.
Ligger.
6:to. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den
13 September 1766 ang:de hielp för Borgo domkyrka med
en allmän ovillkorlig collect öfver hela riket, en stambok
öfver Finland och Finska församlingen i Stockholm.
Bifölls.
7 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
10 Junii 1766 ang:de constituerade Fendrickens Zacharias
Sundins besvär rörande dess placering vid Biörnbergske regementet
enligit Kongl. M:t[s] resolution af den 4 December
1765, hvarutinnan deputationen ej kan tillstyrka någon ändring
utan hemställer, att Sundin enligit Kongl. Maij :ts resolution
må niuta sin tour till godo uti Biörnbergs regemente.
Bifölls.
8. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 9 Augusti 1766 äng:de Copmännernes
fordran af Manufacturcontoirets fond som brandstod,
hvarutinnan tvenne stånd tillstyrka, att dem må tilldelas
20 000 d:r kopparmynt, men de öfrige tvenne styrka till
afslag.
R. o. A. biföll respective Präste- och Bondeståndens ledamöters
tancka i betänckandet, som styrker till afslag.
9:o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 10 Julij 1766 angående utdrägten med utsökningen
af Handelsmannen Mildahns skuld till manufacturfonden,
hvarutinnan hemställes, om icke berörde fordran
må såväl hos honom som cautionisterne utsökas, samt att
Justitisecantzeleren må tilltala de ämbetsmän, som till drögsmålet
varit vållande.
Bifalles.
10. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 5 September 1766 angående järn- och
ståhlfabriquen vid Drottningholm, och att denne må niuta
Manufakturfondsavgift. Boställshemman.
241
af disconteringsfonden lika förmån som dylika vark i allmänhet.
Bifölls.
liro. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli Ang:de Gouaf
den [11 September 1766] angrde Gouverneuren hos de ho?Kong?
Konglige Arfprintzarne. Prinsarne.
Begärtes på bordet.
12 :o. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 29 Augusti 1766 angrde hushyra för Directeuren
Heine.
Bifölls.
13. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens be- Lieutenantänckande
af den 5 September 1766 angående Lieutenanten ^aiance*5
Paulis halance indrifvande af Magistraten i Landscrona eller
förra Manufacturcontoiret för dess år 1752 giorde låhn af
6 000 plåtar till dess färgerie.
Betänckandet bifölls.
14 ro. Uplästes Handels- och manufacturdeputationens be- Manufacturtänckande
af den 24 Augusti 1766 angående någon tillök- fon[dIsafglftning
uti manufacturfondsafgiften på vissa utifrån inkommande
persedlar, som utgiöra tillsammans 39 215 drr och
26 öre silfvermynt.
Bifölls.
15 ro. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänc- Flemmingkande
af den 19 Julij 1766 angående Landshöfdingens Baron ars fordran
Jacob Flemmings arfvingars ärsättningsfordran och liquida
tionen
deröfver sedan år 1691, hvarutinnan i anseende till
deras i qvarstad satte ägendomsräntor i Sverige på Kongl.
Maij rts resolution af den 23 Febr. 1691 tillstyrkes räntornes
godtgörande med 6 procent enligt författningarne ifrån den
tid, ägendomen dem frångådt, intill dess de någon annan
återfå.
Bifölls.
16. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömili- Skattekiöp
tiseoeconomiedeputationernes betänckande sine dato angående
Krigsbefälets vid denne riksdag anmälte besvär öfver man, besvär
beviljade skatteköp på armeens boställs- samt de så kallade derofvrå-
och rörshemman.
Jämte det betänckandet bifogade särskildte votum.
R. o. A. fandt, att som alla kongl, förordningar instämma
derutinnan, att cheferne och indelningshafvarne böra
242 1766, sept. 25. Kopparstickningskonsten.
Ang:de kopparstickningen
i riket.
sielfva hafva inseende och vara ansvarige för de dem tilldelte
hemman och de så kallade militairens rå- och rörshemman
äro af den tillkomst och natur, som det särskildte votum
utredt, så af slogs berörde deputationers betänckande och
bifölls det särskildte votum.
Hvilket genom extractum protocolli med de öfrige stånden
communiceras skulle.
17 :o. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens
betänckande af den 6 September 1766 angående vissa nödige
anstalter till kopparstickningskonstens uphielpande här i
riket samt om något understöd för Graveuren Floding.
Hr [von] Nackreij förklarade sig vara emot en så
stor utgift åt Floding, då indragningar af andra innom civilen
blifvit vidtagne, samt ärindrade, att Floding härtills
kostadt riket 40 000 d:r, och borde han derföre nu kunna
föda sig sielf.
Hr Carl Wadenstierna önskade att kunna hielpa
alla, som idka fria konster; men som våra medel därtill äro
nog knappa, så vore det bästa att upmuntra dem, som stigit
högst i sin vetenskap. Floding är oförnekneligen den förnämsta
och skickeligaste kopparstickare, som vi hittils haft
i Sverige, och i anseende dertill finner jag, att 1 000 d:r
silfvermynt för honom är ganska litet, emot hvad andra
fädt; dock kan betänckandet ursäktas med våra knappa tillgångar.
Hvad nu sluteligen något arbetsämne för honom angår, så
finner jag, att mäst alla riken, äfven Dannemark, äga sine
framfarne konungars portraiter i kopparstick; jag tillstyrker
derföre, att Floding till en början må sysslosätta sig
med våra glorvyrdiga konungar af den Gustavianska famillien
och andre berömvärda män i Sverige, ty deras portraitter
lära visserligen giärna kiöpas utomlands.
Betänckandet bifölls med tilläggning, att Floding bör
under Målareacademiens tillsyn i koppar sticka den Kongl.
Gustavianske famillien och derefter de flere berömlige stora
män, som Sverige haft.
Hr Carl Wadenstierna tillstyrkte äfven någon upmuntran
för Gillberg.
Frih. Carl Ridderstolpe styrkte till upsyn på dess
arbete.
Livregementet. Livdrabantkåren.
243
18. Uplästes Expeditionsdeputations extractum protocolli Ang:deFaaf
den 17 Sept. 1766 ang:de den åt Fabriqueurerne Ekstedt edts och
och Collander bestådde hushyra. Collanders
R. o. A. resolverade att förblifva vid sitt förra yttrande i hushyradetta
mål.
19 :o. Föredrogs det af öfverstelieutenanten Grefve Dohna Kongl. Lifingifne
och den 8 sistledne September anmälte memorial avancement.
ang:de avancementerne innom Kongl. Lifregementet, hvarutinnan
han anholler, att desamma må ske ifrån adjutant
och cornett till och med Öfverstelieutenant; samt att en major
till i anseende till regementets vidlöf tighet måtte beviljas
samt att det må vara tillåtit, om någon lieutenant af annat
cavallerieregemente vill byta sig in till cornett eller en stabsryttmästare
till lieutenant.
Jämväl uplästes Lieutenanten Ridderstams memorial i
samma ämne som det föregående.
Hr Fock ville för Lifregementet bifalla 3 majorer och
3 adjutanter, dock mot villkohr af byten.
Hr Gripenberg frugtade, att de öfriga rangregemente
taga sig prsejudicat af dess byten, ty byten äro laglige, dock
utan förmåhnsrätt.
R. o. A. biföllo 3 § af Lieutenanten Ridderstams memorial
men afslogo den 2 §.
Hvarefter jämväl föredrogs Ryttmästaren Jan Werner LifdrabanTranefeldts
memorial, hvarutinnan han i betracktande deraf, förg°JgsSrätatt
Kongl. Lifdrabantecorpsen är den förnämsta rangcorp- tighet.
sen, anholler, att Kongl. Lifdrabanterne må innom sig få
beholla förslagsrättighet till öfverstelieutenantsbeställning,
lika som för Lifregementet nyligen blifvit afgiordt.
Memorialet bifölls.
20:o. Uplästes Bondeståndets allmänna besvär jämte de Bondestånderöfver
projecterade resolutioner. ^besvär""3
Femte dehlén.
50 § bifölls med den ändring, att medium af fem år blifver
grunden till skattens beräknande och ej femton, på det cronan
ej må sättas i för stort lidande.
51 § af slås och förblifver vid 1762 års storskiftsförordning,
så att de, som vilja skifta, äga vittsord efter lag, erne
-
244 1766, sept. 25. Bondeståndets besvär.
dan inga storskiften varda begärte, om det skall ankomma
på pluralitetens begäran.
Denne resolution kommer äfven att påskrifvas Cammaroeconomiedeputations
betänckande af den 28 Julij 1766
ang:de rätta grunden till storskiftsdelningarne i Skåne och
Cronobergs lähner.
52 § bifalles.
53 §. Bifölls Kammaroeconimiedeputationens betänckande.
54 § afslogs, och bör med de till denne cronoäng anslagne
årlige dagsvärken efter vanligheten förblifva.
55 § hvilar.
56 § bifölls.
57 §. Dito bifölls.
Siette dehlén.
58 § bifölls.
59 § bifalles.
Vid den 60 § förändras resolutionen således: Kongl.
Maij :ts bibeholler i nåder denne Allmoge vid de fiskebruk
så på grund i hafssiön som vid stränderne, för hvilka the
bevisligen äro refvade, skattelagde och roterade; de fisken,
som till desse provinciers städer blifvit uplåtne, härunder
ej begripne.
61 § bifölls.
62 § bifölls med uteslutande af Allmänna Besvärsdeputationens
tilläggning, hälst derutinnan för är stadgadt.
63 § bifölls.
64 § bifölls med uteslutande af sista meningen: Emedlertid
pröfvar Kongl. Maij :t billigt att vid gamla vanligheten
härutinnan må förblifva.
65 § bifölls.
66 § bifalles, dock att sista meningen går ut, och tillägges
i resolution, att ref- och skattläggningar må ske öfver hela
Savolax.
Vidare föredrogs § af Bondeståndets allmänna besvär
ang:de Allmogens i Cronobergs och Jönköpings lähn sökte
oxhandel.
Och resolverades, att R. o. A. finner bäst, att det förblifver
vid förra författningar i detta ämne.
Talmansarvoden. Västerbottens laxfiske.
245
21. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den Arfvode för
20 september 1766 ang:de dess Tahlemans, Ärkiebiskoppen ^enBero?
Doctor Beronii, arfvode 20 000 dahlér silfvermynt. nius.
Hr Billberg ville, att denne Taleman i proportion skulle
få lika mycket som den vid förra riksdagen, ty riksdagarne
hafva mästadels varit lika långa.
Hr Linderstedt ville bifalla Prästeståndets extractum
protocolli såsom ganska modest.
Hr Gyllensvahn biföll samma extractum protocolli.
Hr Johan Linderstedt ville, att Ärkiebiskoppen
skulle nu få en lika summa som vid 1723 års riksdag.
Hr Billberg ville bifalla Prästeståndets extractum protocolli
i anseende till comparaison och mätstocken af depensen
emellan Hr Landtmarskalken och Ärckiebiskoppen.
Frih. Bunge biföll item Prästeståndets tancka och trodde
det vara afgiordt om Hr Landtm :s arfvode.
R. o. A. biföll Prästeståndets extractum protocolli och re- Landtmarsolverade
att förblifva vid sitt förr tagne beslut angående skalyo^e arf"
Landtm :s arfvode för denne riksdag.
22. Uplästes Protocollsdeputations betänckande af den Concursmål
[29 Augusti 1766] angående oafgiorde concursmål hos Ma- ^åteno^fgistraten.
giorde.
Ligger.
23. Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens be- Fabriqueutänckande
af den 6 September 1766 angående Fabriqueuren egen^om^
Mörcks ägendoms i Mariefred öfverlemnande till Fabriqueu- Mariefred,
ren Gnospelius emot villkor, det denne åtager sig Mörcks
gäld till Manufacturcontoiret samt att Mörck derå niuter
afskrifning.
Bifölls.
24. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömi- Vesterbottns
litiseoeconomiedeputationernes betänckande af den 11 Julij laxflsken1766
öfver 77 § af Krigsbefälets besvär ang:de laxfisken i
Vesterbotten och deras idkande.
Jämväl uplästes Borgareståndets extractum protocolli af
den 13 September 1766 i detta ämne, hvarutinnan tillstyrkes,
att enligit Kongl. Maij :ts resolution af den 6 Martii 1765
laxfisket i Torneå eif gemensamt må idkas af dehlägarena
efter taxa.
Borgareståndets extractum protocolli bifölls.
25. Föredrogs Bevillningsdeputationens memorial af den
246 1766, sept. 25—27. Bevillningen.
Bevillnings
projectet.
Justering.
24 September 1766 med project till en ny bevillningsförordning.
Hr Landtm, ärindrade, att han vore nödsakad att i eftermiddag
fara ut till Drottningholm för att önska Hans
Kongelige Höghet Cronprintzen en lyckosam resa, och som
han således icke kunde bivista plenum längre än till klockan
1/2 2, så begärte Hr Landtm., att R. o. A. täcktes använda den
öfrige tiden till upläsandet af bevillningsprojectet.
R. o. A. resolverade, att utom bevillningsprojectet ingenting
annat kommer att företagas.
Emedlertid föredrog Hr Landtm, ett projecteradt bref
till Hans Kongl. Maij :t ang:de en viss grund och methods utarbetande
till bevillningen för nästa riksdag, hvilket uplästes.
Hr Gripenstierna ville, att ledamöter af frälseståndet
icke skulle utväljas ibland andra än dem, som ej är o
löntagare.
Hr Ehrenmalm var deremot och trodde det vara nog
af då de äro bofaste.
Frih. Bunge likaledes och trodde, att som projectet sedan
endock af Ständerne skall öfversees, så vore så mycken
rafinement onödig.
Hr Landtm, ärindrade, att här blott vore question om
att projectet skall utarbetas till nästa riksdag och då underställas
Riksens Ständers bepröfvande.
R. o. A. biföllo detta projecterade brefvet med tilläggning,
att Kongl. Maij :t i underdånighet anlitas att till ledamöter
taga possessionati utur riksens collegier.
Sedan Hr Landtm, bortgådt, uplästes bevillningsprojectet,
hvilket, sedan det blifvit till ända läst,
lades på bordet.
R. o. A. åtskildes klockan 1/2 3.
Den 27 September a:o 176 6.
Lördag.
Plenum klockan 7.
Justerades extractum protocolli ang: de Johan [ni] slunda
cronosäterie.
Västernorrlands landsstat. Törnflycht.
247
Hvarvid påmintes, att det må blifva generelt för alla cronosäterier.
Likaledes uplästes och justerades ett projecteradt extr
actum protocolli ang:de skattekiöp på militiae- och augmentshemman.
Hvilket gillades.
1 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Landsstatens
löner i Ves~
den 22 September 1766 angående löhnens förbättring för ternorrland.
Landshöfdingen örnschöld och landtsbetieningen i Vesternorrland
meddelst 50 procent af den tillökning, som cronan
vinner i sin inkomst af räntor.
Bifölls.
2:do. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den Capitaine c.
5 September 1766 angående Capitainen Jacob Carl Gripen- berg^besvär.
bergs besvär öfver liden prae[ju]dice, hvarutinnan deputationen
för honom tillstyrker majors fullmagt af samma dato
som Majoren Lilliehök eller den 18 December 1761, dock
utan älldre och bättre förtientes praejudice.
Bifölls.
3:to. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Riksrådet
den 23 September 1766 angående Riksrådets och Gouverneu- fiychts
rens Grefve Carl Friedrich Törnflychts tienstfrihet i anse- tjenstfrihet,
ende till dess siukliga tillstånd samt om en annan mans väljande
till Svea rikes råd i dess ställe.
Hr Carl Wadenstierna: Då jag täncker uppå, med
hvad ömhet och noggranhet Riksens nu församlade Ständer
under hela denne riksdagen syftat på indragningar och besparingar
i civilen såväl som vid militairen, så faller det
mig underligit före att Secrete Utskottet nu vill bortgifva en
surnummeraire riksrådslöhn. Jag för min [del] kan icke
dertill samtycka och ber, att min tancka må föras till protocolls;
ty icke bör riksrådslönernes antal ökas för det, att en
riksråd är siuk.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att Kongl.
Maij :ts Rådcammare bör vara complet och att vi hafva flere
gamla och siuklige Svea rikes råder än Riksrådet Törnflycht,
nemligen Generalgouverneuren i Pommern Gref Löwen.
Hr Carl W adenstierna: Jag har äfvenväl fådt höra,
att Riksrådet Gref Liewen blifvit generalgouverneur i Pommern.
Detta är godt och väl, alenast ingen ny råd i hans ställe
tillsättes.
248 1766, sept. 27. Riksrådet Törnflycht.
Hr Landtm, ärindrade, att sådant icke kan ske, och
trodde, att Kongl. Maij :ts Rådcammare icke borde stå tom
endast för besparings skull eller att man borde reflectera på
en riksrådslöhn, då vi genom vår besparingsprincipe, Gudi
vare ärat, så mycket gagnat riket; önskade der jämte, att
förra Ständer hade också velat spara, så hade vi nu sluppit
att bära fram 208 tunnor guld.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls.
Hr Carpelan ärindrade derefter, huru som R. o. A.
den 23 sistledne September afgiorde Secrete Utskottets extractum
protocolli af den 12 September angående indragning
vid existerande ledigheter af alla de staters indelningar,
som sedan år 1696 blifvit beviljade, på det sätt att målet bifölls
med undantag af de regementer, som ärhollit boställen
eller hemmans indelning; men som förberörde Secrete Utskottets
extractum protocolli synes till en märkelig del röra
indelningsvärcket, så begärte Hr Carpelan, att R. o. A:s på
samma extractum protocolli fattade beslut måtte genom ett
extractum protocolli hos de öfrige stånden till bifall befordras.
Frih. [C.]1 Ridderstolpe förmente, att man kunde
uti påskriften giöra denne tilläggning utan att behöfva genom
extractum protocolli förklara det vidare.
Hr Landtm, proponerade, om icke tilläggning kunde
giöras vid påskriften, nemligen att R. o. A. funnit Secrete
Utskottets extractum protocolli leda till rubbning i indehlningsvärket;
samt äfven kunde ett extractum protocolli i
detta ämne upsättas och afgå.
Härtill svarades Ja.
Ånäs säteries 4. Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 23
utbyte. September 1766 om Ånäs säteries utbyte till gymnasium i
Borgo och säteriefrihetens transporterande ifrån Ånäs uppå
ett oindelt cronohemman, som derföre gifves i vederlag.
Hr Wulfcrona ärindrade, att Academien i Lund feck
den så kallade Canickemarken, med villkor att där skulle
hollas ridskola, öfverintendenten Baron Hårleman byggde
där ett ridstall, som nu i 14 åhr städt utan tak.
Hvad nu Ånäs angår, så ville han bifalla utbytet, men
först böra prästerne praestera praestanda, ty eljest fås ingenting
utur desse korpars klor.
1 Memorialprotokollet.
Ånäs säteri. Livdrabantkåren.
249
Hr Gyllensvärd ville reciprocitet för Adelen att kunna
tillbyta sig prästegårdar.
Hr Gripenstierna ville först se, hvad de öfrige respective
stånden resolvera i detta ämne, och att emedlertid
saken vilar, ty skulle de öfriga stånden bifalla Prästestånden
(!), så vill jag ej af afvund neka dem.
Hr Aminoff gaf vid handen, att Ånäs är en slät ägendom,
högt förpantad och till hälften förstörd; ligger dessutom
vid Borgo, så att en adelsman föga dermed kan vara
belåten.
Hr Linderstedt fandt detta byte vara emot Privilegierne
och ville ej lemna prsejudicat för städerne att slå under
sig säterier och frälsegods.
Hr Landtm, ärindrade, att här väl vore considerationer
emot Prästeståndets tancka, dock som Ånäs är så uselt, så
att ingen adelsman dermed kan säj as vara belåten, ty projecterade
han, om icke bytet må ske med uttryckeligit förbeholld,
att cronohemmanet, som gifves i vederlag, må undfå
all den natur och egenskap, som Ånäs förut innehaft, och
tvertom, att Ånäs häftar för alla de onera, som af cronohemmanet
förut utgådt.
R. o. A. biföllo Prästeståndets extractum protocolli, dock
ej annorledes än med det utttryckeliga villkor och förbehöll
att på samma sätt, som det cronohemman, hvilcket i
vederlag för Ånäs säterie kan blifva upgifvit och anslagit,
för framtiden kommer att undfå all den natur och egenskap,
som Ånäs säterie förut innehaft, berörde Ånäs och
deremot ikläder sig krononatur och svarar till all den skatt
och tunga, som förut af cronohemmanet utgådt.
5:to. Föredrogs Frih. Leijonhielms memorial angående
transporträttigheten för qvartermästare och adjutanter vid
Kongl. Lifdrabantecorpsen, nemligen att densamma må inskränckas
och att de vid sine sysslor måge afbida sin öfverste
tour till vidare befordran.
Memorialet bifölls, och som R. o. A. funno nödigt, att hvad
härutinnan stadgas, måtte inflyta uti den i anledning af
Stora Deputationens betänckande till giörande allmänna författningen
om tienster, ty skulle i anledning häraf ett extractum
protocolli upsättas samt communiceras med de öfrige
resp. stånden.
Quartermästarens
och adjut:s
vid Drab.-  corps. transporträtt.
250 1766, sept. 27. Torbjörn Andersson. Lantmäteriet.
Krigsrådet
Torbiörn
Anderssons
säte i Krigscollegio.
Landtmä
terieförord
ning.
6:to. Hr Carl Wadenstierna ärindrade, att R. o. A.
intet mycket längesedan genom utdrag af protocollet gifvit
de öfrige dess Medständer kundskap om att saken rörande
Krigsrådet Torbiörn Andersson blifvit remitterad enligit
vårt derom fattade beslut till Secrete Deputationens granskning.
Men som han icke ännu förnummit, att de öfrige stånden
dervid lagt någon hand, och riksdagen dessutom nu lider
till slut, så ville han för sin del bifalla, att Krigsrådet
Torbiörn Andersson må undfå säte och stämma i Kongl.
Krigscollegio men att frågan om hans tour må få vila till
nästa riksdag, eftersom densamma nu ikke kan utredas,
samt anholt, ifall R. o. A. täcktes bifalla dess härvid giorde
ärindran, att ett extractum protocolli till nästa plenum må
få upsättas i samma ämne och då afgå till de öfrige stånden.
Hr Carl Wadenstiernas begäran bifölls och skulle ett extractum
protocolli i detta ämne afgå.
7 :o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 27 Augusti 1766 rörande sättet, huru landtmäteriet
måtte för framtiden i bättre redighet sättas jämte
project till förordning deröfver.
Projectet uplästes.
1 §. Landtmäteriecontoiret i Stockholm kallas öfver hela
förordningen generalcontoir, altså går det ordet general
allestädes ut såsom något nytt, och beholler detta sitt förra
namn af Landtmätarecontoir i Stockholm.
§7:2. Vid slutet tillägges: Dock landshöfdingarne i Sveriget
obetagit, enär samtelige landtmätarne i något låhn icke
sysslosättas med befalte eller begärte geometriske mätningar,
att då holla dem till geometrigraphiske mätningar, tienande
till provinciechartor, samt att äfven låta förfärdiga och utgifva
deras lähns eller provinciechartor, enär tillräckelige
mätningar och astronomiske observationer sådant medgifva.
§ 14 vid slutet lägges till: De byar i Sverige, sorn begärt
storskiften allenast i åker och äng, böra ej med detsamma
förbindas till kostnad med utägornes skiftande, utan må det
förra såsom angelägnast gå förut och det sednare derefter
förrättas.
§ 16:20 bifalles, dock giöres desse beskrifningar på det
kortaste sättet.
18 §, 2 morn., går aldeles ut, eftersom derom en särskildt
Lantmäteriet.
251
författning utkommer, och ej hörande till förordningen om
landtmäteriet.
19 §:2 ändras således: En sådan daglista jämte förteckning
på de befallningar, landshöfdingen eiler Landtmäteriecontoiret
gifvit till jord- eller landsrefningar, så och 2:nne
lika lydande upteckningar på det förflutne årets chartor, upsände
landtmätaren genom landshöfdingen med posten innan
den 1 Maij till vårt Cammarcollegium, som däraf låter
Landtmäteriecontoiret få dehl.
21 §: 3 vid slutet tillägges: Börandes landtmätaren, som
förestår provinciecontoiret, derföre såväl som till nödig uplysnings
meddelande vid landscancelliet vara boende i staden,
där landshöfdingesätet är, eller nära der intill.
4. Inventeringsprotocollet inskickas genom landshöfdingen
till vårt Cammarcollegium, som deraf låter Landtmätarecontoiret
få dehl.
6 ändras början således: Efter den befallning, som af
landshöfdingen eller öfverdirecteuren etc.
22 §: 2 tillägges efter undfådt: samt vid vite, der så nödigt
finnes, tillholla landtmätarne att fullgiöra sina skyldigheter
äfven som ock etc.
24 § går aldeles ut såsom otienlig i en lantmätareförordning,
och hvarom redan är särskildt stadgadt.
28 §: 5 ändras början således: Upvisar landtmätaren en
falsk räkning, miste hälften af hvad med rätta honom i arfvode
tillkommer.
29 §: 4. Den här nämde utmätning för arfvode tillhörer
landshöfdingen att förordna.
Alla de öfriga §§, hvarvid ingen ändring här skedd är,
äro till alla delar bifallne.
Hvar jämte föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 1 Julij år 1766 ang: de stor skif tsdehlningar
uti Österbotten.
Bifölls med den förändring, att det i 9 § nämde protocollet
insändes genom landshöfdingen till Cammarcollegium, som
deraf låter Landtmäteriecontoiret i Stockholm få dehl.
Jämväl föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 2 Augusti ang:de storskiftsdehlningen i Åbo,
Biörneborgs, Nylands och Tavastehus lähner.
Hvilket till alla delar bifölls.
8:o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
17—581454
252 1766, sept. 27. Bibelöversättning.
Advocatfiscal
Noordenhielms
besvär.
Bibelversion
ang:de.
den 26 September 1766 angående de på pommerska staten
reducerade officerares placering och befordran i armeen.
Bifölls med tilläggning, att både de reducerade och placerade
officerare, sorn accorderadt, måge härunder begripas.
9:o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
27 Junii 1766 ang:de Advocatfiscalen Nordenhielms besvär
och befordringstour framför Advocatfiscalen Zellén.
Bifölls.
Hr Carl Wadenstierna ärindrade, om icke det
skulle kunna vara nödigt att påminna det Högvördige Prästeståndet
om bibelversion, eftersom de behagadt förklara
genom extractum protocolli sin nit om religionen och vördnaden
för vår rena lära. Detta vore så mycket nödigare, som
andra nationer[s] biblar äro långt bättre öfversatte än vår
och riksdagen nu snart lider till slut, så att ett så angelägit
ämne aldeles skulle komma i glömska, ifall ej nu derom påmintes.
Vår psalmbok är likaledes nödig att öfversees, ty där
finnas många onödiga och med poetiska reglor föga öfverensstämmande
psalmer, som till förökande af Prästeståndets
saknade andackt borde jämkas och upbyggeligare
giöras.
Jag hemställer derföre, om icke vi jämte påminnelser härutinnan
kunde lemna dem till svar, att vi tro oss vara äfven
så nitiske om religionen som det Högvördiga Prästeståndet,
hvartill bevis kunde tagas af B. o. A:s upförande alt ifrån
Konung Gustaf den l:tes tid jämväl nu för tiden, ty förra
riksdagen giordes påminnelse om bibelversionen af en huzarofficer
och nu påminnes derom af en krigsråd. Dock att vi
icke kunna bifalla Högvördige Prästeståndets förslag angående
gudstiensten vid det Kongl. Håfvet, hälst vi icke hafva
oss bekant, att håfpredikanterne på något sätt eftersatt sine
ämbetes skyldigheter.
Hr Landt m. proponerade, om icke R. o. A. täcktes anmoda
Hr Wadenstierna att upsätta ett extractum protocolli
till svar uppå Prästeståndets protocollutdrag angående religionen,
hvilket här sedan kunde justeras.
Härtill svarades Ja.
Hr Wadenstierna låfvade att det efterkomma, allenast
det holles tyst.
Königska växelkontoret. Tryckfriheten.
253
9:o. Föredrogs Stora Deputationens betänckande af den
19 September 1766 öfver några uti saken angående thef så
kallade Königske eller Fierde Vexelcontoiret sedan deputationens
förre betänckande af den 10 December 1765 förekomne
nya omständigheter jämte bifogad calculation och
liquidation såsom ock åtskillige bref emellan Handelsmännen
Hans Wittfoth och Isaac Clason i Stockholm samt Henric
König i Hamburg.
Hvarvid ankom en Borgareståndets deputation af 8 personer.
Borgmästaren Ekman, som förde ordet, anmälte jämte
Borgareståndets vördsamma hälsning, att ståndet förehaft
Stora Deputationens afgifne betänckande rörande skrif- och
tryckfriheten, hvilket betänckande ståndet för sin del till
alla delar bifallit, dock med tilläggningar, nemi. vid 7 §, att
alla acter, som utbegäras till tryckning, måga skrifvas på
charta sigillata och lösen derföre ärläggas.
Vid 4 § ang:de boktryckares skyldigheter, att de må vara
frie ifrån alt ansvar, om någon emot förordning stridande
skrift utkommer, hvartill de kunna upgifva autors namn.
Och 3:tio att med alla böter må förfaras efter allmän
lag.
Deputationen afträdde.
Genast derefter ankom en Bondeståndets deputation, 10
personer starck.
Ordföranden, Herredagsmannen Henric Paldanius,
anmälte Bondeståndets vördsammaste hälsning och berättade,
att ståndet förehaft Secrete Utskottets extractum protocolli
ang:de ricltsdagens slut, hvilket ståndet bifallit, dock
med tilläggning att afblåsningen ej må ske förr än den 8 October,
under förmodan att rikets allmänna och ståndens enskylte
besvär och angelägenheter till den tiden torde vara
afgiorde. Emedlertid hade Bondeståndet funnit för gådt, att
plena och de öfrige deputationerne, som ännu icke slutat
med sina arbeten, måge för- och eftermiddagarne dermed
sysslosättas, till dess alla oafgiorde mål hinna att afgiöras.
Deputationen afträdde.
Hvarefter fortfors med upläsandet af åfvanberörde Stora
Deputationens betänckande jämte de i detta ämne ingifne
memorialer.
Saken begärtes att vila.
Königske
Vexelcon
töiret.
Borgarest:s
deputation.
Bondestånd^
deputation.
254 1766, sept. 27. Fornelius.
Städernes
riksdags
man[s]val.
Protonot:n
Fornelii besvär.
Lieutenanten
Fred.
Eneschölds
befordran.
10 :o. Uplästes Borgarståndets extractum protocolli af den
30 Junij ang:de riksdagsmansval i städerne uti allmänhet.
Ligger.
11 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den
8 Augusti 1766 ang:de Protonotarien Fornelii besvär öfver
praejudice.
Jämväl uplästes Håfjunckaren Claes Engelcrantz och Riddarehusfiscalen
Lars Svedenstiernas ingifne memorial i detta
ämne.
Frih. Carl Ridderstolpe ärindrade, att vi redan
vid denna riksdag tagit en generel författning emot tienster
och uprättelser; ville således af slå detta betänckandet.
Frih. Grönhagen förklarade, det han icke kunde samtycka
till någon immediate befordran; ville derföre af slå
Secrete Deputations betänckande.
Hr Wulfcrona; Jag för min dehl är äfvenväl emot dylika
befordringar, men som vid innevarande riksdag flere
klagande fådt uprättelse, så böra icke desse sakna den dem
tillhörande satisfaction; dessutom är det ej för mycket, att
Svea Håfrätt får 3 assessorer, när vårt regemente redan fådt
3 officerare placerade. Jag för min del bifaller Secrete Deputations
betänckande jämte Hrr Engelcrantz och Svedenstiernas
memorial och går icke ifrån min tancka utan votering.
Frih. Carl Ridderstolpe ville afslå betänckandet,
dock med förbehold, att om de öfrige respective stånden
ingå uti några flere befordringsmål, desse då äfven må vara
förbehollit en lika förmåhn.
Hr Eric Linderstedt ville afslå betänckandet.
Betänckandet afslogs jämte uttryckeligit förbehold, att ifall
de öfrige respective stånden härutinnan skulle ingå till Fornelii
befordran, villja R. o. A. hafva förbehollit Assessorn
Svedenstierna och Håfjunckaren Engelcrantz lika förmån
i anledning af R. o. A:s för dem tagne beslut.
12 :o. Uplästes Frih. Köhiers memorial, hvilket sistledne
plenum blef lagt på bordet, rörande Lieutenanten vid Kongl.
Amiralitetet Carl Friedric Eneschölds vundne befordran.
Hr Carl Tersmeden ville bifalla Frih. Köhlers memorial
och begärte, att i anledning deraf ett extractum protocolli
måtte upsättas till att communiceras med de öfrige respective
stånden.
Eneskjöld.
255
Hr Jerlström förenade sig med Hr Tersmedens yttrade
tancka.
Hr Eneschöld: Jag vill icke nu plaidera, hvarken för
mig eller för saken; men tror mig endast böra uplysa, hvad
som är in questione.
Saken är nu af den beskaffenhet, att hon icke mera kan
ändras eller uprifvas, ty den är redan expedierad och afskickad.
Hr Carpelan instämde med Hr Eneschöld i enahanda
berättelse.
Frih. [von] Kiöhler trodde det icke vara möjeligit, ty
Hr Landtm, hade låfvadt att ej underskrifva expedition.
Hr Landtm.: Jag underskref väl expeditionen här uppe
i hastigheten , men jag tror ej, att Borgmästaren Sebaldt
ännu har skrifvit under.
Hr Vitting hoff: Armeen har fädt lida af praejudiccmål,
så får Amiralitetet med; jag för min del seer ingen annan
hielp, än att de få klaga; emedlertid lärer få blifva som
giort är.
Hr Modeé ville tillägga vid påskriften af betänckandet
angående Lieutenanten Eneschöld, att dess befordringsrätt
ej må sträcka sig framför någon, som varit äldre och haft
bättre rätt till avancement; biföll i öfrigit Frih. Köhlers
memorial samt anholt, att ett extractum protocolli i anledning
deraf må upsättas och afgå till de öfriga stånden.
Hr Landtm, proponerade, om icke R. o. A. kunde förblifva
vid sin förra påskrift, hvilken inneholler, att ingen
bättre förtient bör blifva lidande.
Hr Eneschöld begärte decision öfver den question,
om saken numera kan ändras, sedan den blifvit expedierad,
och trodde, att om vi skulle gå in med Borgareståndet i enahanda
beslut, så stadnar expeditionen på ett memorial; trodde
derföre bäst vara att låta expedition afgå, ty eljest blefve
det ett praejudicat, som han ej kunde undvika att åberopa sig
uti andra mål.
Hr de C a r n a 11 ville, att Lieutenanten Eneschöld må
beholla uprättelse framför dem, som honom praejudiceradt.
Hr Landtm, ärindrade, att alla säte och stämma ägande
riksdagsmän äga frihet att gifva in memorialer, och böra
de deröfver få svar af mig; detsamma har jag nu äfven lemnadt
enligit vårt förra vidtagne beslut.
256 1766, sept. 27. Generalfälttygmästare!!. Asarum.
Generalfält
tygmästare
embetet
ang:de.
Assarums
landsför
saml.
Hr [von] Siegroth gillade den af Hr Landtm, giorde
propositionen.
Hr Wulfcrona och Hr Linderstedt biföllo jämväl
den giorde propositionen och bad, att Hr Landtm, ej
må tillvitas i ett mål, där han icke kunnat sträcka sin åtgiärd
längre, än som skedt.
I följe häraf resolverades, att som R. o. A. genom sitt angående
Lieutenanten Eneschöld förut den 23 hujus tagne
beslut icke tillagt honom något företräde framför dem, som
vid amiralitetsstaten förut bättre befordringsrätt ägt, så forblifver
och R. o. A. vid samma sitt beslut.
13 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 12 September 1766 ang:de Generalfälttygmästareämbetet
och dess förvaltning
Jämte Secrete Deputationens betänkande af den 3 December
1765 i samma ämne.
Hr Modeé ärindrade, att när detta först föredrogs, så
var ej ännu afgiort, att regementerne skulle avancera innom
sig; derföre ville han nu hafva generalfälttygmästaresysslan
förbehollen för Artilleriet, eftersom det regementet förloradt
alla andra förmåner.
Hr [von] Nackreij ärindrade, att som artillerieofficerarne
hafva frihet att gå in i arméen, så kunde man väl
vid de andra regementerne finna dugelige officerare till att
bestrida generalfälttygmästaresysslan, hälst många där äro
lika så väl kännare af artillerievetenskapen som de, hvilka
tiena innom Artilleriet.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls.
14. Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den
13 September sistledne angående skillnad emellan Assarums
landtförsamling och Carlshamns stad.
Jämte Borgareståndets extractum protocolli af den 20 September
sistledne i samma ämne.
Begärtes på bordet.
15. Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af den
13 Julij 1766 angående en collect och stamboks beviljande
för Åhmåls stads kyrka.
R. o. A. resolverade, att detta hvilar och upskiutes, till
dess den generelle frågan om collecter och stamböcker afgiöres.
Besvärsmål. Alunverk.
257
16. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 19 LieutenanAugusti
1766 angående Lieutenanternes vid Kongl. Artilleriet man? von
Dahlmans och von Schevens samt Underlieutenanternes von Schevens,
Torckens och Modeés besvär öfver liden prsejudice, hvarutin-sbe-'
nan för dem tillstyrkes fullmagt af lika dato som Lieutenanten
Johan Otto Silfverström, dock utan äldres och bättre
förtientes prsejudice.
Bifölls.
17 :o. Föredrogs Hustru Anna Ericsdotters i Gussleby memorial
med besvär öfver Urskillningsdeputationens afslagsresolution
af den 1 i thenne månad, hvarigenom bemälte deputation
förklaradt sig ej kunna dess klagomål såsom rörande
fatalier antaga, derutinnan hon nu af anförde skäl
om ändring anholler, samt att hennes klagan om rättighet
till bergsmanshemmanet Gusleby måtte vid nästa riksdag
uptagas och värkan af de emot denne fälte och nu öfverklagade
utslag dessförinnan vila.
Hr Johan Linderstedt ärindrade, att memorialet
borde bifallas i anseende till de många ömma och talande
skäl, som hon till sitt försvar derutinnan anfört.
Memorialet bifölls.
18. Uplästes Bergs- samt Handels- och manufacturdeputa- Major Beltionernes
gemensamma betänckande af den 5 September på*
1766 angående Majoren Bellanders sökte privilegium på ett alunvärk.
alunvärck.
Bifallit.
19 :o. Föredrogs Secrete Deputationens betänckande af den Professo27
Junii 1766 angående Professorernes vid Kongl. Acade- r^ansHoch
mien i Åbo Jacob Hartmans och Robert Willhelm Nääfs Nääfs bebesvär
öfver lidande, hvarutinnan deputationen för dem svar‘
begge tillstyrkt tour och säte i den philosophiska faculteten
framför ordinarie Professoren Billmarck, och att de framför
honom skola vara berättigade till professorslöner och befordran
till theologise profession, hvilket betänckande en
rund tid legat på bordet.
Vid detta betänckande voro tvenne särskildte vota bifogade,
hvilka jämväl uplästes.
Därjämte föredrogs Hr Gyllenbergs inlemnade memorial,
Prästeståndets extractum protocolli af den 4 Augusti 1766
samt Protocollsdeputationens afgifne betänckande af den 23
October 1765, allt rörande samma ämne, samt Consistorii
svar.
Gusleby
hemman.
258 1766, sept. 27. Haartman och Nääf.
Academici i Åbo förhollande vid förslagets uprättande till
en vid Åbo Academie ledig blefven profession.
Jämväl uplästes Borgmästarens Hr Hans Ungers memorial
rörande detta ämne.
Hr Carpelan begärte med R. o. A:s tillstånd att få
yttra sina tanckar i närvarande ämne.
Upläste ett af honom upsatt dictamen ad protocollum1
samt framgaf cataloguer för flere terminer uppå professorernes
föreläsningar vid Åbo Academie.
Fortfor därjämte med sina ärindringar vid sielfva saken
ock tillstyrkte till bifall, i hvad Professor Hartman angår,
som skall vara en ganska meriterad man.
Hr Ehrenmalm bad Hr Carpelan att gömma acterne
till Hartmans heder samt anmärkte vid sielfva saken, att den
rörer 2:nne personer, nemligen Professor Hartman, som är
kiötzlig bror till en hans cousin Hartman, som han giärna
vill tiena, och Professor Nääf, som på lagligit sätt förvarat sig
den rättigheten, att hans lidande bör komma under bepröfvande.
Hvad nu desse begge professorer angår, så befinnes, att
Secrete Deputation af ömhet för en deras ledamots vän, nemligen
Hr Professor Hartman, tillstyrkt en olaglig uprättelse,
och detta utan minsta grund, ty Professor Nääf hade tour
framför Hartman och deras fullmagter voro af ett "dato.
Det är väl vist, att mycket är både tält och skrifvit till
Hartmans beröm, men sådant kan vara en jalousie de metié;
vist är dock det, att han är lärd i den vetenskapen, huru man
genom architecture skall kunna kasta dommar öfver ända;
ty han byggde ett så högt planck, att Bahr ej kunde se in i
Hartmans lärdomsgård.
Hr Hasen kampf: Jag har hör dt pro et contra angående
Hartman och vill derföre ej rätta mig derefter, särdeles
som desse begge professorer hafva lika vittnesbörder af decanus
och församlingen.
Hvad nu in specie deras klagomål angår, så finner jag,
1 :o att Hartman icke haft någon skälig anledning att klaga,
ty han kan omöjeligen praetendera att af Kongl. Maij :t
blifva nämd, då han städt på förslag;
2:do att Nääf blifvit olagligen utesluten ifrån historiarum
profession i Åbo; hans klagomål äro således i den delen väl
1 Saknas vid protokollet.
Haartman och Nääf.
259
grundade men ingalunda dem, han anfört öfver domprobsteförslaget
i Vesterås, ty där kom hans ansökning för sent.
Jag för min del tillstyrker derföre till bifall uppå Borgmästaren
Ungers memorial med den ändring, att han får räkna
sig hafva varit berättigad till ett förslag och att han nu må
niuta ett rum på förslaget till theologiae profession eller de
andra professionerne, ty väl meriterade böra icke lida, ej heller
bör Kongl. Maj :t betagas dess höga valrätt.
Hr Eneschöld: Jag för min del vet ingen principe till
prästers och professorers befordran, om icke efter skickelighet.
Jag har känt Hartman till anseende, men jag såg Professor
Nääf sist; jag vill derföre holla med honom och begär
proposition.
Hr Aminoff ärindrade, att Näf hade värdigare fullmagt
än Hartman, då han kom till Åbo, och att Hartmans anförde
besvär icke kunna eller böra uptagas af orsak, att Urskillningsdeputationen
dem af slagit; biföll derföre Borgmästaren
Ungers memorial och anholt däröfver om proposition.
Hr Billberg ville afslå för dem begge.
Frih. Grönhagen: Ehuru hög R. o. A:s röst synes vara
emot Hartman, vill jag dock, så framt R. o. A. ej befaller mig
täncka enligt pluraliteten, alenast ärindra några ord korteligen.
Hartman är äldre magister docens än Professor Nääf.
Nääf kom till Åbo, och Riksrådet Tessin såsom canceller
förklarade, att hans fullmagt icke borde ligga andra bättre
förtiente i vägen; således trodde Hartman med skäl att kunna
vinna befordran till professor förr än Nääf, eftersom han var
äldre docens.
På lika sätt blifva ju capitainer majorer utan äldres prsejudice.
Jag för min del känner dem ingendera till personen, utan
har jag endast en gång sedt Nääf i Upsala; ingen partialité
är således grund till min tancka utan endast och allenast
sielfva saken, i anledning hvaraf jag tillstyrker, att Hartman
och Nääf må få till reparation säte framför Billmarck och att
Hartman må få beholla sin tour, eller ock att vi bifalla
Secrete Deputations betänckande.
Hr Borgmästaren Unger har väl jämte flere andra anmärkt,
att Hartmans första disputation blifvit klandrad af Hr Ekholm
och att där funnits fehl i latiniteten; kanske att Hr
260 1766, sept. 27—30. Haartman och Nääf.
Borgmästaren är juge competent i detta ämne, det är en sak,
som jag icke vet, men det vet jag, att Hr Ekholms påminnelser
äro af föga värde.
Hr Carl Wadenstierna frågade, huru man kan
tillägga Hartman någon reparation, när han klagat utan skäl
och fått afslag i Urskillningsdeputation, samt ärindrade,
hvad Nääf angår, att han såsom på många sätt lidande bör
förhielpas till första ledigt blifvande professorat i Åbo eller
domprobstesyssla i Vesterås stift enligit Borgmästaren Ungers
memorial, hälst kan lagligen bevakat sin rätt.
Hr [v o n] Nackreij: Då man considererar, att Hartman
hade ett rum på förslaget, då Billmarck blef nämd till
professor, så synes tydeligen, att han ej hade skäl att klaga
öfver Billmarcks befordran.
Urskillningsdeputation afslog derföre hans klagomål enligit
12 och 14 §§ i dess instruction.
Men likafult uptogs hans besvär af Secrete Deputation,
tvert emot lag och vanlig ordning.
Jag tillstyrker derföre till proposition öfver betänckandet
med förändring enligit Hr Ungers memorial.
Hr von Böhnen biföll Hr Nackreijs och Hr Wadenstiernas
tanckar såsom mäst instämmande med rättvisan.
Hr Tersmeden och Hr Linderstedt1 biföllo Hr
Ungers memorial och anhöllo däröfver om proposition.
HrLandtm.: Bifaller B. o. A. Secrete Deputationens betänckande
med de rättelser och tilläggningar, som Hr Ungers
memorial inneholler?
Härtill svarades Ja och få Nej.
Hr Carpelan och Hr Wachs[ch]lager begiärte
proposition till votering.
Frih. von Essen: Den proposition, som Hr Landtm,
redan behagat giöra, är aldeles enlig med discourserne; och
dessutom hoppas jag, att de herrar, som äro af särskildt tancka,
lärer hafva complaisance för pluraliteten, när den är så
synlig.
Hr Carpelan begärte proposition öfver betänckandet.
Hr Landtm.: Då herrarne se, att så stor pluralitet bifallit
min giorde proposition, så vet jag ej, med hvad skäl de
kunna påstå proposition efter sin tancka. Jag ber derföre, att
herrarne täcktes desistera.
1 Memorialprotokollet: Cap[itain] Linderstedt.
Rekognitionsskogar. Kolräntor.
261
Hr Wachschlager: Jag vill då nu desistera för Hr
Landtm :s skuld, fastän det är emot mitt samvete.
Hr Carpelan: Det må blifva enligit pluraliteten; men
jag för min röst bifaller icke denne proposition.
Betänckandet bifölls på sådant sätt och med den förändring,
som Borgmästaren Ungers memorial inneholler.
R. o. A. åtskildes eftermiddagen kl. 6.
Den 30 September a:o 176 6.
Tisdag.
Plenum kl. 8.
Hr Landtm, anmälte, att enligit Talesmännernes öfver- Cammarenskommande
skola Cammaroeconomiedeputationens utskot- ^ep°arbetes
ter i morgon med sina arbeten uphöra samt sielfva Cammar- fortsättande,
oeconomiedeputationen att fortfara tills denne veckas slut
men då uphöra; hvaröfver Hr Landtm, begärte R. o. A:s utlåtande.
Hr Landtm:s anmälan bifölls till alla delar, och skulle därföre
en deputation i detta ämne affärdas till de öfrige respective
stånden.
2:do. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Recogniden
25 Augusti 1766 ang:de afgiften af recognitionsskogar l^afgtft^n
och dess ärläggande i riksdalers mynt efter cours. specie.
Bifölls.
3:tio. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli Kohlräntor
af
den 10 September 1766 ang:de officerarnes vid Vessman-n.e*utgiör:de
i Vessman
lands
och Dahlregementerne indehlte kohlräntor och dess iand.
utgiörande eller utbytande i spanmål.
Bifölls.
4:o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af Cronfogden
den 10 September 1766 angående Cronofogden Brandtberg[s]
löhn af kohlräntan och ärsättning för hvad han deri lidit. räntan.
Bifölls.
5:to Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af Banquens
den 6 September 1766 om de i Banquen meddelte låhn pålän p^cactier
Statscontoirets obligationer, lotterieactier med mera samt
huru och på hvad sätt de måga inlösas.
R. o. A. hade härvid ingenting att påminna, och får denne
berättelse tryckas.
262 1766, sept. 30. Tunderfeltska släktens fordran.
Fru Anna
Cronströms
fordran.
Tunderfeltske
famillens
fordran.
6. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af den
10 September 1766 angående Fru Anna Cronströms fordran
på 600 dahlér silfvermynts capital med interresse i anledning
af Riksens Ständers obligation af den 7 Martii 1718, hvaraf
Änckan Anna M. von Brobergen nu är innehafvare.
Secrete Utskottet tillstyrker, att denne fordran må henne
godtgiöras.
Bifölls.
7 :o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 10 September 1766 ang:de Tunderfeltske ättens fordran
hos Kongl. Maij:t och cronan, stor 19 935 d:r 16 1/3 öre
silfvermynt, för hvilken fordran tillstyrkes fördelacktigare
nummer än den 11 :te.
Jämväl uplästes Hr Tunderfelts memorial i detta ämne.
Hr Silfversparre upläste ett i detta ämne författadt
dictamen ad protocollum. See n:o 1 (Bil. 21).
Hvarutinnan han tillstyrker till bifall på Secrete Utskottets
extractum protocolli med tilläggning, att betalningen må ske
efter cours och speciemynt enl. 1681 års häröfver utfärdade
liquidation.
Hr Gripenstierna ärindrade, att försträckningen
till cronan icke är blefven giord sedan år 1700 utan förut;
således kunde ej försträkningsplacatet om återbetalning i
speciemynt lämpas hit, utan bör denne fordran betalas efter
stadgarne för år 1700; ty fordran var redan ärkänd år 1680,
fastän cronan sedan fant en contrafordran, som arfvingar nu
genom klara bevis bestyrkt redan vara liquiderad.
Hr Schönberg biföll Hr Gripenstiernas tancka, särdeles
som liquidation emellan cronan och Tunderfeltske arfvingarne
redan varit giord år 1680, fastän reductionscommissionen
sedermera för att draga på tiden giorde en contrafordran
för åtskillige upburne medel, som redan då varit
liquiderade; begärte derföre proposition till bifall på Secrete
Utskottets extractum protocolli med tilläggning enligit Hr
Tunderfelts memorial.
Hr Linderstedt fandt det vara så mycket billigare,
att denne ostridige cronofordran bör betalas i den myntsort,
som förskottet skedt, aldenstund Riksens Ständer nyligen
förfarit på lika sätt vid Strokirchske och Weingartiske cronofordran.
Hr Gyllensvahn: Jag för min del bifaller Secrete Ut
-
Tunderfeltska släktens fordran.
263
skottets extractum protocolli men kan icke förena mig med
de herrar, som påstå, att denne fordran bör godtgiöras efter
1686 års myntfoth, med riksdaler till capital och interresse.
Hvad de citerade fordringar angår, som på lika sätt nu nyligen
skulle hafva blifvit af slutade, så känner jag icke förloppet
däraf och kan således icke dömma derom.
Men efter min tancka så bör enligit 1715 års myntfot och
1745 års bref en riksdaler vara lika med en plåt; nu är allmänt
bekant, att en plåt är lika, antingen den beräknas in
specie eller i bancozedlar; således bör det giöra Tunderfeltske
arfvingarne lika mycket, om de få betalning in specieriksdaler
eller i zedlar, särdeles nu då coursen fälles till sitt
pari; men skulle fordran godtgiöras efter 1686 års myntfot, så
är att befara, det fonden ej räcker till.
För öfrigit bestrider jag ingalunda arfvingarne att få sin
fordran betalt, alenast det sker enligit författningarne; bifaller
derföre Secrete Utskottets extractum protocolli med tillläggning,
att Tunderfeltske arfvingarne må nästa riksdag
uptee alla sine fordringar, då de kunna få dem betalte.
Frih. Carl Ridderstolpe ville ej utsätta, att arfvingarne
böra vänta till nästa riksdag med sin fordran, ty genom
ett sådant uppehold blifva de på dubbelt sätt lidande,
utan föreslog, att deras fordran både till capital och interresse
må godtgiöras i riksdahler; hvarje riksdaler beräknad a 9
d:r, ty derigenom undgår cronan att betala det efter cours,
som, ehuru för arfvingarne med lag och billighet enligit, likväl
i nuvarande rikets omständigheter skulle blifva altför
drygt.
Hr Eric Linderstedt fandt, att arfvingarne antingen
borde förnöjas i riksdaler eller genast taga emot 50 procent
efter reglementet.
Frih. Grönhagen ärindrade, att reglementet för Statscontoiret
angår illiquiderade fordringar men icke liquiderade,
hvaribland denne bör räknas, hälst liquidation skedt redan
år 1680.
Biföll derföre till alla delar Frih. Ridderstolpes yttrade
tanka.
Hr Gyllensvahn itererade sin förra begäran, att denne
fordrans godtgiörande må vila tills nästa riksdag.
Ärindrade dessutom, att alla slike fordringar i Ständernes
Contoir blifvit betalte i plåtar samt att cronan aldrig niutit
264 1766, sept. 30. Tunderfeltska släktens fordran.
betalning för sine fordringar efter 1680 och 1715 års myntfot
utan ständigt efter 1745 års myntfot a 6 dalers zeder för en
plåt.
Cronan skulle således lida, om någon särskildt ynnest i detta
fallet lemnades Tunderfeltske arfvingarne; ty hvar skall
penninger tagas, när alla andra utgifter ännu äro obetalte
och när cronans inkomster som knappast förslå till årliga utgifter?
Därjämte ser jag icke, hvad skälig anledning vi hafva
att gynna Tunderfeltske arfvingarne, när ingen annan, som
haft cronofordringar, icke ens cronan sielf, fädt sine fordringar
betalte efter 1680 års myntfot.
Hr Billberg anmärkte, att reciprocité bör vara emellan
crona och undersåtare; ville derföre bifalla Secrete Utskottets
extractum protocolli.
Hr Durietz tillstyrkte likaledes till bifall på Secrete Utskottets
hemställande.
Hr Wulfcrona fandt det vara förmånligare för Tunderfeltske
arfvingarne att vänta till nästa riksdag än att nu
genast taga emot 50 procent.
Hr Hasenkampf bad, att de må få det föreslagne på
afräkning och att restens godtgiörande må få ankomma på
tiden.
Hr [Löth-] örnschöld fandt, att Tunderfeltske arfvingarne
hade rättighet till återbetalning i samma mynt, som
lånet blifvit giordt, och borde betalningen derföre ske i riksdaler
efter 1715 års myntfot.
Hr Stålhammar ville, att undersåtare skulle niuta
lika rätt, ty annars blefve fides publica en död bokstaf.
Hr [von] Nackreij fandt, att om andra fädt sine
fordringar betalte efter cours, så borde desse ej heller mista
en dylik förmån, begärte derföre att få se expeditionen för
Weingartiske arvingarne och huru Riksens Ständer dermed
förhollit.
Frih. Grönhagen ärindrade, att Statscontoirets reglemente
ej angår denne fordran, som redan år 1680 var liquiderad,
och det så klarligen att en cämnerscammare hade kunnat
derå utfärda stämning; ville derföre bifalla, att Tunderfeltske
arfvingarne må få på förskott så många riksdaler, som kan
skaffas, antingen in specie eller uträknade a 9 d:r k:mt samt
resten framdeles; ty cronan tager nog sin ärsättning igen af
de pommerska officerarne.
Tunderfeltska släkten. Bibelöversättning.
265
Frih. Carl Ridderstolpe upläste expeditionen i
Weingartiske saken, hvaraf befandts, att betalning blifvit beviljad
i samma myntsort, hvaraf lånet bestod, efter 1715 års
myntfot; begärte således, att i detta mål på samma sätt måtte
förfaras.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att Tunderfeltske arfvingarne
få sin fordran fult ut betald efter 1715 års myntfot
a 9 d:r kopparmynt riksdalern?
Härtill svarades Ja.
Och skulle ett extractum protocolli i detta ämne upsättas
och afgå.
Hvarefter deputationen upropades, som kommer att afgå
till de öfriga respective stånden med R. o. A:s beslut rörande
Cammaroeconomiedeputationens utskotters uphörande m. m.
8 :o. Hr Wadenstierna anmälte, det han nu hade up- Justering,
satt enligit R. o. A:s sednaste befallning tvenne extracta protocolli,
nemligen
l:o ang:de Krigsrådet Torbiörn Anderssons säte i Kongl.
Krigscollegio m. m., hvilket justerades och gillades;
2 :do ett extractum protocolli till svar uppå Prästeståndets Bibelversion,
extractum protocolli ang:de religionens och gudsfruktans
och goda seders med mera befrämjande i vårt kära fädernesland,
hvilket jämväl justerades.
Detta project begärtes att vila.
Hr Carl Wadenstierna: Jag för min del bifaller
gärna, att mitt project må jämkas; men vi böra icke för
mycket menagera prästerne utan komma ihog, att de uteslutit
alla adeliga präster ifrån sitt stånd, endast att dermed
giöra oss förargelse.
Frih. Carl Ridderstolpe ville tillägga i projectet,
hurusom våra framfarne glorvyrdige konungar, Konung
Gustaf den 1 och Gustaf Adolph, i synnerhet näst Försynens
bistånd hade att tacka R. o. A. för den hielp, han af dem ärholt
till religionens bibehollande och försvar.
Hr Hasenkampf projecterade, om icke några af R.
o. A:s ledamöter kunde sammanträda någon eftermiddag för
att justera projectet.
Frih. Grönhagen begärte det på bordet.
Hr Stålhammar begärte, att Hr Gyllensvärds memorial
angående vederlaget jämte Prästeståndets extractum
266 1766, sept. 30. Flygsand. Storskiftesdelning.
protocolli af den 15 Aug. i detta samma ämne må föredragas.
Begärtes jämväl att hvila.
9:o Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 29 Augusti 1766 ang:de Carlstads Consistorii ansökning,
att gymnasium derstädes måtte försees med den 4:de classen,
jämte en särskildt rector scholae, som afslås och upskiutes
framdeles, till dessbätte tillfälle och tillgång finnes dertill.
Bifölls.
Flygsanden i 10. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
Skåne. af (jen ju]jj J766 ang:de flygsandens dämpande i Skåne
och Halland.
Jämte Borgareståndets extractum protocolli i detta samma
ämne.
Begärtes på bordet.
K orssholms 11. Föredrogs Kammaroeconomiedeputationens betänckanMyfningax
^e ^en ^ Augusti 1766 öfver 10 § af Österbottens Allmoges
i Korsholms härad enskylte besvär ang:de hemmans klyfning
enligit den nya skattläggningsmethoden i för små delar och
bråk, hvarutinnan deputationen styrker till jämkning, samt
att hemman må klyf vas till lämpelige och jämna tahl öfver
och under 32-dehlar.
Betänckandet bifölls.
Storskifts- 12. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commerciedeputabergs*lär^och
ti°nens betänckande af den 28 Julij 1766 ang:de rätta grunSkåne.
den till storskiftsdelningar i Cronobergs lähn och Skåne.
Hr Wulfcrona ärindrade, att alla storskiften böra ske
efter tionde och ränta men ej efter häfd.
Hr Linderstedt begärte, eftersom R. o. A. tillförene
beslulit, att den, som vill skifta, skall äga vittsord, och att
storskiftsdelningar ej bör anckomma på pluraliteten, att den
strophen i betänckandet, som synes vara deremot, bör gå ut.
Hr Wulfcrona ville, att storskiftsdelningar böra
anckomma på pluralitetens begäran.
Prästest:s Ankom en Prästeståndets deputation af 6 personer,
deputation. Probsten Magister Caspar Wijkman, som förde ordet,
anmälte jämte Prästeståndets vördsamma hälsning, att
ståndet under ytterligare öfvervägande förehaft, när riksdagens
afblåsning må ske, hvilket ståndet utsatt till den 11
October, under förmodan att de angelägnaste ärenderne till
den tiden lärer kunna medhinnas.
2:do. Hade ståndet bifallit, att Cammaroeconomiedeputa
-
Riksdagens slut. Storskiftesdelning.
267
tionens utskotter måge uphöra och att Cammaroeconomiedeputationen
må sluta med sine arbeten till veckans slut,
hvilket sednare så mycket lättare kunde ske, om ledamöterne
vid vite förbiudes att ingå i vidlöftiga discourser eller begära
sakerne på bordet.
Deputationen af trädde.
Hr [von] Nackreij ville bifalla Prästeståndets tancka
om riksdagens afblåsning.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att riksdagen må afblåsas
den 11 October nästkommande och att vi genom en deputation
communicera detta vårt beslut med de öfrige respective
stånden.
Härtill svarades Ja.
Hvarefter ankom en Bondeståndets deputation, 6 personer
starck.
Ordföranden1 anmälte Bondeståndets vördsammaste
hälsning och meddelte 2 ståndets extracta protocolli, det ena
angående 2:nne hela kronohemman Vändelstorp och Måleskog
under kungsgården Visingsö, det andra rörande Starnäs
hemman, hvilka båda han recommenderade till R. o. A:s
benägna afgiörande.
Deputation afträdde.
Hvarefter continuerades med discourserne öfver Cammaroeconomiedeputationens
betänckande ang:de storskiften.
Frih. von Essen: Att storskiftsdelningar äro nyttige,
lärer ingen kunna bestrida, men nyttan försvinner, om det
får ankomma på pluraliteten att skifta eller ej; således
tillstyrker jag, att vi förblifva vid vårt redan fattade beslut,
nemligen att den, som vill skifta, må äga vittsord.
2:do. Hvad grunden till storskiftsdelningar angår och huru
det bör förhollas med delningen, så sker en del efter lag, en
del efter hemmanens läge.
Jag för min del finner, att delningen icke kan ske efter
hemmantahlets gamla caractere eller efter ränta, ty den är på
olika sätt hemmanet åkommen, ock hemman finnas, som
hafva mindre ränta och större ägor; således bör storskiften
så förrättas, att alla få den quantitet och qualitet i storskifte
igen, som de förut ägt i mindre skiften.
Hr Eric Linderstedt ville afslå betänckandet, ty
dehlning bör ske, om en enda den begärt och alla öfrige der
1
Enligt Bondeståndets protokoll Per Olsson från Jönköpings län.
18—581454
Riksdagens
afblåsning.
Bondestånd:s
deputerade.
268 1766, sept. 30. Storskiftesdelning.
med äro missnögde. Trodde dessutom, att gammal häfd icke
bör blifva grund till delning utan räntan.
Hr Johan Linders te dt ärindrade, att ett hemman
kan äga 8 öresland, då deremot ett annat kan hafva 12 öresland;
ville derföre, att delningsgrunderne först borde fastställas,
innan delning kan ske.
Hvarefter deputationen upropades, som kommer att afgå
till de öfrige stånden om riksdagens slut och afblåsning den
11 näst instundande October.
Hr [Löth-] örnschöld ärindrade, att efter lag bör
den, som tror sig hafva fädt för liten jord vid storskiftsdelningen,
besvära sig hos dommaren; och då gäller icke häfd,
utan afdömmes klagomålet efter ränta och mantahl.
Hr Wachsc [h] lager tillstyrkte, att den, som begär
storskifte, må äga vittsord.
2:do. Hvad dehlningen angår, så är derom stadgat uti författningen
om landtmätares giöromål. Dehlning kan aldrig
äga rum vid de hemman, där åboerne tvista om jorden med
sina grannar; men där ingen tvist existeradt, bör all den hemmanen
tillhörige jorden läggas i skifte, så att hvar och en
får fult ut för sin del.
Hr [v o n] Nackreij: Om hemmanen tvista om jorden,
så bör den processen först afgiöras, innan storskiftsdelning
företages.
Eljest plägar dehlningsgrunderne vara sig olika, ofta i
hvart härad, hvilket jag under 9 års tid såsom häradshöfdinge
som oftast fädt ärfara; och äro sådana tvister de aldra
värsta att utreda. Jag tillstyrker derföre, att de, som i delningen
skola låta sina ägor skiftas, böra först öfverenskomma
om delningsgrunderne, innan något af thet öfrige företages.
Ankom en Bondeståndets deputation af 8 personer.
Bondestånd:s Ordföranden1 anmälte Bondeståndets vör[d]samdeputation.
maste hälsning och berättade, att ståndet till alla delar bifallit
Presteståndets yttrade tanka ang:de riksdagens afblåsning
till den 11 nästkommande October samt att ledamöterne
i Cammaroeconomiedeputation vid vite må föreläggas att icke
utdraga målens afgiörande genom långa discourser, på thet
samma deputatione med denne vekkans slut må kunna
vara färdig med sine arbeten.
Sluteligen recommenderade Ordföranden å ståndets väg
1
Enligt Bondeståndets protokoll Pål Jönsson i Kristianstads län.
Storskiftesdelning.
269
nar den projecterade nya gästgifvareordningen och Bondeståndets
allmänna besvär till skyndesamt afgiörande.
Deputation afträdde.
Hr Landtm, trodde, hvad storskiftsdelningarne angår,
att ingen generel grund kunde därutinnan vidtagas, utan
trodde det vara bäst, om R. o. A. resolverade, att storskiftsdelning
må beviljas, där ingen tvist om jorden existerar.
Hr Eneschöld fandt det vara angeläget att fast [st] älla
en viss grund till sådane delningar, ty eljest upkommer tvister
derom öfver hela landet.
Trodde det vara skadeligt att fast [st] älla, det pluraliteten
bör begära storskifte, innan den kan beviljas; men fandt åter
å andra sidan, att ingen lärer begära storskiftsdelning, som
icke tror sig kunna vinna derpå, och att det således vore betänckeligit
att låta en enda derutinnan äga vittsord; ville derföre
bifalla betänckandet.
Frih. Bunge conformerade sig med Hr Nackreij och Hr
Landtm, och begärte, att ett project först må uppsättas af visse
utnämde jordägare till fast [smällande af någon viss
grund vid storskiftsdelningar, så kunna R. o. A sedan med
mera kundskap däröfver ventilera.
Grefve Frölich biföll, 1 att den, som begär skifta, må
äga vitsord, 2:do att landtmätaren, innan han delar, må pålägga
bönderne att förena sig angående delningsgrunderne;
ty om de skola tvista, så blifver aldrig något storskiftedelning
utaf.
Hr Wulfcrona ville, att de byar, som icke blifvit
refvade, först skola refvas, innan delning sker, ty skall delningen
ske efter häfd, så går dermed orätt till väga.
Hr Durietz ville, att grunden till storskiftsdelning skulle
tagas af stångtal, cronotionde eller ränta, ty aldrig kunna
bönderne hvarken genom öfverenskommelse eller process förena
sig om delningsgrunderne.
Frih. Carl Ridderstolpe projecterade, att delningsgrunderne
må blifva efter ny öfverenskommelse vid
tinget och efter ransakning i orten uti landshöfdingens närvaro,
samt att den, som begär skifta, må rå att dela efter lag,
ty att pålägga förening går icke an.
Ankom en Borgareståndets deputation, 8 personer starck.
Råd- och Handelsmannen Johan Sorbon, som förde
ordet, anmälte Borgareståndets vördsamma hälsning, gifvan
-
270 1766, sept. 30. Storskiftesdelning.
Länetvisten
emellan Savolax
och
Carelen.
Korsholms
här[a]ds besvär.
Lillkyro s:ns
besvär öfv.
storskiften.
des tillkänna, att ståndet bifallit, det riksdagen må afblåsas
den 11 October samt att Cammaroeconomiedeputations utskotter
må uphöra i morgon samt sielfva deputationen med
veckans slut.
Deputationen afträdde.
Grefve Frölich ville bifalla Frih. Ridderstolpes tancka
om storskiftsdelningarne, alenast att alla hittils giorde storskiftesdelningar
må förblifva orubbade.
Frih. von Essen ville bifalla betänckandet, dock med
tilläggning att den, som begär skifta, må äga vittsord enligt
lag.
Hr Landtm, upläste slutmeningen af betänckandet.
Frih. Bunge ville först afgiöra om grunderne till storskiftsdelningarne,
ty eljest upkommer tvister, som giöra hela
skiftningen onödig.
Frih. von Essen ärindrade, att här ej vore question
om dehlning och ägorne utan blott om storskiften, ville
derföre ej blanda desse ämnen tillhopa utan biföll betänckandet.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A. betänkandet med den förändring,
att storskiftsdelningar icke må ankomma på pluralitetens
begäran, utan bör den, som skifta begär, dertill efter
lag äga vittsord, samt att resten af betänckandet icke vidröres.
Härtill svarades Ja.
13 :o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 1 Julij 1766 om länetvisten emellan Savolax
och Carelen samt råskillnaden sochnarne emellan, till hvilka
tvisters slitande föreslås en särskildt rätt af ortens dommare.
Bifölls.
14. Uplästes Cammaroeconomie- samt Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputationernes
gemensamma betänckande af
den 19 Febr. 1766 öfver 11 § af Allmogens i Korsholms härad
enskylte besvär emot hemmansräntors fördelande emellan
flere än en räntetagare, hvarutinnan af deputationerne jämkning
tillstyrkes, så snart ett formeligit indelningsvärck i länet
kommer att uprättas.
Bifölls.
15 :o. Föredrogs Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 1 Julij 1766 angående några bönders, i Lillkyro
sockn och österbottn, besvär öfver några storskiften därstä
-
Ångermanlands dagsverk spenningar.
271
des i åker och äng, hvarutinnan deputation tillstyrker, att de
2 klagande få anmäla sig hos ägodelningsrätten om ny syn på
de små täpporne men resten icke, aldenstund deras klagan i
den delen är ogrundad, i anseende till att de klagat utan att
förut begära syn.
Betänckandet bifölls.
16. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 30 September om bevillningens ökande med en 3:diedel
till statsvärkets understöd.
Ligger.
17 :o. Föredrogs Gammar-, oeconomie- och commerciedeputationens
betänckande af den 10 Junii 1766 med anmärkningar
deröfver, att mantalsdagsvärckspenningarne uti Ångermanland
för år 1741 och några af de påföljande åren icke
blifvit upburne efter årlige markegången.
Jämväl föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af
den 1 Augusti 1766 angående att jordeboks- och mantalsdagsvärkena
ej allenast i Ångermanland utan och i Medelpad
samt Helsingland och Gästrikland böra till följe af 1652 åhrs
riksdagsbesluts 7 § betalas med 3 d:r silfvermynt.
Äfven föredrogs Lieutenantens Frih. A. Ulf sparres i detta
ämne ingifne memorial, hvarutinnan han tillstyrker, det innehafvarena
af crono- och skattehemman i meranämde provincier
så mycket mindre kunna befrias ifrån fulla mantalsdagsvärkens
utgiörande med förvandling, som det är en gammal
dem likasom alla andre krono- och skattehemmans ägare
åliggande ordinarie ränta.
Frih. Bunge och Frih. Ridderstolpe biföllo till
alla delar Frih. Ulfsparres memorial.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A. betänkandet, med tilläggning
af hvad Frih. Ulfsparres memorial, undantagandes
remiss till Secrete Utskottet, inneholler; samt att Bondeståndets
extractum protocolli afslås och R. o. A:s beslut genom
extractum protocolli communiceras med de öfrige respective
stånden.
Härtill svarades Ja.
18. Uplästes Secrete Deputationens betänckande af den 9
Augusti 1765 angående Amiralitetscapitainens och Riddarens
Johan Gust. Gyllenhammars besvär öfver lidande derigenom,
att han bortmist det volontairecompagnie, som här i Stockholm
var Marinecorpsen tillslagit, jämte ansökning att undfå
Bevillningens
ökande.
Ångermanlands
dagsvärkspenningar.
Gapitainen
J. G. Gyllenhammars
besvär.
272 1766, sept. 30. Kottby hemman. Wallvik.
Kottby hemmans
besittning.
Königske
Vexelcon
toiret.
Saken emellan
Regim,
quart.mäst.
Wallvijk
och medarfv.
det första lediga volontaircompagniet i Carlscrona, hvilket
tillstyrkes.
Betänckandet bifölls.
19 :o. Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den
27 April 1765 rörande besittningen af Kottby hemman i Nyland
och tvisten derom emellan Bonden Eric Ernstson i förenämde
by och Landssecreteraren Cedervald, hvarutinnan
ståndet förblifver vid sitt i detta mål af den 26 November
1761 afgifne protocollsutdrag, som af Borgareståndet den 24
Maij 1762 till större delen blifvit bifallit och nu ytterligare,
enligit Uhrskillningsdeputationens remiss, blifvit bifallit och
åberopadt.
R. o. A. biföll Borgareståndets utlåtande i detta mål af den
24 Maij 1762.
20. Företogs Stora Deputationens betänckande af den 19
September 1766 ang:de thet så kallade Königske eller Fierde
Vexelcontoiret jämte dervid förekomne nya omständigheter;
hvilket betänkande sistledne plenum lades på bordet.
Betänckandet begärtes af åtskillige ledamöter att vila några
dagar till.
21. Föredrogs Justitiaedeputations betänckande af den 2
September 1766 angående tvisten emellan Regementsqvartermästaren
Wallvijk å ena och dess samtelige medarfvingar å
andra sidan rörande lottägningen med mera efter afledne
Assessorskan Svedenstierna.
Jämte tvenne detta betänkande åtföljande särskildte vota.
Ligger.
Hr Johan Linderstedt: Jag för min del vill aldeles
icke nu yttra mig i sielfva saken utan begär alenast att få
trycka mitt memorial eller votum i denne saken, eftersom
jag hör, att Hr Gyllenpalm så hår dt angripit mig derföre; på
det allmänheten må få kundskap derom.
Hr Gyllenpalm ärindrade, att han i sitt memorial begärt,
att samma Hr Linderstedts votum må få tryckas.
Hr [von] Nackreij: Jag för min del känner också
lagen och finner det vara en skadeligit prsejudicat, om en
arfvinge skulle få draga en arfstvist till Riksens Ständer, som
kunnat utdragas i 60 år, så att ingen delning kunnat ske; bad
derföre, att hela denna saken tills vidare må hvila.
Ligger.
Hysesyn på Halleby.
273
22. Uplästes Justi tiaedeputations betänckande af den 27 Ryttmästre
Augusti 1766 uti tvisten emellan Ryttmästaren Johan Daniel od^Gynther
Möllerstierna och Ryttmästaren Gynther rörande hysesynen om husesyn
uppå den sednares af den förra tillträdde boställe Halleby PHaUeby.8t
m. m.
Härvid uplästes Ryttmästaren Möllerstiernas memorial
samt Hr Cronackers ingifne skrift i samma ämne.
Hr Möllerstierna anholt hos R. o. A. att få niuta
1752 års husesynsförordning till godo; upläste åtskillige bevis
öfver sitt förmente lidande i anseende till samma boställe,
hvilket han med största kostnad måst sätta i stånd, innan han
det sedan afträdde, deducerade, utförde och paraphrasticerade
öfver Justitisedeputations betänckande, hvarmed han icke
kunde vara nögd, samt begärte i synnerhet decision, huruvida
han får återvinna sin beräknade skada, 12 757 d:r silfvermynt
med mera.
Afträdde sedermera på begäran.
Hr Linderstedt fandt det vara ganska tröttsamt
att ingå uti denne vidlöftige husesynssaken; ville derföre alenast
korteligen ärindra, att Justitisedeputation både i den delen,
sorn rörer processualia och i hvad som angår sielfva
saken, ganska moget sagt sitt videtur; biföll derföre samma
deputations betänckande såsom mäst enligt med rättvisa, lag
och billighet.
Hr Wulfcrona fandt, att Gynther hade bordt deponera
de honom ådömde medlen för huserötan i lantränteriet
men icke i Banquen och att Möllerstierna såsom tillträdare
hade bordt enligt förordningen hafva option, antingen han
ville taga emot penningar, eller att bostället skulle byggas.
Hr Landtm, upläste ånyo § af husesynsförordningen.
Hr Gyllenpamp trodde, att Krigscollegium icke så
noga, som vederbort, iackttagit 1752 års husesynsförordning,
och fandt det vara utom sin ordning, att deposition af penningarne
för husrötan blifvit deponerade i Banquen, där dock
en större summa hade bort insättas uti landtränteriet; begärte
såleds först proposition om Krigscollegii förhollande i
detta mål. Afslog för öfrigit betäckan[det] och biföll Hr
Cronackers memorial.
Hr Carpelan conformerade sig med Hr Gyllenpamp
och fandt, att Krigscollegium felat uti sin åtgiärd.
274 1766, sept. 30. Halleby. Heldenliielm.
Commendeuren
J.A.
Heldenhielms
tour.
Ville derföre, att ny syn må anställas på bostället, på det
man må få se, hvem som af desse begge tvistande har rätt på
sin sida, och att landshöfdingens utslag må hafva sin kraft.
Hr Vittinghoff ärindrade, att Möllerstierna är trätedryg
och Gynther efterlåten; biföll derföre Hr Carpelans
tancka, hvarifrån han icke kunde gå utan votering.
Hr Billberg ärindrade, att Möllerstierna fädt afslag
både i Urskillningsdeputation och Justitiedeputation; trodde
derföre mera deputationernes tancka än Hr Möllerstiernas
besvär, som tyckes vara nog tiltagne, och biföll sluteligen
Hr Cronackers memorial.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att betänckandet afslås
och Hr Cronackers memorial bifalles i den förra delen, som
angår en ny husesyns anställande?
Härtill svarades Ja.
23 :o. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den
3 Augusti 1766 angående Commendeurens vid Kongl. Jagthvarfvet
J. A. Heldenhielms sökte tour i kongl, amiralitetsstaten,
hvarutinnan tillstyrkes, det må han niuta till godo
datum af sin lieutenantsfullmagt vid Kongl. Jagthvarfvet i
competence med officerarne af Amiralitetet.
Vid detta betänckande voro särskildte vota bifogade, som
äfven uplästes.
Jämväl föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli
af den 30 Julij 1766, hvarutinnan tillstyrkes, att härutinnan
må förblifva enligit Kongl. Maij :ts nådige förordnande af den
27 April 1756.
Hvarefter uplästes Hr Hästeskos, Hr Ehrenhielms, Hr Heldenhielms
samt Grefve(l) Wrangels memorial rörande detta
ämne.
Hr Heldenhielm bad om tillstånd att med några ord
få vederlägga Gr. (!) Wrangels memorial, hvarutinnan påstås,
som skulle han icke hafva genomgådt alla de mindre officersgraderne.
Detta skälet är bygt på en ganska lös grund, ity af meritelistorne
lärer kunna inhämtas, att han både varit capitaine
och lieutenant, oansedt han sedan för den knappa lönens
skull måste emottaga lieutenants lön 300 d:r vid Kongl. Jagthvarfvet;
åberopade sig för öfrigit sitt inlemnade memorial
och anholt om någon viss stadgad tour i Amiralitetet, likasom
alla andre, som tiena vid hofstaten, äga tour till befordran.
Heldenhielm.
275
Hr T er smeden fandt, att Secrete Deputationen uti
detta sitt betänkande icke fölgt någon med lag instämmande
principe, då de föreslagit, att Commendeuren Heldenhielm
får räkna sin lieutenantsfullmagt i competence med amiralitetsofficerare.
Ty
1 :o hade Heldenhielm tagit afsked ifrån Amiralitetet såsom
underofficerare; han får således icke gå tillbaka igen
som öfverofficerare.
2:do. Har Heldenhielm giort tienst endast som constituerad
men icke som värkelig fullmagt ägande; således kan detta
ej medföra någon rättighet för honom till befordran.
3:o. Om Heldenhielm skulle få sin tour stadgad enligit
Secrete Deputationens betänckande, så skulle alla de, som
äro under honom, blifva på orätt sätt praejudicerade.
4:o. Hafva alla de officerare, som tid efter annan haft inseende
öfver Jagthvarfvet, tillika altid varit värkelige officerare
i de högre graderne på Amiralitetets stat, men deras befordran
kan Hr Heldenhielm icke åberopa sig, som aldrig
tient vid Amiralitetet annars än som underofficerare.
Således och som Hr Heldenhielms begäran synes vara nog
groft tilltagen, bör honom hans begäran afslås och med hans
tour förhollas enligit Kongl. Maij:ts förordnande af år 1756.
Hvad för öfrigt hans caractere angår, så dependerar det af
Hans Kongl. Maij:t att benåda honom med ännu högre tittel;
det är en sak, som ingen lärer kunna bestrida.
Hr Jerlström fägnade sig däröfver, att han hördt Hr
Heldenhielm hafva informeradt dess käcka cammerater. Hoppades,
att de lära nyttia sin kundskap, och utbad sig i närvarande
ämne att få säja sina tankar och upläste ett dictamen
ad protocollum, derutinnan han tillstyrker till bifall på
Secrete Utskottets extractum protocolli (Bil. 22).
Hr Gyllenskepp ärindrade, att Secrete Deputation
har i sitt betäckande åberopadt sig dess Farfahr, som skulle
han ifrån jagtvarfsstaten hafva avanceradt in i Amiralitetet,
äfven som nu för Hr Heldenhielm föreslås men orätt, ty hans
Farfar stod likafullt qvar vid Amiralitet och avancerade där
i sin tour, oansedt han var commendeur af Jagtvarfvet. Tillstyrkte
derföre, att Secrete Deputation må för detta sitt tillstyrkande
få en emot förseelsen svarande skrapa, och biföll
sluteligen Gr.(!) Wrangels memorial i hvad som angår Hr
Heldenhielms tour.
276 1766, sept. 30—okt. 2. Heldenhielm. Mozelius.
Anmälning.
Lieutenant
Mozelii befordran
ang:de.
Hr Hästesko ville vörda Kongl. Maij:ts fullmagt och
fandt, att Secrete Deputationens tillstyrkte tour för Hr Heldenhielm
innom Amiraliteten ej vore mera än billig, särdeles
som Hr Heldenhielm redan har commendeurs fullmagt.
Frih. [von] Köhler begärte, att om R. o. A:s beslut i
denne delen skall expedieras genom extractum protocolli,
derutinnan äfven må utsättas, att R. o. A. vill sig vidare
yttra, ifall de öfrige respective stånden skulle gå in partes.
Hr L a n d t m.: Bifaller R. o. A. Secrete Utskottets extractum
protocolli med afslag uppå Secrete Deuptations betänckande
i detta mål?
Härtill svarades Ja.
Samt att R. o. A:s beslut genom extractum protocolli communiceras
med de öfrige 3:nne respective stånden.
Bifölls äfvenledes.
R. o. A. åtskildes kl. 1/2 3 eft.midd.
Den 2 October anno 176 6.
Torsdag.
Plenum kl. 7.
1 :o. Hr de C a r n a 11 begärte, att Secrete Deputationens
betänckande angående öfverstelieutenanten Baltzar måtte föredragas,
hälst Baltzar hos de öfrige respective stånden fädt
tour framför honom.
Hr L a n d t m. låfvade att föredraga saken rätt nu.
2:do. Hr Drufva påminte, att de öfrige respective stånden
i anledning af Hr Tersmedens memorial befordrat en
lieutenant vid namn Mozelius; begärte derföre, att en föreställning
deremot måtte ifrån R. o. A. afgå till de öfriga
stånden.
Hr Tersmeden ärindrade, att han ingifvit memorialet
i Hintzensterns sak och att det blifvit anmält här hos R. o. A.
Begärte således, hvad frågan om föreställning angår, att den
måtte få vila.
Frih. Ridderstolpe trodde det vara billigt och enligit
med vårt beslut att giöra föreställning emot tiensters utdelande
af Riksens Ständer.
Hr Billberg begärte, att den deputation, som nu kommer
att afgå till de öfrige stånden med extractum protocolli
Heldenhielm. Halleby.
277
uti målet ang:de Hr Heldenhielm, äfven må få tillstånd att
giöra föreställning ang:de Mozelii befordran.
Hvilket bifölls.
3:tio. Justerades det upsatte extractum protocolli rörande
Commendeuren Johan A. Heldenhielms sökte tour till befordran
vid Kongl. Amiralitetet.
Hvilket gillades.
Hvarefter föredrogs bemälte Hr Commendeurs ånyo inlemnade
memorial af den 2 October, därutinnan han förklarar
sig icke hafva ärnat att tiena i Amiralitetet utan endast
sökt att få sin tour utstakad till befordran utom det värcket,
han nu tienar, samt att blifva bibehollen vid den heder och
anseende, som ämbetet och hans företrädare haft.
Deputationen upropades och afgeck till de öfrige stånden.
Hvarefter påskriften uppå Justitiedeputationens betänckande
angående tvisten emellan Ryttmästarne Gynther och
Möllerstierna uplästes och justerades.
Hr Möllerstierna ärindrade, att Justitiaedeputationens
betänckande inneholler 3 ämnen:
1 :o angående nedsättning af boställsmedlen,
2 fardagstvisten och
3 om ny husesyn.
Denne sednare puncten är endast vidrörd och afslagen
samt Hr Cronackers memorial i den delen bifallit, utom 6 000
d:r s:mts tillstyrkt ersättning af Gynther.
Begärte derföre, att R. o. A. täcktes förklara, huru han
får återvinna sin beräknade skada 12 757 d:r s:mt?
Om the i Banquen inkomne 436 d:r dito få lyftas? Och
om icke synen på Gynthers förplägningskostnad måste ske?
Samt anholt sluteligen, att denne boställssaken må genom
en deputation recommenderas hos de öfrige stånden.
Under detta påminte Hr Landtm., att saken redan
blifvit afgiord; kunde således ej uprifvas.
Frih. Ridderstolpe och Frih. von Essen påstodo,
att Riddarehusfiscalen må giöra sin skyldighet, eftersom Hr
Möllerstierna synes vilja uprifva en redan afgiord sak och
icke af står på Hr Landtm :s flere påminnelser.
Påskriften gillades.
4:o. Uplästes och föredrogs Prästeståndets besvär jämte
de däröfver projecterade resolutioner.
Justering.
R. o. A:s
deput.
Justering.
Hallby boställssyn.
Prästeståndis
besvär.
278 1766, okt. 2. Präste- och bondeståndens besvär.
Bondest:s
besvär.
1 :sta dehlén.
3 § förblifver efter förra förordnandet.
4 § bifölls.
9 § bifalles.
Vid den 12 § och ordet bevillningar tillägges: och alla utskylder.
På den 13 § ändras resolutionen sålunda:
Sorn uti 33 § av kongl, resolution på Allmogens allmänna
besvär vid 1739 års riksdag inga damspan bestås på de orter,
där ingen intäckt af spanmål i kyrkohärbergen skier,
så är däremot ej mer än billigt, att samma damspan må
tillfalla kyrkovärdarne på de ställen, hvarest ännu in- och
uttäckt af cronotionden varar, hälst sådant sig stödjer på
1660 års kongl, resolution å Prästerskapets besvär, hvilken
i alla slike tillfällen äger sin fulla kraft och värkan.
26 § ändras i så måtto, att Kongl. Vettenskapsacademien
uti almanackan tydeligen utstakar marknadsdagen enligit
de derom utfärdade författningar.
5:to. Föredrogs Bondeståndets allmänna besvär jämte de
deröfver projecterade resolutioner.
Siunde dellien.
67 § bifalles.
Vid den 68 § förblefvo R. o. A. vid deras härom tagne förra
beslut.
69 §. R. o. A. förblifver vid dess den 25 April sistledne
tagne beslut på Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 19 Februarii 1766 angående tiondesättningens inrättande
på ett för kronan och landtmän fördelacktigaste sätt.
70 § bifölls.
71 § rörande Allmogens anhollan, att alla orter och län
hädanefter måtte från värfningar frikallas,
afslogs, hälst officerarne vid the värfvade regementerne
eljest skulle blifva utur stånd satte att emot den dem bestådde
passevolancen underholla complett manskap; och
skulle officerarne sig samma passevolance af säja, skulle
följackteligen cronan med värf ningens och långt drygare
värfningspenningars bestående betungas, hvilket med rikets
nuvarande knappa tillgång på medel aldrig kan förenas.
Detta R. o. A:s beslut skulle med de öfrige respective
stånden genom extractum protocolli communiceras.
Bondeståndets besvär.
279
Vid 72 § resolverades, att för Blekingen lika storskiftsdelningsgrund
må fastställas, som R. o. A. för Skåne och
Cronobergs låhn bifallit.
6. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande af
den [17 September 1766] röranda Allmogens i Thensta besvär
öfver den vissa tiondesättningen därstädes.
Hr Carpelan deducerade saken och tillstyrkte till bifall
på betänckandet.
Hr Linderstedt ärindrade, att en tiondesättning, som
städt öfver 20 åhr, bör blifva beståndande, änskönt grunden
till flere staters besvär tages af åkerbrukets förbättring. Begärte
derföre, att härmed må förblifva enligit hvad R. o. A.
redan om tiondesättning i gemen stadgadt, och emedlertid
att den förra tiondesättningen må blifva beståndande.
Hr Landtm, ärindrade, att ingen laglig tiondesättning
här vore skedd annars än i Steuchens tid; dessutom äro
tiondesättningar i gemen skadelige för cronan, och böra
således inga särskildte sådane tiondesättningar stadfästas,
särdeles denne, som icke blifvit stadfäst i Cammarcollegio.
Hr Ehrenmalm ville härutinnan förblifva vid den af
R. o. A. afgiorde allmänna författningen men åstundade veta,
huru och på hvad sätt de öfrige stånden densamma afgiordt.
Hr Linderstedt fandt sådant vara nödigt att veta,
ty om de 3 stånden ej bifallit Secrete Utskottets extractum
protocolli, så har cronan sämre rättighet än prästerne.
Hr Landtm, låfvade att eftersee, hvad de öfrige stånden
härutinnan afgiordt; så kunde beslutet öfver Cammaroeconomiedeputations
nu förevarande betänckande derefter
jämkas.
Hvilket bifölls.
7 :o. Föredrogs Cammareconomiedeputationens betänckande
af den 7 April 1766 ang:de 21 § af Helsinglands Allmoges
besvär öfver deras år 1728 slutne contract angående
husbyggnad för underofficerare, hvilka besvär i betänkandet
afslås.
Betänckandet bifalles.
8. Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänckande
af den 10 Julij 1766 öfver 14 § af Allmogens besvär rörande
durchfarten i östergötland och arbetet dervid.
Frih. Carl Sparre trodde bäst vara, om man accor
-
Thensta Almoges
besvär
öfv.
10 idesättningen.
Helsingelands
om
husbygnad
för underofficerare.
Ang:de
durchfarten i
Östergötl.
280 1766, okt. 2. Durchfart i östergötland. Timmer.
derade med regementerne till att förrätta detta arbete.
Betänckandet bifölls i alt öfrigt, dock afslås lotterieinrättningen
och tillägges, att landshöfdingen samt regementscheferne
måtte höras om manskapets dagspenningar vid thetta
arbete samt rotarnes säkerhet dervid, då sedan manskap så
af cavalleriet som infanteriet dertill kan nyttias.
9:o. Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 26 September 1766 ang:de någon upmuntran för Lieutenanten
Bilang i anseende till dess i sten och elfenben graverade
konststycken.
R. o. A. biföllo, att Lieutenanten Bilang må undfå två tusende
dahlér silfvermynt.
Hofmarskal- 10 :o. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli äf
Geers båslöf, den 10 September 1766 rörande Håfmarskalcken Carl de
taxeringen. Geers besvär öfver för hög taxering i Stockholm.
Bifölls.
Siömärken 11 :o. Föredrogs Landt- och siömilitiseoeconomiedeputapå
Arholma. ^Qns betänckande af den 4 September 1766 angående vissa
siömärckens utsättande på Arholma, Simpenäsklubben och
Högskiäret i Stockholmsskiären.
Bifölls.
Timmers för- 12. Uplästes 55 § av Allmogens allmänna besvär angåenSäNorrigeW
de timmerhygge i Vermland och timrets säljande till norske
handlande.
Hr [von] Nackreij upläste ett af honom i detta ämne
upsatt memorial, derutinnan han tillstyrker till afslag på
denne Allmogens ansökning, samt att de häremot förr utfärdade
förbud böra bibehollas i sin fulla kraft.
Hr Carl Wadenstierna recommenderade Hr Stålhammars
bibehollande.
Hr Landtm, ärindrade, att Secrete Utskottet lärer i desse
dagar särskildt inkomma med sitt yttrande angående honom.
Hr Gyllensvärd ärindrade, att det vore nödigt att
hafva tillsyn på timmerhygget vid bohusländske gräntzen.
Frih. von Essen ville icke blanda bort saken utan afslå
den förevarande besvärs§ och bifalla Hr Nackreijs memorial.
Hr Carl Wadenstierna biföll likaleds Hr Nackreij
s memorial med förbehöll, att betänckandet ifrån Secrete
Utskottet om Stålhammer snart må upkomma.
Timmerförsäljning. Prästeståndets riksdagsmannaval. 281
R. o. A. resolverade, att resolution blifver sådan:
Den af Normarcks, Jösse, Frycksdahls och Elfdahls härader
i Vermeland gior de underdånige ansökning att få till
norske handlande sälja det timmer och värke, som de för
stora berg och fiällar icke kunna hemföra, kan Kongl. Maij :t
i nåder icke bifalla; utan anseer Kongl. Maij:t i nåder godt
att de häremot förut utfärdade flere förbud böra lända desse
härader till en obrottzlig efterlefnad.
13. Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af den Ang:dePräs8
September 1766 ang:de deras riksdagsmannaval och någ- ^^ags-3
ra dervid föreslagne reglor, hvarutinnan Prästeståndet ibland mansval.
annat stadgar, att alla adelsmän, ja ock de präster, hvars
barn blifvit adlade, böra uteslutas för nu och tillkommande
tider ifrån rättigheten att vara riksdagsmän.
Hr Carl Wadenstierna upläste ett af honom i detta
ämne författat dictamen ad protocollum, hvilket härjämte
bifogas (Bil. 23).
Hr Schönberg dicterade till protocollet sine tanckar
i närvarande ämne genom ett memorial, hvilket han uppläste.
1
Hvarefter jämväl uplästes Frih. Berndt Otto Rhebinders
ingifne memorial rörande detta Prästeståndets extractum
protocolli (Bil. 24).
Hr Gyllensvahn: Hvad det nu ifrågavarande Prästeståndets
extractum protocolli angår, så finner jag, att det
består af 2:nne delar:
1 :o. Rörer en del av de här föreslagne reglor våra Privilegier.
Jag lärer icke behöfva bevisa en sak, som vi alla äro ense
om, således går jag genast till frågan, huru och på hvad
sätt denne af Prästeståndet giorde författning må kunna
häfvas.
Då är min tancka, att vi låta afgå ett kort extractum protocolli,
som anständigt och på värdigt sätt ådagalägger, huru
denne författning på ett märkeligit sätt leder till rubbning
af våra Privilegier; ty jag holler före att stötande ordasätt
mera skada än gagna.
Skulle vår tancka härigenom icke lyckas, så förenar jag
mig alldeles med de herrar och män, som tillstyrkt, att Hr
Landtm, tillika med våra ledamöter i Expeditionsdeputation
1 Saknas vid protokollet.
282 1766, okt. 2. Prästeståndets riksdagsmannaval.
måga förbiudas att på något sätt bidraga eller med sine underskrifter
authorisera en för R. o. A. så skadelig expedition.
Detta steget torde värka, ehuru del icke halp vid sista
riksdag; men innan vi skrida dertill, böra vi nu förut genom
extractum protocolli afslå Prästeståndet, på sätt som
jag förut hemstält.
2:do. Inneholler detta extractum protocolli sådane reglor,
som endast röra oeconomica.
Oansedt åtskilligt dervid kunde vara att påminna såsom
mindre instämmande med Riksdagsordningen hittills brukad
praxis, böra vi dock vara nögde, alenast vi vinna vårt
ändamål i den förra delen.
Hvad nu sist tryckningen af Hr Carl Wadenstiernas dictamen
angår, så bifaller jag det aldeles, dock med förbehold,
att det utgifves icke för ståndets utan för auctors egen räkning.
Hr Billberg: Alla lagligen valde prästmän kunna icke,
efter min tancka, voteras utur ståndet, utan att the förbrutit
sig emot lagarne i en eller annan måtto.
Jag vill här aldeles abalienera ifrån dem den egenskapen
att vara adelsmän eller icke.
När nu det står fast, att ingen kan förvärka sin riksdagsmannarätt
annars än genom förbrytelser och biskoppar enligt
Riksdagsordningen äro berättigade att bivista riksdagar
samt ingen af dem, så mycket jag vet, ännu lärer hafva
begådt något brott, så kan jag för min del ej bifalla Prästeståndets
extractum protocolli utan att icke jag tillika skulle
då bidraga till lagbrott och dessutom till rubbning i våra
Privilegier.
Hr Hästesko: Trenne stånd kunna enligit lag icke
kasta det 4:e ståndets Privilegier öfver ända.
Men likafult visar oss en bedröfvelig ärfarenhet, att vi
mist många säterier och öfver 3 000 frälsehemman, som nu
tvärt emot våra Privilegiers lydelse innehafves af ofrälse
män.
Skulle nu tillika hända oss, att adelige personer blifva uteslutne
ifrån prästesysslor och de därmed förknippade rättigheter,
så finner jag, att souverainiteten hade varit för oss
vida bättre, ty då få de 3 öfriga stånden sätta fingren i ögona.
Hr Carl Wadenstierna: Jag skulle af alt hierta
giärna förena mig med den värda ledamot, som begärt, att
Prästeståndets riksdagsmannaval.
283
en lämpelig och värdig föreställning i detta granlaga ämne
måtte giöras de öfrige respective stånden; men då jag sedt,
hvad ringa värkan våra hittils giorde föreställningar i mindre
ömma ämnen haft med sig, så befarar jag i detta mål ett
frugtlöst bemödande.
Jag begär derföre, om detta extractum protocolli icke genom
någon föreställning står att häfva, att vi låta trycka
memorialerne i detta ämne samt förbiuda Hr Landtm, att
låna sitt namn under ett så skadeligt förordnande, då saken
en gång skall expedieras.
Förr hafva vi väl en och annan gång kunnat ikläda differente
saker namn af privilegiemål, men att detta Prästeståndets
beslut snörrätt leder till rubbning af väre Privilegier,
lärer icke kunna dragas i tvifvelsmål, sedan jag det i
dag skrifteligen ådagalagt.
Jag anholler derföre, att vi, innan målet bortlägges, taga
ett positift beslut att icke tillåta någon expedition härutinnan
och förbiuda våra ledamöter att i Expeditionsdeputation
bidraga. Och ifrån denne min tancka går jag icke utan
votering.
Hr Wulfcrona: Jag undrar på Prästeståndet, som
åstadkommer sådane insimulationer emot lagar.
Jag förbigår de oeconomiska författningarne och talar endast
om resten, som strider aldeles emot lagar och privilegier.
Lag och privilegier äro besvurne vid Gud och hans heliga
Evangelium. Prästeståndet förmanar oss sielfva att ära Gud
och tro Evangelium.
Jag tillstyrker derföre till en simpel förfrågan, huru det
kan komma till, att Prästeståndet så litet acktar lagar, som
äro besvurne med et så vigtigt insegel, när likvist lagen icke
kan rubbas eller kullkastas, utan att icke tillika våra trosbekännelser
förminskas till sin styrka och kraft.
Hr Schönström: Prästeståndets extractum protocolli
strider emot våra Privilegier.
Jag tillstyrker derföre, att vi med en deputation anholla
hos de öfrige 2 stånden att af slå denne författning; men
skulle sådant aflöpa utan värkan, ville jag, att vi förbiuda
våra expeditionsledamöter att tillåta någon expeditione af
samma sak, eftersom den strider emot Privilegier och Riksdagsordning.
Till ett sådant förfarande hafva vi så mycket
19—581454
284 1766, okt. 2. Prästeståndets riksdagsmannaval.
större skäl, som ingen ny lag oss bör kunna påtvingas utan
allmänt samtycke enl. Regeringsformen och Svea Konungaförsäkran.
Frih. von Essen: Jag för min del holler före att vi på
anständigt och värdigt sätt böra communicera våra tanckar
genom extractum protocolli med de öfriga stånden men ej
taga något beslut om hvad vi framdeles skola giöra. Tids
nog att derom ingå i ny ventilation, då vi se, att vår förra
föreställning ingenting värkat, ty då kunna vi vidtaga beslut,
som värka mera.
Dessutom tillstyrker jag, att vi i vårt extractum protocolli
icke röra Prästeståndets oeconomica utan endast de författningarne,
som leda till rubbning af våra Privilegier.
Hr Gyllensvärd ville, att Prästeståndet skulle åläggas
att aflägga ny tro- och huldhetsed; ty äfven så litet som
det kostar dem att rubba våra Privilegier, äfven så litet torde
de bry sig om att bibeholla Regeringsform och grundlagar.
Hr Silfverschöld ärindrade, att grundlagen dicterar,
det den, som söker att rubba lag och privilegier, bör
mista sin riksdagsmannarätt; således vore bästa och ginaste
vägen att applicera och exequera denne lagen på Prästeståndet;
så slipper R. o. A. att giöra föreställningar och skrifva
extracta protocolli.
Hr Landtm.: Alla samtelige af R. o. A. lära vara ense,
att Prästeståndets beslut rörer våra Privilegier.
Alla lära äfven derutinnan instämma, att det är ett ömt
ämne, sorn bör kraftigt och värdigt af R. o. A. söka förebyggas
och Privilegierne i sin helgd försvaras.
Jag hemställer derföre, om icke ett i värdiga men kraftiga
termer enligit discourserne författat extractum protocolli
kunde upsättas och meddelas de öfriga respective stånden;
skulle det icke värka, så hafva R. o. A. den resourcen
att förbiuda mig och ledamöterne i Expeditionsdeputation att
tillåta någon expedition derå; ty jag lärer då ej kunna eller
vilja skrifva under expedition, oansedt de öfriga stånden
det skulle yrka.
Frih. Runge frågade, hvad som i synnerhet skulle blifva
ämne till R. o. A:s extractum protocolli.
Hr L a n d t m. svarade, att 9 § af Prästeståndets extractum
protocolli i synnerhet bör vederläggas.
Prästeståndets riksdagsmannaval.
285
Hr Eric Linderstedt ville äfven, att extractum
protocolli skulle orda om antalet i ståndet.
Hr Johan Linderstedt begärte, att extractum protocolli
måtte upsättas enligit Hrr Wadenstiernas och Schönbergs
memorialer.
Hr Wadenstierna påminte, att alla essentialia, som
synas strida antingen emot våra Privilegier eller Riksdagsordning,
böra vederläggas i vårt extractum protocolli; dock
förbehölt sig Hr Wadenstierna, ifall detta extractum protocolli
ingenting värckar, att vi ånyo må få i detta ämne ventilera
antingen den 9 eller 10 October, hälst riksdagen skall
slutas den 11.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att Hr Carl Wadenstierna
får in commissis att upsätta detta extractum protocolli?
Frih. von E s s en ville, att Riddarehussecreteraren skulle
upsätta samma extractum protocolli.
Hr Carl Wadenstierna: Jag seer aldra hälst att få
slippa detta arbetet, endels derföre att intet hat är värre
än prästehat, endels och derföre att R. o. A. vid senaste plenum,
då jag projecterade extractum protocolli i religionssaken,
icke höllö sitt löfte att hålla det tyst.
Hr Landtm.: Bifaller R. o. A., att Cantzlierådet Franc
upsätter extractum protocolli i detta ämne, innehollandes
vederläggning af de essentielleste i Prästeståndets extractum
protocolli anförde puncter.
För öfrigit skall jag väl i rätter tid påminna, innan riksdagen
slutas, när R. o. A. kan vidare sig härom yttra, ifall
detta extractum protocolli icke skulle värka.
Härtill svarades Ja.
14. Uplästes Secrete Deputations betänckande af den 21 öfversten(l)
Martii 1766 rörande Majorens Frih. Sparres ansökning att ^tåter^gå
åter få träda i rikets tienst. i tjenst.
Ligger.
15. Föredrogs Secrete Deputations betänckande af den [ 1 Lieutenanten
September 1766] angående Lieutenanten Weidenhielms be- hieim^besvär.
svar.
Ligger.
16. Uplästes Stora Deputationens betänkande af den 19 Sep- Königske
tember 1766 ang:de nya förekomne omständigheter uti sa-Vexe^ntG1"
ken angående Königske eller Fierde Vexelcontoiret jämte bifogad
calculation och liquidation, hvarutinnan tillstyrkes,
286 1766, okt. 2 Königska växelkontoret.
att Henric König, Bagge och Kniper, såsom i vexeloperationerne
mindre deltagande, böra äriägga så stor del af ärsättningen,
som svarar emot hvars och ens enskildte lott i bolaget.
Men hvad Wittfoth et Compagnie samt Clason vidkommer,
böra de för deras 2 siettedelar af ärsätlningen på sådant sätt
vara ansvarige, att then ene förklaras skyldig att ärsätta,
hvad hos den andra brister, samt bör Wittfoth i anseende
till sitt straffbara förhollande vid vexelstyrelsen pligta med 3
veckors fängelse vid vattn och bröd och sedan försändas till
Marstrands fästning att där i all sin lifstid i fängelse hollas.
Isac Clason åter, som begifvit sig på flygten, kommer att
för sitt förfarande vederbörligen tilltalas och utur fängelse
svara, ifall han i riket åter sig skulle infinna.
Hr Schönberg: Sedan Wittfoth nu setat redan någon
tid i en ganska sträng arrest, är det icke mindre ädelmodigt
än värdigt för R. o. A. att honom från ytterligare fängelse
och plågor befria. R. o. A. eller riket vinner ingen förmån
deraf, att hans dagar genom ett nesligit straff förkortas,
derföre tillstyrker jag för min del, att beslutet angående 3
veckors fängelse på vattn och bröd må gå ut. Höglåfl. R. o.
A:s ädelmod gier mig hopp, att min begäran bifalles.
2:do. Hvad Clason angår och att han bör tilltalas och utur
fängelset svara, ifall han sig infinner, önskade jag må gå
ut och i dess ställe honom lejd förunnas att komma till riket
igen, ifall han derom ansökning gior.
3:tio och sluteligen hemställer jag äfven, om icke den
bör lindras i betalningen, som niutit ingen vinning av vexeloperationerne.
Jag menar König, Bagge och Kniper, hvars
förhollande härvid sielfva Stora Deputation ansedt vara
mindre straffvärdt.
Hr von Böhnen: Jag för min dehl vill gierna hielpa
olycklige, alenast det sker enligt med billighet.
Hvad Clasons och Wittfoths straff angår, så bifaller jag
aldeles Stora Deputationens tancka.
Wittfoth hade eljest enligt lag bordt hårdare dömmas, ty
han har öfvat bedrägerie både emot riket och interressenterne.
Dock bifaller jag Stora Deputationen i den delen.
Men hvad Kniper, Bagge och Königarne angår, så böra de
befrias ifråxr all betalning och ärsättning, ty de hafva sielfve
blifvit bedragne av Wittfoth och Clason.
Hr Eric Linderstedt: Stora Deputations betänckan
-
Königska växelkontoret.
287
de afhandlar 2:nne ämnen, nemligen 1 återbärning af cronans
skada genom Vexelcontoiret och 2:do straff för dem,
som mer eller mindre deltagit uti bedrägeriet.
Hvad nu 1 :o återbärningen angår, så befinnes af betänckandet,
att Wittfoth mästadelen styrt hela värket och dervid
ådagalagt mycken egennytta, så att hans medinterressenter
endast fädt låna af cassan emot viss procent. Hvad således
den honom ådömde återbärningen angår, så är den ganska
billig. Rörande åter de öfriga medinterresenterne, nemligen
Kniper, som blifvit förledd, Königgarne och Bagge, så
böra de alt mildare handteras vid återbetalning, ju mindre de
i bedrägeriet deltagit.
2:do. Rörande det straff, som blifvit Wittfoth och Clason
ådömde, så finner jag detsamma vara både billigt och skäligt.
Frih. von Essen: Jag har med uppmärksamhet hört,
huru åtskillige värda ledamöter behagat visa ynnest för de
brottsliga; jag är icke deremot men vill allenast som vestgöthe
pruta.
Hvad vattn och bröd angår, så finner jag, att Wittfoth
icke bör slippa det straffet, ty i stöd af 3 § 18 capittlet i Handelsbalcken
hade man haft skäl att dömma honom hårdare.
Hvad ärsättningen af bolaget angår, så hade kronan haft
rätt till alla interressenterne; men sedan man fädt se, att
Clason och Witfoth ensamme styrt hela värcket och att de
andre aldrig fädt ut den profiten, som dem tillkom på deras
del, undantagandes att de fädt låna emot procent. När
härtill kommer, att Wittfoth drog till sig hela profiten, som
till exempel med plåtarne utur Banquen, hvarföre hvarken
cronan eller interressenter fingo någon ärsättning. Wittfoth
nyttiade äfvenväl år 1757 664 000 d:r till att betala för egen
räkning gammal skuld men ej att betala cronans giäld.
Alt detta hade interressenterne ingen kundskap eller dehl
uti. Och kunna således Riksens Ständer visa dem grace.
Hvad Kniper, Bagge och Henric König beträffar, så är
ömhet billig; Christian König borde gå i betalning tillika med
Wittfoth, men som Zettersten, hvilken innehade Wittfoths
faveur såsom en dess dåvarande betient, löste ut König, så
vill jag jämväl ex[c]ipera honom och icke vara emot om dem
vederfares den af åtskillige ledamöter tillstyrkta gracen.
Hr Alströmer: Jag hoppas, att R. o. A. lärer visa grace
för Wittfoth; han har redan setat i ett hårdt fängelse och
288 1766, okt. 2. Königska växelkontoret.
står han visserligen icke ut med att sitta 3 veckor på vattn
och bröd, särdeles som hans krafter under hela denne tiden
märkeligen har aftagit.
Hvad Clason beträffar, så ber jag, att han må få legd till
att förklara sig men ej inmanas i häckte, innan han lagligen
blifvit dömd och förvunnen.
Hr Ene schöld: Jag för min del har aldrig kunnat
föreställa mig, att så illa sinnade menniskior skulle gifvas,
som velat rikta sig på rikets depence, om jag ej derom blifvit
öfvertygad af Stora Deputations betänckande.
Det är således icke för mycket, att de lida sitt straff och
ärsätta cronan dess lidne skada; ty skulle de slippa, så
är jag rädd för vår framtid och de sviter, som af en sådan
mildhet kunde följa.
Sanningen bör dessutom af fagert sken icke bortkonstlas
eller sättas i mörker igen.
Hvad Wittfoth angår, så är det sanning, att han med sitt
bedrägerie gådt ganska groft till väga. Jag för min del holler
honom mera brottzlig än Kierman och kan så mycket
mindre mildra straffet för Wiff oht, som eljest skulle synas,
att Kierman blifvit för hårdt dömd. Bifaller derföre Stora
Deputations betänckande, ty jag vill giärna visa medlidande
med olyckligt folck men ingalunda med dem, som öfvat
ondska och bedrägerie.
Hr Giös ville, att hela bolaget skulle vara cronan ansvarigt
för ärsättning, då sedermera de mindre skyldiga
kunna få ärsättning af dem, som haft vexeloperationerna
under händer.
Hr Carpelan fandt dem hafva begådt grofva brott,
ärindrade, att dem vederfarits redan nog grace, och kunde
således ej gå ifrån Stora Deputations betänkande, så framt
icke pluraliteten genom votering honom därtill nödgade; begärte
derföre, att cronans rätt må blifva oförkränckt.
Hr CarlWadenstierna: Hvad Vitfoth angår, så vill
jag icke vara den, som ursägtar eller försvarar honom, hälst
han[s] gierningar ligga för öppen dag.
Att han lånte penningar på creditifvet, tyckes dock vara
ursägtansvärdt, hälst hans timeliga välfärd det kräfde.
Hvad Henric König beträffar, så kan han äfven så litet ursägtas,
hälst han viste af alla operationerne och hade deraf
skälig vinning; bör därföre ansees lika som Wittfoth.
Königska växelkontoret.
289
Hvad Clason beträffar, så ber jag, att han må få legd och
svara för sitt förhollande; ty det synes strida emot billighet
att dömma honom ohördan.
Hvad Kniper och Bagge vidkommer, så bifaller jag Frih.
von Essens tancka, att de må frikallas, ty de hafva endast
varit correspondenter men icke vetat af anläggningarne.
Hvad Christian König angår, så är han redan skild ifrån
compagniet och cederadt sitt ställe åt Zettersten, som bör
stå i ansvar för hvad på den lotten sig belöper.
Sluteligen tillstyrcker jag, att straffet för den första, nemligen
Wittfoth, må lindras och att återbetalningen af de öfrige
må eftergifvas.
Hr Hästesko: Det fägnar mig, att saken nu vunnit mera
lius; att brotten äro grofva, lärer ej kunna disputeras, särdeles
när man considererar de af König insände brefven, som
skaffat större uplysning i bedrägeriet; König bör derföre,
äfvensom Schedvin vid 1756 års riksdag, belönas med eftergift
för sitt brott.
Hvad Christian König angår, så kan jag icke se, att han
haft någon del i brottet.
Frih. Sven Bunge: Flere värda ledamöter, än jag nu
kan nämna dem, hafva ex[c]iperadt Bagge, Kniper och
Christian König ifrån den af Stora Deputation giorde tillstyrkan
om återbetalning, hvarmed jag äfven till alla delar
instämmer.
Hvad Wittfoth och Clason angår, så reclamerar jag R. o.
A:s vanliga genereuse tänckesätt, som icke lärer kunna tillåta
eller approbera, att de lida ett straff, som går öfver
deras förmåga och nuvarande ömkeliga tillstånd.
Jag för min del anholler, att Wittfoth må slippa att sitta
på vattn och bröd och Clason äga frihet att på lägd åter inkomma
i riket för att försvara sig och sitt förhollande.
Hr Billberg tillstyrkte till bifall på Stora Deputationens
betänckande, dock att König, Kniper och Bagge niuta
tillgift och förskonas för utbetalning af sine andelar samt
att Zettersten svarar för Christian Königs andel.
Hr Gyllensvahn: Jag för min dehl kan icke conformera
mig med de herrar, som ansedt Henric König att vara
lika coupabel som Wittfoth.
Jag medgifver, att han viste utaf anläggningarne, men
icke deltog han på minsta sätt i kopparförsälgningen eller i
290 1766, okt. 2. Königska växelkontoret.
de crimina, som Wittfoth af blott egennytta begeck; dess
utom
om än König vore brottzlig, så borde dock hans
brott ansees för mindre, särdeles som han genom de upgifvne
Wittfoths bref anseenligen illustrerat hela operationer.
2:do. Hvad Christian König angår, så har han äfven sorn
Herman Pettersen contracteradt med Zettersten, och bör derföre
kronan holla sig till denne siste.
3. Hvad Bagge angår, så finner jag honom vara oskyldig.
4. Hvad Kniper beträffar, så har han varit mera delacktig,
ty han deltog i kopparhandelen, fastän han icke är skyldig
till något criminale.
5. Och sluteligen finner jag, att Wittfoth och Clason äro
de mäst brottzlige; ingenting kan derföre vara billigare än
det, att de böra ärsätta cronan sin lidne skada och betala,
hvad på deras andelar sig belöper. Finge jag se, att de nu
genast betalte sin skuld, så ville jag giärna skona deras personer,
men som det ej lärer ske, så böra de straffas. Dessutom
är straffet lindrigt och bekommer dem vattn och bröd
lika så väl som stekar och vinbouteiller.
Skulle R. o. A. äfvenväl villa gifva efter sin rätt hos de
öfrige och i dess ställe åtaga sig drygare contribution, så bifaller
jag det äfven; men som cronans rätt går framför alt,
så vet jag icke, huru skonsmål här bör äga rum.
Jag bifaller derföre Stora Deputationens betänckande till
alla delar, dock med tilläggning att Zettersten blifver ansvarig
för Christian Königs andel.
Hr Johan Linderstedt biföll betänckandet i hvad
som angår Wittfoth men holt före att Clason borde få lägd
att återkomma i riket, ty eljest kommer han aldrig åter, utan
hans egendom får då gå i mät för hela cronans fordran likasom
Wittfohts.
Hvad de 3 öfriga angår, så förholler sig deras brott helt
annorlunda, ty de hafva blifvit duperade af Wittfoht och
icke deltagit på något sätt i avancen, hvilket är bevisligit
genom mera än ett skäl; och tyckes, som skulle de ej hafva
varit mera klarsynte än Konung, Råd och Ständer, som
Wittfoth och Clason mästerligt kunnat sätta bakom liuset.
Kniper och Bagge holt han dock före böra återbära sine
låhn.
Frih. Grönhagen biföll betänckandet i den delen, som
Königska växelkontoret.
291
angår Wittfoth och Clason, men kunde ej bifalla, att Henric
König skulle slippa utan all betalning för sin lott, ty han
har varit ett alt för stort redskap till bedrägeriet, och upgiften
af brefven är icke någon skälig anledning till skonsmål.
Hvad Bagge, Kniper och Christ. König angår, så äro de
minst deltagande, och ville Frih. Grönhagen derföre eftergifva
cronans fordran hos dem och gierna för sin dehl
contribuera sex marck, allenast de kunde slippa all återbetalning.
Hr [von] Nackreij tillstyrckte i korta ord, att Bagge,
König och Kniper må befrias och Zettersten betala, hvad på
Christian Königs andel belöper.
Hr Hasenkampf: Eftersom jag, när denne sak rörande
Königske Vexelcontoiret hos R. o. A. för några månader
sedan var före, hade den äran vidlöftigt detaillera
hela dess sammanhang, och på hvad skäl jag byggde min
öfvertygelse deruti, men densamma nu för andra gången,
emot hvad jag då förmodat, återkommer hos Riksens Ständer
till afgörande, och jag finner mig vid detta tillfället närvarande,
så beder jag att för min räkning må i protocollet
införas:
Att jag utaf Stora Deputationens upgifter i betänckandet
för egen del icke fattadt någon omständighet, som kan föranlåta
mig att gå ifrån min förra tancka i saken, emedan jag
af den enskildte correspondencen icke hämtat något skäl dertill,
och dessutom hade jag icke trodt, att Stora Deputationen
kunnat tillvälla sig någon domsrättighet.
Hr Durietz fandt det vara berömligit, att Stora Deputation
upgifvit skälmstycken, och bad att detta för hans räkning
må anföras i protocollet.
Frih. Grönhagen trodde, att Stora Deputation ägde
rättighet att föreslå straff, sedan Justitisedeputation uphört
med sina arbeten.
Frih. von Essen fandt det vara lagligit och billigt, att
Stora Deputation hämtadt uplyssning af de inskickade brefven
och i anledning deraf projecteradt straff; men om det
talas utur den ton, som skulle deputation dertill hafva varit
obefogad, och om R. o. A. ej vill giöra någon grace för
någon af dem, som i vexeloperationerne deltagit, så begär
jag proposition öfver betänckandet in extenso.
292 1766, okt. 2.
Königska växelkontoret.
Härmed conformerade sig Hr Eric Linderstedt och
Hr Carpelan1.
Hr Gyllenhammar begärte proposition öfver betänckandet,
ehuru det vore nog genereust emot associerade,
men ville sig vidare yttra, ifall betänckandet icke bifalles.
Hr L andt m. berättade, hurusom förra gången, då detta
målet var före, blef pålagdt associerade att upgifva huvudböckerne,
som hörde cronan till.
När något derefter alla papperen om Vexelcontoiret trycktes,
feck jag desse nu upviste brefven skickade ifrån Henric
König, hvilka jag äfven lemnade till Stora Deputation.
Vore nu denne correspondence i privata mål, så borde den
enl. lag icke gälla, men som den rörer principalen, nemligen
riket, så kan en sådan lag hit icke appliceras. Att König
således giort väl i det, att han upgifvit dessa brefven,
lärer icke kunna bestridas, ty hans skyldighet som undersåte
kräfde, att han borde bevaka rikets bästa; skulle han
nu icke befrias ifrån återbetalning, så vore det mer än hårdt,
särdeles när man tillika betracktar, att de honom skickade
740 000 d:r blefvo af medinterressenterne, nemligen Wittfoth
och Clason, sequestrerade jämte all hans andra ägendom,
så att han nu äger ingenting.
Hvad Kniper anbelangar, så har han endast hollit bok
och olyckligtvis underskrifva kopparcontractet utan att för
öfrigit hafva deltagit i de criminalia, som Wittfoth och Clason
lagt handen vid. Och de öfriga, nemligen Bagge och
Christian König, som icke haft dehl i Wittfoths anläggningar,
kunna icke med skäl förbindas till återbetalning, ty de hafva
ingenting niutit af cronan.
Jag hemställer derföre, om icke R. o. A. bifaller betänckandet
i hvad som angår Wittfoth och Clason med den förändring,
att deras ägendom lagligen bör gå i mät för hela
kronans fordran, så långt den räcker, samt Zettersten betala
Christ. Königs andel och König derifrån befrias, blifvandes
äfven Henric König, Bagge och Kniper från utbetalande
af sine andelar härutinnan i anseende till förekomne bevekande
omständigheter förskonte, dock så att de hvar för sig
betala, om och hvad de kunna vara till vexelcassan skyldige,
samt Kniper med de öfrige, som i kopparhandelen haft del,
vara ansvarige för hvad derå ännu till cronan är obetalt.
Härtill svarades Ja.
1 Memorialprotokollet: Cap. Carplan.
Livdragonregementet. Ottenby kungsgård. 293
16 [o: 17]. Uplästes Secrete Utskottets extractum proto- Lifdragonecolli
af den 16 September 1766 angående 64 § af Krigsbefä- [etransp.pen
lets besvär rörande Lifdragonernes sökte befrielse för ärsättning
af upburne hästtransportpenningar i sista kriget.
Hr Carpelan ville, att Hr Hasenkampf skulle taga sine
till protocollet dicterade tanckar uti den förre saken om
Vexelcontoiret tillbaka, eller ville han votera öfver betänkandet.
Hr Gyllensvahn tillstyrkte, att saken må stå öppen
och handteras a la rigeur, ifall Hr Hasenkampf icke tager
sine ord tillbaka utur protocollet.
Hr [von] Nackreij trodde, att Hr Hasenkampf lärer
gierna taga dem tillbaka.
Hr D u r i e t z conformerade sig med Hr Gyllensvahns yttrade
tancka.
Hr Eneschöld: Jag har grundat min tancka på deputationens
betänckande, och bör därföre antingen hans ord
eller mina gå ut.
Hr Landtm, bad, att härmed måtte hafvas anstånd, till
dess Hr Hasenkampf kommer upp; han lärer väl taga sine
ord tillbaka, emedlertid kan dröjas med att påskrifva löparen.
Secrete Utskottets extractum protocolli bifölls.
18. Föredrogs Cammaroeconomideputationens betänckan- ottneby
de af den 13 Augusti 1766 angående Ottneby kungsgård på kun8sgårdÖland.
År 1745 genom contract öfverlåten till Generallieutenanten
Bousquett på 15 åhr, sedermera af dess Änckefru år 1749
transporterad på Brukspatron Dahlström, som den till 1762
innehaft, då dess arfvingar åter öfverdragit deras rätt på Generallieutenanten
etc. etc. Bar. Roxendorff, som deruti blifvit
af Kongl. Maij :t faststäld.
Det begärte skattekiöpet afstyrkes, men recommenderas
till bibehollande af contractet, så vida det med författningen
kan ske.
Med arrendet af schäferieängarne bör förhollas efter Riksens
Ständers vidtagne författning.
Jämväl föredrogs Generallieutenantens m. m. Frih. Roxendorffs
memorial, derutinnan han anholler att få slippa betala
höet på schäferieängarne efter markegång, hvilket ut
-
294 1766, okt. 2. Ottenby och Kungsberg.
giorde 2 780 d:r silfvermynt, hälst ängarne ej äro högre
skattlagde än 260 d:r 20 öre s: mt.
Hr Wachs [ch] lager ville, att härmed skulle förhollas
efter allmänna författningen.
Hr Linderstedt fandt deputations mening om schäferiet
vara ogrundat, ville derföre bifalla memorialet, dock
att fåren ej måga säljas.
Frih. Reuterholm fandt det vara obilligt att värdera
ängen efter dess ovissa afkomst.
Hr Eric Linderstedt frågade, huru det vore möjeligit,
att Frih. Roxendorff skulle kunna betala höet efter
marckegång och dessutom holla schäfferie.
Hr C a r p e 1 a n ärindrade, att ängarne äro särskildt skattlagde
och att schäferiet tillhörde cronan, dock så att arrendatorn
drager deraf mästa nyttan; ville derföre, att ängen
skulle combineras med kungsgården och höra tillsammans,
dock för ett därefter lämpadt arrende.
Hr Linderstedt trodde, att de icke kunna combineras,
om ej arrendet förminskas, ty en arrendetor kan väl
gifva 240 d:r derföre i arrende men ingalunda 2 000 d:r s:mt.
Hr Landt m. fandt å ena sidan det vara orimeligt att
betala höet efter markegång, men å andra sidan vore det
nog för gådt kiöp att få schäf erie och hö för 240 d:r silfver
:mts arrende.
Frih. [von] Roxendorff: Om det vore gådt kiöp,
så har jag det icke för intet. Jag tog emot kungsgården i
slätt tillstånd, håller schäferiet, lönar arbetsfolck och är
ansvarig, om alla fåren dö bort.
Hr Landtm, proponerade, om icke arrendet kunde betalas
i speciemynt.
Hr Wachs[ch]lager ville, att dubbel jordeboksränta
för desse ängar borde betalas och det med speciemynt.
Betänckandet bifölls enligt den generelle författningen om
kungsgårdsarrenden.
Frih. Roxendorffs memorial bifölls med tilläggning, att
för desse ängar jordeboksräntan årligen betalas i speciemynt.
Kungsbergs 19 :o. Föredrogs Cammaroeconomideputationens betänckungsgård.
]ian(je af den 25 Augusti 1766 ang:de Kungsbergs kungsgård
i Södermanland.
Innehafves af Öfversten Engelhart på 50 år, räknade ifrån
år 1754 emot årligt arrende 221 d. 16 öre silfvermynt, och
