# ID: svediakorp-gov2486
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 93,120
# sentences: 3,837
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


578
Den 12 Maj 1815
Föredrogos följande protocolls Utdrag.
I från det Hedervärda Bonde Ståndet af den 20 Mars, om bifall
til Const: Utskottets Förslag at Justitia Ombudsmannens
diarier, til Utskottets granskning måtte inlemnas.1
I från samma, stånd af den 17. April om bifall af förslaget
til tillägg i 56 §. Regerings formen.2
I från Högl R. och Ad. om ståndets beslut i afseende på Kon.
Prop. om Grundlags frågornas hvilande.8
I från det Högvördiga Preste Ståndet rörande samma ämne.4
I från det vällofl. Borgare Ståndet rörande samma ämne.5
(biläggas)
Iusterades protocollen för den 29 April och den 10 Maji.
Härefter afgick Utskottet på afdelningar.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Bifallet gällde konstitutionsutskottets memorial av den 13 aug. 1812,
äng. tillägg till § 14 i J. 0:s instruktion. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 483.
2 I samband med utskottets utlåtande av den 10 april över kungl,
prop. av den 28 mars rörande uppskov med grundlagsfrågornas behandling
hade ståndet den 17 april även behandlat utskottets på bordet vilande
memorial av den 1 aug. 1812 rörande ett tillägg till § 56 R. F. Det senare
förslaget godkändes; prövningen av betänkandet av 10 april 1815 uppsköts.
3 Protokollsutdraget är daterat den 11 maj. Ståndet beslöt för sin
del, »att alla sedan förra riksdagar på bordet hvilande grundlagsfrågor
komma att, under loppet af denna riksdag, till afgörande upptagas».
4 Protokollsutdraget är daterat den 11 maj. Ståndet beslöt, »i likhet
med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att alla vid föregående Riksdagar
wäckta och beredda Grundlagsfrågor, som icke redan blifvit afgjorda,
skola hvila till nästa Riksdag». '
5 Protokollsutdraget är daterat den 11 maj. Borgarståndet beslöt:
»att vid innevarande Riksdag borde till afgörande förekomma de af Ut
skottet
föreslagne 20:de och 70:de §.§. af Regeringsformen samt 38:de och
56:te §.§. af Riksdagsordningen, de äf samma Utskott alternatift nämnde
74. och 110. §.§. af Regeringsformen samt 34 § af Riksdagsordningen äfvensom
de tillförene beredde frågor om förändring uti Regeringsformens 35.
81. och 103. §.§. samt RiksdagsOrdningens 14:de och därmed gemenskap
egande 21 §.».
Den 19 Maj 1815
579
92. Den 19 Maj 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
1815 den 19. Maji.
Plenum då alla Utskottets Ledamöter voro tillstädes, utom Professoren
Doctor Wijkman och Riksdagsmannen Anders Danielsson,
hvilka anmältes vara i Särskildta Utskottet.
Pleni Protocollet för den 12. innevarande Månad justerades,
hvarefter uplästes ett från Särskildta Utskottet ankommit Protocolls
Utdrag1 af förlidne Gårdag, innehållande begäran om meddelande
af uplysningar rörande införsel af Utländskt Bränvin och
dess qvantum, hvilka i de till läsning åt Constitutions Utskottet
öfverlemnade Stats Rådets Protocoller skulle igenfinnas; och ansåg
Utskottet sig ej kunna, emot 42. §. Riksdags Ordningen, dessa uplysningar
omedelbart aflemna, utan borde desamma i laglig ordning
af Konungens Hof-Canzler begäras, hvarom Protocolls Utdrag
skulle upsättas.
Tvänne2 till Utskottet ingifne Memorialer, det ena af Friherre
Stael von Hollstein C: L: angående åtskilliga föreslagne ändringar
i Tryckfrihets förordningen, och det andra af Riksdagsmannen
Anders Nilsson i Stugun, angående ändring af 49. och 50 §.§. Regerings
formen samt 2. och 3. §.§. Riksdags Ordningen uplästes och
lades på bordet.
Ofvanberörde3 Protocolls Utdrag, som till Särskildta Utskottet
skulle afgå justerades och godkändes så lydande.
(Införes)4
1 I marginalen: N:o 1. Protokollsutdraget innehåller icke. att särskilda
utskottet hemställde hos konstitutionsutskottet om vissa upplysningar,
utan uppdraget upplyser, att de av särskilda utskottets ledamöter,
som tillika vöre medlemmar av konstitutionsutskottet, av det förra anmodats
att begära och till särskilda utskottet meddela de upplysningar
om förhållandet med brännvinsinförseln, som kunde inhämtas av statsrådsprotokollen.
Protokollsutdraget är trvckt i C. U. M. 1810—1815, sid.
1054.
2 I marginalen: 2 et 3. Staél von Holsteins meorial är tryckt i
C. U. M. 1810—1815, sid. 1073; Anders Nilssons memorial kan ej återfinnas
i protokollsbandet men ett referat därav finnes i ett utdrag av
utskottets protokoll 21 juni 1815. tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1063.
3 Stycket fr. o. m. orden Ofvan berörde Protocolls Utdrag t. o. m.
orden äskade upplysningar återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 1054.
4 I marginalen: N:o 4. Utdraget är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 1053.
580
Den 19 Maj 1815
Herr Munck af Rosenschöld yttrade:1 Jämte det jag afstår från
votering, anhåller jag få i Protocollet min särskildta mening anmärkt
:
»Om Constitutions Utskottet finner sig ej hafva tid oell icke vara
förbundit att lemna de uplysningar ur Stats Rådets Protocoll sorn
Särskildta Utskottet begärt, så anser jag dock ej nödigt, utan
tvärtom ländande till ett möjligen skadligt praijudieat för framtiden
att Constitutions Utskottet förklarar sig oberättigadt att meddela
dessa uplysningar. Den emot denna min mening åberopade
42. §. af Riksdags Ordningen föreskrifver väl, att om Utskott finner
sig behöfva af någon Konungens Embetsman eller af något publikt
werk inhämta muntliga eller skriftliga uplysningar, må det begära
genom sin Ordförande hos Hof-Canzleren Konungens Nådiga befallning
till vederbörande om de äskade uplysningars meddelande.
Men detta stadgande angår det fall då Utskott finner sig behöfva
uplysningar af någon Konungens Embetsman eller af något publikt
Werk, och det angår icke det fall, som nu är i fråga då Utskott
finner sig behöfva uplysningar af ett annat Utskott. Jag vill ej
bestrida Constitutions Utskottets rättighet, att äfven i detta fall
hänvisa ett annat Utskott till Hof-Canzleren, men jag önskade, att
Constitutions Utskottet icke hade, då Grundlagarne det ej stadgar,
förklarat sig oberättigadt att sjelf meddela dessa uplysningar,
emedan det i en framtid kunde hända, att sådane af ett Utskott
önskade högst nödige uplysningar vägrades meddelande genom
Konungens Befallning, och jag hört Constitutions Utskottets meningar
vara delade, huruvida Konungen har rättighet förneka meddelandet
af de äskade uplysningar.»
Följande å 1 :sta Afdelningen granskade Protocoll haline i
Stats Rådet och Rikets Allmänna ärenders Beredning öfver Kammar
Ärender uplästes nemi:
Beredningens Protocoll af d. 1. Dec. 1812. 1 morn: rörande de
Besvär Stora Kopparbergs Bergslag anfört öfver Kammar Rättens
Utslag, i afseende på beräknandet af den för Bergs lagens Koppar
tillverkning vid Avesta utgående så kallade Sjö-Tulls eller Slagskatt
för åren 1807, 1808, 1809 och en del af år 1810, samt Stats
Rådets Protocoll af d: 21 Jan: 1813, 16 morn: ang:de samma ämne.
Stats Råds Protocollet d. 12. Julii 1814. 8. morn: ang:de Landshöfdingen
[s] i Malmöhus Län underdåniga hemställan om sättet
att i Staden Lund hädanefter välja Borgmästare, Rådmän och Riksdagsmän.
Stats Råds Protocollet för d: 19. Julii 1814. 3 morn: rörande
underd: besvär i anledning af berörde fråga.
Stats Rådets Protocoll af d: 20 September 1814. 6. mom: i
samma ämne.
1 Munck af Rosenschölds yttrande ingår i den löpande protokollstexten
och är där skrivet med sekreterarens handstil.
Den 19 Maj 1815
581
Stats Rådets Protocoll för d: 14. Februarii 8. morn: rörande
samma ämne.
Stats Rådets Protocoll af d: 8 Oet. 1812. 5. mom: rörande
anbefalld undersökning angående Lindö Hemman i Södermanland.
Stats Rådets Protocoll af cl: 8 April 1813. 12. mom: angående
Gratifieation för Landshöfdingen af Klinteberg.
Stats Rådets Protocoll af d: 24 April 1813. 1. morn: angående
Pension för Landshöfdingen af Wibell.
Berednings Protocollet för cl. 18. Maji 1813. 9. morn: angående
Casseuren Edv. Lyons underd: besvär.
Stats Råds Protocollet af d: 28. Maji 1813. 14. morn: ang:de
samma ämne.
Stats Råds Protocollet för cl: 17. Maji 1814. 3. mom. angående
Handels Agenten Sederholms underd. anhållan om understöd till
upletande af en förlorad Malmgång.
Hvilka lades på bordet.
Uplästes ett af Herr Friherre Stael von Hollstein C: L: ytterligare
ingifvit Memorial1 med öfverlemnande af ett exemplar af
Rättegångs Handlingarne angående en emot Friherre Stael von
Hollstein för missbrukad tryckfrihet anstäld fiskalisk Action.
Lades på bordet.
Utskottet beslöt att nu börja granskningen af Stats Rådets
Protocoll öfver Justitia^ Ärender och afträclde i sådant ändamål
på Afdelningar.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 I marginalen: N:o 5. Se C. V. M. 1810—1815, sid. 1075.
582
Den 24 Maj 1815
93. Den 24 Maj 1815.
Justerat
Budolf Cederström.
Den 24 Maji 1815.
Plenum då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Uplästes följande Protocolls Utdrag:
I från Bonde Ståndet af den 11 Maji rörande Konungens Nådiga
prop. om de hvilande Grundlags frågorna.
(bilägges)1
I från Borgare Ståndet af den 16 Maji om bifall til Constitutions
Utskottets redaction af Rikets Ständers stadganden til bestämmande
af de genom föreningen mellan Sverige oell Norrige upkomne
constitutionella förhållanden.
(bilägges)2
I från Bonde Ståndet af den 16 Maj, om samma ämne.
(bilägges)3
I från Ridd. och Adeln, af den 22 Maji, med infordrande af
Utskottets yttrande om grunderna hvarefter den i skilj agtigt skick
stånden emellan befintliga preliminairfrågan, om Grundlags-förslagens
hvilande eller uptagande, må anses och behandlas.
(bilägges)4
1 Vid denna protokollsanteckning — likasom vid de följande — förekommer
i marginalen hänvisning till motsvarande bilaga. — Protokollsutdraget
upplyser, att Bondeståndet »enhälligt» beslutat, »att, under
åberopande af hvad Bondeståndet vid förra Riksdagarne anmärkt i afseende
på 114. §: uti Regeringsformen, och med kraftigaste förbehåll,
at så väl desse som öfriga vid Grundlagarne gjorde anmärkningar,
hvilka icke under närvarande Riksdag blifvit och blifva pröfvade, ovillkorligen
böra företagas och afgöras vid nästa riksdag, derintill, på sätt
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, upskjuta de hvilande grundlagsfrågor,
utom hvad angår de af Constitutions Utskottet beredde Förslag till
ändring i 20: 70: 74 och 110: §:§: af RegeringsFormen, samt 34, 38 och
56. §:§: i Riksdagsordningen, hvilka förslag Bondeståndet böra under
påstående Riksdag till pröfning och afgörande förekomma».
2 Ståndets beslut avsåg Utskottets memorial av den 12 maj.
3 Bondeståndet godkände likaledes den i meni. av 12 maj föreslagna
redaktionen av stadganden till bestämmande av de konstitutionella förhållandena
mellan Sverige och Norge »och såsom grunder för den till upprättande
Riks acten».
4 Då detta protokollsutdrag innesluter en klargörande sammanfattning
av läget i denna fråga, och dä det tillika med några formella variationer
är likalydande med de tre övriga ståndens beslut i ämnet, avtrvckes det
såsom bilaga till detta protokoll.
Den 24 Maj 1815
583
I från PresteStåndet af den 22 Maji af samma innehåll.
(bilägges)
D :o D :o ifrån Borgare Ståndet.
(bilägges)
D :o D :o ifrån Bonde Ståndet.
(bilägges).1
Dessa sista Protocolls Utdrag lades på bordet.
Uplästes et Protocolls Utdrag ifrån R. och Ad. af den 22 Maji,
om red(action af) updragande til Utskottet at redigera förslaget til
Riks acten.2
LTtskottet afträdde på afdelningar.3
1 Präste-, Borgare- och Bondestånden fattade i sak samma beslut som
R. o. A.
2 Ursprungligen har stått: om redaction af Riks acten: därpå ha
stavelserna action av strukits och ovan raden införts orden fr. o. m.
updragandet t. o. m. til; härvid har stavelsen red blivit kvar. R. o. A.
uppdrager här åt utskottet att redigera förslag till riksakt samt utbjuder
medstånden att instämma i detta beslut.
3 Underskrift saknas.
B 84
Bilaga till protokollet 24 Maj 1815
Protokollsutdrag från Ridderskapet och Adeln av 22 Maj 1815.
N :o 4 den 24 Maji
Utdrag af Protocollet hållet i Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Plenum den 22 Maji 1815.
S: D: Då, i afseende på den frågan, huruvida de sedan förra
Riksdagar beredda förslag till ändringar och tilläggningar i Grundlagarna
vid innevarande Riksdag [skola] till afgörande upptagas
eller förblifva hvilande till den nästa, den skiljaktighet i meningar
hos Riksens Ständer inträffat, at Högvördige Preste Ståndet ansett
det alla dessa, förslag borde hvila, Hedervärda Bonde-Ståndet,
att blott de Sju af Constitutions Utskottet utmärkta, Yällofl.
Borgare-Ståndet att berörde Sju och Fern dertill, samt Ridderskapet
och Adeln att samtelige förslagen borde upptagas; då något helt
Riksens ständers yttrande öfver Kongl. Maij :ts Nådiga Proposition
om Grundlagsfrågornes hvilande alltså hittils icke finnes;
och då Ridderskapet och Adeln för sin del önskade, att i ett mål
af så vigtig beskaffenhet, ett fogande till enstämmighet Riks
Stånden emellan måtte äga rum; så beslöt Ridderskapet och Adeln,
i likhet med de öfrige Respective Stånden, att till befrämjande af
ett sådant fogande, anmoda bemälte Utskott, att, så skyndsamt
sig göra låter, upplysnings vis till Riksens Ständer aflemna sine
tankar om grunderna hvarefter den sålunda i skiljaktigt skick
Stånden emellan befintliga preliminaire fråga om Grundlags-förslagens
hvilande eller uptagande, må, i brist på ett bestämdt stadgande
särskilt för det nu inträffade fall, likväl i full enlighet
med Constitutionens hufvudsakliga föreskrifter anses och behandlas.
Ut supra.
A: G: Silverstolpe
Den 26 Maj 1815
585
94. Den 26 Mai 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 26 Maji 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Uplästes 1 et af Riksdagsmannen Anders Åberg til Utskottet ingifvet
memorial,
(bilägges)
lades på bordet til dess det dermed i sammanhang stående
memorial af Riksdagsmannen Anders Nilsson, til afgörande företages.
2
Uplästes et Protocolls Utdrag ifrån Bonde Ståndet af den 22
Maji, om upsättandet af Riks Aeten.
(bilägges)3
Uplästes et Prot. Utdrag ifrån R. och A. af den 25 Maji innehållande
remiss til Utskottet af Konungens Nådiga Proposition om
et i 81. §. Reg. formen nödigt tillägg, jämte sjelfva Propositionen.
(bilägges)4
Företogs 5 öfverläggningen om den ifrån samtelige Riks Stånden
til Utskottet ankomne och i sista pleno anmäldte remiss om
sättet at anse och behandla den preliminair fråga som hos Riks
stånden upkommit om Grundlags förslagens hvilande eller uptagande.
Herr Silverstolpe, A. G., yttrade skriftel.
(bilägges) 6
Erfarenheten om sinnesstämningen ibland Riksens Ständer i
afseende på de beredda Grundlagsfrågornas uptagande eller icke
uptagande vid denna Riksdag, har, under de dagar som förflutit
1 Stycket fr. o. m. orden Upläste et t. o. m. orden til afgörande företages
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1066. Åbergs mern. avtryckes
nedan sid. 591 ff. som bilaga till detta protokoll.
2 Se betr. Anders Nilsson protokollet för den 19 maj (ovan sid. 579).
3 Bondeståndet instämde i R. o. A:s beslut 22 maj om uppdrag till
utskottet att redigera förslag till riksakt.
4 Propositionen är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 853.
5 Stycket fr. o. nr. orden Företogs öfverläggningen t. o. m. ordet
uptagande återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 823.
* Vid såväl detta som föregående memorial eller protokollsutdrag
förekomma i marginalen hänvisningar till motsvarande bilagor. — A. G.
Silverstolpes yttrande som är undertecknat av honom, är trvckt i C. U. >/.
1810—1815, sid. 808.
586
Den 26 Maj 1815
sedan den, då Stånden öfver denna préliminärfråga stannade uti
fyra olika meningar, bevittnat, att skälet till denna skiljaktighet
icke hos något Riks Stånd legat i en bestämd föresats i afseende
på uptagandet eller hvilan, utan endast i saknaden af tidig upmarksamhet
på sakernas möjliga skick, i händelse af en skiljagtighet,
hvilken genom ett lätt tillvägabragdt samråd kunnat förekommas.
Jag finner mig således i den förmånliga belägenhet, att mötas,
icke af förut upgjorda viljor, utan af böjelsen till öfvertygelse,
då jag nu, i anledning af Riksens Ständers gemensamma anmodan
till detta Utskott, går att yttra mig öfver grunderna, hvarefter
berörde i skiljagtigt skick, Stånden imellan, befintliga fråga synes
böra, i full enlighet med Constitutionens hufvudsakliga föreskrifter,
anses och behandlas.
Bestämda meningen med de Respective Ståndens anmodan till
Utskottet synes mig vara att uplysningsvis inhemta, huruvida Utskottet
anser några constitutionella principer finnas, nog bindande,
för att med samma öfverhets myndighet, som den af ett bokstafligt
Lag-bud särskilt för det nu intreffade fall, förmå samtlige Respective
Riks stånden, oagtadt sina skiljagtige meningar, att sammanjämka
sig till de beredda Grundlags förslagens antingen upskjutande
eller uptagande.
Till utredande härutaf må det, till en början, tillåtas mig
erindra, att i de mål, som kunna förefalla mellan Konungen och
Riksens Ständer, måste en af 2 :ne röstberäkningar äga rum. Den
ena röstberäkningen är elen, då Konungens röst utgör En, och fyra
eller tre Riks Stånds enstämmige äfven En: sammanräknadt T vänne
Röster; Den andra, då Konungens och hvarje Riks Stånds utgöra
hvar för sig En röst: sammanräknadt Fern Röster.
Den sednare röstberäkningen är uttryckligen stadgad att användas
för Constitutions- och Privilegii-frågor; den förra för alla
andra Lagstiftningsfrågor.
Den frågan, hvaröfver Riks Stånden nu stadnat i skiljagtiga
meningar, nämnligen om de beredda Grundlagsförslag en skola ytterligare
hvila, kan icke hänföras under någotdera af de 3 -.ne slagen,
Constitutions-, Privilegii- eller andra Lagstiftningsfrågor; den
åsyftar icke något stadgande af princip eller bud till varagtig efterlefnad:
den rörer allenast Tiden när ett slutberedt förslag till en
sådan princip eller bud bör till afgörande uptagas. Denna fråga
är således endast preliminär: och hvad här hufvudsakligen torde
böra sökas är hvilkendera af ofvannämnde bägge röstberäkningar
är på denna fråga, efter sann och ärlig slutledning, användbar?
Ingenting synes i början mera påtagligt, än att 75 :e och 73 :e
§.§. Riksdags Ordningen här vöre tillämplige; at Tre Stånds enstämmiga
röst, och Konungens, borde kunna afgöra fråsan; att der
enstämmighet mellan Tre Stånd icke kunde utfinnas, borde Riksens
Ständers röst erhållas genom jämkning, eller, i fall af behof, genom
Den 26 Maj 1815
587
Nämds beslut. Men om denna så skenbart naturliga tillämpning
af föreskrifterne i dessa §§. på närvarande fråga skulle, vid närmare
granskning, finnas medföra omkullstörtande af hvarje Riks
Stånds och Konungens constitutionella rätt och stå i strid med
ännu heligare i Constitutionen nedlagda grundsatser; då lärer det
ej behöfva bevisas att berörde §§ :s kraft, i närvarande fall, bör
vika för deras, det vill säga, formalitetsfrågans rätt vika för de
väsendtliga föreskrifters, utan hvilka en sådan fråga icke kunnat
upkomma.
En sådan väsentlig grundsats anser jag vara den, att hvarje
lagligen slutberedt Riksdagsmål måste till afgörande uptagas. Den
49 :e § :ii Riksdags Ordningen stadgar denna grundsats uttryckligen,
då den bjuder att, sedan ett mål från Utskott återkommit, och
blifvit efter första upläsningen på Bordet lagdt, samt vid nästa föredragning
åter kunnat förklaras hvilande, skall, då det tredje gången
förekommer, detsamma till afgörande företagas.
Den 56 :e § :n Regerings Formen visar sedan huru det skall
slutligen behandlas, att det kail bifallas, eller afslås, eller få förändringar
oell tillägg, och, om det är Grundlagsmål, blott bifallas
eller afslås: kårt sagdt, tillåter alt annat, men icke hvila, emedan
hvila vore motsatsen af till afgörande företagas.
Terminen åter särskildt för Grundlagsmål är, enligt 81 :a § :n
RegeringsFormen, icke, såsom för vanliga Lagstiftningsmål, utsatt
under samma Riksdag, utan till den nästa; ej förr, men då, har
Lagen berättigat till deras uptagande.
Dessa lagbud äro de fundamentala.
Uptagandet är således det som ej kan förnekas, vare sig ett enda
Stånd eller Konungen: det är förutsatt: det kan, i fall det i fråga
ställes, men det behöfver ej annars, särskildt äskas, ty hvilkendera
af de Fem Concurrenterne till derpå möjligen följande beslut, som
äskar detta uptagande, gör det med stöd af den lag, som är öfver
dem alla. Emot enderas yrkande af detta uptagande för sin del,
kan altså en mening yttras, men ej något beslut fattas, ingen omröstning
äga rum, således ingen röstberäkning: der åter ingen röstberäkning
får gälla, der kunna 75 :e och 73 :e §§:e Riksdagsordningen
icke användas: och det vore ett af de för Staten mest vådlige
förmenanden, att något slags röstande kunde gälla emot någon
enda i Grundlagen vare sig påbuden pligt eller medgifven rättighet.
Dessas helgd måste vara det gifna: och kunde någonsin äfven fyra
enstämmige af de Fem röstande Myndigheterne deruti göra rubbning,
så vore det sedan lätteligen förbi med alla den Femtes rättigheter.
Om dessa slutledningar äro, som jag vågar förmoda, rigtiga, så
uphörer närvarande fråga att vara så mörk, som den i början kunnat
synas.
Vanliga legislativa ärender skola bestämdt afgöras vid samma
588
Den 26 Maj 1815
Riksmöte då de blifvit väckta; constanti onell a icke så. För de
förras slutliga upptagande, är Tiden en annan Plenidag; för de
sednare en annan Riksdag.
Jag vågar, hvad de förra betreffar, tro. att. det, emot Grundlagens
bestämda föreskrift, icke ens står i de Tvänne Rösternes
magt att öfverenskomma om deras fullkomliga bvilande till annan
Riksdag.1
Hvad åter de sednare angår, liar förhållandet, ur ett för dem
särskildt skäl, ansetts kunna vara olika. Då för alla öfriga slutberedda
Riksdagsmål, tiden för uptagningen till afgörande är bestämdt
utsatt, nämnligen till tredje föredragnings-dagen, befinnes
deremot stadgandet i 81 :a § :n Regerings Formen för Grundlagsfrågor
väckta af Riksdagsmän, att öfver dem ej vid den Riksdag,
då de beredas, utan först vid nästföljande må beslutas: således icke
fullt bestämdt. Jag skulle för min del tro att ordet först här egentligen
är nyttjadt relatift till den Riksdag då målet beredes, och
således varit mendt att innefatta blott en fördubblad föreskrift
att målet icke då får till afgörande uptagas. Men det måste medgifvas
att detta ord äfven kan få en uttydning derutöfver, åsyftande
att sådane mål må kunna än vidare hvila: och när en dubbel tydning
hvarken är orimlig eller synes vara skadlig, så lärer man ej
lättigen kunna inskränka den till en enda. På sådan grund anser
jag för gifvet att ett ytterligare hvilande af Constitutionsfrågor,
väckta af Riksdagsmän, kan utan Lagens kränkning beslutas.
Beträffande åter Grundlagsförslag ifrån Konungen, stadgar
81 :a § :n bestämdt, att Riksens Ständer skola vid nästföljande Riksdag
sina beslut derom fatta. Likväl, om ett hvilande af de förre
antages för låfligt, torde det ock böra efter princip medgifvas, att
detta stadgande egentligast åsyftar, det Riksens Ständer blott icke
skulle kunna, emot Konungens åstundan, vägra att till afgörande
uptaga Dess förslag, och att sålunda äfven dessa skulle kunna, med
Konungens medgifvande, hvila.
Mig svnes således afgjordt såsom allmän princip, att hvarje slutberedt
Riksdagsmål innebär i och med blotta idéen af dess slutberedning
och dess öfverlemnande till Riksens Ständer, den, att det
är till afgörande framstäldt, och måste således uptagas: och vidare,
hvad tiden angår, att hvarje annat slutberedt och inkommet Riksdagsmål
måste vid samma Riksdag till afgörande företagas, men
Grundlagsförslag nödvändigt hvila till den nästa, dä anses af sig
1 Ett enda mål af denna beskaffenhet har af samtlige Riks Stånden
blifvit förklarad! hvilande till annan Riksdag, nämnligen frågan om företeendet
af Justitia Ombudsmannens Diarier (1812). Jag har altid trott
att detta förklarande (dessutom oformligt derigenom att det saknade Konungens
sanction) var en följd af brådskan, som förbisåg Lagens föreskrift,
och af ett så eftertänklig! exempel, att det aldrig mera böra äga rum
(anm. av Silverstolpe).
Den 26 Maj 1815
589
sjelfva böra uptagas, men ock kunna genom särskildt beslut upskjutas
till en annan.
Till uptagandet å den tid, nämnligen nästa Riksdag, som Grundlagen
särskildt för Constitutions mål bestämmer, erfordras på sådan
grund icke något beslut, utan på sin höjd, och endast i fall fråga
derom upstår, ett förklarande att ej vilja afstå från den af Grundlagen
meddelta af görande-rätt. Till hvilandet åter måste erfordras
ett beslut, efter det skall innefatta ett af stående från berörde rättighets
utöfning: Och då nu i sin naturliga ordning upkommer den
frågan, huru många röster erfordras till detta beslutf synes mig af
den ovägerliga rättigheten till uptagandet och afgörandet fcilja:
1 :o Att den eller de af de Fem constitutionella Myndigheterne,
Konungen och de fyra Riks Stånden, som ej vilja från denna rättighet
afstå, kunna dertill ej af någre eller någon bland de öfrige
tvingas; 2 :o Att, då med termen afgöra förslagen Grundlagen omöjligen
kan mena en, två, tre eller fyra femtedelars, utan alla femtedelarnes
beslut öfver desamma, är ock, i följe af Lagen, uptagandet
allas pligt, så snart Konungen eller ett Riks Stånd, hvilket som
heldst, ej från föreskriftens utöfning afstår; och 3 :o Att, då ingendera
Myndigheten kan förmenas att förslagen uptaga oell afgöra,
måste ock icke mindre än allas enstämmighet fordras för deras upskjutande
till annan tid: det är: Röstberäkningen af sammanstämmige
Fem, icke den af sammanstämmige Två, vara på närvarande
fråga användbar.
Om jag ansåge, det jag ej gör, att praxis någonsin borde gälla
såsom grundregel, så skulle jag, till stöd för hvad jag nu haft den
äran anföra, åberopa, att det är genom Femstämmiga beslut, som
Grundlagsförslagen redan vid de bägge sidstförflutne Riksdagarne
blifvit förklarade hvilande. Således, då jag anför detta factum,
är det ej derför att jag tillägger detsamma någon egen bevisningskraft,
utan för att dervid påkalla bevittnandet af de Riksdagsmän
som bivistade berörde Riksdagar, att inom de kretsar der man öfvervägade
sättet att göra Constitutionsfrågorne lagligen hvilande, var
det altid, i synnerhet 1810, då fråga första gången härom upstod,
de här framstälda grundsatser, som åberopades och motiverade besluten,
ehuru de, såsom då icke bestridde, icke lära hafva i något
Anförande eller Betänkande behöft formligen utredas.
För öfrigt måste det medgifvas, att, ehuru sanna jag tror ofvangjorde
framställningar vara, är det en, i afseende på en så vigtig
oell djup fråga som denna, beklaglig ofullkomlighet i en Lag, om
den saknar en särskildt bokstaflig föreskrift deröfver, som gör ett
vidlyftigt slutledande nödvändigt: och att förhållandet här verkligen
är sådant, lärer ingen kunna bestrida. Det är således under
fullt erkännande af den utaf Kongl. Maj :t, i Dess Riksens Ständer
i går meddelta Nådiga Proposition, och redan förut af Riksens
Ständer gjorda enahanda anmärkning, som jag äfven för min en
-
590
Den 26 Maj 1815
skildta del understöder Kongl. Maj :ts förslag, att en tilläggning
härom i Grundlagarne måtte af Constitutions Utskottet vid denna
Riksdag beredas, för att vid den nästkommande kunna af dem och
Konungen godkännas: och jag slutar detta mitt, för Högloft. Constitutions
Utskottet måhända tröttande, yttrande med den vigtiga
erindran, att, om ej en Myndighets röst skulle medföra alla slutberedda
Grundlagsfrågors uptagande, eller ej alla fem Myndigheternas
fordras till deras upskjutande, så skulle, efter min uprigtiga
öfvertygelse, Konungens, likasom hvarje Riks Stånds, förmåga
att tilvägabringa nyttiga och afslå obetänkta eller öfverflödiga
Grundlagsbud, vid hvart enda Riksmöte kunna förlamas: och detta
synes mig aldra minst den Konungamakt förtjena, som utöfvas på
det sätt sorn den Svenska, hvilken, såsom slutmeningen af Kongl.
Maj :ts Nådiga Proposition bevittnar, vördar Lagens föreskrifter
äfven utöfver sin egen framstälda önskan, och likasom söker i Norden
införa det hittils föga Europeiska efterdöme, att i ett öppet
erkännande af Lagens fria utöfning, blott derföre att den är Lag,
sätta sin sanna kraft och sin ära.
A. G. Silverstolpe.
Herr 1 Biskoppen D :r Rosenstein, Herr Munck af Rosenschöld,
och flere begärde detta ämne ånyo på bordet, och på därom gjord
proposition beslöt Utskottet at detsamma första lediga dag skulle
til afgörande företagas..
Borgmästaren Herr Lagman Nensén föreslog at Herr Silverstolpes
yttrande genast skulle til trycket befordras; men Utskottet
stadnade i det beslut, at dermed borde dröjas intil dess Utskottet
öfver ämnet hunnit stadga dess mening.
Ordförande anmälde at flere Stats secreterare önskat at återfå
de Protocoll som ifrån Expeditionerna til Utskottet blifvit öfverlemnade.
Utskottet beslöt at alla de protocoll af Handels och
Finance, samt Eeclesiastique expeditionerna, hvarmed anmärkningar
ej blifvit gjorda, skulle genast få återlemnas.
Justerades Utskottets Protocoll för den 19 sistl. Maji.
Uplästes Ecclesiastik Expeditionens protocoll för den 3 Mars
1815, om den belön[ing] klockaren Friis erhållit, hvarvid ingen
anmärkning fanns äga rum.
Utskottet af trädde på Af delningar.
in fidem
G A Silverstolpe.
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Biskoppen t. o. m. orden stadga dess
mening återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 823.
Bilaga till protokollet den 26 Maj 1815
591
Anders Åbergs memorial.
N :o 1. den 26 Maji.
Ödmjukt Memorial.1
Ehuru öfvertygad derom, att Anders Nilsson från Jemt-land,
med det Memorial han vid sista Plenum till höglofl. Utskottet ingaf,
har haft afseende på allmänt väl, af egen öfvertygelse dertill
ledd; så måste jag likväl, en ledamot af samma Stånd med honom,
helt och hållit bestrida de för [e] slagna 2 :ne frågor till förändring af
grundlagen. Den förra frågan var, att vid Urtima Riksdagar, blott
Konn [n] gens propositioner skulle afgjöras, men all motions rätt
för Riksens Ständer vara betagen, likväl, som jag af Memorialet
fattade, skulle Lagtima Riksdag hvart 5 :te år ovilkorligen hållas.
Och härvid får jag anmärka att, då man för en gifven sak bör taga,
det Kongl. Majs :t hitintills icke kallat Ständer till de 3 :ne nu tätt
efter hvar andra Urtima Riks Möten utan nödvändighet, så kan
hända att samma omständigheter hädan efter också inträffa, hvaraf
skulle följa att sällan någon Lagtima Riksdag [skulle] upkomma
i den ordning, som nödvändigheten fordrade, och då skulle man
antingen vara från all rätt till frågors väckande, eller ock, om Urtima
Riksdag på h :de året inföll, det 5 :te året då blifva ett tvång
att Ständer till Lagtima Riksdag samman kalla, en kostnad utan
ändamål. Och är det på dess^ skjäl och de omständigheter dermed
kunna vara förenlige, som jag anser ingen ändring af nöden; men
till en särskilt sak hörande vill jag tro att Motions tiden bör inskränkas;
äfven som jag anser olämpeligt oell till ingen åsyftad
nytta, att Riksdag icke bör uti Stockholm hållas, och skjälen härtill
vill jag bland annat hämta först från den gifna följd, att Riksdag
på ett annat ställe kostar Riket mera, så länge man icke kan antaga
det eljest nu-vilkorliga, att Riksdag skulle ändå komma att kosta
en Summa, lika mycket hvar till den användes.2 Och går man
åter till enskilt omständighet, så lärer hvar och en finna att Stockholm
är en Stad, som vida öfverträffa!' andra, mera fria3 från
1 Tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1066 ff.
2 Meningen dunkel; ordet nu är efteråt tillskrivet framför ordet
vilkorliga och förenat med detta genom dubbelt bindestreck.
3 LJtgivaren av C. U. M. 1810—1815 läser detta ord såsom fri, vilket
onekligen ger bättre sammanhang. I memorialet användes emellertid
formen fria, vilken väl får betraktas såsom en felskrivning, framkallad
av grannskapet till ordet andra.
592
Bilaga till protokollet den 26 Maj 1815
Monopolram och hyres tvång-, och erfarenhet hämtas från Örebro;
hvarförutan Riksdag i huvudstaden med mera anständighet utöfvas.
För öfrigit till kommer, att Kongl: Majs :t äger, vid särskilte
förefallande omständigheter, att utsätta Riksdag hvar som hälst,
och dermed tror jag det vara nog.
Stockholm den 25 :te Maji 1815
And: Andersson Aberg
från Wäster bettn
Den 80 Maj 1815
593
95. Den 30 Maj 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 30 Maji 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter utom Herr Bergs Rådet
Bothoff voro närvarande.
Hans Exc. Herr Grefven och Landmarskalken upkom innan
sessionens början.
Iusterades Pleni Protocollen för den 24 och den 26 sistl. Maji.
Herr Biskopen D:r Rosenstein upläste et så lydande dictamen.
(bilägges)1
Alldeles lika med Utskottets värda Ledamot Herr Kammarherren
Silverstolpe, anser jag de respectiva Ståndens i fråga
varande anmodan till Constitutions Utskottet endast åsyfta utredandet
af några constitutionella principer, enligt hvilka Ståndens
olika beslut om de beredda Grundlagsfrågornas hvilande till nästa
Riksdag, eller upptagande vid denna, kunna sammanjemkas till ett
bestämdt svar på Kongl. Maj :ts Nådiga proposition i detta ämne.
Med samma tillgifvenhet för våra Grundlagar och nit för deras
upprätthållande, har äfven jag bemödat mig att för mig sjelf reda
frågan, huru nämnde olika beslut, i enlighet med dessas esprit och
öfriga stadganden, kunna bringas till något afgjordt helt. Jag har
i mina slutföljder stadnat vid ett annat resultat, än den värde Ledamoten,
och jag anser det vara min pligt att för detsamma redovisa.
I alla de mål, som vid en Riksdag i Sverige kunna komma under
öfverläggning, med undantag blott af dem, som angå vissa Penningeverk
och Bevillnmgar, öfver hvilka Riksens Ständer ensamme
besluta, erkänna våra Grundlagar blott tvänne beslutande magter,
nemligen Konungen och Riksens Ständer. Endast desse tvänne
Röster beräknas vid afgörandet. Ehuru fyra Stånds sammanstämmande
beslut fordras till afgörande af Grundlags- och Privilegiifrågor,
och ehuru ett enda Stånds skiljaktighet i sådana mål fullt
motväger trenne Stånds enstämmiga tanka, och derigenom ovillkorligen
hindrar förändringar uti de Lagar, som nu bestämma dessa;
finner jag dock ej ett enda uttryck i våra Grundlagar, som genom
uppställandet af en beräkning utaf Fem Röster skulle sätta Ett
1 Rosensteins yttrande är i tryck såsom bilaga n:o 1 fogat till protokollet
och ingår alltså ej i den löpande protokollstexten. Yttrandet
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 814. Om detta trycks tillkomst, se
nedan sid. 605. Förtås namn är tryckt under memorialet.
38
594
Den 30 Maj 1815
Stånds röst i parité med Konungens. Ett Stånds fria Veto hindrar
beslutet, icke derföre, att ett Stånds Röst skulle kunna eller böra
beräknas lika med Konungens, utan derföre, att detta veto, enligt
Grundlagens bokstaf, tillräckligen uttrycker Riksens Ständers afslag
på frågan. Detta veto kan dock aldrig af något Stånd utsträckas
till andra, än de ofvannämnda frågor, nemligen de som röra våra
Grundlagar eller hvarje RiksStånds särskilta Privilegier.
Sjelfva den enkla frågan, om de beredda Förslagen till förändringar
eller tillägg i Rikets Grundlagar skola ytterligare hvila,
eller vid denna Riksdag till afgörande upptagas, lärer af ingen anses
för Grundlagsfråga. Konungens Nådiga Proposition härom hade
i denna händelse icke vid denna Riksdag kunnat RiksStånden före
dragas, och Riksens Ständer hade icke kunnat öfver detta ämne
nu öfverlägga eller något besluta. Det erkännes af en hvar, att den,
enligt sin natur, kan nu afgöras. Härtill fordras blott Konungens
och Ständers sammanstämmande beslut, beräknade såsom tvänne
Röster.
Grundlagen stadgar i RegeringsFormen 81. §, att frågor om
Grundlagsförändringar, som af någon Riksdagsman i laglig väg
väckas, skola beredas vid den Riksdag, då de framställas, men må
först vid den näst påföljande afgöras. Jag ser ingenting, som
hindrar Riksens Ständer att ensamme besluta om deras ytterligare
hvilande. — Samma § stadgar deremot, att, då några ändringar i
Grundlagarne af Konungen blifvit föreslagne, och Constitutions
Utskottet för dem tillstyrkt bifall, skola Riksens Ständer å nästa
Riksdag beslut derom fatta.
Dessa kunna således ej af Riksens Ständer, emot Konungens
vilja, längre, än stadgadt är, uppskjutas. (Å andra sidan gifver
Grundlagen icke heller åt Konungen magt att emot Riksens Ständers
tanka och önskan hindra frågornas upptagande och afgörande,
å den Riksdag, då de kunna företagas.) Men om Konungen dertill
samtycker och Riksens Ständer det önska, lärer hvilan blifva en
följd af dessa tvänne Lagstiftande magters sammanstämmande
beslut. Så har ock vid de tvänne sist förflutne Riksdagarne händt,
och ingenting constitutionsvidrigt synes mig härutaf hafva uppkommit.
Då nu Förslaget, att låta beredda Grundlagsfrågor längre
hvila, i och för sig sjelft, som redan anmärkt är, icke innebär någon
förändring uti, eiler något tillägg till Grundlagarna, eller någon
rubbning i Riks Ståndens särskilta Privilegier, inser jag icke, huru
den skall kunna räknas till dem, öfver hvilka hvarje Riksstånd
äger ett veto. Öfver denna, lika som öfver alla öfriga frågor, tror
jag att tre Stånd, genom deras pluralitet, med full rätt besluta.
Att till de frenne kända slagen: Constitxitions-, Privilcgii- och andra
Lagstiftningsfrågor tillägga ett fjerde slag, och sedan man kallat
närvarande öfverläggningsämne Preliminairefråga, framställa en
Den 30 Maj 1815
595
särskilt, röstberäkning för dess afgörande, samt dervid tilldela hvarje
Riksstånd ett veto, likasom vid de tvänne första slagen, är föga
constitutions-mässigt, och lärer ej blifva gällande förr, än ett sådant
verkligt tillägg till Grundlagarna blifvit beredt och, efter vederbörlig
pröfning och hvila, af alla fyra Riks Stånden beslutadt samt
af Konungen i Nåder sanctionneradt.
Den grundsats, att hvarje lagligen slutberedt Riksdagsmål mätte
till afgörande upptagas, erkänner jag, med anledning af 42. §. Riksdagsordningen
och 56. §. RegeringsFormen; men kan icke binda
samma begrepp vid ordet afgörande, sorn den värde Ledamoten dervid
fästat. — Ett beslut måste ovillkorligen tagas öfver hvarje
Riksdagsmål; men jag finner icke ett ord i Grundlagarna, som yrkar,
att detta beslut måste ovillkorligen innefatta bifall eller afslag till
den väckta motionen. Om det Utskotts Betänkande, som utreder
motionen och måste bifallas eller af slås, eller få förändringar och
tillägg, just skulle innehålla ett på goda grunder bygdt tillstyrkande,
att Riksens Ständer måtte låta frågan till ytterligare utredande
hvila; — kan ett sådant Betänkande då icke bifallas ? Icke
blott frågan om företeende af JustitifeOmbudsmannens Diarier,
utan ganska många andra Riksdagsmål hafva vid sist förflutna
trenne Riksdagar blifvit uppskutna. Åtskilliga Lagfrågor hafva af
Riksens Ständer blifvit öfverlåtna åt den af Konungen tillförordnade
LagComitéen, för att, af densamma beredde i sammanhang
med Allmänna Lagens öfriga Stadganden, framdeles komma under
Riksens Ständers granskning. Vid väckta frågor om ny reglering
af Rikets Collegier och i allmänhet af Statens Embeten, samt Embetsmännernas
löner; vid motioner rörande Sala Bergslag, Adelforss
Grufva, Strömsholms Stuteri, och jag tror många flera, hafva
Riksens Ständer visligen önskat noggranna undersökningar, hvarigenom
det ljus skulle sökas, som kunde leda till väl öfverlagda och
nyttiga beslut i en framtid. — Om hädanefter till Riksens Ständer
händelsevis något förslag blefve öfverlemnadt, som omfattade en
vigtig angelägenhet, hvaröfver tillräckligt upplysande uppgifter
icke kunde under Riksdagens lopp hinna insamlas, — som t. ex. om
förändringar vid Indelningsverket, anläggandet af en eller flera
Städer, ny fördelning af Rikets Län, eller annat dylikt; — och om
förslaget befunnes förtjena uppmärksamhet, borde det då vid
samma Riksdag, antingen genom ett förhastadt afslag för alltid
nedgräfvas, eller genom ett förhastadt bifall omoget bringas till verkställighet?
Sådant hafva aldrig våra Grundlagar åsyftat, ännu
mindre uttryckligen stadgat.
När målet ej är fullt utredt, eller allmänna tänkesättet i afseende
på detsamma ännu icke hunnit stadgas, är uppskof nyttigt,
samt vida bättre och mera rättvist än ett beslut. Detta gäller om
alla ämnen för Riksens Ständers öfverläggningar, men isynnerhet
om Grundlagsfrågor. I afseende på dessa är ock lyckligtvis hvilan
596
Den 30 Maj 1815
och den genom tiden mognade pröfningen just en hufvudsaklig del
af våra Grundlagars esprit. När ett eller flera Stånd önskar, att
dessas afgörande måtte längre uppskjutas, än till den Riksdag, då
de utan hinder af Grundlagen kunde upptagas, är detta alltid ett
erkännande, antingen af behof att se öfvertygelse!! om ämnet mera
stadgad, eller af vigtiga politiska skäl, som råda till uppskofvet.
När frenne Stånd yttrat denna önskan, finner jag för min del tämligen
olämpligt att vilja tillerkänna Ett Stånd rättigheten att aftruga
de frenne öfriga ett i deras tanka omoget och förhastadt beslut,
blott derföre, att Ett Stånd kunnat anse tänkesätten stadgade
och öfvertygelsen mognad, eller icke kommit at lemna uppmärksamhet
åt de politiska skäl, som verkat hos MedStänderna.
Jag förmodar mig i det anförda hafva tydligen visat, att jag
icke anser ett eller annat Riksstånd, icke ens alla fyra Riks Stånden
tillsamman, hafva rättighet att genom sammanstämmande beslut,
emot Konungens vilja, uppskjuta de Grundlagsfrågors afgörande,
genom bifall eller afslag, som i anledning af Konungens Propositioner
blifvit å någon föregående Riksdag beredda. Men jag tror,
att detta uppskof kan och bör åstadkommas genom Konungens
yttrade vilja å ena sidan, och genom Riksens Ständers af pluraliteten
afgjorda önskan å den andra. — Grundlagsfrågor, som af
Riksdagsmän blifvit väckta och å någon föregående Riksdag beredda,
anser jag kunna af frenne Riks Stånd, äfven utan Konungens
samtycke, ytterligare till annan Riksdag läggas på bordet. När i
dessa frågor två Stånd stannat emot två, torde, i analogie med
81 §. RegeringsFormen, deras mening böra blifva gällande, som
beslutet uppskutit. — I närvarande fall finner jag, just uti vår
Konungs sätt att utöfva Sin magt enligt Lagen, ett vigtigt skäl att
med förtroende hvila vid den första Proposition om Grundlagsfrågornas
hvilande, Kongl. Maj :t i nåder gjorde till Riksens Ständer
den 28 sistlidne Mars, öfvertygad, att densamma var föranledd af
sann ömhet för det Folk, hvars välfärd, enighet och sjelfbestånd äro
främsta föremålen för Konungens omsorger, säkraste jordiska stödet
för dess kraft och enda villkoret för Dess ära.
Då jag icke kan förmoda, att Högloft ConstitutionsUtskottet
skulle nu kunna frånträda sitt förra i ämnet afgifna Betänkande,
hvaröfver inga anmärkningar blifvit Utskottet från något Riksstånd
meddelade; och jag i följe deraf endast fästat mig vid närvarande
föremål, att utur de fyra RiksStåndens Beslut hemta något
afgjordt helt; så tycker jag mig, på ofvan anförda grunder, finna
detta hela i följande punkter:
1 :o. Trenne Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln, Borgareståndet.
och BondeStåndet, hafva beslutat upptagandet vid
denna Riksdag af de Sju beredda Grundlagsfrågor, dem Höglofl.
ConstitutionsUtskottet i sitt afgifna Betänkande vidrört.
Pen 30 Maj 1815
597
Detta pluralitetens Beslut lärer böra förbinda äfven PrestStåndet
att samma Frågor vid denna Riksdag afgöra.
2 :o. Då BorgareStåndet beslutat upptagandet af Fem beredda
Grundlagsfrågor, utom de Sju nyssnämnda, samt Ridderskapet
och Adeln, genom sitt beslut att dem allesamman företaga,
tydligen bifallit upptagandet af dessa Fem, finnas bemälte
tvänne Stånd i denna del förenade emot de tvänne
öfriga, nemligen PrestStåndet och Bonde Ståndet, som beslutat
deras ytterligare hvilande. Härvid anser jag, i analogie
med 81. §. RegeringsFormen, deras mening böra blifva gällande,
som beslutet uppskutit.
3 :o. Trenne Stånd, nemligen Prest-, Borgare och BondeStånden,
hafva beslutat alla de öfriga beredda Grundlagsfrågornas
hvilande. Vid detta pluralitetens beslut lärer Högloft. Ridderskapet
och Adeln böra låta bero, lika som PrestStåndet vid
det i 1 :sta punkten omförmälta.
På detta sätt ligger uti de fyra särskilta Riks Ståndens Beslut
ett bestämdt och med våra Grundlagars principer enligt svar på
Konungens Nådiga Proposition om Grundlagsfrågornas hvilande.
Härvid lärer det ock böra förblifva, så framt icke ett eller flera
af Riks Stånden frångå sina redan lagligen fattade beslut.
Med detta Herr Biskop Rosensteins yttrande förenade sig Herr
Biskoppen Doctor TingstadiusJ
Herr Silverstolpe, A. G. Det är mig på det högsta okärt at
denna gång och i en så vigtig fråga finna mig i strid med en af
mina intimaste vänner, Biskopen D :r Rosenstein, med hvilken jag
så ofta och merendels varit af enstämmigt tankesätt, och hoppas
än vidare vara det. Imedlertid, ehuru jag finner honom vid detta
tillfälle vara min antagonist, är jag skyldig honom den rättvisa,
at förklara det jag anser hans yttrande vara med mycken skicklighet
författadt. Vid et pär ställen i detta yttrande utbeder jag mig
likväl at få göra erinringar. Herr B. Rosenstein har behagat anföra
exempel på åtskilliga mål, som af Riksens Ständer blifvit
upskjutne utöfver den Riksdag då de blifvit väckta. Jag tror
allenast at desse exempel här icke äro användbare, emedan Riks.
Ständer alltid vid sådane uppskofsbeslut fästat vilkor, och fråga
här endast varit, huruvida R: St. kunde enl: Grundlagen besluta
något Riksdagsmåls rent af hvilande til nästa Riksdag. Hvad åter
beträffar det af Herr B. Rosenstein nyttjade ordalag, at et RiksStånd
skulle kunna aftruga de öfriga något slags beslut, tror jag, at detta
ordalag icke varit det rätta, utan at det här är lagen som skulle
1 Stycket fr. o. m. orden Med detta t. o. m. orden derefter följande
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 824.
598
Den 30 Maj 1815
aftruga det samma, och jag hoppas at något Riksstånd hvarken
skulle kunna hafva det i afsigt eller vara dertil berättigadt. Sluteligen
utbeder jag' mig at få upläsa följande skrifteliga yttrande,
hvari jag sökt närmare utveckla de grunder jag förut haft äran
framställa.1
Herr Silverstolpe upläste derefter följande:
(bilägges)2
När 81. §. Regerings formen stadgar at Riksens Ständer må
icke å den Riksdag då Constitutions Utskottet föreslår någon
ändring i grund lagarna, utan först å den nästföljande derom besluta;
kan det då förnekas, at Regerings formen å ena. sidan
tydligen berättigar till viljan at å den nästföljande derom besluta
Och å den andra ej förmenar at kunna upskjuta dem til en annan
Riksdag 1
Om detta bejakas, hvilka äro de propositioner, som i anledning
häraf kunna i et Riks stånd framställas?
Om någon föresloge til pluralitetens afgörande den frågan:
Kan Ståndet lagligen antaga de slutberedda Grundlags frågorna?
Nödsakas ej då en ordförande at derå vägra proposition ? Vore ej et
beslut deröfver et röstande emot lagen, som bestämdt tillåter uptagandet
vid nästföljande riksdag? Och vore ej således en proposition
deröfver inconstitutionel ?
Men om någon til pluralitetens afgörande föresloge den frågan:
Will Ståndet til afgörande uptaga dessa ämnen? Månne icke en
proposition deröfver är den enda lofliga, enär, i kraft af ordet först,
ståndet kan efter sit fria behag', uptaga dem eller låta dem hvila?
Kail nu en proposition öfver den första frågan icke göras, är
det då möjligt, at någon eller några constitutionella myndigheter
kunna göra ogällande de flere, eller det särskilda Stånds vilja, som
åstundar uptagandet, det är: utöfningen af en laglig rättighet?
Oell är det således något annat, än et frivilligt afstående, som kail
verka deras hvilande?
Har icke också detta, vid de tvänne sista, och vid den närvarande
Riksdagen varit så klart insedt, att antingen frågan
rörande Grundlagsförslagen blifvit väckt ifrån något Stånd eller
1 Silverstolpes anförande fr. o. m. orden Det är mig t. o. m. orden
äran framställa ingår i den av sekreteraren skrivna protokollstexten.
- I marginalen hänvisas till bilaga n:o 2. Denna bilaga innehåller
ett med G. A. Silverstolpes handstil skrivet betänkande, vilket undertecknats
med A. G. Silverstolpes hand och i vilket en del mindre rättelser
införts med den senares stil. A. G. Silverstolpes yttrande återfinnes
emellertid också såsom senare delen av det tryck, vilket (bilaga 1) är
fogat till protokollet och där Carl von Rosensteins yttrande upptager de
första sidorna (se ovan!). Silverstolpes betänkande är tryckt i C. U. M.
1810—1815, sid. 819 ff. Aktstycket återgives här efter den handskrivna
bilagan. Överst å första sidan är antecknat: »Till Constitutions-Utskottets
Protocoll den 30 Maji 1815».
Den 30 Maj 1815
599
ifrån Konungen, har motionen eller propositionen derom alltid
blifvit gjord hemställningsvis om hvila: och denna hvila, har, såsom
innefattande afståendet af en individuel rättighet för hvarje Riks
Stånd och Konungen, icke ansetts vara erkänd med mindre än alla
fem rösternas enstämmiga samtycke.
När åter hvilan ej är enstämmigt medgifven, står icke ela saken
quar i det skick, at såsom slut-beredd, afgöras? Gör det något til
saken om 4 eller 1 Stånd vägrat, hvilandet? Är det icke Grundlagen
som föreskrifvit uptagandet vid nästföljande Riksdag, sä
vida ej samtelige myndigheterne begagnat sig af ordet först, för
at afstå sin rätt till deras afgörande? Det vill säga, är det icke
lagen sjelf, icke någon eller några af de fem myndigheterna, som
förbundit till upptagandet? Kan då någon af dem vägra det?
Til hvad jag nu ytterligare utvecklat får jag den äran tillägga,
at det vigtiga vid detta tilfälle alldeles icke är det, hvartill et tilstvrkande
öfver närvarande fråga sluteligen skulle leda, nemi. om
inga, vissa eller alla Grundlagsfrågor böra uptagas eller hvila.
Detta är en klokhetsfråga, som jag, i närvarande tidepunkt, anser
nästan med lika goda skäl kunna på tvänne stridiga sätt besvaras.
Allenast får jag nämna, at jag ej deltager i det skälet emot
deras uptagande, at det skulle störa lugnet ibland Riksens Ständer,
så snart de med Frihet behandlas, ej heller i det, at de skulle
orsaka någon tids-utdrägt värd at sättas i beräkning. Det vigtiga
är bestämmandet af sjelfva den nu förevarande frågan. Det gäller,
efter min öfvertygelse, nu ej mindre, än om lagen skall i en punkt
stå eller falla för alltid, om Konungen och hvarje Riks Stånd skall
i utöfningen behålla eller förlora en rättighet, om et rent eller et
borrtblandadt begrepp om Grund lagens mening skall föranleda
et beslut åtföljdt af de rättseendes och de rättsinniges i längden
pålitliga medhåll, eller et beslut åtföljdt af de irrandes ögonblickliga
bifall och egen för sent inträffade ånger. Jag kan utan farhåga
at stöta någon, yttra mig så, som jag nu gör, derföre, at jag
tror, och nästan om hvar enda af mina Med bröder i detta Utskott
vet, at han ej vill gå emot sin redliga öfvertygelse. Det är alltså
til denna redliga öfvertygelses upplysande, innan den öfvergår til
beslut, som jag tager mig den friheten at upmana. Naturligt och
ursägtligt lärer det vara, at jag, med den jag yttrat, ej tvekar at
gå samtiden offentligen til mötes, och, i fall af behof, vänta rättvisa
af en kommande tidepunkt.
Herr Biskop Rosenstein.-1 Jag kan för min del icke se saken
så mörkt som Herr Silverstolpe, i afseende på hvilken jag finner
mig skyldig at göra samma förklaring, som han gjordt i afseende
på mig. Om vid detta tilfälle något bestämdt vore stadgadt, skulle
1 Biskop Rosensteins yttrande ingår i den av sekreteraren skrivna
protokollstexten. Stycket fr. o. m. orden Herr Biskop t. o. m. orden
särskilt yttra följande återfinnes i C. V. M. 1810—1815. sid. 824 ff.
600
Den 30 Maj 1815
jag anse ganska vådligt at nu göra en lag in casu. Den närvarande
frågan är icke hvarken "constitutions eller privilegii fråga. Det är
endast för sådane som fyra Stånds enstämmighet fordras, och et
Stånds afvikelse utgör et tilfyllestgörande veto. För alla andra
frågor gäller tre Stånds pluralitet. Denna föreskrift anser jag
tydlig och skulle jag befara någon våda för Grundlagen, vore det
den at icke följa detta stadgande utan låta et Stånds beslut imponera
på de öfriga Ståndens. Ehvad beslut Riksens Ständer nu
må taga, vill jag dock förklara at jag ej frugtar för någon fara.
Men nog lärer det ligga klart för alla, at om alla hvilande förslag
til förändringar i Grundlagen nu skulle til afgörande uptagas, deraf
en tidsutdrägt skulle upkomma, hvilken borrttoge Riksens Ständers
upmörksamhet ifrån en mängd återstående vigtiga göromål, och för
våra hemmavarande ej vore behaglig.
Friherre Cederström Jaeol förenade sig til alla delar med Herr
Silverstolpe. Frågan är ej här at et Stånd skulle truga de öfriga
at rätta sig efter detsamma. Den är, at ej et Stånds rättigheter
af de öfriga skola inskränkas. 56 § i Riksdagsordningen (livilken
uplästes) föreskrifver at intet Riksdagsmål i ett Stånd får nedläggas
innan et beslut deröfver blifvit fattadt. Denna föreskrift
stadgar både hvart Stånds rätt oell dess skyldighet: oell ingendera
kunna störas genom någon beräkning af pluralitet mellan Stånden.
Herr Biskop Rosenstein frågade huru förhållas borde när tre
Stånd upskjöte en lag fråga, genom öfverlemnande deraf til Lagcommittéen,
hvilket ofta förefallit.
Frih. Cederström, J. invände at vid sådana til fälle gälde lagen,
och at detta upskof vore et beslut som Riksens Ständer hade rätt
at göra.
Herr Rosensköld. Jämte det jag i hufvudsaken förenar mig
med hvad Herr Kammarherrn Silverstolpe och Herr Baron J. Cederström
anfört, får jag särskildt yttra följande.1
Frågan är icke nu, som Herr Biskop Rosenstein påstår, om et
stånd skall kunna påtruga eller tvinga de tre andra stånden at uptaga
och afgöra förslag til ändring i Grundlagen, utan frågan är,
om de tre Stånden skola kunna tvinga et Stånd at icke begagna
sin i Grundlagen stadgade och nu yrkade rättighet, at få redan
utredda och sedan förra Riksdagar hvilande förslag til ändring i
Grundlagarna uptagna och afgjorda. Et stånds rätt förhåller sig
här til de andra stånden, som en ledamots af et stånd til et helt
stånd. En ledamot kan väl ej påtruga et stånd något, men ståndet
äger ej rättighet hindra en ledamot, at få en af honom i laglig form
gjord motion uptagen och afgjord.
1 Munck af Rosenskölds yttrande är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 821. Yttrandet ingår, likasom de föregående fr. o. m. Rosensteins
och alla de efterföljande i den av sekreteraren skrivna protokollstexten.
Den 30 Maj 1815
601
Jag anser Grundlagens föreskrift tydlig: at alla vid en Riksdag
väckta och beredda Grundlagsfrågor lora vid den nästa afgöras.
81. §. af Reg.Form. stadgar härom på tvänne särskildta ställen.
På första stället talas om de ändringar som Constitutions "Utskottet
föreslår, och föreskrifver 1 at Riksens Ständer må icke å den Riksdag,
då Utskottet någon sådan förändring föreslår, utan först å den
nästföljande derom besluta. För mig är det klart, at här menas,
det Riks. Ständer väl icke förr än å nästföljande Riksdag, men
nödvändigt då, måste om den föreslagne ändringen besluta: liksom
då jag t. ex. frågar Ordföranden i et Utskott, om Plenum skall bli i
morgon, och han svarar nej, först i öfvermorgon, är det tydligt, at
han menar, det Plenum skall bli i öfvermorgon, men icke sednare,
ifall man icke vill förvrida meningen. Men om ock föreskriften
på detta ställe af §. vore möjligen at anse som tvetydig, så förtydligas
den genom föreskriften på sednare stället i samma §.,
hvilken angår de ändringar i Grundlagen som Konungen föreslår.
Här säges bestämdt, at Riksens Ständer skola vid nästa Riksdag
om den af Konungen föreslagna ändring i Grundlagen sit beslut
fatta och afgöra den. Det är ej rimligt, at de af Const. Utsk. föreslagne
förändringar skulle kunna upskjutas längre, än til nästa
Riksdag, men icke de af Konungen föreslagne. Det upskof, som
hittils skedt flere Riksdagar af samma förslag til ändringar i Grundlagen,
har efter min tanka varit en verkelig suspension af Grundlagen,
men kunnat verkställas för det alla 4 stånden och Konungen
varit derom ense. Nu saknas denna enstämmighet i beslut härom:
et stånd har förklarat sig för frågornas uptagande och afgörande
och derföre måste et stånds i Grundlagen förvarade rätt at få alla
hvilande Grundlagsfrågor på dess begäran i alla stånd uptagna och
afgjorda, hållas i helgd.
Kunde tre stånd tvinga et, at ej uptaga och få i alla Stånd
uptagen oell afgjord en fråga om Grundlagens förändring, så skulle
det Hedervärda Bonde-ståndet möjligen aldrig kunna få sit förslag
til förändring af 114. §. Reg. formen afgjordt, utan de andra tre
stånden kunna tvinga Bondeståndet at upskjuta denna fråga den
ena Riksdagen efter den andra, och således få den för alltid
hvilande.
Herr D:r Wijkman.2 Jag behof ver ej dölja, utan kan öppet
förklara, at jag i mit stånd röstat för uptagandet af de frågor Constitutions
Utskottet i sit memorial hade tilstvrkt at böra afgöras.
Nu synes mig frågan til en betydlig del vara förändrad, och då
Riksens Ständer stadnat i olika beslut får jag deröfver til alla delar
förena mig med Herr Biskop Rosenstein. Et bestämdt stadgande
1 Felskrivning för föreskrifves.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr D:r Wijkman. Jag behöfver t. o. m.
orden Herr I)r Falk och Herr Dr Agrell återfinnes i C. U. M. 1810—1815,
sid. 826 ff.
602
Den 30 Maj 1815
för detta fall saknas verkeligen i Grundlagen, oell det är min öfvertygelse
at et sådant nu af Riksens Ständer bör föreslås; men dessförinnan
oell i närvarande fall måste jag vara af samma tanka som
Herr Biskop Rosenstein. Sluteligen bör jag äfven tillägga, at jag
i det hela, när frågan är, antingen de på bordet hvilande Grundlagsförslagen
skola til afgörande uptagas eller ytterligare hvila,
anser det betyda alltför litet hvad häldst sorn derom beslutes. Hvart
Stånd har dervid sit veto, oell ingen fara är någonsin för handen
at et beslut derom kunde fattas, emot något särskildt Stånds önskan,
eller vilja.
Herr Gahn af Colquhoun. Meningen med det i grundlagen
öpnade tilfälle til upskof är, at en grundlagsfråga skall til afgörande
kunna upskjutas, intil dess förslagets resultat för sig hinner vinna
den allmänna opinionen. At opinionen för det närvarande är mot
et sådant afgörande synes tydligen deraf at tre stånd röstat deremot,
och allenast et yttrat en sådan mening: och sjelfva denna
mening var dessutom så svagt uttryckt, at den berodde deraf, at
tvänne sammanhängande sedlar måste borrtkastas, hvarigenom beslutet
genom en rösts pluralitet bestämdes.
Herr Silverstolpe instämde i Doctor Wijkmans mening at correctivet
för all våda af dylika frågors förtidiga uptagande låge
i hvart stånds rätt at afslå, hvarigenom et omoget förslags antagande
säkert skulle förekommas.
Herr B: Rosenstein. Medgaf detta, men ansåg, at ej grundlagens
mening vore at alla förslag skulle förfalla derföre at ännu
icke opinionen vore mogen til deras antagande. Dessa förslags
hvila hade til ändamål at bereda opinionen, hvilken beredelse vore
öfverflödig, om genom et förhastadt beslut et förslag skulle alldeles
förfalla, hvilket man framdeles gerna skulle antaga. Der nu ingen
bestämd lag funnes, ansåg Herr Bishoppen ingen rättighet finnas,
at endast efter någon analogi rätta sit upförande.
Herr Silverstolpe bestridde på det högsta at det ej borde bestämmas
endast efter analogi, hvilken han för sin del ansåge blott
som en styrka för det behandlingssätt han yrkat, utan at grundlagens
rent utvecklade esprit borde vid detta tilfälle leda Riksens Ständers
åtgärder.
Herr Dr Wijkman. När Grundlagen författades var meningen
med den föreskrift at Grundlagsförslag ej förr än den nästa riksdagen,
sedan de blifvit gjorda skulle få afgöras den, at opinionerna
deröfver skulle hinna mogna. Riksens Ständer hafva redan vid
två Riksdagar, sedan de så nära hvarandra infallit, funnit at
opinionen vid dem ännu icke kunnat vara tilräckeligen beredd, och
efter denna erfarenhet har, enär Riksens Ständer sjelfve beslutit
deras upskjutande, Constitutions Utskottet til och med funnit sig
befogadt at tilstyrka. utsättande af fem år, innan et förslag til
Den 30 Maj 1815
603
ändring i grundlagarne skulle kunna til afgörande företagas. Detta
tilstyrkande finnes ibland de nu ifrågavarande förslag.
Herr Silverstolpe: Men detta förslag är icke ännu antaget såsom
lag, och et sådant stadgande kan ej vara constitutionens consequenta
mening, då den förutsätter urtima Riksdagar likaväl som
lagtima, utan någon skiljagtighet i vilkoren för någondera af dem.
Herr D:r Wijkman yttrade sin önskan at Riksens Ständer vid
detta tilfälle genom någon utväg måtte kunna sammanföras til
enighet i sina beslut.
Herr Biskopen Dr Faxe. Det är så ofta sagt, att jag ej behöfver
uprepa bevisen, at detta ej är någon constitutions fråga, utan allenast
en preliminair fråga. At afgöra den genom en deduetion huru man
anser det böra vara, synes mig som ville man göra en lex in casu,
hvilket jag tror vore origtigt. Det lärer då vara ingen annan utväg
än efter analogien med andra stadganden. Jag förenar mig til alla
delar med Herr Biskop Rosenstein, allenast med det tillägg, at,
sedan Kongl. Maj :t öfverlemnat åt Riksens Ständer at pröfva
huruvida det är godt och nyttigt at uptaga alla eller inga frågor
til afgörande, synas mig flera skäl instämma uti at ej uptaga flera
än dem som Utskottet til uptagande tilstyrkt. Wi böre betänka
at det redan är långt lidet på Riksdagen, och det är oundvikligt,
at derest vi nu skulle företaga dessa många och invecklade frågors
afgörande skulle vi råka i vidlöftigheter, som ofelbart fördröjde
riksdagens slut; hvilket säkert vore obehagligt för de flesta, och af
våra hemmavarande ej utan missnöje skulle uptagas.
Herr Rosensköld förmodade, at de öfverläggningar som til dessa
frågors afgörande skulle hållas högst kunde erfordra tvänne plena
i hvart stånd, och at således Riksdagsförlängningen i det hela blefve
högst obetydlig. Om också denna riksdag derigenom skulle förlängas,
så är det en naturlig följd at den nästa förkorrtas, och
således vunnet å den ena sidan hvad å den andra kunde förloras.
Friherre Cederström, Jacob, yttrade, at det vore samma förhållande
Riks Stånd emellan, som inom stånd mellan individuel-.
Den ena kan ej quäfva den andras rätt, och ingen pluralitet kan
frånkänna et stånd en rätt som det genom grundlagen innehafver.
Herr Rosensköld conformerade sig med Frih. Cederström.
Herr Baron och Ordföranden, samt Biskop Rosenstein yttrade
at denna satts i ingen lag vore uttryckt.
Herr Borgmästaren Kjellander frågade om vid detta tilfälle
äfven beslut skulle fattas i anledning af Konungens Nådiga Proposition
om tillägg i 81. §?
Härpå svarades allmänt Nej.
Riksdagsmannen Hyckert begärde uplvsning huruvida, i fall
de hvilande Grundlagsförslagen til afgörande uptoges, det kunde
komma i fråga at besluta en ny representation och ändringar i Ståndens
privilegier ?
604
Den 30 Maj 1815
Herr Silverstolpe uplyste, at vid 1810 års Riksdags slut et betänkande
ifrån Constitutions Utskottet til Riksens Ständer inkommit
hvarvid varit bilaggde flera förslag til en ny representation af enskilda
ledamöter. Något förslag, som til bifall eller afslag kunde
framställas finnes ej, och någon annan åtgärd vid dessa frågor vore
för Riksens Ständer ej möjlig, än at remittera dem til utarbetande
til Constitutions. Utskottet.
Herr Borgmästaren Vilberg. Sättet at i enlighet med grundlagens
esprit, til et sammanstämmande helt jämnka de fyra Riks
Ståndens särskilda meningar om beredda grundlagsfrågors uptagande,
anser jag vara fullständigt utredt genom de af Herr Kammarherrn
Silverstolpe upläste anföranden, och förenar jag mig desto
häldre med den deruti yttrade tanka om nödvändigheten at, i likhet
med högl. R. och Ad. beslut, nu til afgörande uptaga alla hvilande
lagligen beredda Grundlagsfrågor, som jag med högsta tilfredsställelse
trott mig finna de samma grunder för denna rättsfrågas
utveckling, som Herr Silverstolpe anfört, äfven förut vara antagne
uti Kongl. M. sednare Nådiga Proposition hvarigenom frågan blifvit
återstäld i det skick den var förr, än Kongl. Maj :sts förra Proposition
i detta ämne til Rikets Ständer afgafs.
Då jag således ifrån denna sida, om hvad som är rätt, icke
inser något hinder för hvilande grundlagsfrågors afgörande vid
denna Riksdag, täcktes Högl. Utskottet tillåta mig at besvara några
deremot gjorda invändningar, at nemligen osämja igenom sådant
afgörande emellan Riks Stånden skulle kunna upkomma och at
öfverläggningarne derom skulle borrttaga en dyrbar tid, som åt
andra mera angelägna riksdagsärender odeld borde upoffras.
De flesta grundlagsfrågor äro af den särskilda beskaffenhet, at
de icke röra enskilda personers eller corporationers interessen, utan
hela fäderneslandets, och just derföre vågar jag tro, at discussionerne
derom hvarken kunna blifva mångfaldiga, vidlyftiga eller varma,
oeh at således dessa frågors afgörande kommer at uptaga mycket
kortare tid, än vissa oekonomiska och financiella frågor, deruti
rättsbegreppet, äfven med bästa vilja, lätteligen kan förvillas af
stridiga och olika erfarenhetssattser. Af dessa skäl och med kännedom
af den fullkomligt lugna sinnesstämning som nu råder bland
Rikets Ständer, af deras inbördes välvilja och af de liberala tänkesätt,
hvaraf alla lifvas, som med fäderneslandets angelägenheter
nu sysselsättas kan jag icke hysa den minsta frugtan hvarken för
oenighet eller onödig tidsutdrägt. Det är tvärtom, efter hvad jag
kunnat utröna, de fleste nuvarande Riksdagsmäns uprigtiga böjelse,
äfvensom jag tror det vara vår ovillkorliga pligt, at de hvilande
grundlagsfrågorna uptaga, emedan vår bestämmelse är icke at väcka
frågor, icke at hvila eller at ifrån den ena riksdagen til den andra
lägga på bordet ämnen, som just igenom hvilan kunna blifva frön
til framtida misshälligheter, utan at dem genom fermt afgörande
Den 30 Maj 1815
605
undanrödja. Då sådant afgörande säkerl. öfverensstämmer med
våra hemmavarande medborgares önskan, känner jag dessutom
ingen rättighet at belasta våra efterkommande med frågor och öfverläggningar,
til hvilkas afslutande vi sjelfva skulle sakna uplvsning
och kraft.
Herr Baron och Ordföranden förklarade at efter hans öfvertygelse
vore det enl. grundlagens esprit at upskjuta med grundlagsfrågornas
afgörande; han frågade derefter, om efter nu slutad
discussion Utskottet tilläte at han gjorde proposition.
Då detta bifölls, framställde han följande fråga:
Anser Utskottet at tre Stånds beslut i förevarande fråga bör
anses gällande mot et Stånds? Hvilken med både Nej oeh Ja besvarades.
Sedan votering blifvit begärd, och åtskilliga förslag blifvit upgifne
til voterings proposition, blef denna, behörigen justerad, af
Herr Baron och Ordföranden framstäld, så lydande:
Anser Constitutions Utskottet, at, i förevarande fråga, tre
Stånds tankar emot et stånds kunna såsom pluralitet utgöra beslutet.
Den det vill skrifver Ja.
Den det icke vill skrifver Nej.
Vinner Nej, anser Utskottet, at när et Stånd vägrat Grundlagsfrågornas
hvilande, deras uptagande af de öfriga Stånden ej må
kunna förnekas.
Härefter företogs votering, hvarvid rösterna befunnos så hafva
utfallit.
Hos R. och Ad. 2 Ja 3 Nej.
Hos Preste St. 6 Ja
Hos Borg St 1 Ja 5 Nej
Hos Bonde St 6 Nej
Sedan Nej propositionen vunnit Pluralitet beslöts, at Herr
Silverstolpes yttrande jemte de discurser som i enstämmighet dermed
förefallit skulle tagas till grund för betänkandet.
Herr Baron och Ordföranden föreslog at Biskop Rosensteins
yttranden skulle åtfölja expeditionen, och efter någon öfverlägning
tillät Utskottet, at så väl detta som Herr Silverstolpes bägge yttranden
vid detta och förra Plenum, gemensam [t], genom deras egen försorg,
tryckta, skulle genom protocolls utdrag til Riksens Ständer
öfverlemnas.
Med Biskop Rosensteins yttrande förenade sig Herr Baron och
Ordförande Amiral Cederström. Herr General Gahn, Herr Biskopen
Dr Tingstadius, Herr B. Dr Faxe, Herr Dr Wijkman, Herr Dr Falk
och Herr Dr Agrell.
Företogs granskningen af de til Utskottet inkomna förslag til
ändringar i Grund lagarna, och beslöt Utskottet at til denna för
-
606
Den 30 Maj 1815
rättning utvälja en särskild beredning, bestående af tvänne Ledamöter
ifrån livart stånd, och hvartil på stället utsågos Herr Silverstolpe
och Herr Rosensköld, Herr Dr Falk och Herr Dr Agrell,
Herrar Borgmästare lIllberg och Kjellander Riksdags [män] nen
Hyckert och Anders Nilsson.
Hplästes et Protocolls Utdrag ifrån det Hedervärda Bonde
Ståndet af den 25 innehållande remisser til Utskottet af memorial,
nemi. af I. M. Wessing,1 Bengt Andersson ifrån Elfsborgs län 2 och
af Anders Petter Pettersson från Östergöthland.3
(bilägges)
Beslöts at Utskottet genom Prot. Utdrag skulle anmäla hos
Riks Stånden at så vidt de af Riksdagsmannen Wessing gjorde förslag
om en jämnare fördelning af Allmänna Onera, och Anders
Petter Pettersson om Prestegårds byggnad och underhållande samt
Anders Bengtsons 4 om Justitia: Ombudsmans ämbetets indragning
skulle kunna anses höra til Constitutions Utskottets åtgärd, kunde
Utskottet dem [icke] genom remiss ifrån något Riks Stånd
em [otta] ga eller til afgörande företaga.5
I sammanhang härmed föredrogs til Utskottet nyss inkommit
memorial af Riksdagsmannen Wessing, rörande ofvannämnda.6
(bilägges)
Utskottet beslöt at i nästa Plenum detsamma till granskning
företaga.
1 J. M. Wessings memorial, dat. 16 maj 1815, angående en jämnare
fördelning av egendomars onera till staten är tryckt i C. U. M. 1810—1S15,
sid. 1068.
- Bengt Anderssons memorial, dat. 11 maj 1815. som avsåg avskaffande
av justitieombudsmannaämbetet, är ej tryckt i C. V. M. 1810—1815.
Det trvckes därför här såsom bilaga till detta protokoll.
3 A. P. Petterssons (Pehrssons) memorial av den 15 maj 1815 avsåg
jordbrukares skyldighet att bygga boställe åt sina pastorer. Såsom stöd
för sitt förslag hänvisar A. P. Pettersson till ett bifogat tryckt memorial,
som den 10 okt. 1809 ingivits till bondeståndet av riksdagsmannen Anders
Joachimsson frän Östergötland, och som sistn. år blivit tryckt.
4 Skall vara Bengt Andersson.
5 1 sista satsen har ett icke bortfallit. Utskottets protokollsutdrag
till bondeståndet av den 30 maj 1815 är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid.
1052. Förklaringen till den ståndpunkt utskottet sålunda intog är ju den,
att memorialen för att komma under utskottets prövning skulle hava
direkt inlämnats till utskottet: de fingo icke först väckas i bondeståndets
plenum. J. M. Vessing har synbarligen observerat den blunder han begått
och har — såsom framgår av nästa mening i protokollet —• till utskottet
inlämnat sitt förslag, vilket dock senare (den 21 juni, se nedan sid. 659)
såsom i sak icke fallande under utskottets arbetsuppgifter blev av utskottet
avvisat (se C. U. M. 1810—1815, sid. 1068). —• Bengt Andersson,
vars förslag om justitieombudsmannens avskaffande onekligen var en
grundlagsfråga, har icke sökt att genom direkt hänvändelse till utskottet
få sitt projekt prövat av detsamma.
6 Vid var och en av dessa anteckningar förekommer i marginalen
hänvisning till motsvarande bilaga.
Den 30 Maj 1815 607
Föredrogos
Et Protocolls Utdrag ifrån Borgare Ståndet af den 25 Maj
innehållande remiss af Konungens Nådiga proposition om tillägg
i 81. §. R. f.
(bilägges)
Et d :o ifrån Preste Ståndet af samma Dato, om samma
ämne.
(bilägges)
Et d :o ifrån Preste Ståndet af den 29 Maji om redaction af
Riksacten.
(bilägges)1
LRskottet åtskiljdes.
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 Prästeståndet instämde i R. o. A:s beslut att uppdraga ät utskottet
att redigera förslag till riksakt.
608
Bilaga till protokollet elen 30 Maj 1815
Bengt Anderssons Memorial.
d: 30. Maji.
Ödmjukt Memorial i1
Bland alla de nya Embets män, som år 1809 tillkommo och
hvilkas Löner medtaga en ganska stor Summa ur Stats C assan, tillkom
äfven Justitia Ombudsmannen, under förevändning att han
skulle blifva aldra nyttigast för allmogen. Jag med flere ifrade mot
dess antagande, såsom dess Lön blef en ny utgift till råga på våra
förra, och kunde ej få i mitt begrepp hvad nytta han kunde göra
Landet. Jag har med alt efterforskande ej eller ännu funnit ett
enda allmogen eller Landet gagnande företag. Tvärtom har jag
hört talas om motsattsen i anseende till markegångs Taxornas förhöijande.
Det hette då Bonde Ståndet ändteligen antog Honom,
att det skulle blifva på prof till nästa Riksdag, den utstakades till
1815. Och denna tidepunet är nu inne. Wi kunna ju aldrig vid
det Justitia^ Ombuds manna val, som vid denna Riksdag kommer
att anställas, föreställa oss [att] en mera redlig och insigtsfull man
än den nu varande skall komma i fråga och då denne Högst upplyste
Heders Man ej kunnat gjöra oss något nytta, lärer näppeligen
någon annan kunna göra det, hvarföre jag dristar hemställa
till mine Hedervärda medbröders beprövande om ej Justitia
Embets mans Syslan helt och hållit kunde upphöra. Winner detta
förslag mine Hedervärde Medbröders bifall, torde det få med Respective
Med Stånden communiceras.
Stockholm den 11. Maji 1815.
Bengt Andersson
från Elfsborgs Län.
1 Aktstycket utgöres av en kollationerad avskrift och är fogat som
bilaga till utdraget av Bondeståndets protokoll den 25 maj 1815.
Den 2 Juni 1815
609
96. Den 2 Juni 1815.
Justerat
R. Cederström.
Den 2 Iunii 1815.
Plenum, då alla Utskottets ledamöter, utom Herr Bergs Rådet
Bothoff, Herr Biskoppen D :r Rosenstein, och Herr D :r Wijkman
voro närvarande.
Justerades Protoeollet för den 30 sisth Maji.
Justerades et Protocolls Utdrag, hvilket til Riksens Ständer
skulle afgå, rörande frenne af Bondeståndet til Utskottet remitterade
memorialer.
(bilägges)1
Iusterades Utskottets memorial til Riksens Ständer, i anledning
af deras anmodan at Utskottet måtte meddela sit utlåtande, i anledning
af de stridiga meningar Riksens Ständer yttrat om Grundlags
frågornas hvilande.
(bilägges)2
Iusterades det Protocolls Utdrag som detta memorial til Riksens
Ständer skulle åtfölja.
(bilägges)3
Föredrogos:
Et Utdrag af Protoeollet ifrån Borgare Ståndet af den 29
Maji 1815, om updrag åt Constitutions Utskottet at författa förslag
til Riksacten.
(bilägges)4
Et d :o ifrån Ridderskapet och Adeln af den 29 Maji 1815,
innehållande en anmodan til alla Utskott, at då et betänkande efter
återremiss afgives, Utskotten må antingen in extenso uptaga anmärkningarna,
eller och dem vid Betänkandet i afskrift bifoga.
(bilägges)
Et d :o ifrån Bonde Ståndet af den 29. Maji 1815, om Ko
-
1 Vid denna protokollsanteckning — likasom vid de följande — göres
i marginalen hänvisning till motsvarande bilaga. Utdraget är tryckt i
C. V. M. 1810—1815, sid. 1052. Det avsåg ./. M. Wessings, Bengt Anderssons
och Anders Petter Petterssons memorial. Jfr pleniprotokollet för 30 maj,
ovan sid. 606.
2 Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 802.
s Utdraget är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 808.
4 Borgarståndet instämde i R. o. A:s beslut av den 22 maj att åt utskottet
uppdraga redaktionen av förslaget till riksakten över föreningen
mellan Sverige och Norge.
39
610
Den 2 Juni 1815
nungens erinran om nödvändigheten, at i de paragrapher af Regeringsformen
och Riksdags Ordningen som angå Constitutions Utskottets
göromål och Justitia? Ombudsmannens val föreslå så beskaffade
rättelser, som af det beslutna tillägget i Justitia: Ombudsmannens
Instruction synas vara föranledde.
(bilägges)1
Remitterades til beredningen.
Remitterades til beredningen det memorial som den 30 sistledne
Maji til Utskottet af Riksdagsmannen J. M. Wessing blifvit
inlemnadt, och vid Protocollet för berörde dag igenffnnes.
Herr Baron och Ordf branden anmälde at den 1 :a Afdelningen
hade förrättat läsningen af Riksens Ständers Justitia? Ombudsmans
Diarier, och dervid funnit at denne Riksens Ständers Ombudsman,
med utmärkt nit och värdighet sit ämbete utöfva!, hvarjämte
Afdelningen deraf trodt sig vinna nya öfvertygande bevis
på den verkeliga, fastän kanske ofta för mängden omärkbara nytta
detta ämbete åstadkommer.
Uplästes et af första Afdelningen til föredragning i Utskottets
plenum anmäldt protocoll hållet inför Konungen i Justitia? ärender
den 1 Dec. 1813., och fann Utskottet dervid ingen anmärkning
kunna äga rum.
Föredrogos ifrån Andra Afdelningen följande til upläsning
i Plenum anmälta protocoller, rörande Krigsärender.
För 1812, den 7 :de Julii, angående af Handels Huset Wallis sökt
ersättning för fragtpenningar. — Förföll.
För den 11 :te Aug. 1812, om tilstånd för Forsbo krutbruks ägare,
at få antaga 20 personer i sin tjenst med frikallande från
Conscriptions skyldigheten. Förföll.
För den 26 Januarii 1813 rörande introductions afgift för Amiralen
m. m. Friherre Stedingh.
För den 2 Febr. 1813, angående Öfver Adjutanten Tolls adoption.
Förföll.
För den 16 Febr. 1813, hvartil hörde Beredningens Protocoll för
den 4 :de December 1812, om förnekad fardags rättighet å så
kallade Bohemman i Blekingen.
Lades på bordet.
1 Ifrågavarande erinran hade givits i Konungens svar. avgivet på
Rikssalen den 29 maj på riksens ständers skrivelse av den 27 april äng.
ett tillägg till § 14 i instruktionen för J. O. som stadgade skyldighet för
denne att vid varje riksdags början till konstitutionsutskottet inlämna sina
sedan sista riksdag hållna diarier att av utskottet granskas. Ett protokollsutdrag
av samma innehåll från prästeståndet, dat. 29 maj, är också bifogat
detta protokoll (n:o 7), ehuru ej omnämnt i texten ovan. Samma sak behandlas
i ett protokollsutdrag från adeln av den 3 juni, fogat till pleniprotokollet
den 6 juni (se nedan sid. 612). Borgarståndets protokollsutdrag.
likaledes av 3 juni, antecknas först den 3 juli i utskottets plenum
(se sid. 677). Konungens svar är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 857.
Den 2 .Juni 1815
611
För den 7 Mars 1814. Krigsberedningens 9. mom. rörande General
Amiralen Frih. Pukes ansökning om Taffelpenningar. Lades
på bordet.
För den 23 Maji, Beredn. Protocoll, 12 och 12 (siel) momentet,
hvarvid anmärktes at samma sak i det ena tilstyrktes och i
det andra afstyrktes utan anförda skäl. Lades på bordet.
För den 3 Januarii 1815. Krigsberedningens, 24:de punkten angående
Handlanden Benedicks lefverance til Kronan af fläsk.
38 puncten rörande Lieutenant Addes fordringsanspråk, lades
på bordet.
(För den 5 :te Junii 1813, 1 :a puncten.)
Förteckning på Protocoller hvari Berednings Protocoll äro
åberopade titan utsatta data.
Den 5 lunii 1813, 1 :a och 22 puncten.
— 6 Iulii 1S13, 1 :a puncten.
— 29 Mars 1814. 1 :a puncten.
(— 10 Maji 1814. 2. mom.)
— 7 Febr. 1815. 1 :a puncten.
Secreteraren anmodades at anskaffa de handlingar som finnas
citerade i Beredningens protocoll för den 4 :de December 1812, om
förnekad fardagsrätt å så kallade Bohemman i Blekingen.1
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
' Vilka åtgärder sekreteraren med anledning härav kan hava vidtagit,
är obekant. Ärendet behandlades i utskottet ånyo den 10 juni, se nedan
sid. 627—628.
612
I)en 6 Juni 1815
97. Den 6 Juni 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 6 :te Junii 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande, undantagande
Herr Rothoff Herr Biskopen D :r Rosenstein, Herr D :r
Wijkman, Riksdagsmannen Anders Danielson.
Den til öfverseende af de til Utskottet inlemnade förslag til
ändringar i Grundlagarna nedsatta Beredningen, inlemnade dess
öfver berörde förslag författade utlåtande.
(bilägges)1
lades på bordet.
Härefter bortgeck Herr Silverstolpe.
Anmäldes af Herr Munck af Rosensköld, och lades på bordet
för at ytterligare i Utskottets Plenum granskas, följande Protoeoll
ifrån Kammare Expeditionen.
För den 3 Dec. 1812. Mom. 1. och 2. om anmärkt efterlåtenhet
i verkställandet af Riks. Ständers beslut.
För den 10 Dec. 1812, mom. 8. i anledning af Riddarehus Directions
underdåniga ansökning om utförande af en kungörelse
rörande skyldigheten för ätterna at inlemna Genealogier.
För den 17 Dec. 1812 om General Amiralen Pukes lönings sätt
såsom Statsråd.
För den 22 Junii 1813 och den 5 Mars 1814, innehållande
stridiga beslut, i anledning apotheks anläggande i Carlshamn och
Carlscrona.
Ankomne Prot: Utdrag uplästes.2
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G: A: Silverstolpe.
1 I marginalen: N:o 1. — Beredningens protokoll, som är bilagan 1,
avtryckes efter detta pleniprotokoll.
Här återfinnes det ovan, i noten sid. 610 omtalade utdraget ur
R. o. A:s protokoll av den 3 juni.
Bilagor till protokollet den 6 Juni 1815
613
1. Beredningsprotokollet den 31 Maj 1815.
2y;0 i den 6 Junii.1
Justeradt den 6 Junii.
A: G: Silverstolpe.
Protoeoll hållet i Coiistitutions Utskottets Beredning
för de til Utskottet inkomna förslag til
ändring i Grund lagarna, den 31 Maji 1815.
Närvarande
Herr Silverstolpe.
Herr Munck af Rosensköld.
Herr D :r Falk.
Herr D :r Agrell.
Herr Borgmästar Kjellander.
Herr Borgmästar Ullberg.
Riksdagsmannen Hyckert.
Riksdagsmannen Anders Nilsson.
1 :o Föredrogos2 i et sammanhang frenne Memorialer af Herr
Johan Lamberg, samt af Riksdagsmännerna Anders Nilsson och
Anders Åberg,3 hvaraf i de tvänne första yrkades stadgandet i
grundlagen af en sådan skillnad mellan Lagtima och Urtima Riksdag,
at vid de sednare inga andra öfverläggningsämnen måtte
kunna förekomma, än de hvilka Konungen föresloge såsom egentelige
föremål för Riksens Ständers sammankallande; hvaremot derjämte
skulle stadgas at lagtima Riksdag borde hvart femte år hållas,
antingen någon urtima Riksdag derimellan inf olle eller ej. Anders
Nilsson hade dessutom föreslagit at hufvudstaden ej nödvändigt
skulle vara den vanliga Riksdags orten, hvartil hail trodde andra
städer närmare våra nya fosterbröder bättre vara passande. Anders
1 Denna anteckning är en signering av handlingen såsom bilaga till
pleniprotokollet den 6 juni.
2 Stycket fr. o. m. orden Föredrogs i et t. o. m. orden Scandinaviska
Riket återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 1064.
3 Jfr ovan sidd. 571, 585 och 591.
614
Bilagor till protokollet den 6 Juni 1815
Åberg hade deremot bestridt alla dessa yrkanden, och ansett de i
afseende härå nu gällande stadgar til alla delar böra oförändrade
bibehållas.
Beredningens Ledamöter togo de å ömse sidor anförda skäl
under behörig pröfning, och stadnade, i afseende på den första
frågan om skillnads görande i Ständernas befattningar vid Urtima
och lagtima Riksdagar, i det beslut, at til Högl. Utskottet anmäla:
at Beredningen för sin del ej finner skäl den föreslagna förändringen
tilstyrka enär den anser angeläget, at Konungens propositions
rätt och Riksens Ständers motions rätt, alltid mot hvarandra
måtte stå i et jämnt förhållande. Beredningen fann sig til denna
tanka så mycket mera föranlåten, som derest Riksens Ständers
motionsrätt vid Urtima Riksdagar inskränktes, det vore en möjlighet,
at en styrelse, som ville hindra Ständerna at den utöfva,
lätt skulle påfinna at aldrig kalla annat än Urtima Riksdagar, och
at om såsom correctiv deremot man faststälde, at Lagtima Riksdag
i alla fall på bestämd tid skulle hållas, man derigenom ej
vunne annat, än möjligheten af för täta Riksdagar, när en lagtima
kunde inträffa innan eller strax efter en urtima Riksdag.
Äfvenledes ansåg Beredningen ingen ändring böra tilstyrkas i
afseende på Riksens Ständers vanliga samlingsort, gillandes de af
Riksdagsmannen Aberg anförde skäl, hälst beredningen trodde, at
uttrycket hufvudstaden gör all förändring öfverflödig, om än hända
skulle at Sveriges närmare förening med Norrige gjorde Stockholm
til en otjenlig hufvudort för det Scandinaviska Riket.
2 :o Föredrogs et Memorial af Herr Tham, Pehr, innehållande
förslag at Herrar Statsråd, Justitia Råd, Stats Secreterare &c
skulle få inträde i Riksens Ständers utskott.1
Beredningen ansåg en sådan förändring i Grundlagen alldeles
stridande mot den i detta afseende deri allmänt rådande anda, at
ej åt redogörande updraga revisionen öfver allmänna ärendernas
förvaltning.
3:0 Föredrogs et Memorial af Riksdags fullmägtigen för Cristinehamn
Herr Landgren, hvari yrkades at Presidenter i Hofrätterna
borde ställas under opinions nämndens dom.2
Beredningen ansåg detta förslag ej förtjäna något afseende,
då dels Hofrätterna äro domstolar, hvilkas beslut kunna underställas
Kongl: Maj:t[s] och Högsta Domstolen[s] granskning, dels
deras presidenter, såsom domare, äro i samma belägenhet och lika
ansvar underkastade, som Hofrätternas öfrige Ledamöter.
4:o Et ifrån Ridd. och Ad. til Utskottet remitteradt Memorial3
1 Se ovan sid. 577.
2 Se ovan sid. 569.
3 Jfr ovan sid. 571.
Bilagor till protokollet den 6 Juni 1815
615
af Herr Spaldencreutz, innehållande förslag til åtskilliga förändringar
i Riksens Ständers Iustitie Ombudsmans Instruction.
I afseende på det förslag at Riksens Ständers Iustitiie Ombudsman
skulle åläggas, at under loppet af hvarje Riksdag efterse
och granska huruvida Ständernas alla önskningar och beslut i de
från Ständernas utskott utgående expeditioner blifva rigtigt uttryckta,
trodde Beredningen at en sådan upsigt vore öfverflödig
och til och med mindre passande, enär dylika expeditioner alltid af
Riksens Ständer i deras Plena justeras, innan de til Kongl: Maj :t
afgå, och att en inrättning af controll på controll kunde behöfva
sträckas i oändlighet, om ej et mål derföre fastställdes, hvilket mål
ytterst måtte böra sökas hos principalerna sjelfve. Et stadgande
hvarigenom det updroges Iustitite Ombudsmannen at vaka deröfver,
at Konungens beslut och utkommande författningar blefve enlige
med Riksens Ständers önskningar, ansåg Beredningen innebära et
kraftlöst controllerings sätt öfver den verkställande magten.1 Om
dessa anmärkningar medgifvas ansåg Beredningen alla öfriga af
Herr Spaldencreutz föreslagna ytterligare med de förra förslagen i
sammanhang stående mått och steg af sig sjelfve böra förfalla.
5 :o Et Memorial2 af Riksdagsmannen Anders Larsson, innehållande
förslag, at vid beräkning af Riksdagsmanna arfvoden,
alla inom Bonde Ståndet som bebo och äga Frälsehemman deri
böra deltaga.
Beredningen, som ansåg skyldigheten at i denna afgift deltaga
böra vara svarande mot rättigheten at välja och väljas til Riksdagsman,
trodde det af författaren åsyftade ändamål bäst kunna
ernås, om Utskottet skulle hos Riksens Ständer tilstyrka det förslag
til ändring i 15. §. Riksdagsordningen, at den så construerades:
»Allmogen i hvart härad välje, efter hemmantalet, til Riksdagsman
af Bondeståndet, den, inom häradet boende och besuten,
Krono Skatte, Frälse eller Säteri hemmansägare &c.» hvaraf skulle
följa enligt de i 17 §. förut befintliga ordalag, at enär alla dessa
kunde välja och väljas til Riksdagsmän, de äfven i betalningen af
Riksdagsmanna arfvode skulle deltaga.
6 :o Et Memorial3 af Herr Borgmästaren Kjellander, innehål
-
1 Här har ursprungligen stått:
... »innebära ett controllerings sätt öfver den verkställande magten,
dit Riksens Ständers myndighet aldrig bör sträckas, liggandes det i Kongl.
Majit eget nådiga skön at öfver önsknings mål, oberoende af Riksens
Ständers mening, taga hvad beslut honom nyttigast synes». — Detta har
först underkastats en rent formell ändring, i det orden »liggandes det»
ändrats till »häldst det ligger». Vidare har en mer genomgripande omredigering
skett, i det att meningen ändrats till: »et annat ytterligare
controllerings sätt öfver ... än den som Grundlagen stadgat». Slutligen
har detta överkorsats och ersatts med textens nuvarande lydelse.
2 Se ovan sid. 569.
616
Bilagor till protokollet den 6 Juni 1815
lande åtskillige anmärkningar vid Tryckfrihets förordningen,
nemi.
a) om obilligheten at utgifvare af Dagblad och Periodiske
skrifter alltid skola anses såsom författare, om de än skulle kunna
upgifva den verklige.1
Beredningen, som medgaf obilligheten af detta stadgande,
trodde sig böra tilstyrka en så lydande ändring i Tryckfrihets förordningens
1. §. 7. moment.
»Utgifvare af Dagblad och Periodiska skrifter vare alltid, i
afseende på ansvaret, ansedd såsom författare, derest han sig ej
med dennes namnsedel försett, eller ej kan på annat sätt, bevisligen
upgifva Författaren, åliggandes Utgifvaren &c».
I sammanhang dermed borde i 8:de Mom. samma §. efter ordet
upgifvet tilläggas: »Kan utgifvare förete namnsedel å Författaren
til den åklagade artikeln, eller på annat sätt Författaren bevisligen
upgifva, vare han för författare ansvaret frikänd».
Såsom nytt moment skulle derefter komma följande:
»Domaren äge at namnsedeln genast öpna, och at på hvilketdera
af ofvannämnde sätt den rätta parten sålunda blifvit känd,
honom &c.»
Ytterligare skulle i sammanhang härmed föreslås den förändring
i 4 §. 7 Moment. »Utgifvare af Dagblad och Periodiska
skrifter, hvilka i det fall, som i 1 §. 7. Mom. är stadgadt, äro underkastade
författare ansvar» &c  —
b) Om instämmande i den af Högw. PresteStåndet gjorda
anmärkning vid 1 §. 6 Morn., hvarigenom de, hvilka såsom vittnen
påskrifvit en namnsedel, ålades författare ansvar, derest författare
uteblefve.
Beredningen föreslog i anledning deraf följande förändring i
berörda moment — — — — — — — — — — — — — —.
»svenske medborgare, hvilke, i händelse skriften inom laga
tid åtalas skulle, författare ansvar åligge, så vida författarens
namn och hemvist befunnes origtigt upgifne eller i sedeln saknades.
» Det följande, ifrån eller ock, til och med uteblefve föreslogs
at utgå.
Beredningen åtskiljdes.
1 Efter orden ... uppgifva den verklige, ha ursprungligen stått några
meningar av följande lydelse, som överkorsats, varpå texten fortsatts så
som
ovan: »Beredningen, som medgaf obilligheten af detta stadgande trodde
sig böra tillstyrka en så lydande ändring i tryckfrihetens la §. 7de Momentet.
'Utgifvare af Dagblad och Periodiska skrifter vare alltid, i afseende
på ansvaret, ansedde såsom författare <derest de ej kunna lagligen
författaren uppgiva)’ & c. I sammanhang dermed trodde beredningen at
4 5 7 momentet så borde förändras: 'Utgivare av Dagblad och Periodiska
skrifter, hvilka i det fall som i 1 § 7 Mom. är stadgadt, äro underkastade
författare ansvar’ &c».
Bilaga till pleniprotokollet den 6 Juni 1815
617
2. Beredningsprotokollet den 5 juni 1815.
J usteradt den 6 Junii.
A : G: Silverstolpe.
Den 5 Junii 1815.
Närvarande.
Alla Beredningens Ledamöter.
Justerades Protocollet för den 31- Maji.
Företogos tvänne af Frih. Stael von Hollstein den 19 Maj til
Utskottet inlemnade memorialer, rörande ändringar i Tryckfrihets
lagen.1
Beredningen fann författaren först hafva yrkat en tydelig bestämmelse
af meningen i ordalaget smädeliga uttryck. I anledning
häraf trodde Beredningen, efter noga öfvervägande detta uttryck
vara tilräckligen begripligt för sunda förnuftet, ehuru det väl
genom advocatur under nuvarande rättegångssätt i tryckfrihets
mål kunde göras tvetydigt. Beredningen ville derföre tilstyrka, at
ingen ting härvid gjordes, innan Riksens Ständer fattat sit beslut
om införande af en Jury i tryckfrihets mål, efter hvilket hela anmärkningen
af sig sjelf torde förfalla.
Den andra anmärkningen såsom stäld emot uttrycket ämbetsman
i och för ämbetet, ansåg beredningen ej förtjena någon upmärksamhet.
Rörande den 3 [anmärkningen] emot 3 §. 12 mom. om rubriquerna
lögnagtiga upgifter och vrängda framställningar, at de
sednare ej kunde äga rum utan de förra, och hvaröfver en tydeligare
definition begärdes, fann sig beredningen i afseende derå ej
kunna göra någon tilstyrkan, häldst beredningen föreställde sig
at författare sjelf skulle finna uttrycket begripligt, enär det af en
Jury skulle bedömas, inför hvilket advocatoriska uttydningar ej
ägde rum.
Den af Frih. Stael anmälda förmodan at flera anmärkningar
framdeles skulle kunna göras ansåg beredningen ej behöfva uptagas.
2
Föredrogos tvänne Memorialer af Riksdagsmannen J: M: IVcssing,
3 om en jämnare fördelning af ägendomars onera til staten.
1 Jfr ovan sid. 579 och 581.
2 Ursprungligen har stått: De öfrige häri gjorda anmärkningar ansåg
beredningen etc.
3 Ett av memorialen är tryck i C. U. M. 1810—1815, sid. 1068. Endast
ett memorial av Wessing förekommer bland bilagorna till utskottets pro
-
618
Bilaga till pleni protokollet den 6 Juni 1815
Beredningen, som i de deri gjorda förslag ej fann något som
kunde leda til förändring i något grundlagens stadgande, ville för
Utskottet förklara, at det trodde utskottet ej kunna sig med de i
memorialen väckta frågor på något sätt befatta.
Föredrogs en remiss ifrån det högwördiga Preste Ståndet, i anledning
af Konungens gifna nådiga sanction til förändringen i
14 §. af lusti tia? Ombudsmannens instruction rörande granskningen
af hans diarier, i sammanhang hvarmed Hans Kgl. Maj :t i nåder
yrkat,1 at samma stadgande skulle införas i de §.§. af Regerings
formen och Riksdags Ordningen som angå Constitutions Utskottets
göromål och Iustitia? Ombudsmannens val.
Beredningen fann at det nu af Konung och Ständer gifna förordnande
väl icke vore et grundlagsstadgande: men at det dock
vore i sin ordning om det i ofvannämnde §.§. i grundlagen uptoges.
Den ville derföre föreslå, at i dessa §.§. af Utskottet utarbetades de
nödiga tilläggen, hvilka Utskottet i laglig form nu skulle til Riksens
Ständer öfverlemna för at vid nästa Riksdag kunna afgöras.
I följe häraf ville beredningen föreslå i 53. §. Reg. formen et
så lydande tillägg efter orden förda Protocoll: äfvensom Riksens
Ständers Iustitice Ombudsmans sedan sista Riksdag förda diarier,
och til Riksens Ständer med utlåtande öfver dess ämbets förvaltning
inkomma.
Vidare til 96. §. Reg. formen vid slutet.
»Äfvenledes bör Iustitia? Ombudsmannen vid hvarje Riksdag
sina, sedan den sist förflutna förda diarier til Constitutions Utskottet
för att granskas inlemna.»
Vidare vid slutet af 29. §. Riksdags Ordningen.
»Constitutions Utskottet äge äfven at infordra och granska de
af Riksens Ständers lastitia? Ombudsman, sedan sista Riksdag förda
diarier, och med utlåtande öfver dess ämbets förvaltning til Riksens
Ständer inkomma.»
Til 63 §. af Riksdagsordningen, i 2 :dra mom. efter ordet väljes
af Riksens Ständer, »sedan Constitutions Utskottets utlåtande öfver
dess ämbetsförvaltning inkommit.»
Beredningen åtskiljdes.
tokoll. Ordandet om tvenne memorial har möjligen sin förklaring i den
omständigheten, att W. först väckte frågan om onera i bondeståndet, som
ju remitterade ärendet till konstitutionsutskottet (jfr ovan sid. 606), och
därpå, då utskottet ej kunde lagligen handlägga en sålunda väckt fråga,
ingav ett memorial direkt till utskottet, som sålunda faktiskt fått mottaga
två memorial av Wessing, ehuru det förra av dem ej kunde föranleda
yttrande.
1 Jfr ovan sid. 610., noten!
Den 7 Juni 1815
619
98. Den 7 Juni 1815.
Justerat
Rudolp Cederström.
1815. den 7. Junii
Plenum då alla Utskottets Ledamöter, utom Herr Bergs Rådet
Rothoff och Riksdags mannen Anders Danielsson voro närvarande.
Protocollerne för den 2. och 6. i denna Månad justerades.
Herr Baron och Ordföranden 1 tillkännagaf att l tskottet vore
samladt, för att yttra sig rörande de ämnen som förut blifvit i
Utskottet upläste utur åtskillige på bordet lagde Stats-Råds Protocoll
öfver Handels och Finance Ärender och företogs hvart och
ett till afgörande särskildt, sålunda:
Rikets Allmänna Ärenders Berednings Protocoll för d: 19.
Junii samt Stats Råds Protocollet för den 15. Julii 1812.
Herr Baron Cederström, Jacob anförde uplysnings vis att anmärkningen
haft afseende på de skäl hvarigenom Allmänna Beredningen
afstyrkt Stapelstads rätt för Staden Falkenberg, ehuru
denna förmån blifvit tillstyrkt för åtskillige andra Städer.
På framställd Proposition förföll anmärkningen.
Protocollet för d: 9 September 1812. angående Tull nedsättning
på et partie vietriol.
Herr Professor Munck af Rosensköld erindrade, att frågan
härom väcktes af Herr Bergs Rådet Rothoff och trodde att med
afgörandet borde dröjas till dess Herr Bergs Rådet komme tillstädes,
hälst lian torde hafva ännu flere skäl till anmärkningen,
än nu i en hast kunna inses.
Herr Biskopen Doctor Rosenstein, som för sin del fann Herr
Bergs Rådet Rothoffs anmärkning af mindre vigt, utbad sig att få
fästa Utskottets upmärksamhet på beskaffenheten af de anmärkningar
som kunna blifva föremål för Utskottets uptagande, och
ansåg Herr Biskopen, jemlikt Grund-Lagens stadgande, sådane
anmärkningar endast äga rum i anseende till gröfre brott, som
strida emot GrundLagens tydeliga föreskrift.
Herr Munck af Rosensköld. För min del finner jag det vara.
i följe af 29. §. Riksdags Ordningen och 107. §. Regerings formen,
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Baron och Ordföranden t. o. m. orden
Rikets sannskyldiga nytta (se nedan, sid. 622) återfinnes i C. U. M. 1810
—1815, sid. 926 ff.
620
Den 7 Juni 1815
Constitutions Utskottets ovillkorliga skyldighet att anmärka om
Stats Rådets Ledamöter eller någon Stats Secreterare brustit att
iagt[t]aga Rikets sannskyldiga nytta eller ieke med oväld nit skicklighet.
och drift sitt Embete utöfvat, såsom t: ex: då någon skadelig
Författning blifvit tillstyrkt, eller en exclusiv förmon blifvit förnekad
en person, som blifvit beviljad för en annan, utan anförde
skäl, m: m: och jag tror att anmälan bör i sådane fall göras hos
Riksens Ständer, som sedan kunna frikalla vederbörande från anmärkningen,
hvilket ej tillkommer Utskottet.
Den vid Protoeollet gjorda anmärkningen blef af Utskottet
afslagen.
Protocollerne för d: 30 September 1812. och 23. Januarii 1815.
angående tillåten införsel af Bomulls varor till Götheborg.
Herr Munck af Rosensköld. I en så vigtig och till sin nytta
altid åtminstone tvåtydig sak, som den ifrågavarande, hade Stats
Secreteraren bordt anse för högst nödigt att höra något vederbörligt
Publikt Werk, som likväl icke skett, och då man hvarken med
någon säkerhet kunnat påräkna, att den utsatta Tullen af 20 procent
skulle komma Stats-Cassan till godo eller det varit troligt att
sådane varor på hvilka blifvit lagd en så hög Tull, skulle exporteras,
då de emot 1/.2. procents afgift, ändå beräknad efter en för låg
Tull-taxa, kunde till framtida utförsel upläggas, finner jag att
Stats Rådet och den föredragande, uppå de skäl de åberopat i sitt
tillstyrkande ej i akttagit Rikets sannskyldiga nytta eller med
oväld, nit, skicklighet och drift sitt Embete utöfvat, i synnerhet
som den gifna tillåtelsen sedermera, utan förekommande förändrade
skäl och omständigheter måst återkallas. Jag kan icke en
gång tro, att den föredragande Stats Secreteraren af ett rent upsåt
att dermed gagna, föreslagit Författningen, ty då hade han, nog
känd för sina stora insigter i dessa ämnen, ej som bevekande skäl
åberopat, att en del af de med 20 procent förtullade varor skulle
blifva utförde till andra Länder, det vill säga att Handlande skulle
kunna ealeulera så illa, att de heldre ville betala den dryga Tull
afgiften än den ringa nederlags afgiften, för att sedan få varorne
exporterade.
Herr Professoren Doctor Wijkman. Förevarande anmärkning
medgifver jag vara den vigtigaste som här blifvit gjord, emedan
jag ej anser den beviljade införseln af Bomulls varor till Götheborg
vara Licens, utan ett Monopolium. Såsom medlem af Särskildta
Utskottet har jag haft tillfälle att inhämta huru betydligt denna
tillåtelse bidragit till Luxens kringspridande och dragit penningar
från närande till lucratifa ändamål, hvilket jag anmärker i afseende
å sjelfva sakens skadlighet, utan att finna anledning att
förmoda det Föredragandens upsåt med sitt tillstyrkande varit
elakt.
Herr Biskopen Doctor v. Rosenstein. Man bör påminna sig
Den 7 Juni 1815
621
1812. års Handels ställning, då inga Fartyg kunde skickas genom
sundet, utan att blifva upbringade och nästan all handel drefs
genom Transito på Götheborg, derifrån varorne fördes Landvågen.
Den ifrågavarande Licensen var påkallad för tillfället och kunde
först sedan den af Riksens Ständer år 1812. föreslagna Comitéen
till Tull taxans omarbetning blifvit hörd, af Konungen extenderas;
äfvensom man finner att denna Licens ej varit stridande emot
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse af d: 23 Julii 1812. angående
vidtagande [af] anstalter att beskydda Rikets Fabriquer.
Herr Commerce Rådet Egge. Med fullkomlig öfvertygelse att
allmänna säkerheten är förvarad uti Domare Magtens oberoende,
och Stats Rådets samt Stats Secreterarnes ansvarighet, anser jag
likväl det icke vara öfverensstämmande med rätts eller klokhets
principe att i andra fall denna ansvars skyldighet påyrka, än i
sådane der Constitutions tydliga föreskrifter blifvit öfverträdde
eller Rikets sanna väl, eller enskildte Medborgares rättigheter
uppenbarligen våldförde och således icke i de frågor som i mer
eller mindre nion bero af opinionen. Anmärkningar i dessa ämnen
ifrån Utskottet, der alla i Regeringens granskning ingående och
på beslutet verkande omständigheter och uplysningar omöjligen
kunna kännas, torde i längden finnas med föra en för Constitutions
bestånd och Ärendernes oafbrutna gång vådelig och obehaglig
verkan, och det är under en sådan åsigt jag för min del önskade
att Högloft. Utskottet täcktes utöfva sin anmärknings rätt i synnerhet
i alla de Nederlags rättigheten och handeln rörande ämnen,
bifallne och verkstälde under en tidepunkt, då Sverige icke egenteligen
kunde sägas äga en actif handel.
Herr Doctor Wijkman. Då jag känner Herr Stats Secreteraren
Baron Wirséns nit sällsynta skicklighet och verkliga förtjenster,
kan jag ej tvifla på redligheten af hans upsåt i denna sak, men
då jag endast betraktar sjelfva saken anser jag densamma betänkelig,
då, utan vederbörandes hörande ett slags Monopolium
infördes för Götheborg, hvarigenom luxen utbreddes så, att flere
utländske öfverflöds varor som förut knappast voro kände till
namnet i vissa Folk Classer, blefvo nödvändighets varor, och hvarigenom
rörelse-Capitalet blifvit dragit från Åkerbruket och Xäringarne.
Herr Baron Cederström Jaeol) ansåg frågan bestå uti bestämmande
af tillåtelsens beskaffenhet, som Herr Baron ansåg vara
Monopolium, emedan en förmån här blifvit beviljad en Stad eller
Corporation, hvarigenom den, med andras uteslutande, innehaft en
för Landet tryckande vinst. Denna tillåtelse har varit skadlig
derigenom, att den ej varit allmän, då hvar och [en] individ kunnat
oagtadt den hindrade Sjö farten verkställa sina Handels företag,
och concurreneen nedsatt priserne, hvarföre Herr Baron ansåg
Stats-Rådet och den föredragande, sorn ej tillstyrkt en generel in
-
622
Den 7 Juni 1815
försel af Bomulls-varor emot Tull, ej hafva iagttagit Rikets sannskyldiga
nytta.
Borgare Ståndets Talman Herr Directeuren oell Riddaren
Schwan upkom, och blef åhörare af öfverläggningen.
Herr Biskopen Doctor von Rosenstein1 kunde för sin del ej
anse ifrågavarande tillåtelse som Monopolium, utan som en momentel
dispence, och ansåg Herr Bishoppen att under en tid då
Tullbevakningen ej var i ordning ställd och Engelska varor öfverflödade
i Landet, samt innan Tull Comitéen kunnat höras, det varit
rigtigare, som skett, att dispense blifvit lemnad åt ett ställe på
försök, än att tillåtelsen blifvit allmän och sedan allmänt återkallad,
i händelse den funnits skadelig.
Herr Commerce Rådet Wegelin: Då redan 1812. Riksens Ständer
enhälligt yttrat att det öfverens stämde med en väl beräknad
Hus hållning att emot Tullumgälders erläggande tillåta införsel
af dylika artielar som lika litet i Riket kunna åstadkommas, som
de allmänt brukas, vore emot den gifna tillåtelsen icke något att
anmärka så snart denna tillåtelse blifvit allmänt beviljad och icke
ensamt förbehållen någon viss Stad och icke nekad andra som
anmält sig till erhållande af en lika frihet, i synnerhet som de
skäl för den förra tillåtelsen för Götheborg af Herr Stats Secreteraren
blifvit nyttjade att afsigten dermed vore att befordra afsättning
till Finnland, Ryssland och andra orter vid Östersjön som
lättare kunde blifva fournerade från Stockholm och andra Svenska
Östersjöhamnar dit införseln icke varit svårare än i Götheborg
under Engelsk Convoy, som England ännu häldre hade lemnat,
till understödjande af sin favoritplan, afsättningen af sina Manufacturer.
Följden hade blifvit lägre pris genom ökad concurrence
och gränser för så beskaffade speculationer som varit en följd af
sättet då detta Monopolium uphäfdes.
Herr Professor Munk af Rosensköld. Herr Commerce Rådet
Wegelin har redan till en del yttrat hvad jag nu ämnade anföra.
Jag får utom dess andraga, i anledning af hvad Herr Biskop
Rosenstein anfört. 1 :o att just den ofullkomliga Tullbevakningen
gjorde tillåtelsen till införsel af Engelska Bomulls varor desto
mindre importerande för Stats Cassan 2 :o att hufvud sakliga felet
med Författningen ligger deri, att den var Monopolisk samt 3 :o
att oförtullade nederlags varor äfven skickades Landvågen från
Götheboi’g till Carlshamn för att sedan exporteras och 4 :o att just
år 1812. begagnades af Engelsmännen aldra mest nederlags friheten.
Hvad åter Herr Commerce Rådet Egge anfört, kan tjena till
försvar för den Engelsmännen förunnade Transito och nederlags
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Biskopen Doctor von Rosenstein
t. o. m. orden Uppå begäran lades på bordet (se nedan sid. 625) återfinnes i
C. U. M. 1810—1815, sid. 929 ff.
Den 7 Juni 1815
623
frihet, men icke till försvar för ifrågavarande Götheborgs Handlande
tilldeldte Monopoliska rättighet att införa Bomullsvaror. I
öfrigt är Riksdags Ordningen i 29. §. tydlig, att Utskottet både
är berättigadt och pligtigt att anmärka ej allenast åtgärder vidtagne
tvärt emot Constitutionen, utan ock saker i Oeconomisk väg
som icke lända till Rikets sannskyldiga nytta.
Herr Borgmästaren Kjellander. Då Riksens Ständer uti deras
underdåniga Skrifvelse 1812. updragit åt Kongl. Maj :t att tillåta
Utländska Manufactur varors införsel, utan bestämmande om denna
införsel skulle beviljas i allmänhet eller å något enskildt ställe,
tycker jag mig finna, att Regeringen äfven efter anledning af
samma skrifvelse ägt magt att bevilja införseln å det ställe Den
fann lämpligast, så mycket mera som Götheborg i afseende på
skeppsfarten var det enda ställe som bäst kunde begagnas.
Herr Baron Cederström Jacob Riksens Ständer hafva icke
kunnat uti någon dess Skrifvelse gifva anledning till något som
varit ineonstitutionelt eller till öfverträdelse af Grundlagens Principer.
Herr Biskopen Doctor Faxe instämde med Herr Biskopen
Rosenstein och Herr Borgmästaren Kjellander.
Herr Kammar herren Silverstolpe ansåg sig ej äga nog kunskaper
i Financer för att bedömma sjelfva saken, men fann en
underlåtenhet deri att Tull Directionen eller något annat Publikt
Werk ej blifvit hördt. För öfrigt trodde Herr Kammar herren
det vara nödigt att Constitutions Utskottet innan det utlåter sig,
med säkerhet inhämtat att samma tillåtelse som beviljades Götheborg
blifvit förnekad andra Städer, som derom ingifvit underd:
ansökningar.
Begärdes och lades på bordet, jemte Protoeollerne af den 23.
Januarii 1815. och 17. Februari 1813, som dermed ägde gemenskap.
De vid Protoeollerne för den 15. September och 27. October
1813. 27. Januarii, 16. Martii och 7. September 1814. gjorde anmärkningar
förföllo.
Protoeollerne för d: 18. och 25. Januarii och 1. Februarii innevarande
år, angående Östersjö Compagniet.
Herr Baron Cederström, Jacob ansåg anmärkning härvid äga
rum, emedan östersjö Compagniet vore att anse som ett Monopolium,
så länge Product Plaeatet ej blifvit uphäfvit och rättigheten
att uplägga Östersjö varor för alla ej var tillåten.
Doctor Wijkman kunde för sin del ej anse detta Compagnie
som Monopolium då det står hvar och en fritt att deltaga deruti,
men hade det ej varit så, hade Compagniet kunnat anses som
Monopolium.
Herr Professor Munk af Rosensköld. En fråga är om ÖstersjöCompagniet
är nyttigt, en annan om det är ineonstitutionelt. Om
624
Den 7 Juni 1815
förra frågan tillstår jag, att jag ännu icke hunnit stadga min
öfvertygelse. För min del anser jag Compagniet vara det sednare
eller inconstitutionelt, då det blifvit Monopolium derigenom att
villkoren för deltagande deri äro sådane att en stor del af Rikets
innevånare ieke kunna deruti ingå.
Herr Commerce Rådet Egge: Product Placatet är redan till
en del hvilande, och dessutom är svårt att bedömma följderna af
Compagniet, då det ännu icke tagit sin början.
Begärdes på bordet.
Protocollerne för den 16. December 1812. d: 26. Maji och 23.
December 1813, 9. Mars 1814. oell 22. Februarii 1815.
De dervid gjorde anmärkningar förföllo.
Protocollerne för den 20. Maji 1812. och d: 5. Maji 1813. angående
förhöjning af Nederlags Procenten.
Herr Professorn Rosensköld. Härvid har jag anmärkt att
sedan Herr Stats Secreteraren Baron 1 Virsén, redan i Maji
månad 1812. föreslagit att Nederlags Procenten skulle betydligen
förhöjas och Kongl. Maj :t befallt att frågan skulle hvila tills Tull
Directionen blifvit hörd, gick denna förhöjning först efter mer än
ett års förlopp i verkställighet, i anledning af Herr Stats Secreteraren
Grefve Mörners derom afgifne underdåniga Pro memoria,
genom hvilket dröjsmål den oåter kalleliga högst förmånliga conjuncturen
gick obegagnad för Stats Cassan förlorad och Stats
Cassan i mistning af flere hundrade tusende Rdr, under det att en
mängd öfver flöds varor oförtullade, under sken af Nederlags och
Transito varor spriddes omkring i Riket. Var det icke rätt, att
enligt Stats Secreteraren Baron Wirséns förslag, gjordt i Maji
månad 1812, höja denna afgift, då ännu Engelsmännen hade ingen
annan debouehé för sina varors afsättning till Ryssland och Tyskland
än genom Sverige, så var det icke heller rätt, att höja den
i Julii 1813 då Engelsmännen ej mera behöfde denna debouehé.
Således har Stats Rådet antingen bordt höja afgiften i Maji 1812.
eller ock icke höja den i Julii 1813. Något Politiskt skäl till
dröjsmålet med afgiftens förhöjning kan jag icke finna, då den i
synnerhet hade kommit att falla på Ryska och Tyska köpmän,
hvarföre Engelsmännen deraf ej möjligen kunnat taga sig anledning
att innehålla Engelska Subsidierne, om hvilka utom dess
Tractaten ej slöts förr än i Mars 1813. och fortfor ännu, då afgiften
förhöjdes.
Utskottet ansåg anmärkningen komma att förfalla.
Herr Professoren Rosensköld reserverade sig till Protocollet
och afstod, till förekommande af onyttig tids utdrägt från vidare
yrkande i Utskottet af de öfrige utaf honom vid denna Expeditions
Protocoller anmälte anmärkningar, utan att likväl anse dem ogiltige.
Vid Protocollerne för den 4. och 11. November 1812. den 10.
Martii och 7. April 1813. samt den 18. Januarii 1815. hade an
-
Den 7 Juni 1815
625
märkningar blifvit gjorde, men hvilka Utskottet ej ansåg förtjena
afseende.
Protocollet för den 15. September 1813. angående förhöjd Tull
å Stenkol.
Herr Professoren Doctor \\ ijkman ansåg väl ifrågavarande
förhöjning, då den får namn af Tull varit för dryg, men trodde
sig deri finna ett vidtagit medel till understöd för Svenska Stenkols
Werken, hvaraf de för deras bestånd hade högsta behof, i
synnerhet som Svenska Stenkolen altid måste falla sig dyrare, än
de Engelska, hvilka merendels hitkomma såsom barlast.
Herr Biskopen Doctor v. Rosenstein trodde att då Riksens
Ständer uti deras underdåniga Skrifvelse utsatt att Tullen ej får
höjas öfver 100. procent på ett, utan att nedsättas å ett annat, vore
angelägit att Utskottet gjorde sig närmare underrättadt i detta fall.
Herr Professoren Rosensköld ansåg denna anmärkning åtminstone
ej vigtigare än flere, som Utskottet redan låtit förfalla.
Uppå begäran lades på bordet.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes.
In fidem
Carl Ant. Kock.
40
626
Den 10 Juni 1815
99. Den 10 Juni 1815.
Justerat
Rudolp Cederström.
1815. den 10 Junii
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter, utom Ilerr Bergs Rådet
Rothoff och Riksdagsmannen Anders Danielsson voro närvarande.
Sedan Protocollet för den 7 innevarande blifvit justeradt,
företogos 1 de vid Protocollerne öfver Kammar Ärender gjorde och
på bordet lagde anmärkningar, således:
Rikets Allmänna Ärenders Berednings Protoeoll för d: 1. December
1812. rörande den för Bergs lagens koppar tillverkning vid
Avesta utgående så kallade Sjö tulls och Slagskatt.
Anmärkningen förföll.
Stats Råds Protocollerne för d: 12. och 19. Julii samt 20.
September 1814. och 14. Febr: 1815 angående Landshöfdingens i
Malmöhus Län underd: hemställan om sättet att i Staden Lund
hädanefter välja Borgmästare, Rådmän och Riksdagsmän, jemte de
besvär som deröfver blifvit i underdånighet anförde.
Herr Commerce Rådet Egge: tillkännagaf att anmärkningen
blifvit gjord af Herr Commerce-Rådet af det skäl att det af Konungen
stadfästade nya Valsätt för Staden Lund vore stridande
så väl emot 14. §. Riksdags Ordningen, deruti stadgas att Riksdagsmanna
valen skola ske på sätt å hvarje ort hittills öfligt varit, som
17. §, hvari förbjudes att någon Embets eller Tjensteman må i
valen med sin Embetsmyndighet obehörigen verka, hvilket vid det
nya Valsättet skulle äga rum då Borgmästare och Rådmän i valen
deltaga; Men sedan Herr Commerce Rådet på efterfrågan i Kammar
Expeditionen inhämtat att expeditionen blifvit innehållen och
beslutet således ej gått i verkställighet, ansåg Herr Commerce
Rådet det med anmärkningen åsyftade ändamål redan vara upfyldt.
Herr Professoren Munk af Rosensköld, ansåg anmärkningen
såsom en af de vigtigaste som blifvit gjorde och fann att densamma
uppå berörde anmälan, som ej i behörig väg blifvit Utskottet
meddeld, icke borde förfalla, i synnerhet som det icke
1 Stycke; fr. o. m. orden företogos de vid t. o. m. orden vara ett
Monopolium. (Se nedan sid. 629) återfinnes i C. U. M. 1810—1815,
sid. 934 ff.
Den 10 Juni 1815
627
tillkommer Utskottet att efterfråga eller granska verkställigheten
af ett fattadt beslut. Han ansåg derföre Herr CommR. Egge utsträcka
Constitutions Utskottets rättigheter utöfver den i Grund
lagarne
utstakade gräns.
Herr Baron Cederström, Jacob instämde häruti och ansåg Utskottet
böra utlåta sig om Stats Rådets yttrande, emot hvilket anmärkning
borde göras, utan afseende å verkställigheten, som vore
ett ämne hvarmed Utskottet ej ägde att sig befatta.
Herr Kammarherren Silverstolpe fann nödigt att känna, om
det i Staden Lund förut öfliga valsätt altid tillförene blifvit oförändradt
iagttagit.
Begärdes på bordet.
Stats Råds Protocollerne för d: 8. October 1812. d: 8. April
1813. d: 24. i samma Månad, Berednings Protocollet för d: 18.
Maji och Stats Råds Protocollet för d: 28. i samma Månad 1813.
Anmärkningarne som derå uti Afdelningen blifvit gjorde
förföllo.
Protocollet för d: 17. Maji 1814. angående Handels agenten
Sederholms underdåniga anhållan om understöd till upletande af
en förlorad Malmgång begärtes på bordet.
De vid Krigs Expeditionens i Stats Rådet hällne Protoeoll för
d: 7. Julii och 11. Augusti 1812. 26. Januarii och 2. Februarii samt
Krigs Berednings Protocollerne d: 7 Mars och 23. Maji 1814.
gjorde anmärkningar lemnades utan afseende.
Krigs Berednings Protocollet för d: 3 Januarii 1815. samt
Stats Råds Protocollerne för d: 27. Sept: 1814. och 10 Jan: 1815.
angående Handlanden Benedicks lefverents lades på bordet.
Vid Protocollerne hällne i Stats Rådet d: 5. Junii 1813. d: 22.
Dito d: 6. Julii 1813. d: 29. Mars, d: 10 Maji och 7. December
1814. samt 7 Febr. 1815. hade å Afdelningen anmärkningar blifvit
gjorde vid åtskillige felaktigheter som lagt hinder i vägen för
granskningen af dermed gemenskap ägande Protoeoll, hvilka anmärkningar
lades på bordet.
Stats Råds Protocollet för d: 16. Februarii 1813. och dertill
hörande Berednings Protoeoll för d: 4 December 1812. angående
förnekad Fardagsrättighet å så kallade Bohemman i Blekinge.
Herr Baron Cederström Jacob ansåg att då någon fardag för
en afträdande Compagnie Chef eller dess Sterbhus å Bohemman
icke komme att äga rum, hade derigenom en Lagförändring blifvit
gjord hvilken icke i behörig ordning tillkommit, hvarföre Herr
Baron dervid fann skäl till anmärkning.
628
Den 10 Juni 1815
Herr Lagmannen Nensén fann äfven för sin del saken anmärkningsvärd
och ett obehörigt undantag gjordt från Allmänna Lagens
och Boställs Ordningens stadganden, hvilka borde följas, om äfven
något annat förordnande i detta ämne kunde igenfinnas i äldre
Författningar, som till sin kraft och verkan uphört.
Herr Borgmästaren Kjellander instämde häruti och ansåg den
i Stats Rådets Protocoller åberopade 1685 års förordning icke
kunna tillämpas i mål där Allmänna Lagen, 16 Gap. JBk :n,
och Boställs Författningame äro tydelige och bestämde; äfvensom
Herr Borgmästaren för sin del fann det vidtagne beslutet innefatta
en Lagförändring, stridande emot Grundlagen äfven i det
afseende, at Högste Domstolens utlåtande icke blifvit infordrat.1
Lades på bordet, och skulle de åberopade Författningame -  reqvireras.
Herr Baron Cederström Jacob yttrade:
Vid de på bordet hvilande Protocoll rörande östersjö Compagniet
anhåller jag att få underställa Höglofl. Utskottets Ledamöters
granskning följande anmärkningar:
7. §. af Privilegierna för Compagniet innehållande försäkran
om full neutralitet för Compagniet m: m: anser jag icke allenast
vara ett Monopolium, utan äfven ett för Landet högst vådligt. Är
det väl tillständigt att lemna en Corporation rättighet, att under
Krigstid underhålla communication med fienden och till honom
öfverföra pengar, vapen, ammunition och proviant m. m. ? Denna
§ lemnar Compagniet dertill laglig rättighet. Jag känner icke
hvad Allmänna Lagen ålägger för straff för dem som föra vapen
och amunition till fienden, men en sak hvarföre den ena Medborgaren
straffas bör icke kunna vara den andra lagligen tillåten och der
en sådan tillåtelse verkeligen läger rum är den enligt min tanka
ett det mest orättvisa Monopolium.
Om 8. §. äfvenledes kan anses innehålla ett Monopolium
lemnär jag till de af Utskottets Herrar Ledamöters bedömande
som äga mera Lag kunskap än jag.
10. §. anser jag icke allenast innehålla en Monopolisk rättighet
för Compagniet, utan äfven kränkande Götheborgs Båtgilles rättigheter,
det sednare likväl endast i fall, som af ordalydelsen kan
förmodas, Båtgillet verkeligen äger några uteslutande rättigheter
för varors urlastning och transport samt att Compagniet fått rättig
1
Ursprungligen har här stått: »en obehörig ändring i Allmänna
Lagen vara gjord». I marginalen har sedan med okänd stil skrivits meningen
i texten här ovan.
2 Bland bilagorna till detta protokoll linnes ingenting omtalat rörande
de åtgärder, som med anledning härav företagits. I en vol., betitlad
»Riksdagsärenden 1815», som tillhört »Hovkanslersexpeditionens Riksdagsarkiv»,
vilken volym nu förvaras i serien »Riksdagsacta» i Riksarkivet,
finnas ett par handlingar om denna sak. De återgivas nedan såsom
bilagor till detta protokoll, bil. 1 och bil. 2. Jfr sid. 611 och 657.
Den 10 Juni 1815
629
het att anställa enskildta offentliga Auctioner å de varor Compagniet
på Nederlag kan komma att äga.
Sluteligen får jag tillägga att jag anser Nederlags rättigheten
af Östersjö producter, såsom för andra orter i Riket förbuden, vara
ett Monopolium.
Till Utskottet hade ankommit:
1:0 Protocolls Utdrag från Högvördige Prest Ståndet af d: 3.
sistl. Junii angående Utskottens åliggande att så vidt möjligt är
i sina förnyade Betänkanclen införa anmärkningarnes hufvudsakliga
innehåll.1
2:o Dito från Vällofl. Borgare Ståndet i samma ämne.2
3:o Dito från Hedervärda Bonde Ståndet, angående de af
Riksdagsmännen Johan Wessing från Westmanland, Anders Bengtsson
från Elfsborgs Län och Anders Peter Pehrsson från östergöthland
till Constitutions Utskottet från Ståndet aflemnade Memorialer.
3
Uplästes och lades till Handlingarne.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Prästeståndet anslöt sig till Borgareståndets beslut i detta ämne;
jfr not 2.
2 Ståndet hade mottagit underrättelse om R. o. A:s ovan sid. 60.» omtalade
anmodan till utskotten. Men Borgareståndet fann i betraktande
av den vidlyftighet och tidsutdräkt en sådan utväg skulle medföra, för
sin del lämpligt anmoda utskotten, att så vitt möjligt uti sina betankanden
endast anmärkningarnas huvudsakliga innehåll införa.
3 Jfr ovan sid. 606. Anders Bengtsson felskrivning för Bengt Andersson.
De nämnda riksdagsmännen hade blivit underrättade, att de hade
att själva ingiva sina memorial till utskottet, därest de sådant åstundade.
Ståndet ville hava anmärkt, att då ifrågavarande memorial endast innefattade
ämnen, hörande till de vilande grundlagsfrågorna, för vilkas upptagande
vid denna riksdag Kungl. Maj:t uti sm proposition av den 24
maj om ett tillägg till § 81 R.F. (se C. U. M. 1810—1815, sid. 8o3) »täckts
i nåder undanrödja hindren», ansåg sig ståndet hafva agt tillracKelig
V, 1 J 1 O' fl 1 t T Yl O YV1 A r 1 O 1 O TI kill flttflt flvlfillina.
630
Bilagor till protokollet den 10 Juni 1815
1. Rudolf Cederströms skrivelse till hovkanslern
den 13 juni 1815.1
N:o 582 Ink. d. 14 Jun. 1815.
S: D-. Skrifvelse till Kgl. Karn. Colleg.
För R: H: S. Constitutions Utskott reqvireras genom Herr
Baron, Hof Canzleren, Riddaren och Commendeuren af Wetterstedt,
från Kongl. Kammar Collegium, Kongl: Maj :ts Nådiga
Bref af den 11. April 1805, och Kongl: Kammar Collegi derpå
grundade Circulairé af den 17. Maji samma år.
Stockholm den 13. Junii 1815.
Budolf Cederström
ordförande i Constitutions Utskottet.
2. Hovkanslerns skrivelse till Kammarkollegium
den 14 juni 1815.
N :o 58 2
Stockholm den 14 Junii 1815.
Till Kgl. Kammar Collegium.
P. M.
I anledning af R. H. S. Constitutions Utskotts Skrifvelse af
den 13. dennes, ang. Nådigt tillstånd att från Kgl. Kammar Collegium
utbekomma Kongl. Maj :ts Nådiga Bref af den 11. April 1805
och Kongl. Kammar Collegii derpå grundade Circulairé af den
17 Maji samma år, får jag, på Nådigste Befallning anmoda Tit.
att dessa handlingar, så fort möjligt är, till Utskottet afsända.
G. af Wetterstedt.
1 Ur volymen »Riksdagsärenden 1815» i »Hovkanslersexpeditionens
riksdagsarkiv»; vol. förvaras i serien »Riksdagsacta» i Riksarkivet.
2 Ärendets nummer i volymen.
Den 14 Juni 1815
631
100. Den 14 Juni 1815.
Justerat
Rudolp Cederström.
1815. d: 14. Junii
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter, utom Herr Kammar
herren Silverstolpe, Herr Bergs Rådet Rothoff och Riksdagsmannen
Anders Danielsson voro tillstädes.
Det för den 10 i denna Månad hällne Protocoll justerades.
Uplästes1 ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 12
innevarande, i sammanhang med Representations frågan, till Constitutions
Utskottet remitteradt Memorial af Herr Lagman af
Stenhoff, angående berörde ämnes förvisning till Constitutions
Utskottet, som deröfver borde aflemna Betänkande till Riksens
Ständer.
Öfverlemnades till Beredningen.
De vid Stats-Råds Protocollerne gjorde anmärkningar företogos
till sluteligt afgörande, och först den angående tillåten införsel
af Bomullsvaror till Götheborg.2
Herr Professor Munk af Rosensköld. Med åberopande af hvad
jag förut haft äran yttra i denna sak kan jag med afseende derpå
att Publikt Werk icke blifvit hördt och sjelfva tillåtelsen varit en
Monopolisk anstalt för Götheborg, som icke ens för någon dess nytta
kan ursägtas, ej undgå att göra anmärkning mot Stats Rådets och
den Föredragandes tillstyrkande i detta mål.
Herr Biskop Rosenstein. Utskottet känner Riksens Ständers
Skrifvelse ang :de Tulltaxans omarbetning och tillåten införsel af
gröfre kläden samt ofärgade Bomullsvaror, hvaraf i mitt omdöme
nog anledning funnits till den vidtagne åtgärden. Då dessutom
hvita Bomullsvaror fingo emot tull införas, var ej underligt att
Regeringen, i anseende till den obetydliga förtjenst som qvarstadnar
för tryckningen af cattun, och det skadliga att just derföre
liksom upmuntra lurendrägeriet, åtminstone göra det mera lönande,
meddelte Rikets Handlande till införande i Götheborg en Licens
som der, hvarest Bevaknings anstalterne voro i ordning, minst
1 Stycket fr. o. m. orden Uplästes ett t. o. m. orden till Riksens
Ständer återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 878, där även af Stenhoffs
memorial är tryckt.
2 Stycket fr. o. m. orden De vid Stats-Råds Protocollerna t. o. m.
orden upgifva ett Förslag (nedan sid. 637) återfinnes i C. 11. M. 1810—
1815, sid. 937.
632
Den 14 Juni 1815
kunde missbrukas. Något spår till Monopolium kan jag icke finna
i Kongl: Maj :ts härom utfärdade Nådiga Resolution, ty det var
derigenom ej förbudit någon enda köpman i Riket att införtulla
Manufacturerade bomulls varor endast det skedde till Götheborg,
af hvilken anledning Juden Nathanssons ansökning afslogs, utan
att han derigenom betogs rättigheten att införtulla varorne genom
Götheborg.
Herr Doctor Wijkman. Som jag förut yttrat, hafva följderna
varit bedröfliga, och jag vill för min del att saken anmäles hos
Riksens Ständer, utan att någon Embetsman anklagas.
Herr Baron Cederström Jacob ansåg målet ej kunna sluteligen
af göras förr än Protocollet rörande Nathanssons ansökning, hvilket
till Finance Expeditionen skall vara utlånt, ånyo blifvit upläst.
Herr Professoren Rosensköld ansåg Stats Råds Protocollet för
den dag då det vidtagne beslutet angde Bomulls varors införtullande
till Götheborg uphäfdes, nu äfven böra upläsas.
Herr Biskop Rosenstein. Utan att kunna antaga de Herrar
Ledamöters öfvertygelse som finna skäl till anmärkning i detta mål
anser jag densamma mest bero af Opinionen och möjligen kunna
vederläggas, hvilket må hända skulle blottställa Constitutions
Utskottet för det omdöme att anmärkningen blifvit gjord i hast,
i stället för med den manliga betänksamhet Utskottet iagttagit,
och bör iagttaga. Följderna skulle äfven kanhända ej blifva nyttiga.
Förtjente personer skulle mindre fördelagtigt namngifvas för
Ständerna, hvaraf verkan troligen blefve den att de ledsnade vid
sina trägna och ansvariga kall, hvari det syntes vådligt att verka,
då mensklig ofullkomlighet, som öfver alt röjes, skulle så illa uttydas.
Vår lyckliga Constitution kunde misskännas och framtiden
beröfva oss densamma.
Härmed instämde Riksdagsmannen Åberg och
Herr Doctor Agrell, som ansåg det ej tillkomma Constitutions
Utskottet att bedömma nyttan eller skadan af ifrågavarande ämnen,
som nu blifvit lemnade till det särskildta Utskottets handläggning.
Herr Baron Cederström Jacob. Med Herr Biskop Rosenstein
delar jag- lika nit för Constitutions Utskottet och Grundlagarnes
helgd, men om å ena sidan följderna af anmärkningens bedömmande
folie på Utskottet, skulle å den andra det kunna klandras,
om Nationens Representanter underläto någon af sina skyldigheter.
Våra Grund Lagar böra i det nogaste följas och kunna
endast genom underlåtenhet deri, misskännas och förloras. Utskottet
bör derföre i denna sak yttra sig med öfverläggning och
köld; kunnandes Herr Baron för sin del ej annat än betragta enskilda
tillåtelser som gifva en uteslutande och temporair vinst,
såsom stridande emot Rikets sannskyldiga nytta.
Herr Biskop Rosenstein. Aldeles af samma tanka som Herr
Baron Cederström angående nödvändigheten att efterlefva våra
Den 14 Juni 1815
633
Grundlagar, finner jag Regeringens tillåtelse att endast införtulla
varor till Götheborg kunna jemnföras med den Polis anstalt, hvarigenom
införseln sker till Stockholms hamnar och ej utom Staden,
och aldeles icke, af de skäl jag- anfört, kallas Monopolium. Frågan
blir således Opinionssak och om Utskottet skall taga i öfvervägande
omständigheterne 1812. och nu, tänker säkerligen hvar ock en
olika.
Herr Professor Munk af Rosensköld. Jag är aldeles af lika
tanka med Herr Biskop Rosenstein, att Constitutions Utskottet bör
i denna fråga iagttaga all varsamhet och betänksamhet. Men jag
anser Utskottet ej blott böra taga sig till vara för Stats Rådets
och Stats Secreterarnes omdömen, utan ock för Nationens och
Riksens Ständers. Det nu ifrågavarande misstag är så påtagligt,
att man för dess ådagaläggande icke behöfver annat skäl än det,
som anföres i Kongl. Maj :ts Egen Nådiga Resolution i Januarii
detta år, der den i December 1812 utgifne Författningen blef
upphäfven. Constitutions Utskottet äger enligt Grundlagarne ej
rättighet att underlåta till Riksens Ständer anmäla så vigtiga anmärkningar;
En sådan rättighet tillkommer endast Riksens Ständer
sjelfva. Jag anser mig således som Ledamot i Constitutions Utskottet
skyldig att fullfölja en anmärkning, men tror mig kunna
i Ståndets Plenum, utan inconsequens andraga de skäl som kunna
tala för dess öfverseende af Riksens Ständer. För öfrigt får jag
erinra att om, enligt, hvad Biskop Rosenstein anfört, införseln af
ifrågavarande Manufacturvaror varit så nyttig, och äfven tjenande
att förekomma lurendrägerier till Stockholm, är detta ett skäl mera
mot införselns inskränkning blott till Götheborg, hälst Engelsmännen
nog säkert convoyerade Handels fartygen genom Sundet.
Herr Biskop Faxe: Hvad angår tillåtelsen, att till Götheborg
införa Manufacturerade Bomulls tyger, har jag vid öfverläggningen
om detta ämne under förra Sessionen yttrat mina tankar
och nu åberopar dem. I öfverensstämmelse hvarmed jag icke finner
någon anledning af 106. och 107. §.§. Regerings formen samt 29. §.
Riksdags Ordningen att göra någon anmärkning äfvensom det att
det af dessa Lagställen är tydligt, att anmärkning mot saken icke
kan äga rum, utan att den tillika sker mot personer, som i Stats
Rådet deltagit. I öfrigt förenar jag mig i allo med Herr Biskop
von Rosenstein.
Herr Biskop Tingstadius instämde äfven till alla delar med
Herr Biskop v. Rosenstein.
Herr Commerce Rådet Wegelin. Den ifrågavarande tillåtelsen
för Götheborg sträckte sig ej allenast till Cattuner och tryckta
Bomulls tyger, utan äfven till hvita tyger som varit förbudne och
eljest ansetts som Lurendrägeri, men då Ständerne uti deras
Skrifvelse dertill gifvit någon anledning, anser jag sättet mer än
sjelfva saken vara anmärkningsvärd!, och ehuru Bomulls-varorne
634
Den 14 Juni 1815
kunde för alla införtullas uti en hamn nemi. Götheborgs, var detta
likväl lika så uteslutande, som om en Person fått införskrifva och
alla andra köpmän fått handla af honom. Utom andra olägenheter
som härrört deraf att tillåtelsen ej varit allmän, var äfven den,
att införseln på ett ställe motverkat öfverflöds-varornes inskränkning
och kringspridande, ty om införseln varit allmän, hade hvar
och en för sig requirerat mindre partier, hvaremot köpmännen varit
nödsakade att, för sin säkerhet, deraf förskaffa sig i gross. Det
skälet att Tullbevakningen skulle vara bäst i Götheborg kan jag
ej medgifva, ty fastän jag icke känner förhållandet i flere andra
Städer, vet jag likväl att den varit lika så god i Stockholm. Jag
finner af detta tillräckliga anledningar till anmärkning vid saken,
som ej kan åtskiljas från person, men anser anmärkningen endast
i anseende till de åsidosatte formaliteterna och till förekommande
af sådant för framtiden, böra i Utskottets Skrifvelse till Riksens
Ständer intagas.
Herr Biskop v. Rosenstein hade för sin del ej något att erinra
dervid att Utskottet uti sitt Betänkande till .Riksens Ständer anmärkte
att formaliteter blifvit åsidosatte, så vida Utskottet, i öfverensstämmelse
med Grundlagen kunde utfinna ett annat sätt för
anmälan än det i Constitutionen upgifna.
Herr Professor Rosensköld trodde att Utskottet åtminstone
kunde förklara, att, ehuru de i saken vidtagne åtgärder ej befrämjat
Rikets sannskyldiga nytta, hade derjemte sådane skäl förekommit
för deras vidtagande, att Utskottet ej kunnat till ansvarighet
anmäla Stats Rådet och den Föredragande.
Herr Commerce Rådet Egge: Med åberopande af hvad jag haft
äran yttra angående grannlagenheten att meddela Riksens Ständer
Constitutions Utskottets anmärkningar uti Opinions frågor, hvartill
visserligen förevarande ämne hörer, får jag nu tillägga att
Stats Rådet efter min tanka haft ali anledning till dess klandrande
åtgärd både af Rikets Handels ställning och af Riksens Ständers
några månader förut inför Kongl. Maj :t nedlagde underdåniga
önskan, att Manufacturerade Bomulls varor skulle få förtullas, och
då jag icke fullkomligen känner ordsaken hvarföre all förtullning
deraf skulle ske i Götheborg, ej heller vet om andra Städers Handels
Corporationer kunnat denna import friheten erhålla, om de
sig derom velat anmäla, hvilken kännedom likväl för ärendets
billiga bedömande jag anser högst nödvändig, kan jag icke för
min del tillstyrka denna frågas anmälande hos Riksens Ständer till
någon för Stats Rådet ledande ansvarighet efter 106. eller 107. §
Reg:s formen, kännande jag icke någon i Grundlagarne föreskrifven
eller medgifven form, i stöd af hvilken en Constitutions
Utskottets anmärkning emot Stats Rådet eller någon Stats Secreterare
kail till Rikets Ständer inkomma, utan yrkande af ansvar,
och således blott ad notitiam.
Den 14 Juni 1815
635
Herr Lagmannen Rönqvist instämde med Herr Commerce
Rådet Wegelin.
Herr Lagman Nenzén var af lika tanka med hvad Herr Doctor
Wijkman och Herr Commerce Rådet Wegelin yttrat.
Herr Baron Cederström Jacob ansåg 29. §. Riksdags Ordningen
gifva anledning till en särskild form, enligt hvilken anmärkning
kunde framställas.
Sedan Utskottet uppå Herr Barons och Ordförandens Proposition
enhälligt ansett någon anmärkning enligt 106. § Reg :s formen
i detta mål icke äga rum, upsattes och justerades följande af Herr
Baron och Ordföranden sedermera framställde Proposition:
Anser Utskottet sig böra med anledning af 107. § Reg :s formen,
för Riksens Ständer tillkännagifva, att Stats Rådets Ledamöter
samt Stats Secreteraren för Handels och Finance Ärenderne i sitt
tillstyrkande till beslutet om-Manufacturerade Bomulls varors införtullande
i Götheborg icke iagttagit Rikets sannskyldiga nytta ?
Den det vill skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Nej.
Vinner Nej kommer Utskottet att öfverlägga, om någon anmärkning
under en annan form af Utskottet skall göras.
Voterings sedlarne innehöllo:
Ilöglofl. Ridd: och Adeln 2. Ja
2. Nej
Högvördige Präst S :t 6. Nej
Wällöf!. Borgare S:t 6. Nej.
Hedervärda Bonde S:t 5. Nej.
Herr Baron och Ordföranden anmodade Utskottet, att då
Contra Propositionen således vunnit, öfverlägga om formen, under
hvilken anmärkningen skall komma att framställas.
Herr Borgmästaren Kjellander: Då l tskottet ej ansett anmärkningen
böra fullföljas, hvarken efter 106. eller 107. §.§. Regerings
formen, finner jag för min del ej något annat sätt, som
kan komma i fråga.
Herr Biskop v. Rosenstein. Anmärkningen grundar sig på
10. §. Regerings formen, och jag tror den endast kunna i generella
termer meddelas Riksens Ständer, hvari äfven kail hända kommer
att innefattas något annat mål som blifvit anmärkt, der förhållandet
varit lika.
Herr Baron Cederström, Jacob ansåg anmärkningen hafva afseende
på det i 107. §. R:s formen förekommande ordet skicklighet,
emedan det tillhör en skicklig Embetsman att iagttaga hvad sorn
bör verkställas, hvilket här icke skedt då vederbörande ej blifvit
hörde.
Herr Biskop Rosenstein: Mål kunna vara af den egenskap att
636
Den 14 Juni 1815
tids utdrägt förfelar ändamålet, och i detta torde vederbörandes
hörande förorsakat ett långt uppehåll.
Herr Commerce Rådet Wegelin kunde ej antaga detta skäl,
då en viss kort tid kunnat föreskrifvas.
Herr Borgmästaren Vilberg: Jemte det jag till alla delar
förenar mig med Herr Commerce Rådet Wegelin utbeder jag mig
få tillägga, att om nyttan eller skadan af Utländska Fabricaters
införsel och förtullning lärer det icke tillhöra Constitutions Utskottet
att sig utlåta, enär detta ämne af Särskildta Utskottet ofelbart
får en erforderlig utredning. Men om man antager att Riket
hämtat nytta genom Tullmedel af sådane fabrikaters införsel, så
måste det tänkas att alla Rikets Städer af Utländskt gods kunnat
införa större qvantitet, än en enda Stad eller Corporation och att
af denna större qvantitet en större Tullinkomst Staten tillflutit,
hvadan ock alla Städer uti förtjensten af import och Tull afgifter
bordt få deltaga.
Antages åter den satts, att dylik import varit för Riket skadlig
och att tull inkomsten derföre varit en negatif vinst för Riket, som
derigenom väl fått större penningtillgång, men deremot sett sin
egen näringsflit qväfvas och sitt egit myntvärde försämras, så synes
det vara påtagligt, att en eller tvänne individuer ägt mindre förmåga
att genom sådan af Politiska förhållanden till äfventyrs föranledd
import skada landet än en hel Stad med den utsträckta
Credit och solidité, som Götheborgs Stads Handels Corps, och att
Rikets förlust på utländska af vanan eller modet till äfventyrs
oumbärliga Manufacturers införsel af ett mindre antal importörer
varit ringare, än af ett större antal.
Hvilket dera fallet nu må antagas tyckes det mig ej vara
princips-enligt, att hafva tillåtit Götheborgs Stad en förmån i
ofvannämnde afseenden, som en Privat man i Stockholm blifvit
förnekad.
Hvad likväl efter min tanka synnerligast förtjenar anmärkas
är den olika form som blifvit iagttagen vid behandlings sättet af
dessa frågor i afseende på det lemnade tillståndet åt Götheborg
och utfärdade afslaget på Juden Nathanssons ansökning i samma
ämne.
Wederböraude Embets Werk äro i det ena fallet hörde, i det
andra ej; och då den meddeldta tillåtelsen för Götheborgs Stad
att införa och förtulla Utländska Manufacturer ej heller blifvit
genom offentelig Författning kungjord, så att anledning deraf
kunnat hämtas för Rikets öfriga Handels Corps att om lika förmon
göra underdånig ansökning, lärer detta förfarande böra anses såsom
en uragtlåtenhet af den uti 10. §. Regerings formen meddeldte föreskrift
om vederbörandes hörande uti Ärender som hos Konungen
uti Stats Rådet föredragas, och i sådan form tillstyrker jag der
-
Den 14 Juni 1815
637
före, att detta mål må hos Riksens Ständer anmälas till den åtgärd
de sjelfva finna densamma förtjena.
Herr Doctor Falk ansåg vägen vara stängd till anmärkningens
fullföljande i anledning af 10. §. Regerings formen genom utgången
af voteringen, och trodde att något särskildt expeditions sätt icke
fanns samt förenade sig med Herr Commerce Rådet Egge.
Herr Lagman Nenzén förenade sig med Herr Borgmästaren
Vilberg i så måtto som saken redan gjort för mycket upseende, att
af Utskottet utan all upmärksamhet lemnäs.
Herr Commerce Rådet Egge föreslog att en ny votering måtte
anställas om anmärkning skall äga rum eller icke, då, i händelse
Ja vinner, Utskottets Beredning anmodas att utarbeta formen för
anmärkningens framställande.
Herr Baron och Ordföranden framstälde derpå följande justerade
Proposition:
Finner Utskottet att någon anmärkning skall göras vid detta
mål? den det vill skrifver Ja. Den det ej vill skrifver Xej.
Vinner Ja så remitteras till Beredningen att utarbeta formen
under hvilken anmärkningen skall framställas.
Vinner Nej förfaller all anmärkning vid detta mål.
Rösterne upbrötos och befunnos:
Högloft. Ridd: och Adeln
3. Ja. 1. Nej
Högvördige Präst S:t 1. Ja 5 Nej.
Wällofl. Borgare S:t 5. Ja 1. Nej
Hedervärda Bonde S:t 5. Ja.
I följd hvaraf de vid målet angående tillåten införtullning af
Manufacturerade Bomulls varor till Götheborg gjorde anmärkningar,
dels att den Föredragande icke enligt 10 §. Regerings formen
hördt vederbörande, dels ock att någon Allmän Kungörelse icke
blifvit utfärdad, skulle hos Riksens Ständer framställas, utan
yrkande af ansvarighet å Stats Rådets Ledamöter och den Föredragande,
ägandes Beredningen att till berörde anmälan upgifva
ett förslag.
In fidem
Carl Ant. Kock.
688
Den 16 Juni 1815
101. Den 16 Juni 1815.
Justerat
Rudolp Cederström.
1815. den 16 Junii.
Plenum hvari alla Utskottets Ledamöter, utom de som i förra
Pleni Protocollet finnas antecknade, voro närvarande.
Följande från de Respective Riks Stånden till Utskottet ankomne
Protocolls-Utdrag uplästes, nemi:
1 :o Från Högloft: Ridderskapet och Adeln af den 12. innevarande,
huruledes de från föregående Riksdagar på bordet
hvilande, slut beredda Förslag till ändringar i Grundlagarne blifvit
afgjorde.1
2 :o Från Wällöf!: Borgare Ståndet af samma dato och i samma
ämne.2
3 :o Från Hedervärda Bonde Ståndet äfvenledes.3
4:0 Från Högvördiga Präst Ståndet med bifall till Coustitutions
Utskottets Betänkande rörande Grundlagsfrågornes uptagande
af alla Fyra Riks Stånden.4
5 :o Dito angående Utskottets yttrande om 3 :ne från Hedervärda
Bonde Ståndet dit remitterade Memorialer.5
Protocollet för den 14. innevarande justerades; och fann Ut
-
1 För klargörande av de olika ståndens beslut i grundlagsfrågorna
har det synts påkallat att in extenso återgiva detta och de övriga ståndens
protokollsutdrag i förevarande ämne. De återfinnas såsom bilagor efter
detta protokoll. Protokollsutdraget från R. o. A. återfinnes nedan såsom
bilaga n:o 1. .
2 Från Borgarståndet föreligga två protokollsutdrag av den 12 juni,
det ena signerat n:o 2, det andra 2V2. Det förra avtryckes här nedan
såsom bilaga n:o 2, det senare såsom bilaga n:o 3.
3 Se bilaga 4 efter föreliggande protokoll.
4 Se bilaga 5 efter föreliggande protokoll. Beträffande själva sakfrågorna
fattades prästeståndets beslut beträffande flertalet vilande
grundlagsändringsförslag samma dag som de övriga ståndens beslut eller
den 12 juni, beträffande vissa förslag först den 19 juni. Emellertid
hava dessa prästeståndets beslut icke anmälts till konstitutionsutskottets
protokoll förrän den 3 juli (se nedan sid. 678). Detta har ej hindrat utskottet
att i sitt memorial av 30 juni redogöra även för prästeståndets
fattade beslut. (Se C. U. M. 1810—1815, sid. 841 ff. samt nedan sid. 674!)
5 Ståndet gillade utskottets yttrande i protokollsutdrag av den 30
maj, att utskottet ej kunde befatta sig med J. M. Wessings, Bengt Anderssons
och Anders Peter Pehrssons resp. memorial (jfr C. U. M. 1810—1815,
sid. 1052).
Den 16 Juni 1815
639
skottet att inga andra discussioner än de anföranden Ledamöterne
särskildt begära få införde, deruti behöfva uptagas.
Uplästes ett af Herr Borgmästaren G: Kjellander inlemnadt
Memorial angående att det i 5. §. Trvckfrihets-Förordningen stadgade
Rättegångs sätt måtte antagas, i händelse en Jury i framtiden
skulle afskaffas, hvilket Memorial skulle öfverlemnas till
Beredningens utlåtande.1
Företogos 2 åter de af Herr Baron Cederström, Jacob, vid Stats
Råds Protocollerne för den 18. och 25. [Januarii] samt 1. Februarii
1815. angående Östersjö Compagniet gjorde anmärkningar, hvilka
uppå framstäld Proposition förföllo.
Herr Baron Cederström, Jacob, åberopade sitt till Protocollet
d: 10. i denna månad afgifne yttrande och förbehöll sig att i jemnlikhet
dermed, uti Protocolls Utdrag få bifoga sin särskildta mening
i detta mål, jemte Utskottets Skrifvelse till Riksens Ständer.
Frågan huruvida sådant kan Herr Baron Cederström medgifvas,
skulle hvila på bordet.
Widare öfverlades om den vid Protocollet för den 15. September
1813. angående förhöjd Tull på Stenkol gjorde anmärkning,
hvarefter följande godkända Proposition af Herr Baron och Ordföranden
framställdes:
Finner Constitutions Utskottet någon anmärkning emot Stats
Rådets Ledamöter eller den Föredragande uti detta mål böra äga
fum!
Den det vill skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Nej.
Winner Ja kommer Beredningen att föreslå formen hvarunder
anmärkningen skall framställas.
Winner Nej förfaller anmärkningen.
Rösterne befunnos innehålla
af Högloft: Ridderskapet och Adeln 2. Ja 2. Nej.
Högvördige Präst Ståndet 6. Nej.
Wällofl: Borgare Ståndet 1. Ja. 5 Nej.
Hedervärda Bonde Ståndet 1. Ja 1. Nej.
1 följd hvaraf anmärkningen förföll.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Kjellanders meni. avtryckes nedan som bil. 6 till detta prot.
2 Stycket fr. o. 111. orden Företogs åter t. o. m. orden anmärkningen
förföll återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 945 ff.
640
Bilagor till protokollet den 16 .Tuni 1815
1. Protokollsutdrag från Ridderskapet och Adeln
av den 12 juni 1815.
TJplast d: 16 Junii 1851. 1.
Utdrag af Protocollet hållit i Högloft Ridderskapet
och Adelns Plenum den 12 Junii 1815.
S: D: Företog Ridderskapet och Adeln till afgörande de från
de föregående Riksdagar på bordet fredande slutberedda förslag till
ändringar i Grundlagarne och staclnade deröfver i följande beslut:
2. §. Regeringsformen: Det föreslagne tillägget skulle förfalla,
sedan i anledning af Kongl. Majt :s Nådiga Skrifvelse, Riksens
Ständer redan förut beslutat at de i 41. §. föreslagna Stadganden,
hvarmed detta förslag stod i gemenskap, ej skulle antagas.
4. §. Den förbättrade redactionen hvilken vid 1812 års Riksdag
blef föreslagen, antogs.
5. §. Då Ridderskapet och Adeln ej ansåg sig kunna antaga
något af de till ändring deri på bordet hvilande förslag, skulle
den nu varande redactionen oförändrad bibehållas.
6. 7, 8, 9 et 10 §.§. Alla sedan förra Riksdagar på bordet
hvilande förslag till ändring uti dessa §.§. afslogos.
Rörande 11. §. beslöts att den oförändrad skulle bibehållas.
12 et 13 §§. De till ändring i dessa §§ sedan 1812 års Riksdag
på bordet hvilande förslag afslogos, samt beslöts att den 15 §. oförändrad
skulle bibehållas.
20 §. Det ifrån 1809 et 1810 hvilande förslaget till ändring
i denna §. bifölls.
28 §. Likaledes, hvarjemte det som hvilade i från 1812 afslogs.
30 §. Det ifrån 1809 et 1810 på bordet hvilande förslaget
antogs.
35 §. Tillägget sedan 1809 och 1810 och Agenter för Handeln
bifölls; men alla öfriga förslag till tillägg eller ändringar i denna
§. af slogs.
37 §. De härvid 1809 et 1810 gjorde förslager blefvo af Ridderskapet
och Adeln gillade.
38, 39 et 40 §.§. De härvid sedan 1812 hvilande förslag afslogos.
Öfver den 41 §. hade Riksens Ständer redan fattat deras beslut.
42 §. Det sedan 1812 hvilande förslag till tillägg af denna
§ antogs.
43. §. De till ändring häri på box-det hvilande förslager
afslogos.
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
641
49 §. Det sedan 1809 et 1810 på bordet hvilande förslaget
antogs.
52 §. Den sedan 1809 et 1810 hvilande anmärkningen härvid
ansågs böra förfalla.
53 §. Det ifrån 1809 et 1810 hvilande förslag bifölls.
56 §. Det ifrån 1809 et 1810 hvilande förslaget afslogs.
61, 69, 70, 71 et 74 §.§. De ifrån 1809 et 1810 hvilande förslagen
antogos.
77 §. Den sedan 1809 et 1810 hvilande anmärkningen rörande
recognitions skogar ansågs böra förfalla.
80, 81, 87 et 91 §.§. Alla rörande dessa §.§. hvilande förslag
afslogos.
92 §. Beslöts att oförändrad bibehållas.
93 §. Det sedan 1812 hvilande förslaget afslogs.
96 §. Den 1809 et 1810 gjorde anmärkningen ansågs böra
förfalla.
97 §. Det ifrån 1809 et 1810 hvilande förslaget antogs.
102 §. Det sedan 1809 et 1810 hvilande förslaget afslogs.
103 §. Bägge de hvilande förslagen rörande denna § antogos.
106, 107, 108, 110 et lil §.§. Alla rörande dessa §.§. hvilande
förslag till ändring afslogos.
114 §. I afseende på denna §. ansåg Högloft Ridderskapet
och Adeln, att, då intet förslag till ändring deri vore beredt, ingen
åtgärd dervid kunde äga rum.
Rörande frågan om en representations förändring beslöt Högloft
Ridderskapet och Adeln att enär intet förslag finnes så utarbetadt
och slutberedt att det till afgörande af Riksens Ständer kunde uptagas,
skulle detta ämne ytterligare till Constitutions Utskottet
öfverlemnas till handläggning Utskottet finner för sig möjlig.
Rörande Riksdags Ordningen.
17 §. Det sedan 1809 et 1810 hvilande förslaget afslogs.
19 et 34 §.§. De sedan 1809 et 1810 på bordet hvilande förslag
antogos.
36 §. Det sedan 1809 et 1810 hvilande förslaget afslogs.
38 §. Det sedan 1809 et 1810 hvilande förslag bifölls.
46 §. Det sedan 1809 et 1810, hvilande förslaget afslogs.
56 §. Det sedan 1812 års Riksdag hvilande förslaget bifölls.
57 §. bifölls det sedan 1809 och 1810 hvilande förslag.
63 §. Bifölls till rättelse efter 97 §. Reg. Form.
75 §. Det sedan 1809 et 1810 hvilande förslaget bifölls.
78 et 81 §.§. De i dessa §.§. föreslagna tillägg afslogos.
Rörande den 29 §. Regerings Formen 14, 21, 23 §. §. Riksdags
Ordningen upsköt Högloft Ridderskapet och Adeln sitt beslut intill
dess del erhålles af de beslut som af de Stånd blifvit fattade
hvilka dessa §.§. närmast röra.
41
642
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
I afseende på Tryckfrihets Lagen beslöt Ridderskapet och Adeln
att det på bordet hvilande förslaget till inrättande af en Iury i
Tryckfrihetsmål i stället för det hittils antagne Dom- och Rättegångs
sättet skulle antagas.
Sluteligen beslöts, att de nu i afseende på förslag till ändringar
i Grundlagarne fattade Beslut till Constitutions Utskottet skulle
öfverlämnäs, med anmodan att till Justering hos Riksens Ständer
inkomma med redaction af alla de förslager soni af samtelige Riks
Stånden blifvit godkände samt af de §.§. i Grundlagarne hvilka
omedelbart af de antagne förslagen bero och sålunda derefter böra
rättas. Ut supra.
Bx Protocollo
A: G: Silverstolpe.
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
643
2. Protokollsutdrag från Borgarståndet den 12 juni 1815.
den 16 Junii 2.
Utdrag af Wällofl. Borgare-Ståndets Protocoll
hållet tvid Urtima Riksd[ag]en i Stockholm den
12:te Junii 1815.
S: D: Wid nu företagen pröfning af Constitutions-Utskottets,
sedan Riksdagarne i Stockholm åren 1809 och 1810, samt i Örebro
åren 1810 och 1812 på Bordet hvilande och till afgörande beredda
förslag till ändringar i Grund lagarne, fattade Borgare-Ståndet
deröfver följande Beslut
1: Regeringsformen.
§. 2.
Att då det förut af Rikets Ständer pröfvade förslag till förändring
i den härmed gemenskap ägande 41 §. icke blifvit antaget,
förslaget till tillägg i 2 § ock förfaller.
§. 4.
Att, med antagande af Borgare-Ståndets år 1809 föreslagna
förändring af orden »Frälse eller Ofrälse» till »Frälse och Ofrälse»,
den år 1812 af Constitutions Utskottet uppgjorda förbättrade
redaction för öfrigt bifalles.
§. 5.
Att, med afslag å de åren 1809 och 1812 tillstyrkta förändringar,
den nu warande redactionen, oförändrad bibehålles.
§.§. 6, 7, 8,
Enahanda Beslut.
§. 9.
Att Constitutions-Utskottets 1812 föreslagna förändrade redaction
antages;
§. 10.
Att de åren 1809 och 1812 föreslagna förändringar afslås;
§. 11.
Att den bibehålles oförändrad;
644 Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
§. 12.
Att Borgare-Ståndets år 1809, wid Begerings-formens antagande,
gällande gjorda tillägg i denna § godkännes;
Men att de år 1812 tillstyrkta förändringar afslås.
§. 13.
Att förslaget år 1812 till ändring afslås;
§. 15.
Att den bibehålles oförändrad.
§. 16.
Att Högw. Preste-Ståndets 1809 förbehållna tillägg afslås;
§. 20.
Att 1809 och 1812 årens förändringsförslag antages.
.§. 28.
Att 1809 års 3 :ne särskildta förslag antagas; men 1812 års
afslås;
§. 29.
Att 1809 års, i anledning af Högvörd. Preste-Ståndets förbehåll,
inkomna förslag antages; men Hederv. Bonde-Ståndets då
äfven gjorda yrkande ogillas;
§. 30.
Att 1809 års förändrings förslag antagas;
§. 34.
Att Hederv. Bonde-Ståndets 1809 gjorda förbehåll ej kan till
pröfning upptagas;
§. 35.
Att 1809 års förslag, om tillägg af orden: Agenter för Handeln
bifalles, men alla öfriga ifrån denna och 1812 års Riksdag hvilande
förslag afslås;
§. 38.
Att Högv. Preste-Ståndets 1809 gjorda förbehåll och Kongl.
Majts Nådiga proposition 1812 afslås.
§.§. 39, 40,
Att 1812 års Constitutions-Utskotts förslag antagas;
§. 41.
Beslut förut fattadt.
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815 645
§.§. 42, 43, 47, 49.
Att Utskottet vid 1809 och 1812 årens Riksdagar föreslagne
förändringar antagas, samt hvad Utskottet för öfrigt sig utlåtit,
gillas.
§.§. 50. 52.
Att Högv. Preste-Ståndets — och Hederv. Bonde Ståndets år
1809 gjorda anmärkningar förfalla;
§. 53.
Att Utskottets förslag år 1809 antages;
§. 56.
Att Utskottets 1809 gjorda förändrings förslag afslås;
§. 61.
Att förslaget från 1809 och 1810 årens Riksdag antages;
§. 62.
Att Borgare-Ståndets 1809 gjorda anmärkning förfaller.
§. 66.
Att Högloft Ridderskapet och Adelns samma år gjorda anmärkning
afslås;
§.§. 69, 70, 71, 74.
Att de från 1809 och 1810 årens Riksdag hvilande förslag till
ändringar antagas, och Högloft Ridd. och Adelns anmärkning vid
71 § förfaller;
§.§. 77, 80, 81, 86, 87.
Att de från nämnde årens Riksdagar hvilande förslag till ändringar
afslås.
§.§. 91. 92.
Att Constitutions-Utskottets 1812 föreslagna förändringar
antagas;
§. 93.
Att det, sedan 1812 års Riksdag, hvilande förslaget till förändring
afslås, men den projecterade nya redaction af sista momentet
antages;
§. 96.
Att den förblifver oförändrad.
§. 97.
Att förslaget från 1809 och 1810 årens Riksdag antages;
§. 102.
Att förslagen till ändringar från samma Riksdag afslås.
646
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
§. 103.
Att Högv. Preste-Ståndets och Hederv. Bonde Ståndets, tvid
nämnde Riksdag, gjorde anmärkningar förfalla; men att Utskottets
d. 2 Febr. 1810 och Tvid 1812 års Riksdag afgifna ändrings-förslag,
antagas;
§.§. 105, 106, 107, 108, 110, lil.
Att alla de Trid dessa §.§., under föregående 3:ne Riksdagar,
gjorda anmärkningar och ändringsförslag afslås.
§. 114.
Att Hederv. Bonde-Ståndets anmärkning, såsom icke vidare
beredd, förfaller.
Allmänna Anmärkningar år 1809 från Högloft. Bidderskapet
och Adeln:
Någon Rikets Ständers åtgärd härvid ansågs ieke äga runi;
2 :do Riksdags-Ordningen.
§. 14.
Att Utskottets wid 1810 års Urtima Riksdag afgifna förslag
antages; men 1812 års åter afslås;
§. 17.
Att Förslaget från 1809 och 1810 årens Riksdag afslås.
§.§. 19, 21.
Att de från 1809 och 1812 årens Riksdagar hvilande förslag
antagas;
§. 23.
Att förslaget wid 1809 års Riksdag, rörande 3 :dje momentet
afslås, men det angående 5 :te momentet antages;
.§. 34.
Att 1809 års ändrings-förslag antages;
§. 36.
Att det från samma Riksdag hvilande förslag afslås;
§. 38.
Att det år 1810 på Bordet lagda förslag antages, i och hvarmed
1812 års förslag förfaller.
§. 46.
Att Utskottets förslag wid 1809 och 1810 årens Riksdag afslås;
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
647
§.§. 56, 57, 63, 75.
Att Utskottets från förra Riksdagarne hvilande förslag antagas.
§.§. 78, 81.
Att dervid 1809 och 1810 årens Riksdagar gjorda förslag afslås.
3. Tryckfrihets-Lagen.
Att det wid 1812 års Riksdag inkomna och på bordet lagda
förslag om en Jury eller Nämnd i Tryckfrihetsmål, i stället för det
hittils gällande Rättegångs-sättet, antages.
Och beslöt B or gare-Ståndet för öfrigt, att till ConstitutionsUtskottet
öfverlemna redactionen af alla de utaf samtlige Riksstånden
godkända förslag, samt de deraf omedelbart beroende §.§.
i Grundlagarne, som sålunda böra derefter rättas, hvilken redaction
sedermera Rikets Ständer till justering underställes. Ut supi'a.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
648
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
3. Protokollsutdrag från Borgarståndet den 12 juni 1815.
1815. d: 16. Junii i (Jonst.- Utsk.- upläst 21/2
Utdrag af Wällofl. BorgareStåndets Protocoll,
hållet vid Urtima Riksdagen i Stockholm den 12:te
Junii 1815.
S: D: Som Borgare-Ståndet under föredragning af de från
förra Riksdagar hvilande förslag till ändringar uti Grund hagarne,
fann sedan 1809 års Riksdag på bordet ett af Constitutions Utskottet
afgifvit Memorial, rörande förändring uti Representationen, med
bifogade enskilldte Ledamöters därtill utarbetade förslag, men denne
fråga likväl icke var af Utskottet till afgörande beredd; Så beslöt
BorgareStåndet, att till LTtskottet densamma åter öfverlemna, med
anmodan, att en sådan beredning företaga och med sitt förslag i
ämnet, så skyndsamt som möjligt är, till Rikets Ständer inkomma.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
649
4. Protokollsutdrag från Bondetståndet den 12 juni 1815.
1815. d: 16. Junii i Const: Utskottet upläst 3.
Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets Protocoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den 12.
Juni 1815.
S: D: Till afgjörande företogos de ifrån Riksdagarne i Stockholm
1809 och 1810 samt i Örebro 1810 och 1812 hvilande förslag
till ändringar i grundlagarne; Och stadnade Hedervärda Bonde
Ståndet i följande Beslut.
Wid Regerings Formen.
2 §. Tillägget ansågs förfalla sedan Riksens Ständer förut
beslutat att de i 41 §. föreslagne stadganden, hvarmed detta tillägg
ägde gemenskap, ej skulle antagas.
4 §. Den vid 1812 års Riksdag föreslagne Redaction antogs,
med tillägg af ordet och Ofrälse män i stället för eller Ofrälse män.
5 §. Bägge förslagen till ändring i denna §. af slogos.
6, 7, 8, 9 och 10 §.§ i följd af Beslutet om 5 § :s bibehållande
utan förändring, blefvo äfven de vid desse §.§. projecterade ändringar
och tillägg, afslagne och skulle
11 §. bibehållas oförändrad.
12 §. dett 1812 föreslagne tillägg antogs.
13 §. den projecterade ändringen af slogs.
15 §. Skulle bibehållas.
20 §. Förslaget från 1809 och 1810 antogs.
28 §. likaledes; och blef 1812 års Redaction afslagen.
29 §. nya Redactionen antogs, sedan Högvördige Präste Ståndet,
som detta förslag hufvudsakligen rörer, enligt nu ankommit
Protocolls Utdrag, till den föreslagne ändringen lämnat bifall.
30 §. förslaget bifölls.
35 §. Tillägget sedan 1809 och 1810 och Agenter för Handeln
bifölls; men alla de öfrige förslagen till ändringar eller tillägg wid
denna § afslogos.
37 §. de här, wid 1809 och 1810 gjorde Förslag blefvo af
Bonde Ståndet antagne.
38, 39 och 40 §.§. förslagen afslogos.
41 §. öfver denna §. hade Riksens Ständer redan fattat sitt
beslut.
42, 43 och 49 §.§. de wid desse §.§. föreslagne ändringar
biföllos.
650
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
52 §. första Punkten i förslaget angående Bonde Ståndets
Secreterare, ansågs förfalla sedan redan derom blifvit stadgadt i
Riksdags Ordningens 24 §. och det öfriga ej kunna komma under
öfverläggning.
53 §. Förslaget antogs.
56 §. Förslaget af slogs.
61, 69, 70, 71 och 74 §.§. de sedan 1809 och 1810 hvilande
Förslag biföllos.
77 §. tillägget såsom öfverflödigt ansågs böra förfalla.
80 §. Föreslagne ändringen ansågs ej kunna komma under
pröfning.
81 och 87 §.§. Förslagen afslogos.
91 §. i anseende till sammanhanget med 39 §. ansågs Förslaget
af sig sjelf förfalla.
92 §. Förslaget bifölls och skulle således denna §. uteslutas.
93 §. de föreslagne ändringar afslogos.
96 §. den gjorde anmärkningen ansågs ej böra komma under
öfverläggning utan förfalla.
97 §. Förslaget antogs.
102 §. det hvilande Förslaget af slogs.
103 §. Bägge de hvilande förslagen rörande denna §. antogos.
106, 107, 108 och 110 §.§. alla rörande dessa §.§. hvilande Förslag
till ändring afslogos lil §. sedan härom blifvit i Riksdags
Ordningen stadgadt, ansågs det vid denna §. föreslagne tillägg icke
behöfvas och derför böra förfalla.
114 §. Hedervärda Bonde Ståndet som ansåg frågan om
denna §. ej vara till räckeligen beredd, beslöt att öfverlämna densamma
till Constitutions Utskottet med vänlig anmodan att derom
afgifva sitt Betänkande och Förslag, för att sedermera komma
under pröfning; åberopande Bonde Ståndet härvid sitt förra yrkande,
att hela denna §. bör utur Regeringsformen uteslutas.
Beträffande frågan om Representations förändringen, så fann
Ståndet, att, enär intet Förslag finnes så utarbetadt och slutberedt
att de till afgjörande af Riksens Ständer kan uptagas, skulle detta
ämne ytterligare till Constitutions Utskottet öfverlämnäs att utarbeta
ett fullständigt Förslag, som kunde komma under pröfning.
Börande Riksdags Ordningen.
14 §. Wällöf!. Borgare Ståndets Beslut skulle afbidas.
17 §. förslaget af slogs.
19 §. Tillägget bifölls.
21 §. Wällöf!. Borgare Ståndets Beslut skulle afbidas.
23 §. om projeeterade ändringen afslogs i hvad den rörde
Bonde Ståndet, i öfrigt skåll Borgare Ståndets Beslut afbidas.
34 §. Förslaget antogs.
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
651
36 §. Tillägget afslogs.
38 §. Redactionen från år 1810 bifölls och ansågs det vid
1812 års Riksdag projeeterade tillägg dermed förfalla.
46 §. tillägget afslogs.
56 §. det sedan 1812 års Riksdag hvilande Förslag bifölls.
57, 63 och 75 §.§. de föreslagne tilläggen och ändringarne vid
dessa §.§. biföllos.
78 och 81 §.§. de i dessa §.§. föreslagne tillägg afslogos.
I afseende på Tryckfrihets Lagen beslöt Bonde Ståndet att det
på bordet hvilande Förslag till inrättande af en Jury i tryckfrihets
mål, i stället för det hittills antagne Doms- och Rättegångs sätt,
skulle antagas.
Hvarjemte Hedervärda Bonde Ståndet förordnade att de nu i
afseende på ändringar i grund lagarne fattade Beslut skulle till
Constitutions Utskottet öfverlämnäs, med vänlig anmoden att till
justering hos Riksens Ständer inkomma med redaction af alla de
Förslag som af samtelige Riks Stånden blifvit godkände, samt af
de §.§. i grundlagarne hvilka medelbart af de antagne Förslagen
bero och således derefter böra rättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
652
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
5. Utdrag ur Prästeståndets protokoll den 8 juni 1815.
1815. d: 16. Junii i Coust. Utsk. upläst. 4.
Utdrag af Protocollet, hållit i Högvördige
Preste-Ståndet vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 8 Junii 1815.
S: D: Efter ytterligare föredragning af Constitutions Utskottets
den 3 dennes på bordet laggda Memorial innehållande de i från
Utskottet infordrade upplysningar, i frågan om de Constitutionella
Principer, enligt hvilka Riks Ståndens olik beslut, om de beredda
Grundlagsfrågornas hvilande till nästa Riksdag eller upptagande
vid denna, kunde sammanjämkas till ett bestämdt svar på Kongl.
Maj :ts Nådiga Proposition i detta ämne, har Preste-Ståndet, utan
att gilla den af Utskottet uppgifna grundsatts, enligt hvilken 3 :ne
Stånds beslut om så beskaffade frågors hvilande till annan riksdag,
icke skulle kunna inskränka det 4 :de Ståndets rätt att dem till afgörande
upptaga, likväl för att gå sina Resp. Med Ständers yttrade
önskningar om berörde frågors upptagande, till mötes, funnit för
godt att med frångående af dess d. 11 sistl. Maj uti detta ämne
fattade beslut bifalla, det alla sedan nästföregående 3 :ne Riksdagar
hvilande och lagligen beredda Grundlagsfrågor vid innevarande
Riksdag må till afgörande förekomma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U Almquist.
Bilagor till protokollet den 16 Juni 1815
653
6. Borgmästare Kjellanders memorial.
1815. d: 16 Junii upläst i Utskottet och remitteradt till Beredningen.
6.
Wördsamt Memorial1
I anledning af mitt förbehåll i Wällofl: Borgare Ståndet,
under öfverläggningen om den vigtiga fråga: antagandet af en
Jury i Tryckfrihets mål, tager jag mig friheten, såsom en ny
Motion hos Höglofl. Utskottet framställa: at det i 1812 års Tryckfrihets
Förordning 5 §: stadgade Rättegångs sätt, måtte såsom gällande
antagas, i den händelse Riksens Ständer framdeles skulle
finna, en Jury icke upfylla dermed åsyftade ändamål, eller vara
stridande mot Nationens lynne och tänkesätt. Framtida erfarenheten
lärer härom vara den säkraste Domare.
G. Kiellander
1 Tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 916.
654
Den 20 Juni 1815
102. Den 20 Juni 1815.
J usterat
Rudolf Cederström.
Den 20 Iunii 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande, undantagandes
Herr Munck af Rosenschöld, Herr Rothoff, Herr Commerce
Rådet Wegelin, och Riksdagsmännen Ericson och Anders
Danielson.
Justerades pleni protocollet för den 16 sistl.
Justerades förslaget til den Riksact som skall uprättas til bestämmande
af de genom föreningen mellan Sverige och Norrige
upkomna constitutionela förhållanden.
(bilägges)1
Herr Dk: Wijkman ingaf en så lydande motion.2
Jag anser en Jury nödvendig för att beröfva Religions smädaren,
upprorsstiftaren och äreskändaren den trygghet han bygger
på ett försigtigt missbruk af Tryckfrihets Förordningen. Men jag
kan ej gilla det af förslaget till Jury, hvilket gör 2/s delar af
rösterna nödvendiga för des upplösning. Jag önskade, att det antingen
bestämde blotta pluraliteten af rösterna såsom afgörande
eller ock frikallade den anklagade, om ej 2/3 delar af dem vore emot
honom. — Föreställom oss en Jury, sammansatt af Nio redeliga,
fasta och upplysta Män, sorn med en ed, vid hvilkens uppläsande
jag kände mitt blod. varmare, förbundit sig att föllja sin öfver
1
I marginalen: N:o 1. Riksakten med åtföljande memorial är tryckt i
C. U. U. 1810—1815, sid. 832.
1 konceptet förekomma rättelser av något större intresse allenast på
en punkt, nami. vid riksaktens § 7. I denna § fanns från början endast
ett stycke, nami. det, som i det tryckta dokumentet — dock med några
ändringar — utgör paragrafens andra stycke. Paragrafen har börjats på
följande sätt: »Vid alla de tilfällen då efter Sveriges Grundlag och denna
Riksact bägge» — varefter förmodligen skulle följt orden: Rikenas styrelse
föres af Statsrådet. Men tankegången har avbrutits, och meningen i stället
formulerats sålunda: »Vid alla de tillfällen då efter Sveriges och Norriges
Grundlagar Rikets styrelse» o. s. v. — I marginalen har skrivits det stycke,
som i den slutliga redaktionen utgör första stycket i paragrafen, sålunda
följande mening: »Intil dess bägge Rikenas representanter äro församlade,
och hafva förordna! om Regeringen under Konungens minderårighet, skall
et af lika antal (sammansatt) Svenska och Norrska Ledamöter sammansatt
Stats råd förestå Rikenas Styrelse, med iakttagande af dessas ömsesidiga
Grund lagar».
2 Wijkmans motion, som av honom är undertecknad, är såsom bilaga
n:o 2 fogad till protokollet. Den är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 976.
Den 20 Juni 1815
655
tygelse. Föreställom oss att efter omröstningen fyra röster funnos
jakande och fem nekande, och att för ingen af dessa redliga Män
visade sig något skäl till förändring af den en gång fattade meningen.
Jag fråga: När skall denna Jury blifva upplöst? Man
svarar: När behofvet tvingar till upplösning. Och jag frågar:
Monne någon rättskaffens Man skall frivilligt ingå i en sådan Jury?
Är det ädelt af Lagstiftaren att med behofvet af sällskap eller
hvila eller med annorstädes påkallande ouppskjutliga göromål
tvinga en af de fyra eller två af de fem att förråda den öfvertygelse
med hvilken Lagstiftaren på det starkaste sökt att fästa dem med
den föreskrifna eden ?1
Herr Borgmästaren Kjellander ingaf en så lydande motion.2
I sammanhang med hvad Herr Professoren Doctor Wikman nu
anfördt, torde mig tillåtas, såsom en ny motion väcka Högloft. Utskottets
upmärksamhet därå: at et stadgande i 5 §: af Tryckfrihets
Lagen nödvändigt erfordras, som berättigar Domaren att vid vite
eller annor Laga påföljd, ålägga de til utgörande af Jury kallade
personer, at åt utsatt tid och ställe sig infinna. Utan et sådant
stadgande, skall det nu antagne Rättegångs sättet förfela sitt åsyftade
ändamål.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G: A Silverstolpe.
1 Wijkmans motion, som sålunda är fogad till prot. av den 20 juni,
är, egendomligt nog, daterad Stockholm den 23 juni 1815.
2 Kjellanders motion, som av honom är undertecknad, är såsom bilaga
n:o 3 fogad till protokollet. Den är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 976.
656
Den '21 Juni 1815
103. Den 21 Juni 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 21 Junii 1815.
Plenum, då alla Utskottets ledamöter voro närvarande, undantagandes
Friherre Cederström, Herr Rothoff, Herr Gahn, Herr D :r
Wijkman, Herr Wegelin, samt Riksdagsmännen Ericson och Anders
Danielson.
Uplästes et Utdrag af PresteStåndets Protocoll af den 12 Iunii,
om tryckning på Riksdags kostnaden af öfversigten af de hvilande
grundlags frågorna.
(bilägges)1
Et Utdrag af Borgare Ståndets Protocoll af den 15 Junii, innehållande
bifall til förslaget til förändringar i 37. §. Regeringsformen.
(bilägges)2
Et Utdrag af PresteStåndets Protocoll af den 15 Iunii, innehållande
Preste Ståndets beslut rörande en Jury i Tryckfrihetsmål.
(bilägges)3
Remitterades til Utskottets beredning.
1 Vid. denna protokollsanteckning — likasom vi de följande förekommer
hänvisning till motsvarande bilaga. — Prästeståndet instämde i ett
R. o. A:s beslut den 8 juni, »att tryckningsafgifterna för de af Constitutions
Utskottets Secreterare författade och ibland Riks Stånden redan
utdelade Tabeller öfver alla de Förslag till förändringar eller tilläggningar
i Grundlagarne, som sedan de 3:ne sistförflutne Riksdagarne hvilat, skulle
af den anslagne Riksdagskostnadssumman bestridas».
2 Ståndet instämde med R. o. A:s bifall till utskottets »vid 1809
och 10 årens Riksdag uti 2:ne särskilda Betänkanden afgifna förslag till
förändringar i Regeringsformens 37. §».
3 Ståndet godkände utskottets förslag av den 20 juni 1812 om en
jury. Utskottet skulle dessutom anmodas att inkomma med utlåtande
över de ändringar, vilka ståndet vid antagandet av de 4 första §§ uti
T. F. O. den 26 juni 1812 hade yrkat och vilka ståndet, den 27 juni s. å.
»förbehållit skola anses, såsom då väckta motioner, hvilka nästk. Riksdag
borde till afgörande upptagas.» F. ö. innebar ståndets beslut, att de
beslut, som i senaste plenum och nu hade fattats rörande ändringar i
grundlagarna, skulle överlämnas till utskottet med anmodan »att författa
och till justering hos Riksens Ständer ingifva Redaction af alla de
Förslag, som af samteliga Riksstånden blifvit godkända, samt af de §§ i
Grundlagarne, hvilka af de antagne förslagen omedelbart bero och således
derefter böra rättas».
Den 21 Juni 1815
657
Et D :o af den 19 Junii innehållande påminnelse til Utskotten
om skyndsamhet i görömålen.
(bilägges)1
Et D :o ifrån Borgare Ståndet af den 19 Junii, om samma
ämne.
(bilägges)2
Företogos3 til pröfning de ännu på bordet hvilande protocoll
hvilka til anmärkning hade blifvit ifrån fördelningarna anmälde,
nemi.
Protocoll hållet i Stats Rådet den 16 Febr. 1813, om fardag för
til och afträdande af Boheman vid Amiralitetet.
Sedan alla til detta ämne äskade handlingar blifvit företedde
och upläste, beslöt Utskottet efter någon öfverläggning, at den
gjorda anmärkningen borde förfalla, sedan förfarandet var enligt
med alla tiders praxis, och Högsta Domstolens tanka i frågan förut
hade varit inhemtad.4
Protocollet öfver Krigs Ärender hållet i Stats Rådet d: 27. September
1814. samt i sammanhang dermed Protocollerne för d: 3.
och 10 Jan. 1815. angående en lefverans till Kgl. Maj :t och Kronan
af Handlanden Benedicks.
Anmärkningen förföll.
Stats Råds Protocollerne öfver Kammar Ärender för den 12.
och 19. Julii samt 20. September 1814 och 14 Februarii 1815. angående
Landshöfdingens i Malmöhus Län underdåniga hemställan
om sättet att i Staden Lund hädanefter välja Borgmästare, Rådmän
och Riksdagsmän.
Den härvid gjorde anmärkning förföll.
Sluteligen anmältes att vid åtskillige Stats Råds Protocoll öfver
Krigs Ärender saknats hänvisningar till Berednings Protocollerne,
hvilket, äfvensom att Rubriker vid flere mål ej varit utsatte, försvårat
Utskottets arbete, hvarom anmälan i Utskottets Skrifvelse
till Riksens Ständer skulle göras, sedan Beredningen derföre föreslagit
formen.
Herr Professoren Munk af Rosensköld anhöll att sedan alla enskildt^
anmärkningar nu blifvit afgjorde, Herr Baron och Ordföranden
behagade göra Proposition uppå om anmärkning emot
den Föredragande och Stats Rådets Ledamöter bör äga rum i anseende
till rådslagen, rörande den vissa enskildta. personer förunnade
1 Prästeståndet instämde i borgarståndets anmodan till utskotten av
19 juni att påskynda sina arbeten.
2 Sedan ståndet inhämtat K. M:ts avsikt att efter den 16 juli genast
hemförlova riksdagen, anmodade ståndet samtliga utskott att påskynda
sina arbeten.
3 Stycket fr. o. m. orden Företogos til pröfning t. o. m. orden ät dem
öfverlemnas återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid. 947.
4 Jfr ovan sid. 611, 627—628.
42
658
Den 21 Juni 1815
tillåtelsen till införsel af den stora qvantitet utländskt bränvin som
de sednare åren blifvit i Riket införd.
Herr Baron och Ordföranden framställde proposition om anmärkning
dervid skall göras, hvilket af pluraliteten med Nej besvarades.
Föredrogs å nyo Beredningens den 2 Junii ingifna Betänkande
öfver de ifrån enskilda Riksdagsmän til Utskottet inkomna motioner
til ändring i Grundlagarna.
I anledning af den första punkten rörande et förslag af Herr
Jan Lamberg til et olika stadgande om Riksens Ständers befattningar
vid Lagtima och Urtima Riksdagar, samt et af Riksdagsmannen
Anders Nilsson, hvari yrkades det samma äfvensom uphäfvandet
af det stadgande i Regerings formen at hufvudstaden
nödvändigt skall vara den vanliga Riksdagsorten, hvilket allt Riksdagsmannen
Anders Åberg, genom et Memorial hade bestridt, beslöt
Utskottet efter någon öfverläggning, under gillande af Beredningens
yttrande, at då Utskottet ej trodde sig böra berörde förslag
hos Riksens Ständer anmäla och tilstyrka, skulle om författarena
sådant äskade, i enlighet med Beredningens yttrande enskilda
svar åt dem öfverlemnas.
Utskottet stadnade i samma beslut i afseende på 2 :dra puncten
i beredningens yttrande, i anledning af et ifrån Herr Tham, Fehr,
ingifvet förslag, at Stats Råd, Justitia Råd, Stats Secreterare m. m.
skulle få inträde i Riksens Ständers Utskott.
I afseende på 3 :dje puncten i anledning af Riksdags fullmägtigens
ifrån Christinsehamn Lundgrens motion, at Presidenter i
Hofrätterne borde ställas under opinions nämndens dom gillade Utskottet
äfven beredningens yttrande.
Likaledes i afseende på 4 :de puncten innehållande Beredningens
tankar om et förslag af Herr Spaldencreutz, om utvidgade
skyldigheter för Riksens Ständers Justitia Ombudsman.
Vid pröfning af den 5 :te puncten om et memorial af Riksdagsmannen
Anders Larson, innehållande förslag at vid beräkning
af Riksdagsmanna, arfvoden, alla inom Bonde Ståndet som bebo
och äga frälsehemman deri böra deltaga, ingaf Riksdagsmannen
Hans Hanson, et så lydande skrifteligt yttrande:
(bilägges)1
Om frälse jords Egare skola betala Riksdagsmans arvode till
Ledamöter innom skatte Allmogen hvar af Bondeståndet, Enligt
IS.tonde §. i Riksdagsordningen Endast bör bestå, — så anser jag
detta bidrag ej nyttigt utan mera vådligt, så vida fölgden naturligt
vis skulle blifva dän, att desse jordegare, om de betalte Ricksdags
mans arvode skulle de deltaga i valen och äfven kunna väljas till
1 Yttrandet är såsom bilaga fogat vid protokollet. Det är tydligen
egenhändigt skrivet och undertecknat. Yttrandet är tryckt i C. U. M. 1810
—1815, sid. 864. — Se f. ö. ovan sid. 615.
Den 21 Juni 1815
659
Riksdagsmän bland skatte Allmogen. Ehuru de i flera fall ägde
rackt stridiga inträssen, hvarföre de talade, och således kunde
blifva parti Representanter innom Bondeståndet, hvilket vid alla
Riksdags mans val borde på det sorgfälligaste observeras och förekommas.
Men för all skatte jord i hvars hand dän än må vara anser jag
Riksdagsmans arvode bör betalas till härradets valde Riksdags Man
som bevakar däss rättigheter, Ehvad jord Egaren har Representations
rätt i bondeståndet eller icke.
af dessa skiäl anser jag beredningens betänkande i danna del
bör af slås.
Efter någon öfverläggning gillade Utskottet Beredningens förslag,
hvilket således til Riksens Ständer kommer at anmälas, hörandes
då på begäran Hans Hansons särskilda tanka expeditionen
åtfölja.
Likaledes1 skulle til Riksens Ständer öfverlemnas de förslag
til ändringar i Tryckfrihets lagen beredningen, i anledning af et
af Herr Kjellander och en af Presteståndet vid sista Riksdag gjorda
anmärkningar, utarbetat, dock skulle med expedition deraf dröjas
intil dess så väl sednare inom Utskottet väckta motioner rörande
samma lag hunnit pröfvas, som den af Presteståndet gjorda remiss
derom uptagas.
Rörande de af Frih. Stael von Hollstein afgifne anmärkningar
vid Tryckfrihets lagen, samt af Riksdagsmannen Iohan Magnus
Wessing om en jämnare fördelning af ägendomars onera til staten,
gillades beredningens utlåtande, i följe hvaraf författarena om de
det åstunda äga at derom erhålla särskildta svar.
Vid frågan2 om några tillägg i anledning af Konungens gjorda
anmärkningar, i några §§. af Regerings formen och Riksdagsordningen
för at sätta dem i öfverensstämmelse med Riksens Ständer
[s] af Kongl. Maj :t i Nåder sanctionerade beslut om Constitutions
Utskottets granskning af Justitire Ombudsmannens diarier,
yttrade sig Herr Doctor Agrell, skrifteligen:
(bilägges)3
För min enskildta del kan jag ej finna annat, än att frågan om
tryckningen af de tillägg i Reger. Form. 53 §. samt Riksdags-Ordn.
29 §, hvilka angå granskningen af Justitia Ombudsmannens Diarier,
är af den beskaffenhet, att den af Riksens Högloft Ständer kan vid
inne varande Riksdag afgöras. Hufvudsaken är ju fullkomligen af
1
Denna mening återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 977, dock har
där en korrigering giorts av protokollets oformliga text,
2 Stycket fr. o. in. orden Vid frågan om t. o. m. orden hvila på bordet
(se nedan sid. 661) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 858.
8 Agrells egenhändiga och av honom undertecknade yttrande är såsom
bilaga n:o 7 fogat till protokollet. Överst å första sidan är såsom rubrik med
Agrells stil skrivet: Yttrande till Högloft Constitutions-Utskottet. — Yttrandet
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 859.
660
Den 21 Juni 1815
gjord. Och hvar finnes väl en enda bokstaf i grundlagarne, som bjuder,
att Riksens Ständer skola särskildt besluta om en sak af denna
beskaffenhet, och särskildt om dess tryckning? Man skulle då kunna
påstå, att förändringen uti Reg. Form. 41 §. angående Konungens
myndighetsålder, samt tillägget uti 56 § af Riksdagsordningen ej
fingo genast tryckas, emedan Riksens Ständer väl behörigen fattat
beslut om sjelfva dessa ämnen, men icke om deras tryckning, hvarom
ifrån Högloft Utskottet intet direct betänkande blifvit afgifwet.
Man in wånder väl, att frågan om granskningen af Justitia;
Ombudsmannens Diarier icke är i sin natur constitutionel, utan
har blott, genom en hvila från föregående Riksdag', händelsevis fått
en sådan behandling. Men har väl frågan igenom denna stränga
behandling någonting förlorat? Monne icke denna behandling,
äfwen om frågan icke vore constitutionel, sätter henne i bredd
med werkligen constitutionella frågor, och tillerkänner henne således
samma rättigheter som desse, hvaribland en oupskjuten tryckning
måste räknas? Man inwänder härvid, att behandlingen ej
warit fullkomligt constitutionel, emedan saken blifvit väckt uti ett
Stånds Plenum och ej directe hos Constitutions-Utskottet, och att
tryckningen ur detta skäl bör constitutionelt behandlas, så att den
blott föreslås vid denna Riksdag, men ej afgöres förr än vid den
nästkommande. Om denna lilla omständighet är så väsändtlig, som
man synes vilja påstå, så bör den werka på hela det redan vidtagna
beslutet. Är frågan om granskningen af Justitue Ombudsmannens
Diarier icke constitutionel, så hörer den icke till ConstitutionsUtskottet:
den är då beredd af ett obehörigt Utskott, och således
sjelfwa beslutet i visst afseende inconstitutionelt. Och bör väl
ett inconstitutionelt beslut äga bestånd? Bör då icke saken återgå
till sitt förra intet? — Är åter frågan constitutionel, så ser jag
icke, att endast tryckningens constitutionella behandling skall
kunna corrigera den inconstitutionella gång, sjelfwa frågans afgörande
fått, bestående däri, att den ej blifvit väckt i Constitutions-Utskottet,
utan i ett Stånds Plenum. Borde icke äfwen i
detta fall sjelfwa beslutet, såsom inconstitutionelt, återgå?
Men jag wågar till och med påstå, att frågan blifvit fullkomligt
constitionelt behandlad. Då frågan kom ifrån ett Stånds
Plenum till Högloft. Utskottet, så hade ju Utskottet bordt återförvisa
den, såsom icke i behörig ordning wäckt. Men hvad gjorde
väl Utskottet? Jo, det uptog frågan. Skedde väl sådant af okunnighet
om grundlagarnes föreskrift eller af förhastande? Intetdera
är tänkbart af ett Utskott, sammansatt af så kunnige och betänksamme
Män, samt till en stor del af de primitive Grundlagsstiftarne.
Hvad betydde då detta uptagande? Det betydde ju, att
Höglofl. Utskottet sjelft, om ej expresse, dock tacite, förvandlade
frågan till sin egen motion, beredde den såsom sådan, och i behörig
ordning öfwerlemnade den till Ständernes afgörande. Var icke
Den 21 Juni 1815
661
detta Höglofl. Utskottets öpna rättighet, och har icke frågan därigenom
fått en fullkomligt constitutionel behandling?
Jag finner så mycket mindre tjenligt, att låta frågan om tryckningen
hvila till nästa Riksdag, som Ständerne icke kunna på denna
fråga svara annorlunda då än nu, emedan hufvudsaken redan är
afgjord. Skall man då töfva till nästa Riksdag för att svara endast
Ja, utan att kunna då, mer än nu, svara Nej? Eller är väl meningen
af grundlagsfrågors hvilande annan, än att de frågor, som
kunna besvaras med ja eller nej, skola innan afgörandet få en viss
mognad. Är nu intet alternativet att kunna besvara med ja eller
nej öppet, så är ju hvilan utan ändamål. — Tryckningen af åfvanförmälte
tillägg om granskningen af Justitia; Ombudsmannens
Diarier bör således, efter min tanka, aldeles icke upskjutas, hälst
både RegeringsFormen och RikdsagsOrdningen, i afseende på redan
afgjorde frågor och kanhända fleres slutliga afgörande, torde
blifva omtryckte.
Att Kongl. Maj :t sjelf icke ansett tryckningen af en redan
beslutad sak för en Constitutionsfråga, tycker jag mig finna däraf,
att Kongl. Maj :t ej i form af Proposition, utan blott såsom en
erindran, vid tillkännagifwandet af dess Nådiga sanction af hufvudsaken,
wäckt Ständernes upmärksamhet härå. Icke eller torde, vid
Remissen af Kongl. Maj :ts Nådiga Skrifwelse, Ständernes mening
warit den, att Höglofl. Utskottet skulle proponera tryckningen af
oftanämnde sak, såsom en grundlagsfråga, hvilken borde hvila till
nästa Riksdag, utan endast upgifwa de termer, hvilka boi’de nyttjas
vid den redan beslutade sakens snart skeende tryckning. Och desse
termer äro ju klart uttryckte i sjelfwa beslutet.
Ur desse skäl anser jag, att tryckningen af de uti Regeringsformen
och Riksdags-Ordningen, i afseende på granskningen af
Justitia Ombudsmannens Diarier, behöflige tillägg kan af Riksens
Höglofl. Ständer vid denna Riksdag afgöras.
Efter någon öfverläggning, och sedan de fleste ledamöterne
förenat, sig med den af Herr Borgmästaren Vilberg anförde mening,
at prajudicatet, at utan föregången hvilotid tilstvrka någon förändring
i någon Grundlags bokstafliga innehåll, gillade Utskottet
beredningens utlåtande, i följe hvaraf de upgifna förslagen til
Riksens Ständer komma at öfverlemnas för at efter 56 § Reg.
formen nu behandlas, och til afgörande til nästa Riksdag hvila
på bordet.1
När härefter den til Utskottet ifrån Riksens Ständer hänvisade
frågan om en ny representation företogs, anbefallde Utskottet sin
Secreterare at anskaffa et tilräckligt antal exemplar af det be
-
1 I protokollstexten ha uppenbarligen några ord bortfallit. Meningen
borde förmodligen ha haft ungefär följande utseende. Efter någon ...
mening, at prsejudicatet, at ... innehåll, vore vådligt, gillade etc. —
662
Den 21 Juni 1815
tänkande öfver detta ämne, som vid Riksdagen 1809 och 1810, på
trycket utgafs, upskjutande tils vidare all öfverläggning rörande
detta ämne.
Herr Borgmästaren Vilberg anmälde sin önskan at Utskottet,
enl. Grund lagens tillåtelse måtte inbegära de ministeriella protocoll,
som rörde Beslutet at deltaga i kriget mot Napoleon, samt
den franska Chargé d 'affaires afvisning ifrån Sverige: om antagandet
af tractaten med England 1813, i anledning af hvilken Arméen
skulle gå öfver til Tyskland: om utnämnandet af en Beskickning
til Spanien, och dess appointement.
Då hela Utskottet häri instämde, åtog sig Herr Baron och Ordföranden
at dessa Protocoll ifrån Konungens HofCantzler infordra.1
Utskottet åtskiljdes.
in fidem
G A Silverstolpe
1 Ordföranden har dröjt med åtgärd med anledning härav till den
27 juni: se utskottets protokoll sistnämnda dag, nedan sid. 663.
Den 27 Juni 1815
663
104. Den 27 Juni 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 27 Iunii
Då alla utskottets Ledamöter voro närvarande utom Herr
Bothoff, Herr D :r Wijkman, samt Riksdagsmännerne Ericson och
Anders Danielson.
Iusterades Protocollerne för den 20 och 21 sistl.
Friherre Cederström, Jacob, anhöll at til de Protocoll i ministeriella
ärender han funnit redan vara af Utskottet inbegärda,
få tillägga det som angeck Pariserfreden och Guadeloupes afträdande;
hvilket efter derom gjord proposition, af Utskottet bifölls.1
Frih. Cederström2 anmälte derefter, at sedan han erfarit at
det på bordet ifrån förra Riksdagar hvilande förslaget til ändring
i 38. §. R.O. och införande af voteringssättet per capita inom Utskott,
blifvit af et stånd afslagit, och således förfallet, ville han,
stödd på sin öfvertygelse om et sådant stadgandes nytta och rigtighet,
och på den allmänna röst som genom tre stånds gillande
deraf yttrat sig, nu förnya samma förslag, alldeles .i enlighet med
den redaction til § :s förändring som förut är gjord och nu varit
föremål för Riksens Ständers afgörande, med begäran at Utskottet
ville nu detsamma hos Riksens Ständer anmäla, såsom en fråga,
hvilken nu å nyo väckt, och behandlad efter 56 §. Reger, formen,
åter må til afgörande vid nästa riksdag kunna företagas.
Denna motion begärdes af Herr Biskopen D :r Faxe på bordet.
Föredrogos de i Utskottets Beredning den 23. och 26 sistl.
hållna protocoll.3
(införas)4
1 Bland bilagorna till detta protokoll finnes ingenting omtalat rörande
de åtgärder som med anledning härav vidtagits. I volymen »Riksdagsärenden
1815», som tillhört »Hovkanslersexpeditionens riksdagsarkiv»,
vilken volym förvaras i serien »Riksdagsacta» i Riksarkivet finnas frenne
handlingar om denna sak. Den första av dessa återgivas nedan såsom
bil. 1 till detta protokoll. Av de båda övriga återgives den ena såsom
bilaga till utskottets protokoll den 30 juni och den andra såsom bilaga till
protokollet den 6 juli.
2 Stycket fr. o. m. orden Frih. Cederström anmälte t. o. m. orden
på bordet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 898.
3 Stycket fr. o. m. orden Föredrogos de t. o. m. orden läste och
granskade återfinnes i C. U. M. 1810—1815. sid. 951 ff.
4 Beredningsprotokollen äro såsom bilaga n:o 1 fogade vid pleniprotokollet
och tryckas i det följande efter det senare.
664
Den 27 Juni 1815
Herr Silverstolpe upläste sjelf det dictamen han til Beredningen
hade inlemnat, och hvilket Beredningen tilstyrkt böra blifva
grunden för Utskottet [s] Anmärknings Memorial til Riksens Ständer
i anledning af granskningen af Statsrådets protocoller.
Under öfverläggningen härom befunnos Utskottets Tjedamöter
vara af mjmket skiljagtiga meningar. Då somlige ansågo anmärkning
endast kunna göras enligt Regeringsformens föreskrifter,
yrkade andra, at afseende äfven borde göras på den utförligare utredning
som ansvarighetslagen innehåller, hvarigenom grader för
förseelsers beifrande närmare bestämmas, hvaremot af flere invändes
at en anmärkning med upgift af en klandrad åtgärd, ej utan
yrkande af ansvar kunde vara formlig, och at i följe deraf den
anmärkning Utskottet hade beslutit ej kunde blifva annat än
generel, och vid den omständigheten at Utskottet vid flera tilfällen
saknat wederbörligt hörande af Beredningen och Embetswerk, til
sakernas uplysande innan de för Konungen blifvit föredragne.
Äfven erindrades at den allmänna anmärkningen saknades, at i
afseende på Krigsexpeditionens protocoller de vore förda på et
sätt at man ganska ofta icke kunnat taga reda på de åtgärder
som blifvit vidtagna, genom bristande data och nummer på citerade
mål och detaillerade rubriker, at man ej kunnat controllera om
alla protocoll blifvit til Utskottet aflemnade, och at Utskottets
arbete försvårats derigenom, at man i allmänhet saknat titlar på
målens innehåll. Häremot invändes at beredningen särskildt föreslagit
at dessa sednare anmärkningar endast i Utskottets protocoll
skulle antecknas, och af Ordföranden hos HofCanzleren anmälas,
til utverkande af rättelse framdeles. Ytterligare gjordes den anmärkning,
at då nu flera protocoll til läsning i Utskottet voro
infordrade, det vore för tidigt at til Riksens Ständer föreslå en
generel decharge, innan denna läsning vore fulländad, hvarföre det
yrkades at hela frågan måtte upskjutas, til dess äfven dessa protocoll
hunnit blifva granskade. Efter någon stunds öfverläggning,
hvarunder å ömse sidor skäl och motskäl utvecklades, beslöt Utskottet,
uppå derom af Herr Baron och Ordföranden gjord proposition,
at hela denna fråga skulle hvila, intil dess de nyligen infordrade
Protocoll vore läste och granskade.
Företogs1 granskningen af den ifrån Beredningen öfverlemnade
utredning af de §.§. i Grundlagame, hvilka til följe af Riksens
Ständers nyligen fattade beslut böra undergå ny redaction.
Då dervid fråga upstod huru det borde anses, när i förslag til
ändring i någon §. et moment blifvit gilladt och et annat af slagit,
och huruvida det sålunda gillade, såsom blott en del af det hela
förslaget, borde i redactionen uptagas, eller alltsammans, genom
ogillandet af någon del, anses vara förfallet, och, då de flesta af
1 Stycket fr. o. m. orden Företogs granskningen t. o. m. orden Herr
Lagmannen Nenzén är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 848 ff.
Den 27 Juni 1815
665
Utskottets Ledamöter voro af den tanka, at då et förslag i hvart
Moment innehölle flera särskilda saker, öfver hvar sak för sig
borde beslutas och besluten nu verkeligen så voro fattade öfver
hvar sak särskildt, man vid redactionen borde derefter rätta sig,
reserverade sig
Friherre Cederström Jacob i följande ordalag:
(införes)1
Då jag icke kan finna förenligt med föreskriften i d. 56. §
R. f., om sättet til grundlagsfrågors behandlande at et förslag til
ändring i grundlag stympadt antages, än mindre at ord deri förflyttas
eller tillägges så kan jag icke annat än anse förslaget til
ändring i 28 § R. f. vara oantaget efter högv. Preste Ståndet endast
antagit en del af förslaget. Men då Utskottets pluralitet beslutat,
at oaktat olikheten emellan Riks Ståndens beslut i afseende på
ändringen i denna § den delen som af Preste ståndet blifvit antagen
borde anses bifallen af alla 4 :a Stånden, samt at orden
utländske män til emellan ordet antaga, och orden, Språk- och Exercitie-Mästare
skulle införas, så får jag deremot protestera med
anhållan at detta mitt yttrande må åtfölja Utskottets Betänkande
til R. Högl. S.
Rich och Ad., Väll. Borgare- och Hedervärda Bonde-Stånden
hafva i hela dess vidd antagit det från 4809 års Riksdag hvilande
förslag til ändring i denna § alldeles icke ensamt den delen som
af Preste-Ståndet blifvit bifallen och den conclusion at de som
bifallit hela förslaget til ändring, äfven bifallit dessa delar och
at derföre den af Preste-Ståndet antagna delen skulle anses af de
öfriga Stånden såsom bifallen och dessa Stånds beslut om § :n
för öfrigt anses böra förfalla genom Preste-Ståndets beslut, är efter
min tanka alldeles oriktig. Vore ämnet icke en Grundlagsfråga,
så kunde jämkning i Ståndens beslut möjligen äga rum: i Grundlagsfrågor
är all jämkning i beslut olaglig, och då ett Riks-Stånd
i laga ordning deröfver afgifvit sin röst kan den icke genom de
andra Ståndens eller Konungens beslut undergå någon förändring.
28 § R. F. bör derföre efter min tanka bli oförändrad, efter Riksstånden
öfver densamma stadnat i olika beslut och full enstämmighet
fordras för at ändring lagligen kan äga rum.
Härmed förenade sig Herr Gahn, af Colqhoun.
Sedan berörda utredning var genomläst öfverlemnades den til
ytterligare granskning åt Herr D :r Falk, och Herr Lagmannen
Nenzén.
I anledning af PresteStåndets remiss2 företogos de af bemälte
Stånd vid förled [ne] Riksdag gjorde anmärkningar, och gillade
1 Cederström,s reservation är såsom bilaga n:o 2 fogad till pleniprotokollet.
Se C. U. M. 1810—1815, sid. 848.
2 Denna mening är tryckt i C. U. M. 1810—1815. sid. 979.
666
Den 27 Juni 1815
Utskottet til alla delar Beredningens deröfver afgifna yttranden,
i följe hvaraf de tilstyrkta förslagen skulle til Riksens Ständer
öfverlemnas, såsom nu beredda at efter 56. §. R. f. behandlas, och
vid nästa Riksdag kunna afgöras.
Vidare företogs beredningens förslag i anledning af Konungens
proposition om tillägg i 81. §. regeringsformen.
Efter någon öfverläggning beslöts at det förslag som til Riksens
Ständer skulle inlemnas til nytt moment vid denna § :s slut,
skulle så styliseras.
Om vid Riksdag då Grundlags frågor lagligen kunna afgöras
ytterligare upskof föreslås, må det ej äga rum, utan Konungens och
alla fyra Riksståndens sammanstämmande beslut.
Hvad Beredningen tilstyrkt1 i afseende på Herr Borgmästaren
Kjellanders motioner rörande Tryckfrihets förordningen, gillades
til alla delar af Utskottet, med det, i anledning af Herr Borgmästaren
Ullbergs anmärkning äfven gjorda tillägg, at parten bör
bindas skyldig at för den han til Ledamot i Jury inkallar, bestå
resekostnaden.
Utskottet åtskiljdes.2
1 Denna mening är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 979.
2 Namnunderskrift saknas.
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
667
1. Rudolf Cederströms skrivelse till Hovkanslern,
Ink. d. 27 Junii 1815. ^ :0 6/
Högvälborne Herr Baron och HofCanzler, Riddare
och Commendeur af Kongl: Majts Orden m: m:!
I anledning af innom Constitutions Utskottet gjord anmälan,
får jag, på dess vägnar och i stöd af 105. §. Regeringsformen,
requirera de inför Konungen i Ministeriella Ärenden förda Protoeoller
som angå 1 :o Beslutet att deltaga i kriget mot Napoleon,
samt. den Franske Chargé d 'affaires afvisning ifrån Sverige. 2 :o
Antagandet af tractaten med England 1813 i anledning af hvilken
Svenska Armén skulle gå öfver till Tyskland. 3 :o Utnämnandet
af en beskickning till Spanien, och dess appointement. 4 :o Om
Freds-Tractaten i Paris rörande Gouadeloupes afträdande.
Med fullkomligaste högaktning har ähran framhärda
Högvälborne Herr Friherren [s] Hof Cantzlernfs] Riddaren
[s] och Commendeuren[s] af Kungl: Maijts Orden.
Ödmjukaste tjenare.
Ruldolf Cederström.
1 Ärendets nummer i den bland »Riksdagsacta» från 1815 i Riksarkivet
förvarade volymen.
668
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
2. Beredningsprotokollet den 23 Juni 1815.
N :o 1 den 27 Junii.1
Justeradt d. 27 Junii.
A : G: Silverstolpe.
Den 23 Junii
Sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning, då alla
Ledamöterne voro tilstädes.
Vid företagandet af det ifrån Utskottet remitterade mål,
rörande redactionen af de §.§. som genom Riksens Ständers beslut
blifvit til ändring afgjorde, samt de, sorn dermed stå i omedelbart
sammanhang, oell i följe deraf böra ändras, företedde Secreteraren
en af honom författad utredning öfver Riksståndens beslut, samt
de deraf föranledda redactionerna. Då detta doeument var genomgånget,
oell rigtigt befunnet, fann beredningen bäst tjenande til
säkerhet vid denna befattning, at åt någon dess ledamot särskildt
updraga revisionen af hela arbetet, hvilken, på anmodan, Herr
Borgmästaren Kjellander åtog sig at förätta.
Ytterligare genomläste Beredningen et förslag til ny redaetion
af de §.§. sorn i sammanhang med de faststälde besluten borde
ändras, hvilket förslag äfven til vidare pröfning åt Herr Borgmästaren
Kjellander öfverlemnades.
Beredningen åtskiljdes.
In fidem.
G. A. Silverstolpe.
1 Denna anteckning är signering av handlingen såsom bilaga till
plemprotokollet.
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
669
3. Beredningsprotokollet den 26 Juni 1815.
Justeradt d: 27 Junii.
A: G: Silverstolpe.
Den 26 Iunii.
Sammanträdde Beredningen, då alla Dess Ledamöter voro närvarande.
Herr Borgmästaren Kjellander återlemnade til Beredningen
den af honom til granskning emottagna utredningen af förhållandet
med Ständernes beslut rörande Grundlagsfrågorna, samt
förslag til nya redactioner af de § som derigenom befunnits böra
förändras. Herr Borgmästaren förklarade sig hafva funnit denna
utredning och dessa förslag til alla delar rigtiga, allenast anmärkte
han, at den 93. §. Regeringsformen vore förbigången, hvari, efter
den'ändring 41. §. R. f. undergått, det sista momentet numera tydligen
borde uteslutas.
Beredningen beslöt at den af Secreteraren författade utredningen,
til Utskottets granskning in pleno skulle öfverlemnas, beledsagad
af Beredningens utlåtande at den funnit densamma til
alla delar rigtig, utom i afseende på nyssnämnde §., hvari beredningen
tilstyrkte den af Herr Borgm. Kjellander föreslagne
ändring.
I afseende på Tryckfrihets lagen stadnade Beredningen i det
beslut, at i anseende til den olikhet som befinnes imellan den 86 §.
R. Formen, och den i Ingressen til Tryckfrihets förordningen införde
citation af samma §., ville Beredningen hemställa til Utskottet,
om man icke til Riksens Ständer skulle anmäla den förändring,
at citationen i Tryckfrihets förordningen återfördes til
full enlighet med § :s lydelse i Reg. Formen. I afseende på Redactionen
i anledning af det tiva rättegangssättet i tryckfrihets
mål, skulle denna i Utskottets betänkande föreslagne författningen
om Iury oförändrad föreslås, men til vinnande af strängare sammanhang,
det 8 :de momentet i förslaget flyttas emellan det 6 :te
och 7 :de.
Beredningen uptog derefter enligt remiss de förslag til ändringar
i Tryckfrihets lagen, som vid sistl. Riksdag af Preste Ståndet
gjordes. Desse förslag voro :
1. §. 6:te mom. om åläggandet af samma ansvar som cautionister
å dem, hvilka såsom vittnen påtecknat namnsedel.
Beredningen erindrade sig at den öfver denna fråga, redan i
670
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
anledning af Herr Borgmästaren Kjellanders motion, til Utskottet
afgifvit sit yttrande.
3. §. 3 mom. om tillägg deri af orden: eller fängelse efter
brottets svårare beskaffenhet. Ansågs böra förfalla. Herr D :r
Falk reserverade sig emot denna mening.
3. §. 9. mom. om tillägg deri af orden: och skriften confisqueras.
Skulle med tilstyrkande til Utskottet öfverlemnas.
4. §. 8 morn. om införande af orden: anstötlig för den rena
evangeliska läran. Likaledes.
4. §. 12 mom. om af skaff ande af stadgandet om ersättning til
Bokhandlare för böcker som af styrelsen blifvit confisquerade. Beredningen
ansåg detta moment böra förblifva oförändradt: allenast
Herr D :r Falk gjorde emot detta beslut sin reservation.
Efter väckt fråga, huruvida de i anledning af Preste Ståndets
gjorda och nu uptagna anmärkningar tilstyrkta förslag, kunde
til Riksens Ständer ingifvas, under tilstyrkande at genast vid
denna Riksdag afgöras, ansåg beredningens pluralitet at de ej
annorlunda borde behandlas än såsom förslag, hvilkas afgörande
til nästa Riksdag borde upskjutas.
Enär Utskottet1 hade til Beredningen remitterat at upgifva
förslag til formen för den anmärkning som Utskottet beslutit skulle
göras i anledning af beslutet rörande hvita Bomullstygers införsel
i Götheborg, utbad sig Herr Silverstolpe at få upläsa et så lydande
yttrande:
(bilägges)2
Åt sin särskilta Beredning har Constitutions-Utskottet behagat
uppdraga, att föreslå formen till en Anmärkning vid ett den 30
Sept: 1812 i Stats-Rådet afgjordt mål, rörande af Stats-Rådets samtelige
närvarande Ledamöter, i anledning af tid efter annan inkomne
ansökningar, tillstyrkt införsel, tills vidare, till Götheborg, och förtullning
derstädes, af alla slags manufacturerade utländske Bomullsväfnader,
som till bruk och nyttjande i Riket äro tillåtne, samt
Bomullsgarn.
Utskottet har ansett anmärkningen härvid böra riktas derhän,
att ehuruväl Commerce-Collegium, General-Tull-Arrende-Soeitetens
Fullmägtige och den då i Götheborg, enligt särskilt uppdrag,
vistande Kammar Rådet Eldman, härom, efter målets afgörande’
skulle förständigas, samt Gross-Handels-Societeten underrättas, likväl
icke, såsom 10. §. Regerings-Formen bjuder, någre vederbörande
Collegier, eller Embetsmän, före tillstyrkandet häröfver finnas hafva
blifvit hörde, ej heller någon Allmän kungörelse blifvit tillstyrkt
Stycket fr. o. m. orden Enär Utskottet t. o. m. orden må vättas
(se nedan sid. 673) återfinnes i C. V. M. 1810—1815. sid. 948, där alltså även
Silverstolpes yttrande är avtryckt.
2 Silverstolpes egenhändigt skrivna men ej undertecknade yttrande
är såsom bilaga n:o 1 fogat till beredningsprotokollet.
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
671
eller utkommit, hvarigenom den Staden Götheborgs Handlande af
denna anstalt tillflytande förmån kunnat äfven komma alla andra
Rikets handlande Invånare tillgodo: hafvandes likväl Utskottet derjemte
föreskrifvit, att någon tillämpning af 106 och 107. §.§. Regerings-Formen
i afseende på detta mål icke skulle äga rum, och i
följe deraf någon ansvarighet å Stats-Rådets Ledamöter och den
Föredragande icke yrkas.
Af de sålunda utaf Constitutions-Utskottet bestämda gränsor
för Anmärkningen, synes mig böra slutas, att den ej kan komma
att innefatta annat, än 1 :o en enkel Anmälan, ej hinderlig för
meddelandet af Décharge åt Stats-Rådet och de Föredragande; och
2 :o Utskottets motifver för denna blotta anmälan oåtföljd af beifrande,
samt det ändamål Utskottet genom ett sådant tillvägagående
åsyftar.
Ehvad tanke jag, som var ur Staden frånvarande då i Utskottets
Plenum anmärkningen blef besluten, kunde enskilt hysa
om den bokstafliga formligheten af detta tillvägagående, tror jag
likväl, att, när décharge icke Stats-Rådet förvägras, låter detsamma,
sig, utan kränkning af Grundlagens anda, ehuru ur blotta billighets
skäl, försvaras: och i alla fall är det min pligt, såsom Beredningens
Ledamot, att stanna inom de gränsor Utskottet föreskrifvit.
Under denna förutsättning, tager jag mig den friheten hemställa,
om icke hos Utskottet kunde föreslås, till en början, att sjelfva
Anmälan borde, helt och hållit i anseende till grund-dragen, och
i det närmaste till ordalagen, blifva sådan, som jag den här ofvanföre
upptagit; och dernäst, att densamma måtte åtföljas af ett
Utlåtande utaf ungefärligen följande innehåll:
Då, i kraft af det stadgandet i Ansvarighets-Lagen för StatsRådets
Ledamöter, att desse Embetsmän ej kan till last läggas, om
emot deras, på anförde skäl grundade råd, utgången, utan deras förvållande,
Olifver olycklig, och det åsyftade goda ändamålet icke
vinnes, Utskottet ansett sig icke böra ingå i någon för Stats-Rådet
ansvar-medförande pröfning om den vidtagne anstaltens följder,
eller af de, alltefter personers skiljaktiga åsigter och erfarenhet,
olika bedömde principer för densamma; och då derjemte anledning
sig icke yppat att vid denna anstalt tillräkna de tillstyrkande något
skadligt eller ensidigt uppsåt; har LTtskottet funnit sig icke billigen
kunna fästa sig vid annat, än det felaktiga i Formen, nemligen i
uraktlåtenheten att, särdeles i ett mål af denna vigt för Rikets Allmänna
Hushållning, före tillstyrkandet höra någon eller någre Vederbörande,
samt att efter beslutet tillstyrka en kungörelse, hvilken
kunde till alla andra hugade at sig deraf begagna, lika utsträcka
förmånerna af denna anstalt.
Utskottet skulle, på sådan grund, icke hafva saknat ali anledning
att, i stöd af Ansvarighets-Lagens 6 :te §., hos Riksens Ständer
framställa sin anmälan till den påföljd som Regerings-Formens
672
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
107. §. omförmäler, helst äfven vid ett och annat, likväl mindre
vigtigt tillfälle än detta, tillstyrkanden befunnits hafva blifvit afgifne,
utan någre Vederbörandes förut inhemtade yttranden. Men
Utskottet har trott billigheten fordra, att vid öfvervägande af
grunderna för domslut, bör sättas i beräkning huruvida de Ansvariges
handlingssätt, icke uti något sällsyntare fall, utan i det
hela framvisar något klandervärdt; huruvida det bevittnar en
verklig böjelse att anse sig öfver lag och vanvörda föreskrifter;
eller huruvida det icke snarare företer blott en tillfällig ovårdsamhet,
föranledd dels af en ej alla stunder närvarande vana vid
en förbättrad sakernas ordning efter födelsen af ett nytt Samhällsskick,
dels af sjelfva Embetsmännens tätare ombyte, dels af desse
Embetsmäns nödvändiga användande till många befattningar i ett
Land, der den nya ord [ningen] ännu hvarken hunnit tilldana många
skickliga män, eller tillåtit sjelfva befattningarne väl redas ifrån
hvarandra, dels ock sluteligen af de tillfälliga civila och politiska
händelser, som under dessa sednaste år ofta måst hänföra desse
högre Embetsmäns sinne och verksamhet utom den bana, å hvilken
de hufvudsakligen varit bestämda att handla.
Det är efter ett sådant öfvervägande, som Utskottet för sin
del funnit den anmälta uraktlåtenheten ej kunna tillskrifvas något
annat än denna sistnämnde orsak. Då, uppå sådan grund, Utskottet
nu inskränker sig till en enkel anmälan hos Riksens Ständer.
utan tillstyrkande af det slags afseende derå, hvartill 107 :de §.
Regerings-Formen och 6 :te § af. Ansvarighets-Lagen skulle föranleda;
och då, såsom en följd häraf, Utskottet vördsamligen tillstyrker
Riksens Ständer att meddela Stats-Rådets samtelige Ledamöter
och de Föredragande vederbörlig decharge; gör sig LTtskottet
den förhoppning att Riksens Högloflige Ständer lära täckas inse,
huruledes å ena sidan Riksens Ständers väckta och vakande uppmärksamhet,
och å den andra billigheten och värdigheten af deras
förhållande emot skicklige och rättsinnige Embetsmän, skall hos
desse underhålla deras efter Utskottets öfvertygelse ostridiga böjelse
och bemödande, att i möjligaste måtto tillbakahålla äfven sådana
afvikelse!’ från föreskrifter och grundsatser, som från alla menskliga
befattningar äro oskiljaktiga.
Efter någon öfverläggning sammanstämde beredningen i den
mening, at det af Herr Silverstolpe sålunda upgifna förslag skulle
til Utskottet anmälas, såsom öfverensstämmande med Utskottets
fattade beslut, och efter Beredningens tanka tjenligast at uttrycka
Utskottets mening.
I afseende på de anmärkningar Utskottet gjort öfver saknade
data i protocoll och svårigheter vid läsningen, uppkomna genom
bristande titlar öfver ämnena, trodde beredningen sig böra tilstyrka,
at dessa brister väl antecknades i Utskottets Protocoll och
Bilagor till protokollet den 27 Juni 1815
673
Ordföranden anmodades at derom göra en sådan anmälan till Hof
Cantzleren at i afseende på bägge anmärkningarna Utskottet nu
ej ville sådant hos Ständerna anmäla, häldst de anginge en mindre
upmärksamhet hos Protocollisterna och ingen försummelse af StatsRådet,
men at Utskottet önskade at sådant för en framtid må
rättas.
Företogs Konungens Nådiga Proposition om et tillägg i 81. §.
i afseende på Grundlagsfrågors behandlingssätt.
Beredningen beslöt at föreslå tillägget af et nytt moment vid
slutet af berörde 81. §. så lydande:
Ytterligare upskof med slutberedda Grundlagsfrågors afgörande
må ej äga rum, utan Konungens och alla fyra Riks Ståndens sammanstämmande
beslut.
Företogos de bägge til Utskottet remitterade förslag af Herr
Borgmästaren Kjellander, det förra: at det i 1812 års Tryckfrihets
förordning 5. §. stadgade Rättegångs sätt, måtte såsom gällande
antagas i den händelse Riksens Ständer framdeles skulle finna en
Iury icke upfylla dermed åsyftade ändamål eller vara stridande
mot Nationens lynne och tänkesätt: det andra at Domaren måtte
berättigas at vid vite eller annor laga påföljd ålägga de til utgörande
af Iury kallade personer at å utsatt tid och ställe sig
infinna.
1 afseende på det förra skulle det oförändrad! med Beredningens
tilstyrkande til Utskottet öfverlemnas: rörande det sednare
beslöt Beredningen at til Utskottet föreslå et stadgande, at det vore
den persons som til Iury-man blifvit kallad ovilkorliga pligt at
sig inställa: at domaren borde autoriseras at vid vite eller annor
laga påföljd sådane personer inkalla och at de uteblifvande skulle
åläggas, at utom pligten betala ersättning för resa m. m. åt de
öfriga ledamöter af Jury, som til tid och ort infunnit sig, men
genom den borrtova [ra Judes uteblifvande. med oförrättadt ärende
fått återvända.
Granskningen af den Anmälta motionen af Herr D :r Wijkman
om jämnkningen i beräkningen af pluralitet inom Jury, upsköts til
dess efter justeringen af Protokollet för Utskottets sista plenum
Herr D :r Wijkmans skrifteliga upsatts af den motion til Utskottet
inkommit.
Beredningen åtskiljdes.1
1 Underskrift saknas.
43
674
Den 30 Juni 1815
105. Den 30 Juni 1815.
Justerat
R. Cederström.
Den 30 Iunii.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande utom
Herr D :r Wijkman, och Riksdagsmännerne Ericson oell Anders
Danielson.
Iusterades pleni Protocollet för den 27 sistl. Iunii.
Herr Borgmästaren Ullberg anmälde, at sedan han erhållit tilförlåtliga
underrättelser om förhållandet med Franska ministerns
borrtresa, och Svenska beskickningen til Spanien, ansåg han Protoeollernas
läsning derom vara utan all nytta, hvarför han inför Utskottet
ville återtaga sin begäran om infordrandet af de rörande
dessa ämnen hållna ministeriella protoeoll. Utskottet instämde
häri, och skulle detta genom Herr Baron och Ordföranden IlofCantzlern
tilkänna gifvas.1
Iusterades Utskottets Memorial til Riksens Ständer, såsom vehikel
til redaction af de nyss beslutna §.§. i Grund lagarna.
(bilägges)2
Iusterades Utskottets Memorial til Riksens Ständer, i anledning
af Justitia; Ombudsmannens Diariers granskning.
(bilägges)3
Likaledes Utdrag af Protocollet hållet hos Constitutions Utskottet
den 21 Junii.
(bilägges)4
D :0
D :0
D :0
(bilägges)6
D:0
D:0
D.o
(bilägges)6
D :0
D:0
D :0
1 Jfr protokollet den 27 juni, ovan sid. 663 och protokollet den 6 juli,
nedan sid. 692; se även bilaga till förevarande protokoll!
2 I marginalen: N:o 1. Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815
sid. 841.
3 I marginalen: N:o 2. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 850.
4 I marginalen är antecknat:
»Svar til Herr Tham N:o 3». — Svaret är tryckt i C. U. M. 1810—1815
sid. 1056. Jfr ovan sid. 614 och 658.
5 I marginalen: »[Svar] til Herr Lundgren N:o 4.» — Se C. U. M.
1810—1815, sid. 1058. Jfr ovan sid. 614 och 658.
6 I marginalen: »Svar til Herr Lamberg N:o 5». — Se C. U. M. 1810—
1815, sid. 1060. Jfr ovan sid. 613 och 658.
Den 30 Juni 1815 675
(bilägges)1
Remitterades til beredningen den i förre Plenum af Frih. Cederström
Jacob väckta motion om införande af voteringen per
Capita inom Utskott.2
Uplästes et Memorial af Commerce Rådet Santesson, så
lydande.
(införes)3
Et D :o af Herr Uggla, så lydande.
(införes)4
Bägge dessa Memorialer remitterades til Beredningen.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
fr. A. Silverstolpe.
1 I marginalen: »Svar til Anders Nilsson N:o 6.» Se C. U. M. 1810—
1815, sid. 1063. Jfr ovan sid. 613 och 658.
2 Se ovan sid. 663.
3 I marginalen: N:o 7. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 893.
4 I marginalen: N:o 8. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 904.
676
Bilaga till protokollet den 30 Juni 1815
Rudolf Cederströms skrivelse till Hovkanslern.1
Ink. d. 30 Junii 1815.2 N :o 67?
Högvälborne Herr Baron, HofCanzler, Riddare
och Commendeur af Kongl: Majts Orden m: m:!
I anledning af särskildt meddelade uplysningar får jag å Constitutions
Utskottets vägnar återkalla reqvisitionen af Protocollen
hällne inför Konungen rörande Franska Ministerns afresa och den
Spanska Ministerns utnämning och underhåll. Med utmärktaste
högaktning framherdar
S. H. T.
Ödmjuke tjenare.
Rudolf Cederström.
1 Ur »Riksdagsärender 1815» i serien »Riksdagsacta» i Riksarkivet.
2 Här har ursprungligen stått den 28.
3 Ärendets nummer i volymen.
Den 3 Juli 1815
677
106. Den 3 Juli 1815.
Iusterat
Rudolf Cederström.
Den 3 Iulii.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Iusterades Protocollet för Utskottets sednaste sammankomst.
Justerades följande:
Memorial til Riksens Ständer, rörande 81. §. Reg. formen.
(bilägges)1
D :o, rörande Justitiae Ombudsmans instruction.
(bilägges)2
D :o, rörande 15. §. Riksdags Ordningen.
(bilägges)3
D :o rörande Herr Spaldencreutz’s förslag til tillägg i Justitia
Ombudsmannens Instruction.
(bilägges)4
Utdrag af Prot. hållet hos Const. Utsk. den 21 Iunii 1815.
(bilägges)5
D :0 D :0
(bilägges)6
Föredrogos tvänne Memorialer inlemnade af Rådmannen Kjellander
ifrån Carlstad, innehållande åtskillige förslag til ändringar
i grund lagarna.
(bilägges)7
Remitterades til Beredningen.
Uplästes följande Protoeolls Utdrag i från de andra Stånden
Ifrån Borgare Ståndet af den 3 Iunii, om införande i Grundlagarna
af förändringar i Iustitiaa Omb. Mannens Instruction.
(bilägges)8
1 Vid denna och följande punkter göres i marg. hänvisning till
motsv. bilaga. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 852. Jfr ovan sid. 673.
2 Se C. V. M. 1810—1815, sid. 855. Jfr pleniprotokollet den 21 juni,
ovan sid. 659.
3 Se C. TJ. M. 1810—1815, sid. 862. Jfr ovan sid. 658.
4 Se C. U. M. 1810—1815, sid. 866. Jfr ovan sid. 658.
6 Utdraget innehåller svar på J. M. Wessings memorial. Se C. V. M.
1810—1815, sid. 1068. Jfr ovan sid. 659.
s Utdraget innehåller svar på frih. Stael von Holsteins tvenne memorial.
Se C. 11. M. 1810—1815, sid. 1072. Jfr ovan sid. 659.
1 I marginalen: N:o 7 et 8. — Bilaga n:o 7 är tryckt i C. U. M. 1810
—1815, sid. 1078; bilaga n:o 8 är tryckt i anf. arbete, sid. 895.
8 Remiss av kungl, förslaget i ämnet: jfr ovan sid. 610 och 659.
678
Den 3 Juli 1815
Ifrån Preste Ståndet af den 12 Junii om Grundlags frågorna.
(bilägges)1
D :o den 19 Iunii om D :o
(bilägges)2
Ifrån R. och A. af den 19 Iunii om Grundlagsfrågorna.
(bilägges)8
D:oD :o, om påskyndande af Utskottens arbete.
(bilägges)4
Ifrån Bonde Ståndet af den 19 Iunii om Grundlagsfrågor.
(bilägges)5
Ifrån Ridd. och Ad. af den 20 Iunii om 38 § Riksdags Ordningen.
(bilägges)6
D :o den 22 Iunii om Borgare Ståndets förslag till ändring i
Riks acten.
(bilägges)7
Ifrån Bonde Ståndet den 22 Iunii om Grundlagsfrågor.
(bilägges)8
Ifrån Borgare Ståndet den 22 Iunii om ändring i Riksacten.
(bilägges)9
Ifrån R. och A. den 22. Iunii om godkännande af Riksacten.
(bilägges)10
Ifrån Bonde Ståndet den 22 Iunii om detsamma.
(bilägges)11
1 I utskottets plenum den 16 juni hade de tre övriga ståndens beslut
i dessa ämnen av den 12 juni anmälts. Dessa beslut äro tryckta såsom
bilagor till pleniprotokollet den 16 juni (se ovan sid. 640 ff.). Utdraget
ur prästeståndets protokoll den 12 juni avtryckes här nedan såsom bilaga
1 till föreliggande protokoll. Prästeståndets beslut angående § 28 R.F.
föranledde ny handläggning av denna §.
2 Avtryckes såsom bilaga 2 till föreliggande protokoll.
3 Avtryckes såsom bilaga 3 till föreliggande protokoll.
4 R. o. A. instämmer i Borgarståndets anmodan av samma dato till utskotten
att påskynda arbetet.
5 Se bilaga 4 till föreliggande protokoll.
8 Se bilaga 5 till föreliggande protokoll.
7 Sedan borgareståndet fattat beslut om viss ändring i den föreslagna
riksakten, beslöt R. o. A. att vidhålla sitt redan gifna fullständiga godkännande
av riksakten: se nedan not 9.
8 Se bilaga 6 till föreliggande protokoll.
9 Ståndet yrkade, att i § 3 skulle uttryckas den mening, »att, enär
Thronföljare wal förestår, Konungen eller Interims Styrelsen, som, enligt
nämnde §, skall aflemna propositionen om Thronföljden på samma dag
i Sverige och Norrige, äfven bör uti denna proposition bestämma walets
förrättande på en och samma dag, såväl hos Sveriges Rikes Ständer, som
hos Norriges Rikes Storting, inom den tid, §:n för öfrigt i detta afseende
innehåller». I övrigt godkännes riksakten. — Om R. o. A:s beslut med
anledning härav, se ovan!
10 R. o. A. godkände konstitutionsutskottets memorial av den 20 juni.
11 Ståndet godkände sagda mern. av 20 juni.
Den 3 Juli 1815
679
Ifrån R. och A. den 2 Iulii, om 28 § Reg. form, och redaction
af grundlags frågor.
(bilägges)1
D :o D :o om Iustitiae Omb. mannens decharge.
(bilägges)2
Ifrån Bonde Ståndet af den 28 Iunii om Riksacten.
(bilägges)3
Herr Silverstolpe anmälde några förslag till ändringar i Grundlagarna.
(bilägges)4
Herr Munck af Rosensköld. Likaledes.
(bilägges)5
Herr Commerce Rådet Egge utbad sig et i sammanhang med
denna motion om förlängning af motionstiden äfven få föreslå at
Riksens Ständer måtte beredas den rättigheten, at efter förloppet
af den fjerde månaden å nyo begära Riksdagen [s] förlängning
på en månad.
Alla dessa motioner remitterades till Beredningen.
Herr 6 Biskop Rosenstein anmälde, at, sedan J urv nu blifvit
antagen i Tryckfrihets mål, ansåge han högst vigtigt at alla stadganden
i anseende till brott som i Tryckfrihets lagen förekomma,
och dervid allmänna lagen åberopades i stället för särskilda föreskrifter
i hvart fall öfversåges, hvilket han önskade at någon af
de ledamöter som gjordt lagfarenheten til hufvudsak, behagade
betänka.
Remitterades til beredningen.
Uppå derefter gjord motion af Herr Borgmästaren Vilberg,
beslöts at denna beredning, som nu fått ökade göromål, skulle förstärkas
med en ledamot af hvart stånd hvartil genast utvaldes
Frih. Cederström Jacob, Herr Biskop Rosenstein, Herr Lagman
Nensén, och Riksdagsmannen Ericson.
Utskottet afträdde på Beredningar.
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 Se bilaga 7 till förevarande protokoll.
2 R. o. A. godkände utskottets mein. av den 30 juni. Ståndet inhämtade
»med tillfredsställelse» såväl utskottets Utlåtande över J. 0:s
förvaltning av »detta vigtiga kall» som »dess anmälan rörande Embetets
vigt och nytta».
3 Med* anledning av borgarståndets förslag av den 22 juni till tillägg
i § 3 riksakten vidhöll bondeståndet sitt redan givna godkännade av densamma.
4 Silverstolpes egenhändigt skrivna förslag är såsom bilaga n:o 24
fogat till protokollet. Det avtryckes här nedan efter det förevarande pleniprotokollet
såsom bil. 8 vid förevarande protokoll.
5 I marginalen: N:o 25. — Rosenschölds förslag saknas bland bilagorna.
Förslaget gällde utsträckning av motionstiden.
6 Denna punkt är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 914.
680
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
1. Utdrag ur Prästeståndets protokoll den 12 juni 1815.
Den 3 Julli N:o 10
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högvördiga
Preste-Ståndet, vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 12 Junii 1815.
S: D: Till slutligt afgörande företogos de sedan sista Riksdagarne
i Stockholm 1809 och 1810 samt i Örebro 1810 och 1812
hvilande förslag till ändringar i Grundlagarne uti nedanskrefne
ordning; och stadnade Ståndet deröfver i efterföljande Beslut:
Angående Regerings Formen.
§ 2. Det af Constitutions Utskottet föreslagne till-lägg blef
såsom en följd af Riksens Höglofl. Ständers redan fattade Beslut,
angående 41 :sta § m, afslaget.
§ 4. Den år 1809 yrkade ändring af orden: eller Ofrälse till
och Ofrälse blef af Ståndet gillad. Constitutions-Utskottets år
1812 afgifne Förslag till ny redaction af samma 4:de §. blef bifallet.
§ 5. och i sammanhang dermed
§§ 6, 7, 8, 9, 10 och 11 blefvo oförändrade bibehållne.
§ 12, Likaledes blef den i förening med ofvanberörde 5 :te §
föreslagne nya redactionen ogillad, äfvensom det af Constitutions
Utskottets år 1812 tillstyrkte till-lägg uti denna 5. afslogs.
§§ 13 och 15. bibehöllos oförändrade.
§ 20. Den af Constitutions Utskottet 1809 tillstyrkte förändring
bifölls.
§ 28. Det ifrån 1809 och 1810 hvilande förslaget till ändring
i denna § bifölls, undantagande 2 ulra Momentet: att till Sysslor vid
Academierne befordra Utländske Lärde af utmärkta egenskaper och
förtjenster, samt uti 5 :te Momentet: Ingen må till Militäre Ordinarie
Beställning utnämnas eller på Förslag uppföras, sorn ej uppnått 18
års ålder; hvilka tillägg afslogos; äfvensom det vid 1812 års Riksdag
föreslagne tillägg till denna § blef ogilladt.
§ 29. Nya redactionen bifölls.
§ 35. Tillägget ifrån 1809 och 1810 bifölls, men alla öfriga
förslag till ändringar eller tillägg uti denna § afslogos.
§§39 och 40. Den 1812 föreslagne nya redactionen af dessa §§
blef såsom en följd af Riksens Höglofl. Ständers förut fattade Beslut
angående 41 :sta § afslagen.
§ 41. Redan afgjord.
§ 42. Det föreslagna till-lägget uti denna § gillades.
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
681
§ 43. 1812 års förslag till ny redaction af denna §, blef
såsom beroende af den föreslagne ändringen uti 39 :de § afslagen.
§ 49. Det sedan 1809 och 1810 hvilande förslaget antogs.
§ 53. De år 1809 och 1810 föreslagne till-lägg gillades.
§ 56. De sedan 1809 och 1810 på bordet hvilande förslag
till ändringar uti 3 :dje Momentet af denna §. antogos, hvaremot
den, som uti sista Momentet blifvit föreslagne ogillades.
§§ 61, 69, 70 och 71. De ifrån 1809 och 1810 hvilande förslag
till ändringar uti dessa §§ biföllos.
§ 77. Den sedan 1809 och 1810 hvilande anmärkningen om
Recognitions Skogar afslogs.
§§ 80, 87, 91, 92 och 93. Alla de till ändring uti dessa §§
på bordet hvilande förslag ogillades.
§ 96. Som Constitutions Utskottet icke tillstyrkt någon ändring
uti denna § blef den härvid gjorda anmärkningen icke tagen
under pröfning.
§ 97. Det sedan 1809 och 1810 på bordet hvilande förslaget
bifölls.
§ 102. Den år 1809 föreslagna ändringen ogillades.
§ 103. Bägge de hvilande förslagen rörande denna § antogos.
§§ 106 och 107. P’örslagen till ändringar uti dessa §§ ogillades.
§ 108. Den af Hedervärda Bonde Ståndet 1809 gjorda anmärkning
emot Tryckfrihets Committén afslogs.
§§ 110 och lil. De till förändring uti dessa §§ gjorda förslag
ogillades.
§ 114. Enär intet förslag till ändring uti denna § är beredt,
ansåg Ståndet icke eller någon åtgärd dervid kunna äga rum.
Beträffande frågan om en Representationsförändring, så ock
emedan intet förslag härom finnes slutberedt, kunde denna fråga
icke nu till afgörande upptagas; utan skulle detta ämne ytterligare
till Constitutions Utskottet öfverlemnas till den handläggning Utskottet
finner för sig möjlig.
Rörande Riksdags Ordningen:
§ 17. De år 1809 och 1810 afgifne Förslag till ändringar uti
denna § ogillades.
§ 34. Det år 1809 föreslagne till-lägget bifölls.
§ 36. Det på bordet hvilande förslag till ett till-lägg uti denna
§ afslogs.
§§38 och 46. Alla hvilande förslag till ändring uti dessa §§.
ogillades.
§ 56. Den vid 1812 års Riksdag föreslagne ändringen godkändes.
§§ 57, 63 och 75. De uti dessa. §§ föreslagne ändringar blefvo
af Ståndet bifallne.
682
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
§ 78. Af de uti denna § föreslagne till-lägg biföll Ståndet
det förra Momentet men afslog det senare.
§ 81. Det föreslagna till-lägget ansågs vara öfverflödigt.
Rörande de ändringar, sorn blifvit föreslagne uti 30, 37, 52 och
74 §§ Regeringsformen samt 14, 19, 21 och 23 :dje §§ Riksdags
Ordningen beslöt Preste Ståndet att införvänta de Resp. Med Ståndens
Beslut. — Äfvensom afgörandet af 81 :sta § :n Regeringsformen
uppsköts till dess Preste Ståndet fått del af Constitutions
h tskottets Utlåtande öfver Kongl. Maj :sts Nådiga Proposition om
rättelser i samma §.
De öfrige Grundlagsfrågorne blefvo intill nästa Plenum uppskjutne.
Ut Supra.
Ex Protocollo.
J. U. Almqvist.
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
683
2. Utdrag ur Prästeståndets protokoll den 19 juni 1815.
Den 3 Julii N :o 11
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högvördiga
Preste Ståndet, vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 19 Junii 1815.
S: D: Efter förnyad föredragning af de Resp. Med Ståndens
beslut rörande de uti Rikets Grundlagar föreslagna ändringar- och
till-lägg, företagas nu till slutligt afgörande de §§, öfver hvilka
Ståndet afbidat de Resp. Med Ståndens beslut, nemi :n
Regerings Formens.
§ 30. Med afseende derå att det så kallade Jus praesentandi
är en rättighet, som af Innehafvaren enligt upplåtelsebref och särskildta
Resolutioner, med all säkerhet till godo njutes, samt enär
Constitutions Utskottet icke tillstyrkt den äfvenledes väckta Motionen,
att Jus Patronatus i denna § skulle omnämnas, ansåg Preste
Ståndet Jus praesentandi likaledes icke behöfva härstädes omförmälas,
och blef fördenskull Utskottets förslag i denna del, såsom
icke till Grundlagen hörande, af slagit.
§ 37. De af Utskottet 1809 och 1810 föreslagne ändringen i
denna § afslogos.
§ 52. Den sedan 1809 och 1810 hvilande anmärkning ansågs
böra förfalla.
§ 74. Till det uti denna § 1809 föreslagna till-lägg lemnade
Preste Ståndet sitt bifall.
Riksdags Ordningens.
§ 14. De af Utskottet vid Urtima Riksdagen i Örebro 1810
tillstyrkta ändringar antogos, hvaremot det 1812 föreslagna nya
Moment ogillades.
§§ 19 och 21. Utskottets förslag till ändringar i dessa §§
godkändes.
§ 23. Lika med Vällofl. Borgare Ståndet och Hedervärda
Bonde Ståndet afslog Preste Ståndet de år 1809 föreslagne och
nämnda Stånd rörande förändringar, men antog förslaget till
ändring i 5 :te Momentet af denna §.
Ut supra.
Ex Protocollo.
J. V. Almquist.
684
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
3. Utdrag ur Ridderskapets och Adelns protokoll
den 19 juni 1815.
Ben 3 Julii N :o 12
Utdrag af Protocollet hållit hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 19 Juuii 1815.
S: D: Med anledning deraf att det Wällofl. Borgare-Ståndet
och det Högvördige Preste Ståndet, uti meddelte Protocolls Utdrag
af den 12 dennes förklarat sig hafva beslutit att serskilt uptaga
Constitutions Utskottets under den 29 November 1809 afgifne Betänkande
öfver de hos hvartdera af Riks Stånden vid Regeringsformen,
innan dess antagande, giorde anmärkningar, företog nu
Högl. Ridderskapet och Adeln likaledes berörde Betänkande punktvis:
och enär vid granskningen häraf utrönt blifvit, dels hvilka
punkter redan blifvit afgjorde, dels å hvilka något afseende icke
ansågs kunna eller behöfva göras, befunnos endast de nedanskrefne
återstå, öfver hvilka Ridderskapet och Adeln stannade i följande
beslut:
86 §. Den härvid gjorda anmärkning att Riks Gälds Contoirets
Protocoller uti intet fall böra hemliga hållas afslogs.
105 §. Det förslag, att vid granskningen af Stats-Rådets Protocoller,
Constitutions Utskottet må förstärkas till Trettio Ledamöter
af hvarje Stånd, afslogs.
Den anmärkningen att Representationen, med dervid nödige
förbättringar, bordt i Regeringsformen bestämmas, hänvisades till
Constitutions Utskottet, att behandlas i sammanhang med frågan
om en förändrad Representation.
Det förslag att frågan om Förliknings Domstolar måtte uptagas
och utredas af Constitutions Utskottet ansågs ej höra till Grundlagarne.
Vid förslaget om inrättning af en Lag- och Hushållsberedning
ansåg Ridderskapet och Adeln, sedan Grund lagarna blifvit upgjorda
utan att denna beredning deraf utgör en beståndsdel,
berörde förslag derigenom wara förvandladt till en enkel Lagfråga.
102 §. Att, likasom i Högsta Domstolen och Allmänna Beredningen,
äfven i Riks Rätten halfva antalet Ledamöter borde utgöras
af frälse och den andra hälften af ofrälse män ansågs icke nödigt.
4 §. Härvid var föreslagit, att det deruti förekommande uttryck:
»Frälse eller Ofrälse Män», måtte förändras till Frälse och
Ofrälse män.
Derjemte föredrogs det af Kongl. Maj :st 1812 gjorde förslag
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
685
till förstberörde uttrycks förändrande endast till infödde Svenske
Män; hvilket af Ridderskapet och Adeln bifölls.
77 §. Att i denna § om Kungsgårdarne m. m. skulle efter
orden »De skola förvaltas» tilläggas och användas, ansågs icke
nödigt.
29 §. Att då indragning af Biskops Embeten torde böra komma
i fråga, denna §. syntes kunna såsom öfverflödig, uteslutas afslogs.
Likaledes, efter inhämtade underrättelser om de beslut hvaruti
de öfrige respective Riks Stånden stannat öfver de af Constitutions
Utskottet beredda förslag, som deras rätt egentligen rörde, nemligen
vid 29 §. Regeringsformen, samt 14, 21 och 23 §.§. Riksdags
Ordningen, ansåg sig Ridderskapet och Adeln böra i de respective
Riks Ståndens beslut till alla delar instämma: och i afseende
på 5 :te Momentet af sistberörde 23 §., hvaröfver Preste- och BondeStånden
ännu icke yttranden aflemnat,1 förenade sig Ridderskapet
och Adeln med Borgare Ståndet deruti, att istället för orden »och
de öfrige Stånden hvart för sig sine Talemän» skulle sättas »och
Borgare- och Bonde Stånden» m. m. Ut supra.
Ex Protocollo.
A: G: Silverstolpe.
1 Prästeståndet antog den 19 juni berörda 5:e moment: se föregående
bilaga. Bondeståndet hade den 12 juni beslutat avvakta borgareståndets
beslut i ämnet (se bilaga 4 till protokollet 16 juni, ovan sid. 650). Den
19 juni fattade bondeståndet beslut i denna sak; se nästa bilaga!
686
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
4. Utdrag ur Bondeståndets protokoll den 19 juni 1815.
Ben 3 Julii N :o 14
Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets Protoeoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den 19 :de
■I uni i 1815.
S: D: Uplästes ankomne Protocolls Utdrag för den 12 :te Junii
innefattande Högvördiga Preste Ståndets och Vallöf!. Borgare
Ståndets Beslut angående vid Riksdagarne i Stockholm åren 1809
och 1810 samt i Örebro 1810 och 1812 föreslagne ändringar i Gruiidlagarne;
och blefvo tillika åter föredragne de på bordet hvilande
Protocolls Utdrag af den 8 :de och 12 :te Junii, sorn från desse
Respective Stånd till Hedervärda Bonde Ståndet sistnämda dag
ankommit, rörande alla slutberedde Grundlagsfrågors upptagande;
hvarvid Bonde Ståndet efter inhämtad underrättelse huru
Vällofl: Borgare Ståndet beslutat rörande förändringarne vid 14
och 21 §.§. Riksdags Ordningen i samma beslut instämde; äfvensom
i Beslutet angående förslaget vid 23 :dje §. Riksdags Ordningen
i hvad Städerne angår; hvarom de Respective Med Stånden och
Constitutions Utskottet skulle vördsamt och vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo.
Olof Werlin.
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
687
5. Utdrag ur Ridderskapets och Adelns protokoll
den 20 juni 1815.
Den 3 Julii N :o 15
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln den 20 Junii 1815.
S: D: Sedan genom meddelte Protocolls Utdrag från de öfrige
respective Stånden Ridderskapet och Adeln inhämtat, att den vid
1809 och 1810 årens Riksdag föreslagna omarbetning af 38 § Riksdags
Ordningen icke enhälligt blifvit antagen och det sedan 1812
års Riksdag, rörande alternativa meningar inom Constitutions
Utskottet, hvilande förslag till tillägg i den nu bestånd ägande
38 § endast i detta fall kunde komma i fråga, beslöt Ridderskapet
och Adeln att berörde förslag nu till afgörande uptaga, men ansåg
icke nödigt, att genom detta tillägg låta nämnde § undergå någon
förändring. Ut supra.
Ex Protocollo.
A: G: Silverstolpe.
688
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
6. Utdrag ur Bondeståndets protokoll den 22 juni 1815.
Den 3 Julii X :o 17
Utdrag af Hederwärda Bonde Ståndets Protoeoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den 22
Junii 1815.
S: D: Sedan underrättelse erhållits genom Protocolls Utdrag
af den 19 i denna månad, om Högloft. Ridderskapet och Adelns
beslut, så väl öfver Constitutions-Utskottets Betänkande af den 29
Nowbr 1809, rörande de, hos hvardera af Riks Stånden, wid Regeringsformen,
innan dess antagande, giprde anmerkningar, som ock
i afseende på 14, 21 och 23 § :§: Riksdags Ordningen och särskildt
5 momentet i sistberörde §., samt sedan Bondeståndet redan yttrat
sig öfwer desse 14:de och 21. §:§. likasom början af den 23 :dje, så
företogs nu berörde Betänkande äfven af BondeStåndet till slutelig
granskning; Dervid Ståndet instämde uti de yttranden Högloft.
Ridderskapet och Adeln meddelt öfver förenämnde anmerkningar
wid Regeringsformen, utom hwad angår förslaget till förändring
af 4 §, i afseende hvarpå BondeStåndet åberopande sitt derom redan
fattade beslut samt anmerkningen vid 29 § rörande Biskopps
Embetens indragning, hvilket BondeStåndet nu likasom förut yrkade,
och ansåg BondeStåndet för öfrigt, lika med Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att, å de öfrige Puncterne af Constitutions
Utskottets Betänkande, som ej redan blifvit pröfvade, något afseende
icke kunde hafwas; äfvensom Ståndet, beträffande Borgarståndets
förslag wid 5 :te mom: 23 § : i Riksdags Ordningen, att i
stället för orden: Och de öfrige Stånden hwart för sig sine Talmän
måtte sättas: och Borgare och BondeStånden m: m:, fann för godt,
detta förslag antaga; hvarom vördsam och wänlig underrättelse
skulle meddelas. Ut supra.
Ex Protocollo.
Olof 11’erlin.
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
689
7. Utdrag ur Ridderskapets och Adelns protokoll
den 2 juli 1815.
Den 3 Julii N :o 21
Utdrag af Protocollet hållit hos Högl. Ridderskapet
och Adeln den 2. Julii 1815.
S. D. Vid företagen justering af Constitutions Utskottets,
jemte denna dag inkommit Memorial, aflemnade Redaction af de
utaf Riksens Ständer vid innevarande Riksdag afgjorde Grundlagsförslag,
blef samma Redaction i alla öfriga delar gillad och godkänd,
men beträffande de förslag till tilläggning i 28 §. Regerings
Formen, att utländske män måtte kunna till Lärare vid Rikets
Läroverk antagas, och likaledes till Språk- och Exercitii-mästare
samt idkare af de fria konsterna; så emedan det Högvördige PresteStåndet,
med antagande af det sednare af dessa förslag, afslagit
det förra, hvilket föranledt Constitutions Utskottet att, till meningens
nödvändiga fyllande flytta orden utländske män från det
förra till det sednare förslaget, och Ridderskapet och Adeln ansåg
en sådan flyttning utgöra en icke tillåtlig förändring i redactionen,
samt i följe deraf förslaget om Språk och Exercitii mästare samt
Konst idkare icke annat kunna än förfalla; Beslöt Ridderskapet
och Adeln att 28. §. Regerings formen skulle, i hvad detta förslag
angår, förblifva vid sin förra lydelse oförändrad. Ut supra.
Ex Protocollo,
A: G: Silverstolpe.
4t
690
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
8. Silverstolpes förslag.1
N:o 24 2 Den 3. Julii i Beredn:3
Regering s-Formen.
10. §. Är alltid ett Vederbörandes hörande nödvändigt, och är
det alltid möjligt?
I hvilka fall är det nödvändigt?
Skall hvart mål ovilkorligen genomgå Allmänna Beredningen
?
<28. §.4 Föreslås att 1809 års förslag rörande Utländske Lärdes
möjliga användande vid våra Läroverk, å nyo tillstyrkes.)
37. §.5 Att förslaget om Adoption och Naturalisation åter till
styrkes.
Äfven att förslag uppgöres huru skall förhållas med
rättigheten till Adelskap efter en afgående.
60. §.° Föreslås en bestämning af begreppen om Monopolium,
Privilegium, och Dispense.
38. §.7 Föreslås en förändring af stadgandet att Stats Secreterare,
som efter vägrad Contrasignation nedlagt sitt Embete, ej
må återtaga det förr än Riksens Ständer hans förhållande
pröfvat och gillat.
Föreslås8 ett nytt stadgande i Reg: Formen om möjligheten
af Utlänningars Naturalisation till Svenske Medborgare, och vilkoren
för densamma.
1 Några delar av Silverstolpes förslag äro i olika sammanhang trvckta
i C. V. M. 1810—1815: förslaget om § 10 R. F. å sid. 1100; d:o om'§ 37
R. F. å sid. 902; d:o om § 60 R. F. å sid. 967; d:o om § 38 R. F. å sid. 889
samt förslaget om naturalisation å sid. 964.
2 Anteckningen angiver aktstyckets nummer såsom bilaga till pleniprotokollet
3 juli.
8 Anteckningen innebär, att förslaget den 3 juli föredragits i beredningen;
jfr nedan sid. 698.
4 Denna punkt är överkorsad.
5 Vid denna punkt äro i marginalen skrivna trenne hakar.
6 Även vid denna punkt är i marginalen skriven en hake. Därbredvid
har skrivits siffran 2, som torde innebära, att punkten skall byta plats
med den nästföljande.
7 I marginalen är skriven en hake. Därbredvid står siffran 1, som
korresponderar med siffran 2 vid föregående punkt.
8 I marginalen är skriven en hake.
Bilagor till protokollet den 3 Juli 1815
691
Riksdans-Ordningen.
<38. §.3 Föreslås å nyo Omröstningen per capita i Utskotten, samt
att, i händelse densamma i akttages icke af Riks: Ständer
antages, 1812 års) förslag om alternativa meningar i Constitutions-Utskottet
öfver Riksdagsmäns förslag åter upptages.
2
< Tryckfrihets-Lagen3
Om Skrifter som röra Utländska Magter.)
förföll4
1 Stycket fr. o. m. orden 38. §. t. o. m. orden 1812 års är överkorsat.
2 Invid stycket fr. o. m. orden förslag om t. o. m. ordet upptages
är ritad en hake.
3 Stycket fr. o. m. ordet Tryckfrihets-Lagen t. o. m. ordet Magter
är överkorsat.
4 Ordet förföll torde innebära en anteckning om resultatet i denna
punkt av förslagets behandling inom beredningen.
692
Den 6 Juli 1815
107. Den 6 Juli 1815.
J usterat
Rudolp Cederström.
Den 6 1 Iulii 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande, utom
Frill. Cederström, lacob, Herr D :r Agrell, samt Riksdagsmännen
Åberg och Anders Danielson.
Anmältes och uplästes följande ifrån Hofcantzlern bekomna
protocoil hållna inför Konungen öfver Ministeriella ärender,
nemi. af 2
21 Febr: 1812 om Sverige[s] politiska ställning och i synnerhet
dess förhållande til Frankrike.
Den 24 Febr 1812 om samma ämne.
Den 28 Iunii 1814, om Guadeloupes afträdande.
Efter slutad läsning frågade Herr Baron och Ordförande om
Utskottet dervid hade någon anmärkning a t anmäla, hvilket enhälligt
med Nej besvarades.
Iusterades följande wördsamma Memorial.
(bilägges)3
Föredrogs Beredningens utlåtande öfver följande dit remitterade
mål, nemi.
(ang :de Repres :frågan)4
Et förslag- af Herr Corn. R. Santesson til tillägg i 14. §. Riksdags
Ordningen. Beredningens deröfver afgifna yttrande gillades,5
i följe hvaraf detta förslag til Riksens Ständer kommer at anmälas.
Den af Friherre Cederström gjorda motion om införanden af
voteringen per capita i Utskott. Utskottet beslöt at detta förslag til
Riksens Ständer skulle anmälas, men Preste Ståndets Ledamöter
reserverade sig deremot.6
1 Ursprungligen har stått den 7 Julii; men 7 har rättats till 6.
2 Se protokollen den 27 juni och 30 juni, ovan sid. 663 och 674; se även
bilaga n:o 1 till föreliggande protokoll.
3 Vid denna och följande punkter förekommer hänvisning till motsv.
bilagor. Memorialet innehåller förslag till formulering av § 28 R. F.
och är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 871.
4 Dessa ord äro överkorsade; i marginalen står ett likaledes över
korsat:
1:1h.
6 I marginalen är antecknat: 1 Vs. — Bilagan med siffran 1 Va, som
innehåller Beredningens protokoll, är tryckt härefter såsom bilaga 2 till
detta pleniprotokoll.
6 Denna mening är tryckt i C. U. U. 1810—1815, sid. 900.
Den 6 Juli 1815
693
Et af Herr Rådman Kjellander väckt förslag1 til ändring i
4 §. Regeringsformen medelst införande af och i stället för eller,
mellan orden Frälse och Ofrälse.
Efter någon stunds öfverläggning härom begärdes votering,
hvarefter Utskottet röstade öfver följande proposition.
Bifaller Utskottet at 4 §. Reg. Formen förblifver oförändrad.
Den det vill skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Nej.
Vinner Nej, införes och i stället för eller mellan orden Frälse
och Ofrälse.
Voteringen öpnades då rösterne befunnos så hafva utfallit.
Hos R. och A. 2 Ia, 2 Nej.
— Preste St. 4. Ia 1 Néj.
— Borg. St. 2 la 1. Nej.
— Bonde St. 2 Nej.
I följe hvaraf den föreslagna förändringen skulle til Riksens
Ständer anmälas.
Uplästes följande Protocolls Utdrag ifrån Riks Stånden.
Ifrån Preste Ståndet af den 28 Junii om den af BorgareStåncIet
föreslagna ändring i Riksacten.
(bilägges)2
Ifrån Bonde Ståndet af den 2 Julii om redactionen af Grundlagarne.
(bilägges)3
D :o D :o om Iustitise Ombudsmannens décharge.
(bilägges)4
Ifrån Preste Ståndet den 3 Iulii om Redactionen af Grundlagarne.
(bilägges)5
Ifrån Borgare Ståndet den 5 Iulii i samma ämne.
(bilägges)6
1 Stycket fr. o. m. orden Et af Herr t. o. m. orden til Riksens Ständer
anmälas är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 896.
3 Ståndet förklarade sig, i likhet med Ridd. och Adeln, förbliva vid
sitt redan lämnade fullständiga bifall till riksakten.
3 Ståndet godkände utskottets förslag till redaktion av de §§ i grundlagarna,
»som enl. Riksens ständers beslut böra förändras», utom betr. § 28
R. F., i vilket avseende ståndet instämde med det beslut R. o. A. fattat.
4 Ståndet biföll utskottets memorial av den 30 juni rör. J. 0:s förvaltning
av sitt ämbete.
6 Ståndet godkände utskottets redaktion av ovan angivna §§ i
grundlagarna men lät bero vid R. o. A:s beslut, »att den af RiksStånden
godkände ändring uti R. F:s 28 §, neml:n att Utländske Män måtte kunna
till Språk och Exercitii mästare, samt idkare af de fria konsterna antagas,
borde förfalla».
6 Då ifrågavarande protokollsutdrag synes erbjuda ett ganska stort
694
Den 6 Juli 1815
D :o D :o om Iustitias Ombudsmannens decharge.
(bilägges)1
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G: A: Silverstolpe.
intresse såsom belysande uppfattningssättet i fråga om formerna för grundlagsändring,
avtryckes det i sin helhet såsom bilaga till förevarande pleid -  protokoll.
1 Ståndet »lät bero» vid utskottets mern. av den 30 juni, »med förklarande
af sin tillfridsställelse öfver den nitiska och värciiga förvaltning
af detta Embete, som Utskottet genom samma memorial vitsordat».
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
695
1. Hovkanslerns brev till ordföranden i konstitutionsutskottet
den 2 juli 18I5.1
N:o 67 2
Ordföranden i Riksens Ständers Constitutions
Utskott.
Stockholm den 2 Julii 1815.
Til följe af Tit. å Högloft. Constitutions Utskottets vägnar aflåtne
d. 27 och 30 sistl. Junii mig tilhanda komne tvänne Skrifvelser,
får jag härmedelst til Tit. öfversända:
1 :o Tvänne Protocoller hällne i Stats Rådet den 21 och 24
Febr. 1812, innefattande ordsakerne til det nya Politiska System,
Kongl. Maijs :t ansåg Sig böra antaga, efter Svenska Pommerns
besättande af Franska trupper.
2 :o Protocollet hållit i StatsRådet den 2 April 1813, i afseende
på Ratificationen af den, under den 3 Mars, med Stor Brittanniska
Hofvet afslutade Alli ance Tractat, förnämligast byggd på de grundsatser
som i de förra Protocollen innefattas.
3 :o Protoeoll hållit i StatsRådet, den 28 Junii 1814, i anledning
af den, mellan Sverige och Frankrike, under den 30 Maij.
förledit år, afslutade fred.
G. af Wetterstedt.
G. Walhelm.
1 Ur volymen .»Riksdagsärender 1815» i serien »Riksdagsacta» i
Riksarkivet.
2 Ärendets nummer i volymen.
696
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
2. Beredningsprotokollet den 3 Juli 1815.
Pleni Prot: d: 6. Julii N:0 1 1/21
Justeradt.
J. Cederström.
1815. den 3 Julii
sammanträdde Constitutions-T tskottets Beredning, då alla dess
Ledamöter utom Herr Professoren Munk af Rosensköld voro närvarande.
Till Beredningen hade blifvit remitteradt.
1 :o Ett Memorial af Herr Commerce Rådet Santesson angående
tillägg i 14. §. Riksdags-Ordningen, rörande röstningssättet vid
Riksdags manna val.
Med bifall till Herr Commerce Rådet Santessons motion och
i anledning af hvad Constitutions Utskottet vid förra Riksdagen
föreslagit, tillstyrkte Beredningen att i 14. §. R: O: efter 6: morn:
må införas ett så lydande nytt mom:
Ware sig till wal af Elector eller Riksdagsman, skola dessa
sedlar vara så inrättade, att den röstande derigenom icke utmärkes,
hvarföre hvarje sedel icke må innehålla mer än ett, efter den i
Staden antagna beräkningsgrund, för detta ändamål lämpligt
mindre antal röster å 1, 5, 10, 30 eller 50 röster, hvilket antal röster
af Walf ör rått ar en å voterings sedlar ne tecknas, samt:
Att i sista morn: af § :n orden Borgare i Staden ändras till:
Borgare i någon Stad.
2:o Herr Friherre Cederströms, Jacob.2 motion angående
ändring i 38. §. R: 0: till införande af voterings-sättet per Capita.
Beredningen tillstyrkte, med afseende å fördelarne af ett sådant
voterings sätt, att följande af Constitutions Utskottet vid 1809
och 1810 års Riksdag föreslagne nya Redaetion af 38. §. R: O: måtte
Riksens Ständer föreläggas:
1 Med denna anteckning angives handlingen såsom bilaga N:o 1 Va
till pleniprot. av den 6 juli; jfr ovan sid. 692. Detta beredningsprotokoll
har på ett vilseledande sätt blifvit inhäftat i protokollsbandet: de fyra
första bladen (fol. 368—371 i bandet) ha inbundits omedelbart efter bilaga
n:o 1 till pleniprotokollet för den 3 juli, medan de två sista bladen (protokollsbandets
fol. 412 och 413) placerats omedelbart efter pleniprotokollet
för den 8 juli. Beredningsprotokollets innehåll och signering visa emeller
tid, att det hör samman med pleniprot. för den 6 juli.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Friherre Cederströms, Jacob t. o. m.
orden Falck sig reserverade återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 899.
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
697
Alla omröstningar i Utskotten skola ske per Capita emellan
Utskottets samtlige Ledamöter, utan afseende på Stånd. Då votering
med slutna sedlar anställes, må altid en Sedel uttagas och förseglas,
hvilken öppnes endast i det fall att rösterna vid upsummerandet
skulle befinnas lika delade. Är Plurcditeten redan vunnen
bör den aflagde sedeln genast förstöras. Innom Banco Utskottet
böra i de mål, der Utskottet med Riksens Ständers rätt beslutar,
Två tredjedelar af Stånde[ts] Ledamöter vara närvarande.
Från hvilket beslut Herr Doctor Falck sig reserverade.
3:0 Herr Rådmannen G: Kjellanders förslag1 att i Regerings
formens 4. §. må införas i stället för orden frälse eller [ofrälse],
frälse och ofrälse män.1
En del af Beredningens Ledamöter funno denna ord förändring
böra af Utskottet tilstyrkas, men Herr Doctor Falck, Herr Biskopen
Doctor v: Rosenstein, Herr Kammarherren Silverstolpe och
Herr Baron Cederström funno, att ej allenast en skadelig inskränkning
derigenom skulle göras uti Konungens rätt att utnämna Stats
Råd, utan äfven ordförändringen innebära en onödig skillnad
mellan frälse och ofrälse Medborgare, på detta ställe så mycket
olämpligare, som Regerings formen i 28. §. innehåller: Konungen
fäste vid alla befordringar afseende endast å de sökandes förtjenst
och skicklighet, men icke på deras börd.2
4 :o Herr Rådmannen Kjellanders förslag 3 angående ett stadgande
i Grundlagen rörande Judarnes uteslutande utur Sverige,
likasom från Norrige.
Beredningens Pluralitet ansåg frågan röra en Oeconomisk
författning som ej tillhörde Grundlagen att bestämma, men V:
Talmannen Hyckert, Herr Borgmästarne Ullberg och Kjellander,
Herr Lagman Nensén och Herr Doctor Agrell funno införandet
af ett sådant stadgande i Grund Lagen både lämpligt och för framtiden
nyttigt.
5:0 Angående införande af en §. i Regerings formen näst efter
den 37 :de i öfverensstämmelse med 23. §. Norriges Grundlag, så
lydande: Konungen kan utdela Riddare Ordnar åt hvem Han
för godt finner, till belöning för utmärkta förtjenst er, hvilket of
-
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Rådmannen G: Kjellanders t. o. m.
orden men icke på deras börd är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 895.
2 Beredningens utlåtande om Santessons och Cederströms förslag samt
om Kjellanders motion rörande § 4 R. F. behandlades i utskottets plenum
den 6 Juli. De övriga av beredningen enligt 3-juliprotokollet behandlade
ärendena, rörande judarnas ställning samt om §§ 37. 28 och 38 R. F. och
om § 38 R. 0. behandlades först den 8 juli i plenum.
3 Stycket fr. o. m. orden Herr Rådmannen Kjellanders t. o. m. orden
detta förslag betänkligt återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 1095. I
denna publikation ha dock siffrorna 4:o och 5:o ändrats till resp. l:o
och 2:o.
698
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
fentligen kungöres, men icke annan Bang eller Titel, än den hvarje
Embete medför.
Beträffande först kungörandet af de förtjenster hvarföre
Biddare värdighet meddelas, fann Beredningens Pluralitet att ett
sådant stadgande icke kunde göra den dermed åsyftade nytta och
således vore öfverflödigt, men Herr Borgmästaren Tillberg och Herr
Baron Cederström, ansågo värdet af dylika Nåde bevisningar i
Allmänna Opinionen betydligt ökas genom ett sådant kungörande
och tillstyrkte derföre dess antagande.
Hvad åter angick inskränkning af Titlar utom verkliga Embeten,
så trodde Beredningen sig äga skäl att föreslå det tillägg i
28. §. Begerings formen, att efter orden hittills ägt rum, införes:
Ej må hädanefter någon tilläggas annan Bang, Titel dier befordringsrätt
än den som åtföljer det Embete han bekläder. Konungen
vare obetaget etc.
Herr Doctor Falk ansåg för sin del detta förslag betänkligt.
6:o Herr Assessoren Ugglas förslag angående införande i 28. §.
Regerings formen efter Orden å fästningarna: Att till sysslor vid
Academierne befordra Utländske lärde af utmärkta kunskaper och
förtjenster.
Beredningen fann skäl att tillstyrka antagandet af den utaf
Constitutions Utskottet vid 1809 och 1810. års Biksdag föreslagna
förändring i 1 :sta mom: efter ordet fästningar: Att till sysslor vid
Academierne befordra Utländske lärde af utmärkta kunskaper och
förtjenster; Äfven som Beredningen trodde sig böra uti ett särskildt
förslag tillstyrka antagandet af följande mening, som i händelse
berörde tillägg i § :n bifalles, skall följa efter orden kunskaper
och förtjenster, men i annat fall efter ordet fästningar: Att
i tjenst antaga Utländske män til Språk- och Exercitie mästare, samt
idkare af de fria konsterna, hvarförutan i § :ns slut skulle tilläggas:
Språk och Exercitie mästare samt idkare af de fria konsterna allena
undantagne.
7 :o Herr Kammar herren Silverstolpes 1 yttrande angående ändringar
och tillägg uti 10, 37, 38 och 60 §.§. Begeringsformen, samt
angående ett nytt stadgande om möjligheten af Utlänningars naturalisation,
äfvensom åter upptagande af det år 1812. föreslagna
stadgande då Alternativa Meningar i Constitutions Utskottet upstå.
Till sistnämnde förslag tillstyrkte Beredningen bifall, så vida
omröstningssättet per capita i Utskotten af Riksens Ständer icke
antages, i följd hvaraf tillägget uti 38. §. R: O: skulle i enlighet
med det 1812. föreslagna blifva, efter orden i förslaget intagas:
Stadna innom Constitutions Utskottet Två Stånd emot Två vid pröfningen
af enskilde Riksdagsmäns ingifne förslag till ändring eller
förklaring af Grund Lagarne förfalle frågan.
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Kammarherren Silverstolpes t. o. m.
orden 56. §:n Regeringsformen är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 886
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
699
Herr Baron Cederström gillade för sin del icke förslaget såsom
stridande emot principen uti 56. § :n Regerings formen.
Till ett nödigt förtydligande af 37. §. Regeringsformen föreslog
Beredningen att sista mom: utgår och att i stället efter orden
värdige anses följande mening införes: Adelskap, Gref velig eller
Friherrlig värdighet, som hädanefter förlänas, tillfälle endast den
som adlad eller uphöjd blifvit, och först efter dess död eller om Han
adeliga värdigheten lagligen frånträder 1 den äldste manliga bröst
arfvingen i rätt nedstigande, led efter led, samt efter denna grens
utgång, Stamfadrens närmaste manliga afkomling efter förstfödslorätten,
och så vidare.
Har en till högre värdighet uphöjd Adelsman flere afkomlingar
än den, sorn efter dess död inträder i Stamfadrens ställe i högsta
värdigheten förblifva de alla såsom Adeliga eller Ofrälse expectanter,
intill dess de i den ordning förr skrif vit står, efter första grenens
utgång uti värdigheten inträda.
Äfvensom Beredningen ansåg nödigt att å nyo underställa
Riksens Ständer antagandet af följande vid 1809. och 1810. års
Riksdag föreslagna tillägg vid § :ns slut. Adlande genom Adoption
eller Naturalisation under utdöda eller lefvande Ätters namn och
nummer vare hädanefter ej tillåtit.
Såsom en lämplig förändring i 38. §. Regeringsformen tillstyrkte
Beredningen att orden i slutet af 2 ulra momentet; hvilket
han icke må återtaga förr etc. — jemte hela derpå följande mom:
borde utgå, och den förändrade redactionen, efter ordet: Embete,
lyda: Emedlertid vare han, intill dess Riksens Ständer sig utlåtit,
om och till vad del han må sin lön och öfriga tjensten åtföljande inkomster
åtnjuta, vid dem bibehållen.
De återstående frågorne skulle i nästa sammankomst företagas.
Beredningen åtskiljdes.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Orden »eller om Han adeliga värdigheten lagligen frånträder» äro
tillskrivna i marginalen med en annan stil än sekreterarens. Tillägget
i marginalen har ursprungligen lytt: »eller om Han lagligen blifvit Adelskapet
förlustig».
700
Bilagor till protokollet den 6 Juli 1815
3. Utdrag av Borgarståndets protokoll den 5 Juli 1815.
den 6 lulii N :o 6
Utdrag af Wällöf!. Borgare Ståndets Protocoll,
hållit vid Urtima Riksdagen i Stockholm den 5 juli
1815.
S. D. BorgareStåndet, som, vid föredragning af Högloft. Ridderskapets
och Adelns protocolls utdrag af den 2 i denna månad,
rörande 28 §. Regerings formen, väl icke fann, såsom Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att förkastandet af förslag till ändring i det
ena momentet af någon § uti Grundlagarne, hindrar antagande af
förslag till ändring i ett annat moment af samma §, enär det sednare
momentet icke af det förra är en följd, eller att olika men hos alla
Stånden enstämmiga Beslut öfver sådana olika momenter böra betaga
verkan af den i någotdera momentet utaf alla. Stånden beslutade
förändring, ville likväl, i avseende till Riksdagens snart förestående
slut och på det stridighet i denna fråga icke måtte lägga hinder
för den öfver Grundlags förändringarne uprättade redactions
skyndsamma öfverlemnande till Kongl. Maj :st för denna gång begifva
sig dertill, att, enligt hvad Högloft. Ridderskapet och Adeln
för sin del ansett [,] 28 § :n af Regeringsformen må vid sin förra
lydelse oförändrad förblifva; Och i alt öfrigt blef Constitutions
Utskottets förutnämnda redaction af BorgareStåndet gilladt och
godkändt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn: Robsahm.
Den 8 .Tuli 1815
701
108. Den 8 Juli 1815.
J usterat
Rudolf Cederström.
1815. den 8 Julii.
Plenum, då endast Riksdagsmännen Ericsson och Anders Danielsson
voro frånvarande.
Sedan Protocollerne för den 3. och 6. i denna Månad blifvit
justerade,
företogs 1 Beredningens Betänkande af d: 4: och 6. innev :de,
angående följande dit remitterade och af Beredningen väckta
frågor.
Angående Herr Rådmannen Kjellanders förslag om införande
af ett stadgande i Grundlagen om Judarnes uteslutande utur Sverige
likasom i Norrige.2
Efter någon öfverläggning upsattes följande voterings-proposition:
Bifaller
Utskottet Beredningens Betänkande att frågan om
Judarnes inflyttning i landet icke kan i Grundlagen införas?
Den det vill skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Nej.
Winner Nej kommer ett stadgade emot Judarnes inflyttning att
i Grund Lagen införas.
hvilken, då den i anseende till Contra Propositionen, af en
del Ledamöter icke godkändes, sålunda förändrad framställdes.
Bifaller Utskottet Beredningens betänkande att frågan om
Judarnes inflyttning i landet icke kan i Grundlagen införas?
Den det vill skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Nej.
_1 Stycket fr. o. m. orden ... företogs Beredningens Betänkande t. o. m.
meningen Af enahanda skäl som vid förra voteringen, blef frågan hvilande
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1096 ff.
2 Man torde observera, att Kjellanders förslag rörande judarna icke
beröres i beredningsprotokollen för vare sig den 4 eller 6 juli, vilka ju äro
de protokoll, som i texten härovan angivas. Kjellanders förslag i detta
ämne behandlas redan i beredningsprotokollet för den 3 juli, som ligger
såsom bilaga till pleniprotokollet för den 6 (jfr ovan sid. 697). I ovan
återgivna pleniprotokoll för den 8 juli torde därför en anteckning hava
bortfallit av innehåll, att plenum fortsatte behandlingen av de delar av
beredningsprotokollet för den 3 juli som ej medhunnos i plenum den 6
juli; såsom framgår av det följande återstodo flera ärenden än Kjellanders
motion om judarnes ställning.
702
Den 8 Juli 1815
Winner Nej anser Utskottet ett stadgande om Judars inkommande
kunna uti Grund Lagen införas.
Åtskillige antogo den först framställde, men andre förklarade
sig för den sednare Propositionen, hvarföre på begäran votering
anställdes angående Contra Propositionen, med Ja för den första
och Nej för den sista.
Rösterne utföllo:
Ridderskapet och Adeln 3. Ja 3. Nej.
Präst Ståndet 5. Ja
Borgare Ståndet 6. Ja
Bonde Ståndet 4. Ja
Propositionen uplästes ånyo och vid voteringen deröfver voro
rösterne så delade:
Ridderskapet och Adeln 6. Ja
Präst Ståndet 3. Ja. 2. Nej
Borgare Ståndet 6. Nej
Bonde Ståndet 4. Nej
En del af Ledamöterne förmente att, då 2 :ne Stånd stadnat
emot 2, frågan borde som alternativ ingå till Riksens Ständer, hvilket
de öfrige ansågo icke förenligt med Grundlagen.
Herr Kammar herren Silverstolpe begärte frågan härom på
bordet och att Ledamöterne, för att derom stadga sitt omdöme,
emedlertid behagade taga kännedom om discussionen i samma, vid
förra Riksdagen i Constitutions Utskottet afgjorda ämne, hvilket
bifölls.
Herr Rådmannen Kjellanders motion angående införande af
en §. i Regerings formen näst efter den 37. i öfverensstämmelse
med 23. §. i Norriges Grundlag.1
Första puncten af Beredningens Betänkande innehållande af
styrkande
angående kungörande af de förtjenster hvarföre Rid
dare
värdighet meddelas, bifölls.
Angående den sednare delen åter, om inskränkning af Titlar
utom verkliga Embeten, upstodo särskildta meningar, i anledning
hvaraf voterades öfver följande antagne Proposition.
Bifaller Utskottet att förbud emot tilldelande af Rang, Titel
eller Befordringsrätt införas i Regeringsformen?
Den det vill skrifver Ja;
Den det ej vill skrifver Nej.
1 Icke heller denna Kjellanders motion behandlades i beredningen
vare sig den 4 eller 6 juli utan den 3 juli (jfr ovan sid. 697).
Den 8 .Tuli 1815
703
Winner Nej förfaller den af Rådman Kjellander gjorde motion.
Rösterne innehöllo:
Ridderskapet och Adeln, 4. Ja 2. Nej.
Präst Ståndet 5. Nej.
Borgare Ståndet 2. Ja 4. Nej.
Bonde Ståndet 2. Ja. 1. Nej.
Af enahanda skäl som vid förra voteringen, blef frågan
hvilande.
Hvad Beredningen sig utlåtit angående förändringar och tillägg
i 28, 37, 38: och 56. §.§. Regeringsformen samt 29. och 38. §.§. Riksdags
Ordningen blef af Utskottet gilladt.1
Beredningens yttrande2 angående det af Herr Rådmannen
Kjellander gjorde förslag, att alla de hinder som enligt Tryckfrihets
Lagen äro lagde för skrifters utgifvande af trycket, i synnerhet
för dagblad och Periodiska skrifter måtte uphäfvas,3 och Tryckfriheten,
i enlighet med 100. § :n Norriges Grundlag, blifva lika
liberal öfver hela Scandinavien, blef af Utskottets Pluralitet bifallit;
men Herr Professoren Munk af Rosensköld yttrade:4
Om ock tiden icke vore inne för verkställigheten af Herr Rådmannen
Kjellanders förslag, så är det åtminstone icke för tidigt att
bereda förslaget, och derigenom äfven bereda tillfälle för Ständerna
vid nästa Riksdag att afgöra förslaget, då tiden torde för dess antagande
vara lämplig. Skulle äfven då Nationens odling och uplysning
samt Rikets yttre förhållanden ej medgifva förslagets antagande,
så hafva Ständerne ju sig öppet lemnadt att förkasta det.
Om erfarenhet om verkan af den nu inrättade Jury skulle behöfva
först afvagtas, innan detta förslag kan antagas, så hindrar det dock
icke att nu bereda förslaget, som vid nästa Riksdag kan, om så
är nödigt förkastas, men äfven, om omständigheterne det medgifva,
antagas. I annat fall kunna vi ännu i Tio år få vänta på en nog
utsträckt Tryckfrihet.
Herr Kammar herren Silverstolpe yttrade sig i anseende till
principen vara af lika tanka som Herr Professoren Munk af Rosensköld,
men att Herr Kammarherren ansåg för Tryckfriheten mindre
1 Denna mening återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 887. — Beredningens
yttrande om §§ 28, 37 och 38 i Regeringsformen samt om § 38
i Riksdagsordningen återfinnes i dess protokoll för den 3 juli (se ovan
sid. 697 ff.). Beredningens betänkande om § 56 R. F. påträffas i dess
protokoll för den 4 juli (se nedan sid. 705) och vttrandet om § 29 R. O.
är att söka i protokollet för den 6 juli (se nedan sid. 706).
2 Stycket fr. o. m. orden Beredningens yttrande t. o. m. orden nu
skulle uppgöras är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 1080 ff.
3 Detta förslag av Kjellander är behandlat vid beredningens samman
träde den 6 juli (jfr nedan sid. 706).
4 Rosenschölds yttrande ingår i den av sekreteraren författade löpande
protokollstexten.
704
Den 8 Juli 1815
våda genom dröjsmålet, än om det ifrågavarande förslaget nu skulle
upgöras.
Uplästes Utskottets öfver Representations frågan nedsatte Berednings
Betänkande i detta ämne, hvilket till dess grunder godkändes,
och kommer Expeditionen som till Riksens Ständer skall
afgå, att justeras.1
Sluteligen lästes Protocollet angående Alliance Tractaten med
Konunga Riket Stora Britanien, hållit inför Kgl: Maj :t i Stats
Rådet den 2 April 1813, hvarvid, uppå framställd Proposition, icke
någon anmärkning gjordes, och skulle detta, jemte de 3 :ne öfrige
från Ren' Baron och Hof Canzlern reqvirerade Protocoll öfver Ministeriella
Ärenden, återlemnas.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Detta betänkande avtryckes såsom bilaga 3 efter föreliggande
protokoll.
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
705
1. Beredningsprotokollet den 4 Juli 1815.
Pleni Prof: d: 8 Julii N;o 11
Justeradt
•J. Cederström.
1815 den 4. Julii.
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning hvari alla
dess Ledamöter voro närvarande.
Sedan Protocollet för gårdagen blifvit justeradt,
föreslog Herr Baron Cederström, att då erfarenheten visat att
56. §. Regerings formen blifvit olika förklarad borde de i 1. mom.
förekommande uttryck vara bestämdare, och som Beredningen
äfven insåg nyttan deraf föreslås att 1. morn. i denna §. erhåller
följande förändrade redaction.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers Plena väckas, må ej
till ett omedelbarligt afgörande der uptagas, utan skola öfverlemnas
till behörigt Utskott, som ovillkorligen bör samma frågor utreda och
deröfver sig yttra.
De öfriga frågorna skulle hvila, till inhämtande af närmare uplysningar.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Genom denna anteckning angives handlingen såsom bilaga till
pleniprotokollet av den 8 juli 1815.
45
706
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
2. Beredningsprotokollet den 6 Juli 1815.
Pleni Prot: d: 8. Julii N,-r 2.
Justeradt
J. Cederström.
1815. den 6. Julii
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning, hvaruti alla
Ledamöterne voro närvarande, utom Herr B :n och Ordföranden.
Protoeollet för gårdagen justerades.
I anseende till det nu mera antagna sätt för Grundlagsfrågors
behandlande, och på det Constitutions frågor ej måtte så sent inkomma,
att Constitutions Utskottet blifver utur stånd satt att dem
före Riksdagens slut bereda, fann Beredningen nödigt föreslå en
viss Praescriptions tid för sådane frågors inlemnande, och tillstyrkte
derföre att följande tillägg göres i 29. §. Riksdags Ordningen,
1. mom: efter ordet besluta: Frågor sorn sednare än 3:ne veckor före
den till Riksdags fulländande bestämda tid, antingen den blifver 3.
eller 4. månader, af Riksdags män, i Constitutions Utskottet väckas,
vare Utskottet ej pligtigt att under samma Riksdag uptaga och
bereda.
Beredningen företog derpå Herr Rådmannen Kjellanders förslag
att alla de hinder som enligt Tryckfrihets Lagen äro lagde
för Skrifters utgifvande af trycket, i synnerhet för Dagblad och
Periodiska Skrifter, måtte uphäfvas, och Tryckfriheten, i enlighet
med 100. §. i Norriges Grundlag, blifva lika öfver hela Scandinavien.
Så länge Sverige och Norrige styras efter olika Lagar insåg
Beredningen ej nödvändigheten af enahanda stadganden angående
Tryckfriheten, och fann derjemte ej tiden ännu vara inne att föreslå
den af Herr Rådmannen Kjellander åsyftade förändring.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
707
3. Betänkande från Beredningen rörande representationsfrågan.
1
Justerat.
Rudolf Cederström.
3 2
Den 3 Julii 1815.
Sammanträdde 3 den Beredning af Constitutions Utskottet, som
fått sig updraget at föreslå de åtgärder Utskottet borde vidtaga
i afseende på Representations frågan. Beredningens Ledamöter
förklarade sig alla hafva inhemtat kännedom af de förslag, som
rörande denna fråga förut varit til Riksens Ständer ingifna. De
trodde LTtskottet ännu vara i samma belägenhet, som deras företrädare
vid 1809 och 1810 års Riksdag, at med den bästa vilja,
at i en så vigtig fråga kunna upgifva et förslag, hvilket, på en
gång bvggdt på giltiga grundsatser, tillika vore så fullständigt och
väl utarbetadt, at möjligheten inträffade til den förmodan, at detsamma
kunde antagas, ägde de ännu icke nog säkra kunskaper i
afseende på landets statistik, at de kunde tiltro sig något föreslå.
Beredningen trodde sig derföre böra tilstvrka, at Utskottets åtgärd
1 I pleniprotokollet för den 8 juli säges i den näst sista punkten,
att »Utskottets över representationsfrågan nedsatte Berednings betänkande
i detta ämne» upplästes (se ovan sid. 704). Denna formulering synes giva
vid handen, att en särskild beredning — vid sidan av den, som, bestående
av åtta medlemmar, någon tid förut (den 30 maj) blivit tillsatt för grundlagsfrågornas
behandling och som den 3 juli (se ovan sid. 679) förstärkts
med fyra ledamöter — vid något tillfälle blivit förordnad för handläggning
av representationsfrågan. När detta skett och av vilka ledamöter denna
särskilda beredning bestått, framgår emellertid ej av protokollen. Då
Lagman af Stenhoffs memorial den 14 juni föredrogs i utskottets plenum,
heter det allenast i pleniprotokollet, att det »överlämnades till Beredningen».
Då, som sagt, den 30 maj en beredning för grundlagsfrågor
tillsatts, låg det ju närmast till hands att tolka detta så, att memorialet
gick till sistberörda beredning. Emellertid bör man observera, att beredningsprotokollet
härovan är justerat av Rudolf Cederström. Dennes
namn förekommer dock icke vare sig bland dem, som den 30 maj valdes
in i grundlagsberedningen, eller bland dem, som den 3 juli ryckte in såsom
förstärkning däri. Härav synes framgå, att det här icke är fråga om
beredningen för grundlagsfrågor. Stenhoffs memorial omnämnes icke
heller i något beredningsprotokoll efter utskottsplenum den 14 juni.
2 Signum 3 är rättat från ett 11/s eller möjligen 2 V», som ursprungligen
nedskrivits.
3 Stycket fr. o. m. orden Sammanträdde den Beredning t. o. m.
orden om en representations förbättring är tryckt i C. U. M. 1810—1813,
sid. 880.
708
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
vid detta tilfälle måtte inskränkas til en anmälan til Riksens Ständer
af detta förhållande, en upgift af några allmänna grunder,
hvilka Utskottet ansåge böra utgöra, ledningen vid förslags uprättande,
i följe deraf en upgift på de uplysningar Utskottet kunde
anse sig behöfva innan detsamma tror sig alfvarligen kunna ingå i
upfattande af något förslag til en ny representation, och et tilstyrkande
at Riksens Ständer, jämte förnyande af deras redan under
flera Riksdagar gjorda underdånig [a] anhållan hos Kgl. Maj :t,
om fogande af någon anstalt, at öfver liela Riket samla statistiska
uplysningar, tillika i synnerhet begära sådana, som til begreppens
redande i afseende på et representations förslags uprättande kunde
vara nödvändigast.
Förslagsvis och i allmänhet ansåg beredningen dervid följande
ämnen böra upgifvas til eftersinnande:
Til hvad grad tarfvar vårt representations sätt någon reform?
— Beredningen har ansett i högsta grad vigtigt at undersöka och
pröfva, huruvida de fördelar som åtfölja en ny organisation af
Svenska Folkets representation, motväga de olägenheter som upkomma
genom uphäfvande af en inrättning, hvilken grundad i
häfd, til en stor del har medhåll af allmänna opinionen, agtning
af sin åldrighet och styrka af vanan. Det är nödvändigt at dessa
fördelar skulle vara så betydliga, at de öfver vägde det motstånd som
gjordes af egna interessen, af fördomar, vanor och misstänksamhet
til det nya, så at den nya inrättningen genast kunde få full kraft,
och sålunda åtmindstone underhålla Stats föreningen lika fast som
förut, och om möjligt vore sammanknyta henne närmare. Dessa
fördelar skulle bestå deri, at det nya representations sättet kunde,
bättre än det närvarande, fylla allmänhetens fordringar. Det skulle
öfvertyga hvar medborgare inom hvad dass som häldst, at hans
rätt vore bevakad, det skulle förena alla interessen, så at deras
inbördes brytning uphörde, utan at något quäfdes och förolämpades;
det skulle framkalla -den högsta dugligheten til tolk af Nationens
tankesätt; det skulle bereda representanter lifvade af en
sann national anda, med agtning för landets lagar, med kraft at
hålla dem i helgd, med vidgade begrep, at se stort, ädelt och rätt;
det skulle sätta styrelsen och nationens fullmägtige i et sådant förhållande
til hvarandra, at de vägde jämnt, utan at den verkställande
magten förlamades, eller å en annan sida vore frestad at göra den
lagstiftande overksam: det skulle bereda utväg dertil, at i mål deri
styrelsens åtgärder af den lagstiftande corpsen bestämmas, dessa
bestämningar kunde lagligen rättas och lämpas efter tidernas, aldrig
för en längre tids rymd bestämbara, förändringar; det vill säga.
at utan landets betungande, utan föranledande til oredor, Ständers
verksamhet ständigt kunde påkallas, åtmindstone så ofta styrelsen,
i dess nödvändiga åtgärder, insåge behofvet at i de stadganden
Ständer nu ofta fastställa för en rund tid, under hvilken landets
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
709
yttre omständigheter kunna undergå många förändringar, som när
stadgandet gjordes aldrig kunnat förutses, utverka några hastiga
förbättringar: det skulle undanröja de brister som ifrån våra nuvarande
former äro oskiljagtiga, utan at rubba den stadga, som
gammal häfd ännu åt dem försäkradt: det skulle bereda för Sverige
möjligheten af den ökning i nationalstyrka, hvartil blidare politiska
omständigheter en dag torde kunna föranleda, om Scandinavien
bildad til en kropp kunde erhålla förenade interessen och enformighet
i hufvudgrunderna för dess Statsförening. Beredningen
har äfven trott at et sådant representations sätt, med all mensklig
omsorg utarbetadt, ändå alltid skulle behöfva tidens mognad för
at upnå et sådant värde, at det, allmänt gilladt af Nationens tankesätt,
kunde vinna dess odelade bifall, ja, til och med, at dess införande
alltid komme at behöfva anledning af sådana antingen
förut beredda eller tilfälligt sammanstötande omständigheter, som
undanröjde all tvekan at detsamma antagas.
Under detta förutsättande, och då det naturligtvis, efter den
af Riksens Ständer erhållna befallning, är Utskottets pligt at efter
dess förmåga, enligt dessa grundsattser företaga utarbetningen af
det äskade förslaget, och det vore med Utskottets värdighet föga
förenligt, at inkomma, med förslag, hvilka stödde sig på förmodade
beräkningar, och då säkra grunder til åtskilliga af de beräkningar
som härtill fordras alldeles saknas, lärer Utskottet för det närvarande
nödgas afstå ifrån allt försök at nu upgöra något förslag.
Men då denna omsorg måste lemnäs åt efterkommande, torde Utskottet
böra vara betänkt på medel at förbereda deras arbete. Dess
hemställan til Riksens Ständer synes derföre böra innehålla at
Riksens Ständer måtte hos Kgl. Maj :t förnya deras hos H. M. redan
vid tvänne Riksdagar förut yttrade underdåniga önskan, om fogande
af en anstalt til samlande af allmänna statistiska kunskaper
öfver Sverige; och at dervid, i synnerhet och för detta ändamål,
noggranna undersökningar måtte anställas, om Rikets befolkning,
dess förhållande i afseende på stånd och näringsclasser, dess förhållande
til orternas vidd, til förmögenhet och til lefnadssätt. Dessa
upgifter skulle åtmindstone länsvis behöfva vara utarbetade, och
stödja sig på detailler öfver hvarje härad. De borde kunna leda
til utredande af det rätte förhållandet i afseende på de jordägare,
som hittills ansetts orepresenterade; de borde tillika på ett tilförlitligt
sätt kunna uplysa beskattningens, så väl den beständigas som
den tilfälligas, fördelning. De borde kunna meddela en historisk
öfversigt öfver alla slags privilegier, huru vida de tilhöra en viss
dass, vissa personer, eller vissa yrken och näringar, huruvida de
äro politiska eller blott oeconomiska, på hvilka contract de grunda
sig o. s. v. Derigenom skulle erhållas kännedom af antalet på
personer, hvilka såsom manufacturister af hvad slag som häldst,
utan at vara Stads Borgare, eller jordägare, likväl sjelfständige
710
Bilagor till protokollet den 8 Juli 1815
genom sin näring kunde äga rätt til delaktighet i representationen,
samt i allmänhet vinnas en säker kännedom, så til antal som beskaffenhet,
af den personal, hvilken såsom väljande och väljbar
borde komma i beräkning. Dessa statistiska uplysningar borde
äfven innehålla en upgift af näringarnas inbördes förhållanden
inom hvart district, en undersökning om de anledningar som i
orterna finnas til högre cultur, i afseende på alla näringsgrenar,
vare sig jordbruk, boskapsskötsel, skogs eller andra producters förädling,
manufacturers anläggande o. s. v. Sluteligen äro i afseende
på denna fråga alla möjliga uplysningar högst vigtiga, i
afseende på de nya förhållanden, som genom Sveriges förening med
vårt brödrafolk upkommit. Beredningen föreslår således, at Utskottet
måtte anmäla til Riksens Ständer, at för detta tilfälle låta
dervid bero, at genom en förnyad underdånig önskan begära verkställigheten
af alfvarliga anstalter til alla statistiska oell i synnerhet
sådana uplysningars samlande, som leda til begreppens utredande
och bestämmande i frågan om en representations förbättring.
Den 10 Juli 1815
711
109. Den 10 Juli 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 10 Iulii 1815
Då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Iusterades Utskottets Memorial i anledning af remissen rörande
representations frågan.
(bilägges)1
Företogs ånyo2 förslaget til skrifvelse til Riksens Ständer
rörande décharge för Stats Rådet och föredragande hos Konungen.
Vid detta tilfälle uplästes dels det förslag, som ifrån Beredningen
blifvit inlemnadt, dels Utskottets egna protocoll rörande anmärkningen
om införda bomullsväfnader i Götheborg.
Herr Biskopen D:r Faxe förklarade sin öfvertygelse vara at .
Constitutions Utskottet endast efter 106 och 107 §.§. Reg. formen
kunde göra någon anmärkning, och at när det ej på sådan grund
dertill funne skäl, borde all anmälan af klander til Riksens Ständer
förfalla.
Herr Commerce Rådet Egge åberopade sig hvad han förut i
ämnet yttradt och tilläde, at efter de uplysningar Stats Seereterarne
Gr: Mörner och Baron Wirsén, genom sina yttranden til R. och Ad.
protocoll i afseende på förevarande ämne afgifvit, skulle en anmärkning
derom anmäld af Utskottet, icke af Riksens Ständer
böra väl uptagas.3
Herr Silverstolpe erindrade at den beslutna anmärkningen ej
anginge hufvudfrågan om bomullsväfnadernas införsel, utan endast
den omständigheten, at tillåtelsen dertil varit gifven, utan behörige
ämbetsverks föregångna hörande.
Herr Biskopen D:r Faxe önskade fa veta, hvilken § i grundlagarne
som tillät en anmälan af sådan egenskap. Vid betragtande
af 10 §. Reg. formen, syntes honom vederbörande ämbetsverks
hörande bero deraf, huruvida Konungen hade några uplysningar af
nöden. Deröfver vore Constitutions Utskottet för ingen del domare,
och der Konungen sjelf inga uplysningar äskat, kunde ej Stats
rådet och föredragande beskyllas derföre, at et sådant hörande vore
underlätet.
1 I marginalen: N:o 1. — Se C. U. M. 1810—1815, sid. 873.
2 Stycket fr. o. m. orden Företogs ånyo t. o. m. orden Utskottets
fattade beslut (se nedan sid. 713) återfinnes i C. U. M. 1810—1815 sid
953 ff.
3 Se Riddersk. och Adelns protokoll den 28 juni och 2 juli 1815.
712
Den 10 Juli 1815
Efter någon ytterligare öfverläggning gjorde Herr Baron och
Ordföranden proposition til bifall på det förslag Beredningen inlemnat
såsom grund til Utskottets tilkommande betänkande öfver
detta ämne, hvilket ogillades; hvarefter likväl af några ledamöter
anfördes at skrifvelsen til Riksens Ständer väl derefter kunde upsättas,
allenast derur uteslötes, at Utskottet kunnat hafva skäl at
anmärka enl. 106 el. 107. §.: andre yrkade at så snart ingen anmärkning
enl. dessa §.§. ägde rum, äfven allsingen til Riksens
Ständer formligen kunde anmälas, anseende Utskottet til någon
sådan anmälan icke berättigad!: vidare föreslogs at en anmälan
til Riksens Ständer så skulle ställas, at ingen särskild casus måtte
nämnas, men allenast i allmänna termer at då man funnit det, vid
flera tilfällen, vederbörande ämbetsverk ej blifvit hörde, ville Utskottet
tilstyrka Riksens Ständer, at jämte meddelande af décharge
åt Statsrådet och de föredragande, man hos Kgl. M: borde anhålla
det täcktes H. M. anbefalla, at de i grundlagen föreskrefne formaliteter
noga måtte varda iagttagne. Häremot invändes at det
genom et formligt Utskottets beslut redan förut vore faststäldt at
frågan om bomullsväfnadernas införsel skulle til Riksens Ständer
anmälas: at det vore föredragandes bestämda skyldighet at låta
höra ämbetsverk och derigenom bereda målen, til hvilken åtgärd ej
Konungens särskilda befallning erfordrades m. m. Då ändteligen
de flesta syntes förena sig om gillande af beredningens förslag, med
uttagande af de ställen der 106 och 107 §.§. voro åberopade, och
votering äskades, blef densamma anstäld öfver följande proposition :
Den som antager Beredningens förslag med de föreslagne
undantagen skrifver Ja.
Den det ej vill skrifver Xej.
Vinner Nej öfverlägges om et nytt förslag.
Vid voteringens öpnande befunnos rösteme så hafva utfallit:
Ridd. och Ad. 3 Ia. 3 Nej.
PresteStåndet 1 — 5. Nej.
BorgareStåndet 4 — 1 —
BondeStåndet 5 — 0 —
Då i följe häraf Ja propositionen vunnit förklarade Herr Biskop
Rosenstein det han skrifteligen ville ingifva sit votum emot detta
anmälnings sätt, för at låta detsamma til Riksens Ständer åtfölja
expeditionen. Dermed förenade sig Herrar Biskopar Faxe och Tingstadius
samt Herr D :r Agrell.
Herr Rothoff, herr Silverstolpe 1 samt Herr Baron och Ord
-
1 Silverstolpes namn har överstrukits men därpå har återställelsetecken
skrivits under namnet. Även detta åtevrställelsetecken har emellertid
varit föremål för någon retusch, vårföre det synes osäkert, huru Silverstolpe
ville ansluta sig.
Den 10 Juli 1815
713
föranden reserverade sig til protocollet, förklarades at deras mening
i hufvudfrågan varit at anmärkningen hade bordt göras blott
generel. Utskottet beslöt härefter at beredningen skulle omarbeta
sit förslag efter det nu beslutna sätt, och med det snaraste dermed
til Utskottet återinkomma.
Uptogs den för några pleni dagar sedan på bordet lagda fråga
huruvida sedan Utskottet beslutit at ej til Riksens Ständer anmäla
en föreslagen anmärkning, det borde tillåtas en ledamot at bilägga
sin enskilda tanka til den expedition rörande décharge, som
Ut [skottet] til Riksens Ständer afgifver. Utskottets pluralitet förklarade
sig emot et sådant förfarande, men
Herr Biskop Tingstadius yttrade: Min tanka är at hvar Ledamot
i Riksens Ständers Utskott, enligt Grundlagen, har rätt, at
sin särskilda mening, genom särskildt Memorial eller Dictamen til
Protocollet, låta Utskottets Utlåtande medfölja; men at i så beskaffade
mål, som detta, der det Högloft. Constitutions Utskottet
icke är tillåtet at för Riksens Ständer framställa andras anmärkningar,
utan sina egna allenast inga sådana, som det Höglofl. Utskottet
icke gillat och antagit, kunna dess Betänkande åtfölja.
Herr Professor Munck af Rosensköld förklarade sig instämma i
Herr Biskopen D :r Tingstadii yttrande at enl. Grundlagen en
enskild ledamots yttrande ej kan förnekas at expeditionen åtfölja,
hvarföre han reserverade sig til protocollet emot Utskottets fattade
beslut.
Iusterades följande memorial til Riksens Ständer:
Om tillägg i 38 §. R.O.
(Bilägges)1
Om ändring i 38 §. R. F.
(bilägges)2
Om ändring i 56 §. R. F.
(bilägges)3
Om tillägg i 14 §. Ii. O.
(bilägges)4
Om ändring i 4. §. R. F.
(bilägges)6
Om ny redaction af 38 §. R. 6. och 37 §. R. F.
(bilägges)6
Om tillägg i 28 §. Reg. formen.
1 Se C. V. M. 1810—1815, sid. 885. — Vid denna anteckning om
justering av memorial likasom vid de följande förekommer i marginalen
hänvisning till motsvarande bilaga.
2 Se anf. arbete, sid. 888.
3 Se anf. arbete sid. 890.
4 Se anf. arbete, sid. 892.
5 Se anf. arbete, sid. 894.
‘ Se anf. arbete, sid. 897 och 901.
714
Den 10 Juli 1815
(bilägges)1
Om tillägg i 29 §. R. 0.
(bilägges)2
Föredrogs ifrån beredningen, dess förslag til ändring i 56 §.
R. 0. om motions tiden, hvilket bifölls.
Herr Rosensköld reserverade sig at han hade önskat tidens utsättande
til 2 månader.
Föredrogs Beredningens tilstyrkande i afseende på den gjorda
motionen rörande Tryckfrihets förordningens jämnkning til likhet
med allmänna lagen.
Bifölls.3
Föredrogs beredningens1 förslag i anledning af Doctor Wykmans
motion, rörande röstberäkningen inom Iury.
Bifölls.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Se anf. arbete, sid. 903.
3- Se anf. arbete, sid. 909.
3 I marginalen: N:o 10. — Bilagan är beredningens protokoll den
10 juli, som är tryckt efter detta protokoll.
4 Stycket Föredrogs ... Bifölls är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 980. Se f. ö. bilagan till föreliggande protokoll!
Bilaga till protokollet den 10 Juli 1815
715
BeredmngsprotokoHet den 10 juli 1815.
d: 10. Julii N:o 10 1
Justeradt
•J. Cederström.
1815. d: 10 Julii
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning, då Herr
Professoren Munk af Rosensköld, Herr Biskop Doctor Rosenstein,
Herr Lagmannen Nensén och Riksdagsmannen Ericsson voro frånvarande.
Beredningen ansåg sig,2 i anledning af Herr Professoren Munk
af Rosenskölds motion 3 angående utsträckning af tiden för frågors
väckande i ämnen, hvaröfver Riksens Ständer ensamme äga beslutande
rätt, böra föreslå:
Att 46. §. Riksdags Ordningen måtte begynnas med följande
nya mening:
Under Motions tiden böra minst 2:ne Plena i veckan hållas så
vida ej Ståndet derom annorlunda beslutar.
Hvarefter § :n blifver oförändrad, samt att i slutet af 56. § :n
R : O : tillägges:
Frågor rörande ämnen hvaröfver Riksens Ständer ensamme äga
beslutande rätt, få under loppet af hela Riksdagen väckas, och skola
till vederbörande Utskott remitteras; men då sådane frågor, efter
den ofvannämnde motions månadens utgång väckas, uptagas de ej
förr till beredande af Utskotten än vid näst följande Riksdag.
Äfvenledes företogs Herr Biskopen Doctor Rosensteins motion
angående jemkning i Tryckfrihets Lagens stadganden om brott.
Beredningen fann att fdet] innan inrättningen af Jury i Tryckfrihets
mål till sin verkan blifvit af Nationen känd, [vore] betänkligt
att föreslå någon förändring i de ställen af Tryckfrihets Lagen der
den med allmänna Lagen äger gemenskap, hvarföre ock Beredningen
tillstyrkte att Constitutions Utskottet för det närvarande måtte
inskränka sig at till Riksens Ständer anmäla nödvändigheten deraf
att Lag Comitéen anmodas att uti Lag Projeetet fästa synnerlig
upmärksamhet på bestraffnings sättet af de brott som kunna föröfvas
emot Tryckfriheten och på Rättegångssättet i Tryckfrihets
1 Anteckning, som angiver aktstycket såsom bilaga n:o 10 till pleniprotokollet
den 10 juli 1815.
2 Stycket fr. o. m. orden Beredningen ansåg sig t. o. m. orden vid
näst följande Riksdag är tryckt i C. U. Al. 1810—1815, sid. 912.
3 Rosenschölds motion föreligger ej i utskottets protokollsband.
716
Bilaga till protokollet den 10 Juli 1815
mål, på det tillfälle må beredas, att äfven sådane Mål, efter nya
Lagens antagande, endast efter Allmän Lag kunna bedömas.
Efter upläsandet af 1 Herr Professoren Doctor Wijkmans anmärkning
vid omröstningssättet uti Juryn, förklarade Herr Borgmästaren
Kjellander att han ansåg enkel Pluralitet i Tryckfrihets
mål likasom i andre mål vara tillräcklig, hvaremot Beredningens
Pluralitet ansåg de befarade olägenheterne kunna af hjelp as derigenom
att uti Tryckfrihets Lagens 5. § :n 4 Mom. efter orden
icke åtskiljas innan, det återstående af mom: utgår och i stället
införes: densamma häröfver med Ja och Nej röstat. Till den åklagades
fällande fordras minst två tredje delar af rösterna, i annat fall
vare han frikänd.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Stycket fr. o. m. orden Efter upläsandet af t. o. m. orden vare han
frikänd är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 979 ff.
Den 12 Juli 1815
717
110. Den 12 Juli 1815.
Den 12 Iulii 1815.1
Plenum då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande, utom
Herr General Gahn af Colquhoun, Herr Biskopen D :r Rosenstein,
Herr D :r Wijkman, och Herr D :r Agrell.
Iusterades följande memorial til Riksens Ständer:
Om 46 §. i Regerings formen2 och 56 R. O.
(bilägges)3
Om tryckfrihets lagens jämnkande til likhet med allmänna
lagen.
(bilägges)4
Herr Borgmästaren Ullberg, föreslog at i 1 :a §. 5 momentet
efter orden Boktryckeri måtte tilläggas eller Tryckeri för
musicalier
Utskottet fann detta förslag ej behöfva någon remiss til Beredningen,
utan gaf genast dertil sit bifall.
Uplästes Beredningens protocoll6 för innevarande dag, jämte
dervid bifogadt nytt förslag til skrifvelse til Riksens Ständer
rörande décharge för Stats Rådet.
Det ingifna förslaget til skrifvelsen upsköts til närmare granskning,
dock gjordes deremot af Herr Biskop Tingstadius en så
lydande reservation:
Då inga anmärkningar vid Stats rådets protocoller efter 106
och 107 §§. i Regerings formen äga runi; kunna efter min tanka
inga andra anmärkningar til följd af samma Grundlag i Ilögl.
Constitutions Utskottets betänkande uptagas; emedan Regerings
formen i detta ämne, inga andra föreskrifter gifvit, än dem som
i förenämnde §.§. läsas (hvilken dissensus jag anhåller må blifva
det högl: Utskottets betänkande til Riksens Ständer följagtig).
Herr Doctor Falk förenade sig med Herr Biskop Tingstadius.
Herr Munck af Rosensköld och Friherre Cederström Jacob, an
-
1 Justeringsformeln saknas.
2 Felskrivning för Riksdagsordningen.
3 Vid denna och följande punkter förekommer hänvisning till motsv.
bilagor. Se C. U. M. 1810—1815, sid. 911.
4 Se anf. arbete, sid. 913 ff.
5 Stycket fr. o. m. orden Herr Borgmästaren t. o. m. sitt bifall är
tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 980.
6 Stycket fr. o. m. orden Uplästes Beredningens protokoll t. o. m.
orden den samma skrifteligen afgifva är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 956 ff. Se även nedan sid. 721.
718
Den 12 Juli 1815
märkte at om en reservation ifrån en ledamot skulle åtfölja Utskottets
betänkande, borde de särskilda meningar de anmält äfven
blifva detsamma följagtiga.
Herr Baron och Ordföranden förklarade sig hafva i förra pleno
gjort sin reservation endast til Utskottets protocoll, samt at han ej
yrkade at den med expeditionen til Riksens Ständer skulle afgå.
Herr Rothoff anförde til protocollet.
(lemnadt skriftligt, bilägges)1
Då jag såsom ledamot af Höglofl. serskillta Utskottet, hvarest
d: 14 sistledne Junii förehades frågan om botemedlen för den
öfverklagade förlägenheten i allmänna rörelsen, icke kunde hafva
äran at samma dag deltaga i Höglofl. Constitutions Utskottets
öfverläggningar, hvaraf nu förevarande ämnes afgörande blifvit
en följd, anser jag mig nu icke kunna anföra något egentligt yttrande
öfver de ämnen hvilka nämnde dag inom Höglofl. Utskottet
blefvo afgjorde: men får dock äran reservationsvis anföra at jag
enligt min öfvertygelse icke kan instämma i den del af Höglofl.
Utskottets förenämnda dag fattade beslut, som innehåller at hos
Riksens H. Ständer anmäla endast behandlingssättet af det den 30
Septemb. år 1812 inom Stats-Rådet afgorde mål angående tilstånd
för Götheborgs Stad at införa sådane manufacturerade Bomullsvaror
och Bomullsgarn sorn till införsel i Riket voro förbudne
äfvensom at jemte det jag instämt i Höglofl. Utskottets nu tagne
beslut at från den af Utskottets Beredning föreslagne och upläste
expedition uttaga det som rörande 106 och 107 §.§. i Regeringsformen
blifvit infört, jag likväl icke kan förena mig med Utskottets
pluralitet at för öfrigt antaga den föreslagne expeditionen oförändrad.
Då ändamålet med expeditionen enligt min tanka egentligen
lärer vara at af sådane ämnen sorn på Rikets allmänna hushållning
ega ett nära inflytande, som derjemte till sin beskaffenhet tydligen
ligga inom vissa allmänna Embets Verks och Collegiers vanliga
verkningskrets, och äfven i många fall deras närmare åtgärder,
bereda för framtiden ett enformigt föredragningssätt, som medför
all den nytta, hvilken kan hemtas af sådane uplysningar som
från förenämnde Verk jemte Rikets allmänna Ärenders Beredning
kunna lämnas, hämtade dels från en längre tids erfarenhet, dels
från en mera detaillerad kännedom af sjelfva sakens förhållande,
jemte skälen hvarpå förut vidtagne åtgärder sig grundat och de
följder som kunnat ega rum: då man tillika erfarit huru i flera
af de mål hvilka egande någon gemenskap med Rikets allmänna
hushållning blifvit af Riksens Ständer önskningsvis i underdånighet
framställde, förenämnde behandlings sätt egt rum då äfven 10
1 Rothoffs egenhändiga men ej undertecknade yttrande är såsom
bilaga n:o 4 fogat till protokollet.
Den 12 Juli 1815
719
§ :n af Regeringsformen synes syfta åt ett dylikt förfarande; men
ock tillika af de i StatsRådet förde Protocoll inhämtats at förhållandet
häruti icke varit enformigt utan ombytligt och slutl. då jag
för min del tror at så väl ett enformigt behandlingssätt som vederbörande
Verks uplvsningars inhemtande kan blifva af nytta i
flera hänseenden, har jag trott mig kunna anse en sådan expedition
härifrån vara tjenligast, som utan at fästa sig vid en enda sak till
Riksens Ständer endast anmäler huru förhållandet i förenämnde
hänseende varit olika vid sådane mål som på Rikets allmänna hushållning,
handeln m. m. s[ådant] kunnat ega ett större eller mindre
inflytande, hvarefter R. H. Ständer Sjelfve kunde finna, huruvida
de hos Kongl. Maj :t ville frambära sina underdåniga önskningar
at så vidt möijligt vore inan föredragning i Stats Rådet sker låta
inhämta vederbörande Collegiers, andra allmänna Embetsverks eller
Rikets Ärenders Allmänna Berednings uplysningar och underdåniga
yttranden i de mål som Rikets allmänna hushållning kunna angå
eller derpå ega något inflytande samt at besluten i dessa mål äfven
då de innehålla några allmännare undantag ifrån författningar,
måtte på ett el. anat sätt komma till Kongl. Maj :ts trogne undersåters
kännedom, på det at de med anledning deraf må kunna så
inrätta sina företag och rigta sina speculationer som de af besluten
sig härledande omständigheter kunna fordra.1
Herr Silverstolpe (utbad sig at i nästa Plenum [få] aflemna
sin tanke i hufvudsaken) yttrade sig:
(bilägges)2
Den dag då Höglofl. Constitutions Utskottet beslöt sin anmälan
hos Riks. Ständer, kunde jag, såsom ur Staden frånvarande, icke
i öfverläggningen deltaga. Jag har således ej haft tillfälle at i
hufvudsaken y[ttra] min enskilta öfvertygelse. I den o[pi]nion
jag i Utskottets Beredning afgifvit rör:de formen af en sådan anmälan,
har jag endast upfyllt min skyldighet, den at i mitt förslag
inskränka mig inom Utskottets gifna. föreskrift. Enär nu målet
definitift skall afgöras, utbeder jag mig få förklara, at när det,
sorn jag tror med rätta, anses af de flesta öfverskrida billighetens
gräns och oförenligt med en sund afvägning mellan felaktighet och
beifrande, om Utskottet skulle anse de anmärkta uragtlåtenheter
bö[ra] framställas till den högtidliga påföljd, hvartill 106 och 107
§§ Reg. form. föranleda, och när i följe [der]af fullständig
decharge bör S[tats-] Rådet och de Föredragande med [delas,] anser
jag för min del ändamfålet] af Utskottets anmälan efter riktig
slutledning icke kun [na] blifva annat än at söka rättelse] för framtiden
i det såsom f[el]agtigt anmärkta tillvägagå[ende.] Jag finner
Rothoffs koncept är på flera ställen försett med överstrykningar och
tillägg och därför svårläst.
2 Yttrandet är såsom bilaga n:o 5 fogat vid protokollet; det är egenhändigt
skrivet men ej undertecknat.
720
Den 12 Juli 1815
ingen ting stridand [e emot] Grundlagen, sammanlagd med [ett]
sundt begrepp 0111 god ordning at framtida uragtlåtenheter må förekommas,
utan at, för de förflutna, personer framställas för en National-Domstol
eller lios Konungen anmälas till förafskedande: och
jag anser på sådan grund det enda med princip och ändamål öfverensstämmande
steg å Constitutions Utskottets sida, vara det at hos
Riks. Ständer, jemte déchargens anmälande, tillstyrka at, af förekomne
anledningar Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om Dess Nådiga åtgärd derhän, at föreskriften i
10 §. Reg. formen om vederbörandes hörande, måtte varda med sorgfällighet
af dem sådant åligger iagttagen, och at uti alla ärender som
röra allmänna hushållningen sådana underrättelser måtte allmänheten
meddelas, hvarigenom alla må [kun]na af närings förmånerna
sig lika begagna.
Uplästes et förslag til skrifvelse ifrån Utskottet til HofCanzlern,
rörande de brister, som blifvit anmärkta vid Protocolls förningen
i Krigs Expeditionen.
Under öfverläggningen härom yrkades af somliga, at det vore
oordentligt och på intet ställe i Grundlagarne tillåtet, at Utskotten
finge communicera med Konungens ämbetsmän, eller utverka anmälanden
hos Konungen, annorlunda än medelbart genom Riksens
Ständer, undantagandes när Utskott ifrån HofCantzlern vill uplysningar
infordra, at derföre den föreslagne anmälan borde göras
hos Riksens Ständer, och ej directe hos HofCantzlern: somliga at
anmärkningen endast af Ordföranden hos HofCantzlern borde anmälas:
andre åter at densamma i et protocolls utdrag skulle til
Riksens Ständer medsändas, hvilket protocolls utdrag borde i memorialet
åberopas. Efter åtskilliga å alla sidor anförda skäl beslöt
Utskottet at det sistnämnde förslaget antaga, hvarefter genast upsattes
och justerades et tillägg rörande detta ämne, til Utskottets
Memorial om Stats Rådets décharge.
Friherre Gederström Jacob, förklarade at derest saken blott
under denna form anmäldes, ansåge han sig nödsakad at sin protest
bifoga, emedan han, såsom protocollen vid läsningen befunnits, ej
kunde säga sig hafva rätt kunnat granska dem, och målens behandlingssätt.
Herr Munck af Rosensköld instämde i denna protest, och ville
densamma skrifteligen afgifva.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
Bilaga till protokollet den 12 Juli 1815
721
Beredningsprotokollet den 12 Juli 1815.
N :o 3 d: 12. Julli J
Justeras
■J. Cederström.
1815. d: 12. Julii.
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning. Biskopen
Rosenstein, Doctor Agrell och Riksdagsmannen Ericsson voro frånvarande.
Anmältes att project till Constitutions Utskottets Skrifvelse till
Riksens Ständer, angående décharge för Stats Rådets samtlige Ledamöter
blifvit upsatt i enlighet med Utskottets å Beredningens förslag
grundade beslut, hvarvid endast de förändringar, som i anseende
till uteslutande af alt åberopande af 106. och 107, § :ne blifvit
iagttagne, hvilken Skrifvelse af Beredningen godkändes, äfvensom
ett särskildt förslag till ordalagen för anmälan af de uragtlåtenheter,
som blifvit anmärkte i anseende till Protoeollernes ofullständighet.
2
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Anteckning, som angiver aktstycket såsom bilaga till pleniprotokollet
den 12 juli.
2 Detta stycke återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 960.
722
Den 13 Juli 1815
lil. Den 13 Juli 1815 f. m.
Justerat
Rudolp Cederström.
Den 13 Iulii 1815. f: m:
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande utom
Herr Rothoff, Herr D :r Wijkman och Riksdagsmannen Anders
Danielson.
(Herr Silverstolpe upläste det utlåtande han i förra pleno förbehållit
sig at rörande den dåvarande öfverläggningen om utfärdande
af décharge för Statsrådets Ledamöter, få skrifteligen inlemna.
Derefter)
(bilägges)1
Herr Silverstolpe upläste följande:2
(bilägges)3
Wid den föreslagne anmälan till Riksens Ständer, utbeder jag
mig, medan ännu tid är, få göra några erinrdringar: den Första
om congruiteten deraf att på billiga grunder meddela décharge,
och likväl framställa anmärkningsvis hvad man ansett icke böra
påkalla Lagens beifrande och således icke hindra déchargen; Den
Andra att då ej något steg i afseende på det förflutna felagtiga
föreslås, eller ens jemte meddelande af décharge kan föreslås ej
heller något är bestämdt föreslagit i afseende på det tillkommande,
hvilket Utskottet likväl egenteligen haft och bordt hafva i sigte;
Den tredje att då Utskottet ej ansett mer än ett uraktlåtenhetsexempel
böra anmälas, den misstanken naturligen måste väckas,
att Constitutions Utskottet saknat många eller betydande anledningar
till sin anmälan, och sålunda få emot sig rigtade både sina
ovänner, som ej önska bättre än tillfället att decreditera det, och
sina vänner, som ej med tillräckliga skäl kunna försvara det; Den
fjerde, att, emot den förmodligen rigtiga praxis vid de förflutna
Riksdagar, décharge icke är meddelad Konungens Rådgifvare i
Commandomål, hvilken äfven i Regeringsformen bland de ansvarige
1 Det inom ( ) satta har överkorsats, likasom även hänvisningen i
marginalen till bilaga »N:o 1». Någon bilaga med ordningsnumret 1
finnes ej heller vid protokollet. Den första bilagan är påtecknad N:o 2.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Silverstolpe upläste t. o. m. orden
utverka rättelse är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 960 ff.
3 I marginalen: N:o 2. — Överst på första sidan är antecknad: »Hörer
till Protocollet för d: 13 Julii 1815». Bilagan, som ej är undertecknad,
synes vara skriven med sekreterarens handstil.
Den 13 Juli 1815
723
nämnas och derigenom äger för sin säkerhet rätt att icke förbigås.
Jag anhåller i anledning häraf få underställa, om icke ännu tid
kan vara att afhjelpa alt det mindre sammanhängande och ofullständiga
i detta handlingssätt, derigenom att Utskottet behagade
inskränka sig till en enkel Décharge för de personer Regeringsformen
för ansvariga anser, med tilläggning af det tillstyrkande
som innefattas i slutmeningen af mitt förut i detta mål till Utskottets
Protocoll den 12. Julii afgifna yttrande. Utan att hafva
deltagit i Utskottets första beslut öfver detta ämne, har jag sedermera
under öfverläggningarne bemödat mig att genom conciliatoriska
förslag befrämja en större och större rigtighet i Constitutions
Utskottets steg i afseende på förevarande ämne: Jag tror att
blott det af mig nu föreslagna steg till full riktighet återstår: och
jag tror att det Riksens Ständers Utskott som främst har sig updragit
att utveckla och vidmagthålla Principer, skall mindre lida
af tillvitelsen att icke hafva varit nog omildt, än af den att icke
hafva handlat efter rigtiga grundsatser.
Herr Biskoppen Drr Rosenstein förklarade sig instämma i det
förslag Herr Silverstolpe nu upgifvit, samt, at om detta förslag
antoges funne han Utskottets åtgärd vara sådan, at han ej hade
anledning at deremot göra sin reservation.
Frih: Cederström Jacob, anmärkte at deri fattades anmälan
om det ofullständiga i protocollsförningen, hvarom han ville bifoga
sin protest, derest han ej i Expeditionen intoges.
Under öfverläggningen yttrade flere af Utskottets Ledamöter,
at de väl hade önskat anmärkning för flera anledningar, men ej
varit nöjde med anförandet af blott en: at det väl vore något
hulpet när denna blott exempelvis anfördes; men at de i alla fall
önskat expeditionen annorlunda, derest de ej vore bundne af Utskottets
redan fattade beslut. Andre yrkade, at, innan en expedition
vore afgången kunde et beslut ej så strängt binda et Utskott,
hvars åtgärder alltid äro blott förberedande, at icke dess expeditioner
kunde undergå rättelser. De fleste antogo beviljandet af
full décharge, men önskade anmälandet i allmänna termer af befunnen
underlåtenhet at höra vederbörande ämbetsverk.
Likaledes önskades en anmälan om Krigs Expeditions Protocolle[rnas]
felagtiga construction och påminnelse i afseende på
felande titlar och rubriker, hvarigenom Utäkottets arbete försvårats.
Vidare erindrades at décharge äfven borde nämnas för
Konungens rådgifvare i commandomål, och då deremot invändes
at Utskottet ej läst något dertill hörande Protocoll, beslöts, at när
ingen ledamot haft anledning at et sådant infordra, vore det et
bevis, at Utskottet weterligt ingen anledning til anmärkning emot
dessa Rådgifvare funnits. Ändteligen stadnade Utskottet i det
beslut at dess betänkande skulle innehålla full decharge för Stats
Rådet, Stats Secreterare och Konungens Rådgifvare i Commando
724
Den 13 Juli 1815
mål, at det skulle föreslås Riksens Ständer, at hos Konungen anhålla
om Dess Nådiga åtgärd derhän at föreskriften i 10 §. R.F. om vederbörandes
hörande, måtte varda med sorgfällighet af dem sådant
åligger iagttagen och at i alla ärender som röra Allmänna hushållningen
sådane underrättelser måtte allmänheten meddelas,
hvarigenom alla må kunna af näringsförmånerna sig lika begagna.
I afseende på de anmärkte felen vid Protocollens construction skulle
de i et protoeolls utdrag anmälas, och i skrifvelsen jämte dess åberopande,
åt R. St. öfverlemnas, at genom skrifvelse til Kgl. M. deri
för framtiden söka att utverka rättelse.
Föredrogs Beredningens Protocoll af den 13 -Julii.1
Hvad Beredningen anfört rörande föreslagen ändring i 10:de
§. Reg. formen, gillades.
Af det förslag beredningen afgifvit såsom tillägg til 16. §.
antogs, efter någon justering hela redactionen, men beslöts, at den
skulle föreslås til en ny §. mellan den 37 och 38 i Regeringsformen.2
Likaledes gillades Beredningens förslag til tillägg i 60 §.
Antogs beredningens förslag til ändring af 5 §. 1 och 2 dra
Mom. Tryckfrihets lagen.
Iusterades Utskottets memorial til Riksens Ständer rörande
föreslagne ändringar i Tryckfrihets lagen.
(införas)3
Uplästes följande ifrån Utskottet til Stånden inkomna Protocolls
Utdrag: nemi:4
Ifrån PresteStåndet af den 5 Julii rörande granskningen af
Just. Omb. Diarier.
(bilägges)5
Ifrån R. och Ad. den 7 Iulii, om Utskottets yttrande rörande
Herr Spaldencreutz’s motion.
(bilägges)6
Ifrån Preste Ståndet den 7 Iulii om samma ämne.
(bilägges)7
1 I marginalen: N:o 3. — Beredningsprotokollet är tryckt här nedan
efter detta pleniprotokoll. — Stycket fr. o. m. ordet Föredrogs t. o. m.
ordet gillades är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1100.
2 Denna mening är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 965.
3 I marginalen: N:o 3. 4. N:o 3 är beredningsprotokollet. n:o 4 meni.
om § 5 T. F. (Se C. V. M. 1810—1815, sid. 915.) Det andra meni. ang. T. F.
saknas bland bilagorna. Jfr nedan sid. 728, not 6.
4 Här föreligger en felskrivning: det är naturligtvis fråga om protokollsutdrag
frän stånden till utskottet.
5 Ståndet lät vid granskningen av utskottets memorial av 30 juni i
denna sak bero »under förklarande af sann tillfredsställelse öfver den
nitiska och värdiga förvaltning af detta Embete, som Utskottet genom
samma Memorial vitsordat».
6 Ståndet biföll utskottets memorial av den 3 juli rörande ändringar
Just. Ombudsmannens instruktion; jfr ovan sid. 677.
7 Detta utdrag innehåller uppgift om ståndets bifall till åtskilliga be
-
Den 13 Juli 1815
725
D :o D :o D :o om 81 § R. F. granskningen af Just. Omb. Diarier,
samt 15 §. R. O.
(bilägges)1
D :o D :o D :o om herr Spaldencreutz ’s motion.
(bilägges)2
Ifrån Bonde Ståndet af den 7 Iulii om 15 §. R. O.
(bilägges)3
D :0 D :0 D :0 Olli 81 §. R. F.
(bilägges)4
Ifrån Preste Ståndet den 11 Julii om 28. §. R. Formen,
(bilägges)6
Ifrån Borgare Ståndet den 11 Iulii om 53, 81, 96 §.§. Reg:
form. 15, 29 och 63 §§ R. O.
(bilägges)6
D :o D :o om Herr Spaldencreutz’s memorial.
(bilägges)7
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
O. A. Silverstolpe.
tänkanden, avgivna av stats-, banko- och särskilda utskottet samt till nyssnämnda
betänkande från konstitutionsutskottet rörande Spaldencreutz' motion
äng. en rätt för J. O. att kontrollera, att riksdagens beslut bliva
rätt uttryckta i emanerande författningar.
1 Ståndet, »som vid berörde Memorial gjorde inga anmärkningar»,
ansåg »de samma böra hvila till nästa Riksdag». Utskottets memorial
voro av den 3 juli och avsågo: det ena § 81 R.F. (rörande uppskov med
grundlagsfrågors avgörande); det andra §§ 53 och 96 R.F. samt §§ 29 och
63 R.O. (rörande granskningen av justitieombudsmannens diarier); det tredje
§ 15 R.Ö. (om riksdagsmannaarvodena). Jfr ovan sid. 677.
2 Jämte det ovan i not 3 omtalade prot. utdraget avlät ståndet även
ett särskilt utdrag om Spaldencreutz' motion.
8 Ståndet förklarade utskottets mern. av den 3 juli vilande till nästa
riksdag.
4 Protokollsutdraget avser ej blott utskottets meni. av den 3 juli rör.
§ 81 R. F., som förklarades vilande. Samma beslut fattades även betr.
memorialet av samma datum om §§ 53 och 96 R. F. samt §§ 29 och 63
R.O. (rörande granskningen av J.O:s diarier).
5 Ståndet biföll utskottets mern. av den 6 juli rör. ny redaktion av
R.F. § 28.
6 Ståndet förklarade utskottets frenne mern. av den 3 juli rör. dessa
§§ vilande till nästa riksdag.
7 Ståndet lät bero vid utskottets meni. av den 3 juli ang. sagda motion.
726
Bilaga till protokollet den 13 Juli 1815
Beredningsprotokollet den 13 Juli 1815.
d: 13. Julii}
N:o 3.
1815. elen 13 Julii.2
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning, hvari endast
Doctor Falk och Riksdagsmannen Ericsson voro frånvarande.
Ehuru Beredningen fann att den allmänna föreskriften i 10. §.
Regerings formen angående vederbörandes hörande, fordrade för
att behörigen kunna verkställas, en närmare bestämning, trodde
likväl Beredningen sig till utarbetande deraf behöfva flera uplysningar
och nogare betänkande än som ligger inom gränsen af dess
närvarande korta arbetstid, och får derföre tillstyrka att innan ett
moget förslag till ändring i denna del vid en annan Riksdag kan
upgöras, § :n måtte blifva oförändrad.3
Så väl af skäl,4 som Beredningen ej trott sig behöfva utveckla,
som i enlighet med hvad hittills brukligt varit, föreslog
Beredningen att slutet af 16. §. R :s f. måtte i slutet erhålla
följande tillägg:
Norrmän sorn till Sverige inflytta njute Svensk Medborgare
rätt från den tid de sig dertill hos Konungen anmäla.
Utlänningar som bekänna sig till Christna läran, hvilka 6 års
tid innehaft Ordinarie Embete, Burskapsrätt eller varit Fastighets
ägare, vare berättigade att såsom Svenske Medborgare anses. Andre
Utlänningar måge efter 6 års vistande i Landet sig hos Konungen
anmäla, sorn äger pröfva huruvida Medborgare rätt dem må
förunnas.
Beredningen föreslog vidare följande tillägg i 60. §. Regerings
formen vid § :ns slut, efter orden några Monopolier fastställa:
Uteslutande Privilegier åt Tio högst Femton år, för nya upfinningar,
eller nya eller betydligen förbättrade methoder i konst eller
näringsfång vare likväl Konungen obetagit, att efter vederbörandes
hörande bevilja.
Uti Tryckfrihets Lagen trodde Beredningen sig böra föreslå
följande förändrade redactioner:
1 Anteckning, som angiver handling såsom bilaga till pleniprotokollet
den 13 juli.
2 Justeringsformeln saknas.
3 Detta stycket är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1100.
4 Stycket fr. o. m. orden Sä väl af t. o. m. orden den må förunnas
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 964.
Bilaga till protokollet den 13 Juli 1815
727
5. §.
1 mom: Lagligheten af böckers och skrifters innehåll skall
hädanefter altid pröfvas af en Jury eller Nämnd, bestående af
Nio. personer, hvilka sammanträda vid den Domstol, der brott emot
denna Lag åtalas och der genom förhör med Parterna, åklagarens
slutpåstående och den tilltalades förklaring ransakningen fullbordas
bör.
2. morn: Den som kallas till Ledamot i Jury må ej utan laga
förfall uteblifva, och äge Domaren genom vite eller annan laglig
påföljd en uteblefven Jury Ledamot till inställelse förpligta. Om
förrättningen uppehälles genom någon Ledamots förfallo lösa uteblifvande,
ersätte han de tillstädes komne Ledamöters resekostnad
som äfven i alla fall bör af Parterne gäldas till de af dem nämnde
Ledamöter hvilka likväl ifrån förrättnings stället ej måge utom
Länet tillkallas.
Domstolen må ej till Ledamot i Jury nämna annan person, än
som bor innom den jurisdiction, der målet är anhängigt.
3. mom: Parterne äga etc:
In fidem
Carl Ant. Kock.
728
Den 13 Juli 1815
112. Den 13 Juli 1815 e. ra.
Iusterat
Rudolp Cederström.
Den 13 Iulii eftermiddagen
Plenum, då Herr Baron och Ordföranden, Herr Silverstolpe,
Herr Biskopen D :r Tingstadius, Herr D :r Falk, Herr Commerce
Rådet IP egelin, Herr Borgmästaren Ullberg, Riksdagsmännerne
Hychert oell Anders Nilsson voro närvarande.
Iusterades den efter Utskottets på förmiddagen fattade beslut
författade skrifvelsen til Riksens Ständer, rörande decharge för
Statsrådet, Stats Secreterarena och Konungens föredragande i
Commando mål.
(bilägges)1
Iusterades följande.
Utdrag af Protocollet hållet hos Const. Utskottet, den 13 Iulii
1815 om Krigs Exps Protocolls förning.2
(införes)3
Iusterades Utskottets memorial, om en ny §. i Reg. Formen
mellan den 37 och 38.
(bilägges)4
D:o D :o om 60 §. Reg. formen.
(bilägges)5
Iusterades följande.
Utdrag af Protocollet hållet hos Const. Utsk. den 13 Iulii 1815.
(bilägges)6
Utskottet åtskiljdes.7
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 I denna och följande punkter förekommer hänvisning till motsv.
bilagor. — Skrivelsen är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 917 och ff.
2 Orden cm ... förning äro tillskrivna i marginalen.
3 Protokollsutdraget är tryckt i C. TJ. M. 1810—1815, sid. 920.
4 I marginalen: N:o 3. — Memorialet är trvckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 963.
6 Memorialet är tryckt i anf. arbete 966.
6 I marginalen är likaledes antecknat: enskildt svar til Rådman
Kjellander om Tryckfrihets lagen. — Svaret är trvckt i C. TJ M 1810—
1815, sid. 1077.
7 Såsom bilaga n:o 6 är till detta protokoll fogat ett memorial, med
vilket utskottet till stånden överlämnade de förändringar i tryckfrihets
-
Den 18 Juli 1815
729
113. Den 18 Juli 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 18 Iulii 1815.
Då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande utom Herr Munck
af Rosensköld.
Iusterades protocollen för den 10, 12, 13 f. m. och 13 e. m. i
Iulii månad.
Uplästes följande protocolls Utdrag:
Ifrån R. och Ad. den 14 Iulii, om Constitutions Utskottets
ingifna 8 memorial rörande 56. 28. 37. .38 §§ i R. F. och 14. 38. och
29 §.§. R. Ord.
(bilägges)1
D :o D :o D :o, om National Representationen.
(bilägges)2
Ifrån PresteStåndet den 14 Iulii om 4, 28, 37, 38 §.§ Reg. form
och 56, 14, 29 och 38 §§. Riksd. Ord.
(bilägges)3
Ifrån Borg. Ståndet den 14 Iulii, om remiss rörande 42, och
94 §.§ Reg. formen.
(bilägges)4
förordningen, som utskottet tillstyrkt. Memorialet är tryckt i C. U. M.
1810—1815, sid. 968. Det är daterat den 13 juli; ursprungligen har
dock stått den 12 juli. Det tillhör rätteligen bilagorna till föregående
protokoll (se sid. 724 not 3). Se om denna frågas föregående behandling
pleniprotokollen den 18 april (ovan sid. 550), 20 juni (ovan
sid. 654), 21 juni (ovan sid. 659), 27 juni (ovan sid. 665), 10 juli (ovan
sid. 714), 12 juli (ovan sid. 717); samt beredningsprotokollen 31 maj (ovan
sid. 613), 26 juni (ovan sid. 669) samt 10 juli (ovan sid. 715).
1 Vid anteckningen i protokollet om detta protokollsutdrag — likasom
vid de följande — förekommer i marginalen hänvisning till motsvarande
bilaga. — Samtliga här omtalade memorial justerades i utskottets plenum
den 10 juli; se ovan sid. 713. Bemärkas bör, att ifråga om § 38 R. O.
förelågo två memorial. — Ridderskapet och adeln godkände samtliga förslag
»till den kraft och verkan, som 56. §. Regerings Formen innehåller».
— I samma protokollsutdrag återremitterade R. o. A. utskottets memorial
ang. en förändring i § 4 R.F.; se ovan sid. 713.
2 R. o. A. biföll utskottets memorial av den 10 juli; jfr ovan sid. 711.
3 Protokollsutdraget är felaktigt refererat härovan: det var fråga om
§ 56 R.F., icke om § 56 R.O. — Ståndet godkände utskottets memorial om
ovanberörda §§, inklus. § 4 R. F.
4 Med anledning av en skrivelse från Kungl. Maj:t, som den 14 juli
delgivits ständerna på rikssalen och vari anmärktes, att en motsägelse före
-
730
Den 18 Juli 1815
Ifrån Borg. Ståndet d. 14 Julii om Constitutions Utskottets
Mern: rörande 4, 28e, 37, 38 och 56 §.§. Regeringsform: samt
14, 29 och 38 §.§. R. O.
(bilägges)1
Ifrån Bonde Ståndet i anledning af Constitutions utskottets
Mern: om granskningen af Stats Rådets Protocoller.
(bilägges)2
Ifrån Bonde Ståndet ang :de föreslagen jämkning i Tryckfrihets
Lagen.
(bilägges)3
Ifrån Bonde Ståndet i anledning af Utskottets Mern: rörande
förändring och ny redaction af följande §§. 4, 28, 37, 38 och- 56
R:F. samt 14, 28 :e, 29 och 38 R :0. och om Representations
förändring.
(bilägges)4
från Preste Ståndet rör:de af Utskottet tillstyrkte förändringar
i Tryckfrihets Lagen.
(bilägges)5
D :o D :o Om en förbättrad Representation.
(bilägges)6
D :o D :o i anledning af Utskottets Mern: rörande tillägg vid
60 § R. U. och 46 samt 56 §§ R:0. och om en ny § at införas
mel. 37 och 38 § R. F saint om möjligheten at vid nästa Riksdag
af skaffa Jury.
(bilägges)7
låg mellan det beslutade tillägget till § 42 R.F. och R.F. § 94, uppdrogs
åt utskottet att bringa dessa §§ till överensstämmelse.
1 Samtliga nio memorialen (tvenne rörande § 38 R. O.) godkändes.
2 Protokollsutdraget är dat. den 14 juli. — Jfr utskottets memorial
av den 13 juli, se ovan sid. 728. »Efter uppläsande af detta memorial
och dervid fogadt Protoeolls Utdrag» fann ståndet »för godt att bifalla
så wäl den af constitutions utskottet tillstyrkte decharge ... som ock
hwad utskottet i öfrigt föreslagit».
3 Protokollsutdraget dat. den 14 juli. Ståndet biföll utskottets memorial
av den 12 juli.
4 Protokollsutdraget daterat den 14 juli. Ståndet godkände utskottets
förslag. — Utdraget har blivit felaktigt refererat i protokollet här ovan.
§ 28 R. O. omtalas icke i detta sammanhang.
5 Protokollsutdraget är daterat den 16 juli. Ståndet återremitterade
utskottets memor. av den 12 juli med anledning av ett i ståndet framställt
yrkande, att 1 mom. av 5 § T. F. O. borde börjas: Lagligheten av
åtalade böckers och skrifters innehåll etc. Jfr nedan sid. 732.
6 Protokollsutdraget är daterat den 16 juli. — Ståndet biföll utskottets
memorial av den 10 juli.
7 Utdraget dat. den 16 juli. — Ståndet godkände memorialen jämlikt
R. F. § 56. Jfr beträffande den nya § mellan §§ 37 och 38 R. F. ovan sid.
728: betr. § 60 R.F. ovan sid. 728: betr. §§ 46 och 56 R. O. ovan sid. 717;
samt betr. juryns avskaffande ovan sid. 673.
Den 18 Juli 1815
731
D:oD:o om bestraffningsättet af brott emot Tryckfrihets Lagen.
(bilägges)1
Ifrån R ock Ad :en om Remiss til Utsk: af en Ledamots mot
Föredragande i Stats Rådet anmäld anmärkning.
(bilägges)2
D :o D :o om afseende vid författandet af Ny Lag på Bestraffningssättet
af brott mot Tryckfriheten.
(bilägges)3
D .o D :o om tillägg till 46 och 56 §.§. R:0: samt en ny §
mellan 37. och 38 R. F.
(bilägges)4
D :o D :o i anledning af Utskottets afgifne Memorialer rörande
förändring af Rättegångssättet i Trykfrihetsmål, angående et
tillägg vid slutet af 60 § R. F., angående Förändring i Tryck -  frihetsLagen.
(bilägges)5
D :o D :o Om GrundLagarnes Titulerande.
(bilägges)6
Ifrån PrestStåndet med Remiss af Professor Forsells och
Prosten Fröbergs gjorde anmärkn: vid Utskottets Mern: om granskningen
af Stats Rådets Protocoller.
(bilägges)7
1 Utdraget dat. den 16 juli. Ståndet biföll utskottets betänkande
av den 12 juli om anmodan till lagkommittén att fästa uppmärksamhet
vid bestraffningssättet.
2 Utdraget dat. den 17 juli. Remiss av anmärkningsanledning enl.
dåv. § 29 R. O. samt meddelande, att utskottets memorial om décharge
iföljd härav skulle t. v. vila; det var C. L. Stael von Holstein, som anmälde
anmärkningsanledning mot statssekreterarne Wirsén och Mörner; se nedan
sid. 733. St. v. Holsteins memorial är emellertid daterat först den 18 juli.
3 Utdraget dat. den 17 juli. Ståndet biföll utskottets memorial av
den 12 juli ang. anmodan till lagkommitté att fästa uppmärksamhet vid
den i punkten härovan berörda frågan.
4 Utdraget dat. den 17 juli. Ståndet godkände Utskottets memorialer
av den 12 och 13 juli rör. dessa §§.
5 Utdraget är dat. den 17 juli. — Ståndet godkände trenne utskottets
memorial av den 13 juli.
8 Utdraget dat. den 17 juli. R. o. A. meddelade, att ståndet för sin
del funnit tjänligast, »att grundlagarna vid omtryckningen och sedan de
lagligen gjorda förändringar uti dem blifvit intagna, må altid behålla sin
Titel och sitt först erhållna datum, jämte tilläggning af orden: med de
sedermera af Konungen och Riksens Ständer antagne förändringar; samt
att, för öfrigt, blotta citationen af Titel och datum, ware sig i Eder eller
andra officiella Handlingar, alltid må anses derjemte till sin kraft och
werkan innebära denna tilläggning.» — De övriga stånden skulle anmodas
att förena sig med R. o. A. om detta. Initiativet till detta beslut, togs i
R. o. A:s plenum den 17 juli av Gustaf af Wetterstedt; se R. o. A. prot.,
band V: 1, sid. 754.
7 Utdraget dat. den 17 juli. — Det är trvckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 997 ff.
732
Den 18 Juli 1815
Ifrån Borgrare Ståndet om Utskott: afgrifne Betänkande rör :de
granskningen af Stats Rådets Protocoller.
(bilägges)1
D :o D :o om af Utskottet föreslagne tillägg och förändringar
i 37, 38,och 60 §.§. R. P. samt 46 oell 56 §§. R. O. och i flere §§
af TryckfrihetsLagen. samt om möjligheten utaf afskaffandet af
Jury vid nästa Riksdag.
(bilägges)2
Ifrån Borgare Ståndet om upmärksamhet vid ny Lags uprättande
på bestraffningssättet af brott mot Tryckfriheten.
(bilägges)3
Ifrån R: och Adeln om uplysning hvarföre Const. Utskottet
wägrat en af sine Ledamöter at gå med sin serskilda tanka till
Stånden.
(bilägges)4
D :o D :o Med öfverlemnande af K. M. nådiga Tal. innehållande
Dess sanetion å större delen af de af Riksens Ständer antagne förändringar
i Grund Lagarne, samt upgifter af skälen hvarföre Hans
M: ej godkänt en del.
(bilägges)5
I anledning af det i PresteStåndet gjorda förslag om tillägg
i 5. §. Tryckfrihets lagen af ordet åtalade i bestämmelsen af jurys
befattning, beslöt Utskottet at til Riksens Ständer skulle anmälas
et förslag til en sådan ändring, för at efter föreskriften i 56 §.
R. F. behandlas.
I följe af den af Kgl. Maj :t vid sanctioneringen af de förändrade
Grundlags paragrapherna gjorde anmärkning rörande en
upkommen stridighet mellan den 42. § och den 94. §. R. F. beslöt
Utskottet, at som detta upkommit derigenom, at man vid den af
Ständerna anbefallda jämnkningen mellan af hvarandra beroende
§.§. ej märkt detta förhållande, kunde en ändring i 94 §. i följe af
1 Utdraget dat. den 17 juli. Ståndet fann »för godt bifalla icke allenast
att en sådan décharge må meddelas utan ock hvad Utskottet för öfrigt
hemstält oell tillstyrkt».
2 Utdraget dat. den 17 juli. Ståndet biföll utskottets berörda memorial
av den 13 juli.
3 Utdraget dat. den 17 juli. Ståndet utskottets mern. av den 12 juli.
4 Utdraget dat. den 17 juli. Det är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 991. Protokollsutdraget innehåller därjämte meddelande om en konflikt
mellan ståndet och lantmarskalken. Yrkande framställdes, att konstitutionsutskottet
skulle åläggas att inkomma med upplysning i berörda fråga.
Sedan lantmarskalken förklarat sig icke kunna göra'proposition om sådan
remiss men yrkandet vidhållits, hade lantmarskalken förklarat överläggningen
vilande jämlikt R.O. § 55. varpå målet blev förvisat till konstitutionsutskottet.
som därom skulle skyndsamt utlåta sig.
5 Utdraget dat. den 17 juli: i protokollsutdraget meddelas, att afskrift
av Kungl. Maj:ts tal på rikssalen den 14 juli skulle överlämnas till
utskottet, »i afseende på den 94 §:s Regerings Formen ställande i öfwerensstämmelse
med den 42». Talet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1005.
Den 18 Juli 1815
7.33
Ständernas uttryckliga beslut ännu denna Riksdag äga rum, hvarföre
Utskottet skulle til Riksens Ständer anmäla det förslag, at ur
den 94 § hela meningen ifrån och med oell intil förås må genast
måtte uteslutas.
I sammanhang härmed beslöt Utskottet at til behandling enl.
58.1 §. R. F. anmäla det förslag til ändring i 41. §. R. f. at efter
ordet sammankomma skulle tilläggas •. och den Förmyndare Styrelse
Riksens Ständer förordna regeringen tilträdt.
Företogs Preste Ståndets Protocolls Utdrag innehållande återremiss
af Utskottets Memorial, rörande frikännelse för Statsrådets
Ledamöter m. m. ifrån allt ansvar.
Då denna återremiss vidrört tvänne frågor: den ena om ordalagen
i den beviljade frikännelsen, den andra rörande en infordran
af skälen til Utskottets afgifna yttrande, fann Utskottet at hvad
den första beträffade -det kunde tilstvrka at de föreslagna ordalagen
antoges, men at det i afseende på den sednare borde förklara,
at då anmärkningen ej i den genom Grund lagen föreskrifna form
til Utskottet inkommit, kunde LTskottet ej derpå göra något afseende.
Företogs det af Hans Exc. Herr Gr[efven] och L[andt]
M [arskalken] til Utskottet hänskjutna mål rörande Hans Exc:s förledne
gårdag gj[orda] vägran af Proposition på infordrande af
skäl til Constitutions LYskottets nekande at låta enskilda ledamöters
särskilda meningar åtfölja Utskottets skrifvelse om Statsrådets frikännelse
för all ansvarighet.
Utskottet beslöt at förklara denna vägran laglig, på den grund
at Utskottet vid granskningen af Stats rådets Protocoll utöfvade
Riksens Ständers rätt, och ej kunde åläggas at redovisa för motiven
til sina beslut.
Företogs et2 af Frih. Stael von Hollstein Carfitz Ludvig ingifvet
memorial, innehållande anmärkning emot Stats Secreterarne
Friherre Wirsén och Grefve Mörner.
(bilägges)3
Efter någon öfverläggning 4 härom beslöts at Utskottet derpå
til svar skulle anmäla, at som de anledningar til ansvar för de
bägge angifne Herrar Stats Secreterare, som Frih. Stael upgifvit,
ej vore andra än dem hvaröfver Utskottet förut öfverlagt, funne
Utskottet intet skäl at frångå sina förre beslut, utan ansåge ej
dessa anledningar kunna leda til något beslut at ofvanbemälte Stats
Secreterare hos Kgl. Maj :t anmäla, såsom borde de ifrån sina befattningar
skiljas.
1 Felskrivning för 56 § R. F.
2 Denna mening iir tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 985.
3 v. Holsteins memorial är tryckt i anf. arbete, sid. 983. Det är daterat
den 18 iuli: se ovan sid. 731.
4 Stycket fr. o. m. orden Efter någon öfverläggning t. o. m. orden
bordt anmälas är tryckt i anf. arbete, sid. 985.
734
Den 18 Juli 1815
Friherre Gederström Jaeol, sorn äfven tilstyrkte detta svar,
ville för sin del hafva i Prot. intaget, at han ifrån början varit
af den tankan, at de enl. den 107. §. hade bordt anmälas.
Föredrogs et af Herr Lagmannen Rönquist ingifvet Memorial,
så lydande:
(bilägges)1
Hos Högloft. Constitntdons Utskottet får jag äran å nyo väcka
frågan: Huru Upsala Stifts röst, på ett med billigheten mer öfverensstämmande
sätt än hittils skett, bör kunna beräknas, vid Val
till detta Stifts Biskopp, som också ErkeBiskopp är.
Således då både Högloft. Constitutions Utskottet och samtelige
Riks Stånden redan en gång erkänt billigheten häraf får jag i ödmjukhet
föreslå att 29de § :n af Regerings formen sålunda förändras:
Till ErkeBiskopp och Biskoppar, med hvilkas Val förhålles
efter förra vanligheten, dock så att Upsala Stifts röst vid ErkeBiskopps
val beräknas lika nied Feni Consistoriers, utnämne
Konungen en af de tre som föreslagne blifvit.
Efter någon öfverläggning skred Utskottet til votering öfver
följande proposition:
Den som vill at 29. §. R:F: oförändrad skall bibehållas,
skrifver
Ja.
Den det ej vill skrifver
Nej,
Vinner Nej, kommer Upsala Stifts röster at räknas lika med
3 Consistoriers.2
Sedan sedlarne blifvit öpnade befunnos rösterne så hafva
utfallit
R. och A. 4 Nej
Pr :St: 5. —
BorgSt 2 la 3 —
BondSt 1 —
i följe hvaraf et förslag enl. detta resultat skulle hos Riksens
Ständer anmälas til behandling enl. 56. §. R. F.
Förslogs at ånyo hos Riks. Ständer måtte anmälas, at i 4:de §.
R. F. ordet och skulle införas i stället för eller mellan orden Frälse
och Ofrälse.
1 Det av Rönquist undertecknade mern. är bilagt protokollet.
2 Obs. att det här gäller tre konsistorier. I Rönquists förslag är det
fråga om fem.
Den 18 Juli 1815
735
Då Utskottet härtil gaf sit bifall skulle et sådant förslag författas
och til Riksens Ständer ingifvas til behandling efter 56 §
R. F.
Föredrogs et Memorial inlemnadt af Herr Stenhoff, så lydande:1
(bilägges)2
Til detta förslag ansåg 1 tskottet sig ej kunna gifva något
tilstyrkande, då det vore mot grund lagens esprit, at ålägga någon
dubbel ansvarighet för samma brott.3
Efter genom Herr HofCanzlern erhållen del af de acter rörande
Stor Thingets i Norrige beslut i afseende på Riks acten, som til
Riksens Ständer genom Nådig Proposition ifrån Kgl. Majt komma
at aflemnas och sedan dessa voro genomläste, och tagne under provisorisk
öfverläggning] åtskiljdes Utskottet,
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 Denna mening är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1085.
• Stenhoffs memorial är tryckt i anf. arbete, sid. 1085.
3 Denna mening återfinnes i anf. arbete, sid. 1086.
736
Den 19 Juli 1815
114. Den 19 Juli 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
1815. den 19 Julii
Plenum då alla Ledamöterne utom Riksdagsmannen Ericsson
voro närvarande.
Till justering uplästes Utskottets svar på de af Friherre Stael
von Hollstein Corfits Ludv: gjorde anmärkningar i afseende på
tillåtelsen för Götheborg att införtulla Manufaeturerade Bomulls
varor och den mängd bränvin som fått i Riket införas.1
Äfvenledes justerades Utskottets utlåtande,2 angående den af
Hans Excellence, Herr Grefven och Landt Marskalken gjorde vägran
af Proposition till remiss, angående Constitution Utskottets skyldighet
att upgifva skälen hvarföre enskildte Ledamöter blifvit förvägrade
att med yttranden inkomma till Riksens Ständer i afseende
å Stats Råds Protocollernes granskning.3
Efter någon discussion begärte Herr Professoren Rosenschöld 1
att få i Protocollet antecknadt, att han för sin del, då Grundlagen
sådant icke förbjuder, ansett LTtskottet pligtigt att upge sina skäl
till ifrågavarande vägran, hälst det synes som Riksens Ständers
Plena skulle äga rätt att fordra det.
Widare justerades Utskottets Memorial i afseende å Högvördige
Präst Ståndets återremiss med anmärkningar angående den förrättade
granskningen af Stats Rådets Protocoll och gillades.5
I anledning af Herr Biskoppen Doctor Almqvists förslag, hvarigenom
Riksens Ständer skulle kunna tryggas att deras beslut,
oagtadt deras frånvaro blifver på det nogaste och authentikt expedieradt,
öfverlades om det beslut som innefattas i det deröfver
upsatte Protocolls Utdrag.6
Sluteligen uplästes Utskottets Betänkande angående de ifrån
samtlige Riks Stånden inkomne Remisser i anledning af den an
1
Vid denna punkt likasom vid de följande göres i marginalen hänvisning
till motsvarande bilaga. Memorialet är tryckt i C. V. M. 1810—1815,
sid. 981.
2 Stycket fr. o. m. orden justerades utskottets utlåtande t. o. m.
orden fordra det återfinnes i anf. arbete, sid. 991.
8 Utlåtandet är tryckt i anf. arbete, sid. 986.
4 Här stavas namnet med sch.
5 Memorialet är tryckt i anf. arbete, sid. 993.
6 Protokollsutdraget och Almquists memorial äro tryckta i anf. arbete,
sid. 1082 ff.
Den 19 Juli 1815
737
märkning i afseende på föreskrifter i den 42. och 94. §.§. Regis formen
som nu befinnas vara stridiga, hvilka af Hans Kgl. Maj :t den
14 sistl. Julii å Riks Salen blifvit Riksens Ständer meddelade1
äfvensom angående redactionen af 29. §. Ris formen,2 och förändring
i 41. §. Regis formen.3
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Utskottets betänkande angående §§ 42 och 94 R. F. och utdrag ur
Ridderskapet och Adelns prof. den 17 tillika med konungens tal på rikssalen
äro tryckta i C. U. M. 1810—1815, sid. 1002 ff.
2 Betänkandet angående § 29 R.F. är tryckt i anf. arbete, sid. 1007.
3 Betänkandet angående § 41 R. F. återfinnes i anf. arbete, sid. 1010.
I betänkandet upplyses, att den föreslagna ändringen berodde på en inom
utskottet väckt motion. Det upplyses icke i protokollstexten, vem som
väckt densamma, ej heller återfinnes den bland bilagorna.
47
738
Den 20 Juli 1815
115. Den 20 Juli 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Torsdagen den 20 Julii sammanträdde Constitutions Utskottet
in Pleno.
Justerades tvänne Utdrag af Utskottets Protocoll, det ena, i
anledning af Herr Biskopen Doctor Almqvists Memorial, innehållande
förslag till uprättande af en controll, hvarigenom Riksens
Ständer skulle kunna tryggas at deras beslut, oagtadt deras frånvaro,
blefve på det nogaste och authentikt iagttagen; och det andra,
i afseende på et af Lagmannen Herr af Stenhoff till Constitutions
LTtskottet ingifvit förslag till ändring i Tryckfrihets Lagens stadgande,
at Redacteuren till Dagblad och Periodiska Skrifter skulle
göras ansvarig för smädelser som i dylika Skrifter inflyta.
(Biläggas)1
Utskottets Betänkande i anledning af Högvördige Präste Ståndets
gjorde anmärkning i afseende på Constitutions Utskottets till
Riksens Ständer aflåtne Memorial, om åtskillige förändringar i
Tryckfrihets Lagen, hvarvid Ståndet ansett, at, till vinnande af
större tydlighet i 5 § :s 1 moment af Tryckfrihets förordningen,
måtte utsättas, at Jury äger rätt at pröfva endast åtalade Skrifters
Laglighet, då det nu varande uttrycket kunde så förtydas, sorn
skulle alla Böcker och Skrifter böra af Jury prof vas.
(bilägges)2
Utskottets Betänkande, föranledt af et från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ankommit Protocolls Utdrag dateradt den 14
innevarande månad, hvarigenom Constitutions Utskottets afgifne
förslag till den ändring i 4 §. Reg. formen, at ordet och skulle
sättas i stället för ordet eller mellan orden Frälse och ofrälse till
ytterligare behandling återremitterades.
(bilägges)3
Hvarefter uplästes Kongl. Maj :ts Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, angående det af Norriges Rikes Storting gifne enstämmiga
bifall åt förslaget om Konungens Myndighets ålder.
(bilägges)4
1 I protokollets marginal finnas hänvisningar — här och i det följande
— till motsvarande bilagor. Protokollsutdraget med anledning av
Almquists förslag är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 1082. Protokollsutdraget
till Stenhoff återfinnes i anf. arbete, sid. 1084.
2 Betänkandet är tryckt i anf. arbete, sid. 1011; se ovan sid. 732.
s Se anf. arbete, sid. 1014.
4 Skrivelsen är tryckt i anf. arbete, sid. 1045.
Den 20 Juli 1815
739
Herr Baron och Ordföranden anmälte, at Kongl. Maj :ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer nu ankommit, i anledning af
Norriges Rikes Stortings Svar på den föreslagna RiksActen till bestämmande
af de, genom föreningen emellan Sverige och Norrige,
upkomne Constitutionella förhållanden, hvilken äfvenledes uplästes;
och som Utskottet, innan denna proposition till Riksens Ständer
aflemnades, haft tillfälle öfver detta ämne öfverlägga, hade Secreteraren
efter då förefallna discursser författat förslag till Betänkande,
hvilket, efter förrättad justering gilladt, skulle till Riksens
Ständer expedieras.
(införes)1
LTtskottet åtskiljdes.
In fidem Protocolli.2
1 Utskottets betänkande är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1016.
Den kungl. prop. är tryckt i anf. arbete, sid. 1025.
J Underskrift saknas.
740
Den 4 Augusti 1815
116. Den 4 Augusti 1815.
Den 4 Aug 1815.1
Plenum då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande undantagandes
Herr Rothof, Herr Munck af Rosensköld, Riksdagsmännen
Anders Danielson och Anders Åberg.
Föredrogs et af Herr Commerce Rådet Wegelin inlemnadt
Memoria], så lydande:2
(införes)3
Uti Riksdags Ordningens 68 § är det Riksens Ständers Revisorer
ålagt, at; til ett antal af sex af hvarje Riksstånd, inom en tid
af tre månader, emellan Riksdagarne granska Stats- Banco och
Riksgäldswerken. Så väl personal som tid beräknades vid denne
Lags stadgande, efter det då af föregående tiders erfarenhet, kände
behof. Sedan har tid efter annan Riksens Ständers Herrar Revisorers
befattningar blifvit betydligt ökade: med användande af
den yttersta flit är det dem sålunda numera oniögl igt at åstadkomma
de dem åliggande grannlaga förrättningar, med den fullständighet
som wederbör; ofta se de sig af tidens otilräckelighet
föranlåtne at endast slumpvis genomgå böcker och handlingar,
hvilka för en fullständig behandling fordrade en specielare granskning.
Såväl förrättningens Vigt, som Herrar Revisorers egen tillfredsställelse
,påkallar således en förändring uti denne del af grundlagen,
ledande till det med Revisionerne åsyftade ändamål. Detta
kan endast vinnas endera genom tilökning i personal eller uti en
längre tid: det förra torde likväl, i min tanka mötas af flere betänkligheter,
hvarföre jag endast vågar föreslå det senare. I betraktande
af Herrar Revisorers tilökade arbete, hemställer jag derföre,
at tiden för Revisionens fullbordan ökas till Fyra månader
samt at deras förrättning bör taga sin början den 15 Augustij:
Om Höglofl. Constitutions Utskottet gillar detta förslag til förändring
af Riksdagsordningens 68 § anhåller jag at Riksens Höglofl.
Ständer däraf lämnas så skyndsam del, som förslagets behandling
ännu före Riksdagens slut, i likstämmighet med samma lags
56 § föreskrifver.
Utskottet trädde genast til öfverläggning i anledning af detta
förslag, och beslöt at, til behandling efter 56 § R. F. et förslag til
ändring i 68 §. Riksdags Ordn. skulle anmälas, at tiden för Revi
1
Justeringsformeln saknas,
2 Stycket fr. o. ra. orden Föredrogs et t. o. m. orden den 15 Aug.
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1050 ff,
3 Det av Wegelin undertecknade mern. är bilagt protokollet.
Den 4 Augusti 1815
741
sioner borde utsättas til fyra månader, och deras början til den
15 Aug.
Uplästes et memorial ingifvet af Gr: Gyllenborg, Johan Henning,
så lydande:
(införes)1
Remitterades til Beredningen.
Iusterades Protocollen för den 18, 19 och 20 Iulii.
Företogos de tvänne 2 hvilande af Beredningen anmälda frågor
om införande i Grundlagen af et stadgande mot Iudars inträde i
landet, samt mot utdelande af titlar, utan deremot svarande sysslor;
hvaröfver Lffskottet förut slädnät två stånd emot [två].3
Sedan utskottet öfverenskommit at derest samma händelse åter
skulle inträffa hela frågan skulle förfalla voterades öfver följande
proposition
Den som bifaller at de förevarande frågorna, sedan två stånd
stadnat mot två, anses såsom förfallna, skrifver
Ia.
Den det ej vill skrifver
Nej.
Vinner Nej skola alternativema til Riksens Ständer anmälas.
Sedan sedlarna voro öpnade befunnos rösterne så hafva utfallit
:
Ridd: och Ad.
Preste St:
Borg. St:
Bonde St:
3 Ia 1 Nej.
4 Ia 1 Nej.
3 Ia 3 Nej.
4 Ia
hvarföre enskildt svar genom Protocolls Utdrag öfver dessa
förslag skulle af gifvas.4
Herr Biskopen D :r Faxe anmälte sin protest deremot til protocollet,
anseendes detta förfarande stridigt mot 38 §. R. O. sedan
Riksens Ständer vid denna Riksdag afslagit det gjorda förslaget
til ändring deri.
Frih. Cederström, Iacob förklarade sin mening at alternativerna
bordt anmälas, och ansåg ej rätt af Utskottet, at på sådant
sätt förklara Grundlagen.
1 Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1090.
2 Stycket fr. o. m. orden Företogos de tvänne t. o. m. orden ompröfvande
framställde är trvckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1098 ff.
3 .Tfr ovan sid. 702.
4 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 1094.
742
Den 4 Augusti 1815
Herr Silverstolpe, utbad sig, at utan at derföre bestrida någon
Ledamots reservationsrätt, allenast erinra, att det skäl Herr
Biskopen D :r Faxe denna gången för utöfningen af densamma
använt, icke syntes honom rigtigt, emedan ett Riksens Ständers
gifna afslag å en fråga, som derigenom för den Riksdagen förfallit,
icke kunde lägga band på Utskottets öfvertygelse i afseende
på samma fråga å nyo väckt, i den ordning Grund Lagen föreskrifver,
och till nästkommande Ständers förnyade ompröfvande
framställde.1
Utskottet åtskiljdes.
In fidem Protocolli.
G: A: Silverstolpe.
1 Felskrivning för framställd.
Den 7 Augusti 1815
743
117. Den 7 Augusti 1815.
Måndagen den 7 Augusti kl. 1/2 till 10 f. m. sammanträdde Constitutions
Utskottet in Pleno.1
Föredrogs det inför Utskottets Beredning förde Protocoll i afseende
på de förslag till åtskillige stadganden i GrundLagen, hvilka
af Grefve Gyllenborg, Henning, blifvit till Utskottet ingifne af
innehåll:
1 :o at Constitutions Utskottet måtte utan ansvarighet i annan
ordning än Grundlagarna föreskrifva vara både berättigadt och
pliktigt at till Riksens Ständers bedömande anmäla de ämnen, hvari
Utskottet icke haft samma öfvertygelse som de, enligt Stats Rådets
Protocoller, afgifne tillstyrkanden, hvarochen Ledamot obetaget,
at, så väl härom som Stats Rådets tillstyrkanden, sig ytt[ra],
2 :o at vid läsningen af Stats Rådets Protocoller Constitutions
Utskottet borde ökas till et antal af 36 personer.
3 :o at Constitutions Utskottets Protocoller. angående dit ingifne
förslag til ändringar i Grundlagarna serskildt borde tryckas till de
delar som icke inflyta i Bihanget till Riksens Ständers Protocoll,
samt at Ledamot i Utskottet, som vid dess omdöme öfver dylika
förslag varit af serskild tanka, borde förpligtas at densamma
meddela.
4:o at meningen med ordet, commandomål måtte närmare bestämmas;
samt
5 :o at Riksdag må hvart 3: je år hållas; och tillstyrkte Utskottet,
på de skäl som af Beredningen blifvit uppgifne, afslag å
förenämnde af Herr Grefve Gyllenborg väckte motioner.
(bilägges)2
Herr Baron oell Ordföranden anmälte derefter, at han, som nu
mera blifvit af Konungen i Xåder utnämnd till General Adjutant
för Flottorne samt sålunda, i och för denna befattning, vore hindrad
at längre bevista Utskottets sammanträde, upkommit i ändamål at
förklara Utskottets samtelige Ledamöter sin erkänsla för den vänskap
och förtroende han erfarit under den tid han som Ordförande
deltagit i Utskottets öfverläggningar samt inneslöt sig uti Utskottets
fortfarande välvilja. Afträdde.
1 Justeringsformeln saknas.
2 I marginalen göres vid denna punkt, likasom vid de följande, hänvisning
tili motsvarande bilaga. Bilagan utgöres av beredningens protokoll
för den 4 augusti, som avtrvckes nedan efter det föreliggande pleniprotokollet.
744
Den 7 Augusti 1815
Till justering uplästes1 Utdrag af Utskottets Protocoll i anledning
af Herr Grefve Gyllenborgs, Henning, ofvan anförde förslag
till åtskillige stadganden i Grundlagen, hvilket af Utskottet gillades.
Herr Kammarherren Silverstolpe, Axel Gabriel, gjorde i afseende
härpå till Protocollet den reservation, at han väl ansåg at
förslaget, i hvad angick et närmare bestämmande af meningen med
ordet Commandomål, mera grundligt, fullständigt2 än nu skett bort
behandlas, men medgaf derjemte at Riksdagens snart annalkande
slut ej tillät någon vidsträcktare behandling af ämnet.
(bilägges)3
Justerades et Utdrag af Utskottets Protocoll till svar å Herr
Rådmannen K bellanders til Utskottet ingifne förslag till stadganden
i Grundlagen:
1 :o at Judarna skulle förvägras rättighet at liksom i Norrige,
sig i Sverige bosätta och 2 :o i afseende på Riddare Ordnar samt
Caracterer öfver och utan de Sysslor någon innehafver.
(bilägges)4
Uplästes följande från samtelige Riks Stånden ankomne Protocolls
Utdrag.
Från Ridderskapet och Adeln.
1 :o af den 20 Julii, angående det af Norriges Rikes Storting
gifne enstämmiga bifall åt förslaget om Konungens myndighets
ålder.
(bilägges)5
2 :o af den 20 Julii i anledning af Utskottets utlåtande öfver
Friherre Stael von Holsteins, enligt 29 §. Riksdags Ordningen,
gjorde anmärkningar emot Herrar Stats Secreterarne Friherre
Wirsén och Grefve Mörner m. m.
(bilägges)6
3:o af den 22 Julii rörande 94 § :s Regerings formen försättande
i enlighet med den 42.
(bilägges)7
4:o af d. 22 Julii i anledning af Kongl. Maj :ts Nåd. Proposition
rörande Norriges Rikes Stor Tings Svar på den föreslagna Riks
1 Stycket fr. o. m. orden Till justering uplästes t. o. ni. orden af
ämnet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 1093.
2 Ordet grundligt har skrivits ovanför ordet fullständigt, utan att
detta senare strukits.
3 Se C. U. M. 1810—1815, sid. 1087.
4 Se C. V. M. 1810—1815, sid. 1094.
° A’ beslöt, att Konungens skrivelse, som tillkännagav stortingets
bifall, skulle kommuniceras utskottet.
6 Tvenne Utskottets memorial av 19 juli med anledning dels av Stael
v. Holsteins anmärkningar mot statssekreterarne. dels av lantmarskalkens
propositionsvägran den 17 juli lades till handlingarna. Utskottets memorial
av 19 juli med anledning av återremissen från prästeståndet av
déchargebetänkandet godkändes av R. o. A.
7 R. o. A. biföll utskottets memorial av den 19 juli rörande § 94 R.F.
Den 7 Augusti 1815
745
Acten till bestämmande af de, genom föreningen mellan Sverige
och Norige upkomne Constitutionelle förhållanden.
(bilägges)1
5 :o af den 22 Julii, rör:de förslag till förändring af 41 §. Regeringsformen.
(bilägges)2
6:0 af d. 22 Julii ang:de förslag till ny Redaction af 29 §.
Regerings formen.
(bilägges)3
7 :o af den 22 Julii rörande bestämmande, huruvida ordet och.
eller eller borde sättas emellan det i 4 §. Regeringsformen förekommande
uttryck Frälse eller ofrälse Män.
(bilägges)4
8 :o af den 23 Julii med tillkännagifvande, at hvart och et
Riks. Ständers Utskott, skulle anmodas, at undersöka förhållandet
med besluten öfver de ifrån dem utgifne Memorial och Betänkanden,
och i det fall någon jämnkning vore möjlig och af nöden
eller målet till Nämnd måste hänskjutas sådant till vederbörlig åtgärd
hos Riks. Ständer skyndsammast anmäla.
(bilägges)
9:o af den 23 Julii at arfvoden åt Utskottens Secreterare och
Cantzlister icke böra till dem utbetalas förr än genom Riddarhus
Secreterarens qvitto intygas, at Utskottens Protocoll och Handlingar
i ordningsatte och inbundne blifvit till Riddarhuset aflemnade,
gällandes likväl icke om Stats och Banco Utskotten.
(bilägges)5
10 :o af den 27 Julii, om en förändrad Redaction af 5 §. 1
Mom. i Tryckfrihets Lagen.
(bilägges)6
11 :o af den 28 Julii, rör :de Protocollet vid det förstärkta
Constitutions Utskottets sammanträde i afseende på skiljagtigheterne
hvaruti Riks Stånden stadnat vid bestämmande, huruvida
och eller ordet eller borde finnas emellan orden frälse eller ofrälse
män i 4 §. Regeringsformen.
(bilägges)7
1 R. o. A. biföll utskottets memorial av den 20 juli.
2 R. o. A. antog utskottets förslag av den 19 juli såsom vilande till
nästa riksdag.
8 Utskottets memorial av den 19 juli antogs såsom vilande.
4 Meningsskiljaktigheten mellan å ena sidan R. o. A. och å den
andra sidan de tre övriga stånden överlämnas av det förra till förstärkt
konstitutionsutskott »till den påföljd 56. §. Regerings Formen stadgar».
5 Det uppgives i protokollsutdraget, att de där omtalade åtgärderna
beslutits »i likhet med hvad tillförene skedt».
6 Utskottets memorial av den 20 juli bifölls.
7 Voteringsprotokollet från det förstärkta konstitutionsutskottets
sammanträde den 28 juli hade föredragits inför R. o. A. Det förstärkta
utskottet hade antagit det av de tre övriga riksstånden godkända för
-
746
Den 7 Augusti 1815
12:0 af den 5 Augusti rör:de en föreslagen ändring i 68 §.
Regeringsformen.1
(bilägges)2
Från Högvördige Fräste Ståndet.
1 :o Utdrag af Protocollet för den 17 Julii, rörande öfverlämnande
till Constitutions Utskottet at bereda et sådant förslag,
hvarigenom den af Kongl. Maj :t anmärkte motsägelse mellan Regeringsformens
94 § och det beslutna tillägget uti 42 §. må undanrödjas.
(bilägges)
2:0 af den 20 Julii, med tillkännagifvande at Präst-Ståndet
med Ridderskapet och Adeln instämt uti det beslut, at Grundlagarna
vid omtryckningen och sedan de lagligen gjorde förändringar
uti dem blifvit intagne må altid behålla sin Titel och sitt
först erhållna datum, jämte tilläggning af de orden: med de sedermera
af Konungen och Riksens Ständer antagna förändringar m. m.
(bilägges)
3 :o af den 20 Julii, i anledning af Kongl. Maj :ts Nåd. Proposition
till Riksens Ständer rörande Norriges Rikes Stor Things Svar
på den föreslagne Riks-Acten till bestämmande af de sedan föreningen
båda Rikena emellan upkomne Constitutionella förhållanden.
(bilägges)3
4:0 af den 20 Julii i anledning af Kongl. Maj :ts Nåd. Skrifvelse
ang:de det af Norriges Rikes Stor Thing gifna enstämmiga bifall
åt förslaget om Konungs myndighets ålder.
(bilägges)4
5:0 af den 22 Julii ang:de en förändrad Redaction af 94 §.
Regerings formen.
(bilägges)5
6 :o af samma dag med tillkännagifvande af Ståndets bifall till
Constitutions Utskottets yttrande öfver de gjorde anmärkningar vid
Utskottets Memorial, angående förrättad granskning af Stats Rådets
Protocoll sedan sista Riksdag.
(bilägges)
7 :o af samma dag, angående de föreslagne ändringar uti Regerings
formens 29 och 41 §.§.
(bilägges)6
slaget Frälse och ofrälse, vilket förslag alltså skulle såsom Riksens Ständers
utlåtande vila till nästa riksdag.
1 Felskrivning för Riksdagsordningen; se ovan sid. 740.
2 Utskottets memorial av den 4 augusti antogs såsom vilande.
3 Genom detta protokollsutdrag remitterades den kungl, propositionen
till utskottet.
4 Kungl. Maj:ts skrivelse skulle communiceras med utskottet.
6 Utskottets memorial av den 19 juli bifölls.
6 Utskottets bägge memorial (av 19 juli) förklarades vilande till nästa
riksdag.
Den 7 Augusti 1815
747
8 :o Under samma dag, med bifall till det af Utskottet föreslagne
svar på de af Norriges Rikes Storting gjorde anmärkningar
i avseende på den detta Rike meddelte Riksacten.
(bilägges)1
9:0 af den 27 Julii, innehållande Ståndets fattade beslut at
till det förstärkta Constitutions Utskottet hänskjuta frågan om förändring
uti Regeringsformen 4 §.
(bilägges)
10 :o af den 27 Julii, rörande Präst Ståndets på Ridderskapets
och Adelns inbjudning fattade beslut at anmoda hvart och et af
Riks. Ständers Utskott undersöka förhållandet med besluten öfver
de från dem utgångne Memorial och Betänkanden, och i det fall
någon jämnkning vore möjlig och af nöden, eller Målet till Nämnd
måste hänskjutas, sådant till vederbörlig åtgärd hos Riks. Ständer
skyndsamt anmäla. .. .... ,
(bilägges)
11:0 af den 4 Augusti rörande förslaget till ändring uti 68 §.
Regeringsformen.2 ,,
(bilagges)3
Från Vatlofl. Borgare Ståndet.
1 :o Utdrag af Ståndets Protocoll dateradt den 11 :te Julii
rörande förändrad Redaction af 28 §. Regerings formen.
(bilägges)4
2:o af den 20 Julii, med tillkännagifvande at Borgare Ståndet
med Ridderskapet och Adeln till alla delar instämde uti hvad föreslagit
blifvit vid skeende omtryckning och Titulerande af Grundlagarna.
......
(bilagges)
3 :o af den 20 Julii med Remiss till Utskottet af Kongl. Maj :ts
Nådiga Proposition i anledning af Norriges Rikes Stor Things
Svar på den föreslagne Riksacten.
(bilägges)
4:0 af den 22 Julii, i afseende på jämnkning af stridigheterna
emellan den 42 och 94 §§. Regerings formen.
(bilägges)5
5 :o af den 22 Julii med tillkännagifvande af Ståndets godkännande
af Utskottets utlåtande i anledning af Norriges Rikes
Storthings Svar på den föreslagne Riks Acten till bestämmande af
de, genom föreningen mellan Sverige och Norrige upkomne constitutionelle
förhållanden.
(bilägges)6
1 Utskottets yttrande av den 20 juli godkändes.
2 Felskrivning för Riksdagsordningen: se ovan sid. 740 utskottets
beslut med ani. av Wegelius motion.
3 Utskottets memorial av den 4 aug. förklarades vilande.
4 Utskottets memorial av den 6 juli godkändes.
5 Utskottets memorial av den 19 juli bifölls.
s Utskottets memorial av den 20 juli bifölls.
748
Den 7 Augusti 1815
6:0 af den 22 Julii, i anledning af Utskottets utlåtande öfver
så väl en af Herr Grefven och Landt Marskalken vägrad Proposition,
som Friherre Stael von Holsteins gjorde anmärkning vid
Herrar Stats Secreterarne Grefve Mörner och Baron Wirséns förhållande.
(bilägges)1
7:0 af den 22 Julii, i anledning af Utskottets Memorial rör:de
Högv. Präste Ståndets gjorde anmärkningar vid Utskottets hafde
granskning af Stats Rådets Protocoll.
(bilägges)2
8:0 af den 22 Julii, 1 :o angående ny Redaction af 29 §. Regeringsformen,
2:0 Likaledes om förändring i 41 §. Regerings
formen och 3 :o rörande en föreslagen ny Redaction af 5 §. 1 Momentet
Tryckfrihets förordningen.
(bilägges)3
9 :o af den 22 Julii med öfverlemnande till et förstärkt Constitutions
Utskotts afgörande frågan, om 4 §. Regerings formens
förändring, då Ridderskapet och Adeln ej kunde förmås at foga
sig efter med Ståndens i detta afseende fattade beslut.
(bilägges)
10 :o af den 5 Augusti, rörande den föreslagne förändringen
af 68 §. Riksdags Ordningen.
(bilägges)4
Från Hedervärda Bonde Ståndet.
1:0 af den 17 Julii, rörande den 42 § :s Regeringsformen försättande
i öfverensstämmelse med den 94 §.
(bilägges)5
2 :o af den 17 Julii, i anledning af åtskilliga Utskottets Memorialer
rörande 1 :o tillägg i 46 § och 56 §§. (sic!) af Riksdags
ordningen. 2 :o förändringar i Tryckfrihets förordningen. 3 :o
förslag till en ny §. emellan den 37 och 38 §.§. Regerings formen.
4:o tillägg vid slutet af 60 §. Regeringsformen och 5:0 Rättighet
för Riksens Ständer at vid nästa Riksdag afskaffa den nu antagne
Jury i Tryckfrihetsmål i fall den ej skulle finnas uppfylla sitt
ändamål eller vara stridande mot Nationens lynne.
(bilägges)6
1 Utskottets båda memorial (av 19 juli) lades till handlingarna.
2 Ståndet godkände utskottets utlåtande av den 19 juli i anledning
av Prästeståndets anmärkningar vid memorialet av den 13 juli om granskningen
av statsrådsprotokollen.
3 Utskottets tvenne memorial av den 19 juli om resp. g 29 och § 41
R.F. samt dess memorial av den 20 juli om 5 § 1 mom. T. F. 0. antogos.
4 Utskottets memorial av den 4 aug. förklarades vilande till nästa
riksdag.
6 Kungl. Maj:ts svar av den 14 juli på riksdagens skrivelse av den
7 juli rörande förändringar i grundlagarna remitterades till utskottet.
6 Utskottets memorial av den 12 juli rörande §§ 46 och 56 R. 0., av
den 13 juli till förändringar i T. F. 0., av den 13 juli om en ny § mellan
Den 7 Augusti 1815
749
3 :o af den 20 Julii, med tillkännagif vande at Ståndet till alla
delar bifallit Ridderskapets oell Adelns inbjudning: at Grundlagarna
vid deras omtryckning och sedan de lagligen gjorde förändringar
uti dem blifvit intagne, altid må behålla sin Titel oell
sitt först erhållne datum jemte tilläggning af orden: med de sedermera
af Konungen och Riks. Ständer antagne förändringar.
(bilägges)
4:o af den 20 Julii, i anledning af Utskottets Memorialer 1 :o
rörande Friherre Stael von Holsteins gjorde anmärkning mot Herrar
Stats Secreterare Grefve Mörner och Friherre Virsén. 2 :o ang :de
äskad förklaring af Constitutions Utskottet, hvarföre detsamma
vägrat en af sine Ledamöter at i frågan rörande décharge för
Stats Rådet, vid Utskottets Memorial bifoga et serskildt yttrande
och 3 :o öfver Högvördige Präste Ståndets åter Remiss af Utskottets
Memorial, angående förrättad granskning af Stats Rådets Protocoll
sedan sista Riksdag.
(bilägges)1
5 :o af den 20 Julii med remitterande till Utskottets handläggning
[af] Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition i anledning af Xorriges
Rikes StorThings Svar på den föreslagne Riks acten till bestämmande
af de genom föreningen mellan Sverige och Norrige upkomne
constitutionella förhållanden, jämte Kongl. Maj :ts Nådiga Skrifvelse,
angående det af Xorriges Rikes Stor-Thing gifne enstämmiga bifall
åt förslaget åt (sic!) Konungens myndighets ålder, hvilket sednare
ej fordrade någon Utskottets åtgärd.
(bilägges)2
6:0 af den 22 Julii, med tillkännagifvande af bifall till Utskottets
afgifne utlåtande, i anledning af Xorriges Rikes Stor Things
Svar på den föreslagne Riks acten till bestämmande af båda
Rikenas ömsesidiga constitutionella förhållanden.
(bilägges)3
7 :o af den 23 Julii, innehållande Ståndets beslut at öfverlemna
4 §. Regerings formens förändring, i afseende på ordet och eller
eller mellan orden Frälse eller Ofrälse, till afgörande af förstärkt
Constitutions Utskott i den ordning 56 §. Regerings formen föreskrifver.
(bilägges)
8:o af den 25 Julii, med anmodan till hvart och et af Riks.
Ständers Utskott, at undersöka förhållandet med besluten öfver
§§ 37 och 38 R.F. (om naturalisation), av den 13 juli om § 60 R. F., av
den 13 juli ang:de möjlighet att avskaffa juryinstitutionen godkändes.
1 Alla tre memorialen lades av Bondeståndet till handlingarna.
2 Orden »hvilket sednare ej fordrade någon Utskottets åtgärd» återfinnes
ej i protokollsutdraget, enligt vilket både den kungl, propositionen
och den kungl, skrivelsen remitterades till utskottet.
3 Utskottets utlåtande av den 20 juli bifölls.
750
Den 7 Augusti 1815
cle från dem utgifne Memorial och Betänkanden, och i det fall
någon jämnkning vore möjlig och af nöden eller målet till Nämnd
måste hänskjutas, sådant till vederbörlig åtgärd hos Riks Stånden
anmäla, samt föreskrift derjemte, at Arfvoden ej åt Utskottets
Secreterare och Cantzlister ej förr må utbetalas, än genom Riddarhus
Secreterarens qvitto styrkas kan at Utskottens Protocoll och
öfriga handlingar vederbörligen blifvit till Riddarhus Arcliivet
aflemnande1; gällande detta stadgande likväl icke för Stats och
Banco Utskotten.
(bilägges)
9:o af den 4 augusti, i anledning af en föreslagen ändring af
68 §. Riksdags ordningen.
(bilägges) 2
Uppå derom gjord hemställan biföll 1 tskottet, at desse tvänne
sista dagars Protocoll må inför Ordföranden allena till justering
upläsas.
Herr Baron Cederström, Jacob, som, sedan Herr Baron Cederström,
Rudolf, lemnat sin plats som ordförande inom Utskottet,
fattat klubban, tillkännagaf med förklarande af sin högaktning för
Utskottets medlemmar, at Utskottets arbeten under nu varande
Riksdag med denna dag voro slutade.
Utskottet uplöstes.
In fidem Protocolli.
G: A: Silverstolpe.
1 En synbar brådska vid utskriften har vållat en del formella inadvertenser
i protokollet.
2 Utskottets memorial av den 4 aug. förklarades vilande.
Bilaga till protokollet den 7 Augusti 1815
751
Beredningsprotokollet den 4 Augusti 1815.
d: 7 Aug. N:o 1}
Justeras
J. Cederström.
1815. den 4. Augusti.
sammanträdde Constitutions Utskottets Beredning efter slutadt
Plenum för att yttra sig rörande följande af Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborg väckte frågor.
1 :o Att Constitutions Utskottet måtte, utan alt ansvars yrkande
i annan ordning än Grund Hagarne föreskrifva, äfven vara berättigadt
och pligtigt att till Riksens Ständers bedömande anmäla
de ämnen hvari Utskottet icke haft samma öfvertygelse som de
enligt Stats Rådets Protocoller afgifne tillstyrkanden, hvar och
en Ledamot derjemte obetagit att så väl härom som Stats Rådets
tillstyrkande sig yttra.
Beredningen insåg ej nyttan af förslagets antagande, då ingen
påföljd kunde dragas af ett sådant inberättande, som endast skulle
lända till underrättelse och strida mot den antagne principen att
icke ställa personer under Riksens Ständers omedelbara pröfning;
Af hvilka, skäl, jemte flere som af förra tiders erfarenhet kunna
hämtas, Beredningen ej ansåg gagneligt att föreslå någon ändring
uti det sätt hvarpå anmärkningar mot Stats Rådets Ledamöter må
kunna göras, antingen af Utskottet eller enskildta Riksdagsmän.
2 :o Att Constitutions Utskottet måtte förökas till 36 personer.
Då Beredningen ej fann anledning förmoda att ett större antal
Ledamöter än hittills behofves för granskningen af Stats Rådets
Protocoll och då nödvändigheten det ej oumgängeligen fordrar, ett
mindre personal är tjenligare än ett större, hvilket vid måls beredande
snarare verkar uppehåll, kunde Beredningen ej tilstyrka
förslagets antagande.
3 :o Att Constitutions Utskottets Protocoller ang :de dit ingifvande
förslag till ändringar i Grundlagarne äfven böra särskildt
tryckas, till de delar som icke inflyta i bihanget till Riks Ståndens
Protocoller, samt att Ledamot i Utskottet som är af särskildt tanka
bör densamma Betänkandet bifoga.
Angående den föreslagne tryckningen kunde Beredningen ej
tillstyrka Bifall till förslaget, emedan sådant skulle gifva Publi
-
1 Anteckning, som angiver aktstycket såsom bilaga till pleniprotokollet
den 7 augusti.
752
Bilaga till protokollet den 7 Augusti 1815
citet åt ämnen utan ändamål då moventen ej önskar det, i hvilket
fall det ej är honom betagit att låta trycka Utskottets svar, och
Beredningen fann ej en Ledamot kunna förpligtas att sin mening
ingifva till Riksens Ständer.
4:0 Att närmare måtte bestämmas hvad med Commando mål
förstås.
Beredningen trodde någon vidare bestämning i detta fall ej
vara af nöden då 7. §. Regerings formen förklarar hvad med sådane
mål menas, och finge Beredninden i afseende på de af Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborg anmärkte omständigheter hänvisa till
73, 74. och 80. §.§. Regerings formen, hvarigenom vidare förklaring
synes öfverflödig.
5 :o Att Lagtima Riksdag måtte hållas hvart 3 :dje år.
Enär Konungen är obetagit att mellan den nu utsatte tid för
Lagtima Riksdagar, kalla till Urtima trodde Beredningen denna
förändring ej nödig, och ej påkallad genom föreningen med Xorrige.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1815 års Riksdags Coust. Utskott
753
Förteckning
uppå
R: H: S: Constitutions Utskotts Protocoller
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm år 1815.
d: 14. Martii Utskottets första Sammankomst då Canzlie
och Waktbetjening antogs
1.
flöjl:1 1.
» 16. Dito Stats Råds, Allmänna Ärendemes samt Krigs
Beredningens Protocoller emottagas till granskning.
— Protokolls Utdrag från Riks Stånden
angående Ledamöterne, uplästes. — Utskottet
gick på Afdelningar
2.
f[o]1: 4.
d: 17. Mars—27. Maji. Protokoller hällne å första Afdelningen,
hvarest Protocoll öfver Handels och
Finance, Kammar och Justitia Ärender .blifvit
läste
3.
f[o] 1: 12. seqv.
» 17. D :o—31 Maji Protocoller hällne å Andra Afdelningen
der Protocoll öfver Handels och Finance,
Krigs- och General Auditeurs Ärender
lästes  • 4.
f [o] 1: 38. seqv.
» 17. D :o—27 Maji. Protocoller å Tredje Afdelningen der
Protokoll öfver Handels och Finance, Ecclesiastik
och Justitiae Ärender lästes
5.
f [o] 1: 64. seqv.
» 22 Martii Anmältes om ett för Bevillnings Utskottet
uplysande Stats Råd Protocoll. — Ankomne
Protocolls utdrag uplästes
6.
f [o] 1: 78.
d: 3 April. Uplästes åtskillige Stats Råds Protocoll
öfver Handels- och Finance Ärende — Kgl:
Maj :ts Nådiga Proposition om upskof med afgörandet
af de hvilande Grundlags frågorne.
-—- ILof-canzlerns Skrifvelse om aflemnandet
1 Med f[o]l: 1, f[o] 1: 4 o. s. v. hänvisas till folia i protokollsvolymen.
48
754
1815 års Riksdags Const. Utskott
af ett Protocoll till Bevillnings-Utskottet
Utskottets hvilande förslag till förändring i
Regerings formen. — Ankomna Protocolls Utdrag
7_
f[o]’l: 11.
d: 5. April. Pplästes Utskottets hvilande förslag till förändringar
i Riksdags Ordningen
8.
f [o] 1: 90.
d: 6. Dito. Lästes de anmärkningar som blifvit gjorde
på Afdelningarne vid åtskillige Stats-Råds
Protocoll
9_
f[o]l: 9l!
d: 7. Dito. Öfverlades om de Grundlags frågor som vid
denna Riksdag borde af göras
10.
f[o]l: 93.
d: 8. Dito. Dito Dito
11.
f[o]l 101.
d: 10. Dito Justerades Utskottets Betänkande om de
hvilande Grundlags frågorne och anmärkte
ställen utur åtskillige Stats Råds Protocoll
lästes
12.
f [o] 1: 103.
d: 11 Dito Lästes och beslut fattades angående Proto
coll
som i anseende till dervid gjorde anmärkningar
blifvit anmäldte
13.
f [ O ] 1: 108.
d: 12. Dito Anmärkte delar af åtskillige Stats Råds
Protocoller lästes
14.
f[o]l 109.
d: 18 Dito l plästes Kongl: Maj :ts Nådiga Proposition
om de nya Constitutionella förhållanden som
till följe af föreningen mellan Sverige och
Norrige upkommit samt Herr Borgmästaren
Kjellanders förslag till ändring i 1. §. 7. mom:
i Tryckfrihets Lagen
15.
f[o]l 127.’
d: 21. April. Öfverlades om Kongl: Maj :ts Högstberörde
Nådiga Proposition och frågan afgjordes .... 16.
f [o] 1 : 128.
d: 25. Dito Justerades Utskottets Betänkande i detta
ämne. — Uplästes de af Riksdagsmännen
Lundgren och Anders Larsson ingifne Memorialer
af den förre med förslag att Hofrätternes
Presidenter måtte underkastas Opinions
1815 års Riksdags Const. Utskott
755
Nämndens Dom och af den sednare rörande
Prälse-Bönders deltagande i betalningen af
Riksdagsmanna arfvoden
f[o]1:
d: 29. Dito Den till Utskottet hänskjutna fråga hvart
Konungens Nådiga Proposition rörande Götha
Canalverk skulle remitteras, afgjordes — Ankomne
Protocolls Utdrag samt Memorialer af
Riksdags männen Spaldencreutz och Holm angående
tillägg i Justitiae Ombudsmans Instruction,
samt Lamberg, äng :de Ärenders
Olika behandling vid Lagtima och Urtima
Riksdagar uplästes
f[o]1:
d: 10 Maji. Uplästes Ankomne Protocolls Utdrag samt
Redactionen af grunderna för den till uprättande
Riks Acten, som begärdes på bordet . .
f[o]1:
d: 12 Dito. Missivet till berörde Redaction justerades.
— Herr Thams Memorial ang :de högre Embets
mäns inväljande i Utskotten samt Ankomne
Protocolls Utdrag uplästes
f[o]1:
d. 19. Maji Lästes Protocolls Utdrag från Särskildta
Utskottet samt Tvänne Memorialer af Herr
Friherre Staél von Hollstein angående ändringar
i Tryckfrihets Lagen, äfvensom åtskillige
anmärkte Stats Råds Protocoll. — Svar
till särskildta Utskottet justerades
• f[o]l:
d: 24. Dito. Uplästes Ankomne Protocolls Utdrag, hvar
af
det rörande redaktionen af Riks-Acten
lades på bordet
f[o]1:
d: 26, Dito Kongl : Maj :ts Nådiga Proposition om till
lägg
i 81. §. Regeringsformen. — Riksdagsmannen
Åbergs Memorial till vederläggning af
Anders Nilssons förslag, samt Ankomne Protoeolls
Utdrag uplästes
f[o]1:
d: 30. Maji Öfverlades och beslöts angående Grundlags
frågornes uptagande enligt ett Stånds beslut.
— Utlåtanden meddeldtes på Riksdagsmannen
Wessings förslag om en jemnare fördelning af
Allmänna Onera, Anders Peter Peterssons om
17.
134.
18.
153.
19.
174.
20.
185.
21.
195.
22.
205.
23.
214.
756
1815 års Riksdags Const. Utskott
Prästgårds-byggnad och Anders Bengtssons
rörande indragning af Justitia Ombudsmans
Embetet. Ankomne Protocolls utdrag uplästes 24.
f[o] 1: 225.
d: 2. Junii Justerades Memorial till Riksens Ständer
med utlåtande om Grundlags frågornes uptagande.
— Uplästes ankomne Protocolls Utdrag
och deribland Bonde Ståndets ang :de
Konungens erinran om rättelse i Grundlagen
i anledning af tillägg i Justitia Ombudsmannens
Instruction
25.
f[o] 1: 249.
d: 6. Junii. Anmältes att Justitia.1 Ombudsmannens Dia
rier
blifvit granskade. — Beredningens Protocoller
af d: 2. och 5. Junii angående af Herr
Lamberg, Anders Nilsson, And: Åberg, Tham,
Lundgren, Spaldencreutz, Anders Larsson,
Kjellander, Stael von Hollstein och Wessing
väckte Motioner, jemte Förslag till Ofvan
nämnde rättelse lästes och lades på bordet . . .
f[o]1:
d: 7. Junii Disputerades om anmärkte Protocoller ...
f[0]l:
d: 10. Dito. Dito Dito
f [O] :
d: 14. Dito. Beslöts ang :de en framställning till Riksens
Ständer ang :de ett anmärkt mål
f[o]1:
» 16. Dito ' Uplästes ankomne Protokolls Utdrag och
öfverlades om några vid Stats Råds Protocol
lerne
gjroda Anmärkningar
f[o]1:
» 20. Dito. Justerades förslag till Riks Acten — För
slag
till ändringar i Tryckfrihets Lagen ingåfvos
af Herr Doctor Wijkman och Borgmästaren
Kjellander
f[o]1:
d: 21. Dito. Ankomne Protocolls Utdrag lästes — Åt
skillige
anmärkningar vid Stats Råds Protocoller,
äfvensom ofvannämnde af Beredningen
utarbetade ämnen. — Representationsfrågan
företogs, och Protocoll öfver några Ministeri
elle
Ärender requirerades
32.
f[o] 1: 327.
26.
261.
27.
271.
28.
282.
29.
290.
30.
302.
31.
317.
1815 års Riksdags Const. Utskott
757
d: 27. Junii
d: 30. Junii.
d: 3. Julii.
d: 6. Julii
T vänne Protocoll öfver Minister iella Ärenden
inbegärdes. — Baron Cederström Jacob
anmälte till åter upptagande förslaget angående
omröstningen per capita. — Föredrogos
Utskotetts Berednings Protocoll af d: 23. och
26. Junii innehållande redactionen af förändrade
§§. i Grundlagarne. — Beredningens förslag
till form för en anmälan i följd af Protocolls-granskningen
samt tillägg i 81. §. Regeringsformen
— äfvensom yttrande om Borgmästaren
Kjellanders motion rörande ändring
i Tryckfrihets Lagen, hvilka ämnen af Utskottet
afgjordes
f[o]1:
Ett requireradt Protocoll ansågs ej behöfligt.
Justerades: Vehicel till Redactionen
ang :de de förändrade §.§. i Grundlagarne —
Memorial angående granskningen af Justitiae
Ombudsmannens Diarier. — Svar på Herr
Thoms, Lundgrens, Lambergs och Anders
Nilssons Motioner. — Herr Commerce-Rådet
Santessons och Herr Assessoren Ugglas Memorialer
ang:de föreslagne Grundlags förändringar
uplästes
f[o]1:
Justerades Memorial: rörande 81. §. Regerings
formen — Rörande Justitiae Ombudsmannens
Instruction. — Ändring i 15. §. Riksdags
ordningen. — Rörande Herr Spaldencreutz’
förslag till tillägg i Just: Ombudsmannens
Instruction. — Svar på Riksdagsmännen
Friherre Stael von Hollstein och Wessings Motioner.
— 2 :ne Memorial af Rådman Kjellander,
samt Ankomne Prot: Utdrag uplästes. —
Motioner väcktes af Herr Professoren Rosenschöld
och Commerce Rådet Egge
f t o]1:
Från Herr Hof Canzlern reqvirerade Protocoller
samt Beredningens Betänkande angående
föreslagne tillägg och ändringar i 4, <(28),
37. och 38. §.§. Regerings formen, 14. och 38.
§.§. Riksdags ordningen samt om stadgande
angående Judars inflyttning, Titlar, och Riddare
Ordnars kungörande, hvarföre de utdelts,
jemte ankomne Protocolls Utdrag uplästes och
33.
339.
34.
350.
35.
365.
d: 8. Julii
d: 10. Julii.
d. 12. Julii.
d: 13. Julii. f:
S : I) : e : lil:
d : 18. Julii.
1815 års Riksdags Const. Utskott
justerades redactionen af 28. §. Regerings
formen
37.
f [0] 1 400.
Förestående Beredningens Betänkande afgjordes,
äfvensom om tillägg i 29. §. Riksdags
ordningen och Tryckfrihets Lagens förändrande
i likhet med den Norska Grundlagen. —
Beredningens öfver Representationsfrågan Betänkande
antogs. — Ministeriella Protocollerne
lästes
37.
f[o]l 409.
Justerades: Memorial om Representations
frågan. — Dechargen för Stats Rådets Ledamöter.
Memorialer om 4, 28, 37. och 56. §.§.
Regerings formen samt 14, 29, 38 och 56. §.§.
Riksdags ordningen. — Frågan huruvida någon
Ledamot finge uti anmärknings väg bifoga
sin särskilda tanka till Riksens Ständer af
gjordes
38.
f [ 0 ] 1 : 419.
Justerades Memorial angående 46. och 56.
§.§. Riksdags ordn: och förslag till ändringar
i Tryckfrihets Lagen, samt Protocolls Utdrag
i anseende till anmärkningar vid Krigs Expeditionens
Protocoller 111: m :
39.
f[o]l 440.
ni: Beredningens Betänkande angående ändringar
och tillägg i 10. och 60. §.§. Regerings
formen samt 5. §. 1. och 2. morn: Tryckfrihets
Lagen jemte förslag till en ny §. mellan den
37. och 38. ang :de Naturalisation företogs
och ankomne Protocolls LTtdrag lästes
40.
f[0] 1: 448.
Justerades Memorial ang :de Dechargen
jemte åtföljande Protocolls Utdrag. — Förslag
till ny §. mellan 37. och 38. Reg:sformen samt
tillägg i 60. § Reg :formen. — Memorial ang :de
ändringar i Tryckfrihets Lagen samt Protocolls
Utdrag till Rådmannen Kjellander i enahanda
ämne
41.
f [0] 1: 464.
Ankomne Protocolls Utdrag, Friherre Staél
von Hollsteins motion ang :de anmärkningar
mot Stats Secreterarne Grefve Mörner och Friherre
1 Virsén. — Lagman Rönqvists Memorial
1815 års Riksdags Const. Utskott
759
angående tillägg i 29. §. Reg :s formen och
Lagman Stenhoffs angående ändring i Tryckfrihets
Lagen uplästes. — Beslöts angående
jemkning i 42. och 94. §.§. Regerings formen —
ang:de 5. §. Tryckfrihets Lagen — ang:de ändring
i 41. §. Regerings formen och om Landt
Marskalkens vägran att framställa Proposition
att Constitutions Utskottet borde upgifva skälen
hvarföre enskildte Ledamöter ej fått afgifva
sina Meningar till Riksens Ständer, och
föreslogs en ny anmälan om ordet och i 4. §.
Reg :s formen
f[0]1:
d: 19 Julii Justerades Utskottets svar ang:de Friherre
Stael von Hollsteins anmärkning. — Ang :de
Landt Marskalkens vägran. — Å Präst Ståndets
återremiss af dechargen. — å Biskoppen
Almqvists förslag ang:de en åtgärd vid Riksdags
Besluten föredrogs och justerades Memorial.
— Ang:de 42. och 94. §.§. Regeringsformen.
Ang :de Redactionen af 29. och förändringen
af 41 §. Regerings formen
f[0]1:
d: 20 Julii Justerades svar å Lagman Stenhoffs och
Biskops Almqvists förslag. Memorial
ang:de 5. §. 1. morn. Tryckfrihets Lagen och
angående Utskottets förstärkning till afgörande
om förändringen af 4. §. Regis formen. Uplästes
Kgl: Maj :ts Nådiga Skrifvelse ang :de
Norrska Stor Thingets bifall till Konungs
Myndighets ålder, i likhet med hvad Riksens
Ständer beslutit, samt Kgl: Maj :ts Nådiga
Proposition i anledning af Stor Thingets svar
på Riks Acten, hvaröver Memorial justerades
f[0]1:
d: 4. Aug:S: LTplästes Memorial af Herr Commerce Rå
det
Wegelin, ang:de den i 68 §. Riksdags Ordningen
föreskrifne Revision, hvarom Betänkande
efter fattadt beslut justerades. — Herr
Lagmannen Grefve Gyllenborgs Memorial
äng :de Åtskillige grund lags förändringar —
2 :ne hvilande frågor den ena ang:de Judars
inflyttning den andra om inskränkning af Titlar,
hvari 2 :ne Stånd stadnat mot 2. förföllo
f[o]1:
42.
473.
43.
511.
44.
522.
45.
555.
760
d: 7
1815 års Riksdags Const. Utskott
Aug:s Beredningens Protocoll ang:de de af Lag
mannen
Grefve Gyllenborg gjorde förslag till
Grundlags förändringar. — Anmälan af Herr
Baron och Ordföranden. — Justering af svaren
till Lagm. Grefve Gyllenborg och Rådmannen
Kjellander. — Ankomne Protokolls
Utdrag uplästes och Utskottet uplöstes
f[o]1:
46.
561.
TILLÄGG TILL
1810 OCH 1812 ÅRS KONSTITUTIONSUTSKOTTS
PROTOKOLL
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
768
i.
Betänkanden från Beredningen för granskning av regeringsformen
och övriga grundlagar utom tryckfrihetsförordningen.
i.
I utskottsprotokollet den 22 september (se ovan sid. 71) omtalas, att
ordföranden gjorde proposition om antagandet av en särskild beredning
för granskning av regeringsformen och övriga grundlagar utom tryckfrihetsförordningen.
Utskottet lämnade härtill sitt bifall och beslöt, att
såväl de samma dag upplästa som förut av enskilda riksdagsmän ingivna
anmärkningar skulle remitteras till prövning inom denna beredning. Till
beredningens medlemmar valdes: för ridderskapet och adeln kammarherre
A. G. Silverstolpe och överste Gahn; för prästeståndet biskop Nordin och
professor Wijkman, för borgareståndet rådman Hochschild och borgmästare
Nenzén; och för bondeståndet riksdagsmännen Anders Andersson och
Petter Andersson. Den 2 okt. upplästes i utskottet beredningens första betänkande
och lades på bordet. Det återfinnes också bland bilagorna till
detta protokoll och behandlades i utskottet den 3 okt. I enlighet med
reglerna för föreliggande aktpublikation bör detta berednings betänkande
här återgivas. Det är förut tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 139 ff. — Handstilen
i betänkandet är sekreteraren Cocks.
Sedan Beredningen låtit sig föredraga de inför Utskottet vid
Regerings formen och Riksdags Ordningen gjorde anmärkningar,
antog Beredningen såsom en grundsatts, att fästa sitt afseende
endast vid dem, hvilka utan inflytelse till förändring af Lagstiftningens
esprit, kunde leda till förtydligande af föreskrifterne, på
ett så tydligt sätt, att ingen misstanka af förändring i sjelfva Lagarne
dervid kunde äga rum, eller ock, om något Förslag till en
sådan förändring verkligen skulle synas af nöden, tillstyrka endast,
hvad erfarenheten oemotsägligen bevisat behöfva någon åtgärd. Beredningen
ansåg såsom ganska vigtigt för Grund lagarnes bestånd,
att de så litet som möjligt är, vidröras, och trodde att en Stat har
bättre bestånd äfven med ett och annat obetydligt fel i sin Lagstiftning,
än om, i afsigt att derigenom vinna fullkomlighet man
tidt och ofta bemödar sig att dem förbättra. Med afseende å dessa
Grundsattser företog Beredningen granskningen af de till densamma
öfverlemnade anmärkningar.
Wid 81. och 83. §.§. Regeringsformen har den anmärkning
blifvit gjord, att frågor om förklaringar, ändringar och uphäfvande
af Grundlagar, äfven ifrån Riksens Ständers Plena, borde till Con
-
764
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
stitutions Utskottet få remitteras och i 81. §. den förändring göras,
att i stället för orden: Ej må frågor derom i Ståndens Plena väckas,
utan anmäles de eter skulle denna §. så styliseras: Ej må frågor
derom, till någon slags öfverläggning, i Ståndens Plena väckas och
uptagas, utan anmäles de samt i stället för den 83. §. Frågor rörande
Grundlagarnes förklaring eller tillämpning, må icke eller någonsin
kunna till öfverläggning i Ståndens Plena uptagas utan anmäles de
hos Riksens Ständers Constitutions Utskott och behandlas i samma
ordning som båda näst föregående §.§. föreskrifva.
Beredningen har e.j underlåtit att göra behörigt afseende på
de skäl anmärkaren anfört för de förslag till ändringar han upgifvit;
men den har icke trott sig kunna tillstyrka något bifall
till dessa. Förslag. "Wid den sist förflutne Riksdagen hade innom
Utskottet samma, betänkligheter kommit under öfvervägande, men
(Utskottet) Beredningen påminte sig att man då ansett Constitutionens
esprit vara fullkomligen uttryckt i de stadganden Grundlagarne
innehålla. Xär Lagstiftaren öpnade ett tillfälle att göra.
förändringar i Grundlagarne lagligen möjliga, borde hans bemödande
å. andra sidan sträcka sig derhän att dylika förändringar icke alt
för lätt eller alt för ofta, kunde för sig gå. Af sådant skäl blef
stadgadt att Motioner till Grundlagens förändring dels endast af
enskildte personer fingo göras, dels endast hos Utskottet enskildt
fingo väckas; I det förra fallet försäkrades Utskottets oväldighet
att. ej af en för tidigt uttryckt allmän opinion i sin pröfning bestämmas;
I det sednare öpnades för Utskottet, ett tillfälle, att efter
en noggrann pröfning, kunna nedlägga frågor under ingen annan
Controll än Publicitetens, hvilka frågor, hos Stånden uptagna, och
således erfordrande svar nödvändigt skulle framkalla yttranden i
Plena öfver mål dem Utskottet ej ansett förtjena något afseende.
Xär Beredningen härjemte betragtade att alla Remisser ifrån Riksens
Ständers Plena rörande Constitutions frågor aldrig kunde leda till
annat än förslag till förändringar, hvilka blott efter den näst följande
Riksdagen kunde blifva gällande, fann Beredningen det af
anmärkaren anförde skäl att Riksdags Ärendernes gång hindrades
då frågor om Grundlagens rätta begrepp ej kunde slitas, mindre
vigtigt, och att, om man än måste medgifva att stridigheter om
Grundlagens mening altid äro obehagliga, är det dock högst nödvändigt
att uplösningen a.f dessa stridigheter, ej så fullkomligt,
måtte bero af de få personer som utgöra Constitutions Utskottet,
enär den förklaring af Lagens förstånd de kunde göra, skulle för
ögonblicket bestämma Riksens Ständers eller ett Riks Stånds tanka
derom.
"Wid 61. §. Riksdags Ordningen voro de anmärkningar gjorde,
att orden i 7. morn: af de röstandes antal och i 9 :de momentet orden
: de fleste borde utgå; men Beredningen fann, att då uttrycken
de röstandes antal och de fleste ej till någon tvetydighet föranledde,
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
765
en förändring i afseende på dem ej vore så vigtig, att den borde
tillstyrkas.
Hvad anmärkaren, angående 64. §. Riksdags Ordningen och
103 §. Regeringsformen anfört, ansåg Beredningen hafva varit vigtigt
att vid Grund lagens stiftande taga i öfvervägande, men Beredningen
trodde sig ej böra någon förändring i afseende derpå
föreslå, då det dels ännu icke lärer vara utrönt, hvad som mest
kunde befordra den nödiga grannlagenheten i ett så vigtigt omdöme,
och dels under de omständigheter som föranledt detta Grundlagens
stadgande man ej lärer kunnat förutse hvarthän ett Förslag till
förändring kunde leda.
I anledning af den vid 65. §. Riksdags Ordningen gjorde anmärkning,
erinrade sig Beredningen att ett Förslag till förändring
i denna §. vid sistlidne Riksdag blifvit från Constitutions Utskottet
till Riksens Ständer öfverlemnadt, hvilket hufvudsakligen hade
samma syftning. Således ansåg Beredningen öfverflödigt att något
ytterligare härutinnan föreslå, men trodde att rätta tiden till föreslående
af en bättre redaction af denna §. vore den, då Riksens
Ständer besluta huruvida icke en Ledamot i Commitéen altid bör
väljas bland Presterskapet.
Hvad angår Anmärkarens önskan att uti Riksdags Ordningens
41, 66. och 67. §.§. måtte stadgas huruvida Banco och Riksgälds
Contoirs fullmägtige kunde till Riksdagsmän väljas, då Riksdag
hålles å annan ort än i Hufvudstaden, fann Beredningen sig böra
åberopa det Beslut Höglofl. Utskottet under den 31. Augusti rörande
samma fråga fattat.
Såsom en välgrundad anmärkning ansåg Beredningen den
rörande 34. och 36 §.§. af Riksdags Ordningen, att nemligen stadgandet
om Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskottets befattning
tyckes äga en alt för stor utsträckning och att då den 36. §. berättigar
Riksens Ständer att för speciella måls utarbetning tillsätta
särskildta Utskott, vore det till denna sistnämnde §. som de orden:
Såsom till uptagande af frågor om grunderna för allmänna inrättningar
af alla slag, ehvad de röra upfostrings- och undervisningsWerken,
Allmänna fattigvården, Landt hushållningen, Berg verken
m: m: bo-rde öfverflyttas.
Till förändrande af 110. §. Regeringsformen och 78. §. af Riksdags
Ordningen har blifvit föreslagit att efter de orden: sin frihet
beröfvas måtte införas de orden: för dess Lag likmätiga yttranden.
Beredningen insåg visserligen det Anmärkarens afsigt syftade derhän,
att om någon medlem af Riks Stånden begår en Lagstridig
handling han då måtte kunna under tilltal ställas; Men Beredningen
insåg ej att detta ändamål skulle vinnas derigenom att
Lagen förklarade den Person tryggad som handlade Laglikmätigt:
Ett stadgande så nära förbundet med begreppet om all Lag att
dess uttryck i Lagen ej behöfves. Deremot ansågo flere bland
766
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Beredningens Ledamöter en förändring af det stadgande, som försvårar
möjligheten att ställa en Riksdagsman under tilltal böra
till nogare skärskådande af Utskottet uptagas, och då den 78. §.
Riksdags Ordningen nu stadgar att 5/6-delar af Ståndets röster behöfvas
för att tillåta ett sådant tilltal, kunde till äfventyrs proportionen
af 2/3-delar eller 3/4-delar föreslås.
Den förändring af 78. §. Riksdags Ordningen som anmärkaren
föreslagit, rörande en Riksdagsman som särskilt trycker ett yttrande
innom sitt Stånd, utan detsammas bifall, fann Beredningen
största skäl att tillstyrka. Den säkerhet en Riksdagsman bör i
Grundlagen hafva sig förvarad rörer hans gerningar såsom medlem
af den Lagstiftande mag ten. Då den verkställande Magten altid
äger styrkan, bör Individuen fredas mot denna styrka, genom
Lagen. Detta fredande är i afseende på den verkställande Magten
vunnet genom den 110. § :s föreskrift. Men då en Riksdagsman i
sina yttranden anfaller individuer, skulle, om han ej sjelf finge
betrakta sig som individu, den personliga säkerheten för heder och
godt ryckte vara i våda. Detta vöre till större delen afhulpit om
det af anmärkaren uppgifne förslag antoges och det synes allenast
böra pröfvas huruvida icke det yrkade författare ansvaret för individuella
förolämpanden af personer utom Ståndet,1 borde äga rum,
äfven utan, att sådane yttranden blifvit särskilt2 genom trycket
allmängjorde.
En fråga af den mest grannlaga beskaffenhet är visserligen
den, huruvida förändringar uti Grundlagen vid Urtima Riksdagar
få företagas. Beredningen har trott det. vara en hufvudsaklig afsigt
hos Lagstiftaren att icke Grund lagen måtte skyndsammare förändras,
än opinionerne hinna utvecklas. Då Grundlagen stadgar,
att Riksens Ständer skola hvart 5 :te år, såsom sjelfkallade, sammankomma,
lärer det vara denna tid rymd Lagstiftaren velat utsätta
för tänkesättens mognande i afseende på Lagen. Således trodde
Beredningen det vara öfverensstämmande med Regeringsformens
esprit att tydligare bestämma och till 5. år utsätta den tid efter
hvilken Beslut rörande Grund lags förändringar kunna, vare sig
öfver Propositioner komne från Konungen, eller motioner väckte
hos Riksens Ständers Constitutions Utskott, fattas. Likväl var det
ingalunda Beredningens mening, att i afseende på denna Konungens
och Riksens Ständers rätt, en skillnad borde äga rum vid Lagtima
eller Urtima Riksdagar. Enär det blefve stadgadt, att Konung
och Ständer ej må något besluta rörande Grundlags förändringar
förrän 5. år framlupit från den tid då sådane förändringar blifvit
föreslagne, vore hufvudsakligen ingen annan förändring i Vår nu
varande Grund lag gjord, än den, att Konungs och Ständers rätt
1 Orden af personer utom Ståndet äro tillskrivna ovan raden.
2 Ordet särskilt är tillskrivet ovan raden.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
767
i detta afseende kunde, genom infallande Urtima Riksdagar, blifva
till högst Nio år, hvilande.
Beredningen fann att detta nya stadgande för ingen del borde
sträcka sig längre än till Beslutet öfver Grundlagarne, icke till rättigheten
att med deras förbättrande sig svsslosätta; En sak den
Beredningen ansåg så, som ett åliggande för Constitutions Utskottet,
att hvarje Riksdag upfylla.
Då, enligt Beredningens ofvan framställda tanka, ingen distinction
emellan Urtima och Lagtima Riksdagar är behöflig, är mera
ingen Positiv anledning för handen att föreslå en inskränkning i
Motions rätten vid de Urtima Riksdagame. Men af den framställning
härutinnan, som Anmärkaren trott tillhöra Förslaget om fastställde
Terminer för de Lagtima Riksdagarne, hämtade Beredningen
tillfälle att yttra sin ömtålighet öfver en så väsendtlig del af Folkrepresentanters
rättigheter, emedan Beredningen ansåg dessa rättigheter
på det närmaste förknippade med Ständers existence.
Slutligen har till Beredningens granskning blifvit företagen en
väsendtlig anmärkning emot den 56. §. af Regerings formen och
den dermed i förening stående 49. § :n af Riksdags Ordningen.
Under ett ovillkorligt erkännande af de grundsattsers vigtighet på
hvilka anmärkaren stödjer sin tanke, om Lagstiftande Magtens
collective rättigheter, och om individuen såsom medlem af denna
Magt, fann likväl Beredningen icke att en nödig jemvigt mellan
dessas rättigheter vore på något sätt rubbad, genom de stadganden
ofvannämnde §.§. innefatta. Det är visserligen af vigt, hvad Anmärkaren
yrkar, att icke Lagstiftningens gång hindras eller förvirras
af enskildta viljors obehöriga inflytande, och att altid Lagen
måtte vara ett Tittryck af allmän vilja öfver ett allmänt känt behof.
Lagstiftaren synes hafva velat bekräfta denna grundsatts, då han
stadgat att alla allmänna frågor, som uti Riks Stånden väckas,
måste utan förutgående pröfning genast öfverlemnas till beredande
i något Utskott. Skulle emot detta stadgande, ett. bifall af Ståndet
till en sådan Remiss anses erforderligt, då är det som Lagstiftningen
snarast kan hindras i dess gång, och förvirras af enskildta viljors
obehöriga inflytande. Beredningen insåg ej huru ett sådant samtycke
till remiss skulle innom ett Riks Stånd kunna erhållas, uti
frågor, som egentligen hvilade på opinioner, så framt icke i följe
af en förutgående pröfning; och denna pröfning blefve till äfventyrs
mången gång icke annat än en hård strid om ord och uttryck,
ledande till oenighet och tids utdrägt och hvari ofta personliga
interessen skulle blanda sig för att, redan i sin början, qväfva
nyttiga undersökningar. Det vore då som Lagstiftningen hindrades
uti sin gång eller förvirrades af enskildta viljors obehöriga inflytande.
Anmärkaren säger, att Lagen bör vara ett uttryck af
allmänt känt behof; men är det väl att förmoda, att den skyndsamt
företagna pröfning, hvart och ett ämne före Remissen borde, enligt
768
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
hans tanka, undergå, skulle ljusligen och hastigt öfvertyga ett talrikt
samfund, att Motionen innebär eller icke innebär ett allmänt
kändt behof? De stadganden ofvanbemälte §.§. innefatta, hafva
enligt Beredningens öfvertygelse den dubbla afsigt, dels att förekomma
allt förhastande uti Ståndens Beslut, dels att moderera
Ståndens öfverläggningar, derigenom att målen altid utredda böra,
från Utskotten, till Stånden återkomma.
Men, utom de skäl till afstyrkande, hvilka redan äro anförda,
bör Beredningen icke lemna den omständighet obemött, att derest
ingen remiss till Utskott finge göras utan samtycke af det Stånd
der Motionen blifvit väckt, skulle det blifva ett ensamt Stånds
rättighet att nedlägga frågor, då likväl decisionen öfver sjelfva
saken tillhör alla Riks-Stånden samfällt. Widare skulle äfven den
olägenhet kunna upstå, att en och samina Motion blefve i somliga
Stånd till Remiss uptagen och i andra aldeles förkastad.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
769
Den 5 okt. (se ovan sid. 76) behandlade utskottet ett nytt betänkande
fran beredningen för granskning av regeringsformen och övriga grundlagar
utom tryckfrihetsförordningen. Betänkandet följer här nedan. Det är förut
tryckt i C. U. M. 1810—1815. sid. 145 ff., där det dock felaktigt upptages
som en del av föregående betänkande. Handstilen är äfven här Cocks.
Då Beredningen företog sig granskningen af det utaf Herr
Doctor Forsén inlemnade Memorial, trodde Beredningen rörande
detsamma icke något yttrande vara af nöden då det otvifvelagtigt
lätt uti Utskottets Plenum skulle afgöras i likhet med det svar
Herr Doctor Forsén på sitt förra Memorial erhöll.
I anledning af det Memorial Herrar Riksdagsmän för Stockholms
Stad inlemnat, rörande vilkoren för dem af Stockholms Magistrats
Ledamöter som till Riksdagsmän kunna väljas, trodde Beredningen
att stadgandet i den 14. §. och sista momentet1 Riksdags
Ordningen vore till efterrättelse 2 så fullkomligen tydligt att
någon ändring deruti ej behöfde äga rum, men på det att föreskriften
(om) uti 4:de momentet af samme § om willkoret och3
tiden att förut hafva varit Borgare så mycket klarare måtte kunna
lämpas endast på Borgerskapet, ville Beredningen föreslå att efter
orden: För att blifva Elector, eller Riksdagsman, måtte införas af
Borgerskapet.
Hvad Riksdagsmannen Pehr Oxelbergs Memorial beträffade,
ville Beredningen tillstyrka att. till honom enskildt ett svar måtte
aflemnas, af sådan beskaffenhet, att då man af den berättelse han
anfört trott sig finna det han ansåge den 110. §. Regerings formen
i något afseende tvetydig, hade Constitutions Utskottet på sådan
anledning densamma å nyo pröfvat, men icke funnit något förtydligande
deraf af nöden.
I anledning af det af Herr Doctor Almqvist inlemnade Memorial
rörande någon förändring i Justitise-Ombudsmannens Instruction,
fann Beredningen mycket skäl att derpå göra afseende, men vid
eftersinnande att Justitia^ Ombudsmannens Instruction icke vore
någon Grundlag, trodde Beredningen att Constitutions Utskottet
borde hos Riksens Ständers Plena sig förfråga huruvida förslag
till ändring i berörde Instruction borde af Constitutions- eller Lag
Utskottet uptagas och beredas.
1 Orden och sista momentet äro tillskrivna i marginalen.
2 Orden till efterrättelse äro tillskrivna ovan raden.
3 Orden uti 4:de Momentet af samme §. om willkoret och äro tillskrivna
i marginalen.
49
770
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Hvad Herr Prosten Johan Wijkman i ett Memorial anfört
rörande föreskrift för J list i tia Ombudsmannen att tillse det Riksdags
Beslutet blefve i likhet med det af Kiksens Ständer undertecknade
Originalet ifrån Trycket utfärdadt, fann Beredningen ett
sådant stadgande, såsom endast en Controll på Hof Canzlerens
skicklighet, att läsa Correcturet, icke tillständig!.
Herr Prosten Wijkman hade i ett annat Memorial föreslagit
att i Grundlagarne någon ansvarighet för Taleman skulle föreslås,
derest de sina skyldigheter underlåta, eller sina rättigheter öfverträda.
Beredningen tillstyrkte ett sådant svar till författaren enskildt,
att då genom Grundlagen Ordförandes rättigheter och pligter
redan voro bestämda, vore deras underlåtande ej att förmoda och
ingen skada att frukta deraf, då sättet tydligen är föreskrifvit
hvarigenom inga motioner kunna nedläggas eller tillbörliga Propositioner
vägras: att Grundlagarne ej borde öfverhopas med Reglementariska
föreskrifter om ansvarighet och straff och att då Talemännen
af Kongl. Maj :t voro utnämnde, vore det ock endast för
Hans Maj :t, som deras ansvarighet kunde äga rum.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
771
II.
Betänkande av okt. 1810 från Beredningarna för granskning
av tryckfrihetsförordningen.
I pleniprotokollet den 22 sept. 1810 omtalas (se ovan sid. 61), att
advokatfiskal Falkman föreslog, att en särskild beredning, bestående av
två ledamöter från varje stånd, skulle tillsättas för att granska och utreda
alla frågor rörande tryckfrihetslagen. Utskottet godkände detta förslag
och beslöt tillika, att häradshövding Törneblads anmärkningar vid sagda
lag, och assessor Gahns förslag till författares löftesskrift till boktryckare
skulle överlämnas till denna beredning (se ovan sid. 57 och 60) ävensom
att de anmärkningar vid tryckfrihetsförordningen, som i fortsättningen
kunde komma att framställas, skulle remitteras till beredningen i fråga.
Till ledamöter av beredningen valdes, för ridderskapet och adeln, Törneblad
och envoyén von Brinkman. Under Törneblads sjukdom skulle ordföranden,
A. G. Mörner, deltaga i beredningens arbeten. Vidare valdes
för prästeståndet överhovpredikanten Lilljenwalldh och professor Faxe,
för borgareståndet assessor Gahn och borgmästare Ullberg, och för bondeståndet
riksdagsmännen Hyckert och Jon Jonsson. — I utskottsprotokollet
den 2 oktober (se ovan sid. 73) antecknas, att »l:ste Beredningens afgifne
anmärkningar vid Tryckfrihets Lagen» upplästes och lades på bordet. I
protokollet den 5 oktober (se ovan sid. 78) heter det, att »utskottet upptog
sedan till granskning de förändringar, Beredningen föreslagit i Tryckfrihets-Lagens
1, 2, 3 och 4:de §§, till hvilka förändringar Utskottet lemnade
sitt bifall.» § 5 hänsköts till ytterligare utredning. Det säges nämligen,
att utskottet beslöt »att till en Beredning, bestående af en Ledamot af
hvarje Stånd, öfverlemna den slutliga granskningen af denna Grundlags
5:te § och redactipnen af detaillerne i Beredningens dervid giorda förslag».
Till ledamöter i denna nya beredning utsågos för ridderskapet
och adeln Törnebladh, för prästeståndet Lillj erne alid h, för borgareståndet
Ullberg samt för bondeståndet Hyckert. — I protokollet den 10 oktober
(se ovan sid. 80) heter det sedan att »det af den 5:te innevarande [oktober]
nedsatte Beredning nu genomsedde förslag till ny redaction af 5 § i Tryckfrihets-Lagen
upplästes och gillades». Därefter meddelas, att »utskottet
afhörde och gillade det af Secreteraren upsatte förslag till utskottets
memorial rör:de de projecterade ändringarne i Tryckfrihets-Lagen». Slutligen
upplyses i sistnämnda protokoll, att utskottet även beslöt, »att den
65:te § Riksdags-Ordningen, ang:de Justitise-Ombudsmannens åligganden
samt Justitise-Ombudsmannens Instruction, skulle förändras i öfverensstämmelse
med den förändring, som nu af Utskottet föreslås i 5:te § af
Tryckfrihets-Lagen».
Det av utskottets sekreterare författade memorialet, som sålunda den
10 oktober godkändes av utskottet och som innehålla utskottets motiv
till de av utskottet beslutade förslagen, är såsom bilaga inhäftat efter
protokollet av nämnda datum. Detta memorial är första gången tryckt
i ett tillägg till andra bandet av »Bihang till Protokollerne vid 1810 års
riksdag» (sid. 33 ff. i sagda tillägg) samt därefter omtryckt i C. U. M. 1810
—1815, sid. 53 ff. I slutet av detta memorial upplyser utskottet, att det
»sammanfört med sina nu gjorda förslag de anmärkningar, som vid den
772
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
sist förflutne riksdagen giordes, och vilkas afgörande, jämte övriga grundlagsfrågor,
vid den innevarande av riksens ständer till den nästföljande
blivit uppskjutet». Dessa av utskottet omtalade »förslag» och »anmärkningar»
finnas icke lagda såsom bilaga till protokollet av den 10 oktober,
bland vars bilagor sålunda, i detta ärende, blott nyssberörda memorial
anträffas. Då dessa förslag och anmärkningar finnas avtryckta i C. U. M.
1810—1815, sid. 60 ff., så torde detta avtryck ha skett efter riksdagstrycket,
där förslagen och anmärkningarna återfinnas å sid. 41 ff. i nyssnämnda
tillägg till andra bandet av bihanget till 1810 års protokoll. Detta tryck
1 tillägget till bihanget måste emellertid i sin tur vila på en utskrift, gjord
efter beredningens av utskottet gillade anmärkningar, vilken utskrift dock,
som sagt, ej blivit inhäftad i protokollsbandet.
Den handling, där ifrågavarande anmärkningar förekomma, är inhäftad
i protokollsbandet efter pleniprotokollet den 2 okt. eller den dag,
då dessa första gången föredrogos inför utskottet och där bordlädes (jfr
ovan och sid. 73). Detta aktstycke beskrives av Clason såsom en »konceptartad
och flerstädes med rättelser försedd handling». Clason har icke
medtagit handlingen i den del av denna publikation, som han redigerat
utan hänvisat till C. U. M. 1810—1815, sid. 60 ff., där den — såsom redan
nämnts — är tryckt. Emellertid ger det i sagda volym tryckta dokumentet
ingalunda någon föreställning om den här berörda bilagans utseende och
innehåll. Även om det skulle vara riktigt, såsom Clason antyder (jfr ovan
sid. 73, not 1), att det är ovisst, om ens en mycket ingående specialundersökning
skulle möjliggöra att, bland alla rättelser och tillägg i kon
ceptet,
rekonstruera beredningens förslag, sådant det den 2 okt. 1810 föredrogs
inför utskottet, synes detta knappast vara ett fullgiltig! skäl att
icke i den nu föreliggande publikationen trycka konceptet med alla dessa
rättelser och tillägg, i synnerhet som den allmänna regeln är, att beredningarnas
betänkanden och protokoll skola här införas Bilagan vid
2 oktoberprotokollet omfattar två olika delar. Den första delen går
fr. o. m. fol. 226 r. i protokollsbandet t. o. m. 234 r. Denna del behandlar
ingressen till tryckfrihetsförordningen samt §§ 1 t. o. m. 4. Fol. 234 v.
är blankt. Den andra delen går fr. o. m. fol. 235 r. t. o. m. fol. 244 v. och
behandlar § 5 T. F. samt § 65 R. O. Efter fol. 244 har inhäftats ett icke
foliera! blad (mellan fol. 244 och fol. 245), på vilket förslaget till § 65 R. O.
likaledes är nedskrivet. Stilen i den ursprungliga texten i bägge delarna,
fol. 226 till ner på fol. 244 samt på det nyssnämnda inhäftade icke folierade
bladet, är en och detsamma. Endast nederst på fol. 244 r. och på fol. 244 v.
äro de sista raderna i betänkandet skrivna med annan stil. Textinnehållet
i denna med annan stil skrivna del är detsamma som textinnehållet pä
det ej folierade bladet. Den stil, som sålunda dominerar i bilagans båda
delar, härrör sig otvivelaktigt från utskottets sekreterare G. A. Silverstolpe.
Det är ju också helt naturligt att så skall vara förhållandet. Från den
dag, den 22 sept., då trvckfrihetsberedningen tillsattes, och till den dag,
den 2 okt., då beredningen avgav sitt betänkande, har utskottets plenum
icke sammanträtt, varför sekreteraren kunnat helt ägna sig åt detta beredningsarbete.
Betänkandet är viket mitt itu på längden. I spalten till höger har
den ursprungliga texten skrivits, i spalten till vänster rättelser eller alternativa
förslag. Man observerar alternativa förslag vid ingressen, vid § 3,
lista stycket, vid § 3, 7:de mom. och vid § 4. De flesta rättelserna och tillläggen
"vid ingressen och §§ 1—4 — d. v. s. i bilagans förra del — äro
skrivna av G. A. Silverstolpes hand. Anteckningarna vid § 4 synas erbjuda
ett särskilt intresse. Vid det parti av betänkandet, som börjar med
orden Constitutions Utskottet ivid denna Riksdag ha i marginalen antecknats
några frågor och inkast, av vilka några torde härröra från annan
hand än Silverstolpes. Därpå har detta parti överkorsats och ett nytt
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
773
stycke skrivits, börjande med samma ord. Även vid detta nya stycke
ha sedan alternativ utformats i spalten till vänster. — I fråga om förloppet
vid betänkandets tillkomst torde man kunna gissningsvis framställa följande
förmodan: Först har G. A. Silverstolpe nedskrivit hela betänkandet;
möjligen har han härvid även formulerat alternativa förslag. Därpå har
aktstycket föredragits inför beredningen, vars medlemmar gjort anmärkningar
och frågor, som i regel nedskrivits av Silverstolpe på det lediga
utrymmet i betänkandet. Kanske ha under dessa debatter även alternativa
förslag formulerats. Med ledning av diskussionen har sedan större
delen av § 4 omarbetats, varpå ny diskussion ägt rum. Slutligen har
beredningen haft ytterligare dryftning av alternativen, varvid man definitivt
bestämt sig, antingen för texten i spalten till höger, varvid alternativet
i spalten till vänster överkorsats, eller för alternativet i spalten till
vänster, varvid förslaget i texten till höger strukits. Det kunde visserligen
Vara frestande att antaga, att beredningen den 2 okt. presenterat
utskottet alternativa förslag, varefter utskottet självt i plenum den 5 okt.
skulle ha bestämt sig för det ena eller det andra, men häremot talar protokollstexten
sagda dag, där det heter, att utskottet »lemnade sitt bifall»
till »de förändringar, Beredningen föreslagit i Tryckfrihets-Lagens 1, 2,
3 och 4:de §§», vilket ju icke tyder på att alternativa förslag förelegat.
Vad sedan beträffar den del av betänkandet, som innehåller § 5 T. F.,
så är, som sagt, texten till höger alltigenom skriven av G. A. Silverstolpe,
så när som på de sista raderna. Bland anteckningarna i spalten t. v.
förekommer Silverstolpes stil blott i ett par mindre rättelser. Där förekomma
visserligen i denna del av bilagan både många och långa tillägg
och rättelser i marginalen, men de äro till allra största delen skrivna med
häradshövding Törneblads stil. Törneblads anmärkningar och tillägg torde
hava tillkommit under arbetet i den särskilda beredning, som den 5 okt.
tillsattes av utskottet i och för ytterligare granskning av den tidigare
kommitténs arbetsresultat beträffande § 5. Sannolikt har väl då den nya
kommittén fått övertaga den utskrift av förslag till utlåtande rörande § 5,
som G. A. Silverstolpe utarbetat för den förra kommitténs räkning, varpå
Törneblad under diskussionen i den speciella kommittén gjort sina anmärkningar
i marginalen. Möjligen har också redan vid §:ns dryftning
i plenum den 5 oktober någon anteckning blivit gjord i marginalen", alltså
före tillsättandet av den nya kommittén. Att Silverstolpes hand icke
synes i anteckningarna och anmärkningarna vid denna § torde bero på
tvenne omständigheter: sannolikt har §:en i fråga ej varit föremål för
någon mer ingående behandling i den första kommittén, varför Silverstolpe
ej fått anledning att därvid göra anteckningar. Och sedan den
nya kommittén tillsatts, har väl Silverstolpe, samtidigt med att denna
kommitté arbetade, varit sysselsatt med författandet av memorialet rörande
tryckfrihetslagen, möjligen även med utskriften av förslagen rörande ingressen
och §§ 1—4, som utskottet godkänt den 5 okt. Detta memorial
antogs ju den 10 okt. i samma protokollspunkt, där den särskilda kommitténs
förslag rörande § 5 bifölls. Sedan denna kommitté avslutat sitt
arbete, har hela betänkandet lagts vid det protokoll — av den 2 okt. —
vid vilket 22-sept.-kommitténs koncept först anmäldes. Troligen har man
sedan ej hunnit göra fler utskrifter än som krävdes för expedieringen till
stånden, varför konceptet väl fått vara till fyllest som bilaga vid utskottets
protokoll.
I det följande avtryekes betänkandet sådant det nu föreligger bland
bilagorna vid 2-oktober-protokollet. Det bör alltså observeras, att ingressen
och §§ 1—4 äro ett resultat av 22-septemberkommittens verksamhet, som
ledde till beslut i utskottet den 5 okt., medan § 5 är resultatet av dels
sagda kommittés arbete, dels 5-oktoberkommitténs granskning, vilken
senare ledde till utskottets beslut den 10 okt.
774
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Betänkandet avtryckes här nedan med den sammanhängande texten
i spalten till höger, alternativen och anmärkningarna i spalten till vänster
— alldeles som i originalet.
Ingressen.1
(12:te raden efter orden: utgifwa
skrifter.}2
11 :te raden efter orden
några [:] andra än de i 3 §. 2.
Mom. af den af Oss särskildt
stadgade Tryckfrihets Lag.3 4
§• I
(2
ulra Mom: 2 punct efter
orden ej eller något insattes ordet
annat och efter orden: wara
tillåtit, än hwad särskildt i 4:de
§ 3. Morn: stadgas.}
1 Härmed avses ingressen till Tryckfrihetsförordningen av den 9
mars 1810.
2 I marginalen vid detta stycke förekomma fyra energiskt skrivna
hakar. Stycket har överkorsats, vilket av allt att döma skett redan vid
utskrivandet av betänkandet, då ju meningen ej fullbordats, utan, omedelbart
efter överkorsandet, efterföljts av ett annat förslag; se nästa stycke!
3 Denna mening har varit överkorsad men har därefter åter införts
genom sedvanligt återställelsetecken. Orden: 3 §. 2. Mom. af i denna
mening äro tillskrivna efteråt mellan raderna och genom klammer inplacerade
i sammanhanget.
4 De i dessa bägge styckena omtalade 12:e och ll:e raderna utgöra
i det officiella tryck av 1810 års T. F., som tydligen legat till grund för
beredningens arbete, en del av ingressens citat av § 86 Regeringsformen.
Detta citat lyder: (7:e raden:) Tryckfriheten [har] blif = (8:e raden:) wit
Swenska Folket tilerkänd, förmedelst det stadgande i (9:e raden:) berörde
Grundlags 86. §. at med Tryckfrihet bör för = (10:e raden:) stås hwarje
Swensk Mans rättighet at, utan nå=(ll:e raden:) yra af den offentliga
Magten i förwäg lagda (12:e raden:) hinder, utgifwa skrifter; o. s. v. —
De här kursiverade orden (och radhänvisningarna) förekomma i betänkandets
båda första stycken härovan. Ordet några, som i betänkandet angives
stå på ingressens ll:e råd, är i verkligheten avdelat på 10:e och ll:e
raderna. En jämförelse med ingressens ordalag och betänkandet ger vid
handen, att det senare på denna punkt torde böra läsas på följande sätt:
ll:te raden efter orden några: andra än de i 3. §. 2. Mom. af den af oss
särskilt stadgade Tryckfrihets-Lag.
Alternativ.
(Efter orden utgifwa skrifter
införes: så wida icke dessa
annan Stat angå.}
Efter orden utgifva skrifter
föreslås. [:] Utom i det enda
fall, sorn i (3) 4 §. (3) Mom. af
den af Oss särskildt (stadgade)
öfverenskomna Tryckfrihetslag
(föreskrifves) stadgas.
2 pun [c] t. (skrift) efter
(skr) ordet skrift, utom (hvad}
i det fall om Dagblad och Wecko
skrifter här nedanföre stadgas
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
775
4:de Mom har wid sistlidne
Riksdag blifwit föreslagit sålunda
: Privilegier å Boktryckeri
skola ej ärfordras, utan stånda
hwar och en fritt, att utan hinFöreslås
tillägg af äldre Pri- der af någon särskild författning
vilegium efter ordet författning, eller något Boktryckeri Reglemente,
samt utan att wara underkastad
någon Skrå-Ordning,
anlägga sådane Tryckerier af
hwad beskaffenhet eller widd
honom tjenligt synes uti Stad
eller innom ett afstånd derifrån
af högst en half mil. Då ett
Boktryckeri sålunda utom Stad
anlägges skola i alla mål, som
Boktryckningen röra, Boktryckare,
Arbetare i Tryckeriet samt
der tryckta skrifters författare
och utgifware lyda under Stadens
rätt. —
Den ett nytt Boktryckeri inrättar
åligger att sist 30 dagar,
innan någon skrift derifrån utgifwes,
så wäl hos den Stads Magistrat,
hwaruti Boktryckeriet
anlägges, eller under hwars
Domsrätt han såsom Boktryckare
skall lyda, som ock hos den
K: M: Befallningshafwande, under
hwars Styrelse eller E mbetes
tillsyn, Staden hörer, skriftligen
tillkännagifwa att och hwarest
hail Boktryckeri anlagt. Uragtlåter
någon det, pligte han
100 RD :r och warde hans förbrytelse
i Allmänna Tidningame
kungjord. Utgifwes från ett icke
på nu föreskrifwit sätt behörigen
anmält Tryckeri någon brottslig
skrift, ware den olaglige Boktryckaren,
jemte Författaren,
underkastad straff och answar för
Skriftens innehåll och skrifart.
Sedan anläggningen af ett Boktryckeri
blifwit till Konungens
776
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Föreslås nu tillägg efter ordet.
saknades — eller ock Författaren
ej kunde til svaromål inför
Domstol inställas}
Befallningshafwande anmäld,
åligge det honom att HofCancellern
derom underrätta innom
åtta dagar derefter om HofCancellern
är på samma ställe, som
han sig befinner, ..eller i annan
händelse med först afgående
Post. —
5:te Morn: efter orden: af
Boktryckaren wäl kände införes
Swenske och innom Swerige boende.
Denna anmärkning liw i lar
på Bordet sedan sista Riksdagen.
—
6:te Morn: har likaledes wid
sista Riksdagen blifwit föreslaget
till en så lydande förändring:
Den hwilken utgifwer Utländsk
Mans arbete eller öfwer sättning
deraf eller af Inländsk Mans
&C: —
Constitutions Utskottet har
nu ansett sig böra i detta Morn:
tydligen utsätta att en Utgifware
af Dagblad eller Weckoskrifter
bör stånda Författare answar
och har derföre, med bibehållande
af det wid förra Riksdagen
gjorda Förslag, framställt en ny
Redaction af detta Moment, så
lydande:
Den hwilken utgifwer Utländsk
Mans arbete eller Öfwersättning
deraf eller Inländsk
Mans, som sitt Namn ej angifwit
äge enahanda rättigheter, pligter
och answarighet som Författare
i alla de fall, der ej i
denna Lag annorlunda stadgadt
är. Utgifware af Dagblad och
Weckoskrifter ware alltid, i afseende
på answaret, ansedde såsom
Författare, (samt pligtige
att uppfylla) åliggandes dem un
-
1 Denna anteckning är skriven med annan stil än G. A. Silverstolpes.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
777
der lika förbindelse att tillse det
de (föreskrifter) willkor som
(rörande) wid utgifwandet deraf
i denna Lag ytterligare stadgas,
warda noga iagttagna.1 —
7:de Mom: Häri har wid
sistlidne Riksdag blifwit föreslagit
den förändring, att efter
ordet Boktryckare skulle införas:
hwars Boktryckeri blifwit på det
i 4:de Mom: af denna §. föreskri
f ne sätt behörigen anmäldt
eller hittils privilegieradt samt
en sådan förändring af sista meningen
af Momentet: eller ock
sådant Namn af honom ej uppgifwas
kan.
Utskottet föreslår en sådan
ny Redaction af detta Moment:
För en skrifts innehåll eller
skrifart ware Boktryckare skylldig
att såsom Part answara och
ådömde böter erlägga, intill dess
han (efter Domarens åläggande)
uppgifwit Författarens eller Utgifwarens
Namn eller ock en af
desse sig hos Domaren sjelfmant
tillkännagifwit. Men i urbota
mål kan ej Boktryckare till answar
fällas, undantagande i de
fall, då han underlåtit sin tryckeri
anläggning wederbörligen
anmäla, eller ock (uragtlåtit att
med) ock icke då Domaren det
äskar en sådan Namnsedel som i
5 :te Mom: föreskrifwen (är sig
förse) är företer2 ((eller ock
Författares eller Utgifwares
namn ej uppgifwa kan)).3 •—
Har Boktryckare, utan författares
eller Utgifwares tillstånd,
1 Orden åliggandes ... tillse det samt, willkor och wid äro tillskrivna
efteråt.
2 Orden ock icke ... äskar samt är företer äro tillskrivna efteråt, varvid
det första ock fått stå kvar.
3 Orden eller ock ... uppgifwa kan äro satta inom parentes och
strukna.
778
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
* Constitutions Utskottet2
har wid förra Riksdagen föreslagit,
i stället för lagliga rätts
innehafware och målsägande:
rätts lagliga innehafware och ägaren;
och i 2 :dra Puncten en sådan
Redaction:
Lag samma ware, om någon
trycker eller eftertrycker den
öfwersättning af utländsk Skrift
som annan man utarbetat eller
låter sin öfwersättning för annans
anses; men ej må öfwersättares
ägande rätt till sitt arbete
förhindra någon att en annan
öfwersättning af samma skrift
utgifwa.
samt 3
10. Mom. införes äfven HofCantzlern.
5
dess Namn en skrift åsatt, straffes
enl: M:B1: 8 kap: 3. §d
8;de Mom; 4;de puncten föreslås
till sådan förändring:
Utgifware af (Samlingar
eller) Periodiska skrifter hafwe
ej brntit emot Författares
ägande rätt, då han i dem med
förtigande af Författares namn,
insända skrifter utgifwer.*
( ) I stället för falskt Titul
blad föreslås bedrägligt.
9 :de Moni: som begynner:
med å hwarje skrift numereras.
('litte Morn:* Föreslås i l:ta
punct den förändring: Intet
hinder ware för Bokhandels idkande
icke eller för utgifning
till förvttrande af någon skrift
ware sig Inländsk eller Utländsk
Orden fr. o. m. straffes t. o. m. 3. §. ha varit satta inom parentestecken,
vilka sedan utstrukits.
2 Detta tillägg i marginalen anknytes till texten genom asterisk efter
ordet utgifwer och vid tilläggets begynnelseord.
Detta tillägg i marginalen anknytes till texten genom ett tecken
närmast liknande ett Q.
4 11:.e momentet följer i betänkandet omedelbart efter 9:e momentet;
tillägget i marginalen vid morn. 8 täcker sålunda i orginalet utrymmet
vid sidan av hela mom. 9 och ungefär halva morn. 11. Det är för överskådlighetens
skull som vid utgivandet ett avstånd gjorts mellan moni
9 och 11.
6 Anteckningen om mom. 10 följer i marginalen omedelbart efter
tillägget till mom. 9.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
779
(I § ) 11. Föreslås en sådan
redaction: Intet hinder ware för
Bokhandelsidkande icke heller
för utgifning till föryttrande af
någon skrift ware sig Inländsk
eller Utländsk, undantagande
hwad i 4. §. 2. Mom. stadgas.
Hwarje Författare eller Förläggare
stånde fritt, att en honom,
i följd af sådan egenskap tillhörig
skrift antingen sjelf eller
genom andra föryttra; dock
ware hwar och en Som antingen
i öppen bod, eller eljest med rättighet
att derom i allmänna tidningar
kundgörelser få införa,
Bokhandel idka eller böcker försälja
will, förbunden, att på sätt
om Boktryckeriers anläggning
stadgadt är, och wid samma answar,
anmälan derom hos HofCantzlern
göra. För fortfarande
föryttrande af en skrift ware
inga andra hinder än de som
i 4:de §. af denna Lag föreskrifwas.
—
undantagande hwad i 4:de §. 2
Mom: stadgas samt i 3 :dje Puncten
till: för fortfarande föryttrande
deraf ware inga andra
hinder än de som i 4:de §. af
denna Lag föreskrifwas.)
*14: Mom: första stycket
efter wares sig: hos Riksrätt.
2:dra §. —1
Wid 2 ulra Mom: blef wid
sistl :ne Riksdag fölljande förändring
föreslagen: att mellan
meningen ifrån enär till och med
utmärker skulle utgå och wid
slutet tilläggas: under det answar
derföre sorn nedanföre bestämmes
ifall den såsom skändelig
eller smädelig sig tydligen utmärker.
—
Likaså wid 3 :dje morn: att
8:de Morn: 1 :sta §. äfwen skulle
citeras. —
Äfwenledes *2 wid 4 :de Mom:
att stycket ifrån och med orden
sådana handlingar till och med
Hemliga hålla skulle utgå, och i
1 § 2 följer i originalet omedelbart på mom. 11.
2 Asterisken hänvisar till tillägget i marginalen.
780
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
det ställe fölljande redaction införas
:
Utgifwas sådane handlingar
af trycket utan wederbörandes
tillstånd, stratfes Iltgifwaren om
han warit betrodd att dem warda
och förpligtad att dem hemliga
hålla efter Allmän Lag och särskildta
stadgar. — Gör någon
annan det bote han derföre 100
RD :r. Till samma straff ware den
förfallen, som olofligen genom
trycket kungör förenämnde
handlingar, i fall wårdén deraf
blifwit honom anförtrodd, men
han icke wid något bestämdt
högre answar wore förut förbunden
att dem icke uppenbara.
—
I 5 :te stycket af samma
Mom: och 1 :sta Puncten har
Constitutions Utskottet nu föreslagit,
att efter orden beswär och
anklagelse måtte införas: Men
att en sådan Part äfwen åligger
Wederpartens swar och förklaringen
derå jemte Domstolens
Utlåtande deröfwer och Ledamöternes
i Domstolen särskildta
Tota genom Tryck kunnige göra,
så att alt hwad som hörer till
en fullständig upplysning om
sjelfwa saken, dess behandlings
sätt och Utslagets grunder må
till Allmänhetens kunskap komma.
— Då hela stycket ifrån och
med orden men att en Part och
till och med Utslagets grunder
utgår.
I 7 :de stycket föreslås att
efter orden ömsesidig [a] tillstånd
tillägges: eller derest Parterne
äro döde ej förrän 50 år
efter deras död; samt i 9 :de
stycket i stället för ordet förcwarande
ordet förekommande. —
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
781
* (Alternativ).
Under de förutsatta willkor
att wid pröfningen af en skrift
eller answaret för den samma, de
på hwilka en sådan pröfning ankomma
kan, ifall som twetydiga
synas, hälldre fria än fälla &C t1
(Alternativ).
(Äfwen ordet all utgår).
1 :a Puncten insättes eller i
stället för ock.
3:dje §.
l:sta stycket (skulle) föreslår
Utskottet till sådan förändring
:
* (Under de förutsatta villkor,
att, wid pröfningen af en
Skrift eller answaret för densamma,
de, på hwilka en sådan
pröfning ankomma kan) alltid
mera må fästa sin uppmärksamhet
på ämnets än på uttryckets
lagstridighet, på Skriftens klara
åsyftning än på utförningssättet
och alltid utan rättighet &C.
I 3 :dje Mom: föreslås att
orden: klart uttryckt må utgå. —
I 7 :de Morn: att ordet tydlig
utgår och i stället sättes (ali)
uppmaning &C:
9:de Mom: 2 Puncten föreslås
fölljande förändring: Förbrytelsen
skall straffas enligt 6 :te
Cap : 5 :te § M : Bl: Jemnf: med
K: Förordningen af d: 20 Januarii
1779. och att i sista puncten
efter orden må den insättes
utan rättegång.
Af 10:de Mom: föreslås en
så lydande ny Redaction.
: Allt kungörande i tryck af
hwad sorn rörer Statens å färde
warande underhandlingar med
fremmande Magt.er eller eljest af
Konungen i sammanhang med
dem tillärnade beslut och afsigter
samt Dess Ministrars, Råds
och Sändebuds Wärf, om det ej
sker med Regeringens tillstånd
eller med officiel tillåtelse eller
anledning. Förbrytelsen straffes
i likhet med hwad i föregående
1 Meningen i marginalen anknytes genom ett tecken, som här återgives
med asterisk, till texten.
782
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Morn: stadgadt är. Sker sådant
kungjörande af den, som Konungens
och Statens hemligheter
betrodde äro, straffes brottet enl:
4 :de Cap : 5 :te § M: Bl: och i
båda fallen confisqueras skriften.
—
12 Mom. tillägges: och skrif- I slutmeningen af denna §.
ten confisqueras. skulle i stället för orden: Dom
stolen
sorn sist i Målet dömt, införas
Nämnden. —
1 :a Mom. Ordet utkomna utgår.
Alternativ:
.(Att af Dagblad och Weckoblad
3 :ne Timmar innan de till
försäljning eller till spridande
på hwad annat sätt som häldst
utgifwas etc: till och med öfwerlemnas.
)2(— NB: —) (Äfven
lärer höra införas, att af alla
andra skrifter i samma stund
ej sednare etc: ett Exempl. hör
aflemnas. —)3
4:de §. —
2:dra Mom: Constitutions
Utskottet ivid förra Riksdagen
har harwid föreslagit; att i stället
för orden: en skrift till försälljning
eller till spridande,
skulle sättas: än af en skrift från
Tryckeriet till forsälljning eller
på hwad annat, sätt som häldst
utgifwes, ett eller flera Exemplar,
skall ett etc.
(Constitutions Utskottet wid
denna Riksdag har föreslagit att
efter orden efterlefnad föreskrifwit,
måtte sättas: att a.f
Månads- och Weckoskrifter alltid
ett Exemplar bör en dag och af
Dagblad 3 :ne timmar, innan de
till försäljning eller till spridande
på hwad annat sätt som
hälldst utgifwas, i Stockholm till
HofCantzlem och i hwarje
annan ort till hans förordnade
Ombud, öfwerlemnas. Detta bör
ske ej sednare än kl: 6. om mårgonen
och utgifningen således ej
före kl: (10) 9 (begyn) kunna
begynnas.*1
1 Denna asterisk har sin motsvarighet i marginalen å nästa sida.
2 Denna mening är skriven med Silverstolpes stil.
3 Denna mening är ej skriven av Silverstolpe.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
783
(Äro 50 RDs: Böter tillräckligt straff för brott mot denna
föreskrift?)1
(Böterne för den som underlåter
at aflemna AVecko och Dagblad
sättas til från 100 til 500
Rdr efter Domarens pröfning)2
(*) (Af alla andra skrifter
skall i samma st[und])2
(* Boktryckare eller Utgifvare
som denna föreskrift uragtlåter
bote hvarje [gång] ifrån
100 til 500 Rdr efter Domarens
pröfning. — Af alla andra skrifter
skall i samma stund, ej sednare
än de til försäljning eller
spridande på hvad sätt som
häldst utgifvas, et exemplar til
Hofcantzlern eller hans Ombud
aflemnas. Boktryckare som deremot
bryter, bote hvarje gång 50
Riksdaler.) 2
(Alternatif.)
Att af Dagblad och Weckoblad
3 :ne timmar innan de till
försäljning eller till spridande
på hwad annat sätt som häldst
utgifwas (etc. till och med: 50
RD1 :>3
(I början av 3 :dje Mom:
föreslås följande förändring: I
alla de fall, som 3 :dje §. utstakar
äge HofCantzlern eller Dess
Ombud rättighet, att, då han det
nödigt pröfwar, en Skrift med
quarstad belägga låta. Anser
HofCantzlern eller dess Ombud
något Dagblad eller Weckoskrift
innebära tydlig förbrytelse emot
3. 4. 7. 9. 10. 12. och 13 :de Morn:
af 3 :dje §. i denna Lag, äge han
eller Ombudet, att hela den
gjorde upplagan af sådan skrift,
genast före dess utgifwande, med
quarstad belägga låta; hörandes
af alla andra skrifter quarstad
innom Åtta).
Constitutions Utskottet wid
denna Riksdag har föreslagit att
efter orden: efterlefnad före
skrifwit,
måtte sättas (att af
Månads- och Weckoskrifter alltid
ett Exemplar bör en dag och
af Dagblad 3 :ne Timmar, innan
de till försäljning eller till spridande
på hwad annat sätt som
häldst utgifwas,) i Stockholm till
IlofCantzlern och i hwarje annan
ort till hans förordnade Ombud
alltid ett Exemplar bör öfwerlemnas.
Detta bör ske ej (sednare)
förr än kl: 6 om mårgonen
och ej sednare än kl. 6 om aftonen
; och utgifningen således
1 Stilen torde här vara Silverstolpes.
2 Dessa anteckningar äro ej skrivna av Silverstolpe.
3 Stilen är här ånyo Silverstolpes.
784
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
* på morgonen.
(Alternativ.)
I alla de fall, som 3 :dje §
utstakar, äge HofCantzlern eller
dess Ombud rättighet att, då
han det nödigt pröfvar, en skrift
med quarstad belägga låta. Anser
HofCantzlern eller Dess Ombud
något Dagblad eller Weckoskrift
innebära tydlig förbrytelse
emot 9 :de och 10 :de Mom: af
3 :dje § i denna Lag, äge han
eller Ombudet att hela den gjorde
upplagan af sådan Skrift, genast
före dess utgifwande, med quarstad
belägga låta; Anser HofCantzlern
eller dess Ombud någon
Skrift innebära tydlig föx*-  brytelse emot 3:dje 4:de, 7. 12.
och 13. Mom af 3dje § i denna
Lag, åligge honom eller Ombudet,
att den gjorda upplagan af samma
skrift icke före utgifningen
men innom Åtta dagars förlopp
med quarstad belägga låta; börandes
en månad etc :
ej förr än kl: 9 * kunna begynnas.
— Boktryckare eller Utgifware
som denna föreskrift uragtlåter,
bote hwarje gång ifrån
100 till 500 RD1: efter Domarens
pröfning. Af alla andra Skrifter
skall i samma stund, ej sednare
än de till försäljning eller
spridande på hwad sätt som
häldst utgifwas, ett Exemplar
till HofCantzlern eller hans Ombud
aflemnas. Boktryckare som
deremot bryter bote hwarje gång
50 RD1:
I början af 3 :dje Mom: föreslås
fölljande förändring:
(I alla de fall, som 3 :dje §.
utstakar äge HofCantzlern eller
Dess Ombud rättighet, att, då
han det nödigt pröfvar, en Skrift
med quarstad belägga låta. —
Anser HofCantzlern eller dess
Ombud något Dagblad eller Weckoskrift
innebära tydlig förbrytelse
emot 3. 4. 7. 9. 10. 12
och 13 :de Morn: af 3 :dje §. i
denna Lag’, äge han eller Ombudet,
att hela den gjorde upplagan
af sådan Skrift, genast
före dess lifgifvande, med quarstad
belägga låta; börandes af
alla andra skrifter quarstad
innom Åtta dagar begäras och
HofCantzlern en månad efter
den Dag, då i Landsorten quarstaden
laggd blifwit, meddela
Ombudet &C:)
Wid slutet af detta Mom:
har Utskottet föreslagit fölljande
tillägg: Det ware dock författares
och Utgifwares rätt sedan
Dagblad eller Weckoskrift blifvit
före utgifwandet med quarstad
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
785
belagdt, att innom fjorton dagar
derefter sjelfwe eller genom Boktryckare
låta hos HofCantzlern
eller IustitiasCantzlern, derest
Skriften redan dit blifwit öfverlemnad
skrifteligen anmäla, att
de godkänna quarstaden och medgifwa
confisquation af skriften,
för hwilken sedermera något
åtal icke äger rum, utom i det
fall att något exemplar deraf
hunnit utkomma. —
Wid 4 :de Mom: har Utskottet
anmärkt, att Citationen
af 5 :te Mom : 1 :sta §. är origtig
och att i dess ställe bör införas
1. §. 4. Mom: —
Constitutions Utskottet wid
sistl :ne Riksdag har föreslagit
att framför orden: Boktryckeri
och Bokhandels Reglemente skulle
införas: —
något framdeles tillgörande
äfwen HofCantzlerns i stället
för hans
6 :te Mom: har wid sistl :ne
Riksdag blifwit föreslagen fölljande
Redaetion:
Sedan Sex Månader förlupit
efter det en skrift till HofCantzlern
eller hans Ombud, enligt
näst föregående 2 :dra Mom: inkommit,
hwaröfwer Embets-betyg
genast afgifwas bör, må ej af
Publifque]1 Actor åtal derå äga
rum.
I 8 :de Mom: utgå orden
Quarstad eller. —
I 9 :de Mom: har Utskottet
föreslagit fölljande nya Redaction:
Hwar
som beträdes att hafwa
försåldt och utspridt en i laga
ordning med quarstad belagd
eller confisquerad skrift, ware
1 Bokstäverna skadade.
50
786
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
tvid alla sådana tillfällen, då lian
om quarstaden (bordt) kunskap
ägt eller bordt äga, till samma
answar som Författaren förbunden,
och umgälle förbrytelsen
efter enahanda grunder. Rubbning
af quarstad (eller om)
hwaruppå försälljning eller utspridande
ieke fölljt, umgälles
efter 8 :de Gap: 8. §. Uts: Bl:
(4:de §} 11. Moni.
Finner HofCantzlern att utrikes
ifrån inkommen, på främmande
språk författad skrift innehåller
något stridande emot 3.
§:s 4. 7. 9. 10. och 13:de Morn:,
åligge honom, att, efter tils widare
derå lagd quarstad, i underdånighet
inhämta Kongl: Maj :sts
befallning, huruwida densamma
bör till föryttrande frigifwas
eller under widare quarstad förblifwa.
Till den ändan åligge
hwar och en som genom gjord
anmälan hos HofCantzlern är
berättigad att Bokhandel idka,
att till HofCantzlern eller hans
Ombud inlemna förteckning på
inkomna utländska skrifter.
Skulle å någon sådan quarstad
läggas, och skriften ej innom en
månad till försälljning frigifwas,
njute ägaren ersättning af StatsMedlen
efter beswuren Räkning
efter factura. —
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
787
* eller Suppleant
5:te §.
Lagligheten af Böckers och
Skrifters innehåll skall hädanefter
pröfwas, icke af Ordinarie
Domstol, utan af en Iury eller
Nämnd, bestående af TrettioSex
personer, hwilka, utan arfwode
eller kostnadsersättning, för
denna befattning, alltid uti
Hufwudstaden sammanträda.
Tryckfrihets Committéens
Sex Ledamöter (skola) vare uti
denna i Nämnd (wara) sjelfskrifne.
De öfrige Ledamöterne,
bestående af Sex Präster, Åtta
Lagfarne och Sexton andre för
kunskap och Medborgerlig dygd
kände Män, skola, den ena hälften
af hwarderä Classen nämnas
af Konungen och den andra hälften
wälljas af Riksens Ständer.
Dessutom skola utses, enligt samma
Classfördelning, Suppléanter,
Sex af Konungen och Sex af Riksens
Ständer, att fylla de afgåendes
rum i de händelser af -Jäf,
hwarom här nedanföre stadgas,
eller af Laga förfall. Denna
Nämnd utöfwar sin befattning
ifrån den ena Riksdagen till den
andra, då Konungen och Riksens
Ständer böra nya Ledamöter och
Suppléanter utse. Om under
loppet af nyssnämnde tid någon
Ledamot * dör eller detta förtroende
sig afsäger, skall den afgångnes
ställe, äfwen med afseende
på Classfördelningen, uppfyllas
genom nämnande af Konungen,
derest den afgångne af
honom warit tillförordnad, eller
i fall han warit af Riksens Stan
-
788
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
der utsedd, g'enom Wal af Nämndens
öfriga Ledamöter tillika med
R:. St:rs Fullmägtige i Banquen
och Riks Gällds Contoiret; wid
hwilket Wal som sker per Capita,
de fleste rösterne äro gällande:
utfalla rösterne lika, werkställes
lottning. —
Sedan Åklagare eller Målsägande,
som wid tvederbörlig
Domstol tilltalar någon för brott
emot denna Lag, uti skriftlig
stämning [s] ansökan tydligen bestämt.
brottets beskaffenhet och
den § eller Mom: af Tryckfrihets
eller Allmänna Lagen, hwarefter
han yrkar brottet böra anses,
hwilken Rubrik han under Rättegången
sedermera ej äger förändra,
och Domstolen i anledning
deraf kallat den tilltalade att
öfwer angifwelsen höras och sig
förklara, åligge det Domstolen,
att, wid wite af En RD1: för
hwarje öfwerskj utande Dag,
innom fjorton dagar efter första
förhöret, Protocollet deröfwer
till R : St :rs Just: Ombudsman
insända, hwilken, i egenskap af
ordförande, dock utan rösträttighet,
genast föranstallte om Nämndens
sammankallande till wiss
dag. Denna dag- bör på det tids
afstånd utsättas, att bref emedlertid
kunna ifrån R : St :rs Just:
Ombudsman till Domstolen afgå
och swar ifrån Domstolen till
honom återkomma. R: St :rs
Just: Ombudsman öfwersände då
till Domstolen, Namnförtekning
på Nämndens Ledamöter, så wäl
Ordinarie som Suppleanter samt
underrättelse om Dagen då
* (om) parternes rätt at an- Nämnden skall samlas, och om * 1
1 Genom denna asterisk hänvisas till tillägget i marginalen, vilket
också är försett med asterisk.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
789
föra Jäf emot Nämndens Ledamöter
och at ytterligare, antingen
munteligen eller skrifteligen
sjelfve eller genom fullmägtige
inför Nämden påståendet utföra
ock besvara.1
Wid Listans uprättande
öfver Suppleanterna iagttage
Just: Ombudsmannen, att Classvis
upföras hvar om annan de af
Konungen nämnde och af Rikets
Ständer valde ledamöter, likväl
så, att främsta rummet (tillkommer)
innom hvarje dass tillkommer
en af Konungen nämnd Person.
2
* Men om laga hinder möta
för jäfvens skyndsamma anmälande
och afgörande, skall Domaren
vid laga ansvar genast
derom underrätta Justitia) Ombudsmannen,
som i sådant fall
eger, att Nämnden utsatta samankomst
upskjuta.5 Will.6
(den åklagades rättighet att
jäfwa Tolf Ledamöter af Nämnden,
tillika med bägge Parternes
rätt, att ytterligare förklaring,
antingen mundtelig[en] eller
skrifteligen, sjelfwe eller genom
fullmäktige inför Nämnden afgifwa.
—)
(Denna) Ofvannämnde3 underrättelse
skall Domstolen genast
låta Parterne tydligen kungjöra,
och sist innom fjorton dagar
efter undfåendet af R: St :rs
Just: Ombudsmans Skrif weise
wid det wite här ofwan stadgadt
är, till honom återsända bewis
derom, jemte Parternes emot
Nämnden och Suppléanterne anförda
jäf samt afgifna ytterligare
förklaringar.*4 (Men) will den
anklagade sjelf eller genom fullmägtig
inför Nämnden widare
förklara sin sak, stånde det honom
fritt och må han i det sednare
fallet besörja om förordnande af
en fullmägtig med de egenskaper
Lagen i 15. Cap. 2. §. R: Bl: för
1 Stycket fr. o. m. orden (om) parternes rätt t. o. m. orden ock
besvara är skrivet med annan stil än texten till höger: den kan tyda på
A. G. Silverstolpes hand och skulle då hava tillkommit vid diskussionen i
utskottets plenum den 5 okt. (se ovan sid. 78). A. G. Silverstolpe var ju
icke medlem vare sig i den beredning, som tillsattes den 22’sept. för tryckfrihetsförordningens
behandling (se ovan sid. 61) eller i den kommitté sorn
tillsattes just i plenum den 5 okt. för ytterligare bearbetning av § 5
(se ovan sid. 781.
- Stycket fr. o. m. orden Wid Listans t. o. m. orden nämnd Person
torde vara skrivet av häradshövding Törneblad och är därför sannolikt
tillkommet under arbetet i den kommitté, som tillsattes den 5 okt. (se
ovan sid. 78).
3 Ordet Ofvannämnde är ovanför det strukna ordet Benna skrivet av
Törneblad.
4 Genom ett tecken, som torde kunna återgivas med en asterisk,
hänvisas till ett vidstående tillägg i marginalen.
5 Stycket fr. o. m. orden Men om t. o. m. orden sammankomst upskjuta
är skrivet av Törneblad.
6 Det kursiverade ordet Will i marginalen anknyter sig till det likaledes
kursiverade ordet will i texten.
790
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Målsegande, eller åklagare
ege först, att inför 2
* Ibland sådana jäf må ej
antagas det, emot Tryckfrihets
Comitéens ledamöter, att de tillförene
utlåtit sig rörande qvarstad
å den åklagade skriften.
(Sedan de, efter kärandens påstående,
genom Domarens &c)
Ej eller kan någon Nämndens
Ledamot eller Suppleant göras
jäfagtig derigenom, att (någondera)
Parten emot honom talar
eller skrifver vanvördeligen, honom
höter, eller undsäger, eller
gifver smädeliga ord, eller till
heder och ära angriper, för hvillket
allt den brottslige särskillt
bör i IIofRätten anklagas och
dömas. Sedan de, efter Kärandens
påstående, genom Domarens.
4
( ) Skolandes det uti alla
dessa jäfsfrågor förblifva vid
första Domstolens beslut, hvaruti
ändring icke sökas må. Utgår.8
Ombud i allmän [het] före
skrifwer.
Målsäganden eller
åklagaren äge äfwen, om han sådant.
nödigt anser, att af dylik
rättegångsförmon sig begagna.
(Sedan Actor eller Målsägaren
1 emot Nämndens Ledamöter
och Suppleanterne1 fått)
inför Domstolen anföra de Jäf,
hvartill han, enl: 17:de Cap: 7.
§. jemf. med 13 :de Cap : R : Bl:
funnit sig befogad,* 3 (hwarwid
dock iagttagas må, att Tryckfrihets
Committéens utlåtande rörrande
quarstad å en Skrift ej
såsom laga Jäf mot dess Ledamöters
deltagande i Nämndens
omröstning kunna åberopas och
sedan de, genom) Domarens Utslag,
Jäfwades rum blifwit med
Suppléanter uppfylldt, widtager
den (å) anklagades rättighet att
anföra Jäf. Den åklagade äge
då först att anmäla de Jäf,
hwartill han, enl: (ofwan) de 5
anförde lagens rum och den ofvan
gifna förklaringen6 kan finna
sig berättigad ;(')7 Utgår på
detta sätt efter Domarens Utslag
ur Nämnden mindre än Tolf
Ledamöter, (äge den anklagade
1 Orden eller Målsägaren och och Suppleanterne, sorn varit tillskrivna
mellan raderna ha strukits med den andra texten.
2 Detta är skrivet med Törneblads stil. Kursiveringen av inför
anknyter till det likaledes kursiverade inför i texten.
3 Genom asterisken hänvisas till tillägget i marginalen.
4 Tillägget i marginalen är skrivet med Törneblads hand. Ordet
Domarens anknyter till orden Domarens utslag mitt på sidan.
5 Ordet de är ovanför det strukna ordet ofwan skrivet av Törneblad.
8 Orden och den ofvan gifna förklaringen ha tillskrivits av Törneblad.
? Denna asterisk hänvisar till tillägget med motsvarande asterisk i
marginalen.
8 Detta tillägg är likaledes skrivet av Törneblad. Kursiveringen av
ordet Utgår innebär anknytning till samma ord i texten till höger.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
791
* Uti Nämnden efter jäfvade
ledamöter skola suppleanterne
ingå efter dass fördelningen, så
långt den räcker och kan fölljas,
men sedermera i den ordningen,
att jäfvade Prästers eller lagfarnas
rum fylles af den öfriga medborgare
classen.4
rätt) stånde den anklagade fritt1
att, utan anförda skäl, jäfwa så
många, att detta antal blifwer
fullt. Om antalet af de Personer,
som blifwit med laga Jäf
uteslutna, öfwerskri[der] Tolf,
upphör den omotiverade Jäfs
rättigheten, men de afgångnas
ställe utöfwer näm[da] antal
ersättes af Suppléanter (efter
classfördelningen, så långt som
denna kan fölljas, och sedan2
i den ordning de på Wallistan
finnas uppförde) och bör laga
Jäf alltid på samina gång emot
Suppléanterne som emot Ordinarie
Ledamöterne af Parterne
anföras.* 3 Skulle de (Åklagade)
Tilltalade5 wägra, att
genom Jäf utesluta någon Ledamot
af denna Nämnd, böra,
innan Nämnd [en] till sin befattning
träder, Tolf Ledamöter
deraf genom lottning (af) utgå.6
Derest emot R: St :rs Just:
Ombudsman, såsom Nämndens
Ordförande, Laga Jäf (skulle)
anföras, pröfwe han sjelf genast
(och innan Målet upptages)
deras Laglighet, och om de af
honom godkännas träde i hans
(ställe) rum den Man R: St:r
utwaldt att wid tillfälle af laga
förfall hans ställe företräda.
1 Orden stånde den anklagade fritt äro skrivna av Törneblad ovanför
de överkorsade ordet äge den anklagade rätt.
2 Orden efter classfördelningen så långt som denna kan fölljas och
sedan äro av Törneblad tillskrivna mellan raderna och i marginalen samt
därefter överkorsade tillsammans med de efterföljande orden i den ordning
... uppförde.
3 Asterisken hänvisar till tillägget i marginalen.
4 Tillägget är skrivet av Törneblad.
5 Ordet Tilltalade är av Törneblad skrivet ovanför det överkorsade
Åklagade.
8 Ordet ut är av Törneblad skrivet ovanför det strukna af.
792
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Skulle denne af laga förfall
wara hindrad eller ock emot
honom sådane laga Jäf anföras,
hwilka han, efter på lika sätt
anställd pröfning godkänner,
skall anmälan derom genast gjöras
hos Kungl. Maj :st, hwilken
i Nåder täckes en annan Ordförande
förordna. —
Sedan Nämnden sålunda
blifwit nedsatt till ett antal af
Tjugu fyra o jäfwiga Ledamöter,
Ordföranden oberäknad, sammanträde
densamma dagligen,
före och efter middagen, intill
dess att alla erforderliga upplysningar
af den samma utforskade
blifwit. Derefter aflägge Nämnden
denna Ed:
Allswålldige Gud ! Du skådar
mitt hjerta. För Ditt allseende
Öge är intet (mänskligt)
Uppsåt fördoldt. (Måtte) Ware 1
Din godhet och förbarmande
Nåd (wara) 1 mig ewigt tillsluten,
om jag döljer min öfwer
tygelse
i detta mål! Jag N: N:
* Gud och hans heliga Evan- swär derföre wid * 2 (det Gudgelium,
3 domliga Majestätet och wid min
Själs salighet), att efter mitt
bästa förstånd och samwete, utlåtande
i denna sak afgifwa, och
* under öfwerläggningen ytt- att det, som 4 *.
ras, skall af mig i obrottslig tyst- Nämnden må derefter icke
het (beh)hållas.4 åtskilljas, innan omröstning med
slutna Sedlar blifwit werkställd
öfwer den frågan: Är Skriften
brottslig efter det Lagens Rum
Åklagaren åberopat ? — Rösta
1 Ordet Ware är av Törneblad tillskrivet i marginalen istället för de
överkorsade orden Måtte och wara.
2 Asterisken hänvisar till rättelse i marginalen.
3 Rättelsen är skriven av Törneblad.
4 Orden och att det, som äro inne i texten tillskrivna av Törneblad,
som avslutat dessa ord med en asterisk, genom vilken hänvisas till tillägget
i marginalen, vilket likaledes är skrivet av Törneblad.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
793
* förklarat skriften så brottslig,
att författaren till urbota ansvar
fälles, bör (den under tysthets
löftet) namnsedeln genast
brytas; (NamnSedlen); Hvarefter
det åligger J ust: Ombudsmannen,
att innan Nämnden åtskiljes,
skrifteligen fordra vederbörande
Exeeutors åtgärd till
(den brottslige) författarens gripande
och insättande i häkte.
Twå Tredjedelar af Nämnden
eller derutöfwer Ia, och de öfrige
Nej, skall Protocollet öfwer
hwad inför Nämnden sålunda
sig tilldragit ofördröjeligen
öfwersändas till den Domstol
hwarest Målet blifwit instämdt,
hwilken dermed efter Lag och beskaffenhet,
widare äger att förfara;
Utfaller Voteringen annorlunda,
underrättas endast Domstolen
derom att Målet i afseende
på den tilltalade anses förfallit,
hwilket Domstolen bör Parterne
kungjöra jemte förklaring att
ingen annan åtgärd derwid mera
äger rum än pröfningen af den
reconventions talan, som den
Åklagade, emot sin wederpart må
tinna sig befogad anställa. —
Deräst Nämnden
Förbrytelser emot denna Lag
upptagas i Stockholm wid Kämners
Rätterna, men i alla andra
Städer wid Rådstufwu-Rätten i
den Stad Boktryckeriet, ifrån
hwilket den åklagade Skriften
utkommit, anlagdt är, eller, på
sätt 1 :sta §. innehåller, wid anläggandet
anmäldt blifwit, Aeademiernes
Jurisdictionsrätt, enligt
deras Constitutioner, dock
oförkränkt. — Stämningstid ware
i allt fall ehwad Tryckeriet innom
eller, på sätt nyss nämnde §. utstakar,
utom Staden är beläget,
enahanda, och förhålles dermed,
som om Stämningstid i Staden
Lag säger. — Uppstår fråga om
Boktryckares eller2 författares
(eller Förläggares) af en tryckt
1 Orden Deräst Nämnden äro inne i texten tillskrivna av Törneblad,
som avslutat dessa ord med en asterisk, genom vilken hänvisas till tillägget
i marginalen, som likaledes är skrivet av Törneblad.
2 Orden Boktryckares eller äro mellan raderna tillskrivna av Törneblad.
794
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller de (som) wid sådan
rätt personligen till swars
stånda, men1 (och) åtnjute i
öfrigt deras (laga) rättegångsförmoner
enligt allmän Lag och
särskilde Författningar, uti allt
hwad i genom detta Förordnande
icke uttryckeligen annorlunda
stadgadt är. —
Finner Hof-Cantzlern eller
dess Ombud sig befogad att på
de grunder för quarstad å tryckt
skrift här ofwan stadgade äro,
förordna eller äska det någon
Skrift (här ofwan stadgade äro
förordna eller äska det någon
Skrift) med quarstad beläggas
må, ware han eller det berättigad
att i Stockholm, genom biträde
af Öfwer Ståthållare Embetet
och i öfriga Städer samt
Orterne, medelst skyndsam
handräckning, sorn ej får wägras
af den Magistrat hwarunder
Boktryckeriet enligt §. 1. lyder,
sådan quarstad erhålla; Börande
öfwer förloppet af quarstads förrättningen
och orsakerne dertill
samt, i afseende på den åklagade
Skriften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti
Boktryckarens Wärjo, antekning
trefallt författas, hwaraf
den ena tillställes HofCantzlern
eller hans Ombud, den andra
Magistraten och den tredje Boktryckaren.
— Magistraten ware
pligtig, att wid answar såsom för
Ämbets försummelse, med näst
afgående post en afskrift af
denna antekning till Iustitias
Cantzlern insända. — I Stock
-
1 Ordet men är i marginalen tillskrivet av Törneblad, i stället för
det strukna och.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
795
holm warde samma antekning
genast * eller sist innom nästföljande
dags utgång till Justitia!
Cantzleren aflemnad. — Justitia!
Cantzleren må sedermera i
Stockholm innom åtta dagar och
i landsorterne alldra sist innom
trenne weckor efter det quarstaden
lagd blifwit, hafwa hän wist
målet till wederbörlig Domstol
och Actor förordnat, då Domstolen
sist innom Åtta dagar må
pröfwa om Quarstaden skall äga
bestånd. — Sker det ej och är
icke Quarstad innom en månad
häfwen, äge Boktryckare rätt, i
enahanda ordning, som handräckning
af Magistraten till
quarstadens beläggande meddelad
blifwit, att fordra dess brytande;
hwilket icke wägras må,
wid answar af Bmbetets förlust.
— HofCantzlern eller dess Ombud
äge ej magt, att annorlunda
än nu sagdt är, quarstad fordra
eller widare befattning med saken
taga, utan hänskjute genast
alltsammans till Iustitiae Cantzlern,
på hwilkens ytterligare
Embets åtgärd och answar det
ankommer, att sådane mål warda,
enligt denna och allmän Lag,
liandhafde. Anmäles hos Iustitiae
Cantzleren omedelbarligen
någon skrift till åtal, bör han
sist innom Fjorton dagar om
målets upptagande wid laga Domstol
genom af honom tillförordnad
Actor, anstallt foga, men
icke må han om någon sådan föregående
quarstad som här framföre
nämndt är förordna, utan
HofCantzlerns eller hans Ombuds
hörande och tillstyrkande.
Är Målet till laga Domstol kommit
och quarstad der af Actor
796
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
yrkad, bör Domstolen sig deröfver
innom Åtta dagar utlåta;
men likväl, derest det, utan
tids utdrägt ske kan, HofCantzlerns
eller dess Ombuds utlåtande
(af Rätten inhemtas) inhämtas.1
Afslås Quarstads påståendet,
fortfares ändock med rättegången
; men om påståendet
gillas och har HofCantzlern eller
hans Ombud tillstyrkt, skall
quarstaden verkställas; dock bör
Underrätts Utslag i både dessa
fall, utan uppehåll till Svea
HofRätt insändas. Hof-Rätten
bör genast deröfver infordra
Tryckfrihets Committéens Utlåtande.
— Tillstyrker denna
quarstads beläggande, må HofRätten
der så skäligt pröfwas,
efter Utslag, en sådan Quarstad
bifalla, och stånde den då fast
intill Rättegångens slut. Har
Tryckfrihets Committéen afstyrkt
Quarstad, men HofRätten
ändå finner den äga rum, då må
HofRättens Utslag ej i verkställighet
gå, utan underställes Högsta
Domstolens afgörande. Riksens
Ständers Iustitiae Ombudsman
äge, att, efter erhållen underrättelse,
då sådant mål till
öfverläggning förekommer dervid
(öfver) tillstädes2 vara;
hvarefter honom åligge att
Högsta Domstolens Protocoll och
Utslag i målet genast till trycket
befordra på publik bekostnad, i
händelse enskild Förläggare ej
skulle erhållas. —
Under-Rätt äge ej hufvud
-
1 Ordet inhämtas är av Törneblad tillskrivet mellan raderna ovanför
de överkorsade orden af Rätten inhemtas.
2 Ordet tillstädes är av Törneblad skrivet ovanför det överkorsade
öficer.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
797
* Namnsedeln (vara uti
Nämnden eller vid UnderRätten
öppnad) öpnas, deräst sådant uti
Nämnden icke redan skett,2
sakeligen döma i andra mål, än
då den tilltalade med Skriftens
confisquation och blotta penninge
böter sin förbrytelse umgälla får;
Men i alla fall skola Handlingarne
uti Tryckfrihets mål underställningsvis
af Under-Rätt till
Svea HofRätt insändas. —
Uti de Mål HofRätten, såsom
första Domstol afdömer, bör,
(Namnsedeln öppnas), innan
Rättegången der företages *1
och författare(n) eller Boktryckare,
som icke (redan äro) blifvit
häktade3 till utsatt dag kallas,
genom allmänna Tidningarne,
om det ej annorledes ske kan, att
till vidare förhör i HofRätten
sig inställa. —
Kommer han ej, dömer ändå
HofRätten på för hand varande
skjäl och skall Utslaget, derest
det af Författaren ej innom laga
tid öfverklagas, anses hafva
vunnit laga kraft: Författaren
vare doek i alla händelser obetagit,
att hos Konungen om nåd
anhålla. —
Angripes uti af trycket utkomna
Skrifter enskilde personer,
en eller flera, och det ej sker
i och för deras Embete, derom
må ej annor än rätter Målsägande
kära; ej eller må tillförordnad
publik Actor någonsin sådant i
sitt käromål upptaga och åklaga.
Målsäganden vare likväl obetagit,
att hos Justitiae-CanzlersEmbetet
begära biträde i Rättegången
af Kronans Ombud, der
tillmälet är af högre och hårdare
beskaffenhet; och må på Justitias
-
1 Asterisken hänvisar till tillägg i marginalen.
2 Tillägget i marginalen är skrivet av Törneblad.
3 Orden eller Boktryckare, som icke {redan äro) blifvit häktade äro
mellan raderna tillskrivna av Törneblad.
798
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Canzleren [s] eget ompröfwande
ankomma att härtill bifall lemna;
dock kan sådan Actors frånwaro
eller uteblifwande icke uppehålla
målets företagande och afgörande
wid Domstolen. Sådan åklagan
af enskilde personer handteras i
alla delar efter det Rättegångssätt
denna och Allmän Lag föreskrifwa;
Dock må Under-Domare
wid sådane enskilta twister, utan
(Bof) inhemtadt utlåtande af
Hof-Cantzleren eller hans Ombud
qwarstads frågor upptaga och
deröfwer meddela Utslag, hvaröfwer
Parterne äga i laglig Ordning
hos Öfwer Rätten besvär
anföra, i hwilket fall Quarstaden
ej må werkställas.
I frågor om Quarstad böra
i sådant fall Konungens Befallningshafwande
och wederbörande
Magistrater owägerligen och wid
answar biträda; dock må ej hos
Bokhandlare eller annan Försälljare
å någon innom Riket utkommen
1 Skrift quarstad begäras,
utan att, genom bewis kan
styrkas, att Skriften i Trycknings
Orten blifvit med Quarstad
belagd; äfwensom nyssnämnde
Personer icke kunna för innehållet
af någon Skrift med Rättegång
beswäras.
Warder någon af trycket
härstädes utkommen, eller Utländsk
hit i Riket införd Skrift,
utaf en eller flera främmande
Staters Sändebud eller deras Regeringar
anmäld såsom innefattande
sådane ämnen, hwilka
kunna föranleda till missnöje
(med) hos2 andra Magter, äge
1 Orden innom Riket utkommen äro mellan raderna tillskrivna av
T örneblad.
2 Ordet hos är skrivet av Törneblad ovanför det strukna ordet med.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
799
Konungen, att derom, efter sakens
och omständigheternas beskaffenhet,
i Nåder förordna
samt, om Han så nödigt pröfwar,
om Skriftens Sequestrerande och
indragning, genom Dess HofCantzler
eller Justitiae-Cantzler
så wäl hos Boktryckare som Försälljare,
eller andre utspridare
låta föranstallta, och hwarmed
förhålles på sätt, som, angående
beläggande med quarstad, här
framföre stadgadt finnes; Skolandes
(wid alla sådana) i de1
fall, då 2 den af förenämnde Embetsmän,
som om werkställigheten
erhåller Konungens Nådiga
Befallning, icke hänvisar Skrif*
de af Actor vid vederbörlig ten till åtalande * 3 genast owä
Domstol,
bemälte Embetsman.4 gerligen infordra Tryckfrihets
Committéens
Utlåtande örn den
i fråga warande Skriften. Finner
Committéen, som ej äger ingå uti
någon pröfning utaf Politiska
eonsiderationer och förhållanden,
att Skriften efter Lagens bokstaf
ej åtalas kan, då (må ej någon
Rättegång hwarken emot
Boktryckaren eller Författaren
anställas men för utspridande
bör den som emot förbudet deraf
bryter till answar stånda, jemlikt
i. §. 9. Mom. På) ankommer det
på 5 Konungens Nådiga pröfning
(må det ankomma), om Förläggare
eller Boktryckare må, i thy
fall, till mer eller mindre del af
1 Orden i de äro av Törneblad tillskrivna ovanför de strukna orden.
2 Ordet då är av dens. tillskrivet ovan raden.
3 Orden icke hänvisar Skriften till åtalande äro mellan raderna tillskrivna
av dens., som avslutat dem med en asterisk, genom vilken hänvisning
sker till tillägget i marginalen, vilket likaledes skrivits av Törneblad.
4 Jfr not 3: stavelsen de i tilläggets början är en upprepning av slutstavelsen
de i ordet åtalande inne i texten.
5 Orden ankommer det på äro mellan raderna tillskrivna av Törneblad
i stället för det strukna stycket må ej någon ... 4. §. 9. Mom. På.
800
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Stats-medlen njuta någon ersättning
för omkostnaden till tryckning
och papper af hwad utaf
* (Skolandes den, som emot Uplagan kunnat indragas (*).x
förbudet, en sådan skrift utspri- I de fall, då enligt 9. Mom. 3 :dje
der, stå till ansvar enligt 4 § 9 § och 3. Mom. 4 §. confisquation
morn:) utan rättegång kan äga rum, bör
Hof-Cantzleren genast höra
Tryckfrihets Committéen, huruwida
sådan ersättning af StatsMedlen
Boktryckaren eller Förläggaren
må tillkomma, och förblifwe
det sedan wid Tryckfrihets
Committéens deröfwer gifna
utlåtande. —
Skulle den oförmodade händelsen
inträffa, att TryckfrihetsCommittéen,
med anledning af
108 :de §. Rege :-Formen, warder
till answar ställd, uptages och
afgöres Målet af Swea Hof Rätt,
uppå åkäran af Advocat-Fiscalen
derstädes. Domen warde genast
efter afkunnandet, med alla dertill
hörande Protocoll och Handlingar,
på Publik bekostnad,
genom trycket befordrad till Allmänhetens
kunskap. Kommer
saken till Konungens Högsta
Domstol, förhålles på enahanda
sätt. Den Man, som af Riksens
Ständer blifwit tillförordnad att
Justitia:' Ombudsmannen i Embetet
efterträda, ware wid sådant
tillfälle pligtig att hans Embetes
skyldigheter utöfwa, föranstallta
om tryckningen af RättegångsHandlingarne
samt biwista öfverläggningame
uti målet hos Högsta
Domstolen. —
Alla mål, angående förbrytelser
emot denna Lag skola, wid
ansvar för Domare och Embets
-
1 Denna asterisk, som överkorsats, hänvisar till ett av Törneblad
skrivet tillägg i marginalen, som likaledes strukits.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
801
män, med största skyndsamhet
afgöras och wid alla tillfällen,
då fråga kunde uppstå om flera
olika brotts bestraffning, särskildt
behandlas, äfwensom den
brottslige i alla de fall då han ej
redan gjort sig saker till dödsstraff
eller fästning för lifstiden,,
skall särskildt undergå den bestraffning,
som han, enligt denna
Lag, sig ådragit. —
Böter efter denna Lag må ej
förwandlas i annat straff, än
Fängelse å fästning, efter beräkning
af Sexton Riksdaler TrettioTvå
Skillingar såsom svarande
emot hvarje Månads fängelse,
Månaden räknad till Tjugu Åtta
dagar. Böter under ofwannämnde
summa sware emot Fjorton
dagars fängelse i orten der förbrytelsen
skedt.
Böter efter denna Lag gånge
till tweskiftes emellan Åklagaren
och närmaste Inrättning för de
fattiga, de fall undantagne, då
böter, enligt hwad här ofwan
stadgadt är, Målsäganden ensamt
tillfalla.
Skulle förestående 5:te §. af
Tryckfrihets Lagen af R: St :r
gillas, föreslås i sammanhang
dermed följande tillägg till 65. §.
Riksdags Ordningen: samma
Electorer åligge äfven att på lika
sätt, men genom tre särskilta voteringar,
välja 15 Ledamöter,
nemligen 3 Präster, 4 Lagfame
och 8 Andra för Kunskap och
Medborgerlig Dygd kända Män,
samt 6 Suppléanter, nemligen 1
af första, 2 af Andra och 3 af
tredje Klassen, till den Nämd,
51
802
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
sorn enligt 5. §. i TryckfrihetsLagen
äger att pröfva och afdömma
Skrifters brottslighet.1
1 Stycket fr. o. m. orden i sammanhang dermed t. o. m. orden afdämma
Skrifters brottslighet äro skrivna med en helt annan stil än betänkandet
i övrigt. Yern som här fört pennan, är ovisst; stilen är icke Törneblads.
Emellertid är omedelbart efter betänkandet ett blad inhäftat, vilket innehåller
samma text, som dock här börjar med en upprepning av ordet
föreslås (alltså: föreslås i sammanhang dermed etc.). Texten på detta blad
är skriven med samma stil som betänkandet i dess helhet, nami. sekreteraren
G. A. Silverstolpes.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
803
III.
Förslag den 3 okt. 1810 till ny redaktion av § 87
regeringsformen.
I utskottsprotokollet den 3 okt. antecknas (se ovan sid. 74) att ett
projekt till en förbättrad redaktion av regeringsformens § 87 upplästes och
godkändes. Detta projekt är också fogat till protokollet för sagda dag.
Den 12 okt. (se sid. 85) godkände utskottet förslag till memorial angående
de av utskottet gillade förändringar i regeringsformen och riksdagsordningen
tillika med själva anmärkningsförslaget. Till protokollet för den
12 okt. äro fogade bilagor, innehållande sistnämnda memorial och förslag.
Dessa äro tryckta i C. U. M. 1810—1815, resp. sid. 91 ff. och sid. 95 ff. I
förslagen som anknötos till memorialet av 12 okt. upptogs också ny redaktion
av § 87 R. F. Emellertid är denna redaction icke alldeles ordagrannt
lika med det projekt, som är lagt till protokollet av 3 okt. och
som då av utskottet godkändes. Det torde därför ha sitt intresse att
här avtrycka projektet av den 3 okt., bortsett från att, enligt de allmänna
grundsatserna för denna publikation, projektet, såsom ett led i utskottets
inre arbete, här bör medtagas. Stilen är G. A. Silverstolpes. Avtrycket
följer här nedan:
Riksens Ständer äga gemensamt med Konungen magt att stifta
allmän Civil och Criminal- samt KvrkoLag och att sådan förut
stiftad Lag förändra och upphäfva. Ej må Konungen utan Riksens
Ständers samtycke, och icke Ständerne utan Konungens, någon
ny Lag göra eller gammal afskaffa. Frågor härom må i Ståndens
Plena kunna väckas och efter den ordning 56:te §. i allmänhet
stadgar, behandlas. Öfwer1 De förslag till ny Lag, hwilka Lag
Utskottet i följe deraf utarbetat, må ej wid samma Riksdag, då
Förslaget först upgöres, annat beslut fattas, än, huruvida det wid
annan Riksdag må pröfvas och afgöras; såsom om grundlagsfrågor
är stadgadt. Alla de LagFörslag och yttranden från Lagutskottet,
hwilka R: St:r sålunda till framtida afgörande hänskjutit, skola
såwida Konungen dertill samtycker, tillsammans tryckte utdelas till
alla Domstolar, Juridiska Faculteter samt Lag Committéeh derest
den samma blifvit inrättad. En och hvar ware tillåtit, men HofRätterne,
Lagmännen, Juridiska Faeulteterne och LagCommittéen
åligge att hos Justitia? Ombudsmannen ingifva de Anmärkningar
de finna tjenliga. Justitise Ombudsmannen gifve sedan, å den Lageller
Urtima Riksdag som efter 5 år ifrån den tid frågan af R: St :r
först blifvit pröfwad inträffar, R: St:r del af de inkomne Anmärkningar
jemte Dess eget yttrande derom. Hvarefter Målet åter
1 Ordet öfiver är tillskrivet i marginalen framför ordet De, utan att
det D ändrats till d.
804
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
till Lagutskottet remitteras för att i wänlig ordning behandlas.
Öfwerenskomma då R: St :r om någon ny Lag eller om gammal
Lags upphäfwande (och) eller förändring, aflemna de Förslag derom
genom Talemännen till Konungen, som inhemte Stats-Rådets och
Högste Domstolens tanka deröfwer, oell, sedan Han sitt Beslut
fattat, kalle R: St :r på Rikssalen att antingen emottaga Dess samtycke
till deras åstundan eller afhöra Dess skäl att det wägra. —
Finner Konungen-godt någon Lagfråga- för R: St :r framställa;
äske han Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttrande så wäl öfwer
hufwudfrågan, som huruwida den må fordra den skyndsamhet, att
beslut derom å samma Riksdag må fattas eller ej: samt meddele
derom i vanlig ordning 1 R: St :r Sin proposition (tillika med berörde
yttranden). Yrkar Konungen ej sådan skyndsamhet; förfares
dermed såsom med enskild Riksdagsmans Motion; men eljest
beslu[te] R : St :r, sedan frågan efter det sätt i 56 :te §. stadgas, blifwit
behandlad, och öfwerlemne Konungen deras swar (om de) uppå
Rikssalen, om de bifallit Konungens Proposition, och skrifteligen
genom Talemännen, om de densamma af slagit. I alla dylika Lagfrågor
skall Tre Stånds mening utgöra R: St :rs Beslut. — Stadna
Twå Stånd emot Twå, förfaller frågan och förblifwe vid det som
förut stadgadt warit.
1 Orden derom i vanlig ordning äro tillskrivna ovan raden med annan
stil än G. A. Silverstolpes.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
805
IV.
A. G. Silverstolpes memorial den 14 okt. 1810.
I protokollet den 15 okt. (se ovan sid. 88) upplyses, att ett av riddarhussekreteraren
A. G. Silverstolpe ingivet memorial föredrogs rörande
sättet, som för behandlingen av då beredda grundlagsfrågor borde iakttagas
vid påföljande riksdag, samt rörande ändring av § 56 regeringsformen.
Memorialet ligger bland bilagorna vid sagda protokoll. Då denna fråga
blev av stor vikt vid den följande riksdagen bör det införlivas med denna
publikation, frånsett regeln, att memorial av utskottets egna medlemmar
böra här tryckas. Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 171 ff.
Föredragit den 15:de October.
Ödmjukt Memorial.
Då, vid näst inträffade Riksmöte, Riksens Ständer utan tvifvel
komma att afgöra de från de tvänne förflutne Riksdagarne hvilande
Grundlags-Frågor, utbeder jag mig få fästa Högloflige Constitutions-Utskottets
uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att främst
af allt ett grundslags-stadgande måtte beslutas, som tydligen bestämde
med hvilka formaliteter Riksens Ständer äga rättighet att
dylika frågor afgöra. Utan ett slikt preliminairt stadgande, skulle
det synas mig vara att befara, antingen att sådana frågor behandlades
än på ett sätt, än på ett annat, eller att Riksens Ständer kunde
hänföras till tvister om behandlingssättet, hvilka skulle åstadkomma,
möjligtvis förbittring, och säkerligen tidsutdrägt.
Häruti ligger skälet till angelägenheten deraf att detta grundlags-stadgande
blefve det första som vid nästa Riksdag afgjordes,
och att detsamma genast måtte tjena till efterlefnad.
Dernäst anser jag af föga. ringare vigt att afgöras måtte hvad
detta stadgande borde innehålla.
Att hvad 56 §. Regerings-Formen föreskrifter om återremisser,
äfven borde, och kanske med ännu större skäl, gälla för grundlags-frågor,
än för hvilka andra som hälst, synes mig falla af sig
sjelft.
Men huruvida, när Constitutions-Utskottet aflemnat sitt svar
och förslag i anledning af återremissen, Riksens Ständer må, enligt
åberopade 56. §., äfven kunna detta förslag med förändringar antaga,
det torde tåla ett närmare eftersinnande.
Mig synes att sådana förändringar skulle möjligen kunna
blifva så hufvudsakliga, att de innefattade helt nya stadganden,
806
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
af Constitutions-Utskottet icke beredda, och icke ens instämmande
med Grundlagens lynne. Dessa förändringars antagande skulle då
blifva det säkraste medel att undergräfva Regeringssättet.
Jag skulle derföre Högloflige Constitutions-Utskottet ödmjukeligen
underställa, om icke i 56 §. Regerings-Formen ett särskilt
stadgande i afseende på Grundlags-frågors behandling, måtte, såsom
en tilläggning vid slutet, föreslås, af följande ungefärliga innehåll:
»Dock sträcke sig, hvad grundlags-frågor angår, denna rätt att
i ett föreslagit stadgande förändringar göra, ej längre än till uttrycknings-sättets
fullkomnande till mera tydlighet, fullständighet
och enlighet med Grundlagens lynne. Föreslås sådane förändringar,
bör förslaget andra gången till Constitutions Utskottet förvisas,
som äge att efter berörde föreskrift ändringarne pröfva, och
sitt yttrande öfver dem afgifva: Skolandes Riksens Ständer, derefter,
antingen oförändradt antaga ettdera af de uppgifne förslagen,
det, som sedan det förflutna Riksmötet hvilat, eller ett af de tvänne
som under påstående Riksmöte från Constitutions-Utskottet inkommit;
eller ock tvänne af dem, eller alla trenne förkasta.»
Att behofvet af en sammanjämkning af Riks-Ståndens beslut,
ofta kunde blifva en följd af detta stadgande, inser jag nogsamt,
och hemställer altså, i förbigående, till Högloflige ConstitutionsUtskottets
uppmärksamhet, i synnerhet hvad i slutet af 75. §. Riksdags-Ordningen
stadgas i afseende på frågor af beskaffenhet att ej
kunna förfalla; eller om ett enigt resultat endast genom en jämkningsutväg
borde sökas.
Jag tillstår mig icke hafva haft nog tid att väl öfverväga, hvad
jag nu haft den äran föreslå, och får altså detsamma till Högloflige
Constitutions-Utskottet utan allt anspråk öfverlemna. Örebro
den 14 October 1810.
A. G. Silverstolpe.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
807
Y.
Förteckning över 1810 års protokoll.
I slutet av 1810 års protokollsvolym finnes införd en översikt av
utskottets arbeten. Liknande översikter finnas även vid slutet av 1812
och 1815 års rep. protokollsband och hava i det föregående avtryckts
på sina vederbörliga platser. Det har därför svnts lämpligt att i detta
tillägg även införa 1810 års förteckning, som följer här nedan:
Förteckning
på R. H. S. Constitutions-Utskotts Protocoll
hållna
vid Riksdagen i örebro
1810.
Folio1
1 :o den 6 Augusti: Angående Utskottets sättan
de
och Anfordran af Stats Rådets
Protocoll
1.
2:0 den 8 Augusti: a) angående Rum för Utskottet
och betjening . . 12.
b) Justitia' Ombudsmannens
förfrågan huruvida
han, såsom vid Riksdagen
vistande, kunde deraf
anses hindrad att sina
Embetsgöromål bestrida.
c) Emottogs med skrifvelse
från HofCantzleren, de
Protocoller som skulle undergå
Utskottets granskning
— började upläsas
sedan Utskottet delat
sig på 3 :ne Divisioner.
3 :o. e. m. den 8 Augusti: Läsningen af Protocollerna
fortsattes
24.
4:o. den 9 Augusti: Läsningen fortsattes
26.
5 den 10 Augusti: Läsningen fortsattes
28.
6. e. m. den 10 Augusti: Läsningen fortsattes
30.
1 Hänvisningen sker till fol. i protokollsbandet.
808
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
7 :o den 13 Augusti:
8. den 14 Augusti
9 :o den 15 Augusti
10: den 16 Augusti
11:0 den 22 Augusti:
12. Den 23 Augusti
»
13 :o den 24 Augusti:
14 :o den 25 Augusti:
15 :o den 27 Augusti:
16 :o den 29 Augusti:
»
Folio
Rådplägning om infordrande
af Stats Rådets Protocoll
öfwer Ordresna till Vestra Arméens
återtåg från Stockholm
emot Norrige
Lästes Stats Rådets Protocoll 65 & 66.
Fortsattes läsning af Protocoller.
Prosten Schartaus Memorial
om förhållandet, när RiksGälds
Contoirets fullmäktige väljas till
Riksdagsmän  67.
Fortsattes Läsningen af Protocollerna
öfver KrigsÄrender .... 71.
Föreslogs: Val-Act, Successions
Ordning och Thronföljare Försäkran
72.
Föredrogs BondeStåndets förfrågan
om rättigheten att rösta
på Fullmäktige i Banquen och
RiksGäldsContoiret
91.
Läsning af Protocoller.
Anmärktes af Klintébergs inne- 95.
hafvande af 2ne tjenster på en
gång.
Anfordran af Protocoller, angående
Skjutsförordningen, och
Riksdagens flyttning, samt öfver
de 3ne sistl. år afslutne freder,
fortsattes: Läsningen af Stats
Rådets Protocoll.
Läsning af Protocoller
98.
Fortsättning af Protocollernas
läsning
99.
Uplästes Friherre Adlercreutz’s 100.
Memorial, angående LTpploppet
den 20 Junii 1810, och om Vermländska
fördelningens aftåg till
Norrska Gränsen.
Pehr Olssons Memorial, om
Fullmäktige i Banqu. och RiksG.
Contoiret.
Secreteraren Cocks antagande
till 2 :dre Canzlist.
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
17 :0 den 30 Augusti:
18 :o den 31 Augusti:
19 :o den 1 September:
20 :o den 3 September :
21. Den 4 September:
22 :o den 7 September:
23 :o den 15 September:
24 :o den 18 September
Uplästes ankommet Protocoll
om Riksdagens flyttning. —
Uplästes Protocollerna, angående
frederna med Ryssland, Dannemark
och Frankrike
Föreslogs Hyllnings-ed åt Hans
Kongl. H. KronPrinsen samt
Dess Trohets Ed åt Kongl. Maj :t
Öfverläggning om Schartaus
och Pehr Olssons anföranden ang.
Fullmägtige i Banquen och RiksGlds
Contoiret. —
Forssåns Memorial om val af
Electorer i Preste Ståndet.
Borgmäst. Victorius Memorial,
och förklaring af 14 § i Riksd.
Ordningen.
fortsatt läsning af Protocoller.
Uplästes Protocoller för Handels
och Finance Ärender
fortsatt Läsning
Öfverläggning om Forssåns
Memorial ang. Electors Val ibland
Presterskapet.
Victorius Memorial företogs.
Öfverläggning — om af Klintehergs
beklädande af 2 :ne sysslor
på en gång.
Om Stats Rådets pligt att yttra
sig öfver Befordrings Ärender.
Om Utförsel af Sill.
Om Stats Rådets tystnad vid
Charta? Sigillata? Förordningen.
Friherre Cederströms Memorial,
angående omröstning per
Capita.
Ltskottets Memorial om granskningen
af Stats Rådets Protocoller
Öfverläggning om Friherre Cesir
örns Memorial [angående] omröstning
per Capita.
Stats Secreterarnes quittenser
öfver återbekomne Protocoll.
Förslag till Redaction af 38 §.
Riksdags Ordn. Öfverläggning
om minskning i antalet af Ut
-
809
Folio
107.
114.
132.
133.
134.
150.
152.
169.
810
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
25 :o den 22 September
26: den 2 October:
27 :o Den 3 October
28. den 5 October:
29 :o den 8 October:
Folio
skotts Ledamöter Riksdags Fullmägtiges
från Stockholm Memorial,
angående nämnde Stads förrättade
Riksdagsmanna Val.
Inlemnades Memorialer, med 182.
förslag till förändringar i Grundlagarne
—
förordnades Beredning för
Tryckfrihets-Lagen —
d :o för Re
geringsformen
och Riksdag [s]-  ordningen.
Borgmästaren Sjödins Memo- 211.
rial, om dröjande till nästa Riksdag
med antagande af föreslagne
Lagförändring.
Förslag till förändring i Riksdags
Ordningen och Regeringsformen
213.
Betänkande öfver Forsséns Memorial
222.
Förslag till förändring i Tryckfrihets
Lagen
226.
Handlingar, som i detta ämne
blifvit upläste
372.
Förslag att Justitia;-Ombuds- 245.
mannen må tillse det Riksens
Ständers beslut blifva i verket
ställde.
Förslag till förbättrad Redaction
af Regeringsformens 87 §.
Rådplägning öfver anmärkningarne
vid Regeringsformen och
Riksdagsordningen
246.
Pröfning af Eric Anderssons yrkande
att 1810 års Riksdagsbeslut
rörande Förstå rkningsmanskapet,
må uphäfvas
255.
Öfverläggning om väljande af
Electorerna i Preste Ståndet.
Pröfning af Beredningens förslag
till förbättring i Tryckfrihets
lagen
256.
föredrogs Herr Mannerstams
Memorial om 2 :ne Stats Minist
-
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll ol
Foli
rar,
och en Departemental-sty
-
relse
267.
30:0 den 10 October: Justerades förslaget till änd
ringar
Tryckfrihets-Lagen samt
ändring i 65 §. Riksdags Ordningen
274.
Yttranden om Theologisk Censur.
Pröfning af Riksdags Mannen
Wessings Memorial ang:de förklaring
af 17 § Riksdags-Ordningen.
Föredrogs Longbergs Memorial
om förklaring öfver 77 § Reg.
Formen samt 33 § Riksdags be
-
slutet
275.
31:0 den 12 October: Justerades förslag till Memo
rial
om ändringar i RegeringsFormen
och Riksdags Ordningen 292.
Pröfning af Joachimssons och
W essings Memorialer, angående
Kongs Gårdarnes försäljning.
Öfverläggning om Longbergs
den 10 October inkomne Memorial.
Utlåtande öfver Borgmäst. Arsenii
Memorial, om rättighet för
Konungen att efterskänka Up
-
börds balancer
293.
32:0 Den 13 October: Justerades svar på enskildte
Personers hos Utskottet väckte
frågor
329.
a) till Herr Assessor Gahn .... 330.
b) Riksdagsmannen Oxelberg . . 333.
c) Prosten Doctor Wijkman .... 334.
d) Riksdagsmännen för Stockholms
Stad
335.
e) Riksdagsmannen O. Longberg 336.
f) Riksdagsmannen Wessing . . 337.
g) densamme
339.
h) Häradshöfding Mannerstam . . 340.
i) Borgmästaren Arsenius
342.
Utskottets Memorial om Tryckningen
af Dess Handlingar, rörande
Grundlagsförändringar . . 343.
33:o den 15 October: föredrogs A. G. Silverstolpes
812
Tillägg till 1810 års konstitutionsutskotts protokoll
Folio
Memorial om behandling af
Grundlagsfrågor, och ändring i
56 § Reg.Formen
344.
34:0 den 16 October: Pröfning af Silverstolpes Me
morial,
förslag till svar därpå . . [350]1
Förslag till svar på Grefve
A. G. Mörners förslag till ändringar
i Regeringsformen och
Riksdags Ordningen
[350]1
35,:o den 18 October: Utskottets uplösning
[361]'
1 Siffran i förteckningen utplånad genom förstöring av bladets kant.
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts protokoll
813
VI.
Förteckning över vissa bilagor vid 1810 och 1812 års protokoll.
Följande anföranden eller memorial, vilka återfinnas å sidorna t. o. m.
144 i denna publikation, ingå icke i den av sekreteraren skrivna protokollstexten
utan äro såsom bilagor fogade till resp. protokoll:
Å sid. 6—7: Greve A. G. Mörners hälsningstal, skrivet av tal. själv.
Å sid. 29—30: Pehr Olssons från Halland memorial, sannolikt fattat i
pennan av Pehr Olsson själv. Ordformer och stavningssätt
tyda i varje fall på en rätt otränad hand. I bilagan
skrives exempelvis Banco och Ricks gjälds juli mägtigarne,
icke Banco- och Riksgälds-Fullmägtige, såsom ordet i sid.
29 normaliserats; vidare skrives ur segtten, icke ursäkten
o. s. v.
Å sid. 34—36: Assessor Gahns skriftliga anförande, egen händigt författat,
men ej undertecknat.1
Å sid. 36: Pehr Olssons från Halland skriftliga anförande; stilen är
densamma som i hans å sid. 29—30 tryckta memorial.
Å sid. 39: Assessor Gahns skriftliga yttrande, egenhändigt författat
men ej undertecknat.
Å sid. 41: Genom den vanliga formelh för sådan annotation (inne i
protokollstexten ordet inseratur, satt inom parentes, och i
marginalen en siffra, i detta fallet N:o 2. —) angives här,
att advokatfiskal Falkmans förslag skulle vara såsom bilaga
fogat till protokollet. Denna bilaga saknas emellertid.
I stället har i marginalen med protokollförarens stil skrivits
innehållet i Falkmans förslag.
Å sid. 42—43: Kammarherre A. G. Silverstolpes yttrande, sannolikt nedskrivet
av sekreteraren G. A. Silverstolpe.
k sid. 43—44: Professor Faxes skriftliga anförande, egenhändigt nedskrivet,
men ej undertecknat.
Å sid. 45—46: Greve A. G. Mörners anförande till protokollet, egenhändigt
nedskrivet men ej undertecknat.
Å sid. 46: Här lyder en del av protokollstexten i originalet på föl
jande
sätt: »Herr Häradshöfdingen Törneblad anmälte: att
wid läsningen EtC: —
(Inseratur.)»
I marginalen har antecknats: N:o 6. —
1 Det förtjänar påpekas, att den omständigheten, att det i protokollstexten
uppgives, att ett anförande eller ett memorial ingivits skriftligt,
icke behöver innebära, att det är självklart, att det återfinnes bland bilagorna
till protokollet. Ej ens då det i protokollet uttryckligen angives,
att ett yttrande är bifogat, är det säkert, att det verkligen blivit bilagt
protokollet. Den, som fört protokollet, kan hava infört yttrandets innehåll
i protokollstexten utan att bifoga originalet. Jfr exempelvis advokatfiskal
Falkmans yttrande å sid. 41. Huru saken ordnats, måste i varje särskilt
fall undersökas.
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts protokoll
Å sid.
Å sid.
Ä sid.
Ä sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Ä sid.
Å sid.
Ä sid.
Å sid.
Bilaga 6, som tydligen egenhändigt skrivits men ej
undertecknats av Törneblad, har av denne formulerats som
om den skolat ingå i den löpande protokollstexten, och
börjar: »Häradshöfdingen Törneblad anmälte: att vid ...»
o. s. v. Törneblad har själv i bilagan utlämnat titeln
Herr framför Häradshöfdingen. Clason har vid utgivningen
sammandragit protokollstextens ingress och början på
Törneblads bilaga.
48—49: Friherre Cederströms skriftliga anförande, egenhändigt författat
men ej undertecknat.
54: Biskop Tingstadius’ yttrande, egenhändigt skrivet, men ej
undertecknat.
57—60: Häradshövding Törneblads förslag, egenhändigt författat,
men ej undertecknat.
60—61: Assessor Gahns förslag, egenhändigt författat, men ej
undertecknat.
62—65: Assessor Gahns skriftliga anförande, egenhändigt författat,
men ej undertecknat. Denna bilaga föreligger i
trenne tydligt skilda delar, vilka var för sig påtecknats
såsom hörande till protokollet den 22 sept. 1810. Den
första delen omfattar stycket fr. o. m. orden I RegeringsFormens
81 § (sid. 62) t. o. m. orden näst föregående §§
föreskrifva (sid. 64). Den andra delen omfattar stycket
fr. o. m. orden Bland de i 34 § t. o. m. orden och Undervisning
swerken & c (sid. 64). Den tredje delen omfattar
stycket fr. o. m. orden RiksdagsOrdningens 61 §. (sid. 64)
t. o. m. orden i HufwudStaden. (sid. 65).
65—70: Greve A. G. Mörners memorial, egenhändigt skrivet, men
ej undertecknat. ■
75: Till grund för professor Faxes i protokollstexten refererade
yttrande ligger ett bland bilagorna inhäftat blad. å vilket
tydligen Faxe själv nedskrivit sin mening.
80: Professor Faxes yttrande. Bilagan är egenhändigt
skriven och undertecknad av författaren. Under Faxes
namn har doktor Falk egenhändigt skrivit, att han »til alla
delar» instämmer. — Jämte biskop Faxes egenhändiga yttrande
förekommer bland bilagorna även en avskrift därav.
83: Överhovpredikanten LilljenwaUdhs yttrande, egenhändigt
skrivet, men ej undertecknat.
106: Greve A. G. Mörners hälsningstal, egenhändigt skrivet av
talaren.
128: Till grund för protokollets referat av borgmästare Ullbergs
anförande ligger en av Ullberg skriven och undertecknad
text på ett blad bland bilagorna.
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts protokoll
815
VII.
Hänvisningar för sid. 5—144 till publikationen »ConstitutionsUtskottets
Memorialer och öfriga Expeditioner vid
Riksdagarne 1810, 1812 och 1815».
Följande delar av texten å sidorna 5—144 i denna volym återfinnas
i publikationen Constitutions-utskottets Memorialer och Öfriga Expeditioner
vid Riksdagarne 1810, 1812 och 1815, Stockholm 1902 (nedan citerat C U M
1810—1815):
Å sid. 5—6 stycket fr. o. m. orden Sedan Riksens Högloft. Ständer
t. o. m. orden Johan Pehrsson från Calmara län i C. U. M
1810—1815, sid. 3—4.
Å sid. 7 stycket fr. o. m. orden Derefter utnämnde t. o. m. orden
Fr. Anton Wrangel i a. a. sid. 4.
Å sid. 7 stycket fr. o. m. orden Vidare hemställde Herr Grefven
och Ordförande t. o. m. orden kunde vinnas i a. a. sid.
4—5. 1 C. U. M. 1810—1815 har dock texten så till vida
förändrats, som meningen där börjar: Herr Grefven och
Ordföranden hemställde ...
Å sid. 15—19 stycket fr. o. m. orden Herr Silverstolpe föreslog t. o. m.
orden Herr Hof-Cantzlern tillställas i a. a. sid. 26—31.
Å sid. 25 stycket fr. o. m. orden Sedan anmälan blifvit t. o. m.
orden hafva deltagit i a. a. sid. 31.
Å sid. 33—36 stycket fr. o. m. orden Derefter företogs t. o. m. orden
Augusti 1810. Pehr Olsson i a. a. sid. 194—197.
Å sid. 36 meningen: Likaledes upplästes ... 14 § i Riksdags-Ord
ningen
i a. a. sid. 109, varvid är att märka, att i C. U. M.
1810—1815 ordet Likaledes strukits.
Å sid. 39—41 stycket fr. o. m. orden Det på Bordet t. o. m. orden upp
taga
delta memorial i a. a. sid. 204—206.
Å sid. 41 stycket fr. o. m. orden Härefter upptogs t. o. m. orden
Ingen etc. i a. a. sid. 110, varvid är att märka, att i
C. U. M. 1810—1815 strukits orden 14 § förändras mot
slutet sålunda: —, vilka ord inleda det nya redak
tionsförslaget.
Å sid. 41—47 stycket fr. o. m. orden Herr Grefven och Ordföranden
föreslog t. o. m. orden hos Utskottet qvarblifva i a. a.
s. 32—39.
Å sid. 48—49 stycket fr. o. m. orden Herr Friherre Cederström t. o. m.
orden blef åsidosatt» i a. a. sid. lil—112.
Å sid. 50—52 stycket fr. o. m. orden Derefter företogs t. o. m. orden
blifvit antagen i a. a. sid. 112—114.
Å sid. 53 stycket fr. o. m. Orden Sedan Herr Talemannen t. o. m.
ordet Presteståndet i a. a. sid. 114.
Å sid. 53 stycket fr. o. m. orden Lades på bordet. Derefter t. o. m.
orden för nämnde stad i a. a. sid. 115.
Å sid. 53—54 stycket fr. o. m. orden Lades på bordet. Herr Falkman
t. o. m. orden Falk anförde: i a. a. sid. 120—121.
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts protokoll
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
t
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
Å sid.
54 stycket fr. o. m. orden För min del kari t. o. m. orden
respektive Riks Stånden i a. a. sid. 107.
54 stycket fr. o. m. orden Härmed förenade sig t. o. in. orden
Tingstadius yttrade: i a. a. sid. 121.
54 stycket fr. o. m. orden Emedan 38 § t. o. m. orden för
Riksdagens början i a. a. sid. 106—107, varvid är att
märka, att i C. U. M. 1810—1815 står före Riksdagens
början.
54—56 stycket fr. o. m. orden Herr Biskoppen D:r Nordin yttrade
t. o. m. orden måtte förfalla i a. a. sid. 121—123.
57 stycket fr. o. m. orden / anledning af t. o. m. orden
anmärkning att anföra i a. a. sid. 75 och 124.
57—61 stycket fr. o. m. orden I anledning af t. o. m. orden
till denna Beredning, i a. a. sid. 75—81.
61 stycket Derefter föredrogs t. o. m. orden så lydande i
a. a. sid. 124, varvid är att märka, att i C. V. U. 1810
—1815 strukits både ordet Derefter framför ordet föredrogs
och relativsatsen hvilket efter någon stunds öfverläggning
lades på bordet efter orden så lydande.
62—71 stycket fr. o. m. orden Herr assessorn Galin t. o. m. orden
pröfning remitteras i a. a. sid. 126—138.
72 stycket fr. o. m. orden Det af den 2:dra t. o. m. orden
lades på bordet i a. a. sid. 139.
72 stycket fr. o. m. orden Derefter upplästes t. o. m. orden
med Constitutions-frågor i a. a. sid. 147, varvid är att
märka, att i C. U. lil. 1810—1815 efter sistnämnda ord
tillagts orden så lydande.
72 stycket fr. o. m. Herr Grefven och Ordföranden t. o. m.
orden Utskottet sitt bifall i a. a. sid. 150.
72—73 stycket fr. o. m. orden Ett af Herr D:r Almquist t. o. m.
ordet Bifölls i a. a. sid. 42—43.
74—75 stycket, fr. o. m. orden Derefter företogs t. o. m. orden
ganska vädelige i a. a. sid. 151—152.
76—77 stycket fr. o. m. orden Derefter företogs det t. o. m. orden
anmärkningar vid Grundlagarne. i a. a. sid. 152—154.
varvid är att märka, att i C. U. M. 1810—1815 ordet Der
efter
strukits.
77—78 stycket fr. o. m. orden Härefter företogs t. o. m. orden
gjorda förslag i a. a. sid. 81—82.
79 stycket fr. o. m. orden ett af Herr Häradshöfdingen Man
nerstam
t. o. m. orden vara af nöden i a. a. sid. 219, varvid
är att märka, att orden ett af etc. i originalet förekomma
mitt inne i en sats men i C. U. M. 1810—1815
gjorts till början av en självständig mening.
80—83 stycket fr. o. m. orden Det af den 5:te t. o. m. orden
rörande Tryckfrihets-Lagen i a. a. sid. 82—86.
83 stycket fr. o. m. orden Derefter företogs t. o. m. orden
17:de § Riksdags-Ordningen i a. a. sid. 227; i C. U. M.
1810—1815 har dock ordet Derefter strukits.
83 stycket fr. o. m. orden Utskottet beslöt, t. o. m. orden
personers valrättighet i a. a. sid. 228.
85—86 stycket fr. o. m. orden Derefter företogs t. o. m. orden
Utskottets förvar i a. a. sid. 222.
105—106 stycket fr. o. m. orden År 1812 den 27 April t. o. m. orden
Pehr Nilsson från Christianstads län i a. a. sid. 245—246.
106 stycket fr. o. m. orden Sedan Högloft. Utskottet t. o. m.
orden tills vidare obesatt i a. a. sid. 246.
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts protokoll
817
Å sid. 107 orden Ut supra. G. A. Silverstolpe i a. a. sid. 246.
Å sid. 108 stycket fr. o. m. orden Föredrogs Vällofl. Borgare Ståndets
t. o. m. orden dermed upsättas i a. a. sid. 251.
Å sid. lil stycket fr. o. m. orden Uplästes föreslaget svar t. o. m.
orden först blifvit föreslaget i a. a. sid. 252.
Å sid. 121—123 stycket fr. o. m. orden Protocollen för t. o. m. orden
krigsförklaringen emot England i a. a. sid. 255—258.
Å sid. 128—129 stycket fr. o. m. orden Justerades protocollen t. o. m. orden
Svarades Ja i a. a. sid. 258—260.
Å sid. 132—135 stycket fr. o. m. orden Det hos Utskottet t. o. m. orden
enhälligt instämde i a. a. sid. 260—264.
Å sid. 143 stycket fr. o. m. orden Sedan anmäldt blifvit t. o. m.
orden bifölls och verkstäldes i a. a. 264.
62
PERSON- OCH SAKREGISTER
UTARBETAT AV
PER G. ANDREEN
Personregister.
Adde, C. G., löjtnant 611.
Adlerberg, Carl Gustaf, friherre, envoyé
105, 110, 135, 153, 158, 212—
215, 218,' 249, 266, 305, 309, 334,
342, 354 f., 357, 359, 378, 381. 387,
392 f„ 398, 400, 406.
Adlercreutz, Carl Johan, friherre,
statsråd 32, 95.
Agrell, Carl Magnus, kontraktsprost
105, 110, 135, 155, 158, 179, 253,
257, 295, 308, 342, 390, 439, 442,
605 f., 613, 632, 659, 692, 697. 712,
717, 721.
Almquist (Almqvist),1 Erie Abraham,
professor, sen. biskop 74. 166, 171
noten, 172, 736, 738, 769.
Almquist, Jonas Ulric, sekreterare i
prästeståndet 572, 576, 652, 682 f.
Andersson, Anders, riksdagsman 6.
14, 23, 54, 71.
Andersson, Bengt, riksdagsman 106,
110, 158, 164, 210, 298, 388, 606,
608, 629.
Andersson, Eric, riksdagsman 76.
Andersson, Pehr, från Gävleborgs län,
bankofullmäktig 29.
Andersson, Pehr (Petter), från Älvsborgs
län, riksdagsman 6, 23, 71.
Arosenius, Carl, assessor 105, 110, 116,
121, 128, 144, 152, 154—156, 165 f.,
172. 190, 192 f., 198, 210, 214, 248.
253, 266—268, 272 f., 277. 288. 292;
298, 306, 309 not 1, 338, 354, 357,
359, 382, 389, 411, 414, 416.
Arsenius, Christian, borgmästare 86 f.
Banér, Johan 278.
Benedicks, M., handlande 611, 627,
657.
Benzelius, släkten 279.
Bergenskjöld, Eric Johan, protokollssekreterare
153.
Bergstedt, Eric, kansliråd 135, 158.
189, 273.
Billberg, Johan Peter, generalintendent
500.
Bjernachi, polsk adelsman 152.
Björklund, vaktmästare 7, 9.
Bolander, G. 535.
Brinkman, Carl Gustaf von, envoyé
50, 55, 61.
Börtzell, Johan Abraham, statssekreterare
50.
Carl XI, konung av Sverige 277.
Carl XII, konung av Sverige 278.
Carl XIII, konung av Sverige 123,
129, 132, 393.
Carl August, kronprins av Sverige 33.
Carl Johan, kronprins av Sverige 23,
33, 123, 129, 132, 143.
Carpelan, Wilhelm, friherre, statssekreterare
23, 433.
Cederström, Jacob, friherre, major,
sen. överste 5, 11, 13. 15—19, 41,
44, 47 f.. 50, 72, 166, 439, 442, 500,
540, 542, 544, 574, 577,' 600,' 603,
619, 621,' 623. 627 f., 632, 635, 639,
656, 663, 665, 675, 679, 692, 696—-  699' 705 f.. 715, 717, 720 f., 723, 734,
741, 750 f.
Cederström, Olof Rudolph, friherre,
vice amiral 439—442, 466, 529, 531,
534 f., 537, 544, 547—550, 553, 558,
567, 570, 574, 577, 579, 582, 585,
590, 593, 603, 605, 609 f., 612, 619,
626, 630 f., 635, 637—639, 654, 656—
658, 662—664, 667, 674. 676, 692,
701, 706, 711 f.. 718, 722.'728 f., 736,
738, 743, 750.
Cock, Carl Anton, se Kock.
Danielsson, Anders, riksdagsman 154,
178, 440, 442, 542, 544, 579, 612,
619, 626, 631, 654, 656, 663. 674,
692, 701, 722.
Dahlberg, Eric 278.
De Lolme 331.
Eckstedt, Elias von, överstelöjtnant
269, 270 noten, 290.
Edelcrantz, Abraham Niclas, överintendent,
sen. president i kom
-
1 Namnet inom parentes angiver, att två skrivsätt förekomma i protokollstexten.
822
merskollegium 105, 110, 121 f„ 132,
134, 156, 158, 182, 185, 188, 200 f.,
208 f., 211, 213, 215, 218, 252, 257,
269, 289 f., 295, 298, 302 f., 308, 318,
326, 336, 338 f., 342, 349, 364, 379,
381, 386, 390, 392 f., 397, 406, 414,
417, 483, 547.
Edman, Johan Eric, kammarråd 670.
Egge, Carl Ulric, borgmästare, kommerseråd
105. 110, 121, 128, 155 f.,
164, 189, 196, 203, 210, 212, 214, 222,
248, 253, 266, 272, 274, 298, 307, 338,
347, 355, 358 f„ 363. 378, 381, 439,
442, 621 f., 624, 626 f., 634, 637, 679,
711.
Engel, Abraham, viktualiehandlare
53, 87.
Engeström, Lars von, friherre, utrikesstatsminister
212.
Ericsson. Eric, riksdagsman 440. 442.
654, 656, 663, 674, 679, 701, 715, 721,
726. 736.
Falhem, Eric, bergsman 271 f.
Falk (Falck), Mathias, prost 5, 11,
54, 77. 82, 105 f., 108, 110, 128, 132,
153, 192 f., 211, 222, 253, 294, 305,
308 not 1, 351, 359, 378, 390, 406,
439, 442, 538, 605 f., 613, 637. 665,
670, 697 f., 717, 726, 728.
Falkman, Hans Aron, advokatfiskal
5, 11, 18, 41, 53—55, 61.
Faxe, Wilhelm, professor 5, 11. 43,
53, 61, 75, 80, 83, 105, 110, 119,
129, 134, 156, 158, 166, 171, 179,
203, 207. 208 f., 217, 221, 248, 253,
266, 294 f., 326, 334, 339, 349, 378.
389 f., 398, 439, 442, 603, 605, 623,
633, 663, 711 f„ 741 f.
Fersen, Axel von d. ä. 278 , 315.
Fleming, Claes Adolph, friherre, lantmarskalk
10, 32, 37, 41, 74.
Forselles, Pehr af, förste expeditionssekreterare
375, 379 f., 416 not 5.
Forssell, Olof Hansson, kyrkoherde,
professor 166, 171 noten, 172, 731.
Forssén (Forsén), Eric, kontraktsprost,
36, 39, 53, 76 f, 769.
Friis, klockare 549, 590.
Fröberg, Johan Peter, prost, lektor
731.
Gahn. Jan Gottlieb, assessor 5, 8, 11.
17, 34, 39, 49, 54, 60—62, 76, 87.
Gahn af Colquhoun. Carl Pontus,
överste, sen. generalmajor 5, 11, 71,
266, 439, 441 f., 602, 605, 656, 665,
717.
Gustaf III, konung av Sverige 372.
Gustaf Wasa 278, 315.
Gyllenborg, Johan Henning, greve,
lagman 741, 743 f., 751 f.
Hadenstjerna, Gustaf, regeringsråd
105, 109, lil, 134, 144, 152, 158,
181 f., 214, 257, 259, 263, 266, 277,
285, 288 f„ 298, 309, 318. 326, 334,
336—339, 341, 350 f., 354, 357, 359 f.,
363 f., 376, 380, 385, 388—391, 397 f.,
411 f„ 414, 416.
Hallqvist, Pehr. politiborgmästare 53,
87.
Hamilton, Gustaf Wathier, greve, justitieråd
50.
Hansson, Hans. riksdagsman 440, 442,
658 f.
Hartmansdorff, August von, kopist,
kanslist i konstitutionsutskottet 106,
112—120, 130 f., 144 f., 147—151,
162, 167, 173, 175. 177. 179, 181,
184. 186—188, 202, 206. 208 not 2,
209, 223, 224 not 4 f., 252, 276, 299,
304, 333, 375, 383 f., 395, 413, 420.
Hedrén, Johan Jacob, kyrkoherde,
hovpredikant 159, 161, 164, 166, 168
noten, 170.
Heijkenskjöld, Ludvig Detlof, f. d.
kanslist 153, 161.
Henric IV, konung av Frankrike 371.
Hermansson. Jöns, riksdagsman 167.
Hochschild, Johan Henric, rådman 5,
11, 23, 50, 53, 71 f.', 87.
Holm, Eric Gustaf, borgmästare 571,
573.
Holmstedt, vaktmästare 440.
Horn, (Gustaf?) 278.
Hultberg, A. F., vaktmästare 440.
Hyckert, Anders Jansson, riksdagsman,
vice talman i bondeståndet 6,
11. 15. 46, 56, 61, 74, 78, 440, 442,
544, 561, 603, 606, 613, 697, 728.
Israelsson, Lars, riksdagsman 106,
110, 118, 164, 166, 193, 210, 253,
273, 277, 359, 378.
Joachimsson, Anders, riksdagsman
85, 606 not 3.
Jonsson. Jon, riksdagsman 6, 11, 23,
44, 48, 56, 61.
Junbeck, fiskal 548.
Juvenalis 320.
Järta, Hans, statssekreterare, sen.
landshövding 46, 73 noten, 96 noten.
121 f., 128 f., 132, 134 f., 450, 536.
823
Kjellander (Kiellander), Gabriel, borgmästare
439, 442, 550, 552 noten,
603, 606, 613, 615, 623, 628, 635, 639,
653, 655, 659, 666, 668—670, 673,
716.
Kjellander (Kiellander), Gustaf, rådman,
handelsman 677, 693, 697, 701
—703, 706, 728 not 6, 744.
Klingspor, Wilhelm Mauritz, greve,
fältmarskalk 536.
Klinteberg, Wilhelm af, friherre, lagman,
justitiekansler, sen. landshövding
25, 41—44, 581.
Kock (Cock), Carl Anton, kopist,
kanslist i konstitutionsutskottet 9,
19, 30, 106, 110, 124, 126 f., 136—142,
146, 203, 258, 290, 327. 352, 380,
415, 440, 503—526, 581. 625, 629,
637, 639, 699, 704—706, 716, 721,
727, 752,' 763, 769.
Kuylenstierna, Johan Garl. major 5,
11, 15, 21, 24, 50.
Lagerbjelke, Ulrica Gustafva, grevinna
536.
Lagerbring, Carl, överpostdirektör,
lantmarskalk 210, 222.
Lagerheim, Eric Julius, kammarjunkare
357. 379, 433 f.
Lamberg, Jan, grosshandlare 571,
613, 658, 674 not 6.
Landberg, Carl Fredric, lagman 166,
172 noten, 173.
Larsson, Anders, riksdagsman 569,
615, 658.
Leopold, Carl Gustaf af 96.
Liedback, P. G., ombudsman 137, 158.
Liljebjörn, Knut, e. o. hovrättsnotarie,
kanslist i konstitutionsutskottet
440, 475—500.
Liljevalch, O. T., justitieråd 452.
Lilljenwalldh, Carl Christian, överhovpredikant
5, 11, 15 f., 18, 29,
36, 50, 61, 72 not 3, 78, 83.
Lindblom, Jacob Axel, ärkebiskop,
talman i prästeståndet 10, 548.
Linné, Carl von 278.
Longberg, Johan Olsson, riksdagsman
84 f., 87.
Lorentz, handlande 536.
Lovén, Christian, rådman 53, 87.
Lundgren, Pehr Gudmund, sockerbagare
569, 614, 658, 674 not 5.
Lychou, Gustaf, bryggareålderman 53,
'87.
Lyons, Edvard, kassör 581.
Löwenhjelm, Gustaf Carl Fredric,
greve, överste, generaladjutant 154,
161, 208, 309, 354—356, 358 f., 361 f.,
366, 368, 372—375, 378—380, 410,
416 not 4.
Malmberg, Pehr, brukspatron, handelsman
5, 11, 53, 75, 77.
Mannerheim, Lars Augustin, friherre,
justitieombudsman 7, 9 f.
Mannerstam, Johan, häradshövding,
lagman 79, 87, 290, 302—304, 329,
332 f., 352, 396.
Meurling, M., kanslist vid ecklesiastikexpeditionen,
d:o i konstitutionsutskottet,
440, 447—471, 475
not 2.
Montesquieu, 331, 372.
Munck af Rosenschöld (Munk af Rosensköld),
Eberhard Zacharias, professor
439, 442, 466, 541. 544, 549,
561, 568 f., 580. 590, 600, 603, 606,
612 f., 619 f., 622, 624—626, 631—
634, 654, 657, 679, 696, 703. 713—
715, 717, 720, 729, 736, 740.
Mörner, Adolph Göran, greve, kammarherre,
statssekreterare 5—19,
21—25, 27—33, 37—39, 41 f., 44—
47, 49—55, 57, 61. 65, 71 f., 74—77,
79 f„ 85, 87—90, 105 f.. 108 f., lil—
123, 128—132, 134—137, 143—159,
161, 163—166, 170, 174, 176, 178,
180, 182, 186—188, 200, 203 f.. 207
—212, 216 f., 219, 221, 223. 224 not
3 f., 248, 251, 253 f., 257. 269, 270 f.
noten. 272, 274—276, 288, 291, 295,
299, 302 f., 307, 329, 333 f., 336—338,
346 f., 350 f., 363—366, 378, 381,
384 f.. 391—393, 396—398, 401—403,
407 f., 410, 412-414, 417, 420, 624,
711, 733, 744, 748.
Mörner, Carl, greve, f. d. överståthållare,
lantmarskalk vid riksdagen
1815 593, 733, 736, 748 f.
Mörner, Carl Stellan, greve, president
529, 533.
Nathanson, köpman 632, 636.
Nenzén (Nensén), Anders, borgmästare,
lagman 5, 11. 18, 46, 48 f.,
71 105, 110, 114 f., 117—119, 121,
128, 132, 143, 158. 164 f., 182, 188,
248, 347, 389, 397, 439, 442, 590,
628, 635, 637, 665, 679, 697, 715.
Nilsson, Anders, riksdagsman 440.
442, 569, 579, 606, 613, 658, 675
not 1, 728.
Nilsson, Pehr, riksdagsman 106, 110 f.,
113 158, 298, 334, 364.
824
Nordin, Carl Gustaf, biskop 5, 9, 11,
32, 43, 47, 54 f., 71, 72 not 3, 74
not 2.
Nordstedt (Norstedt), Jonas, riksdagsman
106,' 110, 189, 254 f., 258, 270
noten, 275 f., 353.
Nordström (Norström), Carl Fredric,
borgmästare 105 f., 110, 135, 143,
152 f., 157, 164, 193, 196 f., 211—
213, 222, 248, 253, 270 noten, 286,
291, 305, 339, 347, 351, 359, 365,
378 f., 387.
Olsson, Lars, riksdagsman, talman i
bondeståndet 10.
Olsson, Pehr, riksdagsman 6, 18, 29 f.,
33 f., 36, 39.
Oranger, L., handlande 477.
Oxelberg, Pehr Pehrsson, riksdagsman
61, 77, 87, 769.
Oxenstierna. Axel 278.
Palmblad, Leonard, kopist, kanslist i
konstitutionsutskottet 108. 158, 163,
165, 194, 196. 199, 254, 264, 267, 287,
306, 362.
Pehrsson, Johan, riksdagsman 6.
Pettersson (Pehrsson), Anders Petter,
riksdagsman 606, 629.
Platon 331.
Polhem, Christoffer 278.
Puke, Johan, friherre, generalamiral,
statsråd 611 f.
Rask, Sven, ekonomidirektör, boktryckare
257, 427.
Robsahm, Carl Magnus, sekreterare i
borgarståndet 647 f., 700.
Rosén von Rosenstein, Carl, biskop,
vice talman i prästeståndet 74, 82,
439, 442, 515. 520, 590, 593, 597,
599—603, 605, 609, 612, 619 f., 622 f.,
625, 631—635, 679, 697, 712, 715,
717, 721, 723.
Rosir, släkten 280.
Rothlieb, Carl Fredric, protokollssekreterare
166. 257, 266, 277, 288,
327, 334, 338 f., 341, 350 f.
Rothoff. Birger Fredric, bergsråd 439,
442, 548, 593, 609, 612, 619, 626, 631,
654, 656, 663, 712, 718, 722, 740.
Rydelius, Andreas, 279.
Rönqvist, Axel Magnus, borgmästare,
lagman 439, 442, 635, 734.
Sandberg, Johan Peter, lagman, vice
talman i borgarståndet 105, 110,
122, 129, 134. 153, 155—158, 166,
172 noten, 173, 177, 182, 188, 205 f.,
208, 211, 213 f., 217 f., 248, 257, 269
not 2, 274, 289, 296—301, 303, 336,
338 f., 353 f., 363 f„ 378, 388, 392
—394, 400, 405, 410, 414.
Santesson, Berndt Harder, grosshandlare,
kommerseråd 157. 191 f., 194,
266, 272, 381, 383, 387—391, 394,
397 f., 416 not 3, 675, 692, 696.
Schartau, Henric, kontraktsprost 21,
33 f.
Scheele, Carl Wilhelm 279.
Schwan, Hans Niclas, grosshandlare,
talman i borgarståndet 125, 166,
622.
Schwerin, Fredric Bogislaus, greve,
kontraktsprost 154, 162.
Schönström, Pehr, överste 105 f., 110,
122, 128, 143, 152 f.. 155, 164 f.,
189 f.. 192. 198, 203, 210, 248, 253,
266, 269, 277, 291, 305,' 307, 334,
353 f., 363, 378, 382, 387, 410, 416.
Sederholm, Alexander Magnus, konsul,
581, 627.
Serenius, Jacob 279.
Sergel, Johan Tobias 278.
Sieyés 373.
Silfverstolpe (Silverstolpe), Axel Gabriel,
kammarherre, riddarhussekreterare
5, 11, 15, 18, 25, 32, 41 f., 44,
52, 55 f., 71, 88 f., 109—111, 122 f.,
128, 134 f., 152 f.. 156, 164 f., 189,
193—195, 197, 199, 203, 210, 249,
251—253. 264—267. 270 noten, 273
—275, 277, 285—289, 293, 295, 299,
305, 308, 309 not 1, 311, 313—318,
326, 336, 347, 348 noten, 349—351,
353—362, 364, 376, 390—392, 394,
395 noten, 397 f., 402 f., 414, 439,
442, 503—508, 511—514. 516—519,
521—525, 539, 541 f., 553, 558, 585,
590, 593, 597—600,' 602—606, 613,
617, 623, 627, 631, 642, 664, 668—
670, 672, 679, 685, 687, 689 f„ 697 f.,
702 f., 711 f., 719, 722 f., 728, 742,
744, 789 not 1, 805 f..
Silfverstolpe (Silverstolpe), Gustaf
Abraham, rektor, sekreterare i konstitutionsutskottet
7 not 1, 8, 20 f.,
25, 51, 72, 74. 80, 107, 187, 440,
442, 530, 532, 534, 536, 543, 546—
550, 552, 561, 569, 571, 574, 578,
590, 607, 611 f., 655, 662, 668, 675,
679, 694, 720, 725, 728, 735, 737,
742, 750, 772 f., 776 not 1 f., 803.
Sjödin, Jonas Daniel, borgmästare,
assessor 72, 74.
825
Skytte, Johan 278.
Spaldencreutz, Arvid Johan, kammarherre
154, 161, 571, 615, 658, 677,
, 724 f
Sparre,
Sixten, friherre, kammarherre,
kapten 499.
Stael von Holstein, Corfitz Ludvig,
friherre, kapten 154, 162, 269, 271
noten, 290, 579, 581, 617, 659^ 677
not 6, 733, 736, 744, 748 f.
Stedingk, Victor Carl Ernst Berend
Heinrich von, friherre, amiral 610.
Stenhammar, Mathias, kontraktsprost
571 not 1.
Stenhoff, Christian af, lagman 631,
707 not 1, 735, 738.
Stockenström, släkten 280.
Sture, släkten 278, 315.
Sully 371.
Svensson, Bengt, riksdagsman 105,
110, 118, 121, 128, 132, 158 f., 161
not 1, 253, 302, 363, 383, 410.
Svensson, Eric, riksdagsman 165.
190 f., 274. 292, 307.
Tham, Pehr, överintendent 157, 424,
577, 614, 658, 674 not 4.
Tingstadius, Johan Adam, biskop 5,
9, 11, 16, 18. 54 f., 105, 110, 134,
156, 158, 179, 207, 211, 213. 217,
248, 270 noten, 293—295, 303, 308,
328, 334, 342, 387, 390, 393, 399. 407.
411. 439, 442, 597, 605, 633, 712 f.;
717, 728.
Toll, Gustaf Philip Adam, friherre,
överadjutant 610.
Torssell (Thorsell), vaktmästare 106,
440.
Torstenson, Lennart 278.
Trolle, af, släkten 280.
Törneblad, Carl, häradshövding 5, 11,
15—18, 46, 48, 50 f., 53, 57, 61, 78,
773, 789 not 2 f.
Uggla, Göran Gustaf, assessor 50, 72,
675, 698.
Ullberg, Jonas, borgmästare 5, 11.
13—15, 21, 23 f., 36, 39. 40. 47. 49 f.,
61. 78, 105, 110, 128, 132, 158. 164,
181. 186, 188, 213 f., 217. 249. 253,
334, 351. 383, 389, 400. 416, 439, 442.
561, 604, 606, 613, 636 f., 661 f., 666.
674, 679, 697 f., 717, 728.'
Wachtmeister, Carl Axel Trolle-, greve,
justitiestatsminister 43.
Waldheim, G. 695.
Wallis, handelshuset 610.
Wegelin, Johan, kommerseråd, talman
i borgarståndet 10, 37. 53, 439, 442,
549, 622, 633, 635 f., 654, 656. 728,
740.
Werlin, Olof, sekreterare i bondeståndet
651, 686, 688.
Wessing, Johan Magnus, riksdagsman
83, 85, 87, 606, 610, 617, 629. 659,
677 not 5.
Westin, Johan, garvareålderman, vice
talman i borgarståndet 53, 87, 178,
426.
Wetterstedt, Gustaf af, friherre, hovkansler
9, 32, 93, 109, 123. 129, 130
noten, 132, 136, 143, 166, 433 f., 441,
443, 532 f., 630. 664, 692, 695, 704,
731 not 6. 735.
Wibeli, Olof af, landshövding 581.
Victorin, Carl Magnus, borgmästare
36, 41.
Wijkman, Sven Caspersson, professor
5, 10 f„ 16—18, 40, 44, 46, 51, 52—
56, 71. 72 not 3, 74 not 2, 77, 82,
87, 105, 110, 116, 121, 128, 134 f.,
143 f., 155 f., 190, 193 f., 196—199,
203, 211, 217, 25i—253, 266, 269 f.
noten, 272, 27o, 287, 292 f„ 295, 297
—299. 305, 318, 326. 334, 338 f.. 351,
353, 355, 357, 359, 361. 364, 378,
389 f., 394, 395 not' 1, 396 f., 403 f.,
406, 410. 416, 439, 442, 541, 544,
558, 561, 579, 601—603. 605, 609,'
612. 620 f., 623. 625, 632, 635, 654
—656, 673 f., 714, 716 f., 722, 770.
Wirsén, Gustaf Fredric af, friherre,
statssekreterare 621, 624, 711, 733,
744. 748 f.,
Wrangel, Fredric Anton, friherre, protokollssekreterare,
kanslist i konstitutionsutskottet
7.
Wåhlin, Christian, professor, domprost
105, 110. 135, 155, 221, 257,
269, 286 f., 351, 359, 390.
Åberg, Anders Andersson, riksdagsman
105, 110. 152, 167. 270 noten,
335, 359, 364 i., 383, 388 f.. 440, 442,
539. 585, 591 f., 613 f., 632, 658, 692,
740.
Sakregister.1
Adeln, se Ridderskapet och Adeln.
Adelskap:
ang. adoption och naturalisation
690, 699, 713, 729 f.
d:o grunderna för adelskaps
utdelande och ärftlighet 257, 259—■
263, 266, 277—289, 305 f., 309—327,
334—337, 351 f., 699, 713, 729 f.
Adliga jungfrustiftet: ang. deltagande
i detsamma 283.
Adoption, se Adelskap.
Advokatfiskaler: ang. frågan, huruvida
de skola innehava förtroendesysslor
399, 401.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet,
se Besvärs- och Ekonomiutskottet,
Allmänna.
Amiralitetet: ang. fardag för till- och
avträdande av bohemman vid amiralitetet
488, 610, 627 f., 657.
Anonymitet: ang. rätt för författare
och utgivare av tryckta skrifter att
vara okända 57 f., 60, 172, 181 f.,
778. Se även Namnsedel.
Ansvarighet, Konungens rådgivares,
se Protokollsgranskning, Konstitutionsutskottets:
Plenum.
Banko- och riksgäldsfullmäktige: ang.
deras utövande av riksdagsmannarätt,
då riksdag hålles utom huvudstaden
15, 21, 24, 29 f., 33—36, 48,
63, 65, 75, 87, 765.
Bankoutskottet:
ang. jämförelse mellan konstitutionsutskottet
och bankoutskottet
339 f„ 377.
ang. utskottets befogenhet 570,
572.
d:o omröstning i detsamma 55,
697, 713, 729 f.
Befordringsärenden: ang. skyldighet
för statsrådets ledamöter att i dylika
mål yttra sin mening 47, 49.
Besittningar, Sveriges ultramarina:
ang. deras styrelse och drätsel
107 f., lil, 124, 143.
Beskattning: ang. förslag om jämnare
fördelning av allmänna onera 606,
617 f„ 659.
Besvär: äng. förslag om skyldighet
för justitieombudsmannen att påskynda
besvärs avhjälpande 165,
190 f.
Besvärs- och Ekonomiutskottet, Allmänna:
ang.
dess befogenhet 64, 75, 270
noten. 570, 572, 765.
d:o förslag om avskaffande av
detta utskott 355 f., 367, 378.
Bevillning: ang. åtagande av bevillning
för viss tid 298.
Bevillningsutskottet: ang. samarbete
mellan konstitutionsutskottet och
bevillningsutskottet 529, 532.
Biskop, se Regeringsformen § 29;
Ärkebiskopsval.
Bokhandlare:
ang. bokhandels idkande 96, 228
f., 243, 778 f.
d:o ersättning åt bokhandlare för
kvarstads läggande å vissa skrifter
enligt T. F. O. § 4 mom. 11 186, 188,
243, 670, 786.
Boktryckare:
ang. boktryckares skyldighet att
avlämna arkiv- och biblioteksexemplar
samt exemplar till hovkanslern
170 f., 213, 228, 237, 782—784.
1 Anvisning för läsaren: I det fall att huvudordet utgöres av en §, är den
första siffran i raden §:ns nummer; de följande siffrorna äro sidhänvisningar;
se t. ex. Regeringsformen § 4 382, 385 o. s. v., där siffran 4 hänvisar till § 4
och siffrorna 382, 385 o. s. v. till sidorna 382, 385 o. s. v. Där åter huvud
ordet
utgöres av två eller flera §§, har kolon satts efter den sista §:ns nummer;
de efter kolon följande siffrorna äro sidhänvisningar; se t. ex. Regeringsformen
§§ 12, 13: 398, 640 o. s. v., där siffrorna 12 och 13 hänvisa till paragraferna,
398, 640 o. s. v. till sidorna 398, 640 o. s. v.
827
d:o d:o skyldighet att inför domstol
uppvisa författares namnsedel
eller själv stånda författareansvar
58, 60 f„ 96, 161, 172 f., 180, 202,
226 f., 777.
d:o en boktryckare, som utan
tillåtelse utsätter författares eller
utgivares namn 181, 227, 777 f.
d:o inrättande av boktryckeri
224 f., 717. 775 f.
Bondeståndet, se Banko- och riksgäldsf
ullmäktige: Riksdagsmannaarvode.
Borgarståndet, se Borgmästare; Riksdagsmannaval.
Borgmästare: ang. val av borgmästare,
rådmän och riksdagsmän i Lund
464—466, 580 f., 626 f., 657.
Censur:
ang. censur av periodiska skrifter
59 f., 78, 161, 169, 172, 237 f.
d:o d:o av teologiska skrifter 80
—83, 164.
Dagblad, se Periodiska skrifter.
Décharge, se Konungens rådgivare.
Departementalsty reise: ang. förslag
om inrättande därav 79, 87, 362,
372, 379, 382 f., 385—394.
Dispens, se Monopol.
Edsformulär:
ang. hyllningsed, se detta ord.
d:o jurymedlemmarnas ed vid
rättegång i tryckfrihetsmål 98, 173,
244, 792.
d:o trohetsed, se detta ord.
Elektorer: ang. prästeståndets skyldighet
enligt § 28 R. O. att välja
utskottsledamöter genom elektorer
36, 39—41, 49, 53, 76 f., 769.
Fardag: ang. fardag för till- och avträdande
av bohemman vid amiralitetet,
se Amiralitetet.
Författareansvar: ang. vem sorn skall
stånda författareansvar 57 f., 98—
100, 160—162, 169, 171 f., 178,
208 f., 211, 230, 550—552, 616, 735,
738, 776 f., 785 f., 793 f., 797.
Se även Boktryckare.
Förmyndarstyrelse: ang. rikets styrelse.
då konungen är omyndig 408
—110, 733, 737, 745 f„ 748.
Förstärkningsmanskap: ang. upp
hävande
av 1810 års riksdagsbeslut
i detta ämne 76.
Förstärkt konstitutionsutskott, se
Konstitutionsutskottet: Organisation
och arbetssätt.
Förtroendesysslor: ang. ökning av
deras antal 399—405. 539 f., 640,
644, 649, 680.
Breve- och friherrevärdighet, se Adelskap.
Grundlag:
ang. grundlagarnas titlar och
data 731, 746 f., 749.
d:o grundlagens antagande, se
Regeringsformen.
Grundlagsfrågor:
ang. beslut, varigenom ändringsförslag
rörande en grundlagsparagraf
delvis gillas och delvis avslås
664 f., 700.
d:o förbudet i § 81 R.F. mot en
grundlagsfrågas avgörande vid
samma riksdag, då den blivit väckt
362, 373—375, 379 f.
d:o huruvida föreskriften om
grundlagsfrågors vilande är tillämplig
på unionsfrågor 553—555.
d:o kravet på samstämmighet
mellan konungen och alla fyra stånden
vid beslut i grundlagsfrågor
586, 591 f.
d:o principer för stiftande och
ändring av grundlag 48, 56, 70,
198. 334, 344 362. 373—375, 541,
553 f., 763 f., 766, 770.
d:o sättet för grundlagsfrågors
behandling vid riksdag 62—64. 74,
87—89, 108 f., 135. 166, 186, 197—
199, 249—252, 264—267, 292—297,
307—309, 328, 571, 578. 805 f. Se
även Motionstid; Riksens Ständer;
Urtima riksdag.
d:o tiden för vilande grundlagsförslags
definitiva avgörande 75,
186, 290 f., 308, 578, 582 f., 584—
590, 593—605 , 607, 652, 661, 666,
673, 677, 725.
d:o tryckning av beslutna grundlagsändringar
659—661.
Grundlagsförklaring, se Konstitutionsutskottet:
Befogenhet: Riksens
Ständer.
Grundlagstolkning: ang. principer för
grundlagstolkning 342—345.
Handelsagenter: ang. frågan, huruvida
de skola innehava förtroende
-
828
sysslor 402, 405, 539 f., 640, 644,
649.
Handelsfrihet: ang. vådan av obegränsad
handelsfrihet 45 f.
Handelstraktater: ang. hörande av
sakkunniga statsrådsledamöter före
handelstraktaters avslutande 398.
Hinderslöshetsbevis, se Tillståndsbevis.
Hovkanslern: ang. hans uppgifter i
avseende på tryckfrihetens vård 60,
96, 168—172, '178—182, 184—186,
202, 214—216, 224 f., 227—229, 236
—243, 245 f., 776, 778 f., 782—786,
794—796, 798—800.
Hyllningsed: äng. formulär för Riksens
Ständers hyllningsed till kronprinsen
Karl Johan 33.
Högsta domstolen, se Konungen; Opinionsnämnden.
Indragningsmakt: ang. rätt för Kungl.
Maj:t att indraga periodiska skrifter
185 f., 213—217. 241 f., 251. Se
vidare Censur; Tillståndsbevis.
Införsel: ang. av K. Maj:t meddelad
tillåtelse till införsel av bomullsvaror
över Göteborg 536, 620—623.
Judar: ang. deras inflyttning till
Sverige 697, 741, 744.
Jury, se Tryckfrihetsmål.
Jus pra?sentandi: ang. jus patroriatus
och jus pnesentandi 683.
Justitekanslern:
ang. dennes uppgifter i avseende
på tryckfrihetens vård 60. 185, 202,
215 f., 240 f., 246, 785, 794 f., 797
—799.
d:o kollision mellan hans och
justitieombudsmannens verksamhetsområden
356—359, 379.
Justitieombudsmannen:
ang. décharge för denne 679, 693 f.
d:o förslag om avskaffande av
justitieombudsmannäämbetet 356—
359, 368, 375, 378 f., 606, 608, 610.
d:o d:o om skyldighet för justitieombudsmannen
att kontrollera verkställigheten
av Riksens Ständers
beslut och önskningar 72—74, 77, 87,
274, 292, 307, 615, 658, 677, 724 f.,
769 f. Se även Besvär.
d:o granskning av hans diarier
358 f„ 379, 396, 578. 588 noten. 610,
618. 659—661. 674, 677. 724 f.
d:o hans vistelseort 7. 9 f., 15.
d:o d:o åligganden ifråga om
tryckfrihetens vård 80, 99, 176, 240,
788 f., 791, 793, 796. 799 f.
d:o d:o ämbetsresor till landsorterna
573.
Justitierevisionsexpeditionen. se Kunglig
Majestäts kansli.
Justitieråd:
ang. detta ämbetes oförenlighet
med annat civilt ämbete 25, 41—44.
d:o förslag om rätt för justitieråd
att deltaga i utskott, se Utskott.
Kansli, Konstitutionsutskottets, se
Konstitutionsutskottet: Organisa
tion
och arbetssätt.
Kollegier. Rikets: ang. deras eventuella
avskaffande 382. 387, 396.
Kommandomål:
ang. ansvarighet för föredragande
i kommandomål 17 f., 722 f.
d:o definition på begreppet 741,
743 f., 752.
d:o protokoll i kommandomål, se
Protokollsgranskning, Konstitutionsutskottets:
Plenum.
Kommitterade för tryckfrihetens vård:
ang. deras befogenhet 97. 172 f.,
176, 202. 207, 218 f., 239, 787, 790,
796, 799 f.
d:o val av desamma 64 f., 74, 87,
765.
Konstitutionsutskottet:
Befogenhet:
ang. anmärkningars framställande
mot konungens rådgivare och fällande
av omdömen om desamma
129. 132—135, 619—621, 626 f., 632
—635, 637, 664. 670—672, 711 f.,
717, 733, 736, 743 f., 751.
d:o frågor, som ej röra grundlagarna
31, 86. 108, 157, 270 noten,
361. 684.
d:o d:o, anmälda av icke riksdagsmän
158, 257.
d:o grundlagsfrågor, anmälda av
stånden 62—64, 606, 609, 629. 660.
d:o d:o anmälda genom riksdagsmäns
motioner 338—342. 347, 349 f.,
418 f.
d:o grundlagsfrågors behandlingssätt
186, 250 f. Se även Grundlagsfrågor.
d:o grundlagsförklaring 63, 85 f.
d:o infordrande av protokoll i
kommandomål 16—19.
d:o justitieombudsmannens instruktion.
diarier och ämbetsberät
-
829
telse 72 f., 358 f., 379, 578, 588 noten.
618, 659—661, 769.
d:o riksaktens författande 574,
577.
d:o upplysningars meddelande
och inhämtande 579 f., 720. Se
även Bevillningsutskottet.
Organisation och arbetssätt:
ang. avdelningar (fördelningar,
divisioner) för verkställande a\
protokollsgranskningen 10 f., 106.
109 f., 144, 442.
d:o beredningar för utarbetande
av förslag 61. 71, 78, 89, 154—158,
605 f., 679, 707 not 1.
d:o förfarande vid paria vota i
grundlagsfråga, väckt genom riksdagsmans
motion 337—352, 377, 381,
414—420, 687, 691, 698, 702, 713.
729 f., 744 f.
d:o förstärkt konstitutionsutskott
198, 265—267. 292—297, 307—309,
328, 571. 578, 684, 743, 751.
d:o kansli och betjäning 7, 9, 30,
106, 108, 440.
d:o ledamöter i utskottet 5 f., 23,
36, 50, 56, 105 f., 167, 381, 439.
d:o reservationer vid déchargebetänkande
639, 713, 732 f., 736.
d:o tryckning av protokoll och
handlingar 85. 87, 743. 751 f.
d:o tysthetslöfte beträffande utrikespolitiska
frågor 32, 122 f.
d:o ändringar i redan fattade
men ej expedierade beslut 723.
Konsuler, se Handelsagenter.
Kontrasignation: ang. kontrasigna
tionsvägran
enligt § 38 R. F. 405—
408. Se även Statssekreterare.
Konungaätt: äng. val av ny konungaätt,
se Regeringsformen § 94.
Konungen:
* ang. dennes domsrätt och den
föreslagna juryn i tryckfrihetsmål
207. 217—229. ‘
d:o d:o myndighetsålder 408 f.,
532, 538. 575. 738. 744, 746, 749.
d:o d:o rätt att bestämma över
riksstyrelsens organisation 79, 382 f.,
386—388, 391, 393 f.
d:o d:o rätt att i brottmål göra
nåd 107, 110, 195 f., 274 f., 292, 307.
d:o d:o rätt att utdela adelskap
257, 259, 305.
d:o d:o rätt att vid uppbördsmäns
balanser efterskänka kronofordringar
86 f.
d:o d:o skyldighet att i statsrådet
anmäla, då han vill entlediga någon
från en förtroendesyssla 383, 405.
Konungens rådgivare:
ang. décharge för dem 50, 203,
222, 631—637, 664, 670—673, 718—
724, 728, 730—734, 736, 744, 746,
748 f.
d:o föredragandes skyldighet att
inhämta upplysningar av vederbörande
ämbetsverk, se Regeringsformen
§ 10.
d:o kontrasignationsvägran enligt
§ 38 R. F., se Kontrasignation.
Kreditivet, Det mindre, se Krigsrustningar.
Krigsrustningar: ang. medel till krigsrustningar
mot England 121 f., 128.
Kunglig Majestäts kansli: ang. frågan,
huruvida ämbets- och tjänstemän
därstädes, med undantag av justitierevisionsexpeditionens,
skola innehava
förtroendesvsslor 399, 401
—405.
Kungsgårdar: ang. § 77 R. F. om kronodomäners
försäljning och förvaltning
84—87.
Kvarstad: ang. kvarstads läggande å
trvckta skrifter 59 f., 97, 169, 171,
178, 202, 205, 238 f., 242 f., 2'46,
783—786. 794—796. 798—800. Se
även Indragningsmakt.
Lagfrågor:
ang. förslag till ändring i § 87
R. F. om lagfrågors behandling
72, 74. 803 f.
d:o sättet för besluts fattande i
dylika frågor 586.
Lag- och hushållsberedning: ang. inrättande
av en dylik 358, 546, 684.
Lagstiftande makten, Den, se Styrande
makten, Den.
Lagstiftning: ang. lagstiftningens principer
48, 214—216, 318, 320 f., 767.
Lagutskottet:
ang. dess befogenhet 72 f.. 769.
d:o ledamöternas antal 56.
Landshövding: ang. prinsars innehav
av landshövdingeämbeten 189 f.
Lantregeringen: ang. frågan, huruvida
ämbets- och tjänstemän tillhörande
densamma skola innehava förtroendesysslor
400—402, 405.
Medborgarskap: ang. förslag till stadgande
om utlännings förvärv av
830
svenskt medborgarskap 690, 698,
724, 726, 728, 730—732, 748.
Minister:
äng. definition på begreppet 392.
d:o förslag om ökning av antalet
ministrar, se Departementalstyrelse.
Ministeriella ärenden, se Protokollsgranskning,
Konstitutionsutskottets:
Plenum.
Monopol:
ang. definition på begreppen monopol,
privilegium och dispens 690.
Se även Införsel; Östersjökompani.
d:o undantag från förbudet i §
60 R. F. mot fastställande av monopol
724, 726, 728, 730—732, 748.
Motion:
ang. föreskriften i § 56 R. F.
m. fl. om ovillkorlig remiss av motion
till utskottsbehandling 67—
70, 75, 89, 356, 367 f.
d:o konstitutionsutskottets förfarande
vid paria vota i fråga,
väckt genom riksdagsmans motion,
se Konstitutionsutskottet: Organisation
och arbetssätt.
Motionsrätt:
äng. motionsrätt vid urtima riksdag,
se Urtima riksdag.
d:o riksdagsmäns ensamrätt till
framläggande av motioner 158, 257.
Motionstid:
ang. motionstid i allmänna frågor
299, 353 f., 364—366, 396, 591,
714, 730—732.
d:o d:o i ämnen, där Riksens
Ständer äga ensamma besluta 679,
715, 717.
d:o särskild prsescriptionstid för
grundlagsfrågor 706. 714, 729 f.
Myndighetsålder, Konungs, se Konungen.
Namnsedel: ang. namnsedel, som författare
har att tillställa boktryckaren
58, 96, 98 f., 161 f., 169, 171
—173, 178, 180—182. 211, 225—227,
551 f.. 616, 669, 777, 793, 797.
Naturalisation, se Adelskap; Medborgarskap.
Norge, se Unionen.
Norrman: äng. norrmäns förvärv av
svenskt medborgarskap, se Medborgarskap.
Nåd, se Konungen.
Offentliga handlingar: ang. rätt att
av trycket utgiva offentliga handlingar
230—232, 779 f.
Omröstning:
ang. förslag om huvudtalsprincipens
antagande vid all omröstning
41, 48—51.
d:o d:o om införande av öppen
omröstning 361, 372, 568 f.
d:o d:o till ändring i § 38 R. O.
rörande omröstning i utskott 50 f.,
53—55, 328, 663, 675, 691 f., 696—
698, 713, 729 f.
Opinionsnämnden:
ang. förslag om dess avskaffande
361, 368—371, 380, 410—412.
d:o d:o om hovrättspresidenternas
ställande under opinionsnämndens
dom 569, 614, 658.
d:o nämndens omröstningar 65,
74, 87, 360 f., 371, 410, 412 f., 765.
Ordnar: ang. kungörande av de förtjänster,
varför ordnar utdelas
697 f., 702, 744.
Passevolansutskottet vid 1812 års
riksdag: ang. dess befogenhet 269—
271, 290.
Patronatsrätt, se Jus prsesentandi.
Periodiska skrifter: ang. deras offentliggörande
57—60, 78, 81, 96, 161.
168—172, 178—186, 213—217. 223 f'
227—229, 237. 239. 241 f.. 251. 550 f.,
616, 703, 706, 735, 738, 776, 778,
782—785.
Polismästare: ang. frågan huruvida
de skola innehava förtroendesysslor
399, 404.
Presidenter i hovrätterna, se Opinionsnämnden.
Prinsar: ang. upphävande av förbudet
i § 45 R, F. mot deras innehav
av civila ämbeten 135. 189 f., 273 f.
Privilegium, se Monopol.
Protokoll, Statsrådets och rikets allmänna
ärenders berednings: ang.
formella brister vid dessa 153, 489,
496, 657, 672 f., 720, 723 f., 728.
Protokollsgranskning, Konstitutionsutskottets:
Avdelningarna:
statsrådets
och rikets allmänna
ärenders berednings protokoll i
ecklesiastika ärenden 25—28, 36,
144 f„ 147—149, 512—521.
d:o d:o i generalauditörsärenden
12 f., 145—147, 498—500.
d:o d:o i handels- och finansärenden
25—28, 36. lil—122, 447
—455, 475—483, 503—511.
d:o d:o i justitieärenden 11 f.,
831
144, 147—151, 163, 165, 167, 189,
195, 467—471, 522—526.
d:o d:o i kammarärenden 24, 125
—127, 456—466.
d:o d:o i krigsärenden 14, 19—
23, 137—142, 484—497.
Plenum:
anmälningar från avdelningarna
25, 41—47, 121 f., 143, 152 f., 529—
531, 535 f., 547—549, 580 f., 590.
610—612, 619—629, 639, 657 f. Se
vidare Konungens rådgivare: ang.
décharge för dem.
protokoll, förda av hovkanslern
vid särskilda tillfällen 136, 143, 164.
d:o i kommandomål 15—19. 29,
32, 94 f., 529.
statsrådsprotokoll i ministeriella
ärenden 25, 31 f., 122 f., 129 f., 529.
662 f., 674, 692, 704.
d:o i vissa uppgivna, ej minrsteriella,
ärenden, se Regent; Riksdagsort:
ang. riksdagens förläg
gande
till Örebro åren 1810 och
1812.
Prästeståndet, se Elektorsval.
Regent: ang. kronprinsen Karl Johans
förordnande till regent 123 f., 129.
132. 374 f.
Regeringsformen:
rörande dess antagande 7, 52, 56.
106.
§ 2 409, 640, 643, 649, 680.
§ 4 382, 385, 640, 643, 649, 680,
684 f., 688,' 693, 697, 713, 729 f.. 734,
738, 745, 747. 749.
§ 5 79, 362, 383, 385, 388 not 2,
389 f., 392, 394 . 539. 640, 643, 649,
680.
§ 6 362, 394, 640. 643, 649, 680.
§ 7 394, 640, 643. 649; 680, 752.
§ 8 383,' 394 f., 640. 643, 649, 680.
§ 9 395, 640, 643, 649, 680.
§ 10 396—398, 635, 637, 640, 643,
649, 670, 680, 690. 698, 711, 718—
720, 724, 726.
§ 11 398, 640, 643, 649, 680.
§§ 12, 13 : 398, 640, 644, 649, 680.
§ 15 17, 391. Se även § 12.
§ 16 644. 724, 726.
§ 20 539, 640, 644, 649, 680.
§ 25 195 f.
§ 28 312. 398, 539, 640, 644 , 649,
665. 680, 689 f., 693 not 3 och 5,
697 f., 700. 703. 713, 725. 729 f., 747.
§ 29 539, 641. 644, 649, 680. 685,
688, 734, 737, 745 f., 748. '
§ 30 539, 640, 644. 649, 682 f.
§ 34 25, 41—44, 644.
§ 35 383, 399—405, 539 f., 640,
644. 649, 680.
§ 36 43.
§ 37 257, 259, 263, 277—279, 285 f.,
288, 309, 317, 319,' 326, 334—339,
341—343, 376, 540, 640, 644, 649,
656, 682 f., 690, 699, 703,' 713, 729 f.
§ 38 405—408, 640, 644, 649, 690,
698, 703, 713. 729 f.
§§ 39. 40: 384, 408, 640, 644, 649,
680.
§ 41 384, 408 f., 532, 538, 542,
560 f., 575, 640, 644, 649, 660, 669,
680, 733, 737, 745 f.. 748.'
§ 42 384, 409, 542, 640, 645, 649.
680, 729. 737, 744. 746—749.
§ 43 409, 542, 640. 645, 649, 681.
§ 45 135, 189, 273 f.
§ 47 645'.
§ 49, 300, 540, 579, 641, 645, 649.
681.
§ 50 579, 645.
§ 52 540, 641, 645, 650, 682 f.
§ 53 8, 64, 348, 355, 409, 540, 618,
641, 645, 650, 659, 681. 725.
§ 56 66—68. 75, 88, 197, 249—252,
289 f., 294, 307 f., 367 f., 537 f., 540,
543, 578, 587. 595. 641. 645. 650, 661.
663. 665 f., 681. 699. 703. 705. 713,
729 f., 732—735. 740, 749, 767 f., 803
—806.
§ 60 690, 698, 724, 726, 730—732.
§ 61 541, 641. 645, 650, 681.
§§ 62, 66 : 645.
§ 69 40, 267, 293, 540, 641, 645,
650, 681.
§ 70 540, 641, 645, 650, 681.
§ 71 40, '267. 293. Se även § 70.
§ 73 752.
§ 74, 540 f., 641. 645, 650, 682 f.,
752.
§ 77 84, 541. 641, 645, 650, 681,
685.
§ 80 271 not. 541. 641. 645, 650,
681. 752.
§ 81 8. 24, 54. 62—64. 70, 74,
198, 249—252, 290 f.. 293 f.. 348. 362,
373, 379, 381. 417—419. 541, 587 f.,
594, 596 f., 601, 603. 607, 641, 645,
650, 666, 673, 677, 682. 725, 763 f.
§ 82 70, 198. 294.
§ 83 24i 62, 70. 74, 294. 308, 343,
346. 348. 381, 763 f.
§ 84 8, 24. 63, 198. 341. 348, 418.
§ 86 60, 80. 161. 172, 200 f„ 290,
329 f.. 645, 669, 684 , 774 not 3.
832
§ 87 74, 541, 641, 645, 650, 681,
803 f.
§ 89 301, 355.
§ 90 133, 343.
§ 91 384, 409, 641, 645, 681.
§ 92 410. 641, 645, 650, 681.
§ 93 410, 542, 641, 645, 650, 669,
681.
§ 94 732 f.. 737, 744, 746—749.
§ 96 356, 541, 618, 641, 645, 650,
681, 725, 729.
§ 97 40, 356, 541, 641, 645, 650,
681.
§§ 98, 99, 100: 356.
§ 101 361.
§ 102 361. 541, 641, 645, 650, 681.
§ 103 40, 65, 74, 359—361, 369,
371, 379, 410—413, 542, 641, 646, 650,
681, 765.
.§ 104 361, 413.
§ 105 7 f., 15 f-, 18, 94, 107, 123,
413, 646, 667, 684.
§ 106 8, 12, 17, 43, 46, 413, 634 f.,
641, 646, 650, 671, 681, 711 f., 717
—719, 721.
§ 107 8, 12, 17, 46, 413, 619, 634 f.,
641, 646, 650, 671 f., 681, 711 f-, 717
—719, 721, 734.
§ 108 40, 542, 641, 646, 650, 681.
§ 110 66. 69. 77, 542, 641, 646, 650,
681. 765 f., 769.
§ lil 542, 641, 646, 650, 681.
§ 114 542, 544, 601. 641, 646, 650,
681.
Representationsfrågan: ang. förslag
om en representationsförändring
271 f., 544, 546, 603 f., 631, 641, 648,
650, 661 f., 681. 692, 707—711, 729 f.
Revisorer, Riksens Ständers: äng. förlängning
av tiden för revisionens
fullbordan 740 f., 746—748, 750.
Riddarordnar, se Ordnar.
Ridderskapet och Adeln:
ang. skillnad i rättigheter mellan
släkter, som adlats före och efter
regeringsformens antagande 363,
376, 416. Se även Adelskap: angående
grunderna för adelskaps utdelande
och ärftlighet.
d:o statistiska uppgifter rörande
adeln 322—324.
Rikets allmänna ärenders beredning:
ang. dess verksamhet 397, 476,
690, 719.
d:o förslag om avskaffande av
densamma 395 noten, 396—398.
Riksakten: ang. dess författande 583,
585, 607, 609, 654, 678 f., 693, 735.
739, 744—747, 749. Se även Unionen.
Riksdag:
ang. förlängning av riksdag 679.
d:o förslag om hållande av lagtima
riksdag vart tredje år 743 f..
752.
d:o urtima riksdag, se Urtima
riksdag.
Riksdagsman:
ang. riksdagsmans allmänna rättigheter
40, 67. Se även Motion;
Motionstid.
d:o d:o ställande under tilltal
69 f., 75, 77, 89, 765 f.
Riksdagsmannaarvode: ang. föreskriften
i § 17 R. O. om grunden för
arvodes utgörande till_riksd_agsman
i bondeståndet 83, 254—256, 258.
275 f., 569, 615, 658 f., 677, 725.
Riksdagsmannarätt, se Riksdagsman.
Riksdagsmannaval: ang. § 14 R. O.
om val av riksdagsmän till borgarståndet
36, 41, 53, 63, 77, 87, 191—
194, 266, 268, 272 f., 396, 692, 696.
713, 729 f. Se även Borgmästare.
Riksdagsordningen:
ang. dess innehåll i allmänhet 48,
303.
§ 1 193.
§ 2 300, 579.
§ 3 579.
§ 12 49.
§ 14 36, 41, 77, 191—194, 268,
272 f„ 290 f., 544, 546, 626, 641, 646,
650, 682 f., 685 f., 688, 692, 696, 713,
729 f., 769.
§ 15 254 f„ 276, 658, 725.
§ 16 194, 273.
§ 17 83, 254 f., 276, 544, 626, 641,
646, 650. 681.
§ 18 34. 193 f., 273.
§ 19 544, 641, 646, 650, 682 f.
§ 21 193 f., 273, 546, 641, 646, 650,
682 f., 685 f., 688.
§ 23 544, 641, 646, 650, 682 f..
685 f., 688.
§ 24 30, 106, 650.
§ 27 365.
§ 28 41, 49, 730.
§ 29 7 f.. 107, 133, 135, 341 f., 345,
348, 351. 529, 618 f., 623, 635, 659,
703, 706. 714, 725, 729 f., 744, 748.
§ 33 49, 358.
§ 34 64, 75, 544 f., 641, 646, 650,
681, 765.
833
§ 36 8, 64, 75, 270 noten, 347, 356,
545, 641, 646, 651, 681, 765.
§ 37 8, 343.
§ 38 49, 51, 53—55, 337, 339. 341
—349, .377, 381, 414, 545 f., 641, 646,
651, 663, 678, 681. 687, 691, 696 f„
703, 713, 729 f., 741.
§ 39 343.
§ 41 34, 765.
§ 42 579 f., 595.
§ 44 8, 197, 269.
§ 46 545, 641, 646, 651, 681, 715,
717, 730—732.
§ 48 297, 300, 353, 748.
§ 49 66—69, 75, 587, 767 f.
§ 53 64 f., 361.
§ 55 8, 63.
§ 56 546, 600, 641, 647. 651, 660,
681, 714 f., 730—732, 748.'
§ 57 66, 545, 641, 647, 651, 681.
§ 60 301.
§ 61 40, 64 f., 74, 764.
§ 62 40.
§ 63 40, 545, 618, 641, 647, 651,
681, 725.
§ 64 40, 65, 74, 765.
§ 65 40, 64, 74, 80, 765.
§§ 66, 67: 765.
§ 68 740, 746—748, 750.
§ 69 35.
§ 73 40, 265, 295, 587 f.
§ 75 293, 296, 341, 347, 545, 586 f.,
641, 647, 651, 681, 806.
§ 76 203, 222.
§ 78 66, 69 f., 75, 77, 545. 641, 647,
651, 682. 765 f.
§ 81 545, 641, 647, 651, 682.
Riksdagsort:
ang. förslag, att huvudstaden ej
skall vara den vanliga riksdagsorten
591 f., 613 f., 658.
d:o riksdagens förläggande till
Örebro åren 1810 och 1812 25, 31,
123, 130, 132.
Riksens Ständer:
ang. beräkning av konungens och
de fyra ståndens röster i frågor,
där konung och ständer samfällt
besluta 586, 591 f.
d:o grundlagsfrågors anmälning
hos konstitutionsutskottet genom
stånden 62—64, 74, 87, 606, 609, 629,
660, 763 f.
d:o noggrann expedition av Riksens
Ständers beslut 736, 738. Se
även Justitieombudsmannen.
d:o prövning av Riksens Ständers
åtgärder med hänsyn till deras laglighet
76.
d:o ständernas egenskap att vara
svenska folkets representanter 40,
193.
d:o ständernas sysslande med de
täljer 354 f., 366 f.'
^d:o tryckning av protokoll m. m.
Riksgäldskontoret: . äng. hemlighållande
av dess protokoll 684.
Riksrätt: äng. dess sammansättning
684.
Smädelse:
ang. definition på begreppet 617,
659.
d:o olika slag av smädelse, se
Tryckfrihetsbrott.
Statsrådet:
ang. frågan, huru många statsrådsledamöter
minst skola närvara,
då konungen fattar beslut 382 f.'
394 f.
d:o förslag om rätt för statsråd
att deltaga i utskott, se Utskott.
d:o konungens ansvariga rådgivare
i allmänhet, se Konungens
rådgivare.
d:o skyldighet för statsrådets ledamöter
att i befordringsärenden
yttra sin mening, se Befordringsärenden.
d:o statsrådets sammansättning,
se Departementalstyrelse; Regeringsformen
§ 4.
Statssekreterare: ang. lön för statssekreterare,
som till följd av vägrad
kontrasignation nedlagt sitt ämbete
690, 699, 713, 729 f.
Statsutskottet: ang. dess befogenhet
570, 572.
Styrande makten, Den: ang. förhållandet
mellan -denna och den lagstiftande
måk t en 65, 615.
Styrelse, Rikets: ang. rikets styrelse
vid förfall för konungen 408—410.
Se även Förmyndarstyrelse.
Successionsordningen: ang. utarbe
tande
av förslag till densamma
23 f.
53
834
Särskilt utskott: ang. passevolansutskottet
vid 1812 års riksdag, se
Passevolansutskottet.
d:o särskilt utskotts tillsättning
356.
Talman: ang. stadgande av ansvarsskyldighet
för ståndens talmän 77,
87, 770.
Tidningar, se Periodiska skrifter.
Tillståndsbevis: ang. meddelande
därav för utgivande av periodisk
skrift 178 f., 224.
Titlar: ang. inskränkning av titlar
utan motsvarande ämbeten 698,
702 f., 741, 744.
Trohetsed: ang. formulär för kronprinsen
Karl Johans trohetsed till
konungen 33.
Tronföljare: ang. val av svensk-norsk
tronföljare 559 f., 562—564, 567—
569.
Tronföljareförsäkran: ang. utarbe
tande
av förslag därtill 23 f.
Tryckfrihet: ang. tryckfrihetens principer
59 f., 78, 81, 159—162, 172,
214, 216, 290.
Tryckfrihetsbrott:
ang. föreslagen jämkning av
straffbestämmelserna rörande tryckfrihetsbrott
till överensstämmelse
med allmänna lagen 679, 715—717,
730—732.
d:o förolämpningar mot enskild
person 169, 171, 213—217, 235,
240 f., 246, 735, 738.
d:o lögnaktiga uppgifter till allmänhetens
förvillande 213, 235, 250,
617, 659.
d:o smädelse mot utländsk makt
59, 78, 162, 212, 234, 691.
d:o d:o mot ämbetsman i och för
ämbetet 160, 215, 234, 246, 617, 659.
Tryckfrihetsförordningen:
ang. förslag om att ur densamma
utrensa alla reglementariska föreskrifter
290, 302—304. 329—333, 396.
d:o d:o om återupplivande av
1792 års tryckfrihetsförordning 157.
d:o ingressen till tryckfrihetsförordningen
200 f., 210 f., 223, 669,
774.
§ 1 57 f., 60, 78, 96. 161, 164, 168,
170, 179, 201, 211, 223—229, 550 f.,
616. 669, 717, 774—779.
§ 2 59, 78, 168, 170, 182 f., 201,
211—213, 229—233, 779 f.
§ 3 58 f.. 78, 161, 168—171, 178 f.,
183, 186, 201, 208, 214 f., 233—236,
617, 670, 781 f.
§ 4 59 f., 78, 96 f., 161, 168—171,
178, 183—186, 200 f., 213—217, 236
—243, 551, 616, 670, 782—786.
§ 5 58 f78, 80, 97 f., 161, 169,
171, 174, 201 f., 204 f., 207, 217—222,
243—247, 253, 258, 639, 653, 655.
673, 716, 724, 727, 730 not 5, 732,
738, 745, 748, 787—802.1
Tryckfrihetskommitterade, se Kommitterade
för tryckfrihetens vård.
Tryckfrihetslagen, se Tryckfrihetsförordningen.
Tryckfrihetsmål: äng. rättegång i
tryckfrihetsmål 78, 97—100, 161 f.,
169, 172—177, 183, 188, 201 f., 204
—208, 217—222, 243—247, 253, 258,
302, 546, 617, 639, 642, 647. 651,
653—656, 666, 669, 673, 714, 716,
727, 730—732, 738, 745, 748, 787—
802.
Unionen:
ang. de konstitutionella förhållanden,
som uppkommit genom unionen
mellan Sverige och Norge 550,
553—556, 558—569, 571, 574—577,
582, 710. Se även Riksakten.
d:o unionens folkrättsliga grundval
556—558.
Uppsala stift: ang. dess inflytande
vid ärkebiskopsval, se detta ord.
Uppsala universitetsbibliotek: ang.
dess handskriftsamlingar 152.
Urtima riksdag:
ang. grundlagsfrågors upptagande
vid urtima riksdag 54. 70, 541, 766 f.
d:o motionsrätt vid urtima riksdag
70, 75, 297—301, 353, 363—366,
571, 591, 613 f., 658, 767.
Utländske män: ang. ämbeten till vilka
konungen kan befordra dem 665,
680, 689, 693 not 3 och 5, 698, 713,
725, 729 f., 747.
Utskott, Riksens Ständers:
ang. förslag om rätt för stats
-
1 Se f. ö. de särskilda sakorden i detta register!
835
råd, justitieråd m. fl. att deltaga
i utskott 614, 658.
d:o ledamöternas antal 52, 55 f.
d:o obligatorisk utskottsbehandling
705, 713, 729 f., 767 f.
d:o omröstning, se detta ord.
Ämbetsverk: ang. kravet på vederbörande
ämbetsverks hörande, se Konungens
rådgivare.
Ärkebiskopsval: ang. Uppsala stifts
inflytande därvid 734, 737, 745 f.,
748.
Valakt: ang. utarbetande av förslag Östersjökompaniet: ang. dess inrätdärtill
23 f. tande 482, 548, 623 f., 628 f., 639.
